# ID: svediakorp-gov2165
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 33,007
# sentences: 903
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Varande härigenom Riksgälds-Kontorets skulder vid
slutet af år 1844 minskade till ett sammanlagdt kapital-
och räntebelopp af R:dr 4>4ii>88i: 12. 9.
nemligen räntebärande skulder R:dr 4.15a,618: — —
och räntefria skulder .... 3og,:i6'5: 12: 9.
Utom nu uppgifna skuldsummor, finnas i Riksgälds-Kontorets räkenskaper
åtskilliga skulder upptagna inom linien, hvilkas belopp, 4,218,787 R:dr 5
sk. 5 rst., under nu ifrågavarande 2:ne år icke undergått någon förändring.
Vid 1842 års slut, utgjorde Riksgälds-Kontorets fordringar och RiksgäldsKon
öfriga tillgångar, med undantag af inom linien förda fordringspo- torcts till2ån
ster R:dr 7,269,778: 25. 8. gar‘
utaf hvilka tillgångar ett belopp af 3,836,006 R:dr,22
sk. 10 rst var räntebärande.
Under de 2:ne sednast förflutna åren, hafva nyssnämnde
fordringar och tillgångar minskats till följd af
a) verkställda liqvider med R:dr 156,575: 9. 10.
b) afskrifning af kostnader för
1840 och 1841 års Riksdag. . „ 385,133: xi. 6.
och c) förminskning af RiksgäldsKontorets
i Rikets Ständers Bank
innestående kontanta behållning „ 803,966: 21. f
eller med tillsammans R:dr 1,345,674: 42, ^
hvaremot, under samma år, ökning
af Riksgälds-Kon toi’ets tillgångar
uppkommit genom
d) räntebärande
pappers uppköpande
. R:dr
b) utgifnalån,,
c) krediti v-utbetalningar
. „
d) förskotter
till kostnaderna
för sednaste
Riksdag . . „ 112,988: 3. l\.
e) andra meddelade,
oredovisade
eller ersatta,
förskotter,, 5,762: 32. 10.
382,394:
21. 4
106,787:
i3. 4
3x6,635:
7. 8,
Transport: 925,567: 32. 6. 1,345,674: 42. 8. 7,269,773: 25. 8.
- 6
Transport: 925,567: 32. 6. 1,345,674: 42- 8. 7,269,773: 25. 8.
f) ökade räntefordringar
m.
2,5 r 3: 8. 6.
samt följaktligen utgjort . > . „ 927,080: 3g. —
Då detta belopp afdrages från den otvan uppgifna
summa, hvarmed tillgångarne minskats, visar sig,
att den verkliga minskningen af Riksgä/ds-Kontorets
bokförda tillgångar uppgår till endast . . . . „ 4' 8,5g4: 3. 8.
Ifrågavarande tillgångar utgjorde alltså vid 1844
års slut ett återstående belopp af R:dr 6,851,179: 22. —
deraf de räntebärande tillgångarnes belopp var . „ 4**69,585: 17.
samt de icke räntebärandes följaktligen . . . R:dr 2,681,594: 4- 8.
De inom linien i Riksgälds-Kontorets räkenskaper förda fordringar
m. m. hafva, genom 2:ne derstädes ytterligare upptagna poster å
tillsammans 37,176 R:dr 38 sk. 1 rst, hvilka med 6,59g 8:dr 4 sk. 6
rst. öfverstiga de å samma fordringar verkställda afbetalningar, blifvit ökade
från 1,521,756 R:dr 33 sk. 11 rst. till 1,528,355 R:dr 38 sk. 5 rst.
Bland här uppgifna skulder och tillgångar äro icke upptagna oin
lösta
Riksgäldssedel’ och Kopparskiljemynts-poletter, eller dön beloppet
dera! jemnt motsvarande och endast för dessa sedlars och poletters
invexlande disponibla behållning å Riksgälds-Kontorets räkning N:o 2 i
Rikets Ständers Bank.
Till närmare upplysning om tillkomsten och beskaffenheten af
Riksgälds-KonLorels samtliga skulder och fordringar samt de i afseende
på dem inträffade förändringar och nu gällande betalningsvillkor, hafva
Revisorerne låtit upprätta och få härhcs bifoga en omständlig Tabell
Lit. A.j som till sin uppställning öfverensslämmer med den, .1843 års
Revisionsberättelse bilagda, enahanda tabellariska uppgift samt utvisar
beloppet af hvarje särskild skuld- och fordringspost vid början och slutet
af den tid, som nu församlade Revisorers granskning af RiksgäldsKontorets
räkenskaper omfattat.
Enligt hvad denna Tabell ådagalägger, öfverstego Riksgälds-Kontorets
fordringar och öfriga tillgångar, dc inom linien upptagna poster
oberäknade, detta Verks bokförda skulder, vid 1842 års slut, med
1,118,488 R:dr 2 sk. io rst, och, vid 1844 ^rs s^uh med 2,439,298 R:dr
9 sk. 3 rst. Riksgälds-Kontorets enligt räkenskaperna ägande kapitalöjverskott
bar följaktligen under åren iS43 och 1844 tillväxt med icke
mindre än 1,320,810 R:dr 6 sk. 5 rst. Den sålunda, äfven under dessa
begge år, fortgående förbättringen i Riksgälds-Kontorets finansiella
ställning härleder sig egentligen derifrån, att Riksgälds-Kontoret, utom
de vid 1840 och 1841 års Riksdag bland Kontorets förestående inkomster
beräknade öfverskottsmedel, fått mottaga Stats-Verkets behåilna öfverskotter
för åren 1841 och 1842 med 1,392,722 R:dr 44 sk. — I afseende
på omförmälda kapital-öfverskolt, fortfar dock ännu samma förhållande
att vara gällande, som uti 1843 års Revisions-berättelse, sid.
10, blifvit anmärkt, nemligen att, i öfverensstämmelse med det inom
Riksgälds-Kontoret från äldre tider iakttagna bokföringssätt, de vid 1841
års extra statsreglering detta Verk ålagda mångfaldiga utbetalningar,
deraf en ganska betydlig del ännu återslår, icke blifvit såsom skulder
eller gravationer i räkenskaperna upptagna, ehuruväl de för samma utbetalningars
bestridande anvisade, redan influtna tillgångarne, enligt räkenskaperna,
ökat Riksgälds-Kontorets öfverskjutande behållning. Följaktligen
kommer denna behållning att med motsvarande belopp minskas,
i den mån besagde återstående utbetalningar kunna i förskrifven ordning
verkställas. Vidare torde härvid böra erinras, att bland RiksgäldsKontorets
fordringar vid 1844 ärs slut äro upptagna några icke obetydliga
summor, hvilka dels uti innevarande och dels uti följande års räkenskaper
komma att afskrifvas, hvaribland exempelvis kunna anföras:
förskottet till kostnader för sednast förflutna Riksdag, 117,257 R:dr 29
sk. 4 rst-> sarat den oersatta återstoden af det, år i834, lyftade kreditiv
till kostnader i följd af cholera-farsoten, 60,363 R:dr 4.1 sk. 3 rst.
Såsom tillägg till här ofvan framställda och på Riksgälds-Kon- RiksgäldsKontorets
nu granskade räkenskaper grundade utredning af Kontorets finan- ^tin^^ar
sielia ställning vid sistlidet års utgång, hafva Revisorerne ansett sig °Cden 8 j"®fr
jemväl böra meddela några, ur Fullmäktiges till Revisorerne afgifna Be- isis.
rättelse liemtade, uppgifter angående Riksgälds-Kontorets skulder och tillgångar
vid slutet af innevarande års första hälft. — Jemlikt nyssberörde
Berättelse, utgjordes vid denna tidepunkt de räntebärande skulderna
af
1:0 till R. Strs Bank utfärdade, ännu
icke inlösta, obligationer
för Bankens försträckningar under
x 808 och 1809 års krig R:dr 3,520,000: — —
2:0 innestående byggnads- och reparationsfonder
för Götha, Södertelje
och Strömsholms kanaler
595,868: — —
Transport: 4>n 5,868: — —
Transport; 4»115,868: — —
T:o utelöpande, för närvarande o
uppsägbara,
obligationer . • 6,750: — —4122618-
hvarför räntan utgick efter 5 procent å ett kapitalbelopp
af 13a,618 R:dr och efter 4 procent å ett kapital
af 3,990,000 R:dr.
Utom de å dessa skuldsummor upplupna, outtagna
räntor, bestod den räntefria skulden vid sam
ma
tid af
1:0 influten lösen för å skattejor
den
växande ekskog . R:dr 179,561: 34- —
2:0 återstoden af den, vid Kongl.
Nummer-Lotteri-Inrättningens
upplösning, till Riksgälds- Kontoret
Öfverlemnade så kallade
.Brudgåfvo-fond samt några
insatser till en inställd Lotteridragning
23,962: 6. 7.
3:o Hjelmare-kanal- och sluss
verks-reparationsfond
. . „ 19»144: I0- 9
4;o förfallna obligationer samt deponerade
medel „ 6,3q6: 12. 5. ,
1  : 229,064: 10. 9.
Summa Skulder R:dr 4.351,682; i5. 9.
Riksgälds-Kontorets räntebärande fordringar och tillgångar uppgingo,
vid slutet af förenämnde halfår, till . . . R:dr 4»1 2: 42- 3.
hvaraf fordringarne för meddelade
byggnads- och odlings- m. fl.
lån, emot 6, 5, 4^> 4 eller 3 procents
ränta, utgjorde . . R:dr 890,630: 3i. 9.
samt uppköpta obligationer och
för öfrigt förräntade medel mot
5, 4| eller 4 procent . . . „ 3,298,922: 10. 8.
Transport: 4»189,552: 42* 5.
De
Transport: 4,189,552:
De räntefria fordringarne och tillgångarne^ med undantag
af upplupna, men icke förfallna räntor, uppgång0
t'1) , „ 2,439,042:
och utgjordes af fordringar för
meddelade lån R:dr 196,943: 45. 4-
hvaraf ett belopp af 193,193 R:dr
45 sk. 4 r:st. efter vissa års förlopp
blifver räntebärande;
fordringar för lyftade kreditiver,, 377,671; 4i« 3.
dito för förskottsvis verkställ
da utbetalningar „ 1,202,601: 14. 8.
diverse fordringar „ 19,884: 33. 8.
kontant behållning . „ 581,940: 33. 10.
och det af Kontoret begagnade
lius
60,000: — —
R:dr 2,439,042: 24. 9.
Summa Tillgångar R:dr 6,628,595: 19. 2.
Vid jemförelse mellan Riksgälds-Kontorets sålunda uppgifna skulder
ocb tillgångar den 3o:de sisth Juni, befinnes, att de sednare, eller
tillgångarne, öfverstego de förra, eller skulderna, med ett belopp
af R:dr 2,276,918: 3. 5.
Bland Riksgälds-Kontorets tillgångar upptages i räkenskaperna ett
belopp af 60,363 R:dr 4[ sk. 3 rst., såsom återstående fordran af Kongl.
Stals-Kontoret för de medel, som, enligt dess reqvisilioner, blifvit utbetalda
utaf det, vid 1834 oc^ 1835 års Riksdag, på Riksgälds-Kontoret
anvisade särskilda kreditiv för kostnader i följd af cholera-farsoten.
"På sätt de skrifvelser, som, vid godkännandet af de årliga liqviderna
mellan Stats- och Riksgälds-Verken, äro af Kongl Stats-Kontorel åberopade,
utvisa, bar dock omförmälde fordringspost ansetts icke tillhöra Kongl.
Stats-Kontorets redovisning, enär de lyftade kredilivmedlen blifvit till
f. d. Karantäns-Kommissionen i Stockholm utanordnade. Beträffande åter
frågan örn besagde fordrans framtida godtgörelse, så hafva Revisorerne
inhemtat: att Kongl. Kommerse-Kollegium, som, efter Karantäns-Kommissionens
upplösning, öfvertagit utredningen af och liqviderna för de
återstående cholera-kostnaderna, låtit upprätta en slutlig redogörelse öf
-
42. 5.
24. 9.
Kreditivet för
kostnader i
följd af cholera-farsoten.
ver bemälte Kommissions, utaf Kongl. Kollegium öfvertagna, skulder och
tillgångar, enligt hvilken redogörelse samt 1843 års Revisorers berättelse
om densammas granskning, (sid. 141 — 143 i Revisionsberättelsen angående
Stats-Verket), den slutliga behållningen blifvit aflemnad dels till Kongl.
Konvoj-Kommissariatet och dels till Kongl. Stats-Kontoret; f och bar
Riksgälds-Kontoret, under loppet af år 1843^ från Kongl. Stats-Kontoret
mottagit den med 2,928 R:dr 5 sk. 6 rst. dit lefvererade andel af nämnde
behållning. Genom denna afbetalning, äfvensom genom den under samma
år till Riksgälds-Kontoret likaledes inbetalda summa af 1,909 R:dr
27 sk., hvilken uppkommit medelst försäljning af de för åtskilliga
garnisonsorler anskaffade cholera-sjukhuspersedlar, har ifrågavarande kreditiv-fordran
blifvit minskad till här ofvan uppgifna ännu oguldna belopp,
60,363 R:dr 41 sk. 3 rst.
Då, så vidt Stats-Verkets räkenskaper utvisa, någon tillgång för
godtgörande till större eller mindre del af detta återstående fordringsbelopp
icke finnes att påräkna, synes detsammas fortsatta upptagande och
balanserande i Riksgälds-Kontorets hufvudböcker vara utan ändamål;
och anse sig Revisorerne, vid sådant förhållande, äga anledning hemställa3
att Rikets Ständer må meddela förordnande om meranämnde fordrans
afskrifning.
Riksgälds-Kon- Jemte det Riksgälds-Kontorets inkomster och utgifter under hvart
torets
inkom- dera af revisionsåren blifvit upptagna å den vid denna Berättelse fogade
ster och ut- Tabell Lit. B., hafva Revisorerne, i öfverensstämmelse med hvad 1841
gifter. ocp i843 års Revisionsberättelser jemväl innehålla, (sid. 2 — 3 i den förra
och sid. 4—7 i den sednare Berättelsen) ansett sig böra meddela ett på
besagde Tabell grundadt Sammandrag af alla under åren 1843 och 1844
till Riksgälds-Kontoret influtna och derifrån utbetalda medel, uti hvilket
Sammandrag de särskilda inkomst- och utgiftssummorna för hvarldera
året blifvit under följande hufvudtitlar sammanförda, nemligen:
Inkomster: nMer år!843. ui«lerårlS44.
Allmän bevillning, samt tidningsoch
kortstämplings-afgifter, jemte
observationsmedel, . . . R:dr 2,053,44$: 19- TI- 2,063,764: 29. 8.
Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen
„ 8,179: 3. 2. 5,559: 26. 6.
Transport: 2,061,627: 23. 1. 2,069,324: 8. 2.
2,061,627: 23.
1.
2,069,324: 8. 2.
150,637: 34.
3.
66,717: 26. 1.
54,3o8: 39.
?■
25,760: 7. 3.
736,366: 27.
—
514,478: 20. —
2,239: 45.
4-
CO
0
lo
00
-p».
1,129,025: 34.
4-
628,585: 43 1.
Kapital-afbetalningar och räntor
å för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån . . „
Återbetalningar af lyftade
kreditiv-summor . •
Dito af tills vidare förräntade
medel samt härå upplupna och
godtgjorda räntor
Ersättningar för utbetalda förskotter
Från Stats-Verket erhållna öfverskotter
och besparingar . .
Enligt Rikets Ständers beslut,
till Riksgälds-Kontoret öfverlemnade
särskilda tillgångar och
fonder  478*o58: 3i. 3. 47*8,368: 47* 5.
Tillfälliga inkomster. . . . 28: 11. —
Summa R:dr 4,612,298: 5. 10. 3,789,261: T. 6.
Utgtfter: under år 1843. under år 1844.
Årliga anslagen till Hans Maj:l
Konungen och till statsbehof vens
fyllande samt med ordinarie statsregleringen
gemenskap ägande
utbetalningar .... R:dr 3,oi9,6o3; 32. — 1,916,371: 36. 8.
Extra stats-regleringen vid
1840 och 1841 års Riksdag tillhörande
anslag, jemte några särskilda
Riksgälds-Kontoret ålagda
utgifter, „ 727,984: 35. 4- 948*657: 18. 10.
Utbetalningar å de på Riksgälds-Kontoret
anvisade kreditiver
30,662: 34. 8. 327,422: 21. —
För längre tid eller vissa bestämda
föremål beviljade samt
uttagna lån och emot ersättningsskyldighet
meddelade förskotter „ 59,725: 14. 8. 55,995: 11. —
Transport: 4*837,976: 20. 8. 3,248,440: 39. 6*
Transport: 4*537,976; 20. 8. 3,248,446: 39. 6.
Kapital-afbetalningar och räntor
å Riksgälds-Kontorets skulder R:dr 257,087: 16. 9. 346,563: xo. 7.
Kostnader för Rikets Ständers
och deras Revisorers sammanträden
samt aflöning för Justitieombudsmannen
med flere • „ 18,126: 25. 4* 127,720: 44-^ 4-
Förvaltnings- ochuppbördskostnader
samt restitutioner m. m. „ 56,006: 34. 1. 62,012: 19. 5.
Tills vidare förräntade medel „ i,344>726; 29. 10. — •—. — —
Summa R:dr 5,513,923: 3o. 8. 3,784,743: 17. 10,
På sätt förestående Sammandrag samt åberopade Tabell utvisa,
understego Riksgälds-Kontorets inkomster under år 1843 utgifterna med
9or,63o Rdr 24 sk. 10 rst.; hvilket förhållande hufvudsakligen förorsakades
deraf, att, under detta års lopp, ej allenast hela den till statsbehofvens
fyllande för år 1842 anvisade summa, i,5o5,o5o R:dr, utan ock
i,3o5,5oo R:dr utaf 1843 års statsfyllnadssumma, måste från RiksgäldsKontoret
utbetalas. Till följd af 1843 års ansenliga utgifter, hvilka icke
kunnat bestridas med Riksgälds-Kontorets kontanta behållning vid årets
början 808,484 R:dr 5 sk. samt inkomsterna under samma år 4,612,276
R:dr 39 sk. 11 rst., var Kontoret nödsakadt att mot slutet af åi'et begagna
sitt kreditiv å Rikets St:rs Bank, deraf ett belopp af 93,146 R:dr 19 sk.
10 rst. alltså fanns lyftadt vid årets utgång; varande denna kreditivskuld
inom föreskrifven tid nästpåföljde år godtgjord.
Af Fullmäktiges Berättelse hafva Revisorerne inhemtat, att Riksgälds-Kontorets
inkomster — med inberäkning af den, efter 1841 års Riksdag,
såsom fond för det så kallade stora krediti vet, på särskild räkning
i Banken afsatta summa 210,260 R:dr 7 sk. 3 rst., hvilken, jemlikt Rikets
sednast församlade Ständers beslut, blifvit i nästl. Juni månad på
Riksgälds-Kontorets egentliga inkomst- och utgifts-räkning derstädes öfverflyttad
—, under i:sta hälften af innevarande år utgjort ett sammanräknadt
belopp af 2,23i,4ii R:dr 27 sk. 5 rst., hvaremot Kontorets alla
utgifter under samma tid uppgått till en summa af endast 1,653,988 R:dr
25 sk. 3 rst.
Allmänna Då allmänna bevillningen utgör den vigtigaste inkomstkällan för
BeYiiiningen. Riksgälds-Kontoret och densammas belopp naturligtvis är beroende af
de bevillningsgrunder, som utaf Rikets Ständer vid hvarje Riksdag stad
-
— 13 —
gas, hafva Revisorerne ansett sig böra fortsätta de uti 184* och 1843
års Revisionsberättelser förekommande utredningar af alla till RiksgäldsKontoret
för hvart och ett af de sednare åren influtna bevillningsmedel,
på det att derigenom må ådagaläggas det verkliga resultatet af Rikets
Ständers vid 1840 och i8/fi års Riksdag beslutade nedsättningar uti dittills
föreskrifna bevillningsafgifter, äfvensom det genom ifrågavarande beskattning
uppkomna, för Rikets Ständer disponibla, öfverskott.
Enligt sednast församlade Revisorers Berättelse, sid. i4, hade,
med undantag af den särskilt redovisade centonalafgiften och efter afdrag
af de utaf Riksgälds-Kontoret godtgjorda taxeringskostnader inom
Stockholms stad samt utbetalda restitutionssummor, såsom allmän bevillning
för är 1841, till detta Verk influtit eller vid förfallna ränte
liqvider
derstädes innehållits R:dr 2,517,570: 12. —i
Efter den tid, eller slutet af 3:dje qvartalet år i843,
hvartill den af bemälte Revisorer meddelade uppgift
sträcker sig, hafva utaf 1841 års bevillningsmedel blifvit
lill Riksgälds-Kontoret ytterligare levererade: under
de 3:ne sista månaderna
af år i843
44.9: 29- 5.
och under år 1844  4>°°3: 36. 1
häruti inberäknade restantierna för de äldre
åren.
Det för år 1841 Riksgälds-Kontoret sålunda
tillgodokomna bevillningsbelopp R:dr 2,522,023: 29. 6.
öfverstiger följaktligen den vid i835 års Riksdag, jemlikt
då utfärdad och för åren i836 till och med 184 *
gällande Bevillningsförordning, påräknade allmänna
bevillning 2,301,690. — —
med R:dr 220,333: 29. 6.
Enligt hvad i samma Revisionsberättelse vidare uppgifves, hade
utaf 1842 ärs allmänna bevillning, inom den sista September 1843,
till Riksgälds-Kontoret ingått eller der innehållits ett sammanräknadt
belopp af R:dr 1,996,44!: I0- —
Derefter hafva, såsom bevillningsmedel för år 1842, influtit:
under
4^de qvartalet af år 1843  3,409: 38. 1.
Transport 1,999,851. — 1.
— *4
Riksgäldssed
iarne.
Transport 1,999,851. — 1.
under år 1844
23,127: 6. 8.
och under de 3:ne första qvartalerna af år i845,
med tillägg af äldre årens restantier, .... 2,919: 21. 3.
Tillsammans R:dr 2,026,897: 28.—
hvilket belopp öfverskjuter den i 1841 års Bevillningsförordning
beräknade summa af „ 2,000,000: — —
med R:dr 26,897: 28. —
Utaf den för år 1843 belöpande allmänna bevillning har Riksgälds-Kontoret
uppburit:
under samma år, —'med inberäkning af den då influtna arfs-och testaments-bevillning
samt de af Riksgälds-Kontoret vid några ränteliqvider
innehållna afgifter, men med afdrag deremot af de från
Kontoret utbetalda summor till godtgörande af taxeringskostnader
i Stockholms stad oeh på Gottland-, . R:dr 37,686: \l\. 1.
„ år 1844  i>949>°56: 23. 1.
och under de 3:ne första qvartalerna af år 1845 . 22,708: 42* 7-
Tillsammans R:dr 2,009,446: 3i. 9.
öfverstigande denna summa med  9>446: 3i. 9.
det i nu gällande Bevillnings-förordning kalkylerade belopp.
Den för år i844> till och med nästl. September månads slut, influtna
bevillning har, med iakttagande af enahanda beräkningssätt, uppgått
till 1,898,025 R:dr 12 sk. 4 rst‘
Enligt de från äldre tider i Riksgälds-Kontoret förda särskilda
räkenskaper öfver detta Verks kredit-sedelrörelse, eller de bland allmänheten
utgifna Riksgäldssedlarne, för hvilkas inlösande den stadgade
preskriptionstiden med innevarande månads slut tilländagår, voro, vid
i843 års början, dylika sedlar oinlösta å ett sammanlagdt belopp
af R:dr Rgs 483,873: 1. —
hvaraf sedermera blifvit infriade:
under loppet af år 1843 R:dr 36,56o. — —
„ 1844 » 17,328: 16. —
och under Januari till och
med Augusti månader i845 „ 5,341: 6* —
eller tillsammans
59,229: 22. —
— 15
Således skulle jemlikt räkenskaperna Riksgälds
sedlar
å ett återstående belopp af R:dr 424>643: 27.
motsvarande 283,005 R:dr 34 sk Banko, vid nasti. September månads
början, vara i allmänna rörelsen utelöpande.
Under den fortsatta invexlingen af Riksgälds-Kontorets Koppar- Kopparskiijeskiljemyntspoletter,
hafva sådana poletter blifvit till Riksgälds-Kontoret mynts-poletinlemnade
och af detta Verk invexlade: tcrna
under
år 1843 å tillsammans R:dr 261: 46. —
„ 1844 å „ 426: 4o. —
samt under de första 8 månaderna af år 1845 å „ 3o2: 12. —
eller å ett sammanräknadt belopp af R:dr 991: 2. —
och utgjorde de oinvexlade skil jemynts-poletterna,
vid början af näst!. September, .... R;dr 112,415: 23. 3.
samt motsvarade följaktligen 74.943 R:dr 3i sk. 6 rst banko.
Vid Riksgälds-Kontorets hufvudböcker för åren 1843 och 1844 Anmärkningar
äro åtskilliga anmärkningar bilagda, hvilka blifvit gjorda under liuf- vid Riksgäidsvudböckernas
granskning uti Riksgälds-Kontorets Revisions-Kontor. Dessa Kontorets hutanmärkningar
lära dock ej varit anmälda för Kommissariatet, hvars pro- vudböcker.
tokoll icke upptager någon, deraf föranledd, åtgärd, eller något, i afseende
å desamma fattadt beslut. Ej heller utvisa anmärkningshandlingarne,
att Bokföraren förklarat sig öfver de gjorde anmärkningarne och
erkänt deras riktighet. Dock har uti hufvudboken för år 1844 ett sär_
skildt conto blifvit öppnadt, under titel: ”rättelser i följd af anmärkningar
i 1843 års hufvudbokenligt hvilket conto, kapitalräkningen
fått sig påförda för litet beräknade kapital-afbetalningar å ett sammanlagdt
belopp af 12,765 R:dr 1 sk. 4 rst-> hvaremot enahanda afbetalningar
och räntor, i öfverensstämmelse med samma conto, blifvit kapitalräkningen
tillgodoförda med 3,625 R:dr 37 sk. 11 rst.
Nu uppräknade summor härleda sig hufvudsakligen från oriktigt beräknade
räntor, 0,465 R:dr, för Skånska Ilypotheks-Föreningens till Riksgälds-Kontoret
försålda obligationer samt för mycket afförda räntemedel,
3,3oo R:dr, tillhörande fonden för Strömsholms kanals och slussverks
ombyggnad.
Med afseende å hvad härvid förekommit, hafva Revisorerne ansett
sig höra anmärka:
— 16 —
i:o att, ehuru uti io § af den inora Riksgälds-Kontoret gällande
Tjenstgörings-ordning uttryckligen stadgas, att Komraissarierne
skola hålla noga tillsyn deröfver, att dem underlydande tjenstemän
(bland hvilka Kamrerarne i Boksluts- och Revisions-Kontoren
finnas upptagne) fullgöra sina tjenstepligter, så betydliga anmärkningar,
som de, hvarom nu är fråga, kunnat förekomma samt föranleda
ej allenast förändringar och tillägg, utan äfven ett särskildt
conto i Riksgälds-Kontorets hufvudbok, utan att, så vidt af protokollerna
inhemtas, någon anmälan eller framställning härom
skett hos Kommissariatet eller någon föreskrift blifvit af Kommissariatet
meddelad, rörande de anmärkta oriktigheternas afhjelpande;
2:0
att förefunna misstag och oriktigheter uti flera af hufvudbokens
räkningar icke blifvit, på sätt vederbordt, rättade genom tillägg till
förut varande conti, utan i stället ett gemensamt så kalladt
”Riittelse-Conto” för sådant ändamål i nästföljande års hufvudbok
upptaget; samt
3:o att en under granskningen af 1842 års hufvudbok anmärkt oriktighet
icke blifvit rättad förr, än i hufvudboken för år 1844-  Enligt hvad af de utaf Revisorerne nu granskade hufvudböckerna
vill synas, hafva desamma först efter räkenskapsårens slut blifvit
uppgjorda, hvilket föranleder Revisorerne hemställa, att vederbörlig föreskrift
må meddelas derom, att Riksgälds-Kontorets hufvudbok för
framtiden skall under det löpande året ej allenast uppläggas, utan ock
fortsättas, på det att, så vidt möjligt är, Kontorets ställning under årets
lopp må derigenom ådagaläggas.
Beträffande de uti merberörde lnifvudböcker redovisade inkomster
och utgifter, så hafva Revisorerne, hvilka jemfört de skedda levereringarne
med Landt-Ränteriräkenskaperna, icke funnit något att erinra,
hvarken i afseende på inkomsternas redovisande och verificerande, eller
verkställigheten af de skedda utbetalningarne, hvilka sednare befunnits
med föreskrifterna i Riksgälds-Kontorets Reglemente öfverensstämmande;
dock hafva Revisorerne, i afseende på de i 135 och i36 §§. af 1841
års Reglemente bestämda arfvoden för hufvudbokens afslutande äfvensom
för vederbörande tjenstemän i Rikets Ständers Bank och vid Stockholms
Post-Kontor, anmärkt, att dessa arfvoden, utan föregången anmälan
hos Fullmäktige, blifvit af Kommissariatet utanordnade; hvilket
synes
— 17 -
synes mindre förenligt med stadgandet i Tjenstgörings-ordningens i4
att ”utgifter till aflöning, gratifikationer, ljuspenningar och dylikt skola
hemställas till Fullmäktige för anordnings meddelande, innan utbetalningen
verkställes.”
