# ID: svediakorp-gov2156
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 103,021
# sentences: 2,114
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 184T och 1848.
FÖRSTA SAMLINGEN.
125 Afdelningen:
Kong/. Majlis Nådiga Propositioner och Skrivelser
jemte Utdragen af de inför Kongl. Majit uti
Stats-Råd et i ämnet förde Protocoll.
f 4 lå -S U'f --
,
;;iiÄfi ■wMtr.
t*
MÄJSTS
Nådiga
ip ie © ip © s a ir a © n
till
R i k e i s S t änder,
a m g å e n d e
Statsverkets tilflgtåiid oell b efia of;
Gifven Stockholms Slott den 12 November 1847.
STOCKHOLM, 1849.
P. £Lm NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
M:ö t.
Kongl. MajUs Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof; Gifven Stockholms Slott den
12 November 1847.
Kongl. Muj:L öfverlemnar härmedelst Lill Rikets Ständer Dess Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof, sammanfattad efter omsorgsfull
pröfning af de till Siats-regleringen hörande frågor och under liflig önskan
att inskränka slatsutgifterne i den mån sådant kunde med statens sanna
fördel förenas.
Samhällets framskridande och förkofran i serskilda riglningar mäste dock
alltid medföra behof af ökade utgifter för statsförvaltningen i allmänhet; men
då dessa kunna hringas inom beloppet af påräkneliga inkomster, böra de icke
ingifva bekymmer; och det är med tillfredsställelse, som Kongl. Maj:t nu funnit
de hufvudsakligaste behofven kunna fyllas, utan att förhöjning i den vid
sisla statsreglering bestämda slalsbrist-summa blifver erforderlig.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers yttrade önskan, har Kongl.
Maj:t låtit upprätta fullständiga planer för ordnandet af försvaret lill lands
och sjös, lill reglering af Landl-slatsljenstemännens aflöning samt till förändrad
organisation af Elemenlar-läroverken och dem bland Einbetsverken, i
afseende å hvilka föi ändring nu lämpligen kunnat lillvägabringas. Verkställigheten
häraf fordrar visserligen nya anslag, men då i beräkning tages hvad
för samma föremål redan nu i annan form utgår och deraf en del kommer
att lill Stats-verket indragas och besparas, blifver den häraf föranledda tillökningen
i statens ordinarie eller ständiga utgifter, hvilken i alla fall betäckes
af ilen förhöjning i inkomsterna, Kongl. Majit här nedan beräknat, icke
af den betydenhet, som af de begärda anslagens belopp kunde slutas.
Hvad angår serskilda, för en gång eller för vissa år erforderliga, anslag,
så torde väl Riksgälds-kontorels nuvarande ställning icke erbjuda någon så
Bilt. till R. St, Vrot, i$47 och 1S4S, 1 Sami. j AJd. j Haft.
4
Kongl. Majds Kläd. Prop. till It. St. 1847.
beskaffad, för Rikets Ständer genast disponibel, tillgång, sorn under de sednast
förflutne tvänne Riksmötena kunnat för då beviljade tillfälliga utgifter
anlitas; men enär Rikets Ständers Bank numera förstärkt sin grundfond till
det vid sista Riksdag fastställda belopp af Tio millioner Riksdaler, ocb härigenom
är så consoliderad, att den synes ej behöfva för detta ändamål draga
ytterligare kapital-tillgångar ur rörelsen, anser Kongl. Maj:t den vinst, Banken
sedan nämnde Riksdag hopsparat ocb vidare under innevarande år kommer
att af sin lånerörelse upphemta, både kunna och böra för fyllande af
andre statens behof tagas i anspråk. Denna Bankens utöfver den bestämda
grundfonden samlade behållning har, enligt afslutade och offentliggjorda räkenskaper,
utgjort för åren 1845 och 1846 tillsammans R:dr 2,537,084: n. 4.,
hvartill, oaktadt den minskning i DisconIrörelsen, som under
innevarande år egt rum, dock för samma år synes
med säkerhet kunna läggas en summa af  762,915: 36. S.
hvarigenom Bankens vinst för dessa Irenne år kan antagas
lill R:dr 3,300,000: — —
Idärförutan anser Kongl. Maj:t, att den s. k. Saltpeter'fonden, hvilken vid
näsllidne års utgång egde en samlad capitalbehållning af närmare 600,000
R:dr, må, under förutsättning och vilkor, alt det å 4:de Hufvudliteln för
sallpeteruppköp uppförda anslag fortfarande komme att oförminskadt utgå, så
alt fondens inkomster blifva för utgiflerne fullt tillräckliga, kunna ulan olägenhet
anlitas orri ett bidrag af 300,000 R:dr för de tillfälliga statsbehofven,
äfvensom i sådant afseende ytterligare kan användas den summa af 66,666
R:dr 32 sk., hvilken, enligt Kongl. Majlis derom serskildt aflätande Nådiga
Proposition, skulle af skogsplanteiings-kassans tillgångar till Rikets Ständers
disposition öfverlemnas; varande på detta sätt ett sammanräknadt belopp af
3,666,666 R:dr 32 sk. att för tillfälliga statsutgifter använda.
Då Kongl. Maj:t för allmänna arbeten, egentligen sådana, hvarigenom
jordbruk, bergsbruk, handel, sjöfart och andra näringar befrämjas, äskat anslag,
så långt befintliga tillgångar medgifva, har Kongl. Majit, fullkomligt inseende
behofvet af yttersta ansträngningar för landels förkofran i industriell
hänseende och fullt förvissad, att de omkostnader, hvilka i sådan riktning
med klok beräkning användas, komma landet till motsvarande nytta, tillika
velat till Rikets Ständers bepröfvande öfverlemna, huruvida icke genom serskilda
anvisningar, vare sig å medel, som utom ofvan beräknade tillgångar
må vara att af Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna beredas
medelst lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp för ränta öch
Kongl. Majlis Nåd. Prop. till R. St. 1847.
5
amortissement, Kongl. må sättas i tillfälle att med låneförsträckningar
eller anslag utan åtei betalningsskyldighet befrämja föremålen för sådana bland
öfriga tillfälliga utgifter, som ur allmän synpunkt kunna finnas vara af
större vigt.
Kongl. Maj:t, som nu öfvergår till det speciella af utgiftsreglerfngen,
vill dervid, på hvarje hufvudtitel, under serskild afdelning upptaga de anslagssummor,
hvilka, hänförliga till föremål inom titeln, endast för en gång
eller för viss inskränktare liderymd skulle komma att utgå.
Första Hufvud-titeln,
innefattande Kongl. Hof- och Slolts-Slaterna.
Anslagen under denna Hufvudtitel beräknades vid sista statsreglering till
penningar R:dr 686,06/: — —
med 317 tunnor under penningelöner beräknad spanmål.
Indelda räntor, kronovärdi 33 R:dr IG sk., upptagne efter
förslagsmarkegång till
231: — —
Oindeldt spanmål, 67 tunnor efter förslagspris 6 R:dr
tunnan  >» 402: — —
Tillsammans R:dr 686,700: — —
Vid nyssomförmälde statsreglering blef, uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, underhållssumman för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen bestämd
till ett efter Hans Kongl. Höghets dåvarande inskränktare behof lämpadL
belopp af 25,000 R:dr; hvaremot de anslagssummor af tillsammans
170.000 R:dr, hvilka Hans Maj:t och Dess Höga Gemål i deras förra egenskap
af Kron-Prins och Kron-Prinsessa, egt att lör sig uppbära, från RiksSlaten
uleslölos.
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen har numera uppnått den ålder, som
för honom medför behof af egen Hofhållning; och Kongl. Maj:t föreslår i
följd häraf förenämnde anslagssummas ökande med 75,000 R:dr, eller till
100.000 R:dr banko.
Då Kongl. Maj:t anser öfriga å Första Hufvudliteln uppförda anslag
kunna vid deras nuvarande belopp bibehållas, skulle alltså slutsumman på
denna Hufvudtitel blifva R:dr 761,700.
6
Kongl. Majrts Nåd. Prop. lill R. St. 1847.
Andra Ilufvu<l-titelii.
innefattande anslagen för Justitie Departementet.
Nu gällande Riks-stat upptager för della Departement:
Penningar R:dr 806,182:
med under lönerne beräknade 14,197^ tunnor spanmål efter
7 R:dr tunnan.
Iudelde räntor, kronovärdi 854 R:dr 10 sk. 7 r:st., efter markegång
förslagsvis beräknade lill  4,828: — —
Indeld spanmål, 12 tunnor, förslagsvis efter 6 R:dr tunnan . 72;— —
Oindeld d:o, 8 tunnor d:o  18:— —
Tillsammans R:dr 811,100:— —
I öfverensstämmelse med de beslut, sorn innefattas uti det inför Kongl.
Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda och härvid i utdrag bilagde
protokoll, framställer Kongl. Maj:t, i afseende på regleringen af denna
Hufvudlilei, följande förslag:
l:o Ilo fr ätter ne.
Vid utfärdandet af Förordningen den 20 November 1845, om uppbo- r
rande af skyldigheten att bos Hofrätt betala lösen för protokoll i revisionssaker,
beslöt Kongl. Maj:t tillika, alt llofrällernes betjening borde för den
inkomst, hvaraf samma betjening, lill följd af lagförändringen, ginge i mistning,
åtnjuta årlig ersättning, efter 700 R:dr för Svea Hofrätt, 565 R:dr
för Götha Hofrätt och 265 R:dr för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge,
samt all denna ersättning, beräknad från och med början af år 1846, skulle
till Hofrätlerne qvartaliter utbetalas af besparingarnc under Riksslatens
Andra Hufvudtitel, intill dess annorlunda kunde varda härom föreskrifvet.
Då ifrågavarande ersättning är af beskaffenhet alt böra fortfarande utgå, har
Kongi. Maj:t, i enlighet med hvad Stats-kontoret i sin underdåniga berättelse
angående Statsverket tillstyrkt, velat föreslå, alt ofvan omförmälde ersättningsbelopp
varda i stat uppförde; hvarigenom alltså en tillökning uppkomme
i staten för
Svea Hofrätt af R:Jr 700:
Götha Hofrätt af
565: — —
och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge af  265: — —
Transport 1,530: — —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport
2:o Till rättelse vid Stalsregleringen under sist fö rfl ut ne
Riksmöte, gaf Kongl. Majit Rikets Ständer tillkänna, att, sedan
lagmansbostället Näsby vid rnidfaslari 1844 äler tillin
11 i t lagmans-embetet i den förenade Stockholms, Södermanlands
och Gottlands Läns lagsaga, komme, likmätigt
Kongl. Brefven den 6 September 1791 och den 3 Februari
1841, den ännu på Stat qvarstående hälft af lagmanslönen
på Gottland, utgörande, med inbegripen ersättning för derunder
beräknade 234 tunnor spanmål, 272 R:dr 4 sk. att till
statsverket indragas. Enär vid Riks-Slalens ordnande den
irring emedlertid inträffat, att nämnde lönebelopp, hvilket
var upptaget å allmänna indragningsstaten för år 1844, blifvit
icke allenast derifrån uteslutet, utan äfven afdraget från
det till Svea Hofrätt och derunder lydande Justitie-stat på
andra Ilufvudtileln belöpande anslag; vili Kongl. Majit, uppå
Stats-kontorels underdåniga hemställan om rättelse häraf,
föreslå, att samma Hofrätts stat, som icke bort genom afdrag
af ifrågavarande lönebelopp minskas, åter godtgöres afdragssumman
med
3;o Krigs- Hofrätten.
Uppå underdånig hemställan af Kiigs-llofrätlen, bar
Kongl. Majit, genom beslut den 2 Febi naii innevarande, förklarat,
att civil-ledamoten bos Krigs-Hofi ätten icke vidare
skall åtnjuta i ditintills gällande författningar stadgad andel i
de böter, som af hemälde Hofrätt ifrån och med 1847 års ingång
voro eller blefvo udömde, utan att de bötesandelar, som
varit honom anslagne, skulle tillfalla kronan, dock att nuvarande
civil-ledamoten Krigs-Hofrätts-Rådet Gethe borde, så
länge han embetct innehar, åtnjuta ersättning af 80 Ridr
Bico om året. Denna ersättning utgår för det närvarande af
besparingarne på Riks-Stalens Andra hufvudtitel, men synes
hädanefter böra uppföras på allmänna indragningsstaten under
Nionde bufvudtitehi.
1,530: -
272: 4.
Tra nsport
1,802: 4.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till K. St. 1847.
Transport 1,802: 4. —
4:o Efter Borg-rätternas indragning liar Kongl. Maj:t den
18 December 1845 i Nåder förordnat, att deras ordinarie
tjenstemän och vaktbetjente skulle af allmänna medel njuta
ersättning för sådana, genom nämnde indragning, dem frångångna
sportelinkomster, hvilka icke förut utgått af anslaget
för Hof-stalen, beräknade i medeltal
för Hof-Auditören J. J. Elgström till . . . R:dr 223; — —
„ Hof-Notarien, Protokolls-Sekreteraren C.P.A.
Hallbäck lill 50: — —
” Hof-Notarien, Kammarjunkaren C. L. von Mentzer
till  200:— —
och för Vaktmästaren W. Högfeldt till .... 50:— —
eller tillhopa 523 R:dr B:co årligen.
Berörde ersättningsbelopp, som för åren 1845, 1846 och
1847 varit anvisade på besparingarne å Andra hufvudtiteln,
men upphöra, i den mån nämnde personer afgå, anser Kongl.
Maj:t jemväl böra uppföras på allmänna indragnings-staten
under Nionde hufvudtiteln.
5:o Vid sednasle Riksmöte bestämdes förslagsanslaget för
fångars vård och underhåll till 450,000 R:dr. Då de utgifter,
som af detta anslag böra bestridas, likväl visat sig uppgå
till betydligt högre belopp och för år 1845 utgjort icke
mindre än 739,979 R:dr 13 sk. 4 rst., men anledning emedlertid
förekommer dertill, att, då fängelsesystemet hunnit ordnas
och de kostsamma fånglransporterne i följd häraf kunna
inskränkas, omförmälda utgifter jemväl skola i mån häraf
minskas, föreslår Kongl. Maj:t, att ifrågavarande förslagsanslag
nu må ökas till endast 650,000 Rrdr, eller med .... 200,000:— —
6:o Det Professoren Doctor Schifter för utgifvandet af
Sveriges gamla lagar tillagda arfvode 1,200 R:dr anser Kongl.
Maj:t än vidare böra under förut stadgade vilkor fortfara och,
i likhet med hvad förut egt rum, uppföras å allmänna indragningsstaten,
att derifrån till nästa Riksdag utgå.
De på denna hufvudtitel föreslagna tillökningar i anslag
utgöra alltså, enligt 1, 2 och 5 punkterna, tillsammans R:dr 201,802: 4.—
Transport 201,802: 4. —
Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. till 71. St. 1817.
9
Transport 201,802: 4.—
som, lagrie till nuvarande anslag för hufvudlileln .... 811,100:— —
gör en total-summa af R:dr 1,012,902: 4.—
hvilken summa Kongl. Maj:t således föreslår att såsom anslag för liiks-stalens
Andra hufvud titel till ständiga 'utgifter uppföras.
Der för ulan äskar Kongl. Maj:t på de skäl, som utvecklas uti särskilda
derom aflåtande skrifvelse!-, följande för tillfälliga behof under denna hufvudtitel
beräknade anslag, nemligen:
a) för Lagberedningen från och med början af nästkommande år, till
och med det år, då Riksdag näst derefter ånyo inträffar, årligen 12,000 R:dr
eller för tre år R:dr 36,000: — —
och dessutom särskildt förslagsanslag för bestridande af trycknings-
och andra dylika omkostnader, som i anledning af Lagberedningens
arbete kunna förekomma
3,000:— —
samt
b) för uppförande af Läns-, Stads- och Uäradsfängelser
efter cellsystemet, utöfver hvad vid Riksdagen åren 1840 och
1841 dertill anslogs, ett ytterligare belopp af 200,000 R;dr
årligen till och med det år, hvarunder nästa Riksdag infaller,
eller för tre år 600,000: — —
Tillsammans R:dr 639,000:— —
Då hnfvuds.ummornn för föremål inom denna hufvudtitel
blifva:
för ständiga utgifter årligen .... 1,012,902: 4. —
deraf förslagsanslag . 684,265:19. ti.
för tillfälliga utgifter under tre år . . 639,000:— —
Tredje Hufvud-titeln.
Utrikes Departementet.
Det för nämnde Departement i nu gällande riks-stat bestämda anslag,
225,650 R:dr, med under lönerna beräknade 643 tunnor spanmål, ä 7 R:dr
tunnan, och deruti ingår förslagsanslag till ett belopp af 1,673: 32 sk., upptager
Kongl. Maj:t lill oförändiadt belopp; hvarjemte Kongl. Maj:t anser Sig
böra gifva Rikets Ständer tillkänna, att, sedan den vid 1840 års Riksdag för
o - c>
Uih. lill R. St. Prof. 784y och 7848. 7 Sami. 7 Aftl. 7 Haft. ^
10
Kongl. Maj: t * Nåd. Prop. till k. St. 1847.
Rikets Ständers Stats-Utskott uppgifna brist i kabinetts-kassan, 775,866 Ridr
32 sk., intill böljan af Rikets Ständers sednast förflutna sammankomst, och
på sätt då jemväl hos Rikets Ständer anmäldes, blifvit minskad tili 306,130
R:dr 40 sk., ej mindre genom af Högstsalig Konung Cari. XIV Johan verkställde
så väl afskrifningar af Dess egne förskotter till omförmälda kassa, som
äfven af egne medel gjorda afbetalningar, än ock vidare genom af Kongl.
Majit under år 1844 gjord afbetalning å kapitalet, ytterligare minskning i
nämnde brist sedermera egt rum, dels genom af Hans Majit verkställd kontant
afbetalning 173,497 Ridr 24 sk., utom räntor, dels på det sätt att Hans
Majit till betalning inom loppet af ett kommande år öfverlagd ett belopp af
80,000 Ridr, så att återstående bristen derefter endast blifver 52,633 Ridr
16 sk. Biko.
Fjerde II lifvucl-titeSn.
Landtjör svars-Departementet.
Under denna hufvudtitel ur uti den af Rikets sednast församlade Ständer
fastställde riks-stat för år 1845 och följande åren anvisadt
i penningar Ridr 2,696,883:16. -
med under lönerna inbegripne 24,314 tunnor spanmål,
efter 7 Ridr för tunnan.
Indelda räntor, efter markegång, på förslag  1,196,656: 32,—
Indehlt spanmål, på förslag, 20,104 tunnor 16 kappar, efter
6 Ridr för tunnan  120,627:— —
samt oindeldt spanmål, 17,345 tunnor 16 kappar, efter 6 Ridr
tunnan  104,073:— —
tillsammans Ridr 4,118,240:— —
Departements-chefens uti bi lagda, inför Kongl. Majit i Stats-Rådet den
9 i denna månad hållna, protokoll intagna underdåniga betänkande utreder
fullständigt beskaffenheten af de särskilda behof, hvilka ansetts dels erfordra
nya anslag eller tillökningar i de fortgående årliga utgifternas belopp, dels
utgöra föremål för blott tillfälliga statsbidrag; men som Kongl. Majit, på de
skäl och under de förutsättningar, som uti nyssberörde protokoll äro närmare
utvecklade, funnit dels ett ifrågasatt anslag lill öfningsläger för armeen,
dels föreslagen tillökning i anslaget för försvarsverket i allmänhet, eller för
Krigs-Collegii Departeraenter för det närvarande kunna umbäras, har Kongl.
Kongl. MajUs Nåd. Prog. till B. St. 1847.
11
Majit velat af Rikets Ständer na endast äska öfriga af Departements-chefen
tillstyrkta anslag, hvilka afse fyllandet af de angelägnaste behofven.
I följd af nådigt beslut den 20 sistlidne April, bar en förändrad indelning
af Militar-clistrikten i Riket egt rum, hvarigenom Distriktens antal blifvit
från sex minskadl till fem och en af de på Generalitets-slaten uppförda
Fördelnings-generalslöner alltså besparas. Då det likväl för Armeens tjenstbarhet
är af största vigt, att åt så väl Generaler, som äldre Regements- och
Corps-cliefer beredes förmånen att, vid afgång från tjensten, kunna erhålla
sådana pensioner af statsverket, som, i förening med dem, de ega från Arni
ceus Pensions-kassa åtnjuta, någorlunda motsvara lefnadsbehofven, har
Kongl. Majit, med dertill hemtad anledning jemväl från hvad Rikets Ständer
vid 1840 års Riksdag i ämnet yttrat, nu velat begära Rikets Ständers medgifvande,
att den besparade sjette Fördelnings-generalslönen må, i den mån
densamma blifver disponibel, få användas till bildande af fem pensionsrum
å 1,200 R:dr B:ko hvartdera, att tilldelas ej mindre General-befälhafvare
eller Inspektörer för de särskilda vapnen, än äfven Regements-, Secundoch
Corps-cliefer af Armeen, då de, efter minst fem års tjenstgöring i någon
af förenämnde egenskaper och uppnådd 60 års lefnadsålder, erhålla afsked
från deras innehafda befattningar, med iakttagande dervid, att General-befälbafvare
eller Inspektörer, sorn kommit i åtnjutande af så beskaffad pension,
sedermera kunna, mot densammas frånträdande, uppflyttas till erhållande af
någon bland de å Allmänna lndragnings-Staten uppförda högre Generalspensioner,
då sådan blifver ledig; Och fäster Kongl. Majrt tillika Rikets Ständers
uppmärksamhet derpå, att, ehuru i sammanhang härmed Generalitets-Staten
rätteligen borde med 6,000 R:dr förminskas, och ett. lika belopp i stället till
omföl mälda pensioner uppföras på Allmänna Indragningsstaten, hinder häremot
dock förekommer deraf, att, jemlikt Kongl. Cirkulär-brefvet den 2 Februari
1833, angående indelda Armeens lönereglering, Första Lif-Grenadierregementet
eger alt för saknad öfverstelön, hvilken ännu innehafves af indelningshafvare
på gammal stat, intill hans afgång, af anslaget för Fördelningsgeneraler
uppbära ersättning med 3,300 R:dr Biko årligen, hvadan, och då
således af den indragna Fördelnings-generalslönen för närvarande endast
2,700 R:dr äro till pensioner disponible, anslaget för Generalitetsstaten bör
tills vidare förblifva oförminskadt, så framt icke Rikets Ständer vilja på Allmänna
Indragningsstaten jemväl anvisa förrberörde ersättning till Första LifGrenadier-regementet,
intilldess regementets gamla öfverste-indelning blifver i
behörig ordning ledig att tillträdas.
12
Kongl. Muj:ts Kåd. Prop. tilt li. St. 1847.
Å staten för Topografiska Corpsen linnas uppförde löner för en s. k. renritare
med 150 R:dr oell för en vaktmästare med 100 U:dr årligen; men då,
O 7 7
enligt hvad vederbörande i underdånighet anmält, svårighet möter att för så
ringa aflöning kunna vid omförmälda befattningar fästa användbara och pålitliga
personer, vill Kong!. Maj:t, i ändamål alt förbättra berörde löner med
100 R:dr hvardera, nu al Rikets Ständer äska en tillökning uti anslaget för
Topografiska Corpsen af R:dr 200:— —
Indel da Anneta:
Vid 183.4 och 1835 årens riksdag anvisades för Weslgötha
regemente under kontanta anslaget .för indelda Armeen
ett förut beviljadt extra anslag lill ersättning för de af Regementet
tillförene innehafda fördelsräntor, elter 1,494 R:dr 35
sk. 4 r:st. årligen; men som denna indeiningsersättning, hvilken,
enligt Kongl. Brefvet den 2 Februari 1813, lill regementet
utfaller efter gällande markegångspris å räntorna, sådana
de till kronan ingå, under de sista tio åren i medeltal
uppgått tili 1,771 R:dr 8 sk. för år, samt en sådan utgift utöfver
förslagssumman förorsakar minskning i de andra indelda
Regementet' tillkommande lönefyllnadsbelopp, föreslår Kong!.
Maj:t nu, att indelda Armeens kontanta anslag må varda till
ökadt
med skillnaden .nelian förrberörde 2:ne summor, eller 276:20. 8.
Likaledes och sedan Kongl. Maj:!,, med bifall till Rikets
Ständers derom vid sista Riksdagen gjorda underdåniga anhållan,
under drn 29 April 1846, Lii!, staden Haparanda, såsom
donation för all framtid, i nåder öfverhult det åt Norrbottens
Fältjägare-corps dittills anslagna kaptensbostället Hapaniemi
med dertill hörande laxfiske, och staden jemväl dera! vid midfasta!!
innevarande är kommit i besittning, begär Kongl. Maj:L
nu af Rikets Ständer, att den nämnde corps i stället lilllörsäkrade
ersättning, hvilken blifvit bestämd efter boställets år
1827 uppskattade afkastning och under liden utgår från anslaget
å 4:de llufvudliteln till oförutsedda behof, må med . 284:20.—
varda beviljad och äfven tillagd kontanta anslaget för indelda
Armeen, för att derifrån till corpsen anordnas.
Transport R:dr 760: 40. 8.
Kongl. Maj:ls Nåd. Pvop. till ]{. St. 1847. 13
Transport R:dr 760: 40. 8.
På de sivid, sora ej mindre Departemenls-Cliefen, än den
är 1842 nådigst tillsatta Kommitté för granskning af uppgjorda
förslag lill reglering och förbättrande af Arméens sjuk vårdsanstalter,
uti afgifvet underdånigt betänkande, andragit, förnyar
Kongl. Majit Sin vid sista Riksdagen gjorda, men då af
Rikets Ständer ej bifallna framställning om beviljande af 20
arfvoden för Reservläkare, å 300 R:dr hvartdera, med tillhopa
årligen  6,000:
att tilldelas sådana pensionsberältigade Regementsläkare, af så
väl indelda, som värfvade Arméen, som, vid afskedstagande
från regementsläkare-befattning, erhålla nådigt tillstånd att
ingå uti Fältläkare-korpsens reserv; och anser Kongl. Maj:t
della anslag lämpligen kunna å 4:de Hufvudtiteln upptagas
under särskild rubrik af: Armeens sjukvård_, tillika med det
vid förra Riksdagen beviljade rese-stipendiura för militärläkare,
hvilket nu är inbegripet under kontanta anslaget för indelda
Arméen. Deremot linner Kongl. Maj:t, att med fyllandet
af öfriga utaf förbemälde kommitterade uppgifna behof
för regleringen af Arméens sjuk vårdsanstalter tills vidare kan
anstå.
Enär, enligt hvad hos Kongl. Maj:t anmäldt blifvit, tnilitiiE-boställskassan,
genom den med dess medel verkställda
nybyggnad af karakterslms å de indelda Arméens befäl till
bostäder anslagne boställen, befrnnes numera vara så medtagen,
att, ehuru all sådan nybyggnad tills vidare är inställd,
de kassan åliggande utgifter för det närvarande ändock öfverstiga
inkomsterna med icke mindre än 3,341 R:dr c> r:st.
banko årligen, föranlåtes Kongl. Majit häraf att af Rikets
Ständer begära, att, såsom Rikets Ständers år 1845 församlade
Revisorer jemväl tillstyrkt, de pensioner och till indragning
bestämda löner, hvilka nu betunga förenämnde kassa,
må till belopp af 4,168 R:dr 25" sk. banko på Allmänna Jndragnings-stalen
varda öfverflyttade, äfvensom att Rikets Ständer
derjemte må medgifva, att, när framdeles embets- eller
tjenstemän, sorn njuta lön af militue-boslälIskassan, antingen
Transport R:dr 6,760: 40. 8.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 6,760: 40. 8.
vid den Alder, då, enligt författningnrne, lönen får såsom pension
bibehållas, söka och undfå afsked, eller ock vid blifvande
regleringar af Krigs-kollegium ställas på indragning, de må
med innehafda löuerpå Allmänna Indragnings-staten få uppföras.
Det märkbara företräde i afseende på utbildning och
tjenstbarhet, som indelda Kavalleriet genom de vid detsamma
inrättade Exercis-sqvadroner i sednare lider vunnit framför
Infanteriet, ådagalägger ovedersägligt angelägenheten sä väl af
motsvarande bildningsanstalter äfven för delta sednare vapen,
som ock af ökadt tillfälle lill delsammas öfvande efter föregången
rekryt-daning. Rikets Ständer hafva jemväl vid föregående
Riksdaear erkänt den stora vigten af indelda Infanle
O
O O t
riets tillbörliga öfning, utan att dock anvisa de för ändamålet
nödiga medel, och Kongl. Maj:t vill derföre, på de skäl
för afhjelpande af omförmälde behof, hvilka uti Chefens för
Landllörsvars-Depai tementet afgifna betänkande om ett fullkomligare
ordnande af försvarsverket till lands ytterligare förekomma,
nu af Rikets Ständer å nyo äska, ej mindre till
inrättande af Inslruktions-kompagnier vid indeldta Infanteriet
enahanda belopp, som vid sista Riksdagen dertill begärdes, eller:
för personalens underhåll R:dr 35,000: — —
samt för vidmakthållande af nödiga säng
och
husgeråds-persedlar m. m. ... „ 2,500: — —
tillhopa årligen R:dr 3/,o00: — —
än ock för tillvägabringande af en ytterligare utsträckning af
indeldta Infanteriets regementsmöten, hvartill nuvarande anslag
till möteskostnader ej lemnar erforderlig tillgång, likaledes
årligen 17,631: — —
hvarjemte Kongl. Maj:t begär, det Rikets Ständer må medgifva,
alt anskaffningen af ofvanberörde säng- och husgerådspersedlar
m. m. för Instruktions-kompagnierna får bekostas
af första års-anslaget för dessa kompagniers underhåll.
a rf vade Arme'en.
Af de flera vigliga anledningar, hvilka i Departementschefens
merberörde betänkande angående denna statsreglering
Transport R:dr 61,891: 40- *.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till P. St. 1847.
15
Transport R:dr 61,891;
finnas utförligt uppgifne, har Kongl. Majit, under den 26 Mars
1846, i nåder anbefallt en förändrad organisation af Dess
Lifgarde till liäsL samt tillika låtit ad interim utfärda en derefter
lämpad ny aflöningsslat för detta regemente, hvilken
slutar sig på en summa af 66,192 R:dr 33 sk. G rist., och således
med 3,177 Ridr 20 sk. öfverstiger regementets anslag
enligt Riks-staten, men deremot endast tills vidare fått tillämpas
i den mån regementet, uti föreskrifven ordning, lill
densamma från en jemväl fastställd s. k. Öfvergångs-stat öfvergå
It. Å andra sidan hafva, på sätt Departements-Chefen
äfven ulredt, genom de med regementet i öfrigt vidtagna regleringar
och, i följd af nådigst anbefalld förändring af dess
uniform, besparingar blifvit i utgifterna för regementets beklädnad,
sadelmundéring och fouragering m. m. tillvägabragta
till ett sammanräknadt belopp af närmare 20,000 Ridr; vid
hvilket förhållande och då angeläget är, att regementets nya
organisation snart må kunna definitift fastställas, Kongl. Maiit
nu föreslår Rikets Ständer, att omförmälda, för sådant ändamål
erforderliga tillökning i nuvarande anslag för Lifgardet
till häst må varda på stat uppförd med  3,177:
Derjemte och enär, sedan merberörde förändrade organisation
af Lifgardet till häst i nåder beslutades, den i sammanhang
dermed fastställda Indragningsstat, hvars slutsumma
då uppgick till 7,086 Ridr 12 sk., genom inträffad afgång redan
så nedgått, att derå endast qvarstår ett sammanräknadt
belopp af 1,702 Ridr 4 sk. g rist., med derunder begripna 56
tunnor spanmål, men detta belopp, som utgöres af lönefyllnad
för en Ryttmästare på gamm^jj^stat, löner för indragne
Andre Adjutanten, Musik-Direktörepjoch en Trumpetare samt
pensionsfyllnad för en afskedad Fanjunkare, sannolikt ej på
längre tid blifver disponibelt, begär Kongl. Majit af Rikets
Ständer öfverflyttandet på Allmänna Indragningsstaten af berörde
mindre betydliga summa 1,702 Ridr 4 sk. 0 rist, på
det att slutliga verkställigheten af Regementets nya organisation
sålunda må befrämjas.]
Transport Ridr 65,069:
40. 8.
20. —
ti. 8.
Kong!. Majds Nåd. Prog. till Pt. St. 1847.
Transport R:clr 65,069: 12. 8.
Enligt Kongl. Brefvet elen 10 December 1816 och det
för Kron-Prinsens Hussar-Regemente gällande passevolanskontrakt,
har hittills från anslaget å 4:de hufvudtiteln Lill
oförutsedda behof årligen anordnats, dels ett belopp af 660
R:dr 40 sk., utgörande skillnaden emellan bestämda rations»
priset för de fyra sommarmånaderna Juni med September och
det för vanliga tjenstgöringstiden gällande pris per bäst för de
till Regementets i Götheborg förlagde kommendering hörande
1 Under-oflicers- och 25 llussar-hästar, dels ock hvad till
kokved och lägerhalm åt Regementet, under dess möten, årligen
utbetalas, efter markegångspris, med 133 R:dr ig sk.
på förslag; men som dessa utgifter visat sig vara ständiga,
och således icke vidare böra få utgå af ett för tillfälliga behof
afsedt anslag, föreslår Kongl. Maj:t, att nyssberörde 2:ne
utgiftsposter må med tillhopa
794: 8. —
uppföras under statsanslaget för Kron-Prinsens Ilussar-Regemente,
så vida icke Rikets Ständer, hvad angår de för godtgörelse
af skillnaden emellan de olika rationsprisen belöpande
660 R:dr 40 sk., finna lämpligare medgifva, att detta belopp
må för framtiden förslagsanslaget till fouragering af värfvade
kavalleriets och artilleriets hästar påföras. >
I anseende till de i Skåne, hvarest Kron-Prinsens Hussar-regemente
är förlagdt, i sednare tider högt stegrade prisen
på de väsendtligaste foder-artiklarne, hafva Regementets
Sqvadrons-chefer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
alt som de af sådan orsak ej längre kunde besörja utfodringen
af Regementets hästar för det uti 1816 års passevolanskontrakt
bestämda och allt sedan gällande rationspris af 77
R:dr 32 sk. Banko årligen för hvarje häst, en förhöjning deri
måtte med 12 R:dr 12 sk. per häst i nåder beviljas. Kongl.
Maj:t. har väl icke bifallit denna anhållan, men då kostnaden
för fourageringen af de artillerihästar, som i Skåne för Kronans
räkning utan passevolans underhållas, fäller sig högst
betydligt dyrare, än det af bemälde Sqvadrons-chefer be
Transport
R:dr 65,863: 20. 8.
Kongl. Maj:ts Ndcl. Prop. till Pi. St. 1847.
Transport R:<lr
gärda förhöjda ralionspvis af 89 R:dr 44 sk. per häst, samt
det alltså kail förutses, alt, i fall passevolansen komme alt
upphöra och kronan sålunda sattes i nödvändighet att öfvertaga
utfodringen af Kron-Prinsens Ilussar-regemenles hästar,
Stats-verket linge derför vidkännas kostnader åtminstone till
det belopp, sorn omförmälde förhöjning, beräknad för Regementets
537 hästar, utgör, eller 6,578 R:dr 12 sk. banko, finner
Kongl. Majit häri grundad anledning alt af Rikets Ständer
begära en lämplig tillökning uti anslaget till fouragering
af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar, hvilken tillökning,
enär detta anslag har egenskapen af förslagsanslag, Kongl.
Majit föreslår till något lägre belopp, än det här ofvan såsom
behöfligt uppgifna, eller till
hvarigenom berörde förslagsanslag bl i f ver till jemna 132,000
R:dr förhöjdt.
Det vid sisla Riksdagen beviljade reservationsanslag, 5,000
R:< 1 r, lill fouragering af artilleriets legda hästar har visat sig
vara för ändamålet otillräckligt, enär för detta behof, enligt
afgifna redogörelser, erfordrats: år 184,), 5,031 R:dr 10 sk.
och år 1846, 8,300 Ridr 12 sk. 2 rist; och begär Kongl. Majit,
vid sådant förhållande, af Rikets Ständer, att berörde anslag
må tillökas med
så framt icke Rikets Ständer hellre vilja sammanföra detta
anslag, ökadl till 8,000 Ridr, med förslagsanslaget till fouragering
för värfvade kavalleriets och artilleriets hästar samt
tillika medgifva, att kostnaden för underhållet af artilleriets
legda hästar äfven får af delta sistnämnda anslag bestridas,
hvarigenom icke allenast redovisningen af fourageringskoslnadcrna
för artilleriets egna och legda hästar blefve mycket
förenklad, utan ock kontrollen öfver redogörelserna betydligt
underlättad.
Med hänvisande lill hvad Repartemenls-chefens underdåniga
förslag till ordnande af försvarsverket till lands innehåller,
angående behofvet af en särskild ingeniör-lrupp, hvil
Transport
Ridr 74-,786: 20. 8.
tilli, till K. St. Prat. 7847 och 7848. 7 Sinni. 7 Afd. 7 Haft.
17
65,863; 20.
'å oom
18
Kongl. Majds Nåd, Prop. till B. St. 1847.
Transport R:dr 74-,786: 20. 8.
kon svenska armeen ännu saknar, eluirn sådana trupper uti
alla väl organiserade arméer' linnas oell anses oumbärliga,
vill Kongl. Maj:t nu, i och för årliga underhållet af en dylik
trupp, bestående, utom nödigt beläl och under-befäl, af
60 man värfvade sappörer och påräknad alt utgöra stam för
del beväringsmanskap, som kan linnas tjenligt att densamma
tilldelas, af Rikets Ständer äska ett årligt anslag af .... 3,640: — —
hvilket belopp Kongl. Maj:t anser böra sammanföras med anslaget
för Ingeniör-korpsen och denna korps, sedan den sålunda
blifvit försedd med trupp, å 4:de Hufvudtiteln upptagas
under rubriken: Värfvade Arméen; hvaremot, enär den
nya truppen är ämnad att förläggas pä Carlsborgs fästning,
för att der, jemte dess egentliga åligganden, bestrida fångbevakningen
i stället lör de dertill nu beordrade kommendeiingar
utur indelda arméen, och således bör af anslaget för
fångvården åtnjuta enahanda underhålls-, med flere förmåner,
som hittills varit nämnda kommendringar bestådda, återstoden
af den för ifrågavarande nya trupp med befäl beräknade,
inalles lill 10,621 R:dr 42 sk. R:ko årligen uppgående underhållskostnad
af Kongl. .Maj:t anlages komma alt af nvssberörtle
anslag ulga.
Be varin gen.
För alt dels sätta en gräns för de år efter år ökade
kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfningar, dels ock
genom beredande af en fullständigare öfning, än under nuvarande
förhållanden kunnat vinnas, bibringa åtminstone en
tiel af hvarje års approberade beväringsynglingar så mycken
utbildning i vapenyrket, att de, vid utbrottet af ett krig,
genast kunna inträda i den slående härens leder, har Kongl.
Maj:t, vid pröfning af de utaf vederbörande Departementschefer
afgifna underdåniga förslag lill försvarsverkets ordnande,
för Sin del funnit godt gilla de deri för vinnande af
omförmälde dubbla ändamål uppgifnc grunder för beväringsmanskapets
uttagande, hvarom särskild proposition kommer
Transport Hulr 78,426: 20. 8.
Kongl. Majds Nåd. Prop. till 11. St. 1847.
vapenöfning,
alt lill Rikets Ständer
skulle lill
för all lid bestämd
delas på armeens och
delta manskaps öfningstid
Transport R:dr
aflålas. I öfverensstämmelse härmed
i uppgifven ordning, endast kallas en
styrka 14,525 man, af hvilka 11,181 för3,
344 på flottans stamlrupper, samt
31 dagar, in- och
19
78,426: 20. 8.
flottans
bestämmas till
utrycknings-dagarna inberäknade, och på det sätt fördelas, alt
minst 14 dagar användas till förberedande rekrytexercis och
de öfriga 17 dagarna i förening med stammen. Enligt de på
dessa grunder uppgjorda beräkningar kommer årliga kostnaden
för hela den ofvannämnda styrkans vapenöfningar att uppgå
lill 176,213 R:dr 32 sk., eller i rundt tal till 176,000 R:dr,
deraf belöpa för det armeen tilldelade beväringsmanskaps
vanliga öfningar R:dr 128,000:
och för detta manskaps deltagande i öf
-
ningslägren
10,000:
tillhopa R;dr 138,000:
behof på 4:de llufvudaf
80,000 R:dr, erfordras för det
beväringsmanskaps vapenöfningar
i fråga va rande
anslag
årligen
eller
hvadan, utöfver det för
titeln redan uppför
armeen tillhörande
ett belopp af  58,000: —
hvilket Kongl. Majit 1111 af Rikets Ständer äskar, för alt tillsammans
med nyssberörde, för ändamålet redan beviljade anslag,
hvars egenskap af förslagsanslag då bör upphöra, utgöra
ett ständigt reservationsanslag. För den händelse likväl, att
Rikets Ständer, med antagande i öfrigt af här ofvan omtörmälda
grunder för beväringsmanskapets vapenöfningar, skulle
föredraga att låta kostnaderna för dessa öfningar bestridas af
det redan härtill alsedda förslagsanslag, oansedt alt detsamma
bomme, utöfver hvad hittills egt rum, alt öfverski idas, fäster
Kongl. Majit Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, att, i sådant
fall, från berörde förslagsanslag bör afdragas och till 5:le
hufvudtileln öfverflyllas hvad deraf kan finnas böra belöpa på
sjöbeväringsmanskapet, i förhållande till dess antal och för detsamma
uppgifna behof.
Transport R:dr 136,426: 20. 8.
/
20
Rong/. Maj:ts Nåd. lJrop. till li. Rt. 1847.
Transport R:dr 136,42(1: 20. 8.
Materielen.
Ehuru under de sednare åren besparingar uppkommit å
anslaget '71,000 R:dr till lifmundering för indelda armeen,
kan Kongl. Maj:t dock ej 1111 föreslå någon nedsättning ufdelln
anslagsbelopp, helst prisen å beklädnadsämuen lätteligen åter
kunna stiga och anslaget då blifva för sitt ändamål otillräckligt;
men Kongl. Måjrt begär deremot Rikets Ständers medgifvande
att, så länge berörde anslag lemnar behållning, denna
må användas dels till bestridande af bekiädnads-slilnings-ersättningar
för de kousmenderingar utur indelda armeen, hvilkas
underhåll af 4:de hufvudtitelns medel bekostas, dels ock
för tillfällig anskaffning af beklädnads-förnödenheter för indelda
armeen, då medel dertill ej linnas å slaten för Krigskollegii
Utrednings-afdelning anvisade.
Bristerna å anslaget lill ved och ljus lör fästnings- och
garnisonsorter’ hafva under åren 1842 med 1846 i medeltal
för året uppgått till 4,73'7 R:dr 4 sk. 11 r:st., och då utgifterna
på detta anslag äfven visat sig vara i stigande, linner
Kongl. Majit nödigt att nu af Rikets Ständer äska en årlig
tillökning deri af  5,000: — —
Tillsammans lhdr 141,426: 20. 8.
För öfrigt och på de skäl, som i bifogade protokoll omförmälas, begär
Kongl. Maj:t, att reservationerna å anslaget till durcbnrarche-koslnader må
icke allenast, i likhet med hvad Rikets Ständer vid de 2:ne sista Riksda
garna
medgifvit, fortfarande anlitas till vidmakthållande af Gardesregementenas
matinrättningar, utan äfven få användas till bestridande af underhållskostnaden
för de kommenderingar ur indelda armeen, som Kongl. Majit
finner nödigt beordra till vården och försvaret af rikets fästningar; äfvensom
Kongl. Maj:t fäster Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten
deraf, alt, lill betäckande af de för Statsverket uppkomna kostnader genom
Södra bataljonens vid Bohus Läns Regemente förändring tills vidare lill
likhet med roteradt infanteri, öfverskotlet af de indelningsräntor, som förut
ingått ensamt tiil rusthållarne vid nämnda bataljon, fortfarande ställas till
Kongl. Maj:ts disposition; och äskar Kongl. Maj:t härföl utan Rikets Ständers
medgifvande ej mindre Lil! en behöflig reglering af kommendants-staten, när
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. lill K. St. 1847.
21
Kongl. Maj:t linner lämpligt att densamma företaga, än ock dertill, att de
löne- och inqvarterings-anslag för armeen, hvilka vid verkställighet af de
utaf Kongl. Maj:t gillade förslagen lill ordnande af försvarsverket till lands
och sjös kunna blifva disponibla, må få användas till löner och inqvarterings-ersättning
åt befälet vid de serskilda korpser, som kunna komma alt
hildas af sjöbeväringsmanskap, vare sig i förening med redan befintliga sjötrupper,
eller utan en sådan förening.
Uppå de dels i ofvanberörde protokoll och dels i deruti åberopade utredningar
och förslag upptagna skäl, finner Kongl. Maj:t Sig föranlåten alt
för försvarsverket till lands hos Rikets Ständer göra framställning om beviljandet
af följande lill ständiga behof icke hänförliga anslag, beräknade att
utgå under tre år med en tredjedel 0111 året:
lill anskaffning af redskaps-, rid-, anspanns- och stall-persedlar för det 6$(:ge
fältbatteri, som ännu saknar sådana persedlar .... R:dr 20,000: — —
till kompletterande af bestyckningen å Waxholms fästning
24,850: — —
„ d:o bestyckningen å Carlstens fästning » 49,680: — —
„ anskaffning af nya gevär
100,000: — —
„ d:o af reserv-fänghålstappar samt rengörings- och
söndertagningsverktyg för lill slagkrutsantändning
förändrade gevär .
10,000: — —
„ slngkrutshufvars tillverkning
10,000: — —
„ fortsättning af Carlsborgs fästningsbyggnad . . . „ 90,000: — —
„ d:o af fästningsbyggnaderna vid Waxholm, Carlsten
och Carlskrona, att af Kongl. Maj:t efter omständigheterna
fördelas „ 315,000: — —
„ Topografiska korpsens arbeten .
36,000: — —
„ bestridande af kostnaden för uppsättningen af den
nya sappör-truppen „ 8,99o: — —
äfvensom, jemte begäran om Rikets Ständers bifall lill
uttagande utur det för kriesbehof bildade reservförråd för
o a >#
beväringsmanskapet, ej mindre af nödiga reqvisita till
första uppsättningen af det till vapenöfning påräknade
manskaps beklädnad, än ock af remtyg, utredning och
Transport R:dr 664,525: — —
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 664,525: —
tälllagstross-effekter för detsamma, enligt hvad jemväl
uti oftaberörde plan till ordnande af försvarsverket till
lands blifvit föreslaget:
till arbetslöner för munderingarnes förfärdigande samt anskaffning
af hufvudbonader och tält åt samma manskap „
samt för derefter nödig blifvande förstärkning af berörde
reservförråd, å 45,000 R:dr årligen „
dervid beväringsmanskapets nuvarande munderingar, i den
mån de finnas brukbara, komma att, under tiden för nyas
anskaffande och jemväl sedermera, såsom släpmunderingar,
till minskande af de nyås slitning, begagnas.
Tillsammans R:dr 929,725: — —
hvarförutan Kongl. Maj:t äskar Rikets Ständers samtycke lill den af Chefen
för Ingeniör-korpsen föreslagna förändring i redovisningen för de medel,
som till fäsLningsbyggnader användas; kommande serskild skrifvelse alt allålas
derom, att de till Topografiska korpsens arbeten samt fästningsbyggnaderna
för år 1848 behöfliga, under ofvanuäiunde summor inbegripna anslag
må så tidigt varda anvisade, att albrott uti dessa angelägna arbeten ej må
ega rum.
1 följd af hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit, skulle hufvudsummorna för
föremål, börande till denna hufvud titel, komma alt blifva:
för utgifter af ständig egenskap årligen R:dr 4,259,666: 20. s.
deraf förslagsanslag 177,293: 31. 10.
för behof, som dertill ej kunna hänföras, under 3 år . „ 929,725: — —
intiejdltande (inslagen för Sjöförsvars Departementet.
A denna hufvud litel är för det närvarande anslaget:
penningar 11:.! r 1,311,629:
med under lönerna inbegripna 14,853 tunnor spanmål,
å 7 Ralr tunnan.
Indelda räntor, kronovärdi 14,658: 12. 2., beräknade
efter markegång på förslag till ,, 45,951: — —
Transport li:dr 1,357,580: — —
130,200:
135,000:
Kongl. Mnj:ts Nåd. Pro//, tiil B. St. 1847.
23
Transport R:dr 1,357,580: — —
Oi mield spanmål 9,420 tunnor, efter förslagsvärde, a 6
R:dr tunnan
56,520: — —
Tillsammans R:dr 1,414,100: — —
Enligt hvad ofvan omförmäles, har, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
yttrade önskan, cn allmän plan för fullständigare ordnande jemväl af försvarsverket
till sjös blifvit utarbetad, och, på sätt närlagde protokoll för den
9 innevarande månad utvisar, af Kongl. Maj:t pröfvad och godkänd.
Statsverkets närvarande tillgångar medgifva emedlertid icke utbetalning
af alla för utförandet af denna plan erforderliga anslag; och Kongl. Maj:t inskränker
Sig derföre nu lill framställning om beviljande af de anslagssummor,
hvilka Kongl. Maj:t, dels såsom tillökning i hufvudtitelns ständiga utgifter,
dels till utgående för viss tid, funnit vara af behofvet mest påkallade.
Då matros-korpsen, hvilken utgör flottans egentliga sjömanskap, endast
uppgår till det, så i fred som i krig, otillräckliga antalet af 400 man, har
Kongl. Maj:t, meri fäsladt afseende jemväl å den omständighet, att inga ma
troser
finnas vid Stockholms station, utan vid fartygs upptackling och utrustning
måste förhyras, ansett en tillökning i detta antal vara af stort behof
påkallad. Den uppgjorda planen upplager denna tillökning till 180 matroser
och jungmän med ett beräknadt aflöningsbelopp af 11,050 R:dr 40 sk.
årligen; men Kongl. Maj:t vill af ofvan antydda skäl nu af Rikets Ständer
endast äska hvad som erfordras för hälften af denna styrka, eller 90
man, med R:dr 5,525: 20, —
Ett nära lika förhållande företer sig i afseende
på kanonier-korpsen, hvilken är afsedd att
bilda underbefäl för skärgårdsvapnet, samt att
användas dels såsom kanon-kommendörer på ångnell
skärgårds-fartyg, dels för bestridande af vakthållningen
viii Stockholms station. Denna korps,
som för det närvarande utgöres af endast 150
man, är föreslagen att ökas med 50 man, för
hvilka årliga aflöningskoslnaden skulle uppgå till
5,104 R.dr s sk.; men Kongl. Maj:t askar nu endast
anslag för 25 man, med
. 2,552: 4. —
I den mån ångfartygens antal tilltager, for
drar
omsorgen om deras säkerhet, att skicklige
Transport R:dr 8,077: 24. —
24
Kongl. Majds Nild. Prop. till 11. St. 1847'.
Transport R:dr 8,077: 24. —
personer anställas för machinernas skötande, Kongl.
Maj:t äskar derföre för bildande af ytterligare Ivaline
machinist officerslöner, utom de två, sorn redan
finnas  1,500:  9,577: 24.
Spanmål in natura för ofvannämmle 180 matroser och
jungman samt 50 under-kanonierer utgör, å 3 tunnor för
hvardera, 690 tunnor, lör hvilka, å 6 R:dr pr lunna, belöper
4,140 R:dr; men sorn kontant aflöning här ofvan är utförd
endast för halfva styrkan; bör beräkningen af spånlinden
ske i samma förhållande. Och Kongl. Maj:t föreslår derföre,
alt för 115 nian må anvisas aflöningsspamnål, 345 tunnor,
beräknade, å 6 R:dr tunnan, till  2,070: --
hvarförutan upptages såsom tillökning:
Materielen :
Beklädnad för 90 matroser och jungman, ä 30 R:dr
pr man
R:dr 2,700: — —
och för 25 man kanoniere!’, å 42 R:dr pr man 1,050: — — 3 750- _
Diverse anslag :
Vidare äskar Kongl. Maj:t, förden händelse båtsmannens
beklädnad skulle komma alt, enligt hvad Kongl. Maj:l uti serskild
skrifvelse till Rikets Ständer föreslår, af kronan underhållas,
uppförande å stat af årligt anslag härtill med R:dr 28,000: — —
För verkställighet af planen för beväringens
vapenöfningar erfordras, hvad sjöförsvaret beträffar,
följande årliga anslag, nemligen:
a) för sjelfva vapenöfningarna af beväringsmanskapet
38,213: 32. —
b) för samma manskaps beklädnad och beväring 19,558: 44. —
c) för stammens vapenöfning 8,471: 3G. —
d) för gevärens underhåll  500: — —
Och föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande
af de skäl och upplysningar i delta ämne, hvilka
Transport R:dr 94,744: ig. — 15,397: 24.
Kongl, Maj.ts Nåd. Prop. till It. St. 1847.
25
Transport R:dr 94,744: ig.
innefattas uti bifogade protokoll öfver Sjöförsvars-ärendeu
för elen 9 innevarande månad, att
berörde anslag, tillsammans utgörande 66,744
R:dr ig sk., nu måtte till uppförande å Stat beviljas
. . . .
Lotsen
DA Kongl. Majit
en tillgång lör
lots- och båk-inräl Lningen, samt de
med
Summa tillökning å femte hufvudtiteln R:dr
Da härtill Rigges hvad nu gällande Riks-slat upptager
15,397:24.
94,744: ig.
- och Fjrings-Stalerna.
anser nödigt att inflytande båk- och
lots-medel hädanefter, som hittills, oförryckt bibehållas såsom
nna in
-
träd här nedan bland Stats-verkets inkomster upplages med
förhöjd beräkning till 78,000 R:dr, i stället för vid sista Stalsregleringen
beräknade 73,000 R:dr, utföres här såsom tillökning
i nuvarande anslag R:dr 5,000: - —
På sätt Rikets Ständer vid sista Riksdag begärt,
har undersökning skett om förhållandet
med lotspersonalens nuvarande aflöningsvilkor.
Genom denna undersökning är behofvet af förbättring
i nämnde personals lönevilkor tillförlitligen
ådagalagdt; och Kongl. Majit, som i
detta ämne till Rikets ..Ständer allåter särskild
skrifvelse, äskar, på grund af de häruti framställda
förhållanden, att, i och för reglering af
lotspersonalens aflöning må, utöfver inflytande
lots- och båkmedel, anvisas elt särskildt anslag af 10,000:— —
Dessutom och under åberopande af äfven
härom »(låtande särskild skrifvelse, askar Kongl.
Majit, för inrättande af ett nytt Lois-distrikt för
kanaler och insjöar, ett förslagsanslag af . . . 4,000: — —
19,000:-
uppkomrner en slutsumma å denna hufvudlitel för ständiga
behof af
129,141:40. -  1,414,100:
R:dr 1,543,241:40.
hvaruti ingå förslagsanslag till elt belopp ll:dr 8,436: 44 sk.
mh. till B. St: Prat. 7847 och 7848. 7 Sami. 7 Afd. 7 Haft. 4
26 Kongl. Majda Nåd. Prop. lill ti S\. 184T.
Härvid anser Sig Kongl. Maj:t böra fäsla Rikets Ständers uppmärksamhet
derpå, alt den å Femte hufvud-lilcln under rubrik: ”skrif-materialier
och expenser” samt ”ved och ljus för hufvud-titelns öfriga Stater” anvisade
summa 2,500 R:dr, egentligen är afsedd för fyllande endast af Förvaltningens
af Sjöärendena och Kommando-expeditionens behof i dessa afseenden;
hvadan Kongl. Maj:t föreslår Rikets Ständer, att rättelse i delta
afseende må uti den blifvande Riks-staten ske.
För öfrigt föreslår Kongl. Maj:t, på de i omförmälda protokoll öfver
sjöförsvars-ärenden för den 9 innevarande månad utvecklade skal och under
hänvisning till de upplysningar, samma protokoll innehåller, att af de
till ständiga behof ej hänförliga anslag, hvilka för sjöförsvarets fullständigare
ordnande ansetts erforderliga, följande summor nu mätte af Rikets Ständer
anvisas att under tre år, med en tredjedel årligen, utgå, nemligen:
för nybyggnad af en ångkorvett om 300 hästars kraft R:dr 293,000:— —
„ d:o af tvänne ångbogseringsfartyg om 100 hästars kraft . 261,000: — —
till anskaffande af bombkanoner och projektiler  33,700:— —
„ den nya dockbyggnadens fullbordande  88,560: — —
„ gevärs anskaffande och förändring  30,000: — —
„ anskaffande af stenkol  10,000: — —
samt
„ anskaffande af reservförråd för sjöbeväringens beklädnad . 45,000: — —
Äfvensom under förutsättning att, på sätt för landtbeväringen
blifvit föreslaget, utur det för krigsbehof bildade re
D
D O
serv-förråd för beväringsmanskapet jemväl för sjöbeväringen
erhålles ej mindre nödiga reqvisita lill första uppsättningen
af det till vapenöfning påräknade manskaps beklädnad, än ock
af remtyg, utredning och tält-lags-tross-effekter för detsamma,
lill arbetslöner för munderingarncs förfärdigande, utredning
och tält för nämnda manskap  20,300: — —
Tillsammans R:dr 781,560;— —
Sjette HufVnd-titeln.
innefattande anslagen för Civil-Depnrtementet.
Nu gällande Riks-stat upptager för denna Hufvudlitel:
Penningar R:dr 546,296: ig. —
Transport R:dr 546,296: ig. —
Kungl. Maj;ts Nåd- Pro/j. till K. St. 1847.
27
Transport R:dr 546,296:16. —
med de under lönerna inbegripne 10,041 tunnor 16 kappar
spanmål, a 7 R:dr.
Indelda räntor, kronovärdi 42,934: 31, men efter markegång
på förslag  293,689: 32. —
indeld spanmål, 2,826 tunnor 16 kappar, efter förslagsvärde,
ä 6 R:dr tunnan  16,959: — —
Oindeld dito 632 tunnor ig kappar, efter dito  3,795:— —
Tillsammans R:dr 860,740:— —
1 afseende härå har Kongl. Mai:t, på skäl, som i närlagde protokoll
öfver civil-ärenden uro upptagne, funnit följande förändringar och särskilda
bestämmelser böra ega ruin:
l:o Bergs- och Kommers-kollegierna.
Efter undersökning af de förhållanden, som nu förefinnas vid de lill
Ci vi l-Depar tern en le l hörande Bergs- och Kommers-kollegierna, för utredande
af frågan, huruvida en förändrad organisation af dessa verk, med afseende
på den minskning och förenkling af deras göromål, som blifvit en följd af
Kongl. Förordningarne den 17 April 1828, örn upphörande af deras domsrätt
i der uppräknade tvisle-, brott- och utsökningsmål, af Kongl. Förordningen
den 27 April 1846, om stångjernssmidet och den gröfre jernförädlingen,
äfvensom af Handels- samt Fabriks- och Ilandtverks-ordningarne den
22 December samma år, må finnas af omständigheterna påkallad, i ändamål
att åt förvaltningen bereda större enkelhet och kraft, har Kongl. Maj:t, under
förutsättning jemväl att jemkningar kunna ega rum i instruktionernas stadganden,
angående ärenden, som till dessa embetsverks handläggning höra,
funnit hufvudgrunden af kollegial-sammansättning för desamma lämpligen böra
utbytas mot en nämnda ändamål befrämjande organisation, likformig med
Gen e ra 1 -T ui 1 -s ty re 1 sens eller Styrelsens för Allmänna Yäg- och Vatten-byggnader,
sålunda att förvaltningspersonalen komme att bestå i hvartdera verket
af en chef med allena beslutande rätt, och rådgifvande departemental-föredragande
eller byrå-chefer, med reservationsrätt, samt, då fråga vore om
lifgifvande af underdåniga förslag eller utlåtanden till Kongl. Maj:t, med rättighet
alt låta desamma af sina reservationer åtföljas; dock att, hvad Kommers-kollegii
förvaltning af Manufaktur-diskonten angår, det undantag borde
ega rum, att, om ledamöterna instämma uti afslag å sökt lån eller ogillande
af erbjuden säkerhet, dervid, äfven mot Chefens mening, borde förblifva;
äfvensom, hvad beträffar de Fahlu Bergs-skola rörande ärenden, som till
-
28
Kongl. Majds Nätl. Prop. lill 11. Sl. 1847'.
höra Bergs-kollegii handläggning gemensamt med vissa af Bruks-socieleten utsedda
deputerade, nu gällande föreskri!ter om dessa ärendens behandling
borde, i anseende till inrättningens blandade egenskap af statens oell enskildes,
intilldess någon förändring dermed kan komma att ega rum, än vidare
y o o o 7
tjena till efterrättelse.
I afseende på regleringen af personal- och aflöningsstnterna för ifrågavarande
tvenne embetsver k, har Kongl. Maj:t ansett de grunder böra iakttagas:
a) att antalet af tjenstemän icke skall vara större, än göromålen fordra,
utan hvar och en hafva full sysselsättning af sin tjenst; b) att hvar och en
i förhållande till tjenslens mödosamhet och vigt samt ansvaret dervid väl
lönas; c) att de för höjda löneförmånerna, utom för vaklbetjcningen, icke helt
och hållet böra utgöra fast lön, utan omkring ]:del eller pdei deraf bilda
en extra-ordinär inkomst, för Cheferna under benämning af taffelpenningar,
och för den öfriga personalen under namn af tjenslgöringspenningar,
hvilka alltid böra tillfalla den effeclivt tjenstgörande, oberäknadt hvad under
särskilda förhållanden kan linnas af den fasta löiten böra vikar ien tillkomma,
samt icke eller inbegripas under pensionsbeloppen på Allmänna Indragningsstaten;
i hvilket sistnämnda afseende, till förekommande deraf att ålderstigne
och mindre arbetsföra tjenstemän, ehuru pensionsberättigade, må hålla
sig i tjensten qvar för alt fortfarande få bibehålla tjenstgöringspenningarne,
det vilkor för de nya lönernas åtnjutande borde bestämmas, att då tjensteman,
efter upphunnen pensionsålder af 65 år, finnes icke fullt tjenstbar,
han må kunna, i öfverensstämmelse med den grundsats, sorn för Tullverket
äfvensom för Rikets Ständers veik är till iakttagande stadgad, äfven utan
egen ansökan, med lönens bibehållande som pension, i behörig ordning å indragningsstaten
förflyttas.
Med tillämpning häraf har Kongl. Majtt för de embetsverk, hvartill
Bergs- och Kommers-kollegierna, rinder' benämning: det förra af ÖfverStyrelsen
för Bergverken, och rict sednare af ÖJver-Styrelsen för Handel
och Slöjder, skulle ombildas, godkänt de förslag tili stater, sorn i närlagde
protokoll för civil-ärenden af den 23 sistlidne September finnas intagna,
uppgående för den förra Örver-styreisen, med en minskning i personalen från
16 till 9, till R:dr 14,133: ig sk., samt för den sednare, med en minskning
i antalet personer från 23 lill 16, Lill 19,933: ig sk., utom de arvoden, som,
med en besparing af 2,185 R:dr ig sk., äfven framdeles skulle af Manufaktur-Diskont-fonden
för förvaltningen deraf utgå; och utvisa alltså dessa
stater en minskning i utgifterna å Riks-stateu, för Bergs-kollegiuiu med
Kungl. MujUs Nåd. Prof», till 11. St. 1847.
29
2,759 R:dr 32 sk., och för Kommers-kollegium med 210 R:dr 32 sk., eller
tillsammans 2,970 R:dr ig sk., oberäknadt den besparing, som kan uppkomma,
dels genom försvinnandet af den år 184-1 å indragnings-stat uppförda ytterligare
förhöjning i spanmål för de embets- och tjenstemän, som före det årets
statsreglering kommit i åtnjutande af löner å nämnde kollegiers stater och desamma
ännu innehafva, dels genom tillämpningen af det i staten för Bergverks-öfverstyrelsen
gjorda förbehåll angående det lör ena Föredraganden
upptagna arfvode, och genom den ytterligare minskning i detta embetsverks
personal, som torde kunna ega ruin vid skeende vidare förminskning elier
förenkling af Bergsstyrelsens göromål, så snart de af Kongl. Majit till utarbetande
anbefallda förslag till flera nya, bergväsendet rörande, författningar
framdeles blifva afgjorda.
I frågan, huru denna ombildning af meranämnde embetsverk lämpligast
må bringas i verkställighet, skulle väl ändamålet snarast vinnas derigenom,
att bela den nuvarande personalen uppfördes å allmänna indragnings-staten,
och att sedermera å nya staterna, då de biel vo fastställda, uppfördes de af
besagde personal, som linnas till enahanda eller motsvarande befattningar användbarast;
men enär, för förändrandet af verkens kollegiala form, det icke,
såsom i afseende på sjelfva styrelse-personalen derstädes, vore oundgängligt
att de underordnade tjensterna skola på en gång regleras i öfverensstämmelse
med de nya staterna, har Kongl. Majit ansett dermed kunna så tillgå, att,
då någon ledighet yppas inom någon af dessa tjenstegrader med flera löner,
hvaraf en eller flera ä nya staten indragits, den lediga lönen först användes
till fyllande af de öfriga lönerna inom samma grad, och hvad derutöfver är,
likasom de lönetillgångar, hvilka genom ledigblifvandet af de eljest indragna
tjensterna varda disponibla användas lill nya staternas successiva completlerande,
på säLt som Kongl. Majit för hvarje tillfälle pröfvar lämpligast; hvarförutan
till undanrödjandet af det hinder, sorn emot nuvarande tjensternäns
användande i de ombi hlade embetsverken eljest kunde uppkomma deraf, att
för några tjenstegrader den å gamla staten anslagna lön, med derunder beräknad
spanmålsförhöjning, något öfvers tege den del af löneinkomsten, sorn
som nya staten upplager såsom fast lön, borde stadgas, att embets-och tjenstemän,
som ingå å de 113m staterna, med fasta löner, understigande de af
dem ä dessa embetsverks stater förut innebafda, icke dess mindre skola varda
bibehållne vid rättigheten till enahanda pensions-belopp, som åtföljt de frånträdda
lönerna, i händelse de framdeles från samma tjenster med pension å
indragnings-staten författningsenligt varda förafskedade.
30 Kongl. Maj: t i- Nåd, Prop. till li. St. 1847.
Dä Kongl. Maj:t nu meddelar Rikets Ständer dess nådiga beslut angående
förändring i Bergs- och Kommers-kollegiernas organisation, jemte
grunderna och sättet derför, vill Kongl. Majrt i sådant afseende äska Rikets
Ständers bemyndigande, dels att å allmänna indragnings-staten uppföra lönerna
för dem af kollegiernas styrelse-personal, som icke kunna uti de i kollegiernas
ställe blifvande nya styrelser varda bibehållne, äfvensom lönerna vid sekreterare-
och advokatfiskalstjensterna i Bergs-kollegium, hvilka böra indragas
samt skillnaden emellan den å Kommers-kollegii stat nu uppförda advokatfiskalslön
och den ombudsmanslöu, som i stället ansetts böra utgå af Manuläktur-discontens
medel, med rättighet för dem, hvilkas löner sålunda i sin
helhet eller till en del å indragnings-staten förflyttas, att i vanlig ordning
derifrån uppbära dessa lönebelopp, intilldess de afgå, eller till motsvarande
eller högre löner befordras, och med iakttagande att, i händelse sådan
förflyttning från indragnings-staten till ordinarie tjenst med ringare lön
eger rum, endast löneskillnaden bör den befordrade från indragnings-staten
tillgodokomma, dels att disponera de för öfriga tjenster vid nämnde embetsverk
å riks-staten hittills fastställda löne-anslag, intilldess dermed personalregleringen,
enligt de nya staterna, i mån af afgång, fullständigt kan blifva
tillvägabragt.
2:0 Landtmäteri-Staten.
Kongl. Maj:t föreslår, alt denna stat, till ersättning lör det skrifvarebiträde,
som Landlmäteri-sekreteraren har af nöden, men hvilket i slaten
icke blifvit afsett, må ökas med R:dr 200:— —
3:o Öfver-Ståthållare-Embetet.
Ehuru Kongl. Majrt erkänner billigheten af en ifrågaställd
allmän lönereglering för Öfver-ståthållare-embetet och
dess kansli, vill Kongl. Maj:t likväl, enär den medeltillgång,
som för dylika anslagsförhöjningar måste anlitas, icke, utan
åsidosättande af mera angelägna behof, medgifver anvisandel
af den större summa, som för en fullständig reglering derstädes
erfordras, nu endast äska uppförandet å stat af nya
löner
för ytterligare 4 exekulionsbetjente, å 108: ig, likasom för de
förut å staten upptagna R:dr 433:16. —
Transport R:dr 433:16. — 200:— —
Kongl. Maj .is Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 433: ig. —
samt till en kanslist till biträde ät fogaten . . 300:— —
äfvensom för Iva under-vaktmästare, hvilka å
stat nu åtnjuta endast 89 Rxlrs lön hvardera,
tillökning å 50 R:dr 100:— —
och för 4 vaktknektar vid gäldstugan, hvilka å
ordinarie stat innehafva blott 54 R:dr 8 sk.
hvardera, tillökning lika med hvad dem, genom
Kongl, brefvet den 17 Augusti 1833 blifvit å
besparingarne tillagdt, å 53: 24.  214:— —
med förhöjning till de nuvarande för 4 tunnor
derunder inbegripen spanmål, i den mån statspriset
öfverstiger 7 R:dr.
R:dr 1,047:16.
I sammanhang hvarmed, i anledning af Öfver-stålhållare-embetets
anmälan, att för underståthållaren,
fogaten, kamereraren och förste notarien,
minskning i inkomster inträffat derigenom
att det förräntande af depositionsmedel, som uti
Kongl, brefvet den 10 Juli 1816 medgifvits, för
att med räntan förbättra samma embets- och tjenstemäns
löne vilkor, sedermera enligt Kongl, brefvet
den 4 April 1840 upphört, Kongl. Maj:t föreslår,
att de tvänne bland dem, som från nämnde
tid ännu i Ljensterna qvarstå, må personelt å allmänna
indragningsstaten uppföras lill ersättning
för den tid de sysslorna fortfarande innehafva,
nemligen:
O
Kamereraren, med det af Öfver-ståthållare-embetet
i sådant afseende tillstyrkta belopp
R:dr 200:
och förste notarien, med ett belopp,
svarande mot skillnaden meliam hans nuvarande
lön (218: <;. r>), och den af Öf
-
Transport R:dr 200:— — 1,047:16,—
31
200:-
200:-
32
Kongl. Maj.ts Nåd. Prof), till II. St. 1847.
Transport R:dr 200;— — 1,047:16. — 200:- —
ver-slåthållare-embetet föreslagna (400)
eller 181:41. 7.
tillsammans R:dr 381:41. 7.
hvarjemte,hvad Poliskammaren angår, Kongl. Maj:t
under förutsättning att Stockholms stads bidrag
dertill ökas till 25,000 R:dr, samt att de vitesoch
ensaksböter, hvilka polisbetjeningen, såsom
åklagare, tillfalla, kunna, samlade lill en allöningsfond,
lemna en årlig tillgång af 6,000 R;dr, föreslår
Rikets Ständer att, utöfver det bidrag af allmänna
medel, som hittills med 15,000 R:dr årligen
utgått för Poliskammaren, bevilja de för
aflönings- och omkostnads-statens bringande lill
50,000 R:dr, enligt det i bilagde protokoll för civil-ärenden
af den 9 i denna månad, intagna förslag,
erforderlige
. . 4,000:  5,047:16.-
viljande Kongl. Majit, i sammanhang med den reglering, som
blifver en följd af den sålunda nödig ansedda anslags-tiRökningens
beviljande, i nåder förordna om medlens redovisning
inför Kammar-rätten, i öfverensstämmelse med hvad Öfverståthållare-embetet,
såsom nämnde protokoll innehåller, i underdånighet
föreslagit.
4:o Lands-Stalen.
Kongl. Maj:t, som i Dess nådiga proposition till Rikets
Ständer, angående statsverkets tillstånd och behof, vid sistlidne
riksdag gaf Rikets Ständer tillkänna, alt Kongl. Maj:t,
erkännande angelägenheten af en efter Lands-stats-personalens
behof samt dess mödosamma och' ansvarsfulla befattningar
lämpad lönereglering, hvarom äfven Kongl. Maj:t åren 1828
och 1840 gjort framställning tili Rikets Ständer, likväl ville
uppskjuta till en annan riksdag med framläggandet af ett nytt
förslag dertill för vinnandet af de omständligare utredningar,
som fordrades i afseende å lönernas bestämmande i kontant, i
Transport R:dr 5,247: ic. —
Kong/. Maj ds Nåd. Prop. till R. St. 1847.
33
Transport R:dr 5,247: 16. -  stället för nu utgående indelda räntor, procenter och provisioner,
m. ra., och för alt ställa detsamma i förening med
förslag till beskattningsväsendets samt uppbörds- oell redogörelseverkets
förenklande, har sedermera åt den för uppgörandet
af förslag i sistnämnda hänseende förordnade Kommitté
jemväl i nåder uppdragit att afgifva betänkande och förslag
angående lönereglering för landsstaten utom för Landshöfdingarna.
I det betänkande, som kommitterade afgifvit och hvilket
, jemte tillhörande förslag till aflönings-stat samt utredningar
om lands-slatens nuvarande aflöningsförmåner in. m.,
till närmare upplysning varder Lill Rikets Ständers Slats-utskolt
afleinnadl, hafva kommitterade framställt följande hufvudgrunder
för löneregleringen, nemligen:
d) att alla provisioner, som lands-stats-tjenslemännen, enligt
lin gällande stadganden, åtnjuta å sådana medel, hvilkas debiterande,
uppbärande, utbetalande eller kontrollerande tillhör
deras tjenstebelättniiigar, må belt och hållet upphöra;
b) alt den häradsskrifvarne tillagda debetsedellösen ej eller
vidare borde af de skattskyldige utgå;
c) alt häradsskrifvare-tjensterna, derest den förenkling i
debiteringssället m. m., hvarom kommitterade särskildt afgifvit
underdånigt förslag, komme att ega runi, borde indragas,
så snart nya jordeböeker hunnit upprättas, hvilket påräknades
kunna ske innan medlet af år l8cl, samt göromålen
dervid öfverllyttas dels på ett färre antal tjenstemän vid
Landskontoren, under benämning af häradsbokhållare, dels,
hvad mantalsskrifningen på landet angår, på länsmännen;
d) att endast kronofogdar och länsmän borde blifva i åtnjutande
af boställen, med iakttagande dervid, att hvarje boställes
afkastning beräknats lill det belopp, sorn, i händelse
af ularrendering, skäligen anses kunna för detsamma erhållas,
eller, derest det varit utarrenderadt, enligt sednaste kontrakt
varit derför betaldt, hvarvid, om arrendet i persedlar
Transport R:dr 5,247: ig. —
Bill. till It' St. Prot. 1847 och 1848- 7 Sami. 7 Afd. 1 Haft. t)
34
Kungl. Majds Nåd. Prop. till B. St. 1847.
Transport R:dr 5,247: jg.
utgått, dessas värde beräknas efter medium af de sisla tio
arens markegångspris, samt att den sålunda bestämda boslullsafkastningen,
hvilken alltid borde utsättas i jemna tiotal Riksdaler,
afräknas ifrån den lön, som för tjernsten, hvarmed bostället
följer, varder fastställd;
e) att, med indragning af alla indelda räntor, utom för bostads-boslällen,
lönerna för lands-sats-tjenstemännen bestämmas
i kontant utan någon derunder inbegripen spanmål;
f) att af allmänna medel särskildt borde ersättas: resekostnader
för häradsbokhållare vid resor till taxeringsföilätlningar,
till mantalsskrifningar i de städer, der de hittills förrättats
af häradsskrifvare, och till skattläggningar, der sådane
ifrågakomma; resekostnader och traktamente till vaklbetjente
vid landshöfdingeembete, dä de i tjensteärenden afskicka»
utom landshöfdinge-residens-staden; kostnader för blanketter
till debetsedlar och betalningsbevis för krono-ulskvlder, för
O «/ 1
diariers oell handlingars samt räkenskapers vid läns-slyrelserna
inbindning, samt för läns-styrelsernas kungörelsers
införande i allmänna tidningar, der sådant bör ega ram och
icke sker för ändamål, hvartill särskilda anslag äro anvisade;
hvaremot för trvckninqen af nämnde kungörelser enahanda
O O
belopp, som hittills, eller 100 R:dr B:ko för hvarje Län, i ett
för allt borde beslås.
Meri tillämpning al’ dessa bufvudgi under hafva kommitterade
upprättat förslag till personal och lönereglering, sådant
det i bilagde protokoll öfver Civil-ärenden linnes intaget,
och enligt hvilket summan af alla löneförmånerna skulle uppgå
till 515,273 R:dr te sk.
Kongl. Maj:t har godkänt ofvannämnde lmfvudgrunder,
äfvensom kornmitterades förslag i afseende så väl å personalen
som å beloppen af löner, arfvoden och särskilda ersättningar
utom i så målto:
a) att då Kongl. Maj:t redan den 14 December 1833 samt
vidare den 23 November 1840 förordnat, att Färentuna härad,
hvilket kommitterade beräknat såsom särskildt fögderi,
Transport R:dr 5,247: is.
Kongl. Maj:ts Nåd. Pro/J. till R. St. 1847.
35
Transport R:dr 5,247: 16. —
skulle, viel nu varande kronofogdes derstädes afgång, förenas
med Sollentuna och Wallentuna härader samt Danderyds
skeppslags fögderi; aflöningsslaten borde för Stockholms län
minskas med en kronofogde, men i stället, jemlikt hvad
Kongl. Majit, i anseende till angelägenheten att nära Drottningholm
lunnes en kronobetjent, till nödigt biträde för
kronofogden, äfven vid nämnde tillfällen beslutit, upptaga
en expeditionsfogde för Färentuna härad med 400 R:dr i
lön och 100 R:dr till respenningar och expenser; samt
b) att, enär indragningen af häradsskrifvaretjensterna och
tillsättningen i stället af häradsbokhållare icke kunde vidtaga
förr än under loppet af år 1851 samt närmare utredning
fordrades angående det antal häradsbokhållare, som för hvarje
län borde bestämmas, Kongl. Majit vill med hufvudsaklig pröfning
af frågan örn slaten för häradsbokhållare låta anstå närmare
intill den Riksdag, som näst löre nyssnämnde lid inträffar;
och skulle, i följd häraf, ordinarie staten komma alt upptaga
för Landssekrelerarne Ridr 18,600: — —
„ Länsnotarierne
„ 9,600: — —
„ Landskanslisterne ....... „ 4,800: — —
„ Landskamererarne  „ 46,666: 32. —
„ Landträntmästarne
37,333: ig. —
„ Länsbokhållarne  ,, 19,200: — —
„ Landskonloristerne  ,, 12,000: — —
„ Vaktbetjent
„ 9,606: 32. —
„ Kronologdarne  „ 167,000: — —
„ Länsmännen
148,800: — —
Summa Ridr 473,606: 32. —
I afseende på sättet lör utförande taf denna reglering, föreslår
Kongl. Majit:
a) att det belopp, som, med behörigt afdrag för de boställen
och bohemman, som komma att af kronofogdar och länsmän
bibehållas, eller den nya staten för ofvannämnda tjenstemannapersonal
erfordras, utöfver hvad mi för landsstaten,
Transport R:dr 5,247: i«. —
36
Kong t. Maj.ts ]\äcl. Prip. till 11. St. 1847.
Transport R:dr 5,247:
utom Landshöfdingarne, är å Riksslatens sjette hufvudtitel
upptaget, må för ändamålet å samma hufvudtitel uppföras;
b) att det belopp, hvarmed för vissa af de landsstadstjenster,
som å nja staten bibehållas, nuvarande löneinkomster
öfverskjuta det, som efter samma stat kommer att för dessa
tjenster utgå, må, efter skeende pröfning af Kongl. Maj:t och
för så vidt ej innehafvaren finnes böra nedsältningen vidkännas,
på grund af det förbehåll, som i de af Kongl. Maj:t och
af Kammar-kollegium sedan November 1828 utfärdade fullmakter
och konstitutorialer blifvit intaget om förbindelse för
den utnämnde att underkasta sig den tillernade löneregleringen,
få uppföras på allmänna indragnings-staten, för att derifrån
till innehafvaren intill dess afgång utgå;
c) att, hvad häradsskrifvare-tjensterna angår, ej allenast dertill
hörande indelda och kontanta löner och resepenningar, utan
ock, på det debetsedel-lösen till förmån för de skattskyldige
samt mantalsskrifnings-provisionen må, när löneregleringen i
allmänhet vidtager, kunna upphöra, ett mot detsamma svarande
belopp, efter medeltal för sislförflulna tio år, uppföras
på allmänna indragnings-staten, för att, efter hvad för hvarje
häradsskrifvare-tjenst belöper, från denna stat utgå, intilldess
genom häradsbokhållare^ tillsättande med löner på stat göromålen
vid tjensten upphöra, samt, hvad angår ordinarie lönen
för de af nuvarande med fullmakter försedda häradsskrifvare,
som då qvarstå och icke blifva till häradsbokhållare
eller andra tjenster förflyttade, äfven allt framgent, intill deras
afgång, hvarintill de ock borde få sina boställen bibehålla;
d) att, enär de indelda löningar, som till Statsverket indragas,
icke inflyta förr än efter förloppet af det år, för hvilket
de äro att såsom löneförmån beräkna, och denna indragning
bör kunna utan särdeles uppehåll verkställas, då dervid
iakttages, att icke någon med indeld lön, utan att denna indrages,
må komma i åtnjutande af löuetillökning, och att löntagare
blott i det fall, att han blifvit utnämnd till tjensten
utan förbehåll om förbindelse att underkasta sig blifvande lö
Transpört
R:dr 5,247:
16. -
16. —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
37
Transport R:dr 5,247: 16. —
nereglering, är berättigad alt icke, utan eget medgifvande,
skiljas från indeld lön i utbyte mot kontant, Rikets Ständer
må sätta Stats-kontoret i tillfälle att qvartaliter utbetala de
kontanta löner, emot hvilka de indelda komma att utbytas.
Med tillämpning af de bär förut under litt. a, b, och c
upptagna grunder skulle, efter den i närlagda protokoll öfver
Civilärenden införda beräkning, å 6:te hufvudtitelu erfordras
en tillökning af  99,916: 32. —
samt å allmänna indragnings-staten 66,277 R:dr 16 sk., hvaremot
7:de hufvudtitelns anslag till remisslage, uppbörds- och
observationsprocenter samt mantalsskrifningsprovisioner kunde
minskas med 20,000 R:dr, så att tillökningen å Riksstaten
komme att blifva 146,194 R:dr; utvisande förrberörde uträkning,
att, efter afdrag för de besparingar, som i öfrigt genom
regleringen komme Statsverket och de skattdragande till godo,
den effektiva utgiftstillökningen kunde anses blifva inskränkt
till 84,294 R:dr samt vidare genom de på indragningsslaten
förflyttades afgång och efter det häradsbokhållare
blefve tillsatte, till 48,683 R:dr 16 sk., oberäknadt den säkerligen
betydliga summa, som komme Statsverket till godo
genom boslällsafkastningens högre uppskattning, än som nu
kunnat ske, äfvensom det att remisslage, observations- och
uppbördsprocenler samt mantalsski ifningsprovision vanligen
uppgått till 8 ä 10,000 R:dr utöfver förslagssumman dertill
å 7:de hufvudtileln.
Derjemte och då, genom förmedling af den på landskamererare-lönen
i Skaraborgs län indelda spanmålsränta för
Lerd ahla tullmjölqvarn, de å stat nu uppförda tillgångarna
för lands-staten minskats med 34 tunnor, hälften råg och
hälften korn, anser Kongl. Maj:t nödigt alt i stället motsvarande
belopp, eller omkring 306 R:dr, varder å Riks-staten
uppfördt; äfvensom Kongl. Maj:t för den händelse, att den
föreslagna allmänna löneregleringen icke skulle i afseende å
länsmännen och vaktbetjente vid landshöfdinge-embetena af
Rikets Ständer bifallas, fästar Rikets Ständers uppmärksamhet
derå:
Transport R:dr 105,164: —
Kongl. Maj As Nåd. Prop, till K. St. 1847.
Transport R:dr 105,164: — —
att, i allt fall, antalet af länsmän behöt ver ökas med sex i
Westerbotten och en i Södermanlands län, samt en ytterligare
vaktbetjent antagas vid hvarje Landshöfdinge-embete,
der blott en sådan nu linnes; och att länsmannen i Frökinds
härad samt de med boställen försedda länsmännen i Upsala
län af Kongl. Maj:t pröfvas berättigade till erhållande af lönefyllnad
till 200 R:dr, dpn förre med 10 R:dr, och de sednare
med tillsammans 543: 46. to.
5:o Gästgifvares friheter.
Till årligt understöd för gästgifveri-hållningen vid frälse-skatteheiumanet
{■ mantal Kappeled i Willstads socken,
Westbo härad och Jönköpings län, dertill 66 R:dr 32 sk. årligen
för sex år från och med 1842 måst af extra utgiftsmedlen
anvisas, begär Kongl. Maj:t beviljandet å stat af . . 66: 32. —
6:o Jordbruketj handeln och näringarne.
a) Undervisnings-anstalter för jordbruk och landlmannanäringar:
Då Rikets Ständer vid Riksdagen 1840 —1841 biföllo upplåtandet
af Ulltuna kungsladugård i Upsala län lill inrättande
af ett landlbruks-instilut, så snart då varande arrende af egendomen
komme att upphöra, beviljade Rikets Ständer tillika ett
årligt anslag af 4000 R:dr banko, motsvarande arrende-beloppet,
att från år 1841 afsättas, lielst räntebärande lill bildande
af en fond lör uppköp af inventarier m. m. Den för detta
landtbruksinstitut förordnade styrelse har, på sätt närlagda
protokoll öfver civil-ärenden innehåller, i underdåniga skrifvelse!’
till Kongl. Maj:t ådagalagt, hurusom fortfarandet af
berörde anslag äfven sedan arrendet af Ulltuna kungsladugård
nästa år upphör, vore oundgängeligen nödigt för att institutet,
sedan det med början af år 1849 komme att träda
i verksamhet, må kunna uppfylla dess vigtiga bestämmelse,
och Kongl. Maj:t föreslår derföre Rikets Ständer beviljandet
af ett fortfarande anslag af 4000 R:dr för Ulltuna landtbruksinstitut,
med vilkor att minst sex elever och eli lika antal
Transport R;dr 105,230: 32. —
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. till R. St. 1847.
39
Transport R:dr 105,230: 32.
lärlingar derstädes kostnadsfritt lemnäs uppehälle och undervisning.
Vid sistförflulna Riksdag inedgåfvo Rikets Ständer att,
det vid Riksdagen 1840 —1841 beviljade anslag af 10,000
R:dr för landlbruks-instilutet vid Degeberg, äfvensom de för
lern lägre landtbruksskole!- anslagna 5000 R:dr, finge fortfarande
intill nästa. Riksdag utgå; hvarjemte Rikets Ständer
för ytterligare fem lägre landtbruksskole!- inom orter, der behof
af sådana voro för handen, anvisade en summa af 5000
R:dr, men hvaraf 1000 R:dr äro odisponerade, emedan endast fyra
Sådana skolor sedermera blifvit inrättade, nemligen vid Träfors
i Wermlands, Ro i Calmar, Stenstorp i Gottlands och
Torp med Sjöby i Kronobergs län. Den nytta, dessa undervisningsanstalter
medfört och som än vidare deraf bör påräknas,
påkallar bibehållandet af förenämnda anslag. För de
feni äldre landlbruksskolorna, äfvensom för skolan å egendomen
Ro i Calmar län, hafva väl vederbörande styrelser hos
Kongl. Maj:t gjort hemställan om ökade anslag; men, enär,
såsom en följd deraf, att af de fem lägre landtbruksskolor,
dertill anslag utaf Rikets Ständer vid sista Riksdagen bevil
^
O
judes, endast fyra blifvit inrättade, och alt en (lel sådana
skolor tillkommit först ett eller annat år efter det anslag
dertill blifvit å stat uppförd t, besparingar under titeln: Undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmunnänäringar, likasom
i öfrigt å 6:te hufvud titelns afdelning för jordbruk,
handel och näringar egt rum, genom användandet hvaraf det
med de begärda tillökningarna åsyftade ändamål kan beredas
för den tid nästa statsreglering varder gällande, vill Kongl.
