# ID: svediakorp-gov2164
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 85,998
# sentences: 2,519
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 285 —
eller mindre, än i föregående
lmfvudböcker
blifvit uppfördt, resulta
ter na af liqvider med
Riksgälds-Kontoret och
Förvaltningen af Sjö-ärenderna,
omföringar till
och från ståts-medlen,
o. s. v.
An Krono-magasins
hufvudboken.
... 18.
för omföring från
stats-medlen till diverse
Verks medel
för af Stats-Verket
använd spanmål in
natura.
„ Riksgälds-Kontoret . 38.
för behållna öfverskottsincdel.
för minskning i reservationer.
Per Förskotter 36.
för förskjutna spanmåls-omkostnader
utöfver anslag u 4:e
hufvudtiteln.
„ Kapital-conto ... 2.
för differencer.
8. Samman drags-conto JV:o
6, upptagande brister och An
besparingar i Kongl. StatsKontorels
1'örvaltningsstat.
Här ingå omedelbart
brister och besparingar å
förslags- och andra anslag,
hvilkas definitiva
kännedom i afseende på
brist eller besparing först
genom Riks-bokslut kan
vinnas, och hvilka fördenskull
icke heller under
löpande år till besparingsfonderna
kontribuera,
såsom t. ex. reseoch
trakta ments-penningar,
fourrageringsanslaget,
anslagen till -spanmåisupphandlings-
och bageri-kostnader
m. 11., samt
medelbart, genom begrafnings-fondernas
conti, å
dessa conti uppkomna
besparingar, som ej reserveras.
Debiteras:
Spe.cial-utgifts-titlar
ne
13.
för brister, hvilka
ej böra drabba besparingsfonderna.
(Kapital-conto . . 2).
för i penningevärde
beräknade natura
- spanmåls-qvantitcter.
för öfverskjutanda
besparing i förslagsan
Q. anslag.
Crediteras:
Per Special-utgifts—titlar—
ne . . 13.
för besparingar, som
ej tillkomma besparingsfonderna.
1
för natura-spanmåls-qvantiteter,
som blifvit till penningevärde
reducerade.
„ Besparingsfonderna . 13.
för besparing, som
ej reserveras.
_ för natura - spanmåls-qvantitet,
ej
såsom sådan anordnad,
men som till
motsvarande penningevärde
beräknats.
„ Kapital-conto ... 2.
för öfverskjutande
brist i förslags- m.
fl. anslag.
— 286 —
9. Sammandrags-conto N:o Debiteras:
7, eller extra stats-reg- . _ . , .
{J . , , -i 3 An Special-utgifternas a
leringens hel-anslag. extra stats-reglerin- »
Nemligen de delar der- gen conti 14.
af, som afse kapital-utgifter.
Blotta kassa-utgifter,
såsom lån och kreditiver,
kunna naturligtvis
här ej komma i fråga.
10. Conto öfver utgifter ä Debiteras:
öfver skatterna af Stats- A)1 KongU Räntékam.
Crediteras:
Per Kapital-conto . .
11.
Verkets inkomster.
Sammandrags-conto N:o
maren A 15.
Förskotter .... 36.
Debiteras:
Länen
„ Krono-magasinshufvudboken
. . .
Debiteras:
<9, upptagande remisser An Kong, Maj;tg Be_
och aflöringar utål stats- faliningshafvande i
medel till andra, under
Stats-Yerket stående, förvaltningar
och redogörelser.
Vidare följa:
12. Special - uppbörds-titlar
nes
contij ungefär föl
.
.. ° . An Sammandrags-conto
jande: boskapspenningar N;0 j
af Stockholms stad, arrende-medel,
silfv er-tionde,
koppar-ränta, tionde-
och hammarskatts•
jern, alun-tionde, mantals-penningar,
bötesmedel,
båtsmans-vakansafgift,
krutförsäljningsmedel,
kontroll-stämpelmedel,
håk- och lots-medel,
ersättningar, intresse-medel,
observationsmedel,
extra medel och
Crediteras:
Per Kapital-conto . . .
för motstående beloppet.
Crediteras:
Per Kapital-conto . . ,
19.
18
3.
Crediteras:
Per Kongl. Räntekammaren
A 15
„ — Dito — B. 16
287 —
uppbörder, sjötulls-medel,
salu-accis af städerna,
post-medel, charta-sigillata-medel,
bränvins-afgift,
krigsfondsmedel,
dana-arf, m. fl.
hufvudtitlarnes besparingsmedel,
ingå direkte
på vederbörliga besparings-fonders
conti.
Några af dessa, bär såsom
uppbörder tagna,
titlar utgöra-tydliga levereringar
och synas
derföre hafva bordt såsom
sådana behandlas.
Detta skulle då hafva
skett dermedelst, att conti
uppslagits för de förvaltningar,
som för levereringarne
bordt crediteras.
Men då dessa
förvaltningar till större
delen äfven hafva andra
relationer med KgL
Stats-Kontoret, hufvudsakligen
genom de anslag
dem äro gifna, och
dessa relationer, för
fullständigbetens skull,
då äfven bordt å deras
conti vara synliga, skulle
allt detta i flög grad
hafva ökat bokförarens
besvär, utan någon egentlig
vinning för saken.
Dessutom är det,
såsom ofvan blifvit anmärkt,
i många fall ali
-
1
- 288
deles oafgörligt, huruvida
en post bör såsom
uppbörd eller leverering
anses. Allt detta
bar bestämt Kontoret
att såsom uppbörd behandla
alla inkomstmedel,
som kunna till
sin inkomst-titel hänföras.
Detta sednare är
icke fallet med de" från
Länen kommande remisser,
hvarföre de äfven
fått en annan plats
i det förevarande systemet.
Ytterligare
komma:
13. Special-utgifts-titlarnes
jemte besparings-fondernes
contij, nemi.
Kongl. Majrts hofhållning,
H. K. H. Kronprinsens d:o,
H. K. II. Kronprinsessans
handpenningar etc. etc.
Irsta hufvudtitelns besparingsfond
etc. etc.
De bil eras:
Creditera*:
I:o Special-utgiftx-titlarne.
An Sammandrags-conto
Per Ingående Balans.
N:o 5
7.
för reservation.
för inverkande re-
„ Sainmandrags-conta
sultater af Rikshuf-
N:o 3. ...... .
vudboken.
„ Dito N:o 4.
„ Dito N:o G. ...
8.
för med penningar löst
för till penningevar-
spanmål.
de reducerade span-
„ Dito N:o 5.
mulsqvantiteter.
för inverkande resul-
„ Besparingsfonderna
13.
tater af Riksbufvud-
för besparingar, efter
boken.
omständigheterna.
,. Dito N:o 6.
,, Kongl. Räntekam-
,, Besparingsfonderna
maren A
15.
för vederbörliga bri-
,, Dito B.
IG.
ster.
„ Kronomagasins-huf-
vudboken
18.
för spanmål in natura
äfven för kontant, då
fyrdubbel notering.
„ Kongl. Majits Be-
>
fallningsh. i Länen.
19.
a.
G.
8.
13.
— 289 —
An Wadstena Krigsmanshus-Kassa.
. . 22.
för anslag (fyrdubbel
notering.)
„ 9:de Hufvudtitelns
utlånta medel. . . 34.
för afskrifning å lån.
„ Förskotter 36.
för afskrifning af sådana.
„ Riksgälds-Kontoret 38.
för chartahvitstämpling
in. m., (fyrdubbel
notering.)
„ Utgående balans . . 39.
för reservation.
2: o Besparingsfonderna.
An Ingående balans . . 1. Per Sammandrags-conto
6.
7.
8.
för brister.
Sammandrags-conto
N:o 4
för värdet.
Dito N:o 5
Brist och besparing
för ej reservabel tillgång
och spanmålsqvantitet,
som ej in
natura användts.
Specialutgiftstitlarne 13.
för brister.
Kongl. Räntekammaren
A 15.
Krono-magasins-huf
vudboken
18.
för anordning, blott
qvantitet.
Utgående balans . 39.
för reservation.
14. Special-anslagens under Debiteras:
extra stats-regleringen A.n Kongl. Räntekamconti.
marcn A 15-
„ Förskotter 36.
,, Riksgälds-Kontoret . 38.
för besparing.
„ Utgående balans . . 39.
för reservation.
N:o 3  5.
Dito N:o 4 6.
för besparing hos andra
förvaltningar och
för värdet å besparad
natura-spanmål.
Dito N:o 5 7.
Special-utgiftstitlarne 13.
för besparingar, äfven
i spanmål.
Kongl. Räntekammaren
A 15.
för uppbörder.
9:e Hufvudtitelns lån 34.
för ränta.
Utgående balans . . 39.
för oersatt brist.
Crediteras:
Per Ingående balans .
för reservation.
„ Sammandrags-conto
N:o 7.
37
— 290 —
Vidare följande conti,
hvilka äro att anse såsom
kapital-contos förråder
j nemligen:
15. Kongl. Räntekammaren Debiteras: Credit er as:
A. för Svenskt Banko.
An Ingående balans . . i. Per Utgifter å öfverskot
-
11
Special-uppbörds-tit-
terna
10.
larne
12.
v
, Special-utgifts-titlar-
n
Besparingsfonderna
13.
ne
13.
11
Kongl. Räntekamma-
n
Besparings-fonderna .
13.
ren C
17.
ii
Extra statsregleringens
för vid årsskiftet
special-anslag. . . .
14.
oliqviderade anord-
1!
Kongl. Räntekamma-
ningar.
ren B.
16.
ii
Krono-magasins-huf-  vudboken
18.
för uppköp af Hamb.
Banko.
V
Kongl. Maj:ts Befall-
11
Dito C
17.
ningshaf. i Länen
19. .
. 11
Krono-magasins-huf-
11
Wadstena Krigsmans-
vudboken ......
18.
hns-Kassa
22.
11
Kongl. 5Iaj:ts Befall-
för uppbörd.
/
, ningshafvande i Länen 19.
Il
Skogsplanterings-kas-
71
Mötes-passevolans-
san
25.
kassan
20.
för dito.
11
Tross- dito dito
21.
ii
Riddarholms-Kyrkans
11
Wadstena Krigsmans-
medel
28.
hus dito. . . . . .
22.
för dito.
11
Militie-Boställs dito
23.
n
Arméens Pensions-
11
Invalidhus-fonden . -
24.
Kassa
29.
11
Skogsplanterings-kassan 25.
för innehållningar.
11
Jagt-kassan
26.
ii
Norénska testaments-
11
Norénska testaments-
fonden. Utlånta me-
fonden
27.
del
31.
1,
Riddarholms-Kkyrkans
för inbetald ränta.
medel ........
28.
n
Riddarholms-Kyrkans
11
Arméens Pensionskass a
29.
ntlånta medel . . .
32.
11
Depositions-medlen .
30.
för dito och kapital.
11
Utlånta depositions-
ii
Utlånta depositions-  medel
33.
medel ,
för gifvet lån.
33.
för inbetalda räntor
11
Förskotter
36-
och kapitaler.
71
Utgifter å N. N. kreditiv
37.
„ '
9:de Hufvudtitdns ut-
till framtida ersättning
lånta medel .... 34.
eller afskrifning.
för dito.
11
Riksgälds-Kontoret . .
38.
,, Förskotter ..... 36. „ Utgående balans . . .39.
Riksgälds-Kontorct . 38.
— 291
16. Kongl. Räntekammaren Debiteras: Gred iteras:
B. för Hamburger
Banko Ali Special-uppbörds-tit- Per Spccial-utgifts-tillarne 13.
larne 12. ,, Kongl. Räntekamma
„
Kongl. Räntekamma- 1 ren C 17.
ren A. ...... 15. „ Förskotter ...... 36.
Dito C. 17. ,, Utgående balans . . 89.
17. Kungl. Räntekammaren Debiteras: Crediteras:
C., för vid årsskiftena.
’ , t . An Kongl. Rantekammaren
oliqviderade anordnin- ^ 15. j.Per Ingående balans. . . 1
gar. „ Dito B. 16.J
!„ Kongl. Räntekammaren
A 15,
”
Dito B 16.
18. Kronö-magasins-hufvud- . Debiteras:
bokens conto.
An Sammandrags-conto
N:o 2
för anordnad spanmålsqvantitct.
„ Dito N:o 1  3.
„ Wadstena Krigsmanslius-Kassa
.... 22. i
„ Invalidhus-fonden . . 24. f
„ Slilitie-Boställs-Kas
san
23.J
för omföringar från
stats-medlen.
Crediteras:
fPer Special-utgifts-titlarne 13.
för anordning af
spanmål in natura.
, Besparings-fonderna . 13.
för dito, blott
qvantiteten.
Kongl. Räntekammaren
A 15.
för inlevererade
spanmålsmedcl.
Kongl. Räntekammaren
A
för magasins-förstärkning
m. n».
15.
, Sammandrags-conto
N:o 5  7.
för omföring från
stats-medlen till
diverse Verks medel
af de sednare
tillhörig, men för
Stats-Verket använd,
spanmåls värde.
, Dito N:o 8 11.
för magasins-förstärkning
m. m.
292 —
19. Kongl.
Maj:ts Befallningshaf
vandes i Länen
conti.
Härefter upptagas utom
kapitalets massa varande
Verk, fonder och
personer, nemligen:
20. Mötes-passevolans-kassan.
21. Tross-passevolans-kassan,
Debiteras:
An Sammandrags-conto
N:o 1 3.
„ Mötes-passevolanskassan
20.
,, Tross- dito dito 21.
„ Wadstena Krigsmanshus
Dito . v 22
„ Militie Boställs Dito 23.
„ Jnvalidhus-fonden . 24.|
„ Skogsplantcringskassan
25.
„ Jagt-kassan ... 26.
„ Depositions-medlen 30.
för inremitterade
medel.
„ Sammandrags-conto
N:o 2
för stats-medels anordningar.
„ Kongl. Räntekammaren
A
för Ränteri-förstärkningar.
Ytterligare:
„ Skogsplanterigs-kas
san
för totalbeloppet af
Ränteri-anordningar
för kassan.
Crediteras:
Per Kongl. Räntekammaren
A. .......
för inremisser af
flera slags medel.
Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A 15.
„ Utgående balans . . 39.
Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A 15.
„ Utgående balans . 39.
15.
4.
15.
Special-utgifts-titlarnc
...
13.
Sammandrags-conto
N:o 8 11.
25.
„ Skogsplanterings
kassan
för Ränteri-anordningar
derå.
25.
- Crediteras:
Per Ingående balans . .
„ Kongl. Majrts Befallningshafvande
i
Länen
Crediteras:
19.
Per Ingående balans . . I.
„ Kongl. Maj:ts Be
-
fallningshafvande i
Länen
19.
— 293 —
22. Wadstena KrigsmanhiisKassa.
Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A 15.
„ Utgående balans . 39.
Crediteras:
Per Ingående balansen I.
„ Special-utgifts—titel 13.
för stats-anslag ^fyrdubbel
notering).
„ Kongl. Räntekammaren
A. 15.
för uppbörd.
,, Krono-magasins
hufvudboken
.... 18.
för från statsmedlen
omförda poster
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i
Länen 19.
för inremitterade
medel.
23. Militie Bostcills-Kassan.
Debiteras:
Crediteras:
An Kongl. Räntekamma- Per Ingående balans . . 1.
ren A 15. ,, Kronomagasins-huf
„
Utgående balans . 39. vudboken  18.
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen
. . . . j . . . 19.
24-. Invalidhus-j onden.
Debiteras:
Crediteras:
An Ingående balans. . I. PerKrono-magasins-huf
-
för öfverlcverering.
„ Kongl. Räntekammaren
A. ...... 15.
„ Utgående balans . 39.
för behållning.
25. Skogsplanterings-kassan. Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A 15.
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen
19.
för anordning å Ränterier.
„ Utgående balans . . 39.
vudboken  18.
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen
19.
Crediteras:
Per Ingående balans . I.
„ Kongl. Räntekammaren
A
15.
för uppbörder.
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen
19.
för remisser.
för totalen af Rän
teri-annrdnina.
26. Jagt-kassan.
27. Norénska testamentsfonden.
— 294 —
Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A 15.
„ Utgående balans . 39.
Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A. .* 15.
för utgift.
„ Utgående balans . 39.
för utlånt behållning.
(med ränta.)
Grediterås:
Per Ingående balans . . 1.
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen
19.
Crediteras:
Per Ingående balans . 1.
för utlånt behållning.
„ Norénska fondens utlånta
medel .... 31.
för ränta.
28. Riddarholms-Kyrkans
medel.
Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A. ...... 15,
„ Utgående balans . 39.
29. Armeens Pensions-Kas- Debiteras:
sa, för delägares i Kgl.
Räntekammaren inne- An KongI- Rantekamma
hållna afgifter.
30. Depositiohs-medel.
ren A.
. 15.
„ Utgående balans . 39.
Debiteras:
An Kongl. Räntekammaren
A 15.
,, tltgående balans. . 39.
Crediteras:
Per Ingående balans . . 1.
„ Kongl. Räntekammaren
A 15.
för uppbörd. '
„ Riddarholms-Kyrkans
utlånta medel
32.
för ränta.
Crediteras:
Per Kongl. Räntekammaren
A 15.
Crediteras:
Per Ingående balans . i.
„ Kongl. Majas Befallningshafvande
i Länen
19.
„ Utlånta depositionsmedel
....... 33.
för ränta.
— 295 —
31. Utlåningar af Norén- Debiteras: Crediteras:
ska testaments-fondens
i j An Ingående balans . I. Per Kongl. Räntekamma
me(
1 ' för kapitalet. ren A 15.
„ Norénska testaments- för inbetald ränta.
londén ...... 27. „ Utgående balans . . .39.
för ranta. för kapitalet.
32. Utlåningar af Riddar- Debiteras: Crediteras:
holms-Krrkans medel.
An Ingående balans . 1. Per Kongl. Räntekamma
„
Riddarholms-Kyrkans ren A 15.
medel  28. „ Utgående balans . . 39.
33. Utlåningar af deposi- Debiteras: Crediteras:
tions-medlen.
An Ingående balans. . I. Per Kongl.Räntekamma
„
Kongl. Räntekamma- ren A 15.
ren A 15. „ Utgående balans . . 39.
för gifvet lån.
„ Depositions-medlen 30.
för ränta.
34. Utlåningar af g:dehuf- Debiteras: Crediteras:
■vudtitelns medel.
An Ingående balans . 1. Per Special-utgifts-titel. 13.'
„ Besparingsfond . . 13. (eller besparingsfond.)
för ränta. för afskrifning.
„ Kongl. Räntekammaren
A 15.
för inbetalda räntor
och kapilaler.
„ Utgående balans . . 39.
för resterande kapitaler
och räntor.
35. Utlåningar af mindre Debiteras: Crediteras:
kreditivet.
An Ingående balans . 1. Per Riksgälds-Kontoret. . 38.
„ Riksgälds-Kontoret . 38. för öfverlåtelse,
för ränta,
Å dessa conti öfver utlåningar
antecknas noga,
utom summornas belopp,
äfven reversernas beskalfenhet
i afseende på lån
-
— 296 —
tagares namn, datering,
förfallotid, ränteförskrifning,
borgen m. m., som
kan till upplysning tjena.
36. Förskotters conto. Debiteras:
An Ingående balans . . 1.
„ Sammandrags-conto
N:o 5  7.
för förskjutna spanmålsomkostnader
utöfver
anslag å 4:de
hufvudtiteln, enligt
Kikshufvudboken.
„ Kongl. Räntekammaren
A 15.
„ Dito B 16.
37. Conto öfver Utgifter Debiteras:
å N. N. kreditiv till fram- \n Kongl. Räntekamma
tida
ersättning eller af- ren A 15.
skrifning.
Namnet kreditiv utmärker,
att hvad deraf utbetalas,
äfven åter införväntas
och, om möjligt
är, bör återbetalas. Ända
tilldess lagligen bestämdt
blifvit, att afskrifning af
det utbetalda beloppet
får verkställas, bör detsamma
således balanseras.
— Här menas kapital-utgifter
, icke blotta
kassa-utgifter, som ändock
qvarstå i kapitalet.
— I conto med Riksgälds-Kontoret,
hvarifrån
kreditiv-medlen vanligtvis
lyftas, balanseras äf
-
Crediteras:
Per Öfverskotter å StatsVerkcts
inkomster . 10.
„ Special-utgifts-titlarne 13.
„ Extra statsregleringens
special-titlar .... 14.
för å dessa conti afförda
förskotter.
,, Kongl. Rähtekamma
ren
A 15.
för kontant insatta
förskotter.
„ Utgående balans ... 39.
Crediteras:
Per Utgående balans . . 39.
— 297 —
venled.es
na kreditivets belopp,
tilldess det antingen insattes
eller afskrilVes.
38. Rikets Ständers Riks- Debiteras: Grediteras:
gnids-Kontor.
An Ingående balans . 1. Per Ingående balans . . 1,
för rest å förra årets
för lyftade kreditiver,
statsfyllnads-summa.
för charta-hvitstämp-
Kapital-conto ....
2.
•ing,
för statsfyllnads-
för andel i öfverskot-
summan,
terna.
för extra statsregle-
)>
Sammandrags-conto
rings-anslaget.
N:o 5
7.
Kongl. Räntekamma-
för andel i öfver-
ren A
15.
skottcrna.
för liqviderad char-
v
Special-utgiffs-titlarne
13.
ta-hvitstämpling,
för charta-hvitstämp-
för liqviderad ränta å
ling, (fyrdubbel no-
Mariebergs-lånetm. m.
tering.)
Utlåningar för mindre
»
Extra stats-regleringens
kreditivet .....
35.
special-titlar ....
14.
för öfverlåtelse.
för besparing.
Utgående balans . .
39.
w
Kongl. Räntekamma-
Riksgälds-Kontorets
ren A
15.
fordran:
för afbetalning å
för lyftade kreditiver,
statsfyllnads-summan,
för chartahvitstämp-
levererade krcditiv-
ling,
medel m. m.
för andel i öfverskot-
>!
Utlåningar för mindre
terna.
kreditivet
för ränta.
35.
)>
Utgående balans . .
för rest å statsfyll-  nads-summan.
39.
* -g » IIqUo*DUI1IUICUI,
saint slutligen:
39. Utgående Balans. Debiteras: Crediteras.
An Besparingsfond . .
13.
Per Kapital-conto . . .
2.
för oersatt brist.
>>'
Special-utgifts-titlarne
13.
„ Kongl. Räntekamma-
för reservationer.
ren A
15.
!>
Besparings-fonderna .
13.
„ Dito B.
16.
för dito.
„ Utlåningar af Norén-
»
Extra stats-reglerin-
ska testamentsfon-
gens special-anslag
14.
den
31.
-
för dito.
38
— 298 —
An Utlåningar afRiddarholms-Kyrkans
medel 32.
„ Dito af depositionsmedlen
33,
„ Dito af9:de hufvudvudtitclns
medel . 34.
„ Förskotters conto . 36.
,, Conto öfver kreditivntgifter
37.
,3 Rikets Ständers Riksgälds-Kentor
... 38.
Per Kongl. Räntekaxmna
-
ren C
IT.
»
Mötes-passevolans-
kassan .......
30.
Tross- dito dito
21.
»
Wadstena Krigsmans-
hus dito
22.
»
Militie—Uostiills dito ,
23.
Invalidtius-fonden . .
24.
»
Skogsplanterings-Aassan 25.
Jagt-kassan
26.
»
Nerénska testaments-
fonden
27.
5)
Riddarholms-Kyrkans
medel
28.
»
Arméens Pensions-
Kassa
29.
Depositions-medel . .
30.
Rikets Ständers Riks-
gäids-Kontor ....
38.
B. Uppställningen å Conti.
a) Uppställningen eller upplinieringen å de i den nu föreslagna- hufvudboken förekommande
conti blir, i allmänhet taget, följande:
Uppslaget 1. Uppslaget 1.
Debet. Contos Namn. Credit.
Dag.
Dag.
Årtal
ra
ST O:
*1
• Lrcaiiorns
Årtal
2.
»Tj
Debitorns
och
2. 1-1
5'
Text eller Recit.
Banko.
och
<6 g*
-1 ^
_ O:
2. "i
Text eller Recit.
Banko.
månad.
cro £»
o g
månad.
—. 05
3 3
CM 2
2.
sr
Namn.
Pag.
Qs: 2
3 O
CD
Namn.
Pag.
3 3
1
■
%
• ■
-
— 300
b) Dessa grunddrag ökas å anslag, deri natura-spanmål ingår,
med kolumn för densamma både i debet och credit, deruti samma
spanmåls-qvantitet, beräknad i tunnor oell kappar, införes.
c) Der bröd, mjukt eller torrt, förekommer, upprättas kolumner
äfven för dess qvantitet, beräknad till Lisp. och skålp.; hvarförutan
uppdrages den i förestående moment omnämnda spanmåls-kolumnen,
dit brödqvantiteterna, till spanmål reducerade, slutligen införas.
d) Der dé äro behöfliga, uppdragas äfven innan-kolumner, såsom
t. ex, å sammandrags-conti.
Anmärkningar: Häraf följer, att de å inkomsternas conti nu brukliga
2:ne innan-kolumner för olika års medel komma att försvinna.
Särskild kolumn å anslagens conti för anordning å Ränterier upphör
äfvenledes, såsom obehöflig, sedan speciella conti såväl för Kongl.
Räntekammaren, som för hvarje Länsförvaltning, komma att föras.
C. Förings-arfoetet
a) Af det föregående är klart, att dubbla partier föras, så att hvarje
post på 2:ne conti förekommer.
b) Der denna dubbla notering genast kan verkställas, bör det ock ske; Men
c) i allmänhet deremot bör, för skyndsambetens skuld, vid expeditio
nen
hvarje post noteras, att börja med, endast på det conto, i
hvars speciella ämne den hufvudsakligen ingår. Den sednare an
teckningen
verkställes vigast för vissa tidsperioder med flera poster
på en gång, då ledighet finnes. I pagina-kolumnen bör ingen
bänvisnings-ziffra insättas förr, än denna andra notering blifvit
verkligen gjord; utvisande således alltid denna kolumn omändra
noteringen skett eller icke.
d) Hvarje post noteras med utförlig recit eller historik endast på
det conto, der intresset kan fordra en sådan, men endast sum
mariskt
på motsvarande conto, der ett sådant intresse icke finnes.
Så införes t. ex. en uppbördspost, som till Kongl. Räntekammaren
inlevererats, på vederbörlig inkomst-titelsconto med
alla de upplysningar, som karakterisera posten, men å Kongl.
— 301 —
Räntekammarens conto endast med summariskt angifna kännetecken,
såsom, utom datum och mot-contos benämning, endast levereringsmannens
namn.
e) I allmänhet taget, bör, inom första veckan af hvarje månad, andra
noteringen vara vei’kställd för den föregående månaden.
f) Specielt böra, vid hvarje veckas början, conti med Kongl. Ränte
kammaren
för. den föregående veckan vara klara och uppsummerade;
hvarefter, på det Expeditions-Bokhållaren måtte ådagalägga,
att han troget följer med sin tid, och kontrollen mot Kongl.
Räntekammaren måtte blifva ständigt verksam, Expeditions-Bokhållaren
medelst anteckning constaterar riktigheten af Kongl. Räntekammarens
vecko-rapport, med fullständig utredning, i händelse
difference skulle förefinnas, öfver anledningarne dertill. Upplysning
öfver differencerna förskaffar sig Expeditions-Bokhållaren
genom kollationering mot Kongl. Räntekammarens banko-räkning.
g) Efter hvarje qvartal, regelmässigt — men oftare, om så behöfves,—
bör noteringen å hvarje anslags- eller utanordnings-conto kollationeras
mot Kongl. Stats-Kontorets special-anordnings-böcker,
hvarefter erforderliga rättelser i oriktig notering företagas, äfvensom
uppkomna besparingar och brister till besparings-fondernas
conti öfverloras; börande å anslagens conti särskild plats, på lämpligt
afstånd från anordnings- eller anslägs-beloppen, för dessa öfverföringar
utses. Expeditions-Bokhållaren påtecknar special-anordnings-böckerna,
att allt är riktigt.
h) Vid samma tillfälle bokföras äfven de i special-anordnings-böckerna
kalkylerade besparingarne och bristerna på anslag, som af andra
förvaltningar handhafvas, äfvensom på de under Kongl. StatsKontorets
förvaltning stående natura-spanmåls-anslag, hvilkas
värde för öfrigt icke i hufvudboken ingår.
i) Derefter utrönes slutligen genom rå-afslutning, det vill säga, genom
summering af alla conti och summornas extradering och hopaddering
för debet och credit särskilt, huruvida allt blifvit riktigt
noteradt.
A) I Januari månad sker ändtligen afslutningen i definitiv form för
det föregående året.
/) Efter hvarje, vare sig rå- eller definitiv-afslutning, ingår ExpeditionsBokhållaren
med berättelse derom till Kongl. Stats-Kontoret, då
— 302 -
äfven bör hemställas om åtgärder i afseende på förskotter, lån,
m. m. till beredande af snara liqvider.
m) Inga rasurer må i hufvudboken förekomma. Är ett fel vid notering
begånget, bör, när sådant vid rå- eller definitiv-afslutning
eller vid kollationering upptäckes, detsamma rättas derigenom,
att antingen ökning till elier afdrag från den vid tillfället å
conto hop-adderade och der införda summan göres, med antydan
till hvilken post den åvägabragta rättelsen specielt hörer; börande
in margine vid samma post lämplig anteckning äfvenledes
verkställas. Fel genom orätt införd text eiler recit corrigeras ge'
nom öfverliniering — ej öfverstrykning eller öfverprickning —
med en liniea, dragen rätt fram deröfver, eller, i fall den oefterrättliga
texten skulle upptaga flera rader, genom tvenne deröfver
i kors dragna linier.
ri) För lättare handterlighets skull, kan hufvudboken i lämpliga tomér
afdelas.
Lit. B.
Plan lör Iioniii Stats-Montorels !§pecial-Anord
nings-böcker.
A. Contisepiugmn.
l:o Då allt, som äger sammanhang med de af Kongl. Stats-Kontoret
förvaltade utgiftsanslag, bör af Kammarskrifvarne inom Expeditions-Kamrerare-Kontoret
specielt och noga kännas, på det anslagen
måtte kunna kalkyleras, måste ordentligt conto, med debet
och credit försedt, deruti allt sådant antecknas, upprättas:
a) för hvarje special-anslag, enligt Kongl. Maj:ts förvaltningsstat
för Kongl. Stats-Kontoret;
b) för hvarje hufvudtitels besparingsfond, derest det icke för
någon hufvudtitel skulle finnas alldeles obehöfligt;
c) för hvarje special-anslag, tillhörande extra stats-regleringen,
till den del deraf, som kan komma under Kongl. Stats-Kontorets
förvaltning.
t
— 303 —
2:o För följande föremål, deröfver någon speciel kalkylerings förande
icke kan komma i fråga eller deröfver kalkylen ligger öppen
och klar uti Kongl. Stats-Kontorets hufvudbok, föras inga ordentliga
conti, utan endast förteckningar öfver anordningar, nem,-  ligen:
a) å öfverskotterna å Stats-Verkets inkomster,
b) tili vexel-inköp,
c) till redovisning i magasins-hufvudboken,
(utom livad å liufvudtitlarnes anslag afföres)
d) till Ränteri-kassors förstärkning,
e) å Mötes-passevolans-medlen,
f) å Tross-passevolans- dito,
g) å Wadstena Krigsmanshus-Kassan* medel,
h) å Militie-Boställs-Kassans dito,
i) å Invalidhus-fondens dito,
k) å Skogsplanterings-medlen,
/) å Jagt-kasse- dito,
m) å Norenska testaments-fondens dito,
å Riddarholms-Kyrkans dito,
o) å Armeens Pensions-Kassas medel,
p) å Depositions-medlen,
(/) Förskottsvis af under händer hafvande medel,
/•) å mindre kreditivet m. m. m. m.
allt efter den ordning ungefärligen, enligt hvilken conti uti
Kongl. Stats-Kontorets hufvudbok '(förekomma.
304 —
B. Uppställiiiii
Denna
göres i allmänhet <efter följande variationer. Skulle vid tillämpningen
en eller annan kolumn på något ställe kunna antingen borttagas eller
Pag. 1. JV.
a)
Debet.
Enligt 00 års Förvaltnings-stat för Kongl. Stats-Kontorct, upptagas
K:dr
Tillgång,
Penningar.
000 —
I. ex. Kongl. Slaj:ts hofhållning.
b) Pag. 3.
Summa R:dr j 000| — | — |
N.
Spanmål under
pennin
gc-löncrna
000
Debet.
Enligt 00 års Förvaltnings-stat för Kongl. Stats-Kontoret, upptagas .... R:dr
Allmänna Indragnings-statens anslag till förhöjning, enligt medel-riks-markegång,
för spanmål under lönerna ersätter följande belopp, nemligen:
enligt kalkylation den April 1842.
sedan från samtliga embets- och tjenstcmänncns under lönerna beräknade
spanmål för 3:ne månader, 000 T:r, afräknats för 1 månad å en Stats
Kommissarie-lön
00:
för 3 månader å Bokhållare-lönen i N. N. Kontor
0:
etc. etc. etc.,,
‘00:
S:r OOT.r
som utföras ;å 10 sk. med
(eller annorlunda uppstäldt efter hvad lämpligast vara kan)
(Brist genom äkursdifference, som af Rikets Ständers Riksgälds-Kontor ersättes,
(å Debets sista sida införes)
Uppsummering.
Debet.
d. 0 April d. 0 Juli d. 0 Oktober.
pag. 3  000: etc. etc.
Credit.
pag. 4  00:
— 6  00: etc. etc.
etc etc.
Tillsammans R:dr 000: — — etc. etc.
t. cv. anslagen i allmänhet. Med Kongl. Stats-Kontorets hufvudbok
öfverenstämmande.
N. N.
Tillgång,
Penningar.
000
00
00
— 305 —
gen ä conti.
behöfva tillsättas, kan sådant lättligen verkställas, utan att här behöfva specielt
angifvas.
< JV. Pag. 2.
Anordnings-be-
Kassan, hvarå
Utgift
Anmärkningar
slutets datum.
anordnas.
Credit.
Penningar.
1842
K. Ränte-
Januari
1
kammaren.
00
Februari
2
Dito
00
Mars
3
Dito
00
= 000:
April
1
Dito
00
etc. etc.
Summa R:dr
000
—
-
N.
Pag. 4.
Anordnings-beslutets
datum.
Mars
Juni
September
December
Mars
etc.
3
K
Räntek.
l:a
Qvartalet till dess disposition
. 00:
1
Dito
2:a
Dito
dito
00:
o
Dito
3:e
Dito
dito
00:
0
Dito
4:e
Dito
dito
00:
Kassan, hvarå
anordnas.
Dito
otc.
Credit.
Presidents-lönen  000:
Herr Presidenten och Kommendören
N. N.
Personel förhöjning för 00
T:r spanmål under lönen
å 10 sk 00:
S:r 000:
En Stats-Kommissarie . . 00:
Herr Stats-Kommissarien och
Riddaren N. N.
Personel förhöjningå 00 T:r
spanmål under lönen . . 0:
S:r 00: — —
l:a Qvartalet  0: — -
etc
etc.
etc. etc.
JV, V. Hufvudtitels besparingsfond
tillgodoföras följande besparingar, nemligen:
enligt kalkylation den 0 April:
1 Stats-Kommissarie-lön för 1 månad pag. 0. 0:
1 Bokhållare-lön för 3 månader pag. 0. . 0: ——
etc . . .
etc.
enligt kalkjlation den 0 Juli:
etc
etc.
etc.
Utgift
Penningar.
000
00
39
c) Pag. 5.
Spanmål under
penninge-lönerna.
00
Debet.
Enligt OO års Förvaltnings-stat för Kongl. Stats-Kontoret, upptagas .
000
000
etc. etc.
t. ei. Gardes-Regementerna.
1
Tillgång.
Penningar.
Spanmål
in natura.
d) Pag. 7.
Lega för hästar till.
Debet.
Reservation från föregående år.
Rusthållaren N. N., Westmanlands Län, N. N. socken 0 T:r å 8:R:dr — 00: -  Landtbrukaren N. N., Stockholms Län, N. N. socken 0 „ å 8: — IG 00: -  etc  etc. etc.
Enligt 00 års Förvaltnings-stat för Kongl. Stats-Kontoret, upptagas : . .
Af hvad Kongl. Stats-Kontorets Förvaltnings-stat anslår i spanmål, bör, enligt från
Chefs-Embetena vid Artilleri-Regementerna inkomna uppgifter, till liqvid för legda
hästar användas ett spanmålsbelopp af 00 T:r, hvilkas lösningsvärde enligt Länens
markegångar uppgår till
Tillgång.
Spanmål
in natura.
Värdet å deraf
med penningar
lösta
poster.
00
000
00
000
Summa | 000|.— | 000]—| —
307 —
N.
Pag. 6.
lAnordnings
beslutets
datum.
Kassa eller
magasin, hvarå
anordnas.
Credit.
Under titlar enligt sta -  ten.
Mjukt
bröd.
Torrt
bröd.
Utgift.
Penningar.
Spanmål
in natura
Artilleriets Exercis.
Pag. 8.
Anordnings
beslutets
datum.
Kassa, hvarå
anordnas.
1
Januari
16
Westmanl.
Ränteri
Credit.
l:o Frän föregående är reserverade belopp,
nemligen:
Rusthållaren N. N., Westmanlands Län, N.
N. socken, för 2:ne hästar, å 7 T:r — 14
T:r, efter nämnde Läns markegång 8 R:dr,
Liqvid
etc. etc.
2:o För löpande äret
hafva, enligt från Chefs-Embetena vid Artilleri-Regementerna
inkomna uppgifter, presterats
excercishästar, nemligen:
Vid Svea Artilleri-Regemente.
Landtbrukaren N. N., N. N. Län, N. N.
socken,
etc.
Vid Götha Artilleri-Regemente.
etc. etc.
N. N. Hufvudtitels besparingsfond.
Enligt kalkylation den 0 Oktober, befunnos å
detta anslag besparade
Reservation till påföljande år:
för Rusthållaren N. N., N. N.
Län, N. N. socken, . . .0: — 00:
„ Hofmarskalken N. N., dito dito 00:— 00: —•—
etc  etc. etc.
Utgift.
Spanmål
in natura.
Värdet å derafmed
penningar
losta
poster.
14
112
00
00
00
Summa| 000|—| 000|—j—
e) Pag. 9.
— 308 —
Tillgång
till
anvisning.
900
000
Debet.
Reservation från föregående år:
N. N., person, 4:de qvartalets arfvode  00: — —
N. N., föremål, för December månad  0: — —
etc etc  00: — —
S:r 600: — —
Odisponeradt  900: — —
Enligt 00 års Förvaltnings-stat för Kongl. Stats-Kontoret, upptagas
Besparingar, uppkomna ä motstående anvisningar, nemligen :
enligt kalkyl den O April,
00 å N. N. anvisning.
0 å N. N. dito.
etc. etc.
Enligt kalkylation den 0 April utgjorde:
Tillgångar till anvisning pag. 9 tillsammans  000: — —
Anvisningen deremot pag. 10  00: — —
12  00:
etc  etc.
000:
Öfverskott (brist) i tillgång  00:
Vppsummering.
Den O April. Den 0 Juli. Den 0 Oktober.
Spanmål,Penningar. Spanmål,Penningar. Spanmål, Penningar.
Debet.
Tillgång till utgifter
pag. 9.
000:  etc. etc.
Credit.
Utgifter
pag. 10. 00 — 00: — — etc. etc.
12. 00:  etc.
etc. . . 00:— 000: — — etc. etc.
S:r 00 — 000  etc.
Spanmålsvärde i statspris
000:
Tillsammans 000:  etc.
Med Kongl. Stats-Kontörets hufvudbok
öfverensstämmande intygar.
N N
t ex. oförutsedda utgifter.
Tillgång
till
utgift.
1,500
000
N.
— 309 —
Pag. 10.
I
Anvisning.
00
00
000
Anordningsbcslutcts
datum.
1842
Januari
Mars
Juni
etc.
Mars
Juni
etc.
1100
Kassan eller
magasinet,
hvarå anordnas.
Kgl. Räntekammaren
-
K. Räntek.
och Skeppsholms
magas.
Dito
etc.
K. Räntek.
Rick. Ränt.
etc.
Credit.
l:o Från föregående år reserverade
belopp.
N. N. Föremål (person )
Liqvid
etc. etc.
2:o För löpande året.
N. N. person (föremål.)
(kontant 00:—■
< spanmål in natura
LOO T:r efter statspris
)
l:a qvartalet
dito
2:a
etc
N. N. person.
l:a qvartalet .
2:a dito
etc
0:—00: - -
0: —00: --  etc. etc.
00: —
00: —
etc.
etc.
Utgift.
Spanmål.
Mått.
Förslags
värde.
00
00
Penningar.
00
00
000
S:r 00
Utföres spanmålens värde . . .
Reservation till påföljande år.
TillN. N. 4 qvartal pag.O. 00: --  Till N. N., föremål, för
December pag. 0 . . 00: —
etc  etc
S:r
700: - -  Odisponeradt . . . 1,100: - -
00
argå
00
000
tillk.
00
1800
f) Pag. 11.
— 310 —
iV. N. Hufvucltitels
Tillgång
Tillgång till
till
anvisning.
utgift.
Debet.
Spanmål. | Penningar.
Reservation från föregående år:
00
—
—
Specificeras
—
000
—
—
00
—
—
Enligt 00 års Förvaltnings-Stat för Kongl. Stats-Kontoret, upptagas
—
00
—
—
Hitföras följande besparingar i anslag, som af andra Förvaltnin-
gar handhafvas, nemligen:
enligt uppgift från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsa-
la Län.
00
—
■—
Specificeras
—
00
—
etc. etc.
\
Vid kalkylation den 0 April, hafva besparingar befunnits å följan-
de anslag, nemligen:
00
—
—
Specificeras
00
—
00
—
Vid samma tillfälle hafva å motstående anvisningar följande belopp
befunnits besparade, hvilka således kunna till ny anvisning an-
vändas, nemligen:
00
—
—
Specificeras
Kalkylation öfver
Tillgång till anvisning och
Anvisning
Uppsummering
af Tillgång till Utgift och Utgift
såsom ofvan.
— 311 —
Besparingsfond. Pag. 12.
Kassan
Utgift.
Anora-
nings-be-
eller
magasinet,
hvarå an-  ordnas.
Spanmål.
slutets da-  tum.
Credit.
k. andra autoriteters Förvaltnings-  stater upptagas till disposition föl-  jande belopp, nemligen:
Upsala Läns stat.
Specificeras
å Östergöthlands dito.
etc
Brod.
Mått.
Värde ef-  ter stats-  pris.
Penningar.
00
0
etc.
00
etc.
00
etc.
etc.
S:r
oo i
-
oo |
-1
oo |
-
Enligt Kongl. Stats-K ontorets För-  valtnings-stat eller särskilda Kongl.
Bref, upptagas följande anvisningar,
nemligen:
l:o Frän föregående är reserve-  rade:
00
.
Januari
19
K. Räntek.
Liqvid
00
etc.
00
etc.
etc.
etc. etc.
’ 2:o För löpande äret.
N. N. Regemente.
etc.
00
~ ili ii* pcIsOll»
etc.
iY. N. person (föremål.)
etc.
Anslag sbrister, som af denna be-  sparings-fond böra ersättas, nemi.
Vid kalkylering den 0 April:
å N. N. anslag 00 —
enligt Riksboksluts-Kontorets
Memorial den 0 och Stats-  Kontorets beslut den 0 . . 00 —
etc etc.“
= 00 =
OO
etc etc.
—
—
00
S:r
(Vid afslutning.)
Brödqvantitcter reduceras till spanmål
00
00
00
0
000
OD
,000
00
S:r
Spanmålens värde efter markegångs-
pris utföres
Afskrifves: återstående spanmålsqvant.
Reservation till påföljande är:
Specificeras
—
—
000
00
—
000
afgå
000
—
-
tillk.
000
000
—
—
— 312 -
C. Förin^aibetet.
a) Då hvarje Kammarskrifvare inom Expeditions-Kamrerare-Kontoret
måste öfver anslagens ställning i de honom tili loring anförtrodda
special-anordningsböcker äga en noga och detaljerad
kännedom, hör han för sådant ändamål icke allenast, å ena sidan,
på vederbörliga ställen upptaga allt hvad, rörande bestämning
af särskilda anslag eller anslags-fraktioner, innehålles uti
Kongl. Stats-Kontorets förvaltnings-stat, särskilda Kongl. Bref,
från andra förvaltningar insända och vederbörligen granskade så
kallade besparings-försiag, m. fl. handlingar, hvilka fördenskull af
Expeditions-Kamreraren honom delgifvas, utan äfven, å andra
sidan, på vederbörliga conti sorgfälligt anteckna de anordningar,
som, utaf Kongl. Stats-Kontoret beslutna, af honom utskrifvas.
b) Efter hvarje qvartal, regelmässigt, — men oftare, om med afseende
på något specielt anslag det skulle finnas behöfligt, — bör
Kammarskrifvaren kalkylera sina anslag, det vill säga: efterse hvilka
besparingar eller brister å dem under den förflutna tiden uppkommit
och desamma å vederbörliga ställen annotera, hvarvid äfven
i anmärknings-kolumnen, bredvid hvarje anslagsfraktion, det
anmärkta beloppet af antingen brist eiler besparing bör antecknas;
åliggande dessutom den Kammarskrifvare, som har någon
hufvudtitels besparings-fonds conto till föring, att derå intaga så
väl livad från öfriga af Kongl. Stats-Kontoret förvaltade anslag
bör komma samma besparingsfond antingen till godo eller till
last, som äfven de dithörande besparingar, som motsvara kontant
till Kongl. Räntekammaren inlevererade belopp och icke, genom föregående
anteckning, kommit fonden till godo.
c) Till säkerhets vinnande, att ofvannämnde annotering och kalkylering
riktigt verkställes, föredrages af Kammarskrifvaren hvad dermed
gemenskap äger inför Expeditions-Kamreraren, som öfver
tvetydiga fall Memorial till Kongl. Stats-Kontoret bör afgifva, i
afvaktan på hvars beslut status qvo iakttages.
d) Expeditions-Kamreraren bör vaka deröfver, att denna föredragning
sker sednast inom 8;de dagen efter hvarje qvartal,
c) Sedan en dylik kaikylering skett, uppsummeras hvarje conto eller
förteckning, på sätt förut under Litt. B. blifvit närmare antydt,
och kollationeras summorna derefter mot Kongl. Stats-Kontorets
hufvudbok; börande, om allt befunnits riktigt, intyg deröfver, ge
-
_ 313 —
nom anteckning å hvarje conto eller förteckning, at Expeditions
Bokhållaren
erhållas.
/') efter förloppet af årets sista qvartal och sedan ofvan angifna åtgärder
blifvit verkställda, sammanslutas special-anordnings-böckerna
så fort som möjligt; hvarefter desamma till Expeditions-Bokbållaren
öfverlemnas, för att vid afslutningen af Kongl. StatsKontorets
hufvudbok begagnas,
g) Inga rasurer må i special-anordnings-böckerna förekomma. Ar ett
fel i noteringen begånget, bör, när sådant vid kollationering
eller eljest upptäckas, detsamma rättas derigenom, att den onktiga
summan eller reciten öfverlinieras, icke öfverstrykes ellei överprickas;
börande den rätta summan ocb reciten, i fall
plats ej finnes för desammas införande å annat ställe insättas
ofvanför den sålunda öfverlinierade orätta. Till noteringsfel kunna
icke hänföras sådana fall, då beriktiganden måste göias vid
summor, hvilka, när de infördes, voro, efter da kända förhållanden,
lill rätta belopp upptagna, hvadan äfven dylika rättelser endast
genom jorin g böra verkställas.
40
314 —
Bilaga N:o 2 till Kongl. Stats-Kontorets underdåniga Utlåtande i
anledning af 1845 års Revision s-berättelse angående Stats-Verket.
Transumt af Kongl. Stats Kontorets
underdåniga Utlålande af den 27 Februari
1844 öfver 1843 års Revisorers Berättelse.
Revisorerne hafva ansett, att Riks-hufvudboken, ehuru med sorg-*
fyllighet och ordning, enligt det stadfästade formuläret, förd, likväl
saknar de egenskaper, hvilka utgöra det väsendtligasle vid all räkenskap,
— enkelhet och tydlighet. Men emedan uppgörandet af förslag
till ett annat bokförings-sätt icke är någon lätt sak, och nya methoder
i detta afseende ej heller höra, utan en föregången noggrann pröfning,
följas och antagas, hemställa Revisorerne till Rikets näst härefter sammanträdande
Sländers pröfning, huruvida icke skäl vore för handen
att utfästa en belöning för den, som inom någon viss bestämd tid
uppgifver det mest enkla, lättfattliga och dock tillfyllestgörande formulär
för denna vigtiga räkenskap.
Innan Stats-Kontoret yttrar sig om detta Revisorernes förslag, torde
det i nåder tillåtas Stats-Kontoret att i underdånighet anföra hvad, i
afseende på tillkomsten och fastställandet af det nu gällande Riksliufvudboks-formuläret,
blifvit tillgjordt.
I anledning af Rikets Ständers år 1813 församlade Revisorers
tillkännagifvande, att Stats-Verkets inkomster för åren 1810 och 1811
icke kunnat tagas under granskning, i saknad af för samma år afslutade
Riks-hulvudböcker, enär Landsböckerna, som bordt vara författade och
till Kammar-Kollegium insända ett och ett halft år efter redogörelseårets
slut, då ännu icke från alia Län inkommit, och sedan en fullständigare
inrättning af Riksboken samt Lands-Kontorens och MilitieKontorets
böcker befunnits nödig, i hvilket afseende Stats-Kommissarien
och Riddaren Widegren, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning,
till Rikets år 1815 församlade Ständers Stats-Utskott framgifvit, af
honom författade, upplysande kalkyler, hvarigenom Stats-Verkets ställning
vid 1810 års början och sedermera de följande åren kunde närmare
utredas; hade Rikets Ständer, sorn godkänt den afStats-Kommiss.
aricn Widegren uppgifna method, uti underdånig skrifvelse af den 2
Augusti 1815, anhållit: att åtskilliga förändringar med Lands-och Militieböckernas
uppgörande och afgifvande måtte vidtagas; att Riks-huf
-
— 315
vudböcker från och med 1810 till 1815 mätte författas efter den af
Stats-Kommissarien Widegren, uti bifogad promemoria och formulär
till kalkyler och hufvudböcker, föreslagna method; hvilka hufvudböcker
borde vara färdiga till slutet af Juni månad år 1817, äfvensom Riksliufvudboken
för år 1815, hvilken komme att upptaga ej allenast StatsVerkets
inkomster och utgifter från och med den 1 Januari till och
med den sista December, utan ock balanser af skulder och fordringar,
så vid årets början som vid dess slut, och borde vara behörigen afslutad
inom September månads utgång år 1817; att Riks-hufvudbokeu
sedermera borde vara färdig inom ett år och två månader efter årets
slut; samt att en Stats-Kontorets Ledamot, hvartill Rikets Ständer föreslogo
Stats-Kommissarien Widegren, måtte få sig uppdraget att hafva
inseende öfver Riks-hufvudboksdetaijen samt uppgifva och i underdånighet
föreslå hvad biträde af betjening, som till det grannlaga och
vigtiga arbetet, utom Boksluts-Kamreraren och dess Kammarskrifvare,
erfordrades. Såsom arfvode åt Stats-Kontors-Ledamoten, anslogo Rikets
Ständer 500 R:dr för hvarje hufvudbok, som efter nya methoden författades,
och anviste på öfverskotterna af Stats-Verkets inkomster den
belöning, som i nåder kunde finnas böra vederbörande betjening för
det tillökade arbetet tilldelas, jemte öfriga härvid förekommande utgifter,
samt uppdrogo åt sina Revisorer vid nästpåföijande revision att
noga undersöka, huruvida Lands- och Militie-indelnings-böckerna blifvit
efter nya methoden författade och de åsyftade ändamålen: säkerhet,
korthet och tydlighet, voro vunna, med hvad mera till Stats-Verks-förvaltningen
hörde, samt att derom hos Eders Kongl. Maj:ts i underdånighet
göra anmälan och till kommande Rikets Ständer berättelse
afgifva.
Vid 1818 års Riksdag inhemtade Rikets Ständer, hurusom, för
verkställigheten af deras beslut om Riks-hufvudböckers upprättande
ifrån och med år 1810 hinder uppstått genom Eders Kongl. Majrts en
del Befallningshafvandes underlåtenhet eller dröjsmål att till Stats-Kontoret
insända de till grund för detta arbete nödiga omslut af Landsräkenskaperna.
Efter erhållen kännedom om de åtgärder, Eders Kongl.
Maj:t, i anledning af Rikets Ständers den 17 Februari 1818 aflåtna
underdåniga skrifvelse, i nåder vidtagit till påskyndande af det angelägna
och maktpåliggande Riks-hufvudboksluts-arbetet, för hvilket något
hinder förmodades icke vidare möta, tillkännagåfvo Rikets Ständer, uti
underdånig skrifvelse af den 25 Juni 1818, sig äfven hafva inhemtat,
att, jemte det Riksbokslut, Stats-Kommissarien Widegren fått sig af
Rikets Ständer uppdraget, Eders Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref den 24
— 316
April 1816, anbefallt Stats-Kontoret att, ifrån 1815 års början, efter
uppgifna grunder och föreskrifter, upprätta ett annat Riks-hufvudbokslut,
skiljaktigt från bemälte Stats-Kommissaries method; men att Rikets
Ständers Stats-Utskott_, sorn sökt göra sig underrättadt om beskaffenheten
af dessa methoder och de delar, hvarutinnan de skilja sig från
hvarandra, icke kunnat i ämnet afgifva bestämdt utlåtande, då något
bokslut efter någondera methoden icke medhunnits. På det ett slut i
denna omtvistade fråga måtte vinnas och Rikets Ständer omsider uppnå
det åsyftade ändamålet: en Riks-hufvudbok öfver Stats-Verkets inkomster
och utgifter, så beskaffad, att fullständig och tillförlitlig kännedom
om inkomsterna och redovisningen för desamma kunde derutaf inhemtas,
ansågo Rikets Ständer den enda utväg tjenlig: att en Riks-hufvudbok
efter hvardera methoden uppgjordes, att Kammar-Kollegii och Kammar-Rättens
Utlåtande öfver dem infordrades, att ärendet sedermera
öfverlemnades till Rikets Ständers nästkommande Revisorers granskning,
och att det, vid nästföljande Riksdag, hos Rikets Ständer företoges tili
slutlig pröfning, då de sjelfve blefve i tillfälle att bedömma hvilkendera
methoden, till säkerhet och pålitlighet, närmast uppfyllde ändamålet;
och önskade Rikets Ständer för öfrigt, att Stats-Kontoret måtte, i stället
för år 1815, såsom Eders Kongl. Maj:t i nåder befallt, begynna och fortsätta
sitt Riks-hufvudboksluts-arbete ifrån och med år 1814 intill nästa
Riksdag, hvartill Rikets Ständer heslutit, att jemväl Stats-Kommissarien
Widegrens Riksboksluts-arbete borde fortfara; och ägde Stats-Kommissarien
Widegren bibehålla den dittills honom tili biträde anslagna betjening,
1 Kamrerare, 2 Bokhållare och 3 Kammarskrifvare, med full
aflöning på öfverskottsmedlen, lika med vederlikar på stat, intilldess
det honom uppdragna Riksboksluts-arbetet blefve fullbordat; äfvensom
Stats-Kontoret, i afseende på det Verket uppdragna enahanda arbete,
ägde disponera den, på dess ordinarie stat bestådda, men dittills besparda,
aflöning för Boksluts-Kamreraren och Kammarskrifvaren, på
det något uppehåll för detta bokslut, genom saknadt biträde, icke skulle
möta. I sammanhang härmed, ansågo äfven Rikets Ständer, i afseende
på den af deras år 1817 församlade Revisorer yrkade förändring af
räkenskapsmethoden i allmänhet, så att Lands- och Militie-böckerna
afslutades den 31 December lika med den öfriga delen af Krono-räkgnskapen,
någon åtgärd nödvändig till skyndsammare slut på denna fråga,
hvilken ägde ett väsendtligt inflytande på den enklare och säkrare
redovisningen för Statens medel, som genom ett Riks-hufvudbokslut
åsyftades och derförutan icke kunde vinnas.
317 —
Enär återgåendet till 1814 års räkenskaper och uppgörandet af ett
Riks-bokslut för samma år skulle för det inskränkta arbetsbiträde, StatsKontoret
bade att härtill påräkna, hafva fordrat en längre tid och således
fördröjt frågans utveckling, då deremot 1815 års Riksbokslut var
så vida avanceradt, att detsammas fullbordande, innan tiden för nästa
Stats-Revisions sammanträde inträffade, kunde emotses, blef detta sistberörde
fortsatt.
För Rikets Ständers år 1820 församlade Revisorer framlades Rikshufvudböcker
för åren 1810 och 1811 efter den af Stats-Kommissarien
Widegren uppgifna method, och för år 1815 efter den plan StatsKontoret
uppgjort; och, utan att sådant mätte kunna anses innebära
något upphäfvande eller leda till någon förändring af hvad Rikets Ständer,
i deras underdåniga skrifvelse af den 25 Juni 1818, hemställt om
infordrandet af Kammar-Kollegii och Kammar-Rättens Utlåtande öfver
dessa Riksboksluts-methoder, innan ämnet till afgörande bos Rikets
Ständer förekomme, hvilket Utlåtande, i anseende dertill att 1815 års
Riks-hufvudbok först vid början af September månad 1820 blifvit färdig,
ej hunnit afgifvas, afgåfvo Revisorerne, uti deras Berättelse, det
yttrande: att det efter Stats-Kommissarien Widegrens förslag författade
Bokslutet var en kassabok, som upptog netto-inkomsten af blott StatsVerkets
medel för det föregående, i förening med en del af det löpande
årets, såsom tull-, post- och charta-sigillata-medel, hvarutaf
uppbörden visade sig endast sådan den vid kalender-årets utgång varit;
genom hvilken blandning af 2:ne års inkomster och denna hufvudboks
afsiutande, under den 31 December, å den verkliga netto-inkomsten,
sorn då var ingången, boken måste författas på grund af omslut
utaf Landsböckerna, hvilka ej borde vara upprättade förr än li.
år efter det, för hvilket skatterna utgjordes; hvarföre ock detta Riksbokslut
först 21 år efter det, för hvilket intraderna debiterades, kunde
företagas till upprättande, ehuru, genom den vidtagna framflyttningen
af årsberäkningen, skulle synas, som sådant kunde ske efter 11 års
förlopp; och då denna Riks-hufvudbok endast utvisade verkliga inkomsten
eller behållningen, men icke de disponerade eller afkortade indelta
räntorna och kronotionden, hvilka i en särskild del af boken, utan
egentligt sammanhang med den förra, upptogos, samt för öfrigt icke
omfattade större del af uppbörden än Siats-Verkets, saknades härutinnan
den fullständigare upplysning om skatternas beskaffenhet och belopp
på det hela, som i statistiskt hänseende, eller för öfversigten af Nationens
allmänna bidrag, är af väsendtlig vigt, äfvensom detta Riksbok
-
- 318 —
slut, så. vida en total och för uppbörds-säkerheten ganska vådlig förändring
af Lands- och Militieboks-räkenskaperna skulle undvikas, var
förenadt med det vidlyftiga och kostsamma arbetet af förrberörde erforderliga
räkenskaps-omslut, som icke skäligen kunnat åläggas Redogörarne
i landsorterna utan särskild vedergällning. Det, genom Stats-Kontorets
försorg, upprättade Riksbokslutet funno åter Revisorerne i ett sammanhang
fullständigt upptaga och redovisa hela Krono-uppbörden, så
väl Stats-Yerkets, som den, hvilken till andra Verk ingår, jemte afkortningar
och dispositioner både utom och efter stat, och hvarutaf
Stats-Verkets ställning, ej mindre vid kalender-årets utgång, än ock vid
uppbörds-årets och räkenskapstidens slut, kunde inhemtas; hvarförutan
denna Bok, såsom grundad på sjelfva räkenskapen, medlörde säkerhet
i resultaterna samt kunde företagas till upprättande Åtta månader efter
det år, för hvilket medlen utgå, och visade den sålunda på ett enkelt
och klart sätt all uppbörds beskaffenhet och belopp, jemte Stats-Yerkets
alla utgifter och den behållning eller brist, som derå uppkommer, samt
meddelade alltså statistisk upplysning i alla de ämnen, som med uppbörd
och utgift i Riket hafva gemenskap, så att den med räkenskaper
mindre bevandrade granskaren med mera lätthet kunde genomgå denna
hufvudbok, än den efter Widegrenska methoden uppgjorda, hvilken,
då den i uppställningen var mörk och icke heller gaf en med korthet
förenlig öfvei'sigt af hvad den innefattade, således, åtminstone för den
ovane, försvårade utvecklingen af dess resultat. Af sådana skäl, dock
under erkännande af den förtjenst då framlidne Stats-Iiommissarien Widegren
borde tilläggas, att, medelst uppgiften af dess förslag, hafva föranledt
uppfinnandet och utvecklingen af den sednare planen, ansågo
Revisorerne den inom Stats-Kontoret upprättade Riks-hufvudboken äga
ett utmärkt företräde framför den efter Stats-Kommissarien Widegrens
method författade; och då den förra, eller Stats-Kontorets, så vidt som
då varande förhållanden med uppbörds- och redogörelse-verket medgåfvo,
uppfyllde det af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer med inrättningen
af en sådan general-räkenskap åsyftade liufvudsakliga föremål — en
säker kännedom och beräkning af Nationens utskylder samt Statens behof
efter hvarje års slut —, såsom ock lemnade tillfälle att i dessa vigtiga
grenar af statshushållningen upptäcka möjliga missbruk och dem rätta ;
ansågo sig Revisorerne, med tillfredsställelse häröfver, böra tillstyrka
antagandet af den plan, Stats-Kontoret följt vid detta Riksboksluts författande.
Derjemte, och enär Revisorerne inhemtat, att detta Riks-hufvudboks-arbete
blifvit af Stats-Kamreraren i Stats-Kontoret, utom de
hans egentliga tjenst åtföljande, icke obetydliga, göromål, verkstäldt
319 —
med ett inskränkt biträde, och att deremot den efter andra methodett
uppgjorda Riks-hufvudboken fordrat kostnader till belopp af omkring
30,000 R.dr, gjorde Revisorerne, med afseende ej mindre å det mödosamma
arbete bemälte Kamrerare haft, än ock å den utmärkta skicklighet
och förmåga, han i flera hänseenden vid bokslutets författande
ådagalagt, hos Eders Kongl. Maj:t underdånig hemställan, att samme
Kamrerare, till uppmuntran och belöning för sådan sin förtjenst, måtte
varda tillagdt ett efter arbetets vidd lämpadt arfvode; hvilket Eders
Kongl. Majit till 3,000 R:dr Banko läcktes i nåder bestämma.
Sedan vid 1823 års Riksdag, dels ofvanstående 1820 års Revisorers
yttrande, dels deras förslag till ändringar i åtskilliga delar af Rikets
uppbörds- och redogörelse-verk, åsyftande en större fullständighet
i Riksbokslutet, kommit till Rikets Ständers kännedom, samt de inliemtat,
så väl att, på grund af Kammar-Kollegii och Kammar-Rättens
afgifna underdåniga Utlåtande, derutinnan det, genom Stats-Kontorets
försorg, författade boksluts företräden äro närmare utredda och en ytterligare
förändring uti redogörelsesättet uppgifven, Eders Kongl. Majit,
under den 12 December 1821, för Landt-räkenskapernas reglerande i
öfverensstämmelse med Riks-hufvudboken, i nåder fastställt de af vissa
Kommitterade upprättade formulärer och förslag, enligt hvilka, på sätt
Rikets Ständers Revisorer äfvensom Kammar-Kollegium och KammarRätten
föreslagit, alla in natura ingående intrader skulle i’edovisas i penningar
med förvandling efter markegång, och äldre balanser från räkenskaperna
uteslutas, som att Rikets Ständers år 1822 församlade Revisorer
instämt i förre Revisorernes framställningar och tillstyrkanden
om antagandet af den utaf Stats-Kontoret uppgifna bokslutsmethod, med
den deråt, genom ofvanberörde tillägg och rättelser i detalj-räkenskaperna,
gifna större omfattning, och angående ytterligare regleringar af uppbörds-
och redogörelse-verket, samt uppgifvit hvad, under årets lopp,
vid boksluts-arbetet blifvit tillgjordt, äfvensom hemställt om det för
uppgörandet af ett Riksbokslut efter den af framlidne Stats-Kommissarien
Widegren uppgifna method inrättade särskilda Kontors indragning,
tillkännagåfvo Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 23 Oktober
1823, att den, i Eders Kongl. Majits nådiga Proposition rörande
Stats-Verkets tillstånd och behof, omförmälda Riks-hufv udbok lör år
1821, behörigen afslutad, blifvit emottagen af Rikets Stunders Statsutskott,
som yttrande deröfver till Rikets Ständer afgifvit.
Efter öfvervägande af allt hvad sålunda i ämnet förekommit, funno
Rikets Ständer: att det, redan vid 1809 och 1810 års Riksdag, i
sammanhang med då stadgade grunder och ny ordning för Stats-Ver
-
— 320 _
kets förvaltning, nödigt ansedda Riksbokslut blifvit af Stats-Kontoret
uppgjordt på ett sätt, sorn icke allenast uppfyller det från början åsyftade
ändamålet, eller en sammandragen räkenskap öfver Stats-Verkels
medel, utan också lemnar en lika grundlig öfversigt af Statens liela
penliinge-uppbörd i och för Styrelsens särskilda grenar; att Riks-hufvudboken,
vid en sådan omfattning af Nationens hela penningeskatt, tillika
innebär en förut saknad statistisk upplysning, så väl i afseende på
beskattningsverket och de beräkningar, hvarpå detsamma bör stödjas,
som huru medlen äro påräknade att för behofven användas;
att större säkerhet samt mycken lättnad och skyndsamhet i arbetet
vunnits derigenom, att bokslutet blifvit grundadt på Länens specialräkenskaper,
af hvilka ett exemplar till Stats-Kontoret insändes; att,
genom ofvanomförmälda regleringar af detalj-räkenskaperna, den förut
bestämda ordning i räkenskaps- och redogörelseverket, hvilken, af i
sednare tider tillkomna skatter eller andra inträffade förändringar, var
rubbad och försvårad, blifvit återställd på ett efter sådana ändrade
förhållanden lämpadt sätt, som medförer närmare kontroll å medlens
förvaltning och disposition; att uppbörden och levereringen af StatsVerkets
inkomster, kort efter den vid uppbördsårets slut, den 30 April,
för det förflutna året skeende summariska redovisning, på sätt för
åren 1821 och 1822 ägt rum, i påföljande Juli månad kunde, genom
sammandrag öfver de inkommande Landt-räkenskaperna, utrönas i StatsKontoret,
som vidare vöre i tillfälle att följa gången häraf; att, då
Riks-hufvudboken, så snart specialräkningarne, enligt hvad föreskrifvet
var, till Oktober månad inkommit, kunde företagas tili afsiutning för
det föregående året, Stats-Verkets tillstånd följaktligen, i likhet med
hvad i Juli månad 1823 skett, kunde för Rikets Ständer eller deras
Revisorer framläggas under det nästföljande årets lopp; samt att ifrågavarande
Riks-hufvudbok, som visade Stats-Verkets ställning vid trenne
särskilda terminer af året, nemligen: dels vid kalender-årets utgång,
dels vid uppbördsårets slut, den 30 April, och dels vid räkenskapstidens
förlopp, den 31 Augusti, var lättfattlig, klar och tydlig samt sålunda
i alla hänseenden väl ordnad. Och då Rikets Ständer, lika med deras
Revisorer och de Embetsverk, som granskat de efter skiljaktiga methoder
utförda bokslut, ansett ett uteslutande företräde i alla delar ostridigt
tillkomma den af Stats-Kontoret inrättade Riks-hufvudbok för år
1821, godkände och antogo Rikets Ständer det härvid använda redogörelsesätt,
att tjena till efterrättelse i fortsättningen af ifrågavarande räkenskap;
hvadan, på sätt äfven Rikets Ständers Revisorer hemställt,
det, för uppgörande af en Riks-hufvudbok efter den af framlidne Stats
-
— 321 —
Kommissarien Widegren uppgifna method, inrättade Kontor, hvars på
obestämd tid konstituerade personal åtnjöt arfvoden af öfverskotterna
på Stats-Verkets inkomster, med år 1823 borde upphöra. Som det,
enligt Kongl. Brefvet den 13 Februari 1811, inrättade och under StatsKontorets
styrelse ställda Boksluts-Kontor, med en efter den då uppgjorda,
mera inskränkta, plan för Riksbokslutet lämpad personal, icke
möjligen kunde medhinna de ökade göromålen vid det nya bokslutet;
öfverlemnade Rikets Ständer i underdånighet till Eders Kongl. Maj:t
att uti personalen inom Stats-Kontoret förordna den tillökning, som
för utförandet af Riks-hufvudboks-arbetet kunde, vid dessa förhållanden,
pröfvas nödig, samt af öfverskotterna å Stats-Verkets intrader låta anordna,
så väl lämpliga arfvoden för de vid författandet af 1821 års
hufvudbok begagnade tjenstemän, hvartill Rikets Ständer ansågo en
summa af 1,200 R:dr böra disponeras, som ock den för omförmälda
personal belöpande aflöningen, intilldess densamma framdeles kunde
komma att å stat uppföras; äfvensom Rikets Ständer i underdånighet
tillkännagåfvo, att de, med fästad uppmärksamhet på den allmänna
vigten oell nyttan af en Riks-hufvudbok, funnit skäligt att, såsom belöning
för Stats-Kamrérarens i Stats-Kontoret, vid upprättandet af 1821
års bokslut, ådagalagda förtjenst, nit ocb skicklighet, tillägga honom en
gratifikation af 3,000 R:dr Banko.
Ett Riks-Boksluts-Kontor, med 1 Kamrerare, 1 Bokhållare och 4
Kammarskrifvare, aflönte lika med deras vederlikar inom Stats-Kontoret,
blef genast organiseradt, och Riks-boksluts-arbetet i verket satt, så
att, från och med år 1822 och allt framgent, Riks-hufvudböcker, i
öfverensstämmelse med formuläret, på bestämda tider varit färdiga, och
för Rikets Ständers Stats-Utskott och Revisorer tillgängliga; och hafva
alla de tillägg, som af Eders Kongl. Maj:t och Rikets Ständer gemensamt
beslut i ts, blifvit med största noggranhet i Riks-lmfvudböckerna
intagna.
Rätteligen transumeradt, betygar
ex officia
C. Andersson,
41
— 322 —
Bilaga N:o 3 till Kongl. Stats-Kontorets underdåniga Utlåtande ,
i anledning af 18 45 års Revision s-Berättelse angående Stat s-Ver ket.
öfverDirektörs-Embetets vid
Kongl. Myntverket
underdåniga Utlåtande öfver anmärkningarne
vid detta Verks räkenskaper
för åren 1842 och 1843.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med öfverlemnande af Myntmästarens samt Mynt- och KontrollKamererarens
förklaringar i anledning af de anmärkningar, som af
Rikets Ständers Revisorer blifvit gjorda vid Mynt- och Kontrollverkens
räkenskaper för åren 1842 och 1843, får Öfver-Direktörs-Embetet vid
nämnde Verk, för sin del, i anledning af samma anmärkningar i djupaste
underdånighet anföra följande:
l:o Myntverkets åliggande att utvexla kopparskiljemynt grundar
sig ej allenast på Kongl. Kungörelsen den 9:de Maj 1835, utan äfven på
Kongl. Brefven den 28:de November samma år samt den 26:te Maj 1836.
Denna utvexling har för ändamål att underlätta kopparskiljemyntets
spridande i landsorterna, derigenom att sådant af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande får, mot insänd valuta i Bankosedlar, reqvireras, då
det begärda beloppet af Myntverket till vederbörande Ränteri försändes,
för att allmänheten tillhandahållas. Att de från hufvudstaden mera
aflägse provinserna alltid lidit brist på kopparskiljemynt, är obestridligt;
hvadan snarare en utvidgning af de till denna brists afhjelpande
vidtagna åtgärder synes böra ifrågakomma, än upphörandet af hvad
som i afseende derpå redan finnes tillgjordt, ehuru afsändningarnes
upphörande visserligen för Myntets tjenstemanna-personal vore beqvämligast.
2:o I afseende på Räkenskapernas förande särskilt för hvar och
en af de olika myntsorternas tillverkning och för hvart och ett af de
arbeten, som eljest erfordras för myntningens obehindrade fortgång,
får Öfver-Direktörs-Embetet underdåhigst åberopa de af Myntmästaren
och Myntkamreraren anförda omständigheter, hvilka göra en fullständig
och tillförlitlig bokföring, särskilt för hvarje detalj, alldeles omöj
-
- 323 -
lig vid My lil verket. Jemförelsen emellan Eders Kongl. Majlis Myntverk
och ett enskildt bruk eller manufakturi torde vara mindre lämplig,
dels i anseende dertill, att sjelfva rörelsekraftens åstadkommande
för de särskilda fabrikationerna vid de sednare oftast ej medför någon
dagligen fortgående kostnad, dels ock emedan enkom verkstäder för
olika tillverkningar vid dem kunna begagnas, så att hvars och ens
konsumtion af erforderligbeter kan hållas alldeles afskiljd från de öfrigas.
— Dessutom kan kostnadernas fördelning på olika föremål der
få vara mera konventionel eller grunda sig på vissa öfverenskomma
antaganden, utan att en absolut riktighet behöfver äga rum, blott att
den, för ingen annan ansvarige, ägaren alltid finner i räkenskapen upptagna
de omständigheter, som, efter bans enskilda åsigt, företrädesvis
böra utredas. I en officiel räkenskap kunna deremot svårligen andra
förhållanden ingå, än sådana, hvilkas riktighet fullständigt kan bevisas.
— Ålägges räkenskapsförare!! ett annat förfarande, skulle fältet för
anmärkningar mot hans redogörelse i oändlighet utvidgas, utan att
han ägde någon möjlighet att bestämdt visa de af honom gjorda antagandens
riktighet framför andra, som äfven kunde göras, och de förras
godkännande vid ett föregående gransknings-tillfälle lemnar ingen
försäkran, att hans bokföringssätt framdeles såsom giltigt skall anses,
enär då möjligen helt andra åsigter örn hvad som är sannolikast, i
afseende på vissa allmänna kostnaders fördelning, torde göra sig gällande.
Ty denna fördelning, som nödvändigt skall föregå sjelfva bokföringen
på särskilda tillverkningar, måste nödvändigt i många hänseenden
blifva godtycklig. Dessa förhållanden hafva redan förut af
Öfver-Direktörs-Embetet i underdånighet blifvit utvecklade, särdeles i
följd af 1835 års Stats-Revision, och har Eders Kongl. Majit, med fästadt
nådigt afseende på hvad sålunda blifvit andraget, täckts, under
den 28 Augusti 1841, förordna, att, i betraktande af de flerfaldiga hinder,
som skulle uppkomma mot en sådan räkenskapsföring, som den
ifrågavarande, Myntverkets räkenskaper böra blifva oförändrade. Slutligen
torde äfven få i underdånighet omnämnas, att vid den utrikes
resa, som af undertecknad, Öfver-Direktör, förlidet år företogs till de
flesta af kontinentens Myntverk, sorgfälligt efterfrågades, huruvida någon
så beskaffad bokföring, som den här omförmäida, ägde rum, men
att allestädes förklarades, att någon sådan icke brukades eller ansågs
med tillförlitlighet kunna verkställas. Af en på trycket utgifven Parlaments-report
för år 1837 inhemtas, att Engelska Mynt-tjenstemännen,
uppå en af Parlamentets Kommitterade till dem framställd fråga
i ämnet, uttryckligen förklarat, att det bestämdt vöre omöjligt i raken
-
324 —
skap, hvar för sig, skilja kostnaderna för guld-, silfver- och kopparmyntningen,
hvarvid ock fick hero.