Till följd af Rikets Ständers, särdeles vid de a:ne sednaste Riksda- Förändring af
garne, fattade beslut och genom de, i öfverensstämmelse dermed, förboiifönngs-sät
Riksgälds-Kontoret
utfärdade Reglementen, har detta Verk fått sig upp- tc;t'1<!,Rlks”
11 1 11- 1 1- 1-11 11 .1 o 1 r galds-Konto
dragna
högst betydliga utbetalningar, hvilka skola utgå dels såsom an- rct m m
slag utan återbetalningsskyldighet, dels såsom lån med högst olika ränte-
och betalningsvillkor, dels på en gång och dels under vissa tider, eller
efter särskilda bestämmelser. Dessa utbetalningar hafva visserligen, så
vidt Revisorerne af nu granskade räkenskaper kunnat finna, blifvit ordentligen
verkställda; men, i af seende på bokföringen af desamma, hafva
Revisorerne anmärkt, att alla de till 1841 års extra statsreglering hörande
och från Riksgälds-Kontoret utbetalda anslagssummor endast blifvit
upptagna uti en fortgående kassaräkning; såsom följd hvaraf, flera
års kassaräkningar måste genomgås samt de tid efter annan utanordnade
summorna sammanräknas, lör att vinna upplysning, huruvida hela det
anslagna beloppet utgått eller icke. Sådant kan väl för närvarande
verkställas, fastän icke utan betydlig möda och tidsutdrägt; men efter
förloppet af någon längre tid, blir det, åtminstone för Rikets Ständers
Revisorer, icke möjligt, utan åsidosättande af deras öfriga åligganden eller
öfverskridande af den för deras sammanvaro bestämda tid. I betraktande
häraf, och då Riksgälds-Kontorets hufvudböcker, uti ifrågavarande
hänseende, sakna den, en fullständig hufvudbok ovillkorligen tillhörande
egenskap, att visa verkliga förhållandet i sin helhet med allt hvad uti
räkenskaperna bör ingå, utan att för inhemtandet deraf erfordras att återgå
Lill äldre räkenskaper eller uppgöra särskilda kalkyler, hafva Revisorerne
funnit sig föranlåtne hemställa: att, för vinnande af en för både
Riksgälds-Kontorets Styrelse och Rikets Ständers Revisorer samt vederbörande
Utskott lika maktpåliggande och nödvändig tydlighet och fullständighet
i redovisningen för Riksgälds-Kontorets ställning och rörelse,
Rikets Ständer må förordna, att, utom den nu befintliga kassaräkningen,
skola i detta Verks hujvudbok uppläggas särskilda conti eller räkningar
för de i hvarje § af gällande Reglemente bestämda anslag och tillgångar,
samt att hvar och en sådan räknings saldo skall i hufvudbokens
utgående balansconto upptagas.
:3
— i8 —
Utdragen af
RiksgäldsKontorets
räkenskaper.
Af hvad här ofvan blifvit anfördt torde vara tydligen ådagalagdt,
dels att sjelfva sättet, hvarefter räkenskapsföringen inom Riksgälds-Kontoret
verkställes, är mindre fullkomligt, dels att kontrollerna öfver bokföringens
riktighet icke äro fullt tillfredsställande. Med afseende å det
förstnämnda förhållandet, få Revisorerne derföre hos Rikets Ständer hemställa:
att, i sammanhang med den reorganisation af räkenskapssättet i sin
helhet, som Revisorerne tillstyrkt i Berättelsen angående granskningen
af Stats-Verkets räkenskaper, Riksgälcls-Kontorets bokföring äfven måtte
tagas i betraktande; för att bringas till enhet med det öfriga räkenskapssystemet,
men att då möjligen detta torde draga på tiden, åtgärder
äfven dessförinnan måtte vidtagas, hvarigenom ett redigare bokföringssätt
vid Riksgälds-Kontoret kan ernås. Hvad åter angår den antydda
bristen i kontrollerna, så och då, enligt Revisorernes tanka, sådant icke
härrörer hvarken af ett för ringa antal tjenstemän, eller af bristande
nit och omtanka hos desse tjenstemän, hafva Revisorerne, efter ämnets
öfvervägande, kommit till den öfvertygelse, att liufvudsakligaste anledningen
till ofvan anmälda missförhållanden ligger uti sjelfva organisationen
af detta V^erk, hvilket synes, utan någon egentlig svårighet, kunna
och böra inrättas på ett mera enkelt sätt, till båtnad för ärendernas
gång och besparing af Statens utgifter; och anse sig Revisorerne böra å
denna omständighet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Under granskningen af Riksgälds-Kontorets hufvudböcker, hafva Revisorerne
med dem jemfört och äfvenledes granskat de utdrag af räkenskaperna,
som, till upplysning för allmänheten om Riksgälds-Kontorets
ställning, blifvit för hvartdera året särskilt frän trycket utgifna samt
med allmänna tidningarne utdelade, och hvilka, enligt Reglementets föreskrift,
skola vara lämpade efter de dermed afsedda ändamål. Härvid
hafva Revisorerne visserligen funnit besagde räkenskapsutdrag, hvad resultaterna
af Riksgälds-Kontorets rörelse äfvensom uppgifLen å Kontorets
skulder och tillgångar beträffar, öfverensstämmande med de förhållanden,
hufvudböckerna utvisa; men ehuru dessa utdrag, bestående af ka
pital- och kassaräkningar samt ett sammandrag af det utgående balansconto,
jemväl för de begge revisionsåren äro uppgjorda med bibehållande
af enahanda uppställning, som vid de föregångna årens räkenskapsutdrag
blifvit iakttagen, kunna desamma likväl icke, enligt Revisorernes
åsigt, anses på ett tillfredsställande sätt uppfylla sitt ändamål och motsvara
allmänhetens skäliga anspråk på en noggrann, lättfattlig och upplysande
redovisning för Riksgälds-Kontorets inkomster och utgifter samt de
— [9 —
årliga förändringarne i detta Verks ställning. Vid granskningen af ifrågavarande
räkenskapsutdrag, hafva Revisorerne dessutom trott sig böra
emot de samma erinra, att de i vissa fall upptaga inkomst- och utgiftsposter
af ringa vigt för Verket och intresse för allmänheten, men deremot i afseende
på flera andra föremål endast innehålla allt för summariska
uppgifter. Så är, lill exempel, beloppet af det vid anmärkningsarfvodens
utbetalning afdragna remisslage uppgifvet uti arne särskilda räkningar;
då deremot alla under årets lopp verkställda utbetalningar utaf anslaget
för allmänna landsvägarnes omläggning och förbättring blifvit sammanförda
uti en enda summa. Vidare synas räkenskapsutdragen, uti ett
eller annat hänseende, nog mycket och utan något egentligt behof, afvika
från sjelfva hufvudböckerna. Sålunda finnas åtskilliga i hufvudböckerna
förekommande utgifter upptagna å inkomstsidan uti räkenskapsutdragen,
hvarest de äro afdragna från totalbeloppet af den
influtna bevillningen jemte åtskilliga andra inkomster. För öfrigt kan
emot räkenskaps-utdragens fullständighet med skäl anmärkas, att de allenast
utvisa skuldernas och tillgångarnes belopp vid hvarje års slut,
samt att följaktligen de under året inträffade förändringar i RiksgaldsKontorets
skulder och fordringar icke kunna deraf inhemtas, utan jemförelse
med nästföregångna års enahanda utdrag.
I händelse Rikets Ständer skulle godkänna Revisorernes i denna Berättelse
framställda förslag, angående förändrandet af räkenskapsföringssättet
vid Riksgälds-Kontoret, blifver häraf en gifven följd, att jemväl
uppställningen af de för allmänhetens underrättelse om detta Verks rörelse
föreskrifna räkenskaps-utdrag kommer att för framtiden förändras.
Men äfven utan vidtagandet af de, i sådant fall, ovillkorligen nödvändiga,
mera genomgripande förändringar härutinnan, hafva Revisorerne föställt
sig, att en på nuvarande räkenskaper grundad, tydligare och fullständigare
öfversigt af Riksgälds-Kont orets rörelse och ställning kan
och bör ärligen sammanfattas och offentliggöras. För åstadkommande
häraf, anse Revisorerne företrädesvis erfordras, att utdraget af kapitalräkningen
förtydligas och skiljaktigheterna mellan samma inkomst- och utgiftsposters
uti kapital- och kassaräkningarne upptagna belopp närmare
upplysas och förklaras, samt att beloppet af hvarje i balans-utdraget
uppförd skuld eller fordran vid årets början jemväl uppgifves; hvilket
sednare synes lätteligen kunna verkställas, medelst tilläggandet af en kolumn
på venstra sidan om texten, hvaruti hvarje särskild skuld- eller
fordringsposts dåvarande belopp införes.
Redogörelsen
för Riksdagskostnaderna.
Obligationerna
för Svenska
Statens fordna
utländska
skuld.
Jemte öfriga i Riksgälds-Kontoret förda och afslutade räkenska
per, hvilka blifvit Revisorernes granskning underställda, hafva Revisorerne
mottagit en utaf härtill utsedde tjenstemän upprättad och utan
anmärkning reviderad redogörelse_, med tillhörande verifikationer, för de,
intill den i5 nästlidne Augusti, från Riksgälds-Kontoret utbetalda förskotter
till kostnader för sednast hållna Riksdag.
Denna redogörelse har af Revisorerne äfvenledes blifvit granskad,
dervid Revisorerne, hvarken i afseende på de verkställda utbetalningarne,
eller i andra hänseenden, funnit något att anmärka; hvadan Revisorerne
ej heller ansett sig hafva något att erinra emot det af Fullmäktige
meddelade beslut, att det sålunda redovisade beloppet af omförmälda
kostnader skall uti Riksgälds-Kontorets hufvudbok för detta år
afskrifvas.
Till upplysning ej mindre om det belopp, hvartill de, före ofvanbsrörde
dag, af Riksgälds-Kontoret bestridde aflönings- och trycknings-
med flera särskilda Riksdags-kostnader uppgått, än äfven, så vidt
räkenskaperna utvisa, om de summor, hvilka af Riksdagskostnadsmedlen
blifvit använda för hvart och ett Riks-Stånd eller Utskott särskildt, hafva
Revisorerne låtit bifoga denna Berättelse ett med den granskade redogörelsen
Öfverensstämmande Tabellariskt Sammandrag, Litt. C.j öfver
alla uti samma redogörelse upptagna utgift-summor. Enligt hvad häraf
inhemtas, uppgå dessa utgifts-summor till ett sammanräknadt belopp
af 219,538 R:dr 6 sk. 3 rst., hvilket belopp med 167,789 R:dr 3q sk.
2 rst. understiger den summa, 387,827 R:dr 45 sk. 5 rst., som kostnaderna
för 184,0 och 1841 års Riksdag, jemlikt den deröfver år 1843 afslutade
enahanda redogörelse, utgjorde. Dock torde härvid böra erinras,
att nu uppgifna kostnader för sist förflutna Riksdag komma att ökas med
flera, vid redogörelsens afslutande, återstående utgifter, deribland kostnaderna
för den ännu icke fulländade tryckningen af Riks-Ståridens protokoller
lära utgöra det hufvudsakligaste beloppet.
Med anledning af Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständers
i underd. gjorda anhållan, angående erforderliga och ändamålsenliga
åtgärders vidtagande för återbekommandet eller dödandet af ej mindre
hufvudförbindelserna och 284 st. oinlösta partial-obligationer för de
fordna Svenska statslånen i Holland, hvilkas ursprungliga belopp utgjorde
6,000,000 R:dr Holländskt Courant, än äfven 78 st. icke återställda
förbindelser å 1000 Gulden Brabanskt Vexelmynt hvardera, tillhörande de
för Svenska Statsverkets räkning i Antverpen upptagna lån, har Kongl.
31- —
Maj:t, på sätt redan, uti Stats-Utskottets vid sednaste Riksdag afgifna Memorial
N:o 3i , för Rikets Ständer är vordet anmäldt, i nåder anbefallt Svenska
Beskickningen i Haag att söka få bestämdt utredt, huruvida någon
oell hvilken preskriptionstid vore lagligen gällande för de ännu icke infriade
partial-obligationerna, samt göra sig underrättad om de åtgärder,
hvilka kunde erfordras för undanrödjandet af alla hinder mot sjelfva hufvud
förbindelsernas återbekommande eller dödande. För fullgörandet af
detta uppdrag, har, efter hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Majlis Chargé
d’Affaires vid Kongl. Nederländska Hofvet, utom andra för sådant ändamål
vidtagna åtgärder, förskaffat sig biträde af en för skicklighet och
redbarhet känd Advokat i Amsterdam^ hvilken nyligen lyckats erhålla ytterligare
upplysningar rörande förhållandet med liqviderna för omförmälda
obligationer och yttrat, att han, på grund deraf, trodde sig kunna
med säkerhet motse uppfyllandet af hvad obligations-innehafvarnes ombud,
vid den år i8i5 afslutade konvention, uti ifrågavarande hänseende
sig åtagit.
Sedan Kongl. Maj:t och Rikets sednast församlade Ständer förord-Byggnads-iånct
nät, att bestyret med mottagningen, granskningen och vårdandet af skul- tiU staden
förbindelserna samt infordrandet och uppbärandet af kapilal-och ränte- ^ex10-  inbetalningarne för det till staden Wexiös återuppbyggande efter
i8f3 års eldsvåda beviljade och utaf dåvarande mindre kreditiv utbetalda lån
å 340,000 R:dr, borde till Riksgälds-Kontoret öfverflyttas; så och i öfverensstämmelse
med de för verkställigheten häraf meddelade föreskrifter, har
Kongl. Stats-Kontoret, under April månad innevarande år, till RiksgäldsKontoret
aflemnatdelsen af Byggnads-Kommittéen i nämnde stad till Kongl.
Stats-Kontoret afgifven och på Riksgälds-Kontoret transporterad gemensam
ansvarighets-förbindelse för hela den från Kongl. Stats-Kontoret mottagna
lånesumman, dels ock 33 st. särskilda, af åtskilliga låntagare utfärdade samt
på Riksgälds-Kontoret likaledes transporterade, skuldsedlar å ett sainmanräknadt
kapital-belopp af 83,000 R:dr, jemte samma skuldsedlar tillhörande
intecknings- och brandförsäkrings-handlingar; varande dessa skuldsedlar
och öfriga låne-handlingar, efter verkställd granskning, af Fullmäktige
godkända, med undantag af handlingarne för ett lån, hvaremot anmärkning
förekommit och hvilka derföre blifvit till Byggnads-Kommitteen
återsända. Efter inhändigandet af omförmälde ansvarighets-förbindelse,
hafva Fullmäktige, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers härom
meddelade beslut förordnat, att ett, hela byggnads-lånet motsvarande,
belopp skulle alföras å Riksgälds-Kontorets, i räkenskaperna balan
-
22
serade, fordran utaf Kongl. Stats-Kontoret för de å ofvanberörde kreditiv
verkställda utbetalningar.
En för Riks- Enligt Revisorerne meddelad upplysning, fortfar Riksgälds-Konto
galds-Konto-
re[ ännu att vara ägare till den för ulgifvet byggnads-lån intecknade
inköp t™ egen- egendom i Wenersborg, sorn förut tillhört Kopparslagaren C. G. Olsdom
i We- sons konkursmassa, och, jemlikt Stats-Utskottets Utlåtande N:o 101 sid.
nersborg. 12, blifvit, vid derå utlyst auktion, i Januari månad sistlidet år, för
Riksgälds-Kontorets räkning inropad till ett pris af 3,ooo R:dr. Sedan,
på sätt besagde Utlåtande innehåller, de köpeanbud, hvilka vid a:ne för
denna egendoms försäljning, jemlikt Fullmäktiges föreskrift, anställda auktioner
erhållits, icke ansetts antagliga, enär det högsta anbudet endast
uppgick till 2,000 R:dr, har egendomen blifvit af Riksgälds-Kontoret
uthyrd på ett års tid emot en hyres-summa af 133 R:dr 16 sk.; varande
det härom afslutade kontrakt nyligen förlängdt till den usta April
nästkommande år 1846.
Dechargcn för Den utaf Byggnads-låne-Kommittéen i Wenersborg, redan före
Byggnadsiane- jg/3 £rs pievision, begärda decharge för Kommitteens befattning med
Kommitlcen i * ” ...
Wenersborg, låne-medlens fördelning och redovisande har ännu icke blifvit af Fullmäktige
meddelad. Denna decharge skall för närvarande bero på ett från
Ombudsmannen sistlidne sommar infordradt utlåtande, i fråga om anställande
uti laga ordning af ansvars- och ersättnings-talan emot Kommitteen
för de kapital- och ränte-förluster, Riksgälds-Kontoret dels redan
fått vidkännas, dels har att ytterligare förvänta å byggnads-lån, utlemnade
emot inteckningar uti egendomar, hvilka vid sedermera anställda executiva
auktioner måst för Riksgälds-Kontorets räkning inropas.
Foidringarne Efter den år 1842 verkställda öfverlåtelse på Kongl. Krigs-Iiol
for
städerna legium af Riksgälds-Kontorets fordringar hos Städerna Malmö och Ystad
Ystads"kasern ^(H deni meddelade lån till kasern-byggnader, har, med anledning af
byggnads-lån. det härvid fästade förbehåll, att det belopp af dessa fordringar, som ej
behöfde användas till anskaffande af stall- och magasins-byggnader folden
i YsLad förlagda Sqvadron af Kronprinsens Ilusar-Regetnente, borde
till Riksgälds-Kontoret ingå, någon andel af hesagde fordringar ännu icke
till Riksgälds-Kontoret inllutit, eller någon underrättelse från Kongl.
Krigs-Kollegium erhållits, huruvida några medel, på grund af omförmälda
förbehåll, voro att för Riksgälds-Kontoret framdeles förvänta.
23
Under den sedan sista Statsrevision förflutna tid, har någon afbetalning
icke skett å förre Landt-Räntmästarne i Östergöthlands och Vester-Norrlands
Län M. Tollins och E. G. Harlins, utaf Riksgälds-Kontoret
tillhöriga medel, sig åsamkade och i föregående Revisions-berättelser
omförmälda balanser, af hvilka balanser Tollins yppades redan år i836
och Harlins år 1841 - Enligt Revisorerne meddelad underrättelse, skall
slutliga inbetalningen af den förra balansen bero på ännu fortfarande
rättegång, angående vederbörande uppbörds-kontrollanters-och nyckelvårdares
ansvars- och ersättningsskyldighet. Det Harlinska balansmålet lärer
först under nästl. år blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgjordt
och Kongl. Kammar-Rätten understäldt samt ännu ej vara i så fullständigt
skick, att det kan till hufvudsaklig pröfning af Kongl. KammarRätten
företagas.
För att komplettera den i sednaste Revisions-berättelse (sid. 3o— utgifter tiil38)
började samt i Fullmäktiges Berättelse till Rikets sist församlade hörande extraStänder
(Stats-Utskottets Memorial N:o 3 sid. 16—22) fortsatta förteck- statsregieringen
ning öfver de., lill Jöljd af extra statsregleringen vid 1840 och 1841 ^j/trs Riks
års Riksdag, från Riksgälds-Kontoret utbetalda anslags- och låne summor , ,)ag.
hafva Revisorerne trott sig böra meddela nedanstående uppgift å de, i
anledning af nämnde statsreglering, efter sednaste Riksdags början och
intill den rotde nästl. September, ytterligare verkställda utbetalningar;
hvarvid ej mindre hela beloppet af hvarje låne- och anslags-summa,
än äfven hvad deraf förut utbekommits, blifvit uppgifvet, likasom de
reglementariska stadganden åberopade, hvilka bestämma sättet och villkoren
för statsbidragens utgående.
Under tiden från den io:de Juli 1844 hll den io:de September
innevarande är 184b, af Riksgälds-Kontoret verkställda utbetalningar ,
till följd af 1841 års extra statsreglering :
Utaf anslaget för Länshäktenas ombyggande och förseende med
celler, 900,000 R:dr, hvaraf förut utbetalts 214,820 R:dr 3o sk. 1 rst.,
ytterligare (zji §. ira mom. i 1841 och 1845 års
Reglementen.)  R:dr 200,000: — —
Utaf anslaget för gevär s-tillverkningen, 25o,ooo
R:dr, deraf förut utbetalts 187,500 R:dr, återstoden
(42 §. 4 morn. i 1841 års Reglemente) . . . . „ Ö2,5oo; — —
Utaf det för Luleå elfs upprensning beviljade
och af Kongl. Maj:t till beloppet bestämda anslag,
Transport: 262,5oo. — —
2:ne äldre
Räntcribalanser.
— 24
Transport: 262,5oo
5,533 R;dr 16 sk., hvaraf hälften förut lyftats,
ytterligare (44 §■ 1 morn. i 1841 års Reglemente,
42 §• 1 morn. i i845 års Reglemente) R:dr 2,000.
Utaf det för Råneå elfs dito dito 7,166 R:dr 32 sk.,
återstoden (44 § 1 morn. i 1841 års Reglemente). 3,583:
Utaf anslaget för upprensningen af Landaforssen i
Ljusne eif t 6,000 R:dr, hvaraf halfva beloppet
förut utbetalts, ytterligare (44 §• 5 mom. i 1841
års Reglemente, 42 §• 2 mom. i 1845 års Reglemente)
1,200.
Utaf anslaget för hamnbyggnaden vid Wisby, 79,000
R:dr, hvaraf 40,000 R:dr förut utbekommits, ytterligare
(44 §• mom. i 1841 års Reglemente,
42 §. 3 mom. i i845 års Reglemente) . . . 20,000.
Utaf den för ombyggnaden af Strömsholms Kanal
och Sluss-verk afsatta fond, 600,000 R:dr, jemte
derå upplupna räntor, hvaraf förut utbetalts
15o,ooo R:dr, 1845 års anslag (45 §. i 1841 års
Reglemente, i4 §■ i 1845 års Reglemente) . . 5o,ooo
Anslaget för sänkning al Knäbacken vid Jerfva
1
Solna Socken af Stockholms Län (48 §. i 1841
års Reglemente, 42 §. f.de mom. i 1845 års Reglemente)
1,823.
Utaf anslaget för sänkning af Frösunda-backe samt
utläggning af vägen emellan Ulriksdal och Stocksund
i samma Sockern, 5,58o R:dr (D:o D:o). . 2,000
Utaf anslaget för omläggning af landsvägen emellan
Hofva och Bodarne gästgifvaregårdar i Wadsbo
Härad af Skaraborgs Län, 10,670 R:dr, hvaraf
3,5oo R:clr förut utanordnats, ytterligare (D:o D:o). 5,000
Anslaget för omläggning af lands vägen emellan Wexiö
och Alfvestads gästgifvaregård (48 §. i 1841 års
Reglemente)
2,466
Utaf anslaget för ombyggnad af Köpmannabro samt
omläggning af landsvägen emellan Kärrkils och
Weglebron samt förbi Salek/efs och Ährbols med
Trasnport 35o,573:
Transport: 35o,573:
flera backar i Nordals Härad af Elfsborgs Län,
16,168 R:dr 42 sk., hvaraf förut utbetalts 3ooo
R:dr, ytterligare (48 §. i 1841 års Reglemente
42 §. 4 moni. i i845 års Reglemente). . R:dr 9,000:
Hälften af anslagssumman för omläggning af landsvägen
mellan Alingsås och Lerums gästgifvaregård
i samma Län, 25,000 R:dr, (Dito dito). . . „ r 2,5oo:
Utaf anslaget för förbättring af landsvägen inom Ljusnarsbergs
eller Nja Kopparbergs Socken af Örebro
Län, 1 o,63o R:dr, återstoden (48 §. i 1841 års
Reglemente.)
5,815:
blat anslaget för omläggning af landsvägen emellan
Stråtjära och Mo-Mjskie gästgifvaregårdar i Gefleborgs
Län, 8,o3o R:dr, (48 §. i 1841 års Reglemente,
42 §. 4 morn. i 1845 års Reglemente). „ 7,000:
Utaf dito dito öfver Fjrfalls och Djupdals backarna
mellan Sanna och Bergs gästgifvaregårdar i samma
Län, i,o5o R:dr, (Dito dito) „ 700:
Hälften af anslagssumman för omläggning af vägen emellan
Junsele och Lidens Kyrkor i Yester-Norrlands
Län, 4.000 R;dr, (Dito dito) . . . . „ 2,000:
Anslaget för åtskilliga vägomläggnings-arbeten inom
Indals och Lidens Socknar af samma Län (48 §.
i 1841 års Reglemente.) „ 2,758:
Utaf anslaget för omläggning af landsvägen emellan
Borgsjö och Tilje byar i Borgsjö Socken af samma
Län, 3,25r R:dr, (48 §. i 1841 års Reglemente
och 42 §. 4 morn. i 1845 års Reglemente.) „ 1,000:
Utaf anslaget för åtskilliga vägförbättringar inom Sköns
Pastorat af samma Län, 990 R:dr, (Dito dito.) „ 700:
Utaf anslaget för vägomläggning inom Ramsele Socken
af samma Län, 1,628 R:dr 89 sk., (Dito dito.
)  „ 3oo:
Utaf anslaget för vägomläggning inom Helgums Socken
af samma Län, 1,319 R:dr 4* sk., (Dito dito) „ 5oo:
Utaf anslaget för vägomläggning inom Edsele Socken
af samina Län, 848 R;dr 3o sk. 6 rst., (Dito dito.) „ 65o:
Transport; 393,496:
—•' 30
.Transport: 393,496:
Utaf anslaget för omläggning af landsvägen inom Herrestads
Socken i Götheborgs och Bohus Län, 1,021
R:dr, (48 §. i 1841 åfS ocb 42 §• 4 morn. i i845 års
Reglemente.)
R:dr 700:
Utaf anslaget för omläggning af vägen förbi Östbergs
backen i Frösö Socken af Jemtlands Län, 3,5oo
R:dr, hvaraf 1,760 R:dr förut utbetalts (Dito dito) „ 876:
Utaf anslaget för iståndsättande af landsvägen emellan
Herjeådalen och Jemtland, 18,484 R:dr ^5 sk. 2
rst, hvaraf förut utbetals 6,162 R:dr, ytterligare
(Dito dito.) , 1,720:
Utaf anslaget för omläggning af vägen emellan Haparanda
och Matarengi i Norrbottens Län, 6,912
R:dr 4i sk., hvaraf förut utbetalts 3,000 R:dr,
ytterligare (Dito dito.)
2,000:
Utaf anslaget för omläggning och förbättring af gamla
landsvägen från Kalix Sockens gräns, genom
Haparanda till Korpikylä by i samma Län, 9,000
R:dr, hvaraf förut utbetalts 3,000 R:dr, ytterligare
(Dito dito.)  „ 3>ooo:
Utaf anslaget för anläggning af en väg emellan Öfveroch
Neder Kalix Socknar inom samma Län,
7,000 R:dr, hvaraf förut utbetalts 1,760 R:dr, ytterligare
(49 §. i 1841 års Reglemente; 42 §• 5
mom. i i845 års Reglemente.) .....,, 3,boo
Utaf anslaget till förbättring af vägen emellan Westerås
och Fahlan, i5,ooo R:dr, hvaraf förut utbetalts
11,260 R:dr, återstoden (5o § i 1841 års
Reglemente.)„ 3,760:
Utaf anslaget för myrutdikningar inom Wenjans Socken
af Kopparbergs Län, r,rooR:dr, (5i §. i 1841
års Reglemente; 42 §• 6 mom. i 1846 års Reglemente.
)
600:
Hälften af anslags-summan för myrutdikningar inom
Gagnefs Socken af samma Län, 200 R:dr, (Dito
dito.) .
„ 100:
Anslaget för myrutdikningar inom Orsa Socken af
samma Län (5i §. i 184* års Reglemente.) . „ 3oo:
Transport: 4IO>°41
— 2? —
Transport: 4l0>°41
Hälften af anslags-summan för myrutdikningar inom
Elfdals Socken af samma Län, 2,5oo R:dr, (5i §.
i 1841 års Reglemente; 42 §. 6 mom i 1845 års
Reglemente.)
R:dr ,i,25o
Hälften af anslagssumman för sänkning af sjön Håfven
inom Ore Socken af samma Län 333 R:dr 16 sk.,
(5i §. i 1841 års Reglemente; 42 §• 6 mom. i
1845 års Reglemente.) „ 166
Utaf anslaget för sänkning af Svärdsjön i Svärdsjö
Socken af samma Län, 900 R:dr (Dito dito.). „ 600
Utaf anslaget för sänkning af Kyrksjön och Harsjön
i Hamrångers Socken af Gefléborgs Län, 6,35o
R:dr, hvaraf förut utbetalts 1,333 R:dr ,16 sk.,
ytterligare (Dito dito.)
„ 1,333:
Hälften af anslagssumman för sänkning af sjön Jerstjern
i Skogs Socken af samma Län, 55o R:dr,
(Dito dito.)
. . . „ 2^5
Dito för sänkning af Dalboviken, Maskesjön med flera
vattendrag i Rogsta Socken af samma Län,
7,980 R:dr, (Dito dito.)
3,990
Utaf anslaget för sänkning af Grängsjön i Gnarps Socken
af samma Län R:dr (Dito dito.) . „ 700:
Anslaget för sänkning af Anntjern i samma Socken
(5i §. i 184* års Reglemente.) „ 730:
Det för sänkning af Degersjön och Lillsjön i Nysätra
Socken af Westerbottens Län beviljade lån
(Dito.) . . . . . . . ... 1 ,Soo.