Maj:t nu endast begära, att de hittills bestämda anslagen fortfarande
under nämnde lid må få utgå, med rättighet för
Kongl. Maj:t, alt hvad å de förut befintliga anslagen för lägre
landtbruksskolor ännu icke disponerats, eller framdeles förblifver
odisponeradt, jemte öfriga å 6:le Ilufvudtitelns afdelning
för jordbruk och näringar befintliga besparingar, för ifrågavarande
ändamål använda efter närmare pröfning af behof
Transport
R:dr 105,230: 32.
40
Kongl. Majus Nåd. Prop. till K. St. 1847.
Transport R:dr 105,230: 32.
ven, hvarvid, med afseende på lokala förhållanden, skäl företrädesvis
synas vara för handen att för utvidgning af landtbruksinstitutet
vid Orup bereda erforderlig médeltillgång;
b) befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Till understöd för trädgårdsföreningens i Stockholm elevskola,
samt till spridande af frukt-träd och andra nyttiga växter,
beviljade Rikets Ständer vid Riksdagen 1844 och 1845 ett
årligt anslag intill nästa Riksdag af 1,333 R:dr 16 sk. Styrelsen
för trädgårds-föreningen har hos Kongl. Maj:t gjort underdånig
framställning örn behofvet af nämnde anslags fortfarande
såsom understöd för elev-skolan, samt derutöfver af
minst 1000 R:dr, på det föreningen må kunna i någon väsendtlig
mån låta utdela frukt-träd och plantor till mindre
bemedlade jordbrukare; men Kongl. Majit vill i detta afsesende
endast af Rikets Ständer äska, att trädgårdsföreningen
fortfarande må få uppbära 1,333 R:dr 16 sk. årligen till understöd
för elev-skolan, med förbindelse alt, så vidt ske kan,
verkställa utdelning af frukt-träd och plantor till mindre bemedlade
jordbrukare, och att, jemte behörig redovisning för
medlen, till Landtbruks-akademien afgifva berättelse om antalet
af elever, hvilka vid inrättningen njuta undervisning,
samt om den utdelning af fruktträd, som kunnat verkställas,
med det mera, som utgjort föremål för föreningens verksamhet.
c) Undervisningsanstalter för slöjderna:
Kongl. Majit, sorn, enligt Rikets Ständers begäran uti
underdånig skrifvelse af ilen 20 November 1844, låtit anställa
undersökning 0111 tillståndet inom den technologiskn
undervisnings-anstalten i Stockholm, och derefter, i afseende
å en nödig befunnen förändrad organisation af detta institut,
fastställt nya stadgar och ny stat för detsamma, att från
nästa års början tjena till efterrättelse, föreslår att nuvarande
endast intill nästa Riksdag beviljade årliga anslag för nämnde
undervisnings-anslalt, utgörande 14,100 Ridr, såsom i den
nya staten påräknadt, må än vidare få fortfara. _
Transport Ridr 105,230: 32.
Kongl, Maj:ts Nåd. Prof), till It. St. 1847.
41
Transport R:1 r 105,230: 32. —
<)) Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
Jemlikt hvad direktionen för den lägre navigationsskolan
i Hernösand i underdånighet hemställt uti till Kongl. Maj:t
aflåten skrifvelse, hvars innehåll är i närlagda protokoll öfver
civil-äreiulen intaget, vill Kongl. Maj:t föreslå Rikets
Ständer, att, på det denna navigationsskola ma kunna förändras
lill en högre undervisningsanstalt, anslaget derför må
från 700 R:dr förhöjas lill lika belopp, som för de högre
navigationsskolorna i Malmö och Calmar är anslaget, eller till
1,500 R:dr, och således staten ökas med ett belopp af. . . 800: — —
e) Jordförluster genom kanalanläggningar:
Kongl. Maj:l föreslår att denna titel utan någon förhöjning
i anslags-summan, som hittills årligen lemnat öfverskott,
må- förändras till: jord förluster genom kanal- och vägantäggningar,
på det alt delta anslag äfven må vara att anlita, då
ersättningar för jord, som åtgår till väganiäggningar, böra af
staten ulgifvas.
I afseende å alla öfriga delar af RiksStatens 6:le hufvudlitel,
föreslår Kongl. Maj:t att Riksslaten derutinnan, med bibehållande
jemväl under förslags-anslaget till skrifmaterialier
och expenser samt ved och ljus af det vid sednaste Riksdag
endast till derpå följande beviljade bidrag af 100 R:dr lill
hvarje län för tryckning af Kongl. Maj:ls Befallningshafvandes
kungörelser, må förblifva oförändrad; dock att, enär det
derå uppförda reservations-anslag 6000 R:dr under titel: löneförhöjning
för landsstaterna, enligt ändamålet dermed, redan
blifvit, med undantag endast af derå besparade 76 R:dr 40
sk. 9 r:st., fördeldt till löneförbättringar för kronofogdar och
häradsskrifvare, samt sålunda beräknats bland de allmänna ordinarie
löneanslagen, detta reservationsanslag följaktligen, i händelse
af bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag om allmän lönereglering
för landsstaten, icke vidare borde särskildt upptagas.
Transport R:dr 106,030: 32. —
- - Bih. litt R. St. Prot. 7847 och 1848. 7 Samt. 7 Af4. / Haft. 6
Kongl, Majits Nåd, Prop. till h. St. 184?,
Transport R:clr 106,030: 32. —
Då ofvan utförda summa af nu föreslagna tillökningar
å 6:te hufvudliteln tillägges denna titels nuvarande anslagssumma
860,740: — —
så uppkommer för samina hufvudtitel en slutsumma af R:dr 966,770: 32. —
Öfverlemnande härförutan Kongl. Maj.-t lill Rikets Ständers beprofvande, huruvida
det årliga anslag, som i följd af Rikets Ständers underdåniga skrifvelser
af den 13 Februari 1841 och den 30 Januari 1845, med 3,333 Ridr
16 sk. af Riksgälds-konlorets medel utgått för skepps-institulet i Carlskrona,
må uppföras å 6:le hufvudtilelns afdelning för jordbruk, bandel och näringar,
i likhet med hvad för andra undervisningsanstalter för näringarne eger
rum, eller fortfarande såsom hittills af Riksgälds-konloret årligen anordnas.
Utom de sålunda för fortgående statsbehof af Kongl. Majit äskade anslag
å hufvudliteln för Civil-departementet, har, i anledning af serskilda hos
Kongl. Majit i underdånighet anmälda frågor om anslag, dels för vissa år,
dels för en gång, till föremål, som höra till detta deparlemenLs handläggning,
Kongl. Majit velat, jemlikt hvad närlagd» protokoll öfver civil-ärenden
af den 9 innevarande November innehåller och under åberopande, hvad allmänna
arbeten angår, af det underdåniga förslag, som styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, jemte berättelse huru de vid nästlidne Riksdag
till sådana arbeten afsatta medel blifvit använda, under den 19 sisllidne
Oktober i underdånighet afgifvit, lill Rikets Ständer göra framställning angående
de anslag, hvilka Kongl. Majit funnit företrädesvis böra beviljas,
nemligen:
l:o För kanaler, slussar, hamnbyggnader, brobyggnader och elfrensningar.
Kongl. Majit föreslår Rikets Ständer att bevilja följande direkta anslag:
d) till fortsättande af hamnbyggnaden vid Lidköping, sista fjerdedelen af
det anslag härtill, motsvarande | af kostnadssumman, hvarom staden af Rikets
Ständer vid sistlidne Riksdag försäkrades .... Ridr 21,187: 24. —
b) till iståndsättande af den genom storm skadade öfverbygg
naden
å i arbete varande hamnarmarna vid Cimbrishamn . . 14,930: — —
c) till den förstärkning af vågbrytaren vid Wisby hamn
samt grundläggning af tvänne landtarmar derstädes, som, efter
Transport Ridr 36,117: 24. —
Kungl. Maj.ts Nåd. Prog. till 11. St, 1847.
43
Transport R:dr
det öfverbyggnaden å vågbrytaren år 1845 blifvit genom häftig
storm förstörd, befunnits vara af nöden, för alt hamnbyggnaden
må kunna motstå verkuingarne af den vid stormar
ovanligt starka sjögången, det belopp, som, utöfver hamnkassans
tillgångar, för dessa arbeten erfordras, eller . . .
d) den för åren 1848, 1849 och 1850 belöpande summa
af 1,080 R:dr årligen, hvarmed staten, jemlikt Kongl, brefvet
den 14 April 1837, bör under 19 års tid bidraga till amortering
af ett för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upprensning
upptaget lån, eller för 3 år, tillsammans .
e) till en nödig befunnen rötning af segelleden i Stångån
emellan Linköpings hamn och sjön Roxen, } af koslnadssumman,
eller
f) för anläggning af en rörlig jernbro öfver sundet vid Askersund,
hälften af kostnaden
Öfriga inom denna hufvud-afdelning af Styrelsens för Allmänna
väg- och vattenbyggnader afgifna general-förslag upptagna
allmänna arbeten synas väl icke kunna understödjas
med de medel, Kongl. Maj:t här ofvan såsom tillgängliga för
tillfälliga statsutgifter beräknat; men, då äfven dessa arbetsförelag
lill största delen äro af synnerlig vigt och angelägenhet
för den inhemska industriens utveckling och den derpå
beroende förbättringen af landels ekonomiska ställning, vill
Kongl. Maj:L lill Rikets Ständer öfverlemna, huruvida icke, på
sätt Kongl. Maj:t i sammanhang med förenämnde beräkning
antydt, genom särskilda anvisningar, vare sig å medel, som,
utom nu beräknade tillgångar, möjligen kunna vara att af
Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna beredas
medelst lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp
för ränta och amortissement, Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle
att med låneförsträckningar eller understöd ulan återbetalningsskyldighet
underlätta dem bland ifrågavarande arbetsforetag,
som ur allmän synpunkt kunna finnas mest
gagneliga; hvartill Kongl. Maj:t anser företrädesvis böra
hänföras:
36,117:24.-  84,625: - -
3,240:
16,666:32. —
2,750: — —
Transport R:dr 143,399: 8. —
44
Kongl. Maj.ts Nåd. Pro/), till li. St. 1847.
Transport R:dr
a) liamnens förbättring vid Westerås stad, hvarför kostnaden
beräknats lill 19,930 R:dr och Styrelsen föreslagit ett
statsbidrag af 13,200 R:dr;
b) anläggning af sluss vid Knapforsen till sammanbindande
af sjöarna Alqvittern och Låån inom Carlskoga bergslag,
hvarför beräknats en kostnad af 11,470 Rrdr och Styrelsen
tillstyrkt ett anslag af 6,000 R:dr;
c) kanal- eller bålledsanläggning emellan Örebro stad oell
Järle bruk, upplagen till en kostnad af 315,000 Rrdr, hvarför
Styrelsen föreslagit elt statsbidrag af 236,250 R:dr;
d) sluss- och kanal-anläggning emellan Nora stad oell Tåsjön,
beräknad att erfordra en kostnad af 68,926 R:dr to sk.
6 r:st., hvartill Styrelsen föreslagit elt anslag af 51,784 Rrdr;
e) anläggning af kanal- och slussled emellan sjöarne Norra
Barken och Wessman, hvarför beräknats en kostnad af 463,659
R:dr, och lil! hvilket arbetes utförande Kongl. Maj:L redan, i
dess vid nästlidne Riksdag afgifna proposition om statsverkets
tillstånd och behof, föreslagit Rikets Ständer alt bevilja 463,000
R:drs anslag lill fördelning på 12 år;
f) hamnbyggnad vid staden Hjo, hvartill kostnadsförslag^
upptager 66,400 R:dr och Styrelsen föreslagit statsbidrag med
50,000 R:dr;
g) öppnande af segelled genom Ullereds sund i Wenern,
som, enligt förslag, erfordrar en kostnad af 81,282 Rrdr 32 sk.;
h) hamnbyggnad \id Mariestad, upptagen tili en kostnad
af 46,520 R:dr, hvarför styrelsen tillstyrkt statsbidrag med
34,890 R.dr;
i) hamnbyggnad vid Calmar, hvarför i kostnadsförslag^ beräknas
33,127 R:dr, oell af Styrelsen såsom statsbidrag föreslagits
24,820 Rrdr;
k) kanal- och slussanläggningar emellan Philipstad och Sjöändans
lastageplats, beräknade till en kostnad af 130,000 R:dr,
hvaraf styrelsen såsom statsbidrag föreslagit 65,000 Rrdr;
1) anläggning af jernväg i fortsättning med förenämnde
kanal-led från Sjöändan lill Christinehamns stad, hvarför
Transport Rrdr
143,399: 8.-
143,399; 8.-
Kongl. Majds Nåd. Prop. till Ii. St. 1847.
Transport R:dr
beräknats en kostnad af 94,016 R:dr 32 sk. och Styrelsen tillstyrkt
ett af vederbörande hegardt amortissements-lån af 66,666
R:dr 32 sk.;
ni) uppmuddring af hamn- och segelrännan vid Christinehamn,
hvartill kostnadsförslaget upptager 24,840 R:dr 32 sk.
och Styrelsen föreslagit statsbidrag, till en del såsom lån, af
16,560 R:dr, och
n) fullbordandet af Ystads hamn, hvartill af Styrelsen såsom
låne-underslöd föreslagits 50,000 R:dr.
2:o För anläggning af nja samt förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar, äfvensom
för understödjande af mindre ström- och å-rensningsarbeten
samt smärre hamn- och brobyggnader föreslår Kongl.
Maj:t att Rikets Ständer må anvisa 166,666 R:dr 32 sk. årligen
i tre år, eller tillsammans
med bestämmelse af följande iakttagelser:
a) att af berörde 500,000 R:dr högst 30,000 R:dr må Lill
ström- eller årensningsarbeten eller hamnbyggnader användas;
och
b) att högst 150,000 R:dr, under den ifrågavarande tiderymden
af tre år, må, der omständigheterna möjligen det påkalla,
såsom lån eller anslag utan återbetalningsskyldighet användas
till verkställighet af större arbetsföretag, för att åt
nödlidande bereda tillfälle till arbetsförtjenst, utan behof af
den vid sådana fall vanliga tidsutdrägt och de omgångar, sorn
äro nödiga då, såsom eljest bör i afseende på allmänna arbetens
utförande iakttagas, kontrakter skola med menigheter, bolag
eller enskilde först afslulas och säkerhet för konlrakternas fullgörande
ställas, innan medel få lyftas.
3:o För befrämjande af uldikningar och aftappningar
af sanka Irakier och sjöar till beredande af odlingsf öretag
föreslår Kongl. Maj:t, att Rikets Ständer, med bibehållande af
hvad angående bidragens beviljande såsom lån eller anslag
ulan återbetalningsskyldighet blifvit vid de Ivaline sednaste
Transport R:dr
45
143,399: s.-
500,000:
643,399: s. -
46
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport B:dr
riksdngarne bestämt, må anvisa en ärlig summa af 33,333 R:dr
16 sk. i tre år, eller tillsammans
4:o Enär det till rese- och undersökningskostnader samt
expenser för allmänna arheten hittills beviljade anslag, 10,000
R:dr befunnits otillräckligt, anser Kongl. Maj:t Sig böra af
Rikets Ständer begära 12,000 R:dr årligen i tre år, eller tillsammans
I.
äfvensom då 5:o den lill aflöning för Styrelsen öfver allmänna
väg- och vattenbyggnader , jemte de under samma
Styrelse lydande distrikt-chefer anslagna summa af 9,760
R:dr 32 sk. numera, i anseende lill göromålens tilltagande
mängd och personalens derigenom behöfliga tillökning, på sätt
Styrelsen i dess ofvanåberopade betänkande af den 19 Oktober
utvecklat, icke är tillräcklig, Kongl. Majit för detta ändamål
begär ett till 12,566 R:dr 32 sk. förhöjdt årsanslag, eller tillsammans
för 3 år
6:o Till arvoden för lärare vid Mariebergs läroverk i
de kunskapsämnen > sorn tillhöra civil-ingeniorer, vill Kongl.
Majit endast äska, såsom hittills, 1,000 R:dr, eller för 3 år
men 7:o hvad angår anslaget lill stipendier för elever,
som vid nämnde läroverk genomgå den för ci vil-ingeniörer
bestämda kurs, hvilket hittills utgjort 1,000 Ridr, anser Kongl.
Majit, för att ytterligare befrämja det angelägna syftemålet
alt påskynda bildandet af skickliga ingeniörer för allmänna
arbeten, Sig böra af Rikets Ständer begära ett till 2,000 Ridr
förhöjdt årsanslag för nästkommande 3 år, eller tillsammans
Jemte dessa till befrämjande af allmänna arbeten föreslagna
statsbidrag, uppgående tillsammans tili 826,099 Ridr
8 sk., föreslår Kongl. Majit beviljandet af följande anslag,
nemligen:
a) jemlikt hvad Kongl. Majit i Dess vid nästlidne riksdag
aflålna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof
föreslagit, för anskaffande lill Strömsholms och Ottenby stuterier
af utländska hingstar till åstadkommande af en ädlare
Transport R:dr
643,399:
100,000:
36,000:
37,700:
3,000:
6,000:
826,099:
Kongl. Majlis Nåd. Prop. lill II. St. 1847.
47
Transport R:dr 826,099: 8. —
Och starkare hästras, företrädesvis tjenlig till begagnande äfven
vid jordbruket, ett anslag för en gång af
. 10,000:
b) lill slöjd-exposilionerS befrämjande ett lika anslag, sorn
med 1,000 R:dr årligen för tre år vid nästlidne riksdag beviljades,
eller
3,000:
c) till utdelning vid landtbruksmöte!! af premier åt egare
af kreatur utaf utmärktare slag  3,000: — —
Summa R:dr B:ko 842,099: 8.—
Kommande Styrelsens för allmänna väg- och vattenbygggnader ofvan
omförmälda, den 19 sisllidne Oktober afgifna, berättelse och förslag, rörande
verkställde och ytterligare ifrågasatta allmänna väg- och vattenbyggnader, äfvensom
Kongl. Maj:ls nådiga beslut af den 9 sistlidne Juli, hvarigenom blifvit
Bestämdt, hvilka allmänna väglinier företrädesvis böra utgöra föremål för nödiga
förbättringar med bidrag af statsmedel, alt meddelas Rikets Ständers Statsutskott,
hvaremot de kartor, kostnadsförslag och öfriga handlingar, hvilka för
vidare upplysning kunna vara för Rikets Ständer erforderliga, blifva hos bemälde
Styrelse alt tillgå.
Enligt hvad Kongl. Maj:l nu föreslagit, skulle slutsummorna för behof,
hänförliga till sjette hufvudliteln, alltså komma att blifva:
för utgifter af ständig egenskap R:dr 966,770: 32. —
deraf förslags-anslag 74,402: 8. 6.
,, behof, som ej äro hit hänförliga  842,099: 8.—
Sjunde Hufvud-titeln,
innefattande anslag för Finans-Departementet.
För detta departement upptager nu gällande riks-stat:
Penningar  R:dr 1,680,913.
med under penningelöner beräknade 10,312 tunnor spanmåi,
å 7 R:dr tunnan.
Indelda räntor, kronovärdi, 3,905: 12. 6, ntfördt efter försiags
markegång
med
23,640:
Transport R:dr 1,704,553:
48
Kongl. Majds Nåd. Prog. till It. St. 1847.
Transport R:dr 1,704,553: — —
Indeld spanmål, 156 tunnor 16 kappar, upptagen efter 6 R:dr
tunnan till  939: — —
Oindeld d:o, 18 tunnor d:o  108:
Tillsammans R:dr 1,705,600: — —
Vid pröfning, på sätt närlagde protokoll öfver finansärenden af den 9
innevarande månad utvisar, af särskilda till regleringen af sjunde hufvudtiteln
hörande frågor, liar Kongl. Maj:t funnit följande jemkningar och bestämmelser
i afseende på anslagen å denna litel vara af nöden:
l:o Finans-departementets expedition.
Vid den af departemental-styrelsens införande föranledda reglering af
slats-expedilionernes personal- och aflönings-staler, gåfvo då uppgjorda beräkningar
anledning till den förmodan, att ärendenas antal vid Finans-departementets
expedition i icke obetydlig mån skulle komma att understiga antalet
af de ärenden, som förut handlagts genom Handels-och Finans-expeditionen,
hvadan statssumman för förslbemälde expedition, genom öfverflyllning till
Civil-departementet af en protokolls-sekreterarelön, blef bestämd lill ett belopp,
som, utan beräkning af den nya expeditions-chefslönen, med 1,200
R:dr understeg hvad i slaten för förra Handels-och Finans-expeditionen lanns
upptaget. Erfarenheten har likväl sedermera ådagalagt ett ifrån förenämnda
beräkningar i så måtto afvikande förhållande, att Finans-departements expeditionens
diarii nummer i del närmaste motsvarat den för förra Handels-och
Finans-expeditionen, och att öfver hufvud göromålen vid Finans-departemenlsexpedilion,
i följd af de dit hörande kameral-ärendenas mera invecklade och
vidlyftiga beskaffenhet, taga i anspråk fullt ut lika om ej större arbetskraft,
än den, som erfordrats för handläggningen af de frågor, hvilka tillförene inbegrepos
under benämningen handels- och finans-ärenden. Med afseende ä
olägenheterna af delta missförhållande, hvilka till en tid kunnat i någon mån
afhjelpas derigenom, att en af prolokolls-sekrelerarelönerna varit ställd lill
departements-chefens disposition, och sålunda kunnat emellan flere fördelas,
har det slutligen funnits nödigt all, för befordrande af göfomålens behöriga
gång inom expeditionen, årligen anvisa en särskild summa å hufvud-lilelns
besparingar att lill arvoden disponeras; men denna utväg att bereda ökadt
arbetsbiträde måste i längden anses mindre lämplig, utom det alt hinder för
dess begagnande kan uppstå i följd af besparingarnes tillfälliga beskaffenhet;
Kongl, Maj:ts Nåd. Prop. till H. St. 1847.
49
och då Kongl. Maj;ts nådiga uppmärksamhet i öfrigt blifvit fästad å angelägenheten
deraf, att, ulöfver det aflöningsbelopp, som utgår i bestämda
löner, jemväl må linnas någon vid vissa tjenster och deras innehafvare ej
fästad tillgång, hvarigenom särskild uppmuntran kan gifvas åt flit och duglighet
samt godtgörelse meddelas för den ökade ansträngning, som för göromålens
skötande vid vissa tillfällen måste tagas i anspråk, föreslår Kongl.
Maj:t alt å Finans-departements-expeditionens stat må uppföras ett tillök t anslag
af ......
R:dr 1,200:— —
för att emot redovisning genom departements-chefen till befordrandet
af göromålens behöriga gång på lämpligt sätt användas.
2:o Kammarkollegium och Kammarrätten.
Vid sista statsreglering blefvo, uppå Kongl. Maj:ts nådiga
framställning, fyllnadsanslag till de för nämnde embetsverk
år 1841 fastställda interimsstater fortfarande af Rikets Ständer
anvisade med 7,532 R:dr 31 sk. ii r:st. för Kammar-kollegium,
och 13,075 R:dr 23 sk. 9 r;st. för Kammarrätten, dock,
med hänsigt till en möjligen skeende reorganisation af embetsverken,
endast till nästa riksdag, och alt utgå såsom arvoden.
Förslag lill en förändrad reglering med omforma Ide 2:ne embetsverk
och deras aflönings-stater har emellertid ännu icke
kunnat uppgöras, såsom, bland annat, beroende af de beslut,
som komma att fattas i de frågor angående skatteväsendets
samt uppbörds- och redogörelse-verkets förenkling, hvarom
nådig proposition kommer att vid denna riksdag till Rikets
Ständer a ilåtas; och Kongl. Maj:t föreslår i anledning häraf
nu endast, ali ofvanomförmälda till fyllnad i Kammai kollega
och Kammarrättens interims-stater erforderliga anslag måtte
lill fortsatt utbetalning under förut stadgade vilkor anvisas.
3:o Statskontoret.
llos Kongl. Maj:t har af detta embetsverk framställning
blifvit gjord om särskilde tillökningar i dess nuvarande aflönings-stat,
samt. om fortfarande af det vid sista riksdag till
Transport R:dr
B‘h. till ti. St. Prat. 7847 och 7848. 7 Samt. 7 Afd. 7 Haft.
1,2.00:
7
50
Kongl. Majis Nåd. Prnp. till R. St. 1847.
Transport R:dr
den nuvarande beviljade arvodesanslag för en ytterligare notarie
i Stats-kontoret 438 Ridr, men då Kongl. Maj:t anser
en förändrad organisation äfven af nämnde embetsverk vara
af behofvet påkallad, ehuru den under afvaktan af skatteförenklingsfrågans
vidare behandling måste åtminstone till hufvudsaklig
del uppskjutas, tinner Kongl. Majrt anvisning af förhöjda
eller nya löner för samma embetsverk för det närvarande
icke lämpligen kunna ifrågakomma, utan föreslår endast,
att förrberörda för tiden till nu förestående riksdag anslagna
arvodesbelopp måtte än vidare fortfara.
4:o Kartasigillata-verkét.
Då den år 1844 beslutade förändring med karta-sigillatapapperets
förfärdigande och stämpling medfört en betydligare
tillökning i kostnaderna härvid, så att, enligt hvad Stats-kontoret
i underdånighet upplyst, dessa kostnader år 1845, då
förändringen vidtog, uppgått till 73,958 R:dr 47 sk. 8 r:st.,
föreslår Kongl. Majit, att det i nu gäldande riksstat till 56,000
R:dr upptagna förslagsanslag till karta-sigillata-omkoslnader må
ökas till 70,000 R:dr, eller med
I sammanhang härined och då det befunnits, att vaktbetjeningen
vid karta-sigiilata-kontoret, som, enligt sednast
fastställda stat, skolat beslå af en vaktmästare med lön af 219
R:dr med derunder beräknade 19 tunnor spanmål samt 2:ne
stämpeldrängar, hvardera med lön af 164 R:dr, och derunder
beräknade 14 tunnor spanmål, i följd af den skedda förändringen
med kartepanperets stämpling, numera icke är till
samma antal erforderlig, föreslår Kongl. Majit, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Slats-kontorets i ämnet gjorda hemställan,
den förändrade reglering med otnförmalda vakthetjening
och dess lönevilkor, alt, i stället för den förra vaktmästare-tjensten,
som nu genom innehafvarens afgång är ledig,
samt stämpeldrängarne, må å staten uppföras:
En vaktmästare med lön Ridr 250: — —
och en kammardräng med d:o  200:
Transport R;dr
1,200
14,000
15,200
' Kongl. Majds Nåd. Prop. till R. St. i847.
t;-" Transport R:dr
allt utan spanmålsberäkning, hvarigenom en besparing uppkommer
af 97 R:dr, med minskning af 47 tunnor uti dea
på hufvudtileln upptagna qvantitet spanmål under penningelönerna.
6:0 Ofver-intenderits-embétet,
Den nuvarande slaten för detta embete grundar sig på
en för detsamma år 1830 fastställd tjenste- och lönereglering,
hvilken skulle bringas till verkställighet i nian af vissa
tjensteinnehafvares afgång. Af dessa tjensteinnehafvare qvarstå
ännu sekreteraren vid museum JV. G. Silfversparre och
slottsbyggmäslaren J. Fallstedt, med ett sammanräknadt lönebelopp
233 R:dr ig sk., hvilket, jemte tillökning å 1
R:dr tunnan lör ett spanmålsbelopp af 140 tunnor, erfordras
till fyllnad i den öfver-intendenten och intendenten, enligt
1830 års grundstat, tillkommande aflöning.
I öfrigt förekommer, i afseende på denna stat, att sekreterare-
och redogörare- eller kassörs-befattningarna, hvilka,
enligt densamma, skulle sammanslås lill en tjenst och äfven
under någon tid eller från år 1844 till början af år 1846
varit förenade, sedermera i följd af göromålens tillväxt funnits
ånyo böra åtskiljas, hvadan ock Kongl. Maj:t, under den
12 Februari sistnämnde år, efter då varande tjensteinnehafvarens
inträffade frånfälle, i nåder förordnade, att lönen, som då uppgick
till 1,200 R;dr, med tillökning ä 1 R:dr för derunder
beräknade lil tunnor spanmål, eller tillsammans 1,311 R:dr,
skulle, efter besläind fördelning, tills vidare utgå såsom arvode
till 2:ne för sekreterare- och redogörare-göromålens bestridande
förordnade personer. I och för slutlig reglering af
sekreterare- och kamerarelönerna, har af öfver-intendents-embelet
blifvit föreslaget deras bestämmande sålunda, alt sekreteraren
skulle, mot skyldighet att sjelf bekosta nödigt skrifvarebiträde,
erhålla 1,000 R:dr, med tillökning för derunder
beräknade 91 tunnor spanmål, och kamereraren 400 R:dr med
tillökning för 20 tunnor, hvartill skulle erfordras ett anslag
Transport R:dr
51
15,200: —
15,200:-
52
Kongl. Maj.-is Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport Ridr
utöfver hvad staten nu upptager af 200 R:dr. Kongl. Maj:t
anser delta förslag vara på billighet grundadt, men tior dock
den jemnkning deruti skäligen böra ega rum, att spanmålsberäkningen
under lönerna och den derpå grundade särskilda
tillökningen försvinner, då behofvet af ökadt anslag för dessa
tjenster komma att inskränka sig till 89 R:dr; och då Kongl.
Maj:t jemväl finner med rättvisa och billighet oförenligt, alt
öfver-intendenten och intendenten längre skola sakna de löneförmåner,
som redan för 16 år tillbaka voro för dessa tjen*
ster afsedda, föreslår Kongl. Majit: dels att statsanslaget för
öfver-inlendents-embetet må ökas med såväl nyssnämnda 89
R:dr som de 140 R:dr, hvilka erfordras till fyllnad i spanmålstillökningen
för öfver-intendentens och intendentens löner,
enligt 1830 års stat, eller med tillsammans
dels att musei-sekreteraren Silfversparre och slottsbyggmäslaren
Fallstedt må berättigas alt å allmänna indragnings-slaten
uppbära ersättning för deras innebafvande löner, utgörande
för den förre 100 R:dr och för den sednare 133 R:dr 16 sk.,
hvarigenom tillgång jemväl kan erhållas till fyllnad i de för
öfver-intendenten anslagna taffelpenningar.
6:o Post-verket.
Under åberopande af hvad här nedan vid beräkningen
af statsverkets inkomster anföres i fråga om behofvet af nedsättning
i post-verkets bidrag till stats-verket, föreslår Kongl.
Majit, att det nu i gällande riks-stat till 450,000 R:dr upptagna
förslagsanslaget för post-verkets löner och öfriga omkostnader
må ökas till 475,000 R:dr, eller med
7:o Anslaget till städers friheter.
Då Kongl. Majit anser den till 600 Ridr årligen beräknade
ersättning, som, i händelse Rikets Ständer bifalla Kongl.
Majits här nedan gjorda framställning om gerningsörenas upphörande,
skulle tillkomma de städer, hvilka visat sig ega laglig
rätt till hittills åtnjuten andel i denna afgift, böra af fö
Transport
Ridr
15,200
' t :
229
25,000
40,429;
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. till Ii. St. 1847.
53
Transport R:dr 40,429: — —
renämnda anslag utgå, föreslår Kongl. Maj:t detsammas ökande
med motsvarande belopp, eller  600: — —
8:o Anslagen till remisslage, observations- och uppbördsprocenter
samt mantalsskrifningsprovision.
Enligt hvad bär ofvan under sjette hufvudtiteln oniförmäles,
anser Kongl. Maj:t, i följd af den föreslagna regleringen
med lands-staten och dess löner, en minskning i förrberörde
anslag kunna utan olägenhet ega rum af 20,000 R:dr;
och Kongl. Maj:t föreslår alltså, under förutsättning af Rikets
Ständers bifall till omför malda reglering, att, såsom ett gemensamt
förslagsanslag för utgifter af ofvannämnda beskaffenhet,
må å 7:de hufvudtiteln upptagas en summa af endast
4,000 R:dr.
9:o Anslaget till extra utgifter.
Då detta anslag med år 1849 kominer att befrias från
en derå för viss tid anvisad betydligare årlig utgift, men
extra utgiftsanslaget å 8:de hufvudtiteln deremot, på sätt
här nedan finnes utredt, visat sig vara otillräckligt, föreslår
Kongl. Maj:t, att förstnämnda anslag må nedsättas ifrån 36,000
till 31,000 R:dr i ändamål att derigenom bereda tillgång för
en motsvarande tillökning i Sale hufvudlitelns enahanda anslag.
De på 7:de hufvudtiteln föreslagna tillökta anslag utgöra
alltså tillsammans  41,029: —
men då härifrån afdragas de, enligt 4:de, 8:de och 9:de punk
-
. . 24,097:
16,932: - -
• •
1,705,600:
R:dr
1,722,532:
återstår såsom verklig tillökning endast R:dr
så att hufvudtitelns slutsumma, som nu uppgår till
skulle vid den nya statsregleringen blifva ....
deruti ingå förslagsanslag till ett belopp af R:dr 1,399,382: 31. 9.
Dessutom har vid regleringen af 7:de hufvudtiteln yppat sig behof af
särskilda anslag för följande föremål, hvartill Kongl. Maj:t anser medel böra
sökas inom de tillgångar, hvilka, enligt hvad Kongl. Maj:t uti inledningen
till denna proposition beräknat, äro att disponera utöfver statsverkets fortgående
ordinarie och extra ordinarie inkomster!
54
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
l:o För slutligt liqviderande af köpeskillingen för en till ny lokal åt myntoch
kontroll-verken inköpt egendom, samt till betäckande af öfriga med dessa
verks flyttning förenade kostnader, för hvilka ändamål Kongl. Majct, i öfverensstämmelse
med härom allåtande särskild proposition och på deruti utvecklade
skäl, äskar ett fyllnadsanslag för en gång af . . . R:dr 30,000: — —
2:o För iståndsältande af Wadstena slott med dertill hörande
vallar och torn, hvartill, enligt af öfver-intendentsembetet
uppgjordt kostnadsförslag, skulle erfordras en summa
af 16,765 R:dr 28 sk. 2.. r:st. utöfver en i Linköpings läns ränteri
sedan längre tid tillbaka innestående för Wadstena slott
reserverad behållning af 528 R:dr 9 sk. 10 r:st.
Då denna koslnad icke kan, utan äfventyr af bristande
tillgång för andra nödiga reparationer, bestridas af det å 7:de
hufvudtiteln uppförda anslag lill byggnader och reparationer
i landsorterna; men Kongl. Maj:L emellertid anser det vara
af icke ringa intresse, att förenämnda sköna och i sitt slag
egna minnesmärke af den äldre byggnadskonsten, så vidt möjligt
är, i sitt ursprungliga skick bibehålles och från tidens
åverkan bevaras, föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande i
öfrigt af hvad bifogade protokoll öfver finans-ärenden för den
9:de innevarande månad i ämnet innehåller, att för ifrågavarande
ändamål må anvisas ett särskildt anslag af. . . . . 16,800: — —
3:o Till beredande af utvidgad embetslokal för länsstyrelsen
i Calmar.
På sätt nyssherörde protokoll utvisar, har i omförmälda
hänseende blifvit framsläldt det alternativa förslag, att antingen
förse det nuvarande landshöfdinge-residenshuset med er.
^
forderlig tillbyggnad, eller ock inköpa och för ändamålet inreda
ett midlemot residenshuset beläget, enskild man tillhörigt,
större stenhus: varande kostnaden i förra fallet beräknad
till 8,310 R:dr 40 sk. och i det sednare till 9,950 R:dr,
hvarförutan, i ändamål att bereda tillgång för någon del af
kostnadssumman, framställning blifvit gjord om försäljning af
en kronan tillhörig till landtmäteri-kontor och archiv nu begagnad
byggnad, materialhuset kallad, och uppskattad i värde
till en summa af 1,333 R:dr 16 sk.
Transport R:dr 46,800: — —
Kongl, Maj.ts Nåd, Prop. till R. St. 1847.
55
Transport R:dr 46,800: — —
Kongl. Maj:t anser, enligt hvad vederbörande embetsmyndigheter
jemväl tillstyrkt, lämpligast, att det redan år
1840 bos Rikets Ständer uppgifna behofvet af ökadt utrymme
för länsstyrelsen i Calmar afhjelpes genom det nuvarande
residenshusets tillbyggnad, hvartill, enligt förenämnda beräkning,
skulle, utöfver värdet af materialhuset, erfordras omkring
7,000 R:dr; men då, i följd'af det årliga byggnadsanslagets
anlitande för flera större reparations- och byggnadsarbeten,
bland hvilka sednare förekommer fulländandet af ett
nytt landshöfdinge-residenshus i Östersund, nyssnämnda anslag
ej eller lemnar tillgång för nu ifrågavarande mindre
summa, föreslår Kongl. Maj:t, alt Rikets Ständer, jemte medgifvande
af det s. k. materialhusets försäljning med dertill
hörande byggnader och tomt genom offentlig auktion samt
den inflytande köpeskillingens användande såsom bidrag till
kostnaden för landshöfdinge-residensets i Calmar tillbyggnad,
må för samma ändamål anvisa ett ytterligare särskildt anslag
af  /,000: — —
4:o För i ståndsättande af de emellan hufvudstaden oell
Drottningholm befintliga broar.
För dessa broars bibehållande i farbart skick hafva under
de sednare åren icke obetydliga kostnader måst användas.
Vid å samma broar nyligen förrättad ytterligare besigtning
har befunnits, alt de ånyo tarfva reparation och att,
för att dymedelst med någon säkerhet, dock ej med full
visshet, betrygga farten deröfver, för en tid af tre å fyra år
skulle erfordras icke mindre summa än omkring 11,860 R:dr.
Då det under sådana förhållanden mäste finnas betänkligt
att för ifrågavarande broars provisionella iståndsättande
använda ytterligare kostnader, har Kongl. Majit i nåder anbefallt
styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
att, efter hållen noggrann undersökning, rned möjligaste skyndsamhet
afgifva underdånigt yttrande och förslag, rörande lämpligaste
sättet för merberörda broars ombyggnad och kostnaden
dertill; och är Kongl. Majit betänkt att, sedan nyssnämnda
Transport Ridr 53,800:
56
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. tilt R. St. 1847.
Transport R:dr 53,800
yttrande och förslag till Kongl. Maj:t inkommit, serskildt i
nåder besluta, angående den framställning till Rikets Ständer,
som, i anledning deraf, må finnas nödig.
5:o För nybyggnader och reparationer af de publika husen
å S:t Barthelemy samt iståndsättande af kronans dervarande
materiel, rn. m.
Hos Kongl. Maj:t har guvernören å S:t Barthelemy i underdånighet
anmält behofvet af ej mindre nybyggnader och
reparationer af de publika husen å denna ö samt iståndsättande
af kronans dervarande materiel, än en ny något lillökt
och förbättrad stat, äfvensom pensionsrätt för embets- och
tjenstemännen derstädes; i hvilket afseende guvernören ingifvit
dels förteckning öfver kronans allmänna byggnader på ön
år 1846 jemte besigtningsinstrument deröfver och kostnadsförslag
på dervid nödiga ansedda nybyggnader och reparationer
med åtföljande ritningar, dels förslag till omförmälda förbättrade
aflöningsstat. Enligt ofvannämnda förteckning och
besiglnings-inslrument bestå kronans, allmänna byggnader,
på ön hufvudsakligen af boställen för guvernören, plaee-majoren,
justitiarie!!, lutherska pastorn, tullhuset, ett vakthus
och tre batterier; och hafva sedan hufvudbyggnaden afguvernörsbostället
blifvit till grunden förstörd af en orkan år 1837,
alla återstående åbyggnaderna på förena milda lägenheter, med
undantag af batterierna, hvarå något värde ej är beräknadl,
blifvit upptagna till ett sainmanlagdt värde af 2,275 spanska
daler. Enligt förslaget skulle kostnaden för ombyggnaden på
guvernements-boställets tomt uppgå till 8,812 sp. d:r 50 cents,
— för uppförande af vakthus på två af batterierna till 644
sp. d:r 30 cents, för reparationer af de öfriga åbyggnaderna
och en del tomters afrödjande (då pastorsbostället blifvit föreslaget
till försäljning), till 1,074 sp. d:r 33 cents och för en
landningsbrygga till 298 sp. d:r, eller tillsammans 10,829 sp.
d:r 13 cents; hvarförutan för den nya staten skulle erfordras
ett tillökadt anslag, motsvarande 5,282 sp. d:r, eller tillsammans
med hvad nuvarande stat består 12,798 sp. d:r.
Transport R:dr 53,800:
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. till B. St. 1847.
57
Transport R:dr 53,800: —
Då iståndsättande af kronans byggnader och tillhörigheter
å nämnde koloni icke synes böra eller kunna längre uppskjutas,
emedan kostnaden ökas om genom ett sådant uppskol
byggnaderna få så förfalla, att de ej mera kunna repareras;
då guvernören allt sedan boställets förstöring år 1837
ej haft några sammanhängande boningsiägenheter, utan måst
herbergera sig i rum och lägenheter, som höra till tre serskilda
tomter och i följd hvaraf en särskild hyresersättning till justitiarien
årligen utgått — samt då dessa rum och lägenheter
uppgifvits vara särdeles oansenliga och förfallna, likasom
samteliga byggnaderna i allmänhet, enär de å dem verkställda
oundgängligaste reparationerna ej kunnat motstå klimatets åverkan,
bar Kongl. Maj:t funnit nödigt, att guvernementsbostället
återställes samt att de öfriga kronans byggnader repareras, enligt
ofvannämnda kostnadsförslag, äfvensom att för malerielens
iståndsättande, hvartill särskildt förslag från guvernören införväntas,
anvisas omkring 1,000 sp. d:r, då hela kostnaden skulle
blifva 11,829 sp. d:r eller i svenskt banko omkring 30,600 R:dr.
Beträffande åter den sökta tillökningen i nuvarande staten
för ön, äfvensom pensionsrätten för der anställde embelsoch
tjenstemän; så och ehuru de derför anförda skäl visserligen
ä ro grundade på billighet, bar Kongl. Maj:t likväl, under
nuvarande förhållande med statsverkets tillgångar, funnit förslaget
härom icke böra i vidsträcktare mån bifallas, än att
arfvoden må anslås åt guvernements-sekreteraren med 400 sp.
d:r samt åt en guvernements-pastor och tillika skollärare 800
sp. d:r, och att för garnisons- samt guvernements-läkaren en
tillökning af 200 sp. d:r må beviljas. Då till guvernementspastorns
och skollärarens aflöning ett bidrag af omkring 230
sp. d:r ansetts kunna påräknas från svenska missions-sällskapet
skulle för tillvägabringande af denna tillökning i staten
erfordras 1,170 sp. d:r eller omkring 3000 R:dr banko, så
alt, då de till förvaltningen erforderliga utgifter, som ej af
inkomsterna utaf ön kunna betäckas, med ledning af de två
Transport R:dr 53,800: —
bih. till R. St. Prat. i847 o£,å '/848. t Sami. l Afd. / Haft. 8
58
Kongl. Milj :ts Kihl. Prop. till H. St. 1847
Transport R:dr 53,800: —
sistförflutna åren;s erfarenhet, förslagsvis kunna antagas till
uncefärlisen 6,000 JLl:dr svenskt banko lör äret, ilen sålunda
DO r
uppkommande sammanlagda summan, som til! bristens betäckande
vore erforderlig, skulle för tre år utgöra 27,000 R:dr
banko. På grund häraf och under åberopande af de skiil,
närlagde protokoll öfver finans-ärenden för den 9 innevarande,
månad i öfrigt innehåller, föreslår Kongl. Maj:t Rikets Ständer,
att ej allenast nyssnämnda förslagssumma eller bristen i
förvaltningskostnaderna  27,000: —
än äfven den här ofvan beräknade kostnadssumman .... 30,600: —
för publika byggnadernas och materielens iståndsättande mätte
till utbetalning i nion af behofvet beviljas, samt, då tillfälle
till öns afträdande på antagliga vilkor möjligen ännu kan yppas
under fortsatta bemödanden för detta ändamål, anvisas
till utgående på enahanda sätt, sorn i afseende på tillskottet
för koloniens förvaltningskostnader hittills varit iakttaget, eller
att medlen efter skeende anvisningar förskottsvis utbetalas
från Stats-kontoret emot ersättning af de för extra statsbehof
afsedda tillgångar, enligt för hvart är till Riksgälds-kontoret
afgifvande reqvisition, allt under förbehåll af framtida godtgörelse
lill moderlandets statsverk, om ock i den nion ökad
afkastning af ön eller för dess afytlrande inflytande medel
dertill kunna lemna tillgång.
Tillsammans anslag för föremål inom 7:de hufvudtiteln
för tillfälliga behof R:dr 111,400: — —
Härjemte har hos Kongl. Maj:t till pröfning förekommit ett sedan längre
tid tillbaka väckt förslag om uppförande af en större byggnad i hulvudstaden
åden plats, som skiljer Carl Xlli:s torg ifrån operahuset, och hvilken hittills
upptagits af för Kongl, theaterns behof uppförda dekoralionsbodar al träd.
Kongl. Maj:t, som redan beslutit dessa bristfälliga och missprydande
bodars borttagande, och, med anlitande af redan befintliga tillgångar anbefallt
uppförande i deras ställe och för samma ändamål af en tillbyggnad af
sten invid operahusets östra sida, hvilken dock icke kommer att borttaga
utrymmet för den ifrågaställa större byggnaden, hvaraf den skulle på Irenne
sidor omslutas, har, oansedt en sådan byggnad onekligen skulle blifva, med
hänsigt lill flera allmänna behof, af väsentligt gagn, och detta byggnadsföre
-
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till 11. St. 184/.
59
lag dessutom påkallas af omsorgen för hufvudstadens förskönande, likvid funnit
tveksamt att för det närvarande ifrågasätta statsutgifternas ökande, under
form af vanligt anslag, med den för omförmälda byggnad erforderliga betydliga
kostnadssumma; men Kongl. Maj:t anser emellertid en annan med egentlig
uppoffring ej förenad utväg att bringa förslaget i verkställighet vara för
slaten öppen, nemligen genom kostnadssummans anvisande såsom lån eller
förskott, enär del synes otviPvelaktigt, all, om en dylik byggnad blefve å
ifrågavarande plats för allmän räkning uppförd, slaten skulle kunna, genom
en del lägenheters upplåtande Lill enskildt begagnande, af densamma upphemta
ej obetydlig inkomst och derigenom efter band få återgäldad t åtminstone
kapitalbeloppet af hvad den för byggnadens uppförande utgifvit, då
den möjliga ränteförlusten i allt fall under liden egde full motsvarighet uti
ilen ej uthyrda delens af byggnaden begagnande för allmänt behof; och
Kongl. Majrt bar af sådan anledning anbefallt öfver-intendents-embetet att
låta med möjligaste skyndsamhet utarbeta och till Kongl. Majrt ingifva ett
förnyad t, på en del lägenheters uthyrande beräknadt, förslag till bebyggande
af omförmälda plats, hvarefter Kongl. Majrt vill ytterligare i nåder besluta
angående de utvägar, som för den ifrågaställa byggnadens uppförande må
vara alt begagna samt om den medverkan härtill, hvarom Rikets Ständer
må kunna anlitas.
Åttonde MillVtMl-fifelli,
innefattande anslagen för Ecclesiastik-Departementet.
Uti nu gällande riksstat äro anslagen under Sale hufvudtiteln upptagna
till följande belopp:
penningar Krdr 371,814: — —
med under penningelönerna inberäknade 3,827 tunnor
spanmål, ä 7 Rrdr tunnan.
Indelda räntor, kronovärdi 27,868: 36. 8. utfördt efter förslags
markegång
med  152,798: — —
Indeld spanmål, 81,704 tunnor 16 kappar förslagsvis, ä 6
R:dr tunnan  490,227: — —
Oindeld spanmål 3,893 tunnor 16 kappar förslagsvis, u 6
R:dr tunnan
23,361: — —
Tillsammans R:dr 1,038,200: — —
60
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till Ii. St. 1847.
För föremål inom denna hufvud titel hafva följande tillökta anslag funnils
af behofvet påkallade:
i:o Ecclesiastik-departementets expedition.
Då, serdeles i följd af åliggandet för rikets församlingar alt, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts nådiga stadga af den 18 Juni 1842, inrätta
nya eller ordna redan befintliga skolor för folkundervisningen, antalet af de
ärenden, som tillhöra Ecclesiastik-departementets handläggning i ganska betydlig
nion stigit; föreslår Kongl., Maj:t, att på ordinarie stat må uppföras
Span mai.
en summa af Kalr 666: 32. —
att, emot redovisning, genom Deparlements-chefen
använda'» så väl til! uppmuntran åt de ordinarie
tjenstemännen, vid dem utöfver deras
tjensteskyldighet ålagda ökade göromål, som till
vodtsöreise tor ett mera verksamt biträde af
O O
extra-ordinarie tjenstemanna-personalen samt till
arfvoden åt extra vaktbetjeningen vid Departementet.
2:o Kongl. Bib/iotheket.
Sedan genom Kongl, bibliothekets tillväxt
och i följd af ett lii liga re begagnande af der
förvarade samlingar, t jenstemännens göromål blifvit
betydligt ökade och behofvet af ytterligare
biträde dervid i samma nion gjort sig gällande
föreslår Kongl. Maj:t, att för en tjensteman vid
nyssnämnda bibliolhek, i grad emellan bibliothekarie
och förste amanuensen, må på Kongl,
bibliothekets ständiga stat uppföras ett lönebelopp
af
motsvarande prolokolls-sekreteiarelön inom Kgl.
Maj:ts kansli.
3:o' Clerecie-slaten.
Kongl. Maj:t, som under den 17 September
1845 beviljat prosten öfver Ångermanlands
Transport R:dr 1,866: 32. —
\
1,200:
i
Kongl Maj.ts Nåd. Prop. till 11. St. 1847. 61
Spanmäl.
Transport Ridr 1,866: 32. —
nordöstra kontrakt rättighet att från och med
år 1844 för det nybildade Bjurholms pastorat
komma i åtnjutande af en proste-tunna att utgå
af kronans behållna spanmåls-tionde i orten,
äskar, att delta anslag må på stat uppföras  1 t;a.
För bildandet af tvenne nva kapell-församlingar
inom Wermlands finnmarker, den ena i
norra delen af Gunnarskaps socken, med kyrka
vid hemmanet lilla Bogen, den andra i nordvestra
delen af Fryksände socken med kyrka
vid Lekvattnet, erfordras, oberäknadt det af Rikets
Ständer redan vid 1840—1841 årens Riksdag
beviljade anslag af 6,000 R:dr för kapellens
uppbyggande, jemväl bidrag af allmänna medel,
till tvenne kapell-predikanters atlönande, i hvilket
afseende Kongl. Majit nu föreslår, att å ständig
stat må för hvardera af ifrågavarande tvenne
kapell-predikanter uppföras 400 R:dr om året eller
tillsammans  800: — —
Hos Kongl. Majit hafva åtskillige hemmansegare
å ön Rummaren i Stockholms län underdånigst
anhållit, att som dem ålåge att både i
Nämdö och i Djurshamns kapellförsamlingar ej
allenast deltaga i byggnad och underhåll af kyrka
och komministers-boställe, utan ock att atlöna
komminister, klockare och öfrig kyrkobetjening,
hvilken dubbla börda sökanderne, såsom obemedlade
lotsar, ej längre förmådde uthärda,
Kongl. Majit fördenskull måtte i nåder tillåta,
att ön Rummaren Hnge i ecclesiastik t hänseende
skiljas från Nämdö kapell, tillhörande Öster-Hanninge
pastorat i Stregnäs stift, och i stöllet förenas
med den, Rummaren vida närmare belägna,
Djurshamns kapellförsamling af Wermdö pastorat
i Upsala stift och Stockholms län.
Transport Ridr 2,666: 32. — 1 tia.
62 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till K. St. 1847.
Spanmål.
Transport Ridr 2,666: 32. — 1 Ca.
Med anledning häraf och då, enligt vederbörandes
uppgifter, det belopp kronotionde-spanmål,
som erfordras, för att hålla kapell-predikanten
och kyrkobetjeningen i Nämdö jemte kapell-kyrkan
derstädes skadeslösa för den minskning
uti inkomster och bidrag, sorn genom Ruminarens
skiljande derifrån skulle uppkomma, utgör
for kapell-predikanten 13 tunnor 21 kappar,
för klockaren och kyrkovaktaren 4 tunnor 9| kappar
samt för kapell-kyrkans underhållande och
reparation 1 lunna 251 kappar eller tillsammans
19 tunnor 23jj kappar spanmål, hälften råg och
hälften korn, hvarför kronans behållna tionde i
orten jemväl lemnar tillgång; föreslår Kongl.
Majit, att Rikets Ständer må för ofvan omförmäldta
ändamål A Riks-staten uppföra ett till
jemnt tal förhöjdL anslag af 19 t:r 25 k:pr.
hälften råg och hälften korn.
Hos Kongl. Majit hafva konsistorierna i rikets
flesta stift i underdånighet anhållit, att då
embetsgöromålen vid konsistor i i-expeditionerna
blifvit i sednare tider ökade och behofvet af biträde
dervid i samma förhållande gjort sig gällande,
så att konsistorierna för ärendenas jemna
gång nödgats strängt anlita amanuenserne, för
hvilka likväl löner å stat icke äro anslagna,
Kongl. Majit fördenskull ville hos Rikets
Ständer sådana löne-anslag utverka; och som
Kongl. Majit funnit konsistoriernas sålunda framställda
begäran vara på billighet grundad, äskar
Kongl. Majit att af Rikets Ständer må anvisas
en summa af 2,160: — —
att fördelas i tolf löner, hvardera af 180 Ridr,
tilldelas konsislorii-amanuenserne i Rikets tolf
stift.
Transport Ridr 4,826: 32, —
20 tlr 23 kipr.
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. till K. Sl. 1847.
Transport [i:dr 4,826: 32,
20 t:r 25 k:pr.
Span inål.
4:o Universiteten.
Rikets Ständer hafva vid föregående riksdagar
beviljat en summa af 12,000 R:dr årligen
för universitetens i Upsala oell Lund materiela
behof, att emellan båda universiteten i lika lotter
fördelas och intill närvarande Riksdag utgå.
O ö
Då hehofvet af detta anslag, sådant detsamma
vid sist verkställda stats-reglering oförändradt
qvarstår, och universitetens bibliothek, samlingar
och inrättningar, för att hållas i tidsenligt
skick, ytterligare kräfva ökade tillgångar, föreslår
Kongl. Maj:l, att, jemte det förstnämnda
lör universitetens utgifter oundgängliga belopp
af 12,000 R:dr varder å ständig stat uppfördt,
Rikets Ständer må bevilja en årlig tillökning af 4,000: — —
i nyssberörda summa, i följd hvaraf anslaget
för hvartdera universitetet komme att förhöjas
lill 8,000 R:dr och för båda utgå med 16,000 R:dr.
Saknaden af tillräckligt antal professsioner
i förhållande till vetenskapernes mångfald och
ständigt fortgående utveckling har länge utgjort
ett hinder för universitets-undervisningens ändamålsenliga
ordnande.
För alt i någon nion kunna undanrödja
detta hinder äskar Kongl. Maj:t, det Rikets
Ständer må för universiteten i Upsala och Lund
anslå och å stat uppföra en professorslön för
hvartdera, beräknad lill 1,600 R:dr eller för
båda universiteten 3,200: — —
att användas, der en sådan lärare finnes mest
gagna allt efter som i ena eller andra kunskapsarten
behofvet visar sig störst eller någon utmärkt
vetenskapsidkare framstår.
Transport R:dr 12,026: 32. - 20 t:r 25 k:pr.
64
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till It. St. 1847.
Span mål.
20 i:r 25 k:pr.
I sammanhang härmed begär Kongl. Maj:!,
att för hvartdera universitetet må på stat anvisas
ett särskildt årligt anslag af 1,500 R:dr
eller tillsammans  3,000:
för att disponeras till docent-stipendier, genom
hvilka utmärktare yngre akademiske lärare kunna
sättas i tillfälle alt vid universiteten qvarstanna
och icke nödgas, för bristande utkomst, afbryta
en verksamhet, hvaruti de eljest kunnat med
framgång fortfara och gagna.
5:o Elementar-Läroverken.
Ordnandet af rikets elementar-läroverk utgör
ett vigtigt föremål för Kongl. Maj:ts omsorger.
Kongl. Maj:t har sedan sistförflutna Riksdag
åt della ämne egnat särskild uppmärksamhet.
Om de häraf föranledda åtgärder och beslut
lemna de vid denna nådiga proposition bifogade
Transport R:dr 12,026: 32. —
Enär Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag
funnit lämpligt att för tio professorer uti
verldsliga fakulteterna vid Kongl, universitetet
i Upsala bevilja en lönförhöjning af 300 R:dr
lill hvardera, med uteslutande af de professorer,
som innehafva praebenden eller åtnjuta andra
deras tjenst åtföljande löneförmåner; och billigheten
fordrar, att enahanda förmon beredes universitetet
i Lund, men för philosophiska fakulteten
vid detta sednare äro å stut beräknade
tvenne praebenden; äskar Kongl. Maj:t en summa
af  2,400: — —
att på samma vilkor, som för Upsala universitet
blifvit bestämda, användas såsom löneti 11-  ökning med 300 R:dr för hvardera åt alta professorer
vid Lunds universitet.
Transport R:dr 17,426: 32. — 20 t:r 25 k:pr.
horig/. Majtts Nåd. Prog. till Ii. St. 1847. 65
SpanraSt.
Transport R:dr 17,426: 32. — 20 l:r 25 k:p
handlingar fullständig upplysning. En förändrad
reglering af läroverken, oaktadt den endast småningom
kan till vägabringas, kräfver likväl ökade
statsanslag. Men dä dessa erfordras endast i den >
mån, som förändringen går i verkställighet,
vili Kongl. Maj:t vid denna Riksdag ieke af
Rikets Ständer begära högre tillökning i meranämnde
årliga anslag för elementar-läroverken, än 30,000: — —
all utgå såsom rcservalions-anslag, för alt, jemte
nu betintliga tillgångar och den afgift af lärjungarne,
som blifvit i planen för läroverkens
organisation föreslagen, användas lil! löner åt
lärare vid de elenuntar-löroverk, hvilka blifva
inrättade efter de af Kongl. Maj:t godkända
grunder, med rättighet för Kongl. Maj:t, dels
att anvisa besparingarne på anslaget så väl till
dupplikanters aflönande, sorn till oundvikliga
byggnader för läroverkens behof, der andra medel
icke linnas att tillgå, dels att lill hvarje
skolas disposition för dess maleriela behof öfverlemna
hälften af det öfverskott å afgiften af
lärjungarne, som vid skolan uppkommer, sedan
ilen summa utgått, hvilken minst bör erläggas.
I förening härmed och då de åtgärder, hvilka
för skolväsendets ordnande komma alt vidtagas,
blifva af det omfång, att de icke kunna inom
ecklesiastik-departemenlet medhinnas, utan särskildt
biträde jemväl af personer, som i ämnet
ega speciel kännedom och erfarenhet, föreslår
Kongl. Majit, alt Rikets Ständer tillika må på
stat uppföra ett årligt anslag af  3,000: — —
att i nämnde afseenden användas.
Transport R:dr 50,426; 32. — 20 t:r 25 k:pr
Bih. till R. St. fröt. r34v °nrS4S. i Samt. i Afd. t Höft. 9
66
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till fl. St. 1837.
Spanmål.
Transport R:dr 50,426: 32. — 20 t:r 25 k:pr.
Uppå tle skäl, sorn äro utvecklade i härvid
hilagda handlingar, äskar Kongl. Maj:t ett särskildt
årligt anslag af  3,000: - —
för inrättandet af en normal-skola till bildande
af lärarinnor för frunlimmers-undervisningen.
Då framgent måtte blifva angelägel att i
o o O
bufvudstaden, der tillfälle är till val emellan
flera läroverk, bibehålla en skola, hvarest nya
lärometoder kunna försökas, utan alt dermed
behöfva slöra undervisningens jemna gång på
någon ort, och då nya elemenler-skolan i Stock
O
7 J
bolm, oberäknad denna egenskap, visat sitt gagn
genom den täflan, hvilken hon framkallat, förnyar
Kongl. Maj:t Sin vid sistförlidne Riksdag
bos Rikets Ständer gjorda framställning, alt det
för nämnde skola endast tills vidare beviljade
årliga anslag af 6,800 R:dr må på ständig stat
uppföras.
Såsom lämplig lönefyllnad åt bibliolhekarien
vid Linköpings gymnasii- och slifts-bibliothek,
hvilket numera vuxit lill 25,000 voldmer
och tillika innefattar en icke obetydlig samling
af mynt m. m. samt fördenskull, i förening med
särskild under v isningssk yldighet, tager bibliotliekariens
tid och arbetsförmåga i anspråk, äskar
Kongl. Maj:t ett åi ligt anslag af  266: 32. —
I lika afseende föreslår Kongl. Maj:f, alt för
bibliothekarien vid Westerås gymnasii-bibliothek
må på stat uppföras ett åiligt ai fvode af . . 150: — —
Nora Bergs församling inom Örebro Län
O ii
har, med åberopande af Rikets .Ständers af Kongl.
Maj:t gillade beslut angående upphörande af de
s. k. Djeknepenningarne, i underdånighet anhållit*
att den deremot svarande afgift, sorn
Transport R:dr 53,843: ig. — 20 l:r 25 k:pr.
Kungl. Majds Nåd. Prop. till R. St. 1847.
67
Transport R:dr 53,843: 16. —
hvarje matlag i ofvanbemälda församling från
äldre tider med 2| IM. tackjern utgjort tili rector
scholae i Nora stad måtte, fran den 1 Maj 1844
räknadt, afskaffas och församlingen i stället varda
berättigad att använda samma afgift lill socken
O
O
skolornas nytta.
Då ifrågavarande afgift, sorn, enligt hvad
upplyst blifvit, utgör 45 S/M. tackjern, är af
samma natur, som de så kallade Djeknepenningarne,
och Rikets Ständer vid 1834 och 1835
årens Riksdag heslutit, att dessa borde upphöra
och ersättning i behörig ordning utgå lill de
auktoriteter, hvilka förut disponerat denna inkomst;
men de medel, hvilka för sådant ändamål
äro af Rikets Ständer anvisade, icke lemna
tillgång till sådan ersättning åt rektor vid Nora
stads skola, föreslår Kongl. Maj:t, att ett belopp af 298: 6. —
motsvarande 45 S/M. tackjern, enligt Örebro läns
markegång för de 10 sisla åren näst före det år,
då frågan väcktes, måtte å riksstaten uppföras
såsom ersättning lill rektor vid stadsskolan i Nora
för nyss berörda inkomst, och Kongl. Maj:t
derigenom beredas tillfälle att bifalla Nora Bergs
O
O
församlings begäran om befrielse från afgiftens
O O O
utgörande.
Sedan i anledning af yppadt betydligare
missförhållande emellan Stockholms stads inkomster
och utgifter, förorsakadt bland annat af
kostnaden för ålskillige staden åliggande större
byggnadsarbeten, hvartill nu kommit uppförandet
af en ny fängelsebyggnad m. m., framställning
blifvit gjord om beredande af tillökning i stadens
inkomster genom förhöjd tolag å vissa från
utrikes ort inkommande varuarliklar, men Kongl.
Transport R:dr 54,141: gg, -
Spanmal.
20 l:r 25 k:pr.
20 Ur 25 k:pr.
68
Kongl. Maj:ts Nåd. Pröp. till H. St. i 847.
Span mål.
Transport R:dr 54,141: 22. - 20 t:r 25 k:pr.
Maj:t, med hänsigt till dessa artiklars vigt såsom
föremål för inhemsk förbrukning och förädling,
funnit Sig förhindrad alt till berörda framställning
lemna bifall, så har hos Kongl. Maj:t vidare
blifvit yrkadt, det staden må befrias från
utskillige å dess kassa anvisla utgifter, hvilka
förmenats vara för densamma främmande och
bland hvilka jemväl uppgifvits ett bidrag af
10,000 R:dr, som årligen utgår lill undervisningsverkets
i bufvudstaden underhållande.
Då bekostandet af undervisningen vid gymnasier
och lärdomsskolor är en utgift, sorn i
allmänhet af statsmedel bestrides, samt Stockholms
stads drätsel nu är i den ställning, att
fortfarandet af omförmäida bidrag icke kan ega
rum utan ökad taxation å stadens skattskyldige
borgerskap och näringsidkare, anser Kongl. Majrt
Stockholms stad destoheldre böra från meranämnde
bidrag befrias, som staden härutöfver, i
och för dervarande gymnasium och öfrige läroverk,
vidkännes icke obetydlig lunga genom
dessa inrättningars förseende med erforderliga
lokaler; och Kongl. Maj:t föreslår, i anledning
häraf samt under åberopande i öfrigt af hvad
hosföljande protokoll öfver blandad t Justitie-,
Civil-, Finance- och Ecclesiastik-ärende för den
9 innevarande månad i ämnet innehåller, alt,
oberoende af det här ofvan för elementar-läroverken
i allmänhet äskade ti Hök ta anslag af
30,000 R:dr, matte särskildt för hufvudstaden
och i ändamål af dess befriande från omförmäida
lill statsbehof hänförliga utgift, af Rikets
Ständer anvisas ett årligt anslag af .... 10,000: — —
Transport R:dr 64,141: 22. — 20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Maj:ts Nåd. Pro/), till Ii. St, 1847.
69
Transport R:dr 64,141: 22. —
6:0 Gymnastiska Central-Institutet.
För detta institut, hvars verksamhet är i
jemn tillväxt, äskar Kongl. Maj:t ett ökadt anslag
af  633: ig. -
hvaraf skulle användas 200 R:dr till löneförhöjning
åt öfver-läraren, på det att en skicklig
person deri må finna anledning alt vid institutet
qvarstanna, för att vid föreståndarens afgång
kunna blifva hans efterträdare; 300 R:dr till
lön åt en ytterligare lärare i praktisk gymnastik
och 133 R:dr ig sk. till lön åt en lärarinna
i gymnastiken.
7:o Sundhet s-kollegitim med Medicinal-staten.
Då den summa af 200 R:dr, som finnes på
Sundhets-kollegii stat uppförd, såsom arfvode
för granskning af de apolheks-räkningar, hvilka,
enligt bemälda koliegii instruktion, skola derstädes
revideras, numera icke är svarande emot
detta besvär, helst nämnde räkningar, hvilka
år 1816 utgjorde 235 stycken med en summa
af 18,352 R:dr 19 sk. 9 r:st, år 1846 uppgått
till '707 stycken med ett totalbelopp af 64,320
R:dr 26 sk., föreslår Kongl. Maj:t, att ifrågavarande
arfvode må förhöjas med  400: — —
Som, i anseende till den ringa lön af endast
432 R:dr 24 sk., hvilken är å stat anslagen för
en provincial-läkare i Herjeådalens distrikt af
Jemtlands län, svårighet sig yppat att återbesätta
denna nu lediga beställning, äskar Kongl.
Maj:t, att nyssnämnde lönebelopp måtte förhöjas
med •  234: 8. —
Rikets Ständer heviljade vid sisllidne Riksdag,
ett anslag, stort 1,000 R:dr årligen, alt
Transport R:dr 65.408: 4G. —
Span må l.
20 t:r 25 k:pr,
20 t:r 25 k:pr.
70
Kongl. Maj ds Nåd. Prop. till II St. 1847.
Transport R:dr 65,408: 46. —
20 i:r 25 k:pr.
Spanmal.
intill nu instundande Riksmöte under vissa vilkor
utgå för den i Stockholm stiftade pharmaceutiska
läroanstalt. Då apothekare-societeten
behörigen fullgjort sin förbindelse alt med 1,000
R:dr lill läroanstalten bidraga och Sundhetskollegium
intygat, att densamma ulöfvat ett
välgörande inflytande på phartnaciens studium,
föreslår Kongl. Majit, att ofvanberörde anslagssumma,
som, ehuru utgående blott till denna
Riksdagen, likväl blifvit i den ordinarie staten
för Sundhels-kollegium med medicinal-staten å
8:de hufvudtiteln inbegripet, må fortfarande
derå uppföras att under enahanda förbehåll som
hittills utgå.
8:o Carolinska Medico-Chirurgislui Institutet.
Jemte det Kongl. Maj:t föreslår, alt det af
Rikets Ständer vid sista Riksdagen beviljade och i
medico-ehirurgiska institutets stat, ehuru endast
lill detta riksmöte, uppförda årliga anslag af
1,600 R:dr till arfvode åt en professor i kliniken
för barnsjukdomar, må, med afseende å
vigten af en sådan profession och det särdeles
gagn, den redan medfört, varda å ordinarie stat
upplaget, äskar Kongl. Majit, att på samma stat
må uppföras dels  333: 16. —
tili lön åt en chirurgie adjunkt, såsom högst
behöflig för den dagliga undervisningen och
praktiska handläggningen af chirurgiska operationer,
och dels  1,600: — —
til! lön för en professor i palhoiogiska anatomien,
hvilken vetenskap i sednare tider fått den utsträckning,
att vid de flesta praktiska läroanstalter
en profession för densamma blifvit ini
ättad.
Transport R:dr 67,342: u. —
20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Maj. ts Nåd. Prop. till B. St. 1847.
71
Transport U:<lr 67,342: 14. —
9:o Veterinär-Inrättningen i Slockholm.
För theoretices professorn föreslår Kongl.
Maj:t en löneförhöjning af  GOO: — —
om året, lämpad efter den löneinkomst, professorer
vid carolinska medico chirurgiska institutet
å stat åtnjuta.
Åt instruklions-smeden, hvars befallning
helt och hållet upptager en persons lid och erfordrar
både anatomiska och physiologiska kunskaper
samt högre grad af manuel skicklighet,
torde Rikets Ständer bevilja en efter dessa förhållanden
afpassad årlig löneförhöjning af . . 300: — —
10:o Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien.
För denna akademi, hvars samlingar, behörigen
ordnade i dess nya lokal, sannolikt innan
kort kunna å bestämda tider hållas för allmänheten
tillgängliga, erfordras, så framt akademien
1 skall kunna uppfylla sin bestämmelse, dels alt
nu varande anslag af 1,000 R:dr till samlingarnes
förökande varder förhöjdt lill 2,000 R:dr,
dels att anslaget för tryckningskostnader, 333
R:dr IG sk. årligen, ökas till 666 R:dr 32 sk.
Skälen härför äro utvecklade i en ifrån ofvanbemälda
akademi lill Kongl. Maj:t aflålcn underdånig
sk i i (veise, med åberopande hvaraf Kongl.
Maj:t till Rikets Ständer i nåder öfverlemna!’,
huruvida det för akademien å stat nu uppförda
årliga penningebelopp af 4,653 R:dr må kunna
förhöjas med  1,333: ig. —
12:o Akademien för de Fria Konsterna.
Akademien har fästat Kongl. Maj:ls uppmärksamhet
på angelägenheten af en sådan ut
Transport
R:dr 69,575: 30. —
Span mål.
20 t:r 25 k:pr.
20 t:r 25 k:pr.
72
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till B. St. 1847,
Transport R:dr 69,575: 30. —
vidgning af akademiens läroverk, alt detsamma
kraftigare, än som hittills varit möjligt, kunde
ingripa i fäderneslandets industriela utveckling
och för detta ändamål innefatta äfven en handtverks-rilskola
med tillhörande söndags-under
t
. O
visning.
Inseende viglen för det allmänna af en sådan
inrättning, föreslår Kongl. Maj:t, att för densamma
må på stat anvisas årligen  2,000: — —
13:o Musikaliska Akademien.
Ifrån år 1824 har denna akademi fått af
statsmedlen uppbära ett årligt anslag af 1,700
R:dr; men då detta anslag, hvarmed skall bestridas'
aflöningar åt lärare, tjenstemän och vaktbetjening,
inköp af ved, ljus, böcker rn. m., samt
understöd med stipendier åt fattiga elever, hvilkas
antal är i jemn tillväxt, och härtill för öfrigt
kommer, att akademien innan kort torde
nödgas emot hyra anskaffa lokal för sig och sitt
undervisningsverk, föreslår Kongl. Maj:t, att ofvannämnde
årliga statsanslag må förhöjas med 1,300: — —
14:o Allmänna Fattigvården.
Sedan Kongl. Maj:t under den 25 Maj innevarande
år utfärdat nådig förordning, angående
fattigvården i riket, deruti, i öfverensstämmelse
med hvad Rikets Ständer, uti underdånigt
förslag i delta ämne framställt, Kongl. Maj:t
och Kronan blifvit ålagd att i vissa fall deltaga
uti eller bekosta den erforderliga fattigvården,
men någon ledning af erfarenheten ännu icke
kunnat inhemtas om den härför behölliga summa,
äskar Kongl. Maj:t således tills vidare för
Transport R:dr 72,875: 30. —
Span mål.
20 t:r 25 k:pr.
\
20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till Ii. St. 1847. 73
Spanmal.
Transport Il:dr 72,875: 30. — 20 t:r 25 k:pr.
ändamålet enahanda summa, som vid de tvänne
sista riksdagarne blifvit beviljad eller .... 10,000: — —
att såsom förslagsanslag årligen utgå.
15:o Kongl. Seraphimer-Lazarettet.
Sedan Kongl. Maj:t under den 10 April
1828 i nåder förordnat, att den i Stockholm för
från Finland inkommande och dit afgående varor
inflytande tolag skulle utgöra en särskild
tillgång för utförande af sådane anstalter till
hufvudstadens allmänna nytta, beqvämlighet och
försköning, som Kongl. Maj:t kunde finna för
godt att framdeles bestämma, blef samma år å
dessa tolagsmedel i nåder anvisadt ett årligt
bidrag till kongl, seraphimer-lazarettet af 10,000
R:dr. Från början af år 1845, då den särskilda
handels-kon ventionen med Ryssland upphörde
alt vara gällande, har tolags-inkomsten i Stockholm
af finska varor så nedgått, att den ifrån
att hafva utgjort i medeltal för året omkring
22.000 R:dr, nu ej uppgår till mera än omkring
5.000 R:dr, hvarigenom inträffat, att omförmälda
bidrag till seraphimer-lazarettet, jemte andra å
finska tolagsmedlen anvisade utgifter, ej vidare
kunna af denna tillgång bestridas. På sätt lazaretts-direktionen
i underdånighet anmält, är
emedlertid ifrågavarande bidrag för denna inrättnings
bestånd enligt det dermed åsyftade
ändamål fortfarande oumbärligt; och då samma
inrättning, utom de fördelar, den, såsom sjukvårdsanstallt
för Stockholms stad, medför, jemväl
är såsom en bildningsanstalt för yngre läkare',
af väsentdlig nytta för staten, finner Kongl. Maj:t,
med afseende tillika å det förhållande med Stock
-
Transport R:dr 82,875: 30. — 20 t:r 25 k:pr.
Bih. lill H. St. Prof. 1847 och 7848. 1 Sami. 7 AJd. 7 Höft. 10
74
Kongl. Maj .!.< Nåd. P/öp. lill H. St. 1847
Transport R:tlr 82,875: 30. —
holms stads inkomster och utgifter i allmänhet,
som hufvudsakligen liffner lill grund för Kongl.
o oo o o
Maj:ts här ofvan gjorda framställning om öfverflyttande
på statsverket af det från stadens kassa
nu utgående bidrag lill underhållet af der befintlige
undervisningsverk, skäligt, att staten äfven
i någon mån bidrager att fylla den brist i
tillgångarna för serafimer-lazaretlets underhåll,
som genom anslagets å finska tolagsmedlen upphörande
uppkommit; och Kongl. Majit vill fördenskull
härmed föreslå Rikets Ständer att, utöfver
de på 8:de hufvud-titeln för seraphimerlazarettet
redan anvisade 5,500 R:dr, ytterligare
för samma ändamål bevilja ett anslag af. . . 4,500: — —
då stats-verkels årliga bidrag lill denna inrättning
kom me att uppgå till 10,000 R:dr; hvaremot
Kongl. Majit, som inhemlat, att större delen
af det å seraphimer-lazareltet vårdade antal
sjuka vanligen utgöres af Stockholms innevånare
och att af denna sjukpersonal de flesta njuta
skötsel utan afgift, anser billigt, att Stockholms
stad bidrager med de 5,500 R:dr, hvilka härefter
årligen erfordras till fyllnad i det förra
anslaget å finska tolagsmedlen.
O O
16:o Kyrkors underhåll.
Som domkyrkan i Wisby icke, i likhet med
rikets öfriga stifts kyrkor, tillgodonjuter så kallad
domkyrkotunna, icke har någon inkomst af
vin- och byggnads-säd, och ej eller egna medel;
föreslår Kongl. Majit, att Wisby domkyrka för
dess iståndsättande och framtida bestånd! må
framgent få bibehålla det viii sista Riksdag åt
Ö # ( O
denna kyrka beviljade understöd af’ femtio tininor
spanmål årligen, att utgå af Kongl. Majitsoch
Transport R:dr 87,375: 30. -
Span mål.
20 t:r 25 k:pr.
20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Majds Nåd. Prop. till II. St. 1847.
Span mai.
Transport R:dr 87,375: 30. — ‘20 t:r 25 k:pr.
Kronans oindelta arrende-spanrnål
af Visborgs kungsladugård.
17:o Extra Utgifter.
Då nuvarande anslag på åttonde
hufvud-titeln lör extra utgifter
utgör endast6,000R:dr, och
i anseende till denna summas rins:-  het ofta förlägenhet uppstått att
kunna bestrida angelägna omkostnader,
hvarföre oek flera nyttiga
åtgärder mäst fördröjas eller inställas;
och då härtill kommer, att,
enär för rese- och traktumentsersältning
ieke några medel äro ä
8:dehufvud-titeln anvisade,sådan
ersättning måst af det inskränkta
anslaget lör extra utgifter utgå;
äskar Kongl. Muj:t, alt sistnämnde
anslag må förhöjas med minst . 4,000: — —
ärligen, från och med år 1849 räknadt;
i hvilket afseende,derest Rikets
Ständer finna sådant lämpligt,
anslaget för extra utgifter
under riks-sfatens 7:de hufvudt
i tel kan med motsvarandesumma
förminskas.
Tillsammans R:dr 91,375: 30. — 20 t:r 25 k;pr.
När härtill lägges värdet af
tillkomna 20 l:r 25 k:pr spanmål
af hehållne kronotionde, förslagsvis
ä 6 R:dr tunnan, upptagen
till
. 124: 33. -
samt titelns nuvarande belopp
så uppstår en summa af . R:dr
91,500:15. —
1,038,200;
1,129,700: is. -
\
76
Kongl. Majds Nåd. Prop. till It. St. 1847»
hvaruti ingå förslagsanslag till ett belopp af 36,998 R:dr 32 sk., och hvilken
Kongl. Muj:t beräknar såsom anslag å riks-statens åttonde hufvud-titel för
ständiga behof.
Härförutan erfordras för föremål inom Åttonde hufvud-litelns område
särskilda anslag, dels för en gång, dels för viss bestämd tid, till nedannämnde
belopp:
Med anledning af Rikets Sländers förnyade underdåniga framställning
om angelägenheten af riks-arkivets skyndsamma och behöriga kompletterande
ined så kalladt -"'registratur’’, föreslår Kongl. Maid, att till bestridande af kostnaden
för regislraturets utskrifning inom de särskilda afdelningarne af Kongl.
Maj:ts Kanzli, så väl för den förflutna lid, för hvilken sådant registratur saknas,
som för kommande år, ett anslag af 2,000 R:dr örn året må varda af
statsmedel anvisadt att till en början intill nästa riksdag, eller under tre år,
utså med tillsammans R:dr
Enligt chefens för riks-archivet underdånigst gjorda hemställan,
äskar Kongl. Maj:t ett. anslag af ....... .
att för en gång beviljas lill reparationer och bokhyllors uppsättande
i en del rom i riks-archivets hus, samt för ytterligare
inredning deraf.
Till inköp af boställe åt predikanten i den kapellförsamling,
som under benämning af Lekvattnet är tillämnad att inrättas
i nordvestra delen af Fryksände socken inom Wermlands
Finnmark, erfordras för en gång
och till bebyggande af preslboställena ej mindre i Lekvattnets
än i Bogens, likaledes inom Wermlands Finnmark och Gunnarskogs
socken nybildade kapell-församling, äro jemväl för
en gång behöll ige
hvilka belopp Kongl. Maj:t fördenskull af Rikets Ständer äskar,
under förbindelse för Lekvattnets och Bogens församlingar att
berörda boställens åbyggnader i all framtid underhålla.
I öfverensstämmande med hvad Kongl. Majit vid nästlidne
Riksdag föreslagit, framställer Kongl. Majit ånyo till
Rikets Ständers bepröfvande, huruvida ett anslag af . . . . 50,000: — —
må af Rikets Ständer beviljas lill anskaffande af egen tjenlig
lokal åt nya elementar-skalan i Stockholm, hvilken ännu uti
landtbruks-akademiens hus emot hyra begagnar en sal och två
Transport R:dr 65,266: 32. —
1,000: - -  5,600: - -
Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. till h. St. 1847.
77
Transport R:dr 65,266: 32.
små rum, och således fortfaraade är i saknad af utrymme för
det stora antal lärjungar, sorn deri önskar inträde.
Vid sistlidne Riksdag beviljade Rikets Ständer till folkundervisningens
befrämjande, utom folkskole-afgiften, följande
anslag att af allmänna medel årligen ulga till och med det
år, då nu instundande Riksdag slutas, nemligen:
till understöd för folkskole-lärares aflönande inom de socknar,
der, enligt Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, statsbidrag
för sådant ändamål, i följd af särskilda omständigheter
och förhållanden, kan blifva erforderligt
R:dr 20,000: — —
„ seminarierna för bildande af lärare viri
folkskolor efter Kongl. Maj:ts nådiga disposition
9,100: — —
„ stipendier för elever vid seminarierna alt
i mon af behof af Kongl. Maj:t disponeras 12,000: — —
De skäl, på hvilka Rikets Ständers oinförmäldta beslut
är grundahl, qvarstå ännu hufvudsakligen oförändrade; och
Kongl. Maj:t äskar derföre, att Rikets Ständer för ofvanuppgifna
ändamål må anslå enahanda belopp, som vid nästförllutna
Riksdag, att utgå årligen under ytterligare tre år med
en sammanlagd summa för alla åren af  123,300: —
För ombyggande af veterinär-inrättningens i Stockholm,
för närvarande i ganska förfallet skick befintliga, smedja, med
konstruktion efter en annan mera ändamålsenlig plan, äskar
Kongl Maj:t den i upprätladt kostnadsförslag beräknade summa
af
1,241: 16.
Enligt direktionens i svenska nykterliels-sällskapet underdåniga
hemställan, föreslår Kongl. i\'3aj:t, det Rikets Ständer
må bevilja bemälda sällskap ett årligt anslag af 1,000 R:dr,
att under tre år utgå med tillsammans  3,000: —
för att elter omständigheterna af sällskapets direktion användas
både till nykterhetsskrifters utgifvande och för nykterhetstalares
kringsändande, — medel, som ansets verksammast
bidraga till det goda ändamålet, men hvilka sällskapet, i an
Transport
R:dr 192,808: —
78
Kongl. Maj.-ts Nåd. Pro/J. till 11. St. 1847.
Transport R;dr 192,808: - -  seende tili ringhelen af dess tillgångar, endast uti inskränktare
mån kan begagna.
Sedan Ingenieuren J. Waldberg under fleråriga resor i
södra Afrika gjort rika samlingar af naturalier oell erbjudit
dem till inköp lbr natur-historiska riks-musei rakning, bar
Kongl. Maj:t, uppå velenskaps-akademiens underdåniga tillstyrkande,
den 17 December 1845 bifallit, att förenäinndn samlingar
linge inlösas emot en betingad köpeskilling af 19,500
R:dr, Ii vilken borde sålunda utgå, att, utom 3,500 R:dr, som
af riks-musei fond blifvit till Wahlberg förskottsvis utbetalda
och borde oafkortade honom tillkomma, skulle i lösen
ytterligare erläggas 16,000 R:dr, hvaraf 6,000 R:dr genast
borde, uppå skeende reqvisition, Wahlberg tillhandahållas af
besparingarne på liks-statens Åttonde Hufvud-Titel, och återstående
beloppet 10,000 R:dr skulle med minst 1,000 R:dr
årligen från och med 1846 tili Wahlberg utbetalas och intill
nästa Riksdag utgå af anslaget för evira utgifter under 8:de
hufvud-titeln; viljande Kongl. Maj:t lör gäldandet af den öfriga
delen utaf köpeskillingen framdeles anvisa nödiga medel.
Vid slutet af år 1848 kommer således Ingenieuren Wahlbergs
återstående fordran att utgöra 7,000 R:dr.
För att emedlertid befria Åttonde hufvud-litelns, redan
ganska otillräckliga, anslag för extra utgifter från en under
O O 7 O o
flera år fortgående betydlig omkostnad af den särskilda beskaffenhet,
som nu ifrågavarande köpesumma, föreslår Kongl.
Maj:t, att Rikets Ständer må för en gång anvisa ofvannämnde
belopp af  7,000: - —
Vetenskaps-akademien har bos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmält, att, sedan natur-historiska riks-musei samlingar
blifvit så förökade, att utrymme för dem numera saknas,
akademien, dels för att bereda tillfälle att utvidga lokalen,
och dels för att trygga sarnlingarne emot eldfara från de in
J
on o
vid akademiens hus JN:o 1 qvarteret Grönlandet belägna, med
flera trä-åbyggnader försedde, tomterne N:ris 1, 2, 3 och 4,
hvilka intaga återstoden af samma qvarter; låtit pä auktion
Transport R:dr 199,808: — —
Kongl. Majlis Nåd. Prop. lill /!. St. 1847.
79
Transport R:dr 199,808: —
f(>r akademiens räkning emot en summa af 39,383 R:dr ig sk.
inropa sistnämnde fyra tomter; och enär desamma icke egentligen
äro för akademiens egna behof erfordeilige, har akademien
i underdånighet hemställt, huruvida ifrågavarande hus
och tomter kunde för naturhistoriska riks-museum varda af
allmänna medel inlösta, antingen genom köpeskillingens erläggande
pä en gång eller genom försäkran till akademien för
all framtid om deremot svarande ränta till fem för hundrade
om året, eller ock alt till en början åtminstone de tre
gårdar, som utgöra nordöstra fjerdedelen af qvarteret Grönlandet
samt betecknas med N:ris 2, 3 oell 4, och hvilka i
inköp kostat 6,383 R:dr ig sk., mätte med statsmedel inlösas,
eller akademien af samma medel erhålla fem procent i årlig
ränta på köpeskillingen; Varande emedlertid nyssnämnde
tomter bebyggda med trädhus af den vådliga beskaffenhet för
statens i velenskaps-akademiens egendom förvarade dyrbara
Li J1 lior ig heter, att berörde trädlius borde nedrifvas.
I anledning häraf och då bortrödjandet af de förslagsvis
lill ett värde af 6,383 R:dr 16 sk. b:ko upptagna trädhusen å
tomterna n:ris 2, 3 och 4 i qvarteret Grönlandet är af högsta
vigt för att emot eldfara betrygga natur-historiska riksmusei
samlingar, men billigheten fordrar, att vetenskapsakademien
erhåller godtgörelse för den förlust och de kostnader,
som genom denna åtgärd kunna uppkomma, äskar Kongl.
Maj:t, att för sådant ändamål må anvisas en förslagssumma af 6,383: ig.
