# ID: svediakorp-gov2167
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 89,862
# sentences: 2,389
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


i
Tabell Hf:0 U till 1847 års Revisions-Berättelse angående Stats-Ver ket.
Utredning öfver Stats-Verkets Grundfond vid slutet af nedanstående är.
1834.
1835.
1836.
1837.
1838.
1839.
1840.
l
OO
h*
*
1842.
1843.
1844.
1845.
Statsmedel i allmänhet.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
S ecial-  summor.
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
simmor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
flufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Special-
snmmor.
Hufvud-
summor.
Special-
summor.
Hufvud-
summor.
Den tillgång, som under benämning
af statsmedel, enligt Rikshufvud-  bokens kapital-räkningar för här
upptagna är, balanseras vid samma
års slut, och hvari ingå andelar
tillhörande Stats-Verkets gr wid-  fond samt ordinarie och extra
8,760,271
4,148,892
16
33
8,975,499
4,299,654
35
2
8,844,360
4,305,872
O
7
8,513,933
4,047,468
3
8
9,075,812
4,564.014
13
6
7
8,503,335
4,152,954
97
2.
7,802,566
3,415,453
1
43
«
8,387,250
4,021,585
10
38
11
5
9,139,746
4,696,215
q
7
9,551,250
4,984,044
47
7
9,068,636
4,599,375
13
9
9
9,743,973
5,167,267
11
15
3
5
stats-regleringsfonderna, utgör .
Men efter afdrag af skuld, enligt
3
9
tå
9
36
3
38
28
96
8
9
42
3
13
7
43
samma räkningar,
Netto
Ordin arie Stats-regleringen
med tillhörande conto öfver åter-  debiterade förskotts-utgifter, till-  föres värdet af följande bland of-  vanstående tillgångar inbegripna
poster, nemligen:
Beloppet af vid bokslutet odispo-  nibla restantier, proprie-balan-
4,611,378
30
8
4,675,845
9
4,538,427
32
1
4,466,464
13
3
4,511,797
32
11
4,350,381
6
4,387,112
6
6
4,365,664
20
6
4,443,530
14
4
4,567,206
31
4,469,260
18
4,576,705
43
10
347,011
597,783
1
428,624
582,330
32
38
10
6
565,517
311,619
34
36
11
2
561,295
281,068
22
44
3
2
561,459
367,116
iö
530,450
248,665
■>7
3
475,161
301,033
56
47
93
11
524,703
212,959
56
36
3
0
588,835
145,432
151,951
35
6
10
9
680,641
164,126
56
■>|
593,460
710,265
137,186
56
9
11
10
10
ser och anmärkta poster .
Dito aff. d. 9:de hufvud-titelns
län samt såsom försko t ter åter-  debiterade stats-utgifter . .
Dito af i öfrigt stats-regleringen
tillhörande , men vid års-afslu-
4
10
7
11
9
9
31
10
9
141,621
1,980
13
10
9
25
q
25
45
25
25
95
9
ten oliqviderade poster .
. . 1
S:r
944,814
4
6
1,010.955
23
4
877,137
23
1
842,364
18
5
928,575
46
3
779,115
34
3
776,252
1
7
737,719
17
8
886,219
39
1
844,824
38
7
740,062
21
7
847,507
47
—
Dock, efter afdrag af nedanstå-  ende, nemligen:
Beloppet af oersatta brister
å f. d. 2:a, 3:e, 4:e, 7:e
och 10:e hufvud-titlarne .
Dito af genom misstag för
116,419
40
8
116,934
36
10
124,429
23
3
161,619
37
8
202,497
45
10
214,454
18
3
163,999
13
11
166,974
4
10
171,517
6,928
34
10
4
3
171,517
6,928
31
1
171,630
25
7
171,630
25
7
_
40
3
S:r
116,419
40
8
828,394
11
10
116,934
36
10
894,020
34
6
124,429
23
3
752,707
47
10
161,619
37
8
680,744
28
9
202,497
45
10
726.078
5
214,454
18
3
564,661
16
163,999
13
11
612,252
35
8
166,974
4
10
570,745
12
10
178,446
26
7
707,773
12
6
178,446
26
7
666,378
12
171,630
25
7
568,431
44
171,630
25
7
675,877
21
10
Återstår för grundfonden och
extra stats-regleringen gemensamt.
3,782,984
18
10
3.781,824
22
6
3,785,719
32
6
3,785,719
32
6
3,785,719
32
6
3,785,719
32
6
3,774,859
18
10
3,794,919
7
8
3,735,757
1
10
3,900,822
22
3,900,828
22
3,900,828
22
Extra Stats-regleringen
Påföres beloppet af medel, som af
grundfonden förskjutits,
Godtgöres deremot för dito, till
860
13
8
19,232
39
0
dito förskjutna,
1
‘
—
,
Grundfond återstår med
"Verkliga fluktuationerna i grund-  fondens belopp, vid jemförelse
emellan de särskilda åren, be-  stå i:
Ökning genom värdet af från ma-  gasins-fonden öfverlåtna fa-
3,782,984
18
10
3,781,824
22
6
3,785,719
32
6
3,785,719
32
9
3,785,719
32
6
3,785,719
32
6
3,775,719
32
6
3,775,686
16
6
3,735,757
1
10
3,900,828
22
3,900,828
22
3,900,828
22
0
-
4,395
10
|
stigheter m. m
Dito genom kapital, tillkommet
vid intagning af Fång-Styrel-
16,000
167,626
3
0
sens tillgångar, .
Minskning genom värdet af tili
magasins-focden öfverlåtna fa-
279
880
8
36
2
2
stigheter m. m
Dito genom anordning å Riks-  staterna för år 1809 och fö-  regående år
Dito genom nedsättning af vär-  det å Krigs-Akademiens fa-  stigheter
Dito genom afskrifning af ett
förskott till Myntverkets
500
10,000
'
'
Dito genom afskrifning af en
brist å 7:e hufvud-titeln .
Dito genom lefverering till Riks-  gälds-Kontoret (af Nummer-  Lotteriets tillgångar m. m.) .
33
16
55,929
14
e
2,554
31
i
~ 1
'
—
.....
Netto
—
IV
1
1,159
44
4
0
3,895
10
—■
—
—-
—
-|
—
—
—
1
A
10,000
—
IV
1
33
16
M
39,929
14
8
C
165,071
20
2
—
—
—
—
-
—
—
_
—
t
Tabell Y:0 4 till iS4y års Revisions-Berättelse angående Stats-Verket.
Arméens Pension s-Kass as Kapital, för år 1844,
Debet
Balansen efter 1843 års Hufvudbok _,
som var Arméens Pensions-Kassas skuld den 1 Januari 1844.
än, enligt räkningen med pensionerade delägare,
Af kortningen.
För är 1843 och förra arén:
Årlig afgift
140:
Retroaktiv afgift
Expektans-afgift ....
Vakans- och liggetids-besparing
Begrafningshjelps-besparing
Ränta å uppbörds-medel . .
Uppbörds-arfvode . . . .
Observations-medel . . . .
Uibetalningen.
För ur 1844:
Pensioner och begrafningshjelp
Herrar Direktörers arfvoden
Aflönings-staten .
f. d. tjenstemans pension
Arfvoden och diskretioner
Diverse utgifter
Ränta å 5 procent .
Bevillning
Hushyra
Onera för Kassans hus
Arfvodes-procent . . .
Anmärknings-procent .
Uppbörds-arfvode
Balans till år 184b.
Arméens Pensions-Kassas fordran:
än f. d. Krigsmans hus-kapital . . .
136,871: 39. 3.
6
82
14
14
14
14
16
16
16
16
38;
38
38
38
38
38
38
40
40
40
40
40
42
188
Summa Banko R:dr
513 16
35143
224,929
Credit
Balansen efter 1843 års Hufvudbok
som var Arméens Pensions-Kassas fordran den 1 Januari 1844.
än f. d. Krigsmanshus-kapital .'  136,871: 39. 3
Inkomsten.
För år 1843 och förra åren:
Begrafningshjelps-besparing
Observations-medel -
Inkomsten.
För är 1844:
Ränta a 4 procent
„ ä 4y procent
„ å 5 procent
„ å 6 procent
Hushyra
|: delar af Vadstena Krigsmanshus-Kassas äldre inkomster
Bötes-medel
Diverse inkomster
Årlig afgift
Retroaktiv afgift
Expektans-afgift
Vakans- och liggetids-besparing
Begrafningshjelps-besparing
Ränta å uppbörds-medel
Besparade pensioner
V
Balans till år 184b:
Arméens Pensions-Kassas skuld
Summa Banko R:dr
Rätteligen utdraget, betygar, Stockholm och Kongl. Arméens Pensions-Kassa den 18 Oktober 1847.
C. Åhman.
Anmärkningar:
5
15
102
47
8
17
19
1
19
19
19
21
21
51,672
23
7
21
21
25
27
27
29
11,890
46
—
31
17,051
28
7
35
35
8,935
187
1:° Som pensions-utbetainingen under året medtagit en summa al 216,134 R:dr 8 sk., men de för pensioneringen öfverlåtna stats-anslagen, 80,615 Ridr 2 sk. 2 r:st., jemte ränta å 5 procent, 6,843 R:dr 28 sk. 4
rist., å f. d. Kiigsmanshus-kapitälet, sammanlagdt utgjort endast 87,458 R:dr 30 sfe, 6 rist., har derutöfver utgått en summa af 128,675 Rldr 25 sk. 6 rist., som Pensions-fonden, tillkommen genom delägarnes enskilda
bidrag, tillskjutit.
2.o Med utdraget ui Armeens Pensions-Kassas hufvudbok lör ar 1844 följer ett exemplar af Direktionens tryckta Kungörelse om pensions-utdelningen för det med April månad tilländalöpande pensions
-
-året.
C. Åhman.
Tabell lil:© »5 till 1847 ars Revisions-Berättelse angående Stats-Verket.
Arméens Pensions-Kassas Kapital, föi* år 1845,
Delset
Balansen efter 1844 års Hufvudbok
som var Arméens Pensions-Kassas skuld den 1 Januari 1845,
än, enligt räkningen med pensionerade delägare, 122: 24.
Af kortningen.
För år 1844 och förra åren:
Årlig afgift
Retroaktiv afgift
Expektans-afgift
Vakans- och liggetids-besparing
Begrafningshjelps-besparing
Ränta å uppbörds-medel . .
Utbetalningen.
För år 1845:
Pensioner och begrafningshjelp
Herrar Direktörers arfvoden
Aflönings-staten
f. d.^tjenstemans pension
Arfvoden och diskretioner
Diverse utgifter ....
Ränta å 5 procent ....
Ränta å 4J procent
Bevillning
Hushyra
Onera för Kassans hus .
Arfvodes-procent ....
Anmärknings-procent . .
Uppbörds-arfvode ....
Balans till år 1846.
Arméns Pensions-Kassas fordran:
än f. d. Krigsmanshus-kapital . . .
136,871: 39. 3.
6
80
14
14
14
14
16
16
36
36
36
36
36
36
36
36
38
38
38'
3t
38
40
190
291 32
901 31 1
227,106
32
Credit
Balansen efter 1844 års Hufvudbok
som var Arméens Pensions-Kassas fordran den 1 Januari 1845.
än f. d. Krigsmanshus-kapital
186,871: 39. 3.
Inkomster.
För år 1844 och förra åren:
Observations-medel - . .
Inkomster.
För år 1845:
Ränta å 4 procent
„ å 44 procent
„ å 5 procent
„ å 6 procent
Hushyra
?:delar af Vadstena Krigsmanshus-Kassas äldre inkomster
Bötes-medel
Restituerade Krono-utskylder ■ .
Årlig afgift
Retroaktiv afgift
Expektans-afgift . .
Flera stegs-afgift ,
Vakans- och liggetids-besparing
Begrafningshjelps-besparing
Ränta å uppbörds-medel
Besparade pensioner
Balans till är 1846:
Arméens Pensions-Kassas skuld.
15
17
17
17
17
19
19
19
19
21
23
25
25
27
31
33
33
189
15,670
18,724
6,261
Summa Banko 11: dr
Summa Banko R:dr
Rätteligen utdraget, betygar, Stockholm och Kongl. Arméens Pensions-Kassa den 18 Oktober 1847.
C. Åhman.
Anmärkningar:
l’o Sorn räkning öfver Wadstena Krigsmanshus-kassas äldre inkomster för år 1845 ännu icke från Kongl. Krigs-Kollegium inkommit, har beloppet af den Armeens Pensions-Kassa med g.delar tillkommande
andel i berörde inkomster icke kunnat i räkenskapen upptagas.
2:o Med utdraget ur Armeens Pensions-Kassas hufvudbok för år 1845 följer ett exemplar af Direktionens tryckta Kungörelse om pensions-utdelningen för det med Aprd månad tillandalöpande pensions-aret. ,
C. Åhman.
— 281 —
Kongl. Stats-Kontorets
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1847 års Revisions-Berättelse, angående
Stats-Verkets tillstånd, styrelse och
förvaltning.
$ t o r ni ä k t i g s t e A11 e r n å d i g s t e Ko n ung!
Gfenom remiss af den 2 sistlidne December, till Stats-Kontoret ankommen
den 28 i samina månad, har Eders Kongl. Majit i nåder öfverlemna!
Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorers Berättelse om
granskningen af Stats-verkets, jemte dertill hörande fonders, tillstånd,
styrelse och förvaltning för åren 1844 och 1845, samt anbefallt StatsKontoret
att, i anledning af hvad samma Berättelse innehåller, i afseende
på Stats-verkets, Charta-Sigillata-verkets, Mynt- och Kontrollverkens
samt undsättningsmedlens förvaltning och räkenskaper, äfvensom
angående vissa, vid granskningen af Landsböckerna förekommande
omständigheter, afgifva underdånigt Utlåtande; lill fullgörande af hvilken
nådiga befallning, Stats-Kontoret får i underdånighet anföra följande:
Revisorerne
hafva anfört åtskilligt angående Riks-hufvudboken,
den förut påyrkade särskilda Hufvudboken för Stats-Kontoret och
den uti Riks-hufvudboken ingående så kallade grund- eiler reservfonden.
Då sådant äfven förekommit i år 1845 församlade Revisorers
Berättelse, och Stats-Kontoret i dessa ämnen vidlyftigt yttrat sig uti det
öfver samma Berättelse, under den 20 Februari 1846, afgifna underdåniga
utlåtande, tror Stats-Kontoret, till undvikande af ytterligare
vidlyftighet, det göra tillfyllest att här i underdånighet åberopa berörde
utlåtande.
Yäl hafva Revisorerne låtit utkalkylera grundfondens belopp vid
1841 års slut, olikt det af år 1845 års Revisorer uppgifna, och ännu
mera olikt det belopp, som 1844 års Stats-Utskott, på grund af StatsKontorets
utredning, uppgifvit; men då någon specilikation af differenserna
emellan Revisorernes och Stats-Kontorets uppgifna parti-summor
i Revisions-Berättelsen ej igen finnes, kan Stats-Kontoret öfver dessa
differenser ej afgifva någon förklaring. I princip skilja sig 1847 års
Revisorer och Stats-Kontoret deruti, att proprie-balanser och anmärkta
36
— 282 —
poster af Revisorerne frånföras grundfonden, men deremot de, ersättningstillgång
saknande, äldre brister på 2:dra, 3:dje, 4:de, 7:de ock 10:de
hufvudtillarne af Revisorerne grunfonden tillgodoföras. Stats-Kontoret
har likväl ansett, att, då af proprie balanser och anmärkta poster ofta inflyta
betydliga belopp, hvilka icke kunna tillföras någon annan än grundfonden,
hvad under dessa titlar balanseras, bör, såsom primitivt tillhörande
denna fond, äfven dit hänföras, men att deremot, då de ofvanberörde
bristerna aldrig kunna på annat sätt realiseras, än genom nya anslag
på Riks-staten, hvilka säkerligen aldrig komma att beviljas, dessa bristers
belopp förlorat egenskapen att utgöra en fonds tillgångar, hvilka
för att hållas i reserv vid uppkommande behof, höra vara eller kunna
blifva disponibla. Enligt förra Revisorers och Stats-Utskottets yttrade
åsigter, hafva värden å fastigheter och inventarier af Stats-Kontoret blifvit
frånräknade grundfonden, i hvilken de deremot, efter 1847 års
Revisorers kalkyl, ingå. Ehuru denna sednare behandling af poster,
som kunna realiseras, synes vara riktig, torde likväl Stats-Kontoret
kunna anses hafva hafva haft giltiga skäl för sitt sätt att gå till väga. Önskligt
vore att beslämda, af omvexlande åsigter oberoende, föreskrifter
så väl i detta som andra vigtiga ämnen kunde erhållas.
Enahanda förhållande är med de i Rikshufvudboken balanserade,
af hufvudtitlarnes anslag utgångna förskotter och län. Genom nådigt
Bref af den 7 April 1830, har Kongl. Maj:t bifallit Rikets Ständers, i
anledning af deras Revisorers Berättelser om granskningen af Statsverkets
förvaltning åren 1822, 1823, 1824 och 1825, gjorda underdåniga
anhållan, att, med hänsigt till den fullständiga uppfattning af
Stats-verkets tillstånd, som genom Riks-bokslutet är åsyftad, uti Rikshufvudboken
måtte särskilt balanseras alla sådana förskotter, för hvilka
redo ej blifvit gjord och som rätteligen intilldess, i synnerhet de mot
framdeles ersättning utgångna, borde betraktas såsom tillgång, samt
att för en bättre öfversigt äfven af Nionde hufvudtitelns tillgångar,
hvartill borde räknas de ifrån titeln, såsom förskott eller lån, uttagna
summor, ett särskildt conto, upptagande alla från berörde titel utlemnade
dylika bidrag, med balans från föregående året och ulan sammanblandning
med titelns årliga anslagssumma, måtte i sjelfva Rikshufvudboken
införas. Nu hafva dock 1847 års Revisorer ansett sättet
för dessa posters intagande i Rikshufvudboken vara mindre öfverensstämmande
med lagarne för en riktig räkenskapsföring.
Till vinnande af ett önskligt slut i den stora hufvudfrågan om
räkenskapsföringen af allmänna medel och derpå grundadt Riksbokslut,
förnyar Stats-Kontoret sin, uti underdåniga utlåtandet af den 20 Fe
-
— 283 —
bruari 1846 öfver 1845 års Revisores Berättelse, förut gjorda underdåniga
hemställan, att, utan rubbning i nuvarande jemna gång af Statsverks-redogörelsen,
särskilt måtte, till prof och formulär, få uppgöras
en, på verkliga speciella förhållanden grundad, fullständig räkenskap,
som innefattar dels en hufvudbok öfver Stats-Kontorets så kallade enskilda
rörelse, med hvad som skall svara emot de hittills inom StatsKontoret
och Ränte-kammaren förda anteckningar och redovisningar,
dels en Riks-hufvudbok öfver det hela, samt att detta arbete måtte
uppdragas åt Kamreraren i Riksboksluts-Kontoret, Kanslisten vid Eders
Kongl. Maj:ts Orden, Nils August Fredin, med frihet från dess ordinarie
tjenst, som under tiden finge skötas af en tillförordnad med lönens
uppbärande såsom arfvode, och med rättighet för Fredin att betinga
sig lämplig aflöning samt skrifvarhjelp och expens-medel att åtnjutas
intill arbetets fullbordan.
Vid anställd jemförelse emellan stats-utgifterna och anslagen derför
under de ifrågavarande tvenne åren, hafva Revisorerne ansett följande
omständigheter förtjena uppmärksamhet:
§. 1.
Revisorernes häruti gjorda förslag, att anslaget å 2:dra Hufvudtiteln
för Justitie-Departementet, 3000 R:dr, som nu benämnes oförutsedda
utgif ter, må, såsom utgörande en del af de 50,000 R:dr, hvilka
för extra behof af Rikets Ständer anvisats och blifvit å nämnde samt
6:te, 7:de och 8:de hufvudtitlarne 1‘ördeladt, i nästa Riks-stat erhålla
sin rätta benämning extra utgifter_, synes Stats-Kontoret riktigt och
lärer vid förestående statsreglering iakttagas,
§. 2.
Som under granskningen Revisorerne skolat inhemta, hurusom vid
många tillfällen löner på stat, arfvoden, gratifikationer m. m. blifvit
på det sätt anordnade, att medlen utgifvits till disposition af vederbörande
Chef, som vanligen å Stats-Kontorets för beloppet utfärdade
anordning1 endast tecknaL sitt qvittens; men ett dylikt sätt för utbetalning
af Statens medel vore mindre formenligt, då möjligheten
för granskning af desammas anordnande för sina verkliga ändamål dymedelst
tillintetgjordes; hafva Revisorerne förmält sig anse, att i allmänhet
vederbörande sjelfve böra i Stats-Kontoret uppbära hvad Eders
Kongl. Majit åt dem anvisar, samt att, när dylika dispositioner någon
- 284
gång kunna finnas oundgängligen nödvändiga, föreskrift om medlens
behöriga redovisning då jemväl uttryckligen meddelas.
Det gifves flera anledningar och orsaker, hvarföre medel anordnas
till disposition, antingen af Embets-verk eller Chef eller ock af
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, såsom exempel hvarpå må
uppgifvas: då inom Expeditionerna af Eders Kongl. Majlis Kansli en
tjenst hlifver i följd af högre förordnande ledig, men ej kan tillsättas,
i hvilket fall lönen, enligt Eders Kongl. Majlis nådiga föreskrift, disponeras
af Departemenls-Chefen i och för tjenstgöringen inom Expeditionen;
då inom Kollegier och Embets-verk den ordinarie löne-innehafvaren,
jemlikt författningar, icke sjelf får förrätta innehafvande tjenst, såsom
vid inträffande konkurs, suspension m. m.; då anordningar utfärdas till
medels utbetalning från Landl-ränterierna, till Navigalions-skolor, lili
Landtbruks-skolor, och så vidare; samt då anordningar å Folk-skollärare-aflöningar,
utfärdade på Kongl. Räute-kammaren och hvilka, jemte
kontanta medel, till orterna Öfversändas, ställas till disposition af Eders
Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande. Uti den sålunda utfärdade
anordningen föreskrifves alltid att medlen lyftas emot redovisning,
och denna redovisning sker vanligen inför Kammar-Rätten af
de Embets-verk och personer, som dit inlemna redogörelsen, eller af
Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i Landsboks-redogörelsen; men
på det Kammar-Rätten må komma i tillfälle att känna sådana dispositioner
och tillse, alt behörig redovisning icke uteblifver, uppföras i
sådan ordning verkställda utbetalningar på en särskild förteckning, som
för det förflutna året i följande Februari månad från Stats-Kontoret till
Kammar-Rätten öfverlemnas. I de fall åter, der den, till hvilken anordningen
utfärdas, icke har redovisningsskyldighet inför KarnmarRätten,
bör dispositionen vara tecknad antingen på sjelfva anordningen
eller ock på en dervid fogad förteckning och åtföljas af qvitto af den
eller dem, som medlen erhålla; och att detta hlifver behörigen iakttaget,
tillkommer Kammar-Rättens Revision tillse, vid granskning af
antingen Kongl. Ränte-kammarens eller Landt-ränteriernas räkenskaper,
■— men icke Stats-Kontoret, som, sedan anordningen blifvit utfärdad,
dermed ej har vidare befattning.
Af hvad Stats-Kontoret sålunda i underdånighet anfört och upplyst,
följer ock, att hvad Revisorerne yrkat, det vederbörande höra i
allmänhet sjelfve af Stats-Kontoret uppbära hvad Eders Kongl. Maj:t
åt dem anvisar, icke kan verkställas, enär uttagningen af de anordnade
medlen sker antingen i Kongl. Räntekammaren eller i Landtränterierna.
285 —
§§. 3. 4.
Hvad Revisorerne uti dessa begge §§. yttrat och anmält, angående
utbetald gratifikation till Byrå-Chefen i Justitie Stats-Expeditionen
och om tillförordnade Sekreterarens i Justitie-Kanslers Expeditionen
löntillträde, synes ej utgöra föremål för Stats-Kontorets underdåniga
utlåtande.
§§. 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 22 och 23.
I anledning af hvad Revisorerne i dessa §§ erinrat och anmält,
afgifver Stats-Kontoret under denna dag särskilda underdåniga utlåtanden,
till följd af erhållna nådiga remisser genom Eders Kongl. Majrts
Landtförs vars-, Civil- och Ecklesiastik-Departementers Kansli-Expeditioner.
§. 20.
Då Revisorerne, i afseende å till af Eders Kongl. Maj:t kända behof,
under åren 1844 och 1845, utbetalda 800 R:dr, i allo instämt uti
hvad om dylika dispositioner af förre Revisorer blifvit yttradt och hemstäldt,
får äfven Stats-Kontoret i underdånighet åberopa sitt, den 20
Februari 1846, deröfver afgifna underdåniga utlåtande.
§. 21.
Huruvida, såsom Revisorerne förment, biträdet vid granskningen
af fullmakterna för de 3:ne ofrälse Ståndens ledamöter vid sistlidne
Riksdag kunnat verkställas af tjenstemännen inom Justitie RevisionsExpeditionen,
hvarigenom de derföre anvisade arfvoden blifvit obehöfliga,
kan ej utgöra föremål för yttrande af Stats-Kontoret, som endast
får upplysa, att för enahanda ändamål arfvoden blifvit vid de föregående
Riksdagarne utbetalda och af Riksdagskostnads-medlen godtgjorda.
§• 24.
Uti denna § hafva Revisorerne uppfört utgifts-poster, under Revisions-åren
anordnade på 2:dra, 4:de, 5:te, 7:de och 8:de hufvudtitlarnes
anslag lill extra och oförutsedda utgifter äfvensom på samma titlars
besparingar, samt förmält sig deraf och vid jemförelse af 1845 års
— 286
Revisions-berättelse hafva inhemtat, att åtskilliga utgifter återkomma
och sålunda synas vara af en mera permanent egenskap, i anledning
hvaraf Revisorerne uti följande.
§. 25.
anmält sig hafva funnit, hurusom de summor, hvilka årligen af Eders
Kongl. Maj:t på besparingar och extra utgiftsmedel anvisas till pensioner,
gratifikationer och nådegåfvor, dels stiga till ganska betydliga
belopp, dels uti icke ringa mån försvåra öfversigten af hvad å
hvarje hufvudtitel för Rikets aktiva tjenst och verkliga behof utgår; och
ehuruväl Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års Riksdag bestämt
anslaget å 7:de hufvudtiteln för extra utgifter till 35,000 R:dr, med
afseende å derifrån utgående nådegåfvor och pensioner; men dylika
utgifter jemväl måst bestridas af extra utgiftsmedlen å de öfriga hufvudtitlarne,
der sådana anslag äro uppförda: hafva Revisorerne, på
det för framtiden må varda på ett ställe synligt hvad Stats-verket
årligen får vidkännas tili sådana ändamål, föreslagit, att å allmänna
indragnings-staten, under 9:de hufvudtiteln, som bestrider sådana
pensioner, hvilka i följd af författningarne utgå, hädanefter jemväl
uppföres ett anslag till nådegåfvor, gratifikationer och sådana pensioner,
hvilka af gunst och nåd tilldelas, hvaremot anslagen till extra
utgifter kunde i samma förhållande minskas, för att derefter användas
endast för de öfriga tillfälliga behof, som med hvarje särskild hufvudtitel
äger gemenskap.
I anledning häraf, får Stats-Kontoret i underdånighet upplysa, att,
sedan Kongl. Majrt och Rikets Ständer vid Riksdagen år 1840 beslutat
den förändring i Riks-styrelsen, att regerings-ärenderna skulle fördelas
på Departementer och deras föredragning, hvar för sig, verkställas
af ansvarige Departements-Chefer, blefvo vid stats-regleringen de
på Riks-staten uppförda hufvudtillar, med afseende å deras föremål,
så fördelta, att hvarje Departements-Chef ägde föredragning och ansvaret
lör de utgifts-dispositioner, som tillhörde den eller de hufvudtitlar,
hvarför föredragningen honom ålåg, med undantag af allmänna indragnings-staten,
såsom innefattande utgifter, tillhörande samtlige Departementerna.
För att gifva åt detta system fullständighet och på det
hvarje Departements-Chef skulle kunna äga kännedom af hvad han
hade att till disposition inför Eders Kongl. Majrt i underdånighet föreslå,
fördeltes det förut å 8:de hufvudtiteln’uppförda anslag, 50,000 R:dr,
till extra utgifter, emellan 2:dra, örte, 7:de och 8:de hufvudtitlarne, och
287 —
grunden för denna fördelning hemtades från egenskapen af dessa utgifter
under de föregående åren. Af denna, på sådan grund gjorda, fördelning
af det förut gemensamma utgifts-anslaget har således blifvit en
följd, att nådegåfvor, gratifikationer och tillfälliga pensioner bordt anvisas
på den hufvudtitels extra utgifts-anslag för personer eller föremål,
hvartill de egentligen kunnat hänföras.
Att nu, på sätt Revisorerne föreslagit, på allmänna indragningsstafen,
som bestrider sådana pensioner, hvilka i följd af författningnarne
utgå, hädanefter jemväl uppföra ett anslag till nådegåfvor, gratifikationer
och sådana pensioner, som af gunst och nåd tilldelas, emot motsvarande
minskning i extra utgifts-anslagen under de särskilda hufvudtitlarne,
skulle rubba det riktiga ändamålet med fördelningen af 1840
och 1841 års Riksdags statsreglering och försvåra dispositionen, utan
att någon egentlig fördel deraf synes kunna vinnas, enär dispositionerna,
sådana de nu göras, ligga öppna för Revisorernes kännedom; hvarjemte
erinras bör, alt anslaget till allmänna indragsnings-staten är ett förslags-anslag,
hvartill Revisorerne förmodligen icke afsett, att det nu föreslagna
skulle förvandlas.
§§. 26, 27, 28.
I dessa §§. omförmäles endast förhållandet’ med proprie balanser,
de i Kongl. Räntekammaren förvarade säkerhets-handlingar samt anordningar
på öfverskotterna å Stats-verkets inkomster, utan att någon
erinran dervid blifvit gjord, och föranleda således icke till yttrande af
Stats-Kontoret.
Charta Sigillata-Verken.
Härom hafva Revisorerne icke anfört något, som påkallar StatsKontorets
utlåtande.
Mynt- och Kontroll-Verket.
Öfver hvad Revisorerne vid dessa Yerks räkenskaper anfört och
anmärkt bifogar Stats-Kontoret särskildt underdånigt utlåtande af ÖfverDireklören
vid dessa Verk.
— 288 —
Avesta Krono-Jnspektions räkenskaper hafva, enligt hvad Revisorerne
anmält, icke föranledt till någon erinran från Revisorernes sida.
I anledning af hvad Revisorerne anfört och anmärkt efter granskning
af de öfver allmänna magasins-ärenderna upprättade redogörelser:
för iStats-verkets Spanmäd in natura_, Kreditivfonden , Undsättningsanstalterna
efter 182,6 års missväxt samt allmänna Magasins-fonden,
afgifver Stats-Kontoret nu särskildt underdånigt utlåtande.
Redovisningen för Skogsplanterings-kassan har icke föranledt
till annan åtgärd af Revisorerne, än att de öfver förhållandet dermed
framlagt en tabell.
Länens Landsböcker.
Med anmälan, att uti Östergöthlands Läns Landsböcker;; för åren
1844 och 1845 upptagas uti skuldbalanserna under titel: Landt-Ränteriets
äldre förskotter, 24,137 R:dr 26 sk. 1 rst. för durchmarchekostnader,
hafva Revisorerne yttrat sig icke kunna inse skälet, hvarföre
ett förskott såsom skuld bokföres^, och hemställt, att utredning af
förhållandet med berörde, uti de till Stats-Kontoret ingående LandtRänteri
redogörelse-handlingar icke upptagna, post måtte med görligaste
första äga rum.
Detta af Revisorerne anmälda förhållande har för Stats-Kontoret
varit okändt, enär, såsom Revisorerne uppgifvit, något så beskaffad!
förskott icke finnes intaget i de från Länet inkomna Ränteri redogörelse-handlingar,
samt Landsboken ingår lill Kammar-Rätten och der
granskas; lärande Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Revisorerne
hemställt, i nåder anbefalla skyndsam utredning häraf.
Likaledes lärer Eders Kongl. Majit i nåder anbefalla vederbörandes
uppmärksamhet till behörig rättelse deraf, att, enligt hvad Revisorerne
anmärkt, ingående balansen i Kronobergs Läns Landsbok för
år 1845 icke utgör samma belopp, som utbalanseras i det föregående
årets Landsbok.
Expens
-
- 289 —
Expens-medels Bälningarne.
Då Revisorerne instämt uti 1845 års Revisorers omdöme i afseende
på inköp af Slats-lidningar och Kalendrar i Kammar-Kollegium,
Stats-Kontoret och Kammar-Rätten, samt åtgången af Kalendrar och
papper i Krigs-Hof-Rätten, deruti någon märkbar inskränkning under
revisionsåren icke skall ägt rum, får Stats-Kontoret åberopa det utlåtande,
som öfver denna anmärkning i 1845 års Revisions-berättelse
blifvit i underderdånighet afgifvel; hvarförutan, i afseende på hvad
Revisorerne vidare vid expens-medels räkningarne anmärkt: att KammarKollegium
låtit för renskrifning af arhets-berättelsen utbetala år 1844 —
120 R:dr 12 sk. och år 1845 — 98 R:dr 24 sk.; att uti expens-räkningarne
för Justitie-Kanslers-Expeditionen, Utrikes-Departementet,
Civil- Finans- och Ecklesiastik-Departementens Expeditioner afförts utgifter
för prenumeration å Svenska tidningar och dagblad, som icke
äro af officiel egenskap; samt att uti Civil-Departementets Expedition,
af expens-medlen, år 1844 utbetalts 133 R:dr 16 sk. till arfvoden
åt 2:ne extra vaktmästare; Stats-Kontoret ej anser sig tillbörligt
att annat anföra, än upplysa, hvad berörde utgift af expens-medlen uti
Civil-Departementets Expedition beträffar, att, enligt verifikation vid
bemälte Departements expens-medels räkning för år 1844, denna utbetalning
blifvit af Departements-Chefen anbefalld, till följd af Kongl.
Maj:ts den 2 Februari sistberörde år fattade och åberopade nådiga beslut,
och att dylika utgifter för nödvändiga tjenstebiträden af extra
ordinarie och lönlöse tjenstemän och vaktbetjente tillförene blifvit på
expens-medlen anvista, utan någon anmärkning deremot af Rikets
Ständer eller deras Revisorer.
I afseende på hvad Revisorerne slutligen anfört, angående formulärer
för de förvaltande Verkens räkenskaper, hvilket öfverensstämmer
med hvad i slutet af 1845 års Revisions-berättelse förekommer, får StatsKontoret
i underdånighet! åberopa sitt slutliga yttrande i det öfver
samma Berättelse afgifna underdåniga utlåtande af den 20 Februari
1846. Revisorerne hafva nu tillagt, att, då uti alla penningeförvaltande
Verk journaler och anteckningar öfver hvad dagligen i räkenskapsväg
förefaller, ovilkorligen måste föras; men dessa icke, på sätt med
Stats-Kontorets memorial-böcker äger rum, aflemnas till Rikets Stän
37
-
— 290
ders Revisorer, utan endast de, på grund af berörde journaler, särskilt
upprättade hufvudböcker, det skulle, i Revisorernes tanke, vara af synnerlig
vigt och leda till närmare kontroll öfver förvaltningens gång,
om dessa dagliga anteckningsböcker öfverlemnades, jemte hufvudböckerna,
till Rikets Ständers Revisorers granskning.
Härvid torde] Stats-Kontoret få erinra: att till hvarje hufvudbok
hörer en kassa-räkning, som, specielt upptagande hvarje inkomst- och
utgiftspost, innefattar i renskrift allt hvad igenfinnes uti en i konsept
förd så kallad journal; att granskningen af denna sistnämnde, i fall den
skall äga rum, ökar det redan nog vidlyftiga revisions-arbetet, utan
att öka kontrollen, och att en sådan granskning vore en utsträckning
af den i 68 §. Riksdags-Ordningen föreskrifna granskningen utafafslutade
räkenskaper; men Stats-Kontoret hemställer likväl i underdånighet,
om icke öfver hvad Revisorerne i detta hänseende yrkat de förvaltande
Verkens underdåniga utlåtanden må i nåder infordras.
Den i nåder remitterade Revisions-berättelsen återställes härjemte,
och Stats-Kontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aller n ådig s te Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdåniste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. WESTERSTRAND.
C. E. AF TUNELD. L. G. af SILLÉN. Th. NYSTRÖM.
Stockholm den 20 Januari 1848.
O. F. af Sillen. C. FF. Gråd.
291 —
Öfver-Direktörs-Embetets vid
Kongl. Mynt-Verket
underdåniga Utlåtande öfver anmärkningarne
vid detta Verks räkenskaper
för åren 1844 och 1845.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
De af Myntmästaren samt Kamreraren vid Mynt- och Kontrollverken
afgifna förklaringar i anledning' af Rikets Ständers Revisorers
gjorda anmärkningar vid bokföringssättet för nämnde Verk öfverlemnas
härmedelst underdånigst; och får Öfver-Direktörs-Embetet, äfven
för dess del, i underdånighet vitsorda riktigheten af de förhållanden,
nämnde tjenstemän uppgifvit till närmare utredning af de anmärkningar,
som vid Mynt- och Kontrollverkens räkenskaper af sednaste StatsRevision
blifvit gjorda.
Med djupaste vördnad framhärdar,
Stormäktigste Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåte,
IV. Wilh. Almroth.
Stockholm den 20 Januari 1848.
Seb. Tham.
292 -
Myntmästarens och Mynt-Kamrer ar ens Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorersj vid granskningen af Statsverkets
räkenskaper för åren 1844 0C^L 1845, gjorda erinran
i afseende på medalj-tillverkningen å Kongl. Myntet.
Då uti 74 §. af underdånigt projekt tili det år 1836 nådigst fastställda
Reglemente för Kongl. Myntverket var afsedt, att, vid försäljning
af medaljer och jettoner, behållningen å dessas tillverkning, efter afdrag
för alla omkostnader dervid, skulle lika fördelas emellan Kongl.
Myntet och Myntmästaren, så föranleddes deraf föreskriften uti samma
underdåniga förslags 73 §. om inkomsternas öfverlemnande af Myntmästaren
till Mynt-Kamreraren, i och för behållningens beräkning och
fördelning; men enär, vid berörde Reglementes fastställande, Kongl.
Maj:t i nåder pröfvade skäligt deruti göra en sådan förändring, att
Myntmästaren ensamt ägde sig till godo räkna den å medalj-tillverkningen
uppkommande behållning, relativt till besväret och ansvarigheten,
visserligen af föga betydenhet, dock under vilkor, att alla omkostnader
dervid till dagsverken, afgång i guld och silfver, materialier
och reparationer å medaljpressen m. m., varda Kongl. Myntet af Myntmästaren
godtgjorda; så följer af detta Kongl. M.ij:ts nådiga medgifvande,
att fråga om redovisning endast kan uppstå för så stor del af
under året, enligt fastställd taxa, influten lösen för medaljer och jettoner,
som motsvarar de för dessas tillverkning upplupna kostnader, hvilka
af Myntmästaren ersättas och på det nogaste kunna bestämmas af de
dagliga anteckningar, som af Verkmästaren föras för alla verkstäder, samt
den derpå grundade beräkning öfver åtgången af brännmaterial m. m.
Vid Kongl. Myntets hufvudbok biläggas derföre, för hvarje halft år
uppgjorda, förteckningar eller uträkningar öfver Myntmästaren till last
fallande medalj-tiliverkningkostnader, som af Myntmästaren emot qvitto
aflemnas till MyntKamreraren och af denne tjensteman specielt redovisas
uti Kongl. Myntets kassa-räkning; hvarjemte uti särskildt conto
i hufvudboken, i enlighet med Myntmästarens särskilt afgifvande redogörelse,
redovisas för det guld och silfver, som i och för medalj-tillverkningen
blifvit användt och genom insättning å Kongl. Myntets Bankoräkning
godtgjordt; af hvilket allt tillfyllestgörande upplyses förhållandet
med medalj-tillverkningen.
Någon annorlunda beskaffad bokföring och redovisning till följd
af Kongl. Reglementet lärer icke heller kunna skäligen påfordras eiler
anses lämplig, då ändamålet med Kongl. Reglementets föreskrift i detta
— 293 —
fall afses och då tillika tages i betraktande dels ojemheten i medaljtillverkningen
och de försålda medaljernas ofta inskränkta antal, som
synes deraf, att preglingskostnaderna uppgått för år 1841 till 147 R:dr
30 sk.; för år 1842 till 62 R:dr 27 sk. 4 rst.; för år 1846 till 84 R:dr
24 sk.; men för år 1847, vid pregling af större antal kröningsmedaljer
för Rikets Ständers Banks räkning, till 657 R:dr 40 sk., allt Banko, dels
svårigheterna, äfven om en särskild person emot aflöning dermed sysselsattes,
att i detalj framställa alla, Myntmästaren enskilt angående,
förhållanden med afgång å alla de ädla metallerna, med invexling af
förut utlemnade medaljer och Kongl. Akademiernas jettoner, med beställda,
men ej uttagna skådepenningar o. s. v., ofta till mehn för Myntmästaren,
enär lian i alla händelser måste godtgöra tillverkningskostnaderna.
Det torde ock icke böra förbises, att det nuvarande redövisningssättet,
som iakttagits alltifrån Kongl. Mynt-reglementets utfärdande år
1836 utan ringaste anmärkning, allt hittills blifvit så väl af Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, som af Rikets Ständers Herrar Revisorer
godkändt.
Stockholm den 20 Januari 1848.
J. A. Grandinson.
A. G. Berndes.
294 —
Mynt- och Kontroll Kamrerarens utlåtandes i anledning af
Rikets Ständers Revisorers vid granskningen af Stats-verkets
räkenskaper för åren 1844 0C^L 1845, gjorda anmärkningar
vid räkenskaperna för Kontrollverket.
Ehuru Herrar Revisorer i sin Berättelse icke tillkännagifvit uti
hvilkendera af Kongl. Kontroll-verkets hufvudböcker, antingen den for
Stockholms stad, eller den för landsorterna, de anmärkta, men ej specificerade
”åtskilliga summeringsfel” skulle förefinnas, har jag all anledning
förmoda, att deli sednare afses. Då jag, efter granskning, icke kunnat
taga reda på dessa fcl, må det tillåtas mig att utur denna hufvudbok
uppgifva följande förhållande, som torde kunna lemna ledning för
bedömmandet:
Debet upptager: Balans från år 1843 .... 31: 26. 5
Enkel afgift för 12,015 ^
qvintin guld ä 5 sk
dito 114,347i lod
silfver ä 1 sk. 4 rst. .... } 4,684. 43.7.
afgift för 12,325 U. tenn
å 1 sk
Dubbel afgift för guld
och silfver  27: ,» 9-
Vederbörandes i Laholm
fordran till näst afgifvande
räkning, antecknad
vid samma stad, .... 1: 10. —.
Summa 4,744: 32. 9.
I Credit åter finnes affördt: Magistrat-arfvode . 1562: 34. 8.
Postporto .... 83: 40. —.
Lefvereringar till
Ränterierna . . 3,065: 36. 4.
Balans till år
1845
26: 46. 5.
Afskrifning .... 4: 28.
Vederbörandes i
Transport 4,743: 41. 5.
- 295 —
Transport 4,743: 41. 5.
Laholm fordran
från 1843, anteknad
vid samma
stad,  ,, 39. 4.
Summa 4,744: 32. 9.
Vid granskning huruvida den för kontrolleringen debiterade afgiften
af 4,684 R:dr 43 sk. 7 rst. öfverensstämmer med hvad den bör
utgöra för ofvanomförmäldte belopp af kontrolleradt gods, enligt dervid
utsatt afgift, befinnes, att den debiterade afgiften öfverskjuter den
sålunda hopräknade med 8 sk. 10 rst, Kongl. Maj:t och Kronan till godo,
som härflyter derifrån, att af 83 st redogörelser, som denna hufvudbok
omfattar, alltid finnas åtskilliga der missräkning skett, redogöraren till
skada eller tvertom. I förra fallet göres af mig ingen anmärkning,
såsom vid städerna Askersund och Cimbritshamn, utom öfriga, och i
sednare fallet åter har jag, enär beloppet icke varit stort, sjelf insatt
i Rikets Ständers Bank för Kongl. Räntekammarens räkning hvad som
brustit, såsom synes vid städerna Eskilstuna, Uddevalla och Westerås,
enligt Ränteri-qvitto, till undvikande af den flerdubbelt större kostnad,
som skulle drabbat Kongl. Maj:t och Kronan genom postporto, föranledd
af den skriftvexling, som skulle för rättelse härvid uppstått.
Af hvad som här nu blifvit framstäldt, skulle jag våga tro, att inga
summeringsfel finnas, så vida ej dermed afses den difference, som,
från och med 2:dra och 3:dje folierna, uppstår både i debet och credit
emellan hvar och en af dessas sista kolumns-summa och de öfriga kolumnernas
sammanlagda belopp, och hvilken är just den in- och utgående
fordran, vederbörande i Laholm fått derigenom, att de influtna
medlen icke hunnit till att bestrida utgifterna; och hvilken fordran,
för alt underlätta åskådligheten af hvad som rörer denna stad, blifvit antecknad
derstädes i sista kolummen. Visserligen skulle denna fordran
kunnat blifva antecknad aldra sist, men då hade man ock undgått fördelen
af att hafva] på ett ställe hvad som rörde Laholm. Resultatet
af det hela hade i alla fall blifvit detsamma.
Hvad de anmärkta felande .verifikationerna för dubbelafgiften angår, så
synes af landsorts-räkenskaperna, att alltid en skrifvelse från Öfver
Direktören för Kontrollverket finnes bifogad, som bestämmer beloppet
för denna afgift, der den förekommer; och för Stockholms stad åter är
Kontrollören, den som efter författningarne är skyldig att hålla reda på
— 296 —
det, som med dubbel afgift bör beläggas, i enlighet hvarmed Kamererarens
uppbörd derför också sker, af Kontrollören attesterad för hvarje
vecka, såsom af räkenskaperna synes.
Stockholm den 20 Januari 1848.
A. G. Berndes.
— 297 —
Kongl. Stats-Kontorets
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers år 1847 församlade Revisorers
Berättelse, angående de till Kongl.
Landtförsvars-Departementet hörande anslag.
Stormäktigste A11ernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. ‘Maj:t, under den 28 sistlidne December, i nåder
anbefallt Stats-Konloret att, i anledning af bilagdt utdrag af Rikets
Ständers Revisorers Berättelse om verkställd granskning af Stats-verkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders styrelse och förvaltning
för åren 1844 och 1845, afgifva oell till Eders Kongl. Maj:ts
Landtförsvars-Departemenls Kansli-Expedition insända underdånigt utlåtande;
får Stats-Kontoret sådant härmed fullgöra.
§. 2.
I anledning af hvad Revisorerne häruti anmärkt emot anordnandet
till vederbörande Chefs disposition af löner på stat, arfvoden och
gratifikationer, får Stats-Kontoret åberopa sitt till Eders Kongl. Maj:ts
Finans-Departement härom afgifna underdåniga utlåtande, så lydande:
(se här ofvan sid. 284).
§. 5.
Då Revisorerne ansett sig böra anmäla, att under åren 1844 och
1845 enahanda utgifter blifvit anvisade till General-Löjtnanten Lorichs
med 1,200 R:dr för bestridandet af Ordförande-embetet i KrigsHof-Rätten
och 600 R:dr för utöfvandet af Öfver-Kommendants-befattningen
i hufvudstaden, dels å besparingarne, dels å anslaget för oförutsedda
militär-utgifter, som i 1845 års Revisions-berättelse äro anmärkta;
gifver denna anmälan icke anledning till annat utlåtande, än
hvad Stats-Kontoret öfver denna framställning i 1845 års Revisionsberättelse
i underdånighet anfört, och hvilket således endast åberopas.
38
— 298 —
§• 6.
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet dervid, att, sedan ÖfversteKammarjunkaren
m. m. Grefve L. E. von Stedingk, medelst fullmakt
af den 14 Maj 1842, blifvit utnämnd till Kapiten-Löjtnant i survivance
vid Lifdrabant-Corpsen, honom, uppå ansökning om erhållande af en,
genom General-Majoren Grefve N. Gyldenstolpes död, ledigblifven Kapiten-Löjtnants
lön, 1000 R:dr med 80 tunnor spanmål derunder, blifvit,
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 26 November 1844,
tillagda, såsom Kapiten-Löjtnant, årligen, tills vidare 700 R:dr, från och
med Mars månad år 1845; förmenande Revisorerne, att då Lifdrabant-Corpsen
redan år 1821 var bestämd till indragning, det syntes
som skulle bela den, genom Grefve Gyldenstolpes afgång, uppstådda
besparing hafva bordt komma Stats-verket till godo, i stället för att,
såsom nu inträffat, 700 R:dr af densamma anvisats till lön för en tjenst,
som icke mera i verkligheten finnes.
Härvid får Stats-Kontoret endast i underdånighet anföra: att, enligt
innehållet af det åberopade Kongl. Brefvet, Eders Kongl.
Majit funnit disponibel tillgång för den tills vidare i nåder beviljade
utgiften, hvarutöfver likväl en besparing uppkom af den genom General-Majoren
Grefve Gyldenstolpes död ledigblifna Kapiten-Löjtnantslönen,
samt att Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang dermed, i nåder förklarade,
att, i likhet med hvad i afseende på den till öfrige qvarvarande
personalen af Lifdrabant-Corpsen utgående aflöning redan var i nåder
stadgadt, jemväl de 2:ne hittills på stat bestådda Kapiten-Löjtnantslönerna
borde hädanefter, så snart afgång inträffar, ovilkorligen indragas
och till Stats-verket besparas.
§. 7.
Revisorernes anmälan, att anslaget till oförutsedda militär-behof,
45,000 R:dr, blifvit öfverskridet år 1845 med 5,419 ,R:dr 45 sk. 3 rsf;
men att, till bristens betäckande, det föregående året uppstått en besparing
af 6,090 R:dr 36 sk. 10 rst., lärer icke vara gjord i någon klandrande
afsigt, enär det icke kunde vara för Revisorerne obekant, att
besparingar på föregående års anslag få reserveras och af Eders Kongl.
Maj:t disponeras, samt en sådan reservation på ifrågavarande anslag
från 1844 uppkom, som lemnade tillgång för de anvisade utgifterna,
hvilka således icke öfverskredo stats-anslaget, utan deremot lernnade
en, ehuru mindre, besparing tili år 1846.
299 -
§. 8.
Enär, jemlikt Kongl. Brefven den 2 Februari 1844 och 31 Juli
1845, af anslaget, 20,000 R:dr, till durchmarche-kostnader utgått hvartdera
året 300 R:dr till så kallade hemfärds-penningar åt sjukliga
afskedade soldater af Stockholms garnison och andra Regementer,
hafva Revisorerne detta anmärkt, enär utgiften, som egentligen icke
vore annat, än en för fattigdom utdelad nådegåfva, blifvit bestridd af
det för truppers fortskalfande anvisade förslagsanslag.
Då utgiftens behöflighet icke blifvit ifrågasatt, utan allenast huruvida
den bordt utgå från det anslag, hvarpå den blifvit i nåder anvisad,
synes anmärkningen hvila på omdömet, huruvida enskilde afskedade
soldaters hemfärd till deras födelseorter må hänföras till hvad som förstås
med tågande manskap; hvilket förmodligen så ansetts, när Eders
Kongl. Maj:t i nåder anbefallt utgiften.
§. 9.
Med afseende å den stora behållning å durchmarche-anslaget, som
fanns vid 1845 års utgång, hafva Revisorerne tillstyrkt, att de medel,
som för durchmarche-kostnader anslås, må till en mindre summa, än
den nuvarande, förslagsvis å Riks-staten uppföras.
Anledning till detta förslag hafva Revisorerne visserligen hemtat
från förhållandet för de sista åren, då utgiften på detta anslag varit
mindre betydlig; men likväl bör här icke förbises, att helt andra och
motsatta förhållanden kunna inträffa, som medtaga hela anslaget och
möjligen kunna någon gång göra det otillräckligt.
§. 10.
Hvad 1845 års Revisions-berättelse innehåller, angående i nåder
beviljad ersättning till Registratorerne i Kongl. Landtförsvars- och
Civil-Departementens-Expeditioner för den förlust, de fått vidkännas genom
minskade inkomster af charta-sigillata-provision under åren 1844
och 1845, hafva Revisorerne åberopat; i anledning hvaraf Stats-Kontoret
icke har annat att anföra, än jemväl åberopa sitt öfver denna anmälan
afgifna underdåniga yttrande vid 1845 års Revisions-berättelse.
§. 20.
I anledning af Revisorernes anmälan och yttrande, angående de,
under åren 1844 och 1845, till af Eders Kongl. May.l kända behof utbe
-
— 300
talda tillsammans 800 R:dr, får Stats-Kontorel endast åberopa sitt,, den
20 Februari 1846, öfver en dylik anmälan i 1845 års Revisions-berättelse
algifna underdåniga utlåtande.
§. 22.
Då Revisorerne trott sig böra anmäla, att de af räkenskaperna inhemtat,
att åtskilliga personer, sqm icke bivistat krig, utan kommit i
militär-tjenst långt efter fredsslutet, blifvit, på grund af ömmande omständigheter,
fattigdom o. s. v., hugnade med arfvoden å det på allmänna
indragnings-staten, vid 1815 års Riksdag, uppförda anslag till
expektans-arfvoden åt lönlöse officerare efter det öfverståndna kriget,
oaktadt Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref den 23 Januari 1816, stadgat,
att de officerare, som, efter effectiv tjenst under kriget, icke åtnjöto lön
på stat vid fredens återställande, skulle vara berättigade till dylika arfvoden;
men Revisorerne icke uppgifvit ett eller flera fall, hvaraf den
gjorda anmälan må hafva blifvit föranledd, är Stats-Kontoret icke i tillfälle
att derom något upplysa eller åberopa de omständigheter, som
föranledt expektans-arfvodets beviljande.
§. 23.
I afseende på det af 1845 års Revisorer omförmälda och af 1847
års Revisorer anmärkta, jemväl under åren 1844 och 1845 förefinna,
förhållande, att militäre embetsman åtnjutit pensioner från Arméens
Pensions-kassa på samma gång, som lön eller pension uppburits för
civil tjenst, anser Stats-Kontoret sig icke tillkomma att något i underdånighet
yttra; men beträffande Revisorernes tillika gjorda berättelse,
att Kongl. Maj:l, genom nådigt Bref af den 25 Januari 1842, uppå Öfverste-Löjtnanten
i Arméen, Brigad-Adjutanten vid f. d. Lif-RegementsBrigaden,
Friherre A. Åkerhjelms derom gjorda underdåniga ansökning,
beviljat honom afsked från f. d, Brigad-Adjutants-befattningen och,
jemte tillåtelse att såsom Öfverste-Löjlnant i Arméen qvarstå, förklarat
honom berättigad att af Brigad-Adjutants-lönen, såsom expektans-arfvode,
uppbära årligen 300 R:dr, hvarefter af de återstående 450 R;dr utaf de
750 R:dr, han förut i denna egenskap innehaft, 250 R:dr borde såsom
ackords-ränta ingå till Stats-kassan å erhållet ackord, 5,000 R:dr, för
nämnde indragna tjenst, och 200 R:dr tillfalla indelta Arméens tillgångar,
hvarigenom skall inträffat, att en person uppburit pension på samma
gång, lian åtnjutit lön af stats-medlen för en militärtjenst, till
hvars förrättande han kunde blifva vid behof inkallad, får Stats-Kon
-
— 301 —
törel i underdånighet upplysa, att då den af Friherre Åkerhjelm innehafda
Brigad-Adjutants-tjenst var beslutad att indragas, men honom
icke kunde betagas rättigheten att bibehålla hela den lön, han vid berörde
tjenst innehade, den af Revisorernes uppmärksamhet förtjent
ansedda åtgärden beredde Stats-verket en minskad årlig utgift lill Friherre
Åkerhjelm af 200 R:dr, och att med honom härigenom företer
sig enahanda förhållande i afseende på skyldigheten till militär-tjenst,
som med åtskilliga i Armeen qvarstående officerare, hvilka njuta expektans-arfvode
å allmänna indragningsstaten under det de derjemte uppbära
pension från Armeens Pensionskassa.
§§. 24, 25.
Öfver hvad Revisorerne i begge dessa §§. uppgifvit och föreslagit,
har Stats-Kontoret, i anledning af erhållen remiss från Eders Kongl.
Maj:ts Finans-Departement, afgifvit följande underdåniga utlåtande,
som här åberopas (se ofvan sid. 286—287).
Det i nåder remitterade transumtet af Berättelsen återställes härjemte,
och Stats-Kontoret framhärdar med djupaste vördnad, nit och
trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
\\ WESTERSTRAND.
C. E. AF TUNELD. L. G. af SILLÉN. Th. NYSTRÖM.
Stockholm, den 20 Januari 1848.
O. R af Sillen. C. fT. Gråå.
- 302 —
Kongl. Stats-Kontorets
underdåniga Utlåtande, i anledning af
hvad 1847 års Uevisions-Berättelse innehåller
angående de under Kongl.
Civil-Departementet hörande anslag.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majrts, den 24 sistlidne December,
gifna nådiga befallning, att öfver de anmärkningar, hvilka innefattas
uti härjemte återföljande transumter af Rikets Ständers Revisorers år
1847 afgifna Berättelse, angående då verkställd granskning af Statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning, till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånigt utlåtande,
får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontor sådant
fullgöra, i hvad det angår och har gemenskap med ärender, som
tillhöra Eders Kongl. Majrts Civil-Departements underdåniga föredragning.
§. 2.
Med anmälan, att vid många tillfällen löner på stat, arfvoden, gratifikationer
m. m., blifvit på det sätt anordnade, att medlen utgifvits
till disposition af vederbörande Chef, som vanligen å Stats-Kontorets
på beloppet utfärdade anordning endast tecknat sitt qvittens, hafva
Revisorerne yttrat sig anse ett dylikt sätt tor utbetalning af Statens
medel vai’a mindre formenlig!, utan borde i allmänhet vederbörande
sjelfve i Stats-Kontoret uppbära hvad Eders Kongl. Majrt åt dem anvisar,
samt när dylika dispositioner någon gång kunna finnas oundgängligen
nödiga, föreskrift om medlens behöriga redovisning då jemväl
uttryckligen meddelas.
I anledning häraf har Stats-Kontoret, efter erhållen nådig remiss
från Eders Kongl, Majrts Finans-Departement, i underdånighet yttrat
följande: (se här ofvan sid. 284).
§. 10.
Då, såsom ersättning för den förlust, Registratorerne i Kongl. Landtförsvars-
och Civil-Departementens Expeditioner fått vidkännas genom
- 303
minskade inkomster af charta sigillata-provision, blifvit under åren
1844 och 1845 anordnade, till den förre 200 R:dr och till den sednare
400 R:dr, hafva Revisorerne i afseende härpå åberopat hvad 1845 års
Revisions-berättelse i enahanda ämne innehåller; i anledning hvaraf
Stats-Kontoret icke har något att tillägga sitt i denna fråga afgifna underdåniga
yttrande vid 1845 års Revisions-berättelse,
§. 11-
Revisorerne hafva i denna §. förmält sig af räkenskaperna inliemtat,
att L. W. Brandenburg, som blifvit elen 8 November 1844 utnämnd
till Ingeniör vid General-Landtmäteri-Kontoret, uppburit lön i
denna egenskap år 1845, fastän han, såsom Stads-Ingeniör i Götheborg
och derstädes bosatt, icke kunnat förrätta den befattning, hvarför lön
åtnjutits; och ehuruväl uppgifvet och styrkt blifvit, att annan person,
som af Öfver-Direktören för Landtmäteriet förordnats till vikarie för
Brandenburg, af denne uppburit en emot hela lönen svarande ersättning,
hafva Revisorerne dock trott sig icke böra underlåta att förhållandet
hos Rikets Ständer anmäla, då ett dylikt förfarande icke ägde
stöd af författningarne samt skulle, om det längre fortsattes, kunna
hafva till följd, dels att Brandenburg, utan att vara i effectiv tjenst,
omsider blefve berättigad till pension af Stats-verket, dels att yngre
tjenstemän utestängdes från befordran.
Stats-Kontoret linner väl, lika med Revisorerne, att en längre fortsatt
frihet från tjenstgöring skulle möjligen leda till de menliga följder,
som af Revisorerne befarats; men då det, såsom anledning till denna
anmälan, uppgifna förhållande är att anse såsom tillfälligt, och icke
visadt är, att det längre än år 1845 fortfarit, samt styrkt blifvit, att
hela lönen tillgodokommit den, som tjensten under tiden förrättat, lärer
denna Revisorernes anmälan icke till någon åtgärd föranleda.
§. 12.
Den af Revisorerne häruti gjorda anmälan, att, på grund af Eders
Kongl. Majrts nådiga Bref den 20 Februari 1845, 200 R:dr blifvit under
det året, i anseende till bristande utrymme i Kronans hus, utbetalda
till byres-ersättning för Tabell-Kommissionens arkiv, innefattar
jemväl förklaring hvarföre utbetalningen ägt rum, eller att tillfälle saknats
till inrymmande af arkivet i något Kronans hus.
— 304 —
§• 13.
Hvad Revisorerne häruti yttrat, elier att de å staten för Öfver-Ståthållare-Embetet
uppförda 8 R:dr för en skarprättare borde, lika med
lönerna för öfriga skarprättare, öfverflyttas under fångvårds-anslaget, lärer
komma att vid förestående stats-reglering iakttagas.
§. 14.
I anledning deraf, att, jemlikt särskilda Kongl. Bref, utgått af6:te
hufvud-titelns förslags-anslag lill rese- och traktaments-penningar tillsammans
2,044 R:dr 17 sk. 4 rst. lill hemmansägare i Wermlands
Län, för det att vid en bos Kommissions-Landtinätaren Laurell, år 1838,
inträffad vådeld, handlingarne till de å hemmanen förrättade, men ej
fastställda, skiften gått förlorade, och skiftena alltså måst omarbetas,
hafva Revisorerne yttrat sig anse dessa utbetalningar icke hafva bordt
drabba berörde anslag, utan extra utgiftsmedlen, helst den anvisade
summan tilldelats såsom nådegåfva till lindring för hemmans-ägarne
i den genom handiingarnes förstöring vållade förlusten.
Anledningen hvarföre denna utbetalning blifvit i nåder anvisad å
6:te hufvudtitelns anslag till rese-och traktamentspenningar synes StatsKontoret
hafva varit föremålet för utgiften, eller resekostnads-ersättning
och dagtraktamente lill Landtmätaren vid den nya förrättning, som, i
följd af de förre förrättningshandlingarnes förstöring af vådelden, ägt
rum.
§• 15.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 28 December 1844 upptager
orsaken hvarföre f. d. Öfver-Ståthållaren, General-Majoren m. m.
Friherre Sprengtporten, sorn då i nåder åter utnämndes till Öfver-Ståthållare
i Stockholm, ansågs berättigad att, under den för nådårs-besparing
bestämda tiden, uppbära ett emot Öfver-Ståthäilare-lönen å stat
svarande belopp på besparingarne å 6:te hufvudtiteln, att nemligen Friherren
redan förut aftjent begrafningshjelp och sedan han från nämnde
embete erhöll afsked, fortfarande varit i Rikets tjenst anställd; hvilket
tillfyllest lärer upplysa anledningen till den af Revisorerne häremot
gjorda anmärkning.
§. 16.
— 305 —
§• 16.
Uti denna §. hafva Revisorerne anmärkt, alt Eders Kongl. Maj:t,
genom nådiga Bref af den 25 Juni och 6 November 1845, anbefallt
Slats-Konloret att till Norska stats-kassan utbetala, af 6:te hufvudtitelns
anslag till rese- och traktamentspenningar, ersättning för 1,328 Sp:dr
60 sk., förskjuten inqvartering ut de Svenske embets- och tjenstemän,
hvilka åtföljt Eders Kongl. Maj:t till Norrige, derför 3,527 R:dr 27 sk.
9 rst. Banko utgått; hvilket Revisorerne ansett sig böra anmäla, enär
icke kunnat utrönas, att, i följd af ett slikt anspråk af Norska Statsverket,
någon utgift tillförene drabbat det Svenska, oell Herrar Slals
Råds-ledamöler,
jemlikt 1827 års Rese-reglemente, vid tillfället åtnjutit
skjuts- och traklaments-ersättning, för hvilken vederbörande i allmänhet,
vid resor och förrättningar i Staters tjenst, måste sjefve bekosta sin
inqvartering, samt de öfrige embets- och tjenstemännen uppburit traktamente
efter Norska lagen och således utöfver det i Sverige gällande
Rese-reglemente.
Härvid lärer icke utan afseende böra lemnäs: att, enligt hvad Revisorerne
jemväl förmält sig hafva inhemtat, de Stats-Råds-ledamöter,
hvilka varit Eders Kongl. Maj:t föl jäktige tili Norrige, afsagt sig det högre
traktamente under vistandet i Norrige, som Eders Kongl. Majit,
genom nådigt Bref af den 16 Januari 1845, dem beviljat, under förutsättning
att inqvarterings-kostnaden, såsom vid dylika tillfällen tillförene,
särskilt blefve godtgjord; att förfaltningarne, efter hvilka embetsoch
tjenstemän vid resor och förrättningar inom Sverige böra sjelfve
bekosta sin inqvartering, icke synas fullt tillämpliga för ifrågavarande
fall och under ett längre vistande i Norrige, och att orsaken hvarföre
dylik ersättning icke blifvit tillförene af Svenska statsmedlen utgifven,
förmodligen är den, att sådan ersättning icke från Norska Stats-verkel
förut fordrats.
§. 20.
Angående Revisorernes anmälan och yttrande, rörande de under
rubriken: till af Eders Kongl. Mai.t kända behof_, under åren 1844
och 1845, utbetalda tillsammans 800 R:dr, åberopar Siats-Kontoret dess,
den 20 Februari 1846, öfver enahanda anmälan i, 1845 års Revisionsberättelse
afgifna underdåniga utlåtande.
39
— 306
§• 24.
Med anledning af den förteckning, sorn i denna §. blifvit intagen
ä anvisningar på 2:dra, 4:de, 6:te, 7:de och 8:de hufvudtitlarnes anslag
till extra och. oförutsedda utgifter, äfvensom på samma titlars besparingar,
hafva Revisorerne uti följande
25 §.
af anförda skäl, föreslagit, att å allmänna indragnings-staten under 9:de
hufvudtiteln, som bestrider sådana pensioner, hvilka i följd af författningarne
utgå, hädanefter jemväl uppföres ett anslag till nådegåfvor,
gratifikationer och sådana pensioner, hvilka af gunst och nåd tilldelas;
hvaremot anslagen till extra utgifter kunde i samma förhållande minskas,
för att derefter användas, endast för de öfriga tillfälliga behof,
som med hvarje särskild hufvudlitei äga gemenskap.
Öfver detta förslag bar Stats-Kontoret, i anledning af erhållen remiss
från Eders Kongl. Maj:ts Finans-Departement, i underdånighet anfört
följande, som här åberopas: (se ofvan sid. 286—-287).
Likaledes får Stats-Kontoret öfver hvad Revisorerne yttrat och anmärkt
efter verkställd granskning af de särskilda Verkens ex/jensmedels-räknitigurj
åberopa sitt Lill Eders Kongl. Maj:ts Finans-Departement
afgifna underdåniga utlåtande: (se bär ofvan sid. 289).
Enär Revisorerne, vid granskning af räkenskaperna ol ver afvittringskostnaderna
i Kopparbergs Län, funnit, att, utöfver hvad Agronomen,
Direktör Jonsson, enligt Kongl. Brefvet den 5:te Maj 1841, äger att tolde
resor lian företager i och för upplysningars meddelande, angående
bästa sättet för odling och skötsel af jord, uppbära med 1,200 R:dr
årligen, samt derjemte åtnjuta ersättning för skjuts efter 2:ne hästar
och 3 R:dr i dagtraktamente, bar, vid de af Jonsson åren 1844- och
1845 i detta ändamål verkställda resor inom Kopparbergs Län, af honom
blifvit reqvireradt och äfven från Landträuteriet uthetaldt traktamente
af 1 R:dr 16 sk. per dag) eller för tillsammans '74 dagar, 98
R:dr 32 sk.; hvilket förhållande Revisorerne anmärkt.
Så vidt för Stals-Kontoret kändt är, har någon annan kostnadsersättning
till Agronomen Jonsson, utöfver hvad högstberörde Kongl.
— 307
Bref honom tillförsäkrar, icke blifvit i nåder beviljad, än alt Kongl.
Maj:t, uti nådigt Biel af den 7 Maj 1842, derutöfver tillagt honom 3
R:dr i traktamente och skjuts-ersättning efter 2:ne hästar under en resa
årligen till och från Stockholm, för att redogöra för sina förehafvande!!
och öfverlägga med Herr f. d. Stats-Rådet m. m. Poppius om den allmänna
planen för hans förestående arbeten; och då redogörelsen för
afvittringsmedlen icke ingår till Slats-Konloret, utan åtföljer Landsboken
till Kammar-Rätten, synes det bero af sistnämnde Verk att förskaffa
rättelse i följd af den gjorda anmärkningen och tillse, att ersättning
för det orätt.utbetalda Slats-verket tillgodokommer.
Stats-Kontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j; t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. WESTERSTRAND.
C. E. af TUNELD. L. G. af SILLÉN. Th. NYSTRÖM.
Stockholm den 20 Januari 1848.
O. F. af Sillén. C. IF. Gr-dd.
— 308 —
Till Rikets Hö°Tofl. Ständers Herrar Revisorer!
O
Kongl. Maj:t liar i nåder låtit anbefalla mig att till Herrar Revisorer
meddela upplysning, dels om orsaken hvarföre, enligt hvad Kongl.
Stats-Kontorets räkenskaper för åren 1844 oell 184-5 innehålla, lönen tor
Ingeniören J. A. Wahlberg, ehuru denne under berörde tid vistats utrikes,
kunnat till min disposition reqvireras och anordnas, dels ock hvarföre
L. W. Brandenburg, som den 8 November 1844 blifvit utnämnd
till Ingeniör vid Kongl. General-Landtmäteri-Kontoret, under år 184-5
uppburit lön i sådan egenskap, fastän han, såsom Stads-Ingeniör i Götheborg,
är derstädes bosatt, och således icke bordt kunna förrätta sin
tjenst vid Kontoret.
I följd häraf får jag äran upplysa, först hvad Ingeniör Wahlberg
beträffar, att Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref af den 16 Januari 184-4,
beviljat bemälte Ingeniör, hvars derförut erhållna tjenstledighet var med
år 1843 tiiländalupen, ytterligare tjenstledighet till 1844 års slut, mot
det att Wahlbergs löneinkomster finge af den person, som hans ingeniörs-tjenst
under tiden förrättade, uppbäras; att Kongl. Maj:t, den 10
Januari 1845, i nåder tillåtit, att Wahlbergs permissionstid förlängdes
med så stor del af det året, sorn han kunde behöfva för att till fäderneslandet
med sina gjorda rika samlingar återkomma; att Wahlberg,
efter hemkomsten, i Oktober månad samma år inträdde i tjenstgöring;
och slutligen att v. Commissions-Landtmätaren O.- Kruuse, som, på
grund af mitt förordnande, under Wahlbergs bortovaro ifrågavarande
tvänne år förestod dennes tjenst, fick under tiden åtnjuta hela lönen,
om hvilken rättighet för Kruuse Kongl. Stats-Kontoret, om ej annorlunda,
åtminstone genom min skrifvelse af den 9 November 1844
hade kännedom.
Hvad den andra ingeniörs-lönen angår, äger det förhållande rum,
att Brandenburg i sjelfva verket ej åtnjutit densamma, hvarken till
större eller mindre del, emedan hans tillförordnade vikarie, Kommissions-Landtmätarén
O. Ljunglöf, såsom ock bilagda intyg utvisar, för
sin tjenstgöring uppburit en mot hela lönen svarande ersättning.
Då både Wahlbergs och Brandenburgs befattningar härstädes således
varit, under den beviljade tjenstledigheten, bestridda af ordentligen
tillförordnade vikarier, om hvilkas skicklighet jag gjort mig lika
förvissad, som om de ordinarie Ingeniörer nes, hvilka äfven af mig tillsättas,
och då lönerna ingalunda blifvit dragna från sitt ändamål, lä
-
- 309
rer anledning icke vara för handen, att det allmännas rätt och fördel
genom mina förfoganden härutinnan blifvit åsidosatta, om ock den
form, hvarunder lönernas utgående blifvit i räkenskaperna synligt,
kunnat påkalla Herrar Revisorers gjorda anmärkning, som nu torde
finnas nöjaktigt förklarad. Stockholm i Kongl. General-LandtmäteriKontoret
den 21 Oktober 1847.
CARL af FORSELL.
C. E. Sandström.
Att undertecknad, som under ordinarie Ingeniören, LandtmäteriDirektören
L. W. Brandenburgs tjenstledighet, efter Öfver-Direktörens
vid Landtmäteriet förordnande, hestridt ingeniörs-tjensten, såsom ersättning
derför af bemälte Brandenburg erhållit hela lönen, varder
härigenom intygadt.
Stockholm den 21 Oktober 1847.
O. Ljunglöf.
Kommissions-Landtmätare.
— 310
Kongl. Stats-Kontorets
underduniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers Berättelse
rörande de under Kongl Ecklesiastik-Departementet
hörande anslag.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af hvad innehålles uli härhos återgående transumt af
Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgifna Berättelse angående samma
år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra af allmänna medel
beslående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, har Eders
Kongl. Maj:t, medelst remiss al den 30 sistlidne Decembei', i nåder befallt
Dess och Rikets Stals-Kontor att med underdånigt utlåtande inkomma.
Till åtlydnad af denna befallning, får Stats-Konloret i underdånighet
anföra följande:
§. 2.
Öfver hvad Revisorerne i denna §■ anmärkt vid anordnandet till
vederbörande Chefs disposition af löner på stat, arfvoden och gratifikationer,
har Stats-Konloret till Eders Kongl. Maj:ts Finans-Departement
afgifvit underdånigt utlåtande, som här åberopas, så lydande: (se här
ofvan Sid. 284).
§. 18.
Uti denna §. hafva Revisorerne anmärkt, att å 8:de hufvudliteln
och kielesi-staten upptages ett anslag af 8 R:dr 16 sk. till Pastor i
Marstrand, för meddelad religionsvård åt fångarne på Carlstens fästning,
hvilket syntes höra vid nästa stats-reglering öfverflyttas till fångvårdsanslaget,
och jemväl omförmält, att, enligt äldre resolutioner,
Pastorerne i Forsmark och Stora Kopparberget årligen erhålla, den
förre 2 skeppund hammarskaltsjern, och den sednare 1 skepp. 10 lisp.
Avesta-koppar, hvilka utgifter icke blifvit uti Rikets Ständers stat tag
-
— 311 —
na i beräkning, samt att ett dylikt förhållande äfven inträffar med en
Upsala Universitet tillflytande årlig inkomst af mantalspenningar från
vissa socknar inom Upsala, Stockholms, Nerikes och Westmanlands
Län; i anledning hvaraf Revisorerue hemställt, att förslags-anslag, motsvarande
ifrågavarande utgifter, måtte under vederbörliga hufvudtitlar
vid nästa Riksdag uppföras; hvilka förslag synas höra vid innevarande
Riksdag till verkställighet befordras uti den förestående statsreglcringen.
§• 19.
Likaledes och som, på sätt Revisorerne anmält, de, bland 8:de hufvudtitelns
utgifter å den oindelta spanmålen, för Mo, Björna och Gideå
församlingar uppförda Irenne prostelunnor, efter ett värde af 6 R:dr
tunnan, rtdan förut varit bland den indelta spanmålen under hufvudtiteln
afförda, lära dessa 3:ne tunnor vid förestående stals-reglering från
oindelta spanmålen afdragas, såsom Revisorerne föreslagit.
§. 20.
Hvad Revisorerne anmält häruti, angående de under åren 1844 och
1845 till af Eders Kong/. Maj:t kända heluf utbetalda tillsammans 800
R:dr, föranleder icke till annat yttrande, än som blifvit af Stats-Kontoret
afgifvet den 20 Februari 1846 öfver en lika anmälan i 1845 års
Revisions-berättelse, och hvilket alltså i underdånighet åberopas.
§§. 24 och 25.
_ Uti dessa §§. hafva Revisorerne uppgifvit förteckning på anvisningar
å Andra, Fjerde, Sjette, Sjunde och Åttonde bufvudlitlarnes anslag
till extra och oförutsedda utgifter, äfvensom på samma titlars besparingar,
samt på anförda skäl föreslagit, alt å allmänna indragningsstalen
under Nionde hufvudtiteln, som bestrider sådana pensioner,
hvilka i följd af författningar ne utgå, hädanefter jemväl uppföres ett
anslag till nådegåfvor, gratifikationer och sådana pensioner, hvilka af
gunst och nåd tilldelas; hvaremot anslagen till extra utgifter kunde i
samma förhållade minskas, för alt derefter användas endast för de öfriga
tillfälliga behof, som med hvarje särskild hufvudtitel äga gemenskap.
— 312 —
Öfver detta förslag liar Siats-Kontoret, uppå erhållen remiss Irån
Eders Kongl. Maj:ts Finans-Departement, afgilvit underdånigt utlåtande,
hvilket här åberopas, så lydande: (se här ofvan sid. 286—287).
Stats-Kontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigsle Allernådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: l s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. WESTERSTRAND.
