# ID: svediakorp-gov2152
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 102,923
# sentences: 2,076
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
gunni ujiis^siPÄBiKws
noicicou
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 184T och 1848.
• •
FORSTA SAMLINGEN.
Afdelningen:
Kongl. Majlis Nådiga Propositioner och Skrifvelser
jemte Utdragen af de inför Kongl. Majit uti
St als-Råd et i ämnet förde Protocoll.
■ ■
1
KONGL. BIÄJITS
Nådiga
p e ® ip ® § a ® a ®
tilt
R i k e t s S t ä n d e 1%
angående
Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms Slott den 12 November 1847.
swocanosjM, isas.
P. Ä. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl, Boktryckare.
G
'
. . , -
* H
’ r- i ;
>
-
.V- . ■ . ■
.
HT:o t.
lionel. Maj**ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående Stats-Verkets tillstånd
oell behof; Gifven Stockholms Slott den
12 November 184T.
I\ongl. Wuj:L öfverlemna!’ härmedelst lill Rikets Ständer Dess Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof, sammanfattad etter omsorgsfull
pröfning af de till Slals-regleringen hörande frågor och under liflig önskan
att inskränka slatsutgifterne i den mån sådant kunde med statens sanna
fördel förenas.
Samhällets framskridande och förkofran i serskilda riglningar måste dock
alltid medföra behof af ökade utgifter för statsförvaltningen i allmänhet; men
då dessa kunna bringas inom beloppet af påriikneliga inkomster, böra de icke
ingifva bekymmer; och det är med tillfredsställelse, som Kongl. Majit nu funnit
de hufvudsakligasle behofven kunna fyllas, ulan alt förhöjning i den vid
sista statsreglering bestämda statsbrisl-summa blifver erforderlig.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers yttrade önskan, har Kongl.
Maj:t låtit upprätta fullständiga planer för ordnandet af försvaret till lands
och sjös, lill reglering af Landl-statstjenstemännens aflöning samt till förändrad
organisation af Elementar-Uiroverken och dem bland Ernbetsverken, i
afseende å hvilka föiändring nu lämpligen kunnat tiilvägabringas. Verkställigheten
häraf fordrar visserligen nya anslag, men då i beräkning lages hvad
för samma föremål redan nu i annan form utgår och deraf en del kommer
alt lill Slats-verket indragas och besparas, blifver den häraf föranledda tillökningen
i statens ordinarie eller ständiga utgifter, hvilken i alla fall betäckes
af den förhöjning i inkomsterna, Kongl. Majit här nedan beräknat, icke
af den betydenhet, som af de begärda anslagens belopp kunde slutas.
Hvad angår serskilda, för en gång eller för vissa år erforderliga, anslag,
så torde väl Rjksgälds-kontorels nuvarande ställning icke erbjuda någon så
Dih. till R. St. Fiol. i&47 °r/r 1848. 1 Saini. 1 Ajd. 1 Haft.
4
Kongl. Majits Nåd. Krop. lill 11. St. 1847.
beskaffad, för Rikets Ständer genast disponibel, tillgång, som under de sednast
förflutne tvänne Riksmötena kunnat för då beviljade tillfälliga utgifter
anlitas; men enär Rikets Ständers Bank numera förstärkt sin grundfond lill
det vid sista Riksdag fastställda belopp af Tio millioner Riksdaler, oell härigenom
är så consoiiderad, att den synes ej behöfva för detta ändamål draga
ytterligare kapital-tillgångar ur rörelsen, anser Kongl. Maj:l den vinst, Banken
sedan nämnde Riksdag hopsparat och vidare under innevarande år kommer
att af sin lånerörelse upphemta, både kunna och böra för fyllande af
andre statens behof tagas i anspråk. Denna Bankens utöfver den bestämda
grundfonden samlade behållning har, enligt afslutade och offentliggjorda räkenskaper,
utgjort för åren 1845 och 1846 tillsammans I\:dr 2,537,084: it. 4.,
hvartill, oaktadt den minskning i Discontrörelsen, som under
innevarande år egt rum, dock för samma år synes
med säkerhet kunna läggas en summa af  762,915: 36. 8.
hvarigenom Bankens vinst för dessa Irenne år kan antagas
lill  R.dr 3,300,000: — —
Härförutan anser Kongl. Maj:t, att den s. k. Saltpeterfonden, hvilken vid
nästlidne års utgång egde en samlad capilaibehållning af närmare 600,000
R:dr, må, under förutsättning och vilkor, att det å 4:de Hufvudlitelu för
sallpeteruppköp uppförda anslag fortfarande bomme att oförminskad t utgå, sä
alt fondens inkomster blifva för utgiflerne fullt tillräckliga, kunna utan olägenhet
anlitas om ett bidrag af 300,000 R:dr för de tillfälliga statsbehofven,
äfvensom i sådant afseende ytterligare kan användas den summa af 66,666
R:dr 32 sk., hvilken, enligt Kongl. Maj:ts derom serskildt aflålande Nådiga
Proposition, skulle af skogsplanterings-kassans tillgångar till Rikets Ständers
disposition öfverlemnas; varande på detta sätt eli sammanräknadt belopp af
3,666,666 R:dr 32 sk. att för tillfälliga statsutgifter använda.
Då Kongl. Maj:t för allmänna aibeten, egentligen sådana, hvarigenom
jordbruk, bergsbruk, handel, sjöfart och andra näringar befrämjas, äskat anslag,
så långt befintliga tillgångar medgifva, har Kongl. Maj:t, fullkomligt inseende
behofvet af yttersta ansträngningar för landets förkofran i industriell
hänseende och fullt förvissad, alt de omkostnader, hvilka i sådan riktning
med klok beräkning användas, komma landet lill motsvarande nytta, tillika
velat till Rikets Ständers bepiöfvande öfverlemna, huruvida icke genom serskilda
anvisningar, vare sig å medel, som utom ofvan beräknade tillgångar
må vara att af Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna beredas
medelst lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp för ränta och
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
5
amortissement, Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle att med låneförsträckningnr
eller anslag utan ålerbetalningsskyldighet befrämja föremålen för sådana bland
öfriga tillfälliga utgifter, som ur allmän synpunkt kunna finnas vara af
större vigt.
Kongl. Majit, som nu öfvergår till det speciella af utgiftsregleringen,
vill dervid, på hvarje hufvudLilél, under serskild afdelning upptaga de anslagssummor,
hvilka, hänförliga till föremål inom titeln, endast för en gång
eller för viss inskränktare tiderymd skulle komma alt utgå.
Första HufYud-titeln,
innefattande Kongl. Hof- och Slotls-Slalerna.
Anslagen under denna Hufvudtitel beräknades vid sisla statsreglering till
penningar .
R:dr 686,067: — —
med 317 tunnor under penningelöner beräknad spanmål.
Indelda räntor, kronovärdi 33 R:dr 16 sk., upptagne efter
förslagsmai kegång till
231: — —
Oindeldt spanmål, 67 tunnor efter förslagspris 6 Ridr
tunnan
402: — —
Tillsammans R:dr 686,700: — —
Vid nyssomförmälde statsreglering blef, uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, underhållssumman för Hans' Kongl. Höghet Kron-Prinsen bestämd
lill ett efter Hans Kongl. Höghets dåvarande inskränktare behof lämpadl
belopp af 25,000 R:dr; hvaremot de anslagssummor af tillsammans
170.000 R:dr, hvilka Hans Majit och Dess Höga Gemål i deras förra egenskap
af Kron-Prins och Kron-Prinsessa, egt att för sig uppbära, från RiksSlaten
uteslölos.
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen har numera uppnått den ålder, sorn
för honom medför behof af egen Hofhållning; och Kongl. Majit föreslår i
följd häraf förenämnde anslagssummas ökande med 75,000 R:dr, eller till
100.000 R:dr banko.
Då Kongl. Majit anser öfriga å Första Hufvndtiteln uppförda anslag
kunna vid deras nuvarande belopp bibehållas, skulle alltså slutsumman på
denna Hufvudtitel blifva Ridr 761,700.
6
Kongl. Majds Nåd. Pröp. till II. St. 1847.
Andra Iffufvud-titelii,
innefattande anslagen för Justitie Departementet.
Nu gällande Riks-stat upplager för delta Departement:
Penningar
11:Jr 80(3,182: — —
med under lönerne beräknade 14,197^ lunnor spanmål efter
7 Il:dr tunnan.
Indelde räntor, kronovärdi 854 Il:dr io sk. 7 r:st., efter markegång
förslagsvis beräknade lill  4,828: — —
Indeld spanmål, 12 tunnor, förslagsvis efter 6 R:dr tunnan . 72:— —
Oincleld d:o, 3 tunnor d:o  18:— —
Tillsammans R:dr 811,100:— —
I öfverensstämmelse med de beslut, som innefattas uti det inför Kongl.
Maj:t i Statsrådet den 9 innevarande månad förda och härvid i utdrag bilagde
protokoll, framställer Kongl. Majit, i afseende på regleringen af denna
llufvudlilel, följande förslag:
l:o Hofrätterne.
Vid utfärdandet af Förordningen den 20 November 1845, om upphörande
af skyldigheten att bos Hofrätt betala lösen för protokoll i revisionssaker,
beslöt Kongl. Maj:t tillika, att llofrällernes betjening borde för den
inkomst, hvaraf' samma betjening, lill följd af lagförändringen, ginge i mistning,
åtnjuta årlig ersättning, efter 700 R:dr för Svea Hofrätt, 565 R:dr
lör Götha Hofrätt och 265 R:dr för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge,
samt alt denna ersättning, beräknad från och med början af år 1846, skulle
lill Hofi attonie qvartaliter utbetalas af hesparingarne under Riksslatens
Andra llufvudlilel, intill dess annorlunda kunde varda härom föreskrifvet.
Då ifrågavarande ersättning är af beskaffenhet att böra fortfarande utgå, har
Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Stals-kontoret i sin underdåniga berättelse
angående Statsverket tillstyrkt, velat föreslå, att ofvan omförmälde ersättningsbelopp
varda i stat uppförde; hvarigenom alltså en tillökning uppkom
-
me i staten för
Svea Hofrätt af R:dr 700:— —
Götha Hofrätt af  565: — —
och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge af  265:— —
O
Transport 1,530:— —
Kongl. 31ajäs Nåd. Prop. lill /!. St. 1847.
Transport
2:o Till rättelse vid Statsregleringen under sistförflulne
O O
Riksmöte, gaf Kongl. Majrl Rikets Ständer tillkänna, att, sedan
lagmansbostället Näsby vid midfasta» 1844 Aler tillfallit
lagmans-embetct i ilen förenade Stockholms, Södermanlands
och Gottlands Läns lagsaga, komme, likmätigt
Kongl. Brefven den 6 September 1791 och den 3 Februari
1841, den ännu på Stat qvarstående hälft af lagmanslönen
på Gottland, utgörande, med inbegripen ersättning för derunder
beräknade 23.} tunnor spanmål, 272 R:dr 4 sk. att till
statsverket indragas. Enär vid Riks-Slatens ordnande den
irring emedlertid inträffat, att nämnde lönebelopp, hvilket
var upptaget å allmänna indragningsstaten för år 1844, blifvit
icke allenast derifrån uteslutet, ulan äfven afdraget från
det till Svea Hofrätt och derunder lydande Justitie-stat på
andra Hufvudtileln belöpande anslag; vill Kongl. Maj:t, uppå
Stats-kontorets underdåniga hemställan om rättelse häraf,
föreslå, att samma Hofrätts stat, som icke bort genom afdrag
af ifrågavarande lönebelopp minskas, åter godtgöres afdragssumrnan
med
3:o Krigs-Hofrätten.
Uppå underdånig hemställan af Krigs-Hofrällen, bar
Kongl. Majit, genom beslut den 2 Februari innevarande, förklarat,
att civil-ledamoten bos Krigs-Hofi ätten icke vidare
skall åtnjuta i ditintills gällande författningar stadgad andel i
de böter, som af bemälde Hofrätt ifrån och med 1847 års ingång
voro eller blefvo ådömde, ulan att. de bötesandelar, som
varit honom ansbagne, skulle tillfalla kronan, dock att nuvarande
civil-ledamoten Krigs-Hofrätts-Rådet Gethe borde, så
länge han embelet innehar, åtnjuta ersättning af 80 R:dr
B:co om året. Denna ersättning utgår för det närvarande af
O C?
besparingarne på Riks-Slatens Andra hufvudlitel, men synes
hädanefter böra uppföras på allmänna indragningsstaten under
Nionde hufvudtileln.
Transport
/**
i
1,530;
272: 4. —
1,802; 4.-
I
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport 1,802
4:o Efter Borg-rätternas indragning har Kongl. Maj:t den
18 December 1845 i Nåder förordnat, alt deras ordinarie
tjenstemän och vaktbetjente skulle af allmänna medel njuta
ersättning för sådana, genom nämnde indragning, dem frångångna
sportelinkomster, hvilka icke förut utgått af anslaget
för flof-stalen, beräknade i medeltal
för Hof-Auditören J. J. Elgström till . . . R:dr 223; — —
„ Hof-Nolarien, Protokolls-Sekreteraren C.P.yl.
Hallbäck till 50: — —
” Hof-Notarien, Kammarjunkaren C. L. von Mentzer
till
. 200:— —
och för Vaktmästaren IV. Högfeldt till .... 50:— —
eller tillhopa 523 R:dr B:co årligen.
Berörde ersättningsbelopp, som för åren 1845, 1846 och
1847 varit anvisade på besparingarne å Andra hufvudtiteln,
men upphöra, i den mån nämnde personer afgå, anser Kongl,
Maj:t jemväl böra uppföras på allmänna indragnings-staten
under Nionde hufvudtiteln.