Till kostnadernas bestridande vid inredning af en ny lokal
för de under vitterhets- historia:- och antiqvitels-akademiens
vård ställde samlingar, samt för dessa samlingars flyttning
och ordnande, beviljade Rikets Ständer vid 1841 års Riksdag
1,000 R:dr för en gång. Då emedlertid, enligt hvad akademien
underdånigst anmält, för nämnda ändamål redan under
år
1846 blifvit utbelalclt R:dr 630: 14. —
och beställda arbeten m, m. uppgå lill minst „ 1,200: ;
Tillsammans R:dr 1,830:14. —
Transport R:dr 206.191: ic.
\
80 Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. till B. St. 1847.
Transport R:dr 206,191: ig. —
samt nyssberörda summa likväl icke utgör en tredjedel af
hvad, som oundgängligen fordras för inredningens fulländande
och samlingarnes flyttande; föreslår Kongl. Maj:t, att för detta
behof varder anvisadt ytterligare  4,000;— —
1 Af det af Nalional-musei-byggnaden vid sistlidne riksdag
beviljade anslag, stort 500,000 R:dr, hafva Rikets Ständer
i anseende dertill, att detta byggnadsföretag erfordrade en
till flera år utsträckt arbetstid och att anslaeet icke vore be
O
räknadt
att utgå annorlunda än i den mån nybyggnaden fortskrede,
till en början anvisat endast 150,000 R:dr. Af denna
summa är visserligen blott en mindre del ännu använd; men,
då byggnadsarbetet under de år, som förflyta, innan Rikets
Ständer efter nu instundande riksdag ånyo sammanträda, bör
med drift och verksamhet fullföljas; kommer under samma
tiri åtminstone lika summa eller  150,000;— —
att för ändamålet erfordras, i följd hvaraf Kongl. Maj:t nu å
sistnämnde belopp äskar anvisning.
Tillsammans anslag för tillfälliga behof R:dr 360,191: tö.—
I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t gifva Rikets Ständer tillkänna:
dels att domkyrkans i Wexiö lutorer, Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i
Kronobergslän och Biskopen öfver Wexiö stift, i underdånighet anmält, att,
i anseende till bristande utrymme för Wexiö domkyrkoförsamlings betydligt
ökade folkmängd och det förfallna skick, hvari domkyrkans vattentak sig befinner,
tillbyggnader och förändringar å kyrkan äro af behofvet oundgängligen
påkallade, hvilka enligt förslag medföra en kostnad af 43,557 R:dr 32
sk., vida öfverstiga domkyrkokassans för andra ändamål jemväl påräknade
tillgångar, som vid sista bokslutet utgjorde endast 29,754 R:dr 22 sk. 4 r:st.;
hvarföre ock bemälde embetsmyndigheler hemställt, att Kongl. Maj:t måtte
af allmänna medel bereda Wexiö domkyrka ett lån af 25,000 R:dr B:ko, till
en början under några år räntefiitt, och sedermera emot årlig inbetalning af
fem procent utaf lånets ursprungliga belopp, af hvilken årliga inbetalning en
del skulle utgöra ränta, beräknad till 3 procent, och det öfriga kapital-afbétalning;
dels
att Direktionen för Inslilutum Clinicum i Lund och dermed förenade
Malmöhus läns lazarett, kurhus och barnbördshus i underdånighet fästat
Kongl.
Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
81
Kongl. Mii j:ts uppmärksamhet å otili i äcU 1 ighelen af dessa bildnings- och sju kvärdsanstalter
både för de unga läknrnes fullkomligare undervisning genom
en vidsträcktare klinik och för länets samt akademiens behof af läkarevård
för deras sjuka? dervid direktionen anmält, att, lill undanrödjande af de beklagliga
olägenheter, som sak nåd t utrymme å dessa sjuk vårds-inrättningar
nu medför, direktionen vore betänkt all enligt upprättad ritning låta påbygga
gamla lazaretts!)uset i Lund och loise detsamma med Ivaline flyglar;
all lill detta byggnadsföretag, jemlikt kostnadsförslag, erfordrades en summa
af 62,125 R:dr, oberäknad den för inventarier, i Ibljd af sjukvårdsanslalternas
utvidgande, behöflig» summa af 14,776, eller tillsammans 76,901 R:dr; men
alt då direktionen, sorn genom sorgfällig hushållning under föregående åren
samlat ett kapital, stort 63,344 R:dr 21 sk. 4 i:sl. b:ko, häraf, i anseende
till de \ id Åtskilliga donationer fästade vilkor, icke egde alt fritt använda
mera än 10,376 R:dr 36 sk. 2 r:st., direktionen funné sig föranlåten i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t ville bereda institutum clinicum och länslazarettet
i Lund ett amorleringslån af sjutiofein tusen Riksdaler banko, alt
pitalet erlägga ränta lill tre för hundra om året, och att med högst två för
hundra årligen kapitalbeloppet återgälda.
Kongl. Maj:t, som anser förenämnde ifi Agaslällda lånebidrag behöfliga, öfv
erlem nar lill Rikets Ständer, huruvida, på sätt Kongl. Maj:t redan förut i
afseende på andra dylika bidrag anlydt, tillgångar må kunna utfinnas för
meddelandet af såväl förrberörde för Wexiö domkyrkas utvidgande sökta lån
på dervid af Kongl. Majlis Befallningshafvande och Biskopen uppgifna vilkor,
som det amorteringslån, direktionen för institutum clinicum och länslazarettet,
kurhuset samt barnbördshuset i Lund begärt, under de vilkor direktionen
i sådant afseende uppgifvit.
nionde Ittufvud-titclii,
innefattande Pensions- och Indragnings-Staterna.
För de förra eller Pensions-staterna upptages uti nu gällande riks-slat:
utgå i tre delar med 25,000 R:dr den 1 Juni åren 1848, 1849 och 1850,
mot förbindelse för direktionen öfver nämnde sjukvårdsinrättningar, alt å ka
Penuing
. . . . R.dr 120,300:
Transport R:dr 120,300:— —
Bi/l. lill R St. Prat 784- och 7848. 1 Sam/. 1 Afä. 1 Haft.
11
82
Kongl. Majds Kael. Prop. lill It. St. 1847.
Transport R:dr 120,300:— —
Indelda räntor, kronovärdi 3,890: 27. 7, men beräknade efter
förslagsmarkegung till , 24,992: 32. —
Indeld span må 1, 884 tunnor 16 kappar, å 6 R:dr tunnan . . 5,307:- —
Summa R:dr 150,599:32.—
Kongl. Maj:t, som uti särskild proposition af denna dag föreslår Rikets
Ständer upphörande för framtiden af de löne-innehållningar, hvilka, enligt
nu gällande författningar, under namn af vakans- och liggetids- samt
nädårs-hesparing, höra egli rum vid tillträdandet af militära och civila
tjenster, under vilkor, bland annat, att vederbörande pensionskassor, hvilka
hafva på sig öfverlåtna dessa besparingar lill så stor del, som icke åtgår
för utbetalning af begrafningshjelp för i tjernsten aflidne embels- och tjeustemäns
sterbhus, genom bestämda slalanslag erhålla ersättning för hvad de, i
medeltal under vissa år, uti sådana besparingar uppburit, upptager här, under
åberopande af den utredning i ämnet, som innefattas uti ofvanberörde
särskilda proposition, följande i oinförmälda hänseende beräknade ersättningssummor,
nemligen:
för Arméens Pensionskassa R:dr
„ Amiralilels-krigs-manshus-kassan
„ Civil-slalens pensionskassa
Enär anslaget för civile embels- och tjenslemäns enkor
och omyndiga barn, som vid sista statsreglering ökades från
15,000 lill 23,500 R:dr, eller med en summa af 8,500 R:dr,
deraf dock 5,000 R:dr utgjorde ersättning lill ci vil-slalens pensions-inrättnings
tjenslemannafond för ett dittills från samma
fond lill allmänna enke-fonden lemnadt bidrag å samma summa,
oaktadt berörde tillökning visat sig vara otillräckligt,
så att vid pensionsregleringarne för näst lidet och innevarande
är pensionsberältigade sökande icke genast kunnat komma i
åtnjutande af sådan förmån, utan måst åtnöja sig med försäkran
att, i mån af blifvande ledighet bland redan befintliga
pensionstagare, deraf blifva delaktiga, föreslår Kongl. Maj:t
att förevarande anslag må förhöjas med ytterligare ....
eller till ett belopp af 25,000 R.dr, som afsågs med den af
Kongl. Maj:t till Rikets sednast församlade Ständer gjorda
framställning i delta ämne.
Transport R:dr 48,800; — —
32,000:
4,300:
11,000:
1,500;
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till B. St. 1847.
83
Transport R:<lr 48,800: — —
Då Kongl. Maj:t för öfrigt anser någon förändring i beloppet
af den Wadstena krigsmanshus- oell amiralitets-krigs
manskassorna
tillkommande ersättning; för cenlonal-afsilten
»
hädanefter icke, på grund af meddelade uppgifter om centonalbevillningen
för föregående år, kunna komma i fråga, sedan
denna bevillning redan med ur 1841 upphört, skulle
tillökningen på pensionsstaterna alltså nu komma att blifva R:dr 48,800: — —
Allmänna in dragnings st atén beräknades vid sista statsreglering på förslag
till:
Penningar  R:dr 354,518: ig. —
lndelda räntor, upptagna efter kronovärdi till 2,993: 40. 5, och
efter förslagsmarkegång lill 19,213; — —
In cl eld spanmål t) tunnor ig kappar, ä 6 R:dr tunnan . . . 39:— —
Oindeld d:o 15 tunnor, å d:o  90:— —
Summa R:dr 373,860: ig. —
I enlighet med hvad här ofvan, vid framställning af behofven under
rikstatens 2:dra, 4:de’, 6:te och 7:de hufvudtillar, blifvit yttradt och föreslaget,
skulle å allmänna indragningsstaten komma att uppföras, utöfver derifrån
nu utgående anslag:
Ersättning lill civile ledamoten i Krigs-Hofrällen, Krigs-hofrätts-rådet S.
P. Gethe för åtnjuten andel i böter, som af
Krigs-hofrälten ådömas R:dr
Sportelersättning till åtskilliga tjenstemän och
betjente, som varit anställde vid de numera
indragna Borgrätterna
De pensioner och lill indragning ställda löner,
hvilka för det närvarande utgå af militiae-bo
ställskassan
med tillsammans
Återstående beloppet af de löne- och pensionsersättningar,
som vid den år 1846 beslutna
förändrade organisation af Kongl. Lifgardet till
häst blifvit tillerkända vissa å ganda slaten
uppförda personer
med derunder inbegripna 56 tunnor spanmål.
Transport R:dr 6,473:29. 6,
80:- -
523:
4,168:25. —
1,702: 4. 6.
84
Kungl. Majits Nåd. Prop. tilL It. St. 1847.
Transport R:dr 6,473:29. 6.
Personel ersättning Lill nuvarande kamereraren oell
förste notarien vid Öfverståliiållare-einbetet för
åtnjuten, men, i följd af Kongl, brefvet den
4 April 1840, upphörda löneinkomst genom
räntan å depositionsmedel, tillsammans. . . 381:41. t.
Öfverflyttade löner och ersättningar för häradsskrifvare
i och för den föreslagna löne- och
tjensteregleringen med landsstaten .... 66,277: 16. —
Löneersättning lill sekreteraren vid Kongl. Museum
N G. Silfversparre och sloltsbyggmästaren
J. Fallstedt, tillsammans ..... 233:16. —
Vidare äskar Kongl. Maj: t., med anledning af gjorda framställningar:
att,
i anseende till de särskilda förhållanden, hvilka föranledt
Kongl. Maj:t alt till chef för riks-arkivet utnämna Professoren
Doktor J. I. Nordström och för att bereda denne utmärkte
vetenskapsman en bestämd löneinkomst, jemnförlig
med den, han före tillträdandet af förslberörde embete innehade,
Rikets Ständer må för Doktor Nordström, som å riks-arkivets
stat åtnjuter årlig lön af 1,800 R:dr på indragningsstat uppföra
en personel lönelillöknihg af . . . R:dr 700; — —
med rättighet för Doktor Nordström alt vid afskedstagande
från riks-arkivarietjensten, vid en
ålder af 65 år med sjukattest, elier af 70 år ulan
sådan attest, få på sistnämnde stat behålla, icke
allenast ett anslag, svarande emot hans under tjenstetiden
uppburna ordinarie lön, ulan ock nu ifrågavarande
personela löntillökning 700 R:dr.
att, då aktuarien vid riks-arkivet, Expeditions-sekreteraren
Nils lVilhelm Forsslund, som
är 60 år gammal och allt sedan år 1807 dels såsom
extra ordinarie, dels såsom ordinarie tjensteman
varit i riks-arkivet anställd, numera, enligt
läkare-attest, är besvärad på venstra ögat af blindhet,
som öfvergålt till fullkomlig grå starr, och
Transport R:dr 700: — —
73,366: i. t.
\
73,366: 7. \-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 700: —
pä högra ögat af svagsynthet, saint, i följd häraf
saknar erforderlig förmåga att utöfva sina, med
historisk forskning i rikets äldre, svårlästa handlingar
förenade tjenstepligter, Expeditions-sekreleraren
Forsslund må, jemlikt hans yttrade önskan,
berättigas att vid afskedstagandet få på allmänna
indragningsstaten bibehålla samma löneinkomst
1,200: —
med under lönen inbegripne 37 tunnor spanmål,
som Forsslund nu innehar, hvarigenom aktuarielönen
vid riks-arkivet hlefve ledig alt tilldelas
någon person med full tjenstbarhet och för befattningen
i öfrigt behöfliga egenskaper;
alt, lill årlig aflöning åt klockaren i den
kapellförsamling, som under namn af Lekvattnet
kommer att bildas i nordvestra delen af Fryksände
socken inom Wermlands finnmark och utgöras
af hemmansdelar från denna och Östmarks
socken må anvisas
. . . 50: —
att på indragnings-stat utgå intill dess nuvarande
kluckarne i Fryksände och Östmarks socknar lemnat
dessa tjenster;
att för kyrkovaktaren i Lekvattnets kapell
likaledes må å denna stat anvisas  16: 32.
att utgå intill dess kyrkovaklarne i nyssnämnde
socknar afgått;
att amanuensen vid Konsistorium Ecklesiastikum
i Upsala, Axel Johan Almqvist, hvilken,
efter undergången Hofratts-examen och sedan
han åren 1802—1809 i förenämnde egenskap
tjenstgjort, år 1810 blifvit till nämnda befattning
utnämnd och deri från samma tid oafbrutet arbetat
med ovanlig flit, ordning och noggrannhet,
men, vid nu snart upphunnen 67 års ålder och
tilltagande sjuklighet, ej längre kan bära tjenstens
Transport R:dr 1,966: 32,-
\
86 Kongl. Maj:ts iVåd. Prop. till It. St. 1847.
Transport R:dr 1,966: 32.—
trägna mödor, må varda å allmänna indragnings
staten
uppförd lill ärlig pension af  300: — -
att då Almqvist från sin innehafvande tjenst fager
afsked, under hans ålersläende lifstid ulga;
att Rikets Ständer, med fastad t afseende
å framlidne Provincial-läkären Professoren Erik
Acharii utmärkta förtjenster såsom vetenskapsman,
må för hans i behof stadda enka, Margareta
Maria Hoffberg , anslå en årlig pension af 300: — -
alt det vid riksdagen åren 184-0—41 åt nuvarande
intendenten vid Kongl. Museum, Ilofinlendenlen
L. ./. von Röök j af Rikets Ständer
beviljade personela arvode stort 400 R:dr alt årligen
utgå, så lange han nyssnämnde befattning
innehar, må, så framt Röök j som nu är mer än
69 år gammal och utöfver 40 år varit i rikets tjenst,
derifrån hegar afsked, få af honom bibehållas
och i sådant afseende å indragningsslaten fortfarande
utgå med,
. . . 400: — -
att då läkaren vid Wadstena central-hospital,
Doktor Gastaf Engström, i följd af öfverdrifven
sjäksansträngning i hans mer än 20 år
bestridda mödosamma tjenst vid behandlingen af
det betydliga antal vansinniga, han i hospitalet
haft under sin vård, ådragit sig sjuklighet, hvilken
nödgat honom ali söka tjenstledighet, Rikets
Ständer, med afseende härå oell enär Engström _,
genom afskedstagande från Ijonsten, skulle med
sex oförsörjda barn blottställas för nöd, så framt
hans löneinkomst dervid komme att upphöra, må
bifalla, alt, då Doktor Engström ej vidare kan
vid hospitals-läkareljensten bibehållas, han må varda
uppförd å allmänna indragnings-slalen och der,
under sin återstående lifstid, få årligen uppbära
ett belopp af
1,000: — -
Transport R:dr 3,966: 32. ~
73,366: 7. i.
73,366: 7. i.
Kongl. Maj:t.t Nåd. Prop. till R. St. 1847.
87
Transport 11:1 r 3,966: 32. - 73,366: 7. i.
svarande mot den lön, lian nu vid hospitalet åtnjuter;
samt
att, sedan adjunkten vid veterinär-inrättningen
i Skara, Chirurgia>magistern Lars Tiden
den 1 sisllidne September nied döden afgått och
eflerlemnat en mer än 73 år gammal enka, hvars
tillgångar, enligt efter mannen hållen bouppteckning,
utgöra endast 1,119 R:dr 17 sk. 5 r:st. B:ko,
derifrån dock bör afdrngas den husröteersätlning,
hvilken kan komma ali drabba sterbhuset, Rikets
Ständer, med afseende ej mindre å den åldriga,
genom sjukdom och bräcklighet till arbete
oförmögna, enkans nödställda belägenhet, än äfven
å adjunkten Tidens ovanliga förtjenster om
veterinär-vetenskapen, må bevilja Tidens enka en
årlig pension af  300: — —
alt under hennes återstående lifstid af allmänna
indragningsstatens medel utgå. 4 266-r> —
Tillsammans R:dr 77,632:39. i.
Och föreslår Kongl. Maj:t härjemte, i afseende på regleringen af denna stat:
att, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan under andra hufvud-titeln
blifvit begärdi, må till fortsatt utgående intill nästa riksdag å indragningsstalen
uppföras det årliga arvode af 1,200 R:dr, Professoren Doktor
Schlyter för ulgif vande af Sveriges gamla lagar fått sig tillagdt;
att det pensionsunderstöd, Rikets Ständer vid föregående riksdagar, men
hvarje gång endast för liden till nästpåföljande riksdag, å allmänna indragningsslalen
anvisat för afl. Befallningsmannen å Upsala slott, Öfverste-löjtnanlen
Nordencreutz s enka Carin Sundelin med 400 R:dr årligen, måtte af henne fortfarande
få tillgodonjutas och vid hennes frånfälle tillkomma hennes då efterlefvande
oförsörjda barn;
ali det anslag af 800 R:dr om året, som vid sista riksdag blifvit för
liden lill nästa statsreglering å allmänna indragningsslaten anvisadt lill vetenskaps-akademiens
disposition, alt användas dels till fortsatt understöd för
anskaffande af teckningar utaf inhemska växter lill eli nytt arbete, ”Sveriges
Flora”, med vilkor, alt hvarje afdelning blefve ett helt för sig, dels lill upp
-
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
muntran för ulgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, mätte fortfarande
få utgå, enär vetenskapsakademien, hvad förstnämnde arbete beträffar,
i underdånighet upplyst, att detsamma koinme alt ega ett utmärkt värde-,
och att afbildningarna för det närvarande hufvudsakligen omfattade de så
kallade köttiga svamparna, hvilka icke kunna på något kändt sätt förvaras i
samlingar, utan att förändra utseende, men hvaraf mångå har i norden förekommande
lemnade ett för menniskor tjenligt, ehuru ej hittills i Sverige begagnadt,
födoämne; samt
att det årliga anslag af 1,000 R:dr, som sekreteraren A. M. Strinnholm,
enligt Rikets Ständers beslut, egt att till innevarande riksdag å allmänna
indragnings-staten uppbära för fortsatt ulgifvande af hans arbete ”Svenska
folkets historia från äldsta lill närvarande lider”, likaledes må, enär tredje
bandet , utgörande det första af Svenska medeltidshistorien, nu är färdigt att
lemna pressen, än vidare intill nästa riksdag få utgå, för all. bereda sekreteraren
Strinnholm tillfälle alt åt della verk uteslutande egna sin tid och
arbetsförmåga; hvarförutan,
hvad beträffar det anslag, Rikets. Ständer vid 1840 och 1841 arens
riksdag å allmänna indragningsstalen uppfört till fyra professors-emeritilöner
vid universitetet i Lund och t vänne sådana vid universitetet i Upsala, hvardera
å 1,600 R:dr, Kongl. Majit af Rikets Ständer öskar det särskilda medgifvande,
att hvad af berörde till emeri t i-löner åt universitetens professorer
beviljade anslag kan befinnas odisponerädt, må kunna anvisas till pensioner
jemväl ät andra med lön försedda akademiska lärare.
Slutligen anser Sig Kongl. Majit i sammanhang härmed höra till Rikets
Ständers pröfning framställa frågan om medelprisets bestämmande för tiden
till nästa riksdag å den spanmål, som inhegripes under sådana före statsregleringen
vid 1840 och 1841 årens riksdag tillträdda löner, hvilka ännu
innehafves af samma personer, och för hvilken spanmål särskild ersättning
bör desse tjensteinnehafvare från allmänna indragnings-staten tillkomma, om
och i den mån nyssnämnda medelpris öfverstiger 7 R:dr tunnan.
I detta afseende har Stals-konloret, uti dess om statsverkets förvaltning
och tillstånd afgifna underdåniga berättelse, upplyst, att medelbeloppet al
riksmarkegången för de feni åren 1843—1847 utgjorde 7 Ridr 39 sk. 94 rist.,
men att riksmarkegåugspriset för ett af dessa år, eller år 1845, med 28 sk.
under
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
89
understigit det pris af (4 R:dr, hvarefter embels- och tjenstemännen före den
nya regleringen vid 1840—1841 års riksdag voro berättigade att utan afseende
på årets riksmarkegångspris få den under lönerna begripna spanmål
sig lillgodoberäknad, vid hvilket förhållande Stats-konloret ansett nu ifrågavarande
medelpris rätteligen böra blifva 7 R:dr 45 sk. 4* r;st.
Kongl. Maj:t finnér emedlertid anledning icke förekomma att för beräkningen
af omförmälda medelpris antaga annan grund, än det verkliga riksmarkegångspriset
för hvarje år, helst vid nuvarande tillfälle, då sistnämnda
pris för fyra år af de fem, som beräkningen bör omfatta, i betydlig mån
öfverstiger det fordna minimipriset för under lönerna inbegripen spanmål ;
och Kongl. Maj:t föreslår derföre, aLt, med jemkning till fullt skiliingtal, merberörde
medelpris må bestämmas till 7 R:dr 40 sk.
åled hänsigt till ofvanföreslagna nva anvisningar å allmänna indra"-
c' O 'O
ningsstaten, uppgående till ett sammanräknadt belopp af 77,632 R:dr 39 sk.
i rist., anser Kongl. Majit anslagssumman på denna, ständiga förändringar
underkastade, stat, som, enligt hvad förut är nämndt, vid sista stalsregleringen
beräknades till 373,860 R;dr 16 sk., lämpligen kunna uti den blifvande riks
staten
förslagsvis upptagas till Ridr 452,000i — —
då, med tillägg af anslagen för pensions-slaterna, ökade med
det belopp, Kongl. Majit nu föreslagit, eller till  199,399: 32.—
f slutsumman på nionde bufvudliteln komme att blifva Ridr 651,399: 32.—
Enligt hvad Kongl. Majit rörande utgifis-tiliarne här ofvan yttrat och
föreslagit, skulle den blifvande stalsregleringen komma att innefatta följande
anslagssummor I
Ständiga anslag. Tillfälliga anslag.
lista hufvud-titeln Ridr 761.700: — — Ridr _ —
2:dra
3:dje
4:de
5:te
6: te
7:de
Side
9:de
Bih, till R. Sc. Prot, 1847 och 1848. i Sami. i Afd. i
„ ..... „ 1,012,902: 4.-
,, ,,..... ,, 22o,650. -
„
4,259,666: 20. i
„
1,543,241: 40.-
966,770: 32. -
„
1,722,532: - -
1,129,700; 15.-
„ „
651,399: 32.-
Summa B:ko R:dr 12,273,562: 47.
639,000: -
929,725: -  781,560: -  842,099: s.
111,400: -  360,191; ig.
R:dr 3,663,975:24. —
i
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till fi. St. 1847,
öfverstigande förenämnde slutsumma för stiindiga behof summan på nu gällande
viks-slat med 888,772 R:dr 47 sk. 8 r:st., hvaruti, - såsom tillökning i
förut otillräckliga förslagsanslag, ingår ett belopp af 214,000 R:dr.
Kongl. Maj:t, sorn sålunda meddelat Rikets Ständers förslag till reglering
af utgilterna å riks-staten och äfven uppgifvit de behof af tillfällig egenskap,
till hvilkas fyllande särskilda anslag erfordras, vill nu för Rikets Sländer
framställa den i sammanhang härmed af Kongl. Majit godkända beräkning
af statsverkets ordinarie och extra ordinarie inkomster.
S t ä n d i ga inko rn ster:
l:o Ordinarie räntan. Den del häraf, som är indeld att utgå till vissa
personer, stater och inrättningar, och hvarå värdet icke åstadkommer hvarken
öfverskott eller brist uti statsberäkningen på det hela, upptages till lika
belopp med hvad vid sista riksdag beräknades eller . Kalr 1,762,000: —
Öfriga delen, eller den lill statsverket ingående räntan, sorn
yid 1845 års statsreglering beräknades lill 575,000 R:dr, har
uppgått:
för 1841 till  R:dr 585,992.
1842. „  589,568.
1843 „  614,010.
1844 „
572,113.
1845 „
570,311.
hvaraf medium utgör 586,398 R:dr, men, i anseende till- foränderligheten
af markegången, hvilken lika lätt kan falla,
som stiga, synes denna inkomst böra bibehållas vid förra beräkningen
575,000:
2:o Ajradsspanmälen, som är statsverket behållen, och enligt
jordeböckerna utgår, kan lill sitt belopp höjas eller minskas
genom nya hemmans skattläggning eller gamlas förmedling,
och upptages fördenskull sådan den efter räkenskaperna
utfallit. Den beräknades vid sista statsreglering till 41,000
tunnor, samt har för år 1845 utgjort 43,215 tunnor; men som
deruti ingå 1,157 tunnor hafra, hvilken emot spanmål af råg
och korn anses innefatta blolt halfva värdet, torde blifvande
Transport R:dr 2,337,000:
Kongl. Majlis Nåd. Prop. till JR. St. 184'/.
91
Transport Rull’ 2,337,000: -  beräkningen böra inskränkas till 42,500 tunnor, utgörande i
penningar, efter det vid sednaste stats-reglering antagna för
slagsvärde
6 R:dr tunnan  255,000:-
3:o Kronotionde-spanmä/en: sorn en tillökad eller minskad
värdeberäkning å den de! häraf, hvilken är till vissa personel',
stater och inrättningar indeld, icke verkar lill förhöjning
eller minskning i statsverkets behållna tillgångar, upptages
denna del ater till deL vid sednaste stals-regleriilg bestämda
belopp, eller  634,170: ■
Den statsverket behållna delen af krono-tionden åter,
som vid berörde statsreglering kalkulerades till 20,000 tunnor,
och sorn utgjort, lör år 1844, 20,004 tunnor samt, för
år 1845, 20,981 tunnor, torde, enär deruti ingår något blandsäd
och bafra, kunna upptagas till förutnämnda qvantitet, efter
förslagspriset, ä 6 R:dr tunnan, med  120,000:-
4:o Kronotionde-lösén, efter bestämda priser, vid sista statsreglering
beräknad till 4,800 R:dr, bar ingått bland inkomsterna,
leir år 1841 med R:dr 4,897.
1842 „  4,887.
1843
4,897,
1844
4,897.
1845 „
4,566.
Och sorn medium häraf utgör 4,829 R:dr, så ullores här åter 4,800: -
5:o Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägen
heter
äro vid sednaste riksdag beräknade tiil 23,000 R:dr i
penningar och 14,500 tunnor spanmål, å 6 R:dr tunnan,
eller tillsammans till 110,000 R:dr; och hafva utaf ifrågavarande
inIrad tili statsverket ingått i penningar:
för är 1841 .  R:dr 29,165.
1842
23,756.
1843
25,138.
1844
24,520.
1845
35,000.
samt uti spanmål,
för Ar 1841 . ... Tunnor 13,750.
‘ 1842 3 . . 14,490. _____
Transport R:dr 3,350.970:
92
Kongl. MaJ.ts Anel. Trop. till R, St. 1847.
för är 1843
t:r . 15,240.
. . 15,484.
. . 15,639.
Transport R:dr 3,350,970
1 \ o An
1844 . .
1845 . .
Varande tillökningen i spanmål föranledd deraf, att, vid nya
arrendens uppgörande, penningarna till det mesta förvandlats
uti spanmål, i följd hvaraf denna inkomst-titel nu torde
hunna upptagas i penningar lill. . . . R:dr 25,000: — —
och i spanmål lill 16,000 tunnor, å 6 R:dr . 96,000: — —
6:o Silfver-tionde, myntarélön och slagskatt, kalkulerad vid
1845 års statsreglering till 10,000 R:dr, har utgjort i medeltal
för åren 1841—45 R:dr 10,156; och beräkningen af denna
inkomst bibehålies alltså vid
7:o Koppar-räntan: Under förutsättning, att Rikets Ständer
bifalla den af Kongl. Maj:t uti särskild nådig proposition af
denna dag gjorda framställning om nedsättning i den för koppartillverkningen
vid stora kopparberget utgående ränta ifrån
hvart 10:de till hvart 30:de skeppund, emot upphörande af
vissa bergslaget förunnade särskilda förmåner, samt på de skäl
i öfrigt, som finnas utvecklade uti bifogade protokoll öfver
finans-ärenden för den 9 innevarande månad, föreslår Kongl.
Maj:t koppar-afradens beräkning lill 220 skeppund, med ett värde,
efter 130 R:dr skeppundet, af
8:o Tionde- och hammarskattsjern; Vid sista riksdag blef,
i följd af afgiftens då beslutade nedsättning lill hälften, den
förstnämnda intraden, eller tionde-tack jernet, beräknad till
endast 8,000 skeppund, med ett värde, efter 5 R:dr skeppundet,
af 40,000 R:dr. Denna inkomst, som under åren 1841
-—44 i medeltal utgjorde 17,000 skeppund, inskränkte sig år
1845, med hvilket år nedsättningen vidtog, till 7,515 skeppund,
men har deremot nasti idet år uppgått till 8,600 skeppund.
Kongl. Maj:t, som nu icke vill påyrka afgiftens förhöjning
lill dess förra belopp, och som förutsätter, att Rikets
Ständer, för deras del, jemväl medgifva afgiftens fortfarande
nedsättning under den tid, nästa statsreglering kommer att
omfatta, anser tackjerns-tionden, på grund af förhållandet
121,000:
10,000:
28,600:
Transport R:dr 3,510,570: —
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop, till K. St. 1847. 93
Transport R:dr 3,510,570:
under nästlidet år, kunna beräknas till en qvantitet af 8,500
skeppund med ett värde af 5 R:dr 32 sk. pr skeppund, i följd
hvaraf inkomsten af tionde-tackjernet upptages till .... 48,166:32. —
Vidkommande åter hammars kat ts-j stäng- och cimnesjernet,
som vid sednaste stats-reglering beräknades till 6,000
skeppund, ä 13 R:dr med 78,000 R:dr, har detsamma utgjort:
för
år 1841 Skeppund 7,781.
1842
6,443.
1843
5,973.
1844
5,823.
1845
5,958.
oell torde, enär priserna åter något stigit, kunna beräknas till
6,000 skeppund, ä 14 R:dr skeppundet, eller till .... 84,000:
9:o Alun-tionden bar väl för år 1841 inbragt 1,486 R:dr
och för år 1842, R:dr 1,539, men deremot under de trenne
åren 1843, 1844 och 1845 endast uppgått till mellan 500
oell 600 R:dr årligen, hvadan beräkningen deraf synes böra
från det vid sisla stats-regleringen antagna belopp af 1,000
R:dr nedsättas till hälften häraf, eller  500:
10:o Svafvelbruks-tionden, innefattande jemväl viktriol oell
rödfärg, beräknades vid sednaste statsreglering till 1,000 R:dr
och bar uppgått:
för år 1841 till R:dr 640.
1842 „  409.
1843 „  999.
1844
612.
1845
430.
Och som medium häraf är 618 R:dr, torde kunna upptagas . 600:
ll:o Mantalspenningar na j sorn vid nästlidne riksdag beräknades
till 327,000 R:dr hafva utgjort:
för år 1841 R:dr 324,712.
1842
327,548.
1843
331,890.
1844
336,603.
1845 .
337,906.
Transport R:dr 3,643,836: 32. —
94
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. till K. St. 1847.
Transport R:dr 3,643,836: 33. —
Och synes, enar berörde intrad är i jemnt stigande, Kunna
upptagas lill "  336,000:--
l2:o Gerningsören af handtverkare pd landet. Uti underdånig
skrifvelse ilén 9:de November 1844 anhöllo bos Kongl.
Maj:t rikets då församlade Ständer om särskilda upplysningars
inhemlande för bedömande al frågan, huruvida icke denna
jnkomst-titel kunde, till beredande af lättnad vid uppbörden
och förenkling i räkenskaperna, från ordinarie inkömst-beräkningen
uteslutas och statsverket för deVigénotn uppkommande
förlust godtgöras medelst förhöjning lili handtverkaren^ bevillning.
b, 11 i möjligaste måtto fullständig Utredning i detta
amne har sedermera blifvit tillvägabragt genom Kammar-kollegium
oell Stals-kontoret, som med underdånig berättelse
derom jemte utlåtande i irågan till Kongl. Maj:t inkommit.
På grund af hvad härvid blifvit upplyst och anfördt,
anser Kongl. Maj:t något hinder för gerningsörenas öfverflytning
till allmänna bevillningen icke förekomma; och Kongl.
Maj:t öfverlemnar alltså nu tili Rikets Ständer, att gerningsörena
må från beräkningen af statsverkets inkomster uteslutas,
hvarjemte Kongl. Maj:t, med afseende på den af vissa städer
hittills åtnjutna rättigheten till uppbärande af särskilda andelar
i dessa gerningsören, föreslår, att, på sätt ofvannämnde
kollegier i underdånighet hemställt, ersättning härför må samma
städer af statsmedlen årligen tilläggas lill' det belopp,
hvarmed, efter medium af de tio åren 1835—1844, hvarje
stad sådana afgifter enligt räkenskaperna uppburit, och att
denna ersättning må a floras å liks-statens 7:de hufvudlitei
till städers fri heter; hvarvid dock Kongl. Maj:t anser endast
de städer, som lill hittills uppburna gerningsören kunnat visa
sig ega laglig räll, böra af ersättning derför komma i åtnjutande.
13:o Bötesmedel, hvilka vid sednaste statsreglering beräknades
till 40,000 R:dr, hafva utgjort:
för år 1841 ......... R:dr 44,514.
1842 ........... 38,113.
1843 . . .....: ; '. . 36,000.
Transport R:dr 3,979,836: 32. —
Kongl. Maj:ts Nåd. Profit till Ii, St, 1847.
Transport R:dr 3,979,836: 32. -  för är 1844
35,316.
1845
35,863.
Med afseende å denna inträds obestämda beskaffenhet oell då
den under de sednare åren varit i fallande, torde beräkningen
deraf böra nedsättas tili  35,000: — —
14:o Kavalleri-regementenas häst-vakans-spänmål är, enligt
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 5 Maj 1841,
bestämd att utgå vid lif-regementet lill och med for ur 1871
för 500 nummer, å 74 tunnor . . . t:r 3,750.
vid Smålands kavalleri till samma tid för
500 nummer, ä 7 tunnor . .... . 3,500 7250
samt, eldigt Kongl, brefvet till Krigs- och Kammai;-  kollegierne af den 8 Augusti 1844, till och med
för åv 1870, vid Östgötha kavalleri för 1,000 nummer,
å 74 tunna l:r 7,500.
och vid Vestgöta kavalleri för 1,000 num
mcr>
k d:o
• 7>500 t:r 15,000.
Tillsammans t:r 22,250.
hvaremot, jemlikt Kongl, brefvet till Krigs-kollegium af den
14 November 1842, södra bataljonen vid Bohus läns regemente
är på tio år förändrad lill infäntéri utan häst-vakånsafgift,
som förr utgjorts med 2,000 tunnor spanmål. Intraden,
22,250 tunnor spanmål, upptages efter statspriset, 6 R:dr
tunnan, lill
133,500: r
l5:o Ständiga rote vakans-aj gifter vid Skånska infanteriregementena
utgöras för 385 nummer, å 6 tunnor spanmål,
nied 2,310 tunnor, sorn, ä 6 Rd:r tunnan, utföras med . . 13,850:
16:o Tillfälliga rotevåkans- och mötes-afgifter beräknades
vid sednasle statsreglering till 6,000 R:dr och hafva utgjort:
för år 1841 . . ‘ R:dr 5,856.
1842  ; . : : . 5,141.
1843  . . . 3,355.'
1844  4,884.'
184
hvaraf medium är 5,078 R:dr.
Transport R:dr 4,162,196:32.—
96
Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. till H. St. 1847.
Transport R:dr 4,162,196: 32.
Denna statsintrad, såsom obestämd och beroende af markegångarnes
förändring, torde ej böra upptagas högre än till . 5,000: —
17:o Rotejr ihet safgift af oroterad, men ordinarie rotering
underkastad jord. Denna intrad, som bör, i stället för den
förra rotefrihets-bevillningen, tillgodokomma försvarsverket
och erläggas med hvad roteringsbesväret fullt motsvarar, beräknades
vid 1845 års statsreglering till 27,000 R:dr, och har
bestigit sig, för år 1841 lill R:dr 26,450.
1842  27,472.
1843. ....... 29,220.
1844  24,998.
oell för år 1845
29,851.
Då medium häraf utgör 27,598 R:dr, synes den förra beräkningen
kunna bibehållas med  27,000: —
18:o Bdtsmans-vakansafgiften, utgående för ständiga och
tillfälliga vakanser vid båtsmanshåll och beroende dels af
markegångsprisen och dels af större eller mindre antal vakanser,
beräknades vid sednaste stats-reglering lill 30,000
R:dr och bar utgjort:
för ur 1841
R:dr 19,225.
1842
18,358.
1.843
42,870.
1844
36,665.
1845 *  32,629.
hvaraf medium är 29,949 R:dr; och torde, då detta i det
närmaste uppgår till hvad påräknadt varit, samt inkomsten
de trenne sednare åren lemnat öfverskott, fortfarande kunna
utföras  30,000: —
19:o Krut- och saltpeterförsäljningsmedel, vid sednaste verkställda
statsreglering kalkulerade till 95,000 R:dr, hafva utgjort:
för år 1841 R:dr 101,408.
184
184
184
184
Transport R:dr 4,224,196:32.
\
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
97
Transport R:dr 4,224,196:32.
hvaraf medium är 98,923 R:dr; och torde beräkningen kunna
blifva såsom förut  95,000: —
20:o Kontrollstämpelmedlen, beräknade vid sednaste statsregleringen
till 10,500 R:dr, hafva bestigit sig:
för år 1841 till R:dr 10,735.
184
184
184
184
Medium häraf utgör 10,495 R:dr, hvadan här utföres det sist
bestämda beloppet
. 10,500: —
21:o B åk- och lotsme.dlen, som af Rikets sednast församlade
Ständer beräknades tili 73,000 R:dr, hafva uppgått:
för år 1841 till R:dr 74,864.
1842
72,778.
1843
71,307.
1844
78,223.
1845  , . . 92,841.
Då medium häraf utgör 78,003 R:dr, föreslås beräkningen af
denna inlrad, hvilken fortfarande lärer få till hela dess belopp
användas för båk- och lottsinrättningen, till .... 78,000: —
22:o Ersättningar. Dessa medel, som vid sednaste statsregleringen
beräknades till 50,000 R:dr, hafva under åren
1841 —1844 endast utgjort:
för år 1841 R:dr 40,642.
1842
37,753.
1843
31,591.
1844
43,731.
Men, enär samma medel för år 1845 uppgått ända till 59,008
R:dr, synes beräkningen deraf kunna bibehållas vid det uti
nu gällande riks-stat upptagna belopp  50,000: —
23:o Observationsmedlen, vid sista statsregleringen upptagne
till 10,000 R:dr, hafva väl uppgått:
för år 1841 till R:dr 15,415.
1842
16,645.
Transport R:dr 4,457,696:32.
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848. 1 Sami. 1 Afd. i Haft. 15
98 Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till II. St. 1847.
Transport R:dr 4,457,696: 32.
för år 1843 till R:dr 18,134.
1844
24,363.
1845
15,089.
eller i medeltal 17,929 R:dr; men då denna förhöjning hufvudsakligen
tillkommit genom anmärkningar vid oriktig tillämpning
af föreskrifterna angående 1833 års lönereglering
för indelda arméen, och således varit af mera tillfällig beskaffenhet,
torde det icke vara skäl att derföre öfverskrida förra
beräkningen eller  10,000: —
24:o Extra medel och uppbörder beräknades vid sednaste
statsreglering lill 12,000 R:dr och hafva utgjort:
för år 1841 R:dr 30,623.
1842
12,965.
1843
8,780.
1844
5,688.
1845
17,745.
hvaraf medium är 15,160 R:dr.
Då beräkningen af denna inkomst-titel ej kan blifva annat
.än högst osäker och då den utfallit ett år ovanligt hög
och ett år ovanligt låg, torde lämpligast vara att åter utföra
den förra summan  12,000: —
25:o Intresse-medel_, vid sednaste stals-reglering upptagne
till 3,300 R:dr, hafva utgjort:
för år 1841 R:dr 3,400.
1842
3,359.
1843
3,359.
1844
3,359.
1844
3,359.
och torde kunna förblifva vid  3,000: —
Säger R:dr 4,482,996: 32.
Extra ordinarie inkomster, hvilka, enligt 60 § Regeringsformen,
såsom bevillning utgå:
Transport R:dr 4,482,996: 32. —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
99
Transport R:dr 4,482,996: .32.
26:o Sjötullsmedleti. Bruttoinkomsten af dessa medel beräknades
vid sista stats-regleringen till 3,700,000 R:dr. Den
har utgjort:
för år 1841 R:dr 3,892,959.
1842
4,044,494.
1843
3,593,819.
1844
3,395,747.
1845
3,663,013.
eller i medeltalet endast 3,718,006 R:dr. För år 1846 åter,
under hvilket år nu gällande tulltaxa varit tillämpad, hafva,
enligt från General-tullstyrelsen särskildt meddelad uppgift,
tullmedel blifvit lefvererade med nära . . R:dr 3,350,000
som, med tillägg af beräknings-summan för
tullverkets stat och öfrige utgifter . . . 800,000
utvisar ett brutto-belopp af R:dr 4,150,000
hvaruti likväl ingått tull för införd spanmål
med omkring  137,000
Då vidare förekommer att lefvereringen till statsverket
af tullmedel, hvilken vid slutet af Oktober månad näsLlidet
år uppgick i rundt tal till 2,350,000 R:dr, vid samma tid
innevarande år utgjort enahanda belopp, oaktadt under detta
år nästan ingen spanmålstull influtit, ådagalägges häraf tydligen
att intraden är i jemnt stigande; och som denna tillväxt
snarare bör ökas, än minskas genöm införande af större
frihet i tull-lagstiftningen, finner Kongl. Maj:t ingen betänklighet
möta att föreslå Rikets Ständer tullmedlens beräknande
lill ett bruto-belopp af  4,000,000: —
då, efter afdrag af utgifterne för tullverkets aflönings-stat och
och öfrige omkostnader, förslagsvis beräknade till 800,000
R:dr, stats-verkets netto-inkomst skulle blifva 3,200,000 R:dr.
27:o Salu-accis af städerne beräknades vid de tvänne sednaste
statsregleringarne till 11,000 R:dr och har under åren
1841—1845 i medeltal uppgått till inemot enahanda belopp;
men då ibland de städer, hvilka vid sista slats-reglering deltogo
i denna afgifls utgörande, staden "Westerås redan blifvit,
Transport R:dr 8,482,996: 32.
100
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 8,4-82,996: 32. —
på grund af derstädes medgifven friförsäljning af bröd, kött
och dricka, från utgörande af samma afgift befriad, samt befrielsen
derifrån numera äfven blifvit medgifven för hufvudstaden,
som deruti deltagit med icke mindre än 7,500 R:dr,
anser Kongl. Maj:t statens inkomst af salu-accisen vid nu
förestående stats-reglering icke kunna beräknas till högre belopp
än  3,000:
28:o Post-medlen^ vid sednaste stats-reglering beräknade till
575.000 R:dr, hvaraf till stats-verket netto-inkomst 125,000
och till post-verkets stat och utgifter 450,000 R:dr, hafva utgjort,
brutto:
för år 1841 R:dr 604,099.
1842
601,450.
1843
605,537.
1844
609,474.
1845
622,071,
I afseende å desse medel har emedlertid företett sig det
förhållande att, oaktadt postkassans bidrag till stats-verket
blifvil vid sistförfluLne riksdag nedsatt ifrån 150,000 R:dr till
125.000 R:dr och post-uppbörden under de sednare åren fortfarande
stigit, den behållna inkomsten för postverket knappast
varit tillräcklig för utgifternas betäckande, hvilka i betydlig
mån ökats ej blott i följd af utvidgade post-kommuni
kationer,
utan ock af särskilda, häraf oberoende anledningar,
såsom skjulslegans förhöjning vid skjutsens ombesörjande genom
entreprenad, tillökning af postillonernas antal för befordrande
af mera säkerhet vid poslforslingen m. m. Då härtill
kommer, att underhåll och ombyggnad af de för postverket
erforderlige fartyg påkallar betydliga tillfälliga utgifter, hvartill
tillgång skulle komma att saknas, derest icke af postkassans
inkomster medel härtill kunna årligen afsältas; vill
Kongl. Maj:t, i betraktande af allt detta och med hänsigt i
öfrigt Lill de ytterligare förbättringar i post-inrättningen, som
funnits eller framdeles kunna finnas behöflige, föreslå Rikets
Ständer, alt, med bibehållande af den förra beräkningen af
brutto-inkomsten å postmedlen till  575,000: *
Transport R:dr 9,060,996: 32. —
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
101
Transport R:dr 9,060,996: 32.
ytterligare nedsätta post-kassans bidrag till stats-verket ifrån
125,000 till 100,000 R:dr med motsvarande förhöjning i den
nuvarande förslagssumman för postverkets utgifter, samt fortfarande
medgifva att hvad af postmedlen kan inflyta utöfver
dels sistnämnda summa och dels den för statsverket behållna,
må af Kongl. Maj:t disponeras till kostnaders bestridande i
och för postanstalternas utvidgande eller förbättring.
29:o Kartci-sigillata-medlen, beräknade vid sista statsreglering
till 500,000 R:dr, hafva utgjort
för år 1841 R:dr 462,128.
1842
. 505,055.
184
1844
529,877.
1845
503,565.
Då alltså dessa medel under hvartdera af åren 1842—1845
öfverstigit ofvannämnde af Rikets sednast församlade Ständer
beräknade belopp och för år 1844 uppgått ända till 529,877
R:dr, samt, enligt från Stats-kontoret särskildt meddelad uppgift,
samma medel för år 1846 utgjort 540,582 R:dr 11 sk.,
anser Kongl. Maj:t dessa medel nu med så mycket mera skäl
kunna till ett högre belopp beräknas, som en noggrannare
kontroll, i afseende å karteringen af köpe- och fastebref, m. fl.
handlingar, med innevarande år inträdt; och föreslår Kongl.
Maj:t derföre, att inkomsten af karta-sigiilata-medlen må i den
blifvande riks-staten beräknas till  525,000: —
30:o Bränvins-afgiften y som vid sednaste statsreglering beräknades
till 670,000 R:dr, har utgjort
för år 1841 R:dr 563,224.
1842
672,354.
1843
675,696.
1844
685,652.
1845
580,131.
Då Kongl. Maj:t, uppå Rikets Ständers begäran, låtit utarbeta
förslag till förändrade grunder för rättigheten att tillverka
och distillera bränvin, äfvensom för beskattningen derå,
Transport R:dr 9,585,996:32.—
102
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 184'7.
Transport R:dr 9,585,996:32.—
i ändamål att, genom en säkrare kontroll å tillverkningsbeloppet,
tillvägabringa så väl en rättvisare beskattning, som
förhöjd inkomst för stalén, anser Kongl. Majit sådant nu, vid
beräkningen af denna intrad, äfven böra tagas i betraktande.
Vid jemförelse emellan beloppet af bränvinsbränningsafgiflen
för den förflutna tiden och den sannolika tillverkningsqvantiteten,
synes det uppenbart, att bela den afgift, som, äfven
enligt nu gällande författning, varit beräknad alt utgå med
ett visst belopp för hvarje tillverkad kanna bränvin, tillföljd
af brister i föreskrifterna, icke kommit staten tillgodo. Genom
de nya grunderna för beskattningen, sådana de af Kongl.
Majit blifvit godkända, jemte öfriga föreslagna bestämmelser
böia omförmälda brister afbjelpas och afgiften komma i ett
mera rigtigt förhållande till verkliga beloppet af tillverkningen;
och, under förutsättning af Rikets Ständers bifall till de
föreslagna förändrade grunderna för nämnde beskattning, synes,
jemlikt den utredning, som innefattas uti bifogade protokoll
öfver finans-ärenden för den 9lde denna månad, brän
vinsafgiften
kunna beräknas till åtminstone  1,250,000: — —
eller till 580,000 R:dr utöfver hvad nu gällande riks-stat
upptager.
31:o Restantierj, som inflyta, beräknades vid sednaste
statsreglering till 155,000 Riksdaler. Enligt räkenskaperna
bar sådan inkomst utsijort:
för år 1841 . \ R:dr 152,935.
1842
130,489.
1843
160,305.
1844
287,410.
1845
176,396.
Medium af berörde fem års inkomster är 181,507 R:dr;dock
torde, ulan afseende på den tillfälligtvis större inkomsten för
år 1844, kunna förblifva vid förra beräkningen  155,000: — —
Säger Ridr 6,508,000.
Summa ordinarie och extra-ordinarie inkomster . . . R:dr 10,990,996:32.—
Kongl. Maj.ts Näcl. Prop. till Ii. St. 1847. 103
Transport R:dr 10,990,996: 32. —
Sålunda, och då uti sed nas te statsreglering påräknades:
Ordinarie inkomster . . . R:dr 4,448,430:
Extra-ordinarie d:o  5,456,000:
Restantier  155,000:  10 059 430'- —
uppkommer genom den beräkning Kongl. Maj:t nu antagit,
en ökad tillgång af R:dr 931,566:32.—
hvilken med 42,793 R:dr 32 sk. 4 r:st. öfverstiger de af Kongl. Maj:t föreslagna
förhöjningar i utgiftstillarnes anslag för ständiga behof.
Efter den staden Wexiö år 1843 öfvergångna eldsvåda beviljade Kongl.
Maj:t, utom ett lån af 240,000 R:dr till understöd för nybyggnaders uppförande,
en särskild summa af 30,000 R:dr, att genom den i staden bildade
nödhjelps-kommitté och under dess ansvarighet användas till förlagslån åt nämnde
stads näringsidkare och handtverkare, och i afseende å återbetalningen hvaraf
Kongl. Maj:t sedermera under den 26 Oktober 1846 i nåder förordnat,
att en tiondedel af lönesumman borde, jemte upplöpande från den 1 November
sistnämnde år beräknad, staten tillfallande, ränta efter 3 för hundrade
om året, återgäldas den 31 December 1847, och en lika afbetalning
med enahanda ränta sedermera ega rum vid slutet af hvarje utaf de påföljande
nio åren, dock under förbehåll att då, genom de sålunda för återbetalningen
stadgade grunder, nödhjelpskommitteens ansvarighet komme att upphöra,
stadens magistrat och äldste förbunde sig till gemensamt betalningsansvar
samt beloppets insändande till Stats-kontoret, vid hvarje af de bestämda
terminerna. Dessa 30,000 R:dr, hvilka till en början af statsmedlen förskottsvis
utbetaldes enligt derom under den 6 November 1843 meddelad nådig befallning,
hafva derefter under den 29 Februari 1844 blifvit anvisade att utgå
af det på Riksgälds-kontoret ställda mindre kreditivet och jemväl deruppå
blifvit Stats-kontoret från Riksgälds-kontoret godtgjorda; och då häraf följer
att omförmälda lånesumma bör, i öfverensstämmelse med de stadgade grunderna,
till sistberörde kontor åter ingå, har Kongl. Maj;t uppå Stats-kontorels
derom gjorda underdåniga hemställan, velat föreslå Rikets Ständer att Riksgälds-kontoret,
som redan lill följd af Kongl. Brefvet den 6 April 1845 öfvertagit
befattningen med byggnadslånet, äfven må erhålla uppdrag att öfvertaga
bevakandet af förlagslånet, samt att den af Stats-kontoret infordrade
104
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till 11. St. 1847.
och af Wexiö stads magistrat och äldste afgifna förbindelse å beloppet, 30,000
R:dr, alltså må på riksgälds-kontoret öfverlåtas.
Likaledes har Kongl. Maj:l, efter en i staden Åmål i Januari månad
1846 limad större eldsvåda, genom särskilda nådiga beslut af den 22 i nyssnämnda
månad och den 6 nästpåföljande Maj dels anvisat en summa af tio
tusen riksdaler, för alt, emot af Kongl. Maj:ls befallningshafvande i länet pröfvad
och godkänd säkerhet för återbetalningen, genom dess försorg utbetalas
såsom förlagslån åt sådana bland Åmåls stads handlande och näringsidkare,
hvilka genom eldsvådan blifvit beröfvade utvägarna att å nyo fortsätta sin
rörelse eller sitt handtverk, dels för egarne af brandskadade fastigheter i
nämnde stad beviljat ett byggnadslån af 30,000 R:dr, att utgå under vilkor,
hufvudsakligen öfverensstämmande med de för dylika lån förut föreskrifna
och i öfrigt grundande sig på Rikets Ständers vid sisla riksdag fattade beslut,
i afseende på derefter förekommande försträckningar af enahanda beskaffenhet;
varande den förstnämnda låne-summan, efter nödhjelps-och byggnads-kommilteens
af Kongl. Maj:t gillade förslag, fördelad emellan 22 låntagare,
hvilka för lånet afgifvit sina, med behörigen verificerade borgensförbindelser
försedda och uti landtränteriet förvarade reverser, innehållande att de
bekomna förlagslånen skola gäldas af de byggnadslån, samma låntagare kunde
få lyfta, men att för öfrigt samtliga förlagslånen förföllo till betalning den
22 Januari 1848, eller två år efler det Kongl. Maj:ts nådiga förordnande om
dessa lån meddelades; och föreslår Kongl. Maj:t att befattningen med nu omförmälda
tvänne lån, hvilka, till följd af nådigt förordnande den 26 Maj 1846,
blifvit statsverket af mindre krediti vet godtgjorda, jemväl må från stats-kontoret
till riksgälds-kontoret öfverflyllas och lånehandlingarna, med behörig
transport försedda, dit öfverletnnas.
"Enligt hvad Statskontoret uti dess afgifna berättelse om statsverkets förvaltning
och tillstånd särskildt i underdånighet anmält rörande de från landtränterierna
inlefvererade deposilionsmedel, hafva af den summa 62,715 R:dr
29 sk. i r:st., hvartill behållningen af dylika medel vid sista riksdag uppgick,
60,000 R:dr, till större delen bestående af räntebärande reverser och obligationer,
med beräkning af upplupne räntor till ett belopp af 898 R:dr 16 sk.,
blifvit den 30 April 1845, till följd af Kongl. Majrls den 10 nästföiegångna
Mars, enligt Rikets Ständers beslut meddelade förordnande, från Stats-konto
ret
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847. 105
ret till riksgälds-kontoret öfverlemnade; hvarefter, då, i följd af räntegodtgörelsen,
härvid af behållningen behöft användas endast 59,101 R:dr 32 sk, af
densamma återstod
£V:dr 3,613: 45. i.
att reserveras i afseende a möjligen förekommande återlyftn
ingar.
Under den sedermera förflutna tiden hafva ingått depositionsmedel
lill följande belopp:
är 1844, efter den 24 Maj R:dr 874: 33. 8.
1845
801: 20. -
1846
1,316: 15. 9.
1847, till den 31 Maj  639: 28. 6. 3,632: 1. 11.
hvartill kommer ränta å ullånte enahanda medel för
år 1844, efter den 24 Maj R:dr 2,201: 18. 8.
1845
1,250:
1846
390:  3>84I: 18. 8.
Summa liid7 11,087: 17. 8.
hvilken summa, då derifrån afgår ålerlyftade depositionsmedel,
som utgjort:
år 1845  R:dr 233: 33. 9.
1846
58: — — 291: 33. 9.
lemnar en behållning af R:dr 10,795: 31. 11.
deraf, enligt hvad stats-kontoret tillika i underdånighet anmält, äro förräntade
emot 5 procent R:dr 7,000: — —
och på bankoräkning innestå 3,/95: 31. 11.
R:dr 10,795: 31. 11.
Kongl. Maj:t öfverlemnar nu lill Rikets Ständer att om användande af
dessa medel efter eget bepröfvande förordna, dock så att för möjligen ifrågakommande
restitutioner reserveras en lämplig summa, på sätt förut egt rum.
Slutligen öfverlemnar Kongl. Maj:t närlagdé, utaf stats-kontoret i underdånighet
insända förteckning å åtskilliga af under hand hafvande medel bestridda
utgifter till ett sammanräknadt belopp af 3,136 R:dr 37 sk. 3 r:st.
för den åtgärd, i afseende på förskottens ersättande eller afskrifning, Rikets
Ständer kunna finna skäligt besluta.
1 ti
Bih. till R. St. Prot. 7847 och 7848. 7 Sami. 7 Afd. 7 Haft. A
106
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Till Rikets Ständers stats-utskott låter Kongl. Maj:t öfverlemna ej mindre
stats-kontorets afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning,
än äfven öfriga denna stats-reglering rörande handlingar, som för vidare upplysning
kunna erfordras; och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all
Kongl, nåd och ynnest städse väl bevågen.
Dal um ut supra.
S. A. Munthe.
V
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. till B. St. 1847. 107
Förteckning å sådana utgifter, som blifvit anvista på och utgått
af under händer hafvande medel, att till ersättning
anmälas hos Rikets Ständer.
Banko.
År 1842.
Rese- och traklaments-kostnads-ersätlning lill A. F. L. Meur-  ling i och för honom uppdragen undersökning rörande till-  verkning inom Kronobergs län, af’ falskt slänipladt papper .
600
År 1843.
Till nedsättning i Upsala läns ränteri för fullföljande af kro-  nans talan emot arrendatorn af Ryda kungsgård, enligt Kongl,
brefvet den 14 September 1843 . . . R:dr 2,006: 21. 3.
Till nedsättning å depositions-räkning i öfver-  slålhällare-embetets kansli, för fullföljande
af kronans talan i fråga om rätt till vissa
laxfisken i Ljusne-elf, jemlikt Kongl, bref-  vet den 29 September 1843  „ 13: 16. —
2,019
37
3
År 1814.
•
Till protokolls-sekreteraren Heurlin, i egenskap af sekreterare
hos kyrkolags-kommilen, ersättning för förlorade löneinkom-  ster, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 29 September
1843 . . . .' R:dr 400:
Till ledamoten i samma kommitté, professorn
m. m. d:r Thomander, rese- ocb traktaments-  koslnads-ersättning, enligt högstberörde Kongl,
bref .  » 117: — —
517
Summa R:dr
3,136
37
3
■
i
Utdrag åf Prötocollet öfver Justitie-Departementets Ärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet d Stock
holms
Slott den g November 1841]»
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre.
Statsråden:
Friherre Staél von Holstein,
Munthe,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe ,
TVcern ,
Friherre Gyllengranat,
Faxe,
Fåhreeus.
Hans Excellens Herr JuStitie-Statsministern anmälde i underdånighet följande
ämnen, hvilka egde sammanhang med Statsregleringen vid nu instundande
Riksdag:
i:0
Angående Hqf-Rätterna och derunder lydande Justitiestaten .
A) Att, sedan Kongl. Maj:t under den 20 November 1845, med bifall
till Rikets Ständers underdåniga förslag, låtit utfärda nådig Förordning om
upphörande af skyldigheten att hos Hofrätt betala lösen för handlingar i
Revisionssaker, samt tillika, efter inhemtånde deraf* att omfbrmälda lösen,
hvilken utgjort löneinkomst för en del tjenstemän i Höfrätterna, uppgått
under de sista 10 åren i medeltal för Svea Hofrätt till 697 R:dr 43 sk. 2 --  r:st., för Götha Hofrätt till 563 R:dr 28 sk. 9 r:sb och för Hofrätten öfver
Skåne oeh Blekinge 262 Ralr 33 sk. 7 § rist Banco, i nåder beslutat, att Hofra
tternas betjening bör för den, genom lagförändringen, samma betjening
frångångna inkomst åtnjuta årlig ersättning, efter 700 Ralr för Svea Hof-Rätt,
565 R:dr för Götila Hofrätt och 265 lkdr fbr Hofrätten öfver Skåne oeh Blekinge
, hvilken ersättning, beräknad från och med början af år 1846, skulle få till
Bil. If.o 1 lill Kongl, Maj is Prop. 1847, Hafi. 1. 1
\
2
Hofrätterna qvartaliter utbetalas eller anordnas från Stats-kontoret och utgå
af besparingarna under Riks-Statens Andra Ilufvudtitel, intilldess annorlunda
kunde vara derom föreskrifvet; så hade Stats-kontoret i sin underdåniga berättelse
angående Statsverkets förvaltning, tillstånd och behof, tillstyrkt, att anslag
å stat för nämnda fortfarande utgift måtte beredas, att utgå tilldess lönerna
kunde blifva annorlunda reglerade,- hemställande Hans Excellens Herr
Justitie-Statsministern i underdånighet, om icke, i enlighet med hvad Statskontoret
i underdånighet föreslagit, Kongl. Majit skulle täckas i den nådiga
Proposition, som angående Statsverkets tillstånd och behof till Rikets Ständer
aflåtes, göra nådig framställning derom, att berörda ersättning, utgörande tillsammans
Ett Tusende Femhundra Trettio Riksdaler, må varda på Stat under
Andra Hufvudtiteln uppförd.
Hvilken hemställan Kongl. Majit, uppå Statsrådets öfriga ledamöters
underdåniga tillstyrkan, i Nåder biföll.
C) Då vid sistförflutna Riksdag Kongl. Majit behagade gifva Rikets Stän
der
tillkänna, att, sedan lagmans-bostället Näsby vid Midfastan år 1844 åter
tillfallit Lagmans-embetet i den förenade Stockholms, Södermanlands och
Gottlands Läns Lagsaga, komme, likmätigt Kongl. Brefven den 6 September
1791 och den 3 Februari 1841, den ännu på Stat qvarstående hälft af lagihanslönen
på Gottland, utgörande med inbegripen ersättning för derunder beräknade
23 i tunnor spaumål, 272 Ridr 4 sk., att till Statsverket indragas;
och med föranledande deraf, vid Stats-regleringen sistlidne Riksdag, nämnda
belopp,, hvilket fanns upptaget å allmänna Indra gnings-stnten för år 1844,
blifvitiicke allenast derifrån uteslutet, utan äfven afdraget från det till Sven
Hofrätt och derunder lydande Juslitie-Stat å Andra Hufvudtiteln meddelade
anslag; så hade, enär bemälde Hof-Rältsstat icke bort, på sätt som
skett, genom afdrag af ifrågavarande lönebelopp minskas, utan detsamma endast
skolat från allmänna Indragnings-staten försvinna, Stats-kontoret, i dess
underdåniga berättelse angående Stats-Verkets förvaltning, tillstånd och behof,
i underdånighet hemställt, att rättelse i afseende härå måtte vid instundande
Riksdag beredas dymedelst, att å Svea Hof-Rätts stat, hvilken bort förblifva
oförminskad, uppföres en summa af 272 R:dr 4 sk.
Enligt Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern och Stats-Rådets
öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkande, behagade Kongl.
Majit förklara Sig vilja meddela Rikets Ständer hvad Stats-Kontoret
i ofvanberörde hänseende underdånigst" hemställt, för att iakttagas
vid regleringen af Andra Hufvudtiteln.
3
2:o
Krigs-Hof-Rutten.
Att sedan, under åberopande deraf, att i 96 §. 14 Gip. Krigs-Artiklarna
den 31 Mars 1798 blifvit stadgadt, att böter, hvartill någon, enligt samma
Capitel eller jemlikt Råttegångs-Baklen af allmänna Lagen, varder af Krigsdomstol
fälld, skulle gå till tväskiftes och uti Öfverdomstol delas emellan
Krigs-Justitiarien (numera Krigs-Hof-Rättsrådet) och Krigs-FLscalen, samt att
andra böter delades i Krigsdomstol till treskiftes emellan Konungen, Rätten
och målseganden, då ej annorlunda stadgadt funnes, hvilken sednare föreskrift
erhållit genom Kongl. Brefvet den 26 Januari 1832 den förklaring, att Rättens
andel i treskiftes-böter uti Öfverdomstol borde tillfalla Krigs-Justitiarien,
till följd hvaraf Krigs-Hof-Rättens Civil-ledamot åtnjutit andel i så väl tväskiftes-
som treskiftes-böter, Krigs-Hof-Rätten, uti underdånig skrifvelse den 3
September 1846, enär det ansågs olämpligt, att Öfverdomaren toge andel i de
böter, som af honom sjelf åläggas, till Kongl. Majit i underdånighet hemställt,
att den förmån, som, på sätt berördL är, blifvit Civil-ledamoten förunnad, måtte
med 1846 års slut upphöra, så att, i likhet med hvad i öfriga IIof-Rätter
egde ruin, ifrågavarande böter tillfalla Kronan, men att deremot Kongl. Maj:t
måtte täckas,j såsom ersättning för hvad till följd häraf komme att Givil-ledamoten
frångå, i Nåder tillägga bemälde Ledamot ett årligt ersättnings-belopp,
sorn svarade emot hvad ofvannämnda bötesandelar utgjort i medeltal under de
nästförflutna fem åren, 1841 till och med 1845, utgörande, enligt vederbörandes
uppgift, 80 R:dr 47 sk. 3 rist Banko; så hade Kongl. Majit, under den
2 sistlidne Februari, funnit godt att, med upphäfvande af hvad hittills i omförmälda
hänseende varit stadgadt, i Nåder förklara Civil-ledamoten hos KrigsHof-Rätten
icke böra åtnjuta andel i de böter, som af bemälde Hof-Rätt ifrån
och med 1847 års ingång Voro eller blefve ådömda, utan att de bötesandelar,
som hittills varit honom anslagna, tillfalla Kronan, men att nuvarande
Civil-ledamoten, Krigs-Hof-Rättsrådet Gethe, så Linge han Embetet innehade,
skulle åtnjuta ersättning med 80 R:dr Banco om året, hvilken ersättning
borde tills vidare qvartaliter utgå från besparingarna å Riksstatens Andra HufVudtitel;
och hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern, huruvida
icke, då berörda Åttio Rriksdaler torde böra för framtiden uppföras å Allmänna
Indragnings-staten under Nionde Hufvudliteln, Kongl. Majit skulle täckas
derom göra framställning till Rikets Ständer i den Nådiga Propositionen angående
Stats-regleringen.
Denna af Stats-Rådets öfriga Ledamöter biträdda hemställan behagade
Kongl. Majit Nådigst bitalia.
4
3:0
Att,, efter indragning af Borg-Rätterna, Kongl. Maj:t den 18 December
1845 i Nåder förklarat, att ordinarie tjenstemännen och vaktbetjente vid BorgRätterna
skulle af allmänna medel åtnjuta ersättning för sådane, genom nämnda
indragning, dem frångångna sportelinkomster, hvilka icke förut utgått af anslaget
fiir Hofstaten, beräknade i medeltal årligen för Hof-Auditören J. J. Elgström
till 223 R:dr, för IIof-Notarien, Protokolls-Sekreteraren C. P. A. Hallbäck
till 50 R:dr, för Hof-Notarien, Kammarjunkaren C. L. von Mentzer till
200 R:dr och för Vaktmästaren TV. Högfeldt till 50 R:dr, eller tillhopa årlången
523 R:dr Banko, hvilket belopp blifvit för åren 1845, 1846 och 1847
anvisadt på besparingarna å Riks-Statens 2:a Hufvudtitel; hemställande Hans
Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern, om icke Kongl. Majit skulle täckas till
Rikets Ständer göra nådig framställning derom, att berörde ersättnings-belopp,
såsom upphörande i den mån nämnde personer afgå, må uppföras på Allmänna
Indragnings-staten under Nionde Hufvudtiteln.
Denna af Stats-Rådets öfriga Ledamöter biträdda hemställan behagade
Kongl. Majit Nådigst bifalla.
Fångars värd och underhåll.
A) 'Att, enär det vid sednaste Riksmöte för fångars vård och underhåll
uppförda förslags-anslag 450,000 R:dr befunnits så otillräckligt, att, enligt 1845
års räkenskaper, dylika kostnader uppgått till icke mindre än 737,979 R:dr
13 sk. 4 rist, så hade Stats-Contoret, i dess underdåniga berättelse angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, tillstyrkt, att Rikets Ständers uppmärksamhet
måtte fästas å angelägenheten deraf, att i Riksstaten för sådant ändamål
upptages en tillgång, som någorlunda motsvarade vei’kliga utgiften.
Åled afseende å hvad Stats-kontoret i underdånighet anfört, ansåg Hans
Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern ifrågavarande förslags-anslag väl behöfva
tillökning, men då, i den mån fängelse-systemet hunne ordnas och till
följd deraf de kostsamma fångtransporterna inskränkas, anledning syntes vara,
det utgifterne, som af anslaget bestridas, skola minskas, fann Hans Excellens
sig böra i underdånighet hemställa, att nämnda anslag i Propositionen angående
Stats-regleringen må förslagsvis beräknas till endast 650,000 Ridr.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern sålunda i under
-
5
dånighet hemställt ock deruti Stats-Rådets öfriga Ledamöter
instämde, täcktes 'Kongl. Maj:t i Nåder bifalla.
7:o
Uppå Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministerns underdåniga hem
ställan,
deruti Stats-Rådets öfriga Ledamöter instämde,
behagade Kongl. Majit i Nåder besluta framställning till Rikets
Ständer derom, att det vid sistlidne tvänne Riksdagar åt Professoren,
Doctor C. J. Schlyter, för utgifvande af Sveriges
gamla Lagar, dels såsom arfvode och dels såsom ersättning för biträde
och kostnader dervid, beviljade samt å Allmänna Indragnings-staten
uppförda anslag till nästpåföljande Riksdag, efter
Tolfhundra R:dr årligen, må fortfarande å nämnde Stat upptagas
och till Professuren Schlyter utgå, under enahanda vilkor af arbetets
oafbrutna fortsättande och redogörelse för fortskridandet deraf,
som hittills varit -vid samma anslag fästadt.
i öfrigt och sedan Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern i underdånighet
hemställt, att, i afseende å den af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag
fastställda reglering af utgifterna under Riksstatens Andra Hufvudtitel,
för det närvarande icke måtte ifrågakomma andra förändringar, än de, som,
efter hvad sagdt är, nu blifvit af Kongl. Maj:t Nådigst gillade, samt att utdrag
af detta Protokoll, i hvad det innefattar förslag till anslag för 2:a och
9:e Hufvudtitlarna eller §. 1, Litt. A och C, § 2, § 3, § 5., Litt. A, § 6 och
§ 7, måtte till Finans-Departementet expedieras, för att i dessa delar läggas
till grund för Kongl. Majits Nådiga Proposition angående Stats-Verkets till
stånd
och behof,
täcktes Kongl. Majit till berörde af Stats-Rådets öfriga Ledamöter
biträdda hemställan lemna Nådigt bifall.
Ex protocollo
E. Helling.
6
Protocoll öfver Utrikes Departementets Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rädet å Stockholms Slott den
g November 1847.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre.
Stats-Råden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe ,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe,
Waern,
Friherre Gyllengranat,
Faxe,
Fåhreeus.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anmälde x underdånighet, att då,
med anledning af Rikets Ständers instundande sammanträde till Lagtima
Riksdag, honom ålå ge att uppgifva Utrikes Departementets tillstånd och hellof,
så, och under förutsättning, att Norska Stats-Verkets anslag till Ministerstaten
fortfarande till samma belopp, som under de sednare åren, eller 40,000
Norrska Species årligen, komme att utgå, ansåg Stats-Ministern, att det vid sednaste
Stats-reglering å 3:dje Hufvudtiteln uppförda anslag af 225,650 Ralr Banko
vore för Departementets utgifter tillräckligt, till följd hvaraf Stats-Ministern i
underdånighet föreslog Kongl, Majit, att, uti den till Rikets Ständer aflåtande Proposition
örn Stats-Verkets tillstånd och, behof, detta anslag till oförändra dt belopp
upptaga; dock med samma anmärkning, sorn vid Rikets Ständers sednaste sammanträde
gjordes, att, till ernående af en sådan jemnvigt emellan Departementets
inkomster och utgifter, hvarigenom ofvanstående anslag kunde för det
dermed afsedda ändamål blifva tillräckligt, oundgängligen fordrades, att å«
terstoden af den för Rikets Ständers Stats-Utskott vid 1840 års Riksmöte
uppgifna Kabinetts-kassans brist måtte, i likhet med hvad sedan år 1841 egt
rum, derifrån fortfarande afskiljas.
Kongl. Majit behagade dell utaf Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
sålunda gjorda framställning i Nåder gilla och Uppå StatsRådets
enhälliga tillstyrkan besluta, att anslaget till 3:dje Hufvudtiteln,
uti den till Rikets nu sammanträdande Ständer allåtande
7
Proposition om Stats-Verkets tillstånd och";behof,"skulle till oförändradt
belopp af 225,650 R:dr Banko upptagas; hvarvid Kongl.
Majt likväl ansåg Sig icke böra för Rikets Ständer lemna oanmärkt,
att, sedan, enligt hvad uti den till Rikets Ständer vid
1844 års Riksdag afgifna Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof omförmäldes, den vid 1840 års Riksdag för Rikets
Ständers Stats-Utskott uppgifna brist, uppgående vid sistbemälda års
slut till 775,966’ R:dr 32 sk. Banko, dels genom af Högstssalig
Konung Carl XIV Johan från och med år 1841 verkställda så
väl afskrifningar af Dess egna förskotter till Kabinetts-kassan, som
äfven af egna medel gjorda kontanta afbetalningar, dels genom af
Kongl. Majt under år 1844 ytterligare gjord afbetalning å kapitalet,
blifvit minskad med 469,835 R:dr 40 sk.-Banko, så att den
återstående bristen den 10 Juli 1844 utgjorde 306,130 R:dr 40
sk. Banko; så hade, genom de af Kongl. Majt ^likaledes af egna
medel, utom hvad för räntor blifvit erlagdt, gjorda ytterligare
afbetalningar å kapitalet, denna brist förminskats med 173,497
R:dr 24 sk. Banko, hvarjemte Kongl. Majt till afbetalning inom
loppet af ett kommande år öfvertagit ett ytterligare till 80,000
R:dr Banco uppgående belopp, till följd hvaraf den derefter återstående
bristen blifver nedsatt tili 52,633 R:dr 16 sk. Banko;
1 och borde denna upplysning, i sammanhang med den afgifvande
Nådiga Propositionen om Stats-Verkets tillstånd och behof, Rikets
nu sammanträdande Ständer meddelas.
In fidem Protocolli
K. Sköldebrand.
Utdrag af Protocollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen uti Stats-Rädet på Stockholms
Slott den g November i84~l•
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Posse;
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre;
Stats-Råden:
Friherre Staél von Holstein;
s
Manthe s
Friherre Peyron 2
Silfverstolpe,
IVcern , ,
Friherre Gyllengranat,
Faxe ,
Fåhreeus.
Chefen för Landtförs vars - Departementet, Stats-Rådet Friherre Peyron x
sorn, på sätt förmäles uti det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 29 December
sistlidne år hållna protocoll öfver Landtförsvars-Ärenden, erhållit nådigt
uppdrag att, med biträde af sakkunnige personer, uppgöra och till
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning framlägga förslag till ett fullkomligare ordnande
af Försvarsverket tili lands, äfvensom att tillika uppgifva hvad i anledning
deraf kunde blifva föremål för nådig Proposition till Rikets näst sammanträdande
Ständer, föredrog nu i underdånighet det i sådant afseende af
honom skriftligt utarbetade, här bilagde, underdåniga betänkande; hemställande
Departements-Chefen slutligen i underdånighet, att de tabeller och uträkningar,
uppå hvilka nu anmälda underdåniga förslag vore grunda dt, finge
Rikets Ständers Stats-Utskott till vidare upplysning i ämnet meddelas.
Kongl. Maj:t, som, enligt Sta t s-Rådets öfrige ledamöters underdåniga
hemställan, i Nåder förklarade Sig vilja, i sammanhang med
pröfningen af öfrige förekommande behof för Landtförsvaret, jern- 1
v äl besluta, hvilka af de i nu föredragna underdåniga betänkande
ifrågaställda anslag borde af Rikets Ständer äskas, behagade för
öfrigt, likaledes uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter,
i Nåder antaga och gilla hvad af Departements-Chefen uti samma
betänkande blifvit i afseende på ordnandet af Försvarsverket
till lands i underdånighet hemstäldt och föreslaget; hvarjemte
Kongl. Maj:t i Nåder förordnade, att nådig Proposition, i hvad
rörer de af Kongl, Maj:t nu för Dess del antagna förändrade
grunder för allmänna bevärings-manskapets uttagande till vapenöfning
eller annan tjenstgöring, så väl för Armeens som Flottans
behof, skulle till Rikets snart sammanträdande Ständer aflåtas, äfvensom
att de af Departements-Chefen omförmälda tabeller och
uträkningar må varda Rikets Ständers Stats-Utskott meddelade.
Ex Protocollo
F. L. Tillander.
Under
-
9
Underdånigste Memorial.
Hufvudgrunden för Rikets försvar är lagd genom allmänna Beväringsstadgan
af år 1812. Utan denna grund vore ordnandet af landets försvarsanstalter
otänkbart, utan dess behöriga begagnande alla bemödanden fåfänga,
alla använda kostnader förspillda, samt fäderneslandet i pröfningens stund
blottstäldt för den ögonskenligaste fara.
De tider äro längesedan förflutna, då länders försvar kunde, med någorlunda
säkerhet, byggas på hela den vapenföra befolkningens kallande under
vapen i farans stund. De fosterländska orden: Vi gä man ur huset när
fienden komniei', hade en hög betydelse på de tider, då hvar man sjelf kunde
tillverka sina vapen och egde förmåga att föra dem, men äro i närvarande
tid tomma ord, sedan kngförandet undergått så väsendtliga förändringar
och krigskonsten inom alla Europas länder blifvit så utvecklad och fullkomnad,
att det folk otvifvelaktig!, vid första pröfning, blifver fiendens rof, som
under freden försummat vapenöfningarne, sorglöst förlitande sig, antingen på
den villande föreställningen, att krigen, i följd af de industriella intressenas
öfvervägande vigt, skola uteblifva, eller på sin i vapen oöfvade råa styrka
och på fastheten al’ sin vilja, sin föresats, att manligen möta farorna, som
likväl sviker, då förmågan att dem bekämpa saknas.
Helig pligt är derföre att allvarligt fästa folkens uppmärksamhet på denna
lika enkla, sorn till sina följder vigtiga sanning; på erfarenhetens varnande
vittnesbörd, att föreställningen om en evigt fortfarande fred är en from
önskan, som aldrig uppfylles, samt på tillförlitligheten af den uråldriga gyldene
regeln: att det folk > sorn vill bevara freden, måste städse hålla sig
beredt till krigatt det ena svärdet håller det andra i skidan.
Men om det således, å ena sidan, är oeftergiflig pligt att varna folket
för vådorna af försvarsverkets försummande under freden, och att äska beviljandet
af de medel, som för dess betryggande erfordras, så är det, å den
andra, en lika helig pligt, att så ordna försvarsanstalterna, att de, utan ändamålets
förfelande, blifva för folket så litet betungande som möjligt.
Vid ordnandet af ett lands försvarsverk måste irenne lnifvudomständigheter
tagas i öfvervägande:
l:o Grannstatens krigsstyrka, eller rättare den del deraf, de sannolikt
kunna på en gång använda lill anfall;
2:o Eget lands vidd och beskaffenhet, betraktade med hänseende till
försvaret;
Bil. If.o 1 till Kongl. Maj .is Trop. 1847, Haft. 1.
2
10
3:0 Europeiska krigssättets närvarande beskaffenhet, samt tidens allmänna
politiska förhållanden.
Samtliga Europas Stater kunna betraktas såsom delar af ett stort Statsförbund,
hvars syfte är att upprätthålla allas inbördes fred, utan uppoffring
af någons sjelfständighet och nationalitet.
Men detta förbund, sorn är en naturlig ocb nödvändig frukt af civilisationens
fria framsteg, hvarken är eller bör någonsin blifva fotadt på formligen
afslutade öfverenskommelse!’, emedan sådant otvifvelaktig! skulle medföra
de mindre Staternes beroende af de störres herrskande godtycke, tillintetgöra
folkens dyrbaraste arf: Nationaliteten, samt i tidernas längd förstöra, i stället
för att skydda, civilisationens fortgång.
Europeiska Statsförbundets allmänna säkerhet hvilar och bör hvila på
hvarje serskild Stats sjelfatagna politiska pligt att så ordna sina försvarsanstalter,
att de utan andra Staters ögonblickliga biträde kunna upprätthålla sitt
oberoende och derigenom intaga en sjelfständig, aktningsbjudande ställning
inom förbundet.
Denna åsigt är icke framlagd för att insöfva oss i en farlig säkerhet, i
förlitande på främmande bistånd, utan för att, genom framställningen af den
Europeiska politikens allmänna ställning, å ena sidan, visa den tvingande nödvändigheten
för hvarje folk att hålla sig färdigt till eget försvar, och derigenom
uppfylla sin politiska pligt, att i sin mån medverka till det Europeiska
Statssystemets säkerhet och fortfarande bestånd; å den andra, motverka den
alltför ofta obetänksamt framkastade, all sjelfständighetskänsla qväfvande, föreställning,
att de mindre Staterna stå i det beroende af de störres öfvermakt,
att det för dem icke lönar mödan och kostnaden att ordna sina egna
krafter till sjelfständigt eget försvar.
Utgående från dessa allmänna förutsättningar, öfvergår jag att närmare
skärskåda det serskilda föremålet: Svenska Arme ens behöjliga styrka.
Vid behandlingen af frågor rörande försvarsverket, har den omständighet,
att landet till största delen är omgifvet af haf, gemenligen blifvit framställd
såsom högst fördelaktig för försvaret, samt påståendet godkändt, utan att
hvarken dess allmängiltighet, eiler viikoren för dess antaglighet, blifvit underkastade
närmare granskning, hvilket likväl utgör en lika vigtig som grannlaga
åtgärd, emedan den förutan fara är, att försvarsanstalterna blifva fotade
på förutsättningar, som ej hålla prof vet.
Otvifvelaktigt är, att länder, som genom ett Verldshaf äro skiljda från
hvarandra, måste af detta hemta ett betydligt skydd, emedan svårigheten
att från det ena landet tili det andra öfverföra och underhålla betydande
11
stridskrafter, i hög grad gynnar den försvarande. Men sådant är nu för tiden
icke förhållandet med länder, sorn åtskiljas af mindre liaf och vatten, såsom
t. ex. Medelhafvet, Engelska Kanalen, Nordsjön, Kattegat, Öresund, Östersjön
m. fl., hvilka, långt ifrån att gynna den försvarande, snarare och i de flesta
fall gynnar den anfallande, sedan ångkraften lenmat honom ett säkert medel
alt skyndsamt och på bestämda korta tider verkställa sina transporter af
krigsfolk och krigsförnödenheter. Närmaste följden af denna inom krigförandets
område inträdda vigtiga förändring är: att Nationer, sorn bebo öar och
halfdar, omgifna af mindre haf och kajsnikar, hädanefter måste bygga
sitt försvar hufvudsakligen pä landtkrigsmakten, samt så ordna densamma,
att landets säkerhet blir tryggad, hvarhelst ock de fiendtliga landstigningarne
må företagas; hvilken satts dock ingalunda må anses innebära,
att, vid ett sådant lands försvar, biträdet af en flotta, ordnad efter
tidsförhållandenas kraf, skulle kunna undvaras, helst denna tvertorn alltid,
så väl i nyssberörde hänseende, sorn till skyddande af landets handels
sjöfart, blifver oumbärlig.
Som det nu anförda otvifvelaktig! eger en omedelbar tillämpning på
Skandinaviska kalfön, så följer i ordningen att öfverväga, hvad inflytande dennas
betydliga vidd och vidsträckta kuster utöfva på Svenska landtkrigsmaktens
bchöfliga styrka och sammansättning, hvarvid i förbigående anmärkes,
att alla framdeles förekommande beräkningar äro grundade på förutsättningen
af begge de förenade Rikenas verksamma deltagande i det gemensamma
försvaret.
Om således först i betraktande tages, att afståndet från Stockholm till
Haparanda är 115 svenska mil, från Stockholm till Ystad 63, samt från
Stockholm till Götheborg 49 mil, så inses utan svårighet, att de trupper,
som äro förlagda i Rikets norra, medlerst», södra och vestra delar, icke
kunna påräknas till hvarandras ögonblickliga understöd, samt att detta, af
landets vidd och utsträckning härflytande, förhållande gör till en tvingande
nödvändighet att för Svenska Armeens sammansättning antaga en sådan hufvud
grund: att landets väsendt/igaste hufvuddelar må inom sig sjelfva ega
en städse stridsfärdig styrka, tillräcklig att möta faran, hvarhelst den
ock må visa sig, samt att uppehålla och hejda en, oaktadt de af Sjöförsvaret
deremot lagda hinder, landstigen fiendes f ramgång, tills förstärkningar
från landets närmast belägna hufvuddelar hinna anlända.
Af denna grundtanke, hvars riktighet icke lärer kunna jäfvas, följer, att
Svenska landtarmeens sammanlagda styrka måste vara större, än som nödigt
vore, om landet, under i öfrigt lika förhållanden, egde en mindre vidd, oell
12
framförallt ett mindre långsträckt läge, hvarvid likväl icke ina oanmärkt
lemnäs, att, om ock landets allmänna form och vidd sålunda, å ena sidan,
föranleder behofvet att hålla i beredskap en förökad stridsfärdig försvarsstyrka,
de likväl, å andra sidan, under sjelfva krigförandet äro gynsamma för den
försvarande, som deraf hemtar stora fördelar, isynnerhet efter möjligen lidna
förluster, hvilkas följder under sådana förhållanden blifva vida mindre afgörande,
än de skulle blifva, om landet egde en inskränkt vidd.
Ofvanföre nämndes, att hufvudgrunden för landets försvar ligger i den
stadgade allmänna beväringsskyldigheten. Att utreda ändamålsenligaste sättet
flir beväringsmanskapets användande utgör derföre vigtigaste föremålet för
krigsstyrelsens omtanka; hörandes dervid i främsta rummet afses krigsmaktens
behöfliga styrka och tjenstbarhet, i det andra sparsamhet i kostnaderna
samt att beväringsskyldigheten må blifva så litet betungande, som, utan
ändamålets förfelande, kan ske.
rl vänne väsendtligen olika sätt gifvas att till länders försvar begagna
bevärings-manskap: det ena att hilda hela armeen af beväring; det andra:
att bilda armeen af stående stamtrupper, med hvilka större eller mindre antal
bevärings-manskap efler behof förenas och införlifvas.