G. E. AF TUNELD. L. G. af SILLÉN. Th. NYSTRÖM.
Stockholm den 20 Januari 1848.
O. F. af Sillen. C. fV. Gråå.
- 313
Kongl. Stats-Kontorets
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid 1844 och 184-5 års redogörelser för
Stats-verkets spanmål, kreditiv-fonden,
undsättnings-anstalterna och f. d. allmänna
magasinsfonden.
Stor makt i g ste Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts och Rikets Stats-Kontor, som under denna
dag afgifver särskildt underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers Berättelse rörande Stats-verkets
förvaltning och räkenskaper för åren 1844 och 1845, får, i afseende å
hvad som i samma Berättelse förekommer, angående redogörelserna för
Stats-verkets spanmål in natura, kreditivfonden, undsättnings-anstalterna
efter 1826 års missväxt samt f. d. allmänna Magasins-fonden, underdånigst
anföra följande:
Uti 1845 års hufvudbok öfver Statsverkets spanmålsrörelse in natura,
hafva Revisorerne förnummit, att undertitel: ”diverse inkomster,”
blifvit bokförd en summa af 16,749 R:dr 47 sk. 3 rst., oaktadt denna
summa, enligt det conto, som legat till grund för dess upptagande i
kapital-räkningen, rätteligen summerad, gör 16,749 R:dr 47 sk. 2 rst.,
hvadan 1 rst. för mycket blifvit tili redovisning påfördt, deraf Revisorerne
funnit sig föranlåtne yrka, att berörde hufvudbok måtte ånyo
genomgås och rättas, emedan Revisorerne förmoda, att förhållandet i
öfrigt föranleder en sådan undersökning, som af omständigheterna särdeles
påkallas, derest icke aila kontroller, som afses med en ordentlig
bokföring af Statens inkomster och utgifter, skola förfelas.
Bokslutaren har erkännt riktigheten af den gjorda anmärkningen,
härledande sig derifrån, att värdet å inventarier, som år 1845 afsändts
från Götheborgs till Carlstens kronomagasin, blifvit uti generalräkningen
öfver förstnämnde, magasin affördt med 2 R:dr 47 sk. 2 rst., men
uti enahanda räkning öfver sistnämnde magasin upptaget med 2 R:dr
47 sk. 3 rst. Då sålunda orsaken till felet är utredd, samt hufvudboken,
jemte dertill hörande verifikationer, blifvit uti Eders Kongl. Maj:ts
40
— 314 —
och Rikets Kammar-Rätts Öfver-Revisions-Departement granskad utan
anmärkning, torde Revisorernes erinran anses vara nöjaktigt förklarad;
och då Revisorerne för öfrigt icke uppgifvit någon speciel omständighet,
som påkallar hufvudbokens genomgående å nyo, torde yrkandet
derom få förblifva utan afseende.
Ehuru uti 1844 och 1845 års hufvudböcker utbalanseras en skuld
till allmänna Magasinsfonden af 1,000 R:dr, utgörande ränta å 5,000
R:dr, köpeskilling för en försåld byggnad i Norrköping, hafva Revisorerne
af räkenskaperna för sistnämnde fond dock icke inhemtat, hvarken
alt fonden äger denna räntefordran af Stats-verket, ej heller kapitalbeloppet,
hvarå densamma blifvit beräknad, som likväl, om förberörde
påföring, 1,000 R:dr, varit riktig, bordt Magasinsfonden äfven till godo
krediteras, hvilket kapitalbelopp, 5,000 R:dr, deremot upptages såsom en
Stats-verkets fordran
Enligt Rikets Ständers år 1830 af Kongl. Maj:t i nåder gillade
beslut, skulle alla de fordna allmänna Magasinsfonden tillhöriga fastigheter,
som för Stats-verkets behof erfordras, till Stats-verket utan ersättning
öfverlåtas, men de öfriga försäljas. Vid den reglering med
krono-magasinerna, som år 1832 ägde rum, ansågs, att de då befintliga
magasinshusen i Norrköping borde för Stats-verkets räkning behållas.
Sedermera blef likväl utrönt, att det så kallade stora magasinshuset
derstädes kunde umbäras, såsom följd hvaraf, detsamma, med Kongl. Maj:ts
nådiga bifall, försåldes till Handlanden Svartling i Norrköping, som betingade
sig 5 års anstånd med köpeskillingens betalande, mot godkänd
säkerhet och förbindelse att under tiden å kapitalbeloppet årligen betala
5 procents ränta med 250 R:dr. Enär ifrågavarande magasinshus
inbegreps uti den år 1832 till Stats-verket gjorda öfverlåtelse, och värdet
derför var ur allmänna Magasinsfondens räkenskaper affördt, biel
köpeskillingen uti Stats-verkets räkenskaper, såsom en Stats-verkets fordran,
upptagen. Missförståndet af bokslutaren, att så äfven bordt ske
med den å köpeskillingen belöpande ränta bär deremot vållat, att densamma
oriktigt kommit att bokföras såsom en Stats-verkets skuld lill
allmänna Magasinsfonden; i hvars hufvudböcker åter, hvilka afslutas
af annan person, denna fordran icke kunde vara synlig, enär, såsom
nämndt blifvit, magasinshusets värde, flera år före försäljningen, var
inbegripet uti öfverlåtelsen till Stats-verket.
Köpeskillingen, 5,000 R:dr, betaides år 1845, och räntan, 1,000 R:dr,
som årligen under anståndstiden till Östgötha Landt-Ränteri .liqvidera
-
— 315 _
des med 250 R:dr, är uti 1846 års Stats-verkets hufvudbok, under behörig
uppbördstitel, Stats-verket tillgodoförd.
I afseende å Revisorernes erinran dervid, att, oaktadt å en kreditivfondens
skuld till Stats-verket vid 1845 årsslut, 3,950 R:dr 10 rst.,
under årets lopp, genom omföring i Norrbottens Ränteri, blifvit afbetalda
1,788 R:dr 4 sk. 1 rst., detta belopp likväl icke afdragits från
skulden, som till oförändradt belopp utbalanseras både uti Stats-verkets
och kreditivfondens räkenskaper, får Stats-Kontoret underdånigst upplysa,
att, enär vid afslutningen af 1845 års hufvudböcker icke var utredt
om afbetalningen, 1,788 R:dr 4 sk. 1 rst., verkligen borde godtgöras
Stats-verket, blef beloppet balanseradt till följande år, då, efter
vunnen upplysning om rätta förhållandet, summan är vorden Statsverket
ersatt.
Revisorernes anmälan, angående ansedd ofullständighet uti de hufvudböckerna
åtföljande balans-relationer, antyder ej. något eller några
särskilda fall såsom föremål för anmärkning. En relation eiler berättelse
om förhållandet med de i räkenskaperna balanserade poster
kan icke gifva vid banden annat, än underrättelse om de åtgärder, som
blifvit vidtagna till och med det år, räkenskapen, omfattar. En icke
obetydlig del af balanserna har under påföljande åren, dels blifvit betald,
dels till afskrifning beviljad, såsom närmare inhemtas af underdånigst
vidfogade utredning deröfver.
Spanmåls-kreditivfondens räkenskaper, som väl innefatta conti för
h vartdera af de Län , hvarest medel, tillhörande fonden, blifvit under åren
1844 och 1845 begagnade, hafva Revisorerne i öfrigt funnit så ofullständiga,
att, om än fondens ställning i det hela af räkenskaperna redovisas,
redogörelsen för förvaltningen hufvudsakligen måste sökas i
de bifogade verifikationerna; och då härtill kommer, att hänvisning
till dessa, antingen alldeles icke skett, eller ock endast på en gång för ett
helt Läns räkenskaper, som äfven sakna hänvisning till de dem följaktiga
bilagorna, hafva Revisorerne icke varit i tillfälle att med den
noggranhet, som eljest kunnat äga rum, granska ifrågavarande räkenskaper;
hvilket föranlåtit Revisorerne påkalla rättelse uti räkenskapsföringen,
så alt någon öfversigt äfven af förvaltningen må kunna af
räkenskaperna hemtas, och granskningen ske utan onödig uppoffring
af tid.
En hokslutares tillgörande kan och får icke vara annat, än att
uppgöra hufvudboken och dertill hörande conti på grund af vederbörande
redogörares räkenskaper. Någon närmare upplysning om förvalt
-
316 -
ningen af medel, eller huru de blifvit använda af den eller dem, som
desamma mot redovisning disponerat, kan vid hufvudboks-afslutningen
icke åstadkommas, afslutningen må verkställas efter hvilken method
som helst. Det formulär, som hittills följts vid uppgörandet af spanmåls-kreditivfondens
hufvudböcker, har under de mångfaldiga år, detsamma
begagnats, ansetts tillfyllestgörande, såsom innefattande särskilda
conti för hvarje Län, sammandragna uti en kapitalräkning, som visar
förhållandet med fonden för hvarje år.
Hvarje conto hänvisar till den redogörelse, hvaröfver detsamma
blifvit uppgjordt, och hvarje redogörelse för sig är åtföljd af dithörande
verifikationer, som, då så nödigt ansetts, skola speciellare än hittills
blifva inkarterade.
Emedan vid redogörelserna öfver f. d. allmänna Magasins-fonden
icke blifvit bifogade sådana Kongl. Bref eller protokollsutdrag, hvarigenom
afskrifning af åtskilliga äldre poster beviljats, äfvensom hänvisning
till behöriga folier af verifikationshandlingarne saknas, är detta
af Revisorerne anmärkt, såsom vittnande om mindre ordning hos räkenskapsföraren.
Denne, häröfver hörd, har förklarat, att afskrifter af de Kongl.
Bref, hvarpå afskrifningarne sig grunda, icke ansetts vara behöfliga att
bifogas räkenskapen, enär originalerna till alla Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelser
af Rikets Ständers Revisorer genomläsas; och då räkenskaperna
undergå speciel granskning i Kammar-Rättens Öfver-Revisions-Departement,
hvilken granskning af ifrågavarande räkningar blifvit utan anmärkning
verkställd, har det förekommit bokslutaren, som alskrifter af det
Verks gemenligen vidlyftiga beslut, inom hvilket räkenskaperna revideras
och de gjorda afföringarne kontrolleras, kunna undvaras till besparing af
tid och arbete. Emedlertid och då Revisorerne ansett, att skeende afskrifningar
böra verificeras med styrkta afskrifter af de handlingar,
hvarpå desamma sig grunda, skall sådant hädanefter blifva iakttaget.
Hvad slutligen beträffar Revisorernes hemställan, att Stals-Kontoret,
då förhållandet emellan förra Magasinsfonden och Stats-verket icke
skall kunna utredas, samt med anledning af hvad som i öfrigt förekommit,
rörande beskaffenheten i allmänhet af räkenskaperna för Magasins-ärendena,
måtte draga försorg derom, att i räkenskapen intagas
fullständiga liqvider emellan de fonder, som afse kronomagasinerna och
undsältningsmedlen, så får Stats-Koiltoret underdånigst anföra, att, enligt
hvad ofvan upplyst blifvit, förra Magasins-fonden numera hvarken
— 317
äger fordran af eller skuld till Stats-verket, och att Stats-Kontoret skall
vaka deröfver, att räkenskaper och liqvider blifva behörigen uppgjorda
och afslutade.
Stats-Kontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. WESTERSTRAND.
C. E. AF TUNELD. L. G. af SILLÉN, Th. NYSTRÖM.
P. G. WELIN.
Stockholm den 20 Januari 1848.
O. F. af Sillén, Jac. Fr. Mullern.
Utredning öfver förhållandet, nedanstående dag, med de uti Allmänna.
Magasins-Kontorets hufvudbok för statsmedlen år
1845 balanserade, anmärkta poster:
Neijber, f. d. Magasins-förvaltare,
828: 17- 7.
Carlstens Magasin. 15: — —
Eksjö 14:o 1: 12. —
Gripsholms D:o 2: 24. —
Götheborgs I):o 993: 10. —
Härutaf utgör Neijbers proprie balans  335: 45. 1.
lefvererad år 1846 och afförd utur samma års Upsala
magasins räkning.
Neijber ådömda anmärkningsmedel ..... 492: 20. 6.
bevakade i Neijbers konkursmassa, som är under utredning.
Utgöra värdet af 19 L%. torrt bröd, hvilka f. d. Magasinsförvaltaren
Simmingsköld icke redovisat. Beror på Kongl. KammarRättens
pröfning.
Utgöra värdet af bristande inventarier, som blifvit anmärkta.
Utgöra för ringa debiteradt värde å från Skeppsholms magasin
försända inventarier. Skrifvelse om rättelse härutinnan har
afgått.
Utgöra värdet för tillkomna transportförluster. På grund af Kongl.
Stats-Kontorets skrifvelse den 20 Februari 1846, äro uti Götheborgs
magasins räkning för samma år afskrifna
......... ... 10: — —
Genom försäljning af ett, år 1842, från
Warbergs magasin försändt rågparti,
som befunnits oanvändbart, bar i Götheborgs
Läns Ränteri influtit . . . 448: 19. 11.
hvaremot Förvaltaren af Warbergs magasin
Öhrvall, genom Kongl. KammarRättens
Utslag den 18 September
1845, hvilket af Kongl. Maj:t i nåder
fastställts den 28 Juli 1847, blifvit
dömd att godtgöra Kronan skillnaden
emellan förenämnde belopp och den
summa, hvartill ett lika parti duglig
råg blifvit upphandlad, eller . . . 289: 8. 1.
Om befrielse från ersättningen har Öhrvall
ingifvit underdånig nådeansökning, som
beror på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Återstoden af balanserade 993 R:dr 10 sk. . . . 245: 30. —
utgör värdet å 27 tunnor råg och 1
tunna korn.
Under år 1845 försändes från Warbergs magasin 275 tunnor 20
kappar råg oeh 253 tunnor 24 kappar korn, hvarutaf rågen vid
framkomsten kasserades och uti kornpartiet uppstod en brist
af 1 tunna; genom uppköp af felfri råg och försäljning af
den odugliga, har en förlust af 930 R:dr 26 sk. 7 rst. för
— 319 -
Landskrona Magasin 112: 10. 1.
Luleå
Kronotiondebodar 621:— —
Mariestads Magasin 73: 29. 7.
Norrköpings Dito 10:32.—
Skeppsholms Dito 882:12.11.
Wisby Dito 154:26. 4.
Ystads Dito 135: 2. —
Stockholm
Kronan uppstått, som Kongl. Stats-Kontoret ansett böra af
den afsiindande redogöraren, Magasinsförvaltare!) Öhrvall, ersättas.
Innan det kasserade rågpartiet kunde försäljas, mäste detsamma
undergå nödig skötsel och vård; hvarefter, vid uppmätningen,
förenämnde brist, 27 tunnor, uppstod och som finnes
balanserad i Götheborgs magasins spanmålsräkning. SJ ti me
morial
af den 15 Februari 1846, rörande Öhrvalls skyldighet
att ersätta förenämnde 930 R:dr 26 sk. 7 rst., har Allmänna
Magasins-Kontoret äfven hemställt, att ifrågavarande 27 tunnor
råg mätte få afskrifvas, enär desamma, genom upphandling af
annan råg, blifvit ersatta; hvilken afskrifning Advokat-FiskalsEmbetet,
under den 8:de påföljde April, äfven tillstyrkt; å dessa
handlingar har Stats-Kontoret, den 24 i sistnämnde månad,
resolverat bref till Kongl. Kammar-Rätten, på hvars afgörande
frågan beror.
8 R:dr 5 sk. 1 rst. äro värdet å oredovisade inventarier m. in.,
hvarutaf i 1846 års räkenskaper redovisas . . I: 12. —
och  ... 6: 41. 1.
utgöra värdet å en brist uti ingående spanmålsbehållningen för
år 1843 af 31 kappar korn, hvilken brist icke blifvit anmärkt,
enär redogöraren i 1844 års spanmålsräkning sig till skada beräknat
för ringa afskrifningsprocent till högre belopp, än förenämnde
31 kappar korn.
104 R:dr 5 sk. utgöra värdet å tillkomna transport-förluster, 20
tunnor 5 kappar korn. Beloppet är innehållet af frakten.
539 R:dr 16 sk. utgöra Kronofogden Björzells proprie balans, som
af Kongl. Kammar-Rätten är afgjord och domen laga kraft
vunnen.
Frågan beror nu på tillgångarnes realiserande.
81 R:dr 32 sk. utgöra f. d. vice Kronofogden Ekstedts proprie
balans. Frågan beror på Kongl. Maj:ls Befallningshafvandes i
Norrbottens Län pröfning.
Bevakade i Magasinsförvaltaren Gerdzlovii konkursmassa, som är
under utredning.
Oredovisade inventarier, hvarom anmärkning är utfärdad.
Härutaf äro 12 R:dr 13 sk. redovisade i 1846 års räkning. Aterstoden,
869 R:dr 47 sk. 11 rst., utgör FältKamreraren Zetterströms
balans, som blifvit bevakad i aflidne Zetterströms konkurs.
38 R:dr 40 sk. 4 rst. bero på indrifriing af Magistraten i Wisby.
115 K:dr 34 sk. utgöra utbetald skyfflings-kostuad för Wisby Hospitals
spanmål och bör af Hospitals-fonden ersättas.
Brist enligt spanmålsräkningen. Godtgjord 1846.
af Allmänna Magasins-Kontoret den 20 Januari 1848.
J. S. Nordendahl.
320 —
Kongl. Sundhets-Kollegii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse
om den år 1847 förrättade
granskning af Stats-verkets räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med öfverlemnande af transumt af Rikets Ständers Revisorers år
1847 afgifna Berättelse, angående verkställd granskning af Stats-verkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning åren 1844 och 1845, har, under den 30 sistlidne December,
Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefallt Dess Sundhets-Kollegium att,
i anledning af denna Berättelse, inkomma med underdånigt utlåtande.
Till följd häraf, får Kollegium i underdånighet anföra: att, då de
uti 1, 2 och 4 §§. af berörde, härhos återgående, transumt uppgifna
förhållanden icke innefatta några anmärkningar emot Kollegii räkenskaper,
vågar Kollegium tro, det något yttrande häröfver icke erfordras;
och beträffande den uti 3 §. förekommande erinran, att Rikets
Ständers Revisorer icke blifvit meddelade några handlingar, som visa i
hvad mån fattige sjuke kostnadsfritt åtnjutit läkarevård vid den, för
sjukes behandling med elektricitet och galvanism, i bufvudstaden stiftade
inrättning, till hvilkens underhåll, äfvensom arfvode åt dervid anställd
läkare, utaf Rikets Ständer vid förra Riksdagen anvisades ett
årligt anslag af 500 R:dr, under vilkor, bland annat, att fattige sjuke
från så väl Stockholm som landsorten, kostnadsfritt dervid borde
åtnjuta läkarebehandling, och hvilket anslag, enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga Bref den 23 Maj 1845, är stäldt till Sundhels-Kollegii disposition,
att, under derutinnan utfästa vilkor, utgå från samma års början,
så ehuru uppgifter uti ifrågasatta fall tili Kollegium inkommit från
vederbörande läkare, ansåg likväl Kollegium desammas biläggande vid
räkenskaperna ej behöfligt, enär högstberörde Bref ej föranleder till
afgifvande af den detaljerade redovisning, Rikets Ständers Revisorer
äskat för berörde anslag; men i anledning af den nådiga remissen, bör
Kollegium nu upplysa, att, enligt de inkomna rapporterna, jemförda med
dagjournalen, 105 personer under år 1845 kostnadsfritt vid inrättningen
-
- 321 —
gen njutit läkarevård, och att, oaktadt fattigdomsbevis af dem icke blifvit
företedda, dock för gifvet antagas kan, att de fleste varit meddellöse.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
Er. af EDHOLM*
M. af PONTIN. D. EKELUND. C. J. EKSTRÖMER.
Stockholm den 24 Januari 1848.
J. Ljungberg.
41
322 —
Direktionens öfver Skara
Veterinärinrättning
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers Berättelse
om granskningen af nämnde Inrättnings
räkenskaper.
Slormäkligsle Alleruådigsle Konung!
Till unrlerdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Majrts nådiga befallning,
meddelad i Remissorial-resolution uppå härvid återgående transurnt
af Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgifna Berättelse, angående Statsverkets
samt andra af allmänna medel beslående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning, får i djupaste underderdåuighet Direktionen öfver
Skara Veterinär-inrättning härigenom afgifva underdånigt utlåtande;
hvarvid Direktionen utbeder sig nåden att få besvara Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar sålunda, att Direktionen särskilt upptager
hvardera af det i nåder meddelade transumtels 3:ne §§.
§• 1-
Beloppet af Inrättningens utestående fordringar befinnes vid 1845
års slut minskadt, emedan en kapitalafbetalning af 225 R:dr Banko ägt
rum den 15 Augusti 1844, ulan att, sedan dess, någon motsvarande utlåning
inträffat.
§. 2.
I afseende på innehållet af denna §., lärer Direktionen endast hatva
att i underdånighet framställa erinran derom, huruledes Rikets Ständers
Revisorer, lika litet nu, som vid närmast föregående Stals-revisioner,
skäligen kunnat vänta, att räkenskaperna skulle innefatta någon uppgift
angående Inrättningens beskaffenhet. Rikets Ständers år 1847 församlade
Revisorer torde likväl af Eders Kongl. Maj:ts skrifvelse Lili
Sundhets-Kollegium den 12 November 1845 hafva kunnat hemta en
lugnande förvissning, i afseende på beskaffenheten af de farhågor, som
förefunnos hos Rikets sednast församlade Ständer och delades af deras
Revisorer år 1845.
323 —
§. 3.
Afsalu af några Inrättningens åbyggnader, belägna på en Skara
stad tillhörig, Lundins Tå benämnd, plats, bar skett med Eders Kongl.
Maj:ts tillåtelse, meddelad genom nådig skrifvelse till Direktionen den
7 April 1845; och de anmärkta utgifterna hafva tillkommit genom åtgärder
för befordrandet af eLt, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref
den 10 Juli 1840, bifallet ägo-utbyte.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Storma ktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
W. A. Dorchimont. J. A. Dutsch.
SLara, af Veterinär-Inrättningen,
den 13 Januari 1848.
N. E, Modin.
— 324
Kongl. Öfver-Intendents-Embetets
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkning^ vid
bemälte Embetes räkenskaper för åren
1844 och 1845.
Underdånigste Memorial!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss
den 2 sistlidne December, hvarigenom det blifvit Öfver-IntendentsEmbetet
anbefaldt att inkomma med utlåtande i anledning af här hos
återföljande transumt utaf Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgifna
Berättelse om samma år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra
allmänna fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under åren
1844 och 1845, får Öfver-Intendents-Embetet nu i underdånighet yttra
sig öfver den enda i samma transumt förekommande punkt, som synes
påkalla någon förklaring.
Der heter nemligen: att, enligt hvad 1845 års Revisionsberättelse
innehölle, hade för underhåll af Lif-Gardets till häst stallbyggnader
blifvit af anslaget till allmänna byggnader i hufvudstaden anordnade
3,202 R:dr 13 sk. år 1842 och 3,681 R:dr 43 sk. 10 rst. år
1843, hvarjemte under det sednare året, jemlikt Kongl. Brefvet den
20 November 1843, för afhjelpande af åtskilliga bristfälligheter vid en
del af nämnde Regementes stall- och kasernbyggnader, en summa af
2,667 R:dr förskottsvis utgått af besparingarne å det allmänna byggnads-anslaget,
för att, såsom förra Revisionsberättelsen jemväl innehölle,
jemte öfriga, från och med början af då gällande statsreglering, å det
allmänna byggnadsanslaget anvisade, likartade utgifter, framdeles ersättas
i den mån de för militärbyggnader särskilt anslagna medel dertill
kunde lemna tillgång; men att af räkenskaperna för revisions-åren emedlertid
icke kunde inhemtas, att utaf ofvanberörde summor större
eller mindre del blifvit ersatt.
Denna anmärkning, om yttrandet bör så benämnas, påkallar egentligen
ingen annan förklaring, än att någon del af berörde summor under
revisions-åren icke blifvit Öfver-Intendets-Embetet ersatt och följaktligen
ej heller kunnat i dess räkenskaper för samma år inflyta;
men, till frågans vidare utredning, må det vara Embetet i nåder tillåtet
att något närmare vidröra förhållandet.
- 325
Sedan Kongl. Maj:t, under den 16 Mars 1842, i nåder förordnat,
det Öfver-Intendets-Embetets befattning med underhållet af Lifgardets
till bäst kasern och öfriga byggnader skulle, hvad sjelfva kasernbyggnaden
beträffade, upphöra från den 1 Juli samma år, men i afseende
på Regementets stall och ridhus, med deromkring belägna gata och gård,
tills vidare fortfara, dock med inskränkning tili de mest behöfliga reparationerna
och sorgfälligt undvikande af hvarje påkostnad, som afsåge
prydlighet eller förändringar å byggnaderna och deras inredning;
så blef, på underdånig anhållan af Chefs-Embetet vid nämnde Regemente,
under den 2() November 1843 i nåder förordnadt, att den
till 2,667 R:dr Banko förslagsvis beräknade kostnaden för afhjelpandet
af åtskilliga bristfäliigheter å Regementets stallar, vagnshus m. m. skidle,
utöfver hvad i årets generalförslag fanns upptaget, ”af allmänna byggnads-anslaget
för hufvudstaden bestridas, dock endast såsom förskott
och för att, jemte öfriga, från och med början af då gällande stats
reglering,
å allmänna byggnads-anslaget anvisade, likartade utgifter, framdeles
ersättas af de för militära byggnader särskilt anslagna medel, i
den mån dessa dertill lemnade tillgång.”
Sådana utgifter från och med år 1841, då berörde statsreglering
trädde i verket, till och med år 1845, vid hvars utgång Öfver-Intendents-Embetets
befattning med Lifgardets till häst byggnader, enligt
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 14 Januari 1846, helt och hållet upphörde,
hafva ej inskränkt sig till de kostnader, Rikets Ständers Revisorer
om förmält, utan uppgått till följande:
184
1842 ofvan nämnde  3,202: 13. —
1843 ofvannämnde  3,681: 43. 10.
1844 kostnaden för de äfvenledes här ofvan omförmälda,
genom nådiga Brefvet den 20 November 1843,
särskilt anbefallda reparationer; men hvilken kostnad
icke, såsom Revisorerne uppfattat förhållandet, utgått
år 1843 med förslagsbeloppet 2,667 R:dr, utan först år
1844 med ett nedsatt belopp af . . . 2,611: 40. —
samt dessutom
2,877: 2. 11.
1845
3,706; 46. 8.
Summa Banko R:dr 19,724: 12. 7.
Efter det Öfver-Intendenls-Embetet, den 4 Mars 1845, gjort underdånig
förfrågan, när och på hvad sätt allmänna byggnadsanslaget kunde
varda godlgjordt för de i omförmälda ändamål derifrån lemnade för
-
— 326 —
skotter, samt den 2 Juni 1846 meddelat Eders Kongl. Maj:ts och' Rikets
Krigs-Kollegium förteckning å nyss uppräknade kostnadsbelopp, har Eders
Kongl. Maj:t, under den 8 Augusti sistnämnde år, i nåder tillåtit,
att dåvarande behållningen å de årliga anslagen till fästningars och
landtförs varet tillhörande byggnaders underhåll, 2,701 R:dr;2sk. Banko,
finge, i afräkning af de under åren 1841—1845 af allmänna byggnads-anslaget
för hufvudstaden förskjutna utgifter för verkställda reparations-arbeten
vid Lifgardets till bäst stall och ridhusbyggnader m. ni.,
genom Krigs-Kollegii försorg, hållas Öfver-Intendents-Embetet tillhanda,
med förklarande derjemte, att på särskild nådig pröfning komrae att
bero, i hvad mån godtgörelse af omförmälda förskott kunde ytterligare
beredas anslaget tili allmänna byggnader i hufvudstaden.
Emedlertid hafva de sålunda i nåder anvisade 2,701 R:dr 2 sk.
under loppet af år 1846 kommit Öfver-Intendents-Embetet till handa
och finnas följaktligen redovisade i samma års hufvudbok, hvilken först
vid härnäst inträffande Stats-revision kommer att blifva föremål fingra
nsk ning af Rikets Ständers Revisorer.
Stockholm, af Öfver-Intendents-Embetet, den 25 Januari 1848.
M. G ANCKARSVÄRD.
II. W. Bredberg.
— 327
Kongl. Konvoj-Kommissariatets
underdåniga Utlåtande, i anledning at 1847
års lte\isorcrs anmärkningar vid nämnde
Kommissariats räkenskaper.
&Iosniäkligste Allernådigste lionung!
Med öfverlemnande af ett transumt af Rikets Ständers Revisorers
år 184-7 afgifna Berättelse, i hvad densamma angick nämnde år verkställd
granskning af Konvoj-Kommissariatets räkenskaper för åren 1844
och 1845, har Eders Kongl. Majrt, genom remiss af den 28:de sistlidne
månad, i nåder anbefalle Konvoj-Kommissariatet att öfver de vid berörde
räkenskaper gjorda anmärkningar till Eders Kongl. Majrt afgifva
underdånigt utlåtande så tidigt, att detsamma, efter föregången underdånig
anmälan inför Eders Kongl. Majrt, mätte kunna, inom den i 7 §.
3 inom. af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer bestämda tid,
till Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret öfverlemnas, för att tillika med
Revisions-berättelsen till trycket befordras.
Konvoj-Kommissariatet får i anledning häraf och i den ordning,
ämnena i Revisions-berättelsen förekomma, underdånigst anförar
Efter tilikännagifvande, det räkenskaperna för de båda revisionsåren
blifvit granskade i Kammar-Rätten, och af sifferförhållandet i redovisningen
för inkomster och utgifter, följerr
1 §•
Revisorerne anmäla, hurusom den post 8,000 Rrdr Banko, hvarför,
i enlighet med Kongl. Brefvet den 15 December 1837, Känsö karantänsplats
med hus och byggnader blifvit af de under Konvoj-Kommissariatets
förvaltning slående medel inköpt, och hvilken post varit under
år 1844, likasom föregående åren, i räkenskaperna balanserad såsom
en Konvoj-Kommissariatets fordran, blifvit, till följd af 1843 års
Stats-Revisorers dervid gjorda anmärkning, genom Konvoj-Kommissariatets
beslut den 15 Februari 1844, ur 1845 års räkenskap afförd,
emot hvilken åtgärd, vid granskningen i Kammar-Rätten, blifvit anmärkt,
att enär nämnde karantänsplals med hus och byggnader blifvit
för Statens, af Konvoj-Kommissariatet disponerade, medel inköpt, derutaf
måste följa, att inköpskostnaden, i stället för att afföras, borde
— 328 —
bland Konvoj-Kommissariatets tillgångar återupptagas i näst afgifvande
redogörelse, och i hvilken åsigt Revisorerne äfven för sin del instämma.
I anledning häraf får Konvoj-Kommissariatet underdåningst upplysa,
att, sedan, i följd af ofvan åberopade nådiga! Bref, merberörde
summa 8,000 R:dr blifvit på handels- och sjöfartsfonden i nåder anvisad,
att, utgå jör inköp genom Karantäns-Kommissionen i Götheborg,
för Eders Kongl. Maj:ts och Kronans räkning, af åtskilliga, på Känsö belägna,
aflidne Handlanden Gavins arfvingar tillhöriga, för karantänsinrättningens
behof förut förhyrda och af densamma begagnade hus
och lägenheter, var det naturligtvis icke Konvoj-Kommissariatet, utan
Kajantäns-Kommissionen, som borde, såsom sitt inventarium, balansera
samma bus och lägenheter, till ersättning för hvilkas köpesumma Kommissariatet
ej blifvit tillagd någon särskild eller annan rätt, än
för öfriga utgifter för karantäns-inrättningen, hvilka, när inrättningens
inkomster ej dertill lemna tillgång, utgå af handels- och sjöfartsfonden.
Då emedlertid Konvoj-Kommissariatets Kamrerare upptog detta utbetalda
belopp såsom en särskild Kommissariatets fordran, anmärktes denna
oriktighet äfven af 1843 års Stats-Revisorer; hvarefter och då tydligt
vore, att de sålunda inköpta hus och lägenheter tillhörde Karantäns-Kommissionens
räkenskap och det conto deraf, der dess förut
ägande lägenheter och inventarier redovisas, och ej Konvoj-Kommissariatets,
hvarken såsom fordran eller såsom dess egendom, emedan
samma lägenhet då skulle blifva upptagen på 2:ne ställen, både i Kommissionens
räkenskap, som egendomen innehade och begagnade, och i
Kommissariatets, som dermed icke hade annat att beställa, än att på
Kommissionens reqvisition utbetala penningarne; så föranlät detta förhållande
Kommissariatet att förständiga Kamreraren att afhjelpa ifrågavarande
formfel genom att afföra merberörde belopp ur Kommissariatets
räkenskap. Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt har
dock, vid slutlig pröfning af detta anmärkningsmål den 20:de sistlidne
Oktober, funnit skäligt förordna, att ifrågakomma fastigheters värde
skall uti Konvoj-kommissariatets räkenskaper, under särskildt egendomsconto,
såsom tillgång hädanefter upptagas; men då Konvoj-Kommissariatet
häraf icke funnit sin åsigt förändrad, att något särskildt undantag
ej bör göras för värdet af just ifrågavarande hus, utan att detsamma
bör bland inrättningens förut ägande andra hus och inventarier på
ett ställe upptagas, helst alla dessa äro lika mycket Statens tillhörighet,
och redovisningen för det ena och andra på detta sätt
är lika offentlig och beroende af Statsmyndigheternas granskning, har
Kom
-
— 329 -
Kommissariatet särskilt i underdånighet underställt denna fråga Eders
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och afgörande.
2 §.
Såsom anmärkningsvärdi hafva Revisorerne funnit, att, för år 1845,
utgått af Sveriges enskilda fond Lill Svenska kyrkans i London underhåll
1,202 R:dr 4 sk. Banko, då deremot, för 1844 och de föregående
åren, medel till bestridande af utgifterna under denna titel tagits af
Sveriges och Norriges gemensamma fond.
Åren intill 1845 upptogs denna utgifts-summa, eller värdet af de
L. 100 Sterling, som för berörde ändamål är på handels- och sjöfartsfonden
i nåder anvisade att årligen utgå af den gemensamma fonden,
dit den tycktes egentligen höra, enär kyrkan är gemensam för både
Svenskar och Norrmän; men då vid tiden af bokslutet för år 1845
upplystes, att äfven ifrån Norska Stats-verket till kyrkans underhåll
utgår ett särskildt årligt bidrag af 419 Speciedaler, flyttade redogörararen
berörde utgifts-summa från Rikenas gemensamma till Sveriges
enskilda fond; hvilket Konvoj-Kommissariatet, med antagande af ofvannämnde
förhållande, äfven för sin del anser behörigt att iakttaga.
3 §.
Revisorerne anmäla:
l:o att, i afräkning å aflidne Tullförvaltaren Finers proprie balans,
under den 1 Juli 1844, äro influtna 582 R:dr 46 sk. 8 rst;
2:o att, under de år revisionen omfattat, någon afbetalning å Handelshuset
C. W. Rösners i Christiania skuld, 5,847 R:dr 33 sk. 3 rst.
Banko, icke ägt rum; och
3:o att Grosshandlaren C. F. Liljewalch, hvilken den 20 Juni
1844 blifvit utsedd och förordnad att afgå till Ostindien och China,
för inledande af handelsförbindelser med dessa länder, fått, genom
nådiga Brefvet den 17 Juli 1844 sig tillagdt L. 2,000 Sterling, såsom
aflöning i och för berörde uppdrag, som, eldigt af Eders Kongl. Maj:ts
Kommerse-Kollegium och Norska Regeringens Finans- och 1 ull-Departement
meddelade instruktioner, borde utföras samt inom tva års tid
fullbordas; hvarjemte bemälte Grosshandlare i ersättning för de kostnader,
som kunde stå i sammanhang med resans ändamål, såsom aflöning'
till tolkar, utgifter till erhållande af handelsunderrättelser, lesoi
ö ° rict
— 330 —
emellan de olika orterna, postporto m. m., i nåder tillädes likaledes
L. 2,000 Sterling, eller tillhopa den ansenliga summan af L. 4,000 Sterling^
som å Sveriges enskilda fond anvisats.
I anledning häraf får Konvoj-Kommissariatet upplysa:
l:o alt någon sednare afbetalning å aflidne Tullförvaltaren Finers,
på Kammar-Rättens pröfning och utredning beroende, balans, än den
af Revisorerne omförmälda, icke verkställts. Af hans skuld till handelsoch
sjöfarts-fonden, 10,428 R:dr 12 sk. 8 rst, hafva tillsammans 713
R:dr 12 sk 2 rst hittills blifvit afbetalda, så att den återstående balansen
utgör 9,715 R:dr — 6 rst. Banko.
2:o Den Rösnerska skulden qvarstår ännu oförminskad. KonvojKommissariatet
har dock för dess indrifvande icke underlåtit hvad
som på detsamma kunnat bero. Efter att förut i ämnet hafva skriftvexlat
med Eders Kongl. Maj:ts Norska Regerings Finans-Departement,
vände sig Konvoj-Kommissariatet, när underrättelse om Rösners
timade frånfälle hit inlopp, den 16 Februari sistlidet år, åter till detsamma
med anhållan om dess benägna biträde vid fordringens bevakande
i sterbhuset och dess indrifvande så vidt ske kunde. Detta
hade till följd, att Rösners efterlemnade enka, med åberopande af sin
fattigdom och okunnighet om mannens efter cessionen qvarstående
skulder, ingick till Eders Kongl. Maj:t med underdånig ansökan, att
ur Kommissariatets räkenskaper måtte få afföras denna fordran, hvars
uttagande hennes obemedlade bo icke tillät, utan skulle endast sänka
henne i ännu djupare bekymmer. Sedan Eders Kongl. Maj:ts JustitieKanslers-Embete,
i frågan hördt, dervid anmärkt, att sökanden icke
styrkt, att de al hennes man efterlemnade, af enkan öfvertagna, tillgångar,
hvilkas belopp ej blifvit uppgifvet, voro otillräckliga tillberörde
skulds gäldande, och Eders Kongl. Maj:t, den 2:dre sistlidne November,
af sådan anledning funnit Sig sakna skäl alt denna ansökan i nåder
bifalla, hän vände sig Konvoj-Kommissariatet, den 7:de sistlidne December,
åter till Eders Kongl. Maj:ls Norska Finans-Departement med
anhållan att låta, på det sätt Departementet funne med lagarne i
Norrige öfverensstämmande, fullfölja kiafvel för den återstående skulden,
intilldess antingen den varder betald eller ock lagligen och fullständigt
utredes, att tillgång dertill till större eller mindre del saknas,
på det att denna långvariga balans-fråga mätte, så fort som möjligt,
kunna bringas lill ett lagenligt slut. Härpå har ännu ej något
svar från Eders Kongl. Majrts Norska Finans-Departement ingått.
3:o Beträffande Grosshandlaren Liljewalchs i nåder anbefallda
afresa till Ostindien och China, i och för det af Revisorerne omnämnda
— 331
ändamål, liar det, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 17 Juli
1844, honom derför tillagda arfvode och ersättning för under resan
förekommande expenser till fullo blifvit utbetaldt på de derför i nåder
bestämda terminer, samt, enär Liljewach styrkt sig icke kunnat
denna långväga resa fullända på den derför utsatta tiden af tvenne
år, Eders Kongl. Maj:t pröfvat skäligt, genom nådiga Brefvet den 17
September 1846, tillägga honom ytterligare arfvode och ersättning för
Fyra månaders förlängning i resetiden af L. 666: 13 s:h 4 p. Sterling,
hvilken utgifts-summa, tillhopa L. 4,666: 13 s:h 4 p., dock icke, såsom
Revisorerne förmäla, blifvit påförd Sveriges enskilda, utan de förenade
Rikenas gemensamma fond, på sätt af bokslutet, pag. 75, tydligen
utvisas.
4 §•
Då Revisorerne här anmäla, att det af Kommissariatets Kamrerare,
vid afslutandet af 1843 års hufvudbok, begångna misstag, att behålningen
af en vexel, som bordt i utgifts-summan upptagas, blifvit deremot
i in koms t-summan uppförd, och hvarigenom bidraget från Sveriges
enskilda till den gemensamma fonden visade en olikhet, i det den på
förra stället alfördes med 165,765 R:dr 33 sk. 4 rst. och å det sednare
med 169,147 R:dr 28 sk. 9 rst, blifvit i 1844 års hufvudbok
behörigen rättadt; så torde något yttrande härom, under sådant med
verkligheten öfverensstämmande förhållande, icke erfordras.
5 §.
Hvad Revisorerne här anföra om beloppet af fondens utlånta kapital,
den gemensamma fondens utgifts-summa för de båda revisionsåren
1844 och 1845, anledningarne till de förökade utgifterna sistnämnde
år och förhållandet med det Norska bidraget, äro allt uppgifter, hemtade
ur räkenskaperna och enliga med rätta förhållandet, och hvartill
Konvoj-Kommissariatet anser sig hvarken hafva något att tillägga
eller dervid att upplysa, om icke att Konvoj-Kommissariatet åtskilliga
gånger såsom: den 27 December 1848, den 7 Januari 1842, den 21
Oktober 1844 samt den 5 Februari 1845 och sednast den 17 Mars
sistlidet år, fästat Eders Kongl. Maj:ts Norska Regerings Finans- och TullDepartemenls
uppmärksamhet på behofvet och billigheten af ett förökadt
bidrag från Norrige.
— 332 —
Konvoj-Kommissariatet framhärdar med djup undersåtlig vördnad
trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
€. D. SKOGI1AI.
J. Kreuger. C. Arfvedson.
Joh. Schön.
Stockholm den 25 Januari 1848.
M. F. Åberg.
333
Kongl. Krigs-Kollegii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse om verkställd
granskning af Kollegii räkenskaper
för åren 1844 och 1845.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning genom Remiss
af deu 28 December sistlidet år, får Krigs-Kollegium härjemte i
underdånighet öfverlemna Kollegii samtliga Afdelningars, hvar för sig
afgifna, underdåniga Utlåtanden öfver Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers Berättelse om verkställd granskning af 1844 och 1845
års räkenskaper för de under Kollegii förvaltning ställda stats-anslag
och kassor.
Den nådiga Remissen följer härjemte, och Krigs-Kollegium framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stor m äktigste Aller xrådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN
N. G. Thestrup.
C. J. Salomon.
J. L. Bäck.
G. Meyer.
G. Söderberg.
Carl. D. Forsberg.
C. F. Laurén.
Stockholm den 28 Januari 1848.
L. S.
Joh. Alfr. Gulin.
— 334 —
Kongl. Krigs-Kollegii Artilleri-Afdelnings
underdåniga Utlåtande öfver Rikets Ständers
Revisorers Rerättelse om verkställd granskning
af nämnde Afdelnings räkenskaper för åren 1844
och 1845.
S t o r ni ä k t i g s t e A11 e r n å d i g s t e Konung!
Genom nådig Remiss den 28 December näsllidet år, har Eders
Kongl Majit behagat infordra Krigs-Kollegii underdåniga Utlåtande
öfver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers Berättelse om verkställd
granskning af Krigs-Kollegii räkenskaper för åren 1844 och
1845; till åtlydnad hvaraf Kollegi um skolat i underdånighet anföra
följande, beträdande Revisorernes andragande angående Kollegii Artilleri-Afdelnings
redogörelser:
För Ordinarie Stats-anslagen:
Rikets Ständers Revisorer omförmäla först de uti 1845 års hufvudbok
till påföljda år uthalanserade Kronans fordringar, hvarvid några
erinringar icke äro gjorda; men anser sig Kollegium likväl böra
om förhållandet med dem i underdånighet upplysa:
aj att uppgifna utestående krutmedels-fordran, 28,564 R:dr 34 sk.
10 i’st. Banko, består egentligen uti betalning för sprängkrut, som Örebro
och Philipstads Bergslager under året från Klosters krutbruk utbekommit
och, efter åtnjutet 6 månaders betalnings-anstånd, eldigt
Kongl. Brefven den 19 April och 9 Augusti 1814 samt den 29 Februari
1820, erlagt år 1846;
b) att af balanserade 1786 R:dr 29 sk. 9 rst, för aflidne uppbördsmannen
Treslovs så väl som aflidne Majoren Wernbergs sterbhus, blifvit,,
enligt Kongl. Brefvet den 13 November 1845, betalda 283 R:dr 15 sk.
3 rst, samt att derefter återstående 1,503 R:dr 14 sk. 6 rst äro föremål
för beslut af Rikets Ständer om afskrifning, enligt Eders Kongl.
Majrts Kollegium härom tillkännagifna nådiga beslut;
c) att af Kronans fordran, 1,264 R:dr 44 sk. 11 rst, hos aflidne
Tygkapitenen Gumelii och Tygskrifvaren Westgrens sterbhus 1,018
R:dr 23 sk. 2 rst blifvit, under den Este September nästlidet år, af
-
— 335
skrifna i den ordning, Kongl. Förordningen den 11 December 1830,
angående behandlingen af extra ordinarie afskrifnings-frågor och anmärkningsmål,
stadgar, samt återstoden förlidet, år till Kollegii kassa
inbetald;
d) att 40 R:dr 24 sk. 6 rst, återstoden på en gammal betydlig
fordran hos f. d. Handelshuset J. de Ron & Söner, äro föremål
för afskrifning, sedan numera blifvit utredt, det all vidare tillgång för
borgenärerne saknas;
e) att balans-frågan om fordran, 12,627 R:dr 45 sk. 7 rst, för
till Medelhafs-hamnar år 1822 försändt krut, ännu är beroende å medlens
indrifning i ministeriel väg, derom flera skrifvelser äro från Kollegium
aflåtna till Eders Kongl. Maj:ts Utrikes Stats-Minister, som sednast
tillkännagifvit, det liqviden är beroende på åtskillige Anglo-Maltesiske
köpmäns reklamationer uti Konstantinopel, och att Eders Kongl.
Maj:ts Beskickning derstädes samt Engelska Konsuln uti Tripoli, hvilken
har sig Svenska Rikets angelägenheter uppdragna, äro anmodade att
följa fordringsärendet med uppmärksamhet och att derom underrättelser
afgifva; hvarjemte upplyses, att f. d. Grosshandlaren härstädes Wallén,
hvilken 1822 härifrån afrest och haft sig krulförsäljningen anförtrodd,
ännu år 1846 lefdej och vistades uti Tripoli, ehuru fortfarande i så knappa
omständigheter, alt hos honom icke ringaste tillgång vore att påräkna;
fj
alt förhållandet med balansen i aflidne Tygvaktaren Tilländers
sterbhus samt hos f. d. Tygkapitenen Klingspor, stor 1,658 R:dr 39
sk. 11 rst, är sådant, att, enligt Kammar-Rättens Resolution den 29
April 1846 och Eders Kongl. Maj;ts nådiga fastslällelse-utslag den ll:te
Augusti nästlidet år, Tilländers konkursmassa blifvit megifven tillåtelse
att, till qvittning och afräkning å skulden, inlemna till Götheborgs
artilleriförråd de lill betalning påförda persedlar, hvilka, af behörig
beskaffenhet, återställas kunna, samt godtgöra kontant återstoden, och
är till verkställighets befordrande Eders Kongl. Maj:ts nådiga utslag
öfverlemnadt till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Götheborg;
g) att indrifningen af Snickaren Wallins skuld, 66 R:dr 4 sk. 1 rst.,
h) samt Handlanden Wigelii skuld, 182 R:dr 44 sk. 9 rst., är aflemnad
till Kollegii Advokat-fiskal, som väl anmält och styrkt det tillgång
hos gäldenärerne saknas, men att de lefva, och har, under förmodan
att framdeles deras belägenhet kan förbättras, slutlig åtgärd för summornas
befordrande till afskrifning icke kunnat vidtagas;
i) att Kongl. Majrt, uti nådigt Bref den 17 December 1822, lemnat
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti Götheborg nådigt uppdrag
— 336 —
att Öfversten Bildts balans, stor 2,942 R:dr 19 sk. 2 rst., indrifva, och
har, efter begärda upplysningar om förhållandet, Kollegium flera gånger
fått till svar, det all tillgång saknas hos Öfversten för skaldens afbetalning;
k) att Kollegii Advokat-fiskal erhållit uppdrag att uti aflidne Kommendantens
i Gefle, Majoren von Volckers konkurs bevaka dess och f. d.
Tygskrifvare!! Wahrbergs balans-belopp, 225 R:dr 26 sk. 10 rst., men
att dom uti målet derom ännu ej utfallit;
l) att, enligt Kongl. Brefvet den 31 Juli 1829, f. d. Under-Löjtnanten
Barks skuld, 84 R:dr 16 sk., icke får till afskrifning befordras, förr
än utredt blifvit, det Bark utan tillgångar aflidit;
m) att å balansen för numera aflidne Redogöraren för artilleri-förrådet
å Carlshamns kastell Hoborg och aflidne Kommendanten derstädes,
Kapitenen Benzelstjerna, 1,459 R:dr 1 rst, från Hoborgs sterbhus
influtit hvad erhållas kunnat, och af Kammar-Rättens pröfning ännu beror,
huruvida Benzelstjeriias konkursmassa skall något utgifva till balansens
betäckande;
n) att, efter genom Kollegii Advokat-fiskal ombesörjd undersökning
af tillgångarne hos från Tygvaktare-tjensten vid Stockholms gevärs-förråd
dömde Zelling, inhemtats, det tillgång ännu saknas för godtgörande af skulden,
178 R:dr 39 sk. 3 rst; samt
o) att förhållandet med Skepparen Heine påförda 4 R:dr 42 sk. 8 rst.
är sådant, att Heine äger en fraktfordran, hvarå skulden skall qvittas,
då Heine sig till liqvid anmäler, hvilket hittils icke skett.
Vidare hafva Ständernas Revisorer, underrubrik: ”förskotter”, anmält
Andra Lif-grenadiers- och Westgötha Regementernas skulder för
utfådda gevär, hvilka, enligt Eders Kongl Maj:ts nådiga skrifvelse den
5 December 1844, betalas med en tredjedel af deras värde under 3:ne
på hvarandra följande år; hvilken liqvidation Kollegium får i underdånighet
anmäla vara vederbörligen fullgjord.
Rådmannen uti Wisby Klingvälls erhållna förskott, stort 3,475 R:dr,
å entrepenadsumma för åtagen kruthusbyggnad invid nämnde stad uppgifvas
skildt från öfriga på liqvid beroende förskotter, men utan anmärkning;
och får Kollegium derom förmäla, att byggnaden är nära
färdig, samt för förskottet godkänd borgen ställd.
. 1 §-
Under denna §. hafva Revisorerne framställt förhållandet med tilIökta
aflönings- och omkostnads-anslagen för Mariebergs Artilleri-läroverk,
men utan att dervid fästa någon erinran.
2 §.
337 —
2 §.
Rikets Ständers Revisorers framställning uti denna §. innefattar ej
egentligen någon anmärkning mot Kollegii förvaltnings-åtgärder, men
bör dock Kollegium, i anledning deraf, i underdånighet afgifva följande
upplysningar, nemligen: att Eders Kongl. Maj:t, uti den af Revisorerne
åberopade nådiga skrifvelse af den 10 December 1842, bestämt behofvet
af handgevärs- och styckekrut för 6 månaders krigstillstånd,
för Armeen, till 21,000 centner och för Flottan, till 19,000 dito, hvarförutan
borde finnas 1,000 centner till försäljning, eller tillsammans
41,000 centner krigskrut, utom erforderligt bergskrut; men icke föreskrifvit
tillökning af upplagen deraf i annan ordning, än att de ”af
följande årens tillverkning skulle småningom kompletteras, i den mån
utrymme beredas kunde å förråds-orterna att de tillökta krutqvantiteterna
emottaga.
Likaledes bör Kollegium i underdånighet anmäla, det någon brist
icke förefunnits vid Åkers och Fliseryds krutbruk uti med deras ägare
kontraherad krut-tillverkning, ehuru Revisorerne synas hafva sådant
förmodat, emedan den anmärkta skillnaden uti beloppen emellan behållningen,
enligt kruträkningen och inventerings-instrumenterna vid bruksräkningarne,
motsvaras netto af, enligt dessa räkningar, befintligt dels
normal-krut, som skall finnas för anställande jemförelser vid krutproberingar,
och tillgången i färdigt, men, vid 1845 års utgång, ännu ej proberadt
krut, tillverkadt under sista månaderna af året, och som godkändes
under lista k r u tpr ober i n gs-ter m inea år 1846; hvilket sanna förhållande
bestyrkes af godkända bruksräkningarne vid 1845 års hufvudbok,
under foliis 4,650 och 4,713; och synes anmärkningen vara föranledd
af att Revisorerne endast beräknat proberadt krut.
Anledningen till Revisorernes anmälan att vid Kollegii räkenskaper
saknas räkning, sorn skulle utvisa kruttillverknings-kostnaden för
året, bar Kollegium ej kunnat inse, då godkända kruttillverk nings-räkningar
åtfölja Artilleri-afdelningens statsmedels-hufvudbok, samt Salpeter-Kommitteens
redogörelse, som till Kollegium icke ingår, visar kostnaden
för salpeter-anskaffningen. Det, uppå Rikets Ständers underdåniga
begäran, af Eders Kongl. Maj:t i nåder föreskrifna sammandrag och
räkning öfver tillgång samt konsumtion och försäljning af krut åtföljer
jemväl hvarje hufvudbok, utan att anmärkning blifvit gjord hvarken
vid dess form eller innehåll. Hvad beträffar krulförsäljnings-priserna,
så äro de af Eders Kongl. Maj:t i nåder bestämda på grund af sed
43
-
338 —
nast afslutade krut-tillverknings-kontrakter och faststäldt salpeterpris,
utan att Revisorerne vid dem, uppå begäran, tillställd duplett af den
tili Eders Kongl. Maj:t af Krigs-Kollegium i underdånighet afgifna specifika
uträkning öfver krutvärdet, sorn legat till grund för de i nåder
stadgade försäljnings-priserna, någon erinran gjort.
3 §.
Rikets Ständers Revisorer hafva funnit skäl att uti denna §. ”anmäla,
” huruledes Kollegium först fördelt en kostnad, stor 204 R:dr 40 sk.
6 rst, för, genom Styrelsen öfver Väg-och Vattenbyggnader i Riket, tillvägabragd
undersökning af tillslåndet med den flera år bristfälliga
vordna stora utfalls-daramen uti Eskiltuna å, af hvilkens beskaffenhet
och bestånd ej mindre vatten-tillgången för Kronans gevärs-faktoris
drift, än ock Kronans utarrenderade mjölqvarns gång varit beroende
och hvarutaf jemväl stadens vattenverk bär gagn; men då, detta oaktadt,
stadens styrelse undandragit sig att uti undersöknings-kostnaden
deltaga, på den grund att från dess sida förrättningen icke blifvit äskad,
så hafva de påförde andelarne för Fri- ocb Gammelstaden blifvit af Kollegium
afförda under titel: ”oförutsedda bebof”. Härom har Kollegium
skolat i underdånighet afgifva följande förklaring: sedan Styresmannen
för Gevärs-faktoriet anmält vådan af längre uppskof med utfallsdammens
ombyggnad samt Krigs- ocb Kammar-Kollegierna funnit arbetets
betydenhet erfordra på vetenskaplig grund stödd nogrann undersökning
af de anmälda förhållandena samt koslnads-förslags upprättande, erhöll
ofvannämnde Styrelse nådig befallning att derom gå i författning. Derefter
vägrade stadens styrelse att, for dess andel, gemensamt med Kronan
deltaga uti ombyggnaden med den kostnad, förslaget häröfver vid
banden gaf, men förbandt sig att enskilt draga försorg om samtidig
ombyggnad af stadens del samt till erforderlig fasthet; och då Kollegierna
måste låta dervid bero, blef häraf en följd, att andelen uti
undersökningskostuaden icke kunde exekutivt af staden utsökas; hvilket
förfarande Kollegium tillförsel- sig vinner Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bifall.
§. 4.
Till fullgörande af synerätts utslag, har Kollegium till Landtmätare,
Synemän och Nämnd betalt tillsammans 47 R:dr 37 sk. 8 rst. för
undersökning af så kallade qvarnbron, sorn går öfver till fabriksholmen eller
faktoriet invid Eskilstuna, i anledning af uppstådd tvist om underhåll
— 339 —
deraf, och är anmärkning gjord vid, att denna post är afförd bland
andra oförutsedda utgifter, men icke balanserad såsom förskott. Kollegium
hade behof af att få verkliga förhållandet utredt, förrän anspråket
om Fristadens deltagande uti brons byggnad borde begynnas, och
då undersökningshandlingarne inkommo, föranledde de tili remiss af
målet till Konungens Befallningshafvandes uti Södermanlands Län handläggning,
hvilken, under den 19 Maj nästlidet år, anmält, det ärendet
måst öfverlemnas till Landsfiskalen, som vid Vester-Rekarne Härads-Rätt
skulle Kronans talan utföra, och lärer vid målets afdömmande framdeles
Kronans rätt till ersättning för någon del af första undersöknings-utgiften
blifva bestämd, så vida någon åiägges uti denna kostnad deltaga, och
skall då indrifvandet väl blifva bevakadt.
§• 5.
Uti denna §. anmäles, att Westgötha-Dals-Regemente för hvartdera
af revisions-åren uppburit i gevärs-passevolans 507 R:dr och särskilt
år 1845, 38 R:dr 7 sk. 8 rst. för reparation af huggare och bajonetter,
med erinran, att, i saknad af passevolans-kontraktet, utbetalningarnes
behörighet icke kunnat bedömmas. Kontraktet med Regementet af den
9 November 1837, som bestämmer passevolans-beloppet till 500 R:dr
för året, var uti Artilleri-Kammar-Kontoret förlagdt, då det efterfrågades,
och då det kort derefter uppsändes, var anmärkningen redan beslutad.
De upptagna 38 R:dr 7 sk. 8 rst. utgjorde särskild tillfällig
lagningskostnad för persedlar, hvilka icke äro under kontraktet inbegripna,
och finnes utgiften verificerad å folio 7,854 bland verifikationerna
tili 1845 års hufvudbok.
§. 6.
Rikets Ständers Revisorer anföra vidare: att uti räkenskaperna afföras
581 R:dr 21 sk. 4 rst. såsom passevolans till Andra Lifgardet år
1845 för gevärs underhåll; men då ersättningen uti kontraktet derom,
den 4 December samma år, bestämmer ett belopp af 388 R:dr, kunde
Revisorerne icke inse skälet för utbetalningen af skillnaden emellan
dessa summor med 188 R:dr 29 sk. 4 rst., då Kompani-Cheferne från
föregående året skulle äga en fordran af endast 5 R:dr 18 sk. 8 rst.
Denna framställning hvilar på oriktig uppfattning af rätta förhållandet,
emedan de, den 24 April 1845, anordnade 188 R:dr 29 sk. 4 rst. utgjorde
gevärspassevolans-ersättning, enligt kontraktet, för tiden till den
1 Maj samma år, och de den 4 Augusti utgifna 4 R:dr 40 sk. betal
-
— 340
ning för lagning af persedlar, som icke underhållas å passevolans,samt
388 R:dr utgiften, enligt åberopade kontrakt, för gevärs-underhållet
från den 1 Maj 1845 till samma dag påföljde år; utgörande dessa summor
tillsammans förenämnde 581 R:dr 21 sk. 4 rst.
§. 7.
Uti denna §. anmärkes, att uti afslutadt kontrakt, till följd af Eders
Kongl. Majlis Bref den 8 Februari 1841, om underhåll af Lifgardets
lill häst pistoler och sablar, finnes inlaget det vilkor, att, vid passevolans-tidens
utgång, Regementet väl skulle få behålla sabelklingorna,
men vara skyldigt att aflemna tillhörande ”messings-” och jernbaljor
samt fästen, hvilket vilkor icke vore uppfyldt, emedan, vid kontraktets
förnyelse den 6 Februari 1845, Regements-Befälhafvaren hade förbehållit
Sqvadrons-cheferne rättighet att behålla cj allenast sabelklingorna,
utan ock baljorna (hvilka äro endast af jern, men ej, enligt uppgiften,
äfven af messing) samt fästena, hvilket Revisorerne ansett vara
stridande mot det åberopade Kongl. Brefvet. Förhållandet härmed är,
att, då kontraktförnyelsen skulle ske, för att vinna förlängdt underhåll
af de gamla sablarne, emedan, i saknad af sådana efter fastställd modell
å detta vapen, som bordt Regementet tilldelas, denna angelägenhet ej
kunde vinnas med mindre än att de uttjenta handgevären skulle få
behållas i det skick de voro, således med baljor och fästen. Efter hos
Eders Kongl. Majit gjord underdånig framställning om vilkoren för
förlängning af kontraktet om de gamla sablarnes underhåll, täcktes Eders
Kongl. Maj:t, uti nådiga skrifvelser den 18 Augusti och 28 November
1845, föiordna, det Kollegium skulle äga pröfva huruvida de af Regementet
gjorda passevolans-anbud kunde antagas, eiler om sablarne med
tillbehör borde å Kronans direkta bekostnad underhållas, och har Kollegium
ansett vara med Kronans fördel föreqligt, att omförmälda
sabelfästen och baljor skulle få af Regementet behållas, för att i mindre
tjenstgöring och för huggnings-exercis, jemte klingorna, begagnas.
§. 8.
Revisorerne tillkännagifva, att de funnit, år 1845, tillsammans 3,717
Rldr 26 sk. 7 rst. vara influtna för från Kronans förråder i Landskrona
och Götheborg försålda odugliga gamla kanoner, men att de ej varit i
tillfälle meddela upplysning, huruvida dessa kanoner utgjort någon del
af dem, som uti föregående Revisionsberättelse, pag. 85 och 86, omförmälas.
— 341 —
Kollegium får härom i underdånighet uppgifva, att, utaf omförmälda
summan, blifvit, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelser
den 3 Februari och 24 September 1845, betalda 104 R:dr 16 sk. 5 rst.
för kanoner till begagnande för hamnbyggnaden i Cimbritshamn, och
239 R:dr 25 sk. 4 rst. för sådana lili enahanda ändamål uti Ystad,
samt att fyllnaden uti förstnämnde summa, 3,373 R:dr 33 sk., erhållits
för, enligt Kongl. Majrts skrifvelse den 11 Juni 1842, bortsålda kanoner
till det auktionspris, som funnits antagligt uti Götheborg. Alla de
förytlrade pjeserna voro af de partier kasserade kanoner, hvilka omförmälas
uti åberopade, föregående Revisions-berättelse, och äro medlen
reserverade att användas till betalning af nya kanoner.
De för öfrigt omförmälda auktionsmedels-poster, nemligen: 519 R:dr
14 sk. 11 rst. för år 1844, och 785 R:dr 2 sk. 4 rst. för år 1844, äro
influtna för försålda diverse förslitna och kasserade persedlar, för hvilka
så väl kassationshandlingar som auktions-protokoller finnas bokslutsverifikationerna
bifogade.
För Extra Stats-ansIaget:
Rikets Ständers Revisorer hafva icke framställt någon anmärkning
vid utgående balansen uti räkenskaperna för extra anslaget; men bör
Kollegium i underdånighet upplysa, att, sedan rättegångsmålet emot
Majoren Åkerstein och f. d. Bruks-idkaren Morsing, hvaruti frågan om
återbäring af det å den sistnämnde balanserade förskott, stort 5,000 R:dr,
ingår, blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Högsta Domstol återförvisadt till
förnyad handläggning, ärendet är ånyo utfördt vid Rådhus-Rätten uti
Nyköping samt är beroende af dom uti Svea Hof-Rält. Det balanserade
förskottet af 21,011 R:dr 40 sk. 8 rst., såsom betalning för godkända
gevär från Husqvarna faktori, blef balanseradt uti 1845 års räkenskap,
emedan uppbördsqvilto för gevären icke inom år 1845 inkommit; men
denna betalning är vederbörligen afförd år 1846.
§. 1.
Det uti nu ifrågavarande räkenskaper balanserade förskott af 1835
med 1839 års anslag till nya gevär, hvilket förskott, stort 32,156 R:dr
43 sk. 1 rst., är användt för nybyggnaden af gevärs-verkstadshuset vid
Carl Gustafs stads faktori, balanseras, enligt Rikets Sländers begäran,
inom linien samt är affcringen deraf beroende af bifall till så väl fö
-
— 342 —
regående som sednaste Stats-revisions tillstyrkan, det summan måtte få
afskrifvas uti extra statsmedels-räkenskapen.
§. 2.
Efter uppställning af kostnaderna för Faktoriets inköp samt anläggning,
med nybyggnader och en del machinerier, hörande till besvarandet
af första momentet af förenämnde frågor, hafva Revisorerne förmält
sig icke vilja fästa sig vid detaljerna af kostnaderna före den tidKrigsKollegium
ägt befattning med denna anläggning. Revisorerne förmäla,
det denna tid börjat med ingången af året 1836, men den vidtog egentligen
från medlet deraf, då aflevereringen skulle, enligt Eders Kongl.
Maj:ts nådiga befallning i skrifvelse den 20 Februari sistnämnde år,
ske från den Kommitté, som derförinnan haft bestyren med Faktoriet. Vid
den tid, Kommitterade aflemnade sin befattning, befanns Faktoriet i
det skick, att någon tillverkning dervid icke med någon fördel kunde
fortsättas, dels emedan erforderliga verkstäder icke blifvit uppförda under
den längre tid från egendomens inköp, frågan om anläggning afen
s. k. vapen-central-verkstad uti hufvudstaden var föremål för olika
åsigter om företrädet häraf framför vederbörligt ordnande af fullständigt
gevärsfaktori vid Carl Gustafs stad, dels emedan under tiden arbetspersonalen
var fåtalig och, tili en del hitflyttad från gamla faktoriet
uti Söderhamn, befanns gammal och orkeslös. Nödvändigheten fordrade
alltså ny uppställnig af allt, som för det stora ändamålet af att
Arméen skulle kunna tillhandahållas goda gevär efter sednare tiders
fordringar, samt, lika nödvändigt, betydligare reservförråd af vapen beredas,
oberoende af den inskränkta tillgång derå, som från enskilda vapen-verkstäder
kunde påräknas. Sålunda förordnades, genom Eders
Kongl. Maj:ls nådiga skrifvelser den 25 Maj och 30 Juli 1835, om de
ändamålsenliga byggnader af sten, med anskaffning af kostsamma machinerier,
vattenverk ra. m., hvilka medtagit de kostnadssummor Revisorerne
uppgifva och hvilka blifvit vederbörligen redovista; och som, under
de många år härtill erfordrats, arbetsverksamheten för vapens tillverkning
måst drifvas uti inskränkt skala, i brist af tjenliga verkstäder,
deruti ej heller nya arbetare kunde med fördel tilldanas; så förklaras
häraf det ofördelaktiga skick vid denna nya anläggning, hvilket medfört
dryga förvaltnings-utgifter, utan att motsvarande produkt af vapen
kunnat erhållas, hvartill väl kunnat läggas flera tillfälliga förhållanden,
som det endast efter hand varit möjligt att afhjelpa, hvaribland må nämnas
skicklige arbetares tilldanande, som först de sednare åren kunnat
- 343
åstadkommas samt numera erhållits, så att full anledning är för handen,
att det, icke länge sedan fullkomnade, Kronans gevärsfaktori numera
skall tilli Statens belåtenhet kunna drifvas. För öfrigt får Kollegium i
underdånighet åberopa dess till Eders Kongl. Maj:t afgifna bemötande
å 1843 års Rikets Ständers Revisorers berättelse i detta ämne (pag. 151),
sedan de, genom utsedde deputerade, uti Garl Gustafs stad tagit kännedom
af och fördelaktigt vitsordat tillståndet derstädes med verkstadsanläggningen.
Att, vid ofvan omförmälda förhållanden, för byggnadsåren sammanföra,
enligt andra punkten af ofvan nämnde frågor, kostnaderna för de
vid Faktoriet tillverkade vapen, kan ej förväntas medföra tillfredsställande
resultat, och lärer för Revisorerne missföring från de afskilda räkningarne
för ordinarie och extra stats-anslagen varit svår att undvika,
hvarå såsom exempel må anföras, det Revisorerne uppgifvit kostnaden
af extra stats-anslaget för gevärs-tillverkningen utgöra, för åren 1843,
1844 och 1845, 47,732 R:dr 46 sk. 7 rst, hvaremot räkenskapen för
dessa år utvisar, att behållningen från år 1842 utgjort 7,436 R:dr 36 sk.,
samt att år 1843 blifvit Faktoriet tillsända 3,000 R:dr, år 1844 R:dr
15,000 och år 1845 R:dr 23,000, således tillsammans tillgång för dessa
3:ne år 48,436 R:dr 36 sk., hvarutaf fanns i behåll till år 1846 7,912
R:dr 12 sk. 2 rst.; sålunda utgifna under samma 3:ne år 40,524 R:dr
23 sk. 10 rst, i stället för uppgifna 47,732 R:dr 46 sk. 7 rst.
Under rubrik ”underhålls- och aflönings-kostnader” uppgifva Revisorerne,
att af ordinarie statsmedlen för omförmälda frenne år utgått
tillsammans 63,769 R:dr 42 sk. 5 rst., hvaremot förhållandet, enligt
hufvudböckerna, befinnes vara: att år 1843 skuld för år 1842 blifvit
godtgjord med 3,354 R:dr 13 sk. 5 rst., som icke tillhör kostnaden
för de 3:ne åren; att från förlags-conto afförts Ur använda materialier
3,178 R:dr 43 sk. 10 rst., och dertill för ny studsare-tillverkning
utgifna 12,084 R:dr 15 sk., samt till andra gevärspersedlar 1,563 R:dr
45 sk. 2 rst., derefter beloppet för aflöning, förvaltnings- och husreparations-kostnader,
transport och flera utgifter utgör fyllnaden i arsutgiften
22,074 R:dr 23 sk. 11 rst., elier 8,426 R:dr 11 sk. För år
1844 utgingo af ordinarie stats-medlen 6,115 R:dr 30 sk. för nybyggnads-behofven,
rnachineriers och verktygs anskaffning, 3,000 R:dr för
den fortsatta studsare-tillverkningen, samt 5,828 R:dr 28 sk. 5 rst.,
lill aflönings- med flera utgifter, eller tillsammans för året 14,934 R:dr
10 sk. 5 rst. För år 1845 uppgick hela utgiften till 7,095 R:dr 25 sk.
4 rst., deraf för Faktoriets särskilda behofver och byggnads-kostuader
1,666 R:dr 32 sk.; för studsares skottställning, modellers tillverkning
— 344 —
med flera utgifter 405 R:dr 25 sk. 4 rst., samt till aflöning 5,024 R:dr
4 sk.
Sammanlagda summorna af hvad sålunda blifvit användt vid Faktoriet
utgöra alltså för de 3:ne åren 44,004 R:dr 11 sk. 8 rst., och då
härtill lägges en behållning uti 1843 års räkning från föregående året,
stor 153 R:dr 9 sk. — R:dr 44,257: 16. 8. Anledningen tili skillnaden
emellan sistnämnde summa och den uti Revisions-berättelsen uppgifna
63,769 R:dr 42 sk. 5 rst. synes härleda sig derifrån, att uti Berättelsen
öfverföringarne från extra anslaget och åtskilliga titlar af ordinarie
anslaget till förlagsmedels conto blifvit betraktade såsom
särskilda uppbörder och sammanblandade med de från Krigs-Kollegium
anordnade medel, hvilka uppdebiterade (orlagsmedc 1 s-posler utgöra
skillnaden emellan summorna, elier ett belopp af 19,512 R.dr 25 sk.
9 rst. Derjemte har Kollegium bordt erinra, det Revisorerne, vid beräkningen
af utgifterna för de 3:ne åren, icke till afdrag iakttagit
ofvanstående medels behållning tili 1846, minskningen uti Faktoriets
skuld sedan 1842 och den summa af 1844 års uppbörd utaf ordinarie
statsmedlen, som blifvit använd för Faktoriets anläggnings fullkomnande;
utgörande dessa summor tillsammans 17,382 R:dr 7 sk. 7 rst.
Den tredje och sista af de utaf Revisorerne uppställda frågor örn
antalet af de approberade krigsgevär, som från Faktoriet voro lefvererade;
har af dem blifvit besvarad med uppgift att under första perioden
af faktori-nybyggnads-tiden till 1842 års utgång, eller under
nära 6 års tid, blifvit förfärdigade 729 gevär, 52 studsare och 1,600
pär' pistoler, hvaremot under påföljde 3:ne år erhållits 1,160 gevär
och 633 studsare, hvartill kommer ett betydligt antal gevärsdelar samt
modeller till flera slags gevär, hvaraf således finnes, att under slutperioden
af byggnadstiden arbets-produkten blifvit betydligen större,
och alt den sedermera vidare tilltagit, utvisa faktori-räkenskaperna för
de sednare åren, då derefter, såsom Kollegium bar nåden i underdånighet
uppgifva, under år 1846 blifvit tillverkade 1,084 gevär och 48 studsare
och för år 1847 1,195 infanteri-gevär och 9 studsare, alla med
slagkruts-antändning af 1840 och 1845 års modeller, utom åtskilliga
modeller samt 4,000 satser gevärs-söndertagnings-verktyg för Arméen
och 24,000 stycken slagkrutstappar till reserv.
Vidare andraga Revisorerne, såsom bevis på den skillnad, hvilken
understundom förefinnes emellan hvad som vid Faktoriet är tiilverkadt
och hvad deraf blifvit god kändt, att vid en besigtning år 1844,
af då framlemnade 125 gevär samt 100 slätborrade oell 100 reffiade
pi
-
— 345
pistoler, endast 4 gevär och 2:ne af hvardera slaget pistoler fann os
till krigsbruk användbara. Besigtnings-instrumenterna öfver dessa,
exempelvis anlörda, gevär och pistoler vid handen gifva, att af gevären,
utom de 4 fullt godkända, 53 st. voro behäftade med snart afhjelpta
fel, för att derefter vara antagliga tili krigsbruk, 57 voro brukbara
till exercis, och att sålunda endast 11 stycken, för fel å piporna, voro
odugliga. Af pistolerna voro 42 slälborrade och 63 refflade reparabla,
men efter de små; felens afhjeipande användbara för krigsbruk, hvaremot
piporna på de återstående kassabJa. Till Krigs-Kollegium ingångna
besigtnings-journaler bestyrka dessa förhållanden. Den bestämda
tiden om hösten, då mörka årstiden hindrar noggrann granskning af
gevär, hade år 1844 ingått då förenämnde gevär och pistoler besigtigades.
Bes i gt ni n gs-offi cera r ne och Rustmästaren måste derföre sluta sina arbeten
och blefvo, af sådan orsak, de så kallade besigtnings-resterna utaf handtverkare
icke afhjelpla före besiglningsmännens afresa.
Eders Kongl. Maj:t hade, uti nådig skrifvelse den 15 September
1840, föreskrifvit, alt all tillverkning af flintlås-gevär skulle inställas,
så snart befintliga färdiga delar Lill sådana blifvit sammansatta till gevär,
och, såsom följd häraf, befallde Kollegium, under den 22 Augusti 1844,
ej allenast det alla färdiga och godkända gevär, studsare och pistoler
skulle oförtöfvadt sjöledes insändas till Stockholms gevärs-förråd, utan
ock alt, efter slutad års besigtning, om ännu då sjölägenhet erhållas
kunde, de ytterligare godkända vapnen, med tillägg af befintliga reparabla
sådana, skulle hit afsändas, allt med afsigt att sysselsättning med
dessa ej skulle borttaga arbetare från tillverkningen af slagkrutsgevär.
För öfrigt får Kollegium i underdånighet upplysa vid den anmärkta
särdeles besk alfen beten af det uttagna exemplet på ofvan omförmälda
kassation, att dessa gevär och pistoler blifvit, såsom följd af förenämnde
föreskrift, sammansatta af gevärsdelar utaf faktori-upplaget från en
äldre tillverkning under den tid, fordringarne å en alldeles felfri beskaffenhet
voro mindre, än som stadgas uti sednare tids besigtnings-instruktioner.
Rikets Ständers Revisorer andraga slutligen de skäl, hvarå de
grundat öfvertygelsen, att arbetet bedrifvits vid Faktoiiet efter en
oriktig plan, men att icke ensamt detta kan förklara missförhållandet
i deL hela. De förmäla sig icke tveka att söka grunden i det
felaktiga uti sjelfva grundprincipen, att Staten sjelf uppträder såsom
industi i-idkare, emedan det anses ligga i sakens natur, att ett industriföretag,
endast under ledningen af den enskilda omtanken och under
inflvtelsen af det enskilda intresset, kan med största fördel bedrifvas,
J 44
/
— 346 —
I
Revisorerne bestrida likväl icke nyttan af att Staten äger en större
vapenverkstad, för att, i behofvets stund, fritt begagnas, men deremot
anse de Statens befattning med fabrikationer, under vanliga förhållanden,
vara olämplig, och tro Revisorerne derföre, att båda dessa afsigter
kunna förenas, om Faktoriet öfverlemnas till enskild person på sådana
vilkor och under lämpliga garantier, så att åsyftade ändamålet uppfylles.
Under det Kollegium måste erkänna, att, under den förflutna tiden,
Faktoriets förmåga att tillverka vapen icke svarat mot förväntan
och de använda kostnaderna fördetta ändamål, får Kollegium i underdånighet
åberopa ofvan anförda dervid mötta hinder samt fästa
nådig uppmärksamhet vid de förökade tillverkningar, räkenskaperna
för de sednare åren utvisa, och hvilka alla äro uti tilltagande. Då med
Kollegium föreskrifna former för ärenders handläggning funnits mindre
lämpligt att förena speciella styrelsen af en fabriks-inrättning, som
rätteligen bör föras i en hand med tillräcklig myndighet, för att kunna
ordna hvad för tillverkningens skyndsamhet och vapnens godhet
för billigaste priser åstadkommas skall, täcktes Eders Kongl. Maj:t, genom
nådig- skrifvelse den 23 Maj 1846, anförtro detta maktpåliggande
närmare bestyr åt General-Fält-Tygmästaren, till hvilkens embetsbefattning
detsamma ändamålsenligast hörer, och synes det Kollegium
som derefter vidtagna åtskilliga kontroller, med flera åtgärder, skola leda
till önskadt resultat.