Hälften af anslaget för aftappning af sjöarne Tjern och
Okviken i Löfångers Socken af samma Län, 125
R:dr, (5i §. i 1841 års och 42 §• 6 mom. i 1845
års Reglemente.)  „ 62:
Utaf anslaget för utdikning af Kyrk- och Olaslångmyrorna
vid Gunnilsmaiks by i Säfvar Socken af
samma Län, i,5oo R:dr, (Dito dito.) . . . „ 5oo;
Utaf anslaget för utdikning af Östra Brattås myran
vid Bullmarks by i samma Socken, i5oo R:dr,
(Dito dito)  600:
Transport; 4225°4&
28
Transport: 422>°4& 24-  Hälften af anslagssumman för uttappning af Lorås >
Moj Byc, Siträsj Fagerclals och Hällens myror
inom Hamraardals och Stortjerns-myran inom
Ströms Socl<en af Jemtland, 7,600 R:dr (5i §. i
184 1 års Reglemente, 42 § 6 mom. i i845 års Regi.) 3,goo: —
Utaf anslaget för utdikning af FikensGisselås,
Kihlens och Heljekihlens myror inom Hammardals
samt Löfberga, Brekählens j Längåsens och Hosjöbergs
myror inom Ströms Socken af samma
Provins, 5,470 R:dr, (Dito dito)  3,100: —
Utaf anslaget för utdikning af Fyrås myror samt
sänkning af Lillån inom samma Socknar 2,708
R:dr (Dilo dito.) • i,3oo: —
Utaf anslaget för utdikning af myrsträckor och en
tjern inom Marby Socken af Jemtland, 2,5oo R:dr,
(Dito dilo)  800: —
Utaf anslaget för utdikning af Andsjön och Frösö
myror inom Sunne Pastorat af samma Provins,
4,744 R-dr, deraf förut utbetalts 2000 R:dr
(dito dito)
744- —
Hälften af anslagssumman för 7 st. myrutdikningsarbeten
inom Lockne_, Näs och Brunflo Socknar
af Dito, 1,799 R:dr (Dito dito) 899: o.l\.
Utaf anslaget för sänkning af Hungesjöarne inom
Bodsjö Socken af Dito, 1,875 R:dr (Dito dito) . 5oo; —
Hälften af anslagssumman för sänkning af Mussjön i
Offerdals Socken af Dito, 934 R:dr, (Dito dito). 467: —
Dito för sänkning af sjön Kriken i samma Socken, 3o5
R:dr 16 sk., (Dito dito)  i52: 32:
Dito för utdikning af Bångäsflon i samma Socken,
1,890 R:dr (Dito dito)  945: —-
Utaf anslaget för utdikning af Gisselåsflo i Ovikens
Socken samt Lockåsflo och Tunäsmyren i Myssjö
Socken äfvensom Gubbhjertsmyren i Hackås Socken
af Jemtland, 1,900 R:dr (Dito dito) . . . 47^: —
Hälften af anslagssumman för sänkning af Persöf jerdén
i Neder-Luleå Socken af Norrbottens Län,
i,86o R:dr (Dito dito)  980: —
Transport; 4^6,261: 3a.
Transport:
Halfva anslagssumman för utdikning- af Rör- och Jngstrcisken
i Öfver-Luleå Socken af samma Län, i,4oo
R:dr, (Dito dtio)
Utaf anslaget för upprensning af Wåbäcksforsén i Dalelfven,
5,ooo R:dr, återstoden (5a §. i iS41 års
Reglemente)
Lånet för upprensning af Slada ån och sänkning af
Barknåre eller Griggebosjön i Hållnäs Socken af
Upsala Län (55 §. i 1841 års Reglemente, t\[2 §.
7 mom i i845 års Reglemente)
Utaf anslaget för sänkning af sjön Lången och upprensning
af Kräftån i Wadsbo Härad af Skaraborgs
Län, 6,000 R:dr, (Dito dito)
Anslaget för sänkning af sjön Nätaren samt upprensning
af Bruks- och Rekeboäarne i Jersnäs Socken
af Jönköpings Län (5i §, i 1841 års Reglemente)
Lånet för aftappning af Stensjön och Laggarebosjon i
samma Län (55 §. i 1841 års Reglemente och
4a §. 7 mom. i i845 års Reglemente) ....
Utaf det för samma vattenaftappningsarbeten beviljade
anslag utan ålerbetalningsskyldighet, 1,986 R:dr
14 sk. 8 rst. (Dito dito)
Lånet för sänkning af sjön ^Vidöstern på gränsen af
Jönköpings och Kronobergs Län (55 §. i 1841
års Reglemente)
Lånet för aftappning af en vattendränkt trakt, benämnd
Slödjan, i Huggenäs Socken af Wermland
(55 §. i 1841 års Reglemente och \2 §. 7 morn.
i 18/p års Reglemente)
Utaf det för samma arbelsföretag beviljade anslag utan
återbetalningsskyldighet, i,o46R:dr gsk. (Dito dito)
Lånet för utdikning af Kråkerumsjly i Jemjö Socken
af Blekinge (55 §. i 184 * års Reglemente)
i843 års anslag för bildande af Civil-lngeniörer vid
Mariebergs Läroverk (5p §. i 184* års Reglemente)
Utaf anslaget för uppförande af en byggnad till residens
för Landshöfdingen samt embetsrum för
Lands-Kansliet och Lands-Kontoret i bVexiö,
Transport:
436,261; 3
700:
2,000:
3,333: 1
1,600:
i,325: 2
3.000
600:
2,590:
3.1 40:
5oo:
9°o:
1,000:
456,95o: 2
— 3o —
Transport: 4^6,950: ar. 4-
25.000 R:dr, återstoden (60 §. i 1841 års Reglemente)
....... ,. 15,ooo: — —
Det af anslaget för reparerandet af Konungagrajvarne
i Warnhems Kyrka, r,5oo R:dr, i nåder disponerade
belopp (65 §. i 1841 års Reglemente) . . 1,443: 22. —
Utaf anslaget för tillbyggnaden ocb reparerandet af
Kongl. Akademiens för de Fria Konsterna hus.,
30.000 R:dr, återstoden (67 §. i Dito) . . . 6,000: — .—
Utaf anslaget för uppförandet af ett nytt Observatorium
m. fl. byggnader för Upsala Universitet
25.000 R:dr, återstoden (69 §. i Dito) .... 9,000: — —
Af i844 års anslag för Folkskole-Lärare-Seminariernas
inrättande, 6,5oo Rdr, återstoden (70 §. 1
mom. i Dito)  4>5oo:
Af 1842 års anslag till stipendier för Eleverna vid
dessa Seminarier, 9,000 R:dr, hvaraf förut utbetalts
1,000 R:dr, ytterligare (70 §.2 mom i Dito) 2,o5o: — —
Utaf i843 och 1844 års dito, återstoden, (Dito dito) 2,933: 16. —
Utaf 1842—1844 års anslag för Folkskole-Lärares
aflönande, hvars återstående belopp vid sista Riksdags
slut, enligt 95 §. 3 mom. i 1845 års Reglemente,
bestämdes till 5o,000 R:dr, . . .. .. (6,446; 19.
Utaf anslaget för Skeppsbyggeri-Instituters inrättande,
40.000 R:dr, hvaraf förut uttagits i,855 R:dr 26 sk.
8 rst., ytterligare (72 §. i 1841 års Reglemente och
48 §. i i845 års Reglemente)  2,683; 16. —
Utaf det vid 1840 och 184 1 års Riksdag beviljade anslag
för aflönandet af Lag-Beredningens arbetande
Ledamöter och Sekreterare, 37,000 Rdr, återstoden
(73 §. i 1841 års Reglemente). . . . 6,641: 32. —
Summa 18/f-i års extra Statsreglering tillhörande
utbetalningar R:dr 513,648: 3o. 4»
Då härtill läggas de, före afgifvandet afFullmäktiges
Berättelse till Rikets sist församlade Ständer, redan
utbetalda låne- och anslagssummor . . . . . 2,3o4,3o3: i5. 11.
uppkommer det belopp af R:dr 2,817,951: 46. 3.
som alla från Riksgälds-Kontoret, intill den 10 näst-
Transport: 2,817,951: 46. 3.
3i —
Transport: 2,817,95!: 4^. 3.
Helne September, i följd af 184 * års extra Statsreglering
verkställda utgifter utgjort.
I likhet med hvad som redan uti i843 års Revisionsberättelse,
sid. 31, iakttagits, i afseende på den
uppkomna och Riksgälds-Kontoret godtgjorda besparingen
å anslaget för ekvirkes-förrådets i Carlskrona
inventering, höra dock från nu uppgifna utgiftsbelopp
afdragas följande, äfvenledes till Riksgälds-Kontoret
återlemnade, besparingar å derifrån utbekomna extra
anslagssummor, nemi.:
å anslaget till reserv-förrådets förseende med materiel
för ytterligare 5oo man Beväring
....... R:dr 8,070: 14. 1
å anslaget till Riddarholmskyrkans
iståndsättande . ... . . i,o33: 5. 4'.
å anslaget för de numera indragna
Ullsorterings-anstalterna i Götheborg
och Malmö .... 2,348: 42- 5. ,t ,3 I0
Utgörande, efter dessa afdraga de utaf Riksgälds-Kontoret,
med anledning af 1841 års extra Statsreglering,
före of vannämnde dag, verkställda utbetalningar R:dr 2,806,499: 32. 5.
Enligt det för Riksgälds-Kontoret nu gällande Reglemente, har Riksgälds-Kontorel
fått sig ålagdt att ytterligare, i stadgad ordning, tillhandahålla
och utbetala här nedan uppräknade, vid samma Statsreglering beviljade
och nyssberörde dag i Kontoret innestäende anslags- och lönesummor,
nemi.
a) Återstoden af extra stats-anslagen för fängelsernas ombyggnad
eller förändrade inredning R:dr 885,179: 17 11.
b) Dito dito för upprensningen af Luleå och
Liusne-elfvar  2,566: 32. —
c) Dito dito för hamnbyggnaden vid Wisby 19,000: — —
d) Dito dito för omläggning och förbättring
af allmänna landsvägarne . . ... . . . 79,831: 8. —
af hvilken summa Kongl. Maj:t, enligt Fullmäktige, före
nuvarande Stats-revisions början, tillhandakomna
nådiga Bref, disponerat:
Transport; 986,577: 9. 11.
Återstående
extra statsreglerings-utgifter.
32
Transport:
för ett vägförbättrings-arbete inom Stockholms
Län R:dr 3,58o: —• —
„ ett dito inom Skaraborgs Län 2,170: —• —
„ ett dito inom Kronobergs Län 2,000: — —
„ 3 dylika arbeten inom Elfsborgs
Län
18,668: /p. —
„ 2 dito inom Gefleborgs Län i,58o: — —
„ 7 dito inom TVester-Norrlands
Län „ 8,888: i4- 6.
„ ett dito inom Götheborgs och
Bohus Län „ 3a 1: — —
„ 4 dito inom Jemtlands Län „ 15,077: 45. 2.
och för 2 dito inom Norrbottens
Län
4>9I2: 4'- —
eller tillsammans R:dr 57,198; 46. 8.
ej återstoden af extra stats-anslaget för anläggning af
en väg emellan Öfver- och Neder-Kalix Socknar
f) Dito för vattenaftappningar och andra odlingsföretag
inom de Norra och me dier sta delar ne
af Riket  ....
hvaraf, enligt till Fullmäktige, inom ineranämnde tidpunkt,
ankomna Kongl. Bref, blifvit i nåder disponerade:
för
vattenaftappningar m. m. inom Kopparbergs
Län
. R:dr 11,626: 16. —
dito inom )Vermlands Län „ 2,5oo. — —
dito inom Gefleborgs Län . „ 9,383. 16. —
dito inom TVesterbottens Län „ 1,962: 24. —
dito inom Jemtlands Län . „ 29,238: 8. —
dito inom Norrbottens Län „ 2,600. — —
eller tillsammans R:dr 57,340: 16. —
g) återstoden af de till Kongl. Maj:ts nådiga dispostition
anvisade medel, för beredande af odlings
företag genom vattenaftappningar och
strömrensningar inom Södra och medlersta delarne
af Riket .....
Transport
986,577: 9. 11.
r,75o. — —
66,216: 34. 8.
18,81 3: 45. 4.
,073,357: 4*. 1 *•
— 33 —
Transport;
Af denna summa hafva genom särskilda Kongl.
Bref blifvit i nåder anvisade:
För 3:ne vattenaftappningsföretag inom Upsala Län,
anslag R:dr 3,36a: 19. —
„ ett dylikt företag inom Jönköpings
Län, dito „ i,386: i4* 8,
„ ett dito inom Skaraborgs Län,
dito  4,4°°. — —
„ ett dito inom Elfsborgs Län,
lån 3,6oo R:dr, anslag 1,816
R:dr 26 sk. 8 rst., .... 5,416: 26. 8.
och för ett dito inom Wermlands
Län, anslag  546: 9. —
eller tillsammans R:dr 15,111: 21. 4*
h) återstoden af den för myr-uttappningar på Gottland
beviljade lånesumma
i) statsbidraget för Emans upprensning ....
k) dito för Landskrona hamns i stånds ät tande .
I) dito för hamnanläggningen vid Ahus ....
m) lånet för Rottneåns upprensning m. m.
n) 1844 års extra statsanslag för bildande af CivilIngeniörer
vid Mariebergs Läroverk ....
o) återstoden af extra slats-anslaget för inrättandet
af praktiska Skeppsbyggeri-Instituter ....
pj extra stats-anslaget till kostnader för Riks-Arkivels
flyttning samt apteringen af den nya lokalen
för Kongl. Wilterhets-, Historie- och An
tiqvitets-Akademien
cj) dito för uppförandet af Kyrkor inom Carlstads
Stift tillhörande Finnmarker
r) återstoden af 1843 års anslag för Folkskolelarare-Seminarierna
s) dito af 1842 års dito till Stipendier vid dessa
Seminarier
1,073,357 41* 1 *’
46,3oo; — —
45,ooo. — —
25,000: — —
35,ooo: —• —
10,000: — —
1,000: — —
35,46i: 5. 4,
6,000. — —
6,000: — •—
5oo: — —
5450:
Transport 1,289,068: 47. 3.
5
Utbetalda tfflGUliga
statsutgifter.
- 34 -
Transport: 1,289,068: 47*
t) återstoden af de förflutna årens anslag för Folk
skole-Lärares
ajlönande 14*
u) dito af Statens bidrag till Strömsholms kanals
ombyggnad, att af den derför afsalta fund samt
derå upplöpande räntor utgå med 5o,ooo R:dr
årligen, .............. 55o,ooo: —
Summa återstående utgifter enligt 1841) qq r. . o
års extra Statsreglering i 1 5 7’° 9*
I öfverensstämmelse med de under sednaste Riksdag meddelade
stadganden, rörande då beviljade och till utgående från Riksgälds-Kontoret
jemväl anvisade tillfälliga stats-utgifter, och sedan de af Riket*
Ständer för anslags- och lånesummornas utbekommande föreskrifna villkor
blifvit vederbörligen uppfyllda, hafva nedannämnde nya utbetalningar
blifvit verkställda under den tid, hvarunder Fullmäktiges förvaltningsåtgärder
utgjort föremål för nu församlade Revisorers granskning,
nemligen:
1:0 Den till begrafnings- m. fl. kostnader i anledning af Högstsalig Han*
Maj:l Konung Carl XIV Johans dödliga frånfälle anslagna summa.
(Reglementets 57 §.) R:dr 145,781: 19. 10.
Enligt hvad Kongl. Maj:t, under den 25 nästlidne
Juni, i nåder tillkännagifvit, har Norriges Storlid
ng, med anledning af en Kongl, Proposition om
JVorrska Stats-kassans deltagande i besagde kostnader,
såsom bidrag för detta ändamål anslagit
en summa af 9,899 Spd. aii skilling, hvilken
ersätfningssumma, jemlikt Kongl. Maj.-ts nådiga
föreskrift, blifvit genom Kongl, Stats-Kontoret
lill Ri ksgälds-Kontorel aflemnad,oeh har densamma
utgjorts af 9 st. vexlar å tillhopa 29,697 Mark
8 sk. 6 pf. Hamb. B:ko. Dessa vexlar hafva i
medlet af September innevarande år blifvit af
Riksgiilds-Konloret försålda efter 127J. skillings
kurs; hvadan det för dem erhållna och till Riksgälds-Kontcret
då influtna belopp, efter afdrag af
mäklare-courtage, således utgjort 26,210 R:dr 7
sk. 9 rst Svenskt Banko.
Transport: 145,781: 19. 10.
35 —
a:o Den för Rikets Ständer
för Ha ns Maj*
Konungens
Transport:
uppgifna kostnads summa
Ge
-
och Hans
måls Kröning (Reglementets 58 §.).
Höga
ombyggande
Sto Utaf anslaget till liaviderande at Slats-Yerkets återslående
skuld för Lejonbackens
(Reglementets 5q §.). ...
4:o Det beviljade särskilda tillskottet till aflöning för
Lagberedningen under år 1844 (Regementets 6o §.).
Utaf i845 års anslag för Topografiska Corpsens
arbeten (Reglementets 61 §. 1 momentet) . . .
Samma års anslag lör befästningsarbetena vid
Carlsborg (Reglementets 61 §. 9 momentet) .
Dito dito vid Carlsten (Reglementets 6u.
§. 10 momentet).
Dito dito vid Carlskrona (Reglementets 61
§. 11 momentet)
Dito dito i Stockholms skärgård (Reglementets
61 §. 12 momentet)
10:0 Anslaget för liqviderande af Kongl. Krigs-Kolle
-
5:o
6:0
7:0
8:0
9:0
a//
ÖU
Artilleri-Af delnings skuld till
Mariebergs
slälls-Kassan för inköpet af
(Reglementets 63 §.)
11:0 i845 års anslag till aflöning för Styrelsen öfver
allmänna Väg- och Vattenbyggnader ( Reg le men tets
65 §. 1 momentet)
Dito till rese- och under söknings-kostnader i fråga
om allmänna arbelsförelag (Regi. 65 §. 2 morn.)
Låneunderstöd för utdikning af Hägervalls och
Skarf stads mossar samt aftappning af Mosjön
i Skultuna Socken af Westerås Län (Regi. 66 §.)
Anslag för uppmuddring af Örsunds å i Upsala
Län samt anläggning af en laslquai vid samma
å (Reglementets 67 §.)
i845 års anslagssumma till amortering af ett för
Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upprens
-
i 2:0
13:o
i4:o
15:o
ning upptaget lån (Reglementets 69 § )
145,781: 19. 10,
45,482: 33. 8.
9,o38: 3o. 8.
3,691: 32. —
10,000: — —
3o,ooo: —. —.
31,000: — —
24.000: — —
5o,ooo; — —
33,893: 39. 7.
9,766; 32. —
10,000: — —
10,257: — —
6,000: — —
1,080: — —
Transport: 419>991: 4^ 9*
Militie-Boegendom
-
— 36 —
Transport:
16:0 Ersättningsanslaget för aflidne Kapiten-Löjtnanten
A. Gosselmans uppoffringar under en resa till
Södra Amerika (Reglementets 79 §) . . • •
17:0 Anslaget för år 1845 till utarbetandet och ordnandet
af Kapiten B. Cro?istra?ids samlingar,
angående Egyptiska byggnadskonsten, (Regi. 85 §.)
18:0 Dito för inköpandet af de 2:ne första häftena utaf
Svenska Fornskrifl-Sällskapets Samlingar. (Reglementets
86 §.)
iq:o Den Akademi-Adjunkten C. O. Ramström tillerkända
gratifikation (Reglementets 87 §•) •
20:0 Lånet för uppbyggandet af den nya Stift skyrkan
i Hernösand (Reglementets 90 §.)
21:0 Lånet för reparerandet och utvidgandet af Skolhuset
i Nyköping (Reglementets 92 § •)• • •
22:0 Utaf lånet för återuppbyggandet af Conradsfors
bruk i Wermland (Reglementets 93 §•)•••
Summa utbetalda, tillfälliga statsutgifter, före den
10 sisth September,  R:dr
hvarförutan, intill samma dag, blifvit i afräkning å
innevarande års anslag för Folkskolelärares bildande
och aflönandé, enligt Reglementets 96 §., utbelaldt ett
sammanräknadt belopp af
Utaf den till statsbehofvens fyllande för år
1845 på Riksgälds-Kontoret anvisade summa, i,475,36o
R:dr, hafva j med anledning af Kongl. Stats-Kontorets
reqvisitioner, följande belopp blifvit af Fullmäktige
utanordnade under den del af detta år, hvarför Fullmäktiges
protokoller nu äro granskade, nemi.:
enligt protokollet för den 27:de Februari,
R;dr 5oo,ooo. — —■
alt utbetalas den isa Mars.
enligt protokollet för den 19 Mars 200,000. — —
enligt protokollet för den 24 April 3oo,ooo. — —
enligtprotokolletförden 3 September 200^000. — —
och enligt protokollet för den 10 i
samma månad ....... 100,000. — —
419,991: 43. 9.
3,333: 16. —
1,000: — —
700: — —
3,ooo: — —
4o,ooo: — —
3,ooo: — —
20,000: — —
491,025: 11. 9.
8,936: 32. —
i,3oo,ooo. — —•
o
_ o7 _
Utaf det på Riksgälds-Kontoret för oförutsedda utgifter, jemlikt Å RiksgäidsRegeringsformens
63 §., anvisade, så kallade mindre kreditiv, utgörande, Kontoret an~
sedan 1841 års Riksdag, 5oo,ooo R:dr, hafva, under den tid Revisorernes v‘sa^.ei.kredl~
granskning omfattat, några andra utbetalningar icke ifrågakommit, än de
som blifvit föranledda af den i Wexiö år i843 inträffade eldsvåda och finnas
anförda i Fullmäktiges sednast afgifna Riksdags-berättelse (sid. 3o—3i.)
På sätt redan är anmäldt uti i8/j3 års Revisions-berättelse, har,
i ytterligare afbetalning å det vid 1828—i83o års Riksdag beviljade
och sedermera till hela sitt belopp, 1,000,000 R:dr, lyftade kreditiv för
undsättningar i missväxtår, en summa af 3o,ooo R:dr blifvit, under
år i843, från Kongl. Stats-Kontoret till Riksgälds-Kontoret aflemnad.
Deremot är utaf de till Riksgälds-Kontoret inbetalda kreditiv-medlen ett
belopp af 5,ooo R:dr, i Augusti månad innevarande år, åter uttaget, för
att begagnas till undsättningslån åt behöfvande inom Westerås Län.
Det härefter återstående beloppet af dessa medel utgjorde vid
början af nuvarande revision 225,000 R:dr.
Utbetalningarne utaf det lill inhemska fårskötselns och ul/produktionens
befrämjande anvisade kreditiv å 3oo,ooo R:dr hafva endast
utgjort:
år i843
R:dr 23,38o: — —
,, 1844 ■ ... .......... 18,070: —— ——
samt derå verkställda återbetalningar, utom godtgjorda
räntor,
år i843  R:dr 19,080: — —
1844 » 25,25o: — —
och första hälften'af år 1845  „ 13,790: — —
Riksgälds-Kontorels fordran för de utål sistnämnde kreditiv lyftade
medel uppgick, den 3o Juni innevarande år, till ett kapital-belopp
af allenast 2,410 R:dr.
A kreditivet för underlättande af ackords-regleringen inom Armeen
100,000 R:dr, hafva följande summor blifvit utbetalda, nemligen:
år i843  R;dr 7,282: 34. 8.
„ 1844 » 15,952: 21. —
Och utgjorde det häraf begagnade belopp, vid slutet af Juni månad detta
år, 23,908 R:dr.
— 38 —
Stats-Teriets På sätt Fullmäktiges Riksdags-berättelse, (sid. 32—34), innehåller,
öNerskotter ochjrar Riksgälds-Kontoret, under loppet af år 1843, från Kongl. Slats-Konbwpariugar.
j-oret erhållit behållna öfverskotta- och besparingar ä Stats-Verkets inkomster
och utgifter:
för år i84o med  ... R:dr 35a,134: 36. 7,
och för år 1841 med
772,207: i5. —
eller tillsammans för begge åren R:dr 1,124,842: 3. 7.
Jemlikt den i Riksboksluts-Kontoret uppgjorda och under December
månad sistlidet år Fullmäktige tillställda Liqvid öfver Stats-VerketS
öfverskotter och besparingar för år 1842, hafva de behållna öfverskotterna
å sagde års stals-inkomster utgjort. . . R:dr 978,789: 3o. 3.
sarnt besparingarne å stats-anslagen för samma år „ 97,598: i5. 10.
och således tillhopa R:dr 1,076,387: 46.1.
hvarifrån likväl afdragils följande
summor, nemligen:
för åren 184* och 1842 influtna
spanmåls-tullmedel. . . . R:dr i5i,895: 20. —
å öfverskotterna anvisade utgifter,, i6,5o8: 3q. —
brister i förslags-anslagen . . „ 287,468: 6. 1.
efter hvilka afdrag, utgörande „ 455,872: 17. 1.
den återstående, Riksgälds-Konforet tillställda, behållningen
af ifrågavarande öfverskolts- och besparingsmedel
uppgick till R:dr 620,615: 29. —
varande detta belopp till Riksgälds-Kontoret aflem
nadt
med 4°°,ooo Hulr, enligt Kongl Stats-Kontorets
skrifvelse af den a5:te Oktober 1 844. och med 2 20,51 5
R:dr 29 sk., enligt samma Verks skrifvelse af den iS
derpålöljde December.
I uppgifvet ändamål, att Riksgälds-Kontoret, oaktadt Rikshuf
vudboken
icke hinner inom vanlig lid afslutas, i allt fall måtte, utan
längre tidsutdrägt, kunna erhålla detta Verk tillkommande öfverskotts
medel,
har Kongl. Maj:t, under den 18 Oktober i844> i nåder anbefallt
Kongl. Stats-Kontoret att, så snart under handläggningen af hvarje års
Riksboksluts-arbete möjligen ske kan, uppgöra en approximativ beräkning
af de till samma bokslut hörande öfverskotter, besparingar och brister,
samt, derest denna beräkning utfaller med saldo lill Riksgälds-Kontorets
förmån, genast, på grund deraf, dit leverera lämpliga förskottssummor,
under villkor af den närmare liqvid, som af det blifvande Rik*-  bokslutet kommer att föranledas.
— 39 —
Till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut, angåen- Aflemnad» tide
användandet af de från Landt-Ränterierna till Kongl. Stats- dr* I)ci’0,i_
Kontoret inlevererade äldre depositionsmede/j jemte derå upplupna rän- m
tor, bar, utaf dessa, genom Kongl. Stats-Kontorets försorg, förräntade
medel, ett belopp af 60,000 R:dr, i Maj månad innevarande år, blifvit till
Riksgälds-Konloret öfverlemnadt; hvilket belopp utgjordes afen Östersunds
Stads skuldförbindelse med 5 procents ränta å R:dr 2,000: — —
3:ne enskilda personers, med bypotbek af inteckningar
försedda, 5 procents reverser å tillsammans ,, i5,ooo: — —
samt 84 st. nya Trollhätte Kanal-Bolags obligationer,
äfven med 5 procents ränta, å ett kapital-belopp af „ 42>ooo: — —
hvarjemte och som de å berörde reverser och obligationer,
vid deras aflemnande till Riksgälds-Konloret,
upplupna obetalda räntor endast uppgingo till „ 92^: 4°* “~
skiilnaden mellan dessa skuldförbindelsers kapital- oell
räntebelopp samt den summa, hvaraf RiksgäldsKonloret
borde komma i åtnjutande, blifvit af Kongl.
Stals-Konloret kontant inbetald med . . . . „ 74: 8. —
R:dr 60,000: — —
Den af Rikets Ständer lill Riksgälds-Kontorets utgifter jemväl anvisade
summa af 3,i 54 R:dr 10 sk. 4 rst-> sorn förut innestått d Post-Verkets
räkning i Rikets Ständers Bank, har likaledes blifvit till RiksgäldsKontoret
i löreskrifven ordning öfverlemnad.
Med bifall till Rikets sist församlade Ständers i underdånighet gjor- Spanroiu*-t«ttda
framställning, angående öfverlemnande! till Riksgälds-Kontoret af den
icke disponerade behållningen af erlagda tull afgifter för, under sednare
åren, införd utländsk spannull, bar Kongl. Maj:l, medelst nådigt Bref af
den 17 Juni innevarande år, förordnat, att ej mindre den då befintliga
behållning af 184 *» 1842 och 1843 års spanmåls-lullmedel, än dädanefter
inflytande afbelalningar å de af dessa medel beviljade undsättningslån
skulle lill Riksgälds-Kontoret öfverlemnas, emot åliggande för
detta Veik att de mottagna medlen, i den mån anvisningar derå af
Kongl. Maj:t beslutades, vederbörande tillhandahålla. Jemlikt Kongl. Maj:ts
sålunda meddelade nådiga föreskrift, har, utaf oinförmälda tullmedel, ett
kontant belopp af 4i>953 R:dr 38 sk., under sisth Juli månad, blifvit
från Kongl. Stals-Konloret till Riksgälds-Kontoret aflemnadt.
4° —
RiksgaidsKon- I öfverensstämmelse med en inom Rikets Ständers Bank uppgjord
torets andel af och på Banko-Fullmäktiges deruti åberopade beslut grundad utredning
Hankens kapi- jjfver Riksgälds-Kontoret tillkommande belopp utaf Bankens kapital-öfverskott
vid 1844 ärs slut, bar detta belopp blifvit, under nästlidne
Augusti månad, från Banken till Riksgälds-Kontoret utbetaldt
med 604,632 R:dr 28 sk. 11 rst.
Revisorerne, som anse, att de för omförmälda utrednings uppgörande
uti Banko-Reglementet stadgade grunder icke blifvit rätteligen tilllämpade,
samt att ett betydligare belopp, än det bär ofvan uppgifna,
bordt lill Riksgälds-Kontoret öfverlemnas, få för öfrigt, i afseende på
denna fråga, hänvisa till det yttrande, hvilket förekommer i Revisorernes
Berättelse angående granskningen af Banko-Verkets tillstånd och förvaltning.
Uppköpta elier Enligt den i 1843 års Revisions-berättelse (sid. 40—42)> införda
belånade, rån-specifika uppgift på de obligationer , som, för förräntandet af Rikstebarande
gnids-Kontorels i Banken innestående kontanta behållning, under åren
rappe. 1841, 1842 och i843, blifvit uppköpta, utgjorde sammanräknade kapitalbeloppet
af alla dessa obligationer, utom de redan under samma år
till betalning förfallna och inlösta, .... R:dr 2,465,838: 42- 8,
af hvilka obligationer sedermera blifvit infriade:
efter å Riksgälds-Kontorets sida verkställd uppsägning,
Skånska Hypotkeksföreningens obligationer med
4 procents ränta, lydande å ett kapitalbelopp
af ... .... R;dr 35o,ooo. — —
samt efter utlottning,
3 st. af Bruksägares Hypo
theks-kassa
på Tyska språket
utfärdade 4 procents obligationer
å tillsammans 4>ooo Mark
Hamb. Banko, motsvarande, efter
128 sk:s kurs,*. . . R:dr 3,555: 26. 8.
