# ID: svediakorp-gov2163
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 89,844
# sentences: 4,059
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
SA
Lagtima Riksdagen i Stockholm
År 184?.
ANDRA SAMLINGEN.
121? Afdelningen:
Rikets Ständers Revisorers Berättelser.
FORStå B. & S® m M T:.
1845 ylrs Revisions-Berättelser.
RIKETS IIÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den år 1845 af dem verkställda granskning
af
STATSVERKETS
samt andra af allmänna medel bestående Fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning;
jemte
de, i anledning af samma Berättelse, infordrade och till
Kongl. Maj:t
afgifna underdåniga UTLÅTAHDEH.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS.
1846.
-
.
ii E C! 1 S T E11.
öfver
Rikets Höglojl. Ständers år 18 f5 församlade Revisorers Berättelse,
angående granskningen af Stats-Verkets saint dertill
hörande fonders tillstånd och förvaltning, jemte de, i anledsamma
Berättelse, till Kongl. Majit afgifna under
-
ning af
duniga Utlåtanden.
Revisions-Berättelsen.
Afkortningar sid. 13.
Afvittringen i Jemtland v 198—199.
— i Stora Kopparbergs Län .... ,, 199—200.
Akademiens för de Fria Konsterna räkenskaper . „ 215—217.
Krigs- dito „ 139—141.
— Krigs-Vetenskaps- dito „ 143.
Landtbruks- dito „ 200—202.
— Musikaliska- dito „ 217—218.
Svenska- dito „ 212—213.
— Vitterhets- Historie- och
Antiqvitets- dito „ 213—214.
Allmänna Garnisons-Sjukhuset  „ 147—149.
Allmänna Hospitals- och Barnhus-fonden . . „ 218—220.
Allmänna Magasins-fonden  47—48.
— ärenderna „ 46—50.
Allmänna väg- och vattenbyggnader „ 162—165.
Amiralitets-Krigsmans-Kassan
171—173.
Arméens Pensions-Kassa ,. 169—171.
Artilleri-Afdelning, Krigs-Kollegii,
räkenskaperna för ordinarie stats-anslaget „ 78—87.
dito för extra dito _ 87—91.
Avesta Kronoinspektion  „ 44—45.
Balanser, proprie, af statsmedlen „ 34.
Barnhus, Stockholms Stora, „ 165—167.
Bergskolan i Fahlun „ 231—232.
Berättelser, afgifna till Revisorerne, „ 1—2.
Besparingar, Stats-Verkets,  „ 15—16.
reserverandet deraf  „ 21—22.
Beväringsmanskapets vapenöfningar, anslagen till. „ 102—104.
Boställs-Kassan, Militie,
„ 128—131.
134—135.
Utlåtandena.
434—436.
430—433.
437—440.
395—397.
398—401.
347—349.
352—356.
356—358.
252.
362.
349—351.
374—383.
Re
Brister i statsanslagen
— i Stats-Verkets inkomster
Byggnadsmedel, Stockholms Slotts,
Carl Gustafs Stads Gevärs-faktori
Carlskrona Station af Flottan
Carlstens Fästning, Garnisons-förstärkningen å, .
Carolinska Mediko-Kirurgiska Institutet . . .
Charta-Sigillata-Verket
Civilstatens Pensions-Inrättning
Danviks Hospital . ..
Depositions-räkning, Öfver-Ståthållare-Embetets
Kanslis,
Drottningholms Slotts räkenskaper
Drottninghuset
Ekeplanteringarne
Elementar-Skolan i Stockholm
En per mille fonden
Exercis-Sqvadronerna, anslaget till . . . .
Extra utgifter, anslaget till . •
Expensmedels-räkningarne
Fahlu Bergskola
Flottans Station i Carlskrona
— — i Götheborg
— — i Stockholm
Flyinge Stuteri eller Hingst-depöt
Formulärer för Stats-Verkets räkenskaper . .
Fortifikations-Afdelnings, Krigs-Kollegii, räkenskaper
för ordinarie statsanslaget
„ extra dito
Fria Konsterna, Akademien för,
Fyrings-staten
Fängelserna och Arbets-inrättningarne i Riket .
Författningssamling rörande krigsmakten till lands
Försvarsverket till sjös, extra anslag för . .
Förvaltningens af Sjö-ärenderna räkenskaper
Garnisons-förstärkningen å Carlsten ....
— i Stockholm . . .
Garnisons-Sjukhuset, Allmänna,
Gripsholms Slotts räkenskaper
Götheborgs Station af Flottan
Haga Lustslotts räkenskaper
Haga Lustparks dito
Handels- och Sjöfartsfond, Sveriges och Norri
ges
gemensamma,
Sveriges enskilda,
Hemfärdspenningar åt afskedade sjukliga militärpersoner
ions-Berättelsen.
. 14—15.
11—12.
204—205.
89—90.
152—154.
104—105.
61—64.
37—39.
167—169.
223—225.
196—197.
206—208.
225—227.
55—56.
230-231.
97—98.
101—102.
27—32.
236—239.
231—232.
152—154.
156—157.
154—156.
190—191.
239—240.
91—95. 347-
95—97.
215—216.
157—159.
173—183.
121—126.
160—161.
149—161.
104—105.
105—106.
147—149.
211—212.
156—157.
208—209.
209.
72—74. 77.
74—77.
142.
-349.
Utlåtandena.
356—357.
392.
259—260.
426—429.
256—257.
261—265.
392.
392—393.
413.
263.
355—361.
434- 436,
393-394.
402—411.
390—394.
362—363.
346.
344—346.
Rev isions-Berättelsen.
Hofstallets reparationsmedel sid. 205—206.
Hospitals- och Barnhus-fonden, Allmänna, . . ,, 218—220.
Hufvudbok för Stats-Kontoret „ 23.
Hvitfeldtska Stipendiefonden ,, 234—-236.
Hästjägare-Sqvadronsfond, Norrbottens, . . . „ 114—116.
Jagtkassefonden „ 52—53.
Jemtlands Afvittringar „ 198—199.
Indelta Arméens Nva Mötesfond
110—-113.
134—135.
Indragnings-Staten, Allmänna, 35.
„ Lotseri, ,, 157—159.
Ingeniör-Corpsens räkenskaper ,, 138—139.
Inkomster, Stats-Verkets, „ 8—10.
Institutet, Skogs,  „ 53—54.
,, Teknologiska ,, 202—204.
Invalidhusfonden „ 144—145.
Invalid-Inrättningen å Ulriksdal „ 145—147.
Kalendrar, Stats-, ,, 237.
Kammarskrifvareböcker, Stats-Kontorets, . . . „ 22—23.
Konsistoriernas räkenskaper ,, 229—230.
Carlstads Stifts dito . „ 229.
Skara Stifts dito ....,, 229—230.
Kontroll-Verket ,, 43—44.
Konvoj-Kommissariatets fonder ,, 72—77.
Kopparbergs Läns Afvittrings verk ,, 199—200.
Korrektions-Inrättningarne
,, 176—482.
Kreditivfonden, Spanmåls- ,, 49—50.
Krigs-Akademiens räkenskaper „ 139—141.
Krigs-Kollegii räkenskaper m. m „ 78—135.
Dito Artilleri-Afdelnings räkenskaper „
för ordinarie statsanslagen „ 78—87.
för extra dito „ 87—91.
Dito Fortifikations-Afdelnings räkenskaper
för ordinarie statsanslagen ,, 91—95.
för extra dito „ 95—97.
Dito Underhålls-Afdelnings räkenskaper „ 101—117.
Dito Utrednings-Afdelnings dito „ 117—128.
Krigsmanshus-Kassa, Wadstena, „ 131—135.
Krigsmans-Kassan, Amiralitets, „ 171—173.
Krigs-Vetenskaps-Akademiens räkenskaper . . „ 143.
Kronans hus i Stockholm, Ofver-Ståthållare-Em
betets
Kanslis räkning för, „ 195—196.
lvrut-tillverknings-kostnaden ,, 83—84.
Landsböcker, Länens, „ 197—198.
Landtbruks-Akademiens räkenskaper . . . . „ 200—202.
Utlätandena.
437—440.
253—256.
265—313.
454—457.
363—364.
330.
423—425.
459. 461. 465.
253—255.
448—453.
443—447.
327.
344—346.
402—41L
347—390.
347—349.
352—356.
356—358.
347—349.
359—361.
362—365.
347—349.
366—373.
349—350.
384—389.
350—354.
260—261.
Revisions-Berättelseri.
Utlåtandena.
LandtförsvarsDepartementets Kommando-Expe-
ditions räkenskaper
lii.
Kasaretts-Direktions räkenskaper
>5
220—223.
lil.
Liggare öfver Fondernas reverser och säker-
hetshandlingar
11
135.
351.
Ljuspenningar till extra ordinarie!'
11
238—239.
459. 462. 465.
Lots- och Fvrings-samt Lotseri-Indragningsstaten
11
157—159.
393—394.
Lunds Universitets räkenskaper
*15
228—229.
Lustslottens dito
11
200—212.
426—429.
Länens Landsböcker och särskilda Utgiftsräk-
uingar
11
197—198.
260—261.
Länshäktenas ombyggande, extra statsanslaget
till
11
182—183.
Magasinsfonden, allmänna,
11
47—48.
Masasins-ärenderna, dito,
11
40—50.
Memorialböcker, Stats Kontorets,
22—23.
253—255.
349—351.
Militie-Boställs-Kassan
11
128—131.
134—135.
374—383-
Militärpersoner, hemfärdspenningar åt sjukliga
11
142.
Museum, Kongl
11
215.
Musikaliska Akademiens räkenskaper ....
11
217—218.
Myntverket
■ 1
39—43.
322—327.
Mötesfond, Indelta Arméens Nya,
11
110—113.
134 —135.
363 -361.
Mötespassevolansfonden, Nva,
11
108—110.
Dito 1829 års
11
106—107.
Norrbottens 1 läs tjägare-Sq vad rons-fond . . . .
11
114—116.
Nva Mötesfond, Indelta Arméens,
11
110—113.
134—135.
363—364.
Nya Mötespassevolansfonden
11
108—110.
Oförutsedda militärutgifter, utbetalningar af an-
slaget till
11
24—25.
329.
Ordens-Gillet, Serafimer-
11
437—440.
Ottenby Stuteri
188—190.
Pappersåtgången i Krigs-Hof-Rätten . . . .
11
237.
459.
Passevolansfond, Nya Mötes-
11
108—110.
Dito 1829 års Mötes-
11
106—107.
Passevolans, Tross,
11
113—114.
Peusions-Inrättning, Civilstatens,
11
187—169.
Pensions-Kassa, Arméens,
11
169—171.
398—401.
Per-Mille-F^onden, En,
Postverket
11
97—98.
11
56—61.
335—336.
Provianteriogs-Direktionernas redogörelser . .
11
116.
Publika hus och byggnader i Stockholm . . .
11
195—196.
Reparationsmedel, Hofstallets,
11
205—206.
249—252.
Riddarholms-Kvrkans, . . .
11
233—234.
Reservationer
11
17—22-
219—250.
Bilaga Lit. C.
Reservfonden
11
5—8.
248—249,
Restantier
11
12—13.
217—248.
Revision, tiden för nästa,
V
211.
Revisions-Berättelsen. Utlåtandena.
Riddarholms-Kyrkans reparation ......
sid.
. 233—231.
Rikshufvudboken
>5
2—8.
243—256.
17—22.
314—321.
Bilaga Lit. A.
„ Lit. B.
„ Lit. C.
Riks-Statens anslag, brister och besparingar å,
55
14—16.
Räkenskaper, Stats-Verkets, formulärer för
55
239—240.
263.
Räkenskapsmethoden inom Stats-Kontoret, för-
ändrandet af
»5
4—8.
255.
243—247.
265—313.
Salpeterfonden
55
192—195.
415—417.
Sammandrag af Rikshufvudböckerna ....
55
3—8.
Bilagorna Lit. A och B.
Serafimer-Ordens-Gillet
.
55
218—220.
437—440.
„ Lasarettet
55
220—223.
441—442.
Sjöförsvars-Departementets Kommando-Expedi-
tions räkenskaper
159.
Skara Veterinär-Inrättning
64—65.
337.
Skogs-Institutet
55
53—54.
Skogsplanterings-Kassan
55
50—52.
200.
Slottets i Stockholm byggnadsmedel ....
75
204—205.
Spanmåls-Kreditivfonden
55
49—50.
Spanmål in natura, Stats-Verkets,
Stall- och Magasinsbyggnaderna i Ystad . . .
5’
55
46—47.
98—100. 1
[256—259.
Stats-Kontorets embetsförvaltning och redovisning
•55
2—23. 239—240. j
243—321.
1328—333.
Stats-Verket, egentliga,*
55
2—37.
243—264.
328—331.
Bilagorna Lit. A och B.
Hufvudtitlar, särskilt anmälda an
-
visningar derå
55
23—35.
Stats-Verkets Inkomster
'5
8—10.
,, Utgifter
55
13.
„ Ofverskotter och Brister . . . .
55
10—12. 14—17.
Stipendiefonden, Kongl, och Hvitfeldtska, . .
55
234—236.
454—457.
Stockholms Elementar-Skola
55
230—231.
,, Garnisonsförstärkning
55
105—106.
362—363.
„ Stads Kronoräkenskaper ....
55
197.
418—422.
,, Station af Flottan
55
154—156.
392—393.
„ Stora Barnhus
55
465—167.
„ Slotts byggnadsmedel
55
204—205.
Stuteri, Flyinge,
,, Ottenby,
55
190—191.
413.
55
188—190.
„ Strömsholms,
55
185—187.
412—413.
„ -Ofver-Styrelsens räkenskaper ....
55
183—191.
412—414.
Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbygg-
nader dito
55
162—165.
395—397.
Styrelsens för Ekeplanteringarne dito . . . .
55
55—56.
Revisions-Berättelsen.
Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar
Sundhets-Kollegii räkenskaper
Svartsjö Lustslotts dito
Svenska Akademiens dito
Sveriges och Norriges gemensamma fond för
konvojafgifter
Säkerhetshandlingar, upprättandet af en bok eller
liggare öfver
Särskilda Utgiftsräkningar, Länens,
Teknologiska Institutet
Telegraf-Inrättningen
Topografiska Corpsens räkenskaper
Tross-Passevolans-fonden
Tullverket
Ulriksdals Invalid-Inrättning
,, Lustslott
,, Trädgård
Underhålls-Afdelnings, Krigs-Kollegii, räkenskaper
Undsättningsanstalterna efter 1826 års missväxt
Universitets, Lunds, räkenskaper ....
,, Upsala, . dito
Utgifter, Stats-Verkets,
Utgiftsräkningar, Länens särskilda, ....
Utrednings-Afdelnings, Krigs-Kollegii, räkenskaper,
Wadstena Krigsmanshus-Kassa
Vaktbetjenter, extra,
Waxholms bestyckning
Veterinär-Inrättningen i Skara
„ i Stockholm ....
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien
Väg- och Vattenbyggnader, Allmänna, . .
Ystads Stall- och Magasinsbyggnader . . .
Öfver-Intendents-Embetets räkenskaper . .
Öfver-Kommendants-Expeditionens dito . .
Ofverskotter, Stats-Verkets
Anordningar derå .
Liqvid derom . .
Öfver-Ståthållare-Embetets Kanslis
Depositionsräkningar
Räkning för Kronans hus i Stockholm
sid.
11
11
ii
173—183.
61—64.
206—208.
212—213.
72—74. 77.
135.
197—198.
202—204.
137—138.
136—137.
113—114.
65—69.
145—147.
209—210.
210—211.
101—117.
48—49.
228—229.
227—228.
13.
197—198.
117—128.
131—135.
238.
90—91.
64—65.
64.
213—214.
162—165.
98—100.
69—72.
141—142.
10—11.
35—37.
16—17.
196—197.
195—196-
Utlåtandena.
402—411.
426—429.
430—433.
346.
351.
423—425.
338—341.
362—365.
347—349.
366—373.
349—350.
384—389.
462. 465.
337.
395—397.
342—343.
JSedaii den revision af Stats-Verkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1842 och 1843, hvilken, i
följd af 68 §. Riksdags-Ordningen, Rikets sednast församlade Ständer
utsatt oell Kongl. Maj:t, den 15 nästlidne Juli, i nåder kungjort att
taga sin början den 15 September innevarande år, blifvit utaf undertecknade
i behörig ordning verkställd, få Revisorerne derom nu afgifva
den, uti 7 §. af Instruktionen den 17 April 1841, föreskrifna Berättelse.
Vid början af denna förrättning hafva Revisorerne fått emottaga
Berättelser och Sammandrag från nedannämnde Verk om tillståndet
och förvaltningen af de till vederbörandes disposition ställda anslag,
nemligen:
Kongl. Stcits-Kontoretj angående sjelfva Stats-Verket, Charta-Sigillata-Verket,
Statens Spanmåls-förvältning, Kreditivfonden
och f. d. Allmänna Magasins-fonden.
„ Krigs-Kollegium.
„ Förvaltningen af Sjö-Arenderna,
„ Sundhets-Kollegium.
„ Gener al-Tull-Styr elsen.
„ Öfver-P ost-Direktör s-Embetet.
Öfver-Direktör s-Embetet för Mynt- och Kontroll-Verken.
Styrelsen öfver Fängelser m. m.
Riks-Marskalks-Embetet.
T. f. Kansleren vid Kongl. Krigs-Akademien.
Direktionen öfver Allmänna Garnisons-Sjukhuset.
„ öfver Civil-Statens Pensions-Inrättning.
„ öfver Armeens Dito.
Kongl. Konvoj-Kommissariatet.
Styrelsen för Väg- och Vattenbyggnader.
„ för Ekeplanteringarne.
— 2 —
Kommitteen för Sal peter-Ar ender Jia.
Kongl. Ofyer-Intendents-Embetet.
Stuteri- Ofver-Styrelsen.
Direktionen öfver Invalid-Inrättningen.
Kongl. Serafnner-Ordens-Gillet.
Direktionen öfver Stockholms Allmänna Barnhus.
Chefen för Topografiska Korpsen.
Kongl. Landtbruks-Akademien.
hvarjemte Revisorérne fått emottaga dels den Berättelse som .särskilt
i nåder förordnade Revisorer afgifvit, angående Ull- och ManufakturDiskonternas
förvaltning år 1843, dels en uppgift om undervisningen
vid Teknologiska Institutet och Sammandrag af räkenskaperna för åren
1842 och 1843.
Kongl. Stats-Kontoret.
Dess embétsförvaltning stöder sig på den fastställda Riks-Staten
och Kongl. Majrts dit aflåtna nådiga Bref samt redovisas specielt genom
Verkets Protokoller, Registratur, Special-Stater, Memorial-böcker
och Kongl. Räntekammarens Hufvudböcker, hvilka sistnämnde jemväl
reviderats i Kongl. Kammar-Rätten för åren 1842 och 1843 utan anmärkning.
Riks-Hufvudböckerna, de der ock uppgöras i Kongl. StatsKontoret
och utvisa förhållandet emellan stats-regleringen och det
verkliga resultatet med inkomster och utgifter, hafva, likasom nedan
uppräknade Verks och Inrättningars räkenskaper, blifvit för de i frågavarande
tvenne åren reviderade.
Vid granskningen af den redovisning, Riks-Hufvudboken innehåller
öfver de särskilda fonder och medel, som ingå under Stats-Verkets
förvaltning, hafva Revisorerne funnit sjelfva det sätt, som härvid
begagnas, vara mindre ändamålsenligt. Det bar nemligen synts Revisorerne
klart och tydligt, att Riks-Hufvudboken borde för hvarje
fond äga ett särskildt conto, der fondens hela ställning för året funnes
framställd och utredd. Så är likväl icke förhållandet, enär, i stället
för detta sätt att bilda behöfliga conti, Riks-Hufvudboken deremot
upptager dylika för vissa kategorier, som äro gemensamma för alia
medel, såsom uppbördafkortnings anordning, leverering m. m,
och å hvartdera af de på delta sätt bildade särskilda conti, eller räkningar,
sammanfattat hvad från de särskilda medlen dit kan hänföras,
hvarigenom sålunda på dessa kategoriers conti sprides hvad
_ 4 —
öfriga delen af Riks-Hufvudbokens Kapital-räkning (sedan ordinarie
och extra Statsreglerings-fonderna uti Irsta och 2:dra kolumnerna blifvit
hvar för sig införda), och hvilken hör utgöra grundfondens räkning.
Genom dylika af- och påföringar, förorsakas en skenbar, blott
af bokföringssättet uppkommen, höjning eller sänkning uti grundfondens
numerär, som likväl, enligt nu gällande Stats-regleringsprinciper,
i sjelfva verket på intet sättj kan undergå någon förändring
genom uppbördernas eller anslagens öfverskotter och brister,
enär Rikets Ständers Riksgälds-Kontor årligen skall antingen emottaga
blifvande öfverskotter å Stats-regleringen elier till Stats-Verket liqvidera
derå möjligen inträffande brister. Då således dessa förhållanden icke
kunna inverka på grundfonden, bör räkenskapen äfven sådant utvisa;
och anse fördenskull Revisorerne, att om, såsom önskvärdt är, vid en
blifvande förändring af Riks-Hufvudbokens plan, särskilda conti upprättas
för grundfonden samt Stats-regleringen, så böra dessa conti i
enlighet dermed uppställas, då deraf äfven följer, att utgående skuldbalansen
uti Riks-Hufvudboken måste, utom reservationerna, äfven upptaga
beloppet af odisponibla restantier såsom skuld till Stats-regleringen.
Efter denna princip uppstäldt, skulle förestående Sammandrag
uti l:sta kolumnen hafva upptagit:
Debet.
Balans från föregående året:
Skuld till grundfonden för förskott till betäckande
af brist å Hulvud-titlarne
. . . . 167,007:18.10. 171,551:—-4.
Dito för särskilt
an
märkta
• • „~-~T 6,928: — 3~ 167,007:18. 10.
Afkortning  438,650: 18. 6.
Anordning utom Stat  136,478: 1. 4.
Riks-Stats-utgifter
Riksgähls-Kontorets andel .
Balans till påföljande år:
Restantier m.m. 588,835:35. 6. 680,641:21.—
Reservationer 1,821,438:32.10.1,688,592:18. 7.
För år 184». För år 1843.
136,478: 1.
.12,118,693:14: 8. 12,434,386:20.
. 620,515:29.— —
178,479:40. 7.
443,472:39. 2.
141,214:21. 11.
5.
2,410,274:20. 4. 2,369,233:39. 7.
Summa 15,891,619: 6. 8. 15,566,787:17. 8.
— 3
som borde finnas förenadt på conti för de särskilda fonderna. Så t.
ex. upptagas: å Uppbördens conto alla de särskilda medlens uppbörder,
å Ajkortningens conto alla förekommande afkortningar för samtliga
medlen o. s. v. Under sådana förhållanden, bl ifver det icke på annat
sätt möjligt att öfver någon särskild fonds ställning vinna en öfversigt,
än derigenom, att man från nämnde kategoriers conti utdi’ager
hvad fonden tillhörer och sålunda, utom Riks-Hufvudboken, bildar en
räkning öfver fonden. Sådana särskilda räkningar hafva Revisorerne
äfven låtit upprätta för åtskilliga fonder, såsom Invalidhus-fonden,
Skogsplanterings-medlen m. fl. Hvad Statsmedlen angår, hafva Revisorerne
dessutom funnit, att under denna benämning sammanfattas
flera fonder, hvilka hvar för sig borde på särskilda conti framställas,
på sätt nedan intagna försök till utredning närmare ådagalägger. Att,
i afseende på dessa förhållanden, nödiga rättelser vid uppgörandet af
planen för en ny Riks-Hufvudbok iakttages, anse Revisorerne af högsta
vigt, på det en lättare och redigare öfversigt af de särskilda fondernas
ställning måtte kunna erhållas.
Öfver Stats-Verkels tillstånd på det hela hafva Revisorerne låtit
upprätta de under Lit. A. och B. fogade Sammandrag öfver 1842 och
1843 års Riks-Hufvudböckers Kapital-räkningar, hvad Statsmedlen
angår, tillika utvisande huru de der bokförda summor förhålla sig särskilt
till den Ordinarie Stats-regleringen, till de uti Riks-Hufvudboken
upptagna delar af Extra Stats-regleringen samt till det öfriga
Kapitalet.
Uti dessa Sammandrag hafva Revisorerne, för likstämmighet med
de räkningar, som öfver 1840 och 1841 års Stats-regleringar, vid
1843 års Stats-revision, blifvit uppgjorda, äfven upptagit de förskotter,
grundfonden fått vidkännas för utbetalningar utöfver anslag å vissa
Hufvud-titlar, ehuru dessa förskotter icke uti Riks-Hufvudboken balanseras.
Likaledes är uti nämnde Sammandrag af 1842 och 1843 års
uppbörder och förra årens restantier endast den behållna, eller till utgifter
disponibla, delen uti Irsta kolumnen intagen, enligt det begagnade
beräkningssättet, som grundar sig på den af Rikets Ständer fastställda
Riks-Stat, hvilken äfvenledes endast kalkylerar behållen inkomst.
Följden af detta beräkningssätt blifver, att, å ena sidan, de odisponibla
delarne af uppbörden, hvilka i allt fall äfvenledes måste uti räkenskaperna
debiteras och redovisas, samt, å motsidan, afföringarne af
hvad som icke kunnat indrifvas, äfvensom balansen af restantier till
framtida redovisning, komma att intagas i tredje kolumnen, eller den
Credit. För år 184». För år 1843.
Balans från föregående året:
Restantier m.m. 524,703:36.2. 588,835:35. 6.
Reservationer .1,897,912: 4.6. 1,821,138:32.10. 2,422,615:40. 8. 2,410,274:20. 4.
Uppbörd  11,785,023:21. 5. 11,257,902:23. 9.
Riksgcilds-Kontorets Bidrag:
Statsfyllnads
summan
. 1,505,500:  1,505,500: —
Brist i Stats
regl
erin gen  214,630:29— ^q^qq.  1,720,130:29.-
Balans till påföljande äret:
Skuld till grundfonden för förskott till betäckande
af brist å Hufvud-titlarne
.... 171,551: — 4. 171,551:— 4.
Dito för särskilt
an
markta
' ' 6>928:40' 3' 6;928:40~ 3~ 178,479: 40. 7. 178,479: 40. 7.
Summa 15,891,619: 6. 8. 15,566,787: 17. 8.
På det att 3:dje kolumnens räkning må, såsom den bör, kunna
utvisa grundfondens verkliga förhållande, erfordras vidare, att de såsom
förskotter utbetalda stats-utgifter, hvilka, enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828—4830 års Riksdag, böra återdebiteras och redovisas
uti Riks-Hufvudboken, hindras att utöfva inverkan på numerären uti
detta conto.
Utan att bär vidröra frågan om sättet, huru vid verkställigheten
bör tillgå, få Revisorerne endast fästa uppmärksamheten på sjelfva saken,
såsom värd att tagas i betraktande, när planen till en ny RiksHufvudbok
utstakas.' Dessa återdebiterade förskotter, till större delen
bestående i stats-anslag, som af åtskilliga Förvaltningar uti årsredogörelser
intagas, utdragna ur 3:dje kolumnerna, visa sig som föijer:
Debet. 184». 1843. Credit. 184». 1843
fskrifning. . . 75,379: 23. 3. 26,238:30  Balans från fö
alans
till på- regående år . 212,959: 3. 9. 145,432: 5. .
följande år . 145,432: 5. 10. 164,126: 39. 10. Återdebiterade . 7,852: 25. 4. 44,933: 16.
Summa 220,811:29. 1. 190,365:21.10. Summa 220,811:29. 1. 190,365:21.10.
Sedan sålunda både de till Stats-regleringen hörande poster och
de summor, som nyssnämnde förskotts-räkning upptager, blifvit skiljda
— 6 —
från ofvanstående Sammandrags 3:dje kolumner och tili sina behöriga
räkningar förflyttade, återstå af de i samma kolumner för år 1842
upptagna belopp: uti Debet endast 55,929 Rdr 14 sk. 8 rst., öfverlåtelse tili
Riksgäids-Kontoret, 6,800 R:dr, levereringar, samt återstoden af utgående
balansen; och i Credit återstående delen af ingående balansen samt
22,800 R:dr, levereringar; Och när vidare från de, såsom levereringar
upptagna, belopp, uti Debet och Credit afräknas 6,800 R:dr, hvilka
egentligen icke behöft vara uti kapital-räkningen synliga, skulle
grundfondens räkning komma att för år 1842 erhålla följande utseende:
Debet.
Öfverlåtelse till Riksgäids-Kontoret  55,929: 14. 8.
Balans till följande år :
Det i ofvanstående sammandrag upptagna beloppet
4,291,634: 42. 4.
efter afdrag af deri inbegripna
restantier för flera
år, som tillhöra Stats-regleringen,
. . . 588,835: 35. 6.
samt fiterdebiterade
förskotter.
. ■ 145,432: 5. 10. 734 267; 41. 4.
eiler
’ ] 3,557,367: 11. —
hvartill komma, enligt ofvannämn
de
Sammandrag, dels .... 171,551: — 4.
dds .... 6,928:40. 3. 3,735,846:41. 7.
Summa 3,791,776: 8. 3.
Credit.
Balans från föregående året:
Det i ofvanstående Sammandrag upptagna beloppet
4,316,431: 29. 4.
efter afdrag af deri inbegripna
restantier för flera
år, tillhörande Stats-regleringen,
. . . 524,703: .36. 2.
samt återdebiterade
för
skottsutgiftcr
212,959: 3. 9. ^ ^ 3g n
elier
3,608,768:37. 5.
Transport 3,608,768:37. 5.
Transport 3,608,768:37. 5.
hvartill komma, enligt åberopade
Sammandrag,  167,007: 18. 10. 3 775 77g. ^ 3
Inkomst:
Förökning uti det bokförda grund-kapitalet, genom
intagning i Riks-Hufvudboken af medel, som af
Kongl. Fångvårds-Styrelsen förvaltas, till ett belopp
af  16,000:
Summa 3,791,776: 8. 3.
För år 1843 åter qvarstå af de uti Sammandragets 3:dje kolumner
upptagna belopp, efter enahanda afräkning, uti Debet: endast
Riksgälds-Kontoret tillkommande 2,554 R:dr 31 sk. 4 rst, leverering
12,041 R:dr 32 sk. samt återstoden af utgående balansen; men [Credit:
ingående balansens återstod, den tillkomna balansen 167,626 R:dr 3 sk.
6 rst, samt leverering 12,041 R:dr 32 sk., efter afdrag af hvilken summa
i Debet och Credit, grund-fondens räkning visar följande förhållande.
Debet.
Utgift:
Återstoden af kapital- och ränte-afbetalningar å
Tackjerns-Bergslagerna, år 1810, lemnade lån (hvilket
belopp, såsom tillhörande Riksgälds-Kontoret,
af bokföringen bordt från början afskiljas från kapitalets
tillgångar och Riksgälds-Kontoret tillgodocrediteras),
till Riksgälds-Kontoret levererad . . 2,554:31. 4.
Balans till påföljande ur:
Uti ofvanstående Sammandrag
upptagna  4,567,206: 34. —
hvarifrån afräknas det till Stats—
regleringen hörande beloppet
af restantier för flera år,
utgörande . 680,641: 21. -—
samt återdebileradc
förskotter
. . . 164,126: 39. 10. §44353. jg, 10.
eller  3,722,438:21. 2.
hvartill komma i åberopade Sammandraget
jemväl upptagna, dels 171,551: — 4.
deis 6,928:40. 3.' 3,900,918: 13. 9.
Summa 3,903,472:45. 1.
— 8 —
Credit.
Balans från föregående året:
Ofvanstående  3,735,846:41. 7.
Inkomst:
Förhöjning uti det bokförda kapitalet genom intagning
i Riks-Hufvudboken af Kongl. Fångvårdsstyrelsens
öfriga kapital-tillgångar, som, i anseende
till den sentidiga afslutningen af nämnde
Styrelses hufvudbok, ej kunde intagas år 1842, . 167,626: 3. 6.
Så vida nu uti Riks-Hufvudbokens kapitalräknings skuld-balans
å statsmedlen allt, som utgör främmande kapital, är noga utmärkt
och upptaget — i undersökning hvarom Revisorerne, i anseende till tidens
knapphet, ej kunnat ingå, men dervid åtminstone form-felet med
ofvannämnde 2,554 R:dr 31 sk. 4 r;st kunnat anmärkas , — uppgår det uti
Riks-Hufvudboken intagna grundkapitalet för Stats-utgiftsrörelsen, vid
1843 års slut, till ofvanstående 3,900,918 R:dr 14 sk. 4r:st, deraf orörligtj
eller till liqvider i allmänhet oanvändbart torde kunna räknas de uti
sistnämnde års kapitalräkning utbalanserade:
fastighetsvärden  297,136: 35. 5.
och inventariers dito  186,399: 8. 3.
och det öfriga, såsom mer eller mindre rörligt, kan benämnas Reser vfond
, dock utan att särskilda till gångs-titlar, sådana de i RiksHufvudbokens
kapital-räkning upptagas, kunna specielt anses tillhöra
denna fond, enär alla i skuld-balansen upptagna fordringsägare, vare
sig Verk eller personer, måste anses äga sin anpart i de samfällda
tillgångarne.
Summa 3,903,472:45. 1.
Summa 483,535. 43. 8.
Ordin arie Inkom st er.
år 1§4®. år 1843-
Ordinarie Ränta
Afrads-spanmål
Tionde-spanmål
Tionde-spanmåls-lösen efter be
-
2,539,555: 15. 4. 2,509,325: 3. —
322,287: 44. 9. 289,565: 30. 1.
917,363: 41. 3. 832,546: 10. 9.
stämda priser
4,887: 15. 8. 4,897: 19.
Transport 3,784,094: 21. — 3,636,334: 14. 10.
Arrende
-
Transport 3,
784,094; 21
—
3,636,334; 14.
10.
Arrende-medel
140,278:
4.
10.
135,043: 11.
—
Silfver-tionde, Myntare-lön och
Slagskatt
10,605:
—
3.
10,175: 34.
5.
Koppar-ränta och Slagskatt .
47,918:
34.
4.
41,471: 26.
1.
Tionde och Hammarskatts-jern .
186,195:
39.
1.
144,930: 14:
3.
Svafvelhruks-tionde
408:
41.
1.
999: 22.
9.
Mantals-penningar
327,548:
10.
11.
331,889: 39.
10.
Gerningsören
1,713:
32.
—
1,709: —
—
Bötes-medel
38,112: 45.
3.
36,000: 21.
4.
Kavalleri-Regementernas Häst-va-
kans-spanmål
192,983:
8.
3.
156,028: 10.
11.
Ständiga Rotevakans-afgifter vid
Skånska Infanteri-Rcgementer-
na
17,896:
1.
6.
14,685: 16. 10.
Tillfälliga Rotevakans- och Mö-
tes-afgifter
5,141: 33.
10.
5,355: 5.
1.
Rotefrihets-afgift af oroterad, men
ordinarie rotering underkastad
jord
27,472: 19.
7.
29,219: 40. 10.
Båtsmans-vakans-afgift ....
18,357:
26.
6.
42,870: 23.
6.
Krut- och Salpeter-försälj nings-
medel
102,833:
14.
1.
98,493: 25.
8.
Kontroll-stämpel-medel ....
11,170:
42.
3.
11,239: 10.
11.
Båk- och Lots-medel ....
72,777:
40.
11.
71,307: 6.
3.
Ersättningar
37,753:
14.
9.
31,590: 27.
10.
Intresse-medel
3,359:
11.
6.
3,359: 11.
6.
Obser vations-medel
16,644:
31.
2.
18,134: 2.
4.
Extra medel och upphörder .
12,964: 30.
8.
8,779: 38.
9.
Summa 5,056,230: 23.
9. 4,829,616: 20. 11.
Extraordinarie Inkomster ,
enligt 60 §. Regeringsformen,
inflytande såsom bevillning:
Sjötuils-medel  4,044,493: 46. 11. 3,593,818: 29. 11.
Saluaccis af Städerna .... 11,004: — — 10,988: 3. —
Post-medel  601,449: 37. 1. 605,536: 44. 3.
Transport 4,656,947; 36. — 4,210,343; 29. 2.
2
— 10 —
Transport: 4,656,947: 36. — 4,210,343: 29. 2.
Charta-Sigillala-medel . . . 505,055: 19. 6. 510,935: 6. 9.
Bränvins-afgift  672,354: 4. — 675,696: 3. 1.
Summa
5,834,357:
11.
6.
5,396,984: 39.
Restantier
130,488:
25.
4.
160,304:
32.
Summa
11,021,076:
12.
7.
10,386,905:
43.
11.
hvartill komma:
Hufvudlitlarnes Besparings-me-  del
123,568: 10.
1.
192,549:
8.
__
samt Inkomster i Riks-Staten
ej påräknade,
Dana-arf
46:
45.
1.
77:
8.
Kobolt-tionde
127:
36.
—
115:
24.
—
Summa
11,144,819:
7.
9. 10,579,647:
35.
11.
Ytterligare tillkomma :
till H ulv militiär ne behållna Be-
sparingsmedel, tillhörande fö-  regående arens uppbörder, .
943:
41.
11.
1,761:
37.
3.
Summa Summarum
11,145,763:
1.
8.
10,581,409: 25.
2.
Öfverskotter. år 184-3*. år 1843.
Ordinarie Ränta  21,260: 30. 2. 46,190; 5. 10.
Afrads-spånmål
5,321: 18. 5. 1,344: 42. 5.
Tionde-spanmål  25,935: 12. — 13,568: 34. 5.
Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda
priser  87: 15. 8. 97: 19. —
Arrende-medel  34,078: 4. 10. 28,843: 11. —
Silfvertionde, Myntare-lön och
Slagskatt  1,605: — 3. 1,175: 34. 5.
Koppar-ränta ....... 7,714: 34. 4. 1,267: 26. 1.
Mantalspenningar  26,932: 46. 11. 31,263: 39. 10.
Gerningsören  13: 32. — 9: — —
Transport: 122,949T'2TT/ 123,760: 21. —
— 11 —
Transport: 122,919: 2. 7. 4
Kavallcri-Regementernas Hästva
kaiis-spamnål
...... 47,4-83: 8. 3.
Ständiga Uoteyakans-afgifter vid
Skånska Infanteri - Regemen
terna
4,036: 1. 6.
Rotelia hets-afgift af oroterad, men
ordinarie votering underkastad
jord. .
— —
Båtsmansvakans-afgift ....  — —
Krut- och Salpeter-försälj ni ngs
medel
12,833: 14. 1.
Kontroll-stämpel-medel .... 1,418: 45. 8.
Ersättningar  12,753: 14. 9.
Intresse-medel  359: 11. 6.
Observations-medel  9,644: 31. 2.
Extra medel och uppbörder . 964: 30. 8.
SjötuLls-medel
773,781: 14. 10.
Saluaccis af Städerna .... 4; — —
Charta-Sigiilata-medel .... 85,055: 19. 6.
Restantier  11,338; 25. 4.
Dana-arf
127: 36. —
Kobolt-tionde  46: 45. 1.
Summa 1,082,796: 12. 11.
Brister. éll* 18455.
Tionde- och Hammarskatts-jern . 9,854: 8. 11.
Aluu-tioude  1,000: _ —
Svafvelbruks-tionde  591: 6. 11.
Bötes-medel  1,887: 2. 9.
Tillfälliga Rotevakans- och Mö
tesafgifter
858: 14. 2.
Rotefrihets-afgift af oroterad, men
ordinarie rotering underkastad
jord  527: 28. 5.
Båtsmans-vakans-afgiffc .... 11,642: 21. 6.
Extra medel och uppbörder . .
—- —
Transport; 25,360: 34. 8.
123,760: 21. —
10,528: 10. 11.
825: 16. la
Fl,219: 40. 1(1
12,87a 23. 6.
8,493: 25. 8.
2,239: 10. 11.
6,590: 27. 10L
359: 11. 6.
11,134: 2. 4.
255,284: 36. 10.
90,935: 6. 9.
41,154: 32. —
77: 8. —
115: 24. —
565,588: 10. 11.
år 1843.
51,117: 33. 9.
1,000: —- —
25. 3.
3,999: 26. a
644: 42. 11.
3,220; 9. 3.
59,982: 42.10.
12
Transport; 26,360: 34. 8.
Saluaccis al' Städerna
— —
Bränvins-afgift ....... 77,645: 44. —
Summa 104,006: 30. 8.
När Öfver skötterud: . . 1,082,796: 12. 11.
jemföras med Bristerna, visar sig
ett netto öfverskott .... 978,789: 30. 3.
Restantier. ål* 1N43-
Ordinarie ränta  15,568: 45. 4.
Afrads-spanmåi  1,484: 10. 3.
Tionde-spanmål '  1,854: 38. —
Arrende-medel  13,045: 16. 3.
Tionde- peli Hammarskalts-jern . 27,648: 28. 10.
Alun-tionde  1,539: 18. 3.
Svafvelbruk s-tionde  651: 11. 8.
Mantalspenningar  4,478: 37. —
Gerningsören
. 7: — r
Bötes-medel  44,420: 36. 10.
Kavalleri-Regementernas Häst-va
kans-spanmål
4,690: 33. 9.
Tillfälliga Rotevakans- och Mötes
.
afgifter  38: 16. 3.
Rotefrihets-afgift af oroterad, men
ordinarie rotering underkastad
jord  21,535: 37. 5.
Båtmans-vakans-afgilt .... 119: 14. 2.
Krut- och salpeter-försäljnings
medel
30,193: 9. 10.
Kontroll-stämpel-medel .... — —-
Båk- och Lots-medel .... 238: 14. 7.
Ohservations-medel  71: — —
Extra medel och upphörder . . 1,068: 24. 11.
Sjötulls-medel  87,961: 17. 10.
Saluaccis af Städerna  81: — —
Charta-Sigillata-medel .... 1,277: 17: 10.
Transport: 257,973: 45. —
59,982: 42. 10.
1: 45. —
74,303: 44. 11.
134,288: 35. 9.
565,588: 10. 11.
431,299: 23. 2.
år IMII
16,823: 25. 6.
7,714: 2. 8.
2,811: 4. 9.
20,945: 27. —
42,145: 29. 9.
631: 46. 7.
873: 26. 9.
4,310: 38. 10.
2- 32
46,528: 3. 4
10,620: 33. 1.
65: 19. 8.
21,559: 40. 1.
64: 1. 2.
29,316: 39. 3.
5: 42. 6.
255: 36. 1.
393: 45. —
1,218: 12. 10.
113,090: 47. —
87: - —
649: 35: 10.
320,115: 13. 8.
— 13 —
Transport: 257,973; 45. — 320,115; 13. 8.
Bränvins-afgift  10,444: 22. 3. 6,913: 45: 2.
Besparade medel å 2:a HufVudtiteln  — — 189: 2. 6.
Dito
ti 4:e
Dito
90: 43.
1.
638:
31.
8.
Dito
å 6:e
Dito
215: 1.
4.
261:
45.
9.
Dito
å 8:e
Dito
0
181:
41.
1.
Dito
ii 9:e
Dito
17:
18.
5.
Summa
R:dr 268,724: 15.
8.
328,318:
6.
3.
år 1*42 år 1*43
Ordinarie afkortning .... 200,363: 34. 9. 200,958: 20. 6.
Extra ordinarie dito  238,286: 31. 9. 242,514: 18. 8.
Anordning utom Stat:
Andelar i Böter  136,478: 1. 4. 141,214: 21. 11.
Utgifter eldigt Riks-Staten:
å lista Huf- '
vud-Titein. 731,498:43.11. 720,802:26. 5.
ä 2:dra Dito. 870,378: 6. 4. 1,186,045:40.10.
å3:dje Dito. 221,931:11. 3. 230,538:43. 3.
ä l:dc Dito. 4,357,527:11. 5. 4,363,538:25. 1.
å 5:te Dito. 1,482,538:34.— 1,472,968: 9.— .
å 6:te Dito. 924,397: 30. — 913,909: 13. 2.
å7:de Dito. 1,970,057: 15. 4. 1,853,937: 46
å 8:de Dito. 1,109,972: 38. 8. 1,042,798: 5. —
å 9:de Dito. 429,338: 43. 3. 432,424: 13. 5.
S:r 12,097,610:42. 2.12,216,963:30. 2.
Af 1840 och
föregående
årens Besparingar
. 4,543: 29 6. — —
Af Öfverskotterna
å
Stats-Verkets
inkomster,
’
enligt här
nedan följande
Specifikation
. 16,508:39. - 217,422= 38. 3. 12,118,693:14. 8. 12,434,386: 20. 5.
—
14 —
Brister uppförda lill ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-
Kontor.
å 2:dra Hufvudtiteln:
år INIS.
år
Fångars vård och underhåll .
181,751: 7.
9.
416,425: 4.
10.
Medico-legala besigtningar
2,635: 15.
8.
2,361: 5.
11.
Rese- ocii traktamentspenningar .
3,962: 46.
5.
3,431: 23.
5.
Skrifmaterialier och expenser .
— .
14,865: 25.
10.
Tingsgä st ilin gs-pe n n i n gar under
Hof-Rätternas anslag . . . .
3,780: 34.
2.
3,294: 39.
3.
Summa 192,130: 8.
440,378: 3.
3.
å 3:dje Hufvudtiteln:
Skrifmaterialier och expenser
1024: 47.
3.
871: 40.
—
A /j:de Hufvudtiteln:
Fourageriug af värfvade Kavalle-
riets och Artilleriets hästar .
2,151: 16.
5.
23,536: 37.
10.
Bevärings-manskapets vapeuöfnin-
gar
43,295: 40.
9.
38,166: 7.
5.
Skrifmaterialier och expenser för
Krigs-Kollegium rn. 11. . . .
1,9 74: 31.
—
—
—
Summa 47,421: 40.
2.
61,702: 45.
3.
å 6:te Hufvudtiteln:
Skrifmaterialier oell expenser
liese- och traktamentspenningar .
Gäslgifvares friheter
Utflyttningshjelp efter laga skiften
Odlingshjelp för krono-nybyggare.
S,182: 37.
10,480: 32.
1. 4,308: 42. 11.
— 9,348: 4. 8.
— 23: 9. 6.
— 73,392: 31. 2.
— 517: 7. 2.
Summa 13,663: 21. 1. 87,589: 47. 5.
ä y:de Hufvudtiteln:
Charta-Sigillata-omkostnader . . 6,890: 34. — 10,025: 32. 2.
Kontroll-Verkets dito . . — — 983: 24. —
Transport: 6,890: 34. — 11,009: 8. 2.
— 15
—
Transport:
6,890:
24.
—
11,009:
8.
2.
Lyshållning rn. fl. utgifter för Kro-
1,884:
nans hus
1,899:
18.
5.
19.
3.
Städers friheter
294:
6.
4.
239:
10.
9.
Remisslage
650:
33.
5.
689:
30.
7.
Observations- och uppbörds-pro-
center
2,682:
14.
5.
3,422:
6.
7.
Mantal-skrifnings-provision . .
1,501:
2.
7.
1,844:
22.
9.
Restitutioner
4,655:
19.
9.
5,975:
25.
3.
Skrifmaterialier och expenser .
3,835:
18.
5.
2,631:
1:
10.
Summa
22,409:
3.
4.
27,695:
29.
2.
ä 8:de Hufvudtiteln:
Clerecie-staten: Biskopens på Gott-
land förslagsvis beräknade lön
—
—
658:
35.
4.
Farsoters och smittosamma sjukdo-
mars hämmande
3,131:
23.
5.
940:
20.
8.
Fria Konsternas Akademi, cours-
diflerence
115:
42.
6.
93:
22.
2.
Skrifmaterialier och expenser m.m.
^Tl.-
12.
4.
1,942:
20.
2.
Summa
IO,818:
30.
3.
3,635:
2.
4.
Summa Summarum
287,468:
6
1.
621,873:
23.
5.
Besparingar Riksgiihls-Kontoret till godo:
å 2:dra Hufvudtiteln:
år 1842.
år 1843.
Skrifmaterialier och expenser .
650: 27. 6.
—
—
A 4-'de Hufvudtiteln:
Inqvarteringskostnader i Stock-
holm .
2,979: 24. 6.
3,031: 17.
5
Dito i lands-
orterna
22,624: 43. 1.
1,011: 42.
8.
Skrifmaterialier och expenser för
Transport:
25,604: 19. 7.
4,043: 12.
1.
— 16
Transport;
25,604: 19.
7.
4,043: 12
1.
Departementets Kansli-Expedi-
tion .
201: 22.
8.
231: 42.
8.
Summa 25,805: 42.
3.
4,275: 6.
9.
å 5:te Hufvudtiteln:
Skrifmaterialier och expenser för
Departementets Kansli-Expedi-
tion
—
—
18: 17.
—
å 6:te Hufvudtiteln:
Lönförhöjning för Länsmännen .
586: 47.
1.
.....
Utflyttningshjelp efter laga skiften
25,781: 24.
—
Odlingshjelp för krono-nybyggare
838:
Jordförluster genom kanalanlägg-
ningar
2,547: 6.
10.
1,490: 15.
2.
Summa 29,753: 29.
11.
1,490: 15.
2.
ä yxle Hufvudtiteln:
Transportkostnad för Stats-Ver-
kets Bergs-effekter
4,085: 2.
9.
3,954: 42.
10.
Rese- och traktaments-penningar .
898: 46.
5.
496: 20.
—
Summa 4,984: 1.
2.
4,451: 14.
10.
ä 8:de Hufvudtiteln:
Understöd för vetenskapliga ar-
betens utgifvande
450: —
—
450 —
—
å g:de Hufvudtiteln:
Allmänna Indragnings-staten .
35,954: 11.
—
30,785: 31.
9.
Summa Summarum 97,598: 15.
10.
41,470: 37.
6.
i liqvid med Rikets Ständers Riksgälds-Kontor öfver Öfverskotler
och Besparingar hafva således Riksgälds-Kontörel tillgodoförts:
Behållna Öfverskotter å Stats-in- «tr 1843- ill* 3843.
komsterna  978,789: 30. 3. 431,299: 23. 2.
T ra n sport: 978,789: 30. 3 431,299: 23. ‘T.
— 17 —
Transport: 978,789: 30. 3. 431,299: 23. 2.
Besparingar å stats-anslagen under
Hufvudtitlarne  97,598: 15. 10. 41,470: 37. 6.
S:r 1,076,387: 46. 1. 472,770: 12. 8.
hvaremot å andra sidan Riksgälds-Kontoret
påförts:
Brister i förslags-anslagen . . . 287,468: 6. 1. 621,873: 23. 5.
ä Öfverskotterna an vista utgifter,
enligt specifikation, sid. 35.
sedan från det för år 1842 afförda
belopp . . 16,508: 39. —
tillagts de till kreditiv
för undsättning
i missväxtår
afsedda
spanmåls - import-medel
. . 151,895: 20. —
eller . . .
168,404: 11. —
och från de för år 1843 afförda
... . 217,422: 38. 3.
samma belopp afräknats
.... 151,895: 20. —
eller .... ! " I ! " 7~
65,527: 18. 3.
Skillnad:
Öfverskott, som kommit Riks
gälds-Kontoret
tillgodo, . . . 620,515: 29. —
Brist, som af Riksgälds-Kontoret
bör ersättas,.
214,630: 29. —
Vid jemförelse mellan de uti 1841 års Riks-hufvudbok utbalanserade
reservationer och hvad under denna rubrik uti ingående
balansen till Riks-hufvudboken för år 1842 upptagits, förekommer en
skiljaktighet i det för öfrigt riktiga totalbeloppets fördelning på särskilda
Hufvudtitlar, hvilken omständighet föranledt Revisorerne att
om förhållandet söka en närmare förklaring. Härvid har inliemtäts,
att, i anledning af den nya fördelningen utaf Hufvudtitlarne i Riks
3
-
— 18 —
staten, som, i sammanhang med Departemental-styrelsens införande,
Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års Riksdag heslutade, Kongl.
Maj:t, uti nådigt Bref till Kongl. Stats-Kontoret af den 2 Februari
1842, föreskrifvit, att besparingarne för år 1841 borde från gamla Riksstaten
öfverföras, 2:dra Hufvudtitelns till den 7:de och de öfriga till
motsvarande Titlar i den nya Riks-staten, för att disponeras till föremål,
som kunde hänföras till naturen af utgifter å de special-anslag,
från hvilka besparingarne uppkommit. Detta nådiga Bref öfverlemnade
Kongl. Stats-Kontoret till Riksboksluts-Kontoret, för iakttagande,
dock utan att vidare meddela detsamma några föreskrifter, elier förelägga
Kontoret att, sedan förslag till omföringen upprättats, underställa
det Öfver-styrelsens pröfning och bekräftelse. I anledning häraf,
hade t. f. Kamreraren verkställt öfverföringen af besparingarne å 1841
års Riks-stats Hufvudtitlar tili dem i 1842 års Rikshufvudbok, men
icke låtit någon utredning derom i sjelfva Hufvudboken inflyta. Ett
så vigtigt statsreglerings-ärende, som detta, hade likväl, i Revisorernes
tanka, förtjent att med mera uppmärksamhet följas, helst, såsom
här nedan vidare utvecklas, verkliga misstag i afseende å öfverföringen
inträffade.
För att emedlertid erfara, huru vid nyssnämnde öfverflyttning
verkligen tillgått, hafva Revisorerne begärt och erhållit följande utredning.
”Fördelning af etc. (se bilagda Tabell Lit. C).
Vid derefter anställd forskning huruvida, på grund af förestående
utredning, de för hvarje Hufvudtitel, enligt nya Staten, å ingående
balansens conto upptagna belopp verkligen ingått på behöriga
Hufvudtitlars conti, är utaf Revisorerne befunnet, att l:a, 2:a, 4:e,
5:e och 9:e Titlarnes conti rätteligen innehålla hvad sålunda bordt dem
till godoföras, men att deremot skiljaktigheter sig förete: i afseende på
6:e Hufvudtiteln, å hvars conto den inreserverade summan blifvit
upptagen högre med 125 R:dr, eller till . . . . 134,676: 7. 1.
i afseende å yxle Hufvudtitelns der den upptagits
med 125 R:dr lägre, eller till  435,311: 28. 3.
samt beträffande 8:e Hufvudtiteln, å hvars conto
inreserverats 6,956 R:dr 5 sk. 7 rst. högre, eller . 54,977: 5. 8.
Den undersökning, som i anledning häraf måst företagas, har
ådagalagt, att den å 6:e Hufvudtiteln, under afdelningen: ”Extra
utgifter,” upptagna behållning af 125 R:dr rätteligen fått sin plats der
-
19 —
städes, — enär summan var ämnad för en med Titelns föremål gemenskap
ägande utbetalning — samt af enahanda skäl frångått nämnde
anslags behållning, sådan den i utredningen af 7:de Hufvudtiteln
ingår med 403 R:dr 15 sk. 5 rst., hvilket belopp således minskas
tili 278 R:dr 15 sk. 5 rst. Härutaf visar sig alltså, att 6:e och
7:e Titlarnes conti äro i afseende å ifrågavarande 125 R:dr riktiga,
men att deremot summans fördelning uti ingående balansen icke blifvit
rätt verkställd.
Hvad åter angår de 8:e Hufvudtiteln för mycket tili godoförda
6,956 R:dr 5 sk. 7 rst., så och då summan utgjordes af en hos
Kongl. Sundliets-Kollegium innestående, Titeln tillhörande, behållning
vid 1842 års början, anse Revisorerne, att densamma med allt
skäl blifvit Titeln godtgjord; hvaremot, vid reservationernas fördelning
på ingående balansens conto, 8:e Hufvudtitelns slutsumma är vorden
för lågt upptagen.
Då likväl beloppet måste i stället hafva å någon annan Hufvudtitel
orätt influtit, har af Revisorerne anställts vidare forskning
och dervid befunnits, att berörde 6,956 R:dr 5 sk. 7 rst. innefattas
uti den summa af 20,269 R:dr 23 sk. 10 rst. (behållning af anslagen
i allmänhet), som, enligt utredningen, å ingående balansens conto från
f. d. 2:dra Hufvudtiteln öfverflyttats till nya 7:de Dito. Sistnämnde
summa upptages å 7:de Hufvudtitelns conto med tvenne belopp,
nemligen dels 19,258 R;dr 18 sk. 6 rst. (anslagen i allmänhet), dels
1,011 R;dr 5 sk. 4 rst., hvilket sednare belopp ökat extra utgifts-anslagels
tillgång, eller ofvannämnde 278 R:dr 15 sk. 5 rst., till 1,289
R:dr 20 sk. 9 rst.
Det har icke kunnat undgå att i betydlig mån ådx^aga sig Re~
visorernes uppmärksamhet att, ehuru, såsom uppgifvet är, Hufvudtitlarnes
conti upptaga behållningar å anslagen från föregående åren
till högre belopp, än ingående balansen påför, Riks-hufvudboken likväl,
— för att nyttja ett vanligt talesätt, — går ihop. Detta förhållande
låter förklara sig af det sätt, hvarpå reservationerna i nämnde
Hufvudbok behandlas. Enklast synes vara, att dessa från ett föregående
år inbalanserade behållningar från ingående balansens conto
omedelbarligen tillföras sina behöriga Hufvudtitlar, men en sådan
enkelhet erkänner ej Riks-hufvudboken i sin närvarande form, I stället
föras reservationerna på en särskild räkning, hvilken, benämnd
General-räkning öfver reservation erna" ^ än uppställd på följande
sätt: — varande summorna endast exempelvis angifna,
Debet Credit.
a) Kapitalräkningen påför min- c) balans från föregående året:
skade reservationer: l:sta Hufvudtiteln . 500:
å l:sta Hufvudtiteln . . . 100: 2:dra Dito 1,600:
b) balans till påföljande året 3:dje Dito 5,000:
(efter hvad Hufvudtitlar- o. s. v.  7,100:
nes conti upptaga): d) kapitalräkningen påföras:
l:sta Hufvudtiteln . 400: ökade reservationer,
2:dra Dito . 1,800: 2:dra Hufvudtiteln . 200:
3:dje Dito . 6,000: 3:dje Dito . 1,000:
o. s. V. O. S. V.
8,200:  1,200:
Summa 8,300: Summa 8,300:
Räkningen bildas härvid: l:o af det under litt. c. upptagna,
från ingående balansen hemtade belopp; 2:o af de å Hufvudtitiarnes
conti under redovisningsåret uppkomna anslags-behållningar, som
tili följande år öfverföras (lit. b.) samt sedermera af differencerne emellan
dessa belopp, hvilka skillnader för olika Hufvudtitlar upptagas
efter förhållandet, antingen i Debet (lit. a.) eller i Credit (lit. d.).
Härutaf inses, att de under lit. b. upptagna summor kunna vara så oriktiga
som helst, utan att sådant hindrar bokföraren att få ihop räkningen,
enär beloppen under lit. a. och d. af en oriktighet endast höjas
eller sänkas samt sålunda villigt lämpa sig efter alia omständigheter,
hvarigenom ock bokföraren saknar den kontroll en på riktiga
principer grundad räkenskapsmethod alltid innebär.
Medelst ofvan omförmälda, Stats-regleringens tillgångar oriktigt
tillgodoförda, summa 6,956 R:dr 5 sk. 7 rst., måste, såsom lätteligen
inses, någon annan af de i kapitalräkningen, under namn af statsmedel,
sammanförda särskilda fonder hafva Blifvit i samma förhållande
minskad, och befinnes denna vara Stats-Yerkets så kallade Grundfond.
I sammanhang med detta ärende, få Revisorerne anföra, att uti
1842 års Rikshufvudbok äfven påträffats några mindre fel, hvilka,
enär de vållat, att, vid kalkyl öfver stats-regl er ingen på det hela, räkningens
Debet och Credit differera, ansetts böra här omnämnas, i afsigt
derjemte att visa den för Rikshufvudbokens förande lagda plan.
Af de så kallade Ilufvudtitlarnes besparingsmedel, bestående
af besparade indelta löner o. s. v., har 4:de Titeln undfått 13 R:dr
— 21 —
28 sk. 10 rsl. för litet sig lill godo räknadt, ehuru beloppet tillhörande
föregående årens Kronorestantier, blifvit under stats-regleringsåret
indrifvet; 2:dra Hufvudtiteln deremot af årets enahanda upphörd
erhållit för mycket 10 sk., äfvensom, å 9:de Hufvud-Titelns
conto, Allmänna Indragnings-statens anslag blifvit för ringa uppfördt
med 13 R:dr 41 sk. 11 i'st.; hvarjemte, genom afkortnings-summans för
höga beräkning vid kalkylen öfver behållningen till Riks-staten af
1841 och föregående årens restantier, 7 rst. blifvit stats-regleringen för
ringa godtgjordä. Om nu bokföraren icke kan fritagas från anmärkning
om en mindre uppmärksamhet vid ifrågavarande Titlars afslutning,
måste dock mesta klandret drabba en räkenskaps-method, sorn
uti sig icke innebär nödig kontroll öfver bokförda summors riktighet,
sedan första noteringen skett. Uti Riksbufvudboken finnes öfver
stats-regleringen i sin helhet icke någon räkning, likartad med den
Revisorerne här ofvan (sid. 4—5) meddelat; men deremot äro för delar
af stats-regleringen, t. ex. inkomster, utgifter, reservationer o. s. v.
upprättade särskilda conti, hvilkas resultater först träffas uti kapitalräkningen,
hvarest stats-regleringen, som är ett helt för sig, sammanblandas
med grundfondens och extra stats-regleringens räkningar
under benämningen: Statsmedel j samt de fel, som vid bokföringen
kunna vara begångna dessa fonder emellan, naturligtvis upphöra att synas.
Af ofvan anmärkta 4 poster har statsreglerings-fonden
således fått sig tillgodoräknadt för
mycket, dels meranämnde
R:dr 6,956: 5. 7.
samt dels jemväl omtalda „ — 10. —
tillsammans R:dr 6,956: 15. 7.
men deremot för litetj dels R:dr 13: 28. 10*
dels „ 13: 41. 10*
samt dels  — 7*
tillsammans R:dr 27: 23. 4.
eller netto för mjmket „ 6,928: 40. 3.
på sätt förut åberopade Tabell utvisar.
Sedan Rikets Ständer, i skrifvelse den 12 Maj 1841, angående
några med stats-regleringen gemenskap ägande allmänna frågor, förklarat,
att de besparingar, hvilka intill påföljde Riksdag kunde å
någon eller några] Hufvudtitlar uppkomma, fingo utaf Kongl. Maj:t
fortfarande användas till sådana, af Rikets Ständer ej förut pröfvade,
utgifter, hvilka kunde finnas, för Rikets styrelse, af oundvikligt behof
— 22 -
påkallade för samma ändamål, som med hvarje Hufvudtitels ansia»
afsåges, samt att vid denna disposition borde iakttagas, det de besparingar,
sorn ett år reserverades, lmnde ett följande år användas; så
ock efter det Kongl. Stats-Kontoret häröfver blifvit bordt, har Kongl.
Maj:t, den 2 Februari 1842, gifvit bemälte Embetsverk tillkänna, att
den tillgång, som för år 1841 och framgent, intill den derefter kommande
Riksdagen, kunde förefinnas å någon Hufvudtitels besparingar
utöfver derå för året anvisade utgifter, borde tili ett följande år reserveras.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat, bief vid sist förflutna Riksmöte,
genom samtliga Riks-Ståndens bifall till Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 134, bestämdt, att någon förändring ej skulle äga rum i afseende
å 1840 och 1841 års Ständers, rörande dispositionen af besparingarne,
vidtagna, ofvanberörde beslut.
Utan att ingå i något bedömande af ändamålsenligheten af
den sålunda åt Kongl. Maj:t öfverlemnade rätt att låta reservera besparade
tillgångar å anslags-titlarne, anse Revisorerne, att ett obegränsadt
reserverande af de år från år uppkommande besparingarne skulle
slutligen kunna leda derhän, att uti Kongl. Stats-Kontoret samlades
icke obetydliga kapitaler, hvilka likväl lämpligare kunde användas tili
betäckande af nya sig företeende behof. Revisorerne, som anse hvarje
stats-reglering utgöra en naturlig gräns i detta afseende, hafva derföre
trott sig böra hemställa, det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att, uti den vid hvarje Riksmöte aflåtande nådiga
Propositionen om Stats-Verkets tillstånd och behof, Kongl. Majrt
täcktes låta uppgifva det belopp af de reserverade besparingarne, hvilket
icke till några bestämda ändamål vidare erfordrades och följaktligen
kunde vid den derefter blifvande stats-regleringens uppgörande
såsom en tillgång tagas i beräkning.
Hvad angår Kongl. Stats-Kontorets Memorial-böcker och de så kallade
Kammarskrifvare-böckerna, hvilka tydligen ådagalägga den brådska,
hvarunder annotationerna i dem tillkommit, få nu församlade Revisorer
dessutom fästa uppmärksamhet derpå, att dessa båda räkenskaper
egentligen äro Journaler, eller Anteckningsböcker öfver de dagligen
förefallande anordningar ne, — upptagande Memorial-böckerna
jemväl Kongl. Ränte-kammarens inkomster. Kongl. Stats-Kontoret saknar
deremot en egen Hufvudbok öfver sin enskilda rörelse; ty Kongl.
Ränte-kammarens så kallade Hufvudbok utgör endast en kassa-redogörelse
för kalender-året, och Riks-hufvudboken, dit resultaterna af
samtliga Verks och Inrättningars räkenskaper ingå, användes visser
-
ligen för närvarande äfven såsom Kongl. Stats-Kontorets Hufvudbok,
men synes icke vara dertill fullt tjenlig, synnerligast i anseende till
dess sentidiga afslutande.
Bland olägenheterna, hvilka, i Revisorernes tanka, uppstå genom
saknaden af en vanlig Hufvudbok för Kongl. Stats-Kontoret, företer
sig nemligen, bland annat, att under den tid, som förflyter emellan utbetalningarne
af en summa och Riks-hufvudbokens afslutning, man
icke är i tillfälle vinna en till alla delar fullständig kontroll och öfversigt
af Kongl. Stats-Kontorets enskilda ställning; att åtgärders vidtagande
i afseende å förskotters redovisning, fordringars indrifvande
m. m., kan förglömmas en längre tid; att följaktligen Statens säkerhet
för sådana summors inkassering jemväl äfventyras, enär under närvarande
förhållanden en balans-post kan blifva i saknad af åtgärd under
2i år och möjligen derutöfver; såsom Kongl. Ränte-kammarens i
Riks-hufvudboken intagna General-räkning nogsamt visar.
Revisorerne anse fördenskull det vara af synnerlig vigt och ledande
till ordning, att Kongl. Stats-Kontoret, lika med öfriga Verk, låter
öfver sin enskilda rörelse årligen upprätta och afsluta en Hufvudbok,
hvilken sedermera till Kongl. Kammar-Rättens revision öfverlemnas.
Vid jemförelse emellan statsutgifterna och anslagen derför i Riksstaten,
hafva Revisorerne funnit följande omständigheter böra bär omförmälas.
§. 1.
Sednast afgifna Revisions-berättelse innehåller anmärkning i afseende
å de Herr General-Löjtnanten m. m. Lorichs tillagda 1200
R:dr, för bestridande af Ordförande-embetet i Kongl. Krigs-Hof-Rätten,
och 600 R:dr, för utöfvande af Öfver-Kommendants-befattningen uti
hufvudstaden. Enahanda utgifter förekomma äfven i nu granskade
räkenskaper, hvilka för öfrigt visa, att bemälte Herr General-Löjtnant,
såsom Sekund-Chef vid Kongl. Andra Lif-Gardet, tillika åtnjuter
4,100 R:dr om året, utom inqvarteringspenningar från Stockholms stad.
Jemte det Revisorerne finna det mindre principen ligt, att hos en
person förenas trenne embeten med åtföljande löneförmåner, förekommer
härvid, i afseende å arfvodet af 1200 R:dr, att detsamma anvisats
på besparingarne, de der, jemlikt Rikets Ständers beslut, endast kunna
användas för tillfälliga utgifter, samt beträffande de för Öfver-Kom
-
— 24 -
mendants-befattningen beviljade 600 R:dr, att Rikets Ständer, vid
1840 och 1841 års Riksmöte, indragit detta arfvode, hvilket ändock, på
grund af Kongl. Brefvet den 24 Maj 1841, fortfarande utgått af anslaget
å 4:de Hufvudtiteln till oförutsedda militära utgifter.
§. 2.
Till ersättning för de representations-kostnader oell andra opåräknade
utgifter, hvilka En af Rikets Herrar, Stats-Rådet m. m. Herr Friherre
J. Lagerbjelke skall hafva fått vidkännas under den tid, han, i
ledieheten efter i nåder afskedade Stats-Rådet m. m. Herr Grefve A.
O. Mörner, förestått Chefskapet för Landtförsvars-Departementet, har
Kongl. Majrt, den 22 Maj 1843, i nåder tillagt bemälte Herr Friherre
Departements-Chefs taffelpenningar, att, efter 2,500 R:dr årligen, utaf
4:de Hufvudtitelns besparingar utgå för Februari, Mars och April
månader samma år; finnande Revisorerne, att då Herr Friherre Lagerbjelke,
i sin egenskap af Chef för Sjöförsvars-Departementet, uppbar
dermed åtföljande taffelpenningar, öfvertagandet af Chefskapet för
Landtförsvars-Departementet under en kort tid väl kunnat äga rum,
utan att dubbla taffelpenningar derför bordt åtnjutas.
§. 3.
Redan genom ett Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 30:de Januari
1822 förordnades, att vid Wermlands Fältjägare-Regementes rekrytexercis-
och befälsmöten aflöning för Korporaler, Trumslagare, Manskap
oell Spel i nummer borde, med 12 sk. B:ko per man om dagen, årligen
utgå af anslaget för oförutsedda militära utgifter; och på grund
häraf äro ock under hvartdera af revisionsåren 602 R:dr i förenämnde
ändamål utaf berörde anslag anordnade, ehuru utgiften, sorn fortgått
öfver 20 år, snarare synes hafva bordt hos Rikets Ständer anmälas
till uppförande å Stat, än att, såsom nu skett, hänvisas på ett anslag,
hvilket, efter hvad sjelfva benämningen antyder, tillkommit för
bestridande af oförutsedda, mellan stats-regleringarne inträffande, behof.
§• 4.
Å nyssherörde anslag förekomma, bland andra, följande utgifter,
hvilka jemväl äro dels af mera permanent egenskap, dels eljest förtjente
af uppmärksamhet:
år 184 år 1843.
Kongl. Krigs-Yetenskaps-Akademien
600: — — 600: — —
Transport: 600: — —
600: —
— 25
T. f. Presidenten å Kongl. KrigsKollegium,
arfvode ....
KapitenenAschling, för inspektion
öfver gjutningen af jernkanoner,
dito
Kapitenen Dreijer, för tillsyn vid
Landtförsvars - Departementets
Kommando-Expeditions lithografiska
arbeten, dito ....
Öfverste Löjtnanten Silfverstolpe,
för inspektion vid krut-tillverkningen
i . . .
Öfversten Bager, gratifikation . .
Öfversten m. m. Daevel, såsom
Kommendant i Stockolm, rations
tillökning
F. d. Mönsterskrifvaren Regnell, lön
Kongl. Landtförsvars-Departementets
Kommando-Expedition, expens-anslag
.......
Rations-skillnad för Kronprinsens
Hussar-Regementes i Götheborg
förlagda del ....:..
För utarbetandet af en Författnings-samling
för Krigsmakten
till lands
„ kokved och lägerhalm åt Kronprinsens
Hussar-Regemente .
Ersättning tili General-Adjutanten
m. m. Grefve M. von Rosen,
enligt Kongl. Brefvet den 25
Januari 1842, för meddelade
uppgifter om främmande Staters
militära angelägenheter, hvilka
uppgifter under en af Grefve von
Rosen företagen utländsk resa
anskaffats, •
2,000:  2,000: —
200:  200: —
150:  150: —
200: — — 200: —
400:  400: —
12.0: — — 120: —
103: 30. ■— 103: 30.
650: — — 650: —
660: 40. — 660: 40.
1,600: — - 1,600: —
132: 38. 4. 167: 17
800: — -
§. 5.
Genom nådigt Bref af den 21 September 1842, har Kongl. Majrt,
af anslaget å 6:te Hufvudtiteln för rese- och traktamentskostnader,
tillagt Herr Landshöfdingen i Kalmar Län C. U. Nerman skjutskoslnads-ersältning
för tvänne från Kalmar till Stockholm, åren 1841 och
1842, på nådig befallning, företagna resor, i och för ”handläggning af
sådana allmänna ärender, sorn nied hans Landshöfdinge-befattning ägt
gemenskap;” men då, på sätt Kongl. Stats-Kontoret, i sitt den 30 Juni
sistnämnde år uti frågan afgifna utlåtande, upplyst, Landshöfdingen i
Kalmar Län åtnjöte gamla Landshöfdinge-lönen med resepenuingar, öfverstigande
till betydligt belopp den lön, som, enligt sednast fastställ-,
da reglering af Landshöfdinge-lönerna, för berörde embete beslodes,
samt denna af Herr Landshöfdingen Nerman sökta förmån skulle
kunna framkalla lika beskaffade anspråk från öfrige Landshöfdingar
i Riket, dem Kongl. Majrt funne nödigt att till hufvudstaden
inkalla för meddelande af upplysningar i angelägenheter, som
angå de dem anförtrodda Län, hvarigenom anslagssumman till resepenningar
under örte Hufvudtiteln, 6000 Rrdr, utan tvifvel skulle
komma att blifva otillräcklig; hafva Revisorerne icke kunnat undgå att
emot ofvanberörde disposition göra anmärkning»
§. 6.
Sedan Kongl. Majrt, under den 11 Juni 1842, i nåder förordnat
Öfversten vid Svea Lif-Garde Herr L. M. Lagerheim att Landshöfdinge-embetet
i Jemtlands Län tills vidare förestå, har Kongl. Majrt, enligt
ett till Stats-Kontoret den 25 i samma månad aflålet nådigt Bref,
tillagt bemälte tillförordnade Landshöfding för resan härifrån staden
till Östersund skjuts och traktamentspenningar efter Tredje klassen i
gällande Rese-regiemente.
Enär, på sätt högstberörde nådiga Bref vidare innehåller, Öfverste
Lagerheim för den tid, det nådiga förordnandet kommit att fortfara»
fick åtnjuta aflöningsförmåner, motsvarande hela Landshöfdinge-lönen»
synes någon ersättning för resan till Läns-residenset icke hafva bordt
ifrågakomma.
§• 7.
På grund af särskilda nådiga Bref, daterade den 23 Juli 1842
samt den 18:de Februari och 5:te Juli 1843, hafva Registratorerne i
Landtförsvars- och Civil-Departementens Expeditioner, Protokoll-jSe
-
— 27 —
kreterarnc Mazer odi Hezelius, —• såsom ersättning för den förlust, de
fått vidkännas derigenom, alt, vid förändrad fördelning utaf ärenderna
Siats-Departementen emellan, Charta-Sigillata-provision å fullmakter
m. m. minskats i berörde 2:ne Expeditioner, — undfått, af besparingsmedlen
å 4;de och 6:te Hufvudtitlarnc, den förre 100 H:dr för
år 1843, och den sednare, eller Rezelius, 200 R:dr för år 1842 och en
lika summa för det påföljande året. Då likväl inkomster genom provision
af stämpladt papper ingalunda kunna betraktas såsom vanliga
sportler af lösen och kansli-gebuhr, hvilka åtfölja vissa embeten och
tjenster, om åtnjutande hvaraf vederbörande uti fullmakterna tillförsäkras,
finna Revisorerne ofvanberörde ersättningar icke hafva boldt
ifrågakomma.
§. 8.
Af besparingarne å 6:te Hufvudtiteln hafva under hvartdera af
åren 1842 och 1843 utgått 800 R:dr till Yexel-Kontrollören i Götheborg
och 400 R;dr till skrif varehjelp och expenser för den person, som
i hufvudstadeu bestrider Öfver-Yexel-Kontrollörs-göromålen.
$• 9-
Genom Kongl. Brefven af den 3 December 1842 och 18 December
1843, äro utaf 7:de Hufvudtitelns besparingar anordnade 16(X)
R:dr hvartdera året till lönefyUnad åt Ledamöterne i Kongl. Stats-Koutorct;
men då Rikets Ständer vid tvänne Riksdagar afslagit gjord framställning
om ökade löner för bemälté Ledamöter, samt besparingarne,
eldigt 6 §. i 1841 års Riksdagsbeslut, endast må användas för
tillfälliga, af Rikets Ständer ej pröfvade, utgifter, synes det Revisorerne,
att berörde lönefyUnad, om än föranledd af ökade göromål, icke bordt
vederbörande beviljas.
§. 10.
I följd af Kongl. Brefvet den 31 Januari 1843 med liera stadganden,
hafva ock under revisionsåren, utom de ordinarie lönerna, utgått
af besparingarne 1200 R:dr för Riks-bokslutsarbetet.
§. 11.
Lika med hvad vid föregående Stals-revision ägt rum, meddelas
här nedan tabeller öfver dispositionerna åren 1842 och 1843 å anslaget
för extra utgifter, utgörande tillsammans 50,000 R:dr, men fördeladt
i>å särskilda Hufvudtitlar.