Öfver-Direktörs-Embetet har, för sin del, ingenting att i underdånighet
tillägga till hvad Mynt- och Kontroll-Kamreraren i afseende
på den vid Kontrollverkets räkenskap gjorda anmärkningen anfört.
Med djupaste vördnad framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Stockholm den 21 Februari 1846.
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåte,
JU* Willi. Almroth
Seb. Tham.
— 325 —
Myntmästarens och Mynt-Kamrer arens Utlåtande } i anledning
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse rörande
Kongl. Mynt verket, vid granskning af Stats-Verkets räkenskaper
och jörvältning för åren 1842 och 184'd.
Ehuru, på grund af 5 §. uti 1835 års Kongl. Kungörelse angående
nytt kopparskiljemynt, några mindre partier deraf, dock icke under
50 R:dr 13:ko, stundom Elif vit, uppå reqvisition af vederbörande Konungens
Befallningshafvande, afsända till landsorterna, har dock allt
kopparskiljemyntet i öfrigt blifvit, i Skeppundtal, inlevereradt till Rikets
Ständers Bank, och icke, såsom Herrar Revisorer synas föreställa
sig, någon utvexling direkte från Kongl. Myntet här i staden ägt rum.
— Ofvanberörde afsändningar till landsorterna hafva väl varit förenade
med åtskilligt besvär för Kongl. Myntverkets tjenstemän, som
alldeles icke hafva något emot så beskaffade afsändningars upphörande;
men Herrar Revisorers förmenande, att derigenom föranledes dunkelhet
i redogörelsen, eller att denna, i afseende å bokföringssättet, är
mindre redig, kunna Kongl. Myntets tjenstemän icke vidgå, så länge,
hvad vi verkeligen betvifla såsom möjligt, man icke kunnat uppgifva
något mera redigt och upplysande räkenskapssätt.
Rikets Ständers Herrar Revisorer hafva i öfrigt instämt uti föregående
Stats-Revisorers erinringar, rörande beskaffenheten af Kongl.
Myntverkets räkenskaper, såsom, efter Herrar Revisorers förmenande,
icke fullt ändamålsenliga, så länge ej deraf kan bedömas Verkets
gång i dess olika delar och kostnaderna särskilt för ej allenast guld-,
silfver- och kopparutmyntningen, utan ock hvarje myntsort; men Kongl.
Myntets tjenstemän kunna ej frångå den öfver ty gelsen, att, om Herrar
Revisorer täckts taga i öfvervägande hvad, i afseende å lika beskaffade
anmärkningar vid flera års Stats-Revisioner, särdeles lör åren
1838 och 1839, är vordet af Kongl. Myntets tjenstemän anfördt, och
vid pröfning hvaraf Kongl. Majit, under den 28:de Augusti 1841, i nåder
förklarat, det Kongl. Majit icke kunde fästa afseende å Rikets Ständers
underdåniga hemställan om förändring i uppställningen af Kongl.
Myntverkets räkenskaper, och ännu mera, om Herrar Revisorer funnit
tillfälle att på stället taga kännedom om och göra sig reda för myntningsgöromålens
gång, skulle Herrar Revisorer hafva insett, hurusom
det alls icke ligger inom möjlighetens gränser att ens med någorlunda
aproximativ visshet särskilja kostnaderna för hvarje olika slag af mynt
eller hvarje myntsort, enär t. ex., vid ångmachinskraftens begagnande
på samma gång för pregling af silfvermynt och för kopparmynts — te
-
326 -
liars valsning samt för myntmachiners svarfning o. s. v., kostnaderna
i detalj icke kunna, efter någon skälig grund, hänföras den ena eller
andra handteringen till last, och hurusom ett sådant särskiljande icke
eller är möjligt vid omsättning af maehinerierna, såsom valsars med
flera machiners söndergående eller förslitning, ångpannors reparation
eller ny-anskaffning m. in., efter längre eller kortare begagnande i och
för flera olika myntslags tillverkning.
Ett annorlunda förfarande än Hittills, då man haft för bemödande
att möjligen nyttigast använda ångkraften och maehinerierna för så
val det ena som andra bearbetandet till utmyntning, skulle, oberäknadt
vidlyftigare räkenskaper, betydligt hinderlägga handteringen och
medföra ojemförligt större kostnader.
Stockholm den Februari 1846.
J. A. G r andinson.
A. G. Be r näes.
— 327 —
Mynt- och Kontroll-Kamrernrens Utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers Berättelse rörande Kongl.
Kontrollverket, vid granskning af Stats-Verkets räkenskaper
och förvaltning för åren 184st och 1843.
Efter erhållen del af den anmärkning, Herrar Revisorer af StatsVerkets
räkenskaper för åren 1842 och 1843 gjort vid Kongl. Kontrollverkets
räkenskaper, att desamma befunnits förda med mindre reda,
ordning och fullständighet, får jag ödmjukast anföra, att i så allmänna
ordalag, som denna anmärkning är uttryckt, och utan att något
specielt är uppgifvet, som till ett sådant yttrande kunnat gifva anledning,
hvartill ock kommer, att samma räkenskaper blifvit utan all
anmärkning af Kongl. Kammar-Rätten granskade samt emot deras uppställning
af föregående Stats-Revisioner någon erinran aldrig gjorts,
saknar jag all ledning för ett närmare upplysande eller förklaring
uti ifrågavarande ämne.
Det endast vill jag ödmjukast nämna, att dessa, af mig förda, så
kallade räkenskaper icke äro annat än sammandrag, som grunda sig,
nemligen: förStockholms stad, på Kongl. Kontroll-Kontorets,hvarje månad
afgifvande, specifikationer öfver den verkställda kontroli-stämplingen,
och för landsorts-städerna åter, på de från dessas Magistrater inkommande
räkenskaper, samt alt dessa sammandrag, efter min tanke, icke
kunna erhålla någon enklare, fullständigare och redigare form, än den
nuvarande, då densamma uti särskilda kolumner framställer hvad
hvarje stad låtit stämpla, afgiften och omkostnaderna derför samt
insättningen i Ränterierna af öfverskotta.
Stockholm den Februari 1846.
A. G. Berndes,
— 328 —
Aongl. Stats-Kontorets
underd. Utlåtande, i anledning af hvad
1845 års llevisions-Berättelse innehåller
rörande de under Kongl. LandtförsvarsDepartementet
hörande anslag.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom Eders Kongl. Majlis Landtförsvars-Departements KansliExpedition,
är, i nådig Remiss den 19 December sistlidet år, Eders
Kongl Maj:ts och Rikets Stats-Kontor anbefaldt att afgifva underdånigt
Utlåtande i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
Berättelse, rörande verkställd granskning af 1842 och 1843 års
Stats-Verkets räkenskaper, i hvad de angå och hafva gemenskap med
sådana ärender, som tillböra Departementets underdåniga föredragning;
Och får, lill fullgörande deraf, Stats-Kontoret, jemte remisshandlingens
återställande, underdånigst anföra följande:
§ 1.
Revisorernes erinran dervid, att General-Löjtnanten m. m. Lorichs,
i egenskap af Ordförande i Krigs-Hofrätten, uppburit 1,200 R:dr och,
såsom Öfver-Komméndant i Stockholm, blifvit tillagd 600 R:dr årligen,
är enahanda med den, som gjordes af 1843 års Revisorer, men hvilken,
i enlighet med Stats-Utskottets hemställan, blef af Rikets sednast
församlade Ständer lemnad utan afseende.
Om särskilda personer för ifrågavarande befattningar i nåder förordnats,
är allt för sannolikt, att Staten fått vidkännas högre utgifter,
än nu varit fallet, och en Öfver-Kommendant i Stockholm har Kongl.
Maj:t, såsom Rikets högste Militär-Befälhafvare, ansett behöflig för
hufvudstadens trygghet och lugn.
§. 2.
Enär Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 6 Oktober
1834, ansett Kongl. Maj:t vara oförhindrad att använda hesparingarne
å Riks-statens hufvudtitlar till sådana föremål, som dermed stå i sammanhang,
samt, uti underdåning skrifvelse den 12 Maj 1841, omförmält,
att denna dispositionsrätt icke borde utsträckas till bestridande
af utgifter utaf permanent egenskap, eller till årliga löner och arfvo
-
— 329 —
den, i anledning hvaraf Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref till Stats-Kontotoret
den 2 Februari 1842, förklarat Dess höga rätt att disponera besparingar
å Riks-statens hufvudtitlar vara i grundlagen löreskrifven;
så synas, enligt de åsigter, som blifvit i underdånighet yttrade af Rikets
Ständer, deras Revisorer icke baft skäl att göra erinran vid Kongl.
Maj:ls nådiga beslut, det Chefen för Sjöforsvars-Departementet, En af
Rikets Herrar, Stats-Rådet m. m. Herr Friherre J. Lagerbjelke, under
Februari, Mars och April månader 1843, då hail tillika förestod Chefskapet
för Landlförsvars-Departementet, såsom ersättning för högre representationskostnad
blef i nåder tillagd de under samma månader
besparda taffelpenningar ne lör sistnämnde embete.
§• 3.
Om årliga anslaget till aflöning för Korporaler, Trumslagare, Manskap
och Spel i nummer under Wermlands Fältjägare-Regementes rekryt-exercis
må anses af så permanent egenskap, att detsamma, till
bestämdt belopp, bör å stat uppföras, ankommer på Eders Kongl. Maj:ts
nådiga godtfinnande; i hvilket fall Eders Kongl. Majrt torde finna nödigt
att derom aflåta nådig Proposition till Rikets Ständer.
§. 4.
Vid Revisorernes uppgift å de utgifter, som, enligt Kongl. Maj*.ts
nådiga förordnanden, anvisats att utgå af anslaget till oförutsedda militär-utgifter,
är ej annat att andraga, än hvad Stats-Konloret derom, i
underdåniga Utlåtanden af den 28 Februari 1842 och den 27 Februari
1844, förmält'; i anledning hvaraf Rikets sednast församlade Ständer
funnit likartade uppgifter för räkenskapsåren 1838, 1839, 1840
och 1841 ej föranleda till någon åtgärd.
§• 7-
Då Kongl. Maj:t i nåder tillagt Registratorerne i Land iförs varsoch
Givil-Departemenlernas Kansli-Expeditioner, Protokolls-Sekreterarne
Mazer och Rezelius, ersättning för den förlust, de fått vidkännas derigenom,
att, vid förändrad fördelning utaf ärenderna Stats-Departementerna
emellan, charta-sigillata-provisionen å fullmakter m. m. inskränkts
i berörde tvänne Expeditioner; följer väl deraf, att Kongl. Maj:t i nåder
pröfvat denna provision hafva varit en bemälte Registratorer tillhörande
inkomst, när de till tjensterna utnämdes.
42
330
Allmänna Indragnings-staten.
Revisorernes framställning om den olikhet, som äger rum i afseende
på militär-embetsmäns pensionering, sedan desamma ingått i
civil tjenst och der qvarstannat till fyllda 65 år, jemförelsevis emot
hvad, som äger rum för civila embetsmanna-corpsen i allmänhet,
nemligen: att de förstnämnde tillerkännas bibehållandet af deras löner
på Allmänna Indragnings-staten, fastän de åtnjuta pension trän Arméens
Pensions-kassa, då deremot de sistnämnde, när de på Allmänna
Indragnings-staten uppföras, förlora all delaktighet för sina personer
i Civil-Statens Pensions-inrättning, är en fråga, derutinnan StatsKontoret
anser sig icke tillkomma att i underdånighet fälla något
omdöme.
Stats-Kontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. WESTERSTRAND.
C. E. af Tuneld.
L. G. af SiLLen. Th. Nyström.
P. G. Welin.
Stockholm den 20 Februari 1846.
A. V. Kock.
P. V. Ahlbom.
331 —
Kongl Stats-Kontorets
underd. Utlåtande, i anledning af hvad
1845 års Kevisions-Berättelse innehåller
rörande de under Kongl. Civil-Departementet
hörande anslag.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti nådiga Remisser af den 4 i denna månad, är Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-Kontor anbefaldt att afgifva underdånigt Utlåtande
i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
Berättelse, angående verkställd granskning af 1842 och 1843 års
Stats-Verkets räkenskaper, i hvad de angå och. hafva gemenskap med
sådana ärender, som tillhöra Eders Kongl. Maj:ts Civil-Departements
underdåniga föredragning. Till fullgörande deraf, får Stats-Kontoret,
jemte remiss-handlingarnes återställande, underdånigst anföra följande:
§. 5.
Då utbetalningen af skjutskostnads-ersättning åt Landshöfdingen
Nerman för 2:ne af honom, på nådig befallning, åren 1841 och 1842
företagna resor till Stockholm, i och för handläggning af sådana allmänna
ärender, som med hans Landshöfdinge-befattning ägt gemenskap,
grundar sig på Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 21 September 1842;
har Stats-Kontoret i denna fråga ej något att i underdånighet upplysa.
§. 6.
Enahanda förhållande är med de, enligt Kongl. Brefvet den 25
Juni 1842, till Öfversten, numera Landshöfdingen, Lagerheim utbetalda
skjuts- och traktamentspenningar.
§• 7. •
Angående de Registratorerne, Protokolls-Sekreterarne Mazér och
Rezelius, i nåder beviljade ersättningar för minskad charta-sigillataprovision,
har Stats-Kontoret, i följd af nådig Remiss från Eders Kongl.
Maj:ts Landtförsvars-Departements Kansli-Expedition, uti samma fråga
underdånigst yttrat:
”Då Kongl. Maj:t i nåder tillagt bemäite Regislratorer ersättning
”för den förlust, de fått vidkännas derigenom, att, vid förändrad för
-
— 332
"delning utaf ärenderna Stats-Departementerna emellan, charta-sigillata"provisionen
å fullmakter m. m. inskränkts i berörde trunne Expeditioner;
följer väl deraf, att Kongl. Maj:t i nåder pröfvat denna provision
”hafva varit en bemälte Registratorer tillhörande inkomst, när de till
”tjensterna utnämdes.”
§. 8.
Likasom uti föregående Stats-Revisions-berättelse ägt rum, har uti
nu ifrågavarande intagits anmälan derom, att af besparingarne å 6:te
hufvudtiteln, under hvartdera af åren 1842 och 1843, utgått 800
R:dr till Vexel-Kontrollören i Götheborg och 400 R:dr tili skrifvarehjelp
och expenser för ilen person, som i hufvudstaden bestrider Öfver-Vexel-Kontrollörs-göromålen.
Deremot och med anledning af Stats-Utskottets yttrande, att, då
nyssberörde, jemte andra å hufvudtillarnes besparingar anvisade utgifter,
utgjort föremål för Riks-Rätts pröfning och lili t vit ansedde af natur
att icke leda till någon a lis vars-påföljd, hafva Rikets sednast församlade
Ständer funnit, att likartade anmälanden, i följd af granskningen
af 1838, 1839, 1840 och 1841 års räkenskaper, ej kunde
till vidare åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
§. 11;
Med anledning af hvad Re v isor er lie. i denna §. omförmält, har
Stats-Kontoret, genom nådig Remiss från Eders Kongl. Maj:ts FinansDepartement,
anbefaldt att i samma ämne afgifva Utlåtande, underdånigst
andragit:
”Jemte Tabeller öfver dispositionerna åren 1842 och 1843 å anklaget
för extra utgifter, hafva Revisorerne, i anledning deraf, alt år
”1843 tvänne summor å tillhopa 1,300 R:dr blifvit anordnade under
”rubrik: till af Kongl. Majit kända behof, med erkännande, att utgifter
understundom förefalla, hvilka både äro oundvikliga och af natur,
”att hvarken kunna eller böra verificeras, likväl ansett vida lämpligare,
”att någon viss bestämd summa för sådana föremål å stat anslås, än
”att, som nu är fallet, ingen gräns för den nådiga dispositionsrättig”heten
blifvit bestämd.”
”Sjelfva titeln: extra utgifter, utmärker, att i och för Sats-Verket
"och det allmänna förekomma åtskilliga oförutsedda behof, hvilka vid
”stats-regleringen icke kunna på förhand till belopp bestämmas, och
— 333 —
"att fördenskull det af Rikets Ständer ansetts nödigt, att för sådana
"behof en viss summa i stat afsättes. Någon utbetalning kan eller får
"naturligtvis å detta anslag icke ske, utan särskildt nådigt förordnande
"af Kongl. Majit, till hvars nådiga disposition detsamma är stäldt. In"skränkes
denna dispositionsrätt i ett fall, kail den ock, efter olika
"åsigter, anses böra begränsas i flera, och då skulle följden blifva'den,
"att extra ulgifts-anslaget, som för tillfälliga behof är anvisadt, ofta
”klefve ohegagnadt, ehuru angelägna de ifrågakomna utgifterna kunde
”vara och ehuru skadligt det kunde vara att med deras verkställande
”uppskjuta, intilldess en pröfning derom hos Rikets Ständer hunnit
”försiggå.”
”Revisorerne erkänna, alt Kongl. Majit understundom är nödsakad,
”att å extra utgifts-anslagct anvisa belopp, för hvilka någon redovisning
hvarken kan eller bör fordras. Genom detta erkännande synes
"grunden för Revisorernes förslag förfalla. Af de Tabeller, som åtfölja
"Revisorernes framställning, ådagalägges för öfrigt, att Kongl. Majit, un”der
de år, hvarom fråga är, å hufvudtitlarnes extra utgifts-anslag
”icke ens till fullo disponerat de bestämda beloppen, och att de utgifter,
som till kända behof anordnats, varit och städse äro så obetydliga,
att någon farhåga, det större summor till redovisning inför
"Kongl. Majit blifva anvisade, icke varit eller är för banden.”
§. 14.
Enär frågan om den, genom Kongl. Brefvet den 1 November 1843,
medgifna afskrifning, 15,000 Ridr, till Malmö Hamnbyggnads-Direktion
blifvit af Konstitutions-Utskoltet och Rikets Ständer lemnad utan erinran,
torde, i öfverensstämmelse med 76 §. Riksdags-ordningen, denna
af Revisorerne gjorda anmälan icke vara att såsom anmärkning
betrakta.
Dessutom må nämnas, alt medlen å förra 9:de bufvudtiteln voro
ställda lill Kongl. Majlis nådiga disposition för handelns, näringarncs
och jordbrukets upphjelpande, och att det berodde af Kongl.
Majit att af dessa medel bevilja understöd eiler ränlefria lån, hvilket
förstnämnde sätt både Rikets Ständer och deras Revisorer tillförene
ansett lämpligare motsvara ändamålen för medlens användande; hvarigenom
synes vara förutsatt, att, likasom Kongl. Majit kunnat för Malmö
hamnbyggnad i nåder bevilja den summa, hvarom fråga är, utan
äterhetalningsskyldighet, likaså berodde det af Kongl. Majit att, på satt
skett, i nåder pröfvade skäl, som föranledde eftergift eller utskrifning af det
— 334 —
belopp, hvarmed ett allmänt gagneligt företag blef understödt af medel,
sorn till likartade föremål voro anvisade.
Stats-Kontoret framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. WESTERSTRAND
C. E. AF Tuneld. L. G. af Silian. Th. Nyström.
P. G. Welin.
A. V. Kock. P. V. Ahlbom.
Slockholm den 20 Februari 1846.
- 335 —
Kongl. Öfve r-Post ■ DirektÖrs-Embetets
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers anmärkningar vid granskningen
af Post-Verkets förvaltning och räkenskaper.
Underdånigste Utlåtande.
Till följd af erhållen nådig Remiss utaf den Berättelse, Rikets Ständers
sednast församlade Revisorer afgifvit om Post-Verkets förvaltning
och räkenskaper för åren 1842 och 1843, får Öfver-Post-Direktörs-Embetet
nu i underdånighet sig utlåta öfver hvad i denna Berättelse blifvit
anmärkt och framstäldt.
Uti 1 §. af Berättelsen hafva Revisorerne anfört: att samma ofullständighet,
som i föregående årens Revisionsberättelse omförmäles, skulle
vidlåda de i hufvudböckerna för åren 1842 och 1843 intagna balansrelationer,
nemligen: att året, då hvarje särskild balanspost tillkommit,
icke blifvit uppgifvet.
I anledning häraf; har Öfver-Post-Direktörs-Embetet nu skolat i
underdånighet upplysa: att då Embetet erhöll del af förre Stats-Revisorernes
anmärkning i berörde hänseende, var 1842 års hufvudbok och
den deri intagna balansrelation redan till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-Rätt öfverlemnad, hvadan de äskade uppgifterna deri
saknas, men att balansrelationen för år 1843 deremot verkligen upptager
året, då hvarje deruti omförmäld balanspost tillkommit; hvilket
sistnämnde förhållande förmodligen undgått de sednare Revisorernes
uppmärksamhet.
Revisorerne hafva uti 2 §. af deras Berättelse yttrat, det de, i betraktande
deraf, att de flera ångfartyg, Post-Verket för närvarande äger,
icke alla, äro för post-kommunikationerna behöfliga, anse med en god
hushållning mera förenligt, att ångfartygen Motala och Sverige, hvilka
skulle vara för Verket umbärliga och hvarken kunna användas till reservfartyg
för upprätthållande af post-kommunikationerna, der sådana
nu finnas, eller tilläfventyrs för Flottans behof, blefvo, då antagligt anbud
gjordes, försålda; äfvensom att ångfartyget Nordstjernan, derest
detsamma icke vöre för möjligen innan kort blifvande postgångar
emellan Sverige och utrikes orter af nöden, att för Post-Verkets räk
-
— 33G —
ning bibehållas, blefve, i anseende till behofvet för Eders Kongl. Majit
och Kronan att äga ett disponibelt ångfartyg af sådan beskaffenhet,
sorn detta, öfVerlemnadt till Eders Kongl. Maj:ts Flotta; hvarigenom ej
mindre Post-Verkets årliga kostnad för vård och underhåll m. ra. af
berörde fartyg koraine att upphöra och i stället öfverbyttas på anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll, än äfven onödig omgång i
räkenskaperna härutinnan uudvekes.
Hvad nu först angår post-ångfartyget Motala, så har, vid en förliden
sommar derå anställd behörig besigtning, blifvit utrönt, att detsamma,
med någon mindre betydlig reparation, kunde i 2:ne år ännu
vara tjenstbar!. Denna reparation har ock sedermera blifvit verkställd,
ocb du, i händelse någon olycka träffade det för postfarten emellan
Ystad och Pomern nu mera vanligen begagnade ångfartyget Svenska
Lejonet, så att detsamma antingen förgicks eller blefve för längre tid
obrukbart, Post-Verket icke äger något för denna postfart användbart
ångfartyg mer än Motala, samt jemväl för närvarande saknar all tillgång
att ett sådant fartyg inköpa eller låta bygga, anser Öfver-PostDirektörs-Embetet
sig icke böra i underdånighet tillstyrka, det sistnämnde
fartyg, så länge dessa förhållanden fortfara och innan detsamma
blifver för ofvanberörde postfart oanvändbart, må föryttras.
Beträffande dernäst ångfartyget Sverige, så är det redan, i följd af
Eders Kongl. Majlis nådiga befallning uti skrifvelse af den 1 Augusti
förlidet år, till salu utbjudet ej blott inom Riket, utan å flera utländska
orter, samt ritningar och beskrifningar å fartyget i sådant afseende
utdelade.
Vidkommande slutligen post-ångfartyget Nordstjernan, så kan väl
Öfver-Post-Direktörs-Embetet icke uppgifva något behof för närvarande
af delta fartyg till post-kommunikationers underhållande, men tror
dock detsamma icke kunna utan någon ersättning öfverflyttas från
Post-Verkets till Eders Kongl. Majits Flottas ägo, åtminstone ej förr, än
ett i laga ordning derom fattadt beslut varder meddeladt; lärande intilldess
Post-Verket få vidkännas den kostnad, som fartygets vård och
underhåll möjligen kan medföra.
Öfver hvad Revisions-berätlelsen för öfrigt innehåller torde något
i • •
underdånigt yttrande af Öfver-Post-Direktörs-Embetet icke erfordras;
och får Embetet remiss-handlingen härhos nu i underdånighet återställa.
Stockholm den 23 Januari 1846.
På Öfver-Post-Direktörs-Embetets vägnar.
A. W. ©Tsiiidelstierna. P. F. T. Winroth.
337 —
Direktionens Öfver Skara Veterinärinrättning.
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse om
granskningen af nämnde Inrättnings
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Då Direktionen öfver Skara Veterinär-Inrättning nu har nåden afgifva
underdånigt Utlåtande, hvarom nådig befallning blifvit meddelad
i Remissorial-resolution uppå här återgående transumt af hvad Rikets
Ständers Revisorers Berättelse innehåller, i afseende på bemälte Veterinär-Inrättnings
räkenskaper för åren 1842 och 1843, vågar Direktionen
underdånigst förmäla: att Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref
till Dess Sundhets-Kollegium af den 12 sistlidne November, redan behagat
lemna nådigt beslut, i anledning af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse under den 7 näst förutgångne Maj; och då Rikets Ständers
Revisorer, i förevarande Berättelse, lagt berörde skrifvelse till grund
för sin framställning, rörande ”vigten deraf, att en undersökning af
sakkunniga och ojäfviga män med görligen lörsta äger rum”, till utrönande
af ”Inrättningens tillstånd och det sätt, hvarpå densamma förvaltades”;
torde något afseende icke komma att i nåder fästas vid nyssnämnde
framställning; hvilket Direktionen så mycket heldre dristar
förmoda, som på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning är beroende ett,
till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den
23 Januari 1845, af Direktionen, den 4 påföljde September, underdånigst
afgifvet förslag till syftesenlig reglering af Skara Veterinär-Inrättning.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste tjenare
och undersåter.
W. A. Dorchimont. J. A. Dutsch.
Skara, af Veterinär-Inrättningen,
den 9 Februari 1846.
JV. E, Modin.
43
— 338 —
Kongl. General-Tull-Styrelsens
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisions-berättelse rörande
Tull-Verkets förvaltning och räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har, genom nådig Remiss, behagat infordra General-Tull-Stjrelsens
underdåniga Utlåtande i anledning af de framställningar,
som, beträffande Tull-Verket, innefattas i återföljande utdrag
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse om verkställd granskning af
Stats-Verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1842 och 1843.
Revisorerne, som funnit Tull-Verkets räkenskaper vara med noggranhet
och ordning förda, hafva, under deras granskning, fästat uppmärksamhet
vid 2:ne omständigheter. Den förra rörer utgifterna för
General-Tull-Direktörens inspektionsresor; i hvilket afseende Revisorerne,
förmenande det vara af vigt, att en gräns sättes för de med dessa
resor förenade betydliga kostnader, och att kontroll må vinnas derå, alt
Statens medel ej belastas med sådana kostnader i vidsträcktare mån, än
vederbör, hemställt, det Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl. Majit
utverka nådig föreskrift, att General-Tull-Direk tören öfver hvarje af
honom företagen embetsresa utom Stockholms Län bör till Eders Kongl.
Majit årligen afgifva underdånig Berättelse om resans föremål och hvad
han derunder iakttagit. Den sednare frågan angår det å Tull-Verkets
omkostnads-stat upptagna anslag af 6,000 R:dr till hemliga utgifter;
hvarom Revisorerne anfört, att någon redovisning derför ej är vorden
och icke eller, enligt sakens natur-, bordt vara räkenskaperna bilagd;
men då det syntes Revisorerne vara med vårt statsskick oförenligt, att
Statens medel öfverlåtas utan all kontroll åt embets- och tjenstemäns
fria disposition, hafva Revisorerne ansett sig böra tillstyrka Rikets Ständer
att, till vinnande af trygghet derom, att berörde anslag varder till
dermed afsedda ändamål behörigen användt, hos Eders Kongl. Majit i
underdånighet anhålla, det General-Tull-Direklören, hvilken ensam beslutar
om utbetalningar af ifrågavarande medel, må i nåder anbefallas
att, efter hvarje års slut, till Chefen för Finans-Departementet aflemna
- 339 -
räkning öfver de under året å dessa medel gjorda anordningar, utan
att likväl desamma i vidsträcktare mån betagas sin hemliga natur.
Hvad nu den förra af dessa framställningar vidkommer, får General-Tull-Styrelsen
underdånigst anföra: att de, medelst 2 §. i Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Instruktion för General-Tull-Styrelsen af den 15
Juli 1825, General-Tull-Direktören ålagda allmänna förpligtelser icke
kunna behörigen fullgöras, utan att lian, tid efter annan, besöker äfven
landsorternas handels- och tullplatser, — att, enligt nämnde Instruktions
uttryckliga innehåll, embetsresor jemväl förutsättas såsom en icke
oväsendtlig del af föremålen för General-Tuil-Direktörens bestämmelse,
— och alt angelägenheten af hans inspektionsbesök i orterna, under
den tid Instruktionen varit gällande, långt ifrån att minskas, blifvit
af allt större vigt genom organisationen af Tuli-Verkets KustbevakningsCorps
och dennas successiva förstärkning. De omständigheter, som föranleda
behof af dylika reseförrättningar, kunna emedlertid icke alla år
vara enahanda. Också visar sig, att beloppet af de skjuts- och traktamentskostnader,
som åt General-Tull-Direktören, enligt Rese-regiementet,
anordnats, utgjort under de hägge revisions-åren: 1842 = 1,474 R:dr
22 sk. G rst., och 1843 = 2,454 R:dr 29 sk. 5 rst., men påföljande året
åter nedgått tili 1,395 R:dr 28 sk. 4 rst., hvarefter det under sistlidet
år ånyo ökats. Frukterna af den erfarenhet, som en nitisk och omtänksam
Tull-Verkets styresman under sina embetsresor förvärfvar, äro
icke endast att söka i den disciplinariska ordning, som Instruktionens 5:te
§. bland annat afser. De höra äfven kunna tjena tili upplysning och
ledning i den kollektiva Tull-Styrelsens verksamhet, framför allt vid
frågor om förändringar i tull-lagstiftningen eller särskilda delar afTullVerkets
organisation, äfvensom vid val af tjenliga personer, då sysslor
inom det vidtomfattande Emhetsverket skola tillsättas. Naturligt är, att
icke aila sådana resultater af uppmärksamheten under en embetsresa kunna
i en Rese-berättelse blifva synliga. Det är emedlertid vanligt, att, då
någon längre inspektionsresa af General-Tull-Direktören fulländats, en
promemoria i General-Tull-Styrelsen aflemnas om livad under resan
blifvit tillgjordt och hvad för tillfället elier den närmaste framtiden anses
påkalla Styrelsens pröfning och åtgärd. Om och i hvad mån,i sedan,
till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 4 Maj 1844, inga
resor af General-Tull-Direktören numera företagas utan föregående
underdånig anmälan tili vinnande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd,
underdåniga Berättelser angående rese-förrättningarne derjemte
höra till Eders Kongl. Maj:t årligen ingifvas, på sätt Rikets Ständers
— 340 —
Revisorer ifrågasatt, hemställes i underdånighet till Eders Kongl. Maj:ts
höga bepröfva nde.
Beträffande frågan om vidsträcktare kontroll å dispositionen af
Tull-Verkets så kallade hemliga medel, bör General-Tull-Styrelsen underdånigst
upplysa: att redan vid 1825 års Statsrevision erinran gjorts
i afseende på sättet för dessa medels redovisning, men att Rikets Ständer,
under 1828 och 1830 års Riksdag, låtit denna erinran förfalla,
sedan Stats-Utskottet, efter inhemtande af hvad General-Tull-Styrelsen,
i de öfver 1825 och 1827 års Revisions-berättelser afgifna underdåniga
Utlåtanden, upplyst och utredt, förklarat, genom det för hemliga utgiftsmedlen
af Styrelsen vidtagna redovisningssätt, ”ali den kontroll
hafva vunnits, sorn öfver dispositionen af dylika anslag kan erhållas
och anses erforderligTillförene hade kännedomen om medlens användande
icke sträckt sig utom General-Tull-Styrelsens Chefs- och Ledamots-personal;
men ifrån 1828 års början erhöll Sekreteraren befattning
med utbetalningarne och redovisningen, hvarefter, från och med
1837, sålunda tillgått, att en af Departements-Cheferna, gemensamt med
Sekreteraren, ej mindre bestridt utgifterna efter General-Tull-Direktörens
anordningar, än ock, vid hvarje års slut, afgifvit verificerad redogörelse,
som då af den andra Departements-Chefen granskats, hvarom
denne sedermera i Styrelsen meddelat intyg, att genom protokollsutdrag
Tuli-Verkets hufvudräkenskaper bifogas. Frågan om en offentligare
redovisning för berörde förvaltning upptogs emedlertid ånyo af
Rikets Ständers Revisorer år 1839, som ”ansågo hemlighetsvillkoret vid
redogörelsen för anslagets användande icke böra qvarstå,” och hemställde,
”att Rikets Ständers Revisorer, eller någon delegation af dem,
måtte äga att, under tysthetsed, taga kännedom om, huru och tili
hvad ändamål fonden användes.” Häröfver afgaf General-Tull-Styreisen
underdånigt Utlåtande den 29 Januari 1840; och vid samma års
stats-reglering beslöts, på Styrelsens underdåniga förslag, det årliga anslagets
nedsättning från 8,000 till 6,000 R:dr, eller tili numerären lika
belopp med hvad i Silfverspecies för enahanda ändamål redovisningsfritt
disponerats af Tull-administrationen 60 år förut. Äfven framställningen
af 1839 års Statsrevision fick å påföljande Riksdag förfalla.
Dock möter, å General-Tull-Styrelsens sida, ingen betänklighet emot
verkställigheten af sednaste Stats-revisorers förslag, rörande detta ämne,
för framtiden, — hvarom alltså, derest detsamma i nåder bifalles, Styrelsen
i underdånighet afvaktar Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande.
— 341 -
General-Tull-Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste', tropligtigste
tjenare och undersåter,
CARL GYLLENHAAL.
J. F. Fåhraeus. Isr. Tauvon
W. Karström.
Stockholm den 31 Januari 1846.
— 342 —
Kongl. Öfver-Intendents-Embetets
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers Berättelse om granskningen
af bemulte Embetes räkenskaper.
Underdån iste Memorial.
Genom nådig Remiss af den 19 December sistlidet år å härkos
i underdånighet bifogade utdrag af Rikets Ständers Revisorers samma
år afgifna Berättelse om verkställd granskning af Stats-Verkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under åren
1842 och 1843, har Eders Kongl. Maj:t nådigst behagat, i hvad rörer
dessa års räkenskaper för Öfver-Intendents-Embetet, infordra dess underdåniga
Utlåtande; och lår Embetet, i anledning häraf och enligt
den från dess Kammar-Kontor inkomna förklaring, nu i underdånighet
anföra följande:
Hvad först beträffar Revisorernes anmärkning, att 1843 års liyresmedel
för f. d. Oldenburgska huset icke blifvit uti samma års räkenskaper
redovisade, dervid Revisorerne ansett, att dessa medel, om
också influtna under ett följande år, likväl bordt uppdebiteras uti det
årets räkenskaper, till hvilket de hörde, så får Öfver-Intendents-Embetet,
jemte instämmande i den af Rikets Ständers Revisorer sålunda
yttrade åsigt, underdånigst tillkännagifva, att berörde hyresmedel, som
först år 1844 till Embetet blifvit inbetalda, uti sistnämnda års hufvudbok
finnas redovisade.
Vidkommande dernäst det i Revisions-berättelsen omförmälda förhållande,
att till reparation och apterande af f. d. Nummer-Lotteriets
hus för Sundhels-Kollegium åtgått 3,202 R:dr utöfver de af Rikets
Ständer härför anslagna 2,000 R:dr, så, enär utbetalningen af den öfverskjutande
summan grundar sig på Kongl. Maj:ts, uti nådiga Bref af
25 Januari och 6 September 1842, meddelade befallning, anser ÖfvcrIntendents-Embetet
sig icke äga att deröfver något yttrande meddela.
Den framställning, som ifrågavarande utdrag af Stats-Revisorernes
Berättelse i 3 §. innehåller, angående byggnadsanslagets användande
till underhållet af-Lif-Gardets till Häststallbyggnader, kan, då Embetets
åtgärder äfven härutinnan grunda sig på de nådiga föreskrifter,
Revision s-berättelsen omförmäler, ej heller föranleda någon vidare förklaring;
dock sorn kommande Revisorers uppmärksamhet blifvit påkallad
å det uti Kongl. Brefvet den 20 November 1843 föreskrifna
villkor för meddelandet af ett förskott, stort 2,667 R:dr, från allmän
-
343 —
na byggnads-anslaget till åtskilliga kostnader vid nämnde Regementes
byggnader, att nemligen ersättning derför framdeles borde lemnäs af
anslagna medel till militär-byggnader, så anser Öfver-Intendents-Embetet
sig böra erinra, hurusom framställning om sådan ersättning skett
uti underdånig skrifvelse med 1845 års General-förslag, men, så vidt
Embetet har sig bekant, ännu icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t slutligen
pröfvad, samt att Embetet, sedan Eders Kongl. Maj:t numera,
genom nådigt Bref af den 14 sistlidne Januari, befriat Embetet från
befattningen med berörde byggnader, icke vidare förnyat framställningen
om slik ersättning.
Slutligen hafva Rikets Ständers Revisorer fästat uppmärksamhet
på den, till missförstånd ledande, uppställningen af Öfver-IntendentsEmbetets,
i Kammar-Rätten likväl utan anmärkning granskade, expensmedels-räkning
för ifrågavarande revisionsår; och får Embetet, som,
för egen del, gillar hvad Revisorerne härvid yttrat, endast tillkännagifva,
att närmaste anledningen tili'detta bokföringssätt numera upphört,
sedan dels Embetets expensmedel af en enda person förvaltas
och redovisas, dels Sekreterarens fordran vid detta års början blifvit
till hela beloppet liqviderad.
Stockholm af Öfver-Intendents-Embetet den 10 Mars 1846.
M. G. ANCKARSVÄRD.
L. S.
//. TV. Bredberg.
— 344 —
Kongl. Konvoj-Kommissariatets
underd. Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers anmärkningar vid Kommissariatets
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste' Konung!
Genom nådig Remiss af den 4 sistlidne månad, har Eders Kongl.
Maj:t till Konvoj-Kommissariatet i transumt öfverlemnat Rikets Ständers
sednast församlade Revisorers Berättelse, i hvad den rörer verkställd
granskning af Konvoj-Kommissariatets räkenskaper för åren 1842
och 1843, med nådig befallning att deröfver med Utlåtande till Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma så tidigt, att detsamma, efter
föregången underdånig anmälan inför Eders Kongl. Majit, må kunna,
inom den i 7 §. 3 mom. af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer
bestämda tid, till Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-Kontor
öfverlemnas, för att, tillika med Revisions-berättelsen, tili trycket befordras.
Sedan Rikets Ständer Revisorer anmält, att räkenskaperna så väl
öfver Sveriges och Norr iges gemensamma kostnader _, som öfver särskilt
för Sverige å Handels- och Sjöfarts-fonden anvisade utgifter
äro i Kammar-Rätten granskade för håda revisionsåren, dervid endast
redogörelsen för år 1843 till anmärkning föranledt, hafva Revisorerne
uti
§• 1.
anmärkt, att, då, enligt föregående Stats-revisions Berättelse, ett oersatt
belopp af 8,659 R:dr 30 sk. 10 rist. återstod å aflidne Tullförvaltaren
Finers proprie-balans vid 1841 års slut, räkenskaperna för båda revisions-åren
likväl upptaga 10,428 Ridr 11 sk. 8 rist., såsom tillhörande
nämnde balans.
Beträffande denna olika uppgift på Finerska balans-summan, som
dock uti Kommissariatets räkenskaper endast underrättelsevis finnes
antecknad inom kolumnen, enligt räkningen med General-Tull-Styrelsen,
får Kommissariatet underdånigst upplysa i att, efter uppkomsten
af meranämnde balans, blefvo, den 16 Februari 1841, i afräkning derå
till Kommissariatet från Tull-Verket levererade 1,768 Ridr 28 sk. 10
rist; att i den från Tull-Verkets Kammar-Kontor sedermera för år 1840
afgifna räkning var dock denna 1841 levererade summa redan afskrifven
på Finérska balansen, som derefter upptogs till 10,428 R:dr 11
sk. 8 rst.; att Kommissariatets redogörare, som ej aktgaf på detta förhållande,
lade, vid afslutandet af 1841 års räkenskap, väl Tull-Verkets
räkning för 1840 tili grund för sin uppgift, men afräknade från
dennas summa för balansen, 10,428 R:dr 11 sk. 8 rst., de under året
1841 erhållna 1,768 R:dr 28 sk. 10 rst, och utförde balansen sålunda
i 1841 års bokslut till endast 8,659 R:dr 30 sk. 10 rst.; samt att,
då han sedermera af 1841 årsräkning med Tull-Verket insett sitt misstag,
eller att meranämnde 1,768 R:dr 28 sk. 10 rst. redan för år 1840
voro af Tull-Verket afdragna, har lian i 1842 års bokslut infört den
rätta summan, likväl utan att på hvarken det ena eller det andra
fästa Kommissariatets uppmärksamhet, så att, då nämnde redogörare
numera är med döden afgången, Kommissariatet, som endast af TuliVerkets
räkning med Kommissariatet förut inheintat balansens belopp,
nu först af handlingarnes för samma tid genomgående fått reda på
ofvannämnda förhåll a tule.
§.2.
Revisorerne anmärka, att, ehuru Konvoj-Kommissariatet, i anledning
af föregående Stats-revisions gjorda anmärkning, att uti 1840
och 1841 års räkenskaper, under titel: ”inköp af Känsö Karantänsplats
med hus och byggnader,” bokförts en fordran af 8,000 R:dr,
förklarat, att balanseringen af denna summa, hvarför ofvannämnda
lägenhet blifvit för Handels- och Sjöfarts-fondens medel inköpt, vöre
en oriktighet, den redogöraren erhållit föreskrift att i nästa bokslut
behörigen afhjelpa, finnes likväl uti hufvudböckerna för hvartdera af
de bålla år, denna Revision omfattar, nämnde summa, såsom en Konvoj-Kommissariatets
fordran, under berörde titel upptagen.
I anledning häraf får Konvoj-Kommissariatet underdånigst upplysa:
att Konvoj-Kommissariatet, den 13 Februari 1844, förständigade
sin redogörare, dåvarande Kamreraren Wennermark, att ifrågavarande
summa utur 1843 års bokslut afföra. Under utarbetandet af nämnde
års hufvudbok, iråkade emedlertid han den sinnes- och kroppssjukdom,
som kort derefter och före bokslutet för år 1843 blef orsaken
till hans död. Detta bokslut måste således verkställas af Kammarskrifvaren,
som, under den Wennermark beviljade tjenstledighet, förrättade
hans tjenst, men som, efter uppgift, ej lärer hvarken af Wennermark
eller i hans handlingar hafva erhållit någon upplysning om
ifrågavarande balans-summas afförande, hvarföre han, utan vidare un
44
-
— 346 —
dersökning, fortfarit att upptaga den såsom förut skett. Redogöraren
har nu blifvit erinrad alt i 1845 års bokslut rätta detta formfel.
§. 3.
Hvad Revisorerne i denna §. omförmäla, eller att någon ytterligare
afbetalning å Handlanden Rösners skuld till fonden, än den i förra
Revisions-berättelsen omnämnda, under åren 1842 oell 1843 icke ägt
rum, lärer icke, såsom med sanna förhållandet enligt, erfordra något
tillägg eller förklaring å Konvoj-Kommissariatets sida.
§. 4.
Revisorerne anmärka, att i 1843 års bidrag från Svenska Handels-
och Sjöfarts-fonden till Sveriges och Norriges gemensamma fond
en olikhet förefinnes, i det alt samma bidrag å förra stället afföres
med 165,765 R:dr 33 sk. 4 rst. och å det sednare med 169,147 R:dr
28 sk. 9 rst., hvarigenom en skillnad af 3,381 R:dr 43 sk. 5 rst.
uppkommer, som äfven visar sig vid båda fondernas utgående balanser.
Orsaken till denna olikhet har Kamreraren förklarat från ett af
ovana, under de i 2:dra §. här ofvan omförmälda omständigheter, af
honom begånget misstag att orätt upptaga en uti kassaräkningen balanserad
behållning af en vexel på Altona i utgifts- i stället för i
wl-orort-summan; hvilket misstag han likväl behörigen rättat i hufvudboken
för det följande året.
Remisshandlingen återställes härjemte underdånigst; och Konvoj-Kommissariatet
framhärdar med djup undersåtlig vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste Aller nådigs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
nnderdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
C. D SliOhiMW
J. Kreuger. C. Arfvedson.
Joh. Schön.
Stockholm den 3 Mars 1846.
M. F. Aberg.
— 347 —
Kongl Krigs-Kollegii
underd. Utlåtande, i anledning af 1845 års
Revisorers Berättelse, angående granskningen
af Kongl. Kollegii räkenskaper för åren
1842 och 1843.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig Remiss den 19 sistlidne December, har Eders
Kongl. Maj:t behagat lemna Dess och Rikets Krigs-Kollegium del af
Rikets Ständers Revisorers, efter förrättad granskning af Kollegii räkenskaper
för åren 1842 och 1843, framställda anmärkningar eller deraf
föranledda anmälanden och hemställanden, med nådig befallning
för Kollegium att med Utlåtande deröfver till Eders Kongl. Majit i
underdånighet inkomma.
Af dessa anmärkningar äro en del af beskaffenhet att specielt angå
räkenskaperna för någon viss af Krigs-Kollegii Afdelningar, men
en annan del deremot af allmännare egenskap, såsom vidrörande förvaltningsåtgärderna
inom flera af dessa Afdelningar; hvarföre Kollegium,
som härjemte i underdånighet aflemnar dess Artilleri-, Fortifikations-,
Utrednings-, Underhålls-, Krigsmanshus- samt Indelnings- och BoställsAfdelningars
underdåniga yttranden i hvad som hvar och en af dem
särskilt rörer, här nedan torde tillåtas att till bemötande få upptaga
hvad Rikets Ständers Revisorer i de allmänna frågorna yttrat och
hemställt.
Revisorerne hafva förklarat sig icke ”böra förbigå den, under
granskningen af Krigs-Kollegii räkenskaper, befunna omständigheten,
att Artilleri-, Fortifikations- och Utrednings-Afdelningarne, vid hvarje
års slut, innehaft behållningar till mer och mindre betydliga belopp,
hvilka, så vidt räkenskaperna föranleda, Kollegium synes ej hafva
uppgifvit i statsförslagen för ett påföljande år, hvarigenom också inträffat,
att Kongl. Majit, vid desammas pröfning, endast påräknat och
tagit i betraktande årsanslaget, men icke de reserverade beliållningarne
från det föregående året.” Revisorernes tanke i anledning häraf
är, "att dessa behållningar bordt, jemte anslags-summan, tagas i beräkning
vid fastställandet af de årliga staterna, synnerligen som dy
-
-348 —
medelst utgifter synas hafva kunnat betackas, för hvilka nu måst anskaffas
särskilda medel.”
Vid framställandet af denna anmärkning, hafva Revisorerne påtagligen
fästat sin uppmärksamhet mera vid ziffran, än vid beskaffenheten
af de balanserade behållningarne, som utgöras:
a) af sådana, under redogörelse-årets lopp, för bestämda behof
utgifna förskotter, hvilka, då redovisning derför icke inom årets slut
inkommit, efter föreskrifven räkenskapsform, i behållningen eller balansen
finnas upptagna, men, så snart redogörelse ingått och granskad
blifvit, i följande årets hufvudbok afföras och försvinna;
b) af reserverade medel, afsedda att användas till betalande af
kontraherade leveranser och beställningar, hvilka icke före redogörelseårets
utgång hunnit fullgöras, eller, med iakttagande af hvad Kongl.
Maj:t, uti nådigt Bref af den 5 Mars 1836, behagat i anseende till tiden
och ordningen för statsanslagets utbetalande från Stats-Kontoret
föreskrifva, bordt af Kollegium till verkställighet före redovisningsårets
slut kontraheras;
c) af medel, från det ena året till det andra afsatla för sådana
behof eller arbetsföretag, hvartill den erforderliga summan, uppå flera års
stater, delvis eiler småningom anvisas, och hvilka företag icke alltid
sättas i verket förr, än tillräckliga medel för utförandet uppå sådant
sätt blifvit sammanbragta;
d) af tillflutna försäljningsmedel, hvilka, efter redovisningsårets
utgång, böra antingen till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Kontor
aflevereras, elier för redan i nåder gillade ändamål begagnas;
é) af balanser hos uppbördsman eller enskilte, som befinnas under
utredning, indrifning eller till afskrifning beredda; samt
f) af återstående andelar af löpande årets statsanslag, hvilka icke,
innan årets utgång, från Eders Kongl. Maj;ts och Rikets Stats-Kontor
utfallit, men hvilka, så snart de kommit Krigs-Kollegium tillhanda,
för afsedda ändamål böra användas; hvaraf allt följer, att Revisorerne
betraktat en blott skenbar, eller för bestämda behof redan disponerad,
penningetillgång såsom 'verklig besparing, i sistnämnde fall af beskaffenhet
att kunna tili ett följande års utgifter anvisas.
Den sparsamhet, hvarmed anslagen för Krigs-Kollegii militära Alduin
ingar äro bestämda, den inskränkning, som vid dessa anslags fördelande
emellan de mångfaldiga behofven äger rum, samt den noggranna
efterföljd af fastställda årliga stater, hvarmed anskaffningarne
af Kollegium besörjas, lemna sällan rum för besparingars uppstående.
Du likväl någon gång, såsom följd af vid auktioner erhållna billigare
349 —
priser, än i statsförslagen påräknade varit, besparing å någon titel uppkommit
och icke, med begagnande af den rättighet, som, genom Kongl.
Brefvet af den 24 Augusti 1824, blifvit Krigs-Kollegium i nåder medgifven,
bordt användas till fyllande af brister, som å andra titlar inträffat,
bar, vid upprättandet af ett följande års stats-reqvisitionsförslag,
sådan besparing blifvit i beräkning tagen, det vare sig antingen
för något, tili sin nytta och behöflighet redan pröfvadt, arbete,
som, i brist af tillräckliga medel, dittills icke kunnat utföras, eller ock
till förstärkande af den krigsmateriel, tili hvars ordnande och kompletterande
det för Krigs-Kollegii-Departementer bestämda statsanslag
är afsedt; och enär hvad Revisorerne påyrkat, alltså redan blifvit af
Krigs-Kollegium iakttaget, så 0'fta anledning dertill förefunnits, samt
än vidare kommer vid slika tillfällen att iakttagas, täckes Eders Kongl.
Maj:t nådigst finna, att Revisorernes ifrågavarande erinran icke påkallar
något nytt eller förändradt stadgande i denna del.
Af Revisorerne har blifvit anmärkt, att, såsom bidrag till en år
1839 verkställd betydligare reparation af Krigs-Kollegii embetshus,
hvartill kostnaden i förslag uppskattades till 8,573 R:dr 32 sk., men
vid utförandet inskränktes tili 7,437 R:dr — 8 rst. Banko, utgått
från:
Gamla Mötes-passevolans-fonden R:dr 500: •
Krigsmanshus-Kassan  1,437: — 8.
Militie-Boställs-Kassan  500: — —
Tillsammans R:dr 2,437: — 8.
hvaremot återstående kostnaden, 5,000 R:dr, blifvit genom Öfver-Intendents-Embetel
bestridd af anslaget för underhållandet af Kronans hus
och byggnader i hufvudstaden; varande, enligt Revisorernes åsigt,
denna utgift främmande för Kassornas ändamål, och hade bordt af
sistnämnda anslag allena utgå.
Såsom skäl till denna fördelning af kostnaden allmänna byggnaclsanslaget
och Krigs-Kollegium underlydande Kassor emellan, upplyses
af Kongl. Brefvet den 11 Januari 1842, att ”enär ett betydligt
antal rum inom Krigs-Kollegii hus äro hyresfritt upplåtna i och för
förvaltningen af åtskilliga Kassor, hvilka kunna anses mer eller mindre
främmande för Kollegium, såsom ett Statens Verk betraktad t, samt då,
vid tillförene verkställda reparationer å Kollegii hus, dessa Kassor i
kostnaden derför deltagit, Kongl. Maj:t, med hänsigt derjemte till
otillräckligheten af de anslag för vidmakthållandet af Kronans inom
hufvudstaden ägande talrika byggnader, som för det närvarande äro
— 350 —
ställda till Öfver-Intendents-Embetets förvaltning,” funnit godt i nåder
förordna, att en del af nu ifrågakomma kostnad borde af Gamla Mötespassevolans-,
Krigsmanshus- och Militie-Boställs-Kassorna betalas; och
då det ålegat Krigs-Kollegium att ställa sig till underdånig efterrättelse
hvad Kongl. Majrt sålunda i nåder förordnat, lärer någon ytterligare
förklaring i denna omständighet icke anses erforderlig.
Revisorernes uppmärksamhet har härefter blifvit fästad dervid, att
de, ”uppå indelta Arméens Nya Mötes-fond, Militie-Boställs-Kassan och
Wadstena Krigsmanshus-Kassa anvisade löner, arfvoden och pensioner
uppgått till ganska betydliga belopp”; och då, enligt Revisorernes öfvertygelse,
”tillses måste, att de ändamål, hvarför dessa Kassor och
fonder inrättats eller tillkommit, varda uppfyllda, och att garanti för
framtiden lemnäs det de må kunna sina åligganden behörigen fullgöra,
” hafva Revisorerne, under förmälan, att årligen omkring 35,000
R:dr Banko utgått till löner, lönefyllnader och arfvoden åt Krigs-Kollegii
embets- och tjenstemän, hemställt: ”att Rikets Ständer, vid nästblifvande
Riksmöte, måtte taga i betraktande, huruvida icke de för oftanämnde
Kassors förvaltande behöfliga embets- och tjenstemän borde,
likasom de flesta andra för stats-bestyret tillsatta personer, aflönas direkte
från Siats-Verket, och Kassorna så medelst till de afsedda ändamålen
oförryckta bibehållas.”
Krigs-Kollegii Krigsmanshus- samt Indelnings- och Boställs-Afdelgar
hafva, uti, hvar för sig, nu afgifna Utlåtanden, i underdånighet upplyst
och utredt, att en betydlig del af hvad Revisorerne till förvaltnings-kostnad
hänfört, utgöres af löner och arfvoden på indragningsstat,
afsedda att besparas vid nuvarande innehafvares afgång eller förflyttning
till motsvarande förmåner på Rikets stat, af begrafningshjelp
och andra tillfälliga utgifter m. m,, samt att den egentliga och ständiga
aflöningen, efter Krigs-Kollegii sednaste i nåder fastställda stat,
icke är större eller utgår till flera personer, än som för Kassornas förvaltning
och vård oumbärligen erfordras. Enligt den grundsats för
administrationen, som hittills varit följd, har hvarje räntebärande fond,
i förhållande till sina ägande tillgångar, bordt bära kostnaden för desammas
förvaltande, och som denna kostnad vanligen af ränteyinsten
blifvit bestridd, har densamma ock i allmänhet kunnat utgå, utan att
förringa fondens förmåga att uppfylla sitt afsedda hufvudsakliga ändamål.
Sålunda har Krigsjnansfiiis-Kassan, efter att hafva bestridt så väl
pensioneringen till afskedadt manskap som förvaltningskostnaden, under
alla år upplagt mer eller mindre öfverskott till kapitalfondens förökande;
hvadan Krigs-Kollegium, för sin del, icke anser behöfligt alt
— 351 —
betunga Stals-Verket med särskildt anslag till denna Kassas förvaltning;
och får Kollegium, beträffande den under Kollegii Underhålls-Afdelnings
förvaltning ställda indelta Armeens Nya Mötesfond, i underdånighet
åberopa det Utlåtande som af nämnde Afdelning i underdånighet
är vordet afgifvet. Hvad åter beträffar Militie-Boställs-Kassan,
emellan hvars årliga inkomster och utgifter ett missförhållande under de
sednast förflutna Tretton åren uppkommit, vågar Krigs-Kollegium i underdånighet
begära Eders Kongl. Majrts nådiga uppmärksamhet förden
särskilda utredning och derå grundade hemställan, som i Kollegii Indelnings-
och Boställs-Afdelnings underdåniga Utlåtande i anledning af
Revisorernes anmärkningar innefattas.
Slutligen hafva Revisorerne, ”vid granskning al räkenskaper och
säkerhetshandlingar hos en del Embetsverk och Stiltelser, som förvalta
fonder,” saknat ”en bok eller liggare, innefattande register olver säkerhetshandiingarne,
namnen på låntagarne, den pantsatta egendomen, reversens
datum, inteckningsdagen m. m.”; men då Revisorerne, i sammanhang
härmed, icke tillkännagifva, i hvad mån denna anmärkning
gäller Krigs-Kollegium och vården om dess tillydande Kassor, får Kollegium
i underdånighet upplysa, att så beskaffade ”böcker eller liggare,
som Revisorerne ansett behöfliga och af nytta, redan funnits sedan den
lid, då utlåningen tog sin början för Krigsmanshus- och Militie-Boställs-Kassorna,
En per Mille-fonden, samt de under Kollegii Underhålls-Afdelnings
vård ställda räntebärande fonder, och att dessa böcker
eller liggare vid hvarje inventering varit att tillgå.
Den nådiga remissen följer härjemte; och Krigs-Kollegium Ira uthärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligligste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN
C. Meijer. G. Söderberg.
C. J. Salomon. J. L. Bäck. Carl D. Forsberg.
O. E. Wåhlberg.
Slockholm den 27 Februari 1846.
J. Öfverström.
352 —
Kongl Krigs-Kollegii Artilleri-Afdelning^
underd. Utlåtande, i anledning afr 1845 års
Revisorers Berättelse, angående granskningen
af nämnde /.ifdelnings räkenskaper.
Stormäkiigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss
den 19 förlidne December å Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
anmälanden och anmärkningar vid Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Krigs-Kollegii Artilleri-Afdelnings afgifna räkenskaper för åren
1842 och 1843, får samma Afdelning deröfver afgifva följande underdåniga
Utlåtande. Sålunda först hvad beträffar:
Redogörelsenia för ordinarie Statsanslaget:
Uti Irsta §. hafva Ständernas Revisorer anmält, huruledes, efter
Rikets Ständers beslut, den skuld, hvarför Mariebergs till Artilleriläroverk
upplåtna kronoegendom häftat, nu mera upphört, medelst afskrifning
af 14,000 R:dr, hvilken summa varit från Rikets Ständers
Riksgälds-Kontor förskjuten, samt genom inbetalning från samma
Kontor af det belopp, stort 33,893 R:dr 39 sk. 7 rst., som återstått af
det lån, Militie-Boställs-Kassan försträckt till köpeskilling för samma
egendom, så att den nu vore från gäld befriad.
Härom får Kollegium i underdånighet upplysa, att, sedan Eders
Kongl. Maj:t, uti nådig skrifvelse den 30 April föriidet år, lorordnat
om verkställighet af Rikets Ständers omförmälda beslut, berörde liqvidation
blifvit fullgjord och redovisad uti 1845 års Stats-medels hufvudbok
för denna Kollegii Afdelning.
Rikets Ständers Revisorer förmäla uti 2:dra §., att, utöfver den
årliga staten för ofvannämnde Läroverk, till följd af nådiga Brefvet den
4 Mars 1817, en kapitenslön från livartdera af de trenne ArtilleriRegementerna
utgått till informations-kapitens-löner vid detta Läroverk
med tillsammans 2,740 R:dr under livartdera af revisionsåren; och då
anslaget sålunda torde vara otillräckligt, sjmes det Revisorerne, som
borde förhöjning deruti heldre till vägabringas, än att, genom anvisningar
å löner, sorn för andra ändamål blifvit af Rikets Ständer be
-
353 —
stämda, bereda tillgångar för undervisningens bestridande vid Läroverket.
Denna framställning påfordrar ej någon förklaring frun Kollegium,
emedan på Eders Kongl. Maj:ts nådiga ompröfning ankommer, om de
från Artilieri-Regementerna till Läroverket anvisade Tre Informationskapitenslöner
skola dit återgå, samt, i deras ställe, aflönings-anslaget
för detta Verk ökas; men bar likväl Kollegium trott sig böra i underdånighet
anmäla, att, vid Läroverkets organisation år 1817, Informations-kapitens-lönerna
blefvo dit anvisade, emedan Artilleri-olficerares
undervisning då öfverflyttades från Regementerna till bemälte Läroverk.
Efter upptagande uti 3 §. af de krigskrut-bebållningar, hvilka, enligt
räkenskaperna, finnas för Arméen och Flottan upplagda uti förråderna,
anmärka Revisorerne, det någon räkenskap icke finnes, som
bestämdt visar hvad krut-tillverkningen under året kostat och om den
utfallit till fördel eller förlust för Staten, hvilket vore desto mer nödvändigt,
som Rikets Ständer påräknat uti Riksstaten, såsom en årlig
inkomst af krutförsäljningen, 90,000 R:dr. Derefter finnes uti Berättelsen
införd, uti Artilleri-Kammar-Kontoret upprättad, uträkning öfver
kostnaden af handgevärs-, stycke- och bergskrut för ett år, enligt till
1843 års utgång gällande Krut-tillverknings-kontrakter samt då gällande
lösningspris för rå salpeter.
Med anledning häraf, får Kollegium underdånigst upplysa: att, i
öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 26
November 1831, krutförsäljningspriserna städse blifvit, efter förslag af
Kollegium, i nåder fastställda i jemnt förhållande till den kostnad, Kronan
fått vidkännas för inhandlad salpeter och krutets tillverkning;
att den del af det äldre krut, som årligen förbrukas för Eders Kongl.
Maj :ts och Kronans behof, ersättes genom årstillverkningen, och upplägges
en öfverskjutande del deraf för tillökning uti reserv-förråderna
till krigsbehof; att åberopade uträkning innefattar så väl uppgift å
krutpriser som uträkning öfver hela krut-tillverkningens penningevärde,
samt att denna för 5,205 Centner af de trenne slagen uppgått
till en summa, stor 179,821 R:dr 39 sk. 5 r:st., som i medeltal belöper
för Centnern lill 34 R:dr 26 sk. 3^ rst; vidare, att de granskade årsräkenskaperna,
så väl som Kollegii, med dess hufvudböcker Revisorerne
tillhandakomna, Berättelse af den 9 Augusti nästlidet år utvisa,
det krutförsäljningsmedlen uppgått för år 1842 till 133,026 R:dr 23 sk.
11 rst. och för år 1843 till 125,880 R:dr 16 sk. 11 rst., samt alltså
lem nät vida större tillgång för Stats-Verket, än hvad Rikets Ständer uti
45
— 354 -
Riks-staten med 90,000 R:dr påräknat. Krutmedlen ingå till Statsverket,
dels från Krigs-Kollegium, dels från Landt-Ränterierna direkte.
Derefter uppgifva Revisorerne uti 4 §., att, under åren 1842 och
1843, hade, enligt räkenskaperna, influtit tillsammans '7,446 R:dr 2 sk.
5 rst. för försålda gevärs- samt kasserade andra slags persedlar, och
anföra Revisorerne, som orden lyda: ”att, då Rikets Ständer för hvarje
”hehof anvisat särskilda anslag, Revisorerne finna, det dylika försälj”ningsmedel
rätteligen böra, såsom en hesparad tillgång för Statsverket,
ställas till Rikets Ständers disposition, för att tagas uti beräkning
vid en blifvande statsreglering, helst tillfällen kunna gifvas, då
”försäljning- äger rum af kasserade persedlar, hvilka i värde kunna
”uppgå till ansenliga belopp.”
Härvid förekommer, det Rikets Ständer väl, för anvisade medel
till extra ordinarie statsutgifter, bestämt de titlar, under hvilka för
uppgifna behof, utgifterna utgå skola, men deremot att, för det summariska
statsanslaget till Arméens materiel å Riks-statens Fjerde hufvudtitel,
”särskilda anslag för hvarje hehof” icke äro af Rikets Ständer
bestämda, utan ankommer fördelningen deraf till gagn för Rikets försvars-materiel
å Eders Kongl. Majrts nådiga förordnande.
Då försäljning af persedlar ägt rum, i följd af deras i behörig ordning
pröfvade oanvändbarhet för Arméen, har från äldre tider varit
iakttaget och godkändt, att de försäljningsmedel, hvilka för sådana influtit,
blifvit använda till ersättning af de förslitna, eller till uppköp
af fullgoda persedlar, merendels af de slag, som försålda blifvit. Och
har influten betalning för afyttrade gevärspersedlar till RusthållsRegementer,
General-Tull-Styrelsen m. fl. blifvit afsatt och af Eders
Kongl. Maj:t anvisad till anskaffning af nya gevär. Detta förfarande
har alltid ansetts ligga i sakens natur, emedan för Arméens materiel
utaf Rikets Ständer anvisade anslag varit mindre, än hvad för dennas
fullständiga fyllande ansetts erfordras, och följaktligen nu ifrågaställda
tillfälliga tillgångar, administrationsriktigt, bordt användas för angelägna
anskaffningar eller utgifter, hvartill å stat anvisade medel ej
varit tillräckliga. Kollegium har jemväl bordt upplysa, det för åren
1842 och 1843 inbetalta, ofvan uppgifna, 7,446 R:dr 2 sk. 5 rst. utgöras
af 3,583 R:dr 17 sk. 3 rst. för kasserade effekter samt 3,862
R:dr 33 sk. 2 rst för försålda gevärspersedlar.
Uti 5:te §. hafva Revisorerne omförmält Eders Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse den 11 Juni 1842, hvarigenom försäljning i nåder blifvit
anbefalld af fästningsbestyckningen tillhörande gamla skjutpjeser,
hvilka för deras ändamål, vid anställda noggranna undersökningar,
— 355 —
funnits i flera afseenden oanvändbara, med stadgande derhos, att bombkanoner
skulle för försäljningsmedlen anskaffas. Derjemte uti Berättelsen
upptages, det Eders Kongl. Maj:t förordnat om undantag från
försäljningen af 2:ne stycken 24:pundiga och 1 stycke 18:pundig kanon
samt 1 stycke 40:pundig mörsare, ”hvilka borde bibehållas såsom
ett minne och för att om modellen lemna upplysning;” varande dessa
4 pjesers vigt uppgifven till 133 Skeppund. Vidare omförmälas resultaterna
af de försökta försäljningarne, och upptages, att, för jernets befordrande
tili utförsel utom Riket, tullen för gammalt kanonjern blifvit
nedsatt till 24 sk. för Skeppundet; hvarvid Revisorerne, lika litet
som vid öfriga detta ärende rörande åtgärder, framställt någon anmärkning,
utan endast fästat kommande Revisorers eller Ständers
uppmärksamhet derå, i afseende å den fortgående försäljningen samt
å användandet af derför inflytande medel.
Öfver denna §. erfordras sålunda icke någon förklaring. Kollegium
får endast i underdånighet upplysa, att, vid anställda försäljningsförsök,
få anbud funnits antagliga, hvarföre Eders Kongl. Maj:t, uti
nådigt Bref den 5 December 1844, förordnat, att med försäljningéh af
de kasserade artilleri-pjeserna borde uppskjutas till dess förändrade
jernpriser lemnade skälig anledning, det försäljningen kunde ske på
för Eders Kongl. Maj:t och Kronan förmånligt sätt; och då Kollegium
förmodat, att, med den stadgade låga utförsels-tullafgiften för jernet,
högre priser detta år kunna erhållas, gör Kollegium i vår förnyade
försök med förauktionering af meranämnde kanoner.
Hvad angår uppgiften om modellpjeserna, så får Kollegium i underdånighet
anmäla, det förordnande är gifvet om deras samlande härstädes,
samt att modellpjeserna, till antalet åtta stycken, nemligen: 3 st.
24:Hdiga kanoner af olika konstruktioner, 2 st. 18:Sicliga dito, 2 st.
12:få!diga dito och 1 st. 40:Sfdig mörsare, väga tillsammans 127 Skeppund
19 U. lätt vigt.
Emedan uti 6 §., som upptager hufvudsakliga innehållet af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelser den 28 Maj 1842 och 8 April 1843,
angående slopning af förslitna tygförråds- och gevärs-persedlar, deraf
de alldeles oanvändbara delar äro till försäljning i nåder anbefallda,
Revisorerne, endast till upplysning för näst inträffande Rikets Ständers
Revisorer, velat sådant anmäla; linner Kollegium icke, det något yttrande
öfver denna §. erfordras.
Rikets Ständers Reyisorer anföra uti 7 §., som orden lyda: ”1 anseende
till den invecklade beskaffenhet, hvaruti de af Ar tiller i-Tygför”råds-redogörarne
afgifna räkenskaper sig befinna, anse Revisorerne be
-
— 356 —
”malte redogörare böra allvarligen tillhållas att vid räkenskapernas, uppförande,
tili lättnad för deras granskning, noggrant] följa de för så”dant
ändamål stadfästade formulärer”. Kollegium anser sig böra öfver
berörde anmärkning meddela det yttrande, att, om räkenskaperna från
Artilleri-Tygförråds-Förvaltarne funnits af omförmäld, invecklad, beskaffenhet,
sålunda afvikande från derför stadgad form, eller ock att till
persedelräkningarne icke blifvit begagnade de tryckta blankettei’, som
dertill från Kollegium redogöraren tilldelas, sådant icke bade undgått
anmärkning vid granskningarne af räkenskapen först hos Kollegium
och sedermera bos Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, men,
då sådant icke försports och Ständernas Revisorer icke omnämnt något
förråd, för hvilket Förvaltarens försumlighet skulle påkalla det omförmälda
allvarliga tillhållande, eller uppgifvit något enda fall, der otydlighet
eller den ”invecklade beskaffenheten” sig företett, är Kollegium
ej i tillfälle att någon förklaring öfver denna §. afgifva. Men förmodar
Kollegium, det mångfalden af Artilleri-förråds-persedlars benämning,
indelning uti klasser samt särskilda beskaffenhet, som allt icke kan
alltid tillräckligen bedömas af andra personer, än dem som derom inhemtat
särskild kännedom, möjligen föranledt Revisorernes erinran.
I anledning af anmälan uti 8 §. om afskrifning utaf aflidne
Krigs-Kassören Brattströms balans uti Kollegii Artilleri-Afdelnings
hufvudbok, till efterföljd af Rikets Ständers vid sednaste Riksmöte tagna
beslut, får Kollegium nåden tillkännagifva, det verkställighet deraf,
med bifogande af erforderliga verifikationer, ägt rum uti 1844 års bokslut,
till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 5 December
samma år.
Vid 1842 och 1843 års räkenskaper för extra anslaget till gevärs
anskaffning, anmäles uti 1 och 2 §§. om gevärstillverkningen vid
Husqvarna faktori och vid Krono-faktoriet uti Carl Gustafs stad, utan
att dervid någon anmärkning eller erinran finnes framställd. Likväl
bör Kollegium derom i underdånighet lemna den upplysning, att, af de,
genom kontrakter med Husqvarna ägare af den 10 Februari och 11
Augusti 1843, betingade 9,000 st. infanteri-gevär, 7,000 st. blifvit godkända,
och utaf återstoden äro förliden höst till besigtning anmälda
300 stycken, samt förliden Januari månad 1,000 st., såsom fullt färdiga,
uppgifna till besigtning, hvilken begynnes den 1 instundande Mars,
samt att vid Carl Gustafs stads faktori, som, under de ifrågavarande
åren, stod under ombyggnad med en under tiden inskränkt arbetspersonal,
väl icke blifvit tillverkade infanteri-gevär, som skulle beko
-
— 357 —
stas af extra anslaget; men har deremot faktoriet, enligt Eders Kongl,
Majrts nådiga föreskrift, hufvudsakligen varit sysselsatt med tillverkning
af studsare till reserv för Arméens skarpskyttar samt pistoler och modellgevär.
Revisorerne hafva uti 3 §. hemställt till Rikets Ständer, det afskrifning
må få vid nästa Riksdag ske af den summa, stor 32,156 R:dr
43 sk. 1 rst., hvilken, tagen utaf extra anslaget för åren 1835 med
1839 för gevärs tillverkning, blifvit behörigen redovisad såsom använd
till nybyggnaden af Krono-faktoriets verkstadshus. Till. följd af Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse den 7 Juni 1841 samt efter Eders
Kongl. Maj:ts nådiga befallning den 17 påföljde Juli, fortfares än med,
att denna summa balanseras inom linien uti extra stats-medels liufvudboken;
hvarföre Kollegium nu får begagna tillfället att i underdånighet
lill Eders Kongl. Majrts nådiga godtfinnande hemställa, om icke
nådig proposition om afföringen af summan må afgifvas’ till Rikets
Ständer under näst instundande Riksmöte.
4:de §. uti Berättelsen innefattar anmälan, att under år 1843
Norrtelge gevärs-fak tori blifvit nedlagdt och de Ortala f. d. Kronobruk
anslagna kolräntor till Stats-Yerket äro indragna, i öfverensstämmelse
med hvad Rikets Ständer derom vid 1840 och 1841 års Riksdag
bestämt; och får Kollegium derom endast förmäla, det verkställigheten
vidare varit en följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelser den
27 Juli 1841 till Krigs- och Kammar-Kollegierna och den 23 Januari
1843 till Fullmäktige uti Rikets Ständers Riksgälds-Kontor.
Efter granskning af räkenskapen för särskilda anslaget till "Waxholms
Fästnings bestyckning, utaf det till Eders Kongl. Maj:ts disposition
ställda mindre kreditiv för omkostnader till Rikets försvar, hafva
väl några erinringar deremot icke blifvit gjorda; men då Revisorerne
uppgifvit räkenskaperna vara uti Kammar-Rätten granskade för år 1842
utan, men för 1843 med anmärkning, får Kollegium i underdånighet
upplysa, det endast en anmärkning blifvit framställd, nemligen, angående
saknad liqvid för af Bruksidkaren Åmarks konkursmassa levererade
lavett-beslag för 127 R:dr 32 sk., hvilken liqvid blifvit, inom af
Kammar-Rätten förelagd tid, dit aflemnad med tillhörande verifikationer,
hvarefter anmärkningen förfallit.
Vid slutet af Revisorernes Berättelse angående Kollega granskade
redogörelser, hafva de framställt erinran i anledning af de uti räkenskaperna
för Kollegii Artilleri-, Fortifikations- och Utrednings-Afdelnin
-
— 358 —
gar utbalanserade betydliga behållningar, öfver hvilken punkt dessa
Afdeiningar gemensamt afgifva särskildt underdånigt Utlåtande.
Krigs-Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allern ådigste Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN
D. W. Silfverstolpe. C. J. Salomon.
Stockholm den 19 Februari 1846.
J. Öfverström.
- 359 -
Kongl. Krigs-Kollegii Fortifikations-Afdelnings
underdåniga
Utlåtande, i anledning
af 1845 års Revisorers Berättelse
om granskningen af nämnde Afdelnings
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har, genom nådig Remiss af den 19 sistlidne
December, behagat anbefalla Dess och Rikets Krigs-Kollegium att inkomma
med underdånigt Utlåtande, i anledning af de anmärkningar
och hemställande]!, som af Rikets Ständers Revisorer blifvit gjorda efter
verkställd granskning af Krigs-Kollegii räkenskaper för åren 1842
och 1843.