5:o Vid sednasle Riksmöte bestämdes förslagsanslaget för
fångars vård och underhåll till 450,000 R:dr. Då de utgifter,
sorn af detta anslag böra bestridas, likväl visat sig uppgå
till betydligt högre belopp och för Ar 1845 utgjort icke
mindre än 739,979 R:dr 13 sk. 4 rst., men anledning emedlertid
förekommer dertill, att, då fängelses3rstemet hunnit ordnas
och de kostsamma fånglransporterne i följd häraf kunna
inskränkas, omföruiälda utgifter jemväl skola i mån häraf
minskas, föreslår Kongl. Maj:t, att ifrågavarande förslagsanslag
nu må ökas till endast 650,000 R:dr, eller med .... 200,000:
6:o Det Professoren Doctor Schifter för utgifvandet af
Sveriges gamla lagar tillagda arfvode 1,200 R:dr anser Kongl.
Maj:t än vidare böra under förut stadgade vilkor fortfara och,
i likhet med hvad förut egt rum, uppföras A allmänna indragningsstaten,
alt derifrån lill nästa Riksdag utgå.
De på denna hufvudtitel föreslagna tillökningar i anslag
utgöra alltså, enligt 1, 2 och 5 punkterna, tillsammans R:dr 201,802: 4.—
Transport 201,802:
Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847. 9
Transport 201,802: 4.—
sorn, lagde till nuvarande anslag för hufvudtiteln .... 811,100:— —
gör en tolal-summa af E:dr 1,012,902: 4. —
hvilken summa Kongl. Maj:t således föreslår att såsom anslag för Riks-statens
A ndra hufvud litel lill ständiga utgifter uppföras.
Derförulan äskar Kongl. Maj:t på de skäl, som utvecklas uli särskilda
derom aflåtande skrifvelse:', följande för tillfälliga behof under denna hufvudlilel
beräknade anslag, nemligen:
a) för Lagberedningen från och med början af näslkommande år, till
och med det år, då Riksdag näst derefter ånyo inträffar, årligen 12,000 R:dr
eller för tre år R:dr 36,000: — —
och dessutom särskildt förslagsanslag för bestridande af trycknings-
och andra dylika omkostnader, som i anledning af Lagberedningens
arbete kunna förekomma  3,000:— —
samt
b) för uppförande af Läns-, Stads- och Häradsfängelser
efter cellsystemet, utöfver hvad vid Riksdagen åren 1840 och
1841 dertill anslogs, ett ytterligare belopp af 200,000 R:dr
årligen till och med det år, hvarunder nästa Riksdag infaller,
eller för tre år
600,000: — —
Tillsammans R:dr 639,000: — —
Då liufvudsummorna för föremål inom denna hufvudlilel
blifva:
för ständiga utgifter årligen .... 1,012,902: 4. —
deraf förslagsanslag . 684,205:19.6.
för tillfälliga utgifter under tre år . . 639,000: — —
Tredje Hufviid-titeln.
Utrikes Departementet.
Del för nämnde Departement i nu gällande liks-stat bestämda anslag,
225,650 R:dr, med under lönerna beräknade 643 tunnor spanmål, ä 7 R:dr
tunnan, och deruti ingår förslagsanslag till ett belopp af 1,673: 32 sk., upptager
Kongl. Maj:t lill oförändradt belopp; hvarjemte Kongl. Majit anser Sig
böra gifva Rikets Ständer tillkänna, alt, sedan den vid 1840 års Riksdag för
lith. till R. St. Proc. 1847 och 7848. / Sami. 1 Afd. 7 Haft. ^
10
Kongl. Maj.ts Nåd Prop. till M. St. 1847.
Rikets Ständers Stats-Utskott uppgifna brist i kabinelts-kassan, 775,866 R:dr
32 sk., intill början af Rikets Ständers sednast förflutna sammankomst, och
på sätt då jemväl bos Rikets Ständer anmäldes, blifvit minskad lill 306,130
R:dr 40 sk., ej mindre genom af Högstsalig Konung Carl XIV Johan verkställde
så väl afskrifningar af Dess egne förskotter till om förmälda kassa, som
äfven af egne medel gjorda afbetalningar, än ock vidare genom af Kongl.
Muj:t under år 1844 gjord afbetalning å kapitalet, ytterligare minskning i
nämnde brist sedermera egt rum, dels genom af Hans Maj:t verkställd kontant
afbetalning 173,497 R:dr 24 sk., utom räntor, dels på det sätt att Hans
Majit till betalning inom loppet af etl kommande år öfverlagd ett belopp af
80,000 R:dr, så att återstående bristen derefter endast bl ifver 52,633 R:dr
16 sk. B:ko.
Fjerde Hufvud-titeln.
Landtför svar s-Departementet.
Under denna hufvudlitel är uti den af Rikets sednast församlade Ständer
fastställde riks-stat för år 1845 och följande åren anvisadt
i penningar R:dr 2,696,883:16. -
med under lönerna inbegripne 24,314 tunnor spanmål,
elter 7 R:dr för tunnan.
Indelda räntor, efter markegång, på förslag  1,196,656: 32. —
Indeldt spanmål, på förslag, 20,104 tunnor 16 kappar, efter
6 R:dr för tunnan
120,627: — —
samt oindeldt spanmål, 17,345 tunnor 16 kappar, efter 6 R:dr
tunnan  104,073: — —
tillsammans R;dr 4,118,240:— —
Departements-cbefens uti bilagda, inför Kongl. Majit i Siats-Rådet den
9 i denna månad hållna, protokoll intagna underdåniga betänkande utreder
fullständigt beskaffenheten af de särskilda behof, hvilka ansetts dels erfordra
nya anslag eller tillökningar i de fortgående årliga utgifternas belopp, dels
utgöra föremål för blott tillfälliga statsbidrag; men sorn Kongl. Majit, på de
skäl och under de förutsättningar, som uti nyssberörde protokoll äro när
mare
utvecklade, funnit dels ett ifrå«asatt anslag till öfningsläger för armeen,
7 n o o o t
dels föreslagen tillökning i anslaget för försvarsverket i allmänhet, eller för
Krigs-Collegii Departementer för det närvarande kunna umbäras, har Kongl.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till B. St. 1847.
11
Maj:t velat af Rikets Ständer nu endast äska öfriga af Departements-chefen
tillstyrkta anslag, hvilka afse fyllandet af de angelägnaste behofven.
I följd af nådigt beslut den 20 sistlidne April, bar en förändrad indelning
af ]V1 ilitär-distrikten i Riket egt rum, hvarigenom Distriktens antal blifvit
från sex minskadi till fem och en af de på Generalitets-staten uppförda
Fördelnings-generalslöner alltså besparas. Då det likväl för Armeens tjenstbarhet
är af största vigt, att åt så viii Generaler, som äldre Regements- och
Corps-chefer beredes förmånen att, vid afgång från tjensten, kunna erhålla
sådana pensioner af statsverket, som, i förening med dem, de ega från Armeens
Pensions-kassa åtnjuta, någorlunda motsvara lefnadsbehofven, har
Kongl. Maj:t, med dertill hemlad anledning jemväl från hvad Rikets Ständer
viii 1840 års Riksdag i ämnet yttrat, nu velat begära Rikets Ständers medgifvande,
att den besparade sjette Fördelnings-generalslönen må, i den mån
densamma blifver disponibel, få användas till bildande af fem pensionsrum
å 1,200 R:dr B:ko hvartdera, alt tilldelas ej mindre General-befälhafvare
eller Inspektörer för de särskilda vapnen, än äfven Regements-, Secundoch
Corps-chefer af Arméen, då de, efter minst fem års tjenstgöring i någon
af förenämnde egenskaper och uppnådd 60 års lefnadsålder, erhålla afsked
från deras innehafda befattningar, med iakttagande dervid, att General-befälhafvare
eller Inspektörer, som kommit i åtnjutande af så beskaffad pension,
sedermera kunna, mot densammas frånträdande, uppflyttas lill erhållande af
någon bland de å Allmänna Indragnings-Slaten uppförda högre Generalspensioner,
då sådan blifver ledig; Och fäster Kongl. Maj:t tillika Rikets Ständers
uppmärksamhet derpå, att, ehuru i sammanhang härmed Generalitets-Stalen
rätteligen borde med 6,000 R:dr förminskas, och ett lika belopp i stället till
omförmälda pensioner uppföras på Allmänna Indragningsstaten, hinder häremot
dock förekommer deraf, att, jemlikt Kongl. Girkulär-brefvet den 2 Februari
1833, angående indelda Arméens lönereglering, Första Lif-Grenadierregementel
eger att för saknad öfverslelön, hvilken ännu innehafves af indelningshafvare
på gammal stat, intill hans afgång, af anslaget för Fördelningsgeneraler
uppbära ersättning med 3,300 R:dr B:ko årligen, hvadan, och då
således af den indragna Fördelnings-generalslönen för närvarande endast
2,700 R:dr äro till pensioner disponible, anslaget för Generalitetsstaten bör
tills vidare förblifva oförminskadt, så framt icke Rikets Ständer vilja på Allmänna
Indragningsstaten jemväl anvisa förrberörde ersättning lill Första LifGrenadier-regemenlet,
intilldess regementets gamla öfverste-indelning blifver i
behörig ordning ledig att tillträdas.
12
Kongl. Maj.ts Nåd. Pro/j. lill R. St. 1847,
A staten för Topografiska Corpsen finnas uppförde löner för en s. k. renritare
med 150 R:dr och för en vaktmästare med 100 R:dr årligen; men då,
enligt hvad vederbörande i underdånighet anmält, svårighet möter att för så
ringa aflöning kunna vid omförmälda befattningar fästa användbara och pålitliga
personer, vill Kongl. Maj:t, i ändamål att förbättra berörde löner med
100 R:dr hvardera, nu af Rikets Ständer äska en tillökning uti anslaget för
Topografiska Corpsen af R:dr 200:— —
Indel da Armeen:
Vid 1834 och 1835 årens riksdag anvisades för Weslgötha
regemente under kontanta anslaget för indelda Armeen
ett förut beviljadt extra anslag till ersättning för de af Regementet
tillförene innehafda fördelsräntor, efter 1,494 R:dr 35
sk. 4 r:st. årligen; men som denna indelningsersättning, hvilken,
enligt Kongl. Brefvet den 2 Februari 1813, till regementet
utfaller efter gällande markegångspris å räntorna, sådana
de till kronan ingå, under de sisla tio åren i medeltal
uppgått lill 1,771 R:dr 8 sk. för år, samt en sådan utgift ut
öfver
förslagssumman förorsakar minskning i de andra indelda
Regemente!’ tillkommande lönefyllnadsbelopp, föreslår Kongl.
Majit nu, att indelda Armeens kontanta anslag må varda ti 11-
ökadt med skillnaden mellan förrberörde 2:ne summor, eller 276:20. 8.
Likaledes och sedan Kongl. Majit, med bifall till Rikets
Ständers derom vid sista Riksdagen gjorda underdåniga anhållan,
under den 29 April 1846, till staden Haparanda, såsom
donation för all framtid, i nåder öfverlåtit det åt Norrbottens
Fältjägare-corps dittills anslagna kaptensbostället Hapaniemi
med dertill hörande laxfiske, och statlen jemväl deraf vid midfastan
innevarande år kommit i besittning, begär Kongl. Majit
nu af Rikets Ständer, att den nämnde corps i stället tillförsäkrade
ersättning, hvilken blifvit bestämd efter boställets år
1827 uppskattade afkastning oell under tiden utgår från anslaget
å 4:de Hufvudliteln till oförutsedda behof, må med . 284: 20. —
varda beviljad och äfven tillagd kontanta anslaget för indelda
Armeen, för alt derifrån lill corpsen anordnas.
Transport R:dr 760:40. 8.
Kongl. Majus Nåd. Prop. till K. St. 1847. 13
Transport R:dr 760: 40. 8.
På de skäl, sorn ej mindre Departements-Chefen, än den
år 1842 nådigst tillsatta Kommitté för granskning af uppgjorda
förslag lill reglering och förbättrande af Arméens sjuk vårdsanstalter,
uti afgifvet underdånigt betänkande, andragit, förnyar
Kongl. Majit Sin vid sista Riksdagen gjorda, men då af
Rikets Ständer ej bifallna framställning om beviljande af 20
arfvoden för Reservläkare, å 300 R:dr hvartdera, med tillhopa
årligen  6,000: — —
att tilldelas sådana pensionsberättigade Regementsläkare, af så
väl indelda, som värfvade Arméen, som, vid afskedstagande
från regementsläkare-befattning, erhålla nådigt tillstånd att
ingå uti Fällläkare-korpsens reserv; och anser Kongl. Majit
delta anslag lämpligen kunna å 4:de Hufvudtiteln upptagas
under särskild rubrik af: Arméens sjukvård^ tillika med det
vid förra Riksdagen beviljade rese-stipendium för militärläkare,
hvilket nu är inbegripet under kontanta anslaget för indelda
Arméen. Deremot linner Kongl. Majit, alt med fyllandet
af öfriga utaf förbemälde kommitterade uppgifna behof
för regleringen af Arméens sjuk vårdsanstalter tills vidare kan
anslå.
Enär, enligt hvad hos Kongl. Majit anmäldt blifvit, militias-boställskassan,
genom den med dess medel verkställda
nybyggnad af karaktershus å de indelda Arméens befäl till
bostäder anslagne boställen, befinnes numera vara så medtagen,
att, ehuru all sådan nybyggnad tills vidare är inställd,
de kassan åliggande utgifter för det närvarande ändock öfverstiga
inkomsterna med icke mindre än 3,341 Ridr e rist.
banko årligen, föranlåles Kongl. Majit häraf att af Rikets
Ständer begära, att, såsom Rikets Ständers år 1845 församlade
Revisorer jemväl tillstyrkt, de pensioner och till indragning
bestämda löner, hvilka nu betunga förenämnde kassa,
må till belopp af 4,168 R:dr 25 sk. banko på Allmänna Jndragnings-stalen
varda öfverflyttade, äfvensom att Rikets Ständer
derjemte må medgifva, att, när framdeles embets- eller
tjenstemän, som njuta lön af militiae-boslällskassan, antingen
Transport Ridr 6,760: 40. 8.