— 28
Utbetalningar af de å xdra Hufvudtiteln uppförda 3ooo R:dr.
Arfvode till e. o. Kammarskrifvaren
Ruckman, för en uppgift å
de utbetalningar, som under Fem
år blifvit verkställda af statsmedel
till fång vården ....
Nådegåfva till fändriken Wandstedt
.........
Gratifikation till Kammarskrifvaren
Nyberg, för en uppgift å de
medel, som för åren 1811 — 1840
af Kongl. Stats-Kontoret anordnats
i ocb för utarbetandet af
förslag till Allmän Civil- och
Kriminal-Lag,
Dito till Kapiten Mekanicus Modeers
enka
Till Expeditions-Sekreteraren Ekmark,
för öfversättning på Franska
språket af Justitie-RevisionsExpeditions
Föredragningslistor
under sednare hälften af år 1842
och förra hälften af år 1843 .
Nådegåfva till Vaktmästare-enkan
Lindberg
För ett nytt livrée åt Vaktmästaren
i Högsta Domstolen . . .
Diverse utgifter
Gratifikation åt Vaktmästaren vid
Justitie-Stats-Expeditionen Appelblad
ar 184%.
ar 1843.
333: 16. — — —
50: — —
50: — —
100: — —
200: — —
— 1,000: —
— 100: —
— 193: 20.
— 38: 45.
4.
66: 32. —
Summa 683: 16. — 1,449: 1. 4.
A anslaget till extra utgifter, 6,ooo R:dr, under 6:te Hufvudtiteln
är anordnadt:
Arfvode till Polisens Ombud vid
Pantlåne-Kontoret i Stockholm .
T ransport:
år 1842
300: — —
300: — —'
år 1843.
300: — -
300: — -
29 —
Transport;
Ersättning åt tjenstemän i Kongl.
Civil-Departementets Expedition
för förlorade licensmedel . . .
Till t. f. Öfver-Ståthållarens disposition,
emot särskild underdånig
redovisning, för Polisbevakningen
i hufvudstaden .....
Gratifikation åt Kongl. Tabell-Kommissionens
Sekreterare, Hof-Marskalken
m. m. Leijonmark, . .
Extra anslag för Kongl. Civil-Departementets
Expedition .
Belöning för gripandet af för allmänna
säkerheten vådliga personer
Dito för räddandet af personer stadda
i sjönöd
För belöningsmedaljer till åtskilliga
personer
Nådegåfva åt omkomne Timmermärkaren
Anders Anderssons
och Skepparen Rafstedts efter
lemnade
5 barn
Ersättning i och för utflyttning från
Måsta by åt Häradskrifvare n
Tourén
Gratifikation åt Torparen Magnus
Pettersson, för det lian en längre
tid bestridt Kronofjerdingsmans
tjenst • ••••••••
Till Chefens för Kongl. Civil-Departementet
disposition^ till ett
af Kongl. Maj:t kändt behof,
emot underdånig redovisning,
Diverse smärre utgifter . . .
300:  300: —
300: — — 300: —
2,000: — — —
500: — — —
583: 16. — —
33: 16. — 33: 16
83: 16. — 413: 16.
270: - 8. 408: 7.
_ 150: —
— _ 25: —
— — 33: 16.
Summa 4,070 — 8. 1,919 7.
9
— 30 —
Af reserverade medlen från föregående år
Transport; 1,919: 7. 4.
Löneersättning åt Expeditions-Sekreteraren C. G.
Ulfsparre  275: — —
Summa 2,194: 7. 4.
A extra utgiftsmedlen, 35,ooo R:dr, under jule Hufvudtiteln anordnadt.
Pensioner, gratifikationer m. m. år 184* s*f 1843.
åt enkor och barn efter aflidne
embets- och tjenstemän m. fl. 6,711: 10. 8. 7,013: 8. —
Arfvode åt Kansli-ljådet Wahlström
. •  800: — — 800: — —
Understöd för Katolska Församlingens
fattige
— — 300: — —■
Hänte- och kapitalafbetalningar å
Kongl. Theaterns skuld . . . 13,340: — — 12,960: — —
Gratifikation åt aflidne militäre embets-
och tjenstemäns enkor och
barn, emot underdånig redovisning,
4,155: — — 4,127: 10. 8.
Nådegåfvor åt sådane behöfvande,
som ej undfå årligt understöd, . 600: — — 666: 32. —•
För vakthållningen m. m. vid en
eldsvåda i Wenersboi'g . . . 747: 23. —  — —.
Diverse utgifter  3,645: 18. 8. 4,041: 15. 7.
Till Chefen för Kongl. FinansDepartementet,
/'or ett af Kongl.
Maj:t kändt behof, emot underdånig
redovisning,
— 1,060:
—
Summa 30,799: 4. 4. 30,968: 18. 3.
Anordnadt å extra utgifts-anslaget under 8:de Hufvudtiteln, 6ooo R:dr.
år 1842. är 1843.
Till inlösen af Professoren Hedenborgs
samlingar  1,150: — — 1,100:
—
Gratifikation åt Boktryckaren Deleen
300: — — 300: — —
Transport: 1,450: — — 1,400: —
Transport: 1,450: — — 1,400:
Gratifikation åtaflidne Collega Scholae
Eklunds enka
Reseunderslöd åt Landskaps-målaren,
Professoren Fahlcrantz . .
Till inlösen af Kansli-Rådet Liljegrens
samlingar
Gratifikation åt Öfverste-Löjtnan
ten
Södermark
Dito åt Kyrkoherden Lönners
enka »•••»*«•••
Hyres-ersättning åt Professoren von
Döbeln
Nådegåfva åt Barnmorskan Klein .
För medaljer till åtskillige personer,
smärre understöd och diverse
utgifter
Understöd åt Kapitenen Cronstrand
vid utförande af återstående
arbeten för ritningar och
text till ett verk öfver Egyptiska
fornlemningar  — — 666: 32.
Gratifikation åt Adjunkten vid Carolinska
Medico Kirurgiska Institutet
Berlin
— — 500: —
200: —
—
300:
— —
200: —
—
200:
— —
500: —
—
500:
— —
337: 11.
6.
— —
100: —
—
.
— —
250: —
50: —
—
250:
— —
152: 21.
2.
2,249:
6. —
Summa 3,239: 32. 8. 5,065: 38. —
Bland ofvanstående poster förekomma äfven, under rubriken: ”Till
af Kongl. Maj:t kända behof’, tvänne, år 1843 anordnade, belopp å
tillsammans 1,300 R:dr, hvilka ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet.
Det kan nemligen, i Revisorernes tanka, ingalunda anses förenligt
hvarken med begreppet om ett konstitutionel! slatskick elier med
ett ordentligt redovisningssätt, att en, om än mindre betydlig, del utaf
det till extra utgifter beviljade anslag undandrages Rikets Ständers
och deras Ombuds granskning. Ett godkännande af dylika slags anvisningar
skulle ock innebära, att något hinder af de om stats-medlens
förvaltning gällande föreskrifter icke möter för användande på
lika sätt af liela detta anslag. Då Revisorerne likväl ej vilja bestrida,
att utgifter understundom kunna förefalla, hvilka både äro oundvikliga
och af natur att hvarken kunna eller böra verifieeras, finna Re
-
— 32 —
visorerne vida lämpligare, att någon viss bestämd summa för sådana
föremål å Stat anslås, med förklarande, att densamma är från revision
fritagen och blott redovisas på det sätt, Kongl. Maj:t skäligt pröfvar;
men att deremot alla öfriga anslag, med undantag af dem å l:sta Hufvudtiteln
för de Kongl. Hofven, i grundlagsenlig ordning underkastas
Rikets Ständers och deras Revisorers granskning.
§• 12.
Efter det att hos Kongl. Maj:t till godtgörande blifvit i underdånighet
företedda särskilda räkningar å kostnaden för de, uppå Herr
Justitie-Ombudsmannens reqvisition, honom tillhandahållna alskrifter
af Stats-Råds protokollerna, rörande de till Riks-Rättens handläggning
remitterade mål, hvilka, ”på Expeditions-taxan grundade”, räkningar
upptogo ett sammanlagdt ersättnings-helopp af 205 R:dr B:ko;
så har Kongl. Maj:t, i nådigt Bref den 2 Augusti 1842, anbefallt Kongl.
Stats-Kontoret att beloppet till vederbörande utbetala af under hand
varande tillgångar, emot ersättning af Riksdags-kostnads-medlen.
Utaf de Kongl. Maj:ts nådiga Bref bilagda räkningar inhemtas,
att de utskrifna protokollerna utgjort tillsammans 214 ark, hvarför
beräknats enahanda lösen, som enskilde erlägga för afskrifter utaf handlingar
i Justitie-Revisions- och Stats-Expeditionerna, nemligen 1 R:dr
24 sk. för första arket och 24 sk. för hvarje af de öfriga. Expeditions-taxan
upptager väl lösen för afskrifter utaf protokoller, men då
härmed icke menas andra protokoller, än sådana, som enskilde äga rätt
att utlösa, hvilket icke är förhållandet med Stats-Råds-protokoller, anse
Revisorerne nämnde Taxa uti förevarande fall icke hafva varit tillämplig,
utan att, om någon godtgörelse för utskrifning af de utaf Herr
Juslitie-Ombudsmannen, i kraft af dess embete, äskade handlingarne
bordt beviljas, densamma aldrig kunnat sträcka sig utöfver renskrijTiings-kostnadenj
hvilken benämning äfven blifvit i det nådiga Brefvet
i afseende å nämnde arbete begagnad.
§. 13.
Sedan Rikets Ständer den 29 Augusti 1840 beslutat Nummer-Lotteri-Inrättningens
upphörande med den 31 December samma år, samt
den 18 i sistnämnde månad tillkännagifvit, att denna Inrättnings tjenstemän
m. fl. kornrne att, vid densammas upphörande, undfå löne-ersättning
å Allmänna Indragnings-staten, under villkor, att om någon sedermera
å annan Stat erhölle högre lön, arfvode eller pension, än han
vid Inrättningens upphörande innehade, de honom tillagda belopp
skulle, i förhållande dertill, minskas eiler försvinna; så och efter det
Kongl. Maj:t, den 3 Februari 1841, gillat dessa grunder och den 4 påföljde
Juni förklarat, det Inrättningen borde anses hafva upphört
med år 1840, och tjänstemännen från den 1 Januari 1841 uppföras
å Allmänna Indragnings-staten, hade Kongl. Stats-Kontoret, i anledning
deraf, att Sekreteraren vid Nummer-Lotteri-Inrättningen, Kammar-Rådet
af Rolén blifvit, den iy Mars sistnämnde år, i nåder utnämnd
till Justitie-Råd indragit Sekreterare-lönen, 600 R:dr; men, uppå
deröfver af Justitie-Rådet anförda underdåniga besvär, hade Kongl.
Maj:t, enligt nådigt Bref den 29 December 1842, hvaraf Revisorerne
tagit kännedom, ändrat Kongl. Statskontorets åtgärd och tillåtit klaganden
att för år 1841, hvarunder lian vid Nummer-Lotteriets utredning
biträdt, uppbära nämnde Sekreterare-lön oell äfven framgent densamma
intill nästpåföljde Riksdag åtnjuta, då Kongl. Maj:t vilie hos
Rikets Ständer göra nådig framställning om anslagets ytterligare fortsättning.
Då, såsom ofvanberördt är, Nummer-Lotteri-Inrättningen ansågs hafva
upphört med 1840 års slut, finna Revisorerne, att Herr af Rolén,
såsom utnämnd tili Justitie-Råd den 17 Mars 1841, med åtnjutande
dervid af högre löne-inkomster, än lian å Allmänna Indragnings-staten,
såsom f. d. Sekreterare hos Direktionen af nämnde Inrättning, ägde
uppbära, icke bordt vid ifrågavarande 600 R:dr bibehållas längre, än till
och med Mars månads utgång. Revisorerne, sorn väl erfarit, att denna
fråga utgjort föremål för sednaste Riksdags Konstitutions-Utskotts
och Ständers pröfning, hafva dock ansett sig böra samma, utaf räkenskaperna
för revisionsåren befunna, förhållande här omförmäla.
§. 14.
IIos Kongl. Maj:t hade Hamn-Direktionen i Malmö i underdånighet
anhållit, att som hamnbyggnaden, sedan år 1817, medtagit 688,557
R:dr 20 sk. 6 rst., hvaraf, under de sista fyra åren, blifvit använda
282,366 R:dr 44 sk. 11 rst. till öppnande af en större bassin i fästnings-grafven
med iniopps-kanal, stenkajers uppförande och muddring
till 12 å 14 fots djup, samt 352,810 R:dr ännu erfordrades för hamnens
iståndsättande och konsolidering med strandkajer m. m., afskrifning
måtte beviljas af det lån å :15,000 R:dr, Direktionen den 26 Maj
1818 från f. d. 9:de (numera 6:te) Hufvudtiteln erhållit. Sedan Styrelsen
för Väg- och Vattenbyggnader i ämnet sig yttrat, liar Kongl.
Maj:t, med afseende å de betydliga kostnader, hvilka Malmö Stad fatt
vidkännas för den derstädes med sällsynt drift och omsorg utförda
— 34 —
hamnbyggnad, deraf väsendtlig» fordelar för handeln och sjöfarten vunnits,
samt då denna Stad vore den enda, som för hamnbyggnad af större
omfattning icke blifvit hugnad med bidrag af allmänna medel, genom
nådigt Bref den 1 November 1843, bifallit, att lånet af 15,0(X)
R;dr finge ur räkenskaperna afskrifvas.
Utan att ingå i någon pröfning af de skäl för afskrifningen,
Kongl. Maj:ts ofvan åberopade nådiga Bref upptager, finna Revisorerne
likväl, att uti ett ärende, sådant som detta, då ett betydligt belopp
af Statens medel ifrågasattes lill afskrifning, Rikets Ständers yttrande
och beslut bordt inhemtas.
§• 15-
Bland reservationer i de båda Riks-bufvudböcker, hvilka nu utgjort
föremål för Revisorernes granskning, förekommer en summa af
859 R:dr 2 sk. 2 rst., utgörande behållning af de till 1813 och 1814
års krigsskulders liqviderande anslagna medel; och då, enligt hvad
upplyst blifvit, denna post oförändrad balanserats under en följd af år,
men sannolikt är, att några utgifter derå icke vidare förekomma, synes
det Revisorerne lämpligast, att beloppet från Kongl. Stats-Kontoret
till Riksgälds-Kontoret öfverlemnas.
§. 16.
Revisorerne hafva jemväl, på sätt Instruktionen af den 17 April
1841 uti 6 §. föreskrifver, tagit kännedom om de åtgärder, sorn i afseende
å redogörares proprie balanser vidtagits, och dervid inhemtat,
att summan af dylika balanser å Statsmedel utgjorde vid 1843 års slut
23,850 R:dr 18 sk. 11 rst. Om dertill läggas proprie balanser å Riksgälds-,
diverse Verks och annorstädes debiterade medel, uppgår totalbeloppet
till 74,988 R:dr 41 sk. 7 rst. De betydligaste äro;
f. d. Landt-Räntmästaren Tollins  7,866: 4. 10.
„ Magasinsförvaltare!! Reimers  16,250 14. 2.
afvikne Bergsfogden Furtenbacks  6,421: 23. 2.
f. d. Kronofogden Borgmans  2,488: 16. 5.
Dito Öhboms .
7,777: 23. 4.
vice Dito Rabes  3,489: 5. 9.
hvilka balansmål bero antingen på Kongl. Maj:ts, Kongl. KammarRättens
eller vederbörande Läns-styrelses pröfning.
— 35 —
§• 17-
Följande i Kongl. Ränte-Kammaren förvarade säkerhetshandlingar
för lån, utgifna dels från f. d. 9:de Hufvudtiteln, dels från andra
fonder, hafva utaf Revisorerne inventerats, hvarvid allt befunnits i god
ordning:
Lånet till Wermdö Brobyggnads-Direction . . 8,910: — —
„ „ Häradshöfdingen Ödman .... 5,000: — —
Norenska Testaments-fonden  10,000; — —
i', d. Kansli-Styrelsens Handkassa  9,000: — •—
Depositions-medel  6,000: — —
Af dessa slags medel linnas numera i Kongl. Ränte-Kammaren
qvarstående endast sistberörde 6,000 R:dr, utgörande ett Kongl. Landtbruks-Akademien
beviljadt lån. Det öfriga har, enligt en, på grund af
Kongl. Maj:ts nådiga bref den 10 nästlidne Mars, upprättad liqvid,
blifvit öfverlemnadt till Riksgälds-Kontoret.
§. 18.
Allm ii mia In dr agn ing s -st atén.
Åtskillige militära embetsmän af högre grad hafva, efter erhållet
afsked med pension från Armeens Pension-Kassa, ingått i civil tjenst
och åtnjutit dertill hörande lön; hvarförutan förekommer, att dem vid
upphunnen 65 års ålder blifvit tillagd pension å Allmänna Indragnings-staten
till belopp af den sednast i civil befattning innehafda lönen,
dervid Armeens Pensions-Kassa ändock fortfarande fått vidkännas
utbetalning af den pension, hvartill rättighet under krigtjensten blifvit
grundlagd. Revisorerne hafva velat fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på dessa omständigheter, som inom den civila embetmanna-corpsen
icke äga motsvarighet, emedan, när en der afskedad person tillträder
pension å Allmänna Inrlragnings-staten, han, i och med detsamma, för
sin egen person förlorar ali delaktighet uti Givil-Statens Pensions-inrättniug,
fastän han under hela tjenstetiden dit erlagt afgifter,
§. 19.
Anordningar på C) f ver slotter na äStats-V erkets Inkomster,
För papper till samt tryckning år 1842. år 1843.
och bindning af en ny Tablå
öfver Rättegångs-Balken. . 1,363: 20. — — —
Transport: 1,363: 20. — —-— — —
— 36
Transport
Lagmannen Cassel, ersättning för
räntan af bostället Albrunna
Coursdifferenee å upphandlade vex'
lar .........
Bränvins-redskaps försegling
Ersättning till innehafvare af rote'
rade ecklesiastik-boställen
Dito för brukande af indragna
militie-boställen . . .
Rotejemknings-omkostnader . .
Skjutsfärdspenninge-ersättning till
Rusthållare' vid Lif-Regementets
Hussar-Corps
Ersättning för bristande Prostetunna
i Vestra Fernebo Kontrakt
Kostnad för tillverkning af 500
centner bergskrut . . .
Influtna tullafgifter för till Riket
importerad span mål, hvilka, enligt
Rikets Ständers beslut, afsättas
lör undsättning i missväxtår:
under
November och December
månader år 1841 32,946: 15.—
1842 118,949: 5.—
1843 36,391: 34.—
Arfvoden till tjenstemän m. fl. hos
Rikets Ständers Revisorer samt
kostnader för skrifmaterialier
m. m. . . . » . . .• . .
Trycknings-kostnader för Fattigvårds-Kommitteen
.....
Skrifmaterialier och expenser för
Kyrkolags-Kommitte^n . . .
Arfvoden till adjungerade ledamöter
i Kongl. Svea Hof-Rätt . .
Kongl. Maj:ts och Kronan ådöm
Transport:
-
1,363:
20.
—
—
—
163;
37.
5.
147:
17.
11.
36:
21.
11.
18:
11.
- _
5,797:
11.
2.
3,745:
14.
—
1,715:
27.
8.
1,971:
35.
6.
.
3,234:
28.
6.
2,886:
12.
7.
970:
3.
7.
27:
24.
—-
55:
—
—
13:
12.
—
12:
12.
—
4,505:
16.
3.
4,505:
16.
3.
188,287: 6. —-
4,060: 46. 8.
2,510: 44. -  500: — —
762; 37. 6.
16,508: 39.
210,781: 32. 11.
— 37 —
Transport: 16,508: 39. — 210,781: 32. 11.
da ersättningar och kostnader i
åtskilliga rättegångar .... — — 6,641; 5. 4.
Summa 16,508: 39. — 217,422: 38. 3.
Vid dessa anordningar, sorn ägt rum till föremål, för hvilka statsanslag
saknats, har någon erinran å Revisorernes sida icke förekommit.
Charta-Sigillata-V erket.
Räkenskaperna äro för år 1842 granskade i Kongl. Kammar-Rätten
Med anmärkningar, men hafva för år 1843 ännu icke undergått
revision derstädes.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda;
»ebet är 1842- år 1843-
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . .
243,764;
3.
10.
249,460: 10.
1.
Uppbörd:
Stämpladt pappers försäljning . .
502,019: 20.
—
506,920: 12.
—
Ersättning för makulerade chartor
297:
12.
—
301: 22.
6.
Extra stämpling . . . . . -
3,094:
6.
—
2,724: 24.
—
Diverse extra uppbörder . . .
914;
22.
4.
1,842: 44.
1.
S:r
506,325:
12.
4.
511,789: 6.
7.
Leverering:
Från Kongl. Ränte-Kammaren. .
6,293:
23.
8.
18,466: 46.
8.
„ Landt-Ränterierna ....
12,479:
30.
1.
15,852: 26.
5.
S;r 18,773:
5.
9.
34,319: 25.
1.
Balans till följande året:
Öfverleverering .• . . ....
565:
18.
10.
160: 41.
11.
Summa
769,427: 40.
9.
795,729; 35.
8.
— 38 —
Credit. år 1842. år 1843
Balans från föregående året:
Öfverleverering
177; 32.
—
565;
18.
10
Afkortning . ... i .. .
181: 41.
9.
427:
22.
—
Utgift:
Lands-Kontorens och Landt-Ränt-
mästarnes provision . . . . t
11,583: 31.
11.
15,125:
30.
9.
Transportkostnader i Länen . .
878: —
3.
719:
36.
10.
Försälj nings-pro vision ....
23,204: 18.
2.
23,843:
11.
Aflöning för Charta-Sigillata-Kon-
toret
3,223: 46.
—
3,332: 35.
Afstämpladt papper till Charta-Si-
g illata
11,892: 43.
—.
11,243:
Diverse extra utgifter ....
1,142: —
4.
937:
11.
Hvitstämplings-kostnader....
1,927: 25.
4.
2,157:
—
8.
S:
r 53,852: 21.
—•
57,358;
19.
2.
Leverering:
Till Kongl. Ränte-Kammaren .
105,695: 11.
10.
118,219:
3.
3.
„ Landt-Ränterierna ....
360,060: 19.
1.
370,621:
2.
9.
S:r
466,755: 30.
11.
488,840:
6.
—
Balans till följande äret:
Behållningar och fordringar
249,460: 10.
1.
248,538:
17.
8.
Summa
769,427: 40.
9.
795,729:
35.
8.
Af en Kongl. Stals-Kontorets Berättelse angående Charta-Sigiliataverket
bilagd förteckning öfver de i Hufvudböckerna för åren 1842 och
1843 upptagna, oliqviderade, proprie balanser, till ett sammanräknadt
belopp af 6,687 R;dr 35 sk. 6 rst., hafva Revisorerne inhemtat, hurusom
åtskilliga större och mindre summor en längre följd af år balanserats
såsom beroende på utredning, verkställighet af laga kraft vunna
utslag m. m.; bland hvilka summor Revisorerne i synnerhet hist at sn
uppmärksamhet vid tvänne, redan i början af 1790 talet yppade, baser,
den ena å 410 R:dr 7 sk. efter förre Lands-Kamreraren i Öre
-
— 39
bro Län Brantström, beroende, enligt hvad upplyst blifvit, på Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes i nämnde Län åtgärd, och den andra å 218
R:dr 3 rst., utgörande Statens fordran i Häradshöfdingen Brandbergs
konkurs, hvilket mål skall enligt uppgift bero på Kongl. Svea Hof-Rätts
pröfning.
Då genom ett dylikt dröjsmål med utredningen af sådana mål det
merändels inträffar, att de ersättningsskyldige antingen med döden afgå
eller blifva oförmögne att ersättningen gälda, innan balansfrågorna
med slut afhjelpas, samt Kongl. Maj;ts och Kronans rätt derigenom
på ett eftertänklig! sätt äfventyras, hafva Revisorerne icke kunnat undgå
att å berörde förhållande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Upplysningsvis få Revisorerne tillika meddela, att sedan Kongl.
Kammar-Rätten, genom utslag den 21 Juli 1841, ålagt Landshöfdingen
i Gefleborgs Län m. m. Grefve Erik Sparre att ersätta Kongl.
Maj;t och Kronan en år 1828 uppkommen balans å 970 R:dr 34 sk.
8 rst efter Charta-Sigillata-Försäljningsmannen i Gefle Malmberg, har
Kongl. Maj:t, uppå Grefve Sparres deröfver anförda underdåniga besvär,
genom utslag den 12 Mars 1844, förklarat den emot Grefve Sparre i
delta mål, på grund af förment einbetsfel, väckta ersättningstalan höra,
vid det förhållande att Grefven under tiden aflidit, förfalla.
K o n g 1. M y n t-V e r k e t.
Räkenskaperna äro granskade i Kammar-Rätten för håda åren med
anmärkningar, och utvisa:
Debet, år 1843. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 215,243: 35. 5. 147,890: 39. 1.
Inkomst:
Uppbörd af Stats-Verkets silfvertionde
af Sala Bergslag och Löfås
3,771: — 1. 3,631: 44. 5.
å 128 sk  10,056: — 3. 9,685: 6. 5.
Transport: 225,299: 35. 8. 157,575: 45. 6.
— 40 —
Transport: 225,299: 35. 8. 157,575: 45. 6.
Myntskatt:
Guld, 86 Dukater, 276 Dukater a
5 R:dr 32 sk.
487: 16. — 1,564:
Silfver, 2,174: 41. 6. 265:38. 6.
å 128 sk. . ..
5,799: 30. 8. 708: 38. 8.
Preglarelön för medaljer .... 62: 27. 4. 304: 46. —•
Inkomst för valsning, smide, svarfning
m. m  880: 9. .8. 731: 19. —•
Diverse
1,111: — — 2,136: 40. —
Vinst å kopparmyntningen, utan
afdrag af myntningskostnaden,. 11,756: 14. 1. 10,973: 36. 10.
Statsanslag
8,000: — — 8,000: — —
"sir 38,153: 2. — 34,104: 42. 11.
Balans till följande året:
Skuld till Rikets Ständers Bank för
silfver tili utmyntning 17,544:
29. 3. 17,540: 34. 8. å 128 sk. 46,785: 30. — 46,775: 12. 5.
Dito för gammalt kopparmynt till
dito  2,708: 6. — 1,116: 42. —
Dito för bidrag till myntningskostnader
40,000:  40,000:— —
Dito för koppar till legering . . 7,755: 45. 7. 7,755: 45. 7.
S.t 97,249: 33~. 95,648: 4. —
Summa 350,646: 23. — 277,643: 38. —-
Credit.
Balans från f öregående året:
Skulder  167,885: 19. 7. 97,249: 33. 7.
Utgift:
Tjenstemäns aflöning och arfvoden
samt myntarbetares dags
verkspenningar
14,898: 42. — 11,597: 10. 6.
Myntmachiner, gjutgods, åtgångna
deglar, ved, kol, affall vid kop
Transport:
182,784: 13. 7. 108,846: 44. 1.
— 41 —
Transport: 14,898: 42. — 11,597: 10. 6.
parsmältningen, koppar till legering
m. m. . . . . . • . 9,915: 18. 1. 4,552: 7. 6.
"&? 24,814: 12. 1. 16,149: 18. —
Leverering:
Tili Kongl. Räntekammaren, silf
ver-tionde
10,056: — 3. 9,685: 6. 5.
Balans till följande året:
Kontanta tillgångar:
Guld, Duka ter 1,105:
— 1,967
6,261:32.— 11,146: 16. —
Silfver, Specier 13,475:
3. 8. — 218: 20. 3. 35,933:39. 1. 582:22.—
Bankosedlar  16,335:11. 1. 17,774:— 8.
58,530: 34. 2. 29,502: 38. 8.
Behållning i myntade metaller:
Guld i värde . . . 9,252: 43. 7. 5,147: 22. 8.
Silfver dito. . . . 70,107: 41. 4. 107,029; 20. 8.
Koppar dito. . . . 6,657: 6.— 8,806: 8.—
86,017: 42. 11. 120,983: 3. 4.
Behållning uti inventarier:
Degiar, kol, ved  1,931: — — 2,662: 24. —
Fordran af Öfver Intendents-Em
hetet
för husbyggnader . . . 1,411: 10. — 1,411: 10. —
~S^ 147,890:39. 1. 154,559:28. —
Summa 350,646: 23. — 277,643: 38. —
Under granskningen hafva Revisorerne funnit, att den utvexling
af Kopparskiljemynt, hvilken verkställes uti Kongl. Myntet, i betydlig
mån bidrager att göra den, redan i anseende till sjelfva bokföringssättet,
mindre rediga redogörelsen ännu mera invecklad oell dunkel; hvaremot,
om denna vexling verkställdes endast uti Rikets Ständers Bank,
och Mynt-Verket blott befattade sig med sjelfva myntningen, större
reda och enkelhet i räkenskaperna skulle vinnas. Dessutom synes
en sammanblandning af dessa båda bestyr vara mindre lämplig.
Och anse Revisorerne tvänne utvexlingsstälien inom samma stad icke
heller för allmäuhetens beqvämlighet behöfvas, helst då dertill kommer,
6
t
42
att ett minimum af 50 R:dr Banko blifvit bestämdt för utvexlingen från
Kongl. Myntet.
Hvad angår beskaffenheten och ändamålsenligheten af den method,
hvarefter räkenskaperna inom Mynt-Verket för närvarande föras, anse
Révisorerne sig hafva all anledning att instämma i det omdöme, föregående
Revisorer deröfver fällt. Det har nemligen icke kunnat utrönas,
huru mycket hvarje detalj inom Verket kostar, för att derutaf kunna
bedöma Verkets gång i dess särskilda delar, ehuru det icke synes vara
med större svårighet förenadt här, än t. ex. vid bruk, faktorier o. s. v.,
att, genom en enkel och redig räkenskapsmethod, åstadkomma en lättfattlig
öfversigt af kostnaden så väl för Verket i sin helhet, som för
de särskilda slagen af tillverkningar samt öfriga tillfälliga omkostnader i
och för nödiga machiner m. m.
I anledning af Rikets Ständers skrifvelse den 20 Mars 1841, har
Kongl. Stats-Kontoret, på grund af Kongl. Majrts nådiga befallning, den
30 Juni 1843 afgifvit underdånigt förslag till nytt Reglemente för MyntVerket,
hvilket förslag nu beror på Kongl. Majrts nådiga pröfning.
År 1842 hafva blifvit myntade:
Dukater  32,853 stycken.
Specie-Riksdalrar
. 287,877 „
Kopparmynt.
2 skillings-stycken . . .
142,800 „
1 skillings- dito
496,736
\ skillings- dito
| skillings- dito
t skillings- dito
515,304
563,376
314,496
Summa 2,353,442 stycken.
Ar 1843 besteg myntningen sig till:
Fyrdubbla Dukater
Dubbla Dito ....
4,405 stycken.
2,195
73,870
Enkla Dito
2 skillings-stycken .
1 skillings- dito .
165,600
276,000
Transport: 522,070 stycken.
— 43
2
Transport: 522,070 stycken.
skillings-st veken  630,000 „
skällings- dito  489,600 ,,
skiilings- dito'
. . 576,000 „
Summa 2,217,670 stycken.
K o n gl. K o n t r o 11 - V erket.
Af dess räkenskaper, som granskats i Kongl. Kammar-Rätten för
Båda åren utan anmärkning, inhemtas följande förhållande:
Mebct.
år 1§42-
år 1§43.
Balans frän föregående året:
Innestående Kronouppbörd,
levererad inom räkenskapsåret, .
4,050: 36. 10.
3,967: 13.
—
resterande vid uppbördsårets slut,
26: 3. 11.
25: 31.
11.
S:i
:■ 4,076: 40. 9.
3,992: 44. 11.
Uppbörd:
Kontrollstämpel-medel,
•
Enkel afgift
10,839: 32. 4.
10,930: 13.
3.
Dubbel dito
271: 20. 11.
170: 39.
4.
Afgift för kontrollcring af utländ-
ska arbeten
57: 39. 8.
143- 45.
2.
Extra uppbörd ......
1: 45. 4.
3.
8.
S
:r 11,170: 42. 3.
11,245; 5.
5.
Balans till följande året:
Uppbördsmäns öfverlevereringar .
1: 42. 5.
2: 13.
4.
Summa
15,249: 29. 5.
15,240: 15.
8.
Credit.
Balans från föregående året:
Uppbördsmäns öfverlevereringar .
24. 4.
1: 42.
5.
— 44 —
Utgift:
Diverse afkortningar  19. 5. —•— — —
Expenser och uppbördskostnader . 1,681: 44. 7. 1,883: 24. —
Levereringar tili Kongl. Räntekammaren
och Landt-Ränterierna . 9,573: 40. 2. 9,405: 33. 4.
S:r 11,256: 8. 2. 11,289: 9. 4.
Balans till följande året:
Innestående Kronouppbörd,
levererad inom den 30 April
följande året,  3,967: 13: — 3,917: 33. 6.
resterande den 1 September dito, 25: 31. 11. 31: 26. 5.
S:r 3,992: 44. ll.~ 3,949: 11. 11.
Summa 15,249: 29. 5. 15,240: 15. 8.
De uti 1843 års Revisionsberättelse omnämnda, af Kongl. StatsKontoret
den 30 Juni berörde år afgifna, underdåniga förslag till ny
Kontrollstadga och förnyadt Reglemente för Kontroll-Verk et bero på
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Räkenskaperna hafva af Revisorerne befunnits förda med mindre
ordning, reda och fullständighet.
Avesta Kro no-Inspektion.
Räkenskaperna äro granskade uti Kongl. Kammar-Rätten för båda
åren utan anmärkning. Ställningen inhemtas af följande Tabell:
Debet. år I§4«. år 1S43.
Balans från föregående äret :
Behållningar  18,114: 13. 4. 24,904: 47. 4.
Uppbörd:
af kopparränta och slagskatt, 261
SkU. 8 JM 12— U. och 241 SkU.
14 IM 4t9ö U.,
35,554: 30. 6. 32,872: 37. 2.
Transport: 35,554: 30. 6. 32,872: 37.
— 45
Transport:
Observationsmedel
35,554: 30.
6.
32,872 37.
135: 30.
2.
7.
S:r
35,554: 30.
6.
33,008: 19.
9.
Balans till följande året:
Öfverlevereringar af uppbörsmän
79: 38.
8.
Summa 53,748: 34.
6.
57,913: 19.
1.
Credit.
Balans från föregående äret:
Öfverlevereringar af uppbördsman
79:
38.
8.
Utgift:
Anordning, 1 Sidi ii)Lil. koppar till
Clereci-staten i Fahlun
204: —
204:
Observations- och uppbördsprocen-  ter
—.— —
33:
43.
7.
S:r
204: -
237:
43.
7.
Leverering:
Till Kongl. Räntekammaren . .
1,031: 35.
2.
„ Stockholms våg, 203 Ska 298
Sk&.,
27,608: —
40,528:
S:r
28,639. 35.
2.
40,528:
—
Balans till följande året:
Behållning i kontant .....
21:
44.
4.
Dito i bergseffekter, koppar 183
SkU 2 Lil 9t95 U. och 125 Sidi
6 L U. I4j80 m,
24,904: 47.
4.
17,045: 36.
6.
S:r
24,904: 47.
4.
17,067:
32.
10.
Summa 53,748: 34. 6. 57,913: 19. 1.
Vid dessa redogörelser har någon erinran från Revisorernes sida
icke förekommit.
— 46 ~
Allmänna M a g a s i 11 s - Ä r e n (1 e r n a.
Dessa, som utgöra en del af Kongl. Stats-Kontorets förvalt nings-åfcgärder,
bestå af;
l:o Redogörelsen för Stats-Yerkets spanmål in natura.
2;o f. d. Allmänna Magasinsfonden.
3:o Redogörelsen för undsättningsanstalterna efter 1826 års missväxt,
samt
4:o Spanmåls kreditiv-fonden.
Slats-Verlicts Spanmål In natura.
Räkenskaperna deröfver äro för
år 1842 granskade uti Kongl. Kam-
mar-Rätten utan anmärkning, men
hafva för år
1843
ännu ej under-
gått revision.
Redovisningen utvisar följande:
»r 1842.
år 1843.
Debet.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar .
440,743: 3.
11.
471,175: 16. 2.
Uppbörd:
Influtna Kronoräntor från Länen
23,111: 3.
11.
91,902: 10. 6.
Diverse inkomster
2,709: 35.
10.
2,681: 15. 8.
Leverering från Kongl. Räntekam-
maren och Landl-Ränterierna .
208,705: 31.
4.
147,255: 45. 1.
S:r
234,526: 23.
1.
241,839: 23. 3.
Balans till följande året:
Öfverlevereringar och skulder . .
4,645: 9.
—
5,883: 19. 2.
Summa 679,914; 36. — 718,898: 10. 7.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
10,087: 42. 11. 4,645: 9. —
- 47 —
Utgift:
Afskrifningar . . . .
. . . 773: 33.
4.
1,588: 35.
2.
Statsutgifter
. . . 178,298: 29.
7.
246,063: 12.
7.
Levereringar till Kongl.
Ränte-
kammaren och Landt-Ränteri-
erna
. . . 19,579: 10.
—
16,271:
6.
4.
S:r 198,651: 24.
11.
263,923:
6.
1.
Balans lill följande året:
•
Tillgångar och fordringar
. . . 471,175: 16.
2.
450,329: 43.
6.
Summa 679,914: 36:
—
718,898:
10.
7.
Ofvanstående balanserade behållningar och fordr
ingar
■ bestodo
af:
Kontanta medel .
• . . 3,392: 3.
7.
2,375:
41.
2.
Spanmål
. . . 196,882: 45.
4.
205,004:
36.
4.
Yed och kol
. . . 1,590: 22.
11.
1,948:
25.
—
Inventarier . . . .
. . . 13,546: 6.
8.
13,868:
12.
6.
Fastigheter . . . .
5.
195,136:
35.
5.
Förskotter och fordring
ar . . 58,806: 36.
—
30,215:
30.
6.
Anmärkta poster . .
. . . 1,820: 10.
3.
1,780:
6.
7.
Summa 471,175: 16.
2.
450,329: 43.
6.
Vid dessa räkenskaper har någon anmärkning icke förekommit.
F. d. Allmänna M a g a s i n s f o 11 d e n.
Vid Räkenskaperna, sora för båda åren blifvit granskade uti KonglKammar-Rätten
utan anmärkning, hafva Revisorerne icke funnit något
att erinra.
Förhållandet med inkomster och utgifter är följande:
Debet. år 1842. år 1843-
Balans frän föregående äret:
Behållningar och fordringar 302,544: 13. — 276,538: 23. 5.
— 48 —
Uppbörd:
Diverse inkomster
992: 43.
10.
904:
14:
8.
Balans till följande året:
Skulder
930,128: 34.
3.
929,169: 38.
3.
Summa 1,233,665: 43.
1.
1,206,612. 28.
4.
Credit.
Balans från föregående året
Skulder
935,240: —
3.
930,128: 34.
3.
Utgift:
Diverse omkostnader ....
'776: '7.
7.
67:
14.
8.
Afskrifningar
21,111: 11. 10.
2,052: 29.
—
S:r
21,887: 19.
5.
2,119: 43.
8.
Balans till följande äret:
Behållningar och fordringar.
276,538: 23.
5.
274,363:
46.
5.
Summa 1,233,665: 43.
1.
1,206,612: 28.
4.
Ofvanstående behållningar och fordringar bestodo uti:
Kontanta medel
5,780: 3.
1.
12,566:
12.
3.
Fastigheter . . . . : . .
25,901: 22.
7.
25,901:
22.
7:
Inventarier
1,970: 19.
4.
1,970:
19.
4.
Förskotter och fordringar .
199,628: 29. 10.
193,768: 37.
6.
Utestående undsättningsmedel för
år 1826 och förra åren
21,161: 15.
8.
19,087: 39.
10.
Anmärkta poster . . .
22,096: 28. 11.
21,069:
10.
11.
Summa
276,538: 23.
5.
274,363: 46.
5.
Redogörelsen för ITiiclsättiitngs-anstaltcriia
elter 1836 års missväxt.
Denna redogörelse, innefattande tiden från den 1 Maj det ena till
samma dag påföljande året, liar för två år, eller från den 1 Maj 1842
till den 1 Maj 1844, blifvit granskad af Revisorerne, hvilka ej funnit
något att dervid anmärka.
Följande Tabell utvisar ställningen af denna fond.
—
49 —
Bebel.
år 1842.
år I§43.
Balans från föregående året
I Länen utestående fordringar
17,102: 42. 5.
10,409: 33.
1.
Balans till påföljande året:
Öfverlevereringar
660: 31. 11.
660: 31.
11.
Summa
17,763: 26. 4.
11,070: 17.
—
Credit.
Balans från föregående året
Öfverlevereringar
660: 31. 11.
660: 31.
11.
Utgift:
Afskrifning ,
Leverering
4,821: 6. 8.
1,872: 2. 8.
1,446: 32.
553: 34.
11.
S:r
6,693: 9. 4.
2,000: 18.
11.
Balans till följande året:
I Länen utestående fordringar
10,409: 33. 1 .
8,409: 14.
2.
Summa
17,763: 26. 4.
11,070: 17.
—
Eldigt livad upplyst blifvit, har denna redogörelse ännu icke hun-  nit revideras i Kongl Kammar-Rätten.
Spaiiiiuils-Krcdilivlomlcn
Räkenskaperna, hvilka för år 1842 blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
granskade utan anmärkning, hafva för år 1843 ännu icke undergått re-  vision derstädes.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
år **8«.
år i §43.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . .
671,816: 31. 4.
566,546: 33.
1*
— 50 —
Inkomster :
Ränte- och observationsmedel samt
ersättningar
.
3,096: 33.
4.
1,148: 23.
9.
Balans till följande äret:
Skulder till diverse Verk . . .
4,735: 40.
6.
4,663: 10.
2.
„ „ Rikets Ständers Riks-
gälds-Kontor . .
800,000: —
—
770,000: —
—
S:r
804,735: 40.
6.
774,663: 10.
2.
Summa 1,479,649: 9.
2.
1,342,358: 19.
-—
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder till Rikets Ständers Riks-
gälds-Kontor . . .
900,000: —
—
800,000: —
—
„ „ diverse Verk. .
4,611: 39.
7.
4,735: 40.
6.
S:r
904,611: 39.
7.
804,735: 40.
6.
Utgifter:
Afskrifningar
8,290: 24.
1.
124: 44.
7.
Omkostnader
200; 8.
5.
48: 38.
8.
S:r
8,490: 32.
6.
173: 35.
3.
Balans till följande året:
Behållningar
25,347: 40.
11.
10,444: 4.
10.
Fordringar
541,198: 40.
2.
527,004: 34.
5.
S;r 566,546: 33.
1. 537,448: 39. 3.
Summa 1,479,649: 9.
2. 1,342,358: 19. —
Dessa räkenskaper hafva icke till någon anmärkning föranledt.
Skogsplanterings-Kassans
inkomster och utgifter, hvilka från såväl Kongl. Räntekammarens
Hufvudbok som Landt-Ränteriernas och Fögderiernas Special-räkningar
sammandragas uti Rikshufvudboken och der blifva till sitt hela belopp
synliga, hafva befunnits utgöra:
— 51 —
Debet. år 184*. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 165,035: 9. 11. 178,330: 42. 6.
Uppbörd:
Heminans-räntor, indelningar och
arrenden. . . .< . . . . 12,808: 25. 10. 10,131; 24. 5.
Skogsforsäljningsmedel .... 25,229: 39. 11. 16,651: 40. 10.
Betesmedel m. m  853: 45. 9. 351- 26. —
Bötesmedel  1,452: 25. 1. 782; 28. 10.
Extra upphörd  — — 778: 33." 1.
S:r 40,344: 40. 7. 28,696: 9. 2.
Balans till följande året:
Öfverleverer ingar  514: 10. 8. 410: 23. 5.
Summa 205,894: 13. 2. 207,437: 27. 1.
Credit.
Balans från föregående året:
Öfverlevereringar  1,357: 39. 3. 514: 10. 8.
Afkortningar
720: 14. 2. 998: 21. 10.
Utgift:
Aflöning åt Skogs- och Jägeristaten
. .
21,370: 36. 9. 20,192: 12. 1.
Provisioner, remisslage samt di
vei-se
utgifter ...... 4,114: 24. 6. 9,313: 30. 2.
S:r 25,485: 13. 3. 29,505: 42. 3.
Balans till följande året:
Behållningar och fordringar . . 145,152: 35. — 150,850: 5. 4.
Innestående Kronouppbörd,
levererad inom April följande
året,  21,889: 38. — 17,030: 44. 3.
dito inom Augusti dito, 3,871: 9. 5. 2,805: 42. 1.
Transport: 170,913: 34. 5. 170,686: 43. 8.
52 —
Transport:
170,913: 44. 5.
170,686: 43. 8.
resterande vid uppbördsårets
slut,
Forsk otter
Proprie balanser
3,289: 31. 3.
3,968: 22. 3.
159: 2. 7.
2,472: 29. 2.
3,106: 43. 10.
152: 27. 8.
S:r
178,330: 42. 6.
176,419: — 4.
Summa
205,894: 13. 2.
207,437: 27. 1.
Med anledning af den betydliga tillväxt Skogsplanterings-Kassan
de sednare åren vunnit, anse Revisorerne sig böra fästa Rikets Stän-  ders uppmärksamhet å det tillfälle, delta förhållande erbjuder lill en
ökad verksamhet och till utsträckning af de åtgärder för skogarnes
vård samt skogsplanteringens befrämjande, som med denna kassa
åsyftats.
Jagtkasse^foiHleii.
De medel, som dit inflyta,
upptagna:
finnas i Rikshufvudboken sålunda
Debet.
år E§42.
år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
21,947: 47- —
22,578: 42. —
Uppbörd:
Hemmans-afgifl
Sammanskotts- och premie-medel.
Intresse-medel
Böter m. fl. extra inkomster
473: 45. 8.
1,055: 39. 10.
947: 27. 7.
326: 19. 5.
445: 19. 4.
496: 15. 10.
437: 7. 6.
778: 31. 6.
S:
r 2,803: 36. 6.
2,157: 26. 2.
Summ
a 24,751: 35. 6.
24,736: 20. 2.
Credit.
Afkortningar:
60: 44. 2.
27: 39. —
— 53
Utgifter:
Premier för rofdjurs fällande m.m.
2,111:
45.
4.
2,418:
24.
6.
Balans till joljande året:
Kontant behållning
9,631:
6.
6.
11,308:
8.
Utlånade medel
9,340:
—
—
9,273: 16.
Innestående Krono-upphörd,
levererad inom April följande
ill 0t y
1,715:
15.
7.
1,240:
2.
3.
dito inom Augusti dito,
15:
19.
1.
75:
1.
2.
resterande vid uppbördsårets
slut,. . . :
47:
3.
1.
64:
47.
4.
För sk otter
1,800:
—
—
300:
—
Proprie balanser
29:
45.
9.
28:
25.
11.
S:r
22,578:
42.
—
22,290:
_____
_8:
Summa 24,751: 35. 6. 24,736: 20. 2.
Någon anmärkning har härvid icke förekommit.
Skogsinstitutet.
Räkenskaperna, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-Rätten för
år 1842 utan och för år 1843 med anmärkning, framställa förhållandet
sålunda:
Debet.
år 18-4».
år 1843.
Balans från föregående året:
Kontant i kassan . . .s . . . 946: 11. 4.
Inventarier  2,867 13. 2.
279: 23.
2,889: 43.
10.
10.
S:r 3,813: 24. 6.
3,169: 19.
8.
Uppbörd:
Försäljnings-medel
..... 43: 18. —
167: 33.
Transport: 43: 18. —
167: 33.
—
43: 18. - 167: 33. —
101: 6. — 39: 22. 8.
S:r 144: 24. — 207: 7. 8.
3,500: — — 3,500: — —
Summa 7,458: — 6. 6,876: 27. 4.
av 1842 år 1843.
Transport:
Väldet å under året upphandlade
inventarier
Leverering:
Från Kongl. Stats-Kontoret af dit
influtna skogsplanterings-medel.
Credit
Utgift :
Aflöning . .
Hushyra . . .
Plantering och rensning . .
Upphandling af inventarier
Reparationer
Rese- och traktaments-penningar
Värdet å afskrifna inventarier
Ved och ljus
Skrifmaterialier samt diverse .
Balans till påföljande året:
Behållning i kassan .
2,756: 12.
2,668: 36.
—.
400: —
400:
—
.
8: 25.
4.
34:
'*7
7.
4.
101: 6.
39:
22.
8.
44: 9.
4.
53:
31.
8.
636: 11.
6.
78: 23.
4.
22:
13.
4.
158: 12.
148:
9.
105: 25.
4.
102:
22.
4,288: 28. 10.
3,468: 46.
279: 23. 10. 500: 24. 2.
2,889: 43. 10. 2,907: 5. 2.
Inventarier
S:r 3,169: 19. 8. 3,407: 29. 4.
Summa 7,458: -— 6. 6,876: 27. 4.
JNågon anmärkning härvid har hos Revisorerne icke förekommit.
På grund af Kongl. Brefvet den 22 Juni 1841, hafva 636 R:dr
11 sk. 6 rst. år 1842 blifvit utbetalda till Läraren och Eleverne vid
Institutet, såsom skjuts- och traktaments-crsättning för mätningar å
Örebro Läns Allmänning,
— 55
Styrelsen för Eli
Räkenskaperna hafva blifvit gi
för år 1842 utan och för år 1843
jande:
Debet.
Balans frän föregående året :
Behållningar och fordringar . .
Inventarier
Uppbörd:
Af Kongl. Stats-Kontorel anord
nadt
Arrende-medel, m. m
Värdet å under året tillkomna inventarier
S
Summa
Credit.
Utgift:
Afskrifning
Aflöning
Rese- och traktaments-kostnader
Planterings-kostnader ....
Åkerbruks-kostnader ....
Reparationer
Inventarier och spanmål . .
Diverse utgifter
Balans till följande året:
Behållningar och fordringar . .
Transport:
anskade i Kongl. Kammar-Rätten
med anmärkningar samt utvisa föl
år
1S42. år 1S43.
5,184: 1. 9. 5,326: 46. 6.
3,812: 47. 6. 3,879: 33. 10.
8,997: 1. 3. 9,206: 32. 4.
4,000:  1,000:
1,943: 2. 9. 3,090: 19. 10.
66: 34. 4. 26: 16. —
6,009: 37. T. 4,116: 35. 10.
5,006: 38. 4. 13,323: 20. 2.
7:
24.
—
568:
1.
4.
2,328:
32.
—
2,381:
18.
3.
66:
12.
6.
129:
8.
1,445:
31.
8.
999:
35.
8.
761:
47.
—
684:
40.
110:
12.
—
173:
46.
8.
66:
34.
4.
270:
1,013:
4.
6.
632:
32.
4.
5,800: 6. — 5,839: 38. 3.
5,326: 46. 6. 4,145: 29. 5.
5,326: 46. 6. 4,145: 29. 5.
— 56 —
Transport: 5,326: 46. 6. 4,145: 29. 5.
Inventarier  3,879: 33. 10. 3,338: — 6.
S:r 9,206: 32. 4. 7,483: 29. 11.
Summa 15,006: 38. 4, 13,323: 20. 2.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
Kongl- Post-Verket.
I Kongl. Kammar-Rätten hafva detta Verks räkenskaper för år
1842 blifvit granskade med anmärkningar; hvaremot räkenskaperna för
år 1843 ännu ej hunnit undergå fullständig revision derstädes.
Af desamma inhemtas följande:
Debet. år 18-13. år 1§43
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 260,702: 8. 10. 69,944: 8. 2.
Inkomst :
Postporto
. . . 589,603: 39.
10.
593,700: 41. 4.
Fraktmedel för åtskilliga
sjöpost-
farter
. . . 11,467: 4.
2.
11,961: 32. 2.
Diverse
a . . 2,340: 32.
7.
2,184: 43. 3.
S:r 603,411: 28.
7.
607,847: 20. 9.
Diverse Verks medel
. . . 2,062: 40.
9.
2,068: 26. 3.
S:r 605,474: 21,
4.
609,915: 47. —
Balans till påföljande året:
Öfverlevereringar och skulder . 10,988: 1. 8. 13,413: 22. 6.
Summa 877,164: 31. 10. 693,273: 29. 87
— 57 —
år 1*1*. år 1*1».
Credit.
Balans Jrdn föregående uret:
Öfverlevereringar o<di skulder . . 11,252: 9. — 10,988: 1. 8.
Afkorta ingar  1,961: 39. 6. 2,364: 28. 6.
Omkostnader:
Ordinarie aflönings-staten . . . 66,663: 2. —- 65,789: 32. 4.
Indragnings-staten ..... 2,326: 32. — 2,326: 32. —
Pensions-staten  1,937: 44. 2. 1,841: 37. 4.
Om kostn a ds-state n
357,593: 24. 8. 367,128: 24. 11.
Paketpost-inrättningen oell understöd
åt Diligens-bolaget N:o 1. 12,866: 2. — 12,225: 22. 1.
Nybyggnad och underhåll af postångfartyg
200,556: 21. 7. 6,176: 9. 8.
S:r 641,943: 30. 5. 455,488: 14. 4.
Lever eringar:
Till Stats-Verket  150,000: — — 150,000: — —
„ diverse Verk
2,062: 40. 9. 2,068: 26. 3.
S:r 152,062: 40. 9. 152,068: 26. 3.
Bulans till påföljande uret:
Behållningar och fordringar . . 69,944: 8. 2. 72,364: 6. 11.
Summa 877,164: 31. 10. 693,273: 29. 8.
Ofvanstående behållning till ur 1844 bestod uti följande:
Förskjutna skjuts- och traktaments-kostnader . . . 248: 16. 1.
Dito ersättningar för bortkomna rekommenderade
bref
22,975:
Fordran hos Kongl. Norska Regeringens Ilandeis
och
Finans-Departement  16,485: 34. 2.
Fordringar bos diverse personer ' . 20,589: 18. 5.
Materialier  2,534: 14. 6.
Kontant i Banken
9,ö31: 19. 9.
Summa 72,364: 6. 11.
8
— 58 —
När för år 1842 Postmedels-uppbörden  603,411: 28. 7.
jemföres med sammanräknade beloppet utaf afkort
ningarne
1,961: 39. 6.
och omkostnaderna  641,943: 30. 5.
jemte anslaget till Stats-Verket . 150,000: — —•
1 8
793,905: 21. 11.
visar sig, att nämnde uppbörd icke varit tillräcklig
för utgifterna, till hvilkas bestridande föregående årens
behållningar derutöfver måst anlitas till ett
belopp af  190,493: 41. 4.
deruti inberäknadt hvad, redan under åren 1840 och 1841, blifvit utbetaldt
till post-ångfartyget Nordstjernans nybyggnad och sedermera balanceradt,
intill dess bela kostnaden uti 1842 års Hufvudbok kunnat
afföras.
För år 1843 åter utgjorde postuppbörden . . 607,847: 20. 9.
och då derifrån afräknas afkortningarne, efter afdrag
af 54 R:dr 4 sk., hvilka afskrifvits å Stats-Verket
tillhörande postmedels restantier för 1830 och föregående
åren, eller  2,310: 24. 6.
omkostnaderna  455,488: 14. 4.
samt Stats-Verkets anslag . . . 150,000: —• —
■ ~ ■ 607,798: 38. 10.
visar sig ett öfverskott i uppbörd af  48: 29. 11.
§• !•
För befrämjande af inrikes postkommunikationerna hafva, under ifrågavarande
år, följande anstalter blifvit vidtagna, nemligen:
l:o inrättandet af en ny dubbel postgång i hvarje vecka, fram och
åter, emellan Eskilstuna och Norrköping, med rigtning öfver Äs Postkontor;
2:o
en särskild postgång hvarje Måndag, under tiden från Oktober
till och med Mars månader af året, från Wenersborg till Uddevalla
;
3:o likaledes en särskild postgång två gånger i veckan från Malmby
gästgifvaregård uti Södermanland till Strengnäs; samt
4:o befordrandet från Wesslingbyholm till Lindesberg, med särskild
betingad skjuts, af de från Stockholm samt Östra och Norra de
-
— 59 —
larne af Riket kommande bref, hvilka böra fortskaffas i förening med
den frän Arboga till Nya Kopparberget afgående post; — hvarförutan
Kongl. Maj:t, uppå underdåniga ansökningar, under år 1843, bifallit
dels den enkla postgångens emellan Kalmar och Westervik förändrande
till dubbel, fram och åter i hvarje vecka, och dels inrättandet af
nya postgångar inom Wester-Norrlands och Westerbottens Län emellan
Sundsvall, Sollefteå och Backe poststation, en gång fram och åter
i hvarje vecka, samt emellan Backe, Åsele, Lycksele och Umeå, hvarannan
vecka fram och åter, hvilka postgångar dock ej förr, än efter
sistberörde års utgång, tagit sin början.
Häremot hafva den uti slutet af år 1841 inrättade paketpost
emellan städer na Linköping, Wimmerby, Westervik och Kalmar samt
emellan sistnämnde stad och Carlskrona, såsom, i afseende på de fördelar
den medförde, icke motsvarande de dermed förenade kostnader,
äfvensom den inrättade nya postgången emellan Fredrikshall i Norrige
å ena samt städerna Wenersborg och Åmål å andra sidan, då denna
postgång af vederbörande korrespondenter föga begagnades, blifvit indragna.
Den utrikes postkommunikationen har befrämjats, dels genom ångfartyget
Svenska Lejonets begagnande till poslfart emellan Ystad och
Köpenhamn, en gång i veckan och under de dagar, då fartyget icke
för postkommunikationen emellan Ystad och Stralsund vore upptaget,
dels af en särskilt inrättad snällpost, hvilken hvarje Thorsdag afgår
från Helsingborg till Götheborg med bref från England och Hamburg,
adresserade till orter, belägna mellan dessa båda städer, eller till
Götheborg, och hvilka bref på Måndagarne från Hamburg med Danska
posten hitkomma, och dels genom träffad öfverenskommelse emellan
Öfver-Post-Direktörs-Embetet och Danska General-Post-Direktionen,
hvarigenom blifvit korrespondenter medgifvet att frankera sina bref
ända fram till adressorterna inom båda Rikena, eller ock att afsända
brefven helt och hållet ofrankerade.
Revisorerne finna, med afseende härå, allt skäl att instämma uti det
omdöme, Rikets Ständers sist församlade Revisorer afgifvit, angående
Öfver-Post-Direktörs-Embetets nit och fortsatta bemödande att såväl
inom Riket som med utrikes orter befrämja hastig postkommunikation,
äfvensom Revisorerne vitsorda den synnerliga fullständighet, hvarigenom
Embetets afgifna, räkenskaperna bifogade, underdåniga Berättelse
om Post-Verkets förvaltning under de ifrågavarande tvänne åren utmär
-
— 60
ker sig, sami den noggran het och ordning, som iakttagits vid räkenskapernas
uppgörande; dock vidlåder den i Hufvudböckerna för dessa
håda år intagna balans-relation samma ofullständighet, som i föregående
årens Berättelse omförmäles, att nemligen året, då hvarje särskild
balanspost tillkommit, icke blifvit upptaget.
§.2.
I betraktande deraf, att de liera ångfartyg, som Kongl. Post-Verket
för närvarande äger, icke alla äro för postkommunikationerna beliöfliga,
anse Revisorerne med en god hushållning mera förenligt, att ångfartygen
Motala och Sverige_, hvilka äro för Verket umbärliga och
hv arken kunna användas tili reserv-fartyg för upprätthållande af postkommunikationerna,
der sådana nu finnas, eller tilläfventyrs för Kongl.
Flottans behof, blefve, då antagligt anbud gjordes, försålda; äfvensom
att ångfartyget Nordstjernan, derest detsamma icke vore för möjligen
innan kort blifvande postgångar emellan Sverge och utrikes orter af
nöden, att för Post-Verkets räkning bibehållas, blefve, i anseende till
behofvet för Kongl. Majit oell Kronan att äga ett disponibelt ångfartyg
utaf sådan beskaffenhet, som detta, öfverlemnadt till Kongl. Flottan,
hvarigenom ej mindre Post-Verkets årliga kostnad för vård och
underhåll m. m. af berörde fartyg komme att upphöra och i stället
öfverflyttas på anslaget till Flottans nybyggnad och underhåll, än äfven
onödig omgång i räkenskaperna härutinnan undvekes.
§. 3.
Vidare få Revisorerne anmäla:
l:o att, på grund af Kongl. Majlis, i enlighet med Rikets Ständers
hemställan, den 3 December 1842 aflåtna nådiga bref, en ny utgiftspost
för år 1843 blifvit uti detta års räkenskaper upptagen, under rubrik:
”hyres-ersättning för stallrum åt de postskjutsandes hästar
2:o att, enligt nådig skrifvelse af den 27 Mars 1843, ett belopp af
500 Rldr blifvit för samma år anslaget att utgå såsom arfvode åt ett
för Verket behöfligt och under året tillkommet juridiskt ombud; samt
3:o att, ifråga om Post-Verkets sedan åren 1815, 1816 och 1817
tillkomna fordran hos Norska Stats-Verket, Kongl. Öfver-Post-Direktörs-Embetet,
enligt nådigt bref af den 28 Augusti 1841, under den
14 Januari 1842, hos Kongl. Norska Finans-, Handels-och Tull-Departementet
gjort förnyad anmälan om ersättning till Svenska Post-Verket
— 61
för berörde fordran, 1jvarpå Departementet meddelat det svar, ali
handlingarne rörande fordringsanspråket blifvit den 27 Februari 1824
öfverlemnade till dåvarande Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärender11a,
för att i sammansatt Svenskt oell Norskt Siats-Råd hos Kongl.
Majit i underdånighet föredragas, samt att Departementet ännu afvaktade
resultatet af den från Norska sidan i målet gjorda hemställan j
hvilket förhållande Kongl. Öfver-Posl-Direklörs-Embetet den 5 April
1842 äfven hos Kongl. Majit i underdånighet anmält.
K o n g I. S u n tl h e t s - K o 11 e g i u m.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-Rätten granskade för år
1842 med och för år 1843 utan anmärkning i
Förhållandet med inkomster och utgifter är följande i
Debet. år 1§4*. år 1§43.
Balans frän föregående året:
Behållningar och fordringar . . 178,820: 33. 10. 179,191: 6. 8.
Uppbörd:
Slals-anslag för året  94,394: 4. — 91,719: 34. —
Extra inkomst  9,780: 19. 2. 7,565: 4. 3.
Värde af under åren tillkomna fastigheter
och inventarier:
Carolinska Institutet . . . 834: 46. — 58: 8. —
Veterinär-Inrättningen . . 46: 16. — 185: 14. 8.
Sundhets-Kollegium . . .
— — 5,517: 40. —
S:r 105,055: 37. 2. 105,046: 4. 11.
Balans till följande året:
Skulder .
— — 201: 4.. 9.
Summa 283,876: 23. — 284,438: 16. 4.
— 62
Credit.
Balans från föregående äret:
Skuld
år 1§42.
400: 23. 9.
ar 1843
Utgift:
Af Kongl. Stats-Kontoret anord-  na dt
61,093: 33.
4.
61,019:
15.
4.
Af Kongl. Sundhets-Kollegium ut-  betalda :
till Svenska Läkare-Sällskapet
500: —
500:
„ Vaccinationens befrämjan-  de
1,200: —
988:
22.
11.
„ Allmänna Barnbörds-In-  rättningen .....
1,945: 16.
1,845:
16.
„ Barnbördshuset Pro Patria
60: —
60:
„ Mediko-legala besigtningar
för 1834 och föregående
åren
24: 19.
164:
1.
9.
„ Dito för 1835 och följan-  de åren
5,635: 15.
8.
5,361:
5.
11.
„ Farsoters och smittosamma
sjukdomars botande
12,131: 23.
5.
9,940:
20.
8.
„ Pensioner uti Fältläkare-  Corpsen
1,987: 24.
1,825:
„ Stipendier uti Dito
1,997: 10.
8.
2,000:
—
„ Arfvode för en Provincial-  Kirurg
150: —
150:
„ Resekostnader för Kirurgie
Studiosi
400:
„ Veterinär-Inrättningen
4,459: 26.
8.
4,136:
43.
11.
„ Carolinska Institutet . .
3,030: 16.
11.
2,850:
33.
7.
Utgifter utom Stat:
För Kongl. Sundhets-Kollegium .
120: 3.
2.
136:
10.
7.
Transport
94,334: 44.
10.
91,377:
26.
8.
- 63 —
Transport; 94,334: 44. 10. 91,377: 26. 8
För Carolinska Institutet . . . 1,082: 23. 4. 808: 32. —
„ Veterinär-Inrättningen . . . 8,411: 25. — 6,796: 20. 3.
S:r 103,828: 45. 2. 98,982: 30. 11.
Ater lever ering:
Till Kongl. Räntekammaren . . 455: 43. 5. 1,635: 36. 6.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . 179,191: 6. 8. 183,819: 44. 11.
Summa 283,876: 23. - 284,438: 16. 4.
Vid 1843 års slut utbalanserade behållningar . . . 183,819: 44. 11.
utgöras af:
Värde å ägande fastigheter och inventarier,
Kongl. Sundhets-Kollegium . 30,854: 28. —
Carolinska Mediko-Kirurgi
ska
Institutet  71,564: 28. —
Veterinär-Inrättningen . . 68,905: 44. —
Kontanta behållningar i Banken,
för Kongl. Sundhets-Kollegium
. . . 1,776: 9. 6.
„ Carolinska
Institutet 3: 38. 11.
1,780: — 5.
Förskotter för Mediko-legala be
sigtningar
m. m  8,179: 40. 6.
Ullå nta medel och upplupna rän
t0r
183,819: 44. 11.
Enligt hvad räkenskaperna innehålla, hafva utgifterna å anslaget
till farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsvis beräk
nade
tili 9,000 R;dr årligen, belöpt sig
år 1842 till . . . . 12,131: R:dr 23 sk. 5 rst.
samt år 1843 till . . 9,940: — 20. — 8 —
hvadan Kongl. Kollegium, för fyllandet af de å berörde anslagstitel
således tillkomna brister år 1842 af 3,131 R:dr 23 sk. 5 rst. och år
1843 af 940 R:dr 20 sk. 8 rst., från Kongl. Stats-Kontoret måst re
-
— 64 —
qvirera, del förra året, 4,000 R:dr, och det sednare året, 1,000 R:dr,
dock hafva härå uppkomna besparingar, vid hvartdera årets slut, inlevererats
till Kongl. Räntekammaren.
Förslags-anslaget till mediko-legala besigtningar har jemväl under
revisionsåren varit otillräckligt. Enligt Riks-hufvudböckerne uppstodo
nemligen brister:
år 1842 af ..... 2,635 R:dr 15 sk. 8 rst.
„ 1843 ...... 2,361: — 5. — 11 —
I sammanhang med Kongl. Sundhets-Kollegii räkenskaper, hafva
Revisorerne granskat räkenskaperna för Carolinska Mediko-Kirurgiska
Institutet och Veterinär-Inrättningen i Stockholm, viel hvilka
någon anmärkning icke ägt rum.
Kongl. Veterinär-Inrättningen i Skara
Räkenskaperna,
hvilka för båda åren blifvit i Kongl. KammarRätten
granskade utan anmärkning, hafva icke heller föraniedt till
någon erinran af Revisorerne.
»ebet, år 18-42. år 18-43.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 13,566: 25. 10. 13,628: 42. 8.
Inkomst:
Intresse- medel  765: 33. 2. 769: 1. 2.
Arrende-medel  119: 15. 9. 101: 18. 1.
Anmärknings-medei  — — 148: 12 1.
S:r 885: — 11. 1,018: 31. 4
Summa 14,451: 26. 9. 14,647: 26. —
Credit.
Utgift:
Stipendier åt Veterinär-Elever . 57: — — 57: — —
Transport: 57: — — 57: .— —
— 65
T ransport:
57: —
—
57: —
—
Brandstods-afgift
32: 16.
1.
180: —
Löner och arfvoden
733: 16.
—
733: 16.
Di veijse
—
—•
75: 26.
4.
S:r 822: 32.
1.
1,045: 42.
4.
Balans till pujöljande äret:
Behållning: kontant i kassan . .
137: 10.
8.
52: 47.
8.
utestående fordringar
13,491: 32.
—
13,548: 32.
—.
S:r 13,628: 42.
8.
13,601: 31.
8.
Samma 14,451: 26. 9. 14,647: 26. —
Uti skrifvelse N:o 173 af den 7 sistlidne Maj, anhöllo Rikets Ständer
i underdånighet, dels att en undersökning måtte företagas, angående
denna Veterinär-inrättnings tillstånd och det sätt, hvarpå densamma
förvaltades, dels alt vederbörande Klefve anbefallda hålla tillsyn
derå, att de med Inrättningen afsedda ändamål befrämjades. Då Revisorerne
icke, såsom i berörde skrifvelse vidare begärdes, fått emottaga
någon uppgift om resultaterna af nämnde undersökning, men Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes i Skaraborgs Län Femårs-berättelse, daterad
den 2:dra Mars nästlidet år, innehåller, att Inrättningens anseende i
sednare tider minskats, hvilket hufvudsakligen härrörde af Föreståndarens
nästan oafbrutna vistande i Stockholm, äfvensom att, för reglering
af samma Inrättnings angelägenheter, vederbörande ansett nödigt, att
på Föreståndarens plats blefve förordnad en skicklig person, som, emot
fullgörandet af dennes pligter, ägde tillgodonjuta hans löneförmåner;
så hafva Revisorerne velat härigenom fästa uppmärksamhet på vigten
deraf, att en undersökning af sakkunnige och ojäfvige män med görligen
första äger rum.
K o n g 1. Tull-Verke t.
Af dess räkenskaper, hvilka i Kongl. Kammar-Rätten för begge de
ifrågavarande åren undergått revision med anmärkningar, inhemtas följande
förhållande:
9
— 66
Debet.
år 1842. år 1843.
Balans frän föregående året:
Behållningar och fordringar. . . 211,104: 30. 10. 215,031: 16. 8.
Uppbörd:
Sjötulls-medel  4,132,455: 16. 9. 3,706,909: 28. 11.
Fyr- och båkmedel  73,016: 7. 6. 71,562: 42. 4.
Konvoj-medel  388,869: 34. 2. 352,470: 45. —•
Diverse Verks medel .... 4,316: 13. 11. 3,217: 38. 7.
S7 4,598,657: 24. 4. 4,134,161: 10. 10.
Balans till påföljande året:
Överlevereringar och skulder . . 1,254: 3. 6. 1,691: 33. —
Summa 4,811,016: 10. 8.4,350,884:12. 6,
Credit.
Balans frän föregående året j
Överlevereringar och skulder, . . 719: 35. 1. 1,254: 3. 6.
Afkortningar,
bestående uti restitutioner, beslagare-andelar,
exportpremier m.
m., nemligen:
af SjötuIIs-medlen  224,677: 45. 11. 171,751: 13. 2.
„ Fyr- och båkmedlen .... 212: 23. 6. 44: 42. 1.
„ Konvoj-medlen  4,965: 34. 2. 2,442: 32. 5.
„ Diverse Verks medel .... 318: 43. 5. 415: 23. 10.
S:r 230,175: 3. — 174,654: 15. 6.
Omkostnader
af Sjötulls-medlen:
Ordinarie Aflönings-staten
Indragnings-staten . . .
Pensions-staten ....
Begrafningshjelp....
449,581: 32. 4. 564,436: 24. 10.
14,096: 42. — 19,456: 15. 4.
54,300: 28. — 56,034. 31. 9.
3,108: 2. 8. 3,323: 16.
Transport: 521,087: 9, — 643,250: 39. 11.
Transpört: 521,087: 9. — 643,250: 39. 11.
Al f voden  9,715: — —11,126: 24. —
Rese- och traktamentspenningar . 7,316: 6. 4. 13,711: 27. 7.
Tallhusbyggnader, reparationer,
jemte tomtören och hushyror, . 13,976: 7. 9. 4,341: 15. 10.
Postporto  15,218: 16. 8. 14,592: 25. 3.
Ved och ljus samt lyktors underhåll
7,267: 19. 8. 8,210: 7. 11.
Skrifmaterialier, jemte stämplings-,
boktryckeri- och bokbindnings
kostnader,
11,857: 25. 3. 14,292: 11. 7.
Diverse utgifter  7,527: 18. 8. 5,163: 5. 2.
Krono- och Lots- samt Kanal-be
tjentes
gratifikationer .... 76: 32. — 100: — —
Extra medel  17,992: 42. 10. 17,994: 14. 8.
Hemliga utgifter , 6,000: — — 6,000: — —
S:r 618,034; 34. 2. 738,782; 27. 11.
af Fyr- och B åkmedlen:
Ärfvoden och uppbörds provision 3,391: 3. 2. 3,094: 20. 7.
af Konvoj-medlen:
Ärfvoden och uppbördsprovision . 788: 39. — 3,135: 10. 11.
S^ 622,214: 28. T. 745,012: 11. 5.
Lever er ingar:
Tullmedel 3,287,324: 13.10. 2,771,012; 10. 8.
Fyr- och båkmedel  69,888: 20: — 69,025. 2. 11.
Konvoj-medel  382,33/: 45. — 346,331: 14. 1.
Divexse Verks medel  3,324: 40. 9. 2,8/9: 21. 2.
S:r 3,742,875: 23. 7. 3,189,248: — 10.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . 215,031^16^8^^240/715^29^^.
Summa 4,811,016: 10. 8. 4,350,884: 12. 6.
När från förestående uppbörd af
sjötulls-medlen  4,132,455:
afräknas:
Afkortningar 224,677: 45. 11. 171,751: 13. 2
Omkostnader 618,034: 34. 2. 738,782: 27. 11.
16.9. 3,706,909:28.11,
842,712: 32. 1. 910,533: 41. 1.
och från återstoden 3,289,742:
afdrages hvad deraf, enligt Hulvudböckerna,
vid hVartdera rakenskaps-årets
slut, i Tull-Verket
innestod
32. 8. 2,796,375: 35. 10.
87,961: 17. 10. 113,090: 47. -
visar sig Stats-Verkets inkomst af
sjötulls-medlen till netto beloppet
3,201,781: 14.10.
hvilka summor, jemförda med de
vid Statsregleringen påräknade. 2,428,000:
utvisa öfverskott
2,683,284: 36. 10.
— — 2,428,000: — —
14. 10. 255,284: 36. 10.
räkenskaper vara med nogundgå
alt fästa uppmärkkallade
i ti
-
of
773,781
§. 1.
Revisorerne, hvilka funnit detta Verks
granhet och ordning förda, hafva ej kunnat
samhet vid de kostnader, General Tull-Direktörens så
spektionsresor medföra. Dessa hafva nemligen uppgått:
år 1842 till
1,474: 22. 6.
och år 1843 till  2,444: 29. 5.
Då det synes Revisorerne vara af vigt, att en gräns sättes för de
betydliga kostnader, hvilka ådragas Stats-Verket genom General
Tull-Direktörens inspektionsresor, helst dessa kostnader i sednare åren
varit i ett anmärkningsvärdt stigande, äfvensom att kontroll må vinnas
derå, att Statens medel ej belastas med sådana kostnader i vidsträcktare
män än vederbör, få Revisorerne hemställa, det Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet utverka nådig föreskrift,
att General Tull-Direktören öfver hvarje af honom företagen embetsresa
utom Stockholms Län bör till Kongl. Maj:t årligen afgifva underdånig
berättelse om resans föremål och hvad han derunder iakttagit.
§. 2.
Det har jemväl fästat Revisorernes uppmärksamhet, att inkomsterna
al Landsorts Fyrbåk icke på enahanda sätt, som öfriga fyr- och
— 69 —
båkmedel, ingå till Stats-Verket, för att derifrån hållas Kongl. Förvaltningen
af Sjöärenderila tillhanda, utan att de från Kongl. General
Tullstyrelsen levereras direkte till Kongl. Förvaltningen. Upplysning
har vunnits derom, att nämnde Fyrbåk blifvit uppbyggd och från början
innehafts af ett enskildt bolag, samt att Kongl. Förvaltningen i
underdånighet begärt tillstånd att få för Kronans räkning inlösa samma
Fyrbåk; hvarefter och sedan Kongl. Maj:t dertill i nåder samtyckt,
ett af intressenterne gjordt anbud blifvit antaget samt kontrakt upprättadt,
General Tullstyrelsen undfått underrättelse om det sålunda
verkställda inköpet af Fyrbåken och anmodats att, i den mån inkomsterna
deraf inflöto, dem Kongl. Förvaltningen af Sjöärenderna tillhandahålla.
Revisorerne anse emedlertid, alt detta förhållande borde upphöra
och de årliga inkomsterna af Landsorts Fyrbåk, lika med öfriga
fyr- och båkmedel, från General Tullstyrelsen till Stats-Verket ingå,
för att sedermera derifrån komma Kongl. Förvaltningen till godo, genom
hvilken åtgärd räkenskaperna också till någon del förenklades.