En utredning, i hvad mån det ena sättet bättre än det andra uppfyller
nyssnämnde vilkor af ändamålsenlighet och hushållning samt lättnad vid bevärings-skyldighetens
utgörande, måste således ega rum. >
Om Arméens bildande ensamt af Bevärings-manskap.
Då man vill upprätta en armee ensamt af bevärings-manskap utan stående
stamtrupper, måste följande tvänne oeftergifliga vilkor dervid iakttagas:
l:o att det manskap af första bevärings-klassen, sorn till soldater uttages,
så länge hålles samladt å öfnings- och garnisons-orter, att manskapet
hinner fullständigt utbildas och disciplineras för krigstjensten;
2.0 att samma en gång uttagna manskap, under de påföljande åren sorn
bevärings-skyldigheten varar, sammandrages till bestämda vapenöfningar, tillräckliga
att underhålla och fullkomna den under första öfningstiden vunna
färdigheten.
Uti Stater, der armeen är bildad ensamt af bevärings-manskap, finnes
likväl en betyd ligt olika längd bestämd, såväl för sjelfva bevärings-skyldighetens
fortfarande, som för vapenöfningarna. Följande exempel må anföras:
Preussen.
Bevärings-skyldigheten varar i 30 år, deraf
13
2:ne år i Garnisonstjenst (Garderne i 3:ne år).
3me år i Krigsreserven , med en månads vapenöfning årligen.
7 ur i Landtvärnets i:sta uppbåd, med 14 dagars vapenöfning hvartannat
år. Då armee-korpserne äro sammandragne, exercerar Landtvärnets
l:sta uppbåd 1 månad.
Dessutom målskjutning om söndagarne under 2:ne månader, tillsammans
8 dagar.
7 år i landtvärnets st:dra uppbåd, hvilket användes i krigstid till garnisoner
och provinsens försvar, men har ingen vapenöfning i fredstid.
11 år i Landtstormen, som uppkallas vid utomordentliga tillfällen.
Den till soldat i Preussen utlottade bevärings-karlen har sålunda följande
tjenstgöring och vapenöfningar:
2:ne års garnisonstjenst  730 dagar.
3:ue års vapenöfningar i krigsreserven, å 1 månad
årligen • 90 dagar.
7 år i landtvärnets lista uppbåd, derunder vapen
öfningarna
uppgå till minst 60 dagar.
Summa 880 dagar (2 år 3 m:dr).
Som 40,(XX) man årligen uttagas af bevärings-manskapets första klass, så
är Preussiska armeens styrka följande:
I Garnisoner  80,000 man.
I Krigs-reserven  120,000 „
I Landtvärnets lista uppbåd  280,000 „
Summa 480,000 man.
I Landtvärnets 2:dra uppbåd . . 280,000.
I Landtstormen .... . . 440,000. 72(),()(j() man.
Summa 1,200,000 man.
Dock lärer, i anseende till betydlig afgång, synnerligen inom landtstorms-afdelningen,
de vapenöfvades antal i Preussen icke kunna uppskattas
högre än till 1 million, utgörande omkring ^idel eller 7 procent af landets
hela folkmängd. Bevärings-skyldigheten vidtager vid fyllda 20 år; manskapet
är då icke fullvuxet.
Wurtemberg.
Bevärings-skyldigheten varar i 6 år, deraf rekrytexercis
6 månader
. 180 dagar.
Transport 180 dagar.
14
Transport 180 dagar.
Årliga vapenöfningar i 5 år, å 30 dagar .... 130
Summa 330 dagar (11 månader).
Hannover.
Bevärings-skyldigheten varar i 6 år, deraf hela
första året i verklig tjenst  363 dagar.
Årliga vapenöfningar i 5 år, å 30 dagar ... 150 „
Summa 515 dagar (1 år 5 månader).
Baden, lika med Hannover 515 dagar (1 år 5 månader).
Hessen (Storhertigdömet).
Bevärings-skyldigheten varar i 6 år, deraf hela
första året i verklig tjenst  365 dagar.
1 månads vapenöfning de 3 följande åren . . 90 „
Summa 455 dagar (1 år 3 månader).
Hessen (Kurfurstendöme!).
Bevärings-skyldigheten varar i 12 år, deraf hela
första året i verklig tjenst  365 dagar.
Under de 3 följande åren vapenöfningar tillsammans
8 månader
240 „
Summa 605 dagar (.1 år 8 månader),
under de öfriga 8 åren inga vapenöfningar.
Dannemark.
Bevärings-skyldigheten, som börjar vid fyllda 22 år, varar i 16 år, deraf;
4 år i Linie-arméen (Fredsfoten).
4 „ i Krigsreserven.
8 „ i Förstärkningen,
lista Bevärings-klassen vapenöfvas i 4 månader 120 dagar,
och gör sedan 1 års Garnisonstjenst .... 365 „
2;dra, 3:dje och 4:de klasserna årligen 3 veckors
vapenöfning 63 „
Summa 548 .dagar (1 år 6 månader).
Ofvanstående gäller för Infanteriet. Krigsreserven och Förstärkningen
15
hafva ej vapenöfningar. Årligen uttagas 5,500 man.
Således är Linie-arméen F 22,000 man.
Krigsreserven  22,000 „
Förstärkningen  44,000 „
Summa 88,000 man vapenöfvadt manskap.
Af alla Europeiska stater, som antagit grundsatsen att bilda armeen ensamt
af beväring, är Preussen den, som strängast och följdenligast utfört detta
system, hvarföre ock detta land, i högre grad än något annat, skördar systemets
förnämsta frukt, som är: att större delen af landets vapenjöra folkmängd
är i besittning af en fullt utbildad förmåga att föra vapen till
fäderneslandets försvar. Men denna vigtiga fördel, till hvars eftersträfvande
Preussiska staten företrädesvis uppmanas af sitt geografiska läge emellan
Irenne, hvar för sig mäktigare, grannstater, måste denna stat gälda genom
högst betydliga kostnader och en serdeles betungande utsträckning af beväri11
gs-skyldighcten.
Af hvad ofvanföre blifvit uppgifvet synes väl: att andra stater, der samma
hufvudgTund för kigsmaktens sammansättning blifvit antagen, ansett sig
kunna, i jemförelse mot Preussen, betydligen nedsätta, så väl årens antal för
bevärings-skyldighetens fortfarande, sorn öfningstidernas längd; att det, äfven
inom dessa Stater, visar sig, huruledes systemet att bilda arméen ensamt af
bevärings-manskap ovillkorligen påkallar tjenstetidens och vapenöfningarnes
betydliga utsträckning, och såmedelst bevärings-skyldighetens ansenliga förtyngande.
Men hvad, som vid detta tillfälle bör såsom serdeles anmärkningsvärdt
anföras, är, att, oaktadt de utsträckta vapenöfningar, som i dessa länder ega
rum, likväl bland kunnige militärer öfverallt i Tyskland den öfvertygelse
råder, att arméerna, i brist af stående stamtrupper, svårligen kunna ega eller
vinna den flir en krigshär nödiga militärisk a stadga, äfvensom att. arméernas
befäl, genom den ständigt sig förnyande långa rekryt-undervisningen, som
detta system kräfver, oundvikligen blifVer nedstämdt till lynne och håg, samt
i förtid utnött och obrukbart; och märkligast är, att i Preussen, der tjenstetiden
och vapenöfningarne äro mest utsträckta, klagan öfver bristande stående
stamtrupper är lika, om ej större, än inom de öfriga Tyska staterna. Att
denna klagan har en verklig grund, kan ej betviflas, och bevises bland, annat
deraf, att man genom förökad sold, äretecken och andra uppmuntringar
siiker skaffa sig kapitulanter eller sådana, sorn, efter fullbordad beväringspligt,
vilja i krigstjensten qvarstanna, och hvilka företrädesvis användas som Corporaler
och Under-olliccrare.
16
Slutligen bör anmärkas, att de nu anförda olägenheterna allestädes visat
sig störst och betänkligst vid artilleri- och kavalleri-vapnen.
Om Arméers bildande af stående Stamtrupper, i förening med
Beväringsmanskap.
Genom antagandet af detta system undvikas de tvänne, i det föregående
anförda, Väsendtligaste olägenheterna af armeens bildande ensamt af bevärings-manskap,
som voro: bristande militärisk stadga inom arméen, samt
hehofvet af hevärings-pligtens förtyngande genom lång tjenstetid och alltför
utsträckta vapenöfningar.
I samma mån stamtrupperna i en sådan annee äro talrika, med omsorg
valde, väl disciplinerade samt i krigstjenstens alla delar väl undervisade och
tifvade, i samma mån kan ock med dem, i förhållande till deras styrka, ett.
större antal bevärings-manskap förenas och införlifvas, samt detta manskaps
hehöfliga vapenöfning i det hela inskränkas, och bevärings-pligten såmedelst
lättas,- dock alltid under förutsättning, att denna inskränkning icke sträckes
utöfver en viss gräns, eller så långt, att den förberedande bildning saknas,
som det unga manskapet nödvändigt måste ega för att kunna med stamtruppen
införlifvas, utan att der åstadkomma ett allmänneligt rekryttillstånd,
hvaraf, i farans stund, de vådligaste följder otvifvelaktig! skulle uppstå.
Ätt, vid tillämpningen af dessa allmänna grunder till fäderneslandets
förhållanden, bestämma, huru och på hvad sätt Sveriges stående armée må
lämpligast kunna erhålla den bildning och tjenstevana, som nödvändigt erfordras,
om den skall kunna blifva att anse som pålitlig Stam för en talrik
beväring, samt hvilken grad af vapenöfning bevärings-manskapet nödvändigt
måste ega för att kunna i behofvets stund med stammen införlifvas, utgöra
således tvänne lika maktpåliggande som grannlaga omständigheter att allvarligt
öfverväga och, efter mogen granskning af alla dermed gemenskap egande
förhållanden, afgöra.
Om Sveriges stående Armée.
Intet land i Europa torde finnas, som eger en stående aimée så
egnad som Sveriges indeldta, att utgöra en i alla liänsenden lämplig stam för
national-beväring. Men denna armée, synnerligen infanteriet, saknar för
närvarande i betydlig grad den bildning och öfning, sorn stamtrupper oeftergifligen
måste ega för att kunna uppfylla sin vigtiga dubbla bestämmelse, att
i fredstid utgöra en bildande kärna och skola3 i krigstid en pålitlig vårdare
och ledare för det unga manskap, som med dem skall införlifvas.
För
17
För att Sveriges stående armé, så val den indelda, som vårfvade, må
kunna vinna den bildning, sorn stamtrupper böra ega, måste följande trenne
väsendtliga åtgärder oundvikligen vidtagas, nemligen:
l:o Instruktions-kompagnier införas vid indelda infanteriet, för att åstadkomma
en nu saknad tillbörlig rekryt-undervisning;
2:o Regements-möteha vid indelda arméen erhålla den utsträckning, de,
enligt gällande författningar, böra ega, men som nu ej kail ega rum, i följd
af anslagens otillräcklighet;
3:o Införandet af ordentliga, i bestämd ordning återkommande, större Öfnings-lägeiy
dervid samtliga trupper af alla vapen lemnäs tillfälle att samlade
vinna den slutbildning, utan hvilken de icke äro i krig användbare, om ock
hvarje vapens serskilda bildning vore ändamålsenligt ordnad och tillbörligen
vårdad.
Om Instruktions-kompagnier vid Indelda Infanteriet.
Då erkännas mäste, att befälet vid så väl indelda infanteriet som cavälleriet
har lika och all möda ospard att bibringa truppen all den duglighet
i tjensten, som är möjlig att vinna med de vapenöfnings-tider och tillfällen,
som under nuvarande förhållanden ega runi; så är det betydliga företräde
härutinnan, som indelta ca vallerie! eger framför infanteriet högst anmärkningsvärd!,
helst då i betraktande tagas de större svårigheter, som möta vid
cn kavalleri-trupps danande, dervid omsorgerna måste delas och lika egnas
ryttaren och hästen. Men denna märkliga skiljaktighet är lätt förklarad.
Indelda kavalleriet har under mångå årtionden haft exercis-squadroner,
vid hvilka rekryt- och remont-bildningen drifvits och kunnat drifvas med
den omsorg, att ingen karl eller häst behöft insättas i ledet, förr än de vunnit
den utbildning, som dertill erfordras; hvaremot indelda infanteriets rekrytundervisning,
i saknad af de mot exercis-squadronerna svarande instruktionskompagnierna
är inskränkt till korta, på flera år fördelade, och i det hela
otillräckliga rekrytmöten, hvaraf följden blifver, att rekryten måste insättas i
kompagniet i halfbildadt tillstånd, som sedan under liela dess tjenstetid fortlär
och såmedelst inom indelda infanteriet underhåller ett allmännelig! rekryttillstånd,
i trötts af befälets nitiska bemödanden, att under regementsmötena
afhjelpa hvad som, i brist af nödig öfningstid under rekryt-bildningen
blifvit försummadt, och hvarigenom än vidare den lika väsendtliga olägenhet
uppkommer, att en betydlig del af den i aila fall korta regements-mötestiden
måste ryckas ifrån sitt egentliga ändamål, som är truppens utbildning
och fullkomnande för krigstjensten.
Bil. N.-o 1 till Kongl, Majas Prop. t%4lt Haft, t. d
18
Behofvet af instruktions-compagnier vid indelda infanteriet är således obestridligt
och fråga kan endast blifva: huru lång tid rekryten bör vid instruktions-kompagniet
qvarstanna för att vinnna den bildning, som fordras för att
kunna såsom stamsoldat ingå i kompagniet.
Rekryt-undervisningens längd är olika i olika länder, allt efter folkens
större eller mindre fallenhet och bildbarhet, den längre eller kortare garnizonstjenst,
sam i de skiljda länderna följer omedelbarligen efter rekryt-undervisningens
slut, samt de större eller mindre fordringar, som ega rum, men
kan i allmänhet antagas vara ifrån 4 till 6 månader.
Vid svenska indelda infanteriet, der rekryten efter slutad rekryt-undervisning
icke ingår i garnizonstjenst, utan måste hemta sin vidare utbildning
i yrket vid de årliga korta regementsmötena, barde således ingen inskränkning
i rekryt-undervisningens längd ega rum, emot hvad i andra länder öfligt
är. Men då erkändt är, att svensken i allmänhet eger en serdeles håg
och fallenhet för krigsyrket, så torde rekryt-undervisningen vid indelda infanteriet
kunna utan fara bestämmas till 3 månader, dock under förutsättning,
att befälets antal vid instruktions-kompagniet icke otillbörligen inskränkes, att
tiden flitigt och omsorgsfullt användes, att krigstukten håller jemna steg med
vapenöfningarne, samt att allvarlig eftersyn från öfverbefälets sida icke utehlifver.
Om Regements möten.
Af hvad ofvai döre är anfördt synes, att årliga vapenöfuingarnes längd
inom Tyska armeerna vanligast anses böra vara 30 dagar, oaktadt manskapet
vid början af sin tjenstetid fått fullkomna sin bildning under en längre
tids garnisonstjenst. Svenska indelta armeen, som icke eger tillfälle till sådan
tjenstgöring, borde således hafva minst lika långa årliga vapenöfningar
sam dessa armeer; men som manskapets hela tjenstetid vid indelda armeen
är längre än vid Tyska armeerna i allmänhet, så torde regements-mötena,
hvilka efter förutgångna 14 dagars befälsmöten, enligt nu gällande författningar,
böra påstå 17 dagar, icke behöfva förlängas, ehuru sådant vore önskligt
och ©tvifvelaktigt skulle väsendtligt bidraga att öka armeens tjenstbarhet.
Vid detta tillfälle bör anmärkas, att enligt Konung Carl Kl:s förordnande
1680, hölls vid hvart indeldt regemente årligen:
1 Regementsmöte i 14 dagar
12 kompagni-möten, 1 i hvarje månad, å 1 dag .... 12 —
t Summa 26 mötesdagar.
/
19
hvartill hom march-dagar till och ifrån regements-mötet, i
medeltal 6 dagar
likaledes till kompagnie-mötena fram och åter ■ .24 — 30 march-dagar
tillsammans 56 dagar,
under hvilka trupperna årligen voro uppkallade, samt i tillfälle att erhålla
öfning och disciplin, oberäknadt de s. k. ky rkovalls-excercer ingar j hvilka
på chefernes eget föranstaltande anställdes. Man har i sednare tider trott
sig böra ogilla de många och korta kompagni-mötena, men dervid glömt,
hvilket vigtigt medel de voro till krigsmannens vänjande vid ordning och
lydnad. Landstigningen på Seeland, slaget vid Narva, öfvergången af Duna
m. fl. ärofulla krigsföretag, lemna de mest lysande bevis på armeens då egangande
bildning, frukter af Carl X.I:s ordnande snille.
Efter 1721 års fredsslut inskränktes kompagni-mötenas antal från 12
till 2 å 3, hvarigenom den årliga excercis-tiden minskades från 26 lill 16 å
17 dagar, och march-dagarné från 30 till 10 å 12, så att soldaten i stället
för 56 dagar blott var 26 å 29 dagar uppkallad ocb i tillfälle att vinna öfning
och disciplin. För befrielsen från de öfriga kompagni-mötena crlade
manskapet en viss kontant afgift till den s. k. Generaljörråds-Cassan. Så
fortgicks under 20 fredsår. Man köpslog med soldaten om mötens hållande
eller icke. General-Förråds-Cassan förkofrades, men soldat-bildningen aftog i
samma förhållande, tills 1741 års krig med Ryssland utbröt, som sorgligt ådagalade
följderna af detta förfarande: nederlag ocb neslig fred.
Kronprinsen Adolf Fredrik, utnämnd till Generalissimus, fästade Rikets
Ständers uppmärksamhet på angelägenheten att snart vidtaga Reia hufvudsakliga
förbättringar i försvarsverket; alla medgåfvo nödvändigheten och berömde
förslaget, men verkställigheten uteblef. Det erfordrades ännu ett för
svenska vapnen nära lika litet hedrande krig som det sednast öfverståndna,
för att öppna mängdens ögon och framtvinga, åtminstone de nödvändigaste
förbättringarne. Ett sådant krig var öfverståndet, då krigsbefälet vid 1761
års Riksdag till Kongl. Maj:t afgaf ett underdånigt betänkande rörande armeens
angelägenheter, hvilket, såsom utgånget från armeens ypperste män
och grundadt på en bitter erfarenhet, förvärfvad under tvänne på hvarandra
följande krig, förtjenar serdeles uppmärksamhet. Ibland annat nyttigt, samma
betänkande innehåller, förekommer äfven ett förslag rörande armeens
regementsymöten. Deri yrkas, att kompagni-mötena skulle afskaffas och regements-mötenas
längd blifva 32 dagar.
Transport 32 dagar.
2G
Transport 32 dagar.
Marche-dagar , 6 „
Besparade marche-dagar genom kompani-mötenas indragning . 18 „
Summa 56 dagar.
hvarigenom manskapet i 38 dagar årligen skulle vara uppkalladt samt i tillfälle
att under befälets hand vinna nödig skicklighet i tjensten.
Om större Öfnings-Lciger.
En olycklig fördom har i sednare tider hos oss gifvit dessa namnet
Lustläger, och derigenom hos mängden, som ty värr oftare dömer efter ytan
än efter sakens inre beskaffenhet och värde, uppväckt och rotfästat den
föreställningen, att dessa större truppsamlingar icke annat äro än en militärisk
lek och lustbarhet, en onödig och fåfänglig lyx, som förorsakar landet
kostnader utan motsvarande gagn och nytta. Denna falska föreställning måste
liäfvas och ett upplystare tänkesätt rörande denna vigtiga angelägenhet göra
sig gällande, emedan önskan att se fäderneslandets försvarsverk tillbörligen
ordnadt och viljan att härtill lemna nödiga anslag måste förutsättas hos hvarje
fosterländskt sinnad man.
Större öfningsläger, dervid trupper af alla vapen lemnäs tillfälle att under
samfälda vapenöfningar lära sig använda och tillämpa den serskilda kunskap,
hvarje vapen tillhör, äro icke ett nyare tiders påfund, eller tillfälliga
huggskott, utan en urgammal godkänd militärisk inrättning, som i alla tider
oell hos alla folk, som förstått att vårda sin krigsmakt och derigenom trygga
sin sjelfständighet, ansetts som ett hufvudvilkor för krigsmaktens behöriga
daning, och historien intygar, att nederlag och olyckor blifvit det folks sorgliga
lott, som af okunnighet förbisett, eller af likgiltighet försummat denna
angelägna del af sin krigsbildning; och beklagligen äro fäderneslandets egna
tideböcker i detta fall icke de minst varnande.
Redan 1735 den 11 Februari yttrades af Riksens Ständer, i anledning
af Secreta-Commissionens föreställning, ”det vara mycket godt och nyttigt att
på ett ställe låta sammandraga och mönstra flere regementen, nemligen ett
af kavalleriet och ett eller tvänne af infanteriet, hvarest det låter sig göra,
att öfva sig uti de stycken, som i fält vid kamperingar böra iakttagas, samt
att officerare af de närmast gränsande regementer måga få befallning vid sådana
mönstringar och regementsmöten vara tillstädes, såvida utan deras alltför
stora olägenhet kan ske, emedan vederbörande mycket lära uppmuntras,
alt med större åhåga och flit förrätta sina sysslor, när de veta sig hafva inånga
sådane åskådare, som förstå sig derpå och derom kunna döma”.
21
Af Krigs-kollegii riksdagsberättelse den 12 Juni 1756 inhemtas, ali
14,1*00 D:lr S.-rnt årligen voro beräknade för att bestrida kostnaderne för ”några
Rcgementers sammandragande årligen”.
I Kronprinsens, sedermera Konung Adolf Fredriks, krigsmakten till lands
ock sjös omfattande utmärkta Promemoria till Rikets Ständer af den 18
November 1743, förekommer rörande sådane större öfningar följande: ”vid
mötens hållande skulle det ock skaffa en god nytta, om flere Regementer,
der det utan Allmogens och landets alltför stora känning ske kan, stötte tillsammans
på sina mötesplatser, helst Cavallen och Infanteri tillhopa, ty då
kunde de exerceras uti attaque emot hvarandra samt chargerande och flere
nödiga stycken. Derigenom kunde ock en egalité erhållas i Armeens excercice,
helst om ifrån andra Regementer sig der då Officerare ville infinna; och till
att vinna redigt begrepp om sysslorna i fält, så kunde Infanterie och Cavallen
tillsammans formera små läger till undervisning, icke allenast uti sådane
Krigs-operationer, sorn vid en Annee dagligen förefalla, utan ock i sådana,
som annars vid hvar och en Situations ombyte sig ändra.
En sådan öfning skulle ändå verka en större nytta, om någon del af
fält-artilleriet och infanteriet derigenom finge begrepp om styckens göromål
och effekt i fält.”
I Krigs-befälets ofvanämnda underdåniga memorial till Kongl. Majit den
18 April 17.61, föreslås ibland öfrige hufvudgrunder för arméens organisation,
att bestämmas borde: huru regementena uti fördelning kunna med beqvämlighet
inrättas, Generaler dem tilldelas, som hafva inseende öfver excercicen,
och huru regementena i dessa fördelningar cj allenast årligen kunde tillräckligen
blifva excercerade, utan ock vissa år måga kunna stöta tillsammans, med hvad
mera dertill hörer.
Kongl. Brefvet den 12 November 1766, föranledt af Militär-Conseillens
och Secreta-Utskottets hemställan, yttrar: ”att sorn regementernas vanliga
möten icke äro tillräckliga till deras öfvande i exercis och de ej heller der
sammansträffa med flere Regementer af andra vapen, hvilket är lika angeläget
för att kunna vinna öfning i gemensam tjenstgöring, och som vid alla öfriga
Arméer brukas, och äfven af Carl XI befunnits nödigt; skall, när mcdels-tillgångarne
sådant medgifva, större öfningsmöten årligen efter en viss
ordning hållas på sådana orter, som äro dertill bäst lämpliga med afseende
å truppernas marche m. m., och böra dessa större öfningsmöten icke göra
någon förändring i de vanliga Regementsmötena.”
[Jti Secreta-Utskottets underdåniga skrifvelse den 23 Februari 1770, med
aflemnande af fastställelse af Arméens styrka till efterrättelse för Krigs-kollegium,
förekommer följande:
22
"Till befordran af likhet i excercicen och öfning i flerahanda manövrer,
anser Secreta-Utskottet högst nödigt, att ej allenast regementsmöten möjligast
hållas, på ett ställe, utan ock att de af Rikets Ständer allt från 1756
underdånigst påyrkade exercice-läger och möten måga, så snart någonsin
möjligt är, verkställas. Flera regementer böra ock mönstras af en Generalsperson,
som då kan anställa jemnförelse dem emellan, och inberätta foihållandet
till Kongl. Maj:t, en båtnad för Riket af långt högre värde än den
ringa besparing, som deraf vinnes, att hvart Regemente mönstras af närmaste
Generalsperson.”
Stödjande mig sålunda på hvad sorn i andra länder i delta fall anses
nödvändigt, på nyss anförde äldre förslag, på de af Konung och Ständer redan
i förra århundradet fattade beslut, samt på den erfarenhet sednaste
tid lemnat om större öfningslägers stora nytta för armeen, då medels-till
gångarne
medgifvit sådana lägers sammankallande, anser jag följande härom
för framtiden böra stadgas:
l:o att större öfningsläger, sammansatte af alla vapensorler, årligen
böra ega rum;
2:o att hvarje regemente och korps hvart 4:de år deltager i dessa
öfningsläger, i bestämd ordning, på det undervisningen vid regementsmötena
må kunna ordnas med större säkeihet och omsorg, regementenas förkofran
sedan sednaste läger lättare varseblifvas, samt rättelser ega rum, der sådane
af behofvet påkallas;
3:o att öfuingslägrens längd blifver minst 12 dagar på stället;
4:o att arméen fördelas i 4 bestämda läger-afdelningar, med iakttatagande
af möjligaste besparing i marche- och andra kostnader;
5:o alt lägerplatsen för en Jäger-afdelning blifver Ljungbrhed i Skåne;
för den andra, öxevalla hed i Westergöthland , samt lör de tvänne
öfriga, Ladugårdsgärdet vid Stockholm.
Sedan nu anlördt blifvit hvad som erfordrades alt försätta stående armeen
i skick att kunna utgöra pålitlig slam för nalional-beväringen, följer
i ordningen att uppgifva, hvilka åtgärder böra vidtagas för att på ett ändamålsenligt
sätt ordna:
Bevärings-manskapets vapenöjningar.
Ofvanföre är den grundsatsen uttalad, att, om ock starr-trupperne äro
tillräckligt talrika samt väl bildade, beväiings-manskapet likväl måste ega en
sådan Jörberedande bildningatt det med stammen kan införlifvas, utan att
der åstadkomma ett allmäuueligt rekryt-tillstånd, hvaraf i farans stund de
23
vådligaste följder otvifvelaktig! skulle uppstå; följer således nu att närmare
bestämma, huru denna förberedande bildning må tillvägabringas.
Den första frågan, sona härvid framställer sig, är: om bevärings-manskapet
bör till vapenöfning uppkallas under tvänne på hvarandra följande år,
eller om ändamålet kan vinnas genom vapenöfningens inskränkning till blott
Första bevärings-kldssen?
Otvifvelaktig! är, att frågan , betraktad utur rent militärisk synpunkt, måste
besvaras med gillande af förra alternativet, emedan uppbådning tvänne
gånger till vapenöfning onekligen är, synnerligen i discipliuäriskt hänseende,
ojemförligt meia bildande, än om beväringsynglingen blott en gång kallas
under gevär. Men som bevärings-pligten, genom uppbåd till vapenöfning
tvänne gånger, skulle förändras från hvad hittills öfligt varit och ansenligen
förtyngas, samt summan behöfliga exeercis- och marche-dagar derigenom
sktdle förökas, och således äfven förökad kostnad föranledas, så torde man
på dessa förenade skäl vara nödsakad att låta den militäriskt rikligare åsigten
vika, samt således antaga såsom hufvudgrund för Beväringens vapenöfningar:
att de böra inskränkas till Första Bevärings klassen.
Hvad dernäst längden af dessa öfuingar vidkommer, så synes väl, med
sträng ti 1 län pning af hvad ofvanföre, rörande längden af indelda infanteriets
reki \ t-undervisning vid Instructions-kompanierna är anfördt, som skulle
hevärings-manskapets vapenöfning äfven böra bestämmas till trenne månader.
Men denna tid torde likväl tåla någon inskränkning, då i öfvervägande
tages, att den undervisning, som vid Instructions-kompagniet gifves iudelda
rekryten, är afsedd att meddela honom fulländad soldatbildning, sådan den
nödvändigt måste vara för att utgöra en fullständig grund för stående arméens
fortgående daning till pålitlig stam och ledare för hevärings-manskapet,
hvaremot beväringens öfuingar endast afse att meddela bevärings-cnan»
skåpet en någorlunda god förberedande daning^ som sätter detsamma i stånd
att vid påkommande behof, då arméen skall sättas på krigsfot, kunna ofördröjligen
förstärka stående arméen och inora dess leder hastigt emottaga nödig
vidare utbildning, hvilket icke ulan högst vådlig tidsutdrägt blefve möjligt,
om denna förberedande daning under freden vore försummad, och stående
arméen derigenom nödsakad att i farans stund, då dess snara verksamhet
emot fienden påkallas, först företaga en allmän rekryl-exercice med hela
beväringen.
Att bestämma det antal exerciee-dagar, som erfordras för att meddela
bevärtngs-manskapet en så beskaffad förberedande daning, är likväl förknippad
t med svårighet, såsom väsendtligen beroende af framtida erfarenhet.
14
Alt öfningstidens längd icke utan fara för misstag kan nedsättas under 6
veckor, är min öfvertygelse. Men då vid denna frågas afgörande, å ena sidan,
måste tillses, att kostnaderna för dessa öfningar icke blifva alltför höga emot
de nuvarande och bevärings-pligten icke allt för mycket förtyngd i jeranföreise
med hvad hittills egt rum, samt, å den andra, förekommer, alt skjutöfningars
införande i form af folknöje småningom kunna och böra införas —•
äfvensom vissa s. k. Kyrkoparader bestämmas att årligen hållas med det i
rullorne slående bevärings-manskapet, och ytterligare i beräkning tages Svenskens
redan anmärkta synnerliga fallenhet för krigsyrket, bevärings-manskapets
hittills visade särdeles håg och mottaglighet för undervisning, samt slutligen svenska
befälets, ända från beväriugs-inrältningens början, ådagalagda fortfarande
berömliga nit, ömhet och omtanka.; vid bevärings-manskapets daning, så långt
den nuvarande alldeles för inskränkta öfningstiden dertill lemnat tillfälle, så
tilltror jag mig kunna, på grund af alla dessa sammanlagda skäl, våga underdånigst
tillstyrka: att Bevärings-manskapets ö/ningstid hädanefter blifver
bestämd till 3/ dagar in- och utrycknings-dagarne inberäknade, sålunda
fördeladej att minst 14 dagar användas till förberedande rekryt-excerciee
och de öfriga 1J da garn? i förening med stammen.
Under förutsättning, att längden af .bevärings-manskapets öfningstid blefve
sålunda bestämd, återstår en lika vigtig fråga att taga i öfvervägande, den
nemi.: om det är nödvändigtj alt hela Första bevärings-klassen årligen upp- ^
bådas tili vapenöfning, eller om icke, till vinnande af besparing så väl i
arbetsdagar som i statsutgifter, möjligt vore att, utan fara för rikets säkerhet,
kunna häruti göra någon inskränkning, så att blott en viss bestämd
del af första klassen blefve till vapenöfning inkallad, och den öfriga delen
qvarstående i reserv, att i fall af ytterligare behof af arméens förstärkande,
till vapenöfning uppbådas, hvilket allt, oberäknadt redan anförd besparing,
äfven medförde den fördel, att hvarje regemente och corps derigenom erhölle
ett på förhand bestämdt, efter stammens styrka lämpadt, antal bevävarings-manskap
alt årligen vapenöfva, hvarigenom icke allenast vunnes nödig
öfverensstämmelse i regementenas och corpsernas styrka, jemte säkerhet
vid alla kostnads-beräkningar för erforderlig beväpning, beklädnad, utredning,
underhåll, fälttross, sjukvård, marche-kostnader, m. m., utan äfven
öfverflödigt blefve, alt, såsom nu måste ske, vid hvarje regemente och corps,
med betydlig kostnad, underhålla ett reserv-upplag af hvarjehanda persedlar
att begagnas för bevärings-manskapet, hvilka reserv-upplags behöfliga storlek
dessutom icke kan på förhand beräknas och bestämmas i anseende till den
fort
-
25
fortgående folkökningen oell deraf följande vexling i de beväringsskyldiges
antal.
Men om onekligt är, att en sådan inskränkning skulle medföra alla dessa
nämnda ekonomiska fördelar, måste likväl frågan i första rummet skärskådas
utur militärisk synpunkt, innan densamma till slutligt afgörande
företages.
Härvid måste först ihågkommas, att Femte bevärings-klassen vid slutet
af hvarje år afgår från de till krigstjenst skyldiges antal, och att alltså, från
början af följande året ända tills den nya Första bevärings-klassen hinner
inmönstras och vapenöfvas, således under hela förra half-året, blott 4 vapenöfvade
beväring-klasser äro att tillgå; hvaremot under sednare halfåret,
eiler från Julii månad, då Forsta klassens öfningar böra vara1 slutade, 5 vapenöfvade
bevärings-klasser finnas att påräkna till armeens förstärkande
och flottans bemanning.
Om ock antagas kan, att faran för fiendtliga anfall vintertiden i allmänhet
är mindre, återstå likväl af den tid, då blott 4 vapenöfvade bevärings-klasser
finnas att tillgå, trenne månader, nemi. April, Maji och Junii,
under hvilka denna fara måste anses lika stor, som under de påföljande sista 6
månaderna af året; hvaraf följer: att man vid bestämmandet af den del af
Första bevärings-klassen j som årligen vapenöfvas } måste beräkna densamma
efter den tillgång vapenöfvadt manskap^, som fyra beväringsklasser
lemna.
Tages dervid i öfvervägande, att Första bevärings-klassen, sedan alla
till krigstjenst oduglige blifvit afräknade, nu öfverstiger 21,000 man, och att
detta antal årligen växer, i mån af stigande folkmängd, så skulle, om hela
Första bevärings-klassen årligen till vapenöfning uppkallades, Fyra beväringsklasser
kunna lemna öfver 84,000 man till fyllande af landt-arme'ens oell
flottans behof under loppet af årets förra hälft, samt Fem klasser, öfver
105,000 man till samma behofs fyllande under sednare halfåret, sedan årets
Första bevärings-klass hunnitj vapenöfvas.
Alt denna styrka betydligt öfverstiger behofvet, faller sig klart, hvarföre
det ock, under sådant förhållande, vore med god hushållning oförenligt att
sträcka årliga vapenöfningarne till hela Första klassen, och derigenom, i oträngdt
mål, föranleda ökad årlig utgift för stats-verket, samt ökad förlust
af dagsverken för landet i det hela, de olägenheter oberäknade, som vid sjelfva
vapenöfningarnes verkställande, deraf uppkomme och redan ofvanföre
blifvit antydda.
Bil. N.-o i till Kongl. Majas Prop, 1847 j Ilajt. 1. ^
26
Om denna, i stats-ekonomiskt hänseende, gagneliga åsigt skulle godkännas,
vunnes äfven i militäriskt hänseende en väsendtlig fördel, emedan man då
sattes i tillfälle att till egentlig vapenöfning blott uppkalla dem, som vid inträdet
i den stadgade beväringsåldren ega tillbörlig kroppslig utbildning och
styrka, under det de öfriga, som vid mönstringarne väl blifvit approberade,
men ännu icke vunnit nödig kroppsstadga , skulle, på sätt förut är antydt,
utgöra armeens reserv-manskap s som i fredstid blott komme att undergå
inskränktare vapenöfning vid vissa bestämda så kallade kyrkoparader, samt
först vid infallande krig uppbådades till ordentlig vapenöfning, i den mån
de hunnit blifva vapenföra och i fall, till stående armeens förstärkande,
större styrka erfordrades, än de under freden vapenöfvade utgöra. Sålunda
vore ock ett medel funnet att i betydlig mån afhjelpa de ofta anmärkta betänkliga
följderna af nu gällande bevärings-lag, som bestämmer, att bevärings-skyldigheten
redan vid 20:de årets utgång skall inträda, ehuru erfarenheten
nogsamt bekräftat, att nordens folk i allmänhet icke uppnår sin
kroppsliga utbildning och fulla mannakraft förr än ett eller tvänne år sednare,
och hvilket förhållande föranledt Norriges lagstiftning att bestämma fyllda
22 år för Vaernepligtens början.
Då emellertid, enligt hvad ofvanföre är anfördt och utredt, landets betydliga
vidd och långsträckta läge hindrar eller betydligt försvårar hjelpsändning
emellan dess serskilda hufvuddelar, samt deraf nödvändigt följer ,
att dessa således inom sig sjelfva måste ega en städse stridsfärdig styrka, tillräcklig
att möta faran, hvarhelst den oek må visa sig, samt att uppehålla
och hejda fiendens framgång, tills förstärkningar från landets närmast belägna hufvuddelar
hinna anlända, så måste den önskliga inskränkningen i antalet af dem,
som årligen böra vapenöfvas, af denna nödvändighet bestämmas och begränsas*
Denna vigtiga fråga har, enligt Eders Kongl. Maj:ts derom gifna nådiga
befallning, ibland andra, utgjort föremål för gemensamma öfverläggningar
inom landt- och sjö-försvars-departenaenten, dervid den öfvertygelse gjort
sig gällande:
att antalet beväringsskyldig* af Första klassen, som till vapenöfnings
undergående bör inkallas, kan inskränkas till 14,525 man, deraf:
för Jtrméen
11,181 man
för Flottan ...... 3,344 „
Tillsammans 14,525 man.
Härigenom blefve hela styrkan (5 klasser) vapenöfvadt manskap 72,625
man, deraf:
27
för Arméen
55,905 man
för Flätt an
16,720 „
Tillsammans 72,625 man.
samt, då endast 4 klasser
beräknas, 58,100 man, deraf:
för Arméen
för Flottan
13,376 „
Tillsammans 58,100 man.
Hvartill komme approberadt reserv-manskap, som icke blifvit
Vadt, af alla Fem klasserne 32,375 man, deraf:
för Arméen
24,780 man
för Flottan
7,595 „
Tillsammans 32,375 man.
Således Fem klasser tillsammans:
vapenöfvadt manskap .
72,625 man
oöfvadt reserv-manskap
Tillsammans 105,000 man, deraf
för Arméen
vapenöfvadt manskap .
oöfvadt reserv-manskap
24,780 „
Tillsammans 80,685 man.
för Flottan:
vapenötvadt manskap
oöivadt reserv-manskap
7,595 „
Tillsammans 24,315 man.
Vid detta förslags uppgörande äro följande hufvudgrunder iakttagna:
l:o Att ofvannämda till vapenöfnings undergående beräknade styrka,
14,525 man, som utgör i det närmaste dels procent af rikets folkmängd,
sådan denna, med undantag för Gottland och Lappmarkerna, befanns enligt
tabellverket vara vid 1840 års slut, må bestämmas såsom stadig blifvande
för en längre tid och intilldess förändrade omständigheter framdeles kunna
föranleda dess förökande;
2:o att vissa områden af landet, med nyssnämnda undantag, bestämmas
till utgörande af bevärings-manskap för armeens, vissa för flottans behof,
såväl i freds- som krigstid, sålunda: att flottans bevärings områden
komme att utgöras af hela Blekinge och Wester-norrlands Län, Öland, Södra
Möre fögderi af Kalmare Län, de socknar i så väl återstående delen af sist
-
28
nämnda län, samt öfriga kustlän, med undantag af Norrbottens och Westerbottens
län, hvilka antingen omedelbart gränsa till hafvet eller äro belägna
i skärgårdarna; och slutligen alla vid hafvet liggande städer, Stockholm,
Götheborg, Umeå, Piteå, Luleå och Haparanda likväl undantagna; samt
armeens bevärings områden åter upptaga alla delar af riket, som icke, enligt
det föregående, skulle utgöra sjöbevärings-manskap; varandes tabeller
uppgjorda, utvisande, serskildt för armeen och flottan, det antal beväringsmanskap,
som, enligt dessa grunder, skulle inom hvarje län årligen till vapenöfning
uttagas, äfvensom likaledes det antal sådant manskap, som belöper
på hvarje Stad ocb Fögderi inom hvarje län, jemte dettas fördelning mellan
landt- och sjökrigs-maklen, samt jemväl mellan regementer och korpser;
3:o
att bevärings-manskapets uttagande, så väl till vapenöfning som
till krigstjenst, yerkställes efter enahanda hufvudgrunder inom armeens och
flottans bevärings områden, hvarvid skulle iakttagas:
a) att årliga mönstringar, förrättade på lika sätt som hittills, verkställas
serskildt för städerna oeh landet, samt serskildt inom armeens och flottans
bevärings områden, hvarvid mönsterrullor öfver bevärings-manskapet upprättas
serskildt för hvarje Stad och hvarje Fögderi, hvilket likväl ej må hindra
mönstrings förrättande serskildt med en eiler flera delar af fögderiet;
b) Sedan aila vid mönstringen tillstädeskomna bevärings-skyldige blifvit,
på sätt derom särskildt föreskrifvet är, besigtigade, införas de approberade i
stadens eller fögderiels mönsterrulla efter manskapets längd sålunda, att den
längsta erhåller första rummet, den, som står honom närmast i längd, det
andra och så vidare, med iakttagande dervid, att, om två eller flera äro af
lika längd, ordningen dem emellan afgöres efter åldern, så att den äldsta
erhåller Usta rummet, den, som dernäst är äldst, det andra, o. s. v., men om
någons födelsedag ej vore känd eller flera af dem vore födda på samma dag,
genom lottning;
c) De från mönstringen uteblifne bevärings-skyldige böra i serskildt stadgad
ordning efter enahanda grunder besigtigas samt de approberade i stadens
eller fögderiets mönsterrulla ofördröjligen införas, på sätt ofvanföre nämndt
är, dock med iakttagande, att de, som utan styrkt laga förfall från första
mönstringen uteblifvit, alltid insättas framför dem af samma längd, som vid
första mönstringen blifvit approberade;
d) Som erfarenheten visat, att de bland approberade bevärings-manskapet,
som vid 20 års åider äro de mest högväxte, äfven med få undantag äro
de mest vapenföra, så skall det bevärings-manskap, som, tili visst efter folk
-
29
mängden bestämdt antal, från hvarje stad eller fögderi bör till vapenöfning
eller eljest till tjenstgöring uppkallas, uttagas i den ordning, uti hvilken de
approberade be värings-skyldige i stadens eller fögderiets rulla finnas upptagne
;
e) Den del af approberade bevärings-man skåpet, sorn ej uppkallas till
vapenöfning, utan blott qvarstår i rullorna såsom reserv> bör likväl aflägga
krigsmannaed och stundom deltaga i anbefallda kyrkoparader;
f) Det till första bevärings-klassen hörande manskap, som vid mönstringarna
blifvit stäldt på tillväxt eller förbättring, skall tillhöra nästa års första
klass och med denna sig till mönstrings undergående inställa, och den,
som vid denna andra mönstring än ytterligare blifver ställd på tillväxt eller
förbättring, skall likaledes inställa sig med följande årets första klass, men
bör då antingen approberas eller förklaras oduglig till krigstjenst;
g) Uti de till arméen hörande bevärings-områden, der, utom infanteri,
äfven kavalleri, eller artilleri, eller artilleri- och sappör-depoter finnas, må
mönsterherren af det antal beväringsskyldiga, som enligt mönsterrullan skall
i staden eller fögderiet uttagas, utse hvilka, som böra tilldelas kavalleriet,
artilleriet eller depoterna, hvartill dock i främsta rummet uttagas sådana beväringsskyldige,
sorn sjelfva önska tjena vid dessa vapen, såvida de i öfrigt
dertill äro duglige;
h) Beväringskarl, som uppbådas till vapenöfning eller tjenstgöring, må
ega rättighet lega karl i sitt ställe, äfven bland dem af årets klass, som höra
till reserv-manskapet, emot skyldighet att sjelf ingå bland nämnde manskap
i den lejdes nummerordning enligt mönsterrullan;
t) Då större eller mindre del af beväi ings-manskapet lill vapenöfning
i fredstid uppbådas, bör den ordning dervid iakttagas, att de, som böra
till första klass-åldern, först utgå och derefter de öfriga klasserna efter åldern,
de yngre klasserna framför de äldre, tills det antal är fyldt, som behofvet
fordrar; men när bevärings-manskapet till tjenstgöring i krigstid uppbådas,
må af alla klasserna de, som undergått vapenöfning, först klassvis uttagas
i här ofvan sagde ordning, och sedermera de, som tillhöra reserven,
likaledes efter samma ordning dem emellan;
4:o Den på Gottland antagna och upprättade allmänna beväring förutsattes
komma att fortfara i dess nuvarande skick.
Vidkommande den närmare regleringen af sjöbevärings-manskapets fördelning
och vapenöfningar m. m., lärer Chefen för Sjöforsvars-Departementet
derom serskildt afgifva underdånigt betänkande, hvarföre jag i det följande
30
bör inskränka mig till det, som ensamt rörer landt-armeen, samt dervid
först framställa
Landt-beväringens fördelning emellan Arme'ens
Regementer och Corpser.
De 11,181 man bevärings-manskap, som vid landt-armeen skulle årligen
vapenöfvas, böra fördelas emellan arméens serskilda vapen i mån af
hvarje vapens behof, samt emellan hvarje regemente och korps, i förhållande
till stammens styrka, så att bataljonerna blifva någorlunda jemnstarka;
alltid med iakttagande, att beväringsskyldigheten blifver lika fördelad, så väl
länen emellan, sorn inom hvarje stad och “fögderi.
Dessa vilkor uppfyllas, om fördelningen sker sålunda: att hvarje indeld
infanteri-bataljon (stam och beväring sammanräknade) blifver omkring 700
man, och hvarje indeld fältjägare-bataljon likaledes omkring 600 man; att
gardes-regementena till fot hvartdera erhåller 150 man; Skånska hussaroch
dragon-regementena hvartdera 80 man; hvarje af de öfriga kavalleriregementer
och korpser 40 man; Jemtlands hästjägare 20 man; Svea artilleri-regemente
120 man; Göta och Wendes artilleri-regementena hvartdera
6) man, samt artilleri-depoten och sappörerna tillsammans 318 man.
Härigenom kornme bevärings-manskapet att blifva sålunda fördeladt, att:
lista Klassen. 4 Klasser. 5 Klasser.
Infanteriet erholle 10,243 man, 40,972 man, 51,2l5 man.
Kavalleri  380 „ 1,520 „ 1,900 „
Artilleriet
240 „ 960 „ 1,200 „
Artilleri-Depoten och Sappörerna 318 „ 1,272 „ 1,590 „
Summa 11,101. S:a 44,724. Sta 55,905 man.
Reserv-manskap  24,780 man.
Summa 80,685 man.
Serskidt upprättade tabeller lemna närmare upplysning om så väl styr
kan
af hvarje regemente och korps (stam och beväring tillsammans) äfvensom
styrkan af stam oydi beväring inom hvarje militär-distrikt, som ock det
antal bevärings-manskap, som skulle hvarje regemente eller korps tilldelas.
I detta förslag till bevärings-manskapets fördelning äro lif-bevärings,
samt Wermlands fälljägare-regementer, Hallands bataljon samt ena bataljonen
af Jemtlands fältjägare-regemente icke påräknade till stam för bevärings-manskapet,
såsom dertill obehölliga, i händelse den nu föreslagna planen
för armceus organisation vunne Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande.
31 i
Sedan sålanda planen för landt-armeens blifvande organisation och vapenöfningar
blifvit framlagd, återstår att uppgifva såväl kostnaden, som öfriga
vilkor för verkställigheten.
Den Stående arme'ens Vapenöfningar.
Enligt ofvanstående förslag erfordras, till den stående armeens vapenöfningar,
nytt eller ti 1 lök ad t anslag för:
l:o Instruktions-kompagnier vid indelda infanteri-regementena;
2;o Regementsmötenas utsträckning vid dessa regementen; och
3:o Ö/nings-läger för hela arméen;
och uppgår, enligt uppgjorda specifika uträkningar, kostnaden
för Instruktions-kompagnierna till 37,500 R:dr, nemligen
för personalen R:dr 35,000: — —
„ materielen 12,500: — — gj 500' —
för Indelda Injanteriets möten till 119,200 K:dr, men
då redan varande anslag lemnat tillgång härfor med 101,569
R:dr, fordras endast en tillökning af 17,631:
för öjnings-lägren till, 41,500 R:dr, hvartill redan befintliga
anslag lemna tillgång med 32,000 R:dr, så att
bristen, som nu behöfver fyllas, blifver  9,500:
Det nya behofvet för de föreslagna vapenöfuingarna vid
slående arméen utgör således tillhopa R:dr 64.631: —-
Till beredande af en allmän öfversigt af tillgångar och behof för indelda
arméens vapenöfningar, enligt det nya förslaget, torde dessa x sin helhet
här böra sammanföras, nemligen:
Behof:
För Indelda Infanteri-regementenas befäls-och regementsmöten 119,200:
„ Indelda Infanteri-regementenas instruktions-kompagnier . 37,500:
„ Indelda Kavalleri-regementenasbefäls-, sqvadrons- och re
gemensmöten
(likasom hittills)  47,500: —
„ Indelda Kavalleri-regementenas excercis-sqvadroner (såsom
hittills) .
37,500:
För öfnings-läger:
l:sta året å Ladugårdsgärdet . . 33,000:
2:dra dito dito .... 37,000:
Transport 70,000:  241,700:
{
32
Transport 70,000:  241,700: —. —
3:dje å Ljungby-hed  43,000: — *—
4:de å Axevalla-hed  53,000:—.—
Summa 166,000:---—
hvaraf här utföres ijdel årligen  41,500: — —•
För porlionsvärdets förhöjning för serskilda kommenderingar
utom vanliga möten j 2,000:
„ ersättning till vakanta rotar, i anledning af mötes-pas»
sevolansens upphörande  10,600:
„ aflöning af Krigs-kollegii underhålls-afdelning, samt af
Regements-kommissarier och vaktmästare; förvaltningskostnader;
underhåll af byggnader och inventarier, m. m. 27,000: — —
Summa behof 322,800:
Tillgångar:
Anslaget till möteskostnader  186,669: —• <—
Pilo till inqvarteringsgifvares ersättning för
dagportioner åt tågande trupper . . . 9,000: — *—
Rusthållares bidrag till hästens underhåll vid
möten  25,000: — —
Excercis-sqvadrons-anslaget  37,500: — —
Summa tillgångar 258,169: —- —
Brist att fyllas
R:dr 64,631: — —
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
Kostnaden för bevärings-manskapets nu föreslagna vapenöfningar
uppgår, enligt gjord beräkning, för armeen
till R:dr 128,000:
hvartill kommer för deltagandet i öfnings-lä
gren
10,000:
138,000: — —
för flottan till
38,000: -
eller tillhopa i rundt tal till R.dr 176,000: — —
Den nu befintliga tillgång för så beskaffade utgifters bestridande är det
å Fjerde . hufvudtiteln uppförda förslagsanslag af 80,000 R:dr till beväringsmanskapets
vapenöfning. Detta i Riksstaten förslagsvis utförda belopp har
dock visat sig icke vara tillräckligt för den vapenöfning, som nu med bevärings-manskapet
eger rum, utan har årligen iner och mer måst öfverskridas,
så
33
så att kostnaden för år 1846 utgjorde en summa af 151,439 R;dr och för innevarande
år sannolikt belöper minst till lika mycket. Nyssnämnda summa,
som således antages utgöra den verkliga kostnaden för ifrågavarande manskaps
vapenöfning under innevarande år, ehuru riksstaten förslagsvis upptager blott
80,000 R:dr, närmar sig redan den nya bär ofvan upptagna kostnaden; och
om derjemte i betraktande tages, att utgiften för! bevärings-manskapets vapenöfning,
i dess nuvarande skick, skulle hädanefter, såsom hittills, blifva
större, i den mån folkmängden tilltager, så befinnes bär ofvan omförmälda,
för ändamålet beräknade, bestämda anslag af tillhopa 176,000 R:dr årligen,
som antagits att för en längre tid blifva gällande, innan kort leda till besparing
för statsverket, i stället för dess betungande, samt tillika förekomma
dess belastande i en framtid med obegränsade utgifter.
Med anledning häraf föreslås i underdånighet, att det å 4:de hufvudtiteln
nu varande förslagsanslag af 80,000 R:dr till bevärings-manskapets vapenöfning
matte förändras till bestämda anslag samt i riksstatea uppföras i
stället, å 5:te Hufvudtiteln det för vapenöfningen med flottans beväringsmanskap
erforderliga belopp, och å /pde Hufvudtiteln: för vapenöfning af
armeens bevärings-manskap R:dr 138,000: — —
Bevärings-manskapets beklädnad.
i sammanhang med en förlängd vapenöfningsdd för bevärings-maskapet och
de ökade anspråken på detsammmas tjenstbarhet, måste ett förändradt sätt
för dess beklädande och utredande beredas. Detta manskap är nu i sådant
afseende serdeles vanlottadt.
Det utredes med kappotter, remtygs-persedlar och ränslar, som till krigsbruk
äro alldeles oanvändbara, samt saknar dessutom klädesbyxor och ordentlig
hufvudbönad. Förändring häruti påkallas af både pligt och nödvändighet.
Sålunda får jag i underdånighet föreslå, att det åt infanteriet och jägarne
anslagna beväringsmanskap, som under den med stamtrupperna gemensamma
vapenöfningen kommer att med dem införlifvas, må beklädas och
utredas till alla delar lika med dessa trupper; hvaremot kavalleriets och artilleriets
beväringsmanskap, som endast excercerar till fosts, och således icke
kan på samma sätt med stamtruppen förenas, kan umbära den lifmunderingen
tillhörande hufvudbonad, men i öfrigt bör beklädas och utredas lika
med stammen, med undantag af hästmunderings-persedlar.
Bil. N:0 1 till Kongl. Maj.ts Prop. i84l> Haft. 1. 5
34
I öfverensstämmelse med dessa grunder, har jag låtit upprätta uträkning
å kostnaden för beväringsmanskapets beklädnad, remtyg, tross och utredning,
så väl hvad beträffar den Järsta uppsättningen j som den årliga underhållskostnaden.
Jemlikt samma uträkning kan första uppsättningen af de för beväringsmanskapet
erforderliga persedlar verkställas med ett kontant anslag:
för armeen af R:dr 130,200:
„ flottan af omkring .... 20,300;  150500: —
dock under vilkor, att nödiga reqvisita till beklädnadspersedlar, jemte remtyg,
utrednings och tältlagstross-effekter, kunna kostnadsfritt tagas från det för
krigsbehof bildade reserv-förrådet.
Denna utväg anser jag mig böra företrädesvis i underdånighet föreslå,
så väl till underlättande af en högst nödig omsättning af de i förrådet sedan
år 1830 upplagda dyrbara materialier, som ock till undvikande af en allt
för betydlig utgift, på en gång, hvilken utgift, för anskaffning af reqvisita
till beklädnad for hela antalet 14,525 beväringsskyldiga skulle uppgå lill omkring
800,000 R:dr.
Reserv-förrådet eger för närvarande reqvisita till beklädnad och utredning
för en styrka af 15,500 man. Genom den föreslagna uttagningen af reqvisita
och persedlar för armeens beväringsmanskap, 11,181 man, och för
flottans 3,344 man, medtagas förrådets tillgångar på ungefär 1,000 munderingar
när. Oaktadt berörda tillgångar genom den sålunda föreslagna utdelningen
ej äro för staten förlorade, utan blott öfverlemnade till bruk och
nyttjande af de regementen och korpser tilldelade befäringsskyldige, hvilka,
under vanliga förhållanden, dermed blifva beklädda, så och då likväl angeläget
är att ega reserv-förråd för krigsbehof, hemställer jag i underdånighet,
att berörda förråd, med hänseende till behofven för arméens beväringsmanskap,
återigen må tillökas med materialier och persedlar för 7 å 800 man
årligen, tilldess det vunnit en sådan styrka, som under de blifvande förhållandena
kan anses för ändamålet tillfyliestgörande. För en sådan årlig förrådets
förstärkning erfordras tills vidare ett årligt anslag af R:dr 45,000:
och med antagande, att för bildande af ett särskildt reservförråd
för sjöbeväriugs-manskapat ansloges årligen tills vida
re  15,000:
lomme således de begge förrådens återfyllande att fordra en
statsutgift af tillhopa årligen
60,000: — •—■
Den årliga underhållskostnaden för bevärings-manskapets beklädnad
uppgår, enligt nya förslaget
35
för Arméen, till .... R:dr 67,100: — —i
„ Flottan „
19,500:  86,600:
—'
Denna underhållskostnad öfverstiger väl betydligt, hvad hittills kunnat af
Krigskollegii utrednings-afdelnings anslag användas till beväringsmanskapets
beklädande; men enär berörda behof, enligt Krigskollegii utredning, under nuvarande
förhållanden och med förutsättning, att beväringsmanskapet skall vara
riktigt beklädt, redan kräfver, under åren 1848—49 och 50, årligen i medeltal
R:dr 69,766: 32. —
blefve skillnaden R:dr 16,833: 16. —
den egentliga tillökning, sorn skulle i följd af det nya förslaget uppstå i denna
utgift under berörde år, och denna skillnad skulle vidare årligen blifva
mindre och slutligen upphöra, i samma mån som beväringsmanskapet tilltager
i mängd och i följd deraf beklädnadskostnsden ökas. Denna kostnad kan för
närvarande antagas stiga med omkring 3000 R:dr årligen samt kommer således
innan koit att icke allenast uppgå till den nu föreslagna bestämda utgiften,
utan ock att öfverstiga densamma, då deremot förslagets antagande lika
snart leder till besparing för statsverket.
Enär befattningen med bevärings-manskapets, så väl som med armeens,
beklädnad hittills tillhört och, i hvad aromens bevärings-manskap angår, äfven
framgent lärer böra tillhöra Krigskollegii utrednings-afdelning, har jag
låtit upprätta projekt till stat för densamma, sådan staten enligt nya förslaget
skulle blifva. Denna stat slutar på ett belopp af 441,000 R:dr, som väl
med 14,333 R;dr 16. sk. öfverstiger utrednings-afdelningens nu egande otill\
' räckliga anslag 426,666 R:dr 32 sk., men, jemufördt med det verkliga behof
vet
under nu befintliga förhållanden, sådant detta behof upptages uti Krigskollegii
afgifna förslag för berörde afdelning under åren 1848, 1849 och 1850,
och hvilket (efter afräkning af det högre anslaget för Lifgardet till häst under
år 1848, som i alla händelser kornrne att utgå) belöper till omkring
463,000 R:dr årligen, visar en förminskning i utgifterna af 22,000 R:dr årligen,
härledande sig hufvudsakligen dels från upphörandet af beklädnadsunderhållet
12,600 R;dr vid Wermlands Fältjägare-regemente, hvilket regemente,
enligt den nu föreslagna regleringen, skulle indragas, och dels från en
förminskad underhållskostnad för bevärings-manskapets beklädnad. Äfveu om
den till 19,500 R:dr beräknade underhållskostnaden för flottans beväringsmanskaps
beklädnad tillägges ofvannämnde slutsumma 441,000 R:dr, blir kostnaden
ändock mindre, än hvad närvarande förhållanden kräfva.
Häraf syues, att likasom besparing, snarare än ökad utgift, medelst det
nya förslaget framdeles beredes, i hvad sjelfva vapenöfningarna angår, så blir
förhållandet lika fördelaktigt i afseende å beklädnadsunderhållet. Den egentligen
ökade utgiften i och för den nya regleringen af bevärings-manskapets
vapenöfningar är:
anslaget för en gång till första uppsättningen af beklädnad och utredning,
hvilket, enligt hvad här ofvan nämndt är, utgör:
för arméens beväringsmanskap ....... R:dr 130,200: — —
— flottans dito  —> 20,300: — —.
tillhopa h:dr 100,500: — —
samt
anslaget till reserv-förrådens kompletterande till erforderlig styrka att
endast tills vidare årligen utgå med  . R:dr 60,000: — —
Alla utgifter, som i följd af den nya regleringen med arméens och dess
beväringsmanskaps vapenöfningar, skulle uppkomma, äro nu här ofvan omförmälda.
Den egentliga tillökningen, utöfver hvad nu varande förhållande
redan kräfver, är sålunda:
för stående arme'ens behof, ett ständigt anslag af R:dr 64,631: —- —
för beväringsmanskapet:
till uppsättning af beklädnad, ett anslag för en gång af
130,200 R:dr, att utgå under åren 1848, 1849 och 18oO,
med |:del årligen,
eller R:dr 43,403:
till reserv-förrådets kompletterande, ett anslag att tills vidare
årligen utgå med — 45,000:
Summa tillfälligt anslag R:dr 88,400: — —
Häremot skulle likväl genom samma reglering en betydlig minskning i
utgifterna under 4:de hufvud-titeln efter hand uppkomma. Enligt den nu
föreslagna planen äro nemligen, på sätt förut antydt blifvit, Lif-beväringsregementet,
Wermlands fältjägare-regemente, Hallands bataljon samt ena
bataljonen af Jemtlands fältjägare-regemente för arméen obehofliga och kunna
alltså indragas, samt de för dessa regementen och korpser bestådda anslag,
derefter användas för andra statens behof t. ex., till aflöning åt nödigt befäl
för sjöbeväringsmanskapet och dess blifvande stam. Derigenom skulle följande
utgifter från 4:de hufvud-titeln försvinna, nemligen:
Lif-bevärings-regementets aflönings-stat .... R:dr 21,174: 16. —
Hallands bataljons dito ... -— 3,560: •— —
Transport 24,734: 16. —
87
Transport 24,734: 6. —•
Wermlands Fältjägare-regemente dito * . . . — 25.684: 16. ■—
hvartill komma af löneanslaget för Jemtlands Fältjägare-regemente
förslagsvis •— 11,581: 16. —
samt hvad af förslagsanslaget 12,000 R:dr till inqvarteringskostnader
i Stockholm på Lifbeväringsregementet
belöper med  — 3,600: — —
Summa K:dr 65,600: — —
Detta utgiftsbelopp kom me dock att endast småningom blifva för ofvan
antydda nya behof disponibelt, i den mon upplösningen af förenämnde regementen
och korpser hunnit i behörig ordning verkställas, samt det befäl,
som nu tillhör samma trupper och icke genast kan på annat sätt i rikets
tjenst användas, samt alltså måste lills vidare qvarstå på indragnings-stat,
genom transport, befordran eller dödsfall afgått, hvarförutan ackords-amorteringen
för alla de beställningar vid Lif-bevärings-regementet samt Wermlands
och Jemtlands Fältjägare-regementen, som indragas lärer fortfarande
böra utgå af aflöningsanslagen för dessa regementen, så framt icke anslaget
å 4:de hufvud-titeln till ackordsförskott och ersättningar, 6,000 R:dr årligen,
skulle i sistberörde afseende få anlitas.
Vid jemförelse af berörda nja ärliga utgifter, å ena sidan, och minskade
årliga utgifter,å den andra, täcktes Eders Kongl. Maj:t i Nåder finna,
att då de sednare utgöra omkring .*.».... R:dr 65,600: — —
och de förra
...... . — 64,631: — —
skillnaden blir således
K:dr 969: — —
hvarmed 4:de hufvud-titelns ordinarie anslag framdeles
skulle komma att minskas; härvid har likväl ej tagits i
beräkning det belopp af.
R:dr 58,000: — —
hvarmed i händelse förslagsanslaget, 80,000 R:dr årligen, för beväringsmanskapets
vapenöfningar, såsom af mig föreslaget blifvit, förvandlas till bestämdt
årligt anslag af 138,000 R:dr för endast armeens beväringsmanskaps behof,
alltså borde förhöjas. Skulle åter detta ej beviljas, men den uppgifna planen
för beväringsmanskapets uttagande och öfningar för öfrigt varda gillad,
lärer från berörda förslagsanslag böra med 18,418 R:dr, eller i rundt tal
18.500 R:dr utbrytas hvad deraf på sjöbeväringen belöper, då de direckta
utgitterna under 4:de hufvud-titeln i en framtid komme att minskas med
omkring 19,500 R:dr.
Hvad beträffar den öfriga utgiften, som under åren 1848, 1849 och
38
1850 skulle utgå årligen med tillhopa 88,400 R:dr, och sedan tills vidare
med 45,000 R:dr om året, är den blott tillfällig och afsedd till anskaffning
af munderingar och reqvisita dertill, hvaruti staten alltid eger ett emot anskaffningskostnaden
svarande värde ;jjoch hvarigenom i krigstid behof vet af sådan
anskaffning i samma förhållande förminskas.
Vid det allmännare ordnande af rikets försvarsanstalter, som nu är för
handen, anser jag mig åter böra fästa Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet
på en fråga, hvars synnerliga vigt för försvaret redan länge varit insedd,
nemligen att något artilleri funnes förlagdt jemväl i Norrland, hvilken
vidsträckta del af riket är från de nu varande artilleri-stationerna allt för
aflägsen. Så väl Eders Kongl. Maj:t, som Rikets Ständer hafva vid särskilda
tillfällen erkänt behofvet häraf, ehuru verkställigheten genom åtskilliga omständigheter
blifvit fördröjd.
Till afbjelpande af den anmärkta bristen får jag alltså i underdånighet
föreslå upprättandet af ett Batteri Fot-artilleri af 43 man, utom befäl, med
fyra 6# kanoner, och två kanoner i reserv, att förläggas antingen i Umeå
eller Härnösand, allt efter som Eders Kongl. Maj:t kan i nåder finna för godt
bestämma Umeå Elf eller Ångerman-Elfven till hufvudsaklig försvarslinia mot
anfall från* norra sidan.
Af från General-Fälttygmästaren infordrade projekt, täcktes Eders Kongl. 't
Maj:t i Nåder inhemta batteriets föreslagna organisation till personal, hästar
och utredning m. m. Det till servisens komplettering påräknade beväringsmanskap,
omkring 40 man, torde kunna uttagas från det Westerbottens
Fältjägare-korps tillslågna antal, som deremot i samma mån förminskas.
Den första uppsättningskostnaden för batteriet, inberäknadt kostnaden för
nödiga byggnader å stationsorten, skulle, enligt af General-Fälttygmästaren
upprättad kalkyl, uppgå till ett sammanräknadt belopp af 8,387 R:dr 41 sk.,
men om den deruti upptagna resekostnad och traktamente för befälet, 350
R:dr afdragas, såsom egenteligen icke hithörande, blir första uppsättningskostnaden
ungefär 8,000 R:dr banko.
I afseende å den årliga utgiften, som detta batteri skulle medföra, har
General-Fälttygmästaren jemväl inkommit med förslag, hvaruti jag funnit
några rättelser böra ske, dels beträffande sjelfva de utförda beloppen och dels
till utmärkande af de behof, för hvilka i sjelfva verket nytt anslag erfordras.
Sålunda anser jag i detta hänseende böra upptagas:
39
till Befälets och manskapets aflöning och underhåll, enligt
förslaget .... * ' • R:dr 3,347: 42. ■—
— Värfnings och passevolans dito  — 215: — —.
— Kommunion-pengar dito  —• 1: 24. —
— Medicaments-pengar dito  —• 43: — —,
— Ecklesiastikvård dito  — 33: 16. —
— Läkarevård dito  — 50: .
Skrifmaterialier åt Batteri-chefen dito . . . . — 16: 32. —
— Stallhyra dito .... — 22: •— —.
Tillhopa R:dr 3,729: 18. —
Af anslaget till Inq varter ings-liostnader i Landsorten:
till inqvartering, som upptages enligt Inqvarlerings-ordniugen
af år 1841.
för 1 Kapiten ... ... R:dr 80: — —
— 2 Subaltern-officerare, å 50: — 100: — —
— 3 Under-oUicerare, å 24: . — 72: — ■—
— Manskapet, 6 Konstaplar,å 6: 40. •—• 41: — —
37 Trumpetare och
Artillerister,a 4: 40. >— 178: 40. —
— Servisen för manskapet, enligt
förslaget — 93: 32. — R.jr 535. 24. __
(Serviskostnadeu torde kunna påräknas att till
en del blifva betäckt genom bidrag från den
stad, i hvilken truppen kommer att förläggas.)
Af anslaget till Krigs-Kollegii Departementer:
till beklädnaden, enligt forslaget . R:dr 1,188:
— malerielens underhåll dito . — 100: — —
1,288,
—«
Af anslaget till ved och ljus i fästnings- och garnisons
orter:
till ved och ljus, enligt förslaget  — 104: — —■
Af anslaget till lega för hästar till artilleriets exercis:
Lega för exercishästar, enligt förslaget .... — 733: 16. —■
Af anslaget till fouragering för Artilleriets legda
hästar:
till fouragering för berörde excercishästar, enligt förslaget — 275: — —
Tillhopa R:dr 6,695: 10. —
40
Om från denna summa afdrages hvad här ofvan upptagits tili utgående
från förslags-anslaget till inqvarteringskostnader i landsorten, samt anslagen
till ved och ljus i fästnings- och garnisonsorter, till lega för artilleriets exeercis-hästar
och till deras fouragering, skulle således egentligen icke erfordras
nya anslag för mer än dels aflöningen och underhållet af ifrågavarande
artilleri-batteri, med R:dr 3,729: 18.
samt dels dess beklädnad och materiel med .... — 1,288: — —
eller tillhopa
R:dr 5,017: 18. —
Ofvannämnde kostnader, så väl de till första uppsättningen erforderliga
8,000 R:dr, som äfven de årliga, hvilka ej antagits böra bestridas af redan
befintliga anslag, kunna lämpligen betäckas med vakansafgiften för de rotar
j Norrbottens Län, som, enligt Kongl. Brefvet den 2 Februari 1833 (pag. 2),
hållas vakanta till organiserande af en artilleri-styrka i provinsen, äfvensom
af den för samma ändamål redan samlade fond, den så kallade Norrbottens
Hästjägare-sqvadrons-fonden, hvars kapital uppgår till mer än 94,000 R:dr
banko, så framt ej Rikets Ständer skulle heldre vilja förhöja anslaget för
Krigs-Kollegii departementer med den till 1,288 R:dr årligen beräknade kostnaden
för det nya batteriets beklädande och underhållet af dess materiel.
Af hvad i det föregående blifvit i underdånighet anfördt om beväringsmanskapets
fördelning på de olika vapnen, täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder
inhemta, huru som en del af nämnda manskap påräknats till införlifva
tide med så kallade Sappör-depoter, hvarmed jag afsett särskilda Ingeniörtrupper,
eller Sappörer och Pontonnierer, hvilka Svenska armeen ännu saknar,
ehuru sådana trupper uti alla väl organiserade armeer finnas och anses
oumbärliga, emedan särskild skicklighet, som ej förvärfvas utan öfning, erfordras
för utförande af dem åliggande arbeten samt till dessa måste, vid
saknad af särskildt inöfvad trupp, användas manskap af den för striden påräknade
styrkan, till minskning i dennas stridskrafter, stundom då de bäst
behöfvas.
För afhjelpande af omförmälda brist, bar jag låtit genom Chefs-embetet
vid Ingeniör-korpsen upprätta förslag till bildande till en början af en min
dre
stam för ifrågavarande trupper; och skulle, enligt detta förslag och dervid
fogade beräkningar, vid hvilka jag icke funnit något att erinra, till första
uppsättningen af en dylik trupp, bestående, utom nödigt befäl och underbefäl,
af 60 man värfvade Sappörer, och påräknad att utgöra stam för det
bevä
-
41
beväringsmanskap, som kan finnas tjenligt alt densamma tilldelas, erfordras
eli anslag för en gång af 8,995 R:dr samt till aflöning för befäl och trupp,
äfvensom den sednares brödkorn och beklädnad, m. ro., en summa af 10,621
R:dr 42 sk. årligen. Vid detta förslags uppgörande är äfven afsedt, att den
nya truppen skulle förläggas på Carlsborgs, fästning, för att der, jemte dess
egentliga åligganden, bestrida fångbevakningen i stället för de dertill nu beordrade
komroenderingar utur indelda armeen, hvilka underhållas af anslaget
för fångvården; och då jag föreställer mig, att enahanda underhålls- m. il.
förmåner, sorn hittills varit dessa kommenderingar bestådda, äfven skola den
nya truppen af nyssberörda anslag tillgodokomma, anser jag endast en mindre
del af ofvanberörda underhållskostnad, eller förslagsvis 3,640 R:dr behöfva
under 4:de hufvudtiteln anvisas; hvaremot särskild tillgång borde beredas
till hvad som fordras till truppens uppsättning.
Under uppgörandet af förestående förslag till landtkrigsraaktens behöriga
ordnande och bildande för kriget, har jag ej kunnat förbise ett ämne,
som dermed eger det närmaste sammanhang: jag menar armeens sjukvårdsanstalter.
Af dtssas beskaffenhet blifver utan tvifvel i väsendtlig mån beroende,
huruvida armeen skall, då det gäller, med kraft kunna uppträda till
fosterlandets försvar samt sålunda återgälda de kostnader, nationen under freden
för dess underhåll och öfvande användt. Krigshistorien i allmänhet och
särdeles Sveriges för sistförflutna och början af detta åt hundrade lemnar de
mest sorgliga bevis, huru försummade eller ofullkomliga sjukvårdsanstalter
förstörande inverka på krigshärarna och förlama deras krafter. Sveriges Regeringar
och Ständer hafva ock, varnade häraf i sednare tider, sökt afhjelpa
flera förut befintliga brister i den militära sjukvården, så att denna nu
kan sägas vara för fredslillståndet väl och ändamålsenligt ordnad; men mycket
återstår likväl ännu häruti att tillgöra för det fall, att armeen behöfver
försättas på krigsfot. Jag tillåter mig i detta afseende åberopa det underdåniga
betänkande, som den år 1S42 i nåder tillsatta kommitté för granskning
af framställda förslag till regiel ing och förbättrande af arméens sjukvårdsaustalter
afgifvit, hvaruti ämnet fullständigt utredes.
Af hvad denna kommitté uppgifvit, såsom för omförmälda angelägna ändamåls
vinnande erforderligt, hafva, uppå Eders Kongl. Maj:t nådiga framställning,
Rikets Ständer vid sista riksdagen väl anvisat ett årligt rese-stipendium
af 1,333 R:dr 16 sk. banko för mililär-läkare, men deremot vägrat bevilja
Bil. N.o 1 till Kongl. Maj it Prop. 184.7* Haft. 1.
6
42
ett likaledes i nåder hegardt anslag af 6,000 R:dr årligen till arfvoden, å
300 R:dr hvartdera, för 20 reserv-läkare. Då det likväl onekligen är af högsta
vigt, att armeen, vid utbrottet af ett krig, är försedd med regements- och
bataljons-läkare af den ålder och rörlighet, att de kunna åtfölja sina korpser
under marcherna och med dem dela fälttågets besvärligheter, men detta angelägna
ändamål otvifvelaktigt säkrast ernås, om tillfälle beredes regementsläkare
att vid upphunnen pensions-ålder, då de, fastän möjligen mindre användbara
för den större verksamhet fordrande fält-tjenstgöringen, deremot, i
följd af sin vunna erfarenhet, blifva särdeles tjenliga såsom öfver-läkare vid
de större provisoriska sjukhus, sota alltid måste finnas inrättade bakom arméens
rygg och hvarest den egentliga sjukvården ifrågakommer, kunna lemna
sina befattningar och inträda uti fältläkare-korpsens reserv, för att i omförmälda
hänseende ständigt vara för arméens behof att påräkna, anser jag ifrågavarande
arfvoden för reserv-läkare företrädesvis böra vid instundande riksdag
af Rikets Ständer begäras, på det att, genom dessa arfvodens tilldelande
åt pensions-berättigade regements-Iäkare af såväl iudelda som värfvade arméen,
en erfaren reserv må inom fäitläkare-korpsen kunna bildas för behofvet under
ett möjligen inträffande krig. Deremot torde tills vidare kunna anstå
med fyllandet af öfriga utaf merbemälda kommitté uppgifna behof för regleringen
af arméens sjukvård, såsom hufvudsakligen af materiel art, och således
lättare att, om så skulle erfordras, i hast afhjelpa.
Sedan jag sålunda sökt, enligt det mig nådigst lemnade uppdrag, utveckla
de grunder, uppå hvilka ett fullständigt ordnande af Sveriges stridskrafter
till lands, efter min åsigt, borde fotas, vågar jag slutligen, jemte det jag hvad
af mig i ena och andra hänseendet blifvit föreslaget, Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning och gillande underställer, i underdånighet föreslå, att bestämmandet
af de anslag, hvilka må i nåder anses för verkställigheten af ifrågavarande
förslag vara erforderliga, må företagas i sammanhang med frågan om
regleringen af fjerde hufvud-liteln i allmänhet och således Eders Kongl. Maj:ts
nådiga beslut derom ingå uti propositionen till Rikets Ständer om statsverkets
tillstånd och behof, äfvensom att särskild proposition må till Rikets Ständer
i nåder aflåtas, rörande det förändrade sättet för beväringsmanskapets uttagande
till vapenöfning. Stockholm den 9 September 1847.
Gust. Peijron.
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet på Stockholms Slott
den g JSovember 1847.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens, Statsministern för utrikes ärendena, Herr Friherre Ihre.
Statsråden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe,
Waern,
Friherrre Gyllengranat,
Faxe,
Fåhreeus.
Sedan Kongl. Maj:t i nåder förklarat Sig nu vilja i ett sammanhang taga
i öfvervägande de behof rörande försvarsverket till lands, för hvilka anslag
kunde finnas nödiga att af Rikets Ständer vid nu instundande lagtima
riksdag äskas samt hvad för öfrigt tillhörde det förslag till ny reglering af
riks-statens 4:de hufvudtitel, som Rikets Ständer borde föreläggas; så föredrog
Statsrådet och Chefen för Landtförsvars-Departementet, Friherre Peyron, i underdånighet
de från Krigs-kollegium och Stals-kontoret härom inkomna underdåniga
förslag och utredningar, m. m.; hvarefter bemälde Statsråd och Departementschef
i underdånighet afgaf följande i ämnet författade skriftliga betänkande
:
”Under förutsättning att, i likhet med hvad i sednare tider egt rum, uti
de framställningar om förnyad reglering af riks-staten, som uti Eders Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof skola till Rikets
Ständer vid nu instundande riksdag aflåtas, behofven komma att föras under
2:ne hufvudafdelningar, af hvilka den ena omfattar de behof, som kräfva
ständiga anslag, och den andra dem, för hvilka utomordentliga anslag antingen
för en gång eller för längre eller kortare tidrymd, efter föremålens olika
beskaffenhet, äro erforderlige, har jag efter sådan grund åtskiljt de behof under
riks-statens fjerde hufvudtitel, för hvilkas fyllande jag anser medel nu
böra af Rikets Ständer i nåder äskas.
<4
Beträffande alltså först de årliga eller ständiga utgifterna under nämnda
hufvudtitel, hval till nu, enligt riks-staten, finnes an visadi:
i kontant
2,696,883: 16. —
med under penningelönerna inbegripne 24,314 t:r spannmål,
ä 7 Riksdaler tunnan;
Indelda räntor, efter markegång på förslag  1,196,656: 32. —
ludeld spanmål på förslag 20,104 t:r J6 kappar, å 6
Riksdaler tunnan  120,627: — —
Oindeld spanmål 17,345 t:r 16 kappar, å 6 Riksdaler
tunnan
104,073: — —
tillsammans B:ko R:dr 4,lld,^40: — —
så förekommer vid de särskilda afdelningar, under hvilka anslagen på titeln
äro uppförda, följande, nemligen:
Landtförsvars Departementet.
Anspråk på förbättrade lönevilkor hafva icke utan anledning nu blifvit
framställda af krigs-kassören och vaklbtjeningen vid Eders Kongl. Maj:ls och
rikets Krigs-kollegium, äfven som tid efter annan af de delta embetsverk underlydande
tjenstemännen vid arméens utredningsförråd; men då, enligt Eders
Kongl. Majlis derom gilna nådiga befallning, nämnde kollegium torde komma T
att undergå en förändrad organisation, hvarvid tillgångar för behöfliga löneförbättringar
tilläfventyrs kunna beredas inom anslaget för kollegium, synes mig
lämpligast vara, alt pröfningen af omförmälda anspråk uppskjutes, intilldess
berörda organisationsfråga hinner komma under nådigt afgörande.
Eders Kongl. Maj:t har under den 20 sistlidne April i nåder anbefallt
en förändrad indelning af militär-distrikten i riket, hvarigenom distriktens
antal blifvit från sex minskadt till fem; och har Eders Kongl. Majit tillika,
med dertill al Rikets Ständer vid 1840 års Riksdag gifven anledning och
enär för arméens tjenstbarhet det vore af vigt, att åt så väl generaler som
äldre regeraents-chefer kunde beredas förmånen att vid afgång från tjenslen
erhålla sådana pensioner af statsverket, som, i förening med dem, de egde
från arméens pensions-kassa åtnjuta, någorlunda motsvarade lefnadsbehofven,
i nåder förklarat S;g vilja, vid näst inträffande riksmöte, äska Rikets Ständers
medgifvande dertill,alt den, i följd af nyssberörda nådiga beslut, besparade Sjette
fördelnings generals-lönen af 6000 R:dr må, i den mån densamma blifver disponibel,
få användas till bildande af fem pensionsrum å 1,200 Ridr banko
hvarldera, alt tilldelas ej mindre general-belalhafvare i militär-distrikten eller
inspektörer för de särskilda vapnen, än äfven chefer och sekund-chefer vid
regementer och korpser af armeen, sota äro delegare i 2:dra klassen af armeens
pensions-kassa, då de, efter minst fem års tjenstgöring i någon af förenämnda
egenskaper och uppnådd 60 års lefnadsålder, erhålla afsked från deras innehafda
befattningar.
Jemte det jag i underdånighet hemställer, att nådig framställning härom
nu må till Rikets Ständer göras, anser jag Rikets Ständers uppmärksamhet äfven
böra fästas derpå, att ehuru, i följd af Eders Kongl. Majjts högstberörda
nådiga beslut, generalilets-staten rätteligen borde med 6,000 R:dr förminskas
och ett lika belopp i stället till omförmälda pensioner uppföras på allmänna
indragningsstaten, hvarifrån de 2:ne redan beviljade generals pensionerne utgå,
hinder häremot dock förekommer deraf, att, jemlikt nådiga cirkulär-brefvet deri
2 Februari 1833, angående indelda arméens lönereglering, och bilagan littera
N., första Lifgrenadier-regementet eger att för saknad öfverste-lön, hvilken på
gammal stat innehafves af General-majoren Friherre G. Ulfsparre, intdl
hans afgång uppbäia ersättning med 3,300 R:dr banko årligen, hvadan, och
då således af den indragna fördelnings-generalslönen för närvarande endast
2,700 R:dr äro till pensionen disponibla, anslaget för generalitets-staten borde
tillsvidare förblifva oförminskadt, så framt icke Rikets Ständer skulle finnas
benägna att på allmänna indragningsstaten jemväl anvisa förrberörde ersättning
till förste Lifgrenadier-regementet, intilldess regementets gamla öfverste-indelning
blifver i behörig ordning ledig att tillträdas.
Uti staten för topografiska korpsen finnas uppförda löner för en så kallad
ren-ritare med 150 R.dr, och för en vaktmastare med 100 R:dr årligen.
Korpsens chef har nu i underdånighet anmält svårigheten att lör så ringa aflöning
kunna vid omförmälda befattningar fästa användbaia och pålitliga personer,
samt tillika anhållit, att åt hvardera af dem måtte i nåder beredas en
löne-tillökning af 100 R:dr banko; och då behofvet af denna löneförbättring
svårligen kan bestridas, anser jag mig böra underdånigst hemställa, det Edets
Kongl. Maj:t i nåder täckes, för berörde ändamål, af Rikets Ständer begära
en tillökning uti anslaget för topografiska korpsen af R:dr 200: — ——
I afseende på det af Rikets Ständer vid sista riksdag,
för åren 1845—1847, på Riksgälds-kontoret anvisade särskilda
anslag af 12,000 R:dr årligen för topografiska korpsens
arbeten, har Statskontoret i underdånighet föreslagit nådig
framställning tili Rikets Ständer, att anslaget måtte för
framtiden varda uppfördt på korpsens stat; men då belop
Tiansport
200: — —■
46
Transport
pet af de medel, som för ifrågavarande arbeten erfordras,
onekligen är beroende af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrifter
om arbetenas större eller mindre utsträckning, samt
detta anslag således lämpligen icke kan hänföras till ständiga
behof, finner jag mig ej kunna understödja Statskontorets
omförmälda hemställan, utan torde få upptaga berörda anslag
bland dem, hvilka för tillfälliga behof böra begäras.
Icke eller finner jag skäl att förorda! Statskontorets
hemställan om uppförande på Öfver-kommendants-expeditionens
stat af det belopp å tillhopa 720 R:dr årligen, som
nu från anslaget till oförutsedda utgifter utgår dels såsom
arfvode åt öfver-kommendanten och dels till rationsersättning
lör kommendanten härstädes, helst jag föreställer mig,
att vid en blifvande reglering af öfverkommendants-embetet
omförmälda utgift utöfver staten möjligen skall kunna
undvaras.
Deremot och då en tillräckligare aflöning, än den uti
kommendants-staten bestådda, med allt skäl kan fordras af
de militär-personer, åt hvilka vården och försvaret af rikets
hufvudfästningar i nåder anförtros, samt jag anser detta ändamål
vara möjligt att vinna medelst en sådan reglering af
kommendants-staten, hvarigenom aflöningarnes belopp blefve
bestämdt efter ett riktigare förhållande till den olika
vigt, de särskilda kommendants-platserna kunna pröfvas ega,
hemställer jag underdånigst, huruvida icke Eders Kongl.
Maj:t skulle i nåder finna lämpligt alt nu begära Rikets
Ständers medgifvande till en så beskaffad reglering, när
Eders Kongl. Maj:t pröfvar tiden vara inne att densamma
företaga.
Inde Ida Arméen:
Enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 6
November 1834 och nådiga brefvet den 24 Januari 1835,
har för West göth a regemente blifvit uti kontanta anslaget
för indelda arméen upptaget ett förut af öfverskotten på
statsverkets inkomster bestridt extra anslag till ersättning
Transport
200: —
200:
47
Transport 200: —
för regementets förut innehafda fördelsräntor efter 1,494 R:dr
35 sk. 4 r:st årligen.
Denna indelriings-ersättning, hvilken, jemlikt Kongl,
brefvet den 2 Februari 1813, godtgöres regementet efter
gällande markegångspris å räntorna, sådane de till kronan
ingå, har för de förflutne åren, efter de 10 sista årens värden,
uppgått i medeltal till 1,771 R:dr 8 sk.; men som en
sådan utgift utöfver förslagssumman i riksstaten vållar en
minskning i andra indelda regementens rätt till utdelning af
deras bestämda kontanta lönefyllnads-anslag för nya staten,
linner jag mig häraf föranlåten i underdånighet tillstyrka,
alt en tillökning i indelda armeens kontanta anslag må i nå
per
af Rikets Ständer äskas med  276: 20. 8.
eller ock att Eders Kongl. Maj:t täckes, på sätt Statskontoret
alternativt hemställt, föreslå Rikets Ständer, att årliga skillnaden
emellan nuvarande stats-summan 1,494 R:dr 35 sk.
4 r:st och indelningarnes verkliga värde efter markegång
får anordnas af öfverskotten på slatsverkets inkomster.