Det är denna nådiga befallning, som Kollegium, i hvad särskilt
rörer dess Fortifikations-Af delnings räkenskaper, nu går att i underdånighet
fullgöra.
Revisorerne hafva i 2 §., efter anförande af innehållet af Kongl.
Brefvet den 11 Mars 1843, som uppå de under Fortifikations-Afdelningens
vård ställda arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel anvisat årliga
arfvoden tili Sekreteraren, Kanslisten och Vaktmästaren vid Chefens
för Ingeniör-Gorpsen Kansli, bifogat det förklarande, att då ”stän”diga
arfvoden, utöfver hvad staten består, icke synas kunna utgå al
”medel, afsedda för helt andra ändamål, än personella löneförbättringar,
”Revisorerne trott sig böra om detta förhållande göra anmälan.”
Då Revisorerne icke, och det med skäl, framställt någon erinran
mot de ifrågavarande arfvodenas billighet och behöflighet för att jemna
de dertill uppförda personers löneförmåner till likhet med deras
vederlikars inom Embetsverken; då arrende-, jordskylds- och tomtöremedlen,
inflytande för sådana Rikets fästningar tillhörande områden,
hvilka, för obestämd tid och intilldess de för militära ändamål erfordras,
kunna, under villkor att vid påfordran afrödjas och afträdas, åt
enskilda personer mot årlig afgäld till begagnande upplåtas, allt sedan
den tid då fästningsverken anlades, varit af Kongl. Maj.t anvisade till
utgifter, som med fästningsförsvaret och dess förvaltning hafva gemen
-
— 360 —
skap, samt då i öfrigt Kongl. Maj:ts ofvanåberopade nådiga beslut
af den 11 Mars 1843 bordt tjena Krigs-Kollegium till underdånig
efterrättelse, täckes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att hvad Revisorerne
mot den gjorda anvisningen anmärkt, icke kan eller bör i vidsträcktare
mån, än som bär skett, utgöra föremål för Kollegii besvarande.
Till Rikets Ständers uppmärksamhet hafva Revisorerne i 3 §. anmält,
att Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref af den 22 Maj 1843, uppå
Fortifikations-Afdelningens ordinarie statsanslag och af de deraf till
rese- och traktaments-kostnader för Officerare vid Ingeniör-Corpsen afsätta
medel, anvisat ett årligt arfvode af 300 R:dr Banko tili den Officer,
som bestrider Arkivarie- och Bibliothekarie-befattningarne vid
Corpsen; men då härvid förekommer, att Ingeniör-officerarne, författningsenligt,
äro berättigade att för tjenstgöring utom Stockholm i extra
ordinarie förrättningar erhålla traktamente af minst 1 R:dr Banko
om dagen, för hvilket ändamål ofvanomförmälde rese- och traktamentsmedel
äro till Chefens disposition anvisade, och Eders Kongl. Maj:t,
med afseende å den förenade Arkivarie- och Bihliothekarie-tjenstens
ansvarsfulla beskaffenhet, samt på det jemlikhet i förmåner måtte beredas
den Officer, som dertill utsåges och för längre tid skiijdes från
Corpsens öfriga, af traktamente åtföljda, tjenstgöring, nådigst tillåtit och
genom det åberopade Brefvet befallt, att motsvarande ersättning finge
honom tilldelas, blef deraf en följd, att denna ersättning icke lämpligen
kunde utgå af andra medel, än de som till traktamenten för särskilt
kommenderade Ingeniör-officerare äro i nåder bestådda; vid
hvilket förhållande, och då i öfrigt den ersättning, som, under benämning
af arfvoclej till Arkivarie- och Bibliothekarie-beställningens
innehafvare nu utgår, till beloppet understiger hvad honom, såsom
traktamentej i annan händelse bordt tillkomma, anser Kollegium Revisorerne
hafva saknat anledning till den i berörde omständighet af
dem gjorda erinran.
I 4 §. hafva Revisorerne fästat sin uppmärksamhet vid en balanserad
fordran hos Kommendanten för Gränse-posteringen vid Grisiehamn,
Majoren Friherre Oxenstjerna, stor 10 R:dr Banko, härledande
sig från ett tili bemälte Kommendant, år 1839, utgifvet förskott, till
hvars afförande ur räkenskaperna Revisorerne ansett åtgärder hafva
bordt vidtagas. Krigs-Kollegium är ock i tillfälle att i underdånighet
kunna upplysa, att redovisning för detta förskott till Kollegium' inkommit
före sednaste Stats-revision, och att detsamma i 1844 års hufvudbok
finnes affördt.
— 361 -_
Revisorernes erinringar, dels att behållningarne från det ena året
icke blifvit, vid fastställandet af det följande årets stat, jemte anslagssumman
för året, i beräkning tagna, dels ock att hos en del Embetsverk,
sorn förvalta fonder, en bok eller liggare, som innefattar aila beliöfliga
upplysningar om de för lån pantförskrifna fastigheter, skall saknas,
blifva, såsom rörande flera af Krigs-Koilegii Afdelningar gemensamt,
uti ett särskildt underdånigt Utlåtande af Kollegium upptagna
och besvarade.
Hvad Revisorerne i öfrigt omförmält, såsom: att inköpet af kalkstensbrottet
vid Borghamn, med dertill hörande hamn, byggnader och
inventarier, mot en summa, stor 16,666 R:dr 32 sk. Banko, ”varit för
Kronan särdeles fördelaktigt”; att räkenskaperna för begge revisionsåren
blifvit ”utan anmärkning” till ziffran granskade; samt att säkerhetshandlingarne
för En per Mille-fonden och för särskilda anslaget
till stall- oell magasinsbyggnader i Ystad ”befunnits i behörigt skick”,
har, såsom innebärande ett godkännande af förvaltning och redovisning
i dessa delar, icke påkallat något Krigs-Kollegii besvarande.
Krigs -Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
Cahl D, Forsberg.
C. Meijer,
Stockholm den 10 Februari 1846.
S. C. Nisser.
46
- 362
Kongl. Krigs-Kollegii UnderhällsAfdelnings
underd.
Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers Berättelse om granskningen
af denna Afdelnings räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
, .T' ■
Till följd af nådig Remiss å den af Rikets Ständers Revisorer
forlidet år afgifna Berättelse om verkställd granskning af, bland annat,
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegii räkenskaper för åren
1842 och 1843, får Kollegium å Underhålls-Afdelningen i underdånighet
sig utlåta öfver hvad nämnde Berättelse i afseende på de under
denna Afdelning ställda fonders förvaltning och redovisning innehåller.
Med anledning af räkenskaperna öfver anslaget till Beväringsmanskapets
vapenöfningarj hafva Revisorerne anmält, att då aflidne
Regements-Qvartermästaren von Essens skuld, 279 R:dr 46 sk. 7 rst.,
redan den 7 Maj 1834, blifvit genom Svea Hof-Rätts Dom till betalning
fastställd, men sysslomännen ännu vid 1843 års slut icke afgifvit
redovisning, Revisorerne ansågo bemälte syssloman, derest sådant
af dem icke redan blifvit verkstäldt, höra tillhållas att sin redovisningsskyldighet
fullgöra, på det att balansen må kunna till slutlig utredning
befordras.
Kollegium får härvid i underdånighet upplysa, att sysslomännen
i aflidne von Essens konkurs, hvilka icke kunnat förmås att aflemna
redovisning hvarken för ifrågavarande eller andra Eders Kongl. Maj:ts
och Kronans i konkursen bevakade fordringar, numera, på åtalan af
Kollegii Advokät-Fiskals-Embete, genom Svea Hof-Rätts Utslag den
15 Januari innevarande år, blifvit, vid dem hvardera förelagdt vite af
666 R.dr 32 sk. Banko, ålagde att inom Två månader derefter konkursmassan
redovisa.
Revisorerne hafva vidare anmält, att, ehuru räkenskaperna öfver
anslagna extra statsmedel till Garnisonsförstärkningen i Stockholm år
1838, enligt hvad af förra Revisions-berättelsen inhemtats, skulle med
1841 års slut hafva upphört och icke heller funnits omnämnde i den
af Kollegium till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna, till Re
-
— 363 —
visorerne nådigst öfverlemnade, Berättelse om förvaltningen af de till
Kollegii Underhålls-Afdelnings disposition ställda statsanslag, Revisorerne
likväl fått emottaga liufvudböcker öfver berörde medel för begge
revisionsåren; ocb hafva Re visorerne, som inbemtat, att å den i förra
Revisionsberättelsen omnämnde fordran hos Uplands Regemente, 20
R:dr 25 sk., anmärkningsmedel, år 1842 blifvit inbetalda 7 R:dr 30
sk., och alt, hvad återstoden (12 R:dr 43 sk.) beträffar, enligt anteckning
i 1842 års hufvudbok, Kammar-Rätten den 2 September deröfver
resolverat till Utslag; hvaremot 1843 års hufvudbok innehölle, att
samma återstod utgjordes af medel, ådömda enligt Underhålls-Afdelningens
bos Kammar-Rätten öfverklagade Utslag, hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas, på det att denna räkenskap omsider måtte kunna
upphöra.
Till upplysning om förhållandet med räkenskapen öfver ifrågavarande
extra statsmedel, får Kollegium i underdånighet anföra: att,
enär 1841 års redogörelse icke kunnat afslutas utan balans till påföljande
året, deraf blifvit en följd, att redogörelsen icke kunnat upphöra
med år 1841. Af samma skäl bar redovisningen jemväl bordt
ocb bör än vidare fortgå till dess räkningen kan utan balans afslutas.
Enligt sednaste bokslut, nemligen 1844 års, uthalanserades till
år 1845, såsom kontant behållning, 2 R:dr 42 sk., ocb, såsom fordran,
12 R:dr 43 sk., eller tillsammans 15 R:dr 37 sk., hvaraf under loppet
af år 1845 blifvit utbetalda för bokbindarearbete 12 sk., så att behållningen
till år 1846 utgjorde 15 R:dr 25 sk., eller 2 R:dr 30 sk. i
kontant ocb 12 R:dr 43 sk. såsom fordran. Till beredande af slutliqvid
för anslaget, bar Kollegium, under den 20 Mars sistlidet år,
anmodat Chefs-Embetet vid Uplands Regemente att infordra ocb till
Kollegium insända berörde 12 R:dr 43 sk., utgörande till återbäring
ådömda rese- ocb traktaments-medel, enligt Kammar-Rättens lagakraftvunna
Utslag af den 15 Mars 1844; hvarefter ocb enär medlen uteblefvo,
Kollegium, under den 5:te i denna månad, meddelade ChefsEmbetet
påminnelse om desammas skyndsamma insändande. Att räkenskapen
icke finnes omnämnd i den till Eders Kongl. Maj:t från
Kollegium ingångna ocb Revisorerne delgifna underdåniga Berättelse,
bärleder sig derifrån, att anslaget var i alla hufvudsakliga delar redovisadt,
hvarföre något annat icke varit i afseende på samma anslag
att inberätta, än att hufvudbok deröfver, i anseende till ofvan nämnde
mindre anmärkningspost, än vidare komme att uppgöras.
Yid granskningen af räkenskaperna för såväl Indelta Arméens
Nra Mötesfond som Militie-Boställs- ocb Krigsmanshus-Kassorna, haf
-
304- -
va Revisorerne funnit, hurusom på dessa fonder anvisade löner, arfroden
och pensioner skulle hestiga sig till ganska betydliga belopp; med
hänsigt hvartill, Revisorerne anfört: alt i främsta rummet borde tillses,
att de ändamål, för hvilka fonderna inrättats och tillkommit, varda
uppfyllda och garanti för framtiden lemnäs, det de må kunna sina
åligganden behörigen fullgöra; att likväl sådant icke syntes möjligt,
om löner, arfvoden m. m. fortfarande skola belasta Kassorna; samt
att den åsigt, det Kassorna skola bekosta sin förvaltning gjort oväntade
dispositioner på desamma möjliga, ända derhän, att årligen omkring
35,000 R:dr Banko utgått i löner, lönefyllnader och arfvoden
åt Krigs-Kollegii embets- och tjenstemän samt betjente; och hafva
Revisorerne, i anledning häraf samt då ifrågavarande fonder hade
det allmännas nytta till föremål och det för Staten vore af vigt att
deras framtida bestånd betryggas, helst Staten eljest måste åtaga sig
de Kassorna nu tillhörande förbindelser, hemställt, att Rikets Ständer
vid nästblifvande Riksdag måtte taga i betraktande, huruvida icke de
för dessa Kassors förvaltande behöflige embets- och tjenstemän borde,
likasom de fleste andre för statsbestyret tillsatte personer, åflo iras
direkte från Stats-Verket, och Kassorna såmedelst till de afsedda ändamålen
oförryckt användas.
Hvad angår Indelta Armeens Nya Mötesfond, — den enda af de
under Kollegii Underhålls-AfdeJnings förvaltning ställda fonder, hvarom
här är fråga, — så grundar sig afiönings-utbetalningarne från samma
fond tili de vid nämnde Afdelning anställde och derstädes behöflige
embets- och tjenstemän samt betjente på i nåder utfärdad stat,
som för denna personal upptager tillsammans 9,174 R:dr 24 sk. med
dertill hörande span mål. Likasom allön ingen för år 1841 utgick af
den dittills utaf rust- och rotehållare utgjorda mötespassevolansafgift,
såsom vederlag för hvilken, Rikets åren 1840 och 1841 församlade
Ständer beviljade och A Riks-staten uppförde ett bestämdt ärligt
anslag, så har, sedan nämnde tid, aflöningen utgått och utgår
ännu från samma slats-anslag, eller Indelta Arméens Nya Mötesfond,
hvilken icke har några medel alt förränta, ej heller någon indragningseller
pensionsstat.
Vidkommande räkenskaperna för öfriga, under Krigs-Kollegii Underhålls-Afdelnings.
förvaltning stående, fonder, nemligen anslaget till
Exercis-sqvadronermedlen till Garnisonsförstärkningen å Carlsten,
1829 Ars Mötespassevolansfond, Nya Mötespassevo/an sfonden, Trosspassevolansfonden
och Norrbottens Hästiägare-Sqvadrons-fondhvilka
räkenskaper blifvit granskade utan anmärkning, så hafva Revisorer
-
365 —
ne icke gjort någon anmälan, sam till yttrande å Underhålls-Afdelningens
sida kan föranleda.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet oell nit,
Stormäktigsta Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
G. Söderberg. J. L. Bäck.
G. F\ Laurén. S. D. Stenberg.
Stockholm den 19 Februari 1846.
— 366 —
Kongl. Krigs-Kollegii UtredningsAfdelnings
underdåniga
Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse om
granskningen af Afdelningens räkenskaper.
Stormäktigste Allei*nådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss å den af Rikets
Ständers sednast församlade Revisorer öfver verkställd granskning
af Stats-Verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för åren 1842 oell 1843 afgifna Berättelse, till den del densamma
rörer Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Koliegium samt de
under dess förvaltning ställda allmänna medel, får Kollegium å Utrednings-Afdelningen,
till besvarande af hvad Revisorerne vid granskningen
af samma Afdelnings räkenskaper erinrat och anmält, i underdånighet
anföra följande:
Då, i conto för stats-anslaget, räkenskaperna, under titel ”besparing
å 1838 års anslag”, upptaga en summa, stor 30,543 R:dr 12 sk. 1 rst.,
hvilken, såsom en Afdelningens fordran, balanserats, men Kongl. Maj:t,
den 28 September 1839, i nåder föreskrifvit, att nämnde belopp borde
afdragas å 1838 års anslag för Utrednings-Afdelningen och i det årets
räkenskap upptagas bland dåvarande 3:dje hufvudtitelns besparingar,
till åtlydnad af hvilken föreskrift, beloppet jemväl blifvit Stats-Kontoret
godtgjordt, hafva Revisorerne ansett denna post vara oriktigt balanserad
och följaktligen böra ur räkenskaperna afföras.
Kongl. Maj:ts den 28 September 1839 till Krigs-Kollegium aflåtna
nådiga Bref innehåller, att ifrågavarande summa ”hör, såsom för
”Utrednings-Afdelningen till bestridande af årets utgifter icke erforderlig,
afdragas på 1838 års anslag för Afdelningen och i samma års
”räkenskap upptagas bland 3;dje hufvudtitelns besparingar till framti”da
disposition
Sistberörde nådiga föreskrift, eller den, att medlen borde till
framtida disposition upptagas, har väl föra nied t Kollegium, som från
Stats-Kontoret fick oafkortadt uppbära 1838 års statsanslag, att i räkenskaperna
låta fortfarande balansera nämnde 30,543 R;dr 12 sk. 1
— 367 —
rst.; men då emedlertid summan, redan den 1 November 1839, blifvit
till Stats-Kontoret inlevererad, får Kollegium, med instämmande uti
den af Revisorerne gjorda framställning om medlens afföring ur räkenskaperna,
underdånigst tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t må en sådan
afföring af beloppet, 30,543 R:dr 12 sk. 1 rst. Banko, i nåder bifalla.
Emot den, under titel ”rese- och traktamentsmedel”, år 1842 med
1,650 R:dr och år 1843 med 1,612 R:dr 24 sk. verkställda utbetalning
af arfvoden åt Krigs-Hof-Rättens Militär-Ledamöter af Landt-armeen,
hafva Revisorerne anmärkt, att denna utgift vore för Utrednings-Af
delningen främmande samt dessutom under en mindre lämplig titel
afförd.
Arfvoden åt ifrågavarande Ledamöter af Krigs-Hof-Rätten hafva,
till följd af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 13 December 1826 och 29
April 1830 med flera stadganden, årligen utgått från det under Kollegii
Utrednings-Afdelning ställda anslag till rese- och traktamentskostnader.
Under förklarande, att denna Afdelnings räkenskaper voro förda
efter en mindre redig method och innehöllo åtskilliga dels förvillande
termer, dels, som det ville synas, godtyckligt valda titlar, hvarunder utgifterna
afförts, hafva Revisorerne vidare anmärkt: att år 1843, under
titel ”auktionsmedel”, blifvit utbetalda dels 690 R:dr i lönetillökning för
tjenstemän och betjening vid Utrednings-förråderna i Stockholm och Götheborg,
dels 727 R:dr 16 sk. till Murmästaren Hedvall, för verkställd
nybyggnad af ett besigtningshus å Skeppsholmen, äfvensom att Hedvall,
fastän betalningen tili honom utgått på grund af kontrakt, fått
ytterligare uppbära 782 R:dr, hvilka bokförts bland ”förskotter mot redovisning”,
under hvilken rubrik alla utgifterna för Regementernas beklädnad
jemväl blifvit afförda; att, enligt 1842 års hufvudbok, ersättningen
för ”i Länen” förskjutna rese- och traktamentspenningar blifvit
under året utbetalda, men under titel ”förskott mot ersättning” afförda;
och att uti sistnämnda hufvudbok förekomme, dels under rubrik ”debiterade
medel,” en på creditsidan utförd post af 1,212 R:dr 13 sk. 3
rst., med anteckning inom linien: ”efter afdrag af för år 1841 för
mycket inbetalda 30 R:dr”, hvaremot på Underhålls-Afdelnings-conto
uti debet utföres ett belopp af 1,242 R:dr 13 sk. 3 rst., nyssnämnde
— 368 —
30 R:dr således deribland upptagna, dels uti ”uppbördsammandraget”
en utöfver extra anslaget förskjuten summa af 9,151 R:dr 40 sk. 4 rst.,
hvilken sedermera å sidan 49 funnes slutliga summan af ”debiterade
medel” fråndragen.
Hvad nu angar afföringen, under titel ”auktionsmedel”, af lönetillökningar
åt Utrednings-förråds-personalen och kostnader till Murmästaren
Hedvall, för nybyggnad af besigtningshuset vid Stockholms Utrednings-förråd,
så grundar sig en sådan afföring till Ulrednings-förräds-pérsonalen
på Kongl. Majlis nådiga Bref af den 19 Oktober 1833,
den 29 November 1834, den 18 Oktober 1836 och den 24 Januari
1840, samt till Hidvall uppå Kongl. Brefvet den 11 September 1841,
enligt hvilka, till Kollegii underdåniga efterrättelse meddelade, reskripter,
ifrågavarande utgifter bordt bestridas af influtna auktionsmedel för
vid förråderna försålda kasserade persedlar, hvilka medel såsom en extra
inkomst särskilt redovisas.
Beträffande anmärkningen, att anslagen för Regementernas beklädnad
blifvit afförda under titel: ”förskott emot redovisning”, så har ett
sådant sätt för afföringen, hvad Värf vade Regementerna angår, visserligen
ägt rum uti den, såsom bilaga, till kapital-räkningen hörande
kassa-räkning, och annorlunda har icke heller kunnat förfaras, enär
berörde anslag, till följd af de med bemälte Regemenler afslutade passevolans-kontrakter
om beklädnads-, remtygs- och utrednings-persedlars
successiva anskaffning och underhåll i öfverensstämmelse med fastställda
stater, måste såsom förskotter utgå och såsom sådana anses, intilldess
för desamma behörig redovisning blifvit afgifven; men sedan redovisning
inkommit och blifvit godkänd, hafva medlen blifvit i kapitalräkningen
formelt afförda under behöriga titlar för Värfvade Armeens
beklädnad och utredning.
I afseende å enahanda anmärkning vid bokföringen af utgifter för
besigtningshuSets å Skeppsholmen nybyggande, får Kollegium underdånigst
upplysa, att, sedan Kongl. Majit, genom det förut åberopade nådiga
Brefvet af den 11 September 1841, täckts förordna, att, för nybyggnaden
af besigtningshuset, en summa af högst 4,000 R.dr Banko,
som var i upprättadt kostnadsförslag härför beräknad, finge utgå och af
auktionsmedlen utbetalas, Kollegium, efter föregången allmän auktion,
om byggnadens uppförande intill den 1 Oktober 1843, emot en summa
af 2,909 R:dr 16 sk. Banko, med Hedvall, den 25 Februari 1842,
afslutasle behörigt entreprenad-kontrakt, dervid stadgades, att, i den
mån arbetet fortgick, betalningen skulle till entreprenören i Fyra terminer
erläggas, i följd hvaraf till Hedvall utgick, år 1842 den 7 Mars,
- 369 —
700 R:dr och den 22 Augusti 700 R:dr samt år 1843, den 7 Augusti
782 R:dr och den 18 September 727 R:dr 16 sk., hvilka samtliga poster
måste såsom förskotter i räkenskaperna förekomma, intilldess vid
slutliqviden sistnämnde dag hela kostnadssumman affördes.
Den anmärkta afföringen, såsom ”föi’skott emot ersättning”, af rese-
och traktaments-utgifter inom ”Länen”, kan endast gälla utbetalningen
af skjuts och traktamente för inom Jemtlands Län verkställda besigtningar
å persedlar, tillhöriga Jemtlands Häst-Jägare-Corps’ RusthållsSqvadron.
Enär denna Sqvadrons utredning och beklädnad underhålles
af Jemtlands Reserv-medels-kassa, men den omedelbara underhållsförsorgen
åligger Krigs-Kollegii Utrednings-Afdelning, som förskjuter
utgifterna, emot ersättning från bemälte Kassa, har ifrågavarande, af
Utrednings-Afdelningen utbetalda, besigtningskostnader icke kunnat i
kassaräkningen afföras annorlunda, än såsom ”förskott emot ersättning.”
Rörande Revisorernes anmälan, att bland ”debiterade medel” utförts
en summa af 1,212 R:dr 13 sk. 3 rst., efter afdrag af 30 R:dr,
men att i Underliålls-Afdelningens conto begge dessa belopp med tillsammans
1,242 R:dr 13 sk. 3 rst. blifvit debiterade, har den upplysning
bordt meddelas, att afdraget af berörde 30 R:dr skett till undvikande
af omvägen medelst särskild af- och påföring utaf summan.
Vidkommande den, enligt uppbördssammandraget, utöfver extra anslaget
förskjutna summa af 9,151 R:dr 40 sk. 4 rst., hvilken sedermera
blifvit slutliga summan af ”debiterade medel” fråndragen, så emedan
denna Utrednings-Afdclningens fordran bordt, i enlighet med räkenskapsformuläret,
upptagas i uppbördssammandraget, var det äfven
nödigt att från de under titeln ”debiterade medel” upptagna summor,
bland hvilka omförmälda 9,151 R:dr 40 sk. 4 rst. funnos, afdraga detta
belopp till förekommande af dubbel debitering.
Sedan Kollegium, efter hvad Kollegium vågar förmoda, nöjaktigt
förklarat de särskilda anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer i denna
punkt af Berättelsen framställt till ådagaläggande deraf, att UtredningsAfdelningens
räkenskaper varit förda efter en mindre redig method,
anser Kollegium sig, med anledning af detta omdöme, i öfrigt böra underdånigst
anmäla, att, vid räkenskapernas uppgörande, de för desamma
fastställda formulärer, så nära möjligt varit, tjenat tili efterrättelse.
Af de anmärkningar, som i Kammar-Rätten blifvit gjorda vid Utrednings-Afdelningens
räkei\skaper för år 1842, hafva Rikets Ständers
47
370 —
Revisorer iuhemtat, att, vid uppbörden af de så kallade volontär-vakansniedlen,
de dertill hörande mötes-passevolans- och beklädnads-afgifter
icke blifvit redovisade för flera år, hvarigenom för fonden skulle
hafva uppkommit en förlust af 4,148 R:dr 25 sk. 9 rst.; och, jemte det
Revisorerne fästat sin uppmärksamhet dervid, att berörde vakansmedel
icke ingått i stats-regleringen, utan utgöra en för sig fristående fond
under Krigs-Ivollegii förvaltning, utbalanserade till ett belopp af 14,355
R:dr 27 sk. 4 rst. i Utrednings-Afdelningens hufvudbok för år 1843
såsom en Aldelningens skuld, hafva Revisorerne funnit det formvidrigt,
alt en i stats-regleringen icke upptagen, men af statsmedel likväl tillkommen,
fond, öfver hvars förvaltning någon föreskrift af Rikets Ständer
ej meddelats, blifvit åt Krigs-Kollegium öfverlemnad och i dess
rörelsekapital ingått; hvarförutan det förefallit Revisorerne mindre
lämpligt, att berörde fond redovisas i räkenskaperna för UtredningsAfdelningen.
Det af Revisorerne omförmälda anmärkningsmål har endast afseende
på fördelningen af de, i följd af vakans å till tjenstbare volontärer
indragna rusthålls- och rotenummer, inflytande besparingar emellan
den fond, som af dessa besparingar bildats, samt mötes-passevolansoch
indelta Regementernas beklädnads-fonder; och som anmärkningen,
hvilken härleder sig från skiljaktig tolkning af de för besparingsgrunderna
meddelade föreskrifter, ännu är beroende på Kammar-Rättens
pröfning, hvadan hittills icke utredt blifvit, om och till hvad belopp
någon förlust Volontär-vakans-fonden verkligen tillskyndats, torde, vid
sådant förhållande, Koilegii yttrande härutinnan böra vid den nu meddelade
upplysning för närvarande få bero. Hvad för öfrigt angår frågorna
om lämpligheten deraf, att volontär-vakansmedlen äro ställda
under Krigs-Koliegii förvaltning och redovisas af Utrednings-Afdeiningen,
så grundar sig Koilegii befattning med medlens förvaltning på
Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 12 Mars 1836 och den 3 Oktober 1840,
samt Utrednings-Afdelningens redovisning för samma medel uppå det
förhållande, att nemligen denna Afdelning bestrider alla utgifter till ved
och lysningsämnen för fästningarnes hellof och traktaments- och skjutskostnader
till militäre embets- och tjenstemän, samt Volontär-vakansfondens
ändamål är att fylla likartade behof för Korporai-skolorna.
I afseende på de i 1843 års hufvudbok omförmälda Sju äldre balansposter,
lör hvilkas indrifning eller slutliga utredning Revisorerne
- 371 -
ansett kraftiga åtgärder böra vidtagas, får Kollegium underdånigst tillkännagifva,
att, enligt Eders Kongl. Majrts den 31 Juli 1845 aflåtna
nådiga Bref, Eders Kongl. Majrts och Kronans hos Kongl. Spanska Regeringen
år 1814 ägande fordran, stor 9,909 Rrdr 26 sk. 10 rst., om
hvars utbekommande påminnelser i ministeriel väg, tid efter annan, till
bemälte Regering allåtits, bör än vidare i hufvudboken balanseras;
hvarjemte Kollegium, i enlighet med hvad Kollegii Advokat-Fiskal upplyst,
skolat, angående de öfriga posterna, anmäla:
l:o att, rörande den i Fabrikören Fougts enkas gäldbundna bo bevakade
fordran, 3,963 Rrdr 6 sk., återstod af ådömd mellangift
och resterande vitesmedel för en ofullgjord leverans af kläde, Domar
fallit så väl uti den af enkan Fougt i lifstiden gjorda konkurs,
som ock uti den, efter hennes död, uppkomna urarfva-tvist;
men att slutliga utredningen af denna fordran är beroende på vederbörande
sysslomäns redovisning för massornas tillgångar;
2:o att det i Krigs-IIof-Rälten förut anhängiga mål emellan Kapitenen
Gyllenrahm och Fält-Kamreraren Nygren, deruti Kronan förskjutit
434 Rrdr 3 sk. 10 rst., såsom skjuts- och traktaments-ersättning
åt ledamöterna uti en i Hernösand hållen blandad Krigsrätt,
blifvit öfverlemnadt till Svea Hof-Rätts vidare behandling; men
att sistbemälte Domstol förvisat målet till ny undersökning vid
Rådhus-Rätten i Hernösand; kommande dock Krigs-Hof-Rätten
att i slutligt utslag bestämma, hvilken som må anses skyldig att
ersätta Kronan de förskjutna medlen;
3:o att, till gäldande af General-Adjutanten m. m. Grefve M. von
Rosens skuld af 174 Rrdr 4 sk. 6 rst. för oredovisade förskottsmedel,
tillgång hos honom saknats vid anställda utmätningsförsök,
samt alt gäldenären för närvarande vistas utrikes;
4:o att Kronans i aflidne Handlanden Hellströms och hans löftesmäns
konkurser ägande fordran, ursprungligen utgörande ett belopp
af 4,233 Rrdr 16 sk., för utgifvet förskott å en leverans af
linnepersedlar, men å hvilken fordran numera endast återstå
1,285 Rrdr 3 sk. 2 rst., blifvit bevakad och fullföljd genom alla
instantier, hvarjemte hufvudgäldenärens konkursmål, elter återförvisning,
å nyo dragits under Högsta Domstolens pröfning; men
alt dessa konkurser ännu icke blifvit slutligen utredda;
5:o att, i afseende på Expeditions-Sekreteraren S. Loos domfästa skuld
af 336 Rrdr 32 sk. 4 rst., undersökning hvart annat år och sist
den 16 nästlidne April blifvit af exekutionsbetjente hos gäldenä
-
- 372 -
ren anställd till utrönande om han ägt tillgång till skuldens betalande,
men att gäldenären, vid dessa undersökningar, funnits
vara i saknad af ali egendom; och
6:0 att, sedan för den i konkursen efter aflidne Regements-Qvartermästaren
vid f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente von Essen
ej allenast för Utrednings-Afdelningen bevakade fordran, 132
R:dr 44 sk. 8 rst., utan äfven för andra Eders Kongl. Maj:ts och
Kronans fordringsanspråk, åtal blifvit anstäldt i Svea Hof-Rätt till
sysslomännens förpligtande att aflemna redovisning för nämnde
fordringar, Hof-Rätten, enär sysslomännen, oaktadt förelagda vitén,
icke kunnat förmås redovisnings-skyldigheten fullgöra, medelst
Utslag den 15 Januari innevarande år, ålagt sysslomännen vid ett
förhöjdt vite af 666 R:dr 32 sk. för dem hvardera, att inom tvänne
månader derefter till borgenärernes granskning förete fullständig
redovisning för den afträdda egendomens förvaltning och
boets ställning; och bar Advokat-Fiskals-Embetet hos Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens Län begärt, att, emot bevis,
som likväl ännu icke inkommit, omförmälda Utslag måtte varda
sysslomännen delgifvet.
Hvad förevarande Berättelse i afseende på Utrednings-Afdelningens
räkenskaper i öfrigt innehåller, nemligen Revisorernes anmälanden
om en ny rustkammare-byggnads uppförande för Svea Lif-Garde
samt om kostnaderna, dels för utarbetande af en författningssamling
rörande krigsmakten till lands, dels för utgifvande af sammandrag utaf
stadganderna rörande rotehållare!! och soldaten vid de indelta Regemen
terna, samt fortgången af dessa redaktionsarbeten, bar Kollegium
ansett icke påkalla annat yttrande eller upplysning, än att den i 1843
års hufvudbok för Utrednings-Afdelningen balanserade fordringspost,
stor 12,108 R:dr 45 sk., förskjutna kostnader för omförmälda redaktionsarbeten,
blifvit, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 12
Augusti 1845, Utrednings-Afdelningen den 7 Oktober samma år ersatt.
Slutligen får Kollegium å Utrednings-Afdelningen, rörande Revis.
orernes framställning i afseende å användandet af upptagna medelsbehållningar
i Kollegii Utrednings-, Artilleri- och Fortifikations-Afdelningars
räkenskaper, endast underdånigst tillkännagifva, att denna fråga,
som rörer flera Kollegii Afdelningar gemensamt, kommer att utgöra
— 373 —
föremål för särskildt underdånigt Utlåtande af Kollegii plenum, hvilket
Utlåtande i sammanhang härmed nu till Eders Kongl. Maj:t ingår.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
G. Söderberg.
Stockholm den 23 Februari 1846.
C. F. Laurén.
underdånigste, tropfigtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN
O. E. Wåhlberg.
C. G. Bagge.
— 374 —
Kongl. Kngs-Kollegii
underd. Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse om
granskningen af Militie-BoställsKassans
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigsfce Konung!
Vid anställd granskning af 1842 och 1843 års räkenskaper för
Mili tie-Boställs-K assans förvaltning, hafva Rikets Ständers sednast församlade
Revisorer, som funnit räkenskaperna ”utan anmärkning” och
säkerhetshandlingarne ”i utmärkt god ordning”, ansett sig böra fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet vid tvenne omständigheter , hvilka uppå
Kassans nuvarande ställning samt utsigterna för Kassans framtida bestånd
äga inverkan, nemligen:
a) att, enligt Revisorernes föreställning, Kassan omöjligen kan, med
blotta räntevinsten och de årliga reserv-hemmans-räntorna, för
framtiden bestrida de till dess egentliga ändamål hörande utgifter,
nemligen inqvarterings-penningar och underhåll af redan uppbyggda
boställshus, samt tillika bära en förvaltningskostnad, som år 1843
uppgått till 11,642 R:dr 33 sk. Banko; och
b) att, då ett missförhållande emellan inkomsterna och de årligen utgående
aflöningarne, särdeles hvad denna Kassa rörer, sålunda
blifvit anträffadt, ”samt i främsta rummet tillses måste, att det än”damål,
hvarför Kassan blifvit inrättad, varder uppfyldt, och att
”garanti för framtiden lemnäs, det Kassan må kunna sina åliggan”den
behörigen fullgöra,” Rikets Ständer, vid nästblifvahde Riksmöte,
måtte taga i betraktande, huruvida icke, ej mindre de för
Miiitie-Boslälls-Iiassans, än för öfriga, under Krigs-Kollegii vård
ställda, Kassörs förvaltande behöflige embets- och tjenstemän borde,
”likasom de fleste andra för statsbestyret tillsatte personer, aflö”nas
direkte från Stats-Verket och Kassorna såmedelst till de afsed”da
ändamålen oförryckta bibehållas.”
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts, Krigs-Kollegium gifna, nå^
diga befallning att med underdånigt Utlåtande i anledning häraf inkomma,
får Kollegium, hvad först beträffar den af Rikets Ständers
— 375 —
Revisorer vid Militie-Boställs-Kassans, för året 1843, betydliga förvaltningskostnader
gjorda anmärkning, i underdånighet upplysa, att
jemlikt härltos bilagda Sammandrag af dessa kostnader, desamma utgjorts
af:
Pensioner, att vid innehafvarnes afgång indragas, R:dr 1,428: 3. 4.
Löner å indragningsstat, alt vid innehafvarnes afgång
eller befordran till högre löner af statsmedlen
besparas, 2,431: 12. —
Begrafningshjelp, förut till Kassan aftjenad och nu för
tillfället utgående,  1,333: 38. —
Lönefylinader och arfvoden åt embets- och tjenstemän,
utom Indelnings- och Boställs-Afdelningen, i och
för deltagande i handläggningen eller bevakandet af
Kassans angelägenheter,
1,842: 40. 8.
Gratifikationer och expenser  327: 36. 6.
Banko R:dr 7,363: 34. 6.
hvaremot den egentliga förvaltningskostnaden, eller
aflöningen för de vid Indelnings- och Boställs-Afdelningen
anställde embets- och tjenstemän, rätteligen
uppgått tili endast  4,278: 47. 4.
Tillsammans Banko R:dr 11,642; 33. 10.
eller den af Revisorerne uppgifna summa; oell då någon särskild personal
icke finnes inom Krigs-Kollegium anställd eiler aflönad, i och
för behandlingen af de ärender, som röra den Indelta Arméens aflönande,
indelningsverkets upprätthållande i allmänhet, granskningen
al de indelta Regementernas årliga aflöningslistor, med kontrollen derå,
att vid inträlfande iedighetcr Stats-Verket erhåller de sig tillkommande
besparingar m. m., hvilket allt at den inom Indelnings- och Boställs-Afdelningen
anställda, af Militie-Bostäils-Kassan med nära 5,000
R:dr Banko årligen aflönade, personal, handlägges och besörjes, täckes
Eders Kongl. Majit nådigst inhemta, att den egentliga förvaltningskostnaden
hvarken uppgår till det betydliga belopp, som af Revisorerne
blilvit antydt, elier, med hänsigt till de mångfaldiga trägna
och maktpåliggande göromål, som tillhöra Krigs-Kollegii Indelningsoch
Boställs-Afdelning, kan såsom för dryg betraktas.
I anledning af Revisorernes gjorda hemställan, huruvida icke aflöningen
för de till förvaltning af Kassorna inom Krigs-Kollegium anställde
embets- och tjenstemän borde uppå Stats-Verket öfverby tias,
376 —
får Kollegium, enär denna fråga rörer flere af Kollegii Afdelningar,
särskildt underdånigt Utlåtande till Eders Kongl. Maj:t afgifva; oell
inskränker Kollegium sig alltså här till framläggande af den upplysning,
hvad särskilt angår Militie-Boställs-Kassan, att, jemlikt 8 §.
af Kongl. Majrts nådiga Förklaring öfver 1752 års Boställs-ordning
af den 23 Januari 1770 samt 9:de punkten i Kongl. Brefvet af den
4 April 1805, Husesyns- och Indelnings-Kontorens aflöning blifvit
anvisad på Militie-Boställs-Kassan och allt sedan derifrån utgått,
till öfverensstämmelse i öfrigt med den i allmänhet följda grundsats,
att hvarje Kassa bör vidkännas den med förvaltningen af densamma
förenade kostnad.
Af härjemte underdånigst vidfogade jemförelse täcktes Eders
Kongl. Maj:t i nåder inhemta, att, såsom följd af Husesyns- och Indelnings-Kontorens
år 1821 skedda sammanförande till ett enda, eller
det nu varande Indelnings- och Boställs-Kontoret, den löntagande
personalen blifvit minskad med Fyra tjenstemän samt aflöningskostnaden
nedsatt från 5,748 R:dr 16 sk. till 4,980 R:dr 13 sk. 4 rst.
Banko, hvadan en årlig besparing af 768 R:dr 2 sk. 8 rst. i förvaltningskostnaden
uppstått. — Att åtskilliga vid samma tillfälle indragne
embets- och tjenstemän ännu af Kassan uppbära sina deruppå
bibehållna löner efter gammal stat, är af Kassans nuvarande förvaltning
oberoende, men blifver till förminskning af Kassans utgifter
ledande, i den ordning som de på indragnings-stat öfverflyttade personerne
med döden afgå eller på andra stater kunna uppföras.
Revisorernes förklarande, att Militie-Boställs-Kassan ”omöjligen
”kan, med blotta räntevinsten och de årliga reserv-hemmansräntor”na,
för framtiden bestrida de till dess egentliga ändamål hörande
”utgifter, nemligen inqvarterings-penningar och underhåll af redan
”uppbyggda boställshus,” samt tillika bära den af Kassan nu utgående
aflönings- och förvaltningskostnad, är med Krigs-Kollegii erfarenhet
och derå grundade åsigt fullkomligen öfverensstämmande. KrigsKollegium
har ock, uti till Eders Kongl. Maj.-t afgifvet underdånigt
Betänkande af den 4 Juli 1844, fullständigt utredt och med vidfogade
zifferuppställningar styrkt så väl orsakerna till det sedan år 1833, såsom
följd af bekostade nybyggnader å sådana militie-boställen, hvilka
genom nya löneregleringen blifvit till bostäder anslagna, småningom
ökade missförhållande emellan Kassans inkomster och utgifter,
som Kassans, med hvarje nytt år, tilltagande oförmåga att, utan anlitande
af hennes ännu ägande, från 417,351 R:dr 46 sk. 6 rst. (som
behållningen utgjorde den 1 Januari 1833) till 174,943 R:dr 17 sk.
377 —
3 rst. (som behållningen utgjorde den 1 Januari 1846) förminskade
kapitalfond, bestrida de utgifter, hvilka Kassan åligga; och torde
Eders Kongl. Maj:t i nåder tillåta Krigs-Kollegium att, i fråga om
sättet till denna förlägenhets afhjelpande, antingen genom ett särskildt
anslag af statsmedlen för vidmakthållande af redan uppförda karaktershus
och till inqvarteringspenningars utgifvande, eller ock genom
öfverflyttande på Stats-Verket af de till indragning bestämda löner
och pensioner, deraf Militie-Boställs-Kassan för det närvarande betungas,
före näst inträffande Riksdag, få till Eders Kongl. Maj:t med särskildt
Betänkande i underdånighet inkomma.
Hvad slutligen vidkommer ej mindre den af Revisorerne framställda
erinran mot det bidrag af 500 R:dr Banko, som af MilitieBoställs-Kassan
år 1842 utgått till bestridande af kostnaderna i och
för en år 1839 verkställd reparation af Iirigs-Kollegii embetslius, än
Revisorernes anmälan om bebofvet och nyttan af en ”bok eller liggare’’,
innefattande åtskilliga upplysningar rörande de af räntebärande
Kassor och fonder, mot inteckning i fast egendom, utgifna lån, täcktes
Eders Kongl. Maj:t nådigst tillåta Krigs-Kollegium att uti dessa, flera
af Koilegii Afclelningar och Kassor gemensamt rörande, frågor särskildt
underdånigt Utlåtande få afgifva.
Krigs-Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet’
Stormäktigste Aller nådigs te Konung!
Eders Kongl- Maj:ts
C. J. Salomon.
Stockholm den 10 Februari 1846.
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
Cahl D. Forsberg.
J. A. Hasselström.
48
— 378 —
Sammandrag* af de utaf Rikets Ständers Revisorer till
förvaltningskostnad hänförda utgifter, som år 1843
bestriddes af Militie-Boställs-Kassan.
Banko.
a) Pensioner, att vid innehafvar-
R:dr
sk.
rst
nes afgång indragas och be-
sparas:
Krigs-Rådet G. Stolpes sterbhus
för en månad .... 74: 15. 4.
Kamreraren, Krigs-Rådet G. A.
af Sillen .
1,337: 36. —
Aflidne Kammardrängen War-
nums Enka
16: — —
1,428
3
4
b) Löner å indragnings-stat, alt,
vid innehafvarnes afgång
eller befordran till högre
lön af statsmedlen, besparas:
Krigs-Rådet, Hof-Marskalken
Gyllenram  702: 24. —
Kammarförvandten, Krigs-Rådet
Roos ........ 553: 46. —•
Kassören, Kamreraren Fröling 440: 10. —
Bokhållaren, Kamreraren Brinck 440: 10. —
Kammarskrifvaren, Expeditions-
sekreteraren Elgenstjerna . 294: 18. —
2,431
12
c) Begrafningshjelp, förut till Kas-
san aftjenad och nu för till-
fället utgående:
Krigs-Rådet Stolpes sterbhus . 445: 44. —
Kamreraren Brunskogs dito . 668: 42. —
Civil-Statens Pensions-Kassa,
innehållen andel af 1 Kam-
marskrifvare-lön år 1842, . 219: — —
1,333
38
-—
Transport
5,193)
5
4
— 379 —
Transport
cl) Ständiga Löner och Arfvoden
för Kassans förvaltning:
1 Föredragande Ledamot,
lön för 7
månader, . . . 520: 11. 4.
arfvode för året 200:
720: 11. 4.
1 Kamrerare, som
tillika är Sekreterare,
lön . . . 1,337: 36. —
arfvode för hufvudbokens
afslutande
.... 50: — —
1,387: 36.
1 Revisor, som tillika förer protokollet,
876: —
1 Kammarskrifvare . . . . 438: —
1 Dito  438: —
1 t. f. Dito, som åtnjuter i årligt
arfvode . . . . , . 200: —
Vaktbetjening, 1 Kammardräng 219: —
e) Löner och A rf voden j anvisade
i och för handläggning, utom
Indelnings- och Boställs-Afdelningen,
af Militie-BoställsKassans
angelägenheter:
1 Ledamot af Kongl. KrigsKollegium,
arfvode,. . . . 400: — —
1 Advokatfiskal, såsom Kassans
Ombudsman, . . . . .. . 222: 46. —
1 vice Advokatfiskal, arfvode, . 300:
1 Kanslist i Advokatfiskals-Kontoret
lil: 23. —•
Innehållen löneandel
för år 1842. . . 27: 41. 8.
139: 16. 8.
5,193 5 4
4,278 47 4
Transport 1,062: 14. 8. | 9,472| 4j 8
— 380 —
Transport 1,062: 14. 8.
9,472
4
8
1 Kassör, *:dels lön,
334: 21. —
1 Aktuarie
222: 46. —
1 t. f. Aktuarie, tillfälligt arfvode,
41: 32. —
1 Kanslist i Aktuarie-Kontoret .
lil: 23. —
1 t. f. Kanslist i Advokat-Fiskals-
Kontoret, tillfälligt arfvode, .
50:
Vaktbetjening, 1 Portvakt, arfvode,
20:
1,842
40
8
f) Gratifikationer och Expenser:
Kamreraren i Bankens Deposi-
tions-Afdelning
6: 32. —
Postmästaren vid Stockholms Post-
Kontor
4:
Auktionist-arfvode
48:
Ljuspenningar till Kongl. Kollegii
embets- och tjenstemän, m. fl.
269; 4. 6.
327
36
6
Summa Banko R:dr j 11,642|33|10
Stockholm af Kongl. Krigs-Kollegii Indelnings-Kontor den 10
Februari 1846.
J. A. Hasselström.
— 381 —
JEMFÖRELSE
MELLAN
MILITIE-BÖSTÄLLS-KASSANS
FÖRVALTNINGSKOSTNAD
åren 1831 och 1845.
382 —
Jemförelse mellan den aflöningskostnad, hvilken, före Husesyns1831
om Kongl. Krigs-Kollegii förändrade organisation, sammanföranden
årliga så heskalfade kostnad, som af denna Kassa numera be
-
Banko.
Ar i83r.
Föredragande Ledamot.
1
Krigs-Råd, halfva lönen .
707
24
—
Huse sj n s-Kon tor et.
1
Kamrerare, lön .... 872: 28. —•
bokslutsarf-
vode .... 50: — —
922: 28.
-
1
Kassör
443: 14.
1
Kammarskrifvare
296: 22.
1
Dito
296: 22.
1
Kammardräng
135: 34.
1
Portvakt
36: 18.
r
2,130
42
Indelnings-Kontoret.
1
Kamrerare
872: 28.
1
Kammarförvandt
557: 42.
1
Bokhållare .....:
443: 14.
1
Notarie
443: 14.
1
Kammarskrifvare
296: 22.
1
Dito
•
296: 22.
2,909
46
Summa
5,748 [16,
—
Stockholm af Kongl. Krigs-Kollegii
— 383 —
och Indelnings-Kontorens, i följd af Kongl. Brefvet den 17 December
de till ett enda Kontor, från Miiitie-Boställs-Kassan utgick, och
strides.
Ar 18 45:
Föredragande Ledamot.
1 Krigs-Råd, halfva lönen
halft arfvode
876: —
200: —
(Den andra hälften af lön och arfvode utgår från
K rigmansh us-Kassa n.)
Indel/ungs-Kontoret
1
Kamrerare, lön ..... 1,314: — —
bokslutsarf
vode
.... 50: — —
1,364:
1 Notarie, som tillika är Revisor, lön . 876: — —
1 Kassör, f:delar af lönen,  349: 13. 4.
(öfriga |:delar af lönen utgå af Krigs
ma
nslius-Kassa 11 .j
1 Kammarskrifvare, lön  438:
1 Dito, lön  438
1 Dito, arfvode
200
1 Kammardräng, lön  219
1 Portvakt, hdel af dess arfvode,. . . . 20
Banko.
1,076
3,904
13
Summa | 4,980
Skillnaden
utgör den årliga besparing i förvaltningskostnaden,
som genom 1831 års organisation blifvit åstadkommen,
768
13
Summa | 5,748] 16J
-
Indelnings-Kontor den 10 Februari 1846.
J. A. Hasselström.
— 384 -
Kongl. Krigs-Kollegii
underd. Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse om
granskningen af Wadstena Krigsmanshus-Kassas
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Efter förrättad granskning af Krigsmanshus-Kassans räkenskaper
för åren 1842 och 1843, hafva Rikets Ständers Revisorer, i afgifven Berättelse,
framställt åtskilliga anmärkningar, i anledning hvaraf det åligger
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium att, till fullgörande
af Eders Kongl. Maj/ts derom meddelade nådiga befallning, förklaring
afgifva.
Revisorerne, som funnit att i 1842 års räkenskaper, under titel:
”skrifmaterialierj ljuspenningar och diverse andra utgifterbland
annat, blifvit afförd en utgift af 1,437 R:dr 8 rst. Banko, såsom Krigsmanshus-Kassans
andel i kostnaden för den, år 1839, å Krigs-Kollegii
embetshus verkställda reparation, hafva erinrat, dels ”att en slik utbetalning
varit för Kassan alldeles främmande,” dels att densamma ”blifvit
afförd under en mindre lämplig rubrik.”
Hvad först beträffar Kassans förbindelse att uti ifrågavarande reparationskostnad
deltaga, så och enär anmärkningen i denna del blifvit
af Revisorerne tillämpad på de andelar, som för samma behof utgått
från tvänne andra, under Kollegii vård ställda, Kassor, får Kollegium i
underdånighet åberopa det Utlåtande i anledning af de mot Kollegii
förvaltningsåtgärder i allmänhet gjorda erinringar, som särskilt kommer
att till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet afgifvas; och då, vidkommande
den titel i räkenskaperna, hvarunder kostnaden blifvit afförd,
anmärkningen torde få anses föga maktpåliggande, enär en tillfällig
utgift, som i det fastställda räkenskapsformuläret icke är förutsatt,
lika så väl kan hänföras under en förut befintlig titel af ”diverse
utgifter/’ som under en särskild, för tillfället formerad, ny titel, lärer
någon ytterligare förklaring i denna del icke erfordras.
I 2 §. hafva Revisorerne erinrat, dels att Krigs-Rådet Seippel vid
afskedstagande^ efter upphunna 65 års ålder, erhållit lönen såsom pen
-
f
— 385 -
sion på Krigsmanshus-Kassan sig anvisad, dels ock atl bemälte KrigsHåd,
hvars pensionsrätt Kongl. Majrt i nåder förklarat Sig icke kunna
utsträcka till bibehållande af det särskilda arfvode, Krigs-Rådet under
tjenstetiden uppburit, af Kassan erhållit en gratifikation för en gång af
2,000 R:dr Banko; men då Krigs-Rådet Seippel, i afseende å den egentliga
lönens bibehållande såsom pension, icke tillgodonjutit annan
förmån, än som uti gällande författningar varit honom försäkrad, samt,
hvad gratifikationen beträffar, densamma, enligt hvad Revisorerne sjelfve
upplyst och medgifvit, blifvit honom tillagd, såsom en belöning
”för hans förtjenster i afseende å vårdandet under en lång tid (45 år)
af fondens angelägenheter”, lärer afgifvandet af någon ytterligare förklaring
i denna del så mycket mindre Krigs-Kollegium tillkomma, som
Kollegii med utbetalningen ägande befattning inskränkt sig till verkställighet
af hvad Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref af den 10 Juli 1843,
förordnat.
Med anledning af hvad Revisorerne i 3 §. omförmält, rörande det
af Krigsmanshus-Kassan, till underdånig åtlydnad af Kongl. Brefvet
den 1 November 1843, åt Nora, Lindes m. 11. Tackjerns-bergslager i
Örebro Län utgifna lån, stort 107,410 R:dr Banko, bar Krigs-Kollegium,
såsom en ytterligare upplysning, skolat tillägga, att, i Januari
månad innevarande år, 22,596 R:dr 32 sk. Banko blifvit, i afräkning
å sjelfva kapitalet, till Kassan återbetalda.
Hvad Revisorerne erinrat emot den hittills följda åsigt, ”alt Krigsmanshus-
och Militie-Boställs-Kassorna samt Armeens Mötesfond borde
”bekosta sin förvaltning” samt betydligheten af de summor, som för
detta ändamål från Kassorna årligen utgått, äfvensom Revisorernes här
af
föranledda hemställan till Rikets näst härefter sammanträdande Ständer,
”huruvida icke de för Kassornas förvaltande behöfliga embets- och
”tjenstemän borde från Stats-Verket direkte aflönas,” upptager KrigsKollegium
till bemötande i det Utlåtande öfver de Kollegium rörande
allmänna frågor, som till Eders Kongl. Maj:t varder i underdånighet
afgifvet; men då Revisorerne fästat deras uppmärksamhet, särskilt
hvad Krigsmanshus-Kassan rörer, vid den från samma Kassa för året
1843 utbetalda förvaltningskostnad, antagen att utgöra 11,062 R:dr 12
sk. Banko, har Kollegium, genom öfverlemnande af bifogade Sammandrag,
bordt i underdånighet utreda, att sistberörde summa innefattar;
Pensioner, att vid innehafvarnes afgång indragas och besparas,
987: 24. 8
Transport 987; 24. 8.
49
*
— 386 —
Transport 987: 24. 8.
Lön å indragnings-stat till f. d. Krigs-Rådet m. m. Gyllenram
.............. , . . 702: 24. —
Begrafningshjelp, förut till Kassan aftjenad och nu utbetald, 557: 19. —
Löne-andelar och arfvoden anvisade i och för handläggning,
utom Krigsmanshus-Afdelningen, af Krigsmans
hus-Kassan
rörande angelägenheter  1,460: 26. —
Gratifikation för en gång tili Krigs-Rådet Seippel . . 2,000: — —
Diverse utgifter, bestående af
Gratifikationer till afskedade krigsmän . 57: 32. —
Postporto, som till Postverket blifvit erlagdt,. 570: 33. —
Skrifmaterialier och expenser .... 481: 40. 4.
Lånepåkostnader, som af låntagarne sedermera
blifvit ersatta, ...... 63: 39. —
Restitution af oriktigt insatta medel . . 7: 24. — 1,181* 24. 4.
R:dr 6,889: 22. —
hvadan förvaltningskostnaden, eller löner och arfvoden
till den vid Krigsmanshus-Afdelningen anställda ordinarie
personalen, blott utgjort cirka fideis procent af
Krigsmanshus-Kassans förräntade kapitalfond, eller . 4,172: 38. —
Tillsammans R:dr 11,062 12. —
Revisorernes gjorda tillkännagifvande, att Krigsmanshus-Kassans
räkenskaper för håda revisionsåren blifvit i Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammar-Rätt granskad ”utan anmärkning,” samt att Revisorerne,
”vid anställd inventering af säkerhetshandlingarne befunnit desamma
i särdeles god ordning,” påkallar icke från Krigs-Kollegii sida
något bemötande.
Krigs-Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
Carl D. Forsberg. O. E. Wåhlberg.
Stockholm den 17 Februari 1846.
J. A. Törneman.
r
- 387 -
Sammandrag af de af Rikets Ständers Revisorer till förvaltningskostnad
hänförda utgifter, som år 1843 bestriddes af Wadstena Krigsmanshus-Kassa.
a) Pensioner j att vid innelu franies af gäng indragas
och besparas:
Herr Krigs-Rådet J. F. Seippel . 743: 9. 4.
Aflidne Kamreraren Landius dotter
Carolina Landin .... 120: — —
Fröken II. C. Skjöldarm . . . 50: — —
Herr Krigs-Rådet Stolpe . . . 74: 15. 4.
b) Lön ä Indragnings-stat_, att, vid
innehafvarens afgång eller befordran
till annan lön af statsmedlen,
besparas:
Herr Hof-Marskalken m. m. C. A.
Gyllenram .............
c) Begrafningshjelp 3 förut till kassan
aftjenad och nu för tillfället utgående
:
till Krigs-Rådet Stolpes sterbhus 445: 44. —
Kammardrängen Moq vists dito lil: 23. —
d) Ständiga löner och arfvoden:
En föredragande Ledamot, lön och
arfvode,  720: 11. 4.
En Kamrerare, som tillika är Sekreterare
och afslutar liufvudbo
ken,
1,337: 36. —
En Revisor, som tillika förer protokollet,
891: 40. ■—
En Kassör |:dels lön  557: 19. —
En Kammarskrifvare, som derjemte
är Kanslist och besörjer brefafsändningen,
445: 44. —
Banko.
987
702
24
24
557
19
Transport: 3,963: 6, 4. | 2,247:|19| 8
— 388 —
En Kammardräm
Transport: 3963: 6. 4.
.... 219: 31. 8.
e) Löneandelar och arf voden, anvisade
i och för handläggning, utom
Krigsmanshus-Afdelningen, af
Krigsmanshus-Kassans angelägenheter
:
En Kongl. Krigs-Kollegii Ledamot,
arfvode  400: — —
En Advokat-Fiskal, såsom Kassans
Ombudsman,  222: 46. .—
En vice Advokat-Fiskal . . . 300: — —
En Kanslist i Advokat-Fiskals
Kontoret
161: 23. —
En Aktuarie
264: 30. —
En Kanslist hos Aktuarien . . lil: 23. —
Tillf ällig gratifikation:
Enligt Kongl. Brefvet den 10 Juli
1843, har Herr Krigs-Rådet Seippel
vid afskedstagandet erhållit
gratifikation för en gång af
hvilket belopp oriktigt blifvit
affördt under titel aflöning.
Diverse utgifter:
Gratifikationer, med stöd af Kongl.
Brefven den 21 Maj 1777 och
6 Maj 1802, utgifna till afskedade
krigsmän,
Expenser och skrifmaterialier .
Postporto, erlagdt till Stockholms
Postkontor,
Lånpåkostnader, som blifvit af låntagarne
ersatta,
57: 32.
481: 40.
570: 33.
4.
63: 39. —
2,247:
4,172
19
38
1,460
2,000
26
8
Transport: 1,174: — 4. | 9,881:|25| 8
— 389 —
Transport: 1,174: — 4.
9,881:
35
8
Restitution af oriktigt insatta me-
del
7: 24. —
1,181
24
4
Summa
11,062|12
Stockholm af Kongl. Krigs-Kollegii Krigsmanshus-Kontor den 17
Februari 1846.
J. A. Törneman.
— 390 —
Kongl. Förvaltningens af Sjö -  Ärendernas
underdäniga Utlåtande, i anledning af 1S45
■års Uevisorers Berättelse om granskningen
at Förvaltningens och Flottans Stationers
samt Lotsverkets räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom Remiss den 20 sistlidne Januari, liar Eders Kongl. Maj:t
läckts i nåder anbefalla Förvaltningen af Sjö-Ärenderna afgifva underdånigt
Utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers underdåniga Berättelse
om den sistlidet år verkställda granskning af Stats-Verkets samt
andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
åren 1842 oell 1843, i livad nämnde Berättelse rörer Förvaltningen
af Sjö-Ärenderna, Eders Kongl. Maj:ts Flottas Stationer och.
Lotsverket samt tili en del äfven Amiralitets-Krigsmans-Kassan; och
får, i anledning deraf, Förvaltningen underdånigst anföra:!
Hvad först beträffar Revisorernes anmärkning vid nu begagnade
sätt att uppgöra Förvaltningens hufvudbok, som, efter deras förmenande,
enda:t innefattar ett sammandrag af kassaräkningen och blott,
jemte de utbetalningar, Förvaltningen omedelbart bestridt, upptager
alla till Flottans Stationer och Lotsverket för särskilda ändamål anordnade
medel, men hvilken hufvudbok, efter deras tanka, borde innefatta
en fullständig redovisning för 5:te liufvudtitelns hela anslagssumma
och följaktligen upptaga Stationernas särskilda räkenskaper,
hvarest allenast specialiteter och verifikationer skulle behöfva sökas;
så och då Förvaltningens hufvudböcker för åren 1842 och 1843 blifvit
upprättade i enlighet med Kongl. Majrts, under den 10 Mars 1840,
för Förvaltningens och Flottans Stationer samt Lotsverkets räkenskaper
i nåder fastställda nya formulär, anser sig Förvaltningen icke
äga att öfver denna anmärkning något yttrande meddela.
Vidkommande åter Revisorernes åsigt, att Förvaltningen, i egenskap
af Flottans ekonomiska Öfverstyrelse, ostridigt borde taga kännedom
af underlydande Verks redogörelser och dem kontrollera, samt
att resultaterna af dessa redogörelser äfven borde upptagas i Förvaltningens
årliga hufvudböcker, och de underlydande Verken icke tillåtas
att definit ill afföra andra belopp, än hvilka antingen enligt stat
äro till utbetalning bestämda, eller ock blifvit af Förvaltningen, efter
derom gjord anmälan, till afföring utur räkenskapen godkända; så skulle
en sådan granskning af Stationernas räkenskaper bos Förvaltningen
icke kunna, äfven med åsidosättande af andra göromål, medhinnas af
Förvaltningens bela i Kammar-Kontoret befintliga personal, långt
mindre af dess enda Revisor, hvars befattning dessutom är afsedd att
vid innehafvarens ålgång indragas och med annan tjenst inom Kontoret
förenas, och denna granskning vors äfven helt oeh hållet öfverflödig,
enär ifrågavarande räkenskaper förut pröfvas vid Stationerna
och sedan i Kammar-Rätten, samt följaktligen, om de äfven skulle
kontrolleras hos Förvaltningen, komme att granskas tre gånger, eller
en mera än Statens alla öfriga räkenskaper, Lika öfverflödig och endast
ledande till omgång samt ökad vidlyftighet i räkenskapsformen
skulle den ofvan om förmälda medels-disposition vara, hvilken Revisorerne
trott Förvaltningen böra utöfva, och Förvaltningen anser sig
derföre till deras framställning så i ena som andra hänseendet böra
i underdånighet afstyrka nådigt bifall.
Hvad Rikets Ständers Revisorer anfört derom, att, vid användandet
af Riksstatens 5:te hufvudtitels anslag till exercis med Flottans
bemanning, nödigt afseende icke blifvit fästadt å Rikets Ständers fördelning
af detta anslag emellan Linie- och Skärgårds-Flottan, torde
Eders Kongl. Maj:t nådigt anse icke kunna utgöra föremål för Förvaltningens
underdåniga yttrande, alldenstund de utbetalningar, som af
samma anslag ägt rum, grundat sig på Kongl. Maj:ts för hvarje särskildt
fall meddelade nådiga föreskrifter.
Revisorerne hafva, för tillvägabringande af nödig rättelse, ansett
sig böra tili Rikets Ständer anmäla den olikhet i anseende till beloppen,
som äger rum emellan det på 5:te hufvudtiteln för dennas samtliga
stater, med undantag af Sjöforsvars-DepartementetS Kansli-Expedition,
uppförda anslag till skrifmaterialier oeh expenser samt verkliga
åtgången deraf; och får, med anledning häraf samt då en flerårig erfarenhet
vitsordat, att nämnde anslag, utgörande 2,500 R:dr, på långt
näi' icke förslår till skrifmaterialier och expenser för Sjöförsvars-Departementets
Kommando-Expedition och Förvaltningen med Konstruktions-Kontoret,
samt ännu mindre för Flottans Stationer, hvadan ock
lör ifrågavarande ändamål måste i deras årliga extra ordinarie, stater,
af det derförutan nog knappa anslaget till Flottans materiel, uppföras
nödiga medel, sammanlagdt uppgående lill omkring 16,600 R:dr, Förvaltningen
i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till
Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta nådig Proposition om den
— 392 -
tillökning i det på Riksstaten uppförda, omnämnda, anslag till skrifmaterialier
och expenser, som omständigheterna kräfva, och hvilken
det torde tillåtas Förvaltningen att i god tid före nästa Riksmöte underdånigst
uppgifva.
Uti Carlskrona Stations räkenskaper blifva, med stöd af Kongl.
Brefvet den 5 Augusti 1830, ut- och inbalanserade 60,124 R:dr 30 sk.,
utgörande värdet af det ifrån Allmänna Magasinsinrättningen till Stationen,
vid 1824 års slut, öf^erlåtna spanmåls- och proviantlager. Denna
balanseringsåtgärd hafva Revisorerne, utan att dock uppgifva skälen
för sin yttrade åsigt, ansett vara föranledd af en oriktig uppfattning
utaf det Kongl. Brefvets innehåll samt icke utgöra någon behörig
redovisning eller lända till ringaste nytta; och ehuru Förvaltningen
icke kan annat än finna vederbörande vid Stationen hafva rätteligen
och i öfverensstämmelse med högstberörde nådiga Bref förfarit,
då de i räkenskapen tills vidare och intill dess annorlunda varder i
nåder förordnat, ut- och inbalanserat nämnde belopp, anser Förvaltningen
dock, lika med Revisorerne, denna fortsatta balansering icke
längre leda till någon nytta, utan får i underdånighet hemställa, att
summan måtte få afskrifvas i räkenskapen.
Vidkommande Revisorernes anmärkning om Hofjakt-varfvet; så
och då detta Varf är, med hänsyn till de Kongl. Lustslottens belägenhet
vid stränderna af Mälaren eller med den i förbindelse varande
vatten, särdeles ändamålsenligt, att åt hofhållningen lemna det biträde,
som vid flera tillfällen oundgängligen behöfves och som eljest
komme att hemtas från Skeppsholmen med ökad kostnad, till följd af
den tidspillan, som, bland annat, fartygens slussning medför, samt i
betraktande tillika deraf, att Hofvets slupar och roddfartyg, som nu
finnas å nämnde Varf, skulle, i händelse af detsammas upphörande,
å annat ställe inrymmas, måhända med nya skjuls bekostande, anser
Förvaltningen den genom Varfvets indragning påräknade vinst för
Stats-Verket mera skenbar än verklig, helst kostnaden för fartygens
underhåll och vård, som nu ingår i den för Varfvet, derigenom icke
minskades; hvartill kommer, att Hofjakt-varfvet äfven för andra ändamål,
än det först afsedda, varit och än vidare kan blifva anlitadt, såsom
för afsändning af förnödenheter för de trupper och bevärade fartyg,
hvilka till krigsöfningar sammandragas omkring eiler i Mälaren,
samt möjligen jemväl till uppläggande af sådana bevärade fartyg, kanonjollar
och ångfartyg, i den mån Varfvets skjul dertill lemna utrymme;
äfvensom att, genom Varfvets försäljning på auktion, Staten,
emot en, i jemförelse till detsammas anläggningskostnad och verkliga
— 393 -
värde, ringa penning, ginge i mistning af sin enda i hufvudstaden oell
på Mälarens strand belägna samt för ofvan antydda ändamål särdeles
lämpliga tomt, hvilken i en föga aflägsen framtid torde åter finnas
för Staten väl behöflig, men då icke kunna återfås, utan till högt
uppdrifvet pris och i försämradt skick. På ofvan anförda skäl anser
Förvaltningen sig alltså icke kunna biträda Revisorernes åsigt om detta
Varfs upphörande.
1 anledning af Revisorernes, vid granskning af Lotsverkets räkenskaper,
gjorda anmärkningar, att för Lots- och Fyrings-Statens behof
åtskilliga upphandlingar verkställts af Fyrmästare och andra underordnade
personer till ovanligt höga pris, såsom exempel hvarpå anföres:
att
vid Nidingens fyrar, ^ kanna bomolja kostat 1 R:dr;
vid Bjurö Klubbs lotsplats, hyra lör en till färgkokning lånad gryta
2 R:dr 32 sk.;
vid Rätans känningsbåk, jemväl för lånet af en gryta till samma ändamål
2 R:dr 32 sk.;
samt vid Arholma lotsplats, för 40 st. 2:tums furuspik 32 sk. m. m.;
får Förvaltningen endast yttra, att dessa anmärkningar, hvilka omfatta
ämnen af allt för ringa betydenhet, att de skäligen synas hafva
bordt utgöra föremål för en Stats-revisions uppmärksamhet, efter all
sannolikhet, aldrig tillkommit, om Revisorerne tagit i betraktande, att
de anmärkta utgifterna, som vid första påseendet visserligen synas
dryga, ägt rum på platser nästan i hafsbandet och aflägsna från mera
bebodda och besökta ställen, hvilken omständighet, i förening med
den långväga dittransporten af alla förnödenheter, måste, då sådana i
hast behöfvas, ansenligt förhöja deras dyrhet, emot hvad de i städerna
eller eljest på landet i allmänhet kosta; och hvad särskilt beträffar
hyran för grytorna, sorn, efter begagnandet till färgkokning, svårligen
kunnat till annat användas, så är afgiften för deras nyttjande
sålunda mera att anse såsom betalning än hyra, och i slikt fall ej särdeles
öfverdrifven, såsom beroende, bland annat, af grytornas större
eller mindre storlek.
Slutligen och då m d inköpet för Kronans räkning af Landsorts
fyrbåk, som dessförinnan ägdes af ett enskildt bolag, följde rättigheten
för Lotsverket att årligen erhålla den bolaget förut tillkommande
andel af de Lotspennigar, som inflyta för fartyg, hvilka på vägen till
Stockholm passera nämnde båk, och hvilken andel hittills i början af
hvarje år tillhandahållits Förvaltningen från General-Tull-Styrelsen, dit
50
— 394 —
denna afgift odelad ingår, hafva Revisorerne ansett detta förhållande
höra upphöra och de årliga inkomsterna af fyrbåken, lika med öfriga
fyr- och båkmedel, från General-Tull-Styrelsen tili Stats-Verket ingå,
för att sedermera derifrån komma Förvaltningen till godo; och som
denna af Revisorerne föreslagna åtgärd skulle på samma gång leda till
mera enhet i sättet för ingåendet till Stats-Verket af dess intrader och
till förenkling af räkenskaperna, anser sig Förvaltningen böra till densamma
i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.
Den remitterade handlingen återgår, och Förvaltningen af Sjö- -  Ärenderna framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders; Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,,
J. KREUGER.
Chr. J. Blomstedt. R,. W. Bäckborg.
P. O. Bäckström.
Referent.
Fr» Hallström.
Stockholm den 5 Mars 1846.
Styrelsens för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse om ,
granskningen af Styrelsens räkenskaper.
' 1
Underdån ig ste Memorial.
/
Genom Remiss af den 4:de i denna månad, har Eders Kongl.
Maj:t i nåder behagat anbefalla Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
att i underdånighet afgifva det Utlåtande, hvartill Rikets
Ständers Revisorers Berättelse om verkställd granskning af StatsVerkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1842 och 1843, i hvad den, ( enligt bilagdt utdrag rörande
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, kan föranleda.
Till åtlydnad häraf, får Styrelsen underdånigst anföra:
Sedan Revisorerne i afseende på räkenskaperna hänvisat till eli
särskild Tabell., omförmäla de derjemte: att Väddö kanal blifvit fullbordad
och erhållit en låg taxa för trafiken, hvarigenom, äfvensom
genom förändring i afseende å tillsyn och underhåll af farleden, Staten
derför sedermera ej behöft vidkännas några kostnader; att kanalen
genom Rösåsgrundet undergått besigtning och blifvit af Styrelsen
godkänd; att Kodjupsundets rensning fortgått; att Albrektsunds kanalanläggning
var så nära verkställd, att endast smärre göromål för fullbordandet
återstodo till år 1844, och ändå en icke obetydlig besparing
på anslaget borde förefinn as vid arbetets slut; att detaljundersökningen
och utstakningen i afseende på expropriationen för den så kallade
Svea kanal emellan Hjelmaren och Venern blifvit fullbordad,
projekt till expropriation i det närmaste uppgjordt samt kanalens medel-linia
utstakad; och att slutligen de i den, af dem rörande räkenskaperna
åberopade, Tabell uppförda tillgångarne vid 1843 års slut utgöras af
kontanta medel, inventarier och materialier, oredovisade anslag samt
oliqviderade äldre lån, till, för hvardera upptagna, särskilda belopp.
Vid dessa berättelsevis, utan anmärkning, eller såsom i behof af
vidare upplysning, än hvad de för /Revisorerne redan tillgängliga handlingar
innefattade, framställda uppgifter mm tillståndet af en del arbeten
och förhållanden i Styrelsens räkenskaper, sådana detta tillstånd
och dessa förhållanden förekommo under de håda revisionsåren, har
— 396 —
Styrelsen ej funnit något att rätta eller beriktiga. De förändringar
eller tillägg, som sedermera i ett eller annat afseende inträffat, äro
upptagna i Styrelsens redan afgifna underdåniga Årsberättelse till Eders
Kongl. Maj:t och räkenskaperna för år 1844 samt blifva ytterligare
fortsatta i samma Berättelse och räkenskaper för år 1845, som innan
våren komma att aflemnas; hvarföre Styrelsen underdånigst anhåller,
att, till undvikande af ett, sorn det synes, öfverflödigt upprepande, få
i detta afseende hänvisa till dessa Årsberättelser och räkenskaper, deraf
de förra, eller Berättelserna, dels äro, dels blifva i tryck och således
äfven för allmänheten tillgängliga. Särskilt torde, då tillgångarne
äro blott till ziffran oell rubriker uppförda, utan upplysning om de
anledningar till dessa olika rubriker, som räkenskaperna och för Revisorerne
i öfrigt tillgängliga handlingar innehålla, bär, i afseende på
rubrikerna: oredovisade anslag och qliqviderade äldre län., följande
böra tilläggas. De på bolaget för slussanläggningen vid Degerfors
och Forshaga uppförda 5,000 R:dr härröra från en af f. d. Strömrensnings-Kommitteen,
enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 16
Mars och 19 Oktober 1826, gjord utbetalning i afräkning på ett större
anslag af 100,000 R:dr, deraf något vidare sedermera ej utgått.
Emedlertid lära dessa 5,000 R:dr, jemte en betydligare summa af bolagets
enskilta medel, blifvit använda till inköp af jord och andra kostnader
för ändamålet; men som arbetet sedermera ej blifvit fortsatt,
oaktadt frågor derom äfven vid sednare Riksdagar lära förekommit,
och någon antaglig redogörelse ej heller, i afbidan härå, för ifrågavarande
5,000 R:dr blifvit afgifven, fortfara Styrelsens räkenskaper att balansera
denna, från f. d. Strömreitsnings-Kommitteens och Stor-AmiralsEmbetets
3:dje Afdelnings räkenskap ärfda, balanssumma. —- De Eders
Kongl. Majrts åtskilliga Befallningshafvande, såsom oredovisade, påförda
poster bestå uti sådana medel till undersökningars bekostande eiler
till särskilda arbeten, såsom Rösåsgrundets genomgräfning i Vester.