§• 3.
Enligt hvad Revisorerne under granskningen af Tull-Verkets räkenskaper
erfarit, finnes på nämnde Verks stat upptaget ett belopp af
6,000 R:dr till hemliga utgifter, derför någon redovisning icke är vorden
och icke heller enligt sakens natur bordt vara räkenskaperna bilagd;
men då det synes Revisorerne vara med vårt statsskick oförenligt,
att Statens medel öfverlåtas utan all kontroll åt embets och
tjenstemäns fria disposition, hafva Revisorerne ansett sig böra å denna
oformlighet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, samt tillstyrka
Rikets Ständer att, till vinnande af trygghet derom, att ofvanberörde
anslag varder till de dermed afsedda ändamål behörigen användt, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det General Tull-Direktören,
hvilken ensam beslutar om utbetalningar af ifrågavarande medel, må i
nåder varda anbefalld, att, efter hvarje års slut, till Chefen för
Finans-Departementet aflemna räkning öfver de under året å dessa
medel gjorda anordningar, utan att likväl desamma i vidsträcktare man
betagas sin hemliga natur.
Kongl. Ö f v e r-In t e n d e n t s-E mb e t e t.
Uti Kongl. Kammar-Rätten äro räkenskaperna för båda åren
granskade med anmärkningar.
— 70
Debet.
Balans från föregående året:
Behållning
år 1842.
13,791: 46.
t
3.
år 1843.
9,146: 35.
8.
Uppbörd:
Års-anslaget
37,000: —
36,726: 13.
4.
Extra anslag till f. d. Nummer-  Lotteri-husets ombyggnad oell
inredning
2,000: —
>
Tomtören
66: 32.
66: 32.
Auktionsmedel
437: 7.
4.
24: 7.
3.
Hyresmedel
—
—
720: —
—
S:r
39,503: 39.
4.
37,537: 4.
7.
Summa
53,259: 37.
7.
46,68.3: 40.
3.
Credit.
Utgift:
Byggnads- och reparationskost-  nad
44,149: 1.
11.
33,599: 36.
2.
Balans till päföljatide året:
Behållning
9,146: 35.
8.
13,084: 4.
1.
Summa
53,295: 37.
7.
46,683: 40.
3.
Ofvanstående behållning till år
1844 bestod uti följande:
Kontant i kassan
1,991: 9.
11.
Dito i Rikets Ständers Bank .
7,007: —
10.
Genom inbrott år 1840 bortstul-  na, hvilka fortfarande balanse-  ras under afbidan på möjliga
upplysningar,
4,085: 41.
4.
Summa
GO
O
»\
ro
T—1
1.
§. 1.
De uti denna Tabell under år 1843 upptagna ”hyresmedel för f.
d. Oldenburgska huset” utgöra, enligt hvad räkenskaperna gifva vid
— 71 —
handen, hyres-inkomsterna för år 1842; men 1843 års hyresmedel af
nämnde hus äro icke uti de nu granskade räkenskaperna redovisade.
Revisorerne anse, att dessa medel, om också inflytande under ett följande
år, likväl bordt uppdebiterats uti det årets räkenskaper, tili hvilket
de höra.
§. 2.
Rikets Ständer hafva till reparation och apterande af f. d. NummerLotteriels
hus anslagit 2,000 R:dr, under förutsättning, att, derest någon
mindre oförutsedd brist skulle uppstå i detta anslag, det ordinarie anslaget
till Kronans hus och byggnader i Stockholm, hvaraf husets
framtida underhåll komme att bekostas, bör dertill kunna lemna tillgång.
Enligt hvad räkenskaperna utvisa och till följd af upprättade
entreprenad-kontrakter, har likväl i ofvannämnde afseende åtgått ett belopp
af 5,202 R:dr, eller 3,202 R:dr utöfver hvad Rikets Ständer, på
sätt nu omförmäldt är, anslagit; hvilket Revisorerne ansett sig böra
tillkännagifva.
§• 3.
Af räkenskaperna inhemtas, att för underhållet af Lifgardets till
Häst stallbyggnader blifvit anordnadt och utgått utaf anslaget till allmänna
byggnader i hufvudstaden:
år 1842 tillsammans . . 3,202 R:dr 13 sk.
samt år 1843
3,681: — 43. — lOrst.;
men någon kostnad för underhållandet af berörde Regementes kasernbyggnader
har icke under dessa båda åren, såsom tillförene varit fallet,
betungat nämnde anslag. För upplysning om orsaken till detta förhållande,
få Revisorerne meddela, att Kongl. Maj:t, genom nådig skrifvelse
till Öfver-Intendents-Embetet af den 16 Mars 1842, befriat Em
betet
från vidmakthållandet af omförmälda kasernbyggnader; men i afseende
på sättet för framgena underhållandet af Lifgardets till Häst
stall- och ridhus-byggnader, af anförda skäl, funnit godt förordna, att
Öfver-Intendents-Embetet, af anslaget lill allmänna byggnader inom
hufvudstaden, skall fortfarande och tills vidare bekosta underhållet af
Regementets stall och ridhus, tillika med deromkring belägna gata och
gård, likväl under förbehåll, att reparationerna inskränkas till de mest
behöfliga, samt hvarje påkostnad, som afser prydlighet eller byggnadernas
med inredning förändrande från deras nu ägande skick, sorgfälligt
undvikes tili dess tillräckliga tillgångar äfven för så beskaffade arbe
-
72 —
len framdeles kunna beredas och erhållas; hvarförutan Kongl. Majrt
likaledes, genom nådig skrifvelse af den 20 November 1843, bifallit ett
af Öfver-Intendents-Embetet framstäldt underdånigt förslag, att kostnaden
för afhjelpandet af åtskilliga bristfälligheter vid en del af Lifgardets
till Häst stall och några andra till Regementets kasern hörande
lägenheter måtte få bestridas af 1843 års blifvande besparingar å
allmänna byggnadsanslaget, eller, om dessa ej dertill lemnade tillgång,
af 1844 års enahanda anslag, dock endast såsom förskott och för att,
jemte öfriga, från och med början af då gällande stats-reglering, å allmänna
hyggnads-anslaget anvisade likartade utgifter, framdeles ersättas
af de för militär-byggnader särskilt anslagna medel, i den mån dessa
dertill lemna tillgång; hvarå Revisorerne velat fästa Rikets Ständers
näst sammanträdande Revisorers uppmärksamhet.
Kongl. Kony oj -K ommissa riate t.
Räkenskaperna såväl öfver Sveriges och Norriges gemensamma kostnader,
som öfver särskilt för Sverige å Handels- och Sjöfartsfonden
anvisade utgifter, äro i Kongl. Kammar-Rätten granskade för håda revisionsåren,
dervid endast sistnämnde redogörelse för år 1843 till anmärkning
föranledt. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Sveriges oell Horriges gemensamma Fouct.
Debet.
år 1842. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållning och fordringar. . 84,065: 46. 2. 105,764: 14. 2.
Uppbörd:
Svenska bidraget ...... 168,346: 10. 6. 169,147: 28. 9.
Dito af reserverade
medel till Sjö-expeditioner . . 49,669: 11. 8. 20,(XX): — —
Transport: 218,015: 22. 2. 189,147: 28. 9.
— 73 —
Transport: 218,015: 22. 2. 189,147: 28. 9.
Norska bidraget 15,000 Norska Spe
cier
. ,
40,764:22. 8. 39,847:28.11.
S:r 258,779: 44. 10. 228,995: 9. 8.
Balans till påföljande äret:
Skulder till Svenska Handels- och
Sjöfarts-fonden  97,070: 9. 3. 89,232: 21. 4
„ till diverse
8,694: 4. 11. 51,348: 46. 2.
S:r 105,764: 14. 2. 140,581: 19. 6-
Summa 448,610: 9. 2. 475,340: 43. 4.
Credit.
Balans frän föregående äret:
Skulder
84,065: 46. 2. 105,764: 14. 2.
Utgift:
Fredsverkens underhållande med
Staterna å Barbaresk-kusten . .
Traktamenten till Konsuler och
Konsulat-Sekreterare å Dito . .
Dito tili Dito utom Dito
Kon vo j-K ommissar iatets aflöning .
Dito hushyra .
Expektans-löner och pensioner .
Brandförsäkringskostnader för konsulat-huset
i Tanger ....
Utbetalda räntor
Ersättningar åt Konsuler ne för ex
utgifter
Utgifter för ett örlogsfartygs ständigt
hållande i sjön . . . .
Dito för expeditionen till Medelhafvet
år 1840
Diverse omkostnader
67,216: 4.
7.
58,028:
22.
2.
31,583: 11.
10.
31,656:
4.
6.
90,106: 37.
5.
89,982:
21.
5.
4,010: —
3,941:
24.
—
816: 32.
700:
—
7,767: 24.
10.
7,827:
2.
5.
292: 5.
5.
294:
15.
9.
541: 37.
10.
850:
13.
10.
4,514: 28.
1.
2,446:
40.
8.
20,000: —
—
20,000:
—
—
29,669: 11.
8.
2,261: 43.
2.
2,460:
—
3.
S:r 258,779: 44. 10. 218,187: 1.
10
— 74 —
Balans till påföljande året:
Tillgångar, kontant i kassan . . 3,476: 27.
3,332: 39. 3.
„ förskotter till sjö-expe-  ditioner m. m  102,287: 35.
2.
148,056: 36. 11.
S:r 105,764: 14.
2.
151,389: 28. 2.
Summa 448,610: 9. 2. 475,340: 43. 4.-  Sveriges enskilda Handels- och Sjölarts-Fond
-
Debet. år I$4% år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 685,696: 13. 6. 698,429: 29. 4.
Uppbörd:
Afgift till Handels- och Sjöfarts-  fonden
388,869: 34.
Känsö Karantäns-inrättnings me-  del
; . 350: 7.
Intresse-medel ....... 5,866: 33.
2.
2.
2.
352,470: 45.
6,528: 37.
4,317: 6.
5.
S:r 395,086: 26.
6.
363,316: 40.
5.
Balans till påföljande året:
Skulder,
reserverade medel till kostnader
vid sjö-expeditioner .... 184,423: 8.
diverse skulder  755: 28.
4.
4.
215,492: 29.
339: 37.
9.
S:r 185,178: 36.
8.
215,832: 18.
9.
Summa 1,265,961: 28.
Credit.
8.
1,277,578: 40.
6.
Balans från föregående året:
Skulder • . . 185,149: 6.
5.
185,178: 36.
8.
Utgift:
Utbetalningar för Karantäns-in-  rättningen å Känsö .... 22,736: 20.
7.
8,626: 33.
3.
Transport: 22,736: 20.
7.
8,626: 33.
3.
— 75 —
T ransport:
22,736: 20.
7.
8,626: 33.
3.
Svenska kyrkans i London under-
håll
1,231: 12.
1,225: —
Arfvode till Pastorn vid samma
kyrka
2,446: 42.
2,446: 42.
Resekostnads-ersättning till Lito .
404: 33.
—_
,
Bidrag till Trollhätte kanals om-
byggnad
60,000: —
—
60,000: —
Lito till uy slussbyggnads uppfö-
rande emellan Mälaren och Salt-
sjön
20,000: —
.
20,000: —
Utbetalningar för muddringsarbe-
ten i Götha eif .....
23,000: —
39,917: —
.
Reserverade medel för sjö-expedi-
tioner
45,000: —
45,000: —
Afkortningar och uppbörds-om-
kostnader
5,774: 37.
6.
5,577: 43.
4.
Arfvode till Protestantiska Pastorn
i Bourdeaux
146: 42.
—
Ersättning till tjenstemän för för-
lorade sportelinkomster
3,426: 5.
4.
1,166: 32.
—
Svenska bidraget till fonden för
Sveriges och Norriges gemensam-
ma utgifter
168,346: 10.
6.
165,765: 33.
4.
Diverse . ,. . . . ,
16: 24.
—
10: 32.
—
S:r
352,382: 40. 11.
349,883: 17.
11.
Afskrifning:
Lån till Direktionen öfver segel-
farten emellan Venern och Haf-
vet
30,000 —
—
—„— —
—■
Balans till påföljande äret:
Tillgångar,
'Kontant behållning . - . .
126,866: 11.
6.
326,064: 34.
3.
Utlånta medel . . . . . .
409,400: —
—
256,400: —
—
Transport:
536,266: 11.
6.
582,464: 34.
3.
— 76 —
Transport: 536,266: 11. 6. 582,464: 34. 3.
Obetalda räntor  15,322: 8. 11. 13,092; 27. 11.
Fordran hos Svenska och Norska
gemensamma utgiftsfonden. . 97,070: 9. 3. 92,614: 16. 9.
Diverse fordringar  41,386: 26. 4. 45,960: 29. 8.
Inköp af Känsö karantäns-plats 8,000: — — 8,000: — —
Inventarier  384: 21. 4. 384. 21. 4.
S:r 698,429: 29. 4. 742,516: 33. 11.
Summa 1,265,961: 28. 8. 1,277,578: 40. 6.
§• 1-
Enligt sednast församlade Revisorers Berättelse, återstod å aflidne
Tullförvaltaren Finers proprie balans, vid 1841 års slut, ett oersatt belopp
af 8,659 R:dr 30 sk. 10 rst.; vid hvilken uppgift Kongl. KonvojKommissariatet,
uti afgifvet underdånigt utlåtande den 29 Februari sistlidet
år, förklarat sig icke hafva något att rätta eller erinra. Det oaktadt
upptaga räkenskaperna för båda revisionsåren 10,428 R:dr 11
sk. 8 rst. såsom tillhörande nämnde balans.
§• 2. •
Sedan Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorer anmärkt, att
uti 1840 och 1841 års räkenskaper, under titel: ”inköp af Känsö
karantäns-plats med bus och byggnader,” bokförts en fordran af 8,000
R:dr, samt att redogörelserna väl upplyst, det berörde plats med hus
och byggnader blifvit år 1838 utaf aflidne Handlanden Adam Gavins
arfvingar inköpt, utan att dock omnämnts hvarpå nämnde fordran vore
beroende eller när och huru densamma skulle godtgöras, och Kongl.
Konvoj-Kommissariatet, uti ofvan förmälda utlåtande, i anledning häraf,
dels tillkännagifvit, att Karantäns-Kommisionen den 15 December 1837
erhållit nådig föreskrift att, å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, inköpa
ifrågavarande, af Kommisionen förut hyrda, lägenhet för en begärd
summa af 8,000 R.dr, sorn skulle af Handels- och Sjöfarls-fonden utgå,
dels förklarat, att denna utbetalnings balansering såsom en Konvoj-Kommissariatets
fordran vore en oriktighet, den redogöraren erhållit
föreskift att i nästa bokslut behörigen afhjelpa; så finnes likväl
uti hufvudböckerna för hvartdera af de båda år, denna revision omfattar,
nämnde summa, såsom en Kommissariatets fordran, under berörde
titel upptagen, med förklaring uti berättelsen öfver 1843 års ut
-
77 —
gående balans, att som denna egendom blifvit för Konvoj-Kommissariatets
disponerade medel inköpt och således utgör dess tillhörighet,
köpesumman ej kan annat än fortfarande balanseras, intill dess annorlunda
derom forordnas.
Revisorerne anse, att denna karantans-plats antingen under särskildt
egendoms-conto borde bland tillgångarne upptagas, eller ock inköpskostnaden
utur dessa räkenskaper afföras.
§• 3.
Någon ytterligare afbetalning å Handlanden Rösners skuld till
fonden, än den i förra Revisions-berättelsen omnämnda, bar under åren
1842 och 1843 icke ägt rum; hvadan beloppet, 5,847 R:dr 33 sk.
3 rst., fortfarande balanseras.
§. 4.
I afseende å 1843 års bidrag från Svenska Handels- och Sjöfartsfonden
till Sveriges oell Norriges gemensamma fond, förefinnes en olikhet
emellan förestående Tabeller, i det att nämnde bidrag å förra stället
alföres med .
165,765 R:dr 33 sk. 4 rst.
men å det sednare med  169,147 — 28 — 9 —
Om orsaken bärtill lemna räkenskaperna icke någon upplysning. Skillnaden,
3,381 R:dr 43 sk. 5 rst., visar sig äfven derigenom, att Svenska
fondens fordran af den gemensamma utbalanseras medR:dr 92,614: 16. 9.
hvaremot den sednares skuld till Svenska fonden upptages
med endast
89,232: 21. 4.
difference alltså R:dr 3,381: 43. 5.
hvilket Revisorerne velat anmärka.
§. 5.
Fondens utlånta kapital vid 1843 års slut utgjordes af:
till Armeens Ackords-Amorterings-fond R:dr 153,400
„ Götha Kanal-Bolags Direktion  24,000
„ Carlstads Hamn- och Kanal-Bolags Direktion .... 9,000
., Seffle Kanal- och Slussverks-BolagsDirektion  30,000
Sjömanna-Sällskapet i Stockholm  2,000
Malmö Hamn-Direktion  35,000
Trollhätte Kanal- och Slussverks-Bolag  3,000
Summa R:dr 256,400
99
99
— 78 —
Kongl. Krigs-Kollegium.
Artilleri-A f del ii i ngen.
(Ordinarie anslaget.),
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för år 1842 utan och för 1843 med anmärkning, utvisa:
år 1843. år 1843.
Debet.
Balans från föregående året:
Behållning och fordringar .
287,550: 36.
7.
276,633: 42.
3.
Uppbörd:
Stats-anslag för försvarsverket i all-  mänhet
181,914: 2.
9.
188,505: 47.
3.
Influtna krut- och salpeter-försälj-  ningsmedel
133,026: 23.
11.
125,880: 16.
11.
Diverse öfriga, dels försäljnings-, dels
återhurna förskotts- m. fl. medel
26,955: 43.
2.
27,934: 1.
10.
S:i
• 341,896: 21.
10.
342,320: 18.
—
Afskrifning:
Af i motstående skuldbalans o-  riktigt upptagna krut-försälj-  nings-medel
418: —
Balans till påföljande året:
Skulder
62,259: 43.
—
60,767: 35.
2.
Summa 691,707: 5.
5.
680,139: 47.
5.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder . _
64,925: 35.
11.
62,259: 43.
—
— 79 —
Utgift:
För åtskilliga behof auordnade
medel . 222,241: 1. 5. 200,208: 36. 8.
Afskrifningar
58: 38. 1. 31. 21. 3i
Till Kongl. Stats-Kontoret och Länens
Ränterier levererade krut
och
salpeter-försälj ningsmedel . 127,847: 31. 9. 127,575: 17. 5.
S:r 350,147: 23. 3. 327,815: 27. 4.
Balans till påföljande året:
Behållning och fordringar . . . 276,633: 42. 3. 290,064. 25. 1.
Summa 691,707. 5. 5. 680,139: 47. 5.
I afseende på förhållandet med de, såsom behållning till år 1844,
utbalanserade 290,064 R:dr 25 sk. 1 rst., erhålles af den i 1843 års
hufvudbok intagna balans-relation följande öfversigt:
Kontant behållning i Banken och Kongl. Krigs-Kollegii
kassa  95,500: 14. 5.
Af stats-anslaget vid 1843 års slut i Kongl. Stats
Kontoret
innestående
68,634: 38. —
= 164,135: 4. 5. =
Såsom upptagna och redovisade år i844:
Hos diverse Verk och personer för erhållet krut. . 29,316: 39. 3.
Under rubrik: förskotter m. m., såsom dels redovisade
år 1844 och dels på slutliqyid eller besigtning
beroende,
. . 55,145: 15. 3.
Fordringar:
Hos Uppbördsmannen Treslow och Majoren Wernbergs
sterbhus,, beroende på enkan Weinberg*
underdåniga ansökan att af gunst och nåd blifva
från ersättning af det ådömda beloppet
befriad  1,786: 26. 9.
„ Krigs-Kassören Assessor BrattstrÖms sterbhus, beroende
på hemställan hos Rikets Ständer om af
Transport:
250,382: 47. 8.
— 80 —
Transport: 250,382: 47. 8.
skrifning, sedan den slutligen utredda konkursmassan
icke lemnar vidare tillgång  18,499: 38. —
Hos aflidne Kapitenen Gumelii och aflidne Tygvaktaren
Westgrens sterbhus, beroende på Advokat-Fiskals-Embetets
vidare åtgärd, sedan Kongl.
Maj:t, genom nådigt utslag den 16 November
1842, afslagit det å Öfversten Hygrell eller dess
sterbhus härför yrkade ansvar,  1,264: 44. 11.
För krut-expeditionen till Medelhafvet, beroende nu,
sedan gulde närén Wallen, som ännu lefver i
Tripoli, öfverlåtit sin fordran för det af honom
försålda krutet på Engelska Handelshuset Egnaud
å Malta, alt hemälte Handelshus, genom
Engelska Ambassadören i Konstantinopel, söker
utverka ersättning derför,  12,627: 45. 7.
Hos Kapitenen Tidhoims och Tygskrifvaren Östlings
sterbhus samt Öfversten Panchén, beroende på
nådigt afgörande af Panchéns underdåniga besvär
öfver honom ålagd ansvarighet, .... 417: 31. 2.
„ aflidne Tygvaktaren Tilländers sterbhus och
f. d. Tyg-kapitenen Klingsporr, heror ännu på utgången
af i Kammar-Rätten anförda besvär, . 1,658: 39. 11.
Beroende pä. indrifning hos ännu i obemedladt
tili stånd lefvande personer:
Hos Öfversten Bildt  2,942: 19. 2.
„ f. d. Under-Löjtnanten Bark ....... 84: 16. —
„ f. d. Tygvaktaren Zelling  178: 39. 3.
„ Snickaremästaren P. Wallin  66: 4. 1.
„ Läderhandlaren A. Wigelius  182: 44. 9.
„ Handelshuset I de Ron & Söner  40: 24. 6.
Beroende dels pä Advohat-Fiskalen samt dels
vä ny utredning eller qvittning:
Hos Majoren von Wolcker och Tygskrifvaren Warberg
225: 26. 10.
„ aflidne Kapitenen Benzelstjernas sterbhus och
Tygskrifvaren Hoberg . .
1,486: 2. 7.
„ Skepparen Heim .
4: 42. 8.
Summa 290,064: 25. 1.
— 81 -
Af det för försvars-verket beviljade ordiilare stats-anslag äro för
Arlilleri-Afdelniagens behof 190,000 R;dr anvista, hvilka åter, enligt 4
st. särskilda, af Kongl. Maj;t i nåder fastställda, stater, till följande behof
blifvit afsedda, nemligen:
år 1S43. år 1§43.
Staten N:o 1. Till besörjande af Artiller
i-ma terieiens och förrådernas
.underhåll och till -  ökning samt utgifter för Armeens
exercis m. m.. . . 82,322: 4 — 73,377: 35. 8.
„ N:o 2. Till besörjande af utgifter
för tillverkning af
krigs- och bergkrut samt för
upplager deraf'  48,4-58: — — 52,564: 32. —
5,, N:o 3. Till anskaffning, underhåll
och forsling af Arméens
hand- och sido-gevär
samt till Kronans GeväTs-faktoris
underhåll ra.
45,750: 10. 1. 50,052: 11. 2.
„ N:o 4. För ombesörjande af
M ariehergs Artilleri-Läroverks
kostnader . . . - 13,469: 33. 11. 14,005; 17. 2.
Summa 190,000:  190,000: — —
Dock har Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref den 10 Maj 1814, bifallit,
att när några besparingar-å en elier annan titel kunna uppkomma,
desamma må tili bestridande af behof under andra titlar, hvartill de
upptagna summorna blifvit otillräckliga, få användas, likväl så att hvarje
stats-anslag i det hela ej öfverskrides.
§• i
Till
betäckande af den i 1843 års Revisions-beruttélse omnämnda
skuld, hvarför Mariebergs egendom häftade, hafva, enligt Rikets sednast
församlade Ständers beslut, 33,893 R:dr 39 sk. 7 rst blifvit från Riksgälds-Kontoret
till Militie-Boställs-Kassan, der lånet upptagits, anordnade;
hvarförutan afskrifning af samma egendoms skuld till Riksgälds
-
11
Kontoret, 14,000 R:dr, medgifvits, så att Mariebergs egendom kommer
att hädanefter vara från ali gäld befriad.
§• 2.
Utöfver den årliga staten för Mariebergs Läroverk, har, enligt Kongl.
Brefvet den 4 Mars 1817, en Kapitens-lön från hvartdera al de Irenne
Artilleri-Regementerna utgått och af Kongl. Stats-Kontoret anordnats
till Informations-Kapitens-löner vid nämnde Läroverk; utgörande detta
tillskott för hvartdera af revisions-åren 2,740 R:dr.
Då anslaget för Mariebergs Läroverk sålunda torde vara otillräckligt,
synes det Revisorerne, som borde förhöjning deruti hellre lill\ägabringas,
än att, på sätt sorn skett, genom anvisningar å löner, sorn för
andra ändamål blifvit af Rikets Ständer bestämda, bereda tillgångar för
undervisningens bestridande vid Läroverket..
§. 3.
Kronans behållning af krut vid 1843 års slut utgjorde:
vid Husby Klosters bruk ......... 3,265, 26. centner.
„ Åkers
847, 72. „
„ Torsebro
815, 72. „
„ Fliseryds
3,367, 10. „
samt uti Artilleriets och Flottans förråder . . . 31,104, 43. „
Summa 39,400, 23. centner.
och således något understigande det belopp, Kongl Maj:t, den 10 December
1842, ansett såsom minimum för Rikets behof under sex måna
-
ders tid i krigs-tillstånd.
För Armeen och LandtiastnIngarnc  21,000 centner.
„ Flottan och Sjöfästningarne  19,000 „
samt till försäljning inom Riket och tillfälliga behof
under Krigs-Kollegii vård
1,000 „
eller tillsammans 41,000 centner.
Någon räkenskap finnes ej, som bestämdt visar hvad krut-tillverkningen
under året kostat och om densamma utfallit till fördel eller
förlust för Staten; hvilket vore destomem nödvändigt, som Rikets Ständer
påräknat i Riks-Staten, såsom en årlig inkomst af krut-försäljningsmedel,
90,000 R:dr. — Från Krigs-Kollegium hafva Revisorerne emedlertid
fått emottaga följande uträkning å Kronans kostnad för hvarje
centner handgevärs- eller stycke-krut samt bergkrut.
— 83 —
”Uträkning å hvad en centner handgevärs- elier stycke- och en
eentner bergkrut kosta Kongl. Majit och Kronan, enligt 1831 års krutbruks-kontrakter
och innevarande års, genom Kongl. Brefvet den 30
Juni 1841, bestämda lösnings-pris för oluttrad salpeter.
Ti«i Husby Klosters Si rut b riik.
Banko.
K: dr. sk. rst.
Till en centner handgevärs- eller stycke-krut bestås:
79J tl. luttrad salpeter, som motsvarar 97A U. rå
eller oluttrad salpeter, hvilket efter Kronans inköpspris,
5 R:dr Lispundet, gör  24: 12. 3U.
Tillverkningskostnad, inberäknadt svafvel, kol, cent
ner-käril,
kol-torkved samt bevillnings-afgift . . 5: 32. —
Underhållskostnad för brukets byggnader, inventarier
och inrättningar, fördelad på kontraherade centner,
gör på hvarje  2: 40. —
Transport- och magasinerings-kostnader, kalkulations
vis,
1: —
Krutproberings-kostnader circa  16. 8.
Förlust å kostnaden för svafvel, sorn af kruttillverkarne
betalas med endast 9 R:dr 32 sk. per Skeppund,
ehuru det i allmän handel gäller 26 R:dr
32 sk. Sku, som alltså för 13i U, hvilka till en
centner krut åtgå, måste påföras priset med. . . 28. $.
Kostnaden för ett centner handgevärs- eller stycke-krut S:a 34. 33.
För ett centner bergkrut utgör kostnaden 32
sk. mindre i arbetslön och 9 rst mindre i proberimiskostnad
samt utföres alltså med  34: — 3^.
O
Vid Åkers Krutbruk,
sorn har 8 sk. mera i underhålls-kostnad än Husby
Kloster, k oslar en centner handgevärs- elier stycke-krut 34: 41.
en centner bergkrut
34: 8. 3^.
Tid Torsebro o c* Ja Fliseryd s Krutbruk,
sorn hafva 8 sk. mera i underhålls-kostnad för alla
krutsorterna och 8 sk. högre arbetskostnad per centm
-
:r för handgevärs- och stycke-krut, än Husby Klo
-
84- —
ster, samt med beräknande af 9 sk. 4 rst. per centner
större proberingskostnad:
för en centner handgevärs- eller stycke-krut . . 35: 10. 4aV
„ en centner bergkrut  34: 1'7. 7 AV
Vid de mindre Krtslhriiken i Dalarne,
sorn hafva 16 sk. mindre underhållskostnad och 24
sk. mindre tillverkningskostnad per centner, än
Husby Klosters krutbruk, blir kostnaden
för en centner bergkrut  33: 8. 3aV
Sammandrag öfver kostnaden för den i kontrakterna bestämda årliga
tillverkning af handgevärs- och stycke-krut:
750 Ctr vid Husby Kloster å 34 R:dr 33 sk. ^ rst. 26,015: 37. A.
600 „ vid Åker . . . å 34 — 41 — AV— 20,912: 29. 71?.
750 „ vid Torsebro . . å 35 — 10 — 4aV— 26,411: 29. A.
750 „ vid Fliseryd . . å 35 — 10 — 4AV—* 26,411: 29. A.
S:a 2,850 Ctr. Summa 99,751: 28. 7fr.
som, fördelad på 2,850 centner handgevärs- och stycke-krut, gör för
hvarje centner 35 R:dr samt, efter afdrag för salpetern, 10 R:dr 35 sk.
9 rst i omkostnader för hvarje centner.
Sammandrag öfver kostnaden för den i kontrakterna bestämda årliga
tillverkning af bergkrut:
1,550 Ctr vid Husby Kloster å 34 R:dr 3^ rst. 52,708: 17. 1 1 A.
300 „ vid Åker . . . å 34 — 8 sk. 3^ — 10,251: 29. 9|j.
150 „ vid Torsebro . . å 34 —17 — — 5,154: 46. 10H.
150 „ vid Fliseryd . . ä 34 —17 — 7aV — 5,154: 46.101
205 ,, vid Krutverken i
Dalarne . . å 33 — 8 — 3AV —• 6,800: 13. 2.
S:a 2,355 Ctr. Summa 80,070: 10. 9A.
sorn, fördelad på 2,355 centner bergkrul, gör på hvarje centner 34
R:dr samt, efter afdrag af salpetern, i omkostnader 9 R:dr 35 sk
9 rst.
Upplysning: Den uti krut-tillverknings-kontraktcrna af år 1831
utsatta underhållskostnad för Åkers krutbruk uppgår väl icke till mer,
än 2 R:dr 10 sk. 8 rst för centnern, och den för Torsebro till 2 R:dr
32 sk. 4 rst., likväl är den för begge dessa krutbruk, likasom för Fli
sery
ds, beräknad efter 3 R:dr för centnern j och har afdraget, 700 R:dr
— 85 —
för Åkers oell 2()0 R:dr för Torsebro, ansetts motsvara särskilda förmåner,
som dessa bruk, in natura, af dem upplåtna kronohemman åtnjuta.
"
Till Kongl. Krigs Kollegii kassa och disposition hafva under revisionsåren
direkte ingått försäliningsmedel för åtskilliga kasserade effekter
och gevärs-persedlar, utgörande för år
1842:
från Wisby med flera orter. . . 2,666: 38. 7.
gevärs-försäljningsmedel .... 2,942: 37. — 5609’ 27 7
1843:
från Christianstads Tygförråd m. fl. 916: 26. 8.
gevärs-försäljningsmedel . . . 919: 44. 2. ^ ^ ^ j()>
tillsammans 7,446: 2. 5.
Då Rikets Ständer för hvarje behof anvisat särskilda anslag, finna
Revisorerne, att dylika försäljningsmedel rätteligen böra, såsom en
besparad tillgång för Stats-Verket, ställas till Rikets Ständers disposition,
för att tagas i beräkning vid en blifvande statsreglering, helst
tillfällen kunna gifvas, då försäljning äger rum af kasserade persedlar,
hvilka i värde kunna uppgå tili ansenliga belopp.
§. 5.
Med bifall till Kongl. Krigs-Kollegii hemställan, har Kongl. Maj:t,
genom nådig skrifvelse den 11 Juni 1842, förordnat, att 390 st. al de
i Stockholm, Fredrikskans, Waxholm, Dalarö, Jönköping, Götheborg,
Ny Elfsborg, Carlsten, Christianstad och Landskrona befintliga, efter besigtning
odugliga befunna, Artilleripjeser af jern, bestående af 76 st. tjugefyrapundiga,
62 st. adertonpundiga och 174 st. tolfpundiga kanoner, 21 st.
sextonpundiga haubitzer, 2 st. tvåhundrapundiga, 12 st. sextiopundiga',
21 st. fyratiopundiga samt eji tiotums mörsare, vägande 5,192 Skeppund 19
LM 9 M stapelstadsvigt, finge kasseras och, efter drufvans eller tappens
afslående eller märkande, å öppen, uti Inrikes-tidningar kungjord,
auktion försäljas efter vigt, mot kontant betalning eller leverering af
bombkanoner utaf ny modell; hvarjemte Kongl. Maj:t förklarat Sig vilja,
uppå Krigs-Kollegii förslag och anmälan, besluta i fråga om användande
af de inflytande medlen tili fästningarnes bestyckande med
bombkanoner. Från försäljningen finge emedlertid undantagas två
_ 86 —
24:pundiga, en 18:pundig kanon och en 40:puiulig mörsare af 133
Skeppunds vigt, såsom ett minne och för att om modellen lemna
upplysning.
Sedan Kongl. Krigs Kollegium derefter dels anmält, att ,vid anställda
auktioner något anbud å åtskilliga partier icke gjorts, att å andra
åter bjudits från 1 R:dr 32 sk. till 4 R:dr 40 sk. Skeppundet, samt att
endast ett anbud af 4 R:dr 40 sk. Skeppundet å ett i Landskrona upplagdt
parti af 96 Skeppund 6 LU. 4 U. skäligen kunde antagas, dels
hemställt, att med utlysande af ytterligare auktion, i anseende till mindre
gynsam konjunktur för jerneffekters försäljning, måtte anstå till
'år 1844, samt att, lill framkallande af täflan äfven af köpare från
utrikes ort, nedsättning måtte ske i utförseltullen, 2 R:dr 24 sk. Skeppundet
för skrotjern, hvartill sådana kanoner, som till omgjutning endast
voro användbara, kunde hänföras; diar Kongl. Maj:t, i nådigt Bref
den 10 Juli 1843, bifallit antagandet af ofvanberörde, å de i Landskrona
förvarade 96 Skeppund 6 LSf 4 U gjorda, anbud och inställande
af auktionen, äfvensom den 4 September 1843 i nåder förordnat, att
de pjeser, hvarå antagliga anbud ej ägt rum, finge å ytterligare anställande
auktioner utbjudas, med rättighet för inroparne att effekterna till
utrikes ort exportera mot en nedsatt tull af 24 sk. per Skeppund.
Rcvisorerne, som å fortgången af denna försäljning samt användandet
af derför inflytande medel härigenom velat fästa kommande
Revisorers eller Ständers uppmärksamhet, anse, att, om sådant utan
större kostnad och olägenhet låter sig göra, de, såsom ett minne och
upplysning om fordna modeller, från försäljningen undantagna pjeser,
borde å ett ställe sammanföras och förvaras.
§,6‘
Genom nådig skrifvelse den 28 Maj 1842, förordnades, att följande,
'i Kronans Tygförråder förvarade, oanvändbara persedlar, nemligen: 14
lavetter med hjul till kanoner af olika kaliber, 12 förställare med hjul
till dito, 3 mörsareblock, 2 stycken hjul tili 12:pundiga lavetter, en
fouragekärra, en transportkärra och en stenbjörn, borde slopas; att beslagsdelarne
skulle i räkenskaperna upptagas och till nya persedlars
förfärdigande eller smidning användas, trädet försäljas eller anslås till
bränsle vid knlstöpning samt kärrorna, jemte de 6: och 3:pundiga
hjulen, alyttras i deras då flir handen varande tillstånd; hvarförutan,
uppå hemställan af Kongl. Krigs-Kollegium, Kongl. Maj:t den 8 April
1843 bifallit, att åtskilliga, i Kronans Vapenförråder befintliga, odugliga
gevärspersedlar, bestående af 4'7 karhiner, 5,392 in fa uter igevär, 10
— 87 —
jägaregevär, 206 studsare, 664 pistoler, 409 huggare, 1,148 saltlår,
4,959 bajonetter och 61 kl ingor, sorn dels, efter tilländalupen passe\olanslid,
oanvändbara, finge, efter ny anställd besigtning, slopas, då de brukbara
delarne deraf borde lill stycketal och vigt i räkenskaperna upptagas
och till Kronans verkstäder afioras; att oanvändbara gevärs- och
pistolpipor efter sammanslagning samt bajonetter och sabelkliiigor efter
alhuggning skulle, såsom gammal metall, uppvägas och på auktion
föryttras, samt de derför inflytande medlen alsättas, för att, efter meddelande
nådig föreskrift, till anskaffning af sådana nya vapen användas.
Om hvilken åtgärd Revisorerne endast velat till upplysning för
Rikets Ständers näst härefter sammanträdande Revisorer göra anmälan.
§• 7.
I anseende till den invecklade beskaffenhet, hvaruti de utaf Artilleri-Ty
gförråds-redogörar lie afgifna räkenskaper sig befinna, anse Revisorerne
bemälte redogörare böra allvarligen tillhållas att vid räkenskapernas
uppgörande, tili lättnad för dessas granskning, noggrant följa
de för sådant ändamål stadfästade formulärer.
§. 8.
Aflidne Krigs-Kassören Brattströms balans, sorn vid 1843 års slut
utgjorde 16,954 R:dr 47 sk. 9 rst., anse Revisorerne nu böra utur räkenskaperna
afskrifvas, sedan Kongl. Krigs-Kollegii Advokat-FiskalsEmbete
anmält, att någon vidare tillgång utur den slutligen utredda
konkurs-massan icke står att erhålla, samt Brattströms kontrollanter,
Kamreraren Dahlerus och Krigs-Rådet Hauffman, blifvit, genom Rikets
Ständers beslut den 30 November nästlidet år, i allo befriade från
dem ådömd ansvars- och ersättnings-skyldighet.
Artilleri- AMelntis gen.
(Extra Stats-anslaget.J
Räkenskaperna äro för båda revisionsåren i Kongl. Kammar-Rätten
granskade och utan anmärkning befunna.
fiieliet. år 1842. år 1843.
Balans frän föregående året:
Behållning och fordringar . . 38,875: 42. 6. 128,764: 26. 2.
— 88 —
Uppbörd:
Stats-anslag:
för gevärs-tillverkningen . 110,000: —- — 113,500: — —
„ nya Fält-Artilleriet . — —- — — 24,000: — —
Besparade handtverkare-löner .
m. m  1,253: 47. 10. 7,464: 20. 8.
S:r
111,253.
47.
10.
144,964: 20.
8.
Summa
150,129: 42.
4.
273,728: 46. 10.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
12,403:
7.
5.
— —
—
—
Utgift:
Nya gevär
967:
42.
8.
76,197:
26.
10.
Nja Fält-Artilleriet .....
7,994:
14.
1.
1,664:
38.
10.
S:r
8,962:
8.
9.
77,862:
17.
8.
Balans till påföljande äret:
Gevär smedel,
Kontant i Banken innestående .
64,201:
38.
6.
113,359:
18.
6.
Fordringar och förskotter .
56,036:
36.
-—-
51,576:
30.
10.
Fält-Artillerimedelj
Kontant i Banken
—
24,049:
8.
8.
Fordringar och förskotter . . .
8,525:
47.
8.
6,881:
19.
2.
.S:r
128,764:
26. 2.
195,866:
29. 2.
Summa
150,129:
42. 4.
273,728:
46. 10.
Af den i Hufvudboken intagna balans-relation upplyses, att den
till år 1844 uthalanserade behållningen, 195,866 R:dr 29 sk. 2 rst.,
består af följande poster:
Af Nja Fält-ArtiUerim ed/en,
Enligt conto med Stockholms
och Christianstads Tygförråder,
upptagna uti 1844 års redogörelser,
.
485>: 28. 9.  — —
Transport: 485: 28. 9.  — —
89 —
Transport: 485: 28. 9.
Enligt conto med Brukspatronen
Morsing, beroende på rättegång, 5,000: — —
Dito- med Hofslagaren Engvall,
beroende på Advokat-FiskalsEmbetets
åtgärd, . . . : . 676: 15. 10.
Dito med Faktoren Treutiger,
med uppgift, att så väl i Treutigers
konkurs som hos hans
löftesmän saknas tillgång, . . 719: 22. 7.
-6,881: 19. 2.
Kontanta behållningen i Banken
24,049: 8. 8.
= 30,930: 27. 10.=
Af Nya Gevär s-medlen:
Enligt conto med Cail Gustafs
Stads Gevärs-faktori, upptagen
och redovisad uti 1844 års redogörelse,
6,309: 13. 6.
Dito med Husqvarna Faktori, utgörande
förskott för redan besigtigade
och godkända gevär,
hvilket balanseras till dess samma
gevär blifvit såsom uppbörd
i Carlsborgs Gevärs-förråds
räkenskaper upptagna,
hvilket skett år 1844, . . . 45,267: 17. 4.
51,576: 30. 10.
Kontanta behållningen i Banken
113,359: 18. 6.
= 164,936: 1. 4. =
Summma 195,866: 29. 2.
§. 1.
Jemte de i 1842 års räkenskaper balanserade 2000 gevär, motsvarande,
enligt det, genom Kongl. Brefvet den 7 Maj 1842, fastställda
pris af 20 R:dr 30 sk. 5 rst. per stycke, en summa af 41,267 R;dr 40
sk. 4 rst., hafva under loppet af år 1843 från Husqvarna Gevärs
-
— 90 —
faktori inlevererats 1000 gevär, emot ett pris af 20,633 R:dr 32 sk. 8
rst., samt dessutom förfärdigats och godkänts 8,000 stycken, hvilka år
1844 lära blifvit till Carlsborgs Fästning levererade, å hvilken sednare
tillverkning Faktoriet emottagit ett förskott af 45,267 R:dr
17 sk. 4 rst.
§. 2.
För Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori hafva väl under åren
1842 och 1843 medel anordnats; men några gevär hafva icke blifvit
levererade.
§. 3.
Den i 1843 års Revisions-berättelse omnämnda, för nybyggnader
vid Carl Gustafs Stads Gevärs-faktori, af 1835—1839 års extra anslag
för gevärs-tillverkningen, anvisade, summa, 32,156 R:dr 43 sk. 1 rst.,
balanseras inom linien i 1842 och 1843 års räkenskaper, på sätt
Kongl. Maj:t den 17 Juli 1841, enligt Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 7 förutgångne Juni, förordnat. Då, så vidt sednaste
Riksdags förhandlingar utvisa, fråga om afskrifning af berörde post ej
hos Rikets Ständer förevarit, hemställa Revisorerne, om icke summan
må vid nästa Riksdag få utur räkenskaperna afskrifvås.*
§. 4.
Under år 1843 har Norrtelje Gevärs-faktori blifvit nedlagdt och
de Ortala f. d. Kronobruk anslagna kolräntor till Stats-Verket indragna,
i öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer vid 1840 och 1841
års Riksmöte bestämt.
Särskilda anslaget för Waxholms bestyckning'.
anvisadt å det till Kongl. Maj:ts disposition ställda mindre kreditiv i och
för bestridande af omkostnader för utomordentliga åtgärder till Rikets
försvar, blef af Kongl. Stats-Kontoret år 1840 utbetaldt med 145,000
R:dr, till följd af Kongl. Maj:ts till bemälte Verk den 2 Mars 1838 aflåtna
nådiga skrifvelse.
De häröfver förda räkenskaper, hvilka uti Kongl. Kammar-Rätten
undergått granskning för år 1842 utan och för år 1843 med anmärkning,
utvisa följande förhållande:
— 91 —
Debet.
år 1843.
år 1843-
Balans frän föregående året:
Kontant behållning .....
90,491: 3.
—.
53,501: 22.
5.
Förskotter
24,251: 44.
10.
7,326: 39.
7.
S;r
114,742: 47. 10.
60,828: 14.
—
Uppbörd:
Af dels från ordinarie stats-medel
omförda, dels ersatta medel .
—
—
802: 45.
6.
Summa 114,742: 47. 10.
61,631: 11.
6.
Credit.
Utgifter:
För åtskilliga behof utanordnade .
53,914: 33. 10.
17,571: 27.
11.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
53,501: 22.
5.
39,705: 2.
9.
Forsk otter .
7,326: 39.
7.
4,354: 28. 10.
S:r 60,828: 14.
—
44,059: 31.
7.
Summa
114,742: 47.
10.
61,631: 11.
6.
Utaf den 1843 års räkning bifogade balans-relation inhemtas, att af de
till år 1844 balanserade förskotter, 4,354 R:dr 28 sk. 10 rst., äro 175
R:dr 8 sk. upptagna och redovisade år 1844; hvaremot 4,179 R:dr 20
sk. 10 rst. numera bero på Kongl. Krigs-Kollegii Ådvokat-Fiskals åtgärd,
sedan såväl gäldenären, Brukspatronen Åmark, sorn hans löftesmän
till borgenärer afträdt sin egendom.
Fortifikations-Afdelningen.
(Ordinarie Stats-anslaget).
Räkenskaperna för båda revisionsåren hafva i Kongl. KammarRätten
undergått granskning utan anmärkning och utvisa:
Debet- år 1843 år 1843.
Balans från föregående året:
Behållning och fordringar . . 24,555: 2. — 21,395: 16. —
92
Uppbörd:
Af stats-anslaget till försvars-verket
i allmänhet
„ dito till oförutsedda utgifter
„ dito till fångars vård och underhåll
Från Artilleri-Afdelningen,
till en Artilleri-förråds-byggnad
å Carlsborg
Diverse inkomster,såsom jordskylds-,
tomtöre- och hyresmedel, m. m.
50,000:
50,000: — —
50: - —
696: 32. —
24,346: 44. 10.
8,000: — —
5,000: — —
6,000: — —
2,266: 41. 4.
1,731: 22. 9.
S:
r 81,663: 38.
2.
66,428: 6.
9.
Balans till påföljande året:
Öfverleverering
145: 5.
1.
——•
—
Summa 106,363: 45.
3.
87,823: 22.
9.
Credit.
Balans från föregående året:
Ölverleverering
2: 5.
8.
145: 5.
1.
Utgift:
Till fastningarnes underhåll och
nybyggnad * •
41,550: 32.
8.
55,517: 46.
10.
„ Topografiska Corpsen . .
12,000: —
—
12,000: —
—
„ Pionier-corpsen å Carlsborg .
8,346: 44.
10.
—
Afskrifna och omförda medel . .
23,068: 42.
1.
2,083: 15.
4.
S:
r 84,966: 23.
7.
69,601: 14.
2.
Balans till påföljande året:
Kontant i Rikets Ständers Bank .
5,538: 14.
5.
9,872: 15.
8.
Öfriga fordringar och förskotter .
15,857: 1.
7.
8,204: 35.
10.
S:r 21,395: 16.
—
18,077: 3.
6.
Summa
106,363: 45.
3.
87,823: 22.
9.
Enligt räkenskapen biiagd balans-relation, u
tgöras
de lill år 1844
utbalanserade behållningar af följande poster:
— 93 —
A nslag till rese- och traktamentspeningar för Fortifikations-Officerare
samt för böckers och instrumenters
inköp  446: 43. 4.
Redogöraren för ponton-trainen och ponton-bryggan
vid Stockholm
99: 5. —
Ny Elfsborgs Fortifikations-kassa  146: 4. 2.
Götheborgs Dito
309: 17. 11.
Carlstens Dito
2,891: 45. 3.
Waxholms Dito
2,027: 19. 5.
Malmö Dito
108: 7. —
Landskrona Dito
508: 14. 2.
Christianstads Dito
897: 45. 10.
Dalarö Dito
46: 2 /. 5.
Gränse-posteringens i Haparanda kassa med aflidne
Majoren Bergenstrå hies konkurs-massa .... 400: 36. —
Dito i Grislehamn  10: — —
Utestående arrende-medel för Kalmar f. d. Fästnings
utarrenderade lägenheter  245: 26. 4.
Förskott till Advokat-Fiskalen Lindberg  66: 32. —
Summa 8,204: 35. 10.
§. 1.
Uppå underdånig framställning om de stora förmåner för byggnadsarbetenas
fortgång vid Carlsborgs Fästning samt de betydliga besparingar
för Stats-Verket, som skulle uppstå genom inköp för Kronans
räkning af det vid sjön Wettern, på Westerlösa Häradshöfdinge-boställes
ägor belägna, till Götha Kanal-Bolags Direktion upplåtna Borghamns
kalkstensbrott, har Kongl. Maj:t, uti nådig skrifvelse den 30
Mars 1841, uppdragit åt Chefen för Ingeniör-Corpsen att med KanalBolagets
Styrelse derom öppna underhandling; hvarefter och sedan Bolaget
erbjudit sig att1, emot en köpeskilling af 16,666 R:dr 32 sk., dera!
15,000 R:dr för sjelfva lägenheten med byggnader samt 1,666 R:dr 32
sk. för åtskilliga vid stenbrånet befintliga instrumentalier, Borghamn
med tillhörigheter tili Kronan försälja, Kongl. Maj:t, efter vederbörandes
hörande, den 28 Maj 1842 i nåder förklarat, att enär de kostnader,
hvilka erfordrades för fullbordandet af Carlsborgs fästningsbyggnad ansetts
kunna genom inköp af kalkstensbrottet minskas med 177,916 R:dr
32 sk. Banko, samt den af Bolaget fordrade köpeskillingen vore, redan
inom de sex första åren, Stats-Verket ersatt blott genom skillnaden i
94 —
den kostnad, hvartill de från Kronans egen mark brutna qvantiteter
kalksten erhöllos, och det pris, som derför, i motsatt fall, måste till enskild
person betalas, Kongl. Maj:t fann köpet böra på stadgade villkor
och med vissa lämpade betalningsterminer för köpeskillingens erläggande
afslutas.
Revisorerne, som funnit det sålunda verkställda inköpet af ifrågavarande
kalkstensbrott, med tillhörande hamn, byggnader och inventarier,
vara för Kronan särdeles fördelaktigt, hafva derföre velat detsamma
här omförmäla.
§• 2-
Sedan Chefen för Ingeniör-Corpsen, den 10 December 1842,
lått sig i nåder uppdraget att uppgöra underdånigt förslag till ständig
reglering utaf aflöningen för nämnde Corps, kansli-personal, bestående
af en Sekreterare och en Kanslist, samt Chefen upplyst, att, vid 1815
års allmänna reglering, lönen för Sekreteraren blifvit bestämd till 500
R:dr, jemte förhöjning för derunder begripna 40 tunnor spanmål; samt
lönen för Kanslisten till 200 R:dr med 10 tunnor spanmål, men att
tillökning deruti år 1827 beviljats af 100 R:dr, jemte spanmålsförliöjning
af 10 tunnor, åt hvardera af dessa tjenstemän, hvilka dessutom de
tio sednare åren undfått gratifikationer, den förre 200 R:dr och den
sednare 100R:dr; hvarjemte en vid Corpsen anställd Vaktmästare, som
förut åtnjutit endast half lön, hugnats med en gratifikation aflOOR:dr
årligen; så och i anledning af Chefens hemställan, att årliga arfvoden
utöfver lönerna mätte ofvannämnde tjenstemän och betjente beviljas, har
Kongl. Maj:t, efter Kongl. Krigs-Kollegii hörande, den 11 Mars 1843 i nåder
förklarat, att då de under Fortifikations-Afdelningen ställda arrende-,
jordskylds- och tomtöre-medel lemnade tillgång för dylika arfvoden,
genom hvilka någon tillökning i redan under tio år innehafda
löneförmåner icke åsyftades, utan blott att gifva dessa en dittills saknad
bestämdhet, bemälte tjenstemän borde åtnjuta:
lön arfvode af nämnde medel
Sekreteraren 500 med 40 tunnor spanmål 300 med 10 t:r spanmål
Kanslisten 200 — 10 — -t- 200 •— 10 — — —
Vaktmästaren 100 ■— 10 -i— — 100 —• — —
att utgå från oell med 1843 års början och intilldess annorlunda i nåder
förordnades.
Då likväl ständiga arfvoden utöfver livad staten består icke synas
kunna utgå af medel, afsedda för helt andra ändamål, än personella löneförbättringar,
hafva Revisorer ne trott sig böra om detta förhållande
göra anmälan.
§. 3.
Uppå Chefens för Ingeniör-Corpsen underdåniga anhållan, har Kongl.
Maj:t, af anförda skäl, den 22 Maj 1843 i nåder förordnat, att ett årligt
arfvode af 300 R:dr Banko borde nämnde år och framdeles utgå till
den Subaltern-Officer, som kunde blifva utsedd att Arkivarie- och Bibliothekarie-befattningarne
vid Corpsen bestrida; vid hvilken disposition,
enär arfvodet skall utbetalas af de å staten för, nybyggnader och underhåll
af fästningarne samt de landtförsvaret i allmänhet tillhörande
byggnader nådigst anvisade rese- och traktamentsmedel, Revisorerne
icke kunnat undgå att fästa uppmärksamhet.
§. 4.
Uti denna Afdelnings hufvudböcker öfver de ordinarie anslagsmedlen
balanseras, sedan flera är tillbaka, det obetydliga beloppet af 10
R:dr, utgörande fordran hos Kommendanten för Gränseposteringen vid
Grislehamn, Friherre Oxenstjerna; men då bemälte Friherre, under loppet
af år 1843 uppburit och redovisat andra summor, synes det Revisorerne,
som hade åtgärder bordt vidtagas, för att få ifrågavarande belopp
utur räkenskaperna affordt.
Fortififcatioiis-AMeliiiiigen.
(Extra Stats-aris hi get).
Räkenskaperna för båda revisions-åren, i Kongl. Kammar-Rätten
granskade utan anmärkning, upptaga:
»ebet. år 1§42. år 1843
Balans frän föregående året:
Behållningar och fordringar . . 16,968: 22. 11. 8,532: 31. '2.
- 96 -
Uppbörd:
Års-a aslag till Carlsborgs fästningsbyggnad
50,000: — — 50,000: — —
Dito till befästnings-arbeten å
Waxholm och uti Stockholms
skärgård
50,000: — — 50,000: — —
Dito till Carlstens Fästning och
Marstrands hamnförsvar samt
befästningsarbeten vid inloppet
till Carlskrona, gemensamt, . . 40,000: — — 40,000: —■ —
Försäljningsmedel (för försåld proviant)
. . 32,934: 11. 1. 29,786: 40. 6.
Diverse inkomster  2,431: 3. 8. 1,891: 3. 7.
S:r 175,365: 14. 9. 171,677: 44. 1.
Balans till påföljande äret:
Skuld  — — 4,101: 2. 4.
Summa 192,333: 37. 8. 184,311: 29. 7.
Credit.
Utgift:
Carlsborgs fästningsbyggnad . . 79,153: 23. 4. 57,813: 15. 9.
Befästningsarbeten å Waxholm
samt uti Stockholms skärgård . 53,321: 34. 2. 33,361: 12. 2.
Dito å Carlstens Fästning och Sjö
kastellet
Kungsholmen . . . 48,794: 24. .7. 52,457: 40. 7.
Diverse utgifter
2,531: 20. 5. 5,755: 15. 11.
Kontant behållning
Oredovisade förskotter
S:r 183,801: 6.
6.
149,387: 36.
5.
t:
. . 3,200: 31.
2.
20,111: 5.
. . 5,332: —
—
14,812: 36.
2.
S:r 8,532: 31.
2.
34,923: 41.
2.
Summa 192,333: 37. 8. 184,311: 29. 7.
Ofvanstående, såsom behållning till år 1844 utbalanserade, oredovisade
förskotterj utgöras af följande poster:
— 97 —
Carlsborgs Fortifikations-kassa 13,210: 4. 2.
Carlstens Dito
121: 7. —
Waxholms Dito
841: 42. —
Kongl. Flottan i Carlskrona, till kapeller och skjul
öfver lavettagen å Kastellet Kungsholmen. . . 639: 31. —
Summa 14,812: 36. 2.
hvilka alla komma att upplagas till redovisande i 1844 års räkenskaper.
Å den, i 1843 års Revisions-berättelse omnämnda, f. d. Fortifikations-redogöraren
å Carlsborg K. N. Hallströms, balans hafva i afräkning
363 R:dr 32 sk. 11 rst. blifvit, den 7 December 1843, inbetalda,
hvilka medel i räkenskaperna, under titel: ”deponerade medel,” upptagits
och blifvit i Rikets Ständers Bank insatta.
En per Mille Fonden,
uppkommen genom det i 5 §. af Kongl. Förordningen den 22 Maj
1794 och Kongl. Brefvet den 18 September samma år intagna stadgande,
att, i följd af den staden Götheborg förunnade nederlagsfrihet å
utländskt gods, en per mille skulle erläggas i afgift, vid inkommandet
och utgåendet af dylika varor, samt utaf dessa medel bildas en fond
för allmänna byggnader i Götheborg, hörande till militär-behof och
stadens försvar; hvilken afgift sedermera, på grund af Neder lags-förordningen
den 5 Maj 1813, upphört.
Denna fonds räkenskaper, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått
granskning för båda åren utan anmärkning, utvisa:
Debet. år 1§4*. år 1§43.
Balans från föregående året;
Kontant behållning. .... 2,155: 14. 11. 5,770: 30. 11.
Fordringar i kapital och räntor . 12,850: 40. — 9,875: — —
S:r 15,006: 6. 11. 15,645: 30. 11.
13
- 98
Uppbörd:
Intresse-medel .......
642: 24. —
404: 34.
8.
Summa
15,648: 30. 11.
16,050: 17.
7.
Credit.
Utgift:
Arfvode för fondens räkning i
Banken
3:
3: —
—
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning i Banken . .
5,770: 30. 11.
10,472: 17.
7.
Utlånta medel, jemte obetalda l än-
tor,
9,875: — —
5,575: —•
—
S:r
15,645: 30. 11.
16,047: 17.
7.
Summa 15,648: 30. 11. 16,050: 17. 7.
Revisorerne hafva inventerat de i behörigt skick varande säkerhets-handlingarne
och dervid funnit, att, utaf fondens vid 1843 års
slut utlånta kapital, ett belopp af 2,500 R:dr numera är inbetaldt och
uti Rikets Ständers Bank insatt, enligt förevisad Banko-attest,
Särskilda anslag et till Stall- och Magasinsbyggnader
i Istad,
bildadt af följande, i och för anskaffande af stall- och magsain för
garnisonen i Ystad, af Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts nådiga disposition
anvisade och, jemlikt Rikets Ständers beslut och Kongl. Brefven
den 30 Juni och 29 September 1841, på Kongl. Krigs-Kollegium
öfverlåtna medel, nemligen: Magistx’atens oell Stadens Äldstes i Ystad,
den 23 December 1815, till Rikets Släxxders Riksgälds-Kontor med 2
procexits årlig kapitalafbetalxxing och 4 procents ränta ntgifxia revers å
25,000 R:dr Baxiko, åtex’ståeixde kapitalbelopp 17,950 R:dr; samt Magistratens
och Stadens Äldstes i Malmö, dexi 16 Mars 1835, uxider enahanda
villköl-, till Riksgälds-Kontoret utfärdade revers å 21,333 R:dr
16 sk., jemte de å förenämnda reverser gjorda kapitalafbetalningar och
influtna räntor, 6,392 R:dr 17 sk. 8 rst.
- 99 —
Sedan Kongl. Krigs-Kollegium, till åtlydnad af föreskriften i Kongl.
Brefvet den 30 November 1841, påföljde år af Staden Ystad inköpt derstädes
belägna kasern, kokhus, stall och magasin, med tillhörande
tomter, för 20,000 R:dr Banko, emot återställandet af Stadens ofvanomförmälda
revers å 17,590 R:dr och fyllnad af förberörde kontanta belopp,
hvarmed lagfarts- och andra utgifter för köpet dessutom blifvit bestridda;
så och efter det köpet vunnit laga stånd och alla dermed förenade
kostnader gäldats, utan att derför behöft anlitas någon del af fordran
hos Malmö Stad, och af de från Riksgälds-Kontoret aflemnade
kontanta medlen icke mera, än omkring en tredjedel; har Kongl. Maj:t,
den 7 December 1843, i nåder anbefallt om- och tillbyggnad af stallen
i Ystad för der förlagda Sqvadron af Kronprinsens Husar-Regemente,
samt jemväl i nåder föreskrifvit, att kostnaden skulle af nämnde, till
anskaffande af stall och magasin derstädes anvisade, medel, i den mån
de inflöto och blefvo disponibla, bestridas, men emedlertid förskjutas af
ordinarie stats-anslaget till underhållandet af de fästningarne och
landtförsvaret i allmänhet tillhörande byggnader; och hafva, till följd
häraf, Malmö Stadsskuldförbindelse och de odisponerade kontanta medlen
tills vidare förblifvit under Kongl. Krigs-Kollegii vård.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för båda åren utan anmärkning och icke heller föranledt någon
erinran af Revisorerne, utvisa följande förhållande:
För år 1842.
Debet.
Uppbörd:
Kapital-fond,
dito dito af Staden Malmö
dito .........
enligt revers af Staden Ystad
på återstående kapital
17,950: —
18,773: 16. —
Från Riksgälds-Kontoret leverera
de dit influtna räntor och ka
-
pital-afbetalningar å skuldbe
-
6,392: 17. 8.
loppen
43,115: 33. 8.
1,195: 41. 11.
Intresse-medel å Malmö Stads skuld
Summa 44,311: 27. 7.
Credit.
Utgift:
Köpeskilling m. m. för kasern-, stall,
magasins- m. fl. byggnader och
tomter i Ystad  —— — — 20,093: 16. 5.
Balans till år 1843:
Kontant behållning  5,504: 30. 3.
Fordringar af Malmö Stad,
Kapital . . 18,346: 32. —
Ränta . . . 366: 44. 11.
_18£13: 28. 11. ^ „ 2
Summa 44,311: 27. 7.
För år 1843.
Debet.
Balans från år 1842:
Kontant behållning  5,504: 30. 3.
Fordran af Staden Malmö . . . 18,713: 28. 11.
- —■■■■— 24,218: 11. 2.
Uppbörd:
Intresse-medel å Malmö Stads
skuld
— — 725: 16. 1.
Summa 24,943: 27. 3.
Credit.
Utgift:
Lagfartskostnad
—.— — — 100: 36. —
Balans till år i844:
Kontant behållning  6,564: 20. 1.
Fordringar af Malmö Stad,
Kapital . . 17,920:
Ränta . . . 358: 19. 2.
-JS278- 19- 2- 24.842: 39. 3.
Summa 24,943: 27. 3.
— 101 —
Yid granskning af ofvan omförmälda säkerhetshandling, hafva
Revisorerne icke funnit något att anmärka.
Aiislaget till Exercis- Sqvadronernas underhåll
har för öfningarne med Smålands Husar- samt Skånska Husar- och DragonRegementernas
Exercis-Sqvadroner, under hvartdera af revisionsåren,
utgått med enahanda belopp, som alltifrån 1812 års Riksdag varit för
nämnde ändamål anvisadt, eller 22,000 R:dr, deruti Rikets sednast församlade
Ständer, från och med 1845 års början, beviljat en tillökning
af 15,500 R:dr till bestridande af de tili underhåll för Exercis-Sqvadronerna
vid Lif-Regementets Dragon- och Husar-Corpser samt Jemtlands
Hästjägare-Gorps erforderliga kostnader, hvilka ditintills af anslaget
för Indelta Armeens allmänna möten och mönstringar utgått.
Af dessa, med ordning förda, räkenskaper, hvilka uti Kongl. Kammar-Rätten
undergått granskning för håda revisionsåren utan anmärkning
och icke heller föraniedt någon erinran af Revisorerne, inhemtas:
Debet.
år 1§42. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar .
17,399: 46.
4.
17,363: 29.
7.
Uppbörd:
Stats-anslag
.
22,000:
22,000 —
Diverse inkomster
9:
3.
6.
3: 20.
—
S:r
22,009:
3.
6.
22,003: 20.
-—
Balans till påföljande året:
Skulder
247:
44.
.
636: 18.
8.
Summa
39,656: 45.
10.
40,003: 20.
3.
Credit.
Balans från föregående året.
Skulder
173:
4.
10.
247: 44.
Utgift:
March-, mötes- och sjukvårdskost-  nader
21,303:
5.
10.
19,337: 28:
1.
Transport:
21,303:
5.
10.
19,337: 28.
1.
— 102 —
Transport: 21,303:
Reparationer å byggnader och
persedlar *
Upphandling af persedlar . . .
Rese- och traktamentspenningar
Diverse utgifter
S:r
5. 10. 19,337: 28. 1.
510: 37.
230: 22.
62: 24.
13: 18.
4.
3.
636: 9.
358: 5.
37: 1.
31: 25.
6.
4.
6.
8.
22,120: 11. 5. 20,400: 22: 1.
Förskotter emot redovisning
. 4,838: 30.
. . 12,524: 46.
9-
10.
6,143:
13,211:
7.
42.
4.
10.
S:r 17,363: 29.
,  an ntL
7.
19,355:
//n nna.
2.
on
2.
a
Summa
Af en hufvudboken hilagd balans-relation inhemtas, att, af de såsom
behållning till år 1844 utbalanserade förskotter emot redovisning,
13,201 R:dr 14 sk. 1 rst. blifvit under år 1844 redovisade och återstoden,
10 R:dr 28 sk. 9 rst, finnes vara beroende på utredning eller afskrifning
i framlidne Tygvaktaren N. J. Liljegrens konkurs-massa.
Beväringsmanskapets Vapenöfning»!’.
Hufvudböckerna öfver användandet af det för ifrågavarande ändamål
å Riks-Staten uppförda anslag af 80,000 R:dr, hvilket är ett
förslags-anslag, utvisa följande förhållande:
Debet. år 184*. år 1843.
Behållning och fordringar . .
5,251: 2.
6.
2,348: 42.
7.
Uppbörd:
Stats-anslag ........
80,000: —
80,000: —
Ersättningar af brist i föregå-
ende årets anslag m. m. . .
24,638: 3.
7.
45,740: 14.
2.
Anmärkningsmedei
671': 37.
10.
669: 27.
10.
Auktionsmedel .
1: 17.
—
— —
—
S:r
105,311: 10.
5.
126,409: 42.
—
Balans till påföljande året:
Skulder
45,644: 35.
4.
42,882: 17.
5.
Summa
156,207: —
3.
171,641: 6.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
29,139: 38.
1.
45,644: 35.
4.
— 103 —
Utgifter:
Mönstringskostnader
7,963:
5.
4.
7,790: 47.
1.
March-kostnader
40,397:
2.
1.
39,620: 20.
3.
Underhåll på mötes-stället. . .
71,190:
*18.
11,
68,416:
15.
6.
Extra förplägning
413:
44.
6.
368:
35.
11.
Sjuk vårds-kostnader
2,601:
18.
4.
2,591:
26.
8.
Rese- och traktamentspenningar
868:
28.
2.
1,047:
8.
11.
Löner och arfvoden
1,112:
18.
—•
1,129:
3.
—
Anmärkningsmedel
108:
26.
7.
255:
41.
1.
Diverse utgifter
62:
45.
8.
60:
2.
3.
S:r
124,718: 15.
7.
121,280:
8.
8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning i Banken
630: 21.
4.
1,822: 10. 11.
Fordringar
1,509: 20. 11.
1,511: 24. 11.
Förskotter till liqvid och redo-
visning
209:
—•
4.
1,382: 22.
2.
S:r
2,348:
42:
7.
4,716:
10.
—•
Summa
156,207;
—i
3,
171,641:
6.
—
Af en i 1843 års hufvudbok intagen balans-relation inhemtas, att
ofvanstående, till år 1844 utbalanserade, förskott, 1382 R:dr 22 sk. 2
rst., blifvit under den 7 Juni 1844 ersatt, — Uti de till samma år utbalanserade
fordringar ingå, bland annat, dels 1,229 R:dr 22 sk, 4 rst.,
fordran bos Konungens Befallningshafvande i Wester-Norrlands Län,
beroende på Kongl. Kammar-Rättens pröfning, dels ock 279 R:dr 46
sk. 7 rst. hos framlidne Regements-Qvartermästaren vid Westerbottens
Regemente C. A. von Essen, beroende på indrifning hos sysslomannen
i von Essens konkurs.
Vid dessa redogörelser, som i Kongl. Kammar-Rätten granskats för
håda åren utan anmärkning, har någon erinran från Revisorernes sida
icke förekommit.
Då framlidne Regements-Qvartermästaren von Essens här ofvan,
i balans-relationen, omförmälda skuld 279 R:dr 46 sk. 7 rst., redan
den 7 Maj 1834 blifvit, genom Kongl. Svea Hof-Rätts Dom, till betalning
fastställd; men, enligt hvad en anteckning i hufvudboken visar,
sysslomännen i von Essens konkurs, oaktadt föreläggande af Kongl.
— 104 —
Hof-Rätten, ännu vid 1843 års slut icke afgifvit redovisning, anse Revisorerne
att bemälte syssloman, derest sådant af dem icke redan blifvit
verksteldt, böra tillhållas att fullgöra den dem åliggande redovisnings-skyldighet,
så att balansen må kunna till slutlig utredning
befordras.
Grarnisoiisförstärliiiiiigeii å Carlstens Fästning-.
Räkenskaperna öfver de i och för kostnaderna till berörde ändamål
anvisade särskilda medel, hvilkas förvaltning blifvit genom Kongl.
Maj:ts nådiga Bref den 1 Mars 1834 åt Kongl. Krigs-Koilegium uppdragen,
hafva i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning för båda revisionsåren
utan anmärkning, och utvisa följande förhållande:
Debet. år I§4*. år IS43.
Balans frän föregående året:
Behållning och lordringar. . . 1,689: 30. — 1,756: 39. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag  9,938: 27. 11. 9,529: 31. 8.
Ersättningar  2,503: 13. 7. 2,060: 46. 2.
Auktionsmedel  — —• — — 1: 12. —
S:r 12,441: 41. 6. 11,591: 41. 10.
Balans till påföljande året:
Skulder
. 9,529: 31. 8. 10,008: 12. 4.
Summa 23,661: 7. 2. 23,356: 45. 4.
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder  9,938: 27. 11. 9,529: 31. 8.
Utgifter:
Aflöningskostnader  3,515: 2. — 3,627: 28. 6
Upphandling af proviant . . . 7,390: 37. — 9,227: 35. 1.
Sjukvårdskostnader  989: 15. 7. 491: 27. 5.
Diveise utgifter  70: 29. 6. 76: 43. 9.
"Su 11,965: 36. i. 13423: 38. 9.
— 105 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  488: 9. 11. 403: 22. 11.
Fordringar ........ 1,268: 29. 3. — — —
S:r 1,756: 39. 2. 403: 22. 11.
Summa 23,661: 7. 2. 23,356: 45. 4.
Medlen till bestridande af utgifterna för Garnisonsförstärkningen
å Carlstens Fästning hafva, på sätt i förra Revisionsberättelsen omförmäles,
likaledes blifvit under båda revisionsåren af Kongl. Stals-Kontoret
anordnade å 2:dra (f. d. 8:de) Hufvudtitelns anslag till fångars
skjuts och underhåll.
Medel till bestridande af kostnaderna tor Gfaruisonsförstärkningen
i Stockholm år I83§.
Ehuruväl denna räkenskap, enligt hvad af förra Revisionsberättelsen
inhemtas, skulle med 1841 års slut hafva upphört och icke helier
finnes omnämnd uti den, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulärbref
den 14 Augusti 1841, af Kongl. Krigs-Kollegium i underdånighet
afgifna och till Revisorerne nådigst öfverlemnade Berättelse om förvaltningen
af de till Kongl. Kollegii Andra Departements Underhålls-Afdeinings
disposition ställda stats-anslag, hafva Revisorerne likväl fått emottaga
öfver berörde medel för båda revisionsåren förda hufvudböcker, hvilka
i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning utan anmärkning och
utvisa:
Debet- år 1S4Ä. år 1843.
Balans från föregående året:
Kontant behållning  3: 24. — /: 30. —
Fordran hos Uplands Regemente,
anmärkningsmedel, , ... . 20: 25. — 12: 43.
S:r 24: 1. — 20: 25. —
Balans till påföljande året:
Skuld  4: 24.
Summa 28: 25. — 20: 25.
14
— 106 —
Credit.
Balans frän föregående äret:
Skulder
3: 24. —
4:
24. —
Utgifter'.
Till Bokbindaren F. Svanberg
4: 24 —
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
1
©
co
3:
6. —
Fordran hos Uplands Regemente,
anmärkningsmedel, ....
12: 43. —
12:
43. —
S:r 20: 25. —
16'.
1. —
Summa 28: 25. —
20:
25. —
Å den i förra Revisionsberättelsen omnämnda fordran hos
Uplands Regemente, 20 R:dr 25 sk., anmärknings-medel, hafva år 1842
blifvit inbetalda 7 R:dr 30 sk. Hvad återstoden beträffar, liar, enligt
anteckning i 1842 års hufvudbok, Kongl. Kammar-Rätten den 2 September
1840 deröfver resolverat till Utslag, hvaremot 1843 års hufvudbok innehåller,
att densamma utgöres af medel, ådömda enligt Underhålls-Afdelningens
hos Kongl. Kammar Rätten öfverklagade Utslag.TIemställande
Revisorerne, att åtgärder måtte vidtagas, på det denna räkenskap nu
omsider måtte kunna upphöra.
1§29 års Mötes Passevolans lo ii d,
sorn, jemlikt föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 27 Augusti 1831, förvaltats
och redovisats afskild från nya Mötes-passevolansfonden, kommer,
till åtlydnad af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 24 Juli 1844, att,
från och med innevarande år, med sistberörde samt gamla Mötes-passevolansfonderna
sammanslås och uti en för dessa fonder gemensam hufvudbok
redovisas.
Räkenskaperna äro uti Kongl. Kammar-Rätten granskade för båda
revisionsåren utan anmärkning och framställa förhållandet sålunda:
_ 107 —
Debet.
år 1813. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållning oell fordringar . . . 74,969: — 11. 76,849: 40. 9-
Uppbörd:
Intresse-raedel  4,024: 38. 3. 2,579: 29 —
Balans till påföljande året:
Skuld . 9: 25. 6. 30: 18. 9.
Summa 79,003: 16. 8. 79,459: 40. 6.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld  3: 24. — 9: 25. 6.
Utgift:
Aflöning åt f. d. Passevolans
Kommissariaterna
2,131: 38. 5. 1,046: 10. 11.
Diverse utgifter  18: 9. 6. 2: 36. 9.
S:r 2,149: 47. 11. 1,048: 47. 8.
Balans lill påföljande året:
Kontant behållning ..... 20,345: 23. 11. 5,969: 46. 10.
Förskotter till liqvid . . . • . 120: 43. 11. 120: 43. 11.
Räntebärande kapital .... 55,536: 32. — 71,663: 16. —
Utestående intresse-medel m. m. 846: 36. 11. 647: 4. 7.
S:r 76,849: 40. 9. 78,401: 15. 4.
Summa 79,003: 16. 8. 79,459: 40. 6.
Till upplysning om förhållandet med den i förra Revisionsberättelsen
jemväl omnämnda aflöningen till f. d. Passevolans-Kommissariaterna,
få Revisorerne meddela, att denna, enligt 1831 års Indragningsstat,
bestämda aflöning under revisionsåren ytterligare minskats och
utgjorde:
år 1842
2,131 R:dr 38 sk. 5 rst.
„ 1843
1,046: — 10. — 11 —
— 108 —
3!Iya Mötes-Passcrolansfonden
har uppkommit genom de årliga passevolans-afgifter, hvilka, till följd af
Kongl. Kungörelsen den 27 Mars 1830, blifvit, i och för Indelta Armeens
underhåll och sjukvård vid möten och mönstringar, jemte de
för truppens vapenöfning oundvikliga utgifter och förvaltnings-kostnader,
af vederbörande rust- och rotehållare erlagda intill 1840 års slut,
då dessa afgifter, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 24 Maj 1841, upphörde.
Denna fond, som för båda revisionsåren redovisas uti särskilda
hufvudböcker, har, enligt vunnen upplysning, blifvit, jemte 1829 års
Mötes-passevolansfond, från och med 1845 års början, sammanslagen
med den Revisorernes granskning förut icke underkastade gamla Mötes-passevolansfonden;
öfver hvilka trenne fonder, från och med sislberörde
år, en gemensam hufvudbok kommer att upprättas; varande
dessa fonder, enligt Rikets Ständers skrifvelse, N:o 272, den 29 Mars
1841, öfverlemnade till Kongl. Maj:ts fria disposition, för att användas
till behof i och för Arméens vapenöfningar och dermed gemenskap
ägande utgifter.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för åren 1842 och 1843 utan anmärkning samt till någon erinran
af Revisorerne icke heller föranledt, utvisa följande förhållande:
Debet. år 181». år 1S4»
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 69,216: 42. 10. 73,156: 7. 5.