14
Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. till R. St. 1847,
Transport R:dr 6,760: 40. 8.
vid den ålder, då, enligt författningarne, lönen får såsom pension
bibehållas, söka och undfå afsked, eller ock vid blifvande
regleringar af Krigs-kollegium ställas på indragning, de må
med innehafda lönerpå Allmänna Indragnings-staten få uppföras.
Det märkbara företräde i afseende på utbildning och
tjenstbarhet, som indelda Kavalleriet genom de vid detsamma
inrättade Exercis-sqvadroner i sednare tider vunnit framför
Infanteriet, ådagalägger ovedersägligt angelägenheten så val af
motsvarande bildningsanstalter äfven för detta sednare vapen,
som ock af ökadt tillfälle till detsammas öfvande efter föregången
rekryt-daning. Rikets Ständer hafva jemväl vid föregående
Riksdagar erkänt den stora vigten af indelda Infanteriets
tillbörliga öfning, utan alt dock anvisa de för ändamålet
nödiga medel, ocb Kongl. Majrt vill derföre, på de skäl
för afhjelpande af omförinälde bebof, hvilka uti Chefens för
Landtlörsvars-Departementet afgifna betänkande om ett fullkomligare
ordnande af försvarsverket till lands ytterligare förekomma,
nu af pikets Ständer å nyo äska, ej mindre till
inrättande af Instruklions-kömpagnier vid indeldla Infanteriet
enahanda belopp, som vid sista Riksdagen dertill begärdes, eller:
för personalens underhåll R:dr 35,000: — —
samt för vidmakthållande af nödiga säng
O
ö
och husgeråds-persedlar m. m. ... „ 2,500: — —
tillhopa årligen R:dr 37,500: — —
än ock för lillvägabringande af en ytterligare utsträckning af
indeldta Infanteriets regementsmöten, hvartill nuvarande anslag
till möteskostnader ej lemnar erforderlig tillgång, likaledes
årligen 17,631: — -
hvarjemte Kongl. Maj:t begär, det Rikets Ständer må medgifva,
att anskaffningen af ofvanberörde säng- och husgerådspersedlar
m. m. för Instruktions-kompagnierna får bekostas
af första års-anslaget för dessa kompagniers underhåll.
Värfva de Armeen.
Af de flera vigliga anledningar, hvilka i Departementschefens
merberörde betänkande angående denna statsreglering
Transport R:dr 61*891: 40. *•
Kongl. MajUs Nåd. Prop. till R. St. 1847.
15
Transport R:dr 61,891: 40.
finnas utförligt uppgilne, tiar Kongl. Maj:t, under den 26 Mars
1846, i nåder anbefallt en förändrad organisation af Dess
Lifgarde till häst samt tillika låtit ad interim utfärda en derefter
lämpad ny afiöningsstat för detta regemente, hvilken
slutar sig på en summa af 66,192 R:dr 33 sk. 6 r:st., och således
med 3,177 Il:dr 20 sk. öfverstiger regementets anslag
enligt Riks-staten, men deremot endast tills vidare fått tillämpas
i den mån regementet, uti föreskrifven ordning, till
densamma från en jemväl fastställd s. k. Öfvergångs-stat öfvermått.
Å andra sidan hafva, på sätt Departements-Chefen
äfven utredt, genom de med regementet i öfrigt vidtagna regleringar
och, i följd af nådigst anbefalld förändring af dess
uniform, besparingar blifvit i utgifterna för regementets beklädnad,
sadelmundering och fouragering rn. m. tillvägabragta
till ett sammanräknadt belopp af närmare 20,000 R:dr; vid
hvilket förhållande och då angeläget är, att regementets nya
organisation snart må kunna definitift fastställas, Kongl. Maj:t
nu föreslår Rikets Ständer, att omförmälda, för sådant ändamål
erforderliga tillökning i nuvarande anslag för Lifgardet
till häst må varda på stat uppförd med  3,177: 20.
Derjemte och enär, sedan inerberörde förändrade organisation
af Lifgardet till häst i nåder beslutades, den i sammanhang
dermed fastställda Indragningsstat, hvars slutsumma
då uppgick till 7,086 R:dr 12 sk., genom inträffad afgång redan
så nedgått, att derå endast qvarstår ett sammanräknadt
belopp af 1,702 R:dr 4 sk. 6 r:st., med derunder begripna 56
tunnor spanmål, men detta belopp, som utgöres af lönefyllnad
för en Ryttmästare på gammal stat, löner för indragne
Andre Adjutanten, Musik-Direktören och en Trumpetare samt
pensionsfyllnad för en afskedad Fanjunkare, sannolikt ej på
längre tid blifver disponibelt, begär Kongl. Maj:t af Rikets
Ständer öfverflyttandet på Allmänna Indragningsstaten af berörde
mindre betydliga summa 1,702 R:dr 4 sk. 6 r:st, på
det att slutliga verkställigheten af Regementets nya organisation
sålunda må befrämjas.]
Transport R:dr 65,069: 12.
16
Kongl. Majds Nåd. Prop. lill R. St. 1847.
Transport R:dr 65,069: 12. 8.
Enligt Kongl. Brefvet den 10 December 1816 och det
för Kron-Prinsens Hussar-Regemente gällande pnssevolanskontrakt,
bar hittills från anslaget å 4:de hufvudtiteln lill
oförutsedda behof årligen anordnats, dels ett belopp af 660
R:dr 40 sk., utgörande skillnaden emellan bestämda rationspriset
för de fyra sommarmånaderna Juni med September och
det för vanliga tjenstgöringstiden gällande pris per bäst för de
till Regementets i Götheborg förlagde kommendering börande
1 Under-officers- och 25 Hussar-häslar, dels ock hvad till
kokved och lägerhalm åt Regementet, under dess möten, årligen
utbetalas, efter markegångspris, med 133 R:dr 16 sk.
på förslag; men som dessa utgifter visat sig vara ständiga,
och således icke vidare böra få utgå af ett för tillfälliga behof
afsedt anslag, föreslår Kongl. Maj:t, att nyssberörde 2:ne
utgiftsposter må med tillhopa
794: 8. —
uppföras under statsanslaget för Kron-Prinsens Hussar-Regemente,
så vida icke Rikets Ständer, hvad angår de för godtgörelse
af skillnaden emellan de olika rationsprisen belöpande
660 R:dr 40 sk., finna lämpligare medgifva, att detta belopp
må för framtiden förslagsanslaget till fouragering af värfvade
kavalleriets och artilleriets hästar påföras.
I anseende lill de i Skåne, hvarest Kron-Prinsens Hussar-regemente
är förlagdt, i sednare tider högt stegrade prisen
på de väsendtligaste foder-ar tik larne, hafva Regementets
Sqvad rons-chefer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
alt som de af sådan orsak ej längre kunde besörja utfodringen
af Regementets hästar för det uti 1816 års passevolanskonlrakt
bestämda och allt sedan gällande rationspris af 77
R:dr 32 sk. Banko årligen för hvarje häst, en förhöjning deri
måtte med 12 R:dr 12 sk. per häst i nåder beviljas. Kongl.
Maj:t har väl icke bifallit denna anhållan, men då kostnaden
för fourageringen af de artillerihästar, som i Skåne för Kronans
räkning utan passevolans underhållas, faller sig högst
betydligt dyrare, un det af bemälde Sqvadrons-chefer be
Transport
R:dr 65,863: 20. 8.
gärda
det alltså ka
an
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. lill II. St. 1847.
Transport Ridr
ralionspris af 89 R:dr 44 sk. per häst, samt
förutses, alt, i fall passevolansen komme alt
upphöra och kronan sålunda sattes
taga utfodringen af Kron-Prinsens
Stats-verkel
det belopp,
nödvändighet
menlels 537 hästar,
Majit häri
att öfverhästar,
derför vidkännas kostnader åtminstone till
som omförmälde förhöjning, beräknad för
linge
Hussar-regementes
ner
Kongl
utgör, eller G,578 R:dr r.
grundad anledning alt
Rege
-
: sk. banko, final'
Rikets Stän
-
der begära en lämplig tillökning uti anslaget till
af värfvade kavalleriets och artilleriets hästar, hvilken
detta
fouragering
anslag
Kongl
tillök
har egenskapen af förslagsanslag,
Majit föreslår till något lägre belopp, än det bär ofvan såsom
behof]igt uppgifna, eller till
hvarigenom berörde
Ridr för höjd t.
Det vid sisla Riksdagen beviljade reservationsanslag, 5,000
Ridr, till fouragering af artilleriets legda hästar har visat sig
vara för ändamålet olillräckligt, enär för detta behof, enligt
förslagsanslag
blifver Lill jemna 132,000
afgifna
redogörelser, erfordrats:
år 1845,
och år 184G, 8,300 Ridr 12 sk. 2 rist; och
vid sådant förhållande, af Rikets Ständer,
tillökas med
5,031 Ridr 10 sk.
begär Kongl. Majit,
att berörde anslag
ma
så framt icke Rikets Ständer hellre vilja sammanföra detta
anslag, ökadt till 8,000 Ridr, med förslagsanslaget till fouragering
för värfvade kavalleriet och artilleriets hästar samt
O O
tillika medgifva, alt kostnaden för underhållet af artilleriets
legda hästar äfven får af detta sistnämnda anslag bestridas,
hvarigenom icke allenast redovisningen af fourageringskoslna
O
O O O
derna för artilleriets egna och legda hästar blefve mycket
förenklad, utan ock kontrollen öfver redogörelserna betydligt
underlättad.
Med hänvisande till hvad Departemenls-chefens under
-
dåniga
förslag lill ordnande af försvarsverket till lands inne
O
-
håller, angående behofvet af en särskild ingeniör-lrupp, hvil
-
Bih. till R. St. Prot. j84y och 1848. 1 Sami. 7
17
65,863; 20. 8.
5,92,3:
3,000:
Transport Ridr
Afd. 7 Haft.
74,786: 20.
3
18
Kongl. Majds Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 74,786: 20. 8.
lien svenska armeen ännu saknar, ehuru sådana trupper uti
alla väl organiserade anneer finnas och anses ou m bär liga,
vill Kongl. Majit nu, i och för årliga underhållet af en dylik
trupp, bestående, utom nödigt befäl och under-befäl, af
60 man värfvade sappörer och påräknad att utgöra starn för
det beväringsmanskap, sorn kail finnas tjenligt att densamma
tilldelas, af Rikets Ständer äska ett årligt anslag af ... . 3,640: — —
hvilket belopp Kongl. Majit anser böra sammanföras med anslaget
för Ingeniör-korpsen och denna korps, sedan den sålunda
blifvit försedd med trupp, ä 4:de Hufvudtiteln upplagas
under rubriken: Kärf vade Armeen; hvaremot, enär den
nya truppen är ämnad att förläggas på Carlsborgs fästning,
för att der, jemte dess egentliga åligganden, bestrida fångbevakningen
i stället för de dertill nu beordrade kommenderingar
utur indelda arméen, och således bör af anslaget för
fångvården åtnjuta enahanda underhålls-, med flere förmåner,
som hittills varit nämnda kommendringar bestådda, återstoden
af den för ifrågavarande nya trupp med befäl beräknade,
inalles lill 10,621 R:dr 42 sk. R:ko årligen uppgående underhållskostnad
af Kongl. Majit antages komma att af nyssberörde
anslag ulga.
Beväringen.
För att dels sätta en gräns för de år efler år okade
kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfniogar, dels ock
genom beredande af en fullständigare öfning, än under nuvarande
förhållanden kunnat vinnas, bibringa åtminstone en
del af hvarje års approberade beväringsynglingar sä mycken
utbildning i vapenyrket, alt de, vid utbrottet af ett krig,
genast kunna inträda i den stående härens leder, har Kongl.
Majit, vid pröfning af de utaf vederbörande Departements'
chefer afgifna underdåniga förslag till försvarsverkets ordnande,
för Sin del funnit godt gilla de deri för vinnande af
omförmälde dubbla ändamål uppgifne grunder för beväringsmanskapets
uttagande, hvarom särskild proposition kommer
Transport Ridr 78,426: 20. 8.