353,5oo: 26. 8.
Under loppet af sisth år, har Riksgälds-Kontoret icke varit i tillfälle
fortsätta omförmälda obligations-uppköp, utan tvertom, på sätt
nyss är anfördt, måst uppsäga en betydlig del af de förut uppköpta obligalionerna,
för att bereda erforderliga tillgångar till de Kontoret åliggande
utbetalningar. Men sedan, under innevarande års vår och som
-
— 4' —
mar, Riksgälds-Kontorets inkomster vida öfverstigit dess utgifter, och
härigenom en ansenlig kontant behållning återigen uppkommit å Kontorets
räkning i Banken, så hafva ifrågavarande uppköp å nyo börjats,
med iakttagande af de, uti nu gällande Reglemente derom meddelade,
mera bestämda föreskrifter. Genom de i sådant afseende utaf Fullmäktige
vidtagna åtgärder och fattade beslut, hvilka funnits hufvudsakligen
öfverensstämma med Fullmäktiges, uti sednasle Revisions-berättelser redan
omförmälda, tillgöranden för samma ändamål, hafva, intill denna månads
början, för Riksgälds-Kontorets räkning blifvit ytterligare uppköpta:
24 st. Aromens Ackords-amorteringsfonds 4 procents obligationer å 5oo
R:dr hvardera, eller å tillsammans . . . R:dr 12,000: — —
100 st. Skånska Hypotheksföreningens 4? procents obligationer
å 1,000 R:dr dito dito
100,000: — —■
2 st. Nya Trollhätte Kanal-Bolags 5 procents obligationer
å 5oo R:dr dito dito „ 1,000: — —
100 st. samma Bolags 4 procents obligationer å 1,000
R:dr dito dito „ 100,000: — —
226 st. obligationer å R:dr2i3,ooo: — —
Med inberäkning af de från Kongl. Stats-Kontoret till RiksgäldsKontoret
öfverlemnade Nya Trollhätte Kanal-Bolags obligationer å
42,000 R:dr, utgjordes, vid deraf, den 6 innevarande månad, af Revisorerne
anställd inventering, de för Riksgälds-Kontorets räkning uppköpta
och under Fullmäktiges vård förvarade obligationer af:
i,i45 st. Årme'ens Ackords-amorteringsfonds 4 procents obligationer å
ett sammanräknadt kapitalbelopp af R:dr 569,700: —
96 st. Bruksägarnes Hypotheks-kassas _, på Tyska
språket utfärdade, 4 procents obligationer
å tillsammans j 68,000 Mark
Hamb. Banco, motsvarande, efter den för
deras inlösen särskilt bestämda kurs å
128 sk., . . R:dr 149,333: 16. —*
120 st. samina Hypotheks-kassas
Svenska obligationer
å ett sammanlagdt
belopp af , . . . 600,000. — — ^ 223. jg
Tpt 1,361 Transport: i,3i9,o33: 16. —
(i
— 42 —
Tpt i,36i Transport: [,3i9,o33: 16. —
57 st. Skäfiska Hypotheks-föreningens 5 procents
obligationer å tillsammans
.... R:dr 51,000. — —
864 st. sistnämndeHypotkeks
förenings
4i procents
dito dito . „ 854,25o. — —
905,200. — —
86 st. Nya Trollhätte Kanal-Bolags 5 procents
obligationer å tillsammans
.... R:dr 43>ooo. — «—
100 st. samma Bolags 4 procents
dito dito . . „ 100,000. — — /0
143,00©: — —
S:a 2,468 st. obligationer å ett sammanräknadt kapi- I 2 3g-.>33. jg
talbelopp af R:dr i ’ •
hvaraf 5 procents obligationer utgjorde
R:dr 94,000: — —•
4|procents
dito . „ 854,25o: —• —
4 procents
dito . „ i,4i9,o33: 16. —
R;dr 2,367,283: 16. —■
Det vid förräntandet af Riksgälds-Kontorets kontanta medel utgifna
och i 1843 års Revisions-berättelse omförmälda lån å 3,000 R:dr
har i början af år 1844 blifvit återbetaldt. Likaså bar det Rikets Ständers
Bank, i Oktober månad 1842, mot 4 procents ränta meddelade och
i samma Berättelse uppgifna lån å 600,000 R:dr, hvilket under innevarande
år å Riksgälds-Kontorets sida uppsagts, vid förfallotiden för den
derför afgifna skuldförbindelse blifvit återbetaldt. Till följd af Rikets
sednast församlade Ständers härom fattade beslut, har Banken återbekommit
de, såsom hypotlrek för ett annat lån å 543,760 R:dr mot 5
procents ränta, till Riksgälds-Kontoret aflemnade, Banken tillhöriga och
af Armeens Ackords-amorteringsfond utgifna obligationer. Sedan den för
sistberörde lån, hvarför räntan, enligt Rikets Ständers beslut, jemväl
skulle utgå efter 4 procent, utfärdade nya förbindelse blifvit af Banken
uppsagd, har densamma, under loppet af sednast förflutna månad,
infriats genom verkställd återbetalning af lånets hela kapitalbelopp samt
- 43 -
erläggande af den derå, efter den nya förbindelsens utgifvande, upplupna
ränta.
Riksgälds-Kontorets inkomst genom influtna räntor för uppköpta,
obligationer och i låneväg tills vidare förräntade medel liar utgjort;
under år i843  R;dr 140,527; 32. 4.
„ 1844  ,, 158,808: 36. —
första hälften af år 1845
„ 65,726: 35. \
Tillsammans R:dr 365,o63: 7. 8.
Sedan Rikets Ständer, genom 207 §. i Riksgälds-Kontorets nu gäl-Försiil.iningenaf
lande Reglemente, förordnat, att det af Kongl. Sundhets-Kollegium till- Kon8>- Sundf
orene begagnade samt efter 1840 och 1841 års Riksdag till RiksgäldsKontoret
öfverlemnade hus borde försäljas på det sätt, Fullmäktige pröfvade
för det allmänna mest fördelaktigt och ändamålsenligt; så hafva
Fullmäktige, under den 6 sistlidne Augusti, beslutat, att denna försäljning
skulle verkställas å offentlig auktion, hvilken borde hållas inför Fullmäktige
den 15:de påföljde Oktober, hvarförinnan förseglade skriftliga
köpeanbud skulle kunna till Fullmäktiges Expedition inlemnas, hvilka anbud
komrae att öppnas vid auktionens början.
Revisorerne, enligt hvilkas åsigt någon erinran icke kan skäligen
göras emot ifrågavarande försäljnings verkställande medelst offentlig, inför
Fullmäktige hållen auktion, hafva deremot funnit anmärkningsvärdt,
att Fullmäktige på samma gång, som de rätteligen ansett ändamålsenligt
att bereda hugade köpare tillfälle att före auktionsdagen aflemna förseglade
anbud, vidtagit det ovanliga och särdeles för säljaren ofördelaktiga
beslut, att de inkomna anbuden vid auktionens början skulle öppnas, hvarigenom
det åsyftade ändamålet med dessa anbuds infordrande och afgifvande
måste helt och hållet förfelas, och hvilket beslut sannolikt var orsaken,
att något skriftligt köpeanbud icke erhölls.
Vidkommande de af Fullmäktige, enligt Auktions-kungörelsen, fastställda
betalningsvillkor, till följd hvaraf, genast vid auktionen skulle af köparen
erläggas 3ooo R:dr och vid egendomens tillträdande 5,000 R:dr, för
hvilken sistnämnde summa antaglig säkerhet jemväl vid auktionen borde
ställas, hvarförutan sedermera skulle för återstoden aflemnas köpeskillingsreverser
med 5 procents ränta och 6 månaders uppsägningstid, hvilka reverser
borde vara försedda med ytterligare säkerhet, derest sådan af Fullmäktige
äskades; så hafva dessa villkor förekommit Revisorerne väl stränga
och således äfven i sin mån bidragande dertill, att köpesumman för huset
endast uppgick till det mindré betydliga belopp, eller 16,000 R:dr, hvarför
44 -
enligt Revisorerne meddelad underrättelse, meranämnde hus, vid den anställda
auktionen, blifvit till Stockholms Stads Drätsel-Kommission fdrsåldt.
Inköpandet af På grund af den, genom Rikets Ständers Stats-Utskott, Fullmäktige
Hofflarskaiken nieddelade authorisation och Lill fullgörande af Rikets Ständers härom fatfu
a" er ”tolp el ta(^e beslut, hafva Fullmäktige, efter infordandet och mottagandet af de i
sterbhus-delä-sådant afseende erforderliga handlingar, under den i3:de nästlidne Sepgares
hus. tember, afslutat köpet om det framlidne Hof-Marskalken Friherre G.
Ridderstolpes sterbhusdelägare dä tillhöriga och vid Skeppsbron samt
Slottsbacken här i hufvudstaden belägna hus, emot den derför äskade
och af Rikets Ständer beviljade köpesumma af 100,000 R:dr; varande, till
upplysning om beskaffenheten al detta hus samt alla dertill hörande och
under köpet inbegripna väggfasta möbler samt öfriga effekter, en omständlig
beskrifning häröfver upprättad och det afslutade köpekontraktet
bifogad.
Enär Kongl. Majit, enligt Dess nådiga Bref af den 18 Juni innevarande
år, till lokal för Riks-Arkivet samt, i mån af utrymme och behof,
till förvarande af Kongl. Witter hets-, Historie- och Anliqvitets-Akademiens
samlingar, antagit förenämnde hus, i stället för det härtill vid
1840 och 1841 års Riksdag anvisade och af Riksgälds-Konloret nu begagnade,
fordna HessensLeinska huset, har, efter hvad Revisorerne inhemtat,
förstberörde hus på den af Rikets Ständer bestämda tillträdesdag, den
usta sisth Oktober, af Kongl. Öfver-Intendents-Embetet, å Kongl. Majits
och Kronans vägnar, blifvit emottaget.
Som, vid uppgörandet af omförmälda köpekontrakt, fråga hos Fullmäktige
uppstått, angående skyldigheten för säljarne att ersätta värdet å
några, i försäljningsanbudet icke undantagna, trumeauer, hvilka under
sisth sommar blifvit försålda och borttagna från de rum i huset, der de
varit uppsatta, men hvilken ersättningsskyldighet säljarens ombud bestridt,
på den grund, att dessa trumeauer icke voro i beskrifningen öfver
huset upptagna och således icke under köpet inbegripna; så och med
anledning af bemälte ombuds derom gjorda hemställan, har denna fråga af
Fullmäktige blifvit Revisorerne särskilt underställd, med begäran, att
Revisorerne måtte angående densamma meddela sitt yttrande. Men vid
tagen kännedom om hvad i afseende på nyssberörde ersättningsskyldighet
förekommit, hafva Revisorerne funnit frågan härom vara af så tvistig beskaffenhet,
att den hvarken borde eller kunde tillhöra Revisorernes afgörande;
hvadan Revisorerne ansett samma fråga böra i laga domstols
-
— 45 —
väg pröfvas och afgöras; hvilken åsigt Revisorerne, genom allåtet svar,
gifvit Fullmäktige tillkänna.
Enligt Fullmäktiges protokoll för den 6 sistlidne Mars, hafva Fullmäktige
af Borgare- och Bonde-Stånden ansett det vara emot grundlagen
stridande, att Herr Öfver Hof-Predikanten Doktor Heurlin vore Full
mäktig i Riksgälds-Kontoret, hvarföre de reserverat sig emot alla sådana
beslut, som kunde göras gällande på grund af så knapp pluralitet,
att den tillkommit genom Herr Öfver-Hof-Predikantens votum; Och som,
detta förhållande synes förtjena uppmärksamhet af Rikets Ständer, för undanrödjande
af grundlagens olika tydning i detta hänseende, hafva Revisorerne
trott sig böra ärendet vördsamt anmäla.
Revisorerne hafva, med ledning af deröfver upprättade förteckningar,
inventerat alla Riksgälds-Kontorets låne- och säkerhets- m. fl. vigtiga
handlingar, hvilka förvaras dels under Fullmäktiges egen och dels
under Kommissariatets vård; hvarvid samtliga dessa handlingar befunnits
i god ordning samt behörigen vårdade, hvadan någon anledning till anmärkning
i sådant hänseende icke förekommit. Revisorerne hafva dock
fästat sin uppmärksamhet dervid, att den af Kongl. Kommerse-Kollegium
till Riksgälds-Kontoret afgifna förbindelsen för de å krediti vet lill
Ull-Diskontens förstärkning lyftade medel är mer än io år gammal. Enligt
hvad Revisorerne af Fullmäktiges protokoller inhemtat, hafva väl
Fullmäktige redan år 184 i affordrat Kongl. Kommerse-Kollegium enny,
sedermera också aflemnad, förbindelse för besagde kreditiv; men hvilken
icke kunnat af Fullmäktige godkännas med den lydelse, densamma blifvit
af Kongl. Kollegium utfärdad, såsom icke fullt öfverensstämmande
nied Rikets Ständers då gällande beslut rörande beräkningen af räntan
å kreditiv-medlen; af hvilken orsak samma förbindelse är till Kongl. Kommerse-Kollegium
återställd.—Med afseende å den nuvarande förbindelsens
ålder och de sedan densammas utfärdande beslutade väsendtliga
förändringar i ränte-villkoren och öfriga föreskrifter för omförmälda kreditiv,
anse likväl Revisorerne, att en ny förbindelse för detsamma bör
anskaffas.
Af den Berättelse, Revisorerne emottagit från Riksgälds-Kontorets
Ombudsman, och hvaruti han redovisat för sina tjensteåtgärder sedan
Öfver-HofPredikanten
Doktor Hcurlins
val till
Fullmäktig.
Verkställda
inventeringar.
RiksgäldsKontorets
rät
-
46 -
tegångs- och början af sistförflutna Riksdag, hafva Revisorerne funnit, att Kontorets
utsoknings- rät-{- och talan i detsamma rörande rättegångs- och utsöknings-ärender
“render, blifvit vederbörligen iakttagen.
utredningen af De vid utredningen af Götha Kanal-Bolags och Malmö f. d. DiskonGötha
Kanal- ier förda och i Riksgälds-Kontorets Revisions-Rontor utan anmärkning
Malnfö~f°d'1 reviderade räkenskaper för åren i843 och 1844 hafva, under den deraf
Diskontinrätt- nu verkställda granskning, ej heller föranledt någon erinran å Revisoningar.
rernes sida. Beträffande särskilt Götha Kanal-Bolags f. d. Diskont, så
hafva Revisorerne af dessa räkenskaper inhemtat, att, med undantag af
en inom linien upptagen post å 628 R:dr i4 sk., sistnämnde Diskonts
skulder vid i843 års början uppgingo till . . R:dr 913,988: 4- 6.
samt att denna skuldsumma under samma och nästpåföljde
år endast blifvit minskad med . . . . „ 7: 5. 3.
så att den vid 1844 &rs s^ut utgjorde . . . R:dr 913,980: 47* 3.
hvaraf den återstående skulden till Rikets Ständers
Bank för dess försträckningar, till infriande af Diskontens,
vid utredningens början, bland allmänheten utelöpande
obligationer och andra skulder, belöpte sig till „ 913,909: 39. 11.
samt det öfriga skuldbeloppet R:dr 71: 7. /{■
bestod af ännu utelöpande assignationer och attester å Diskont-utredningens
räkning i Banken.
Götha Kanal-Bolags f. d. Diskonts bokförda tillgångar vid början
af år i843  R:dr 123,749: 27. 9.
hafva sedermera minskats genom
a) verkställda afskrifningar, jemlikt Fullmäktiges
och i843 års Revisorers meddelade och på 200
§. i Riksgälds-Kontorets då gällande Reglemente
grundade beslut, .... R:dr 35,409: 41* 4-
och U) genom bestridda utgifter för
aflönandet af den vid Diskont-utredningen
anställda Räkenskapsförare
samt kontors-expenser „ 3o8: 21. 11.
35,718: 15. 3.
hvadan dessa tillgångar, vid slutet år 1844» endast utgjorde
R:dr 88,o3i; 12. 6.
nemligen:
47 —
återstående fordringar för utgifna Diskontlån, derå upplupna
öfverräntor oberäknade, R:dr 72,875: 18. 3.
särskild fordran af förre Handlanden
P. W. Bergs konkursmassa . . „ i3,4o3: 32. —
oredovisade förskotter till rättegångskostnader
och kontors-expenser „ 134; 18. 9
samt innestående behållning å Diskontutredningens
räkning i Rikets Ständers
Bank „ 1,617: 3g. 6.
R:dr 88,o3i: 12. 6.
Vid jemförelse mellan Götha Kanal-Bolags f. d. Diskonts återstående
skulder och tillgångar vid nästlidet års slut, visar sig, att skulderna då
öfverstego tillgångarne med 825,g49 R;(lr 34 sk. g rst.
Under de 2:ne sednast förflutna åren, hafva icke några medel vid
meranämnde Diskonts utredning influtit; hvaremot för utredningens fortsättande,
under samma år, utbetalts:
arfvode till Räkenskapsföraren R:dr 28g: 24. 8.
förskott till kostnader för fullföljandet af en rättegång,
hvilken det icke ålegat Diskont-ombudet
att på egen bekostnad utföra,
133: 16. —
kontorsexpenser „ 20: — —
eller tillsammans R:dr 442: 4°- 8.
Å de i Malmö f. d. Diskonts räkenskaper, vid 1843 års början, upptagna
skulder R:dr 43o,g44: 8.
har under den sedermera förflutna tiden endast ett
belopp af
3: 8. 6.
blifvit afbetaldt; hvarefter dessa skulder, enligt Diskontens
hufvudbok för år 1844» utgjordes af:
skuld till Rikets Ständers Bank för derifrån erhållna
förskotter för denna Diskonts utredning
R:dr 43o,248: 38. 4-
utelöpande attester öfver insatta medel
å Diskont-utredningens förra
depositions-räkning i Riksgälds
Kontoret
38: 1 g. 10,
samt särskild skuld, härledande sig
från en verkställd liqvid, . . 654: 8. —
43o,94i: 18. 2.
- 48
hvarförutan inom linien i räkenskaperna voro såsom skulder upptagna:
aktiekapitalet 100,000 Ralr och böter för öfverassigneringar 40 R:dr sk.
Den under åren 1843 och 1844 inträffade minskning, 46,089 R:dr
19 sk. 9 rst., uti Malmö f. d. Diskonts bokförda tillgångar, hvilka vid
förstberörde års början utgjorde R:dr 676,017: 16, 10.
har uppkommit genom verkställd afskrifning af a:ne Diskontlån,
enligtFullmäktiges och Rikets Ständers Revisorers
sammanstämmande beslut, R:dr 48,967: t. 3.
samt skedd afbetalning å ett dylikt
lån  7: 5.
och minskad behållning å Diskontutredningens
räkning i Rikets Ständers
Bank  90: 29.
Tillsammans R:dr 46,064: 35. 3.
hvarifrån dock bör afräknas en, under
samma tid, tillkommen fordran
för oredovisadt förskott till kontorsexpenser
5: i5. 6.
46,059: 19. 9.
Nu ifrågavarande Diskonts härefter återstående
tillgångar vid 1844 ^rs slut bestodo af:
a) kapital-fordringar för meddelade Diskontlån
R:dr 237,931: 12. 6.
b) fordringar i anledning af de
s. k. kassaskulderna . . „ 379,574: 8. 6.
c) dito för de af förra DiskontDirektion
utgifna, fastän i räkenskaperna
icke uppförda, assignationer
på Rikets Ständers
Bank
11,660: — —
d) behållning å Diskont-utredningens
Bankoräkning . „ 787: 8. 7.
e) ofvanberörde förskotts-fordran 5: i5. 6.
' 629,957: 45. 1.
hvilken summa med R:dr 199,016: 26. 11.
öfversteg Diskontens skulder vid samma tid.
— 49 -
Utgifterna vid Malmö f. d. Diskonts utredning under meranämnde
a:ne år hafva uppgått till 97 R:dr 34 sk., hvaraf arfvodet för
Räkenskapsföraren utgjort 83 R:dr 34 sk. och kontors-expenser i5 R:dr.
Inkomsterna under samma år hafva deremot inskränkt sig till redan omförmälda,
med 7 R:dr 5 sk. verkställda, afbetalning å ett diskont-lån.
Uti Götha Kanal-Bolags och Malmö f. d. Diskonters här ofvan
uppgifna skulder till Rikets Ständers Bank, utgörande tillsammans för
begge Diskonterna 1,344»158 R:dr 3o sk. 3 rst., äro icke inberäknade de
krediti v-summor, som för utrednings-kostnadernas bestridande blifvit af Banken
afsatta å Diskont-utredningens dervarande räkningar, med 10,000 R:dr
för utredningen af Götha Kanal-Diskont samt med 5ooo R:dr för Malmö
Diskonts utredning; varande ej heller dessa , hittills obegagnade, kreditivsummor
upptagna bland Diskonternas tillgångar.
I öfverensstämmelse med stadgandet uti 202 §. af Riksgälds- Beslutade afKontorets
nu gällande Reglemente, hafva Fullmäktige, efter anställd skrifningar.
granskning af härvid förekommande förhållanden, för sin del beslutat och
derefter underställt nu församlade Revisorers vidare bepröfvande ifrågaställda
afskrifningar af ej allenast 26 st., i Götha Kanal-Bolags f. d. Diskonts räkenskaper
för närvarande uppförda, så kallade diskont-lån å ett ännu
obetaldt kapitalbelopp af 16,020 R:dr 38 sk. 2 rst., utan ock en särskild,
samma Diskont tillhörande, räntefordran för ett till kapitalet redan
liqvideradt dylikt lån. Likaledes hafva Fullmäktige underställt Revisorerne
ett af Fullmäktige, på grund af åberopade stadgande, jemväl fattadt
beslut, angående afskrifning af Malmö f. d. Diskonts återstående
fordringar för 6 st., äfven till deras kapital-belopp betalda, diskont-lån.
Och som Revisorerne af de upplysningar, hvilka i afseende på hvar och
en af dessa, till afskrifning föreslagna, fordringar blifvit meddelade, funnit,
att någon ytterligare liqvid för desamma, efter all sannolikhet, icke
är att förvänta; så hafva Revisorerne, äfven för sin del, med stöd af
omförmälda reglementariska stadgande, medgifvit samtliga ifrågavarande
kapital- och räntefordringars afskrifvande; hvarom Fullmäktige blifvit
särskilt underrättade. — Genom verkställigheten af de sålunda beslutade
afskrifningar, kommer ofvan anförda belopp af Götha Kanal-Bolags
f. d. Diskonts bokförda fordringar för utgifna diskont-lån att nedsättas
till 56,854 R;tlr sk- 1 rst.
Revisorerne, som äfvenledes genomläst de hos Fullmäktige, sedan Protokollerna
sista Riksdags början till och med den i3 nasti. September, förda sär- rörande Di
skilda
protokoller öfver Diskont-utredningen rörande ärender, hafva skont-utlSll~
r J o •» mngcn.
7
Ingifven besvärsskrift.
Decharge.
— 5o —
icke funnit något att erinra emot de i samma protokoller antecknade åtgärder
och beslut.
På sätt Revisorerne af dessa protokoller erfarit, har, med
anledning af Kongl. Kungörelsen den 24 Oktober 1844» angående
en till innevarande års slut fastställd preskriptionstid för anmälandet af
sådana fordrings-anspråk emot Riksgälds-Kontorets Styrelse, hvilka kunde
härleda sig från dess befattning med f. d. Filial-Diskonternas utredning,
endast ett enda dylikt anspråk hittills blifvit anmäldt och af Fullmäktige
godkändt, varande den sålunda anmälda fordringens belopp, i5R:dr
16 sk., redan godtgjordt; hvarförutan, under åbeopande af högstberörde
Kongl. Kungörelse, 2:ne aktiebref å tillsammans 10 aktier i Malmö Diskontverk
blifvit hos Fullmäktige företedda.
Under Revisorernes sammanvaro, har Grosshandlaren C. J. Dimberg,
i egenskap af ombud för de inom Sverige boende arfvingarne efter
utrikes aflidne Sjökapitenen och Plantage-ägaren Jonas Bernsson Lambert,
till Revisorerne ingifvit en skrift, angående erhållandet af, enligt
hans förmenande, i Riksgälds-Kontorets Arkiv befintliga upplysningar om
Lamberts efterlemnade qvarlåtenskap; i anledning hvaraf Revisorerne
meddelat det beslut, som det till Dimberg expedierade utdrag af Revisorernes
protokoll innehåller.
Slutligen och enär Revisorerne funnit, att Fullmäktige i RiksgäldsKontoret,
med undantag af hvad här ofvan anmärkt blifvit, vid alla sina
åtgärder, med fullkomligt nit och ospard möda uppfyllt de af Rikets
Ständer dem lemnade föreskrifter, tillstyrka Revisorerne, att Fullmäktige
mä erhålla decharge för den tid, hvilken den nu fulländade granskningen
omfattat.
Reservationer. De emot några af förestående yttranden anmälda reservationer äro
i Revisorernes protokoll intagna.
— 5 j —
För alla i denna Berättelse förekommande ziffer-uppgifter an- Ziffer-uppgifsvarar
den Sekreterare, sorn under granskningen af Riksgälds-Kontorets terförvaltning
och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Stockholm den i3 December 1845.
På Högloft. Ridderskapets och Adelns vägnar:
CARL ÅKERHJELM. CARL LAGERFELT. KANTZOW.
FR. C. STUART. O. PH. OXEHUFVUD. J. F. EHRENSTAM.
På Högvördiga Preste-Ståndets vägnar:
CARL FR. BJÖRKMAN. N. J. EKDAHL. J. H. WALLMAN.
BERNH. STABECK. J. D. GELLERSTEDT. ISAK NORSTRÖM.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
REINH. REUSEL. L. W^RN. C. M. LUNDSTEDT.
C. C. HÖRNSTEIN. F. LAKE. J. F. GRÅÅ.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
J. J. RUTBERG. N. STRINDLUND. D. ANDERSSON.
JONAS JOHANSSON. M. MÅNSSON. L. GEZELIUS.
C. G. Stuart
-
-
Bil. Lit. C. till Rikets Ständers , ur 1845, församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Verket.
Sammandrag' öfver de af Riksgälds-Kontoret intill den 15 Augusti 1845 bestridda omkostnader för 1844 och 1845 års Riksdag.
För Höglofliga Ridderskapet och Adeln .......
Högvördiga Preste-Ståndet
Vällofliga Borgare-Ståndet
Hedervärda Bonde-Ståndet
Höglofliga Konstitutions-Utskottet
Stats-Utskottet .■ . .
Bevillnings-Utskottet.
Banko-Utskottet ....
Lag-Utskottet
Allmännna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet.
Expeditions-Utskottet
»
tt
»
tt
tt
tt
»
tt
tt
tt
tt
tt
tt
»
Allmänna Omkostnader
Representa
tions-kostnader.
1 Månadsarfvoden
och Dagtraktamenten.
4.180
4.180
4.180
4.180
Tryckningsoch
Häftningskostnader.
Klubb-kost
nader.
Diverse
Utgifter.
Summa
22,116
12
10
2,283
23
6
3,683
2
3
3,074
25
—
35,337
46
6
13,718
39
2
3,041
16
7
1,544
36
6
253
44
—
22,739
23
2
16,762
12
1
2,443
17
4
1,381
17
4
302
27
—
25,070
8
3
22,173
2
6
3,180
14
—
1,866
46
—
266
8
—
31,667
5
—
4,868
9
4
—
—
—.
—
146
8
—
5,014
17
4
12,718
6
8
501
20
—
13,219
26
8
6,361
45
9
—
—
—
—
608
2
—.
6,969
47
9
6,199
39
9
—■
—
—
—
152
12
—
6,352
3
9
4,866
29
8
—
—
—
—
179
36
—
5,046
17
8
7,867
15
2
—
—
—
■—
163
28
.—.
8,030
43
2
14,250
43
4
34,534
22
—
—
—
122
1
—.
48,907
18
4
—
—
—
—
—
—
11,182
36
8
14,182
36
8
Summa R:dr | 16,722126110| 131,9031161 3j 45,482145| 5J 8,4761 6| 1| 16,9531 7| 8|219,538j 6| 3
Stockholm den 13 December 1845.
C. Gr. Sinart.
Anmärkning. Kostnaderna för eklärering och eldning af Riddarhus-salen och Riddarhus-Kansliets rum samt derstädes verkställda reparations-arbeten äro upptagna bland de för Ridderskapet och
Adeln utförda diverse utgifter; hvaremot enahanda kostnader för de öfriga Riks-Stånden finnas inberäknade under rubriken allmänna omkostnader.
Bil. Lit. A. till Rikets Ständers år 1845 församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Verket.
Uppgift på de i Riksgälds-Kontorets Räkenskaper balanserade Skulder samt Tillgångar och Fordringar vid slutet af åren 1842 och 1844.
Skulder.
Räntebärande:
Riksgälds-Kontorets Obligationer med 5 proc. ränta, hvilka, i anseende till deras ordalydelse, icke kunnat
å Kontorets sida uppsägas, . .
Dito med 4 proc. ränta, utfärdade till Rikets Ständers Bank eller dess ordres, att årligen, lill ett antal af
22 st. å 4,000 R:dr hvardera eller å ett sammanräknadt kapital-belopp af 88,000 R:dr, infrias,
Insatt Fond till säkerhet för Götha Kanals framtida underhållande, emot 5 proc. ränta,
lunestående medel för ännu icke fulländade hamnbyggnadsarbeten vid samma Kanal, emot dito, . . .