Uppbörd:
Kongl. Stats-Kontoret levererat af
dit influtna mötes-passevolans
medel
Ersättnings-medel
Anmärknings-medel
Intressen
" S:r 5,261: 34. 7. 3,421: 18. 9.
3,858: 37. 10.
445: 2. 1.
803: — 8.
154: 42. —
186: 47. 6.
527: 45. 4.
538: 5. 11.
2,168: 16. —
— 109 —
Balans till påföljande året:
Skulder  45: 46. 8. 40: 16. 5.
Summa 74,524: 28.
1.
76,617: 42.
7.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder .
57:
13.
11.
45: 46.
8.
Utgifter:
Restituerade medel
252:
35.
5.
—
—
Möteskostnader för föregående åren
701:
—
—
—
—
Kongl. Kammar-Rättens observa-
tions-arfvode
259:
41.
1.
305: 42.
9.
Afskrifna medel
70:
—
—
—
—
Diverse utgifter
27:
26.
3.
21:
40.
—
S:r 1,311:
6.
9.
327:
34.
9.
Balans till påjöljande äret:
Kontant behållning i Banken
50,608: 27.
9.
5,181:
4.
6.
Utlånade medel, jemte upplupna
räntor, .... ....
21,000:
—
—
69,548:
16.
—
Fordringar
1,547:
27.
8.
1,514:
36.
8.
S:r
73,156:
7.
5.
76,244:
9.
2.
Summa 74,524: 28. 1. 76,617: 42. 7.
Likmätigt Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 27 Augusti 1831, balanseras
inom linien värdet af de hus och byggnader samt effekter,
hvilka år 1830 blifvit från gamla till nya Mötes-passevolans-inrättningen
aflemnade, sålunda:
Byggnader m. m. för  88,684: 20. 8.
Sjukhus- och magasins-inventarie-persedlar 26,402: 13. 2.
Summa R:dr 115,086: 33. 10.
Sedan, på sätt här ofvan omförmäles, 1829 års Mötes-passevolansfond
och nya Mötes-passevolansfonden blifvit med den gamla Mötespassevolansfonden
sammanslagna, hafva Revisorerne inventerat dessa
— 110 —
fonders, eller numera dea förenade Mötes-passevolansfondens gemensamma
säkerhets-handlingar, hvilka befunnits i god ordning,
Häraf inhemtas, att tillgångarne den 16 Oktober innevarande Ar
utgjordes af:
Utlånade medel, emot inteckning . . 213,643 R:dr 39 sk. 11 rst.
emot reverser på
namn  57,030: —.34. — 1. —
Rikets Ständci\s Banks obligationer . . 28,000: — —• — — —
Kontanta medel i Rikets Ständer Bank,
enligt nedan intagna Banko-attest, . 8,396: — 14. — 6. —
Tillsammans 307,070: — 40. — 6. —
Indelt ii Arntcciis Äfya Mötesfond.
Jemlikt Kongl. Brefvet den 14 December 1841, redovisas under
ofvanstående benämning och uti särskilda hufvudböcker det årliga anslag,
som af Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständer, från och
med sistnämnde års början, beviljades såsom vederlag för de med Ar
1840 upphörda möfres-passevolansafgifterna. Fondens förvaltning ombesörjes,
dels enligt föreskrifterna uti Kongl. Maj:ts nådiga Reglemente
om Indelta Armeens underhåll vid möten och marcher af den 20
Januari 1832, jemte öfriga dithörande författningar, dels jemlikt Kongl.
Maj:ts för Provianterings-Direktionerna vid de Indelta Kavalleri- och
Infanteri-Regementerna, den 14 December 1841, i nåder utfärdade Instruktion.
At denna fonds, i Kongl. Kammar-Rätten för båda revisions-åren
utan anmärkning granskade, räkenskaper inhemtas:
år 184*. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar. . . 99,938: 26 1. 132,893: 43. 4.
Uppbörd:
Stats-anslag  186,669:  186,669: — —
Transport: 186,669: — — 186,669: — —
— lil —
Transport:
186,669: -
186,669:
Rusthåilarnes passevolans-fourage-
afgift
26,877: 15.
7.
26,916:
9.
10.
Värdet af in natura levereradt pas-
sevolans-fourage
1,017:
—
—
1,635: 32.
8.
Ersättning för förhöjda march-por-
tioner
—
—
4,080: 11.
7.
Diverse inkomster
224:
3.
8.
539:
33.
7.
S:r
214,787: 19.
3.
219,840: 39.
8.
Balans till påföljande året:
Skulder
1,570:
6.
2.
38,800: 37.
6.
Summa
316,296:
3.
6.
391,535: 24.
6.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
20,629: 28.
6.
1,570:
6.
2.
Utgift:
Mötes-passevolans-ersättning för va-
kanta nummer
13,846:
—
—
13,405:
Löner och arfvoden
19,337:
33.
19,445:
33.
9.
Provisioner
1,042:
27.
5.
1,186:
8.
Mönstrings-kostnader
970:
2.
3.
1,346:
44.
4.
March-kostnader
.
24,743:
47.
4.
86,150:
1.
2.
Underhåll på mötesslället
91,383:
35.
4.
147,689:
15.
Sjukvårds-kostnader
4,512:
37.
4.
6,260:
33.
7.
Extra förplägning
638:
—
7.
2,723:
12.
8.
Rese- och traktamentspenningar .
798:
24.
6.
1,162:
24.
10.
Transportkostnader ......
10:
8.
8.
978:
42.
6.
Reparationer å byggnader m. m. .
1,852: 26.
3.
2,863:
18:
7.
Arrenden och onera af mötesplat-
SCI ••••••••■••
802:
7.
8.
1,367:
30.
7.
Inqvarterings-penningar . . . .
110:
—
—
125:
—
—
Hyresmedel
180:
—
—
275:
16.
—.
Skrifmaterialier och expenser
573:
6.
3.
747:
39.
8.
Exercis-ammunitions kostnader. .
633:
5.
8.
1,104:
42.
11.
Transport:
161,434: 22.
i.
286,832: 27.
7.
— 112 —
Transport: 161,434: 22. 3. 286,832: 27. 7.
Diverse utgifter  1,338: 5. 5. 1,973: 12. 8.
S:r 162,772: 27. 8. 288,805: 40. 3.
Balans till påföljande äret:
Kontant i Banken och i kassorna 39,549: 13. — 62,567: 2. 11.
Förskotter mot ersättning . . . 175: 14. 9. 99: 33. 8.
Förskotter mot redovisning . . . 93,169: 15. 7. 38,492: 37. 6.
S:r 132,893: 43. 4. 101,159: 26. 1.
Summa 316,296: 3. 6. 391,535: 24. 6.
§. 1.
Från denna fond hafva, under loppet af båda revisions-åren, till
Kongl. Krigs-Kollegii embets- och tjenstemän samt vaktbetjente blifvit
utbetalda:
år 1842.
Löner  9,262: 1. 4.
Ljuspenningar
. 277: 12. 9. 9539. 34. t
och år 1843.
Löner  9,340: 41. —
Ljuspenningar
299: 47. 6. ^ &
§. 2.
Uti fondens redogörelser för sista revisionsåret upptages en kostnad
af 119,381 R:dr 32 sk. 1 rst för 1843 års öfningsiäger å Ladugårdsgärdet,
hvilken, efter afdrag af till uppbörd tagna 118 R:dr 38 sk.
8 rst., anmärkningsmedel, blifvit af 1843 års tillgångar med 83,146
R:dr 8 sk. 3 rst. bestridd samt med en skuld, stor 36,116 R:dr 33 sk.
2 rst, till år 1844 utbalanserad.
Utaf en häröfver af General Krigs-Kommissariatet afgifven och från
Kongl. Kammar-Rätten infordrad redogörelse hafva Revisorerne inhemtat,
att berörde kostnader på följande sätt utgått:
För lägret på stället  56,189: 23: 8.
samt för marcher och transporter
63,192: 8. 5.
elier tillsammans 119,381: 32. 1.
för en styrka, med öfver- och underbefäl, af omkring 10,000 man, deraf
1,100 kavalleri, Stockholms garnison och Lif-Bevärings-Regementet
deruti icke inberäknade.
— 113 —
Emot sistnämnde redogörelse äro anmärkningar gjorda dels af Revisionen
i General-Krigs-Kommissariatets Fält-Kontor, dels uti Kongl.
Kammar-Rätten, hvilka anmärkningar ännu äro på vederbörlig pröfning
beroende.
Tross-Passevolans-Foiiden,
bildad genom de årliga afgifler, hvilka, på grund af derom afslutade
kontrakter den 18 December 1775, den 18 Mars samt den 2 och 21 Maj
1776, den 15 Januari 1778 och den 20 September 1783, under så väl
freds- sorn krigstid, för trossens underhållande erläggas af de rustande
vid Lif-Regementets Dragon-, Husar- och Grenadier-Corpser, Skånska
Husar- och Dragon-Regementerna, Westgötha Regemente, Smålands
Husar-Regemente, Smålands Grenadier-Bataljon, Ändra Lif-GrenadierRegementet
och Bohus Läns Regementes Södra Bataljon, och hvilka utgifter
lill denna fond ingå.
Fondens räkenskaper för båda revisionsåren äro i Kongl. Kammar-Rätten
granskade titan anmärkning och framställa följande förhållande.
»ebet.
tir 184». är 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar. . .
130,718:
11. 7.
138,036: 23.
10.
Uppbörd :
Kongl. Slats-Konloret anordnat af
dit influtna tross-passevolans-
jnedel
19,291:
11. 1.
20,833:
30.
6.
Intresse-medel .......
1,732:
24. —
3,617:
4.
—
Diverse inkomster
205:
46. —
440:
4.
—
S:r
21,229:
33. 1.
24,890: 38.
6.
Balans till påföljande året:
Skuld
1,721:
4. 10.
2,895:
24.
9.
Summa
153,669:
1. 6.
165,822:
39.
1.
15
— 114 —
Credit,
Balans från föregående året:
Skuld
3,331: 20. —
1,721:
4.
10.
Utgift:
Trossens underhållande . . .
9,360: 32. —
8,985: 14.
Mötes-kostnader
495: 41. 8.
90:
29.
1.
Ersättningar
1,088: 2. 4.
2,564:
13.
3.
Exercis-ammunition ....
385: 7. 9.
502:
12.
6.
Trossbod-hyra
325: 40. —
329:
8.
——
Diverse utgifter
645: 25. 11.
119: 43.
3.
S:r 12,301: 5. 8.
12,591: 24.
1.
Balans lill påföljande året:
Utlänta medel
. 27,000:
129,000:
Behållningar och fordringar
. 111,036: 23. 10.
22,510:
10.
2
S
:r 138,036: 23. 10.
151,510: 10.
2.
Summa 153,669: 1. 6.
165,822: 39.
1.
Vid anställd granskning af
säkerhetshandlingarne, hvilka
befun-
nits i god ordning, hafva Revisorerne inhemtat, att
fonden
den
16
Oktober innevarande år ägde följande tillgångar:
Utlånta medel emot intecknings-
säkerhet ....
95,000:
—
Armeens Ackords-amorterings-fonds obligationer
27,000:
Rikets Ständers Banks dito . .
52,000:
Kontant i Rikets Ständers Bank
innestående, enligt
nedan intagna Banko-attest, .
*••••«•
2,513:
16.
11.
Tillsammans
176,513:
16.
11.
norrbottens Iläst-Jä^are-^qatlrons Fond,
ursprungligen bildad, i och för organiserandet inom Norrbottens Län
' af en Kavalleritrupp, genom de årliga vakansafgifter för 115 nummer
vid Westerbottens Fält-Jägare-Regemente, som vederbörande rotehållare,
enligt med dem afslutade kontrakter af den 20 Augusti 1824 och
den 7 Juli 1826, förbundit sig att under en tid af Tjugu år, räknade
från 1827 åi’s början, erlägga, bar, jemlikt det i förra Revisions-be
-
- 115 -
rättelsen omförmälda Kongl. Bref af den 30 November 1840, blfvit
af Kongl. Krigs-Kollegium förvaltad och redovisad.
Räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för båda revisionsåren utan anmärkning och hos Revisorerne icke
heller till någon erinran föranledt, utvisa följande förhållande:
år 1842. år 1843.
Debet.
Balans från föregående äret:
Behållningar och fordringar . . 61,597: 13. 8. 68,058: 33. 1.
Uppbörd:
Rotehållares vakans-afgifter
Mötes-passevolans-ersättnin g
Upplupna intressen . . .
Anmärknings-medel . . .
. . 4,250: 10.
. . 210: —
. . 2,210: 4.
10.
1.
4,384: 33.
2,371: 32.
1: 23.
1.
2.
S:r 6,670: 14.
11.
6,757: 40.
3.
Balans till påföljande
Skuld
året:
. . 31: 46.
11.
18: 10.
4.
Summa 68,299: 27.
6.
74,834: 35.
8.
Credit.
Balans från föregående
Skuld
äret :
. . 12: 24.
31: 46.
11.
Utgift:
Arfvode, provision och remisslage 43: 2,
3.
189; 11,
3.
Bevillnings-afdrag ....
. . 96: 19-
10.
—
Brefförings-penningar . .
38: 32.
—
38: 32.
—
Diverse utgifter
. . 50: 12.
4,
5: 16.
—■
S:r 228; 18.
5.
233: 11.
3.
Balans till påföljande året:
Utlånta medel
. 47,513: 3.
67,000: —
Behållningar oell fordringar
, , 20,545: 30.
1
7,569: 25.
6.
S:r 68,058: 33.
1.
74,569: 25.
6.
Summa 68,299: 27.
6.
74,834: 35.
8.
— 116 -
Revisorcrne hafva granskat fondens i god ordning varande säkerhetshandlingar
och dervid funnit, att fonden den 16 sistlidne Oktober
ägde:
emot intecknings-säkerhet utlånta . . . 68,566 R:dr 32 sk.
Arméens Ackords-amorterings fonds obligationer
till belopp af .9,500: — — —
Kontant i Rikets Ständers Bank, enligt
bär nedan intagna Bank o-attest, . . 4,633: — 39. — 10. —-
eller tillsammans 82,700: —• 23. — 10. -—-
Uti nådig Instruktion för Prövianterings-Direktionerna den 14 December
1841, §. 21, har Kongl. Maj:t, med upphäfvande af stadgandet i
33 §. af 1832 års Underhålis-reglemente, förordnat, att Direktionernas
verificerade redogörelser för Indelta Arméens möten skulle, i stället att,
såsom dittills skett, af Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande
aflemnas till Kongl. Kammar-Rätten, insändas för år 1842 och framgent
från Regementer och Corpser direkte till Kongl. Krigs-Kollegium, som, sedan
berörde redogörelser der blifvit granskade, borde låta upprätta och
till Kongl. Kammar-Rätten aflemna särskild hufvudbok inom den tid,
som för öfriga hufvudböckers äfsiutande vore i nåder bestämd.
Med anmälan, att den Kongl. Kollegium sålunda uppdragna granskning
icke kunde af den inom Underhålls-Afdelningen anställda tjenstemannapersonal
medhinnas, samt att den i 1832 års Reglemente stadgade
och alltsedan iakttagna ordning för redovisningen af Indelta Armeens
mötes utgifter, vid fastställande af Kongl. Ivollegii dåvarande organisation,
utgjort hufvudsakiigaste villkoret för de kamerala göromålens inom Afdelningen
behöriga handhafvande af den dertill anställda och vid organisationens
införande betydligen minskade personal, — har Kongl. Krigs-Kollegium
derefter i underdånighet hemställt, att, vid en sådan tillökning
i göromålen, som den ifrågavarande, en Bokhållare måtte å Afdelningen
anställas med åtnjutande af den i stat för sådan tjensteman bestådda
lön af 874 R:dr, tillökningen för 74 tunnor spanmål deruti inbegripen.
Och har, i anledning häraf, Kongl. Maj;t, den 25 Januari 1842,
funnit skäligt i nåder tillåta, att å Underhålls-Afdelningens KammarKontor
finge anställas en Bokhållare, som hade att under samma ansvar,
som för den öfriga personalen vore bestämdt, förrätta ofvanbevörde
gransknings- samt bokslutsarbete; och hvilken tjensteman borde,
från och med 1842 års början, åtnjuta ett arfvode af 800 R:dr årligen,
att utgå från Gamla Passevolans-kassans odisponerade ränte-inkomst.
— 117 —
Angående de lill Underhålls-Afdelningen hörande fonders behållning
i Rikets Ständers Bank, hafva Revisorerne fått emottaga följande
uppgift:
”Att behållningen å Kongl. Krigs-Kollegii Underhålls-Afdelnings
diverse fonders räkning utgjorde nedanstående dag, enligt DepositionsAldeln
ingens hufvudbok, Åttatiotvå tusen trehundra sextiotvå Riksdaler
tolf skillingar tio runstycken Banko, attesterar, Stockholm af Rikets
Ständers BanksjDepositions-Afdelning den 16 Oktober 184-5
C. Götherström
Kamrerare”.
"Af ofvanstående behållning tillhör
Indelta Armeens Nya Mötesfond  42,625: 11. 4.
Förenade Mötes-passevolansmedels-fonden .... 8,396: 14. 6.
Extra statsmedlen
2: 30. —
Tross-passevolansfonden  2,513: 16. 11.
Exercis-sqvadrons-medlen
19,025: 27. 8.
Bevärings-manskapets mötesmedel  2,466: 40. 7.
Norrbottens llästjägare-sqvadrons fond  4,633: 39. 10.
Skillnaden, öfverskott, . .
2,698: 24. —
härleder sig från insättningar i Rikets Ständers
Bank, hvarå Banko-attester ännu icke blifvit hit
ailemnade.
Summa R:dr 82,36^: l£. 10.
Slockholm af Kongl. Krigs-Kollegii Underhålls-Afdelnings Kammar-Kontor
den 16 Oktober 1845.
L c.
J. Q. Falk ”
Utrednings-Afdelning en.
(Ordin arie Stats-ansl aget i)
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för båda revisionsåren med anmärkningar och framställa förhållandet
sålunda:
— 118 —
Debet, år 1§42. år 1*43.
Balans från föregående året:
Behållning och fordringar: . . 285,106: 13. 10. 278,817: 40. 3.
Uppbörd:
Ordinarie stats-anslag för Afdelningen
426,666: 32. — 426,666: 32. —
Andra stats-anslag, som utaf Afdelningen
disponerats,  103,910: 8. 4. 106,538: 6. 11.
Debiterade medel enligt liqvider . 46,644: 35. 2. 28,376: 20. 8.
Diverse auktions- och ersättningsmedel
m. m  13,832: 16. 7. 28,909: 6. 5.
S:r 591,053: 44. T. 590,490: 18. —
Leverering:
Från Kongl. Stats-Kontoret,
Extra stats-anslags-medel . . — — 30,407: 11. 2.
Balans till påföljande året:
Skulder
. 18,103: 23. 9. 29,078: 37. 5.
Summa 894,263: 33. 8. 928,794: 10. 10.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder  12,444: 8. 10. 18,103: 23. 9.
Utgift:
Ordinarie upphandling af persedlar
till utredning, Armeens beklädnad,
tross, Fästningarnes behof
m.
549,234: 30. 6. 563,630: 8. 3.
Extra ordinarie upphandling i reserv,
rese- och traktamentspenningar,
skrifmaterialier, auktion
s-omkostnader m. m.. , , 39,881: 20: 7. 48,017: 43. 3.
Transport: 589,116: 3. 1. 611,648: 3. 6.
Transport: 589,116: 3. 1. 611,648: 3. 6.
Utbetalta medel utom stat . .
— — 1,214: 26. 11.
Crediterade medel, enligt liqvider, 13,622: 2. — 62,299: 30. 7.
Afskrifna medel
293: 27. 6. 23: 28. —
S:r 603,031: 32. 7. 675,185: 41. —
Leverering:
Till Kongl. Siats-Kontoret . . .
— — 1,909: 27. —
Balans till påföljande äret:
Behållningar och fordringar . . 278,817: 40. 3. 233,595: 15. 1.
Summa 894,203: 33. 8. 928,794: 10. 10.
§. 1.
Denna Afdelnings räkenskaper upptaga i conto för stats-anslaget
under titel: ”Besparing,” å 1838 års anslag, en summa stor 30,543 R:dr
12 sk. 1 rst., hvilken, såsom en Afdelningens fordran balanseras; men då,
enligt hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Maj:t den 28 September
1839 i nåder föreskrifvit, det nyssnämnde belopp borde afdragas å
1838 års anslag för Utrednings-Afdelningen och i det årets räkenskap
upplagas bland dåvarande 3:dje Hufvudtilelns besparingar, samt, till åtlydnad
häraf, beloppet jemväl blifvit Kongl. Stats-Kontoret godtgjordt,
anse Revisorerne samma, oriktigt balanserade, post böra utur räkenskaperna
afföras.
§. 2.
Till byra för Svea Lif-Gardes rustkammare äro utbetalda:
år 1842  R:dr 460:
„ 1843
„ 600:
i afseende å hvilken utgift Revisorerne inhemtat, att, uppå underdånig
anmälan af Sekund-Chefen för nämnde Lif-Gardes-Regemente om otillräckligheten
af det år 1831 å Regementets stat till rustkammarhyra
uppförda årliga anslag af 320 R:dr, Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref
den 11 Juni 1842, funnit godt att, från och med den 1 Juli samma
år, böja anslaget till 600 R:dr om året, att utgå af Utrednings-Afdeiningens
medel lill Regementets kassa, intill dess det lån på 12,000
R:dr, sorn nämnde kassa upptagit för en ny rustkammares uppförande,
blifvit i den ordning, det Kongl. Brefvet närmare omnämner, amorte
-
rädt; hvilken åtgärd Kongl. Maj:t ansett desto mera billig, som Statsverket,
genom berörde tillskott, ej allenast befriades från skyldigheten
att utgifva byggnads-omkostnadssumman, utan oek, så snart det af Regements-kassan
upptagna lånet återbetalts, hade att betrakta rustkammarbyggnaden
såsom en Statens tillhörighet; — Hvarom Revisorerne
ansett sig böra meddela upplysning.
§. 3.
Under titel; ”rese- och traktaments-medel”, hafva åt Kongl. KrigsHof-Rättens
Militär-ledamöter af Landt-armeen utgått arfvoden, nemJigen:
år
1842  R:dr 1,650;
„ 1843
„ 1,612; 24. —
emot hvilken, för Utrednings-Afdelningen främmande, utgift, som dessutom
afförts under en mindre lämplig titel, Revisorerne icke kunnat
undgå att göra anmärkning.
§. 4.
Denna Åfdelnings räkenskaper äro förda efter en mindre redig method
och innehålla dessutom åtskilliga, dels förvillande termer, dels,
som det vill synas, godtyckligt valda titlar, hvarunder utgifterna aflorts,
så till exempel förekommer:
År 1843 hafva undertitel: ”Auktions-medel” blifvit utbetalda, dels
690 R:dr i lönetillökning för tjenstemännen och betjeningen vid Utred
nings-förråderna i Stockholm och Götheborg, dels 727 R:dr 16 sk.
till Murmästaren J. P. Hedvall, för verkställd nybyggnad af ett besigtningshus
å Skeppsholmen. Likaledes har Hedvall, fastän betalningen
till honom utgick på grund af kontrakt, fått uppbära ytterligare
782 R:dr, hvilka bokförts bland förskotter emot redovisning, under
hvilken rubrik alla utgifterna för Regementernas beklädnad jemväl
blifvit afförda.
Vidare synes af 1842 års hufvudbok, att ersättningar för i Länen
förskjutna rese- och traktaments-penningar blifvit under äret utbetalda;
men sorn afföringen ägt rum under titel: ”Förskott mot ersättning”,
måste Revisorerne äfven anmärka denna räkenskapsterm, som antyder
just motsatsen af hvad man dermed velat beteckna.
Uti sistnämnde års hufvudbok förekomma, dels tinder rubrik: ”Debiterade
medel” (pag. 48), en på creditsidan utförd post af 1,212 R:dr
13 sk. 3 rst., med anteckning inom linien; ”efter afdrag af för år
184-1 för mycket inbetalda 30 Kalrhvaremot på Underhålls-Afdelnings-conto
(sid, 139) uti debet utföres ett belopp af 1,242 R:dr 13
sk. 3 rst., nyssnämnde 30 R:dr således deribland upptagna; dels (sid.
5) uti ”Uppbördssammandraget” en utöfver extra anslaget förskjuten
summa af 9,151 Ralr 40 sk. 4 rst., hvilken sedermera å sidan 49 finnes
slutliga summan af ”debiterade medel” fråndragen.
§\ 5*
Uti ÄTdelningens hufvudbok för år 1843 balanseras, såsom fordran,
ej mindre det i förra Revisions-berättelsen omnämnda förskott
af 11,808 R:dr 45 sk,, utgörande kostnaden, från 1837 till 1841 års slut,
dels för utarbetande af en Författnings-samling, rörande krigsmakten
till lands, dels för utgifvande af Sammandrag utaf stadganden, rörande
rotebåiiarcn och soldaten vid de indelta Regementerna, än ock de
lör samina ändamål, under åren 1842 och 1843, ytterligare utbetalda
300 R:dr, eller tillsammans 12,108 R:dr 45 sk.
I afseende på fortgången af berörde arbete och den dermed årligen
förenade kostnad, hafva Revisorerne fått emottaga följande Berättelse:
”Till
Rikets Höglofliga Ständers Herrar Revisorer!
”Sedan Rikets Högloft Ständers år 1843 församlade Herrar Revisorer,
uti afgifven Berättelse den 11 December samma år (pag, 198
och 199), efter infordrade upplysningar rörande tvänne, uppå -StåtsVerk
ets bekostnad, företagna arbeten, det ena: Samling af Författningar
rörande Krigsmakten till lands, och det andra : Stadganden rörande
Rate!läll aren och Soldaten vid de indelta lnfanteri-Regementerna,
sitt omdöme deröfver inför Rikets Ständer uttalat; hafva nu församlade
Herrar Revisorer från redaktionen af dessa arbeten behagat infordra
upplysningar om desammas fortgång och nuvarande skick.
Det är lill fullgörande häraf undertecknade, redaktörer, vördsamt
skolat anmäla, att, sedan jag, Forsberg, åt hvilken dessa begge arbetens
utförande från början varit anförtrodt, uti till Kongl. Ma j:t.af gifven underdånig
berättelse af den 6 Juni 1844, i underdånighet uppgifvit de
orsaker, hvilka dittills hindrat den större Författnings-samlingens redigerande
och utgifvande; täcktes Kongl. Maj:t, med anledning af, i sammanhang
härmed, gjord underdånig anmälan,att jag, Stjernsvärd, vöre
16
— 122 —
sinnad alt af trycket utgifva ett arbete, kalladt: Handbok för Militärer,
och innehållande samling af gällande författningar för Armeen under
29 Titlar, deraf 5 redan i bokhandeln utkommit, enär jag i underdånighet
anhållit om understöd frän Statens sida för fortsättningen
af detta arbete, hvilket till uppställning, syfte och brukbarhet vore enahanda
med det sammandrag af Författningar för krigsmakten till lands,
hvars utarbetande blifvit mig, Forsberg, i nåder uppdraget; men något
så beskalFadt understöd af Staten icke syntes böra lemnäs till utgifvande
samtidigt af tvänne likartade arbeten, hvilka således lämpligen
kunde till ett sammanföras, uti till Kongl. Krigs-Koliegium aflåten
nådig skrifvelse af den 8 Augusti 1844, hufvudsakligen förordna:
Att undertecknade må, från och med September månad samma
år, under gemensam ansvarighet besörja redaktionen och utgifhingen
af oftanämnde Författnings-samling, under titel: ”Samling af gällande
Författningar rörande Armeen, dess styrelse och förvaltning”, med skyldighet
för mig, Forsberg, att samtidigt fortsätta den mig särskilt uppdragna
utarbetningen af Sammandrag af stadganden rörande rust-och
rotehållare samt ryttare och soldater.
Att Krigs-Kollegii President skulle tillsynen härå äga, äfvensom
att om arbetets fortgång, hvarje sjette månad, till Kongl. Maj:t afgifva
underdånig berättelse..
Att bemälte Herr President, med biträde af tvänne Kollegii ledamöter,
skulle verkställa den slutliga granskningen af manuskripten till
merberörde Författnings-samlingar, som borde föregå tryckningen.
Att 400 exemplar af de redan utkomna 5 Titlarne af Handbok för
Militärer fingo för Stats-Verkets räkning inköpas, med nya titelblad
förses och, efter förutgången granskning, till vederbörande Embetsverk
utdelas.
Att jag, Stjernsvärd, med afsägelse af förlagsrätten till Handbok
för Militärer, hvars vidare utgifvande komme att upphöra, i stället
skulle äga att utaf hvarje Titel af den nya Författnings-samlingen erhålla
1,000 exemplar, att till subskribenter å Handboken utdelas, emot
betalning till Stats-Verket efter samma pris, på hela upplagan fördeladt,
som tryckning, papper, omslag och häftning kostat Stats-Verket; samt
att planen lör arbetets utförande borde blifva en sammanjemkning
af den, genom Kongl. Brefvet den 28 Juli 1837, fastställda med
den plan jag, Stjernsvärd, för utarbetandet af Handbok för Militärer följt
och antagit.
123
Såsom följd af hvad sålunda i nåder förordnad! blifvit, hafva, oberäknadt
de af mig, Stjernsvärd, innan den 1 September 184-4, enskilt,
på eget förlag, utgifna Titlar, nemligen:
I5:de Permitteringen.
17:de Marcher, Krono-transporter och embets-resor.
21:a Krigs-lagarne.
22:a Krigs- och militär-förtjensters belönande.
28:de Allmänna anstalter tili hästafvelns förbättrande;
följande Irenne af redaktörerne gemensamt utarbetade Titlar, nemligen:
Irsta
Armeens styrelse.
18:de Auktioner och besigtningar.
23:dje Afskedade krigsmäns och deras enkors och barns pensionering
och öfriga förmåner,
eller den 1 September 1844, tili närvarande dag blifvit af trycket
utgifna och enligt föreskrift utdelade.
I och för vidare upplysning om dessa Titlais innehåll, hänvises
vördsamt till hosföljande tablå.
Ett exemplar af alla 8 Titlarne varder härjemte tili Herrar Revisorer
vördsamt öfverlemnadt.
Beträffande Stats-Verkets årliga kostnad under den lid, sorn för
arbetets fullbordande ännu kan komma att erfordras, så hafva redaktörerne,
under antagande, att minst 20 tryckta ark årligen utkomma,
skolat deröfver uppställa följande öfversigt:
För sättning, tryckning, papper, omslag och häftning af 20 ark,
enligt den med Kongl. Boktryckarne Norstedt et Söner slutade afhandling,
(upplagan för Statens egen räkning är bestämd tili 1,000 exemplar)
- R:dr 436: —
A rfvoden: 2 Redaktörer, med skyldighet
att bekosta biträde till renskrifning och
korekturläsning, m. m,
1 Vaktmästare
Expenser ungefärligen
1,600: —-  66: 32.
1(X): —
1,766: 32.
R:dr 2,202: 32.
Men enär härifrån dragas:
hvad genom försäljning af dertill afsedda
— 124' —
760 exemplar påräknas att inflyta, å 1 R:dr
32 sk. per exemplar, .... l,266r 32..
15 procents försäljningsprovision 190: —
1,076: 32..
240 exemplar,, bestämda att gratis till Embets-verken
utdelas, ä 1 R:dr 32 sk. per
exemplar, .. .. . .. .. ., . . . ... .. 400: —
1,476: 32.
blifver R:dr 726: —
Statens verkliga uppoffring årligen för ifrågavarande Författningssamling,
afsedd att inom en. vigtig del, af administrationen och ett
talrikt antal medborgare sprida reda och upplysning..
Vidkommande härefter den mig, Forsberg, till utarbetande i nåder
anbefallda mindre Förfaltuings-samling, benämnd: Stadganden rövande
Rotehållaren celi Soldaten vid indelta Inf a n teid-Regemen t ern a,
så hafva, sedan den 11 December 1843, då sednaste revision af StatsYerkets
styrelse och förvaltning fullbordades, från trycket utkommit:.
i.sta Afdelningen r
Vilm ä n n a Stadgande m.
2'.dra Afdelningen..
3 :sta L i fg r e n a d i e r - R e g e me n te t..
Uplands Regemente;.
Södermaufands Dito..
Kronobergs Dito..
Jönköpings Dito.
Elfsborgs- Dito..
Westmanlands Dito.
Kaimar Dito..
Nerikes Dito..
af hvilka 10 häften, tillsammans utgörande 32f tryckt® ark,, ett exemplar
härjemte vördsamt öfverlemnas..
Dessutom finnas i manus kr iptevj ehuru; ännu: icke granskader
Skaraborgs Regemente.
125 —
Helsinge Regemente.
Wermlands Dito..
under utarbetning ::
Dal-Regementet.
"W estgölha-DalsRegemente..
men ännu icke vidrördar
Bohus Läns Regemente.
Norrbottens Fältjägare-Corps.
AV csterboltens Dito Dito..
J emtlands Fält-Jägare-Regemente..
Norra Skånska Infanteri Dito.
Södra Skånska Dito Dito..
Stats-Verkets utgift för sistnämnda arbete upptages bär endast till
tryckningskostnaden, då redaktionsarfvodet ingår i hvad som kostnadsförslaget
för den större Författnings-samlingen i det föregående upplager.
Stockholm den 10 Oktober 1845”.
Carl D. Forsberg. G. M. Stjernsvärd.
Krigs-Rådt Kapiten”..
TABLÅ
öfver
lIIiliirTöifaHnliigsBjTäiis Arbeten,
från den 1 September 1844 lill elen 1 September 1845„
Utarbetade Titlar. Författningar.
Uti Militär- Uti MilitarFöiTattnings-
Författnings
Byräns
Ar- Hyrans Ar- Vilmark
kiv den lista kiv sedan den Summa.
ningar..
September I ista Septem1814
befint- ber 1844 tillliga.
komna..
I Titeln, Armeens Styrelser
utgörande 4 tryckta ark,
Å Titeln ursprungligen införda .. 35. 48. 83.)
k Titeln, såsom upphäfna, obegagnade 12. 9.. 21.j)
126
Å. andra Titlar
Å T itel n
öfverförda
begagnade
8.
15.
14.
25.
22.
40.
XVIII Titeln: Auktioner och Besigtningar,
utgörande 20 tryckta ark,
Ä Titeln ursprungligen införda
Å. Titeln, såsom uppliäfna, obegagnade
Å andra Titlar öfverförda . . .
Å Titeln begagnade
XXIII Titeln: Afskedade Krigsmäns,
deras enkors och barns
pensionering och öfriga förmåner
:
utgörande 23| tryckta ai’k,
Å Titeln ursprungligen införda
Å Titeln, såsom uppliäfna, obegagnade
Å andra Titlar öfverförda . . .
Å Titeln begagnade
Observeras: Utom de bär upptagna 3:ne Titlar af Militär-Författningssamlingen,
bar af mig, Stjernsvärd, före den 1 September
1844, på eget förlag, blifvit utgifna 5 Titlar af ett arbete
utaf enahanda syftning och plan, nemligen XV Titeln: Per
miteringen;
XVII Titeln: Marcher, Kronotransporter och
Embets-resor • XXI Titeln: Krigs-lagarne; XXII Titeln:
Krigs- och Militär-f örtjensters belönande ; och XXVIII Titeln:
Allmänna anstalter till Ilä stafvrin s förbättrande.
Nämnde 5 Titlar, sorn tillsammans utgöra 31 tryckta ark
och upptaga 462 särskilda författningar, hafva, genom Kongl.
Maj:ts nådiga Bref den 8 Augusti 1844, blifvit förklarade
utgöra delar af Militär-Författnings-samlingen, hvarefter af
dem, för Stats-Verkets räkning, lill gratis-utdeining, enligt
152.
ill.
329. i
18.
11.
29.f
Dessa Titlar,
88.
103.
191.
sorn af Kongl.
46.
63.
109.1
Krigs-Kolle-  gium blifvit
' behörigen
granskade, ä-  ro af trycket
utkomna.
566.
447.
1,013.'
2.18.
156.
374.
172.
67.
239.
176.
224.
400.
subscriptionspris blifvit inlösta, 400 exemplar,
den 10 Oktober 1845.”
Stockholm
Carl I). Forsberg. G, M. Stjernsvärd.
Krigs-Rå<l. Kapiten”.
127 —
§. 6.
Revisorerne hafva tagit kännedom om de anmärkningar, som i
Kongl. Kammar-Rätten blifvit gjorda vid Utrednings-Afdelningens räkenskaper
för år 1842, samt deraf inhemtat, att, vid uppbörden af de
så kallade volontär-vakansmedlen, de dertill hörande mötes-passevolans-
och heklädnads-afgifter icke blifvit redovisade, — de förra ifrån år
1836 tili 1841, de sednare från samma tid till år 1843. — Och skulle
härigenom för denna fond en förlust hafva uppkommit tili eli sammanlagdt
belopp af 4,148 R:dr 25 sk. 9 rst.
I afseende på ofvanberörde vakansmedel, har det jemväl fästat Revisorernes
uppmärksamhet, att dessa medel icke ingått i statsregleringen,
utan utgöra en för sig fristående fond under Kongl. Krigs-Kollegii
förvaltning. Kongl. Brefvet den 12 Mars 1836 förständigar nemligen
Kongl. Krigs-Kollegium att uppbära och handhafva volontär-vakansmedlen
för af Kongl. Maj:t afsedt behof, hvilket ock i samma Kongl.
Bref uppgifves vara: ”Underbefälets hildning vid Under-officers- eller
Korporal-skolor eller ock vid särskilda Instruktions-kommenderingar inom
Armeen.”
Ifrån denna tid har, under det de årliga inkomsterna Varit tili
större delen oanvända, successive bildat sig en fond, som vid 1843 års
utgång uppgick tili 14,355 R:dr 27 sk. 4 rst., hvilket belopp i Utrednings-Afdelningens
hufvudbok för år 1843 under titel: ” volontär-vakans-medel,
” såsom en Afdeiningens skuld uthalanseras.
Revisorerne finna det formvidrigt, att en i stats-regleringen icke
upptagen, men af stats-medel likväl tillkommen fond — öfver hvars
förvaltning någon föreskrift af Rikets Ständer ej meddelats — blifvit
åt Kongl. Krigs-Kollegium öfverlemnad och i dess rörelse-kapital, såsom
ett slags depositum, ingått; hvarförutan det förefallit Revisorerne
mindre lämpligt, att berörde fond redovisas i räkenskaperna för Utrednings-Afdelningen,
med hvars förvaltning den synes sakna ali gemenskap.
§. 7..
Uti 1843 års hufvudbok anmärkas följande, till en del i förra Revisions-berättelsen
omnämnda, balanser:
l:o Kongl. Spanska Regeringens skuld, 9,909 R:dr 26 sk. 10 rst.
för persedlar tili ett år 1814 i Götheborg förlagdt Spanskt Detache
-
— 128
merit, hvilket belopp flera gånger, ehuru utan påföljd, blifvit till ersättning
anmäldt.
2:o Fordran hos Fabrikören Fougts enka, för en ofullgjord leverans
af kläde, 3,963 R:dr 6 sL, beroende vid 1843 års slut på Advokat-Fiskals-Fuibetels
åtgärd.
3:o Förskjuten skjuts- och traktaments-ersättning år 1831 till ledamöterne
i en uti Hernösand hållen Krigsrätt, för handläggning af
ett emellan Kapitenen Gyllenram och Fält-Kamreraren Nygren anhäugigt
mål, 434 fl: dr 3 sk. 10 rst.
4:o åren 1831 och 1832 uppburna, ännu oredovisade, förskottsmedel
af General-Adjutanten m. m. Grefve M. von Rosen, 174 R:dr 4 sk.
6 rst.
5:o Kronans, i förra Revisions-berättelsen omnämnda, fordran af
Handlanden O. Hellströms konkursmassa, 4,233 R:dr 16 sk., för ett år
1839 utgifvet förskott å en leverans af linnepersedlar, hade vid 1843
års slut nedgått till 1,653 R:dr 27 sk. 6 rst.; varande under loppet af
år 1844 derå ytterligare afbetalda 368 R:dr 29 sk. 4 rst.
6:o En fordran af 336 R:dr 32 sk. 4 rst. hos Expeditions-Sekreteraren
S. Loo, för ett år 1821 från Stockholms Utrednings-förråd till
honom utlemnadt parti ull.
7:o Sterbhusets efter Regements-Qvartermästaren vid Westerbottens
Fält-Jägare-Regemente von Essen skuld, för bristande persedlar uti Bevärings-manskapets
förråder vid Gumboda och Näsby år 1832, utgörande
i värde 132 R:dr 44 sk. 8 rst.
Då dessa, för längre tid tillbaka uppkomna, balanser läro, med undantag
af den förstnämnda, beroende på Kongl. Krigs-Kollegii Advokal-Fiskals-Embetes
åtgärd, anse Revisorerne kraftiga åtgärder höra vidtagas
för dessa balansposters skyndsamma indrifning elier slutliga utredning.
Militic-Boställs-Eassaii
Af de i Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkning granskade räkenskaperna
för båda revisionsåren inhemtas;
S)e3»(‘t. äi* år 1§43-
Balans frän föregående året:
Behållning och fordringar . . 340,737: 35. 11. 316,074: 47. 3.
129 —
Uppbörd:
Intresse-medel  11,689: 15. 11. 10,291: 28. 5.
Försäljnings- medel
305:  966: 18. 7.
Hyres- dito
70: — — 40: — —
Ersättnings- dito
633: 11. 1.  — -—
Vites-medel i . .
—• — 72: — —
S:r 12,697: 27. — 11,369: 47. —
Leverering:
Från Kongl. Stats-Kontoret af dit
influtna reserv-hemmans räntor
och säteri-frihets-medel . . . 16,217: 29. 1. 12,963: 25. 2.
Balans till påföljande året:
Skuld  4,550: 5. 7. 4,700: 12. 2.
Summa 374,203: 1. 7. 345,108: 35. 7.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld  4,499: 46. — 4,550: 5. 7.
Utgift:
Aflöning, gratifikationer, pensioner
och begrafningshjelp, m. m.
Expenser
Inqvarteringspenningar . .
Reparationer
Nybyggnader ._
Brandstodsersättning ....
Rese- och traktaments-penningar
Aktorats-procent
Annons-kostnader
Räntemedel
Leverering till andra Verk .
Afskrifna medel
11,097:
7.
8.
11,642:
33.
10.
112:
15.
8.
164:
29.
6.
10,005:
8.
9,923:
40.
—•
7,230:
16.
5,369:
38.
—•
23,700:
29.
23,812:
3.
8.
41:
23.
5.
—,
512:
24.
6.
447:
33.
5.
75:
47.
5.
—
138:
45.
171:
45.
4.
151:
31.
7.
234:
7.
7.
557:
11.
8.
—■
4:
32.
5.
53:
—
53,628:
4.
4.
51,819:
39.
4.
17
— 130 —
19. -  7. 9.
29. 1.
30. 10.
S:r 316,074: 47. 3. 288,738: 38. 8.
Summa 374,203: 1. 7. 345,108: 35. 7*
§• I
1
afseende å Kassans tillstånd hafva Revisorerne funnit, att, ehuru
all nybyggnad för närvarande är inställd, de såsom säkra kalkylerade
inkomster och de såsom oundvikliga ansedda utgifter stå till hvaran
dra
uti ett sådant förhållande, att då, på sätt ofvanstående Tabell utvisar,
Kassans kapital genom de år 1843 verkställda nybyggnader minskats
med närmare 30,000 R:dr, Kassan omöjligen kan med blotta ränte vinsten
och de årliga reservhemmansräntorna för framtiden bestrida de
till dess egentliga ändamål hörande utgifter, nemligen: inqvarteriliggpenningar
och underhåll af redan uppbyggda boställshus, samt tillika
bära en förvaltningskostnad, som, med sammanlagda löner, arfvoden,
pensioner och gratifikationer, år 1843 uppgått till den ansenliga summan
af 11,642 R:dr 33 sk.
Uti denna summa är ock inberäknadt det, till följd af Kongl.
Maj:ts nådiga Bref den 11 Juni 1842 och den 18 Februari 1843, med
200 R:dr under hvartdera af de båda revisionsåren utgående arfvode
åt en till biträde vid göromålen å Indelnings- och Boställs-Kontoret
anställd extra ordinarie Kammarskrifvare.
§. 2,
Till åtlydnad af Kongl. Brefvet den 11 Januari 1842, som bestämmer
fördelning af kostnaden för en år 1839 å Kongl. Krigs-Kollegii erabetshus
verkställd reparation, hafva ej mindre Wadstena Krigsmanshuskassa,
— enligt hvad här efteråt förmäles, — utan äfven Gamla Mötes-passevolans-
och Militie-Boställs-kassorna, hvardera af de sednare med 500
R:dr Banko, fått vidkännas ersättningar af nämnde reparationskostnad;
Balans till påföljande året:
Kontant behållning .....
19,053: 32.
6.
38,749
Utlånta medel och derå oguldna
räntor
232,926:
6.
1.
183,680
Förskotter till nybyggnader och re-
parationer ........
63,643: 41. 10.
66,233
Dito emot ersättning af Stats-Ver-
ket ......... r
375:
—
—
75
Anmärknings-medel
76:
14.
10.
- 131 -
men som Revisorerne finna en sådan utgift för Kassans ändamål främmande,
enär kostnaden derför synes hafva tillhört anslaget för publika
hus i hufvudstaden, kunna Revisorerne icke undgå att deremot göra
anmärkning.
Kassans säkerhetshandlingar hafva, vid anställd inventering, befunnits
i utmärkt god ordning, och hafva af Kassans, här ofvan omlörmälda,
utlånta medel, efter 1843 års slut och till den 15 Oktober innevarande
år, blifvit inbetalda 53,693 R:dr 39 sk. 7 rst., hvarå behöriga Banko-attester
blifvit Revisorerne förevisade.
Wadstena Krigsmansluis-Kassa.
De uti Kongl. Kammar-Rätten för båda revisionsåren utan anmärkning
granskade räkenskaperna utvisa följande förhållande:
Debet.
år 1843.
år 1843-
Balans frän föregående året:
Behållning och fordringar . .
1,217,273: 29. 10. 1,269,194:29.
9.
Uppbörd:
Intresse-medel
53,851: 27.
3. 50,166: 10.
9.
Extra uppbörd
7: 24.
— 43: 3.
2.
S:r 53,859: 3
. 3. 50,209: 13. 11.
Leverering:
Från Kongl. Stats-Kontoret:
Centonal-ersättning
36,600: —
— 36,600: —
Wadstena Krigsmanshus-kassas
dit influtna medel ....
100,993: 1.
6. 102,560: 30.
5.
S:
r 137,593: 1.
6. 139,160: 30.
5.
Balans till påföljande året:
Skuld
1,849: 22.
7. 1,010: 7.
4.
Summa 1,410,575: 9.
2. 1,459,574: 33.
5.
— 132 —
Credit.
Balans från föregående äret:
Skuld
829: 43.
8.
1,849: 22.
7
Utgift:
Till Kongl. Maj:ls nådiga disposi-  tion utbetalda
1,940: 16.
2,604: 20.
Löiier och arfvoden . .
5,966:
27.
—
7,744: 39.
—
Gratialisters underhåll .
86,683:
44.
—
88,372: —
—
Procent af gratialisters underhåll
882:
18.
11.
916: 9.
1.
Nådegåfvor
47:
32.
—
57: 32.
—
Armeens Pensionskassas andel af
inkomsterna .... . .
40,000:
71,125: 3.
7.
Amiralitets-Krigsmanskassan i Carls-  krona dito dito
5,746: 32.
3.
Provisioner
45:
32.
—
45: 32.
—
Pensioner
2,359:
21.
—
2,219: 12.
8.
Restituerade medel
15:
36.
—
7: 24.
—
Skrifmaterialier och expenser m. m.
2,608:
44.
10.
1,052: 25.
4.
S:
:r 140,550: 31.
9.
179,891: 37.
11.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning i Banken
224,559: 43. 7.
69,569: 45.
Utlånta medel
1,042,743:
26.
1.
1,204,549: 26.
7.
Fordringar
1,866:
8.
1.
3,688: 45.
4.
Förskott mot redovisning . . .
25:
—
—
25: —
—
Sn-
1,269,194: 29.
9.
1,277,833: 20.
11.
Summa
1,410,575:
9.
2.
1,459,574: 33.
5.
Ofvanstående, vid 1843 års slut utbalanserade, fordringar, 3,688 R:dr
45 sk. 4 rst. Banko, bestodo då, enligt en bilagd balans-relation, uti
hos åtskilliga Regementer och Corpser oredovisade gratialmedel m. m.,
hvilka likväl under år 1844 blifvit dels till ett belopp af 149 R:dr 29
sk. återlevererade och dels hufvudsakligen redovisade.
§. 1.
Under rubrik: skrifmaterialier, ljuspenningar och diverse andra
utgifter, äro uti 1842 års räkenskaper alförda icke mindre än 1,830 R:dr
— 133 —
42 sk. 7 rst.; men vid närmare forskning befinnes, att i detta belopp
blifvit inbegripen en, på grund af Kongl. Brefvet den 11 Januari
nämnde år och Kongl. Krigs-Kollegii beslut den 16 påföljde Mars,
Kassan påförd utgift af 1,437 R;dr 8 rst. Banko, som skulle utgöra Kassans
andel i den år 1839 å Kongl. Kollegii embetshus verkställda reparation.
Och då en slik utbetalning varit för Kassan alldeles främmande
och dessutom alförts under en mindre lämplig rubrik, hafva
Revisorerne ansett sig böra detta förhållande anmärka.
§. 2.
Af Kongl. Maj:ls, den 17 Decembtr 1831, i nåder fastställda aflönings-stal
lör Kongl. Krigs-Kollegium hafva Revisorerne inhemtat, alt
Krigs-Råds-lönerna blifvit bestämda till 1,600 R:dr med 152 tunnor
spanmål derunder leir hvardera, jemte ett fylinadsarfvode å 400 R:dr,
att af de särskilda Kassorna utgå från och med 1832 års början och
intill dess lönerna kunde till 2,000 R:dr förhöjas. Sedan Krigs-Rådet
Seippel, efter att hafva upphunnit den för pensions åtnjutande i författningarne
stadgade lefnads- och tjensteålder, hos Kongl. Maj:L i underdånighet
sökt afsked från Krigs-Råds-embetet, med rättighet till årlig
pension, motsvarande både lönens och arfvodets belopp, har Kongl.
Maj:t, uti nådigt Bref den 10 Juli 1843, väl förklarat, det arfvodet
å 400 R:dr icke finge af Seippel bibehållas såsom pension, men dock, på
anförda skäl, i nåder tillagt honom en gratifikation för en gång af 2,000
R:dr Banko, alt, likasom den bestämda årliga pensionen 1,600 R:dr,
jemte förhöjning för 152 tunnor spanmål, utgå af Krigsmanshus-kassan.
Genom ett dylikt dispositionsätt af Kassans tillgångar stiga naturligtvis
förvaltningskostnaderna betydligt och skulle, om flera tjenstemän
ungefär samtidigt uppnådde den för pensions åtnjutande föreskrifna
ålder, kunna i ännu högre grad ökas. Enligt hvad räkenskaperna
gifva vid handen, uppgingo förvaltnings-utgifterna år 1843 till 11,062
R:dr 12 sk., deruti inbegripna förenämnde 2000 R:dr, angående h vilken
Krigs-Rådet Seippel beviljade gratifikation, Revisorerne, utan att vilja
bestrida bemälte embetsmans förtjenster i afseende å vårdandet under
en lång tid af fondens angelägenheter, likväl icke kunna undgå att
erinra, dels att berörde utgift synes hafva kunnat undvikas, då KrigsRådet
vid pension, motsvarande den ordinarie lönen, bibehölls, dels
att vid bokföringen summan upptagits under titel: ”ordinarie aflöning,”
hvartill en gratifikation, för en gång beviljad, ingalunda kan hänföras.
— 134 —
§. 3.
Vid anställd inventering af säkerhetshandlingarne, hvilka befunnits
i särdeles god ordning, hafva Revisorerne blifvit förevisade Arméens
Ackords-amorterings-fonds obligationer till ett belopp af 235,000 R:dr;
hvarjemte Revisorerne af jemväl företedda Banko-attester inhemtat, att
af Kassans utlånta medel, sedan 1843 års slut, blifvit inbetalda och uti
Rikets Ständer Bank insatta 10,500 R:dr.
Enligt nådigt beslut den 1 November 1843, hafva Nora, Lindes
m. fl. Tackjerns-bergslager i Örebro Län utaf Kassan erhållit ett lån
af 110,000 R:dr Banko, derå dock 2,590 R:dr genast blifvit återburna,
så att återstoden numera utgör 107,410 R:dr, hvarå endast qvitto blifvit
Revisorerne förevisadt, emedan skuldförbindelsen, till följd af meddelad
föreskrift, blifvit i nämnde Läns Landt-Ränteri förvarad.
Angående detta, mot gemensam ansvarighet och återbetalnings-skyldighet,
vid 1844 års slut meddelade lån, bar Kongl. Maj:t, uppå underdånig
ansökning, den 10 September 1844 bifallit, att detsamma, under
de tre påföljande åren, med en tredjedel årligen, finge återgäldas.
Enligt hvad bär ofvan vid berättelserna angående indelta Arméens
Nya Mötes-Fond, Militie-Boställs-kassan och Wadstena-Krigsmanshuskassa
anfördt blifvit, bestiga sig de på dessa fonder anvisade löner,
arfvoden och pensioner till ganska betydliga belopp. I synnerhet visar
den öfver Militie-Boslälls-kassans ställning härofvan uppgjorda Tabell
ett särdeles missförhållande emellan inkomsterna och de årligen utgående
aflöningarne m. m. Enligt Revisorernes öfvertygelse, måste likväl
i främsta rummet tillses, att de ändamål, hvarför dessa kassor och
fonder inrättats eller tillkommit, varda uppfyllda, och att garanti för
framtiden lemnäs, det de må kunna sina åligganden behörigen fullgöra.
Sådant synes emedlertid icke möjligt, om löner och arfvoden m. m.
fortfarande skola belasta kassorna. Den åsigten, att kassorna borde bekosta
sin förvaltning, har gjort oväntade dispositioner på desamma möjliga
ända till det belopp, att årligen omkring 35,000 R:dr Banko utgått
uti löner, lönefyllnader och arfvoden åt Kongl. Krigs-Kollegii embets-
och tjenstemän samt betjente. Hvad pensioner till dem af Kongl.
Kollegii embets- och tjenstemän, som deltagit uti fondernas förvaltning,
beträffar, kunna Revisorerne icke inse något giltigt skäl,'hvarföre
sådana (t. ex. den Krigs-Rådet Seippel beviljade), anvisats till utgående
från kassorna, i stället för Rikets allmänna Indragnings-stat, derå
- 135 —
afskedade embets- och tjenstemän skola till pensioners åtnjutande uppföras.
Då ifrågavarande fonder hafva det allmännas nytta till föremål
och det för Staten är af vigt, att deras framtida bestånd betryggas,
helst Staten eljest måste åtaga sig de kassorna nu tillhörande förbindelser,
hemställa Revisorerne, att Rikets Ständer vid näst blifvande
Riksmöte måtte taga i betraktande, huruvida icke de för ofta nämnde
kassors förvaltande behöllige embets- och tjenstemän borde, likasom
de flesta andra för statsbestyret tillsatte personer, aflönas direkte från
Stats-Verket och kassorna såmedelst till de afsedda ändamålen oförryckta
bibehållas.
Revisorerne böra icke heller förbigå den, under granskningen af
Kongl. Krigs-Kollegii räkenskaper, befunna omständigheten, att Artilleri-,
Fortifikations- och Utrednings-Afdelningarne vid hvarje års slut
innehaft behållningar till mer och mindre betydliga belopp, hvilka, så
vidt räkenskaperna föranleda, Kongl. Kollegium synes ej hafva uppgifvit
i sta Isförslagen för ett påföljande år, hvarigenom också inträffat,
att Kongl. Maj:t, vid desammas pröfning, endast påräknat och tagit i
betraktande årsanslaget, men icke de reserverade bebållningarne från
det föregående året. Enligt Revisorernes tanka, hade dock dessa behållningar
bordt, jemte anslagssumman, tagas i beräkning vid fastställandet
af de årliga staterna, synnerligen som dymedelst utgifter synas hafva
kunnat betäckas, för hvilka nu måst anskaffas särskilda medel.
Vid granskning af räkenskaper och säkerhetshandlingar hos en
del Embetsverk och stiftelser, som förvalta fonder, hafva Revisorerne
saknat en bok eller liggare, som likväl synes vara af största vigt, innefattande
register öfver säkerhetshandlingarne, hvilka der skulle finnas
antecknade till sin beskaffenhet, nemligen namnen på låntagaren,
den pantsatta egendomen, reversens datum, inteckningsdagen, egendomens
taxerings-, uppskattnings- eller försäljnings-värde, uppgift inom
hvilket belopp och uti hvilken ordning inteckningen finnes, samt om
transporter, qvittenser, eiler andra anteckningar å skuldebrefvet o. s. v.
Fördelen af en dylik bok vore, att Verkets Öfver-styrelse kunde städse
granska och bedöma säkerheten, verkställda förnyelser m. m., utan att
behöfva afbida eller företaga inventeringar, vid hvilka för öfrigt b erörde
bok skulle granskas, tjena till ledning och genom påskrift vid hvarje
tillfälle verificeras.
— 136
Kongl- Topografiska Corpsen.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
lör båda revisionsåren med anmärkning, utvisa följande förhållande:
Debet. år 1843. år 1843.
Balans frän föregående året:
Behållning
927: 12.
9.
1,074: 19.
11.
Uppbörd:
Statsanslag till löner, arfvoden,
inqvartering och expenser . .
14,466: 41.
6.
13,395: 42.
11.
Till topografiska arbeten å Kongl.
Krigs-Kollegii Fortifikations-Af-  delnings stat uppförda
12,000: —
12,000: —
Karteförsäljnings-medel ....
999: 1.
2.
837: 11.
—
Diverse inkomster ......
99: 8.
—
82: 24.
—
S:r
27,565: 2.
8.
26,315: 29.
11.
Summa 28,492: 15.
5.
27,390: 1.
10.
Credit.
Utgift:
Löner, arfvoden och inqvartering
14,641: 41.
6.
13,495: 42. 11.
Till triangelmätningar, rekognosce-  ring, kartegravyrer m. 11. topo-  grafiska arbeten
12,298: 42.
8.
12,689: 28.
9.
Diverse utgifter
477: 7.
4.
767: 29.
—
S:i
■ 27,417: 43.
6.
26,953: 4.
8.
Balans till påföljande året:
Behållning
1,074: 19.
11.
436: 45.
2.
Summa 28,492: 15. 5. 27,390: 1. 10.
Någon anmärkning härvid har icke ägt rum, utan få Revisorerne
endast tillkännagifva, att räkenskaperna nu mera ådagalägga den reda
— 137 —
och tydlighet i bokföringen, hvilken föregående Revisorer ansett denna
redogörelse sakna.
Telegr af-Inrätt n in gen.
De i Kongl. Kammar-Rätten granskade räkenskaperna, för år 1842
med och för år 1843 utan anmärkningar, hafva till någon erinran
från Revisorernes sida icke föranledt. Inkomster och utgifter redovisas
sålunda:
Debet. år I*i-I2. år 1343.
Balans från föregående året:
Behållning  1,279: 17. — 1,015: 9. 1.
Uppbörd:
Stats-anslag
12,120:
12,120:
—
Influtna hyresmedel
16:
32.
33:
16.
Porto-medel ........
1,176:
.
1,090:
—
Anmärkningsmedel
49:
14.
8.
—
S:r
13,361: 46.
8.
13,243:
167
—
Summa
14,641: 15.
8.
14,258: 25.
1.
Credit.
Utgift:
Till liyggnadsförsöket vid Små-Da-
larön
299:
39.
—
Omkostnader vid telegraferingen
m. m
10,238:
7.
7.
10,866:
2.
11.
Dito för Telegraf-inrättningens fa-
sta egendom .......
600:
—
—
—
—
Lifstidsränta åt Fabrikören Bång
666:
32.
—
666:
32.
—
Resekostnader
633:
8.
4,
685:
20.
3.
Inlevereradt tili Kongl. Postverket
1,176:
—
—
1,090:
—
—
Transport;
13,613: 38. 11.
13,308:
7.
2.
18
— 138 —
Transport: 13,613: 38. 11. 13,308: 7. 2.
Observations-procent till Kongl.
Kammar-Rätten  12: 15. 8.
— —
S:r
13,626: 6.
7.
13,308: 7. 2.
Balans till påföljande året:
Behållning . . ....
1,015: 9.
1.
950: 17. 11.
Summa 14,641: 15.
8.
14,258: 25. 1.
Kongl. Ingeniör-Corpsen.
Af räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått gransk-  ning för båda revisionsåren utan anmärkning, inhemtas:
Debet.
år 184».
år 1843.
Balans från föregående året:
Behållning
64: 32.
—
106: 24. —
Uppbörd:
Stats-anslag
24,700: 22.
8.
25,307: 11. 8.
Summa 24,765: 6.
8.
25,413: 35. 8.
Credit.
Utgift:
Löner och arfvoden
Inqvarteringsmedel
Hushyresmedel
Expensmedel
Lönebesparing till Arme ens Pen-  sions-kassa
21,898: 30.
2,133: 16.
31: 40.
278: 8.
316: 32.
8.
22,363: 9. —
2,142: 10. 8.
31: 40. —
386: 34. —
450:
S:r 24,658: 30. 8. 25,373: 45. 8.
— 139
Balans till paj ölj ande året:
Behållning  106: 24. — 39: 38. —
Summa 24,765: 6. 8. 25,413: 35. 8.
Den i sista Revisionsberättelsen omnämnda lönetillökning för Se
kreteraren
och Kanslisten har jemväl under år 1842 utgått med 112
R:dr 4 sk. till dem hvardera; men år 1843 är densamma indragen. I
öfrigt få, i afseende å Ingeniör-Corpsens Kanslis aflöning, Revisorerne hänvisa
till hvad i Berättelsen angående Kongl. Krigs-Kollegii Fortifikations-Afdelning
blifvit anfördt.
Kongl. Krigs-Akademien.
Af räkekaperna, hvilka i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för år 1842 utan och för år 1843 med anmärkning, inhemtas:
Debet. år IMS. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållning och fordringar
4,114: 45.
5.
6,315: 30.
—
Uppbörd:
Stats-anslag för året
38,598: 36.
—
38,271: 43.
8.
Betalande Kadetters pensions-afgift
48,944: —
—
52,864: —
—
Dito afgift till böcker, m. m. . .
2,066: 32.
—
2,066: 32.
—
Diverse medel
606: 24.
11.
1,068: 28.
—
S:r
90,215: 44.
11.
94,271: 7.
8.
Balans till påföljande året:
Skulder
6,197: 46.
1.
10,656: 26.
1.
Summa
i-.
c
O”
(C
cc
c
5.
111,243: 15.
9.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder
4,644: 9.
7.
6,197: 46.
1.
— 140 —
Utgift:
Aflöning  21,247: 8, — 20,823: 8. 4.
Underhålls-, beklädnads- in. fl. kostnader
63,891: 25. 11. 71,121: 16. 6.
Båtsmans-kommenderingen . . . 2,381: 12. 6. 2,145: 10. 3;
Diverse utgifter  2,049: 2. 5. 3,692: 28. 7
S:r 89,569: — 10. 97,782: 15. 8.
Balans till påföljande året :
Behållning och fordringar . . 6,315: 30. — 7,263: 2. —
Summa 100,528: 40. 5. 111,243: 15. 9.
Anslaget för Kongl. Krigs-Akademien å Riks-Statens 4:de Hufvudtitel
finnes lyftadt för hvartdera året med 37,200 R:dr, jemte förhöjning
för spanmål under lönerna, uppgående
år 1842 till  1,268 R:dr 36 sk.
samt „ 1843 till  1,028: — 27. — 8 rst.
Akademiens räkenskaper, hvilka hos Revisorerne till någon anmärkning
icke föranledt, utvisa, att tillgångarne år 1842 ej allenast varit
tillräckliga för utgifternas bestridande, utan äfven lemnat ett öfverskott
af 117 R:dr 31 sk. 11 rst., hvilka ingått i följande års räkning;
hvaremot under år 1843 utgifterna öfverstigit inkomsterna, så att en
brist uppstått af 3,393 R:dr 24 sk.
Enligt den af Guvernörs-Embetet vid Kongl. Krigs-Akademien afgifna
berättelse, har nämnde brist uppkommit af de, till följd af det ökade
Kadett-antalet, oundvikliga utgifterna vid första uppsättningen af
inventarie- och husgeråds-persedlar, inredandet af klassrum, logementer
och klädeskammare, aflöningar åt en större betjenings-personal, utvidgandet
af badinrättningen till förbättrande af helsovården, ombyggnaden
af en förfallen och för Akademien oumbärlig materialbod, hvilken ensam
kostat 2,390 R:dr, simm- och tvänne andra bryggors ombyggnad,
planeringen af borggården tili vinnande af en tjeniigare exercisplats m. m.,
hvilka kostnader icke kunnat bestridas, om icke ett större belopp af
pensions-medel, än det tillförene påräknade, varit att tillgå; hvarjemte
Guvernörs-Embetet ansett, att, såvida Kadett-numerären i det närmaste
kunde bibehållas oförändrad, berörde brist skulle kunna betäckas utan
behof af extra stats-anslag.
— 141 —
Akademiens tillgångar vid 1843 års slut utgjordes af:
l:o Kontant behållning  580 Rrdr 18 sk. 8 rst.
2:o Innestående stats-anslag för år 1843 228: — 27. — 8.
3:o Förskotter till liqvid och redovisning
2,603: — 25.
4:o Innehållna aflönings-medel . . . 20: — 36. — 8. —
5:o Innestående pensions-medel, hvaraf
äro inbetalda år 1844 1,736: — —
på Högsta Domstolens
pröfning beroende . 254:38. 6.
och obetalda . . . 1,772:15. 6.
3,763: —• 6. — — —
6:o Under år 1843 inbetald fordran för
inköpta böcker
. 66: — 32. —
Tillsammans 7,262 R:dr 2. sk. — —
Landtförs v ars-Departementets Ko mma
11 do-Expeditio Il
Räkenskaperna
äro granskade i Kongl. Kammar-Rätten för båda
åren utan anmärkning.
Utom den till år 1842 balanserade behållning, 132 Rrdr 8 sk. 8
rst., samt det årliga anslaget tili extra utgifter, 343 Rrdr 16 sk., är, af
de, till fyllnad i sistnämnde afseende, å 4:de Hufvudtitelns anslag till
oförutsedda militära utgifter årligen anvisade 850 Rrdr, en summa af
650 Rrdr under hvartdera af revisionsåren lyftad; och balanseras till
år 1844 en behållning af 333 R:dr 31 sk. 10 rst.
Öfver-KommeiMlaiits-ExpedUloii.
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-Rätten undgått granskning
för båda revisionsåren utan anmärkning.
Af stats-anslaget, utgörande, efter indragning af Öfver-Kommendantens
arfvode, enligt den år 1842 fastställda stat, 2,000 Rrdr, jemte
— 142 —
15 tunnor spanmål under lönerna, hafva Kommendantens och en Adjutants
arfvoden blifvit med 1,000 R:dr för hvartdera året från Kongl.
Stats-Kontoret derecte utbetalda, i anledning hvaraf dessa poster uteslutits
ur Expeditionens redogörelse, hvarest endast återstoden, som användts
till vaktbetjeningens aflöning, rations-ersättning för de till Expeditionen
hörande Officerares hästar, skrifmaterialier m. m., utgått.
Utöfver de tili förenämnde behof anslagna medel, tillsammans utgörande
1,000 R:dr, hafva, enligt räkenskaperna, år 1843 utgått och af
Kommendanten förskjutits 36 R:dr 24 sk. 9 rst
Kommendantens i förra Revisions-berältelsen omförmälda fordran,
509 R:dr 41 sk. 3 rst., som, enligt nådig föreskrift den 18 April 1842,
skulle godtgöras af 4:de Iiufvudtitelns anslag till oförutsedda utgifter,
har, enligt hvad räkenskaperna gifva vid handen, nämnde år blifvit
Commendanten ersatt.
Medel till laeiiifärdspeniimgar åt afskedade .sjuklige
Militärpersoner af Arméen.
Uppå underdånig anmälan af Öfver-Kommendanten i Stockholm,
att de, den 30 November 1841, till hans disposition ställda 200 R:dr
redan voro använda tili hemfärdspenningar för 51 afskedade Soldater,
hvilka dels blifvit såsom obotlige från Allmänna Garnisonssjukhuset utskrifne,
dels ock från åtskilliga landsorter tili hufvudstaden ankommit,
att söka hjelp och understöd, men, i anseende till sjuklighet och fattigdom,
icke kunnat till hemorten sig förskaffa, liar Kongl. Maj:t, den
23 Juli 1842, i nåder förordnat, all ytterligare 300 R:dr Banko af de
på Riks-Statens 4:de Hufvudtitel tili durchmarch-kostnader anslagna
medel skulle anordnas till Öfver-Kommendantens disposition, för att
till ofvanuppgifna ändamål användas. Jemväl hafva, enligt Kongl.
Brefvet den 11 Mars 1843, ytterligare 300 R:dr blifvit utbetalda af
nyssnämnde anslag.
Räkenskaperna öfver dessa medel äro i Kongl. Kammar-Rätten
granskade utan anmärkning och hafva ej heller till någon erinran från
Rikets Ständers Revisorers sida föranledt.
— 143 —
Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademien.
Räkenskaper ne, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för år 1842 utan ock för 1843 med anmärkning, framställa förhållandet
sålunda:
år 1842. år 1843.
Debet.
Balans från föregående året:
Behållning och fordringar . . .
457: 12. 2.
498:
5. 2.
Uppbörd:
Kongl. Stats-Kontoret anordnat .
„ Förvaltningen af Sjöären-  derna dito
600: — —
200:
600:
200:
— —
S:r 800: — —
800:
— —
Summa 1,257: 12. 2.
1,298:
5. 2.
Credit.
Utgift:
1 lyresmedel :
Arfvoden
Diverse
112: 24. —
233: 16. —
413: 15: —
433:
299:
16. —
38. —
S:r 759: 7. —
733:
6. —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
498: 5. 2.
564: 47. 2.
Summa
1,257: 12. 2.
1,298:
5. 2.
De 800 R:dr, denna Akademi, på grund af Kongl. Brefvet den 27
Februari 1830, årligen uppbär, hafva under båda revisionsåren utgått
med 600 R:dr af numera 4:de Hufvudtitelns anslag för oförutsedda militärbehof
och med 200 R:dr från Kongl. Förvaltningen af Sjöärenderna.
I enlighet med hvad 1843 års Revisions-berättelse (sidd. 74 och
229) innehåller, anse Revisorerne denna utgift böra öfverflyttas till
den Hufvudtitel, der anslagen för vetenskapliga ändamål äro uppförda.
— 144
Invalid hus-Fonden.
Denna fond, sorn för inrättande af Invalidhus bildats genom indragningar
af Adelsfa ne-Regementets indelningar, till följd af Rikets
Ständers beslut vid 1812 års Riksdag, bar under revisionsåren förhållit
sig sålunda:
Debet. år 1§4*. år I$43.
Balans från föregående året.
Behållningar och fordringar
107,755: 7.
1.
122,998: 11.
2.
Uppbörd
34,571: 11.
3.
31,008: 15.
10.
Balans till påföljande året:
Öfveidevereringar och skulder .
2: 5.
4.
1,857: 7.
2.
Summa
142,328: 23.
8.
155,863: 34.
2.
Credit.
Balans från föregående året:
Öf veide vereringar och skulder .
2: 33.
5.
2: 5.
4.
Extra ordinarie afkortning .
767: 20.
9.
4,841: 3.
3.
Utgifter.
Enligt Stats-Verkets räkenskaper,
Provisioner, remisslage m. m.
286: 35.
10.
76: 42.
2.
Enligt Invalidinrättningens å Ul-
riksdal räkning,
18,273: 18.
6.
16,933: 36.
7.
S:
r 18,560: 6.
4.
17,010: 30.
9.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
13,034: 43.
10.
19,467: —
7.
Fordran för af ■ Stats-Verk et öfver-
tagen spanmål
2,345: 32.
3.
4,591: 20.
—
Utlånta medel
80,160: 14.
6.
83,173; 43. 10.
Innestående Krono-oppbörd:
levererad inom April följande
året
24,954: —
10.
24,536: 24.
5.
dito dito Augusti dito .
691: 33.
9.
1,236: 35.
6.
Transport
121,186: 29.
2.
133,005: 28.
4.
— 145 —
Transport: 121,186: 29. 2. 133,005: 28: 4.
resterande vid räkenskapsårets
slut  1,488: 23. 7. 681: 8. 1.
Proprie balanser  323: 6. 5. 323: 6. 5.
S:r
122,998: 11. 2.
134,009: 42. 10.
Summa
142,328: 23. 8.
155,863:
34.
2.
Då kostnaderna vid nedannämnde Inrättning af dessa medel be-  stridas, omfattar den här intagna, på Hufvudboken grundade, Tabell
öfver Invalidhusfonden i sin helhet jemväl, såsom varande en del af
del hela, redogörelsen för
Invalid-Inrättningen ä Ulriksdal.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått
ning för båda revisionsåren med anmärkningar, utvisa:
gra nsk-
Debet.
år I§48.
år 1§43.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . .
55,877: 22. —
78,118:
17.
4.
Uppbörd:
Invaliders pensions- och gratial-
medel
Iutressemedel .
Extra inkomst
629: 42. 8.
2,930: 17. 2.
120: 34. —
1,024: 8.
3,809: 21.
355: 21.
4.
5.
S:r 3,680: 45. 10.
5,189:
2.
9.
Leverering:
Från Kongl. Stats-Kontoret,
Statsanslag
till utlåning
14,000: - —
22,833: 16. —
14,000:
6,333:
16.
—
S:r
36,833: 16. —
20,333:
16.
—
19
— 146 —
Bala?is till påföljande året:
Skuld f .  — — 1,839: 47. 10.
Credit.
Utgifter'.
Aflöning .....
Invalid-Corpsens underhåll
„ „ bekläd
Ved och lysningsämnen
Tvätt och skurningskosti
Medikamentskostnad .
Gratifikationer och nådei
Diverse utgifter . . .
Behållning och fordringar
Summa
96,391:
35.
10.
105,480:
35.
11.
2,853:
25.
3,081:
45.
, ,
9,030:
16.
1.
9,307:
21.
9.
I .
3,110:
43.
8.
1,633:
27.
8.
. ,
1,137:
23.
4.
903:
2.
ler
543:
11.
589:
8.
•' •
254:
31.
11.
349:
6.
8.
vor
170:
16.
185:
1,183:
43.
6.
884:
21.
6.
S:r
18,273:
18.
6.
16,933:
36.
7.
året:
•
78,118:
17.
4.
88,546:
47.
4.
Summa 96,391: 35. 10. 105,480: 35. 11.
§• I
Det
i förra Revisions-berättelsen anmärkta förhållande, att något
särskildt conto med hvarje låntagare icke blifvit fördt, finnes i 1843
års hufvudbok rättadt.
§. 2.
Invalid-Inrättningens personal utgjorde:
år 1842, 14 Officerare, 10 Under-Officerare, 58 man och
år 1843, 14 Officerare, 9 Under-Officerare, 59 man, för hvilka underhållskostnaden
uppgått:
år 1842 till .
R:dr 18,103: 2. 6.
och år 1843- till
16,707: 4. 7.
eller, efter en medelberäkning af 17,000 R:dr för 84 man, Kommendanten
och Adjutanten deruti inberäknade, för hvarje person en årlig kostnad,
något öfverstigande 200 R:dr.
§. 3.
Inrättningens här ofvan i Tabellen upptagna tillgångar vid 1843
års slut utgjordes af:
147 —
Kassans fordran i aflidne Stats-Sekreteraren, m. m.
C. G. Grips sterbhus  5,373: 3. 6.
Ullån t kapital, jemte upplupna räntor,  83,173; 43. 10.
Tillsammans 88,546: 47. 4.
I afseende på ofvanberörde fordran i Stats-Sekreteraren Grips sterb
hus,
hafva Revisorerne af Direktionens berättelse inhemtat, att då bemälte
Stals-Sekrelerare, hvilken, i sin egenskap af Ledamot i Direktionen,
haft den speciella kassa-kontrollen sig uppdragen, vid 1843 års
slut aflidit, bade redogöraren, i afvaktan på granskningen af Stats-Sekreterarens
efterlemnade papper och räkningar, måst upptaga i årets
räkenskap, såsom fordran i sterbhuset, nämnde summa, hvilken kort
derefter ersattes och sedermera i 1844 års redogörelse alfördes.
§. 4.