Kongl. Maj:t och Kronan har i äldre tider låtit vid egna Faktorier,
genom tillsatta Styresmän, handhafva gevärs-tillvcrkningen för
Armeen; men då erfarenheten företett många olägenheter deraf, blefvo
de smärre nedlagda och de större till enskilda personer öfverlåtna.
Oaktadt denna äldre erfarenhet, ansågs gevärsfabrik, utförd i större
skala, i detta land nödvändig, då andra Stater äga sådana, för publik räkning
inrättade och styrda, på det att icke tillgången å gevär, såsom högst nödiga
försvarsmedel, måtte bero af osäkra tillfällen att erhålla sådana hos enskilda
tillverkare, hvilkas priser, särdeles i behofvets stund, kunna högt stegras,
samt törmågan att fylla större behof saknas, eller ock Eders Kongl.
Maj:t under k»ig se Sig föranlåten att, såsom under åren 1808 och
1809 skedde, låta från utrikes orter införskrifva handgevär af mindre
pålitlig beskaffenhet och af olika kaliber mot den här fastställda, hvaraf
vållas stor olägenhet vid skarp ammunitions tillhandahållande i reserv;
hvarjemte böra nämnas svårigheter, som möta vid inträffande modellförändringar
å vapen och betinget af förändrade gevär hos enskilde
tillverkare, när föresyn derför icke vid Kronans Faktori meddelas
kan, m. m. På grund af dessa med flera skäl af vigt, tillstyrkte i
— 347 —
underdånighet deri till öfverläggning i dessa ärender i nåder tillförordnade
Kommitté den först under de sednare åren fullbordade ifrågavarande
vapen-fabriks-anläggningen, hvarom Kollegium har nåden åberopa
Eders Kongl. Maj:ts ofvannämnde utförliga skrifvelse till Kollegium
den 25 Maj 1835.
Att vid den tidepunkt, då allt kommit i ordning och goda utsigtcr
sig förete för anläggningens framgång och verksamhet tili Statens
båtnad, ombyta sättet för det dyrbara Faktoriets handhafvande, synes
Kollegium vara högst betänkligt, hvarföre alltså bifall till dess öfverlåtande
i enskilda händer i underdånighet afstyi’kes. Om gevärs-fabrikens öfverlåtande
till enskild man likväl i nåder medgifvas skulle, så är det
ganska troligt, att försök dermed icke kunde röna framgång, emedan,
med den erfarenhet verkstadsrörelsen hittills lemnat, någon omtänksam
person, som ägde tillräckligt förlag till den betydliga rörelsen och
kunde ställa de af Revisorerne omförmälda garantier att med öfverlåtelsen
afsedda ändamål uppfyllas, icke kunde vara hugad att på
företaget ingå, åtminstone icke utan att med full visshet kunna emotse
en stor vinst uti gevärspriset, öfverstigande vida det, hvartill ehler
hand numera gevär vid Faktoriet redan kunna bekommas och
än mer framdeles skola vinnas, då den nya arbetspersonalen erhållit
tillräcklig färdighet att, med biträde af de goda befintliga inrättningarjoch
machiner, arbetet verkställa.
§. 3.
Revisorerne uppgifva uti denna §. de summor, hvilka, utaf anslagna
medel lill 1845 års utgång, icke voro då från Stats-verket lyftade,
samt derhos det Kollegii kassa-behållning af medel till nya gevär
skulle utgöra 52,544 R:dr 32 sk. 4 rst, vid hvilken sistnämnde uppgift
Kollegium ansett sig höra göra den erinran: att räkenskapen vid
handen gifver, det uti sistnämnde summa äro upptagna 7,947 R:dr 19 sk. 2
rst, såsom förskotter lill gevärs-arbetens betalande vid Krono-faktoriet, och
till Husqvarna Faktori ofvan omförmälde 21,011 R:dr 40 sk. 8 rst, betalning
för färdiga gevär,så att kassa-behållningen rätteligen utgjorde 23,585 R:dr
20 sk. 6 rst. De hos Stats-verket vid 1845 års slut inneslående 125,000R:dr
äro under påföljde 2:ne år utfallna samt använda.
Orsaken lill att de för väl behöfliga nya gevär gifna anslag icke
kunnat användas inom de år, för hvilka de varit anordnade, ligger uti
ofvan underdånigst anförda förhållanden vid Kronans eget Faktori,
hvilka likväl efter hand, då de nya verken kommit i vederbörlig drift,
348
upphöra, så att tillverkningen vid Carl Gustafs Stads Faktori blifver
motsvarande hvad dervid afsedt varit
§. 4.
Rikets Ständers Revisorer hafva gjort anmärkning vid förhållandet,
enligt 1844 års Stockholms Tygförråds räkning, att upphandlingar af
materialier för verkstädernas arbeten skett, utan att förutgångna entrepenad-auktioner
derå iakttagits, och uppgifvas exempelvis läderpersedlar
och förtenningsarbeten. Styrelsen af arbeten uti Artilleriets betydliga verkstäder
är anförtrodd Tygmästaren, under tillsyn och inspektion af Fältlygmästaren
å General-Fälttygmästarens vägnar, och efter behörig pröfning
anordnas arbetena derstädes såsom behofvet fordrar, hvarefter anskaffning
af en del materialier och konsumtions-persedlar sker, i den mån de erfordras
underiårets lopp, och utgår i flera fall betalningen på en gång efter räkning,
verificerad af motböcker. Under årets lopp erfordras efter hand flera slags lader,
äfvensom olika slag af förtenning, som vederbörligen betingas, och har
Kollegium icke funnit härvid någon misshushållning hafva ägt rum eller
för höga priser vara Kronan påförda.
Särskilda räkningen för anslaget till Waxholms bestyckning.
Någon anmärkning hafva Revisorerne icke anmält vid denna räkenskap.
Krigs-Kollegium har nåden framhärda med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: l s
underdånigste, tropligligste
tjenare och undersåter,
J P. LEFRÉN
N. G. Thestrup. C. J. Salomon.
Stockholm den 20 Januari 1848.
L. S.
Joh. Alf. Gulin.
349 —
Kongl. Krigs-Kollegii
Fortifikattions-Afdelnings
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers Rerättelse om
granskningen af 1844 och 1845 års räkenskaper
för de under nämnde Afdelnings
förvaltning ställda fonder.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig Remiss af den 28 December sistlidet år, har Eders
Kongl. Maj;t täckts anbefalla Dess och Rikets Krigs-Kollgium att afgifva
underdånigt Utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelse
om verkställd granskning af 1844 och 1845 års räkenskaper
för de under Kollegii förvaltning och vård ställda anslag och fonder;
till åtlydnad hvaraf Kollegium får ett sådant dess åliggande här nedan
i underdånighet fullgöra, i hvad rörer de Fortifikations-Ajdelningens
räkenskaper framställda anmärkningar.
Vid redogörelsen öfver ordinarie stats-anslaget hafva Revisorerne,
i 1 §., erinrat, att till åtskillige tjenstemän inom Kollegium samt vid
ingeniör-Corpsen, utaf arrende-, jordskvlds- och tomtöre- samt försäljnings-
och besparda fästningsbyggnads-medel, utgått arfvoden till belopp
af 1,244 R:dr 34 sk. för år 1844 och 1,220 R:dr för år 1845,
ehuru samma medel varit bestämda för helt andra ändamål, än personella
lönetillöningar; hvadan Revisorerne ansett lämpligare, att i Kollegii
aflönings-stat uppfördes särskilda medel för sådana arfvoden, sorn pröfvades
nödiga, hvarigenom vunnes den dubbla fördel, att afl aflöning
blefve från andra utgifter afskiljd, samt att arfvodes-utdelningen inom
det uti Staten fastställda beloppet begränsades.
Med undantag af det arfvode af 16 R:dr 32 sk. Banko årligen,
hvilket, under en längre följd af år, oanmärkt utgått lill de extra ordinarie
tjenstemän, som verkställt renskrifning af Fortifxkations-Afdelningens
hufvudhöcker, hafva alla öfriga af Revisorerne anmärkta
arfvoden blifvit af Kollegium utbetalda till underdånig åtlydnad af
Kongl. Brefven den 17 December 1831, den 26 Maj 1832, den 23 Februari
1842 och den 11 Mars 1843 samt Eders Kongl. Majrts nådiga
skrifvelse den 17 Februari 1845, hvarom allt fullständig upplysning
lemnäs af de hufvudböckerna åtföljande och inför Revisorerne framlag
-
- 350
da verifikationer; oell som sislberörde arfvoden äi’o anvisade för civile
tjenstemän jemte vaktmästaren vid Ingeniör-Corpsen, äfvensom i och
för en del särskilda göromål vid denna Corps, har Krigs-Kollegium skolat
i underdånighet erinra, att, så framt meranämnde arfvoden skulle,
på sätt Revisorerne hemställt, på stat öfverflyttas, desamma horde uppföras
icke på Iiollegii, men på Ingeniör-Corpsens stat.
Till hemöl ande af Revisorernes i 2 §. gjorda framställning, att de,
på grund af Kongl. Brefven den 11 Oktober 1841 och den 27 Augusti
1844, såsom bidrag för Kalmar domkyrkas underhållande under hvartdera
af åren 1844 och 1845 anvisade 500 R:dr, hvilka utgått af inkornslerne
för de Kalmar f. d. fästning tillhöriga jordlotter, ej bordt af dessa
Landtförsvaret tillhörande medel utbetalas, ulan frågan heldre hänskjuta
s till Rikets Ständer, i afseende å medels uppförande å den hufvudtitel,
der anslag för kyrkors underhåll förekomma, har Kollegium underdånigst
skolat upplysa, att, genom högstherörde nådiga Bref af den
27 Augusti 1844, Kalmar domkyrka blifvit tillagd ett årligt bidrag af
500 R:dr Banko, att utgå från inkomsterna för nyssnämnda jordlotter,
till och med år 1855, hvilken nådiga disposition det ålegat och äfven
framgent åligger Krigs-Kollegium att sig till underdånig efterrättelse
ställa.
I 3 §. omförmäla Revisorerne, att 1845 års hufvudbok, uti särskildt
liqvidations-conto, upptager en skuld till Stats-Kontoret af 10,801 Ridr
1 sk. 11 rst., utgörande värdet af från Kronans förråder, under åren
1835 till och med år 1843, utlemnadt bröd till Arbets- och Betäcknings-kommenderingar
på Carlstens fästning, å hvilket belopp år
1845 blifvit afbetalda 4,000 R:dr, äfvensom i 1846 års stat för samma
ändamål funiros anvisade 3,000 R:dr; men enär denna skuld ej förr än
år 1845 varit i räkenskaperna synlig, och svårigheter möta att efter så
lång tids förlopp kunna kontrollera liqvidens riktighet, hafva Revisorerne
ansett sig böra å det mindre formenliga härutinnan fästa uppmärksamhet.
Såsom förklaring hvarför ofvanberörde skuld ej blifvit synlig i Afdclningens
räkenskaper förr, än år 1845, får Kollegium i underdånighet
anföra, att fordrings-anspråket från Siats-Kontorets sida ej hos Kollegium
framställdes förr, än år 1844, samt att de af Revisorerne antydda
svårigheter att efter en längre tids förlopp kontrollera liqvidens riktighet,
äfven mötte vid målets handläggning hos Kollegium, såsom följd
hvaraf skulden lill sitt af Kollegium godkända belopp icke kunnat
tidigare, än som skett, eller i 1845 års hufvudbok, synlig göras; en omständighet,
hvilken i öfrigt synes vaia af underordnad vigt, enär 1844
- 351
och 1845 års räkenskaper på samma gång utgjort föremål för Revisorernes
granskning.
Med föranledande af den i 4 §. innefattade erinran, att vid åtskilliga
fästningsorter upphandlingar och reparationer tili en del blifvit
verkställda utan föregångna entreprenad-auktioner, hvarå exempelvis
anföres, att, enligt 1844 års hufvudbok, lefvererals till Landskrona
Fortifikations-förråd diverse materialier för ett belopp af 340 R:dr 19
sk. 7 rst., och reparation å en stallbyggnad i Helsingborg blifvit verkställd
för 500 R;dr, samt att, enligt 1845 års hufvudbok, byggnadsmaterialier
upphandlats vid Ny Elfsborgs fästning för 259 R:dr 36 sk.
8 rst., får Kollegium underdånigst tillkännagifva: att FortifikationsBefälhafvareu
i Landskrona, på grund af utfärdad anmärkning vid
1844 års kassaräkning för samma fäslningsort, den 10 Mars 1846, blifvit
af Kollegium förständigad att, vid skeende upphandlingar för fortifikations-arbetet,
ovillkorligen och vid ansvar ställa sig Kongl. Auktions-reglementet
af den 20 December 1825 lill underdånig efterrättelse;
att Befälhafvaren för Iugeniör-Corpsen, i skrifvelse af den 2 Augusti
1844, till vederbörande Fortifikations-Befälhafvare, i afseende å erforderliga
reparationer å stallbyggnaden i Helsingborg, med stöd af 15 §.
2 mom. i nyss åberopade Auktions-reglernente, förordnat, att då tiden
ej medgåfve anställande af entreprenad-auktion, emedan reparationerna
måste vara fullbordade innan husarhästarne inkommo från betet, Fortifikations-Befälhafvaren
ägde att låta verkställa oftaberörde reparationer
efter räkning eller ackord med pålitlig person, till möjligen lägsta
pris, icke öfverstigande den i det godkända förslaget för arbetet beräknade
kostnad, eller 504 R:dr Banko; samt, hvad angår anskaffningen
af materialier år 1845: att då arbetsdispositionerna för året ej kunde
vederbörande meddelas förr, än närmare slutet af Juli månad, Kollegium
fann oundvikligt förordna, att uppköp af effekter m. m. fingo ske under
hand, emedan, i anseende till tidens korthet, anställande af upphandlings-auktion
ej kunde äga rum, så framt icke större delen af de
för året till utförande nådigst anbefallda arbeten skolat uppskjutas till
hösten, då inträffande otjeidig väderlek sannolikt hindrat deras ändamålsenliga
och noggranna verkställighet.
I afseende å räkenskaperna öfver extra stats-anslagen, är i 1 §.,
efter en från den räkenskaperna bilagda balans-relationen hemtad framställning
af förhållandet med afvikne förre Redogöraren Hallströms
proprie balans, af Revisorerne anmäldt, att upplysning saknas, huruvida
tillgångarne genast vid balansens yppande blifvit med qvarstad belag
-
- 352
ela; hvarjemte Revisorerne ansett, att utredning och afslutn ing af denna
balans kunnat med mera skyndsamhet verkställas.
Krigs-Kollegium får härvid underdånigst upplysa, att, så snart
Hallströms brottsliga förfarande i sin tjenstebefattning blifvit upptäekt,
Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande i Skaraborgs Län blef af Kollegium
anmodad att genast låta med qvarstad belägga all Hallströms
egendom, så fast som löst; men då en sådan qvarstad ej kunde äga
rum, enär Hallströms bo under tiden redan blifvit i konkurs-tillstånd
försatt, återstod för Kollegium blott att, vid konkursmassans utredning,
bevaka Eders Kongl. Majrts och Kronans rätt, hvilket ock blifvit genom
Kollegii Advokat-fiskal verkstäldt, hvarom de till Kammar-Rätten
öfverlemnade handlingar i detta mål lemna den fullständigaste upplysning.
Med anledning' af Revisorernes yttrade förmodan, att utredning
och afslutande af Hallströmska balansen kunnat med mera skyndsamhet
verkställas, har Kollegium skolat i underdånighet upplysa: att detta
mål påkallat förnyade undersökningar i räkenskaperna för 20 förflutna
år; att detsamma tvenne gånger måst återförvisas till handläggning af
blandad Krigsrätt å Carlsborg, som ålegat med den största noggrannhet
pröfva och afskilja hvarje af de anmärkta posternas egenskap af
tillgrepp, förfalskning eller missräkning; samt att inom Kollegium någon
längre tid för balansens slutliga utredande och bestämmande genom
utslag icke blifvit använd, än som af målets grannlagenhet och
stora vidlyftighet oundvikligen erfordrats.
Uti 2 §. är af Revisorerne yttradt, att enär de å extra stats-anslaget
anvisade och under Fortifikatious-Afdelningens förvaltning ställda
medel äro af Rikets Ständer till summan för hvarje behof bestämda, synes
ock räkenskapen hafva bordt vara inrättad med särskilda conti för hvarje
af dessa föremål, i hvilka, å ena sidan, anslaget jemte alla dithörande
uppbörder bordt förekomma, och, å den andra, hvarje anslags utgift,
äfvensom den vid årets slut befintliga behållning, på det att en sådan
fullständig framställning af hvarje anslags förhållanden ej, såsom nu,
behöft uppgöras utom hufvudbok.
Då hittills fastställda formulärer för hufvudböckerna ej gifva anledning
till en sådan uppställning af conto öfver hvarje fästnings-orts anslag,
som nu blifvit äskad, och de afgifna räkenskaperna för alla föregående
år öfver extra stats-anslagen, i afseende å uppställning och
form, lemnats utan erinran af Rikets Ständers Revisorer, har Kollegium
så mycket hellre saknat anledning att meddela föreskrift om förändring
i detta hänseende, som det i hufvudboken befintliga conto för hvarje
fäst
-
— 353 —
fästningsort specifikt utvisar behållningen i kassan från föregående året,
beloppet af uppbörden och utgiften under redogörelseåret, äfvensom
behållningen till nästföljande år; hvarjemte den behållning, som något
år kunnat uppkomma, alltid upptagits såsom tillgång för nästkommande
års utgifter, likasom ock då, af en eller annan orsak, ett anbefaldt arbete
måst uppskjutas, det dertill anvisade anslag, såsom reserveradt, förblifvit
i Rikets Ständers Bank innestående till den tid, då detsamma
för sitt afsedda ändamål erfordrats.
Vidkommande slutligen räkenskaperna för en per mille fonden
samt för särskilda anslaget till stall- och magasinsbyggnader i Ystads
hafva Revisorerne, under tillkännagivande, att dessa räkenskaper icke
lemnat rum för någon anmärkning, vitsordat, att de till samma fonder
hörande säkerhetshandlingar befunnits i god ordning.
Krigs-Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäk tigste Al ler n ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J P LEFRÉN.
C. Meyer. Carl. D. Forsberg.
Stockholm den 18 Januari 1848.
S. C. Nisser.
45
— 354
Kongl* Krigs-Kollegii Underhålls
Afdelnings
underdåniga
Utlåtande, i anledning af 1847
års Revisorers Berättelse om granskningen
af nämnde Afdelnings räkenskaper.
Stormäkti.gste Allernådiigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Majrts nådiga Remiss å Rikets Ständers
sednast församlade Revisorers Berättelse, angående verkställd granskning
af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegii räkenskaper för
åren 1844 och 1845, får Kollegium öfver nämnde Berättelse härmedelst
i underdånighet sig utlåta, i afseende på de under Kollegii UnderhållsAfdelning
ställda fonders förvaltning och redovisning.
Vidkommande först de fordringar, hvilka uti Revisions-berättelsen
oinförmälas såsom utestående vid 1845 års slut, så hafva, under loppet
af åren 1846 och 1847, berörde fordringsposter blifvit dels lefvererade
till Kollegii kassa, dels befordrade till afskrifning och dels behörigen
redovisade, med undantag endast af följande, nemligen:
l:o Framlidne Regements-Qvartermästaren vid Westerbottens f. d.
Fältjägare-Regemente, Kapitenen C. A. von Essens till betalning utur
hans konkursmassa, med förmånsrätt, fastställda skulder till så väl anslaget
för Beväringsmanskapets vapenöfningar, som de förenade mötespassevolans-fonder
na, hvilka skulders indrifning, enligt hvad Kollegii
Advokat-fiskal, uti memorial af den 30 sistlidne November, anmält, fortfarande
beror på vidtagna, men ännu icke tili slut bragta utsökningsåtgärder
emot vederbörande syssloman.
2:o Konungens Befallningshafvandes i Wester-Norrlands Län skuld
till anslaget för Beväringsmanskapet, i afseende å hvilken skuld, utgörande
1,229 R:dr 22 sk. 4 rst. och af Eders Kongl. Majrts och Rikets
Kammar-Rätt, genom Utslag den 23jMaj 1846, fastställd med förmånsrätt
till betalning utur aflidne Landskamrerare!!, Kammar-Rätts-Rådet Sellings
konkursmassa, Landshöfdinge-Embetet i nämnde Län, uti skrifvelse den
26 November sistlidet år, tillkännagifvit, alt fordringsbeloppets utbekommande
då ännu berodde på massans utredning; och
3:o förenade mötespassevolans-fondenias fordran för de, på namn
från f. d. gamla Mötespassevolans-kassan utgifna, trenne lån, hvilkas in
-
- 355 —
drifvande eller ' afskrifning ännu är beroende på slutlig utredning af
eller redovisning för låntagarnes och löftesmännens konkursmassor.
I fråga dernäst om Revisorernes vid anslaget för Exercis-sqvadronernas
underhäll gjorda anmälan: ”att, ehuru Stats-Kontoret förskottsvis
anordnat hälften af påföljande års anslag, de sålunda erhållna för”skotterna
icke uti hufvudböckerna balanserats,” anser Kollegium sig
höra i underdånighet upplysa: att dessa, på grund af Kongl. Brefvet
den 19 Oktober 1839, årligen meddelade förskotter hittills såsom upphörd
intagits och redovisats uti hufvudredogörelsen för det år, under hvars
lopp medlen anordnats och till Kollega kassa lefvererats; att denna
allt sedan år 1839 vidtagna och så väl i Kammar-Rätten, som vid föregående
Stats-revisioner utan erinran lemnade redovisningsmethod äfven
tillämpats uti 1844 och 1845 års hufvudböcker, der dessa medel
utan svårighet igenfinnas, dels såsom kontant behållning och dels såsom
emot redovisning utlemnade förskotter till bestridande af fourrage-uppköp
för Excercis-sqvadronernas öfningar det nästföljande året; men att, derest
dylika uppbördsförskotters förande under balans i hufvudboken för
det år, då de anordnats och lefvererats, samt till följd deraf deras påföring
tili upphörd först uti hufvud-redogörelsen för det år, till hvars
behof medlen äro afsedda, skulle anses innebära ett ändamålsenligare
redovisningssätt, än det hittills iakttagna, hvilken åsigt Kollegium likväl
icke kan dela, några hinder ej möta för detsammas efterföljd.
Vidare hafva Revisorerne anmärkt, att bland utgifterna uti räkenskapen
för anslaget till Beväringsmanskapets vapenöfningar förekomma
till disposition af Cheferna vid Kalmar Regemente, Jemtlands Fältjägare-Regemente
och Norrbottens Fält-jägare Corps anordnade arfvoden
för Regements-Kommissarien, hvarvid, ”då utaf indelta Armeens
”nya mötesfonds-medel för Kommissarierne vid berörde Corps och Re”gementer
utgått enahanda aflöning, som vid det öfriga indelta Infanteriet,
Revisorerne förmält sig ej kunna inse skälet för de ifrågavarande
utbetalningarne af detta anslag.”
Dessa af Revisorerne anmärkta utbetalningar verkställas till följd
af Kongl. Maj-.ts nådiga Bref den 25 Maj 1835, den 19 Mars 1836 och
den 14 November 1842, som utvisa bland annat, att till särskilda, från
de ofvannämnde Regementernas vanliga mötesplatser för gamla stammen
långt aflägsna, vapenöfningsställen endast för Beväringsmanskap blifvit
utsedda och antagna: för de nordligaste socknarnes af Norrbottens
Län Bevärings-manskap, enligt Kongl. Brefvet den 25 Maj 1835, den
så kallade Näsbyheden, belägen inom Kalix socken; för Wester-Norrlands
Läns beväring samt för de beväringsskyldige från Ragunda och
— 356 —
Fors socknar inom Jemtlands Län, enligt Kongl. Brefvet den 19 Mars
1836, en uti Graninge bruksförsamling och Sollefteå socken, omkring
Nio mil från Sundsvall belägen och hittills begagnad slätt, benämnd
Wiksmo; samt för norra och södra Möre Häraders af Kalmar Län
jemte Ölands Beväringsmanskap, enligt Kongl. Brefvet den 14 November
1842, den Två mil från staden Kalmar belägna Kulltorps slätt; äfvensom
att vid dessa vapenöfningsstäilen, utom vid Näsbyhed, der
redogörare-befattningen ombesörjes genom den vid Norrbottens Fältjägare-Gorps
anställda Regements-Kommissarien, emot åtnjutande derför
af ett till 50 R:dr Banko för hvarje möte bestämdt och på anslaget
för Beväringsmanskapets excercis anvisadt arfvode, särskilda, under vederbörande
Regements-Chefers ordres och tillsyn ställde, Redogörare eller
Kommissarierj likaledes med arfvoden af nämnde anslag, måst antagas och
förordnas för vården och redovisningen af omförmälda Beväringsmanskaps
persedlar samt underhålls- och sjukvårds-detaljens handhafvande
under de årliga exercis-öfniugarne på berörde, endast för Beväringsmanskapet
afsedda, särskilda vapenöfningsplatser.
Beträffande åter Revisorernes vid räkenskaperna öfver underhållskostnaden
för garnisons-för står hiingen ä Carlstens fästning framställda
erinran, ”att icke någon kassaräkning, omfattande hela årets inkomster
och utgifter, blifvit upprättad, utan att endast månadtliga kassa”redogörelser
finnas hufvudböckerna bilagda,” så förekommer härvid,
att kapital-räkningar ne uti sjelfva hufvudböckerna, på grund af de under
särskilda titlar upprättade och samma böcker åtföljande sammandrag
öfver redogörarens på Carlsten för dervarande garnisons-förstärkning
månadtligen afgifna redogörelser för de utur Götheborgs och Bohus
Läns Ränteri, till följd af Kongl. Brefvet den 1 Mars 1834, uppburna
förskottsmedel, innefatta och utvisa årets sammanlagda uppbörd
och utgifter, samt att dermed ej annorlunda kunnat förfaras, då ifrågavarande
medel icke utgått från Kollegii kassa; och får, i afseende å
Ränteriets af Revisorerne omförmälda fordran för oersatta förskotter,
utgörande för åren 1844 och 1845 tillsammans 19,057 R:dr 7 sk. 4 rst,
Kollegium i underdånighet upplysa, att Styrelsen öfver Fängelser och
Arbets-inrättningar i Riket, enligt till Kollegium den 23 sistlidne December
aflåten skrifvelse, meddelar Ränteriet ersättning af fång vårdsanslaget
för ett belopp af 6,531 R:dr 43 sk., och att återstoden 12,525
R:dr 12 sk. 4 rst., jemlikt Kongl. Brefvet den 29 Oktober 1847, blifvit
reqvirerad från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Konlor, och
kommer att omedelbarligen efter medlens emottagande Ränteriet godtgöras
genom Kollegii försorg.
— 357
Att, på sätt i Revisions-berätLelsen omnämnes, räkenskapen för
extra statsmedlen till bestridande af kostnaderna för garnisons-forstärkningen
i Stockholm år i838 -”icke blifvit omförmäld i Koilegii
”Lill Revisorerne öfverlemnade underdåniga Berättelse om de af Un”derhålls-Afdelningen
förvaltade fonder,” bar tillkommit af den anledning,
att berörde räkenskap, såsom innefattande slutredovisning för
influtna anmärknings-medel till ett sarnmanräknadt belopp af endast
16 R:dr 1 sk, ansetts icke vidare utgöra föremål för underdånig berättelses
afgifvande.
Vid granskningen af hufvudböckerna för förenade mötes-passevolans-fonden
och indelta Armeens nja mötesfond^ hafva Revisorerne
fästat uppmärksamhet å det förhållande, ”att inom linien till oförän”dradt
belopp balanseras värdet af de lius och byggnader samt eflek”ter,
som år 1830 blifvit från gamla lill nya mötes-passevolans-fondm
”öfverlemnade och, sedan sistnämnde fond med år 1840 upphört att
”bestrida utgifterna för indelta Arméens underhåll, öfverlåtits till in”delta
Arméens nya mötesfond.”
Kollegium får i anledning häraf underdånigst anmäla, dels att detta
baianserings-sält är en följd af Kongl. Maj:ts, under den 27 Augusti
1831, meddelade nådiga förordnande, att ifrågaställa hus och byggnader
samt sjukvårds- och inventarie-persedlar borde, utan ersättning,
dock till bokfördt värde, öfverlemnas från gamla till nya passevolausinrättningen,
dels ock att, för en lättad öfversigt af byggnadernas och
effekternas approximativa värden vid hvarje års slut, beloppen deraf,
efter upprättade värderings-instrumenter, blifvit uti 1845 års hufvudbok
för indelta Arméens nya mötesfond jemväl inom linien antecknade;
varande de i Revisions-bei’ättelsen uppgifna omvexlande beloppen
af dessa värden att härleda ej mindre från tilkomna nya byggnader
och persedlar, än äfven från så väl byggnaders som effekters
försämring under tidernas lopp.
Hvad angår den af Revisorerne anmärkta miss-skrifning i 1845
års kassaräkning öfver indelta Armeens nja mötes-fond, så kommer
samma miss-skrifning, som icke utöfvar det ringaste inflytande på riktigheten
af räkningens totalbelopp, att rättas medelst lämpliga anteckningar
i så väl berörde räkning, som den derpå grundade hufvudbok.
Ehuru Revisorernes, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
till Rikets Ständer af den 7 December 1840, yttiade åsigt om
Eders Kongl. Majlis och Ständernas gemensamma disposition af den
under Koilegii Underhålls-Afdelning ställda Norrbottens Hästjägaresqadrons
fond icke utgör föremål för Koilegii utlåtande, har Kollegi
-
— 358 —
gium dock trott sig böra upplysningsvis omförmäla, att, under åren
1844 och 1845, andra utgifter icke drabbat samma fond, än de, genom
Kongl. Majrts nådiga Bref den 2 September 1830 och 1 Februari 1841,
derå anvisade och uti Revisions-berättelsen omnämnda provisioner,
samt derutöfver några sådana obetydliga kostnader, som från förvaltningen
af publika kassor äro oskiljaktiga.
I afseende slutligen å Revisorernes framställning, ”att resultaterna
”af hufvudböckerna för i?idelta Arméens nya mötes fond och Norrbottens
”Hästjägare-sqvadrons fond icke finnas i Riks-hufvudboken intagna, der
”desamma, enligt Revisorernes tanke, borde uti särskild så kallad ge”neralräkning
inflyta, i likhet med hvad för öfriga af Kollegium förvaltade
samt andra af allmänna medel bestående fonder äger rum,”
hemställer Kollegium i underdånighet, att Stats-Kontoret, som med
Riks-hufvudbokens upprättande och afslutande har befattning, må lemnäs
tillfälle att häröfver sig utlåta.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit-,
Stormäktigste, Allernådigste' Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
G. Söderberg.
Stockholm den 20 Januari 1848.
R. G. Murray.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
J. L. Bäck.
Wilhelm Cederblad.
359 —
Kongl. Krigs-Kollegii Utred
nings-Afdelnings
underdåniga
Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse
om granskningen af Utrednings-Afdelningens
räkenskaper för
åren 1844 och 1845.
Strormäktigste Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss å den af Rikets
Ständers Revisorer afgifna Berättelse om verkställd granskning af Statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för åren 1844 och 1845, så vidt samma Berättelse
rörer Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium och de
under dess disposition stäiida medel, får Kollegium å Utrednings-Afdelningen
härmedelst i underdånighet utlåta sig öfver hvad Revisorerne, efter
granskning .af nämnde Afdelnings räkenskaper, erinrat och framställt.
I anledning af Revisorernes anmälan, att en post, stor 30,543 R:dr
12 sk. 1 rst, som föregående Revisorer ansett höra, såsom oriktigt balanserad,
utur räkenskaperna afföras, ännu vid 1845 års utgång befinnes
fortfarande balanserad, får Kollegium i underdånighet upplysa, att
berörde summa, efter derom af Eders Kongl. Maj:t, i nådigt Bref af
den 5 Mars 1846, meddelad föreskrift blifvit uti 1846 års hufvudbok
afskrifven.
Hvad angår den vid sednaste revision ånyo förekomna anmärkning
emot utbetalning af arfvoden åt Krigs-Hof-Rättens ledamöter af
Landt-Arméen samt emot utgiftens afförande under titel: ”rese- och
traktaments-medel,” får Kollegium endast i underdånighet åberopa hvad
Kollegium, tili besvarande af enahanda anmärkningar vid 1842 och 1843
års räkenskaper, i underdånigt Utlåtande den 23 Februari 1846, anfört,
nemligen att ifrågavarande arfvoden, till följd af Kongl. Majrts nådiga
Bref den 13 December 1826 och den 29 April 1830, utaf det under
Afdelningen ställda anslag till rese- och traktaments-kostnader årligen
utgått.
— 360
Revisorerne hafva vidare anmärkt, att auktions-protokoll saknas
för 706 R:dr, från Christianstads Utrednings-förråd, år 1845, inlefvererade
auktions-medel; till besvarande hvaraf Kollegium får i underdånighet
anmäla, att auktions-protokollet, med dertill hörande redogörelse
och verifikationer, finnes 1845 års hufvudbok, under titel:
”auktions-medel,” bilagdt (foliis 8,288—8,302.)
I afseende på volontär-vakans-nredlen, hafva Revisorerne, jemte
tillkännagifvande, att den af förre Revisorer omförmälda anmärkningsfråga,
rörande felande redovisning för 4,148 R:dr 25 sk. 9 rst, tillhörande
volontär-vakans-fondens uppbörd, ännu vore beroende på Kammar-Rättens
pröfning, förklarat sig instämma i föregående Revisorers
åsigt, angående oformligheten, att en dylik, af statsmedel bildad och
ständigt tillväxande fond ej ingått i statsregleringen, utan blifvit öfverlemuad
till Krigs-Kollegium.
Kollegii befattning med volontär-vakans-medels-fondens förvaltning
grundar sig på Kongl. Maj-.ts nådiga Bref den 12:te Mars 1836 och den
3 Oktober 1840. Att besparade vakans-afgifter för till tjenstbare volontärer
anslagna rust- och rothållsnummer, af hvilka afgifter fonden bildats,
skolat ingå till Krigs-Kollegium och ej, såsom andra tillfälliga rote
vakans-afgifter, till Stats-verket, härleder sig tvifvelsutan derifrån, att
de förra, i afseende så väl på vilkoren för deras utgörande som sättet
för deras användande, väsendtligen skilja sig från de sednare. Dessa,
som, i anseende till den indelte soldatens långa tjenstetid, äro af mera
tillfällig natur? kunna endast ifrågakomma, då rust- eller rotehållare
försumma att, inom den tid knekte-kontrakterna stadga, ersätta afgånget
manskap, och skola då ingå till Stats-verket, bland hvars ordinarie
inkomster dylika afgifter finnas i Riks-staten upptagna. Med volontär-vakansafgifterna
är åter förhållandet annorlunda. Yolontär-inrättningen
vid Arméen har nemligen till föremål beredande af dugligt underbefäl;
och för sådant ändamål, samt enär svårighet uppstått för vederbörande
Chefer att anskaffa skicklige underofficerare, har Kongl. Maj:t,
i nådigt Bref den 14 September 1833, föreskrifvit, att 2:ne nummerlöner
finge vid hvarje sqvadron eller kompani af samtliga indelta Regementer
och Corpser hållas vakanta, för att tilldelas tjenstbare volontären
hvilka dädanefter kunde lill underofficerare antagas. Ehuru från
vederbörande rust- och rotehållares sida, utan hvilkas medgifvande lediga
nummerlöner icke kunna till volontär anslås, hinder i allmänhet
icke
\
— 361 —
icke mott emot lönernas disponerande för detta ändamål, har likväl
antalet af de till volontärer afsedda nummer, i anseende till brist
på tjenliga volontärämnen, endast efter hand kunnat fyllas; och denna
brist, i förening med den omständighet, att en volontär, antingen han
befordras till underofficer eller på annat sätt från volontär-tjensten
afgår, vanligen efter en kortare tjenstetid af några lä år frånträder
nummerlönen, bar föranledt, att besparingar å dessa löner kunnat uppkomma.
Då 1111 af dessa besparingar, som, till följd af Kongl. Brefvet
den 12 Mars 1836, äro afsedda att användas i och för underbefälets
bildning, kostnaderna för depå åtskilliga orter i Riket inrättade korporal-skolor
böra utgå; samt dessa skolor, såsom en landtförsvaret tillhörande
inrättning, äro tili sin ekonomi ställda under Krigs-Kollegii
öfverinseende och från Kollegium erhålla medel till sina inventariers
och öfriga förnödenheters anskaffande och underhållande, synes det
icke hafva varit olämpligt, att berörde besparingar, som äro underkastade
enahanda redovisning och kontroll, som öfriga under Koliegii förvaltning
ställda medel, sko'at direkte till Kollegium ingå.
Beträffande de i 1845 års hufvudbok, sedan föregående år, utbalanserade
sju äldre fordringsposter, får Kollegium, med ledning för en
del poster af hvad Koliegii Advokat-fiskal upplyst, i underdånighet
anmäla:
l:o att Eders Kongl. Maj:ts och Kronans hos Kongl. Spanska Regeringen,
sedan år 1814, ägande fordran, 9,909 R:dr 26 sk. 10 rst, bör,
till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 31 Juli 1845, än vidare
i hufvudboken balanseras;
2:o att för den i Fabrikören Fougts enkas gäldbundna bo bevakade
fordran, 3,963 R:dr 6 sk., hvarå i afbetalning influlit 52 R:dr 27 sk.
8 rst, Koliegii Advokat-fiskal begärt utmätnings-undersökning, genom
exekutions-beljening, hos enkan Fougts son, förre Fabrikören J. A. Fougt,
såsom ansvarig för större delen af berörde skuld;
3:o alt, i afseende på Eders Kongl. Maj:ts och Kronans fordran
af 434 R:dr 3 sk. 10 rst, för utbetalda skjuts- och traktaments-kostnader
åt ordförande och ledamöter uti en i Hernösand hållen blandad
Krigs-rätt, Krigs-IIof-Rätten, genom Utslag den 30 sistlidne September,
förklarat, att, sedan sig visat, om Fältkamreraren S. W. .Nygren
gitter aflägga den honom af bemälte öfverdomstol ålagda ed, KrigsHof-Rätten
vilie meddela utlåtande i ett sammanhang angående de
46
I
— 362 —
emot Nygren gjorda angifvelser, som ock öfver Krigs-fiskals-Embetets
yrkande om Nygrens åläggande att ersätta de af allmänna medel förskjutna
rese- och traktaments-kostnader;
4:o att General-Adjutanten m. m. Grefve M. von Rosens skuld,
174 R:dr 4 sk. 6 rst Banko, blifvit den 29 April 1847 till Kollegium
inbetald;
5:o att å aflidne Handlanden O. Hellströms skuld, 1,285 R:ar 3 sk.
2 rst, under loppet af år 1847 afbetalts, genom utdelningar i Hellströms
och bans löftesmäns, Färgaren Locks konkurser, tillsammans 459
R:dr 39 sk. 6 rst, så att skulden numera förminskats till ett belopp
af 825 R:dr 11 sk. 8 rst;
6:o att rörande Expeditions-Sekreteraren S. Loos domfästa skuld,
336 R:dr 32 sk. 4 rst, undersökning genom exekutions-betjente, tid
efter annan, blifvit verkställd till utrönande, huruvida lian erhållit tillgång
till skuldens gäldande, men att gäldenären vid dessa undersökningar
funnits vara i saknad af all egendom; och har Kollegii Advokat-fiskal
sednast i sistförflutne December månad bos exekutorn
begärt förnyad undersökning i förenämnde ändamål,' men om resultatet
deraf ännu icke erhållit bevis;
7:o att ytterligare handläggning i frågan om betalningsrätt för
Eders Kongl, Maj:ts och Kronans, af vederbörande Chefs-Embete bevakade,
fordran i aflidne Regements-Qvarterraästaren vid f. d. Westerbottens
Fältjägare-Regemente von Essens konkurs beror på hvad Eders
Kongl. Maj:t hufvudsakligen i nåder beslutat i anledning af Chefs-Embetets
klagan öfver Svea Hof-Rätts i denna del meddelade dom i von
Essens konkurs.
Med instämmande i föregående Revisorers uttalade åsigt, att denna
Afdelnings räkenskaper voro förda efter en mindre redig method
och under förklarande, att. dessa räkenskaper för närvarande ägde en
så förvillande och, enligt Revisorernes tanke, onödigt invecklad uppställning,
att det knappast torde vara möjligt att på den tid, som vid
ett revisions-tillfälle deråt kunde egnas, vinna en nöjaktig insigt i för
hållanderna,
hafva Revisorerne hemställt, att en enklare och mera upplysande
räkenskapsmethod måtte blifva anbefalld, och Såsom skäl och
stöd för dessa åsigter exempelvis anfört:
l:o*att åtskilliga medel, såsom rese- och traktameiits-kostnader,
ved- och lysningsmedel, traktamente till Mägistrats-personer för besigtningar
m. m., blifvit, hvar för sig, förda på trenne särskilda conti,
363 _
ehuru, efter Revisorernes tanke, vida större enkelhet vunnes, om hvarje
ämne endast på ett conto och der fullständigt afhaadlades;
2:o att ifrågavarande räkningar icke heller alltid sins emellan
öfverensstämde, till bevis hvarpå anförts, att för år 1845 utgifter
för rese- och traktamentspenningar å det ena conto upptagas till
15,850 R:dr 38 sk. 10 rst, men uti det andra åter till 21,797 R:dr
21 sk. 10 rst, deraf likväl anslags-summan, 6,666 R:dr 32 sk, syntes
utgöra blott en upp- och afföring, hvilken afräknad lemnade ett återstående
belopp af 15,130 R:dr 38 sk. 10 rst;
3:o att utgående balansen i 1844 års kapital-conto icke öfverensstämde
med den ingående balansen i 1845 års kapital-conto;
4:o att i 1844 års bulvudbok åtskilliga medel, såsom ved och
lysnings-, rese- och traktamens-penningar m. fl., uppförts på trenne
conti hvardera, men i 1845 års blott på tvänne;
5:o att uti 1844 års hufvudbok funnes ett omslut af kassa-räkningen,
men icke i 1845 års;
6:o att denna sednare innefattade en balans-relation, sorn deremot
saknades i 1844 års redogörelse; och
7:o att anslags-conto för rese- och traktaments-medel icke hade
samma uppställning i båda årens hufvudböcker.
Till besvarande af dessa anmärkningar, får Kollegium i underdånighet
anföra följande:
De i lista och 4:de punkterna omförmälda medel, hvilka icke
tillhöra Utrednings-Afdelningens ordinarie stats-anslag, utan äro särskilda,
å 4:de hufvudtiteln uppförda, anslag, förekomma i 1844 års hufvudbok:
först uti de conti, som verificera stats-anslaget och hvilka
upptaga i debet anslagsbeloppet samt i credit dels hvad deraf under
årets lopp i kassan influtit och dels hvad vid årets slut icke blifvit
af Stats-Kontoret levereradt; mosvarande dessa conti de för ordinarie
stats-anslagets uppbördstitlar bestämda sammandrag; vidare bland sammandragen
öfver utgifts-titlarne, och slutligen uti särskilda, för hvart och
ett af ifrågavarande extra ordinarie anslag upplagda, liqvider, medelst hvilka
visas, huru stora öfverskotter eiler brister å anslagen uppkommit
under så väl redogörelseåret som föregående åren. I Kollegii tanke,
har intet förvillande eiler oredigt i räkenskapen härigenom uppstått,
enär hvartdera af de trenne conti afsett olika ändamål och hvart för
sig åsyftat räkenskapens formenliga uppställning och sammanhang; men
då förstnämnde conto, med hänsigt dertill, att sjelfva stats-anslags
conto borde kunna uppfylla hvad med det förra åsyftats, ansetts kunna
umbäras, har detsamma uti 1845 års hufvudbok uteslutits, hvilken
364 —
åtgärd, om än en olikhet emellan 1844 och 1845 års hok derigenom
uppstått, innefattat ett närmande till den af Revisorerne uttryckta åsigt.
Att, enligt densamma, förvaltningen af ifrågavarande medel skulle kunna
”fullständigt afhandlas” uti ett enda conto, är deremot, i Kollegii tanke,
icke möjligt, om förenkling i stället för inveckling af redovisningen åsyftas.
Då hland utgifterna förekomma icke blott de summor, hvilka i
kassaräkningen afföras, utan ock, såsom till exempel speciella sammandraget
öfver utbetalda rese- oell traktaments-medel visar, kostnader, sorn
genom meddelade förskotter blifvit godtgjorda och icke under titel
”rese- och traktamenls-kostnader” äro i kassaräkningen synliga, så är
det nödigt, att samtliga dessa kostnader finnas på ett ställe sammanförda,
för att i en summa ingå i det generella utgifts-sammandragel;
och skulle ett sådant utgifternas specifika upptagande uti liqviderna
för anslagen, utom det att ingen större redighet vunnes, utgöra en afvikelse
från det fastställda formuläret, eldigt hvilket för hvarje uppbördsoch
utgifls-titel skola finnas särskilda sammandrag; hvaremot de öfver extra
ordinarie anslagen uppgjorda liqvider särskilt och tydligt höra utvisa
för ett eller flera bland berörde anslag, huru mycket blifvit besparadt,
och af Rikets Ständer kan disponeras, och för de öfriga, huru mycket
Krigs-Kollegium utöfver ansiags-beloppet utbetalt och äger af Statsverket
alt fordra.
Det i 2;dra punkten anmärkta förhållande lärer härleda sig från
något misstag, enär uti 1845 års hufvudbok så väl utgifts-sammandraget
(fol. 53), som liqviden öfver rese- och traklaments-medlen (fol. 189)
sammanstämmande upptaga rese- och traktaments-kostnaderna till
22,033 R:dr 10 sk. 4 rsl., hvaremot de af Revisorerne uppgifna summor
ingenstädes kunnat under den uppgifna tileln återfinnas.
Då, på sätt Revisorerne vid 3.Mje anmärkningspunkten anmält,
differensen emellan utgående balalansen i 1844 års kapilal-conto och
den ingående balansen i 1845 års kapital-conto blifvit genast uti ingående
balansens conto från den motstående, inbalanserade behållningen
afförd, föranleder den anmärkta olikheten emellan ut- och ingående
balanser icke någon inverkan på resultatet af redogörelsen; men,
sådant oaktadt, bör Kollegium medgifva, att denna anmärkning i afseende
på räkenskapsformen är grundad.
Omslut af räkningar erfordras icke vid annat tillfälle, än då sådana
anmärkningar vid räkningarnes granskning förekomma, att desamma
icke kunna utan omslut i hufvudboken ingå. Som nu
1845 års kassaräkning funnits fullt öfverensstämmande med räkenskaperna,
men icke så 1844 års, har något omslut af den förra icke be
-
— 365
höfts eller kunnat ifrågakomma, hvadan den i 5:te punkten anmärkta
olikhet mellan berörde tvänne räkningar torde anses förklarad.
Den till 1844 års hufvudbok hörande balans-relation, som i 6:te
punkten anmärkts såsom felande, var samma hufvudbok bifogad och
ingenfinnes under folierna 228—245.
Den i 7:de punkten anmärkta skiljaktighet i uppställning af conto
för rese- och traktaments-medel i begge årens hufvudböcker är
den, att 1844 års in- och utbalanserande medel, som utöfver anslaget
blifvit af Krigs-Kollegium förskjutna och hvilka jemväl i StatsKontorets
liqvid balanserats och således uti kapital-räkningen blifvit
dubbelt upptagna. Till motvigt var således nödvändigt och har uti
flera föregående års hufvudböcker förekommit särskilda conti för så
kallade debiterade och crediterade medel, mot hvilka conti erinringar
af Rikets Ständers Revisorer flerfaidiga gånger blifvit framställda.
För att så mycket som möjligt efterkomma Revisorernes åstundan,
hafva genom omföringar och öppnandet af ändamålsenligare conti de
klandrade titlarne undvikits; för hvilket ändamål 1845 års hufvudboks
anslags-conto för rese- och traktaments-medel icke utbalanserar Kollegii
fordran, utan endast upptager densamma såsom i liqvid med StatsKontoret
balanserad.
I afseende å det på berörde anmärkningar grundade, af Revisorerne
uttalade omdöme, att Utrednings-Afdelningens räkenskaper förefalla
invecklade och förvillande, får Kollegium i underdånighet anmäla,
att, så vidt möjligt varit, de fastställda räkenskaps-formulärerna tjenat
till efterrättelse, men att den Kollegii Utrednings-Afdelningtillhörande
stora kassa-förvaltning, uti hvilken ingå anslag och utgifter af den
mest skiljaktiga beskaffenhet och bland dessa sednare sådana, hvartill
anslag saknas och för hvilka ersättning från olika fonder först ett
efterföljande år är att förvänta, svårligen medgifver att uti en hufvudbok
så åskådliggöra kassa-ställningen och öfriga till bokslutet hörande
förhållanden, att ju icke en eller annan omständighet för mången
kan finnas i behof af närmare utredning eller förklaring. I öfrigt
får Kollegium underdånigst åberopa, hvad äfven Revisorerne intygat,
att så väl 1844 som 1845 års räkenskaper blifvit granskade i
Kammar-Rätten utan anmärkning.
Jemte förmälan, att, enligt Kongl. Brefvet den 11 Mars 1843
och Kollegii beslut den 23 November 1844, å Stats-Kontorets liqvid
afskrifvits 3,450 R:dr 43 sk. 4 rst, utgörande dess inbalanserade skuld
— 366
för beklädnadsslitnings-ersättning till fångbevaknings-kommenderingar för
åren 1839—1841, men att af ofvannämnde Kongl. Bref tillika inhemtades,
att Kollegium borde, för utbekommande af ersättning för det ifrågavarande
beloppet, vända sig till ort och ställe som vederborde,
enär utgiften ej tillhörde 4:de hufvudtiteln, hafva Revisorerne, som
ansett Kollegium hafva bordt från Fångvårds-Stjrelsen reqvirera beloppet,
i stället att å utgifts-sammandraget uppföra detsamma under
titel: ”afskrifning,” detta förhållande anmärkt.
* De till Krigs-Kollegium inkomna reqvisitioner på ofvanberörde
slitningsefsättning äfvensom andra dylika reqvisitioner för kommenderingar
utur indelta Arméen till militärtjenstgöring eller allmänna arbeten
för Eders Kongl. Majrts och Kronans räkning hafva, enär anslag
till sådan ersättning på Kollegii stater saknats, blifvit, efter undergången
granskning af Kollegii Revision, hos Kongl. Majit i underdånighet
anmälda; och som de af Kollegium godkända ersättningsbeloppen intill
den tid, som här är i fråga, blifvit till utgående från Stats-Kontoret i
nåder anvisade, ansågos desamma böra detta Embetsverk i liqvid påföras.
Den år 1842 skedda öfverflyttning af stats-anslaget för fångars vård
och underhåll från Stats-Kontorets till Styrelsens öfver Fängelser och
Arbets-inrättningar i Riket förvaltning hade emedlertid föranledt den förändring
i afseende på ordningen för godtgörandet af beklädnads-slitningsersättnings
reqvisitioner, så vidt dessa rörde till fångbevakning kommenderadt
manskap, att ersättningen skulle utgå från Fångvårds-Styrelsen.
Vid sådant förhållande och då Kollegium, i fråga om godtgöreise för här
ifrågavarande 3,450 R:dr 43 sk. 4 rst., genom Kongl. Brefvet den 11 Mars
1843, erhållit nådig befallning att vända sig till ort och ställe som vederborde,
ansåg sig Kollegium, som ej förskjutit dessa medel och således icke
kunde för, desamma fordra någon ersättning, böra öfverlemna de inkomna
reqvisitionerna till Fångvårds-Styrelsen, på hvilken det sedermera
ankom att ersättningsmedlen till vederbörande Regementer afsända,
såsom följd af hvilken Kollegii åtgärd det på Stats-Kontoret alltsedan
år 1840 balanserade ofvanberörde beloppet mäste afföras.
Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 3 Juni 1846, har
Kollegium erhållit särskild föreskrift för behandlingen af till Kollegium
inkommande reqvisitioner å munderingsslitnings-ersättning för fångbevaknings-kommenderingar,
enligt hvilken föreskrift dylika reqvisitioner
böra, på sätt Kollegium i förevarande fråga tillgjort, till Fångvårdsstyrelsen
öfverlemnas.
— 367 —
Vidkommande slutligen Rikets Ständers Revisorers framställningar
dels om lönetillökningar åt tjenstemännen vid Utredningsförråden samt
arfvoden för hufvudbokens renskrifning och för registrering, dels om
kostnaden för utarbetandet och utgifningen af en Författnings-samling
rörande krigsmakten till lands, och Samling af stadganden rörande rotehållaren
och soldaten vid indelta Infanteri-regementerna, så enär dessa
framställningar endast innefatta siffer-uppgifter, jemte andra upplysningar
rörande nyssnämnde 2:ne arbeten, utan någon bifogad erinran, lärer
något yttrande härvid å Kollegii sida icke erfordras.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
\
/
Eders K o 11 g 1. M a j: t s
G. Söderberg.
Stockholm den 21 Januari 1848.
C. G. Bagge.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
C. F. Laurén.
Wilhelm Cederblad.
I
— 368 —
Kongl. Krigs-Kollegii
underdåniga Utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid Militie Roställs-kassans räkenskaper
för åren 1844 och 1845.
JStormäktigste Allernådigste Konung!
Enär Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, uti afgifven Berättelse
om anställd granskning af Militie Boställs-kassans räkenskaper
lör åren 1844 och 1845, tiilkännagifvit, att sistnämnde års räkenskaper
i Kammar-Rätten blifvit granskade med anmärkningar, får Krigskollegium
i underdånighet upplysa, att dessa anmärkningar endast
haft afseende på saknad anteckning om anledningen, hvarföre redovisning
icke hunnit afgifvas för åtskilliga till entreprenörer af nybyggnad
eller reparation af karaktershus under en förutgången tid utgifna
förskotter, samt att Indelnings-Kontoret uti afgifven förklaring utredt,
att liqvider för dessa, under loppet af åren 1846 och 1847 fullbordade,
byggnadsföretag icke kunnat upprältas förr, i anseende till entreprenörernas
underlåtenhet att fullgöra kontrakterna, hvartill de endast
genom vidtagna lagliga åtgärder kunnat förmås.
Revisorerne hafva i 1 §. fästat uppmärksamhet dervid, att Krigskollegium,
vid bestämmandet af en år 1844 Kapitenen vid Kronobergs
Regemente G. L. Hedenstjerna, af militie-boslällsmedien, tilldelad brandstodshjelp,
till återuppförande af tvenne genom vådeld nedbrunna ladugårdsbyggnader
vid boslads-boslället Össjö, tagit till grund boställets vid
löneregleringen fastställda uppskattningsvärde, och icke, såsom 33 §. i
Kongl. Maj:ts nådiga Militie Boställs-ordning af den 23 Januari 1836
föreskrifver, högst trenne års boställsränta efter markegångspris. Krigskollegium
får, med anledning häraf, i underdånighet upplysa, att militie-boställen
för det närvarande äga tvenne, uppå skiljaktiga beräkningsgrunder
hvilande och för särskilda ändamål fastställda, hoställsräntor
sig åsätta, den ena, som uppkommer genom förvandling, efter
orternas undervisning och markegång, af de vid indelnings-verkets inrättande
hvarje boställe påförda jordeboks- och hemmantals-räntor, och
den andra, i sammanhang med 1833 års lönereglering, genom Kongl.
- 369
Cirkulärbrefvet den 2 Februari samma år i nåder bestämd, med en
fjerdedel af boställenas, efter deras då utrönta beskaffenhet och afkastning,
fastställda uppskattningsvärden.
Vid pröfningen af Kapiten Hedenstjernas ersättnings-anspråk, antog
Krigs-Kollegium den sistnämnde af dessa tvänne beräkningar och
tilläde Kapitenen 3 års boställsränta, efter den år 1833 i nåder bestämda
grund, utgörande ett belopp af 112 R:dr 24 sk. Banko. Att
Kapitenen, hvars förlust genom den honom öfvergångna eldsvåda utgjorde
403 R:dr 16 sk., icke, såsom vid anmärkningens framställande
sannolikt varit förmodadt, blifvit på Militie-Boställskassans bekostnad
gynnad, täcktes Eders Kongl. Maj:t deraf i nåder inhemta, att, enligt
härjemte underdånigst vidfogade räkningar, Litt. A. och B., boställsräntan,
efter militie-jordebok och markegång förvandlad, för ett år
uppgår till 99 R:dr 6 sk 9 rst., eller för tre år till 297 R:dr 20 sk.
3 rst.; och då, enligt Boställs-ordningen, det legat i Krigs-Kollegii
skön att tilldela Kapiten Hedenstjerna till och med sistnämnde summa,
men Kapitenen erhållit 112 R:dr 24 sk. Banko, eller något mer
än ett års boställsränta efter markegång, torde den af Revisorerne gjorda
erinran, i förevarande fall, icke böra till vidare åtgärd föranleda.
Vidkommande Revisorernes i 2 §. gjorda erinran dervid, att ett
belopp, stort 1,734 R:dr Banko, utgörande fylinaden i den med Murmästaren
i Engelholm P. Ahlstedt kontraherade summa för uppförande
på entreprenad af ett nytt karaktershus af sten vid Öfverstebostället
Hilleshög under Norra Skånska Infanteri-Regementet, i stället att utbetalas
mot qvitto af entreprenören, blifvit, under Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes i Malmöhus Län disposition och emot LandtRäntmästarens,
af Landskamreraren annoterade, qvitto, i samma Läns
Ränteri, till lyftning af vederbörande fordrings-ägare, nedsatt; så täcktes
Eders Kongl. Maj:t af i underdånighet bifogade afskrift Lit. C. af
Krigs-Kollegii den 9 December 1845 till bemälte Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande aflåtna skrifvelse inhemta de skäl, som till en sådan
åtgärd gifvit anledning; och enär, under de tvänne år, hvilka sedermera
förflutit, någon anmälan om saknad betalning hos Krigs-Kollegium
icke blifvit gjord, hvarken af entreprenören eller af hans rättsinnehafvare,
samt då, i fall sådant skett, Krigs-Kollegii åtgärd bordt
inskränkas till anvisning för den sökande, att hos Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande anmäla sig till penningarnes lyftning, hemställer
Kollegium, som, efter skedd formell utbetalning af den summa, Kollegium
ålegat att i och för ifrågavarande entreprenads fullbordande ut
47
-
— 370 —
gifva, icke ansett med bruklig räkenskaps-form förenligt att beloppet i
liufvudboken balansera, det måtte, hvad Revisorerne häremot erinrat,
icke till vidare åtgörande föranleda.
Hvad Revisorerne i 3 §. yttrat om Militie Boslällskassans ställning
och dess ansedda oförmåga att sina åligganden för en framtid kunna
uppfylla, utgör endast ett upprepande af hvad vid nästföregående Statsrevision
är vordet yrkadt; och har Eders Kongl. Maj:t, med fästadt afseende
å hvad af Krigs-Kollegium i enahanda syftning, under den 13
April sistlidet år, blifvit i underdånighet anmäldt, uti till Rikets Ständer
vid nu påstående Riksmöte framställd nådig Proposition, föreslagit,
att de till framdeles indragning afsedda löner och pensioner, deraf
kassan nu betungas, måtte, till belopp af 4,168 R:dr 25 sk. Banko, varda
på Statsverket öfverflyttade.
Krigs-Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j : t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN
C. J. Salomon. Carl. D. Forsberg.
Stockholm den 18 Januari 1848.
J. A. Hasselström.
— 371
Lit. A.
Uträkning å boställsräntan, efter 1843 års markegångsförvandling,
af förra Löjtnants- numera Kaptensbostället vid Allbo Kompani af
Kronobergs Regemente Össjö Eriks- och Knutsgårdarne^ beläget i
Sunnerbo Härad och Ljunga socken af Kronobergs Län.
Jordeboksränta :
Penningar
4 - 5
LU. smör, å 5 R:dr
1 tunna 3 fjerdingar span mål, ä 8 R:dr .
3 dagsverken, å 24 sk
8 årliga hästar, ä 4 sk. 10 rst.
dtio, å 3 sk.
— 20.
20:
11
1
3 Kungs
2i rst.
24. —
38. 8.
9.
(Kronovärde = 4: 43. 2.)
Hemmantalsränta:
33: 44. 3,
2 fLandtogsgärden, ä 28 R:dr 3
3“
= /Salpeter- dito, å 6 R:dr 3
| JSkjutsfärdspenningar, å 1 R:dr
g [Dagsverks- dito, å 14 R:dr
(Kronovärde = 7: 15. 11.)
Stockholm af Kongl. Krigs-Kollegii Indelningskontor
den 15 Januari 1848.
sk. 4l
rst.
. 35:
45.
6.
sk. .
• • •
. 2:
9.
..
sk. .
•
. 8:
16.
•
•
. 1:
12.
——
—
Summa
R:dr 99: 6.
9b
J. A. Hasselström.
- 372
Lii B.
Uträkning å hemmantals-räntan af 1 mantal i Kronobergs Län,
efter 1843 års markegång.
Landtogs gärde n:
t\ tunna spanmål . .
å
8 R;dr . . .
... 12:
—
—
I skäppa (4 kappar) hafra
\
a
4 R:dr . . .
24.
—•
5 M. smör
a
5 R:dr . . .
12.
—
21 M. humla
å
3 R:dr 24 sk. .
21.
—
1 U. talg
å
4 R:dr 16 sk. .
10.
4f
1 LU kött
ä
1 R:dr 32 sk. .
... 1:
12.
—
\ LM. fläsk
\
a
3 R:dr 24 sk. .
... 2:
30.
—
tt oxe
å
29 Rd:r . . .
... 1:
39.
■—
1 får .
å
2 R:dr 32 sk. .
... 1:
16.
—
i gås
ä
1 R:dr 32 sk. .
20.
—
20.
—
10 ägg
å
24 sk. . : . .
12.
—
1 lass hö ....:.
å
9 R:dr 8 sk. . .
... 4:
28.
—
5 kärfvar halm ....
\
a
16 sk
... 1:
32.
—
Summa 28:
36.
41
Byggn ingshjelpen:
Enligt 1748 års Kongl. Förordning, utgår den med alterum
tantum af gamla kronovärdet, eller . . . .
Salpeterhjelpen:
3 tunnor jord
1 tunna fårgödsel
1 dito aska . .
3 lass ved . .
2 kärfvar halm .
2 dagsverken
å 12 sk 1: 12.
— 24.
å 1 R:dr 24 sk — 36.
å 40 sk 2: 24.
å 16 sk — 32.
å 24 sk 1: —
Summa 6
32.
Skj utsjärdspenningar
1:
— 373 —
Dagsverkspenningar :
6 ökedagsverke» .... a 1 R.dr 16 sk 8:
12 drängedagsverke» . . ä 24 sk 6:
Summa 14: — —
Stockholm af Kongl. Krigs-Kollegii Indelningskontor
de» 15 Januari 1848.
J. A. Hasselström.
Lit- C
N:o 1,091.
Afskrift.
Stockholm den 9 December 1845.
Till Konungens Befallningshafvande i Malmöhus Län, angående
utbetalning af entreprenadmedel för karaktershus vid Öfverstebostället
Hilleshög.
Tit:
Kongl. Krigs-Kollegium, som af ett den 5 nästlidne November
upprättadt och af Chefs-Embctet vid Norra Skånska Infanteri-Regementet,
jemte skrifvelse af den 19 i samma månad, till Kongl. Kollegium
insändt synings-instrurnent inhemtat, att den med Murmästaren
i Engelholm P. Ahlstedt träffade öfverenskommelse om uppförande af
en ny karaktersbyggnad af sten vid Öfverstebostället Hilleshög, nu är
vorden kontraktsenligt fullgjord, har väl funnit skäligt medgifva, att återstående
sista fjerdedelen af entreprenad-summan för ifrågavarande
nybyggnad må med 1,734 R:dr Banko utbetalas; men som, å ena sidan,
Chefs-Embetet anmält, att entreprenören, Murmästaren Ahlstedt,
varit urståndsatt att sjelf betala så väl byggnadsmaterialierna som arbetslönerna,
och att Chefs-Embetet åtagit sig ansvarighet för hvad Ahistedts
löftesmän, Garfveri-faktoren J. P. Grönvall och Målaremästaren
J. P. Sjönhult, ej förmått anskaffa eller betala, på grund hvaraf och
jemlikt entreprenörens fullmakt, Chefs-Embetet anhållit att få entreprenörsmedlen
sig tillsända, mot förbindelse att för beloppet anskaffa
- 374 —
entreprenörens qvitto; hvaremot, å andra sidan, nyssbemälte löftesmän,
uti tili Kongl. Kollegium ingifven skrift, väl medgifvit medlens öfversändande
till Chefs-Embetet, men under förbehåll, att löftesmännen deraf
skulle äga utbekomma full ersättning för hvad de till byggnaden förskjutit;
så och då fråga om bättre rätt till ifrågavarande entreprenadmedel sålunda
uppstått, har Kongl. Kollegium låtit, uti särskildt rekommenderadt
omslag, tillsända Konungens Befallningshafvande beloppet, 1,734 R:dr
Banko, att i Landt-Ränteriet nedsättas, emot Ländt-Räntmästarens, af
Lands-Kamreraren annoterade, qvitto; och anmodas Konungens Befallningshafvande
härmedelst att den sålunda deponerade summan tillhandahålla
den eller dem, hvilka dertill finnas lagligen och närmast berättigade;
i hvilket afseende styrkta afskrifter af så väl entreprenadkontraktet
och löftesskriften för kontraktets fullgörande, som af Chefs-Embetets
skrifvelse af den 19 nästlidne November samt Garfverifaktoren Grönvalls
och Målaremästaren Sjönhults, under samma dag, till Kongl. Kollegium
ingifna skrift, varda, till upplysning vid detta ärendes behandling,
Konungens Befallningshafvande härhos tillställda.
Stockholm etc.
J P LEFRÉN.
C. J. Salomon. Carl D. Forsberg.
J. A. Hasselström.
Vidimeras
J. A. Hasselström.
I
— 375 —
Kongl. Krigs-Kollegii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse rörande granskningen
af Wadstena Krigsmanshus-kassas
förvaltning och räkenskaper
för åren 1844 och
1845.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti den af Rikets Ständers Revisorer år 1847 afgifna Berättelse,
angående samma år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under åren 1844 och 1845, hafva Revisorerne, som funnit Wadstena
Krigsmanshus-kassas säkerhetshandlingar i behörig ordning, efter den
fulländade revisionen af samma kassas, uti Eders Kongl. Majrts och
Rikets Kammar-Rätt utan anmärkning granskade, räkenskaper för
nämnde tvänne år, dels omförmält, hurusom vid 1845 års slut utbalanseras
en bos f. d. Krigsmanshus-fogden Segerdahl uppkommen proprie
balanspost å 85 R:dr 12 sk. 7 rst, dels hemställt, att speciella
conti må varda förda, ej allenast öfver de till Kongl. Maj:ts höga disposition,
jemlikt de af Revisorerne åberopade nådiga Bref, årligen i
Krigsmanshus-kassan afsättande medel, till belopp af 2,000 R:dr, för
gratifikationers tilldelande åt fattige, bräcklige och gamle afskedade
krigsmän och af 700 R:dr till pensioner åt afskedade, nödlidande miiitär-personer,
utan ock öfver de 66 R:dr 32 sk., dem Krigs-Kollegium
äger att årligen utdela såsom nådegåfvor åt afskedade soldater, samt
öfver den å cloneradt kapital belöpande årliga ränteinkomst af 83 R:dr
16 sk., som, enligt framlidne Öfverste-Löjtnanten C. D. Swedenheims
testamentariska disposition af den 15 Mars 1784, bör användas till
pension åt en afskedad Regements-Officer eller Kapiten.
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts till Krigs-Kollegium aflåtna
nådiga befallning, att inkomma med underdånigt utlåtande öfver
hvad Rikets Ständers Revisorer sålunda yttrat och hemställt, får Kollegium
underdånigst upplysa, att, efter verkställda bevakningar i f. d.
Krig smanshus-fogden E. W. Segerdahls och löftesmännens för dennes
uppbörd yppade konkurser, samt efter fullföljd och utredning af de
— 376
flera tvister, som af krafvet varit föranledda, Krigsmanshus-kassan numera,
under den 3:dje Februari 1846, vunnit full godtgörelse för dess
hos Segerdahl ägande fordran; och beträffande de af Rikets Ständers
Revisorer, såsom erforderliga ansedda hulvudboks-conti öfver de omförmälda
pensions- och gratifikations-anslagen, så och ehuru dessa anslag
specifikt redovisas uti den hufvudboken åtföljande kassa-räkning,
fogar Kollegium nu anstalt, att, i enlighet med Revisorernes förslag,
dylika conti varda upptagna uti de hufvudböcker, som öfver Krigsmanshusmedlen
framgent afgifvas.
Krigs-Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Aller 11 ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFKEN.
Carl D. Forsberg. C. F. Lauren.
Stockholm den Januari 1848.
O. E. Wåhlberg.
Gu
— 377
Guvernörs-Embetets vid Kongl.
Krigs-Akademien
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid nämndeAkademis
räkenskaper för åren 1844 och
1845.
Niormäktigsie Allernådigste Konung!
Genom nådig Remiss af den 28 December sistlidet år, har Eders
Kongl. Maj:t täckts infordra Guvernörs-Embetets vid Krigs-Akademien
underdåniga Utlåtande i anledning af de anmärkningar, Rikets Höglofl.
Ständers Revisorer afgifvit efter granskning af Krigs-Akademiens räkenskaper
för åren 1844 och 1845.
Uti 1 §. anmärkes, att vid försäljning af åtskilliga persedlar har,
utom den i författningarne stadgade auktions-provision, äfven blifvit
afförd! ett belopp af 6 R:dr 32 sk., i så kallade mäklarepenningar, samt
14 R:dr för persedlarnes förevisning, hemtning och transport, hvilket
förhållande Revisorerne ansett sig höra anmäla, då någon författning,
Revisorerne veterligen, icke finnes, som berättigar till dylika afföringar.
Häröfver får Guvernörs-Embetet i underdånighet anföra, att ehuru
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Auktions-reglemente af den 20 December
1825, i 7 §, endast bestämmer de auktions-kostnader, som höra utbetalas
till de tjenstemän, som förrätta auktionerna, deraf icke lärer kunna
dragas den slutsats, att andra nödvändiga auktions-utgifter icke
må godtgöras af det Emhets-verk, som anställer auktion; och som
Krigs-Akademiens persedel-förrådsrum icke lemna utrymme till de
kasserade persedlarnes förvar derstädes, utan desamma förvaras 1 ett
vindsrum, hvars läge och utrymme icke medgifva persedlarnes behöriga
ordnande till förevisande åt auklions-spekulanter, har också blifvit
nödigt att begagna annan lokal för försäljnings-auktionerna, och
persedlarne måst förflyttas från vindsrummet i slottet till ridhuset;
hvadan för persedlarnes förflyttning, ordnande, pålitligt biträde vid
48
— 378
tillsynen under förevisnings- och afhemtningstiderna m. m. åtskilliga
utgifter blifvit nödiga, och har Guvernörs-Embetet för detta ändamål
bestämt det belopp, dylika utgifter vanligen utgjort, eller 14 R:dr Banko;
och hvad beträffar kostnaden för mäklare-biträdet, har GuvernörsEmbetet
sett sig nödsakadt att anskaffa mäklare från Stockholm, emedan
mäklarens göromål fordrar särskild öfning, och det icke är auktionistens
skyldighet att föra auktionsklubban; hvarförutan, vid försäljning
af en mängd olika slags persedlar, då öfverbud å skillingar och runstycken
af många personer göras, det icke är möjligt för auktionisten
att jemväl vara mäklare, så vida auktionsprotokollet skall kunna föras
med tillförlitlighet och obehörigt uppehåll i auktionsförättningen förekommas.
Yid sådana förhållanden, har Guvernörs-Embetet icke kunnat
föranstalta annorlunda, än som skett, och vågar hoppas, att Eders
Kongl. Maj:t i nåder täckes de vidtagna åtgärderna godkänna.
I 2 §. anmärka Revisorerne, att det i hufvudböckernas kapitalconto
förekommande novo-conto, upptagande, jemte utgående balanserna
i kapital-conto, värdet af fastigheter, inventarier m. m., icke är
nog fullständigt och upplysande, hvarföre Revisorerne anse novo-conto
böra i vanlig ordning upptaga behållningen från föregående året, tillkomsten
och afgången under året samt utgående behållningen.
Som ifrågavarande novo-conto innefattar endast några få summor
af approximativt beräknade värden, och ändamålet med uppgifterna
af dessa värden endast är att upplysa örn ungefärliga värdet af fastigheter,
inventarier m. m. vid hvarje redogörelseårs slut, har den vanliga
räkenskaps-formen, medelst upptagande af ingående och utgående
balanser in. m., ansetts öfverflödig; men då den af Revisorerne yrkade
förändring i formen är lätt verkställbar, skall den i afgifvande
hufvudredogörelse blifva iakttagen.
Anmärkningen i 3 §. åsyftar ett enklare och tydligare sätt för
hänvisningarne till verifikationerna.
I kassa- och persedel-redogörelserna äro, såsom vanligt, hänvisgingar
till hvarje i debet och credit upplagen post, och någon anmärkning,
beträffande verifikations-sättet, har icke ägt rum vid granskningen
i Eders Kongl. Majrts Kammar-Rätt; hvarföre och då Revisorerne
icke uppgifvit hvaruti det felaktiga skulle bestå, Guvernörs-Embetet
icke nu är i tillfälle att kunna öfver den gjorda anmärkningen sig
annorlunda yttra.
— 379 —
Guvernörs-Embetet framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
A. J. AMMILON.
Carlberg den 11 Januari 1848.
S. D. Stenberg.
Anton Rosenqvist.
— 380 —
General-Fälttyginästarens
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers Rerättelse
om den för åren 1844 och
1845 verkställda revision.
Underdånigste Memorial!
Genom nådig Re.niss af den 28 sistlidne December, har Eders
Kongl. Maj:t i nåder behagat infordra mitt underdåniga Utlåtande
öfver Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorers Berättelse, angående
verkställd granskning af Artilleri-stabens räkningar för åren
1844 och 1845, hvaruti, i afseende på gjorda utbetalningar af det anslag,
som, likmätigt Kongl. Brefven den 19 Februari 1831 och den 16
Augusti 1836, af General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet disponeras,
Revisorerne yttra, att de beviljade gratifikationerna synas vara
utgifter alldeles främmande för detta anslag, såsom, enligt ofvan anförda
Kongl. Bref, endast afsedt till läroböckers inköp jemte anläggandet
af ett lithografiskt tryckeri.
I anledning häraf, får jag underdånigst anföra, att Kongl. Brefvet
den 16 Augusti 1836 bifaller, att det ifrågavarande anslaget får begagnas
icke Blott för anskaffandet af materiel till ett lithografiskt tryckeri,
utan jemväl för materielens underhåll och sjelfva lithografieringen, hvilken
verkställes af personer, som derför undfå antingen årliga arfvoden
eller tillfälliga gratifikationer.
Stockholm den 7 Januari 1848.
A. von ARBIN.
General-Fälttygmästare och Chef
för Artilleriet.
A. G. Gyldenstolpe.
— 381 —
Kongl. Direktionens öfver Allmänna
Garnisons-Sjukhuset
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers Berättelse om
verkställd granskning af Stats-verkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1844 och 1845.
iStormäktigste Allernådigste Konung!
1 anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss den 28 December
nästlidet år å Rikets Ständers Revisorers Berättelse om verkställd
granskning af Stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse ocb förvaltning för åren 184-4 och 1845,
får Direktionen öfver Allmänna Garnisons-Sjukhuset, i hvad som rörer
nämnde Sjukhus, underdånigst andraga, att det lyckats Direktionen
att under nästlidet år i exekutiv väg utbekomma 54 R:dr 32 sk. Banko
af de uti Garnisons-Sjukhusets räkenskaper balanserade 92 R:dr 8 sk.
samma mynt, obetald sjukvårds-ersättning, så att af nämnde balanserade
medel nu endast återstå 37 R:dr 24 sk. Banko, beroende på afskrifning,
så snart all möjlighet till erhållande af liqvid derför saknas.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Slormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
€. F. JLOHICHS.
Claes Fleming. R. Cederström. Fred. af Klercker.
F. Ehrknsward. Carl D. Forsberg. Carl Thslning.
Stockholm den 17 Januari 1848.
Aug. Grandinson.
— 382 —
Kongl. Förvaltningens af
Sjö-ärenderna
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Uikets Ständers Revisorers
Berättelse, i hvad
densamma rörer Femte hufvudtitelns
räkenskaper för åren
1844 och 1845.
Stormäktigste Allernåiligste Konung!
Förvaltningen af Sjö-ärenderna har, medelst Eders Kongl. Maj:ts
Remiss den 28 sistlidne December å transumter af Rikets Ständers
Revisorers Berättelse om verkställd granskning af Stats-verkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning åren 1844 och 1845, fått sig i nåder anbefaldt afgifva
underdånigt Utlåtande i anledning af hvad anfördt blifvit om
verkställd revision af 5:te hufvudtitelns räkenskaper för nämnde
två år.