/
Kongl. Majds Nåd. Prop. lill R. St. 1847. 19
Transport R:dr 78,426: 20. 8.
att till Rikets Ständer aflåtas. I öfverensstämmelse härmed
skulle till vapenöfning, i uppgifven ordning, endast kallas en
för alltid bestämd styrka 14,525 man, af hvilka 11,181 fördelas
på armeens och .3,344 på flottans stamtrupper, samt
detta manskaps öfningstid bestämmas tid 31 dagar, in- och
utrycknings-dagarna inberäknade, och på det sätt fördelas, att
minst 14 dagar användas lid förberedande rekrytexercis och
de öfriga 17 dagarna i förening med stammen. Enligt de på
dessa grunder uppgjorda beräkningar kommer årliga kostnaden
för hela den ofvannämnda styrkans vapenöfningar att uppgå
till 176,213 R:dr 32 sk., eller i rundt tal till 176,000 R:dr,
deraf belöpa för det armeen tilldelade beväringsmanskaps
vanliga öfningar R:dr 128,000: — —
och för detta manskaps deltagande i öf
ningslugren
„ 10,000: — —
eller tillhopa ll:dr 138,000:
hvadan, utöfver det för ifrågavarande behof på 4:de Ilufvudtiteln
redan uppförda anslag af 80,000 R:dr, erfordras för det
armeen tillhörande beväringsmanskaps vapenöfningar årligen
ett belopp af  58,000: — —
hvilket Kongl. Maj:t nu af Rikets Ständer äskar, för att tillsammans
med nyssbercfrde, för ändamålet redan beviljade anslag,
hvars egenskap af förslagsanslag då bör upphöra, utgöra
ett ständigt reservationsanslag. För den händelse likväl, att
Rikets Ständer, med antagande i öfrigt af här ofvan omförmälda
grunder för beväringsmanskapets vapenöfningar, skulle
föredraga att låta kostnaderna för dessa öfningar bestridas af
det redan härtill alsedda förslagsanslag, oansedt alt detsamma
liomrne, utöfver hvad hittills egt rum, att öfverskridas, fäster
Kongl. Maj:t Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, att, i sådant
fall, från berörde förslagsanslag bör afdragas och till 5:le
hufvudtiteln öfverflyttas hvad deraf kan finnas böra belöpa på
sjöbeväringsmanskapet, i förhållande till dess antal och för detsamma
uppgifna behof.
Transport R:dr 136,426: 20. 8.
20
Kongl. Mnj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 136,426: 20. 8.
Materielen.
Ehuru under de sednare åren besparingar uppkommit å
anslaget 71,000 R:dr till lifmundering för indelda armeen,
kan Kongl. Maj:t dock ej nu föreslå någon nedsättning af detla
anslagsbelopp, helst prisen å beklädnadsämnen lätteligen åter
kunna stiga och anslaget då blifva för sitt ändamål otillräckligt;
men Kongl. Maj:t begär deremot Rikets Ständers medgifvande
att, så länge berörde anslag lenmar behållning, denna
må användas dels lill bestridande af beklädnads-slitnings-ersältningar
för de kommenderingar utur indelda armeen, hvilkas
underhåll af 4:de hufvudtitelns medel bekostas, dels ock
för tillfällig anskaffning af beklädnads-förnödenheler för indelda
armeen, då medel dertill ej finnas å staten för Krigskollegii
Utrednings-afdelning anvisade.
Bristerna å anslaget till ved oell ljus för fästnings- och
garnisonsorter hafva under åren 1842 med 1846 i medeltal
för året uppgått till 4,737 R:dr 4 sk. 11 r:st., och då utgifterna
på detta anslag äfven visat sig vara i stigande, finner
Kongl. Maj:t nödigt att nu af Rikets Ständer äska en årlig
tillökning deri af
5,000: — —
Tillsammans R:dr 141,426: 20. 8.
För öfrigt och på de skäl, som i bifogade protokoll omförmalas, begär
Kongl. Maj:t, att reservationerna å anslaget till durchinarche-kostnader må
icke allenast, i likhet med hvad Rikets Ständer vid de 2:ne sista Riksdagarna
medgifvit, fortfarande anlitas till vidmakthållande af Gardesregementenas
matinrättningar, utan äfven få användas till bestridande af underhållskostnaden
för de kommenderingar ur indelda armeen, som Kongl. Maj:t
finner nödigt beordra till vården och försvaret af rikets fästningar; äfvensom
Kongl. Maj:t fäster Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten
deraf, att, till betäckande af de för Statsverket uppkomna kostnader genom
Södra bataljonens vid Bohus Läns Regemente förändring tills vidare lill
likhet med roteradt infanteri, öfverskottct af de indelningsräntor, som förut
ingått ensamt till rusthållarne vid nämnda bataljon, fortfarande ställas till
Kongl. Maj:ts disposition; och äskar Kongl. Maj:t härförutan Rikets Ständers
medgifvande ej mindre till en behöflig reglering af kommendants-staten, när
Kongl. Majus Nåd. Prog. till B. St. 1847.
21
Kongl. Maj:t finnér lämpligt att densamma företaga, än ock dertill, att de
löne- och inqvarterings-anslag för armeen, hvilka vid verkställighet af de
utaf Kongl. Maj:t gillade förslagen till ordnande af försvarsverket till lands
och sjös kunna blifva disponibla, må få användas till löner och inqvarterings-ersättning
åt befälet vid de serskilda korpser, som kunna komma alt
bildas af sjöbeväringsmanskap, vare sig i förening med redan befintliga sjötrupper,
eller utan en sådan förening.
Uppå de dels i of vanberörde protokoll och dels i deruti åberopade utredningar
och förslag upptagna skäl, finnér Kongl. Maj:t Sig föranlåten att
för försvarsverket lill lands hos Rikets Ständer göra framställning om beviljandet
af följande till ständiga behof icke hänförliga anslag, beräknade att
utgå under tre år med en tredjedel om året:
lill anskaffning af redskaps-, rid-, anspanns- och stall-persedlar för det 6$£:ge
fältbatteri, som ännu saknar sådana persedlar .... R:dr 20,000: — —
till kompletterande af bestyckningen å Waxholms fästning
„ 24,850: — —
„ d:o bestyckningen å Carlstens fästning „ f 49,680: ;
„ anskaffning af nya gevär „ 100,000: — —
„ d:o af reserv-fänghålstappar samt rengörings- och
söndertagningsverktyg för lill slagkrutsantändning
förändrade gevär
10,000: — —
„ slagkrutshufvars tillverkning „ 10,000: — —
„ fortsättning af Carlsborgs fästningsbyggnad . . . „ 90,000: — —
„ d:o af fästningsbyggnaderna vid Waxholm, Carlsten
och Carlskrona, att af Kongl. Maj:t efter omständigheterna
fördelas
315,000: — —
„ Topografiska korpsens arbeten „ 36,000: — —
„ bestridande af kostnaden för uppsättningen af den
nya sappör-truppen „ 8,995: — —
äfvensom, jemte begäran om Rikets Ständers bifall till
uttagande utur det för krigsbehof bildade reservförråd för
ö . o
beväringsmanskapet, ej mindre af nödiga reqvisita till
första uppsättningen af det till vapenöfning påräknade
manskaps beklädnad, än ock af remtyg, utredning och
Transport R:dr 664,525: — —
22
Kongl. Majus Nåd. Prop. till II. St. 1847.
Transport R:dr 664,525: — —
tältlagstross-effekter för detsamma, enligt hvad jemväl
uti oftaberörde plan till ordnande af försvarsverket lill
lands blifvit föreslaget:
till arbetslöner för munderingarnes förfärdigande samt anskaffning
af hufvudbonader och tält åt samma manskap „ 130,200: — —
samt för derefter nödig blifvande förstärkning af berörde
reservförråd, å 45,000 R:dr årligen „ 135,000: — —
dervid beväringsmanskapets nuvarande munderingar, i den
mån de finnas brukbara, komma att, under Liden för nyas
anskaffande och jemväl sedermera, såsom släpmunderingar,
till minskande af de nyås slitning, begagnas.
Tillsammans R:dr 929,725: — —
hvarförutan Kongl. Maj:t äskar Rikets Sländers samtycke till den af Chefen
för Ingeniör-korpsen föreslagna förändring i redovisningen för de medel,
som till fästningsbyggnader användas; kommande serskild skrifvelse att a flå—
tas derom, alt de lill Topografiska korpsens arbeten samt fästningsbyggnaderna
för år 1848 behöfliga, under ofvannämnde summor inbegripna anslag
må så tidigt varda anvisade, att afbrott uti dessa angelägna arbeten ej må
ega rum.
I följd af hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit, skulle hufvudsummorna för
föremål, hörande till denna hufvudlilel, komma att blifva:
för utgifter af ständig egenskap årligen ...... R:dr 4,259,666: 20. 8.
deraf förslagsanslag 177,293: 31. io.
för behof, som dertill ej kunna hänföras, under 3 år . „ 929,725: — —
Femte HufViid-titeln,
innefattande anslagen för Sjöförsvars Departementet.
A denna hufvudlilel är för det närvarande anslaget:
penningar R:dr 1,311,629: — —
med under lönerna inbegripna 14,853 tunnor spanmål,
ä 7 R:dr tunnan.
Indelda räntor, kronovärdi 14,658: 12. 2., beräknade
efter markegång på förslag lill
45,951: — —
Transport R:dr 1,357,580: — —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof), till K. St. 1847,
23
Transport R:dr 1,357,580: — —
Oindeld span mål 9,420 tunnor, efter förslagsvärde, å6
R:dr tunnan
56,520:
Tillsammans R:dr 1,414,100: — —
Enligt hvad ofvan omförmäles, har, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
yttrade önskan, en allmän plan för fullständigare ordnande jemväl af försvarsverket
till sjös blifvit utarbetad, och, på sätt närlagde protokoll för den
9 innevarande månad utvisar, af Kongl. Maj:t pröfvad och godkänd.
Statsverkets närvarande tillgångar medgifva emedlertid icke utbetalning
af alla för utförandet af denna plan erforderliga anslag; och Kongl. Maj:t inskränker
Sig derföre nu till framställning om beviljande af de anslagssummor,
hvilka Kongl. Maj:t, dels såsom tillökning i hufvud titelns ständiga utgifter,
dels lill utgående för viss tid, funnit vara af behofvet mest påkallade.
Då inalros-korpsen, hvilken utgör flottans egentliga sjömanskap, endast
uppgår till del, så i fred som i krig, otillräckliga antalet af 400 man, har
Kongl. Maj:t, med fästadt afseende jemväl å den omständighet, att inga matroser
finnas vid Stockholms station, utan vid fartygs npptackling och utrustning
måste förhyras, ansett en tillökning i detta antal vara af stort behof
påkallad. Den uppgjorda planen upptager denna tillökning till 180 matroser
och jungmän med ett beräknadt aflöningsbelopp af 11,050 R:dr 40 sk.
årligen; men Kongl. Maj:t vill af ofvan antydda skäl nu af Rikets Ständer
endast äska hvad som erfordras för hälften af denna styrka, eller 90
man, med  R:dr 5,525: 20. —
Ett nära lika förhållande företer sig i afseende
på kanonier-korpsen, hvilken är afsedd att ,
bilda underbefäl för skärgårdsvapnet, samt att
användas dels såsom kanon-kommendörer på ångoch
skärgårds-fartyg, dels för bestridande af vakthållningen
vid Stockholms station. Denna korps,
som för det närvarande utgöres af endast 150
man, är föreslagen alt ökas med 50 man, för
hvilka årliga aflöningskostnaden skulle uppgå till
5,104 R:dr s sk.; men Kongl. Maj:t askar nu endast
anslag för 25 man, med  2,552: 4. —
I den mån ångfartygens antal tilltager, fordrar
omsorgen om deras säkerhet, att skicklige
Transport R;dr 8,077: 24. —
24
Kong/. Maj.ls Nät/. Prop. till It. St. 1847.
Transport R:dr 8,077: 24. —
personer anställas för machinernas skötande, Kongl.
Majit äskar derföre för bildande af ytterligare tvänne
machinist ollicerslöner, utom de två, som redan
finnas  1,500: — — 9,577; 24.
Spanmål in natura för ofvannämnde 180 matroser och
jungman samt 50 under-kanonierer utgör, å 3 tunnor för
hvardera, 690 tunnor, för hvilka, å 6 R:dr pr tunna, belöper
4,140 R:dr; men som kontant aflöning här ofvan är utförd
endast för halfva styrkan; bör beräkningen af spanmålen
ske i samma förhållande. Och Kongl. Majit föreslår derföre,
att för 115 man må anvisas aflöningsspanmål, 345 tunnor,
beräknade, å 6 R:dr tunnan, till  2,070: —
hvarförutan upptages såsom tillökning:
Mäter telen :
Beklädnad för 90 matroser och jungman, å 30 R:dr
pr man
R:dr 2,700: — —
och för 25 man kanonierer, å 42 R:dr pr man 1,050: — — 3 750* —
Diverse anslag:
Vidare äskar Kongl. Majit, för den händelse båtsmännens
beklädnad skulle komma att, enligt hvad Kongl. Majit uti serskild
skrifvelse till Rikets Ständer föreslår, af kronan underhållas,
uppförande å stat af årligt anslag härtill med R:dr 28,000: — —
För verkställighet af planen för beväringens
vapenöfningar erfordras, hvad sjöförsvaret beträffar,
följande årliga anslag, nemligen:
a) för sjelfva vapenöfningarna af beväringsmanskapet
38,213: 32. •—
b) för samma manskaps beklädnad och beväring 19,558: 44. —
c) för stammens vapenöfning 8,471: 3ö. —
d) för gevärens underhåll  500: — —
Och föreslår Kongl. Majit, under åberopande
af de skäl och upplysningar i detta ämne, hvilka
Transport R:dr 94,744: 16. — 15,397: 24.
Kongl. Maj.ts K åd. Prop. till It. St. 1847.
25
Transport R:dr 94,744: ig. —
innefattas uti bifogade protokoll öfver Sjöförsvars-ärendeu
för den 9 innevarande månad, alt
berörde anslag, tillsammans utgörande 66,744
R:dr ig sk., nu mätte till uppförande A Stat be
-
15,397: 24.-
viljas
94,744:ic.
Lotsen'- och Fjrings-Stater}!a.
Då Kongl. Maj:t anser nödigt att inflytande båk- och
lols-medel hädanefter, som hittills, oförryckt bibehållas såsom
en tillgång lör lots- och båk-inrättningen, samt denna inträd
här nedan bland Stats-verkets inkomster upptages med
förhöjd beräkning lill 78,000 R:dr, i stället för vid sista Statsregleringen
beräknade 73,000 R:dr, utföres här såsom tillökning
i nuvarande anslag R:dr 5,000: — —
På sätt Rikets Ständer vid sisla Riksdag begärt,
har undersökning skett om förhållandet
med lotspersonalens nuvarande aflöningsvilkor.