Beviljad och afsatt Fond för Södertelje Kanals underhållande, emot dito,
Dito dito för ombyggnaden af Strömsholms Kanal och Slussverk, hvartill årligen, under 15 års tid från och
med 1842, skall af Riksgälds-Kontoret utbetalas ett anslag af 50,000 R:dr; bestående den härtill
afsatta fond utaf Bruksägares Hvpotheks-kassas 4 proc. obligationer,
= 4,398,618:  4,152,618: = = .
Ränfefria:
Riksgälds-Kontorets till inlösen förfallna 5 proc. Obligationer, med derå till förfallodagarne upplupen
ränta,
Dito dito med dito; utfärdade för Svenska medborgares erkända fordringar hos Franska Regeringen, . .
Dito 4) proc. Obligation med dito. (Denna obligation är inlöst under år 1843)
öuttaget belopp af anslaget till Statsbehof v ens fyllande,
Aflemnad Fond för Hjelmare Kanals och Slussverks framtida underhållande,
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummer-Lotteri-Inrättningens upplösning, till Riksgälds-Kontoret öf
verlemnade
s. k. Brudgåfvofond,
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser för den inställda 1144:dc dragningen vid nämnde Lotteri
Inrättning,
Upplupen, outtagen ränta å de, år 1750, för tillskott till Trollhätte Slussverks byggnad utfärdade obligationer,
Dito dito å RiksgäldsKontorets ännu räntebärande 5 proc. obligationer,
Dito å Bruksägares Hypotheks-Kassas, till fond för Strömsholms Kanals och Slussverks ombyggnad anvisade,
obligationer,
Vederbörande redogörares fordran för bestridda expenser vid Rikets Ständers Justitie-Ombudsmans Expedition.
(Godtgjord under år 1843)
= 1,571,677: 18. 5. == 77,801: 7. 9. =
Deponerade Medel:
Levererad lösen för såld ekeskog, afsatt för att, i mån af behof, användas till kostnader för ekplanterings
skogars
anläggning och underhållande,
Lösningssumman för 5 st., till inlösen icke företedde aktier i Strömsholms gamla Kanal-Bolag, jemte in
nestående
utdelning å samma aktier,
= 180,990: 4. 5. — 181,462: 5. — =
Vid
1843 års slut.
6,750 — —
1,696,000
93,926
1,942
30,000
570,000
3,760
559
141
1,505.050
17,364
26,002
159
5,155
13,300
183
180,622
367
38
20
34
18
18
36
44
18
34
Vid
1844 års slut.
6,750
3,520,000
93,926
1,942
30,000
500,000
3,760
559
Tillgångar och Fordringar utöfver Sladder
Vid 1842 års slut.
Summa R:dr
Vid 1814 års slut.
Inom linien upptagna Skulder:
Till Hikets ständers Bank, för derstädes al Riksgälds-Kontoret, emot
diskontvillkor och 2 proc. ränta, till 1823 års slut, begagnade
förskotter. (Förd inom linien, enligt Rikets Ständers beslut
vid nyssnämnde års Riksdag)
De för tillskott till Trollhätte Slussverks byggnad, år 1750, utfärdade
obligationer eller s. k. Trollhätte Slussverks Lottsedlar,
hvarför 12 proc. årligen af Riksgälds-Kontoret erläggas,
deraf dock 3 proc. innehållas såsom bevillning. (Dessa
obligationers kapital-belopp fördt inom linien, enligt Rikets
Ständers beslut vid 1840 och 1841 års Riksdag) . . .
Det. enligt 1779 års Riksdags-beslut, till hemgift åt dåvarande Hertigen
af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, anslagna
kapital med 5 proc. ränta. (Fördt inom linien enligt d:o d:o)
Återstoden af ett, i början af 1790:talet upptaget, Lifräntc-lån emot
8) proc. årligen,
Den af Lappmarks Ecklesiastikverk, emot 5 proc. ränta, till Riksgälds-Kontoret
öfverlemnade fond. (Dito dtio) ....
4,014,852: 16. 3. 4,014,852: 16. 3.
32,833: L6. —
100,000: — —
3,916: 32. —
67,184: 37. 2.
32,833: 16. -
100,000: — -  3,946: 32. —
67,184: 37. 2
Summa R:dr 4,218,787: 5.
Utelöpande Kreditsedlar eller så kallade Riks g ulds s edlar, motsvarande i Bankomynt,
Dito Koppar skiljemynts-Poletter, dito. . ,
4,218,787: 5. 5.
1,118,488
7,269,773
322,582
75,601
19,144
24,035
159
5,485
156
24,500
181,094
367
2 10
26 8
16
Summa K:dr (7,667,959143
10
2,439,298 9
6,851,179
286,656
75,145
22
22
2|7,212,9öij 3
T il l g än
F ordringa r.
af
ar och
Fastighet:
Den af Riksgälds-Kontoret begagnade Egendom, beräknad efter dess brandförsäkringsvärde,
Fordringar för meddelade Fan under längre tid eller för vissa bestämda
föremål:
Lån af f. d. Hingst-Premie-Kassan, emot 6 proc. ränta och inteckning i Kronans egendom Marieberg, .
Dito af f. d. Lappmarks Ecklesiastik-Fotulen, till Uddevalla Stads- och Bäfve Landtförsamling, emot samma
ränta,
Dito till Staden Ystad å ett ursprungligt belopp af 20.000 R:dr, för verkställande af arbeten i dervarande
hamn, emot 2 proc. årlig kapital-afbetalning och 3 proc. ränta. (Beviljadt vid 1823 års
Riksdag)
Dito till Upsala Akademi å dito af 50,000 R:dr, för Bibliotheksbyggnaden, emot dito (Dito)
Dito till Staden Jönköping å dito af 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden derstädes, emot årlig inbetalning af 10
proc., deraf för kapital-återstoden beräknas 5 proc. ränta. (Lånets återstående kapital-belopp
betaldt under år 1844)
Dito till Staden Norrköping å dito af 200,000 R:dr, för Stadens återuppbyggande efter 1822 års eldsvåda,
emot dito af 6 proc., hvaraf beräknas 3 proc. ränta för återstående kapitalbeloppet, . . . .
Dito till Staden Borås å dito af 100,000 R:dr, för dito efter 1S22 och 1827 års eldsvådor, emot dito dito . .
Dito till samma Stad å dito äf 85,000 R:dr, för dito efter sistnämnde års eldsvåda; hvilket låns vid slutet
af år 1840 återstående belopp, enligt Rikets Ständers vid 1840 och 1841 års Riksdag fattade
beslut, får på det sätt liqvideras, att räntan derefter utgöres med 4 proc. samt att 2 proc. å
kapitalet årligen afbetalas, . . .
Dito till Staden Wenersborg å dito af 150,000 R:dr,för dito efter 1834 års eldsvåda: för hvilket lån den
lindring i betalningsvillkoren, vid 1840 och 1841 års Riksdag, medgafs, att Stadens skuld vid
1840 års slut får godtgöras med 6 proc. årligen af den ursprungliga lånesumman, hvarvid skall
beräknas 4 proc. ränta för det oguldna beloppet,
Dito till Staden Öregrund å dito af 5,000 li:dr, för åter uppförande af Stadens år 1829 nedbrunna allmänna
byggnader; skolande detta lån, som är räntefritt, återbetalas med ^ydel årligen, . . . .
Dito till Staden Wexiö, för dito efter 1838 års eldsvåda, emot inbetalning af 6 proc. årligen, hvaraf 4
proc. ränta för det återstående lånebeloppet borde beräknas samt räntan utgå från den 1 Juli 1843,
men kapital-afbetalningen först från samma dag 1846. (Å detta lån afbetaldes 79,400 R:dr genom
den år 1843 från Städernas Allmänna Brandstods-Bolag utbekomna brandskadeersält
ning)
Dito till Staden Söderhamn å 12,000 R:dr, för Stadens nya reglering och dess allmänna byggnaders uppförande
efter den derstädes år 1835 inträffade eldsvåda; å hvilket lånebelopp årligen inbetalas
7 proc., deraf såsom ränta beräknas 4 proc. å kapital-återstoden,
Dito till Stockholms Stad, för bildande och underhållande af en Pantlåne-Inrätlning; börande för detta
lån, som den 1 Juni 1847 förfaller till betalning, erläggas 3 pioc. årlig ränta,
Dito till Förvaltningen af Sjö-Ärenderna å 120,000 R:dr, för Fyr- och liåk-lnrättningarnes förbättrande,
emot årlig inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk., hvaraf räntan godtgöres efter 4) proc., ....
Dito till Staden Malmö, för dervarande hamns förbättrande, emot 10 proc. årlig kapital-afbetalning samt
3 proc. ränta,
Dito till Staden Linköping, för hamnbyggnaden derstädes, emot årlig inbetalning af 5 proc. å det ursprungliga
kapital-beloppet 20,000 R:dr, af hvilken inbetalning 3 proc. ränta för den återstående
låne-summan godtgöres
Dito till Staden Cimbritshamn, för dito, emot en år 1848 vidtagande inbefalnings-skvldighet af 5 proc. årligen
å den ursprungliga låne-summan, hvarvid 3 proc. ränta för kapital-återstoden beräknas,
Dito till Staden Warberg, för fullbordandet af dervarande hamn-anläggning, emot enahanda år 1849 vidtagande
årliga inbetalnings-skyldighet och ränteberäkning,
Dito till strandägarne omkring sjön Tåkern i Östergöthland, för sänkningen af nämnde sjö, emot samma,
.. år 1847 vidtagande dito
Dito till Öfverste-Löjtnanten G. A. Ennes, för aftappning af ett vattendränkt fält å egendomen Negelstena
i Tibble Socken af Upsala Län, emot dito dito,
Dito till Kapitenen J. A. Sundmark, för dito af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby Socken af samma Län,
emot dito dito,
Dito till deltagarne i upprensningen af vattendraget genom Mösa-, Rud- och Hesslinge-sjöar till Ekavik i Mälaren,
för beredande af aflopp för vattnet i Träsket Blackfjärden uti samma Län, emot dito dito,
Dito till dito för sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar uti Lislena socken af samma Län, emot år
1848 dito dito, . . ,
Dito till Kammarjunkar en J. von Engeström och Posessionaten J. F. Björkman, för utdikning af Södra
Wisjö mosse å Norunda Härads Allmänning i samma Län, emot dito dito,
Dito till delägarne i Bälinge mossar inom samma Län, för utdikning och aftappande af dessa mossar,
emot dito dito,
Dito till deltagarne i uttappningen af Sandby-sjön i Wesslands Socken af samma Län, emot dito dito,. .
Dito till Friherre Axel Hermelin och Löjtnanten H. Meurling, för sänkning af Säby-sjön i Norra Wedbo
Härad af Jönköpings Län, emot dito dito,
Dito till vederbörande jordägare invid Himble å i Halland, för samma ås upprensning, emot dito dito,. .
Dito till dito vid Tollereds å i nämnde Provins, för upprensning af denna å, emot dito dito, ....
Dito till deltagarne i sänkningen af sjön Östen uti Wadsbo Härad af Skaraborgs Län, emot dito dito, .
Dito till deltagarne i en kanal-anläggning vid Tida-ån i samma Härad och Län samt upprensningen
Sågströmmen i nämnde å, emot enahanda år 1848 vidtagande årliga betalnings-skyldighet och
ränteberäkning,
Dito till dito i upprensningen af sjön Lången och sänkningen af Kräftan i samma Härad och Län, emot
år 1849 dito „dito, . . . -
Dito till Friherre Fritz Åkerhjelm, för utdiknings-arbeten å Wårby egendom i Huddinge Socken af Stockholms
Län, emot dito dito,
Dito till jerdägarne omkring sjön Elen i Winstads och Westra Thorsås Socknar af Kronobergs Län, för nämnde
sjös aftappning, emot dito dito,
Dito till strandägarne vid sjön Widöstern på gränsen af Kronobergs och Jönköpings Län, för sänkningen af
samma sjö, emot dito dito,
Dito till dito vid sjön Nutaren i Barkeryds och Jersnäs Socknar af Jönköpings Län, för sänkning af nämnde
sjö samt Bruks- och Rekebo åarne, emot dito dito,
Dito lill deltagarne i rensningen af Storån i Svartarps och Lekaryds Socknar af samma Län, emot dito dito.,
Dito till delägarne i Kråkerums fy i Jemjö Socken af Blekinge Län, för utdikning deraf, emot dito dito, .
Dito till Prosten P. Wallgren, för utdikning af Burge myr i Ekstads socken på Gottland, emot dito dlio,
Dito till Bruksugarne O. Forssell och E. Haggström, för utdikning af Svartbergs och Nybruks myrorna
i Säfvar socken af Westerbottens Län, emot dito dito,
Dito till Carlstads Stifts Domkapitel, för utvidgande af Läroverken inom nämnde Stad, emot 3 proc. årlig
kapital-afbetalning och 3 proc. ränta, sedan lånet, som utbetaldes i December 1841, under 5
år innehafts räntefritt,
Dito till Carlskrona Stads Pastorat, emot 5 proc. årlig inbetalning, deraf 3 proc. skola beräknas såsom
ränta å kapital-återstoden,
Dito till Kongl. Stals-Kontoret, för inlösande af de med åtskilliga Landshöfdinge-beställningar förenade
ackorder, emot inbetalning af 6 proc. årligen utaf de infriade ackordernas belopp, af hvilken
inbetalning 4 proc. ränta för den efter hvarje liqvid återstående lånesumma beräknas, . . .
= 1,143,582: 1. 6. — 1,103,933: 36. =
Fordringar, härledande sig1 från antingen Rikets Ständers meddelade
förordnanden eller inträffade särskilda förhållanden:
Hos Hjelmare-Kanal och Slussverks-Bolag, motsvarande beloppet af den bildade reparations-fonden för
nämnde Kanal- och Slussverk,
„ åtskilliga Kollektörer vid f. d. Nummer-Lotteri-Inrätlningen,
,, Lands-Kamreraren Selling för 2:ne förskingrade Brudgåfvovinster,
För bestridda kostnader vid utförande af målet, angående Värderingsmannen vid f. d, General-Assistans
Kontoret
aflidne Juveleraren S. J. Wessbergs balans (Godlgjorda år 1844)
I anledning af den, emot ställd säkerhet, beviljade förnyelsen af en för kommen Riksgäldssedel, ....
= 19,899: 30. 6. — 19,925: 22. 5. =
Mrrditiv-Fordringar:
För lyftade, men icke ersatta, medel å Kreditivet till kostnader i följd af cholera-farsoten
„ det begagnade beloppet af Kreditivet å 300,000 R:dr till lil l- D is k ont fond e n s förstärkning, emot 4 proc.
ränta, dock med afdrag af de med Diskontens lånerörelse förenade omkostnader,
„ dito af det räntefria Kreditivet å 100,000 R:dr till underlättande af Armtfens ackords-rcglering, . .
„ de under år 1844 lyftade summor ulaf det s. k. mindre Kreditivet, använda till understöd, med eller
utan återbetainings-skyIdighet, i anledning af 1843 års eldsvåda uti Wexiö,
De å särskild räkning i Rikets Ständers Bank afsatta medel, lill bildande af fond för det s. k. Stora Kreditivet,
= 295,214: 25. 4. — 604,132: — 6. =
Fordringar för förskottsvis utbetalda Anslag samt oredovisade eller
oersatta Förskotter:
Förskjutna anslag, att ersättas af den under nästföljande år inflytande allmänna bevillning,
För det under 1841 års statsfyllnads-summa inbegripna och räntan för Kongl. f. d. Kansli-Styrelsens
Handkassa motsvarande anslag till understöd vid vetenskapliga arbetens utgifvande. (Godt
gjordt
i sammanhang med öfverskotts-liqviden för sagde år)
Förskott till kostnader vid Chartce-Sigillatcc-hvitstämplingen, att ersättas af Kongl. Stats-Kontoret, . . .
Dito till brandförsäkrings-afgift för Riksgälds-Kontorets hus i Wenersborg,
Dito till s. k. Kontors-expenser vid Riksgälds-Kontoret,
Dito till dito vid Justitie-Ombudsmannens Expedition,
Dito till omkostnader vid Kor (stämpling en,
Dito vid Tidnings-stämplingen
Dito till utgifter vid Rikets Ständers hus, . ...
-
Dito till dito för 1840 och 1841 års Riksdag (Affördt såsom redovisadt i 1843 års räkenskaper) . . .
Dito till dito för sednast förfutna Riksdag, hvilket förskott kommer att i detta års räkenskaper afskrifvas,
sedan detsamma nu mera blifvit redovisadt,
= 2,083,942: 22. 1. — 1,798,958: 33. 1. =
Tills vidare förräntade Medel:
Genom uppköpta Obligationer:
Arméens Ackords-Amorterings-fonds emot 4 proc. ränta,
Bruksägares Hypothekskassas, emot dito,
Skånska Hypotheksföreningens, emot 5 proc. dito, . .
» „ „ „ 4) dito, . . .
„ „ „ „ 4 dito, . . .
R:dr 350,000:
753,777: 37. 4.
25,000: — —
202,000:
350,000:
»
»
n
»
557,700:
750,222: 10. 8.
51,000:
754,250:
Genom lån, mot 3 proc. ränta och hypothek af Arméens Ackords-Amorterings-fonds och Skånska Hypotheksföreningens
obligationer,
Genom ett särskildt län till Rikets Ständers Bank, emot 4 proc ränta,
= 2,874,527: 37. 4. — 3,256,922: 10. 8. =
Räntefordringar
Kontant Behållning
å Riksgälds-Kontorets räkning N:o 1 i R. St:s Bank (för Kontorets egentliga inkomster och utgifter)
Inom linien upptagna Tillgångar:
Rikets Ständers hus, beräknadt efter den derför af Riksgälds-Kontoret
betalda köpesumma. (Det bokförda värdet häraf upptaget
inom linien, enligt Rikets Ständers beslut vid 1840
och 1841 års Riksdag)
Det oersatta Förlag s-kapitalet till bedrifvande af lånerörelsen vid f. d.
General-Assistans-Kontoret. (Fördt inom linien, enl. dito dito)
Det obetalda beloppet af det vid 1828.—1830 års Riksdag beviljade
och sedermera begagnade Kreditiv till spanmåls
-
Vid 1842 års slut.
Summa K:dr
Vid 1844 års slut.
33,000: —
33,000:
40,423: 17. 11. 39,845: 32. 4.
undsättningar i
Den lyftade andelen utaf
missväxtår. (Dito dito) . . .
det, vid 1834 och 1835 års
Riksdag
800,000:
— 770,000:
anvisade s. k. Mindre Kreditiv, efter afdrag af den för
byggnadslånet till Staden Wexiö använda summa. (Dito dito) 565,000: •— -—- 585,000: — —
Det såsom kreditiv beviljade samt utbetalda anslaget för en vattenledning
till Carlskrona. (Dito dito)  83,333: 16. •— 83,333: 16. —
De på Kongl. Krigs-Kollegium år 1842 öfverlåtna fordringar hos Städerna
Malmö och Ystad för dem beviljade lån till statl- och
kasern-byggnaders uppförande, hvilka fordringar skulle användas
till anskaffande af stall- och magasinsbyggnader för
den i Ystad förlagda Squadron af Kronprinsens Husar-Regemente,
samt hvad dertill ej erfordras inbetalas till Riksg.Kont  37,176: 38. 1.
«l
Summa R:dr 1,521,756: 33. 11. 1,528,355: 38. 5.
luneslående Behållning ulaf den, genom Rikets Ständers Bank, afsatta fond åRiksgälds-Kontorets dervarande
räkning N:o 2, för inlösen af utelöpande Riksgälds-sedlar och Kopparskiljemynts-Poletter,
9*i! nnna K:dr
Stockholm den 13 December 1845.
Vid
4842 års slut
Vid
1844 års slut.
60,000
—
60,000
—
14,000
—
11,000
—
2,000
—
2,000
—
13,200
12,800
39,000
37,000
—
1,600
120,576
31
1
103,494
9
2
71,872
23
9
64,746
47
2
79,822
1
7
76,-583
9
7
145,541
45
1
139,262
11
3
4,250
—
—
3,750
—
—
100,000
—
—
20,600
—
—
11,640
—
—
10,876
10
9
100,000
—
—
100,000
—
—
110,545
28
—
101,631
41
11
50,000
—
—
40,000
—
—
19,600
—
—
18,777
8
9
—
—
25,000
—
—
—
—
20,000
—
—
20,000
—
—
20,0C0
—
—
1,433
16
—
1,433
16
—
3,500
—
—
3,500
—
—
4,000
—
—
4,000
—
—
—
—
4,000
—
—
—
—
3,500
—
—
—
—
2,058
6
_
—
—
3,000
—
—
—
—
3,664
—
—
4,533
L6
—
—
—
2,133
16
—
*
—
5,553
—
—
—
—
4,126
24
—
—
—
7,700
—
—
—
—
1,150
—
—
—
—
2,661
20
8
—-
—
2,590
—
—
.
—
—
2,650
12
8
—
—
6,366
32
—
—
—
900
—
—
—
—
3,700
—
—
—
—
1,500
—
—
8,000
—
—
8,000
—
—
12,000
—
—
11,691
12
1
151,000
—
—
143,000
—
—
17,364
18
19,144
10
9
2,139
16
3
647
43
8
—
—
66
32
—
329
12
3
mmm,
66
32
——
66
32
—
65,201
25
9
60,363
41
3
19,080
—
—
16,200
_
672
40
4
23,908
—
—
—
—
293,400
—
—
210,260
7
3
210,260
7
3
1,670,820
23
7
1,675,026
13
4
450
.
_
1,927
25
4
1,776
11
8
—
—
41
37
126
28
5
842
6
LO
—
—
290
40
8
100
—
—
100
—
42
40
11
541
24
8
1,072
10
4
1,082
13
7
385,133
11
6
—
—
4,269
26
117,257
29
4
1,680,777
37
4
2,113,172
LO
8
593,750
543,750
__
600,000
—
600,000
—
—
64,122
47
11
64,789
31
8
808,481
5
—
4,517
31
8
(2ö9,773
25
Ö
Ö,851,179
22
398,186
•
17
6
361,801
29
6
(7,667,959
43
2
7,212,981
3
6
C. G. Stuart.
Bil. Litt. B. till Rikets Ständers år 184-1 församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Ferket.
Sammandrag ur Riksgälds-Kontorets Räkenskaper, för år 1843 oell 1844, utvisande detta Verks Inkomster och Utgifter under nämnde år.
Inkomster:
Allmän Bevillning
Centonal-eigiil
Anmärkning s-medel
Godtgjordt Remisslage vid anmärknings- och indrifningsarfvodens utbetalande
Stämpel-afgift för Spelkort
Dito för Tidningar
= 2,053,443: 19. 11. = 2,063,764: 29. 8.
Sleatteköpe-skillingar
Lösen för å skattejorden växande Ekar
= 8,179: 3. 2. = 5,559: 26. 6.
Kapital-inbetalningar å under längre tid eller för vissa bestämda föremål beviljade
lån, häruti inberäknad afbetald köpeskilling för en af Riksgälds-Kontoret
försåld och för byggnadslån intecknad egendom i Wenersborg:
572 R:dr 36 sk., • . •
Räntor å dessa lån
=■ 150,637: 84. 3. = 66,717: 26. 1.
Återbetalning å det äldre Kreditivet för undsättningar i missväxtår ....
Dito å Kreditivet till kostnader för Cholerafarsoten
.
Dito å det till ullproduktionens befrämjande beviljade Kreditiv ....
Godtsjord ranta för de å sistnämnde Kreditiv lyftade medel
= 54,308: 39. 7. = 25,760: 7: 3.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel
Räntor å dylika medel '
= 736,366: 27. — = 514,475: 20. —
Ersättning af förskott till kostnader vid Chartce-Sigillatw-hvitstämplingen ■ ■
Dito af dito till kostnader för Justitie-O mbud smannens embetsresor
Dito af dito till brandförsäkrings-afgifter af egendomar, intecknade
för byggnadslån,
• • •
Dito af dito till lagsöknings kostnader i ett skuldfordringsmal
Dito af dito till kostnader för utförandet af rättegången angående en
balans vid t. d. General-Assistans-Kontoret
Afbetalning å samma balans
= 2,239: 45. 4. = 8,028: 41. 6.
Stats-Verkets behållna Öfverskotler och Besparingar för åren 1840,1841 och 1842
Besparingar å tvänne vid 1840 och 1841 års Riksdag beviljade extra statsanslag
= 1,129,025: 34. 4. == 628,585: 43. 1.
Af Bankens behållna vinst och kapital-öfv er skott vid 1839 års slut . . .
„ Manufaktur-Diskontens räntevinst för åren 1843 och 1844 . • . . •
Ersättning för 1841 års, utaf Kongl. f. d. Nummer-Lotteri-Inrättningens medel
utbetalda, lön till nämnde Inrättnings Sekreterare
Afbetalningar å 2:ne Kummer-Lotteri-Ko Hektor ers balanser •
= 478,058: 31. 3. = 476,368: 47. 5.
Hushyra för en år 1841 för Rikgälds-Kontorets räkning inropad egendom
i Borås ......
Ar 1843.
2,012,934
281
9,564
16
21,652
8,998
6,615
1,563
115,347
35,290
30.000
4,837
19,080
391
595,838
140,527
1,927
312
Utgifter utöfver inkomster
1,124,342
4,683
462,243
14,000
450
1,365
28
Ar 1844.
2,020,534
44
10,420
18
22,373
10,372
4,451
1,108
34,326
32,391
25,250
510
355,666
158,808
2,157
4,958
329
577
620,515
8,070
462,243
14,000
125
901,630 24 10
11
32
12
33
29
14
17
29
Summa R;dr 5,513,923130| 8|:3,789,261| 1| 6
U t g if t p r:
Ärligt ränte-anslag till Hans Maja Konungen , , .
Anslag till Stals-behofvens fyllande
Understöd för sådan Fattigvård, som bör af Staten bekostas, ....
= 3,019,603: 32. — = 1,916,371: 36. 8.
Extra statsanslag för Länshäktenas ombyggande
Dito
till aflöning för Lagberedningen
Dito för Försvarsverket till lands
Dito för Dito till sjös  , . . .
Dito för vattenkommunikationer och hamnbyggnader
Dito för landsvägarnes omläggning och förbättring
.
Dito för vattenaftappningar och od Ungs] öretag , . . .
Dito för aflöning och undersökningskostnader för allmänna arbetens utförande
Dito för Civil-lng enior ers bildande vid Mariebergs Läroverk . . . . .
Dito för uppförandet af en Lanshöfdinge-Residensbyggnad i Wexiö samt
Embetshus för Landskansliet och Lands-Kontoret m. m. i Wenersborg
Dito för iståndsättande af Konungagrafvarne i Warnhems Kyrka
Bvggnadsanslag för Fria Konsternas Akademi samt Vniversiteterna i Upsala
och Lund
Anslag till Folkskolelärares bildande och aflönande . ......
Särskildt anslag till Garnisonsskolan i Christianstad .......
Anslag till befrämjande af Skandinaviska Naturforskarnes sammanträden
Dito till dito af praktiska Skeppsbyggeri-Instituters inrättande . . .
Dito till Ullsorteringsanstalters dito .  ' . . .
Ersättning för de till Ortala f. d. Kronobruk disponerade kolräntor . .
Understöd för Rust- och Rotehållarne inom Jemtland
Anslag för beredande af en Arbetsinrättning i Eskilstuna
948,657: 18. 10.
Dito
Dito
Dito
727,984: 35. 4.
Utbetalning af det s. k. Mindre Kreditivet . .
Utbetalningar å Kreditivet till Ull-Diskontens förstärkning
Dito å Dito till befrämjande af Ackords-reglermgen inom Ar
méen
= 30,662: 34. 8. = 327,422: 21. —
Lån till Städerna Cimbritshamn och Warberg för hamnbyggnader . .
„ för vattenaftappningar och odlingsföretag
.
Förskjutna brandförsäkrings-afgifter för intecknade egendomar i Norrköping
Wenersborg, Borås och LVexiö
Förskott till kostnader vid Chartce-Sigillatce-hviUtämplingen ....
= 59,725: 14. 8. = 55,995: 11. —
Kapital-afbetalningar å Riksgälds-Kontorets skulder .......
Räntor å dito
Utbetalningar utaf de för såld ekeskog influtna medel
Dito af Brudgåfvovinster
= 257,087: 16. 9. = 346,563: 10. 7.
Kostnader för 1840 och 1841 års Riksdag . . ,
för 1844 och 1845 års Dito
för Rikets Ständers hus
i anledning af Rikets Ständers Revisorers sammanträde . .
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman samt dess
och Tryckfrihets-Kommittéens Expeditioner, jemte lön för Sekreteraren
i Bonde-Ståndets Kansli-Direktion,
= 18,126: 25. 4. = 127,720: 44. 4.
Löner, Arfvoden, Pensioner och Expenser vid Riksgälds-Kontoret . . .
Utgifter för Riksgälds-Kontoret tillhöriga hus i Borås och Wenersborg . .
Expektans-löner och pensioner för betjeningen vid f. d. General-Assistans
Kontoret
Kostnader för Bevillning s-tax ering arne i Stockholms Stad
Dito dito på Gottland
Dito för Tidnings-stämplingen i Stockholm  . .
Dito för Kort-stumplingen  Trprs" .
Barnhusens m. fl. Barmhertighets-Inrättningars andelar i Kortstämpcl-afgiften
för åren 1842 och 1843
Anmärknings- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-Rättens betjening,
med tillägg af innehållet remisslage,
Restituerade Bevillnings-afgifter och Skatteköpeskilingar
= 56,006: 34. 1. — 62,012: 19. 5.
Förräntade Medel:
genom räntebärande obligationers uppköpande, med tillägg af dervid
upplupna och godtgjorda räntor,
„ dito dito belånande
= 1,344,726: 29. 10.
Inkomster utöfver Utgifter
Ar 1843.