Med bifall lill Rikets Ständers derom vid sista riksdagen
gjorda underdåniga anhållan, har Eders Kongl. Maj:t
under den 29 April 1846 behagat till Staden Haparanda
såsom donation för ali framtid öfverlåta det åt Norrbottens
fältjägare-korps dittills anslagna kapitaines-boslället Hapaniemi
med dertill hörande laxfiske, hvaremot nämnda korps
blifvit i nåder försäkrad att i stället erhålla godtgörelse i
kontant till det belopp, hvartill boställets afkastning år
1827 blifvit uppskattad, eller 284 R:dr 20 sk. b:ko, att, efter
det bostället blifvit till staden afträdt, utgå af anslaget
å 4:de hufvud titeln till oförutsedda behof, intill dess nådig
framställning till Rikets Ständer kunde ske om beloppets
uppförande på stat. Bostället har derefter vid midfastan
innevarande är fått af staden tillträdas; och torde Eders
Kongl. Majit alltså nu vilja af Rikets Ständer äska, att omförmälda
ersättning, hvilken äfven borde tilläggas indelda
armées kontanta anslag för att derifrån till Norrbottens fältjägare-coips
anordnas, må varda beviljad med  284: 20. —
Transport 760: 40. 8.
Transport 760: 40, 8.
Vid sednaste riksdag begärde Eders Kongl. Maj:t at Rikets
Ständer, alt följande anslag måtte, såsom företrädesvis
behöfliga för ett fullständigt ordnande af armeens sjukvård,
varda på stat uppförde, nemligen: till ett resestipendium
for bataljons-läkare och sjukhus-läkare vid allmänna garnisons-sjukhuset
1,333 R:dr 16 sk., och till arfvoden åt 20
reserv-läkare å 300 R:dr, tillhopa 6,000 R:dr, allt årligen.
Rikets Ständer beviljade dock endast det förra anslaget. Då
det likväl, på sätt äfven den år 1842 nådigst tillsatta kommilé
för granskning af framställda förslag till reglering och
förbättrande af armeens sjukvårds-anstalter uti afgifvet underdånigt
betänkande närmare utredt, måste vara af högsta
vigt, att armeen, vid utbrottet af ett krig, är försedd med
regements- och bataljons-läkare af den ålder och rörlighet,
att de kunna åtfölja sina korpser under marscherna och
med dem dela fälttågets besvärligheter, roen detta angelägna
ändamål utan tvif vel säkrast vinnes, om tillfälle beredes regements-läkarne
att, vid upphunnen pensionsålder, då de, fastän
möjligen mindre användbara for den större verksamhet
fordrande fält-tjenstgöringen, deremot, i följd af sin vunna
erfarenhet, blifva särdeles tjenlig* såsom öfver-läkare vid de
större provisoriska sjukhus, som alltid måste finnas inrättade
bakom armeens rygg och hvarest den egentliga sjukvården
ifrågakommer, kunna lemna sina befattningar och inträda uti
fältläkare-korpsens reserv, för att i omformälda hänseende
ständigt vara för armeens behof att påräkna, anser jag mig
pligtig underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t må af
Rikets Ständer å nyo äska beviljandet af ifrågavarande arfvoden
för 20 reserv-läkare, å 300 R:dr, med tillhopa årligen 6,000: — —1
alt tilldelas sådana pensions-berätiigade regements-Iäkare af
såväl indelda som värfvade armeen, som, vid afskedstagande
från regemenls-läkarebefattning, nådigst tillåtas ingå uti fältläkare-korpsens
reserv; och synes detta anslag lämpligen böra
uppföras under särskild titel af: arméens sjukvård samt
då älven till detsamma öfverflyttas det vid torra riksdagen
bevil
-
Tiansport 6,760: 4'J. 8.
49
Transport 6,760: 40. 8.
beviljade resestipendium för milität-läkare, hvilket nu finnes
inbegripet under kontanta anslaget för indelda armeen. Deremot.
torde med fyllandet af öfriga utaf förbemälda kommitierade
uppgifne behof för regleringen af armeens sjukvåtdsanstalter
tillsvidare kunna anstå.
Jemte anmälan af det medtagna tillstånd, hvaruti Militias-boställs-kassan,
i följd af den, jemlikt föreskriften i
nådiga Circulär-brefvet den 2 Februari 1833, med kassans
mede! verkställda nybyggnad af kai akterhus å de indelda
armeens befäl till bostäder anslagna boställen, nu befinnes,
har Krigs-kollegiuos dels underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, huruvida sä i ski lii t anslag må kunna beredas
till uppförande af ännu bristande 120 st. karaktershus, hvartill
en summa af 459,000 R:dr banco beräknats vara erforderlig,
dels ock i underdånighet anhållit, att, då, enligt tillika
insänd kalkyl, de kassan åliggande utgifter för det närvarande
öfverstiga inkomsterna med icke mindre än 3,341
R:dr 6 r:st. banko, Eders Kongl. Maj;t täcktes af Rikets
snart sammanträdande S'änder i nåder begära, antingen att
en snmma af 3,400 R:dr banko årligen må, till betäckande
af kassans utgifter, på 4:de hufvudtiteln varda anvisad, eller
ock att, i öfverenstämu ande med den af Rikets Ständers
år 1845 församlade revisorer yttiade åsigt, de pensioner och
till indiagning bestämda löner, hvilka nu betunga kassan,
må till belopp af 4,168 R:dr 25 sk. banko på allmänna indragnings-stalen
få öfverflyttas.
Då jag, med kännedom om de flera mer angelägna behof,
som vid förestående riksdag böra afhjelpas, icke kan i
underdånighet tillstyrka nådigt afseende å den väckta frågan
om beredande af anslag till bebyggande af de boslads-boslällen,
hvilka hittills ej kunnat med karaktershus förses, finner
jag mig deremot, i betraktande af militiae-boställs-kassans
iråkade betänkliga ställning, bota understödja Krigskollegii
alternatift gjorda anhållan om öfverflyttande på all
Transport
6,760: 40. 8.
Bil. [f.-o 1 till Kongl. Maj.-ts Prop. 1847j Haft. 1.
7
5©
Transport 6,760 : 40. 8.
manna indragnings-staten af ofvan uppgifna, i pensioner och
på indragning ställde löner från kassan utgående belopp,
hvarom jag alltså i underdånighet anhåller, att nådig framställning
må till Rikets Ständer aflåtas, med begäran tillika
af Rikets Ständers medgifvande, att, när framdeles em»
hets- eller tjenstemän, som njuta lön af militise-boställs-kassan,
antingen vid den ålder, då enligt författningarne lönen
får såsom pension bibehållas, söka och undfå afsked, eller
ock vid blifvande regleringar af Krigs-kollegium ställas på indragning,
de må med innehafda löner få på allmänna indragnings-staten
uppföras. Lika med hvad vid förra Riksdagen
ägde rum, torde äfven nu Rikets Ständers uppmärksamhet
böra fästas på angelägenheten deraf, att, till betäckande
af de för statsverket uppkomna kostnader genom Södra
bataljonens vid Bohus Läns regemente förändring tillsvidare
till likhet med roteradt infanteri, öfverskottet af de
indelningsräntor, som förut ingått ensamt till rusthållarne vid
nämnde bataljon, fortfarande ställes till Eders Kongl. Maj:ts
nådiga disposition.
Det märkbara företräde i afseende på utbildning och
tjenstbarhet, som indelda kavalleriet genom de vid detsamma
inrättade exercis-sqvadroner i sednare tider vunnit framför
infanteriet, hvilket ännu saknar motsvarande bildningsanstalter,
ådagalägger så ögonskenligen, huru angeläget det
är, att tillfälle beredes äfven indelda infanteriet till erforderlig
öfning i hvad dess tjenst tillhörer, så framt det skall
Lunna uppfylla de anspråk, fäderneslandet för sitt försvar
på detsamma äger, att allt vidare bevis härför synes vara
öfverflödigt.
Då emedlertid Rikets Ständer, fast än med erkännande
af en sådan öfnings stora vigt, allt hittills vägrat anvisa
de för ändamålet nödiga medel, får jag, under åberopande
af hvad mitt på nådigste befallning afgifna betänkande
om ett fullkomligare ordnande af försvarsverket till lands
uti ämnet innehåller, underdånigst hemställa, det måtte Eders
Kongl. Maj:t nu af Rikets Ständer i nåder äska, ej
Transport 6,7(30: 40. S,
31
Transport G,760: 40. 8,
mindre till inrättande af instructions-kompagnier vid indelda
infanteriet enahanda belopp, som rid sista Riksdagen dertill
begärdes, eller för personalens underhåll 35,000: — —-  samt för vidmagthållande af nödige säng- och
liusgerådspersedlar m. m  2,500: — —
tillhopa ålrigen 37,500: — —.
än ock dels för tillvägabringande af en ytterligare utsträckning
af indelda infanteriets regementsmöten, hvartill nuvarande
anslag till möteskostnader ej lemnar erforderlig tillgång,
likaledes årligen <. 17,631: — —-
dels till fyllnad i de för öfningsläger afsedda medel, årligen 9,500: — —.
Härutöfver kunde visserligen erfordras för en gång, till
anskaffning af de ofvan omförmälda säng- och husgerådspersc(liarne
m. m. för instructions-kompagnierne, en rund summa
af 24,01X1 R:dr banko, hvilket anslags behöflighet äfven
vid sista riksdagen tillkänna gais; dock anser jag särskildt
anslag härtill kunna undvaras, om, uppå Eders Kongl.
Maj:ts nådiga framställning derom, Rikets Ständer medgifva,
att berörda anskaffning får bekostas af första årsanslaget för
instruktions-kompagniernes underhåll.
Vurf vade arméen.
Sedan Råga uppstått om en förändrad organisation af
Eders Kongl. Maj:ts Lifgarde till häst, samt af sådan anledning
inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet utredt blifvit,
hurusom de åren 1841 och 1844 nådigst anbefallda
regleringar af utgifterna för regementet väl hade i så måtto
varit af nytta, att medelst indragning af befäl och hästar
samt deraf följande minskning i lönings-, beklädnads- och
fouragerings-kostnader m. m., vunnits en årlig besparing af
inalles 10,409 R:dr 40 sk. 4 r:st., och ensamt aflönings-staten
blifvit från 70,015 R:dr 11 sk. till 65,066 R:dr 42 sk.
6 r:st nedsatt, men deremot visat sig meidigt inverka på
regementets tjenstbarhet sålunda, att, såsom följd af den genom
indragningarna inskränkta utsigten till befordran, flere
af regementets oflicerere redan hade afgått, utan att andra
Transport 71,391: 40. 8
Transport 71,391: 40. 8.
till (le i succession efter dem ledigblifne platserna sig anmält;
så täcktes Eders Kongl. Majit, enär tillika härvid förekom,
att lifgardet till häst då var det enda cavalleri-regemente
inom armeen, vid hvilket chefen och majorerne innehade
sqvadroner, ehuru olägenheten häraf i afseende på
den tillsyn, som det åligger regements-hefälet att öfver underlydande
utöfva, längesedan föranledt förändring härutinnan
inom det öfriga cavalleriet, under den 26 Mars sistlidet
år i nåder förordna en så beskaffad förändrad organisation
af regementets befäl, att secund-chefen och majorerne,
mot frånträdande äf sqvadronerne, undfingo ersättning i ökade
löner, samt de 3:ne sqvadroner, de dittills innehaft, i
stället tilldelades ryttmästare, hvilkas antal sålunda ökades
från en till fyra och hvarigenom de förut på staten upptagne
4 stabsryttmästare-beställningar kommo att indragas,
hvarförutan, jemte reglering af ryttmästarnes och underlieutenanternes
löner samt bildande af en andre lieutenantsgrad,
indragning af åtskilliga beställningar ytterligare skulle
äga rum; och fastän det på dessa grunder upprättade förslag
till ny aflönings-stat för regementet befanns sluta sig
på en summa af 66,192 R:dr 33 sk. 6 rist banko, samt således
med 1,125 Ridr 39 sk. öfverstiga slutsumman i den år
1842 nådigst fastställda, af Rikets Ständer vid påföljde riksdag
utan anmärkning lemnade stat, och med 3,177 R:dr 20
sk. det på riks-staten för regementet uppförda anslag, pröfpröfvade
Eders Kongl. Majit likväl, sådant oaktadt, godt att
samma förslag i nåder gilla och ad interim fastställa, helst,
oberäknadt den ifrågakomne organisationens vigt för regementets
tjenstbarhet, den sålunda erforderliga ökade utgiften
i allt fall betydligt understeg det belopp, som allt sedan år
1831 utöfver statsanslaget för regementet särskildt utgått,
samt derjemte, i följd af nådigst anbefalld förändring af regementets
uniform samt deraf föranledde och i sammanhang
härmed fastställda nya passevolance-contract, från 1849 års
början en ytterligare besparing af icke mindre än 10,000
Ridr banko årligen komme att äga rum i utgifterna för un
Transport
71,391: 40. 8.
53
Transport 71,391: 40. 8.
derhållet af beklädnad, sadelmundering m. m. vid regementet,
så att kostnaden för lifgardet till häst ändock i det liela
klefve minskad med närmare 20,000 R:dr banko årligen.
För att emedlertid utan statsverkets alltför kännbara betungande
tillvägabringa öfvergången till den faststälda nya interims-staten,
beliagade Eders Kongl. Maj:t tillika i nåder
förklara, att denna stat ej borde genast tillämpas, utan lönerna
tillsvidare utgå i enlighet med särskildt för regementet
utfärdade öfvergångs- och indragnings-stater; och skulle
för öfrigt vid öfvergången från öfvergångs- till interimsstaten
iakttagas: att ingen lönefyllnad erhölles förrän indragningsstaten
nedgått till det belopp, som utgör skillnaden emellan
intesrims-staten och öfvergångs-staten, eller 3,850 R:dr,
hvarefter vederbörande löntagare ägde, i mån af tillgång,
komma af dem tillerkända lönefyllnad er i åtnjutande i jemväl
föreskrifven ordning. Slutligen och jemte meddelad nådig
föreskrift, huru hvad utöfver statsanslaget erfordrades till
fyllande af utgifterne enligt så väl öfvergångs- som indragnings-staterna
borde utgå, förklarade Eders Kongl. Maj:t Sig
r vilja vara betänkt att till Rikets nästsammanträdande Stän
der
aflåta nådig proposition om den för interims-statens slutliga
fastställelse nödiga tillökning i riks-stats-anslaget, hvaremedlertid
berörde interims-stat endast tillsvidare skulle tillämpas
i den mån regementet, uti föreskrifven ordning, till
densamma från öfvergångs-staten öfverginge.
Jemte det jag anser mig vid detta tillfälle böra i underdånighet
anmäla, att, sedan ofvanberörde förändrade organisation
af lif-gardet till häst i nåder beslutades, den i
sammanhang dermed nådigst fastställda indragnings-stat, hvars
slutsumma då uppgick lill 7,086 lbdr 12 sk. genom inträffad
afgång redan så nedgått, att derå endast qvarstå aflöningar
till det ringa beloppet af blott 1,702 R:dr 4 sk. 6 rst. med
derunder begripne 56 tunnor spannmål, i följd hvaraf ock
interims-staten till en del kunnat befordras tili verkställighet,
hemställer jag jemväl underdånigst, det Eders Kongl.
Maj:t nu täckes, enligt Dess i nåder tillkännagifna afsigt, af
Transport 71,391: 40. 8.
S4
Transport 71,391: 40. 8.
Rikets Ständer äska, att den för merberörda interinms-stats
definitiva fastställelse erforderliga tillökning i nuvarande anslag
för lifgardet till häst må varda på stat uppförd med 3,177: 20. —
Ankommande på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning,
huruvida, med afseende derpå, att det på regementets indragnings-stat
ännu qvarstående, ofvan uppgifna belopp af
1,702 R:dr 4 sk. 6 rst., som utgöres af lönefyllnad för en
ryttmästare på gammal stat, löner för indragne andre adjutanten,
musik-direktören och en trumpetare samt pensionsfylluad
för en afskedad fanjunkare, sannolikt icke på längre
tid hlifver disponibelt, Eders Kongl. Maj:t'skulle finna lämpligt
att jemväl af Rikets Ständer begära öfverflyttandet på
allmänna indragnings-staten af berörda mindre betydliga belopp,
på det att slutliga verkställigheten af regementets nya
organisation sålunda må befrämjas.
1 stöd af nådiga brefvet den 10 December 1816 och
det för Kron-Prinsens husar-regemente gällande passevolancekontrakt
har hittills från anslaget å 4:de hufvud-titeln till
oförutsedda behof årligen anordnadts, dels ett belopp af 660
R:dr 40 sk., utgörande skillnaden emellan anslagna rationspriset
för de 4 sommar-månaderna Juni med September
och det för vanliga tjenstgörings-tiden gällande pris per häst
lör de till regementets kommendering i Götheborg hörande
1 under-officer och 23 husar-hästar, dels ock hvad till kokved
och lägerhalm åt regementet årligen utbetalas efter
markegångspris, med 133 R:dr 16 sk. på förslag, ehuru
dessa utgifter visat sig vara ständiga.
Då nu Rikets Ständers år 1845 församlade revisorer fästat
uppmärksamhet vid detta förhållande, hvilket ock måste
erkännas vara mindre rigtigt, anser jag mig böra, lika
med Statskontoret, i underdånighet föreslå, det nådig framställning
må till Rikets Ständer ske om uppförande under
statsanslaget för Kron-Prinsens husar-regemente af nyssbe
rörda
2:ne utgifts-poster med tillhopa  794: 8. —
såvida icke Rikets Ständer, hvad angår de för godtgörelse af
skillnaden emellan de olika rationsprisen belöpande 660 R:dr
Transport 75,363: 20. d
Transport
40 st., skulle finna lämpligare medgifva, att detta belopp
må för framtiden få förslagsanslaget för fouragering af värfvade
kavalleriets och artilleriets hästar påföras.
Sqvadrons-cheferne vid nyssnämnda regemente hafva
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att då, i
följd af de i Skåne, hvarest regementet är förlagdt, i sednare
tider antagna förändrade åkerbrukssätt, prisen på de vigt
igaste foderartiklarne numera så betydligt stegrats, att sqvadrons-cheferne
ej längre kunde besörja utfodringen af regementets
hästar för det uti 1816 års passevolance-kontrakt
bestämda och alltsedan gällande rationspris af 77 R:dr 32
sk. Banko årligen för hvarje häst, en förhöjning deri måtte
med 12 R:dr 12 sk. per häst i nåder beviljas. Eders Kongl.
Maj:t bar väl, vid pröfning af denna anhållan, under den
23 sistlidne Juli i nåder förklarat densamma för närvarande
icke kunna bifallas; men då kostnaden för fourageringen
af de artilleri-hästar, som uti Skåne för Eders Kongl. Maj:ts
och kronans räkning, utan passevolans underhållas, faller
sig högst betydligt dyrare än det af sqvadrons-cheferne begärda
förhöjda rationspris af 89 R:dr 44 sk. per häst, samt
alltså antagas kan, att, i fall passevolansen komme att upphöra
och kronan sålunda sattes i nödvändighet att öfvertaga
utfodringen af Kron-Prinsens husar-regementes hästar,
statsverket linge derför vidkännas kostnader åtminstone till
det belopp, som omförmälda förhöjning, beräknad för regementets
537 hästar, utgör, eller 6,578 R:dr 12 sk. Banko,
anser jag mig, till förekommande af framtida bryderi, när
beli ofve t påkallar ökade utgifter i berörda hänseende, böra i
underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t i nåder måtte
af Rikets Ständer begära en lämplig tillökning uti anslaget
126,077 R:dr till fouragering för värfvade kavalleriets
och artilleriets hästar, hvilken tillökning, enär detta anslag
har egenskapen af förslags-anslag, jag vågar föreslå till något
lägre belopp, än det ofvan såsom behöfligt uppgifna, eller till
hvarigenom berörda förslags-anslag komme att förhöjas till
jemna 132,000 R;dr.
Transport
55
75,363: 20. 8.
9
5,923 ■.
81,286 : 20. 8.
56
Transport 81,286: 20. 8.
Enär, efter hvad Stats-kontoret anmält, det vid senaste
riksdag beviljade reservations-anslag för fourageringen af
artilleriets legda hästar, 5000 R:dr årligen, visat sig vara för
ändamålet otillräckligt, helst dertill, enligt afgifna redogörelser,
åtgått: år 1845 för Svea- och Wendes artilleri-regejnenternes
hästar 5,031 R:dr 10 sk. och år 1846 för alla tre
regementernes hästar 8,300 Ralr 12 sk. 2 rst., linner jag
mig häraf föranlåten att, lika med Stats-kontoret, underdånigst
tillstyrka nådig framställning till Rikets Ständer om berörda
anslags tillökande med minst
3,000
årligen, eller ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes, med förnyande
af Dess vid sista riksdagen i ämnet aflåtna nådiga proposition,
föreslå Rikets Ständer, att anslaget må, sålunda
tillökadt, eller med 8,000 R:dr sammanföras med förslagsanslaget
till fouragering för värfvade kavalleriets och artilleriets
hästar, under medgifvande, att kostnaden för underhållet
af artilleriets legda hästar äfven får af detta sistnämnda
anslag bestridas, hvilket skulle icke allenast mycket
förenkla redogörelserna öfver fouragerings-kostnaderna,
utan ock underlätta kontrollen å dessa redogörelser.
I sammanhang med mitt förut underdånigst åberopade
förslag till ordnande af försvarsverket till lands har jag framställt
behofvet af en serskild ingeniör-trupp, hvilken svenska
armeen ännu saknar, ehuru sådana trupper uti alla väl
organiserade armeer finnas och anses oumbärliga, emedan
serskild skicklighet, som ej förvärfvas utan öfning, erfordras
för utförande af dem åliggande arbeten samt till dessa måste,
vid saknad af serskildt inöfvad trupp, användas manskap
af den för striden påräknade styrkan, till minskning i
dennas stridskrafter, stundom då de bäst behöfvas. Enligt
de af chefs-embetet vid ingeniör-korpsen uppgjorda beräkningar,
vid hvilka jag icke funnit något att erinra, skulle till
första uppsättningen af en dylik trupp, beslående, utom nö-,
digt befäl och underbefäl, af 60 man värfvade sappörer och
påräknad att utgöra stam för det beväringsmanskap, som
kan
Transport 84,286: 20. 8.
57
Transport 84,286: 20. 8.
kan finnas tjenligt att densamma tilldelas, erfordras ett anslag
fiir en gång af 8,995 R:dr samt till aflöning för befäl
och trupp, äfvensom den seduares brödkorn och beklädnad
ni. ni., en summa af 10,621 R:dr 42 sk. banko årligen.
Då likväl deli nya truppen är ämnad att förläggas på
Carlsborgs fästning, för att der, jemte dess egentliga åligganden.
bestrida fängbevakningen i stället för de dertill nu beordrade
kommenderingar utur indelda armeen, hvilka underhållas
af anslaget för fångvården, har jag antagit, att enahanda
underhålls m. 11. förmåner, som hittills varit dessa
kommenderingar bestådda, äfven skola den nya truppen af
liyssberörda anslag tillgodokomma, samt derföre trott mig
kunna i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Majit må,
under det af mig sålunda framställda förbehåll, af Rikets
Ständer endast i nåder äska en mindre del af ofvan uppgifna
underhållskostnad, eller årligen  3,640: —
hvilket belopp synes böra sammanföras med anslaget för ingeniör-kopsen
och denna korps, sedan den blifvit försedd
med trupp å 4:de Hufvudtiteln upptagas under rubriken
värjvade armeen. Det till den nya sappör-truppens uppsättning
erforderliga belopp torde, såsom tillfälligt behof, få uppföras
bland de anslag, som för sådana behof komma att i
nåder äskås.
Beväringen.
Kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfningar hafva,
i följd af det i jemnbredd med folkökningen år från år
stigande antalet vapenföre beväringsskyliige, visat sig vara i
jemnt stigande. De uppgingo sistlidne år till det betydliga
beloppet af 151,439 R:dr, och kunna för innevarande år antagas
än högre. 1 ändamål att sätta en gräns för denna utgift
och tillika, genom beredande af en fullständigare öfning
än under nuvarande förhållanden kunnat ernås, söka
bibringa åtminstone en del af hvarje års approberade bevärings-ynglingar
så mycken utbildning i vapenyrket, att de,
Transport 87,926: 20.
Bil. N-a t till Kongl. Maj is Prop. /#47i Baft. t. $
58
Transport 87,926: 20. 8.
vid utbrottet af ett krig', genast kunna förstärka den stående
hären och för densamma utgöra ett verksamt stöd, har
jag uti det förslag till försvarsverkets ordnande, hvilket jag
haft nåden inför Eders Kongl. Majit framlägga och äfven
här vågar i underdånighet åberopa, bland annat, som rörer
detta ämne, föreslagit, att af hvarje års approberade beväringsmanskap
endast må, uti uppgifven ordning, till vapenöfning
kallas en för alltid bestämd styrka af 14,525 man,
af hvilka 11,181 fördelas på armeens Peli 3,344 på flottans
stam-trupper, samt att detta manskaps öfningstid måtte bestämmas
till 31 dagar, in- och ut r yckning-s-tl a ga ine inberäknade,
samt på det sätt fördelas, att minst 14 dagar användas
till förberedande rekryt-exercis, och de öfriga 17 dagarne
i förening med stammen. Enligt de på dessa grunder
uppgjorda beräkningar, skulle årliga kostnaden för hela
den ofvan uppgifna styrkans vapenöfningar uppgå till inalles
176,000 R:dr, deraf belöpa för det armeen tilldelade bevärings-manskaps
vanliga öfningar .... 128,000: — —
och för detta manskaps deltagande i
öfningsläger  10,000: —■ -—
eller tillhopa 138,000: — —
hvadan utöfver det för ifrågavarande behof på 4:de Hufvudtiteln
redan uppförda anslag af 80,000 R:dr erfordras för det
armeen tillhörande beväringsmanskaps vapenöfningar årligen
ett belopp af  58,000: *
hvilket jag underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Majit nu
täcktes af Rikets Ständer i nåder begära, för att, tillsammans
med nyssberörda för ändamålet redan beviljade anslag, hvars
egenskap af förslagsanslag borde upphöra, utgöra ett ständigt
reservations-anslag. För den händelse likväl, att Rikets Ständer,
med antagande i öfrigt af nu framställda plan för bevärings-mauskapets
vapenöfningar, skulle föredraga att låta
kostnaderna för dessa öfningar bestridas af det redan härtill
afsedda förslagsanslag, oansedt att detsamma komme, utöfver
hvad hittills egt rum, att öfverskridas, torde Rikets
Transport 145,926: 20. 8.
59
Transport 145,926: 20. 8
Ständers uppmärksamhet höra fästas derpå, att, i sådant fall,
från berörda förslagsanslag bör afdragas och till 5:te Idufvudtiteln
öfverflyttas hvad deraf kan finnas böra belöpa på sjöbeväringsmanskapet,
i förhållande till dess antal och för detsamma
uppgifna behof.
Materielen.
Riksstaten upptager för försvarsverket i allmänhet eller
krigskollegii departementer i kontant årligen 666,666 R:dr 32
sk. Banko, hvilken summa sedan sista riksdag varit emellan
koliegii särskilda afdelningar sålunda fördelad, att för artilleriafdelningen
årligen anvisats 190,000 R:dr, för fortifikationsafdelningen
50,000 R:dr och för utrednings-afdelningen återstoden
med 426,666 R:dr 32 sk. Nu liar krigskollegium,
i stöd af uppgjorda och i underdånighet insända fullständiga
utredningar, begärt utöfver nyssberörda belopp för artilleri-afdelningen
ett tillskott af 2,296 R:dr 21 sk. 4 r:st, samt
för utrednings-afdelningen. ett anslag af 36,333 R:dr 16 sk.
årligen; men då för de behof, hvartill omförmälda för artilleri-afdelningen
fordrade tillskott är afsedt, tillgångar synas
mig kunna beredas inom det anslag af 190,000 R:dr
årligen, som äfven framdeles torde komma att densamma
tilldelas, linner jag icke skäl att i underdånighet förorda kollegii
underdåniga framställning i denna del. Deremot kan
jag, med afseende på de, efter hvad kollegium utredt, under
den närmaste tiden förestående betydliga nyanskaffningar
af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och ti*osspersedlar
för dels indelda armeen och dels bevärings-manskapet, ej bestrida
behöfligheten af det för utrednings-afdelningen ifrågasatta
tillo kningsanslag, så framt nuvarande förhållanden med
beväringsmanskapets vapenöfning komma att fortfara, men
får likväl under åberopande af hvad uti mitt merberörda
underdåniga förslag till ordnande af försvarsverket rörande
regleringen af utrednings-afdelningens utgifter förekommer
och med förutsättning derjemte att, enligt detta förslag, serskildt
anslag under 5:te hufvudtiteln, för beklädande af' flot
Transport
145,926: 20. 8
60
Transport 145,926: 20. 8.
tans bevärings-manskäp, varder beviljadt, liiir endast i underdånighet
föreslå, att, till fyllande af utrednings-afdelningens
behof under den kommande tidell, må af Rikets Ständer
i nåder äskas en tillökning uti nu i riksstaten uppförda
anslag för krigskollegii departementer af  14,333: 16. —
årligen,- hvarvid jag underdånigst hemställer, att Rikets Ständer
må göras uppmärksamma derpå, att, i händelse den föreslagna
planen för bevärings-manskapets vapenöfningar ieke
antages, den af krigskollegium för utrednings-afdelningens behof
begärda summa af 36,333 R:dr 16 sk. årligen utöfver
nu egande anslag ovilkorligen blifver erforderlig, så framt
indelda armeen och beväringsmanskapet skola kunna förses
med de förnödenheter, hvilka genom nämnda afdelnings
försorg böra anskaffas.
I)e 50,000 R:dr, hvilka liittilks vant åt fortifikationsafdelningen
anvisade, hafva befunnits tillräckliga för de behof,
som äro utsedda att dermed fyllas.
Å anslaget 71,000 R.-dr till lifmundering för indelda armeen
hafva väl under de sednare åren uppstått besparingar,
men jag anser dock betänkligt att i underdånighet tillstyrka
nedsättning af detta anslag, helst prisen å beklädnadseffektér
lätteligen åter kunna stiga och anslaget då blifva för
sitt ändamål otillräckligt. Deremot hemställer jag underdånigst,
att Eders Kongl. Maj:t må i nåder begära Rikets Ständers
medgifvande dertill, att, så länge berörde anslag lemnar
behållning, denna må användas dels till bestridande af
beklädnads-slitningsersättningar för de kommcnderingar utur
indelda armeen, hvilkas underhåll af 4:de hufvudtitelns medel
bekostas, dels ock för tillfällig anskaffning af beklädnadsförnödenheter
för indelda armeen, då medel dertill ej finnas
å krigskollegii utrednings-afdelnings stat anvisade.
Enligt uppgjorda beräkningar, hafva bristema å anslaget
till ved oeh ljus för fästnings- och garnisons-orter under å~
iren 1842 med 1846 i medeltal för året uppgått till 4,737
R:dr 4 sk 11 r:st, och då utgifterna på detta anslag äfven
Transport 160,259: 36. 8.
61
Transport 160.259: 36. 8.
visat sig vara i stigande samt för betäckande af bristerna icke
finnes annan tillgång, än de redan betydligt inskränkta besparingarne
å 4.-de bufvudtiteln, anser jag nödvändigt att af
llikets Ständer nu äskas en årlig tillökning i berörda anslag af 5,000: — —
så att detsamma blilYer till jemna 19,000: R:dr förhöjdt.
Diverse anslag.
De allt jemnt stegrade prisen å lifsförnödenheter påkalla
fortfarandet af de understöd, som, enligt Rikets Ständers beslut
vid de 2:ne sednaste riksdagarne, till vidmakthållande
al' gardes-regementernas matinrättningar, utöfver hvad af anslaget
till oförutsedda utgifter kunnat dertill påräknas, fått
anvisas på de å anslaget till durkmarche-kostnader befintliga
reservationer; och torde derföre Rikets Ständers medgifvande
fcir Eders Kongl. Maj:t alt dessa reservationer än vidare
för berörde ändamål få disponera nu äfven böra begäras.
Då likväl omförmälda tillgång hittills föga varit för ifrågavarande
behof anlitad, utan reservationerne på durkmarchennslaget
sedan sista riksdagen icke obetydligt ökats men deremot
anslag på stat saknas till bestridande af underhållskostnaden
för de kommenderingar utur indelda armeen, som
Eders Kongl. Maj:t finner nödigt beordra till Vården och
försvaret af rikets fästningar, anser jag mig pligtig att likaledes
i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders Kongl.
Maj:t skulle i nåder finna lämpligt af Rikets Ständer begära,
alt merberörda reservationer älven må för nu uppgifna behof
lå användas.
Uti oftanämnda underdåniga förslag till ordnande af
försvarsverket till lands antydas de åtgärder, som i afseende
på lifbevärings-regementet, Hallands infanteri-bataljon, Wermlands
fältjägare-regemente och en del af Jemtlands fältjägare-regemente
borde vidtagas, för att bereda tillgångar till aflönande
af nödigt befäl för flottans blifvande stam-tropper;
men enär dessa åtgärder ej böra eller kunna vidtagas förrän
kändt är, att hvad berörda förslag rörande bevärings-manskapets
uttagande och väpenöfningar innehåller blifvit gilladt
Transport 165,259: 36. 8.
62
Transport 1(35,259: 36. 8.
och de för dess verkställande erforderliga anslag beviljade,
liar jag ansett någon förändring med anslagen för nämnda
regementer och korps desto mindre nu böra ifrågakomma
eller af mig i underdånighet föreslås, sorn i allt fall dessa
anslag endast småningom kunna blifva för det uppgifna ändamålet
disponibla, samt det icke eller synes mig lämpligt,
att personer, tillhörande armeen, från annan hufvudtitel,
änden för landtförsvaret bestämda, sina aflöningaruppbära,
hvilket likväl skulle blifva händelsen, om förrberörda
anslag nu blefve till 5:te hufvudtitelu öfverflyttade; oell har
jag af samma skäl trott mig böra här förbigå hvad uti meranämnda
underdåniga förslag om dispositionen af anslagen
till inqvarterings-kostnader i Stockholm samt till ackordsförskott
och ersättningar förekommer.
För öfrigt torde Eders Kongl, Maj:t, uppå vederbörande
departements underdåniga föredragning, vilja i nåder besluta
i afseende på fortfarandet af de anslag, som för landtförsvarets
pensions- och välgörenhets-inrättningar finnas å
riksstatens 9:de hufvudtitel uppförda.
De bär förut i underdånighet förslagna tillökningar i 4:de
hufvudtitelns nuvarande anslag, hvilka i öfrigt böra oförändrade
bibehållas, uppgå till ett sammanräknadt belopp af Ibdr 165,259: 36. 8.
Hvad åter angår de föremål under 4:de hufvudtiteln
för hvilka endast tillfälliga anslag erfordras, så finnas uti dc
derom afgifna fullständiga utredningar och förslag följande
behof upptagna såsom företrädesvis angelägna, nemligen:
För Krigskollegii artilleri-aj delning.
Till anskaffning af redskaps-, rid-, anspanns- och stallpersedlar
för det 6-tt:ga fält-batteri, som ännu saknar sådana
persedlar
1 afräkning på nödigt ansedt anslag 127,704 R:dr 32 sk. för
anskaffning af 8 stycken reserv-batterier
För kompletterande af bestyekningen å Waxholms hufvudfästning
Transport
20,000:
15,000: — —
24,85(1
59,850: — —
Transport
För kompletterande af bestyckningen å Carlstens hufvudfästning,
enligt minimiberäkning
„ anskaffning af 100 stycken vallmusköter
„ anskaffning af 12,000 nya gevär såsom fyllnads-anslag i
förut befintliga tillgångar
„ 18,000 gevärs förändrande från flintlås till slagkruts-an
tändning
„ anskaffning af reserv-fängbålstappar för sålunda förändrade
gevär
„ anskaffning af rengörings- och söndertagnings verktyg till
sådana gevär
I afräkning på uppgifna behofvet 148,500 R:dr för tillverkning
af slagkruts-hufvar
detta sednare belopp till fyllnad i behållningen å redan för
ändamålet heviljadt anslag.
För Fortifikations afdelningen:
lill fortsättning af Carlsborgs fästnings-byggnad, å 30,000
R:dr årligen
„ Fästnings-byggnaderna vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona.
tillhopa å 105,000 R:dr årligen •
tillsammans
hvilket sistnämnda anslag borde, enligt hvad befälhafvaren
för ingeniör-korpsen föreslagit, af Eders Kongl. Maj:t hvarje
år emellan berörde fästningsorter efter omständigheterna
fördelas.
Med kännedom om de till extra behof befintliga tillgångar
och hvad deraf erfordras till angelägna föremål under
öfriga hufvudtitlarne, måste jag, under erkännande af
alla de ofvan upptagna anslagens behöflighet, likväl i underdånighet
tillstyrka, att af dem endast följande må af Rikets
Ständer i nåder äskas, nemligen:
till anskaffning af redskaps m.* fl. persedlar för det omför
inälda
6-tt:ga fältbatteriet
* kompletterande af Waxholms bestyckning
Transport
63
59,850: — —
49,680: -
7,500:
137,000:
27,446:
8,767: 26. 8.
39,879: 8. —
10,000: -
90,000:
315,000: — —
‘745,122: 34. 8-
20,000:
24,850:
44,850:
Transport
Till kompletterande af Carlstens bestyckning
„ nya gevärs anskaffning
.
„ anskaffning af reservf anglia lstappar, samt rengörings- och
söndertagning,s-verk tyg för till slagkruts antändning för
'ändradö
gevär
„ slagkrutshufvars tillverkning
„ Carlsborgs fästningsbyggnad
„ fästningsbyggnaderna vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona,
att af Eders Kongl. Majit ärligen efter omständigheterna
fördelas . . ,
hvarjemte jag, i stöd af hvad förut blifvit anfördt, här får
upptaga:
Till topographiska korpsens arbeten . .
samt till bestridande af kostnaden för uppsättningen af den
föreslagna nya sappör-truppen
äfvensom jag, under ytterligare åberopande af mitt underdåniga
förslag till ordnande af försvarsverket till lands, underdånigst
föreslår, att Eders Kongl. Majit, jemte det Rikets
Ständers bifall begäres till uttagande utur det för krigsbehof
bildade reservförrådet för beväringsmanskapet ej mindre
af nödiga reqvisita till första uppsättningen af det till
vapenöfning påräknade manskaps beklädnad, än ock af remtyg,
utredning och tältlags trosseffekter för detsamma, tillika
täckes i nåder äska:
Till arbetslöner för munderingarnes förfärdigande samt anskaffning
af hufvudbonader och tält åt samma manskap
samt för derefter nödig blifvande förstärkning af berörde
reservförråd, ä 45,000 Ridr årligen
Tillsammans Ridr
alla dessa anslag att under 3:ne år med en tredjedel årligen
utgå; och torde i sammanhang härmed Rikets Ständers uppmärksamhet
böra fästas på angelägenheten deraf, att de för
nästkommande år 1848 behöfliga anslag för topografiska korpsens
arbeten samt till fästningsbyggnaderne varda särskildt
och så tidigt beviljade, att samma arbeten ej, i brist af medel,
må komma att afstanna.
44,850
49,080
100,000
10,000
10,000
90,000
315,000:
36,000:
8,995:
130,200:
135,000:
929,725:
65
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande vågar jag äfven underställa, huruvida
Rikets Ständers bifall må begäras till befälhafvarens för ingeniör-korpsen
gjorda anhållan om upphörande af den föreskrifna redovisningen i särskilda
liufvudböcker af ordinarie och extra anslagen till fästningsbyggnader, hvilken
uppgifves försvåra såväl bokföringen som öfversigten öfver de för samma
behof anvisade medel; och hemställer jag slutligen i underdånighet, att alla
här ofvan af mig åberopade utredningar och förslag må, till närmare upplysning
om de begärda anslagen, varda till Rikets Ständers Stats-utskott öf~
vnrlemnade.”
Enligt Statsrådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkande, täcktes
Kongl. i\laj:t i nåder förklara, att då, genom besparingar å de för
öfningsläger afsatta medel, erforderlig tillgång för detta ändamål
ännu funnes, Kongl. Majit icke ville vid denna riksdag af Rikets
Ständer dertill äska något särskildt anslag; äfvensom och då, hvad
angick den ifrågasatta tillökningen å anslaget för Krigs-kollegii utrednings-afdelning,
tillgångar för de uppgifna behofven vore att påräkna
dels i följd af den redan beslutade nedsättningen af 17,000
Ridr å beklädnads-anslagen för lif-gardes regementena, dels ock, om,
såsom departements-chefens underdåniga hemställan innehåller och
Kongl. Majit jemväl vore sinnad i nåder föreslå, Rikets Ständer medgåfvo,
ej mindre att öfverskotten å anslaget till lifmundering för indelda
armeen äfven finge användas för anskaffning af andra beklädnads-förnödenheter
för nämnde del af armeen, än ock att utgifter
till underhåll af de kommenderingar utur indelda armeen, som beordras
till vården och försvaret af rikets fästningar, kunde anvisas
på de å anslaget för durclimarch-kostnader befintliga eller hädanefter
uppkommande besparingar, hvarigenom utväg bereddes att för tillfälliga
behof af beklädnads- eller utrednings-persedlar äfven kunna
använda den del af allmänna besparingarne å riks-statens 4:de liufvudtitel,
hvarmed, i brist af andra tillgångar, utgifterna för berörda
kommenderingar hittills måst bestridas; Kongl. Majit under förutsättning
att Rikets Ständer medgåfve hvad i dessa afseenden blifver
föreslaget oell derjemte bifölle de anordningar och särskilda anslag,
som för beväringsmanskapets utredning och beklädnad voro ifrågaställda,
fann någon tillökning derutöfver å anslaget för utredningsafdelningens
behof icke böra begäras; till följd hvaraf endast följande
nya eller tillökta belopp utöfver 4:de hufvud-titelns nuvarande
anslag borde äskas, nemligen:
Bil- N.-o i till Kongl. Majlis Prop. i847-> Kaj t t. 9
till löneförbättring åt renritaren och vaktmästaren vid topografiska
korpsen . . . . ,  200: — —
„ bristande ersättning åt Westgötha regemente för
tillförene innehafde fördelsräntor . 276: 20. 8.
hvadan förslaget om denna ersättningsskillnads anomande
af öfverskotten på Statsverkets inkomster
komme att förfalla;
till ersättning åt Norrbottens fältjägare-korps för det
åt Haparanda stad donerade bostället Hapaniemi 284: 20. —
„ arfvoden åt 20 reserv-läkare, å 300 R.dr . . 6,000: — —
att, på sätt departements-chefen hemställt, tilldelas
pensionsberättigade regements-läkare af så väl värfvade
som indelda arméen, samt, jemte det redan
beviljade resestipendium för militär-läkare, å 4:de
Ilufvudtiteln upptagas under rubrik: arméens sjukvård;
till instruktions-kompanier vid indelda infanteriet 37,500: — —
med begäran af Rikets Ständers medgifvande, att
anskaffning af nödiga inventarier för dessa kompaF
nier får bekostas af anslaget för första året;
till beredande af ytterligare utsträckning af indelda
infanteriets regements-möten ....... 17,6.31: — —
„ fyllnad i anslaget för lif-gardet till häst . . . 3,177- 20. —
„ betäckande af skillnaden i rationsprisen för Kronprinsens
hussat-regementes i Götheborg förlagda
kommendering samt till anskaffning af kokved
och lägerhalm åt regementet under dess möten,
på sätt departements-chefen derom hemställt,
tillhopa
. . . 794: 8. —
„ förhöjande af förslags-anslaget till fouragering för
värfvade kavalleriets och artilleriets hästar . . 5,923: — —
„ ökande af anslaget för fouragering af artilleriets
legda hästar  3,000: — —-
så vida icke Rikets Ständer, på sätt departementschefen
alternativt föreslagit, heldre skulle vilja sammanföra
detta anslag, sålunda tillökadt med nyssberörda
förslagsanslag till kavalleri- och artillerihästars
fouragering;
lill en ny Sappör-trupp, i enlighet med departementschefens
dei’om gjorda hemställan  3,640: — •—
Transport 78,426: 20. 8-
67
Transport 78,426: 20. 8.
till beväringsmanskapets vapenöfningar ytterligare 58,000: — —
hvarvid borde iakttagas, hvad af departements-chefen
blifvit i ämnet föreslaget;
till förhöjande af anslaget till ved och ljus i fästnings-
och garnisonsorter  5,000: -— —
tillhopa födr 141,426: 20. 8-
Och behagade Kongl. Maj:t derjemte i nåder bifalla, att, i öfverensstämmelse
med hvad departements-chefen i underdånighet hemställt
och föreslagit, framställning till Rikets Ständer linge göras:
om den indragna 6:te fördelnings-generals-lönens användande lill
pensioner åt så väl general-befälhafvare och inspektörer sorn regements-
och sekund-chefer, äfvensom korps-chefer, med iakttagande
dervid att general-befälhafvare eller inspektörer, som kommit i åtnjutande
af så beskaffad pension, sedermera kunde, mot densammas
frånträdande, uppflyttas till erhållande af någon bland de å
allmänna indragnings-staten uppförda högre generalspensioner, då
sådan blefve ledig; —* om medgifvande till en framtida reglering
af kommendant-staten; — om öfverdyttande till allmänna indragnings-staten,
af så väl de pensioner och indragna löner till belopp
af 4,168 R:dr 25 sk. banko, hvarmed milithe-boställs-kassan nu är
betungad, som ock de aflöningar rn. m., å tillhopa 1,702 R:dr 4 sk.
6 r:st., hvilka ännu qvarstå på indragnings-staten för lif-gardet lill
häst, och om rättighet för Kongl. Maj:t att äfven framdeles på allmänna
indragnings-staten låta uppföra pensioner och indragna löner
för’ embets- och tjenstemän, som aflönas från nyssnämnda kassa; —
samt slutligen rörande dispositionen af öfverskottet å de rusthållarne
vid Bohus-Läns regementes södra bataljon tillförene ensamt förbehållna
indelningsräntor, af behållningarna u anslaget till lifmundering
för indelda arméen och af reservationerna å anslaget till durch- /
marche-kostnader; äfvensom Kongl. Maj:t, enligt departements-chefens
yttrade åsigt, ville uppskjuta med pröfningen af de sökta löneförbättringarna
för vissa Krigskollegium underlydande tjenstemän och
collegii vaktbetjening, samt låta de väckta frågorna, dels om uppförande
på stat, af arfvodet för öfver-kommendanten och af rationspenningarna
för kommendanten i Stockholm, dels oek om särskildt
anslag till militiae-boställs-kassans förstärkande för det närvarande
förfalla.
Härförutan ville Kongl. Maj;t i nåder äska Rikets Ständers medgifvande,
att de löne- och inqvarterings-anslag för arméen, som vid
68
verkställighet af de utaf Kongl. Maj:t i nåder gillade förslagen till
ordnande af försvarsverket till lands och sjös kunna blifva disponibla,
må få användas till löner och inqvarterings-ersättning åt befälet
vid de särskilda korpser, sorn kunna komma att bildas af sjöbeväringsmanskap,
vare sig i förening med redan befintliga sjötrupper,
eller utan en sådan förening.
Hvad vidare angick de tillfälliga anslag för försvarsverket, hvilka
departements-chefen ansett nu böra utöfver de årliga i nåder äskas,
så täcktes Kongl. Majit, uppå stats-rådets öfriga ledamöters tillstyrkan
och med gillande af hvad departements-chefen härom yttrat
och hemställt, i nåder besluta framställning till Rikets Ständer om
beviljandet af alla de af departements-chefen för tillfälliga behof i
underdånighet tillstyrkta, här förut upptagna anslag, utgörande en
sammanräknad summa af 929.725 R:dr, med förklarande tillika, att
dessa anslag borde beräknas att utgå under 3 år med en tredjedel
om året. Och ville Kongl. Maj:t, uti särskild nådig skrifvelse till
Rikets Ständers Statsutskott, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på
angelägenheten deraf, att de för år 1848 erforderliga anslagen för
topografiska korpsens arbeten samt fästningsbyggnaderna varda, oberoende
af den allmänna stats-regleringen, så tidigt beviljade, att arbetena
ej, i saknad af medel, må behöfva afbrytas.
Slutligen förklarade Kgl. Majit Sig vilja i nåder begära Rikets Ständers
samtycke till den af befälhafvaren för ingeniör-korpsen föreslagna
förändring i redovisningen för de medel., som till fästningsbyggnader
användas; och skulle, om hvad Kongl. Majit sålunda i afseende
på 4:de hufvudtiteln förordnat, utdrag af protokollet,'innehållande
tillika departements-chefens underdåniga betänkande i ämnet, till
finans-departementet afgå, för att tjena till grund vid författandet
af Kongl Majit nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof,
i livad den komrne att röra nämnda hufvudtitel; hvarjemte de
till detta ärende hörande handlingar skulle till vederbörligt utskott
öfverlemnas.
Ex protocollo
F- L. Tillander.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1847.
1
Utdrag af Protokollet, öfver Sjöförsvars-Departementet tillhörande
ärenden, hållet inför Hans Majit Konungen uti Statsrådet
ä Stockholms Slott d. g No-v. 1847.
Närvarande:
Halls Excellens Jiistitie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre;
Statsråden:
Friherre Staél von Holstein,
Munthe ,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe ,
Wtaini,
Friherre Gyllengranat,
Faxe,
Fahr (vus.
Departements-chefen, Statsrådet Friherre Gyllengranat anmälte och
föredrog i underdånighet:
l:o
Ett af Departements-chefen, på Kongl. Maj:ts nådiga befallning, uppgjordt,
enligt protokollet för den 18 sistl. Maj, hos Kongl, Maj:t i underdånighet
anmäldt samt vid detta protokoll bilagdt förslag till fullkomligare
ordnande af försvarsverket till sjös, i sammanhang hvarmed och sedan
Kongl. Majit i nåder behagat förklara Sig vilja, jemte pröfningen af detta
förslag, taga i nådigt öfvervägande, huru och på hvad sätt verkställighet
må deråt beredas, Departements-chefen, af sådan anledning, nu i underdånighet
anförde, att den nybyggnad och förändring, som i händelse af nådigt
bifall till förevarande förslag, ifrågakommer, endast successivt kunde
Bil. Nio 2 till Kongl. Majits Prop, 1847, Haft. 1. 1
2
sättas i verket, dels emedan alla de erforderliga arbetena icke kunna medhinnas
annorlunda, än genom fördelning på en längre tidsföljd, dels derföre,
att det icke vore troligt, att rikets tillgångar skulle medgifva anslående
på en gång af de för dessa arbeten erforderliga betydliga sumrnor.
Utgående från denna synpunkt, ansåg Departements-chefen uppbyggnad
af ångskepp och ångfregatter till en början ej böra ifrågakomma, helst
systemet för ångans användande såsom auxiliärkraft ännu icke vore genom
erfarenhet tillräckligt pröfvadt, samt kostnaden för nämnde slags färtvg
för närvarande svårligen med någon säkerhet kunde beräknas, då de
fleste nu befmteliga linieskepp genom förändring torde kunna användas för
utförande af förslaget i förevarande afseende. Likaledes ansåg Departements-chefen,
alt med nybyggnad af de felande tvänne seglande fregatterne
kunde tills vidare anstå, emedan, då flottan redan äger sex sådana, det
vore af mera vigt, att flottan i första rummet försågs med de afbehofvet
så högt påkallade ång-korvellei ne och ångbogserings-fartygen och borde
således dessa sistnämnda slags fartyg först anskaffas, i den mån tillgångar
kunde dertill beredas genom serskilda anslag utöfver hvad för flottans årliga
underhåll anvisas, då deremot nybyggnaderna af de trenne korvetterne
eller briggarne och de fem chefs-fartygen, hvilka brista i det föreslagna
antalet, efter hand kunde verkställas ulan serskildt anslag.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan,
täcktes Kongl. Maj:t, med godkännande af såväl förrberörde
förslag till fullkomligare ordnande af försvarsverket
till sjös, som hvad i afseende å sättet för verkställighet deraf
blifvit af Departements-chefen underdånigst föreslaget, i
nåder förklara, att sjöförsvarets ordnande borde i öfverensstämmelse
dermed fortgå; Och skidle Kongl. Maj:ts nådiga
beslut, till underdånig efterrättelse, meddelas Förvaltningen
af Sjö-ärendena, jemte afskrift af Departements-chefens hav
ofvan omförmäldte underdånigst afgifna förslag.
Ex protocollo
C. O. Fougt.
Underdånigste Anförande.
Eders Kongl. Maj:t har, under den 29 December näsllidet år, i nåder
åt mig uppdragit att uppgöra och till Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning
framlägga förslag till fullkomligare ordnande af försvarsverket till
3
sjös; i sammanhang hvarmed jag skulle äga att uppgifna, hvad i anledning
deraf kunde blifva föremål för nådig Proposition till Rikets nästsammantfädande
Ständer.
För att kunna fullgöra detta vigtiga uppdrag har jag, lill en början,
dels tagit kännedom om, dels återfört i minnet de förhandlingar, hvilka i
afseende på sjöförsvarets ordnande, efter Finlands förlust, ägt rum; och
det är om hufvudåsigterna vid dessa förhandlingar jag i underdånighet utbeder
mig att få redogöra, innan jag skrider till uppgörandet af det nådigst
anbefallda förslaget.
Redan 1811 nedsattes en kommitté’ för sjöförsvars-verkets ordnande
och i denna deltogo Amiralerne Puke och Virsén, begge män med erkänd
erfarenhet. Att Sveriges sjelfbestånd fordrade underhållandet af så
väl seglande, som roddflotta, att båda vapnen voro lika oumbärliga och
borde lika vårdas, var deras gemensamma tanka och förslaget uppgjordes
i öfverensstämmelse dermed. — Men de Skandinaviska rikenas förening
fordrade förändring i den uppgjorda planen, och en ny kommitté nedsattes
1816, hvilken, med gillande af den förras hufvudåsigter, föreslog en annan
plan, olik den förra, i afseende på fartygens antal och certer. — Eders
Kongl. Maj:ts örlogs- och arméens flottas sammanslagning till en
corps 1823 blef dock snart orsaken till behofvet af en ny plan, och denna
utarbetades af en år 1826 nedsatt kommitté, uti hvilken frågan om
ångfartyg, ehuru icke såsom egentligt försvar, utan mera såsom fortskaffningsmedel,
först kom å bane. Den plan, som denna kommitté föreslagit,
gillades af Kongl. Maj:t och följdes för hufvudsaklig del vid de årliga arbetsplanerna,
men, under tidernas lopp, blefvo snart väsendtliga förändringar
af nöden och på Rikets Ständers underdåniga begäran, uti skrifvelse
af den 19 December 1840, nedsattes en ny kommitté 1842,enligt hvars underdåniga
betänkande sjöförsvaret är ansedt böra bestå af såväl seglande,
som roddfartyg, begge understödda af ångfartyg. — Emedlertid hann denna
plan icke, före början af sista Riksmötet, att af Eders Kongl. Maj:t i nåder
granskas, och erfarenheten har visat, att, äfven på den korta lid af några
få år, som förflutit sedan sisla kommittén afgaf sill underdåniga betänkande,
så vigliga förändringar inträdt till förbättring i sjöväsendet, att
nya åsigter om dess organisation måst göra sig gällande, omständigheter,
hvilka i ännu rikare mått inträffat under de 36 år, som förflutit från den
tid, då första kommittén afgaf sitt underdåniga utlåtande, och som naturligtvis
under hvarje längre tidsperiod alltid måste äga rum, i afseende på
4
ett vapen, underkasladt en sådan mångfald i detaljer oell som oupphörligt
fortgår på förbättringens bana. Den vigligaste af dessa förbättringar är
den ökade säkerheten för ångkrigsfarlygen, som vunnits med propellerns begagnande,
och ensamt denna förbättring gör, att det af sistnämnde homin
i té, uti hvilken äfven jag deltog, förordade förslag numera icke lämpligen
kan antagas i de delar, som röra malerielen.
Att Sverige för sitt sjelfforsvar och såsom medlem af det europeiska
statsförbundet är i behof af en stark och effektiv flotta, derom lära meningarne,
lika litet nu som fordom, vara delade, men så mycket mera
skiljda hafva åsigterna varit i fråga om hvilka certer krigsfartyg, antingen
seglande eller roende, borde utgöra hufvudförsvaret. Äfven denna skiljaktighet
i åsigter, ursägtlig innan ångkraften gjort så ingripande förändringar
i stridsättet till sjös, har tiden jemnat. — Den kan ej eller nu mera uppstå,
då ingen oväldig, han må vara sjöman eller ej, lärer yrka, hvarken att
en seglande eller en roddflotta skall blifva hufvudförsvaret lill sjös för
fäderneslandet. Det är ångkraftens användande på krigsfartyg och sednast
skofvelhjulens utbyte mot propellern, som åstadkommit denna utomordentliga
revolution i sjökrigsväsendet, och det kan ej mera bestridas, att ju ångfartygen
redan till stor del äro, och snart nog blifva, det egentliga sjöförsvaret
för alla sjömakter, synnerligen sedan desse fartyg, med begagnande
af propeller och machineriet under vattenytan, icke blifva, mera än seglande
eller roddfarlyg, blottställda för fiendens kulor. Så beskaffade blifva
de ett allestädes användbart vapen, mera fruktansvärdt i den mån deras
bestyckning kan blifva af större effekt. Den lätthet, hvarmed ångfartyg
kunna förflytta sig sjelfva från en krigstheater till en annan, och den
skyndsamhet, hvarmed de kunna bogsera så väl seglande som roende fartyg
lill de ställen, der dessas närvaro erfordras, göra dem redan nu till
en oumbärlig del af vårt sjöförsvar; och det vill synas tydligt, att ju mera
deras verkningsförmåga vidgas, desto mer blifver deras oumbärlighet
ådagalagd.
Utgående från denna synpunkt, och med full öfvertygelse, att tillämpningen
kommer att visa sig vid först blifvande sjökrig, har jag således grundat
det underdåniga förslag, jag nu inför Eders Kongl. Maj:t vågar framlägga,
hufvudsakligast på ångkraftens användande, dels såsom egentligt framdrifningsmedel,
dels såsom auxiliär-medel å de mera effektiva krigsfartygen.
Medgifvas måste likväl, att ännu många förbättringar torde vara att föryänta,
så i afseende på ångfartygens konstruktion, som i hänseende till de
-
5
ras machiner; men detta bör icke kunna uppehålla framläggandet af en
plan för sjöförsvarets ordnande till Rikets Ständer, i och för erforderliga
medels erhållande. Jag anser det till och med vara af yttersta vigt, att
Eders Kongl. Majit täckes i nåder fastställa en sådan plan, med bestämmande
af de fartyg, så till antal som beskaffenhet, hvaraf Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Holta, efter nu för hand varande anledningar, bör utgöras;
Eders Kongl. Maj;t dock alltid förbehållet att i dessa afseenden anbefalla
de förändringar och förbättringar, hvilka under tidens lopp kunna finnas
erforderliga.
Det hade visserligen varit önskvärd t, att de större och mindre
krigsångfartygen kunnat byggas och armeras efter en och samma princip,
men jag vågar dock icke i underdånighet tillstyrka en sådan enhet, emedan
ett skepp icke kan förses med tillräckligt svårt och effektivt artilleri,
med mindre det har en derför erforderlig bärighet och, i följd, deraf,
större bredd, än som är förenlig med stor hastighet. Det torde derföre
blifva nödvändigt att fördela ångförsvaret i tvänne kategorier, nemligen:
l:osådane fartyg, hvilka, förnämligast beräknade på hastighet och försedda
med ett mindre effektivt artilleri, begagna ångan såsom hufvudsakligt framdrifningsmedel,
samt, i följd deraf, äro lätt tacklade; och 2:o sådane fartyg,
hvilka, egentligen byggda för segling och försedda med ett svårare artilleri,
begagna ångan som auxiliär-kraft för fortkomsten. Såsom ytterligare
skäl för denna fördelning förekommer äfven den hufvudomständigheten,
att ett endast på fartygens snabbhet grundadt ångsystem skulle blifva
alltför koslsamt emot artilleri-effekten, och Sveriges tillgångar medgifva
dessutom icke så oerhörda kostnader, som härtill skulle erfordras.
Ölvergående från ångfartygen till de seglande och roende, lärer Eders
Kongl. Majit nådigst behaga finna, att de utgöra väsendtliga och oumbärliga
delar af sjöförsvaret, användbara på serskilda krigstheatrar, samt
de förra dessutom nödvändiga för handelns skyddande. Af de nuvarande
certerne har jag ansett mig i underdånighet böra föreslå bibehållande af
fregatter, corvetter, briggar, skonertar, mörsarefartyg, chefsfartyg, canonslupar
och canonjoilar; utbedjande mig att, innan frågan om anslag kommer
att afhandlas, få i underdånighet yttra mig rörande de öfriga, nu befintliga
certerne.
Åberopande hvad jag härhos ofvan i underdånighet anfört, får jag nu
till Eders Kongl. Maj;ts nådiga fastställelse i lika underdånighet föreslå,
att Eders Kongl. Majlis flotta hädanefter måtte få bestå af:
8 Ångskepp,
8 ÅngfYegatter,
8 Ång korvetter,
8 Ångbogserings-fartyg,
8 Seglande Fregatter,
8 d:o Corvetter eller Briggar,
8 Skonertar och mindre Exercisfartyg,
8 Mörsare-fartyg,
16 Chefs-fartyg,
72 Canonslupar, och
120 Canonjollar.
"Vid jemförelse emellan delta förslag och uppgiften på det antal fartyg.
Eders Kongl, Maj:ts flotta för närvarande eger, visar det sig, dels att
nu finnas fartyg af andra certer, än de här nämnda, dels att af de certer,
hvilkas bibehållande är i underdånighet föreslaget, flere fartyg finnas,
som kunna och böra användas, samt af en cert, nemligen canonsluparne,
ett antal utöfver den föreslagna normal-staten. I sednare afseendet bör
jag i underdånighet upplysa, att Eders Kongl. Maj:ts flotta redan eger
2:ne ång-corvetter, 6 seglande fregatter, 5 seglande corvetter och briggar,
8 skonertar och mindre exercis-fartyg, 8 mörsare-fartyg, 11 chefslartyg,
89 canonslupar och 120 canonjollar; hvaraf synes, att 17 canonslupar
finnas utöfver det föreslagna antalet, så att nybyggnad till ersättande
af sådane, hvilka, i följd af deras ålder och oanvändbarhet, utrangeras,
ännu för längre tid icke beböfver verkställas. Eders Kongl. Maj:t eger dessutom
10 linieskepp och 22 canonskonertar. Ingendera af dessa fartygscerter
ingår i den nu underdånigst föreslagna planen, men Eders Kongl.
Majit lärer otvifvelagtigt nådigst finna, huru vigtigt det är, att de försvarsA'apen,
som finnas, icke allenast bibehållas, utan äfven underhållas, så länge
de lämpligen kunna användas och intilldess mera ändamålsenliga kunna
tillvägabringas.
Detta gäller isynnerhet om de nuvarande såkallade linieskeppen,
af hvilka, sådane de nu äro, enligt mitt förmenande, icke några böra framdeles
byggas. De nu befintliga torde likväl böra omsorgsfullt bibehållas,
dels för att, så vidt ske kan, förändras till fartyg efter nya planen, och
dels, på det att riket, i händelse krig inträffar, innan flottan, efter nya
planen, varder bragt till full styrka, icke må sakna deras medverkan till
försvar.
Eders Kongl. Maj:ls flotta, skulle, om den af mig nu underdånigst
föreslagna plan nådigst godkännes, komma alt bestå af två hundra sjuttiotvå
(272) bevarade fartyg, af hvilka 32 skulle blifva ångfartyg, samt de
öfriga dels seglande, dels roende. Hvad de förra beträffar, bör jag i underdånighet
nämna, att jag ansett 4 af ångskeppen böra erhålla hvardera
400 hästkrafters machineri, samt de öfriga 4 machiner af 350 hästars
kraft, ångfregatterne hvardera 300, ång-corvelterne 2 till 300, samt ångbogserings-fartygen
machinerier om 100 hästars kraft hvardera. Tacklingen
och rundhulten torde å ångskeppen, när nybyggnad af sådana fartyg
ifrågakommer, kunna något förminskas mot nuvarande linie-skeppens; och
någon förminskning torde äfven kunna ega rum å ångfregallernas tackling,
emot hvad fartygens dimensioner fordra. Ang-corvelterna deremot, egentligen
beräknade för hastigheten, böra vara lätt tacklade: och anlages det i
öfrigt, att alla eller åtminstone de flesta ångfartygen böra förses med
propeller.
Vidkommande frågan om de föreslagne fartygens bestyckning, så får
jag i underdånighet föreslå, alt ångskeppen bestyckas med 50 till 56 canoner,
ångfregatterne med 20 till 26, ångcorvetterne med 6 till 8, de seglande
fartygen med 32 lill 52, corvetterne, briggarne med 10 lill 18,
skonerterne med 6 lill 8 canoner, mörsare-fartygen, hvartdera med 1
mörsare, canonsluparne med 2 canoner, utom landstignings-sluparne, hvilka
böra förses med 3:ne, samt canonjollarne hvardera med 1 canon.
Den betydliga artilleri-effect, som åstadkommes af bomh-canoner, har föranledt
den förändring i beslycknings-planerne, att dessa canoner nu måste
utgöra en väsendtlig del af försvaret på fartyg af nästan alla certer; att
ångbogserings-fartygen och alla canon-sluparne må förses med hvardera
en bombcanon, anser jag af vigt.
För att komma lill visshet derom, att den nu i underdånighet fö
reslagna flotta kan med den tillgång på manskap, som finnes, vederbörligen
bemannas, har jag uppgjort närlagde förslag, hvilket utvisar, att behofvet,
om hela flottan utrustas, är 21,628 man, deri inberäknade såväl befäl
som underbefäl. Tillökes denna summa med minst 6 procent för sjuke,
samt vidare med omkring 1,100 man befäl och manskap, som fordras
för bevakningen och tjenstgöringen vid stationerna, så uppkommer ett totalbehof
af omkring 24,000 man, deruti inberäknade öfver- och underbefäl
med flere. För fyllande af detta behof äro påräknade, dels flottans fasta
corpser, dels sjöbeväring, och jag utbeder mig således nåden att i främsta
8
rummet få afgifva underdånigt yttrande, i hvilken nion de ständiga corpserne,
hvilka äro påräknade såsom en säker stam, behöfva ökas, dels för
tjenstgöringen i fred, då ingen sjöbeväring lill tjenstgöring uppfordras, dels
för den effectiva tjensten i krig, då de böra användas till ledning af den
vid öi logstjensten mindre vana del af besättninga ine- I sådant afseende
bör jag först nämna, att, sedan Eders Kongl, Maj:t, inom det nu bestådda
statsanslaget, reglerat officers- och under-officers-corpserne, någon ytterligare
hufvudsaklig reglering endast fordras i följande afseenden nemligen:
l:o Matroscorpsen, hvilken utgör kärnan af flottans sjömanskap, samt
är påräknad att, under krig, till en stor del användas såsom under-officerare,
består för närvarande af 400 man, af hvilka 360 äro förlagde i
Carlskrona och 40 i Götheborg, men icke några vid Stockholms station,
hvarest vid fartygs upptackling och utrustning måst förhvras så manga
matroser af handelsflottan, som dertill erfordrats. Antalet är alldeles otillräckligt,
så i fred som krig, synnerligen sedan under-officers-corporalerne
tagas af matros-corpsen. Jag hemställer derföre i underdånighet, att denna
corps må få ökas till 580 man, af hvilka skulle beräknas:
för Carlskrona  540,
„ Stockholm 30, och
„ Götheborg
eller der vestra Sjöförsvaret i en framtid
kommer att förläggas .... 10
580 ena hälften matroser och
andra hälften jungmän.
2:o Kanonier-corpsen, förlagd i Stockholm och afsedd, dels att fylla
antalet af underbefäl för skärgårdsvapnet, hvilket, under en allmän utrustning,
kommer att behöfva ett stort antal dera!, äfvensom dels till kanonkommendörer
å äng- och skärgårdsfartyg, samt till bestridande af vakthållning
i land, utgör nu endast 150 man, fördelade i 2 kompagnier. Af
detta manskap tjenstgöra 15 såsom under-officers-corporaler och de öfrige
äro icke tilli äcklige för bestridandet af vakthållningen i fredslid, hvartill
det bristande antalet fått tagas af båtsmanshållet. För att afhjelpa bristen,
fordras en tillökning af minst 50 man, så att corpsen kommer att utgöra
200 man, ena hälften kanonierer och andra hälften under-kanonierer, fördelade
såsom nu i 2 kompagnier; till hysande af hvilken tillökta styrka nuvarande
kasern lemnar utrymme;
3:o
9
3:o Machinist-corpsen. Vid sednaste riksdag beviljades löner för 2
mach inis l-olli cera re, med tillsammans 1500 R:dr, och desse officerare äro
de ende, som för vården om, och tjenstgöring å, Eders Kongl. Maj:ts flottas
ångfartyg äro att tillgå; men, i den inon ångfartygen ökas, eller ångmachiner
å andra fartyg anbringas, erfordras också skicklige personer lill deras
skötande. Jag får derföre i underdånighet framställa behofvet af ytterligare
2:ne machinist-officerare, till en början och intilldess ett större antal
fartyg hinner byggas.
4:o Läkare-staten är visserligen tillräcklig för tjenstgöringen vid stationerna
i fredstid, men deremot alldeles otillräcklig vid större rustningar
och under krig. Svårigheten alt, i behofvets stund, för läkarevården erhålla
skicklige personer, har under alla krig gifvit sig tillkänna på ett sätt,
som visar, huru högst nödvändigt det är att vara beredd på detta behofs
fyllande. En för ordnande af armeens och flottans sjukvårds-angelägenlieter
nedsatt kommitté har, uti den 8 Januari 1840 afgifvet, och på nådig
befallning lill trycket befordradt, underdånigt utlåtande, föreslagit en
reorganisation af armeens läkare-stat, så att, utom de hittills varande stipendiater
och pensionärer, surnumerärer skulle antagas och dertill användas
medicinae studiosi, hvilka vore förbundne att antaga den tjenstgöring
vid arméen eller flottan, hvartill de kunna anses skicklige, emot erhållande
af dagtraktamente under liden. Behagar Eders Kongl. Maj:t i nåder
bifalla detta förslag, lärer bristen åtminstone lill en del blifva afhulpen
för de utrustade fartygen, helst då äfven någre läkare af den civila lä
karecorpsen,
sorn i sednare tider blifvit betydligen tillökad emot förr, lära
få paräknas till förhyring.
5:o Lots- och fyrings-staterna tarfva visserligen i ett och annat
fall någon reorganisation; men som dessa stater, hvilka på femte hufvudtiteln
äro upptagne under serskild rubrik ”för handeln,” icke hafva oskiljaktigt
sammanhang med de för sjöförsvaret egentligen afsedde stater och
corpser, anser jag mig serskildt och i sammanhang med frågan om erforderliga
anslag kunna behandla detta ämne.
Med de tillökningar i flottans fasta corpser, som jag i det föregående
haft uåden föreslå, torde dessa corpser blifva tillräckliga för ändamålet.
Sjöbeväringen kommer alt fylla bristen i den för bemanningen erforderliga
styrka, om Eders Kongl. Majit i Nåder gillar och Rikets Ständer
antaga det af mig serskildt afgifna underdåniga förslag till sjöbeväringeus
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj: ti Prop. 184 7, lia fl. 1. 2
10
organisation, lill följe hvaraf ock Jen i förra lider under krig begagnade
osäkra förhyringen torde kunna undvikas, äfvensom några andra medel för
bemannings erhållande ej eiler behöfva vidtagas. Hvad beträffar allmänna
sjöbeväringens så väl vapenöfning i fred, som dess användande i krig,
samt det för densamma nödiga befäls organisation, torde Eders Kongl.
Maj:t nådigst tillåta, att jag derom åberopar det serskildta underdåniga
förslag, sorn jag i sammanhang med förslaget till statsregleringen lärer få
afgifva.
Slutligen bör jag icke underlåta att fäs!a Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet på följande tvänne frågor, hvilka ega sammanhang med
den om sjöförsvarets ordnande, och af hvilka synnerligen den första är af
serdeles vigt.
l:o Redan för längre lid tillbaka har frågan, huruvida vestra sjöförsvaret
är förlagdt på lämpligaste stället, utgjort föremål för undersökningar
och öfverläggningar. Den. år 1819 nedsatta befästnings-kommitté
föreslog skärgårds-flollans förflyttning från Götheborg, och sednaste sjöförs
vars,-k om mi Heen ansåg stationen icke lämplig, utan föreslog Marstrand till
etablissement på vestra kusten. Delande i allo denna åsigt, hvilken är
grundad, dels på omöjligheten alt emot en fiende försvara det nuvarande
etablissementet på nya varfvet, dels på den lätt inträffande händelse, att
den vid samma varf förlagda flotta utan svårighet bl ifver af fienden innestängd,
hemställer jag i underdånighet, alt vestra sjöförsvaret må förläggas
till Marstrand, dock icke såsom en oafhängig station, hvilket, i anseende
till dess mindre styrka, icke af beliofvet påkallas, utan såsom- en kommendering
från hufvudstationen. Härigenom kan personalen, synnerligen
den civila, betydligen inskränkas; varande dock afsedt, att stationen i Götheborg,
intilldess en sådan flyttning kan ske, bibehålles vid sin nu egande
personal.
2:o Rikets sednast församlade revisorer hafva framställt fråga om
liofjakt-varfvels upphörande och Eders Kongl. Maj:t har, under den 13 Maj
nästlidet är, i Nåder förklarat, det Eders Kongl. Maj:t anser revisorernes
hemställan i så målto icke sakna skäl, som detta varf nu mera för sitt
förut afsedda ändamål är mindre behofligt. Jag anser mig derföre i underdånighet
böra föreslå, att hofjakt-varfvet må indragas, samt de der nuvarande
fartyg för fly tias till floltans varf på Skeppsholmen och Djurgården.
Sedan jag nu sökt fullgöra den första delen af Eders Kongl. Majlis
ofvanberörde nådiga befallning, eller upprättandet af eli förslag till ordnan
-
11
anhålla att, i afseende på den
hvad, sorn kail blifva föremål för
Kong
gilla
Rikets nästsa na ma Afträdande
Majit behagat i nåder be
-
de af sjöförsvaret, vågar jag i underdånighet
andra delen deraf, eller uppgifvandet af
nådig Proposition rörande detta försvar, till
Ständer, härmed få anslå, intilldess Edets
sluta, huruvida Eders Kongl. Majit täckes gilla det
hvarefter mig torde, enligt hvad jag äfven här ofvan haft nåden antyda,
tillåtas att uppgifva sättet och beräkna kostuaderne för den sålunda fastställda
planens utförande, hvilka uppgifter och beräkningar sedermera komma
alt lägga grunden till det förslag till nådig Proposition, som mig å
-
nu afgifna förslaget,
haft
agls
alt i
underdånighet
uppgöra.
Uppgif t pä de
nämnde antal och center
besätta in star;
Fartjr,
Stockholm den 21 April 1847.
C. A ■ (}f l/engranat.
ungefärligen erfordras för nedan
-
som
o'
Antal.
(
1
Ångskepp med machiner
åf 400
hästars k ra
ft
550
J
O Å
3
dito
dito
1650
1
dito
! 350
dito
500
l
3
dito
. dito
dito
1500
8f
)
f
1
Ångf regatt
. 300
dito
450
7
dito
. dito
dito
3150
1
Ångkorvett
. dito
dito
160
8
3
dito
. dito
dito
480
1
dito
. 200
dito
110
!
3
dito
dito
330
8{
1
Ångbogserings-fart}^ •
. 100
dito
60
7
dito
. dito
dito
420
f
1
Seglande fregatt
.
«
500
8j
3
dito
, .
•
1,500
1
dito
. .
320
(
3
dito
•
960
{
1
dito korvett
• •
•
130
3
dito
f •
■
390
1
dito brigg
3 •
•
90
{
3
dito
• •
t
270
fä f
1
Skonert
• •
••
45
8{
7
dito
• •
•
315
transp:t 561
—
1
transport
[ 13,880
12
lransp:t56
8!t
leli!
72 j 5
1201 9
S:a 272 —
Mörsare
transport
• • • •
Antal.
13,880
33
dito .
• * •
231
Chefs-fartyg
• • • y
29
dito
* • « •
435
Bataljon kanonslupar .
• • * «
720
dito dito
• * é »
3,600
Bataljon kanonjollar
• » 4
270
dito dito
|> • • •
2,430
Summa j21,Ö28
Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Depariemontct tillhörande
Ärenden, hållet inför Hans Majit Konungen uti
Statsrådet å Stochholms Slott den 9 November i84j.
Närvarande:
Hans Excellens Justi Lie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena, Herr Friherre Ihre;
Statsråden:
Friherre Staél von Holstein,
Munthe,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe ,
IVvern,
Friherre Gyllen granat,
Faxe ,
Fåhreeus.
Departements-chefen, Statsrådet, Friherre Gyllengéanat anmälde och
föredrog i underdånighet:
13
3:o
Förvaltningens af Sjö-ärendena underdåniga skrifvelse af den 9 sistlidne
Mars, angående anslaget lill expenser för förvaltningen — —
Kongl. Majit fann väl, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkan,
icke skäl att af rikets nästsammanträdande Ständer
äska någon tillökning i statsanslaget för detta föremål; men
som, enligt hvad Departements chefen i underdånighet anmälte,
det nu varande anslaget i riks-staten erhållit en felaktig
rubrik, skulle Rikets Ständers uppmärksamhet derå fästas,
till vinnande af rättelse i den blifvande statsregleringen.
4:o
Ifandlingarne i målet, angående båtsmansbeklädnadens öfvertagande
af kronan, deraf inbemtades:
Medelst skrifvelse till förvaltningen af Sjö-ärendena den 11 October
1844, hade Kongl. Majit i nåder lillkännagifvit, att, enär då pågående riksmöte
redan långt framskridit och statsregleringen till stor del blifvit uppgjord,
hade Kongl. Majit då icke funnit för godt, att till slutligt afgörande
upptaga den af rikets, år 1841, församlade Ständer i underdånighet
gjorda framställning om bålsmans-beklädnadens öfvertagande af Staten emot
vissa årliga afgifler af rotehållarne, samt i nåder öfverlemnat kommitterades
underdåniga betänkande i ämnet lill Förvaltningen af Sjö-ärendena,
som förständigades alt, rörande delta ämne, tidigt före nästinträffande
riksdag, med anmälan till Kongl. Majit i underdånighet inkomma; och
hade, tili fullgörande häraf, Förvaltningen, i underdånig skrifvelse den 11
sistlidne Februari, endast på detta sätt, med återställande af berörde betänkande,
anmält förevarande fråga.
Rikets Ständers ofvanberörde underdåniga skrifvelse af den 13 Februari
1841, innehöll, bland annat, att, då beklädnadsbestyrets öfvertagande
af kronan emot en viss afgift af rotehållarne, skulle, med undanrödjundet
af flere olägenheter, jemväl bereda närmare öfverensstämmelse och
likhet i båtsmännens drägt, hemlade Rikets Ständer deraf anledning till
14
den anhållan, alt nådig framställning mätte göras till roteliållarne, för alt
inhemta, huruvida de kunde vara lingade alt ingå kontrakt 0111 bålsmansbeklädnadens
öfverlagande af kronan, emot vissa årliga afgiIler af rotebållarne;
och sedan, med nådigt bifall härtill, roteliållarne blifvit hörde öfver
denna fråga, hade, af 5694 rotar 3862 framställt den önskan, att kronan
måtte öfvertaga ibekläd nåd s-beslyret, mot årlig afgift af rota me; 167
vidblifvit det nu stadgade beklädnadssätlet, intilldess nådigt förslag till förändring
förelägges; 1222 önskat vidblifva nu varande beklädnadssätt och 443
icke vtlrat någon önskan i afseende å denna fråga.
c/O o
Den föi' frågans närmare utredning och afgifvandet af förslag i ämnet
serskildt ti lisa LLe kommittés betänkande innehöll hufvudsakligen: att
iåtsmans-beklädnaden, i sitt nuvarande skick, ej är fullt ändamålsenlig; att
det är en vinst för roteliållarne att slippa bestyret med anskaffningen deraf;
att, enligt korn mitteradies åsigt, bålsmans-beklädnadens öfvertagande af
kronan måste ske allmänt för hela båtsmanshållel; samt att, om ett sådant
allmänt öfverlagande icke kunde till vägabringas, något öfverlagande för
serskilda län, eller kompagnier, eller rotar, ej borde ega rum, utan i sådant
fall samtlige rust- och rotehållare, hädanefter som hittills, sjelfve bekläda
sina båtsmän; att, i öfverensstämmelse med dessa åsigter, kommitterade
i underdånighet föreslogo, att Kongl. Majit och kronan må öfvertaga
beklädnadsbestyret, utom hvad beträffar kappsäck, skjortor, strumpor och
skor, hvilka persedlar fortfarande borde af roteliållarne lemnäs båtsmännen
in natura; att den beklädnad, som kronan skulle bestå, bör vara bättre
än den nu varande och lika i hela båtsmanshållel; alt beklädnaden bör
begagnas viss tid såsom paradbeklädnad vid stationen och till sjös samt
viss tid såsom släpbeklädnad, så väl under uppfordring som i landsorten,
hvarefter den är båtsmannens tillhörighet och af honom nyttjas till arbetskläder;
att rust- och rotehållare ej böra besväras med beklädnadens förvarande
i rotekistan; att rust-och rotehållare till kronan erlägga en kontant
ersättning i fredstid, svarande emot \ delar af nuvarande beklädnadskostnad
efler medium af 10 års markegång i hvarje län; men i krigstid full
ersättning efter markegång samt att ett åiligt statsbidrag af omkring 28,000
r:dr, förslagsanslag, för ändamålets vinnande dessutom erfordrades; framställande
kommitterade i öfrigt det förslag, att om sistnämnde summa af
Rikets Ständer icke beviljades, ett mindre belopj) af 10,000 r:dr om året
måtte anvisas, till anskaffande af paradkläder, i hvilket fall dock rust- och
rotehållare fortfarande komma att bekläda sina båtsmän.
15
Enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkan, läcktes Kongl.
Maj:t i auder bifalla, att forrbemälde korn mi lierades förslag,
hvilket af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig del gillades, må till
rikets nästsammanträdande Ständer öfverllemnas, med til 1-  kännagifvande uli nådig skrifvelse, det Kongl. Makt vill i nåder
bifalla Rikets Ständers underdåniga förslag om båtsmansbeklädnadens
öfvertagande af kronan, i full rust- och rotehållare
framgent erlägga fyra femtedelar af kostnaden för de af
nuvarande persedlar, från hvilkas lifgifvande in natura rotarne
frikallas, samt Rikets Ständer å 5:te hufvudtiteln anvisa
för ändamålet ett årligt förs agsanslag af 28,000 r:dr h:ko.
5:o
1 anledning af Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse den 11 Januari
1845, gjorda underdåniga anhållan om undersökning, i livad nion lotsarnes
vilkor, der så beliöfdes, må kunna förbättras, samt att resultatet af
detta vigtiga utredande matte inför rikets nästsammanträdande Ständer
framläggas, hade Kongl. Maj:!.,, efter föregången så beskaffad pröfning, under
den 3 Februari innevarande år, i nåder förklarat, det Kongl. Majit fann
någon förhöjning för närvarande icke böra bestämmas uti gällande lols-ta
xor,
men alt Kongl. Majit, vid pröfning af 5:te liufvudtitelns statsbehof, ville
taga i öfvervägande, om och till hvad belopp serskildt anslag må hos
Rikets Ständer begäras för åstadkommande af ifrågavarande, af så väl Konung
som Rikets Ständer, nödiga ansedda lönförbättring. Departementschefen
anmälde nu, det, till följd: af detta Kongl. Majlis nådiga beslut, en
utredning blifvit upprättad öfver det belopp, som erfordras för att kunna
tillförsäkra förrbemälda personal en årlig inkomst af minst 200 ridr för
hvarje iols-ålderman, 15l) ridr för hvarje mäster-lots och 100 ridr för hvarje
sekund-lots, utöfver hvad de genom fiske kunna bereda sig tili bidrag
för eget och de sinäs underhåll.
Det belopp, som för tillvägabringande af en så beskaffad
lönförhöjning erfordrades, utgjorde enligt upprättade
kalkuler Ridr 20,709; 22. 11.
men afdroges derifrån dels den summa, som nu är afsatt
för gralificationer eller  7,500: —
Transport 7,500: — '20,709; 22. 11.
16
transport 7,500: — 20,709: 22. 11.
dels det högre belopp, hvarmed statsverkets inkomst
af lots- och båkmedlen är upptaget, e
mot
hvad som beräknades vid sista riks-staten 5,000: —
—  12,500:
6å återstod ett belopp af R:dr 8,209: 22. 11.
hvilket åter, derest 10 lästers fartyg befriades från skyldighet
att begagna lots, hvarom fråga förevarit, beliöfde
ökas med  1,790: 25. 1.
då sammanlagda  R:dr 10,000: — —
utgjorde den summa, hvilken Departements-cliefen föreslog att af Kongl.
Majt b os rikets nästsammanlrädande Ständer äskas för beredandet af ifrågavarande
löntillökning.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan,
läcktes Kongl. Maj:t i nåder besluta att, uti aflålande nådigt
svar lill rikets nästsammanlrädande Ständer, äska den ifrågavarande,
af Konung och Ständer nödiga ansedda, löntillökning,
behöfliga summa af Tio Tusen (10,000) r:dr banko
årligen.
6:o
Handlingarna i målet, angående en lots- och båk-inrältning å insjöarna
i kanal-leden från Götheborg lill Mern, deraf inhemtades:
Då upprensningen, så af Ettersundet som vid Stegeborg, till vinnande
af samma vattenhöjd, sorn den öfriga farleden lill Mern eger, äfvensom
anställandet af lotsar å insjöarna i kanal-leden från Götheborg till sistnämnda
ställe, samt dessa sjöars förseende med båkar och andra sjömärken,
der sådane kunde finnas af behofvet påkallade, vore af icke ringa vigt
för segelfartens befrämjande på Götha kanal, men utförandet af ett sådant
företag icke ansetts tillhöra kanalbolaget, utan böra af det allmänna ombesörjas
och bekostas, hade Direktionen öfver Götha kanal-verk i underdånighet
hemställt, det Kongl. Maj:t måtte i nåder anbefalla vidtagande af
nödiga åtgärder för ernående af det ifrågavarande ändamålet, samt i nåder
anvisa derför erforderliga medel. Med öfvervägande så väl deraf, som af
hvad Förvaltningen af Sjö-ärendena, genom den 30 December 1845 afgif
vet
-
17
Tet utlåtande i underdånighet anfört, hade Kongl. Maj:t, medelst nådigt
Bref, den 14 Januari sistlidet år, förklarat hvad af ofvanberörda direktion
blifvit i underdånighet hemstäldt, i afseende å anställandet af lotsar
på kronans bekostnad å insjöarna i kanal-leden från Götheborg till Mern,
samt dessa sjöars förseende med båkar och andra sjömärken, icke för det
närvarande föranleda annan åtgärd, än att förvaltningen af Sjö-äreiulena
anbefalldes upprätta och i god tid före nästinträffande riksdag till Kongl.
Maj:t i underdånighet inkomma med fullständigt och motiveradt förslag öfver
kostnaden för lots- och båkinrättningen å förrberörda insjöar, på det
att derefter måtte kunna bedömas, om och i hvad mån förhöjning i anslaget
för lots- och fyranstalterna kunde blifva behöflig, till följd af det utaf
kanal-direktionen i förevarande afseende framställda förslag.
Förvaltningen af Sjö-ärendena hade, till följd af Kongl. Maj:ts förberörde
nådiga beslut, under den 16 sistlidne Februari inkommit med förslag
i förevarande ämne, dervid anfördes:
Ehuru seglationen å sjön Wenern sedan äldre tider fortgått och
skeppningen från dess hamnar icke varit obetydlig, syntes dock af åtskilliga
anteckningar, alt några väsendtliga säkerhetsanstalter till ledning för
sjöfarande, äf vensom någon lots-inrättning, icke före 1790-talet varit anbragt.