Genom denna undersökning är behofvet af förbättring
i nämnde personals lönevilkor tillförlitligen
ådagalagdt; och Kongl. Muj:t, som i
detta ämne lill Rikets Ständer afla ler särskild
skrifvelse, äskar, på grund af de häruti framställda
förhållanden, alt, i och för reglering af
lotspersonalens aflöning må, utöfver inflytande
lots- och båkmedel, anvisas ett särskildt anslag af 10,000;— —
Dessutom och under åberopande af äfven
härom aflåtande särskild skrifvelse, äskar Kongl.
Maj:t, för inrättande af ett nytt Lots-dislrikl för
kanaler och insjöar, ett förslagsanslag af. . . 4,000:— — 19 000*
Snminn tillökning å femte hufvudtiteln R:dr
Då härtill lägges hvad nu gällande Riks-slat upplager
med
uppkommer en slutsumma A denna hufvudtitel för ständiga
129,141: 40.
1,414,100:-
behof af R:dr 1,543,241:40.
hvaruti ingå förslagsanslag till ett belopp R:dr 8,436: 44 sk.
£ih. till It St. Pfot. t84? och t84S. t Sami. 7 Jfd. 7 Haft. 4
Kongl. 'Majds Nåd. Prop. tili K. St. 184'/.
Härvid anser Sig Kongl. Maj:t böra fäsla Rikets Sländers uppmärksamhet
derpå, alt den å Femte hufvud-titeln linder rubrik: ”skrif-inaterialier
och expenser” samt ”ved och ljus för hufvud-ti telus öfriga Stater” anvisade
summa 2,500 R:dr, egentligen är afsedd för fyllande endast af Förvaltningens
af Sjöärendena och Kommando-expeditionens behof i dessa a Inseenden;
hvadan Kongl. Maj:t föreslår Rikets Ständer, att rättelse i delta
afseende må uti den blifvande Riks-staten ske.
För öfrigt föreslår Kongl. Maj:t, på de i omförmälda protokoll öfver
sjöförsvars-ärenden för den 9 innevarande månad utvecklade skäl och under
hänvisning till de upplysningar, samma protokoll innehåller, att af de
till ständiga behof ej hänförliga anslag, hvilka för sjöförsvarets fullständigare
ordnande ansetts erforderliga, följande summor nu måtte af Rikets Ständer
anvisas att under tre år, med en tredjedel årligen, utgå, nemligen:
för nybyggnad af en ångkorvett om 300 hästars kraft R:dr 293,000:— —
„ d:o af tvänne ångbogseringsfartyg om 100 hästars kraft . 261,000: — —
till anskaffande af bombkanoner och projektiler  33,700: — —
„ den nya dockbyggnadens fullbordande  88,560: — —
„ gevärs anskaffande och förändring  30,000:— —
„ anskaffande af stenkol *  10,000: — —
samt
„ anskaffande af reservförråd för sjöbeväringens beklädnad . 45,000: — —
Äfvensom under förutsättning att, på sätt för landtbeväringen
blifvit föreslaget, utur det för krigsbehof bildade reserv-förråd
för beväringsmanskapet jemväl för sjöboväringen
erhålles ej mindre nödiga reqvisita till första uppsättningen
af det till vapenöfning påräknade manskaps beklädnad, än ock
af remtyg, utredning och tält-lags-lross-effekter för detsamma,
till arbetslöner för munderingarnes förfärdigande, utredning
och tält för nämnda manskap  20,300: — —
Tillsammans R:dr 781,560: — —
Sjette HufVud-titeln,
innefattande anslagen för Civil-Dcpartemenlet.
Nu gällande Riks-stat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar R:dr 546,296: ig. —
Transport R:dr 546,296: ig.
Kongl. Majus Nåd. Vrop. till It. St. 1847.
27
Transport R:dr 546,296: ig. —
ined de under lönerna inbegripne 10,041 tunnor 16 kappar
spaninål, a 7 R:dr.
Indelda riinlor, kronovärdi 42,934: 31, men efter markegång
på förslag  293,689:32. —
indeld spanmål, 2,826 tunnor ig kappar, efter förslagsvärde,
å 6 R:dr tunnan  16,959: — —
Oindeld dito 632 tunnor ig kappar, efter cl i Lo  3,795:-- —
Tillsammans R:dr 860,740:— —
I afseende härå har Kongl. Maj:t, på skäl, som i närlagde protokoll
öfver civil-ärenden äro upptagne, funnit följande förändringar och särskilda
bestämmelser böra ega rum:
l:o Bergs- och Kommer s-kol legiér na.
a a
Efter undersökning af de förhållanden, som nu förefinnas vid de till
Civil-Departementet hörande Bergs- och Kommers-kollegierna, för utredande
af frågan, huruvida en förändrad organisation af dessa verk, med afseende
på den minskning och förenkling af deras göromål, som blifvit en följd af
Kongl. Förordningarne den 17 April 1828, om upphörande af deras domsrätt
i der uppräknade t v iste-, brott- och utsökningsmål, af Kongl. Förordningen
den 27 April 1846, om stångjernssmidet och den gröfre jernförädlingen,
äfvensom af Handels- samt Fabriks- och Ilandtverks-ordningarne den
22 December samma år, må finnas af omständigheterna påkallad, i ändamål
att åt förvaltningen bereda större enkelhet och kraft, har Kongl. Maj:t, under
förutsättning jemväl att jemkningar kunna ega rum i instruktionernas stadgande!),
angående ärenden, som till dessa embetsverks bandläggning höra,
funnit hui vudgrunden af kollegial-sammansättning för desamma lämpligen böra
utbytas mol en nämnda ändamål befrämjande organisation, likformig med
General-Tull-styrelsens eller Styrelsens för Allmänna Väg- och Vatten-byggnader,
sålunda att förvaltningspersonalen komme att bestå i hvartdera verket
al' en chef med allena beslutande rätt, och rådgifvande departemental-föredragande
eller b vrå-chefer, med reservationsrätt, samt, då fråga vore om
afgifvande af underdåniga förslag eller utlåtanden till Kongl. Maj:t, med rättighet
att låta desamma af sina reservationer åtföljas; dock att, hvad Kommers-kollegii
förvaltning af Manufaktur-cliskonten angår, det undantag borde
ega rum, att, om ledamöterna instämma uti afslag å sökt lån eller ogillande
af erbjuden säkerhet, dervid, äfven mot Chefens mening, borde förblifva;
äfvensom, hvad beträffar de Fahlu Bergs-skola rörande ärenden, som till
-
28
Kongl. Majus Nåd. Prop, till 11. St. 1847.
höra Bergs-kollegii handläggning gemensamt med vissa af Bruks-socieleten utsedda
deputerade, nu gällande föreskrifter om dessa ärendens behandling
borde, i anseende till inrättningens blandade egenskap af statens och enskildes,
intilldess någon förändring dermed kan komma att ega rum, än vidare
tjena lill efterrättelse.
I afseende på regleringen af personal- och aflöningsslalerna för ifrågavarande
tvänne embetsverk, har Kongl. Maj:t ansett de grunder böra iakttagas:
a) att antalet af tjenstemän icke skall vara större, än göromålen fordra,
utan hvar och en hafva full sysselsättning af sin tjenst; b) att hvar och en
i förhållande till tjenstcns mödosamhet och vigt samt ansvaret dervid väl
lönas; c) att de förhöjda löneförmånerna, utom för vaktbetjeningen, icke helt
och hållet böra utgöra fast lön, ulan omkring J:del eller J:del deraf bilda
en extra-ordinär inkomst, för Cheferna under benämning af taffelpenningar,
och för den öfriga personalen under namn af tjcnslgöringspenningar,
hvilka alltid böra tillfalla den effectivt tjenstgörande. oberäknadt hvad under
särskilda förhållanden kan finnas af den fasta lönen böra vikarien tillkomma,
samt icke eller inbegripas under pensionsbeloppen på Allmänna Indragningsstaten;
i hvilket sistnämnda afseende, till förekommande deraf att ålderstigne
och mindre arbetsföra tjenstemän, ehuru pensionsberättigade, må hålla
sig i tjensten qvar för att fortfarande fä bibehålla tjenstgöringspenningarne,
det vilkor för de nya lönernas åtnjutande borde bestämmas, att då tjensteman,
efter upphunnen pensionsålder af 65 år, finnes icke fullt tjenstbar,
han må kunna, i öfverensstämmelse med den grundsats, sorn för Tullverket
äfvensom för Rikets Ständers verk är till iakttagande stadgad, äfven utan
egen ansökan, med lönens bibehållande som pension, i behörig ordning å indragningsstaten
förflyttas.
Med tillämpning häraf har Kongl. Maj:t för de embetsverk, hvartill
Bergs- och Kommers-kollegierna, under benämning: det förra af ÖfverStyreisen
för Bergverken och det sednare af OJver-Sty reisen för Handel
och Slöjder, skulle ombildas, godkänt de förslag lill stater, som i närlagde
protokoll för civil-ärenden af den 23 sistlidne September finnas intagna,
uppgående för den förra Öfver-stv reisen, med en minskning i personalen från
16 till 9, till R:dr 14,133: ig sk., samt för ilen sednare, med en minskning
i antalet personer från 23 till 16, till 19,933: ig sk., utom de arvoden, som,
med en besparing af 2,185 R:dr 16 sk., äfven framdeles skulle af Manufaktur-Diskon
t-fonden för förvaltningen deraf utgå; och utvisa alltså dessa
stater en minskning i utgifterna å Riks-staten, för Bergs-kollegium med
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
29
2,759 R:dr 32 sk., och för Kommers-kollegium med 210 R:dr 32 sk., eller
tillsammans 2,970 R:dr 16 sk., oberäknadt den besparing, som kan uppkomma,
dels genom försvinnandet af den år 1841 å indragnings-stat uppförda ytterligare
förhöjning i spanmål för de embets- och tjenstemän, som före det årets
statsreglering kommit i åtnjutande af löner å nämnde kollegiers stater och desamma
ännu innehafva, dels genom tillämpningen af det i staten för Bergverks-öfverstyrelsen
gjorda förbehåll angående det för ena Föredraganden
upptagna arfvode, och genom den ytterligare minskning i detta embets verks
personal, som torde kunna ega rum vid skeende vidare förminskning eller
förenkling af Bergsstyrelsens göromål, så snart de af Kongl. Maj:t till utarbetande
anbefallda förslag till flera nya, berg väsendet rörande, författningar
framdeles blifva afgjorda.
I frågan, huru denna ornbildning af meranämnde embetsverk lämpligast
må bringas i verkställighet, skulle väl ändamålet snarast vinnas derigenom,
att bela den nuvarande personalen uppfördes å allmänna indragnings-slalen,
och att sedermera å nya staterna, då de blefvo fastställda, uppfördes de af
besagde personal, som finnas till enahanda eller motsvarande befattningar användbarast;
men enär, för förändrandet af verkens kollegiala form, det icke,
såsom i afseende på sjelfva styrelse-personalen derstädes, vore oundgängligt
att de underordnade tjensterna skola på en gång regleras i öfverensstämmelse
med de nya staterna, har Kongl. Maj:t ansett dermed kunna så tillgå, att,
då någon ledighet yppas inom någon af dessa tjenstegrader med flera löner,
hvaraf en eller flera å nya staten indragits, den lediga lönen först användes
till fyllande af de öfriga lönerna inom samma grad, och hvad derutöfver är,
likasom de lönetillgångar, hvilka genom ledigblifvandet af de eljest indragna
tjensterna varda disponibla användas till nya staternas successiva completterande,
på sätt som Kongl. Maj:t för hvarje tillfälle pröfvar lämpligast; hvarförutan
till undanrödjandet af det binder, som emot nuvarande tjenstemäns
användande i de ombildade embetsverken eljest kunde uppkomma deraf, alt
för några tjenstegrader den å gamla staten anslagna lön, med derunder beräknad
spanmålsförhöjning, något öfverstege den del af löneinkomsten, som
sorn nya staten upplager såsom fast lön, borde stadgas, alt embets-och tjenstemän,
som ingå å de nya staterna, med fasta löner, understigande de af
dem å dessa embetsverks stater förut innehafda, icke dess mindre skola varda
bibehållne vid rättigheten lill enahanda pensions-belopp, som åtföljt de frånträdda
lönerna, i händelse de framdeles från samma tjeuster med pension å
indragnings-staten författningsenligt varda förafskedade.
30
Kongl.' Majus Nåd. Prbp. till R. St. 1847.
■ Da Kongl. Maj:t nu meddelar Rikets Ständer dess nådiga beslut angående
förändring i Bergs- och Kommers-kollegiernas organisation, jemte
grunderna och sättet derför, vill Kongl. Maj:t i sådant afseende äska Rikets
Ständers bemyndigande, dels att å allmänna indragnings-staten uppföra lönerna
för deni af kollegiernas styrelse-personal, som icke kunna uti de i kollegiernas
ställe blifvande nya styrelser varda bibehållne, äfvensom lönerna viii sekreterare-
och advokatfiskalstjensterna i Bergs-kollegium, hvilka böra indragas
samt skillnaden emellan den å Kommers-kollegii stat nu uppförda advokatiiskalslön
och den ombndsmanslön, som i stället ansetts böra utgå af Manufaktur-discontens
medel, med rättighet för dem, hvilkas löner sålunda i sin
helhet eller till en del å indragnings-staten förflyttas, att i vanlig ordning
derifrån uppbära dessa lönebelopp, intilldess de afgå, eller till motsvarande
eller högre löner befordras, och med iakttagande alt, i händelse sådan
förflyttning från indragnings-staten Lill ordinarie tjenst med ringare lön
eger rum, endast löneskillnaden bör den befordrade från indragnings-staten
tillgodokomma, dels att disponera de för öfriga tjenstcr vid nämnde embetsverk
å riks-staten hittills fastställda löne-anslag, intilldess dermed personalregleringen,
enligt de nya staterna, i mån af afgång, fullständigt kan blifva
till yägabragt.