200,000
2,810,100
9,503
79,380
11,733
277,500
73,333
130,396
20,365
16,475
14,000
1,000
25,000
30,000
15,116
240
2,000
31,444
23,380
7,282
25,000
32,568
2,157
88,125
166,995
1.000
966
3,542
88
1,000
5,806
7,689
39,999
66
4,928
2,945
357
1,000
1,944
2,559
2,172
32
796,776
547,950
32
29
Ar SS44.
200,000
1,705,050
11,321
335,440
16,183
232,907
73,333
92,530
76,781
31,970
14,000
2,000
5.000
1,443
22,000
19,322
240
4.000
2,505
42.000
10.000
293,400
18,070
15,952
20,000
29,218
5.000
1,776
181,146
163,216
1,200
1.000
934
112,S99
5,268
2,113
6,505
39,824
265
4,752
2,959
1,500
6,240
3,918
2,531
20
22
21
26
21
10
47
4,517
31
11
8
Summa ll:dr (5,513,923{301 8|3,7S9,261| 1| 6
Stockholm den 13 December 1845.
C. O. Stuart.
Anmärkning. Skillnaden emellan oRan uppgifna inkomst- och utgifts-summor samt de belopp, som finnas upptagna i de tryckta Räkenskaps-utdragen, härleder sig derifrån, att, i de sednare, taxeringskostnader och restitutioner
m. fl. utgifter blifvit från den utförda beviilnings-summan afdragna; hvaremot dessa utbetalningar här äro bland utgifterna upptagna.
Bil. Lit. A. till Rikets Ständers dr x 845 församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Vterket.
Uppgift på de i Riksgälds-Kontorets Räkenskaper balanserade Skulder samt Tillgångar och Fordringar vid slutet af åren 1842 och 1844.
Skulder.
Itäiiiebärandc:
Riksgälds-Kontorets Obligationer med 5 proc. ränta, hvilka, i anseende till deras ordalydelse, icke kunnat
å Kontorets sida uppsägas,
Dito med 4 proc. ränta, utfärdade till Rikets Ständers Bank eller dess ordres, att årligen , till ett antal af
22 st. å 4,000 Rtdr hvardera eller å ett sammanräknadt kapital-belopp af 88,000 R:dr, infrias
,
Insatt Fond till säkerhet för Götha Kanals framtida underhållande, emot 5 proc. ränta, ......
Innestående medel för ännu icke fulländade hamnbyggnadsarbeten vid samma Kanal, emot dito, . . .
Beviljad och afsatt Fond för Södertelje Kanals underhållande, emot dito, .
Dito dito för ombyggnaden af Strömsholms Kanal och Slussverk, hvartill årligen, under 15 års tid från och
med 1842, skall af Riksgälds-Kontoret utbetalas ett anslag af 50,000 R:dr; bestående den härtill
afsatta fond utaf Bruksägares Hypotheks-kassas 4 proc. obligationer,
= 4,398,618:  4,152,618: = = .
liäutefria:
Riksgälds-Kontorets till inlösen förfallna 5 proc. Obligationer, med derå till förfallodagarne upplupen
ränta,
• • •
Dito dito med dito; utfärdade för Svenska medborgares erkända fordringar hos Franska Regeringen, . .
Dito 41 proc. Obligation med dito. (Denna obligation är inlöst under år 1S43')
Outtaget belopp af anslaget till Statsbehofvens fyllande,
Aflemnad Fond för Hjelmare Kanals och Slussverks framtida underhållande,
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummer-Lotteri-Inruttningens upplösning, till Riksgälds-Kontoret öf
verlemnade
s. Ic. Brudgåfvofond,
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser för den inställda 1144:de dragningen vid nämnde Lotteri
Inrättning,
-
Upplupen, outtagen ränta å de, år 1750, för tillskott till Trollhätte Slussverks byggnad utfärdade obligationer,
Dito dito å RiksgäldsKontorets ännu räntebärande 5 proc. obligationer, ..*....
Dito å Bruksägares Hypotheks-Kassas, till fond för Strömsholms Kanals och Slussverks ombyggnad anvisade,
obligationer,
Vederbörande redogörares fordran för bestridda expenser vid Rikets Ständers Justitie-Ombudsmans Expedition.
(Godtgjord under år 18431
= 1,571,677: 18. 5. = 77,801: 7. 9. =
Deponerade Medel:
Levererad lösen för såld ekeskog, afsatt för att, i mån af behof, användas till kostnader för ekplanterings
skogars
anläggning och underhållande,
Lösningssumman för 5 st., till inlösen icke företedde aktier i Strömsholms gamla Kanal-Bolag, jemte innestående
utdelning å samma aktier,
= 180,990: 4. 5. — 181,462: 5. — =
Vid
1842 års slut,
6,750 —
3,696,000
93,926
1,942
30,000
570,000
3,760
559
141
1,505.050
Tillgångar och Fordringar utöfver Sladder
Vid 1842 års slut.
Summa R:dr
Vid 1814 års slut,
Inom linien upptagna Skulder:
lil
ili hets ständers Bank, för derstädes af Riksgälds-Kontoret, emot
diskontvillkor och 2 proc. ränta, till 1823 års slut, begagnade
förskotter. (Förd inom linien, enligt Rikets Ständers beslut
vid nyssnämnde års Riksdag)
4,011,852: 16. 3. 4,011,852: 16. 3.
De för tillskott till Trollhätte Slussverks byggnad, år 1750, utfärdade
obligationer eller s. k. Trollhätte Slussverks Lottsedlar,
hvarför 12 proc. årligen af Riksgälds-Kontoret erläggas,
deraf dock 3 proc. innehållas såsom bevillning. (Dessa
obligationers kapital-belopp fördt inom linien, enligt Rikets
Ständers beslut vid 1810 och .1841 års Riksdag) . . , 32,833: 16.
Del. enligt 1779 års Riksdags-beslut, till hemgift åt dåvarande Hertigen
af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, anslagna
kapital med 5 proc. ränta. (Fördt inom linien enligt d:o d:o) 100,000: —
Återstoden af ett, i början af 1790:talet upptaget, Lifräntc-lån emot
8) proc. årligen,
Den af Lappmarks Ecklesiastikverk, emot 5 proc. ränta, lill Riksgälds-Kontoret
öfverlemnade fond. (Dito dtio) . . .
3,916: 32. —
67,184: 37. 2.
32,833: 16. —
100,000:
3,916: 32. —
67,184: 37. 2
Summa R:dr 4,218,787: 5. 5.
Utelöpande Kreditsedlar eller så kallade Riksgäldssedlar, motsvarande i Bankomynt, .
Dito Koppar skiljemynts-Poletter, dito. .
4,218,787 : 5. 5.
17,364
26,002
159
5,155
13,300
183
180,622
367
1,118,488
7,269,773
322,582
75,601
Vid
I§44 års slut.
6,750
3,520,000
93,926
1,942
30,000
500,000
3,760
559
19,144
24,035
159
5,485
156
24,500
181,094
367
2 10
25 8
16
Summa U:dr 17,067,959143
2,439,298
6,851,179
2S6,656
75,145
22
6
31 6
Tillgångar och Fordringar.
Fastighet:
Den af Riksgälds-Kontoret begagnade Egendom, beräknad efter dess brandförsäkringsvärde,
Fordringar för meddelade Fåll under längre tid eller för vissa bestämda
föremål:
Lån af f. d. Uingst-Premic-Kassan, emot 6 proc. ränta och inteckning i Kronans egendom Marieberg, .
Dito af f. d. Lappmarks Ecläesiaslik-Fonden, till Uddevalla Stads- och Bäfve Landtförsamling, emot samma
ränta,
Dito till Staden Ystad å ett ursprungligt belopp af 20-000 R:dr, för verkställande af arbeten i dervarande
hamn, emot 2 proc. årlig kapital-afbetalning och 3 proc. ränta. (Beviljadt vid 1823 års
Riksdag)
Dito till Upsala Akademi å dito af 50,000 R:dr, för Bibliotheksbyggnaden, emot dito (Dito) ... . .
Dito till Staden Jönköping å dito af 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden derstädes, emot årlig inbetalning af 10
proc., deraf för kapital-återstoden beräknas 5 proc, ränta. (Lånets återstående kapital-belopp
betaldt under år 1844)
Dito till Staden Norrköping å dito af 200,000 R:dr, för Stadens återuppbyggande efter 1822 års eldsvåda,
emot dito af 6 proc., hvaraf beräknas 3 proc. ränta för återstående kapitalbeloppet, ....
Dito till Staden Borås å dito af 100,000 R:dr, för dito efter 1822 och 1827 års eldsvådor, emot dito dito . .
Dito till samma Stad å dito af 85,000 R:dr, för dito efter sistnämnde års eldsvåda; hvilket låns vid slutet
af år 1840 återstående belopp, enligt Rikets Ständers vid 1840 och 1841 års Riksdag fattade
beslut, får på det sätt liqvideras, att räntan derefter utgöres med 4 proc. samt att 2 proc. å
kapitalet årligen afbetalas,
Dito till Staden Wenersborg å dito af 150,000 R:dr, för dito efter 1834 års eldsvåda; för hvilket lån den
lindring i betalningsvillkoren, vid 1840 och 1841 års Riksdag, medgafs, att Stadens skuld vid
1840 års slut får godtgöras med 6 proc. årligen af den ursprungliga lånesumman, hvarvid skall
beräknas 4 proc. ränta för det oguldna beloppet,
Dito till Staden Öregrund å dito af 5,000 R:dr, för återuppförande af Stadens år 1829^ nedbrunna allmänna
byggnader; skolande detta lån, som är räntefritt, återbetalas med („:del årligen, ....
Dito till Staden Wexiö, för dito efter 1838 års eldsvåda, emot inbetalning af 6 proc. årligen, hvaraf 4
proc. ränta för det återstående lånebeloppet borde beräknas samt räntan utgå från den 1 Juli 1843,
men kapital-afbetalningen först från samma dag 1846. (Å detta lån afbetaldes 79,400 R:dr genom
den år 1843 från Städernas Allmänna Brandstods-Bolag utbekomna brandskadeersält
ning)
Dito till Staden Söderhimn å 12,000 R:dr, för Stadens nya reglering och dess allmänna byggnaders uppförande
efter den derstädes år 1835 inträffade eldsvåda; å hvilket lånebelopp årligen inbetalas
7 proc., deraf såsom ränta beräknas 4 proc. å kapital-återstoden,
Dito till Stockholms Stad, för bildande och underhållande af en Panttåne-Inrätlning; börande för detta
lån, som den 1 Juni 1847 förfaller till betalning, erläggas 3 pioc. årlig ränta,
Dito till Förvaltningen af Sjö-Ärendema å 120,000 R:dr, för Fyr- och llåk-lnrättningarnes förbättrande,
emot årlig inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk., hvaraf räntan godtgöres efter 4) proc., ....
Dito till Staden Malmö, för dervarande hamns förbättrande, emot 10 proc. årlig kapital-afbetalning samt
3 proc. ränta,
Dito till Staden Linköping, för hamnbyggnaden derstädes, emot årlig inbetalning af 5 proc. å det ursprungliga
kapital-beloppet 20,000 R:dr, af hvilken inbetalning 3 proc. ränta för den återstående
låne-summan godtgöres  - • • .
Dito till Staden Cimbritshamn, för dito, emot en år 1848 vidtagande inbetalnings-skyldigbet af 5 proc. årligen
å den ursprungliga låne-summan, hvarvid 3 proc. ränta för kapital-återstoden beräknas,
Dito till Staden Warberg, för fullbordandet af dervarande hamn-anläggning, emot enahanda år 1849 vidtagande
årliga inbetalnings-skyldighet och ränteberäkning,
Dito till strandägarne omkring sjön Tåkern i Östergöthland, för sänkningen af nämnde sjö, emot samma,
år 1847 vidtagande dito
Dito till Öfverste-Löjtnanten G. A. Ennes, för aftappning af ett vattendränkt fält å egendomen Negelstena
i Tibble Socken af Upsala Län, emot dito dito,
Dito till Kapitenen J. A. Sundmarkj för dito af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby Socken af samma Län,
emot dito dito,
Dito till deltagarne i upprensningen af vattendraget genom Mösa-, Rud- och Hesslinge-sjöar till Ekavik i Mälaren
, för beredande af aflopp för vattnet i Träsket Blackfjärden uti samma Län, emot dito dito,
Dito till dito för sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar uti Lislena socken af samma Län, emot år
1848 dito dito, . .
Dito till Kammarjunkar en J. von Engeström och Posessionaten J. F. Björkman, för utdikning af Södra
Wisjö mosse å Norunda Härads Allmänning i samma Län, emot dito dito,
Dito till delägarne i Bälinge mossar inom samma Län, för utdikning och aftappande af dessa mossar,
emot dito dito,
Dito till deltagarne i uttappningen af Sandby-sjön i Wesslands Socken af samma Län, emot dito dito,. .
Dito lill Friherre Axel Hermelin och Löjtnanten H. Meurling, för sänkning af Säby-sjön i Norra Wedbo
Härad af Jönköpings Län, emot dito dito,
Dito till vederbörande jordägare invid Himble å i Halland, för samma ås upprensning, emot dito dito,. .
Dito till dito vid Tollereds å i nämnde Provins, för upprensning af denna å, emot dito dito, ....
Dito till deltagarne i sänkningen af sjön Östen uti Wadsbo Härad af Skaraborgs Län, emot dito dito, . .
Dito till deltagarne i en kanal-anläggning vid Tida-ån i samma Härad och Län samt upprensningen af
Sågströmmen i nämnde å, emot enahanda år 1848 vidtagande årliga betalnings-skyldighet och
ränteberäkning,
Dito till dito i upprensningen af sjön Lången och sänkningen af Kräftan i samma Härad och Län, emot
år 1849 dito „dito, . . . -
Dito till Friherre Fritz Åkerhjelm, för utdiknings-arbeten å Wårby egendom i Huddinge Socken af Stockholms
Län, emot dito dito,
Dito till jordägarne omkring sjön Elen i Winstads och Westra Thorsås Socknar af Kronobergs Län, för nämnde
sjös aftappning, emot dito dito,
Dito till strandägarne vid sjön Widöstern på gränsen af Kronobergs och Jönköpings Län, för sänkningen af
samma sjö, emot dito dito,
Dito till dito vid sjön Nätaren i Barkeryds och Jersnäs Socknar af Jönköpings Län, för sänkning af nämnde
sjö samt Bruks- och Relcebo aarne, emot dito dito,
Dito till deltagarne i rensningen af Storån i Svartarps och Lekaryds Socknar af samma Län, emot dito dito.,
Dito till delägarne i Kråkerums fly i Jemjö Socken af Blekinge Län, för utdikning deraf, emot dito dito, .
Dito till Prosten P. Wallgren, för utdikning af Burge myr i Ekstads socken på Gottland, emot dito dtio,
Dito till Bruksägarne O. Forssell och E. Häggström, för utdikning af Svartbergs och Nybruks myrorna
i Säfvar socken af Westerbottens Län, emot dito dito,
Dito till Carlstads Stifts Domkapitel, för utvidgande af Läroverken inom nämnde Stad, emot 3 proc. årlig
kapital-afbetalning och 3 proc. ränta, sedan lånet, som utbetaldes i December 1841, under 5
år innehafts räntefritt
Dito till Carlskrona Stads Pastorat, emot 5 proc. årlig inbetalning, deraf 3 proc. skola beräknas såsom
ränta å kapital-återstoden
Dito till Kongl. Stals-Kontoret, för inlösande af de med åtskilliga Landshöfdinge-beställningar förenade
ac/torder, emot inbetalning, af 6 ptoc. årligen utaf de infriade ackordernas belopp, af hvilken
inbetalning 4 proc. ränta för den efter hvarje liqvid återstående lånesumma beräknas, . . .
= 1,143,582: 1. 6. — 1,103,933: 36. =
Fordringar, härledande sig från antingen Rikets Ständers meddelade
förordnanden eller inträffade särskilda förhållanden:
Hos Hjelmare-Kanul och Slussverks-Bolag, motsvarande beloppet af den bildade reparations-fonden för
nämnde Kanal- och Slussverk,
„ åtskilliga Kollektörer vid f. d. Nummer-Lotteri-Inrättningen,
.
„ Lands-Kamreraren Selling för 2:ne förskingrade Brudgåfvovinster
För bestridda kostnader vid utförande af målet, angående Värderingsmannen vid f. d, General-Assistans
Kontoret
aflidne Juveleraren S. J. Wessbergs balans (Godfgjorda år 1844)
1 anledning af den, emot ställd säkerhet, beviljade förnyelsen af en förleommen Riksgäldssedel, ....
= 19,899: 30. 6. — 19,925: 22. 5. =
Mreditiv-Fordringar:
hör lyftade, men icke ersatta, medel å Kreditivet till kostnader i följd af cholera-farsoten
„ det begagnade beloppet af Kreditivet å 300.000 R:dr till Ull-Diskontfondens förstärkning, emot 4 proc.
ränta, dock med afdrag af de med Diskontens lånerörelse förenade omkostnader,
„ dito af det räntefria Kreditivet å 100,000 R:dr till underlättande af Arméens ackords-reglering, . .
„ de under år 1844 lyftade summor utaf det s. k. mindre Kreditivet, använda lill understöd, med eller
utan återbetalnings-skyldighet, i anledning af 1843 års eldsvåda uti Wexiö,
De å särskild räkning i Rikets Ständers Bank afsatta medel, till bildande af fond för det s. k. Stora Kre
dilivet
= 295,214: 25. 4. — 604,132: — 6. =
Fordringar för förskottsvis utbetalda Anslag saint oredovisade eller
ocrsatta Förskotter:
Förskjutna anslag, att ersättas af den under nästföljande år inflytande allmänna bevillning
För det under 1841 års statsfyllnads-summa inbegripna och räntan för Kongl. f. d. Kansli-Styrelsens
Handkassa motsvarande anslag till understöd vid vetenskapliga arbetens utgifvande. (Godt
gjordt
i sammanhang med öfverskotts-liqviden för sagde år)
Förskott till kostnader vid Chartec-Sigillatw-hvitstämplingen, att ersältas af Kongl. Stats-Kontoret, . . .
Dito till brandförsäkrings-afgift för Riksgälds-Kontorets hus i Wenersborg,
Dito till s. k. Kontors-expenser vid Riksgälds-Kontoret,
Dito till dito vid Justitie-Ombudsmamens Expedition,
Dito till omkostnader vid Korts tämplingen,
Dito vid Tidnings-stämplingen
Dito till utgifter vid Rikets Ständers hus, . ...
-
Dito till dito för 1840 och 1841 års Riksdag (Affördt såsom redovisadt i 1843 års räkenskaper) . . .
Dito till dito för sednast förflutna Riksdag, hvilket förskott kommer att i detta års räkenskaper afskrifvas,
sedan detsamma nu mera blifvit redovisadt,
= 2,083,942 : 22. 1
Tills vidare förräntade Medel:
Genom uppköp ta Obligationer:
Arméens Ackords-Amorterings-foiuls emot 4 proc. ränta, R:dr 350,000: — —
Bruksägares Hypothekskassas, emot dito, „ 753,777: 37. 4.
Skånska Hypotheksföreningens, emot 5 proc. dito, . . „ 25,000:
1,796,958: 33. L =
n
n
r>
»
4)
dito.
557,700:
750,222: 10. 8.
51,000:
754,250:
202,000:
4 dito, . . . „ 350,000: —
Genom län, mot 5 proc. ränta och hypothek af Arméens Ackords-Amorterings-fonds och Skånska Hypotheksföreningens
obligationer,
Genom ett särskildt lån till Rikets Ständers Bank, emot 4 proc ränta,
= 2,874,527: 37. 4. — 3,256,922: 10. 8. =
Rantefordringar
kontant Behållning
a Riksgälds-Kontorets räkning N:o
i It. St:s Bank (för Kontorets egentliga inkomster och utgifter)
11.
Vid 1842 års slut.
Inom linien upptagna Tillgångar:
Rikets Ständers hus, beräknadt efter den derför af Riksgälds-Kontoret
betalda köpesumma. (Det bokförda värdet häraf upptaget
inom linien, enligt Rikets Ständers beslut vid 1840
och 1841 års Riksdag)
Det oersatla Förlags-kapitalet till bedrifvande af lånerörelsen vid f.d.
General-Ässistans-Kontoret. (Fördt inom linien, enl. dito dito)
Det obetalda beloppet af det vid 1828—1830 års Riksdag beviljade
och sedermera begagnade Kreditiv till spanmålsundsättningar
i missväxtår. (Dito dito) . . . . . •
Den lyftade andelen utaf det, vid 1831 och 1835 års Riksdag,
anvisade s. k. Mindre Kreditiv, efter afdrag af den för
byggnadslånet till Staden Wexiö använda summa. (Dito dito) 565,000: —
Det såsom kreditiv beviljade samt utbetalda anslaget för en vattenledning
till Carlskrona. (Dito dito)  83,333*. 46
Kongl. Krigs-Kollegium år 1842 öfverlåtna fordringar hos Städerna
Malmö och Ystad för dem beviljade lån till stall- och
kasern-byggnaders uppförande, hvilka fordringar skulle användas
till anskaffande af stall- och magasinsbyggnader för
den i Ystad förlagda Squadron af Kronprinsens Husar-Regemente,
samt hvad dertill ej erfordras inbetalas till Riksg.Kont.
33,000: —
40,423: 17.
800,000: —
Summa K:dr
Vid 1844 års slut.
33,000:
39,845: 32. 4
De på
— 770,000:
— 565,000:
— 83,333:
16.
37,176: 38. 1
7,212,9»!
Stockholm den 13 December 1845.
Summa R:dr 1,521,756: 33. 11. 1,528,355: 38. 5
Innestående Behållning utaf den, genom Rikets Ständers Bank, afsatta fond å Riksgälds-Kontorets dervarande
räkning N:o 2, för inlösen af utelöpande Riksgälds-sedlar och Kopparskiljemynts-Polettcr
Vid
!§42 års slut.
Vid
1844 års slut.
60,COC
—
60,0(XJ
—
—
14,000
—
-■
11,000
—
—
2,000
—
—
2,000
—
—
13,200
12,800
—
39,000
1,600
—
—
37,000
—
120,576
31
1
103,494
9
2
71,872
23
9
64,746
47
2
79,822
1
7
76,583
9
7
145,541
45
1
139,262
11
3
4,250
—
3,750
—
100,000
—
20,600
—
11,640
—
—
10,876
10
9
100,000
—
—
100,000
—
110,-545
28
—
101,631
41
11
50,000
—
—
40,000
—
—
19,600
—
—
18,777
8
9
—
—
25,000
—
—
—
—
20,000
—
—
20,000
—
—
20,0C0
—
—
1,433
16
—
1,433
16
—
3,500
—
—
3,-500
—
—
4,000
—
—
4,000
—
—
—
—
4,000
—
—
—
3,500
—
—
—
—
2,058
6
—
3,000
—
—
—
—
3,664
_
—
—
4,533
16
—
—
—
2,133
16
—
“
5,553
—
—
—
—
4,126
24
—
—
—
7,700
—
—
—
—
1,150
—
—
—
—
2,661
20
8
—
—
2,590
—
—
—
—
2,650
42
8
—
—
6,366
32
—
—
—
900
—
—
——*
—
3,700
—
—
—
—
1,500
—
—
8,000
—
—
8,000
—
—
12,000
—
—
11,691
12
1
151,000
—
—
143,000
—
—
17,364
18
19,144
10
9
2,139
16
3
647
43
8
—
—
66
32
—
329
12
3
_
66
32
—
66
32
—
65,201
25
9
60,363
41
3
19,080
40
—
16,200
-
672
4
23,903
—
—
—
—
293,400
—■
—
210,260
7
3
210,260
7
3
,670,820
23
7
1,675,026
13
4
450
___
1,927
25
4
1,776
41
11
8
—
—
—
37
—
126
28
5
842
6
10
—
—
290
40
8
100
—
—
100
—
42
10
11
541
24
8
1,072
10
4
1,082
13
7
385,133
11
6
—■
4,269
23
117,257
29
4
,680,777
37
4
2,143,472
40
8
593,750
543,750
—
—lmm
600,000
—
600,000
—
64,122
47
11
64,789
31
8
808,4811
5
4,517
31
8
7,209,773 25
398,186
Juinina R;dr [7,007,959 43
o o,aöl, 179
6
361.801 29
22 —
2| 7,212,9»! | 3
€. G. Stuart.
Bil. Litt. B. till Rikets Ständers år i84~> församlade Revisorers Berättelseangående granskningen af R iksgälds-Ver ket.
Sammandrag ur Riksgälds-Kontorets Räkenskaper, för år 1843 och 1844, utvisande detta Verks Inkomster och Utgifter under nämnde år.
Inkomster:
Allmän Bevillning . .
Centonal-aigill
Anmärkning s-medel
Godtgjordt Remisslage vid anmärknings- och indrifningsarfvodens utbetalande
Stämpel-afgift för Spelkort
Dito för Tidningar
= 2,053,443: 19. 11. = 2,083,764: 29. 8.
Skatteköpe-skillingar
Lösen för å skattej orden växande Ekar
= 8,179: 3. 2. = 5,559: 26. 6.
Kapital-inbetalningar å under längre tid eller för vissa bestämda föremål beviljade
lån, häruti inberäknad afbetald köpeskilling för en af Riksgälds-Kontoret
försåld och för byggnadslån intecknad egendom i, Wenersborg:
572 R:dr 36 sk.,
Räntor å dessa lån
= 150,637: 34. 3. = 66,717: 26. 1.
Återbetalning å det äldre Kreditivet för undsättningar i missväxtår ....
Dito å Kreditivet til! kostnader för Cholerafarsoten
Dito å det till ullproduktionens befrämjande beviljade Kreditiv ....
Godtgjord ränta för de å sistnämnde Kreditiv lyftade medel
= 54,308: 39. 7. = 25,760: 7: 3.
Återbetalning af tillsvidare förräntade medel
Räntor å dylika medel •
= 736,366: 27. — = 514,475: 20. —
Ersättning af förskott till kostnader vid Chartte-Sigillatce-hvitstämpling en ■ ■
Dito af dito till kostnader för Justitie-Ombudsmannens embetsresor
Dito af dito till hr andför säkrings-afgifter af egendomar, intecknade
för byggnadslån,
Dito af dito till lag sökning skostnajer i ett skuldfordringsmå! . . .
Dito af dito till kostnader för utförandet af rättegången angående en
balans vid f. d. General-Assistans-Kontoret . . .
Afbetalning å samma balans
= 2,239: 45. 4. = 8,028: 41. 6.
Stats-Verkets behållna Öfverskotter och Besparingar för åren 1840,1841 och 1842
Besparingar å tvänne vid 1840 och 1841 års Riksdag beviljade extra statsanslag
'= 1,129,025: 34. 4. == 628,585: 43. 1.
Af Bankens behållna vinst och kapital-öfv er skott vid 1839 års slut . . .
„ Manufaktur-Diskontens runtcvinst för åren 1843 och 1844
Ersättning för 1841 års, utaf Kongl. f. d. Nummcr-Lotteri-Inrättningens medel
utbetalda, lön till nämnde Inrättnings Sekreterare
Afbetalningar å 2:ne Nummer-Lotteri-Kollektörers balanser
= 478,058: 3L. 3. = 476,368: 47. 5.
Hushyra för en år 1841 för Rikgälds-Kontorets räkning inropad egendom
i Borås
. . . .
Utgifter utöfver inkomster
Ar 1843.
2,012,934
281
9,564
16
21,652
8,998
6,615
1,563
115,347
35,290
30.000
4,837
19,080
391
595,838
140,527
1,927
312
1,124,342
4,683
462,243
14,000
450
1,365
28
32
901,630 24 10
År 1844.
2,020,534
44
10,420
18
22,373
10,372
4,451
1,108
34,326
32,391
25,250
510
355,666
158,SOS
2,157
4,958
6
329
620,515
8,070
462,243
14,000
125
11
32
12
33
29
14
17
29
S u m m o R;dr 5,513,9231301 8|3,789,261| 1| 6
U t gift pr:
Årligt ränte-anslag till Hans Maja Konungen ..........
Anslag till Stals-behofvens fyllande . . , . ... .
Understöd för sådan Fattigvård, som bör af Staten bekostas,
= 3,019,603: 32. — = 1,916,371: 36. 8.
Extra statsanslag för Länshäktenas ombyggande
Dito till aflöning för Lagberedningen
...
Dito för Försvarsverket till lands
Dito för Dito till sjös
Dito för vattenkommunikationer och hamnbyggnader
Dito för landsvägarnes omläggning och förbättring ........
Dito för vattenaftappning ar och od lingsj öretag
Dito för aflöning och undersökningskostnader för allmänna arbetens utförande
Dito för Civil-Ing enior ers bildande vid Mariebergs Läroverk .....
Dito för uppförandet af en Lanshöfdingt-Residensbyggnad i Wexiö samt
Embetshus för Landskansliet och Lands-Kontor et m. m. i Wenersborg
Dito för iståndsättande af Konungagrafvarne i Warnhems Kyrka . . .
Byggnadsanslag för Fria Konsternas Akademi samt Universiteterna i Upsal
och Lund
Anslag till Folkskolelärares bildande och aflönande
Särskildt anslag till Garnisonsskolan i Christianstad .......
Anslag till befrämjande af Skandinaviska Natur forskarnes sammanträden
Dito till dito af praktiska Skeppsbyggeri-Instituters inrättande . . .
Dito till llllsorteringsanstalters dito .
Ersättning för de till Ortala f. d. Kronobruk disponerade kolräntor . .
Understöd för Rust- och Rotehällarne inom Jemtland
Anslag för beredande af en Arbetsinrättning i Eskilstuna
727,984: 35. 4. = 948,657: 18. 10.
Utbetalning af det s. k. Mindre Kreditivet
Utbetalningar å Kreditivet till Ull-Diskontens förstärkning
Dito å Dito till befrämjande af Ackords-reglermgen inom Arméen
= 30,662: 34. 8. = 327,422: 21. —
Lån till Städerna Cimbritshamn och Warberg för hamnbyggnader . .