Den första karta öfver Wenern hade 1789 utgifvits af dåvarande General-adjutanten
F. Nordenankar, och följes ännu denna karta.
Sedan Kapitenen, vid Örlogs-flottan J. F. IVarberg fått sig uppdraget
uppliktningen och inseendet öfver nämnde anstalter, utgafs år 1797 en
afhandling om sjöväsendet å Wenern och 1805 en s. k. seglationsbok.
Begge dessa arbeten voro hvar för sig af stort värde för sin tid och i förhållande
till den då tillvexande trafik på nämnde sjö, ehuru ofullständiga
de nu mera i sjelfva verket äro. Enligt ett af bemälde Kapiten afgifvet
förslag, blef en slags lots- och båk-inrättning ordnad, hvarefter Kongl. Maj:t
år 1813 lät i nåder utfärda reglemente och stadgar, rörande vården och
tillsynen af dessa anstalter och om uppbörden för dem. Uti detta nådiga
reglemente bestämdes, att en sjö-officer, dåvarande Hydrografen för Wenern,
skulle anställas i egenskap af befälhafvare och styresman. Under
dess befäl ställdes två uppsyningsman, den ena för Dalbosjön, stationerad i
Wenersborg, samt den andra för Östra sjön, med station i Carlstad, hvilka
voro förmän för de 14, derjemte anställde, prickhållare och lotsar, samt
tillika hade tillsyn öfver sjömärken och prickar, hvilka utgjorde, de förra
Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj:ts Prog. 1847, Haft. 1 3
18
244 och prickarna 343 stycken; och hade härvid förblifvit under loppet
af flere år, intilldess Direktionen lör befrämjandet af segelfarten på Wenern
efter hand så föranstaltade, att tillsynen öfver samma sjö uppdrogs
åt en enda person, hvilket förhållande ännu fortfar.
Syårigheten, om icke omöjligheten, för denna person att, såsom sig
bör, hålla en allvarlig tillsyn öfver ordningen vid de vidlyftigt spridda
farleder och hamnar, samt fyrar, sjömärken, prickar och prickhållare, som,
till följd af trafikens tiL1 vext, numera måste anskaffas, och derjemte undersöka
de, tid efter annan, upptäckta grund m. m., hade vållat, att ifrågavarande
anstalter, enligt ingångna berättelser, i flera afseenden lemnat rum.
för anmärkningar, ehuru Direktionen öfver segelfarten å Wenern icke kunde
tillvitas likgiltighet å dess sida, utan fastmer ådagalagt både nitälskan
och ospard möda att, efter omständigheterna och med små penningetillgångar,
underhålla och utvidga inrättningen för sjöfartens betryggande, hvilket
ock visade sig af den stora tillökningen i så väl personal som sjömärken
sedan Direktionens stiftelse.
Sedan Direktionen för Götha kanal-bolag gifvit tillkänna behofvet af
införandet af en krono-lots-inrältning å kanalen och de sjöar, hvarigenom
denna sednare ledes, derom öfvertygelse!! under vissa vilkor jemväl syntes
delas af Direktionen för segelfartens å Wenern beDämjande, hade, till
följd af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 25 Januari 1833, KommendörKapiteneu
G. Warberg, som då innehade chefsskapet för södra lots-distriktet,
fått sig anbefaldt att företaga en inspektions-resa längs hela kanal-Jinien
från haf lill haf och öfver sjöarna i denna linea samt att ingifva förslag
till en krono-lots- och båk-inrättning derstädes. Denna inspektionsresa
verkställdes år 1833 och berättelsen jemte förslaget inkom till Förvaltningen
af Sjö-ärendena i Januari 1834, hvarefter lots-direktören, under den
28 April samma år, afgaf sitt utlåtande deröfver.
Då, oagtadt dessa åtgärder från statens sida, en sådan inrättning icke
blifvit till vägabragd t, som det ville synas, af brist på medel, och samma
öfverklagade, för allmänna trafiken i dessa farvatten menliga förhållanden
fortforo, hade Kongl. Majrt, uppå underdånig hemställan af Direktionen
för befrämjande af segelfarten på Wenern samt enligt Förvaltningens af
"Sjö-ärendena underdåniga tillstyrkan, under den 28 December 1843, i nåder
bifallit, att nämnde sjö skulle ånyo uppmätas, karta deröfver upprättas
samt beskrifning, grundad på den nya mätningen och gjorda undersökningar,
författas; till hvilket allt 25,000 r:dr banko blifvit anslagne att af
19
Sjöfartsfonden utgå med. 5,000 r:dr årligen i fem år. Då således staten
redan anslagit en så betydlig summa för ifrågavarande ändamål, syntes den
mening vinna ytterligare stöd, att staten, i likhet med hvad från äldre tider
egt rum, med afseende å rikets yttre kuster, ock holde öfvertaga en
inrättning, hvaraf en så ansenlig handelsrörelses säkerhet till stor del beror
och hvilken svårligen kunde efter tidens fordringar åstadkommas af enskilde,
hvilka ega att åberopa serskilda vilkor och aflal, på samma gäng
de äro deraf bundne. Med afseende å detta allt nu anförda och då härtill
kom, att den fria farten från haf till haf kanalvägen tycktes med tiden
allt mer och mer framkalla en transito-rörelse, då behofvet af en ordnad
lots- och båk-inrättning tolde komma att än mera känbart låta sig
förmärka, ansåg Förvaltningen af Sjö-ärendena lämpligast, att kronan ensam
öfvertager ledningen af säkerhets-anslalterna för trafiken på ifrågavarande
sjöar och låter derstädes införa en lots- och båk-inrättning, så mycket heldre,
som seglationen å dessa sjöar fullt ut kunde anses lika äfventyrlig och
svår som den på rikets yttre kuster, samt jemförelsevis förenad med lika
många skeppsbrott och sjöskador, och trodde Förvaltningen denna inrättning
lämpligen kunna benämnas medlersta lots-distriktet.
Ehuru således en ordnad lots- och båk-inrättning för nyssnämnde
trafik var af behofvet påkallad, och sådan inrättning redan af Kongl. Maj:t
i nådig skrifvelse den 11 Augusti 1837 blifvit bifallen, återstod dock ännu
frågan så väl om erhållande af tillräckliga medel att tillvägabringa och
årligen underhålla densamma, då 1,000 r:dr såsom bidrag af Götha kanal-bolag
och omkring 2,000 r:dr, svarande emot den uppgifna seglationsafgiften
å Wenern, äro de enda enskildta bidrag, som för närvarande synas
blifva att tillgå, men kostnaden, enligt nu afgifna förslag, deremot uppgick
lill omkring 15,000 r:dr banko för året, som huruvida inrättningen
skall åstadkommas, utan att rubba de förhållanden, hvilka nu finnas och
under en mängd af år vunnit häfd, samt i vissa fall öfverensstämma med
den ståndpunkt, hvaruppå den inre seglationen för närvarande befinnes,
och i afseende å dessa föremål för närmare utredning anförde Förvaltningen
vidare:
Vid första skärskådande ville det synas, som lots- och bak-inrättningen
uti det nu i underdånighet föreslagna medlersta lots-distriktet, i likhet
med den allmänna, borde grunda sig på fyr- och båk-afgiften samt
lotsningsförtjensten; men i förra hänseendet förekom, att den nu gällande
afgiften för segelfarten å Wenern utgår af lasten eller de transporterade
20
effekterne efter fastställd taxa, då deremot fyr- och båk-afgiften utgöres efter
lästetal och erlägges för fartyget, hvars egare ofta icke eger lasten, och
att öfverflytta afgifterna ifrån last- till fartygs-egare, syntes icke utan svårighet
kunna ske. I öfrigt ville det synas, sorn hinder icke mötte för antagande
af denna princip, hvarigenom en fullkomlig enhet med nu varande
allmänna lots- och båkinrättning vunnes.
Efter de uppgifter, som kunnat erhållas om fartygens antal å Wenern,
samt deras ungefärliga lästetal, utgjorde de förra omkring 600, deraf 150
af 20 läster eller derutöfver, och 450 af tio läster ungefärligen hvartdera,
alla 600 gemensamt beräknade att årligen göra från 6 till 15 å 18 resor
fram och åter, eller hvad i lots-förordningen förstås med hel resa; och
om det antoges, att hvardera af de 600 fartygen i medeltal göra 10 resor,
skulle fyr- och båk-afgiften för de 150, enligt nu gällande tariff, inbringa
omkring 1,875 riksdaler, och de 450 fartygen 937, eller tillsammans
2812 r:dr för året, en summa ungefärligen motsvarande nu uppgifna inJ
komst af seglationsafgiften. Om nu allmänna lots- och båkafgilter skulle
kunna tillämpas för fartygen i Wenern, så vunnes, jemte andra fördelar,
jemväl den, att upphörden och controllen hlefve ojemförligt lältare, än om
seglations-afgiften skulle fortfarande bibehållas. Förvaltningen ansåg således
högligen önskligt, att det förra kunde till vägabringas, då uppbörden
ock kunde verkställas på enahanda sätt, som för allmänna lots- och båkinrättningen
är bestämdt; men bibehölles seglationsafgiften, så syntes i detta
fall enklast för kronan att låta direktionen fortfara med uppbördens bedrifvande
enligt den fastställda taxan och kronan en årlig bestämd summa,
motsvarande den af direktionen uppgifna inkomsten af seglations-afgiften,
hvilken antogs uppgå till något öfver 2000 r:dr om året, hvarigenom
hela nu tillgängliga bidraget lill befrämjande af en krono-lots- och båkinrättning
på ifrågavarande insjöar och Götha kanal skulle blifva 3,000 ndr,
då alltså återstode 12,000 ndr för inrättningens tillvägabringande; och hade
Förvaltningen insändt förslag så väl till dessa medels användande som
å den personal, hvilken för närvarande syntes böra tillsättas; men dä antalet
af denna personal måste lämpas efter sig företeende omständigheter
och en framdeles vunnen närmare kännedom om verkliga behofvet, kunde
inträffa, att det nu föreslagna antalet personer, äfvensom kostnaden för distriktet,
komme att minskas eller okas, och syntes alltså den nu i underdånighet
föreslagna staten allenast böra antagas för de första åren och intilldess
distrikt-chefen hinner förvärfva närmare erfarenhet om behofvet,
21
då lots-direklören blifver i tillfälle alt uppgifva utförligare och på fullt
säkra grunder uppgjorda förslag i förevarande afseende».
I öfrigt upplyste Förvaltningen, atL den nu beräknade kostnaden för
ett blifvande medlersta lots-clistrikt så betydligt skiljer sig, icke allenast från
det förslag till sådan inrättning, dåvarande chefen för södra lots-distriktet,
efter förrättad inspektions-resa, den 8 Januari 1834, ingaf, utan äfven från
ett af lots-direktören afgifvet i samma ämne, under den 28 April berörde
år, dertill igenfanns orsak, till en del deruti, att säkerhels-anstalterna för
seglationen å Wenern, under de si-slförflutna 12 åren, ansenligt utvidgats,
samt att flera såväl sjömärken som prickar tillkommit, och i öfrigt deraf,
att under den pågående uppmätningen af Wenern, hvaröfver Kapiten-löjtnanten
E. IVarberg har öfverinseende!, denne officer varit i tillfälle att inhemta
och meddela noggrannare och tillförlitligare kännedom om tillståndet
och förhållandet, än hvad genom ofvanberörda korta inspektions-resa
kunnat förvärfvas, hvadan ämnet blifvit mera fullständigt och i ett vidsträcktare
omfång skarskådadt; varande dock troligen mycket öfrigt att
deruti inhemta, hvilket knnde inverka på de nu i underdånighet föreslagna
kostnadsbeloppen.
Slutligen och sedan Förvaltningen än närmare yttrat sig öfver grunderna
för inrättandet af nu föreslagna lots-distrikl, samt hvad får til 1 v ägabringa
nde deraf kunde vara att iagtlaga, anmälte Förvaltningen, att de angående
denna fråga serskildt upprättade och nu insända förslag omfattade:
a) organisation af en lots- och bålt-inrättning å de genom Götha kanal förenade
insjöar, Wenern och Götha Eif; b) kostnaden för lots- och fyrpersonalens
aflöning, fyrars, sjömärkens och prickars årliga underhåll samt
andra förekommande utgifter inom det ifrågavarande lots-distriktet, och c)
lots-stationer inom detsamma från Söderköping till Götheborg, omfattande
Götha kanal-linien och sjön Wenern i hela dess omfång, med det antal
lotsar, som anses motsvara behofvet.
Departements-chefen hemställde i underdånighet, om icke Kongl.
Maj:t skulle täckas i nåder besluta, det en lots- och fyr-inrättning må, på
statens bekostnad, organiseras å insjöarne i kanalleden från Götheborg till
Mern, så snart tillgångarna det medgifva, men att de för samina inrättning
föreslagna grunder icke må komma under nådig pröfning, förr, än i sammanhang
med det af serskilde kommitterade utarbetade lots-reglemente.
22
Emedlertid och som medel till den föreslagna nya lots-inrättningen
borde vara att tillgå, innan den sättes i verket, men det erforderliga beloppet
icke på förhand kunde med säkerhet bestämmas, föreslog Departements-chefen
i underdånighet, det Kongl. Majit måtte läckas till Rikets
Ständer i ämnet aflåta nådig proposition om anvisandet för ifrågavarande
föremål af ett årligt förslags-anslag af 4,000 r:dr b:ko;
Och täcktes Kongl Majit, uppå Statsrådets öfrige ledamöters
underdåniga tillstyrkan, med bifall till Departements-chefens
sålunda i underdånighet afgifna förslag, besluta att genom aflåtande
nådig proposition af Rikets nästsammanträdande Ständer
äska ett förslagsanslag af fyratusen riksdaler banko årligen,
att användas för ifrågavarande nya lotsinrättning.
8:0
Ett, i fråga om Sjöbeväringens befäl och vapenöfning skriftligen uppsatt,
så lydande betänkande:
”1 sammanhang med redan afgifvet förslag, rörande förändrade grunder
för beväringens utgörande och organiserande, får jag i underdånighet
föreslå sättet för öfning och användande af den del af sjöbeväringen, som
icke utgöres af egentligt sjöfolk eller den såkallade allmänna sjöbeväringen
och hvilken del är afsedd alt, på sätt hittills egt rum, för landlbeväringen
undergå vapenöfning till lands.’’
”Om sjöbeväringen, såsom föreslaget är, afskiljes från landtbeväringen,
kan den förra icke vapenöfvas i sammanhang med landtbeväringen
under armeens befäl, utan måste denna öfning företagas antingen af flottans
befäl, eller af det, som för detta ändamål serskildt varder afsedt. Af
flottans officerare och underofficerare kan denna vapenöfning till lands icke
bibringas, dels emedan detta befäl dertill är otillräckligt, när det användes
för sitt egentliga föremål, eller sjörensten, dels emedan det icke innehar
den vana vid gevärs-exercis och fältmanövrer, som för truppers instruerande
i dessa delar af behofvet påkallas. Denna vapenöfning måste
således, om den skall medföra tillbörlig nytta, bibringas allmänna sjöbeväringen
af serskildt i och för dess exercis anstäldt öfver- och underbefäl.
Flottans marin-regemente exercerar nu Blekinge läns beväring till lands
och denna beväring anses utgöra regementets tredje bataljon, för hvilken
serskild bataljons-chef med lön på regementets stat finnes anställd. Att
23
denna skyldighet för regementet icke allenast kan och måste fortfara, utan
äfven kan utsträckas lill skyldigheten att derjemte vapenöfva andra läns
sjöbeväring, anser jag gifvel; och frågan blifver således endast om det befäl,
som skulle behöfvas för exercerande af den öfriga sjöbeväringen. Om
Eders Kongl. Maj;t i nåder finnér, att lif-bevärings regementet, Hallands
infanteri-bataljon, Wermlands fält-jägare-regemente och en del af Jemtlands
fält-jägare-regemenle kunna umbäras för Eders Kongl. Maj:ts armée
och dess beväring, anser jag dessa corpsers befäl kunna användas för den
öfriga allmänna sjöbeväringens vapenöfning,”
”Men för att fullständigt och ändamålsenligt kunna icke allenast öfva,
utan äfven i behofvets stund använda den del af sjöbeväringen, som
icke vore afsedd, såsom egentligt sjömanskap, utan mera såsom en, synnerligen
på skärgårdsflottan, för landstigningar användbar trupp marin-soldater,
fordras att ega en stamtrupp, med hvilken sjöbeväringen under tjensten,
så oxn bord som i land, införlifvas, och denna slamlrupp utgöres i
första rummet af marin-regementet; men enär lif-bevärings regementet och
Hallands infanteri-bataljon icke ega någon ständig trupp samt Wermlandsoch
Jemtlands fält-jägare-regementers manskap icke lärer ifrågakomma att
användas såsom slamtrupp för den beväring, hvilken är afsedd att gagnas
på flottan och vid ifrån densamma utgående krigsmanövrer till lands
samt marin-regementet är otillräckligt, måste annan stamtrupp organiseras
för fyllande af behofvet. Denna stamtrupp anser jag böra tagas af det roterade
båtsmanshållet.”
J’För den händelse Eders Kongl. Majit skulle i nåder gilla denna åsigt,
tillhör det mig att undersöka, huruvida några och, i sådant fall, hvilka
hinder, som kunna uppstå för roterings-båtsmännens användande såsom
stamtrupp för sjöbeväringen. Dessa hinder kunna vara af tre slag, antingen
i afseende på sättet lör båtsmanshållets användande eller dess beklädande,
eller i afseende å flottans behof af arbetsmanskap. I förstnämnde
afseende bör jag i underdånighet upplysa, att det är Kongl. Majlis höga
rätt att uppfordra båtsmans-hållet när Eders Kongl. Maj;ls och kronans
tjenst så fordrar, men att roteringen, enligt flera författningar, i fredstid
vanligen icke uppfordras till årstjenst, oftare än hvart tredje år, deremellan
den dock till handräckning, när helst behofvet så fordrar, kan uppkallas.
Den enda bestämda försäkran, rotehållarne fått, är alt, vid uppfordringar,
tour, så väl emellan kompagnierna som inom dem, noga skall iakttagas, så
att dea ena landsorten icke betungas mera än den andra. Det andra Ilin
-
24
diet, som möjligen skulle kunna uppslå, eller i afseende på beklädnaden,
är af mera inflyta tile på förslagets antagande, så länge nuvarande beklädnadssätt
fortfar, ty det är naturligt, att hvarje gång båtsmännen uppfordras,
är det rotehållarnes skyldighet att bestå båtsmännen någon beklädnad
och det blefve således en tunga för rotarne, om uppfordring till exercis
skedde oftare, än den nu sker Lill handräckning; men som Eders Kongl.
Maj:t i nåder gillat förslaget om båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan,
så och derest Rikets Ständer, med godkännande af samma förslag, anvisa
dertill erforderligt anslag, förfaller äfven detta hinder, livi 1 ket i motsatt
fall högst betydligt motverkade förslaget om bätsmanshållets användande
såsom stamtrupp för sjöbeväringen och serskildta uppfordring för
exercis.”
”Det tredje af de hinder, som möjligen kunna framställas, är det,
huruvida den för flottans arbets-kraft påräknade personal af båtsmanshållet
genom båtsmännens användande till stam för sjöbeväringen och denna
stams exercerande såsom landttrupp, skulle komma att minskas; men detta
hinder synes mig kunna häfvas derigenom, alt exercisen till en del lämpas
efter och verkställes i sammanhang med uppfordriugarne.”
”Förutsatt således att dessa hinder, och möjligen flera af mindre betydenhet
kunna häfvas, får jag i underdånighet föreslå, att såsom stamtrupp
för allmänna sjöbeväringen må, under namn af marin-bataljoner, få
påräknas följande antal manskap, nemligen;
1 Bataljon i Hernösand, innefattande såsom stam:
Irsta Norrlands Ira båtsmans-koinpagnie 141.
Irsta dro 2:a d:o  173.
2:dra d:o Ira dro  173.
487:
1 Bataljon i Stockholm:
Irsta Södermanlands kompagnie 134.
Irsta Södra Roslags d:o
. . . 125.
2:dra d;o dro  127.
Irsta Norra Roslags d:o . . , .
125.
2:dra dro dro
122.
633:
1 Batajlon i Westervik:
2:dra Södermanlands kompagnie . , 142.
Transport 142. 1,120.
25
Transport 142.
Östergöthlands koropagni 194.
Tjusts d:o 118.
Smålands d:o 121.
575:
3 Bataljoner i Carlskrona:
med slam af nuvarande marin-regementet, utgörande . . . 800:
1 Bataljon i Halmstad:
med stam af:
Norra Hallands kompagnie
229.
Södra d:o
135.
364:
1 Bataljon i Götheborg:
med stam af:
Weslergöthlands kompagnie . . . .
87.
l:sla Bohus d:o
289.
376;
för 8 Bataljoner utgör stammen således  3,235.
man, af hvilka 800 äro marin-soldater och 2,435 rolerings-båtsmän.
Det öfriga båtsmanshållet, utgörande:
i Blekinge  1527 man
i Södermöre
816
på Öland
. 263
på Gottland
260
i Bohus län
188 och
i Norrland  175
eller tillsammans 3,229 man,
är påräknadt dels såsom artilleri-båtsmän, dels såsom sjöbesältningar på
seglande flottan, i hvilken sednare egenskap dessa provinsers båtsmän äro mera
användbara än det öfriga båtsmanshållet; varande artilleri-båtsmannens
antal
... 1,104:
och det för sjöbesättningar påräknade
2,125:
Summa 3,229 man.
återstår nu att beräkna den styrka af beväringsmanskap, som hvarje
bataillon skulle komma alt vapenöfva.
Bil. \:o 2 lili Kongl. Maj:ts Prog. 18-17, Höft. 1. 4
26
Till Hernösands Bataljonen
skulle komma alt lyda sjöbeväriugen från sjö-socknarne i Gef
-
leborgs län.  ■i
172.
hela Westernorrlands län  405.
577.
till Stockholms Bataljonen:
Sjö-beväringen från kuslsocknarne.
Upsala län 45.
dito Stockholms län  252.
297.
till IVester viks Bataljonen:
Sjö-beväringen från kuslsocknarne i
Södermanlands län 82.
Östergöthlands län  176.
Calmar län utom Södermöre 410.
668.
till Carlskrona Bataljonerne:
Sjö-beväringen från Södermöre härad
af Calmar län
157.
hela Blekinge län 451.
samt östra kust-socknarne af Christianstads län 105.
713.
till Halmstads Bataljonen:
Sjö-beväringen från
Malmöhus läns kustsocknar . •
330.
Vestra kustsocknarne af Christianstads län 61.
kuslsocknarne i Hallands län 190.
_ 581.
till Götheborgs Bataljonen:
Sjö-beväringen från kustsocknarne i Götheborgs och Bohus län . . 508.
En klass Sjöbeväring från förenämnde län och socknar utgör
således
3,344.
man, eller alla fem klasserna omkring 16,720 man.”
”Huruvida det vid Eders Kongl. Maj:ts Lif-bevärings-regemente, Hallands
infanteri-bataillon samt Wermlands och Jemtlands fält-jägare-regeraenten,
detta sednare lill så stor del, som till flottan kommer att afgå, nu
27
bestådda befäl är tillräckligt alt exercera de af båtsmän såsom stam bestående
marin-bataljonerne med deras bevärings-styrka, torde nu i ordningen
böra undersökas.”
Vid Lif-bevärings regementet finnas officerare med löner på stat . 30.
vid Hallands Infanteri bataljon d:o . 7.
vid Wermlands fält-jägare d:o . 30. och
från Jemtlands regemente påräknas ett anlal af 18.
tillsammans 85.
Med beräkning af en bataljons-chef, jemte 1 adjutant och regemenlsqvarlermäslare
för hvarje bataljon, samt 3 officerare för omkring hvarje
250 man, skulle för alla bataljonerne, utom de i Carlskrona, hvilka hafva
marin-regementels derstädes befäl, erfordras ett antal af 70 officerare,
hvartill kommer inspektören och dess adjutant. Då nu de ofvannämnde
corpserna anses kunna lemna 85 officerare, uppstår följaktligen ett öfverskott
i dessas numerär af 13; men den besparing, som härigenom uppkommer,
erfordras för alt betäcka kostnaderne dels för komplettering af antalet
utaf under-officerare, af hvilka inga finnas hvarken vid lif-beväringsregementet
eller vid Hallands Infanteri-bataljon samt dels för aflönande
af trumslagare.”
”Vidkommande nu sältet för vapenöfningens fullgörande, så håller
jag i underdånighet före, att den, såsom förut sagdt är, och så vidt ske
kan, bör lämpas efter båtsmännens uppfordring lill årstjenst; hvadan äfven
vid uppfordringarne manskapet så tidigt bör uppbådas, att det före afmardien
till stationen kan undergå 17 dagars vapenöfning, in- och utryckningsdagarne
inberäknade. Sjö-beväringens årliga öfningslid blifver lika
lång med landt-beväringens.’’
”Hvad slutligen beträffar kostnaden för dels befälets aflöning, dels
vapenöfningarne, så skulle den komma att utgöras af följande belopp, att
årligen utgå, nemligen: l:o Aflöning till befälet med flere vid de marinbataljoner,
hvilkas stam utgöres af båtsmän, skulle medföra en utgift af
cirka 57,798 r:dr IG sk. banko. Tillgång till denna summa skulle, på sätt
vid regleringen af fjerde hufvud-titeln blifvit anmärkt, beredas genom öfverflyttning
af elt motsvarande belopp af löneanslaget för armeen, i den
mån befälet i de corpser inom armeen, som komma alt upplösas, antingen
afginge eller anställdes vid marin-bataljonerne, och således vore icke beliöfligt
alt af Ständerne härför äska något anslag, utan blott begära deras
28
bifall till användande för femte hufvudlitelns nu ifrågavarande behof af de
tillgångar på 4:de hufvud-lileln, som på förenämnde sätt blifva disponiblar’
”Vidare skulle erfordras:
2:o Kostnaden för vapenöfning af sjö-bevärings-manskapet, enligt
beräkning  38,213: 32.
3:o Kostnaden för samma manskaps beklädnad oell beväring
under mötestiden d:o d:o  19,558: 44.
4:o Stammens vapenöfning d:o d:o ........ 8,471: 37.
5:o Gevärens underhåll  500: —
Summa R:dr 66,744; 17.
hvilken summa jag i underdånighet hemställer, alt Eders Kongl. Majit af
Rikets nästsammanträdande Ständer täcktes i nåder äska såsom tillökning i
femte lmfvudtitelns anslag.”
”1 öfrigt torde det nådigst tillåtas mig alt anmärka, dels att matelialier
till första uppsättningen af sjö-bevärings-manskapets beklädnad äro
beräknade att utgå af bevärings-manskapets nuvarande reserv-förråd, samt
att dylikt förråd således åter måste bildas, hvartill erfordras ett belopp af
cirka 15,300 r:dr att tills vidare årligen utgå; dels att till arbetslöner för
de första munderingarne, äfvensom till manskapets tält fordras ett belopp
af 20,300 r:dr banko.”
Kongl. Maj:t behagade, uppå Stats-rådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan, med gillande af Departements-chefeus förslag,
i nåder bifalla, alt, i sammanhang med frågan om statsverkets
tillgångar och behof, må af Rikets nästsammanträdande
Ständer äskas ett anslag af 66,744 riksdaler 17 sk. för Sjöbeväringens
och dess stamtruppers exercis m. m.
14:o
Härefter anförde Departements-chefen:
”Sedan Eders Kongl. Maj:ts mig gifna nådiga befallning alt uppgöra
underdånigt förslag till ett fullkomligare ordnande af försvarsverket till
sjös blifvit fullgjord, genom i ämnet afgifvet underdånigt betänkande, får
jag, till följd af Eders Kongl. Maj:ts tillika gifna nådiga föreskrift, i lika underdånighet
afgifva utlåtande, i iråga om de kostnader, hvilka erfordras för
sjöförsvarets ordnande efter den af mig föreslagna plan, dervid jag i un
-
29
derdånighet åberopar, dels hvad jag såsom skäl för vissa corpsers tillökning
1 samma betänkande anfört, dels hvad jag här nedan, i afseende å kostnaden
derför, bar nåden vidare anföra:
l:o Alatros-corpsens tillökning med 180 man är, på anförda skäl, af
mig i mitt of vanna mnde underdåniga betänkande föreslagen och denna tillökning
i numerären fordrar följande förhöjning i anslaget:
90 matroser, å 10 sk. dagligen .... 6,483: 36. —
90 jungmän, ä 6 sk. d:o  4,106: 12. —•
180 man, beklädnad å 30 r:dr .... 5,400: — —
d:o spanmål 540 tunnor ä 6 r;dr . 3,240: — —
2 kompagni-chefer, arfvode å 200 r:dr . 400: — —
4 korporaler, tillökning å 2 sk. dagligen . 60: 40. ~
Summa 19,690: 40. —
men som tillgångarne för närvarande icke
medgifva bela denna summas utgående, får
jag i underdånighet föreslå, att corpsen lill
en början endast må ökas med 90 man,
för en kostnad af  9,845: 20. —
2:o Kanonier-corpsen, föreslagen till
200 man, hälften kanonierer och andra
hälften under-canonierer, men nu bestående
af 100 kanonierer och 50 under-kanonierer,
erfordrar för ytterligare 50 under-kanonierer:
Aflöning
å 8 sk. om dagen . . .
Beklädnad å 42 rdr
Spanmål 150 tunnor ä 6 rdr .
. . 5,104:
8. w
— —
. . 900:
— —
Summa 8,104:
8. —
hvaraf jag, på samma grund, som i afseende
på matros-corpsen uppgifvits, endast föreslår
för närvarande upptagande af hälften,
eller
• . . • 4,052: 4. —
3:o Machinist-corpsen: 2 machinistofficerare,
a i 50 rdr 1,500. > —
4:o Anslaget för materielen till flottans
underhåll och nybyggnad är visserli
-
ao
gen icke tillräckligt för sitt ändamål, synnerligen
efter farlygs-certernes förändring
på af mig i underdånighet föreslaget sätt;
men då det är att hoppas, att, genom nya
dockbyggnadens snart inträffande fullbordan,
en icke obetydlig besparing i fartygens
underhålls-koslnad skall uppkomma,
har jag icke ansett mig böra föreslå någon
tillökning i den för detta ändamål nu an visade
summa, uti hvilken inbegripas utgifterna
för timmermans- och handtverks-statens
samt bålsmännens aflöning, ersättningen för
krono-arbets-karlarnes begagnande, beklädnads-
och sängklädeskostnaden för allt flottans
manskap, lastdragarefartens och sjukvårdens
kostnad, behof vet af ved, ljus och
skrifmaterialier för kaserner, skolor och embetsrum
samt byggnaders och inrättningars
underhåll m. m., utgörande en icke obetydlig
del af anslaget.
5;o För båtsmansbekläclnadens öfvertagande
af Eders Kongl. Majit och kronan,
erfordras, enligt af Eders Kongl Majit beslutad
serskild nådig proposition till Rikets
Ständer  28,000
6-0 Lotsverket: Då Eders Kongl.
Majit ansett nödigt, att inflytande båk- och
lotsmedel, hädanefter som bitti lis,oförryckt
bibehållas såsom en tillgång för lots- och
båk-inrättningen samt denna intrad bland
stats-verkets inkomster upptages med förhöjd
beräkning till 78,000 rd , i stället för vid
sista stals-regleringen kalkulerade 73,000 rdr,
ulföres här såsom tillökningi nu varandeanslag .... 5,000
7:o För tillökning i lots-porsonalens
aflöning, hvarom serskild nådig proposition
är beslutad, erfordras, utom förstnämnde
31
5000 rdr, eli belopp af .
8:0 Till inrättande af e t nytt lotsdistrikt
för kanalen och insjöarne erfordras,
enligt beslutad serskild proposition, eLt förslagsanslag
af
saint slutligen,
9:o för Sjöbeväringsmanskapet, nemi.:
a) för vapenöfningar ........
b) „ beklädnad och beväring ....
10,000:
4,000:
38,213: 32.--  19,558: 44. _
c)
d)
„ stammens vapenöfning ..... 8,471: 36.
„ gevärens underhåll
500:
66,744: 16 -
utgör således
Den summa, hvarmed jag anser femte
hufvud-titelns ordinarie anslag böra okas,
Rdr 129,141: 40 —
”Med antagande af den princip, att inga andra än ständiga, hvarje år
fortfarande, utgifter böra drabba den ordinarie slaten, samt att alla tillfälliga
eller för öfvergående behof erforderliga böra blifva serskildt an
visade,
åligger det mig nu öfvergå lill denna sednare del af det behöfliga
anslaget.”
”Enligt den uppgjorda planen för sjöförsvarets ordnande, erfordras
för närvarande endast anslag för sex ångkorvetter och åtta ångbogserings
farlyg,
hvilkas sammanlagda kostnad gör  2,590,500: — —
'^Vidare erfordras:
till bomb-kanoner och projektiler, enligt förslag . .
till nya dockans i Carlskrona fullbordan
till smedjans i Carlskrona utvidgande samt till en ny
styckekran, äfvensom bomstängsel i Stockholm . .
lill nya gevärs anskaffande och gamlas förändring till
slagkrulsantändning
till anskaffande af ett slenkolsförråd af circa 13,000
tunnor  20,000
till reserv-beklädnads-förrådets för beväringen förökande 45,000
till arbetslöner för bevärings-beklädnader samt tält . 20,300
33,700;
88,560:
52,400:
30,000:
Den summa, som för tillfälliga behof i främsta 1
rummet erfordras, utgör således ........ 2,880,460; —
32
”Då emedlertid tillgångarne icke medgifva hela denna summas utgående
och mekaniska verkstaden icke eller torde medhinna förfärdigande
af de för ångfartygen erforderliga machiner, inskränker jag mig alt i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Majit af Rikets näslsammanträdande
Ständer läcktes i nåder begära, utgående på tre år:”
”för nybyggnad af en ång-korvett om 300 hästars
kraft  293,000: — —
dito af 2 ångbogseringsfartyg af 100 hästars kraft . 261,000: — —
för bombkanoner och projectiler ,  33,700: — —
„ nya dockans fullbordan
88,560: — —
„ gevär
30,000:
„ stenkol . .
10,000: — —
„ reserv-beklädnad för beväringen  45,000: — —
samt till utgående på en gång:
till arbetslöner och tält för beväringen  20,300: — —■
Summa 781,560: — —
Uppå Stats-rådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan,
fann Kongl. Majit godt i nåder gilla, hvad Departementschefen
pä ofvanberörde sätt föreslagit och hemställt, såsom
följd hvaraf, uti Kongl. Mgjits nådiga proposition till Rikets
nästsammanträdande Ständer om stats-verkets tillstånd och
behof skulle äskas de uppgifne anslagssummorna, utgörande
för ständiga behof, utöfver nuvarande anslag 129,141 rdr
40 sk., och för tillfälliga behof 781,560 rdr; om hvilket allt
utdrag af protokollet skulle Finance-departementet meddelas.
Ex protocollo
C. O. Vougt.
STOCKHOLM, ELMÉN & GRANBERGS TRYCKERI. 1847*
1
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet på Stockholms Slott den
23 September 1847.
Närvarande:,
Hans Excellens, Justitie-Sfatsministern Herr Grefve Posse,
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre,
Statsråden:
Fåhreeus,
Friherre Stael von Holstein,
Munthe,
Friherre Pegron,
Silfverstolpe,
Warn,
Friherre Gyll engran al och
Faxe.
Sedan — —• — Kongl. Maj:t i Nåder tillåtit, att frågan om
Bergs- och Kommers-Kollegiernas reorganisation, hvarom förberedande öfverläggningar
inför Kongl. Maj:t i Statsrådet förut egt rum, nu finge till
slutligt afgörande företagas, afgaf Departements-chefen, Statsrådet Fåhreeus,
följande underdåniga anförande:
Sedan, i följd af Eders Kongl. Maj:ts befallning, jag undersökt de
förhållanden, som nu ega rum med de under Civil-departementet lydande
Riks-kollegier , för utredande af den fråga, huruvida icke en förändrad organisation
deraf må finnas af omständigheterna påkallad, i ändamål, att åt
förvaltningen bereda större enkelhet och kraft, anhåller jag underdånigst att
härigenom få inför Eders Kongl. Maj:t framlägga mina äsigter i ämnet.
Under Civil Departementet lyda 2:ne embetsverk med kollegialform:
Bergs-Kollegium och Kommers-Kollegium.
Bil. N-o 3 till Kongl, Maj:t» Prop. i847, Häft, t.
1
2
Vid undersökning om beskaffenheten af ifrågavarande embetsverk oc&
öfvervägande, huruvida och på hvad sätt ombildning deraf bör ega rum, ånner
jag, med hänsigt till det förändrade skick, hvaruti icke allenast de ekonomiske
Författningarne, men äfven till en del sjelfva stats-inrättningen under
sednare tid kommit, hufvudsakligen följande frågor påkalla utredning och besvarande:
l:o
Ar det ändamålsenligt att bibehålla den kollegiala formen?
Den kollegiala formen är i allmänhet mera betryggande för rättsenligheten
af fattade beslut. Den är således företrädesvis lämplig för alla slags
domstolar, äfvensom för allmänna diskontverk, eller sådana myndigheter, på
hvilkas pröfning rättsfrågor enskilde emellan kunna vara beroende, eller af
hvilkas beslut förlust af någon statens egendom kan äfventyras. Oberäknadt
det säkrare värn för oväld, som denna organisationsform medför, måste man
med nämnde organisationer afse det ändamål, att det större mått afinsigter,
erfarenhet och urskiljning, som hos flertalet kan påräknas, också må kunna i
hvarje serskildt fall göras gällande. Då fråga åter är om styrelsen eller
förvaltningen af den art, att deras verksamhet omfattar blott verkställighets-
eller förvaltningsbestyr (af annan egenskap än diskontförvaltning) och
följaktligen med undantag af sådana befordringsärenden, som äro oskiljaktiga
från all förvaltning, icke några pröfningsmål, sorn afse rättstvister enskilde
emellan, synes det mig ovädersägligt, att den icke kollegiala formen eger företräde.
Här ligger nemligen hufvudsaklig vigt deruppå, att ärendena bedrifvas
med skyndsamhet och kraft. Visserligen är detta både i ena och andra
fallet väsentligen beroende af personalen. Så skulle det vara orättvist
att neka, att ju, oaktadt den kollegiala organisationen, Kommers-kollegii
göromål under sednare tid blifvit handhafda med den drift och skyndsamhet,
som med fog kunnat åstundas. Men det ligger i sjelfva sakens natur, att
genom de kollegiala öfverläggningarne och deraf följande inskränkning till
vissa sessions- och justeringsdagar, m. m., expeditionssättet försvåras, och
att alltså den kollegiala formen i samma mån verkar återhållande i afseende
på ärendenas gång.
Då Bergs- och Kommerse-kollegierne för omkring 200 år sedan organiserades,
synes det icke hafva varit afsedt att bilda dem till annat än administrativa
myndigheter, ehuru konstituerandet af Assessorer jemte Cheferneförutsätter,
att beslutande-rätten från början utöfvades samfäldt. Under tidens
opp blefvo dessa Kollegier derjemte dömande myndigheter i mål af eko
-
3
nomisk eller administrativt juridisk art och den kollegiala formen, då fullt utbildad,
har sedermera till närvarande tid bibehållit sig. Ty, ehuru genom
serskilda Kongl. Förordningar af den 17 April 1828 nämnde Kollegiers
domsrätt upphört ide flesta, till deras handläggning förut hörande, rättsfrågor,
och genom de åren 1831 och 1832 för dessa embetsverk fastställda förnya»
de instruktioner, deras organisation i följd deraf något jemkats, blef icke dess
mindre kollegialfonnen bibehållen. Derefter har genom Kongl. Förordningen
angående stångjerns-smidet och den gröfre jernförädlingen af den 27 April
sistlidet år oeh Handels- samt Fabriks- och Handtverks-ordningen af den
22 December samma år, ytterligare förändringar i processualordningen för en
del af de besagde Kollegier tillhörande mål tillvägabragts, hvarmedelst antalet
af Kommers-kollega mål i någon, änskönt föga väsentlig, mån än vidare
minskats, och behandlingen af vissa lill 13ergs-kollegium hörande ärenden
förenklats.
Vid dessa förhållanden och med förutsättning i öfrigt, att, på grund af de
anmärkningar oeh hemställanden, som här nedan förekomma, jemkningar kunna
ega rum i instruktioners stadgande angående ärenden, som till dessa embetsverks
handläggning höra, anser jag Imfvudgrunden af kollegialsammansättning
för desamma lämpligen kunna utbytas emot en organisation, likformig
med General-Tull-Styrelsens eller Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader,
sålunda att förvaltningspersonalen komine att bestå af en chef
med allena beslutande rätt, och rådgifvande departemental-föredragande eller
byrå-chefer, med reservationsrätt samt, då fråga vore om afgifvande af underdåniga
förslag, eller utlåtanden till Kongl. Majit, med rättighet att låta sina
reservationer dessa förslag eller utlåtanden åtfölja, I afseende på chefens
beslutande-rätt anser jag dock, hvad Kommers-kollegu förvaltning af
manufaktur-diskonten angår , det undantag böra ega runi, att, om ledamöterna
instämma uti ett afslag å sökt lån eller ogillande af erbjuden säkerhet,
dervid äfven mot chefens mening bör förblifva; äfvensom, hvad beträffar de
Fahlu bergs-skola rörande ärenden, sorn tillhöra Bergs-kollegii handläggning
gemensamt med af Bruks-societeten utsedde deputerade, nu gällande
föreskrifter om dessa ärendens behandling, torde i anseende till inrättningens
blandade egenskap af statens och enskildes, intilldess någon förändring der*
Kied kan komma att ega rum, än vidare böra tjena till efterrättelse.
Efter del jag sålunda utvecklat mina åsigter i afseende å prelimi
närfrågorne,
öfvergår jag till det hufvudsakliga ämnet, eller förslaget (ill personal
och aflönings-stater för de tvänne ifrågavarande embetsverk™. Såsom
inledning dertill och närmare förklaring öfver vissa delar af specialförslagen
har jag ansett mig böra angifva följande grunder, vigtiga, såsom mig synes,
att iakttaga vid alla så beskaffade regleringar.
а) Antalet af tjenstemän bör icke vara större än göroniålen fordra,
under förutsättning, att hvar och en varder skäligen sysselsatt. Det kan utan
tvifvel vara gagneligt för yngre tjenstemän att göra sig hemmastadda
med göromålen i (leie embetsverk; men, sedan tjenst med lön vid någotdera
vunnits, bör det icke vara medgifvet att dermed förena annan tjenstgöring.
б) Med sträng tillämpning af den regel, att hvarje tjensteman bör af
den tjenst, som honom anförtros, hafva full sysselsättning, anser jag dock
den regel böra vara oskiljaktigt förenad, alt hvarje tjenst, i förhållande tili
dess mödosamhet, vigt och ansvar, väl lönas. — — —
c) De förhöjde löneförmåner, som kunna varda fastställda, böra, utom
för vaktbetjeningen , icke helt och hållet utgöra fast lön.
Omkring 1/4-del eller 1/3 del synes lämpligen kunna bilda en extraordinär
inkomst, för cheferna såsom taffelpenningar och för den öfrige personalen
under namn af tjenstgöringspenningar, eller hvad annan benämning, sorn
kan finnas passande, och som alltid bör tillfalla den effektivt tjenstförrättande,
oberäknadt hvad under serskilda förhållanden kan finnas af den fasta lönen
böra honom tillkomma.
Tvänne ändamål vinnas derigenom: l:o att pensionsbeloppen icke komma
att alltför tungt belasta indragningsstaten; och
2:o att under de långvarigare vikariater, som kunna föranledas af ordinarie
tjenstinnehafvares sjukdom, tjenstledighet eller erhållet uppdrag att provisoriskt
förestå annan tjenst, all tillgång till vikariens vedergällande icke saknas,
såsom hittills, till stor olägenhet för förvaltningen, oftast varit händelsen.
För att förebygga en annan olägenhet, som af en sådan lönebestämning möjligen
kan blifva en följd derigenom , att ålderstigne och mindre arbetsföre
tjenstemän, ehuru pensionsberättigade, så länge möjligt är, hålla sig i (jernsten
qvar, för att fortfarande få bibehålla tjenstgöringspenningarne, jemte den fasta
lönen, torde likväl det vilkor för de nya lönernas tillträdande kunna bestämmas,
att, då tjensteman, efter upphunnen pensions-ålder af 65 år, finnes icke
fullt tjenstbar, han må kunna, i öfverensstämmelse med den grundsats, som
för Tull-verket, äfvensom för Rikets Ständers verk är till iakttagande stad
-
gad, äfven utan egen ansökan, med lönens bibehållande sorn pension i behörig
ordning å indragnings-staten förflyttas.
Med tillämpning af ofvan anförde grunder, föreslår jag följande Aflönings
Stativ för
aj Bergs-Kollegium, som vid den ifrågaställa förändringen af dess
organisation lämpligen torde kunna få namn af Öfver-Styreisen
för Bergverken.
1 Chef, under namn af General-direktör, lön Rdr 3,000: —
taffelpenningar * . 1,000: —
—  4,000: —
1 Föredragande Byrå-Chef, lön  2,000: —
tjenstgöringspenningar
666: 32.
2,666: 32.
Tillfälligt biträde, då sådant för handläggning af de Styrelsen
tillhörande ärenden finnes påkalladl, i hvilket fall, på
Styrelsens anmälan, förordnande dertill af Kongl. Maj:t
meddelas, arfvode högst  2,666: 32.
1 Aktuarie, som tillika är registrator och bokförare,
lön . •
666: 32.
tjenstgöringspenningar  333: 16.
—  1,000: —
1 Notarie, lön  666: 32.
tjenstgöringspenningar  333: 16.
1 Kanslist, lön
400: —
tjenstgöringspenningar  200: —
600: —
1 Markscheider, lön  600: —
tjenstgöringspenningar  300: —
1 Vaktmästare
300: —
Transport 13,133: 16.
6
Transport 13,133: 16.
1 Kammardräng i : . J .... . 200: —
Till arfvode» för extra tjenstebiträde, i mon af behofvet och emot
specifik redovisning, högst  400: —■
För tidskrifter m. m. (såsom hittills)  400: —
Summma K:dr 14,133: lö.
Anm. 1. Jag har ansett göromålens antal och beskaffenhet vid detta
embetsverk medgifva indragning af sekreteraretjensten, under antagande, att
de dertill hörande göromål fördelas på Styrelsens föredragande och notarien.
Genom tillägg tili instruktionen bör Styrelsen dessutom få sig ålagdt att med
uppmärksamhet följa bergshandteringens utveckling, icke allenast inom riket,
utan äfven i andra länder, samt årligen tili Kongl. Maj:t afgifva underdånig
berättelse om de upptäckter och förbättringar, som dervid i tekniskt oell industrielt
hänseende föregående året egt rum. Då det skäligen kan antagas,
att, sedan de af Kongl. Majit till utarbetande anbefallda förslagen till ny Utmålsstadga,
Masmästare-ordning, in. fl. bergväsendet rörande författningar
framdeles blifvit afgjorda, Berg-styrelsens göromål än vidare kunna varda
förminskade eller förenklade, har jag (rott lämpligast vara, att för Styrelsens
2:dra föredragande tills vidare endast ett tillfälligt arfvode varder tillgängligt,
att, i mon af behofvet, disponeras.
Anm. 2. Advokat-fiskalstjensten har jag likaledes ansett kunna indragas.
Göromålen för denna tjensteman hafva hufvudsakligen bestått i:
a) utförande af åtal för vrakjern, öfversmide, otiliåtne verkstäder och
tjenstefel;
b) inseende å den bokföring öfver jerntiUverkningefi, som af kanslisten
i Advokat-fiskalskontoret verkställes ;
c) »[‘gifvande af utlåtanden öfver till honom remitterade mål.
Frågor angående öfversmide hafva varit ganska få och måste, sedande
nya bergsförfattpingarne med nästa Smidesårs ingång trädt i verkställighet,
blifva ännu sällsyntare. Det samma gäller om mål angående otiliåtne verkstäder.
Åtal för tjenstefel halva inom ifrågavarande förvaltningsgren hittills
varit ganska sällsporda. Hvad utlåtanden beträffar, så har AdvokatfiskaJetis
skyldighet egentligen inskränkt sig till bevakande af kronans rätt, så
vidt denna funnits på frågan beroende. Men målens utredande tillhör föredraganden
och kronans rätt bör det åligga styrelsen att omedelbart iakttaga.
Bokföringen öfver jerntillverkningen kan lämpligen bestridas af den, som förrättar
aktuarie- och registratorsfjensten, under inseende af byrå-chefen; ock
7
lill utförande af åtal för vrakjern, äfvensom af de få andra aktioner, som
kunna ifrågakomma, kan i hvarje fall serskild person af styrelsen förordnas,
om det icke finnes tjenligare att målen till allmän åklagare öfverlemna. Dea
kontrollerande handläggning, som i öfrigt ankommer på Advokatfiskal, kan
på Styrelsens föredragande lämpligen öfverflytt as.
Anm. 3. I sammanhang med Bergs-kollegii reorganisation bör Kollega
befattning med förlagsinteckningar öfverflyttas till Bergs-tingsrätt, eller, om
Bergsdomstolarne upphöra, till Häradsrätt å landet och Rådstufvurätt i
stad. Antalet af hos Bergs-kollegium sistlidet år handlagda mål, angående
nteckningars beviljande eller dödande, samt om gravationsbevis utgjorde endast
14.
Anni. 4. I Hammarskattstaxans upprättande bör Bergs-styrelsen ej
annorlunda deltaga, än att, vid öfverlemnande af de från Bergmästarne inkomjje
uppgifter å gångbara priserne, Styrelsen anför hvad i ämnet är att anmärka
eller upplysa.
Anm. 5. Rekognitions-skogs-divisionen bör upplösas, enär de få mål,
som nu återstå och i årsredogörelsen balanceras, lämpligen kunna af Kammar-kollegium
ensamt afgöras;
bj för Kommers-kollegium , som vid organisations-förändringen
torde kunna fä namn af Öfver-Siyr elsen för handel och
slöjder:
1 Chef, under namn af General-Direktör, lön Rdr 3,000: —
taffelpenningar ...»  1,000: —
2 Föredragande ledamöter, med bibehållande benämning af Kommers-råd,
lön ........ å 2,000: —
tjenstgöringspenningar * å 666: 32.
tillsammans ä 2,666: 32.
Kansliet:
1 Sekreterare, lön 1,000
tjenstgöringspenningar . ...... 500
4,000
5,333: 16.
- 1,500: —
Transport 10,833: 16.
8
Aktuarie och registrator, lön
tjenstgöringspenn ingar
Transport
666: 32.
333: 16.
Notarier, lön .  k 666: 32.
tjenstgöringspenningar . ä 333: 16.
tillsammans, k 1,000:
3 Kanslister, lön  å
tjenstgöringspen ningar
400:
200:
tillsa
inmans.
600:
Statistiska Kontoret:
Kamererare, lön
tjenstgöringspenningar .
.000:
500:
Kammarförvandt, lön . .
tjenstgöringspenningar
066:
333:
32.
16.
Kammarskrifvare, lön .
tjenstgöringspenningar
400:
200:
1
Vaktmästare, lön
2 Kammardrängar, d:o, k 200:
Anslag att af Styrelsen disponeras för extra tjenstebiträde,
inon af behofvet och emot redovisning, högst . .
10,833: 16.
1,000:
2,000:
1,800: —
1,500:
1,000: —
600
300
400
500: —
Summa iiiir
Anm. 1. 1 och för förvaltningen af ManuTaktur-diskonten,
iy,9ö3: 16.
, har jag ansett
Styrelsens chef böra bibehålla det arfvode af 1000 Rdr, som hittills varit
för honom å Diskontfondens öfverskottsme>del anvisadt, och föreslår jag
derjemte, att af det årliga arfvodesbelopp, som med 1,100 Rdr hittills utgått
lill fördelning åt Kommers-kollegii fyra ledamöter, 666 Rdr 32 sk. , må till
jemn fördelning tilläggas de i förslaget uppförde tvänne föredragande ledamö*
terna af den nya Styrelsen. Det torde icke bestridas, att detta tillskott å aflöningen
för nämnde Styrelses chef och ledamöter är skäligen påkalladt af
det
9
det trägnare och ansvarsfullare arbete, som, i jemförelse med bergs-öfverstvrelsens
chef och ledamöter, varder dem ålagdt. Genom indragning af den.
fjerde Kommers råds-lönen och minskning i totalbeloppet af ledainötennes
arfvoden skulle dock, i och för styrelsen af diskonten, en besparing för fonden
uppkomma af 2,185 Rdr 10 sk.
Anin. 2. Då advokatfiskalens befattning nästan uteslutande bestått i
ombudsmannabestyr för manufaktur-diskonten , liar jag, med antagande, att de
t inga göromål, som för öfrigt ålegat honom i och för granskning af ifrån magistraterne
inkommande handlingar m. m. , lämpligen kunna på sekreteraren
eller någon annan styrelsens tjensteman öfvertlyttas, och att , för det sällsyntare
fall, att åtal för någon förseelse eller underlåtenhet, som på styrelsen ankommer
att låta beifra, ifrågakomma, saken kunde till allmän åklagares handläggning
öfverlemnas, ansett den lön, som hittills varit å riks-staten för Kommers-kollegii
Advokatfiskal anslagen, äfvensom lönen för den till hans biträde
anställde kanslist, kunna indragas, emot det att å manufaktur-diskontens
stat uppföras löner för en ombudsman och en honom biträdande kanslist med
1000 Rdr för den förre och 600 Rdr för den sednare.
Anm. 8. För att bespara Kongl. Maj:t pröfningen af de ej sällan förekommande
obetydliga frågor om vedergällande med smärre belopp af extra
tjenstebiträde!!, som understundom af långvarigare sjukdomsförfall eller andra
anledningar påkallas, har jag, liksom för bergs-styrelsen är föreslaget och
vid flera andra embetsverk förut eger rum, ansett en mindre summa böra för
styrelsen till dylika ändamål vara att tillgå emot behörig redovisning.
Ofvan föreslagna stater för de två öfver-styrelser , hvartill Bergs- och
Kommers-kollegierna ansetts lämpligen kunna ombildas, utvisa en minskning
i personalen från 16 till 9 för det förra, och från 23 till 16 för det sednare
embetsverket, eller inalles från 39 till 25; och då vid nu gällande stater tillökningen
å lönspanmålens pris utöfver statspriset, enligt 1841 års riksdagsbeslut,
jemväl tages i beräkning, utvisa de föreslagne staterne en minskning
i utgifterne å riks-staten, för Bergs-kollegium med 2,759 Rdr 32 sk.,
och för Kommers-kollegium med 210 Rdr 32 sk., eller tillsammans 2,970
Rdr 16 sk. b:ko, oberäknadt den besparing, som kan uppkomma genom försvinnandet
af den år 1841 å indragnings-stat uppförda ytterligare förhöjning i
spanmålsvärdet för de einbets- och tjenstemän, som före det årets stafsregleBil.
N.-o 3 tilt Kongl. Uaj.ts Prop. 18*7, Käft. 1. 2
10
ring kommit i Åtnjutande af löner A nämnde Kollegiers stater och desamma
ännu innehafva. Jag bör likväl härvid anmärka, att bestämmandet af den inskränktare
personal, som här föreslagits, till en del jemväl grundar sig på den
förutsättning, att, derest de ifrågaställde embetsverkens föreslagna nya organisation
går i verkställighet, genom förnyade instruktioner eller arbetsordningar,
det i afseende å regist atur och protocollsföringen samt expeditionssättet
varder så ordnadt, att skrifningsarbetet må erhålla all dea enkelhet och korthet,
som vilkoren af ordning och bestämdhet medgifva.
Det återstår nu blott att öfverväga, huru den föreslagna ombildningen
af meranämnde embetsverk lämpligast må kunna bringas i verkställighet.
Att å indragnings-stat uppföra liela den nuvarande personalen och, jemte
fastställande af de nya staterne, derå åter uppföra dem af besagde personal,
som finnas till enahanda eller motsvarande befattningar användbarast, är visserligen
ett sätt, som snarast verkar till uppnående af det med ombildningen
åsyftade ändamål. Oundvikligen nödvändigt synes väl ock vara att så till vä—
gagå, hvad sjelfva styrelsepersonalen eller styrelsernes chefer och föredragande
ledamöter angår. I vidrigt fall skulle det kunna bero af en ledamots godtfinnande
att, genom qvarstående i sin nuvarande tjensteegenskap äfven efter upp*
nådd pensions-ålder, förhindra verkställigheten af förvaltningens ändamålsenliga
organisation till en långt aflägsen framtid. Men enär, från förändrandet af
embetsverkens kollegiala form, det icke är något oundgängligt vilkor, att de
underordnade tjensterna skota på en gång regleras i öfverensstämmelse med
de föieslagne nya Staterne, så och på det Indragnings-staten icke må varda
betungad i större mon, än som för nämnde organisationsförändring är nödvändigt,
anser jag, att tjensfernes reglering i öfrigt bör ske successivt i mon af
blifvande afgång. Dervid synes böra iakttagas, att, då någon ledighet yppas
inom en tjejistegrad med lieie löner, hvaraf en eller flere å nya staten indragits,
den lediga lönen först användes till fyllande af de öfriga lönerna inom
samma grad, och hvad deröfver är, liksom de lönetilfgångar, hvilka genom ledigblifvandet
af de eljest indragne tjensterne varda disponible, användas till
nya staternes successiva kompletterande, på sätt Kongl. Maj:t för hvarje tillfälle
pröfvar lämpligast.
Då, i följd af löneanslagens delning i fast lön och taffelpenningar eller
tjenstgöringspenningar, det för några tjenstegrader skulle inträffa, att den å
gamla staten anslagna lön, med derunder beräknad spanmålsförhöjnrng, något
öfverstege den delen af löneinkomsten, som nya staten upptager såsom fast
lön, och detta förhållande komme att i samma mån verka till minskning i
11
blifvande pensionsbelopp å indragnings-staten, torde det, för att undanrödja det
häraf möjligen uppkommande lunder mot nuvarande tjenstemäns användande i
de ombildade embetsverken, böra stadgas, att embets- och tjenstemän , som
ingå ä de nya stalerne med fasta löner, understigande de af dem i dessa embetsverks
stater förut innehafda, icke dessmindre skola vara bibehållna vid rättigheten
till enahanda pensionsbelopp, som åtföljt de frånträdda lönerna, i händelse
de framdeles från samma tjenster med pension å indragnings-staten författningsenligt
varda förafskedade
-
Skulle Eders Kongl. Maj:t täckas i nåder gilla, hvad jag sålunda i underdånighet
yttrat och föreslagit, hemställer jag underdånigst, att Eders Kongl.
Maj: t uti Dess till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåtande proposition
om stats-verkets tillstånd och behof, täckes tillkännagifva Dess nådiga beslut,
angående omförmälda förändrade organisation af Bergs- och Kommers-kollegierna,
med angifvande af sättet och grunderna derför, samt äska Rikets Ständers
bemyndigande, dels att å indraguings-stat uppföra lönerna för dem af
kollegiernas styrelsepersonal, sorn icke kunna uti de i kollegiernas ställe inrättade
nya styrelser varda bibehållna, äfvensom lönerna vid de till indragning
föreslagna sekreterare- och ad vok al fiskalst jensterna i Bergs-kollegium
samt skillnaden emellan den å Kommers-koliegii stat nu uppförda advokatfiskalsiön
och den föreslagna ombudsmannalönen å manufaktur-diskontens
stat, med rättighet för dem, hvilkas löner sålunda i sin helhet eller till endel
å indragnings-stat förflyttas, att i vanlig ordning derifrån uppbära dessa lönebelopp,
intill dess de afgå eller till motsvarande eller högre löner befordras,
och med iakttagande att, i händelse sådan förflyttning från indragnings sta
ten
till ordinarie tjenst med ringare lön eger rum, endast löneskillnaden bölden
befordrade från indragnings-staten tillgodokomma, dels att disponera de
för öfriga tjenster vid nämnde embetsverk å riks statens hittills fastställda
löneanslag, intilldess personalregleringen, enligt de nya staterna, i mån af afgång,
dermed fullständigt kan blifva tillvägabragt.
Hvad Departements-chefen sålunda i underdånighet föreslagit,
fann Kongl Maj:t godt att, i enlighet med Statsrådets öf
rige
ledamöters underdåniga tillstyrkande, (ill alla delar gilla
och bifalla.
Ex protocollo
C. J. Oscar Alströmer.
12
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-rådet å Stockholms Slott den
9 November 1847.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse.
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Hr Friherre Ihre*
Stats-råden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe,
Friherre Pegron,
Silfverstolpe,
Wcern,
Friherre Gyllengranat,
Faxe och
Fåhreeus.
Depariements-chefen, Stais» rådet Fåhreeus, föredrog i underdånighet de
ärenden, hvilka, utom den, enligt Stats-råds-protokoll den 23:dje sistlidne
September, redan af Kongl. Majit pröfvade frågan om förändrad organisation
af Bergs* och Kommers-kollegierna, voro, i anledning af nedan upptagna
underdåniga ansökningar och förslag eller eljest förekommande omständigheter,
att taga i öfvervägande i afseende på det förslag till reglering af utgifterna
under riks-statens sjette hufvud-titel, hvilket borde rikets Ständer vid nästa
Riksdag uti Kongl. Majits nådiga Proposition om stats-verkets tillstånd
och behof föreläggas; nemi. livad angår anslagen för
Lan dtmäteri-Staten.
c) Öfver-direktörens vid landtmäteriet underdåniga skrifvelse af den
3 sistl. Augusti, deruti anföres, hurusom landtmäteri-sekreterarens lön, som
genom den med 1841 års ingång vidtagne statsreglering blifvit bestämd till
13
1,000 rdr bko, icke längre kunde anses motsvara hans tjenstgöring och deraf
uppkommande utgifter, sedan bemälde tjensteman, hvilken under ansvarighet
deltog i landtmäteriets styrelse och vore ensam expeditionsliafvande vid verket,
förutom den honom åliggande granskningen af alla inkommande handlingar,
angående statsunderstöd för utflyttningar i följd af laga skiften, numera
fått en ytterligare tillökning i sina, jemväl i öfrigt tilltagande, göromål, genom
de åtgärder, till hvilka det i nåder anbefallda socken-chartte-verket ständigt
föranledde, dertill äfven konune, att hans inkomst af lösen för expeditioner
vore mindre betydlig och till en stor del åtginge till oundgängligt skrifvarebiträde;
med anledning hvaraf, och då intet annat publikt verk, med den vidt utsträckta
befattning och den mängd af göromål, som tillhöra General-landtmäteii-kontoret,
saknade behöflig kanslihetjening, men inrättandet af en ny
tjenst på stat med ringa lön syntes betänkligt, Öfver-direktören underdånigst
anhöll, det Kongl. Majrt måtte i nåder bereda ett årligt statsanslag af 400
rdr banko, antingen såsom förhöjning i landtmäteri-sekreterarens lön, eller
att, såsom ersättning för nödigt tjenstebiträde, af honom disponeras.
Uti häröfver infordradt utlåtande af den 22 sisth September, hade Statskontoret
i underdånighet yttrat, att, derest Kongl. Majrt skulle i nåder finna
godt att å Öfver-direktörens vid landtmäteriet ofvanberörde underdåniga framställning
lemna det afseende, att tillökning i landtmäteri-sekreterarens lönevilkor
funnes böra hos Rikets Ständer föreslås, Stats-kontoret ansåg lämpligast,
att det erforderligt befintliga beloppet äskades såsom arfvode åt bemälde sekreterare
till kostnadernes bestridande för nödigt skrifvarebiträde.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkte Stats-rådet i
underdånighet, att Kongl. Majrt må hos Rikets StändeV göra framställning
derom, att landtrnäteri-staten måtte, till ersättning för det skrifvarebiträde, sorn
landtmäteri-sekreteraren har af nöden, ökas med 200 rdr bauko.
öfver- Ståthållare-Em betet.
o) Öfver-ståthållare-embetets underdåniga skrifvelse den 2f Juli 1840*y
hvaruti, sedan i anledning af Rikets Ständers vid 1823 års Riksdag i sammanhang
med frågan om en förbättrad reglering af rikets styrelseverk, hos
Kongl. Majrt i underdånighet gjorde framställning om indragning af Underståthållaretjensten
i Stockholm, Kongl. Majrt under den 24 September 1828
i nåder anbefallt Öfver-ståthållare-embetet att inkomma med underdånigt utlåtande,
huruvida antingen Under-slåthållaretjensten eller Fogat-sysslan må kun
-
14
na indragas, och hvad förbättrad reglering, så till tjenstebefattning, som tili
aflöning, på grund deraf, eller eljest i afseende på den vid Öfver-ståtbållarecinbetet
varande tjenstepersonal, lämpligen kunde ega rum, beinäldle embete,
jemte anförande af de orsaker, som dittills hindrat fullgörandet af högslberörda
nådiga befallning, afgifvit fullständigt förslag till reglering af tjenstebefattningarne
och lönerne serskildt för hvarje af dess 3-ne afdelningar, Hendigen:
1) Öfoer-Ståthållare-Embetets Kansli.
I afseende å ifrågaställd indragning af antingen Under-ståthållare-tjensten
eller Fogat-sysslan, hade Öfver-ståthållare-embetet i underdånighet anfört:
att Under-ståthållaren och Fogaten sig emellan dela handläggningen af
samtlige Öfver-ståthållare-embetets kansli tillhörande skuldfordringsmål och
andra exekutiva ärenden, hvilka vore af en sådan mängd, att fem dagar i
hvarje vecka upptoges af sessioner för deras behandling; att Under-ståthållaren
förer ordet i Stockholms stads Pröfnings-kommitlé och för öfrigt företräder
Öfver-ståthållarens ställe, när denne är frånvarande eller hindrad att sina
embetsåligganden sjelf fullgöra; samt att tillsynen öfver fångvården och straffexekutionerna
i hufvudstaden särskildt tillhör Fogaten, hvilket åliggande numera
blifvit så besvärligt, att Fogaten måste deråt egna större delen af sin
tid; hvadan och då det icke vore möjligt för en enda person att medhinna alla
dessa Under-ståthållarens och Fogatens trägna och vigtiga göromål, och det
ej eller läte sig göra att på andre tjenstemän inom verket öfverflytta någon
del deraf, Öfver-ståthållare-ombetet ansåg bibehållandet af så väl UnderStåthållare-tjensten
som Fogat-sysslan vara nödvändigt — — —
Med hänsigt dertill, att fogatens göromål i och för tillsynen öfver fångvården
och verkställighet af ådömde bestraffningar årligen ökats, och nu mera,
till följd af den utaf Kongl. Maj:t under 25 Oktober 1839påbudue förändring
af fånglistorne, samt förnämligast derigenom, att, efter stadens kämners-rätters
den 30 Mars 1840 verkställde förening (ill en enda kämners-rält och, på
grund af den för samma domstol utfärdade arbetsordning, besörjande! om verkställigheten
af kämners-rättens utslag i brottmål, hvarom kämners-rätterne
förut hvar för sig dragit försorg, på fogaten öfverflyttad, blifvit fördubblade,
samt så öfverhopande, att det för fogaten ej vore möjligt att medhinna dessa
göromål, så vida icke en kanslist anställdes till hans biträde, hade Öfver-ståthållare-embetet,
enär samtlige tjenstemännen vid bemälde embetes kansli derstädes
egde så trägna befattningar, att något biträde af dem i berörde afseende ej
15
kunde för fogaleu påräknas, samt ytterligare kanslist-biträde jemväl’vid sekreterare-expeditionen.
i anseende till ökade göromål, funnes vara af nöden, i underdånighet
anhållit, alt Öfver-ståtliållare-embetets kanslis tjenstepersonal måtte
tillökas med en kanslist, hvilken skulle tjenstgöra bos fogaten och tillika, när
sådant påfordrades, vid sekreterare-expeditionen.
A) nuvarande Öfver-ståthållarens, Friherre Sprenglportens skrifvelse af
den 13 sistlidne April, innehållande dels att, om än framdeles, i följd af det
under byggnad varande cell-fängelsets i Stockholm tillkomst, samtöfver-ståthållare-embetets
kanslis och polis-kammarens förläggande i samma hus i fängelsets
granskap, jemte en ny brottmåls-lags antagande, fogatensgöromål kunde
så förminskas, att de jemte Under-ståthållarens åligganden kunde medhinnas
af en person, sådant likväl för närvarande icke vore verk ställbart, hvarföre
Öfver-ståthållaren anhölle, att båda tjensterna tills vidare måtte bibehållas, dels
att i öfrigt, i afseende å regleringen af tjenster och löner inom Öfver-ståthållare
embetets kansli- och krono uppbörds-afdelningar , Öfver-ståthållaren icke
funnit anledning förekomma till annan förändring i det dertill af hans företrädare
afgifna förslag, än att då 12 exekutions-betjenter vore allt för otillräckliga
för de oupphörligen tilltagande göromålens bestridande, samt exekutions-betjenternas
sportler den sednare tiden betydligt minskats, i följd hvaraf biträde
af extra ordinarie exekutions-betjenter ej eller kan såsom förut påräknas, lönerne
för exekutionsbetjenterne inåtle blifva sexton oell bestämmas till 106
Rdr 32 sk.
c) Bemälde Öfver-ståthållares skrifvelse af samma dag, deruti, med
redogörande för hvad, som blifvit tillgjort för beredandet ff ökade anslag af
Stockholms stad , såsom bidrag till utgifterne för poliskammaren utöfver nuvarande
statsanslaget 15,000 Rdr, hvilket bidrag, deraf dock en stor del endast
beviljats till 1848 års utgång, nu uppginge till 21,275 Rdr, utom aflöningen
till 3:ne liskaler, anslag till expenser vid stads-fiskals-kontoret och hyra för
de rum, som äro poliskammaren upplåfne, tillsammans 3,147 Rdr, jemte en
på indragnings-stat uppförd lön af 66 Rdr 32 sk. till en kanslist viii nämnde
kontor, Öfver-ståthållaren, som ausåg en revision af polisens organisation
16
vara af behofvet påkallad, forst i afseende på sättet, huru densamma borde genomföras,
i underdånighet anfört, alt, i betraktande af ämnets vigt, dess sammanhang
med borgerliga lagstiftningen och hufvudstadens dera municipal-inrättningar,
det förhållande, att polis-väsendet till stor del upprätthålles af stadens
medel, och nödvändigheten att rådfråga andra länders lagstiftning och inrättningar
i detta afseende, en revision af polisväsendet i Stockholm påkallar noggranna
förberedelser, hvartill både tid samt mångsidig sakkunskap och erfarenhet
erfordras; i följd hvaraf Öfver-ståthållaren i underdånighet hemställt, att
ett sådant uppdrag må öfverlemnas, under Öfver-ståthållarens ordförande, till
en särskild kommitté, hvars närmare form och sammansättning Öfver-ståthållaren
förbehölle sig att föreslå.
I anseende till en sådan revision, och då åtskilliga andra frågor, som
hafva inflytande på polis-verkets organisation, ännu befinnas i oafgjordt skick,
samt då poliskammarens förläggande till en ändamålsenligare lokal, i förening
med Öfver-ståthållare-embetets båda afdeluingars sainmanflvttning, hvilket ej
kan ske förr än efter förloppet af 2 eller 3 år, står med en sådan organisation
i det närmaste sammanhang, liar Öfver-ståthållaren ansett sig nu böra
stadna vid sådana förslag, som omfatta rättelser, hvilka äro högst önskansvärda,
samt utan afvaktan af en fullständig reglering och, äfven under förutsättning af
en sådan, kunna blifva beståndande och sålunda kunna anses såsom första
steget dertill; varande i sådant hänseende följande aflönings-stat för poliskammaren
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställd.
Polismöstaren, lön  3,000:
Den för Polismästaren erforderliga lönetillökning
utföres, under förutsätlning,
att denne embetsman bör hafva
sin bostad i närheten af poliskammaren,
såsom hyresersättning med . 500:
3,500:
Polismästarens vikarie-arfvode  800: — —•
Ofvannämnda hyresersättning och arfvode
tillsammans 1,300 Rdr, hvilken summa
för det närvarande utbetalas såsom arfvoden
till särskildt tillförordnade Polismästaren med
1,000 Rdr, samt till den person, som under
Transport 4,300:
Träns
-
den tiel, förste notarien förrättar denne Polismästares
registratorstjenst vid verket, bestrider
förste notarietjensten, med 300 Rdr,
komme icke, förr än vid särskildt tillförordnade
Polismästarens afgång, att utgå, på
sätt detta förslag innehåller*
Transport 4,300:
Rdr
expeditionen
1,000
1,000
1,800
400
600
å 400 Rdr
800
500
400
Sekreteraren, lön
Registratorn .
3:ne Notarier, ä 600
1 Protokolls-kanslist
1 förste kanslist vid registrator
2:ne kanslister vid d:o d:c
1 förste kanslist vid sekreterare-expeditionen
1 andre ,, vid d:o d:o
1 magasinsförvaltare ... i  500:—■— 11,300
10 gevaldiger, hvardera lön  500:
hyresersättning . 50:
Enär afsedt är, att polisbejeningen
för framtiden bör vara försedd med
uniform, för att begagnas vid alla de
tillfällen, då Öfver-Ståthållare-embetet
finner sådant nödigt, upptagas såsom
beklädnadsmedel . „ . , . 50:
600: 6,000:——-
20 konstaplar, en benämning, sorn ÖfverStåthållare-embetet
anser lämpligare
än den af uppsyningsmän, hvardera
lön ........... 300:
hyresersättning 50:
beldädnadsmedel ...... 50:
50 d:o, hvaribland en vaktmästare och en
400: 8.000'
Transport 14,000: —
Bil, N-‘ o 3 till Kongl. Maj-te Prop. 48i7} Käft i.
— 11,300:
18
Transport 14,000:
kontorsgevaldiger vid poliskammaren,
samt nödigt antal ordonnanser, hvardera
lön ......... 250:
liyresersättning 50:
beklädnadsmedel  50:
— 11,300:
350
17,500:
31,500:
Diverse Utgifter,
hvilkas föreslagna belopp grunda sig på
nästföregående årens räkenskaper:
Omkostnader för vaktkontoren 1,200
Skrifmaterialier 1,000
550
250
150
Skjuts- och transport-kostnader
Hyror
Tidningsprenumerations-afgift
Belöningar för upptäckter af stölder och andra
brott, för uppsigt å misstänkte personer, samt
till oförutsedda utgifter
Åtskilliga andra utgifter och omkostnader, såsom
för handtverksarbeten, ved, olja och ljus,
möblers underhåll m. m  1,600:
2,450:
— 7.200:
Summma R:dr B:ko 50,000:
och har härvid Öfver-Ståthållaren hemställt, att, derest den lägre polisbetjeningen
erhöll den föreslagna löneförhöjningen, uppgående till 13,900 Rdr, den
andel, denna betjening hittills i egenskap af åklagare erhållit i vites- och ensaks-böter,
som ådömts i poliskammaren, och hvilken andel för de fem sednast
förflutna åren i medeltal utgjort 6096 Itdr 44 sk., för framtiden må , utom i
de fall, då böterna ådömas på grund af allmänna lagen eller dithörande författningar,
icke vidar© tillfalla samma betjening, utan i stället ingå till allmänna
barnhus-inrättningen i Stockholm, som, till följe af Kongl. Brefvet den 7
Juli 1791, jemförd t med Kongl. Brefvet den 21 November 1829, tillgodonjuter
alla vid poliskammaren fallande böter, hvilka icke tillhöra angifvaren eller
målsegaren; dock att af ofvannämnde bötes-andel afsättes en summa af 1,500
Rdr ärligen, så framt andelen dertill uppgått, för att bilda en fond för pensionering
af polisbetjenter, som under mångårig tjenstgöring sig väl förhållit,
eller i tjensten erhållit kroppsskador, som göra dem otjenstbara, äfvensom, i
19
den mån, tillgångarne medgifva, för understödjandet af fiirtjente polisbetjenters
efterlemnade enkor och barn.
Då Öfver-ståthållaren antagit, att stats-verket för polis-inrättningen i
Stockholm, hvilken i dess början varit betraktad som en stats-institution, ett
förhållande, som jemväl vunne stöd deraf, att lapdt-regeringens polis i det väsen
dtligaste bekostas af staten, borde vidkännas halfva kostnaden, eller 25,000
rdr samt staden andia hälften (eller utöfver nuvarande 21,275, ett tillskott af
3,725 rdr) har Öfver-ståthållaren i underdånighet hemställt, att Kongl. Maj:t
må aflåta nådig proposition till Rikets Ständer om beviljande af den erforderliga
tillökningen 10,000 rdr af allmänna medel, hvarjemte Öfver-ståthållaren,
beträffande redovisningen för polisens anslag, tillagt, att, ehuru detta anslag,
enligt Kongl, brefvet den 25 Nov. 1812, blifvit ställdt till Kongl. Maj:ts disposition,
utan annan redovisning, än inför Kongl. Majrt enskildt, det likväl
syntes lämpligt och billigt, att hela anslaget underkastas offentlig redovisning
inför Kammarrätten; dock att från en sådan redogörelse undantages den summa
af 2,450 rdr, som å förslaget till stat finnes uppförd till belöningar för
upptäckter af stölder och andra brott, samt för uppsigt å misstänkte personer
och till oförutsedda utgifter, för hvilken summas användande och redovisning
enahanda föreskrifter, som hittills, borde blifva gällande, samt att de besparingar,
som på hela polisanslaget uppstå, må, efter underdånig anmälan hos Kongl.
Maj.-t, f å disponeras af Öfver-ståthållare-embetet till polisväsendets fullkomnande,
under förbehåll, att, om någon del deraf för något år anordnades till förwlärkning
af det anslag, som icke är underkastadt offentlig redovisning, någon
redogörelse för en sådan andel af besparingen icke annorlunda eger rum, än i
enlighet med hvad i afseende å detta anslag är i underdånighet framställdt.
Statsrådet, som, på de af Öfver-ståthållare-embetet anförda skäl, ansåg
frågan om indragning af Under-ståthållare-embetet eller Fogat-sysslan nu böra
förfalla, kunde val icke undgå erkänna billigheten af en stor del utaf de
ifrågaställde tillökningarne i staten för Öfver-ståthållare-embetet och dess kansli;
men, enär den medeltillgång, som för dylika anslagsförhöjningar måste anlitas,
nu icke, utan åsidosättande af mera angelägna behof, syntes medgifva anvisandet
af den större summa, som till den föreslagna löneregleringen erfordrades,
likasom ej eller för åtskilliga andra verk, der löneregleringar vore at enahanda
skäl påkallade, trodde Statsrådet sig böra i underdånighet tillstyrka, att ytterligare
löneanslag för Öfver-ståthållare-embetet och dess kansli för närvarande
icke må hos Rikets Ständer äskas, utom i så måtto:
20
l:o Att för ordinarie staten uppföras:
aj för ytterligare 4 exekutions-betjenter, löner, likasom för de
förut å staten upptagne, a 108: 16  433: 16. —
6) för 1 kanslist till biträde åt Fogaten, lön, motsvarande hittills,
enligt årlig anvisning å sjette hufvud-titelns besparingar,
åtnjutet arfvode  300: — —
cj för 2:ne under-vaktmästare, hvilka å stat nu endast åtnjuta
89 rdr:s lön hvardera, tillökning af 50 rdr, såsom hittills,
efter årlig anvisning å besparingarne från och med
1842 . . . . ....... 100:
<T) för 4 vaktknektar vid gäldstugan, hvilka å ordinarie stat
innehafva blott 54 Rdr 8 sk. hvardera, tillökning, lika med
hvad dem, genom Kongl. Brefvet den 17 Augusti 1833,
blifvit å besparingarne tillagdt å 53: 24. . , . . . 214: — —
med förhöjning till de nuvarande för 4 tunnor, derunder inbegripen,
spanmål, i den mån statsprisetöfverstiger 7 Rdr.
Summa Rdr 1,047: 16. —
hvaremot förenämde anslag af besparingarna, å tillsammans 614 Rdr, skulle
upphöra;
2:o att af de 4 tjenstemän, för hvilka, enligt Ofvei-ståthållare-embetets
anmälan, minskning i inkomster inträffat, derigenom att det förräntande
af depositionsmedel, som uti Kongl, brefvet den 10 Juli 1816 medgifvits,
för att med räntan förbättra samma tjenstemäns lönevilkor, sedermera,
enligt Kongl, brefvet den 4 April 1840, upphört, de 2:ne, som från nämnde (id
annu i tjensterne qvarstå, må personelt å allmänna indragnings-staten uppföras
till ersätining för ilen tid, de sysslorna fortfarande innehafva, nemi.:
a) kamereraren med det af Öfver-ståthållare-embetet i sådant
afseende tillstyrkta belopp och  200: — —
b~) förste notarien, med ett belopp, svarande mot skillnaden
mellan hans nuvarande lön (218: 6. 5.) och den af Öfverståthållare-embetet
föreslagna (400:) eller 181: 41. 7.
Tillsammans 381: 41. 7.
Beträffande frågan om ökadt anslag för poliskammaren, ansåg Statsrådet
den af Öfver-ståthållare-embetet i dess sednare skrifvelse föreslagna reglering,
så väl i afseende å personal, som lönebelopp, utgöra ett oundgängligt vilkor
för en af behofvet högt påkallad förbättring af polisväsendet i Stockholm
21
hvadan, och på de af Öfver-ståthållare-embetet anförda skal för statsverkets
deltagande i de utgifter, som af denna reglering blefvo en följd, Statsrådet,
under förutsättning, att stadens årliga anslag för polisen komme att ökas till
25,000 Rdr, i underdånighet hemställde, att framställning till Rikets Ständer
örn beviljandet af ytterligare medel för denna reglerings verkställande må göras;
dock att, enär afsedt vore att inskränka de anslagstillökningar, hvarom
anmälan borde ske inom den tillgång, som dertill för närvarande vore att påräkna,
nu endast må äskas en summa af 4,000 Rdr, såsom tillökning i statsanslaget
för polisen i Stockholm, hvaremot tillgång till det efter förslaget ytterigare
erforderliga belopp 6,000 rdr, borde beredas på det sätt, att af de efter
medeltal för sistförflutna fem år till ungefärligen samma summa beräknade vitesoch
ensaks-böter, hvilka, enligt nu gällande föreskrifter, polisbetjeningen såsom
åklagare tillfalla, men hvilkas öfverlemnande till allmänna barnhus-inrättningeu
Öfver-ståthållare-embetet föreslagit, i stället bildas en kassa, från hvilken fyll—
naden i polisbetjeningens aflöning efter nya staten borde utgå ; tillstyrkande
Statsrådet derjemte, att Kongl. Maj:t må förklara Sig vilja, i sammanhang med den
reglering, som af den nödig ansedde anslagningstillökningens beviljande komme
att blifva en följd, i nåder förordna om redovisning för detta anslag, i öfverensstämmelse
med hvad af Öfver-ståthållare-embetet i sådant afseende föreslagits.
Lands-staleti.
b) Det af kommitterade för beskattningsväsendets, samt uppbörds- och
redogörelseverkets förenklande, till följd af Kongl. Majrts den 26 sistlidne Januari
meddelade nådiga befallning, under den 26 derpåföljande Maj i underdånighet
afgifne betänkande och förslag angående en förändrad löne-reglering
för lands-staten i riket, utom för Landshöfdinganre, i sammanhang hvarmed
jemväl nu i underdånighet anmältes.
Af kommitterade hade följande hufvudgrunder för löneregleringsförslaget
blifvit antagne, nemligen:
a) att expeditions-lösen, der sådan hittills varit Iands-stats-tjenstemän)
en tillerkänd, väl borde fortfara, intilldess en allmän reglering rörande sådan
22
lösen vid domstolar oell embetsverk kunde komma till verkställighet =, men att
alla provisioner, sorn desse tjenstemän, enligt nu gällande stadganden, egde åtnjuta
å sådane medel, hvilkas debiterande, uppbärande, utbetalande eller kontrollerande
tillhör deras tjenstebefatlningar, måtte, såsom tillkomne för att bereda
behöflig ansedd förbättring i aflöningsförmåner, men hvarigenom redogörelserna
och aflöningssättet invecklas, helt och hållet upphöra;
b) att den häradsskrifvarne tillagde debetsedel-lösen, hvilken väl (ill endel
åsyftar att betäcka de med debetsedlarnes utfärdande förenade kostnader, men
i sjelfva verket till det mesta utgör en löneförmån, äfven må upphöra, helst
någon giltig grund icke finnes derför, att de skattdragande sjelfva skola erlägga
särskild afgift för den underrättelse, de genom debetssedlen erhålla angående
deras skattebelopp;
c) att endast den inom fögderierne anställde kronobetjening borde med
boställen förses, hvilken förmån följaktligen, enär kommitterade i deras underdåniga
betänkande om beskattningsväsendets m. m. förenklande särskildt föreslagit,
att häradsskrifvaretjensterne, så snart de nya jordeböckerna hunnit upprättas,
hvilket påräknades kunna ske inom medlet af 1851, måtte upphöra och
göromålen dervid öfverflyttas på tjenstemän vid lands-konloren med benämning
af härads-bokhållare, utom hvad mantalsskrifningen å landet beträffar, hvilken
borde åligga länsmännen, endast skulle kronofogdarne och länsmännen tillkomma,
med iakttagande dervid, att hvarje boställes afkastning beräknas till det
belopp, som, i händelse af utarrendering, skäligen anses kunna för detsamma
erhållas, eller, derest det varit utarrenderadt, enligt sednaste kontrakt varit derföre
betaldt, hvarvid, om arrendet i persedlar utgått, dessas värde beräknas
efter medium af de sista tio årens markegångspris, samt att den sålunda bestämda
boställsafkastningen, dock alltid utsatt i tiotal riksdaler, afräknas från
dea lön, som för tjenslen, hvarmed bostället följer, varder fastställd;
d) att, jemlikt kommitterade* tillstyrkande i nämnde särskilda betänkande,
alla indelda räntor, utom för bostads-boställen, borde lill stats-verket indragas
och lönerna för lands-stats-tjenstemännen beräknas i kontant, utan någon
derunder inbegripen spanmål;
e) att af allmänna medel särskildt borde ersättas resekostnader för häradsbokhållare
vid resor till taxeringsförrättningar, till mantalsskrifningar i de
»(ader, der de hittills förrättats af häradsskrifvare, och till skattläggningar, der
sådana ifrågakomma; resekostnader och tiaktamente till vaktbetjenter vid landshöfdinge-embetena,
då de i tjenste-ärenden afskickas utom landshöfdinge-residens-staden,
kostnader för blanketter till debets-sedlar och betalningsbevis för
23
krono-utskylder, för diariers och handlingars samt räkenskapers vid läns-styrelserna
inbindning samt för läns-styrelsernas kungörelsers införande i allmänna
tidningar, der sådant bör ega rum och icke sker för ändamål, hvartill
särskilda anslag äro anvisade, hvaremot för tryckningen af nämnde kungörelser,
enahanda belopp sorn hittills, eller 100 rdrbko lör hvarje län i ett för allt borde bestås.
I afseende å personalen och aflöningarnas belopp, hafva kommitterad*
vidare föreslagit för lands-sekreterare, i hvarje utom nedanämnde 8 län —.
lön .... ... 666: 32. Summa
resepenningar och expenser 133: 16. för hvarje grad
— 800:
i Stockholms, Jemtlands, Westerbottens och
Norrbottens län, der sportel-inkomsterne
äro ringa, lön ... 866: 32.
resepenningar och expenser 133: 16.
samt efter nuvarande beloppet i anseende
till betydligare extra inkomster:
i Gottlands län, lön ... . 366: 32.
resepenningar och expenser . . 133: 16.
Blekinge län, lön  466: 32.
resepenningar och expenser . . 133: 16.
Götheborgs och Bohus län, lön 266: 32.
resepenningar och expenser . . 133: 16.
Malmöhus län, lön .... 166: 32.
resepenningar och expenser . 133: 16.