2:o Landtmciteri-Staten.
Kongl. Maj:t föreslår, att denna stat, till ersättning för det skrifvarebiträde,
som Landtmäteri-sekreteraren har af nöden, men hvilket i staten
icke blifvit afsett, må ökas med R:dr 200: — —
3:o Ofver-Ståthållare-Embetet.
Ehuru Kongl. Maj:t erkänner billigheten af en ifrågaställd
allmän lönereglering för Öfver-ståthållare-embetet och
dess kansli, vill Kongl. Maj:t likväl, enär den medeltillgång,
som för dylika anslagsförhöjningar mäste anlitas, icke, utan
åsidosättande af mera angelägna behof, medgifver anvisandet
af den större summa, som för en fullständig reglering derstädes
erfordras, nu endast äska uppförandet å stat af nya
löner
för ytterligare 4 exekulionsbetjente, å 108: ig, likasom för de
förut å staten upptagna R:dr 433:16. —
Transport R:dr 433:16. — 200: — —
Kong/. Maj.ts Nåd. Proji. till /?. St. 1847.
Transport R:dr 433: ig. —
samt till en kanslist lill biträde åt fogaten . . 300:— —
äfvensom för Iva Under-vaktmästare, hvilka å
stat nu åtnjuta endast 89 Rxlrs lön hvardera,
tillökning å 50 R:dr 100:— —
och för 4 vaktknektar vid gäldstugan, hvilka å
ordinarie stat innehafva blott 54 Rxlr 8 sk.
hvardera, tillökning lika med hvad dem, genom
Kongl, brefvet den 17 Augusti 1833 blifvit å
besparingarne tillagdt, ä 53: 24
214:— —
med förhöjning till de nuvarande för 4 tunnor
derunder inbegripen spanmål, i den mån statspriset
öfverstiger 7 R:dr.
Rxlr 1,047: ig. -
I sammanhang hvarmed, i anledning af Öfver-stålhållare-embetets
anmälan, att för under-|
ståthållaren, fogaten, kamereraren och förste notarien,
minskning i inkomster inträffat derigenom
att det förräntande af depositionsmedel, som uti
Kongl, brefvet den 10 Juli 1816 medgifvits, för
att med räntan förbättra samma embets-och tjenstemäns
lönevilkor, sedermera enligt Kongl, bref-;
vet den 4 April 1840 upphört, Kongl. Maj:t föreslår,
att de tvänne bland dem, som från nämnde
tid ännu i tjensterna ijvarslå, må personell å allmänna
indragningsstalen uppföras till ersättning
föi- den tid de sysslorna fortfarande innehafva,
nemligen:
Kamereraren, med det af Öfver-ståthållare-émbetet
i sådant afseende tillstyrkta belopp
Rxlr 200:
och förste notarien, med elt belopp,
svarande mot skillnaden mellan hans nuvarande
lön (218: g. 5), och den af Öf
Transport
Rxlr 200:— — 1,047:10.—
200:
200
32
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till B. St. 1847.
Transport R:dr 200;— — 1,047:16. — 200:-
ver-ståthållare-embetet föreslagna (400)
eller .»•«••••»• • • 131.41. 7.
tillsammans R:dr 381:41. 7.
hvarjemte,hvad Poliskammaren angår, Kongl. Maj:t
under förutsättning att Stockholms stads bidrag
dertill ökas till 25,000 R:dr, samt alt de vitesoch
ensaksböter, hvilka polisbetjeningen, såsom
åklagare, tillfalla, kunna, samlade till en aflöningsfond,
lemna en årlig tillgång af 6,000 R:dr, föreslår
Rikets Ständer att, utöfver det bidrag af allmänna
medel, som hittills med 15,000 R:dr årligen
utgått för Poliskammaren, bevilja de för
aflönings- och omkoslnads-statens bringande lill
50,000 R:dr, enligt det i bilagde protokoll för civil-ärenden
af den 9 i denna månad, intagna förslag,
erforderlige
. . 4,000:  5,047:16.
viljande Kongl. Majit, i sammanhang med den reglering, som
blifver en följd af den sålunda nödig ansedda anslags-tillökningens
beviljande, i nåder förordna om medlens redovisning
inför Kammar-rätten, i öfverensstämmelse med hvad Öfverståthållare-embetet,
såsom nämnde protokoll innehåller, i underdånighet
föreslagit.
4:o Lands-Staten.
Kongl. Maj:t, som i Dess nådiga proposition till Rikets
Ständer, angående statsverkets tillstånd och behof, vid sistlidne
riksdag gaf Rikets Ständer tillkänna, att Kongl. Maj:t,
erkännande angelägenheten af en efter Lands-stats-personalens
behof samt dess mödosamma och ansvarsfulla befattningar
lämpad lönereglering, hvarom äfven Kongl. Maj:t åren 1828
och 1840 gjort framställning lill Rikets Ständer, likväl ville
uppskjuta till en annan riksdag med framläggandet af ett nytt
förslag dertill för vinnandet af de omständligare utredningar,
sota fordrades i afseende a lönernas bestämmande i kontant, i
Transport R:dr 5,247:16.
Kongl. Maj.-ts Nåd. Ptop. till H. St. 1847.
33
Transport R:dr 5,247: 16.
stället lör nu utgående indelda räntor, procenter och provisioner,
m. ni., och för att ställa detsamma i förening med
förslag lill beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets
förenklande, bar sedermera ut den för uppgörandet
af förslag i sistnämnda hänseende förordnade Kommitté
jemväl i nåder uppdragit alt afgifva betänkande och förslag
angående lönereglering för landsstaten utom för Landshöfdingarna.
I det betänkande, som kommitterade afgifvit och hvilket
, jemte tillhörande förslag till aflönings-slat samt utredningar
om lands-slalens nuvarande aflöningsförmåner m. m.,
till närmare upplysning varder lill Rikets Ständers Slals-utskolt
allemnadt, hafva kommitterade framställt följande hufvudgrunder
för löneregleringen, nemligen:
c/j alt alla provisioner, som lands-stats-tjenstemännen, enligt
nu gällande sladganden, åtnjuta å sådana medel, hvilkas debiterande,
uppbärande, utbetalande eller kontrollerande tillhör
deras tjenstebefattningar, må belt och hållet upphöra;
//) att den häradsskrifvarne tillagda debetsedellösen ej eller
vidare borde af de skattskyldige utgå;
c) alt bäradsskrifvare-tjensterna, derest den förenkling i
debiteringssället m. m., hvarom kommitterade särskildt afgifvit
underdånigt förslag, komme att ega rum, borde indragas,
så snart nya jordeböcker hunnit upprättas, hvilket påräknades
kunna ske innan medlet af Ar l8ol, samt göromålen
dervid öfverflyltas dels på ett färre antal tjenstemän vid
Landskontoren, under benämning af häradsbokhållare, dels,
hvad mantalsskrifningen på landet angar, på länsmännen;
d) att endast kronofogdar och länsmän borde blifva i åtnjutande
af boställen, med iakttagande dervid, alt hvarje boställes
afkastning beräknats lill det belopp, som, i händelse
af ularrendering, skäligen anses kunna lör detsamma erhållas,
eller, derest del varit utarrenderadt, enligt sednasle kontrakt
varit derför betald t, hvarvid, om arrendet i persedlar
Transport R:dr 5,247: ig. —
lUh. till R- St. Prat. 1847 och 1848. 1 Sami. 1 AJd. 1 Haft. 5
34
Maj:ts Nåd. Prop, lill fi. St. 1847.
Transport R:<Jr 5,247: ig.
utgått, dessas värde beräknas efter medium af de sisla lio
årens markegångspris, samt att den sålunda bestämda boställsafkastningen,
hvilken alltid borde utsättas i jemna tiotal Riksdaler,
afräknas ifrån den lön, som för tjenslen, hvarmed bostället
foijer, varder fastställd;
e) att, med indragning af alla indelda räntor, utom för bostads-boslällen,
lönerna för lands-sats-tjenstemännen bestämmas
i kontant ulan någon derunder inbegripen spanmål;
f) att af allmänna medel särskildt boide ersättas: resekostnader
för häradsbokhållare vid resor till taxeringsförrätlningar,
till mantalsskrifningar i de städer, der de hittills förrättats
af häradsskrifvare, och lill skattläggningar, der sådane
ifrågakomma; resekostnader och traktamente till vaklbetjente
vid landshöfdinge-einbete, då de i tjensteärenden afskickas
utom landshöfdinge-residens-sladen; kostnader för blanketter
till debetsedlar och betalningsbevis för krono-utskylder, för
diariers och handlingars samt räkenskapers vid iäns-slyrelserna
inbindning, samt för läns-sl yrelsernas kungörelsers
införande i allmänna tidningar, der sådant bör ega rum och
icke sker för ändamål, hvartill särskilda anslag äro anvisade;
hvaremot för tryckningen af nämnde kungörelser enahanda
belopp, som hittills, eller 100 R:dr R.ko för hvarje Län, i ett
för allt borde bestås.
Med tillämpning af dessa lmfvudgrunder hafva konimittcrade
upprättat förslag lill personal och lönereglering, sådant
det i bilagde protokoll öfver Civil-ärenden finnes intaget,
och enligt hvilket summan af alia löneförmånerna skulle uppgå
till 515,273 R:dr ig sk.
Kongl. Maj:t har godkänt ofvannämnde lmfvudgrunder,
äfvensom kornmitterades förslag i afseende så väl å personalen
som å beloppen af löner, arfvoden och särskilda ersättningar
utom i så målto:
a) att då Kongl. Maj:t redan den 14 December 1833 samt
vidare den 23 November 1840 förordnat, att Färentuna härad,
hvilket korrimitterade beräknat såsom särskildt fögderi,
Transport R:dr 5,247: ig.
Kongl. Majdi Nåd. Pvop. till II. St. 1847. 35
Transport R:dr 5,247: 16. —
skulle, viel nu varande kronofogdes derstädes ålgång, förenas
med Sollentuna och Wallentuna härader samt Danderyds
skeppslags fögderi; aflöningsslaten borde för Stockholms län
minskas med en kronofogde, men i stället, jemlikt hvad
Kongl. Maj:t, i anseende lill angelägenheten att nära Drottningholm
funnes en kronobetjent, till nödigt biträde för
kronofogden, äfven vid nämnde tillfällen besluti t, upptaga
en expeditionsfogde för Färentuna härad med 400 R:dr i
lön och 100 R:dr till respenningar och expenser; samt
b) alt, enär indragningen af häradsskrifvaretjensterna och
tillsättningen i stället af häradsbokhållare icke kunde vidtaga
torr än under loppet af år 1851 samt närmare utredning
fordrades angående det antal häradsbokhållare, som för hvarje
län borde bestämmas, Kongl. Majit vill med hufvudsaklig pröfning
af frågan om slaten för häradsbokhållare låta anslå närmare
intill den Riksdag, som näst före nyssnämnde tid inträffar;
och skulle, i följd häraf, ordinarie staten komma alt upptaga
för
Landssekreterarne ....
. . . R:d
r 18,600:
— —
>9
Länsnotarierne . . . . .
9,600:
_ _
99
Landskanslist*!'me . . . .
4,800:'
— —
99
Landskamererarne . . . .
46,666:
32. —
Landträntmästarne . . .
37,333:
16. —
99
Länsbokhållarne
19,200:
_ _
99
Landskonloristerne ....
12,000:
— —
99
Vaktbetjente
9,606:
32. —
99
Kronofogdarne .....
167,000:
_ _
99
Länsmännen
148,800:
Summa l\:dr 473,606: 32. —
I afseende på sättet för utförande taf denna reglering, föreslår
Kongl. Majit:
n) att det belopp, som, med behörigt afdrag för de boställen
och bohemman, som komma alt af kronofogdar och länsmän
bibehållas, efter den nya slaten för ofvannämnde tjenslemannapeisonal
erfordras, utöfver hvad uu för landsstaten,
Transport R:dr 5,247: is. —
36
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. till Ii. St. 1847.
Transport R:dr 5,247: ie. —
utom Landshöfdingarne, är å Riksslalens sjette hufvudtitel
upplaget, må för ändamålet å samma hufvud Litel uppföras;
b) att det belopp, hvarmed för vissa af de landssladstjenster,
som å nya staten bibehållas, nuvarande löneinkomster
öfverskjuta det, som efter samma stat kommer alt för dessa
tjenster utgå, må, efter skeende pröfning af Kongl. Majit och
för så vidt ej innehafvaren finnes böra nedsätlningen vidkännas,
på grund af det förbehåll, som i de af Kongl. Majit och
af Kammar-kollegium sedan November 1828 utfärdade fullmakter
och konstilutorialer blifvit inlaget örn förbindelse för
den utnämnde att underkasta sig den tillernade löneregleringen,
få uppföras på allmänna indragnings-staten, för att derifrån
till innehafvaren intill dess afgång utgå;
c) att, hvad häradsskrifvare-!jensteina angår, ej allenast dertill
hörande indelda och kontanta löner och resepenningar, ulan
ock, på det debetsedel-lösen lill förmån för de skattskyldige
samt mantalsskrifnings-provisionen må, när löneregleringen i
allmänhet vidtager, kunna upphöra, ett mot detsamma svarande
belopp, efter medeltal för sislförflulna tio år, uppföras
på allmänna indragnings-staten, för alt, efter hvad för hvarje
häradsskrifvare-tjenst belöper, från denna stat utgå, intilldess
genom häradsbokhållares tillsättande med löner på stat görornålen
vid tjensten upphöra, sami, hvad angår ordinarie lönen
för de af nuvarande med fullmakter försedda häradsskrifvare,
som då qvarstå och icke blifva lill häradsbokhållare
eller andra tjenster förflyttade, äfven allt framgent, intill deras
afgång, hvarintill de ock borde få sina boställen bibehålla;
d) att, enär de indelda löningar, som till Statsverket indragas,
icke inflyta förr än efter förloppet af det år, för hvilket
de äro att såsom löneförmån beräkna, och denna indragning
bör kunna utan särdeles uppehåll verkställas, då dervid
iakttages, att icke någon med indeld lön, utan att denna indrages,
må komma i åtnjutande af lönetillökning, och att löntagare
blott i det fall, att han blifvit utnämnd till tjensten
utan förbehåll om förbindelse alt underkasta sig blifvande lö
Transporl
R:dr 5,247: is. —
Kongl. Majds Nåd. Prop. till II. St. 1847.