Hvad rörer Revisorernes yttrande om de uti Sjöförsvars-Departementets
Kommando-Expeditions extra utgifts-räkningar, under titel: ”till åtskilliga
behof, hvilka af Kongl. Maj:t särskilt äro kända”, för förra året
afförda 238 R:dr 24 sk., och för det sednare 232 R:dr 40 sk., så
äger Förvaltningen, med stöd al Kongl. Brefvet den 2 Februari 1842,
att, uppå Chefens för Expeditionen reqvisition, som blifvit bestyrkt af
Departements-Chefen, till den förre, emot qvitto, utbetala de belopp,
hvilka till extra utgifter vid Expeditionen behöfvas, och som skola,
enligt Kongl Brefvet den 5 Juli 1831, inför Kammar-Rätten redovisas.
I afseende på framställningen om olämpligheten af det nu följda
formulär för uppgörandet af Förvaltningens årliga hufvudböcker, samt
om nödvändigheten, att Förvaltningen, som disponerar 5:te hufvudtitelns
hela anslagssumma, borde i sin hufvudbok fullständigt redovisa
densamma och der summariskt upptaga Stationernas och Lots-verkets
utgifter, så att blott skulle behölvas att söka specialiteter och verifikationer
i de särskilda räkenskaperna, får Förvaltningen underdånigst
anföra, att Eders Kongl. Majit, till följd af 1845 års Stats-Revisorers yttrande
i förevarande ämne, nådigst behagat, under den 30:de April 1846,
uppdraga åt Expeditions-Chefen och Riddaren S. W. Gynther alt, efter
— 383 —
nyss antydda grunder, utarbeta ett nytt formulär för Förvaltningens af
Sjö-ärenderna hufvudbok, hvilket uppdrag bemäite Expeditions-Chef ock
fullgjort medelst afgifvet underdånigt förslag till gemensam hufvudbok
för sjöförsvaret, i hvilken komme att förenas hvarje års alla inkomster
och utgifter af 5:te hufvudtitelns anslag, äfvensom af andra sjövapnet
tillgodokomna medel. Och har Förvaltningen, under den 18:de November
sistlidet år, sig underdånigst yttrat öfver nämnde förslag samt i
underdånighet tillstyrkt detsammas antagande, att lända tili efterrättelse
från och med innevarande års början.
I likhet med hvad förut skett, hafva Revisorerne fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet på den skillnad i beloppen, som år 1844
och 1845 ägt rum emellan åtgången af medel till skrifmateralier och
expenser för hufvudtiteln och dennes anslag härtill, hvilket på långt
när icke förslår för Sjöförsvars-Departementets Kommando-Expedition
och Förvaltningen af Sjö-ärenderna med Konstruktions-Kontoret samt
ännu mindre för Flottans Stationer, på det den tillökning i berörde
anslag, som omständigheterna fordra, må blifva å stat förslagsvis uppförd.
Och kan Förvaltningen icke annat än i underdånighet instämma
i Revisorernes åsigt om lämpligheten deraf, att ändring i missförhållandet
emellan tillgång och utgift härutinnan kunde tillvägabringas,
så att på 5:te hufvudtiteln, såsom förslags-anslag, komme att uppföras
till skrifmaterialier och expenser m. m.;
för Sjöförsvars-Departementets Kommando-Expedition 400: —
för Förvaltningen af Sjö-ärenderna med Konstruktions
Kontoret
4,100: —
„ Flottans Stationer  17,400: —
Summa 21,900: —
Med uppgift å hvad som för hvartdera af åren 1844 och 1845
anordnats af 5:te hufvudtitelns anslag till oförutsedda utgifter, hafva,
då bland dessa sålunda anordnade medel förekomma åtskilliga, sedan
liera år tillkomna och årligen fortfarande utgifter, Revisorerne förmält sig
anse, att dessa icke böra tagas från nämnde anslag, utan att de i
stället må uppföras å sin rätta titel under sjelfva hufvudtiteln; men då
ifrågavarande utgifter grunda sig på Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut,
samt tillgångar till deras bestridande af andra anslag icke förefinnas,
torde ändring i det anmärkta förhållandet för närvarande icke
kunna äga rum.
384 —
De remitterade handlingarne återfölja, och Förvaltningen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stor mäktig s te, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
Chr. J. Blomstedt.
P. O. Bäckström.
Referent.
Slockholm den 3 Februari 1848.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
J. KREUGER.
R. W. Bäckborg.
Fr. Hallstrom.
St j
-
385 —
Styrelsens för Allmänna Vägoch
Vattenbyggnader
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1847 års Revisorers Berättelse om
granskningen afStyrelsens räkenskaper.
Underdånigste Memorial!
Genom nådig Remiss af den28:de sistlidne December, har Eders Kongl.
Majit till Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader i transnmt
öfverlemnat Rikets Ständers sednast församlade Revisorers Berättelse, i
hvad den rörer verkställd granskning afStyrelsens räkenskaper föråren 1844
och 1845, med nådig befallning att deröfver med underdånigt Utlåtande
till Eders Kongl. Majit inkomma inom den tid, som för ärendets
vidare behandling erfordras.
I anledning häraf får Styrelsen underdånigst anföra:
Sedan Revisorerne anmärkt, att dessa räkenskaper, som i Kongl. Kammar-Rätten
granskats för år 1844 utan, och för år 1845 med anmärkningar,
utvisa det förhållande, som i Berättelsen upptages, yttra de, att,
af de vid 1845 års slut utlånta medel, innestodo hos Öfverste-Löjtnanten
Rappes konkursmassa 1,841 Ridr 24 sk. 4 rst samt hos Handlanden
Nelsons konkursmassa 3,674 Ridr 15 sk. 9 rst. Banko.
Dessa 2:ne summor kallas icke i räkenskaperna utlånta medel, utan
olir/viderade äldre lån, emedan de härröra från redan åren 1820
och 1821 af f. d. Strömrensnings-Kommittéen, med Eders Kongl. Maj:ts
nådiga tillstånd, utlemnade lån till Baron Rappe på Gårdsby, för linförädling,
och till Handlanden Nelson och Bruksinspektören Silvander,
båda boende i norra Länen, för fartygsbyggnad och vedtransporter.
Någon vidare afbetalning på dessa summor kan icke förväntas från
låntagarne eller deras löftesmän, enär alla dessa gäldenärer dels gjort konkurser,
som äro utredda, dels derefter aflidit, dels äro så utfattiga, att de ej
blifvit af Strömrensnings-Kommittéen ens lagsökta. Men afskrifningen i
räkenskaperna beror af Kongl. Kammar-Rättens tillkännagifvande, att något
hinder ej derför möter, i följd af det emot f. d. Strömrensnings-Kommittéens
ledamöter för utlemnandet och bevakningen af dessa lån anställda åtal.
49
— 386 —
Dernäst anföra Revisorerne, att de till år 1846 utbalanserade förskotter
voro af 1840 och förra årens anslag meddelade, till Bolaget för
slussanläggning vid Dejefors och Forshaga 5,000 R:dr, till Dito för
sänkning af sjön Tåkern 772 R:dr 20 sk. och för karteverket öfver norra
stammleden af medlersta Kanaldistriktet 1,600 R:dr, samt, af 1841 och
sednare årens anslag för undersökningskostnader, till enskild person
300 R:dr och till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i åtskilliga Län
sammanlagdt 3,151 R:dr 7 sk. 7 rst. Banko.
I räkenskaperna balanseras dessa poster icke under benämningen af
förskotter, utan af oreclovisade anslag. Bolaget för Dejefors och Forshaga
erhöll de på detsamma balanserade 5,000 R:dr, enligt Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Bref af den 16 Mars och 19 Oktober 1826 lill f. d.
Strömrensnings-Kommittéen, i afräkning på ett större anslag af 100,000
R:dr, deraf något vidare sedermera ej utgått, hvaremedlertid ifrågavarande
5,000 R:dr lära blifvit använda till inköp af jord och andra kostnader
för ändamålet; och som någon redovisning derför ej inkommit,
fortfara räkenskaperna att upptaga summan såsom oredovisad. Förskotterna
af tillsammans 772 R:dr20sk. till liqviderande af Komministerboställets
i Herrestads och Källstads socknar andel i kostnaden för sjön Tåkerns
sänkning, 312 R:dr 20 sk., och af Kyrkoherdeboställets i samma församlingar
lika beskaffade andel, 460 R:dr, grunda sig på Eders Kongl.
Maj:ts nådiga skrifvelse!’ af den 14 September 1843 och 10 Maj 1844. Genom
nådigt Bref af den 16 April 1847, har Eders Kongl. Maj:t befallt Styrelsen
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader att ytterligare för samma
föremål förskjuta 87 R:dr 13 sk. 9 rst. Banko, och förordnat huru
dessa förskotter höra af hoställs-innehafvarne småningom ersättas. Af
ofvanstående 87 R:dr 13 sk. 9 rst. återställdes i sisllidne September
månad 26 R:dr 15 sk. 10 rst., såsom ej erforderliga, i följd af den nya
kostnads-fördelning, som blifvit uppgjord. Sammanlagda beloppet af
ifrågavarande förskott till sjön Tåkerns sänkning utgör således nu 833
R:dr 17 sk. 11 rst. På förskottet, 1,600 R:dr, till ett karteverk öfver
norra stammleden har, genom försäljning i bokhandeln, till och med 1846
års slut, influtit 162 R:dr 24 sk., hvarefter och intill sistlidet års slut
något ytterligare ej blifvit såldt af detta arbete. De 300 R:dr, som
Revisorerne förmäla vara utgifna för undersökningskostnader till enskild
persön, äro utbetalda till Distrikt-Chefen, Majoren Lilljehöök, i afräkning
på kostnaderna för den honom, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref
af den 15 Juli 1845, uppdragna undersökning i afseende på en förbättrad
landtkommunikation emellan Christiania och Carlstad i två vägsträckningar.
Enligt hans öfver kostnaderna för denna förrättning, under
— 387 —
förlidet år, afgifna redogörelse, äro icke allenast ifrågavarande 300 R:dr,
utan afven 1,000 R:dr, som ytterligare blifvit successive tili honom för
samma ändamål förskjutna, redogjorda, samt 2,473 R:dr 3 sk. 3 rst.
derutöfver.
De Eders Kongl. Maj:ts åtskilliga Befallningshafvande, såsom oredovisade,
påförda poster bestå i sådana, för undersökningars bekostande
eller särskilda arbeten, såsom Örsunds å, af Eders Kongl. Maj:t,
i särskilda nådiga Bref, beviljade medel, som blifvit i Landlränterierna
deponerade, men icke till större eller mindre del blifvit eller kunnat
blifva inom redogörelse-årets slut redovisade. Under följande året äro
dessa balanser tili större delen antingen förändrade elier försvunna,
eller genom andra förskotter ånyo uppkomna.
Revisorerne anmärka vidare i §• 1- att, genom Kongl. Brefvet den
13 Juni 1845, Styrelsen blifvit i nåder anbefalld att i Riksgälds-Kontoret
lyfta 6,000 R:dr till uppmuddring af Örsunds å, att beloppet också
derstädes blifvit uttaget, men likväl i räkenskaperna upptages såsom
lyftadt i Stats-Kontoret, hvilket med dessa extra statsregleringen tillhöriga
medel icke har någon befattning.
Genom irring har det formfel vid bokslutets uppgörande blifvit
begånget, att ifrågavarande 6,000 R:dr blifvit, jemte öfriga stats-anslag
för året, upptaget under rubriken: Stats-Kontoret, ehuru det lyftats i
Riksgälds-Kontoret, då blott de öfriga anslagen, deribland sådana, som
likaledes tillhöra extra stats-regleringen, blifvit upptagna i Stats-Kontoret.
Något lel i siffran eller redovisningen har likväl ej derigenom
inträffat, och annan rättelse i denna formella oriktighet torde ej heller
erfordras, än att, till upplysning derom, anteckning skett i hufvudboken
om förhållandet. Summan uttogs i Riksgälds-Kontoret den 8:de
September 1845 och insattes dagen derpå i Rikets Ständers Bank, men
som arbetet vid Örsunds å icke hann sättas i full gång, innan 1845
års slut, uttogs summan ur Banken och deponerades i Upsala LandtRänteri
först den 14 Januari 1846.
Uti §. 2 berätta Revisorerne, att det till boställe åt en vid Vindel-elfven
stationerad Fors-styrman, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga
tillstånd, år 1822, af dåvarande Slrömrensnings-Kommittéen för 629
R:dr 30 sk. inköpta hemmanet N:o 6 i Hjukens by blifvit, enligt Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Bref al den 5 November 1842, å offentlig
auktion försåldt för 966 R:dr 32 sk. Banko, och att Eders Kongl. Maj:t
i nåder tillåtit, alt köpeskillingen finge användas till förbättring af
kommunikationerna i orten och vägars uppbrytande föi'bi de svåraste
Ijoissarne i Umeå- och Vindel-elfvarne.
— 388
Då detta tillkännagivande förmodligen blott afser att ådagalägga
den vinst, som Eders Kongl. Maj:t och Kronan tillskyndats genom skillnaden
emellan inköps- och försäljnings-summan, lärer Styrelsen allenast
behöfva tillägga, att af köpesumman 81 R:dr 30 sk. blifvit, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Bref den 19 September 1844, utbetalda till kostnaderna
för undersökning rörande erforderliga arbeten till befordrande af kommunikationerna
inom Vesterbottens Län och företrädesvis förbi de svåraste
forssarne vid Umeå- och Vindel-elfvarne, och återstoden, till följd
af Eders Kongl. Maj:ts Bref den 21 April 1846, öfversändt till Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Umeå, för att tillhandahållas Handlanden
Lars Glas, som genom kontrakt åtagit sig rensningar i Vindelelfven.
Slutligen omförmäla Revisorerne, i 3 §., hvad Styrelsen i den underdåniga
Berättelse, som blifvit till dem öfverlemnad, summariskt anfört,
rörande de vattenaftappnings- och vägomiäggnings-arbeten, för
hvilka stats-bidrag i anslag och lån under revisions-åren varit beviljade,
äfvensom andra arbeten, hvilka under tiden fortgått eller blifvit
fullbordade; och som någon anmärkning härvid ej blifvit gjord, torde
något vidare yttrande härom af Styrelsen ej erfordras.
Stockholm den 18 Januari 1848.
A E. von SIDOW
M. F. Åberg.
i
— 389 —
Kongl. Kommers-Kollegii
underdåniga Utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorers,
vid granskningen af Navigationsskolornas
räkenskaper, gjorda anmärkningar.
Stormäktigste Aller nådigste Konung!
Med öfverlemnande af ett transumt af Rikets Ständers Revisorers
år 1847 afgifna Berättelse om samma år verkställd granskning af Statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning, har Eders Kongl. Maj:t behagat anbefalla Dess
och Rikets Kommers-Kollegium att inkomma med underdånigt Utlåtande
öfver deruti framställda anmärkningar vid Navigations-skolornas räkenskaper
för åren 1844 och 1845.
Till åtlydnad af högstberörde nådiga befallning, får Kollegium först,
för egen del, i underdånighet anföra: att genom 37 §. i Reglementet för
Navigations-skolorna af den 7 April 1841 är stadgadt, att räkenskaperna
för dessa skolor årligen, i början af Juli månad, skola insändas till
Kollegium, som, efter deraf tagen kännedom, hör öfverlemna desamma
till Kammar-Rättens granskning; att, i följd häraf, Kollegium ansett sig
icke tillhöra någon annan befattning med nämnde räkenskaper, än att
låta Kollegii Statistiska Kontor, på grund deraf, uppgöra och tili Kollegium
ingifva en kort utredning af skolornas ekonomiska ställning; men
att Kollegium, till kontroll mot förskingring af skolornas samlingar af
höcker och instrumenter samt öfriga inventarier, under den 2 April
1845, häröfver infordrat fullständiga förteckningar från Navigationsskolornas
Direktioner, med föreskrift derjemte, att sedermera, vid de
årliga redogörelserna för skolornas medel, uppgifva den tillökning eller
minskning af skolornas tillhörigheter, hvilken under året ägt rum; hvarförutan
Kollegium, på Kammar-Rättens begäran, under den 29 April
1847, förständigat bemälte Direktioner att vid nästafgifvande redogörelser
och allt framgent jemväl till Kammar-Rätten insända dylika uppgifter.
Beträffande åter den af Rikets Ständers Revisorer vid räkenskaperna
för Stockholms och Carlshamns Navigations-skolor särskilt gjorda
anmärkning, att en del utgifter icke voro verificerade, så har Kollegium
från Direktionerna för bemälda skolor häröfver infordrat hilagda,
yttranden, hvaruti hufvudsakligen blifvit anfördt
390 —
af Direktionen för Navigationsskolan i Stockholm: att, då de utgifter,
för hvilka verifikationer saknas, icke blifvit specificerade, det för
Direktionen vore omöjligt alt deröfver afgifva förklaring; men att Direktionen,
vid granskning af skolans handlingar för den tid anmärkningen
omfattar, erfarit, att Kammar-Rätten, under den 8 Oktober 1845, förklarat
sig nöjd med den af redogöraren afgifna förklaring öfver då
gjorda anmärkningar; samt
af Direktionen för Navigationsskolan i Carlshamn, i skrifvelse,
som denna dag kommit Kollegium tillhanda: att Direktionen icke kunde
erkänna sig skyldig till den anmärkta försumligheten, så framt icke
Revisorerne ansett räkenskaperna böra åtföljas af qvittenser af städerskan
för renhållningen, af de bönder, som till skolan försålt ved, eller
af personer, som levererat sand och ris m. m.; men att äfven dessa
obetydliga utgifts-poster hade, efter hvad Direktionen kunde erinra sig,
i så måtto blifvit bestyrkta, att räkning bilagts af Navigationslärare!!,
som desamma utbetalt.
Den nådiga Remissen återställes i underdånighet, och Kollegium
framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
C. I». SKOGMAN.
A. P. v. Sydow.
Stockholm den 15 Februari 1848.
Rob. Engelke.
\
— 391 —
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-Kollegium.
Jemte skrifvelse af den 17 dennes, har Kongl. Kollegium till Stockholms
Navigations-skolas Direktion öfverlemnat ett så lydande dokument:
”Transumt af transumt af Rikets Ständers Revisorers år 1847
”afgifna Berättelse, angående samma år verkställd granskning
”af Stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående
”fonders tillstånd, styrelse och förvaltning.
Navigationsskolorna.
åren 1844 och 1845.
”Jemväl anmärkes, att en del utgifter vid Stockholms och
”Carlshamns Navigationsskolor icke äro verificerade.”
Till skyldigt svar härå, får Direktionen äran meddela, att SkolDirektionens
samtlige nuvarande Ledamöter blifvit af Borgerskapet invalde
under förflutna året, och äga derföre ingen kännedom af Skolstyrelsens
förvaltning under åren 1844 och 1845; och att, hvad Stockholms
skola beträffar, de utgifter, för hvilka verifikationer saknas, icke
äro specificerade, hvarföre det är fcr Direktionen omöjligt att häröfver
förklaring afgifva. Likväl, vid granskning af skolans handlingar för
den tid anmärkningen omfattar, har emedlertid Direktionen erfarit, att
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, under den 8 Oktober 1845, förklarat
sig nöjd med den förklaring, redogöraren afgifvit öfver då gjorda anmärkningar,
samt att Kongl. Kommers-Kollegii Statistiska Kontor tvifvelsutan
jemväl godkännt den förklaring af den 24 November, samme
redogörare afgifvit på af bemälte Kontor, den 17 i samma månad, gjord
anmärkning för felande verifikationer; hvilket Direktionen slutar deraf,
att anmärkningarne förblifvit utan påföljd,
Vidare upplysningar i detta ämne är Direktionen ej i tillfälle att
meddela.
Stockholm den 19 Januari 1848.
P. Gf. Hjelin.
R. kV. Bieckborg. P- M. Lowén.
A. M. Brinck.
S. Huldt.
— 392
Till Kongl. Majrts och Rikets Kommers-Kollegium.
Såsom svar å Rikets Ständers Revisorers år 1847 gjorda anmärkning
vid Carlshamns Navigations-skolas räkenskaper för åren 1844 och
1845, bestående deri, att en del utgifter icke skulle vara verificerade,
får Direktionen ödmjukligen anföra, att Direktionen icke kan erkänna
sig skyldig till en sådan försummelse, så framt icke Herrar Revisorer
ansett räkenskaperna böra åtföljas af qvittenser af städerskan för renhållningen,
af de bönder, som till skolan försålt ved, eller af personer,
som levererat sand och ris m. m.. — Men äfven dessa obetydliga utgiftsposter
hafva,! som Direktionen vill minnas, i så måtto blifvit bestyrkta,
att deröfver bilagts Navigationslärare^ räkning, som desamma
utbetalt.
Carlshamn den 12 Februari 1848.
Direktionen för Na vigatio ns-skolan i Carlshamn:
E. F- Meijer.
Theod. Foenander.
jy. J. Nordström.
G. J. Krceft.
— 393
Direktionens öfver Stockholms
Allmänna Barnhus
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1847 års Revisorers anmärkningar vid
nämnde Inrättnings räkenskaper.
Stormäkligste Allernådigste Konung!
Genom nådig Remiss af den 3o December 1847, har Eders Kongl.
Maj:t låtit Direktionen öfver Stockholms Allmänna Barnhus-inrättning
undfå del af Rikets Ständers Revisorers berörde år afgifna Berättelse^
i hvad densamma innefattade yttrande, angående nämnde Inrättning;
hvilken Revisions-berättelse föranleder å Direktionens sida detta Utlåtande,
som till Eders Kbngl. Maj:t i underdånighet afgifves.
Rikets Ständers Revisorer hafva erinrat, att uti hufvudböckerna balanseras
åtskilliga Barnhusets fordringar hos redogörare och andre, hvilka
fordringar, tillkomna för flera år tillbaka, synas böra utredas och
indrifvas, eller afskrifvas; och i detta afseende uppräknas:
hos UnderStåthållaren Skyttes arfvingar, för oliqviderade landtbo-räntor,
vid i845 års slut uppgående till 1,570: 4°- —
hos Generalen Grefve Löwens arfvingar, för dito,
hvilka 2:ne poster årligen ökas,
187: x. g
hos förre Sterbhus-Notarien, numera Assistenten, Häradshöfdingen
Carl Gustaf Jancke, för sterbhusmedel, . . 38: 10. 2
samt hos Sterbhus-Notarierne Wahlberg och
Bergman, för dito,  370: 10. 3
med flera, som dock uti Revisions-herätlelsen icke äro specificerade, och
i afseende hvarå Direktionen alltså ej ser sig i tillfälle att underdånigt
yttrande afgifva.
Hvad åter de ofvanuppräknade fordringarne angår, förekommer först
Under-Såthållaren Skyttes arfvingars skuld till Barnhuset för odisponerade
landthoräntor af Sätra gård, uppgående till 1,570 R:dr 40 sk. Banko. Till
upplysning om grunden för denna fordran och om fortgången af nämnde
debiterade inkomst, bifogas underdånigst: 1:0 i styrkt afskrift, ett, den 24
Seplember 1782, af dåvarande Bokhållaren i Stockholms Stads Politie
Kollegium, sedermera Rådmannen Johan Albert Schmidt, till bemälte
Kollegium stäldt Memorial, och 2:0 utdrag af Barnhus-Direktionens Pro
50
-
— 394 -
tokoll elen io Juli 1788, hvaraf upplyses: att Skytteska testamentet tillkommit
år 1622; att, i följd af förändring i det primitiva sättet för
dess utgående, det blifvit liänfördt till landtbo-räntor af Sätra gård
med derunder lydande lägenheter; att dessa landtbo-räntor, såsom tillhörande
den år 1785 till Allmänna Barnhuset öfverflyttade husfattig-kassan,
blifvit ifrån denna tid såsom Barnhusets tillgång beräknade, ehuru ingenting
deraf ifrån år 1751 eller sedermera, efter husfattig-kassans
öfverflyttning, Barnhuset under denna titel tillflutit: att den fortsatta
debiteringen och tillökningen af 16 R:dr 32 sk. Banko årligen
skett och ännu sker uti Barnhus-inrättningens räkenskaper, i följd af
Direktionens beslut den 10 Juli 1788; och att så mycket mindre någon inkomst
af landtbo-räntor från Sätra gårdar att påräkna, som, efter hvad
antagas bör, ett utbyte skett af dem emot de ifrån Trogsta hemman i
Upland tillflytande frälseränte-medel, som vid husfattig-kassans öfverlemnande
jemväl kommit Barnhuset till godo, hvilka derefter ordentligen
ingått, och på grund hvaraf Barnhus-inrättningen, genom dess
Direktion, tillöst sig äganderätt till försålda andelar uti Trogsta; vid hvilka
utredda omständigheter Direktionen underdånigst hemställer, att ifrågavarande
Under-Ståthållaren Skyttes arfvingars skuld för landlboräntor
af Sätra gård, vid 1845 års slut utgörande 1,570 R:dr 4° sk- Banko,
må afskrifvas.
Enahanda förhållande visar sig med Barnhusets fordran hos Generalen
Grefve Löwens arfvingar för ränta af Kongshatt, enär dels
samma fordran grundar sig på Skytteska testamentet, då lägenheten Kongshatt
ursprungligen hört under Sätra gård, dels blifvit flyttad till Barnhuset
ifrån husfattig-kassan år 1785. Härvid förekommer dock den olikhet,
att Generalen Grefve Löwens arfvingar i äldre tider, såsom ränta
af Kongshatt, finnas hafva inbetalt årligen 5 R:dr 26 sk. 8 rst. Banko,
hvilken fordran, under en lång följd af år, blifvit under titel af bemälte
arfvingars skuld, med en lika stor, efter denna grund tillökad,
summa för hvarje år uti Barnhusets räkenskaper upptagen och vid
i845 års bokslut utgjorde 187 R:dr 1 sk. g rst. Banko, ehuru ingen
del deraf under hela denna tid influtit, och fastän all anledning saknas,
att något belopp under denna titel skall någonsin komma Barnhuset
tillgodo; hvadan Direktionen, för dess del, i underdånighet jemväl
anmäler denna balanserade skuld af Generalen Grefve Löwens arfvingar
till afskrifning.
Vidkommande de balanserade fordringarne för sterbhusmedel, gif—
ves allenast i underdånighet tillkänna, att Direktionen beslutat att, i
— 395 —
skrifvelse till stadens Justitie-Kollegium och Förmyndare-kammare, dels
begära underrättelse i hvad skick frågorna om berörde oredovista sterbhus-medel
befinnas, dels anhålla, att åtgärder må vidtagas, som afse
slutlig utredning af förhållanderna.
För det andra hafva Revisorerne ansel t det vara instämmande med
Barnhusets fördel och god ordning, att afskrifning eller indrifning vidtages
i fråga om Barnhusets utestående andel i ådömda böter, utgörande,
enligt ÖfverStåthållare-Embetets i Polis-ärender, räkenskaperna hilagda,
special, för år i838 och föregående år 210 R:dr 2 sk. 8 rst., för
år i83y—1843 4,019 R:dr 36 sk. 8 rst. samt för år 1844 1,122 R:dr 4 sk.
4 rst, eller tillsammans 5,352 R:dr 3a sk. 8 rst. Banko.
Efter ifrån ÖfverStåthållare-Embetet i Polis-ärender erhållna upplysningar,
äro de, enligt 1844 ^rs botes-special, för år i838 och föregående
år balanserade 210 R:dr 2 sk. 8 rst. redo vista uti r 845 års bötes-special.
Enahanda förhållande har ägt rum med 1839, 1840 och
1841 års balanserade bötesmedel, hvadan ock det balanserade bötesbeloppet,
4>OI9 36 sk. 8 rst. för åren 1839—1843, finnes vara
minskadt uti 1845 års bötes-specials utgående balans med den summa,
som motsvarar de ifrån sagde år 1839, 1840 och 1841 balanserade
restantier. Jemväl är af ÖfverStåthållare-Embetet meddeladt, att åtgärder
till indrifning eller förvandling af de för åren 1842, 1843 och
i844 balanserade böter äro vidtagna; samt att allmänna efterlysningar
skett för de under år 1842 bötesfällde, men restskyldige personer.
För det tredje hafva Revisorerne anmält, att, vid jemförelse emellan
Barnhusets inkomster och utgifter för revisions-åren samt den uti 1845
års Revisions-berättelse öfver ställningen uppgjorda tabell, visar sig, att
Inrättningens utgifter, alltsedan 1842 års början och intill 1844 ärs
slut, betydligt öfverstiga dess inkomster, sedan dock ifrån dessa sednare
afdragits hvad under titel: gåfvor och testamenten, influtit; men att
deremot år 1845 ett motsatt förhållande ägt rum.
Till upplysning och åskådliggörande af skillnaden emellan Barnhusinrättningens
inkomster och utgifter under åren 1841, 1842, 1843 och
1844, är af Inrättningens Kammar-kontor upprättadt ett sammandrag,
hvilket underdånigst bifogas, och hvaraf inhemtas: att år 1041 utgjorde
inkomsterna 106,095 R:dr 3o sk. 4 rst och utgifterna 96,477 R:dr
11 sk. 4 rst> hvadan öfverskottet var 9,618 R:dr 19 sk.; att år 1842
voro inkomsterna 94,298 R:dr 26 sk. 5 rst. och utgifterna 107,699 R:dr
1 sk. 4 rsR> hvilka sednare således öfverstego de förra med 13,400 R:dr
— 396 —
22 sk. 11 rst; till hvilket missförhållande anledningen var, att Barnhusets
inkomster af spanmålsmedel och stadens Justitie-Kollegii öfverskottsmedel
minskats, emot det föregående året, med icke mindre än sammanlagda
7,816 R:dr, hvaremot utgifterna ansenligen förökats, i följd af en större
upphandling af beklädnads-materialier, hvilken kostnad uppgick år 1841
till 9,824 R:dr 24 sk. 5 rst, men 1842 till 18,968 R:dr 5 sk. 1 rst;
att i843 utgjorde inkomsterna 95,571 R:dr 42 sk- 10 rst och utgifterna
io5,333 R/dr 11 sk. 3 rst, hvilka sednare således öfverstego de förra
med 9,761 R:dr 16 sk. 5 rst; och att 1844 voro inkomsterna 97,771 R-^1'
5 sk. 11 rst, men utgifterna 105,189 R:dr 41 sk- 4 rst, i följd hvaraf
samma års brist blef 7,418 R:dr 35 sk. 5 rst; förhållanden, som uppstått
genom beständigt ökade kostnader till ett större antal af på Barnhuset
intagna barn och anställda ammor samt meddeladt underhåll, i
hvilket afseende titeln: aflöning, underhåll och fosterhjelp, enligt det åberopade
sammandraget, utvisar år 184c 52,i53 R:dr 20 sk. 8 rst; år
1842: 54,026 R:dr 16 sk; år 1843: 56,395 R:dr 16 sk. 6 rst; och år
i844;63,i6o R:dr 6 sk, 8 rst, eller 11,006 R:dr 34 sk. allt Banko utöfver
beloppet för år 184*•
Slutligen hafva Revisorerne anfört, att då det i föregående moment
beskrifna förhållande, till en betydlig del, kunde härflyta ifrån byggnaders
och inventariers förökande och förbättrande, eller deraf, att effekter
och proviant-artiklar för flera års behof tilläfventyrs blifvit på en
gång upphandlade, och årets utgifter sålunda satta i ett ojemnt förhållande
till dess inkomster, utan att inrättningens ekonomiska ställning derigenom
försämrats, enär kapitalerna endast förändrat natur från penningar
till effekter, men en sådan förändring icke af hufvudboken, i dess nuvarande
skick, kunde skönjas, af den orsak, att der saknas fastighets-,
inventarie-, beklädnads- och proviant-conti, samt, till följd deraf, icke
balanseras värdet af Inrättningens till dessa conti hänförliga egendom,
voro Revisorerne föranlåtne yrka, det sådana conti må uti framdeles
uppgörande hufvudböcker inrättas.
Efter erhållen del af hvad sålunda blifvit yttradt, har Direktionen
redan anbefallt dess Kammar-kontor att omförmälda, nödvändiga ansedda
och obestridligen upplysande, conti uti Barnhus-inrättningens hufvudböcker
hädanefter iakttaga; dock som 1846 års räkenskaper, till en
del, redan äro på förut vanligt sätt uppgjorda, anmäler Direktionen underdånigst,
att berörde förändring icke kan bringas till verkställighet
förr, än med 1847 års redogörelse.
— 397 —
Med djupaste vördnad, trohet och nit, framhärdar Direktionen öfver
Stockholms Allmänna Barnhus.
Stormäktigste, Aller nådigs te Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. W SPRENGTPORTEN.
E. G. Runeberg.
A. F. Schultz. Joh. Wedberg. A. J. Lychou. Jacob Westin.
C. G. Blom C:son. Z. Hassell. Ax. Gabr. Carlson. Gust. Wertmuller.
Stockolm den 8 Februari 1848.
Oiof Hindbeck.
398
Sammandrag öfver Inkomster och Utgifter vid Stockholms
Allmänna Barnhus under nedanskrifna år.
Inkomster.
Enligt kapitalräkningarne
upptagas:
?\,:dels spanmålsmedel .
Lösen för inköpta barn .
Justitie-Kollegii öfverskotts
medel
Intressen å utlånta kapitaler
Tolags fattigmedel ....
Bötesmedel
Diverse inkomst-poster .
Summa
Utgifter.
Enligt kapitalräkningarne
upptagas:
Aflöning, underhåll och fosterhjelp
samt ammlöner
Upphandling af beklädnads
materialier
Proviant-kostnad
Diskretioner och arfvoden
till Presterskapet i landsorterna
för tillsyn öfver
barnhnsbarns vårdm. m.
Byggnader och reparationer
Diverse utgiftsposter . .
Summa
1§41
1842
1§43
1844
23,891
11
7
21,886
14
4
20,270
35
6
17,066
20
11
17,147
16
—■
15,656
32
—
16,013
40
—
16,203
40
—
13,807
47
7,496
17
11
13,385
4
1
15,506
1
10
24,894
11
9
25,391
13
4
23,187
20
11
23,282
40
.—.
4,856
34
6
4,587
43
6
3,344
22
6
3,228
24
6
3,590
27
—
3,684
5
8
3,619
—
8
3,179
23
9
-18,407
26
6
18,595
43
8
15,751
15
2
19,303
46
11
106,095
30
4
94,298
26
5
95,571
42
10
97,771
5
11
52,153
20
8
54,026
16
56,395
16
6
63,160
6
8
9,824
24
5
18,968
5
1
12,101
19
11
10,708
29
3
15,551
10
2
17,523
8
7
16,963
47
7
16,627
15
6
3,343
19
2
3,921
18
6
3,458
42
8
3,212
7
10
1,614
13
—
1,878
44
4
5,875
9
—
2,332
38
2
13,990
19
11
11,381
4
10
10,538
19
7
9,148
39
11
96,4771111 41107,6991 lj 4| 105,3331111 31105,1891411 4
Stockholms Allmänna Barnhus Kammar-kontor den 5 Februari 1848.
Joli. E. Blom.
- 399
Ödmjukt Memorial!
År 1622 den 12 Februari häfver framlidne Ståthållaren Välborne
Herr L. Skytte genom testamente förärat de husarme här i staden ett
stenhus vid Vesterlånggatan uti Didrik Ficks gränd, 300 D:r k:mt i
det Svenska Handlings-kompaniet, med hvad samma kapital af sig
kasta kunde, samt en gård i Rasbo Härad och socken, Kräby benämnd,
med vidlyftigt förordnande, så väl huru förhållas skulle med sjelfva
förvaltningen inom dess efterkommande i familjen, och de fattigas
föreståndare, som och huru och på hvad sätt denna gåfva användas
borde.
Igenom tvenne, i akten befintliga, ytterligare testamenten, begge
af år 1630 den 2 Oktober, bar välbemälte Herre i så måtto behagat
ändra detta testamente, genom det förra, att de fattige, i stället för Kräby
gård och de i Kompaniet stående 300 D:r, som då voro förkofrade
till 1,000 D:r, skulle åtnjuta räntorna af Trynninge gård i Hammarby
socken, Wallentuna Härad och Berg i Wallby socken och Trögds härad;
genom det sednare åter uppdrages åt de fattige, såsom vederlag för berörde
återkallade gåfvor, all afkomst af sätesgården Sätra i Brännkyrka socken,
med derunder liggande torp Kongshatt, Smedstorpet, Rostock, Ulfgryta,
Håkanstorp, Bengtstorp och Bredängen, med vilkor, att den
äldste sonen skulle kännas vid gården och skrifva sig dertill, men
hvad gården och torpen kunde af sig kasta, dermed skulle han sig
ej det ringaste befatta, utan alltsammans användas till de fattigas
uppehälle
Vidare öfverensstämma begge dessa testamenten så väl deruti, att
den i så måtto samlade inkomst, i stället för årlig utdelning om Larsmässodag,
som 1622 års testamente stadgar, dädanefter skulle användas
på det sältet, att ett visst antal fattige, hvilket utsättes på ett
ställe till etthundra och på ett annat till tvåhundra hvarje Söndag skulle bespisas
uti det gifna huset med bröd, dricka och mat, hvarom en tillförordnad
skaffare och deja skulle bestyra,' som äfven, i händelse att
någon af den Skytteska slägten skulle råka i så stor fattigdom, att
lian intet kunde värja sig, utan dö af hunger, så skulle han, enligt
förra testamentet, med de andres samtycke, dermed måtte förstås öfrige
slägtingar, intagas i huset och hafva sitt uppehälle vid skaffarens
bord, hvarom likväl Borgmästaren och Kyrkoherden skulle tili
-
— 400
sägas, och, likmätigt det sednare, födas hos skaffaren och dejan på
gården vid deras bord.
Örn och huru länge dessa författningar, efter deras bokstafliga
innehåll, blifvit efterlefvade, derom saknas numera alla möjliga upplysningar,
emedan hvarken räkenskaper för de tider äro att tillgå,
eller den samlade akten innehåller något dertill bidragande dokument,
intilldess ett extrakt af Reduktions-Kollegii protokoll, dateradt den 22
December 1675, vittnar derom, att Sätra gård blifvit från Skytteska
arfvingarne reducerad, men af dem till allodialité inlöst, som det
förmenas, för att dymedelst fullfölja testators mening, de fattige till
säkerhet om gårdens everldeliga possession.
Härefter hafva Skytteska arfvingarne år 1683 gjort en ytterligare testamentarisk
författning, af innehåll; att såsom de hafva förnummit,
att ingen viss förordning eller skriftligt instrument vöre af deras föräldrar
upprättadt sedan det testamente, som framlidne Herr Ståthållaren
Schytte år 1731 den 2 Oktober (NB. härmed måtte förstås förberörde
testamenten, kanhända det sista, ehuru årtalen äro olika) till de husarme
göra låtit, alldeles expirerat förmedelst godsens reducerande till
Kongl. Majit och Kronan, och deras föräldrar åren 1648 och 1653 och
de sjelfva år 1677 den 15 Maj dem igenlöst, i den akt och mening,
att, så mycket möjligt vore och tidernas förändring kunde medgifva,
till vördnad för testators yttersta vilja att bibehålla de fattiga vid det
berömliga verk, som stiftadt var; thy hafva de sins emellan, efter innerligt
och moget öfvervägande, funnit nödigt, såsom deras yttersta vilja
att stadga och förordna:
l;o Att alla dem tillhöriga utskylder och räntor af gården Sätra
med dess underliggande torp Kongshatt, Smedstorp, Rostock, Ulfgryta,
Kårtorpet, Båthuset och Bredängen, hvilka alla voro deras egen skattejord,
och sedan, genom Kongl, nåd, med säteris frihet förbättrade
samt af arfvingarne till allodial-rätt lösta och köpta åren 165'3 och
1677, skulle dem fattigom och nödtorftigom till everldelig ägo skänkas.
2:o Alldenstund ifrån långliga tider skall vara befunnet inpraktikabelt
att bespisa de fattiga vid stenhuset i staden, som tillförene förordnadt
var; fördenskull skulle lorberörde ränta utgöras till afradsdag,
eller på de tider, som med någon arrendator kunde kontraheras, uti
beredskap vara, och då genom deras deputerade angifvas hos hans
Exellens Herr Öfver-Ståthållaren i Stockholm, att efter dess förordnande
levereras emot vederbörligt qvittens.
— 401
3:o Förbehålles i synnerhet, att, i fall någon i slägten skulle råka
i sådan sjukdom eller fattigdom, att han sig ej värja kunde, utan lede
nöd, han då af detta testamente, framför någon annan, skulle hafva
sitt uppehälle, antingen att bo på sjelfva godset, eller, efter godtycke
deras, njuta af räntan en viss genant; men det Öfriga skulle som förhemäldt
är användas.
4:o Och som skatterättigheten å dessa gods, medelst den rätt samtlige
genom arf hafva till jorden, tillkommer arfvingarne; alltså förbehålla
de sig alt ehvem af slägten, som behagar, skulle fritt] stånda1 sjelfva
gården eller något af torpen upptaga, förbättra och, efter det då af slägten
tjenligt, för en gång pålagda, vissa arrende, för sig och sina barn everldeligen
att besitta, på sätt som redan med Kongshatt skedt var.
5:o Skulle dem af slägten. fritt stånda att skrifva sig till Sätra
gård.
6:0 Med förestående godsränta skulle så förhållas, att en af arfvingarne,
som dertill finnes capable, och hvilken det lägligast och
behagligast anstår att emottaga berörde gård och torp samt under
sin förvaltning hafva, för dess tidiga bruk och vård svara och vid
livart års förlopp samtelige arfvingarne riktig redo och räkning göra.
Viljande arfvingarne isynnerhet, att icke gården, som tillförene skett,
med allt för högt arrende skall belastas, utan hålla för rådligare, att
genom ett billigare arrende så laga, att allt blifver väl cultiveradt
och räntan så mycket säkrare betald.
Genom sistberörde författning, var således det Skytteska testamentet
kommet uti ett helt annat skick, än det af begynnelsen varit.
Det synes väl som Herrar arfvingar, hvilka, i anseende tillden märkliga
förändring, som det testamenterade godset undergått förmedelst
den ågångna reduktionen ägt rätt att förändra den primitiva författningen,
likväl temligen iakttagit de fattiges bästa, ehuru huset i staden
saknas i detta sednare testamentet, men olyckligtvis hafva de alternativer
för de fattiges inkomst, hvartill 2:dra och 4:de punkterna föranleda,
gifvit anledning till den påföljande vidlyftiga och långvariga
rättegång, hvars ändteliga slut försatt de fattiges rättighet i fullkomligt
mörker, isynnerhet som den tidens Direktion då försummade att
taga de mått och steg, som sakens iråkade belägenhet och kassans
framtida säkerhet kraft.
51
— 402
Upphofvet till denna rättegång var den, att sedan framlidne Herr
Landshöfdingen Duvalts Enkefru var skiljd vid arrendet å Sätra,
hvarför hon årligen skulle betala 600 D:r Kpmt, behagade framlidne
Herr Majoren Oliveblad, som, på de öfriga arfvingarnes begäran, åtagit sig
den i testamenterna omtalda disposition af år 1684, antaga hälftenbrukare
på gården. Och sorn Kollegii dåvarande Herrar Ledamöter ej
ville åtnöja sig med den af välbemälte Major uppgifna afkastning, hvarom
med honom länge korresponderades; så börjades rättegång vid Häradsrätten,
i afseende så väl derpå att vinna en större inkomst af
Sätra godset, som att depossidera Major Oliveblad ifrån förvaltningen
deraf. Häradsrättens dom den 8 Juni 1698 pålade Major Oliveblad,
att för alla de förflutna åren betala efter 600 D;r om året, med ränta
ä 5 procent för hvad derunder kunde varda betaldt, men bibehöll
honom vid dispositionen.
Emot denna dom vädjade begge parterna till Lagmansrätteu, som,
den 30 September samma år, genom dom förklarat, det Major Oliveblad
ej kunde påläggas att betala den af Häradsrätten honom pålagda
årliga afgift af 600 D:r, utan att med honom liqvideras skulle, efter
hvad ett rätt och landsens sedvana likmätigt hälftenbruk kunnat afsig
kasta, jemte hvad underliggande arrende eller dagsverkstorp i någon
måtto importerat, med ränta ä 5 procent för hvad af de årliga inkomsterna
tid efter annan kunde återstå. Hvad åter dispositionen beträffade,
så kunde Lagmansrätteu sig deröfver icke utlåta, alldenstund begge
parterna medgifvit, att Kongl. Hof-Rätten år 1687 resolverat, det denna
fråga genom en formell rättegång med samtliga Skytteska arfvingarne
derstädes borde afgöras, som då ännu ej skett.
Kongl. Hof-Rätten, hvartill begge parterna appellerade, ehuru Majoren
Oliveblad deserterat sin appellation, har, genom laga kraftvunnen
dom af den 17 December 1703, förklarat, att Major Oliveblad lagligen,
och ej de facto, satt sig i possession af Sätra gods, och att, då han, emot
vederbörligt qvittens, från sig lemnar hvad Sätra gård och underliggande
tillhörigheter af sig kastat, antingen genom hälftenbruk,
eller annan årlig inkomst, som bevisas bör efter testamentets och 1680
års (måtte vara en misskrifning i domen och bör heta 1683) förordnings
klara lydelse, borde han och arfvingarne för vidare åtal vara frie.
Vederbörande dock öppet lemnat att med arfvingarne förenas om en
viss årlig afgift dädanefter, i stället för det som Sätra med torpen
kunde af sig kasta.
403 —
I sådan belägenhet blef denna sak lemnad, utan att hvarken någon
ändring blifvit sökt i nyssnämnde dom, ehuru densamma så märkligen
gåtl emot, att den vid Underdomstolarne tilldömda ränta gått
förlorad, och det helt och hållet fick ankomma på kontraparterna att
sjelfve determinera hvad de behagade gifva de fattiga.
Huru mycket sedermera blifvit gifvet, derom är ingen viss upplysning
att tillgå; men att Skytteska arfvingarne ämnat de fattiga litet
eller intet, derom vittnar ett deras originalbref af den 19 Februari
1709, hvaruti arfvingarne, bland annat, åberopa sig förberörde Kongl.
Hof-Rättens dom, såsom tillåtande de husarmas föreståndare frihet
att ackordera om någon viss årlig afgift, men att de ingalunda
dymedelst voro pålagde att i något ackord ingå, hvaraf tydligen följer,
att dessa arfvingar voro sinnade att efter hand helt och hållet draga
sig undan detta ok, hvarom deras hotelse att i underdånighet vilja
söka Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse, att få renoncera alltsammans ögonskenligen
vittnar.
Att likväl 100 D:r S:mt för år 1708 varit detta bref följaktiga,
utvisar Öfver-Ståthållare-Embetets skrifvelse af den 9 derpåfoljde Mars,
som äfven infordrat Kollegii utlåtande öfver sakens dåvarande beskaffenhet,
hvilket, om det afgått och nu stöde att igenfinna, torde gifva
någon upplysning.
Emedlertid lärer afgiften de påföljande åren ifrån förberörde tid
hafva varit 100 D:r S:mt om året, hvartill likväl ingen annan författning
föranleder, än arfvingarnes godtycke, hvarvid det alldeles fått
bero, och sedan Kongl. Hof-Rättens dom vunnit laga kraft och intet
visst ackord i anledning deraf, i rättan tid, med allvar blifvit arfvingarne
aftvunget, så har det allt framgent berott på gunst och nåd, om de
behagat gifva mer eller mindre, eller, sorn alltifrån 1751 handt, alls
intet, utom 50 D:r Sunt, som 1758 blefvo erlagda.
Att husfattigkassan vunnit Trogsta hemman för åsamkade afgifter
utaf Sätra, det förmäler väl tid efter annan författade relationer om
kassans inkomster; men, utan att ens nämna tiden, när denna acquisition
skett, mindre de laga steg, som föregått, så att man om äganderätten
till dessa hemman famlar i fullt mörker, hvarföre det ock varit
ansedt för äfventyrligt att med nog allvar angripa denna sak, innan
man hvad äganderätten lili Trogsta beträffar vore mer befästad, af
billig farhåga, att en svår fråga derom kunde uppstå, och fåra värdt,
att man lätteligen kunde mista mer för mindre, emedan räntan af
— 404
Trogsta hemmanen utgör emellan 80 och 90 R:dr om året, och således
vida utöfver hvad Sätra någonsin gifvit, ehuru det tilläfventyrs kunde
kasta af sig mer, om man dermed ägde fria händer, eller oftanämnde
1703 års Kongl. Hof-Rättens dom ej så ansenligen försvagat den rättighet,
som genom första gifvarens och dess arfvingars testamenten de
husfattige tillerkänd var, att oafkortad! njuta allt hvad oftanämnde gods
möjligen af sig kasta kunde.
Emedlertid har likväl Ädle Kollegium år 1768 begärt Öfver-Ståthållare-Embetets
promotorial till Konungens Befallningshafvande i Länet
om handräckning till då innestående 16^ års afgifter af Sätra, hvarå
likväl ingen verkställighet följt.
Från den tiden håde aflidne Notarien Ingman, hvilken, såsom den
der länge varit vid Verket tjenstgörande, isynnerhet åtog sig denna
sak, och jag gjort vårt bästa att uppsöka de upplysningar, hvaruppå
man med nog trygghet måtte kunna grunda en allvarsam rättegång
emot nuvarande Skytteska arfvingar eller innehafvare af Sätra gård,
hvilka redan öfver 30 år vägrat att erlägga någon afgift och svårligen
låta sig dertill i godo beqväma; men som de förra tiders protokoller
dels ej äro att tillgå och dels ingenting omröra denna sak; de äldre
handlingar, som uti Kontoret varit förvarade och hvaraf någon upplysning
torde varit att hemta, vid 1753 års olyckliga eldsvåda uppbrunnit,
och man i anledning af den akt, som under förberörde rättegång
blifvit samlad, icke ens vet till hvad årlig afgift man med säkerhet
må kunna debitera Sätra gård, sedan oftanämnde Kongl. HofRättens
dom så märkeligen rubbat de primitiva författningarne och
ingen ny afhandling sedermera finnes vara skedd; så har hvarken
Notarien Ingman i sin tid, eller jag sedermera, kunnat leta oss fram
till någon så beskaffad upplysning, att vi med trygghet vågat tillstyrka
de lagliga steg, utom hvilka ändamålet icke torde kunna vinnas, helst som
Skytteska arfvingarne lära stödja sig vid den i testamenterna grundade
författning att underhålla afsigkomna inom slägten.
Öfver obetalda afgifter af Sätra har jag emedlertid i anledning
af räkenskaperna upprättat hosgående räkning, hvarvid jag till grund
tagit den summa, som årligen varit arfvingarne påförd; hemställandes
Ädle Kollegii ompröfvande ödmjukeligen, huruvida Konungens Befallningshafvande
nu straxt må anlitas om handräckning, eller om icke
några, veckor dermed ännu må dröjas, så att jag genom en noga undersökning
uti Kongl. Kammar-Arkivet, kan få göra det yttersta
— 405 —
försöket att vinna någon upplysning om Trogsta, hvarefter, i händelse
det skulle lyckas, saken med större allvar och mindre farhåga kan angripas.
Stockholms Stads Politie Bokhållare-kontor den 24 September
1782.
Joh. Albr. Schmidt.
Lika lydande med originalet, intyga
Fredric Lindstedt. J. W. Pfeiffer.
Lika lydande med den uti 1785 års hufvudbok, pag. 318, förvarade
afskrift, intygar
Joh. E. Blom.
Utdrag af Protokollet, hållet uti
Direktionen af Allmänna Barnhuset
i Stockholm den 10 Juli ij88.
S. D. — — — — —. Angående dernäst det fram
lidne
Herr Underståthållaren Skyttes arfvingar, ifrån den 1 Oktober
1751 till den 1 April 1787, för Sätra gård påförda landtbo-arrende
till 591 R:dr 32 sk. Specie; så emedan af det ordet: arrende, hvarunder
räntan af torpet Kongshatt äfven är inbegripen, kunde synas som
skulle denna gåra och detta torp tillhört förra husfattigkassan och vid
dess förenande med Barnhusfonden blifvit på fonden öfverlåten; men
efter så väl bemälte Herr Underståthållares, den 12 Februari 1622 och
den 2 Oktober 1630, som dess arfvingars sedermera 1683 till pios usus
gjorda testamentariska dispositioner utaf räntan af nyssnämnde 2:ne
och andra deras landtegendomar, berörde kassa endast tillkommit afkastningen
af Sätra och Kongshatt; alltså och då Skytteska arfvingarne
alltsedan varit och ännu äro ägare af meranämnde gård och torp, fann
Direktionen med saken enligt vara, att inkomsten af dessa 2:ne egen
-
— 406 —
domar hädanefter uti Barnhusfondens räkenskaper icke upptagas såsom
arrende, utan under titel: Skytteska testamentet för 1622; hvaröfver
utdrag af Protokollet skulle Bokhållare-kontoret härstädes till behörigt
iakttagande tillställas. År och dag, som förr skrifvet står.
På Direktionens vägnar:
Thomas Båth.
Notarius.
di A
B. Thunström.
Lika lydande med den uti 1788 års hufvudbok, under pag. 402,
förvarade afskrift, intygar
Joh. E. Blom.
— 407 —
Direktionens öfver Arméens
Pensions-kassa
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers år
1847 församlade Revisorers
Rerättelse, så vidt den rörer
nämnde Kassa.
JStormäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, genom nådig
Remiss å härlios återgående utdrag af Rikets Ständers Revisorers Berättelse
om den år 1847 förrättade Stats-revision, Direktionen öfver
Armeens Pensions-kassa under den 28 December sistlidet år gifna
befallning, får Direktionen härmedelst öfver samma Berättelse, i hvad
den rörer nämnde Kassa, afgifva följande underdåniga Utlåtande:
Revisorerne hafva uti 1 §. förmält, att, i anledning af gjord reqvisition
å Arméens Pensions-kassas räkenskaper för åren 1844 och
1845, så vidt desamma rörde de till Kassan utgående allmänna medel,
hade Revisorerne erhållit endast ”utdrag af Arméens Pensions-kassas
Imfvudböcker” för berörde tvänne år, utan annan verifikation, än
Direktionens tryckta kungörelser om pensions-utdelningen för samma
år; i anseende hvartill och då dessa utdrag innehålla blott speciella
summor, samt det icke ens är vordet uppgifvet, huru stort belopp, som
år 1845 från Wadstena Krigsmanshus-kassa influtit, hvarom dock
sistnämnde kassas räkenskaper Jemnat upplysning, dertill komme, att
ej heller kunde af berörde utdrag ur räkenskaperna synas, huruvida för
Krigsmans!)us-kapitalet, 136,871 R:dr 39 sk. 3 rst, ränta för år 1845
ingått lill Kassan och om säkerhetshandlingarne äro tillfyllestgörande,
Revisorerne ansett sig icke kunna om Arméens Pensions-kassas förvaltning
och stats-bidragens användande fälla något omdöme.
Med hänseende till hvad sålunda blifvit erinradt vid beskaffenheten
af den lemnade redovisningen för de allmänna bidrag, som under
ifrågavarande år till Kassan utgått, får, i likstämmighet med Direktionens
öfver lika beskaffad anmärkning af 1845 års Stats-revision
afgifna underdåniga Utlåtande till Eders Kongl. Maj:t af den 26 Februari
1846, Direktionen nu i underdånighet anföra: att, sedan 1841
— 408 —
års Slats-revision framställt yrkande derom, att Arméens Pensionskassas
räkenskaper måtte till Rikets Ständers Revisorers granskning
öfverlemnas, Eders Kongl. Maj:t har, med gillande af de skäl, Direktionen
för sin vägran härtill anfört, under den 23 November 1841, låtit
meddela det nådiga förklarande, det Eders Kongl. Maj;t icke funnit
anledning vara för handen att låta Direktionen förständigas, att tillställa
Revisorerne fullständig redovisning för förvaltningen af alla under
Direktionens vård ställda medel; hvarefter och sedan 1843 års
Stats-revision hemställt, att någon åtgärd af Rikets Ständer måtte vidtagas,
hvarigenom Direktionen kunde förpligtas, att på ett fullständigare sätt, än
hvad hittills ägt rum, inför Rikets Ständer och deras Revisorer redovisa
för de allmänna medel, dem Kassan fått sig anslagna och uppburit,
denna fråga hos Rikets åren 1844 och 1845 församlade Ständer
förevarit, men då förfallit; vid hvilket förhållande det icke lärer
vara erforderligt att ånyo upprepa skälen för den åsigt, som i detta
hänseende sålunda gjort sig gällande, hvilka återfinnas i Direktionens
skrifvelse i ämnet till hans Exellens Justitie Stats-ministern af den
9:de November 1841, hvilken, intagen tili hufvudsakliga innehållet i
Direktionens den 29 Februari 1844 afgifna underdåniga förklaring öf1843
Stats-revisions anmärkningar, Direktionen härvid i underdånighet
åberopar.
Hvad särskilt beträffar det så kallade f. d. Krigsmanshus-kapitalet,
hvilket, jemlikt Kongl. Brefvet den 15 Februari 1834, blifvit till Arméens
Pensions-kassa öfverlemnadt dels med 69,836 R:dr 21 sk uti
intecknade och på Kassan behörigen transporterade skuldsedlar för
ifrån Wadstena Krigsmanshus-kassa utgifna lån, dels i kontant med
67,035 R:dr 18 sk. 3 rst, så har detta kapital sedermera varit af Direktionen
förvaltadt på enahanda sätt, som Pensions-kassans öfriga till utlåning
disponibla medel och i sammanhang dermed redovisadt; varande
säkerliets-handlingarne för samtliga lånen från Arméens Pensions-kassa
sednast granskade af Arméens år 1847 församlade Fullmäktige, som icke
funnit något att dervid erinra.
Slutligen hafva Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet å det förhållande, att, till följd af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga beslut den 14 November 1844, Arméens Pensions-kassa kommit
att gå i mistning af den vakans- och liggetidsbesparing å lönen
efter ur rullorna afförde Kapitenen vid Ingeniör-Corpsen, Riddaren
af Eders Kongl. Maj:ts Svärds-orden, Baltzar Cronstrand, som skulle
hafva
— 409 —
hafva Kassan, jemlikt Kongl. Brefvet den 20 Februari 1767, tillkommit.
Denna Revisorernes anmälan, att Eders Kongl. Majit i nåder frånkännt
Armeens Pensions-kassa rättighet till lönbesparings åtnjutande
uti ifrågavarande fåll, anser Direktionen i underdånighet icke kunna
vara föremål för något Direktionens yttrande.
Direktionen framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet
och nit,
Stor mäktigst e, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
MAUR. LEWENHAUPT,
P. Bi.om. C. H. Möllersvärd. T. W. Lode.
H. ScHUTZERCRANTZ. GuST. SCHURER V. WALDHEIM
Stockholm den 31 Januari 1848.
C. Åhman. Johan O. Jonson.
Tillägg till ofvanstående underdåniga Utlåtande.
Storimiktigste Allernådigste Konung!
Sedan numera till Direktionens öfver Arméens Pensions-kassa
kännedom kommit, det Arméens sednast församlade Fullmäktige medgifvit,
att, under tiden intilldess Arméens näst sammanträdande ombud
blifva i tillfälle att besluta i den bos Fullmäktige väckta frågan om
särskild årlig räkenskap öfver de till Arméens Pensions-kassas
disposition ställda stats-medel, Rikets Ständers Revisorer må äga tillgång
tili nämnde Kassag räkenskaper och protokoller, får Direktionen,
52
- 410 —
såsom tillägg till dess, i anledning af Rikets Ständers Revisorers år
1847 afgifna Berättelse om då verkställd granskning af Stats-verkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders styrelse och förvaltning
för åren 1844 och 1845, under den 31 sistlidne Januari, afgifna
underdåniga förklaring, ofvanberörde förhållande härmed underdånigst
anmäla.
Direktionen framhärdar med undersåtlig vördnad, nit och trohet,
Stor mäktig ste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl, M a j: t s
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
HAUK LEWENHAUPT
P. Blom. G. H. Möllersvärd. T. W. Lode.
H. ScHUTZECRANTZ. GuST. ScHURER V. WALDHEIM.
Stockholm den 10 Februari 1848.
C. Åhman. Johan O. Jonson.
— 411 —
Kongl. Styrelsens för Fängelser och
Ar bets-inrättningar
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers år 1847 församlade Revisorers
Berättelse rörande granskningen
af anslagen till fångvården.
Stonnäbtigste Allernådigste Honung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss den 29
nästlidne December å Rikets Sländers Revisorers afgifna underdåniga
Berättelse om den af dem år 1847 verkställda granskning af statsförvaltningen
åren 1844 och 1845, i hvad densamma angått fångvårdsmedlen,
får Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar i
Riket, för så vidt de i samma Berättelse gjorda framställningar synts
böra föranleda till utlåtande af Styrelsen, sådant härmed i underdånighet
afgifva.
Med förmälan, att den underdåniga Berättelse om fångvården,
som vid den tid, revisionen ägde rum, sednast var af Styrelsen afgifven,
omfattade åren 1843 och 1844, hafva Revisorerne framställt
den önskan, att ifrågavarande Berättelse måtte framgent för Revisorerne
vara att tillgå för samma två år, hvilkas redogörelser böra granskas,
äfvensom Revisorerne lastat uppmärksamheten på nyttan deraf, att
samma Berättelse hädanefter blefve till trycket befordrad och med allmänna
tidningarne utdelad; i anledning hvaraf Styrelsen får i underdånighet
yttra, dels att Styrelsen hyser den förhoppning, att den underdåniga
Berättelse, sorn bör för hvarje förflutet år af Styrelsen afgifvas,
och hvilken, sedan Revisorernes sammanträde upphört, blifvit afgifven
jemväl för åren 1845 och 1846, hädanefter skall kunna aflemnas, särskilt för
hvarje år, underdetpåföljande, dels ock alt Styrelsen för sin del, instämmer
i Revisorernes yttrade åsigt om nyttan deraf, att årsberättelsen blifver,
på del af Revisorerne föreslagna sätt, till allmänhetens kunskap befordrad.
Revisorerne hafva anmärkt, att Löjtnanten vid Gottlands National-Beväring
Oscar Charpentier, hvilken varit anställd såsom Officer
vid ett å Waxholms fästning förlagdt Krono-arbets-kompani, men vid
\
— 412
tillträdandet af nämnde befattning innehaft beställning såsom redogörare
vid ett annat, å Rindö invid Waxholm stationeradt, dylikt kompani,
blifvit, genom Eders Kongl. Majlis nådiga Bref den 8 Augusti
1844, tillagd skjuts- och traktaments-ersättning med 60 R:dr 48 sk.
9 rst. Banko för resa från Gottland till Waxholm, hvilket förhållande
Revisorerne ansett anmärkningsvärdt derföre, att Charpentier skulle
härigenom kommit i åtnjutande af ersättning för en resa, som aldrig
ägt rum.
I afseende härå får Styrelsen i underdånighet upplysa: att, sedan
Charpentier, genom, nådiga General-ordres den 6 Mars 1843, blifvit
beordrad att tjenstgöra såsom Löjtnant vid förstnämnde Krono-arbetskompani
samt att för berörde ändamål å tjenstgörings-orten sig inställa,
när sådant af Styrelsen påkallades, detta kompani icke Elif vit
organiseradt, och Charpentier tjenstgöring såsom Officer vid detsamma,
i följd deraf, icke eller påfordrats förr, än i Maj månad påföljde
året; att Charpentier emedlertid, i afvaktan derå, sökt och erhållit anställning
såsom redogörare vid arbets-kompaniet å Rindö, hvilken befattning
dock icke tagit sin början förr, än den 5:te Augusti 1843
och således efler det lian blifvit kommenderad såsom Officer vid Kronoarbets-corpsen;
vid hvilket förhållande Revisorernes yltrade förmodan,
det Charpentier erhållit ersättning för en resa, som icke ägt rum, torde
få anses innefatta ett misstag.
Hvad vidare beträffar Revisorernes anmärkning, att Styrelsens
protokoll skulle befunnits förda med mindre noggranhet, såsom exempel
hvarpå anförts: att ett, enligt diarium och registraturet, under
den 10 April 1844 afgjordt ärende icke omförmäkles i protokollet för
samma dag, så får Styrelsen i underdånighet erinra, att om äfven det
af Revisorerne omnämnda, men icke till föremål eller beskaffenhet
uppgifna ärende skulle vara uti protokollet obehörigen utelemnadt,
sådant likväl icke synes utgöra skälig grund för det af Revisorerne
uttalade allmänna omdöme rörande protokolls-föringen hos Styrelsen.
Revisorerne hafva fästat uppmärksamheten dervid, alt föreståndare-
och redogörare-befattningarne vid åtskilliga Korrektions-inrättningar
voro förenade hos en person, samt att derigenom nödig kontroll
öfver den till sistnämnde befattning hörande uppbörd saknades.
Nyssnämnde af Revisorerne anmärkta förhållande har vid den
tid, revisionen omfattat, ägt rum vid Korrektions-inrättningen på
Norrmalm här i staden samt vid Korrektions-inrättningarne i Malmö,
Norrköping och Götheborg, men vid de tre förstnämnde Korrektions
-
413 —
inrättningarne nu mera upphört, sedan Eders Kongl. Maj:t, på Styrelsens
underdåniga hemställan, under den 26 November 1846, vid
fastställande af stater för fångvårds-utgifterna, beviljat löner för särskilde
redogörare vid dessa inrättningar, och dylika tjenstemän derefter blifvit
af Styrelsen tillförordnade; hvaremot vid Korrektions-inrättningen
i Götheborg, der föreståndare- och redogörare-befaltningarne ännu
äro förenade hos en tjensteman och inom hvilken inrättning
fångantalet är betydligen mindre, än vid någon af de öfriga Korrektions-inrättningarne,
den af Revisorerne åsyftade kontroll å redogörarens
uppbörd utöfvas af en Direktion.
Hvad slutligen angår Revisorernes yttrande, att, enligt de vid
härvarande Korrektions-inrättningar tillämpade matordningar, kosthållet
derstädes syntes vara bättre, än det, som den frie, i andras bröd ej
varande, arbetaren, den indelte soldaten vid tåg och marscher samt
den fattigare delen af befolkningen i allmänhet äro i tillfälle att erhålla;
så får Styrelsen i underdånighet andraga, att, enär någon måttstock
för jemförelsen emellan det kosthåll, staten består en korrektionist
och det en fri person af den fattigare klassen kan sig bereda,
destpmindre lärer förefinnas, sorn en menniskas af nyssnämnde klass
lifsuppehälle ej kan bestämmas hvarken till qvantiteten af föda, eller
kostnaden för dess anskaffning, helst detta uppehälle på de olika graderna
af fattigdom omvexla och aftaga ända derhän, att man någon gång
erfar, att uslingar dött af svält; och då det förekommer osannolikt, att
soldaten för den kontanta aflöning, som med 13 sk. 6 rst. om dagen honom
under tåg tilldelas, ej skulle kunna förskaffa sig lika god och
ymnig föda, sorn korrektionisten på Långholmen undfår, hvilkens
portion i medeltal under åren 1844 och 1845 kostat 7 sk. lii. rst,
synes det som, derest jemförelse emellan soldatens och korrektionistens
underhåll skall anställas, till grund derför heldre borde tagas hvad
Eders Kongl. Maj:t och Kronan, likmätigt Fältstaten, i krigstid och under
öfningsläger i fredstid består soldat, eller proviant-portionen in
natura, hvilken jemförelse dock, i stället att leda till den af Revisorerne
dragna slutsats, gifver det resultat, att en korrektionists på Långholmen
portion utgör endast fyra femtedelar af en soldats fältportion;
hvarjemte Styrelsen ansett sig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derpå, att vid Korrektions-inrättningen på Långholmen
fångpersonalen tillförene mest bestått af försvarslöse personer, hvilka
icke blifvit till undergående af bestraffning der intagne, samt att de
på sednare tid vid inrättningen intagne straff-fångar sysselsättas med
stenhuggning, hvilket tunga och under tolf timmar dagligen fortfarah
-
— 414 —
arbete krafvel1 en stark föda, så att någon annan minskning i portionen,
än som för bristande flit, under namn af ”latkost” ålägges,” icke
torde skäligen kunna göras. Till bevis derpå, att nedsättning i kostnaderna
för straff-fångars underhåll varit föremål för Styrelsens omtanke,
torde emedlertid, bland annat, få anföras, att Styrelsen, redan vid
afgifvande af förslag till stater för år 1845, i underdånighet föreslagit
minskning i brödportionen med en tredjedel för fångarne vid de strafffängelser,
hvarest icke ständig sysselsättning kunde dem beredas,
och hvilken minskning, sedan den Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställts,
blifvit, oaktadt vederbörande Kommendanters deremot yttrade betänkligheter,
genomförd. Styrelsen anser sig likväl, tilf undanrödjande af
den nu allmänt rådande föreställningen, alt fångkosten är bättre än behofvet
påkallar, böra i underdånighet hemställa, om icke Eders Kongl. Maj:t
skulle i nåder finna lämpligt infordra Sundhets-Koilegii underdåniga
yttrande, rörande det qvantum födoämnen, som, med iakttagande af
största besparing i kostnad, anses behöfligt och tillräckligt lör till
tvångsarbete hällne fångar.
Med återställande af remiss-handiingarne samt bifogande af en
utaf undertecknad, General-Direktör, afgifven förklaring öfver en i
Revisorcrnes ifrågavarande underdåniga Berättelse upptagen, fång vårdsförvaltningen
icke rörande, anmärkningspunkt, framhärdar Styrelsen
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aller 11 ådigste Konung!
Eders K o 11 g 1. M a j: L s
underdånigste, tropligtigste
..tjenare"och undersåte:1,
K. voss TROIL.
R. Tu. Cederschöld. C. M. Kruskopf.
Slockholm den 28 Januari 1848.
E. A. F. Lindencrona.
— 415 -
General Direktören E. von Troils
särskilda förklaring öfver 1847 års
Revisionsberättelse. s
Stormakt i gste Aller nådigste Konung!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva anmärkt, hurusom,
sedan Eders Kongl. Maj:t, under den \[\ December 1840, förordnat, att
Ordföranden i Fångvårds-Slyrelsen Loide under tiden frånträda de lönevilkor,
förut innehafvande tjenst åtföljde, och hvilka då, efter sig företeende
omständigheter, skulle antingen uppbäras af den, som komme
att samma tjenst bestrida, eller ock Stats-verket besparas, jag likväl under
December månad 1844 och liela äret 1845, jemte arfvode såsom
Ordförande i Fångvårds-Styrelsen, åtnjutit och qvitterat Majors-lönen
vid Westerbottens Fältjägare-Corps för samma tid: anmälande för
hållandet till den åtgärd, Rikets Ständer kunde finna skäl att i anledning
deraf vidtaga; hvarefter slutligen upplyses, att ofvannämnde Majorson,
under den 7:de Juli 1846, blifvit, såsom dels till den tjenstförrättande
ollicern allemnad, dels till Stats-verket inbetald, fullständigt
redovisad.
Enär, enligt ofvannämnde nådiga Bref af den 14 December 1842,
Eders Kongl. Måj:t förklarat Sig vilja i hvarje sådant fall, som det ifrågavarande,
i nåder besluta om fördelningen och användandet af den
lön, som borde frånträdas, lärer ock deraf vara en följd, att någon verkställighet
af det nådiga beslutet ej kunde följa förr, än detsamma hunnit
utfärdas, hvarföre jag ock, i afvaktan deraf, endast till den tjenstförrättande
ollicern förskottsvis aflemnade hvad jag förmodade komma att
honom tillerkännas, men så snart Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift
blifvit mig meddelad, densamma genast fullgjorde; hvilket förfarande
synes mig med förhållandernas beskaffenhet så öfverensstämmande, att
vidare förklaring icke erfordras.
Deremot skattar jag mig lycklig, att det ej kan tillkomma mig att
förklara hvad åtgärd, Rikets Ständer, med anledning häraf, skola kunna besluta
att vidtaga, eller af b vad anledning Revisorerne gjort hemställan om
sådan åtgärd, innan de upplyst, att full redovisning ägt rum, då det
hittills ansetts i sin ordning att meddela alla på saken inverkande kända
förhållanden, innan hemställan om åtgärd derutinnan afgifvits; äf
-
— 416
vensom huru förfarandet med besparingar inom Westerbottens FäJtjägare-Corps
kan föranleda anmärkning mot Fångvårds-Styrelsens räkenskaper
och förvaltning.
Framhärdande med djupaste vörnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aller nådigs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
E- v. Troil
Stockholm den 28 Januari 1848.
— 417
Stuteri-Öfverstyrelsens
underduniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar vid Stuteriernas
räkenskaper för åren 1844 och
1845.
Stormäktigste Alle madi g ste Konung!
Genom nådig Remiss af den 28 nästlidne December, anbefalld att
inkomma med underdånigt Utlåtande, i anledning af de uti Rikets
Ständers Revisorers till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga Berättelse
framställda anmärkningar vid Stuteri-Öfverstyrelsens samt Flyinge
Hingst-depots räkenskaper för åren 1844 och 1845, får Öfverstyrelsen,
beträffande det anmärkta förhållandet, att hela beloppet af Öfverstyreisens
kontanta behållning vid 1845 års slut, 4,272 R:dr 5 sk. 7 rst.,
befunnits i kassan qvarliggande, ehuru Stuteri-Öfverstyrelsen med
Banken öppnat räkning, i underdånighet anföra, att Stuteri-Öfverstyrelsen,
hvars instruktion icke föreskrifver, att under händer hafvande medel
skola i Banken insättas, vidtagit denna åtgärd för egen säkerhet, då
Öfverstyrelsen på längre tid innehaft betydligare summor, men att
någon slik insättning uti Banken vid det anmärkta tillfället icke kunde
komma i fråga, enär större delen af behållningen vid 1845 års slut
skulle redan de första dagarne af år 1846 utbetalas.
Beträffande åter Flyinge Hingst-depots räkenskaper, så enär deruti
linnes balanseradt ett belopp af 1,250 R:dr, utgörande fordran för
hästar, hvilka Ottenby Stuteri under föregående år bekommit, med
anmärkning uti balansförteckningen, att fordringen berodde på framdeles
skeende liqvid genom erhållande af unghingstar, hafva Revisorerne,
som af räkenskaperna jemväl funnit, att från Ottenby blifvit till
Flyinge aflemnade år 1844 tre hingstar och år 1845 en hingst, för
hvilka Flyinge erlagt kontant betalning, fästat uppmärksamhet dervid,
alt värdet af dessa 4 hästar icke fått gå i liqvid för Ottenby Stuteris
ofvannämnde skuld.
I anledning häraf får Stuteri-Öfverstyrelsen underdånigst upplysa,
att denna skuld, utgörande värdet för åtskilliga ston, hvilka, då
Flyinge organiserades till hingst-depöt, derifrån aflemnades till Otten
-
— 418
by, likväl sedermera minskats förmedelst årliga leveranser af unghingstar
från Ottenby till Flyinge, intilldess, vid nu ifrågavarande tidepunkt,
de större byggnadsarbetena på Ottenby så medtogo penningetillgångarne,
att detta Stuteri icke kunde umbära kontant liqvid för de till Flyinge
då aflemnade hingstar. Vid detta förhållande, och enär Flyinge dessutom
för tillfället ej behöfde det återstående fordringsbeloppet, samt, om
ett sådant behof skulle yppats, Stuteri-Öfverstyrelsen i allt fall ägde utväg
att af under händer hafvande medel hålla depöten detsamma tillhanda,
ansåg Öfverstyrelsen Ottenby böra erhålla anstånd tills vidare med
afbetalningen å dess skuld till Flyinge.
De nådiga remisshandlingarne återfölja, och Stuteri-Öfverstyrelsen
framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ls
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
F. BRAUNERHJELM.
Stockholm den 18 Januari 1848.
J. A. Lundström.
— 419 —
Kommittéens för Salpeter-ärenderna
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid salpeterfondens
räkenskaper för åren 1844 och
1845.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Tili följd af erhållen nådig befallning att till Eders Kongl. Maj:t
inkomma med underdånigt Utlåtande i anledning af de anmärkningar,
som vid salpeterfondens räkenskaper för åren 1844 och 1845 blifvit i
Rikets Ständers Revisorers Berättelse om verkställd granskning af Statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för nämnde år framställda, får Iiommittéen för Salpeterärenderna
nu afgifva underdåniga yttranden öfver samma anmärkningar
i den ordning, de blifvit i Revisionsberättelsen omförmälda.
I anledning af hvad Revisorerne inhemtat, dels att de på expektansstat
förflyttade salpetersjuderi-tjenstemän, hvilkas löner borde med
den 1 Juli 1844 upphöra, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref
den 14 förutgångne Maj, blifvit berättigade att sina innehafvande arfvode»
tills vidare bibehålla, under vilkor, att de, så länge helsa och
krafter medgåfve, skulle salpeterproducenter med biträde tillhandagå, dels
att deras aflöning, då utgjorclé 1,200 R:dr, får Kommittéen i underdånighet
upplysa, att på expektansslat numera endast qvarstå Styresmännen
i Södermanlands och Blekinge Län, hvardera med årligt arfvode
af 300 R:dr, samt Understyresmannen i Nerikes Län, med ett arfvode
af 100 R:dr årligen, äfvensom att de på indragningsstat förflyttade Salpetersjudeii-Yerkmästarnes
antal, som år 1845 var 30, derefter betydligen
minskats.
Då de gratifikationer f. d. Salpetersjuderi-Styresmannen i Södermanlands
Län, Bergmästaren M. E. Sköldberg, under revisionsåren erhållit,
blifvit till honom, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga föreskrifter,
utbetalda, torde något yttrande öfvei Revisorernes framställning
härom icke af Kommittéen erfordras.