Norrland, Svea-kanalens utstakning i Nerike, Albrektssunds-kanalen i
Götheborgs och Bohus Län, som, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
befallningar, blifvit uti Landt-Ränterierna deponerade, men icke, till
större eller mindre del, blifvit eller kunnat blifva inom redogörelseårets
slut redovisade. Alla dessa balanser äro redan under följande
året och sedermera förändrade samt dels försvunna, dels, genom andra
forskotter, ånyo uppkomna. — De 40 R:dr 29 sk. 11 rst.!, som upptagas
på Öfverste-Löjtnanten Edström och de 1 R:dr 19 sk. 6 rst., som anföras
såsom förskott till undersökningar, äro sedermera genom redovisning
försvunna. Deremot balanseras ännu de 312 R:dr 20 sk., som,
- ä&7 —
I
enligt Eders Kongl. Ma]:ts nådiga Bref af den 14 September 1843,
blifvit utbetalda såsom förskott till Komministersboställets, uti Herrestads
och Källstads församlingar, andel i enskilda bidragen till sjön
Tåkerns sänkning; äfvensom de 1,600 R:dr Banko, hvilka, enligt Eders
Kongl. Maj:ls nådiga Bref af den 20 Augusti 1840, blifvit från 9:de
hufvudtiteln utgifna och, genom Styrelsen, till. Topografiska Corpsens
Lithograf, Kapitenen Dreijer utbetalda för vissa exemplar af ett Kartverk
öfver norra stamleden i mellersta Kanaldistriktet, och af hvilka
exemplar försäljning fortgått i bokhandeln hos Bokhandlanden Isberg
liär i staden, utan att storm belopp derför ännu influtit, än 162R:dr
24 sk. Banko, hvilka nyligen blifvit aflemnade och skola till Kongl.
Stats-Kontoret för 9:de hyfvudtitelns ersättning, på sätt Eders Kongl.
Maj:l i nåder föreskrifvit, levereras. Beträffande de under rubriken:
oliqviderade äldre lån, upptagna dels 2,691 R:dr 6 sk. på ÖfversteLöjtnanten
Rappes konkursmassa och dels 3,674 R:dr 15 sk. 9 rst., såsom
lån till fartygs-byggnader, allt härrörande från f. d. StrömrensningsKommittéens
förvaltning, så beror dessa summors afskrifning allenast
på de åtal, som Kongl. Kammar-Rättens Advokat-Fiskal, i följd af från
f. d. Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning gjorda anmälanden, anställt
emot f. d. Strömrensnings-Kommitteens Ledamöter, i och för åtgärder
i afseende på utlemnandet oell bevakningen af ifrågavarande
poster; ty Öfverste-Löjtnanten Rappe är död och dess konkursmassa
annars längesedan utredd, och af de personer, nemligen Nellzon, Miitzell,
Åkerberg, Strandberg, Sedelin, Silvander, Bjuhr, Hammarén, Aberg
Gran & komp., hvilka häftade för lånen till vedtransporter, dels såsom
låntagare, dels såsom kautionister, hafva nästan alla gjort konkurser,
sorn redan äro utredda. Gäldenärerne äro äfven till större delen
döda och de trenne', som ej afträdt sin egendom till borgenärernes
förnöjande, hafva varit så alldeles utfattiga, att f. d. Strömrensnings-Kommittéen
ej ens lagsökt dem.
Stockholm den 21 Februari 1846.
A- E. VON SYDOW.
M. F. Åberg.
— 398 —
Direktionens öfver Arméens Pensions-Kassa.
undeTdåniga Utlåtande, i anledning af
4845 års Revisorers Berättelse rörande
nämnde Kassa.
Stormäktigste Allernådigste Konung/
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, genom nådig
Remiss å härhos återgående utdrag af Rikets Ständers Revisorers Rerättelse
om den år 1845 förrättade statsrevision, Direktionen öfver Arméens
Pensions-Kassa, under den 19 December sistlidet år, gifna befallning,
får Direktionen härmedelst öfver samma Rerättelse, i hvad
den rörer nämnde Kassa, afgifva följande underdåniga Utlåtande.
I 1 §. hafva Revisorerne anmärkt, att, efter reqvisition af ' Arméens
Pensions-Kassas samtliga räkenskaper för åren 1842 och 1843, hafva
från Direktionen erhållits endast så kallade ”utdrag” af hufvudböckerna
för nämnde år, så vidt desamma angå Stats-Yerkets bidrag till
afskedade, pensipns-berättigade, militäre och Arméen tillhörande civile
embets- och tjenstemäns pensionering; hvilka utdrag, innehållande endast
spridda summor, saknat annan verifikation, än tvänne tryckta exemplar
af Direktionens Kungörelser om pensions-utdelningen under åien
1842 och 1843; thvadan Revisorerne förklarat sig icke hafva varit
i tillfälle att öfver Kassans förvaltning och användandet af statsbidragen
för dessa tvänne år något utlåtande meddela.
Till besvarande häraf får Direktionen anföra: att, sedan 1841 års
Stats-revision framställt yrkande derom, att Arméens Pensions-Kassas
räkenskaper måtte till Rikets Ständers Revisorers granskning öfverlemlias,
har Eders Kongl. Maj:t, med gillande af de skäl, Direktionen för
sin vägran härtill anfört, under den 23 November 1841, låtit meddela
det nådiga förklarande, det Eders Kongl. Maj:t icke funnit anledning
vara för .handen att låta Direktionen förständigas att tillställa Revisorerne
fullständig redovisning för förvaltningen af alla under Direktionens
vård ställda medel; hvarefter och sedan 1843 års Stats-revision
hemställt, att någon åtgärd af Rikets Ständer måtte vidtagas, hvarige
-
— 399 —
norn Direktionen kunde förpligtas att på ett fullständigare sätt, än
hvad ditintills ägt rum, inför Rikets Ständer och deras Revisorer redovisa
för de allmänna medel, dem Kassan fått sig anslagna och! uppburit,
denna fråga hos Rikets åren 1844 och 1845 församlade Ständer
fére var it,, men då förfallit; vid hvilket förhållande det icke lärer vara
erforderligt att vid detta tillfälle ånyo upprepa skälen för den åsigt,
som i detta hänseende sålunda gjort sig gällande. De återfinnas i Direktionens
till Hans Excellens Justitie-Stats-Ministern, under den 9 November
1841, aflåtna skrifvelse i ämnet, hvilken, intagen till hufvudsakliga
innehållet sednast i Direktionens, den 29 Februari 1844, afgifna
underdåniga förklaring öfver 1843 års Stats-revisions anmärkningar,
Direktionen härvid i underdånighet åberopar.
I likhet med hvad 1843 års Stats-revisorer anmärkt, har, i 2 §.,
jemväl nu blifvit erinradt, att Pensions-Kassans andel af Krigsmanshusmedlen
icke är upptagen i utdraget af 1843 års hufvudbok, af uppgifvet
skäl, att sorn räkning öfver Wadstena Krigsmanshus-Kassas äldre
inkomster för år'1843 ännu icke från Kongl. Krigs-Koliegium inkommit,
beloppet af den Arméens Pensions-Kassa med adelar tillkommande
andel i berörde inkomster icke kunnat i räkenskaperna upptagas.
Sorn orsaken till det anmärkta förhållandet sålunda igenfinnes i
sjelfva anmärkningen, och den ytterligare förklaring, Direktionen afgifvit
öfver en lika beskaffad erinran af 1843 års Revisorer i afseende
å utdraget ur 1841 års hufvudbok, utan tvifvel, funnits tilifyllestgörande,
enär anmärkningen, underställd Rikets Ständers pröfning i sammanhang
med den i föregående §. här ofvan omförmälda, förfallit, får
Direktionen, vid sådant förhållande, nu endast i underdånighet åberopa
förrberörde, under den 29 Februari 1844, afgifna underdåniga förklaring.
.
Vidare förmäla Revisorerne, hurusom Revisorerne hvarken af Arméens
Pensions-Kassas eller Wadstena Krigsmanshus-Kassas räkenskaper
för åren 1842 och 1843 kunnat inhemta, om någon liqvid uppgjorts
öfver de under denna tid förstnämnde Kassa tillkommande anparter
af Krigsmanshus-me dien; samt att Revisorerne, i saknad af sådan
liqvid, icke kunnat kontrollera beloppet af den, uti utdraget af Arméens
Pensions-Kassas hufvudbok för år 1842, såsom utgörande |:delar af
Wadstena Krigsmanshus-Kassas äldre inkomster, upptagna summa 57,263
R:dr 43 sk. 2 rst.
Med anledning häraf, får Direktionen erinra, det just den omständigheten,
att Krigsmanshus-medlen kunnat till en bestämd summa uti
det från Arméens Pensions-Kassa aflemnade utdraget för år 1842 utfö
-
— 400
ras, ådagalägger, det liqvid för nämnde år Kassorna emellan blifvit uppgjord,
samt tillika, i afseende å uppgörandet af dessa liqvider, i underdånighet
upplysa, att sedan Stats-Kontoret till Krigs-Kollegium aflemnat
liqvid för året emellan Stats-Verket och Wadstena Krigsmanslius-Kassa,
upprättas af Krigsmanshus-Kontoret en derpå grundad liqvid
med Armeens Pensions-Kassa, hvilken till sistnämnde Kassa öfverlemnas
och, efter undergången behörig granskning, bland Kassans '
öfriga räkenskaper förvaras; men då dessa räkenskaper, af anledning ofvan
är visadt, icke varit för Rikets Ständers Revisorer tillgängliga, och
de utdrag derur, hvilka på vanligt sätt blifvit till Revisorerne aflemnade,
enligt sakens natur, icke kunnat lemna fullständig ledning för
den ifrågaställda kontrollen, lärer, vid sådant förhållande och då det
deremot synes, som hade räkenskaperna från de Statens Verk, genom
hvilka medlen kommit till Armeens Pensions-Kassas disposition, • bordt
kunna lemna ali den upplysning, Som för en sådan kontroll varit erforderlig,
det icke vara Direktionen öfver Armeens Pensions-Kassa,sorn
har att öfver hvad i detta hänseende blifvit anmärkt förklaring afgifva.
Slutligen hafva Revisorerne, uti 3 §., åberopat ett vid' Berättelsen
om Stats-Kontoret och allmänna indragnings-statens utgifter afgifyet
yttrande, deruti Revisorerne fästat Rikets Ständers uppmärksamhet å det
förhållande, att åtskilliga militäre embetsmän af högre grad hafva, efter
erhållet afsked med pension ur Arméens Pensions-Kassa, ingått i civil
tjenst och åtnjutit dertill hörande lön, äfvensom att, ehuru de, vid
upphunnen 65 års ålder, blifvit tillagde pension å allmänna indragnings-staten
till belopp af den sednast i civil befattning innehafda lönen,
Arméens Pensions-Kassa ändock fortfarande fått vidkännas utbetalning
af den pension, hvartill rättighet under krigstjensten blifvit grundlagd;
hvaremot när en delägare i Civil-statens Pensions-inrättning vid
afskedet tillträder pension å allmänna indragnings-staten han i och
med detsamma för egen person förlorar ali delaktighet i Pensions-inrättningen,
fastän han hela tjenstetiden dit erlagt afgifter.
I afseende å denna anmälan, får Direktionen, för sin del, endast
åberopa den i 50 §. af nu gällande Pensions-Reglemente af den 15
Februari 1840 befintliga föreskrift, rörande den pen sion srätt, sorn tillkommer
den delägare i Arméens Pensions-Kassa, hvilken, efter uppnådd
fullårighet, erhåller sådan tjenst, hvars innehafvare icke vid afskedstagandet
kan komma i åtnjutande af pension ur nämnde Kassa, äfvensom
för öfrigt i underdånighet anmäla, att, då ändringar i detta Reglemente,
enligt dess 10 och 12 §§., endast kunna till vägabringas af
401 —
Krigsbefälet eller Armeens Fullmäktige under Eders Kongl. Ma]:Ls nådiga
fastställelse, Direktionen fördenskull anser sig obehörig att öfver
Revisorernes ifrågavarande yttrande, enär detsamma åsyftar en förändring
i gällande Pensions-Reglemente, vid detta tillfälle något utlåtande
afgifva.
Direktionen framhärdar med undersåtlig vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter ,
jllvtu. LEWENHAUPT.
11. Kalmberg. G. Hjelm.
C. Åkerhjelm. Gust. Schurer v. Waldheim.
Stockholm den 26 Februari 1846.
C. Åhman. Johan O, Jonson.
51
— 402 —
Kongl. Styrelsens för Fängelser och
Arbetsinrättningar
underd. Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers Berättelse om granskningen
af räkenskaperna för anslagen till
Fångvården.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig Remiss den 16 nästlidne Januari, liar Eders Kongl.
Maj:t befallt Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-inrättningar i Riket
att afgifva underdånigt Utlåtande öfver de af Rikets Ständers Revisorer
gjorda anmärkningar vid fångvårds-förvaltningen under åren 1842 och
1843; men då af Styrelsens nuvarande personal endast undertecknad
Kansli-Ledamot deltagit i de åtgärder, hvilka blifvit vidtagna under
den tid, revisionen omfattat, samt enär, i afseende på den af Revisorerne
ifrågaställa tillökningen i Styrelsens tjenstemannapersonal,
underdåniga framställningar dels redan blifvit gjorda och dels torde
komma att afgifvas i sammanhang med det under utarbetning varande
förslag till Instruktion för Styrelsen, anser Styrelsen sig vid detta tillfälle
kunna inskränka sig till att endast i underdånighet öfverlemna
ett från Styrelsens Kammar-Kontor infordradt Utlåtande i ämnet, jemte
det af undertecknad Kansli-Ledamot afgifna yttrande, som i bifogade
protokoll innefattas.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
E. v. TROIL.
R. Th. Cederschiöld.
E, A. F. Lindencrona,
Stockholm den 3 April 1846.
— 403 —
Utdrag af Kong/. Styrelsens öfver
Fängelser och Arbet s-inrättningar
i Riket Protokoll, hållet i
Stockholm den 3 April 1846.
S. D. Sedan Kongl. Maj:t, genom nådig Remiss af den 16 sistlidne
Januari, anbefallt Kongl. Styrelsen att afgifva underdånigt Utlåtande
i anledning af de utaf Rikets Ständers Herrar Revisorer, vid
granskning af Kongl. Styrelsens förvaltning och räkenskaper för åren
1842 och 1843, framstäida anmärkningar, samt Kongl. Styrelsens Kammar-Kontor
denna dag med infordrad förklaring i ämnet inkommit,
så företogs nu detta ärende till slutlig handläggning; hvarvid KansliLedamoten
Cederschiöld utlät sig sålunda:
Då Kongl. Styrelsens nuvarande Ordförande och Kameral-Ledamot
först efter den tid, som de ifrågavarande anmärkningarne afse,
tillträdt sina embeten i Kongl. Styrelsen, anser jag mig, som Fyra månader
år 1842 och Åtta månader år 1843, i Herr General-Auditören
och Riddaren Netzels ställe, hestridt Kansli-Ledamots-befattningen i
detta Embetsverk, höra förklara, att orsaken dertill, att de af Herrar
Revisorer omnämnda, på Kongl. Styrelsens pröfning beroende, anmärkningsmålen
under loppet af de ifrågavarande 2:ne åren icke blifvit
afgjorda, varit den, att, sedan Kongl. Maj:t, dels, genom nådiga Bref
af den 23 och 30 November 1841, på Kongl. Styrelsen öfverflytta!
befattningen ej allenast med Länsfängelsernas förvaltning och redogörelseverk,
utan äfven med samma Fängelsers nybyggnad och reparationer,
dels ock, genom nådigt Bref af den 8 Augusti 1842, åt Kongl.
Styrelsen uppdragit Krono-Arbets-Corpsens organisation och fortfarande
förvaltning, detta Embetsverks åligganden, från och med sistnämnde
år, blifvit till den grad ökade, att dess Ledamöter och öfrige tjenstemän,
oaktadt alla ansträngningar, knappast medhunnit att med erforderlig
skyndsamhet och noggranhet handlägga den ständigt tillväxande
massan af löpande göromål, så att en stor del af de vidlyftigare
ärenderna, till hvilkas behandling erfordrats en längre tid, blifvit
dels helt och hållet hvilande utan handläggning och dels i mer
eller mindre mån efterliggande.
Då Rikets Ständers Herrar Revisorer sjelfve behagat vitsorda, att
orsaken till detta, visserligen ganska bekymmersamma, förhållande borde
tillskrifvas göromålens betydliga tillväxt i förhållande till tjenstemanna-personalens
fåtalighet, så synes hvad Herrar Revisorer i afseende
härå yttrat, icke kunna betraktas såsom någon anmärkning emot
— 404 —
Kongl. Styrelsen för åsidosättande af sin pligt, utan endast innefatta
en erinran om nödvändigheten att snart vidtaga kraftiga åtgärder till
afhjelpände för framtiden af de anmärkta olägenheterna; och då jag
i allo delar den af Herrar Revisorer uttalade åsigt, att den förlust,
som Staten tillskyndas derigenom, att de emot vederbörande Redogörare
anhängiga anmärkningsmål, m. fl. lika magtpåliggande ärender,
hvilkas utarbetande medtaga en längre tid, komma att, för de löpande
göromålen, blifva efterliggande, är i flera hänseenden kännbarare,
än den kostnad, som skulle erfordras för aflönandet af ett tillräckligt
antal tjenstemän; så anser jag Kongl. Styrelsen, med hemtadt stöd af
den grundsats, som Rikets Ständers Delegerade sålunda sjelfve framställt,
böra i underdånighet föreslå en sådan tillökning uti tjenstemanna-personalen,
att ej allenast samtliga anmärkningsmålen och öfriga
vidlyftigare ärender 'må kunna jemnt handläggas utan afbrott i de
kuranta göromålen, utan äfven Ledamöterne äga någon tid öfrig, för
att, medelst läsning af utkommande arbeten angående fångvårdens
förvaltning inom andra länder, erhålla kännedom om deruti skeende
förändringar, och således icke varda med göromålen inom Kongl. Styrelsen
så betungade, att de i förtid blifva till Statens tjenst oduglige,
samt af fruktan derför finna sig föranlåtne att, då tillfälle dertill
yppas, söka transport till annan befattning, helst ett tätt ombyte af
Ledamöter inom ett Embetsverk i längden måste högst menligt inverka
på ärendernas gång inom detsamma; men då Kongl. Styrelsen, redan
för längre tid tillbaka, erhållit nådig befallning att afgifva underdånigt
förslag till ny Instruktion för Embetsverket, och Herr Ordföranden
är sysselsatt med utarbetandet deraf, så synes det icke vara
lämpligt att nu gå nämnde förslag i förväg; utan torde mitt yttrande
i afseende på detaljerna böra uppskjutas intilldess samma förslag
skall underställas Kongl. Majrts nådiga pröfning.
Beträffande åter de af Rikets Ständers Herrar Revisorer i öfrigt
framställda anmärkningar, så har jag trott mig i afseende derå endast
böra åberopa de af Kammar-Kontoret meddelade upplysningar, och
tillstyrka, att underdånigt Utlåtande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med dem må afgifvas.
Herr General-Direktören och Riddaren von Troil förklarade härefter,
att, då af Kongl. Styrelsens nuvarande personal endast KansliLedamoten
deltagit i de åtgärder, hvilka blifvit vidtagna under den
tid revisionen omfattat, och då, i afseende å den yrkade tillökningen
af Kongl. Styrelsens tjenstemän, underdåniga framställningar dels redan
blifvit gjorda och dels, i sammanhang med det under utarbetning
— 405 —
varande förslaget till Instruktion för Kongl. Styrelsen, torde komma att
framställas, Herr General-Direktören ansåg Kongl. Styrelsen vid detta
tillfälle kunna inskränka sig till att endast i underdånighet öfverlemna
Kammar-Kontorets förutnämnde utlåtande jemte Kansli-Ledamotens
nu afgifna yttrande. Ut Supra.
Efter Kongl. Styrelsens befallning,
Carl Olof Brink.
Kongl. Fångvårds-Styrelsens
Kammar-Kontors
yttrande, i anledning af 1845 års
Revisorers anmärkningar vid räkenskaperna
rörande långvården.
Sedan Kongl. Maj:t, genom nådig Remiss den 16 sistlidne Januari,
infordrat Kongl. Styrelsens underdåniga Utlåtande i anledning af Rikets
Ständers sistlidet år församlade Revisorers anmärkningar vid räkenskaperna
och förvaltningen af fångvården i Riket under åren 1842
och 1843, har Kongl. Styrelsen anbefallt Kammar-Kontoret att häröfver
yttrande afgifva; hvilken föreskrift Kontoret nu går att fullgöra.
Bcmälte Revisorer hafva först fästat uppmärksamheten dervid, att
göromåien inom Kongl. Styrelsen under sednare tiden i så betydlig
mån ökats, att den der anställda tjenstemanna-personalen svårligen kunnat
medhinna att med tillbörlig noggranhet besörja alla densamma tillhörande
åligganden, hvaraf skulle blifvit en följd, att behörig kontroll
öfver underlydande icke kunnat i allo nöjaktigt åstadkommas, samt att,
då mot vederbörande redogörare anhängiga anmärkningsmål m; fl.
lika maktpåliggande ärender, hvilkas utarbetande medtoge en längre
tid, komme att för de löpande göromålens behandling blifva efterliggande,
anmärkta oriktigheter, år ifrån år, obehindradt finge fortsättas,
hvarigenom redogörarne lernnades tillfälle att ådraga sig betydligare
ersättningsbelopp, i händelse anmärkningarne vid deras slutliga afgörande
skulle dertill föranleda; hvilket förhållande kunde för Stats-Verket
blifva i hög grad äfventyrlig!; med anledning hvaraf och då Staten
såmedelst tillskyndades förluster, i flera hänseenden kännbarare, än
den kostnad, som skulle erfordras för aflönandet af tillräckligt antal
— 406 —
tjenstemän, Revisorerne icke ansett sig sakna skäl till den hemställan,
att förvaltningen af fångväsendet måtte på ett mot ärendernas mängd
och vigt svarande sätt varda ordnad.
Hvad Revisorerne sålunda anmärkt, rörande bristande kontroller,
ärendernas skyndsamma afgörande m. m., kan, enligt Kontorets tanke,
svårligen jäfvas; men anledningarne dertill torde icke endast böra sökas
i tjenstemanna-personalens fåtalighet, utan ock, till en del, i de
ringa förmåner Staten bestått denna personal i förhållande till tjenstemän
i andra förvaltande Verk. Genom Kongl. Maj:ts, den 30 Januari
sistlidet år, i nåder fastställda Interims-stat för Kongl. Styrelsen, blef
väl personalen tillökt med 3:ne tjenstemän inom Kameral-Afdelningen
samt ett Byggnads-Kontor inrättadt, hvars tjenstemän dock jemväl
förut voro viel fångvården anställda; men då i betraktande tagas de
mångfaldigt fördubblade göromål, som genom öfverflyttningen af förvaltningen
vid Läns-och Kronohäktena, organisationen af flera Kompanier
och fördelningen af Krono-Arbets-Corpsen samt uppförandet af åtskilliga
Länsfängelsebyggnader varit en följd, lärer personalen ännu
finnas för fåtalig för de så kallade löpande göromålens noggranna och
skyndsamma behandling och ännu mera för af behofvet så högt påkalladt
ordnande af räkenskaps-verket och ekonomien vid fångvårdsanstalterna
i allmänhet. Hvad åter angår embets- oell tjenstemännens
inom Styrelsen löneförmåner, så blefvo väl dessa genom ofvan åberopade
nådiga Interims-stat jemkade till nära likhet med hvad för motsvarande
befattningar i andra Verk bestås; men Styrelsens embetsoch
tjenstemän sakna likväl ännu icke endast fördelen af att vara på
ordinarie stat, utan ock all pensionsrätt.
Om man, å ena sidan, väl bör antaga, att hvarje tjensteman med
nit och drift är pligtig att fullgöra sina skyldigheter, utan afseende å
de störi’e eller mindre ekonomiska fördelar, han derför åtnjuter, så förekommer
deremot, å den andra, den ganska vigtiga omständighet, att
ingen tjensteman utan tvekan vågar uteslutande egna hela sin verksamhet
åt en befattning, hvarifrån han, utan eget förvållande, när som
helst kan blifva skiljd, och som för honom och hans familjs bergning
i framtiden icke lemnar den ringaste garanti. Följden häraf visar sig
också tydligast i det förhållande, att hela Styrelsens embets- och tjenstemanna-personal,
med undantag af 4 personer, innehafva andra befattningar,
hvilken omständighet otvifvelaktigt i större eller mindre
mån måste hafva ett menligt inflytande i afseende på förvaltningen af
tjenstebefattningarne hos Kongl. Styrelsen,
— 407 —
Rikets Ständers Revisorer hafva derefter erinrat, hurusom fångvårdskostnaden
alltid komine att synas större, än den i sjelfva verket
vore, så länge vid fångars användande till allmänna arbeten, fästningsbyggnader
m. m., arbetsförtjenst icke linge, på sätt tillgår vid arbeten
för enskilda bolag och personer, tillgodoräknas anslaget för fångars
vård och underhåll. Och har Kammar-Kontoret, i afseende härå,
trott sig böra endast upplysa, att Kongl. Styrelsen, uti skrifvelse den 22
Juni 1844, hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt om ersättning
till fångvårds-anslaget för fångars användande vid ifrågavarande arbeten,
äfvensom Kongl. Styrelsen, uti underdånig skrifvelse den 29 sistlicLne
Augusti, härå fästat Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.
De högst betydliga summor, hvartill kostnaderna förfångtransport
och fångbevakning uppgått, hafva ådragit sig Revisorernes synnerliga
uppmärksamhet, i anledning hvaraf Revisorerne hemställt, det åtgärder
måtte blifva vidtagna, hvilka, så vidt görligt vore, kunde bidraga dertill,
att Statens utgifter under dessa titlar icke måtte uti fortsatt stigande
uppgå till allt för höga belopp.
Såsom en allmän erinran i afseende å denna anmärkning, får
Kontoret framställa, a^tt ifrågavarande kostnader för åren 1842 och
1843 torde hafva synts högre, än för de föregående åren, af den anledning
att, sedan Kongl. Styrelsen, från och med förstnämnde år, fått
öfvertaga förvaltningen af Länshäktena, hafva de i nämnde hänseenden
för hela fångvården i Riket belöpande kostnader i Kongl. Styrelsens
hufvudbok på ett ställe blifvit sammanförda; hvarförutan, i afseende på
transportkostnaderna, förekommer, dels att deruti jemväl ingå, utom
sjelfva fångskjuts-kostnaden, som, genom stadgandet i Kongl. Cirkuläret
den 7 Juli 1841, att ej mer än en person, utom den skjutsande, må få
åka efter en bäst och ej mer än 4 personer, den skjutsande likaledes
oberäknad, efter 2:ne hästar, blifvit förhöjd, aflöning till fång-gevaldiger,
traktamente till extra fångförare, underhåll till fångarne under
transporten m. m. Och lärer någon minskning i dessa kostnader under
nu gällande brottmålslagstiftning icke vara att motse, helst skjutslegan,
till följd af Kongl. Brefvet den 30 sistlidne Januari, i allmänhet
blifvit än ytterligare okad. Beträffande deremot bevakningskostnaderna,
så har, för att åtminstone i någon mån minska fångvårdens utgifter
under denna titel, Kongl. Styrelsen, uti underdåniga skrifvelser den
5:te och 19:de innevarande Mars, hos Kongl. Maj:t gjort framställningar
om en förändrad organisation af bevakningen vid Korrektionsinxättningarne
å Långholmen och i Malmö samt vid Krono-Arbets
-
— 408 —
Corpsen, hvarigenom en elei af den ur indelta Arméen till fångbevakning
kommenderade styrka skulle komma att indragas.
Under granskningen af räkenskaperna för Norra och Södra Korrektions-inrättningarne,
hafva Revisor er lie förmält sig funnit åtskilligt
att anmärka, hvaraf Revisorerne ansett sig böra upptaga: alt för åtskilliga
mindre betydliga reparationer och för tillverkningen af enklare
redskap m. m. Inrättningarne blifvit påförda kontanta utgifter, ehuru
dessa arbeten bordt kunna af fångpersonalen verkställas; att för renhållningen
utgått icke obetydliga summor, de der hade bordt kunna
besparas, örn tångarne dertill blifvit använde; att de för Södra Ivorrektions-inrättningens
räkning upphandlade varuartiklar i allmänhet kostat
Inrättningen vida mer, än hvad de gångbara priserna utgjort, hvarpå
såsom exempel blifvit anfördt, att ett större parti bomullsgarn blifvit
uppköpt efter ett pris af 1 R:dr 8 sk. Banko gfidet; att de för Inrättningens
stenhuggeri begagnade verktyg, varit så dyra, att kostnaden för
dem öfverstigit lillverkningsbeioppet, samt att till Postverkets tjenstemän
blifvit utbetaldt ett årligt arfvode af 20 R:dr Banko, hvilken utgift
syntes helt och hållet kunnat undvikas.
Hvad nu först angår framställningen, att Inrättningarne blifvit tillskyndade
kontanta utgifter för mindre betydliga reparationer och för
tillverkningen af enklare redskap, så förekommer: att Inrättningariies
verkstäder, hvarest tillverkning af redskapen och reparationerna skolat
verkställas, i allmänhet varit utarrenderade; att hvad angår snickareverkstaden
å Södra Korrektions-inrättuingen, Kongl. Styrelsen funnit
med Statens fördel förenligt att tillerkänna entreprenören af denna
verkstad rättighet att, under bestämda villkor, uteslutande verkställa vissa
reparationer och tillverkning af åtskillig redskap; samt att, om Inrättningarne,
å ena sidan, förorsakats kontanta utgifter, hafva de, å den andra,
erhållit kontanta inkomster för fångar nes sysselsättning med andra
arbeten. Hvad derefter beträffar anmärkningen, angående kostnaden för
renhållningen, får Kontoret upplysa, att allt renhållningsarbete inom
Inrättningarne verkställes af fångar, som derför visserligen erhålla arbetsskilling,
men hvilken likväl icke kan sägas uppgå till några betydligare
summor. Beträffande derefter anmärkningen, att de för Södra
Korrektions-inrättningens räkning upphandlade varuartiklar i allmänhet
kostat Inrättningen mer, än hvad de gångbara priserna utgjort, så
enär de hufvudsakligaste varuartiklarne anskaffats genom upphandlingsauktioner
inför Kongl. Styrelsen, som dervid sökt bereda de lägsta priser,
som kunnat erhållas, samt med det, till stöd för ifrågavarande anmärkning,
anförda exempel, eller att ett parti bomullsgarn blifvit upp
-
— 409 —
köpt till ett pris af 1 R:dr 8 sk. Banko &:det, förhållandet är, att vid
den å Inrättningen varande fabriksanläggning för tillverkning af kallikå
erfordras så kallade solf, till hvilkas förfärdigande ett bättre och dyrare
slags bomullsgarn, än det vanliga, mäste användas, torde denna anmärkning
förfalla. Anmärkningen, att de vid stenhuggeriarbetena begagnade
verktyg varit så dyra, att kostnaden för dem öfverstigit tillverkningsbeloppet,
är, så vidt Kontoret kunnat inhemta, ett misstag, som troligen
härledt sig derifrån, att Revisorerne förblandat tiliverkningsbeloppet
med försäljningssumman. Ett sådant förhållande kan visserligen
någon gång inträffa, att under årets lopp så stor qvantitet af stenarbeten
icke varder föryttrad, att kostnaden för de erforderliga verktygen
med inkomsten deraf kan betäckas; men häraf följer likväl icke,
att tillverkningen skulle medföra förlust för Inrättningen. Vidkommande
åter anmärkningen, att ett årligt arfvode af 20 R:dr Banko blifvit
utbetaldt till Post-Verkets tjenstemän, hvilken utgift synts Revisorerne
hafva belt och hållet kunnat undvikas, så enär redogöraren, för att
blifva i tillfälle att behörigen redovisa porto-afgifterna, varit nödsakad
att hålla räkning på Post-Kontoret, samt Postförvaltaren, till följd häraf,
varit berättigad att, enligt Öfver-Post-Direktörs-Embetets Cirkulär
den 11 Maj 1832, grundadt på Kongl. Majlis nådiga Bref den 25 förutgå
tigne Februari, beräkna sig arfvode, inser icke Kontoret, då Inrättningen
saknar fribrefs-rättighet, huru denna utgift må kunnat beit
och hållet undvikas.
Vidare hafva Revisorerne af räkenskaperna inhemta!, att, ehuru
Kongl. Brefvet den 7 Februari 1835 föreskrifver, att de redogöraren,
för tillsynen öfver arbetet, tillkommande Tre procent få beräknas endast
å den summa, som under året inflyter för Inrättningens arbeten,
redogöraren likväl tillgodoräknat sig dessa procent å bela tillverkningsbeloppet,
utan afdrag för hvad som deraf utgjorde utestående
fordringar, hvilka möjligen kunde vara af den beskaffenhet, att de
aldrig inflyta. Som dexrna anmärkning blifvit af Kongl. Styrelsens
Revisions-Kontor framställd och är på Kongl. Styrelsens afgörande, såsom
Domstol i första instansen, beroende, torde Kongl. Styrelsen häraf
vara förhindrad att nu ingå i pröfning om rätta förståndet af ofvanberörde
nådiga Bref.
Beträffande Revisorernes anmärkning, att, ehuru Kongl. Styrelsen^
den 9 April 1842, till förebyggande för framtiden af anmärkta oordningar
vid premie-listornas upprättande vid Södra Korrektions-inrättningen,
förskrifvit åtskilliga kontroller, bade likväl, på sätt Kongl. Sty
52
-
— 410 —
relsens protokoll för den 26 November samma år utvisade, förfalskningar
af berörde listor ånyo ägt runi, får Kontoret fästa uppmärksamheten
dervid, att då Inrättningens tjenstemanna-personal är så fåtalig, att
fångar måste användas såsom skrifvarebiträde, komma alltid stora svårigheter
att möta för inrättande af sådana kontroller, som af en fånges
vinningslystnad och illfundighet icke kunna eluderas. Emedlertid
var den här anmärkta förfalskningen af mindre betydenhet samt blef
genast upptäckt, och föreskrifter meddelade till förebyggande deraf för
framtiden.
Hvad derefter angår Revisorernes erinran dervid, att fångarnés så
kallade flitpenningar fått, till betydlig del, användas under sjelfva fängelsetiden
j så äro, genom Kongl. Styrelsens protokolls-utdrag den 9 April
och 1 Juni 1842 samt den 30 Januari detta år, föreskrifter meddelade,
att hvarje fånge endast äger ätt för två tredjedelar af sin arbetsförtjenst
uttaga vissa bestämda proviantartiklar efter inköps-eller gångbart pris;
och har, i den mån redogöraren vid Inrättningen uraktlåtit att ställa
sig meddelade föreskrifter till efterrättelse i detta hänseende, sådant
blifvit af Kongl. Styrelsens Revisions-Kontor anmärkt och kommer att
af Kongl. Styrelsen pröfvas.
Vid genomseende af Kongl. Styrelsens protokoller och diarier, har
det icke undfallit Revisorerne, att underlydande redogörare kunnat en
längre tid dels fördröja med afgifvande af förklaringar öfver kommunicerade
anmärkningar, dels underlåta att fullgöra Kongl. Styrelsens i
öfrigt gifna föreskrifter, utan att häraf påkallade alfvarsammare åtgärder
vidtagits; hvarpå såsom exempel/blifvit anfördt: redogörarens vid
Södra Korrektions-inrättningen uraktlåtenhet att i behörig tid afgifva
förklaring öfver 1842 och 1843 års anmärkningar vid Inrättningens
räkenskap.
I förvaltande Verk, med sådan utsträckning och så många underlydande
redogörare som Kongl. Styrelsen, torde det icke vara sällsynt
eller så särdeles anmärkningsvärd!, om en eller annan tjensteman skulle,
antingen af okunnighet, ovana, öfverhopande olikartade göromål eller
andra orsaker, förbise en gifven föreskrift eller försumma att i behörig
tid inkomma med en förklaring. Ett sådant förhållande är visserligen
under alla omständigheter en förseelse, som icke utan påföljd bör äga
rum; men i hvad mån denna påföljd bör bestämmas mer eller mindre
alfvarsam, måste naturligtvis bero på pröfning i hvarje särskildt fall
af alla de omständigheter och detaljförhållanden, som till förseelsen
kunnat vara föranledande. Och till anställande af en sådan pröfning
411 —
torde den för Rikets Ständers Revisorer bestämda korta tid möjligen
icke lemnat tillfälle.
Vidkommande slutligen erinran derom, att det vid Korrektionsinrättningarne
införda, vid föregående Stats-revisioner klandrade, kreditsystem
blifvit fortsatt, ehuru detsamma varit för Inrättningarne
menligt, så enär arbeten icke blifvit på kredit utlemnade vid andra
Korrektions-inrättningar, än de härvarande Södra och Norra, torde anmärkningen
endast röra dessa. Och får Kontoret i afseende härå upplysa,
att de vid Norra Korrektions-inrättningen, vid 1843 års slut, utestående
fordringar hade, enligt den, genom Kongl. Styrelsen, Revisorerne
meddelade utredning, den 27 sistlidne Oktober, till så stor del
blifvit inbetalda, att deraf endast återstod ett belopp af 2,925 R:dr
15 sk. 9 rst. Banko, hvaraf 2,005 R:dr 3 sk. 9 rst. utgjorde fordran
uti Fabriksbolaget Öbergs Enka & Comp:nis konkurs, för hvilket belopp
Styrelsen innehar säkerhet, samt 619 R:dr 9 sk. 8 rst. voro beroende på rättegång;
hvad åter angår Södra Inrättningens utestående fordringar, som,
vid 1843 års slut, utgjorde ett sammanräknadt belopp af 34,559 R:dr
19 sk. 5 rst., så hade väl derå, enligt Revisorerne jemväl lemnad utredning,
till den 1 sistlidne September blifvit inbetaldt 15,864 R:dr 8
sk. 7 rst.; men då redogöraren, mot Styrelsens ofta förnyade föreskrift,
äfven de sednare åren fortsatt att på kredit utlemna Inrättningens arbeten,
så har han, genom Resolution den 2 sistlidne Februari, blifvit
ålagd att ersätta de' sedan år 1843 tillkomna fordringar; hvarjemte
frågan om bemälte redogörares skyldighet att jemväl godtgöra de, före
nämnde år befintliga, utestående fordringar nu är på Styrelsens pröfning
beroende. — Och lärer hvad Rikets Ständers Revisorers Berättelse,
rörande förvaltningen af de under Kongl. Styrelsen ställda medel, i
öfrigt innehåller, icke påkalla något yttrande.
Stockholm af Kongl. Fångvårds-Styrelsens Kammar-Kontor den 20
Mars 1846.
Vidor Ljungstedt.
412 -
Stu teri-Öfver - Styrelse ns
underd. Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers anmärkningar vid Stuteriernas
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig Remiss af den 4 nästlidne Februari, har Eders Kongl.
Maj:t behagat infordra Stuteri-Öfver-Styrelsens Utlåtande, i anledning af
åtskilliga utaf Rikets Ständers Revisorer framställda anmärkningar vid
Stuteri-Öfver-Styrelsens, äfvensom Stuteriernas i Riket, räkenskaper för
åren 1842 och 1843; och får, till underdånig åtlydnad häraf, ÖfverStyreisen
anföra följande:
Beträffande den, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 17
Juli 1843, mig, i egenskap af t. f. Chef föy Stuteri-Öfver-Styrelsen, tillagda
ersättning, 400 R:dr, för hushyra och expenser, yttra Rikets Ständers
Revisorer, att en sådan förmån, hvilken vid ofvanberörde tillfälle
icke varit af mig i underdånighet begärd, icke heller bordt ifrågakomma,
enär jag, enligt Rese-reglementet, ägde uppbära, jemte skjuts i
embets-ärender för Fem hästar, traktamente å 5 R:dr per dag, under
hvilken sistnämnda titel måste vara inbegripen ersättning ej blott för
vivre utan jemväl för hushyra.
I anledning af denna anmärkning, får jag i underdånighet förklara,
att ifrågavarande nådiga beslut tillkommit i följd af en för längre
tid tillbaka af mig gjord underdånig anhållan att, då jag, såsom t- f.
Chef för Stuteri-Öfver-Styrelsen, med hvilket uppdrag hvarken följer
lön eller arfvode, ofta måste företaga resor från min bostad å landet
till hufvudstaden, erhålla anslag till hyra af boställsrum derstädes, i
stället för skjuts- och traktaments-ersättning för hvarje resa; Och lia fva
följaktligen sistnämnde ersättningar upphört, då Eders Kongl. Maj:t,
genom nådiga Brefvet den 17 Juli 1843, tilläde mig de begärda hyresmedlen.
I anledning af Rikets Ständers Revisorers erinran, att räkenskaperna
för Strömsholms Stuteri äro förda med mindre noggranhet, och
— 413 —
att detta i synnerhet gäller om dem för år 1843, hvarest förekomma
flera utgiftsposter, som, i hufvudräkningen uteglömda, sedermera, efter
densammas afslutning* upptagits på ett nytt conto, har vederbörande
redogörare, häröfver hörd, anfört: hurusom, vid räkenskaper af den
vidlyftighet, som de ifrågavarande, hvilka innehålla många titlar och
rubriker, någon gång kunnat inträffa, att en eiler annan utgiftspost
blifvit förd på en titel, dit den icke rätteligen hört, eiler ock blifvit
alldeles förbisedd, och att, då ett sådant förhållande, först efter räkenskapens
afslutande och inbindning, blifvit bemärkt, redogöraren, heldre
än att uti ett nästföljande års räkenskap inblanda poster, som tillhöra
ett föregående, ansett lämpligast och redigast vara att i ett tillägg
eller ”Novo Conto” för samma år tillvägabringa nödig rättelse; att
2:ne af dessa nu anmärkta efterföringsposter grunda sig på räkningar,
hvilka från fordringsägarne icke kommit redogöraren tillhanda förr, än
efter kapitalökningens afslutande, och af sådan orsak råkat i förgätenhet,
samt att han för framtiden, så vidt möjligt är, skall söka att
förekomma anledning till anmärkning i berörde afseende.
Hvjid slutligen beträffar Piikets Ständers Revisorers yttrade åsigt,
att kostnaderna i och för Rikets Stuterier och Hingst-Depoten
vid Flyinge voro alltför dryga, och att besparingar derutinnan utan olägenhet
borde kunna tillvägabringas, får Stuteri-Öfver-Styrelsen i underdånighet
fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet deruppå,
att personer, kände för insigter i landthushållningen och hästväsendet,
lid efter annan, haft nådigt uppdrag att, efter anställda noggranna
undersökningar på stället, beräkna det största möjliga antal hästar, som
med de befintliga tillgångarne skulle kunna uppfödas och underhållas
vid hvar och en af dessa inrättningar samt utarbeta planer för deras
förvaltning, och att, enär de sålunda tillkomna kalkyler och förslager,
af Kongl. Mäj:t godkända och stadfästade, blifvit tillämpade
med den framgång, att hästantalet nästan alltid befunnits högre,
än beräknadt varit, under det att beskaffenheten af de uppdragna
racerna alltmer tillvunnit sig allmänhetens förtroende; detta förhållande
bäst torde ådagalägga att Stuteriernas tillgångar på ändamålsenligt
sätt användas. Då Rikets Ständers Revisorer för öfrigt
icke uppgifvit hvilka utgifter, de funnit för dryga, eller
hvilka besparingar, de ansett kunna göras, är anmärkningen af
alltför generel beskaffenhet, för att kunna föranleda en omständligare
förklaring.
De nådiga Remisshandlingarne återställas härjemte.
— 414 —
Stuteri-Öfver-Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
6 ^ ,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste och underdånigste
tjenare och undersåte,
G. A HIERTA.
Stockholm den 10 Mars 1846.
•/, A. Lundström.
415 —
Kommittéens för Salpeter-Ärenderna
underd. Utlåtande, i anledning af 1845 års
Revisorers Berättelse, angående granskning
af Salpeterfondens räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom Remiss af den 19 December sistlidet år, har Eders Kongl.
Maj:t i nåder anbefallt Kommittéen för Salpeter-Ärendena att i underdånighet
afgifva Utlåtande öfver bifogade transsumt af Rikets Ständers
år 1845 församlade Revisorers Berättelse om verkställd granskning af
Stats-Verkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1842 och 1843, i h vad samma Berättelse rörer Salpeterfondens
räkenskaper för nämnde år; och får, till åtlydnad häraf,
Kommittéen i underdånighet anföra följande:
I anledning af Revisorernes uppgift, att priset å ett Lispund salpeter,
vid afleverering till krutbruket, efter beräkning af aflöning för
tjenstemännen, transportkostnader m. m., uppgår tili närmare '7 R:dr
Banko, får Kommittéen i underdånighet upplysa, att medelpriset för
ett Lisp. levererad salpeter under åren 1842 och 1843, efter beräkning
af Salpeterfondens samtliga utgifter, utgjort 6 R:dr 33 sk. 2| rst:,
hvilket pris derefter minskats, sedan salpetertillverkningen under de
båda sistförflutna åren ökats med ungefär 1,000 Lisp. årligen, ehuru
förvaltnings- m. 11. kostnader varit desamma, som under revisionsåren.
\
Vid Revisorernes framställning, angående de på indragning ställda
löner till på expektanstat förflyttade Salpeter-Sjuderi-Styresmän och
betjente, torde något utlåtande icke erfordras. Kommittéen utbeder sig
endast att i underdånighet få tillägga, det Eders Kongl. Maj.t, genom
nådigt Bref flen 14 Maj 1844, förordnat, att bemälte, på indragningsstat
förflyttade, tjenstemän, jemväl efter sistnämnda tid, skola tills vidare
bibehållas vid sina innehafvande löner.
Revisorernes uppgift, att den för Kronans räkning inlösta salpetern
aflemnas dels af till verkarne, dels ifrån Styresmännen i orterna
lill krutbruken, innefattar ett, misstag, emedan salpeterns leverering.
I
416 —'
till krutbruken verkställes af särskilda, dertill utaf Kommittéen förordnade,
uppbördsman, som emottaga den hembjudna varan vid behörigen
utsatta ochj kungjorda uppbördsställen i Länen, vid' hvilka förrättningar
Salpeter-Sjuderi-Direktör eller Under-Styresman skall vara
närvarande, utan att likväl äga någon befattning med sjelfva uppbörden.
Vidare hafva Revisorerne, i samma §. a'f Berättelsen, anmärkt,
att från Kommittéen icke ingår någon underrättelse till Krigs-Kollegium
om årsinköpen och de qvantiteter salpeter, hvarje krutbruk
erhåller.
Härvid anhåller Kommittéen i underdånighet att fa upplysa, att
årligen, sedan salpeteruppbörden i Riket slutats och beloppet deraf
blifvit tillförlitligen kändt, underrättelse så väl bärom, som ock huru
stor qvantitet salpeter, hvarje krutbruk erhållit, från Kommittéens
Redogörare-Kontor .aflåtes till Krigs-Kollegii Artilleri-Afdelnings Kammar-Kontor.
Då härigenom det samband, som Revisorerne ansett nödvändigt,
emellan räkningarne öfver krut och salpeter bör kunna vinnas,
hemställer Kommittéen i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
mätte i nåder täckas lemna utan afseende den, af Eders Kongl. Maj:t,
efter inhemtandet af vederbörandes underdåniga Utlåtanden i ämnet,
genom nådigt Bref den 4 September 1841 afgjorda, af Revisorerne
nu ånyo väckta fråga om Kommittéens upplösning och dess göromåls
öfverflyttning till annan embetsmyndighet.
Revisorerne hafva slutligen, vid inventering af Kommittéens säkerhetshandlingar,
i anledning af ett Serafimer-Ordens-Gillets Direktion,
den 22 December 1843, meddeladt lån från Salpeterfonden å
22,000 R:dr med 5 procents ränta, emot dess skuldsedel, utgifven å
Hospitals- och Barnhusfondens vägnar, anmärkt, att det icke är med
god ordning och kassans säkerhet förenligt, det läxa utgifvas mot så
beskaffad! skuldebref, der hvarken hypothek bifogats eller personligt
betalningsansvar blifvit utfästadt.
Då den fond, för hvars räkning ifrågavarande lån blifvit upptaget,
tillhör Staten, och således, i häixdelse af möjligen iråkadt obestånd,
icke lärer kunna lemnäs utan bistånd från dess sida, samt då
någon sådan händelse icke hittills varit att befara, har Kommittéen
icke ansett sig böra lemna detta tillfälle obegagnadt att göra en del
af sina ofruktbara tillgångar räntebärande,
— 417 —
Kommittéen framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongb Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
M. ROSENBLAD.
P. WESTERSTRAND.
C. A. Westerstrand.
Stockholm den 26 Fgljruari 1846.
- 418 —
Öfver-Ståthållare-Embetets
vinden). Utlåtande, i anledning af 184S
års Revisorers anmärkning vid Stockholms
Stads Erono-råkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Mäj:ts nådiga Remiss, den 19 December
sistlidet år, å ett utdrag af Rikets Ständers Revisorers Berättelse
om verkställd granskning af Stats-Verkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1842 och 1843, deri
förekommer, att Revisorerne, vid granskningen af Stockholms stads
Krono-räkenskaper, funnit afskrifning för fattigdom af hevillnings-afgifterna
för krogrörelse uppgå, för år 1842, till 1,093 Riksdaler 16 sk.
och för år 1843, tili 1,206 R:dr 32 sk., har Öfver-Ståthällare-Embetet,
som, i afseende på afkortningar, enär de ske i laga form, blott tillkommer
att beordra deras afförande i räkenskaperna, och för att sålunda
kunna afgifva det affordrade underdåniga Utlåtandet måst från
denna stadens Handels-Koilegium, — som meddelar tillståndsbref för ej
mindre krögeri-, än spisqvarters- och traktörs- med flera dylika rättigheters
idkande, samt, enligt så väl 1841 års Bevillnings-stadga som
Kongl. Förordningen den 6 Augusti samma år, har sig ålagdt att, genom
antagande borgen eller skatternas erläggande i förskott, försäkra
Kronan om afgifternas utgörande, — infordra behörig förklaring och erforderliga
upplysningar i omförmälda anmärkningsfråga; hvilket Utlåtande,
här i underdånighet bilagdt, föranledt Krono-Uppbörds-Kommissariernes
skriftliga hörande, som äfvenledes i underdånighet bifogas.
Af sistnämnde underdåniga yttrande torde Eders Kongl. Maj:t i
nåder inhemta, att de anmärkta afkortningarne ej endast angå krogoch
spisqvarters-rörelse, utan äfven ^källarmästare, traktörer och desses
enkor, hembryggeri-idkare med flera; äfvensom att, då Kongl. Maj:ts
och Kronans rätt till sådana utskylder, hvilka, till följd af ingången
borgen, i konkurser bevakas, icke annorlunda än som oprioriterad fordran
blir ansedd, afskrifningar för fattigdom icke kunna undvikas,
enär närings-idkarne sjelfve sakna utmätnings-tillgång och deras löftesmän
till borgenärernes förnöjande afträdt sill egendom; vid hvilka af
-
— 419 —
sim fain gar de i Uppbörds-reglemeutet och författningarne föreskrifna åtgärder
af uppbördsmännen aoga blifvit iakttagaa.
Med djupaste vördaad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste Aller nudigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
J. W. SPRENGTPORTEN.
Slockholm den 9 Mars 1846.
P. E. Ingelgren.
420 —
Stockholms Stads Handels-Kollegii
yttrande, angående 1845 års Revisorers
anmärkning vid Iuono-räkenskaperna för
nämnde Stad.
Till Kongl. Öfver-Ståthållare-Embetet.
I anledning af Kongl. Öfver-Ståthållare-Embetets Remiss å ett utdrag
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse om verkställd granskning
af Stats-Verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för åren 1842 oeh 1843, innefattande anmärkning
dervid, att för fattigdom afskrifning ägt rum af bevillningsafgifter för
krogrörelse under nämnde år, nemligen: för år 1842, 1,093 R:dr 16
sk., och för år 1843, 1,206 R:dr 32 sk., få undertecknade, som å berörde
tid varit Ordförande och Ledamöter i Stockholms Stads HandelsKollegium,
härmed afgifva det utlåtande, att borgen blifvit hos Kollegium,
i den ordning författningarne föreskrifva, ställd af alla de personer,
som med vederbörligt tillstånd här i staden då utöfvat krogrörelse,
för de nämnde rörelse åtföljande utskylder, samt att de, som
t sådana borgensförbindelser ingått, då varit allmänneligen ansedde för
deremot svarande vederhäftighet och på sådan grund blifvit afKollegium
såsom borgesmän godkände; men att, enär det icke tillkommer
Kollegium att med utskyldernas indrifvande taga befattning, eller, om
tillgång saknas, för desamma bevilja afskrifning, undertecknade ej
kunna upplysa, huruvida kraf blifvit i behörig tid och ordning hos
löftesmännen anstäldt, eller om de, till följd af sedermera inträffade
förändringar i deras ekonomiska ställning, då utskylderna skolat
erläggas, funnits oförmögne att desamma betala.
Stockholm den 24 Februari 1846.
G. HOLM.
L. E. Spangberg. J. W. Berger.
J. G. Zander. C. P. Almgren.
/. Lagermark.
— 421 —
Rrono-Uppbörds-Kommissariernes
i Stockholm förklaring öfver en anmärkning
af 1815 års Revisorer.
Ödmjukaste Utlåtande,
Då, med anledning af Stockholms Stads Handels-Kollegii skrifvelse
af den 24 Februari 1846 tili Höglofl. Kongl. Öfver-Slåthållare-Embetet
i Krono-Uppbörds-Ärender, undertecknades Utlåtande blifvit infordradt
öfver förhållandet med de af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorer, såsom orätt afkortade, anmärkta bevillnings-afgifter för krogrörelse
under revisions-åren 1842 och 1843; få vi i största ödmjukhet
anföra:
att, sedan såväl Stockholms Rådhus-Rätt, som Kongl. Svea HofRätt,
vid Konkursdomars utfärdande, frånkänt Kongl. Maj:t och Kronan
förmånsrätt för sådana utskylder, som tillkommit i följd af borgen,
hvilka utskylder således med endast oprioriterad rätt utgå, afskrifningar
för fattigdom af krog-utskylder icke kunna undvikas,
när hos näringsidkarne sjelfve utmätningstillgång saknas och löftesmännen
till borgenärers förnöjande afträdt sin egendom;
att, af de, såsom orätt afkortade, anmärkta bevillningsafgifter för
krogrörelse, största delen belöper sig på källaremästare, traktörer eller
deras enkor, hembryggeri-idkerskor, sockerbagare, som idkat schweitzeri-rörelse,
krögare-bisittare med flere, af hvilka, såsom Borgare, för
ifrå ga varande års utskylder någon borgen icke blifvit ställd. Så har,
för exempel, af de i Clara och Kungsholms, Maria, Catharina och
Ladugårdslands församlingars uppbördstrakter, för fattigdom, afkortade
bränvinsminuterings-afgifter för år 1842 .... R:dr 728: 16. —•
afkortningen för Källaremästare och deras enkor
utgjort R:dr 140: —• —
för Traktörer och deras enkor  160: — —
,, Sockerbagare
20: — —
„ Hembryggeri och mathållning ..... 60:
„ Krogar utan nummer eller borgen . . . 200: — —ggQ.
samt för en Krögare-bisittare
. 20:
Tillsammans R:dr 600:
— 422 -
så att för krogar och spisqvarter, hvilkas håde innehafvare
och löftesmän saknat tillgång till utmätning, det
afkortade beloppet för år 1842 i dessa .uppbördstrakter
endast utgjort
Banko R:dr 128: 16.
För år 1843 har i samma trakter blifvit afkortad bränvins-mi
nuterings-afgift
till ett belopp af  R:dr 741: 32. —•
för fattigdom, hvaraf
för Källaremästare eller enkor .... R:dr 180: — —•
„ Traktörer och enkor  240: — —
„ Hembryggeri, mathållning och en restauration
å ångfartyg: 60: — —•
O %J O
„ Krogar utan nummer eller borgen . . . 80: — —
samt en Krögare-bisittare, som är Borgare, . 20: 5§q.
och utgör således återstoden för år 1843 .... R:dr 161: 32. —
I de öfriga uppbördstrakterna är förhållandet ungefärligen enahanda.
Öfver hvad Stockholms Stads llandels-Kollegium anfört, att Kollegium
icke tillkommer att med utskyldernas indrifvande taga befattning,
eller, om tillgång saknas, för desamma bevilja afskrifning, och
Kollegium således ej kan upplysa, huruvida kraf blifvit i behörig tid och
ordning hos löftesmännen anstäldt, torde oss tillåtas i största ödmjukhet
omnämna: att förhållandet med de till afskrifning för fattigdom
anmälda krogar så mycket mindre bordt vara bemälte Kollegium
obekant, sorn ingen af de till Stockholms Stads Kämners-Rätt ingående
undersökningslistor får sakna Koilegii Remiss; att någon afkortning
hos Kämners-Rätten icke beviljas, utan lagliga och fullt giltiga skäl,
samt slutligen, att, sedan 1842 och 1843 års Krono-räkenskaper blifvit
af Öfver-Revisions-Departementet behörigen granskade, utan att någon
slags försummelse med krog- eller andra utskylders indrifvande
kunnat läggas Uppbördsman nen till last, vi i ödmjukhet tro oss hafva
fullgjort allt hvad på oss kunnat ankomma.
Stockholm den 6 Mars 1846.
C. I. Tessmer. C. Brogren. G. H. Hästesko.
M. Tollst
ei,
J. A. L. Fristedt.
Carl F. Molin.
— 423
Direktionens för Teknologiska
Institutet
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse, angående
granskningen af nämnde Instituts
förvaltning och räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss, får Direktionen
för Teknologiska Institutet afgifva anbefaldt underdånigt Utlåtande i
anledning af Rikets Ständers Revisorers, uti deras Berättelse om verkställd
granskning af Stats-Verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för åren 1842 och 1843, i afseende på
Teknologiska Institutet framställda anmärkningar.
Revisorerne hafva fästat deras uppmärksamhet vid 2:ne omständigheter,
hvilka synas påkalla Direktionens yttrande, nemligen: l:o att,
ehuru sist församlade Revisorer anmärkt, att Berättelse rörande Institutets
förvaltning ej blifvit meddelad, en sådan Berättelse likväl ej
heller vid denna Stats-revision från Direktionen aflemnats, utan endast
en af 1.1. Sekreteraren, den 16 sistlidne September, författad uppgift
angående undervisningen vid Institutet under åren 1842 och
1843, jemte ett af Kamreraren upprättadt sammandrag af Institutets
räkenskaper för ifrågavarande tvänne år; och 2:o att Revisorerne ansett
räkenskaperna i deras närvarande skick sakna nödig fullständighet,
enär icke någon kassaräkning, utan endast särskilda utgiftsredogörelser
för hvarje vecka, under revisionsåren blifvit förda.
Hvad förstherörde anmärkning vidkommer, får Direktionen i underdånighet
förnya hvad Direktionen, i anledning af den utaf 1843
års Stats-revisorer i enahanda syftning gjorda anmälan, uti underdånigt
Utlåtande af den 22 Februari 1844 anfört, nemligen: att Direktionen
icke erhållit nådig föreskrift om afgifvande till Eders Kongl.
Maj:t eller särskilt till Rikets Ständers Revisorer af Berättelse rörande
Institutets förvaltning och verksamhet; men att, i händelse Eders Kongl.
Maj:t skulle i nåder finna godt att om dylik Berättelses aflemnande
förordna, Direktionen icke skall underlåta att för framtiden ställa sig
424 —■
sådant till efterrättelse. Du emedlertid, på sätt af Revisorernes Berättelse
upplyses, Revisorerne, vid början af revisionsförrättningen, lått
emottaga, af vederbörande tjenstemän vid Institutet författade, uppgifter
rörande undervisningen vid Institutet och sammandrag af räkenskaperna
för de 2:ne år, granskningen omfattat, synas Revisorerne icke
hafva varit i saknad af den ledning för revisionens verkställande, som
genom den ifråga.ställda Berättelsen från Direktionen torde varit åsyftad.
Beträffande den af Revisorerne vid räkenskaperna gjorda anmärkning,
att någon kassaräkning icke blifvit förd, och att, i följd deraf, räkenskaperna
skola sakna nödig fullständighet, får Dmektionen i underdånighet
anmäla, att Institutets årliga redogörelse utgöres af: l:o
summarisk eller så kallad general-räkning öfver inkomst och utgift under
året, med in- och utgående balans, hvilken sistnämnde, i afseende
på kontanta tillgången, verificeras genom dels bevis från Rikets Ständers
Bank öfver behållningen derstädes, dels genom ett af tvänne bland
Direktionens Ledamöter, efter verkställd kassa-inventering, utfärdadt betyg
öfver kontanta behållningen i kassan vid årets slut; 2:o särskilda
inkomst- och utgiftsförteckningar för året, upptagande de förstnämnde,
till titel och belopp, hvad som genom insättning i Rikets Ständers
Bank eller omedelbar leverering till kassan kapitalet tillflutit, och
de sednare hvad för hvarje utbetalningsdag å olika af Direktionen
fastställda titlar utgifvits; och 3:o de af vederbörande lärare och tjenstemän
vid Institutet uppgjorda räkningar öfver utgifterna å de särskilda
titlarne under nästförflutna veckan, hvilka räkningar äro försedda
med anordning af Direktören och åtföljda af behöriga verifikationer.
General-räkningen, som innefattar ett sammandrag af det hela,
hänvisar, i afseende på de der upptagna summariska belopp, till inkomst-
och utgiftsförteckningarne, och dessa i sin ordning till veckoräkningarne
med dervid fogade qvittenser.
Direktionen anser denna räkenskapsform omfatta allt hvad en
kassaräkning i vanlig mening innehåller, men derjemte en lättare öf
versigt
af förhållandet under året; och då redogörelsen, som i sitt nuvarande
skick bibehållits alltsedan Institutets första organisation, icke
föranledt någon anmärkning i det nu ifrågaställa afseendet från Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt och jemväl i öfrigt, efter Direktionens
tanke, innefattar all erforderlig fullständighet, anser Direktionen,
för sin del, anledning icke förekomma till vidtagande af en
förändrad uppställning af nämnde räkenskap.
— 425 —
För den händelse, att Revisorernes anmärkning skulle åsyfta närmare
kontroll öfver befintligheten af kassa-behållningarne under loppet
af året, hvilken kontroll icke kan ensamt genom förande af kassaräkning
åstadkommas, bör Direktionen i underdånighet upplysa: att,
för bestridande af dagligen förefallande smärre utgifter vid Institutet,
det är nödigt, att kontanta medel alltid äro i kassan att tillgå; att,
enligt gällande instruktioner, Institutets kassa-kista är försedd med 2:ne
lås, hvartill ena nyckeln innehafves af Direktören och den andra af
Kamreraren; och att när kontanta medel till kassan levereras eller
derifrån uttagas, sådant, tillika med beloppet af behållningen, alltid
antecknas i en kassa-journal, som i kassakistan förvaras; hvarigenom
följaktligen nämnde behållning kan för hvarje tillfälle af Direktören
kontrolleras.
Den nådiga Remissen återställes i underdånighet, och Direktionen
framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, trogligtigste,
undersåter och tjenare,
c. i>. SKOGIMAÄ.
A. P. v. Sydow. Ad. Zethelius.
Stockholm den 24 Februari 1846.
B. H. Wahlström.
54
— 426
Riks-Marskals-Embetets
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers Berättelse om granskningen
af Drottningholms och Svartsjö Lustslotts
räkenskaper.
Utiderdånigste Utlåtande.
Sedan Eders KongJ. Majit behagat i nåder inhemta Riks-MarskalksEmbetets
underdåniga Utlåtande i anledning af utaf Rikets Ständers
Revisorer gjorda framställningar, rörande Drottningholms och Svartsjö
Slotts räkenskap för år 1842 samt förvaltningen af statsanslaget till
nämnde Slott åren 1842 och 1843, har Riks-Marskalks-Embetet infordrat
och får härhos underdånigst öfverlemna Ståthållare-Embetets
underdåniga Utlåtande, samt har, för egen del, icke något att dervid
tillägga eller att i öfrigt i underdånighet anföra.
De remitterade handlingarne varda härhos underdånigst återställda.
Stockholm den 7 Mars 1846.
A. POSSE,
fV. von Schoultz.
V
- 427 —
Ståthållare-Embetets
vid
Drottningsholm* och Svartsjö Lustslott
underdåniga Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers Berättelse angående granskningen
af dessa Stolts räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Såsom infordradt Utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers
år 1845 församlade Revisorers Berättelse innehåller om granskningen
af Drottningholms och Svartsjö Kongl. Lustslotts räkenskaper för åren
1842 och 1843, får Ståthållare-Emhetet å nämnde Kongl. Lustslott
underdånigst anföra följande:
Revisorerne hafva uti 1 §. anmält, såsom en felaktighet i räkenskaperna,
att uti 1842 års medelsräkning finnes, såsom behållning
från år 1841, inbalanseradt ett belopp af 1,467 R:dr 43 sk. 8 rst.,
ehuru den i sistnämnde års räkenskap utbalanserade behållningen vore
upptagen till endast 1,460 R:dr 47 sk. 10 rst.
Att denna framställning grundar sig å ett misstag, värdes Eders
Kongl. Maj:t inhemta af underdånigst bilagda bestyrkta transumter
utur de ifrågavarande årens räkenskaper.
Å sista bladet, förra sidan, uti 1841 års kassaräkning upptages
väl, såsom behållning till påföljande år, det af Revisorerne angifna beloppet,
1,460 R:dr 47 sk. 10 rst.; men om den nederst å samma sida
tecknade anvisning blifvit följd och bladet omvändt, hade tillika funnits
en af räkenskapsföraren underskrifven anteckning derom, att berörde
1,460 R:dr 47 sk. 10 rst. komme att, jemlikt Kammar-Rättens
Utslag den 8 Juli 1836, ökas med ersatt rabatt å medikamentsräkningar,
9 Rdr 10 sk. 3 rst., till 1,470 R:dr 10 sk. 3 rst., derifrån observationsprocent
skulle afgå med 2 R:dr 14 sk. 7 rst., hvarefter den
återstående behållningen blifvit utförd med 1,467 R:dr 43 sk. 8 rst.,
eller enahanda belopp, som uti 1842 års räkenskap blifvit såsom ingående
balans upptaget.
Till bemötande, af anmärkningen i 2 §., att, under loppet af åren
1842 och 1843, blifvit af påföljda årens statsanslag förskottsvis anordnade
till kanalernas uppmuddring 2:ue belopp om tillsammans 1,666
— 428 —
R:dr 32 sk., torde i underdånighet endast få anföras, att heliofven at
dessa förskotter blifvit af Kongl Maj:t i nåder pröfvade, och medlen
utanordnade i följd af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelser den 22 Oktober
1842 och 18 Oktober 1843.
I sammanhang med Revisorernes uti 3 §. gjorda anmälan derom,
att ytterligare afbetalningar å de, under åren 1834, 1837, 1838, 1840
och 1841, för fullbordan af en quaibyggnad upptagna lån ägt rum, så
att gemensamma beloppet af dessa lån, vid 1843 års slut, nedgått till
7,400 R:dr, får underdånigst tillkännagifvas, att, under loppet af åren
1844 och 1845 samt innevarande år, ifrågavarande lån blifvit med
1,000 R:dr årligen än vidare förminskade; och utgör oguldna återstoden
nu 4,400 R:dr Banko.
Med djupaste vördnad, trohet och nit, framhärdar
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåte och tjenare,
CARL AXEL LÖWENHJELM.
Math. Rosén.
— 429 —
T ian suni t
af
1841 års Medels-redogörelse för Drottningholms och Svartsjö Kongl.
Lustslott.
Balans till år 1842.
Behållning (till quaibyggnaden) . . . 704: 21. 10.
Debiterade, men utestående medel. . 756: 26. —1 460' 47 10
Summa B:ko R:dr 23,149: 32. 1.
Drottningholm af Slotts-Kontoret den Maj 1842.
Verte.
A tergo.
Till förestående behållning  1,460: 47. 10.
kommer, enligt Kongl. Kammar-Rättens Utslag den 8
Juli 1836, ersatt rabatt å medikamentsräkningar
för år 1833
9: 10. 5.
1,470: 10. 3.
Afgår levererad observationsprocent  2: 14. 7.
Återstår behållning, i kontant 711: 17. 8.
utestående .... 756: 26. —j ^gy. ^ g
A. P. Sandström.
Traiisiinit
af
1842 års Medels-redogörelse för Drottningholms och Svartsjö Kongl.
Lustslott. ' &
Debet.
Balans frän år 1841.
Behållning y. 711: 17. 8.
Debiterade, men utestående medel . . 756: 26. —j ^gy. g
Drottningholm af Slotts-Kontoret den 31 Mars 1843.
A. P. Safidström.
Rätteligen transumeradt, intygar, Stockholm och Öfver-RevisionsDepartementets
Civil-Räkenskaps-Kontor den 14 Februari 1846,
L. G.
C. W. Zetterström.
— 430 —
Kongl. Svenska Akademiens
underd. Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse angående
granskningen af nämnde
Akademis räkenskaper.
Slormäktigste Allernådigste Konung/
Genom nådig Remiss af den 19 sisliidne December, har Eders
Kongl. Maj:t täckts infordra Svenska Akademiens underdåniga Utlåtande
öfver den del af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
Berättelse, som omfattar granskningen af Akademiens räkenskaper för
åren 1842 och 1843.
Efter tillkännagifvande, att räkenskaperna för håda åren blifvit j
Kongl. Kammar-Rätten granskade utan anmärkning, hafva Revisorerne
fästat sin uppmärksamhet dervid, att, till större delen, helt olika utgifter
blifvit under hvartdera af revisionsåren bestridda med det årliga
statsanslaget, hvartill anledningen befunnits vara, att Kongl. Maj:t,
uppå underdånig ansökning, tillåtit, att Akademien, från och med 1843,
finge på dess allmänna stat uppföra prisbelöningar, utgifterna för Akademiens
offentliga sammankomster, minnespenningar m. m., hvaremot
de bestämda pensionerna för vittra förtjenster blifvit på Akademiens
enskilda stat öfverflyttade.
I anledning häraf, får Akademien underdånigst andraga de skäl,
som föranledt ifrågavarande förändring i Akademiens stater.
Samtidigt med Svenska Akademiens grundläggning, bestämde hennes
höge Stiftare ett visst antal pensioner, medelst hvilkas utdelning
till utmärkta författare, han vilie uppmuntra och hedra sådane män,
som genom snille och lärdom gjort sig lortjenta af fäderneslandets vitterhet
och bildning. Dessa pensioner utgingo af det Akademien beviljade
statsanslag, hvaremot utgifterna för Akademiens prisbelöningar,
offentliga sammankomster och andra föremål af allmännare beskaffenhet
bestriddes af Akademiens enskilda medel. Enär likväl källan för
dessa sednare inkomster, såsom beroende hufvudsakligast af Post- och
Inrikes-Tidningens afkastning, befunnits af en mera föränderlig art,
— 431 -
oell Akademien ansett sig böra vara i främsta rummet betänkt att
trygga en, så vidt möjligt, säker tillgång för de utgifter, som äro förenade
med Akademiens offentliga verksamhet, har Akademien utbedt
sig och erhållit sin höge Skyddsherres, Hans Maj:t Konungens, nådiga
tillåtelse att, från och med år 1843, få på Akademiens allmänna stat,
eller den, som utgöres af de Akademien anslagna statsmedel, uppföra
ofvanbemälda utgifter i och för Akademiens offentliga verksamhet,
hvaremot de af Stiftaren bestämda pensioner för vittra förtjenster blifvit
på Akademiens enskilda stat öfverflyttade.
Rikets Ständers Revisorer hafva vidare anmärkt: att, då Akademien,
under benämningen ”enskilda medel,” ägde en fond, hvilken hufvudsakligast
utgöres af de inkomster, som i följd af rättigheten att utgifva
Post- och Inrikes-Tidningarna inflyta, men för dessa medel icke
funnits någon redovisning räkenskaperna bilagd, hade Revisorerne, som
å denna ofullständighet fästat uppmärksamhet, ansett, att ifrågavarande
så kallade enskilda medel, så framt de icke tillkommit genom Akademiens
Ledamöters egna tillskott, borde, likasom andra Akademiens
tillgångar, inför Rikets Ständer och deras Revisorer redovisas.
Härvid får Akademien underdånigst upplysa: att, då ifrågavarande
medel, genom deras egenskap att vara Akademiens enskilda, ansetts af
alla föregående Rikets Ständers Revisorer, alltsedan Akademiens stiftelse,
icke utgöra föremål för redovisning inför Rikets Ständer, och då
något delgifvande af redogörelsen för desamma icke blifvit begärdt,
har Akademien äfven saknat anledning att vid det års räkenskaper,
som sednast blifvit granskade, bilägga en sådan redovisning. Sjelfva
deras uppkomst synes äfven nogsamt utvisa, att de ej kuuna betraktas
såsom Statens elier det allmännas tillhörighet. Då Svenska Akademiens
höge Stiftare på henne öfverflyttade det privilegium å Post- och
Inrikes-Tidningarna, som ursprungligen varit framlidne Stats-Sekreteraren
Benzelstjerna förunnadt, inträdde hon i en enskild mans rätt.
De för bladet inflytande medel äro, såsom andra tidningars prenumerations-
och annons-afgifter, allmänhetens, men icke det allmännas,
och änskönt en mindre del deraf består i afgifter för Embetsverks kungörelser
och tillkännagifvanden, lärer dock den för stats-medel föreskrifna
redogörelse icke för dem vara mera lämplig, än för inkomsten
af de Embetsverks kungörelser, som införas i andra blad så väl i hufvudstaden
som i landsorten. Den vid Post- och Inrikes Tidningarna
fästade rätt till vissa kungörelsers meddelande i första hand är af samma
natur, som andra ännu befintliga privilegier å tryck, och hvaribland
endast må nämnas Kongl. Vetenskaps-Akademiens å utgifvandet
— 432 —
af Almanackorna, hvaraf behållningen och dess användande ej heller
äro uuderkastade den redogörelse, som för statsmedel äskas.
En sådan redogörelse inför Rikets Ständer och deras Revisorer
har äfven af det skäl hittills icke blifvit ifrågasatt, att Akademiens enskilda
fond uppkommit af besparingar, hvilka Akademien varit oförhindrad
att använda på sätt henne lämpligast synts, vare sig till vidsträcktare
understöd och uppmuntran för förtjenta vitterhetsidkare, eiler,
såsom en gång, år 1825, varit ifrågasatt, till inköp af ett hus för inrymmande
af Akademiens bibliothek samt tryckeri för tidningens utgifvande,
boställsrum för embetsmännen, m. m., till hvilket användande
af Akademiens enskilda fond Eders Kongl. Maj:t jemväl täcktes lemna
Dess nådiga samtycke, ”i händelse,” såsom orden lydde, ”Akademien
deri kunde se sin verkliga fördel;” men hvilket förslags verkställighet
dock uteblef, enär genom tidningsinkomstens minskning och
andra förluster, hvaribland indragningen af den Akademien beviljade
silfvervexlingsrätt i Banken, den enskilda fondens afkastning måste påräknas
till fyllande af redan bestämda utgifter.