Vid anställd inventering af säkerhetshandlingarne, befunnos desamma
i god ordning, och utgjorde summan afutlånta medel, den 27
sistlidne Oktober, 102,083 R:dr 16 sk.
Allmänna Garnisons-Sj ukliuset.
Dess i Kongl. Kammar-Rätten för år 1842 med och för år 1843
utan anmärkningar granskade räkenskaper utvisa:
Debet. år 184®. år 1843.
Balans från föregående året:
Fordringar ........ 1,076: 28. 8. 3,465: 1: —
Uppbörd:
Statsanslag ........ 31,320: — — 24,000: — —
Portions- och sjukvårdsersättning
af Officerare och Under-Oflicerare 6,068: 24. — 5,680: 16. —
Försäljningsmedel m, m. ... 408: 42. 10. 214: 38. 5.
Anmärkningsmedel
— — 10: 24. —
"sTr 37,797: 18. 10. 29,905: 30. 5.
Summa 38,873: 47. 6. 33,370: 31. 5.
148 —
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld  3,886: 19. 9.
Utgifterna
hafva tillsammans utgjort . . . 31,522: 26. 9. 32,390: 1. 2.
Balans till påföljande äret:
Behållning oell fordringar . . . 3,465: 1. — 980: 30. 3.
Summa 38,873: 47. 6. 33,370: 31. 5.
Någon anmärkning härvid har hos Revisorerne icke förefallit.
Enligt den af Direktionen öfver Garnisons-sjukhuset afgifna berättelse,
uppgick sjuknummern år 1842 till 1,675 man uti sammanräknadt
59,349 underhållsdagar, som, med fördelning på 365 dagar, i medeltal
för året utgjort omkring 163 man, deraf 133 af Garnisons-Regementerna.
När från underhålls- och sjukvårdskostnaden, Rxlr 31,522: 26. 9.
afräknas
ersättningar för Garnisons-Officerares sjukportioner
392: 16. —
för främmande Corpsers sjukes vård och
underhåll  5,676: —- 8.
samt influtna medel för kasserade och försålda
inventariepersedlar  408: 42. 10.
: 25 045’ 7 11
visar sig, att de egentliga utgifterna utgjort .... ’
så att, vid det inskränkta sjukantalet af endast 133 man från Garni
sons-Regementerna,
för året uppkommit en besparing uti det för 200
sjuka kalkylei’ade anslaget af 6,274 R:dr 40 sk. 1 rst., utaf hvilken
summa 2,809 R:dr 39 sk. 1 rst. utgått tili betäckande af en brist från år
1841 och återstoden, 3,465 R:dr 1 sk., användts lili följande året.
Under år 1843 har antalet af sjuka uppgått till 1554 uti samjnanräknadt
55,868 underhållsdagar, som, med fördelning på 365 dagar,
i medeltal för året utgjort 153 mau, deraf 124 från GarnisonsRegementerna,
samt underhålls- och sjukvårdskostnaden, på sätt Tabellen
utvisar, bestigit sig till R:dr 32,390: 1. 2.
Efter afdrag från sistnämnde summa af:
ersättningar för Garnisons-Officerares sjukportioner
.... R:dr 209: — —
Transport: 209: — —-
— 149 —
Transport: 209: — —
för andra Corpsers sjukes
vård och underhåll 5,471: 16 —
inkomster af en stenhusegendom . . 180: 6. 11.
för försålda kasserade inven
tariepersedlar
34: 31. 6.
arnt anmärkningsmedel ...... 10: 24. —
Sii
återstår såsom egentlig kostnad  26,484. 18. 9.
Genom omförmälda minskning i sjuknummern samt ofvanberörde
behållning från år 1842, har Direktionen icke behöft alt från Kongl.
Stats-Kontoret uttaga mer än 24,000 R:dr al de i Staten anslagna
31,320 R:dr, så att, vid 1843 års slut, såsom tillgång förföljande år,
hos Stats-Verket innestoclo 7,320 R:dr, oberäknad! 888 R:dr 22 sk. 3
rst., behållning hos Sjukhus-Kommissarien, och 92 R:dr 8 sk., obetalda
sjuk vårds-ersättningar.
Kongl. Förvaltningen al' Sjö-är en der na.
Räkenskaperna, hvilka för båda åren i Kongl. Kammar-Rätten
blifvit granskade utan anmärkningar,. utvisa:
Debet. år 1§4* år S§43.
Balans från föregående året:
Bebållningar och fordringar . .
Ordinarie Uppbörd :
Statsanslag för året 1
Dito uti indelningar och natura
spanmål
Dito för föregående åren . . .
Extra ordinarie Uppbörd:
Från f.åe Hufvudtiteln ....
„ 6:te Dito, till sjömätningar,
„ Konvoy-Kommissariatet, ersättning
för sjö-expeditioner,
Pensions- och gratial-afgifter . .
Deponerade medel
Diverse omförda medel ....
Anticipation till följande året
412,498:
7.
10.
373,410:
16.
6.
228,941:
• -
—
1,228,941:
—
—
102,489:
102,489:
_____
26,231:
11.
2.
87,212:
4.
4.
566:
2,090:
7.
7.
2,000:
—
—
2,000:
—
—
60,749:
41.
1.
,
456:
43.
1.
418:
23
10.
107:
37.
7.
_
46,571:
19.
7.
83,282:
40.
4.
2,695:
2.
2.
2,406:
25.
—
S:r 1,470,808: 10. 8. 1,508,840: 7. 1.
Summa 1,883,306: 18. 6. 1,882,250: 23. 7.
— 150
Crcrtit.
Aflöning
Nybyggnad och underhåll . . .
Skrifmaterialier och expenser .
Rese- och traktamentspenningar .
Exercis med Flottans bemanning ,
Oförutsedda utgifter ,
Spanmåls-upphandling och bagerikostnader
........
Lotseri- och Fyrings-staterna , .
Af influtna arrendemedel . .
Af rotefr i hets-medel . . .
Af allmänna Indragnings-statens
medel .........
Af Konvoij-Kommissariatets dito
Af besparade medel för föregående
åren .
Af interims-uppbörden . . . .
Å 2:dra Hufvud-titeln, till fångars
skjuts och underhåll, . , ,
Å 4:de Dito, lili Carlshamns Kastell
1X1* lil*) • *■ • • j, . f , ,
Å 6;le Dito, lill Sjömätningar,.
Af Deponerade medel . . . .
Till Amiralitets Krigsmans-kassan
„ Lotsverket, öfverskott å lotsocli
båkmedlen
Indelningar och spanmål in natura,
att afskrifvas eller redovisas vid
Stationer och Lotsverket, . .
473,045:
31.
2,
475,549:
43.
8.
481,116:
12.
2.
529,276:
21.
9.
3,844:
38:
9.
4,191:
36.
7.
5,168:
9.
4.
3,120:
26.
3.
46,345:
28.
8.
56,111:
7.
2.
8,139:
38.
9.
12,623:
12.
1,
16,818:
32.
——
77,943:
6.
6.
83,578:
16.
83,578:
16.
1,350:
—
1,350:
—
.—
' —
4,560:
21.
600:
8.
,
569:
16.
57,749:
41.
1.
—
>—
192,024:
5.
9.
132,480:
30.
7.
19,035:
26.
10.
59,046:
3.
4.
15,470:
36.
—
18,557:
41,
1.
566:
--
. -
2,090:
9.
7,
2,000:
1,800:
—
—
107:
37.
7.
—
—
445:
23.
11.
429:
14.
3,
—
34,676:
44.
6.
102,489:
102,489:
S:r 1,509,896': 2. — 1,600,444: 14. 4.
Bulans till påföljande året;
Behållningar och fordringar , . 373,410: 16. 6, 281,806: 9. 3.
Summa 1,883,306: 18. 6. 1,882,250: 23. 7,
151 -
§• 1.
Revisorerne hafva funnit Kongl. Förvaltningens af Sjö-ärenderna
hufvudbok endast innefatta ett sammandrag af dess kassa-räkning, så
att den, jemte de utbetalningar detta Embetsverk omedelbart bestridt,
blott upptager alla till Kongl. Flottans Stationer och Lotsverket, för
särskilda ändamål, anordnade medel. För hvad utaf eller utöfver
dessa medel vid Stationerna och Lotsverket åtgått, äfvensom för de befintliga
bebållningarne, finnes icke någon redogörelse uti hufvudbokeli,
hvars summor, af sådan anledning, ej öfverensstämma med de motsvarande
i Rikshufvudboken, der åter Stationernas och Kongl. Förvaltningens
räkenskaper sammanföras. Revisorerne förmoda, att det Embetsverk,
som disponerar Femte Hufvudtitelns hela anslagssumma, bör
uti sin hufvudbok fullständigt redovisa densamma och der upptaga
Stationernas särskilda räkenskaper, hvarest blott specialiteter och verifikationer
skulle behöfva sökas. Likaledes och då Kongl. Flottans ekonomiska
Öfverstyrelse ostridigt måste taga, kännedom af underlydande
Verks redogörelser och dem kontrollera, synes det vara alldeles nödvändigt,
att resultatet af desamma äfven upptages i Förvaltningens
hufvudbok, åtminstone med lika fullständighet, som i Rikshufvudboken,
hvilken, i anseende till den korta tiden för Stats-Revisionens sammanträde
och det dervid antagna arbetssätt, icke kan för en dylik
granskning begagnas och blifva tillfyllestgörande. Revisorerne tro
derföre, att de Kongl. Förvaltningen underlydande Verken ej borde
tillåtas att definitivt afiora andra belopp, än dem, sorn antingen, enligt
meddelad stat, äro till utbetalning bestämda eiler ock blifvit af Öfverstyrelsen,
efter derom gjord anmälan, tili afföring utur räkenskaperna
godkända. Genom en hufvudbok af sådan beskaffenhet, sorn nu är
vorden antydd, skulle utan tvifvel undanrödjas den flera gånger tillförene
anmärkta svårigheten att granska Kongl, Flottans räkenskaper i
sin helhet, helst Kongl. Förvaltningens af Sjö-ärenderna kassaräkning,
äfvensom Stationernas och Lotsverkets räkenskaper, hvar för sig, icke
förete en sådan svårighet.
§. 2.
Rikets Ständer hafva, uti underdånig skrifvelse al den 19 December
1840, bestämt, att det årliga anslaget för exercis af Flottans bemanning,
utgörande 45,000 R:dr, sålunda borde fördelas, att för Linieflottan
skulle utgå 25,000 R:dr och för Skärgårds-flottan 20,000 R:dr;
men fördelningen har icke i enlighet med denna bestämmelse ägt
— 152 -
runi. Af räkenskaperna inliemtas nemligen, att för ifrågavarande ändamål
blifvit anordnadt, år 1842, utaf detta årets exercis-anslag och äl
dre
besparingar:
till Kongl. Flottan i Carlskrona . . . 31,536 R:dr 23 sk. 7 rst.
till Dito i Stockholm . . . 7,593: — 22. — 4. —
samt till Dito i Götheborg . . . 7,215: — 30. — 9. —
eller för dessa båda sistnämnda Stationer „ „ . .
tillsammans «.809: R:dl' 5- sk' L reL
och utaf 1843 års stats-anslag och äldre besparingar:
till Carlskrona Station  47,902 R:dr 12 sk. 6 rst.
till Stockholms Dito  5,289: — 38. — 2. —•
samt till Götheborgs Dito  2,919: — 4. — 6. —
tillhopa för sistnämnde två Stationer. 8,208: R:dr 42. sk. 8. rst.
§•3.
Riks-staten upptager uti skrifmaterialier och expenser för Femte
llufvudtitelns samtliga stater, med undantag af Kongl. Sjöförsvars-Departementets
Expedition, ett anslag, uppgående till 2,500 R:dr; men, för
bestridande af utgifterna för detta föremål, har, enligt hvad räkenskaperna
utvisa, åtgått ett mångdubbelt större belopp. Revisorerne vilja
dock icke betvifla, att ju de summor, som finnas alförda under ifrågavarande
utgifts-titel, blifvit använda till sina uppgifna ändamål, ty endast
för fyllande af Kongl. Förvaltningens af Sjö-ärenderna eget behof
äro anordnade:
år 1842 . . . . ,  3,844 R:dr 38 sk. 9 rst.
samt år 1843  .4,191: — 36. — 7. —
På den olikhet i anseende till beloppen, som emellan stats-anslaget
och verkliga åtgången i skrifmaterialier och expenser således äger rum,
få Revisorerne härigenom flista Rikets Ständers uppmärksamhet för
vinnande af rättelse härutinnan.
*
Carlskrona Station.
Räkenskaperna för år 1842 hafva blifvit granskade med anmärkningar
i Kongl. Kammar-Rätten, men för år 1843 är revision derstädes
icke fullbordad.
— 153 —
år 1§42. år 1§43.
Debet.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 394,880: 46. 1. 382,209: 43. 6.
Uppbörd:
Stats-anslag för året  827,718: 16. 8. 870,598: 10. 7.
Extra stats-anslag  75,210: 41. 6. 40,400: 1. 10.
Diverse upphörder
85,530: 14. 9. 153,224: 32. 7.
Interims-uppbörd ...... 12,026: 24. — 49,510: 36. —
S:r 1,000,486: — 11. 1,113,733: 33. —
Balans till påföljande året:
Skulder
108,260: 43. 10. 139,468: 27. 10.
Summa 1,503,627: 42. 10. 1,635,412: 8. 4.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
132.269: 7. 8. 108,260: 43. 10.
Utgifter:
Aflöning, nybyggnad och underhåll
m. m  926,644: 21. 10. 1,032,600: 38. 1.
Af extra stats-anslagen till nya
Dockbyggnaden m. m. 29,104: 40. 10. 45,901: 19. 11.
Diverse utgifter  33,399: 25. — 57,104: 24. 10.
S:r 989,148: 39. 8. 1,135,606: 34. 10.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . 382,209: 43. 6. 391,544: 25. 8
Summa 1,503,627: 42. 10. 1,635,412: 8. 4.
Från Allmänna Magasins-inrättningen har, för Kongl. Flottans i
Carlskrona behof, vid 1824 års utgång blifvit öfverlåtet det nämnde Inrättning
tillhöriga proviantlager, och har sedermera värdet af detta lager,
— 154
utgörande 60,124 R:dr 30 sk., uti Stationens räkenskaper ut- och inbalanserats,
under rubrik af "Spanmåds- och proviantlagret i Proviantmagasinet
från i83o och förra åren " till grund för hvilken balansering
åberopats Kongl. Majrts nådiga skrifvelse af den 5 Augusti 1830.
Denna skrifvelse, af hvars innehåll Revisorerne tagit del, upplyser, beträffande
ifrågavarande ämne: att, i följd af Rikets Ständers beslut, ofvanförmälde
proviantlager skall uti Magasins-inrättningens räkenskaper
afskrifvas med ofvannämnde 60,124 R:dr 30 sk.; men att deremot samina
lager derefter borde uti Flottans räkenskaper, såsom en dess tillhörighet,
upptagas och redovisas. Revisorerne anse den vidtagna åtgärden
med dessa medels balanserande vara föranledd af en oriktig
uppfattning utaf det Kongl. Brefvets innehåll och hvarken utgöra någon
behörig redovisning elier lända till den ringaste nytta.
Stockholms Station.
Dess räkenskaper, som för år 1842 i Kongl. Kammar-Rätten granskats
med anmärkningar, hafva för år 1843 ännu icke undergått revision
derstädes.
Debet, år 1842. år 1843.
Balans från föregående äret:
Behållningar och fordringar. . . 37,997: 21. 4. 38,317: 35. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag, kontant .... 251,414: 43. 2. 259,891: 10. 4.
spanmål med värde 11,341: 14. — 13,387: 1. 10.
Försäljnings- m. fl. medel . . . 3,460: 11. 8. 2,377: 36. 8.
Värdet af framlidne Tygvaktaren
Gåses uppbördsbrist .... 11,286: 15. 1. —• —
S:r 277,502: 35. 11. 275,656: — 10.
Balans till påföljande året:
Skulder ... ..... 12,209: 31. 11. 5,003: 25. 1.
Summa 327,709: 41. 2. 318,977: 13. 10.
— 155 —
Credit,
Balans från föregående året:
Skulder
931: 5. 2. 12,209: 31. 11.
Utgifter:
Aflöning  101,730: 16. 10. 104,037: 37. 2.
Nybyggnad, underhåll och beklädnad,
m. m  167,404: — 4. 149,914: 10. 10.
Exercis med Flottans bemanning. 6,626: 28. 1. 4,935: 6. 8.
Sjömätningar
1,049: 10. 2. 6,805: 31. 1.
Leverering till Kongl. Förvaltningen
af Sjö-ärenderna .... 364: 25. 7. 3,135: 7. 11.
S:r
277,174:
33. —
268,827:
45. 8.
Afskrifning:
Framlidne Tygvaktaren Gåses upp-
bördsbrist . . . .....
11,286:
15. 1.
— —
Balans till påföljande äret:
Behållningar och fordringar . .
38,317:
35. 11.
37,939:
32. 3.
Summa
327,709:
41. 2.
318,977:
13. 10.
Revisorerne få anmäla, att den, efter aflidne Förråds-Tygvaktaren
vid denna Station, Kamreraren G. Gåse, år 1824, yppade uppördsbrist
för effekter, till ett värde af 11,286 R:dr 15 sk. 1 rst. Banko, blifvit,
på grund af Kongl. Kammar-Rättens den 30 December 1842 meddela
de
Utslag, afskrifven.
Kostnaderna för Kongl. Hof-Jaktvarfvet, som bland ofvanstående
utgifter äro inbegripna, hafva utgjort:
år 1842
2,956: 18. 7.
„ 1843 ........ 2,974: 39. 11.
I betraktande deraf, att icke obetydliga kostnader i och för detta
Varfs-etablissement Staten tillskyndas, och i förmodan att det ändamål,
för hvilket nämnde Varf tillkommit, numera kan på lämpligare sätt
vinnas, anse Revisorerne, att samma Varf borde hädanefter upphöra.
— 156 —
Någon anmärkning mot denna Stations räkenskaper har från Revisorernes
sida ej förekommit.
Grötlieborgs Station.
Räkenskaperna för år 1842 äro uti Kongl. Kammar-Rätten granskade
med anmärkningar, men för år 1843 hafva de ännu icke undergått
revision derstädes. De utvisa :
Debet.
år I§42. år 1843.
Balans frän föregående året:
Behållningar och fordringar . .
22,292: 35.
4.
21,907: 36.
11.
Uppbörd:
Stats-anslag
68,806: 30.
71,102: 26.
10.
Diverse ersättningar . ...
840: 42.
8.
1,305: 46.
2.
S:r
69,647: 24.
8.
72,408: 25.
—
Summa 91,940: 12.
—
94,316: 13.
11.
Credit.
Utgift:
Aflöning
38,307: 22.
8.
37,553: 20.
4.
Nybyggnad, underhåll, m. m. . .
31,582: 30.
9.
32,507: 38.
3.
S:r
69,890: 5.
5.
70,061: 10.
7.
Leverering'.
Till Kongl. Förvaltningen af Sjö-
ärenderna
142: 17.
8.
142: 10.
—
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar . .
21,907: 36.
11.
24,112: 41.
4.
Summa
91,940: 12.
—
94,316: 13.
11.
— 157 -
Vid 1843 års slut utbalanserade . . . • . 24,112: 41. 4.
utgöras af:
Kontant behållning i kassan 10,779: 16. 8.
Innestående stats-anslag . . 12,483: 19. 8.
F6rekolleI' - 850: ..L- 24,112: 41. 4.
Vid räkenskaperna för denna Station bafva Revisorerne icke funnit
något att erinra.
Lots* och Fyrlng-s- samt liOtseri-Indragnings-Staten.
I Kongl. Kammar-Rätten äro räkenskaperna för begge revisionsåren
granskade utan anmärkningar samt utvisa:
Debet.
år 184*. år 1843.
Balans från föregående året :
Behållningar och fordringar. . . 97,126: — 2. 128,315: 13. 7.
Uppbörd :
Kontant stats-anslag för året . . 83,578: 16. — 83,578: 16. —
Extra stats-anslag  80,000: — — 40,000: — —
Anslag af allmänna Indragnings
staten
599: 46. —• 556: 20. —
Diverse uppbörd
5,545: 27. 10. 5,776: 30. 10.
Öfverskott å lots- och båkmedlen
åren 1840 och 1841 .... — — 34,676: 44. 6.
S:r 169,723: 41. 10. 164,588: 15. 4.
Balans till påföljande året:
Skuld till Rikets Ständers Riks
gälds-Konlor
för lån .... 110,545: 28. — 106,186: 38. 6.
Summa 377,395: 22. — 399,090: 19. 5.
— 158 —
Credit.
Balans från föregående äret:
Skuld
114,716: 32. 110,545: 28. —
Utgift:
Aflöning för Lotseri- och Fyringsstaterna,
jemte fyrars underhåll
m. m., .
128,313: 19. 3. 140,969: 3. 4.
Intressen till Rikets Ständers Riks
gälds-Kontor
för lån .... 5,162: 12. — 4,974: 26. 6.
Indelta räntor för Lots- och Fy
rings-staterna
307: 32. — 307: 32. —
Till Amiralitets-Krigsmans-kassan
levererade medel ... . . 580: 9. 2. 587: 33. 3.
S:r 134,363: 24. 5. 146,838: 47. 1.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . 128,315: 13. 7. 141,705: 40. 4.
Summa 377,395: 22. — 399,090: 19. 5.
Revisorerne hafva funnit, att för Lots- och Fyrings-staternas behof
åtskilliga upphandlingar verkställts af Fyrmästare och andra underordnade
personer till ovanligt höga priser. Så t. ex. förekommer, att
vid Nidingens fyrar, ^ kanna bomolja kostat .... . R:dr 1: —
vid Bjurö-Klubbs lotsplats, hyra för en till färgkokning
lant gryta . ..... . .  »2: 32.
vid Rätans kännings-båk, jemväl för lånet af en gryta till
samma ändamål . . . ......... ,, 2: 32.
samt vid Arholma lastage-plats, för 40 stycken 2:tums furuspik
. .
— 32.
m. m.
Revisorerne anse, att vederbörande tjenstemän, hvilka hafva att emottaga
och godkänna sådana räkningar, borde tillhållas att, sin pligt
likmätigt, med mera sorgfällighet bevaka det allmännas rätt, äfven i de
fall, då mindre betydliga summor förekomma till godtgörelse.
— 159 —
Revisorerne få anmäla, att å det lån, 120,000 R:dr, som Lotsverket
till uppbyggande och förbättrande af fyrbåkar uppburit, och hvilket
lån, efter skedda afbetalningar, vid 1841 års utgång utgjort 114,716
R:dr 32 sk., ytterligare afbetalningar under dessa båda åren ägt rum, så att
detsamma vid 1843 års slut nedgått till ett belopp af 106,186 R:dr
38 sk. 6 rst. Banko.
Kongl. Sjöförsrars-Departementets Kommando-Expedition.
I Kongl. Kammar-Rätten äro räkenskaperna för begge åren granskade
utan anmärkning.
Debet. år 1§4% år 1§43
Uppbörd:
Från Kongl. Förvaltningen af Sjö
ärenderna
800: — — 1,100: — —•
För försålda rullor  6: 40. — 95: 40. —
Summa 806: 40. — 1,195: 40. •—
Credit.
Utgift:
Hushyra  250: — — 250:
Arfvode till en Translator . . . 200:  200
Expenser m. m  356: 40. — 745
40. —
40. —
Summa 806: 40. — 1,195
Uti denna Expeditions räkenskaper för åren 1842 och 1843 afföras:
det
förra året  60: 32.
och det sednare  253: —
”till af Kongl. Maj:t kända behof.” Vid berättelsen, angående Kongl.
Stats-Kontorets räkenskaper och förvaltning, hafva Revisorerne uttalat
sin öfvertygelse rörande sådana slags dispositioner, och få nämnde yttrande
(pag. 31—32) här åberopa.
— 160 —
Af clet vid 1834 och 1835 års Riksdag, för iståndsättande af
försvarsverket till sjös, beviljade extra anslag, 100,000 R:dr, hvilket ingått
i Kongl. Förvaltningens af Sjö-ärenderna räkenskaper hafva till
1843 års slut anordnats:
För fregatten Desirées komplettering  70,278: 21. 5.
„ slagrörs-lås
6,878: 6. —
„ bomber
3,143: 18. 6.
„ förbättring af smedjor 9,811: 27. 3.
Ralr 90,111: 25. 2.
så att vid 1843 års slut deraf återstodo . . . . „ 9,888: 22. 10.
R:dr 100,000: — —
Följande extra anslag för iståndsättande af försvarsverket till sjös
hafva vid 1840 och 1841 års Riksdag blifvit beviljade och uti Kongl.
Förvaltningens af Sjö-ärenderna räkenskaper redovisade:
Stats-anslag. Utgift till 1813 Behållning,
ars slut.
För fregatters och kanonslupars förseende
med bombkanoner  40.000: — — 8,304:42. 4. 31,695: 5. 8.
,, förbättringar i båk- och fyringsvä
sendet
160,000:  120,000:-^- — 40,000:
„ dockbyggnader
133,333:16.— 100,000:  33,333:16.—
„ inventering af ekevirkesförrådet i
Carlskrona  8,000:  3,316: 17. 3. 4,683: 30. 9.
Sistnämnde behållning, 4,683 R:dr 30 sk. 9 rst., har, såsom icke
behöflig för det åsyftade ändamålet, blifvit återlevererad.
Enligt hvad räkenskaperna och derjemte meddelade upplysningar,
beträffande de, under denna titel, för förbättringar i båk- och fyringsväsendet
anslagna extra medel och deras fördelning, gifva vid
handen, få Revisorerne omförmäla; att, sedan Rikets åren 1840 och
1841 församlade Ständer anvisat 160,000 R:dr till fyrväsendets förbättrande,
Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärenderna fått emottaga Kongl.
Maj:ts nådiga skrifvelse derom af den 30 November sistnämnde år,
med nådigt bifall dels till nybyggnad af en lentille-fyr vid Morups
Fånge på Hallands kust, dels till ombyggnad och förändring af Kullens
, Falsterbo, Ölands Södra Uddes, Grönskärs och Svartklubbens
fyrar, ifrån stenkols- till lentille- eller omgående reverber-fyrar, samt
till ett fyrfartygs byggande och utläggande å Falster borejvel: att, enligt
— 161 —
samma nådiga Bref, alla dessa fyrbyggnader, med tillhörande nya fyrbetjenings-boställshus
ocb uthus bordt, så vidt ske kunnat, blifva färdiga
till innevarande års utgång; att det inlemnade underdåniga kostnadsförslaget
uppgått till 163,147 Rdr, med tillökning af 6,000 Rdr, i
det fall att den gamla lanterninen å Svartklubbens fyr icke kunde
begagnas, utan ny i stället skulle behöfva anskaffas, hvilket först under
sjelfva arbetet kunde bestämmas; alt byggnadsarbetet derefter så
fortgått, att «.
Svartklubbens omgående Reverber-fyr blifvit färdig
och tänd den 14 Oktober 1842 samt kostat R:dr 6,177: 24. 2.
Falsterbo stora Lentille-fyr, färdig den 24 Juni
1843, dito „ 23,793: 47. 3.
Morups Tänges Dito, den 1 November 1843, dito „ 46,136: 5. 6.
Kullens omgående Reverber-fyr, den 1 Nov. 1843, dito 25,685: 24. 6.
Fy rfar iy get, utlagdt på refvet den 25 September
' 1844, dito „ 15,000: 23. —
Grönskärs Lentille-fyr, färdig den 1 Augusti 1845,
dito „ 22,556: 42. 10.
och Olands Södra Uddes stora Lentillefyr, tänd den 1
Augusti detta år, och hvilken till dato kostat . „ 29,512: 31. 2.
att för alla dessa fyrar, hvilka, jemte tillhörande
nya boningsbus ocb uthus, äro komplett färdiga,
med undantag af omförmälda Södra Uddes fyr, vid
hvilken en reparation af det gamla fyrmästarehuset,
beräknad att kosta 1,500 å 2,000 R:dr, återstår, således
åtgått, inberäknadt apparater ocb full utstyrsel
med dyrbara inventarier, ett belopp af tillsammans 168,863: 6. 5.
samt att en brist alltså visar sig af vid pass 10,000 R:dr, som uppkommit
dels genom anskaffning af inventarier för fyrarne, hvarför åtgått
minst 2,000 R:dr för hvardera fyren, dels genom oförutsedda händelser
vid förändringen af de gamla fyrarne, hvilka icke kunnat uti förslagen
öfver kostnaden upptagas.
21
I
— 162 —
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
Räkenskaperna,
hvilka i Kongl. Kammar-Rätten undergått ganskning
för båda revisionsåren med anmärkningar, utvisa:
år 184*. år 1843.
Debet.
Balans från föregående året:
Behållning och fordringar . . 42,288: 29. — 67,869: 9. 7.
Uppbörd:
Stats-anslag  51,333: 16. — 36,666: 32. —
Försäljningsmedel
— —• 79: 32. 2.
S:r 51,333: 16. — 36,746: 16. 2.
Balans till påföljande året:
Skuld . . •  1,954: 6. 9. 1,600: — —
Summa 95,576: 3. 9. 106,215: 25. 9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld  1,600: — — 1,954: 6. 9.
Utgift:
Allmänna kostnader  15,645: 17. 7. 14,797: 44. 11.
Gråda kanal  682: 39. 2. 284: 24. 7.
Wäddö kanal  212: 20. —• 7,180: — —
Kodjupets rensning  7,784: 7. 3. 9,656: 25. 4.
Albrechtsunds kanal .... 1,282: 33. 6. 13,561: 28. 7.
Rensning af farleden till Nyköping 229: 20. 8. 436: 35. —
Bidrag till sjön Tåkerns sänkning 270: — — — —
Undersökningar för Svea kanal . — 2,559: 18. 1.
&r 26,106: 42. 2. 48,476: 32. 6.
— 163 —
Balans till päföljatide äret:
Behållning och fordringar . . 67,869: 9. 7. 55,784: 34. 6.
Summa 95,576: 3. 9. 106,215: 25. 9.
Sedan, på sätt i föregående Revisions-berättelse omförmäles, Wäddö
kanal blifvit fullbordad, har, medelst fastställande af en låg taxa
för de trafikerande samt genom förändring i afseende å tillsyn och underhåll
af farleden, Staten, som, innan Kongl. Maj:ts nådiga beslut i ämnet
hunnit meddelas, med 183 R:dr 12 sk. 9 rst. af f. d. Kommunikations-fondens
behållning bekostat de Fyra första månadernas utgifter
vid kanalverket, sedermera icke behöft vidkännas sådana kostnader.
Kanalen genom Rösås-grundet, fullbordad år 1841, har påföljande
år undergått besigtning, hvarefter arbetet blifvit af Styrelsen godkändt.
Kodjupsundets rensning. Detta arbete, som, efter åtskilliga förberedelser,
börjades i Juli månad 1842, har under nyssnämnde och påföljande
års sommar fortgått.
För Albreclitsunds kanalanläggning vidtogos år 1842 förberedande
åtgärder, och var arbetet år 1843 så nära verkstäldt, att fartyg
redan kunde passera kanalen, och endast åtskilliga smärre göromål för
farledens fullbordande återstodo till år 1844. En icke obetydlig besparing
i stats-anslaget ansågs böra förefinnas vid arbetets slut sistnämnde
år.
Den detalj-undersökning och utstakning till den s. k. Svea kanal
emellan Hjelmaren och Wettern, som måst föregå arbetets upprättande
till expropriation och skolat år 1842 verkställas, men, i anseende
till Distrikt-Chefens med nådigt tillstånd företagna utrikes resa, uppskjutits,
har under år 1843 blifvit fullbordad; hvarjemte projekt till
expropriation i det närmaste blifvit uppgjordt samt kanalens medellinea
slutligen utstakad.
De i ofvanstående Tabell upptagna tillgångar vid 1843 år slut utgöras
af:
Kontanta medel:
i kassan  53: 12. —
„ Rikets Ständers Bank .... 16,087: 47. 5.
Transport: 16,141: 11. 5.
— 164 —
Transport: 16,141: 11. 5.
i kassan för Kodjupets sänkning 157: 26. —•
„ „ för Ålbrechtsunds kanal 430: 35. 11.
Inventarier oell materia/ier:
Vid llydroteckniska Kontoret samt
åtskilliga förråder
— —
Oredovisade ansiag:
Bolaget för slussanläggningen vid
Dejefors och Forshaga .... 5,000: — —
Kongl. Majrts Befallningshafvande
i "Westersterbottens Län . . 75: 4. —
„ Wester-Norrlands Dito . 4,886: 33. —
„ Jemtlands Dito . 1: 15. —■
„ Gefleborgs Dito . 213: 10. —
„ Kopparbergs Dito . 376: 12. —•
„ Nerikes Dito . 4,066: 32. —•
„ Jönköpings Dito . 65: 40. 1,
„ Kalmar Dito . 122: 1. 6.
„ Kronobergs Dito . 45: 41. —
,, Wermlands Dito . 300: —• —
„ Elfsborgs Dito . 100: — —
„ Götheborgs och
Bobus Dito . 1,000: — —
samt „ Malmöhus Dito . 33: 13. 4.
Öfverste-Löjtnanten Edström . . 40: 29. 11.
Förskott till sjön Tåkerns sänkning
312: 20. —
Dito till undersökningar . . 1: 19. 6.
Dito till ett karteverk öfver
norra stamleden i medlersta
Kanal-distriktet  1,600: — *—
Olicjviderade äldre lån:
Öfverste-Löjtnanten Rappes konkurs-massa
2,691: — 6.
Transport: 2,691: — 6.
16,729: 25. 4.
14,449: 9. 7.
18,240: 31. 4.
49,419: 18. 3.
— 165 —
Transport: 2,691: — 6. 49,419: 18. 3.
Lån till fartygs byggnad för ved
transporter
3,674: 15. 9.
— - — 6,365: 16. 3.
Summa 55,784: 34. 6.
Stockholms Stora Barnhus.
Räkenskaperna för år 1842 äro uti Kongl. Kammar-Rätten granskade
utan anmärkning, men de för år 1843 hafva ännu icke undergått
revision derstädes.
De utvisa följande förhållande:
»ebet. år 1S42. år 1S43-
Balans från föregående året :
Fordringer af diverse Yerk och
personer . .
563,144: 15. 10. 547,080: 16. 11.
Inkomst:
Fyrationde spanmåls-medel . .
Kontant stats-anslag
Bötesmedel
Kortstemplings-bevillning . . .
Tolags-meclel
Fattigpenningar af sterbhus
J ustitie-Kollegii öfverskotts-inedcl
Intresse-medel
Arrenden och hyror samt landt
bo-räntor
Lösen för inköpta barn ....
Gåfvor och testamenten . .
Di veise inkomster
S:r 98,886: 21. 11. 98,906: 17. 4.
21,886:
14.
4.
20,270:
35.
6.
1,166:
32.
1,166:
32.
3,684:
5.
8.
3,619:
8.
681:
1,361:
38.
9,175:
39.
6,688:
45.
4,360:
7.
10.
5,411:
3.
7,946:
17.
11.
13,385:
4.
1.
25,391:
13.
4.
23,187:
20.
11.
4,830:
16.
4,876:
47.
15,656:
32.
.
16,013:
40.
183:
16.
183:
16.
3,924:
19.
10.
2,741:
25.
11.
- 166 -
Balans till påföljande året:
Skulder till diverse Verk och personer
. . . , 40,679: 12. — 55,603: 33. 10.
Summa 702,710:
1.
9.
701,590: 20.
1-
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder till diverse Verk och per-
soner
40,684: 12. 10.
40,679: 12.
—
Utgifter:
Beklädnad, proviant, ved och ljus
samt medikamenter ....
39,987: 20.
2.
31,731: 41.
6.
Ammlöner
1,630:
28.
1,643: 37.
4.
Fosterlöner till barn utom hus
47,122:
5.
4.
48,295: 46.
8.
Byggnader och reparationer samt
onera
2,076:
40.
4.
2,080: 37.
—
Transportkostnader och körslor
1,426:
10.
1.
1,572: 5.
4.
Lif-räntor . .
2,600:
—■
—
2,639: 28.
—
Pensioner
1,150:
1,150: —
—
Aflöning till Barnhusets tjenste-
män och betjening ....
5,273: 30.
8.
6,455: 28.
6.
Diverse utgifter
7,659:
27.
5.
10,953: 6.
9.
Leverering utom Verket ....
6,019:
2.
—
4,463: 37.
10.
S:r
114,945: 20.
—•
110,986: 28. 11.
Balans till påföljande året:
Behållning i Rikets Ständers Bank
91,110: 40.
3.
19,923: 37.
—
Fordringar hos diverse Verk och
personer
455,969: 24.
8.
530,000: 38.
2.
S:r
547,080: 16.
11.
549,924: 27.
2.
Summa
702,710:
1.
9.
701,590: 20.
1.
Angående den barnpersonal, som inom Barnhuset njutit vård och
underhåll under ifrågavarande år, meddelas följande öfversigt:
— 167 —
Barn under i års ålder:
år 1842.
år 1843.
Qvar från förra året :
76.
99.
Intagna under året
465.
516.
Summa vårdade
541.
615.
Utlemnade
252.
280.
Döda . , .
187.
162.
Mortalitets-procenten
34.
26h
Barn öfver i års ålder:
Qvar från förra året
152.
143.
Intagna • .
319.
350:
Summa vårdade
471.
493.
Utlemnade
279.
237.
Döda
49.
57.
Mortalitets-procenten
10*.
11.
Summa inom Barnhuset vårdade harn 1,012. 1,108.
Utom Barnhuset hafva, dels i hufvudstaden
och dels i landsorterna, med
fosterlöner underhållits  3,020. 3,194.
Räkenskaperna hafva icke föranledt till någon erinran från Revisorernes
sida; och säkerhetshandlingarne befunnos vid anställd inventering
i god ordning.
Civil-Statens Pensions-In rättning
Räkenskaperna,
hvilka af delägarnes egne Revisorer undergå
granskning, hafva till någon erinran från Rikets Ständers Revisorers
sida icke föianledt och framställa förhållandet sålunda:
De*»et. år 1842. år 1843.
Balans frän föregående äret:
Behållningar och fordringar . 1,401,909: 2. 9. 1,421,832:
2.
— 168 —
Uppbörd:
Stats-anslag . . . 40,000: — — 40,000:
Delägares afgifter  16,140: 20. — 15,313:
Besparade löaer  6,706: 34. 4. 8,150:
Begrafningshjelp ...... 5,662: 45. 2. 4,209:
Ränta å utlånta medel .... 53,832: 21. 5. 57,715:
Observations-medel ..... 29: 6. — 66:
2:
_
14.
9.
27.
8.
—
7.
30.
10.
S.t 122,371: 30. 11. 125,454: 27. 10.
Balans till påföljande året:
Skulder,
Öfverleverering .
Deponerade medel
TJpplånta medel
lnnestående pensioner för afskedade
delägare
Dito å allmänna Enke-fonden
Civil-Statens enskilda Enke- och
Pupill-fond
Gåfva af en gammal tjensteman
Kongl. Götha Hof-Rätts medel
Framlidne Stats-Kommissarien
AVimmerstedts testaments-medel
Jonas och Paul Filéens donerade
kapital-fond
S:r
Summa 1
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
Afskrifning
Restitution
508:
33.
2.
540:
8.
10.
288:
108:
—
30,123:
46.
—
200:
.
530:
1,762:
10.
8.
1,592:
37.
4.
192,983:
37.
5.
189,081:
47.
4.
—
4,132:
34.
\e
1,673:
39.
—
1,680:
—
—
—
—
8,885:
11.
4,
68,741:
28.
2.
90,047.
34.
8.
266,158:
4.
5.
326,722:
27.
7.
790,438:
38.
1.
1,874,009:
7.
7.
283,633: 41. 10.
266,158:
4.
5.
838: 18. 2.
891:
16.
7.
1: 30. —
186:
12.
— 169 —
Utgift:
Pensioner,
å 1798 års fond
857:
15.
4.
616:
17.
8.
för afskedade delägare ....
29,874:
21.
4.
30,823:
36.
å Civil-Statens allmänna Enke-
och Pupillfond
22,614:
21.
4.
21,134:
26.
8.
å enskilda Enke- och Pupill-
fonden
20,000:
21,213:
31.
11.
Uppbördsprovision
2,030:
32.
7.
2,104:
24.
9.
Aflöning och ljuspenningar
4,943:
6.
—
4,941:
12.
—
Omkostnader vid Fullmäktiges
sammanträde
3,233:
_
—
903:
—
Ränta å upplånta medel . . .
295:
26.
8.
473:
2.
8.
Diverse utgifter
284:
16.
8.
898:
25.
4.
S:r
84,132: 43.
11.
83,108:
33.
—
Balans till påföljande äret:
Kontanta behållningar
57,111: 46.
11.
15,684:
18.
8.
Innestående uppbörd ....
25,320: 40.
11.
20,655:
5.
1.
Utlånta medel 1,
339,299:
8.
4.
1,486,496:
43.
10.
Förskotter emot redovisning
100:
—
828:
18.
—
S:r 1,421,832:
2.
1,523,664: 37.
7.
Summa 1,790,438: 38.
1.
1,874,009:
7.
7.
Arméens Pension s-Kassa.
Af denna Kassas redogörelser hafva Revisorerne fått emottaga dem,
sorn blifvit förda öfver stats-anslaget till pensionering af Militäre
Embets- och Tjenstemäns samt Under-officerares med vederlikars enkor
och barn; livilka räkenskaper, som i Kongl. Kammar-Rätten granskats
för båda revisionsåren utan anmärkning och till någon erinran
af Revisorerne icke föranledt, framställa förhållandet sålunda:
22
— 170 —
Debet. år 1842. år 1843.
Balans från föregående året.
Behållning  7,181: 24. 2. 7,306: 10. 2.
Uppbörd:
Stats-ansiag å Riks-Statens 9:de
Hufvudtitel  25,000: — — 25,000: — —
Summa 32,181: 24. 2. 32,306: 10. 2.
Credit.
Utgift:
Utbetalda pensioner  22,189: 8. — 22,252: 45. 4.
„ gratifikationer . . . 2,241: 32. —• 1,790: — —
Ersättning tili Civil-Statens Pen
sions-inrättning
345: — — 345: — —.
Annons-kostnader  99: 22. — 77: 33. —
S:r 24,875: 14. — 24,465: 30. 4.
Balans till påföljande året:
Behållning  7,306: 10. 2. 7,840: 27. 10.
Summa 32,181: 24. 2. 32,306: 10. 2.
§. 1.
I anledning af gjord reqvisition af Kassans samtliga räkenskaper
för åren 1842 och 1843, hafva från Direktionen endast erhållits så kallade
”Utdrag af hufvudböckerna för ifrågavarande år, så vidt desamma
angå Stats-Verkets bidrag tili afskedade, pensionsberättigade, Militärer
och Armeen tillhörande Civile Embets- och Tjenstemäns pensionering”;
för hvilket ändamål Kassan årligen uppbär betydliga belopp, nemligen:
af Wadstena Krigsmanshus-kassas äldre inkomster |:delar, vanligen utgörande
något öfver 50,000 R:dr Banko, hvartill komma ungefär 33,000
B:dr om året, utgörande vakans- och liggetids-besparingar å löner vid
Militär-staten. Berörde utdrag innehålla likväl endast spridda summor
och sakna annan verifikation, än tvänne tryckta exemplar af Direktionens
kungörelser om pensions-utdelningen under åren 1842 och 1843,
de der utvisa pensionärernes antal och pensionernas totalbelopp, hvil
-
— 171
ket sednare utgör något öfver 200,000 R:dr årligen; hvadan Revisorerne,
öfver Kassans förvaltning och användandet af statsbidragen för sist
berörde tvänne år, icke äro i tillfälle att meddela något utlåtande.
§• 2.
På sätt sist församlade Revisorers Berättelse, i afseende å 1841 års
redogörelse, utvisar, är Kassans andel af Krigsmanshus-medlen ej
heller upplagen i ntdraget af 1843 års hufvudbok, på den grund att,
”sorn räkning öfver Wadstena Krigsmanshus-kassas äldre inkomster för
år 1842 ännu icke från Kongl. Krigs-Kollegium inkommit, beloppet af
den Armeens Pensions-kassa med f:delar tillkommande andel i berörde
inkomster icke kunnat i räkenskaperna upptagas”; och då Revisorerne
hvarken af Arméens Pensions-kassas eller Wadstena Krigsmanshus-kassas
räkenskaper för åren 1842 och 1843 kunnat inhemta, om
någon liqvid uppgjorts öfver de under denna tid förstnämnde kassa
tillkommande anparter af Krigsmanshus-medlen, men deremot utaf 1843
års redogörelse för Wadstena Krigsmanshus-kassa funnit, att åtskilliga
summor af nämnde andelar för åren 1842, 1841 och 1840 icke blifvit
förr, än år 1843 inbetalda, hafva Revisorerne, i saknad af en sådan
liqvid emellan Kassorna, icke eller kunnat kontrollera beloppet af den
uti utdraget af Arméens Pensions-kassas hufvudbok för år 1842, såsom
utgörande frdelar af Wadstena Krigsmanshus-kassas äldre inkomster,
upptagna summa, 57,263 R:dr 43 sk. 2 rst.
§• 3,
Vid berättelsen angående Kongl. Stats-Kontoret och allmänna Indragnings-statens
utgifter, hafva Revisorerne ytti’at sig i afseende å det
förhållande, att f. d. militäre embetsmän åtnjutit pensioner håde från
Arméens Pensions-kassa och allmänna Indragnings-staten, samt få berörde
yttrande här åberopa.
Amiralitets Krigsman s-Kassan.
Uti sednast afgifna Revisions-berättelse yttrades, beträffande Amiralitets-Krigsmans-kassan,
hvilken förut icke varit föremål för någon
åtgärd af Rikets Ständers Revisorer, att, då berörde Kassa, dels i di
-
— 172 —
rekt stats-anslag, såsom ce utön al-ersätt ning, dels i en viss andel af en
per mille-afgiften vid fastighetsköp och dels äfven i af- och tillträdes -  afgifter vid åbo-ombyten på till båtsmanshåll indelta hemman i Blekinge
Län och Södra Möre Härad af Kalmar Län åtnjuter icke obetydliga
stats-bidrag, — ehuru Revisorerne funno uppbörden af sistnämnde
afgift vara tili beloppet obestyrkt, och att räkenskaperna från
sistnämnde Län icke vitsordade, att en sådan afgift från Södra Möre
kommit Amiralitets-Krigsmans-kassan till godo, —- samma Kassas räkenskaper,
åtminstone för den del deraf, som utgjordes af allmänna medel,
borde underkastas någon offentlig granskning, hvarigenom äfven kunde
blifva möjligt tillse, att inkomsterna riktigt inflöto.
I anledning häraf, anhöllo Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse
den 7 Maj innevarande år, att räkenskaperna för berörde Kassa
måtte, jemte tillhörande verifikationer, för framtiden varda, i gransknings-ändamål,
aflemnade såväl till Kongl. Kammar-Rätten, som till Rikets
Ständers Revisorer; hvarpå Kongl. Maj:t, den 31 sistlidne Juli, i nåder
resolverat: att Kongl. Maj:t icke tilläte, det Amiralitets-Krigsmans-kassans
alla räkenskaper finge aflemnas tili undergående af ifrågavarande
granskning; men att, då Rikets Ständer ägde full rättighet att erhålla
kännedom derom, att de Amiralitets-Krigsmans-kassan tillslagna statsmedel
så väl i behörig ordning inflöto, sorn för sina afsedda ändamål
användes, Direktionen öfver nämnde Kassa borde tili Rikets Ständers
Revisorer för de år, för hvilka revision ifrågakommer, insända, icke allenast
en på hufvudboken grundad uppgift å beloppen af de Kassan
för året tillfallna statsmedel, med hvarje särskild inkomst-summa för sig,
jemte verifikationer dertill, utan äfven en specifik uppgift å årets pensions-
och gratial-stat.
Till följd häraf, hafva från bemälte Direktion kommit Revisorerne
tillhanda särskilda utdrag af 1842 och 1843 års hufvudböcker
samt kapitalräkningar öfver Amiralitets-Krigsmans-kassans Gratial- och
Pensions-fonder; utvisande dessa räkenskaper, att till
Pensions-Fonden influtit :
år 1842. år 1843.
Uti böter af rust- och rotehållare 120: 32. — 5: 16. —
„ af- och tillträdes-afgifter . 7,544: 43. 10. 19,362: 37. 6.
centonal-medel  5,400: — — 5,400: —
Transport: 13,065: 27. 10. 24,768: 5. 6.
— 173 —
Transport:
Uti Lönebesparingar ....
„ anslag af Lotsverket . . .
samt till Gratial-Fonden:
Anslaget af Stats-Verket för förlorade
last- och armpenningar i
Pommern ........
Passagerare-afgift
Saköres-medel
En per mille-afgift
Bevillning af Eckiesiastik-statens
löner
Vakans- och liggetids-besparingar
13,065:
27.
10.
24,768: 5. 6.
3:
14.
10.
—
1,000:
—
—
1,000: — —
3,000:
—•
—
3,000;
_
1,995:
36.
2.
1,962:
8.
3.
721:
47.
180:
45.
10.
2,531:
32.
11.
2,746:
20.
5.
227:
40.
7.
240:
34.
4.
493:
16.
•—■
2,501:
5.
4,
Häraf ådagalägges, att vederbörande nu mera låtit sig angeläget vara
att undersöka och kontrollera berörde af- och tillträdes-afgifters verkliga
belopp och ordentliga levererande till Krigsmans-kassan. De ingifna
räkenskaperna påkalla för öfrigt icke något yttrande från Revisorernes
sida.
Kongl. Styrelsen öfver Fängelser och
Arhets-Inrättningar i Riket
Räkenskaperna,
som ännu ej blifvit granskade i Kongl. KammarRätten,
för åren 1842 och 1843, utvisa följande förhållande:
Debet. år 1849. år 1849.
Balans från föregående året:
Tillgångar och fordringar . . 187,271: 2. 2. 572,638: 10. 8.
Inkomst:
Stats-anslag för året ..... 364,491: 16. — 364,491: 16. —
Spinnhus-medel
349: 11. 9. 350: 44. 3.
Transport: 364,840: 27. 9. 364,842: 12. 3.
— 174 —
Transport:
364,840:
27.
9.
364,842: 12.
3.
Arrende-medel .......
300:
_
300:
Intresse-medel
247:
32.
8.
• 247:
32.
8.
Ersättning af Stockholms Stads
Mililär-corps, för befrielsen från
korrektionisters bevakande, .
313:
16.
313:
16.
Arbets-inkomst
58,577:
24.
2.
77,854:
27.
4.
Vinst af Malmö fängelses fabrik .
2,508:
20.
5.
4,035:
6.
4.
Stempel-afgift
1,268:
3.
1,011:
2.
—
Försäljnings-medel
6,200:
18.
10.
5,416: 36.
6.
Ersättning för arbetshjons under-
håll .
62:
32.
27:
32.
Bötes-medel
856:
32.
—-
3:
16.
Diverse inkomster
157:
11.
9.
845:
6.
2.
Anmärknings-medel
237:
40.
9.
70:
3.
4.
Leverering från Kongl. Stats-Kon-  toret å 1840 och 1841 års an-
slag
17,605:
34.
3.
—i
—
Upp- och återdebiterade medel
90,065:
10.
6.
21:
3.
7.
Kongl. Siats-Kontoret till ersätt-
ning påförda
263,302:
22.
10.
311,955: 33.
—
S:r
■ 806,543: 38.
11.
766,943: 35.
2.
Balans till påföljande året:
Skulder  387,760: 29. 6. 506,184: 3. 7.
Summa 1,381,575: 22. 7. 1,845,766: "T““ 5.
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder ......... 68,835:- 15. 8. 387,760: 29. 6.
Utgifter:
Intresse-medel  1,447: 9. 1. —-— — —
Bötes-medel
96: 32. — 3: 16. —
Byggnader och reparationer . . 9,190: 13. 2. 26,670: 22. 2.
Transport: 10,723: 6. 3. 26,673: 38. 2.
— 175
Transport:
Förplägning ........
Beklädnad
Sängkläder
Inventarier och möbler . . . .
Eldning och lysning
Mat-, dryckes- och kok-käril . .
Renhållning
Religions-vård
Sjukvård
Bevakning
Fångtransport
Fångars afgång
StrafF-exekutions-kostnader
Generella förvaltningskostnader .
Uppfostringshjelp
Afkortning
Arbetens bedrifvande . . . .
Beviilnings-afdrag
Remisslage
Anmärkningsprocent . . . . .
Extra utgifter
1841 och föregående års, af
Kongl. Stats-Kontoret och andra
vederbörande Embetsmyndigheter
anordnade, fångvårds
kostnader
Wisby Arbets-inrättning, ärs-an
slag,
Prins Carls Uppfostringsanstalt för
fattiga och vanvårdade harn,
rasp- och spinnhus-medel, som
oriktigt influtit i Kongl. Styrelsens
kassa,
Afkortning af orätt balanserade och
debiterade medel
10,723:
6.
3.
26,673:
38.
2.
269,404:
1.
284,817:
28.
2.
45,135:
38.
8.
83,119:
31.
8.
10,690:
13.
9.
19,772:
17.
3.
730:
43.
10.
2,132:
1.
8.
25,982:
42.
1.
26,540:
23.
5.
1,592:
32.
5.
874:
29.
4.
3,442:
41.
9.
3,625:
10.
7.
4,453:
5.
11.
4,643:
8.
2.
9,109:
3.
3.
14,075:
28.
11.
80,351:
38.
107,279:
37.
11.
89,286:
12.
4.
112,919:
40.
2.
1,255:
25.
8.
1,420:
16.
9.
652:
1.
4.
512:
44.
_
38,870:
45.
7.
52,287:
39.
3.
1,276:
5.
6.
1,501:
19.
7.
2,677:
5.
4.
133:
12.
——
25,612:
31.
6.
24,266:
14.
10.
12:
18.
5.
12:
18.
5.
11.
9.
10.
6.
—
—
43:
40.
10.
6:
1.
3.
'
—
84,753: 7. 6.
—. — —
270: — —
270: — —
2,833: 16. —
.
30,968: 27. 2.
S:r 740,101: 44. 3. 766,922: 31. 7.
- 176 -
Balans till påföljande året:
Tillgångar och fordringar . . 572,638: 10. 8. 691,082: 36. 4.
Summa 1,381,575: 22. 7. 1,845,766: 1. 5.
Af ofvanstående utgiftssummor belöpa:
På Södra Korrektions-inrättningen 132,835: 35. 11. 116,126: 24. 2.
„ Norra Dito 37,336: 26. — 39,235: 27. 9.
„ Norrköpings Dito 19,870: 30. — 16,164: 42. 6.
„ Götheborgs Dito 8,277: 46. 9. 8,287: 18. 2.
„ Malmö Arbets- och Korrektion s
fängelse
91,131: 3. 3. 100,478: 11. 3.
„ Carlskrona Fästning .... 10,694: 9. 1. 11,632: 44. —
„ Carlstens Dito .... 13,376: 5. 6. 24,716: 3. 9.
„ Christianstads Dito .... 10,253: 10. 8. 8,078: 10. 11.
„ Landskrona Dito  17,223: 6. 4. 18,429: 24. 6.
„ Ny Elfsborgs Dito  6,093: 37. 1. 13,365: 26. 9.
„ Waxholms Dito  5,985: 43. 8. 4,221: 26. 1.
„ Pionnier-Corpsen  32,518: 5. 4. 23,822: 14. 8.
Allmänna Arbetskarlarne å
Kungsholmen  26,409: 7. 3. — —
l:sta Krono-Arbetskompaniet
(Seglingsberg)
— — 12,267: — 8.
„ 2:dra, 3:dje och 4:de Kkom
panierne
(Carlsborg) .... 1,241: 15. 7. 39,119: 18. —
„ 5:te och 6:te Dito (Carlskrona)
r—■ —- 16,861: 6. 5.
7:de och 8:de Dito (Kungsholmen)
— — 22,454: 15. 6.
9:de och 10:de Dito (Rindö) 1,681 18. 1. 26,238: 17. 9.
„ Krono-Arbets-corpsens afdelning
i Linköping
24. — 3,704: 29. 2.
„ Dito dito i Gefle . . — — 488: 14. 2.
"Vid den granskning af Kongl. Styrelsens förvaltning och räkenskaper
för de ifrågavarande 2:ne åren, som Revisorerne ålegat, bar det
icke kunnat undfalla uppmärksamheten, att göromålen inom detta Verk
under sednare tiden i så betydlig mån ökats, att den der anställda
tjenstemannapersonalen svårligen kunnat medhinna att med tillbörlig
UPggranhet besörja alla densamma tillhörande åligganden; hvaraf blif
-
99
99
99
— 177 —
vit on följd, att den kontroll öfver underlydande, hvilken vid inrättningar
af beskaffenhet, som ifrågavarande, är af högsta vigt, icke kunnat
i allo nöjaktigt åstadkommas. Derigenom, att de emot vederbörande
redogörare anhängiga anmärkningsmål, m. fl. lika maktpåliggande
ärender, hvilkas utarbetande medtager en längre tid, komma att
för de löpande göromålen blifva efterliggande, tillskyndas Staten en
förlust, i flera hänseenden kännbarare, än den kostnad, som skulle erfordras
för aflönande af ett tillräckligt antal tjenstemän, isynnerhet
som Fångvårds-anstalternas och Arbets-inrättningarnes organisation är
sådan, att förvaltarnes åtgärder icke kunna på stället underkastas någon
kontroll, hvilken först inträffar vid den revision, de till Kongl.
Styrelsen ingifna räkenskaperna undergå. Hinna de dervid uppkomna
anmärkningar icke att i behörig ordning af vederbörande afgöras, kunna
de anmärkta oriktigheterna, obehindradt år, från år fortsättas. När
nu, såsom händelsen varit t. ex, med Södra Korrektions-inrättningens
räkenskaper, de, alltsedan flera år tillbaka, dervid gjorda anmärkningar
ännu icke hunnit pröfvas, och tillfälle alltså lemnats redogöraren alt
under denna längre tid ådraga sig en betydligare ersättnings-skyldighet,
i händelse anmärkningarne, vid deras slutliga afgörande, skulle
dertill föranleda; så inses lätteligen, att ett sådant förhållande kan för
Stats-Verket blifva i hög grad äfventyrlig!, samt att det är af vigt, att,
till förekommande deraf, genomgripande förändringar i tid lillvägabringas.
Revisorerne sakna derföre icke anledning tili den hemställan,
att dessa Inrättningars förvaltning mätte på ett emot ärendernas
mängd och vigt svarande sätt varda ordnad.
Ehuru således bristande tillsyn och deraf uppkommen misshushållning
i betydlig mån bidragit att höja den för fångvården belöpande
kostnaden, kommer dessutom alltid den anslagssumma, sorn för
densamma utgår, att synas större, än den i sjelfva verket är, så länge
icke vid fångars användande vid allmänna arbeten, fästningsbyggnader
m, m., arbetsförtjenst får, på sätt tillgår vid arbeten för enskilda bolag
och personer, tillgodo-räknas anslaget för fångars vård och underhåll.
Dessa arbeten för Statens räkning utföras nu, med undantag af dem,
som äga rum i Carlskrona, utan ersättning till nämnde anslag, hvarigenom
det går miste om en detsamma tillhörande inkomst, och andra
titlar åliggande utgifter, isamma mån, visa sig mindre, än de i sjelfva
verket äro. Revisorerne anse derföre någon ersättning böra bestämmas
för fångvårdsanslaget vid de tillfällen, då fångar till arbeten för Statens
23
178
räkning användas, på det att en tillförlitligare grund för beräkningen
af kostnaden för sjelfva fångvården måtte erhållas. Och är detta, enligt
Revisorernes öfvertygelse, så mycket nödvändigare, som fångvårdsanslaget,
hvilket är på förslag uppfördt och således icke har någon begränsning,
eljest skulle kunna i ännu större progression, än som redan
skett, höjas, i ändamål att dymedelst bespara utgifter å andra, till ziffran
bestämda, anslagssummor.
Kostnaderna för fångars skjuts och bevakning hafva uppgått till
följande belopp:
De högst betydliga summor, hvilka sålunda blifvit för fångbevakningen
och fångtransporten utgifna, hafva ådragit sig Revisorernes synnerliga
uppmärksamhet; och kunna Revisorerne icke undgå att hemställa,
det åtgärder måtte blifva vidtagna, hvilka, så vidt görligt är,
kunna bidraga dertill, att Statens utgifter under dessa titlar icke må,
uti fortsatt stigande, uppgå tili allt för boga belopp.
Under granskningen af räkenskaperna för Norra och Södra Korrektions-inrättningarna,
hafva Revisorerne, i afseende å hushållningen
med Statens medel, funnit åtskilligt att anmärka, deribland må omförmälas,
att för åtskilliga, mindre betydliga, reparationer och för tillverkning
af enklare redskap m. m. Inrättningarna blifvit påförda kontanta
utgiftei’, ehuru dessa arbeten bordt kunna af fångpersonalen verkställas.
Likaledes hafva för renhållningen årligen utgått icke obetydliga
summor, de der hade bordt kunna besparas, om fångarne dertill
användts. De för Södra Korrektions-inrättningens räkning upphandlade
varuartiklar hafva ock i allmänhet kostat Inrättningen vida mer, än
hvad de gångbara prisen utgjort, hvarpå såsom exempel, må nämnas:
att ett större parti bomullsgarn blifvit uppköpt efter ett pris af 1 R:dr
8 sk. Banko skålpundet, äfvensom att de vid Inrättningens stenhuggeri
begagnade verktyg varit så dyra, att kostnaden för dem öfverstigit tillverkningsbeloppet.
Jemväl anmärkes, att till Postverkets tjenstemän
blifvit utbetaldt ett årligt arfvode af 20 R:dr Banko, hvilken utgift synes
hafva kunnat helt och hållet undvikas.
T ransportkostnader
Bevaknings- dito
år 184». ar 1843.
89,286: 12. 4. 112,919: 40. 2.
80,351: 38. — 107,279: 37. 11.
— 179 —
Vidare hafva Revisorerne af räkenskaperna inhemtat, att ehuru
Kongl. Brefvet den 7 Februari 1835 föreskrifver: att de redogöraren,
för tillsynen öfver arbetet, tillkommande Tre procent få beräknas endast
å den summa, som under året injlyter för Inrättningens arbeten,
Redogöraren likväl tillgodoräknat sig dessa procent å bela tillverkningsbeloppet,
utan afdrag för hvad som deraf utgjorde utestående fordringar,
hvilka möjligen kunna vara af den beskaffenhet, att de aldrig
inflyta.
Ehuru Kongl. Styrelsen, den 9 April 184-2, till förebyggande för
framtiden af anmärkta oordningar vid premie-listornas upprättande, föreskrifvit
åtskilliga kontroller, hade likväl, på sätt Kongl. Styrelsens
protokoll för den 26 November samma år utvisar, förfalskningar af berörde
listor ånyo ägt rum, hvarigenom Stats-Verket tillskyndats en förlust,
hvilken, med behörigt iakttagande af dessa kontroller, synes hafva
kunnat undvikas.
Jemväl har befunnits, att fångarnes s. k. flitpenningar fått, till betydlig
del, användas under sjelfva fängelsetiden, ofta tili ganska onyttiga
effekter och varor. Så äger t ex. vid Södra Korrektions-inrättningen
redogöraren rättighet att ur förråderna, emot ersättning efter
inköpspriset, till fångarne utlemna varor till det försäljningspris, han derå
finner godt bestämma; och blifver det följaktligen, i anseende till den
icke obetydliga vinst, som härigenom tillskyndas redogöraren, stridande
emot hans intresse att afstyra flitpenningarnes användande vid sjelfva
Inrättningen; hvilket gått ända derhän, att af besparingssumman
för år 1842, utgörande 7,382 R:dr 14 sk. 5 rst., icke mindre än 7,075
R:dr 1 sk. 8 rst. fått af fångarne utbekommas. Revisorerne tro det böra
utgöra ett bland Styrelsens vigtigaste åligganden, att, så vidt möjligt
är, söka för fången bespara hans genom öfverarbete erhållna förtjenst,
på det han, vid utgången från Inrättningen, må kunna äga någon, om
än ringa, summa, för att dermed sig lifnära och börja en förbättrad
vandel.
Dessutom har, vid tagen kännedom af de utaf Kongl. Fångvårdsstyrelsens
Revision gjorda anmärkningar vid 1842 och 1843 års redogörelser,
inhemtats, att Södra Korrektions-inrättningens räkenskaper
föranledt till en mängd erinringar, hvaraf flera synts Revisorerne af
särdeles graverande beskaffenhet.
Revisorerne hafva begärt och erhållit följande
— 180 —
”Uppgift på de vid granskningen af till Kongl. Fångvårds-Styrelsen
ingående räkenskaper, författade anmärkningar, hvilka vid 1844 års
utgång icke voro af Kongl. Styrelsen slutligen pröfvade och afgjorda:
Räkemkaper, emot hvilka
anmärkning ägt rum.
Stockholms Södra Korrektions-inrättnings
. .
Stockholms Norra Dito
Afgjorda under loppet
af år 1845.
!för åren 1834, 1835
och 1836 samt en del
uppskjutna anmärkningar
för år 1833.
!för 1840 års 3:ne första
qvartaler samt en
del uppskjutna anmärkningar
för åren
1833,1834,1835,1836,
1837, 1838 och 1839.
Norrköpings Dito . . .
Götheborgs Dito . . .
Malmö Fängelses . . .
Malmö Fängelses fabriks
Carlstens Fästnings . .
Ny Elfsborgs Dito . .
Waxholms Dito . . .
Stockholms Läns fängelsebyggnads
Linköpings Dito
Skaraborgs Dito .
Carlstads Dito . .
Anmärkning arne.
Beroende på påmin- Beroende på föredragnelsers
afgifvande af ning hos Kongl. StyRevisionen.
reisen.
för åren 1837, 1838,
1839, 1810, 1841, 1842 — — —
och 1843.
för åren 1842 och 1843.
för år 1843.
för år 1843.
för åren 1842 och 1843.
— —• — för år 1842.
för år 1843.
för år 1812.
för år 1842.
för år 1843.
för år 1843.
för 1840 års 4:de qvartal.
^uppskjutna anmärkiningar
för åren 1829
(och 1836.
för åren 1837 och 1839.
för år 1837.
(uppskjutna anmärknin)gar
för år 1836.
för år 1841.
för åren 1839 och 1811.
för år 1838.
för år 1842.
för år 1842.
ägt
rom,
anmärknings
-
Ånmärkning: Som Revisionen ej ansett sig kunna afgifva påminnelser
i anmärkningsmålen, rörande Södra Korrektions-inrättningen för 1837 och
följande åren, förrän Kongl. Styrelsen pröfvat de föregående årens anmärkningar,
och efter det en sådan pröfnin
författaren varit, i anseende tili
hos Kongl. Styrelsen under Irenne månaders tid; så hafva dessa påminnelser
ännu icke till Kongl. Styrelsen inkommit, men äro att ofördröjligen
införvänta. Stockholm den 31 Oktober 1845.
J. A. Björkman.”
laga förfall, hindrad från tjenstgöring
— 181 —
Häraf visar sig, att uraktlåtenheten att i behörig ordning afgöra
uppkomna anmärkningar, jemte det att den, såsom ofvan är nämndt,
bereder de redovisande tillfälle att obehindradt fortfara med de anmärkta
felaktigheterna, tillika föranleder till uppehåll uti ärendernas gång
inom Verkets Revision samt i betydlig mån ökar granskningsarbetet,
hvilket kunde undvikas, om de på slutlig åtgärd beroende anmärkningsfrågorna
med större skyndsamhet afgjordes; i hvilket fall, så väl de
redovisande, sorn de granskande visste hvad de hade att för framtiden
ställa sig tili efterrättelse.
Vid genomseendet af Kongl. Styrelsens protokoller och diarier, har
det icke undfallit Revisorerne, att underlydande redogörare kunnat en
längre tid dels dröja med afgifvandet af förklaringar öfver kommunicerade
anmärkningar, dels underlåta att fullgöra Kongl. Styrelsens i öfrigt
gifna föreskrifter, utan att häraf påkallade allvarsammare åtgärder vidtagits.
Så hade t. ex. redogöraren vid Södra Korrektions-inrättningen, hvilken,
den 31 Juli 1844, ålades att, inom en månad efter delfåendet, förklara
sig öfver anmärkningarne vid 1842 års räkenskaper, och sedan
dermed erhållit anstånd tili medlet af påföljde Oktober månad, likväl
icke förr, än den 16 Januari detta är berörde föreläggande fullgjort.
Likaledes hade samme redogörare ännu, den 10 sistlidne November,
icke afgifvit förklaring öfver de vid 1843 års redogörelse gjorde
anmärkningar, de der redan den 31 förutgångne Mars honom delgåfvos
och, efter erhållet anstånd, borde hafva varit besvarade sednast den
1 Juli detta år.
Jemväl hafva Revisorerne erfarit, att det vid Korrektions-inrältningarna
införda, vid föregående Stats-Revisioner klandrade, kreditsystem
blifvit fortsatt, ehuru detsamma varit för Inrättningarne menligt;
och anse sig derföre Revisorerne böra å detta förhållande ytterligare
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Kongl. Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga Berättelse,
angående fångvården i Riket för åren 1841 och 1842, visar, att kostnaden
för en fånges underhåll, beklädnad, sängkläder samt öfriga utgifter utgjort:
-
— 182 —
Vid Södra KorrektionsInrättningen
. . .
„ Norra Dito . . .
„ Norrköpings Dito
„ Götheborgs Dito . .
„ Pionnier-Corpsen å
Carlsborg
„ Carlstens
fängelse .
„ Christianstads Dito
„ Ny Elfsborgs Dito
„ Landskrona Dito
„ Malmö Dito . .
„ Waxholms Dito .
Fästnings
-
Undcrhåll.
Beklädnad.
Ai
1811.
År 1842.
Ar
1811.
Ar
1842.
År
1841.
År
1842.
52
4
6
73
19
4
16
29
4
17
47
2
158
26
8
178
43
2
45
15
3
51
30
3
9
29
—
11
16
9
109
34
a
125
19
10
44
11
1
51
30
4
6
4
3
6
—
8
81
3
2
91
9
6
52
11
6
54
42
—
3
17
3
3
14
10
83
22
11
84
4V
2
68
13
7
70
39
7
18
47
4
21
8
9
129
33
—
134
21
7
60
2
4
58
36
8
21
38
4
3
45
6
94
20
2
74
21
11
52
10
6
54
26
8
9
14
3
22
0
6
81
28
9
100
18
1
59
35
11
55
32
10
20
31
—
11
18
1
94
36
1
80
31
8
38
4
10
38
2
7
17
5
8
18
15
1
65
13
—
66
13
3
37
46
2
48
13
7
10
18
—
12
10
7
82
23
2
91
14
—
60
7
2
65
10
4
18
1
7
21
31
7
93
1
8
107
b
7
Alla utgifter sammanlagda.
per medium för hvarje fångc|51|4G| 5|56|30| 2| 13|38| 11113|28| t>| 97|30| 10| 103|22| 7
Af Kongl. Styrelsens hufvudböcker öfver det extra statsanslag utaf
900,000 R:dr, Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års Riksdag beviljade
till Länshäktenas ombyggnad samt förseende med celler, och hvilka
hufvudböcker, i anseende till deras sentida afslutande, i Augusti månad
innevarande år icke hunnit granskas i Kongl. Kammar-Rätten, inliemtas
följande förhållande:
Debet.
Balans frän föregående året:
år 1S49.
Tillgångar . . .
Inkomst:
Anslaget ....
Gråsten och mursand
ar 1&13
923,231: 33. 8.
, 900,000: — —
351: 6. —
&r ”900,351: 6. —
475: 24.
"475:" 247
Balans till påföljande äret:
■.iliden för från Ränterierna erhållna
förskotter
65,419: 31. 2. 143,722: 25. 11
Summa 965,770: 37: 2. 1,06/,429: 35.
— 183 -
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder
— — 65,419: 31. 2.
Utgift:
Byggnadskostnad för nya Länsfän-
gelsebyggnaden i Carlstad . .
8,669:
4.
1.
12,816: 32.
4.
i Christianstad
3,907:
5.
7.
13,902: 32.
10.
i Fahlun . .
3,170:
9.
8.
5,083: 28.
4.
i Gefle . . .
2,636:
20.
9.
11,070: 38.
2.
i Linköping
8,636:
4.
3.
19,363: 3.
4.
i Mariestad
3,264:
6.
9.
8,663: 27.
5.
i Stockholm
8,732:
16.
11.
22,843: 34.
1.
För ritningar, resekostnader m. m.
3,523: 31.
6.
848: 21.
■—
S:i
r 42,539:
3.
6.
94,592: 25.
6.
Balans till följande äret:
Tillgångar
923,231: 33.
8.
907,417: 26.
11.
Summa
965,770: 37.
2.
1,067,429: 35.
7.
Dessa hufvudböcker hafva befunnits upprättade med ordning och
redighet. Hvad deremot de särskilda Länsfängelse-byggnadsräkningarna,
som blifvit reviderade i Kongl. Fång-Styrelsen, angår, hafva Revisorerne
funnit desamma, med undantag af den för Gefle, icke vara förda
i öfverensstämmelse med gifna föreskrifter och formulärer.
St uteri-Öfv er-Styr elsen.
Räkenskaperna, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-Rätten granskade
för år 1842 utan och för år 1843 med anmärkningar, utvisa:
år 1S4Ä. år 3843.
Debet.
Balans från föregående året:
Behållning ........ 4,019: — 1. 3,325: 5. 9.
184
Uppbörd:
Statsanslag 18,314: 8. — 18,314: 8. —
Anmärkningsmedel  546: 32. — 4: 24. —
Donationsmedel  44: — — 44: — —
Extra uppbörd . ,  432: 28. 1.
— —
S:r 19,337: 20. 1. 18,362: 32. —
Summa 23,356: 20. 2. 21,687: 37. 9*
Credit.
Utgift:
Leverering till Strömsholms Stuteri
5,164: — — 5,164: — —
Dito till Ottenby Dito .... 5,881: 3. 2. 6,000: — —
Dito till Flyinge Ilingstdepot . . 1,584: 8. — 1,584: 8. —
Aflöning och arfvoden .... 1,950: — — 1,400: — —
Rese- och traktamentspenningur . 1,918: 5. 6. 1,453: 43. 1.
Landtbeskälares underhåll . . 424: 16. — 261: 24. —
Hästinköp
500; — — 350: — —
Ersättning för hushyra och expenser
— — 166: 32. —
Transportkostnad för hingstar . •—-— — —• 36: 38. 4.
Anmärkningsmedel .....
— — 1: 4. —
Diverse utgifter ...,:. 2,609: 29. 9. 38: 27. —
S:r 20,031: 14. 5. 16,456: 32. 5.
Bulans till påföljande året:
Behållning
3,325: 5. 9. 5,231 5. 4.
Summa 23,156: 20. 2. 21,687: 37. 9.
Genom Kongl. Brefvet af den 17 Juli 1843, har Chefen för StuteriÖfver-Styrelsen
fått sig tillagda 400 R:dr Banko, att, såsom ersättning för
hushyra och expenser, från och med Augusti månad 1843, årligen å
anslaget "till hustaf rein s förbättrande” utgå; i anledning hvaraf, bland
utgifterna för nämnde år upptagits och redovisats ett belopp af 166
R:dr 32 sk, Banko, utgörande den för de Fern sista månaderna af samma
år belöpande ersättnijigs-summan,
LTtom det att någon anhållan om anslag i och för hushyra vid
ofvanberörde tillfälle icke varit af bemälte Chef framställd, hvadan
i
— 185 —
Iian således lian anses hafva fått sig heviljadt hvad han då icke begärt,
måste Revisorerne anmärka, hurusom särskild ersättning för hushyra
här icke bordt ifrågakomma, enär merbemälte Chef, enligt Resereglementet,
har sig anslaget, jemte skjuts i embetsärender för 5 hästar,
dagtraktamente a 5 R:dr per dag, under hvilken sistnämnde titel måste
vara inbegripen ersättning ej blott för vivre, utan jemväl för hushyra.
Strömsholms Stuteri.
Räkenskaperna, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-Rätten granskade
för båda revisionsåren med anmärkningar, utvisa:
Debet. år 184*. år 1843.
Balans från föregående året,:
Behållningar och fordringar ,.
18,652: 37.
1.
18,695: 42.
1.
Uppbörd:
Från Kongl. Stuteri-Öfverstyrel-  sen
5,864:
5,864:
Dagsverkslösen från Vestmanlands
och Örebro Län
8,857: 31.
7.
8,856: 13.
7.
Ärrendemedel
70:
3.
—
70:
3.
—_
Försäljnings- dito
6,427:
29.
.—
5,082:
12.
7.
Betäcknings- dito
4,720:
32.
—■
4,416:
32.
—
Anmärknings- dito
165:
18.
8.
40:
34.
8.
Aktie- dito
15:
—■
—■
15:
Lönebesparings- dito . . . . .