Vid Revisorernes yttranden, rörande de förmåner, som till salpeternäringens
förkofran varit under åren 1844 och 1845 i nåder beviljade,
äfvensom angående Kronans verkliga kostnad för hvarje vid krut
-
— 420 —
brak levereradt Lispund salpeter, eller 7 R;dr 21 sk. för år 1844 och
7 R:dr 15 sk. för år 1845, får Kommittéen erinra, att icke endast inlösen
samt uppbörds-, transport- och magasinskostnader, utan äfven
aflöning, pensioner och andra utgifter, jemte afskrifningar af propriebalanser
och förbrukade inventariers värde m. m., härvid tagits i
beräkning; varande likväl hela den härigenom uppkomna kostnad
mindre, än hvad i blott inlösen, 7 R:dr 24 sk. per LM., för levererad
salpeter, för icke så lång tid tillbaka, utbetaldes. De premier, som under
den förra tiden voro anslagna för salpeterladors anläggande efter Österbottniska
methoden, hafva längesedan upphört att utgå.
Vidare hafva Revisorerne, med tillkännagifvande, att salpeterfondens
inkomster under den tid, revisionen omfattat, lemnat ett öfverskott
af 169,511 R:dr 36 sk., anmärkt, att det af Rikets Ständer bestådda
anslag, 194,000 R:dr om året, måste vara alldeles för högt tilltaget; och
derjemte fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på olämpligheten af att
till allmänna ändamål anvisa mera, än hvad som ungefär motsvarade
behofvet.
I afseende på ifrågavarande anmärkta förhållande, torde följande
tjena till upplysning:
Sedan Kongl Maj:t, uppå Rikets Ständers gjorda underdåniga framställning,
den 7 April 1830, i nåder förordnat, att salpetergärden, emot
af Rikets Ständer bestämd ersättning derför i ett årligt statsanslag af
124,000, skulle med samma års utgång upphöra, dock med vilkor, ”att,
i händelse detta anslag framdeles indroges eller nedsattes, eller ock
salpeternäringen, såsom dädanefter ankommande på enskild idoghet,
emot förmodan så förfölle, att Kronans vanliga behof af salpeter icke
kunde erhållas, salpetergärden då ånyo skulle vidtaga och utgå på sätt
dittills ägt rum,” blef ifrågavarande ersättningsbelopp, jemte ett förut
i flera år utgånget anslag af 70,000 R:dr, mindre än hvad genom krutförsäljning
till Statsverket årligen inflyter, såsom ytterligare bidrag till
salpeternäringens bedrifvande samt upprätthållande genom uppköp af
dess produkt för Statens räkning, med tillsammans 194,000 R:dr å Riksstaten
uppfördt, och har sedermera oafbrutet fortfarit att för det dermed
afsedda ändamålet utgå.
I anseende till det dåvarande höga inlösningspriset af 7 R:dr 24
sk. per LM., ökades likväl salpetertillverkningen årligen utöfver hvad vid
berörde statsanslags beviljande var påräknadt; i följd hvaraf så väl detsamma,
som den från äldre tider samlade salpeterfonden snart hade
blifvit otillräckliga till fullgörande af Statens åtagna förbindelse att inlösa
all inom Riket tillverkad salpeter, som Kronan hembjöds.
— 421 -
Kongl. Maj:t pröfvade derföre skäligt att, till förekommande af salpeterfondens
fullkomliga upplösning, tid efter annan nedsätta inlösningspriset,
hvarigenom, äfvensom genom årliga tillverkningens, till följd
deraf, vållade hastiga nedgående till under hälften af de förra årens
belopp, besparingar å statsanslaget under sednare tider årligen uppkommit.
Dessa hafva likväl, sedan årliga tillverkningen, till följd af på nådig
befallning vidtagna åtgärder tili näringens återupphjelpande, från år
1843 varit i stigande, derefter årligen minskats, och skola, då, efter ali
beräkning, produktionen fortfarande kommer att ökas och inom kort
uppgå till krutbrukens årliga salpeterbehof af 28,000 LU, med bibehållande
ungefärligen af ofvannämnde pris för hvarje LU, ej allenast
helt och hållet försvinna, utan äfven genom sin frånvaro göra det nuvarande
statsanslaget otillräckligt för sitt ändamål, och anlitande af
salpeterfondens tillgångar nödvändigt för att fylla den blifvande bristen.
Af hvad sålunda blifvit upplyst, vågar Kommitteen i underdånighet
tro, att Revisorernes här ofvan yttrade åsigt, rörande obehöfligheten
af hela det ifrågavarande anslaget, icke öfverensstämmer med rätta
förhållandet.
Slutligen hafva Revisorerne, vid inventering af salpeterfondens
säkerhetshandlingar, framställt åtskilliga anmärkningar, till hvilkas besvarande
Kommittéen får underdånigst anföra följande:
Rörande de till hospitals- och barnhusfonden beviljade och ännu
utestående lån, dels, före revisions-åren, af 22,000 R:dr, dels, den 31
December 1844, af ytterligare 18,000 R:dr, hvarigenom det varit möjligt
att från upplösning frälsa Hospitals-inrättningen, torde något yttrande
icke påkallas, enär Eders Kongl. Maj:t under nuvarande Riksmöte
lärer till Rikets Ständer aflåta nådig Proposition om ifrågavarande
lånebelopps afskrifning ur räkenskaperna.
A det Serafimer-Lasarets-Direktionen meddelade lån af 10,000 R:dr
hafva, den 27 nästlidne Januari, 2,000 R:dr blifvit afbetalda; skolande,
enligt derom hos Kommittéen gjord anmälan, återstoden af beloppet
under loppet af instundande vår liqvideras.
De å Theater-Styrelsens lån resterande 1,000 R:dr äro förfallna,
att den 1 nästkommande Juli inbetalas.
Hvad angår de från salpeterfonden på blotta namn utlemnade
lån, så har Kommittéen, enär något förbud mot dylika låns utgifvande
icke uti 1832 års Kongl. Reglemente för salpeter-ärendernas förvaltning
finnes stadgadt, ansett sig böra vidtaga denna utväg, för att söka
göra fondens tillgångar fruktbärande, då något äfventyr dermed icke
- 422 —
varit förenadt och inteckningssäkerhet icke kunnat erhållas; men Kommitteen
har, i följd af Revisorernes framställning, beslutit att hädanefter
icke utgifva dylika lån, hvarigenom dock kan hända, att en betydlig
del af fonden kommer att ligga ofruktbar.
Upplysningsvis får jemväl nämnas, att en del af dessa lån äro efter
år 1845 inbetalda, samt att de öfriga dels äro förfallna till betalning
under innevarande år, dels kunna när som helst till inbetalning
inom sex månader uppsägas.
Den i nåder remitterade handlingen återställes, och Kommittéen
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P WESTEKSTHAA». J. P- EEFIIÉA
Stockholm den 11 Februari 1848.
C. A. Westerstrand.
— 423
Öfver-Ståthållare-Em betets
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1847 års Revisorers anmärkningar vid
Stockholms Stads Kronoräkenskaper.
Stos mäkligste Allernådigste Konung!
Genom nådig Remiss af den 2 December sistlidet år, hvilken den
7.'de derpåföljde Januari till Öfver-Slåthållare-Embetet ankom, har Eders
Kongl. Maj:l, med öfverlemnande af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers, uti liärhos i underdånighet bifogade utdrag, afgifna Berättelse
om Statsverkets, jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under åren 1844 oc^ i845, i nåder behagat infordra Öfverstå
thållare-E tn betets underdåniga Utlåtande; till fullgörande hvaraf ÖfverStåthållare-Embetet
i underdånighet får anföra:
Angående de anmärkta utbetalningarne från allmänna indragningsstaten
af 1,000 R:dr Banko årligen till hyra för de af Öfver-StåthållareEmbetets
Kansli begagnade embetsrum i den så kallade Westinska egendomen:
att dessa hyresmedel utgå, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts
lör Öfver-Ståthållare-Embetet sednast fastställda nådiga stat samt deruti
åberopade nådiga skrifvelser, men äro ställda på indragning, och att
någon annan åtgärd för Stats-verkets befrielse från denna afgift icke
blifvit Öfver-Ståthållare-Embetet hittills meddelad.
Beträffande åter den skillnad af 201 R:dr i3 sk. 9 rst., sorni 1843
och 1844 års depositionsräkningars ut- och ingående balanser skulle förefinnas
och som af Kammar-Rätten skulle vara förbisedd, så upplyses
detta förhållande tydligen derigenom, att af de 334R:dr 15 sk. 2 rst., som
ända från år 1715 blifvit i deposilions-räkningarne balanserade, 201 R:dr
i3 sk. 9 rst. uti i843 års räkning blifvit afförda, härledande sig derifrån,
att vid närmare granskning af räkenskaperna befanns, att det fel i
räkenskapsföringen vid förstnämnde tid förelupit, att samma personer, som
uppfördes vara skyldiga depositionskassan förenämnde belopp, jemväl voro
upptagna såsom ägande samma belopp att fordra; hvilken rättelse blifvit
i i843 års räkning iakttagen och med verifikationer, som fullständigt
utreda förhållandet, bilagd, på hvilken grund någon balans lika litet förefinnes,
som någon anmärkning af Kammar-Rätten derutinnan skulle
— 424 —
skulle kunnat utfärdas. — Och har i öfrigt, på sätt Revisionsberättelsen
antyder, någon anmärkning vid denna räkning för år 1844 blifvit
Öfver-Ståthållare-Embetet meddelad.
Vidkommande dernäst, att 688 R:dr 28 sk. x rst., utgörande medel
från år 1715 till och med 1747» sorn * 1762 års räkning finnas balansei’ade,
icke skulle hafva blifvit, i öfverensstämmelse med Kongl. Brefvet
den 28 November 1841, till Stats-Kontoret öfverlemnade, så ehuru de
utgöra dels skillnaden emellan de 384 R;dr 15 sk. 1 rst., som från år 1715
till och med år 1747 ocb allt framgent blifvit balanserade, derifrån förut
omförmälde 201 R:dr i3 sk. 9 rst. blifvit, såsom enahanda personer både
debiterade och crediterade, i 1843 års räkenskaper afförda, dels framlidne
Öfver-Ståthållaren Grefve Törnflychts balans år 1762, äro de likväl,
på grund af förbemälte Kongl. Bref, från Öfver-Ståthållare-Embetets
Kanslis räkning i Banken till Kongl. Räntekammarens räkning derstädes,
under den 5 Maj 1343, öfverflyttade; likväl och som utredningen af de
äldre årens balanser fordrade en längre tid, och deras beskaffenhet, i anseende
till räkenskapernas ofullständighet. den tiden, befanns svår att utreda,
så komma de, så snart utredning hunnit verkställas och behörig afskrifning
blifvit beviljad, att från Kongl. Stats-Kontoret reqvireras och
på Öfver-Ståthållare-Embetets Kanslis räkning i Banken åter insättas.
Hvad slutligen angår den vid Stockholms stads Kronoräkenskaper
gjorda anmärkning, i afseende på afskrifning för fattigdom af bevillningsafgifter
för krogrörelse med tillsammans 1,778 R:dri6sk. för begge
åren, har Öfver-Ståthållare-Embetet, som, i afseende på afkortningarne,
enär de ske i laga form, blott tillkommer att befordra deras afförande
ur räkenskaperna, och för att sålunda kunna afgifva det affordrade underdåniga
Utlåtandet, måst från denna stadens Handels-Kollegium, som med
delar tillståndsbref för ej mindre krögeri- än spisqvarters- qch traktörsmed
flera dylika rättigheters idkande samt, enligt gällande Bevillningsstadga,
har sig ålagdt, att genom antagande af boi’gen eller skattens erläggande
i förskott, försäkra Kronan 0111 afgiflens utgörande, infordra
behörig förklaring i omlörmälda; anmärkningsfråga, hvilken Öfver-Ståtbållare-Embetet
får i underdånighet härhos bifoga, samt då Krono-Uppbörds-Kommissarierne,
förmedelst pågående uppbördsstämma, äro förhindrade,
att inom den återstående korta tiden för förklaringens afgifvande,
något på räkenskaperna grundadt skriftligt utlåtande härutinnan meddela,
efter inhemtad kännedom, tillika i underdånighet upplysa, alt uti de anmärkte
afkortningarne ej ensamt ingå sådana för krog- och spisqvarters-rörelser,
utan äfven för källarmästare, traktörer och hembryggeri
idkare,
— 425 —
idkare, med flera, samt att då Kongl. Maj:ts och Kronans rätt till dylika
utskylder, hvilka, till följd af ingången borgen i konkurser bevakas,
icke annorlunda, än som oprioriterad fordran blir ansedd, afskrifningar
för fattigdom icke kunna undvikas, enär närings-idkarne sjelfve sakna utmätningslillgång,
och deras löftesmän till borgenärers förnöjande afträdt
sin egendom; vid hvilka afskrifningar de i Uppbörds-Reglemente och
författningar föreskrifna åtgärder af uppbördsmännen noga blifvit iakttagna.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung*
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. W. SPRENGTPORTEN
Stockholm den 29 Februari 1848.
P. E. Ingelgren.
54
— 426 —
Stockholms Stads Handels-Kollegii
förklaring, i anledning af 1847 års Revisorers
anmärkningar vid Kronoräkenskaperna
för nämnde stad.
Till Öfver-Ståthållare-Embetet!
I anledning af Öfver-Ståthållare-Embetets remiss å ett utdrag af
Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgifna Berättelse, angående samma
år verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1844 och
i845, innefattande anmärkning dervid, att afskrifning för fattigdom ägt
rum af bevillningsafgifter för krogrörelse under nämnde år, nemligen
för år i844: 705 R:dr och för år 1845: 773 R:dr 16 sk. Banko, få undertecknade,
som under berörde tid varit Ordförande och Ledamöter i Stockholms
stads Handels-Kollegium, härmed afgifva det utlåtande, att borgen
blifvit hos Kollegium, i den ordning författningarne föreskrifva,
ställd af alla de personer, som med vederbörligt tillstånd här i staden
idkat krogrörelse, för de samma rörelse åtföljande utskylder, samt att
de personer, hvilka sådana borgensförbindelser ingått, då varit allmänneligen
ansedde för deremot svarande vederhäftighet, och på sådan grund
blifvit af Kollegium såsom borgesmän godkände; men att, enär det icke
tillkommer Kollegium att med utskyldernas indrifvande taga befattning
eller, om tillgång saknas, för desamma bevilja afskrifning, undertecknade
ej kunna upplysa, huruvida löftesmännen, till följd af inträffade förändringar
i deras ekonomiska ställning, då utskylderna skolat erläggas,
funnits oförmögne att desamma betala. Särskilt få undertecknade, i
anledning af Revisorernes berörde berättelse, erinra, att, då nu gällande
Bevillningsförordning i 14 §• innehåller: ”Den, sorn vill undgå bor
dens
ställande för året, vare skyldig att förskottsvis betala afgiften;”
det ingalunda varit på Kollegium beroende, att ifrågavarande afgifter
förskottsvis affordra vederbörande krog-idkare, enär, till följd af omförmälda
stadgande, endast dem är medgifven optionsrätt att antingen anskaffa
borgen, eller afgiften förskottsvis erlägga. Stockholms stads Handels-Kollegium
den i5 Februari 1848.
G. Holm. Joh. And. Björck. J. G. Zander.
J.x J. Schönmeijer. Carl Aug. Earlson.
/. Lagermark.
— 427 —
Kongl. Kammar-Rättens
underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers år
1847 församlade Revisorers
anmärkningar vid Landsboksräkenskaperna.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorer för granskning
af Statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning åren 1844 och 1845, bland annat, fästat uppmärksamhet ej
mindre dervid, att uti Östergöthlands Läns landsböcker för berörde
år upptagas i skuldbalanserna, under titel: Landtränteriets äldre förskotter,
24,137 R:dr 26 sk. 1 rst. för durchmarch-kostnader; hvadan
Revisorerne hemställt, att utredning af förhållandet med denna, uti de
till Eders Kongl. Majits och Rikets Stats-Kontor ingående Landtränteriredogörelse-handlingar
icke upptagna, post måtte med görligaste första
äga rum, än ock derå, att Kronobergs Läns landsbok för år 1845 icke
upptager ingående balansen till samma belopp, som uti det förutgångna
årets hok utbalanseras; så har, efter det Stats-Kontoret häröfver afgifvit
infordradt underdånigt yttrande, Eders Kongl. Majit, genom remiss
af den Urte dennes, i nåder anbefallt Dess och Rikets Kammar-Rätt att
med underdånigt utlåtande i ämnet till Eders Kongl. Majit skyndsamligen
inkomma.
Till åtlydnad häraf, får Kammar-Rätten, beträffande först omförmälda,
i Östergöthlands Läns landsböcker balanserade, 24,137 R:dr26sk.
1 rst., underdånigst anföra: att, på sätt af bilagde, iÖfver-Revisions-Departementets
Provins-Räkenskaps-kontor författade och verificerade utredning
inhemtas, nämnde belopp utgör en del af de från Länets Ränteri, åren
1811 med 1815, till ett sammanräknadt belopp af 38,171 Ridr 16 sk.
6 rst. förskjutna durchtågs-kostnader; samt att, ehuru, enligt hvad åberopade
utredning jemväl ådagalägger, dessa kostnader, dels genom
kontanta återbetalningar åren 1812 och 1815, dels ock medelst StatsKontorets
afförings-anordningar af den 31 December 1818 och 15 December
1823, blifvit Landtränteriet till fullo ersatta och i Ränteriräkenskaperna
afförda, nu ifrågaställda 24,137 Ridr 26 sk. 1 rst., det
oaktadt, fortfarande i landsboken kommit att balanseras, såsom Landt
- 428 —
ränteriets fordran; vid hvilket förhållande annan åtgärd i afseende
härpå icke synes erforderlig, än att beloppet varder uti landsboken
affördt, om verkställighet hvaraf Eders Kongl. Ma j:ts Befallningshafvande
i ofvanberörde Län nu utaf Kammar-Rätten erinras.
Hvad åter angår den förefunna skiljaktigheten emellan ingående
balansen uti 1845 års landsbok för Kronobergs Län; ett förhållande,
som under nu pågående granskning af förstnämnde landsbok det
ankommer på Provins-Räkenskapskontoret att anmärka, så har bemälte
Kontor upplyst, att åtskillige af Kammar-Rätten till betalande fastställda,
med 32 R:dr 42 sk. 8 rst. uti 1844 års landsbok debiterade
och såsom utestående balanserade anmärkningsmedel icke finnas vara
uti ingående balansen al 1845 års landsbok upptagna, men att medlen
emedlertid blifvit under loppet af sistberörde år till Landtränteriet inlevererade
och redovisade.
De i nåder remitterade handlingarne varda härjemte i underdånighet
återställda; och Kammar-Rätten framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare,
Aug von HARTMANSDORFF.
O. A. Tauvon. C. E. Ålander. A. Wilh. Edman.
J. A. Björkman. S. M. Tham.
Stockolm den 25 Februari 1848.
C. J. Fahnehjelm.
— 430 —
Utredning öfver de uti Östergörlands Läns Landsböcker för åren
och Landt-Ränteriets äldre förskotter
Debet.
Enligt räkenskaperna bifogade durchtågs-kostnads-räkningar, uppgå
Landt-Ränteriets förskotter:
för år 1811 till ett sammanräknadt belopp af . 5,379:
,, „ 1812  5,882:
1813
12,875:
! 1814 12,046:
Banko.
1815
45.
41.
43.
19.
10.
Af dessa
afföras uti 1846 års balans-conto, såsom kontant
återbetalda 1815 och förra åren, 1,184: 24. 11.
samt uti 1818 års Ränteri-räkning,
såsom af Kongl. Stats-Kontoret
till afskrifning beviljade:
1818 den 31 December ... 25: 3. —
„ „ _ ... 12,824:10. 6.
Återstå
hvilka uti 1845 samt föregående årens till och med
1818 skuldbalanser upptagas såsom Kronans
skuld till Landt-Ränteriet för förskjutna durchmarch-kostnader.
11.
10.
8.
1.
1,986: 10. —
38,171: 16. 6.
38,171
,14,033: 38. 5.
24,137: 26. 1.
16
Summa B:ko R:dr| 38,171 }16| 6
Stockholm af Öfver Revisions
-
Novo
Om till Kongl. Maj:t och Kronans, jemlikt förestående Utredning
och bifogade transumt, till år 1816 balanserade skuld . .
lägges hvad Landtränteriet, enligt närlagde transumt, för åren
°1816 och 1817 förskjutit, tillsammans
så befmnas de af Ränteriet för äldre åren till och med 1817
bestridda durchtågs-kostnader, bland hvilka nu ifrågavarande
24137: 26. 1. alltså, äfven måste vara inbegripna, hafva uppgått
till
38,171: 16. 6.
1,736: 23. 1.
39,907: 39.
— 431 —
1818 till och med 1845, under titel: Kongl Maj:ts och Kronans skuld
för durchmarch-kostnader, balanserade medel.
Credit.
Jemlikt Kongl. Stats-Kontorets i transumt bifogade skrifvelse den Bl
December 1818, bör af motstående afgå:
a) enligt Maj månads Kassa-inventarium för år 1812, till Ränteriet
kontant återbetalda 3: 10. 8.
b) „ Januari d:o för år 1815, d:o d:o 355: 8. 7.
e) „ Februari d:o samma år, d:o d:o 66: 20. -
421: 39. 3.
hvarjemte Kongl. Stats-Kontoret, under förenämnde
dag, bifallit afskrifning af och meddelat anordning
å återstående för åren 1811, 1812 och 1815 förskjutna
durchtågs-utgifter  12,824: 10. 6.
A 1813 och 1814 års durchmarch-kostnader, uppgående sammanlagda
till 24,922 R:dr 14 sk. 9 rst, har väl Landt-Ränteriet orätt
afskrifvit den af Kongl. Stats-Kontoret, den 30 Oktober 1820, meddelade
ersättning, 6,418: 8. 8. för 1812 års krigs-rustningar, hvilken
bordt från de till Kongl. Krigs-Kommittéen förskjutna medel
afdragas; men då, enligt Kongl. Stats-Kontorets i bestyrkta afskrifter
härlios bilagda bref och anordningar samt dess Kammarförvandtskontors
utredning, synes, att Ränteriet dessutom blifvit för sistnämnde
förskotter till fullo liqvideradt, afföras här 6,418 8. 8.
För återstoden af 1813 och 1814 års durchmarch
kostnader
18,504 6. 1.
har, på sätt nyssnämnde bilagor utvisa, afskrifning
blifvit, jemte andra medel, under den 15 December 1823
och 14 September 1825, af Kongl. Stats-Kontoret
beviljad och annordningar under samma dagar der-
om utfärdade
Summa B:ko R:dr
Banko.
13,249
24, 922 14 9
38,1711161 6
Departementets Provins-Räkenskaps-kontor den 22 Februari 1848.
Conto.
som blifvit godtgjorda dels, på sätt nämnde Utredning
utvisar, med R:dr. 38,171: 16. 6.
och dels med Kongl. Stats-Kontorets 2:ne anordningar
den 26 Juni 1817 å „ 815: 46. 6.
och den 31 December 1818 å
920: 24. 7.
39,907: 39. 7.
Stockholm sorn ofvan.
C. fV. Zetterström.
— 432 —
^Jtredning öfver skillnaden emellan de uti 1844 och 1845 års Kronobergs
Läns Landsböcker upptagna ut- och ingående balanser:
Utgående balansen från
1844 års förberörde
Läns landsbok till år
1845 påför ....
Om härifrån afräknas,
under titel: KammarRättens
anmärkningsmedel,
levererade:
för Konga Härads Fögderi
„ Kinnevalds och Norrvidinge
Häraders Dito
„ Wexiö stad ....
återstå, som uti 1845
års ingående balans
upptagas,
Levereringar i LandtRänleriet.
Inom den 30
April 1845.
Inom den 31
Augusti 1845.
Summa AnmärkningsMedel.
Summa.
9
18
42
12
18
42
186,993
32
35
42
186,960 40
Stockholm af Öfver-Revisions-Departementets Provins-Räkenskaps-kontor den
22 Februari 1848.
C. W. Zetterström.
— 433 —
Landshöfdinge-Embetets i
Linköpings Län
underdåniga Utlåtande, i anledning
af en utaf Rikets Ständers
Revisorer gjord anmärkning vid
Länets Landsböcker för åren
1814 och 1845.
Underdånigste Memorial
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss
den 11 sistlidne Februari och med anledning af Rikets Ständers år
1847 församlade Revisorers, uti afgifven Berättelse om verkställd granskning
af Stals-verkets med dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för åren 1844 och 1845, framställda anmärkning dervid,
att nyssnämnde års landsböcker för detta Län upptaga i skuldbalanserna,
såsom Landt-ränteriets äldre förskotter, 24,137 R:clr 26 sk.
1 rst, lör durchmarch-kostnader, hvilket belopp uti Landt-ränteriets
till Kongl. Stats-Kontoret afgifna redogörelse-handlingar icke förekommer,
får underdånigst Landshöfdinge-Einbetet afgifva följande utlåtande:
Uti
1815 års landsbok upptages, i utgående balansen, ett belopp
af 38,171 R:dr 16 sk. 6 rst. Banko, utgörande Landt-ränteriets fordran
för förskjutna durchmarch-kostnader under åren 1811 till och
med 1815, och sedan en del häraf blifvit Ränteriet ersatt, utbalanseras
i 1818 års landsbok den ifrågavarande summan, 24,137 R:dr
26 sk. 1 rst, som uti alla derpå följande årens landsböcker kommit
att qvarstå såsom oliqvideiacle durchmarch-kostnader, ehuru, enligt
hvad vid räkenskapernas granskning i Lands-kontoret nu är utrönt,
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontor, redan den 15 December
1823, meddelat anordning å 24,922 R:dr 41 sk. 7 rst, durchmarchkostnader
för åren 1813 och 1814, som jemväl blifvit uti Ränteriräkningen
afförda, hvarigenom både det i landsböckerna för berörda
år balanserade belopp och andra dylika förskotts-medel derutöfver
är© gocltgjorda, så att Landt-ränteriet derpå icke äger något att
fordra.
Vid sådant förhållande lärer omförmälda, af Rikets Ständers Revisorers
anmärkta balanspost endast böra uti nästa landsbok affö
55
-
- 434 —
ras, hvarom ock Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, efter
undersökning af räkenskaperna i vederbörande Revisions-kontor, genom
Bref den 25 sistlidne Februari, förordnat. Linköpings Slott i
Lands-kontoret den 13 Mars 1848.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar
Gustaf Nordström. Gustaf Norden.
Landshöfdinge-Embetets i
Kronobergs Län
underdåniga Utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1847 församlade
Revisorers anmärkningar vid Länets
Landsboks-räkenskap er.
Storaiiäktigstc Allernådigste Honung!
Sedan Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorer, vid verkställd
granskning af Stats-verkets förvaltning åren 1844 och 1845,
gjort den enda anmärkningen vid Kronobergs Läns landsboks-rakenskaper,
att 1844 års utgående balans icke instämmer med den, som
öfverföres tili 1845 års landsbok, och Eders Kongl. Majis Stats-Kontor
yttrande i ämnet meddelat; så får nu, enligt nådig Remiss den 11
sistlidne Februari, Landshöfdinge-Embetet i underdånighet upplysa,
att Läns-bokbållaren Lundblad, enligt dess underdånigst bifogade förklaring,
af förseende uraktlåtit upptaga differens-summan, 32 R:dr 42
sk. 8 rst, i den ingående balansen år 1845; men att för den likafullt
är redogjordt i räkenskapen, utan att Stats-verket eller andra vederbörande
blifvit den ringaste förlust tillskyndad.
Wexiö Lands-kontor den 1 Mars 1848.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar;
N. J. Lång. G. Lagerstråee.
— 435
Till Konungens Befallningshafvande i Kronobergs Län.
Till följd af mig meddelad nådig Remiss af den 11 dennes, får jag
äran ödmjukast upplysa, att skillnaden i balansen från 1844 till 1845
års landsbok för Kronobergs Län härleder sig derifrån, att uti 1845
års ingående balans blifvit uteglömda de från år 1844 utbalanserade
restantier, nemligen:
för Konga Härad  2: — —
„ Kinnevalds och Norrvidinge Dito 12: — —
„ Wexiö stad
18: 42. 8.
utgörande skillnaden i nämnde balans . . . B:ko 32: 42. 8.
hvilka 32 R:dr 42 sk. 8 rst. äro under 1844 och 1845 års restantier
upptagna och redovisade; hvadan alltså nämnde belopp blifvit
till Landt-Ränteriet levereradt, och kommer således i räkenskapen för
1845 att försvinna, enligt Landt-ränteriets special-räkningar för 1844
och 1845, pag. 122 för år 1844 ochpag. 122 för 1845.
Wexiö Lands-kontor den 28 Februari 1848.
O. Lundblad.
— 436 —
> Riks-Marskalks-Embetets
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse om granskningen af
Kongl. Hofstallet! samt Ulriksdals
och Gripsholms Lustslotts
räkenskaper.
Underdånigste Utlåtande!
Sedan Eders Kongl. Majit behagat i nåder inhemta Riks-MarskalksEmbetets
underdåniga Utlåtande i anledning af hvad Berättelsen om sednast
verkställda stats-revision innehåller, i afseende på räkenskaperna för
Kongl. Hofstallet samt Ulriksdals och Gripsholms Lustslott, har RiksMarskalks-Embeteti
infordrat Chefens för Kongl. Hofstallet äfvensom
Ståthållarnes på Stockholms Slott och förenämnde Lustslott underdåniga
yttranden, i hvad dem hvardera rörer; och som Riks-Marskalks-Embetet
icke har något att dervid för egen del tillägga, får Riks-Marskalks-Embetet,
under åberopande af innehållet deraf, desamma till Eders Kongl.
Majit härhos underdånigt öfverlemna. Stockholm den 12 Januari 1848.
A. POSSE.
IV. von Schoultz.
Hofstallmästaren F. Braunerhjelm»
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1847
års Revisorers Berättelse om granskningen
af Hofstallet» räkenskaper.
Stor mäktig s te Allernådigste Konung!
I Rikets Ständers Revisorers för år 1847 afgifna Berättelse, angående
samma år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, har blifvit
— 437 —
anmärkt^ hurusom uti redogörelsen för Kongl. Hofstallets reparationsmedel
för år 1844 skulle, enligt sammandrag af materialier vid stallets
reparation, för hela året finnas en behållning till år 1845 af furubräder,
furu- och ekspik till utsatta belopp, men att samma behållning ej
vore i 1845 års redogörelse för Kongl. Hofstallets reparations-medel upptagen
och redovisad; i anledning hvaraf mitt underdåniga utlåtande i
ämnet blifvit infordradt; och får jag derföre nåden i djupaste underdånighet
anföra: att vid den af Hofstallmästaren och Riddaren Kuylenstjerna,
i Oktober 1844» gjorda afleverering af de till Eders Kongl. Maj:ts Hofstall
hörande inventarier och effekter, icke någon behållning af furubräder,
ek- och furuspik blifvit aflemnad, hvarföre ej i Hofstallets räkenskaper
för i845 års reparations-medel den omnämnda behållningen kunnat
af redogöraren upptagas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
F. Braunerhjelm.
— 438
Ståthållare-Embetets på
Stockholms Slott
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse.
Stormäktigste Allernädigste Konung!
Med anledning af den utaf Rikets Ständers Revisorer väckta anmärkning,
att en uti Material-räkningen för Hofstallets reparationer år
1844 upptagen behållning af bräder och spik ej vore i 1845 års redogörelse
för Hofstallets reparitions-medel upptagen och redovisad,
får jag, som dessa år ännu ej hade mig Ståthållare-Embetet på Stockholms
Slott i nåder anförlrodt, på grund af de upplysningar jag förskaffat
mig, i underdånighet anföra följande:
Kongl. Hofstallets reparationer besörjdes ända till 1844 års slut
af Ståthållare-Embetet på Stockholms Slott, hvars Material-förvaltare
hade de till nämnde reparationer behöfliga materialier under sin vård
och redovisning. Vid 1845 års början emottogs bestyret med samma
reparationer af Hofstallmästare-Emhetet. Den dåvarande behållningen
af materialier utgjorde:
9f tolfter2-tums bräder, 1 tolft 3-tums plank, 150 stycken 3-tums furuspik,
125 stycken 4-tums dito, 125 stycken 5-tums dito, 350 stycken
1-tums ekspik, 200 stycken 2-tums dito.
Ofvannämnde bräder och spik, hvilka förvarades uti en vid
Hofstallet befintlig materialbod, der de ännu äro qvarliggande och
aldrig med Slottets material-förråder varit sammanblandade, blefvo,
efter all anledning, i anseende till dåvarande Material-förvaltaren
Wretlings vid samma tid inträffade sjukdom, ej till HofstallmästareEmhetet
aflemnade och vid sedermera anställd inventering, efter
Wretlings i Januari månad 1845 timade död, förbisedda, men äro
nu, enligt bilagda qvitto, till Hofstallmästare-Emhetet öfverlemnade.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
H. Schiitzercrantz.
Stockholm den 8 Februari 1848.
— 439 —
Ståthällare-Embetets på Gripsholms
Lustslott
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers Berättelse
angående granskning af nämnde
Slotts räkningar.
St orin ii ktigs te Allernådtgste Momang!
Sedan Rikets Ständers Revisorer, på sätt underdånigst bilagda,
mig meddelade transumt utvisar, vid granskningen af 1844 och
1845 års Gripsholms Kongl. Lustslotts räkenskaper, som i Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt blifvit reviderade utan anmärkning,
trott sig finna kostnaderna för höbergningen härstädes nog dryga,
då de utgå med en tredjedel af afkastningen; Så har öfver denna
anmärkning blifvit infordradt mitt underdåniga utlåtande, som jag ock
får i underdånighet afgifva.
Den anmärkta bergningskostnaden kan visserligen anses hög, men
äfven låg eller medelmåttig, allt i förhållande dels till den olika årliga
afkastningen, som vissa år är högre, vissa lägre, dels ock i synnerhet
till den mer eller mindre gynnande väderleken under sjelfva höbergningen
samt derigenom ökade eller minskade arbets-kostnader.
Ängarnes bergning under de anmäkta åren har, uppå särskilda
ansökningar derom, varit uppdragen arrendatorn af Gripsholms Ladugård;
den ende, i min tanke, som, med hänseende tili läge och arbetsstyrka,
härstädes varit i tillfälle att kunna behörigen fullgöra denna ängsbergning
till Slottets belåtenhet, på en tid af året, då den, som
ägt mindre dragare och arbetsfolk att disponera, måst använda dem
för egen räkning.
Samma höbergning har också alla föregående år, alltifrån och med
år 1831, efter särskild ansökan för hvarje år, varit samma arrendator
uppdragen på samma vilkor, hvarvid anmärkning nu först ägt rum.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga stat för detta Slott af den 3 November
1818, äro för höbergningen å Djurgårds-ängen påräknade
200 F.:dr Banko, som för ändamålet voro tillräckliga till dess, efter
rådjurens indragning, Slottet, vid verkstäldt ägobyte med Kongs
-
— 440 —
ladugården, år 1828 emottog dess nuvarande ängar. De trenne första
åren, eller åren 1828, 1829 och 1830, som dessa ängar af Kongl.
Slottet disponerades, uppläts bergningen deraf genom entreprenad-auktion
åt den minstbjudande, och betaides derföre, på sätt räkenskaperna
för nämnde 3:ne år utvisa, första året 206 R:dr 37 sk., andra året
233 R:dr 16 sk. och tredje året 250 R:dr Banko.
Då derefter entreprenörer började fattas samt någon enda, som
sig anmälde, fordrade ännu mera och så mycket för denna bergning,
att hans anbud ej kunde antagas, så fann jag med Slottets fördel och
säkerhet öfverensstämmande att antaga dåvarande Kongs-ladugårds
arrendatorns erbjudande att verkställa bergning och införande af höet
emot en tredjedel af afkastningen; dermed har sedan, år för år, efter
särskild ansökan för hvarje år, fortgått, utan att någon annan person
anmält sig till erhållande af bergningen på samma och ännu mindre
på billigare vilkor. Icke heller har det lyckats mig att få bergningen,
af samma arrendator verkställd emot nedsatt andel, utan har jag, genom
hans beviljade tillfälliga fortfarande med berörde höbergning
ansett en större säkerhet för dess jemna gång vunnen, enär det dessutom
varit med nämnde arrendators egen fördel förenadt, ej allenast
att ängarne hlefvo väl slagna, utan äfven att höet, som till stor del
är af grof sort, sorgfälligt ansades och bergades, då han ej annorlunda,
än efter lottning bekommit sin tredjedel af hvarje äng.
Då jag nu inför Eders Kongl. Majit haft nåden att utreda förhållandet,
som bliivit anmärkt; då mitt bemödande fortfarande varit
att söka tillskynda Siottskassan de fördelar, som stått att vinna, och
då, i händelse tillfälle yppas, som kan bereda en större, men säker
inkomst af ängarne, jag ingalunda ämnat förbise detsamma; så hemställer
jag till Eders Kongl. Maj:ts nådiga ompröfvande, huruvida för
närvarande kan fästas afseende vid den gjorda anmärkningen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
GUST. PEYUOX.
Gripsholm den 10 Januari 1848.
Gust. A. Sturnegk.
— 441 —
Stathållare-Kmbetets vid
Ulriksdals Lustslott
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse angående
granskningen af detta Slotts
räkenskaper.
Stormiäktigste AIlernadigslc Konung!
I anledning af Rikets Ständers Revisorers, efter fulländad statsrevision
år 1847, hos Eders Kongl. Maj:t gjorda underdåniga anmälan,
att Ulriksdals Slotts räkenskaper för åren 1844 och 1845 uti Kongl
Kammar-Rätten blifvit granskade utan anmärkningar, och att under
de ifrågavarande båda åren, likasom tillförene, öfverflyttningar från
stats-anslagen för detta Lustslott till anslagssumman för Haga Lustslott
ägt rum, till belopp år 1844 af .... 3,900 R:dr — —
samt år 1845 af  4,858 — 23. 6,
så får Ståthållare-Embetet underdånigst andraga, att dessa öfverflyttningar
äro grundade på Kongl. Brefvet den 27 Mars 1830.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste, Aller n&digste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
CARL GYLLENHAAL.
Stockholm den 7 Januari 1848.
Axel Fröling.
56
442 —
Kongl. Wetenskaps Akademiens
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1847 års Revisorers Berättelse angående
granskningen af nämnde Akademis
räkenskaper.
Storsnäktig-ste Allernäiiigstc Moniing!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majlis nådigst aflåtna Remiss i anledning
af en af Rikets Ständers Revisorer, uti år [847 afgifven Revisionsberättelse,
gjord anmälan, att redogörelse saknades för de af VetenskapsAkademien
år 1845 uppburna statsmedel, får Akademien nu i underdånighet
afgifva följande förklaring:
Oberäknadt de 7,5oo R:dr Banko, hvilka i nåder blifvit för det Natural-historiska
Riks-museum, till så väl aflöning som dithörande samlingars
underhåll och förökande, anslagna, och öfver hvilka särskild årlig
hufvudbok är upprättad och till Eders Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Rätt
aflemnad, samt med undantag af de 200 R:dr, som genom
Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 3o April 1841, blifvit Akademiens Astronom,
Professoren Selander, beviljade till fyllnad i 1,000 R:drs årlig
lön, utgjorde de stats-medel, som ifrågaställda år 1845 från Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-Kontor till Akademiens disposition utanordnades:
1:0 likmäktigt Kongl. Brefvet den 26 Februari 1 f34*^ till befrämjande
af Akademiens fortfarande verksamhet, 640 R:dr, och
2:0 i följd af Kongl. Brefvet den 20 April iS45, från och med
samma års början, till så väl insamling och afritning af Svenska växter,
som till afteckning af zoologiska föremål, 800 R:dr årligen.
Då Kammar-Rätten, i skrifvelse daterad den 25 November 1846, af Akademien
äskade årlig redogörelse för begge dessa anslags-summor, meddelade
Akademien, hvad den förstnämnde summan angick, Kammar-Rätten,
i skrifvelse den i3 Januari sistlidet år, det svar, att Akademien sedan
år 1816 varit i åtnjutande af detta anslag, hvilket sednast tillförsäkrades
Akademien i Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 26 Februari 1841»
såsom orden der lyda, till befrämjande af Akademiens fortfarande verksamhet,
utan att någonsin tillförene någon särskild redogörelse inför Kongl.
Kammar-Rätten blifvit Akademien affordrad: en redogörelse, sorn i sig
sjelf skulle vara alldeles overkställbar, då ifrågavarande medel ingå i
den mångfaldigt större summa, beräknad till omkring i5,ooo R:dr år
-
— 443
ligen, sora Akademiens fortfarande verksamhet kräfver och som inför
Kongl. Akademien redovisas; hvadan Akademien icke anser någon annan
räkenskap derför lämpligen kunna afgifvas, än genom Akademiens fortfarande
verksamhet, och hvad åter angår den sednare summan af 800
R:dr, får Akademien, medelst bifogade vidimerade afskrifter så väl af det till
Karamar-Räl ten, under den 10 Mars 1847 aflålna Bref, som af det å riktiga
aflemnandel deraf erhållna qvittens, i underdånighet styrka, att
redogörelse lör dessa medel sd väl för året 1848 som 1846, allaredan
cfc är vorden, med dertill hörande verifikationer, afgifven.
De i nåder remitterade liandlingarne återlemnas i underdånighet,
och Akademien framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
OL IM. FÅRHJEUS
n. v. Praeses.
Slockholm den 19 Januari 1848.
N. H. Selander.
1:0 Till Kongl. Kammar-Rätten.
1 enlighet med a:dra punkten i Kongl. Vetenskaps Akademiens lill
Tit. a flatna skrifvelse den i3 sisilidne Januari, öfverlemnar Kongl. Akademien
nu härjemte en med behöriga verifikationer försedd räkning och
redogörelse för de år 1846 från Kongl. Slals-Kcnlorel till Kongl Akademiens
disposition anordnade 800 R:dr, till insamling och afritning af
botaniska och zoologiska föremål, som 705 R:dr 2 sk. till rese-och traktaments-penningar
för den anbefallda gradmätnings-expeditionen i Svenska
och Norska Lappmarken; hvarvid Kongl. Akademien, till bestyrkande
af den i samma redogörelse ingående behållningen, stor 35o R:dr, af
förstnämnde medel från år 1845, låtit vidfoga ett lika verificeradt ut
-
— 444 —
drag ur Kongl. Akademiens egna hufvudbok för sislnäinnde år af deruti
upptagna a:ne räkningar öfver de af Kongl. Stats-Konloret, lill särskilda
ändamål, till Kongl. Akademiens disposition samma år ulanordnade statsmedel.
Stockholm den 10 Mars 1847•
2:0 Till Höglofl Kongl. Kammar-Rätten aflemnas härjemte Kongl.
Vetenskaps Akademiens lill Kongl. Kammar-Rätten ställda bref, dateradt
den 10 Mars 1847, tillika med en verificerad redogörelse-räkning för ifrån
Kongl. Stats-Kontoret Lill Kongl. Akademiens disposition, år 1846,
anordnade medel till afritning al Svenska växter m. m; om aflemnandet
hvaraf bevis här nedan torde meddelas. Stockholm den i5 Mars 1S47.
John Ad. Leyon marik.
Att ofvanberörde redogörelse-räkning denne dag blifvit till Kongl
Kammar-Rätten ingifven, betygas. Stockholm och Kongl. Kammar-Rättens
Registrators-kontor den i5 Mars 1847.
P. A. Marlin.
Att förestående 2:ne afskrifler äro lika lydande med mig förevista
originaler, betygas. Stockholm den 14 Januari 1847.
Jac. Fredr. Ek.
445 —
Kongl. Serafiiner-Ordens-Gillets
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1847 års Revisorers Berättelse om
granskningen af Sorafimer-LatareUets
räkenskaper.
JStormäktigste AlLeriiådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning
i Remiss, tecknad å utdrag af Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgillia
Berättelse om granskningen af Stats-verkels samt andra afallmänna
medel bestående fonders tillstånd och förvaltning åren 1844 och >845,
får, i anledning af Revisorernes anmälan, att det Serafimer-Lasarel.tet,
jemlikt Kongl. Maj:ls nådiga Bref den 3:dje December 1828, tillagda årliga
anslag af lolags-afgiften å till Stockholm införda Finska varor
med år 1844 skall upphört, Eders Kongl. Maj:ts Serafimer-Lasaretts-Direktiou
underdånigst tillkännagifva, att, i följd af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga förordnande i skrifvelse af den 8 Januari 1846 till ÖfverStåthållare-Embetet,
Lasaretls-fonden sedermera för det år 1845 uteblifna
anslaget erhållit godtgörelse af äldre års odisponerade besparingar å Finska
tolagen.
Vid genomgående af Serafimer-Lasarettets säkerhets-handlingar, hafva
Revisorerne anmärkt, att bevis om erlagda brandförsäkrings-afgifler
för intecknade stadsfastigheter icke alltid voro låne-akterna bifogade.
Ehuru vid det förhållande, att de 3:ne fastigheter, alla belägna inom
Stockholm, uti hvilka Serafimer-Lasaretts-fonden äger intecknade
fordringar, jemväl häfta lör lån ur Stockholms stads Brandförsäkringskontor,
hvarest främst vakas deröfver, att brandförsäkrings-afgift för derstädes
bela ut fastighet, varder behörigen inbetald, Direktionen icke ansett
särskilda bevis 0111 sådana algil ters erläggande hafva varit erloderliga,
är anstalt likväl nu vidtagen för inbekommande af dylika bevis.
Återställande de i nåder remitterade handlingarne, framhärdar Serafimer-Lasaretts-Direktionen
med djupaste vördnad, trohet och nit,
S t o r m ä k l i g s t e, A 11 e r 11 å d i g s t e Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste oell tropligtigste
tjenare och undersåter,
GARL DE GEER. CARI, CLAS PIPER.
Stockholm den 14 Februari 1S4S. Math. Rosen.
— 446 -
Danviks Hospitals Direktions
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers gjorda anmärkning
vid nämnde Hospitals räkenskaper.
Stormäktig ste Allernådigste Konung'!
Sedan Rikets Ständers år 1847 samlade Revisorer, uli afgifven Berättelse
angående samma år verkställd granskning af Stats-verkels saint
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
i afseende på Danviks Hospitals räkenskaper för åren 1844
och 1845 anmärkt, att Hospitalet, sedan flera år tillhaka, äger oafslutade
Jiqvider med dels sina egna tjenstemän och dels Läns-styrelserna i Upsala,
Stockholms, Södermanlands och Westmanlands Län, för utestående
fordringar uti hemmansräntor, arrenden rn. m. till icke obetydliga belopp;
hvarföre Revisorerne ansett, att liqvider i berörde afseende borde,
till undvikande af förluster, med görligaste första ombesörjas; så har Eders
Kongl. Maj:t, genom nådig Remiss af den 3o nästlid ne December,
täckts häröfver infordra Direktionens öfver Hospitalet underdåniga
Utlåtande; i följd hvaraf Direktionen i underdånighet får anföra: att
de från äldre åren sig härledande, uti ifrågavarande liqvider fortlöpande,
balanser hufvudsakligen tillkommit genom missforingar i räkenskaperna,
och att återstoden deraf är under fortfarande handläggning, Lill utredning,
af den vid Hospitalet anställda Revisor, hvarigenom inom kort
fullkomlig slutiiqvid med dessa äldre balanser är att emotse; samt att,
i afseende på de uti hvarje års räkenskap uppkommande balanser, liqvider
årligen upprättas så väl med Kongl. Maj:ts ofvanbemälle Befallningshafvande,
genom hvilkas åtgärder indrifning verkslälles af de restantier
å Hospitalets intrader, som icke inom föreskrifven tid direkte
till Hospitalet inlevereras, som med Hospitalets Ombudsman, hvilken det åligger
bevaka Hospitalets rätt i afseende å de hemmans-ränLor och arrenden,
som äro beroende på bevakningar i konkurser eller af andra orsaker ligga utoin
gränsen för Kongl. Majrts Befallningshafvandes em bets-åtgärder.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet, och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders K o 11 g 1. Majrts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J w. SPRENGTPORTEN.
M. af Pontin. C. F. Ungberg. B* C. Bergman. L. Born.
»Stockholm den 26 Januari 1848. Carl Telander.
— 447 —
H. K H. Upsala Akademi-Kanslers
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1817
års Revisorers anmärkningar vid Akademiens
räkenskaper.
Underdånigste Memorial!
Sedan, till följd af Eders Kongl. Maj.ts nådiga befallning uti Remiss
den 30 nästlidne December, jag från Konsistorium Academicum
i Upsala infordrat underdånigt Utlåtande i anledning af hvad Rikets
Ständers år 1847 församlade Revisorer baft att anmärka vid Akademiens
räkenskaper, så får jag nu detta Utlåtande, jemte den nådigst remitterade
handlingen, härhos i underdånighet öfverlemna.
Stockholm den 29 Januari 1848.
C AIIL,.
Fredr. Järta.
Upsala Akademiska Konsistor»
underdåniga Utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Upsala Akademis räkenskaper för
år 1841 oell 1845.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom Hans Kongl. Höghet Akademi-Kansleren, har Eders Kongl.
Majit nådigst täckts anbefalla Konsistorium Academicum att inkomma
med underdånigt Utlåtande i anledning af Rikets Ständers år 1847
församlade Revisorers vid Universitetets räkenskaper för åren 1844 och
1845 framställda anmärkning: ”att de årliga räntorna på en del af Akademiens
fordringar fått flera år utestå obetalda, hvarpå, såsom exempel,
blifvit anfördt, alt, vid 1845 års slut, å ett kapital af 10,000 R:dr
obetalda räntorna uppgingo till 2,880 R:dr, å ett annat af 2,000 R:dr
till 456 R:dr och å ett tredje om 1,000 R:dr till 178 R:dr o. s. v.”
Till underdånigste åtlydnad häraf, får Konsistorium Academicum,
angående anmärkningen i allmänhet, i djupaste underdånighet anföra,
att Konsistorium, som, med anledning deraf, att största delen af de
kapitaler, dem Akademien har utlånade, tillhör stipendierna och andra
under Akademiens vård ställda fonder, sökt, så långt möjligt varit, bibehålla
räntan vid Sex procent och i nämnde bemödande så vida lyckats,
att Akademiens fordringar, med högst få undantag, varit intill
— 448 —
sednaste lider utestående mot nämnde ränta, under det andra allmänna
kassor, redan långt för detta, i allmänhet nedsatt räntan till Fem procent
och för enskilda fall älven derunder, i anledning af sådant förhållande
äfven ansett sig, utan mehn för Akademiska Verket, kunna
undgå att vidtaga lagliga åtgärder för obetalda räntors indrifvande intilldess
de förblifvit för 2:ne år oguldna, och detta så mycket heldre,
som räntorna i allmänhet temligen ordentligt ingått, fastän vid 1845
års slut, efter då förlidne 2:ne svåra missväxtår, ett ofördelaktigare förhållande
i detta afseende, än det vanliga, naturligen måste uppstå.
Hvad åter de särskilda, af Rikets Ständers Revisorer anförda, exemplen
beträffar, och under antagande, att det förstnämnde exemplet afser
numera aflidne Bruksidkaren Ramströms lån, stort 10,000 R:dr, hvarå,
vid 1845 års slut, i Akademiens hufvudbok utbalanserades det högsta
å någon särskild fordran utestående ränlebelopp, eller 2,280 R:dr, så
får Konsistorium Academicum underdånigst anmäla, att Konsistorium
äfven i afseende på dessa räntefordringar förfarit i enlighet med vanlig,
här ofvan i underdånighet anförd, ordning, så att Konsistorium,
så snart tvänne års räntor voro oguldna, beslutade lånens uppsägning
och indrifning, fastän genom mellankomna konkurser och andra lagliga
hinder för utmätningen, betalningen, som nu mera är för alla tre de
ifrågavarande lånen till fullo verkställd, icke före 1845 års utgång hunnit
ingå.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Aller nådigst e Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåier*
A. K. KNÖS.
Kongl. Akad. n. r. Rektor.
Joh. Thorsander. Christ. E. Fahlcrantz. L. A. Anjou. J. E. Bocthius.
J. C. Lindblad. C. O. Delldcn.
L. P. Walmstedt. P. D. A. Atterbom.
E. Aug. Schröder.
J. Sellön. A. F. Svanberg. Chr. Jac. Boström. Gustaf Svanberg.
Olof Wingqvist. Otto Fr. Tullberg.
Slockholm dea 22 Januari 1848.
L. S.
C. L. Höjer.
- 449 —
Upsala Domkapitels
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 ärs Revisorers gjorda anmärkningar
vid nämnde Domkapitels
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att inkomma med underdånigt
Utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers nästlidet år församlade
Revisorer, jemlikt Konsistorium meddeladt transumt af deras öfver
den förrättade stats-revisionen afgifna Berättelse, anfört och framställt,
rörande åtskilligt i förvaltningen af de under Konsistorii vård
stående kassor och medel, går Konsistorium att härmedelst i underdånighet
fullgöra.
Jemlikt bemälte transumt, hafva Herrar Revisorer först anmärkt,
att räkningar ej erhållits för skolorna i Enköping, Sigtuna, Norrtelje,
Öregrund, Östhammar och Söderhamn samt för anslagen till Folkskolelärare-seminarium
och till stipendier derstädes. I hvad denna anmärkning
gäller Enköpings skola och anslagen till Folkskolelärare-seminarium
och dervarande elever, så grundar den sig helt och hållet på ett
misstag, emedan Enköpings skolas räkenskaper, från längre tid tillbaka,
och redogörelsen för nyssnämnde anslag, från den tid dessa började utgå,
hvarje år åtföljt de räkenskaper, som årligen från Konsistorium till
Kongl. Kammar-Rätten ingå öfver de under Konsistorii vård ställda
allmänna kassor; hvilket förhållande Kongl. Kammar-Rätten är i tillfälle
att bestyrka. Att åter räkningar öfver utgifter och inkomster vid
de öfriga ofvannämnde stadsskolorna icke åtföljt bemälte räkenskaper,
har sin grund dels i egenskapen af dessa skolor, dels ock i ändamålet
med de till dem utgående anslag af allmänna medel.
Ty om ock, i afseende på undervisningens gång, någon olikhet
förefinnes emellan en eller annan af dessa stadsskolor eller pedagogier,
å ena sidan, och vanliga folkskolor, å den andra, så är dock gränsen
så svår att uppdraga dem emellan, att Konsistorium, åtminstone uti ifrågavarande
afseende, i underdånighet tror sig hafva ägt fulla skäl att
betrakta dessa pedagogier såsom folkskolor, öfver hvilkas räkenskaper
57
— 450 —
kontroll hittills icke annorlunda utöfvals, än derigenom, att de, efter
förutgången revision af församlingsboerne, utgjort föremål för granskning
af Kontrakts-Prost och Biskop vid visitationstillfällen och inventeringar.
Då nemligen Kongl. Skolordningen, i 2 Sect. 3 Kap. 6 §.,
stadgar, att räkningar öfver Elementar-läroverkens kassor skola åtfölja
Domkapitlets räkenskaper till Kongl. Kammar-Rätten, och samma Kongl.
Förordning, i 1 Kap., förklarar Elementar-läroverk utgöras af Lärdomsoch
Apologist-skolor, så förutsätter detta förstnämnde stadgande naturligtvis,
att dessa läroverk skola äga kassor, bildade genom anslag af
allmänna medel, likasom ock ingressen tili den anmärkning, Konsistorium
nu äger att bemöta, tydligen ådagalägger, att Rikets Ständers
Revisorers granskning inskränker sig till Stats-verkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning.
Om nu ock någon af ifrågavarande stadsskolor skulle kunna innefattas
under rubriken ”Lärdoms- och Apologist-skolor” — hvartill likväl giltig
anledning saknas, emedan hvarken dessa skolor äro såsom sådana
å stat uppförda, ej heller lärarebefattningarne vid någon enda af dem
tillsättas efter de grunder och på det sätt, läraretjensterna vid Lärdoms-
eller Apologist-skolor tillsättas; — så förekommer här den omständigheten,
att de icke äga några fonder, bildade af allmänna medel,
hvarken hvar för sig eller gemensamt med Erkestiftets Elementar-läroverk.
De underhållas således icke på Statens, utan på enskiltes bekostnad. De
enda statsmedel, som till dem utgå, utgöras af ett ringa belopp kronotionde
till lärarne vid de flesta af dem, hvilken tionde, såsom anvisad
att utgå in natura, på vanligt sätt, inom vederbörande Fögderier, från
Kronans behållna uppbörd affores, och således lika litet, som den till
Elementar-skollärarne utgående kronotionden, behöfver annorlunda, än
som nyss är i underdånighet nämnd t, räkenskapföras. Med dessa skäl
hoppas Konsistorium hafva underdånigst fulltygat, att något annat gransknings-åliggande,
i afseende på dessa skolors utgifter och inkomster, icke
tillkommer Konsistorium, än det som sednast är anbefaldt rörande folkskolorna
inom Stiftet.
Slutligen får Konsistorium, i afseende på Revisorernes sednare anmärkning,
att räkningar öfver de kassor, som äro ställda under Konsistorii
närmare inseende, icke hafva kommit Revisorerne tillhanda, underdånigst
anföra, att Konsistorium, med afseende på Revisorernes åliggande
att öfverse och granska endast Statsverkets och andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, anser granskning af ofvannämnde
kassor i allmänhet icke ligga inom gränsen af Revisorernes uppdrag,
enär dessa kassor, om man undantager en obetydlig besparing af ve
-
— 451 —
derlagsspanmål, hvilken Konsistorium, vid öfverlemnande af underdånigt
förslag till pensions-anstalt för Erkestiftets Ecklesiastik-stats enkor
och barn, i underdånighet anhållit att få till förstärkande af dess fond
använda, och om hvilka medels räkenskapers insändande tili Kongl.
Kammar-Rätten Konsistorium veterligen hittills saknar föreskrift, icke
tillkommit genom statsmedel, utan grunda sig dels på enskilde välgörares
till fattiga Prest-enkor och barn gjorda donationer, hvilkas förvaltning
blifvit genom testamentsbref Konsistorium anförtrodd, utan ålagd
redovisning inför Kongl. Kammar-Rätten och Rikets Ständers
Revisorer, dels på årliga sammanskott af Stiftets Prester till lindrande
af nödlidande embetsbröders behof och bestridande af några för Konsistor»
Expedition nödiga utgifter; och vågar Konsistorium anse en
sådan allmän revision af dessa enskilda fonder, utom det att den, enligt
Konsistor» underdåniga tanke, är obehörig, vara så mycket mindre
behöflig, utan endast förorsakande ett onödigt tillägg i vederbörande
embetsmäns förut trägna göromål, som förvaltningen af dessa medel,
långt ifrån att undandragas offentligheten, årligen genom räkningarnes
aftryckaiule i Domkapitlets cirkulärer, framlägges till granskning
af Stiftets hela Ecklesiastik-stat och särskilt utgör föremål för
dess öfverläggning och beslut vid Stiftets allmänna prestmöten.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
Joh. Thorsander. Christ. E, Fahlcrantz. A. E. Knös.
J. U. Segerstedt.
Upsala den 5 Februari 1848.
J- E. Fant.
— 452 —
Linköpings Stifts Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med öfverlemnande af ett transumt af Rikets Ständers Revisorers
år 1847 afgifna Berättelse, angående samma år verkställd granskning
af Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, har Eders Kongl. Majit, uti Remiss af
den 30 sistlidne December, i nåder anbefallt Konsistorium att i anledning
deraf inkomma med underdånigt Utlåtande; och får Konsistorium
detsamma härmedelst i underdånighet afgifva.
Uti Revisionsberättelsen, hvad Konsistorie-räkenskaperna angår, är,
i §. 1, anmärkt, att fullständiga register och genom liela räkenskapsbandet
fortgående paginering saknats uti åtskilliga' Stifts räkenskaper och
deribland äfven Linköpings, hvilket skolat betydligen försvåra granskningen
af de många särskilda räkningar, hvilkas antal från vissa Domkapitel
uppgått ända till 50 och derutöfver för året, Elementarläroverkens,
häruti inbegripna.
De ifrån detta Stift till Kongl. Kammar-Rättens granskning ingångna
räkenskaper hafva, i afseende på inbindning, register och foliering,
varit inrättade i enlighet med Kongl. Kammar-Rättens, uti skrifvelse
den 5 Juni 1826, derom lemnade föreskrift, hvarigenom hvarje
räkenskap för sig paginerats och de dem tillhörande verifikationer
antingen blifvit nummererade eller med littera bemärkta. Att fortsätta
folieringen eller pagineringen äfven till bilagorna, anser Konsistorium
derföre mindre behöfligt, då densamma fullt motsvaras af
nummereringen, som vid granskningen bör tjena till erforderlig ledning.
Och hvad angår pagineringens fortgående genom hela räkenskapsbandet,
så får Konsistorium fästa Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet
på den svårighet, ett sådant förfarande skulle medföra, emedan
de flesta kassor hafva särskilda redogörare, sorn, hvar för sig, måste
foliera sina räkenskaper utan sammanhang med de öfriga. Räkenskaperna
för de större kassorna inkomma också till Konsistorium redan
särskilt häftade, och afsändas i varande skick till Kongl. KammarRätten,
så att Konsistorii räkenskaper från detta Stift vanligen äro för
-
— 453
delade i flera band. Skulle den förändring, som Revisorernes anmärkning
i denna punkt åsyftar, bringas till stånd, så komme derigenom
den redan med träget arbete öfverhopade Notarie-Expeditionen att betungas
med ytterligare tjensteåliggande, ty den förut de särskilda redogörarne
tillkommande pagineringsskyldigheten kunde naturligtvis endast
på Konsistorii Expedition, sedan räkenskaperna blifvit dit insamlade,
behörigen fullgöras.
I likhet med vid 1843 års Statsrevision, finnes äfven uti ofvanberörde
Revisionsberättelse ånyo anmärkt, att de flesta Konsistorier underlåtit
att lemna redovisning för de af Rikets Ständer, enligt Interimsstaterna
af 1819 och 1833 samt sednare anordningar, till svagt lönte
lärare vid Elementar-läroverken anvisade anslag, hvilken redovisning
anses, för vinnande af enhet och likstämmighet, böra af samtliga Konsistorierna
aflemnas. Utom hvad Konsistorium, som för dessa medel hittills
icke redovisat, uti sin i frågan, den 28 Februari 1844, äfgifna underdåniga
förklaring redan andragit, torde få tilläggas, att då spesifik
förteckning på lärarne och det dem tillkommande lönebelopp åtföljer
hvarje reqvisition, någon afvikelse från Eders Kongl. Majis nådiga Stat
svårligen kan deruti äga rum. Och som lärarne sjelfve icke underlåta
att göra sig noga underrättade om sina löneförmåner, så torde det näppeligen
ens låta tänka sig, att någon, äfven den ringaste del deraf
skulle opåtaldt kunna för dem innehållas; hvadan all erforderlig säkerhet
för berörde medels användande för deras bestämda ändamål redan
förefinnes.
Vidare hafva Revisorerne uti §. 3 funnit lämpligt och med god
ordning öfverensstämmande, att redovisning dels öfver de så kallade
stipendia collectanea och dels för influtna och utbetalda stamboks- och
kollektmedel till uppförande af nya kyrkor inför Kammar-Rätten afgifvas.
Då anmärkningen rörande oredovista kollekt-stipendier icke
gäller detta Konsistorium, som redogörelse derför hittills iakttagit, så
erfordras icke något svaromål i denna punkt. Men, i afseende på stamboks-
och kollektmedlen, får Konsistorium i underdånighet åberopa
hvad i dess underdåniga yttrande härom af den 28 Februari 1844 blifvit
anfördt. Denna redovisning, då väl meningen är, att den skulle
årligen afläggas, mötte ock dessutom den väsendtliga svårigheten, att
det Konsistorium, som skulle redovisa för ifrån andra Stift till någon
kyrka inom dess eget, tillsammanlagdt, influtna kollekt- och stamboksmedel,
icke kunde sådant fullgöra i ett års räkenskap, enär det stundom
åtgår flera år, innan remisserna från samtliga Stiften inkomma;
hvarigenom och då någon på ett ställe sammanfattad räkenskap öfver
— 454 —
dylika insamlingar följaktligen icke kan meddelas, fullständig öfversigt
af denna uppbörd svårligen kan framläggas.
Beträffande de i 4 §. anmärkta punkterna, som angå Linköpings
Stift, får Konsistorium i afseende på den första, eller rörande saknade
verifikationer till redogörelsen för Stiftets allmänna premie- och fattigkassa,
i underdånighet upplysa, att alla till räkenskapen hörande bilagor
härifrån till Kongl. Kammar-Rätten afgått, samt att styrkta afskrifter
deraf finnas här förvarade. Hvad Revisorerne anmärkt i 2:dra
punkten, rörande balanserande, såsom fordran, af de cassa-emeritorum
tilldömda, men på exekutiv åtgärd beroende, 195 R:dr, såsom ersättning
för förskjutna medel i en husröte-tvist,får Konsistorium underdånigst
besvara med den upplysning, att dessa medel, på sätt Revisorerne äskat,
i den sednast afgifna räkenskapen blifvit balanserade.
Och som, hvad 3:je anmärkningspunkten i denna §. vidkommer,
de 135 R:dr, som Konsistorie-Notarien i uppbördsprovision för 3:ne
år beräknat sig tili godo af de för Folkskolelärare-seminarium anslagna
medel, redan, i kraft af Kongl. Kammar-Rättens Utslag uppå förut
gjord anmärkning i Öfver-Revisions Departements-Kontoret, blifvit återburna
och redovisade, så torde, såsom svar härå, denna upplysning
anses tillfyllestgörande.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. F. Sondcn.
G. Petrelli. P. Westman.
C. M. Fallenius.
Linköpings Domkapitel den 29 Januari 1848.
J. Friedleif.
— 455
Skara Stifts Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1S47 års Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäkligste Allernådigste Konung!
Öfver de af Eders Kongl. Maj:t till Skara Konsistorium i nåder
remitterade, af Rikets Ständers Revisorer gjorda, anmärkningar vid Skara
Konsistorii räkenskaper för åren 184-4—1845 och 1845—1846 får Konsistorium,
jemte remisshandlingarnes återställande, i djupaste underdånighet
afgifva följande förklaring.
Rikets Ständers Revisorer hafva i afseende på alla Stifts-styrelsernas
ingifna räkenskaper anmärkt: ”att det vore öfverensstämmande
med god ordning att för influtna och utbetalda stamboks- och kollektmedel
till uppförande af nya kyrkor, hvilka medel årligen uppgå till
icke obetydliga belopp, lika redovisning afgåfves,” som för öfriga nu
redovisade medel. Ungefärligen samma erinran gjordes för 3:ne år sedan
af dem, som då, å Rikets Ständers vägnar, reviderade Konsistorii räkenskaper;
och i den, med anledning deraf, infordrade förklaringen, hade
Konsistorium nåden yttra, det Konsistorium, för sin del, ingenting
hade att invända mot en sådan redogörelses lämplighet. Också nu har
Konsistorium intet annat alt i hufvudsaken härvid anföra; men får
dock i underdånighet tillägga, det Konsistorium vågar anse, att en
dylik redogörelse icke skulle medföra synnerlig nytta, derest den icke
afgåfves från hela Riket af alla Konsistorier. Men då en sådan enhet
i detta ärende svårligen lärer kunna vinnas, utan Eders Kongl. Maj;ts
till samtlige vederbörande utfärdade nådiga befallning, så har Konsistorium
trott sig böra i underdånighet afvakta denna, innan Konsistorium går
i författning om oftanämnde redovisning, och detta så mycket heldre,
som Konsistorie-Notariens göromål under de sednare åren betydligen
tillvuxit, utan att löne-emolumenterna blifvit förökade.
Hvad åter den Rikets Ständers Revisorers anmärkning beträffar,
som särskilt rörer Skara Stift: ”att räkningarne för Ulricehamns och
Hjo skolor befinnas förda efter en mindre redig method m. m.,” vågar
Konsistorium erinra, att, åtminstone så vidt anmärkningen rörer Ulricehamn,
näppeligen några fonder eller inkomster i räkenskaperna fin
-
— 456 —
nas upptagna, som icke stå under kommunens egna förvaltning och revision,
med undantag af de så kallade djeknepenningarne; hvarföre ock
Konsistorium merändels åtnöjt sig, endast sistnämnde penningar vederbörligen
redovisats. Emedlertid vill Konsistorium föranstalta, att anmärkta
bristfälligheten, så vidt möjligt, blifver för framtiden afhulpen.
I afseende på de räkenskaper, som förliden höst blifvit till Konsistorium
ingifna och redan äro färdiga att till Kongl. Kammar-Rätten afgå,
kan likväl ingen förändring, utan de största svårigheter, nu vidtagas.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majt:s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. Torin. J. Collcn.
J. Wersäll. P. G. Alander. J. Björkegren.
N. Salander.
Skara Domkapitel den 23 Februari 1848.
A. Lundberger.
t
— 457 —
Westerås Stift Konsistor»
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1817 års Revisorers
Berättelse om granskningen
Konsistoriernas räkenskaper.
S t o r m ä k t i g & t e A 11 e r n å cl i g s t e Konung!
Konsistorium, som, till underdånig åtlydnad af Eders Kongl.
Maj:ls, Konsistorium i nådig Remiss af den 30 sistlidne December meddelade,
befallning, äger att till Eders Kongl Maj:t inkomma med underdånigt
Utlåtande i anledning af de i Rikets Ständers Revisorers år
1847 afgifna Berättelse, angående samma år verkställd granskning af
Stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, förekommande anmärkningar vid Westerås
Stifts Konsistor» räkenskaper, får, med öfverlemnande af den nådiga
remiss-akten samt af i underdånighet härhos bifogade, från vederbörande
räkenskapsförare, Konsistorie-Notarien, Magister IN. G. Törnstrand,
samt Lektorn och Prosten J. P. J. Tellbom, i anledning af berörde
anmärkningar, infordrade förklaringar, derjemte underdånigst meddela,
alt Konsistorium funnit skäligt dessa förklaringar godkänna, samt att
Konsistorium icke anser sig äga något vidare alt i afseende på dem tillägga.
Vidkommande de af Prosten Tellbom, i nämnde hans förklaring omförmälda,
till Konsistorium insända 18 sk. 10 rst Banko, så vill Konsistorium
tillse, att dessa medel blifva Westerås Gymnasii premiekassa
behörigen godtgjorda.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärdar,
S t o r m ä k t i g s t e, A 11 e r n ä d i g s t e Konung!
E d e r s Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
G. H WÄSSER.
J. C. Wulff. E. G. Björling. J. F. Norman.
Westerås Domkapitel den 12 Februari 1848.
J. TV. Sjua-vist.
58
458 —
Konsistorie-Notarien G. Törnstrands
förklaring öfver 1847 års Revisorers anmärkningar
vid Westerås Konsistorii
räkenskaper.
Till Högvördiga Domkapitlet i Westerås!
Till följd af Domkapitlets befallning att inkomma med förklaring
i anledning af de i Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgifna Berättelse,
angående verkställd granskning af Stats-verketsrsamt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
förekommande anmärkningar vid Konsistorii räkenskaper, får undertecknad
härmed afgifva, följande förklaring:
l:o Räkenskaperna hafva årligen varit inbundna i ett band, försedda
med register och nummerföljd. Om någon annan ordning, än
den, som i detta hänseende blifvit följd, skulle anses vara af nöden,
torde föreskrift derom lemnäs alt tjena räkenskaps-förarne till efterrättelse.
2:o Redovisning förde, enligt interimsstaterna af år 1819 och 1833,
till Lärarne vid Elemenlar-läroverken ij Stiftet anvisade anslag, bar
aldrig blifvit infordrad. Att Lärarne icke lära underlåta uttaga sina
löne-andelar, torde innebära nog garanti. För sin egen säkerhet, har
undertecknad alltid tagit löntagarnes qvittenser öfver utdelningen,
och äger dem i sin värjo. 1 öfrigt har jag hos Ephorus sökt befrielse från
det ofta besvärliga, mångfaldiga gånger om året återkommande, bestyret
med reqvisition och utdelning af dessa medel; hvilket bestyr
icke genom något särskildt stadgande är Konsistorie-Notarien ålagdt
och ej heller någon ersättning honom derför förunnad. Ali provision
för dessa medel är Konsistorie-Notarien frånkänd.
3:o Fråga har förut varit väckt om särskild redovisning för kollekt-
och stamboks-medel. Vederbörande församlingar granska genom
vederbörliga ombud räkenskaperna öfver d}'lika medel och lära nog
bevaka sin rätt; och synes nu ej mera än förr vara skäl att infordra
någon särskild redovisning derför och derigenom onödigt öka Konsistorie-Notariens
mångfaldiga göromål och vederbörande auktoritelers
gransknings-skyldighet.
— 459
4:o Beträffande anmärkningen, att i cassa-erneritorum för åren
1844—1845 saknas verifikation på 737 R:dr 30 sk, vakans-medel af
Fellingsbro pastorat, får jag upplysa, att de endast kunna verificeras i
ett sammanhang med hela beloppet af vakans-medlen från samma
lägenhet, som under följande år tillfallit kassan. Så bar ock inträffat
med liera andra lägenheter och varit en oundviklig, för räkenskapsföraren
rätt obehaglig, svårighet. Medlen äro emedlertid till fullo
verificerade i den vidlyftiga sluträkning öfver Fellingsbro pastorat,
som är bifogad räkenskapen för året från den 1 Juli 1845 till
samma dag 1846.
5:o I följd af anmärkningen, att afdrag af en 9:del utaf prostetunnorna
i Hedemora Kontrakt skett i Stiftets allmänna premie- och
fattigkassa, får jag upplysa, att nämnde 9:del tillfaller Kollega
vid Avesta skola, så länge denna tjenst fortfar, men att, i händelse
af tjenstens indragning i framtiden, fulla beloppet tillfaller
k 3 ssa n
Stockholm den 27 Januari 1848.
Gustaf Törnstrand.
Lektorn J. P. J. Tellboms
förklaring öfver en af 1847 års
Revisorer gjord anmärkning vid
Westerås Konsistorii räkenskaper.
Till Högvördiga Domkapitlet i Westerås!
Till åtlydnad af Högvördiga Domkapitlets befallning alt inkomma
med förklaring i anledning af den i Rikets Ständers Revisorers år
1847 afgifna Berättelse, angående samma år verkställd granskning af
Stats-verkets samt andra af allmänna medel beslående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, förekommande anmärkning, att i Westerås
Gymnasii pre.nie-kassas räkning för redogörelseåret Juli 1844 — Juni
1845, upptages utgående balansen till 319 R:dr 18 sk. 10 rst, men i
det följande årets räkning inbalanseras blott 319 R:dr; får jag erkänna
anmärkningens riktighet och med härjemte bilagda 18 sk. 10 rst. Banko
godtgöra kassan skillnaden mellan den i räkningen upptagna och den
verkliga ingående balansen.
Stockholm den 26 Januari 1848.
J. P. J. Tellbom.
— 460 —
Strengnäs Stifts Konsistor»
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse om granskningen
af Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäktig ste Allernådf gste Konung !
Till underdånig följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning
att inkomma med underdånigt Utlåtande i anledning af Rikets Ständers år
1847 församlade Revisorers anmärkning, att från Strengnäs Konsistorium
räkningar för Trosa_, Söclerteljej Mariefreds Thorshälla och
Malmköping uteblifvit, får Konsistorium underdånigst anföra orsakerna
till det anmärkta uteblifvandet:
l:o emedan hittills inga räkningar afgifvits för dessa skolor, såsom
icke börande till Elementar-läroverken, enär de Fyra första äro pedagogier
och den sista en folkskola;
2:o emedan, Konsistorium veterligt, ingen föreskrift finnes om
uppgörande och insändande af räkningar från dylika skolor;
3:o emedan vid förberörde skolor, så vidt Konsistorium har sig
bekant, inga allmänna medel finnas, hvaröfver räkningar, som kunde
blifva föremål för Stats-Revisionens granskning skulle kunna uppgöras.
Att anmärkningen kan åsyfta räkningar öfver Pedagogernes löner,
är så mycket mindre troligt, som Stats-Revisionen baft tillgång
till redovisningar deröfver, och sorn, utom dess, skäligen kan antagas,
att innehafvarne af dessa bestämda löner icke underlåta att sjelfve
bevaka sin tillständiga rätt.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda att
vara,
S t o r m ä k t i g s t e, Aller n ådi gste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare
J. S. Widebeck. Joh. -Gezelius.
L. Broman. P. G. Leonardson. L. F. Kumlin.
Strengnäs Domkapitel den 12 Januari 1848.
J. E. Flodberg.
- 461
Wexiö Stifts Konsistor»
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse om granskning
af Konsistoriernas räkenskaper.
Stornaäktigste AUcrnådigste Honung!
På grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, genom not
af Herr Departements-Chefen F. O. Silfverstolpe af den 30 December
1847, i Konsistorium exbiberad den 12:te Januari detta år, får Konsistorium
i djupaste underdånighet öfver Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar, rörande vissa förhållanden med räkenskaper och redovisning
för Läroverkets kassor och under hand hafvande medel, affordradt
Utlåtande härmedelst afgifva:
Konsistorierna.
§. 1.
Denna anmärkning rörer olika ordning vid räkenskapernas iubindning
för olika år och brist på fullständigt register och fortgående paginering
genom hela räkenskapsbandet. Hvad den olika ordningen
beträffar, synes, då ingen föreskrift derom förefinnes, sådant lätt kunnat
inträffa; men vill Konsistorium framdeles för sin del tillse, att
detta rättas. Hvad angår den sednare bristen, eller felande fullständigt
register och fortgående paginering, härleder den sig derifrån, att en
stor del medel, som för visst år höra redovisas, ofta så sent inkomma
och räkenskaperna i följd deraf så sent blifva färdiga, att man för
det vigtigare, en noggrann granskning, måste förbise det mindre väsendtliga,
nu anmärkta.