„ för vattenaftappningar och odlingsföretag
.
Förskjutna brandlörsäkrings-afgifter för intecknade egendomar i Norrköping
Wenersborg, Borås och Wexiö
Förskott till kostnader vid Chartce-Sigillatce-hvitstämplingen ....
= 59,725: 14. 8. = 55,995: 11. —
Kapital-afbetalningar å Riksgälds-Kontorets skulder
Räntor å dito
Utbetalningar utaf de för såld ekeskog influtna medel
Dito af Brudgåfvovinster
= 257,087: 16. 9. = 346,563: 10. 7.
Kostnader för 1840 och 1841 års Riksdag
Dito för 1844 och 1845 års Dito
Dito för Rikets Ständers hus
.
Dito i anledning af Rikets Ständers Revisorers sammanträde . .
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman samt dess
och Tryckfrihets-Kommittéens Expeditioner, jemte lön för Sekreteraren
i Bonde-Ståndets Kansli-Direktion,
= 18,126: 25. 4. = 127,720: 44. 4.
Löner, Arfvoden, Pensioner och Expenser vid Riksgälds-Kontoret . . .
Utgifter för Riksgälds-Kontoret tillhöriga hus i Borås och Wenersborg . .
Expektans-löner och pensioner för betjeningen vid f. d. General-Assistans
Kontoret
Kostnader för Bevillnings-taxeringarne i Stockholms Stad
Dito dito på Gottland
Dito för Tidnings-stämplingen i Stockholm
. .
Dito för Kort-slämplingcn  ; . .
Barnhusens m. fl. Barmhertighets-Inrättningars andelar i Kortstämpel-afgiften
för åren 1842 och 1843
Anmärknings- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-Rättens betjening,
med tillägg af innehållet remisslage,
Restituerade Bevillnings-afgifter och Skatteköpeskilingar
= 56,006: 34. 1. — 62,012: 19. 5.
Förräntade Medel:
genom räntebärande obligationers uppköpande, med tillägg af dervid
upplupna och godtgjorda räntor,
„ dito dito belånande
= 1,344,726: 29. 10.
Inkomster utöfver Utgifter
Ar 1843.
200,000
2,810,100
9,503
79,380
11,733
277,500
73,333
130,396
20,365
16,475
14,000
1,000
25,000
30,000
15,116
240
32
2,000
31,444
23,3S0
7,282
25,000
32,56S
2,157
88,125
166,995
1.000
966
3,542
88
1,000
5,806
7,689
39,999
66
4,928
2,945
357
1,000
1,944
2,559
2,172
32
796,776
547,950
34
14
12
32
24
23
41
9
39
17
26
29
Ar 2844.
200,000
1,705,050
11,321
335,440
16,183
232,907
73,333
92,530
76,781
31,970
14,000
2,000
5.000
1,443
22,000
19,322
240
1.000
2,505
10
22
21
26
12,000
10,000
293,400
18,070
15,952
20,000
29,218
5.000
1,776
181,146
163,216
1,200
1.000
934
112,S99
5,268
2,113
6,505
39,824
265
4,752
2,959
1,500
6,240
3,918
2,531
20
47
21
43
19
8
38
4,517
11
31 8
Summa li:dr |5,513,923j30| 8|3,7S9,261| 1| 6
Stockholm den 13 December 1845.
C. Gr. Stuart.
Anmärkning: Skillnaden cmeHan ofvan uppgifna inkomst- och utgifts-summor samt de belopp, som finnas upptagna i de trvckta Räkenskaps-utdragen, härleder sig derifrån, att, i de sednare, taxeringskostnader och restitutio
ner
m. (1- utgifter blifvit från deri utförda bevillnings-summan afdragna; hvaremot dessa utbetalningar här äro bland utgifterna upptagna.
53 —
Till Rikets Ilöglofl. Ständer!
Då den Berättelse, Rikets Höglofl. Ständers sednast församlade
Revisorer afgifvit, angående granskningen af Riksgälds-Kontorets förvaltning
och räkenskaper, innefattar åtskilliga anmärkningar och framställningar;
hvilka synas påkalla en närmare utredning af deruti vidrörda
förhållanden; få Fullmäktige, till följd af 5 § uti den för revisionerna
af nämnde Verk gällande Instruktion, meddela och Revisorernes
numera, till trycket befordrade Berättelse bifoga de upplysningar, som,
enligt Fullmäktiges åsigt, erfordras, för att med tillförlitlig sakkännedom
bedöma och afgöra de anmärkningar och förslag, samma Berättelse innehåller.
På sätt i början af Revisions-berättelsen är uppgifvet, redovisas
Riksgälds-Kontorets förvaltning genom de hos Fullmäktige förda protokoller.
Vid den under sednaste revision verkställda granskning af dessa
protokoller för en tid af nära 5 qvartaler, eller från medlet af Juli
månad 1844 den 1 ^ September nästlidet år I&45, har, så vidt Be
rättelsen
utvisar, allenast en enda af de mångfaldiga särskilda förvaltnings-
åtgärder, Fullmäktige under denna tid vidtagit, af Re visorerne funnits
anmärkningsvärd. Deremot hafva Re visorerne, i anledning af den
förrättade räkenskaps-granskningen, hvilken omfattat Riksgälds-Kontorets
afslutade hufvudböcker för åren 1843 och 1844» framställt flera erinringar,
jemte förslag till mer och mindre genomgripande förändringar ej
blott uti det vid Riksgälds-Konloret hittills begagnade bokföringssätt,
utan äfven i sjelfva organisationen af detta Verk. Men sorn i det Utlåtande,
Fullmäktige nu gå att afgifva, samma ordning torde böra iakttagas,
hvaruti de särskilda ämnena i Revisions-berättelsen förekomma, få
Fullmäktige, innan de förklara sig öfver hvad emot omförinälda, af Fullmäktige
vidtagna, åtgärd blifvit anmärkt, anföra sina upplysningar, åsigter
och tillgöranden, med hänsigt till Revisorernes af räkenskapernas granskning
föranledda framställningar.
I
- 54 -
Enär de af Revisorerne (sid. 2—15) meddelade uppgifter, angående
Riksgälds-Kontorets skulder och tillgångar samt inkomster och utgifter,
äfvensom angående beloppet af den för hvart och ett af de sednare åren
influtna allmänna bevillning samt invexlade och utelöpande Riksgäldssedel’
och Kopparskiljemynts-polelter, hufvudsakligen äro hemtade från
Fullmäktiges egen till Revisorerne afgifna Berättelse samt för öfrigt grunda
sig på de af Revisorerne granskade räkenskaper; halva Fullmäktige
naturligtvis icke något att i anledning af dessa uppgifter tillägga eller
upplysa. Likaså få Fullmäktige förklara, att de, för sin del, ej heller
halva något att erinra emot den af Revisorerne (sid. 10.) föreslagna afskrifning
af Riksgälds-Kontorets återstående och i räkenskaperna ännu
balanserade fordran för de medel, som blifvit lyftade å det, under 1834
och 1835 års Riksdag, anvisade särskilda kreditiv till kostnader i följd
af cholera-far soten. Deremot har hvad Revisorerne (sid. i5—16) yttrat
och erinrat i afseende på de af härvarande Revisions-Kontor, under
granskningen af Riksgälds-Kontorets hufvudböcker för åren 1843 och
1844, gjorda och samina hufvudböcker bilagda anmärkningar, synts
Fullmäktige påkalla en närmare utredning af dessa anmärkningars verkliga
beskaffenhet samt en fullständigare upplysning angående det sätt,
hvarpå de oriktigheter och felaktigheter, som desamma föranledt, blifvit
rättade.
Efter omförmälandet af besagde anmärkningar, med hvad i anledning
deraf hos Revisorerne förekommit, hafva Revisorerne nemligen (sid.
i5) anmärkt:
”1:0 att så betydliga anmärkningar, som de, hvarom nu
”är fråga, kunnat förekomma samt föranleda ej allenast förändringar och
”tillägg, utan äfven ett särskildt conto i Riksgälds-Kontorets hufvudbok,
”utan att, så vidt af protokollerna inhemtas, någon anmälan eller framställning
härom skett hos Kommissariatet, eller någon föreskrift blifvit
”af Kommissariatet meddelad, rörande de anmärkta oriktigheternas af”hjelpande;
”2:0
att förefunna misstag och oriktigheter uti flera af hufvudbokens
”räkningar icke blifvit, på sätt vederbordt, rättade genom tillägg till
”förutvarande conti, utan i stället ett gemensamt så kalladt ”Rättelse”conto”
för sådant ändamål i nästföljande års hufvudbok upplaget;” samt
”3:o att en under granskningen af 1842 års hufvudbok anmärkt o”liktighet
icke blifvit rättad förr, än i liufvudboken för år 1844-”
Enligt hvad de af Revisorerne åberopade anmärkningshandlingar
utvisa, hafva, under den i Revisions-Kontoret förrättade granskning af förenämnde
2:ne hufvudböcker, följande anmärkningar förekommit, nemligen:
55 —
vid i843 års hufvudbok:
att Fullmäktiges beslut, rörande bokföringen af 2:ne, utaf förre LandsKamreraren
i Wester-Norrlands Län, Kammar-Rätts Rådet Selling förskingrade
brudgåfvo-vinster å tillsammans 66 R:dr 32 sk., icke iakttagils;
att
den i böljan af år i8/{3 utbetalda anslags-summa för ombyggnaden
af Strömsholms kanal icke blifvit å den afsatta byggnadsfonden afförd,
på sätt Fullmäktige, i afseende å bokföringen af dessa utbetalningar,
föreskrifvit; varande, till följd häraf, fondens återstående kapital-belopp
i hufvudboken utbalanseradl med 533,3oo R:dr, i stället för 53o,000
R:dr, samt räntan med 21,332 R:dr, i stället för 24,5oo R:dr, och således
kapitalet och räntan, sammanräknade, upptagna till i32 R:dr utöfver deras
verkliga belopp;
alt en missräkning af 17 sk. 2 rst. skett å den under året upplupna ränta
för de utaf Ull-Diskont-kreditivet lyftade medel;
att, vid beräkningen af räntorna för de städerna Norrköping, Wenersborg
och Borås meddelade byggnadslån, dessa räntor blifvit å 8 särskilda conti
för högt beräknade med tillsammans 1 sk. 4 rst- samt å 23 conti
deremot lör lågt upptagna med ett sammanräknadt belopp af 5 R:dr
43 sk. 6 rst.;
att en under granskningen af 1842 års hufvudbok anmärkt missräkning
af 5 sk. 4 rst. å räntan för Bruksägares Ilypotheks-kassas, af Riksgälds-Iiontoret
uppköpta, obligationer väl blifvit iakttagen i hufvudboken
för år i843, men icke rättad genom missräkningens påförande
å intresse-conto;
att den under sistnämnde år upplupna ränta för Skånska Hypotheksföreningens
4? procents obligationer å ett kapitalbelopp af 202,000
R:dr blifvit upptagen till 18,180 R:dr, ehuru densamma endast utgjort
9,090 R:dr;
att en vid hufvudboken för år 1842 gjord anmärkning, angående oriktigt
beräknad ränta till ett belopp af 187 R:dr 24 sk. för enahanda,
då uppköpta, obligationer, icke blifvit behörigen iakttagen i nästpåföljde
års hufvudbok;
att räntan för roo st. samma Hypolbeks-förenings 4f procents obligationer
å [,000 R:dr hvardera beräknats till 4>0^7 R:dr 24 sk., i stället
för 3,662 R:dr 24 sk.; och
att, i anseende till de anmärkta oriktigheterna vid beräkningen af räntan
för nämnde Hypotheks-förenings obligationer, Riksgälds-Kontorets
vinst å tills vidare förräntade medel upptagits till 146,175 R:dr 34
sk. 3 rst., ehuru den endast utgjort 137,198 R:dr 10 sk. 3 rst.; — samt
— 56 —
vid 1844 drs hufvudbok:
att de i kapitalräkningen uppförda förvaltningskostnader, såsom innefattande
5 särskilda conti, bordt inom linien specificeras;
att för byggnadslån, enligt 16 conti, verkställda kapital- och ränte-liqvider
blifvit å hvarje conti sammanförda, oaktadt dessa liqvider skett
å olika tider och i kassaräkningen förekomma på särskilda ställen;
att' Skånska Hypotheks-föreningens, Riksgälds-Kontoret tillhöriga, 5 och
/, t. procents obligationer icke blifvit åtskiljda i utgående balans-conto;
samt
att en anmärkning vid 1843 års hufvudbok, angående med t rst. för
högt beräknad ränta å ett byggnadslån icke blifvit rättad i hufvudboken
för år 1844-
Beträflånde de, med anledning af dessa anmärkningar, verkställda
rättelser, få Fullmäktige upplysningsvis anmäla, att, från längre tid
tillbaka, hafva de anmärkningar, som under reviderandet af RiksgäldsKontorets
hufvudböcker förekommit, vanligen blifvit af Revisions-Kamreraren
meddelade den för nyssnämnde räkenskapers beböriga upprättande
och afslutande ansvarige Kamreraren i Boksluts-Kontoret, hvilken
derefter rättat de anmärkta förhållandena, så vidt sådant, utan rubbning
af det uppgjorda bokslutet, kunnat verkställas. Anmärkta missräkningar
eller andra sådana oriktigheter, som inverkat på sjelfva bokslutet, hafva
deremot upptagits på en särskild, af Revisions-Ramreraren undertecknad,
Promemoria eller anmäkningshandling, hvilken bifogats den hufvudbok,
dervid anmärkningarne blifvit gjorda; och har det sedermera öfverlemnals
åt Boksluts-Kami eraren att i hufvudboken för nästföljande år iakttaga
de rättelser och förändringar, hvartill samma anmärkningar föranleda
— Då, under granskningen af 1843 års hufvudbok, ett större antal
särskilda missräkningar och andra felaktigheter anmärktes, så och ehuru
de flesta af dessa voro af ringa betydenhet, ansåg likväl Bokföraren
lämpligast att, vid uppgörandet af hufvudboken för år 1844» å ett
gemensamt conto sammanföra alla de anmärkta missräkningarne och oriktigheterna,
för att såmedelst kunna i kapitalräkningen visa hvad sem
af densamma tillgodoförda eller påförda summor rätteligen bordt vara upptaget
i bokslutet för det nästföregående året. Dock har, utom den sålunda
verkställda sammanföringen af de anmärkta posterna, hvarje sådan
post, under titel: rättelse till följd af anmärkningar vid 1848
■tfrs hufvudbok, blifvit uppförd å vederbörande debitorers eller kreditorers
conti uti påföljande årets hufvudbok. Följaktligen är redan iakttaget
hvad Revisorerne förklarat hafva bordt ske, eller nu ifrågavarande
oriktigheters rättande genom tillägg till de i hufvudboken förut befint
-
-5 7 —
liga conti; och hade det siiLt, hvarpå de anmärkta missräkningarne oell
felaktigheterna i den förra hufvudhoken sålunda funnes rättade i den
sednare, blifvit af Kommissariatet godkändt, fastän något yttrande eller
beslut derom ej kommit alt i Kommissariatets protokoll antecknas.
Vidkommande åter den, redan under granskningen af 1842 års hufvudbok
anmärkta, men först i hufvudhoken för år 1844 rättade, missräkning,
till följd hvaraf den upplupna räntan å Skånska Hypotheksföreningens
obligationer blifvit upptagen till 187 R:dr 24 sk. utöfver
dess verkliga belopp, så har, efter hvad uti infordrad förklaring uppgifvits,
Boksluts-Kamreraren, vid uppgörandet af 1843 års hufvudbok, förbisett
anmärkningen angående denna missräkning, hvilket förbiseende ej
kommit att upptäckas förr, än sistberörde hufvudbok redan var afslutad;
hvadan samma missräkning icke kunnat deruti rättas, utan förändring och
omarbetning af det för år 1843 verkställda bokslut.
Ehuruväl det, enligt den af Revisorerne åberopade Tjenstgöringsordning,
åligger Kommissarierne vid detta Verk att hålla noga tillsyn
deröfver, att dem underlydande tjenstemän och följaktligen äfven Kamrerarne
i Boksluts- och Revisions-Konloren fullgöra sina tjenstepligter,
hvadan Kommissarierne således måste, till följd af redan gällande föreskrifter,
anses ovilkorligen skyldige att sjelfmant beifra och till behörig
rättelse befordra de försummelser och tjenstefel, hvartill bemälte Kamrerare,
i ett eller annat hänseende, kunna göra sig skyldige; hafva Fullmäktige
likväl, med hänsigt till hvad, på sätt Revisorerne anfört, i
afseende å anmärkningarne vid de sednast afslutade hufvudböckerna, förekommit,
funnit sig föranlåtne att till framtida iakttagande meddela
några särskilda stadganden, angående anmälandet och behandlingen af de
anmärkningar, dertill, under hufvudböckernas granskning i härvarande
Revisions-Kontor, anledning förefinnes.
Under anmälan, att de af Revisorerne granskade hufvudböckerna
syntes först efter räkenskapsårets slut vara uppgjorda, hafva Revisorerne
(sid. 1 G,) hemställt, att Riksgälds-Kontorets hufvudbok måtte under det
löpande året ej allenast uppläggas, ulan ock fortsättas, på det att, så
vidt möjligt voie, Kontorets ställning under årets lopp kunde derigenom
ådagaläggas. I anledning af denna hemställan, hafva Fullmäktige inhemtat
ej mindi e Kommissariatets än Boksluts-Kamrerarens yttranden;
hvaruti anförts: att föreskrifterna i i3a § af 1S41 års och i38
§ af nu gällande Reglemente för Riksgälds-Kontoret, enligt hvilka §§.
— 58 —
Kontorets hufvudbok icke behöfde vara af slutad och renskrifven förr, än
den 1 Juli året efter det, för hvilket den vore uppgjord, tydligen utmärkte,
att Piikets Ständer insett omöjligheten att hafva hufvudboken
färdig vid räkenskapsårets slut; — att den sålunda medgifna tiden för
hufvudbokens upprättande och afslutande snarare vore alltför knapp, än
för lång, i anseende till den mängd liqvider, som först vid slutet af hvarje
år verkställdes och naturligtvis måste inverka på de i hufvudboken förekommande
särskilta conti; — att någon olägenhet deraf, att hufvudboken
först i år efter räkenskapsårets utgång behöfde vara färdig, för öfrigt ej
skulle uppkomma, enär Riksgälds-Kontorets ställning utvisades af den
Berättelse med tillhörande räkenskapsutdrag, som Kommissariatet kort
efter slutet af hvarje år borde till Fullmäktige afgifva; —• att hufvudbokens
upprättande under årets lopp skulle vara overkställbar^ helst det
egentliga bokslutsarbetet först skulle kunna företagas efter slutet af året
och sedan derunder skedda in- och utbetalningar, äfvensom de förändringar
uti hvarje särskild räkning, dessa medförde, voro kända;— samt
att det dessutom lage i sakens natur, att en ny hufvudbok icke kunde
med erforderlig trygghet uppläggas eller påbörjas, innan den näst föregående
hufvudboken blifvit icke allenast afslutad, utan ock reviderad
samt dervid befunnits riktig.
I betraktande af hvad sålunda blifvit yttradt och upplyst, hafva Fullmäktige
ansett det af Revisorerne uti nu ifrågavarande hänseende framställda
förslag, efter sin ordalydelse och så vidt dermed afsåges hufvudbokens
upprättande under loppet af redovisningsåret, icke kunna verkställas.
Men på det att bokslutet måtte, så skyndsamt som möjligt, kunna
fullbordas och de för detsamma erforderliga förberedande arbeten, i
den mån sådant lämpligen ske kan, undangöras, hafva Fullmäktige erinrat
Kommissariatet tillse, att Riksgälds-Kontorets hufvudbok hädanefter
i konsept upplägges, så snart granskningen af enahanda räkenskap för
det näst förgångna året blifvit förrättad, samt att de ingående balanserna
derefter ofördröjligen uti densamma införas, så att åtminstone denna
del af bokslutsarbetet före årets slut är verkställd.
I afseende å det af Revisorerne, (sid. 16—17,) anmärkta förhållande,
att de årliga arfvodena för hufvudbokens afslutande äfvensom för vederbörande
tjenstemän i Rikets Ständers Bank och vid Stockholms PostKontor,
utan föregången anmälan hos Fullmäktige, blifvit af Kommissariatet
utanordnade, har Kommissariatet, uti sin infordrade förklaring, åbe
-
59 —
ropat ett, den 18 Februari 1813, af dåvarande Fullmäktige meddeladt
oell allt sedermera, vid utbetalningarne af arfvodena för sistbemälte
tjenstemän, tillämpadt beslut, angående verkställigheten af sådana utgifter,
dervid någon annan pröfning, än den af ziffrans riktighet, ej ifrågakomme;
hvilket beslut, enligt Kommissariatets förmenande, så mycket mindre
vore upphäfvet genom nu gällande Tjenstgöringsordning, som det der
förekommande och af Revisorerne anförda stadgande funnits intaget i den
äldre, redan före samma besluts meddelande utfärdade, Tjenstgöringsordningen;
och ansåg Kommissariatet sin tydning af åberopade beslut vara af
Fullmäktige godkänd, enär någon erinran hos Fullmäktige icke blifvit
gjord emot ifrågavarande, uti Kassa-veckorapporterna särskilt upptagna
och sålunda för Fullmäktige anmälda, utbetalningar.
Sedan Fullmäktige redan förut, vid derom förekommen fråga, förordnat,
att den af Revisorerne anförda föreskrift i Tjenstgöringsordningens
14 §. hädanefter jemväl skall iakttagas i afseende å utbetalningen af
de uti 142 §. af Riksgälds-Kontorets Reglemente bestämda arfvoden för
Bankens och Post-Kontorets tjenstemän; så hafva Fullmäktige ansett den
al Revisorerne gjorda anmärkning numera icke föranleda annan åtgärd å
Fullmäktiges sida, än meddelandet af det förklarande, att samma föreskrift,
vid ifrågakommande utbetalningar af arfvodet för hufvudbokens afslutande,
äfvenledes bör tillämpas.
Såsom förklaring i anledning af Revisorernes anmärkning, (sid. 17,)
rörande bokföringen af de å Riksgälds-Kontoret anvisade extra statsutgifter,
och såsom yttrande öfver den, i sammanhang dermed, af Revisorerne
gjorda hemställan, det föreskrifvas måtte, att, utom den nu befintliga
kassaräkningen, i Riksgälds-Kontorets hufvudbok särskilda conti
eller räkningar varda upplagda för de i hvarje ,§\ af gällande Reglemente
bestämda anslag och tillgångar, samt att hvar och en sådan räknings
saldo i hufvudbokens utgående balans conto upptages, — har Kommissariatet
hufvudsakligen anfört:
Kommissariatet hade hittills ansett sig sakna anledning att föreslå någon
förändring uti det, sedan äldre tider, vid Riksgälds-Kontoret begagnade bok •
föringssält, helst Rikets Ständers Revisorer vid ingen föregående Statsrevision
emot räkenskapsformen haft något att anmärka. Revisorernes meddelade
uppgift, ”att de till 1841 års extra statsreglering hörande anslagssummor endast
skulle finnas upptagna i en fortgående kassaräkning,” vore med verkliga
förhållandet mindre öfverensstämmande, enär de, i anledning af nämn
-
— 6o —
de stats-reglering, under hvarje års lopp, verkställda utbetalningar, ej allenast,
i likhet med Riksgälds-Kontorels alla öfriga utgifter, funnes
upptagna i kassaräkningen för året, utan äfven vore bokförda å 3:ne särskilda,
för dessa utbetalningar öppnade, conti i Riksgälds-Kontorets hufvudbok;
af hvilka
ett upptoge alla sådana anslagssummor, hvarför någon återbetalning ej
vore att förvänta, äfvensom summariskt de för odlingsföretag och hamnbyggnader
m. m. under året utgifna lån;
ett, med in- och utgående balanser, upptoge alla, på grund af extra statsregleringen,
utbetalda lån för hamnanläggningar och vattenaftappningar
rö. m.; utvisande detta conto både tiden, då hvarje särskildt lån utgått,
och beloppet af de årliga kapital- och ränte-afbetalningar, som efter
viss tids förlopp skola vidtaga; och
ett upptoge den för Strömsholms kanal- och slussverks ombyggnad afsatta
fond, jemte derå upplupen ränta, samt den verkställda årliga utbetalningen
af samma fond.
Med anledning af Revisorernes yttrande, att en fullständig hufvudbok
borde visa verkliga förhållandet i sin helhet med allt hvad uti räkenskapen
borde ingå, så att man, för inhemlandet deraf, ej behöfde
återgå till äldre räkenskaper eller uppgöra särskilda kalkyler, har Kommissariatet
erinrat, hurusom en alltför långt sträckt fullständighet ofta
ledde till en sådan vidlyftighet, att de enklaste förhållanden derigenom
lätteligen kunde bortblandas. Enligt Kommissariatets förmenande, vöre
det tvertom vid all sådan bokföring, der en mängd special-conti behöfde
uppläggas, särdeles ändamålsenligt att endast summariskt införa dessa
i hufvudboken, samt att i stället upptaga detaljerna uti en särskild, för
flei ’a år fortgående, special-räkenskap. Kommissariatethade också, i öfverensstämmelse
med denna åsigt, redan låtit inrätta en särskild memorialbok,
deruti ej allenast hvart och ett i nu gällande Reglemente förekommande
anslag funnes i sin helhet uppdebiteradt, utan ock de af Kongl. Majit
å samma anslag anvisade summor voro upptagna samt hvarje i afräkning
å dessa summor verkställd utbetalning afförd. Häraf kunde följaktligen
med lätthet inhemtas, huruvida och i hvad mån hvar och en anslagssumma
blifvit utbetald. En sådan rnemorialbok, som upplades för
flera år, syntes vida ändamålsenligare, än att i hufvudboken för hvarje
utbetalning intaga särskilda conti med in- och utgående balanser, helst
hufvudboken i allt fall ej komme att upplysa på hvilka tider de under
föregående år utbetalda andelar af anslagssummorna utgått. Då, till följd
af Rikets sednast församlade Ständers beslut, de för åtskilliga brandskadade
städers återuppbyggande beviljade och från Riksgälds-Kontoret ut
-
— 6i —
gifna låneunderstöd hädanefter komme att upptagas i en så kallad liggare,
hvarifrån endast de hufvudsakligasle resullaterna behöfde uti hufvudhoken
öfverföras, syntes en dylik liggare jemväl böra inrättas för extra
slats-regleringen tillhörande anslags- och lånesummor; hvarigenom all
anledning till sådana anmärkningar, rörande ofullständighet i RiksgäldsKontorets
räkenskaper, som nu blifvit framställda, förmodades försvinna;
hvilket åter, efter Kommissariatets öfvertygelse, icke skulle blifva förhållandet
efter vidtagandet af den utaf Revisorerne föreslagna förändring.
— För öfrigt har Kommissariatet yttrat, att ej mindre den vid RiksgäldsKontoret
nu begagnade, än den af Revisorerne uppgifna räkenskapsmethod
hade sina särskilda fördelar och olägenheter. Enligt den förra,
blefve de på Riksgälds-Konloret anvisade extra statsanslag icke på förhand
uppdebiterade, utan upptogos i räkenskaperna endast i den månde
utgingo. På samma sätt bokfördes de för dessa anslag bestämda tillgångar,
endast i den mån de till ziffran blefvo kända. Riksgälds-Kontorets
räkenskaper grundade sig således för närvarande helt och hållet på rent
faktiska förhållanden. Att, på sätt Revisorerne föreslagit, i samma stund
ett nytt Reglemente för Riksgälds-Kontoret blefve utfärdadt, upptaga i
Kontorets räkenskaper alla i samma Reglemente anvisade tillgångar och
anslag, läte sig visserligen göra i afseende på sådana tillgångar och anslag,
hvilkas belopp voro bestämda; men deremot blefve det svårt att
uppdebitera de inkomst-och utgifts-summor, som ej kunde på förhand till
beloppet beräknas, eller som skulle utgå med en viss årlig summa intill
nästpåföljande Riksdag. Hufvudboken skulle härigenom måhända, i vissa
delar, förvandlas till en kalkyl, som dock i de flesta hänseenden blefve
otillförlitlig och i allt fall ej undanröjde behofvet att för särskilda ändamål
upprätta särskilda kalkyler. Det vore dessutom fara värdt, att
ett sådant räkenskapssätt skulle i framtiden ådraga Riksgälds-Kontorets
hufvudbok enahanda beskyllning för mindre lättfattlighet, som vid flera
tillfällen blifvit af Rikets Ständers Revisorer framställd i afseende på
Riks-hufvudboken. — Slutligen har Kommissariatet förklarat sig icke vilja
bestrida, att den ifrågaslällda uppdebiteringen kunde medföra enoch-annan
fördel; men, innan en dylik förändring i bokföringen vidtoges, vore
dock högst nödvändigt, att, i öfverensstämmelse med hvad hos Fullmäktige,
redan under sistlid.ne September månad, blifvit föreslaget, en noggrann
utredning af beskaffenheten utaf Riksgälds-Kontorets nu ägande
skulder oell tillgångar anställdes, samt att derefter förordnades om och
till hvad belopp de till ziffran icke bestämda tillgångarne och anslagen
borde i hufvudboken upptagas.