Den här underdånigst framställda åsigt äger för öfrigt sitt säkraste
stöd i den nådiga förklaring, som Eders Kongl. Maj:t, den 17 Oktober
1827, täckts afgifva uppå' en genom Kongl. Kammar-Rätten
väckt fråga, rörande giltigheten af Akademiens oinskränkta dispositionsrätt
öfver sina enskilda medel, hvilken dispositionsrätt KammarRätten
då icke ansåg genom något offentligt stadgande fullkomligt bestämd,
och i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t, i Dess till Akademien
aflåtna nådiga skrifvelse, behagade yttra följande, i afseende på
Akademiens frikallande från redogörelse för förvaltningen och användandet
af sina enskilda medel:
”Hvad åter angår Edra öfriga, eller så kallade extra, medel, tillkomna
genom tillfälliga inkomster och isynnerhet genom utgifvandet
eller arrendet af Post- och Inrikes Tidningarne; så bafve VI funnit
hvarken vara föreskrifva eller med beskaffenheten af Eder inrättning
lämpligtj att J för så beskaffade medel, hvilka stå under Eder
fria dispositioTi, likasom förhållandet är med Wår Vetenskaps-Akademis
medel, någon redogörelse till Kammar-Rätten afgifven” — — —
”alltså håfve WI, alltid sorgfällige att bibehålla Eder vid de förmåner,
rättigheter och privilegier, hvilka J hittills åtnjutit, så att J icke
mågen hindras uti fri förvaltning af Edra egna medel och deras användande
till Edra litterära föremål^ pröfvat skäligt i nåder förklara,
— 433 —
att den af Kammar-Rättens Tredje Revisions-Kontor gjorda ofvanberörda
anmärkning förfalla bör.”
Den nådiga Remissen återställes i underdånighet, och Akademien
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
På Svenska Akademiens vägnar,
i Direktörens frånvaro,
JAC.. BERZELIUS.
Stöckholm den 9 Februari 1846. y
Bernh. Beskow.
55
— 434
Kongl. Akademiens för de
Fria Konsterna
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse angånde
granskningen af Akademiens
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till uxiderdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Majrts befallning,
medelst nådig Remiss af den 19 sistlidne December, får Eders Kongl.
Maj:ts Akademi för de Fria Konsterna härmed afgifva underdånigt Utlåtande
öfver hvad Rikets Ständers sist församlade Revisorers Berättelse
innehåller, beträffande Akademiens räkenskaper för åren 1842
och 1843.
Den forsta bland de af Revisorerne framställda anmärkningar är
föranledd derutaf, att Akademiens räkenskaper icke äro åtföljda af någon
redovisning för hennes enskilda medel, hvilka, enligt Revisorernes
förmenande och i likhet med hvad jemväl för Svenska Akademiens
så kallade enskilda medel blifvit yrkadt, inför Rikets Ständer
och deras Revisorer böra redovisas. I afseende härå får Akademien
underdånigst upplysa, att hon, jemte sin fasta egendom i Stockholm,
äger en räntebärande kapitalfond, båda delarne, under loppet af omkring
70 år, donerade till Akademien a/ enskilde dess Ledamöter, dels
med, dels utan särskilda föreskrifter för deras användande. Afkomsten
derutaf har, för så vida den ej åtgått till de genom vissa af donationerna
afsedda belöningar och understöd för studerande i Akademiens
skolor, till fastighetens utskylder och underhåll samt till ett arfvode
af 150 R:dr åt Akademiens Skattmästare, som med dessa medels
förvaltning äger det närmaste bestyret, blifvit lagd till kapitalet; hvarigenom
småningom bildats den summa af 50,000 R:dr Bko, hvilken,
tillsammans med ett af Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års Riksdag
beviljadt byggnadsunderstöd, satt Akademien i tillfälle att företaga den
ännu pågående, till omkring 74,000 R:dr Bko beräknade, ombyggnad
af sin fastighet. Sedan detta byggnadsföretag blifvit fullbordadt, återstår
af Akademiens kapitalfond obetydligt mer, än de donerade belopp,
— 435 —
hvilka, enligt vid donationen lastade förbehåll, skola till bestämda ändamål
användas, och detta ringa öfverskott torde endast med den nogaste
hushållning vara tillräckligt för underhållet af den fasta egendomen.
Af denna allmänna framställning utaf förhållandet täcktes Eders
Kongl. Maj:t nådigst inhemta, att Staten uti den ifrågasatta förmögenheten
icke äger ringaste del, utan att den är Akademiens, genom egna
Ledamöters frikostighet tillkomna, enskilda tillhörighet, hvilken hon
äger förvalta på sätt hon finnér sin fördel, såsom allmän institution,
bäst kräfva, utan redovisningskyldighet för någon annan än sina egna
medlemmar. Och har Akademien trott, att, enär förvaltningen af dessa
medel årligen inom Akademien granskas af sådane bland dess Ledamöter,
som icke i bennes styrelse och förvaltning deltaga, en ytterligare
revision af offentlig myndighet torde befinnas så mycket mera öfverflödig,
som nämnde medel aldrig sammanblandas med det anslag,
Akademien af statsmedel erhåller, och ej heller till samma föremål
användas, samt följaktligen icke det tilläfventyrs annorstädes inträffade
förhållandet bär äger rum, att kännedomen om de enskilda medlens
administration är nödig, för att granska och bedöma förvaltningen
af de offentliga.
Hvad dernäst beträffar den andra af Revisorernes anmärkningar,
rörande underlåten redovisning för det här ofvan nämnda, af Rikets
Ständer vid 1840 och 1841 års Riksdag beviljade, byggnadsunderstöd af
30,000 R:dr Bko, får Akademien, som trott rätta tiden för en dylik
redovisning först inträffa efter byggnadsarbetets fullbordan, nu underdånigst
anmäla, att den ifrågavarande redogörelsen för åren 1842, 1843
och 1844 blifvit, till följd af en inom Kammar-Rätten gjord anmärkning,
till sistnämnde Embetsmyndighet aflemnad.
På Revisorernes tredje anmärkning, att ett årligt arfvode af 3 R:dr
Banko blifvit till vaktbetjeningen i Stats-Kontoret utbetald, ehuru utgiften,
eldigt Revisorernes mening, varit för Akademien främmande,
får Akademien slutligen afgifva den underdåniga förklaringen, att detta
arfvode utgjort en vedergällning för det nämnde vaktbetjening ombestyrt,
att de medel, som af Akademien i Stats-Kontoret uppbäras, blifvit
på Akademiens räkning i Rikets Ständers Bank insatta, hvilket
tidsödande bestyr eljest ålegat Akademiens Vaktmästare, som derigenom
tvungits att åsidosätta den ständigt nödiga uppassningen inom
Akademien och i dess skolor, — en olägenhet, hvarifrån Akademien
ansett såsom en fördel att med en så ringa uppoffring kunna friköpa
sig. Till utgiftens bestridande har Akademien trott sig så mycket
— 436 —
mera berättigad, sorn den aldrig föranledt någon anmärkning från
Kammar-Rättens sida.
Med underdånigste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste]
tjenare och undersåter,
Jtt. Gr. ANCKARSVÄRD
Stockholm den 28 Februari 1846.
Axel Nyström
— 437 —
Kongl. Serafuner-Ordens-Gillets
underdåniga Utlåtande, i anledning af
184-5 års Revisorers Berättelse om
granskningen af Allmänna Eospitalsoch
Barnhusfundens räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Medelst Remiss af den 19 December sistlidet år, har Eders Kongl.
Majit i nåder behagat infordra Serafimer-Ordens-Gillets underdåniga
Utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sist församlade Revisorer,
vid granskning af Allmänna Hospitals- och Barnhusfondens räkenskaper
för åren 1842 och 1843, anmärkt dervid, att, uppå anmälan
af General-Direktören öfver Hospitalerna och Lasaretterna i Riket, Kommendören
af Eders Kongl. Majits Vasa-Orden m. m. Carl Johan Ekströmer,
om behofvet af något anslag till bestridande af kostnaden för
renskrifvarebiträde, dels vid författandet af de Berättelser och Tabeller,
honom, i egenskap af General-Direktör, ålåge att årligen afgifva, dels
ock vid den med Direktionerna öfver nämnde sjuk vårds-inrättningar
förefallande brefvexling, Seralimer-Ordens-Gillet åt General-Direktören
Ekströmer anvisat 66 R:dr 32 sk. Banko, att såsom s kr ifvar ehjelp,
från och med början af år 1842, årligen utgå; samt att jemväl,
medelst Ordens-Gillets beslut af den 25 Februari 1843, Sysslomannen
vid Malmö Hospital fått af Hospitalsmedlen sig tillagd en löneförhöjning
af 300 Ridr Banko årligen, att räknas från och med berörde års
början.
Den nådiga befallning, Eders Kongl. Majit sålunda behagat meddela
Serafimer-Ordens-Gillet, att häröfver inkomma med Utlåtande,
får alltså Ordens-Gillet nu i underdånighet fullgöra, dervid, hvad först
angår ofvanberörde, General-Direktören beviljade, så kallade skrif varell
jelp , Serafimer-Ordens-Gillet anser sig böra i underdånighet fästa
Eders Kongl. Majits nådiga uppmärksamhet derpå, att, jemlikt 8 §. af
deen Instruktion, som för General-Direktören öfver sjukskötseln vid Lasartterna
i Riket, den 8 Mars 1794, blifvit utfärdad, General-Direktören
är berättigad att hos Serafimer-Ordens-Gillet erhålla skrifmaterialier
af papper j pennor och lack samt biträde vid renskrif ning m. m.
_ 438 -
och som för General-Direktören Ekströmer, i följd af den tillökning
i General-Direktörs-göromålen han erhållit, medelst öfverinseende! vid
sjukskötseln äfven vid Hospitalerna och Kurhusen samt de inspektioner
Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefallt honom att vid berörde sjukvårds-inrättningar
verkställa , uppkommit ett ökadt behof af renskrifningsbiträde,
hvars verkställande så mycket mindre kunnat åläggas Serafimer-Ordens-Gillets
tjenstemän, som desse, hvilkas löner icke äro
högre nu, än de voro för 29 år sedan, och för en del af dem äro så
ringa, att de icke ens uppgå till det belopp, som åt Vaktmästare i
åtskilliga Embetsverk bestås; så och enär General-Direktören Ekströmer,
som för dess ofvanberörde befattning vid Hospitalerna, Lasaretterna
och Kurhusen i Riket ej uppbär någon lön eller arfvode, icke
hos Serafimer-Ordens-Gillet erhållit skrifmaterialier in natura, torde
Eders Kongl. Maj:t i nåder finna den härför, äfvensom för biträde
vid renskrifning, honom beviljade, nu ifrågavarande, ersättning af 66
R:dr 32 sk. Banko årligen ej vara öfverdrifven eller skäligen bordt
kunna utgöra föremål för klander.
Beträffande åter lönetillökningen för Sysslomannen vid Malmö
Hospital, så får Serafimer-Ordens-Gillet i underdånighet upplysa,
att denne tjensteman, som tillika uppbär och redovisar inkomsterna
vid Christianstads indragna Hospital, har ganska vidsträckta och ansvarsfulla
åligganden, bestående hufvudsakligen deruti: att handhafva
vården och uppsigten öfver hospitalshjonen, som årligen uppgå till
ett antal af öfver 200 personer, samt ombesörja deras underhåll
och beklädnad; att indrifva, uppbära och redovisa begge Hospitalernas
inkomster, som under flera olika titlar och från särskilda håll
inflyta och utgöra årligen omkring 2,700 Tunnor spanmål och 4,400
R:dr Banko i penningar; att öfver de till Hospitalet hörande fastigheter,
som i särskilda hemmansdelar och lägenheter utgöra ett antal af
icke mindre än 117, spridda i flera Härader och Socknar, hafva noggrann
tillsyn och hålla hand deröfver, att Arrendatorerne deras åligganden
fullgöra; samt att bevaka och utföra Hospitalets rätt och talan
i alla de tvister och rättegångar, som Hospitalet och dess egendomar
röra m. m.; hvarjemte bemälte Syssloman uppbär och redovisar Malmö
Barnhus inkomster, utgörande Kronotionde från tvenne Län till belopp
af 1,887 Tunnor spanmål och dessutom omkring 500 R:dr i
penningar. För dessa, jemte de flera med Hospitals-Sysslomans-tjensten
i Malmö förenade, trägna göromål hade Sysslomannen derstädes,
intill år 1843, icke större lön än Etthundra R.dr och såsom skrifvarehjelp
Ett hundra R:dr samt för befattningen med Barnhus-inkomsten
— 439 —
Ett hundra R.dr, eller tillsammans Tx’e hundra R:dr Banko årligen;
men uti en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
Län, i början af år 1843, insänd skrift fästades Kongl. Ordens-Giliets
uppmärksamhet derå, att Sysslomannen med berörde inkomst omöjligen
kunde vara belåten och att, sedan hospitalshjonens antal de sednare
åren fördubblats, Sysslomannens göromål ökats i den mån, att
han, som förut genom enskildt förtroende kunnat förskaffa sig inkomster
till bidrag i sitt uppehälle, numera saknade tillfälle dertill; i anledning
hvaraf och då Serafimer-Ordens-Gillet förut fastställt löneförmånerna
för Hospitals-Sysslomannen i Wadstena till 733 R:dr 16
sk. och för Sysslomännen vid Upsala och Götheborgs Hospitaler till
600 R:dr Banko årligen för hvardera, Serafimer-Ordens-Gillet, på
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hemställan och med fästadt
afseende derå, att Hospitals-Sysslomans-göromålen i Malmö voro både
trägnare och besvärligare, än vid Upsala och Götheborgs Hospitaler, den
25 Februari 1843, meddelade det af Rikets Ständers Revisorer nu klandrade
beslut, medelst hvilket Malmö Hospitals Syssloman af Hospitalsmedien
tillädes en tillökning i hans inkomst af 300 R:dr Banko årligen,
som dock, på det Ordens-Gillet framdeles vid hans afgång må
vara oförhindradt, att, efter då förekommande omständigheter, om
löneförmånerna förordna, bestämdes blott såsom ett arfvode, personelt
för nuvarande Sysslomannen, hvars aflöning för befattningen både vid
Hospitalet och med Barnhusmedlen derigenom kom att uppgå till enahanda
belopp med aflöningen för’ Hospitals-Sysslomännen i Upsala och
Götheborg, eller 600 R:dr Banko årligen. Att detta Serafimer-OrdensGillets
beslut blifvit föremål för Rikets Ständers Revisorers anmärkning,
har förekommit Serafimer-Ordens-Gillet destomera oväntadt,
som Ordens-Gillet, genom beslut den 16 April 1828, ifrån ett ringa
belopp af 200 R:dr förhöjt lönen för Hospitals-Sysslomannen i Wadstena
till 600 R:dr och vidare, den 2 November 1842, tillagt honom
derutöfver ett arfvode af 133 R:dr Banko årligen, den 5 November
1836, för Hospitals-Sysslomannen i Götheborg, hvilken förut haft i årlig
lön 300 R:dr, i stället bestämt hans aflöning till ett arfvode af
600 R:dr Banko årligen, samt, den 13 Januari 1837, för HospitalsSysslomannen
i Upsala, som förut haft 200 R:dr årligen, fastställt ofvanberörde
lönebelopp af 600 R:dr Banko årligen, utan att någon anmärkning
dervid blifvit gjord af de Rikets Ständers Revisorer, hvilkas
granskning Serafimer-Qrdens-Gillets förenämnde beslut och åtgärder
varit underkastade. Serafimer-Ordens-Gillet kan också härvid icke
undgå i underdånighet erinra, hurusom Serafimer-Ordens-Gillet an
-
— 440 -
ser del vara oundgängligen nödigt, att uppbördsman, som hafva om
händer medel till betydligare belopp, hvilka icke annorlunda än för
år kunna redovisas, varda aflönade på ett sådant sätt, att de icke,
af brist på inkomster. till deras oundgängliga lefnadsbehof, sättas i nödvändighet
att för deras bergning tillgripa de medel, dem blifvit anförtrodda;
och utom det Serafimer-Ordens-Giilet hyser den öfvertygelse,
att ifrågavarande lönebelopp ej kan anses för högt för en tjensteman,
hvars göromål äro i den mån trägna, att lian svårligen kan
ensam bestrida dem, utan är nödsakad att dertill på egen bekostnad
skaffa sig biträde, får Serafimer-Ordens-Gillet särskilt i underdånighet
tillägga, att Hospitals-Sysslomannen i Malmö, hvilken i många
år innehaft denna sin tjenstebefattning, derunder ådagalagt en ovanlig
fallenhet och skicklighet härtill, och på det mest nitiska och oegennyttiga
sätt ombesöjt hushållningen vid Hospitalet, hvaraf också följden
varit den, att kostnaden för hvarje persons underhåll, vård och
beklädnad, inberäknadt förvaltningsomkostnaden, vid Malmö Hospital
årligen uppgått till vida lägre belopp, än vid något annat Hospital i
Riket. Serafimer-Ordens-Giilet har äfven häraf funnit det vara dess
pligt att icke sätta denne tjensteman i sämre belägenhet, än hans vederlikar
vid andra Hospitaler; och lärer Eders Kongl. Maj:t alltså i nåder
anse ifrågavarande anmärkning böra förfalla.
I öfrigt och då Revisorerne, uti deras omförmälda Berättelse, i förbigående
omnämnt, att, vid den granskning 1842 års räkenskaper undergått
uti Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, anmärkning
vid samma räkenskaper derstädes blifvit gjord, får Serafimer-OrdensGiilet
i underdånighet upplysa, att denna anmärkning, som angått
utbetalningen af räntemedel för en Hernösands Lasarett tillhörig fordran
i allmänna Hospitalsfonden, redan är vorden uti bref tili JustitipKanslers-Embetet
besvarad.
Den nådiga Remissen bifogas i underdånighet, och SerafimerOrdens-Giilet
framhärdar med undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
M. ROSENBLAD. CARL DE GEER. CARL CLAS PIPER.
JOIL LAGERBIELKE.
Stockholm den 31 Januari 1846.
C. M. Hindbeck.
— 441
Kongl. Lasaretts-Direktionens
uuderd. Ullåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse om
granskningen af Serafimer-Lasarettets
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Anbefalld, genom nådig Remiss den 19 nästlidne December, att
afgifva underdånigt Utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer framställt, i afseende å Serafimer-Lasarettets
fonders förvaltning under åren 1842 och 1843, får Eders Kongl. Maj:ts
Serafimer-Lasaretts-Direktion underdånigst anföra:
Rikets Ständers Revisorer hafva förmält, att vid verkställd inventering
af Lasaretts-fondens låne-dokumenter inhemtats, att för den uti 1843
års hufvudbok uthalanseradc behållning, 290,583 R:dr 42 sk. 10 rst.,
säkerlietshandlingar funnos å ett motsvarande belopp. — Då denna
framställning skulle kunna gifva anledning till den förmodan, att beloppet
af Serafimer-Lasarettets utestående kapitaler, vid 1843 års slut,
uppgått till nyssnämnde summa, anser sig Lasaretts-Direktionen böra
i underdånighet tillkännagifva, att, utaf nämnde utbalanserade behållning,
allenast 278,849 R:dr 5 sk. utgjorde Lasarettets å lånehandlingar
grundade kapital-fordringar, och att återstoden, 11,734 R:dr 37 sk.
10 rst., motsvarade sammanlagda beloppet af de vid årets slut å berörde
fordringar oguldna och derföre balanserade räntor, jemte kassabehållning
m. m.
Revisorerne hafva i öfrigt fästat uppmärksamhet dervid, att en del
af Lasarettets kontanta medel blifvit utlånad emot enskilda personers
reverser, försedda stundom med två, stundom med allenast en löftesmäns
ansvarsförbindelse; att ehuru enda borgesmannen för ett lån å
G,000 R:dr Banko med ränta för längre tid sedan aflidit, någon annan
likväl icke i hans ställe tecknat ansvarighet för lånet, äfvensom
alt vid en och annan låne-akt, rörande emot inteckning i fastighet
utgifna försträckningar, gravations- och taxeringsbevis saknades. — I
anledning häraf torde Lasaretts-Direktionen i underdånighet få näm
56
-
V
— 442 —
na: att Direktionen, som hvarken angående låns utgifvande, eller i afseende
å förvaltningen af Serafimer-Lasarettets angelägenheter i öfrigt,
har sig någon instruktion meddelad, vid låneansökningars pröfvande
alltid följt sin ägande kännedom om låntagares och löftesmäns
vederhäftighet; — att hittills, i följd af skedda utlåningar, Lasarettsfonden
aldrig lidit någon förlust; — att, hvad den uppgifna reversen
å 6,000 R:dr beträffar, någon löftesman i den afgångnes ställe desto
mindre ansetts behöflig, som allmänt kändt var, att låntagaren tillhörde
de förmögnaste i landet, och slutligen att anstalt redan blifvit fogad
om inbekommande af de vid en del äldre låne-akter felande gravations-
eller taxeringsbevis.
Återställande de i nåder remitterade bandlingarne, framhärdar Serafimer-Lasaretts-Direktionen
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
M ROSENBLAD CARL CLAS PIPER.
Stockholm den 28 Februari 1846.
Math. Rosén.
— 443 —
Skara Stifts Konsistor»
underd. Utlåtande i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse,
angående granskningen af Konsistoriernas
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
lili underdånig åtlydnad ai gifven nådig befallning, att före slutet
at innevarande månad till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt
Utlåtande i anledning af h vad Rikets Ständers sist församlade
Revisorers Berättelse innehåller i afseende på redogörelsen för den
Scherpingska, till Skara Läroverk donerade, Stipendie-fonden, får Konsistorium,
till fullgörande af denna nådiga befallning, i underdånighet
öfverlemna bestyrkta afskrifter- så väl af sitt, den 22 sistlidne April, gifna
Utslag rörande ifrågavarande fond, som ock af Kongl. Kammar-Rättens
skrifvelse den 30 pålöljde September, hvarigenom Konsistorium underrättas,
att Kongl. Kammar-Rätten funnit skäligt att samma Utslag, så
vidt afskrifning derigenom blifvit beviljad, gilla och fastställa.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. A. BUTSCH.
j. Torin. L Collcn.
J. Wersäll. P. G. Alander. A. F. Beckman.
J. Björkegren.
Skara Dom-Kapitel den 11 Februari 1846.
A. Lundberger..
444 —
Skara Kon sistor ii-Ut slag, i anledning af en, efter
uppgjord räkning j yppad brist i Scherpingska
Stipendie-kassan, tillhörande Skara Läroverk, samt
till underdånig åtlydnad af Kongl. Maj.ts nådiga
befallning i skrifvelse af den 28 Augusti 18fi; Gifvet
i Skara Dom-Kapitel den 22 April 18.jo.
Genom alla hithörande handlingars behöriga granskning, har Konsistorium
funnit, att Scherpingska Stipendie-kassan, från den 1 Maj
1831 till den 25 Mars 1834, icke haft någon annan inkomst, iiu 33
R:dr 16 sk. Banko, hvilka influtit såsom arrende för den å exekutiv
auktion, den 1 April 1833, inköpta fastigheten, ^ Frälsehemman, Possagården
i Källby, deri Stipendie-fondens primitiva kapital, 1,333 R:dr
■16 sk. Banko, jemte ränta, varit intecknadt, men deremot förlorat 33
R:dr 16 sk. Banko, hvarmed pantens försäljningssumma, 1,300 R:dr
Banko, understeg intecknade kapitalet, och dessutom haft flera utgifter,
hvilka böra af köpeskillingen utgå, nemligen:
l:o 80 R:dr Banko, hvilka blifvit lör sitt rätta ändamål utgifna och
i 1831 års Rektors-hok vederbörligen redovisade, ehuru det årets
ränta icke influtit;
2:o 46 R:dr 36 sk. Banko, omkostnader för exekutiva försäljningen;
3:o 10 R:dr 11 sk. 1 rst. Banko, utgörande 1832 och 1833 års
krono-räntor för Possagården;
4:o 7 R:dr 12 sk. Banko för karta till delaf exekutiva försäljningsmannen,
Kronofogden Svan, uthändigade köpebref;
5:o 2 R:dr 36 sk. Banko omkostnader för bevakning af Kassans fordran
hos vice Häradshöfdingen Lundström år 1833.
Efter afdrag af dessa utgifter lill ett sammanräknadt belopp af
146 Rall- 47 sk. 1 rst. Banko, uppgick Kassans räntebärande behållning
vivi förenämnde tid, den 25 Mars 1834, endast till 1,186 R:dr
16 sk. 11 rst. Banko, oaktadt allt hvad till bevakande af Stipendiekassans
rätt kunnat och bordt iakttagas, äfven blifvit iakttaget. Och
dl härvid i betraktande tages, dels att den ifrågavarande Stipendiefonden,
då den år 1813 i December donerades, redan var intecknad i
Possagården och att vice Häradshöfdingen Lundström, som derefter blifvit
ägare af detta, från i till i förmedlade, hemman, den 1 Maj 1817
utgaf sin skuldförbindelse på stipendie-kapitalet och lät samma år den
25 Oktober i detta hemman inteckna summan, 1,333 R:dr 16 sk., jemte
uppiöpande årlig 6 procents ränta, dels att taxerings-värdet på detfci
445 —
hemman uppgick tili 2,841 R:dr Banko, då inteckningen deri forntida»
den 22 Maj 1827;. att räntan å det intecknade kapitalet blifvit
ordentligen inbetald inom Maj månad aila år, lill och med 1831, med
80 R:dr Banko, men icke influtit löre vår-terminens slut 1832; hvadan
och då sjelfva kapital-fonden, jemte räntan, var intecknad i en
till mer än dubbla beloppet af denna fond taxerad fast egendom, dåvarande
Rektor Gymnasii, Lektor Kjellander, ansett sig icke böra lemna
dc utnämnde slipern!iaterne i saknad af sina slipendie-medel, utan,
enligt Rtfktors-boken, för tiden emellan den 1 Juli 1831 och samma
dag 1832 förskottsvis utbetalt dem med 80 R:dr Banko, oaktadt Possagården
redan då, genom Lundströms iråkade obestånd, var utmätt;
dels att Kassans rätt blifvit bevakad vid hållna utmätnings-auktioner,
den 2 Januari och den 14 Februari 1833, genom dåvarande Rektor
Gymnasii, Lektor Luth, hvilken ock vid tredje utmätnings-auktionen,
den 1 April samma år, för 1,300 R:dr Ranko inropat den utmätta fastigheten,
hvarå arrende-auktion icke kunnat utlysas och hållas, emedan
vår-arbetet oförtöfvadt måste företagas, hvarföre ock, enligt Konsistorii
protokoll den 10 April sistnämnde år, hemmanet måste öfverlemnas
för kontant 33 R:dr 16 sk. Banko, såsom arrende för år 1833,
till den der bosatte Brukaren Lars Andersson, hvilken sedermera, under
den 8 Maj samma år, erhöll köpebref å detsamma för inropssumman,
1,300 R:dr Banko, det högsta, som, i anseende till hemmanets
förfallna skick, kunde erhållas, jemte 6 procents ränta å denna summa
från tillträdesdagen, den 25 Mars 1834; och ändteligen att behöriga
anstalter blifvit fogade, icke allenast enligt Konungens Befallningsliafvandes
i Skaraborgs län Utslag af den 10 September 1833 och de i
anledning deraf vidtagna exekutiva åtgärder, utan ock enligt det, den 9
sisllidne Januari, af Lundströmska massans syssloman meddelade bevis,
för att i denna massa erhålla ersättning för Stipendie-kassans förlust
genom den intecknade pantens otillräcklighet; pröfvar Konsistorium
rättvist förklara, att hvarken förminskningen af det donerade stipendie-kapilalet
eller ränteförlusten derå kan tillskrifvas någon tjensteförsummelse
af vederbörande redovisare, hvilka ock derföre befrias från
allt kraf oell åtal för hvad Scherpingska Slipendie-kassan förlorat intill
den 25 Mars 1834; Men då ifrågavarande Stipendie-kassa ägde ett
från sistnämnde dag räntebärande kapital, 1,186 R:dr 16 sk. 11 rst.
Banko, bör, utom denna behållning, ej blott 6 procents årlig ränta
härå, efter bevillningsafdrag, eller 67 R:dr 29 sk. 10 rst. Banko, hvarje
år från den 25 Mais 1834, utan ock å dessa 67 R:dr 29 sk. 10 rst.,
som må kallas hufvudränta, äfvenledes 6 procents ränta, efter bevil!-
— 446 —
ningsafdrag, från redovisningsdagen, den 1 Juli det år, då hufvudräutan
influtit, till den dag, då Stipendie-kassans räkning nu uppgöres,
komma Kassan till godo.
Efter denna beräkningsgrund kommer, sedan omkostnaderna under
de sednare åren för bevakning af Kassans rätt i urarfva-mälet efter
framlidne vice Häradshöfdingen Lundström, 10 R:dr 36 sk. Banko, blifvit
afdragna, Scherpingska Kassan att den 25 Mars innevarande år uppgå
till 2,121 R:dr 37 sk. 7 rst. Banko, hvilken summa skall tillhandahållas
af vederbörande redovisare.
Enär således Kassan, utöfver sin behållning den 25 Mars 1834,
genom förräntning, intill samma dag detta år vunnit en tillväxt af
935 R:dr 20 sk. 8 r. Bko, så borde väl, derest från och med vår-terminen
1833 till och med innevarande läseår stipendiater blifvit utnämnde,
denna räntebehållning, lämpligen fördelad, få af dem emottagas
och qvitteras och sålunda, efter denna utdelning, balansen genom
afskrifning derjemte af bristen ur räkenskaperna försvinna; derjemte
skulle, i sådan händelse, 146 R:dr 47 sk. 1 rst. Banko, eller skillnaden
emellan Kassans primitiva och bennes efter de lidna förlusterna
återstående kapital, å det primitiva kapitalet afskrifvas, hvarefter räntan
å endast 1,186 R:dr 16 sk. 11 rst. Banko kom att årligen utdelas;
Men då, under den nämnda tiden, icke allenast stipendie-utdelningen
blifvit inställd, utan ock inga stipendiater utnämnde och således ingenfinnes,
som på stipendie-utdelning för den tiden kan göra lagligt
anspråk, anser Konsistorium rättvist vara, att utaf räntebehållningen,
935 R:dr 20 sk. 8 rst. Banko, 146 R:dr 47 sk. 1 rst. Banko användas att komplettera
Stipendie-fonden till dess primitiva belopp, 1,333 R:dr 16 sk.
Banko, hvilket i räkenskaperna hittills varit oafbrutet upptaget; att vidare
utur samma räntebehållning 76 R:dr Bko, svarande mot lagliga
räntan å primitiva fonden, vid detta läseårets slut, utdelas till de Stipendiater,
som af Collegium Gymnasticum utnämnas; att ändteligen af den
i sistlidna årets Rektors-bok upptagna räntebalans, 960 R:dr Banko, 48
R:dr, utgörande bevillningsprocenten å nämnde summa, i nu löpande
läseårets räkenskaper afföras; att 199 R:dr 26 sk. 5 rst., såsom oförvållad
räntebrist, afskrifvas, samt att den nu betäckta återstoden, 712R:dr
21 sk. 7 rst., upptages såsom behållning till nästa års räkenskaper.
Huruvida dessa 712 R:dr 21 sk. 7 rst. Banko må utgöra en särskild
stipendie-fond eller läggas till primitiva kapitalet, för att dermed utgöra
en enda större fond, hvaraf räntan, i mån af vunnen tillväxt,
kan komma att utdelas till flere stipendiater, derom vill Konsistorium,
447
i händelse detta Utslag vinner Kongl. Kammar-Rättens stadfästelse, till
Kongl. Majrt underdånigst hemställa.
Emedlertid varder Utslaget, i öfverensstämmelse med Kongl. Förordningen
den 11 December 1830 samt den för Kongl. Kammar-Rätten
utfärdade nådiga Instruktion af den 15 Oktober 1831, Kongl. Kammar-Rättens
pröfning understäklt; och äger den missnöjde att — ■—
Genom Utslag den 22 sistlidne April, hvilket blifvit Kongl. Kammar-Rättens
pröfning understäldt, har Konsistorium, bland annat, uppå
anförda skäl tillåtit, att uti redogörelsen för Scherpingska Stipendie-kassan
finge afskrifvas Etthundra nittionio R:dr 26 sk. 5 rst., utgörande
en räntebrist, hvartill icke någon varit vållande; Och sorn
Kongl. Kammar-Rätten, efter dess Advokat-Fiskals Embetes hörande,
vid pröfning af detta mål, funnit skäligt att Konsistorii ofvanberörde
Utslag, så vidt afskrifning derigenom blifvit beviljad, gilla och fastställa;
alltså har Kongl. Kammar-Rätten härigenom velat Konsistorium
derom underrätta. Stockholm den 30 September 1845.
Vidimeras
ex officio,
A. Lundberger.
K otar. Cons. Sear.
Till Konsistorium i Skara.
AFGE von HARTMANSDORFF
Math. roscn.
Joh. Aug. Södergren.
O. A. Tauvon.
A. Vilh. Edman.
C. E. Adander.
J. A. Björkman.
Vidimieeras
ex officio
A. Lundberger ,
Notar. Cons. Sear.
C. J. Fahnehjelm.
- 446 —
Carlstads Stifts Konsistovii
anderd. Utlåtande, i anledning af 1815 års
Revisorers Berättelse om granskningen af
Konsistoriernas räkenskaper.
Stormaktigste Allernadigste Konung!
Öfver den af Rikets Sländers sist församlade Revisorer gjorda anmärkning
vid Dom-Kapitlets redogörelser för Vähnermanska Stipendiefonden
för åren 1843 och 1844, alt då, utom ett kontant innestående
belopp, det förra året: 322 R:dr 7 sk. 8 r:st, samt det sednare: 174
R:dr 1 sk. 6 r:st, fonden disponerar kapitaler, som inbringat i räntor
år 1843: 448 R:dr 31 sk. 7 r:st., samt år 1844: 459 R;dr 31 sk. 2 r:st, det
syntes bemälte Revisorer anmärknings värdt, att den årliga utdelningen i stipendier
af nämnde fond endast uppgår tili 64 R:dr, helst detta belopp, jemte
Konsistorii-Notariens provision, 5 procent af inkonsterna, hvilken, samman
lagd för båda åren, belöper sig till 45 R:dr 19 sk. 11 r:st., äro de enda utgifter,
som enligt räkenskaperna af denna fond utgå, — får, till underdånig
åtlydnad af Eders Kong. Maj:ts befallning i nådig Remiss af den
19 sistiidne December, Dom-Kapitlet härmed afgifva följande underdåniga
Utlåtande.
Kamreraren P. Välmermans disposition af den ifrågavarande
Stipendie-fondeu, hvilken disposition gjordes den 16 Juli 1712, innehåller:
”2:o
Såsom Gud intet har behagat alt gifva mig sjelf några egna lifsarlvingar,
så arnar jag väl uti lifstiden att hålla några piltar af
mina syskons barnabarn uti Skolan; men sedan vili jag, alt de af
min slägt, som ailtframgent vilja hålla sina söner till studierna,
skola blifva, efter min död, tili hvar gosse understödde med 40
Daler Kopparmynt årligen, intill dess de sjelfve kunna någorlunda
yttra sin inclination antingen till studier eller pennan — — —
— — — Men de, som hafva lust till studiernas fortsättande och
kunna med föreskrifna årliga understöd bringa sig till den capaciteten,
att de komma till Akademierna och kunna passera för skicklige
Studenter, dem vili jag att de skola blifva med något mera
årligen hulpne, intill dess de förmå skaffa sig Discipiar att informera;
visar sig oek någon särdeles qvickhet hos dem, som g ifver
hopp, att de med ticfey kunna göra silf fädernesland någon nyttig
— 449 —
tjenst, de viii jag gerna att skola blifva hulpne ändå med något
mera att bringa sig igenom, dock allt måtteligen och efter högsta
nödtorften; ty som jag intet vill, att den, som har lust att komma
fort, skall blifva af medellösa förqvafder, så vill jag icke
heller, att något onyttigt skall kostas på den, som icke ställer
sig väl och beflitar sig om dygd och ärlighet.”
”Till fullgörande af detta näst ofvanskrifna, såsom ett litet stipendium
för mina slägtingars harn och efterkommande, utsätter jag
min underdåniga förpantning hos Kongl. Maj:t och Kronan, som består
uti Leckö Kungsladugård i Westergöthland för 12,000 Daler
Kopparmynt, hvilket kapital årligen af sig kastar uti intresse ä 6
procentum 720 Daler Kopparmynt.”
”3:o Och såsom nu i förstone intet äro så många ynglingar af mina
syskons barnabarn, som finnas tjenliga till att studera, att dessa
720 Daler Kopparmynt behöfvas årligen att kostas på dem, utan
lärer en stor del kunna besparas; ty bör densamma besparingen
insättas i Banken eller på någon annan säker ort, der de kunna
vara fruktbara. — — — — — — —
”5:o Och såsom hans Högvördighet, Herr Biskopen och Super-Intendenten
öfver Carlstads Stift, Högvördige och Höglärde Herr Magister
Torstanus Rudeen, för sig och i hans tid varande Herrar Consistoriales
i Carlstad, lofvat och försäkrat mig (derom jag i lika målto
de efterkommande Högvördige Herrar Biskopar och Venerandum
Consistorium respektive ödmjuk- och tjenst-hörsammast beder)
att vilja påtaga sig kurateln och en rättvis disposition uti detta
mitt välment lemnade stipendium, emot den vederkänsla och provision,
som Kongl. Maj:ts välfattade och allernådigst utgifna Förmyndare-ordning
dikterar;” — — ' — —- — —
Kongl. Brefvet den 12 Oktober 1752 innehåller:
”VI bafve i nåder låtit OSS föredragas Edert, vid sista Riksdag,
hos OSS gjorda underdåniga förslag till ändring uti framlidne Kamreraren
Wähnermans disposition till ett stipendium af 4,000 Daler Silfvermynts
kapital, det han år 1712 stiftat för sina slägtingar, sorn vid
Skolan, Gymnasium och Akademien idka bokliga vetenskaper, att deraf
till deras understöd nyttja intresset; hemställande I, i anseende
derlill att så få af hans slägtingar studerat, att räntan af detta stipendio
ej kunnat hel och hållen till dem utdelas, utan något årligen
57
— 450 —
Blifvit öfver, hvarigenom sjelfva kapitalet växt lill alteram tantum,
om icke fördenskull ett visst antal stipendiater mätte förordnas, i hvilket
väl testatoris slägtingar framför alla andra borde hafva runi; men,
när sådana ej funnos, jemväl andra fattiga och välartade ynglingar
utom slägten kunde dertill antagas, m. m. Detta håfve Yl hos OSS
i behörigt öfvervägande komma låtit, och finne VI af testatoris disposition,
huruledes han detta stipendium endast för sina slägtingar inrättat,
som lill studier duglige finnas, hvarföre Yl godt funnit Edert
förslag i så måtto att ändra och till närvarande tiders dyrhet lämpa,
att 6 stycken testatoris slägtingar, men ingalunda främmande, tvertemot
dess liafda afsigt, vid Skolan måga antagas och, till så mycket
mera uppmuntran samt täflande med hvarannan i flit och skicklighet,
olika portioner tilläggas, nemligen: 60 Daler Kopparmynt om året
åt 2:ne ämnen, sorn pröfvas de skickligaste att fortsätta studierna, och
40 Daler Dito-mynt åt hvardera af de 4 öfriga, hvilka undervisas i
läsande och skrifvande samt christendomen och derjemte i sådana vetenskaper,
hvarmed de antingen vid åkerbruket eller handaslöjder kunde
sig nära och tjena det allmänna: Vid Gymnasium kunna 2:ne antagas,
af hvilka den, som är fallen och applicerar sig tili ekonomiska
vetenskaper, kunde tilläggas årligen 100 Daler, den andra 80 Da-r
ler, tillsammans 180 Daler Kopparmynt om året: Vid Akademien åter
tan det förra ämnet undfå 260 och den andra 200 Daler Kopparmynt,
tillsammans 460 daler Dito-mynt, hvilka 3 summor tillsammansräknade,
göra 920 Daler Kopparmynt om året; och i fall ej så många af
(Wälinermans slägt voro att tillgå, att hela räntan kunde utdelas, bör
det, som öfver ldifver, sammanslås med hufvudstolen, alt räntan deraf
kan användas till stipendialernes villkors proportionella förbättrande.
” — —• —• —• — — — —• —
Kongl. Brefvet den 29 November 1792 innerhåller:
—• — —• —• —• ”Uppå denna grund, anse VI derföre all vidare
klassifikation af stipendiater eller afkastningens fördelning i lotter öfverflödig,
och föreställe OSS ändamålet lämpligast kunna vinnas, om,
under nogaste iakttagande af den uti nyssnämnda nådiga skrifvelse
(Kongl. Brefvet den 12 Oktober 1752) utsatta fördelning af Wähnermanska
stipendie-medlen till 10 dess slägtingar, nuvarande tillgången
af 100 R:dr sålunda fördelas, att 6 testatoris slägtingar, men ingalunda
främmande, vid Skolan antagas, och att, till så mycket mera uppmuntran
samt täflande med hvarandra i flit och skicklighet, olika portioner
dem tilldelas, nemligen: 6 R:dr om året åt hvardera af 2:ne
ämnen, som pröfvas de skickligaste att fortsätta studierna, och 4 R:dr
451 —
åt de 4 öfriga hvardera, hvilka undervisas i läsande, skrifvande och
christendomen samt derjemte uti sådana vetenskaper, hvarmed de antingen
vid åkerbruket eller handaslöjder kunna sig nära eiler tjena
det allmänna. Vid Gymnasium, der 2:ne ämnen antagas, kan för
den, som är fallen och applicerar sig tili ekonomiska vetenskaper,
anslås 10 R:dr och till den andra 8 R:dr årligen; och vid Akademien
må den förre åter af dessa båda undfå 30 R:dr och den sednare 24
Dito om året. Då härigenom kapitalets hela afkastning, eller 100 R:dr,
äro disponerade, när 10 stipendiater äro att tillgå, förekommer nu
endast, huru härvid bör förhållas, om stipendiaternes antal ej går till
10; och ehuru det af Eder föreslagna berakningssätt, att hela summans
afkastning borde fördelas proportionaliter emellan de stipendiater
af slägten, som linnas, skulle synas för dem förmånligt, isynnerhet
för de 2:ne, sorn bivista Akademien, hvilkas behofver alltid tilltaga,
linne Yl dock, att, då nyssberörda, af OSS antagna, fördelning i
anseende till hvad hvarje stipendiat bör erhålla iakttages, för framtiden
mera säkerhet vinnes, om öfverskottet, såsom hittills skett, i fall
fullt antal stipendiater ej gifves, Rigges till hufvudstolen.” — — —-
Kongl. Kansli-Styrelsens Bref den 28 Januari 1814 innehåller:
”Vid detta förhållande finner väl Kongl. Kansli-Styrelsen, att stipendiefondens
såmedelst ökade afkastning till omkring 160 R:dr årligen,
ej allenast betydligen öfverstiger den i 1792 års Konungabref till
utbetalning sammanräknade stipendiesumma af 100 R:dr Bauko, utan
äfven kommer att ytterligare i ännu större mån tillväxa, så länge ett
så ringa antal af kompetente sökande till detta slipendie-understöd sig
företer; men då, å ena sidan, testator, uti dess den 16 Juli 1712 gjorda
och äfven sedermera af Kongl. Majit i nåder gillade testamentsdisposition,
anordnat ifrågavarande stipendium endast till testators
slägtingar, och, å den andra, meranämnde Konungabref äfven stadgar
beloppet af det understöd, som till hvarje stipendiat, efter den i
Kongl. Brefvet af den 12 Oktober 1752 bestämda klassifikation, bör
utgå, anser Kongl. Kansli-Styrelsen för det närvarande någon annan
åtgärd härvid icke äga rum, än att: l:o i anledning af nyssnämnda
1752 års Konungabref, Herr Biskopen och Konsistorium må äga tillåtelse,
att, när den elier de, som äro till stipendiater antagne, befinnas
äga fullt anlag lill studier, förenadt med otvungen arbetsdrift,
i sådan händelse, vid hvarje termins slut, meddela den, det verkligen
förtjenar, någon tillökning i det till hans innehafvande stipendie
-
— 452 —
runi hörande anslag, såsom en belöning och vidare uppmuntran; dock
att denna tillökning icke får sträckas längre, än i det högsta till fördubblande
af det anslag, stipendierummet, enligt författningen, tillkommer;
börande den öfverblifvande räntebesparingen hädanefter som
hittills, så fort ske kan, göras fruktbärande;” — — — — —
Uti förestående föreskrifter finnes, å ena sidan, skälet, hvarföre,
under de anmärkta åren 1843 och 1844, af Wähnermanska stipendium
utdelats endast 64 R:dr årligen; å andra sidan, ligger skälet deruti,
att under dessa år varit blott 6 stipendiater, deribland blott en Student
och en Gymnasist, och af hvilka ingen sökt förhöjning i stadgadt
stipendiebelopp, samt hvad student-stipendiet angår, hvarvid förhöjning
egentligen plägat komma i fråga, någon förhöjning i DomKapitlets
tanke, icke bordt äga rum, enär Stipendiaten, efter att under
11 år hafva innehaft studentportion med 30 R:dr årligen, icke
hunnit till högre kunskapsmått, än hvad som fordras för en medelmåttig
prestexamen.
Orsaken åter, hvarföre Stipendiefonden så betydligen stigit sedan
år 1814, ligger deruti, att, efter nämnde år, stipendiaternes antal varit
ringa och, under de sednare åren ända från 1829, anledning till
förhöjning af studentportionerna icke förefunnits. För innevarande år
synes deremot detta förhållande komma att ändras. Detta oaktadt,
och fastän stipendiaternes antal nu är mera än vanligen talrikt, nemligen
6, hvilket antal sannolikt framdeles ökas, medgifver fonden, att
stipendielotterna betydligen förhöjas utöfver hvad 1792 års Konungabref
i nåder bestämmer; till följd hvaraf Dom-Kapitlet ock är betänkt
dei'på, att i sådant afseende vända sig till Eders Kongl. Maj:t med
underdånig framställning.
Rikets Ständers Revisorers uppmärksamhet tyckes hafva fästat sig
dervid, att i kassan funnos innestående oförräntade, vid 1843 års ingång,
332 R:dr 7 sk. 8 rst., samt, vid 1844 års början, 174 Pudr 1 sk.
6 rit. I händelse detta skulle anses vittna om någon försummelse i
att göra medlen fruktbara, får Dom-Kapitlet dervid upplysa, att det
svårligen kan förekommas, att kontanta behållningar någon kortare
tid kunna komma att innestå, med mindre, än att man dagligen skulle
göra öfverslag öfver inkomster och utgifter. För öfrigt upplyser räkningen,
att den 19 Januari 1843 utlånades 250 R:dr, äfvensom af
kontraboken med Carlstads Sparbank inhemtas, att den 25 Februari
der insattes 200 R:dr. Likaledes synes af räkningen, att, då vid 1844
års början funnos kontant i kassan endast 174 R:dr 1 sk. 6 rst., utlånades
den 25 Maj 500 R:dr.
453 —
Slutligen synas Rikets Ständers Revisorer hafva fästat uppmärksamhet
derpå, att Konsistorii-Notarien, såsom provision å 5 procent af
inkomsterna under de ifrågavarande åren, åtnjutit tillsammans 45 R:dr
19 sk. 11 rst. Härpå lem nar testators förordnande tillräcklig förklaring,
enär han sjelf deri stadgat om en ”vederkänsla” för fondens förvaltning,
i likhet med hvad som gäller om förmyndaremedel. Hvad
särskilt vidkommer den omständigheten, att under dessa år stipendieutdelningen
varit ringa, får dervid i underdånighet anmärkas, att lika
litet som förvaltningens möda och ansvar deraf minskats, lika litet
minskar det dess förtjenst, att fonden ansenligen tillväxt.
Framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste och underdånigste
tjenare och undersåter,
€. A. AGARDH.
J. M. Malmstedt. J. Bjurstedt.
E. E. Östling.
L. G. Sjöholm.
Carlstads Dom-Kapitel den 21 Februari 1846.
— 454 —
Kuratorernes ofver Kongl, oell Hvitfeldtska
Stipendie-lnrättningen
underd. Utlåtande, i anledning af 1815 års
Revisorers anmärkningar vid räkenskaperna
fur nämnde Siipendie-InrUttnin/j.
Stormäktigsle Aller nå digste Konung!
Kuratorerne öfver Kongl, och Hvitfeldtska Stipendie-lnrättningen,
hvilka det, genom Eders Kongl. Majlis nådiga Resolution den 19 sistlidne
December, blifvit anbefaldt inkomma med underdånigt Utlåtande
i anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer, på sätt bifogadt
transumt af deras Revisionsberättelse innefattade, anfört rörande Stipendie-Inrättningens
förvaltning åren 1842 och 1843, få, till underdånig
åtlydnad häraf, afgifva följande underdåniga Utlåtande.
Beträffande första anmärkningspunkten, att Kuratorerne ännu
icke hörsammat Eders Kongl. Maj:ts, uti skrifvelse den 22 December
1836, Kuratorerne meddelade nådiga befallning, att utarbeta underdånigt
förslag till Instruktion för Stipendie-Inrättningens styrelse,
jemte Reglemente för utlåning af Inrättningens medel, få Kuratorerne,
som, i tvänne särskilda underdåniga skrifvelse!- af den 9
Mar-s 1844, den ena föranledd af Rikets Ständers år 1843 församlade
Revisorers gjorda framställning om behofvet af en tjenlig Instruktion
för Kuratorerne, underdånigst uppgifvit orsaken till dröjsmålet
dittills med det anbefallda förslagets upprättande, nu i underdånighet
tillkännagifva: att, sedan Eders Kongl. Maj:t, uti nådig skrifvelse
den 23 Mars 1844, behagat lemna Kuratorerne anstånd med fullgörande
af högstberörde nådiga föreskrift, fråga hos Kuratorerne uppstått
om förändrad organisation af Stipendie-Inrättningens styrelse;
hvilket föranledt dertill, att ärendet angående det i nåder anbefallda
förslaget emedlertid ej blifvit liandlagdt.
I anledning af hvad Revisorerne ,i denna punkt vidare och i andra
punkten anmärkt: att Stipendie-Inrättningens inkomster kunde
och borde för framtiden betydligen ökas; att endast omkring hälften
af behållna inkomsten blifvit för Inrättningens engentliga föremål,
eller underhållandet af obemedlade studerande ynglingar, använd;
— 455
alt förvaltningskostnaden, innefattande, bland annat, aflöning till
Gymnasie-Bokhållaren med 675 R:dr årligen, syntes kunna betydligen
förminskas, helst Stipendiefonden, ehuru med egna tjenstemän
försedd, måste, såsom enskild kassaförvaltare, begagna Landt-Räntemäslaren
härstädes, hvilken för denna befattning åtnjuter uppbördsprovision
med 2 procent; och att, oaktadt Enkefru Margaretha Hvitieldls,
den 22 Januari 1664, upprättade testamente i tydliga ord innehöll,
huru donationen borde användas, dock arfvoden till Lärare
med flere vid härvarande Gymnasium, äfvensom bidrag till Gymnasic-Bibliotheket,
årligen utgått af Stipendie-fonden, — anse Kuratorerne
sig endast böra i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå: alt Slipendie-Inrätlningens inkomster beslå dels
uti arrenden för säterierna Åby, med afvelsgården Toftestad, samt
Sundsby, med afvelsgårdarne Åker och Djuphult; hvilka egendomar,
enligt Kongl. Brefvet den 8 Mars 1815 och sedermera af Kongl.
Majit i nåder meddelade särskilda föreskrifter, blifvit på offentlig auktion
tili den högstbjudande bortarrenderade, dels uti de af in- och
utsockne-frälsehemmanen utgående, från uråldriga tider tillbaka bestämda,
lremmansräntor och de afgifter, som för nämnde hemmans
befrielse från skyldigheten att utgöra dagsverken till säterierna blifvit
i högståberopade Kongl. Bref fastställda, dels uti grundskatt för
Inrättningen tillhöriga skärgårdslägenheter och den uti samma Kongl.
Bref fastställda skjutsfardsbefrielse-afgiften af strandsittare, och dels
uti de afgifter, som för skattlagda torp och andra intägter blifvit
för sådana lägenheter, efter deras beskaffenhet, då skattläggningen
bifallits, särskilt bestämda; att de stipendier, hvilka till Studerande
af Götheborgs Stift så väl vid Gymnasium härstädes som vid Universiteterna
i Upsala och Lund, i öfverensstämmelse med KongL
Brefven den 5 Januari 1780, den 12 April 1815 och den 8 Juni
1804, årligen utdelas, bestämmas efter det förslag, som af Ephorus,
i samråd med Rektor Gymnasii oell öfriga Lärarne vid Gymnasium,
hvarje år till Kuratorerne aflemnas; att förvaltningskostnaderna bestå,
utom aflöningsstaten, som upptager dels anslagen af markegångsvärdet
å 90 Tunnor korn, såsom lön och boställsvederlag åt GymnasieFogden,
och af 666 R:dr 32 sk., lön åt Gymnasie-Bokhållaren, som
indrifver räntorna å utlånta medel samt upprättar bokslutet och tillika
är Kuratels-Sekreterare, i hvilken egenskap han har åliggande, att
emottaga och i journalen anteckna alla till Kuratorerne ankommande
skrifvelser och ansökningar, föra protokollet i alla hos Kuratorerne
förekommande mål samt författa och expediera alla doras beslut,
— 456
anordningar, utlåtanden och andra skrifvelser; hvilka anslag, såsom
af behofvet påkallade och föranledda af den förändring och utvidgning
af Stipendie-Inrättningens verksamhet, Inrättningen, enligt Kongl.
Brefvet den 8 Mars 1815, undergått, blifvit, efter underdånigt tillstyrkande
af Kongl. Kammar-Rätten, som ansett desamma icke för
högt beräknade, genom Kongl. Brefvet den 11 Oktober 1836 fastställda,
och dels lön åt en Budbärare, 33 R:dr 16 sk., enligt Kongl.
Brefvet den 14 sistlidne April, 4 R:dr, lön åt 2:ne Gymnasie-Rättare,
samt 8 R:dr 16 sk., ersättning till Gymnasie-Bokhållaren och Sekreteraren
för skrifmaterialier, uti 100 R:dr årligt resekostnadsanslag för
Gymnasie-Fogden och den 2 procentsprovision, som Landt-Räntemästaren,
enligt Kongl. Brefvet den 16 Maj 1829, åtnjuter för uppbörden
och redovisningen af Stipendie-Inrättningens medel; och att de årliga
anslagen för Gymnasie-ungdomcns undervisning i Gudaläran, 66 R:dr
32 sk., i vokalmusiken, 100 R:dr, i ritkonsten, 83 R:dr 16 sk., och i
lärdomshistorien, 100 R:dr, jemväl uti Kongl. Brefvet den 11 Oktober
1836 blifvit, efter Kongl. Kammar-Rättens underdåniga tillstyrkande, i
nåder fastställda; och har, sedan äldre tider, hvarje år till GymnasieBibliotheket
härstädes utbetalts 2t procent af det för året utdelade
stipendiehelopp, utan att någon anmärkning häremot förekommit;
hvarjemte årligen dessutom förefalla tillfälliga smärre utgifter, på sätt
granskade räkenskaperna utvisa.
Hvad slutligen angår anmärkningarne i 3:dje punkten: att kassabehållningarne,
för hvilka Landt-Räntemästaren sig debiterat, icke äro
verificerade; att medel blifvit utlånade emot säkerhet af blott en löftesman;
och att den, som attesterat stipendiernas utbetalning, äfven
qvitterat större delen af dem, å Stipendiaternes vägnar, utan att vederbörliga
fullmakter blifvit räkenskaperna bifogade, — få Kuratorerne
underdånigst förklara, att Kuratorerne, då ifrågasatta verifikationen af
kassabehållningen af Kongl. Kammar-Rätten, hvarest räkenskaperna för
hvarje år granskas, icke påfordrats, ej haft anledning alt behållningen
annorlunda, än med räkenskaperna, styrka; och att Kuratorerne, som
få ansvara för utlåningen af kassans medel, ansett, vid de tillfällen,
då sådant endast kunnat ske emot borgen af en fullt vederhäftig löftesman,
sig ej böra påfordra vidare säkerhet, samt att, enär icke alla
de Studerande, hvilka stipendier tillfallit, varit vid utdelningarne på
Gymnasium närvarande, Rektor Gymnasii fatt emottaga de frånvarandes
stipendier, för att, då de fleste af dem uppehållit sig vid Akademierna,
före deras afresa derifrån, dit öfversända penningarne, såsom
för Stipendialerne der mäst behöfliga, derefter Rektor dock lill Kura
-
— 457 —
torerne aflemnat vederbörandes bevis öfver medlens emottagande; hvilka
bevis icke bifogats räkenskaperna, men för år 1842, efter skedd
anmärkning, blifvit till Kongl. Kammar-Rätten insända.
Kuratorerne, som härhos underdånigst återställa remisshandlingarne,
framhärda med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. BRUHN.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
CARL ENGELBLOM. A. S. PETERSSON.
O. Ekman.
Götheborg den 18 Februari 1846.
Joh. Brusewitz.
58
— 458 —
Kongl. Krigs-Hof-Rättens
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers anmärkningar
vid Expensmedels-räkningarne.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Sländers Revisorer dels anmärkt, att år 1843 för
Krigs-Hof-Rättens räkning prenumererats och inköpts 10 exemplar af
Kalendern, och att, under åren 1842 och 1843, åtgången af papper
inom Krigs-Hof-Rätten, relatift till det i Svea Hof-Rätt uttagna qvantum
deraf, varit alltför betydlig, dels ock, i sammanhang dermed, — enär
anslaget af så kallade ljuspenningar till de i Embetsverken antagna
extra ordinarie tjenstemän endast kunnat hafva för ändamål, att lemna
Embetsverken tillfälle till uppmuntran åt dem, som ådagalagt flit
och påpasslighet; men sådant helt och hållet skulle förfelas, om hvarje
extra ordinarie, som till tjenstgöring sig anmälde, blefve tilldelad ljuspenningar,
och den mindre flitige tillädes enahanda förmån med aen,
som genom synnerlig flit och ordentlighet gjort sig af belöning förtjent,
samt i de flesta Embetsverken göromålen icke, utan biträde af
extra ordinarier torde kunna behörigen medhinnas, och följaktligen
anslaget af ljuspenningar för dessa tjenstemän syntes fortfarande höra
oförminskadt utgå, — hemställt, att, i afseende å nyssberörde anslag,
förändring i så måtto kunde vidtagas, att, med bibehållande af det
belopp, som, efter beräkning af de sednast förflutna Fem åren, per medium
blifvit för hvarje Embetsverk utanordnadt till ljuspenningar åt
de extra ordinarie tjenstemännen derstädes, samma belopp ställdes till
Verkens disposition, för att användas såsom gratifikationer åt de extra
ordinarier, som genom flit och skicklighet sig utmärkt; så har Eders
Kongl. Majit, genom nådig Remiss den 16 innevarande månad, behagat
infordra Krigs-Hof-Rättens underdåniga Utlåtande öfver hvad sålunda
är vordet anmärkt och hemstäldt.
459
Till underdånig åtlydnad häraf, får Krigs-Hof-Rätten underdånigst
anföra, att, hvad angår de inköpta Kalendrarne, dessa användts på det
sätt, att deraf utdelats
till Krigs-Hof-Rättens Ordförande .... 1.
Behöfligheten häraf för hvar och en af ofvan uppräknade embetsoch
tjenstemän torde icke höra ifrågasättas, ej heller att för den dagliga
tjenstgöringen i Kansliet ett exemplar derstädes hör finnas att tillgå;
hvadan anmärkningen i detta hänseende, efter Krigs-Hof-Rättens
underdåniga förmenande, synes höra förfalla.
Den anmärkta pappers-ätgängen grundar sig, hvad Rrigs-Hof-Rät<
tens civila personal vidkommer, på en redan år 1805, med afseende
å dåvarande behofvet, upprättad stat, och för den militära, på staten
af år 1837. Hos Krigs-Hof-Rätten funnos förstnämnde år 2:ne KrigsJustitiarier,
2:ne Krigs-Fiskaler och 2:ne Notarier, hvilka tillhopa innehade
det pappersanslag, som numera, efter det berörde tjenstebefattningar
blifvit sammanslagna till en af hvardera, af dem åtnjutes; och
då enahanda göromål, som förut handlagts af 2:ne personer, sedermera
öfvertagits af en enda, samt göromålen efter tjensternas sammanslagning
icke minskats, synes det, efter Krigs-Hof-Rättens underdåniga
förmenande, vara med billighet öfverensstämmande, att det pappersqvantum,
som oklandradt innehafts, i och för en del af ofvannämnde
tjenster, uti mer än 40 år, och för de öfriga, eller Ordförande-
och Militaire-Ledamots-befaltningarne, redan liera år före den tid,
Revisorernes nu framställda anmärkningar omfatta, oförändradt bibeliålles.
I fråga om förändring af det hittills befintliga anslaget af ljuspenningar
till extra ordinarie tjenstemän, så att ett belopp, motsvarande
hvad som, efter beräkning i medeltal, under de sisla Fem åren
blifvit för sådant ändamål ulbetaldt, finge användas till gratifikationer
åt sådana extra ordinarier, som flitigt tjenstgjort, kan Krigs-Hof-Rätten,
för sin del, ej annat än instämma i Revisorernes härom, på sätt
ofvanberördt är, gjorda framställning, såsom, efter Krigs-Hof-Rättens
underdåniga tanke, grundad på goda skäl och ledande till större nytta
„ 6 Ledamöter
„ Krigs-Fiskalen
„ Sekreteraren
„ Kansliet
6.
1.
1.
1.
Tillsammans 10 exemplar.
— 460 —
för så väl Verket i allmänhet, som enskilt extra ordinarierna sjelfva,
än hittills kunnat påräknas af det obetydliga belopp, som, under benämning
af ljuspenningar, hvar och en extra ordinarie tillfallit.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Storm äk tigs te Aller nådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. F. LORICHS.
Carl Akrell. D. Silfverstolpe. U. Koskull.
J. H. Röö. M. G. Törnquist. S. P. Gethe.
Stockholm den 29 Januari 1846.
Lars Johan Rhodin.
— 461:
Kongl. Kammar-Kollegii
underd. Utlåtande, i anledning af 1845
års Revisorers anmärkningar vid Expensmedelsr
åkning arne.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med återställande af det transumt ur Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers underdåniga Berättelse angående verkställd granskning
af Stats-Verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för åren 1842 och 1843, hvilket Eders Kongl. Majrt,
genom nådig Remiss den 19 sistlidne December, behagat till Dess och
Rikets Kammar-Kollegii underdåniga utlåtande öfverlemna, får Kollegium,
i anledning af hvad derutinnan af Revisorerne framstäldt blifvit
och detta Kollegium rörer, underdånigst anföra:
Rikets Ständers Revisorer förmäla, hurusom, vid granskning af Expensmedels-räkningarne
för åtskilliga Embetsverk, Revisorerne funnit,
att expenserna uppgått i flera fall till betydliga belopp, deruti nedsättning
syntes kunna genom iakttagande af större sparsamhet beredas,
såsom exempel hvarå Revisorerne anmärkt, att år 1843 prenumererats
och inköpts i Kammar-Kollegium Femton Statstidningar och
Aderton Kalendrar.
I afseende härå bör Kollegium underdånigst upplysa: att Statstidningar
och Kalendrar för det uppgifna året tilldelats Kollegii President
och Sex Kammar-Råd, jemte en adjungerad Ledamot, Advökat-Fiskalsde
Irenne Provins-, Arkiv- och Aktuarie-Kontoren samt Kansliet
med ett exemplar af hvardera, äfvensom Kollegii Sekreterare erhållit
ett exemplar af Kalendern, hvaraf dessutom tvänne exemplar erfordrats
för sessionsborden i Kollegii hegge sessionsrum, hvilka sålunda
utdelade, för Kollegii embets- och tjenstemän behöfliga, exemplar
tillsammans utgöra det antal af Stats-tidningar och Kalendrar, som i Re
-
462 —
visions-berättelsen är anmärkt och hvaruti någon inskränkning eller
minskning icke, utan olägenhet, kunnat äga rum.
Vidare hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet' dervid, att uti
Kammar-Kollegium Elfva extra Kammardrängar år 1842 varit anställda
och fått åtnjuta halfva ljuspenningar med 6 R:dr 30 sk. hvardera,
samt ansett besparing i dylika utgifter, utan olägenhet, kunna och böra
till vägabringas, helst, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 19 Juni 1830,
Hof-Rätter, Kollegier med flera icke må till extra ordinarie Vaktmästare
eller andra betjente antaga flera personer, än som vid hvarje
Verk oundgängligen behöfvas och derstädes kunna äga jemn sysselsättning.
För Kollegii rättighet till extra vaktbetjenters antagande är något
visst antal ej bestämdt, utan har sådant fått lämpas efter behofvet, med
afseende å den tjenstgöring, som af dessa lönlösa personer skäligen
kunnat fordras; och då de härstädes anställda extra Kammardrängar
varit för Kollegium beliöfliga saint utgiften för deras uppvaktning inskränkt
sig till de anmärkta halfva ljuspenningarne, 6 R:dr 30 sk.
för hvardera, synes någon besparing i denna del icke kunna åstadkommas.
Revisorernes slutligen gjorda hemställan om vidtagande af den
förändring i afseende på anslaget af ljuspenningar för extra ordinarie
tjenstemän, att med bibehållande af det belopp, som, efter beräkning
af de senaste Fem åren, per medium blifvit för hvarje Embets-verk utanordnadt
till ljuspenningar åt de extra ordinarie tjenstemännen derstädes,
samma belopp ställes till Verkens disposition, för att användas
till gratifikationer åt de extra ordinarier, hvilka genom flit och skicklighet
sig utmärkt, anser sig Kollegium, för dess del, ej kunna biträda,
enär ljuspenningarne icke, såsom Revisorerne till grund för förslaget
synas hafva antagit, äro en inkomst eller belöning för flitig tjenst,
utan utgöra ersättning för kostnaden lill ljus, som af tjenstemännen
under den mörka årstiden måste i och för tjensten användas, hvilken
ersättning, hvartill extra ordinarie tjenstemän äfven äro berättigade,
således, efter Kollegii tanke, bör dem, i mån af mer eller mindre trägen
tjenstgöring, årligen tillgodokomma med penningevärdet af Ett,
högst Tvänne Lispund talgljus för hvardera; och lärer dessutom för en
så beskaffad utgift, hvilken är beroende af de tjenstgörandes antal,
som det ena året kan vara större och ett annat år mindre, något visst,
ändamålet motsvarande, anslag svårligen kunna bestämmas.
— 463 —
Kammar-Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stor mäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JACOB CEDERSTRÖM.
J. A. Brandel. P. A. Norberg. J. Falkman.
Referent.
Rudolf Cederschiöld.
Stockholm den 6 Februari 1846.
Fr. Wilh. Dufwa.
— m
Kongl. Kammar-Rättens
underd. Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisorers Berättelse om
granskningen af Expensmedelsräkningarne•
-
Stormäktigste Allernådigste Konung]
Med öfverlemnande af utdrag ur Rikets Ständers Revisorers Berättelse
angående verkställd granskning af Stats-Verkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1842 och
1843, har Eders Kongl. Maj:t, genom Remiss af den 19 December nästlidfet
år, som den 19 Januari detta år till Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammar-Rätt ankom, i nåder anbefallt Kammar-Rätten, att i
anledning af de framställningar, som i nämnde utdrag innefattas, afgifva
underdånigt Utlåtande; hvilken befallning Kammar-Rätten nu får
i underdånighet fullgöra.
Under anmärkning, att expenserna för åtskilliga Embetsverk uppgått
i flera fall till betydliga belopp, deruti nedsättning syntes kunna
genom iakttagande af större sparsamhet beredas, hafva Revisorerne,
såsom exempel derå, hvad Kammar-Rätten rörer, åberopat, att år
1843 prenumeration skett å 14 exemplar af Sveriges Statstidning och
att 24 exemplar af Statskalendern blifvit inköpta, samt att KammarRätten
år 1842 hade, jemte Fern ordinarie, Tolf extra Kammardrängar,
de der hvar för sig åtnjutit fulla ljuspenningar, i hvilken utgift besparing
skulle, utan olägenhet, kunna och böra till vägabringas, helst
genom Kongl. Kungörelsen den 19 Juni 1830 blifvit förordnadt, att
Hof-Rätter, Kollegier m. fl. icke må till extra ordinariej Vaktmästare
eller andra betjente antaga flera personer, än som vid hvarje
— 465
Verk oundgängligen behöfdes och derstädes kunde äga jemn sysselsättning.
Hvad först beträffar frågan om de för Kammar-Rättens räkning
prenumererade och inköpta exemplar af Statstidningen och Statskalendern,
får Kammar-Rätten i underdånighet tillkännagifva, att de
prenumererade Fjorton exemplaren af Statstidningen blifvit sålunda
använda, att Kammar-Rättens President, Sex Kammar-Rätts-Råder, en
för året adjungerad Ledamot, Öfver-Kommissarien, Tre Revisions-Kontor,
Advokat-Fiskaien och Kammar-Rättens Kansli erhållit hvar sitt exemplar,
samt att enahanda utdelning skett af de inköpta Kalendrarne,
hvaraf vidare tilldelats dåvarande Revisions-Kontoret för allmänna
Magasinsärendernas utredning, Sekreteraren, vice Advokat-Fiskaien , Aktuarie-Kontoret,
Fyra Proto-Notarier och Registrator!! ett exemplar hvardera,
samt ett exemplar särskilt hållits tillgängligt för KammarRätten
i dess sessionsrum; och har Kammar-Rätten, sorn anser nödigt,
att de numera så kallade Post- och Inrikes-Tidningarne samt Statskalendern
äro på de flera till Kammar-Rätten hörande, från hvarandra
alskiljda, embetsrum tillgängliga och jemväl tilldelas de embetsoch
tjenstemän, hvilka äfven utom den vanliga tiden för sessionerna
hafva befattning med ärendernas beredning och expedition, funnit
annan besparing i detta fall icke lämpligen kunna äga rum, än att,
jemte det minskning i antalet af prenumererade Tidningar och inköpta
Kalendrar i följd af Öfver-Kommissarie-Embetets och Revisions-Kontorets
för Magasins-ärenderna indragning redan blifvit iakttagen, Statskalendrar
hädanefter icke komma att till Aktuarie-Kontoret och Registratorn
härstädes utdelas.
I afseende å det anmärkta antalet af extra Kammardrängar, får
Kammar-Rätten i underdånighet förklara, att samma antal varit och
ännu är oundgängligen beliöfligt.
I öfrigt anser Kammar-Rätten sig höra biträda det af Revisorerne
i Berättelsen framställda förslag till sådan förändring i afseende på
anslaget till ljuspenningar, att, med bibehållande af det belopp, som,
efter beräkning af, till exempel, de sista Fem åren, per medium blifvit
för Embetsverket utanordnadt till ljuspenningar åt extra ordinarie
tjenstemännen, samma belopp ställes tili Verkets disposition, för att
användas tili gratifikationer åt de extra ordinarier, som genom flit
och skicklighet sig utmärkt
59
-
_ 46a —
Med återställande al den i nåder remitterade handlingen,
framhärdar Kammar-Rätten med djupaste vördnad, trohet
ö '
och nit,
Stormäk tigste A Iler 11 åd i gs te Konung!
Eders Kongl. Maj/.ts
Bnderdänigste, tropligtigstetjenare
och undersåter,
AUGE von; HARTMA1SDORFF.
O. A» Tauvon. C. E. Ålander. Joh. Aug. Södergren.
A. Wilh. Edman. J. A. Björkman. S. M. Tham.
C. J Fahnehjelm.
Stockholm den 13 Februari 1846.
RIKETS IIÖGLOFL, STÄNDERS
REVISORERS
a a
BERÄTTELSE
angående
den år 1845 förrättade granskning af de under
KONGL. MAJ:TS och RIKETS
KOMMERSE-KOLLEGIUM
ställda fonder och medel;
jemte
KONGL KOMMERSE-KOLLEGII,
i anledning deraf, till
K o 11 g 1- M a j : t
aigifiia underdåniga rTLÅTAHDE.
CrC CH-O
STOCKHOL]»,
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS
1846.
Sed ;in undertecknade, af Riks-Stånden lill Siats-, Banko- och RiksgäldsVerkens
öfverseende valde Revisorer, vid fullgörandet af nämnde uppdrag,
jemväl granskat redogörelserna för oell förvaltningen af de under
Kongl. Maj:ts och Rikets Kominerse-Kollegium ställda fonder och medel,
få vi, angående denna revision, nu till Rikets Ständer afgifva föreskrifven
Berättelse och dervid tillkännagifva, att, som förvaltningen under åren
1841 och 1842 af ifrågavarande fonder och medel. — hvilka utgöras af
Manufaktur- och Ull-Diskontfonderna, anslaget till understöd för Ullsor*-  teringsanstalterna i Götheborg och Malmö, Manufaktur-, Extra Licent-,
Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristads-medlen, de till godtgörande
af Svenska Konsulers utgifter i embelsärender anvisade belopp och
slutligen Kongl. Kollegii Expens-medel, — blifvit öfversedd af Rikets
Ständers år 1843 församlade Revisorer, har den nu fulländade revisionen
omfattat åren 1843 och 1844*
Under revisions-förrättningen hafva Revisorerne tagit kännedom ej
mindre om Kongl. Kommerse-Kollegii till Kongl. Majit afgifna underdånige
Berättelser rörande omförmälda fonder för sist förflutna tvänne år,
än ock af den Berättelse, hvilken särskilde, af Kongl. Majit i nåder tillförordnade,
Revisorer i underdånighet aflemnat, angående Manufaktur- och
Ull-Diskontfondernas förvaltning och räkenskaper för år i843; utvisande
sistnämnde Berättelse, att de Kongl. Revisorerne funnit berörde förvaltning
och räkenskaper från Revisorernes sida icke påkalla någon anmärkning.
Hvad försl angår Manujaktur -Diskont/ anden, så inhemtas af de
deröfver upprättade och härjemte bilagda Kapitalslut, att denna fond genom
influtna räntor å utlånta kapital haft i inkomst:
_ 4 -
år 1843  R:dr 88,4o8: io. 2.
och år 1844  ” 8o,(.)83: i4» 7-
tillsammans R:dr 1 74>3q i: 24* limen
som härifrån afgå följande under revisions-åren
bestridda utgifter, nemligen;
Ränta till Rikets Ständers Bank för å krediti vet
begagnade medel ...... 84,94°: 1 '• 4*
Förvaltnings-kostnader . . . 28,122: 42* —
Reparationer och diverse omkostnader
för fondens fasta egendom 7>4°7: ,0- °-
Inbetalningar till Rikets Ständers
Riksgälds-Kontor, motsvarande
de förra årliga anslagen till Teknologiska
Institutet, .... . 28,000: •— —
Beviljade afskrifningar . . . 3,927; 2. 5.
eller tillsammans R:dr 152,397: 18. —
har behållna vinsten af Manufaktur-Diskontens lånerörelse
under åren 1843 och 1844 alltså utgjort R:dr 21,994: 6. 9.
i följd hvaraf fondens behållning, hvilken vid förstnämnde års början beräknades
till 881,518 R:dr 3i sk. 2 rst., vid 1844 å*’s slut ökats till
903,5i2 R;dr o^sk.ixrst; hvartill ytterligare kommer det, på grund af
Kongl. Kommerse-Kollegii beslut den 29 December 1843, uti samma års hufvudbok
för första gången upptagna brandförsäkringsvärdet af fondens å
Riddareholmen belägna fasta egendom, 60,000 R;dr. Enligt hvad Revi
sorerne
inhemtat, har berörde fastighet blifvit, jemlikt föreskrift i Kongl.