§■ 2
anmärker, att åtskilliga Konsistorier, deribland Wexiö Konsistorium
äfven är, underlåtit att lemna årlig redovisning för den af Ri
-
- 462 —
kets Sländer, genom interims-staterna afår 1819 och 1833 samt sednare
anordningar, till svagt lönte Lärare anvisade anslag, och underkänner
de förklaringar, som i detta afseende öfver 1843 års Stats-Revisorers anmärkningar
blifvit afgifna.
Konsistorium inser väl vigten af en sådan redovisning, ehuru
fullständig kontroll genom Kongl. Siats-Kontorets räkenskaper och de
dem vidfogade qvittenser kan vinnas; men då denna redovisning hvarken
särskilt anbefalles i Kongl. Brefven af år 1819, 1833, 1839 eller
någon allmän nådig föreskrift i detta hänseende sedermera blifvit
meddelad, har Konsistorium ej trott sig begå något hufvudsakligt fel
genom dess uraktlåtande.
$• 3.
Denna anmärkning rörer: l:o redovisning af stipendia collectanea,
i hvilket hänseende intet lägges Wexiö Konsistorium till last;
2:o uttryckes af Revisorerne den önskan, att för influtna och utbetalda
stamboks- och kollektmedel till uppförande af nya kyrkor årlig redovisning
måtte afgifvas, hvilken önskan Konsistorium, så snart den blifver
uttryckt genom nådig Kongl, befallning, med nöje skall efterkomma.
§• *
rörer särskilt Wexiö Slift.
l:o Anmärkes vid läkningen för cassa-emerilorum, 1844—45, en utbetalning
af 30 R:dr Banko, vikarie-arfvode lill Sångläraren, utan upplysning
om grunden lill denna utbetalning.
Orsaken var, att sedan emeritus Cantor Figurativus, Direktören
J. Svensson, enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 9 Februari 1844,
blifvit berättigad att uppbära hela ordinarie lönen, hvaremot hans
efterträdare, enligt samma nådiga Bref, skulle åtnjuta halfva ordinarie
lönen, 10 tunnor ä 6 R:dr, ur emeriti-kassan, och då Musik-Direktörstjensten
vid ifrågavarande tid, eller under vårterminen 1844, icke
ännu var återbesatt, utan bestreds af Cantor Coralis, denne under
samma tid bibehöll sin lön, och de anmärkta 30 R:dr i stället utbetaldes
till vikarierande Sångläraren, Magister Montelin.
2:o Anmärkes, att i samma räkning i credit afföres ett belopp
af 157 R:dr 33 sk. 7 rst, såsom tvänne gånger i debet upptagna, äldre
resterande, nu inbetalda räntor, utan att Revisorerne kunnat åter
-
463 -
finna denna ”post särskilt” uti debet. Till en början är det tydligt,
att detta belopp, 157 R:dr 33 sk. 7 rst, af undertecknad, Rappe, kassans
dåvarande förvaltare, upptaget under rubriken ”äldre resterande
räntor”, ej kan i någon enda särkild post i debet återfinnas. Huru
med saken sig verkligen förhåller, och att förvaltaren ej lill kassans
förfång begått något räkenskapsfel, torde af följande korta utredning
ådagaläggas.
Det i credit, under rubriken ”äldre resterande, nu inbetalda räntor”,
upptagna belopp igenfinnes i debet två gånger, såsom anfördt,
på följande sätt:
Vid åets början upptages i debet, I. b., upplupna resterande
räntor
172: 43. 2.
Bland inkomster under året redovisas, II. a, och upptagas
resterande 2 och 1 års räntor, redan ingående
i nämnde  172: 43. 2.
2 års ränta af Syssloman Linnell . . 11; 19. 2.
1 års ränta af Länsman Colléens arfvingar
38: — —
1 „ „ „ Kapiten Lagerkrantz . 38: — —
1 „ „ „ Olof Samuelsson i Uråsa 19: — —
1 „ „ „ Kapiten Von Kraemer . 28: 24. —
1 „ „ „ Garfvaren Sandahl, . 22: 38. 5.
Differensen redovisas i debet lil., genom följande:
1 års ränta å 66 R:dr 32 sk. af Nils
Hallström 3: 38. 5.
1 „ „ „ 133: 16. af Komminister
Andersson ... 7: 28. 9.
1 „ „ „ 66: 32 af densamme . 3: 38. 5.
■157: 33. 7.
-15: 9. 7.
Summa 172; 43. 2.
3:o Anmärkes, att, enligt räkenskaperna öfver Yisingsö-fonden, kassabebållningen
det ena året titgjolt 1,108 R:dr 7 sk. 8 rst, och det andra
1,291 R:dr 31 sk. 4 rst, hvilka belopp Revisorerne anse hafva bordt
uti Smålands Privat-bank, på upp- och afskrifningsräkning, insättas.
Anledningen lill dessa större kontanta behållningar igenfinnes deruti,
att Skolbyggnads-kommittéen i Jönköping, på Konsistorii pluralitet
förord, genom 2:ne Kongl. Majlis nådiga Bref af den 17 Oktober 1843
— 464 —
och dea 3 Februari 1845, blifvit berättigad att lyfta betydliga summor,
hvilka således måst hållas bemälte kommittee tillhanda, hvilken
dock vida sednare, än som påräknadt varit, gick iförfattning om byggnadens
fullbordande och ännu sednare om räkenskapernas och redovisningens
insändande till Konsistorium. Dessa äro dock under förliden
höst Kongl. Kammar-Rätten tillhaudakomna.
4:o Anmärkningen om bristande redovisning för nämnde medel
besvaras genom det närmast ofvan anförda.
5:o Anmärkes en utbetalning af 29 R:dr 24 sk. ur Gymnasie-kassan
till Musik-Direktören för musiks uppförande vid sorgfästen i anledning
af Carl XIV Johans frånfälle, och af 27 R:dr 16 sk. för lika ändamål
vid Rektors ombytet år 1845.
Härtill svaras, att musiks uppförande vid sådana tillfällen af ålder
är vanlig, att Gymnasie-kapellets personal sällan ,är tillräcklig,
utan att i staden boende Kongl. Kronobergs Regementets musik-personal
ofta måste mot betalning anlitas, och ingen annan fond än Gymnasie-kassan
finnes, på hvilken sådana utgifter kunna anordnas. —
Skulle utgifts-posterna befinnas för höga, är Musik-Direktören, mot
hvilkens qvilterade räkningar Konsistorium ej rimligtvis tilltrott sig
böra något anmärka, ensam ansvarig, då medlen af honom blifvit
reqvirerade och till honom utbetalda.
Konsistorium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet
och nit,
Stor mäktigst e, Aller n åd igste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
Carl Fr. Rappe. L G. H. Palmi;und
A.
E. Norbeck. Per N. Ekman.
Wexiö den 26 Januari 1848.
S. G. tViberg.
— 465 —
Lunds Stifts Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse om granskningen af
Konsistoriernas räkenskaper.
Slormäktigste Allernådigste Konung!
Uti nådig Remiss af den 30 sistlidne December, har Eders Kongl.
Maj:ts anbefallt Konsistorium att inkomma med underdånigt Utlåtande,
i anledning af hvad underdånigst återgående transumt af Rikets Ständers år
1847 församlade Revisorers Berättelse innehåller, och får Konsistorium
till följd deraf i underdånighet andraga följande:
Vid granskningen af Konsistoriernas räkenskaper för tiden från och
med den 1 Juli 1844 till samma tid 1846, har Rikets Ständers Revisorer
uti §. 1 anmärkt: att uti räkenskaperna från flera Konsistorier,
deribland äfven Lunds, enahanda ordning vid inbindningen af de
särskilda räkningarne under båda revisionsåren icke blifvit iakttagen,
hvarjemte fullständiga register och genom hela räkenskapsbandet fortgående
paginering saknats. Hvad den förra omständigheten vidkommer,
så har den olikhet, som vid inbindningen af de båda årens särskilda
räkningar uppstått, härledt sig vid detta Konsistorium deraf,
att nämnde 2:ne års räkenskaper uppgjorts af olika personer, hvilka
dervid under räkningarnes ordnande icke lära följt alldeles samma
grund, och hvarigenom den nu anmärkta, dock i sig föga väsendtliga
olikhet uppkommit. En sådan mindre olikhet lärer ock svårligen
kunnat i detta fall undvikas, då någon bestämd ordningsföljd för räkenskapen
i det ifrågavarande afseendet icke lärer vara stadgad. Så
länge samma person vid räkenskaperna lägger hand, torde för framtiden
kunna undvikas skäl till ytterligare anmärkning härutinnan.
Hvad beträffar registratur och paginering, som i samma 1 §. yrkas,
så kan denna brist, som äfven härledt sig derifrån, att sådant icke
varit föreskrifvet, hädanefter fyllas, ehuru Notariernes förut, af öfverhopande
göromål upptagna, tid derigenom ytterligare tages i anspråk.
Uti 3 §. hafva Rikets Ständers Revisorer yrkat, alt redovisning
må inför Kongl. Kammar-Rätten af samtliga Konsistorierna äfven af
59
-
- 466
gifvas för de så kallade stipendia collectanea samt ansetts med god ordning
öfverensstämmande,att äfven för influtna och utbetalda stamboks ochkollektmedel
lika redovisning lemnäs. Då inom detta Lunds Stift några stipendia
collectanea icke äro till finnandes, så föranleder detta Revisorernes yrkande
icke till någon förändring i detta Konsistorii räkenskaper. Hvad deremot
beträffar redovisningen inför Kongl. Kammar-Rätten af stamboks- och kollektmedlen,
så dristar Konsistorium underdånigst anseensådanredovisning
alldeles öfverflödig. Det med Kongl. Kammar-Rättens granskning afsedda
ändamål är naturligen att utöfva kontrofl öfver vederbörande uppbördsförvaltare;
men då tillfyllestgörande kontroll, med afseende på uppbörden'af
stamboks- och kollektmedel, u töfvas dels af de begge Konsistorier, genom b vilkas
Notarier medlen redovisas, dels af den församlings kyrkoföreståndare,
för hvilken medlen uppburits, så synes icke lätteligen vid denna uppbörd
någon försnillning kunna äga rum, och Kongl. Kammar-Rätten
således icke behöfva med en dylik granskning besväras.
Uti 4 § hafva, hvad särskilt rörer Lunds Stifts Konsistorii räkenskaper,
Rikets Höglofl. Ständers Revisorer anmärkt, att ”uti räkningarne
för Folk-skollärare seminarium afföras, såsom” årlig lön ”åt Föreståndaren,
600 R:dr, af hvilka medel under denna titel qvitterats 500 R:dr
och såsom gratial i förskott 100 R:dr.” Härvid torde vara tillfyllestgörande
att upplysa, att anledningen hvarföre de sistnämnde 100 R:dr
Banko qvitterats af Seminarii-föreståndaren, ”såsom gratial i förskott,”
varit den, att då de af honom uppburos, nemligen den 12 Juli 1845,
var ännu icke staten för Läraren vid Seminarium för då löpande
räkenskapsår af Konsistorium slutligt stadfästad, hvilket först skedde
den 18 Maj 1846, med iakttagande att den borde gälla för det löpande
året, och kunde således de, den 12:te Juli 1845, utbetalda 100 R:dr
Banko icke qvitteras annorlunda än såsom förskott.
Hvad beträffar den vidare i samma §. gjorda anmärkningen, alt
den, redan vid 1844 års början befintliga, utestående arrendefordran,
44 R:dr 38 sk. 8 rst. Banko, för annexhemmanet N:o 13 Wemmerlöf
icke balanserats uti den afgifna redogörelsen öfver inkomsterna vid
Hammarlöfs pastorat från den 1 Maj 1845 till samma dag 1846, så
lärer det undfallit Rikets Ständers Revisorer, att nämnde arrendebelopp
blifvit särskilt uti skolhusbyggnads-kassans räkning för tiden
från den 1 Juli 1845 till samma dag 1846 uppdebiteradt, efter skedt
afdrag af Konsistorie-Notariens arfvode, 2 R:dr 33 sk. Banko, med 42 R:dr
5 sk. 8 rst. Banko, och sålunda i behörig ordning kommit kassan till
godo. Då den omnämnda special-redogörelsen för inkomsterna vid
Hammarlöfs pastorat, såsom ofvan är nämndt, endast omfattat tiden
— 467 —
från den 1 Maj 1845 till samma dag 1846, tillhörde, enligt redogörarens
förmenande, den från 1844 utestående arrende-fordran icke denna
redogörelse, utan upptogs den särskilt i liufvudräkningen. Att specialredogörelsen
icke varit med någon underskrift försedd, är visserligen
en uraktlåtenhet, men då den mera tjenar till blott upplysning,
än såsom verifikationshandling, lärer denna omständighet icke förringa
dess giltighet.
Med ali undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
WILH. FAXE.
H, M. Melin.
H. F. Cedergren. E. G. Bring.
Lunds Domkapitel den 10 Januari 1848.
J, A. Qviding.
468 —
Götheborgs Stifts Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse om granskning af
Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäkligste Allernådigste Konung!
I Remiss af den 30 sistlidne December liar Eders Kongl. Maj:t
i nåder behagat infordra Konsistorii underdåniga yttrande i anledning
af Riket Ständers Revisorers år 1847 afgifna Berättelse, angående
samma år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning.
Till åtlydnad af den sålunda erhållna nådiga föreskriften, får
Konsistorium, med föranledande af anmärknings-memorialet, underdånigst
afgifva följande utlåtande:
Hvad i 2 §. är anmärkt, rörande saknad redovisning för de af
Rikets Ständers, enligt interims-staterna af år 1819 och 1833, till svagt
lönte Lärare vid Elementar-läroverken anvisade anslag, torde Konsistorium
underdånigst få besvara derigenom, att Konsistorium upplyser,
det dessa anslag, hvilka, åtminstone för Götheborgs Stift, icke
äro synnerligen betydliga, hvarje halfår redovisas inför Konungens
Befallningshafvande, då medlen der reqvireras och å Landt-ränteriet
efter anordning lyftas. Notarien qvilterar då hvarje gång, ex officio,
å anordningen, och detta dokument, sorn säkerligen, i likhet med andra
dylika, ingår till Kongl. Kammar-Rätten, må väl kunna anses
såsom ett fullständigt och behörigt qvitto. Men skola hädanefter
hvarje löntagares erhållna andelar särskilt redovisas, kan sådant
visserligen verkställas, ehuru det kommer att medföra ett förökadt
besvär för den eljest nog betungade Notarien.
3 §. angår en hillig ansedd redovisning för de så kallade stipendia
collectanea. Konsistorium vill visserligen en sådan redovisning
hädanefter afgifva, om Eders Kongl. Maj:t sådant i nåder aktar nödigt;
men tillåter sig dock i underdånighet den anmärkning, att stipendia
collectanea utgöra en intrad, som helt och hållet heror på
välviljan och godtycket, på råd och lägenhet.
— 469 —
Vidkommande sedan särskilt anmärkningarne vid Götheborgs
Stift, förekommer: l:o att anslagen* till Folk-skollärare seminarium väl
synas, såsom af Seminarii-föreståndaren lyftade, men icke redovi
sade,
ehuru just, enligt registret öfver de till Kongl. Kammar-Rätten
sista redovisningsåret ingifna räkenskaper, redogörelse för dessa anslag
blifvit lemnad sub pag. 549—557. En dylik redovisning har
Seminarii-föreståndaren också genom Konsistorium årligen tili Kongl.
Stats-Kontoret aflemnat. Någon speciellare har han icke kunnat afgifva’
emedan han uppbar ensam hela anslaget, så länge det utgjorde 500 R:dr;
men sedermera när det förökades tili 666 R:dr 32 sk., skulle, enligt
Kongl. Majrts nådiga skrifvelse i ämnet, Sångläraren af detta belopp
uppbära 100 R:dr. Detta inträffade ej förr än sistlidet år och kommer
denne Sånglärares enskilda qvitto att medfölja den för året 1846—
1847 till Kongl. Kammar-Rätten ingående räkenskap.
Beträffande 2:dra anmärkningspunkten eller Magister Rudgrens
lån ur Stiftets cassa-emeritorum, måste Konsistorium medgifva, att
kassan, genom redovisarens uraktlåtenhet, icke blifvit crediterad för
någon ränta å samma lån intill den 30 Juni 1846; men då sjelfva
lånet likväl finnes upptaget, anser Konsistorium i underdånighet saken
på det sätt blifva afbulpen, att kassan, vid nu snart skeende redogörelse,
godtgöres för 2:ne års räntor på en gång, enär kapitalet ingalunda
derigenom hvarken förändrat valör eller utseende, och dessutom
just sjelfva lånebeloppets upptagande i credit tyckes visa, att låntagaren
verkligen den ifrågavarande räntan i vederbörlig ordning erlagt.
Den nådiga Remisshandlingen får Konsistorium härhos underdånigst
återställa.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Aller nådigs te Konung!
Eders Kongl. Majrts
■** '■ ■
allerunderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
D. W. Dunckel.
B, Wådström. Niclas Beckman.
A. Hagborg. C. Thunberg.
F. B. Grundell.
— 470 —
Carlstads Stifts Konsistor»
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers Berättelse
om granskningen af Konsistoriernas
räkenskaper.
Stormäktigstc Allcrnådigste Konung!
Genom nådig Remiss af den 3o sistlidne December, har Eders
Kongl. Maj:t täkts infordra Konsistor» underdåniga Utlåtande i anledning
af Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgifna Berättelse, angående
samma år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, uti hvad
berörde granskning rörer Konsistoriernas räkenskaper öfver de under
deras vård stående kassor och fonder; och får Domkapitlet, till åtlydnad
häraf, i den ordning Revisorernes anmärkningar förekomma och för så
vidt de angå detta Konsistor» räkenskaper, i underdånighet anföra
följande:
Vid §. 1. Saknaden af fullständiga register och genom hela räkenskaps-bandet
fortgående paginering, som Revisorerne funnit . i sin
mån hafva betydligen försvårat granskningen af de många särskilda
räkningarne, hvilkas antal från vissa Domkapitel förmälas uppgå ända
till 5o och derutöfver, vågar Domkapitlet, för sin del, anse ej vara af
den betydenhet, att, till underlättande af en möda, hvaröfver förre Revisorer
ej yttrat någon klagan, den vida större mödan vid upprättandet
af ifrågavarande register och paginering må redogörarne åläggas.
Vid §. 2. Under uppgift, det Carlstads Domkapitel varit ett bland
dem, af hvilka årlig redovisning blifvit lemnad för de af Rikets Ständer,
enligt interims-staterna af 1819 och 1833 samt sednare anordningar,
, till svagt lönte Lärare vid Elementar-läroverken anvisade anslag, yttra
Revisorerne sig, för sin del, icke kunna godkänna hvad i detta afseende
blifvit, i förklaringar öfver 1843 års Stats-Revisorers anmäkningar,
af åtskillga Konsistorier andraget, hvilken redovisning Revisorerne anse,
för vinnande af enhet och likstämmighet, böra af alla Konsistorier aflemnas.
Domkapitlet får, med anledning häraf, dels i underdånighet
upplysa, att den af Revisorerne uppgifna redovisning för berörde lönemedel
från detta Konsistorium icke ägt rum annorlunda, än hvad angår
de behållningar, hvilka, såsom kaduk-medel af Lärare-löner, ingått till
— 471
Stiftets byggnads-kassa, dels i underdånighet förklara sig ej hafva anledning
frångå sin, uti förklaringen öfver 1843 års Stats-Revisorers anmärkning,
uttalade öfvertygelse, att det ej synes af behof påkalladt, det
redovisning afgifves till Kongl. Kammar-Rätten för dessa medel, hvilkas
utbetalande säkrast kontrolleras af Lärarne sjelfva, åt hvilka de äro anslagna.
Skulle det ökade besväret med en sådan, i Domkapitlets tanke
öfverflödig, redovisning i Kongl. Kammar-Rätten blifva räkenskapsförarne
ålagdt, torde det ej skäligen kunna ske utan ersättning, och sålunda
derigenom uppstå en ökad kostnad för Lärarne, hvilket Domkapitlet
ej annat kan, än anse obilligt.
Vid §. 3 tillåter sig Domkapitlet äfven i underdånighet vidblifva
hvad det i förklaringen öfver anmärkningarne af i843 års Revisorer
underdånigst anfört, i afseende på redovisning inför Kongl. KammarRätten
för influtna och utbetalda stamboks- och kollekt-medel: att berörde
redovisning synes alldeles obehöflig, enär både Domkapitlen och
vederbörande församlingar tillfyllest kontrollera redovisningarnes riktighet.
Att ålägga räkenskapsförarne så väl denna, som den i föregående
§. omförmälda, nya redovisnings-skyldighet och ett deraf föranledt ökadt
arbete, vågar Domkapitlet anse så mycket mindre billigt nu, sedan en
icke obetydlig nedsättning af provisionen för uppbörd och redovisning
af allmänna medel ägt rum genom Kongl. Brefvet den g Februari 1844-
Vid §. 4, rörande Carlstads Stift särskilt, har Domkapitlet slutligen
nåden yttra, i afscend2 på den af Revisorerne gjorda anmärkning
vid åtskilliga, uti Stiftets byggnads-kassa upptagna, men i Revisorernes
tanke för densamma främmande, utgifter, såsom för inbindning af Svensk
Författnings-samling, prenumeration af Post- och Inrikes tidningar, årslön
åt Konsistorie-vaktmästaren o. s. v., att för bestridandet af berörde
oundgängliga utgifter ingen annan kassa här finnas, hvaraf medel
kunna dertill erhållas, än byggnads-kassan, för hvilken dock dessa utgifter
för Stifts-styrelsens behof ej torde vara så alldeles främmande, enär
nämnde kassas årliga inkomster, utom räntemedel å dess förut ägande
kapital, utgöras af kaduk-medel, som af presterliga lägenheter utgå på
presterskapets bekostnad. Skulle emedlertid byggnads-kassans medel ej
anses böra härtill användas, erfordras till meranämnde utgifters bestridande
ett anslag af allmänna medel, hvarom Domkapitlet i sådant
fall finnér sig föranlåtet att göra underdånig framställning.
— 471 —
Den i nåder remitterade anmärknings-handlingen får Domkapitlet
liärhos underdånigst återställa.
Framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. C. Söderberg. J. M. Malmstedt. E. E. Östling.
J. A. Millen. L. M. Groth.
Carlstads Domkapitel den i5 Januari 1848. L. G. Sjöholm.
— 473 —
Wisby Stifts Konsistorii
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
Berättelse om granskningen
af Konsistoriernas räkenskaper
Storinäktigste
Allernådigste Konung!
Det af Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefallda Utlåtande i anledning
af Rikets Ständers Revisorers år 1847 afgifna Berättelse, angående samma
år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, får Konsistorium
underdånigst härmed öfverlemna.
Med djupaste vördnad trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. Eneqvist.
D. Soderberg.
Wisby den 26 Januari 1848.
Carl Cramer.
N. Reinicke.
Carl Ahlberg.
60
— 474 —
Underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
är 1847 afgifna Berättelse angående samma
år verkställd granskning af Stats-verkets samt andra
af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning.
Konsistorierna.
§. 1. Hvad Revisorerne anmärkt, att vid inbindningen af Konsistorie-räkningarne
icke samma ordning blifvit följd under båda revisionsåren,
torde derifrån härleda sig, att under berörde år ombyte af Konsistorie-notarie
skett, och att den nuvarande Notarien, vid expedierandet af
1846 års räkenskaper, i någon mån följt annan ordning, än hans företrädare
vid räkenskaperna för år i845.
§. 3. Öfver stipendia collectanea föras vid Konsistorium behöriga
räkningar, af hvilka hädanefter afskrifter skola blifva till Kongl. Kammar-Rätten
afsända. Kollekt- och stamboks-medel för uppförande af
nya kyrkor uppbäras icke på Gottland, till följd af Kongl. Cirkulärbref
vet
den 29 Oktober 1799.
§. 4. Wisby Stift.
1:0 Genom Kongl. Brefvet den 2 Juni 1887, bifogadt i afskrift
under Litt. A, är Konsistorium tillåtet att af byggnads-kassan bestrida
de här anmärkta utgifterna.
2:0 Hvad rörande de anmärkta 108 R:dr 8 sk. i skolkassan blifvit
vidtaget, är af Rektor Scholae i särskildt utlåtande, Litt. B., anfördl.
3:o Af utgifter för Konsistorii behof äro i 1845 års räkenskaper
följande poster icke verificerade, nemligen: prenumeration å Post- och
Inrikes-tidningar 11 R:dr 16 sk, Kyrkolags-samlingen 4 R'dr 3o sk. 10 rst„
landt-postpurto 6 R:dr 23 sk , emedan qvitto derå icke kunnat erhållas,
samt 31 R:dr 32 sk., såsom stående utgifter, för hvilka Konsistorie-notarien
anskaffar Stifts-cirkulärer till Konsistorii ledamöter och arkivet samt
skrifmaterialier.
A de smärre utgifterna, 7 R:dr 4° sk-, för postporto, tidnings-annonser
m. m., hafva icke heller qvittenser blifvit meddelade.
4:o De anmärkta, af framlidne Konsistorie-notarien, Prosten Gustafsson
oredovista 942 R:dr 4^ sk. 1 1 rst. till byggnads-kassan samt
i5o R:dr 11 sk. 7 rst. lill kassa-emeritorum äro numera af Gustafssons konkursmassa
berörde kassor godtgjorda.
— 475 —
5:o De i räkningen öfver kassa-emeritorum afförda 92 R:dr 3a sk.
4 rst. har Konsistorium till dess vice Notarie! utbetalt för 3^ månaders
tjenstgöring år 1846, med stöd af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 12
November i845, bifogad i afskrift, under Litt. C.
Wisby Domkapitel den 26 Januari 1848.
Litt A.
CARL JOHAN etc
Vår ynnest etc. Uti skrifvelse af den 10 näsllidne Maj, håfven J
afgifvit underdånigt förslag i fråga om dispositionenen af de, fränden 1 Maj
i833 till samma dag i836, inom Wisby Stift insamlade så kallade
vakans-medel, utgörande 1,082 R:dr 23 sk., hvilkas användande till
Läroverkets mest behöfvande kassor borde, enligt Skol-ordningens 2
Sect. 3 Kap. 4 § > Vår nådiga pröfning underställas. Härvid håfven J
andragit, att kassa-emeritorum, som hittills icke beliöft anlitas, utgjorde
6,800 R:dr, allmänna premie- och fattig kassan, under samma förhållande,
något öfver 400 R:dr, bibliolheks-kassan nära 1,900 R:dr, samt att gymnasii
premie- och fattig-kassa, med omkring 60 Rxlrs årlig utgift, vunnit
en tillökning af 90 R.dr utöfver primitiva fonden. Men deremot hade
gymnasii byggnads-kassa, hvilkens första fond utgjort blott 1,000 R:dr
och som sedermera ei hållit behållna inkomsterna under nådår af trenne
smärre ecklesiastika lägenheter, fått vidkännas så betydliga kostnader,
att hennes behållna kapital, den 1 Maj 1834, varit nedsatt till 3oo R:dr.
Berörde kostnader hade hufvudsakligen bestått i det inköpta gamla stenhusets
totala reparation och inredning till gymnasie-lius, utom hvars
framgena underhåll, årligen förekommo smärre oundvikliga utgifter, till
hvilkas bestridande hitintills ingen fond,eller tillgång funnits såsom: lill Edert
arkivs vidmakthållande, författningars årliga inbindning, skrifmaterialier,
ved för Edert sessions-rum, en pedells och en urmakares årliga arfvoden,
porlo-afgift för de lill landtförsandingarne utgående bref, inköp
af Stats-kalendern och stundom en eller annan bok i ämnen rörande E
der embets-förvallning, samt prenumeration å Slats-lidningen; hvilka
utgifter i medeltal uppgingo till 70 å 80 R:dr årligen, och Hvartill hit
-
J. Eneqvist.
D. Söderberg.
Care Cramer.
N. Reinicke.
Carl Ahlberg.
- 476 —
intills Stiftets byggnads-kassa måst anlitas; på grund hvaraf,, J underdånigst
anhållit; att ofvanberörde besparade vakans-medel, 1,082 R:dr 23 sk.^
måtte få tilläggas sistnämnde kassa, med vilkor attj så länge gymnasie-huset
skyddades för större olyckor, denna kassas stående kapital icke
finge, utan nådigt tillstånd., tillgripas, hvaremot endast af hennes årligen
inflytande räntor skulle användas hvad som till husets nödvändiga vidmakthållande
och omförmälda mindre utgifter erfordrades.
Efter öfvervägande af hvad J sålunda underdånigst anfört och upplyst,
håfve VI velat i nåder tillåta, att ifrågaställa vakans-medel må,
på sätt J föreslagit, Wisby Stifts byggnads-kassa tilläggas och jemväl till
expensers betalning användas. Meddelande Eder detta till nådigt svar
och underdånig efterrättelse, befalle Yl Eder Gud allsmäktig nådeligen.
Stockholms Slott den 2 Juni i83y.
CARL JOHAN.
Aug. v. Hartmansdor ff.
Likheten med orginalet betygar, Wisby den 24 Januari 1848,
Carl Ahlberg.
Litt. B.
Till Wisby Högvördiga Konsistorium.
Rörande de i Wisby skole-kassas räkning 1845, såsom 8 års ränta å
L. Gufstafssons skuld, utbalanserade 10S R:dr 8 rst., får jag upplysa, att
Gustafsson, såsom af skolans handlingar synes, redan 1841 var lagsökt,
men att rättegång om den af Gustafsson åt skol-kassan medgifna inlecknings
giltighet gjordes anhängig vid Gottlands Södra Häradsrätt, som
dömde skol-kassan samma inteckning förlustig, hvarefter vädjades till
Hofrätt, som förklarade Häradsrätten obehörig att målet upptaga och
undanröjde dess dom. Skolkassans mortpart, Herr Löjtnanten Bolin, sökte
då hos Kongl. Maj:ts restitutio fatalium, men fick afslag. Rättegångens
tillvaro har jag i de upplysningar, jag plägat vidfoga hvarje års räkenskaper,
städse anmält; först den 23 sistlidne Oktober erhöll jag de handlingar,
som fordrades, för att slutligen göra skol-kassans rätt gällande. Herr Löjt
-
— 477 —
nant Bolin har, den 2 sistlidne November, mot vissa vilkor, fåLt sig af
Collegium Scholasticum inteckningens öfvertagande medgifvet och har förbun
dit sig att, inom af Collegium utfäst tid prestera nöjaktiga inlecknings-hand
lingar. Emedlertid lärer ur den intecknade egendomen endast 3:ne års ränta
utgå; och som efter Gustafsson inga tillgångar finnas, och af hans
närskylda ingenting står att vinna samt tillfrågade jurister afstyrkt all
rättegång rörande öfriga räntan för de år, under hvilka rättegången fortgått,
så kommer i nästa kassa-räkning 6 års ränta att atskrifvas.
Klinte den 16 Januari 1848.
J. II. CitAMeit.
Litt. C.
OSCAR etc.
Vår ynnest etc. Uti skrifvelse den 11 nästlidne Oktober, håfven
J underdånigst förmält, hurusom Notarien hos Eder, Prosten och Kyrkoherden
i Atlingbo pastorat samt Ledamoten af Yår Vasa Orden, Magister
Martin Gustafsson, hvilken, efter att hafva i fyra år såsom Amanuens
tjenstgjort, år 1801 förordnades till Konsistorie-notarie, samt från
denna tid nämnde tjenst oafbrutet bestridt med en förmåga och skicklighet,
som af allmänna förtroendet blifvit på flerfaldigt sätt erkända,
numera vore, såsom n5 år gammal, urståndsatt att fullgöra de många
tjensten åtföljande åligganden; och då redan innan det behof af tjenstebiträde
åt Gustafsson uppstått, som under de sednare åren varit oundgängligt,
en Amanuens blifvit af Eder antagen, merändels på det sätt,
att någon af stadens prestman i berörde egenskap tjenstgjort, utan alt
derför åtnjuta någon annan ersättning, än förmånen af den dubbla tjensteårs-beräkningen,
som Gustafsson, med nådigt tillstånd, till honom afstålt;
men delta vedergällnings-sätt hvarken öfverensstämde med numera
rådande åsigter eller i någon målto motsvarade den möda och det
ansvar, som hädanefter i vida större mån, än tillförene, komme alt
drabba den anställde Amanuensen, ocb än mindre vore tillräckligt att
honom en längre lid vid tjensten bibehålla, så vida ej något lämpligt
arfvode kunde honom beredas; så hemställen J underdånigst, att, så länge
sådant, på grund af nuvarande förhållanden, funnes hehöfligt, en Arna
-
— 478 —
nuens eller vice Notarie mätte få af Eder antagas, hvilken, efter hand och
i den mån nödigt pröfvas, öfverloge Konsistorie-notariens göromål och
vid denna befattning finge åtnjuta så väl den ordinarie Notarierne vid
Domkapitlen tillkommande tjensteårs-beräkning, som en årlig aflöning af
Trehundra tretiotre Riks lalér 16 sk. Banko, som, enär någon annan
mera lämplig tillgång icke kunde af Eder föreslås, borde utbetalas af
Stiftets kassa-emeritorum, hvilken väl egentligen vore att påräkna för
Skollärares behof, men dock syntes kunna för ifrågavarande ändamål anlitas,
enär Konsistorie-notarien destomindre kan anses såsom för skolslaten
främmande, som han å denna stat, i egenskap af Ephori Sekreterare, njuter
sin väsendtligaste aflöning samt är räkenskaps-förare och redogörare för
Läroverkens betydligaste kassor; hvartill komme, att ifrågavarande kassa
härtill äger full tillgång, enär den_, enligt sednast afslutade räkenskaper,
äger ett kapital af 10,437 R:dr Banko, och några utgifter i och för det
med nämnde kassa närmast afsedda ändamål icke äro att snart emotse,
då ingen bland Gymnasie- och Skollärarne ännu uppnått högre ålder;
förmälande J vidare, att då Kongl. Majit, vid Prosten Gustafssons år 1833
i nåder skedda utnämnning till Kyrkoherde i Atlingbo, med anledning
af hans underdåniga anhållan, att med nämnde beställning få förena Konsistorie-notarietjenslen,
i nåder förklarat, att Kongl. Majit ville låta på
Eder ompröfning ankomma, huruvida Guslafsson må tills vidare och så
länge han dertill äger förmåga, samma ijenst bestrida; så tillkommer
väl Eder en ompröfnings-rätt härutinnan, af hvilken J likväl icke ville
Eder med den skärpta stränghet begagna, att Gustafsson, som för ålderdom
och sjuklighet icke vidare förmår till alla delar bestrida den
tjenst, han i 44 år innehaft, skulle densamma beröfvas och derjemte sin
nödtorftiga bergning, enär behållna inkomster af pastoratet, efter afdrag
af den der anställde vikariens aflöning, endast utgör 80 tunnor spanmål,
hvarförutan jemväl borde i betraktande tagas, det han ännu, efter förmåga,
med ihärdighet bestrider de tjenste-åligganden, som inom embetsjummet
låta sig i vanlig ordning utföra och i många hänseenden är Eder
tili gagn, förmedelst sin rika erfarenhet och kännedom både afäreadernas
gång och de särskilda förhållanden, som inom Stiftet kunna äga rum.
Detta håfve Yl uti nådigt öfvervägande tagit; och som VI för godt
funnit i nåder bifalla hvari J sålunda i underdånighet föreslagit och
hemställt, så meddele Yl Eder sådant härigemm till nådigt svar och
underdånig efterrättelse; befallande Eder etc. Stockholms Slott den 12
November 1845.
OSCAR.
F. O. Silfverstolpe.
Likheten med orginalet intygar, Wisby den 24 Januari 1848, Carl Ahlberg.
— 479 —
Kuratorernes öfver Kong i. och Hvitfeldtska
Stipendie-Inrättningen
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1847
års Revisorers anmärkningar vid räkenskaperna
för nämnde Inrättning.
§tonnäktigste Allernäd igste Honung!
Genom nådig Remiss af den 3o sistlidne December, har Eders Kongl.
Majit anbefallt Kuratorerne öfver Kongl, och Ilvitfeldtska Stipendie-inrättningen
att inkomma med underdånigt Utlåtande i anledning af hvad
Rikets Ständers förra året församlade Revisorer, på sätt bifogadt transumf
af deras afgifna Revisionsberättelse innefattade, yttrat rörande, denna
Inrättnings förvaltning åren 1844 oc'x 1845; och få, lill underdånig
åtlydnad häraf, Kuratorerne afgifva följande underdåniga förklaring:
Beträffande första anmärkningspunkten, eller att Kuratorerne ännu
icke, i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t i nåder föreskrifvit, inkommit
med underdånigt förslag till Instruktion för Stipendie-inrättningens
styrelse och till Reglemente för utlåning af Inrättningens medel,
så hafva hinder fortfarande mött för samma förslags upprättande; men Kuratorerne
hafva nu ytterligare förehaft detta ärende och skola detsamma
än vidare handlägga, så att berörde förslag må kunna under loppet af
detta år till Eders Kongl. Maj:t insändas.
Hvad Revisorerne i andra punkten anmärkt, anse Kuratorerne icke
föranleda till annat yltrande, än att räkenskaperna utvisa huru Stipendiefondens
inkomster blifvit, använda; och i anledning af anmärkningarne
' DO
i tredje punkten, få Kuratorerne underdånigst upplysa, att räkenskaperna
fullständigt upptaga förhållandet med utlånta medlen, derför ock redogöres
i den uppgift öfver kapitalfonden och samtliga inkomsterna, hvilken,
efter hvarje bokslut, till Eders Kongl. Majit årligen insändes; samt
då uti aflönings-staten andra utgifter rätteligen icke torde böra upptagas,
än de, som för Inrättningens förvaltning erfordras och blifvit bestämda,
hafva Kuratorerne ansett de af Eders Kongl. Maj:t beviljade särskilda
arfvoden till lärare vid Gymnasium, ehuru dessa årligen utgå, dock vara
tillfälliga och till förvaltningskostnaden icke hänförliga, samt alltså lämpligen
icke kunna under titel ”aflöning” bokföras.
— 480 —
Kuratorerne, som härhos underdånigst återställa remisshandlingarne,
framhärda med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigster
tjenare och undersåte,
Ol. Im. Fåhraeus. O. Ekman.
Götheborg den 12 Januari 1848.
Joli. Brusewitz.
— 481 —
Kongl. Kammar-Rättens
underdåniga Utlåtande, i anledning
af en under 1847 års
Statsrevision gjord anmärkning
vid Kongl. Kammar-Rättens Aktoratsräkningar.
S t o r ni ä k t i £ s t e A ! 1 e r n å d i g s t e Konung!
Efter det Rikets Ständers Revisorer, uti deras år 1847 afgifna Berättelse,
angående den samma år verkställda granskning af Statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätts
aktoratsräkningar anmärkt, att åtskilliga summor voro under åren 1844-  och i845 i räkenskaperna afskrifna, utan att de Kongl. Bref eller de
beslut, på grund hvaraf dylika afskrifningar ägt rum, blifvit åberopade
eller bilagda, samt Eders Kongl. Maj:t behagat, genom Remiss af den 2
December sistlidet år, till Kammar-Rätten öfverlemna transumt af berörde
Berättelse, i hvad den rörde denna omständighet, med befallning
att deröfver afgifva underdånigt Utlåtande; så har Kammar-Ratten ansett
nödigt i frågan böra éj mindre vice Advokat-fiskalen, än de tjenstemän
inom Öfver Revisions-Departementet, hvilka granskat nu ifrågavarande
2:ne aktorats-räkningar; och är, med föranledande häraf, uti afgifna
yttranden andraget, af vice Advokat-fiskalen; att ingen post vore uti
Advokatfiskals-Kontorets aktoratsräkningar för dessa år afskrifven, utan
att den verifikation, i stöd hvaraf afskrifningen skett, blifvit åberopad
eller bilagd, samt att, hvad de öfriga Kontorens aktoratsräkningar beträffade,
vice Advokatfiskalen ansåge sig endast böra yttra den öfvertygelse,
att icke andra poster i sistnämnde räkningar blifvit afskrifna, än sådana,
till hvilkas afskrifning lagliga skäl förefunnits; och af de Civil-Räkenskaps-Kontorets
tjenstemän, som räkningarne specielt granskat: alt dervid
väl förekommit, huruledes några poster varit afskrifna, utan att afskrifningsåtgärdens
behörighet funnits bestyrkt, men att förhållandet i dessa
fall blifvit, med ledning af diarierna, undersökt, och hvarvid inhemtats,
att posterna varit sådana, från betalning hvaraf, enligt till KammarRätten
ankomna Kongl Maj:ts nådiga skrifvelse!’, befrielse eller eftergift
vunnits.
Med underdånigt tillkännagivande af hvad sålunda är vordet anfördt,
får Kammar-Rätten, som anser det vara med behörig räkenskaps
61
-
482 —
ordning öfverensstämmande, att för hvarje post, som afskrifves, verifikation
bör finnas, derjemte i underdånighet anmäla, det vederbörande blifvit förständigade
alt för framtiden, vid granskning af aktoratsräkningarne, noga
tillse, att för der tilläfventyrs förekommande afskrifningssummor behöriga
verifikationer äro bilagda eller åtminstone åberopade, samt, i annat
fall, förhållandet till Kammar-Rätten inberätta.
Den remitterade handlingen varder i underdånighet återställd, och
Kammar-Rätten framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
All g'- voll HARTMANSDORFF.
C. E. Alander.
Joh. Aug. Södergren. A. Wilh. Edman.
Stockholm den 25 Januari 1848.
C. J. Fahnehjelm.
— 483 —
Justitie-Kanslers-Embetets
undei dåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers
anmärkningar vid expensmedeis-räkningarne.
Underdånigt Memorial!
Vid det förhållande, att i Rikets Ständers Revisorers nästlidet år
1847 afgifna Berättelse, angående samma år verkställd granskning af
Statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, anmärkning förekommit, bland annat, derom, att
uti expensräkningarne för Justitie-Kanslers-Expeditionen blifvit afförda
utgifter för prenumeration å Svenska tidningar och dagblad, som icke
äro af officiel egenskp, har Eders Kongl. Majit, medelst Remiss den 29
sistlidne December, i nåder anbefallt Justitie-Kanslers-Embetet att, i anledning
af berörde anmärkning, med underdånigt utlåtande till Eders
Kongl. Maj:t inkomma; och får Justitie-Kanslers-Embetet i sådant afseende
underdånigst åberopa, alt sedan Justitie-Kanslers-Embetet bos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, att den, genom nådigt cirkulär
den 28 Mars 1835, gifna föreskrift, det ingen annan tidning derefter
linge, för Statens medel, af embetsverk och myndigheter hållas, än Sveriges
Stats-tidning samt vilkorligen vissa andra dagblad, ej måtte tilllämpas
i afseende på Justitie-Kanslern, hvilken, enligt grundlagen, ålåge
uppsigt öfver tryckfrihetens rätta bruk, i hänseende hvartill en allmän
kännedom af tidningarnes innehåll, vore nödig, utom det erfarenheten
visat, att Justitie-Kanslern fästat uppmärksamhet vid de uppgifter, som
i dagbladen förekommo, Eders Kongl. Majit, jemlikt Dess här i afskrift
bilagda nådiga skrifvelse af den ro Maj nyssnämnde år, funnit skäligt, att
för Justitie-Kanslern medgifva undantag från ofvanberörde, förut meddelade,
allmänna föreskrift.
Rernisshandlingarne varda härhos i underdånighet återställda.
Stockholm den 8 Januari 1848.
Efter nådigste förordnande,
IV. 8, von KOCH..
C, P. Laurin.
— 484 —
CARL JOHAN etc.
Vår ynnest etc.: Genom underdånig skrifvelse af den 21 nästlidne
April, håfven J hemställt, att den i Wårt nådiga cirkulär af den 28
förutgångne Mars gifna föreskrift, det ingen annan tidning finge hädanefter,
för Statens medel, af embetsverk och myndigheter hållas, än Sveriges
Stats-tidning, samt vilkorligen vissa andra dagblad, ej måtte tilllämpas
på Eder, hvilken, enligt grundlagen, ålåge uppsigt öfver tryckfrihetens
rätta bruk, i hänseende hvartill en allmän kännedom af tidningarnes
innehåll vore nödig, utom det erfarenheten visat angelägenheten
deraf, att J fästaden uppmärksamhet vid de uppgifter, som i
dagbladen förekomma. ;
Uti häröfver infordradt och den 28 April afgifvet underdånigt Utlåtande,
har Wår Hof-Kansler instämt i Eder framställning om behofvet
af undantag för Eder från det allmänna stadgandet i omförmälda
nådiga cirkulär, hvarigenom uppsigten öfver tryckfrihetens lagliga bruk,
åtminstone hvad tidningar och periodiska skrifter beträffade, kunde underlättas,
äfvensom artiklar, hvilka i tidningarne införas, kunde tjena
högsta åklagaremakten till ledning för missbruks och förbrytelsers upptäckande.
Med gillande af hvad sålunda i underdånighet yttradt och hemstäldt
blifvit, bafve WI funnit skäl medgifva det af Eder begärda undantag
från Wår, genom nådigt cirkulär af den 28 sisth Mars, meddelade
föreskrift, rörande inskränkning i tidningars hållande af embetsverk och
myndigheter; hvilket WI Eder till svar och underdånig efterrättelse i
nåder lillkännagifve, och befalle Eder etc. Stockholms Slott den röMaj
1835.
CARL JOHAM.
Aug. von Hartmansdorff.
Till Justilie-Kanslern, om Juslitie-Kunslers-Esnbetels behof att erhålla
tidningar på Statens bekostnad.
Vidimeras
ex officio
L. A. Ekmarck.
— 485 —
Kongl. Krigs-Bof-Rättens
underdåniga Utlåtande, i anledning
af 1847 års Revisorers anmärkningar
vid expensmedelsräkningarne.
StoiMäktigste Allernådigsfe Konung!
Rikets Ständers Revisorer, hvilka vid denar 1845 verkställda granskning
af Statsverkets räkenskaper anmärkt, att år 1843 för Krigs-HofRättens
räkning inköpts io exemplar af kalendern och att, under åren
i8/p och i843, åtgången af papper inom Krigs-Hof-Rätten, relatift till
det i Svea Hof-Rätt uttagna qvantum deraf, varit alltför betydlig, hafva,
vid den näsllidet år 1847 anställda granskning af Statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning under åren 1844 och 1845, förnyat ofvanberörde
anmärkning; i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t, genom nådig
Remiss af den 29 December nästlidet år, behagat infordra Krigs-HofRättens
underdåniga Utlåtande.
Till underdånig åtlydnad häraf, får Krigs-Hof-Rätten, i likhet med
hvad det ifrån Krigs-Hof-Rätten infordrade och den 29 Januari 1846
afgifna Utlåtande öfver Revisorernés nästförutgångna år framställda anmärkningar
innehåller, i fråga om de inköpta kalendrarne, underdånigst
ånyo upplysa, att, af de 10 exemplaren, utdelats till
Iirig-Hof-Rättens Ordförande 1
dess Sex Ledamöter
. 6
Krigsfiskalen 1
Sekreteraren  1
Kansliet 1
Tillsammans 10 exemplar.
Behöfligheten häraf till nu angifna ändamål torde ej böra ifrågasättas,
helst hvad 1845 års Revisorer i afseende härå klandrat, icke föranledt
något förbud från Eders Kongl. Maj:t att för Erigs-Hof-Rättens
behof använda ofvanberörde antal kalendrar.
Hvad åter angår förbrukningen af papper inom Krigs-Hof-Rätten,
så har densamma, åren i844 och i845, i likhet med hvad åren 1842 och
i843 ägt rum, grundat sig på tvänne, för längre tid tillbaka upprättade,
stater; men sedan Eders Kongl. Maj:t, uti en till Krigs-Hof-Rätten afla ten
nådig skrifvelse af den 18 Februari 1846, förklarat expensmedels-anslagets
62
— 486 —
användande till skrifmaterialier böra inskränkas inom det verkliga behofvet
deraf i och för tjensten, har Krigs-Hof-Rätten ställt sig till efterrättelse
denna föreskrift, hvilken, såsom gifven efter den tid, Revisorernes nu
framställda anmärkning omfattar, således ej kunnat derförinnan af KrigsHof-Rätten
följas.
De remitterade handlingarne bifogas underdånigst, och Krigs-HofRätten
framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
c. F LORICHS
Carl Akrell.
J. H. Röö.
D. Silfverstolpe.
M. G. Törnqvist.
U. Koskull.
S. P. Gethe.
Stockholm den 7 Januari 1848.
Lars Johan Rhodin.
STOCKHOLM, TRYCKT BOS MARCUS & COMP., 1848.
TILL
KIKE» HÖGLOFT. STÄMDES® s
ANGÅENDE
§9 ani 0-K9 er lief
/
af Milsets Ständers Revisorer
År f@4f.
STOCIvHOLM, 1847.
P. A. Norstedt & Söne r, Kong/. Boktryckare.
- ■ n*-*K»i»r5f?aS£ ■ “ a
Till Rikets Högloflige Ständer,
kör att, i egenskap af Rikets Ständers Revisorer, granska Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens räkenskaper, tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva undertecknade,
till följd af gifne föreskrifter, den 15 nästlidne September sammanträdt
i Banken och derstädes aflemnat de handlingar, hvarigenom behörigheten,
att i revisions-förrättningen deltaga, är vorden styrkt; hvarefter vi lifligen
aflagt och med våra namn undertecknat den Ed, som finnes intagen
uLi 1 §. af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer öfver Banko-Verket.
Särskildt torde här böra omförmälas, dels att undertecknade, Gustaf Lagerbjelke
och Anton Relf e/t, blifvit af Högloflige. Riddarhus-Direktionen utsedde,
att i förevarande Revisions-förrättning deltaga, i stället för Herr Öfver-Kammarherren
m. m. Grefve Adolf Frédrik Nils Gyldenstolpe samt Herr ContreAmiralen
m. m. Friherre Carl Reinhold Nordenskjöldhvilka förklarat sig
vara hindrade, att berörde af Högloflige Ridderskapet och Adeln, vid sednaste
Riksdag, dem lemnade uppdrag utöfva, samt dels att undertecknade, Nils
Petter Pettersson från Calmar Län och Olof Larsson frun Gefleborgs Län,
såsom af Hedervärda Bonde-Ståndet utsedde Supleanter, i Revisionen deltagit,
i stället för af nämnde Riks-Stånd till Revisorer valde Jon Olsson från Gefleborgs
Län och Per Jönsson från Christianstads Län, af hvilka den förre med
döden afgått och den sednare varit hindrad af sjukdom.
Revisorerne hafva vid deras första sammanträde fått emottaga de Berättelser,
som, enligt 2 §. i åberopade Instruktion, jemnförd med 20 och 31
§§. i Banko-Reglementet af den 23 Maj 1845, skola till dem allemnas.
4
Nämnde Berättelser äro:
l:o Banko-Fullmägtiges, angående dels Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt de hos Fullmägtige förekomne hufvudsakliga ärenden,
och dels Tumba Bruk;
2:o Direktionernes vid Banko-Diskonten samt Låne-Konloren i Götheborg och
Malmö, om desse Diskont-Inrättningars rörelse;
i z Under-Styrelsens, om den samma Styrelse, äfvensom Departemenlal-Styrelserne
åliggande förvaltning; hvarvid blifvit fogade särskilde Berättelser
af Låme-Kansliets Chef och Kommissarier samt af Cheferne för Kontrolloch
Revisions- samt Boksluts- och Ekonomi-Afdelningarne; och
4:o Fiskals-Embetets, om de till samma Embetes befattning hörande ämnen.
De Berättelser, hvilka angå verkställd granskning af Banko- samt Handels-
och Närings-Diskonternes i Stockholm och Låne-Kontorens i Götheborg
och Malmö räkenskaper och förvaltning för åren 1845 och 1846, hafva jemväl
blifvit till Revisorerne öfverlemnade; och Revisorerne, som under Revisions-förrättningen
icke allenast genomgått Banko-Fullmägtiges allmänna och
särskildta Protokoll samt Under-Styrelsens och K oqi missa lier nes i Låne-Kansliet
Protokoll till den 15 September innevarande år, utan äfven granskat
Bankens samt Tumba Bruks Räkenskaper för åren 1845 och 1846, få härmed
afgifva följande Berättelse, upptagande ärenderne uti den genom Banko-Reglementet
angifna ordning.
Angående Bankens Öfver-Styrelse samt någre allmänna föreskrifter,
rörande Bankens förvaltning.
§. E
Uti den, genom Grosshandlaren Carl Normans den 22 Mars 1846 inträffade
död, uppkomne ledighet inom Bankens Öfver-Styreise, har Este Supleanten
för Yälloflige Borgare-Ståndets Ledamöter, Grosshandlaren och Riddaren
af Kongl. Nordstjerne-Orden C. A. Scharp inträdt.
§. 2. ^
Af Fullmägtiges Protokoll hafva Revisorerne funnit, att den genom 6
§. i Banko-Reglementet Fullmägtige anbefallde årliga inventering i Bankens
alla Kassor och öfriga förva rings-rum blifvit, på förr öfligt sätt, anställd.
Enligt på förhand upprättade, vederbörligen bestyrkte Inventerings-Instrumenter,
är uti berörde Kassor och förvarings-rum inventering af Revisorcrne
verkställd; hvarvid behållningarne i Silfver, Guld och Kopparmynt
befunnits utgöra följande belopp, nemligen;
S il f v
e r.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler  348,832
två tredjedels d:o  1,600
en tredjedels d:o  7,900
en sjettedels d:o  4,600
en tolftedels d:o  700
en tjugufjerdedels d;o .... 600
D:o efter 1830 och 1835 årens mynt-ordningar:
hela
Riksdaler 77,100
halfva d:o
62,700
fjerdedels d:o  75,900
åttondels d:o  687,600
sextondels d:o  16,050:
Utländskt mynt, förvandladt i Riksdaler
Silfver:
Spanska Piastrar  1,342,119: 15. 6.
Franska Fem Francsstycken  403: 42, il.
364,232. - -
919,350.
1,342,523: io. 5.
Omyntad t  4,390,698:
Summa R:dr Silfver 7,016,803:
n. —
Gul d.
Myntadt:
701 fyrdubbla ducater  2,804
1,501 dubbla d:o  3,002
15,594 enkla d:o  15,594
Omyntadt  108,568:
Summa Ducater 129,968: 7W
-
6
Koppar skilje my n t.
Af nya prägeln:
uti 2 skillingar
„ 1 d:o
„ j cl:o
„ } d:o
Af gamla prägeln
På prof präglade
19,500:
9,750:
13,750:
600:
43,600: -  30,666: 32.
4,500: -
Summa Banko R:dr 78,766: 32. —
Någon anmärkning liar vid denna inventering icke förekommit.
Af Bankens Embets- och Tjenstemän eller Betjente äro besvär icke hos
Revisorerne anförde; ocb ej heller bar anledning förekommit, att göra erinran
vid åtgärder och beslut, som vederbörande vidtagit i befordrings- eller dylika
frågor.
Angående några särskildta ät Fullmägtige gifna uppdrag.
Öfver förhållandet med Sedel- och Depositions-Skulden samt Bankens
metalliska Kassa äro för hvarje halft år uppgifter tryckte och med allmänna
Tidningarne utdelade.
De ofversigter af Bankens hela ställning vid 1845 och 1846 årens utgång,
hvilka, på grund af 5 §. i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars
1830, blifvit, efter hvartdera årets bokslut, uppgjorde och med allmänna
Tidniugarne utdelade, hafva, vid jemförelse med Räkenskaperne, befunnits
lemna tillräckliga upplysningar, angående såväl Bankens skulder och tillgångar,
som dess utgifter under dessa 2:ne år.
§. 4.
Fullmägtige hafva väl, under den 14 Maj näsllidet år förordnat den, till
mera åskådlighet ledande och af Revisorerne i allo gillade förändring uti uppställningen
af Hufvudräkningen till ifrågavarande Öfversigt, att nämnde räk
-
ning, sorn tillförene endast utvisade beloppet af In- och Utgående Balance
jemte Idufvudstols-tillökningen under året, skall upptaga å ena sidan: l:o
Ställningen vid årets början, eller Ingående Balance, och 2:o Inkomster och
Vinster under året, samt å andra sidan: 3:o Utgifter och Förluster under året,
och 4:o Ställningen vid årets slut, eller Utgående Balance; men, vid iakttagandet
al denna förändrade uppställning uti Öfversigten för år 1845, har det misstag
egt ruin, att, ehuru Bankens vid 1844 års slut utöfver Grundfonden, 10,000,000
R:dr, befintliga behållning 251,569 R:dr 3 sk. 9 r:st blifvit, enligt den uti
nämnde Öfversigt varande Bilaga N:o 2, inberäknad uti de, likmätigt 228 §.
i Banko-Reglementet, under år 1845 till Riksgälds-Kontoret lefvererade 604,632
R:dr 28 sk. 11 r:st, denne summa, det oaktadt, uti Bilagan ]N:o 3 vid berörde
Öfversigt upptagits att lill hela beloppet utgå af 1845 års Inkomster
och Vinster.
Häraf har inträffat, att Hufvudstols-tillökningen under sislomförmäldta
år, som rätteligen uppgick till 1,289,721 R:dr 40 sk. 1 r:st, både uti HufvudRäkningen
och näståberopadé Bilaga utföres till allenast 1,038,152 R:dr 36 sk.
4 r:st, hvilket närmare ådagalägges genom nedanstående, med verkliga förhållandet
öfverensstämmande omslut utaf besagde Bilaga N:o 3.
O O
D e b e t.
Ränte-utgifter, förvallnings-koslnader och
förluster
407,905: - g.
Riksgälds-Kontoret tillkommande andel af
Bankens Kapital-öfverskolt vid 1844
års slut, (se Bilagan N:o 2.) . . .
efter afdrag af den från år 1844 balnncerade
och för sådant ändamål tillgänglige
behållning utöfver 10,000,000
R:dr
604,632: 28. a.
251,569: 8. 9, 353>063: 25. 2.
Saldo, Behållning, som under år 1845
ökat Bankens Kapital
1,289,721: 40. i.
Summa|>Banko R:dr 2,050,690: 18. —
G r e d i t.
Inkomster och tillfälliga Vinster . . . .
R:dr 2,050,690: is. —
8
Med anledning deraf, att det allt ifrån år 1836 tillämpade och uti
Tjenstgörings-Ordningen för Bankens Boksluts-Afdelning föreskrifne sätt för
beräknandet af Bankens fordran i ognldna räntor, vid hvarje års slut, (enligt
hvilket, sedan Bankens, vid föregående årets utgång, kalkylerade räntefordrau
blifvit ökad med ett års, efter Bankomethod samt Lånens räntefot beräknad
ränta å Kapital-återstoden af Fastighets- samt Skiftes- och Odlings-Lånen,
men för Lånen emot pant af Guld och Silfver med allenast 2} procent enkel
ränta, samt deremot från dessa sammantagna summor afräknats de för ofvannämnde
fordringar, under årets lopp, verkligen influtna räntor, del derefter
uppkomna Saldo i General-Hufvud-Boken blifvit uppfördl såsom Bankens räntefordran)
befunnits leda derhän, att, fastän Bankens Line-rörelse år från år
tillväxt, den derå approximativ beräknade ränta oupphörligen minskats; så
och efter det Under-Styrelsen uppå detta förhållande fästat Fullmägtiges
uppmärksamhet, med erinran om nödvändigheten att vidtaga sådan rättelse
uti sättet för beräknandet af Bankens oguldne räntefordringar, att verkliga
förhållandet derigenom kunde närmare uppnås, utan att ändock speciella
uträkningar för hvarje lån, hvilkas sammanräknade antal uppginge till omkring
22,000 stycken, behöfde upprättas, hvilket sannolikt icke allenast skulle medföra
betydlig kostnad, utan äfven uppehålla Bokslutet i flera månader, samt i
sådant afseende föreslagit, alt Bankens utestående fordringar måtte beräknas till
hälften af hvad räntan för helt år utgör, hafva, enligt derom af Fullmäktige
meddelad föreskrift och emot särskild kostnads-ersättning af 332 R:dr
O O ...i-»
40 sk. 9 rsl. Banko, under loppet af år 1846, blifvit upprättade speciella
ränteuträkningar, hvarigenom utrönts, att Bankens vid 1845 års slut utestående
räntefordringar för tillsammans 6,657 stycken Fastighets- samt Skiflesoch
Odlings-Lån uppgingo till ett sammanräknadt belopp af 115,711: 22. 10.
och då dertill, lades ungefärliga beloppet af de, vid samma
års slut, utestående oguldne räntor å Lån emot pant af
Guld och Silfver, som, beräknade på sätt TjenstgöringsOrdningen
bestämmer, uppgå till  9,744: 43. 8.
befanns Bankens räntefordran den 31 December 1845 hafva
utgjort  125,456: 18. 6.
Efter inhämtande häraf, och enär Bankens räntefordringar
för samma år, uträknade efter de i Tjenslgörings-Ordningen
bestämda grunder, uppgå till endast .... 50,951: 6. 3.
hvilken summa med icke mindre än 74,505: 12. 3,
11 nder
-
9
understiger den iiu utrönta; men deremot, enligt den af IJnder-Styrelsen tillstyrkta
förändrade beräkningsgrund, nämnde års räntefordringar kalkyleras
till ett belopp af 129,865 R:dr 42 sk. 9 r:st, sorn med endast något öfver
4000 R.dr öfverskjuter summan af de, dels till ziffran och dels approximativ,
uträknade räntefordringarne, samt deraf visat sig, att den af UnderStyrelsen
föreslagne beräkningsgrund lemnade ett resultat, som i det närmaste
öfverensstämde med verkliga förhållandet, och i allt fall medförde vida
större tillförlitlighet, än den, som hittills blifvit följd, hafva Fullmägtige
under den 19 sistlidne November förordnat, att Bankens fordringar för upplupne
obetalde räntor vid hvarje års slut, från och med 1846 och framgent,
skola uti General-llufvud-Boken beräknas till hälften af hvad räntan för helt
år utgör; varande i fr A g as Lä 1 Ide fordran på nyss omförmäldta sätt i 1846 års
General-Hufvud-Bok beräknad att, vid samma års slut, utgöra 132,272 R:dr
11 sk. 10 r:st Banko.
Då Bankens Hufvudstols-tillökning under de 2:ne år, Revisionen omfattar,
uppgått till vida högre belopp, än någonsin tillförene, nemligen för år
1845 till 1,289,721 R:dr '40 sk. 1 r:st och'för år 1846 till 1,247,362 frdr
19 sk. 3 r:st, hafva Revisorerne, såsom bidragande orsaker till ett sådant resultat,
velat fästa uppmärksamhet derå, att bland tillfällige Inkomster och
Kapital-Vinster under år 1845 blifvit uppförde Diskonternes Reservfonder,
utgörande:
Banko-Diskont-Verkets  171,033: 44. s.
Malmö Låne-Kontors  38,767: 12. 4.
och Handels-Diskonstens i Slockholm, efter afdrag af 23
stycken uti nämnde Diskonts räkenskaper till ett sammanräknad
t belopp af 33,480 R:dr 16 sk. 4 r:st, inom
linien förde, lån  209,620: 43. 8.
tillsammans
R:dr 419,422: 4. 8.
samt att, hufvudsakligen genom antagandet af förändrade grunder för beräknandet
af Bankens utestående räntefordringar, på sätt uti nästföreslående
punkt närmare omförmäles, Bankens räntefordran utöfver dess ränteskuld
vid 1846 års slut, jemförd med förhållandet den 31 December 1845, visar
en tillökning, som uti 1846 års vinst blifvit inberäknad, med 146,239 R:dr
5 sk. 11 r:st, äfvensom, enligt hvad §. 39 upplyser, beloppet af utelöpande
Riksgälds-sedlar, efter den för deras inlösen bestämde praescriptionstid, blifvit
Revisorer/tes Rträtt. ang. Bankoverktt, 2
10
uti 1846 års räkenskap afförd t från Bankens, inom linien balancerade, fordran
för afsatt Fond till desammas infriande, och såsom Kapitalvinst upptagits
med 275,245 R:dr 46 sk. Banko.
§. 5.
[ den ordning, 27 <§. af Banko-Reglementet stadgar, har vid slutet af
hvarje år val skett af en person, alt, å Bankens och Riksgälds-Kontorels
vägnar, deltaga i Götha Kanal-Direktion; och uti den under detta år verkställde
granskning af nämnde Kanals räkenskaper och förvaltning för de nästförflutna
tvänne åren, hafva bemälde Verk genom Ombud deltagit; varande
Berättelse öfver omförmälde g ranskuings-IÖr rä 11 n ing till Ful Itu äg lige aflemnad
och vid deras handlingar förvarad.
§. 6.
Med anledning af den kungörelse, hvaiigenom Fullmägtige, i stöd af
Rikets Ständers beslut, utfästat ett premium för förslag till en förändrad
organisation af Banko-Verket. har, efter hvad Revisorerne inhemtat, något
så beskaffad t förslag ännu icke till Fullmägtige inkommit.
Förflyttningar på Hankens Pensions Sini.
§. 7.
Uppå derom gjord ansökning hafva väl både Tjenstemän och Vaklbetjente
uti Banken, hvilka uppnått föreskri Ine lefuads- eller tjensteår, blifvit
på Pensions-Stat uppförde, med bibehållande af licia lönen såsom pension;
men Fullmägtige hafva icke, under den lid, hvilken nu är föremål för redovisning,
begagnat den genom 57 §. 1 mom. i Banko-Reglementet dem medgifna
rättighet, att, under vissa stadgade förbehåll, kunna på nämnde Stat
förflytta Tjensteman, som icke uppnått JbreskriIne lefuads- oller tjensteår.
Angående Diskont- Verken.
1 :o Jhai ko - Di skon i -k 'a-ket.
§. S.
Af Fullmägliges Protokoll för den 3 Januari 1846 hafva Revisorerne
inhemtat, att, oaktadt skedd anmälan, att den tili deltagande i Banko-Di
-
11
skonl-Direklionell utsedde Ledamot af Borgare-Ståndet under en längre tid
varit oell då ännu vore af sjukdom hindrad att omförmälda befattning utöfva
, Fullmäglige likväl beslutat, alt Suppleant för bemälde Ledamot icke
borde utses, för att, under bans fortfarande sjukdom, i Direktionen inträda.
Revisorerne, som bysa den åsigt, att vid förfall på längre tid för Ordinarie
Ledamot i Banko-Diskont-Direktionen bans ställe bör företrädas af
dertill utsedd Suppleant, anse, till följe deraf, att Fulimägtige vid ofvan uppgifna
tillfälle bordt, genom Suppleants utväljande, fylla det lediga rummet i
Direktionen.
§■ 0.
Rikets Ständers Ar 184(5 församlade Revisorer för granskning af BankoDiskont-Verkets
räkenskaper och förvaltning för nästförutgångna året, hafva,
i afseende på utredningen af f. d. Riks-Diskonlen, förmält, att utestående
låne-beloppet i nämnde Diskont utgjorde 8,985 R:dr 27 sk. 8 rist Banko,
samt att, då innehafvaren af de enskilde Aktie-egarnes tredjedel uti nämnde
summa förklarat, att någon afbetalning å densamma icke vore alt påräkna,
Diskont-Revisorerne ville till nästblifvande Banko-Utskott hafva öfverlemnad
hemställan om afskrifning af återstående ford ringsbeloppet, hvarigenom f. d.
Riks-Diskonten kunde blifva slutligen utredd.
Den sålunda gjorde framställningen få Revisorerne härmedelst till Rikets
Ständers pröfning hänskjuta.
§• io.
Vid jemförelse af ziffer-uppgifterne uti den af sistbemälde Diskont-Revisorer
afgifne Berättelse, med dem, som förekomma uti Banko-Utskottets den
22 Maj 184-5, under N:o 79, till Rikets då församlade Ständer aflätna Betänkande,
angående förrättad granskning af Banko-Diskont-Verkets räkenskaper
och förvaltning för år 1844-, hafva Revisorerne funnit, att nämnde Verks
behållna Vinst för nästberörde Ar uti omförmäldta Betänkande upptagits till
elt, belopp af 225,704 R:dr 45 sk. 10 rist, men uti ofvanbesagde Berättelse
till 255,704 Ralr 45 sk. 10 rist, allt Banko.
Af Räkenskaperne inhemtas, att den förra summan med dem öfverensstämmer;
hvadan den sednare lärer hafva, genom miss-skrifning, tillkommit.
§. 11.
Jemlikt merbemälde Diskont-Revisorers fattade beslut, skulle Atskillige
lån å ett sammanräknadt belopp af 21,599 R:dr 41 sk. 4 r:st Banko från
12
Kapital-Räkningen afioras och på serskildt blad i Balance-Extractel, inom
linien, upptagas; men af Berättelsen öfver verkställd granskning af DiskontVerkets
räkenskaper för år 1846 inhemtas, att i följd af berörde beslut endast
20,199 R:dr 41 sk. 4 r:st s. rn. blifvit förde inom linien.
Efter hvad räkenskaperne gifva vid handen, är nämnde förhållande
deraf föranledt, att 1,400 R:dr, motsvarande skillnaden emellan berörde 2:ne
summor, blifvit till Diskont-Verket inbetaide, under den tid, som förflutit
ifrån det beslutet fattades intill dess detsamma verkställdes.
§. 12.
Sorn de till Diskont-Verkets Förste Ombudsmans handläggning utremitterade
lån under sislförflutne tio åren tillväxt, så all antalet nppginge till
nära dubbelt af hvad det före nämnde tid utgjort, hade Diskont-Direktionen,
med afseende härå och i betraktande tillika deraf, att ärendernas behöriga
handläggning, i följd af mängden utaf förfalskningsbrott, namnförnekelser,
tingerade lösöreköp och andre svekfulla tillställningar, allt mera försvårats,
och att äfven Verkets rättegångar i landsorteine, under ständigt stigande,
blifvit af allt mera invecklad beskaffenhet, ansett sig ej kunna undgå att
vidtaga nödig åtgärd till underlättande af göromålens behöriga gång inom
Förste Ombudsmannens Expedition, samt fördenskull förordnat en person att,
till en början från och med December månad 1845 lill derpåföljde års
slut, inom nämnde Expedition vid göromålen biträda, emot ett arfvode af
300 R:dr Banko, efter år räknadt; och hafva Revisorerne öfver Diskont-Verkets
förvaltning för år 1845 i anledning häraf förklarat, att de, som visserligen
icke förbisett, att Direktionen af gällande Banko-Reglemente saknat stöd
for den i ofvan berörda måtto vidtagna åtgärd, dock funnit de anförde omsländigheterne
innefatta så lill!'yllestgörande skäl, att Diskont-Revisorerne, för
deras del, icke kunnat anse den ifrågavarande åtgärden, såsom beredande Diskont-Verkets
fördel, böra lill anmärkning föranleda; hvarjemte, sedan tiden
för begagnandet af omförmäldla extra biträde tilländagålt samt Diskont-Direktionen
meelgifvit, att, äfven för innevarande år och intilldess Högloft. BankoUtskottet
i ämnet förordnat, ofvanberörde arfvode fortfarande finge utgå,
sednast församlade Diskont-Revisorer förmält sig så mycket mindre halva
något att deremot erinra, som det måste vara en af Diskont-Direktionens
närmaste omsorger att tillse, det Verkets angelägenheter vårdas och handhafvas
på ett, med detsammas gagn och bästa förenligt sätt.
13
Hvilket allt Revisorerne ansett sig böra tor Rikets Ständer tillkännagifva;
lärande Banko-Diskonl-Direktionen icke underlåta att detta ärende lill
13anko-Ul.skol.Lets
§• 13.
För 1835 oell 1846 arens förvaltning är decharge meddelad så väl
Banko-Diskont-, sorn Handels- och Närings-Diskont-Direktionen.
2:o Götheborgs Låne-Kontor.
§• 14-
Af Götheborgs Låne-Konlors Direktions lill Revisorerne afgifne Berättelse
inhemtas: att sedan, under November månad förlidet år, Kontorets dåvarande
Ombudsman, vice Häradshöfdingen W. M. Stenberg, från Riket alvikit,
utan alt lian sedermera låtit sig afhöra, och viri deri inventering, som,
i anledning häraf, blifvit hållen å alla de i Stenbergs Embetsrum och Kassahvalf
befintlige reverser och handlingar, hvilka han, lill följd af sin befattning,
haft om händer, det befunnits, att Stenberg tillgripit medel, sorn han,
i egenskap af Ombudsman, för Kontoret uppburit samt brustit i redovisningsskyldighet
lör sine lagsöknings-åtgärder, äfvensom att han med vårdslöshet
handhaft sin befattning; så, och elter det nödige åtgärder blifvit vidtagne
med Stenbergs qvarlemnade egendom, för atl derutur söka bereda godtgörelse
för hvad Stenberg, efter utredning af hans balance, kunde kännas skyldig
Kontoret återgälda, har en sådan utredning, till en början af dertill utaf
Direktionen utsedde personer, och sedermera under ledning af ett utaf Fullmäglige
utsedt Ombud, ägt rum, hvarvid blifvit ådagalagdt: alt Stenberg
tillgripit och förskingrat af honom, efter anställd lagsökning, uppburne inbetalningar
å lån till ett belopp af 14,684 R:dr 8 sk. 4 r:st Banko; att lian
häftar i skuld lill Kontoret dels för den ersättning, han varit skyldig utgifva,
såsom ansvarig inlemnare af åtskillige utaf afvikne Kammai junkaren
Lindsfelt i Kontoret belånade, men sedermera falska befunna reverser till
ett, efter afdrag af den i Lindslells Konkurs erhållna utdelning, återstående
bedopp af 4,978 R:dr 41 sk., dels för af Stenberg uppburne, oredovisade expence-medel
403 R:dr 12 sk., och dels för obetald hyra i och för de boningslägenheler,
han i Kontorets hus begagnat, 166 R.dr 32 sk., samt att
Stenberg begått förseelser, till följd af hvilka Låne-Kontoret förlorat rättigheten
att af åtskillige dess gäldenärer undfå godtgörelse för sine fordringar.
14
Sedermera skall, efler hvad Låne-Kontorels Direktion jemväl upplyst, någon
minskning hafva ägt ruin uti summan af de utaf Stenberg tillgripne och
förskingrade medel, hvilka, vid afgifvandet al nämnde Direklions|Berältelse
den 24 nästlidne Augusti, lära uppgått till 14,407 R:dr 15 sk.; hvarförutan
Direktionen förmält, att, enär de tillgångar, Stenberg efterlemnat, kunde
uppskattas lill omkring 8,000 R:dr, och då Låne-Kontoret, efter all sannolikhet,
blefve tilldömd yrkad förmånsrätt uti desse tillgångar framför Stenbergs
öfrige borgenärer, komme, med tillägg af den borgen å 5,000 R:dr
Banko, som Stenberg ställt för sin uppbörd, största delen af det belopp, han
tillgripit, att varda Kontoret godtgjordt.
§■ 15.
Med föranledande af Götheborgs Låne-Konlors Direktions hos Revisorerne
öfver Kontorets förvaltning för näsllidet år gjorde anhållan om deras
godkännande och förordande af behofvet utaf tillökning i tjenslemanna-personalen
vid Ombudsmans-Expedilionen derstädes, genom tillsättande af en
Kanslist, som med Ombudsmannen delade göromålen, hafva bemälde Revisorer
uti deras afgifna Berättelse hufvudsakligen förklarat: att de, efler noggrannt
inhemtad kännedom om Ombudsmans-befatlningen, funnit densamma
vara så trägen och ansvarsfull, att dess tillbörliga ulöfvande icke kunde medhinnas,
utan nödigt biträde, ej allenast för handläggning af lagsökningsmålen,
konkurs-bevakningar, uppstådde rättegångar, förande af proklama-boken samt
brefvexlingen, utan ock för den icke obetydliga räkenskapsföring, hvilken
måste äga rum, såväl öfver inkommande penninge-remisser och inbetalningar,
som ock i afseende på redovisningen af uttagna förskotter till bestridande af
lagsöknings- och bevaknings-kostnader, hvilka i anseende lill deras olika
egenskap fordra vidlyftige anteckningar; alt antalet af äldre oafslutade lagsök
ningsmå 1, hvilka finnas intagne i Diarium öfver de osäkra, inom linien
förde, lånen, men åt hvilka det åligger Ombudsmannen att egna en fortsatt noggrann
uppmärksamhet, befunnits utgöra 252 och de öfrige 332, eller tillhopa
584 lagsökningsmål; att, utom expedierandet af särskildta Memorialer, angående
till lagsökning remitterade lån, förekomme mångfaldiga utlåtanden,
skrifvelser och påminnelser i sådane mål, återkallelse!- af lagsökningar, meddelande
af qvittencer öfver verkställde afbetalningar, inlöste reversers öfversändande,
äfvensom brefvexling med Under-Exekutorer och enskilde personer
i landsorterne, för vinnande af upplysningar om lagsökta gäldenärer;
att, när dertill lägges besörjandet af all renskrifning, Protokolls-föringen och
Sekreterare-befallningen hos Låne-Kontorets Direktion, hvarvid det åligger
Ombudsmannen att uppsätta och utskrifva alla, från Direktionen afgående
bref och utlåtanden, samt de tidsödande göromålen med expedition af Anmanings-brefven,
uppgående till ett antal af minst 1,000 st. i månaden, det
torde finnas uppenbart, att Ombudsmannen omöjligen kunde medhinna att ensam
besörja alla göromål; att anställandet i Ombudsmans-Expeditionen af en
Kanslist dessutom vore af behof påkalladt, för att, vid hvarjehanda förhinder
för Ombudsmannen, t. ex. under längre resor i Kontorets ärender, sjukdom
o. s. v., Direktionen må hafva att tillgå en tjenlig person att besörja
göromålen, så mycket hellre, som, vid nyss förutsatta fall, det vore ytterst
svårt att genast erhålla någon lagkunnig person^ som vill och kan åtaga sig
ett dylikt sysslande, hvarom erfarenhet vunnits då, vid förre Ombudsmannen
Stenbergs afvikande, Direktionen blott med största svårighet från en
aflägsen ort och efter flera dagars tidsutdrägt lyckades erhålla en person, som
tjenslen under ledigheten förestod; att det icke eller kunnat undfalla Diskonl-Revisorernes
uppmärksamhet, att, om en Kanslist varit anställd och
med Ombudsmannen deltagit i göromålen, det svårligen skulle hafva lyckats
Stenberg, alt, såsom nu skett, genom falska anteckningar dölja balaucen samt
missleda Direktionen och Revisorer; samt att Diskont-Revisorerne, som dessutom
erfarit, att samtlige Ledamöterne af Riks-Stånden i Låne-Kontorets Direktion
ansett förevarande fråga af den vigt, att de, efter inhemtande af
Fullmägliges afslag på Direktionens sednast derom gjorde framställning, till
Direktionens Protokoll nedlagt deras reservation, i afseende på den skada och
förlust för Kontoret, som genom della afslag kunde i framliden uppstå, funnit
sig vara pligtige att för Kontorets sannskyldiga bästa tillstyrka, det en i
lagfarenhet kunnig person må såsom Kanslist vid Ombudsmans-Expedilionen
anställas.