225:
—
—•
—
17*
Ränte- dito
16:
32.
—
—
Återdebitering . . . ....
51:
22.
2.
—
S:r
26,413: 24.
5.
24,344: 47: 10.
Balans till påföljande äret:
Skulder . . . . . . . .
793:
21.
2.
1,018: 21.
2.
Summa
45,859: 34.
8.
44,059: 15.
1.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
681: 2. 2. 793: 21. 2.
24
Utgift:
Aflöning
Pensioner och donationer . .
Underhåll för landtbeskälare i
orterna
Upphandling af inventarier och
förbrukningspersedlar . . . .
Medikamenter
Beklädnad och diverse utgifter .
Legodagsverks-medel
Afskrifning för misslyckade betäckningar
.......
Till Upsala Akademi, för underhåll
af Stuteriets dervarande
hingstar,
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar ■ .
Summa
Ben vid 1843 års slut utbalanserade
utgöres af:
Kontant i kassan
Utestående lån till Ottenby Stuteri
För genom auktion försålda hästar
m. m., med betalningsskyldighet
den 1 Januari 1844, ....
Språngmedel, enligt vilkorliga förbindelser,
Dagsverkslösen, innestående i Örebro
Läns Ränteri,
Arrendemedel
Diverse fordringar och förskotter .
8,225:
32.
8,139:
29.
4.
364:
—
364:
—
—
4,991: 13.
2.
5,145:
36.
6.
7,190:
7.
6.
5,840:
31.
7.
379:
19.
3.
401:
30.
3.
3,024:
2.
3,128:
12.
1.
390:
36.
8.
198:
30.
—
1,466: 32.
—
1,450:
—
—
450:
39.
10.
445:
1.
6.
26,482: 38. 5. 25,113: 27. 3.
18,695: 42. 1. 18,152: 14. 8.
45,859: 34. 8. 44,059: 15. 1.
tillgången . . 18,152: 14. 8.
2,450: 7. 5.
3,000:
2,336: 14. —
8,860: 16. —
53: 8. -  75: 35. —
1,376: 30. 3.
18,152: 14. 8.
Utom kontanta bidrag af statsanslag, dagsverkslösen samt netto-behållning
af betäckningsmedel, hvilka till Strömsholms Stuteri influtit,
har den Stuteriet tillhöriga egendom i afkastning, under hvartdera af
— 187
revisionsåren, lemnat 145 tunnor råg, 145 tunnor korn, 1,216 tunnor
9i kappar liafra, samt circa 77,500 LU. hö och 17,000 LU. halm.
Häststyrkan utvisar följande förhållande:
Är 1842.
Hingstar
96.
Ston
, 95. jgj
Födda under året  22. 213
Försålda 19_
Döda , . . . 4. 23
EfFektiya häststyrkan vid årets slut190. c^\ 3
Jr 1843,
Hingstar , 95.
Ston 94.
Vallack .
1. igo
Födda under året
. 23.213
Försålda 15.
Döda 10*25
Effektiva häststyrkan vid årets slut:
Hingstar 92.
Ston >
. 94.
Va lia ekar ,  ^ 2. jgg
*  213.
§. 1.
Räkenskaperna för detta Stuteri äro förda med mindre noggrannhet.
I synnerhet gäller detta om dem för år 1843, hvarest förekom
ma
flera utgiftsposter, som, i hufvudräkningen uteglömda, sedermera,
efter densammas afslutning, upptagits på ett nytt conto.
§• 2.
De kostnader, som i och för detta Stuteri tillskyndas Stats-Ver
ket,
förefalla dryga, och synes det Revisorerne, .sorn skulle, utan olä
genhet
för Stuteri-inrättningen, besparingar derutinnan kunna och böra
tillvägabringas.
— 188 —
Ottenby Stuteri.
Dess räkenskaper äro för båda revisionsåren i Kongl. KammarRätten
granskade med anmärkningar och utvisa ställningen sålunda:
Debet.
år 1842.
år 1843.
Balans från föregående året:
Tillgångar: kontant  431:
6.
8.
679:
—
—
fordringar och för-
skotter
10,189:
9.
6.
13,270: 36.
3.
S:r 10,620: 16.
2.
13,949: 36.
3.
Uppbörd:
Leverering från Stuteri-Öfversty-
relsen
5,400:
—
—.
6,000:
—
—
Ko-arrende-medel  814: 28.
10.
813:
5.
—
Försälinings-medel för spanmål,
kreatur m. m  15,176: 42.
2.
14,040:
17.
1.
Föl-afgifter
246:
32.
—.
150:
—
—
Betäckningsmedel ...... 236:
—
—
192:
—
—
Fourrage och betespenningar . . 210:
17.
9.
123:
—
—
Anmärkningsmedel
—
—
266:
32.
—
Besparingsmedel . . ... . .
—
—
70:
28.
8.
S:r 22,084: 24..
9.
21,655: 34.
9.
Balans till påföljande året:
Skuld till Strömsholms Stuteri . 3,000:
_
—
3,000:
—
Dito „ Flyinge Hingstdepot . 1,250:
—
1,250:
—
Dito „ diverse ...... 7,002:
3.
6.
6,881:
17.
4.
S:r 11,252:
3.
6.
11,131:
17.
4.
Summa 43,956: 44.
5.
46,736: 40.
4.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld till Strömsholms Stuteri . 3,000:
_
3,000:
- - —
Dito „ Flyinge Hingstdepot . 1,250:
—
1,250:
Dito „ diverse  7,257:
2.
6.
7,002:
3.
6.
S:r 11,507:
2.
6.
11,252:
3.
6.
Utgift:
Aflöning, arfvoden, rese- och traktamentspenningar,
m. m. . .
Kronoutskylder .......
Upphandling och underhåll af kreatur,
inventarier, spanmål,
dikamenter ra. m. . .. .
Levei-ering till ^Stuteri-Öfverstyrelsen
Diverse . . .....
Anmärkningsprocent . ...
9,299:
40.
6.
9,655:
25.
300:
36.
3.
455:
29.
6.
6,209:
13.
4.
10,330:
2.
5.
400:
.
—— -
.
2,290:
11.
7.
2,948
15.
5.
—
—
66:
29.
7.
S:r 18,500:
5.
8.
23,456:
5.
11.
679:
151:
46.
10.
Balans till påföljande äret:
Behållningar,
Kontant i kassan . . .
Fordringar af diverse personer 12,227: 32. — 9,668: 13. —
Förskotter till stuteri-personalen,
extra arbetare samt diverse personer
1,043: 4. 3'. 2,208: 19. 1.
S:r 13,949: 36. 3. 12,028: 30. 11.
Summa 43,956: 44. 5. 46,736: 40. 4.
I afseende på de vid Ottenby Stuteri befintliga kreatur, utvisa räkenskaperna
följande:
17' •
Jr 1842.
Behållning sedan
Tillkomst
Afgång un-
Behållning
föregående år.
under året.
der året.
vid årets slut.
Hingstar
8.
8.
Moderston
54.
2.
5.
51.
Unghästar
127.
39.
36.
91.
F öl •••*••••
—•
7.
32.
Vallackar
4.
—•
—
4.
Oxar, tjurar, kor och ung-  boskap
162.
23.
30.
155.
534.
88.
120.
502.
— 190 —
Jr 184.3.
Hingstar ...... 8. 3. 2. 9.
Moderston  51. 8. 2. 57.
Unghästar  91. 32. 42. 81.
Föl'  32. 45. 39. 38.
Vallackar  4. 1. —■ 5.
Oxar, tjurar, kor och ungboskap
155. 22. 19. 158.
Får  502. 114. 94. 522.
Då härvid befunnits, att kostnaderna för detta Stuteri uppgått,
jemförelsevis, till ännu högre belopp, än vid Strömsholms, anse sig Revisorerne
äga allt skäl att nu åberopa hvad vid granskningen af sistnämnde
Stuteris räkenskaper anförts, att nemligen besparingar uti dessa
kostnader synas, utan hinder för Stuteriets bestånd och förkofran, kunna
äga rum.
Flyinge Stuteri.
Räkenskaperna, som för båda åren blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
granskade med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
Debet.
ar 1849. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 5,067: 27. 6. 5,554: 5. 7.
Uppbörd:
Statsanslag
. 1,584: 8. —- 1,584: 8. —^
Dagsverkslösen  1,940: 45. 4. 1,940: 45. 4.
Försäljningsmedel  1,563: 1. 11. 1,222: 31. 7.
Betäckningsmed el  130: 32. —• 120: — —
Betespenningar  1,466: 36. 3. 1,191: 5. 4.
Anmärkningsmedel
32. — 1: 24. —-
S:r 6,686: 11. 6. 6,060: 18. 3.
Summa 11,753: 39. — 11,614: 23. 10,
Credit.
Utgift:
Löner, beklädnad m. m. . . • 2,407: 47. — 3,041: 34. 8.
Transport 2,407: 47. -—- 3,041: 34. 8.
- 191 -
Transport 2,407: 47. — 3,041: 34. 8.
Hingstars underhåll och transportkostnad
644: 19. 6. 532: 34. 10.
Byggnader och reparationer . . 553: 3. 2. 603: 30. —
Upphandling af inventarier och
förbrukningspersedlar .... 1,412: 42. 8. 1,150: 8. —
Diverse utgifter  1,181: 17. 1. 1,142: 9. 5.
”Sä- 6,199: 33. .5. 6,470: 20. 11.
Baluns lill påföljande äret:
Kontant behållning i kassan . . 707: 17. 7. 461: 47. 4.
Fordringar hos diverse personer . 4,846: 36. — 4,682: 3. 7.
S.t 5,554: 5. 7. 5,144: 2. 11.
Summa 11,753: 39. — 11,614: 23. 10.
Häststyrkan utvisar följande förhållande:
För år 18/pj.
Hingstar från förra året ; . . 48.
Unghingstar 3.
Vallackar 2. 53
Tillkomna under året
3. -)()-
Försålda och döda
4.
Effektiva häststyrkan vid årets slut
. 52.
För är 1843.
Hingstar från förra året
49.
Hingstföl  1.
Vallackar
2. 32
Tillkomna under året  54
Försålda
27
Effektiva häststyrkan vid årets slut . . ,
52. 34
Likasom vid Strömsholms och Ottenby Stuteri-inrättningar, äro
kostnaderna i och för nu ifrågavarande Stuteri särdeles dryga; och få
Revisorerne, i afseende härå, åberopa de yttranden, som i Berättelserna
angående förstnämnde hegge Stuterier bär ofvan innefattas.
— 192 -
Salpeter-Fonden
De
med ordning förda räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-Rätten
granskade för båda revisionsåren med anmärkning-ar och framställa
följande förhållande:
Debet. år 1*12. år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
Uppbörd :
Räntemedel . . .
Anmärkningsmedel
Extra upphörd .
300,093:
15.
9.
362,327:
19.
6.
194,000:
194,000:
6,166:
32.
6,483:
2.
8.
678:
12.
11.
201:
35.
11.
1:
4.
3.
66:
11.
10.
S:r 200,846: 1. 2. 200,751: 2. 5.
Balans till påföljande året:
Skuld till åtskilliga Landt-Ränterier
för förskotter . . . . . 28,570: 38. 5. 5,847: 19. 2.
Summa 529,510: 7. 4. 568,925: 41. 1.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
48,363: 32. 9. 28,570: 38. 5.
Afskrifning  200: — —  - — —
Utgift:
Aflöning, upphörds- och transportkostnader
m. m.
29,210: 9. 1. 25,784: 27. /.
Betalning för levererad salpeter . 89,408: 42 ■— 73,144: 9. —
S:r 118,619: 3. 1. 98,928: 36. 7.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning . . . . . 236,608: 9. 7. 159,951: 31. 11.
Utlånta medel  109,916: 36. — 163,737: 18. 8.
Transport 346,524: 45. 7. 323,689: 2™
— 193 —
Transport: 346,524: 45. 7. 323,689: 2. 7.
Utbetalda och oliqviderade förskotter
-  748: 28. 5. 434: 13. 4.
Fordringar: för anskaffandet af sjud
ningspannor
.... 10,906: 14. 3. 19,184: 27. 7.
„ hos Kongl. Stats-Kontoret,
outtaget statsanslag,
. ......  94,000:
Behållna inventarier  3,327: 6. 5. 3,298: 22. 5.
Proprie balanser  820: 20. 10. 819: 44. 2.
S:r 362,327: 19. 6. 441,426: 14. 1.
Summa 529,510: 7. 4. 568,925: 41. 1.
§. ' L
Salpeterfondens inkomster lör håda revisionsåren hafva, sedan
de under samma tid bestridda utgifter afdragits, lem nät följande öfverskott
:
år 1842  R:dr 82,026: 46. 1.
samt år 1843
„ 101,822: 13. 10.
hvadan fonden under nämnde år tillväxt med R:dr 183,849: 11. 11.
§• 2- . ,
Da, för utrönandet af Kronans verkliga kostnad för hvarje lispund
salpeter, nödigt är att taga i betraktande aflöningarne för tjenstemännen,
transportkostnader o. s. v., hafva Revisorerne, efter en sådan beräkning,
funnit, att ett vid krutbruk levereradt lispund af nämnde vara
kostat närmare 7 R:dr Banko.
Revisorerne hafva väl erfarit, att utländsk salpeter kan för betydligt
lägre pris erhållas; men, i betraktande deraf, att salpeter-tillgängen
inom landet är af stor vigt för kruttillverkningen och derigenom
för Rikets försvar, anse Revisorerne, att, oberoende i detta hänseende,
äfven med någon uppoffring å Statens sida, borde beredas, så
alt, vid ett möjligen inträffande krig, Riket må kunna påräkna denna
vara af inhemsk tillverkning. Då fonden lemnar tillgång till ett ökadt
årligt uppköp af salpeter, samt Rikets innebyggare hemta fördelen af
näringens upplifvande, anse Revisorerne, att salpeter-tillverkningen inom
landet borde, genom ett efter behof förhöjdt pris, uppmuntras; hvilket
synes vara desto mera angeläget, som, enligt hvad Kongl. Brefvet den
8 April 1843 gifver vid handen, denna tillverkning utgjort:
år 1832  T 26,665 Lft.
och år 1836
33,504 „
25
— 194 —
men derefter varit i beständigt aftagande, så att bela det Kronan till
inlösen år 1841 erbjudna parti icke utgjort mer, än 17,209 LU., eller
icke fullt motsvarande J:delar af Kronans årliga behof.
År 1842 inlöstes 17,881 LU. 15 U 16 lod.
hvaraf, genom afrinning, afdunstning och profver,
förlorades . . .178 LU. 27 lod;
och år 1843 endast  14,628 „ 16 „ 24 „
hvaraf likaledes afskrefvos 213 LU. 8 U 27 lod;
hvilket sednare år förvaltnings-utgifterna, utom provisioner samt uppbörds-
och transportkostnader, uppsfingo till det betydliga beloppet af
13,027 R;dr 24 sk. Banko.
De år 1828 på indragning ställda löner till åtskilliga, då på expektans-stat,
förflyttade Salpetersjuderi-Styresmän och betjente, hvilka,
enligt Kongl. Brefvet den 22 Oktober samma år, skulle endast tills
vidare åtnjuta sina löneförmåner, hafva likväl årligen utgått och successive
minskats, så att de år 1843 utgjorde 2,425 R:dr 12 sk. Och
som, enligt hvad Revisorerne inhemtat af Kongl. Brefvet den 25 Januari
1842, tiden för upphörandet af sistnämnde löner, jemte dem, som
åren 1832 och 1842 ytterligare indragits, blifvit bestämd till den 1
Juli 1844, samt en ny organisation af Salpetersjuderi-personalen är
ifrågaställd; torde förvaltningskostnaderna framdeles kunna betydligen
minskas, synnerligen om afseende fästes på hvad här nedan föreslås.
§. 3.
Den för Kronans räkning inlösta salpetern aflemnas dels af tillverkarne,
dels från Styresmännen i orterna till krutbruken, hvilka sedermera
inför Kongl. Krigs-Koiiegium skola redovisa för det erhållna
beloppet. Från Salpeter-Kommittéen ingår likväl icke till Kongl. KrigsKollegium
någon underrättelse om årsinköpen och de qvantiteter hvarje
krutbruk erhållit; hvilket vore destomera behöflig!, som något inventarium
icke finnes, hvaraf beloppet af Kronans salpeter-upplag år från
år är synligt. Med anledning häraf, och då räkningarne öfver krut och
salpeter för öfrigt med hvarandra hafva det sammanhang, att de icke
borde åtskiljas, hafva Revisorerne trott sig böra hemställa, om icke nödigt
samband, reda och kontroll, i afseende å redovisningen för så väl
krut som salpeter, skulle vinnas, om alia ärender rörande dessa båda
artiklar af en och samma embetsmyndighet behandlades.
— 195 -
§• 4.
Vid inventering af säkerhetshandlingarne, liar befunnits, att Kongl.
Serafimer-Ordens-Gillets Direktion den 22 December 1843, emot sin
skuldsedel, utgifven å Hospitals- och Barnhus-fondens vägnar, erhållit
ett lån från Salpeter-fonden af 22,000 R:dr Banko, löpande med 5 procents
ränta. Utan att ingå i pröfning, huruvida Hospitals- och Barnhusfonden
kan för denna summa vara vederhäftig, finna likväl Revisorerne
det icke vara med god ordning och kassans säkerhet förenligt,
att lån utgifvas mot så beskaffadt skuldebref, der hvarken hypothek
bifogats eiler personligt betalningsansvar blifvit utfästadt.
Öfver- Ståthållare-Embetets Kanslis Räkning för Kronans
publika hus i Stockholm.
Af räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten för håda åren
granskats utan anmärkning, inhemtas:
Debet.
år 1843.
år 1843-
Balans från föregående året:
Kontant och oredovisade förskotter
2,213: 47.
1.
2,299: 29. 11.
Uppbörd:
Enligt Kongl. Stats-Kontorets an-  ordningar,
25,729: 37.
8.
22,584: 31. 11.
Extra uppbörd:
Hyresmedel m. m.j
750: —
650: — —
S:r
26,479: 37.
8.
23,234: 31. 11.
Summa 28,693: 36.
Credit.
9.
25,534: 13. 10.
Utgift:
Aflöning till Stadens Uppbörds-  verk, Öfver-Ståthållare-Embe-  tets Kansli m. m
9,158: 7.
7.
8,477: 40. —
Transport: 9,158: 7. 7. 8,477: 40. —
—
196 —
Transport:
9,158:
7.
7.
8,477: 40.
—«
Hyra för Öfver-Stå(hållare Embe-
tets Kanslis lägenheter . . .
1,000:
—
—
1,000:
—
Ljuspenningar till embets- och
tjenstemän samt betjening vid
Öfver-Ståthållare Embetet och
Kongl. Poliskammaren . . .
814:
19.
—
—
Brandvakts-, sotnings- och fattig-
hus-afgifter samt tomtören . .
1,077:
31.
6.
1,077:
30.
6*.
Lyktor, lyshållning och repara-
tioner
1,804: 43.
10.
1,731:
23.
10.
Inventarie- och beklädnads-persed-
lar lör Smed jegårds-häktet . .
987:
8.
—•
.
—
—.
Renhålinings-afgiftcr
2,747:
23.
7.
2,765: 28.
11.
Upphandlad ved till åtskilliga
Kongl. Kollegier och publika
f ci k .........
7,952:
26.
8.
7,473: 14.
8.
Diverse utgifter1
851:
38.
8.
399:
32.
—
S:r
26,394:
6.
10.
ifr22,925: 25.
11.
Balans till påföljande året
Behållning
2,299: 29. 11.
2,608: 35. 11.
Summa 28,693: 36. 9. 25,534: 13. 10.
Att under dessa båda åren, likasom under de föregående, utbetalningar
från allmänna Indragnings-staten ägt rum af 1,000 R:dr årligen
till byra för de af Öfvev-Ståthållare-Embetets Kansli begagnade
embetsrum uti den så kallade Westinska egendomen, vilja Revisorerne
nu endast omförmäla, enär Rikets sist församlade Ständer redan vidtagit
den åtgärd, som ansetts leda till Stats-Verkets framtida befrielse
från berörde utgift.
Ö fver-Ståt håll a re-Em betets Kanslis I) ep
o s i t i o n s-r åkningar,
granskade i Kongl. Kammar-Rätten för båda åren utan anmärkning,
hafva till någon erinran från Revisorernes sida icke föra nied t; varande
förhållandet med inkomster och utgifter följande:
— 197 —
Debet.
år 1843 år 1843.
Balans från föregående året:
Innestående depoitioner . . . 72,840: 35. 3. 77,016: 41. 11.
Inkomst:
Deponerade medel under årets lopp 72,955: 12. 4. 101,926: 30. 9.
Summa 145,795: 47. 7. 178,943: 24. 8.
Credit.
Utgift:
Återlyftade depositioner. . . . 68,779: 5. 8. 121,663: 43. 6.
Balans lill påföljande året:
Innestående depositioner . . . 77,016: 41. 11. 57,279: 29. 2.
Summa 145,795: 47. 7. 178,943: 24. 8.
Stockholms Stads Krono-Räkenskaper,
Länens Landsböcker och Särskilda
U t g i f t s r ä k n i n g a r,
Vid granskningen af Krono-Uppbördsverkets i Stockholm räkenskaper,
hafva Revisorerne funnit, att afskrifningar, för fattigdom, af
bevillnings-afgifter för krogrörelse, under revisions-åren, ägt rum till
följande betydliga belopp, nemligen:
för år 1842
1,093: 16. —
„ 1843 ........ 1,206: 32. —
men som Kongl. Förordningen den 6 Augusti 1841, i 42 §. 2 moni,,
föreskrifver, att rättighet till krogrörelse icke får af vederbörande lemnäs,
utan alt antingen borgen ställes för skattens utgörande, eller densamma
i förskott erlägges, synes den garanti vara Kongl. Maj:t och
Kronan gifven för berörde medels ingående, att, med behörig efterlefnad
af denna föreskrift, dylika afskrifningar böra kunna undvikas;
Och hafva Revisorerne, af sådan anledning, ansett sig böra å förhållandet
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
198 —
Uti Landsböckerna balanseras en mängd äldre; poster, ända ifrån
åren 1789, 1790 o. s. v., i följd af hvilket eftertänkliga förhållande,
Revisorerne 1a hemställa, det vederbörande måtte anbefallas att vidtaga
åtgärder, som föranleda antingen till indrifning eller afskrifning af
sådana äldre, under anticipations-titel upptagna, summor.
Afvittringen i Jemtland.
De i Kongl. Kammar-Rätten för båda åren utan anmärkning granskade
redogörelserna hafva till någon erinran från Revisorernes sida
icke föranledt. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
»ebet. år 184*. år 1843.
Balans från föregående äret:
Kontant behållning
Förskotter till liqvid och redo-  visning
599: 41.
8.
22: 10.
1,097: 31.
6.
2.
S:r
599: 41.
8.
1,119: 41.
8.
Leverering:
Från Jemtlands Läns Landt-Rän-  teri
4,452: 47.
7.
5,831:
28.
8.
Balans till påföljande året:
Skuld för af öfriga stats-medel
förskjutna
5,831: 28.
8.
4,063: 28.
Summa
Credit.
10,884: 21. 11.
11,015:
2.
4.
Balans frän föregående äret:
Skuld för af öfriga stats-medel
förskjutna
4,452: 47.
7.
5,831: 28.
8.
Utgift:
Aflöning
4,383: 16.
3,866:
Transport:
4,383: 16.
—
3,866:
—
—
199 —
Transport: 4,383: 16. — 3,866: — —
Handtlangning-kostnad .... 745: 12. 8. 212: 16. —
Rese- och traktaments-penningar 183: — — 388: 44. —
S:r
5,311: 28.
8.
4,467: 12.
—
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Förskotter tili liqvid och redo-  visning
22: 10.
1,097: 31.
6.
2.
71: 42.
644: 15.
6.
2.
S:r
1,119: 41.
8.
716: 9.
8.
Summa
10,884: 21.
11.
11,015: 2.
4.
Afvittringen i Kopparbergs
Län.
Redogörelserna, granskade i Kongl. Kammar-Rätten för båda
visionsåren utan anmärkning, utvisa:
re-
Debet.
år 184*.
år 1843-
Balans frän föregående äret:
Kontant behållning
3,939: —
—
7,040: 25.
8.
Leverering:
Från Kopparbergs Läns Landt-
Ränteri
„ Kongl. Stats-Kontoret, ersätt-  ning för storskiftandet af Säthers
Socken,
Diverse influtna ersättningsmedel
för dito
10,000: —
2,462: 35.
860: 10.
8.
10,000: —
—
S:r
13,322: 45.
8.
10,000: —
—
Summa 17,261: 45.
8.
17,040: 25.
8.
—
200 —
Credit.
Utgift:
Aflöning till Landtmäteri-Staten '
8,388: 40. —
8,538: 40.“'’ —
Arfvode tili Jordeboks-arbetet
400: — —
488: 32. ’ —
Understöd till storskiftes-förrätt
ningen i Stora Tuna Socken
1,000:
1,000: — —
Diverse utgifter
432: 28. —
642: 6. —
S:r 10,221: 20. —
10,669: 30. —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning ....
7,040: 25. 8.
6,370: 43. 8.
Summa 17,261: 45. 8. 17,040: 25. 8.
Någon] anmärkning härvid har från Revisorernes sida" icke förekommit.
Till följd af Rikets Ständers vid sistförflutna Riksdag framställda
underdåniga anhållan och Kongl. Maj:ts dertill i nåder meddelade bifall,
hafva Revisorerne till granskning fått emottaga
Kongl. Landtbruks-Akademiens
räkenskaper för åren 1842 och 1843 och deraf inhemtat följande:
»ebet. år I§4®. år 1§43.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 254,666: 20. 4. 251,957: 32. 11.
Inkomst:
Intressemedel .
7,414: 33. 4. 7,263: 21. 4.
Hushyror  554: 8. — 1,271: 32. —
Af experimentalfältet  5,609: — 7. 4,847: 8. 5.
S:r 13,577: 41. 11. ~ 13,382: 13. 9.
Balans till påföljande året:
Skulder
. 11,597: 29. — 14,310: 16. 1.
Summa 279,841: 43. 3. 279,650: 14. 9.
201
Credit.
Balans frän föregående äret:
Skulder
5,342: 38. 6. 11,597: 29.
'o
Aflöning  3,700: — — 3,700: — —
Expenser  531: 32. — 547: — -—
Belöningar och uppmuntringar . 214: 28. 4. 80: 22. 6.
Hus-reparationer  6,190: 26. —• 407: 18. 8.
Fastighets-onera  48: 34. — 744: 7. 6.
Omkostnader för experimentalfältet
6,287; 7. 3. 6,258: 31. 10.
För jettoner  513: 16. — 644: —- —
Diverse extra utgifter  685: 33. 6. 1,133: 22 7.
S:r 18,171: 33. 1. 13,515: 7. 1.
sif skrifnin gar
4,369: 34. 9. 204: 26. 2.
Balans till påföljande äret:
Behållningar och fordringar . . 251,957: 32. 11. 254,333: -—■ 6.
Summa 279,841: 43. 3.' 279,650: 14. 9.
Den vid 1843 års slut utbalanserade behållningen bestod uti följande
:
Kontant i Banken  1,850: 14. 3.
Utiånta kapitaler  152,500: — —
Fastighets- och inventarie-värden ..*.... 93,566: 37. 1.
Fordringar hos diverse Yerk och personer . . . 6,415: 45. 2.
Summa 254,333: — 6.
§. I
Enligt hvad denna Tabell utvisar, hafva utgifterna öfverstigit inkomsterna:
år
1842 med  R:dr 8,963: 25. 11.
samt år 1843 med
„ 337: 19. 6.
Det missförhållande, som i berörde hänseende förekommer under år
26
— 202 —
1842, härleder sig, dels ochhufvudsakligast, från den betydliga utgift, Kgl.
Akademien för reparationen af dess hus, år 1841, fått vidkännas, dels
deraf, att diverse afskrifningar uti utgifterna ingå. Bland dessa afskrifningar
befinnes den, Kongl. Akademien den 10 December 1842
beslutat, af skillnaden emellan brandförsäkringsvärdet’ och det balanserade
fastighetsvärdet å byggnaderna på experimental-fältet, hvilken
åtgärd visserligen orsakat nedsättning af Akademiens förut balanserade
tillgångar i fastigheter och effekter, men likväl kan anses lämplig, enär
derigenom dessa kommit närmare sitt rätta värde.
Experimentalfältets afkastning har icke under någotdera af revisionsåren
kunnat betäcka de omkostnader, som föi detsamma åtgått.
§•2.
Revisorerne få tillika vitsorda den utmärkta ordning och noggranhet,
hvarmed räkenskaperna äro uppgjorda.
Teknologiska Institutet.
Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-Rätten undergått granskning
för båda åren utan anmärkning, framställa förhållandet sålunda:
Debet. år 184%. år 1843.
Balans frän föregående äret:
Behållning och fordringar .
4,570: 36. 8.
4,784: 17. 8.
Uppbörd:
Årsanslag
14,000:
14,000:
Stipendiemedel
470: — —
620:
Af f. d. Mekaniska Skolans anslag
100:
100:
Anmärkningsmed el
— —
28:
S:r
14,570: —
14,748:
Summa
19,140: 36. 8.
19,532: 17. 8.
Credit.
Utgifterna
hafva utgjort  14,356: 19. — 15,949: 40. 11.
— 203 —
Balans till påföljande året:
Behållning och fordringar . . . 4,784: 17. 8. 3,582: 24. 9.
Summa 19,140: 36. 8. 19,532: 17. 8.
§. 1.
Ehuru sist församlade Revisorer anmärkt, att Berättelse rörande
Institutets förvaltning ej blifvit meddelad, har likväl en sådan ej heller
vid denna Statsrevision från Direktionen aflemnats, utan endast en
af t. f. Sekreteraren, den 16 nästlidne September författad, ”Uppgift, angående
undervisningen vid Institutet under åren 1842 och 1843,” jemte
ett af Kamreraren upprättadt Sammandrag af nämnde Instituts räkenskaper
för ifrågavarande tvänne år.
§. 2.
Revisorerne hafva ansett räkenskaperna i deras nuvarande skick
sakna nödig fullständighet, enär icke någon kassaräkning, utan endast
särskilda utgiftsredogörelser för hvarje vecka, under revisionsåren, blifvit
förda.
§. 3.
Vidare anmärkes, att för bibliothekets räkning blifvit inköpta böcker
för ganska betydliga summor, nemligen:
år 1842
1,027: 24. —
» 1843
2,050: 11: —
Samtliga Institutets utgifter, inberäknade de till böckers inköp,
utgjorde:
år 1842, då 148 elever njöto undervisning, 14,365: 19. —
„ 1843, då 155 dito, .
15,949: 40. 10.
Emedlertid hade icke mera än 7 elever det förra, samt 6 det sednare
året erhållit gesällbref,
§•4. '
Då det sätt, hvarpå Teknologiska Institutet i sednare tider förvaltats,
ådragit sig Rikets Ständers uppmärksamhet, hvaraf blifvit en
följd, att Kongl. Maj:t i nåder förordnat en Kommitté, för utrönandet af
förhållandet i hela dess vidd, hafva Revisorerne, hvilkas tid är af så
många andra göromål upptagen, ansett sig icke vidare kunna och böra
ingå i granskning af förvaltningens tillstånd och hvad dermed äger sam
-
— 204 —
manhang, utan trott rättast vara att afbida resultaterna af den anställda
undersökningen.
§•
De bär ofvan i Tabellen upptagna ti/lgångarne vid 1843 års slut,
utgöras af:
kontant behållning
i Rikets Ständers Bank, enligt attest, 2,800: — —-  i kassan, Institutets ordinarie medel,
168: 13. 11.
stipendie-medel 581: 18. 10. 749. 32.- 9. 3 54g. 32 Q
samt fordringar till belopp af . . . . • . . . 32: 40. —
Tillsammans R:dr 3,582: 28. 9.
re
Köngl. Slottsbyggnad s-111 e tl 1 e n.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-Rätten granskade för hegg
åren utan anmärkning.
år 184*. år 1843.
Debet.
Balans från föregående året:
Behållning  9,794: 31. 6. 6,108: 23. 8.
Uppbörd:
Af Piiks-Statens anslag tili byggnader
och reparationer i Stockholm
15,000: — — 15,000: — —
Summa 24,794: 31. 6. 21,108: 23. 8.
Credit.
Utgift:
Dagsverkspenningar  4,224: 11. 6. 3,862: 3. —
Materialier  1,444: 23. 6. 2,001: 29. 5.
Transport: 5,668: 35. — 5,863: 32. 5.
— 205 -
Transport:
Inventarier
5,668: 35.
8: 13.
4.
5,863: 32.
1: 40.
5.
Handtverkare-arbeten
9,011: 35.
2.
8,202: 19.
2.
Diverse
1,147: 20.
4.
1,044: 42.
8.
Arfvoden, till Ståthållaren å Stock-
holms Slott
400: —
—.
400: —
—-
„ Sekreteraren
300: —
—.
300: —
—
„ Konduktören
420: —
—
420: —
—
„ Material-förvaltaren
360: —
—
360: —
—
„ Räkenskapsföraren
„ Pådrifvaren, dags-
300: —
—
300: —
—
verkspenningar, .
Till trägårdens underhåll . .
270: —
300: —
—
270: —
375: —
—
„ lås och fönsters underhåll i
Kongl. Slottet
500: —
—
500: —
.—
S:r
18,686: 7.
10.
18,03'7: 38.
3.
Balans till påföljande året:
Behållning
6,108: 23.
8.
3,070: 33.
5.
Summa
24,794: 31.
6.
21,108: 23.
8.
Ehuru Rikets Ständer för hvartdera af de ifrågavarande tvänne åren
bestämt ett byggnads-anslag för Kongl. Slottet af 25,000 R:dr, hafva
dock endast 15,000 R:dr årligen för det åsyftade ändamålet utgått och
uti räkenskaperna redovisats. Återstoden, utgörande för hegge åren
tillsammans 20,000 R:dr, har blifvit använd till ränte- och kapital-afbetalning
å de, för bestridande af kostnaden för Lejonbackens ombyggnad,
upptagna lån.
K o n g 1. Ho f- Stallets II e p a r a t i o 11 g m e d e !.
Dessa räkenskaper äro i Kongl. Kammar-Rätten granskade utan.,
anmäkning för begge åren och hafva ej heller föranledt till någon erinran
af Revisorerne..
år år 1843.
Uppbörd:
Statsanslag  2,000: — — 2,000: — —
Försäljningsmedel  222: 29. 4.  — —
S:r 2,222: 29. 4. 2,000: — —
— 206 —
Balans till påföljande året:
Skuld  - . .  3. 6.
Summa 2,222: 32. 10.
2,000:
—
—
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
663: 11. 2.
3.
6.
Utgift:
Dagsverkspenningar . . .
298: 44. —
475:
44.
6.
Materialier
875: 38. 8.
1,117:
18.
4.
Handtverkare-arbeten . .
. ,
375: 10. —
388:
7.
Diverse
9: 25. —
2:
29.
S:r
1,559: 21. 8.
1,984:
2.
10.
Balans till påföljande
året:
Behållning
— —
15: 41.
8.
Summa 2,222: 32. 10.
2,000:
—
—
Drottningholms och Svartsjö Kongl.
Lustslott.
Båda årens räkenskaper äro i Kongl. Kammar-Rätten granskade
med anmärkningar samt utvisa:
»ebet. ar 1§45S. år IS43.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar 1,467: 43. 8. 1,248: 12. 11.
Uppbörd:
Af statsanslag  16,666: 32. — 16,333: 16. —
Arrendemedel, tomtören m. m. 5,320: 19. 11, 4,925: 2. 2.
S:r 21,987: 3. 11. 21,258: 18. 2.
Summa 25,454: 47.^7! 22,506: 31. T.
Credit.
Utgift:
Aflöningar, pensioner och gratialer
åt tjenstemän och betjening.
Aflöning åt arbetsfolk och handtverkare
Materialier och inventarier . .
Diverse utgifter
Räntor och kapital-afbetalningar
å upptagna lån
S:r
207 —
3,985:
15.
4.
3,894:
16.
10,411:
15.
7.
9,616:
26.
4,628:
39.
8.
3,782:
18.
2,761:
12.
1.
2,169:
11.
420:
1,407:
24.
22,206: 34. 8. 20,869: 47.
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . 1,248: 12. 11. 1,636: 32. 1.
Summa 23,454: 47. 7. 22,506: 31. 1.
§. 1.
Uti 1841 års räkenskap, för ifrågavarande tvänne Kongl. Lustslott
uthalanseras, såsom behållning till påföljande året, 1,460 R:dr 47
sk. 10 rst. Banko, då deremot enahanda slags räkning för år 1842
upptager såsom balans från år 1841 ett högre belopp, eller 1,467 R:dr
43 sk. 8 rst.; hvilket förhållande, ehuru icke förorsakande Staten någon
förlust, Revisorerne, såsom en felaktighet i räkenskaperna, velat
omförmäla.
§- 2-
Under loppet af år 1842 äro, i afräkning å 1843 års anslag, anordnade
till kanalernas uppmuddring 666 R:dr 32 sk., samt år 1843
till samma föremål 1,000 R:dr af det påföljde årets stats-anslag; emot
hvilka anticipationer Revisorerne ansett sig böra framställa anmärkning.
§. 3.
Revisorerne få anmäla, att ytterligare afbetalningar ägt rum å de
under åren 1834, 1837, 1838, 1840 och 1841, för fullbordandet af en
quaibyggnad härstädes, upptagna lån, hvilkas gemensamma belopp vid
1843 års slut alltså nedgått till 7,400 R:dr Banko, samt att, till följd
af Rikets Ständers sist församlade Revisorers anmärkning, en särskild
— 208 —
räkning öfver de för quaibyggnaden vid Drottningholm upptagna lån
upprättats och blifvit 1843 års räkenskap för ifrågavarande Kongl.
Lustslott bilagd.
Haga Hongl. Lustslott.
Räkenskaperna äro för åren 1842 och 1843 granskade i Kongl.
Kammar-Rätten utan anmärkning samt utvisa följande förhållande:
Debet. år 184*. år 1*43.
Balans från föregående året:
Behållning  3,325: 14. 2. 1,856: 32. 6.
Inkomst:
Af Kongl. Stats-Kontoret anord-  nad!
3,000: —
Bidrag från Ulriksdals Slotts-
kassa  2,02/: 8.
Dito från Haga köksträdgård 500: —
Diverse, såsom arrendemedel,
auktionsmedel m. m., . . . 943: 32.
—
3,000:
2,429:
600:
1,572:
6. —
40. —
S:r 6,470: 40.
—
7,601:
46. —
Summa 9,796: 6.
2.
9,458:
30. 6.
Credit.
Utgift:
Aflöning
2,2oO: 32.
Diverse utgifter, såsom repara-  tionskostnader, inventariers upp-  köp, mudderkoslnader m. m., 5,688: 37.
8.
2,184:
6,294:
3. —
S:r 7,939: 21.
8.
8,478:
3. —
Balans till påföljande året:
Behållning  1,856: 32.
6.
980:
27. 6.
Summa 9,796: 6.
2.
9,458:
30. 6.
Under de ifrågavarande båda revisionsåren, hafva, likasom år
1840, öfverflyttningar från stats-anslagen för Kongl. Lustslottet Ulriks
-
— 209 —
dal till anslagssummorna för Haga Lustslott skett till belopp,
år 1842, af  2,047: 8. —
samt, år 1843, af ............ . 2,429: 6. —
hvilket Revisorerne ansett sig böra anmäla.
Haga Lustpark.
Debot. år 184*. år 1843.
'Balans från föregående året:
Behållning  109: 34. 9. 105: 14. 9.
Inkomst: ....... 1,935: 21. 4. 2,229: 20. —
Summa 2,045: 8. 1. 2,334: 34 9.
Credit.
Utgift:
Till diverse arbeten  1,439: 41. 4. 1,551: 26. 4.
Leverering till Haga Slottskassa 500: — — 600: —■ —
S:r 1,939: 41. 4. 2,151: 26. 4.
Balans till påföljande året:
Behållning
. 105: 14. 9. 183: 8. 5-
Surnrna 2,045: 8. 1. 2,334: 34. 9.
Den brist, hvilken Rikets Ständers sist församlade Revisorer anmärkt
vidlåda räkenskaperna öfver denna Lustpark, att nemligen desamma
endast bestå af månadtligen afslutade kassa-redogörelser, utan
sammandrag för bela året, är för år 1843 afhulpen derigenom, att ett
sådant sammandrag , utvisande inkomsterna och utgifterna för hela året,
blifvit räkenskaperna bilagdt.
Ulriksdals Kongl. Slott
Dess räkenskaper, sorn i Kongl. Kammar-Rätten för båda revisionsåren
granskats utan anmärkningar, hafva ej heller föranledt någon
erinran från Revisorerncs sida.
27
— 210 —
Debot.
år 1843 år 1843.
Balans från föregående året:
Behållning ......
Inkomst:
Statsanslag .......
Arrendemedel
Hy resmedel, m. m
gård
Credit.
Utgift:
Aflöning ........
Slottets m. fl. byggnaders under
hållande ,
Diverse ........
913: 26.
6.
810: 43.
10.
5,500: —
5,500:
1,313: —
—
1,293:
24.
—
252: 16.
—
171: 32.
—
328: 29.
8.
191.
14.
8.
S:r 7,393: 45.
8.
7,156:
22.
8.
nima 8,307: 24.
2.
7,967:
18.
6.
2,482: —
—
2,351:
16.
—■
1,721: 24.
8.
895:
34.
1,265: 43.
8.
863:
22.
—
S:r 5,469: 20.
4.
4,110:
24.
—
leverering:
Till Haga Slottskassa, med anledning
af Kongl. Brefvet den 27
Mars 1830,  2,027: 8. — 2,429: 6. —
Balans till påföljande året:
Behållning ........ 810: 43. 10. 1,427: 36. 6.
Summa 8,307: 24. 2. 7,967: 18. 6.
Ulriksdals Trädgård.
Debet. år 1843. dr 1843.
Inkomst ......... 1,623: 29. 8. 1,535: 40,
t- 211 —
Credit.
Diverse utgifter
1,295: — — 1,334: 4. 8.
Leverering tili Slotts-kassan . . 328: 29. 8. 191: 14. 8.
S:r 1,623: 29.
8.
1,525: 19.
4.
Balans till påföljande året:
Behållning
10: 20.
8.
Summa 1,623: 29.
8.
1,535: 40.
—
Gripsholms Kongl. Lustslott
Räkenskaperna, som granskats
iren utan anmärkning, utvisa:
i Kongl. Kammar
-Rätten för håda
Debot.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
år IS458.
3,688: 43.
år 1S43-
2,097: 19.
10.
Inkomst:
Statsanslag
Arrende- och hyresmedel, m. m.
1,470: —
1,214: 1.
7.
1,470: —
1,098: 34.
—
S:r 2,684: 1.
7.
2,568: 34.
—
Summa 6,372: 44.
7.
4,666: 5.
10.
Credit,
Utgift:
Aflöningar, pensioner, m. 11. ut-  gifter
4,275: 24.
9.
3,918: 23.
9.
Balans till påföljande året:
Behållning, kontant i kassan .
utestående fordringar
1,528: 16.
569: 3.
8.
2.
410: 16.
337: 13.
10.
3.
S:r 2,097: 19.
10.
747: 30.
1.
Summa 6,372: 44.
7.
4,666: 5.
10.
— 212 —
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit anledning till
någon anmärkning.
K o n g 1. Svenska Akademie n.
I Kongl. Kammar-Rätten äro räkenskaperna för båda åren gran
-
skade utan anmärkning. De utvisa
Del)et.
år 1842 år 1843
Balans frän föregående äret:
Behållning
58: 16.
Upphärd':
Statsanslag ........ 1,500: — — 1,500: —
Akademiens enskilda medel . . 404: 33. 6. 1.15: 24.
S:r 1,904: 33~ ä 1,635: 24. —
Summa 1,963: 1. 6. 1,635: 24. —
Credit.
Utgift:
Pensioner åt Akademiens medlemmar
och vaktbetjent .... 1,383: 16. —
Kostnader för minnespenningar och
belöningsmedaljer  o 79: 33. 6. 39/: 33. 8.
Arfvoden åt Amanuenser och Vaktmästare
-
400:
Hyra för bibliotheks-rummen .
— — 540: 39.
Omkostnader för högtidsdagen .
— — 171: 37. 4.
Ved och ljus —
Summa 1,963: 1. 6. 1,635: 24. —
§. 1.
Af denna Tabell synes, att, till större delen, helt olika utgifter blifvit
under hvartdera af revisionsåren bestridda nied det årliga statsan
-
I
213 —
slagel till nämnde Akademi, Anledningen till denna förändring är,
att Kongl. Maj:t, uppå underdånig ansökning, tillåtit, att Akademien,
från och med år 1843, finge på dess allmänna stat, eller den, som utgöres
af de Akademien anslagna statsmedel, uppföra prisbelöningar, utgifter
för Akademiens offentliga sammankomster, minnespenningar,
hushyra för Akademiens bibiiothek, Amanuens- och Yaktmästare-arfvoden,
ved, ljus med flera expenser; hvaremot de bestämda pensionerna
för vittra förtjenster fått på Akademiens enskilda stat öfverflvttas.
§. 2.
Utaf Akademiens, den 6 Mars 1843, till Kongl. Magt aflåtna underdåniga
skrifvelse inhemtas, att, under benämning ”enskilda medel”,
denna Akademi äger en fond, hvilken hufvudsakligast utgöres af de
inkomster, som i följd af rättigheten att utgifva Post- och Inrikes
Tidningar inflyta. För dessa medel finnes dock icke någon redovisning
räkenskaperna bilagd. Revisorerne, som å denna ofullständighet
fästat uppmärksamhet, anse, att ifrågavarande, så kallade enskilda, medel,
så framt de icke tillkommit genom Akademiens ledamöters egna
tillskott, höra, likasom andra Akademiens tillgångar, inför Rikets Ständer
och deras Revisorer redovisas.
Kongl- Vit l o r Ii e t s - II i s t o r i e- och A n t i
qvitets-Akademien.
Af räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-Rätten granskade,
för år 1842 utan, men för år 1843 med anmärkningar, inhemtas förhållandet
sålunda:
Debet. ar 1*41*. år 1843.
Balans från föregående året:
Fordringar och behållningar . . 8,166: 32. — 9,154: 41. 4,
Uppbörd:
Statsanslaget  2,400: — — 2,400: — —
Transport 2,400: — — 2,400:
— 214
—
Transport:
2,400:
—
—
2,400:
—
—•
Af extra utgiftsmedlen . . . ,
500:
—
—
500:
—
—
Till ljuspenningar
60:
29.
—
74:
6.
—
Intressen å utlånta kapitaler
465:
24.
2.
465:
24.
2.
Försälj ningsmedel
—
—
1:
16.
—•
S:r
3,426:
5.
2.
3,440:
46.
2.
Summa 11,592: 37.
2.
12,595: 39.
6.
Credit.
Utgift:
Aflöning
. ; ♦
166: 32.
—
166:
32.
—
Ljuspenningar .......
60:
29.
—
74:
6.
—
Inlösta fynd och märkvärdigheter
978: 41.
7.
848: 31,
1.
Uppköpta höcker och deras inbind-
ning
874:
46.
—
1,104:
21.
—
Tryckningskostnader
3:
—
—
400:
—
—•
Utdelnings-jettoner
242:
32.
—
346:
32.
-—-
llese-stipendier och diverse utgifter
lil:
7.
3.
799:
7.
10.
S;i
r 2,437: 43.
10.
3,739: 33.
11.
Balans till påföljande äret:
Behållningar och fordringar . .
9,154:
41.
4.
8,856:
5.
7.
Summa 11,592: 37.
2.
12,595:
39.
6.
Akademiens behällninsae vid 1843 års
slut
utgjor
■des a f:
utlånta kapitaler
• • *
.
• •
8,166:
32.
—
kontant behållning .....
689:
21.
7.
Summa 8,856: a. 7.
Blaiul dessa räkenskaper finnes intagen en fullständig redogörelse
för denna Akademis så kallade enskilda loud.
— 215 —
Kongl. Museum.
Räkenskaperna äro för begge revisionsåren i Kongl. Kammar-Rätten
granskade utan anmärkning-, ock utvisa:
Debet. år 184®. år 1843.
Balans frän föregående året:
Behållning . . < . . . * . 1,846: 15. 2. 2,309: 29. —
Uppbörd:
Statsanslaget
1,000:
1,000:
Balans till påföljande året:
Skuld
8: 2. 10.
171:
14.
10.
Summa 2,854: 18. —
3,480: 43. 10,
Credit.
Balans från föregående året: ^
Skuld
8:
2.
10.
Utgift:
Arfvoden och reparationskostnad
för taflor .
544: 37. —
769:
44:
Balans till påföljande året:
Behållning i Rikets Ständers Bank
2,309: 29. —
2,702: 45.
,
Summa 2,854: 18. — 3,480: 43. 10.
Härvid har någon anmärkning icke förekommit.
K o n g 1. Akademien för de Fria Konsterna.
Dess räkenskaper, hvilka blifvit för båda åren i Kongl. KammarRätten
granskade utan anmärkning, utvisa;
Debet
år I§42. år I§43.
Balans från föregående året:
Behållning .
709: 31. 5. 1,223: 46. 9.
Uppbörd:
Af statsanslaget .
7,100: — — 7,100: — —
Diverse . s. . 30: — — — —
S:r 7,130: — <— 7,100: —
Summa 7,839: 31 5. 8,323: 46. 9.
Credit.
Utgift:
Arfvoden  5,325: — —• 5,400: — —
Stipendier  80: — — 220: — —
Prismedaljer . 108: 42. 4. 169: 36. 6.
Lyshållning ........ 376: 42. 4. 374: 5. —
Bibliotheket, samlingarne, rit- och
skrifmaterialier ...... 665: 28. — 772: 45. 4.
Diverse ......... 59: 16. -— 100: —• —
S:r 6,615: 32. 8. 7,036: 38. 10.
Balans till påföljande året:
Behållning
1,223: 46. 9. 1,287: 7. 11.
Summa 7,839: 31. 5. 8,323: 46. 9.
§• 1-
I afseende å redovisningen för de nämnde Akademi för öfrigt tillhöriga
medel, få Revisorerne, enär någon redogörelse deröfver räkenskaperna
icke åtföljt, här åberopa sitt, vid granskningen af Kongl.
Svenska Akademiens räkenskaper, afgifna yttrande.
§• 2.
Någon redovisning för de af Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års
Riksmöte beviljade 30,000 R:dr, för reparation och nybyggnad af Akademiens
luis, förekommer icke i nu granskade räkenskaper.
— 217 —
§. 3.
Af räkenskaperna inhemtas, att 3 R:dr Banko hvarje år utbetalts
till vaktbetjeningen i Kongl. Stats-Kontoret, hvilken, i Kongl. Kammar-Rätten
ej anmärkta, utgift Revisorerne anse belt och hållet främmande
för denna Akademi.
Kongl. Musikaliska Akademie n.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-Rätten blifvit för begge åren
reviderade utan anmärkning, hafva ej heller föranledt till någon
erinran från Revisorernes sida.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
»ebet. år 184». år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 3,514: 39. 11. 3,726: 34. 2.
Uppbörd:
-
Statsanslag
1,700: —
—
1,700: —
—
Räntor å utlånta kapitaler .
186: 43.
2.
196: 43.
2.
S:r
1,886: 43.
2.
1,896: 43.
2.
Summa 5,401: 35.
1.
5,623: 29.
4.
Credit.
Utgift:
Aflöning
1,383: 16.
1,408: 16.
Sammanträdes- och belönings-jet-
toner
140: —
132: —
Diverse omkostnader
151: 32.
11.
lil: 45.
3.
S:r
1,675: —
11.
1,652: 13.
3.
28
— 218 —
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning ..... 141: 10. 2. 271: 16. 1.
Utlånta medel och upplupna räntor
3,585: 24. — 3,700: — —
S:r 3,726: 34. 2. 3,971: 16. 1.
Summa 5,401: 35. 1. 5,623: 29. 4.
Kongl- Serafimer-Ortlens-Gillpt
(Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fonden).
Räkenskaperna, sorn för år 1842 blifvit i Kongl. Kammar-Rätten
granskade med anmärkning, hafva för år 1843 ännu ej undergått revision
derstädes. De utvisa följande förhållande:
Debet.
O
ar
184*.
år 1843.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
. . 790,216:
34.
9.
694,873: 45.
7.
Inkomst:
Jordebok s-räntor . . . *
42.
11.
6,377: 11.
11.
Krono- och kyrkotionde .
. . 64,575:
46.
7.
57,849: 26.
9.
Statsanslag
2,284:
25.
8.
2,077: 28.
4.
Arrendemedel
34,369:
45.
5.
30,222: 32.
5.
Ersättning för genom Götha
ka-
nals anläggning förlorad
jord 1,234:
23.
5.
1,259: 29.
5.
Räntor å utlånta kapitaler
. . 3,844:
19.
9.
3,694: 25.
5.
Diverse inkomster ....
. . 22,266:
16.
10.
14,078: 12.
—
S:r 135,141: 28.
7.
115,559: 22.
3.
Balans till påföljande året:
Öfverlevereringar och skulder
. . 25,159: 22. 10.
41,757: 11.
7.
Summa 950,517: 38.
2.
852,190: 31.
5.
— 219 —
Cecili.
Balans från föregående året:
Öf veile verer ingar och skulder .
Afskrifning
för åtskilliga orsaker . .
Utgift:
Aflöning ........
Pensioner
Uppfostringshjelp
Understöd för sjukvårds-anstal
terna
Underhåll ........
Förraalnings-, inält- och brygg
ningskostnader
Medikamenter .*...•
Beklädnad
Yed, ljus och olja . . . . .
Skrifmaterialier
Postporto . ......
Begraliiingskostnader ....
Nybyggnad och reparationer .
Ränta å insatta kapitaler . .
Rese- och traktaments-kostnader
Diverse extra utgifter . . .
Inventariers upphandling . .
Balans till påf öljande äret:
Behållningar i kontant samt spanmål
och proviant-persedlar . .
Utlånta medel, jemte obetald ränta,
Fordringar hos diverse Verk, fonder
och personer . . . * .
Utestående Krono-skatter och andra
fordringar ......
Transport:
34,195:
34.
11.
25,159:
22.
10.
12,499:
26.
9.
5,904:
12.
6.
20,340:
39.
5.
20,728:
6.
4.
316:
32.
316:
32.
12,030:
8.
11,770:
34.
8.
2,533:
16.
2,533:
16.
.
60,955:
18.
10.
80,677:
47.
—•
542:
28.
5.
414:
39.
1.
718:
43.
4.
698:
44.
4.
4,694:
17.
2.
4,734:
21.
2.
7,244:
23.
7,303:
43.
1.
762:
32.
8.
787:
5.
8.
90:
35.
89:
18.
212:
37.
315:
4.
89,845:
21.
11.
3,742:
10.
10.
1,084:
16.
6.
827:
45.
10.
297:
43.
2.
456:
20.
6.
6,907:
1.
2.
6,518:
19.
370:
45.
4.
394:
32.
10.
r 208,948:
26.
11.
122,310:
8.
4.
43,103:
35.
1.
49,799:
40.
9.
68,198:
15.
9.
66,407;
41.
10.
26,053:
44.
9.
20,329:
38.
4.
31,447;
36.
1.
24,823:
16.
7.
168,803:
35.
8.
161,360:
41.
6.
— 220 —
Transport: 168,803: 35. 8. 161,360: 41. 6.
Proprie balanser  1,712: 9. 3. 1,686: 39. 9.
Förskotter  3,579: 18. 4. 14,211: 46. 4.
Fastigheter  502,206: 3. 10. 503,042: 37. 10.
Inventarier  18,572: 26. 6. 18,514: 14. 4.
S:r 694,873: 45. 7. 698,816: 35. 9.
Summa 950,517: 38. 2. 852,190: 31. 5.
Uppå anmälan af Herr General-Direktören m. m. Ekströmer om
behofvet al något anslag till bestridande af kostnaden för renskrifvarebiträde,
dels vid författandet af de Berättelser och Tabeller, som det
ålåge honom, i egenskap af General-Direktör för Lasaretterna och Kurhusen
i Riket, alt årligen afgifva, och dels vid den med Direktionerna
öfver dessa sjukvårds-inrättningar förefallande brefvexling, har Kongl.
Serafimer-Ordens Gillet åt Herr General-Direktören anvisat 66 R:dr 32
sk., att såsom ”skrifvarelljelp,” från och med början af år 1842, årligen
utgå. Jemväl bar, enligt Ordens-Gillets skrifvelse och beslut den 25
Februari 1843, Sysslomannen vid Malmö Hospital fått af hospitalsmedlen
sig tillagd en löneförhöjning af 300 R:dr Banko årligen, att räknas
från och med berörde års början.
Utan att ingå i någon pröfning, huruvida ifrågavarande dispositioner
må hafva varit af behofvet påkallade eller ej, finna Revisorerne
likväl, då några Kongl. Bref, till stöd för dessa beslutade nya utgifter
af allmänna Hospitals- och Barnhus-fondens medel, icke blifvit
räkenskaperna bifogade, sig ej kunna underlåta att å förhållandet fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet.
Kongl. Lasaretts-Direktionen.
Räkenskaperna, hvilka granskats i Kongl. Kammar-Rätten för båda
åren utan anmärkning, utvisa:
Debet.
år 1§«. år I§43.
Balans frem föregående äret:
Behållningar och fordringar . . 288,642: 9. 10. 291,022: 4. 4.
— 221 —
Inkomst:
Befordringsafgift
628:
5.
7.
541:
19.
7.
Statsanslag
Inkomster vid kollekter, bröllopp
5,500:
—
—
5,500:
—
och barndop
1,727:
6.
1.
1,560:
25.
5.
Lasaretts-inskrifnings-afgifter . .
10,645:
16.
10,378:
40.
—
Spektakel- och biljard- dito . .
202:
9.
8.
23:
24.
Burskaps- och embets- dito . .
30:
25.
35:
12.
Kortstemplings- dito . ...
Stockholms Stads Drätsel-Kommis-
259:
44.
—
426:
30.
6.
sionsbidrag af tolags-medel . .
10,000:
—i—-
10,000:
Rönnowska donations- dito. . .
700:
.
600:
Intresse- dito
14,573:
13.
8.
14,665:
26.
11.
Testaments- dito
2,257:
21.
2,510:
40.
6.
Botes- dito
_
33:
16.
-----
S:
r 46,523: 45.
—
46,275: 42.
11.
Balans till påföljande året:
Skuld
1,453: 17.
6.
1.
Summa
336,619: 24.
4.
337,297: 47.
4.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
1,645: 33.
6.
1,453: 17.
6.
Afskrifning :
Enligt Kongl. Lasaretts-Direktio-  nens beslut
00
fr
po
Utgift:
Underhåll
33,424: 3.
10.
32,722: 45.
8.
Aflöning
. . .
4,726: 32.
4,593: 16.
—
Lasaretts-egendomens kostnad . .
3,019: 44.
2.
2,424: 2.
4.
Diverse
2,696: 42.
6.
5,520: 19.
—
S:i
r 43,867: 26.
6.
45,260: 35.
—
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar. . .
291,022: 4.
4.
290,583: 42.
10.
Summa 336,619: 24.
4.
337,297: 47.
4*
— 222 —
Vid 1843 års slut utlralanserade behållningar och fordringar utgöras
af:
Kontant i Banken  1,993: 7. 10.
Lazaretts-inskrifnings-afgift . . . 692. 4. —
Röunowska donationsmedel . . 673. 7. 9.
Aflidne Lifmedikus Weners testamente
841: 40. 8.
Utlånla kapitaler och upplupna intressen
286,383: 30. 7. 290,583; 42. 10
Uti skrifvelse af den 7 Maj detta år, hafva Rikets Ständer i underdånighet
anfört: att, då Serafimer-Lasarettets fond från Stats-Verket
åtnjuter ett årligt anslag af 5,000 R:dr, oheräknadt smärre, af allmänna
medel inflytande, bidrag, samt denna fond, ehuru till hufvudsaklig
del bildad genom enskilde personers donationer, likväl utgör
grunden för en Inrättning, hvars behållande i ändamålsenligt skick är
för Staten af synnerlig vigt; så och enär en fullständig granskning,
jemväl från det allmännas sida, af de donerade medlens förvaltning
och säkerheten för deraf meddelade lån måste anses öfverensstämmande
med testatorernes önskan, helst härigenom bereddes en ökad kontroll
å donationernas behöriga användande för dermed afsedda ändamål,
anhöllo Rikets Ständer i underdånighet, att Kongl. Lasaretts-Direktionen
måtte i nåder anbefallas att tillhandahålla Rikets Ständers
Revisorer, ej mindre räkenskaperna öfver alla under Direktionens förvaltnig
ställda medel, än ock dertill hörande säkerhetshandiingar; dock
med undantag af sådana räkenskaper och säkerhetshandiingar, hvilkas
öfverlemnande till Revisorerne möjligen kunde stå i strid med vederbörande
testatorers meddelade föreskrifter.
Sedan Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministern, den 14 nästlidne
November, gifvit Revisorernes Ordförande skriftligen tillkänna,
att Kongl. Maj:t i nåder befallt Lasaretts-Direktionen att låta till
Rikets Ständers Revisorer för de två år, hvarje revison omfattar, öfverlemna
räkenskaperna öfver alla under bemälte Direktions förvaltning
ställda medel, jemte dertill hörande säkerhetshandiingar, på det
Revisorerne må blifva i tillfälle att utöfva den grauskningsrätt, som dera
tillkommer, eldigt 1 af den för Revisorerne, under den 17 April 1841,
utfärdade Instruktion i hvad sorn rörer deras befattning med Stats-Verket
samt Usta punkten af Kongl. Maj:ts, den 14 Augusti samma år, utfärdade
nådiga Cirkulär-bref; så hafva, på grund af så väl Rikets Ständers ofvan
åberopade skrifvelse, sorn Kongl. Majrts nådiga beslut, Revisorerne dels gran
-
223 —
skat ofvannämnde Låda årens räkenskaper för Serafiiner-Lasarettets fond,
hvilka befunnits med ordning och noggrauhet upprättade, dels den 27:de i
berörde November månad, — efter det upplyst blifvit, att några af testatorer
gifna föreskrifter ej legat i vägen för den äskade granskningsrättigheten
i afseende å Lasarettets samtliga medel, — inventerat de
fonden tillhörande säkerhetshandlingar; hvarvid inhemtats, att för den
vid 1843 års slut uthalanserade behållning, 290,583 R:dr 42 sk. 10 rst.,
funnos säkerhetshandlingar å ett motsvarande belopp. Större delen af
Lasaretts-fondens tillgångar var utlånad mot inteckning i fast egendom;
20,000 R:dr utgjordes af Trenne Barthelemy-fondens, utaf Kabinets-kassan
garanterade, obligationer, hvardera å 6,666 R:dr 32 sk;
Banko, och återstoden motsvarades af enskilda personers reverser, försedda
stundom med Två, stundom med allenast En löftesmäns ansvarighets-förbilidelse.
Härifrån gjorde dock ett skuldebref å 6,000 R;dr,
löpande med 6 procents ränta, undantag, emedan den förut varande
enda borgesmannen för längre tid sedan allidit. Enligt anteckning å
reversen, var emedlertid denna uppsagd till betalning i Juli månad
nästa år. Vid en och annan akt, rörande de emot inteckning i fastigheter
ulgifna lån, saknades gravations-och taxeringsbevis; men, på derom
gjord fråga, uppgafs af uppbördsmannen, att egendomarnes laxerings-värde
betydligt öfversteg de intecknade summorna, och att, med
kännedom härom, Direktionen icke velat belasta iånlagarne med utlösande
af dylika bevis, hvilka dock till ett annat tillfälle skulle anskaffas.
Jemväl uppgafs, att anledningen till de olika utlåningssätten
vore den, att någon instruktion i afseende härå icke funnes för Kongl.
Lasarelts-Direktionen utfärdad.
Hjuviks Hospital.
Räkenskaperna, hvilka för år 1842"granskats i Kongl. KammarRätten
med anmärkningar, hafva för år 1843 ännu icke undergått revision
derstädes.
år IS42. år IS43.
Debet.
Spanmål. Penningar. Spaumål. Penningar.
Balans fean föregående
året:
Tillgångar och
fordringar . 185. o,9. 65,662; 1. 5. 276. 31,3. 69,311; 17. 7.
Uppbörd:
Hemmansräntor
och arrenden 2,407.
Toratöre-medel
Kost och underhålls-
dito
Intresse- dito
Tolags- dito
Qvarlåtenskaps
dito
. . .
Rekognitions- dito—•—
Medgifts- dito .
Diverse- dito . —•—
S:r 2,407. 6,4. ' 40,865731. 9. 2,302715,1.37,837:20. 4.
Balans till påföljande
äret:
Skulder . . . 84. 13,3. 1,740: 35. 7. 97. 24,3. 1,740: 35. 7.
Summa 2,676. 20,6. 108,268: 20. 9. 2,677. 6,7. 108,889: 25. 6.
Credit.
Balans från f ö•tregäende
året:
Skulder . . . 220. o,4. 1,790: 35. 7. 84. 13,3. 1,740: 35. 7.
Afskrifning :
k hemmansräntor
och arrenden
samt spanmål,
sorn blifvit med
penningar löst
eller försåld, . 1,587. i8,9. 653: 33.11. 1,597. 22,1. 395: 8. 2.
Utgift:
Löner och arf
voden
. . 60. — 6,427: 40. 6. 60. — 6,559: 26. 8.
Transport: 60. — 6,427: 40, 6, 60, — 6,559: 26. 8.
224
6,4. 12,636: 46. 5. 2,302. 15,1.
— 59: 38. —
— 5,406: 6. 10.
— 2,786: 12. 10.
— 4,108: 47. 2.
1,306: 30. —
1,058: 11.11.
3,226: 11. 9.
10,276: 18.10.
10,429: 18.
127: 13.
4.
5,537: 2. 8.
3,312: 30. 6.
3,371: 40. 11.
_ 48: 40. —
— 2,445: 4. 5.
— 1,100:
— 11,465: 14. 6.
— 225 —
Transport: 60. — 6,427: 40. 6. 60. — 6,559: 26. 8.
Kost och underhåll
. . 531. is,— 21,553: 44. 10. 538.4,- 21,136: 47. 3.
Beklädnad . —— —• 2,603: 36. 2.  3,589: 7. 6.
Nybyggnad och
reparationer — 1,894: 44. —  2,000: 37. 11.
Medikamenter,
kronoutskylder
samt diverse utgifter
. . .
ig, 4,032: 8. 2. 240: — 3,963: 26. 6.
S:r 592. 2,— 36,512: 29. 8. 838.4,— 37,250: 1. 10.
Balans till påJoljande
året:
Tillgångar och fordringar
. . 276.31,3. 69,311: 17. 7. 156.31,3. 69,503: 27. 11
Summa 2,676.20,6. 108,268: 20. 9. 2,677. 6,7. 108,889: 25. 6.
1 Hospitalet intagna personer utgjorde vid slutet af år
184%. 1843.
i Enkhuset
39. 42.
i Hospitalet, åtnjutande fribröd 2. 2.
„ fattigbröd 217. 217. 219 219
i Dårhuset, åtnjutande fribröd 21. 20.
„ fattigbröd 98. 102. jjg ^2
Tillsammans 377. 383.
Räkenskaperna hafva till någon erinran icke föranledt; och säkerhetshandiingarne
befunnos, vid anställd inventering den 27 nästlidne
Oktober, i god ordning.
Drottninghuset
Dess räkenskaper, granskade i Kongl. Kammar-Rätten förhäda revisionsåren
utan anmärkningar, hafva ej föranledt till någon erinran
från Revisorerne.
29
— 226 —
Debet. år 184*. år 1843.
Balans frän föregående året:
Behållningar och fordringar . . 71,246: 23. 9. 71,672: 33. 5.
Inkomst:
Statsanslag  3,333: 16. — 3,333: 16.
Intressen  2,172: 40. 11. 2,176: 26. 6.
Hyresmedel  80: — — 80: -
Qvarlåtenskaps- dito  6: 9. — 725: 10. 4.
Diverse
1* — — ... .
S:r 5,593: 17. 11. 6,315: 4. 10.
Bakms till påföljande året:
Skuld  1,815: 34. — 1,300: 4. —
Summa 78,655: 27. 8. 79,287: 42. 3.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
1,300: 4. — 1,815: 34. —
Utgifter:
Underhåll, gåfvor och pensioner 3,976: 36. — 3,993: 8. —
Aflöning samt omkostnader . . 1,608: 20. 3. 1,671: 37. —
Intressen . ,  97: 30. — 95: 26. —
S:r 5,682: 38. 3." 5,760: 23. —
Balans till påföljande året:
Behållningar och fordringar . . 71,672: 33. 5. 71,711: 33. 3.
Summa 78,655: 27. 8. 79,287: 42. 3.
Ofvanstående behållning till år 1844 bestod uti följande:
Utlånta kapitaler och balanserade
intressen
45,134: 22. 4.
Fasta egendomens värde  25,000: — —
Lösa dito dito  183: 9. —
Transport: 70,317: 31. 4.
— 227 -
Transport: 70,317: 31. 4.
Kontant i Banken  966: 25. 6.
Fordringar hos diverse personer  427: 24. 5.
Summa 71,711: 33. 3
Upsala K o n g 1. Universitet.
Räkenskaperna liro uti Kongl. Kammar-Rätten för hegge åren
granskade utan anmärkningar och utvisa:
Debet. år 184*. år 1843.
Balans frän föregående äret:
Behållningar och fordringar . . 436,235: 25. 1. 456,468: 47. 4.
Uppbörd:
Statsanslag, räntor, arrende- och försäljningsmedel
samt insalta ka
pitaler
m. m
. 177,562:28. 3. 182,076: 20. 3.
Balans till påföljande året:
Skulder
57,166: 9. — 57,345: 15. 4.
Summa 670,964: 14. 4. 695,890: 34. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder  56,959: 9. 11. 57,166: 9. —
Utgift:
Löner, arfvoden, pensioner, gra
tialer,
materialer, m. m  157,536: 5. 1. 136,799: 18. 11.
Balans lill påföljande året'.
Behållningar och fordringar . . 456,468: 47. 4. 501,925: 7. —
Summa 670,964: 14. 4. 695,890: 34. 11.
i.
— 228 —
Utaf <Le 25,000 R:dr, hvilka Rikets åren 1840 och 1841 församlade
Ständer beviljat Upsala Universitet, att i första rummet användas
till uppförandet af en ny Observatorii-byggnad, samt för öfrigt till
andra nödiga ansedda Universitets-byggnader, hafva, under dessa tvänne
åren, endast 16,000 R:dr blifvit för det afsedda ändamålet uti Riksgälds-
Kontoret lyftade.
1/ii inis Kongl- Universitet
Dess
räkenskaper äro i Kongl. Kammar-Rätten granskade, för år
1842 utan och för år 1843 med anmärkningar, samt utvisa följande
förhållande :
Debet. år 1S42. år 1S43.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar . . 273,552: 11. 4 296,637: 44. 1.
Uppbörd:
Statsanslag, räntor, arrendemedel,
försälj ningsmedel, insatta
kapitaler m. m. ..... 132,445: 21. 11. 125,169: 12. 1.
Balans till påföljande året:
Skulder  46,759: 12. — 35,335: 38. 4.
Summa 452,756: 45. 3. 457,142: 46. 6.
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder
30,062: 13. 7. 46,759: 12. -
Utgift:
Löner, arfvoden, pensioner, gratialer,
materialier, byggnader
och reparationer m. m. . . . 126,056: 35. 7. 101,182: 39. 1.
Balans till påföljande året;
Behållningar och fordringar . . 296,637: 44. 1. 309,200: 43. .5.
Summa 452,756: 45. 3. 457,142: 46. 6.
- 229 —
Revisorerne få anmäla, att utaf det extra statsanslag, utgörande
25,000 R:dr, som Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års Riksmöte beviljat
detta Universitet, för uppförandet af nödiga byggnader, 18,000
R:dr blifvit under revisionsåren i Riksgälds-Kontoret lyftade, hvaraf
17,960 R:dr 8 rst. till det uppgifna ändamålet användts
-
Ko n s i s t o r i e r n a.
Revisorerne hafva fått emottaga räkenskaperna för två år, eller
från och med den 1 Juli 1842 till och med den 30 Juni 1843 samt
från och med den 1 Juli samma år till den 1 Juli 1844; af livilka
de för det förra redovisningsåret afgifna räkenskaperna blifvit i Kongl.
Kammar-Rätten granskade, dels medj dels utan anmärkningar; hvaremot
de för det sednare redogörelseåret ännu ej hunnit undergå revision
derstädes..
§• i
Af
Carlstads Dom-Kapitels räkenskaper, hvarest redovisas Wähnermanska
Stipendie-fonden, synes, att denna, utom ett kontant inneslående
belopp det ena året af. , ... . . . . . 322; 7. 8.
samt det andra af ...
174: 1. 6.
disponerar kapitaler, sorn inbringat i räntor:
redovisningsåret 1842—1843
448: 31. 7.
och året 1843—1844 . . . . :  459: 31. 2.
Vid sådant förhållande, förefaller det Revissorerne anmärkningsvärdt,
att den årliga utdelningen i stipendier af nämnde fond endast uppgår
till 64 R:dr, helst delta belopp, jemte Konsistorie-Notariens provision,
5 procent af inkomsterna, hvilken, sammanlagd för båda åren, belöper
sig till 45 R:dr 19 sk. 11 rst., äro de enda utgifter, som, enligt
räkenskaperna, af denna fond utgå.
§. 2.
Vid granskning af redogörelsen för Skara Stifts Stipendie-kassa,
hafva Rikets Ständers sist församlade Revisorer anmärkt, att ej mindre
än tio års räntor, tillsammans 800 R:dr, å ett numera aflidne Häradshöfdingen
Lundström meddeladt lån funnits i räkenskaperna balanserade,
och i afseende härå yttrat den åsigt, att berörde lån, jemte
230 —
upplupna räntor bordt af Konsistorium, till undvikande af förlust för
fonden, i tid indrifvas.
Rörande denna fråga, få Revisorerne meddela: att ifrågavarande
låne-kapital, 1,333 R:dr 16 sk., utgörande den så kallade Scherpingska
Stipendie-fonden, blifvit för längre tid tillbaka till Häradshöfdingen
Lundström utlemnadt, emot inteckning i hemmanet' Possagården Källby,
vid hvars sedermera verkställda försäljning å exekutiv auktion, köpeskillingen
något understigit det intecknade kapitalet; att för nämnde
köpeskillings erläggande måst medgifvas långa betalningsterminer; att
Konsistorium, vid sådant förhållande, funnit sig böra inställa stipendieutdelningen
och år ifrån år balansera de inflytande räntorna, intilldess
det ursprungliga låne-kapitalet hunnit genom inflytande tillgångar betäckas;
samt alt Rikets sist församlade Ständer, i betraktande deraf, att,
genom lånets beviljande mot inteckningssäkerhet i en fastighet, hvars
värde vid försäljning icke motsvarat lånekapitalets belopp, Stipendiefondens
bästa icke synes hafva varit behörigen iakttaget, uti underdånig
skrifvelse den 7 Maj detta år, anhållit, att undersökning i laga
ordning måtte anställas, angående ofvan anmärkta förhållande, på det
att ersättning såmedelst måtte beredas Stipendie-fonden för den, genom
Konsistorii omförmälda förfarande, densamma åbragta förlust.
Uti detta ämne är, enligt hvad Revisorerne inhemtat, JustitieKanslerns
underdåniga Utlåtande infordradt.
Elementarskolan i Stockholm.
I Kongl. Kammar-Rätten äro räkenskaperna för båda revisionsåren
granskade utan anmärkningar.
De3)d. år !842. år 1§43.
Balans från föregående året'.
Behållningar och fordringar . . 3,023: 12. 3. 3,292: 12.
Inkomst'.
Statsanslag
Balfårsafgifter af lärjungarne . .
Diverse
-S:r 8,773:*; 21. — 8,979: 31. —
6,800:  6,800:
1,850:  1,910:
123: 21. — 269: 31. —
Summa 11,796: 33. 3. 12,271: 43.
Credit.
afskrifning .
— —
Utgift:
Lönex- och arfvoden  7,869: 44. —
Diverse utgifter
634: 25. 3.
Balans till påföljande året:
Behållningar: kontant i Banken .
utestående fordringar
2,575: 22. 9.
716: 37. 3.
S:r 3,292: 12.
587: 20. 2.
8,019: 44.
977: 14.
S:r 8,504: 21. 3. 8,997: 10.
2,656: 8. 5.
31: 4. 5.
2,687: 12. 10.
Summa 11,796: 33. 3. 12,271: 43.
Revisorerne hafva härvid ej funnit något att erinra.
Bergaskolan i Fahlun.
Af räkenskaperna, som äro granskade i Kongl. Kammar-Rätten
för år 1842 nied och för år 1843 utan anmärkningar, inhemtas följande:
-
Debet.