1,000: — —
500:
600:
400:
300:
eller för alla 24 tillsammans .... ■
18,600: — —■
Läns-notarier, som oundgängligen erfordras
såsom ordinarie tjenstemän, 1 i hvarje
län, på det någon fullt qvalificerad och skicklig
person måtte alltid finnas att tillgå, sorn
i händelse af lands-sekreterarens laga för
Transport
18,600:
24
Transport
fall, genast kan i ulöfningen af hans tjenst
inträda, lön  400:
eller tillsammans
Lands-kanslister, 1 i hvarje län, å 200: lön
Lands-kamererare i hvarje, utom nedannämnde
4 län, lön ... 1,200: —«
resepenningar och expenser . 133: 16.
sportel-ersättning .... 666: 32.
2,000:
i Gottlands, Jemtlands, Westerbottens och
Norrbottens län, lön . . 1,200: —
resepenningar och expenser . 133: 16.
men i anseende till mindre uppbörds-förvaltning,
i sportelersättning
endast . . . . 333: 16.
1,666: 32:
eller för alla 24 tillsammans
Landsräntmästare, i hvarje utom nyssuppräknade
4 län, lön . . . 1,000: —
skrifvarhjelp och expenser . 133: 16.
sportel-ersättning .... 466: 32.
1,600:
i öfrige 4 län, lön .... 1,000: —
skrifvarhjelp  133: 16.
sportel-ersättning .... 200: —
1,333: 16. —
för alla tillsammans . i . .....  .
Läns-bokhållare 1 i hvarje län, å 800: lön
varande såsom skäl dertill, att kommitterade
föreslagit högre lönebelopp än vid förr afgifne
löneregleringsförslag upptagits, af
kommitterade anfördt, att anställandet af
skicklige personer vid dessa befattningar,
vore af största vigt, särdeles med afseende
Transport
18,600:
t
9,600:
4,800:
46,666: 32.
37,333: 16. —
19,200:
136,200:
Träns
-
Transport 136,200: —
å deras åliggande att förrätta landskamererarens göromål vid
dennes förfall, och att lönerne derföre borde för länsbokhällarne,
hvilka hade föga tillfälle att, såsom länsnotarierne, genom kommissioner
förskaffa sig extra inkomster, blifva så reglerade, att
icke blott landskoritorister, utan äfven de, som komme att besörja
häradsskrifvare-göromälen, och i visst afseende blefve länsbokhällarne
underlydande, äfvensom tjenstemän i kameral-verken
funne sin uträkning vid att söka länsbokhållare-tjenster.
Häradsbokhållare, 61, å  666: 32. — 40,666: 32.
varande af kommitterade antaget att de häradsskrifvarne
tillhörande göromål, som skulle komma
att å häradsbokhållarne öfverflyttas, skulle, efter
den af kommitterade föreslagna förenkling, och
med jemn fördelning å hela arbetstiden af en
personal, svarande emot häradsskrifvarnes halfva
antal, kunna medhinnas, dock att i de län, der
detta antal är udda, häradsbokhållarnes antal borde
blifva närmaste tal öfver hälften.
Lands-kontorister, 1 ordinarie i hvarje län,
lön  300:
samt dessutom till en eller flere extra
kontorsskrifvare
200:
eller tillsammans  12,000: —
Anförande härvid kommittérade att, om det skall
blifva möjligt att till ordinarie landskontorister,
hvilka hafva föga tillfälle till inkomst af kommissioner,
erhålla skickliga personer, som äro
kompetente att till andra landtstatstjenster befordras,
lönen icke borde till mindre än 300
r:dr bestämmas, och att då flere äu en landskontorist
vore erforderlige, men landskamererarues
löner voro föreslagne endast till ett för dessa
tjenstemäns egen bergning nödigt belopp, så att
Bil. K:o 3 till Kongl. Maj:ls Prop. 1847. Bäft. /.
Transport 188.866: 32.
1
“26
deraf skäligen icke kunde beräknas något till
skrifvarebiträde för de vanliga göromålen, det
föreslagne arfvodets anvisande till Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes disposition vore af behofvet
påkalladt.
Vaktbetjente :
I Stockkolms län, 1 landsgevaldiger .... 266
3 vaktmästare, å 200
i hvartdera af de öfrige länen 1 landsgevaldiger 200
1 vaktmästare 180
Transport 188,866: 32.
32.
eller tillsammans
9,606: 32.
Kronofogdar, lön  1,000: — —
resepenningar, skrifvarhjelp och
expenser  500: — — ^ ^qq.
eller för alla, 112 till antalet  168,000: —
hvilket förhöjda aflöningsbelopp, efter kommitterades
tanka, vore påkalladt deraf att desse tjenstemän,
som hafva en betydlig uppbörd, hvilken
skulle komma att mycket ökas, derest indelta
räntorna komme att indragas, och som måste
vidkännas dryga kostnader till resor och skrifvarebiträde,
borde så allönas, att de ej af behofvet
tvingas att för sin bergning anlita obehöriga
inkomstkällor.
Länsmän, 496 till antalet å lön 200: — —
Resepenningar och expenser . . 100: — — 500: — —-
tillsammans för alla  148,800: —•
i hvilket antal äro inbegripne 5 redan utan lön
antagne och 3 ytterligare länsmän i Westerbottens
och 1 ny länsman i Oppunda härad af
Södermanlands län, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
af Kammar-kollegium och Statskontoret
understödde underdåniga hemställanden.
Summa Summarum 515,273: 16.
27
Och hafva kommitterade, enligt afgifne specifika förteckningar, sålunda beräknat
nuvarande aflöningskostnader för landtstatstjenstemännen.
Indelta räntor och kronotionde, efter förvandling för åren 1856—
1845
205,681:
häri inbegripne de indelte boställsräntorna, men icke forsellön
för den under dessa löner indelte spanmål, hvarför i händelse
af indragning staten jemväl komme att meddela ersättning.
Hoställsafkastning, enligt hvad i förut uppgjorde lönereglerings
förslag
upptagits  60,000: — —
men kommitterade föreställde sig att, vid skeende uppskattning,
boställenas afkastning skulle visa sig betydligt högre.
Kontanta löningar och spanmål in natura 118,015:14.11.
Provisioner, enligt hvad under serskilda titlar, enligt 1844 års
rikshufvudbok, jemte andra räkenskaper för samma år blifvit
utbetaldt  60,905:42. 6.
hvaraf likväl 634: 17. 9. icke af allmänna medel utgå, och
således icke medföra någon besparing i statsutgifterne.
Debetssedellösen, som, efter afdrag af kostnaderne för debetssedlarnes
tryckning, synes hafva lemnat häradsskrifvarne en årlig
inkomst af  13,000: — —
Summa 457,602: 9. 5.
Hvarutöfver alltså skulle fordras  57,671: 6. 7.
till fyllnad i aflöningssumman efter nya staten  515,273:16. —
anmärkande härvid kommitterade, att från den erforderliga fyllnadssumman, hvilken
mycket understege den, som år 1840 ifrågakom, äfven kunde afriiknas den,
i händelse af indelte lönernes indragning, belöpande ersättning för forsellön å derunder
inbegripen spanmål, hvilken syntes kunna beräknas till omkring 8,000 r:dr,
och att, då den af högsta behof pakallade ytterligare lönetillökning för länsmän,
ehuru ringa för hvar och en, erfordrade ett nytt anslag af omkring 48,000 r:dr,
hvarifrån dock borde afgå hvad som annars skulle utgöra ersättning för mantalsskrifnings-provisionen,
vore det belopp, som blefve behöfligt för att bereda nödig
förbättring uti öfriga landtstadspersonalens aflöning, mindre betydligt, hvilket väsendtligen
härrörde af den föreslagna nya regleringen med häradsskrifvarne, enär,
då dessas löneinkomster år 1835 beräknades till 84,107 r:dr 5 sk., och numera,
efter beviljade tillökningar, samt med afseende å indelte räntornes högre värde
och boställenas verkliga afkastning, säkert kunde uppskattas till 90,000 r:dr, skulle
deremot till aflönande af de i stället föreslagne tjenstemän vid lands-kontoren icke
28
erfordras mera än 40,666 r:dr 32 sk., hvarigenom sålunda för den öfriga löneregleringen
uppkomme en tillgång af nära 30,000 r:dr.
Vidare, i afseende å den föreslagna nya regleringens tillämpning, hafva kom
mitterade,
enär de, som af Kongl. Maj:t och Kammar-kollegium blifvit befordrade
till landsstatstjenster sedan November 1828, äro, enligt vid tillsättningen gjordt
förbehåll, skyldige att afträda det belopp, hvarmed deras löneförmåner öfverskjuta
de blifvande lönerne, ansett sig icke böra tillstyrka något häremot stridande stadgande,
ehuru vid det förhållande, att omkring 20 år förflutit sedan nämnde förbehåll
började att i fullmakter och konstitutorialer införas, det syntes blifva nog
strängt att till större eller mindre del minska löneförmåner, som de tilläfventyrs
under en läng följd af år tillgodonjutit och hvarpå alla deras beräkningar blifvit
byggda; men hvad beträffade de tjenstemän, uti hvilkas fullmakter eller konsti
tutorialer
något sådant vilkor icke förekomme, borde, i de säkerligen högst få fall
då nya aflöningen understiger hittills åtnjutne löneförmåner, skillnaden å allmänna
indragningsstaten öfverflyttas, för att, vid deras afgång från tjensten, upphöra.
Vidkommande åter frågan om häradsskrifvaretjensternes indragning och tillsättandet
i stället af häradsbokhållare, hafva kommitterade åberopat hvad derom blifvit
hemstäldt uti det särskilda betänkandet om beskattningsväsendets m. m. förenklande,
eller att, sedan de föreslagne nya jordeböckerne hunnit upprättas, förändringen
inom hvarje län verkställes då så många häradsskrifvaretjenster, antingen
genom afgång eller innehafvarnes medgifvande att emottaga den nya tjenstgöringen
vid landskontoren, blifva lediga, att de för dem beräknade sammanlagde
aflöningsförmåner, med undantag af mantalsskrifnings-provisionen, motsvara den aflöning,
som för häradsbokhållarne bör utgå, samt att i följd häraf de under tiden
ledigblifvande häradsskrifvaretjensterne få bestridas efter förordnanden, emot åtnjutande,
såsom arfvoden, af de dermed förenade lönevilkor; men på det att emedlertid
den nya löneregleringen må kunna i staterne iakttagas, hafva kommitterade
särskildt hemställt, huruvida icke lämpligast vore att det belopp, hvarmed häradsskrifvarnes
löner, jemte åtnjutue provisioner och debetssedel-lösen, de sednare
inkomsterne, beräknade efter medeltalet för sistförflutne tio år, för hvarje län öfverskjuter
löne-anslaget för härads-bokhållarne, uppföres å allmänna indragningsstaten,
att utgå så länge häradsskrifvarnes tjenstgöring fortfar, hvaremot, när densamma
i ofvannämnde ordning upphör och härads-bokhållare-tjensterne tillsättas,
de då qvarvarande, med fullmakter försedde, häradsskrifvare böra å samma stat
personelt åtnjuta beloppet af ordinarie löner samt bibehålla innehafvande boställen,
hvaremot resepenningarne samt ersättningen för provisioner, äfvensom audre extra
inkomster, borde upphöra.
29
I sammanhang härmed hafva kommitterade i underdånighet föreslagit, att både
häradsbokhållare och länsbokhållare, likasom länsnotarier må tillsättas af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande; hvarjemte kommitterade slutligen, angående landshöfdingen
i stora Kopparbergs län underdåniga hemställan, att länsmanslönerne i
nämnde län tills vidare måtte få betraktas såsom arfvoden, hvarå någon besparing
för statsverket ej iakttages, i underdånighet anfört att de väl, lika med Statskontoret,
funne det länsmännens löner icke borde till arfvoden förvandlas, men då
det emellertid lätt kunde inträffa, att tillfälle icke gifves alt, genast vid yppad
vakans, erhålla till tjensten passande personer, samt det ofelbart måste möta stor
svårighet och mången gång icke blifva möjligt, att finna någon, som endast mot
åtnjutande af halfva lönen, ville tjensten under vakans bestrida, och de olägenheter,
hvilka deraf kunna uppkomma, vida öfverväga den besparing, som i dylika
fall tillfälligtvis komme att staten beredas, trodde committerade sig böra i underdånighet
hemställa, det Kongl. Majit måtte tillåta, att de, som under vakans
förestå lediga länsmanstjenster, få såsom arfvode åtnjuta de dermed följande löneförmåner,
dock att, på det icke sådant må föranleda till underlåtenhet alt tjensterne
genom fullmakter tillsätta, tillika må stadgas att dylik disposition icke finge
fortfara utöfver någon viss tid, utan att förhållandet anmäles hos Kongl. Majit
och nådig tillåtelse till fortfarandet erhålles.
Departementschefen anmälde härjemte, att sedan, genom Kammar-kollegii utslag
den 23 April 1844, förmedling beviljats i den på landskamererarelönen i
Skaraborgs län indelta spannmålsräntan för Lerdahla qvarn, Kongl. Majit, uppå
Financedepartementets föredragning den 27 Augusti 1846, förklarat att ersättning
för den landskamereraren sålunda frångångne spanmål, 34 tunnor spanmål,
hälften råg och hälften korn, skulle påföras öfverskotten å statsverkets inkomster,
intilldess vid nästa statsreglering motsvarande anslag kunde varda å stat uppfördt;
samt
att Kongl. Majit jemväl, under den 3 April och 19 December 1843, förklarat
länsmannen i Frökinds härad af Skaraborgs, och de med boställen försedda
länsmännen i Upsala län berättigade till lönefyllnad vid skeende statsreglering,
den förre med 10 ridr och de sednare med tillsammans 333 r:dr
46 sk. 10 rist., för att komina i åtnjutande af det lönebelopp, 200 ridr, för
hvardera, hvartill de länsmanslöner, hvilka icke uppginge till denna summa, borde,
jemlikt Rikets Ständers beslut, vid Riksdagen 1840 och 1841 förhöjas.
30
Statsrådet, som ansåg en allmän, vid flere föregående riksdagar ifrågaställd,
lönereglering för landtstatens tjenstemän och betjente vara af behofvet högt påkallad,
tillstyrkte alltså, efter öfvervägande af hvad kommitterade i underdånighet
anfört och föreslagit, samt hvad i öfrigt härvid förekommit, att framställning må
göras till Rikets snart sammanträdande Ständer, om en sådan allmän lönereglering
för landtstaten uppå de af kommitterade föreslagne, här ofvan under Litt.
a - e upptagna grunder, äfvensom i enlighet med kommitterades förslag, i afseende
såväl å personalen som å beloppen af löner, arfvoden och serskilda ersättningar,
utom i så måtto att, då Kongl. Majit, redan den 14 December 1853, samt vidare
den 25 November 1840, förordnat, att Färentuna härad, hvilket kommitterade
beräknat såsom serskildt Fögderi, skulle, vid nuvarande kronofogdens afgång,
förenas med Sollentuna och Vallentuna häraders, samt Danderyds skeppslags fögderi,
aflöningsstaten borde för Stockholms län minskas med en kronofogde, men
i stället, jemlikt hvad Kongl. Maj:t i anseende till angelägenheten, att nära Drottningholm
funnes en kronobetjent till nödigt biträde för kronofogden, äfven vid
nämnde tillfällen beslutat upptaga en expeditionsfogde för Färentuna härad med
400 r:dr i lön och 100 r:dr till resepenningar och expenser, samt att, enär indragningen
af häradsskrifvare-tjensterne, och tillsättningen i stället af häradsbokhållare
icke kunde vidtaga före år 1851, samt närmare utredning erfordras
angående det antal häradsbokhållare, som för hvarje län borde bestämmas, derom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Kammarkollegium ännu icke blifvit hörde,
med hufvudsaklig pröfning af frågan om staten för häradsbokhållare må anstå
närmare intill den riksdag, som näst före nyssnämnde tid inträffar; och skulle
alltså, efter hvad Statsrådet nu föreslagit, erfordras:
Summa 473,606: 52. —
I afseende på sättet för utförandet af denna reglering hemställde Statsrådet
i underdånighet, att Kongl. Majit må föreslå Rikets Ständer:
för Lands-secreterare.
» Läns-notarierne .
» Lands-canzlisterne
» Lands-kamererarne
» Landt-Räntmästarne
» Läns-bokhållarne
» Lands-kontoristerne
» Vaktbetjente .
» Kronofogdarne .
» Länsmännen .
167,000:
148,800:
18,600:
9,600:
4,800:
46,666: 52. —
37,353: 16. —
19,200:
12,000:
9,606: 52. —
31
a) att det belopp, som med behörigt afdrag för de boställen och bohemman,
som komma af kronofogdar och länsmän bibehållas, efter den nya staten för ofvannäinnde
tjenstemannapersonal erfordras, utöfver hvad nu för landtstaten utom
landshöfdingarne är å riksstatens sjette hufvudtitel upptaget, må för ändamålet å
samma hufvudtitel uppföras;
b) att det belopp, hvarmed för vissa af de landtstatstjenster, som å nya staten
bibehållas, nuvarande löneinkomster öfverskjuta det, som efter samma stat kommer
alt för dessa tjenster utgå, må efter skeende pröfning af Kongl. Maj:t och
för så vidt ej innehafvare!! finnes böra nedsättningen vidkännas, på grund af det
förbehåll, som i de af Kong. Majtt och Kammar-kollegium sedan November 1828
utfärdade fullmakter och konstitutorialer blifvit intaget om förbindelse för den
utnämnde, att underkasta sig den tilliimnade löneregleringen, må få uppföras på
allmänna indragningsstaten, för att derifrån till innehafvaren intill dess afgång utgå;
c) att, hvad häradsskrifvaretjensterne angår, ej allenast dertill hörande indelda
och kontanta löner och resepenningar, utan ock, på det debetssedel-lösen
till förmån för de skattskyldige, samt mantalsskrifnings-provisionen må, när löneregleringen
i allmänhet vidtager, kunna upphöra, ett mot desamma svarande belopp,
efter medeltal för sistförflutne 10 år, må uppföras på allmänna indragningsstaten,
för att, efter hvad för hvarje häradsskrifvaretjenst belöper, från denna stat
utgå, intilldess genom häradsbokhållares tillsättande med löner på stat, göromålen
vid tjensten upphöra, samt, hvad angår ordinarie löner för de af nuvarande, med
fullmakter försedde, häradsskrifvare, som då qvarstå och icke blifva till häradsbokhållare-
eller annan tjenst förflyttade, äfven allt framgent intill deras afgång,
hvarintill de ock borde få sina boställen bibehållna;
d) att, enär de indelda löningar, som till statsverket indragas, icke inflyta
förr än efter förloppet af det år, för hvilket de äro att såsom löneförmon, be
räkna,
samt denna indragning bör kunna, för större delen af ifrågavarande tjenstemannapersonal,
utan serdeles uppehåll verkställas, då dervid iakttages, att icke någon
med indeld lön må, utan att densamma indrages, undfå lönetillökning efter
nya staten, och att löntagare, blott i det fall att han blifvit utnämnd till tjensten
utan förbehåll om förbindelse att underkasta sig blifvande lönereglering, är berättigad
att icke, utan eget medgifvande, skiljas från indeld lön i utbyte mot
kontant, Rikets Ständer må, jemlikt hvad för så beskaffade fall varder i nådig
proposition angående beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelse verkets
förenkling föreslaget, sätta Statskontoret i tillfälle att qvartaliteter utbetala de
kontanta löner, emot hvilka de indelda komma att utbytas.
I fråga åter om det belopp, hvarmed riksstatens sjette hufvudtitel i och för
denna reglering behöfde tillökas, fann Statsrådet att då från ofvannämnde summa
473,606 r:dr 32 sk. afräknas
a) det belopp deraf, som svarar mot afkastningen
af de boställen och bohemman, som
bibehållas och hvilket, enär afkastningen af
alla nuvarande landtstatsboställen, utom Landshöfdingarnes,
uppskattats till 60,000 r:dr,
kan utgöras  50,000: — —
b) nuvarande tillgång å stat i indelda räntor
och kronotionde : 205,680: — —
samt i kontant löuingar och spannmål in
natura  118,010:  373,690:
så utgjorde hela tillökningen å denna hufvudtitel
99,916: 52. —
och då till denna summa lägges hvad, som
fordras att uppföras å allmänna indragningsstaten,
nemligen enligt förenämnda
mom. Litt. b, förslagsvis högst  3,000: — —
och enligt mom. Litt. c, efter hvad uppgjorde
uträkningar gifva vid handen högst. 63,277: 16 — gg 277: 16.
166,194:
Men från denna summa vidare afräknas det belopp,
hvarmed anslagen å sjunde hufvudtiteln
till remisslage, uppbörds- och observations-procenter
samt mantalsskrifnings-provisioner, tillsammans
24,000 r:dr, kan förminskas, hvilket
belopp, då 4,000 r:dr kunna anses tillräckliga
för tjenstemän utom landsstaten, som komma
att dylika provisioner än vidare åtnjuta, bör
beräknas till  20,000: — —
lå visade sig en å riksstaten i och för denna
reglering behöflig tillökning af  146,194: — —
hvaremot skulle vinnas besparing af provisioner,
som utom berörde, från sjunde hufvudti
Transport
146,194: — —
33
Transport 146,194: — —
teln anordnade, hittills af statens medel utgått,
till ett belopp af omkring  40,900: — —
äfvensom de skattedragande skulle befrias från
debetsedellösen  13,000: — —
och forsellön å indeld spannmål, omkring . . 8,000: — — qqq.
så att den effektiva utgiftstillökningen endast
skulle blifva  84,294: — —
hvilken dock ytterligare minskas i den mån förenämnde
särdeles lågt beräknade boställs—afkastning,
vid ny uppskattning befinnes lemna
större tillgång för den nya regleringen;
Varande dessutom att anmärka, att de poster,
som flyttas till allmänna indragningsstaten
tillsammans  66,277: 16. —
komma, allt eftersom innehafvarne genom dödsfall,
afsked eller befordran afginge, att för staten
åter besparas; hvaremot å ordinarie staten
framdeles skulle uppföras häradsbokhällarne med
förslagsvis beräknad aflöning  40,666: 52. —
så att tillökningen å stat skulle med . . . 25,610: 52. —
nedsättas till  120,583: 16. —
äfvensom, och då jemväl kommer att besparas
afkastningen af landssekreterares, landskamererares,
landträntmästares, häradsskrifvares och
vaktbetjentes boställen, minst  10,000: — —
den effektiva tillökningen i utgifter skulle ytterligare
minskas med  35,610: 52. —
och sålunda nedsättas till  48,683: 16. —
oberäknadt, att en säkerligen betydlig ytterligare tillgång torde vinnas genom boställsafkastningens
högre belopp än som hittills i kalkyl upptagits, äfvensom att
remisslage, observations- och uppbördsprocenter samt mantalsskrifningsprovision
vanligen uppgått till 8 å 10,000 r:dr mer än här, efter förslagssummans belopp
å sjunde hufvudtiteln beräknats.
Bil. N:o 3 till Kongl. Majlis Prop. 1847, Baft. 1- 3
34
Derjemte och då genom förmedling af den på Iandskamrerarelönen i Skaraborgs
län indelda spannmålsränta för Lerdahla tullmjölqvarn, de å stat nu uppförda
tillgångarne för landsstaten minskats med 54 tunnor, hälften råg och hälften
korn, hemställde Statsrådet i underdånighet, att upptagandet af motsvarande belopp,
eller omkring 306 r:dr, må af Rikets Ständer begäras; äfvensom Statsrådet
ansåg, att, för den händelse, att den föreslagna allmänna löneregleringen icke skulle
i afseende å länsmännen och vaktbetjente vid landshöfdingeembetena bifallas, Rikets
Ständers uppmärksamhet serskildt borde fästas derå, att i allt fal! antalet af
länsmän behöfver ökas med 6 i Vesterbottens och 1 i Södermanlands län samt
ytterligare en vaktbetjent antagas vid hvarje landshöfdinge-embete, der blott en
sådan nu finnes, och att länsmannen i Frökins härad och de med boställen försedde
länsmännen i Upsala län af Kongl. Majit pröfvats berättigade till erhållande
af lönefyllnad i 200 r:dr, den förre med 10 r:dr och de sednare med tillsammans
553 r:dr 46 sk. 10 rst.
Gästgifvareg friheter.
Sedan Kongl. Majit, under den 25 Maj 1858, i nåder förordnat, att vid
frälseskattehemmanet V4 mantal Kappeled, beläget på den 2 % mil långa vägen
emellan Bölaryds och Gisslaveds gästgifverier i Villstads socken Vestbo härad och
Jönköpings län, skulle vara ständigt gästgifveri, hade åboerne å delta hemman,
Mårten Jönsson, Börje Erikson och Jöns Andersson, under åberopande af svårigheten
för dem att utgöra de med gästgifverihållningen förenade skyldigheter,
hvilka erfordrade, bland annat, underhållandet af en ständig dräng eller hållkarl
för skjutsbudningen, och en häst för skjutsningen, som annars icke behöfdes, hos
Kongl. Majits befallningshafvande i länet anhållit om understöd härutinnan genom
dels befrielse fiån hemmanets rotering för Vi mantal i roten Nio 13 vid Norra
Vestbo kompani af Jönköpings regemente, dels ersättning af rote- vakans- eller
andra allmänna medel, motsvarande roteringskostnaden för % mantal, så att hemmanet
finge åtnjuta förmånen af rotefrihet för ett helt mantal och dels någon af
kronans behållna räntor från hemman i grannskapet till belopp af omkring 80
ridr årligen. Efter härom hållen undersökning vid häradsrätten i orten, i enlighet
med 28 § af gästgifveriordningen den 12 December 1734, och sedan ej
mindre vederbörande kronofogde och häradsskrifvare, än chefsemhetet vid Jönköpings
regemente, blifvit hörde, hade Kongl. Majits befallningshafvande uti underdånig
skrifvelse af den 28 Januari 1843 anmält, att Kongl. Majits befallnings
-
35
hafvande funnit det vara tillförlitligen utredt, alt innehafvarne af lA mantal Kappeled
vore i behof af understöd för gästgifveriets tillbörliga uppehållande, att likväl,
enär jemlikt Kongl, brefvet den 7 Juli 1812 roteringsfrihet icke egde rum
för andra gästgifvaregårdar än sådane, som före år 1734 njutit en dylik förmån,
Kongl. Maj:ts befallningshafvande saknade skäl att tillstyrka befrielse från den
hemmanet åliggande rotering, hvaremot Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som
ansåg tungan af gästgifverihållningen egentligen beslå i uppbudningen af skjuts
och underhåll af en skjutshäst, hvilket sednare svårligen kunde vid gästgifverihemmanet
åstadkommas utan alltför kännbar afsaknad i foder till nödiga kreatur,
i underdånighet föreslagit, att nämnde hemman måtte erhålla något understöd af
kronans behållna hemmansräntor, svarande mot en årlig inkomst af 66 r:dr
32 sk. banko.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hade Kammarkollegium hufvudsakligen
anfört: att de förmåner, Kappeleds frälsehemman såsom gästgifveri redan
åtnjöte, vore frihet för skjutsfärdspenningar, 6 sk. banko, samt från inqvartering
i fredstid; att genom undersökningen vid häradsrätten blifvit fullkomligen utredt,
att detta svaga, emellan 3 åboer fördelade, % hemman vore i ovedersägligt behof
af ytterligare understöd för gästgifveriets uppehållande; samt att, då intet
hemman egde undandraga sig skyldigheten af gästgifverihållning, när denna af
vederbörande embetsmyndighet ansåges på stället nödig, men det lika litet vöre
billigt eller lämpligt, att på de ställen, der denna för allmänna ändamål ålagda
skyldighet medförde, icke en förmån, utan ett besvär, åboerne dermed betungades
i den grad, att deras bestånd undergräfdes, kollegium funne billigt, att staten vid
sådane tillfällen komme vederbörande till hjelp med det understöd, som för ändamålet
pröfvades skäligt; hvadan och ehuru, hvad ifrågavarande gästgifverihemman
beträffade, det anslag, Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, icke grundade
sig på lokalundersökning af hemmanets beskaffenhet eller fullkomlig utredning af
den ökade tunga, åboerne af gästgifverihållningen finge vidkännas, kollegium likväl,
då detta anslag ögonskenligen icke vöre för högt, såsom ersättning för underhållande
af de för skjutsens uppbudning och utgörande ökade utgifter, och
dessutom betydligen understege, hvad kronofogden och häradsrätten i orten i
detta afseende ansett billigt, nemligen att hemmanet Kappeled årligen finge uppbära
ett mot vakansafgiften för helt hemman svarande belopp och dessutom erhålla
någon af kronans der i orten behållna räntor, uppgående till högst 40 r:dr
banko, funné sig, lika med Kongl. Maj:ts befallningshafvande, böra i underdånighet
tillstyrka ett anslag af 66 r:dr 32 sk. banko årligen till understöd för
gästgifverihållningen derstädes.
36
Sedan, vid underdånig föredragning häraf den 16 Oktober 1844, Kongl.
Maj:t i nåder förklarat, att med slutliga afgörandet af denna fråga skulle anstå,
intilldess sig visat, huruvida, i följd af Kongl. Maj:ts under den 2 Augusti samma
år utfärdade cirkulär, entreprenad för skjutsningens bestridande vid Kappeleds
gästgifvaregård blifvit ingången och lättnad derigenom kunnat sökanderne beredas,
samt, i anledning häraf, Kongl. Majits befallningshafvande uti skrifvelse af den 9
Oktober 1846 i underdånighet anmält, att någon entreprenad med 'skjutsningen
från Kappeleds gästgifvaregård icke kunnat tillvägabringas, hade Kongl. Majit den
2 sistlidne Februari behagat, af det å riksstatens sjette hufvudtitel till extra utgifter
uppförda anslag, i nåder bevilja åboerne å ifrågavarande frälseskattehemman,
för upprätthållande af gästgifveriet derstädes, ett årligt understöd af 66 r:dr 32
sk. banko, att från och med 1842, eller året efter det, då deras ansökan derom
till Kongl. Majits befallningshafvande inkom, till och med innevarande år, utgå
med tillsammans 400 r:dr banko, hvarjemte Kongl. Majit förklarat Sig vilja, i
afseende på det understöd, som för merberörde gästgifverihållning kunde hädanefter
finnas erforderligt, framdeles taga frågan derom i nådigt öfvervägande.
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Majit, till årligt understöd
för gästgifverihållningen vid Kappeled, må af Rikets Ständer begära uppförandet
å stat af 66 Rdr 32 sk. Bko — — — — — —
Undervisningsanstalter för Jordbruk och Landt mannanär ing ar.
a) Styrelsens för landtbruks-institutets på Ulltuna kungsladugård underdåniga
skrifvelse af den 16 sisth April om ett fortfarande årligt anslag för institutet.
Redan uti skrifvelse den 25 Februari 1844 hade kommitterade för organiserandet
af berörde landtbruks-institut, jemte afgifvande af förslag till stadgar
för institutet, äfvensom af en beräkning öfver årliga inkomster och utgifter derstädes,
i underdånighet anfört, att, ehuru allöningen till lärare och tjenstemän samt
öfriga årliga utgifter blifvit af kommitterade beräknade under förutsättning, att
något statsanslag efter 1848 års utgång icke vore för institutet att påräkna,
kommitterade dock ansåge ett dylikt anslag till åtminstone lika stort belopp, som
Rikets Ständer för uppköpande af inventarier m. m. anslagit, eller 4,000 r:dr
b:ko årligen, fortfarande erfordras om Ulltuna landtbruksinstitut skulle komma att
motsvara sin för svenska jordbruket vigtiga bestämmelse, enär genom beviljandet
af ett dylikt fortgående statsanslag, lärarnes löner kunde erhålla en behöflig förhöjning,
fri-lärlingar vid institutet årligen antagas, de betalandes afgifter möjligen
något nedsättas, samt ett erforderligt förlagskapital bildas, till bestridande af oförutsedda
utgifter; anhållande kommitterade, på grund häraf, det Kongl. Majit måtte
till Rikets Ständer aflåta nådig proposition om ett årligt statsanslag af minst
4,000 r:dr b:ko till Ulltuna landtbruksinstitut, att utgå äfven sedan kungsladugården
blifvit till institutets disposition upplåten.
Derefter hade den för institutet i nåder utnämnde styrelse uti dess ofvanberörde
underdåniga skrifvelse af den 16 sisth April likaledes anmält behofvet af
ett dylikt årligt statsanslag, i hvilket afseende styrelsen, under åberopande af åtskilliga
bilagde beräkningar, anfört: att det för 8 år, eller åren 1841 till och
med 1848, beviljade anslaget af 4000 r:dr, och hvarå räntorne årligen blifvit
lagde till kapitalet, komme att vid slutet af år 1848 lemna en tillgång af
37,391 r:dr 14 sk. 11 rst., hvaraf 37,100 r:dr åtginge till reparationer och
nybyggnader samt inköp af nödiga inventarier, då följaktligen blott ett öfverskott
af 291 r:dr 14 sk. 11 rst. återstode till bestridande af opåräknade utgifter; att
uti beräkningen öfver institutets årliga inkomster och utgifter från och med år
1849, då institutet komme att, såsom läroanstalt, träda i fullkomlig verksamhet,
styrelsen nödgats bland institutets inkomster upptaga ett fortfarande årligt anslag
af 4,000 r:dr, enär styrelsen ansåg detta anslag oundgängligen erfordras, om institutet
skulle obehindradt kunna verka för sitt vigtiga mål, svenska jordbrukets
utveckling och förkofran; att afgiften för så väl landtbruks-eleverne som landtbrukslärlingarne
blifvit betydligen nedsatt under hvad förut beräknats, och till och
med under hvad vid andra likartade läroanstalter hittills erlagts, hvarjemte förslagsvis
upptagits 12 friplatser, 6 för hvardera klassen; att det vore af största
vigt, att afgiften för de betalande eleverne och lärlingarne blefve så låg som möjligt,
och att ett icke för inskränkt antal fri-elever och fri-lärlingar vid institutet
måtte få njuta undervisning, men att detta endast kunde ega rum i den händelse,
att institutet, jemte egendomens afkastning, fortfarande finge påräkna ett statsanslag
af minst 4,000 r:dr b:ko om året; att institutet, äfven med detta anslag
i sjelfva verket icke komme att af statsmedel årligen erhålla mera än 8,000 r:dr,
hvilken summa till fullo åtginge för bestridande af de direkta utgifter, institutet
måste vidkännas för elevernes och lärlingarnes underhåll, samt för de anordningar,
som för dessas undervisning vore oundgänglige; att enär kungsladugårdens nuvarande
afkastning sammanlades med det nu ifrågaställa statsanslaget samt de be
-
38
talande elevernes och läriingarnes årliga afgifter, institutets årliga inkomster skulle
stiga till 12,120 r:dr, hvaraf, då de för elevernes och lariingarnes underhåll m. m.
beräknade oundgängliga utgifterna afdroges, till Iärarnes aflöning m. m. endast
återstode 5,870 r:dr; att denna summa visserligen icke vore för besagde ändamål
tillräcklig, men att hvad, som bruste, ansetts kunna fyllas genom den större afkastning,
som kungsladugården borde komma att lemna, då ett ändamålsenligt
brukningssätt derstädes blifvit infördt och ladugårdsskötsel uppdrifven till den
höjd, som kungsladugårdens rika höbord lätteligen medgåfve; att, ehuru det begärda
statsanslaget, jemte egendomens närvarande afkastning, utgjorde 2,000 r:dr
b:ko mindre än hvad institutet vid Degeberg årligen åtnjutit, styrelsen hoppades,
att, om detta statsanslag erhölles och kronoparken Lilla Djurgården blefve upplåten
till institutets disposition, denna läroanstalt skulle kunna försättas i det skick,
att det motsvarade alla billiga fordringar; på grund af hvilket allt styrelsen i underdånighet
förnyat den af kommitterade förut gjorda ansökning om nådig proposition
till Rikets Ständer om ett årligt anslag af 4,000 r:dr b:ko, att framgent
oförändradt utgå till landtbruksinstitutet på Ulltuna så länge detsamma komme
att fortfara såsom en allmän bildningsanstalt för landets jordbrukare.
På grund af hvad styrelsen för Ulltuna landtbruksinstitut i underdånighet
anfört, ansåg Statsrådet sig böra tillstyrka nådig framställning till Rikets Ständer
om beviljandet af ett fortfarande anslag af 4,000 r:dr för nämnde landtbruksinstitut,
med vilkor, att minst sex elever och ett lika antal lärlingar skola der
städes
kostnadsfritt lemnäs uppehälle och undervisning.
b) En af herr f. d. Statsrådet G. Poppius, i egenskap af landtbruksakademiens
direktör, till Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrift af den 20 sisth September,
deruti, efter en framställning till ådagaläggande, hurusom det vid egen
domen
Degeberg i Skaraborgs län inrättade landtbruksinstitut visat sig motsvara
det dermed åsyftade nyttiga ändamål, och anmälan, att föreståndaren för institutet,
direktören Edvard Nonnen, förklarat sig villig att, derest de vilkor, som nu i
afseende å denna läroanstalt äro gällande, förblifva oförändrade, fortfarande fullgöra
de åligganden, han såsom institutets föreståndare sig åtagit, herr f. d. Statsrådet
hemställt, att, ehuru ett landtbruksinstitut, efter den vidsträcktare plan, som
ligger till grund för institutet å Degeberg, komme att inrättas vid Ulltuna kungsgård
i Upland, men detsamma ej trädde i verksamhet förr än under loppet af
nästa år, och först efter flere års förlopp kunde bedömas, huruvida institutet å
Degeberg, genom tillkomsten af en dylik läroanstalt vid Ulltuna, må anses öfver
-
3!»
flödigt eller böra till sin organisation i mer eller mindre mån förändras, Kongl.
Maj:t måtte hos rikets nästsammanträdande ständer göra nådig framställning om
fortfarande af det årliga anslag af 10,000 r:dr, som för landtbruksinstitutet å Degeberg
blifvit intill nästkommande riksdag beviljadt; i sammanhang hvarmed herr
f. d. Statsrådet gjort hemställan derom, att, då ej mindre landtbruksinstitutet vid
Ulltuna, än de flere landtbruksskolor, som blifvit i riket inrättade, äro ställde
under särskilde styrelser inom länen, föreskrift om enahanda styrelse öfver landtbruksinstitutet
å Degeberg må meddelas, och således den öfverstyrelse öfver sistnämnde
inrättning, som i nåder blifvit herr f. d. Statsrådet anförtrodd, hädanefter,
såsom olämplig och icke behöflig, komma att upphöra. — — —
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att, om fortfarande af årliga anslaget,
10,000 r:dr, för landtbruks-inslitutet vid Degeberg, mot enahanda vilkor, som
hittills varit för åtnjutandet deraf bestämde, nådig framställning till Rikets Ständer
må göras. — — — — — — — — —
c) De af Direktionen för den vid egendomen Orup i Malmöhus län inrättade
landtbruksskola för åren 1845 och 1846 afgifna underdåniga berättelser angående
ifrågavarande skolas verksamhet, i afseende hvarå blifvit anfördt, hurusom
densamma icke kunde till alla delar motsvara det med skolan afsedda ändamål,
emedan skolans inskränkta jordområde endast åt ett mindre antal elever lemnade
tillfälle till handläggning af landtbruksgöromål, samt de knappa kontanta tillgångarne
endast medgåfve åt eleverne förmånen af fri undervisning, boningsrum och
ved, hvarigenom de minst bemedlade af allmogens söner sattes ur stånd att besöka
skolan; hvartill komme, att, då antalet af inträdessökande vore högst betydligt,
det blifvit nödvändigt inskränka lärotiden till 4 '/, år, på det att nya elever
oftare måtte kunna emottagas; i anledning hvaraf och på det skolan måtte
kunna bringas till fullt ändamålsenlig verksamhet, Direktionen i underdånighet
anhållit, det Kongl Majit måtte i nåder meddela ett anslag af 1000 r:dr banko
utöfver det, som redan blifvit skolan jtillerkändt, eller, derest tillgång dertill af
allmänna medel skulle saknas, till Rikets nästsammanträdande Ständer allåta nådig
proposition i ämnet.
d) Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Södermanlands län underdåniga memorial
uf den 28 sistlidne Juni, med öfverlemnande af en utaf länets hushållnings-sällskaps
förvaltnings-utskott, åt hvilket styrelsen öfver den vid egendomen
Väderbrunn inrättade landtbruksskola blifvit i nåder uppdragen, till Kongl. Majit
ställd underdånig skrifvelse, deruti anföres, hurusom skolans inskränkta tillgångar
icke medgåfve densamma att tillegna sig de förbättringar, hvilka utgjorde ett vilkor
för vinnandet af det fulländade skick, som den borde ega, för att motsvara
tidens fordringar och skolans ändamål; i hvilket afseende utskottet ansett erfordras
ej allenast utrymme för emottagandet af ett större antal elever, utan äfven
tillgång pä byggnad för åstadkommandet af en ändamålsenlig mjölkhushållning med
ost- och smörberedning, en redskaps- och materialbod, jemte en större smedja,
äfvensom förbättrade och efter nyare tiders åsigter mera lämpade ladugårdsbyggnader;
anhållande fördenskull Utskottet, att, på det nu omförmälde förbättringar
vid Väderbrunns landtbruksskola måtte kunna tillvägabringas, Kongl. Majit täcktes
i nåder bevilja skolan ett till 3000 ridr förökadt årligt anslag; och har
Kongl. Majits befallningshafvande för egen del, med vitsordande af behofvet utaf
det i underdånighet sökta anslaget, till nådigt bifall hemställt ifrågavarande underdåniga
ansökning.
e) Kongl. Majits befaliningshafvandes i Jönköpings län underdåniga skrifvelse
af den 4 November 1845, deruti, såsom underdånig berättelse för nästföregåénde
år angående den vid egendomen Bjädessjöholm i nämnde län inrättade landtbruksskola,
öfverlemnats det, vid sammanträde å berörde egendom den 11 Oktober
1845 emellan skolans Direktion och aktieägarne i skolan hällne protokoll, innehållande,
bland annat, anteckning derom, hurusom sig visat, att den vid skolan
bestämda lärotid af endast ett år icke lemnade eleverne tillfälle att inhemta alla
de för dem behöilige kunskaper, äfvensom att den för elev fastställda årsafgift af
66 ridr 52 sk. banko vore för hög, men att, till afhjelpande af dessa olägenheter,
oundgängeligen erfordrades en tillökning i det för skolan beviljade anslag; och
har Kongl Majits befallningshafvande, med vitsordande af berörde förhållanden,
underdånigst anhållit, det Kongl. Majit täcktes till Rikets nästsammanträdande
Ständer göra framställning derom, att till landtbruksskolan å Bjädessjöholm må,
utom det nu utgående anslag, ytterligare anvisas en summa af 4,000 ridr banko.
f) En af Östergöthlands läns hushållningssällskap, under hvars inseende den
vid egendomen Sjögestad inrättade landtbruksskola blifvit ställd, till Kongl. Majit
ingifven underdånig skrift, deruti, jemte uppgift, att af brist på nödigt utrymme
uti skolan, en del inträdessökande icke kunnat derstädes emottagas, förmäles, hurusom,
för denna undervisningsanstalts fortgång och utveckling på ett sätt, som
motsvarade dess ändamål, erfordrades: att föreståndaren eller läraren, på det han
uteslutande och på ett verksammare sätt kunde egna sig åt denna befattning,
egde biträde af en bokhållare, som tillika lemnade undervisning i skolan uti
skrifva
41
skrifva och räkna m. m., äfvensom af en förman för alla på fältet förefallande
jordbruksarbeten, och hvilken tillika skulle fullgöra en rättares åligganden; att
tillgång funnes på skickliga handledare uti smeds- och snickare-handteringarne
samt i veterinär-vetenskapen; att tillräcklige medel vore att tillgå för underhållande
af skolans byggnader, inköp af böcker, instrumenter och modeller till förbättrade
åkerbruksredskap; samt att, på det skolan må kunna blifva tillgänglig
jemväl för den obemedlade allmogens söner, lärlingarne ei allenast befrias för all
inträdesafgift utan älven erhålla något lämpligt understöd af skolans fond. Då
likväl det för Sjögestads landtbruksskola hittills beviljade anslag vore otillräckligt
för uppfyllandet af uu omförmälda villkor för skolans ändamålsenliga ordnande,
har hushållningssällskapet i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit för detta ändamål
täcktes till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta nådig proposition om
tillökning af 1000 r:dr banko om året å det skolan redan beviljade årliga anslag;
g) Hushållningssällskapets i Westmanlands län underdåniga skrifvelse af den
22 sistlidne September, deruti hushållningssällskapet öfverlemnat och förordat en
till Kongl. Majit ställd underdånig ansökning af Direktionen för den vid egendomen
Julpa inom nämnda län inrättade landtbruksskola att, då såsom villkor för
skolans bestånd och fortgång till det med densamma afsedda ändamål, erfordrades
ytterligare ett årligt anslag af allmäuna medel å 1000 ridr banko, hvarigenom
kunde beredas så väl friplatser åt medellöse elever, sorn en nödig nedsättning i
den hittills fastställda årsafgiften, äfvensom tillfälle till undervisning i veterinärvetenskapen,
smeds- och snickare-handteringarne samt bokhålleriet, Kongl. Majit
täcktes till Rikets nästsammanträdande Ständer allåta nådig proposition om anvisandet
af lörrberörde anslagssumma; och
h) Kongl. Majits befallningshafvandes öfver Calmara län under den 27 Augusti
innevarande år, å länets hushållnings-sällskaps vägnar, gjorda underdåniga
anhållan om nådig proposition till Rikets Ständer vid instundande Riksdag, angående
det för Ro landtbruksskola i nämnda län hittills utgående anslags fortfarande
och förhöjning till dubbelt belopp, eller 2000 ridr banko om året, såsom
skäl hvartill blifvit anfördt att hushållningssällskapet icke, utan kännbart hinder
för sin verksamhet i öfrigt, kunde undvara det till landtbruksskolans underhåll af
sällskapet lemnade årliga bidrag af 500 ridr banko, och att det komme att gagna
skolan i disciplinariskt hänseende, om genom ökadt anslag lärlingarne befriades
från derstädes för hvardera stadgade inträdesafgiften af 33 ridr 16 sk.; hvarjemte
åberopats en insänd skrifvelse till hushållningssällskapet, uti hvilken skolans föreståndare
sökt ådagalägga otillräckligheten af nuvarande understöd och angelägen
Bil.
N:o 3 (ill Kongl. Maj:ts Prop. 1847, Haft. 1. 6
»
heten deraf att detsamma blefve, minst, fördubbladt; och hade öfver denna underdåniga
anhållan landtbruks-akademien, uti infordradt och den 16 Oktober afgifvet
utlåtande sig yttrat och dervid, under anförande, att då någon kalkyl öfver
inkomster och utgifter vid institutet å Bo icke vore handlingarne vidfogad,
akademien väl icke kunnat ingå i granskningen af kostnaderna, men dock ur allmänna
grunder ansåge, att föga tvifvel om de anslagne medlens otillräcklighet
borde kunna hysas, samt under framställning tillika om angelägenheten deraf att
äfven de lägre landtbruksskolorne förses med fullt tillräcklige medel för ändamålsenlig
organisation och fortgång, samt, i brist deraf, heldre till antalet inskränkas,
än, till skada för det stora mål de äro ämnade att befrämja, lemnäs urståndsatte
att uppfylla sin bestämmelse, i underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till den ifrågavarande
underdåniga ansökningen.
Enär såsom en följd deraf, att of de 5 lägre landtbruksskolor, dertill anslag
utaf rikets ständer vid riksdagen 1844 och 1845 beviljades, endast 4 blifvit inrättade
och att en del sådane skolor tillkommit först ett eller annat år efter det
anslag dertill blifvit å stat uppfördt, besparingar under titeln: undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar, likasom i öfrigt å sjette hufvudlitlens afdelning
för jordbruk, handel och näringar egt rum, genom användandet hvaraf det
med de begärda tillökningarne åsyftade ändamål kunde beredas för den tid nästa
statsreglering varder gällande, ansåg Statsrådet sig böra i underdånighet tillstyrka,
att Kongl. Maj:t nu endast må till rikets ständer göra framställning om de hittills
för lägre landtbruksskolor bestämda anslagens fortfarande utgående under nämnda
tid, med rättighet för Kongl. Maj:t, att hvad derå hittills icke disponerats eller
framdeles förblifver odisponeradt jemte öfriga tillgäugliga besparingar å sjette hufvudtitlens
afdelning för jordbruk och näringar, för ifrågavarande ändamål använda,
efter närmare pröfning af de anmälda behofven, hvarvid, med afseende å lokala
förhållanden, skäl företrädesvis syntes vara förhanden, att för utvidgning af landtbruksinstitutet
vid Orup bereda erforderlig medeltillgång. — — —
Befrämjandet i allmänhet af Jordbruk och Landtmannanäringar.
Styrelsens för trädgårdsföreningen i Stockholm till Kongl. Maj:t ingifna
43
skrifvelse af den 30 sistlidne Oktober, hvaruti, med anmälan att de af rikets
ständer åsyftade tvenne ändamål, af understöd för Svenska trädgårdsföreningens
elevskola samt fruktträds och andra nyttiga växters utdelande till mindre bemedlade
jordbrukare, visat sig icke kunna till fullo vinnas med det dertill af rikets
ständer vid sista riksdagen beviljade pnslag af 1333 r:dr 16 sk. om året, intill
nästkommande riksdag, samt att, vid sådant förhållande och då utomdess fruktträds
uppdragande och förädlande i så stor skala, som erfordrades, icke kunnat
under loppet af 3 år hinna någon egentlig utveckling, afsigten med detta under
stöd
ansetts bäst uppfyllas genom medlens användande till befrämjande af elevskolan,
för hvilken kostnaderne, enligt till landtbruksakademien afgifne berättelse
och redovisning, år 1845 nära uppgått till, och 1846 öfverstigit nämnda belopp,
såsom äfven innevarande år komme att inträffa, bemälde styrelse, på grund häraf,
och då upphörandet af detta bidrag skulle omintetgöra en anstalt, som under sin
korta tillvaro redan haft den framgång att <25 elever och trädgårdsdrängar, med
godt vitsord om kunskap och välförhållande, derifrån såsom trädgårdsmästare utgått,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om aflåtande af nådig proposition
till rikets ständer, angående berörda anslags fortfarande ensamt för underhållet af
föreningens elevskola, der för närvarande 10 stycken elever, på uppgifvet sätt,
erhålla theoretisk och praktisk undervisning i de till yrket hörande ämnen; och
har styrelsen i sammanhang härmed i underdånighet anfört, att föreningen, som
utom en årlig arrendeafgift af 1,100 r:dr för sin trädgårdslokal, derå redan nedlagt
öfver 10,000 r:dr och genom enskild aktieteckning med omkring i2,000 r:dr
bekostat ett växthus, vore i saknad af medel för anskaffandet af lämplig lokal
och ökad arbetsstyrka till någon större anläggning af trädskolor, men att föreningen,
derest någon väsendtligare kostnadsfri utdelning af träd och växter åt
mindre bemedlade jordbrukare af Kongl. Maj:l ansåges sorn ett öns’.ligt syfte att
uppnå, och föreningen dertill finge ett någorlunda motsvarande penninge-understöd,
som förslagsvis uppgifvits möjligen kunnat inskränkas till *,030 r:dr om året,
vore villig att å sin sida med nit och drift besörja verkställigheten deraf.
Enär med förenämnda, vid sistlidne riksdag beviljade, anslag af 1,333 r:dr
16 sk., icke varit afsedt att trädgårdsföreningen, som förut användt i,200 å 1,400
r:dr årligen för sin elevskola, dädanefter skulle undg^ att dertill lemna något
bidrag, ansåg Statsrådet sig icke böra i underdånighet iöro.da den gjorda ansökningen
i vidsträcktare mån, än att lios rikets ständer ma göras framställning derom
att å riksstaten må än vidare upptagas si,333 r:dr xö sk. årligen till under
-
44
stöd för trädgårdsföreningens elev-skola, med förbindelse för denna förening att,
så vidt ske kan, verkställa en så beskaffad utdelning som ofvannämndt är och att,
jemte behörig redovisning för medlen, till landlbruksakademien årligen afgifva berättelse
om antalet af elever, hvilka vid inrättningen njutit undervisning samt om
den utdelning af plantor och fruktträd, som kunnat verkställas, med det mera,
som utgjort föremål för föreningens verksamhet.
Undervisningsanstalter för Slöjderne.
a) Direktionens för den i Stockholm till Svenska slöjdernes förkofran stiftade
förening gjorda framställning deruti, med anmälan att en för yngre slöjdidkares
och isynnerhet lärlingars och gesällers undervisning af föreningen inrättad slöjdskola
vunnit det förtroende att dess utvidgande funnits af behofvet påkalladt, men
att föreningen, som icke hade andra tillgångar än frivilliga bidrag af ledamöter,
hvilka när som helst kunde från föreningen afgå och troligen komma att till antalet
minskas i den mån serskilda slöjdföreningar i rikets öfrige städer uppkomma,
vid detta förhållande och då dessa tillgångar i följd häraf hvarken voro för framtiden
säkre eller för närvarande ens tillräcklige, icke tilltrodde sig att af egne
medel för denna skola i längden förmå åstadkomma mera än anskaffandet af rum
och skolinventarier, bemälde direktion af sådan anledning och på det att föreningen
måtte blifva i tillfälle att, för undervisningens bestånd och utsträckning, genom
ständiga och tillräckliga anslag vid skolan fästa skickliga lärare, å föreningens
vägnar, i underdånighet anhållit att, i likhet med hvad för landtbruks-, bergs- och
navigations-skolor äfvensom technologiska institutet i Stockholm och Chalmerska
slöjdskolan i Götheborg vore medgifvet, ett årligt statsanslag måtte för ifrågavarande
slöjdskola, i anseende till den allmänna nytta, samma läroanstalt i utvidgadt
skick otvifvelaktigt komme att de slöjdidkaude klasserne tillskynda, i nåder
beviljas till det, med beräkning af 200 lärjungars undervisande alla dagar i veckan,
för aflöningar och arfvoden åt en föreståndare och B lärare samt en för
gudstjensts förrättande anställd prestman och en vaktmästare, enligt bifogad lek—
tionstabell och aflöningsStat erforderliga belopp af 6,600 r:dr b:ko, med nådig
föreskrift tillika hvilken öffentlig myndighet borde vaka öfver anslagna medlens
användande och till vederbörande aflemna den årliga redogörelsen derför; i anledning
af hvilken underdåniga anhållan kommers-kollegium uti infordradt utlåtande
af den 18 Maj innevarande år, efter det direktionen för tecknologiska institutet
blifvit hörd, i underdånighet anfört: att då akademien för de fria konsterna
redan för enahanda eller, myeket närsfägtade undervisningsämnen med dem, som
45
i slöjdföreningens skola ifrågakomma, har åtskillige lärare anställde, som med en
jemförelsevis ringa förhöjning i lönevillkor, torde kunna åtaga sig flere grenar af
den undervisning, för hvilken berörde statsanslag vore hegardt och nya lärare
dessutom kunde på enahanda villkor, som nu blifvit föreslagne, antagas samt
nämnde akademis numera tillökla lärosalar medgåfve emottagandet af det uppgifna
antalet elever af handtverksklassertia, och undervisningen, jemte kontrollen öfver
dess gång och lärarnas verksamhet, åtminstone lika lätt och ändamålsenligt kunde
anordnas vid en offentlig statens inrättning, som vid en skola, föranstaltad af en
förening af enskilde personer, som när som helst kunde ur föreningen afgå, hade
tecknologiska institutets direktion ansett att en, med den af af slöjdföreningen
afsedde, fullt lika ändamålsenlig, undervisning för yngre personer, som ingått eller
snart ämnade ingå i handtverkerier och slöjder, borde med betydligt mindre kostnad
för staten kunna vid bemälde akademi åstadkommas, helst af handtverkslärlingar
och gesäller, såsom i allmänhet under söknedngarne på verkstäderna sysselsatte,
endast ett obetydligt antal vore att, med undantag af de sena aftontimmarne,
påräkna som elever vid dessa dagars undervisning; hvarjemte kollegium
för egen del yttrat, att en hufvudsaklig betänklighet mötte derigenom att slöjdföreningen
och dess skola när som helst kunde upplösas, och statsverket alltså
svårligen beredas full säkerhet, att anvisade bidrag komme att behörigen användas,
äfvensom utväg saknades, att i motsatt fall hos vederbörande utkräfva an
svars-
och ersättningsskyldighet, hvadan kollegium lunne sig icke ega anledning,
att till den gjorda ansökningen i underdånighet tillstyrka nådigt bifall; upplysande
kollegium tillika att de under dess förvaltning ställde medel, som skulle kunna
ifrågakomma att till det sökta understödet användas, icke lemna tillgång till ett
anslag af det belopp, nu blifvit i underdånighet begärdt.
På grund af hvad direktionen för technologiska institutet och kommers-kollegium
i underdånighet anfört, tillstyrkte Statsrådet, att direktionens för slöjdföreningen
underdåniga anhållan icke må vinna nådigt bifall.
b) I afseende på det under denna titel uppförda anslag 44,100 r:dr för
technologiska institutet, anförde departementschefen i underdånighet, hurusom, sedan
[Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 20 November 4844 hos Kongl.
Maj:t anhållit om nedsättande af en kommittée utaf sakkunnige män till utrönande
af tillståndet inom technologiska undervisningsanstalten, samt, iläll skäl till anmärkningar
förefunnes, till utredande huruvida orsaken dertill läge i institutets
stadgar eller i desammas försummande efterlefnad, så hade Rikets Ständer, vid
45
sedermera under samma riksdag skedd reglering af sjette hufvudtiteln, ansett sig
böra uppföra anslaget för berörde undervisningsanstalt endast intill nästa riksdag,
då genom den föregångna undersökningen sig visat, huruvida inrättningen motsvarar
sitt ändamål; och som, efter det en i berörde ändamål af Kongl. Maj:t förordnad
kommittée sig yttrat och afgifvit förslag till en i flera hänseenden förändrad
organisation af technologiska institutet, Kongl. Maj:t i nåder fastställt nya
stadgar för denna inrättning, samt förordnat att desamma skola från nästa års
början lända till efterlefnad, jemte det att Kongl. Maj:t, för tillsynen deröfver, tillsatt
en serskild styrelse och meddelat öfriga föreskrifter, som ansetts nödiga till
betryggande deraf, att institutet må i möjligaste måtto motsvara sitt ändamål,
hemställde departementschefen i underdånighet, det Kongl. Maj:t må hos Rikets
Ständer begära att nuvarande anslag för technologiska institutet, 14,100 r:dr, äfven
fortfarande må under titeln: undervisningsanstalter för slöjderna, få utgå; i
hvilken underdåniga hemställan Statsrådets öfriga ledamöter instämde.
Undervisningsanstalter för Handel och Sjöfart.
a) Direktionens för den i Hernösand inrättade navigationsskola, af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande öfver Vester-Norrlands län, genom skrifvelse af den 18
September innevarande år, till Kongl. Maj:t insända och förordade underdåniga
ansökning att, då statsanslaget för denna skola, hvilket från början blifvit bestämdt
endast till 500 r:dr årligen, eller lika belopp, som blifvit hvardera af städerna
Wisby och Carlshamn beviljadt, »att användas till underhåll af lägre undervisningsanstalter
derstädes i navigationsläran», hvarmed ändamålet syntes hafva varit,
att äfven i Hernösand skulle inrättas ett sådant läroverk, der undervisning
meddelades allenast i de ämnen, som erfordras för undergående af sjökapitensexamen
i 2:dra klassen, numera inalles utgjorde 700 r:dr, men de högre navigationsskolorne
i Malmö och Calmar deremot hvardera erhålla 1,500 r:dr, och vid
jemförelse, enligt sistlidet år af trycket utgifven förteckning öfver rikets handelsflotta,
sig visade, att lästetalet af de i Hernösands skoldistrikt med Sundsvalls
stad och Svartviks samt Wifsta skeppsvarf befintliga fartyg jemte de under byggnad
varande utgör 7,902 och, tillsammans med de nordligare städernas och skeppsvarfvet,
inalles 11,570 läster, då lästetalet för hela Skåne endast uppginge till
4,869 och för Calmar med underliggande orter jemte Westervik utgjorde 6,481
läster, hvartill komme att af de förre i4 stycken och af de sistnämnde begge
städernas endast 2:ne fartyg uppgingo till 100 lästers drägtighet samt sjöfarten
derstädes sällan sträcktes utom öster- och Nordsjön, i stället att fartygen i Her
-
47
nösand och Sundsvall nästan uteslutande byggas och begagnas för handel å utrikes
orter, belägne utom Öresund, dervid skeppare af l:sta klassen erfordrades,
Kongl. Maj:t, på grund af det sålunda ådagalaggda behofvet af skolans utvidgande,
hvilket ytterligare bestyrktes deraf att derstädes utexaminerats l:sta året 21 och
2:dra året 34 elever, deraf 18 till första klassens skeppare, under det att sistnämnda
året endast 13 elever skola begagnat undervisning i Malmö och 11 i
Calmar navigationsskola, måtte i nåder täckas för Hernösands navigationsskolas
förändring från lägre till högre undervisningsanstalt bereda förhöjdt anslag till åtminstone
enahanda belopp, som redan vid 1840 års riksdag blefvo för skolorna
i Calmar och Malmö bestämda.
I anseende till de af Direktionen uppgifna förhållanden tillstyrkte Statsrådet
i underdånighet, att Kongl. Majit, i ändamål att navigationsskolan i Hernösand
må från lägre förändras till högre undervisningsanstalt, må af Rikets Ständer för
denna skola äska en förhöjning i anslaget med 800 r:dr.
b) Direktionens för skeppsbyggeri-institutet skrifvelse af den 4 Juni innevarande
år, deruti, med redogörande för det skick, hvaruti institutet sig befinner
och för undervisningens fortgång, samt med anmälan att 9 elever vid anställd examen
i sistlidne April månad befunnits ega de kunskaper, som för verkmästare
blifvit fastställde, äfvensom att egarne af det skeppsvarf, der denna undervisningsanstalt
blifvit inrättad, i allt fullgjort de skyldigheter, hvartill de i sådant afseende
genom kontrakt sig förbundit, Direktionen anhållit, att anslag till institutets
fortsättande må af Kongl. Majit hos Rikets Ständer vid nästa riksdag begäras.
Då Statsrådet af de berättelser, som årligen ingått angående skeppsbyggeriinstitutet
i Carlskrona, inhemtat, att detsamma motsvarar det dermed åsyftade gagneliga
ändamål, ansåg Statsrådet, att det årliga anslag, som, i följd af Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 13 Februari 1841 och 30 Januari 1843, med
3,333 ridr 16 sk. af Riksgäldskontorets medel utgått för detta institut, borde få
fortfara, och tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Majit, med framställning derom till
Rikets Ständer, må till deras bepröfvande öfverlemna, huruvida detta anslag må
uppföras å sjette hufvudlilelns afdelning för jordbruk, handel och näringar, i likhet
med hvad för andra undervisningsanstalter för näringarne eger rum, eller fortfarande
såsom hittills af Riksgäldskontoret årligen anordnas.
48
Jordförluster genom Kanalanläggningar.
Departementschefen utbad sig att få fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå,
att statens medel hädanefter sannolikt komma att mera än hittills anlitas till
ersättningar för jordförlaster genom väganiäggningar, enär, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga förordning den 20 November 1845 om jords eller lägenhets afstående till
allmänt behof, ersättning ej allenast för inegor, utan ock för ali annan mark, som
för väganläggning afstås, skall, då Kongl. Maj:t pröfvar sådan anläggning nödig,
till jordegaren utgifvas efter fulla värdet och hälften derutöfver, der ej om andra
vilkor åsämjes, i stället för att, enligt dittills i ämnet gällande lagstadgande, endast
för åker eller äng, som för väganläggning erfordrades, men icke för utmark, egaren
hade att erhålla godtgörelse af kronan. I följd häraf och då det nu å Sjette
hufvudtiteln uppförde förslagsanslag för jordförluster genom kanalanläggningar, hvilket
i riksslaten för år 1842 och åren intill påföljande riksdag upptogs till 5,000
r:dr, samt vid sednaste statsreglering efter öfverflyttning af 2,168 r:dr 44 sk. 2
rst. å annan hufvudtitel till 3,000 r:dr, utom 5,669 r:dr 16 sk. indelda räntor,
lemnat en årlig besparing, nemligen, enligt kapitalräkningarne för rikshufvudboken,
år 1842 af 2,547 Rdr 6 sk. 10 rst.
» 1843 » 1,490 » 15 » 2 »
» 1844 » 4,069 » 14 » 4 »
och » 1845 » 145 » 10 » 6 »
Departementschefen i underdånighet hemställde om icke Kongl. Maj:t må föreslå
Rikets Ständer att förslagsanslaget under titel: jordförluster genom kanalanläggningar.
må, i ändamål att derå äfven skall kunna anvisas ersättningar för jordförluster
genom väganiäggningar, upptagas, utan förhöjning i beloppet, under titel:
jordförluster genom kanal- och väganiäggningar; hvilken underdåniga hemställan
Statsrådets öfrige ledamöter biträdde.
I afseende å alla öfriga delar af sjette hufvudtiteln, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet
att Kongl. Majit må föreslå Rikets Ständer, att riksstaten derutinnan,
med bibehållande under förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved
och ljus af det vid sista riksdag endast intill den derpå följande beviljade bidrag af
100 r:dr till hvarje län för tryckning, af Kongl. Majits befallningshafvandes kungörelser,
reiser, må förblifva oförändrad; dock att, enär det derå uppförda reservationsanslag
6,000 r:dr, under titellöneförhöjning för landtslaterne, enligt ändamålet dermed
redan blifvit, med undantag endast af derå besparade 76 r:dr 40 sk. 9 rst., fördelt
till löneförbättring för kronofogdar och häradsskrifvare, samt sålunda beräknats bland
de allmänna ordinarie löneanslagen för landtstaten, detta reservations anslag följaktligen,
i händelse af bifall lill förslaget om allmän lönereglering för landtstaten, icke
vidare borde särskildt upptagas.
Kongl. Maj:t täcktes till alla delar gilla hvad Statsrådet sålunda yttrat
och hemställt; i löljd hvaraf Kongl. Maj:t befallde att utdrag af protokollet
skulle afgå till Finansdepartementets expedition, på det att de nu
af Kongl. Maj:t beslutna framställningar till Rikets Ständer må varda i
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer om statsverkets tillstånd
och behof intagna.
1 ordningen härefter anmälde Departementschefen i underdånighet följande underdåniga
framställningar om serskilda anslag utöfver ordinarie statsbehofvcn under
riksstatens Sjette hufvudtitel, dels för vissa år, dels för en gång, nemligen:
A) Styrelsens öfver allmänna väg- och vattenbyggnader under den 19 Oktober
ailåtne memorial, hvaruti, jemte summarisk, af tillhörande tabeller åtföljd, berättelse,
rörande användandet af de medel, Rikets Ständer till allmänna arbeten och
öfrige under styrelsens inseende och kontroll ställde föremål, för åren 1845, 1846
och 1847 anvisat, bemälde styrelse, med uppgift om inkomne planer och sökte understöd
för dylika företag, afgifvit underdånigt förslag å erforderlige statsbidrag till
deras utförande, hvarvid styrelsen, som hänfört dessa arbeten till tre klasser, omfattande
l:sta klassen sådane, som syntes vara af synnerlig vigt; 2:dra klassen dem
som jemförelsevis kunde anses af något mindre allmän nytta, och 5:dje klassen de
anläggningar, som, endast i den händelse att inga angelägnare företag under tiden
anmäldes, skulle, om tillgångarne medgifva, af staten understödjas, i underdånighet
ansett följande belopp ifrågakomma att hos Rikets snart sammanträdande Ständer,
till anslående för instundande tre år, genom nådig proposition föreslås, nemligen:
a) till hamn-, kanal-, sluss- och brobyggnader samt elfrensningar:
i l:a klassen för hamnarbeten vid städerne Westerås, Lidköping, Calmar, Christinehamn,
Cimbrishamn, Wisby och Linköping, kanal- och slussarbeten mellan Philipstad
och Sjöändans lastageplats, samt båtleds öppnande mellan Örebro och Järle
Bil. N:o 3 till Kongl. Majus Prop. t847, Baft. 1. ^
50
bruk, äfvensom inberäknadt föreslagna lånebidrag af 116,666 r:dr 32 sk. för fullbordande
af hamnen vid Ystad och anläggandet af en jernväg från Sjöändan till
Christinehamn 596,479 r:dr 8 sk;
i 2:a klassen, för hamnarbeten vid städerne Mjo och Mariestad samt fiskelägena
Råå och Wiken, kanal- och slussbyggnader mellan Nora och Tåsjön samt vid
Knapforssen inom Carlskoga bergslag, och anläggning af en jernbro vid Askersund
jemte rensningar i Rörå eif inom Norrbottens län 181,444 r:dr; och
i 3:e klassen, för inrättande af segelled genom Ullereds sund i Wenern
81,282 r:dr 32 sk., samt en till siffran ännu icke bestämbar andel i kostnaden för
hamnbyggnad vid Grenna;
hvarjemte styrelsen inom linien utfört en summa af 463,000 r:dr, att i likhet
med hvad Kongl. Maj:t vid sista riksdag Rikets Stander föreslagit under 12 års tid
med 38,583 r:dr 16 sk. om året utgå till kanal- och slussanläggningar mellan sjöarne
Norra Barken och Vessman i Stora Kopparbergs län;
b) till vägarbeten:
i l:sta klassen .... R:dr 239,511: 12. —
» 2:dra d:o . . . . » 90,354: 32. —
» 3:dje d:o . » 16,325: — —:
oberäknade de understöd, som blifvit sökte för åtskilliga in,om Norrbottens sa^n^t Stockholms
och Upsala län ifrågasatta vägarbeten, dertill planer och kostnadsförslag ännu
icke blifvit kompletterade och undergått definitiv granskning.
c) till vattenaftappningar:
i Ista klassen .... R:dr 79,710: — —
» 2:dra d:o . . . . » 85,003: 32. —
» 3:dje d:o .... » 22,216: 24. —
på grund hvaraf och då, ehuru styrelsen icke upptagit något statsanslag för ifrågasatte
åtgärder till förekommande af öfversvämningar och utskärning vid stränderne af
den i samband med Wenern stående sjön Wettern, emedan efter hällne undersökningar
kostnaderne dertill ansetts komma att öfverstiga värdet af den jord, som
derigenom skulle skyddas, likväl endast de i l:a och 2:a klasserna uppförde bidrag
erfordrade en tillgång af 329,866 r:dr för vägarbeten och af 164,713 r:dr 32 sk.
för vattenaftappningar samt dessutom vöre att successivt införvänta planer och kostnadsförslag
till flera likartade företag, som i hög grad torde vara förtjent* af understöd,
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i underdånighet hemställt
att hos Rikets Ständer måtte begäras att, likasom vid sista riksdag, för hvartdera af
kommande 3 år afsättes till vägarbeten 135,333 r:dr 16 sfe. och för vattenaftapp
-
nirfgars utförande 80,000 r:dr, att, enligt enahanda stadganden, som hittills angående
kontrakters uppgörande med utsedde arbets-direktioner m. m. utgå; hvarförutan
styrelsen, derest i följd aT inträffande missvext serskilda arbeten för beredande af
tillfällen till arbetsförtjenst för nödlidande ifrågakomme, i underdånighet ansett att
en serskild mindre fond borde vara att tillgå, att af Kongl. Maj:t vid förefallande
behof disponeras, utan dé omvägar och dén tidsutdrägt, söm för kohträkters afslutände
och säkerhets ställande för déras uppfyllande erfordras innan medlen få fyftas,
och hvarigenom hufvudändamålet af de nödlidandés snara understödjande förfelades;
och har, under förutsättning ätt, då de till expenser, résor och undersökningar för
allmänna arbeten hittills anslägna 10,000 r:dr om året icke lemnät tillfälle till någon
besparing öch kostnäderne för inspektiorisrésorne, till årligt kontrollera-nde af arbetenas
fortgång, komme att sliga i mån söm företagens antal nu ökas, enahanda
belopp för året fortfarande intill nästpåfoljönde riksdag blifver beviljadt, styrelsen, med
framställning derom att déSs göroriiål, hvilka oftäst vore af egenskap aät de icke,
utan förfång Tor Önskildé ellér méiiigheter, kunna eller böra uppskjutas, numera blifvit
så förökade, att de icke kunde utan yttersta ansträngning medhinnas, ehär blott
de inkomne målens antal förlidet år uppgått till 1,042 stycken och föranlédt 874
betänkanden och utlåtanden, sorn i koncept upptagit 2,394 pagina, i följd häraf
och med afseende derå ätt de fem distriktschefeme, äfven om deras aflöning vöre
sådan att de kunde uteslutande egna sin tid åt desse tjeiistebefattningar, likväl omöjligen,
utan biträden, kunde medhinna fullgörandet af allt, som enligt instruktion dem
åligger, i underdånighet anhållit, att styrelsens hittills gällande årliga aflöningsstat,
uppgående till  9,766: 32. —
måtte sålunda förändras att
öfverdirektören och chefen erhölle tillökning från 2,700 r:dr till 3,000:,
med
1 registrator, som borde biträda vid kansligöromålen, erhölle, utom
100 r:dr, som komme att nuvarande l:a kanslistbefattning frångå
2:ne såsom ritare och för att användas vid ofta förefallande undersökningar
och besigtningar i hufvudstadens grannskap, hos styrelsen
anställde officerare, hvardera tillökning af 50 r:dr, så att den
ene undfinge 500 och den andre 450 r:dr
1 tredje dito
Styrelsens vaktmästare, som nu åtnjuter 250 r:dr, tillökning . . .
1 extra vaktmästare
300.
500:
100:
350:
16: 32. —
33: 16. —
Transport 11,066: 52. —
samt 5 yngre officerare, till biträden åt distriktcheferne, för undersökningar
och kontroll af pågående arbeten, å 500 r:dr hvardera 1,500: — —
och staten alltså bestämmas till 12,566: 52. —
genom hvilken tillökning styrelsen förmält, att undersökningar och arbetsplaner hädanefter
allmännare skulle, till statens och enskildes fördel, kunna erhålla större tillförlitlighet,
än hittills stundom inträffat, af brist på sakkännedom hos derom aiditade
personer; antagande styrelsen likväl dervid att arbetenas verkställande, på sätt förut
egt rum, fortfarande komme att ske på arbets-direktioners ansvar, emedan eljest ett
alltför stort antal tjenstemän och en nu obestämbar aflöningsstat erfordrades om alla
med statsbidrag understödda väg- och vattenbyggnadsföretag borde genom styrelsens
försorg utföras, hvarjemte styrelsen, med hemställan att de till en lärares vid Mariebergs
läroverk aflöning för undervisnings meddelande i sådane ämnen, som tillhöra
ingeniörer för allmänna arbeten, anslagne 1,000 r:dr årligen, fortfarande må blifva
att för detta ändamål tillgå och som hittills användas, slutligen i underdånighet föreslagit
att den till stipendier för 5 civil-ingeniörs-elever derstädes anvisade årliga
summa af lika belopp måtte, i betraktande deraf att elevernes antal allt mera tilltagit,
blifva förökad och hädanefter, till fördelning i 8 stipendier, å 200 r:dr, komma
att utgå med 1,600 r:dr om året.
C) Styrelsens för allmänna väg- och vatten-byggnader underdåniga memorial i
fråga om bidrag af statsmedel till fortsättande af hamnbyggnaden vid Ystad, i afseende
hvarå förekomme att, sedan såväl ordföranden i direktionen för berörde
hamnbyggnad, som direktionen gemensamt uti serskilde skrifter i underdånighet framställt
angelägenheten af detta arbetes fortsättande och uppgifvit hvad dervid blifvit
tillgjordt samt de betydliga kostnader, som derå dels redan voro använde, dels enligt
bifogadt, af hamnbokhållaren uppgjordt förslag ännu erfordrades, med dervid af
direktionen, efter uppdrag af stadens borgerskap och magistrat, gjord underdånig
anhållan om något, på en gång eller terminvis utfallande anslag dertill af allmänna
medel, i händelse af bifall hvartill direktionen ämnade under instundande riksdag till
Kongl. Maj:t och Rikets Ständer inkomma med serskild ansökan att, för alt med erforderlig
kraft kunna fullborda hamnarbetet, emot borgerskapets garanti och säker
pantförskrifning af stadens jordar oc.h byggnader, erhålla något statslån; vid föredragning
af hvilken underdåniga anhållan Kongl. Maj:l under den 18 December sistlidet
år funnit godt i nåder anbefalla styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
att, pfter tagen kännedom om hamnby^gnadsarbetels i Ystad vigt och beskaffenhet
53
samt planen för dess fullbordande, afgifva underdånigt utlåtande i hvad mån detsamma,
framför andra angelägna arbetsföretag, kunde vara förtjent af att nådig
framställning till Rikets Ständer vid förestående riksdag om anslag dertill, må ega
rum; så bade lill följd bäraf, och efter det att hamnbyggnads-direktionen uti en den
6 Oktober innevarande år ingifven skrifvelse i underdånighet hemställt att, i anseende
till faian af hamnarbetets vid ännu längre tidsutdrägt möjligen geuom stormar
och stark sjögång inträffande förstöring, till förlust för staden och det allmänna,
chefen för södra väg- och vattenbyggnads—distriktet, som redan i medlet af sistlidne
Juni månad skall hafva företagit en honom uppdragen undersökning å stället, måtte
i nåder föreläggas alt sitt af nämnde styrelse infordrade yttrande i ämnet med det
snaraste afgifva, bemälde styrelse, med anmälan alt distrikt-chefen, för andra angelägna
göromål, icke medhunnit att förr än under sistlidne September månad fullgöra
det honom i förevarande afseende lemnade uppdrag och med bifogande af det från
honom lill styrelsen inkomna betänkande med tillhörande bilagor, uti ofvannämnde
memorial, under den 8 Oktober i underdånighet anfört: att, ehuru, på sätt styrelsen
under den 5 Maj 1843 redan i underdånighet tillkännagifvit, innevånarne i staden
Ystad afsagt sig begagnandet af det utaf Rikets Ständer år 1841 för hamnbyggnaden
derstädes anvisada lån af 50,000 r:dr, för hvars tillgodonjutande Kongl.
Maj:t under den 21 September 1842 i nåder föreskrifvit, att arbetet borde inom
bestämd tid utföras efter den af chefen och öfver-direktören von Sydow samma år
upprättade och en kostnadssumma af 62,000 r:dr erfordrande, inskränktare plan,
hamnarbetet sedermera likväl på stadens bekostnad, efter en af hamn-direktionen
uppgjord plan fortgått så att vestra och norra delen af harnnbyggnaderne, såsom
handlingarne åtföljande chartan närmare utvisade, nu vore fullbordad, och, enligt
hvad distrikts—chefen förmält, såvida den på föreslaget sätt skyddades, syntes ega
tillräcklig styrka, och alt mot byggnadens ändamålsenlighet i öfrigt annan anmärkning
ej förekommit, än att östra hamnkajen, litt. H., medförde olägenhet genom do
dyningar, den förorsakar, och vore till lastbrygga mindre tjenlig; men att deremot af
hamn-direktionen till 172,780 r:dr i underdånighet uppgifna kostnaden för sednare
årens byggnader och muddring, efter hvad af en utaf ordföranden i direktionen lill
stadens magistrat afgifven tabell vore upplyst, i verkligheten endast uppgått lill
121,687 r:dr 27 sk. 8 r:st., äfvensom det i hamnbokhållarens ofvanberörda kostnadsförslag
upptagna belopp af 284,000 r:dr för arbetets fullbordande enligt hamndirektionens
plan, vid hvilken jemväl flera anmärkningar blifvit af distrikt-chefen
framställde, af honom på uppgifne grunder anförts vara otillbörligt och öfverdrifvet
beräknadt, såväl lill priser som till qvantiteter och dagsverken; och har styrelsen,
som vid sådant förhållande ansett samma plan och kostnadsförslag böra underkännas,
54
hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt att, edar 'kostnaden för fullbordandet af
hamnbyggnaden vid Yslad i alla fall komrnc att uppgå till eh ansenlig summa, staden
dertill hittills gjort stora uppoffringar, som ådragit den betydlig skuldsättning
och hamnen i kontmercielt och politiskt afseende vore af den Vigt och nytta, att dess
försättande i tillbörligt skick Syntes böra med allmänna bidrag understödjas, nådig
proposition måtte till Rikets Ständer afgå om anvisande för ändamålet af ett lika
stort låneunderstöd, 50,000 r:dr, som Rikets Ständer år 1841 till Ystads hamn
anslagit, med vilkor likväl att detsamma icke finge lyftas förr än en ny plan för
hamnbyggnadens fullbordande blifvit upprättad och af Kongl. Maj:t i nåder fastställd;
om hvilken plans uppgörande Styrelsen i sådant fall skulle anbefallas att gå i författning.
D) En af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfver Östergöthlands län genom
skrifvelse af den 2 Oktober detta år hös Kongl. Maj:t i Underdånighet anmäld och
förordad, af upprättad charta, plan, kostnadsförslag, borgen för arbetets verkställande,
2:ne sammanträdes protokoller och ett skriftligt bevis åtföljd ansökning, deruti
visse, för vidtagande af åtgärder till förbättring af segelleden i Stångån utsedde kommittbrade,
under åberopande af den fördel, sorn för orten jemte södra delen af berörde
län och angränsande norra delen af Småland skulle beredas genom lättande af
segelfarlen i Stångån emellan Linköpings bätnn och sjön Roxen, och med tillkännagifvande
att åtskillige bland länets innevånare gått i författning om åtgärders vidtagande
för sådant ändamål och om anskaffandet af en del af derför nödige medel, i
underdånighet anhållit att Vä af den för kanalens anläggande igenom 5 stycken vid
nämnde å varande landtuddar, enligt kostnadsförslag^ erforderliga summa af 25,000
r:dr banko, måtte med 16,666 r:dr 32 sk. i nåder anslås af de för dylika företag
användbara tillgångar och, på jemväl föreslaget Sätt, successivt få lyftas; i anledning
af hvilken underdåniga ansökning styrelsen för allmänua väg- och vattenbyggnader,
uti infordradt underdånigt utlåtande af den 20 i ofvannämnda månad,
med anförande att ehligt styrelsens åsigt de arbeten, hvarom förevarande plan handlar,
äro af ganska stor vigt för lättnad af sjötrafiken från och till Linköping, och
att de såsom icke upptägne i den primitiva planen för rensningarne af Stångån och
Linköpings hamnbyggnad, ingalunda kunna åläggäs denna stad att verkställa mot det,
medelst Kongl. Brefvet den 14 April 1837 anvisade låne-amorteringsbidrag, eller
det af Rikets Ständer vid 1840—1841 årens Riksdag till sistnämnde arbetes fullbordande
staden leirtnade lån, i underdånighet tillstyrkt att till rikets nu sammanträdande
Ständer nådig proposition måtte afiåtas om anslag af det för Stångåns ändamålsenliga
reglering begärda belopp 16,666 r:dr 32 sk. —. — —
55
E) Öfver-slyrelsens för Stuterierne i riket underdåniga skrifvelse af den 2 sist—
lidne September, deruti, med framställning af den fördelaktiga inverkan Strömsholms
och Ottenby stuterier å hästafveln i landet medfört, och angelägenheten att, till
denna afvels ytterligare förbättrande, från andra länder införskrifva tjenliga race-djur,
Öfver styrelsen i underdånighet hemställt att vid instundande Riksdag nådig proposition
må till Rikets Ständer aflåtas om erhållande af ett anslag å 24,000 r:dr till
inköp för nämnde Stuteriers räkning af 4 stycken stam-beskällare af fullblods—race
och 42 stycken halfblods-ston från York-Skire i England.
F) Restyrelsens för det Landtbruksmöte, som sistlidne sommar hållits i Slockholm,
hos Kongl. Maj:t gjorda framställning derom att allmänna expositioner af husdjur
och premiers utdelning åt dem, sorn dervid förevisa kreatur af utmärktare slag,
borde under en längre följd af år fortsättas, för att lifva och underhålla täflan jordbrukare
emellan om boskapsskötselns ordnande på det mest ändamålsenliga sätt; i
sammanhang hvarmed Departements-cbefen jemväl ansåg sig böra fästa uppmärksamheten
å nyttan deraf att slöjdexpositioner med dertill erforderlige bidrag af allmänna
medel blefve anställda, i likhet med hvad redan egt rum, sedan Rikets Ständer vid
nästlidne Riksdag för ändamålet anslagit 4,000 r:dr för hvarldera af åren 4845,
4846 och 4847.
Vidkommande de af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i dess
ofvanomförmälda memorial och utlåtanden af den 8, 49 och 20 i Oktober månad
detta år ifrågaställde anslag, ansåg Stats-rådet, hvad först angick styrelsens förslag,
i afseende å kanaler, slussar, hamnbyggnader, brobyggnader och elfrensningar, sig
böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:l må föreslå Rikets Ständer beviljandet
af följande anslag, nemligen:
a) till fortsättande af hamnbyggnaden vid Lidköping, sista fjerdedelen af det anslag
härtill, motsvarande 3/i:delar af kostnadssumman, hvarom staden af Rikets Ständer
vid sistlidne Riksdag försäkrades .
24,487: 24. —
b) till islåndsättande af den genom storm skadade öfverbyggnaden
å i arbete varande hamnarmarne vid Cimbritshamn .... 44,950: — —
c) till den förstärkning af vågbrytaren vid Wisby hamn samt grundläggning
af 2:ne landtarmar derstädes, sorn, efter det öfverbygga
naden å vågbrytaren år 1845 blifvit genom häftig storm förr
Transport 36,117: 24. —
56
Transport 36,117: 24. —
störd, befunnits vara af nöden för att hamnbyggnaden må kunna
motstå verkhingarne af den vid stormar ovanligt starka sjögången,
det belopp, som, utöfver hamnkassans tillgångar, för dessa
arbeten erfordras, eller  84,623: — —
d) den för åren 1848, 1849 och 1830 belöpande summa af
1,080 r:dr årligen, hvarmed slaten jemlikt Kongl. Brefvet den
14 April 1837, bör under 19 ars lid bidraga till amortering af
ett för Linköpings hamnbyggnad och Slängans upprensning upptaget
lån, eller för 3 år tillsammans  3,240: — —
e) till en nödig befunnen rätning af segelleden i Stångån emellan
Linköpings hamn och sjön Roxen, Va af kostnadssumman, eller 16,666:32. —
f) för anläggning af en rörlig jernbro öfver sundet vid Askersund,
hälften af kostnaden
2,730: — —
Hvad åter angick öfriga allmänna arbeten, som upptagits inom
denna hufvudafdelning af styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
afgifna generalförslag, ansåg väl Stals—rådet desamma icke
kunna understödjas med nu såsom tillgänglige beräknade allmänna
medel; men då äfven dessa arbetsföretag till största delen äro af
synnerlig vigt och angelägenhet för den inhemska industriens utveckling
och den derpå beroende förbättringen af landets ekonomiska
ställning, hemställde Stals-rådet att Kongl. Maj:t må lill Rikets
Ständer öfverlemna, huruvida icke genom särskilda anvisningar, vare
sig å medel, som, utom nu beräknade tillgångar, möjligen kunna
vara att af Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna
beredas medelst lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp
för ränta och amortissement, Kongl. Majit må sättas i tillfälle
att med låne-försträckningar eller understöd utan återbetalningsskyldighet
underlätta dem bland ifrågavarande arbetsföretag, som ur
allmän synpunkt kunna finnas mest gagneliga, hvartill torde företrädesvis
hänföras:
a) hamnens förbättring vid Westerås stad, hvarför kostnaden
beräknats till 19,930 r:dr och styrelsen föreslagit ett statsbidrag
af 13,200 r:dr.