Hvad sålunda hemställdt blifvit öfverlemna Revisorerne härmedelst till
Rikets Ständers bepröfvande.
§• 16.
Götheborgs Låne-Kontors Revisorer hafva tillstyrkt decharge för förvaltningen
under åren 1845 och 1846; men, med afseende å den i nästföregående
14 §. omnämnde balance, har frågan om decharge för år 1846 ännu icke
blifvit af Fullmäglige till slutlig pröfning företagen.
16
3:o Malmö Låne-Kontor.
§■ 17.
För de sednast för'Hulne 2:ne åren har decharge blifvit Direktionen öfver
närande Låne-Kontor meddelad.
Uti det Räkenskaps-Sammandrag, som åtföljt Rikets Ständers Revisorers
Berättelse öfver 1844 års" för vältning, utbalanceras såsom tillgång lill år 1845
ett belopp af 1,191,163 R:dr 12 sk. 9 r:st; men uti Sammandraget öfver
nämnde års räkenskap, bifogadt lievisorernes öfver Låne-Kontoret Berättelse
af år 1846, inbalanceras till år 1845 1,204,093 R:dr 30 sk. 6 r:st. Skillnaden
utgöres af behållne Inventarier 2,610 R:dr 17 sk. 9 r:st samt värdet
af Låne-Kontorets hus 10,320 R:dr.
Efter hvad Revisorerne inhemtat, härleder sig olikheten emellan Utgående
och Ingående Balancen derifrån, alt, till vinnande af enstämmighet uli
Räkenskaps-uppställningarne från Låne-Kontoren, formulär derför blifvit
fastställde samt från och med år 1845 iakttagne.
Om bildandet af en Enke- och Pupill-Kassa fö)• Diskont
Verken
m. fl.
§. 18.
Åberopande 9 §. i 1845 års Revisions-Berättelse, få Revisorerne tillkännagifva,
att det deruti om förmäld ta förslag till en Pensions-inr ättning ännu
icke lärer vara af Fullmäglige upprättadt.
Vexlinss- och Kassa-rörelsen.
o
§. 19.
Från den 6 September 1845, till hvilken dag redovisning är vorden
uti tryckta Revisions-Berätlelsen sid. 9 lemnad för Metalliska Kassans förändringar,
har nämnde Kassa, vid nedanstående tidpunkter, företett följande
förhållande: 1845
17
Utgifne
Inkom ne
1
Minskning
Du ka ter.
Dukater.
Dukater.
1845 den 31 December ....
5,362
TUU
100
5 7
T UU
5,261
4 4
TUU
1846 den 28 Mars
1,778
36
1,742
„ den 30 Juni . . . . .
8,964
28
8,936
„ den 26 September ....
9,400
8
TUU
30
9,370
8
TUU
„ den 31 December ....
6,364
fl 9
TÖU
96
60
1 (JU
6,268
0
TUU
Sgr.
26,506
7 7
TUU
190
6 0
TUTT
26,316
1 7
TUU
1847 den 27 Mars
2,629
24
2,605
„ den 30 Juni
10,399
80
TUU
48
10,351
80
10 U
den 4 September ....
10,684
2 fl
Tö (T
146
10,538
25
i ocr
Sgr.
23,713
1 4
TUU
218
23,495
1 4
TUU
Summa
55,581
92
TUU
509
TUU
| 55,072
7 5
TUU
Gul (1 tillgå n ge 11 utgjorde:
den 6 September 1845
afgår dukalskuldeu
den 4 September 1847
dukatskulclen
192,423-fVw
969 ~ 191,454,
afgår
137,528#,
1,147 -
136,381ä
Minskning duka ter  55,072^
Special-Kassorne hafva utgifvit:
Silfver myn t.
Bankens metalliska
Kassa i silfver, myn-  tad t och omyntad t,
har eifectivt ökats.
1845 den 31 December
29,250
-
—
289,797
47
11
1846 den 28 Mars
3,000
—
—
55,251
43
2
„ den 30 Juni
8,550
—
—
102,760
21
_
„ den 26 September
10,500
—
—
381,248
46
3
„ den .31 December
23,700
-
-
428,085
38
2
Sgr.
45,750
—
-
967,347
4
7
1847 (leik 27 Mars
.
—
-
199,028
8
6
„ den 30 Juni
88,459
44
i 3
1,141,161
23
6
„ den 4 September
61,334
29
1 3
481,395
38
1
Sgr.
| 153,394
251 6
1,821,585
22
Sum ma
228,394
25
1
3,078,730 j 20
Revisorernes Berätt. äng. B a niovev ket.
3
18
Bankens tillgäng i silfver uppgick:
den 6 September 1845 lill 4,291,609: io. 4.
och den 4 September 1847 till (  7,370,339: 36. a.
Alltså en ökning af Silfver R:dr 3,078,730: 26. 7.
som, efter afdrag af den minskning Bankens guld-till
gång
undergått med 55,072^ dukater, utgörande
efter 102 sk. i silfver för hvarje dukat, . . . 117,029: 28. G.
visar Metalliska Kassans tillväxt på det hela af Silfv. R:dr 2,961,700: 46. i.
§. 20.
Den genom 103 §. i Banko-Reglementet Låne-Kontoren medgifna inoch
utväxling af Silfver, bar vid Låne-Kontoret i Malmö, enligt Direktionens
afgifne Berättelse, inskränkt sig lill mindre partier gångbart Svenskt Silfvermjnt.
Angående vilkoren för emottagning i Låne-Kontoret af större partier
Holsteinskt, Danskt och Norskt Silf ver myn t, lära väl af åtskillige Handlande
förfrågningar blifvit hos Direktionen framställde; men då bemälde personer,
efter vunne upplysningar om vilkoren, troligen icke funnit det vara med
fördel förenadt, att i dylikt mynt indraga utländska fordringar, har någon
inväxling af sådant mynt ej eller ifrågakommit.
§. 21.
Bankens in- och utväxlings-piis å dukater hafva under den lid, denna
revision omfattar, oförändrade bibehållits, det förra vid 5 R:dr 28 sk. och
det sednare vid 5 R:dr 32 sk., allt Banko för Dukat, enär noteiingarne å
Guld på Utrikes ort, efter hvad anmäldt blifvit, icke skola gifvit Fullmägtige
anledning att nedsätta eller förhöja någondera af berörde pris.
§. 22.
Då de förhållanden ansetts icke längre vara för handen, som föranledt
utgifvandet af de i 11 §. af 1845 års Revisions-Berättelse omförmäklta kontanta
förskott lill uppköp inom åtskilliga Län af kontrolleradt Verk-Silfver
för Bankens räkning, emot det i Banko-Reglementets 108 §. bestämda pris,
hafva Fullmägtige från Kongl. Maj:ls vederbörande Befallningshafvande in
-
19
fordrat de oredovisade förskotts-medlen, hvilka ock, på sätt Revisorerne in*
liemtat, numera blifvit Banken godtgjorde.
Angående de af Fullmäktige vidlagne åtgärder för Metalliska
Kassans förstärkning.
§. 23.
För de, rörande vexel-handeln, utaf Fullmägtige vidtagne förfoganden
till och med den 26 November 1845, är redogörelse meddelad i Revisions
Berättelsen
af samma år sidd. 12.—17.
Till fortsättning häraf få Revisorerne anmäla följande:
De af Fullmägtige den 29 Maj 1845, inom sig, valde Deputerade, i oell
för besörjandet af de med vexel-handeln förenade göromål och bestyr, hafva
oafbrutet innehaft berörde uppdrag.
Från förstnämnde dag till 1845 års utgång uppköptes vexlar
å 118,926 M:k 4 sk. Hamburger Banko för 104,901 R:dr 21 sk. 7 r:st Banko,
med en vinst för Banken af 810 R:dr 37 sk. 1 r:st s. m.
1846 uppköptes:
2,912,526 M:k 11^ sk. Hamburger Banko för 2,569,054 R:dr 30 sk. 6 r:st
Banko, med en vinst af 19,858 R:dr 2 r:st s. m.
1847 lill och med den 6 September äro uppköpte:
6,030,024 M:k 14 sk. Hamburger Banko för 5,320,487 R:dr 36 sk. 4:st Banko,
med en vinst af 39,534 R:dr 17 sk. s. m.
Köpet har städse skett efter 127 sk. kurs för vexlar å 67 d. d. och
i förhållande derefter för kortsigtigare papper.
Det under år 1846 från Hamburg indragna Silfver bar, efter afräkning
af Myntskatten, {■ procent, uppgått lill Silfver Specie 611,549 R:dr
35 sk. 11 r:st.
Kostnaderne för detta silfver äro följande:
Skillnaden emellan Faklurorne öfver det hitskickade Silfret och Kongl.
Mynt-Verkets deröfver meddelade Allester, bestående af Assurance, Provision,
Courtage, Speser i Lubeck, Slagskatt m. m.
Silfver R:dr 15,059: 24. i., eller i Banko 40,158: 32. 3.
F rakt  2,270: 5. —
Proberare-afgift  479.- 8. —
Summa Banko R:dr 42,907: 45. 3.
20
På grund af anbud, uppköpte Banken berörde år 184-6, af Kongsbergs
Silfver-Verks produktion 8,604 M:k 15 lod gr. fin Silfver å 27 M:k
9^ sk. för 237,442 R:dr 14 sk. Banko, hvilket Silfver, efter afdrag af Myntskatten,
enligt Kongl. Mynt-Verkets Attest, uppgick lill ett belopp i Silfver
af 78,312 R:dr 38 sk. 5 r:st samt kostade Banken tillsammans 3,654 R:dr
15 sk. 3 r:st Banko.
Under innevarande år bar lili och med den 9 näsllidne September från
Hamburg blifvit indraget Silfver, efter afdrag af Myntskatten, i värde uppgående
till 1,938,993 R:dr 43 sk. 10 rist Silfver.
För delta Silfver hafva kostnaderne på det hela utgjort 132,616 Rldr
18 sk. 10 rist Banko, eller skilnaden emellan Faklurorne och Kongl. MyntVerkets
Attester, Silfver 46,452 Rldr 5 sk. 2 rist, eller
i Banko  123,872: 13. 10.
Frakt  7,199: 45. -
Probera re-afg i ft
. . . . 1,544: 8. —
Sgr. Banko Ridr 132,616: 18. 10.
Som det Silfver, Banken under förlidel år i Konungariket Norrige uppköpte,
på sätt af det föregående jemväl inhemtas, kostade Banken mindre än
det från Hamburg indragna, låto Fullmägtige till Kongl. Norrska Regeringens
Finance- och Tull-Departementet inlemna anbud å det Silfver af Kongsbergs
Silfver-Verks produktion, hvilket näsllidne vår försåldes; men detta anbud,
såsom varande lägre, än andra å berörde Silfver inkomna, blef icke antaget.
De åtgärder Fullmägtige lill Metalliska Kassans förstärkning vidtagit,
gilla Revisorerne till alla delar; oell hafva de med vexel-handeln förenade
göromål och bestyr, enligt Revisorernes åsigt, fortfarande blifvit med särdeles
nit och omtanka af ofvanbernälde Deputerade handhafde.
Bankens Sedelstock.
§• 24.
Sedelstockens förändringar efter den 6 September 1845 inhemtas af nedanstående
uppgift:
%
21
Dukater.
Riksdaler Banko.
1845
den 31 December
1,558
28,591,677
38
8
5»
Adviserade Invisningar
+ 132,400
—
—
1846
den 28 Mars
1,048
29,641,638
6
7
Adviserade Invisningar
+ 131,500
—
—
99
den 30 Juni
2,113
28,913,903
5
10
99
Adviserade Invisningar
+ 144,700
—
—
99
den 26 September
2,030
29,217,429
18
3
Adviserade Invisningar
+ 144,700
—
-
99
den 31 December
1,669
30,656,037
6
9
99
Adviserade Invisningar
+ 144,700
—
—
00
den 27 Mars
922
31,688,972
21
5
99
Adviserade Invisningar
+ 111,300
—
—
den 30 Juni
676
32,537,210
8
11
99
Adviserade Invisningar
+ 90,400
—
—
99
den 11 September
1,091
34,026,361
18
5
99
Adviserade Invisningar
+ 83,000
—
—
§. 25,
Revisorerne anse sig derjemte böra meddela följande utdrag ur den rapport,
som angående Sedelstocken och Metalliska Kassan blifvit till Fullmägtige
inlemnad den 30 nästlidne October:
Utelöpande Sedlar R:dr 29,041,143: 9. 2.
Behållning å Räkningen för Riksgälds-Polletternes
inlösen
74,055: 15. 6.
D:o å Deposit- och Creditiv-Räkningarne .... „ 11,224,771: 21. 1.
Tillkommer, enligt föreskriften i 1845 års BankoReglementes
123 §.: Upptaget obetaldt lån i följd
af upplåningen åren 1830 — 1837
125: — —
Summa „ 40,340,094: 45. 9.
Afgår, jemlikt berörde §.:
Riksgälds-Kontorets Kreditiv .... 1,000,000: — —
Vexlings-Förskotter till Landsorlerne . 63,520; 12. —
Inlöste otydlige sedlar af äldre slaget . 8,874: 45. 4.
Transport 1,072,395: 9. 4.
22
Transport 40,340,094: 45. 9.
Transport 1,072,395: 9. 4.
Inlöste otydliga sedlar af nyare slaget 2,583: 16. —
Metalliska värdet af Riksgälds-Konlorets
utelöpande Koppar-Polletter . . . 54,885: 4. 7. j j£9 863- 29 u
Summa Sedelstock 39,210,231: 15. 10.
Bankens Guld- och Silf ver-tillgång uppgick samma dag, eval verad i
R:dr Banko, till  21,732,924: 34. 5.
Sedelstocken får derutöfver, likmätigt 124 §. uppgå till högst 20,000,000: — —
Sgr. Banko R:dr 41,732,924: 34. 5.
Men som Sedelstocken endast belöper till . .... 39,210,231: 15. 10.
visar det sig, att densamma med  2,522,693: 18. 7.
understiger maximum.
Angående utmynt ningen samt Bankens förhållanden till Ko?igl.
Mynt-Verket.
§. 26.
Under den 3 Januari 1846, hafva Fullmägtige förordna t, att ulmyntning
af Silfver borde verkställas intilldess förrådet i Större General-Kassan blifvit
uppbringadt till 200,000 R:dr i hela, 50,000 R:dr i halfva och 50,000 R:dr i
fjerdedels Riksdalers-stycken, samt att, då behållningen af dessa silfvermyntsorler
i nämnde Kassa nedgått till 175,000 R:dr i hela och 40,000 R:dr i
hvardera af de öfriga 2:ne sorterne, myntningen borde åter vidtaga.
I anledning häraf, och då den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer vid
sednasle Riksdag antagna Myntenhet, inom en icke aflägsen tidpunkt, torde
komma att bringas till verkställighet, hafva Revisorerne trott sig böra fästa
uppmärksamhet derå, alt Bankens förråd af myntadt silfver icke må uppbringas
till högre belopp, än vexlirigsbehofvet kräfver, serdeles inom de valörer,
h vilka, efter det den förändrade räkne-enheten kommer att gölla till
efterrättelse, möjligen anses böra ommynlas, hvarigenom onödiga kostnader
för Banken uppkomma.
§. 27.
På sätt i 17 §. af 1845 års Revisions-Berätlelse omförmäles, har, till
följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 17 Juni samma år, en summa af
23
24,000 R:dr blifvit den 6 nästpåföljde Augusti uti Banken insatt, i afräkning
å de till Kongl. Mynt-Verket af Banken leinnade förskott uti aflyst Kopparmynt
7,755 R:dr 45 sk. 7 r:st, och för ökade myntningskostnader 40,000
R:dr, eller tillsammans 47,755 R:dr 45 sk. 7 r:st Banko; men sedermera har
det beslut, Kongl. Maj:t förklarat sig vilja, uppå serskild underdånig anmälan,
meddela, angående det återstående fordrings-beloppets ersättande, icke
kommit Fullmägtige tillhanda, och någon ytterligare afbetalning å Kongl.
Mynt-Verkels ifrågavarande skuld ej eller skett.
§. 28.
Så väl för hvarje Qvartal, som efter 1845 och 1846 årens utgång, hafva
till Fullmägtige blifvit från Kongl. Mynt-Verket aflemnade, derstädes upprättade
räkningar, redovisande för allt det af sistnämnde Verk från Ranken
eller för densammas räkning ernotlaget Silfver och Guld.
Vid den inventering, som hvarje år uti Januari månad är vorden å
Kongl. Mynt-Verket anställd, hafva Fullmägtige, till ett antal af 4, en af
hvartdera Riks-Stånden, deltagit. Någon erinran har dervid, i hvad Banken
rörer, icke ifrågakommit.
§■ 29.
Revisorerne hafva icke kunnat undgå att fästa uppmärksamhet vid den
betydliga kostnad för Banken, som, enligt gällande föreskrifter, åtföljer probering,
uppvägning och värdering å Kongl. Myntet af Silfver Under innevarande
år till och med den 24 nästlidne Oetober, äro från utrikes ort till
Banken indragna 2,391 stycken Silfverplanlsar, hvilka å Kongl. Myntet undergått
dylik behandling; och då, jemlikt Kongl. Brefvet den 26 Mais 1831,
af hvarje till nämnde Verk för probering och värdering inlemnad Silfverplants
skall aftagas lill prof -rifa. U. v. v., hvilken qvantitet jemte 8 sk. B;ko,
som af inlemnaren jemväl erlägges, utgör proberarens arfvode, hvarförutan
Myntmästaren och Mynt-Inspektoren äga att för plantsarnes uppvägning och
värdering uppbära 32 sk. Banko för hvarje plants, så har utgiften till Kongl.
Myntet för ofvanberörde 2,391 st. plantsar utgjort dels 35-AV? Silfver, sora
aftagits till prof och efter 44 R:dr pr U. uppgå lill .... 1,578; 2. 10,
och dels lill Kongl. Mynt-Verkets förenämnde Tjenstemän tillsammans
40 sk. för hvarje plants med  1,992: 24. —
Summa Banko 3,570: 26. io.
24
Då ifrågavarande taxa för probering, uppvägning och värdering af Silfver
å Kongl. Myntet synes vara nog dryg med afseende på ett Statens Verk,
som kommer i tillfälle att, för sådant ändamål, låta på en gång dit aflemna
större partier, anse Revisorerne en lämplig nedsättning i nämnde taxa böra
till vägabringas.
§. 30.
Bankens förlust pu Ommyntning af dess förråd uti Kopparskiljemynt af
gamla prägeln, som den 30 Juni 1845 uppgick till .... 4,506: 9. 6.
har sedermera blifvit, på nedanstående sätt, ökad
Påfördt
Förut åsatt värde. Kongl. Myntet. Förlust.
Till Kongl. Myntet
aflemnadt Kopparskiljemynt:
Sednare
halfåret 1845 7,500: — — 6,587: 39. — 912: 9. —
Förra halfåret 1847 7,500: — — 6,591: 4. 6. 908: 43. g.
Sgr. 15,000: - - 13,178: 43. T
*’821; 4' 6*
så att beloppet deraf den 30 sistlidne Juni utgjorde .... 6,327:14. —
I afbetalning dels å de hos Kongl. Mynt-Verket den 30 Juni 1845
innestående .
2,410: 22. 6.
och dels å det sedermera dit aflemnade äldre Kopparskiljemynt,
derför, på sätt förrberördt är, Kongl. Myntet blifvit
debiteradt med
13,178: 43. c.
tillsammans Banko R:dr 15,589: 18. —
har nämnde Verk uti Kopparskiljemynt af nyaste prägeln lill
Banken lefvererat:
Sednare halfåret 1845
8,900: — —
Förra halfåret 1847
3,400: — — 12 300' — —
så alt Kongl. Mynt-Verkets skuld till Banken på ifrågavarande
räkning, den 30 Juni detta år, uppgick till . . . 3,289: 18.
I fråga
23
1 Jräga om Bankens Sedlar och några dermed gemenskap
egande föreskrifter.
§• 31.
De till Banken inkom ne förslitne samt derifrån ulgifna nya sedlar från
den 30 Juni 1845 till den 1 sisllidue Juli hafva utgjort:
Uti sedlar på 500 R:drs valö
99
99
>9
99
99
99
99
100
33-}
16?
10
6}
2
3
or
d:o d:o
d:o d:o
d:o d:o . .
d:o d:o
d:o d:o
d:o d:o af nya slaget
d:o d:o med dubbla
blad
2 d:o d:o d:o d:o
3 d:o d:o med enkla blad
2 d:o d:o d:o d:o
d:o .
d:o
d:o
d:o
32 sk.
16 d:o d:o . . . .
12 d:o d:o . . . .
8 d:o d:o . . . .
14 d:o d:o kopparmynt
10 d:o d:o d:o
Till Sedel-Kontoret
iukomne förslitne
sedlar.
Banko R:dr.
2,667,500
1.834.000
670,000
301,933
1.277.000
734,333
2,172,630
7,500
4,200
70,200
34,000
997,666
528,083
645,562
630,750
6,489
6,354
Summa Banko R:dr 112,588,202|44
Genom Kassorue
utgilne nya
sedlar.
Banko R:dr.
5.939.500
3,436,100
1,100,166
566,983
2.129.500
1,200,000
3,000,600
1,308,933
j 1,986,778
j 13,283
Revisorernes Beriitt. ang. Bankoverket.]
20,681,845120
4
26
Den 1 Juli 1845 voro Transpovtsedlav utelöpande till ett belopp
af R:dr 268,214: 34. 3.
från samma dag till och med den 30 Juni detta år äro
inlöste
120,731: 8. 9.
hvarefter sistnämnde dag ännu funnos balancerade:
Å Räkningen öfver de äldre åren till och med
1802
8,283: 35. i.
Transport-Räkningen N:o 1, 1803—1815 . . 1,849: 33. 4.
Transport-Räkningarne N:ris 2, 3 och 4,1803 —
1836
137,350: i. 147^83: 25. 6.
Förrådet af Kopparskiljemynts-sedlar utgjorde den 30 sistlidne Juni:
af 14 skillings-valören R:dr 227,529: 8. —
„ 10 d;o
108,770: 40. -
Tillsammans Banko R:dr 336,300: — —
Angående efterapning eller förfalskning af Bankens sedlar samt utprångling
af dylika falska sedlar, äro, under den nu ifrågavarande tiden, anhängiggjorde
23 mål, uti hvilka 37 personer blifvit under tilltal stälde.
§. 32.
Till följd af Rikets Ständers vid sednaste Riksdag fattade och i 62 §. af
1845 års Revisions-Berättelse omförmäldta beslut, hvarigenom åt Fullmägtige
öfverlemnats, alt, ”i anledning af det prof på förbältradt sedelmynt, Gravören
J. E. Åkerberg, eller med Fullmägtiges begifvande, någon annan kunde komma
att aflemna, utgifva ett prsemium af 8,000 R:dr Banko för det prof, som
inom 1846 års utgång ansåges mot efterapning bäst betryggande”, blefvo före
nämnde tid till Fullmägtige ingifne af f. d. Guld- och Silfver-Arbetaren J. P.
Ljungström förslag till bottentryck å Bankens sedlar och af bemälde Åkerberg
ett prof å en sedel af 500 R:drs valören; hvarefter, under innevarande år, ej
mindre Åkerberg, sedan Fullmägtige likväl förklarat sig icke kunna, med utsträckning
af den stadgade praescriptionstiden, bevilja honom äskadt uppskof
för fulländande af bans redan ingifna prof, aflemnat 2:ne ytterligare sådana,
än äfven Bankens Gravör och Tryckeri-föreståndare, Myntproberaren C. A.
Broling, under tillkännagifvande, att han icke velat deltaga i täflan om den
utfästa belöningen, inkommit med prof på sedelgravyr.
27
Fulimägtige, hvilka ansågo de 2:ne sistberörde af Åkerberg företedde
prof, likasom de flera dylika, hvarmed lian till vidare fullständigande af det
först ingifna framdeles må inkomma, icke kunna, vid pröfning af frågan om
rättighet till belöningens erhållande, komma under öfvervägande, anmodade
till en början åtskillige sakkunnige män, att, efter verkställd granskning af
samtlige ifrågavarande prof och förslag, till Fulimägtige afgifva yttrande serskildt,
huruvida någotdera af de före utgången af år 1846 aflemnade voro af
egenskap att kunna anses uppfylla det ändamål, som af Rikets Ständer, genom
ofvanomförmäldta beslut är vordet afsedt, oell serskildt örn och i hvad mån
de under detta år af Åkerberg och Broling ingifna prof vore användbare, och
sålunda kunde, vid ifrågakommande förändring af Bankens nuvarande sedelmynt,
anses af någon uppmärksamhet förtjente.
Med afseende å det yttrande, Fulimägtige, i följd häraf, lingö emottaga,
innefattande bland annat, att Brolings prof på förbättradt tryck för Bankens
sedlar ägde ett afgjordt företräde framför samtlige af Åkerberg inlemnade
prof, samt uppå fullständigt utvecklade skäl, som i Protokollet för den 11
Mars äro upptagne, funno Fulimägtige hvarken Ljungströms förslag eller Åkerbergs
före praescriptions-tidens slut ingifna prof berättiga lill erhållande af
den utaf Rikets Ständer bestämda belöning, och ej eller kunna användas för
det ändamål, som af Rikets Ständer blifvit afsedt.
Bankens Fiskals-Embete anmodades härefter, alt affordra Åkerberg de
sedel-tillverknings-machiner, han förfärdigat för det, enligt Rikets Ständers
beslut, till honom i sådant ändamål utgifna förskott af 1000 R:dr,,och hvilka
emellertid blifvit i laga ordning, för Bankens räkning, med qvarstad tills vidare
belagde; i anledning hvaraf Åkerberg hos Fulimägtige tillkännagaf, att
hail, efter den utgång prisfrågan erhållit, ansåge sig icke vara förbunden att
berörde machiner aflemna förr än hans skyldighet i detta hänseende blifvit af
vederbörlig auktoritet pröfvad eller priset till honom utbetald t; varande, sedan
Åkerberg nu mera till Borgenärers förnöjande afträdt sin egendom, åt FiskalsEmbetet
öfverlemnadt, att Bankens rätt i afseende på meranämnde machiner,
uti hans Konkurs bevaka.
Med tillkännagifvande häraf, anse Revisorerne sig böra anmäla, att de,
för deras del, gilla Fullmägtiges i förevarande ärende vidtagna beslut och
åtgärder.
§. 33.
I öfverensstämmelse med den vid sistförflutna tvenne Revisioner uttryckta
åsigt, som af nuvarande Revisorer äfven biträdes, hafva Fulimägtige beslutat,
23
att hos Rikets Ständer tillstyrka, det all tillverkning och utgifning fran Banken
af sedlar å 10, 12 och 8 skill ingar samt 14 och 10 skillingar Kopparskiljemynt
måtte, vid någon utsatt lämplig tidpunkt, upphöra; i sammanhang
hvarmed Fullmägtige, hvilka, enligt Banko-Reglementets 133 §., blifvit bemyndigade,
att, efter vederbörandes hörande, besluta och lill efterrättelse fastställa
de förändringar i systemet för tillverkning af Bankens sedlar, sorn i följd
af den utaf Kongl. Maj:t och Rikets Ständer vid sednaste Riksdag antagna
räkné-enhet för Svenska Myntet, blifva erforderliga, samt vidtaga alla dermed
gemenskap ägande åtgärder, förehaft till pröfning frågan om bestämmandet af
de nya sedlarnes valör, och, i sådant afseende, förordnat, att, vid skeende
förändring af nu varande sedelmynt, Bankens sedlar skola utställas a följande
sju valörer, nemligen å 1, 3, 10, 15, 50, 100 och 500 R:dr, allt motsvarande
R:dr Rgs.
§• 34.
Skaraborgs, Jönköpings, Östergöthlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs,
Örebro, Wermlands, Gefleborgs, Malmöhus, Christianstads, Hallands, Jemtlands
och Norrbottens Län hafva, i stöd af 141 § i Banko-Reglementet och
i enlighet med derför i öfrigt meddelade föreskrifter, undfått förskott till iuvexling
af förslitne småsedlar, uppgående från den 30 Juni 1845 till och
med samma dag delta år lill B:ko R:dr 286,000: — —
Dylike förskott äro jemväl anordnade:
till Låne-Kontoret i Götheborg  „ „ 160,000: — —
„ Låne-Kontoret i Malmö  „ „ 70,000: — —
Summa Banko R:dr 516,000: — —
Den 30 nästlidne Juni uppgingo utestående Vexlingsförskott till följande
belopp, nemligen: uti ofvannämnda 13 Län tillhopa .... 31,174: 40. —
vid Låne-Kontoret i Götheborg  19,400: — —
,, Låne-Kontoret i Malmö  6,833: 16. —
Banko R:dr 57,408: 8. —
Frågor,, angående Bankens Depositions-rörelse.
§. 35.
I Deposilions-Afdelningen inncstodo den 30 Juni 1845 följande belopp,
emottagne på grund af föreskriften i 143 §. af Banko-Reglementet:
29
i.sta Klassen:
Medel, sorn bero af Bankens egen Styrelses disposition
2:dra Klassen:
Äldre Kreditiv eller förlasr utaf Banken . . .
O
3:dje Klassen:
Staten samt dess allmänna Verk och Kassor tillhörige
medel
4-'de Klassen :
Medel, tillhörande de under Stockholms Stads
Styrelse lydande Embetsverk och Kassor
jemte atskillige Allmänna Inrättningar, Välgörenhetsanstalter,
Konkurs-massor m. fl
5:Le Klassen:
Medel, tillhörige Stiftelser, Bolagsföreningar och
enskilde, hvilka utställa invisningar med
beräkning på omloppstid
6:te Klassen-.
Kassa Kreditiv lill Hvpolheks-Föreningar
Dukater. R:dr Banko.
1,372
Sgr.l 1,372
Under tiden från sistnämnde dag till den 1|
nästlidne Juli uppgingo insättningarne tillj 6,147
93,928
2,774,356
1,845,170
1,082,922
410,007
531,900
34
46
10
22
15
6,738,285
111,958,159
Summa
hvaremot under samma tidrymd assignerades
så att Räkninershafvai ne den sista Juni detta år
O
hade hos Banken innestående:
Irsla
Klassen . .
90,231:
3.
—
2:dra
dro
4,531,267:
6.
3.
3:d je
d:o ...
676. 2,102,029:
39.
4.
4:de
dro
1,812,288:
12.
10.
5:te
dro
652,135:
2.
10.
örte
dro ...
434,100;
—
—
7,5191 i 18,696,445
6,8431109,074,393
22
27
1
33
676
9,622,051
16
30
För enskildes assignerings-räkningar i Depositions-Afdelningen har, under
tiden från den 1 Juli 1845 lill samma dag 1847, folii-afgift blifvit erlagd
till ett belopp af 7,968 R:dr Banko.
Å den Öfverste-Kammarjunkaren och Riddaren, Grefve Claes Lewenhaupt
år 1840 påförde och af Bankens Fiskals-Embete i hans Konkurs bevakade
samt emedlertid bland Bankens osäkra fordringar inom linien balancerade foliiafgift
för år 1839, uppgående till 172 R:dr Banko, har under nästlidne år
blifvit afbetaldt ett belopp af 30 R:dr 46 sk.
Som Revisorerne, af Fullmägtiges Protokoll för den 8 April och 20 Maj
innevarande år, inhemtat, att de i Banko-Reglementets 144 §. förekommande
stadganden, i fråga om skyldighet att för räkningar i Depositions-Afdelningen
erlägga folii-afgift, hos Fullmägtige gifvit anledning till olika tolkningar, hafva
Revisorerne trott sig böra, med anmälan derom, fästa uppmärksamhet på behofvet
af omförmälde föreskrifters förtydligande.
§. 36.
För Depositions-Hvalfvets begagnande har från den 1 Juli 1845 till
samma dag 1847 influtit 828 R:dr 22 sk. Banko.
Utlåningarne till Staten och vissa Allmänna Inrättningar.
§. 37.
I afräkning å Riksgälds-Kontorets skuld till Banken för derifrån år 1808
förskjutne krigskostnader, äro, likmätigt 149 §. i Banko-Reglementet, följande
inbetalningar verkställde, nemligen:
Kapital. Ränta.
Vid 1845 års utgång  88,000: — — 140,800:
„ 1846 d:o d:o  88,000:  137,280:
Sgr. Banko R:dr 176,000: - - 278,080:
§. 38.
Såsom afbetalning å f. d. Allmänna Magasins-Inrättningens skuld till Banken,
har Kongl. Stats-Kontoret lefvererat 20,000 R:dr Banko.
31
§. 39.
Sedan, med 184-5 års utgång, den för infriande af Riksgälds-Kontorets
Credit-sedlar stadgade praescriplions-tid lupit till ända, förordnade Fullmägtige
den 12 Februari 1846, att af den behållning, som förefunnes å RiksgäldsKontorets
räkning N:o 2 i Depositions-Afdelningen, borde, för koppar-skiljemynts
poletternes fortfarande inlösen, hållas Riksgälds-Kontoret tillhanda ett
så stort belopp, sorn svarade mot värdet i Banko-mynt af berörda då ännu
utelöpande poletter, samt att den summa, som efter delta afdrag återstode å
ifrågavarande räkning, skulle, jemlikt stadgandet i 150 §. af Banko-Reglementet,
ingå till Bankens vinst för år 1846, och i följd deraf ett motsvarande
belopp förminska Bankens bos Riksgälds-Kontoret ägande, inom linien
förda, fordran; i anledning hvaraf Fullmägtige i nämnda Kontor framställt
yrkande derom, att den summa af 275,245 R:dr 46 sk. Banko, hvilken på
grund af omförmäldta beslut blifvit från Kontorets räkning N:o 2 afförd,
målte till insättning å samma räkning åter utassigneras; å hvilket yrkande
Banko-Fullmägtige, uppå anförde skäl, förklarat sig icke kunna fästa något
afseende.
Som Banko-Reglementets 123 §., hvilken innehåller hvad såsom Bankens
sedelstock anses och beräknas, deribland upptager alla på räkningar i Depositions-Afdelningen
innestående medel, så skulle, i händelse icke, efter förloppet
af ofvanberörde prasscriptionstid, elt de oinfriade Credit-sedlarne motsvarande
belopp blifvit, på sätt Fullmägtige förordnat, från nämnde Afdelning
ulassigneradt, sådant föranledt en origtig beräkning af sedelstocken; och då
derjemte uti 150 §• af Banko-Reglementet stadgas, att hvad som, efter 1845
års början, kan varda afbetaldl å de i samma §. uppräknade fordringar, bland
hvilka jemväl upplages den bos Riksgälds-Kontoret för lemnad fond lill
Credit-sedlarnes inlösen, skall ingå lill Bankens vinst för året, hvilken, jemnlikt
Reglementets 229 §. bör i den mån, densamma inflyter, användas lill
uppköp af räntebärande papper; så anse Revisorerne, på grund häraf, alt
Banko-Fullmägtige uti gällande föreskrifter ägt stöd för deras i ofvanberörde
afseende vidtagna åtgärd.
§. 40.
Riksgälds-Kontoret har, på grund af 151 §. i Banko-Reglementet, ifrån
den 30 Juni 1845 lill och med samma dag detta år, lill Banken lefvererat
dit influlne Koppar-skiljemynts-polelter, utgörande 1,192 R:dr 24 sk. Riksgäld,
hvilka blifvit försålde till Kongl. Myntet efter faststäldt pris af 19 sk.
32
Banko pr U. v. v.; varande den derför belalde summa, i Banko-sedlar 572
R:dr 29 sk. 8 rst., crediterad dels Räkningen: ”Koppar-värdet uti RiksgäldsKontorets
utelöpande Koppar-skiljemynls-poletter” med 567 R:dr 28 sk. 4 rst.
och dels ”Vinst- och Förlust-räkningen” med 5 R:dr 1 sk. 4 rst.; hvarefter
Saldo på förstnämnde läkning den 30 sistlidne Juni utgjorde 54,942 R;dr
17 sk. 7 rst. Banko.
Frågor, angående Bankens Lane- och Krediliv-rörelse.
§• 41.
Uti Läne- och Kreditiv-rörelse-grenarne utestodo den 25 näsll. September
följande belopp, nemligen:
Emot pant af Guld och Silfver
„ „ Jern och Koppar m. ni. i Stockholm . .
„ „ d:o d:o i Götheborg . .
„ „ Tackjern i Stockholm
„ „ Fastigheter på Landet
„ „ „ i Städerne
„ „ „ och återbelalnings-skyldighet i Silfver
Å Fonden för lån till Skiften och Odlingar
„ Kredilivet till Fahlu Bergslag
„ Krediliven åt Spar-Bankerne i Riket
A Diskont-rörelsen:
«)
vid Banko-Diskonl-Verket:
Allmänna rörelsen .
Handels- och Närings-Disconten
Belåning af Publika papper
b) vid Götheborgs Låne-Konlor:
Allmänna rörelsen .
Handels- och Närings-Disconten
Belåning af Publika papper . .
c) vid Malmö Låne-Konlor:
Allmänna rörelsen
Handels- och Närings-Disconten
Transport
419,426
285,383
15
5
246,760
-
—
960
—
5,279,422
U
3
835,956
28
8
371,595
14
3
71,322
45
5
30,852
23
6
26,600
—
—
4,879,254
33
3
1,301,902
42
6
145,626
32
9
2,101,361
26
4
652,269
6
3
112,408
31
7
743,114
8
175,700
—
—
j 17,67 9,916130
2
Transport
17,679,916
30
2
A Kongl. Kommerce-Kollegii Kreditiv
1,337,600
10
5
„ Jern-Konlorets Kreditiv
400,060
—
—
„ Skånska Hypotheks-Föreningens Kassa-Kredit i v . . .
13,700
—
—
„ Bruks-cgares Hypolheks-Kassas d:o . . .
152,000
—
—
„ Östgötha 11 vpotheks-Förenings d:o . . .
80,000
—
-
Summa B:ko
19,663,276
40
7
Af återstående beloppet utaf Lån emot pant af Låne-Banko-
Obligationer
45,365
15
11
Till Städer och Korporationer
44,277
24
5
Viii jemnförelse emellan det för hvarje Lane-rörelse-gren bestämda maximum
samt beloppet al ulestående lån, visar det sig, alt ofvanberörde dag,
den 25 näsllidne September, fanns oanvändt:
lili Låne-iö!elsen mot pant af Guld och Silfver, Jern, Koppar
m. fl. vågförda effekter samt Tackjern  2,547,470: 32. 7.
Uti Låne-rörelsen inut pant af inteckning i Landt- och
Slads-egendom samt mot återbetalnings-skyldighet i Silfver °) 13,025: 42. 10.
Af Fonden för Lån till Skiften och Odlingar  8,677: 2. 7.
„ de lill Fahlu Bergslag, Stockholms Stads Brandförsäkrings
Kontor
och Spar-Bankerne i Riket anvisade Kreditiv 242,547: 24. 6.
Uti Diskont-rörelsen:
<7) vid Banko-Diskont-Verket:
Allmänna Diskonten  920,745: 14. 9.
Handels- och Närings-Diskonten  948,097: 5. 6.
Belåning af Publika papper ....... 154,373: 15. 3.
/>) vid Götheborgs Låne-Konlor:
Handels- oell Närings-Diskonten  247,730: 41. 9.
Belåning af Publika papper  77,591: 16. 5.
c) vid Malmö Låne-Kontor:
Allmänna Diskonten  356,885: 40. —
Handels- och Närings-Diskonten  224,300: — —
Belåning af Publika papper .
10,000: — —
Summa Banko 5,751,444: 44. z
* Appolinia tift»
Revisor er nes Berett, ang. Bankoverket 0
34
Svin Banko-Reglementet endast berättigar Fullmägtige, att, då någon del
af de fonder, hvilka blifvit anvisade för belåning af Adier och Publika papper
eller af Guld och Silfver samt Jern, koppar m. 11. vågförda effekter, slå obegagnade,
för en tid af högst 3:ue månader öfverlemna de icke an vända medlen
lill den af berörde Låne-rörelse-grenar, som deraf kan vara i behof; så hafva
Fullmägtige, enär jemväl uti alla dessa Låne-rörelse-grenar öfverskott förelunnits,
icke kunnat vidtaga någon åtgärd, i och för förräntande af ofvanupptagne
medel; ehuru Fullmägtige icke lära förbisett, att vid Götheborgs
Låne-Kontor fonden för utlåning med omsätlnings-rätt, under större delen af
detta år varit och ännu fortfar att vara otillräcklig.
§• 42.
Med anledning af väckt fråga, huruvida stadgandet i sista punkten af
Banko-Reglementets 157 §., att ”ränta på ränta å sådana lån, som icke öfverskjuta
10 R:dr från och med 1846 ej kommer alt beräknas”, borde tillämpas
på lån, som från början utgjort ett större belopp, men genom skedda afbetalningar
nedgått till 10 R:dr eller derunder, samt om det förut föreskrifna
ränteberäknings-sättet, efter skeende omsättning, skulle följas i afseende på
de lån å guld- och silfver-panler, som utgått med 10 R:dr eller derunder,
och af hvilka de förre allt framgent och de sednare, jemnlikt Reglementets
158 §., intill 1846 års slut finge, uti hittills stadgad ordning, omsättas; hafva
Fullmägtige, efter af Under-Styrelsen i ämnet gjord framställning, öfver
ifrågavarande stadgande i 157 §. meddelat den förklaring, att ’a lån, primi lift
icke öfverstigande 10 R:dr, finge, från början af år 1846, ingen ränta på
ränta beräknas, ehvad dessa lån förfallit före nämnda år eller sedermera;
hvaremot å alla sådana lån, som förfallit under år 1845, men ännu vid början
af år 1846 återstodo obetalde eller oomsatte, skulle beräknas ränta på ränta
lill 1845 års slut, men derefter endast enkel ränta”.
§• 43.
Från den 30 Juni 1845 lill den 1 Juli 1847 hafva Lån, emot pant af
Guld och Silfver (§§. 158 —163 i Banko-Reglemenlel) utgått till nedannätnnde
antal och belopp, nemligen:
1845 sednare halfåret 7,055 st. Lån på tillsammans R:dr 226,555: — —
1846 liela året 14,058 d:o  464,360: — —
1847 förra balfåret 5,264 d:o  212,572: — —
Summa 26,377 Lån på . . • . . Banko R:dr 903,487:
1
Inbetalningarne å ifrågavarande Lån, deruti inberäknade de genom omsättningarne
ocb panternes försäljning å auktion liqviderade, hafva utgjort:
1845 sednare halfåret R:dr 236,809: — —
1846
„ 470,756:
1847 förra halfåret  „ 224,057: — —
B:ko R:dr 931,622:
Och då härifrån afgår ofvannämnde utgifne låne-belopp . . 903,487: — —
visar sig, alt inbetalningarne öfverstigit utlåningen med R.dr 28,135: — —
§. 44.
Emot pant af Jern, Koppar och andre vågförda effekter, hafva, på
grund af föreskrifterna i §§. 164—170 uti gällande Banko-Reglemente, blifvit
utgifne:
1845 sista halfåret 151 Lån på tillsammans . . . R:dr 1,020,475: — —
1846 hela året 166
„ 965,663: — —
1847 första hal fåret 82
„ 560,105:
Tillsammans 399 Lån på Banko R:dr 2,546,243: — —
hvaremot de verkställde inbetalningarne å sådane Lån utgjort:
1845 sisla halfåret R:dr 1,103,868: 15. ii.
1846 ...
„ 1,245,529: 39. -
1847 första halfåret  „ 526,949: 4t. i.
Summa Banko R:dr 2,876,348: — —
Oell visar sig således här en Låne-förminskning af . . . 330,105: — —
Det inål emellan Banko-Commissarien A. T. Gyllencrentz’s Sterbhusdelegare,
kärande, samt Banken, svarande, som omnämnes i 34 §. af 1845
års Revisions-Berätlelse, är numera, genom Kongl. Maj:ts och Rikets Svea
Hof-Rätts Dom af den 14 nasti. Maj på det sätt afgjordt, att Kongl. IlofRätten
förpligtat Styrelsen öfver Banken, alt omtvistade af Gyllcncreulz’s lön,
i lifstiden, innehåilne 217: 26. 2. Banko jemte ränta derå från den 8 Maj
1843 till käranderne utgifva samt ersätta deras kostnader i målet med4R:dr
Banko tillika med lösen för Kongl. Hof-Rättens Dom. Oell har, efter hvad
Fiskals-Embetet anmält, anledning icke förekommit till underdånig talans
fullföljande emot omförmälde Dom.
36
§• 45.
På Tackjern (§. 171 i Banko-Reglementet) är blott ett enda Lån ullageti
nemligen under sednare halfåret 1845 på 1,800 R:dr.
Inbetalningarne på dylika Lån hafva uppgått till:
1845 sednare halfåret R;dr 18,641: 13. n.
1846
,, 6,560: 34. i.
Summa Banko R:dr 25,202: — —
Och öfverstiga således utlåningen med 23,402 R:dr Banko,
§. 46.
Låne-rörelsen mot hypothek af Låne-Bankens Obligationer (174—176 §§.
i Banko-Regi.) bar förhållit sig sålunda:
På äldre Låne-Banko-Obligationer, förr kallade Låne-Banko-Atiesler och
Låne-Banko-Capitaler, äro, under sednare halfåret 1845, meddelade 5 Lån på
B:ko R:dr 23,900.
Enligt stadgandet i 176 §. af Banko-Reglementet, bar, från och med
1846 års början, utlåningen emot pant af ifrågavarande Obligationer upphört;
och är räkningen öfver så beskaffade Lån gödlgjord:
1845 sednare balfåret
U:dr 85,464: 15. 2.
1846
. „ 3,045: 34. 2.
1847 förra halfåret  „ 144: iy. 8.
Summa B:ko R.ilr 88,654: 21. —
hvadan denna lånegren förminskats med ett belopp af R:dr 64,754: 21 sk.
Banko.
Återstoden af Lån på Obligationer för inlemnadt Silfver, eller så kallade
Silfversedlar utgjorde, enligt 1845 års Revisions-Berältelse, 100 R:dr Banko;
och har denna summa år 1846 blifvit i qvittningsväg gödlgjord.
§. 47.
Af Fastighets-Lån, uptagne emot återbetalnings-skyldighet i Silfver, äro,
med stöd af Kongl. Kungörelsen den 16 Mars 1830, 51 fullt liqviderade
37
med Bankosedlar samt från Räkenskaperne afförde till derå återstående belopp
af Silfver R:dr 12,533: 32. 4.
Å detta slags Lån hafva afbelalningarne utgjort. „ „ 40,215: 9. 7.
hvadan beloppet under tiden från och med den
1 Juli 1845 blifvit förminskadt med . . . Silfver R:dr 52,748: 41. 11.
samt uppgick den 30 sisllidne Juni:
å Landt-Egendomar till R:dr 144,564: 22. 3.
och å Stads-Egendomar  „ 27,345: 2. 9.
Silfver R:dr 171,909: 25. —
§• 48.
1 Kapilal-afbetalningar å de lill Städer och Korporationer utgångne Lån
hafva influtit 9,710 R:dr 8 sk., så alt utestående beloppet af dylika Lån nedgått
lill 45,266 R:dr 32 sk. 5 rst. Bauko.
§. 49.
Mot inteckning i Fastighet och återbetalning i Sedlar (§§. 181—186 i BankoReglementet)
äro utgifne:
Antal
Summa
Län.
Banco R:dr.
Bruks-Egendoms Lån
1846
3
18,000
—
—
Landl-Egendoms Lån
1845 sednare halfåret 541 Lån på 562,000: — —
1846 hela året 394 d:o 413,616: 32. —
1847 förra halfåret 187 d:o 176,966: 32. —
1,122
1,152,583
16
.
Stads-Egendoms Lån
1845 sednare halfåret 16 Lån på . 32,850:
1846 hela året 32 d:o . 74,316: 32.—
1847 förra halfåret 12 d:o . 22,666: 32. —
60
129,833
16
—
Och således tillsammans 1185 Lån på Banko R:dr|
1,300,416
32
—
38
Summa
Banko R:dr
Inbetalningarne, Omsättningarne oberäknade, hafva utgjort:
å Bruks-Egendoms Lån  21,303: 27. 7.
„ Landt-Egendoms Lån  593,176: 31. 4.
„ Lånet lill Gagnefs Sockens Skalte-
Allmoge  1,564: 24. 11.
„ Fasligbets-Lån emot 5 procents ränta 5,751: 41. 7.
Sgr. 621,796: 29. 5.
„ Stads-Egendoms Lån  128,743: 2.: 1.
750,539
31
6
hvadan summan af meddelade Nya Lån öfverstiga de gjorde
inbetalningarne med R:dr
549,877
G
Utestående Kapital-beloppet den 30 Juni delta år utgjorde:
å Bruks-Egendotns Lån .... 141,725: 30: —
„ Landt-Egendorns Lån .... 5,109,294: 39. 5.
„ Lånet lill Gagnefs Socken . . . 2,126: 29. 6.
„ 5 Procents Lån på Landt-egendomar 11,454: 38. 9. 5 264 601' 41 8
„ Stads-Egendomar  841,187: 4. 6.
Summa Banko K:dr 6,105,788: 46. 2.
Enär de lån, som sökas emot pant af fast egendom icke utfalla förr än
12 å 15 månader eller det låne-handlingurne blifvit godkände, sami det der
O
O *
jemte är vordet upplyst, alt sådane låne-ansökningar, hvilka den 30 näsllidne
Octo ber vöro, i brist på medel, hvilande, uppgå lill elt antal af 639
å ett samman!äknadt belopp af 562,433 R:dr 16 sk.; så visar del sig, alt
fonden för denna låne-rörelse är otillräcklig.
Låne-handlingarne hafva, vid anställd inventering, lemnals ulan anmärkning.
Af Lagsöknings-ärenden för Fasligbets-Lån voro den 31 Augusli 1845
(se 39 §. i 1845 års Revisions-BeräHeise) oafgjorda 49.
sedermera äro anbängiggjorda ............. 115.
39
Af dessa äro:
Inställde 44.
Förfallen, genom inträffad Konkurs  1.
Afslutade, genom dels fullgjord inbetalning och dels omsättning . 92. j
hvadan på handräckning af vederbörande Exekutorer återstå .... 27.
Fiskals-Embelet bar bevakat, uti Konkurser:
Lån å Landt-Egendomar 33.
,, „ Stads- d:o  11. ^
I följd af Årsstämning:
Lån å Bruks-Egendomar
2.
„ „ Landt- d:o 22.
„ „ Stads- d:o 8. ^
Sgr. 76.
§. 50.
Något Skiftes- och Odlings-Lun bar icke under sednare hälften af år 1845
utgått, men år 1846 och under förra hälften af innevarande år hafva blifvit
utgifne 29 Lån på tillsammans 23,600 R:dr, och är läkningen öfver dylika
lån krediterad för 11,779 R:dr 5 sk. 9 rst.; hvadan ullåningarne med 11,820
R:dr 42 sk. 3 rst. öfverstiga inbetalningarne.
Summan af utestående Skiftes- och Odlings-Lån den 30 nästiidne Juni
utgjorde R.dr 72,881: 40. 3.
och således  „ 7,118: 7. 9.
mindre än den summa af Banko R:dr 80,000: — —
som enligt 187 §. 1 Mom. uti sednaste Banko-Reglemente får utgöra circulalions-kapital
för dessa Lån.
Revisorerne hafva, utan anmärkning, inventerat Säkerhelshandlingarne
för Skiftes- och Odlings-Lån.
Den 1 September 1845 var ett lagsökt Skiftes- och Odlings-lån på handräckning
beroende.
40
Under den sedermera förflutna tiden öro för 5 st. dylika lån lagsökningar
utfärdade.
Och enär 5 st. blifvit till fullo belaldte, återstod endast ett.
§. 51. ^
I öfverensstämmelse med föreskriften i 188 §. af Banko-Reglementet,
har det räntefria Kreditiv af 1,000,000 R:dr, hvilket är vordet åt RiksgäldsKontoret
anvisadt, den sista Augusti hvarje år blifvit å nämnde Kontors
räkning i Banken insatt, samt den sista Juni hvarje år till Banken återbetaldt.
§. 52.
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerce-Kollegium har, i den ordning 189
§. af Banko-Reglementet bestämmer, begagnat det för Manufakturernes och
Fabrikernes understöd afsatta Kreditiv, för hvilket förnyad förbindelse är
vorden till Banken afgifven.
§. 58.
Jern-Kontorels Kreditiv har, enligt de Berättelser, som öfver verkställd
revision deraf, i hvilken Banken med ett Ombud deltagit, utan anmärkning,
blifvit begagnad t, i enlighet med stadgandet i Banko-Reglementets 190 §.
§. 54.
Stora Kopparbergs Bergslag har, på grund af den i 191 § af BankoReglementet
medgifne Kreditiv- eller Låne-rältighel å så kallade Kopparsedlar,
ifrån den 1 Juli 1845 till samma tid innevarande år upptagit 10
Lån på tillsammans  R.’dr 182,480: — —
Inbetalningarne hafva deremot utgjort  „ 216,911: 24. 2.
och öfverstiga således de upptagne Lånens belopp med R:dr 84,481: 24. 2.
hvarigenom Bergslagets skuld till Banken, som den 80 Juni 1845 uppgick
till 70,470 R:dr 16 sk. 5 rst., vid samma lid innevarande år blifvit nedsatt
till 85,988 R:dr 40 sk. 8 rst. Banko.
§. 55.
Stockholms Stads Brandförsäkrings-Kontor har icke under nu ifrågavarande
tid begagnat Kreditiv å Banken.
§. 56.
41
§. 56.
Sparbnnkerne i Malmö, Lund och Christianstad hafva fortfarande begagnat
Crediliv A Banken.
Sedan Fullmägtige, uppå derom gjord anhållan, och nied stöd af 193
§. i Banko-Reglementet, bifallit, alt en summa af 2000 R:dr Banko fin»e,
emot ställd säkerhet, uti Landt-Ränteriet i Wisby nedsättas, för att, under
de i åberopade §. stadgade vilkor, användas såsom Kreditiv åt dervarande
Sparbank, samt berörde 2000 R:dr i slutet af niistlidne år blifvit i sådant
ändamål lill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gottlands län öfversmide; så
äro desamma i si stlid ne Juli månad af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande til!
Banken ålerskickade, med förklarande, att Sparbanken icke beböft, att det
beviljade Kreditivet anlita.
§• 57.
Med stöd af gällande föreskrifter, hafva Fullmägtige berättigat Skånska
Hypotheks-Föreningen och Bruksegares IJypolheks-Kassa, alt fortfarande intill
nästa Riksdag begagna Kreditiv å Banken til! ett belopp för dem- hvardera
af 300,000 R:di ; hvarförutan Fullmägtige, uppå derom gjord ansökning och
emot ställd säkerhet, förunnat Östgötha Hypotheks-Förening Kreditiv å Banken
A 200,000 R:dr; varande sålunda den af Rikets Ständer till Kreditiv åt
fl y potheks-F öreni tiga r anvisade summa af 800,000 R:dr för det afsedda än*
da m alet dis po n e ra d.
Uppå Direktionens för Skånska Hypotheks-Föreningen framställning, att
då Krediliv-rätt å Banken blifvit, jemlikt innehållet uti 1 Mom. af BankoReglementets
199 §., Föreningen beviljad endast lill nästa Riksdag, men
Föreningen fortfarande vore i behof af enahanda rättighet, ytterligare utsträckning
af tiden för Kredilivets begagnande måtte beviljas, hafva Fullmägtige
meddelat det svar, alt de ansågo Direktionen, på grund af dess lill
Banken sednast afgifne förbindelse med dertill hörande säkerhels-handlingar,
vara berättigad, att, i den ordning, gällande Banko-Reglemente bestämmer,
uti Banken fortfarande begagna Kreditiv, intilldess Fullmägtige, efter ei ballen
del af Rikets näst sammanträdande Ständers beslut, i fråga om Kreditiv
Rsvi'serérne? Berätt. äng. Beinkoverliet. ^
42
liil Ilypolheks-Föreningar, med föranledande af samma beslut, komma i tillfalla
att lemna Direktionen underrättelse örn hvad då iakttagas bör.
O
Såsom folii-afgift för begagnade Knssa-K red ili v bar ingått, år 1846 R:dr
30 och under förra hälften af innevarande år R.dr 4 Banko.
Angående Bankens Diskont-rörelse.
§. 38.
Af de granskade rnkensfeaperne för åren 1845 och 1846 inhemtas nedan
upptagne förhållanden:
Sammandrag öfver dc: till Banko-Diskont-Verket för utlåning,
dels under Omsättniiigs-rlitt, dels på Publika Papper, upplåtne
Fonder, hvardera rörelsens afkastning för åren 1845
och 1846, samt huru densamma blifvit använd.
Dea 31 December.
1315.
1846.
S k u 1 d.
Deponerade medel till liqvid af ett år 1844
utgifvet län
200
_
200
_
_
Rikets Ständers Banks Föi lags-kapital åt Ban-
ko-Diskonten för Lån pA namn och reverser
5,800,000
—
_
5,800,000
—
Fonden för belåning af Publika Papper .
300,000
—
—
300,000
—
_
Återstod af 1844 års vinst. . 225,704: 45. io.
D:o af 1845 års d; > . . 29,483: 42. 4.
255,188
40
2
—
Summa Banko R:dr
6,355,388
40
2
6,100,200
-
Till g a n g.
Behållning på Räkning i Bankens Depositions-
Afdelning
ö
148.514
27
6
391,991
.38
8
T ransport
148,514
■ >7
6
391,991
33
8
43
Den 31 December.
13*5.
1846.
Transport
148,514
27
6
391,99!
38
8
Utestående lån mot, borgen med omsätlningsrält
6,026,782
22
8
5,552,386
19
4
D:o mot Publika Papper
180,091
38
-
155,821
38
-
Summa Panko Kalr
6,355,3h8
40
o
b, 100,200
-
-
Inko m s t.
Förskolts-räntor på utlåningen af Allmänna
fonden
252,132
6
—
237,505.
14
—
D:o af Publika Pappers-fonden
7,382
44
—
6,898
24
—
ÖlYer-räutor å lån af förstnämnde fond .
78,302
10
3
66,454
25
o
D:o
af den sednare fonden .
525
15
4
280
1
6
D:o å lill kapitalen förut liqviderade lån
309
14
-
415
34
1
Inbetalningar å inom linien förde lån från före-
gående år
3,592
17
7
6,947
36
8
Inbetalningar a lån, hvilka under åren 1845
och 1846 blifvit inom linien förde
2,704
25
4
1,400
—
-
Öfver-ränlor å inom linien förde, under före-
gående år lill kapitalet liqviderade, lån .
1,191
47
7
-
-
346,140
3G
1
319,901
39
5
TJ Ig i ft.
Aflöning
17,920
—
—
17,620
—
—
Diverse utgifter till Skrifmaterialier, Böcker,
Konsumtions-arliklar, Arfvoden å Stat, till-
fälliga Aflöoingar m. m. .
8,587
16
2
12,120
3
—
Lagsökningskoslnader m. m
4,932
12
9
4,236
26
5
Under år 1846 inom linien förde osäkre for-
dringar
—
—
21,599
41
4
Vinst lill Banken lefvererad
314,701
7
2
264,325
16
8
346,140
36
1
3iy,901
39
5
Fördelning på Distrikter, Näringar oell Yrken af de vid
Banko-Diskontverket i Stockholm åren 1845 och !84ö utgifne
nja Lån på namnsäkerhet med omsättningsrätt, enligt
gjorde anteckningar.
Åi- 1945.
År 1840.
Distrikter.
Antal.
Summa
Antal.
Summa.
Stockholms
Stad ......
571
557,690
_
642
617,140
Stockholms
Län
260
217,870
—
—
316
220,440
—
—
Nyköpings
d:o
122
156,810
—
—
126
142,170
—
—
Upsala
d:o
718
383,140
—
—
720
381,130
—
Westerås
d:o
266
199,350
—
—
297
236,770
—
—
Örebro
d:o
216
215,160
—
—
141
146,520
_
—
Carlstads
d:o
241
250,020
—
—
158
146,960
—
—
Fahlu
d:o
553
237,230
—
_
517
194,520
—
Gefleborgs
d:o
50
59,490
—
61
75,660
Hernösands
d:o
5
5,800
—
6
17,500
Westerbottens d:o
26
29,3/0
—
26
39,570
_
Norrbottens
d:o
27
26,750
—
—
27
32,460
Linköpings
d:o
693
755,930
—
_
368
425,360
—
Jönköpings
d:o
213
184,950
—
—
132
130,360
—
—
Wexiö
d:o
277
144,260
—
—
293
152,600
Calmar
d:o
403
279,180
—
—
429
320,190
Wisby
d:o
81
64,510
—
—
102
72,600
Jemtlands
d:o ......
38
27,350
_
38
24,350
Götheborgs
d:o
1
500
Mariestads
d:o ..... .
2
1,400
I
1
1,000
Malmöhus
d:o
1
1,500
-
-
-
4/764
3,798,260
-
-
4,400
3,377,300
—
År 1845.
År 1846.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Näringar och Yrken.
Jordbrukande utom Bondeståndet
523
781,010
—
—
471
677,940
_
_
inom Bondeståndet
2,508
1,228,930
—
—
2,285
990,170
—
_
Bergsbruksidkande utom Bonde-  ståndet
84
198,600
80
217,600
D:o inom Bondeståndet
114
81,330
—
—
71
45,640
—
—
Fabriksidkande
100
155,600
—
—
98
133,530
—
—
Handlande
309
526,470
—
—
327
527,890
—
—
Handtverkare och andre Borgare .
235
167,510
—
—
244
176,650
—
Tjenstemän, Ecclesiaslike, Militäre
& Civile
873
648,770
802
596,730
Diverse . . ,
18
10,010
—
-
22
11,150
-
-
4,764
3,798,260
—
—
4,400
3,377,300
—
—
Eller:
Landlmanna-Näringar .
3,229
2,289,900
2,907
1,931,350
Stadsmanna-Näringar
644
849,580
—
—
669
838,070
—
—
Tjenstemän och diverse personer.
891
658,780
-
“
824
607,880
-
—
4,764
3,798,260
—
4,400
3,377,300
—
—
46
Sammandrag öfver de till Götheborgs Låne-Kontor för utlåning,
dels under Omsättnings-rätt, dels på Publika Papper,
uppiåtne Fonder, hvardera rörelsens afkastning för
åren 1845 och 1848 samt huru Låne-Kontoret densamma
an vän dt.
Den 31 December.
1845.
1846.
l:o Allmänna Diskonten eller utlåning med
Omsättnings-rätt.
Skuld.
Till Depositions-Afdelningen för begagnadt Kre-
ditiv
1,991,818
37
5
1,785,785
21
5
„ Låne-Åf'delningen för ytterligare Fond till
Utlåning
100,000
-
—
100,000
—
—
Osäkre fordringar
74,180
46
8
75,082
6
2
Inventarier
2,221
28
6
2,245
4
6
Värdet af Kontorets Hus
58,000
—
-
58,000
—
-
Till Ombudsmannen för förskjutne expence-
medel
9
38
-
1
—
—
Vinstmedel
27,982
4
9
25,953
24
1
Summa Banko Kalr
2,254,213
It
4
2,047,066
8
*
Tillgång.
Kassa-behållning
19,809
9
7
13,457
21
7
Utestående Lån: Säkre
2,098,358
24
11
1,897,000
17
3
Osäkre
74,180
46
8
75,082
6
2
Fordran hos lagsökta Gäldenärer för förskott
till lagsökningar
1,109
29
8
8 66
19
8
„ hos Ombudsmannen för innestående
expence-medel
-
-
229
23
—
„ för förskott lill Sedelväxling . . .
533
16
—
—
-
Transport
2,193,991
30
loj 1,986,635
39
8
47
Deli 31 December.
1845.
1846.
Transport
Fordran bos förre Ombudsmannen W. M.
Stenberg för uppburne expence-medel.
Inventarier
Kontorets Hus
2,193,991
30
10
1,986,635
185
2,245
58,000
39
12
4
8
2,221
58,000
28
6
6
Summa Banko R:dr
2,254,213
11
4
2,047,066
8
2
1 n k o m s t.
Räntor: a) innehAHne vid utlåningen
b) kontant inbetaide
Inbetalning af osäkra fordringar
„ af ränta derå
86,681
30,112
179
57
19
30
45
16
36
1
5
8
79,776
24,159
105
18
32
9
245
6
g
117.050
32
2
104,286
9
5
Utgift.
Förvaltningskostnader 15,360: 24. 6. 14,458: io. —
Utbelalde Omkostna-  der for Konto-  rets Hus, utöfver
influtue llyres-
medel . . . 5 54:37.11.
Inköpte Inventarier . 70:24. —
15,985
38
5
14,458
10
Vinst, använd till betäckande af Osäkre for-
1,006
88,821
7
G
11
„ till Banken lefvererad
101,064
41
9
39
117,050(32! 2
104,286
9
5
48
De
i 31 December.
1845.
1846.
2:o Utlåning å Publika Papper.
S k u 1 cl.
Balancerad Diskont-vinst
Låne-Afdelningen för Fond till Utlåning .
Utelöpande Assignationer på Banken
1,098
190,000
44
11
2,483
190,000
3,000
6
9
Summa Banko R:dr
191,098
44
11
195,483
6
9
Tillgång.
Kassa-behållning
Utestående Lån
Fordran hos Depositions-Afdelningen ...
15,495
131,053
44,550
43
1
10
1
7,971
147,061
40,450
43
11
9
Summa Banko Ball-
191.098
44
11
195,483
6
9
in k o in s t.
Räntor: a) innehållne vid utlåningen . . .
5,698
40
7,035
26
b) kontant inbetaide
22.3
9
4
1,568
13
9
Influten lagsökningskoslnad .......
3
40
-
4
-
—
5,925
41
4
8,607
39
9
Utgift.
Förvaltningskostnad 241: 36. 8. 277: 17. 8.
Lagsökningskostnad 3: 40. —
245
28
8
277
17
8
Vinst
5,680
12
8
8,330
22
1
49
Fördelning pä Distrikter, Näringar och Yrken af de vid Götheborgs
Låne-Kontor utgifne Nya Lån på Namnsäkerhet
med ömsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
1845.
1846.
Ali tal.
Summa.
Antal.
Summa.
Dis! rikter.
Götheborgs Stad
232
194,070
—
—
284
237,290
Götheborgs och Bohus Län .
1,044
279,530
—
—
1,138
321,580
—
—
Skaraborgs Län
5 J7
298,100
-
—
371
200,550
—
—
Elfsborgs Län
581
276,360
—
—-
456
215,060
—
—
Hallands Län
530
219,600
-
—
438
157,870
-
—
Näringar och Yrkn.
2,984
1,267,660
—
-
2,687
1,132,350
—
-
Jordbrukande, utom Bonde-Stån-
det ....
182
212,540
—
—
144
170,260
—
—
,, inom Bonde-Stån-
det ....
2,077
494,810
—
—
1,757
396,960
—
—
Bergsbruks-Idkande
12
24,900
—
—
13
19,310
—
—
Fabriks-Idkande
22
16,950
—
—
6
6,000
—
—
Handlande
180
241,950
—
—
, 189
230,650
—
—
Handtverkare och andra Borgare
140
59,870
—
—
171
84,200
—
—
Em bets och Tjenstemän, Eccle-
siaslike, Mililaire och Civile
312
202,040
—
—
350
211,890
—
—
Diverse
59
14,6001_
-
57
13,080
—
—
Eller:
2,984
1,267,660
—
-
2,687
1,132,350
—
-
Landtmanna-Näringar ....
2,271
732,250
—
1,914
586,530
—
—
Stadsmanna-Näringar ....
342
318,770
—
—
366
320,850
—
—
Embels- och Tjenstemän .
312
202,040
—
350
211,890
—
—
Diverse Personer
59
14,600
—
1
1-
57
13,030
—
—
2,984 |l,267,6601-
|-| 2,68711,132,.3501-
-
Revisorernes Rerätt. äng Bankör erhet.
50
Sammandrag öfver de till Malmö Låne-Kontor för Utlåning,
dels under Omsättningsrätt, dels på Publika Papper, upplåtne
Fonder, hvardera rörelsens afkastning för åren 1845
och 1846 saint huru Låne-Kontoret densamma användt.
Den 31 December.
1845.
1846.
l:o Allmänna. Diskonten eller utlåning med
Omsättningsrätt.
S k u 1 d.
Till Depositions-Afdelningen för begagnad t Kre-
1,046,850
ditiv
—
-
834,900
—
—
Utelöpande assignationer på Banken ....
3,150
-
-
5,100
—
—
Medel, innestående å serskild Depositions-i åkning
73
47
9
29
41
6
Osäkre Fordringar
17,606
19
5
20,457
40
5
Värdet af Kontorets Hus
10,320
—
—
10,320
—
Inventarier
2,619
35
1
2,671
38
5
Vinstmedel
14,098
9
1
9,901
27
7
Summa Banko R:dr
1,094,718
15
4
883,381
3
11
Tillgå n g.
a O
Kassa-behållning
8,572
18
3
13,829
15
3
Utestående Lån: Säkre
1,055,453
6
7
835,875
21
10
Osäkre
17,606
19
5
20,457
40
5
Förskjutne Omkostnader i och för utvexling af
småsedlar
146
32
226
32
Låne-Kontorets Hus
10,320
—
-
10,320
-
—
Inventarier
2,619
35
1
2,671
38
5
Summa Banko R:dr
1,094,718
15
4
883,381
3
11
51
Dei
31 December.
1845.
1846.
Inkomst.
Räntor: a) innehållne vid utlåningen. . . .
47,063
2
38,687
b) kontant betaide
13,797
36
5
10,481
4
7
Arrende-medel af Låne-Kontorets lius, m. m.
20
-
-
79
22
5
60,880
38
5
49,247
27
-
Utgift.
Förvaltningskostnad
10,782
29
4
10,494
26
5
Vinst: använd till betäckande af osäkre for-
dringar
—
—
2,851
21
—
d:o till Banken ingående
50,098
9
1
35,901
27
7
60,880
38
5
49,247
27
—
2:o Utlåning på Publika Papper.
Skuld.
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Kreditiv
10,000
—
—
10,000
—
—
Tillgång.
Kassabehållning
2,000
—
-
2,000
-
—
Hos Depositions-Afdelningen innestående . .
8,000
_
-
8,000
—
—
Sgr.
10,000
10,000
Fördelning på Distrikter, Näringar och Yrken af de från
Malmö Lånc-Kontor utgifne Nja Lån på namnsäkerhet
med Omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
År 1845.
År 1846.
Antal.
S Lim jn a.
Antal.
Summa.
Distrikter.
Malmö Stad
110
98,650
109
90,510
—
—
Malmöhus Län
804
424,970
—
437
285,390
—
—
Christianstads Län
81
48,830
-
—
64
57,710
—
—
Blekinge Län
194
115,320
-
—
153
74,590
—
-
1,189
687,770
-
-
763
508,200
-
—
Näringar och Yrken.
Jordbrukande utom Bonde-Stån-
det
115
141,550
—
—
67
99,910
—
—
„ inom Bonde-Stån-
det . . .
687
296,130
—
—
389
167,660
—
—
Fabriks-Idkande
12
11,080
—
—
13
13,900
—
—
Handlande. .
59
90,520
—
—
52
92,150
—
—
Handtverkare och andre Borgare
126
49,610
—
-
88
48,700
—
—
Embets- och Tjenstemän, Eccle-
siastike, Militaire och Civile
164
90,540
—
—
129
76,590
—
—
Diverse
26
8,340
—
-
25
9,290
-
-
1,189
687,770
-
-
763
508,200
-
-
Eller:
Landtmanna-Näringar ....
802
437,680
—
—
456
267,570
—
—
Stadsmanna-Näringar ....
197
151,210
—
-
153
154,750
-
—
Embets- och Tjenstemän . . .
164
90,540
—
-
129
76,590
—
—
Diverse Personer
26
8,340
—
—
25
9,290
—
—
1,189
687,770
-
-
763
508,200
-
—
53
Sammandrag öfver Handels- och Närings-Disconternes rörelse,
medelst till dem anvisade Fonder under åren 1845
och 1846.
l:o Stockholms Handels- och Närings-Diskont.
De
i 31 December.
1845.
1846.
Skuld:
Medel, lefvererade i afräkning å 3:ne emot
hypolhek af falska reverser upptagne lån
1,379
25
7
—
-
Stockholms Stads Spar-Bank
50,000
—
—
100,000
—
-
Rikets Ständers Banks Förlag för Handels-och
Närings-Diskonten
2.200,000
—
—
2,200,000
—
—
Summa B:ko R:dr
2,251,379
25
7
2,300,000
—
—
Tillgång:
Behållning på Räkning i Depositions-Afdelningen
374,869
32
8
438,937
39
5
Utestående Lån, emot Idypothek
1,876,509
40
11
1,691,468
32
10
„ genom diskonterade Vexlar och
Invisningar
—
-
169,593
23
9
Summa B:ko R:dr
2,251,379
25
7
2,300,000
—
-
Inkomst:
Räntor: a) innehållne vid utlåningen . . .
88,301
12
—
76,439
28
—
b) kontant erlagde
Inbetalningar å inom linien förde lån .
2,877
—
3,166
8,637
11
13
11
10
91,178
12
—
88,243
5
9
Utgift:
Förvaltnings-kostnad
415
17
4
934
34
9
Vinst, som blifvit till Banken aflemnad . .
90,762
42
8
87,308
19
-
91,178
12
—
88,243
5
9
54
2:o Götheborgs Handels- och Närings-Diskont,
Skuld:
Rikets Ständers Bank för förskjuten Fond .
Götheborgs Spar-Bank för insalte
medel  20,000:
uplupen ränta  330:
Den 31 December.
1845.
1846.
900,000
20,330
500
5,332
46
4
900,000
22
9
Utelöpande Assignationer på Rikets Sl.:s Bunk
Till Banken icke aflemnad vinst
500
5,430
Summa B:ko R:dr
926,162
46
4
905,930
22
9
Tillgång:
Kassa-behållning
Hos Bankens Depositions-Afdelning innestående
medel
Utestående lån, emot Hypothek
d:o genom diskonterade Yexlar och In-  visningar
32,773
281,075
612,314
27
19
3
1
39,984
260,075
451,703
154,167
15
14
40
8
5
8
Summa B:ko R:dr
926,162
46
4
905,930
22
9
Inko msl:
Räntor: a) innehållne vid utlåningen . . •
b) kontant erlagde
Influten lagsöknin^s-kostnad
30,114
609
10
28
49
28
8
27,618
271
47
41
4
9
Utgift:
Förvaltningskostnad . . 84-3:41.— 1,330:29.—
Ränta å Götheborgs Spar-
Banks medel . . 330:  221:32.—
Vinst, till Banken ingående
30,735
—
8
27,890
41
1
1,173
29,561
41
7
8
1,552
26,338
13
28
1
30,735
—
s| 27,890
41
1
55
Den 31 December.
1845.
1846.
3:o Malmö Handels- och Närings-Diskont.
Skuld:
Utelöpande Assignationer på Banken . . .
För utlåningen upplåten Fond
15,550
400,000
—
21,700
400,000
:
-
Summa B:ko R:dr
415,550
-
—
421,700
—
—
Tillgång:
Behållning på Räkning i Depositions-Afdel-
ningen
Kassa-behållning
Utestående lån, emot llypothek
d:o genom diskonterade Vexlar och In-  visningar
136,550
1,400
277,600
—
—
141,700
14,000
193,400
72,600
—
Summa B:ko R:dr
415,550
—
—
421,700
—
Inkomst:
Räntor: a) innehållne vid utlåningen . . .
b) kontant erlagde
14,322
52
24
39
4
11,089
15
18
9
1 i
4
14,375
15
4
11,104
28
3
Utgift:
Utbetald ränta å upplunta medel mot 3 proc:t
Obligationer
Omkostnader
422
24
136
30
4
Vinst, lill Banken ingående
13,952139
4
10,967|45
11
56
§. 59.