Balans från föregående året:
Behållning
Inkomst:
Statsanslag: till materialier
„ stipendier
„ arfvode n
„ resor
Afgifter af utländska elever
Anmärkningsmedel . . ,
år 184%.
23: 19. 11.
år 1843.
500
—
—
500: _ _
800
—
—
800: — —
1,200
—
—
1,200: — —
300
—
—
300: — —
358
16.
.
600:
1
21.
8.
— —
r 3,159
37.
8.
3,400:
— 232 —
Balans till påföljande året:
Skuld  19: 6. 6.
Summa 3,202: 16. 1. 3,400: — —
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
. — — 19: 6. 6.
Utgift:
Till instrumenter, materialier,
byggnader och reparationer
m. m  2,187: 33. 4. 2,129: 41. 5.
Stipendier  400: — — 650: — —
Arfvode n
. 249: 40. — 266: 32. —
Resekostnader
364: 24. 9. 324: 3. —
Anmärkningsprocent ,. . . ...
14. —
— —
~sTr 3,202: 16. 1. 3,370: 28. 5.
Balans till påföljande året:
Behållning
— — 10: 13. 1.
Summa 3,202: 16. 1. 3,400: — —
Ehuru, enligt hvad räkenskaperna upplysa, det årliga anslaget i
material-medel utgjort endast 500 R:dr, hafva likväl till instrumenter,
materialier, m. m. blifvit använda:
år 1842 ...... ,. . 2,187: 33. 4.
samt år 1843
2,129: 41. 5.
hvilka. öfverskjutande belopp till betydligaste delen anordnats af de
till Stipendiaters och extra Lärares aflöning anslagna medel, på sätt af
ofvan intagna Tabell inhemtas.
— 233
Medel till Riddar holms -Kyrkans
reparation.
Revisorerne hafva till granskning fått emottaga den, på grund af
Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 30 December 1835, upprättade redogörelse
för de medel, som blifvit insamlade till ofvannämnde Kyrkas återställande
i det skick, densamma bade före eldsvådan den 28 Juli
samma år, jemte afslutade räkningar dels öfver de utaf Kongl. StatsKontoret
till disposition af Direktionen för Riddarholms-Kyrkans iståndsättande
anordnade medel i och för tornbyggnaden och den inre reparationen,
dels öfver det anslag, Rikets Ständer åren 1840 och 1841 för
berörde ändamål anvisat.
Dessa räkenskaper, hvilka, hvad de insamlade medlen angår, granskats
i Kongl. Kammar-Rätten, omfatta åren 1836 med 1844; och utaf
dem, äfvensom särskilt vunna upplysningar ur Kongl. Räntekammarens
hufvudböcker inhemtas följande förhållande:
Debet.
i
med 1844.
för åren 1836
Inkomster:
För sålda koppar- och jern-effekter, klock-metall,
dekorationer m. m
18,412: 21. 9.
Subskriptionsmedel  46,706: 22. 11.
Kollektmedel
2,600: 4. 7.
Ränta å utlånta subskriptions- och kollektmedel . 4,478: 15. 11.
Af 1838, 1839 och 1840 års anslag till byggnader
och reparationer i Stockholm, å 5,000 R:dr årligen, 15,000: — —
Vid 1840 och 1841 års Riksdag heviljadt extra
statsanslag  52,000: — —
Summa 139,197: 17. 2.
Credit.
Omkostnaderna hafva tillsammans utgjort .... 138,164: 11. 10.
Saldo, levereradt till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, 1,033: 5. 4.
Summa 139,197: 17. 2.
30
234 —
Hvarom Revisorerne velat, meddela upplysning, med anmälan derjemte,
att räkenskaperna till någon erinran ej föranleda
Kongl och Mvitfeldtska S( ipemlic-fomlcn
Räkenskaperna, hvilka för år
1842 blifvit i Kongl
. Kammar-Rät-
ten granskade med anmärkningar,
hafva för år 1843
ännu icke
un-
dergått revision derstädes.
Debet.
år 1842.
år 1843.
Balans frän föregående året:
Behållningar och fordringar . .
20,076: 12. 6.
22,128: 43.
8.
Uppbörd:
Böndernes dagsverks-befrielse-af-
gift ......... .
4,964: 44. —
4,837: 29.
4.
Strandsittares skjutsfärds-befrielse-
afgift
704: 8. —
713: 24.
Intressemedel
828: 38. 10.
869: 12.
Jordeboksräntor, arrendemedel
m. m
4,173: 45. 11.
3,912: 5.
8.
S:r 10,671: 40. 9.
10,332: 23.
—
Balans till påföljande året:
Skuld
42: 47. —
52: 38.
—
Summa 30,791: 4. 3.
32,514: 8.
8.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
lil: 32. 9.
42: 47.
—
Afkortningar och af skrifningar .
816: 18. 5.
800: 42.
4.
Utgifter:
Stipendier
5,400: —
5,261: —
Aflöning
1,264:
1,249: —
Diverse
1,070: 5. 5. 2,407: 13. 11.
S:r 7,734: 5. 5. 8,917: 13. 11.
— 235 —
Balans lill påföljande året:
Behållningar och fordringar , . 22,128: 43. 8. 22,753: 1. 5.
Summa 30,791: 4. 3. 32,514: 8. 8.
§• i’ .
I likhet med livad vid nästföregående tvänne Stats-revisioner skett,
få Revisorerne å nyo göra anmälan om hehofvet af den instruktion för
Stipendie-inrättningens styrelse, jemte reglemente för utlåning af inrättningens
medel, hvartill Kongl. Maj:ts, redan under den 22 December
1836, anbefallt Kuratorerne att utarbeta underdånigt förslag, utan
att, så vidt kändt är, denna nådiga befallning ännu blifvit hörsammad.
Då Stipendie-inrättningen har full äganderätt till tvänne säterier
af sammanlagdt Sex mantal och derjemte icke mindre än 14144 mantal
in- och utsockne frälse, samt, vid 1843 års slut, en penninge-behållning
af 22,171 R:dr 42 sk. 8 r:st., hvaraf dock endast 14,633 R:dr 16
sk. finnas vara förräntade; synes en årligen behållen inkomst af blott
10,000 å 11,000 R:dr vara, i förhållande dertill, alltför ringa, och förmoda
Revisorerne, att, genom ändamålsenligare åtgärder, inkomsterna
kunna och höra för framtiden betydligen ökas, äfven med iakttagande
af arrendatorer och åboers billiga anspråk. Dernäst har det ock fästat
Revisorernes uppmärksamhet, att endast vid pass hälften af den
behållna inkomsten blifvit för inrättningens egentliga föremål, eller underhållandet
af obemedlade studerande ynglingar, använd. Den dryga
förvaltningskostnaden, innefattande, bland annat, aflöning till en Gymnasie-Bokhållare,
som åtnjuter 675 R:dr årligen, synes kunna betydligen
förminskas, helst Stipendie-fonden nu, ehuru med egna tjenstemän
försedd, måste såsom enskild kassaförvaltare begagna Landt-Räntmästaren
i Götheborg, hvilken för denna befattning åtnjuter uppbördsprovision
med 2 procent,
§. 2.
Enligt hvad det af Enkefru Margaretha Hvitfeldt, den 22 Januari
1664, upprättade testamente i tydliga ord innehåller, borde ifrågavarande
donation användas ”till den studerende Ungdom af Bahus-Laehn,
”sorn d aer vid ynskelig og Ghristelig information udi bogi ige konster
”kunde fruchtbarlig opdragis, detz underholning og befordring, saa al
”den studireiule Ungdom af Båhus Laehn, som till bem:te Gothenburgs
”Gymnasium forsendis, opérturberet, at nyde sin fri underholdning al
— 236 —
”samme godz og aldrig till noget andet brug, hverken af den ene eller
”den andre, i live det vare kunde, end till förbemrte studerendis Ungdoms
önskelige Information att forvasndis.” — Det oaktadt, utvisa räkenskaperna,
att arfvoden till Lärare med flere vid Götheborgs Gymnasium,
äfvensom bidrag till Bibliotheket derstädes, årligen utgått af
denna Stipendie-fond; — hvarå Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets
Sländers uppmärksamhet.
§• 3.
Revisorerne måste jemväl anmärka; att de betydliga kassabehållningar,
för hvilka Landt-Räntmästaren sig debiterat, icke äro verificerade;
alt medel blifvit utlånade emot säkerhet af blott En löftesman;
samt att den, som attesterat stipendiernas utbetalning, äfven qvitterat
större delen af dem, å stipendiater nes vägnar, utan att vederbörliga
fullmakter blifvit räkenskaperna bilagda.
Exp ens -medels Räkningar ne
för Kongl. Justitie Revisions-Expeditionen
„ „ Utrikes Departementets Dito _,
„ „ Lancltförsvars- Dito Dito,
„ „ Civil- Dito DitOj
„ „ Finans- Dito DitOj
„ „ Ecklesiastik- Dito DitOj
„ „ Justitie Kanslers Dito Dito_,
„ Svea och Götha Hof-Rätterj
„ „ Hoj-Rätten öfver Skåne och Blekingej
„ „ Kr igs-Hof-Rätten j
„ „ Kammar-Kollegium}
„ „ Stats-Kontoretj
„ „ Bergs-Kollegium j
„ „ Kammar-Rätten j
,, „ Sundhet s-Kollegiunij
„ „ Ofver-Ståthållare-Embetets Kanslij
„ Ofver-Intendents-Embetetj
„ „ Fängvärds-Stj reisen j
— 237 -
för Kongl. Riks-Arkivetj
„ „ Bibliotlieket och
„ „ Kontrollverket
hafva undergalt granskning af Revisorerne, som dervid funnit, att expenserna
för åtskilliga Embetsverk uppgått, i flera fall, till betydliga
belopp, deruti nedsättning synes kunna, genom iakttagande af större
sparsamhet, beredas. Så förekommer t. ex., att år 1843 prenumererats
och inköpts:
Stats-Tidningar. Kalendrar.
i Kongl. Kammar-Rätten  14. 24.
„ „ Kammar-Kollegium  15. 18.
„ „ Stats-Kontoret
16. 16.
„ „ Krigs-Hoi-Rätten
— 10.
Likaledes bar åtgången af papper inom Kongl. Krigs-Hof-Rätten,
relatift till det i Kongl. Svea Hof-Rätt uttagna qvantum, varit under
åren 1842 och 1843 så betydlig, att Revisorerne ansett sig böra å förhållandet
fästa uppmärksamhet. — På grund af en utaf Kongl. KrigsHof-Rätten
sjelf, den 26 April 1837, upprättad stat, äro nemligen, under
hvartdera af dessa tvänne år, uttagna:
Böcker
Postpapper. Skrifpapper. Konseptpapper.
Af Ordföranden
12.
20.
40.
„ hvarje af de Fem Militär-ledamö-
terna
12.
20.
40.
„ Civil-ledamoten
16.
80.
40.
„ Krigs-Fiskalen
12.
80.
40. o,
I Kgl. Svea Hof-Rätt deremot år 1842
af Presidenten
3.
4.
4.
,, vice Presidenten
2.
4.
2.
„ Ledamöterna, hvaraf de fleste äro
referenter,
49.
158.
150.
„ Advokat-Fiskalen
3.
15.
8.
„ vice Advokat-Fiskalen
1 1
Al*
66.
16. o.
År 1843 är förhållandet ungefär lika
i Kongl. Svea
Hof-Rätt.
- 238 -
Uti åtskilliga ,Verk är ea nog talrik personal af extra vaktbetjenter
anställd. År 1842 hade nemligen Kongl. Stats-Kontoret, jemte derunder
lydande Allmänna Magasins- och Charta-Sigillata-Kontor, (med
12 ordinarie) 25 extra Kammardrängar,
Kongl. Kammar-Kollegium (med 8 dito) . 11 dito Dito,
Kongl. Kammar-Rätten (med 5 dito) ... 12 dito Dito,
hvar och en af dessa extra vaktbetjenter hade berörde år åtnjutit, i Kgl.
Stats-Kontoret och Kgl. Kammar-Rätten, fulla ljuspenningar, 13 R:dr 12 sk.
samt i Kongl. Kammar-Kollegium halfva dito, eller 6 R:dr 30 sk.; och
synes det, som skulle, utan olägenhet, besparing i dylika utgifter kunna
och böra till vägabringas, helst, jemlikt Kongl Kungörelsen den 19 Juni
1830, ”Hof-Rätter, Kollegier m. fl. icke må till extra ordinarie vaktmästare,
eller andra betjente, antaga flera personer, än som vid hvarje
Verk oundgängligen behöfvas och derstädes kunna äga jemn sysselsättning.
”
Förenämnde räkningar utvisa äfven, att i flera af Embetsverken
ljuspenningar blifvit utgifna tili ett större antal extra ordinarie tjenstemän.
— Som anslaget af ljuspenningar till dylika personer endast
kunnat hafva för ändamål, att lemna Embetsverken tillfälle till uppmuntran
åt dem, som i en eljest lönlös tjenstgöring ådagalagt flit och
påpasslighet; men sådant helt och hållet förfelas, om hvarje extra ordinarie,
som till tjenstgöring sig anmäler, varder tilldelad ljuspenningar,
och den mindre flitiga tillägges enahanda förmån med den, som
genom synnerlig flit och ordentlighet gjort sig af belöning förtjent; så
och då i de flesta Embetsverken göromålen icke, utan pårä-knadt biträde
af extra ordinarier, torde kunna behörigen medhinnas, och följaktligen
anslaget af ljuspenningar för dessa tjenstemän, synes fortfarande
böra oförminskadt utgå, hafva Revisorerne ansett sig äga anledning tili
den hemställan, att, i afseende å nyssberörde anslag, förändring i så
måtto vidtages, att, med bibehållande af det belopp, som, efter beräkning
af t. ex. de sednaste Fem åren, per medium blifvit för hvarje,
Embetsverk utanordnadt till ljuspenningar åt de extra ordinarie tjenstemännen
derstädas, samma belopp ställes till Verkens disposition, för att
användas till gratifikationer till de extra ordinarier, som genom flit
och skicklighet sig utmärkt.
Öfver-Intendents Embetets Expensmedeis-räkning upptager en behållning:
för
år 1842 af
Brdr 81: 43. 6.
„ „ 1843 „ „ 77: 20. 10.
— 239
hvaremot, enligt en af Sekreteraren vid bemälte Embete afgifven, såsom
verifikation bilagd, redogörelse, han af expens-medlen ägde att
fordra:
vid 1842 års slut R:dr 90: 30. 10.
„ 1843 „ „ „ 100: 44. 2.
Och då sådant icke omförmäies i hufvudräkningen, den der, i stället för
en dylik brist, visar behållning vid båda årens utgång, kunna Revisorerne
ej undgå att å ett slikt, till missförstånd ledande, bokföringssätt
fästa uppmärksamhet.
Revisorerne, som uu fullbordat den dem åliggande gi-anskning af
samtliga Stats-verket tillhörande räkenskaper, kunna slutligen icke med
tystnad förbigå det för hvarje uppmärksam betraktare af Svenska redovisningssättet
tydligen framstående förhållande, att nemligen räkenskaperna
i allmänhet äro uppställda efter olika methoder utan inbördes
sammanhang, samt att uti de publika Verk och Inrättningar, för
hvilka bestämda formulärer finnas föreskrifna, dessa utaf olika redogörare
ofta tillämpas på skiljaktiga sätt. Att granskningen härigenom i
väsendtlig mån försvåras och blifver tidsödande, kan lätteligen inses.
För åtskilliga både äldre och nyare räkenskaper saknas formulärer och
de, som för vissa Embetsverk för icke länge sedan meddelades, bestämma
i allmänhet endast hufvudböckernas form, utan att reglera de lägre
detaljernas redovisning, hvilken följaktligen kan, vid i öfrigt likartade
förhållanden, betydligt omvexla inom särskilda Verk eller Län;
— ja, denna detalj-redovisning kan till och med vara i mindre god
ordning, utan att sådant hindrar hufvudbokens upprättande i enlighet
med formuläret. Då härtill kommer, att de nu gällande räkenskapsformulären,
i flera fall, dels i sina hufvudgrunder sakna erforderlig säkerhet
och dels befinnas mindre ändamålsenliga, tro Revisorerne det
vara på tiden, att man, så vidt möjligt är, genom införandet af ett i
sin helhet väl ordnadt räkenskapssystem, söker bereda full conformite,
i afseende å så väl tid som sätt för redovisningen vid alla förvaltningar
af Statens medel, från dess lägsta till dess högsta detaljer; hvadan,
i Revisorernes tanka, erfordras, att nya formulärer, innefattande alla
detaljer, varda utarbetade och till efterlefnad påbjudna vid uppgörandet
af ej mindre Krono-Uppbördsverkens än öfriga förvaltande Verks
och Inrättningars räkenskaper; hvarvid tillika torde böra iakttagas, att
de lägre räkenskaperna varda så upprättade, att de delar deraf, som
uti en högre räkenskap skola intagas, kunna, så vidt sig göra låter, utan
föregående omslutning, dertill användas, äfvensom att all redovisning
— 240 —
och räkenskap verkställes på tryckt eller lithograferadt blankett-papper,
derå titlar, rubriker och kolumner äro utmärkta, och hvarest räkenskapsföraren
endast har att införa namn och ziffror samt hvad i öfrigt
för hvarje särskild redogörelse ej kunnat förutses.
På det någon partiel afvikelse från det här nu antydda allmänna
räkenskaps-systemet icke må kunna äga rum, torde äfven blifva nödvändigt,
att för hvarje ny räkenskap, som, till följd af nya anslag eller
särskilda föreskrifter, kan uppkomma, redovisningssätt och formulärer
varda föreskrifna.
Genom ett dylikt förfogande, skulle räkenskaperna kunna tidigare,
än nu är fallet, afslutas, till båtnad både för skattskyldige, redogörare
och granskare, samt en lika vigtig som önskvärd total-öfversigt af
Stats-verkets finansiella ställning vinnas inom betydligt kortare Ltid, än
omkring två år, som nu dertill åtgå.
På det emedlertid sådana formulärer må kunna med lätthet tillämpas,
anse Revisorerne derjemte nödvändigt, att alla föreskrifter om de
åtgärder, hvilka äga rum i afseende å Statens tillhörigheter och medel,
(såsom jordehöckers och inventariers beskaffenhet och förnyelse, skatters
debitering, uppbörd, afskrifning, anordning, kassors och förråders
förvaltande o. s. v.) äfvensom kontrollerna öfver samma föreskrifters
efterlefnad, ansvar för underlåtenhet deraf och rättegångsordningen i
sådana fall, måtte, i stället för att vara spridda i många särskilda, äldre
och nyare, osammanhängande och hvarandra stundom motsägande,
författningar, eller såsom prejudikater ansedda resolutioner, sammanföras
i en enda Stadga till efterrättelse för de debiterande, uppbärande, förvaltande,
redogörande och kontrollerande myndigheterna. Jemväl torde
uti en särskild afdelning af denna Stadga höra bestämmas, huru, vid
uppkommande frågor om sättet för bokföring, eller om förändring i
någon räkenskapsform, förfaras skall, och hvilken Embetsmyndighet
det skall tillhör a, dels att sådana ärender pröfva och afgöra, dels tillse,
att den stadgade formen för redovisningens afläggande noggrant iakttages.
De emot flera af förestående punkter anmälda reservationer äro
intagna i Revisionens protokoll.
För de i denna Berättelse intagna Tabellers riktighet tili ziffran
är Kamreraren vid Stats-revisionen ansvarig.
241 -
Revisorerne hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit' om
nådig befallning till Kongl. Stats-Kontoret att utbetala så väl de arfvoden,
Revisorerne, jemlikt 3 §. uti Instruktionen, bestämt för de tjenstemän,
hvilka under denna förrättning med kansli- och kameral-biträde
tillhandagått, som den vakthetjeningen tillagda aflöning, jemte
kostnaderna för ljus, skrifmaterialier m. m.
Med stöd af 68 §. Riksdags-ordningen, varder tiden för nästa
Revision af Stats-Yerket utsatt till den 15 September 1847.
Stockholm den 13 December 1845.
Höglofl. Ridderskapet ocb Adelns Ledamöter:
CARL ÅKERHIELM. CARL LAGERFELT. KANTZOW.
FR. C. STUART. O. PH. OXEHUFVUD. J. F. EHRENSTAM.
Högvördiga Preste-Ståndets Ledamöter:
CARL FR. BJÖRKMAN. N. J. EKDAHL. J. H. WALLMAN.
BERNH. STABECK. J. D. GELLERSTEDT. ISAK NORSTRÖM.
Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöter:
REINH. REUSEL. L. WiERN. C. M. LUNDSTEDT.
C. C. HÖRNSTEIN. F. LAKE. J. F. GRÅÅ.
Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter:
J. J. RUTBERG. N. STRINDLUND. D. ANDERSSON.
JONAS JOHANSSON. M. MÅNSSON. L. GEZELIUS.
A. V. Koch.
31
'
-
■
-
-
‘ - i •' :V;M ■ i
-
Bil. Litt. A. /(// 18/{:j års Revisions-Beriittelse angående Stats-V erke i. «
Sammandrag af Kapital-Räkningen i 1842 års Riks-Hufvudbok.
Ordinarie statsreglerinsen.
»ebet.
Balans den 31 December
1841 •
65,552: 22. 4.
Passiva (skulder}, bestående, dels i
Öfverlevereringar . . .
Återstående utgifter, redan såsom anordnade
å Riks-Staten afförda,
267,347: 16. 11.
Skulder i allmänhet  1,675,211: 19. 4.
utvisande, att, af motstående tillgångar, en
summa af tillsammans
tillhörer de diverse Verk och personer,
hvilka under ofvanstående titlar hos Staten
äga att fordra, samt dels äfven utgörande
reserverade behållningar af
Stats-anslag, enligt ordinarie stats-regleringen,
„ enligt extra stats-regleringen, .
eller de andelar, som dessa 2:ne fonder äga
i motstående tillgångar. Då dessa sednare
2:ne belopp i motstående Credit från tillgångarnes
totalsumma afräknas, för att i vederbörliga
kolumner insättas, samt förstnämnde
2,008,111R:dr 10 sk. 7 rst. från återstående
kapitalet afdragas, för att visa netto-tillgången
vid årets början; kan uti dc 3:ne första
kolumnerna här intet blifva synligt af
ingående skuld-balansen enligt Rikshufvud
-
2,008,111: 10. 7.
1,897,912: 4. 6.
115,562: 23. 4.
bokens Stats-medels kapital-räkning.
utan
utföres endast uti 4:de kolumnen hvad
nämnde kapital-räkning sålunda inbalanserar,
eller
•
Vidare upptages här stats-regleringens skuld för
fonden lemnat till utbetalningar utöfver anslag
i kapitalräkningen balanseras, nemligen:
å f. d. 2:a Hufvudtiteln
„ „ 3:e Dito .......
„ n. v. 4:e Dito
„ f. d. 7:e Dito
„ ,, 10:e Dito
de förskotter, grund,
hvilka förskotter ej
149,172: 30. 10.
15,934: 8. 6.
700: — —
51: 16. —
1,149: 11. 6.
Afkortning:
Ordinarie för år 1842 . .
Extra ordinarie för år 1842
för år 1841 och föregående
åren
200,363: 34. 9.
176,455: 26. 5.
S:r 370,819: 13. ~
61,831: 5. 4.
S:r 438,650: 18. 6.
125,149: 10.
11,328: 39.
2.
2.
Anordning utom Stat:
för år 1842
för år 1841 och föregående åren
1842 års Riks-Statsutgift
1842 års extra stats-reglerings utgift
Riksgäld-s-Kontorets andel i öfverskotter och besparingar
Öfverlåtelse till Riksgälds-Kontoret af f. d. Nummer-Lotteriets behållningar
Afskrifningar å lån och förskotter, som blifvit återbebiterade, . . . .
Ökade reservationer, eller skillnaden emellan inbalanserade och utbalanserade
behållningar å vissa stats-regleringens Hufvudtitlar och å
extra stats-reglerings-anslagen. Denna skillnad, som icke kan
blifva särskilt synlig uti de räkningar, som l:sta och 2:dra kolumnerna
upptaga, såsom der redan förut förklarad genom sammanverkandet
af samtliga i Debet och Credit intagna poster, blifver deremot
synlig uti Riks-hufvudbokens kapitalräkning, enär denna uti
Debet, under utgifterna enligt Riks-staten och enligt extra stats-regleringen,
upptager hvad redan under inbalanserade anslags-behållningarne
innefattas, och uti Credit, under utgående balansens anslags-behållningar,
hvad redan under Kronouppbörden och Riksgälds-Kentorets
bidrag upptages, samt skillnadens insättande fördenskull
såsom motvigt erfordras. Utföras således
Levereringar till Stats-Verket icae tillhörande förvaltningar
Till stats-regleringen ingångna disponibla blifna Restantier
för föregående åren, se motsidan,
Balans den 3i December 1842:
Aktiva (tillgångar}  9.139,746: 8. 7.
Enligt motstående skuld-balans, tillhöra häraf:
Ordinarie stats-regleringen
hvartill komma af öfverskotts-medlen,
enligt
liqvid med RiksgäldsKontoret,
innehållna, vid
årets slut ej anordnade
, till missväxt-undsättnings-fondens
förstärkning
anslagna,
spanmåls-import-tull
medel
Tillsammans
Extra stats-regleringen .
1,669,543: 12. 10.
151,895: 20.
1,821,438: 32.
347,333: 43.
10.
4.
167,007
18
12,118,
620,
693
515
2,168,772: 28. 2.
efter afdrag af hvilka, återstår öfriga kapitalets
fcrwrio-belopp
Sedan från denna summa afräknats hvad deraf
tillhörer Statens diverse fordringsägare....
visar sig samma kapital utgöra netto . . .
På grund häraf utföras
6,970,973: 28.
2,679,338: 34.
5.
4,291,634: 42. 4.
Derutöfver upptagas här de förskotter, grundfonden gjort för utbetalningar
utöfver anslag, hvilka förskotter, såsom i Rikshufvudbokens
kapitalräkning defmitift afförda, der ej äro synliga, nemligen:
f. d.
Hufvudtiteln  153,440:11. 10.
Dito
Dito
Dito
Dito
Likaledes upptagas här från grundfonden stats-regieringen orätt tillförda,
enligt här nedan följande förklaring,
2:dra
„ „ 3:dje
„ n. v. 4:de
„ f- d. 7:de
n u 10:de
153,440: 11.
16,210: 9.
700: —
51: 16.
1,149: 11.
S11 m m a
1,821,438
14,727,654
10
32
Extra stats-regleringen.
442,602
10
47 4
Öfriga kapitalet.
11
347,333
43
789,936 3
200,363
176,455
61,831
136,478
55,929
75,379
Riks-hufvudbokens
Kapitalräkning
upptager.
6,800
131,432
19
3
4,291,634
171,551
6,928 40
5,314,784116
42
4,021,585
38
1
200,363 34
238,286
40
136,478
1
4
12,118,693
14
8
442,602
7
11
620,515
29
—
55,929
14
8
75,379
23
3
272,641
6,800
31
44
9,139,746
27,239,022
8 5'
Credit.
Balans ilen 3i December 1841-'
Aktiva (tillgångar}  8,387,250f 10. 11.
Enligt motstående skuldbalans, tillhöra häraf:
Ordinarie statsregleringen  1,897,912: 4. 6.
Extra stats-regleringen 115,562: 23. 4.
hvartill komma uti
ofvannämnde tillgångar
inneliggande, extra statsregleringen
derutöfver
tillhörande,  19,232: 39. 2.
*'• 2,032,707: 19. —
efter afdrag af hvilka, återstår öfriga kapitalets fcruffo-belopp 6,354,5 42: 39. 11.
Sedan från denna summa afräknats hvad deraf tillhörer
Statens enskilde fordringsägare  2,008,111: 10. 7.
visar sig kapitalet utgöra netto  4,346,431: 29. 4.
Enligt ofvanstående utredning, upptagas fördenskull
Här upplages äfvenledes grundfondens förskott till ordinarie stats-regleringen
för utbetalningar utöfver anslag, motstående
1842 års Kronouppbörd:
Afkortad
Anordnad utom stat
Behållen till Riks-Staten
Resterande den 1 September 1843
Härtill kommer hvad af de i ofvanstående 4,346,431 R:dr 29 sk. 4 rst. inbegripna
restantier för föregående åren, under räkenskapsåret, till stats-regleringen influtit
Riksgälds-Kontorets bidrag:
1842 års statsfyllnadssumma
„ Extra statsreglerings-anslag
Ater debiteringar af såsom förskotter afförda stats-utgifter
Minskade reservationer, eller skillnaden mellan inbalanserade och utbalanserade
behållningar å vissa statsregleringens Hufvudtitlar (se vidare motstående ökande
reservationer}
Levereringar från Stats-Verket ej tillhörande förvaltningar
Balans den 3i December 1842:
Passiva (skulder}, bestående, dels i
Öfverlevereringar  :  25,094: 38. —
Återstående utgifter, redan såsom anordningar å Riks
staten
afförda, .
457,793: 14. 11.
Skulder i allmänhet ' 2,196,450: 29. 2.
utvisande, att, af motstående utbalanserade tillgångar, en
summa af tillsammans  2,679,338: 34. 1.
tillhör de diverse Verk och personer, hvilka under ofvannämnde
titlar hos Staten äga att fordra, dels uti reserverade
behållningar af stats-anslag,
enligt ordinarie stats-regleringen
1,669,543: 12. 10.
„ extra stats-regleringen  347,333: 43. 4.
antydande de andelar, som dessa 2:ne fonder äga i motstående
utbalanserade tillgångar. Af skäl, som under ingående
skuld-balansen anföras, inflyta dessa summor ej
uti de 3:ne första kolumnerna; men hufvudsumman utföres
uti sista kolumnen med
Här upptages stats-regleringens skuld till grundfonden för utbetalningar utöfver
anslag, motstående
samt
Difference, enligt den förklaring deröfver, som härå nedan skall meddelas, . .
Ordinarie statsregleringen.
1,897,912
11,014,330
131,432
1,505,500
171,551
6,928
30
19
Extra stats-regleringen.
134,795 14
10
40
Summa
14,727,654
655,140
Öfriga kapitalet.
36
47
789,936
4,346,431
167,007
376,819
125,149
268,724
7,852
22,800
Riks-hufvudbokens
Kapital-riikning
upptager.
15 8)
25
5,314,784
8,387,250
11,785,023
2,160,640
7,852
269,239
22,800
4,696,215
10
21
lil
42
16
27,329,022
Bil. Ut B. till 1845 års Revisions-Berättelse angående Statsverket.
Sammandrag af Kapital-Räkningen i 1843 års Riks-Hufvudbok.
Debet.
Balans den 3i December 1842:
Passiva (skulder), bestående, dels i
Öfverlevereringar  25,094: 38. —
Återstående utgifter, redan såsom anordnade
å Riks-Staten afförda,
457,793: 14. 11.
Skulder i allmänhet  2,196,450: 29. 2.
2,679,338: 34. 1.
utvisande, att, af "motstående tillgångar, en
summa af tillsammans
tillhörer de diverse Verk och personer,
hvilka under ofvanstående titlar hos Staten
äga att fordra; dels i
Reserverade behållningar af stats-anslag,
enligt ordinarie stats-regleringen
1,669,543: 12.
„ extra stats-regleringen,
eller de andelar, som dessa 2:ne fonder äga
i motstående tillgångar. Då dessa sednare
2:ne belopp i motstående Credit från tillgångarnes
totalsumma afräknas, för att i vederbörliga
kolumner insättas, samt förstnämnde
2,679,338 R:dr34 sk. lrst.från återstående
kapitalet afdragas, för att visa netto-tillgången
vid årets början; kan uti de 3:ne första
kolumnerna här intet blifva synligt af
ingående skuld-balansen enligt Rikshufvudbokens
Stats-medels kapital-räkning, utan
utföres endast uti 4:de kolumnen hvad
nämnde kapital-räkning sålunda inbalanserar,
eller
Vidare upptages här stats-regleringens skuld
för de förskotter, grundfonden lemnat tillutbetalningar
utöfver anslag, hvilka förskotter ej i
kapitalräkningen balanseras, nemligen:
å f. d. 2:a Hufvudtiteln
„ ,, 3:e Dito
,, n. v. 4:e Dito
„ f. d. 7:e Dito
-10:e Dito
347,333: 43.
10.
4.
» :>
153,440: 11. 10.
16,210. 9. —
700:
51: 16. —
1,149: 11. 6.
samt
Difference, enligt den förklaring deröfver, som
här nedan skall meddelas
Tillkommer ingående balans:
Extra stats-regleringen tillhörande 40,000 R:dr, hvilka, såsom å
motsidan upptagna bland tillgångarne för denna fond, här icke uti
2:dra kolumnen kunnat blifva synliga, men deremot uti 4:e kolumnen
utföras
Afkortning:
Ordinarie för år 1843
200,958: 20. 6.
Extra ordinarie för år 1843
_l^E190j_jl5^3.
S:r 382,148: 35. 9.
för år 1842 och föregående åren 61,324: 3. 5.
S:r 443,172: 39. 2.
Anordning utom Stat:
för år 1843
för år 1842 och föregående åren
128,092: 25. 10.
13,121: 44. 1.
1843 års Riks-Stats utgift
1843 års extra stats-reglerings utgift
Afskrifningar af förskotter och f. d. 9:de Hufvudtitelns lån
Ökade reservationer, eller skillnaden emellan inbalanserade och utbalanserade
behållningar å vissa stats-regleringens Hufvudtitlar och å
extra stats-reglerings-anslagen. Denna skillnad, som icke kan
blifva särskilt svnlig uti de räkningar, som Esta och 2:dra kolumnerna
upptaga, såsom der redan förut förklarad genom sammanverkandet
af samtliga i Debet och Credit intagna poster, blifver deremot
synlig uti Riks-hufvudbokens kapitalräkning, enär denna uti
Debet, under utgifterna enligt Riks-staten och enligt extra stats-regleringen,
upptager hvad redan under inbalanserade anslags-behållningarne
innefattas, och uti Credit, under utgående balansens anslags-behållningar,
hvad redan under Kronouppbörden och Riksgälds-Kontorets
bidrag upptages, samt skillnadens insättande fördenskull
såsom motvigt erfordras. Utföras således
Levereringar till Stats-Verket icke tillhörande förvaltningar
Riksgälds-Kontoret tillkommande:
Besparing å extra stats-regleringen
Influten ränta och kapital-afbetalning å Tackjerns-Bergslagernas lan
Till stats-regleringen ingångna, disponibla blifna Restantier
för föregående åren, se motsidan,
Balans den 3i December 1843:
Aktiva (tillgångar)  9,551,250: 47. 7.
Enligt motstående skuld-balans, tillhöra häraf:
Ordinarie stats-regleringen 1,688,592: 18. 7.
Extra stats-regleringen. . 1,165,428:43. 9-_2 854 021. 14 4.
efter afdrag af hvilka, återstår öfriga kapitalets
fcrufto-belopp
Sedan från denna summa afräknats hvad deraf
tillhörer Statens diverse fordringsägare. . . .
6,697,229: 33. 3.
2,130,022: 47. 3.
4,567,206: 34. —
visar sig samma kapital utgöra netto ■ . .
På grund häraf utföras
Derutöfver upptagas här de förskotter, grundfonden gjort för utbetalningar
utöfver anslag, hvilka förskotter, såsom i Rikshufvudbokens
kapitalräkning definitift afförda, der ej äro synliga, nemligen:
å f. d. 2:dra Hufvudtiteln  153,440: 11. 10.
„ „ ' 3:dje Dito
16,210: 9. —
„ n. v. 4:de Dito
700:
„ f. d. 7:de Dito
51: 16. —
„ 10:de Dito
1,149: 11. 6.
Likaledes upptagas här från grundfonden stats-regleringen orätt tillförda,
enligt här nedan följande förklaring, . . . .
Ordinarie statsregleringen.
171,551
6,928
12,434,386
40
20
Extra stats-regleringen.
572,315
4,683
1,688,592
18
Öfriga kapitalet.
10
30
1,165,428 43
200,958
181,190
61,324
141,214
26,238
21
30
12,041
2,554
162,066
9 4,567,206
11
34
171,551
6,928
40
Riks-hufvudbokens
Kapitalräkning
upptager.
4,696,215
—
—
40,000
20
6
200,958
15
3-
. 242,514
3
5,
141,214
12,434,386
572,315
26,238
42
882,078
20
12,041
42
7,238
14
9,551,250
11
47
Summa | 14,301,4581311 7| 1,742,427 (271 4=| 5,533,275|20| 31 28,806,4521391 2
Credit.
Balans den 3i December 1842:
Aktiva (tillgångar)  9,139,746: 8.
Enligt motstående skuldbalans, tillhöra häraf:
Ordinarie statsregleringen  1,669,543: 12.10.
hvartill komma af öfverskotts-medlen,
enligt liqvid med RiksgäldsKontoret,
innehållna, vid årets slut
ej anordnade, till missväxt-undförstärkning
-
7.
sättnings-fondens
an
-
slagna, spanmåls-import-tullmedel . 151,895: 20.
Extra stats-regleringen
Tillsammans 1,821,438: 32. 10.
347,333: 43. 4.
2,168,772: 28. 2.
efter afdrag af hvilka, återstår öfriga kapitalets fcrwffo-belopp 6,970,973: 28. 5.
Sedan från denna summa afräknats hvad deraf tillhörer
Statens diverse fordringsägare  2,679,338: 34. 1.
visar sig samma kapital utgöra netto  4,291,634: 42. 4.
På grund häraf utföras
Derutöfver upptagas här de förskotter, grund-fonden gjort för utbetalningar utöfver
anslag, hvilka förskotter, såsom i Riks-hufvudbokens kapitalräkning difinitift
afförda, der ej äro synliga, nemligen:
Ordinarie statsregleringen.
1,821,438
å f. d.
2:dra
3:dje
4:de
7:de
10:de
Hufvudtiteln  153,440: 11. 10.
Dito
16,210: 9. —
Dito
700:
Dito
51: 16. —
Dito
1,149: 11. 6.
Likaledes upptagas här från grundfonden stats-regleringen orätt tillförda, enligt
här nedan följande förklaring,
Tillkommer ingående balans:
Tillgångar vid årets början i räkenskaper, som förr ej varit i Riks-hufvudboken
intagna, hvaraf, enligt motstående enahanda balans, 40,000 R:dr tillhöra
extra stats-regleringen, och således här utföras
1843 års Kronouppbörd:
Afkortad
Anordnad utom stat
Behållen till Riks-Staten
Resterande den 1 September 1844
Dessutom hafva, af i ofvanstående tillgångs-balans innefattade restantier för föregående
åren, till stats-regleringen influtit
Riksgälds-Kontorets bidrag:
1843 års statsfyllnadssumma
Extra statsreglerings-anslag
„ Brist i stats-regleringen
Äterdebiteringar af såsom förskotter afförda stats-utgifter
Minskade reservationer, eller skillnaden mellan inbalanserade och utbalanserade
behållningar å vissa statsregleringens Hufvudtitlar, (se vidare motstående ökade
reservationer)
Levereringar från Stats-Verket ej tillhörande förvaltningar
Balans den 31 December 1843:
Passiva (skulder), bestående, dels i
Öfverlevereringar  :
Återstående utgifter, redan såsom anordningar å Riks
staten
afförda,
341,682: 11.
Skulder i allmänhet  1,760,983: 23.
utvisande, att, af motstående utbalanserade tillgångar, en
summa af tillsammans  2,130,022: 47.
tillhörer de diverse Verk och personer, hvilka under ofvannämnda
titlar hos Staten äga att fordra: dels i:
Reserverade behållningar af stats-anslag,
27,357: 13. 2.
1.
1.688,592: 18.
1,165,428: 43.
enligt ordinarie stats-regleringen
„ extra stats-regleringen
antydande de andelar, som dessa 2:ne fonder äga i motstående
utbalanserade tillgångar. Af skäl, som under ingående
skuld-balansen anföras, inflyta dessa summor ej
uti de 3:ne första kolumnerna; men hufvudsumman utföres
uti sista kolumnen med
Här upptages stats-regleringens skuld till grundfonden för
ver anslag, motstående
samt
Difference, enligt den förklaring deröfver, som här nedan skall meddelas,
3.
7.
9.
utbetalningar
utöf
-
10,419,343
162,066
1,505,500
32
10
214,630
171,551
6,928
21
29
40
11
Extra stats-regleringen.
347,333
40,000
1,355,093
43
Öfriga kapitalet.
4,291,634
32
171,5-51
6,928
167,626
382,148
128,092
42
Riks-hufvudbokens
Kapital-räkning
upptager.
9,139,746
328,318
44,933
12,041
40
16
42
207,626 3
lil,257,905
Summa
3,075,224
13
44,933
16
84,934
14
12,041
42
4,984,014
14,301,458|31| 7| 1,742,427127| 41 5,533,2751201 31 28,806,452
23
13
391
\
Summa
Summa
Summa
Summa
Summa
Summa
Summa
Summa
Summa
Bilaga Ut. C. lill 1845 års Revisionsberättelse ang:de Statsverket.
Fördelning af de i 1841 års Riks-Hufvudbok ulbalanscrade Reservationer.
1 1841 års RiksHufvudbok
utbalanserade.
12,237
560
99
12,896
219,391
80,659
16,699
66
20,269
337,088
231
20,711
1,736
9,000
419,152
22,500
31,398
13,020
36,486
584,573
6,668
34,676
37.968
5,500
5,620
9,000
518,599
618,031
2,275
22
2,297
2,357
10,133
262
19,206
7,201
38,980
2,800
403
141,318
4,242
5,973
57
3,658
4,011
1,090
693
1,219
3,248
8,100
4,000
337
97,851
134, l&l
25
17,657
21,734
6,306
45,723
732
225
19.647
20,606
4
33
37
9
7
8
13
23
15
40
10
6
30
44
15
20
10
30
16
il
28
10
36
14
15
19
45
36
20
35
6
40
16
3
5
10
10
11
Summa 11,897,0531 2| 4
f. il. Issia lin fc tulli lein s
Hofstallet^ utfodring . . • • •
Drottningholms och Svartsjö Slott
Strömsholms Slott
f. il. 2utt-a Hufvuiltiteln i
Postverket
Myntverket
Besparing å Landshöfdinge-lönerna
Dito å anslagen i allmänhet . . . . '
f. il. Salje lin femi titelns
Krigs-Kollegium
Krigs-Akademien
Indelta Kavalleri- och Artilleri-Regementerna .
Ersättning till inqvarterings-gifvare
Försvarsverket i allmänhet
Dito anslag af rotefrihets-medel
Ved och ljus för Fästnings- och Garnisons-orter
Durch-marche-kostnader .
Besparingar
å anslagen i allmänhet
f. f|. 4Lsile Winfrini ti telus
Förvaltningen af Sjö-Ärenderna etc
Öfverskott af Båk- och Lots-medel ;
Flottans underhåll och nybyggnad . .
Anslag af rotefrihets-medel för år 1841
Rotefrihetsmedel för föregående åren , . . • •
Båtsmäns förseende med köjer och täcken
Besparingar å anslagen i allmänhet, hos Förvaltningen och Stationerna,
f. il. åsle Wlufemlliletn s
Resestipendier samt lärda verks lifgifvande
Kongl. Bibliotheket (Besparing)
f. il. Sale Hufe int fi teln:
Landshöfdinge-residensers inköp
•
Fångars vård och underhåll
Byggnader och reparationer i
Dito i landsorterna
Stockholm
Magasinsbyggnader i Stockholm
Dito i landsorterna . .
Indelningsbrist i Jemtlands
Extra utgifter
f. a. Osile llnfenilfifeln:
Skiften och afvittringar
Utflyttningshjelp i Skåne etc
Vägar och kommunikationer
Undervisningsanstalter för jordbruk
Befrämjande af dito
Hästafvelns förbättrande
Undervisningsanstalter för slöjderna
Befrämjande af dito
Befrämjande af handel och sjöfart
Undervisningsanstalter för dito
Fiskeriernas understöd
Bergsbrukets dito
Besparingar å anslagen i allmänhet för förra åren
f. il. I Osile litt fv tult i telni
Clereci-Staten
Lappmarks Ecklesiastikverk
Akademi-, Gymnasii- och Skolestaten .
Besparingar å anslagen i allmänhet
alllmänna /«lie agn i Hf/sS talen t
Lag-Kommittéen . . . . • • • •• ■ • • • . • • •
Kommittéen för öfverseende af ekonomiske författningar . - •
Blesserade Öfver- och Underofficerare
I 1842 Ars Riks-Hufvudbok inbalanserade för
Esta Hufv.Tit.
12,237
560
99
33
3
2:dra Hufv.-Tit.
40,133
41
4:de Hufv.-Tit.
234
40
—
20,744
40
9
1,736
6
9
9,000
—
—
419,452
3
7
22,500
—
—
31,398
5
6
43,020
29
0
36,486
34
6
5:te Hufv.-Tit.
6,668
30
7
34,676
44
6
37,968
—
—
5,500
■—
—
5,620
30
4
9,000
518,599
—
—
44
3
G:te Hufv.-Tit.
66
4,242
5,973
57
3,658
4,011
1,090
693
1,219
3,248
8,100
4,000
337
97,851
7:de Hufv.-Tit.
13
219,394
97,358
20,269
2,357
262
49,200
7,204
38,980
403
23
10
8:de Hufv.-Tit.
16
2,275
22
25
17,657
21,734
6,306
9:de Hufv.-Tit.
2,800
732
225
19,647
Summa | 12,896|37j 5| 40,133|41| 11584,5731161 6
Stockholm den 4 September 1814.
MM. Schlytern.
018,031] 151 8| 131,55i| 7| 1|435,436|28| 3| 48,0211-| 1| 23,1061—| 3»
V
'• • "'i
■
-
*
.
243 —
Kongl. Stats-Kontorets ' j
underdåniga Utlåtande, i anledning af
1845 års Revisions-Berätfelse angående
Stats-Verkets tillstånd, styrelse och
förvaltning.
Storma k tigst e Allernådigste Konung!
Grenom nådig remiss af den 19 sisliidne December, hvilken den 19
nästlidne Januari till Stats-Kontoret ankom, har Eders Kongl. Maj:t,
med öfverlemnande af, år 1845 församlade, Rikets Ständers Revisorers
Berättelse om granskningen af Stats-verkets, jemte dertill hörande fonders,
tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1842 och 1843, anbefallt
Stats-Kontoret att, angående hvad samma Berättelse innehåller i
afseende på Stats-verkets, Gharta-Sigillata-verkets, Mynt- och Kontrollverkens
samt undsättnings-medlens förvaltning och räkenskaper,
äfvensom angående vissa, vid granskningen af Landsböckerna och Publika
Verkens Expensmedels-räkningar förekomna omständigheter, afgifva
underdånigt utlåtande; och får Stats-Kontoret, till fullgörande
af denna nådiga befallning, underdånigst anföra följande:
Vid granskningen af den redovisning, Riks-hufvudboken innehåller
öfver de särskilda fonder och medel, sorn ingå under Stats-verkets
förvaltning, hafva Revisorerne funnit sjelfva det sätt, som härvid begagnas,
vara mindre ändamålsenligt, emedan det synts .Revisorerne
klart och tydligt, att Riks-hufvudboken borde för hvarje fond äga ett
särskildt conto, der fondens hela ställning för året funnes framställd
och utredd; då deremot Riks-hufvudboken upptager conti för vissa
kathegorierj som äro gemensamma för alla medel, såsom uppbörd
afkortning, anordning, leverering m. m., och å hvardera sammanfattar
hvad från de särskilda medlen dit kan hänföras, hvarigenom
på dessa kathegoriers conti sprides hvad som borde linnas förenadt
på conti för de särskilda fonderna; blifvande det, under sådana förhållanden,
icke på annat sätt möjligt att öfver någon särskild fonds
ställning vinna en öfversigt, än derigenom, att man från berörde
kathegoriers conti utdrager hvad fonden tillhörer och sålunda, utom
Riks-hufvudboken, bildar en räkning öfver fonden.
Uti denna Revisorernes åsigt instämmer Stats-Kontoret så mycket
heldre, som den redan, ehuru med andra ord, finnes uttryckt i Stats
-
— 244 —
Kontorets underdåniga utlåtande af den 27 Februari 1844, angående,
år 1843 församlade, Rikets Ständers Revisorers Berättelse om granskningen
af Stats-verkets tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1840
och 1841. Stats-Kontoret har deruti anfört: ”Uti uppställningen af
”Riks-hufvudbokens form ingick planen, att de intrader, som af Kro”nans
Uppbördsman för andra Verks räkning indrifvas, skulle till stats”intrader
blifva förvandlade, emot det att Verken genom anslag på
”Riks-staten erhöllo hvad dem tillkomme, hvilket äfven Rikets Stän3kier
vid 1823 års Riksdag, för sin del, biföllo. Detta har likväl ej af
”Verken blifvit medgifvet, förmodligen af fruktan för att blifva ställda
”under Rikets Ständers godtycke och alt se sina tillgångar vid stats”regleringarne,
genom indragning, förminskade. Då således någon verkställighet
af den åsyftade regleringen, som mycket skulle hafva för”enkiat
Krono-Uppbörds-verket, ej är att emotse, oell dessa Verks me”del
kunna å ett särskildt sammandrag hopföras med statsmedlen, till
”utrönande af Krono-uppbördens belopp j)å det hela, vore det skäl att
”i särskildt conto för hvarje Verk införa dess medel och afsluta dess
'liqvid med Stats-verket, som skulle anses hafva, såsom skuld till Ver”ken,
allt hvad vid årets slut för deras räkning i Stats-verkets kassor
”innestode, i följd hvaraf endast statsmedel komme att i Riks-hufvud”bokens
sjelfva afslut eller kapital-räkningen ingå, och denna blefve
”en concentrerad redovisning för den egentliga Stats-verks-förvaltnin”gen.
Härigenom skulle kapital-räkningen blifva mycket förenklad,
”ehuru någon tillökning i arbete vid upprättandet af de särskilda li”qviderna
komme att förorsakas.”
Hvad statsmedlen angår, hafva Revisorerne dessutom funnit, att
under denna benämning sammanfattas flera fonder, hvilka, hvar för
sig, borde på särskilda conti framställas; och anse Revisorerne, att, i
afseende på dessa förhållanden, nödiga rättelser vid uppgörande af planen
för en ny Riks-lmfvudbok borde iakttagas, på det en lättare och
redigare öfversigt af de särskilda fondernas ställning måtte kunna erhållas.
Stats-Kontoret får härvid göra den erinran, att tili naturen af
hvarje riktigt uppgjordt bokslut hörer, att alla i detsamma ingående
fonder, som erhålla sina fullständiga afslut i särskilda conti, icke med
detsamma kunna synas i kapital-räkningen. Någon fond måste således
för kapital räkningens formerande undantagas, med hvilken alla
de öfriga hafva sina årsiiqvider uppgjorda; och naturligtvis blifver,
efter en sådan fördelning, denna elen så kallade Slatsreglerings-jonden
innefattande de egentliga, till ordinarie stat sregler ingen hörande stats
-
— 245
medlen. Visserligen förlorar kapital-räkningen härigenom den statistiska
egenskapen att på ett ställe lemna en generel öfversigt af aila
till allmänna föremål influtna intrader och bestridda utgifter; men
Stals-Konloret medgifver dock, att den af lievisorerne föreslagna method
är för redovisningen mera redig; och berörde statistiska öfversigt
kan genom särskilt upprättade sammandrag vinnas.
Uti de första, såsom redovisning gällande, Riks-lmfv udböckerna,
hvilka började med den för år 1821, ingingo inga andra statsmedel,
än de, sorn kunde hänföras till blott tvänne fonder, nemligen Statsreghrings-fa.
den och den så kallade Grund- eller Beserv-Jonden.
Om redovisning i särskildt conto af den sistnämnde, utgörande ett
lian äldre tider hopsamladt öfverskott i tillgångar, hvilket årligen användes
till fyllande af Stals-verkets mot de sentidigt inflytande intradernas
belopp svarande behof, har redan länge varit fråga. Enligt
en af Stats-Kontoret öfver denna fond gjord utredning och enligt en
af sed naste Riksdags Stats-Utskott deruti gjord ringa förändring, med
utredningens godkännande i öfrigt, utgjorde samma fond, vid 1841 års
slut, 3,320,844 R:dr 8 sk. 7 rst. Banko. Öfver Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse af den 5 April sistlidet år, angående berörde fonds
redovisning och hvad dermed har gemenskap, har Eders Kongl. Majit,
genom nådig remiss af den 17 påföljde juni, infordrat Stats-Kontorets
underdåniga utlåtande, hvilket, så snart Stats-Kontoret erhållit nödigt
ansedt, men ännu ej medhannet, yttrande i frågan af RikshokslutsKontoret,
skall blifva afgifvet.
Vid Riksdagen år 1829 tillkom en ny del af Stats-verks-förvaltningen,
nemligen extra stats-regleringen hvartill medel, efter behof,
särskilt lemnäs af Hiksgälds-Kontoret. Denna bidrog visserligen att
till utseendet minska de militära Hufvucltitlarnes summor, men de
beviljade extra anslagen voro dock i sjelfva verket ej annat än tillökningar
i de ordinarie. Inrättningen, som ej öfverensstämrner med ett
systematiskt uppgörande af en, Riksdagarne emellan, gällande Statsbudget,
har sedermera i tillökad skala blifvit fortsatt och tili andra
föremål, än militära, utsträckt. Emedlertid och så länge extra siatsregleringen
fortsattes, är det ej ulan sin nytta, att den i Riks-hufvudboken
redovisas i särskildt conto; och Stats-Kontoret tillstyrker
derföre, att Revisorernes förslag härutinnan må bifallas.
I Riks-hufvudboken, efter dess primitiva plan, intogos i början
endast de Verks och Corpsers räkenskaper, som redovisa allmän Krono-upphörd,
såsom Kongl. Räntekammarens, Lands-Statornäs, indelta
Regemenlcrnas, Tull-, Post-, Charta-Sigillata- och Kontroll-verkens m. 11.;
— 246 —
och de, med Krono-uppbörden ej någon befattning ägande, förvaltande
Yerkens räkenskaper, hade med Riks-hufvudboken ej någon annan
gemenskap, än att de till redovisning upptogo de, Verken tillkommande,
i Riks-hufvudboken å behöriga Riksstats-titlar afförda och från
Stats-verket utbetalda summor. Men, i följd af den, under den 27
Februari 1830, i nåder utfärdade, af Rikets Ständer till Eders Kongl.
Maj:ts nådiga fastställelse i underdånighet öfverlemnade, förnyade Instruktion
för Rikets Ständers Revisorer, i afseende på deras befattning
med Stats-verkets granskning, måste äfven de förvaltande Verkens,
såsom Krigs-Kollegii och Förvaltningens af Sjöärenderna, med deras
under-afdelningars, Krigs-Akademiens m. fl. räkenskapef, från och
med för år 1829, intagas i Riks-hufvudboken, hvilken derigenom blifvit
åtminstone tili en tredjedel vidlyftigare och mera arbete fordrande,
än förut. Fördelen af denna utvidgning, före hvars införande StatsKontoret
i frågan aldrig blifvit bordt, synes visserligen, efter nu gällande
boksluts-method, vara den, att för Riks-stats-anslagen fås en mera
detaljerad redovisning i sjelfva Riks-hufvudboken och att i dess kapital-räkning
ses, hvilka behållningar hos de förvaltande Verken finnas;
men denna fördel motväges af olägenheten deraf, att just dessa
behållningar icke äro af samma natur, som behållningarne i Statsverkets
kassor och således ej kunna användas till hvilka Statens bebo!
som helst, utan utgöra tillgångar, inskränkta till vissa bestämda
föremål. Skola nu dessa, förut bland stats-medlen i allmänhet upptagna,
behållningar, enligt hvad Revisorerne föreslagit, behandlas såsom
särskilda fonder, hvilket de i sjelfva verket äro, försvinner äfven
ilen fördelen, att de i kapital-räkningen blifva synliga. I anledning
häraf, och då med Riks-hufvudboken, före of vanberörde utvidgning},
af Rikets Ständers Stats-Utskott och Revisorer yttrades en oinskränkt
belåtenhet, men sedermera blifvit anmärkt, att densamma saknar enkelhat
och tydlighetj anser Stats-Kontoret det vara högst önskligt, att,
med iakttagande af i öfrigt nödiga ansedda förändringar, Riksbokslutet
finge återgå till det enkla skick, hvari det var, innan 1830 års Instruktion
utfärdades, och detta så mycket heldre, som samma Instruktion
nu mera upphört att vara gällande; varande äfven om en sådan
återgång hemställan gjord i Siats-Kontorets ofvanåberopade underdåniga
utlåtande af den 27 Februari 1844.
Öfver Stats-verkets tillstånd på det hela hafva Revisorerne låtit
upprätta de under Lit. A. och B. vid Berättelsen fogade Sammandrag
öfver 1842 och 1843 års Riks-hufvudböckers k ap ilai-r äk n in går, hvad
statsmedlen angår, tillika utvisande i särskilda kolummer, huru deder
247 —
bokförda summor förhålla sig till den ordinarie statsregleringen, till
de i Riks-hufvudboken upptagna delar af extra statsregleringen och
till det öfriga kapitalet.
Dessa sammandrag, hvilka ej torde af många hegripas, innehålla
det egna, att, ehuru, enligt första regeln för allt bokhålleri, hvad
som tages ur den ena räkningens debet hör införas i den andras credit
och tvertom, de likväl i debet upptaga kapital-räkningarnes dehetsposter
och i credit deras creditposter. Genom ett omvändt förhållande,
för hvilket den med Riks-hufvudbokens kapital-räkning för
år 1842 i tryck till allmänheten utdelade Qeneral-rcikningen öfver
stats~medlen för samma år kunnat tjena tili modell, hade det naturliga
inträdt, att, i den härmed åsyftade öfversigt af Stats-verkets tillstånd,
början gjorts med att framställa dess aktiva (en för publika räkenskaper
i Sverige ny term, som förklaras med i parenthes satta or
det:
tillgångar), i stället för att här hörjås med passiva (skulder). —
Då sammandragen tillika upptaga summor, som i kapital-räkningarne
ej finnas, hade de förra kanske rättare bordt benämnas kalkyler.
I första kolumnen af ett sådant sammandrag, säga Revisorerne,
endast den behållnaeller till utgifter disponibla delen af årets upphörd,
vara intagen, enligt det begagnade beräkningssättet, som grundar
sig på den af Rikets Ständer fastställda Riks-stat, hvilken äfvenledes
kalkylerar behållen inkomst; i följd hvaraf, å ena sidan, de odispoTiibla
delarne af uppbörden j hvilken i allt fall äfvenledes måste uti
räkenskaperna debiteras och redovisas, samt, å motsida n, affÖrin garn e
af hvad som icke kunnat indrifvas, äfvensom balansen af _restantier
till framtida redovisning, komma att intagas i tredje kolumnen, eiler
den öfriga delen af Riks-hufvudbokens kapital-räkning (sedan ordinarie
och extra Stats reglerings-fonder na uti första och andra kolum
nerna
blifvit hvar för sig införda), och hvilken bör utgöra grundfondens
räkning.
Detta har likväl icke hindrat, att i ett tredje sammandrag gemensamt
för de håda åren, hvilket, i händelse sammandragen Lil. A. och
B. ägt behörig fullständighet, hade varit alldeles öfverflödigt, afkorLningarne
_, anordningar ne utom stat och restantierna blifvit från tredje
kolumnerna i Lit. A. och B. till ordinarie Statsreglerings-fonden
öfverförda. Men förut säges denna fond upptaga blott hvad som är
behållet eller disponibelt; huru kan då det, som är kalladt odisponibelt
j äfven höra dit?
Hvad restantierna beträffar, äro, sedan stats-regleringarne börjat
att såsom ny behållen inkomst för året, lika med hvarje ny-debitgraal
— 248 -
in träd, beräkna livad af elem under redogörelsetiden inflyter, desamma,
till större eller mindre belopp balanserade, af intet värde och
kunna således ej tillhöra hvarken Stats-reglerings-fonJen eller någon
annan fond. De böra, efter den uppgifna planen, äfven få sitt särskilda
conto, hvarigenom de icke blifva balanserade i kapital-räkningen,
der de nu rättast borde årligen afskrifvas; hvilket dock strider
emot det gällande formuläret.
På det att tredje kolumnens räkning må, såsom den bör, kunna
utvisa grundfondens verkliga förhållande, säges vidare erfordras, att
de såsom förskotter utbetalda stats-utgifter, hvilka, enligt Rikets Ständers
beslut vid 1828—1830 års Piiksdag, böra återdeBiteras och redovisas
uti Riks-hufvudboken, hindras att utöfva inverkan på numerären
i detta conto. Uti Berättelsen bifogade Tabeller Lil. D. och E., (se sid.
6—-7 och 7-—8) som skola utvisa grundfondens ställning för hvartdera året,
fråndragas densamma dessa förskottsposter, hvilka ej tillföras någon af de
öfrriga t vänne fonderna. De tillhöra dock onekligen ordinarie statsreglerings-fonden
j ty hvad af förskottsmedlen redovisas såsom formel
utgift, bör å denna fond afskrifvas, och hvad som återbetalas, kommer
densamma lill godo. Det tredje sammandraget, i hvilket detta
ej blifvit observeradt, är derföre i sådant afseende felaktigt.
De i Riks-hufvudböckerna balanserade fastighets- och inventarie-värden
sägas, ganska riktigt, böra ytterligare fråndragas behållningarne
å Tabellerna Lit. D. och E., hvarefter det öfriga, såsom mer eller
mindre rörligt, kan benämnas Reservfond. Oberäknad Stats-reglerings-fondens
skuld tor medel, som till fyllande af, under föregående
åren, å Hufvudtillarne uppkomna brister, hvilka i Riks-hufvudböc
kernas
kapital-räkningar ej balanseras, utgör den å Tab. Lit. D. upptagna
behållning från år 1841  R:dr 3,608,768: 37. 5.
och då härifrån afdragas värden
å fastigheter ....... 307,633: 30. 3.
och å inventarier  119,045: 22. 10. 426 679‘ 5 1
uppgick, utom berörde fordran af Stats-regleringsfonden,
Reserv-fonden vid 1841 års slut, enligt
Revisorernes kalkyl, till
. R:dr 3,182,089: 32. 4.
men, såsom ofvanföre nämndt är, har, enligt sednaste
Riksdagens Stals-Utskotts uppgift, efter en utredning,
hvars riktighet svårligen torde kunna jäfvas,
Reserv-fonden vid 1841 års slut, äfven med
— 249 —
afdrag af fastighets- och inventarie-värden samt berörde
fordran oberäknad, utgjort R:dr 3,320,844: 8 7.
och således . R:dr 138,754: 24. 3.
mera än Revisorerne uppgifvit. För att utfinna, i hvad mån den af
Revisorerne utkalkylerade summan af Reserv-fonden, vid 1843 års slut,
skiljer sig ifrån det verkliga förhållandet, erfordras en vidlyftigare utredning,
än som inom den för detta underdåniga Utlåtandes afgifvande
i nåder föreskrifna tid kan medhinnas.
Vid jemförelse emellan de uti 1841 års Riks-hufvudbok utbalanserade
reservationer och hvad under denna rubrik uti ingående balansen
till Riks-bufvudboken för år 1842 upptagits, hafva Revisorerne
funnit en skiljaktighet i det för öfrigt riktiga totalbeloppets fördelning
på hufvudtitlar; i anledning hvaraf, Revisorerne sökt och vunnit den
upplysning, att, i följd af en, i sammanhang med nya DepartementalStyreisens
införande, förändrad fördelning af Hufvudtitlarne i Riksstaten
och enligt förordnande i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af
den 2 Februari 1842, besparingarne från år 1841 borde från gamla
Riks-staten öfverföras, 2:dra Hufvudtitelns till den 7:de och de öfrigas
till motsvarande titlar i den nya Riks-staten, för att disponeras till
föremål, som kunde hänföras till naturen af utgifter å de special-anslag,
från hvilka besparingarne uppkommit, äfvensom Revisorerne af
den vid 1842 års Riks-bufvudboks afslutning tjenstförrättande BokslutsKamreraren
begärt och erhållit en specifik uppgift öfver denna öfverföring.
Revisorerne hafva deraf funnit, att å nya
6:1e Hufvudtiteln blifvit upptagna mera . . . R:dr 125: — —
å 7 Hufvudtiteln mindre  „ 125: —• —-
och å Sale Huf vudtiteln mera  „ 6,956: 5. 7.
än ingående balansen i 1842 års Riks-hufvudbok för dessa Hufvudtitlar
reserverar. Anseende Revisorerne, att som det nådiga Brefvet endast
blifvit öfverlemnadt till Riksboksluts-Kontoret till iakttagande, utan
Kontorets föreläggande att upprätta förslag till omföringar och underställa
det Öfverstyrelsens pröfning, med mera uppmärksamhet bordt följas
ett så vigtigt statsreglerings-ärende, hvaröfver äfven någon utredning
i Riks-hufvudboken ej influtit.
Stats-Kontoret får, i anledning häraf, underdånigst upplysa: att
den ifrågavarande öfverföringen, hvilken Verkets Chef ej underlät att
med noga uppmärksamhet följa, blef, sådan den, med ledning af de ur
1841 års räkenskap hemtade upplysningar, kunde verkställas, ganska
32
riktigt uppgjord och uti den till år 1842 ingående balansen upptagen,
inen att vid bokens afslutning, och då ingående balansen svårligen
kunde ändras, det upptäcktes, att 125 R:dr, anslagna såsom gratifikation
för år 1841 till Fårherden Le Grands enka, att utgå af extra utgifts-anslaget
på förra 8:de Hufvudtitein, och, i anseende till utebiifven
reqvisition, först i December 1842 utbetalda, blifvit anordnade på 6:e
Hufvudtitelns reservationer, dit utgiften, enligt Revisorernes medgifvande,
rätteligen hörde; och som i balanserna från 1841 till 1842 hela
8:de Hufvudtitelns reservation af extra utgiftsmedel blifvit öfverförd
till 7:de Hufvudtitein, måste rättelse härutinnan vid afslutningen göras,
utan att förlust på det hela, eller skada för den ena eller andra
fonden derigenom uppkommit.
De på 1842 års 8:de Hufvudtitel upptagna 6,956 R:dr 5 sk. 7 rst.,
utöfver ingående balansens reservationer, utgöra en behållning från
1841 af medel hos Sundhets-Kollegium, hvilken äfven vid afslutningen
af 1842 års Riks-hufvudbok befunnits böra tillgodoföras 8:de Hufvudtitein,
dit Sundhets-Kollegium, efter nya stats-regleringen, kommit att
höra. Som denna summa icke i 1841 års Riks-hufvudboks utgående
balans särskilt igenfunnits, utan varit inbegripen i en summa af
20,269 R:dr 23 sk. 10 rst., allmänna besparingar på 2:dra Hufvudtitein,
hvilka, såsom sådana, enligt grunden för den genom högstberörde
nådiga Bref anbefalda öfverföringen, blifvit tillförda 1842 års 7:de
Hufvudtitel, är ock denna öfverföring, så vidt den af 1841 års utgående
balans föranledts, riktig. Inblandningen af ifrågavarande medel
bland 1841 års allmänna besparingar var i samma års Rikshufvudbok
ett fel, som vid dess granskning ej blifvit anmärkt. Åttonde
Hufvudtitelns tillgodoförande af desamma var i 1842 års" Riks-hufvudLok
en rättelse, som dock ej blifvit gjord mera än till hälften, ty de
skulle också hafva frånförts 7:de Hufvudtitein. Men, för utfinnandet af
det fullt rätta härutinnan, hade erfordrats en vidlyftigare forskning,
än som tiden för det försvårade afslutandet af 1842 års Riks-hufvudbok
medgaf. Det återstående af rättelsen kommer derföre att i 1844
års Riks-hufvudbok verkställas.
Det har ej kunnat undgå att i betydlig mån ådraga sig Revisorernes
uppmärksamhet, att, ehuru Hufvudtitlarnes conti upptaga behållningar
å anslagen frän föregående åren till högre belopp, än ingående
balansen påför, Riks-bufvudboken likväl, för att nyttja ett vanligt
talesätt, går ihop; hvilket förhållande later förklara sig af det sätt,
hvarpå reservationerna i nämnde hufvudbok behandlas. Enklast synes
det Revisorerne vara, att dessa, från ett föregående år inbalanserade,
behållningar från ingående balansens conto omedelbarligen tillfördes
sina behöriga Hufvudtitlar, men en sådan enkelhet erkänner ej Riksliufvudboken
i sin närvarande form, utan reservationerna föras i stället
på en särskild räkning, benämnd General-räkning öfver Reservationerna,
hvilken uti in- och utgående balanserna innefattar hvad
hvarje Hufvudtitel upptager från ett föregående år och öfverförer till
elt följande, samt, genom upp- och afFöring af balanssummornas dilferencer,
har på ena sidan minskning och på andra sidan tillökning för
året å hvardera Hufvudtitelns reservationer.
Men denna öfverföring till och från Hufvudtitlarne är ju öfverensstämmande
med hvad Revisorerne påyrkat, ehuru den äfven måste
äga rum i kapitalräkningens balanser, på det Stats-Verkets ställning vid
årets början och slut må kunna rätt visa sig.; och med iakttagande af
detta skulle kapitalräkningen icke gå ihop, så vida ej deruti tillika
upp- och alfördes reservationernas differencer, sådana de befunnos i
general-räkningen, eiler, som vill säga detsamma, det särskilda conto
öfver reservationerna. Att ett sådant finnes, synes ock öfverensstämma
med den allmänna contisering, Revisorerne vilja hafva införd.
I sammanhang med detta ärende, hafva Revisorerne anfört: att uti
1842 års Riks-hulvudbok påträffats några mindre fel, för hvilka, om
än bokföraren icke kan fritagas från anmärkning om en mindre uppmärksamhet
vid Hufvudlitlarnes afslutning, dock mesta klandret måste
drabba en räkenskapsmethod, som uti sig icke innebär nödig kontroll
öfver bokförda summors riktighet, sedan första noteringen skett.
Några obetydliga missräkningar, på det liela utgörande 27 R:dr
23 sk. 4 rst., som besparingarne å Hufvudtitlarne blifvit lör litet och
öfverskotterna å inkomsterna för mycket tillförda, hafva väl förelupit;
men då i betraktande tages, att af öfvergången från den gamla till
den nya, mycket förändrade, Riks-staten, hvilken år 1842 ägde rum,
bokslutsarbetet ansenligt försvårades, och att den provisionella utredningen
af stats-inkomsterna, som före den under bokslutsarbetets fortgång
inträffade Riksdagen måste verkställas, utgjorde en särskild tunga folden
inskränkta arbets-styrkan i Boksluts-Kontoret, torde det kunna anses
ursäktligt, att bland den mängd af ziffror, bokslutet in neli åller, tre
ä fyra miss-skrifningar eller missräkningar kunnat begås, hvaraf resultatet
är, att Riksgälds-Kontoret fått sig i liqvid för mycket tillgodoförda 27 R:dr
23 sk. 4 rst.; om hvilken summas återbäring ej torde kunna uppstå fråga.
Siats-Kontoret medgifver äfven, att en räkenskapsmethod möjligen kan
— 252 —
uppfinnas, som, bättre än ilen närvarande och till fullkomlighet, kontrollerar
zifferföringen, men, i förening med en stats-reglering, i många
minutier sönderdelad, och med ett högst inveckladt uppbördsverk,
är detta mera att önska än hoppas.
Beträffande vidare reserverade besparingar, hafva, utan att ingå
i något bedömmande utaf ändamålsenligheten af den åt Eders Kongl.
Maj:t, af Rikets Ständer, så väl vid 1841 och 1842 som vid 1844 och 1845
års Riksdagar, öfverlemna de rätt att låta reservera besparade tillgångar
å anslagstitiarna, för att an vändas till sådana, af Rikets Ständer ej
förut pröfvade, utgifter, hvilka kunde finnas för Rikets styrelse af oundvikligt
behof påkallade för samma ändamål, som med hvarje Hufvudtitels
anslag afsåges, Revisorerne ansett, att ett obegränsadt reserverande
af de år från år uppkommande besparingarne skulle slutligen
kunna leda derhän, att uti Stats-Kontoret samlades icke obetydliga kapitaler,
hvilka likväl lämpligare kunde användas tili betäckande af nya,
sig företeende, behof; hvadan Revisorerne, som anse hvarje stats-reglering
utgöra en naturlig gräns i detta afseende, trott sig böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att, uti den vid hvarje Riksmöte aflåtande nådiga Propositionen
om Stats-Verkets tillstånd och behof, Eders Kongl. Majit täcktes
låta uppgifva det belopp af de reserverade besparingarne, hvilket icke
till några bestämda ändamål vidare erfordrades och följaktligen kunde,
,vid den derefter blifvande stats-regleringens uppgörande, såsom en tillgång
tagas i beräkning.
Jemte det Stats-Kontoret får i underdånighet upplysa, att, utom
en reserverad behållning å anslaget till pensioner åt blesserade Officerare,
hvilken, enligt särskild föreskrift, småningom blifvit samlad under
alla de år, anslaget på stat funnits, och nu genom utlåning bör
göras fruktbar, tillvaron af några, hos Stats-Kontoret af reserverade
Hufvudtitels-besparingar samlade, så beskaffade kapitaler, som Revisorerne
omförmäla, hittills icke förmärkts, och att hvad från ett år reserverats
vanligen under ett följande år blifvit disponerad!, så att reservationerna
ej, såsom Revisorerne synas förmoda, härleda sig från
flera år tillbaka, anser Stats-Kontoret den af Revisorerne väckta fråga
röra ett ämne, nemligen uppgörelsen emellan Eders Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer af vilkoren för stats-regleringens öfverlåtande och emot
O
O
tagande, hvilket ligger utom så väl Revisorernes som Stats-Kontorets
befattning.
— 253 —
Revisorerne anföra ridare : att, hvad angår Stats-Kontorets Memorial-böcker'
och de så kallade Kammarskrif var e-böckerna, hvilka tydligen
ådagalägga den brådska, hvarunder annotationerna i dem tillkommit,
dessa håda räkenskaper egentligen äro journaler eller anteckningsböcker
öfver de dagligen förefallande anordningarne, — upptagande
Memorial-böckerna jemväl Kongl. Räntekammarens inkomster, •—• samt
att Stats-Kontoret deremot saknar en egen Hufvudbok öfver siri enskilda
rörelsej ty Kongl. Räntekammarens så kallade hufvudbok utgör
endast en kassaredogörelse för kalender-året, och Riks-hufvudboken,
dit resultaterna af samtliga Verks och Inrättningars räkenskaper ingå,
användes visserligen för närvarande äfven såsom Stats-Kontorets hufvudbok,
men synes icke vara dertill fullt tjenlig, synnerligast i anseende
lill dess sentidiga afslutande; härledande sig deraf, i Revisorernes
tanke, de olägenheter, bland annat, att under den tid, som förflyter
emellan utbetalningar ne af en summa och Riks-hufvudbokens afslutning,
man icke är i tillfälle vinna en till aila delar fullständig
kontroll och öfversigt af Stats-Kontorets enskilda ställning, och att åtgärders
vidtagande, i afseende å förskotters redovisning, fordringars in—
drifvande m. m., kan förglömmas en längre tid, samt att följaktligen.
Statens säkerhet för sådana summors inkassering jemväl äfventyras, enär,
under närvarande förhållanden, en balanspost kan blifva i saknad
af åtgärd under två och ett halft år och möjligen derutöfver, såsom
Kongl. Räntekammarens i Riks-hufvudboken intagna generalräkning
nogsamt visar. Revisorerne anse fördenskull det vara af synnerlig vigt
och ledande till ordning, att Stats-Kontoret, lika med öfriga Verk,
låter öfver sin enskilda rörelse årligen upprätta och afsluta en hulvudbok,
hvilken sedermera till Kammar-Rättens revision öfverlemnas.
II \ ad här om de så kallade Kammarskrifvare-böckernaj hvilka
vanligen varit benämnda Qvartals-konsepter, anföres, förekommer, såsom
åtskilligt annat, alldeles omotiveradt. De hafva aldri» varit till
V . O
Rikets Ständers Revisorers granskning framlagda och höra ej heller dit
samt äro hvarken i Stats-Kontorets underdåniga, af Eders Kongl.
Maj:t till Revisorerne öfverlemnade, .Berättelse elier uti ingressen till
Revisorernes egen Berättelse omnämnda. Huruvida den brådska, hvarunder
annotationerna sägas hafva tillkommit, skönjes både i Memorialböckerna
och Kammarskrifvare-böckerna, elier endast i de sednare, är
ej tydligt uttryckt. Emedlertid och då ordinarie Memorial-Bokhållaren
nästan hela tiden under de tvänne revisionsåren varit af sjukdom
hindrad från tjenstgöring, som af Extra Bokhållare blifvit förrättad, och
— 254 —
anordningsdetaljerna, temligea vidlyftiga för hvar och en, af hushållning
äro lagda på tjensteinännen i lägsta graden, Kammarskrifvarne,
som dels i göromålen kunna vara mindre erfarna, dels, i anseende till
den ringa löneinkomsten, ej kunna helt och hållet egna sig åt tjenstgöringen
i Verket, utan äfven på annat håll måste förtjena sig bidrag
till nödig lifsbergning, torde det ej böra anses underligt, om ej medlmnnits
att göra annotationerna i berörde räkenskaper nog nitida. Det
är dock glädjande att mot deras riktighet ej varit något att anmärka.