Brefvet den 4 November 1772, utaf den dåvarande, under Kongl. Kommerse-Kollegii
förvaltning stående, Manufaktur-fondens medel inköpt fölen
summa af 240,000 Daler Kopparmynt; och synes den numera verkställda
bokföringen af egendomens brandförsäkringsvärde, hvilken åtgärd
redan varit förslagen, ej mindre af de utaf Kongl. Maj:t, för granskning
af Manufaktur-Diskontens räkenskaper för år 1834» i nåder förordnade
Revisorer, än ock af Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorer, lämpligen
böra fortfarande iakttagas.
Enligt hvad uti 1843 års Revisionsberättelse omförmäles, utgjorde
Manufaktur-Diskontens osäkra fordringar vid 1842 års slut 198,836 R;dr
34 sk. 2 rst. Detta belopp minskades under revisionsåren med 12,075
R;dr 46 sk' 4 rst., sä att nämnde slags fordringar vid 1844 å|S utgång
bestego sig till 181,760 R:dr 35 sk. 10 rst; hvarvid likväl bör ihågkommas,
att denna minskning till en del tillkommit i följd af de, med stöd
af Kongl. Brefven den 22 Oktober 1842 och 11 Mars i843, ali sistnämnde
års räkenskaper verkställda afskrifningar dels af obetald förfalloränta,
75 R:dr 38 sk. 2 rst., dels af åtskilliga äldre fordringsposler, till
sammanräknadt belopp af 2,25i R:dr 1 2 sk. 3 rst., för hvilka, efter låntagarnes
och reversutgifvarnes frånfälle, all utsigt till framtida återbelal
ning saknades.
Jemlikt Kongl. Brefvet den 7 Februari 1822, hade Kongl. Velenskaps-Akademien
från Manufaktur-Diskontfonden erhållit ett räntefritt lån
af 4,000 R:dr lill inköp af förlaget till det af Kainmar-Rälts-Rådet Billberg
utgifna planch-verket: ”Svensk Botanik”; hvilket lån, genom verkställda
successiva afbetalnrngar af 3oo R:dr årligen, enligt Kongl. Brefvet
den 20 Oktober 1802, -vid 1842 års slut var minskadt till 1,600
R;dr. Uppå Vetenskaps-Akademiens i underdånighet framställda anhållan
om befrielse från återbetalning af nämnde kapital-återstod, har Kongl.
Maj:t, uti nådigt Bref lill Kongl. Kommerse Kollegium af den 3i Januari
i843, förklarat, att som Akademiens förbindelse att återgälda ifrågavarande
lån vore villkorlig och grundade sig på förutsättning, att försäljning
af arbetet Svensk Botanik skulle härtill lemna tillgångar, hvilket
likväl endast till en ringa del under åren 1834 till och med 1841
ägt rum, samt dessutom, sedan alla oförsålda exemplar af berörde arbete
i Maj 1840 genom vådeld förstörts, och Kongl. Maj;t derefter i nåder beslutat,
att verkets lifgifvande icke vidare skulle fortsättas, ingen vidare
tillgång af nämnde verk vore att påräkna till betalning af det återstående
skuldbeloppet, Kongl. Majit funnit Vetenskaps-Akademien icke kunna
åläggas att af egna medel gälda Manufaktur-Diskontens obetalda fordran,
och fördenskull i nåder tillåtit, alt Akademien återbekomme sin villkorliga
förbindelse och att Akademiens återstående skuld, 1,600 R:dr, finge
ur Manufaktur-Diskontens räkenskaper afföras.
I anledning af Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständers i underdånighet
gjorda anhållan, att, efter granskning af då gällande Reglemente
för Manufaktur-Diskonten, de förändringar deri måtte blifva vidtagna,
som kunde finnas vara af behofvet påkallade, har Kongl. Maj:t, efter
inhemtande af Kongl Kommerse-Kollegii underdåniga förslag i ämnet,
under den 8 Februari 1844, * oåder utfärdat ett förnyadt Reglemente
för nämnde fond, att från och med år i845 tjena till efterlefnad.
Vid anställd jemförelse emellan detta Reglemente och de, angående Manufaktur-Diskontens
förvaltning, intill r844 ^rs s^ut gällande författningar,
hafva Revisorerne funnit följande hufvudsakliga skiljakLigheter sig förete.
Jemlikt 10 § af 1844 ars Reglemente, åligger det lånsökande att
till Manufaktur-Diskont-Kontorets Kamrerare aflemna särskild anmäl
-
— 6 -
nings-sedel, innefattande de uppgifter rörande reversernas eller hypothekernas
utgifvare, datum, förfallotid och summa, hvilka, jemlikt 6:te §. uti
Kongl. Reglementet af den 12 Februari 1817, bordt å baksidan af låntagarens
förbindelse finnas meddelade. Likaledes bör å reversalet eller
låntagarens förbindelse numera alltid tecknas lånsökandens eller dess lagligen
befullmäktigade ombuds ansvarighetsförbindelse för de inlemnade låne-dokumenternas
riktighet. Beträffande de för lån ur Manufaktur-Diskonten
antagliga hypolheker, är uti nyssberörde 10 §. föreskrifvet, att i
sådant afseende, utom de uti 4 §■ 1817 års Reglemente omförmälda
reverser eller accepterade invisningar, ställda till sedelhafvaren eller viss
man och ordres, äfvensom borgen, enligt Kongl. Kungörelsen af den 7
November 1829, må numera jemväl emottagas räkningar ä borgade varor,
accepterade att efter bestämd tid betalas till innehafvaren eller till
viss man eller ordres; inrikes ve viar, behörigen accepterade och betalbara
i Stockholm, antingen samma dag lånet förfaller, eller högst åtta
dagar efter lånets förfallotid, samt slutligen annan säkerhet, som Kommerse-Kollegium
finner antaglig. Genom 15 §. i det nya Reglementet,
är tiden för aflåtandet af Ombudsmannens anmaningsbref till Manufaktur-Diskontens
gäldenärer förändrad från i4 dagar till en månad före
lånets förfallotid. Det i 9 §. af 1817 års Reglemente intagna stadgande,
att hypotheksutgifvarne skulle vara lika med låntagarne ansvarige jemväl
för de efter förfallotiderna upplupna räntors erläggande, är i det nya Reglementet
uteslutet, i följd af hvilken, efter Revisorernes åsigt, med rättvisa
och billighet öfverensstämmande förändring, dylik ansvarighet numera
endast åligger sådane hypotheksutgifvare, som, genom borgen för
låntagarnes i reversalet åtagna förbindelser eller på annat sätt, iklädtsig
skyldighet till förfalloräntas gäldande. Slutligen hafva, jemlikt bilagan
Lit. A. till 1844 års Reglemente, ägare af sulläders och saffiansfabriker blifvit
upptagne bland antalet af de till låns åtnjutande ur ManufaklurDiskonten
i allmänhet berättigade idkare.
Sedan Kongl. Maj:t, under den i/v November 1842, i nåder bifallit,
att de bomullsfabriksidkare, hvilkas fabriker äro å landet belägna, må,
örn de så åstunda, vid föryllrande och försändning’från fabrikerna af deras
rå och oappreterade väfveritillverkningar, befrias från åliggandet att
nämnde varor med hallstämpel förse, under förbindelse likväl för fabrikanten
att å hvarje sådant väfnadsstycke åsätta fabrikens märke eller
stämpel, tydligen utvisande hvarest varan är förfärdigad ; har Kongl.
Majit, enligt nådigt Bref den 23 Januari i843, förordnat, att den fabrikant,
som för väfnader af förenämnde beskaffenhet åstundar begagna lånrätt
i Manufaktur-Diskontfonden, bör, innan den årliga repartitionen af
fonden uppgöres, nied bevis från närmaste stads Hall-Rätt eller Magistrat
styrka, alt han derstädes med liflig ed fästat riktigheten af sin uppgift
rörande qvantiteten och värdet af sådan hans tillverkning, i öfverensstämmelse
med hvad som finnes föreskrifvet, rörande iakttagelser för
vinnande af lånerätt för ostämpelbara fabrikater i allmänhet.
Med afseende å den under sednare åren inträffade betydliga tillökning
af göromålen inom Manufaktur-Diskont-Kontoret, har Kongl. Majit,
uppå underdånig hemställan af Kongl. Kommerse-Kollegii President,
jemlikt nådigt Bref af den 12 Juni 1344» bifallit, att en särskild
tjensteman finge af Kongl. Kollegium antagas och förordnas att, i egenskap
af Registrator och emot åtnjutande af en utaf Manufaktur-Diskontfondens
vinstmedel utgående årlig lön af 800 Rrdr, bestrida sådana göromål
i nämnde Kontor, hvilka ansåges lämpligen kunna och böra frånskiljas
Kamrerarens och Kontrollörens åligganden och i öfrigt vore af den
beskaffenhet, att de funnes kunna åt förstnämnde tjensteman anförtros.
Till följd af särskilda nådiga förordnanden, hafva under åren i843
och 1844 nedannämnde idkare af sådana fabrikshandteringar, hvilka, enligt
då gällande allmänna författningar, icke utgjorde föremål för lånerätt
i Manufaklur-Diskontfonden, fått sig dylik lånerätt beviljad, nemligen:
1:0 Fabriksidkaren N. Fougstedt, för sulläders-tillverkningarne vid
hans i Malmö anlagda garfveri för beredning af läder efter Engelska sättet,
jemlikt Kongl. Brefvet den 5 Januari i843;
2:0 Fabriksidkaren J. W. Adler, för de vid hans garfveri i Gefle
åstadkomna sullädersfabrikater, enligt Kongl. Brefvet den 4 Mars i843;
3:o Handlanden F. H. Kockum, för de vid hans, nära Malmö befintliga,
gjuteri och mekaniska verkstad årligen tillverkade redskap och
machinerier för fabrikernas och näringarnes behof, samt sådana jernfabrikater,
hvilka vid jern-gjuterier i allmänhet icke åstadkommas jemlikt Kongl.
Brefvet af sistnämnde dag;
4:o Fabriksidkaren J. G. Wahlgren, för det sulläder, som beredes
vid hans garfveri-fabrik i Wexiö, enligt Kongl. Brefvet den 25 Juli
i843;
5:o och 6:0 Fabriksidkarne J. E. Lundin, och A. W. Lundin, för enahanda
slags tillverkningar, åstadkomna vid deras i Stockholm befintliga
garfverier, enligt Kongl. Brefven den 25 Oktober 1843 och 1 \ Februari
1844» sa**11
7:0 B. J. Lundholm och A. P. L. Hammar, i egenskap af innehafvare
utaf det här i staden belägna Bergsunds jerngjuteri och mekaniska
verkstad, för de vid gjuteriet åstadkomna jernmanufakturvaror af sådan
beskaffenhet, att de, i anseende till en större mekanik och finare arbete,
tunna hänföras under namn af fabriksvaror, jemlikt Kongl. Brefvet den
28 Februari 1844*
Manufaktur-Diskontens i vanlig låneväg disponibla tillgångar beräknades
vid i843 års början till 1,008,916 R:dr 89 sk. 10 rst., af hvilken
summa likväl, i och för den särskilda lånerätt, som tillkommer manufakturister
i Eskilstuna Fristad och deras förläggare, afsaltes tillsammans
206,224 Ralr 5 sk. 2 rst., så att den återstående tillgången för
den så kallade allmänna lånerätten följaktligen besteg sig till 1,402,692
R:dr 34 sk. 8 rst. Jemlikt föreskriften i Kongl. Brefvet den 18 Maj
i836, fördelades sistnämnde belopp emellan samtlige låneberätligade och
i tvenne klasser indelte fabriksidkare, dervid låneprocenten bestämdes för
de till i:sta klassen hörande fabrikanter till 171 procent, för dem af andra
klassen till i3 och för idkare af tredje klassen till 8? procent af
1842 års tillverkningsvärde. I öfverensstämmelse härmed belöpte sig på
lörsta klassens fabrikanter en sammanräknad lånesumma af r ,1 54,756 R;dr,
på andra klassens 135,790 lbdr och på tredje klassens 114,873 R:dr. —
Vid den i början af år 1844 verkställda reparation, då, efter det nyssnämnda
afdrag för Eskilstuna manufakturisters och deras förläggares räkning
ägt rum, Manufaktur-Diskontens tillgångar utgjorde 1,419,683 R:dr
47 sk. 1 rst., fastställdes till fördelning emellan fabriksidkare i första
klassen 1,164,479 R;(lr., efter en allmän lånrätt af i5| procent utaf nästföregångne
årets fabrikationsvärde, emellan andra klassens idkare 127,075
R: lr, efter ii| procent, och emellan fabrikanter af tredje klassen 128,298
R:lr, efter 8 procent.
Bland Manufaktur-DiskonLfondens uti 1843 års hufvudbok inbalanserade
osäkra fordringar finnes upptagen en summa af 24,900 R:dr, utgörande
Fabriksidkaren P. C. Dihlströms skuld tillberörde fond, hvilken
skuld till minskadt belopp af 17,799 R;dr, oberäknadt upplupen, obetald
ränta finnes i utgående balansen för år 1844 öfverflyttad till fondens såsom
säkra ansedda fordringar. I afseende på förhållandet med ifrågavarande
fordran, hafva Revisorerne inhemtat, att Dihlström, som år 1840
afträdt sina tillgångar till borgenärers förnöjande, jemlikt Kongl. Bref*
vet den 29 Oktober 1842, undfått tillstånd att på det sätt infria de skulder,
lör hvilka han hos Manufaktur- och Ull-Diskontfonderna häftade, utgörande,
efLer afdrag af beräknade framtida inbetalningar af åtskilliga
andra personer, hvilka med Dihlström delade ansvarighet för gälden, till
förstnämnde fond 17,799 R:dr och till den sednare 691 R:dr, eller tillsammans
18,490 R:dr, att 4>5oo R:dr deraf skulle, jemte 4 procent årlig
ränta, inbetalas med 900 R:dr årligen och återstående skuldbeloppet amorteras
genom årlig afbetalning af 666 R:dr 3a sk.; att till säkerhet
- 9 ~
för fullgörandet af nämnde betalningsskyldighet, Manufaktur- och U11-  Diskontfonderna erhållit inteckning uti Dihlströms här i staden belägna
fabriks-egendom för ett belopp af 19,390 R:dr; men hvilken inteckning,
dels i anseende till äldre gravationer, dels i följd af egendomens låga
brandförsäkringsvärde, 35,000 R:dr, icke kunde betraktas såsom innefattande
full säkerhet för godtgörande af fondernas fordringsanspråk; samt att,
sedan merberörde fabriks-egendom numera blifvit till Stockholms Stadsnämnd
försåld, i ändamål att användas till en arbets-inrättning, bemälte
Nämnd, på grund af Kongl. Maj:ts, uti nådigt Bref den 3 Juli 1844> der"
till lemnade bifall, fått öfvertaga ofvannämnde inteckningar till ett sammanräknadt
belopp af i5,54o Rd:r, med skyldighet att, på sätt och i den
ordning, Dihlström, enligt Kongl. Brefvet den 29 Oktober 1842, sig förbundit,
å sistberörde lånesumma årligen verkställa afbetalningar; hvarjemte
för återstoden al fondernas fordringar, eller 2,950 R:dr, säkerhet,
blifvit ställd genom förlagsinteckning uti Dihlströms då och framdeles
ägande fabriks-rudimaterier, färdigt ocb ofärdigt gods samt redskap och
machinerier.
Å det till förlagslån för nya, här i Riket förut okända, uppfinningar
och inrättningar i fabriks- och slöjdeväg eller väsendtliga förbättringar
deraf särskilt afsatte anslag, utgörande, jemlikt Kongl. Brefven af
den 9 December 1818 och 5 Maj i84i, en summa af 5oo,000 R:dr, voro
vid i843 års ingång dylika lån meddelade till belopp af 499,765 R:dr 23
sk. 9 rst., hvadan en odisponerad tillgång förefanns af R:dr 234: 24. 3.
Genom återbetalningar af ifrågavarande förlagslån
inflöto under åren 1843 och 1844 tillsammans „ 98,311: 21. 7.
Summa R:dr 93,545: /[5. 10.
Af dessa tillgångar hafva successive utbetalts följande nya förlagslån:
1 :o till intressenterne i Rydboholms mekaniska väfveri återstoden
af det, genom Kongl. Brefvet af den i4 December 184*» dem beviljade
lån å 4°,000 R:dr, för åstadkommande af här i Riket ännu oförsökt tillverkning
af gröfre och finare bomullstyger af sådana slag, sorn hittills
måst från England införskaffas, R:dr 23,000: — —
2:0 till Grosshandels-bolaget A. H. Evers &Comp.,
för dess vid Anderstorp i Hallands Län anlagda Bomullsspinneri,
enligt Kongl. Brefvet af sistnämnde dag, 4°,°oo: —• —
3:o till Glasbruks-ägarne Wadström och Nygren,
för utvidgande och förbättrande af fabrikationen, hufvudsakligen
utaf porter-buteljer, vid Glasbruken Årnäs
Transport: 63,000: — —
2
Transport: 63,ooo: —
i Skaraborgs och Wentzelholm i Kalmar Län, enligt
Kongl. Bref af samma dag,  16,666: 3a.
4:o till Motala mekaniska Verkstads Bolag, i
afräkning å det lån af 60,000 R:dr, hvilket, enligt
Kongl. Brefvet den i4 December 1841, blifvit Bolaget
tillagdt, i och för Verkstadens utvidgande och
förbättrande,  13,000: —
tillsammans R:dr 92,666: 32. —
hvadan totalbeloppet af utestående förlagslån vid 1844 ^rs s^ut uppgick
till 499»120 34 sk- 2 rst.
Jemlikt nådigt Bref af den 29 Maj i843, har Kongl. Maj:t beviljat
Grosshandlaren August Bergman, för bedrifvande af dess vid egendomen
Harg i Södermanlands Län anlagda Bomulls-spinneri, ett förlagslån
utur Manufaktur-Diskonten, stort R:dr 4°>000: — —
och om härtill lägges återstoden af Motala mekaniska
Verkstads-Bolags nyssberörde lån „ 47>000: — —
äfvensom beloppet af följande, enligt Kongl. Brefven
af den i4 December 184*» medgifna, vid utgången af
år i844 ännu icke utassignerade, förlags-lån, nemligen:
1:0 lill Bruksidkaren S. Owen, för fortsatt drifvande
af dess här i Staden beliutliga mekaniska Faktori,
hvilket lån, genom Kongl. Brefvet af den i3
November ■ 843, öfverflyttats på den blifvande köparen
af berörde, till Owens borgenärer afträdda, Faktori 25,ooo: — —
2:0 til Grosshandlaren G. F. Hennig, för gjorda
förbättringar vid Rosendals Bomulls-spinneri nära Götheborg,
15,ooo: — —
och 3:o till Bromö Glasbruks ägare, för tillverkning af
hvitt taffelglas, „< 16,666: 3a. —-
så visar sig, att, vid slutet af sistlidet år, å förlagslåne
fonden
voro anvisade lån af tillsammans . . . R:dr 143,666: 32. —
för hvilkas utassignering tillgång då saknades,
I afsende på det förlagslån, stort 80,000 Rrdr, hvilket Nyköpings
Bruks- och Faktoribolag, på grund af Kongl. Brefvet den 3o Juni 184 ^ >
utur Manufaktur-Diskontfonden uppburit, hafva Revisorerne ansett sig
böra anmäla, att, sedan den ena af löftesmännen för berörde lån, Handelshuset
H. J. Oldenburg & Comp., år 1843 gjort cession, har Grosshandlaren
J, G. Schwan, enligt förbindelse af den i3 Februari samma år,
ikläd t sig den nämnde Handelshus förut åliggande borgens-ansvarighet,
saint alt, efter det Bruks- och Faktori-bolaget år 1844 afträdt sina tillgångar
lill borgenärers förnöjande, lånets indrifning beror på handläggning
i laga ordning.
I likhet med hvad under nästföregångne åren ägt rum, har jemväl
under de tvenne år, hvilkas räkenskaper utgjort föremål för Revisorernes
granskning, Gamla Ull-Diskontfondens tillgångar undergått en ytterligare
förminskning. De öfver fonden upprättade kapital-slut, som finnas
denna Berättelse bilagda, utvisa, att fondens behållning vid början af år
i843 beräknades till R:dr 47>893: 24. 2.
Sammanräknade Inkomsterna för begge åren hafva
utgjort:
Räntor  366: — —
Ullsorterings-, värderings- och
raiagasinerings-afgifter  4>9*3: i5. 6.
Hyresmedel  717: 42. 9.
Bidrag af manufaktur-medlen . 2,4oo: — — c o 0
b,097: 10. 3.
Summa R:dr 66,290: 34- 5.
Hvaremot Utgifterna under
samma tid varit följande:
Löner och arfvoden till tjenstemän
och betjening vid Ullkontoiet
i Norrköping samt till Direktören
L. Hofman Bang . . . R:dr
Rese- och ti aklamentspenningar
till bemälte Hofman Bang
Extra utgifter
Reparationer å ullmagasinsbyggnaden
i Norrköping ....
Räntor till Manufaktur-Diskonten
å lemnade förskott ....
Eftergift af ränta från Nya
UU-Diskontfonden
hvartill kommer en, jemlikt Kongl.
Kommei se-Kollegii beslut af den
29 December i843, uppdebiterad
8,a65:
3a.
—
1,402:
21.
3.
510:
8.
2.
187:
24.
4-
818;
34.
8.
11:
■
Transport: 11,196: 24. 5. 66,290: 34* 5.
Transport 11,195: 24. 5. 56,290: 34- 5.
skuld för erhållet förskott till inköp
af utländska får  4,487: 7. 8. I5)682.‘ 32. 1.
och hade följaktligen fondens kapitalbehållning vid för
lidet
års slut nedgått till ^ • RMr 4°>6o8: 2. 4-
Om härifrån afdrages beloppet af osäkra och på utredning af konkursmassor
beroende fordringar, hvilka uti 1844 års utgående balans upptagas
till 11,251 R:dr 22 sk. 9 rst., eller 1000 R:dr 36 sk. 2 rst. mindre,
än hvartill nämnde slags fordringar vid 1843 års början ansågos uppgå,
befinnes, att Gamla Ull-Diskontfondens säkra behållning, vid slutet af år
1844, endast utgjorde 29,356 R:dr 27 sk. 7 rst., och således understeg
det till 36,ooo R:dr bokförda värdet af fondens fasta egendom, ullmagasinshuset
i Norrköping.
Ofvannämnde, såsom Gamla Ull-Diskontfondens skuld uppdebiterade,
summa af 44^7 R:dr 7 sk. 8 rst. utgöres af kostnaderna för inköp
i England af 100 st. får af Southdowns-race, hvilka kostnader, jemlikt Kongl.
Brefvet af den 14 April 1837, förskottsvis beslridts af de under Kommerse-Kollegium
ställda tull- och konfiskationsmedel samt framdeles, i
mån af tillgång, böra af Gamla Ull-Diskontfonden godtgöras.
Revisorerne hafva i sammanhang härmed ansett sig böra anmäla,
att, enligt en den 3r December 1843 upprättad, Revisorerne förevisad,
förteckning, antalet af Kronan tillhöriga får, hvilka, i ändamål att bereda
racernas förädling, blifvit å särskilda orter ullemnade, uppgick till
828 st., nemligen: af Southdowns race 229, Merinos 100, Elektoral 356,
Nazer 69, Skottska 7 och Strelitzer 67 st.
För beredande af en öfversigt af Nya Ull-Diskont-fondens ställning
under revisionsåren, få Revisorerne härjemte bilägga de för samma år öfver
nämnde fond upprättade Kapital-slut, enligt hvilka fonden, som vid
i843 års ingång ägde en behållen tillgång af . R:dr 204: 35. 5.
genom influtna ordinarie och förfalloräntor,
haft en inkomst år i843 af 818: 33. 5.
och år 1844 af  584: 20. 4. ,,4o3: 5 9.
Summa R:dr 1607: 4* 2.
De utgifter, hvilka fonden under berörde 2:ne
år fått vidkännas, hafva deremot bestigit sig till . „ 1,659: 6. 4.
— 13 —
Vid jemförelse emellan fondens vid i844 Ars slut balanserade tillgångar
och skulder, befinnes, att de sednare öfverstego de förra med 5i
R:dr i3 sk. 2 rst., och om från nämnde tillgångar afräknas beloppet af
de osäkra fordringarne, 55q R:dr 35 sk. 9 rst., visar sig, att å fonden förefanns
en verklig brist af 61 1 R:dr 1 1 rst.
Likasom de föregångne åren, har äfven under loppet af åren 1843
och 1844 Nya Ull-Diskontfondens hos Riksgälds-Kontoret ägande kreditiv å
3oo,ooo R:dr endast i mindre mån varit anlitadt. Å detsamma hafva
nemligen lyftats:
år i843  R:dr a3,38o: — —
och år 1844  » 18,070: — —
Vid uppgörandet af de årliga liqviderna emellan Riksgälds-Kontoret
och Ull-Diskontfonden, hafva, på sätt uti 1843 års Revisions-berättelselse
finnes omförmäldt, i hänseende till beräkningen af den RiksgäldsKonloret
tillkommande ränta för de å krediti vet åren i84o—1842 uppburna
medel, skiljaktiga grunder blifvit af Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret
och Kongl. Kommerse-Kollegium tillämpade. Kongl. Kollegium
hade nendigen, med stöd af Kongl. Brefvet den 14 Augusti 184 * > låtit
från Riksgälds-Kontorets räntefordringar afdraga ej allenast förefallna kostnader
i och för Diskontens lånerörelse, utan ock derå uppkomna tillfällig
förluster, till ett sammanräknadt belopp, motsvarande en fjerdedel af
räntan för de å kreditivet lyftade medel; hvaremot Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret
funnit sig icke kunna medgifva de för ifrågavarande förluster
äskade afdrag. Efter öfvervägande af hvad 1843 års Revisorer i detta
ämne anfört och med anledning derjemte af Kongl. Maj:ts aflåtna nådiga
Proposition, rörande nedsättning af räntan å ull-kreditivet, hafva
Rikets sednast församlade Ständer, enligt underdånig skrifvelse af den 26
Oktober 1844» förklarat, att, efter Rikets Ständers tanka, Fullmäktige af
det till deras efterrättelse utfärdade Reglementes bestämda föreskrift hemtat
grundad anledning till sin vägran att godkänna ofvaäaberörde afdrag,
så vidt de afsågo de å Ull-Diskontens lånerörelse åren 1840—1842 uppkomna
tillfälliga förluster; hvaremot, såsom den lämpligaste utväg att
bereda tillgång till ersättande af framlida omkostnader och tillfälliga förluster
vid lånerörelsen, Rikets Ständer bifallit, att räntan för de summor,
som å Nya Ull-Diskontens hos Riksgälds-Kontoret ägande kreditiv — hvilket
finge till belopp af högst 3oo,ooo R:dr och till förut bestämda föremål
fortfarande intill nästa Riksdag begagnas, — dels redan vore, dels
dädanefter blefve lyftade, må, från och med i845 års början, nämnde
Kontor godtgöras med Tre i stället för Fyra procent efter år räknadt,
dock med skyldighet för Ull-Diskonten att ersätta hvad som förut icke
blifvit Riksgälds-Kontoret godtgjordt utaf de vid uppgörandet af ofvanberörde
1 iq v ider ifrågakomma eller ytterligare ifrågakommande afdrag
för de med lånerörelsen gemenskap ägande tillfälliga förlaster. Sedan
K ongl. T\luj:t, som vid detta Rikets Ständers beslut låtit bero, genom nådigt
Bref den 12 November 1844» Kongl. Kommerse-Kollegium derom
förständiga!, har, efter hvad Revisorerne erfarit, beloppet af omförmälda,
utaf Kongl. Kollegium yrkade, men af Fullmäktige icke medgifna afdrag,
utgörande för åren 1840—1843 tillsammans /p8 R:dr 10 sk. g rst., under
innevarande år blifvit till Riksgälds-Kontoret utbetaldt.
Beträffande det af Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorer
väckta förslag, att den del af ofvannämnde kreditivmedel, som för UllDiskontrörelsen
icke erfordrades, måtte få af Kongl. Kommerse-Kollegium
användas till förstärkning af Manufaktur-Diskontfondens lånetillgångar,
uLi hvilket ämne Kongl. Maj:t jemväl vid sistförflutna Piiksdag aflåtit
nådig Proposition, hufva Rikets Ständer, under den 26 Oktober förlidet
år, i underdånighet anmält, det Rikets Ständer, af anförda orsaker,
funnit Ull-Diskontens kreditiv icke böra för ifrågaställda ändamål begagnas.
De i Götheborg och Malmö inrättade Ullmagasiner och Ullsorteringsanstalter,
till understöd för hvilka Rikets Ständer vid 1840 och 1841
års Riksdag å Riksgälds-Kontoret anvisat ett årligt anslag af 2000 R:dr,
eller 1000 R:dr för hvardera, hafva jemväl under åren i34-3 och iS44
hållits för allmänheten tillgängliga, och har, genom kungörelser, införda i
allmänna tidningarne och upplästa från predikstolarne i Kyrkorna inom
Götheborgs- och Bohus-, Hallands- och Malmöhus Län, underrättelse meddelats,
det hvar och en, sorn sådant ästundade, ägde att å berörde 2:ne
ullmagasiner inlemna inrikes fallen ull till förvaring eller sortering emot
derför bestämda afgifter. Under loppet af år i843, har, efter hvad räkenskaperna
utvisa till Götheborgs Ullmagasin ej inlemnats någon ull,
hvarken till förvaring eller sortering, samt till Ullmagasinet i Malmö,
hvarest samma år sorterats 14 LU 12 U. af ett år 1842 dit inlemnadt
ullparti, icke heller någon ull ytterligare inkommit. Sedan Kongl. Kommerse-Kollegium,
i början afår 1844» rörande nämnde förhållanden hos
Kongl. Maj:l gjort underdånig anmälan, förklarade Kongl. Maj:t uti nå-
digt Bref af den 3o April samma år, att ifrågavarande ullsorteringsanstalter
under samma år fingo fortfara; men att, derest äfven under detta
år inrättningarne blefve obegagnade, Kongl. Kollegium ägde att vidtaga
— 15 —•
behöriga åtgärder för deras upphörande. I följd häraf och då under sist
lidet år ingendera af merberörde anstalter blifvit i någon mån anlitad
för förvaring eller sortering af ull, har Kongl. Kominerse-Kollegium, i
sistlidne Februari månad, låtit allmänneligen kungöra, att Ullmagasins-inrättningarne
i Götheborg och Malmö numera upphört.
Den vid 1843 års början i Rikets Ständers Bank för Kongl. Kommerse-Kollegii
räkning innestående behållning af det å omförmälde anslag
från Riksgälds-Kontoret uppburna belopp utgjorde . R:dr 1,64.1: 44- —
Under åren 1843 och 1844 hafva derå ytterligare
lyftats „ 2,000: — —
De i Malmö år i843 influtna sorteringsafgifter
hafva uppgått till ............ 6: 46. 5.
Summa R:dr 3,648: /\2. 5.
sedan häraf bestridts följande utgifter:
Magasinshyror  466: 32. —
Arfvoden till Magasinsföreståndarne
i Götheborg och Malmö samt Ullsorteraren
i sistnämnde stad . . 466: 3a. —
<)33: 16. —
återstod vid 1844 års slut en behållning af . . R:dr 2,715: 26. 5.
Efter hvad Revisorerne inhemtat, har, med anledning af berörde Ullsorteringsanstalters
numera verkställda indragning, det återstående obegagnade
beloppet af de från Riksgälds-Kontoret för desamma lyftade medel,
hvilken återstod, enligt upprättad sluträkning, utgjorde 2,348 R:dr
4a sk. 5 rst., under den 3 Juni innevarande år blifvit af Kongl. Kommerse-Kollegium
till Riksgälds-Kontoret återlevereradt.
I afseende på de å Riks-Slatens 6:te Hufvudlitel anvisade medel till
Manufakturernas befrämjande, äfvensom Extra-, Licent- och Eskilstuna
Fristads-medlen samt de från Kongl. General-Tullstyrelsen levererade tullock
beslagsandelar, få Revisorerne åberopa det utdrag af räkenskaperna
öfver berörde medel, hvilket åtföljer denna Revisionsberättelse. Af nämnde
utdrag inhemtas, att behållningen af samtliga ifrågavarande medel, vid
i843 års början, uppgick till R:dr Zr],C)2X. 35. 7.
samt inkomsterna under åren 1843 och 1844 „ 30,622: 29. 8.
R:dr 68,548: 17. 3.
— .6
Transport: 68,548; i7 3.
hvaremot utgifterna, som bestodo af premier för tillverkning
af finare lärfter, vadraalsväfnader m. m.
samt resebidrag och understöd åt fabriks- och andre
näringsidkare, utgjort tillsammans  25,65o: 21. 11.
hvadan behållningen vid 1844 ^rs slut upptages till R:dr 42>öp7: 43* 4-
Vid förberörde räkenskaper, hvilka för begge revisionsåren blifvit i
Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkning granskade, hafva Revisorerne,
för sin del, icke heller funnit något att erinra.
Revisorerne hafva vidare genomsett ej mindre redogörelsen öfver de
medel, hvilka, jemlikt Kongl. Brefvet den 3o Januari i83o, Kongl. Kommerse-Koliegium
äger att till årligt belopp af högst 1800 R:dr uppbära
till godtgörande af förskotter för nödsläldt Svenskt sjöfolks underhåll och
hem förskaffande, än ock räkningarne öfver Kongl. K ollegii Expensmedel
och de, till liaviderande af Svenska Konsulers postporto-utgifter i embetsärender,
från Post-Verket uppburna belopp. Samtliga omförmälda räkenskaper
för år i843 hafva i Kongl. Kammar-Rätten undergått revision,
utan att någon anmäkning dervid ägt rum, hvaremot 1844 ^rs ifrågavarande
räkenskaper ännu icke derstädes blifvit reviderade. Af förstnämnde
redogörelse bifogas härjemte ett utdrag, enligt hvilket, vid 1844 å|-s
slut, å anslaget förefanns en behållning af 2,797 R:dr 38 sk. 3 rst., deraf
likväl 2,521 R:dr 11 sk, 7 rst. äro förskottsvis till Konsuler utbetalda
och komma att från vederbörande rederier indrifvas. Den på Svenska
Stats-Verket belöpande andel i ersättningen för Konsulernes postportoutgifter
uppgick år 1843 lill 1,73c) R:dr 23 sk. 7 rst. och år 1844 till
1,840 R:dr 4° sk- 5 rst.
Enligt nådigt Bref till Kongl. Kommersc-Kollegium af den ^September
i843, har Kongl. Maj:t å Handels- och Sjöfartsfonden anvisat en
summa af 5oo R:dr Hamburger Banko, att, beräknad efter 1 28 sk:s kurs,
från och med nämnde år och tills vidare, årligen afiemnas till Kongl.
Kommerse-Kollegii disposition, för att användas till godtgörande af sådana
bevisliga utgifter för Svenskar och Norrmän, hvartill Konsulerne
antin
-
— I7
antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå
anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter,
berättigade till ersättning af de allmänna medel, som anvisats till
understöd och hemförskaffande af Svenske sjömän och till bestridande af
Konsulernes utgifter i embetsärender. På grund af högstberörde nådiga
Bref, hafva 1843 och 1844 års anslag utaf ifrågavarande medel blifvit
från Kongl. Konvoj-Kommissariatet uppburna med tillsammans 2,666
R:dr 32 sk.; de derutaf för ofvannämnda ändamål verkställda utbetalningar
hafva uppgått till allenast 274 R;dr to sk. 1 rst.; och utgjorde
den, vid 1844 års slut, för Kongl. Kommerse-Kollegii räkning i Rikets
Ständers Bank innestående behållning 2,392 R:dr 21 sk. 11 rst.
Vidkommande det belopp af tillsammans 16,600 R:dr, hvilket, på
sätt i i843 års Revisionsberättelse blifvit omförmäldt, Kongl. KommerseKollegium
från Riksgalds-Kontoret lyftat, i och för anskaffande af de vid
de allmänna Navigationsskolornas första organiserande erforderliga inslrumenter,
böcker m. m., hafva Revisorerne skolat anmäla, det någon
redovisning för nämnde medels användande ännu icke blifvit af Kongl.
Kollegium upprättad.
Vid granskningen af samtliga ofvannämnda räkenskaper, hvilka Revisorerne
funnit förda med ordning och redighet, har någon anmärkning,
hvad ziffran beträffar, icke förekommit; och äro uppgifterna angående de
i Rikets Ständers Bank vid revisionsårens slut qvarstående behållningar
genom vederbörliga attester styrkta.
Revisorerne hafva jemväl anställt inventering af säkerhetshandlingarne
för de utur fonderna meddelta lån ; hvilka handlingar funnits säkert
förvarade och ordnade med synnerlig omsorg.
Af de till Revisorerne aflemnade Berättelser om fondernas vid 1843
och i844 års slut balanserade fordringar, äfvensom af Kongl. Kommerse-Kollegii
Advokat-Fiskals, i egenskap af Ombudsman för fonderna,
förda lagsöknings-diarier hafva Revisorerne erfarit, att fordringarne blifvit
behörigen bevakade och utsökningsärenderna med drift handhafda.
3
Slutligen lå Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin Instruktion,
till Kongl. Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna Berättelse.
Stockholm den i3 December 1845.
Högloft. Ridderskapets och Adelns Ledamöter :
CARL ÅKERHJELM. CARL LAGERFELT. KANTZOW.
FR. C. STUART. O. PH. OXEHUFVUD. J. F. EHRENSTAM.
Högvördiga Preste-Ståndets Ledamöter:
CARL FR. BJÖRKMAN. N. J. EKDAHL. JOH. WALLMAN.
BERNH. STABECK. J. D. GELLERSTEDT. ISAK NORSTRÖM.
Vällojl. Borgare-Ståndets Ledamöter:
REINH. REUSEL. L. W/ERN. C. M. LUNDSTEDT.
C. C. HÖRNSTEIN. F. LAKE. I. F. GRÅÅ.
Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter:
J. J. RUTBERG. N. STRINDLUND. D. ANDERSSON.
JONAS JOHANSSON. M. MÅNSSON. L. GEZELIUS.
A, Brändström.
BILAGOR
tili
Rikets Ständers år 1845 församlade Revisorers Rerättelse
angående granskningen af de under Kongl. Kommerse-Kollegium
ställda Fonder.
— 20
Bilaga Lit. A.
Kapitalslut öfver Manufaktur
-
Dehct.
Balans från år 1842.
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-Kollegii kreditiv för Manufaktur-Diskonten, emot 3
procents årlig ränta å begagnadt kapital,
1,500,000:
Obetalda räntor till 1812 års slut. 20,938: 31.3.
1,520,938:31. 3.
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel på räkningen
N:e 5 med Depositions-Afdelningen  4,217:44. 2.
1,525,156
27
Transport | 1,525,156|27| 5
Diskontfonden för år 1843.
Credit
Balans från är 1842.
T i 1 Ig å n g a r.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-Afdelningen,
efter afdrag af utelöpande assigna
tioner,
75,89ö: 14. 10.
2:o Säkra Fordringar :
a) Maunfaktur-Diskontlån .... 1,518,271: 3.10.
i) Förlagslån . . 489,133: 16. —
Upplupna räntor
till 1842 års slut 11,991: 12. 9.
c) Anstånds-lån enligt särskilda Kongl.
Resolutioner . 100,343: 34 . 4.
Upplupna räntor
till 1842 års slut 1,968: 43. 9.
3:o Osäkra Fordringar:
a) Manufaktur-Biskontlån ....
b) Förlagslån . . 10,632: 7. 9.
Upplupna räntor
till 1842 års slut 11,349:23. 5.
c) Anstånds-lån
Upplupna räntor
664: 41. —
252: 36.10.
501,124:28. 9.
102,312:30. 1.
169,656:37. 8.
21,981:31. 2.
917:29.10.
-2,121,708:14. 8.
4;o Inventarier
5:o Förskjutna Medel:
a) Assurans-premier för egendomen Holms bruk, förskjutna
Rosenborg & Ekenmarks konkusmassa,
.... 1,280: 31. 6.
D:o till P. Törnqvist 5: 28. —
D:o till C. F. Zetterberg 58:15. 9.
1,344:27. 3.
192.556: 2. 8.
926:42. 8.
bj Förskott till Gamla
UU-Diskontfonden 13,846: 35. 5.
Upplupna räntor
till 1842 års slut 397:17. 1.
14,244: 4. 6.
15,588:31. 9.
2,406,675
10
Transport
2,406,675110 j 7
Me————B———————
Transport
Balans till år i844-  T i i I g å n g a r.
l;o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-Afdelningen,
efter afdrag af utelöpande assigna
tioner,
28,492: 19.11*
2:o Säkra Fordringar:
al) Manufaktur-Diskontlån .... 1,591,959: 47. B.
b) Förlagslån . . 487,88S: 42. 8.
Upplupna räntor
till 1843 års slut . 11,861:44. 8.
499,750:39. 4.
c) Anstånds-lån enligt
särskilda Kongl. Resolutioner
... 110,459:22. —•
Upplupna räntor
till 1813 års slut . 1,664:15. 9. 112,123: 37. 9. 2,203,834:28. 4.
3:o Osäkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån .... 142,937: 30.11.
I)) Förlagslån . . . 9,398:23. 6.
Upplupna räntor
till 1843 års slut . . 11,349:23. 5.
— 20,747:46.11.
e) Anståndslån . . 664:41. —
Upplupna räntor . 252: 36.10.
917: 29.10.
164,603:11. 8.
4:o Inventarier  1,419:29. 4.
5:o Förskjutna medel:
o) Assurans-premier för egendomen Holms bruk, förskjutna
Rosenborg * Ekenmarks konkursmassa,
1,280:31. 6.
bj Förskott till Gamla
Ull-Diskontfonden 13,846: 35. 5.
Upplupna räntor
till 1843 års slut . . 812:36. 5.
14,659:23.10.
15,940: 7. 4.
6:o Fondens fasta egendom, hvars brandförsäkringsvärde,
enligt Kongl. Kollegii beslut den 29 December 1843,
upptages med . ^
60,000:
1,525,156 27 5
2,474,290 — 7
Summa Banko lt:dr| 3,999,446|28| —
Stockholm af Manufaktur-Diskont
F.
A. Palme.
Vinst och Förlust-Conto.
Ink oraster:
I ordinarie räntor . . 83,256:12. 4.
I räntor efter förfallo
tiderna
.... 5,151:42. 6. 88,40S: 6.10.
Härifrån afgår ränta till Rikets Ständers
Bank för af kreditivet begagnade
medel år 1843
42,277:13. 9-
Transport
Då skillnaden emellan in- och utgående
räntor år 1843 utgör .... 46,130: 41. 1.
hvartill kommer tillfällig inkomst . 3. 4.
46,130: 44. 5.
Utgifter:
l:o Aflöning och pensioner samt utbetald
begrafningshjelp  7,918:24. —
2:o 'Taffelpenningar och arfvoden till
Kongl. Kollegii President och Ledamöter
samt för Revisionerna af fondens
räkenskaper m. m  3,100: 44. —
3:o Extra utgifter i postporto, skrifmaterialier
, ljuspenningar, löne-va
kans-besparing
m. m  2,373:37.11.
4:o Reparationer och diverse omkostnader
för fondens fasta egendom . . 6,471.23. 8.
5:o Rikets Ständers Riksgälds-Kontor,
enligt Kongl. Brefvet den 9:de November
1841, för år 1843
14,000:
6:o Afskrifning ar, enligt Kongl. Brefven
den 22 Oktober 1842 och 31 Januari
samt 11 Mars 1843,  3,927: 2. 5.
37,791: 36. —
då vinsten på diskonteringen år 1843 blifver .... 8,339: 8. 5.
Härtill kommer, enligt Kongl. Kollegii beslut den 29 December
1843, brandförsäkringsvärdet af fondens fasta egendom 60,000:
Balans till år 18/g/g•
Skulder:
l:o Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-Kollegii kreditiv för Manufaktur-Diskonten, emot 3
procents årlig ränta å begagnadt kapital,
1,500,000:
Obetalda räntor till 1843 års slut . 21,568:15.11.
1,521,568:15.11.
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel på räkningen
N:o 5 med Depositions-Afdelningen .... 2,863:41. 1.
Summa Banko R:dr|
Kontoret den t Augusti 1844.
2,406,675 10 7
68,339 8 5
1,524,432 9 —
3,999,4461281 —
,S. Ågrell.
Bilaga Lit. B.
Kapitalslut öfver Manufaktur
-
Balans från ur 1843.
Skulder:
i:o Till Ilikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-Kollegii kreditiv för Manufaktur-Diskonten, emot 3 procents
årlig ränta å begagnadt kapital, 1,500,000:
Obetalda räntor till 1843 års slut . 21,568:15.11.
1,521,568:15.11.
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel på räkningen
N;o 5 med Depositions-Afdelningen .... 2,863:41. 1.
1,524,432 9 —
Transport! 1,524,4321 9j —
25
Diskontfonden för år 1844.
Credit.
Balans från år i8/{3.
Ti Ilgångar:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med DepositionsAfdelningen,
efter afdrag af utelöpande assignationer, 28,492:19. 11.
2:o Säkra Fordringar:
а) Manufaktur-Diskontlån .... 1,591,959:47. 3.
б) Förlagslån . . 487,888:42. 8.
Upplupna räntor
till .1843 års slut 11,861: 44. 8.
499,750:39. 4.
c) Anstånds-lån, enligt
särskilda Kongl.
Resolutioner, . . 110,459:22. —
Upplupna räntor
till 1843 års slut 1,664:15. 9.
112,123:37. 9.
3:o Osukra fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån
-2,203,834:28. 4.
k) Förlagslån
Upplupna räntor
till 1843 års slut
c) Anstånds-lån .
Upplupna räntor
9,398:23. 6.
11,349:23. 5.
664: 41. —
252: 36.10.
. 142,937:30.11.
20,747: 46.11.
917: 29.10.
4: o Inventarier
5:o Förskjutna Medel:
aj Assurans-premier för egendomen
Holms Bruk, förskjutna Rosenborg
* Ekenmarks konkursmassa,. . .
b) Förskott tili Gamla Ull-Diskontfonden
.... 13,846: 35. 5.
Upplupna räntor
till 1843 års slut 812: 36. 5.
164,603:11. 8.
1,419:29. 4.
1,280:31. 6.
14,659: 23.10.
6:o Fondens fasta egendom, hvars hrandförsäkringsvärde,
enligt Kongl. Kollegii beslut den 29 December 1843,
upptages med
15,910: 7.
60,000: —
4.
2,474,290
Transport] 2,474,290]
2 6
Balans till år 1845.
Transport
Tillgå
anga r.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen' N:o 5 med Depositions-Afdelningen,
efter afdrag af utelöpande assignationer, 73,752:28. 1.
2:o Säkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån .... 1,548,722:30. 5.
6) Förlagslån
Upplupna räntor
till 1844 års slut
c) Anstånds-lån, enligt
särkilda Kongl.
Resolutioner, . .
Upplupna räntor
till 1844 års slut
,722:10. 8.
11,954:31. 7.
108,058:12. 3.
1,907:47. —
501,676:42. 3.
109,966:11. 8.
3:o Osäkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån
-2,160,365: 35.li
-
tz) Förlagslån
Upplupna räntor
till 1844 års slut
c) Anstånds-lån, . .
Upplupna räntor
9,398:23. 6.
11,349:23. 5.
664:41. —
252: 36.10.
. 158,814:23.
20,747:46.11.
917: 29.10.
4:o Inventarier ..............
5:o Förskjutna Medel:
a) Assurans-premier för egendomen Holms Bruk, förskjutna
Rosenborg & Ekenmarks konkursmassa,
1,280:31. 6.
V) Förskott till Gamla
Ull-D iskontfonden . 12,100:
Upplupna räntor
till 1844 års slut . 403:15. 4.
180,480: 4. 4.
1,462: 13. 4,
12,503:15. 4.
13,783: 46.10.
6:0 Fondens fasta egendom, hvars brandförsäkringsvärde,
enligt Kongl. Kollegii beslut den 29 December 1843,
upptages ined
60,000: —
1,524,432
2,489,844
32
Summa R:dr | 4,014,276141| 6
Stockholm af Manufaktur-Diskont
F.
A. Palme.
Vinst och Förlust-Conto :
Inkomster:
1 ordinarie räntor
„ räntor efter förfallotiderna
. .
80,977: 18. 6.
5.005:44. 1.
Härifrån afgår ränta till Rikets Ständers
Bank för af kreditivet begagnade medel
år 1844
Då skillnaden emellan in- och utgående
räntor för år 1844 utgör ....
S5,983:14. 7.
42,662:45. 7.
Transport
2,474,290
43,320:17. —
Utgifter:
l:o Aflöning och pensioner, utbetald begrafningshjelp
samt vakans- och lig getidsbesparing . 9,632: 21. 8.
2:o Taffelpenningar och Arfvoden till
Kongl. Köllegii President och Ledamoten
samt i och för extra biträden och
revision af fondens räkenskaper m. m. 3,249: 40. —
3:o Extra utgifter i postporto, skrifmaterialier,
ljuspenningar m. m. . . 1,847:18. 5.
4:o Reparationer och diverse omkostnader,
såsom brandförsäkringsafgifter
för fondens fasta egendom, .... 935: 34. 7.
5:o Rikets Ständers Riks g aids-Kontor^
enligt Kongl. Brefvet den 9 November
1841,
14,000: — —
29,665:18. 8,
Då vinsten på diskonteringen år 1844 blifver
Balans till år 1845.
Skuld er:
l:o Till Rikets Ständers Rank,
Kongl. Kommerse-Kollegii kreditiv för Manilfaktur-Diskonten,
emot 3 procents årlig ränta å begagnadt kapital,
: . . . . 1,500,000:
Obetalda räntor till 1844 års slut . . 21,418: 37.11.
13,654
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel på räkningen
N:o 5 med Depositions-Afdelningen ....
-4,521,418: 37.11.
4,913: 4. 8,
46
1,526,331
42
Kontoret den 17 Juli 1845.
F. IF. Brodin,
e. f.
Summa R:dr | 4,014,276141(
I
Bil. Lit. C.
Kapitalslut öfver Gamla Ull
-
in eib c t
1842.
Balans från är
S ku1d:
Till Manufaktur-Diskontfonden för lemnade förskotter,
Kapital  13,846:33.
Hänta derå ...
397:17.
Utgifter år 1843:
Aflöning till Ull-Kontorets tjenstemän och
betjening 3,168:16.
Dito till Direktören Hofman Bang . . . 1,000: —
Extra utgifter »
Reparationer å Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping
liese- och traktamentspenningar till Direktören Hofman
Bang
Ränta till Manufaktur-Diskonten å lemnade förskotter
Nya Ull-Diskontfonden för eftergifven ränta . . .
Enligt Kongl. Kommerse-Kollegii beslut den 29 Dee,
1843, uppdebiterad skuld för meddeladt förskott till
inköpta utländska får
Balans till år t844'
Tilllgångar.
l:o Säkra Fordringar:
hos Nya Ull-Diskontfonden .
„ Ull-Kontoret i Norrköping . ,,
Diskontlån ,,
Rikets Ständers Bank, behållning å räkningen
N:o 7, „
2:o Fastighet:
Ullmagasinet i Norrköping . . R:dr 36,000:
Innestående hvresmedel för en källarelägenhet
„ 63: 2. 5.
4,168:16. —
162:28.11.
7: 8. —
631:19.
415:19.
11: —
R:dr
2,338:44.
98:47.
8,314: 8.
9.
4.
1,676:47.11.
3:o Inventarier:
Vid Ull-Kontoret i Norrköping
,, Diskont-Kontoret . . .
12,629: 4.
36,063: 2. 5.
5)
970: 38.
187: 30.
1.
6.
1,158:18. 7.
4:o Osäkra Fordringar  11,551:22: 9.
14,244
5,395
4,487
61,401
44
47
9
Summa R:dr | 85,5291 7jlil
Stockholm af Manufaktur-Diskont
F.
A. Palme.
— 39
Diskontfonden för år 1843.
Credit.
Balans från år 1842.
T illg[ångar.
l:o Säkra Fordringar:
hos Nya Ull-Diskontfonden . . . 2,549:44. 9.
„ Ull-Kontoret i Norrköping . . 328:21. 4.
Diskontlån  9,785:26. 8.
2:o Fastighet:
Ullmagasinet i Norrköping ....
Innestående hyresmedel för en källarelägenhet
3:o Inventarier:
Vid Ull-Kontoret i Norrköping . . .
„ Diskont-Kontoret
36,000: —
—
63: 2.
5.
970:36:
1.
-187: 30:
6.
12,663:44. 9.
36,063: 2. 5,
1,158:18. 7.
4:o Osäkra Fordringar  12,252:10.11.
Inkomster år 1843:
Räntor
• • • t 193:37. 4.
Ullsorterings-, värderings- och magasinage-afgifter . . 2,-542:35. 5.
Hyresmedel  302:19. —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl. Brefvet den
9 November 1836,  1,200: —• —
Balans till år i844'
Skuld:
Till Manufaktur-Diskontfonden för lemnade förskotter,
Kapital  13,846:35. 5.
Räntor derå  812:36. 5.
- 14,659:23.10.
Kongl. Kommerse-Kollegii Statistiska Kontor för lemnade
förskotter af influtna tull- och konliskations-medel . 4,487: 7. 8.
62,137
4,244
19,146
Kontoret den 1 Augusti 1844.
S. Jerell.
Summa l\:dr | 85,5291
-— 3o —
Bilaga Lit. d. Kapitalslut öfver Gamla Ull
-
©ebet.
Balans jr uti år i843.
Skuld:
Till Manufaktur-Diskontfonden för lemnade förskotter,
Kapital
13,846: 35. 5.
Räntor derå
812:36. 5.
14,659: 23.10.
Till Kongl. Kommerse-Kollegii Statistiska Kontor för lem-
nade förskotter af influtna tull- och konfiskationsmedel
4,487: 7.
8.
,19,146
31
6
Utgifter år 1844:
Aflöning till Ull-Kontorets tjenstemän och betje-
ning
3,097:16. —
Dito till Direktören Hofman Bang .
1,000: — —
4,097:16.
—
Extra utgifter: .........
347:27. 3.
Rese- och traktaments-penningar till
Direktören Hofman Bang ....
771: 1. 6.
1,118: 28.
9.
Reparationer .å Ullmagasins-byggnaden i
Norrköping . .
180:16.
4.
Ränta till Manufaktur-Diskonten å lemnade .förskotter .
403:15.
4.
5,799
28
5
Balans till år 1845.
T ilig å n gar.
l;o Säkra Fordringar:
Hos Nya Ull-Diskontfonden . . .
1,179: 4. —
„ Ull-Kontoret i Norrköping . .
360: 7.10.
Diskontlån
.
7,089:28. —
Rikets Ständers Bank, behållning å
räkningen N:o 7,
490: 5. 9.
9,118: 45.
7.
2:o Fastighet:
Ullmagasinet i Norrköping . . .
36,000:
Innestående hyresmedel för en käl-
lare-lägenhet . . . . . . .
63: 2. 5.
36,063: 2.
5.
3:o Inventarier:
Vid Ull-Kontoret i Norrköping . .
977:20. 1.
„ Diskont-Kontoret
187:30. 6.
1,165: 2.
7.
4:o Osäkra Fordringar
11,251:22.
9.
57,598
25
4
Summa R:dr J 82,544137 J 3
Stockholm af Manufaktur-DiskontF.
A. Palme.
assa
— 3i —
Diskontfonden för år 1844.
Credit.
Balans från är 1843.
T i I ig å 11 g a r.
l:o Säkra Fordringar:
Hos Nya Ull-Diskontfonden .... 2,538: 44. 9.
„ Ull-Kontoret i Norrköping. . . 98:47. 4.
Diskontlån 8,314: 8. —
Hos Rikets Ständers Bänk, behållning å
räkningen N:o 7, ...... 1,676:47.1K
12,629: 4. -
2:o Fastighet:
Ullmagasinet i Norrköping .... 36,000: —
lnnestående byresmedel för en källarelägenhet
63: 2. 5.
36,063: 2. 5.
‘va InnpYi tnvipr *
' Vid Ull-Kontoret i Norrköping . . . 970:36. 1.
„ Diskont-Kontoret  187: 30. 6.
1,158:18. 7.
4:o Osukra Fordringar ....... . . . . 11,551:22. 9.
Inkomster år 1844.
Räntor
166:10. 8.
Ullsorterings-, -värderings- och magasinage-afgifter . . . 2,370:28. 1.
Hyresmedel  415:23. 9.
Bidrag af manufakturmedlen, enligt Kongl. Brefvet den 9
November 1836,  1,200:
Balans till år 1845-  Skuld:
Till Manufaktur-Diskontfonden för lemnade förskotter,
Kapital 12,100: — —
Räntor derå  403:15. 4.
12,503:15. 4.
„ Kongl. Kommerse-Kollegii Statistiska Kontor för lemnade
förskotter af influtna tull- och konfiskationsmedel 4,487: 7. 8.
Summa R:dr |
Kontoret den 17 Juli 1845.
64,401 47 9
4,152 14 6
16,990 23 —
82,5441371 3
F. fV. Brodin,
e.f.
Kapitalslut öfver Nja UI1-
©c B» et.
Balans från år j8/fs.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riks gälds-Kontor för af kreditivet begagnade medel
år 1842, kapital  19,080:
ränta härå enligt vidräkning . . . 391: 7. 1.
19,471: 7. 1.
2:o Gamla Ull-Diskontfonden  2,549:44. 9.
3:o Utelöpande Attester  378: 6.10.
22,399
10
Utgifter:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor för af kreditivet begagnade
medel år 1843, enligt en på grund af Kongl. Brefvet den 14 Augusti 1841
upprättad vidräkning,  630: 7. 3.
P. C. Dihlström, skillnad emellan den i 1840, 1841 och
1842 års Hufvud böcker honom påförda och den af Rik-  kets Ständers Riksgälds-Kontor godtgjorda ränta, . . 30:
660
7
Balans till år i844-
T i 11 gånga r.
l:o Säkra:
Behållning i Rikets Ständers Bank . 24:12. 9.
Diskontlån  26,170:13. 5.
26.194:26. 2.
2:o Osäkra Fordringar
597: 39. 5.
26,792
17
Summa R:dr | 49,851|35| ö
Stockholm af Manufaktur-Diskont
-
F. A. Palme.
- 33 —
Diskontfonden för år 1843.
Credit.
Balans frän år 184%-
Tillgångar:
l:o Salira,
Behållning i Rikets Ständers Bank . 380: 2. 6.
Diskontlån  20,288: — <■*-
20,668: 2. 6.
1,935:43. 7.
2:o Osukra fordringar
.
22,603
46
1
Inkomster:
Ordinarie räntor
Förfalior ant or
763:27. 7,
55: 5.10
,818
33
5
Balans till år i844’
Skuld:
!:o Till Fikets Ständers Riksgälds-Kontor för af krediti-  vet begagnade medel år 1843, kapital, 23,380: — •—
Ränta härå, enligt vidräkning, . . , 510; 7. 3,
23,890: 7. 3.
2,538:44. 9.
2:o Gamla UlGDiskontfonden . ,
26,429
4
Summa R:dr | 4=9,851] 351 6
Kontoret den 1 Augusti 1844,
S. Agrell,
5
- 34 -
Bilaga Lit. F.
Kapitalslut öfver Nja 111-
Dcbet.
Balans från år 1843.
Skuld:
l:o Till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor för af kreditivet begagnade medel
är 1843, kapital, ..... 23,380:
Ränta härå, enligt vidräkning, . . 510: 7. 3.
1- 23,890: 7. 3.
2:o Gamla Ult-Diskontfonden  2,538:44. 9.
Utgi fler:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor för af kreditivet
begagnade medel år 1844, enligt på grund af
Kongl. Brefvet den 14 Augusti 1841 upprättad vidräkning
Dito dito för åren 1841, 1842 och 1843, enligt Kongl.
Brefvet den 12 November 1844, ■. •
Balans till år 1848.
Tillgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . . 71:24. 7.
Diskontlån
17,695:25. 7.
570:36. 4.
428:10. 9.
2:o Osäkra fordringar
47,767: 2. 2.
559:35. 9.
26,429
998
18,326
47
37
11
Summa R:dr| 45,754141J —
Stockholm af Manufaktur-Diskont
I\ A. Palme.
Diskont fonden för år 1844.
Credit
Balans från ur 1843.
Tillgångar:
i:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . . 24: 12. 9.
Diskontlån  26,170: 13. 5.
Balans till är 1845.
Skuld:
t:o Till Rikets Ständers Riltsgulds-Kontor för af kreditivet
begagnade medel år 1844, kapital, 16,200: — —
Ränta härå, enligt vidräkning,
570: 36. 4.
Dito för åren 1841,
1842 och 1843, enligt
2:o Osäkra fordringar
Inkomster:
26,194:26. 2.
597:39- 5- 26,792 17 7
Ordinarie räntor.
För falloräntor.
525:15. 4.
59: 5. —
584 20 4
dito,
428: 10. 9.
998:47. 1.
2:o Till Gamla Ull-Diskontfonden
17,198:47. 1.
1,179: 4. - 18,378 3 t
Kontoret den 17 Juli 1845.
Summa R:dr j 45,7541411—
F. W, Brodin,
Utdrag af 1843 och 1844 års Räkenskaper för
Eskilstuna
©ebet.
Behållningar och Fordringar
från år 1842
37,968:31. 1.
Afgår skuld
42:43. 6.
Återstå tillgångar
Inkomster:
År 1843, af Manufaktur-medlen . . 11,910:28.11.
„ Konfiskations- dito . . 2,934:45. —
„ Extra Licent- dito . . 1,021: 11. —
„ Eskilstuna Fristads- dito 100:
15,966:36.11,
År 1844, af Manufaktur-medlen . > . 10,766:24. 3.
„ Konfiskations- dito . . 2,812: 21. 3.
„ Extra Licent- dito . . 976:43. 3.
„ Eskilstuna Fristads- dito 100:
14,655:40. 9.
37,925
35
30,622
29
Summa R:dr j 68,5481171 3
Stockholm af Kongl. Kommerse-Kollegii
Manufaktur-, Extra Licent-, Konfiskations- och
Fristads-medel.
Credit.
Utgifter:
Ar 1S43, af Manufaktur-medlen . . 11,747:30. 8.
„ Extra Licent- dito . . 990:10. —
„ Eskilstuna Fristads- dito 66: 32. —
Ar 1844, af Manufaktur-medlen . . il,289: 3. 3.
„ Konfiskations- dito . . 500: — —
„ Extra Licent- dito . . 990:10. —
„ Eskilstuna Fristads- dito 66: 32. •—
12,804:24. 8.
12,845:45. 3.
Behållningar och Fordringar:
Vid 1844 års slut:
af Manufaktur-medlen .... 19,904: 2. 1.
„ Konfiskations- dito .... 20,803:17.11.
„ Extra Licent- dito . . . . 91:31. 1.
„ Eskilstuna Fristads- dito . . ’ 2,149:44. 8.
Afgår skuld . . . . .
Återstå tillgångar
42,948:47. 9.
51:4. 5.
25,650 21 11
42,897 43 4
Statistiska Kontor den 19 Augusti 1845.
A. J. Lönnerberg.
Summa R:dr |
68,548|17| 3
Bitaga Lit. H.
Utdrag af Räkningarne öfver uppburna medel åren 1843 och
Utrikes Orter bestridt för
Debet
Enligt 1842 års räkning, utgjorde behållningen vid samma års
slut . .
Inkomst:
Af Kongl. Stats-Kontoret anordnade medel, i afräkning på det årliga anslag
af 1800 R:dr, som, genom Kongl. Brefvet den 30 Januari 1830, blifvit
anvisadt till ersättande af de utgifter, Svenske Konsuler å utrikes orter
bestridt för Svenskt sjöfolk,
år 1844
2,025
13
800
Summa R:dr | 2,8251131 3
Stockholm af Kongl. Kommerse-Kollegii
I
— 39 —
1844, till godtgörande af de utgifter, Svenske Konsuler å
hemförskaffande af Svenskt Sjöfolk.
Credit.
Utgift:
Kongl. Stats-Kontoret.
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka influtit såsom ersätt-  ning för lemnadt understöd till Svenskt sjöfolk, hvarför Konsuln i Flens-  burg förskottsvis blifvit godtgjord,
år 1843
19:36. —
Afskrifning:
Af de till Svenske Konsuler förskottsvis gjorda utbetal-  ningar, för hvilka någon ersättning ej kunnat erhållas,
enligt Kongl. Kollegii beslut,
år 1813
7:35. —
27
23
Balans till år i8f5:
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridda omkostnader
för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af rederier AdVokat-Fiskals-
Embetet fått sig uppdraget att besörja,  2,521:11. 7.
Behållning af kontanta medel uti Rikets Ständers Bank . 276: 26. 8.
2,797
38
3
Summa R:dr
2,825 [ 13] 3
Statistiska Kontor den 19 Augusti 1845.
A. J. Lönnerberg.
— 4« —
Kongl. Kommerse-Kollegii underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse örn
den år 1845 verkställda granskning af de under beinälte
Kongl. Kollegium ställda fonders och medels
förvaltning.
Sto r 111 ä k tigs te Allernådigste Konung!
tJti nådigt Bref bref af den 7 innevarande månad, liar Eders Kongl. Majit
anbefallt Dess och Rikets Kommerse-Kollegium att inkomma med det
yttrande, hvartill Rikets Ständers Revisorers afgifna Berättelse om granska
ningen af räkenskaperna för och förvaltningen af de under Kollegium
ställda fonder och medel för åren i843 och 1844 kunde föranleda.
Till åtlydnad af högstberörde nådiga befallning, får Kollegium i
underdånighet anmäla, att denna Berättelse icke innefattar något, som
påkallar yttrande å Kollegii sida, utom hvad angår den af Revisorerne
gjorda anmälan, att redovisning ännu> icke blifvit upprättad för det belopp
af 16,600 R:dr, som Kollegium från Riksgälds-Kontoret lyftat för
anskaffande af de vid allmänna Navigations-Skolornas organisering erforderliga
instrumenter och höcker m. m.
I afseende på detta förhållande har Kollegium skolat i underdånighet
upplysa, att en längre tid åtgick innan de, dels inom Riket och dels
å utrikes orter, beställda instrumenterna kunde erhållas, samt att, sedan
de omsider tid efter annan, kommit Kollegium tillhanda och blifvit vederbörande
Navigations-Skole-Direktioner tillställda, Kollegium, innan ordentliga
förteckningar derå blifvit af Direktionerna uppgjorda och till
Kollegium insända, icke varit i tillfälle att för ofvannämnda, i Riks
-
— \l —
gälds-Kontoret lyftade, belopp låta uppgöra och afgifva redovisning, hvarom
likväl, då hinder deremot ej vidare förekommer, Kollegium med första
skall gå i författning.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
C. D. «iOGiMA\.
J. N. BORELIUS.
Stockholm den 26 Januari 1846.
Rob. Engelke.
6
TILL
RIKETS HÖGLOFL. STANDER,
ANGÅENDE
panco-IPerkft,
af Riket*' Ständers Revisorer
År 1845.
STOCKHOLM, 1846.
Tryckt hos P. A. Norstedt & Söner,
Kongl. Boktryckare.
t
-
• V
l ill Rikets Högloflige Ständer.
Sedan undertecknade, till åtlydnad af såväl Grundlagens föreskrifter, suni
Kongl. Maj:ts, under den 15 nästlidne Juli utfärdade, Nådiga Kungörelse, den
15 derpåföljde September i Banken sammanträdt, för att styrka vår behörighet,
att, i egenskap af Rikets Ständers Revisorer, granska Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens räkenskaper, tillstånd, styrelse och förvaltning, samt dervid
är vordet genom behörige handlingar styrkt, att undertecknade Carl Åkerhjelm
och Johan Albert Kantzow blifvit, å Ridderskapet och Adelns vägnar,
till Ledamöter i denna Revisions-förrättning utsedde, i stället för dertill af
O ?
bemälde Riksstånd vid sednaste Riksdag valde: Kabinetts-Kammarherren, Grefve
Ballzar von Platen och Possessionaten, Friherre Carl Adam von Nolcken,
hvilka afsagt sig ifrågavarande uppdrag; så, och efter det de förevisade Fullmagterne
och Authorisationerne blifvit godkände, hafva vi lifligen aflagt och
med väre namn undertecknat den i 1 § af Instruktionen för Rikets Ständers
Revisorer öfver Banko-Verket intagna ed.
Vid derefter lemnadt företräde åt Banko-Fullmägtige samt Bankens Kommissarier
och Fiskals-Embete, lingö Revisorerne emottaga de Berättelser, hvilka,
likmätigt 2 §. i nyssåberopade Instruktion, jemnförd med 20 och 31 §§.
i Banko-Reglementet, under den 23 Maj detta år, skola af Fullmägtige till
Revisorerne öfverlemnas, nemligen:
l:o af Banko-Fullmägtige:
DO
a) angående Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning i sin helhet;
b) i fråga om reela fondens förstärkning; och
c) rörande förvaltningen af Tumba Pappersbruk;
2:o af Direklionerne öfver Handels- och Närings-Diskonten, Banko-Diskonten
i Stockholm samt Låne-Konloren i Götheborg och Malmö;
3:o af Bankens Under-Styrelse, om den samma Styrelse åliggande förvaltning;
varande denna Berättelse åtföljd af särskilde Berättelser:
4
af Låne-Kanzliets Chef och Kommissarier;
af Chefen för Kontroll- och Revisions-Afdelningen; samt
af Chefen för Boksluts- och Ekonomi-Afdelningen, angående vissa
bestämda, dessa Afdelningar tillhörande befattningar; samt
4:o af Bankens Fiskals-Embete om de till samma Embetes befattning hörande
ämnen.
Revisorerne, som sedermera från Fullmägtige erhållit de Berättelser, hvilka
blifvit afgifne, angående verkställd granskning af Låne-Kontorens i Götheborg
och Malmö räkenskaper och förvaltning för nästlidet år, åtföljde af Fullmägtiges
yttrande öfver de uti samma Berättelser befintlige framställningar, hafva
under revisions-förrättningen ej mindre läst alla ofvanberörde Berättelser och
genomgått Fullmägtiges allmänna och särskilda Protokoller från och med den
1 Juli 1844 till den 15 September detta år samt Under-Styrelsens och Kommissariernes
i Låne-Kansliet Protokoller från och med nyssnämde den 1 Juli
till och med den 30 nästlidne Juni; än äfven granskat Bankens samt Tumba
Bruks räkenskaper för år 1844-; och få Revisorerne, angående det dervid befunna
tillstånd, afgifva följande Berättelse, uti hvilken ärendena förekomma
i den ordning, hvartill nu gällande Banko-Reglemente gifver anledning.
Angående Bankens Öfverstyrelse och några allmänna föreskrifter,
i fråga om Bankens förvaltning.
§- L
Öfver-Styrelsens Personal har väl, efter Rikets sednast församlade Ständers
val deraf, icke undergått någon förändring; men i anseende dertill, att
2:ne af Bonde-Ståndets Fullmägtige under sommarmånaderne detta år begagnat
ledighet har en af de för nämde Riksstånds Fullmägtige utsedde Suppleanter,
f. d. Riksdagsfullmägtigen Carl Ersson från Westmanlands Län, under
samma tid, i Öfver-S ty reisen deltagit.
§- 2.
Till åtlydnad af föreskriften i Banko-Reglementets 6:te §, hafva Fullmäglige,
på sätt deras Protokoll för den 26:te Maj detta år gifver vid handen,
förrättat inventering i Bankens kassor och öfriga förvaringsrum.
I likhet med hvad tillförene ägt rum, hafva Revisorerne, enligt upprättade,
vederbörligen verificerade Inventerings-Instrumenter samt på sätt och i
den ordning protokollet för den 10 nästlidne November utvisar, anställt inventering
i ofvanberörde kassor och öfrige förvaringsrum, hvarvid större och
5
mindre General-kassorne egt nedanstående behållningar i Silfver, Guld och
Koppar-skiljemynt, nemligen:
Silfver.
Myntadt efter 1830 års myntfot:
hela Riksdaler  31,200.
halfva d:o  21,150.
fjerdedels d:o  13,650.
åttondels d:o  683,250.
sextondels d:o  13,800. 763 050 — —
O:o af äldre prägel  356,232. — —
Utländskt mynt, utgörande i Silfver Specie enligt
antaget bokförings värde:
Spanska Piastrar  1,342,064.
Fem Francsstycken  ^”^‘1342 339 — —
Omyntadt Silfver  1,646,098. — —
Summa Silfver R:dr 4,107,719. — —
Guld.
Myntadt:
800 fyrdubbla ducater  3,200.
2,000 dubbla d:o
4,000.
23,800 enkla d:o
23,800. _ _
Omyntadt  148,348. — —
Summa Ducater 179,348. — —
Koppar skilj emynt.
Af nya prägeln:
uti 2 sk i Ringar  20,100.
„ 1 d:o
13,000.
„ i d:o
17,500.
„ i d:o
1,800.
” l d:o
1»60Q- 54,000.
Af gamla prägeln  37,500. — —
På prof präglade  4,500. — —
Summa Banko R:dr 96,000. — —
6
Jemte tillkännagifvande, att vid berörde af Revisorerne förrättade inventering
någon anmärkning icke förekommit; hafva Revisorerne ansett sig böra anmäla,
dels att, i följd af Banko-Utskottets, under den 5 December nästlidet år
lemnade föreskrift, hvalfvet i det rum, hvaruti Bankens guldförråd förvaras,
blifvit försedt med jerndörr och att för fenstren nja jernluckor äro anbringade
samt dels, att uti magazinet för färdige sedlar blifvit iakttagne förbättringar,
åsyftande att bereda större säkerhet mot inbrott.
Några besvär af Bankens Ernbets- och Tjenstemän eller betjente öfver
förment lidande vid befordringar eller andra dem rörande af Fullmägtige vidtagne
åtgärder och beslut, äro icke hos Revisorerne anförde, och ej eller
har anledning förefunnits att göra erinran vid åtgärder och beslut, som i dylike
frågor blifvit af vederbörande vidtagne.
1 fråga om några särskildta åt Fullmägtige lemnade uppdrag.
§•4.
Till följd af det uti Banko-Reglementets 24 §. Fullmägtige lemnade uppdrag,
att åt den uppgift öfver förhållandet emellan Bankens metalliska Kassa
samt utelöpande sedlar och depositionsskuld, hvilken enligt 5 §. i Lagen för
Rikets Ständers Bank af den Irsta Mars 1830, hvarje halft år skall tryckas
och med allmänna tidningarne utdelas, gifva den förändrade uppställning, som
föranleddes af föreskrifterne, angående beräkningen af Bankens sedelstock, hafva
Fullmägtige förordnat, att ifrågavarande uppgift för framtiden bör uppställas
i öfverensstämmelse med den rapport öfver ofvannämnde förhållande, som för
hvarje vecka af Chefen för Kontroll- och Revisions-Afdelningen upprättas och
till Fullmägtige ingår; Börande Revisorerne tillkännagifva, att de, som funnit
berörde uppställning tillfyllestgörande, derom underrättat Fullmägtige.