37
Transport R:dr 5,247: 16. —
nereglering, är berättigad alt icke, utan eget medgifvande,
skiljas från indeld lön i utbyte mot kontant, Rikets Ständer
må sätta Stats-kontoret i tillfälle att qvartaliter utbetala de
kontanta löner, emot hvilka de indelda komma att utbytas.
Med tillämpning af de bär förut under litt. a, b, och c
upptagna grunder skulle, efter den i närlagda protokoll öfver
Civilärenden införda beräkning, å 6:te luifvudtiteln erfordras
en tillökning af  99,916: 32. —
samt å allmänna indragnings-staten 66,277 R:dr 16 sk., hvaremot
7:de hufvudlitelns anslag till remisslage, uppbörds- och
observationsprocenter samt mantalsskrifningsprovisioner kunde
minskas med 20,000 R:dr, så att tillökningen å Riksstalen
komme att blifva 146,194 R:dr; utvisande förrberörde uträkning,
att, efter afdrag för de besparingar, som i öfrigt genom
regleringen komme Statsverket och de skattdragande till godo,
den effektiva utgiftstillökningen kunde anses blifva inskränkt
till 84,294 R:dr samt vidare genom de på indragningsstaten
förflyttades afgång och efter det häradsbokhållare
blefve tillsatte, till 48,683 R:dr ig sk., oberäknadt den säkerligen
betydliga summa, som komme Statsverket till godo
genom boslällsafkastningens högre uppskattning, än som nu
kunnat ske, äfvensom det att remisslage, observations- och
uppbördsprocenter samt mantalsskrifningsprovision vanligen
uppgått till 8 ä 10,000 R:dr utöfver förslagssumman dertill
å 7:de hufvudtiteln.
Derjemte och då, genom förmedling af den på landskamererare-lönen
i Skaraborgs län indelda spanmålsränta för
Lerdabla tullmjölqvarn, de å stat nu uppförda tillgångarna
för lands-staten minskats med 34 tunnor, hälften råg och
hälften korn, anser Kongl. Maj:t nödigt att i stället motsvarande
belopp, eller omkring 306 R:dr, varder å Riks-staten
uppfördt; äfvensom Kongl. Maj:t för den händelse, alt den
föreslagna allmänna löneregleringen icke skulle i afseende å
länsmännen och vaktbetjente vid landshöfdinge-ernbelena af
Rikets Ständer bifallas, fästar Rikets Ständers uppmärksamhet
derå:
Transport R:dr 105,164: —
38
Kongl. Maj:ts jS/ctd. Pro/), till K. St. 1847.
Transport R:dr
alt, i allt fall, antalet af länsmän behöfver ökas med sex i
Westerbotten oell en i Södermanlands län, samt en ytterligare
vaktbetjent antagas vid hvarje Laudshöfdinge-embele,
der blott en sådan nu linnes; och att länsmannen i Frökinds
härad samt de med boställen försedda länsmännen i Upsala
län af Kongl. Maj:t pröfvas berättigade till erhållande af lönefyllnad
lill 200 R:dr, den förre med 10 R:dr, och de sednare
med tillsammans 54-3: 46. to.
5:o Gästgifvares friheter.
Till årligt understöd för gästgifveri-hållnitigen vid fräise-skattehemmanet
{ mantal Kappeled i Willstads socken,
Westbo härad och Jönköpings län, dertill 66 R:dr 32 sk. årligen
för sex år från och med 1842 måst af extra utgiftsrnedlen
anvisas, begär Kongl. Maj:t beviljandet å stat af .
6:o Jordbrukets handeln och näringarne.
a) Undervisnings-anstalter för jordbruk ock landt mannanäringar:
Då Rikets Ständer vid Riksdagen 1840 —1841 biföllo upplåtandet
af Ulltuna kungsladugård i Upsala län lill inrättande
åfelt landtbruks-instilut, så snart då varande arrende af egendomen
komme att upphöra, beviljade Rikets Ständer tillika ett
årligt anslag af 4000 R: !r banko, motsvarande arrende-beloppet,
att från år 1841 afsättas, helst räntebärande lill bildande
af en fond för uppköp af inventarier m. m. Ilen för detta
landtbruksinstitut förordnade styrelse har, på sätt närlagd»
protokoll öfver civil-ärenden innehåller, i underdåniga skrifvelse!'
till Kongl. Maj:t ådagalagt, hurusom fortfarandet af
berörde anslag äfven sedan arrendet af Ulltuna kungsladugård
nästa år upphör, vore oundgängeligen nödigt för alt institutet,
sedan det med början af år 1849 komme att träda
i verksamhet, må kunna uppfylla dess vigtiga bestämmelse,
och Kongl. Maj:t föreslår derföre Rikets Ständer heviIjandet
af ett fortfarande anslag af 4000 R:dr för Ulltuna landtbruksinstitut,
med vilkor alt minst sex elever och eli lika antal
Transport R:dr
105,164:
66:
105,230:
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. till R. St. 1847.
39
Transport R:dr 105,230: 32. —
lärlingar derstädes kostnadsfritt lemnäs uppehälle och undervisning.
Vid sistförflulna Riksdag medgåfvo Rikets Ständer att,
det vid Riksdagen 1840 —1841 beviljade anslag af 10,000
R:dr för landtbruks-inslilutet vid Degeberg, äfvensom de för
fem lägre landtbruksskole!- anslagna 5000 R:dr, (inge fortfarande
intill nästa Riksdag utgå; hvarjemte Rikets Ständer
lör ytterligare fem lägre landlbruksskolor inom orter, der behof
af sådana voro för handen, anvisade en summa af 5000
R:dr, men hvaraf 1000 R:dr äro odisponerade, emedan endast fyra
sådana skolor sedermera blifvit inrättade, nemligen vid Träfors
i Wermlands, Bo i Calmar, Stenstorp i Gottlands och
Torp med Sjöby i Kronobergs län. Den nytta, dessa undervisningsanstalter
medfört och som än vidare deraf bör påräknas,
påkallar bibehållandet af förenämnda anslag. För de
feni äldre landlbruksskolorna, äfvensom för skolan å egendomen
Bo i Calmar län, hafva väl vederbörande styrelser hos
Kongl. Maj:t gjort hemställan om ökade anslag; men, enni-,
såsom en följd deraf, alt af de fem lägre landlbruksskolor,
dertill anslag utaf Rikets Ständer vid sista Riksdagen beviljades,
endast fyra blifvit inrättade, och att en del sådana
skolor tillkommit först ett eller annat år efter det anslag
dertill blifvit å stat uppfördi, besparingar under titeln: Undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar, likasom
i öfrigt å Gite hufyudlilelns afdelning för jordbruk,
handel och näringar egt rum, genom användandet hvaraf det
med de begärda tillökningarna åsyftade ändamål kan beredas
för den lid nästa statsreglering varder gällande, vill Kongl.
Majit nu endast begära, att de hittills bestämda anslagen fortfarande
under nämnde tid må få utgå, med rättighet för
Kongl. Majit, att hvad å de förut befintliga anslagen för lägre
landtbruksskolor ännu icke disponerats, eller framdeles för—
blifver odisponeradt, jemte öfriga å 6:lc Hufvudlitelns afdelning
för jordbruk och näringar befintliga besparingar, för ifrågavarande
ändamål använda efter närmare pröfning af behof
Transport
R:!r 105,230: 32. —
40
Kongl. MajUs Nåd. Prop. till K. St. 1847.
Transport R:dr 105,230: 32.
ven, hvarvid, med afseende på lokala förhållanden, skäl företrädesvis
synas vara för handen att för utvidgning af landtbruksinstitutet
vid Orup bereda erforderlig medellillgång;
b) befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Till understöd för trädgårdsföreningens i Stockholm elevskola,
samt till spridande af frukt-träd och andra nyttiga växter,
beviljade Rikets Ständer vid Riksdagen 1844-och 1845 ett
årligt anslag intill nästa Riksdag af 1,333 R:dr 16 sk. Styrelsen
för trädgårds-föreningen har hos Kongl. Maj:t gjort underdånig
framställning 0111 behofvet af nämnde anslags fortfarande
såsom understöd för elev-skolan, samt derutöfver af
minst 1000 Rrdr, på det föreningen må kunna i någon väsendtlig
mån låta utdela frukt-träd och plantor till mindre
bemedlade jordbrukare; men Kongl. Maj:t vill i della afsesende
endast af Rikets Ständer äska, att trädgårdsföreningen
fortfarande må få uppbära 1,333 R:dr 16 sk. årligen Lill understöd
för elev-skolan, med förbindelse alt, så vidt ske kan,
verkställa utdelning af frukt-träd och plantor till mindre bemedlade
jordbrukare, och att, jemte behörig redovisning för
medlen, till Landlbruks-akademien afgifva berättelse om antalet
af elever, hvilka vid inrättningen njuta undervisning,
samt om den utdelning af fruktträd, som kunnat verkställas,
med det mera, som utgjort föremål för föreningens verksamhet.
c) Undervisningsanstalter för slöjderna:
Kongl. Maj:t, sorn, enligt Rikets Stunders begäran uti
underdånig skrifvelse af den 20 November 1844, låtit anställa
undersökning örn tillståndet inom den technologiska
undervisnings-anstalten i Stockholm, och derefter, i afseende
å en nödig befunnen förändrad organisation af detta institut,
fastställt nya stadgar och ny stat för detsamma, att från
nästa års början tjena till efterrättelse, föreslår att nuvarande
endast intill nästa Riksdag beviljade årliga anslag för nämnde
undervisnings-anstalt, utgörande 14,100 R:dr, såsom i den
nya slaten påräknadt, må än vidare få fortfara.,
Transport R:dr 105,230: 32.
Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
41
Transport R:dr 105,230: 3?. —
d) Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
Jemlikt hvad direktionen för dea lägre navigationsskolan
i Hernösand i underdånighet hemställt tili till Kongl. Maj:t
afläten skrifvelse, hvars innehåll är i närlagda protokoll öfver
civil-ärenden intaget, vill Kongl. Majit, föreslå Rikets
Ständer, att, på det denna navigationsskola ina kunna förändras
till en högre undervisningsanstalt, anslaget derför må
från 700 R:dr förhöjas till lika belopp, som för de högre
navigationsskolorna i Malmö och Calmar är anslaget, eller till
1,500 R:dr, och således staten ökas med ett belopp af . . . 800: — —
e) Jordförluster genom kanalanläggningar:
Kongl. Maj:t föreslår alt denna titel utan någon förhöjning
i anslags-summan, som hittills årligen lemnat öfverskott,
må förändras till: jordförluster genom kanal- och väganläggningarpå
det alt delta anslag äfven må vara att anlita, då
ersättningar för jord, som åtgår till väganläggniugar, höra af
staten utgifvas.
I afseende å alla öfriga delar af Riksstatens 6:te liufvudtitel,
föreslår Kongl. Maj:t att Riksslalen derutinnan, med bibehållande
jemväl under förslags-anslaget till skrifmaterialier
och expenser samt ved och ljus af det vid sednaste Riksdag
endast lill derpå följande beviljade bidrag af 100 R:dr till
hvarje län för tryckning af Kongl. Maj:ls Befållningshafvandes
kungörelser, må förblifva oförändrad; dock att, enär det
derå uppförda reservations-anslåg 6000 Kalr under litel: löneförhöjning
för landsstaterna, enligt ändamålet dermed, redan
blifvit, med undantag endast af derå besparade 76 R:dr 40
sk. 9 r:st., fördeldt till löneförbättringar för kronofogdar och
häradsskrifvare, samt sålunda beräknats bland de allmänna ordinarie
löneanslagen, detta reservationsanslag följaktligen, i händelse
af bifall till Kongl. Majlis nådiga förslag om allmän lönereglering
för landsstaten, icke vidare borde särskildt upptagas.
Transport R:dr 106,030: 32. —
Btli. till R. St. Prof. i84j och 1848. i Sami. i Afil. 1 Haft. G
■Kongl, Majja Nå4< Krog. till K. St. J#4,\
Transport ii:dr 106,030: 32. —
Då ofvan utförda summa af nu föreslagna tillökningar
å 6:te hufvudliteln tillägges denna titels nuvarande anslagssumma
860,740: — —
så uppkommer för samma hufvudtitel en slutsumma af R:dr 966,770: 32. —
öfverlemnande härförutan Kongl. Majit till Rikets Ständers bepröfvande, huruvida
det årliga anslag, som i följd af Rikets Ständers underdåniga skrivelser
af den 13 Februari 1841 och den 30 Januari 1845, med 3,333 R:dr
16 sk. af Riksgälds-konlorcls medel utgått för skepps-i nsli tu let i Carlskrona,
må uppföras å 6:te hufvudlitelns afdelning för jordbruk, handel och näringar,
i likhet med hvad för andra undervisningsanstalter för näringarne eger
rum, eller fortfarande såsom hittills af Riksgälds-konloret årligen anordnas.