Hvad den omtaida brådskan beträffar, måste beklagligen, såsom en följd
al de mångfaldiga, ständigt sig ökande, göromålens natur, sådan alltid
ai den häremot ej proportionerade arbetsstyrkan användas, för att medhinna
allt hvad af Verket fordras.
Stats-Kontoret har icke någon enskild rörelse. Egentliga föremålet
för dess förvaltnings-åtgärder, hvilka dock i sednare tider måst utsträckas
till mycket annat, är verkställandet af stats-regleringen. Alla
Stals-Ivontorets tillgöranden härvid annoteras i Memorial-böckerna och
redovisas speeielt i Kongl. Räntekammarens och Landt-Ränteriernas
räkenskaper. Då dessa räkenskaper ingå i Rikshufvudboken, hvilka således
egentligen kan anses för Siats-Kontorets hufvudbok, kan StatsKontoret
ej inse, hvartill en särskild hufvudbok för Verket skulle tjena.
Man har klagat öfver Riks-hufvudbokens sentidiga afslutande, men
denna sentidighet blefve ju ökad, om först en hufvudbok för StatsKontoret
och sedan en Riks-hufvudbok skulle upprättas; ty sammanhang
emellan dessa räkenskaper måste väl finnas? Ännu mindre kan
Stats-Kontoret begripa, luiru en granskning i Kammar-Rätten skulle
tillgå af en sådan Stats-Kontorets särskilda hufvudbok, i hvilken
ingen kassa-redogörelse inginge och vid hvilken aila för en
granskning nödiga verifikationer saknades; ty Stats-Kontoret utbetalar
ej sjelf t en enda skilling, utan anordnar alia utgifter på Räntekammaren
eller Landt-Ränterierna, hvilkas redogörelser särskilt ingå
till Kammar-Rätten. Skulle meningen vara, att de i en med tidsföljden
i protokolierna öfverensstämmande ordning hos Stats-Kontoret förvarade
reqvisitionshandlingarne, med derå tecknade beslut, skulle såsom
verifikationer åtfölja berörde hufvudbok till Kammar-Rätten, måsteStatsKontorct
deremot protestera, ty sådana handlingar äro stundligen tili upplysningar
för Verket nödiga. Stats-Kontoret har sig för öfrigt ej bekant,
att något förvaltande Verk uppgör en så beskaffad hufvudbok, som
Revisorerne åsyfta. I Krigs-Kollegium uppgöras hufvudböcker särskilt
för hvartdera af Departementerna, men ingen, sorn omfattar det liela.
255 —
Förvaltningen af Sjöärenderna har visserligen en räkenskap, som kallas
dess hufvudbok, men denna är blott en sammanfattning af Förvaltningens
kassa-räkning och Flott-stationernas redogörelser.
Det är ej Stats-Kontoret, ulan Kammar-Rätten, som har att vaka
öfver J ör skatters redovisning och Jordringars indr/fvande. Till den
ändan upprättas i Stats-Kontoret årligen, inom medlet af Februari, för
det nästföregående året förteckningar öfver förskolter och alla andra
till redovisning gjorda utbetalningar; hvilka förteckningar till Kammar-Rätten
öfverlemnas. Om Revisorerne, hellre än att låta framtaga
de för deras förrättning mindre nödiga Kammarskrifvare-böckerna,
af dessa forsk otts-förteckningar tagit kännedom, hade undvikits det misstaget,
att åtgärder till förskotters redovisning och fordringars indrifvande
för hvarje år ej tagas förr, än Riks-hufvudboken för året är afslutad;
hörande denna afslutning vara verkställd, icke 2], utan något
mer än lh år efter redogörelseåret.
Ehuru Stats-Kontoret, sin pligt likmätigt, här öppet uttalat sina
tankar om Revisorernes boksluts-projekter, är Stats-Kontoret likväl så
långt ifrån att vilja bidraga till undertryckande af något nytt i denna
väg, att Stats-Kontoret tvertom önskar en fullständig utveckling af
detta ämne. Revisorernes kameral-biträde, Kamreraren i RiksboksiutsKonloret
N. A. Fredin, har i December månad år 1841 tili StatsKontoret
ingifvit ett Memorial, angående en förändrad räkenskapsoch
bokslutsmethod, deruti åsigterna öfverensstämma med de af Revisorerne
uttalade. Af detta arbete med bilagor har Stats-Kontoret ansett
sig höra i underdånighet härjemte foga en afskrift (Bil. N:o 1.),
på det utförligare må visas hvad med de framkastade ideerna är menad!.
Skulle Eders Kongl. Maj:t häi’å lästa närmare afseende, hemställer
Stats-Kontoret i underdånighet, att Kamreraren Fredin må blilva
uppdraget att för ett år uppgöra en, på verkliga speciella förhållanden
grundad, fullständig räkenskap, som innefattar dels en hufvudbok
öfver Stats-Kontorets så kallade enskilda rörelse, med hvad som
skall svara emot de hittills inom Stats-Kontoret och i Ränte-kammaren
förda anteckningar och redovisningar, dels en Riks-hufvudbok
öfver det hela; och torde det få hero af Kamreraren Fredin att,
med frihet från sin ordinarie tjenst, som under tiden finge skötas af
en tillförordnad, med lönens uppbärande såsom arfvode, betinga sig
lämplig aflöning samt skrifvarehjelp och- expensmedel, att åtnjutas intill
arbetets fullbordan. Detta blefve i fullkomlig öfverensstämmelse
med de förfoganden, som togos vid första utarbetandet af ett antagligt.
256 —
Rikshufvudboks-formulär, derom en historik finnes uti Stats-Kontorets
otvanberörde underdåniga Utlåtande af den 27 Februari 1844, hvaraf
ett utdrag härjemte i underdånighet bifogas. (Bil. Nio 2.)
5 id jemförelse emellan stats-utgifterna och anslagen derför i Riksstaten,
hafva Revisorerne funnit åtskilliga omständigheter böra omförmälas,
fördelda uti särskilda §§.
§§. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8.
I anledning af hvad Revisorerne i dessa §§. erinrat och omförmalt,
äro under denna dag serskilda underdåniga Utlåtanden afgifna,
till följd al nådiga remisser genom Eders Kongl. Maj:ts Landtförsvarsoch
Civil-Departements- Kansli-Expeditioner.
§. 9.
Uti nådigt Bref af den 16:de Februari 1833, behagade Kongl.
Majit, i anseende till den Ledamöterne i Stats-Kontoret pålagda betydliga
tillökning i göromål, och i betraktande deraf, att de icke åtnjuta
någon semester, tillförsäkra dem att årligen, från och med samma
års början och tills vidare, få, jemte lönen, såsom arfvode, uppbära
400 R:dr hvardera, med förbehåll likväl, i nådigt Bref af den 22 Januari
1834, att årligen i nåder pröfva sättet för utbetalningen eller af hvilken
fond den borde utgå. Uppå särskilda, för hvarje år af Stats-Kontorets
President afgifna, underdåniga anmälanden, har ock Kongl. Majit
behagat tilldela Ledamöterna dessa arfvoden för tiden intill år 1840
af extra utgiftsmedlen. För åren 1841 och 1842 åter täcktes Kongl.
Majit, genom nådiga Bref af den 3 December 1842 och 18 December
1843, anvisa ifrågavarande arfvodens utgående af besparingarna på
Riks-statens nuvarande 7:de Hufvudtitel.
Att mcrberörde arfvoden sålunda varit och äro att hänföra till
sådana tillfälliga utgifter, dem Rikets Ständer ansett det tillhöra Kongl.
Majit att pröfva och bestämma, synes Revisorerne äfven hafva medgifvit,
då orsaken till desammas fortfarande utbetalning för åren 1841
och 1842 varit enahanda, som föregående år, nemligen ökade göromål,
om hvilkas vidd och beskaffenhet Revisprerne haft tillfälle att taga
noga kännedom.
257 —
§. 10.
Sedan, enligt Rikets Ständers underdåniga begäran vid 1828 —
1830 års Riksdag, alla förvaltande Verks räkenskaper blefvo i Riksliufvudboken
intagna, befanns det omöjligt, att Riks-boksluts-Kontorets
ordinarie personal kunde medhinna de såmedelst till nära dubbelt emot
tillförene förökade göromålen. Såsom arfvoden åt de extra biträden,
som till Riks-bokslutsarbetenas fortskyndande oundvikligen måste begagnas,
bar, alltsedan år 1833, varit af Kongl. Maj:t i nåder beviljadt
ett årligt anslag af 1,200 R:dr, som specielt redovisas inför KammarRätten;
hvarom Rikets Ständers Revisorer under flera föregående
Stats-revisioner gjort anmälan, men hvarå, Rikets Ständer ej fästat afseende.
§. 11.
Jemte Tabeller öfver dispositionerna åren 1842 och 1843 å anslaget
för extra utgifter, hafva Revisorerne, i anledning deraf, att år
1843 tvänne summor å tillhopa 1,300 R:dr blifvit anordnade under
rubrik: ”till af Kongl. Maj:t kända behof’, med erkännande att utgifter
understundom förefalla, hvilka både äro oundvikliga och af natur
att hvarken kunna eller böra verificeras, likväl ansett vida lämpligare,
att någon viss bestämd summa för sådana föremål å stat anslås,
än att, som nu är fallet, ingen gräns för den nådiga dispositions-rättigheten
blifvit bestämd.
Sjelfva titeln extra utgift utmärker, att i och för Stats-Verket
och det allmänna förekomma åtskilliga oförutsedda behof, hvilka vid
stats-regleringen icke kunna på förhand tili belopp bestämmas, och att
fördenskull det af Rikets Ständer ansetts nödigt, att för sådana behof
en viss summa å stat afsättes. Någon utbetalning kan eller får naturligtvis
å detta anslag icke ske, utan särskildt nådigt förordnande af
Kongl. Majit, till hvars nådiga disposition detsamma är stäklt. Inskränkcs
denna dispositionsrätt i ett fall, kan den ock, efter olika åsigter,
anses böra begränsas i flera, och då skulle följden blifva den, att
extra utgifts-anslaget, som för tillfälliga behof är anvisadt, ofta blefve
obcgagnadt, ehuru angelägna de ifrågakomna utgifterna kunde vara,
och ehuru skadligt det kunde vara att med deras verkställande uppskjuta,
intilldess en pröfning derom hos Rikets Ständer hunnit försiggå.
Revisorerne erkänna, att Kongl. Maj:t understundom är nödsakad
att å extra utgifts-anslaget anvisa belopp, för hvilka någon redovisning
hvarken kan eiler bör fordras. Genom detta erkännande, synes
33
— 258 —
grunden för Revisorernes förslag förfalla. Af de Tabeller, sorn åtfölja
Revisorernes framställning, ådagalägges för öfrigt, att Kongl. Maj:t, under
de år, hvarom fråga är, å Hufvudtitlarnes extra utgifts-anslag icke
ens till fullo disponerat de bestämda beloppen, och att de utgifter,
som till kända behof anordnats, varit och städse äro så obetydliga,
att någon farhåga, det större summor till redovisning inför Kongl.
Maj:t blifva anvisade, icke varit eiler är för banden.
§• 12-
Då, såsom Revisorerne omförmäla, lösen för afskrifter af protokoller
och andra handlingar från Justitie-Revisions- och Stats-Expeditionerna
är i Expeditioiis-taxan bestämd till 1 R:dr 24 sk. för första
arket och 24 sk. för hvarje af de öfriga, och i Taxan icke göres
undantag från en sådan lösens erläggande för afskrifter af Stats-Rådsprotokoller,
då de af Rikets Ständers Justitie-Ombudsman, i egenskap
af aktor, utfordras; synes den af Revisorerne fästade uppmärksamhet
dervid, alt vederbörande, enligt Kongl. Brefvet den 2 Augusti 1842,
blifvit tillagda 205 R:dr såsom lösen för utskrifna Stats-Råds-protokoller,
rörande de tili Riks-Rältens handläggning remitterade mål, sakna stöd
af den åberopade Expeditions-taxan eiler någon annan författning.
§. 13.
Revisorerne, som väl erfarit, att frågan om den Justitie-Rådet af
Rolen, likmätigt Kongl. Brefvet den 29 December 1842, tillagda expektans-lön
såsom Sekreterare i f. d. Numiner-Lotteri-Direktionen, utgjort
föremål för sednaste Riksdags Konstitutions-Utskotts och Ständers
pröfning, hafva dock ansett sig böra samma, utaf räkenskaperna för revisionsåren
befunna, förhållande anmäla; dock torde, i öfverensstämmelse
med 76 §. Riksdags-ordningen, denna och flera andra dylika, af
Revisorerne gjorda anmälanden icke vara att såsom anmärkningar betraktas.
§. 14.
Härvid är underdånigt Utlåtande afgifvet, till följd af nådig remiss
från Eders Kongl. Maj:ts Civil-Departement.
§. 15.
Det ankommer på Eders Kongl. Maj:ts nådiga godtfinnande, om
behållningen, 859 R:dr 2 sk. 8 rst., af anslaget till 1813 och 1814 års
— 259 —
krigsskulders liqviderande må, såsom Revisorerne ansett lämpligt,
till Riksgälds-Kontoret öfverlemnas, enär sannolikt vill förekomma, att
någon utbetalning af denna behållning nu mera icke inträffar.
§• 16-
Handläggningen af de i denna §. omnämnda proprie balanser beror,
såsom Revisorerne förmält, på Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätts
och vederbörande Läns-Styrelsers pröfning.
§• 17.
Hvad i denna §. omförmäles, rörande de i Räntekammaren förvarade
säkerhetshandlingar m. m., innefattar endast berättelse om verkställd
inventering, hvarvid allt befunnits i god ordning.
§. 18.
Till följd af nådig remiss å denna §. från Eders Kongl. Majrts
Landtförsvars-Departements Kansli-Expedition, är uti särskildt underdånigt
Utlåtande af denna dag anfördt hvad Stats-Kontoret, för dess
del, baft att andraga.
§. 19.
Innefattar endast uppgift på anordningar å öfverskolterna af StatsVerkets
inkomster, dervid Revisorerne ej baft något att erinra.
Charta-Sigillata-Verket.
Likmätigt Kongl. Kungörelsen af den 28 April 1828, angående
gränserna emellan Kammar-Kollegii, Stats-Kontorets och Kammar-Rättens
embetsbefattningar samt Instruktionen för Kammar-Rätten af den
15 Oktober 1831, behandlas alla balansmål af sistnämnde Embetsverk
och dess Advokat-Fiskal, hvilken sednare det tillhörer att vaka deröfver,
att balansmedlen varda indrifna eller ock, vid bristande tillgång,
till afskrifning befordrade.
Det har sålunda icke berott eller beror på Stats-Kontoret, att
dröjsmål ägt rum med indrifning eller afskrifning af de äldre balansposter
i Charta-Sigillata-räkenskapen, hvarvid Revisorerne fästat uppmärksamhet.
260 —
Att Kongl. Maj:t, i Dess Högsta Domstol, genom nådigt Utslag den
12 Mars 1844, frikänt Landshöfdingen Grefve Sparres sterbhus från
ersättning af en år 1828 uppkommen balans å 970 R:dr 34 sk. 8 rst.
efter Charta-Sigillata-Försäljningsmannen i Gefle, Malmberg, är endast
upplysningsvis af Revisorerne omförmäldt.
Mynt- och Kontroll-Verken.
I anledning af hvad Revisorerne vid dessa Verks räkenskaper funnit
anmärkningsvärdt följer härjemte särskildt underdånigt Utlåtande af
Öfver-Direktören. (Bil. JX:o 3.)
Vid räkenskaperna för Avestads Krono-inspektion, allmänna magasins-ärenderna
och spanmåls-kreditiv-fonden hafva Revisorerne ej haft
något att erinra.
Skogs-pla.7iterings-Ka.ssan,
Hvad Revisorerne hemställt i afseende derpå, att Kassans öfverskottsmedel
må genom utlåning göras räntebärande, är af Eders Kongl.
Maj:t, genom nådigt Bref den 4 December sistlidet år, bifallet; och kommer
inedlens förräntande att äga rum, i den mån Stats-Kontoret är i
tillfälle att erhålla antagliga säkerhetshandlingar.
Jagt-Kassefon den.
Lemnad utan anmärkning.
Underrubrik: Stockholms stads Krono-räken skaperj Länens Landsböcker
och särskilda Utgifts-räkningar s omförmäla Revisorerne, att uti
Landsböckerna balanseras en mängd äldre poster, ända från åren 1789,
1790 o. s. v., i följd af hvilket eftertänkliga förhållande, Revisorerne
hemställa, det vederbörande måtte anbefallas att vidtaga åtgärder, som
föranleda antingen till indrifning eller afskrifning af sådana äldre, under
anticipationstitel upptagna, summor.
Uppå enahanda framställning af Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse af den 6 Februari 1841, har Stats-Kontoret i underdånigt
- 261 -
Utlåtande den 14 Maj 1844 andragit: ”att åtgärder till de äldre för”skotternas
utredande långt före detta blifvit vidtagna; men att slutli”qviderna
derom hufvudsakligen bero på förvaltande Verk och andra
”authoriteters tillgöranden i dessa delar samt på yppade, men oafgjor”da
tvister om åtskilliga för deras räkning gjorda förskotter; a£t Statskontoret
i berörde hänseende jemväl till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
tid efter annan, aflåtit erinringar att, i hvad på deni
”ankommer, befordra ifrågavarande äldre förskotter till liqvid eller afskrifning,
såsom bevis hvarpå och att verksamhet härutinnan icke saknats,
underdånigst tillkännagafs, att, enligt i Stats-Kontoret då gjord
”utredning af de från år 1841 i Landt-Ränteriernas räkenskaper ba”lanserade
förskotter till en summa af 458,258 R:dr 28 sk. 6 rst., å”terstodo
af desamma, vid 1843 års slut, tili liqvid eiler afskrifning endast
52,112 R:dr 9 sk.”
Sedan den tiden har behandlingen af dylika ärender fortgått och
fortgår, i den mån den på Stats-Kontoret ankommer och låter sig verkställa
i förening med de öfverhopande kuranta göromålen.
Vid granskningen af Expens-medels räkningarne, hafva Revisorerne
funnit, att expenserna för åtskilliga Embetsverk uppgått i flera läll
till betydliga belopp, deruti nedsättning synes kunna, genom iakttagande
af större sparsamhet, beredas, såsom exempel hvarå, hvad StatsKontoret
angår, uppgifves, att år 1843 för Verkets behof inköpts 16
Stats-tidningar och 16 Kalendrar.
Härå är ej annat att i underdånighet svara, än att både tidningar
och kalendrar äro oundgängliga för tjensternas bestridande, och att
vid inköp deraf största hushållsamhet iakttagits och iakttages.
Vidare förmäla Revisorerne, att Stats-Kontoret, jemte derunder lydande
Allmänna Magasins- och Charta-Sigillata-Kontor, år 1842 hade,
utom 12 ordinarie vaktbetjenter, 23 extra Kammardrängar, till hvilka,
fulla ljuspenningar, 13 R:dr 12 sk. åt hvarje, blifvit betalda, uti hvilken
utgift besparing synts Revisorerne kunnat och bordt utan olägenhet
till vägabringas, helst, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 19 Juni
1830, ”Hof-Rätter och Kollegier m. 11. icke må till extra ordinarie
'vaktmästare, eller andre betjente, antaga flera personer, än som vid
262 -
”hvarje Verk oundgängligen behöfvas och derstädes kunna äga jemn
”sysselsättning.”
Denna Revisorernes erinran förutsätter, att Stats-Kontoret skulle
halva antagit flera extra Kammardrängar, än behofvet påfordrat. Detta
är likväl icke händelsen, ty livar och en af dessa betjente är ålagd
och indelad att minst en dag i veckan göra tjenst. Fördelas åter
Kammardrängarnes antal på de flera Expeditioner och Kontor, som lyda
under Stats-Kontoret, nemligen: Kongl. Ränte-kammare, Kansliet, Expeditions-Kamrerare-,
Riks-Boksluts-, Charta-Sigillata-och Allmänna Magasins-Kontoren,
visar sig, att endast 4 extra Kammardrängar, 5 dagar
i veckan, tjenstgöra och den 6 dagen blott 3; hvilket biträde varit och
är hvarje söcknedag behöflig! samt oftast otillräckligt för uträttandet
af den mängd ärender och bestyr, som äro förknippade med StatsKontorets
vidlyftiga penninge- och andra detaljer.
Det låter sig ej heller göra i verkligheten att kunna påfordra, det
en extra Kammardräng, som icke har annan inkomst att påräkna, än
värdet af 2 Lisp. talgljus, uppgående för det år, hvarom fråga är, till
13 R:dr 12 sk., skulle för denna ringa penning göra daglig tjenst eller,
såsom den åberopade författningen innehåller, vara jemnt sysselsatt.
I afseende på Revisorernes hemställan, att de extra ordinarie tjenstemän
tillkommande ljuspenningar måtte upphöra och ett motsvarande
belopp, efter beräkning exempelvis af medium utaf sednaste Fem årens
utbetalningar, såsom anslag anvisas till Embetsverkens disposition,
för att användas till gratifikationer till de extra ordinarier, som genom
flik och skicklighet sig utmärkt, är Siats-Kontoret af den mening,
att en sådan förändring snarare skulle motverka än befordra hågen i
allmänhet hos unga personer att gå tillhanda med extra arbetsbiträden,
enär flere al dem, som sig engagerat, voro alldeles ovisse om någon
slags ersättning för deras arbete, och det gratifikationsanslag, hvartill
ljuspenningarne skulle förvandlas, hlefve alltför otillräckligt, att kunna
motsvara en vedergällning åt några få för en sådan ständigare och
trägnare tjenstgöring, som tilldelandet af gratifikation förutsätter, i den
.mening, att den biträdande skulle deraf hafva att påräkna någon väsendtligare
hjelp för sitt uppehälle.
Den, sorn aflagt behöriga akademiska specimina för inträdesvinnande
i Rikets Rättegångs- och Räkenskapsverk, kan dessutom, enligt
*
— 263 —
författningarnes föreskrift, ej vägras engagement. Hvad extra ordinarierne
inom Stats-Kontoret beträffar, så hafva de alla gjort sig förtjente
af de dem tilldelade ljuspenningar, och Stats-Kontoret skulle vid
vissa brådskande tillfällen omöjligen kunna få allt expedieradt med
den skyndsamhet, Verkets ärender påfordra, derest villigt och skickligt
biträde af ett större antal extra ordinär ier saknades.
Den af Revisorerne slutligen gjorda framställning om den af deni
för behöflig ansedda reform uti formulärerna för de så kallade lägre räkenskapernas
upprättande är ett ämne af vidt omfattande, djupt ingripande
och maktpåliggande beskaffenhet. Redovisningen för Statens
tillhörigheter innefattar ej allenast kontanta medel, utan jemväl spannmål
och en mängd andra effekter. Länens speeial-räkenskaper, extra
utgifts-räkningar samt redogörelserna för Kronans magasiner, eller de
räkenskaper, som uti Riks-hufvudboken, såsom tillhörande Stats-Kontorets
förvaltning, ingå, upprättas, enligt derför fastställda formulärer
och hafva hittills befunnits ändamålsenliga. De sammandrag, som öfver
dessa räkenskaper göras, för att bilda de i Riks-hufvudboken ingående,
med dess form öfverensstämmande, general-räkningar, höra egentligen
ej kallas omslut; och sådana sammandrag blifva nödvändiga,
ehvad form special-redogörelserna än erhålla.
Utan att motsäga behöfligheten deraf, att räkenskaperna i åtskilliga
förvaltningsgrenar möjligen tarfva mera enkelhet, redighet och enhet
i uppställningen, anser Stats-Kontoret likväl denna angelägenhet
fordra en föregående noggrann och vidsträckt undersökning samt äga
nära sammanhang med sättet för Riks-hufvudbokens afslutning; om
förändring hvarutinnan så väl Rikets sednast församlade Ständer, som
Revisorerne gjort framställning, och i anledning hvaraf Stats-Kontoret
här frammanföre i underdånighet yttrat sin mening.
Stats-Kontoret delar likväl icke Revisorernes tanka, att, ensamt genom
förändrade formulärer, den förkortning i tiden, hvarinom redovisningarné
kunna afgifvas, äfvensom öfriga omnämnda fördelar, blifva
att påräkna. Likasom Stats-Kontoret betviflar, att ett likstämmigt lormulär
för alla särskilda räkenskaper kan blifva användbart, samt förutser
att, derest, enligt Revisorernes förmenande, lithograferadt blankettpapper
till räkenskaperna komme att begagnas, sådant skulle åbringa
Staten en hittills okänd, ganska betydlig, årlig kostnad.
— 264 —
De i nåder remitterade liandlingarne återställas härjemte, och StatsKontoret
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Sto rmäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
Ijenare och undersåter,
P. WESTERSTRAND.
P G WELINELD’ L’ G' AF SILLÉN< Th- NYSTRÖM.
■d' V. Kock. P. V, Ahlbom.
Stockholm den 20 Februari 1846.
— 265 —
Bilaga N:o 1 till Kongl. Stats-Kon torrt s underdåninga Utlåtande
i anledning af 18 45 års Revisions-bercittelse angående Stais-Berli et.
Kainrerarens i Riks-Boksluts-Kontoret,
N. A. Fredins, Memorial till Kongl. StatsKontoret,
angående en förändrad räkenskaps-
och boksluts-method.
Ödmjukt Memorial!
Då det för hvarje allmänt Verk måste vara af största intresse, att
äga sina räkenskaper uti ett klart och lättfattligt skick upprättade; men
denna klarhet och läLtfattlighet, vid närmare betraktande, ännu torde
saknas uti de höcker, som i Kongl. Stats-liontoret föras öfver dagiiga
rörelsen, har Riks-boksluts-Kontoret, som derjemte, vid de årliga Rikshoksluten,
erfarit olägenheterna af det obestämda uti såväl föringssom
afslutningssättet utaf Kongl. Stats-Kontorets Memorial-böcker samt
de så kallade Kammarskrifvare-böckérna eller Qvartals-konsepterna, och
dessutom anser en förbättring i detta afseende nu isynnerhet vara af
behofvet påkallad, när det mer än förr blifvit af vigt att så hastigt
som möjligt vinna kännedom om uppkomna besparingar å stats-anslagen,
trott sig höra ödmjukligen föreslå de medel, hvarigenom Kontoret
föreställer sig, att en bättre ordning för framtiden skulle kunna
vinnas.
För att grundligen behandla detta ämne, måste Kontoret förut
fästa Kongl. Stats-Kontorets uppmärksamhet på några förhållanden, sorn
utvisa, att Memorial-böckernas närvarande uppställning nära sammanhänger
med de nu årligen upprättade Riks- och Special-staternas form
och väsende, samt att sålunda en förändring i de förra, om icke innebär,
åtminstone för det helas klarhets skull, påfordrar en förändring af
de sednare.
I Kongl. Stats-Kontorets verksamhet, hvad stats-medlen angår, åtskiljer
man lätt en generel och en speciel förvaltning, — den förra bestående
i staternas uppgörelse och Riks-bokslutet, det vill säga: öfversigten
af det hela, antingen såsom förut beräknadt eller efteråt kalkyleradt,
—den sednare åter i general-kassans med flera förråders förvalt
34
-
/
266 —
%
liing samt utminutering af särskilda anslag eller anslagsfraktioner, på
samina sätt, som äfven andra förvaltnings-aulhoriteter handhafva de under
dom ställda kassor och vissa, i afseende på lokal eller ämne, speciella,
dem till förvaltning anförtrodda, anslag. Då i alla tider den
sålunda angifna generella förvaltningen tillhört Kongl. Stats-Kotitoret,
men Riks-bokslutet i sin närvarande form —• denna förvaltnings nuvarande
uttryck —• först i sednare tider blifvit etableradt, ledes man
lätt på den frågan, huru den nödiga öfversigten i förra tider blifvit
vunnen. Härvid visar sig, att densamma då blifvit sökt oell äfven,
ehuru blott ungefärligen, vunnits uti ett bokslut ensamt för Statsfinansernas
hufvud-förvaltning, Kongl. Stats-Kontoret, der alla de spridda
förvaltningarnés, på allmänna stats-förvaltningen inverkande, hufvud-transaktioner
slutligen skulle låta känna sig; varande med detta
bokslut förenadt allt hvad i under-förvaltningarne passerat, men blott
sådant det uttryckts genom de i staterna upptagna summor, utan afseende
på huru dessa i verkligheten utfallit. Detta boksluts kapitalconto
utgjordes af Kongl. Maj:ts årliga Riks-stat, dess öfriga conti af
Kongl. Stats-Kontorets Memorial-böcker. Ej må namnet stat förvilla;
så benämndes förr hos oss, likasom ännu i åtskilliga främmande länder,
hvad vi nu kalla bokslut, och detta namn försvaras till en del äfven
ännu af denna urkunds — Riks-statens —• egenskap att utgöra en
amalgamation af båda, uppkommen derigenom, att —- vid hvarje generalbokslut
på ensamt hufvud-förvaltningen — alla poster, som till special-förvaltningarnes
enskilda handläggning äro öfverlemnade, blott
kunna upptagas till statens belopp. Kongl. Maj:ts årliga Riks-stater, —
isynnerhet om man ser på de äldre, genom nyare tiders, utan klar
uppfattning af det hela, efter omständigheterna dervid gjorda förändringar,
oförfalskade — hafva också karakterer, som ensamt tillhöra
bokslut: de upprättas efter det år, hvarpå de lyda, då stat deremot, i
egentlig mening taget, måste föregå samma år; de upptaga de inkomster,
som Memorial-böckerna uppgifva; de föras med balanser, med flera
omständigheter, sorn icke tillkomma hvad man rätteligen nu benämner
stat.
I nödvändigheten att äga en öfversigt och deruti, att denna öfversigt
söktes genom ett bokslut på hufvud-förvaltningen, finnér man
sålunda anledningen såväl till de årliga Riks-staternas upprättande i
mening af bokslut, äfvensom till Memorial-böckernas innehåll, i det
der intogös, utom hvad de måste innehålla om den dagliga rörelsen,
äfven de stat-belopp, som till andra förvaltnings-authoriteters omedelba
-
— 267 —
ra handläggning hörde. Det bokslut, man härpå bygde, var af boksluts-egenskap
egentligen blott för de stats-anslag, som af Kongl. StatsKontoret
omedelbart förvaltades, men ett blott stat-slut, så tillsägaiides,
för öfriga förvaltningar. Genom detsamma representerades naturligtvis
dä Kongl Stats-Kontorets såväl generella som speciella förvaltning, och
då samma representant eller uttryck gällde för dessa båda, blefföljden
den, att de den tiden icke heller så noga skilides från hvarannan.
INumera har deremot, genom det sednare inrättade Riksbokslutet, ett
annat förhållande inträdt. Riks-hufvudboken framställer stats-finansernas
generella förvaltning, och Kongl. Stats-Kontorets enskilda omedelbara
handläggning af general-kassans och de derpå anvisade statsanslagens
förhållanden utgör blott en integrerande del af samma hufvudbok.
Den årliga Riks-staten — i mening af bokslut — har sålunda
blifvit alldeles öfverflödig: den del deraf, sorn. innefattar en afslutning
af hvad till Stats-Kontorets omedelbara förvaltning hörer, kan
sålunda, nedsatt till en blott specialitet af Riks-hufvudboken, icke framställa
någon hel öfversigt; den del åter, som omfattar öfriga förvaltningars
åtgärder, upptages i Riks-hufvudboken vida fullständigare, än i
årliga Riks-staten, det vill säga lill boksluts-summor, i stället för statsummor.
Så vida det då icke är nödigt eller ens nyttigt att äga tvännc
framställningar af samma sak, torde endera — den ofullständigaste
— den årliga Riks-staten, i den mening bär ofvan är angifven, — för
framtiden böra upphöra. Härmed vare likväl icke sagdt, hvarken alt
en bokslutning för Stats-Kontorets enskilda förvaltning, ej heller en
Riks-stat, i rätta meningen af stat, för framtiden är obehöflig. Häraf
följer blott: att hädanefter stat noga skiljes från bokslut; att fördenskull
Kongl. Stats-Kontorets böcker för dagliga bokföringen befrias från
de till andra förvaltningar hörande stats- eller kalkyl-belopp, hvilka
hädanefter icke för öfversigtens skull behöfva som realsummor behandlas;
alt derefter årliga, egna, bokslut, likasom vid andra förvaltningar
tillgår, upprättas öfver de sålunda till sitt egentliga ämne inskränkta
böckerna, och att Stat- eller Etat-verket behandlas och utbildas äfven
såsom ett fritt för sig bestående helt.
Kontoret går nu att utveckla hvad med dessa förändringar sammanhang
äger och börjar med
Stat-verket.
Stat är en förutberäkning och i och med detsamma, i de flesta
omständigheter, en förutbestämning af inkomster och utgifter för nå
-
\
— 268 —
got visst kapital under viss tidsperiod. Den utgör sålunda ett slags
presupponeradt bokslut för detta kapital, oell inbegriper derföre, i sin
mest utbildade form, äfven kalkylräkningar med alla de förvaltare, som
med detta kapital äga något att beställa. Den framställer i denna form
bilden af ett bokslut, — men på supponerade summor, —■ och innehåller
kapitalräkning, inkomst-conto, utgifls-conto, special-inkomsternas
conti, special-utgifternas conti samt förvaltnings-authoriteternas conti,
der begynnelse-punkten är för kapitalets så inkomster som utgifter.
Nyttan af ett dylikt Stat-verk består dels i en beständigt underhållen
uppmärksamhet på och öfversigt af de källors beskaffenhet, hvaraf inkomsterna
härflyta, dels ock i utgifternas kännedom och bestämningså
på det hela, som för särskilda förvaltare, hvarigenom kassa-förhållanderna
återigen närmare kunna bestämmas och regleras. En så hög
utbildning, af utländska Stat-verk redan uppnådd, har Svenska Statverket
ännu icke hunnit. Hela den ena sidan, eller inkomsterna, kalkyleras
hös oss nästan alldeles icke, eller åtminstone högst ofullkomligt
och endast vid hvarje Ständers-sammankomst. I sådana omständigheter,
och då, för vinnande af en noga bekantskap med ämnet, vidlyftigare
arrangementer, än nu kunna komma i fråga, måste vidtagas,
så att denna kännedom kunde insamlas från sjelfva begynnelse-punkterna,
eller från hvarje minsta dignitet af förvaltning, t. ex. Fögderi
o.
s. v., lärer för närvarande vid hvad som förefinnes kunna bero och
en närmare uppmärksamhet deremot fästas på utgifts-staterna, som i
allmänhet hafva ett mera utbildadt skick och årligen böra kalkyleras.
Då detta sednare, efter närvarande förhållanden, icke kan ske med inkomsterna,
och de sålunda under hvarje stats-reglerings-period blifva
årligen sig lika, och onyttigt vore att årligen omskrifva deras zifferbelopp,
torde de äfven saklöst från årliga stat-uppgöringen kunna för
närvarande helt och hållet uteslutas. Härigenom skulle denna icke erhålla
formen af bokslut, utan endast utgöra en sammandragning af
bokslutets ena sida, elier utgifterna. På dessa grunder, föreslår Kontoret
ödmjukligen, att årliga Stat-verket måtte på följande sätt ordnas:
a). Special-stat uppgöres för hvarje anslag i Rikets Ständers stat,
så specifik, som möjligt;
b). För hvarje hufvud-titel upprättas ett sammandrag öfver de
derunder grupperade special-anslag.
Dessa benämnas anslags-stater tili skillnad från
c), de utgifts-stater, som å andra sidan måste upprättas för hvarje
förvaltning, som under det egentliga Stats-Verket lyder. Dessa
— 269 —
— benämnda förvaltnings-stater — blifva utdrag ur anslagsstaterna
och böra sålunda till sin sammanräknade summa instämma
med sammandragens öfver hufvudtitlarne hoplagda
belopp. Att kontrollera detta, uppgöres
d). ett general-sammandrag öfver Sveriges Rikes Riks-stats-utgifter,
deruti å debet-sidan upptages förvaltnings-staternas och å credit-sidan
deremot hufvudtitlarnes slutsummor.
Härvid torde böra märkas, att ännu ett annat slags stater finnes,
hvilka upprättas för särskilda förvaltande Verk, såsom Krigs-Kollegium,
Förvaltningen af Sjö-ärenderna o. s. v., och hvilka fördenskull äfven
synas böra nu komma i åtanka; men då dessa Verk ligga utom Statsverket
—- äro hvad man kallar specialiserade — måste deras af Kongl.
Maj:t Kongl. Stats-Kontoret nådigst meddelade stater anses blott till
upplysning delgifna, helst summan af de i dessa stater fördelade belopp
alltid måste såsom utgift uppföras å Kongl. Stats-Kontorets förvaltnings-stat.
För öfrigt torde uppmärksamheten böra fästas derpå,
att de här föreslagna förvaltnings-staterna icke äro något nytt, ty de
existera redan i de nuvarande Läns-staterna, som äro förvaltnings-stater
för landt-kassorna; deras antal skulle blott ökas med äfven generalkassa-förvaltarens
— Kongl. Stats-Kontorets.
Då stat, såsom varande förutberäkning eller förutbestämning, aldrig
kan rent tänkas såsom uppgjord efter den tids-period, för hvars förvaltning
den skall gälla, — då vidare en dylik bestämning, för enhetens
skull, bör ske på en gång för alla anslag och förvaltnings-myndiglieter;
torde för framtiden böra iakttagas, att, sedan bela Stat-verket,
sådant det bär ofvan blifvit föreslaget, nära årets slut, t. ex. vid December
månads början, för det nästföljande året blifvit färdigt, öfverlemnas det
i sin helhet underdånigst till Kongl. Maj:t, som, efter pröfning, nådigst
lärer täckas med sin höga underskrift sanktionera såväl general-sammandraget,
som förvaltnings-staterna, hvilka derefter, jemte anslags-staterna,
till Kongl. Stats-Kontoret återgå. Kongl. Stats-Kontoret,
söm till egen efterrättelse behåller såväl general-sammandraget och anslags-staterna,
som dess egen förvaltnings-stat, öfversänder deremot till
vederbörande myndigheter de för dem bestämda förvaltnings-stater.
Hvad för öfrigt detta ämne angår, och då den nu brukliga uppställningen
af staterna, med sina inom kolumnen här och hvar upptagna
slutsummor af högre eller lägre dignitet, är ovanlig och ofta mörk och
förvillande, torde för framtiden desamma böra ställas i formen af en
vanlig räkning med transporter sida från sida, och så att de i en inre
270 —
.kolumn efter hvarandra hopställda partisummorna i en yttre kolumn
slutligen, efter omständigheterna sammanadderade, utföras. Särskilda
kolumner torde äfven höra upprättas för kontant, för indelta räntor,
indelt spanmål och oindelt spanmål, likasom i Ständer-staten brukligt
är. Förslags-anslagens fördelning på hvarje förvaltning uppgöres efter
5 föregående års medelförhållande och efter den särskilda kännedom,
som i hvarje fall för öfrigt kan stå att erhålla. — Der interims-stater
förekomma, hör å anslags-staten slutligen kalkyleras den brist elier besparing,
som vid jemförelse af Ständer-anslaget sig företer; kommande
alla besparingar att å Kongl. Stats-Kontorets förvaltnings-stat upptagas,
men brister deremot, jemte antydan af den fond, deraf de böra
ersättas, att, särskilt utmärkta, ingå såväl på vederbörlig liufvudtitels
sammandrag, som på general-sammandraget, alldenstund interims-staten
i sin helhet måste å vederbörlig myndighets förvaltnings-stat uppföras.
— Der stadiga anvisningar förefinnas å liufvudtitlarnes besparingar,
böra stater äfven för dessa upprättas, och beloppen, på lika sätt
utmärkta, ingå såväl å vederbörlig hufvudtitei, som å general-sammandraget.
Genom ofvan föreslagna förändring af stat-uppgöringen, förändras
äfven i någon mån Stats-Bokhåilarens tjenstgöring. Arbetet blir iner,
än hittills varit fallet, concentreradt på en viss tidpunkt af året, och
fara är, att lian, som för ölriga tiden torde vara knappt tillräckligt sysselsatt,
då likväl icke ensam skulle medhinna detsamma. Såsom ett
sätt att öfvervinna denna olägenhet och tillika uppnå ett i öfrigt godt
ändamål, tror Kontoret sig nu böra ödmjukligen föreslå, att staternas
uppgörande hädanefter måtte anförtros Riks-boksluts-Koutoret, som deremot
äfven ägde disponera Stats-Bokhållarens arbets-biträde i och för
sina öfriga göromål. Fördelarne af detta förslag äro: att Stats-Bokhållaren,
som sköter de göromål, hvilka tillhörde förre Stats- (d. v. s.
Biks-boksluts-) Kamreraren, såmedelst icke blott i stat och kalender,
utan i sjelfva verket inlorlifvad med Puks-boksluts-Kontorct, kunde dela
sin för staterna obeböfliga tid och styrka tili de egentliga boksluts-göromålen,
mot det att han, när staternas uppgöring vid slutet af hvarje
år påtränger, kunde af Riks-boksluts-Kontorets personal manligen understödjas;
att derigenom de i Riks-boksluts-Kontoret anställda tjenstemän
bibringades en för dem ganska behöflig närmare kännedom om
utgifts-staternas innehåll, äfvensom Stats-Bokhållaren erbölle en för honom,
vid bans åligganden, ganska nyttig öfversigt af sammanhanget
mellan Staterna och Riks-bokslutet, så att vyerna för begge parterna
betydligt vidgades ;Ysamt slutligen att allt det generella förvaltningsbestyr,
soin inom Kongl. Stats-Kontorets underafdelningar finnes, i såmedelst
Liefve till ett och samma ställe förlagdt, hvarigenom större enhet
oell sammanhållning i detta ämne för framtiden vore alt förvänta.
Kongl. Stats-Kontorels böcker för den dagliga rörelsen.
Det är förut visadt, att Riks-hufvudboken för närvarande utgör
representanten för Kongl. Stats-Kontorels generella förvaltning, och att
den för samma ändamål förr brukliga och ännu med tynande lif lortlefvande
årliga Riks-stalen, såsom ganska ofullständigt uppfyllande
hvad dermed varit menadt, för framtiden derföre hör upphöra; att
följaktligen allt, som, utan att sammanhänga med Stats-Kontorets dagliga
och enskilda förvaltning, likväl, i anseende till sitt sammanhang
med årliga Riks-stats-afslutningen, i Kongl Stats-Kontorets höcker för
denna förvaltning för närvarande ingår, i och med detsamma årliga
Riks-staten faller, äfven derifrån hör försvinna, samt att deremot det
i den upphörande Riks-staten innefattade bokslutet för Kongl. StatsKontorets
enskilda förvaltningsåtgärder hör på annat vis ersättas.
Kongl. Stats-Kontorets höcker för dess enskilda omedelbara förvaltning
utgöras egentligen af Stats-Kontorets Memorial-höcker. Härtill
sluta sig de så kallade Kammarskrifvare-böckerna, men blott såsom
hjelpböcker, hvilka specifikt framställa hvad i Memorial-böckerna mera
summariskt upptages. Då Kongl. Räntekammaren utgör en för sig
bestående, af egna organiska lagar bestämd, inrättning under Kongl.
Stats-Kontoret, kan den blott, såsom helhet betraktad, på Kongl StatsKontorets
förvaltning inverka. De speciella räkningar deremot, den
inom sig förer, höra, i sin specialitet uppfattade, lika litet till Kongl.
Sats-Kontoret, som t. ex. de speciella räkningar, som vid Skeppsholms
Magasin måste finnas. Således kunna hvarken Kongl. Räntekammarens
Memorial-bok, Bankoräkning med liera, ännu mindre dess så kallade
Hufvudbok, såsom varande blott en secundär sammanfattning,— en repetition
af hvad förut under löpande år i andra böcker blifvit annoteradt,
— för närvarande anses utgöra ingredierande delar af Kongl.
Sats-Kontorets bokslut. De äro Kongl. Räntekammarens enskilda böcker.
Stats-Kontorets Memorial-böcker äro således de enda, sorn med
sina nu befintliga conti uppgifva material till en hufvudbok för Kongl.
Stats-Kontorets enskilda förvaltning. Då emedlertid uti denna tiliämnade
hufvudbok sjelfva den dubbla föringen —• och ingen annan
torde väl böra komma i fråga — fordrar, att en representant finnes
— 272 —
för den inbördes vexelverkan, som mellan Kongl. Räntekammaren och
den bokförda massan existerar, återstår likväl att fylla hvad som i
Memorial-böckerna i detta afseende för närvarande fattas, derigenom,
att ett conto i den nya hufvudboken uppslås för Kongl. Räntekammaren;
varande detta conto så mycket nödigare, sorn Memorial-böckerna
nu och hufvudboken i framtiden äro ämnade, att innebära en
kontroll mot Kongl. Räntekammaren, hvilken kontroll för närvarande —
sedan de i förfall komna ”Afräknings-böckerna” upphört — blott högst
ovigt kan åstadkommas, men blir klar, lätt och lefvande, när i den
tillämnade hufvudboken den kommer att framstå på ett enda conto.
På enahanda vis blifva, utom sjelfva kapital-conto, äfven några andra,
nu i Memorial-böckerna obefintliga, conti nödvändiga, hvilkas antal och
beskaffenhet likväl beror på den method, som antages för conto-bildningen,
hvarom framdeles.
Att ett sådant enskildt bokslut för Kongl. Stats-Kontorets omedelbara
förvaltning är af vigt, torde knappt behöfva sättas i fråga.
Utom det faktiska, att det, ehuru på ett ofullkomligt och förvillande
sätt, redan existerar i den nuvarande årliga Riks-staten, genom hvilket
förhållande det nyttiga deraf synes förut vara erkändt torde böra
besinnas, att icke mindre för Kongl. Siats-Kontoret, än för hvarje annan
förvaltnings-authoritet det lärer vara af nöden, att genom ett bokslut
för sina förvaltnings-åtgärder skaffa sig ett klart och noga bestämdt
medvetande af hvad dermed sammanhang äger. Må man icke invända,
att Rikshufvud-boken slutligen lemnar detta. Der framstår det
.visserligen, men för sent. Under tiden har hela denna massa legat oafslutad;
oundvikliga fel i noteringen qvarstå orättade och göra möjligen
sin inverkan på uppgörande kalkyler; anslagens resultater äro ej
beräknade, hvaraf tidsutdrägt förorsakas genom den i hvarje specielt
fall erforderliga utredningen, som 'då, när den behöfts, äfven redan
bordt finnas; förskotter och liqvid-transaktioner med främmande Verk
och personer lemnäs obehandlade, emedan det är menskligt att glömma
och intet påminner derom, m. m. m. m. Just dessa sistnämnda
blifva vanligen först efter uppgjordt Riks-bokslut åtgärdade, hvilket kan
inträffa nära 3:ne år efter det posten i räkning inkommit, under hvilken
tid konkurser och andra förhållanden kunnat inverka på Statens
säkerhet för valutans erhållande, under det hela affären i Kongl. StatsKontoret
ligger gömd och glömd. Då fördenskull detta enskilda bokslut
för Kongl. Stats-Kontorets omedelbara förvaltning påfordras såväl
af god ordning i allmänhet som Statens säkerhet, torde detsamma, så
fort sig göra låter, äfven böra etableras.
273 —
Vid frågan om method för denna sålunda föreslagna hufvudbok,
förekommer, att egentligen 2:ne slags bokföringssätt äro, med större
eller mindre modifikationer och inbördes förblandningar, antagna tili
ledning för allmänna Verks räkenskaps-uppgörelser. Det ena sättet
uppställer conti efter vissa kathegorier, såsom: anordning utom stat,
dito efter stat, ievereringar, uppbörd o. s. v.; derunder hopsamlas hvad
af alla fonder till hvarje kathegori kan hänföras, t. ex. stats-medel,
passevolans-medel, o. s. v. Detta sätt har den olägenheten med sig,
att den på dessa kathegorier sprider och upplöser fonderna, och sjelfva
kapital-conto blir en sammangyttring af enskilda kapital-räkningar öfver
hvar och en af dessa fonder, så att sålunda på intet ställe finnes en
öfversigt utaf hvarje enskild fond, ulan måste sådant sökas genom ny
räknings uppgörande, medelst utdrag ur kapital-conto. Enligt det andra
sättet deremot, upprättas conti lör hvarje fond, såsom: stats-medel,
riksgäids-medel, passevolans-medel o. s. v., och på dessa conti spridas
de ofvan angifna kathegorierna. Genom detta sätt vinnes i sjelfva
hufvudboken en kiar öfversigt af hvarje fonds ställning när som helst,
hvilket måste vara af vida större intresse, än att känna hvarje kathegoris
förhållande. Ehuru således det förra sättet för närvarande användes
såväl uti Kongl. Stats-Kontorets generella förvaltnings-organ —
Riks-hufvudboken—, som äfven uti de flesta under Stats-Verket hörande
förvaltningars redogörelser, och således för confor mi tetens skull synes
böra tillämpas äfven på den nu ifrågavarande hufvudboken, tvekar
Kontoret likväl icke att, med afseende på den sednare methodens ofvan
angifna företräde, ödmjukligen föreslå dess antagande för den nya
hufvudboken, helst ingen olägenhet dermed är förknippad, att den
ena delen af förvaltnings-redovisningen äger en större fullständighet,
än den andra; och hvilkendera methoden, man än må välja, för räkningens
inpassande i Riks-hufvudboken omslutning alltid måste göras.
I afseende på systemet för contiseringen, får Kontoret ödmjukligen
hänvisa till bilagda plan, Litt. A.
I enlighet med den för Kongl. Stats-Kontoret årligen bestämda
torvaJtnings-stat, upptages på Riks-stats-anslagens conti uti denna hufvudbok
endast så mycket af hvarje anslag, som till Kongl. StatsKontorets
omedelbara förvaltning af Kongl. Maj:t blifvit öfverfemnadt,
i stället för att nu å dessa conti dessutom ingå oföränderliga och orörliga
stat-summor, som tillhöra andra myndigheters behandling och
sorn, å andra sidan, lika behändigt till olörändradt belopp afskrifvas.
Att dessa blindsummor ur Kongl. Stats-Kontorets dagliga räkenskap
— 274 -
uteslutas, torde icke böra väcka någon saknad. Deras obehöflighet der
ligger för en klar dag — ännu, medan den årliga Riks-staten qvarstår,
ty deras egentliga sammanhang äfven med denna är redan för längesedan
genom tidernas åverkan brutet—; hur mycket obehöfligare
skola de befinnas/sedan den en gång försvunnit? Men ej nog med detta;
de göra ondt, dessa ziffror, de beröfva anslagens conti utseendet af
hvad de verkligen äro. Som blott delar af ett helt, böra Kongl. StatsKontorets
böcker för dagliga i'örelsen framstå, sedan ett Riks-bokslut
finnes, i stället för att de nu bära detta belas — Riks-bokslutets —
orätt tillvällade stämpel. Utan dessa ziffror, voro de, hvad de borde
vara — noteringsböcker för allt hvad med de af Kongl. Stats-Kontoret
omedelbart förvaltade anslag och tillgångar passerar. I deras närvarande
skick, dervid saker inblandas, som ovillkorligen tillhöra Riksbokslutet,
nödgas man äfven i många fall påkalla Riks-bokslutets hjelp,
för att kunna förskaffa dem ens någon, om ock blott skenbar, afslutning.
Den förändring, hvarigenom anslagens conti i böckerna för den
dagliga rörelsen rensas från dessa, nu onyttiga, utväxter, mäste derföre
anses högst önskvärd.
Här torde äfven vara stället att, i afseende på bokföringen af
Kongl. Stats-Kontorets förenämnda förvaltnings-stat, hvad derunder inbegripen
spanmål in natura beträffar, fästa uppmärksamheten på det
onyttiga i att utsätta värdet å samma spanmål. Detta värde kan nemligen
uti denna hufvudbok endast blifva stats-värdet, eller något
annat lika arbiträrt. Spanmålens verkliga värde på det hela för året
är icke kändt. I sådana omständigheter, om det lika fullt skall upptagas,
inkomma bland de definitift bestämda beloppen äfven kalkylsummor
af lika förvillande art, som de här ofvan anförda; besväret
oberäknadt, att föra dessa intetsägande poster. Det torde derföre böra
fastställas, att spanmålen in natura uti ifrågavarande hufvudbok beräknas
endast efter qvantitet, som i allmänhet härvid kan anses ensamt
bestämmande, fast förvaltnings-staten, i samklang med Rikets
Ständers stat, äfven beräknar dess värde. Ett enda undantag från denna
sats, såsom regel betraktad, torde vara nödigt, hvad besparade
spanmåls-qvantiteter beträffar. Då nemligen, vid kalkylering af kända
besparingar såsom, tillgång för anvisning, besparade qvantiteter af natura-spanmål
visserligen icke torde böra från beräkningen uteslutas,
måste, för att bestämma den tillgångs penningevärde, som derigenom
uppkommer, man vara betänkt på ett pris å spanmålen. För att förekomma
alltför godtyckliga uppskattningar i detta afseende, torde det
vara nyttigt, att stats-priset användes. Genom antagande af hvad här
-
— 275 —
vid är föreslaget, åstadkommes det, till enkelhet och lindring vid arhetet
ländande, förhållande, att stats-priset i räkningen icke upptages,
när det, såsom onyttigt, intet' har der att göra, men deremot deruti ingår,
när ett specielt intresse fordrar dess dervaro. Om sättet för förningen
af dessa besparade spanmåls-qvantiteters penningevärde > skall
framdeles afhandlas.
Kongl. Stats-Kontorets så kallade Kammar skrifvcir e-böcker hafva
ansenligt stigit i vigt på sednare tider,' derigenom att Memorial-böckerna
— för bättre kontrolls vinnande mot Kongl. Räntekammarens
bankoräkning — bestämdes att föras summariskt för hvarje anordning.
De voro i förra dagar egentligen, hvad deras andra namn — Qvartals-konsepter
— äfven antyder, blotta konsept-anteckningar till hvad
i Memorial-böckerna difinitift noterades. Nu utgöra de sjelfva denna
definitiva notering. I dem således skola å anslagen uppkommande
besparingar eller brister i första hand utredas; på dem endast kan en,
på kännedom om förhållanderna grundad, kalkylering af anslagen för
närvarande fotas. De form-förändringar, som böra vidtagas, för att
detta ändamål måtte vinnas på ett sätt, att en sådan kalkylering, nu,
mera än förr, af omständigheterna pålordrad, utan afbrott måtte kunna
fortgå och sålunda anses hafva blifvit inom sjelfva räkenskapen organiserad,
äro på det hela ganska obetydliga. De inskränka sig dertill,
att-conti upprättas, ett för hvarje hufvudtitels besparings-fond, dit kända
besparingar från vederbörliga anslag öfverföras, för att der tjena till
vägledning för anvisning, samt att på vissa conti en förändrad uppliniering
företages, äfvensom, efter omständigheterna, en ytterligare fördelning
af rubrikerna under hvarje anslag. Förändring af upplinieringens
blifver nödvändig egentligen å sådana conti, der spanmål in natura
eiler bröd ingår, äfvensom å de conti, som upprättas för anslag,
hvilkas användande till speciella ändamål ej är förut kändt, utan beror
på Kongl. Maj:ts befallningar i hvarje fall, och hvilkas speciella
stat sålunda under året till större eller mindre del göres, såsom t. ex.
oförutsedda utgifter, extra utgifter, hufvudtitlarnes besparings-fond*er
med flera. På dessa sednare conti måste kolumner inrättas, utom
de vanliga för anslag och anordning, äfven ytterligare, å ena sidan,
en för hvad som till anvisning är disponibelt, å andra åter, en för
sjelfva denna anvisning. Allt detta upplyses närmare af bilagda plan,
Litt. B. Då det alltid måste anses fördelaktigt, att hvarje sak har en
adasqvat benämning, torde äfven namnet å dessa böcker böra förändras
till något mera sägande, än de nu brukliga. Benämningen Kammarskrifvare-böcker
är för allmän, Qvartals-konsepter åter, till sin ena
276 -
del, för inskränkt, lill sin andra deremot, nu helt och hållet falsk. Kontoret
föreslår ödmjukligen, att de för framtiden matte benämnas Kongl.
S tats-Kontorets Special-anordnings-böcker.
De närmare bestämmelserna, angående sättet för noteringen uti
så väl den nu föreslagna hufvudboken, som uti speciai-anordnings-böekerna,
har Kontoret trott höra antydas på ofvan åberopade bilagor,
Litt. A. ocb B., i sammanhang med hvad der om contiseringen och
uppställningen inom conti förekommer, och får sålunda i denna fråga
ödmjukligen dit hänvisa. Deremot torde bär böra tagas i betraktande,
i hvad grad ai'betet så väl för Memorial-Bokhållaren, som för Kammarskrifvarne
i Expedit ions-Kamrerare-Kontoret, genom de .föreslagna
åtgärdernas vidtagande, kommer att förändras. Derigenom, att hvarje
post måste föras 2:ne gånger, till och med, i några enstaka fall, 4 gånger,
skulle man vid första påseendet vilja tro, att Memorial-Bokhållarens
möda blefve fördubblad. Detta är dock icke fallet, ty ali recit
antecknas ensamt på det conto, dit ämnet hörer, då deremot på det motsvariga
conto (i allmänhet Kongl. Räntekammarens conto) endast vederbörande
debitor eiler creditor, disponent eller levererant neli summan
behöfva intagas. Nekas kan emedlertid icke, att hans arbete
derigenom ökas mot hvad det för närvarande är, likväl hlifver det på
intet vis större, än hvad vid hvarje annat väl ordnadt hufvud-hokhåJ?-  leri af jemförlig rörelse förekommer, ej heller’ något annat, än som
fullt innefattas uti idéen af hans tjenst, hvars möda ej i fordna dagar
varit så ringa, som den, genom sedermera skedda omändringar, för
närvarande blifvit. Då sålunda inga andra åligganden, än sådana,
hvilka ovillkorligen tillhöra begreppet af denna tjenst, enligt detta förslag,
blifvit Memorial-Bokhållaren påbördade, torde ingen klagan öfver
oskäligt ökadt arbete å hans sida vara att befara, utan han tvertom
anses väl medhinna detsamma, helst och förutsatt, att han, dels vid
rå- eller definitiv-afslutnings-tillfällen, måtte för summeringar ra. m.
erhålla lämpligt Kammarskrifvare-biträde, dels ock för framtiden befrias
från åtskilliga, för hans tjenst främmande, bestyr, sorn för närvarande
äro honora pålagda. Hit hörer hans befattning med förberedelserna
till anordningen af värfvade Garnisons-Regimenternas i Stock-1
holm aflöningsbelopp, ett arbete, som, enligt sin natur, omöjligen kan hänföras
till bokföringen, utan, likasom öfriga dylika arbeten, tillhör dem,
,som skola utskrifva anordningarne. Förskotts-förteckningarnes uppgörande
för Kongl. Kammar-Rätten är visserligen icke i samma grad för
honom främmande, men skulle kunna i framtiden upphöra, om Kongl.
— 277 —
Räntekammarens hufvudbok blefve tidigare afslutad. Likaledes bör, om
förevarande förslag gillas, enligt sakens natur, Memorial-Bokhållaren befrias
från uppgörande af förslager och förteckningar i oell lör anslagens
kalkylering, hvilket arbete — om det i framtiden kan ens såsom
särskild åtgärd blifva beböfligt, enär anslagens contisering och uppställning
å conti, enligt närvarande förslag, just alser att organisera
denna kalkylering inom. dagliga bokföringen — enligt sin natur,
då åligger vederbörande Kammarskrifvare, som i första rummet
måste om anslagen äga en speciel och noga kännedom. Hufvudbokens
aj slutning blifver emedlertid ojemförligt lättare lör Memorialbokhållaren,
än den olla bekymmersamma afslutningen af nuvarande
Memorial-böckers conti, då i förra afseendet en bestämd och klar plan
linnes att följa, hvilket i sednare fallet helt och hållet saknas. Detta
förhållande skall äfven i öfriga delar ofantligt bidraga till lättnad i
det arbete, som, enligt förevarande förslag, skulle komma att tillhöra
Expeditions-Kamrerare-Kontorets Bokhållare. — Hvad åter Kammarskrifvarne
angår, kan deras möda alldeles icke genom detta förslags
antagande anses blifva förökad. De åläggas visserligen att lora conti
öfver hufvudtitiarnes besparings-fonder, att kalkylera brister och besparingar
å anslagen, att fördenskull ingå i speciellare kännedom om
staterna, än som nu hos dem erfordras; men ser man dessa omständigheter
rätt i synen, skall deras förskräckande utseende snart försvinna.
Besparings-fondernas ena sida föra Kaminarskrifvarne redan;
tyngden af den andra sidans uppgöring, fördelad på flere, skall icke
för hvar enskild förorsaka något beräknelig! plus af arbete. Anslagens
brister och besparingar äro de lör närvarande skyldige att beräkna,
men blott en gång om året, vid böckernas afslutniug; efter förevarande
projekt åter, skall det ske vid hvarje qvartal. Härigenom vinnes en
noga bekantskap med anslagen, som ovillkorligen skall lätta deras framtida
handläggning af desamma, och sorn i närvarande omständigheter,
vid hvarje enskildt .anordnigstiilfälle, med större möda måste sökas. Det
enda, sorn med något skäl skulle kunna anses utgöra - en förr ovanlig
börda, vore, om Kongl. Stats-Kontoret skulle finna lämpligt att från
andra förvaltningar införskaffa kännedom om ställningen med de af
dem förvaltade anslag, och resultater na af en dylik infbeskattning skulle,
enligt sakens natur, Kammarskrifvarne tili annotering åläggas. Denna
blefve likvisst, genom en lämplig fördelning af göromålen, icke alltför
tung för åtagaren, alldenstund en motsvarande del af hans närvarande
arbete kunde på de öfriga Kammarskrifvarne spridas. I allmänhet torde
kunna antagas, alt den moda, som af Kammarskrifvarne nedlägges,
— 278 —
för att flitigt annotera allt hvad till upplysning om hvarje anslag förekommer,
rikligen ersättes genom den större lättheten att behandla
förekommande mål, likasom, genom den dervid vunna kännedomen,
deras arbete ansenligt stiger i inre värde och från ett nästan blott
mekaniskt åtgörande, som det för närvarande är, blifver ett uttryck af
sakkännedom och omdöme till stor lättnad för Expeditions-Kamrerären,
som väl torde tåla vid ett sådant understöd i sin ansvarsfulla och
mödosamma befattning.
Då, enligt hvad ofvan utredt blifvit, Memorial-Bokhållarens göromål
omfatta endast den dagliga rörelsen inom Kongl. Stats-Kontoret,
men han för närvarande står på Riks-Boksluts-Kontorets stat, med
hvars göromål han äger intet att beställa, torde det finnas lämpligt att
i detta förhållande tillvägabringa rättelse, derigenom att han till Expeditions-Kamrerare-Kontorets
stat öfverflyttas. Benämningen Memorial-Bokhållare
torde äfvenledes, sedan inga särskilda Memorial-böcker
vidare föras, kunna lämpligen förändras tili den af Expeditions-Bokli
ålla re.
Slutligen får Kontoret i ödmjukhet fästa Kongl. Stals-Kontorets
uppmärksamhet på följande omständigheter, hvilka, för vinnande af det
ändamål med förevarande projekt, som afser kalkylens öfver anslagen
fullständiga organisation inom dagliga bokföringen, i det ställe att den
nu vid spridda tillfällen och på spridda uppsatser verkställes, nödvändigt
måste blifva bestämda:
l:o Måste klart bestämmas hvad som är besparing. För närvarande
behandlas som besparing både aftjenta begrafningshjeiper och
Pensions-kassors erhållande andelar i å Riks-staten uppförda lönebelopp.
Stricte. taget, äro de förra visserligen inga besparingar
Stats-Verket till godo, de äro blott innehållningar för räkning
af löntagarens sterbhus. Då emedlertid, intill närvarande tid, dylika
aftjeningar tagits Stats-Verket tili godo, finnes ej heller någon
afsatt fond, deraf de kunna utbetalas, utan de hafva blifvit till
sterbbusen liqviderade, när de ifrågakommit, af löpande årets besparingar.
Då de emedlertid omöjligen kunna förut beräknas, ritan
alltid oförutsedda infinna sig, blifver det naturligtvis en
omöjlighet att sä länge med någon noggranhet beräkna tillgången
å besparingarne. För alt neutralisera detta missförhållande,
finnes emedlertid — intilldess liela kapitlet 0111 begrafningshjelperna
kan hinna slutligen blifva defmitift regleradt — ett ganska
enkelt sätt, nemligen att anse begrafningshjelpen utgå å lö
-
— 279 —
pande årets stat, och fördenskull derpå äfven utfärda anordning
af beloppet; börande, när aftjenande begralningshjelps-tiden infaller
till någon del på följande års stat, och beloppet emedlertid
på en gång måste tili sterbhuset utbetalas, den del, som öfverst
jutet årets tillgång, anordnas såsom förskott till afföring på
efterföljande års stat. Detta skulle äfven blifva fallet med begrafningsbjelper
al indelta löner, hvilkas motsvarande besparingsbelopp
först ett följande år i allmänhet kunna antagas komma
vederbörlig hufvudtitel till godo. På detta sätt komma begrafningshjelperna
att i ganska ringa mån inverka på hufvudtitlarnes
besparingsfonder; hvadan Kontoret ödmjukligen hemställer,
att detta sätt att behandla begrafningshjelperna för framtiden
mätte antagas; lärande de speciella förfoganden, som i anledning
deraf blifva nödvändiga, lämpligen nu kunna förbigås.
På enahanda vis, torde å hvarje års stat böra icke allenast anordnas,
när de under året reqvireras, utan äfven, i fall ej detta
sker, tili följande år reserveras de andelar i löner elier så kallade
besparingar, hvilka, enligt författningarne, tillkomma Arméens
och Civil-statens Pensions-kassor; kommande sålunda hädanefter
dessa Pensions-kassornas löneandelar icke att erhålla någon inverkan
på de conti, sorn här äro föreslagna att upprättas öfver
hufvudtitlarnes besparingsfonder. Pensions-kassornas löneandelar
för föregående åren måste likväl, till den del de ännu äro oliqviderade,
utgå af vederbörliga besparingsfonder; lärande likvisst
beloppet af sådana oguldna poster troligen kunna förut bestämmas
och beräknas, när och om den här föreslagna nya ordningen
införes. Såsom besparing kommer på dessa grunder hädanefter
att anses endast sådana öfverskotter af anslag, som—enligt
hvad definitift kändt är — kunna utgöra fond för ny anvisning.
Till en fullständig kalkyl öfver besparingarne under hvarje hufvudtitel
hörer:
2:o att Kongl. Stats-Kontoret äger kännedom icke allenast om de
besparingar och brister, som inträffat på de af Kongl. Stats-Kontoret
förvaltade anslagen, utan äfven om dem, som uppkommit å
anslag, som af andra authoriteter förvaltas. Material till en dylik
kännedom finnes hos Kongl. Stats-Kontoret redan i de från
Lands-Kontor och Regimenter afgifvande så kallade besparingsförslager,
hvilka likväl för närvarande blott en gång om året inkomma.
Om åt dessa gåfves en fullständigare och bestämdare
— 280 —
form, om authoriteterna ålades att qvartaliter, i stället för blott
årligen, aflemna dem; skulle derigenom ovillkorligen en oftare inträdande
påminnelse gifvas vederbörande att med större vårdsamhet,
än för närvarande fallet är, behandla dessa uppgifter, och
desamma blifva fullt tillförlitliga till användning vid besparingsfondernas
kalkylering. Att afgifva något fullständigt förslag i
detta ämne, anser sig Kontoret likyäl för närvarande kunna underlåta,
intill dess Kongl. Stats-Kontoret om det hufvudsakliga äf
detta Memorial täckts fatta sitt beslut. — Här torde äfven böra
anmärkas, hvad specielt angår anslaget för Artilleri-exercishästars
lega, att besparing å detta anslag ej kan beräknas utan
uppgifter från vederbörande Artilleri-Regimenter öfver antalet af,
samt namn och hemvist på ägarne tili de hästar, sorn för exercisen
hvarje år blifva använda.
Om förevarande projekt skulle vinna bifall, erfordras följande
förändringar i det nu brukade sältet för anordning:
a) Då en hufvudbok 'för Kongl. Stats-Kontorets omedelbara förvaltning
naturligen måste hafva sin bestämda afslutningstermin —
kalender-årets slut —; men anordningar för närvarande utfärdas
och bokföras utan afseende på någon dylik termin, blifver det
deremot för framtiden nödvändigt, att, med ett gifvet kalenderårs
slut, inga anordningar vidare böra lyda på samma års stat,
ej heller uti årets hufvudbok upptagas, utan deremot ställas på
och bokföras under nästföljande års anslag af reservation;
b) alldenstund hufvudtitlarnes besparings-fonder komma att erhålla
ordentliga conti med debet, och credit, och således allt hvad
med dessa räkningars ämne gemenskap äger, bör å desamma blifva
synligt, måste det nuvarande sättet att anordna (och följaktligen
bokföra) å de speciella anslagen, med tillsatsen: af besparingar
ne, för framtiden helt och hållet a flygas.
c) åtskilliga oegentliga anordnings-titlar, som vunnit en slags häfd,
böra försvinna.
\
Ilit höra:
Anordning ä bränvin s-ben ällnings-m edlen, som i Riks-hufvudboken,
oanmärkt, alltid tagits och i Kongl. Stats-Kontorets enskilda
bokföring utan hinder äfven lärer kunna tagas på statstiteln:
observations- och uppbörds-procenter, dit den ovillkorligen
hörer; vidare
— 281 —r
Anordning n Krigsfonds-medlen; hvilket’ torde böra heta öfverskotterna
af Stats-Verkets inkomster, dit dessa medel opåräknade
ingå; samt slutligen
Anordning till liqvid med Förvaltningen af Sjö-liren derna. Under
denna titel uppföras vissa, å Skeppsholms j^Krono-magasin
ställda, anordningar å 4:de hulvudtitelns natura-spanmåls-anslag
till åtskilliga personer vid Kongl. Maj:ts Flottas Station i Stockholm.
Just för lättheten af nämnde liqvid, (för hvilket ändamål
anordnings-titeln lärer hafva blifvit antagen) vore det
önskligt, att man på det anslags-cönto, hvaröfver liqviden sker,
funne allt som dermed sammanhang äger. Nu måste denna obetydlighet
uppletas på ett främmande conto, under det de betydliga
qvantiteter, som för öfrigt komma 4:de hufviidtitelns
stater tillgodo, expedieras utan ali formel anordning, och således
icke heller komma att å de, i bok likväl upptagna, anslagen
visa sin inverkan. Dessa oformligheter torde för framtiden höra
upphöra och ett redigare sätt i detta fall i stället antagas.
Skulle hvad Kontoret nu ödmjukligen anfört, helt elier del- ,
vis, lyckas vinna Kongl. Stats-Kontorets bifall, torde i åtskilliga omständigheter,
som Kongl. Siats-Kontoret bäst är i tillfälle att sjelfl bedöma,
Kongl. Maj:ts nådiga sanction i underdånighet höra sökas.
Stockholm af Pdks-Boksluts-Kontoret den 17 December 1841.
\ •
Nlls Äng1. Fredin.
Lika lydande med originalet, betygar
ex oflicio
C. Andersson.
Aktuarie och Registrator i
Kongl, Stats-Kontoret.
36
— 282
Lit. A.
Flan för Kongl. Stats-Kontorets Huvudbok.
A. Coiitiseriiigen.
Debiteras:
1. Ingående Balans.
Det första året upptages
denna räknings ställe af
ett utrednings-conto öfver
Kongl. Stats-Kontorets enskilda
förvaltnings-massas
kända skulder och fordringar
vid årets början; hvarefter
öfverskottet i tillgång
påföres kapital-conto för
stats-medlen (2.)
2. Kapital-conto öfver stats
medlen.
På det otydlighet genom An Sammandrags -conto
för stor detalj å detta conto N:o 3
måtte undvikas, böra föl- för Kongb Stats
jande
hjelp-conti upprät- Kontorf(. förva,t:
{ V •rr mngs-stati spanmål
tas, nemligen: och penningar.
„ Dito N:o 4
för extra penningetillgångar
till anvisning.
„ Dilo N:o 5
för netto-anvisning,
såsom resultat af 00
års Riks-hufvudbok.
„ Dito N:o 6
för brist i förvaltnings-stater.
„ Dito N:o 7
för extra statsreglerings-anslagen.
För ing:
Torde å detta conto ej behöfva särskilt
utmärkas.
Crediteras:
Per Ingående balans . .
5. för kapital-tillgång
vid årets början.
„ Sammandrags-conto
N:o 1 ...... .
för uppbörder m. m.
6. „ Dito N:o 2
för anvisningar å
andra förvaltningars
reella förråder.
7. „ (Dito N:o 6 ... .
för besparing i förvaltnings-staten.
„ Riksgälds-kontoret. .
8. för stats-fyllnadssumman,
extra statsreglerings
- anslagen
9. m. m.
8.)
38.
/
— 283 —
An Conto öfver utgifter å
öfverskotter af StåtsVerkets
inkomster . 10.
„ Samman drags-conto
N:o 8 11.
för remisser m. m.
till andra förvaltningar.
„ Utgående balans . . . 39.
för kapitaltillgång
vid årets slut.
3.
Sammandrags-conto N:o
1, innehållande uppbörder
samt remisser och påföringar
af statsmedel från
andra förvaltningar och
redogörelser, som under
Stats-Verket lyda.
Det skulle väl synas,
som borde man på skiljda
conti sammandraga
uppbörder och remisser;
men då under löpande
år icke i allo bestämdt
torde kunna afgöras hvad,
söm är uppbörd elier leverering,
d. v. s. hvad
i Kongl. Räntekammaren
erhåller sin första
debitering eller redan
pä annat håll i Statens
räkenskaper förut blifvit
debiteradt, lärer sammanslagningen
af dessa
begge kathegorier böra
gillas, helst bokföringen
derigenom äfven förenklas.
D eb iteras:
An Kapital-conto . .
Crediteras:
2. Per Special-uppbörds-tit
larne
12.
„ Krono-magasins-huf
„
vudbokcn 18.
för till Kongl. Räntekammaren
inlevererade
spanmålsförsäljningsmedel
m. m.
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länen
19.
— 284 —
4. Sammandrags-conto N:o
2j innehållande stats-medels-anvisningar
å andra,
under Stats-Verket ställda,
förvaltnings-massors förråder.
Debiteras:
An Kapital-conto . . .
för anordning å
Landt-Ränterierna
samt för qvantiteten
af å Krono-magasin
anordnad spanmal
in natura.
2.
5. Sammandrags-conto N:o Debiteras:
3J eller Kongl.Stats-Kon- An Special_mgiftcrEas
torets förvaltnings-stat. conti
ta.
„ Bcsparings-fonderna 13.
tor möjligen i staten
upptagen odisponerad
tillgång.
6. Sammandrags-conto N-:o
4
anvisnings-till
-
eller
gång utöfver penningebeloppet
uti Stats-Kontorets
förvaltnings-stat, genom
uppkomna besparingar å
andra under Stats-Verket
stående autoriteters förvaltnings-stater
och genom
värdes-beräkning å ej
in natura utgången natura-spanmål.
Debiteras:
An Hufvud titia nies bcsparings-fonder
.... 13,
för besparingar hos
andra förvaltningar
och för värdet å
besparad naturaspanmål.
,, Special-utgifts-titfarne 13.
för värdet å med
penningar löst spanmål,
t. ex. u anslaget
för lega af
Artilleri-excrcis-hästar.
Sammandrags-conto N:o
5, upptagande resultater An
af 00 års Riks-hufvudbok,
hvilka inverka på Kongl. »
Stats-Kontorets enskilda
stats-medels förvalt ilin
Sådana
b"
äro: definitiv
af reserva
-
bestämning
tioner till antingen mer
Debiteras:
Special-utgifternas
conti
Besparings-fondernas
conti . . . . .
för värdet af 4:p
hufvudtitelns ' outtagna
spanmål in
natura;
för ökning i reservationer.
13.
13.
Creditera*:
Per Krono-magasins-huf
vudboken
18.
för qvantitet anordnad
spanmål.
„ Kongl. MajrtsBefallningshafvande
i Länen
19.
Creditera*:
Per Kapital-conto ... 2.
Creditera*:
Per Hufvudtitlarnes btsparings-fonder.
. . 13.
för värdet i den
dessa conti anordnade
spanmål in natura
, hvars blotta
qvantitet på Kronomagasins-hufvudbokcnsconto
ingår.
,, Kapital-conto .... 2.
för skillnaden.
Creditera*:
Per Special-utgifls-titlarnes
conti 13.
„ Besparings-fondernas
conti  13.
för anordning ä l:e
hufvudtitelns anslag
tilt spanmåls upphandling
och bageri-kostnader.