§• 5-
På grund af föreskriften i 27 §. af Banko-Reglementet, hafva Fullmägtige
gemensamt med Fullmägtige i Riksgälds-Kontoret den 15 sistlidne Maj
utsett ett Ombud, att, å Bankens och Riksgälds-Kontorets vägnar, deltaga uti
den revision af Götha Kanal-Verks förvaltning och räkenskaper för åren 1843
och 1844, som derefter under innevarande år är vorden förrättad, och hvarom
Berättelse blifvit till Fullmägtige aflemnad.
§. 6.
Det under den 5 Maj 1843 afslutade kontrakt, angående lefverans af
200 st. större och 550 st. mindre jernbeslagne packlådor, samt '750 st. hänglås
af bättre sort, med 12 st. nycklar till dem alla, hvilka packlådor ansetts
nödige för att deruti kunna, om så skulle påfordras, lill säker ort inom Riket förflytta
Bankens redbarheter och angelägna handlingar, hvarom förmäles uti Bankolieglementets
28 §, är vordet behörigen fullgjordt; och har för ej mindre
nyssberörde, vid anställde besigtningar, godkände packlådor, hänglås och nycklar
samt 3:ne modellkistor, än äfven för utöfver kontraktet aflemnade och med
Fullmägtiges tillåtelse inköpte 6 mindre packlådor och 1 nyckel, kostnaden
på det hela uppgått till ett belopp af 10,826 R:dr 40 sk. Banko.
§. 7.
Fullmägtige, sorn genom 29 §. af Banko-Reglementet blifvit berättigade
att utfästa ett praemium af högst 4000 R:dr Banko åt den eller deni, som innan
nästa Riksdags början till Fullmägtige aflemna ett så beskaffadt till enkelhet
i förvaltningen och räkenskaperne inom Banken samt till besparing i förvaltningskostnaderne
ledande förslag till en förändrad organisation af Banko-Verket
samt reglering af dess tjenstemanna-personal; att detsamma i dess hufvudsakligare
delar af Rikets Ständer godkännes, hafva, på det att en hvar måtte
blifva härom underrättad, låtit genom allmänna Tidningarne offentliggöra hvad
Rikets Ständer i omförmäldta afseende beslutat; men något sådant förslag har,
efter hvad Revisorerne inhämtat, ännu icke lill Fullmägtige inkommit.
Förflyttningar pä Bankens Pensions Stat.
§. 8.
Med begagnande af den i l:sta mom. af 57 §. i Banko-Reglementet Fullmägtige
lemnade rättighet, att, då sådant för göromålens säkra och skyndsamma
gång finnes oundgängligen nödigt, kunna på Pensions-stat förflytta en tjensteman,
som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad
att vidare gagna Verket, oaktadt lian sig ej om afsked anmält, samt
i sådane fall, anordna hela lönen såsom pension, ehvad de foreskrjfne lefnadsoch
tjensteåren äro uppnådde eller icke, äro af Fullmägtige på Bankens pensionsstat
förflyttade, den 18 Juli nästlidet år, Kommissarien Sal. Thurdfjell,
som då mera upphunnit 70 års ålder samt den 17 Juni detta år, Contorsskrifvaren
D. L. Nåthberg, hvilken, enligt vederbörligt läkare-betyg, vore och
8
för alltid blefve oföi’mögen, att fullgöra sin tjenste-befattning; och som Revisorerne
funnit dessa åtgärder vidtagne i öfverensstämmelse med hvad BankoReglementet
i förevarande fall stadgar, hafva Revisorerne för deras del, icke
haft något att emot desamma erinra.
Om bildandet af en Enke- och Pupill-Cassa för Diskont-Verken
m. fl.
§. 9.
I följd af det uti §. 100 af Banko-Reglementet Fullmägtige gifne uppdrag,
att så tidigt upprätta förslag till en pensions-inrättning för Enkor och
Barn efter Tjenstemän och Betjente vid Banko-Diskonten, Låne-Contoren i
Götheborg och Malmö samt Tumba Bruk, att samma förslag kan i början af
år 1847 i fullständigt skick underställas Rikets Ständers berörde år sammanträdande
Banko-Utskott, hafva vederbörande blifvit förständigade, att till Fullmägtige
uppgifva ej mindre de vilkor, hvarunder de finnas benägne att i en
dylik pensions-inrättning ingå, än äfven de för dess förvaltning nödige reglementariska
föreskrifter; hvarförutan Fullmägtige, i öfverensstämmelse med hvad
åberopade §. vidare innehåller, dels föranstaltat, att de å deras dispositionsräkningar
innestående behållningar, hvilka, jemte andre medel, blifvit anvisade
såsom fond för berörde inrättning, varda på lämpligt sätt förräntade, dels
ock förordnat om innehållning och aflefverering utaf uppkommande vacancebespa
ringar.
Angående Vexlings- och Cassa-rörelsen.
§. 10.
De förändringar, Bankens tillgångar af silfver och guld eller metalliska
cassan undergått ifrån och med den 1 Juli 1844, till hvilken dag redogörelse
härutinnan blifvit lemnad uti Fullmägtiges, genom Högloft. Banko-Utskottet,
uti Memorial N:o 2, Rikets Ständer meddelade Berättelse (pag. 13), inhämtas
af nedanstående, i fortsättning deraf upprättade sammandrag:
1844
9
Utgångne
Ingångne
Minskning
D nea te r.
Ducater.
Ducater.
1844 den 30 September ....
6,910
551
—
6,359
—
„ den 31 December ....
6,560
70
TUO
318
—
6,242
70
TUU
Sgr.
13,470
70
TUU
869
—
12,601
70
TUU
1845 den 29 Mars
2,561
5 7
TUU
238
—
2,323
5 7
1UU
,, den 30 Juni
6,221
6 5
TUU
229
—
5,992
JJ 5
TUU
„ den 6 September ....
6,262
—
294
—
5,968
—
Sgr.
15,045
2 2
TUU
761
—
14,284
2 2
TUU
Summa
28,515
fl 2
TUU
1,630
—
26,885
fl 2
TUU
Bankens Guldtillgång utgjorde:
den 30 Juni 1844 .... 219,902 AV
Afgår ducatskulden . . 1,562.— 218 340 47
den 6 September 1845 . . . 192,423 AV
Afgår ducatskulden . . 969. — 454AV
Minskning Dukater  26,885 AV
Special-Cassorne hafva utgifvit:
Silfvermynt.
Bankens metalliska
Cassa i silfver, myn-  tadt och omyntadt,
har effectivt ökats
1844 den 28 September
37,650
236,530
2
2
„ den 31 December .
22,800
—
-
185,498
45
2
Sgr.
60,450
-
-
422,028
47
4
1845 den 29 Mars
5,550
—
—
252,030
43
7
„ den 30 Juni ....
7,650
—
—
585,118
14
8
„ den 6 September
15,000
-
585,079
6
5
Sgr.
28,200
—
—
1,422,228
6
8
Summa
88,650
—
—
1,844,257
6
—
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
2
10
Bankens tillgång i silfver, sorn den 6 Sep.
tember 1845 uppgick till  4,291,609
utgjorde den 30 Juni 1844
2,447,352
Alltså en ökning af Silfver
sorn efter afdrag af den minskning, guld-tillgången undergått
med 26,885tVtt ducater, utgörande efter 102 skillingar
i silfver för hvarje ducat . .
visar metalliska kassans tillväxt på det hela af Silfver R:dr | 1,787,083
1,844,257
57,173
§• 11-
Sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala Län, uti en den 21
nästlidne Juni till Fullmägtige aflåten skrifvelse, under förmälan, att till Kongl.
Maj:ts Befällningshafvandes kunskap kommit, det Länets allmoge, i anseende
till den stora penningebristen och allmänna nöden, förorsakad af nästlidne och
föregående årens svaga skördar, nödgades afyttra sitt under lyckligare omständigheter
förvärfvade kontrollerade husgerådssilfver till ett ringa pris, för att
derigenom förskaffa sig tillgångar till föda och öfrige utgifter, föreslagit, att,
till afhjelpande af förluster, uppköp af Svenskt kontrolleradt verksilfver måtte
för Bankens räkning få i Upsala verkställas af en dertill genom uppdrag af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fullt pålitlig och vederhäftig person, samt
att Fullmägtige, för sådant ändamål, vilie i Upsala Landt-Ränteri till en
början nedsätta 5,000 R:dr Banko, hvarför redovisning efter verkstäldt uppköp
och vid silfrets aflemnande till Banken komme att göras, vid hvilket
tillfälle nyr remiss af en dylik summa förväntades; så hafva Fullmägtige, den
26 i ofvannämnde månad, till berörde förslag lemnat bifall, likväl under
vilkor att Kongl. Majlis Befallningshafvande förbunde sig att hålla Bankeu
skadeslös för de förluster, som i ett eller annat hänseende kunde ifrågakomma,
och sålunda jemväl ombesörjde, att det kontrollerade verksilfver, hvilket
kunde komma att för Bankens räkning upphandlas, blefve i Banken på Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes äfventyr aflemnadt emot ersättning af Banken för
transportkostnaden, enligt meddelande uppgift; och har, efter det Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande häruppå i skrifvelse afgifvit den äskade förbindelsen,
ett förskott af 5,000 R:dr Banko blifvit öfversändt, för att användas
till inköp af kontrolleradt verksilfver emot det i §. 108 af Banko-Reglementet
bestämda pris af 1 R:dr 5 sk. 4 r:st. per lod victualievigt.
11
Efler inhämtande deraf, att enahanda förhållanden, som föranledt omförrnälda
begäran, jemväl skulle äga ruin inom Stockholms, Nyköpings, Westerås, Linköpings,
Calmar och Gottlands Län, funno Fullmägtige godt för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i dessa Län tillkännagifva, att, i händelse behof deraf för nämnde
Län skulle vara för handen, något hinder från Bankens sida icke mötte, att i ofvanuppgifne
ändamål och under dervid fästade vilkor från Banken likaledes undfå
förskott i Bankosedlar; och enär Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms,
Nyköpings, Westerås och Gottlands Län sedermera, hvar för sig, hos
Fullmägtige anhållit, att, i enlighet med detta förslag, undfå ett förskott,
i Stockholms, Westerås och Gottlands Län af 5,000 R:dr till hvardera, samt
i Nyköpings Län af 3,000 R:dr allt Banko, hafva berörde förskottssummor
blifvit af Fullmägtige beviljade saint till vederbörande öfversände. Något
svar å Fullmägtiges till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Linköpings och
Calmar Län gjorda framställning har deremot ännu icke ankommit.
Den af Fullmägtige sålunda vidtagne åtgärd hafva Revisorerne ansett
med såväl Bankens, som Allmänhetens fördel förenlig och fördenskull, för deras
del, densamma gillat.
Rörande Bankens metalliska Cassa samt de utvägar, som till bibehållande
och förstärkning af densamma må begagnas.
§. 12.
Af de 2:ne lån, det ena å 600,000 R:dr med derå löpande 4 procents
ränta, och det andra å 543,750 R:dr med 5 procents ränta samt hypotek af
Arméens Accords Amorterings-Fonds Obligationer å tillsammans 725,OCX)
R:dr, som Banken, enligt särskilde förbindelser af den 19 Oktober 1842 och
den 23 Februari 1843, hos Riksgälds-Contoret upptagit, har det först omförmäldte
eller det å 600,000 R:dr den 9 Maj innevarande år blifvit af Fullmägtige
i nämnde Contor uppsagdt, och i öfverensstämmelse med den för
lånet utfärdade förbindelses innehåll, 3:ne månader derefter af Banken återbetaldt.
Sedan, till åtlydnad af Rikets sednast församlade Ständers fattade
och genom Banko-Utskottets Protokolls-Utdrag af den 10 Maj Fullmägtige
delgifne beslut, att räntan å det sednare lånet skulle nedsättas lill 4 procent,
och de derför såsom hypotek aflemnade Obligationer till Banken återställas,
Fullmäktige för berörde lån utfärdat en nv förbindelse, hvilken den 4 Juli
Dö a 1
12
blifvit till Fullmägtige i Riksgälds-Contoret öfverlemnad i utbyte mot den
äldre förbindelsen och det dervid fogade hypotek, hafva Fullmägtige, enär
de till dem inlemnade uppgifter, angående Bankens guld- och silfver-tillgång
samt sedel- och depositionsskulden utvisade en större skillnad emellan sammanräknade
sedel- och depositionsskulden samt maximi-beloppet af sedelstock,
beräknad enligt 124 §. i Banko-Reglementet, under den 31 nästlidne Juli hos
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret uppsagt sistnämnde lån till återbetalning den
8 påföljde November, då detsamma jemväl är vordet af Banken infriadt.
Redan innan Fullmägtige erhöllo vederbörlig del af Rikets Ständers vid
sistförflutne Riksdag fattade beslut, att den af Banken år 1843 började upplåning
hos Allmänheten emot Obligationer med antingen 2 procents ränta på
3 månader, eller 3 procents ränta på 6 månader skulle upphöra, samt berörde
Obligationer till återbetalning uppsägas, hade Fullmägtige förordnat, att
nämnde upplåning borde inställas och att följaktligen någre penningar icke
vidare kommo att på upplånings-räkning i Banken och Låne-Contoren emottagas.
Efter det Rikets Ständers åberopade beslut häruppå kommit Fullmägtige
tillhanda, blef detsamma genom i allmänna Tidningarne införd kungörelse
i behörig ordning verkstäldt, och ifrågavarande Obligationer såmedelst
till återbetalning uppsagde, de med 2 procents ränta den 30 Augusti och de
med 3 procents ränta sednast den 30 November innevarande år, med hvilka
dagar ränteberäkningen jemväl komme att upphöra; men uppå Under-Styrelsens
derom gjorda framställning, hafva Fullmägtige tillika ansett sig böra
bifalla, att de uppsagde Obligationerne, äfven före deras förfallotid, må af
Banken infrias med beräknad ränta till inlösningsdagarne; hvarom allmänheten
äfvenledes blifvit medelst i allmänna Tidningarne införd kungörelse
underrättad.
§. 13.
Vid redogörelsen för de beslut och åtgärder, Fullmägtige från och med
den 1 Juli nästlidet år vidtagit, i afseende på den reella fondens vidmakthållande
och förstärkning, hafva Revisorerne ansett sig destoheldre kunna
utesluta den del deraf, hvilken angår fullgörandet af de under år 1843 utaf
Fullmägtige afslutade kontrakter om lefverans af silfver till Banken, som alla
härmed gemenskap ägande omständigheter, enligt hvad Banko-Utskottets vid
sistförflutne Riksdag under N:o 27 till Rikets Ständer afgifna Betänkande utvisar,
blifvit af Utskottet pröfvade och Fullmägtige i dessa delar af Rikets
13
Ständer redan erhållit decharge. Revisorerne få alltså här endast upptaga
och yttra sig öfver de af Fullmägtige sedermera vidtagne förfoganden i och
för Bankens förseende med metallisk valuta och hvad dermed sammanhang
äger, så vidt dessa åtgärder, utan öfverträdande af de i 12 §. och 9 mom.
116 §. af Banko-Reglementet gifne föreskrifter, må i denna berättelse omförmälas,
i hvilket afseende Revisorerne få anföra:
Sedan Banko-Utskottet, genom Protokolls-Utdrag af den 1 Oktober nästlidet
år, uppå anförde skäl, åt Fullmägtige uppdragit, att efter en kurs af
128 skillingar eller derunder, låta, för Bankens räkning, i Hamburg inköpa
silfver, dock ej i mindre partier hvarje gång än 10,000 R:dr silfver specie,
samt hos Handelshuset Salomon Heine eller något eller några andra kända
och säkra handelshus i nämnde stad berörde valuta, under de för Banken
fördelaktigaste vilkor, tills vidare förvara, samt Utskottet derjemte förmält
sig vilja hos Rikets Ständer skyndsamligen göra framställning derom, att det
silfver, som på detta sätt kunde blifva i Hamburg inköpt och derstädes för
Bankens räkning nedsatt, måtte såsom metallisk Cassa anses och beräknas;
men Fullmägtiges pluralitet funnit sig förhindrad att efterkomma berörde
uppdrag såsom, efter dess öfvertygelse, stridande emot då gällande BankoReglemente,
icke allenast derutinnan, att, då 120 §. af samma Reglemente
bestämdt stadgade, att när metalliska Cassan ej öfverstege § af sedelstocken,
den sistnämnde i intet fall finge genom någon af Banko-Styrelsen beroende
åtgärd ökas, skulle vid ifrågavarande tidpunkt, då metalliska cassan ej uppginge
till denna proportion af sedelstocken, Fullmägtige, genom uppköp af
bevis öfver silfver, som blifvit i Hamburg deponeradt, dock vidtaga åtgärder
till sedelstockens ytterligare förökande, än äfven i så måtto, att uti 110 §.
af nämnde Reglemente, hvilken innehölle hvad med Bankens metalliska Cassa
förstås, intet stadgande förekomme, som kunde gifva anledning till den af
Utskottet deråt meddelade vidsträckta tolkning, att en sålunda i Hamburg
bildad silfverfond kunde och borde i den metalliska cassan inberäknas; så hafva
Fullmägtige, som emedlertid till bepröfvande förehaft af enskilde personer
hos dem gjorda anbud om försäljning till Banken af Silfver, i Hamburg levereradt,
hvilka anbud dock funnits vara af beskaffenhet att icke kunna antagas,
under den 10 i förenämnde Oktober månad genom Utskottet erhållit
del af Rikets Ständers då mera fattade beslut, angående det förtydligande
och tillägg i åberopade 110 §. af Banko-Reglementet, att det silfver eller
Hamburger Banko, som blifvit å utrikes ort för Bankens räkning nedsatt,
finge såsom metallisk Cassa anses och beräknas.
14
Sorn i följd häraf något hinder för Fullmäglige icke vidare mötte för
fullgörande af Utskottets ofvan omförmäldte dem lemnade uppdrag, alt, efter
en kurs af 128 sk. och derunder, i Hamburg, för Bankens räkning uppköpa
Silfver och detsamma hos något eller några säkra och kända handelshus i
nämnde Stad, på de för Banken fördelaktigaste vilkor, förvara, hafva Fullmägtige,
tid efter annan, efter en kurs af dels 127^ sk. och dels 128 sk. inköpt
bevis öfver Hamburger Banco, som hos särskilda Handelshus i Hamburg blifvit
för Bankens räkning nedsatt, till ett sammanräknadt belopp af 2,059,335
M:k 9 sk. Hamburger Banco, utgörande, efter den af Fullmäglige antagne evalvationsgrund,
686,445 R:dr 9 sk. silfver, eller 1,829,548 R:dr 13 sk. 4 r:sl.
Banco, med en vinst af 972 R:dr 10 sk. 8 r:st. sistnämnde mynt.
Efter det Banko-Utskottet, genom Protokolls-Utdrag af den 9 April detta
åi , för behörig verkställighet meddelat Fullmäglige underrättelse om Rikets
Ständers fattade beslut, hvarigenom Fullmäktige blifvit berättigade, att uppköpa
och försälja vexlar, samt tillika öfverlernnat de i sådant afseende af Rikets
Ständer fastställde reglementariska föreskrifter, hvilka finnas intagne uti
116 §. af Banko-Reglementet, ingingo Fullmägtige genast i öfverläggning om
de förberedande åtgärder, som kunde finnas erforderlige i och för bringande
till verkställighet af berörde beslut. Sorn härvid förekom att 4:de punkten
af omförmälde reglementariska föreskrifter innefattade, det Fullmägtige, i afseende
på bokföringen och redovisningen, hade att meddela de bestämmelser,
hvarigenom reda och enkelhet i räkenskaperne tillika med säker kontroll bäst
må kunna vinnas, ansågo Fullmägtige nödigt, att till en början infordra Under-Styrelsens
utlåtande i detta ämne. Det yttrande och förslag, Under-Styrelsen
häröfver afgaf, innehöll, i fråga om sättet för utöfningen af de bestyr,
hvilka kommo att till de blifvande Vexel-Deputerade öfverlåtas, sådane omgångar
att för berna Ide Deputerade det skulle blifvit särdeles hinderligt, att,
i förening med enskilde angelägenheter, besörja omförmäldta uppdrag. En
bland Banko-Styrelsens Ledamöter upprättade derföre ett kontia-förslag, rörande
bokföringen och redovisningen vid uppköp och försäljning af vexlar för
Bankens räkning, men ehuru detta i flere afseenden ägde företräde framför det af
Under-Styrelsen uppgjorde, trodde Fullmägtige sig dock icke böra, BankoUtskottet
oåtspordt, med afvikande från Under-Styrelsens, antaga och till efterrättelse
godkänna samma förslag, utan blefvo de begge förslagen af Fullmägtige
öfverlemnade till Utskottets bepröfvande. Utskottet ansåg det hos
Fullmägtige upprättade innefatta icke blott tillfyllestgörande kontroll, utan
15
ock enkla oell i utförandet lätt vérkställbara föreskrifter, samt förklarade sig
alltså icke hafva något deremot att erinra; och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med sistberörde förslag hafva Fullmägtige den 29 Maj och den 13 November
fastställt de reglementariska föreskrifter, som, intill dess annorlunda förordnadt
varder, skola tjena till efterrättelse, i afseende på bokföringen och redovisningen
vid uppköp och försäljning af vexlar för Bankens räkning.
För utöfningen af de med vexelköp och försäljning förenade göromål och
bestyr, utsago Fullmägtige den 29 näsllidne Maj inom sig två såsom Deputerade,
hvilka vid sedermera, i enlighet med föreskriften i 7 mom. 116 §- af
Banko-Reglementet anstäldt val, blifvit till Deputerade ånyo invalde. Bemälde
Deputerade anmodades att genast befordra till verkställighet Rikets
Ständers ifrågavarande beslut, i följd af hvilket under tiden till och med den 26
sistlidne November efter en kurs, varierande emellan 126| och 127| sk., blifvit,
för Bankens räkning, uppköpte vexlar å ett sammanräknadt belopp af 3,318,762
M:k 11| sk. Hamburger Banko för 2,927,64-1 R:dr 43 sk. 10 r:sl. B:ko, med
en vinst af 22,369 R:dr 19 sk. 6 r:st. sistnämnde mynt.
På grund af sålunda för Bankens räkning verkställde inköp af depositionsbevis
och vexlar, utgjorde Bankens metalliska cassa nästberörde dag
4,931,012 R:dr 11 sk. 3 r:st. Silfver.
Då likmätigt 117 § uti Banko-Reglementet, i Hamburg icke får för Bankens
räkning vara stående ett belopp utöfver 500,000 R:dr silfver, hafva
Fullmägtige, tid efter annan, låtit sjöledes tili Banken indraga dess genom uppköp
af depositions-bevis och vexlar å utrikes ort förvärfvade fordran, samt i
sådant afseende jemväl anmodat Deputerade föranstalta, alt, vid ångfartens
upphörande på Lubeck innevarande år, Bankens i Hamburg egande behållningar,
tillika med summan af då ännu icke förfallna eller remitterade vexlar,
ej må utgöra mera än omförmäldta belopp 500,000 R:dr Silfver.
Enligt Bankens räkenskaper, har det till nuvarande tid indragna silfret
på grund af härvarande Kongl. Myntverks Attester utgjort tillsammans 1,368,064
R:dr 38 sk. 4 r:st. Silfver.
Till utredande af de kostnader, som drabbat Banken i och för indragningen
af ofvanberörde silfver, måste de belopp, som finnas upptagne i de från
Bankens vederbörande hus i Hamburg vid hvarje särskilt tillfälle insände
facturor, jemföras med de summor, hvilka Banken tillkommit enligt de af
16
Kongl. Myntverket meddelade attester; och uppkommer vid en sådan jemförelse
en skillnad af 32,465 R:dr 35 sk. 8 r:st. Silfver, sålunda;
Facturanå l:sta silfverpartiet
slutar å M:k H.Bro 293,162:losk.
=
R:drSilfv. 97,720:42.—
Attesten utvisar
„ „ 95,399:29. i.
2,321:i2.ii.
99
„ 2:dra d:o 302,432.
=
„ „ 100,810:32.-
Attesten utvisar
„ „ 98,510:19. 4.
2,300:12. 8.
99
„ 3:dje d:o 302,354.
—
„ „ 100,784:32.-
Attesten utvisar
„ „ 98,463:i9. 5.
2,321:12. 7.
99
„ 4:de d:o 321,478:14 sk.
—
„ „ 107,159:30.-
Attesten utvisar
„ „ 104,762:47. 2.
2,396:30.10.
99
„ 5:te d:o 151,715: isk.
=s
„ „ 50,571:33.—
Attesten utvisar
„ „ 49,392:23. i.
1,179: 9.11.
99
„ 6:te d:o 150,358: 8 sk.
„ „ 50,119:24.-
Attesten utvisar
„ „ 48,956:35. i.
1,162: (36.11.
99
„ 7:de d:o 150,523:13 sk.
=
„ „ 50,174:29.-
Attesten utvisar
„ „ 49,037: 2. i.
1,137:26.11.
99
„ 8:de d:o 452,719: 4sk.
=
„ „ 150,906:20.—
Attesten utvisar
„ „ 147,398:24. 3.
3,507:43. 9.
99
„ 9:de d:o 302,201:i3sk.
„ „ 100,733:45.-
Attesten utvisar
„ „ 98,368:36. 5.
2,365: 8. 7.
99
„ 10:de d:o 151,360: 2sk.
==
„ „ 50,453:i8.—
Attesten utvisar
„ „ 49,273:15. i.
1,180: 2.11.
99
„ Urte d:o 151,396: 9sk.
=
„ „ 50,465:25. —
Attesten utvisar
„ „ 49,291:30. 2.
1,173:42.10.
99
„ 12:te d:o 454,041: 8sk.
—
„ „ 151,347: 8.-
Attesten utvisar
„ „ 147,796:21. 6.
3,550:34. 6.
99
„ 13:de d:o 413,367: 5sk.
=
„ „ 137,789: 5.-
Attesten utvisar
„ „ 134,597:41. 3.
3,191:11. 9.
99
„ 14:de d:o 151,568: 8 sk.
=
„ „ 50,522:40.—
Attesten utvisar
„ „ 49,340.15. 9. ^182:24. 3.
Transport 28,970:23. 4.
17
Transport 28,970:23. 4.
Facturanå 15:de silfverpartiet
slutaråM:kH.B:o 150,779. = R:drSilfv. 50,259:32.—
Attesten utvisar „ „ 49,117: 2.10. j J42-29 2
„ „ 16:de d:o 302,132:11 sk. = „ „ 100,710:43.-
Attesten utvisar
„ 98,358: it.10. 2 352‘31 ■>
Silfver R:dr 32,465:35. s.
utgörande i R:iir B:ko 86,575:15. 1.
Då härtill kommer dels frakt från Lybeck till Stockholm . . 10,129: 2.10.
samt dels Proberare-arfvode af 40 sk. per plants, som enligt
författningarne tillfaller Mynt-Verkets Tjenstemän . . . 1,022:24.—'
så utgöra kostnaderne för det indragna silfretpådet hela B:ko R:dr 97,726:41.11.
I sammanhang härmed, torde Revisorerne icke böra lemna oanmäldt, att
Fullmägtige, till följd af en i allmänna Tidningarne införd kungörelse, den
14 nästlidne Augusti hos Kongl. Norrska Regeringens Finans-, Handels- och
Tull-Departement gjort ett skriftligt och försegladt anbud, att, för Bankens
räkning, efter ett pris af 27 mark 8 sk. Hamburger Banko per mark finsilf
ver
Cölnisk vigt, inköpa det parti af 7000 marker fint silfver af Kongsbergs
Silfver verks produktion, som komme att försäljas den 4 påföljde September,
men att, enligt lill Fullmägtige ingången underrättelse, berörde anbud icke
blifvit antaget, emedan Norrska Banken för det ifrågavarande silfverpartiet
erbjudit 27 M:k 8^ sk. och således en half skilling Hamburger Banko mera
än härvarande Bank.
Jemte det Revisorerne till alla delar gilla de af Fullmägtige under ifrågavarande
tid vidtagne beslut och åtgärder, i afseende på den metalliska kassans
förstärkning, anse Revisorerne sig tillika böra förklara, att de af Fullmägtige,
som, till följd af erhållet uppdrag, i egenskap af Deputerade, ombesörjt
de med vexelhandeln förenade magtpåliggande göromål och bestyr, dervid
med utmärkt nit och omtanka lillvägagått.
Angående Bankens Sedelstock.
§. 14.
Bankens sedel- och depositions-skuld, som, enligt derför meddelad redogörelse
uti Fullmägtiges Berättelse till sednaste Banko-Utskott (sid. 23) den
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 3
18
30 Jani 1844 utgjorde 1,562 Dukater och 23,914,250 R:dr 4 sk. 8 r:st.
Banko, oberäknadt 152,800 R:dr adviserade, men då ännu ej inlöste invisningar,
har vid nedan upptagne tidpunkter förändrat sig, på sätt som följer:
Dukater.
Riksdaler Banko.
1844 den 28 September
1,146
22,966,334
40
11
9 9
Adviserade Invisningar
+ 133,600
—
-
99
den 31 December
1,961
23,446,628
13
2
99
Adviserade Invisningar
4- 61,400
—
—
1845 den 29 Mars
1,692
23,917,000
42
11
99
Adviserade Invisningar
4- 121,600
—
—
99
den 30 Juni
1,412
24,225,498
12
4
99
Adviserade Invisningar
4- 141,200
—
—
99
den 6 September
969
26,119,629
13
7
99
Adviserade Invisningar
4-134,900
—
—
§• 15-
Bankens egen Guld- och Silfver-lillgång, som den 30 Juni 1844 så förminskats,
att densamma, jemförd till sedel- och depositions-skulden, med ett
belopp, motsvarande B:ko R:dr 1,863,285: 6 sk. 3 r:st., understeg förhållandet
af 2 till 5, har sedermera till nämnde skuld förhållit sig på sätt här
nedan visas:
Egna Guld- och
Silfver-tillgångens
belopp i R:dr B:ko.
Deraf erforderligt,
för att, såsom 2 till
5 motsvara Sedel-  och Depositions-  skulden.
Belopp utöfver
förhållandet af 2
till 5.
Belopp under
nämnde förhål-  lande.
1844 d. 28 Sept.
8,358,247
17
1
9,239,973
45
2
881,726
28
1
„ d. 31 Dec.
8,817,535
43
1
9,403,211
14
10
—
585,675
19
9
1845 d. 29 Mars
9,476,450 4i
6
9,615,440
17
2
—
138,989
23
8
„ d. 30 Juni
11,002,808
—
9,746,679
14
6
1,256,128
33
6
-
-
Sedan, i stället för ofvanberörde, förut gällande förhållande, ett maximum
för Sedelstocken uti 124 §. af Banko-Reglementet är vordet bestämdt;
har den beräkning, som här förut är upptagen upphört med den 30 nästlidne Juni.
19
Angående ulmynt ningen af Bankens silfver och guld, sami. hvad
iakttagas bör till Bankens förseende med kopparskiljemynt.
§. 16.
Revisorerne hafva inhämtat, att, i följd af Fullmägtiges den 3 Oktober
nästlidit år fattade beslut, å Kongl. Myntet blifvit präglade 100,000 st. hela
R:dr Specie, hvaraf, vid den af Revisorerne anställda inventering i Bankens
Cassör och förvaringsrum, återstodo 31,200 st. Som deremot vid berörde
inventering befanns, alt uti Bankens Större General-Cassa, tillgång saknades
å 1 R:drs stycken, hvilken brist, efter Revisorernes tanke, desto heldre synes
böra afhjelpas, som silfvermynt å nyssnämnde valeur, såsom motsvarande
den af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beslutade nya myntenhet, torde för
allmänheten blifva mest begärlig bland silfvermyntsorterne, hafva Revisorerne
ansett sig böra anmoda Fullmäglige låta föranstalta, det prägling af silfvermynt
å i- R:drs valör varder vid Kongl. Myntet företagen och verkställd i
den rnon, som finnes erforderlig för att fylla vexlings-behofvet.
Jemlikt Fullmägtiges förordnande, har prägling af dukater under hela den
tid, hvarför nu redovisas, blifvit fortsatt, för att uppbringa Bankens förråd
deraf till 40,000 st., hvilket belopp dock ännu icke är vordet fyldt; hvaremedlertid
in- och utvexlingen af dukater oafbrutet fortgått.
§. 17.
Med anledning af Rikets sednast församlade Ständers till Kongl. Maj:t i
underdånighet gjorda anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder förordna,
att de till Kongl. Myntverket af Banken lemnade förskott uti aflyst kopparmynt
R:dr 7,755: 45 sk. 7 r:st. och för ökade myntnings-kostnader R:dr
40,000, eller tillhopa 47,755 R:dr 45 sk. 7 r:st. B:ko, måtte varda återbelalde
på det sätt, att halfva beloppet erlades inom sex månader från den 8
November sistlidet år räknadt, och den återstående hälften inom derpå följande
sex månader, så att hela summan kunde vara gulden före innevarande
års utgång, har Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 17 nästlidne Juni,
funnit skäligt i sä måtto i Nåder bifalla Rikets Ständers ofvanberörde underdåniga
anhållan, att hälften af de ifrån Banken till Kongl. Myntet utgifna
förskottssummor, tillsammans 47,755 R:dr 45 sk. 7 r:st. genast skulle af
Kongl. Myntverkets tillgångar till Banken återlefvereras; och ville Kongl.
Majit, sedan Kongl. Stats-Kontoret inkommit med Öfver-Directeurens för Kongl.
20
Myntverket näst afgifvande Embets-berättelse, uppå särskild underdånig anmälan,
elter sig då företeende förhållanden med Kongl. Myntverkets ställning,
i .INåder besluta, angående det återstående ford rings-beloppets ersättande.
I följd af Kongl. Maj:ts omförmäldle Nådiga beslut, bar en summa af
24,000 R:dr Banko blifvit under den 6 nästlidne Augusti, i afräkning å
meranämnde förskotts-belopp, uti Banken insatt.
§. 18.
Från Kongl. Myntverket äro, i anledning af Banko-Reglementets 130 §.
till Fullmägtige afgifne qvartals- och års-räkningar öfver de guld- och silfverposter,
som Kongl. Mynt verket från Banken eller för dess räkning emottagit lill
myntning, hvilka räkningar blifvit med Bankens räkenskaper jemförde, utan
alt något dervid förekommit att erinra.
§• iy
Uti
den inventering å Kongl. Myntverket, som den 13 sistlidne Januari
är vorden anställd och i hvilken Fullmägtige, likmätigt §. 131 al BankoReglementet,
till ett antal af 4, en af hvardera Riks-Ståndet, deltagit har, i
hvad Banken rörer, icke något förekommit att anmärka.
§. 20.
Bankens förlust på ommyntningen af dess förråd uti kopparskiljemynt
af äldre prägel, bestående uti skillnaden emellan det pris hvartill berörde
mynt blifvit af Banken från Statsverket inlöst, och det hvarefter detsamma
nu af Kongl. Myntverket Banken godtgöres, uppgick den 30 Juni 1844
till R:dr 3,672: 31. 6.
och har sedermera blifvit ökad med  „ 833: 26. -
så alt den utgjorde den 30 sistlidne Juni B:ko R:dr 4,506: 9. 6.
Af efterföljande tableau inhemtas närmare förhållandet med ifrågavarande
ommyntning:
Påförd t
Förut åsatt värde. Kongl. Myntet. Förlust.
A) Sisla halfåret 1844 .... 3,333: 16. - 2,931: 27. - 401: 37. -
B) Första halfåret 1845 .... 3,333: 16. - 2,901: 27. - 431: 37.
Summa Banko R:dr 6,666: 32. — 5,833: 6. — 833: 26. —
21
Såsom afbetalning dels A det hos Kongl. Mynt-Verket den 30 Juni 1844
innestående belopp R:dr  1,227: 16. 6.
och dels å det sedermera dit aflemnade äldre kopparskiljemynt,
för hvilket Kongl. Myntverket blifvit debileradt med . . 5,833: 6. —
Summa B:ko R:dr 7,060: 22. 6.
har nämnde Verk uti kopparskiljemynt af nyaste prägeln till
Ranken lefvererat:
A) Sednare halfåret 1844
4,000: — —
R) Förra halfåret 1845
650: — — 4550- _ _
så att Kongl. Myntverkets skuld till Ranken på ifrågavarande
räkning den 30 Juni detta år uppgick tili Ranko R:dr 2,410: 22. 6.
1 fråga om Bankens sedlar och några dermed gemenskap egande
föreskrifter.
§. 21.
Reloppet af till Ranken inkomne förslitne äfvensom af derifrån utgifne
nya sedlar under tiden från den 30 Juni 1844 till den 1 Juli innevarande
är, inhemtas af nedanstående deröfver upprättade sammandrag:
Till Sedel-Conto-
Genom Cassorne
ret inkomne för-  slitne sedlar.
Banko R:dr.
utgifne nya
sedlar.
Banko R:dr.
Uti sedlar på
500
R:drs
valör .....
1,173,500
—
—
2,000,000
—
9 9 99 99
100
d:o
d:o
937,700
—
—
1,000,000
—
-
99 99 99
33}
16}
d:o
d:o
406,133
16
—
351,666
32
—
99 99 99
d:o
d:o
218,366
32
—
184,166
32
—
99 99 99
10
d:o
d:o
701,000
~
—
685,000
—
—
99 99 99
6}
d:o
d:o
390,333
16
—
353,333
16
—
99 99 99
2
d:o
d:o stereotyperade .
1,180,200
—
—
1,168,000
—
—
99 99 99
3
d:o
d:o med dubbla blad
3,300
—
—
—
—
99 99 99
2
d:o
O
'”C
O
O
^6
1,800
—
—
—
—
Transport |
5,012,3331
IGj
—(5/742,1661
321
—
22
Till Sedel-Conto-
Genom Cassorne
ret inkom ne föi
utgifne n
y»
slitne sedlar.
sedlar.
Banko B:dr.
Banko R:dr.
Transport
5,012,333
16
—
5,742,166
32
—
Uti sedlar på 3 R:drs valör med enkla blad .
43,200
—
—
—
—
„ „ „ 2 d:o d:o d:o d:o .
23,400
—
—
—
—
„ „ . „ 32 sk. d:o
508,333
16
—
540,000
—
—
„ „ „ 16 sk. d:o
276,833
16
—
)
„ „ „ 12 sk. d:o
323,250
—
—
V 840,358
16
—
„ „ „ 8 sk. d:o
292,958
16
—
)
„ „ „ 14 sk. d:o kopparmynt
3,135
20
—
J
-
—
„ „ „ 10 sk. d:o d:o
3,125
—
—
—
—
Summa B:ko R:dr
6,486,568
36
—
7,122,525
—
-
Transportsedlar voro den 1 Juli 1844 utelöpande till ett belopp
af R:dr 326,999: 31. 7.
och äro från samma dag till och med den 30 Juni innevarande
år inlöste  58,784: 45. 4.
till följd hvaraf den 30 Juni detta år ännu funnos oinlöste . 268,214: 34. 3.
hvaribland en å R:dr 10,000, utgifven den 18 Mars 1830 samt 3:ne å R:dr
5,000 hvardera, utgifne den 25 Januari 1831.
Förrådet af kopparskiljemynts-sedlar utgjorde den 30 näsllidne Juni:
af 14 skillings-valören R:dr 234,354: 8. —
„ 10 d:o
. . „ 115,229: 8. -
Tillsammans B:ko R:dr 349,583: 16. —
Enligt hvad af Fiskals-Embetets till Revisorerne afgifne Berättelse inhemtats,
äro under tiden från den 30 Juni nästlidet år anhängiggjorde 12
ransakningar, angående efterapning eller förfalskning af Bankens sedlar samt
utprångling af dylika falska sedlar, uti hvilka mål tillsammans 24 personer
blifvit ställde under tilltal.
§. 22.
Hos Rikets sednast församlade Ständer förekom lill pröfning den utaf
1843 års Revisorer af Bankoverket gjorda framställning, alt all tillverkning
och utgifning från Banken af sedlar å 16, 12 och 8 sk. samt 14 och 10 sk.
kopparskiljemynt måtte med sistförflutne Riksdag upphöra; men på skäl, som
23
finnas ulvecklade i Banko-Utskottets vid samma Riksdag under N:o 16 afgifne
utlåtande, ansåg Utskottet sig icke kunna biträda berörde framställning!;
ocb uti 136 §. af gällande Banko-Reglemente är den föreskrift af Rikets
Ständer meddelad, att sedlar å 16, 12 ocb 8 sk. få tills vidare förfärdigas
och utgifvas på samma säLl, sorn hitintills, likasom det i Banken varande
förråd af färdiga sedlar å 14 och 10 sk. kopparmynt under tiden i allmänna
rörelsen utlemnas.
Revisorerne instämma uti den vid 1843 års revision uttryckta åsigt, att,
då silfvermynt å så låga valörer som TV, l och i Riksdaler-stycken präglas
och hållas allmänheten tillhanda, ifrågavarande slags sedlar icke torde kunna
vara för de dagliga liqviderna inom den mindre rörelsen vidare behöflige,
utan lämpligen höra afskaffas och ersättas af det mindre silfvermyntet, hvarigenom
de betydliga kostnader, som nu äro förenade med tillverkningen af
Bankens sedlar, skulle i väsendtlig mån förminskas; och Revisorerne, som anse
sig böra fästa uppmärksamhet derå, att utgifningen af dessa sedlar motverkar
spridandet af reelt mynt, hafva, enär det vid sistförflutne Riksdag mot småsedlarnes
indragning hufvudsakligen åberopade hinder, eller att dertill erfordrades
ett större belopp af metallisk valuta, än Banken, under då varande
förhållanden, för detta ändamål, lämpligen kunde afse, numera efter den förstärkning
Bankens metalliska cassa erhållit icke förefinnes, trott sig böra
tillstyrka, att med nästkommande Riksdag all tillverkning och utgifning från
Banken af sedlar å 16, 12 och 8 sk. samt 14 och 10 sk. kopparmynt
måtte upphöra.
§. 23.
Till 13 Län, nemligen Skaraborgs, Jönköpings, Östergöthlands, Elfsborgs,
Stora Kopparbergs, Örebro, Wermlands, Gefleborgs, Malmöhus, Christianstads,
Hallands, Jemtlands och Norrbottens hafva, med stöd af 141 §.
i Banko-Reglementet och i enlighet med de föreskrifter, som äro meddelade
uti den af Fullmägtige, i afseende på invexling i Landsorterne af förslitne
Bankosedlar från och med 3 R:dr till och med 8 sk. valör, fastställde Ordningsstadga,
förskotter till invexling af förslitne småsedlar från den 30 Juni 1844
till den 1 J uli innevarande år blifvit anordnade med tillhopa B:ko R:dr 132,000.
I enahanda afseende äro utgifne
Till Låne-Contoret i Götheborg
80,000.
„ Låne-Contoret i Malmö .
„ 25,000.
Summa B:ko R:dr 237,000.
Utestående vexlings-förskotter uppgingo den 30 sistlidne Juni till föl
jande
belopp, nemligen:
24
Uti ofvannämnde 13 Län, sammanräknadt R:dr 50,034: 20. —
Vid Låne-Contorel i Götheborg
19,220: — —
samt vid Låne-Contoret i Malmö
8,341: 32. —
Tillhopa B:ko ft:dr 78,196: 4. -
Angående Bankens Depositions-rörelse.
§• 24.
På räkningar i Depositions-Afdelningen innestodo den 30 Juni 1844
följande belopp, emottagne, på grund af föreskriften i 143 §. af BankoBeglementet:
-
Ducater.
R:ih- Banko.
lista Classen:
Medel, sorn bero af Bankens egen Styrelses disposition
!
113,830]
44
9
2:dra Classen:
Äldre Credidv eller förlag utaf Banken
1,861,871
16
7
3:dje Classen:
Staten samt dess Allmänna Verk och Cassör tillhö-  rige medel
1,562
2,225,402
11
1
4:de Classen:
Medel, tillhörande de under Stockholms Stads Sty-  relse lydande Embetsverk och Cassör jemte åt-  skilliga Allmänna Inrättningar, Välgörenhets-  anstalter, Konkursmassor m. fl
1,018,383
44
1
5:te Classen:
Medel, tillhörige Stiftelser, Bolagsföreningar och en-  skilde, hvilka utställa in visningar med beräk-  ning på omloppstid
329,500
29
2
6:te Classen:
Cassa-Ci editiv till Hypotheks-föreningar
318,500
.
—
S:gr
1,562
5,867,489
1
8
Under det derpå följande året, räknadt från sist-  nämnde dag till den 1 nästlidne Juli, uppgingo
insättningarne till
1,674
[50,891,349
46
4
Summa
3,236
56,758,839
—
hvaremot under samma tidrymd assignerades . . .
1,864
50,020,553
25
5
så att
25
. . Ducatér. R:dr Banko,
så ali Räkrnngshafvarne den sisla Juni delta år hade
hos Banken inneslående:
l:sta Classen
93,928:34.—
2:dra d:o
2,774,356:46. i.
3:dje d:o
1,372. 1,845,170:— io.
4:de d:o
1,082,922:22. 5.
5:te d:o
410,007:15. 3.
6:te d;o
531,900:  1>372 6>738,285: 22. 7.
§. 25.
Folii-afgifter för Enskildes Assignerings-räkningar i Depositions-Afdelningen
hafva under tiden från och med den 1 Juli 1844 till samma tid 1845
blifvit erlagde med tillsammans 3,968 R:dr Banko.
§. 26.
Uti afgifler för Depositions-hvalfvets begagnande hafva under samma
tidrymd influtit R:dr 415: 6 sk. B:ko.
Rörande ulläningarne till Staten och vissa Allmänna Inrättningar.
§. 27.
Å Riksgälds-Conlorets uti Banko-Reglementets 149 §. omförmälde skuld
till Banken för 1808 års krigskostnader äro den sista December 1844 ytterligare,
i afräkning, inbetalte:
Capital R:dr 88,000.
Ränta „ 144,320.
hvarefter Bankens återstående fordran utgjorde 3,520,000 R:dr Banko.
§. 28.
Ifrån den 30 Juni förlidet år till och med samma dag detta år, har
Riksgälds-Conloret, på grund af 151 §. i Banko-Reglementet, till Banken
lefvererat dit influtne kopparskiljemynts-poletter, tillsammans utgörande 515
R:dr 4 sk. Riksgäld, hvilka, enligt Fullmägliges resolution, under den
Revtsorernes Berätt. ang. Bankoverket. 4
26
13 Maj 1836 blifvit till Kongl. Myntet försålde efter faststäldt pris af 19 sk.
Banko per U. v. v., hvarefter och sedan den derför erlagde summa i Bankosedlar
crediterats Riksgälds-Contorets i Banken ägande räkning för inlösen af
kopparskiljemynts-poletterne, saldo af denna räkning eller koppar-värdet uti
Riksgälds-Contorets utelöpande dylike poletter den 30 sistlidne Juni utgjorde
55,509 R:dr 45 sk. 11 r:st. Banko.
§. 29.
Å Bankens uti 150 och 152 §§. i Banko-Reglementet omförmälde, inom
linien förde, fordringar hos Staten och Södertelje Kanal-Bolag har icke någon
afbetalning blifvit gjord hvarken under sista hälften af förlidet eller första
hälften af innevarande år.
Frågor angående Bankens Låne- och Crediliv-rörelse.
§. 30.
Sedan Fullmägtige, med anledning af föreskriften i Banko-Reglementets
154 §., innefattande dels att för hvarje gren af den lånerörelse, som genom
Banken och Diskonterne bedrifves, ett maximum skall bestämmas och dels
att om någon del af de fonder, hvilka blifvit anvisade för belåning af Adier
och Publika papper eller af guld och silfver samt jern, koppar m. fl. vågförde
effekter finnas obegagnade, Fullmägtige ega att, på sätt och i den ordning,
åberopade §. innefattar, öfverlemna de icke använde medlen till den af dessa
lånerörelsegrenar, som deraf kan vara i behof, — funnit det vara angeläget,
det Fullmägtige erhöllo kännedom om de förändringar, ofvanberörde lånerörelse
för hvarje vecka kunde undergå, för att derigenom städse vara i tillfälle
hålla hand deröfver, att de till hvarje särskild låne- och cred i ti v-rörelsegren
anvisade fonder icke öfverskridas; så ock enär svårighet mött, att öfver alla
de särskilde lånerörelse-grenar, hvilka genom Banken bedrifvas, erhålla de för
bedömmandet af omförmälde förhållanden nödige rapporter eller uppgifter,
hafva Fullmägtige, med begagnande af den i 230 §. af Banko-Regiementet
dem lemnade rättighet, under den 25 nästlidne September anvisat arfvode åt
en person inom Banken, som uppå Banko-Sekreterarens hemställan blifvit
förordnad, alt vid räkenskaps-göromålen inom Fullmägtiges Expedition honom
biträda; hvarefter en tablå blifvit upprättad, utvisande, från och med
den 1 Juli detta år, ej mindre utestående beloppet vid hvarje veckas ut
-
27
gäng, i de särskilda lane- och creditiv-rörelse-grenarne jemte inbetalningar
och ulgifningar under veckan samt den till utlåning disponible summan, utan
äfven lane- och creditiv-rörelsens belopp på det hela.
Jemte anmälan härom, hafva Revisorerne velat uttrycka det omdöme,
rörande ifrågavarande tabellariska uppställning, att densamma med ordning
och redighet företer de upplysningar, som deraf böra hämtas; hvadan ock
nu mera tillfälle finnes, att vid hvilken tidpunkt som helst under året, undfå
kännedom om icke allenast hvarje särskild låne- och creditiv-rörelses ställning,
utan äfven förhållandet på det hela; hvarpå Revisorerne, genom meddelande
af nedanstående utdrag utur berörde tabellariska uppställning, ansett
sig böra lemna ett bevis.
Bankens fordringar, jemförde med förhållandet vid 1844 års slut, uppgingo
den sista Juni och den 1 November delta år till följande belopp, nemligen:
Vid 1844 års
slut.
Den 30 nästlidne
Juni.
Den 1 sistlidne
November.
a) För räntebärande Obli-  gationer.
Riksgälds-Contorets löpande
förbindelser på återstoden af
Bankens fordran för lån till
1808—1809 årens krigskost-  nader
3,520,000
3,520,000
3,520,000
Af Armeens Accords Arnor-  terings-fond .
725,000
725,000
825,000
„ Skånska Hypotheks-För-  eningen
50,000
b) hos Staten.
Förskott till Riksgälds-Con
toret
9,403
35
4
Förskott till Kongl. Myntet.
47,755
45
7
47,755
45
7
23,755
45
7
c) Län på rörlig pant sami
på kortare tid.
På guld och silfver
417,639
463,921
469,806
På Bankens räntebärande
skuldförbindelser. . . .
109,617
dl
11
110,300
14
—
98,707
29
4
T ransporl
4,820,012
29
4,866,977
u
7
4,996,673ji4
3
28
Vid 1844 års
slut.
Den 30 nästlidn
Juni.
Den 1 sistlidne
November.
Transport
På jern, koppar och vågförde
4,820,012
29
6
4,866,977
ii
7
4,996,673
14
3
effekter: i Stockholm . .
1,066,440
33
11
869,054
6
11
394,143
18
10
i Götheborg .
Lån till Stora Kopparbergs
419,180
—
—
209,890
—
—
209,630
—
—
Bergslag
105,056
24
6
70,470
16
5
67,860
—
—
Lån på Tackjern . . . .
d) Lån till städer och cor-
24,647
27
8
23,222
—
—
10,249
29
11
porationer
e) Lån mot Inteckning i fa-  stighet och återbetalning
i silfver, utan ränta, inom
55,533
27
5
54,976
^ 441,367
40
5
53,314
0)
21
6
33i år
f) Län mot Inteckning i
fastighet och återbetal-  ning i sedlar, med ränta.
454,367
31
11
31
11
432,367
31
11
På Landt-Egendomar . .
4,739,749
11
3
4,715,815
7
1
4,952,416
47
8
„ Stads-Egendomar . . .
837,860
43
10
840,096
38
7
838,809
26
—
g) Skiftes- och Od/ings-Lån
h) Diskont-rörelse.
Banko-Diskonten:
50,780
*v)
40
2
61,060
00)
46
60,015
iKn
46
6
Allmänna rörelsen .
Handels- och Närings-
6,221,727
45
3
6,246,832
24
/
6,108,451
.24
1
Diskonten . .
Belåning af Publika Pap-
2,261,641
47
11
1,914,567
31
11
1,853,494
9
11
per
Götheborgs Låne-Contor:
201,568
*o)
30
8
163,711
00)
31
11
189,476
9
—
Allmänna rörelsen
Handels- och Närings-
2,254,030
44
11
2,161,169
3
8
2,098,370
35
11
Diskonten .
Belåning af Publika Pap-
907,373
39
7
699,256
3
1
640,514
19
1
per
147,273
1
1
142,603
1
1
143,073
1
1
Transpor1124,567,2451471 ?|23,481,0711 7| 2123,048,860)471 8
*) Förslagsvis berälnadt.
**) Häruti inbegripas upplupne räntor och upplånte Sparbanks-medel.
29
Vid 1844 års
sl lil.
Den 30 nästlidne
Den 1 sistlidne
Juni.
november
Transport
Malmö Låne-Contor:
24,567,245
°)
47
7
23,481,071
O)
7
2
23,048,860
*)
1,104,815
47
8
Allmänna rörelsen . .
Handels- och Närings-
1,161,540
20
4
1,183,396
31
8
8
5
Diskonten . . .
Belåning af Publika Pap-
334,600
—
—
320,900
—
—
262,600
—
—
per
Kongl. Commerce-Collegii
2,000
—
—
—
—
—
Crediliv
Jern-Contorets Diskont-
1,426,004
5
3
1,440,809
41
11
1,403,189
13
11
Creditiv
546,810
—
—
573,410
—
471,020
—
Crediliv till Sparbankerne
i) Nja Cassa Creditiv.
Skånska Hypolheks-Förenin-
26,600
26,600
26,600
'
ge»
Bruks-Egares Ilypotheks-
180,300
—
—
20,100
—
—
—
Cassa
79,000
—
-
48,000
-
—
118,000
-
-
Summa
^8,3^4,100
25
*
27,094,287
32
9
26,435,085
22
—
§. 31.
Under liden från den 30 Juni 1844 lill den 1 Juli 1845, har Belåningen
af guld och silfver (se §§. 158—163 i Banko-Reglementet) förhållit sig, som följer:
TNya Lån hafva blifvit utgifne på B:ko R:dr 449,364.
Inbetalningar å detta slags lån, deruti inberäknade de
genom omsättningar och panternes försäljning å auktion
liqviderade, hafva uppgått till
„ „ 405,874.
hvadan utlåningen, såsom vanligt, öfverstigit inbetalningarne,
och under ifrågavarande tidrymd med icke mindre än B:ko R:dr 43,490.
§. 32.
Belåningen af jern, koppar och andre vågförde effekter (§§. 164—170 i
Banko-Reglementet) har under förut omförmälde tidrymd förhållit sig sålunda:
*) Häruti inbegripas upptupne räntor.
30
Nya Låu hafva utgått till belopp af 13:ko R:dr 1,990,670. — —
hvaremot de verkställde inbetalningarne utgjort . „ „ 2,573,006: 22. 7.
och visar sig således här en låne-förminskning af B:ko R:dr 582,336: 22. 7.
Belånings-priset å Garkoppar har, enligt Fullmägtiges beslut af den 12 nästlidne
Juni, blifvit nedsatt från det förut gällande af 90 R:dr till 88 R:dr
Banko per Skeppund.
Emot pant af Tackjern (se §. 171 i Banko-Reglementet) äro under samma
tid uttagne 18 Lån på B:ko R:dr 29,668.
Inbetalningarne åter å dylika lån hafva uppgått till . . „ „ 30,686.
och öfverstiga således utlåningen med B:ko R:dr 1,018.
§. 33.
Af Bankens Fiskals-Embete äro 3 stycken lån, emot pant af jern oell
vågförde effekter, i konkurser vederbörligen bevakade.
§• 34.
Den i Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorers Berättelse (pag.
31) omnämnde rättegång emellan Banko-Commissarien A. T. Gyllencreutzs
Sterbhusdelegare och Banken, angående bemälde Sterbhusdelegares yrkande
att af Banken utbekomma de å Commissarien Gyllencreutz’s lön innehållne
217 R:dr 26 sk. 2 r:st., till godtgörande af den förlust Banken lidit, genom
underlåten bevakning i Grosshandlaren Anders Broberg Anderssons konkurs
af ett lån stort 500 R:dr B:ko, som Broberg hos Banken upptagit, emot
pant af åtskillige jerneffekter, är ännu på Kongl. Svea Hofrätts pröfning beroende,
till följd hvaraf ej mindre ofvannämnde 500 R:dr ännu uti Bankens
Räkenskaper finnas balancerade, än äfven det af Gyllencreutz innehållne lönebelopp
fortfarande qvarstår på räkningen: ”InnehålIningär i Banko-Statens
1»
oner.
§. 35.
Lånerörelsen mot hypothek af Låne-Bankens Obligationer (174—176 §§.
i Banko-Reglementet) har visat följande resultat:
På äldre Låne-Banko-Obligationer, förr kallade Låne-Banko-Altester och LuneBanko-Capitaler,
äro meddelade 17 Lån å ... R:dr 56,050: — —
och är räkningen öfver så beskaffade lån godlgjord med „ 49,218: 13, —
hvadan en låne-tillökning i denna rörelsegren ägt rum af B:ko R.dr 6,831: 35. —
31
På Obligationer för inlemnadt silfver eller såkallade silfversedlar är icke
något lån upptaget och ej eller någon kontant inbetalning å sådane tillförene
utgifne lån verkställd under ifrågavarande tid; men vid infriandet den
7 nästlidne Februari af en dylik Obligation å 766 R;dr 12 sk. Banko, har
återstående kapital-beloppet af ett derå utgånget lån blifvit i qvittningsväg
godtgjordt med 387 R:dr 12 sk. 2 rist.; hvarefter summan af återstående lån
emot så beskaffad säkerhet icke utgör mer än 100 R:dr Banko.
§. 36.
Med stöd af den i Kongl. Kungörelsen den 6 Mars 1830 dertill lemnade
tillåtelse, hafva 16 st. mot återbetalning i silfver hos Banken upptagne fastighets-lån
blifvit fullt liqviderade med Bankosedlar, samt från räkenskaperne
afförde till derå återstående belopp af tillsammans Silfver R:dr 4,397: 30. 6.
Afbetalningarne å detta slags lån hafva, omsältningarne oberäknade,
utgjort
12,657:21. e.
Och har således utestående beloppet af dessa lån under den
tid, hvarför nu redovises, blifvit minskadt med Silfver R:dr 17,055: 4.—
samt utgjorde den 30 sisllidne Juni
å Landt-Egendomar R:dr 188,011:35.11.
å Stads-Egendomar „ 36,646:3i. —
Summa Silfver R:dr 224,658:18. n.
§. 37.
A de till Städer och Corporationer utgungne Lån, hafva kapital-afbetalningarne
utgjort B:ko R:dr 3,805: 15 sk. 4 r:st., hvarigenom Bankens fordran
för dylika lån är vorden nedsatt den 30 Juni detta år till 54,976 R:dr
40 sk. 5 r:st. Banko.
§. 38.
Jemlikt de i §§. 181—186 i Banko-Reglementet bestämda återbetalnings-vilkor
äro mot inteckning i fastighet och återbetalning i sedlar
utgifne:
32
Antal Summa
Landt-Egendoms lån: Län- B:to R:dl'
1844 sednare halfåret 32 lån på B:ko R:dr 30,916: 32.
1843 första halfåret 112 lån på „ „ 99,050: — 129,966: 32.
Stads-Egendoms Lån:
1844 sednare halfåret 14 lån på „ „ 26,733: 16.
1845 första d:o 14 lån på „ „ 32,083: ig. 28. 58,816: 32.
Och således tillsammans 172 lån på B:ko R:dr 188,783: 16.
Under den tidrymd, för hvilken räkenskaperne nu blifvit granskade,
har icke något lån emot pant af Bruksegendom utgått.
Inbetalningarne hafva, omsättningarne oberäknade, uppgått till
å Bruks-egendoms lån R:dr 8,498: 24. 5.
å Landt-egendoms lån
222,657: 43. 10.
å Lånet till Gagnefs Sockens Skatte-Allmoge .... „ 507: 27. 5.
å Fastighets lån mot 5 procents ränta
2,168: 35. 8.
Sgr. 233,832: 35. 4.
å Stads-egendoms lån
„ 55,677: 40. 9.
Summa B:ko R:dr 289,510: 28. 1.
i följd hvaraf inbetalningarne utgöra  100,727: 12. 1.
mera än ullåningarne.
Den 30 Juni innevarande år uppgick utestående kapital-beloppet af:
Bruks-egendoms lån till R:dr 145,029: 9. 7.
Landt-egendoms lån lill  „ 4,549,888: 6. 9.
Lånet till Gagnefs Socken  „ 3,691: 6. 5.
5 procents lån på Landtegendomar  „ 17,206: 32. 4.
Sgr. 4,715,815: 7. 1.
Stads-egendoms lån
„ 840,096: 38. 7.
Summa B:ko R:dr 5,555,911: 45. 8.
Revisorerne hafva vid anstäld inventering af lånehandlingarne icke funnit
något att erinra.
§. 39.
33
§. 39.
Bankens Fiskals-Erubete har bevakat:
uti Konkurser:
Lån å Landt-egendomar
26.
„ å Slads-egendomar >f Q,
„ å Bruks-egendomar
3. 35 st
Efter årsstämninsar:
Lån å Landt-egendomar st. 17.
„ ä Stads-egendotnar
2. jq st
Den 1 Juli sistlidet år voro af anställda lagsökningar för lån, hvilka
från Banken utgifvits emot inteckning i fast egendom, oafgjorda 47.
Under den sedermera förflutna tiden hafva tillkommit . . . 80. ^27 st
Af dessa lagsökningar äro inställde 26.
förfallne, i följd af inträffade konkurser, uti hvilka Bankens
fordrings-auspråk måst bevakas 2.
A (slutade, dels genom fullgjord inbetalning, dels genom omsättning
50. 7g
hvadan återstå såsom på handräckning af vederbörande Exe
kutorer
beroende 49. st
§ 40.
Sorn till följd af den vid sednaste Riksdag beviljade tillökning i cirkulaLions-kapitalet
mot inteckning i fast egendom på landet och i städerne, utom
Slockholm, Rikets då församlade Ständer berättigat Fullmägtige, att tills vidare
och så länge sådant för göromålens jemna och oafbrutna gång inom
Låne-Cancelliel finnes nödigt, låta använda ett ytterligare Commissarie-biträde
i nämnde Cancellie; hafva Fullmägtige, som den 15 nästlidne Maj af detta
Hikets Ständers beslut erhållit del, samma dag förordnat en tjensteman, att
emot ett arfvode, motsvarande Commissarie-lön i lägsta graden, tills vidare
i egenskap af biträdande Commissarie tjenstgöra i Läne-Cancelliet; och enär,
enligt hvad Commissaiiernes derstädes till Revisorerne afgifna berättelse innehåller,
utgifningen af nya lån emot pant af fast egendom ännu pågår, har
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 5
34
hos Fullmägtige någon fråga om indragning af berörde Commissarie-biträde
icke kunnat uppslå.
§• 41.
I anledning af Banko-Utskottets den 10 sistlidne Maj fattade och Fullmägtige
meddelade beslut, att å de qvittencer, hvilka från Banken utfärdas
öfver verkställde inbetalningar å lån emot inteckning i fast egendom i Städerne
och på landet, uppgift skall lemnäs om återstående oguldna kapitalbeloppet
af samma lån, enligt det Låne-Extrakt, som hvarje år varder upprättadt,
har Under-Styrelsen, efter häraf för behörigt iakttagande erhållen
del, hos Fullmägtige anmält, dels att åtskillige hinder skulle möta
vid tillämpningen af berörde beslut, enligt dess ordalydelse, och dels att,
om detsamma skulle oförändradt efterföljas, det ändamål dock icke vunnes,
som Utskottet med beslutet åsyftat, emedan i fall ifrågavarande Extrakter,
som icke hinna fullbordas förr än i Mars månad hvarje år, lades till grund
för de uppgifter om lånens återstående kapital-belopp, som borde å qvittencerne
utsättas, det förhållande komme att inträffa, att den låntagare, som
uti Januari eller Februari månad år 1846 verkställde inbetalning å dess af
Banken innehafvande lån einot inteckning i fast egendom, icke kunde å de
qvittencer, som deröfver borde utfärdas, om kapital-återstoden erhålla annan
upplysning, än hvad densamma utgjorde vid 1844 års utgång, hvarmed Låntagarne
destomindre torde finna sig belåtne, som en dylik upplysning vore
egnad mera att förvilla än vägleda dem i fråga om deras skuld till Banken,
enär minst 2:ne inbetalningar, den sednaste inberäknad, derefter bordt äga rum.
Med afseende å dessa samt öfrige af Under-Styrelsen i frågan yttrade
betänkligheter och då det med Banko-Utskottets omförmäldta beslut åsyftade
ändamål lämpligast vunnes, derest, enligt Under-Styrelsens tillika afgifna
förslag, Låne-Afdelningens nummer-böcker öfver Faslighets-lån, i stället för
Låne-Extrakterne, begagnades vid meddelande af de anbefallda uppgifterne;
hafva Fullmägtige förordnat, att å de af Lane-Afdelningen utfärdande qvittencer
öfver verkställde inbetalningar å dylika lån, skall, i enlighet med
nämnde böcker, antecknas återstående oguldna Capital-beloppet af samma lån
efter nästföregående inbetalning.
Då den af Fullmägtige sålunda vidtagne åtgärd för verkställighet af Utskottets
åberopade beslut synes Revisorerne lämplig och ändamålsenlig, hafva
Revisorerne skolat sådant tillkännagifva.
35
§. 42.
Under sednare hälften af år 1844 är icke något Skiftes- och OdlingsLån
utgånget, men under förra hälften af detta år hafva blifvit utlernnade
18 Lån på tillsammans B:ko R:dr 16,150, och är räkningen öfver dylika lån
krediterad för R:dr 7,865: 9. 1., deruti inberäknad kapital-återstoden 2,994:
19. 7. af det åt Apothekaren J. Bergelin under N:o 1087 utgifne odlings-lån,
hvilket, enligt Rikets Ständers beslut, blifvit såsom osäkert inom linien fördt,
hvadan utlåningarne med B:ko R:dr 8,284: 38 sk. 11 r:st. öfverstiga det belopp,
för hvilket ifrågavarande räkning blifvit godtgjord.
Summan af utestående Skiftes- och Odlings-Lån uppgick den 30 näst
lidne
Juni till B.ko R:dr 61,060: 46. —
och således till „ „ 18,939: 2. —
mindre än det belopp B:ko R:dr 80,000: — —
som, jemlikt 187 §. 1 mom. uti sednaste Banko-Reglemente, är bestämdt till
cirkulations-summa för detta slags lån.
Säkerhets-handlingarne för Skiftes- och Odlings-Lånen äro af Revisorerne
inventerade och rigtige befunne.
§. 43.
Af de under sednare åren anställde Lagsökningar för Skiftes-och OdlingsLån
voro den 1 Juli sistlidet år på handläggning beroende . 4 st.
tillkomne äro 5 „ g
Utaf dessa lagsökningar äro:
inställde 2 st.
afslutade genom fullgjord betalning 6 „ g
och återstår således såsom på handräckning beroende 1 st.
§. 44.
Det åt Rikets Ständers Riksgälds-Conlor, enligt 188 §. af Banko-Reglementet,
beviljade räntefria Greditiv af 1,000,000 R:dr Banko, har den sista
Augusti hvartdera året blifvit insatt å nämnde Contors räkning N:o 1 i Deposilions-Afdelningen,
och den sista Juni genom nämnde Afdelning återburet.
36
§. 45.
De till Kongl. Commerce-Collegii Manufaktur-Diskont .samt Jern-Kontoret
beviljade Creditiver hafva blifvit begagnade, i öfverensstämmelse med derför
uti Banko-Reglementets 189 och 190 §§. meddelade föreskrifter.
§. 46.
I enlighet med stadgandet uti nvssåberopade 190 §. bar Banken, genom
ett dertill utsedt Ombud, deltagit uti den revision af Jern-Kontorets Creditivfond,
som den 19 och 27 nästlidne Maj är vorden förrättad, hvarvid, på
sätt den derom lill Fullmägtige afgifne berättelse vitsordar, någon anmärkning
icke förekommit.
§• 47.
Stora Kopparbergs Bergslag har, på grund af den i 191 §. af Banko-Reglementet
medgifne Creditiv- eller Låne-rättighet å såkallade kopparsedlar,
ifrån den 1 Juli 1844 till samma tid innevarande år, utbekommit 5 lån å
tillsammans B:ko Rrdr 77,310. — —
men som inbetalningarne utgjort  „ „ 101,146: 27. 8.
har Bergslagets skuld till Banken, som den 30 Juni 1844 utgjorde 94,306
R:dr 44 sk. 1 r:st., vid samma lid detta år blifvit nedsatt till 70,470 R:dr
16 sk. 5 r:st. Banko.
§• 48.
Det till belopp af högst 33,333 R:dr 16 sk. B:ko åt Stockholms Stads
Brandför säkrings-Contor i §. 192 of Banko-Reglementet förunnade Creditiv
har under år 1844 icke blifvit i någon mohn tillitadt.
§. 49.
Af de i Riket inrättade Sparbanker har icke någon utom de i Malmö,
Lund och Christianstad inrättade och uti föregående Revisions-Berättelser
omnämnde, begagnat den dem uti 193 §. af Banko-Reglementet medgifna Crediti
v-rättighet.
37
§. 50.
Likasom tillförene hafva endast Skånska Hypolheks-Föreningen och Bruksegares
Hypotheks-kassa varit i åtnjutande af de i §§. 195—199 omförmäldla
Cassa-Creditiv, hvardera lill det högsta dem medgifna belopp eller 300,000
R:dr Banko.
I följd deraf att sammanräknade summan af Cassa-Creditiv blifvit enligt
§. 197 af Banko-Reglementet bestämd till 800,000 R:dr samt alt således,
i händelse nya Hypotheks-föreningar uppslodo, för dem icke skulle finnas att
tillgå mera än 200,000 R:dr, sedan så väl Skånska Hypotheks-Föreningen, som
Bruks-egares Hypotheks-Cassa förklarat deras önskan vara att fortfarande till
oförändradt belopp få i Banken begagna Creditiv, hafva Fullmäglige ansett
sig böra för bemälde Hypotheks-Föreningar inskränka tiden för begagnande
af de dem anvisade Creditiv af 300,000 R:dr B:ko för hvardera, intill
slutet af nästinstundande år 1846, då denna fråga ånyo skall tagas under
pröfning.
Emedlertid äro för de sålunda beviljade Creditiven nya förbindelser från
vederbörande infordrade.
För erhållande af Cassa-Creditiv i och för Spannmåls-belåning (se §. 200
i Banko-Reglementet) har ännu ej någon anmälan skett.
Under sednare halfåret 1844 har icke något, men under de första rnånaderne
detta år 120 R:dr Banko till Banken ingått, såsom folii-afgift för
begagnad t Cassa-Creditiv.
Angående Bankens Diskont-rörelse.
§• 51. .
Då Höglofl. Banko-Utskottet, efter förrättad revision af Banko-Diskont -  Verkets samt Handels- och Närings-Diskontens i Stockholm förvaltning och
räkenskaper för år 1844, uti dess lill Rikets Ständer afgifne Betänkande N:o
79 framlagt resultaten af denna granskning, få Revisorerne nu endast bifoga
tabellariska sammanfattningar af Låne-Conlorens i Götheborg och Malmö rörelse
under samma lid.
38
Sammandrag öfver de till Götheborgs Låne-Contor för utlåning,
dels med Oinsättningsrätt, dels på Publika Papper
upplåtne fonder, hvardera rörelsens afkastning för år 1844
samt huru Låne-Contoret densamma användt.
R:clr Banko.
l:e> Allmänna Diskonten eller utlåning med Oinsättningsrätt.
Skuld vid årets slut:
Till Depositions-Afdelningen för begagnadt Creditiv . . . .
1,998,818
37
5
„ Låne-Afdelningen lör ytterligare fond lill utlåningen
100,000
—
—
„ Ombudsmannen för förskjulne expence-medel . .
10
26
—
Balancerad Uiskont-Yinst hvaraf innestår till betäckande
af Osäkre fordringar  72,950: il. 7.
Värdet af Contorets bus .... 58,000: — —
Inventarier 2,151: 4. 6.
133,101
16
1
Disponible medel
101,111
31
6
Summa B:ko R:dr
2,333,042
15
—
Tillgång vid årets slut:
Cassa-behållning
17,717
15
4
Utestående lån, Säkra  2,181,080: 33. 4.
Osäkra  72,950: ii. 7.
2,254,030
44
11
fordran för förskjutne lagsöknings-kostnader
1,142
46
3
Behållne Inventarier
2,151
4
6
Contorets hus
58,000
—
—
Summa B:ko R:dr
2,333,042
15
—
Inkomst:
Förskottsräntor  84,351: 42.
Öfverräntor 31,016: 44. 415,368: 38. -
Influtne osäkra kapital-fordringar .... 434: 14. 1.
Behållne hyresmedel  412: 28. 11.
116,215
33
Utgift:
Förvaltnings-kostnader:
Aflöning  7,800: — —
Discretioner, arfvoden och missräknings-penningar 1,100: 26. 8.
Ljuspenningar  425: 36. —
Transport 9,326 14. 8.
39
R:dr Banko.
Transport 9,326:
14.
8.
Ved
21'7:
—
—
Skrifmaterialier . .
910:
34.
8.
Bokbindare-arbete
255:
12.
—
Trycknings-kostnad
836:
16.
—
Postporto
1,482:
4.
—
Diverse utgifter
358:
3.
8.
Lagsöknings-kostnad
784:
32.
6.
Revisions-kostnad.
770:
4.
—
Inköpte Inventarier
163:
24.
—
15,104
i
6
Vinst:
använd till betäckande af osäkre fordringar .
1,410:
3.
6.
till Bankens disposition allemnad
99,701:
28.
—
101,111
31
6
2:o Utlåning å Publika Papper.
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen, för begagnadl Crediliv 190,000: — —
„ balancerad vinst . 6,816: 38. —
196,816
38
—
Tillgång vid årets slut:
Cassa-behållning  9,993: 36. ii.
Utestående lån  147,273: i. l.
Hos Depositions-Afdelningen innestående . . 39,550:
196,816
38
—
Inkomst:
Förskolts-räntor  6,740: 24. —
Öfver-räntor  312: 8. 8.
Influten lagsöknings-kostnad  5: n. —
O o
7,057
43
8
Utgift:
Förvaltnings-kostnad:
Arfvoden  222: io. 8.
Postporto  10: 23. —
Bokbindare-arbete  8: 20. —
241
5
8
Vinst, som blifvit till Bankens disposition allemnad . • .| 6,816|?8
40
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af de vid Götheborgs
Låne-Contor år 1844 utgifna nya lån på namnsäkerhet
ined Oinsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
Antal.
Summa
Districter.
Götheborgs Stad
274
217,050
_
Götheborgs oell Bobus Län
901
256,110
—
_
Skaraborgs Län
680
282,190
—
—
Elfsborgs Län .