Transport 143,399: 8. —
57
Transport 143,399: 8. —
b) anläggning af sluss vid Knapforsen till sammanbindande af
sjöarne Alqvittern och Låån inom Carlskoga bergslag, hvarför beräknats
en kostnad af 11,470 r:dr och styrelsen tillstyrkt ett anslag
af 6,000 r:dr;
c) kanal- eller båtleds-anläggning emellan Orebro stad och
Järle bruk, upptagen till en kostnad af 315,000 r:dr, hvartill styrelsen
föreslagit ett statsbidrag af 236,250 r:dr;
d) sluss- och kanal-anläggning mellan Nora stad och Tåsjön,
beräknad att erfordra en kostnad af 68,926 r:dr 10 sk. 6 r:st.,
hvartill styrelsen föreslagit ett anslag af 51,784 r:dr;
e) anläggning af kanal och sluss-led mellan sjöarne Norra
Barken och Wessman, hvarför beräknats en kostnad af 463,659
ndr, och till hvilket arbetes utförande Kongl. Maj:t, redan i dess
vid nästlidne riksdag afgifne proposition om stats-verkets tillstånd
och behof, föreslagit Rikets Ständer, att bevilja 463,000 r:drs anslag
till fördelning på 12 år;
f) hamnbyggnad vid staden Hjo, hvartill kostnadsförslaget upp
tager
66,400 r:dr och styrelsen föreslagit statsbidrag med 50,000
r.dr;
g) öppnande af segelled genom Ullereds sund i Wenern, som
enligt förslag erfordrar en kostnad af 81,282 r:dr 32 sk.;
h) hamnbyggnad vid Mariestad, upptagen till en kostnad af
46,520 r:dr, hvarför styrelsen tillstyrkt statsbidrag med 34,890 r:dr;
t) hamnbyggnad vid Calmar, hvarför i kostnadsförslaget beräknas
33,127 r:dr och af styrelsen, såsom statsbidrag, föreslagits
24,820 r.dr;
k) kanal- och sluss-anläggningar emellan Philipstad och Sjöändans
lastageplats, beräknade till en kostnad af 130,000 r:dr,
hvaraf styrelsen, såsom statsbidrag, föreslagit 65,000 r:dr;
l) anläggning af jernväg i fortsättning med förenämnde kanalled
från Sjöändan till Christinehamns stad. hvarför beräknats en
kostnad af 94,016 r:dr 32 sk., och styrelsen tillstyrkt ett af vederbörande
begärdt amortissements-lån å 66,666 r:dr 32 sk.;
Transport 143,399: 8. —
Bil. iV:o 3 till Kongl. Maj:ts Prop. 1847, Baft. 1. 8
58
Transport 143,599: 8. —
m) uppmuddring af hamn och segelränna vid Christinehamn,
hvartill kostnadsförslaget upptager 24,840 r:dr 32 sk. och styrelsen
föreslagit statsbidrag, till en del såsom lån, af 16,860 r:dr; och
n) fullbordandet af Ystads hamn, hvartill af styrelsen såsom
låneunderstöd föreslagits 30,000 r:dr.
Yidare tillstyrkte stats-rådet i underdånighet, alt Kongl. Maj:t
må föreslå Rikets Ständer, att för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar,
äfvensom för understödjande af mindre ström- och å-rensning sarbeten
samt smärre hamn- och bro-byggnader anvisa 166,666 r:dr
32 sk. årligen i 3 år eller tillsammans
300,000:
med bestämmande af följande iakttagelser:
a) att af berörde 300,000 r:dr högst 30,000 r:dr må till
ström- eller å-rensningsarbeten eller hamnbyggnader användas; och
b) att högst 130,000 r:dr under den ifrågavarande tiderymden
af tre år må, der omständigheterna möjligen det påkalla, såsom
lån eller anslag utan återbetainingsskyldighet användas till verkställighet
af större arbetsföretag, för att åt nödlidande bereda tillfälle
till arbetsförtjenst, utan behof af den vid sådane fall vanliga
tidsutdrägt och de omgångar, som äro nödige, då, såsom eljest bör
i afseende på allmänna arbetens utförande iakttagas, kontrakter skola
med menigheter, bolag eller enskilde först afslutas och säkerhet för
kontrakternes fullgörande ställas, innan medel få lyftas.
Derjemte hemställde stats-rådet i underdånighet, att Kongl. Maj:t
må till Rikets Ständer göra framställning derom, att för utdikningar
och af tappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag må, med bibehållande af hvad angående bidragens
beviljande såsom lån eller anslag utan återbetainingsskyldighet blifvit
vid de 2:ne sednaste riksdagarne bestämdt, af Rikets Ständer anvisas
en årlig summa af 33,333 r:dr 16 sk. i tre år, eller tillsammans
100,000:
Enär det till rese- och undersökningskostnader samt expenser
för allmänna arbeten hittills beviljade anslag 10,000 r:dr befunnits
Transport 743,599: 8 —
59
Transport 743,399: 8. —
otillräckligt, ansåg stats-rådet att härtill borde af Rikets Ständer begäras
42,000 r:dr årligen i tre år, eller tillsammans  36,000: — —
äfvensom då den till aflöning för styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader, jemte de under samma styrelse lydande distriktchefer
anslagna summa 9,760 r:dr 32 sk., numera i anseende till
göromålens tilltagande mängd och personalens derigenom behöfliga
tillökning, på sätt styrelsen i dess ofvanåberopade betänkande af den
19 Oktober utvecklat, icke vore tillräcklig, stats-rådet hemställde,
att Kongl. Maj:t för detta ändamål må begära ett till 12,366 rd:r
32 sk. förhöjdt årsanslag, eller tillsammans för tre år . . . . 37,700; — —
1 öfrigt ansåg stats-rådet att (ill arfvoden för lärare vid Mariebergs
läroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra civil-ingeniörer,
af Rikets Ständer endast må äskas såsom hittills 1,000 r:dr, eller
för tre år
3,000: — —
men alt, hvad angår anslaget till stipendier för elever, som vid
nämnde läroverk genomgå den för civil-ingeniörer bestämda kurs,
hvilket hittills utgjort 1,000 r:dr, Kongl. Maj:t, för att ytterligare
befrämja det angelägna syftemålet, att påskynda bildandet af skicklige
ingeniörer för allmänna arbeten, må af Rikets Ständer begära
ett till 2,000 r:dr förhöjdt års-anslag för nästkommande tre år,
eller tillsammans  6,000: — —
Utom de sålunda till befrämjande af allmänna arbeten föreslagna
statsbidrag, uppgående tillsammans till 826,099 r:dr, tillstyrkte
stats-rådet att följande anslags-summor må af Rikets Ständer
begäras, nemligen:
a) jemlikt hvad Kongl. Maj:t i dess vid nästlidne riksdag aflåtne
nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
för anskaffande till Strömsholms och Ottenby stuterier af utländska
hingstar till åstadkommande af en ädlare och starkare hästrace,
företrädesvis tjenlig till begagnande äfven vid jordbruket, ett
anslag för en gång af  10,000: — —
b) till slöjd-expositioners befrämjande ett lika anslag, som med
1,000 r:dr årligen för 3 år vid sista riksdag beviljades, eller . . 3,000:
c) lill utdelning vid landtbruksmöten af premier åt egare af
kreatur utaf utmärktare slag
5,000: — —
Summa banko r:dr 842,099: 8. —
Hvad stats-rådet härutinnan tillstyrkt blef till alla delar af Kongl.
Maj:t gilladt, hvarjemte Kongl. Majit befallde, att utdrag af protokollet
härom, i de delar sådant erfordras, må Finance-departementets expedition
meddelas, till behörigt iakttagande uti Kongl. Majits nådiga proposition
till Rikets Ständer om stats-verkets tillstånd och behof, i hvilken ock
borde gifvas Rikets Ständer tillkänna, att styrelsens för allmänna väg- och
vattenbyggnader ofvanomförmälde den 19 i sistlidne Oktober afgifna berättelse
och förslag rörande verkställde och ytterligare ifrågasatte allmänna
väg- och vattenbyggnads-arbeten, äfvensom Kongl. Majlis nådiga beslut af
den 9 sistlidne Juli, hvarigenom blifvit bestämdt, hvilka allmänna väglinier
företrädesvis böra utgöra föremål för nödige förbättringar med bidrag
af stats-medel, komma att meddelas Rikets Ständers stats-utskott, samt
att de kartor, kostnadsförslag och öfriga handlingar, hvilka för vidare upplysning
kunna vara för Rikets Ständer erforderlige, blifva bos bemälde
styrelse att tillgå.
Vidare föredrog departements-chefen följande frågor om pensioner ä allmänna
indragningsstaten, nemligen:
a) Ofver-direktörens vid landtmäteriet i riket underdåniga framställning i skrifvelse
af den 29 Juli detta år, att då landtmätarne, ehuru deras mödosamma tjenstgöring
hade till följd att de i allmänhet tidigare än andre tjenstemän blifva urståndsatte
att behörigen verkställa dem åliggande arbeten, likväl vanligen af bebofvet tvingas
att antingen sjelfva fortsätta en tjenstgöring, hvars fordringar de på ålderdomen
icke förmå nöjaktigt uppfylla, eller ock i åratal betjena sig af vikarier, hvilket i längden
ofördelaktigt inverkade på tjenstgöringen, Kongl. Majit, för att förekomma häraf
inträffande olägenheter samt sätta Förste och Andre landtmätare i tillfälle att vid högre
ålder från sina tjenster afgå och lemna rum åt efterträdare med mera veiksamhet,
måtte, enär enligt bifogad förteckning de förre åtnjuta en löneinkomst af omkring
400 till 900 ridr och de sednare i penningar 336 ridr 43 sk. 4 rist., utom i
Jemtlands och Norrbottens län, der andre landtmätarne endast erhålla 198 ridr 2
sk. 8 rist., men pensionerne å indragnings-stat utgå med afdrag af de i lönebeloppen
inräknade resepenningar och bobemmanens afkastning, och beloppet, äfven
der desse afdrag icke egde rum, i allt fall, vore otillräckligt till den afskedstagan
-
0!
des nödtorftiga bergning, på sådan grund och i öfverensstämmelse med hvad för åtskilliga
andre tjenstemän vid landl-staten numera vore beviljadt, i nåder bereda
Förste och Andre landtmätare rättighet att, efter omkring 40 år tillbragte i statens
tjenst, vid uppnådda 65 lefnadsår samt då läkarebevis öfver försvagad helsa företes,
vid afskedstagandet undfå årlig pension, hvilken öfver-direktören, med jemförelse till
hvad berörde landt-statstjenstemän beslås och i betraktande af det rum landtmätare,
i hänseende till desse uti civil-statens pensionsinrättning intaga, samt de inkomster
de, utom lönen, kunna i tjensten förvärfva, i underdånighet föreslagit måtte bestämmas
till 900 r:dr för Förste och'600 r:dr för Andre landtmätare, såsom det
minsta belopp, som erfordras och med det åsyftade ändamålet kan sammanslå.
Öfver denna underdåniga hemställan hade stats-kontoret, med anförande af de
för civile embets- och tjenstemäns pensionering af stats-verket gällande föreskrifter,
uti infordradt och under den 22 September innevarande år afgifvet yttrande sig utlåtit,
att då, i följd af desse föreskrifter, ifrågavarande landtmätares pensioner blifva
så betydligt olika, att förste landtmätare i Jemtlands och Norrbottens län ej erhålla
mera än 384 r:dr 34 sk. 8 r:st. och i öfrige länen 344 r:dr 8 sk., samt andre
landtmätare i förstnämnde länen 198 r:dr 28 sk., men i öfrige länen 336 r:dr 45
sk. 4 r:st., jemte den för de före 1840 tillsatte tjenstemännen utgående spanmålsförhöjning,
stöde deras pensionsrätt icke i lämpligt förhållande lill de inkomster de,
i följd af tjensterna, under tjenstetiden ega, meri borde likväl, enligt stats-kontorets
tanka, under enahanda vilkor i öfrigt, som för pensions erhållande från allmänna
indragnings-staten äro stadgade, lämpligen kunna bestämmas att, i likhet med hvad
genom Kongl. Brefvet den 15 Februari 1841 för kronofogdar och häradsskrifvare
vore medgifvet, utgöra för förste landtmätare 800 och för andre landtmätare 600
r:dr banko; och
b) Öfver-direklörens vid landtmäteriet underdåniga anmälan af den 27 September
detta år, att förste och andre landtmätarne i Malmöhus, Christianstads, Blekinge,
Hallands, Kronobergs, Jönköpings, Calmar, Östergöthlands, Elfsborgs, Skaraborgs
och Wermlands län, uti en till öfver-direktören, efter afgifvandet af dess ofvanstående
underdåniga hemställan, inkommen skrift, med åberopande af 1841 års
Kongl. Bref angående pensioner för visse landt-statens tjenstemän, begärt öfver-direklörens
medverkan för beredande af sådan förhöjning i pensionsbeloppen, att förste
landtmätare måtte vid afskedstagandet kunna, i likhet med landssekreterare och landskamererare,
undfå en årlig pension af 1,200 r:dr och andre landtmätare, i likhet
med landträntmästare ocb kronofogdar, af 800 r:dr banko, deraf desse tjenstemän, i
anseende till en mödosam och ofta lör hälsan menlig tjenstgöring, skulle ännu mera
än landtstatens tjenstemän vara i behof och som för staten icke ansetts kunna korn
-
62
ma alt medföra någon kännbar utgift; anförande öfver-direktören dervid alt, ehuru
högre pensionering vore önsklig, de redan i underdånighet föreslagna belopp af 900
r:dr för förste och 600 r:dr för andre landtmätare skulle ej allenast utgöra en betydlig
hjelp för ålderstigne landtmätare, utan äfven väsentligen bidraga till landtmätare-korpsens
tjenstbarhet, under en jemförelsevis ringa uppoffring från det allmännas
sida.
Med afseende å hvad öfver-direktören för landtmäteriet och stats-kontoret anfört,
fann stats-rådet skäligt tillstyrka att Kongl. Maj:t må till Rikets Ständer göra
framställning derom att pensionsrätten för förste och andre landtmätare må bestämmas
till enahanda belopp, som för kronofogdar och häradsskrifvare är faststäldt,
eller lill 800 r:dr för förste och 600 r:dr för andre landtmätare, under för öfrigt
enahanda vilkor, som i allmänhet äro föreskrifna för pensions erhållande från allmänna
indragningsslaten; dock att, oaktadt kommissions-landtmätares pensionsrätt
blifvit bestämd till likhet med andre landtmätares, nämnde tillökning i pensionen för
desse sednare icke må verka till någon förhöjning i pensionsbeloppet för kommissions-landtmätare.
c) Styrelsens för allmänna väg- och vatten-byggnader underdåniga skrifvelse af
den 12 Juli innevarande år, hvarigenom, vid öfverlemnande af chefens för medlersta
väg- och vatten-byggnads-distriktet, Ofverste löjtnanten och Riddaren J. Edströms,
jemte anhållan om tjenstledighet tillsvidare från nämnde chefsbefattning, tillika gjorda
underdåniga framställning om sitt behof att, efter 35 års oafbruten verksamhet i
statens tjenst, vid en ålder af 67 år, för sina återstående dagar komma i åtnjutande
af lämplig pension å allmänna indragnings-staten, bemälda styrelse i anledning deraf
anmält honom till den nådiga åtanka, hvaraf han genom mångårig verksamhet och
derunder ådagalagd utmärkt skicklighet torde hafva gjort sig förtjent.
I anseende till det nit och den utmärkta skicklighet, som Öfverste-löjtnanten
Edström, vid uppgörandet af förslag till nya och förbättrade kommunikationer med
flera allmänna arbeten, äfvensom vid deras utförande, under en lång tjenstetid ådagalagt,
hemställde stats-rådet i underdånighet alt Kongl. Maj:t nu, då Edström, genom
inträffad sjuklighet vid en långt framskriden ålder blifvit urståndsalt att med
tjenstgöring fortfara, må föreslå Rikets Ständer, att han, vid afskedstagandet, må
erhålla en årlig pension af 500 r:dr att från allmänna indragnings-staten utgå.
63
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla hvad stats-rådet sålunda i afseende
å bestämmandet af pensioner å allmänna iudragnings-staten i underdånighet
föreslagit, derom alltså, till iakttagande vid uppgörandet af
Kongl. Majrts nådiga proposition om stats-verkets tillstånd och behof, protokolls-utdrag
skulle till Finans-departementet afgå.
Ex protocollo
B. W. t). Prinzencreutz.
STOCKHOLM, tryckt hos l. j. hjerta, 1847.
1
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen
i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 November 1847.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre,
Statsräden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe,
Waern,
Friherre Gyllengranat,
Faxe, och
Fåhraeus.
Chefen för Finans-Departementet, Statsrådet Munthe, anhöll i underdånighet
att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga ompröfvande de delar af statsregleringen vid
nu instundande Riksdag, hvilka tillhöra nämnde Departements föredragning; hvarvid
i första rummet förekom: beräkningen af Statsverkets tillgångar för de behof, som
vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas.
I sådant afseende anmälde Departements-chefen i underdånighet:
Den utredning af förhållandet med nyssberörda tillgångar, som innefattas uti
Statskontorets under den 1 nästlidne Juli afgifna berättelse om statsverkets förvaltning,
tillstånd och behof, hvilken berättelse, efter antagen ordning, borde tjena till
ledning vid behandlingen af de frågor, dem Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer utlåtande
nådiga Proposition i samma ämne komme att omfatta.
Uti omförmälda berättelse, hvilken;, i hvad densamma rörde beräknandet af
anslagen å Riks-Statens 2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te, G:te och 8:de Hufvudtitlar, blifvit
vederbörande Chefer för de Departementer, under hvilka dessa Hufvudtitlar lyda,
särskildt delgifven, voro statsverkets tillgångar, dels med ledning af räkenskaper och
handlingar för åren 1841—1845, dels ock på grund af särskilda förhållanden, uppgifna
på sätt som följer:
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj-ts Prop. 1S17, Iläft. 4. 1
Stcils-Verkels ordinarie eller ständiga inkomster:
l:o Ordinarie räntan, hvaraf deri indel da, som direkte utgår till vissa personer,
stater och inrättningar, utförts till det af Rikets Ständer under de tvänne sista
Riksdagarna antagna förslags värde af  1,762,000.
samt den statsverket behållna andelen, som ingår i penningar efter
markegång till det vid sednaste statsreglering bestämda belopp 575,000 2 337 000.
2:o Afradsspanmålen vid 1845 års statsreglering upptagen till
41,000 tunnor å 6 R:dr, eller 246,000 R:dr, men som nu ansetts böra
beräknas till 42,500 tunnor, eller, enligt det vid de tvänne sista
Riksdagarna antagna förslagsvärde, 6 R:dr per tunna ...... 255,000.
3:o Kronotionde-spanmålen, beräknad såsom vid sista statsregleringen,
nemligen: den åt vissa personer, stater och inrättningar indelda
till 105,695 tunnor, å 6 R:dr  634,170.
och den kronan behållna till 20,000 tunnor, å 6 R:dr . . 120,000. 754^170.
4:o Kronotionde losen (som förut)  4,800.
5:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter,
hvilka, vid sednaste Riksdagen, upptagna till 23,000 R:dr i penningar och
14,500 tunnor spanmål, motsvarande, efter 6 R:dr tunnan, 87,000 R:dr,
eller tillsammans 110,000 R:dr, nu ansetts kunna beräknas till: penningar
25,000:
och spanmål 16,000 tunnor, ä 6 Il:dr - 96,000: 121,000.
6:0 Silfver tionde, Myntarlön och Slagskatt, såsom vid sista statsregleringen
10,000.
7:o Kopparränlan, vid senaste statsreglering endast upptagen till
280 skeppund Garkoppar, å 120 ll:dr, eller 33,600 R:dr, men hvilken
Statskontoret, med afseende så väl å den under de sednare åren allt
mera tilltagande koppartillverkningen, som å den jemväl fortgående stegringen
å priset å denna vara, hvilket under innevarande år uppgått ända
till 143 R:dr per skeppund, ansetts skäligen böra beräknas till 400
skeppund, å 135 R:dr, eller  54,000-
8:0 Tionde- och Hammarskattsprisel, hvaraf det förra, som vid
1845 års statsreglering, så väl i anseende till minskad produktion och
fallna priser, som i följd af afgiftens nedsättande till hälften af dess förra
belopp, endast upptagits till 8,000 skeppund, å 5 R:dr, med 40,000
R:dr, nu, då priserna åter vore i stigande, men nedsättningen i afgiften
Transport 3,535,970.
3
Transport 3,535,970.
förmodades komma att fortfara, ansetts böra beräknas till 7,500 skeppund,
å 6 R:dr, eller  45,000:
äfvensom det sednare, eller hammarskatts-, stång- och ämnesjernct,
vid sista statsregleringen heräknadt lill 6,000 skeppund, ä
13 R:dr, med 78,000 Rdr, i anseende till prisernas stegring
utförts till 6,000 skeppund, å 15 R:dr, eller  90,000: jgg qqq
9:o Alun lion den, såsom vid de begge sednaste statsregleringarna 1,000.
10:o Svafvelbrukslionden, vid föregående statsregleringen beräknad
till 1,000 ll:dr, men nu, efter medium under åren 1841—1845, till 600.
11 :o Mantalsp enning arna, vid sista Riksdagen uppsatta från
300.000 till 327,000 R:dr, och nu, efter medium under 5 år och såsom
varande i jemnt stigande, utförda till  336,000,
12:o Gerningsören af handtverkare (som förut)  1,700.
13:o Bötesmedel, efter medium under de sednare åren och i
anseende till denna inträds obestämda beskaffenhet, nedsatt från 40,000
R:dr till
35,000.
14:o Cavallcri-Regementenas Häslvacans-spanmål, såsom vid sednaste
statsreglering upptagen till 22,250 tunnor, å 6 Il:dr, eller . . 133,500.
15:o Ständiga Rotevacans-afgifter vid Skånska Infanteri-Regementena,
som förut, 2,310 tunnor spanmål, å 6 R:dr  13,860.
16:o Tillfälliga Rotevacans- och Mölesafgifter, förut beräknade till
6.000 R:dr, men nu, efter medium under åren 1841-—1845, till . . 5,000.
17:o Rotefrihctsafgift af oroterad men ordinarie rotering under
-
kastad jord, såsom vid sista statsregleringen  27,000.
18:o Råtsmansvacans-afgift, (som förut)  30,000.
19:o Krut- och Salpeter,försåljningsmedel, såsom vid sednaste reglering
95,000.
20:o Controllstämp elme dien, nedsatta från 10,500 R:dr till . . 10,000.
21:o Råk- och Lotsmedlen, såsom vid förra statsregleringen . 73,000.
22:o Ersättningar, vid sednaste statsreglering beräknade till
50,000 R:dr, men som nu, i förhållande till deras medium under 5 år,
ansetts böra nedsättas till  40,000.
23:o Observationsmedlen, hvilka, då deras medium under åren
1841—1845 utgjort 17,929 R:dr, ansetts kunna från den vid sista
statsregleringen beräknade summa 10,000 R:dr, höjas till .... 15,000.
Transport 4,487,630.
4
Transport 4,487,630.
24:o Extra medel och Uppbörder (som förut)
12,000.
25:o Intresse-medel, såsom vid sista statsregleringen .... 3,300.
Summa R:dr 4,502,930.
Statsverkets extra ordinarie inkomster, hvilka, enligt 60 §. Regeringsformen,
såsom Bevillning utgå:
26:o Sjotullsmedlen, hvilka vid sednaste statsreglering beräknats
till en nettoinkomst af 2,900,000 R:dr, eller med tillägg af 800,000
R:dr för Tullverkets stat och utgifter, till ett bruttobelopp af 3,700,000
R:dr, men nu antagits till en nettoinkomst af ... 3,200,000:
samt för Tullverkets stat och utgifter den förra summan 800,000:
således ett bruttobelopp af  4,000,000.
27:o Saluaccis af Städerna (som förut)  11,000.
28:o Postmedlen, likasom vid 1845 års statsreglering, till ett
bruttobelopp af
575,000.
29:o Chartce-Sigillatce-medlen, såsom vid sista statsregleringen,
upptagne till  500,000.
30:o Bränvinsbränningsafgiften, vid sednaste Riksdag beräknad
till 670,000 R:dr, men nu, i anseende till den aftagande bränvinspro
duktionen,
upptagen, efter ungefärliga beloppet under år 1845, till . 580,000.
Summa R:dr 5,666,000.
31:o Restantier, likasom vid sednaste statsregleringen beräknade till 155,000.
Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning, skulle
alltså, utom det från Riksgälds-Kontoret af bevillningsmedlen lemnade bidrag
för statsbehofvens fyllande, hvilket, enligt sednaste statsreglering,
utgjorde 1,325,360 Rdr årligen, statsverkets årliga tillgångar blifva:
Ordinarie inkomster
R:dr 4,502,930.
Extra ordinarie dito ,, 5,666,000.
Restantier „ 155,000.
Och då vid 1845 års statsreglering endast upptagits:
Ordinarie inkomster ........ R:dr 4,448,430.
Fxtra ordinarie dito
,, 5,456,000.
Restantier „ 155,000.10.059,430.
uppkomme således, genom ofvan föreslagna beräkning, en ökad tillgång
för den blifvande statsregleringen af  264,500;
varande Statskontorets förenämnde Berättelse åtföljd af ett protokolls-utdrag, inne
-
fattande af 2:ne ledamöter yttrade särskilda meningar i afseende å beräkningen af
vissa inkomsttitlar.
Med anledning af hvad Statskontoret sålunda, i afseende å beräkningen af
statsverkets tillgångar för den blifvande statsregleringen, i underdånighet hemställt
och föreslagit, anhöll föredragande Departements-chefcn att särskildt få fästa Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på följande omständigheter:
a) Då Kongl. Majit, vid pröfning den 22 sistlidne Oktober af Stora Kopparbergs
bergslags underdåniga ansökning om nedsättning i den för koppartillverkningen
derstädes utgående ränta från hvart 10:de till hvart 30:de skeppund, i nåder
beslutit, att en slik nedsättning, emot upphörande af vissa bergslaget förunnade särskilda
förmåner, till beviljande hos Rikets Ständer föreslå, borde den minskning i
statens inkomst af hopparräntan, som, i händelse af Rikets Ständers bifall härtill,
komme att ega rum, nu äfven tagas i beräkning; hvadan, och då, enligt från BergsKollegium
meddelade uppgifter om koppar-alraden vid Stora Kopparberget, densamma
under de sednare åren uppgått i medeltal till omkring 270 skeppund, hvaraf två
tredjedelar, motsvarande den föreslagna räntenedsättningen, utgjorde 180 skeppund,
Departements-chefen hemställde, att kopparräntan måtte upptagas till 220 skeppund
i stället för 400 skeppund, som Statskontoret beräknat; kunnande, i Departementschefens
tanka, nämnda ränta, oaktadt den föreslagna nedsättningen för Stora Kopparberget,
desto hellre till nyssberörda belopp, eller 220 skeppund kalkuleras, som,
enligt hvad uppgifterna från Bergs-Kollegium utvisade, kopparafraden på det hela för
år 1846 uppgått till omkring 480 skeppund. Derjemte trodde Departements-chefen
det af Statskontoret, med förhöjning från 120 till 135 R:dr, antagna pris å räntekopparn
skäligen kunna nedsättas till 130 R:dr per skeppund, då inkomsten af kopparräntan
blefve 28,600 R:dr, eller 5,000 R:dr mindre, än hvad nu gäilande Riksstat
upptager;
b) Vid beräkningen af Tionde- och Hammarskatisjernet förekomme, i afseende
på det förra, eller Tionde-tachjernet, att denna intrad, som under åren 1841
—1844, då afgiftens nedsättning till hälften ännu icke var beslutad, i medeltal uppgått
till öfver 17,000 skeppund årligen, väl, på sätt Statskontoret uppgifvit, år 1845
inskränkt sig till 7,515 skeppund, men, enligt den upplysning, Departements-chefen
från Bergs-Kollegium särskildt inhemtat, under nästlidne år utgjort omkring 8,600
skeppund; och trodde Departements-chefen, under sådana förhållanden, samt då han
i öfrigt föreställde sig> det Kongl. Majit nu icke ville hos Rikets Ständer påyrka
afgiftens förhöjning till dess förra belopp, ehuru beslutet om dess nedsättning till en
början endast omlättat tiden för nu gällande statsreglering, tackjernstionden böra
6
och kunna i Riksstaten beräknas till en qvantitet af 8,500 skeppund; hvaremot,
hvad priset beträffade, detta, ehuru för närvarande i stigande, ändock förmenades
vara af Statskontoret nägot för högt beräknadt, och derföre af Departements-chefen
ansågs böra till endast 5 R:dr 32 sk. antagas, då inkomsten af tionde-tackjernet
blefve 48,106 R:dr 32 sk., eller omkring 3,000 R:dr utöfver hvad Statskontoret
uppfört. Vidkommande åter HammarskaUcn, ville Departements-chefen endast hafva
i underdånighet erinrat, att densamma väl nu syntes kunna kalkuleras efter ett högre
pris, än det, som togs till grund för beräkningen vid sista statsreglering, men
att denna förhöjning lämpligast torde kunna antagas till ett medium emellan sistnämnda
pris 13 R:dr per skeppund och det af Statskontoret nu föreslagna, eller
till 14 ll:dr skeppundet, då inkomsten af hammarskatten blefve 84,000 R:dr;
c) Enligt hvad Statskontorets berättelse utvisade, hade Alunlionden under
de trenne åren 1843—1845 i medeltal endast uppgått till mellan 5 och 600 R:dr
ärligen, hvadan Departements-chefen ansåg beräkningen deraf böra, från det vid de
2:ne sednaste Riksdagarna antagna och nu jemväl af Statskontoret bibehållna belopp
af 1,000 R:dr, nedsättas till hälften deraf, eller 500 R;dr;
d) I afseende å de bland statens ordinarie inkomster jemväl upptagna så
kallade Gerningsören, hvilken skatt från äldre tider tillbaka erlagts med En daler
eller 16 sk. Banko af hvarje å landet bosatt s. k. Gerningsman eller Sockenhandtverkare,
erinrade Departements-chefen i underdånighet, hurusom Rikets sednast församlade
Ständer uti skrifvelse af den 9 November 1844, hvilken Kongl. Maj:t under
den 19 i samma månad behagat till Dess och Rikets Kammar-kollegii och
Statskontors afgifvande underdåniga utlåtande i nåder öfverlemna, underdånigst väckt
fråga derom, huruvida icke berörda inkomsttitel kunde, till beredande af lättnad vid
uppbörden och förenkling i räkenskaperna, från ordinarie inkomstberäkningen uteslutas
och statsverket, för derigenom uppkommande förlust, godtgöras medelst förhöjning
uti den af ofvanbemälda handtverkare utgående bevillning, i hvilket afseende
Rikets Ständer, enär vissa bland Rikets Städer fatt sig tillerkänd rättighet att åtnjuta
särskilda andelar af ifrågavarande gerningsören, i underdånighet anhållit, det
Kongl. Majit täckes, efter vederbörandes hörande och sedan i behörig ordning blifvit
utrcdt, dels hvilka släder egde laglig rätt till uppbärande af andelar utaf dessa
gerningsören och efter hvilka grunder samma andelar nu till städerna utginge, dels
ock huruvida denna afgifts öfverflyttande till bevillningen kunde utan öfvervägande
olägenhet verkställas, i sådant fall vid nästkommande riksdag i ämnet aflåta nådig
Proposition och dervid tillika i nåder föreslå det sätt, hvarpå, i händelse gerningsörena
skulle såsom ordinarie inkomsttitel försvinna, vederbörande städer borde hållas
skadeslösa för hvad de, i följd deraf, kornme att förlora. Kammar-kollegium och
Statskontoret hade numera, under den 21 Maj innevarande år, inkommit med det
7
infordrade underdåniga utlåtandet i ämnet, och dervid, jemte behöriga uppgifter i afseende
å de städer, hvilka för närvarande uppbära gerningsören, äfvensom deras rättighet
dertill, så vidt densamma kunnat genom tillgängliga handlingar och räkenskaper
utredas, i underdånighet yttrat den åsigt, att ifrågavarande afgifters öfverflyttning till bevillningen
kunde utan olägenhet verkställas, samt i sådant afseende föreslagit, att ersättning
för de andelar af gerningsören, som vissa städer hittills åtnjutit, finge samma städer af
statsmedlen årligen tilläggas till det belopp, hvarmed, efter medium af de tio åren
1835—1844, hvarje stad sådana afgifter, enligt räkenskaperna, uppburit, och denna
ersättning afföras å anslaget på Riksstatens Sjunde hufvudtitel till städers friheter; och
Departements-chefen, som, efter nu skedd föredragning af handlingarna i detta mål,
förmälde sig till alla'delar instämma uti nyssberörda, af Kammar-kollegium och Statskontoret
afgifna, yttrande och förslag, dock så att endast de städer, hvilka till hittills
uppburna gerningsören kunnat visa sig ega laglig rätt, borde af ersättning derför
komma i åtnjutande, hemställde, att, i öfverenstämmelse härmed, framställning i ämnet
måtte fö uti Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer nu allåtande nådiga Proposition
om statsverkets tillstånd och behof inflyta; i följd hvaraf gerningsörena jemväl skulle
från beräkningen af statsverkets inkomster uteslutas;
e) Då Conlrollstämpel-medlen, hvilka af Statskontoret nu blifvit till 10,000
Rdr nedsalta, under de 5 åren 1841—1845 i medeltal bestigit sig till 10,495 Rdr
och för 2:ne år öfvcrstigit 11,000 Rdr, trodde Departements-chefen skäl ej förekomma
till ändring uti det vid sista stats-regleringen derför beräknade belopp
10,500 R:dr;
f) Enär Bak- och Lotsmcdlen, efter medelberäkning för åren 1841—1845,
utgjort 78,003 R:dr, vore det, i Departements-chefens tanka, rättast, att, i stället
för den af Statskontoret antagna förslagssumma, 73,000 R:dr, ett belopp af 78,000
R:dr under nämnda inkomst-titel beräknades, helst denna förändrade beräkning icke
egde något inllylandc på den öfver förhållandet emellan inkomster och utgifter på det
hela, enär anslaget under Riks-statens 5:te hufvud-titel för båk- och lots-inrättningar
borde derefter jemkas;
g) Inkomst-titeln Ersättningar, som vid sednaste stats-reglering beräknats til!
50,000 R:dr, hade nu blifvit af Statskontoret, efter uppgifvet medium under åren
1841'—1845, nedsatt till 40,000 R:dr; men då 1845 års, vid afgifvandet af Statskontorets
förevarande berättelse, ännu ej afslutade Riks-hufvudbok utvisade, att ersättningarna
samma år uppgått till 59,008 Rdr, i stället för af Statskontoret uppgifna
45,503 R:dr, ansåg Departements-chefen, att desamma kunde, i följd af nyss
upplysta förhållande, vid det uti nu gällande Riks-stat utförda belopp fortfarande bibehållas;
-
8
h) Enär den ökade inkomst, Observationsmedlen under de sednare åren gifvit,
till hufvudsaklig del tillkommit genom anmärkningar vid oriktig tillämpning af
föreskrifterna angående 1833 års löne-reglering för indelda arméen, och således varit
af mera tillfällig beskaffenhet, ansåg Departements-chefen sig icke kunna biträda
Statskontorets förslag att med 5,000 R:dr förhöja den vid sista statsreglering gjorda
beräkning af dessa medel, utan hemställde, att de nu äfven måtte antagas till en
summa af 10,000 R:dr;
i) Enligt hvad Statskontoret upplyst, hade väl Tulluppbördens bruttobelopp
per medium under de 5 åren 1841—1845 endast utgjort omkring 3,718,000 R:dr;
men, på sätt en från General-tullstyrelsens Kammarkontor meddelad uppgift utvisade,
hade tullmedel för år 1846, under hvilket år den nu gällande Tulltaxan varit
tillämpad, blifvit levererade med nära  3,350,000 R:dr,
som, med tillägg af beräkningssumman för Tullverkets stat och
öfrige utgifter  800,000 ,,
utvisade ett bruttobelopp af  4,150,000 ,,
hvaruti likväl inginge tull för införd spanmål med omkring . . 137,000 R:dr.
Departemcnts-chefen trodde sig härjemte böra upplysa, att, då, vid slutet af
Oktober månad förlidet år, levereringen till Statsverket af tullmedel uppgått i rundt
tal 2,350,000 R:dr, hade vid samma tid innevarande år denna leverering utgjort
enahanda belopp, oaktadt detta år, nästan ingeri spanmålstull influtit5 och då allt detta
ådagalade, att intraden vore i jcnmt stigande samt denna tillväxt snarare borde ökas
än minskas genom införande af större frihet i Tull-lagstiftningen, fann Departementschefen
för sin del ingen betänklighet möta för antagandet af Statskontorets förslag
att beräkna tullmedlen till ett bruttobelopp för året af 4,000,000 Rdr, eller, med
afdrag af utgifterna, till netto 3,200,000 Rdr;
k) Då ibland de städer, hvilka vid sista statsreglering deltogo i Saluaccisens
utgörande, staden Westerås redan blifvit, på grund af derstädes medgifven fri försäljning
af bröd, kött och dricka, från utgörande af nämnda afgift befriad, samt af
enahanda anledning befrielse från saluaccis numera äfven blifvit medgifven för hufvudstaden,
som deruti deltagit med icke mindre än 7,500 Rdr, ansåg Departementschefen
statens inkomst af saluaccisen vid nu förestående statsreglering icke kunna
beräknas tiil högre belopp än 3,000 Rdr;
I) I afseende på Pos/medlen företedde sig det förhållande, att, oaktadt Postkassans
bidrag till statsverket blifvit vid sistförflutna Riksdag nedsatt ifrån 150,000
R:dr till 125,000 R:dr och postuppbörden under de sednare åren fortfarande stigit,
hade den behållna inkomsten för Postverket knappast varit tillräcklig för utgifternas
betäckande, hvilka i betydligare mån ökats ej blott i följd af utvidgade postkommunikationer,
9
nikationer, utan ock af särskilda häraf oberoende anledningar, såsom skjutslegans för*
höjning vid skjutsens ombesörjande genom entreprenad, tillökning åf postiljonernas
antal för befordrande af mera säkerhet vid postforslingen, m. m. Dessutom borde
tagas i betraktande, huruledes underhåll och ombyggnad af de för postverket erforderliga
fartyg påkallade högst betydliga tillfälliga utgifter, hvartill tillgång skulle komma
att saknas, derest icke af postkassans inkomster medel härtill kunde årligen afsättas;
och Departements-chefen ansåg, i betraktande af allt detta och med hänsigt i öfrigt
till de ytterligare förbättringar i post-inrättningen, sorn funnits eller framdeles kunde
finnas behölljga, sig ega giltig anledning till den underdåniga hemställan, att Kongl.
Majit måtte täckas hos Rikets nu sammanträdande Ständer föreslå ytterligare nedsättning
af postkassans bidrag till statsverket ifrån 125,000 lill 100,000 R:dr,
med motsvarande förhöjning i den nuvarande förslagssumman för postverkets utgifter;
vn) Då Charta; Sigillatce-medlen under hvartdcra af åren 1842'—1845 ölverstigit
det vid sednastc stats-reglcring upptagna belopp, 500,000 Rdr, och för år
1844 uppgått till 529,877 11: dr, samt, enligt från Statskontoret särskildt meddelad
uppgift, samma medel för år 1846 utgjort 540,582 Ridr 11 sk., ansåg Departements-chefen
dessa medel nu med så mycket mera skäl kunna till ett högre belopp
beräknas, som en noggrannare kontroll i afseende å chaiteringen af köpe- och fastebref,
med flera handlingar, med innevarande år inträdt; och hemställde Departementschefen
alltså i underdånighet, att inkomsten af Charta? Sigillatae-medlcn måtte i den
blifvande riksstaten beräknas till 525,000 R:dr;
n) Vidkommaode Bränvinsbrännings-afgiften vore, i Departements-chefens tanka,
att erinra, att, då Kongl. Maj;t, uppå Rikets Ständers begäran, låtit utarbeta förslag
till förändrade grunder för rättigheten att tillverka och distillera bränvin, jemte beskatt*
ningen derå, i ändamål att, genom en säkrare kontroll å tillverkningsbeloppet, tillvägabringa
så väl en rättvisare beskattning, sorn förhöjd inkomst för staten, sådant nu
äfven borde tagas i betraktande. Ifrågavarande afgift hade under åren 1842-—1844
inbragt per medium omkring 678,000 Rdr årligen och hade troligen för år 1845
uppgått till enahanda belopp, derest inträffad missväxt icke verkat minskning af tillverkningen
under sistnämnda år. Vid jemnförelse emellan berörda inkomstsumma
och den sannolika tillverknings-qvantiteten, syntes det vara uppenbart, att hela den
afgift, som, äfven enligt nu gällande författning, varit beräknad att utgå med ett
visst belopp för hvarje tillverkad kanna bränvin, till följd af brister i föreskrifterna,
icke kommit staten tillgodo. Genom de nya grunderna för beskattningen, sådana
desamma af Kongl. Maj:t blifvit godkända, jemte öfriga föreslagna bestämmelser,
skulle omförmälda brister afhjelpas och afgiften komma i ett mera riktigt förhållande
till verkliga beloppet af tillverkningen. Om på dessa grunder uppgjordes en beräkBil.
N:o 4 till Kongl. Maj.-ts Prop. 1847, Haft. 1. 2
\
to
liing af skatten efter förhållandet i afseende på antalet och rymden af de för är 1844
taxerade bränvinspannor, samt dervid antoges, att tillverkningen med dessa pannor
blifvit fortsatt under hela den tid af året, då sådant varit tillåtet, skulle bränvinsafgiften
uppgå till flera gånger det belopp, som den under förenämnde år i medeltal
för året utgjort. Då likväl den tid af året, under hvilken bränvinstillverkning är
tillåten, hädanefter komme att fördelas i tre terminer, hvardera om två månader,
och troligt vore, att den tillverkning, som icke bedrifves fabriksmässigt, blefve inskränkt
dels till en och dels till två af dessa terminer, så att endast den till fabrikstillverkning
hanförliga bränvinsbränningen under hela den tillåtna tiden fortsattes,
samt den omständighet, att skatten komme att utgå till ett belopp, som, i hvarje
fall, vore närmare det genom författning afsedda, och således vida högre iin hvad
som för den större tillverkningen hittills utgjorts, sannolikt skulle verka till betydlig
minskning i det nuvarande antalet af bränvinspannor, som för tillverkning begagnas,
ansåg Departements-Chefen, under förutsättning för öfrigt, att de ifrågavarande
grunderna för beskattningen blefve af Rikets Ständer gillade, denna inkomst icke med
någorlunda säkerhet kunna beräknas till mer än 1,250,000 Rdr, och föreslog alltså
i underdånighet, att samma inkomst måtte antagas till sistnämnda belopp, eller
580,000 Rdr utöfver hvad nu gällande stat upptager.
I afseende på de öfriga inkomst-titlarna hemställde Departements-chefen" i underdånighet,
att den af Statskontoret föreslagna beräkning måtte i nåder gillas och
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition tilljjRikets Ständer alltså, hvad inkomst-afdelningen
beträffade, varda affattad i enlighet med Statskontorets förslag, under iakttagande af
de genom Departement-chefen nu föreslagna jemnkningar.
I händelse detta Departements-chefens underdåniga tillstyrkande blefve af Kongl.
Maj:t i nåder bifallet, skulle följande till förhöjning i Statsverkets inkomster ledande
skiljaktigheter uppkomma emot hvad uti nu gällandej riksstat är upptaget och boräknadt:
Ordinarie
Inkomster:
2:o Afradsspanmålen
Ridr
5:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter „
8:o a) Tiondetackjernet
,,
b) Hammarskattsjernet
,,
ll:o Mantalspenningarna  ,,
21:o Båk- och Lotsmedlen
Extra- Ordinarie Inkomster:
26:o Sjötullsmedlen
300,000: —
Transport R;dr 348,166: 32.
9,000: —
11,000: —
8,166: 32.
6,000: —
9,000: —
5,000: —
11
Transport Il:dr 348,106: 32.
29:o Charta? Sigillatse-medlen
n
25,000:
—
30:o Bränvinsbrännings-afgiften
ii
580,000:
—
Summa
R:dr
953,166:
32.
Deremot komme minskning i inkomstbeloppen att ega
rum
i afseende å
följande
Ordinarie Inkomster:
7:o Koppar-räntan
5,000:
—
9:o Aluntionden
ii
500:
—
10:o Svafvelbrukstionden
ii
400:
—
12:o Gerningsörena
ii
1,700:
13:o Bötesmedlen
ii
5,000:
—
10:o Tillfälliga rotevakans- och mötesafgifter
ii
1,000:
—
Extra- Ordinarie Inkomster :
27:o Saluaccisen
ii
8,000:
—
Summa
R:dr
21,600:
-—
Och då från den ofvan upptagna summan af förhöjningarne . .
11: dr
953,166:
32.
afdroges dessa
ii
21,600:
—
återstode således en tillökning af ...
Hulr
931,566:
32.
att såsom tillgång för de ökade utgiftsanslagen betraktas.
I sammanhang med hvad sålunda angående beräkningen af Statsverkets ordinarie
och extra-ordinarie inkomster blifvit i underdånighet föreslaget och hemstäldt,
anförde Departements-chefen, beträffande tillgångarna för sådana anslags-summor,
hvilka blott för en gång eller för viss tiderymd kunde finnas erforderliga, att då,
enligt de sedan Rikets Ständers sista sammanvaro afslutade rikshufvudböcker, öfverskotten
å statsverkets inkomster icke motsvarat de brister, som ä vissa bland de i
riks-staten uppförda förslagsanslag uppkommit, några behållna öfverskottsmedel under
denna tid ej eller kunnat till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, utan detta Kontor
deremot fått under samma tid för statsbehofvens fyllande tillskjuta icke obetydliga
summor, hvadan och enär ytterligare utbetalningar från nämnda verk utöfver hvad
som lid fastställandet af nu gällande stats-reglering varit beräknadt, jemväl påkallats
af de i följd af 1845 års missväxt m. m. föranledda kreditiv-lyftningar, det icke
kunde med säkerhet antagas, att Riksgälds-kontorets nuvarande ställning erbjöde nä
-
12
gon så beskaffad för Rikets Ständer genast disponibel tillgång, sorn under de sednast
förflutna tvänne Riksmötena anlitats för då beviljade extra eller tillfälliga utgifter
5 men att då Rikets Ständers Bank numera uppdrifvit sin grundfond till det belopp
af Tio millioner Riksdaler banko, som vid sista Riksdag fastställdes, och härigenom
vore så konsoliderad, att den ej behöfde för detta ändamål draga ur rörelsen
ytterligare kapitaltillgångar, den vinst, Banken, sedan sista Riksdag, hopsparat och
vidare under innevarande år af sin lånerörelse upphemtade, i Departements-chefens
tanka, både kunde och borde för fyllande af andra statens behof tagas i anspråk;
och upplyste Departements-chefen i underdånighet, att, enligt afslutade och offentliggjorda
räkenskaper, Bankens sålunda, utöfver den bestämda grundfonden, samlade behållning
utgjort:
för år' 1845  R:dr 1,289,721: 40. 1.
och för år 1846  ,, 1,247,362: 19. 3.
eller tillsammans för dessa två år Rutr 2,537,084: 11. 4.
hvartill, oaktadt den minskning i diskontrörelsen, som under
innevarande år egt rum, dock för samma år syntes
med säkerhet kunna läggas en summa af
762,915: 36. 8.
hvarigenom Bankens vinst för dessa 3:ne år blefve . . . R:dr 3,300,000: ■— •—
eller i medeltal för hvartdera året 1,100,000 R:dr.
Vidare anmälde Departements-chefen i underdånighet, att, enligt en af Chefen
för Landtförsvars-Departementet meddelad utredning af den s. k. Salpeterfondens
ställning, denna fond egde en samlad kapital-behållning, som, vid 1846 års slut, utgjort
592,758 R:dr 33 sk. 9 r., och som, under förutsättning och vilkor, att det
å 4:de hufvudtiteln för salpeteruppköp uppförda anslag bibehölles oförminskadt, så
att fondens inkomster blefve för utgifterna fullt tillräckliga, ansåges kunna, utan olägenhet,
minskas med en summa af 300,000 R:dr, hvilken summa således kunde
blifva att för extra statsbehof ytterligare anlita; äfvensom Departements-chefen i så
dant
afseende jemväl uppgaf de 66,666 R:dr 32 sk., sorn, enligt hvad Kongl. Maj:t
redan beslutat, borde af Skogsplanterings-kassans tillgångar till Rikets Ständers disposition
öfverlemnas; hemställande Departements-chefen, i följd häraf, i underdånighet
om icke Kongl. Maj:t skulle täckas, uti den aflåtande Propositionen om statsverkets
tillstånd och behof, fasta Rikets Ständers uppmärksamhet å de tillgångar
för tillfälliga statsutgifter, som sålunda, med ett sammanräknadt belopp af 3,666,666
R:dr 32 sk., vore att af Rikets Ständer använda.
Jemte det Kongl. Maj:t, på sätt Statsrådets öfrige ledamöter jemväl tillstyrkte,
till alla delar i nåder gillade den af Chefen för Finans-departementet
här ofvan föreslagna beräkning af statsverkets för ständiga behof på
-
13
räkneliga tillgångar, äfvensom hvad bemälde Departements-chef särskildt
yttrat i fråga om tillgångarna för tillfälliga statsutgifter, förklarade
Kongl. Maj:t sin nådiga önskan vara, att, vid nu skeende statsreglering,
dels hvad de ordinarie utgifterna angår, förhöjning deruti
icke må ifrågasättas till högre belopp, än som motsvaras af ofvanuppgifna
tillökta beräkning af inkomst-titlarna, så att någon tillökning
uti den vid sednast förflutna Riksdag bestämda statsbristsumma,
1,325,360 R:dr, ej blefve erforderlig, dels ock, hvad de tillfälliga
anslagsbehofven beträffar, att dessa väl må för Rikets Ständer fullständigt
uppgifvas, men på ett sätt, att Rikets Ständer må finna utväg
för afbjelpandet af de mest angelägna inom de för dylika behot
ofvanuppgifna tillgångar, under öfverlemnande till Rikets Ständers bepröfvande,
huruvida icke genom särskilda anvisningar, vare sig å medel,
som, utom nu beräknade tillgångar, möjligen kunna vara att al
Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna beredas medelst
lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp för ränta och
amortissement, Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle att med låneförsträckningar
eller anslag utan återbetalnings-skyldighet befrämja föremålen
för sådana bland öfriga tillfälliga utgifter, som ur allmän synpunkt
kunna finnas vara af större vigt.
Härefter anhöll Statsrådet Munthe att få underställa Kongl. Majits nådiga ompröfvange
de Finans-departementets underdåniga föredragning tillhörande frågor, som
anginde regleringen af utgifterna å Riks-statens l:sta, 7:de och 9:de hufvud-titlar 5
och förekom härvid först beräkningen af anslagen ä
Första Hufvud-titclnf
hvilken omfattade Kongl. Hof- och Slotts-staterna.
Efter framställning af de förändrade förhållanden, som kunde inverka på regleringen
af anslagen under denna hufvud-titel 5
behagade Kongl. Majit, sedan Statsrådets tankar i ämnet blifvit inhemtade,
i nåder förklara, det Kongl. Majit icke äskade annan förändring i
afseende på berörda anslag, än den, som påkallades af nödvändigheten
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsen att vid den ålder, han
nu uppnått, vara försedd med egen hofhållning, för hvilket ändamål
Hans Majit ville föreslå Rikets Ständer förhöjning af anslags-summan
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsen med 75,000 Ridr.
Då vidare till pröfning förekommo utgifts-anslagen å Riks-statens
-
14
Sjunde Hufvud-tilel,
innefattande anslagen för Finans-departementet, anmälde Departements-chefen i underdånighet
följande särskilda frågor:
l:o Vid den af Departemental-styrelsens införande föranledda reglering af Kansliexpeditionernas
personal och aflönings-stater, hade då uppgjorda beräkningar gifvit
anledning till den förmodan, att ärendenas antal vid Finans-departementets Expedition
i icke obetydlig mån skulle komma att understiga antalet af de ärenden, som förut
handlagts genom Handels- och Finans-expeditionen, hvadan stats-summan för förstbemälde
Expedition, genom öfverflyttning från Finans- till Civil-departementets Expedition
af en protokolls-sekreterarelön, blef bestämd till ett belopp, som, utan beräkning
af den nya expeditions-chefslönen, med 1200 R:dr understeg hvad i staten för
förra Handels- och Finans-expeditionen fanns upptaget. Erfarenheten hade likväl sedermera
ådagalagt ett från förenämnda beräkningar i så måtto afvikande förhållande,
att Finans-departements-expeditionens diarii-nummer i det närmaste motsvarat den för
förra Handels- och Finans-expeditionen, och att öfverhufvud göromålen vid Finansdepartementets
expedition, i följd af de dithörande kameral-ärendenas mera invecklade
och vidlyftiga beskaffenhet, toge i anspråk fullt ut lika om ej större arbetskraft,
än den, som erfordrats för handläggningen af de frågor, hvilka tillförene inbegripits under
den allmänna benämningen Handels- och Finans-ärenden, och det hade, med afseende
å olägenheterna af detta missförhållande, hvilket till en tid kunnat i någon
mån afhjelpas derigenom, att en af protokolls-sekreterare-lönerna varit ställd till Departements-chefens
disposition och, i följd deraf, kunnat emellan liera fördelas, slutligen
funnits nödigt, att, för befordrande af göromålens behöriga gång, inom Expeditionen
årligen anvisa en särskild summa å 7:de hufvud-titelns besparingar, att till arfvoden
disponeras. Denna utväg alt bereda ökadt arbetsbiträde inom Expeditionen vore likväl
i längden mindre lämplig, utom det att hinder lör dess begagnande kunde uppstå
i följd af besparingarnas tillfälliga beskaffenhet; och Departements-chefen, som i
öfrigt, genom en mångårig erfarenhet, kommit till öfvertygelse om angelägenheten
deraf, att, utöfver det aflöningsbelopp, som utgår i bestämda löner, jemväl må finnas
någon vid vissa tjenster och deras innehafvare ej fästad tillgång, hvarigenom särskild
uppmuntran kan gifvas åt flit och duglighet samt godtgörelse meddelas för den
ökade ansträngning, som för göromålens skötande vid vissa tillfallen måste tagas i
anspråk; hemställde, i anledning häraf, att ett tiilökt anslag af 1,200 R:dr, motsvarande
en protokolls-sekreterarelön, måtte föreslås till uppförande å Finans-departemcnts-expeditionens
stat, för att, emot redovisning genom Departements-chefen, till
befordrande af göromålens behöriga gång, på lämpligt sätt användas.
2:o Frågan om slutlig reglering af staterna för Kammar-kollegium och Kammar-rätten,
Vid sista statsreglering hade Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts nådiga fram'
ställning, fortfarande anvisat fyllnadsanslag till de för nämnda embetsverk år 1841
fastställda interimsstater med 7,532 R:dr 31 sk. 11 r:st för Kammar-kollegium, och
13,075 R:dr 28 sk. 9 r:st för Kammar-rätten; dock, med hänsigt till en möjligen
skeende reorganisation af embetsverken, endast till nästa Riksdag, och att utgå såsom
arfvoden. Förslag till en förändrad reglering med förenämnda tvänne embetsverk
och deras allöningsstater hade emellertid ännu icke kunnat uppgöras, såsom,
bland annat, beroende af de beslut, som komme att fattas i lråga om skatteväsendets
samt uppbörds- och redogörelseverkets förenkling, hvarom nådig Proposition
komme att vid. nu instundande Riksdag till Rikets Ständer aflåtas; och Departementschefen
hemställde, i följd häraf, det Kongl. Maj:t nu endast måtte täckas föreslå
Rikets Ständer ytterligare fortfarande af ofvanomförmälda, såsom arfvoden utgående,
anslagssummor.
3:o Statskontorets uti dess nu förevarande underdåniga berättelse gjorda hemställanden
:
a) om uppförande på stat af ett årligt anslag till arfvoden åt de trenne stats*
kommissarierne samt föredraganden för magasinsärendena, med 400 R:dr för dem
hvardera, eller tillsammans 1,600 R:dr;
b) om anvisande af ett anslag af 438 R:dr årligen för en kanslist, som jemväl
borde vara skyldig att vid förekommande fall tjenstgöra som notarie;
c) om uppförande å stat af de 1,200 R:dr, som hittills årligen utgått af Sjunde
hufvudtitelns besparingar för fortskyndande af riksbokslutsarbetet, samt
d) om fortfarande af de för en tillförordnad notarie vid sista Riksdagen intill den
påföljande beviljade 438 Rulr.
Då, i Departements-chefens tanka, en förändrad organisation äfven af detta
embetsverk onekligen vore af behofvet påkallad, ehuru den, under afvaktan af hvad
som komme att beslutas i frågan om skatteväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets
förenkling, måste, åtminstone till hufvudsaklig del, uppskjutas, ansåg sig
Departements-chefen icke i annan eller vidsträoktare mön kunna understödja de af
Statskontoret i förberörda måtto gjorda framställningar, än medelst hemställan, det
Kongl. Majit måtte täckas föreslå Rikets Ständer, att de vid sista Riksdagen för en
tillförordnad notarie beviljade 438 R:dr finge tills vidare fortfara.
4:o Statskontorets underdåniga hemställan, att, då uti Charlw-Sigillatce-konloret
en vaktmästarelön af 200 R:dr, med tillökning för 19 tunnor spanmål å 1 R:dr.
16
genom förre innehafvarens Ion blifvit ledig, denna lön nu mätte varda indragen, och
deremot vaktbetjeningens i nämnda kontor allöning sålunda regleras, att de tvånne
stämpeldrängarne derstädes, hvilka för närvarande endast innehafva i lön hvardera
150 R:dr, med tillökning för 14 tunnor spanmål} men, till följd af särskilda Kongl.
Bref, årligen åtnjutit i arfvoden, den äldre 100 R:dr och den yngre 50 R:dr, måtte
få sig dessa arfvoden på stat anslagna, och den äldre, med benämning af Vaktmästare,
sålunda erhålla såsom lön 250 R:dr, med 14 tunnor spanmål, samt den yngre,
Tinder namn af Kammardräng, 200 R:dr, äfvenledes med 14 tunnor spanmål; hvarigenom
en besparing ändå uppkomme af 50 R:dr, med en spanmålstillökning af 19
tunnor.
Till denna Statskontorets underdåniga hemställan trodde sig Departementschefen
böra tillstyrka nådigt bifall, endast med den förändring, att all spanmålsberäkning
under de förhöjda lönerna komme att upphöra, så att lönen för vaktmästaren
blefve 250 R:dr och för kammardrängen 200 R:dr, utan särskild tillökning för
spanmål.
5:o Statskontorets underdåniga hemställan, att, då förslagsanslaget till C hart aSigiUatce-omkostnader,
hittills beråknadt till 56,000 R:dr, år 1845, då förändringen
med Chartse-Sigillatae-papperet vidtog, befunnits otillräckligt, enär kostnaderna för
samma år uppgått till 73,958 R:dr 47 sk. 8 r:st., samt anledning vore att förmoda,
det utgifterna för framtiden, i anseende till de med nämnda förändring och sedermera
tillkomna ytterligare kontrollföreskrifter förenade kostnader, skulle blifva åtminstone
lika höga, ifrågavarande anslag alltså mätte förhöjas med 14,000 R:dr, eller
till 70,000 R:dr.
Och hemställde Departements-chefen att denna underdåniga anhållan måtte i
nåder bifallas.
7:o Sedan, uppå af Öfver-Intendents-embetet, uti underdånig skrifvelse den 10
Februari 1846 gjord hemställan, att sekreterare- och kamererare-tjensterna vid embetet,
hvilka efter kamereraren Baumgartens år 1844 inträffade död, jemlikt 1830 års
stat, förenade innehafts af Kanslirådet m. m. G. F. Bohm, måtte, med afseende å
de befunna
17
de befunna olägenheterna af en sådan förening och då Kanslirådet Bohm den 27
Januari 184G med döden afgått, ånyo varda åtskiljda, Kongl. Maj:t under den 12
Februari sistnämnde år väl förklarat Sig inse behofvet af särskilda tjenstemän för
sekreterare- och redogörare-göromålens bestridande, men likväl, enär det, enligt
förut meddcladt nådigt beslut, ålåge Öfver-Intendents-embetet att inkomma med förslag
till en förnyad reglering af embetets stat på det hela, funnit lämpligt att för
det dåvarande inskränka den ifrågaställda förändringen till en efter göromålens beskaffenhet
afpassad fördelning af den lediga sekreterare- och redogörarelönen, att,
såsom arfvode utgå till tvänne med förordnanden endast tills vidare försedda personer
och alltså, jemte uppskjutande till framdeles pröfning af frågan om en definitiv
lönereglering i afseende på nyssnämnda befattningar, i nåder förordnat särskilda personer
till berörda göromåls bestridande, mot åtnjutande af arfvoden, svarande mot
viss andel af den på Öfver-Intendents-embetets nuvarande stat uppförda förenade sekreterare-,
kamererare- och kassörslönen, 1,200 R:dr banko, sålunda, att sekreteraren
erhöll 833 R:dr 16 sk., med tillökning för 91 tunnor spanmål, å 1 R:dr,
eller tillhopa 924 R:dr 16 sk., samt kamereraren och kassören 366 R:dr 32 sk.,
med tillökning för 20 tunnor spanmål, eller tillsammans 386 R:dr 32 sk., utöfver
hvilka belopp någon särskild lönefyllnad i och för sekreterare- och redogörare-göromålens
bestridande icke skulle ifrågakomma, förrän ofvanberörda slutliga löne- och
tjenstercglering hunnit verkställas; så hade, uti skrifvelse den 9 Juni nästlidet år,
Ofver-Intendents-embetet, som, sedan den väckta frågan om utsträckning af embetets
befattning jemväl till kronans byggnader i landsorterna numera förfallit, ansett
Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga befallning om afgifvandc af förslag till förnyad
reglering af embetets stat icke föranleda till någon vidare åtgärd, endast i underdånighet
hemställt, dels att Kongl. Majit måtte i nåder anbefalla sekreterare- och kamererare-sysslornas
åtskiljande, samt för sådant ändamål bevilja eller utverka det
anslag, som utöfver den lediga sekreterarelönens belopp, 1,200 R:dr, kunde erfordras
till fyllande af de begge föreslagna lönerna, dels ock att, då de genom ofvanberörda
1830 års stat Öfver-Intendenten försäkrade taffelpenningar, 666 R:dr 32
sk., ännu icke blifvit för sådant ändamål tillgängliga, enär, till fyllande af denna
summa, erfordrades de lönebelopp, som nu årligen utginge till sekreteraren vid Kongl.
Museum N. G. Silfversparre och Slottsbyggmästaren ./. Fallstedt, med 100 R:dr
Banko till den förre samt 133 R:dr 16 sk. samma mynt till den sednare, och hvilka
lönebelopp, jemlikt gällande stat, borde vid nuvarande innehafvarnes afgång indragas,
men en sådan indragning ännu icke kunnat ske och normal-staten i denna
del följaktligen ännu på 16:de året efter dess nådiga utfärdande saknade verkställighet,
nyssbemälde tvänne tjenstemän numera måtte på Allmänna Indragningsstaten förBil.
N:o 4 till Kongl. Maj:ts Prop. 1847, Haft. 1. 3
18
Hyttas och derifrån utbekomma årliga pensioner, motsvarande deras lönebelopp, hvilka i
sådant fall kunde användas till fyllande af de åt Öfver-Intendenten anslagna inkomster.
I sammanhang härmed anmälde Departements-chefen, hurusom Statskontoret,
uti den 14 Maj 1845 afgifvet utlåtande, i fråga om disposition af en då ledig konduktörslön
vid Öfver-Intendents-embetet, särskildt gifvit tillkänna, att, för fullständig
reglering af lönerna vid bcmälda embete, sådana de i 1830 års grundstat voro
bestämda, erfordrades, utom de dertill anslagna lönebelopp för tjenster, som i mån
af innehafvarnes afgång skulle indragas, ett tillökt spanmålsanslag utöfver hvad sedermera
vore å stat anvisadt, af 140 tunnor, hvilken brist nu drabbade Ofver-Intendenten
med 108 och Intendenten med 32 tunnor.
Med anledning häraf hemställde Departements-chefen, det Kongl. Maj:t måtte
i nåder föreslå Rikets Ständer:
att, i stället för de arfvoden sekreteraren och kamereraren vid Öfver-Intendents-embetet,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 12 Februari nästlidet år, nu
åtnjuta, utgörande för den förre 833 Il:dr 16 sk., med tillökning för 91 tunnor,
och för den sednare 366 R:dr 32 sk., med tillökning för 20 tunnor spanmål,
måtte till uppförande i stat för dessa tjenster bestämmas löner till följande belopp,
utan beräkning af spanmål, nemligen för sekreteraren 1,000 R:dr och för kamereraren
400 R:dr;
att Musei-sekreteraren A7. G. Silfversparres och Slottsbyggmästaren J. Fallsledis
för närvarande å Öfver-Intenclents-embetets stat innehafvande löner måtte till
fyllnad i Öfver-Intendentens taffelpenningar anslås, och för förstbemälde tjenstemän
a indragningsstat uppföras motsvarande ersättningsbelopp, nemligen för Silfversparre
100 R:dr och för Fallstedt 133 R:dr 16 sk., eller tillsammans 233 R:dr 16 sk. 5 samt
att, till fyllande af ofvanberörda brist i den under Öfver-Intendentens och In
tendentens
lönebelopp inbegripna spanmålstillökning, måtte å Öfver-Intendents-embetets
stat uppföras motsvarande anslag i penningar, nemligen för Öfver-Intendenten
108 R:dr och för Intendenten 32 R:dr, eller tillsammans 140 R:dr; kommande, i
följd häraf, Öfver-Intendents-embetets nuvarande stat att ökas med 340 R:dr i penningar,
men minskas med tillökningen för lil tunnor spanmål.
8:0 Till följd af hvad Kongl. Maj:t, i fråga om beräkningen af Postverkets inkomster,
i nåder förklarat, erinrade Departements-chefen i underdånighet, att det af
postmedlen direkte utgående förslagsanslaget för nämnda verk borde ökas ifrån
450,000 R:dr till 475,000 R:dr, med hemställan derjemte om fortfarande rättighet
19
för Kongl. Majit, att, i och för postanstalternas utvidgande och förbättring, disponera
allt hvad af postmedlen inflyter utöfver det bestämda bidraget till Statsverket.
9:o Med afseende å hvad här ofvan blifvit angående upphörandet af de sä kallade
gerningsörena i näder beslutadt och då den inkomst, rikets städer af dessa
gerningsören uppburit, beräknats till ett medelbelopp af 600 R:dr ärligen, hemställde
Departements-chefen, det Kongl. Majit måtte i näder föreslå Rikets Ständer, att,
såsom ersättning för den förlust, städerna sålunda komme att vidkännas, å anslaget
till släders friheter anvisa en motsvarande tillökning, eller 600 Ridr.
Jemte hvad sålunda, i afseende på vissa delar af 7ide hufvudtiteln blifvit i
underdånighet tillstyrkt, hemställde Departements-chefen, att öfriga å samma hufvudtitel
uppförda anslag må uti den nådigst allåtande Propositionen varda bibehållna vid
de belopp och med de bestämmelser, nu gällande Riksstat upptager, endast med
den förändring att, i följd af hvad Kongl. Majit under denna dag, i afseende på
regleringen af 6ite och 8:de hufvudtitlarna särskildt i nåder beslutat, förslagsanslagen
till remisslage, observations- och uppbördsprocenter samt mantal&skrifnings-provision
må minskas med 20,000 Ridr, och alltså inskränkas till ett för alla dessa
utgifter beråknadt gemensamt förslagsanslag af 4,000 Ridr, samt anslaget till extra
utgifter nedsättas ifrån 35,000 till 31,000 Ridr, emot det att 8ide hufvudtitelns
enahanda anslag med 4,000 Ridr förhöjes; och skulle, i händelse af nådigt bifall
härtill, 7ide hufvudtitelns slutsumma komma att ökas ifrån 1,705,600 till 1,722,532
Ridr, eller med 16,932 Ridr Banko.
Hvad Departements-chefen i förrberörda måtto angående regleringen af anslagen
under Riksstatens 7:de hufvudtitel i underdånighet föreslagit'
och hemställt, och hvaruti Statsrådets öfriga ledamöter jemväl instämde,
täcktes Kongl. Majit till alla delar i nåder gilla och bifalla.
Härefter anmäldes i underdånighet till nådig pröfning utgiftsanslagen under
Riksstatens
Nionde Hufvudtitel,
innefattande i
1 :o Pensions-staternc,
hvarvid Departements-chefen i underdånighet erinrade om den ersättning för uppburna
lönebesparingsmedel, som, medelst å denna hufvudtitel uppförda anslag, borde
tilldelas vederbörande pensionskassor, för den händelse, i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Majit under den 22 nästlidne månad förklarat Sig vilja, uti till Rikets Ständer
aflåtande särskild proposition, föreslå, innehållning af s. k. vakans- och liggetidssamt
nådårsbesparing komme att vid militära och civila tjensters tillträdande upphöra 5
20
och beslöts, i anledning häraf, att, med åberopande af nyssberörda särskilda
proposition, skulle uti propositionen om statsverkets tillstånd
och behof, till uppförande å 9:de hufvudtiteln föreslås följande, efter
medelbeloppet af pensionskassornas ifrågavarande inkomster under
de sednast förflutna åren beräknade anslag, nemligen:
för Arméens Pensionskassa
R:dr 32,000.
,, Amiralitets-krigsmanskassan „ 4,300.
,, Civilstatens Pensionskassa  „ 11,000.
Vidare föredrog Departements-chefen i underdånighet:
b) Den af Direktionen för Civilstatens Pensionsinrättning, uti underdånig skrifvelse
den 1 Mars innevarande år, gjorda framställning, om beredande af ytterligare
tillökning å anslaget för Pensionsinrättningens Allmänna Enke- och Pupillfond, enär
detta anslag, som vid sista riksdag ökades ifrån 15,000 till 23,500 R:dr, eller med
en summa af 8,500 R:dr, deraf dock 5,000 R:dr utgjorde ersättning till tjenstemannafonden
för ett dittills från samma fond till Allmänna Enkefondcn lemnadt bidrag,
oaktadt berörda tillökning visat sig otillräckligt, så att, vid pensionsregleringarna
för nästlidet och innevarande år, pensionsberättigade sökande endast kunnat
klassificeras till åtnjutande af dem tillkommande pensioner i mån af redan befintlige
pensionstagares afgång; i anledning hvaraf Direktionen i underdånighet hemställt, det
Kongl. Maj:t måtte täckas hos Rikets nästsammanträdande Ständer äska merberörda
anslags ytterligare förhöjande åtminstone till 25,000 R:dr, eller till det belopp, som
afsågs genom Kongl. Maj:ts till Rikets sednast församlade Ständer i ämnet gjorda
framställning.
Med biträdande af hvad sålunda i fråga om tillökt anslag för pensioneringen
å Allmänna Enke- och Pupillfonden blifvit i underdånighet föreslaget, tillstyrkte Departements-chefen,
att nådig framställning måtte till Rikets Ständer allåtas om anvisande
för detta ändamål af ytterligare 1,500 R:dr, så att statens årliga bidrag för
berörde pensionering komme att uppgå till fullt 25,000 R:dr.
d) Statskontorets, uti dess förevarande betänkande gjorda hemställan, att då,
sedan den s. k. Centonalafgiften med år 1841 upphört, Rikets sednast församlade
Ständer ansett den Wadstena Krigsmanshus-kassa och Amiralitets-krigsmanskassan
tillkommande ersättning för samma afgift böra bestämmas till 46,800 R:dr, att kassorna
emellan sålunda fördelas, att den förra undfinge 40,800 R:dr och den sed
-
21
nare 6,000 R:dr, Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer att fortfarande
å 9:de hufvudtiteln anvisa enahanda belopp.
Denna underdåniga hemställan tillstyrkte Departements-chelen måtte i nåder
bifallas.
2:o Allmänna Indragnings-staten, hvarvid anmäldes:
a) Kongl. Maj:ts Refallningshafvandes i Upsala län underdåniga skrifvelse af dea
3 Juni innevarande år, med öfverlemnande af en utaf Öfverste-löjtnanten m. m. J.
M. Nordencreutz’ enka, Karin Sundelin, i underdånighet gjord ansökning, att det
understöd, stort 400 R:dr banko årligen, som till hennes och hennes många barns
försörjande blifvit af Rikets Ständer vid föregående riksdagar å Allmänna Indragningsstaten
anvisadt, måtte af henne fortfarande få tillgodonjutas, och, i händelse af
hennes frånfälle, tillkomma hennes oförsörjda barn.
Departements-chefen hemställde, att nådig framställning härom måtte till Rikets
Ständer allåtas.
b) Statskontorets underdåniga hemställan angående medelpriset å den spanmäl,
som inbegripes under sådana löner, hvilka af statens embets- och tjenstemän, redan
före den vid 1840 och 1841 årens riksdag verkställda statsreglering, blifvit tillträdda.
I detta afseende hade Statskontoret i underdånighet uppgifvit, att riksmarkegången
för de sednaste 5 åren utgjort:
År 1843
8: 17. —
„ 1844
7: 17. —
„ 1845
5: 20. —
,,1846
8: 38. —
„ 1847
9: 11. —
Medium häraf utgjorde väl 7 R:dr 39 sk. 9 3/5:dels r:st.; men då embets- och
tjenstemän, före den vid 1840—1841 årens riksdag vidtagna nya reglering, egt
rättighet att för de år, då riksmarkegången understigit 6 R:dr tunnan, likafullt till
ett pris af 6 R:dr, och ej derunder, få sig spanmålen under lönerna tillgodoberäknad,
hade Statskontoret förmenat, att för år 1845 priset 6 R:dr borde ingå uti
uträkningen af det rätta medium, som då blefve 7 R:dr 45 sk. 4/5:dels r:st.
22
Departements-chefen ansåg sig icke ega anledning antaga annan grund fur beräkningen
af ifrågavarande medelpris, än den verkliga riksmarkegången för hvarje
år, helst denna, för fyra år af de fem, som beräkningen nu borde omfatta, i betydlig
mån öfversteg det fordna minimipriset för under lönerna inbegripen spanmål,
och hemställde derföre, att, med jemkning till fullt skillingtal, omförmälda medelpris
måtte föreslås till 7 R:dr 40 sk. tunnan.
Hvad Departements-chefen sålunda, i afseende å förestående, med regleringen
af nionde hufvudtiteln gemenskap egande frågor, i underdånighet
yttrat och tillstyrkt, och hvaruti Statsrådets öfriga ledamöter
jemväl instämde, fann Kongl. Maj:t godt i nåder bifalla.
Sedermera utbad sig Departements-chefen i underdånighet att få till pröfning
anmäla följande, af Statskontoret i sammanhang med den egentliga statsregleringen
gjorda hemställanden och framställda frågor:
A) att, då de, enligt Kongl. Brefvet den 6 November 1843, staden Wexiö,
efter sednaste eldsvådan derstädes, såsom förlagslån beviljade 30,000 R:dr, hvilka
till en början af statsmedlen förskottsvis utbetaldes, sedermera genom nådig skrifvelse
den 29 Februari 1844 blifvit anvisade till utgående af det på Riksgälds-kontoret
ställda mindre kreditivet, samt deruppå jemväl blifvit Statskontoret godtgjorda från
Riksgälds-kontoret, hvaraf äfven syntes följa, att de borde dit åter ingå, Riksgäldskontoret
alltså måtte erhålla nådigt uppdrag att öfvertaga bevakandet af berörda utlåning
och att den af Statskontoret, enligt nådig befallning, infordrade och under den
29 Mars innevarande år af Wexiö stads magistrat och äldste afgifna förbindelse ä
ifrågavarande 30,000 R:dr matte fa på Riksgälds-kontoret öfverlåtas;
B) att, då de staden Amål, efter den derstädes inträffade eldsvåda, med tillsammans
40,000 R:dr beviljade byggnads- och förlagslån blifvit anvisade att, uppå
Statskontorets, i mån af behofvet, allåtande rcqvisitioner, utaf Mindre kreditivet från
Riksgälds-kontoret utbetalas, och sålunda jemväl borde återbetalas till sistnämnda
verk, Riksgälds-kontoret alltså måtte få uppdrag att öfvertaga befattningen härmed
samt de afgifvande lånehandlingarna, då de till Statskontoret inkomma, få, med vanlig
transport försedda, till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Departements-chefen tillstyrkte i underdånighet, det Kongl. Maj:t ville i nåder
föreslå Rikets Stander att, på sätt Statskontoret hemställt, Riksgälds-kontoret måtte
få öfvertaga bevakandet af förenänmda lån.
23
C) Sedan, till följd af Rikets sednast församlade Ständers fattade beslut, 60,000
R:dr af de i Statskontoret förvarade Depositionsmedel blifvit till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade, hade, på sätt Statskontoret nu i underdånighet anmält, till reserverande
i och för möjligen förekommande återlyftningar, endast återstått en summa
af R:dr 3,613:45. 1.
Under den sedermera förflutna tiden bade ingått:
Depositionsmedel  3,632: 1. 11.
Ränta å utlånta enahanda medel 3,841: 18. 8.
“n^87n7~8:
Aterlyftade depositioner hade utgjort  291: 33. 9.
Och återstode alltså en behållning af  10,795:31.11.
Departements-chefen hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte till
Rikets Ständer i nåder öfverlemna att om användandet af dessa medel efter egetbepröfvande
förordna; hvarvid likväl, enär anspråk på återlyftning af dylika medel, om
rättigheten dertill behörigen styrkcs, icke torde kunna underkännas, Departementschefen
ansåg en summa af 2 å 3,000 R:dr böra, på sätt förut skett, för möjligen
förekommande restitutioner reserveras.
D) Under omförmälan, hurusom de i riksstaten upptagna förslagsanslag under
åren 1844 och 1845 blifvit lill stor del öfverskridna, så att, till betäckande af de
derigenom uppkomna brister, måst å Riksgälds-kontoret, mot ersättning af framdeles
möjligen uppstående öfverskott, anvisas för förstnämnde år 470,000 och för det
sistnämnda 416,000 R:dr, hade Statskontoret, enär statsverkets inkomster äfven vid
senaste riksdag blifvit ganska högt beräknade, och jemväl nu af Statskontoret kalkulerats
så, att öfverskotter, åtminstone icke i någon betydligare mån, troddes uppkomma,
hvadan äfven vid framtida årsskiften fortfarande kassabrist vore att befara, i
underdånighet hemställt, om icke angelägenheten fordrade att hos Rikets Ständer,
för fyllande af en dylik möjligen inträffande brist, i nåder äska ett kreditiv af 500,000
R:dr, anvist å Riksgälds-kontoret till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, att derstädes
lyftas vid förefallande behof och återbetalas då statsverkets kassatillgångar det medgåfve.
Då Rikets Ständer vid de nästföregående tvänne riksdagarna förordnat, att, derest
någon af de, i egenskap af förslagsanslag, beviljade utgiftssummor skulle, under ett
l
24
eller annat år, befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, Statskontoret skulle
ega att, efter ungefärlig beräkning af dylika brister, från Riksgälds-kontoret utbekomma
förskott till deras fyllande, mot det att de besparingar, som under andra år
kunde å förenämnda anslag uppkomma, för hvarje år till Riksgälds-kontoret öfverlemnades,
ansåg Departements-chefen, som föreställde sig, att Rikets Ständer, äfven
vid nu instundande riksdag, komme att i berörda hänseende på enahanda sätt förordna,
för sin del, i underdånighet ej nödigt att särskildt äska det af Statskontoret
nu föreslagna kreditiv.
E) En af Statskontoret slutligen bifogad förteckning å sådana utgifter, som blifvit
af under händer hafvande medel bestridda, hemställde Departements-chefen måtte
till Rikets Ständer öfverlemnas, för ersättning eller afskrifning af de derå uppförda
belopp.
Hvad af föredragande Departements-chefen blifvit i förestående ämnen tillstyrkt,
och hvari Statsrådets öfriga ledamöter jemväl instämde, täcktes
Kongl. Maj:t i nåder bifalla.
Departements-chefen anmälde slutligen följande frågor, som afsågo beviljande,
dels för en gång, dels för vissa år, af särskilda anslag utöfver ordinarie statsbehofven
under Riksstatens sjunde hufvudtitel, nemligen:
l:o.
Frågan om anslag till slutligt liqviderande af köpeskillingen för den till ny lokal
för mynt- och kontrollverken inköpta egendom samt till betäckande af öfriga
med dessa verks flyttning förenade kostnader.
Då Kongl. Majit, vid redan förehafd pröfning af denna fråga, i nåder beslutat,
att, uti särskild till Rikets Ständer aflåtande proposition, för omförmälda ändamål
äska ett fyllnadsanslag af 30,000 R:dr, så hemställde Departements-chefen nu
endast att, med åberopande af nämnda proposition, berörda anslag måtte bland öfriga
till extra statsregleringen under sjunde hufvudtiteln hörande utgiftssummor upptagas.
Denna Departements-chefens hemställan blef, enligt hvad Statsrådets öfriga
ledamöter jemväl tillstyrkte, i nåder bifallen.
2:o.
23
2:o,
Re till Kongl. Majit i underdånighet jngifna särskilda handlingar, rörande ifrågnställd
reparation af Wadstena slott med dertill hörande vallar och torn. — Sedan,
uti underdånigt utlåtande den 23 sistlidne December, angående reparationerna
å kronans hus och byggnader i landsorterna för innevarande år, Kammar-kollegium
hos Kongl. Majit anmält det, uti ett underdånigst bifogadt, i orten upprättadt kostnadsförslag
af den 25 och 26 föregångne Juni å kostnaden för reparationer å Wadstena
slott, af besigtningsmännen anmärkta förhållande, att taken å kastelltornen till
berörda slott, så väl som sjelfva tornen, hvaraf två sammanhänga med slottets gailar,
voro, de förra angripna af röta och de sednare färdiga att rasa, och, i anledning
deraf, underdånigst hemställt, om icke Öfver-Intcndents-embetet måtte undfå Kongl.
Majits nådiga befallning att, genom någon af dess tjenstemän, låta besigtiga bristfälligheterna
å samtliga tornen till slottet samt i sammanhang dermed låta uppgöra förslag
öfver kostnaden till bristfälligheternas botande och dermed, jemte eget underdånigt
utlåtande i ämnet, till Kongl. Majit derefter inkomma, — så, och efter det
Kongl. Majit till hvad sålunda underdånigst blifvit hemstäldt, kunnat Dess nådiga bifall,
samt under den 26 Januari innevarande år låtit nådigt bref till Dess ÖfverIntendcnts-embete
derom afgå, hade emedlertid Kongl. Majits befallningshafvande i
Östergöthlands län, uti underdånig skrifvelse den 3 nästlidne Maj till Kongl. Majit
öfverlemnat ett af länsbyggmästaren P. J. Pettersson den 4:de förutgångna Februari
uppgjordt förslag å kostnaden för iståndsättande af taken å förenämnda torn, bestigande
sig lill 4,928 Ridr 32 sk. banko, äfvensom en af Pettersson samma dag afgifven
reseräkning å 11 Ridr 8 sk., med underdånig anhållan om Kongl. Majits
nådiga tillstånd till de ifrågavarande bristfälligheternas afhjelpande, till bidrag uti kostnadens
bestridande, hvarför Kongl. Majits befallningshafvande uppgifvit skola vara att
påräkna en i länets ränteri, under titel ”diverse äldre medel,” reserverad summa af
528 Ridr 9 sk. 10 rist. banko, som helt och hållet skulle tillhöra Wadstena slott
och uppkommit genom besparingar för år 1817 och föregående åren af de arrendemedel
och räntor, hvilka derförut varit anslagna lill slottets underhållande; hvarefter
och sedan Kongl. Majit, genom nådig remiss häröfver, behagat infordra Kammarkollegii
underdåniga utlåtande, och, för fullgörande deraf, Kollegium ansett nödigt
lemna Öfvcr-Inlendenfs-embetet del af handlingarna för afgifvande af underdånigt yttrande
i ämnet, bemälda embete till Kollegium inkommit med ett sådant, till Kongl.
Majit stålldt underdånigt utlåtande, jemte ett, till fötjd af Kongl. Majits högstberörda
nådiga föreskrift, af Konduktören, vice Professorn F. W. Scholander, efter om bristfälligheternas
beskaffenhet lagen kännedom på stället, upprättadt summariskt kostBil.
N:o 4 till Koni)!.. Maj:ts Prop. 1847, Haft. i. 4
2Ö
nadsförslag, upptagande ej mindre kostnaden för iståndsättande af förenämnda fyra
torn, än ock den för reparerande af slottets murar, tak och öfriga torn, äfvensom
för vallarnas utfyllande m. m. erforderliga summa, uppgående sammanräknadt till
17,293 R:dr 38 sk. 5 och hade Ofver-Intendents-embetet, för sin del, i underdånighet
tillstyrkt nådigt gillande af detta förslag.
Kammar-kollegium, som nu, till följd af högstberörda nådiga remiss, med utlåtande
i förevarande fråga, under den 9 sistlidne Juli i underdånighet inkommit,
hade dervid underdånigst anfört, beträffande först den af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
uppgifna tillgång 528 R:dr 9 sk. 10 r:ts., att, vid derom af vederbörande
provinskontor i räkenskaperne anställd undersökning, på sätt närmare inhemtades af
särskilda underdånigst bifogade och bestyrkta utdrag af desamma, först uti 1800 års
slut- och restantieräkning öfver extra medlen i länets ränteri blifvit upptaget efter
ingående balansen eller behållningen från år 1799, under titel ”Wadstena slotts reparationsmedel,
” ll:gs R:dr 409: 20. 9., utan att dock dervid någon upplysning
lemnats, hvarifrån denna behållning, som ej uppgifvits i föregående års räkenskap,
sig härledt, hvarefter, enligt 1802 års ränteri-räkning, tillkommit för försålda gamla
trädbyggningar vid Wadstena 105 R:dr 16 sk., samt för försåldt murtegel 323 R:dr
44 sk. 6 sk., så att i denna räkning utbalancerats såsom behållning: ”Wadstena
slotts reparationsmedel,” 838 R:dr 33 sk. 3 r:st., utgörande i Ranko 559 R:dr 6
sk. 2 r:st. 5 att denna summa, ökad år 1810 med 70 R:dr 9 sk. 1 r:st., då levererade
anmärkta arrendemedel för fiskelägenheterna Oxtollen, Högåsen och Sidön
samt hemmanet Gjärdstorp och ränta af Långstorps såg, men som åter omförts i
1816 års räkning, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes ordres den 12 Maj 1817,
till statsmedel, sedermera oafbrutet balanserats i räkenskaperna såsom behållna i ränteriet
och Wadstena slott tillhöriga intill åren 1839 och 1840, då, i följd af förre
landträntmästaren ToUins propriebalans, hvilken, efter Kongl. Maj:ts nådiga dom i
samma balansmål af den 24 Januari 1839, borde fördelas på alla i ränteriet vid
tillgreppet deponerade medel, beloppet blifvit minskadt med 30 R:dr 44 sk. 3 r:st.,
såsom utgörande bemälda Tollins propriebalans härå, då återstoden blefve ofvanskrifne
528 lt:dr 9 sk. 10 r:st., som jemväl, enligt till Kammar-rätten inkomna 1844
års landsboksräkenskap för länet, uppgifvits i ränteriets specialräkning såsom kontant
behållning; och att något hinder ej syntes möta för dessa medels begagnande till
det nu ifrågasatta ändamål, för hvilket således, utom samma medel, skulle erfordras
en summa af 16,765 R:dr 28 sk. 2 r:st.; och hade Kollegium, beträffande sjelfva
saken, underdånigst hemställt, att, som behölligheten af de anmälda reparationerna
blifvit af vederbörande vitsordad och till förekommande af slottsbyggnadens jemte
tornens ytterligare förfall, med deras verkställande icke borde fördröjas, Kongl. Majit
täcktes lill desammas företagande lemna Dess nådiga bifall.