6a —
På sätt Kommissariatet antydt och Fullmäktiges protokoll utvisar,
hade redan vid samma tid, som sednaste Slats-revision började, fråga hos
Fullmäktige uppstått om anställandet af en noggrann och fullständig utredning
af alla Riksgälds-Kontorets nu ägande skulders och tillgångars
beskaffenhet, samt vidtagandet af de förändringar i deras bokförande,
som härvid kunde finnas lämpliga, ändamålsenliga och fördelaktiga. Det
liar således icke undgått Fullmäktiges uppmärksamhet, hurusom, sedan
den egentligen af 1840 och 1841 -års Ständer vidtagna åtgärd, att på
Riksgälds-Kontoret anvisa en mängd sins emellan skiljaktiga samt mer
och mindre villkorliga och endast successive utgående stats-ulgifter, blifvit
vid sednast förflutna Riksdag fortsatt, sådana mera invecklade räkenskaps-förhållanden
härigenom måste uppkomma, som möjligen i ett eller
annat hänseende påkalla förändring uti eller tillägg till det vid Riksgälds-Kontoret
hittills begagnade bokföringssätt. Af de uti nu ifrågavarande
Revisions-berättelse gjorda erinringar och framställningar, rörande
Riksgälds-Kontorets räkenskaper, hafva Fullmäktige dessutom hemta
t en ökad anledning att närmare undersöka och pröfva den verkliga
beskaffenheten af dessa räkenskaper samt behofvet och verkställbarheten
af deras förändrande på ett sätt, hvarigenom redovisningen för RiksgäldsKontorets
ställning och rörelse erhåller all den fullständighet och tydlighet,
som under nuvarande förhållanden kan åstadkommas. Vid denna
undersökning äfvensom af Kommissariatets här ofvan anförda upplysningar
och yttranden, hafva Fullmäktige funnit, att, jemlikt den för närvarande
iakttagna räkenskaps-method, grundar sig Riksgälds-Kontorets
hufvudbok och de förhållanden, densamma utvisar, på den deruti intagna
kassa-räkning. Kontorets inkomster och utgifter blifva följaktligen i
allmänhet icke förr synliga i hufvudboken, än de i kassa-räkningen förekomma.
I ansende tili det härigenom befintliga nära samband mellan
kapital- ocb kassa-räkningarne, påföras eller tillgodoföras den förra
räkningen alla i den sednare upptagna utgifts- och inkomstsummor, med
undantag endast af förut upplupna och bokförda intressen samt utgifna
lån och förskotter äfvensom depositioner. Tvertemot nu uppgifna förhållande,
skulle åter, i fall det af Revisorerne föreslagna bokföringssätt
antages, Riksgälds-Kontorets hufvudbok komma att grunda sig på det
för Kontoret utfärdade Reglemente samt på förhand upptaga alla de inkomster,
hvilka deruti äro Kontoret anslagna, äfvensom alla uti samma
Reglemente anvisade utgifter. I sådant fall skulle naturligtvis de, enligt
kassa-räkningen, skedda inbetalningar eller verkställda utgifter, endast i
den mån dessa öfver- eller understego de i Reglementet uppgifna inkomstocb
utgiftssummor, komma att inverka på och intagas uti kapital-räk
-
- 63 —
ningen. Då ett dylikt bokföringssätt således skulle hvila på helt annan
grund, än det nu begagnade, komrne det också att utvisa högst olika resultater
i afseende på Riksgälds-Kontorets ställning. Sålunda skulle derigenom
det kapital-öfverskott af nära 2} millioner R:dr, Riksgälds-Kontoret,
enligt sednast afslutade hufvudbok, ägde, komma att ur räkenskaperna
helt och hållet försvinna. —• Enär nu hvarken det vid sist förflutna
Riksdag utfärdade Reglemente, eller något af då vidtagna och genom
Stats-Utskottet Fullmäktige meddelade, särskilda beslut, gifva ringaste anledning
till en så väsendtlig förändring i räkenskaps-föringen vid detta
Verk, och då, enligt Fullmäktiges åsigt, ett redan antaget och kändt hokföringssätt
i allmänhet icke, utan de mest gilltiga skäl, bör utbytas emot
ett nytt, om hvars fortfarande tillämpning och tillfredsställande beskaffenhet
någon tillförlitlig visshet icke erhållits; hafva Fullmäktige ansett
si2: hvai ken höra eller kunna till verkställighet befordra hvad i fråga om
O O O
Riksgälds-Kontorets räkenskapsföring blifvit af Revisorerne föreslaget.
Men då Fullmäktige, lika med Kommissariatet, anse, att samma ändamål,
som Revisorerne med detta förslag åsyftat, eller upptagandet och
redovisandet på ett enda ställe af hvarje å Riksgälds-Konloret anvisadt
stats-anslag, med bihållandet af den nuvarande bokföringen, skall på ett
lämpligare och fullständigare sätt kunna vinnas, derest en särskild räkenskap,
eller en så kallad afräkningsbok, upprättas och föres öfver alla
de utgifter, som Revisorernes framställning egentligen afser; så hafva
Fullmäktige förordnat, att, intilldess Rikets Ständer vid nästa Riksdag
komma i tillfälle alt sitt beslut i anledning af denna framställning meddela,
skall i härvarande Boksluts-Kontor föras en dylik afräkningsbok,
deruti hvart och ett af Rikets Ständer, i egenskap af extra eller tillfällig
stats-utgift, beviljadt och till utgående från Riksgälds-Kontoret uti
nu gällande Reglemente anvisadt lån eller anslag kommer att å sitt särskilda
conto uppdebiteras, och der äfvenledes skola antecknas alla de låne-
och anslagssummor, Kongl. Majit, jemlikt till Fullmäktige ankomna
nådiga Bref, utaf de till Dess nådiga disposition ställda medel, beviljat
för vatten-aftappningar eller andra odlingsföretag äfvensom vägförbättringar
m. m.; hvaremot hvarje verkställd utbetalning af dessa medel bör i
samma bok å sitt behöriga conto afforas; skolande denna räkenskap, hvilken
jemväl bör omfatta anslagen till folkundervisningens befrämjande, för hvarje
år afslulas samt derefter med in- och utgående balanser fortsättas;
och kommer densamma att, utom sjelfva hufvudräkningen, innehålla särskilda
sammandrag för hvar och en af de titlar, hvarunder ifrågavarande
stats-utgifler i Piiksgälds-Kontorets Reglemente förekomma, nemligen:
ett sammandrag för ”återstående utgifter lill följd af extra stals-reglerin
-
- 64 -
gen vid 1840 och 1341 &rs Riksdag;” ett för de ”under 1844 och i845
års Riksdag beviljade tillfälliga stats-utgifter” samt ett för ”anslagen till
folkundervisningen.”
För öfrigt oell på det att Riksgälds-Kontorets hufvudbok, så vidt
med nuvarande bokförings-method är förenligt, må hädanefter, i afseende
på de extra eller tillfälliga stats-utgifterna, erhålla den fullständighet
‘och utförlighet, sorn Revisorerne uti detta afseende yrkat, hafva Fullmäktige
förordnat:
i:o att en afskrift af hufvudräkningen i den öfver besagde utgifter förda
särskilda räkenskap skall bifogas hufvudbokens utgående balansconto;
2:0 att hufvudboken skall innehålla särskilda conti för hvart och ett i
Riksgälds-Kontorets Reglemente särskilt upptaget stats-anslag, derå
utbetalning under det år, för hvilket hufvudboken är upprättad, blifvit
verkställd:
3:o att inom linien å dessa conti jemväl skall antecknas hvarje anslags,
i Reglementet uppgifna, ursprungliga belopp och hvad deraf före årets
början blifvit uttaget; samt
4:o att dessutom särskilda, fortgående, conti skola i hufvudboken uppläg•
gas för alla från Riksgälds-Kontoret utgifna, obetalda lån, med undantag
likväl af de vissa städer tilldelade byggnadslån, hvilka komma
att bokföras, på sätt Rikets Ständer i afseende å dem föreskrifvit; börande
sistnämnde conti äfvenledes inuefatta upplysning om tiden och
Mättet för lånens återbetalning m. m.
I sammanhang med förestående, af Fullmäktige vidtagna beslut,
och meddelade föreskrifter, hafva Fullmäktige, med hänsigt till hvad Revisorerne
yttral, angående nödvändigheten för Riksgälds-Kontorets Styrelse
att erhålla en tydligare och fullständigare redovisning af Kontorets
ställning och rörelse, trott sig böra anmäla, att, sedan slutet af sistförfiutna
Riksdag, föres af Fullmäktiges Sekreterare en, för Revisorerne uppvisad och
på Fullmäktiges bord alltid befintlig, särskild anteckningsbok, deruti alla
Riksgälds-Kontoret enligt Reglementet åliggande utgifter, vare sig i
egenskap af lån, anslag eller kreditiv, finnas upptagna, och hvaruti hvarje
af Fullmäktige beslutad utbetalning genast införes under den §. och
det moment, derpå samma utbetalning sig grundar; varande dessutom
i samma bok, till sitt hufvudsakliga innehåll, äfven antecknadt hvart och
ett till Fullmäktige ankommet Kongl. Bref, rörande de till Kongl. Maj:ts
nådiga disposition anvisade anslags- och lånesunfmor m. m.
Med anledning af Revisorernes yttrande, (sid. 18,) angående bokföringssättel
vid Riksgälds-Kontoret, samt deras tillika gjorda hemställan,
65 —
ej allenast att Riksgälds-Kontorets bokföring mätte tagas i betraktande
vid den af Revisorerne tillstyrkta reorganisation af räkenskapssättet i sin
helhet, utan ock att dessförinnan åtgärder, för åstadkommandet af en ”redigare
bokföringsmethod vid detta Verk,” måtte varda vidtagna, hafva
Fullmäktige ansett sig böra upplysningsvis erinra, att vid ingen enda
af de föregående Statsrevisionerna någon anmärkning förekommit emot det
sätt, hvarpå Riksgälds-Kontorets hufvudböcker blifvit förda. Tvertom
innehålla nästan alla Revisions-berättelserna högst fördelaktiga vitsord både
om detta, nu klandrade, räkenskapslöringssätt och om de, i öfverensstämmelse
dermed, uppgjorda hufvudböcker. Sålunda förekommer i Berättelsen
om i8i3 års revision det yttrande: att Revisorerne ”funnit RiksgäldsKontorets
hufvudböcker utmärkta af största redighet och noggranhet.”
De åren 1817 och 1820 församlade Revisorer förklarade uti sina Berättelser:
att de af dem granskade hufvudböckerna ”befunnits utmärkta
af mycken redighet och i alla afseenden så ordentliga, att något det ringaste
icke varit att anmärka,” Uti Berättelserna om de derefter verkställda
revisionerna har meranämnde räkenskapers ”synnerliga redighet
och ordentlighet’’ likaledes blifvit lofordad. Slutligen hafva iS/ju och
i843 års Revisorer sammanstämmande förklarat: att Riksgälds-Kontorets
hufvudböcker, vid hvilkas granskning någon anmärkning icke förekommit,
”befunnits förda med mycken ordentlighet och omsorg.” —• Fullmäktige
vilja visserligen icke förneka den allmänna vigten och fördelen
deraf, att en nu saknad enhet i Stats-Verkets hela räkenskapssystem
framdeles varder tillvägabragt, och hafva ej heller något att erinra emot
vidtagandet af en för sådant ändamål erforderlig förändring uti den från
äldre tider inom Riksgälds-Kontoret begagnade bokföringsmethod; men
Fullmäktige anse sig dock ej böra underlåta att vid detta tillfälle öppet
uttala sin öfvertygelse, att, hvad enkelhet, redighet och lättfattlighet
beträffar, denna räkenskapsmethod motsvarar de loford, densamma under
en längre tidsföljd erhållit.
Jemte den redan omnämnda anmärkningen emot bokföringens beskaffenhet,
hafva Revisorerne yttrat: att kontrollerna öfver densammas
riktighet icke voro fullt tillfredsställande, samt att då sådant, efter Revisorernes
tanke, icke härrörde hvarken af ett för ringa antal tjenstemän
eller af bristande nit och omtanka hos desse tjenstemän, Revisorerne, efter
ämnets öfvervägande^ kommit tillden öfvertygelsen, att hufvudsakligaste
anledningen till de af Revisorerne anmälda missförhållanden läge i
sjelfva organisationen af detta Verk, hvilket syntes Revisorerne, utan
någon egentlig svårighet, kunna och böra inrättas på ett mera enkelt
9
— 66 —
sätt till båtnad, för ärendenias gång och besparing af Statens utgifter.
Till stöd för sin, mot Revisorernes nu anförda yttrande rakt stridande,
åsigt, i fråga -om den uppgifna bristfälligheten uti kontrollerna vid
Riksgälds-Kontoret, torde Fullmäktige endast behöfva erinra derom, att,
alltsedan år 1810, då Riksgälds-Kontorets förändrade och ännu hufvudsakligen
fortfarande organisation infördes, har, så vidt kändt är och räkenskaperna
utvisa, hvarken någon enda balans inom detta Verk inträffat
eiler under granskningen af dess hufvudböcker någon anledning förekommit
att, genom härvarande tjenstemäns försummelse, underslef eller
tillgrepp, någon den ringaste förlust blifvit det allmänna tillskyndad;
hvilket förhållande synes på det mest tillfredsställande sätt ådagalägga
och bekräfta, att ifrågavarande kontroller, i motsats mot hvad Revisorerne
yttrat, äro både tillfyllestgörande och ändamålsenliga, helst som härvid
måste tagas i betraktande, att samma kontroller, under en tiderymd af
mer än 35 år, blifvit tillämpade i afseende på en uppbörd och utgift af
närmare 200 millioner R:dr Banko.
Vidkommande den af Revisorerne ifrågaställa förändring af Riksgälds-Kontorets
nuvarande organisation, så enär i grundlagen finnes stadgadt,
huru Styrelsen för detta Verk skall vara organiserad, och någon
förändring i sådant afseende följaktligen ej kan verkställas, med mindre
grundlagens stadgande jemväl varder förändradt, men någon fråga härom
för närvarande icke är i föreskrifven ordning väckt, tro sig Fullmäktige
kunna antaga, det Revisorerne med sin framställning endast åsyftat en
sådan förändrad organisation, som, med bibehållande af nu gällande
grundlags-stadgands, låter sig verkställas. Dock som Revisorerne icke en
gång antydt, än mindre bestämdt uppgifvit, på hvad sätt och i hvilka
hänseenden organisationen af Riksgälds-Kontoret, enligt Revisorernes åsigt,
bör ändras, så finna Fullmäktige sig sakna all ledning för afgifvandet af
ett fullständigt yttrande angående nu förevarande, blott i allmänna ordalag
gjorda, framställning. Men då Revisorerne härvid fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet på den ”båtnad för ärendernas gång och den
besparing i Statens utgifter,” som genom Riksgälds-Kontorets reorganiserande
skulle kunna beredas samt tillika häntydt å antalet af de härstädes
för närvarande anställde tjenstemän, anse Fullmäktige sig föranlåtne att
jemväl i detta hänseende nu meddela några upplysningar.
Vid den mest flygtiga jemförelse mellan Riksgälds-Kontorets protokoller
och räkenskaper samt öfriga handlingar för de 4 sistförflutna
och de föregångna åren, faller den, af Rikets Ständers under de a:ne
sednaste Riksdagarne fattade beslut föranledda, högst betydliga tillökning
— 67 -
i göromålen vid oftanämnde Verk genast i ögonen. Bland andra obestridliga
bevis på denna tillökning, vilja Fullmäktige allenast anföra: att
under år 1844 Fullmäktige ankommo io3 och under sistlidet år 75
Kongl. Bref; hvaremot antalet af de hit ankomna Iionungabrefven år 1809
utgjorde 10 och år 1840 endast De, till följd af särskilt gjorda och pröfvade
samt bifallna reqvisitioner eller andra framställningar, utaf Fullmäktige
utfärdade anordningar, hvilkas antal under hvarldera af åren
1839 och 1840 icke uppgick till 90 st., utgjorde år 1844 216 st. och år
i845 206 st.; oaktadt under de arne sednare åren Fullmäktiges beslut
rörande en mängd andra dylika utbetalningar genom protokollsutdrag
blifvit expedierade. Utsträckes jemförelsen mellan de nuvarande och de
tillförene förefallande göromålen vid Riksgälds-Kontoret till en aflägsnare
tid, eller till förhållandet för a5 å 3o år sedan, visar sig tillväxten i
dessa göromål än betydligare, helst härvid måste undantagas de åligganden,
som då voro förenade med Riksgälds-sedelrörelsen och Diskontutredningen,
hvarför dels en särskild tjenslemannapersonal var anställd
och dels särskilda arfvoden utgingo. — Samtidigt med den, under åren
1841 till och med 1844 inträffade, ansenliga tillökning uti härvarande styrelses
och betjenings göromål, hafva, jemte det samtlige tjenstemännen vid det
så kallade Kreditseclel-verket afgått, 4 & Riksgälds-Kontorets ordinarie
Stat förut uppförda tjenster med en sammanlagd årlig aflöning af 2,970
R:dr blifvit indragna; hvaremot, under samma tid, allenast en enda ny
tjenst, med 700 R:drs lön och xoo R:drs årligt arfvode, tillkommit. Om
antalet af de på detta Verks nuvarande ordinarie Aflöningsstat uppförda
tjenster jemföres med dem, som funnos å enahanda Stat för 3o år tillbaka,
eller år 1816, då, efter hvad protokoller och räkenskaper nogsamt
utvisa, göromålen, med undantag af sedelskrifning och annullering samt
de bestyr, sorn tillhörde betjeningen vid Kreditsedel verket, med afseende
å så väl mängd som beskaffenhet, vida understego hvad de
för närvarande utgöra; så befinnes, att, utom indragningen af nyssnämnde
betjening och 7 Kammardrängsbefallningar, tjensterna vid Riksgälds-Kontoret,
sedan sistberörde år, blifvit minskade med 2 Kommissarie-,
1 Kassörs-, 1 Revisors-, 2 Kanslist- och 5 Kontorsskrifvare-sysslor.
Med hänsigt lill denna särdeles betydliga minskning i antalet af härvarande
tjenstemän, hvilket antal, enligt ordinarie Aflöningsstaten, numera endast
utgör 14, med ett sammanräknadt årligt löne- och arfvodesbelopp
af 16,200 R:dr, och i betraktande af de mångartade, trägna och tidsödande
göromål, som af dessa tjenstemän måste bestridas, betvifla Fullmäktige
högligen, att någon ytterligare minskning i tjensternas antal eller
någon vidare utsträckt besparing uti den för Riksgälds-Kontorets be
-
— 68 -
tjening anslagna aflöning kan, utan äfventyr för det allmännas säkerhet
och mehn för göromålens behöriga gång, till vägabringas, så länge de
Riksgälds-Kontoret för närvarande uppdragna bestyr och åligganden komma
att fortfara.
Beträffande Revisorernes erinringar (sid. 18—19) emot uppställningen
af de Utdrag utaf Riksgälds-Kontorets räkenskaper, som från
trycket blifvit utgifna och jemte allmänna tidningarne utdelade, så anse
sig Fullmäktige böra upplysa, att formen för den klandrade uppställningen
af dessa Räkenskaps-utdrag egentligen blifvit hemtad från de Tabeller
öfver Riksgälds-Kontorets inkomster och utgifter samt skulder och
tillgångar, hvilka finnas bifogade 1825 och 1827 års Revisions-berättelser,
samt att hufvudsakligen enahanda uppställning blifvit iakttagen,
ej mindre vid alla, sedan år 1828, genom Riksgälus-Kontorels försorg,
allmängjorda Räkenskaps-utdrag, utan äfven i de tabellariska sammandrag,
hvilka äro bifogade Rikets Ständers Revisorers sedermera, intill 1840 års
Riksdag, afgifna Berättelser. Fullmäktige vilja dock ej bestrida, att ju
icke de Räkenskaps-utdrag,, hvilka hädanefter komma att uppgöras,
lämpligen kunna och böra, i ett eller annat hänseende, förändras och
förtydligas på det sätt Revisorerne uppgifvit; och skola Fullmägtige, vid
den förestående granskningen af Utdragen utaf Riksgälds-Kontorets räkenskaper
för sistlidet år, taga de af Revisorerne framställda erinringar
och föreslagna förändringar i närmare öfvervägande.
Efter uttalandet af den åsigt, att någon erinran icke kunde skäligen
göras emot försäljningen af det utaf Kongl. Sundhets-Kollegium tillförene
begagnade hus medelst offentlig, inför Fullmäktige hållen, auktion,
hafva Revisorerne, (sid. 43,) yttrat: att de deremot funnit anmärkningsvärdtj
att Fullmäktige, på samma gång, som de rätteligen ansett ändamålsenligt,
att bereda hugade köpare tillfälle att före auktionen aflemna
förseglade anbud, vidtagit det ovanliga och särdeles för säljaren ofördelaktiga
beslut, att de inkomna anbuden vid auktionens början skulle
öppnas; hvarigenom det åsyftade ändamålet med dessa anbuds infordrande
och afgifvande måste helt och hållet förfelas, och hvilket beslut af
Revisorerne ansetts vara orsaken, att något skriftligt köpeanbud icke
erhållits.
Den förklaringsskyldighet, som häraf föranledes, tillkommer dem
bland Fullmäktige, som genom sina röster det klandrade beslutet vållat,
och fullgöres medelst följande utlåtande. Hysande den på vunnen erfa
-
— 69 —
renhet grundade öfvertygelse, att, vid försäljning af fastighet i Stockholm,
förseglade anbud sällan afgifvas, emedan verklige spekulanter
linna rådligast att sjelfve eller genom ombud vid auktionstiilfället sin
rätt bevaka, fann Fullmäktiges pluralite föreskriften om ernottagandet af
förseglade anbud böra iakttagas, ej för att uppjaga auktionsbuden, hvilket
ansågs öfverflödigt, enär allmänt var kändt, att på stället funnos
flere spekulanter, de der således kunde sjelfve gå så långt i bud och
öfverbud, som de funno för godt, utan endast för att bereda möjligen i
landsorterna varande spekulanter, hvilka ej kunde vid auktionen sig inlinna,
eller ej ville begagna fullmäktig, tillfälle att afgifva sina anbud.
Det bör visserligen medgifvas, dels att de förseglade anbudens öppnande
först efter aukLionen kan bafva till påföljd, att de vid auktionen
närvarande spekulanterne, i okunnighet om hvad de förseglade anbuden
kunna innehålla, våga sig längre i anbud, än de tilläfventyrs från början
funnit förenligt med den bortauktionerade egendomens värde, samt att
. i n n •
sådant äfven någon gång inträffat, och dels att detta förfaringssätt vanligen
iakttages; men deraf följer, efter Fullmäktiges pluralites åsigt,
hvarken att förfaringssättet är det rättaste, eller alltid medför för säljaren
den största fördelen; ty, utom det alt deruti finnes inlagd en snara,
hvaruti den hetsige spekulanten må kunna fastna, samt att ett sådant
förfaringssätt åtminstone icke har karakteren af öppenhet, så inträffar
understundom, att förseglade anbud vid öppnandet finnas innehålla
ett obetydligt, af några få Riksdaler bestående, högre anbud, än
det munteligen gjorda, och hvilket den närvarande spekulanten gerna
skulle vilja, men icke får öka. Äro deremot de skriftliga anbuden vid
auktionstiilfället kända, står det den närvarande spekulanten öppet att
öka anbudet. — Hvad nu ifrågavarande auktion särskilt beträffar, så är
det temligen constateradt, att alla spekulanterne funnos i Stockholm
och voro vid auktionstiilfället tillstädes. Häruti torde således vara att
igenfinna anledningen, hvarför inga skriftliga anbud hlefvo ingifna.
— Beträffande dessutom beloppet af den för ifrågavarande hus erlagda
köpesumma, så har säkerligen husets högst bristfälliga skick, i förening
med det allmänt kända förhållande, att några fullständiga och för den
blifvande enskilda ägarens oqvalda besittnings- och dispositionsrätt tillfyllestgörande
åtkomst- och äganderätts handlingar, rörande den tomt,
hvarpå huset är beläget, icke funnos att tillgå eller kunde af säljaren
anskaffas, afhållit en eller annan eljest hugad köpare, att göra högre
köpeanbud, än det, som för Stockholms Stads Drätsel-Kommissions räkning
erhölls och med klubbslag bekräftades.
I öfverenslämmelse med Revisorernes hemslällan, (sidan 45,) rörande
anskaffandet af en ny förbindelse för det till Ull-Diskontens förstärkning
på Riksgälds-Kontoret anvisade kreditiv, hafva Fullmäktige förnyat
sin, redan under den 16 September 1841 , till Kongl. KommerseKollegium
framförda begäran, att en ny, med nu gällande vilkor och
föreskrifter öfverensstämmande, skuldförbindelse för besagde kreditiv
måtte af Kongl. Kollegium till Riksgälds-Kontoret afgifvas och, i utbyte
mot den äldre förbindelsen, Fullmäktige tillställas.
Hvad Revisorerne för öfrigt uti nu ifrågavarande Berättelse anfört,
upplyst och yttrat, hafva Fullmäktige icke ansett föranleda någon förklaring,
ytterligare upplysning eller särskild åtgärd å Fullmäktiges sida.
Stockholm den 27 Mars 1846.
J ACOB CEDERSTRÖM. C. PRINTZENSKÖLD. P. R. BRÅKENHJELM.
N. II. SELANDER.
G. HOLM.
HANS JANSSON.
C. J. HEURLIN.
A. M. BRINCK. AND. BERG.
J. A. ZETTERBERG.
C. Gr. Stuart.
— 7I —
Transumt af Protokollet vid Herrar Fullmäktiges i Riksgälds-Kontoret
sammankomst den i3 Februari 1846.
§• I0-
Fortsattes den vid Herrar Fullmäktiges sednaste sammankomst påbörjade
föredragning af de anmärkningar och framställningar, som Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af
Riksgälds-Kontorets förvaltning och räkenskaper, innefattade; hvarvid
först förekom — — — — — — — — — — — — —
Beträffande Herrar Revisorers anmärkning i afseende på bokföringen
af de extra statsanslagen samt hemställan, det föreskrifvas måtte, att,
utom den nu befintliga kassaräkningen, i Riksgälds-Kontorets hufvudbok
särskilda conti eller räkningar varda upplagda för de i hvarje §. af
gällande Reglemente bestämda anslag och tillgångar, samt att hvar och
en sådan räknings saldo i hufvudbokens utgående balansconto upptages; —
Herr Professoren Bråkenhjelm och Herr Grosshandlaren Berg delade
icke öfrige Herrar Fullmäktiges åsigt och deltogo ej heller i beslutet angående
upprättandet af en särskild räkning öfver de extra och tillfälliga
statsutgifterna. Enär alla dessa utgifter borde och måste upptagas och
redovisas i Riksgälds-Kontorets vanliga hufvudbok, syntes det förslbemälte
arne Herrar Fullmäktige mindre lämpligt och riktigt, att, bredvid
denna bok, upplägga och föra en särskild, deruti icke ingående eller på
dess resultat inverkande, räkenskap. Då det blifvit anmärkt och ej kunnat
bestridas, att de sednast afslutade hufvudböckerna, i afseende å redovisningen
för besagde utgifter, voro mindre fullständiga, och då Herrar
Fullmäktige sjelfve, uti sina, under sednare åren, afgifna Berättelser
till Rikets Ständer och Deras Revisorer, erinrat, att Riksgälds-Kontorets
verkliga ställning icke vore sådan, som hufvudböckerna utvisade; syntes
det vida naturligare och ändamålsenligare, att den saknade fullständigheten
och de erforderliga rättelserna tillvägabragtes i den räkenskap,
hvarom fråga vore, än att, för åstadkommande häraf, en ny, från densamma
helt och hållet afskiljd, bokföring föreskrefves. För öfrigt borde härvid
icke förbises, att det just vore de i sednare tider förekommande afvikelserna
från det vid Riksgälds-Kontoret tillförene begagnade bokfö
-
- 72 —
ringssätt, sorn egentligen föranledt det af Herrar Revisorer anmärkta förhållande.
För undanrödjandet af framlida anledningar till enahanda anmärkningar
samt för beredandet af de upplysningar och den fullständighet,
som uti ifrågavarande hänseende rimligtvis kunde af en räkenskap
äskas, syntes i sjelfva verket allenast erfordras en återgång till den bokföring,
som förut härstädes iakttagits. Således borde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
dermed, uti Riksgälds-Kontorets hufvudbok för innevarande
och nästkommande år å särskilda conti uppdebiteras hvarje anslag,
som, enligt Reglementets föreskrift, ovillkorligen mäste, efter skeende
reqvisition, under årets lopp af Riksgälds-Kontoret utbetalas, äfvensom
de vilkorligen beviljade anslagssummor, hvilka, jemlikt Kongl. Majrts
ankomna nådiga Bref, skulle under året vederbörande i stadgad ordning
tillhandahållas. Å samma conti borde följaktligen hvarje verkställd utbetalning
affär as samt det derefter återstående beloppet utbalanseras
såsom Riksgälds-Kontorets saldo vid årets slut. Likaledes borde, till upplysning
om hvad förut blifvit i afräkning å hvarje anslag utgifvet, det
ursprungliga anslagsbeloppet äfvensom de, före årets början, skedda utbetalningarne
antecknas inom linien å samma anslags särskilda conto. Beträffande
åter sådana på Riksgälds-Kontoret anvisade statsutgifter, som
h varken i Reglementet eller genom något Kongl. Bref voro på förhand till
beloppet bestämda, så kunde naturligtvis dessa utgifter ej i räkenskaperna
upptagas förr, än utbetalningen deraf verkställdes, då de, på sätt nu
med alla dylika utgifter iakttoges, måste genast påföras kapitalräkningen.
Likaså komme denna räkning att påföras hvad ett eller annat
anslags utbetalda belopp möjligen kunde öfverstiga den förut debiterade
anslagssumman, hvaremot samma räkning boide tillgodoföras de besparingar,
sorn kunde uppkomma derigenom, att ett uppdebiteradt anslag antingen
alls icke eller ej till hela sitt anvisade belopp ulginge.
Efter verkställandet af omförmälda uppdebiteringar, komme visserligen
ej Riksgälds-Kontorets ställning att visa sig så fördelaktig, som den,
enligt sednaste årens hufvudböcker, syntes vara; men detta vore en
gifven och oundviklig följd deraf, att alla Kontorets disponibla tillgångar
under sista Riksdag blifvit för då beviljade stats-utgifter anvisade.
Rätteligen transumeradt.
C. G. Stuart.