728
273,140
—
Hallands Län
563
218,060
-
-
3,14ö| 1,246,550|-
-
Näringar och Yrken.
Jordbrukare utom Bondeståndet ....
192
185,260
,, inom Bondeståndet ....
2,006
424,500
—
—
Bergsbruksidkare
9
13,600
—
—
Fabriksidkare
40
37,350
—
—
Handlande
277
268,500
—
—
Handtverkare och andre Borgare ....
179
74,810
—
_
Embets- och Tjenstemän, Ecclesiastike, Mi
Civile
ilaire och
339
214,220
Diverse
104
28,310
—
-
Eller:
Landtmannanäringar  2,207.
Stadsmanna-näringar  496.
Tjenstemän och diverse personer . 443.
623,360.
380,660.
242,530.
3,146
1,246,550
Samman
-
41
Sammandrag öfver de till Malmö Låne-Contor för utlåning
dels med Omsättningsrätt, dels på Publika Papper upplåtne
fonder, hvardera rörelsens afkastning för år 1844
samt huru Låne-Contoret densamma användt.
l:o Allmänna Diskonten eller Utlåning med Omsättningsrätt.
Skuld vid årets slut:
Till Banken för begagnadt Crediliv . . . 1,077,400:— —
„ utelöpande Assignationer . 22,600:— —
„ Medel innestående å särskild
Depositions räkning . . 71:23.10.
„ Från Lindsledtska Konkurs
massan
influtne och af f. d.
Banko-Cassöreu Björkmans
lön innehållne medel . . 38,767: 12. 4.
„ balancerad vinst .... 52,324:24. 7.
Tillgång vid årets slut:
O O
Cassa-behållning  10,436: 8. 5.
Innestående medel på räkning i Depositions
Afdelniugen
19,000:— —
Utestående lån  1,161,540:20. 4.
Fordran i och för utgifter vid sedelvexlingen 186:32.—
Inkomst:
Influtne räntor
. 62,733:18. 6.
Hyresmedel  20: — —
U tgi ft:
Förval tnings-kostnad:
Aflöning och Resepenningar  6,933:16. —
Discretioner och Arfvoden  611:32.—
Transport 7,545. — —
Revisorer nea Berätt, ang. Bankoverket.
R:dr Banko.
1,191,163
1,191,163
12
12
62,753
18
62,7531181 6
6
42
R:dr Banko.
Transport 7,545.
Ved ...
273:32. —
Postporto  518:13. —
Contors och diverse omkostnader  685:24.11.
Ljuspenningar
410: — —
Revisions-kostnad  629: — —
Låne-Contorets hus och byggnader  189: 2. 4.
Lagsöknings-kostnad  149: 31. —
Inköpte Invenlai ii-persedlar  28: 34. 8.
62,753
10,428
18
41
6
11
Vinst till Bankens disposition afleninad
52,324
24
7
2:o Utlåning å Publika Papper.
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen:
för anvisadt Creditiv  2,000: — —
„ balancerad Vinst  41: 32. —
2,041
32
Tillgång vid årets slut:
Cassa-behållning  41:32.
Utestående lån  2,000.
2,041
32
Inkomst:
Influten räntevinst som blifvit till Bankens disposition af-  lemnad
41
32
43
Fördelning på Districter, Näringar oell Yrken af Malmö LåneContors
vid 1844 års slut utestående lånefordringar på
namnsäkerhet med Omsättningsrätt, enligt gjorde anteckningar.
Antal.
Summa.
Districter.
Malmö Stad
108
87,950
Malmöhus Län
728
413,410
—
—
Christianstads Län
109
89,280
—
—
Blekinge Län
145
76,350
-
—
C
c
666,990
-
-
Näringar och Yrken.
Jordbrukande utom Bondeståndet
92
124,700
„ inom Bondeståndet
660
294,080
—
—
Fabriks-Idkare
17
31,040
—
—
Handlande
39
63,300
—
—
Handtverkare och andre Borgare
102
49,490
—
—
Tjenstemän, Ecclesiastike, Militaire och Civile. . .
157
98,010
—
—
Diverse personer
23
6,370
—
—
Eller:
Landtmanna-näringar  752. 418,780.
Stadsmanna-näringar  158. 143,830.
Tjenstemän och diverse personer. . 180. 104,380.
1,090
666,990
-
—
44
Sammandrag öfver de vid Låne-Contoren i Götheborg och
Malmö inrättade Handels- och Närings-Diskonternes rörelse,
medelst till dem anvisade fonder år 1844.
l:o Götheborgs Handels- och Närings -
R:dr Ban
io.
Diskont.
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för af densamma
förskjuten
fond
944,000:
Utelöpande Obligationer på Banken ....
5,600:
Balancerad Vinst
11,760: 38.—
961,360
38
—
Tillgång vid årets slut:
Cassa-behållning
43,811: 46. 5.
Hos Depositions-Afdelningen innestående . .
10,175:
Utestående lån
907,373: 39. 7.
961,360
38
-
Inkomst:
Förskotts-räntor
42,234: 8.-
Öfver-räntor
434: 25.-
42,668
33
—
Utgift:
Förvaltnings-kostnader
725: 14. -
Utbetald ränta å 3 proc. Obligationer .
412: 24.-
1,137
38
—
Vinst för året
41,530
43
—
2:o Malmö Handels- och Närings-Diskont.
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för lemnadt rörelse-kapital 339,(100: — —
Utelöpande Obligationer å 3 proc. för vid Låne-
Contoret upplånte
10,000: -
.349,000
—
—
45
Tillgång vid årets slut:
Cassa-behållning
Hus Depositions-Afdelningen innestående
Utestående lån
Inko 111 s t :
Förskolts-räntor
Öfver-räntor
Utgift:
O
Utbetald ränta å 3 proc. Obligationer
Vinst under året
400. -  14,000. -  334,600. -
15,825: 20. -  101: 26. 8.
R:dr Banko.
349,000
15,926
46
300
15,626146 8
§. 52.
])e för belåning af Actier oell Publika papper samt till utlåning genom
Handels- och Närings Diskonten uti 210 och 219 §§. af Banko-Reglementet
anvisade fonder, för den förra 500,000 R:dr och lör den sednare 3,500,000
R:dr hafva Fullmägtige på de särskildte Diskont-Verken sålunda fördelat, att
för belåning af Adier och Publika papper
Banko-Diskonten i Stockholm erhållit R:dr 300,000. — —
Götheborgs Låne-Conlor
190,000. — —
Malmö Låne-Contor „ 10,000. — —
Sgr. R:dr 500,000.
samt till utlåning genom Handels- och JVärings-Diskonten anvisats åt
Stockholms Handels- och Närings-Diskont R:dr 2,200,000. — —
Götheborgs d:o d:o
900,000. — —
Malmö ' d:o d:o ... . . „ 400,000.
Sgr. R:dr 3,500,000. — —
§• 53.
Som, enligt 5 mom. 215 §. af Banko-Reglementet, åt Fullmägtige blifvit
öfverlemnadt, alt bestämma liden och sättet för inlefvererande till Banken,
46
inom 1846 års slut, af Banko-Diskont-Verkels och Låne-Contorels i Malmö
reserv-fonder samt den å Diskont-rörelsen under sistförflutna året uppkomna
vinst, hafva Fullmägtige, sedan vederbörande hörde blifvit, under den 10
och 17 nästlidne Juli förordnat, att det belopp, som i följd häraf skulle från
Banko-Diskonten allemnas, eller 455,912 R:dr 13 sk. 6 r:st., deruti inberäknadt
159,173 R:dr 19 sk. i vinstmedel för första hälften af detta år, borde,
efter det 50,000 R:dr i upplånade Sparbanks-medel genast blifvit lefvererade,
med 6,000 R:dr för hvarje ullåningsvecka till Banken ingå; att Götheborgs
Låne-Contor, som hade aLt i vinstmedel för näsllidet år lill Banken öfverlemna
49,850 R:dr 38 sk. borde med 1,000 R:dr för hvarje utlåningsvecka
denna inbetalning fullgöra, samt att den vid Malmö Låne-Contor å Diskontrörelsen
uppkomna, till Banken ännu icke lefvererade vinst för samma år,
25,905 R:dr 43 sk. 2 r:st. borde, inom sistlidne September månad, och nämnde
Låne-Contors reservfond, utgörande 38,767 R:dr 12 sk. 4 r:st. allt banko,
inom Juli månad instundande år, till Banken aflemnas.
§. 54.
Med föranledande af Rikets Ständers Revisorers för granskning af LåneContorets
i Götheborg räkenskaper och förvaltning för näsllidet år gjorda
framställning, att då den vid Låne-Conloret följda method, i afseende på uträkning
af öfverränta å lån, som till omsättning anmälas, eller så att öfverränta,
beräknad å hela det till omsättning förfallna kapital-beloppet, intill
den dag då den skedda omsättningen varder, enligt antagen arbets-ordning, i
Contorets räkenskaper bokförd, oaktadt Låntagaren redan Fredagen eller Lördagen
i föregående vecka måst till Contoret aflemna den kapital-afbetalning,
som för omsättningen erfordrats, syntes Revisorerne oriktig, densamma borde
upphöra och i stället vid Conlorel införas enahanda grunder för ränteberäkningen,
som vid Banko-Diskont-Verket tillämpas, eller så att vid skeende
omsättningar öfverränta uträknas särskilt å det kapital, som omsätles från
förfallodagen till den dag då omsättnings-beloppet jemte ny revers aflemnas,
och särskildt å det belopp, hvarå den nya reversen lyder, från sistberörde
dag intill den då omsättningen, efter föredragning hos Direktionen, anses vara
verkställd, hafva Fullmägtige, efter det Låne-Contorets Direktion, som lemnats
tillfälle att häröfver sig yttra, medgifvit, att det i Banko-Diskonten följda
ränteberäkningssält ägde företräde framför det vid Låne-Contoret antagna,
men tillika fästat uppmärksamhet derå, aLt, då Låne-Contorets tjenstemän äro
pliglige att verkställa de ränte-uträkningar, som vid omsättningar skola äga
47
rum, och det föreslagna beräkningssättet ovedersägligen fordrade mera tid än
det som hittills följts, måste, särdeles med afseende på lånenummerns ständiga
tilltagande, befaras att de af öfriga åligganden redan förut träget sysselsatte,
fåtalige tjenstemännens tid knappast skulle blifva tillräcklig för detta nya
sysslande, — förordnat, att det ifrågasatte förändrade beräkningssättet bör
från och med år 1846 vid Contoret iakttagas.
§. 55.
Enär vid revisionen af Låne-Conlorets i Götheborg styrelse och förvaltning;
under nästlidet år det blifvit anmärkt, att till lagsökning förfallna re
O
O O
verser endast en gång i hvarje månad valda från Direktionen till Ombudsmannen
remitterade, hafva Fuilmägtige, med afseende på angelägenheten deraf,
att lagsökningar för förfallna lån med möjligaste skyndsamhet anställas,
den 4 nästlidne September förständigat Direktionen hädanefter iakttaga den
ordning, att reverser för lån, som under en vecka till lagsökning förfalla,
under nästföljande vecka uttagas och till Ombudsmannens åtgärd öfverlemnas.
Om uppköpte Obligationer.
§. 56.
Till åtlydnad af Rikets Ständers meddelade och uti 226 samt 229 §§.
af Banko-Reglementet intagne föreskrifter, ej mindre att Grundfonden skall,
så vidt sig göra låter, till ett belopp af 5,000,000 R:dr Banko, bestå af Obligationer,
löpande med minst 4 procent ränta och utgifne af Riksgälds-Contoret
eller andre Verk och Inrättningar, hvilkas Obligationer Fuilmägtige anse
lemna full säkerhet, än äfven att den Bankovinst, som inflyter från innevarande
års början till nästa Riksdag, skall, i den mån densamma ingår, användas
till uppköp af omförmälde Obligationer; hafva Fuilmägtige, efter hvad
Revisorerne inhemtat, dels redan inköpt Armeens Accords Amorterings-Fonds
Obligationer, löpande med 4 procent ränta å ett belopp af 100,000 R:dr
samt Skånska Hypotheks-föreningens med 4^ procent ränta å 50,000 R:dr,
och dels beslutat, under den 6 nästlidne November, atti Februarimånad nästkommande
år inlösa bemälde Förenings Obligationer å 300,000 R:dr samt
under den 13 sistlidne November, att i slutet af samma månad inköpa Östgötha
Hypolheks-Förenings Obligationer å en lika summa, eller 300,000 R:dr,
allt Banko.
48
Vid de af Fulltnäglige sålunda vidtagne förfoganden, hafva Revisorerne
icke funnit något att erinra.
Om användandet af influten och vidare ingående Banko-vinst.
§• 57.
Sedan Banko-Fullmäglige beslutat anmoda Under-Styrelsen, att, i anledning
af 225 och 228 §§. i Banko-Reglementet, låta upprätta ett Omslut
af 1844 års Hufvudbok, hade Under-Styrelsen, uti Memorial af den 13 näsllidne
Juni, anfört, att då Bankens Bokslut grundade sig på Låne-, Cassa- och
Deposilions-Afdelningarnes räkenskaper och de ziffer-förhållanden, som efter
årsrörelsens föranledande i dem ingått, så kunde ett Omslut af Bankens räkenskaper
för år 1844 naturligtvis icke komma att utvisa annat resultat, än
som redan är vordet för Allmänheten framlagdt uti den tryckta öfversiglen
af Bankens hela ställning; alt någon ändring af desse ziffer-förhållanden numera
icke eller läte sig verkställa, utan måste den af Rikets Ständer i 228
§. af Banko-Reglementet under den 23 i nyssberörde månad åsyftade tillökning
i Bankens kapital-öfverskolt uppkomma uti innevarande års räkenskap;
men att ändamålet med föreskrifterne i berörde §. ändock kunde ernås genom
en utredning, som visade Bankens kapital-behållning, sådan den skulle
blifvit, derest uti 1844 års Räkenskaper kunnat intagas alla de poster, som,
enligt Rikets Ständers nu ifrågavarande beslut, bordt öka vinsten för samma
år; i hvilket afseende Under-Styrelsen föreslagit, att Fullmäglige måtte från
vederbörande Diskont-Direktioner infordra och meddela Under-Styrelsen officiella
uppgifter å beloppet af Låne-Contorets i Malmö Reservfond vid 1844
års slut samt nästlidet års behållna vinst på Banko-Diskontens samt LåneContorens
i Götheborg och Malmö samtliga fonder för utlåning på namn och
reverser äfvensom å fonden för belåning af publika papper; förmälande Under-Styrelsen,
att, med ledning af dessa uppgifter och de upplysningar, som
af Låne-Afdelningens Räkenskap vore att inhemta, vederbörlig Liqvidationsräkning
med Riksgälds-Contoret kunde upprättas, men att tillökningen i Bankens
kapital, utöfver hvad 1844 års Bokslut upptager, deremot icke kunde
annorlunda än såsom förskott å 1845 års vinst lill Riksgälds-Contoret uta
nord nas.
Efter det Under-Styrelsen från Fullmägtige erhållit de af Under-Styrelsen
äskade officiella upplysningar, lät Under-Styrelsen upprätta och jemte
Memorial
49
Memorial af elen 2 nästpåföljde Augusti, lill Fullmägtige öfverlemna en Utredning,
soin visade Bankens kapital-behållning vid 1844 års slut, sådan
densamma, jemlikt 225 och 228 §§. i Banko-Reglementet borde beräknas, i
afseende på bestämmandet af den Riksgälds-Contoret tillkommande andel af
berörde kapital-behållning; vid aflemnandet af hvilken utredning, upptagande
elt saldo Riksgälds-Contoret till godo af 609,208 R:dr 37 sk. 7 r:st. Banko,
Under-Sly reisen anfört, att som 228 §. i åberopade Reglemente icke bestämdt
antydde, att mer än Ränte-vinsterne å Diskont-rörelsen för år 1844 borde
föras Riksgälds-Contoret tillgodo i det så kallade omslutet af Bankens räkenskaper
för samma år, uti sagde utredning således icke ingått de särskilde reser
vfonderne, om hvilka berörde §. blott förordnade, att de, såsom tillfällige
Kapital-Vinster, komma att i Bankens Räkenskaper uppdebileras, hvilket först
uti innevarande års Räkenskaper kunde verkställas.
Vid pröfning af den utaf Under-Styrelsen sålunda väckta fråga, huruvida i
Bankens kapital-behållning för nästlidet år jemväl borde inbegripas Handels- och
Närings-Diskonlens, Banko-Diskontens samt Malmö Låne-Contors reservfonder,
och beloppet af dessa fonder, i följd deraf, jemväl föras Riksgälds-Contoret tillgodo
vid den, enligt Banko-Reglementets 228 §., föreskrifne liqvid med nämnde Conior;
hafva Fullmägtige, enär åberopade §. innehåller, det Rikets Ständer, bland
annat, beslutat, alt omförmälde Reservfonder skola till Banken ingå, hvaraf,
enligt samma §. följde, att de, såsom tillfällige Kapital-Vinster, i Bankens
räkenskaper komma att uppdebiteras, men en slik uppdebilering icke kunde
verkställas förr än i 1845 års Räkenskaper, och således bland detta årets
vinstmedel ingå, samt Rikets Ständer derjemte förordnat, att Bankens vinst
för 1845 och följande åren intill nästa Riksdag förblifver under Bankens disposition;
af ordalydelsen i meranämnde §. ansett följa, att ofvanuppräknade
Reservfonder vid den skeende liqviden icke kunde Riksgälds-Contoret tillgodokomma,
utan borde såsom vinstmedel hos Banken innestå.
Sedermera och efter det Fullmägtige förordnat hvad, i följd af sista delen
i 228 §., borde från det Riksgälds-Contoret tillkommande kapital-öfverskotl
afdragas, har en vederbörlig Jiqvidations-räkning blifvit upprättad och
uti skrifvelse af den 28 nästlidne Augusti till Riksgälds-Contoret insänd tillika
med attest öfver på Riksgälds-Contorels räkning N:o 1 i Banken insatte
604,632 R:dr 28 sk. 11 r:st. Banko, utgörande, enligt nämnde liqvidalionsräkning,
det bemäldte Contor tillkommande saldo; öfver emottagandet hvaraf
qvitto derefter är vordet Fullmägtige meddeladt.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. i7
50
Då de af Fullmägtige i ofvanberörde fråga fattade beslut, enligt Revisorernes
öfvertygelse, icke öfverensstämma med de föreskrifter i Banko-Reglementet,
hvarpå samma beslut sig grunda, hafva Revisorerne, efter framläggande
af ofvanintagne berättelse om hvad vid frågans behandling bos Fullinägtige
förekommit, skolat anföra skälen för denna stridiga mening.
Genom 225 §. i Banko-Reglementet är vordet stadgadt, alt Bankens kapital-öfverskott
eller Grundfond skall, utan beräkning af Bankens lasta egendom
och inventarier, mynt- och medalj-kabinettet deruti inbegripet, utgöra
en summa af Tio millioner R:dr Banko, och uti 229 §. af samma Reglemente
förordnas, att det belopp af Banko-vinsten, som från innevarande års
början till nästa Riksdag inflyter, reserveras för Bankens ändamål. Af dessa
stadganden synes det vara klart, att Rikets Ständer åsyftat, att bestämma
en gräns för tillökningen af Bankens kapital-öfverskott och alt detta öfverskott
icke borde öfverskjuta 10,000,000 R:dr B:ko med mera än hvad som
motsvarar det reserverade beloppet af influten vinst under detta och följande
åren; men då, i den stund berörde föreskrifter af Rikets Ständer meddelades,
Banken i sjelfva verket hade ett kapital-öfverskott, vida öfverstigande berörde
10,000,000 R:dr, bestående dels uti från äldre åren besparade vinstmedel vid
Diskonterne, uti räkenskaperne upptagne under titel: Reservfonder, dels uti
räntevinster å Allmänna Diskontrörelsen samt Publika Pappers-belåningen vid
Banko-Diskonten i Slockholm samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö
samt dels slutligen uti den behållning, enligt 1844 års bokslut, som icke erfordrades
för uppbringandet af grundfonden till 10,000,000 R:dr; så var det
för en noggrann utredning häraf nödigt, att af sistnämnde räkenskap ett sådant
omslut upprättades, hvarigenom beloppet af ifrågavarande öfverskott
kunde utrönas. Då emedlertid ett dylikt omslut icke blefve fullständigt, så
framt ej deruti uppdebiterades de tillgångar, Banken uti Reser vfond erne ägde;
följde deraf obehötlighelen, att, vidare än som skett, i 228 §. föreskrifva hvad
som vid upprättandet af samma omslut borde iakttagas; och Revisorerne,
som icke kunna dela det af Fullmägtige och Under-Styrelsen gifne förklarande,
att ett omslut omöjligen kunde af 1844 års räkenskap upprättas, anse
fördenskull, att den uppgjorde liqvidations-räkningen med Riksgälds-Contoret
bordt vara på ett så beskalfadt omslut grundad, i hvilket fall, och då densamma
kommit, å ena sidan, att upptaga Riksgälds-Contoret tillgodo Reservfonderne
och förlidet års räntevinster på Diskont-rörelsen, samt, å den andra,
de afdrag, hvilka, likmätigt §. 228, skulle äga rum, Banken bordt till Riksgälds-Contoret
lefverera 1,024,054 R:dr 33 sk. 7 r:st., eller 419,422 R:dr 4
51
sk. 8 r:st. mera än som nu skett, utgörande detta sednare belopp sammanräknade
summan af ofvanberörde reservfonder vid näsllidet års slut.
Inre detalj-förhällanden.
§. 58.
Rikets Ständer beslölo vid sislförflutne Riksdag, att, i anledning af DD.
MM. Konungens och Drottningens kröning, en skådepenning med tjenlig inskrift
och sinnebild må, i likhet med hvad, sorn vid dylika högtidliga tillfällen
förut ägt rum, genom Banko-Styrelsens försorg uppå Bankens bekostnad,
präglas lill enahanda storlek, som i sådane fall tillförene varit bruklig.
Sedan detta beslut blifvit för behörig verkställighet Fullmägtige delgifvet,
samt Kongl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien, efter anmodan
af Fullmägtige, upprättat förslag till berörde skådepenning, har, uppå
bemälde Kongl. Akademies i sammanhang dermed gjorda hemställan, Bildhuggaren,
Professoren Qvarnström af Fullmägtige erhållit uppdrag, att utarbeta
och till Fullmägtige aflemna en tjenlig modell till såväl åtsidan som frånsidan
af ifrågavarande skådepenning. 1 öfverensstämmelse med denna modell,
sorn nu mera är fullbordad och blifvit Revisorerne förevisad, komma stamparne
till nämnde skådepenning att förfärdigas af Gravören Lundgren, med
hvilken vederbörligt kontrakt härom blifvit af Fullmägtige afslutadt.
§. 59.
Såsom ett vedermäle af Fullmägliges erkänsla för den bered villighet,
hvarmed General-Consuln och Riddaren Tottie i London och vice Consuln
Hamfelt i Hamburg, uppå begäran, under loppet af år 1845 meddelat Fullmägtige
åtskilliga upplysningar, i fråga om vilkoren för upptagande af lån på
utrikes ort för Bankens räkning, samt den förstnämnde särskildt, angående i
London verkställde kursnoteringar å Spanska Piastrar, hafva Fullmägtige låtit
afprägla samt lill General-Consuln Tottie och vice Consuln Hamfelt öfverlemna
hvar sitt exemplar i guld af den medalj, hvilken år 1768 präglades
till minne af Bankens då inträffade hundraåriga tillvaro.
§. 60.
Som Bankens Mynt- och Medalj-Cabinett, enligt 225 §. i Banko-Reglementet,
icke får inberäknas bland Bankens tillgångar, är af Fullmägtige för
-
52
ordnadt, att detsammas metalliska värde skall i räkenskaperne inom linien
upptagas. Nämnde Mynt- och Medalj-samling, som Revisorerne låtit sig förevisas
och funnit vara med omsorg vårdad, har, under den tid denna Berättelse
omfattar, blifvit tillökad med Ryska, Österrikiska, Engelska, Baderska
och Danska gångbare mynt äfvensom flere, under sednare åren, här i Sverige
präglade offentliga och enskilda minnespenningar.
§. 61.
Bankens Sedeltryckeri och Stereotyperings-anslalt har befunnits i god
ordning. Af räkenskaperne hafva Revisorerne inhämtat, att en hydraulisk präss
om 1,800 SkU. kraft blifvit för berörde anstalt inköpt för 1,250 R:dr Banko.
§. 62.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer beslutat, att Gravören J. E.
Åkerberg må, till inköp af nödige macbiner m. m. erhålla ett förskott af 1000
R:dr samt dessutom ett månadtligt underhåll af 120 R:dr, allt Banko, räknadt
från och med den tid då Rikets Ständers beslut i ämnet fattades till innevarande
års utgång, för att, under de kontroller, Fullmägtige kunna finna lämpliga,
utan att hindra tillverkningen eller löja methoden, åstadkomma och till
Fullmägtige aflemna fullständiga prof på ett bättre sedelmynt, än det nuvarande,
jemte uppgift på sättet huru samma prof blifvit verkställde samt de
dervid begagnade materialier och verktyg, hvilka till Banken hemfalla, äfvensom
att åt Fullmägtige öfverlemnas, att i anledning af det prof Åkerberg, eller,
med Fullmägtiges begifvande, någon annan kan komma att aflemna,
utgifva ett praemium af 8,000 R:dr B:ko för det prof, som inom 1846 års
utgång anses mot efterapning bäst betryggande; så, och efter det berörde beslut
blifvit delgifvet Fullmägtige, som hyste åtskilliga betänkligheter att utan
några särskilda kontroller till Åkerberg utgifva det ifrågavarande förskottsbeloppet,
hade Banko-Utskottet, der Åkerberg af berörde orsak anhållit om förklaring
öfver Rikets Ständers omförmäldta beslut, uti Protokolls-Utdrag af
den 18 sistlidne Maj för Fullmägtige tillkännagifvit, att. Åkerberg vore berättigad,
att genast utbekomma det belopp af 1000 R:dr, som han till inköp af
nödige machiner m. m. hade alt undfå; att Åkerberg egde från och med den
26 nästlidne April månadtligen uppbära det bestämda underhållet af 120
R:dr i månaden; att de machiner han för det erhållna förskottet förfärdigat
och hvilka för nämnde förskott borde utgöra en ersättning, icke tillfalla Ban
-
53
ken före 184G års slut, emedan, i händelse de derforinnan aflemnndes, methoden
skulle kunna röjås innan den utsatta täflingstiden vore tilländalupen;
att uppgift på sättet huru profvet blifvit verksläldt icke skulle af Akerberg
meddelas före slutet af år 1846, då det visat sig att Fullmägtige antagit
hans prof och tilldelat honom priset, emedan i annat fall hans method af en
annan skulle kunna begagnas, för att rycka honom belöningen ur händerne,
samt att de kontroller, under hvilka profven borde förfärdigas, utan att hindra
tillverkningen, eller röja methoden, icke kunde vara af beskaffenhet att
berättiga någon, eho det vara må, att taga kännedom om verktygen eller arbets-methoden
förr än utslag öfver prisets tilldömmande blifvit meddeladt.
Då Åkerberg sålunda af Banko-Utskottet ansetts berättigad, att genast
utbekomma det honom af Rikets Ständer beviljade förskott, har detsamma
under den 22 sisllidne Maj blifvit med 1000 R:dr till honom utanordnadt;
hvarjemte till Åkerberg behörigen utbetalts det bestämda månads-underhållet
hvilket han, uppå särskild anhållan, tillåtits för October och November månader
förskottsvis uppbära i början af dessa månader.
Beträffande sältet för verkställigheten af Rikets Ständers omförmäldte beslut,
har lill en början fråga hos Fullmägtige uppstått, huruvida åt Åkerberg,
som förmält sig hafva för afsigt att det honom åliggande arbete inom sjelfva
Bankohusen verkställa, någon lämplig local vore att tillgå, som kunde till
honom upplåtas; men sedan Åkerberg, af uppgifne orsaker, förklarat sig icke
kunna ålnöjas med de runi, hvilka i sådant afseende blifvit honom erbjudne,
och upplysning jemväl vunnits, att någon annan för Åkerberg tjenlig local
inom Bankohusen icke funnes, som lill honom kunde inrymmas; så och då, äfven
om en sådan local vore att tillgå, det i alla fall, med hänsigt till Bankohusens
skyddande mot eldsfara, syntes vara äfventyr underkasladt, att derstädes
åt Åkerberg upplåta rum, till hvilka de personer, som, enligt för Banken
gällande Brand-Reglemente, hvarje afton skola förrätta brandsyn inom
Bankens alla rum och contor, icke finge obehindradt tillträde, hvarigenom
en, i följd af ovarsamt haudhafvande af elden uti de rum, som af Åkerberg
begagnades, möjligtvis uppkommande vådeld skulle, oupptäckt, sig utbreda,
ansågo Fullmägtige, att det arbete, Åkerberg hade att verkställa för åstadkommande
af prof på ett bättre sedelmynt, än det nuvarande, finge af honom
förrättas utom Bankohusen i sådan local, Åkerberg kunde finna för sig
lämplig och passande.
I fråga dernäst om de kontroller vid sedelprofvens förfärdigande, hvilkas
bestämmande blifvit åt Fullmägtige öfverlåtet, så, enär af Banko-Utskot
-
54
let den förklaring redan blifvit meddelad, att dessa kontroller icke finge vara af
beskaffenhet, att berättiga någon, eho det vara må, alt taga kännedom om
verktygen eller arbets-methoden förr än utslag öfver prisets tilldömande är
vordet fäldt, hvaraf, efter Fullmägtiges tanka, följde, alt någon kontrollerande
tillsyn från Bankens sida icke finge äga rum deröfver, att arbetet af
Åkerberg verkligen påbörjas samt derefter fortgår och fulländas, hvilket dock
vore det enda som kunnat underkastas kontroll, förklarade Fullmägtige sig
icke kunna utfinna hvaruti de kontroller i öfrigt skulle bestå, som uti Rikets
Ständers i detta ämne meddelade beslut omförmälas.
Deremot och då, enligt Rikets Ständers beslut, de verktyg Åkerberg förfärdigar
för det honom beviljade förskott af 1000 R:dr B:ko, skola efter viss
tids förlopp, såsom ersättning för samma förskott, till Banken hemfalla, ansågo
Fullmägtige sig böra förordna, att de machiner, Åkerberg för förskottet
förfärdigat, böra i laglig ordning, för Bankens räkning, med qvarstad beläggas.
Revisorerne, som inhämtat, att Gravören Åkerberg ännu icke till Fullmägtige
inkommit med någon anmälan derom, att ifrågavarande machiner
äro färdige, få, efter öfvervägande af hvad i frågan förekommit, tillkännagifva,
att Revisorerne i de af Fullmägtige härutinnan vidtagne beslut och åtgärder
icke funnit anledning till någon anmärkning.
§. 63.
Revisorerne, som besett Bankens Brand-anstalter och öfvervarit den med
desamma anställda mönstring, hafva dervid icke funnit något annat att erinra,
än att det nya Pumpverk, som, enligt Banko-Utskotlets vid sednasle
Riksdag fattade beslut, skall anbringas i brunnen på Jerntorget, ännu icke
är vordet derstädes uppsatt i stället för det nu befintliga, mindre användbara,
hvartill, elter hvad Revisorerne inhemtat, anledningen skall igenfinnas der
,
7 O O
uti, att som den genom Brand-Styrelsens försorg uppgjorda ritning till öfverbyggnad
å nämnde pumpverk, blifvit af Stockholms Stads Drätsel-Cornmission
samt Kongl. Öfver-Ståthållare-Embetet i så målto förändrad, att dimensionerne
borde med ^ förökas, samma öfverbyggnad, ännu icke hunnit
förfärdigas; hvadan ifrågavarande pumpverk först nästa vår kan blifva till
insättning färdigt.
Det vid Stationen N:o 3, likmätigt Banko-Utskottets beslut, förfärdigade
I 1 • 1 I • .
nya tryckverk till vatten-uppfordring å Bankohusets vindar är deremot uppsatt,
och har detta tryckverk, hvilket, enligt Revisorerne meddelad skriftlig
upplysning, skall uppbringa 80 kannor vatten i minuten med vanlig pump
-
55
ning, reen vid en forcerad pumpning 85 kannor och derutöfver under samma
tid, befunnits till konstruktionen enkelt och i öfrigt fullt ändamålsenligt.
§. 64.
Med ändring af hvad hittills iakttagits, i afseende på tiden för Ljuspenningars
utdelande till Bankens Extra-Ordinarie Tjenstemän, att nemligen vederbörande
Afdelnings- och Conlors-Chefer skulle före den 15 September
hvarje år till Chefen för Boksluts- och Ekonomie-Afdelningen inlemna förteckningar
å de inom deras Departementer och Contor anställde Exlra-Ordinarier,
hvilka under det löpande året så flitigt tjenstgjort, att de kunde anses
hafva af ljuspenningar gjort sig förtjente, och hvilka förteckningar derefter
korame att tjena till ledning vid upprättandet af listan öfver de Bankens
Ernbets- och Tjenstemän samt Betjente tillkommande ljuspenningar, hafva
Fulhnägtige, genom beslut den 12 December sistlidet år, förordnat, att
ljuspenningar dädanefter komme att till Extra Ordinarie Tjenstemän utgifvas
vid början af April månad; dock att endast de af dem, som under den mörka
årstiden flitigt tjenstgjort, skola ljuspenningar åtnjuta.
§. 65.
I enlighet med Rikets Ständers vid sista Riksdag fattade beslut, äro 2:ne
i Bankens räkenskaper balancerade äldre ford ringsposter afskrifne, nemligen:
en å räkningen ”Ersättning till Kongl. Ränlkammaren för en på dess Vexel
Banko Räkning N:o 1 år 1830 inlöst assignation” hvilken förklarats icke vara
af Kongl. Räntkammaren utgifven, stor ....... R:dr 7,900: — —
och en å räkningen ”Förskott till trycknings-kostnader under
1828—1830 årens Riksdag”  „ 977: 34.—
eller tillsammans B:ko R:dr 8,877: 34.—
!V Angående Tumba Bruks Förvaltning.
§. 66.
Räkenskaperne, som vid verkstäld granskning befunnits vara med omsorg
förde ocb till ziffran rigtige, utvisa följande förhållanden:
56
Ingående Balance.
Debet.
Skuld till Låne-Afdelningen 60,012: 21. 2.
Behållning i kontante penningar, papper, ru-
R:ilr Ban
10.
dimaterier m. m. efter afdrag af skuld . 283,276:39. 7.
Credit.
343,289
12
9
Kassa-behållning
Tumba Bruk, med jordegendom, åbyggnader och fasta in-
6,183
21
4
ventarier
250,000
—
—
Rudimaterie!-, förråder och lösa inventarier
69,678
6
6
Papper under arbete till år 1844
Fordringar: för lefvereradt papper .... 15,827: 32.11.
600
—
—
„ Lumpförskott  1,000: — —
16,827
32
11
Räkningen med Låne-Afdelningen.
Debet.
343,289
12
9
Låne-Afdelningens fordran vid årets början
Förskott på räkningen N:o 1. för Bruksdriften 66,000: — —
60,012
21
2
d:o d:o N:o 2. för nybyggnads-arbeten 4,000: — —
70,000
—
—
Summa
Credit.
130,012
21
2
Till Banken lefvereradt papper
På Tumba Bruks förlagsräkning N:o 1. af åtskillige Verk och
Inrättningar samt enskilde personer, för lefvereradt pap-
62,258
23
9
per, insatte medel
11,027
15
1
Låne-Afdelningens fordran vid årets slut
56,726
30
4
Summa
Från Låne-Afdelningens fordran, som sålunda blifvit minskad
med 3,285: 38. 10. afdrages i Bankens räkenskaper kassa-  behållningen vid årets slut, så att densamma derstädes
130,012
21
2
utbalanceras med
56,338
Pappers-
2
1
57
Papper s-tillverknings Conto.
Debet.
Papper under arbete från förra året
Ordinarie aflöning . . . .
Öfverarbete, Premier m. na
Skärning af papper
Rudimaterie!’
Ved och Kohl
Olja, vekar ocb glas till lampor
Virke, Jern, Spik och Smedsarbete
Utslitne och förbrukade Inventarier
Kostnad för en Chlorgas-retort
Kopparbeklädnad till en kyp
Använde Inventarier
Utfodring för dragare
Diverse dagsverken
Sgr.
Medikamenter ocb Läkarevård  930: 5.6.
Pensioner ocb understöd åt fattiga  1,166:36.4.
Resor och Traktamenten
. 1,121:26.6.
Diverse omkostnader 3,135:12. 8.
Nybyggnad och reparationer  5,385: 6.2.
Vinst å pappers-tillverkningen
Summa R:dr
R:dr Banko.
Credit.
Sedelpapper:
23,300 Blanketter med valören 33j ä 18 R:dr 419
188.000 d:o d:o 10 a „ „ 3,384
574.000 d:o d:o 2 å 7 „ 4,018
1,225,000 d:o d:o 32sk.å„ „ 8,575
19. 2.
600
13,596
35
8
2,740
13
6
339
42
8
15,134
1
6
2,263
36
10
367
2
5
454
30
11
1,318
42
2
437
34
—
230
40
—
290
29
3
1,145
35
11
233
6
9
39,153 15
11,738
20,324
71,216 ii 2
16,396
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
8
19
58
R:dr Banko.
Charta Sigill. Papper: Transport
16,396
19
2
Skrifnings 1,167,900 Blanketter å 33: 40 sk. 39,513:45. 7.
Biläggnings 819,000 d:o å 7: 20 sk. 6,074:12. —
Vexel 17,160 d:o ä 7:19 sk. 126:43.10.
af äldre sorter 215 ris ä 4: 24 sk. 967:24. —
82 ris å 3: 24 sk. 287. — —
46,969
29
5
Tull-Plakat-Stämplar 221,500Blanketter å 7 R:dr 1,550:24. —
Duk-Stämplar 168,000 d:o ä3:24sk. 588:— —
2,138
24
Skånska Prival-Banks Sedlar 160,000 d:o å 8 R:dr 16 sk. .
1,333
16
—
Åtskilligt assignation- och obligations-papper, till ett värde af
134
44
5
Skrifpapper N:o 1. 68 ris å 6 R:dr
408
—
—
Mellanläggs-papper för Brukets eget behof 39fi ris å 4 R:dr
158
36
—
Pappers-Påsar för Banko-Diskonten, 20,000 st. å 4 R:dr 34sk. 8r.
94
21
4
Utskolts-papper 751 LU. 8 U. å 12 sk
187
40
10
Värdet af silfverfigurer från förnötta pappersformar
394
20
-
Papper under arbete till år 1845
3,000
—
-
Summa R.dr
71,216
11
2
Vinst- och Förlust-räkningen.
Debet.
Difference, uppkommen genom runstycksbråk .
4.11.
Förlust på Mjölqvarnen  142: 18. 5.
Ökning i Brukets kapital-värde  20,300: 5. 11.
20,412
29
3
Credit.
Difference, uppkommen genom runstycksbråk . — 1.
Gammalt bly från kasserade formkypar . . 88: — —
Vinst af Jordbruket  30: 24. 9.
D:o af Pappers-tillverkningen  20,324: 4. 5.
20,442
29
3
Utgående Balancen.
Debet.
Cassa-behållning å Räkningen N:o 1. . . . 388:28. 3.
d:o d:o N:o 2  414: 2. 9.
802
31
59
R:dr Banko.
Transport
802
31
Tumba Bruk med jordegendom, åbyggnader och fasta in-  ventarier
250,000
Rudimaterie!', förråder och lösa inventarier
95,631
22
1
Papper under arbete till år 1845
3,000
Fordringar för lefvereradt papper:
af Kongl. General-Tullstyrelsen .... 5,703: 12. 6.
Riksgälds-Gontoret 2,691: 30. 6.
Banko-Diskonten  94: 21. 4.
Skånska Privat-Banken  1,333: is.
Örebro Läns Brandstods-Bolag . . . 46: 38. 5.
Sgr. 9,869: 22. 9.
För lemnadt förskott till upphandling af lump
af f. d. Vaktmästaren E. Westerlund . 1,000: — —
10,869
22
9
Summa R:dr
360,303
27
10
Credit.
Skuld till Låne-Afdelningen  56,726: 30. 4.
Kapital-behållning  303,576: 45. 6.
360,303
27
10
På grund af hvilka förhållanden Capital-Conto upptager
Debet.
Utgående balance
303,576
45
6
Cre d i t.
Ingående balance  283,276: 39. 7.
Ökning i Brukets kapital-värde  20,300: 5. 11.
———
303,576
45
6
Af föreslående räkenskaps-uppställning visar sig, att Tumba Bruk, hvarest
pappers-till verkningen under år 1844 bedrifvits med 785 formningsdagar,
lemnat en netto-behållning af R:dr 20,300: 5 sk. 11 r:st., hvilket förmånliga
60
resultat, hufvudsakligen synes härleda sig från den betydliga och i följd deraf
vinstgifvande tillverkningen under året af Chartae Sigillalae-papper.
Kassa-behållningen vid bruket har under den tiri, som nu varit föremål
för granskning, sällan, och då endast obetydligt, öfverstigit den summa af
4,000 R:dr B:ko, hvarför Bruksförvaltaren ställt borgen.
§• 67.
Jordbruket har år 1844 gifvit ett öfverskott af 30 R:dr 29 sk. 4 r:st.
utöfver hvad som blifvit detsamma påfördt.
Med anledning af stadgandet i 250 §. af Banko-Reglementet, hafva Fullmägtige,
genom en i allmänna tidningarne införd, samt i de Tumba angränsande
kyrkor uppläst, kungörelse tillkännagifvit, att berörde jordbruk komme
under en tid af högst 10 är, räknadt ifrån och med den 14 Mars år 1846,
att till den högstbjudande utarrenderas, samt att skriftliga och förseglade
anbud å ifrågavarande arrende emottogos i Fullmägtiges Expedition till och
med den 31 Oktober detta år. I följd häraf har jemväl inkommit ett anbud,
hvilket dock icke lärer af Fullmägtige vara antaget.
§. 68.
Den förlust, Mjölkvarnen under nästlidet år lemnat eller 142 R:dr 18
sk. 5 r:st. B:ko, har varit föranledd af en under 2:ne på hvarannan följande
år fortfarande vattubrist, hvilken först sistlidet års höst upphörde. Sorn
denna vattenbrist haft till följd, alt drifvattnet varit otillräckligt i och för
pappers-tillverkningen, så hafva främmande mälder icke kunnat erooltagas;
hvadan den influtne qvarntullen ej betäckt omkoslnaderne för qvarnens skötsel
och underhåll.
§. 69.
Utom sådane arbeten, som för byggnadernes underhåll och verksiädernes
behof vanligen förekomma, äro verkställde följande reparationer:
Den 366 alnar långa rännan, som leder drifvattnet till Pappersbruket,
liar undergått en betydlig reparation.
Dammen emellan Öfre och Nedre "Verkhusen är upprensad.
För den ledning, sorn förser Bruket med vatten till limkokning med
ilere behof, äro nedlagde nya rör af gjutet jern, i stället för de gamla trädpipstockarne,
hvilka voro förruttnade.
61
En dammbyggnad, som afser förkortningen af ofvannämnde lunga vattenränna,
har blifvit fullföljd så långt ske kunnat, utan pappers-lillverkningens
afstadnande.
I Öfre Verkbuset iiro insatte 2:ne nya kopparbeklädde formkypar; en
Valskisla för afskiljande af skäf från blånor oell gröfre lump, samt en ny
ångpanna i stället för de gamla som voro utbrände; hvarförutan i nämnde
Verk bus blifvit inredd en verkstad för skärning af papper samt en Hydraulisk
Präss derstädes uppsatt.
I Nedre Verkhuset har retorten för utveckling af chlorgas med dertill
hörande blekkista blifvit ulhylt mot en ny.
Brukets magazin vid Skinnarviken har undergått en betydlig reparation,
så väl ut- som invändigt.
Med stöd af Banko-Utskottets vid sistlidne Riksdag dertill letnnade tillstånd,
bar under detta år blifvit vid Öfra Verkhuset uppförd en tillbyggnad
för inrymmande af en bleknings-apparat, hvilken likväl ännu icke är färdig
till begagnande; men vid den af Utskottet likaledes beslutade rörledning för
O O » i .
att förse Nedre Verkhuset med vaskvatten, har ej medhunnits mera, än att
dertill erforderligt gjutgods blifvit efter föregången beställning anskaffadt.
§. 70.
Efter det Banko-Utskottet, uppå derom af Fullmägtige gjord framställning,
beslutat att den å Tumba Bruks gård befintlige, för ändamålet oduglige,
Prässpump skulle försäljas; så hafva Fullmägtige den 30 Januari detta år, i
öfverensstämmelse med Bruksförvaltarens förslag, förordnat, att berörde pump
skall hit till staden införas, för att vid nästblifvande auktion till försäljning
af för Banken obrukbara effekter, till den högstbjudande afyttras.
§. 71.
Sedan Fullmägtige den 15 Augusti nästlidet år beslutat, att det för sjukvården
vid Tumba erforderlige förråd af medikamenter samt andra reqvisita,
hvilka Bruks-Läkaren äger föreskrifva, och öfver hvilkas emottagande, qvitto
af honom utfärdas, dädanefter skulle förblifva under hans vård, dock så att
Bruksförvaltaren utaf detta förråd ägde alt af Läkaren emot qvitto utbekomma
sådane läkemedel, hvilka för hastigt påkommande tillfällige behof erfordrades,
och af hvem som helst finge användas, samt i sammanhang härmed
jemväl åt Läkaren vid Bruket upplåtits ett med medikamentsskåp och nödige
62
möbler försedt, under vlntren på Brukets bekostnad eldadl rum, der lian
hade att emottaga sjukbesök af de personer vid Bruket, hvilka behöfva hans
vård, och hvarest han äfven finge emottaga dylika från orten deromkring,
har, uppå Kongl. Sundhets-Collegii, på gifven anledning, derom gjorde hemställan,
Läkaren vid Tumba blifvit, enligt Protokollet för den 24 näsllidne
Juli, förständigad, att för framliden öfver de sjuka vid Bruket, hvilka kostnadsfritt
åtnjuta läkemedel, fora så keskaffad Journal, att medikaments-åtgången
derigenom kan styrkas och vederbörlig granskning undergå; hvilken journal
jemväl emellan Läkarens sjukbesök å Tumba borde å Bruks-Contoret förvaras.
§• 72.
Föreskrifven arbetsplan har icke allenast år 1844 blifvit af Inspecterande
Fullmägtigen afgifven och tjenat till efterrättelse, der icke sedermera
inträffade förhållanden gjort förändring i densamma nödig; utan en sådan
har jemväl, enligt hvad Revisorerne inhemtat, blifvit för det kommande arbetsåret
uppgjord och af Fullmägtige fastställd.
§. 73.
Ehuru så väl 1841 som 1845 årens Banko-Reglementen stadga, att alla
större upphandlingar för Brukets behof skola i allmänna tidningarne kungöras,
samt anbud derå inbegäras och af Fullmägtige pröfvas, hafva Fullmägtige
dock, enligt hvad de hos dem förde protokoll utvisa, utan förutgången kungörelse
i tidningarne eller anbuds infordrande, icke allenast den 1 Februari
1844 berättigat Bruksförvaltaren att emot möjligen lägsta pris, tills vidare,
för Brukets räkning upphandla så väl lump som lin, då sådant kunde behöfvas,
utan ock den 9 derpåföijde Maj beslutat, att 10 SkU. fin, machinhäcklad
Rigahampa, som ägaren af Jonsereds Fabrik, W. Gibson, erbjudit sig att
för brukets behof lefverera, skulle till det uppgifna priset 150 R:dr B:ko per
SkU. inköpas, hvilka beslut ledi derhän, att alla under år 1844 för Bruket
erforderliga materialier af hampa, lin och lump blifvit till ett samrnanräknadt
belopp af omkring 19,400 R:dr under hand uppköpte, och har detta
förhållande fortfarit äfven efter slutet af sednaste Riksmöte, oaktadt den af
Banko-Utskottet uti utlåtandet N:o 27, §.38 då framställde anmärkning emot
vidlagne åtgärder af enahanda beskaffenhet, blifvit af Rikets Ständer godkänd.
Af Räkenskaperne inhämtas att, äfven under ifråga varande år, lin blifvit
vid 2:ne tillfällen till Bruket lefvereradt af Bruksskrifvaren.
63
§. 74.
Del af serlnaste Bauko-Ulskolt uti ofvanåberopade utlåtande och §. anmärkte
förhållande, att utöfver den vid 1840 års Riksdag fastställde Stat för
Tumba Bruk blifvit af Fullmägtige inrättad en ny befattning, i det att Byggmästaren
L. G. Ståhle antagits såsom Mekanikus eller Verkmästare vid Bruket,
och dervid fått sig tilldelad högre aflöning, än den för Pappersmästaren
anslagne, fortfar ännu; men då såsom skäl för Slåhles anställande blifvit, uti
en af Fullmägtige till Utskottet ingifven skrift, af Bruksförvaltaren anfördt,
att nuvarande Pappersmästaren J. R. Ullander saknade förmåga att vederbörligen
handhafva de göromål, sorn vid sjelfva materiens beredning och Öfrige
utom Packkammaren förefallande arbeten hafva gemenskap, och dessutom
icke ägde erforderlig driftighet, samt Utskottet, med anledning häraf, genom
dess den 15 Mars innevarande år beslutade, lill Fullmägtige aflåtne ProtokollsUtdrag,
angående ordnandet af å l sk ili ige med Tumba Bruks förvaltning gemenskap
egande ärender, uttalat den åsigt, att derest Ullander verkligen
skulle befinnas för sin befattning mindre användbar, Fullmägtige bordt, utan
Brukets betungande med ökade utgifter, begagna den dem jemväl genom sednaste
Banko-Reglemente medgifne rättighet, att Ullander från sin befattning
skilja och till andra för honom lämpligare göromål använda; hafva Revisorerne
anmodat Fullmägtige att inkomma med yttrande, huruvida både Mekanikus
Ståhle och Pappersmästaren J. R. Ullander voro för Tumba Bruks
tjenst behöflige.
Till svar härå hafva Fullmägtige förklarat sig instämma uti nedanstående
af Inspeclerade Fullmägtigen öfver Tumba Bruk till Fullmägtiges Protokoll
i ämnet afgifne anförande:
”Tillverkningen af papper särskiljer sig, genom sin egen natur, i 2:ne bestämda
hufvud-afdelningar. Den ena börjar med den osorterade lumpens
emottagande då densamma vid Bruket aflemnas, och slutar då papperet efter
limningen och derpå följande andra torkningen öfverlemnas till färdiggöring
på packkammaren. Denna första afdelning omfattar således de mångfaldiga
manipulalionerne af lumpens (samt vid Tumba äfven hampas och blånors)
sortering, skärning, målning till halftyg, bykning, kemisk blekning, fin valsning
och beredning tili materie, färgämnenas tillredning, pappers-materiens
formning, det formade papperets omläggning, prässning, upphängning, första
torkning, nedhalning, limning, derefter skeende ny upphängning, torkning
och ned tagning samt slutligen det limmade papperets skil jning, så alt hvarje
ark kan räknas och granskas. Den 2:dra afdelningen omfattar det så kallade
64
Packkammare-arbetet, hvarunder hvarje ark öfverses, utskottet afskiljes, det
goda papperet genom skrapning och förnyade prässningar färdiggöres, hvarefter
det falsas och skäres samt slutligen uppbindes i ris och packor. Närmaste
tillsynen öfver alla dessa samtidigt och dagligen fortgående detaljer, så
väl i l:sta, som 2:dra hufvud-afdelningen af pappers-tillverkningen äger, enligt
Banko-Reglementets 236 §. 2 morn., Papper smästaren. Således han allena.
I fordna tider, då tillverkningen utfördes mera mekaniskt än vetenskapligt,
och då densamma egentligen omfattade endast sedelpappers förfärdigande af
nära nog en enda beskaffenhet, kunde möjligtvis denna tillsyn utöfvas af en
och samma person, särdeles som denne dervid hade att påräkna biträde af
särskildt antagne och aflönade Mästare-lärling, Valsmästare och Lumpsorterare.
Men nu då pappers-tillverkningen vid Tumba blifvit så betydligen
förökad, ej blott lill beloppet, utan äfven tili mängden af de olika slag som
der förfärdigas, anser jag, att en enda uppsyningsman omöjligen kan medhinna,
att med noggrannhet tillse alla delaljerne af denna tillverkning, om
ock, hvilket icke heller alltid kan förutsättas, han skulle äga tillräcklig praktisk
och vetenskaplig skicklighet att bedomina alla dessa detaljers ändamålsenliga
fortgång och samverkan. Man har derföre ansett sig höra vid Tumba
fördela tillsynen öfver tillverkningen efter de 2:ne här ofvan omnämnde hufvud-afdelningar,
och, i följd häraf, uppdragit tillsynen öfver den Irsta, med
hvilken jemväl är förenad uppsigten öfver de gående vattenverken, åt Brukets
Mekanikus, Herr Ståhle, samt öfverlemnat tillsynen öfver den 2:dra åt
Pappersmästaren, Herr Ullander, båda dessa personer verkande, i enlighet
med Reglementet, under Bruksförvaltarens ledning. Härvid hörock sanningsenligt
intygas, att, oaktadt denna fördelning af tillsynen, har ingendera af
dessa tjenstemän någon öfverflödig ledighet, utan äga de begge jemn sysselsättning
från klockan 4 om morgonen till kl. 8 på aftonen, med undantag
af de 2:ne mattimmar om dagen, som bestås arbetarne, hvilket allt bäst på
stället inhemlas, men hvarom man, sådan erfarenhet förutan, måhända kan
göra sig en föreställning, då man eftersinnar, att, om vid Tumba intet annat
än skrifpapper till Charta Sigillata tillverkas, skall Ståhle tillse beredningen
af materie, kyparbetet, limningen, skiljuiugen och uppräkningen till packkammaren
för omkring 24,000 hela ark dagligen, och Ullander äga tillsynen
öfver ett lika stort parties dagliga färdiggöring. Att dessa personers besvär
ökas derutöfver, då flere olika slags papper samtidigt förfärdigas, torde icke
behöfva omnämnas.
Nödvän
-
65
Nödvändigheten af 2:ne tjenstemän för tillsynen öfver pappers-tillverkningen,
framträder sålunda redan kategoriskt af det skäl, att en menniska ej
kan verkställa på en gifven tid samma arbete som erfordrar 2:ne; men äfven
om denna tillverkning vid Tumba framdeles blefve så ringa, att tillsynen
kunde utöfvas af Pappersmästaren allena, bör den dock fortfarande blifva
fördelad emellan 2:ne af hvarandra oberoende personer, för alt derigenom
kunna kontrollera, att intet underslef sker vid tillverkningen af så väl Bankens
sedlar som Charta-papperet. Genom arbetets särskiljande och skyldigheten
för hvardera uppsyningsmannen att redovisa sin arbels-produkt, bör
denna kontroll aldrig komma att saknas, hvilket kunde vara tänkbart då tillsynen
öfver hela tillverkningen samt uppgiften på hvad som deraf blifver
utskott, men hvilket utskott han sedermera sjelf färdiggjorde, vore öfverlernnade
åt en endas samvetsgrannhet. Nu lillräknas, sedan Ståhle redovisat
det utskott, sorn faller under kyparbetet och limningen, allt det papper som
skall färdiggöras, från Ståhle lill Ullander, hvilken sedermera skall uppräkna
och redovisa allt det vid färdiggöringen uppkommande utskott, som derefter
nerlblötes och inblandas i pappersmaterien.
I följd af hvad i det föregående blifvit yttradt, anser jag således både
Ullander och Ståhle nödvändiga, att i Brukets tjenst bibehållas, så väl för
tillsynen öfver pappers-till verkningens goda beskaffenhet, som för kontrollen
öfver beloppet af samma tillverkning.”
Vid öfvervägande häraf, och då jemväl i betraktande tages, jtt utom
Pappersmästaren, tillförene vid Tumba Bruk alltid funnits en Mästare-lärling,
hvilken vid inträffande förfall för den förre, hade att öfvertaga dennes göromål;
att ända intill tiden kort före Ståhles antagning, vid Tumba äfven varit
anställd en Valsmästare; att Pappersmästaren sålunda tillförene haft 2:ne
personer sig till biträde viii tillsynen öfver pappers-till verkningen och valsningen,
samt att den Ståhle tillagde aflöning icke öfverstiger sammanräknade
beloppet af de genom indragning af nyssberörde Mästar-lärling och Valsmästare-befattningar,
Bruket besparade utgifter; anse Revisorerne sig på dessa
jemte de af Fullmägtige anförde skäl, böra uttala den åsigt, att 2:ne personer
fortfarande äro behöflige i och för bestridandet af pappersmäslare-göromålen
vid Tumba.
§. 75.
Genom nyssberörde Protokolls-utdrag bar Utskottet äfven, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers beslut, i anledning af Uttkotlets ofvan äbe
Revisorernes
Berätt. ang. Bankoverket. 9
66
ropade Utlåtande N:o 27, §. 38. anmodat Fullmägtige att låta uppgöra förslag
till en fullständigare bokföring vid Tumba Bruk, hvartill bland annat
hörde ej mindre ordentlig och så beskaffad material-räkning öfver in- och
utgående effekter, som för Kronans Verk i allmänhet begagnades, än äfven
en special-räkning för öfverarbete, med uppgift om personer, timmar, ändamål
och betalning för sådant arbete, hvarförutan Fullmägtige, genom 249 §.
af Banko-Reglementet den 23 Maj 1845 blifvit ålagde att, så fort ske kunde,
låta utarbeta förslag till föreskrifter för framtida hushållningen vid Tumba
Bruk i allmänhet, samt införa sådan ordning för bokföringen vid Bruket som
vore vanlig vid enskilde personers Bruk och hvarigenom verklig kontroll å
Bruksförvaltningen på stället kunde göras möjlig, i hvilket sistberörde afseende
Fullmägtige jemväl fått sig uppdraget att efter med Förvaltaren träffad
öfverenskommelse om indragning af nuvarande Bruksskrifvare-befattningen
tillsätta och uppgöra instruktion för en tjensteman, hvilkens hufvudsakliga
åliggande skulle blifva att öfver penninge- och material-förvaltningen vid
Bruket bålla en kontrollerande tillsyn.
Med anledning häraf, hafva, genom Inspecterande Fullmägtigens försorg,
till en början Dag-journaler för arbete ej mindre med papperets beredande
än å Packkammaren blifvit upprättade och till begagnande påbudne; men
någon öfverenskommelse om indragning af Bruksskrifvare-befattningen och
anställande af en så beskaffad Tjensteman, som i nyssnämnde 249 §. omförmäles,
ljar icke blifvit träffad.
Som Revisorerne, under den sålunda verkställda granskningen af BankoVerkets
samt Tumba Bruks tillstånd, styrelse och förvaltning, med tillfred—
stäilelse inbemtat, att Banko-Fullmägtige, vid utöfningen af det dem anförtrodde
vigtiga kall, städse med synnerligt nit iakttagit allt hvad som kunnat
leda till Banko-Verkets säkerhet och förkofran samt myntvärdets orubbliga
bibehållande; så utgör det för Revisorerne en kär pligt, att hos Rikets Ständer
tillstyrka, det full decharge måtte varda Banko-Fullmägtige meddelad för
den tid, som denna revisions-förrättning omfattar.
I samband härmed, få Revisorerne uttrycka deras belåtenhet med det
sätt hvarpå Under-Styrelsen, Fiskals-Embetet samt Bankens öfrige Einbetsoch
Tjenstemän fullgjort de dem åliggande vigliga göromål och bestyr.
Att denna Berättelse måtte varda till trycket befordrad samt med Postoch
Inrikes Tidningar utdelad, derom hafva Revisorerne anmodat BankoFullmägtige
att föranstalta.
67
Slutligen böra Revisorerne tillkännagifva, ej mindre att de uti en och
annan fråga afgifne reservationer, äro uti Revisorernes protokoll intagne, än
äfven, att Banko-Sekreteraren är ansvarig derför, att de uti denna Berättelse
förekommande ziffer-uppgifter, öfverensstämma dels med räkenskaperne och
dels med de till Revisorerne inlemnade räkenskaps-uppställningar.
Stockholm den 13 December 1845.
o
Carl Åkerhjelm.
Fr. C. Stuart.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
Carl Lagerfelt.
O. Ph. Oxehufvud.
Carl Fr. Björkman.
Bernh. Stabeck.
Reinh. Reusel.
C. C. Hörnstein.
J. J. Ruthberg.
Jonas Johansson.
På Preste-Ståndets vägnar:
N. J. Ekdahl.
D. Gellerstedt.
På Borgare-Ståndets vägnar:
L. Waern.
F. Lake.
På Bonde-Ståndets vägnar:
N. Strindlund.
M. Mänsson.
J. A. Kantzow.
J. F. Ehrenstam.
Joh. Wallman.
Isak Norström.
C. M. Lundstedt.
J. F. Gråå.
D. Andersson.
L. Gezelius.
C. O. Ossbahr.
Berättelse, angående verkställd granskning, ej mindre af Bankens och Tumba Brak*
räkenskaper för år 1844, än äfven af dessa verks styrelse och förvaltning.
Till Rikets Möglollige Ständer.
Rikets Högloft. Ständers sednast församlade Herrar Revisorer hafva uti
deras till Rikets Högloft. Ständer afgifne Berättelse, angående granskningen af
Banko-Verkets samt Tumba Bruks räkenskaper och förvaltning för år 1844,
framställt anmärkningar mot följande af Banko-Fullmägtige vidtagne beslut
och åtgärder, nemligen:
l:o att till Riksgälds-Contoret icke aflemnats beloppet af de vid Stockholms
Handels- och Närings-Discont, Banko-Disconten samt Malmö LåneContor
bildade Reserv-fonder (se sidd. 48—51 i Rev. Ber.); och
2:o att Fullmägtige, emot föreskriften i Banko-Reglementet, låtit uppköpa
åtskillige för Tumba Bruk erforderlige materialier, ulan att derå först inbegära
anbud; (se sid. 62 i Rev. Berat.).
Till förklarande af dessa anmärkningar få Fullmägtige anföra:
Efter alt af föreskrifterne i Banko-Reglementets 225 och 229 §§. hafva
heintat den slutsats, det Rikets Högloft. Ständer åsyftat att bestämma en
gräns för Bankens Capital-öfverskott, hvilket icke borde få öfverskjuta
10,000,000 R:dr Banko med mera än hvad, som motsvarar det reserverade
beloppet af influten vinst under 1845 och följande åren; yttra Herrar Revisorer,
att då, i den stund berörde föreskrifter af Rikets Högloft. Ständer
meddelades, Banken bade ett Capital-öfverskott af mera än berörde 10,000,000
R:dr; så var det nödigt, att ett omslut upprättades, för att derigenom blifva
i tillfälle att utröna rätta beloppet af Bankens då varande Capital-behållning.
69
Fullmägtige kunna icke af ofvanåberopade stadganden i Banko-Regleinentet
draga enahanda slutsats, sora Herrar Revisorer. Visserligen innefattar
225 §. alt Bankens Capital-öfverskolt eller Grundfond skall utgöra en summa
af Tio millioner R:dr Banko, men denna summa synes snarare vara ett faststäldt
minimum för Grundfonden än ett maximum för densamma, da uli
samma §. vidare löreskrifves, alt möjligen inträffande Gapital-förminskning
under året af vinsten ersättes. För denna åsigt lemnäs ett ytterligare stöd
genom stadgandet i 229 §., att det belopp af Banko-vinsten, som från innevarande
(1845) års början till nästa Riksdag inflyter reserveras för Bankens
ändamål; hvaraf följden måste blifva, att räkenskaperne för 1845 och följande
åren komma att utvisa ett större Capital-öfverskott, än 10,000,000
Rrdr Banko.
Innan Fullmägtige härefter till besvarande upptaga Herrar Revisorers
anmärkning vid Fullmägtiges tolkning af 228 §., torde det vara nödigt att,
i dess helhet, här införa nämnde § , så lydande:
”Sedan Rikets Ständer vid denna Riksdag förordnat, ej mindre att det
belopp af Bankens vinst för nästlidel år, (1844), hvilket icke erfordras för
uppbringande af Capital-öfverskottet eller Grundfonden till 10,000,000 R:dr
Banko, skall till Riksgälds-Contoret aflemnas, än äfven att Handels- och
Närings-Discontens, Banko-Discontens i Stockholm samt Låne-Contorets i
Malmö reservfonder skola till Banken ingå, hvaraf följer, att desamma, såsom
tillfälliga Capital-vinster i Bankens räkenskaper komma alt uppdebiteras;
så öfverlemnas åt Fullmägtige, att, innan slutlig lefverering till Riksgälds-Contoret
sker, af det Contorel tillkommande belopp af Bankens vinst
för nästlidet år, låta upprätta vederbörlig liqvidationsräkning, grundad på
ett uppgjord t omslut af Bankens räkenskaper för nämnde år eller 1844, vid
upprättandet af hvilket omslut iakttagas å ena sidan, att cle belopp, sorn i
sjelfva verket tillböra Bankens vinst för berörde år, eller räntevinsterne å
Discont-rörelsen, föras Riksgälds-Contoret till godo samt å andra sidan, att
afdrag sker för de, i utgående balancen lili innevarande år (1845) under
litt. 1. upptagne poster, som äro af egenskap, att, dels i följd af fattade beslut,
böra undantagas från beräkningen af Capital-öfverskottet, och dels icke
utgöra någon verklig tillgång för Banken".
Berörde §. innehåller således dels, för behörig verkställighet, underrättelse
om tvänne af Rikets Höglofl. Ständer fattade beslut, nemligen, att det
belopp af Bankens vinst för 1844, hvilket icke erfordrades för uppbringande
af Capital-öfverskottet eller Grundfonden till 10,000,000 R;dr Banko, skulle
70
till Riksgcilds-Contoret aflemnas samt att de så kallade Reservfonderne borde
till Ranken ingå, och följaktligen, såsom tillfällige Capital-vinster, i Bankens
räkenskaper uppdebiteras, samt dels föreskriften, att uppgöra liqvid med
Riksgälds-Conloret och sättet för denna liqvids upprättande.
Till åtlydnad häraf hafva Fullmägtige ock uti den med Riksgälds-Contoret
uppgjorde liqvid fört Contoret till godo den del af vinsten efter 1844
års Bokslut, som öfversteg 10,000,000 R:dr Banko; samt derjemte förständigat
vederbörande, att, enär, vid erhållen del af Rikets Ständers ifrågavarande
beslut, 1844 års räkenskaper redan voro afslutade, uti Bankens räkenskaper
för år 1845 uppdebitera Handels- och Närings-Diseonlens, Banko-Discontens
i Stockholm samt Låne-Contorets i Malmö Reservfonder, till de belopp,
hvartill dessa fonder vid 1844 års slut uppgingo; hvarefter Fullmägtige
slutligen läto upprätta vederbörlig Liqvidations-räkning med Riksgälds-Contoret,
hvilken räkning, ehuru icke grundad på något uppgjordt omslut af
Bankens räkenskaper för 1844, dock innefattade alla de belopp, som borde
ingå i det väl anbefaldta, men af skäl, som äro anförde i Fullmägtiges af
Herrar Revisorer åberopade Protokoll, icke verkställbara omslutet.
Af det föregående täcktes Rikets Höglofl. Ständer sålunda inhemta, att
det genom föreskrifterne i meraberörde §. åsyftade ändamål vunnits, fastän
ett Oinslut af Bankens räkenskaper för år 1844 ej är vordet uppgjordt; ty
om äfven, emot Fullmägtiges och Under-Styrelsens uttalade åsigt, ett dylikt
Omslut kunnat utvisa annat resultat, än det som inhemtas af 1844 års
afslutade Hufvud-Bok, hade deruti dock aldrig kunnat uppdebiteras poster, som
tillhörde ett påföljande års räkenskap, hvilket var förhållandet med Reservfonderne,
de der ingalunda kunde, såsom räntevinster å Diskont-rörelsen
betraktade, hänföras till de summor, som borde Riksgälds-Contoret tillgodo
komma,
och på grund häraf i alla händelser bordt till 1845 års vinst
medel
ingå.
I afseende dernäst å Herrar Revisorers anmärkning vid sättet för upphandling
af åtski 1 lige i och för Tumba Bruks behof erforderlige materialier
in. m., böra Fullmägtige upplysa, att, enligt hvad de hos dem hållna Protokoll
jemväl vitsorda, Fullmägtige, genom Kungörelser, som blifvit införde
uti Allmänna Tidningarne, infordrat anbud för lefverering till Tumba Bruk
af sådane derstädes tid efter annan behöllige materialier och varor, hvilka
varit af egenskap, att desamma kunnat vid en anbuds-auction erhållas till
lägre eller lika pris, som vid direcla köp.
71
Deremot och enär lump, hampa och lin alltid kunna med större fördel
uppköpas under hand, än genom Anbuds-auction, emedan, hvad lump beträffar,
sådan, i sistnämnde fall, endast komme att utbjudas af de personer,
hvilka tillhandlat sig densamma af så kallade Lumpsamlare, som både tillförene
och för närvarande till såväl Tumba, som andre afnämare försälja
varan för lägsta pris, samt i afseende på lin och hampa, det förra på bästa
vilkor uppköpes på marknader och det sednare genom införskrifning från
Utrikes ort; hafva Fullmägtige funnit det vara med Brukets fördel närmast
förenligt, att under hand låta anskaffa dylike materialier. Som emedlertid
nu gällande Banko-Reglemente icke berättigar Fullmägtige att omedelbart,
genom direkta köp besörja upphandlingen af ifrågavarande materialier, skola
Fullmägtige icke underlåta, att vid nästa Riksdag hos Höglofl. Banko-Utskotlet
göra framställning om en så beskaffad förändring af 245 §. i BankoReglementet,
hvarigenom Fullmägtige blifva oförhindrade, att vid upphandlingar
för Tumba Bruks räkning kunna föreskrifva iakttagandet af det sätt,
som för Bruket är fördelaktigast både hvad priset och varans godhet beträffar.
Då, efter hvad ofvan blifvit anfördt, Lin erhålles för bästa pris å de
marknader, der denna vara i större partier hålles till salu, och då, för alla
från Brukets Cassa skeende utbetalningar, verificationer måste räkenskapen
bifogas, har Bruksskrifvaren, som understundom haft sig uppdraget, att, för
Brukets räkning till möjligen lägsta pris, å berörde marknader uppköpa lin,
kommit att i Räkenskaperne synas såsom Leverantör af Lin, ehuru lian i
sjelfva verket, vid dylika fall, endast uträttat Brukets ärenden; hvilket Fullmägtige,
i anledning af Herrar Revisorers, i omförmälde afseende framställde,
anmärkning, bordt tillkännagifva. Stockholm den 18 December 1845.
A. G. GYLDENSTOLPE. AUG. von HARTMANSDORFF.
M. C. BERGVALL. ABRAH. Z. PETTERSSON.
FRANS SCHARTAU. C. D. ARFVEDSON.
JOH. OLSSON. SV. HEURLIN.
C. O. Ossbahr.
RIKETS I1ÖGL0FL. STÄNDERS
år 1845 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
0111 granskningen af
RIKSGÄLDS KONTORETS
förvaltning och räkenskaper
samt
GÖTHA KAUAL-BOLAGtS
och
MALMÖ f. fl. S> IS 14.0 A T-1 A 58 Ä TT \'I A C* A KS
utredning.
0 O O-O-c-c
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS
1§46.
'
.
Undertecknade, inom Riks-Stånden, i föreskrifven ordning, utsedde
Revisorer af Stats- Banko- och Riksgälds-Verken, hafva, till följd af
Kongl. Majrts nådiga Kungörelse den i5:de sisth Juli, för fullgörandet
af sitt erhållna uppdrag, sammanträdt här i Stockholm den i5 September
innevarande år 1845; hvarefter och sedan Revisorerne mottagit alla
de Berättelser, som i i §. af den för granskningen af Rikets Ständers
Riksgälds-Kontor nu gällande Instruktion finnas uppräknade, ej mindre
detta Verks tillstånd, styrelse och förvaltning, än den åt dervarande
Fullmäktige jern väl uppdragna utredning af Götha Kanal-Bolags- och Malmö
f. d. Diskontinrättningar, blifvit af Revisorerne granskade, under
iakttagande af de föreskrifter, åberopade Instruktion innehåller.
Enär Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorer, enligt deras angående
Riksgälds-Kontoret afgifna Berättelse, granskat Kontorets hufvudböcker
och Diskont-utredningens räkenskaper för åren 184r och 1842,
hafva nuvarande Revisorer, efter inhemtad upplysning, att någon räkenskaps-revision
icke blifvit verkställd af Stats-Utskottet vid sednaste Riksdag,
genomgått och granskat de för åren 1843 och 1844 inom
Riksgälds-Kontoret af slutade hufvudböcker och räkenskaper.
Beträffande åter Riksgälds-Kontorets förvaltning, hvilken redovisas
genom de hos Fullmäktige förda protokoller, så har Jstats-Utskotlet, jemFikt
dess Memorial N:o 178, ej allenast fortsatt och fullbordat den, efter
i843 års revision, återstående granskningen af Fullmäktiges förvaltnings-åtgärder
under loppet af år 1843, äfven granskat de deref
ter,
i afseende på omförmälda förvaltning, till och med den 10 Juli
sistlidet år, vidtagna åtgärder och beslut; till hvilken tid den för Fullmäktige
af Utskottet tillstyrkta och af Rikets Ständer meddelade decharge
jemväl sträcker sig. Följaktligen hafva Fullmäktiges protokoller
efter samma tid utgjort föremål för nu församlade Revisorers granskning;
och hafva dessa protokoller blifvit af Revisorerne genomgångna
4 -
och lästa till och med den i5 nästlidne September; hvarjemte Revisorerne
tagit kännedom om de hos Riksgälds-Kontorets Kommissariat förda och
för Revisorerne företedda protokoller från den io September i843 till
och med den 3o:de Augusti detta år; varande sistnämnde protokoller
för de förflutna åren förut af Fullmäktige granskade.
Efter sålunda fulländad revision af Riksgälds-Kontorets tillstånd och
förvaltning, få Revisorerne, till följd af stadgandet i Revisions-Instruktionens
5 §., nu afgifva sin Berättelse om hvad under denna revision
förekommit.
RiksgäldsKon- Riksgälds-Kontorets skulder, sorn vid 1842 års slut utgjorde ett samvete
skulder. maQräknadt helopp af R:4r 6,151,285: 22. 10.
deraf ett belopp af 4,398,618 R:dr var räntebärande,
hafva under åren 1843 och 1844 blifvit
minskade
genom förfallna
obligationers
infriande med . R:dr
„ utanordnandetafden vid
i843 års början innestående
statsfyllnadssumma
„ utbetalningar utaf den afsätta
fonden för Strömsholms
kanals ombyggande
„ liqviderandet af till betalning
förfallna s. k.
brudgåfvovinster
„ godtgörandet af en fordran
för bestridda kontors-expenser
. . . .
Från denna skuldförminskningssumma
.... R:dr
bör dock afdragas under samma
tid uppko mmen skuld tillök ning,,
hufvudsakligen härledande sig
från ökad ränte-skuld; hvarefter
den verkliga skuldförmmskningen
således uppgår till
176,141 * 34- 9-
i,5o5,o5o: — —
70,000: — —•
1,966: 32. —
183: 44. 8.
1,753,342: i5. 5.
13,938: 5. 4-
,739,404:
1 o.