I anledning af Kongl. Maj:ts Befallningsliafvandes i Westerås Län i October
månad 1845 bos Direktionen för Banko-Diskont-Verket gjorda framställning,
att, med afseende å så väl Bankens egen säkerhet och fördel, som det
betryckta tillstånd, Iivari en stor del af Diskont-VerketsGäldenärer inom länet,
och särdeles det så kallade östra Westmanland sig befunne, samt till förekommande
och hindrande af den för vintern och våren hotande nöden, vissa
underlättande betalningsvilkor kunde desse Gäldenärer beviljas, hade DiskontDirektionen,
efter vunnen upplysning, att den ifrågasatta underlättnaden afsåge
endast Wäsby och Sahlbergs Fögderier af förenämnde Län, der den jordbrukande
klassen vore försatt i den kännbaraste förlägenhet, hos Fulimägtige
hemställt, att, enär Banko-Reglementet ingenstädes förbjöde Direktionen att
meddela nytt lån åt lagsökt Gäldenär, så vidt han kunde anses vederhäftig
och det stadgade maximi-beloppet af lånerätt icke blefve öfverskrida, Direktionen
måtte tillåtas, att för inlösen af lagsökte lån, tillhörande Fonden för
lån å namn och reverser, upptagna af jordbrukare inom Wäsby och Sahlbergs
Fögderier af Westerås Län, kunna, efter förutgången pröfning, bevilja nya
lån å lika eller mindre belopp, än det eller de lill inlösen ifrågakommande
lånen, samt att dervid antaga de förra låntagarnes namn, under vilkor dels
att all upplupen öfver och straffränta å det eller de lån, som skulle infrias,
äfvensom förskotlsräntan å det nya lånet, jemte förskjutna lagsökningskostnader
förut godtgjordes Diskont-Verket; dels att, ehvad låntagare eller löftesmän
å de gamla, till inlösen ifrågakommande lånen, eller andre personer iklädde
sig betalningsskyldighet, vare sig såsom låntagare eller löftesmän å det nya
sökla länet, Landshöfdinge-Embetet intygade hvarderas fullkomliga vederhäftighet
för dettas fulla belopp, tillika med öfrige i Diskont-Verket qvarvarande
förbindelser; dels att Landshöfdinge-Embetet derjemte tillstyrkte beviljandet
af det nya sökta lånet för inlösen af ett eller flere bestämdt uppgifna lagsökta
lån inom ofvannämnde Fögderier, såsom erforderligt icke allenast till
förekommande af ökadt lidande för Gäldenärerne, utan ock för alt afböja för
Diskont-Verket eljest möjligen uppkommande förluster, dels ock slutligen att
berörde underlättnad för infriande af lagsökt lån icke finge beviljas efter Juni
månads utgång är 1846.
Denna Direktionens hemställan blef den 6 November 1845 af Fullmäglige
bifallen; hvarefter, uppå gjorda ansökningar, enahanda förmån beviljades
af
I
57
af Fullmägtige för jordbrukare inora Upsala och af Diskont-Direktionen för
jordbrukare inom Stockholms Län; varande Direktionen sedermera, enligt
Fullmägtiges beslut den 11 Juni 1846, berättigad, att, under noggrannt iakttagande
af alla öfrige fastställda vilkor, kunna till och med den 13 nästpäföljde
November bevilja den medgifna lättnaden för inlösen af lagsökta eller
till Diskont-Verkels Ombudsmän i och för lagsökning utlemnade lån, tillhörande
jordbrukare inom omförmälda Fögderier af Westerås äfvensom Upsala
och Stockholms Län.
Revisorerne hafva visserligen funnit Fullmägtiges och Diskont-Direktionens
åtgärd, att till inlösen af lagsökt lån bevilja nytt lån, med antagande af
de förre Gäldenärernes namn, desto mindre vara med Banko-Reglementets
innehåll förenlig, som, enligt samma Reglemente, omsättning af lagsökt lån
icke får medgifvas; dock böra Revisorerne förklara, att de till stöd för berörde
åtgärd anförda utomordentliga förhållanden, efter Revisorernes öfvertygelse,
varit af särdeles ömmande beskaffenhet.
§. GO.
Sedan Kommerse-Rådet m. m. B. fl. Santesson tili Götheborgs LåneKontor
inbetalt hela kapital-återstoden, 3,500 R:dr Banko, af dess skuld till
Kontoret, samt aflemnat särskildt förbindelse af kände, vederhäftige personer
för räntans och lagsöknings-kostnadens erläggande, af hvilka räntan utgör
1,844 R:dr 44 sk. 11 rst. Banko; så bar, efter hvad nu församlade Revisorer
inhemtat, Direktionen öfver nämnde Låne-Kontor, uppå ansökning afbemälde
Kommerse-Råd, som förklarat sig erna hos Rikets Ständer vid nästa Riksdag
begära eftergift af den upplupna räntan, låtit med densammas och expensernes
liqviderande anstå intilldess Rikets Ständer, i anledning af en så beskaffad
anhållan, fattat deras beslut.
§. 61.
Uti en till Revisorerne af Diskont-Verkets förvaltning för år 1845 ingifven
skrift, bade nu mera aflidne förste Post-Kontrollören J. Warenberg, under
förmälan, bland annat, på sätt bemälde Revisorers protokoll för den 9 April
nästlidet år gifver vid handen, att, sedan under år 1841 från Banko-Diskont
Bevisorerncs
Berätt. äng. Bankoverket. ^
i
58
Verket utgifvits 4 st Ian å tillsammans 10,500 R:dr, men upplyst blifvit,
att låue-handlingarne, för hvilkas riktighet Warenberg ikläd t sig ansvarighet,
voro falska, 2:ne af lånen inbetalts dels af Warenberg och dels genom tillgångar
hos dem, som om förfalskningsbrotlet blifvit lagligen öfvertygade, samt
Walenberg dervid måst till Diskont-Verkets Förste Ombudsman å berörde
lån erlägga åtta procent öfverränta, då deremot den person, som de 2:ne
öfriga lånen infriat, hvarken erlagt eller ens blifvit affbrdrad mera än fem
procents ränta, anhållit, att uppgifna skillnaden, 599 R:dr 10 sk. 9 rst.,
mellan 8 och 5 procent å det af Warenberg till Diskont-Verket utgifna räntebelopp,
malte tili honom återställas.
Efter det bernälde Revisorer öfver denna ansökning infordrat Ombudsmannens
utlåtande, hafva de ansett ärendet icke vara af beskaffenhet, att kunna
af dem till hufvudsakligt bepröfvande upptagas, men, med afseende på den
billighetsgrund, som syntes tala för Warenbergs ifrågavarande ansökning,
tillika yttrat den önskan, att ärendet mätte varda till Höglofl. Banko-Utskottets
pröfning och bestämmande hänskjutet.
§. 62.
Revisorerne af Götheborgs Låne-Kontor hafva anmodat Låne-Kontorets
Direktion, alt hos Rikets nästsamrnanlrädande Höglofl. Ständer till afförande
från Kontorets fordringar anmäla ett af nu mera aflidne Bagaren Georg Pettersson
i Ulricehamn hos Kontoret upptaget, inom linien förd t, lån, utgörande
i återstående kapital, 273 R:dr 16 sk., å hvilket lån någon utsigt till vidare
afbetalning icke skall vara för handen, enär så väl Pettersson, som hans Löftesmän
i fattigdom med döden afgålt.
§. 63.
Banko-Reglementets stadgande i 202 §. 3 morn., i afseende på straff-räntas
beräknande för lån, som förfallit före den 1 Juli 1845, har, efter hvad Revisorerne
inhemta t, blifvit vid Malmö Låne-Kontor sålunda förstådt och tilllä
mpadt, att dylik ränta, äfven för de lån, å hvilka sådan vid berörde tid
redan upplupit utöfver 3:ne månader efter förfallodagen, endast är vorden beräknad
för jemt 3:ne månader, då densamma i stället, efter den tydning, som
59
åt detta stadgande rätteligen bordt gifvas, för bela tiden intill den 1 Juli
skulle beräknas.
Den härigenom för Låne-Konloret uppkomna förlast bär likväl af Ombudsmannen
derstädes blifvit Kontoret ersatt.
§. 64.
Till följd af Banko-Reglementets 221 §. hafva Fullmägtige, efter vederhörandes
hörande, uppgjort och till efterrättelse, intilldess annorlunda förordnadt
varder, fastställt följande reglementariska föreskrifter, angående diskontering
af inrikes vexlar och accepterade invisningar vid Handels- och NäringsDiskoulen
i Slockholm, samt Låne-Kontoren i Götheborg och Malmö, nemligen:
§.
1. ”1 följd af Rikets Ständers vid sistförflutna Riksdag fattade beslut, komma,
jemte den hittills ombesörjda beläning pf löpande förskrifning»!', accepterade
invisningar samt inrikes vexlar, från och med år 1846 att af Direktionen öfver
Handels- och JVärings-Diskonten i Stockholm (Götheborgs Låne-Kontor)
(Malmö Låne-Kontor) diskonteras:
inrikes vexlar betalbara i Stockholm (Götheborg) (Malmö)
och invisningarj till betalning godkände af i Stockholm (Götheborg) (Malmö)
boende personer; bägge dessa slags papper utställda på högst sex månaders
betalningstid ecb i Svenskt mynt.
§. 2. Diskontering å kortare tid än 30 dagar är icke medgifven.
§. 3. Räntan, hvilken förskottsvis afdrages, är fastställd till 4 procent.
§. 4. Diskontering af vexel eller invisning sker företrädesvis framför
belåning.
§. 5. Högsta tillåtna skuldsättnings-beloppet under alla de förhållanden, uti
hvilka någon, vare sig i egenskap af Låntagare, Vexel- eller Hypotheks-ulgifvare,
Acceptant, Endossent eller Löftesman kan blifva hos Diskont-Verket
häftande, — deri ej inbegripet hvad han må vara till Banko-Diskont-Verket
skyldig — får icke öfverstiga 40,000 R:dr Banko.
På samma Diskonteringsdag må ingen äga att diskontera vexlar å sammanräknadt
mindre belopp, än 1000 R:dr Banko, utom vid de tillfällen när lån
60
icke genast kunna från Allmänna Diskonten utfalla, då minimi-beloppet utgör
500 Ridt' Banko.
Vexel å lägre summa än 166f.R:dr och Invisning å mindre belopp än
1000 R:dr, allt Banko, antagas ej till diskontering.
§. 6. Räntebärande Vexlar och Invisningar äro lill diskontering icke
antagliga.
§. 7. Vexelj hvarå diskontering sökes, skall, utställd i enlighet med den i
Lagen för Inrikes vexlar den 20 Maj 1835 stadgade form, vara accepterad.
Är Acceptanten icke bosatt i Stockholm (Götheborg) (Malmö) skall i accepten
uppgifvas namnet på en derstädes boende person, hos hvilken betalningen vid
förfallotiden tillhandahålles. I sådant fall erfordras jemväl att sista Öfverlåtaren
(Endossenten)j har sitt hemvist derstädes. Innehafvare af en lill
diskontering antagen Vexel bör egenhändigt påteckna sin öfverlåtelse deraf på
Handels- och Närings-Diskonten (Låne-Kontoret).
§. 8. Invisning, som lill diskontering erbjudes, skall vara accepterad. Den,
som diskonteringen äskar, antingen han sjelf utgifvit Invisningen eller innehar
den genom öfverlåtelse, skall egenhändigt transportera densamma på
Handels- och Närings-Diskonten (Låne-Kontoret).
§. 9. Öfverlåtelse på Handels- och Närings-Diskonten (Låne-Kontoret) af
Vexel eller Invisning, hvarå diskontering sökes, skall icke äga rum, förr än
penningarne utfalla.
§. 10. Innehafvare af Vexel eller Invisning, som åslundar sådan
hos Diskont-Verket (Låne-Kontoret) diskonterad, äger att derom göra anmälan
hos Verkets (Kontorets) Kamererare å de för lånehandlingars
emottagande bestämda dagar från kl. 9 till 1, medelst aflemnande af berörde
Vexel eller Invisning, åtföljd af särskild anmälnings-sedel, hvarå upplages:
Vid
ifrågaställd diskontering af Vexel: Vexel-gifvarens, God
kännarens
samt Sökandens för- och tillnamn, yrken och adresser, äfvensom
förut befintliga Öfverlåtare® namn, jemte Vexelns datum, summa
och förfallotid samt antalet dagar derintill, hvarå diskonteringen åstundas,
från Thorsdagen räknadt eller, om helgedag då inträffar, från nästa dag
derefter.
61
Vid diskontering af Invisning. Invisningsgifvarens och Godkännarens
lör- och tillnamn, yrken och adresser, invisningens belopp samt tiden då
den blifvit utställd och är till betalning förfallen; skolande anmulningssedel
för ‘diskontering af så väl Vexel som Invisning af sökanden egenhändigt underskrifvas.
§. 11. Den å Vexel- eller Invisningssumman förskottsvis afgående räntan
uträknas och kontrolleras af Diskontverkets (Lånekontorets) tjenstemän.”
Varande öfver 8 §. den förklaring af Fullmägtige meddelad, att invisning,
för att hos Handels- och Närings-diskonten samt Lånekontoren kunna
lill diskontering antagas, skall vara ställd till viss man eller ordres.
Fullmägtige, som, vid upprättandet af ofvanintagna reglementariska föreskrifter,
! allmänhet följt de grunder, 222 §. af Banko-Reglementet innefattar, i
afseende på utlåning genom Handels- och Närings-diskonten, hafva dock derifrån
afvikit hufvudsakligen i så måtto, att de förordnat det föreskriften i 5
mom. af berörde §. borde, vid fråga om diskontering af vexel, tillämpas endast
å den af endossenterne, som vexeln i sista hand öfverlåtit. Revisorerne
medgifva väl, att då högsta beloppet, hvarför någon får häfta uti nämnde
Diskontverk, är bestämdt till 40,000 R:dr; skulle det ändamål, Rikets Ständer
genom vexel-diskonteringen afselt, hafva motverkats i händelse alla å en
vexel befintlige öfverlåtare antecknats såsom gäldenärer; men enär denna åtgärd
torde för Diskontens säkerhet böra iakttagas, så följer äfven deraf, enligt
Revisorernes åsigt, att omförmäldta maximum bör betydligen förhöjas eller
ock föreskriften om ett maximi-belopp, alldeles uteslutas.
Revisorerne anse jemväl, att, om det i 7 §. af de reglementariska föreskrifterne
intagna stadgande, att sista öfverlåtaren å en domicilierad vexel
skall hafva sitt hemvist på diskonterings-orten, icke funnes, så skulle vexlars
uppkomst och spridande i rörelsen derigenom befrämjas.
Af Fullmäktiges Protokoll inhemtas, att fråga uppstått, huru vida vexel,
dragen inom riket af utländsk man vore till diskontering antaglig, så vida
någon anmärkning mot säkerheten eller mot vexeln i öfrigt ej lörekomme,
samt att pluraliteten inom så väl Handels- och Närings-diskont-direktionen,
som Fullmägtige, under åberopande hufvudsakligen deraf, att Diskontens rätt
att på grund af vexel utkräfva betalning ej skulle kunna göras gällande mot
utländsk man, hvilken ej vore af Svenska Exekutions-lagarne eller deras verkställare
åtkomlig, förklarat det en så beskaffad vexel icke finge diskonteras.
62
På de af pluraliteten anförda skäl, gilla Revisorerne berörde förklarande;
hvarjemte de ansett sig böra för Rikets Ständer anmäla, att Revisorerne af
Banko-diskont-verkets förvaltning för nästlidne år, med anledning af förevarande
fråga, yttrat, att, då enligt deras tanke, pluralitetens åsigt kunde i tillämpningen
komma att i ganska väsendtlig mån motverka det för befrämjande
af handel och näringar afsedda ändamål med den, enligt Banko-Reglementets
221 §., inrättade låne-anslalt för diskontering af inrikes vexlar och
invisningar, samt enär i Reglementet föreskrift saknades huruledes uti ifrågasatta
fall förhållas borde, hade Diskont-Revisorerne funnit ämnet vara af den
vigt, att böra blifva föremål för Banko-Utskottets pröfning och i sådant afseende
hemställt, det en i Svenskt mynt inom Riket betalbar, ehuru af utländsk
man dragen vexel må uti Handels- och Närings-diskonten diskonteras,
under vilkor, att minst 3:ne inländska personer i öfrigt för vexeln äga betalningsskyldighet,
och att desse personers hvar för sig ägande vederhäftighet
af Direktionen godkännes.
Slutligen hafva Revisorerne skolat anmäla, att Fulimägtige ansett hinder
icke möta för diskontering i Handels- och Närings-diskonten af vexlar eller
invisningar, utgifne eller accepterade af de Ledamöter i nämnda Direktion,
hvilka icke tillika deltaga i Banko-diskont-diréktionen:
Uppköp of räntebärande Papper.
§. 65.
Af den efter 1846 års Bokslut upprättade öfversigt af Bankens ställning,
visar sig, dels alt Banken, vid nämnde års slut, utöfver grundfonden ägde
en behållning af 2,537,084 R:dr, 11 sk. 4 rst., och dels att summan af räntebärande
papper, Riksgäldskontoret Obligationer deruti inräknade, utgjorde
B:ko R:dr 5,589,400:
Under innevarande år äro uppköpte:
Östgötha Hypotheks-Förenings Obligationer å 600,000 Mark
Hamburger Banko, i räkenskaperne bokförda med . . „ 533,333: 16. —
Skånska Hypotheks-Föreningens Obligationer å . „ 30,000: — —
samt Hypotheks-Föreningens öfver Småland och Halland
dito å
100,000: — —
så att Bankens tillgång på det hela uti publika Verks
och Auktoriteters Obligationer för närvarande uppgår
till  6,252,733: ig. —
63
På grund af stadgandet i 229 §. af Banko-Reglementet, att Banko vinsten
bör, i den mån, som densamma inflyter, användas till uppköp af räntebärande
papper, beslöto väl Fullmäktige den 10 nästlidne Juni, att för det
lill ändamålet disponibla beloppet af 400,000 R:dr Banko, då inköpa Obligationer,
löpande med minst 4 proc. ränta och utgifna af Riksgäldskontoret
eller andre Verk och Inrättningar, hvilkas Obligationer Fullmägtige ansågo
lemna full säkerhet; men för verkställighet af detta beslut blef, så vidt protokollen
utvisa, någon åtgärd af Fullmägtige icke vidtagen hvarken då eller
sedermera förr än, uppå ansökning af Direktionen för Smålands och Hallands
Hypotheks-Förening, Fullmägtige den 22 påföljde Juli bifollo ett uppköp, för
Bankens räkning, af nämnde Förenings Obligationer.
Inre detalj-förhållanden.
§. 66.
Från räkningen: ”Bötesmedel till disposition åt de fattige” hafva Fullmägtige,
på grund af dem lemnad rättighet, låtit till åtskiliige i behof stadde
enkor och barn efter tjenstemän inom Bankostaten m. fl. personer utbetala
gåfvor; hvarvid Revisorerne ansett sig böra anmärka, att, enligt hvad protokollen
gifva vid handen,' Fullmägtige å berörde räkning, år från år, till
samma personer utanordnat lill beloppet bestämda gratifikationer, hvilka derigenom
synas hafva iklädts egenskapen af pensioner samt föranledt, att ifrågavarande
räkning, som år 1839 ägde uti förräntade medel 1,500 R.dr, för
närvarande icke har mot ränta utestående mera än 400 R:dr, allt Banko.
§• 67.
Fullmägtige hafva förordnat, att de i Banken qvarvarande Vexel-Bankoverifikationer
för åren 1687—1776 borde genom förbränning å Bergsunds
Bruk här vid staden förstöras, dock alt derförinnan dels ett band för hvarje
gång de bland berörde verifikationer befintliga sedlar å daler Kopparmynt
undergått någon förändring, afskiljdes, för alt i Bankens Arkiv fortfarande förvaras,
samt dels ett band för hvarje 10:de år af ifrågavarande dokumeuter,
efter föregången fullständig annullering ullemnades till Kongl. Mynt-kabinettet,
att tjena till prof på de myntrepresentanter, som under olika tider varit i
fäderneslandet gällande; och är den sålunda beslutade förbränningen, hvarom
Understyrelsen anmodats att under iakttagande af nödig kontroll besörja, enligt
hos Fullmägtige gjord anmälan, behörigen verkställd.
64
§. 68.
Metalliska värdet af Bankens Myntkabinett, utgörande vid 1844 års slut
14,559 R:dr 18 sk. 3 rst., och som under loppet af år 1845 genom inköp
af mynt oell medaljer vunnit en ytterligare tillökning af 313 R:dr 14 sk. 9
rst., har sistnämnde år, i stöd af 225 §. i Banko-Reglementet blifvit mot
Kapital-konto afskrifvet och upplaget bland Bankens inom linien förda tillgångar
med tillhopa 14,872 R:dr 33 sk., hvilket värde under år 1846 än
vidare ökats med 71 R:dr 23 sk. 11 rst. genom de under samma år gjorda
inköp.
Vid beseende af nämnde Myntkabinett, hafva Revisorerne kommit i tillfälle
erfara, att de befintliga samlingarne af Mynt och Medaljer äro väl ordnade.
§. 69.
Under loppet af år 1846 har Brunnen å Jerntorget blifvit till sin öfre
del ommurad, ny huggen gråstensring inlagd och stensättningen deromkring
i tjärbruk murad, hvarefter blifvit insatt den, enligt Höglofl. Banko-Utskottets
vid sednaste Riksdag fattade beslut, anskaffade nya Tryckpump med
tillhörande bottenplåt och öfverbyggnad af tackjern, tillverkad af Direktören
Th. Muncktell, som den 2 sistlidne Juli derföre uppburit den betingade betalningen,
uppgående, efter afdrag af ersättning för koppar, metall, bly och jern
uti förra pump- och tryckverks-inrättningen, till 2,802 R:dr 6 rst. Banko.
Vid anställd besigtning af Bankens brandanstalter, har det nya pumpverket
synts Revisorerne vara ändamålsenligt.
§. 70.
Utaf Bankens skuld för utelöpande Invisningar och Insättningsbevis mellan
förre Yexel-Banken och Låne-Banken hafva, med stöd af Kongl. Kungörelsen
den 23 September 1834, blifvit, år 1845, afförde 209 R:dr 17 sk. 2
rst., eller sammanräknade beloppet af sådane invisningar, som icke inom 10
år till inlösen företetls; och är, på enahanda grund, den siste så beskaffade
invisningen, stor 15 R:dr, år 1846 afskrifven, i följd hvaraf den häröfver
förda räkning nu mera upphört.
§. 71.
Sedan Understyrelsen den 18 October 1845 upprättat en provisionel
Stat för utdelning af Skrif- och Förseglings-materialier till Bankens Embets
och
-
65
och Tjenstemän samt öfrige till Bankoverket hörande personer, men Fullmägtige
den 25 Juni 1846 förordnat, alt all tillämpning af berörde stat den
1 derpå följde Juli borde upphöra, samt alt efter denna tid Skrif- och Förseglings-materialier
icke annorlunda finge från Bankens ekonomie-afdelning ullemnas
än mot reqvisition af vederbörande afdelnings ordinarie eller tillförordnade
chef, den der egde, att till de inom afdelningen, kontoret eller expeditionen
anställde eller derunder lydande embets- och tjenstemän samt
konstidkare låta utdela hvad hvar och en kunde , i och för tjenslen behöfva;
så har en särskild räkenskap, grundad å reqvisitioner från vederbörande chefer
blifvit inrättad, deraf ett uppgjordt och vederbörligen granskadt sammandrag,
utvisande den qvantitet skrifmaterialier och andra förnödenheter, sorn
till hvarje serskild afdelning, kontor samt expedition blifvit under året utlemnad,
skall, enligt Fullmägtiges tillika meddelade föreskrift, vid Bankens
Hufvudbok för 1847 och kommande åren fosias.
o
§• '72.
Under titel: ”Förskott å Banko-statens löner i följd af år 1773 medgifven
anticipationsrätt för högst ett qvartal” äro i räkenskaperne balancerade
för år 1845 R:dr 30,377: 24 sk. och för år 1846 R:dr 30,015.
Med anledning häraf och efter vunnen kännedom, att Bankens embets
och tjenstemän från äldre tider åtnjutit rättighet, att, efter intjenad begrafningshjelp,
få anticipationsvis lyfta ett qvartals lön; hafva Revisorerne velat
yttra den åsigt, att om en dylik förmån än vidare skulle vederbörande förunnas,
något stadgande derom bör i nästblifvande Banko-Reglemente intagas.
§. 73.
Åtskillige vid granskningen af Bankoverkets räkenskaper förekomna anmärkningar,
hafva uti aflåten skrifvelse blifvit Fullmägtige meddelade, med
anmodan att vidtaga nödig åtgärd, för Vinnande af rättelser i de anmärkte
dela i ne.
Angående Tumba Pappersbruk.
§. 74.
Af räkenskaperne, som äro upslälda på ett enkelt och lättfattligt sätt
samt efter verkställd granskning befunnits till ziflfran riktige, inhemlas följande
förhållanden:
Revisorernas Berätt. äng. Banhoverhet.
66
1845.
1846.
i:o. Ingående Balans,
Debet.
Skuld till Låne-Afdelningen
56,726
30
4
13,741
c
3
Behållning i kontanta penningar, rudimaterier,
papper m. m
303,576
45
6
353,796
36
6
Summa
360,303
27
10
367,537
42
9
Kredit.
Kassa-Behållning å räkningen N:o 1 . . . .
388
28
3
429
—
3
D:o d:o N:o 2 .
414
2
9
—
—
Tumba Bruk med jordegendom, åbyggnader
och fasta inventarier
250,000
—
—
250,000
—
—
Rudimaterier, förråder och lösa inventarier.
95,631
22
1
104,824
47
8
Papper under arbete vid årets slut . . . .
3,000
-
-
3,000
—
—
Fordringar för lefvereradt papper
9,869
22
9
9,283
42
10
För lemnadt förskott till f. d. Vaktmästaren E.
Westerlund, för upphandling af lump . .
1,000
—
-
—
—
Summa
360,303
27
10
367,537
42
9
2:o. Papperstillverkningen.
Värdet af det färdiga papperet har uppgått till:
För Bankens räkning a)
94,901
5
3
6)128,392
33
10
Transport
94,901
:>
3
128,392
33
10
a) År 1845 Sedelpapper:
22,900 Blanketter med valören 100 Pudr å 21 R:dr
480
43
2
17,000 d:o d:o 10 „ h 18
306
—
—
728,000 d:o d:o 2 „ å 7 „
5,096
—
—
240,000 d:o d:o 32 sk. å 4,< „
1,680
—
—
1,120,000 d:o d:o 8 och 12 „ ä 4j „
4,666
32
—
12,229
27
2
67
1845.
1846.
Transport
94,901
5
3
128,392
33
10
För främmande räkning . .... c)
7,677
21
5
d) 9,643
23
8
„ Brukets egen räkning e)
1,545
—
8>
f) 1,320
5
7
Tillsammans
104,123
27
4
139,356
15
1
Transport
104,123
27
4
139,356
15
1
Transport
—
—
12,229
27
2
Blanketter för Låne-afdelningen 83,000 . a 12 R:dr
£96
„ „ Kussa- d:o 120,000 . ä 12 „
1,440
—
—
2,436
_
_
Postpapper N:o 1. 22 ris a 16} „
3S6
32
N:o 2. 7 d:o  a 12} „
93
16
Skrifpapper. Litt. A. 1.95 ris . . . . å 10 „
1,950
—
_
„ A;:o 1. 236 d:o .... a 6 „
1,416
„ N:o 2. 230 d:o .... k 4$ „
1,073
16
Tryckpapper 78| d:o . . . . k 4 „
313
2C
9
5,212
44
9
Charta-Sigillatae papper:
Skrifnings- 1,798,800 Blanketter. . k 33: 40-
60,859
19
2
Biläggnings- 1,717,418 ., . . k 7: 20.
12,737
24
10
Vexel- 180,000 ,, . . k 7: 19.
1,331
12
74,928
8
Till Banko-Diskonten 20,000 st. pappers-
kon vol uter k 4: 34- 8.
—
—
94
21
4
Summa
94,901
5
b) År 1846. Sedelpapper:
14,000 Blanketter med valören 500 a 21 R:dr
294
41,700 d:o d:o 100 k 21
875
33
29,000 d:o d.’o 33} k 18 „
522
116,000 d:o d:o 6| k 18 „
2,088
371,000 d:o d:o 2 k 7 ,.
2,597
1,556,000 d:o d:o 32 sk. k 7 „
10,892
.
1,730,000 d:o d:o8ochl2„k 4} „
7,208
16
1,468,000 d:o d:o 16 „ k 4} „
6,116
32
—
30,593
33
7
Blanketter för Depositions-afdelning. 115,000 st. a 12 R:dr
—
1,380
—
Regalpappper 13} ris k 30 „
405
—
Median- d:o, stort, 6} ris a 24 „
156
—
—
561
_
Transport
—
i —
32,534
33
7
68
Transport
Papper under arbete vid årets slut . . . .
Värdet af silfverfigurer till förnötta pappersformar
Summa
1845.
104,123
3,000
64
107,188
1846.
139,356
4,840
144,196
15
15
Chartse-Sagillatae papper:
Skrifnings- 2,295,500 Blanketter
Biläggnings- 2,427,600 d:o . . .
Till Banko-Diskonten 40,000 st. pappers
konvoluter
-
Transport
å 33: 40.
å 7: soli
4: 34- 8-  Summa
9i
S
5)
c) År 1845.
Kort-Bevillnings-stämplar 176,600 Blanketter å 14 R:dr
Kort-Hall- d:o 177,000 d:o
Tull-Plakat- d:o 253,500 d:o ä 7
Tull-Duk- d:o 66,000 d:o a
Åtskilliga Assignations- och Obligations-papperssorter
till ett sammanräknad t värde af
Summa
d) År 1846.
Medianpapper för Kongl. Kommers-Kollegium 12^ ris
ä 16f R:dr
Kort-Bevillnings-stämplar 388,500 Blank, å 14 „
Kort-Hall- d:o 402,000 d:o å 2^ „
Åtskilliga Assignations- och Obligations-papperssorter
till värde af
Sunn
77,664
18,004
2,472
413
1,771
231
19
5,439
938
32,534
33
7
95,669
5
7
188
42
8
128,392
33
10
2,885
19
2
2,002
—
—
2,790
2
3
7,677
21
5
14
8
6,377
—
3,052
15
8
9,643
23
8
69
1845.
1846.
3:0. Kapitalbehållning och Brukets skuld till
Lane-Af delningen.
Låne-Afdelningens fordran vid årets början:
å räkningen N:o 1 för Bruksdriften . .
„ räkningen N:o 2 för nybyggnader och
reparationer . . . .
Förskott på räkningen N:o i . . . . . . .
Afskrifning för makuleradt Charlae-papper . .
Hos Låne-Äfdelningen innestående medel utöfver
Brukets skuld vid årets början 55,265: 36. 9.
hvarifrån afgår Kassa-behållning
vid årets slut  '708: 13. 8.
52,726
4,000
64,000
30
4
13,741
6
3
-
—
64,000
784
54,557
35
23
4
1
Summa
120,726
30
4
133,083
16
8
Till Banken lefvereradt papper ......
Af åtskilliga Verk och Inrättningar samt en-  skilde personer för lefvereradt papper insatte
medel
93,493
9,492
1
22
5
8
129,079
4,003
28
28
6
Transport
102,985
24
1
133,083
8
6
e) År 1845. Omslags- och Mellanläggs-papper samt
1,192
352
4
10
Under Året fallet Utskottspapper, 1,411 \Lé. 13 &. ä 12 sk.
43
10
Summa
1,545
,8
f) År 1846. Omslags- och Mellanläggs-papper samt
937
9
9
Under året fallet Utskotts-papper, 1,531 LSI 13 ti. å 12sk.
382
43
10
Summa
1,320
s
7
Baxa
70
Afskrifning af fordran på räkningen N:o 2 .
Differens, uppkommen genom rucstycksbrak
årets slut .
Låne-Afdelningens fordran vid
fin
Från Låne-Afdelningens fordran afdrages i Bankens
räkenskaper Eassa*behåUningen vid 1
slut, så att densamma derstädes utbalanceras
nied
4-o. Vinst- och Förlust-räkningen.
Debet.
Rättegångs-utgifter
Differens, uppkommen genom runstycksbråk
Afskrifning för makuleradt papper ....
Afskrifne inventarier
Ökning i Brukets bokförda kapital-värde
burn ma
Kredit.
Influtna hyresniedel för Magazinet i Stockl
D:o räntemedel och rättegångs-omkostnadsersättning
af f. d. Vaktmästaren Westerlunds
löftesmän
Skillnad i bokfördt värde å gammalt bly .
Värdet af jernskrot
D:o af gammal koppar
Differens, uppkommen genom runstycksbråk
Vinst af jordbruket
D:o af mjölqvarnen
D:o af papperstillverkningen
Summa
1845.
1846.
102,985
4,000
24
1
133,083
8
13,741
3
120,726
30
4
133,083
16
13,312
19
784
194
65,539
35
40
22
50,219
39
—
rz<\ Ot>7>
* ÖVj-i/W d
13
6
66,519
1
264
6
—
240
—
135
11
42
283
47
42
8
622
220
48,659
11
5
44
3
3
10
316
232
65,729
30
34
23
j 50,239
13
6
66,519
1
2
11
7
11
71
1845.
I
1846.
5:o Utgående Balans.
Debet.
Kassa-behållning
Tumba Bruk med Jordegendom, Åbyggnader
och fasta inventarier
Rudimaterie!’, förråder och lösa inventarier
Papper under arbete tili påföljande år . .
Fordringar fou. lefvereradt papper
D:o hos Lane-Afdelningen
429
250,000
104,824
3,000
9,283
47
42
3
8
10
708
250,000
93,925
4,840
15,305
54,557
13
13
8
23
8
1
8
1
Summa
367,537
42
9
419,336
10
6
Kredit.
Skuld till Låne-Afdelnin^en
.
13,741
r,
3
Kapital-behållning
36
6
419,336
10
6
Summa
367,537
42
9
419,336
10
6
6:0 Kapital-Konto.
Debet.
Utgående Balans
353,796
36
6
419,336
10
6
K r e d i t.
Ingående Balans
Ökning i Brukets bokförda Kapital-värde . .
303,576
50,219
45
39
6
353,796
65,539
36
22
6
Sgr.
353,796
36
6
419,336
10
6
Af förestående Räkenskaps-uppställning vi-  sar sig, alt Tumba Bruk, hvarest papperstill-  verkningen bedrifvits under år 1845 med l,029i
och under år 1846 med 1,163 formningsda-  gar, lemnat en neltobebållning af
50,219
39
65,539
22
72
Angående förvaltningen af närande bruk, hvarom nu församlade Revisorer,
i likhet med hvad tillförene alltid ägt rum, på stället tagit kännedom,
anse Revisorerne sig böra tillkännagifva, att densamma på ett förtjenstfull t
sätt är vorden hesörjd, för hvilket omdöme Revisorerne hemtat stöd af räkenskaperne,
hvaraf inhemtas, att Bruket, som tillförene häftat för en ganska
betydlig förlagsskuld till Banken, icke allenast godtgjort berörde skuld, utan
äfven derutöfver till Banken lefverera! 55,265 R:dr 36 sk. 9 r:st Banko, som
ingått lill Bankens vinst.
Genom en vid Tumba införd method, att från skäf befria lump, ohäcklad
hampa och lin samt frånhäcklade blånor, så att felfritt papper deraf kan
åstadkommas, har Bruket under den sednare liden vunnit en ganska betydlig
besparing.
§• '75.
Sedan, i följd af den uti sednaste Revisions-Berättelse omförmälda Kungörelse
om anbuds emottagande i och för utarrendering af Tumba Bruks Jordbruk,
endast ett sådant inkommit, hvilket befunnits oantagligt, samt, med
anledning af föreskriften i 250 §. af Banko-Reglementet, Bruksarbetare, uppå
tillfrågan, förmält sig icke vara villige, att, under något vilkor, Jordbruket
vid Tumba emottaga; förnyades ofvanberörde Kungörelse, som föranledde
tvenne anbud, det ena å 80 R:dr och det andra å 66 R:dr 32 sk., allt Banko,
och för år räknadt, men med afseende derå, att jordbruket under sednare
åren lemnat en icke obetydlig afkastning, biefvo ej eller dessa anbud antagne;
och har i och för jordbrukets utarrendering någon åtgärd sedermera icke vidtagits.
§. 76.
Revisorerne torde i samband härmed böra fästa uppmärksamhet derpå,
att, enligt räkenskaperne, jordbruket vid Tumba, utöfver hvad sorn, jemlikt
antaget och under flera år bibehållet bokföringssätt, blifvit detsamma påfördt,
lemnat en vinst år 1845 af 622 R:dr 11 sk. 3 r:st, och år 1846 af 316
R:dr 30 sk. 11 r:st, allt Banko.
§. 77.
Räkenskaperne utvisa jemväl, att Mjölqvarnen, som tillförene, i följd af
vattenbrist, vid ett och annat tillfälle, gifvit förlust, under de tvenne sistförflutna
åren drifvits med en vinst, uppgående år 1845 till 220 R:dr 5 sk.
3 r:st och år 1846 till 232 R:dr 34 sk. 7 r:st, allt Banko.
§. 78.
73
§. 78.
Under åren 1845 och 1846 hafva, utom sådane arbeten, som för byggnadernes
underhåll och verkstädernes behof alltid ifrågakomma , följande reparationer
blifvit verkställde, nemligen:
Den under Ar 1844 påbörjade Dammbyggnaden till förkortande af Rännan,
som leder driftvattnet till Öfre Verkhuset, blcf Ar 1845 fortsatt genom Limhuset
och under Skäreribyggningens södra ända fram genom Förvaltarens trädgård,
och var vid årets slut så nära färdig, alt deraf endast återstod uppsättningen
af sjelfva Dammbröstet, hvilken förlidet ur verkställdes i sammanhang
med en då uppsatt ny jernränna emellan denna Damm och Öfre Verkhuset.
Genom ifrågavarande Dammbyggnad har rännledningens längd blifvit betydligt
förminskad.
Öfre Verkhuset har försetts med en tillbyggnad, innehållande tvenne
Blekkistor af eldfast tegel samt en apparat för utveckling af Chlorgas.
I samma Verkhus är dessutom uppsatt en apparat för silning af Nedre
Verkhusets vaskvatten, hvilket dilledes genom gjutna jernrör, nedlagde efter
botten af hjulbäcken mellan Dammen och Nedra Verkhusets vattenränna.
Sistnämnde Verkhus har erhållit en ny Blekkista med tillhörande
dragtrumma.
Ett Pumpverk för drifvande af hydrauliska Prässarne i Packkammaren
har, sedan det i slutet af år 1845 till Bruket ankommit från Direktören
Munktells Faktori i Eskilstuna, hvarest det är vordet förfärdigadt, blifvit vid
nästlidet års början uppsatt.
I behof af större utrymme för Lumpskäringen har ett Magasin för sådant
ändamål blifvit inredt; hvarefter det så kallade Limmtorkhuset, som,
genom en ändamålsenligare process för torkning af papper, nu mera är öfverflödigt,
förändrats till Lump-magasin och Lumpskäreri.
§. 79.
Uppå derom af Stockholms Stads Drätsel-Kommision gjord framställning,
hafva Fullmägtige den 3 September sistlidet år beslutat, alt tills vidare under
en tid af tvenne år, räknadt från den 1 April 1847, till bemälda Kommission,
mot en årlig hyressumma af 500 R:dr Banko, upplåta det Tumba
Bruk tillhöriga, här i Staden belägna, Magasinshus, för att lill Slagteri begagnas.
Rcvitorernes Berätt. ang. Bankoverket. 10
74
§. 80.
För biträde vid de Förvaltaren vid Tumba Bruk åliggande Kontorsgöromål,
hafva Fullmägtige den 28 Januari och 19 Augusti innevarande år anvisat
ett arfvode af 500 R:dr Banko, efter år räknadt, att af Brukets medel
utgå till den person, Förvaltaren till nämnde uppdrag utser, och begagnas
under den tid af 12 månader, Förvaltaren, enligt företedde Läkarebetyg, af
sjukdom hindras, att utöfva alla honom tillhöriga Kontorsgöromål.
§• 81.
Med Förvaltaren vid Tumba är under den 14 Januari detta år, i anledning
af 239 §. i Banko-Reglementet, öfverenskommelse träffad j att Kosthållningen
vid Bruket skall, emot en summa af 200 R:dr Banko, under innevarande
år, utaf Förvaltaren bestridas så väl för Inspekterande Fulhnägtigen vid
bans besök å Bruket samt Fullmägtige och deras Kansli-biträde vid inventeringen
och besigtningen derstädes, som äfven för de personer, hvilka i Brukets
ärender för kortare tid uppehålla sig å stället; hvaremot kosthållningen
för dem, som erhålla uppdrag att öfvervara sedelformning, ersättes efter den
i sådant afseende uppgjorda och gillade taxa.
§. 82.
Jemlikt 240 §. i Banko-Reglementet, åligger det Inspekterande Fullmägligen
öfver Bruket, att, i samråd med Förvaltaren och Pappersmästaren, hvarje
år i October månad upprätta detaljerade förslag till så väl Arbetsplan, som
Utgifts- och Inkomst-beräkning för följande året.
Under de år, Revisionen omfattar hafva så beskaffade förslag icke blifvit
uppgjorde, såsom anledning hvarför uppgifvits, dels att som Brukets största
verksamhet tagits i anspråk för tillverkning af stämpladt papper samt papper
till Privat-Bankers Kredit-sedlar och beställningarne derå ingå först under löpande
året, så kan året förut ej upprättas någon Arbetsplan, användbar för
det dermed afsedda ändamål, samt dels att då en tillförlitlig Arbetsplan icke
kan åstadkommas, det ej eller varit möjligt att uppgöra utgifts- och inkomst-beräkning.
Med gillande af dessa skäl, anse Revisorerne, för deras del, ofvanberörde
underlåtenhet destomindre till anmärkning föranleda, som de genom 241 §.
i Banko-Reglementet anbefallde förslag till veckoaflöning m. m. för Brukets
arbetare blifvit, i behörig ordning, upprättade samt till Fullmägtige aflemnade.
75
§. 83.
Beträffande den i 75 §. af 1845 års Revisions-Berättelse omnämnda förändring,
i afseende på en fullständigare bokföring vid Tumba, hvartill, bland
annat, hörde ej mindre ordentlig och så beskaffad material-räkning öfver inocb
utgående effekter, som för Kronans Verk i allmänhet begagnas, än äfven
special-räkning för öfver-arbete, med uppgift örn personer, timmar, ändamål
och betalning för sådant arbete, hafva Revisorerne funnit, att material-räkning
öfver de vid Bruket in- och utgående effekter blifvit, för båda Revisionsåren,
uti Brukets llufvud-Bok intagen, ehuru för olika materialier förd på serskilda
folier och kooti, samt att räkningar för öfverarbete, upplagande personernes
namn, sorn arbetet verkställt, timmar, ändamål och betalning äro HufvudBoks-Verifrkationerne
bilagde; hvilka räkningar, enligt Revisorernes tanke, äro
nöjaktige och icke kunna vid en Inrättning, der en betydlig Bruksrörelse,
inblandad nred jordbruk, bedrifves och hvarvid öfverarbete måste förekomma
vid en mängd serskildta handtverk och göromål, utan allt för stor möda vidare
förfullständigas.
I afseende åter å det Fnllmägtige gifna uppdrag, att, efter med Förvaltaren
träffad öfverenskommelse om indragning af nuvarande Bruksskrifvarebefattningen,
tillsätta och uppgöra instruktion för en tjensteman, hvilkens bufvudsakliga
åliggande skulle blifva, att öfver penninge- och material-förvaltningen
vid Bruket hålla en kontrollerande tillsyn, har icke till Revisorernes kännedom
kommit huruvida någon åtgärd i anledning deraf blifvit vidtagen.
Då Banko-Fullmägliges förvaltning, under den tid, nu fulländade Revision
omfattar, fortfarande utmärkt sig för synnerligt nit och berömvärd onrtanka,
är det för Revisorerne en sann tillfredsställelse, att bos Rikets Ständer tillstyrka,
det Fullmägtige för nämnde förvaltning måtte erhålla full decharge.
Revisorerne anse sig derjemte böra vitsorda den ordning och noggrannhet,
hvarmed Under-Styrelsen, Fiskals-Embetet samt öfriga Embets- och Tjenstemän
i allmänhet handlagt de dem tillhöriga göromål.
Uti aflåten skrifvelse, hafva Revisorerne anmodat Fullmägtige, att låta till
trycket befordra samt med allmänna Tidningarne utdela denna Berättelse.
76
För de uti Berättelsen förekommande ziffer-uppgifters öfverensstämmelse
med dels räkenskaperne och dels de till Revisorerne inlemnade räkenskapsutdrag
är Banko-Sekreteraren ansvarig.
De uti åtskilliga frågor anmälda reservationer förvaras vid Revisorernes
Protokoll. Stockholm den 13 November 1847.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
G. Lagerbjelke.
Fredr. Aminoff.
Nils Lindgren.
Anders Sandberg.
Reinh. Reusel.
Carl Axel Bergsten.
Anders Jonsson.
F. von Zweigbergk.
C. O. Ossbahr.
Axel Rappe.
J. A. Gripenstedt.
På Preste-Ståndets vägnar:
C. G. Berlin.
A. Unger.
På Borgare-Ståndets vägnar:
A. IV. Björck.
E. Tjernberg.
På Bonde-Ståndets vägnar:
H. Pehrsson.
N. P. Pettersson.
Leonard Fr. Rääf.
A. Röfelt
A. P. Traneus.
Joh. Norrmann.
Gabriel Herlitz.
S. N. Levin.
P. Mattsson.
Olof Larsson
Berättelse, angående verkstäld granskning af Banko-Verkets räkenskaper och förvaltning
för åren 1845 och 1846.
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
angående
ilen år 1847 förrättade granskning af de under
KONGL. MALTS och RIKETS
KOMMERSEKOLLEGIUM
ställda fonder och medel.
STOCKHOLM,
tryckt hos Isaac Marcus
18-17.
I egenskap af Rikets Ständers till Stats-, Banko- och Riksgäkls-Verkens öfverseende
valde Revisorer, hafva undertecknade haft sig ålagdt att granska
redogörelserna för och förvaltningen af de under Kongl. Majits och Rikets
Kommerse-Kollegium ställda fonder och medel. Sedan denna
granskning numera blifvit fullbordad, få Revisorerne till Rikets Ständer
härmedelst i ämnet afgifva föreskrifven Berättelse, med anmälan
derjemte, att som ifrågavarande medels förvaltning och räkenskaper
för åren 1843 och 1844 blifvit öfversedda af Rikets Ständers år 1845
församlade Revisorer, har den nu verkställda revisionen omfattat åren
i845 och 1846.
Vid, revisionsförrättningens början hafva Revisorerne mottagit följande
räkenskaper för sistberörde tvenne år, nemligen: Manufaktur-Diskontfondens
Hufvudböcker och Personella räkningar, Hufvudböcker öfver
Gamla och Nya Ull-Diskontfonderna samt Manufaktur-, Extra Licent-,
Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristadsmedlen, redovisningar
för anslagen till godtgörande af Konsulernes utgifter, dels för
Svenskt sjöfolks underhåll och hemförskaffande, dels för andra nödställda
Svenskars och Norrmäns understöd, äfvensom slutligen redogörelse för
de till Navigationsskolornas första organisation anvisade medel, tillika
med de till samtliga ofvanberörde räkenskaper hörande verifikationer.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom så väl af Kongl. KommerseKollegii
till Kongl. Majit afgifna underdåniga Berättelser, angående förenämnde
fonders förvaltning under sistförflutna tvenne år, som ock af den
Berättelse, hvilken särskilda, af Kongl. Majit i nåder tillförordnade Revisorer
i underdånighet aflemnat, rörande Manufaktur- och Ull-Diskonternas
förvaltning och räkenskaper för år i845; varande en dylik Berättelse
för år 1846 icke till Revisorerne aflemnad.
— 2 —
Enligt hvad uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers Berättelse
omförmäles, ägde Manufaktur-Diskont fonden vid i S44 å's s'ut- en behållning
af 963,5i 2 R:dr 37 sk. 11 rst., hvaruti likväl inbegrepos osäkra
fordringar af tillsammans 181,760 R:dr 35 sk. 10 rst. Fondens inkomster
genom räntor å utlånta kapital uppgiogo
år i845 tiil R:dr 90,856: 23. ii.
och år 1846 „  „ 94,122: 13. 3.
hvartill kommer hyra för en lägenhet i fondens egendom
100: — —
Summa R:dr 185,078: 37. 2.
Af dessa vinstmedel hafva under revisions-åren
uedannämnde utbetalningar bestridts:
ränta till Rikets Ständers Bank för de af krediti vet
begagnade medel . . . Rdr 84,947: 3o. 9.
förvaltningskostnader 28,756: 38. 6.
pension åt f. d. Kommerse-Rådet t
Herr Hofmarskalken m. m. Leijonmark,
jemlikt Kongl. Brefvet af
den 23 Januari 1843, . . . 4>27^: 3a. —
reparationer och diverse omkostnader
för fondens fasta egendom 2,084: 28. 6.
inbetalningar till Rikets Ständers
Riksgälds-Kontor, enligt Kongl.
Brefvet af den 9 November
1841, svarande mot de af Manufaktur-Diskontens
medel tillförene
utgångna årliga anslag till
Teknologiska Institutet, . . . 28,000: — —
hvartill komma verkställda afskrif
ningar
i6,3o8: 2. 9.
eller tillsammans R:dr 159,372: 36. 6.
Fondens behållning har alltså under ifrågavarande"
tvenne år ökats med R:dr 25,706: — 8.
och utgjorde vid sistlidet års slut „ 989,218: 38 7.
Beloppet af de deribland inbegripna osäkra fordringar upptages uti
1846 års utgående balans till 162,339 R:dr 1 sk. 2 rst., hvilket med
19,421 R:dr 34 sk. 8 rst. understiger den summa, hvartill dylika fordringar
beräknades vid början af år 1845. Denna minskning härrörer
dock förnämligast af de, med stöd af Kongl. Brefven den 24 Oktober
i845 och 6 Oktober 1846 samt Kongl. Komrnerse-Koliegii beslut af
— 3 —
den i8 Augusti sistnämnde år, verkställda afskrifningar af äldre fordringar,
tillsammans uppgående till i6,3o8 R:dr 2 sk. 9 rst., för hvilkas
godtgörande, efter låntagarnes och reversulgifvarnes numera inträffade
död, all utsigt förlorats. Till närmare upplysning rörande ManufakturDiskontfondens
ställning under revisionsåren, bifogas tvenne deröfver upprättade
kapi talslut.
Emot giltigheten af de skäl, hvilka föranledt omförmälda i Manufaktur-Diskontens
räkenskaper verkställda afskrifningar, hafva Revisorerne
icke något att erinra; men Revisorei nes uppmärksamhet har i sammanhang
härmed fästats å beskaffenheten af de, rörande sättet och vilkoren
för dylika afföringars beviljande, i allmänhet meddelade bestämmelser.
Så vidt Revisorerne kunnat finna, utgöras dessa bestämmelser allenast
af följande, nemligen: 1:0 Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
af den 8 Augusti 1815, deruti, med anledning af förrättad granskning
af de under Kommerse-Kollegium ställda fonders förvaltning, Rikets
Ständer anhållit ”om den åtgärds vidtagande, att de fordringar, så väl
”i Finland som hos enskilda personer och arbetshusen här i Riket,
”hvilka årligen i räkningarne finnas balanserade, må skyndsamligen
”blifva redovisade och indrifna, eller ock behörigen afskrifna;’’ och
2:0 Kongl. Brefvet till Kommerse-Kollegium af den i:ste Oktober
1817, hvarigenom, under åberopande af Rikets Ständers nyssberörde
skrifvelse, Kongl. Maj:t i nåder förklarat Sig anse, att i dylika frågor
boide följas den grund, att alla kapital- och ränteskulder, åsamkade af
sådane personer, som antingen aflidit j eller ock befinnas lefvande, inom
eller utom Riket, vid hög ålder och i torftiga omständigheter, utan
sannolik utsigt aLt något ärfva eller förvärfva, må utur fondernas räkenskaper
afskrifvas. Då dessa handlingar hvarken bestämdt antyda, af hvilken
myndighet så beskaffade alskrifningsfrågor skola pröfvas och afgöras,
eller fullständigt uppgifva de grunder, som härvid böra iakttagas,
anse Revisorerne sig äga skäl hemställa, att bestämda föreskrifter angående
dessa ämnen måtte i behörig ordning utfärdas.
Jemte det Kongl. Majit, uppå derom gjord underdånig ansökning,
beviljat Hofmarskalken m. m. J. A. Leijonmark nådigt afsked från dess
innehafda Kommerse-Råds-embete, har Kongl. Majit, jemlikt nf digtBref
till Kommerse-Kollegium af den 23 Januari 1843, bifallit, att Hofmars-kalken
Leijonmark, som uppnått en ålder af 67 år samt öfver 5a år
varit i Statens tjenst och vore till helsan försvagad, finge af Manufaktur-Diskontfondens
vinstmedel, under sin återstående, lifstid, uppbära en
pension, svarande mot den lön, 1600 R:dr, med derunder inbegripna
i52 tunnor spanmål, och det arfvode, 275 R:dr årligen, hvilka hoqom,
i egenskap af Kommerse-Råd och föredragande för Diskontärender, varit
af nämnde fond tillagda.
Denna pension har ock, på sätt ofvanberördt är, under revisionsåren
utgått. Då den Hofmarskalken Leijonmark sålunda medgifna förmån
att, jemte Kommerse-Råds-lönen, till hvars uppbärande såsom
pension lian är berättigad, tillika efter afskedstagandet bibehålla det
arfvode, han under embetets utöfning åtnjutit, icke öfverensstämmer
med hvad i dylika fall är i allmänhet stadgadt, och derjemte innefattar
ett prejudikat, hvilket vid framdeles inträffande pensionsfrågor af likartad
beskaffenhet skulle kunna åberopas; hafva Revisorerne funnit sig böra
detta förhållande anmärka.
Med anledning af f. d. Direktören vid Teknologiska Institutet, ÖfverDirektören
m. m. G. M. Schwarlz’s underdåniga ansökning om pension,
har Kongl. Majit, enligt nådigt Bref till Kongl. Kommerse-Kollegium a
den 3 December i845, enär sökanden uti Direktörs-befattningen vid nämde
Institut tillbragt en tid af mer än tjugu år samt, i anseende till
framskriden ålder och försvagad helsa, nu icke kunde annan offentlig befattning
sig åtaga, funnit godt, med afseende i öfrigt å sökandens erkända
vetenskapliga förtjenster, att i nåder tillägga honom ett understöd
tills vidare af 800 R:dr B:ko årligen, motsvarande Två femtedelar af hans såsom
Direktör vid Institutet inneliafda arfvode, att från och med år 1846
utgå från Manufaktur-Diskontfondens vinstmedel, hvarå berörde arfvode
vid Institutets stiftande anvisades, med vilkor dels af behörig redovisning
för de af honom under händer hafda, Institutet tillhöriga, samlingar
och öfriga effekter, dels att han, efter afträdandet af sin befattning
vid Institutet, tillhandagår Institutets Styrelse med de upplysningar,
som, beroende af en föregående tids erfarenhet och tilldragelser inom
Teknologiska Institutet, kunna finnas nödiga vid Inrättningens ordnande
och framtida förvaltning. Efter hvad räkenskaperna utvisa, har, under
loppet af år 1846, ifrågavarande årliga pension icke blifvit utbetald.'
Sedan det å Riddarholmen befintliga Kongl. Fatburshuset, jemte tillhörande
tomt, blifvit, med Rikets Ständers bifall, försåldt till Stockholm
Stads Drätsel-Kommission, har Kongl. Maj:t, enligt nådigt Bref af
den 18 Augusti i845, förordnat, att de å Manufaktur-Diskontens tomt
varande stallbyggnader skulle genom Öfver-Intendents-Embetets försorg
och i enlighet med de af bemälte Embete uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,
påbyggas och inredas till Kongl. Fatbur med dertill hörande
magasin och inrättningar.
I likhet med hvad uti förut afgifna Revisionsberättelser iakttagits,
få Revisorerne i korthet redogöra för fördelningen af Manufaktur-Diskontens
i låneväg disponibla tillgångar. Vid den i början af år 1845 verk
-
ställda reparation, beräknades fondens säkra fordringar, inflytande intresse-medel
och behållningen i Rikets Ständers Bank till ett sammanlagdt
belopp af 2,319,060 R:dr 1 sk. 1 rst. Sedan härifrån afdragits årets
ränta å krediti vet hos Banken, förvaltningskostnader, andia anvista utbetalningar
och de fordringar, med hvilkas godtgörande anstånd utöfver
nyssnämnde år blifvit i nåder medgifvet, samt derjemte afsatts det årliga
anslaget till stående lån, stort 5oo,ooo R:dr; så ansågs den återstående
tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare
kunna uppskattas till 1,636,313 R:dr 1 sk. 4 Efter ytterligare af
drag
af 214,739 R:dr 28 sk., motsvarande den, enligt särskilda nådiga
förordnanden, Eskiltuna Fristads Manufakturister och deras förläggare
tillkommande lånei’ätt, besteg sig den behållna tillgången för öfrige låntagare
till 1,421,573 R:dr 21 sk. 4 rk. I enlighet med de uti Kongl.
Reglementet för Manufaktur-Diskonten af den 8 Februari 1844 stadgade
grunder, anslogos häraf till fördelning mellan fabriksidkare, tillhörande
i:sta klassen, 1,164,690 R:dr, efter en allmän lånerätt af 16 proc.
utaf i844 års tillverkningsvärde, emellan 2:dra klassens fabrikanter
129,638 R:dr, efter 12 procent, och emellan idkare, upptagne i 3:dje
klassen, i4o,58o R:dr, efter 8 pi’ocent. År 1846 uppskattades tillgångarne
för diskontlånerörelsen till i,652,4oi R:dr 27 sk. 5 rst., eller,
efter afdrag af det Eskilstuna Manufakturister och förläggare särskilt tillkommande
lånebelopp, 222,820 R:dr 5 sk. 9 rst., till 1,429,581 R:dr
21 sk. 8 rst.; vid fördelning hvaraf emellan de till lån berättigade fabriksidkare,
låneprocenten under året fastställdes för i:sta klassen till
16I, för 2:dra klassen till 12* och för tredje klassen lill 8^ procent af
värdet utaf nästföregångne årets tillverkningar. I öfverensstämmelse härmed
utgjorde sammanräknade lånesumman för i:sta klassens idkare
i,i45,542 R:dr, för 2.’dra klassens 140,422 R:dr och för 3:dje klassens
145,570 R:dr.
Angående rättighet att i Manufaktur-Diskont-fonden upptaga lån i
vanlig diskontväg för sådana inrättningar, hvilka, enligt 1844 års Kongl.
Reglemente, icke innefattas bland de i allmänhet lånberättigade, hafva
under revisionsåren följande nådiga förordnanden meddelats, nemligen:
1:0 Kongl. Brefvet af den 10 Januari 1845, hvarigenom Fabriksidkaren
C. F. Sundberg fått sig tillagd dylik lånerätt för sådana viddess
Faktori i Upsala åstadkomna arbeten, som, i anseende till konstigare sam •
mansättning, icke kunna från vanliga verkstäder erhållas; och
2:0 Kongl. Brefvet af den 27 Februari 1845, innefattande tillstånd
för Bruksidkaren B. De Maré att åtnjuta lånebidrag utur ManufakturDiskonten
för de till inhemska näringarnes behof användbara jernmalm
-
— 6 —
nufaktur-arbeten, som förfärdigas vid desså Ankarsrums bruk i Kalmar
Län anlagda jerngjuteri.
Beträffande det särskilda anslag af 5oo,ooo R:dr årligen, hvilket å
Manufaktur-Diskontfonden blifvit anvisadt lill så kallade förlagslån för
anläggning och drifvande af större fabriksinrältningar af antingen ny eller
väsendtligen förbättrad beskaffenhet, så voro, vid r845 års början, dylika
lån utestående till sammanräknadt belopp af 499,120 R:dr 34 sk.
2 rst. Å dessa förlagslån hafva under revisionsåren återbetalningar ägt
rum af tillsammans R: lr 185,969: i3. —
hvilka medel, jemte den vidi 845 års ingång å förlags
lånefonden
varande behållning af  879: i3. 10.
summa R:dr 186,848: 26. 10.
lemnat tillgång för utassignering af följande, utaf Kongl. Majit i nåder
beviljade förlagslån, nemligen: till
1:0 Motala Mekaniska Verkstads Bolag, återstoden af det, jemlikt
Kongl. Brefvet den 14 December 1841, Bolaget tillagda förlagslån å 60,000
R:dr förVerkstadens utvidgande och förbättrande, R:dr ^,000: — —
2:0 Grosshandlaren G. F. Hennig, för gjorda förbättringar
vid Rosendals Bomullsspinneri nära Götheborg,
enligt Kongl. Brefvet af den 14 December
1841,  15,ooo: — —
3:o Bromö Glasbruksägare, för tillverkning af hvitt
fönsterglas, enligt sistnämnde Kongl. Bref 16,666: 32. —
4:o Grosshandlaren August Bergman, för drifvande
af dess vid Harg nära Nyköping anlagda Bomullsspinneri,
enligt Kongl. Brefvet af den 29 Maj
i843, . . . . '  39,000 — —
5:o Handlanden F. H. Kockum, för dess Jerngjuteri
och Mekaniska Verkstad i Malmö, enligt Kongl.
Brefvet af den 1 1 Februari 1846,  4°>ooo: — —
Tillsammans R: Ir 157,666: 32. —
Summan af de vid sistlidet års slut utevarande förlagslån utgjorde
alltså 470,818 R:dr 5 sk. 2 rst.
Genom högstberörde nådiga Bref af den 11 Februari 1846, har
Kongl. Maj:t, oberäknadt det till Handlanden Kockum redan utassignerande
lån å 4°>ooo R:dr, ytterligare beviljat följande förlagslån, att, i
mari af inflytande tillgångar, utbetalas, nemligen: till
i:o Grosshandlaren G. Sommelius, för drifvande af dess Oljeslageri
och Olje-raflinaderi i Slockholm, R:dr 20,000: — —
2:0 Fabriksidkaren H. Leopold, för dess vid
Thorshag nära Norrköping anlagda mekaniska Bomullsspinneri,
4°,oom — —
Summa Rdr 60,000: — —
På salt uti i845 års Revisionsberättelse blifvit anfördt, hade, efler
det Bruks-idkaren S. Owen afträdt sin egendom till borgenärers förnöjande,
elt honom tillagdt, men ännu ej utassigneradt, förlagslån å 28,000
R:dr, jemlikt Kongl. Brefvet af den i3 November 1843, öfverlåtits på
den blifvande köparen af Owens Mekaniska Faktori, för detsammas fortsatta
drifvande. Som emedlertid de till Faktoriet hörande machiner,
redskap och öfriga inventarier blifvit å offentlig auktion till särskilda
personer försålda, och köparen af fastigheten förklarat sig icke ämna att
tillverkningen vid Faktoriet fortsätta, har ifråga varande lån icke kommit
att utbetalas.
I afseende på Gam/a Ull-Diskont fonden inhemtas af de deröfver
upprättade och denna Berättelse bilagda kapital-slut, att denna fond,
som vid början af år 1845 ägde en behållning af R:dr 4°>6o8: 2.
deruti inberäknadt det till 36,000 R:dr upptagna vär
det
af fondens fasta egendom, Ull-magasinsbyggnaden i
Norrköping, under revisionsåren haft följande inkomster:
räntor
R:dr 12g: 12. 4-
ullsorterings-, värderings- och
niagasinerings-afgifler 4>268: 29. 6.
hyresmedel  520: 32. g.
bidrag af Manufaktur-medlen . . . 2,400: —• —
eller tillsammans 7,318: 26. 7.
Summa R:dr 47>92ö: 28. 11.
äfvensom att under ifrågavarande tid fonden vidkänts
följande utgifter:
aflöning till Ull-Kontorets tjenstemän och betjening
samt Direktören L. Hofman Bang 8,345: 16. —
rese- och traktainentspenningar för
bemälte Direktör i,534* 6. 9-
extra utgifter  36g: 37. 6.
Transport: 10,24g: 12 3. 47>926: 28. 11.
Transport: 10,249: 12. 3. 47>926: 28, 11.
reparationer å Ullmagasinshuset i
Norrköping . .
384: 4'* I0-
räntor till Manufaktur-Diskonten för
lemnade förskotter  727: 19. 9.
afskrifning  3i: 25. 1.
tillsammans R:dr 11,393: 2. 11
Fondens behållna tillgång vid «846 års slut utgjorde
således R:dr 36,533: 26. —
hvaruti likväl innefattas osäkra och på konkurs-utredningar beroende fordringar
till belopp af 11,011 R:dr 3 sk. 5 rst.
Det med Direktören L. Hofman Bang afslutade kontrakt, — enligt
hvilket denne, mot årligt arfvode af 1000 R:dr jemte dagtraktamente af
2 R:dr och skjuts för tre hästar under resor i tjenste-ärender, åtagit sig
att med råd och upplysningar biträda schäferi-ägare och för öfrigt fullgöra
hvad honom, i afseende på ullkulturens befrämjande i Riket, kan af
vederbörande myndigheter anbefallas, — har, på grund af Kongl. Brefvet
af den 19 November 1845, blifvit förlängdt för en tid af ytterligare
tre år, räknade från och med år 1846. Kostnaderna för berörde arfvode
samt skjuts- och traktaments-ersättning äro, genom samma Kongl. Bref,
anvisade att fortfarande utgå af Gamla Ull-Diskontens tillgångar.
Antalet af Kronan tillhöriga, på särskilda orter inom Riket befintliga,
får utgjorde, enligt en den 3i December 1846 upprättad och Revisorerne
förevisad förteckning, inalles 888 st., nemligen: afSouthdowns
race 3oo, Electoral 476, Nazer 72 och Strelitzer 4°*
Enligt hvad Norrköpings Ull-Kontors räkenskaper för ifrågavarande
tvenne år utvisa, uppgick qvantiteten af den vid nämnde Kontor sorterade
ull år i845 till 88,325 skålpund och 1846 till 90,675 skålpund
Nja U/l-Diskontfondens lånerörelse har under de tvenne år, hvilkas
räkenskaper utgjort föremål för Revisorernes granskning, likasom under de
näst föregångna, varit föga betydlig. Å fondens kreditiv hos RiksgäldsKontoret,
till belopp af 3oo,ooo R:dr, hafva nemligen i förberörde afseende
endast begagnats år 1845 R:dr 23,060 och år 1846 R:dr 27,580.
Af de kapitalslut, hvilka, till öfversigt af fondens ställning, härjemte
bifogas, visar sig, att räntorna å utgifna Ull-Diskontlån uppgått:
_ 9 —
år i845 till R:dr 709: 21. 5.
och år 1846 till „ 874: a5. 2.
Samma R:dr 1,583; 46. 7.
hvaremot räntan till Riksgälds-Kontoret för de af
krediti vet använda medel utgjort:
år i845  R:dr 4*9: 33. 5.
och år 1846  589; 2. 11. I)0o8. 36 ^
hvadan fondens vinst af lånerörelsen under begge
åren hestigit sig till R:dr 575: ro. o.
Enär likväl vid 1845 års ingång fondens skulder öfverstego tillgångarne
med 5i R:dr i3 sk. 2 rst., utgjorde behållningen vid sistlidet
års slut allenast 5a3 R;dr 45 sk. 1 rst., hvilken behållning, om derifrån
afdragas de osäkra fordringarne, beräknade till 438 R:dr 3i sk. 9 rst.,
ytterligare nedgår till 85 R:dr i3 sk. 4 rst
Då
Gamla och Nya Ull-Diskontfonderna egentligen afse enahanda
ändamål, den inhemska ullproduktionens uppmuntran och befrämjande,
samt det så kallade ullkreditivet å Riksgälds-Kontoret, då detsamma vid
1828—i83o års Riksdag för första gången af Rikets Ständer bevilja
des,
uttryckligen anvisades till förstärkning af den dåvarande eller Gamla
Ull-Diskontfonden; vid hvilket förhållande de medel, sorn å berörde
kreditiv lyftas, ingalunda böra betraktas såsom en från den äldre UllDiskonten
afskiljd fond, synes det Revisorerne mindre lämpligt och
ledande till onödig vidlyftighet, att, på sätt nu äger rumj,] omförmälde
begge Ull-Diskontfonder särskilt bokföras och redovisas.
Den skiljaktighet emellan dessa fonder, hvilken företer sig deruti,
att egentligen endast den ena utgör en verklig fond, men den andra deremot
består af kreditivmedel, kan, efter Revisorernes tanke, desto mindre
anses utgöra hinder mot begge fondernas förening, som ManufakturDikontfonden,
till hvars förstärkning är anvisadt ett kreditiv å Banken
af i,5oo,ooo R:dr, äger samma räkenskap för sin besparingsfond och för
hvad å kreditivet upplages, samt jemväl Nya Ull-Diskonten, efter den af
Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag beviljade nedsättning i räntan för
ull-kreditivet, bildat en egen behållning, hvilken i sammanhang med
krediti vmedlen redovisas. Revisorerne hemställa altså, att de begge UllDiskontfonderna
måttej under benämning af Ull-Diskontfond, sammanföras
och redovisas i en gemensam hufvudbok, med iakttagande, att uti
den första hufvudbok, som öfver den sammansatta fonden upprättas,
2
— 10 —
bör inflyta en fullständig redogörelse, angående beskaffenheten och tillkomsten
af de särskilda fonder, hvaraf den förstnämnde bildats.
Räkenskaperna för år 1845 öfver de i ett sammanhang redovisade
Manufaktur-, Extra Licent-, Tull- och Beslags- samt Eskilstuna Fristadsmedlen
hafva i Kongl. Kammar-Rätten granskats utan anmärkning;
hvaremot ifrågavarande räkenskaper för år 1846 ännu icke derstädes undergått
revision. Enligt det vid denna Berättelse fogade Sammandrag,
utgjorde behållningen af samtliga ofvanberörde medel vid 1845 års början
R:dr 42>897: 43. 4-
samt inkomsterna under sistförflutna a:ne år . „ 28,915: 29. 2.
Summa R:dr 71,813: 24. 6.
Utgiflerna, bestående af resebidrag och understöd åt
fabriks- och slöjdeidkare, premier och stipendier,
aflöning for tjenstemän i Eskilstuna Fristad, inköp af
profver, modeller och redskap o. s. v., hafva under
samma tid bestigit sig till „ 28,827: 17. —
Behållningen vid 1846 års slut utgjorde således . R:dr 42>986: 7. 6.
Af den bland förenämnde räkenskaper intagna redogörelse öfver ersättningen
till Wester-Norrlands Läns Ränteri af utbetalda premier för
inom berörde Län tillverkade finare lärfter, visar sig, att i dylik ersättning
utgått:
år i845 R:dr 3,579: 24. 9.
och år 1846
2,954: 42. 6.
Bland de uti räkenskaperna öfver ifrågavarande medel, vidi 846 års
slut, balanserade fordringar förekommer ett belopp af 1,700 R:dr, förskjutna
till omkostnader för anskaffandet af band- och strumpstolar från
Tyskland. I afseende härå hafva Revisorerne inhemtat, att sedan, till
beredande af ett tjenligare sätt för tillverkning inom Hallands Län af
strumpor samt af ylle- och linneband inom vissa socknar af Elfsborgs
Län, Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref af den 29 September 1841, anbefallt
Kongl. Kommerse-Kollegium att, på bekostnad af de under dess
förvaltning ställda tull- och beslagsmedel, införskaffa trenne strumpstolar
och trenne bandstolar, de förra från Chemnitz i Sachsen och de
sednare från Bormen vid Elberfeld, för att, under vissa stadgade vilkor,
utlemnas till lämpliga personer inom förberörde 2:ne Län; så hade, till
bestridande af de i sådant hänseende erforderliga inköps- och transport
-
— 11 -
kostnader, ofvannämnde summa af 1,700 R:dr blifvit under loppet af är
1842, uti särskilda poster, till Herr Presidenten och Kommendören Skogmans
disposition, emot framtida redovisning, förskottsvis utassignerad.
En sådan redovisning bade emedlertid, vid sistlidet års slut, ännu icke
blifvit af Herr Presidenten till Kongl. Kollegium aflemnad; å hvilket
förhållande Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Jemlikt nådigt Bref af den 4 Mars i843, har Kongl. Maj:t i nåder
tillåtit, att, till bestridande af nödiga utgifter för inköp å utrikes ort
och hitförskaflånde af en sats häcklor och 4 spinnstolar för hand af ny
uppfinning, ett belopp af omkring g5o R:dr finge af manufaktur-medlen
till Kongl. Landtbruks-Akademiens disposition anordnas. A detta anslag
hafva, intill 1846 års slut, af Kongl. Akademien lyftats inalles 900
R:dr, hvilken summa uti räkenskaperna öfver manufaktur-medlen såsom
fordran balanseras.
Under benämning af extra licent-medel förstås de särskilda afgifter,
hvilka vid jernvågarne i Riket utgå af alla utländska, i Sverige icke
privilegierade, fartyg, som derstädes inlasta jern; hvilka afgifter, jemlikt
Kongl. BrefveL af den 2 Mars 1833, från vederbörande Magistrater
till Kongl. Kotnmerse-Kollegium insändas.
Tillkomsten af de så kallade tull- och beslagsmedlen åter grundar
sig på 3o §. uLi Kongl. Förordningen den 9 November i83o till
förekommande af oloflig införsel eller utförsel af varor, uLi hvilken §
föreskrifves, att å Kronans behållning af försäljnings-summan för utländskt
beslagsgods, som är Lill införsel förbjudet, Tio procentskola afsätLas och
ingå till det särskilda anslag, som af Kongl. Maj:t till manufakturernas
befrämjande disponeras, äfvensom att på enahanda sätt böra användas
dels en fjerdedel af den tull, som, enligt 11 och 12 §§., kan komma att
erläggas, dels ena hälften af det behållna värde, hvartill inhemska tillverkningar,
som enligt 2 Kap. af samma Förordning förbrutna dömmas,
vid försäljningen uppgå; varande dessa stadganden bibehållna uti de i förevarande
ämne sedermera utfärdade författningar. Genom Kongl. Brefvet
af den 17 Mars i832, är i detta afseende vidare förordnadt, att ifrågavarande
tull- och beslags-andelar böra af Kongl. General Tull-Styrelsen
årligen till Kongl. Kommerse-Kollegium aflemnas, för att upptagas
och redovisas i sammanhang med öfriga till manufakturernas befrämjande
anvisade medel.
Enär vid sådant förhållande ej mindre extra licent-medlen, än ofvannämnde
tull- och beslags-andelar utgöra stats-medel, anse Revisorerne
desamma böra, i likhet med öfriga så beskaffade medel, ingå till och
12 —
redovisas i sammanhang med Stats-Verkels allmänna tillgångar, och för
sådant ändamål extra Heen t-medlen, genom vederbörande Magistrater,
samt tull- och beslags-medlen, genom Kongl. General Tull-Styrelsen, till
Kongl. Stats-Konloret inlefvereras; hvaremot ett lämpligt anslag till
bestridande al de utgifter, som af ifrågavarande medel hittills bekostats,
kunde å Riks-staten till Kongl. Maj:ts disposition anvisas.
Den under namn af Eskilstuna Fristads medel förekommande fond utgöres,
efler hvad Revisorerne inhemtat, af en del utaf köpeskillingen för
en i Eskilstuna befintlig egendom, hvilken för längre tid tillbaka blifvit
af allmänna, lill Fristadens bästa anslagna, medel inköpt, sedermera varit
åt enskild person till bedrifvande af smides-förlagsrörelse upplåten och
slutligen år i83y å offentlig auktion försålts. Efter hvad räkenskaperna
utvisa, hafva, till bestridande af de under revisionsåren för Eskilstuna
Fristads räkning förefallne allmänna utgifter, omformälda Fristadsmedel
icke blifvit i vidsträcktare mån anlitade, än att, på grund af
Kongl. Brefvet den i3 Februari i83p, ett belopp af 66 R:dr 3a sk.
deraf årligen utgått, att användas till premier åt elever i Fristadens
Elementar-skola: hvaremot åtskilliga kostnader af dylik beskaffenhet, såsom
aflöning åt Borgmästaren, Läkaren och Skolläraren i Fristaden (till
den del, hvartill extra licentmedlen icke lemnat tillgång), reseunderstöd
et Smidesgesällerne Heljestrand, inköp af utländska smidesprofver och
modeller, arfvode för vården af Fristadens modellkammare, m. m., blifvit
å manufakturmedlen anvisade. Efter Revisorernes tanke, böra Eskilstuna
Fristads-medlen i första rummet användas till bekostande af sådana
åtgärder, som afse Fristadens allmänna gagn och bästa, samt först sedan
dessa medel blifvit härtill medtagna, fråga uppstå om manufakturmedlens
begagnande för så beskaffade utgifter.
Enligt Kongl. Brefvet af den 6 Februari i83g, äger Kongl. Kommerse-Kollegium
att, på korta uppsägningstider och emot den ränta,
som, i förening med fullgod, af Kongl. Kollegium pröfvad, säkerhet kan
erhållas, utlåna de å manufaktur-, tull- och beslags- samt ^Eskilstuna
Fristads-medlen varande behållningar, hvilka icke genast behöfva användas.
Af räkenskaperna hafva Revisorerne funnit, alt under revisionsåren
lån af ifrågavarande beskaffenhet innehafts af personer, anställda inom
Kongl. Kommerse-Kollegium; hvilket förhållande, ehuruväl mot den för
lånen ställda säkerhet icke något varit att erinra, synts Revisorerne mindre
lämpligt.