Utom de sålunda för fortgående statsbehof af Kongl. Maj:t äskade anslag
å hufvudtiteln för Civil-departementet, har, i anledning af serskilda hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmälda frågor om anslag, dels för vissa år,
dels för en gång, till föremål, som höra till detta departements handläggning,
Kongl. Maj:t velat, jemlikt hvad närlagda protokoll öfver civil-ärendeu
af den 9 innevarande November innehåller och under åberopande, hvad allmänna
arbeten angar, af det underdåniga förslag, som styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, jemte berättelse huru de vid nästlidne Riksdag
till sådana arbeten afsatta medel blifvit använda, under den 19 sisllidne
Oktober i underdånighet afgifvit., till Rikets Ständer göra framställning angående
de anslag, hvilka Kongl. Maj:t funnit företrädesvis höra beviljas,
nemligen:
l:o För kanaler, slussar, hamnbyggnader, brobyggnader ock elfrensningar.
Kongl. Maj:t föreslår Rikets Ständer att bevilja följande direkta anslag:
a) till fortsättande af hamnbyggnaden vid Lidköping, sista fjerdedelen af
det anslag härtill, motsvarande J af kostnadssumman, hvarom staden af Rikets
Ständer vid sisllidne Riksdag försäkrades .... R:dr 21,187: 24. —
b) till iståndsättande af den genom storm skadade öfverbygg
naden
å i arbete varande hamnarmarna viii Cimbrishamn . . 14,930: — —
c) till den förstärkning af vågbrylaren vid Wisby hamn
samt grundläggning af tvänne landtarmar derstädes, som, efter
Transport R:dr 36,117: 24. —
Kongl. Majds Nåd. Pray. till II. St. 1847.
43
Transport R:dr
det öfverbyggnaden å vägbrytaren år 1845 blifvit genom häftig
storm förstörd, befunnits vara af nöden, för att hamnbyggnaden
må kunna motstå verkningarne af den vid stormar
ovanligt starka sjögången, det belopp, som, utöfver hamnkassans
tillgångar, för dessa arbeten erfordras, eller . .
d) den för åren 1848, 1849 och 1850 belöpande summa
af 1,080 R:dr årligen, hvarmed slaten, jemlikt Kongl, brefvet
den 14 April 1837, bör under 19 års tid bidraga till amortering
af ett för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upprensning
upptaget lån, eller för 3 år, tillsammans . .
e) till en nödig befunnen rötning af segelleden i Stångån
emellan Linköpings hamn och sjön Roxen, § af koslhadssumman,
eller
f) för anläggning af en rörlig jernbro öfver sundet vid Askersund,
hälften af kostnaden
Öfriga inom denna hufvud-afdelning af Styrelsens för Allmänna
väg- och vattenbyggnader afgifna general-förslag upptagna
allmänna arbeten synas väl icke kunna understödjas
med tie medel, Kongl. Maj:t här ofvan såsom tillgängliga för
tillfälliga statsutgifter beräknat; men, då äfven dessa arbetsförelag
till största delen ii ro af synnerlig vigt och angelägenhet
för den inhemska industriens utveckling och den derpå
beroende förbättringen af landets ekonomiska ställning, vill
Kongl. Maj: t till Rikets Ständer öfverlemna, huru vida icke, på
sätt Kongl. Majit i sammanhang med förenämnde beräkning
anlydt, genom särskilda anvisningar, vare sig ä medel, som,
utom nu beräknade tillgångar; möjligen kunna vara att af
Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna beredas
medelst lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp
för ränta och amortissenient, Kongl. Majit må sättas i tillfälle
att med låneförslräckningar eller understöd utan återbetalningsskyldighet
underlätta deni bland ifrågavarande arbelsforetag,
som ur allmän synpunkt kunna finnas mest
gagneliga; hvartill Kongl. Majit anser företrädesvis böra
hänföras:
36,117:24.-  84,625:
3,240:- -
16,666:32. —
2,750:
Transport Ridr 143,399: 8. —
44
Kongl. Majis JSäd. Pro</>. till li. St. 1847.
Transport R:dr
a) hamnens förbättring vid Westerås stad, hvarför kostnaden
beräknats till 19,930 R:dr oell Styrelsen föreslagit ett
statsbidrag af 13,200 R:dr;
b) anläggning af sluss vid Knapforsen lill sammanbindande
af sjöarna Alqvittern oell Låån inom Carlskoga bergslag,
hvarför beräknats en kostnad af 11,470 R:dr oell Styrelsen
tillstyrkt ett anslag af 6,000 R:dr;
c) kanal- eller båtledsauläggning emellan Örebro stad oell
Järle bruk, upplagen till en kostnad af 315,000 R:dr, hvarför
Styrelsen föreslagit ett statsbidrag af 236,250 R:dr;
d) sluss- oell kanal-anläggning emellan Nora siad oell Rasjön,
beräknad att erfordra en kostnad al' 68,926 R:dr io sk.
6 r:st., hvartill Styrelsen föreslagit ett anslag af 51,784 R;dr;
e) anläggning af kanal- och slussled emellan sjöarne Norra
.Barken och Wessman, hvarför beräknats en kostnad af 463,659
R:dr, och til! hvilket arbetes utförande Kongl. Majit redan, i
dess vid nästlidqe Riksdag a Ig i Ina proposition om statsverkets
tillstånd och behof, föreslagit Rikets Ständer alt bevilja 463,000
Rldrs anslag till fördelning på 12 är;
f) hamnbyggnad vid staden Hjo, hvartill koslnadsförsiaget
upptager 66,400 R:dr och Styrelsen föreslagit statsbidrag med
50,000 R:dr;
g) öppnande af segelled genom Ullereds sund i Wenern,
sorn, enligt förslag, erfordrar en kostnad af 81,282 R:dr 32 sk.;
h) hamnbyggnad vid Mariestad, upplagen till en kostnad
af 46,520 R:dr, hvarför styrelsen tillstyrkt statsbidrag med
34,890 R.dr;
i) hamnbyggnad vid Calmar, hvarför i koslnadsförsiaget beräknas
33,127 R:dr, och af Styrelsen såsom statsbidrag föreslagits
24,820 R:dr;
k) kanal- och slussanläggningar emelian Philipstad oell Sjöändans
lastageplats, beräknade till en kostnad af 130,000 R:dr,
hvaraf styrelsen såsom statsbidrag föreslagit 65,000 R:dr;
1) anläggning af jernväg i fortsättning med förenämnde
kanal-led från Sjöändan till Christinehamns stad, hvarför
Transport R:dr
143,399: 8.-
143,399: 8.-
Kongl. Majds Nåd Prop. till R. St. 1847.
45
Transport R;dr 143,399: s. —
beräknats en kostnad af 94,016 R:dr 32 sk. och Styrelsen tillstyrkt
ett af vederbörande hegardt ainortissements-lån af 66,666
R:dr 32 sk.;
m) uppmuddring af hamn- och segel ränn an vid Christinehamn,
hvartill koslnadsförslaget upptager 24,840 R:dr 32 sk.
och St3'relsen föreslagit statsbidrag, till en del såsom lån, af
16,560 R:dr, och
n) fullbordandet af Ystads hamn, hvartill af Styrelsen såsom
låne-underslöd föreslagits 50,000 R:dr.
2:o För anläggning af nja samt förbättrande eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar, äfvensom
för understödjande af mindre ström- och å-rensningsarbeten
samt smärre hamn- och brobyggnader föreslår Kongl.
Majit alt Rikets Ständer må anvisa 166,666 R:dr 32 sk. årligen
i tre år, eller tillsammans  500,000:— —
med bestämmelse af följande iakttagelser:
a) att af berörde 500,000 R:dr högst 30,000 R:dr må till
ström- eller årensningsarbeten eller hamnbyggnader användas;
och
b) att högst 150,000 R:dr, under den ifrågavarande liderymden
af tre år, må, der omständigheterna möjligen det påkalla,
såsom lån eller anslag utan återbetalningsskyldighet användas
lill verkställighet af större arbetsföretag, för att åt
nödlidande bereda tillfälle lill arbetsförtjenst, utan behof af
den vid sådana fall vanliga tidsutdrägt och de omgångar, som
äro nödiga då, såsom eljest bör i afseende på allmänna arbetens
utförande iakttagas, kontrakter skola med menigheter, bolag
eller enskilde försl a Isin las och säkerhet för kontraklernas fullgörande
ställas, innan medel få lyftas.
3:o För befrämjande af utdikningar och af tappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af od/ingsförelag
föreslår Kongl. Majit, att Rikets Ständer, med bibehållande af
hvad angående bidragens beviljande såsom lån eller anslag
ulan ålerbelalningsskvldighet blifvit vid de tvänue sednasle
Transport R:dr 643,399: 8.—
46
Kongl. Maj:ts Nåd. Prup. till It. St. 1847.
Transport R:dr
riksdngarne bestämt, må anvisa en ärlig summa af 33,333 R:dr
16 sk. i tre ar, eller tillsammans
4:o Enär det till rese- och Undersökningskostnader samt
expenser för allmänna arbeten hittills beviljade anslag, 10,000
R:dr befunnits otillräckligt, anser Kongl. Maj:t Sig böra af
Rikets Ständer begära 12,000 R:dr årligen i tre år, eller tillsammans
äfvensom då 5:o flen till aflöning för Styrelsen öfver allmänna
väg- och vattenbyggnader, jemte de under samma
Styrelse lydande distrikt-chefer anslagna summa af 9,760
R:dr 32 sk. numera, i anseende till göromålens tilltagande
mängd och personalens derigenom behöfliga tillökning, på sätt
Styrelsen i dess ofvanåberopade betänkande af den 19 Oktober
utvecklat, icke är tillräcklig, Kongl. Majit för detta ändamål
begär ett till 12,566 R:dr 32 sk. förhöjdt årsanslag, eller tillsammans
för 3 år
6:o Till arvoden för lärare vid Mariebergs läroverk i
de kunskapsämnen, som tillhöra civil-ingeniorer, vill Kongl.
Majit endast äska, såsom hittills, 1,000 R:dr, eller för 3 år
men 7:o hvad angår anslaget lill stipendier för elever,
som vid nämnde läroverk genomgå den för civil-ingeniörer
bestämda kurs, hvilket hittills utgjort 1,000 Ridr, anser Kongl.
Majit, för att ytterligare befrämja det angelägna syftemålet
att påskynda bildandet af skickliga ingeniörer för allmänna
arbeten, Sig böra af Rikets Ständer begära ett till 2,000 Ridr
förhöjdt årsanslag för nästkommande 3 år, eller tillsammans
Jemte dessa till befrämjande af allmänna arbeten föreslagna
statsbidrag, uppgående tillsammans till 826,099 Ridr
8 sk., föreslår Kongl. Majit beviljandet af följande anslag,
nemligen:
a) jemlikt hvad Kongl. Majit i Dess vid nästlidne riksdag
aflålna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof
föreslagit, för anskaffande till Strömsholms och Ottenby stuterier
af utländska hingstar till åstadkommande af en ädlare
Transport R.dr
643,399:
100,000:
36,000:
37,700:
3,000:
6,000:
826,099:
kongl. Mnj.t.s Nåd, JHröp. lili H. St. 1$47.
47
Transport R:dr 826,099; 8. —
oell starkare hästras, företrädesvis tjenlig till begagnande äfven
vid jordbruket, ett anslag för en gäng af ....... 10,000:— —
b) lill slöjd-expositioners befrämjande elt lika anslag, sorn
nied 1,000 R:dr årligen för tre år vid nästlidne riksdag beviljades,
eller  3,000;— —
c) till utdelning vid landtbruksmöte!! af premier åt egare
af kreatur utaf ultnärktare slag
. 3,000: — —
Summa R:dr B:ko 842,099: 8.—
Kommande Styrelsens för allmänna väg- och vattenbygggnader ofvan
omförmälda, den 19 sistlidne Oktober afgifna, berättelse och förslag, rörande
verkställde och ytterligare ifrågasatta allmänna väg- oell vattenbyggnader, äfvensom
Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den 9 sistlidne Juli, hvarigenom blifvit
bestämdt, hvilka allmänna väglinier företrädesvis böra utgöra föremål för nödiga
förbättringar med bidrag af statsmedel, alt meddelas Rikets Ständers Statsutskott,
hvaremot de kartor, kostnadsförslag och öfriga handlingar, hvilka för
i . o
vidare upplysning kunna vara för Rikets Ständer erforderliga, blifva hos bemnlde
Styrelse att tillgå. ,
Enligt hvad Kongl. Maj:l nu föreslagit, skulle slutsummorna för behof,
hänförliga till sjette hufVudtiteln, alltså komma att blifva:
för utgifter af ständig egenskap R:dr 966,770:32.—
deraf förslags-anslag 74,402: 8. G.
„ behof, som ej äro hit hänförliga  842,099: 8. —
Sjunde il ulvtid-1 i teln,
innefattande, anslag för Finans-Departementet.
För detta departement upptager nu gällande riks-stat:
Penningar R:dr 1,680,913.
med under penningelöner beräknade 10,312 tunnor spanmål,
å 7 R:dr tunnan.
Indelda räntor, kronovärdi, 3,905: 12. 6, ulfördt efter förslags
markegång
med
23,640:
Transport R:dr 1,704,553:
48
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 1,704,553: — —
Indelt! spanmål, 156 tunnor 16 kappar, upplagen elter 6 R:dr
tunnan lill . .
939: — —
Oindeid d:o, 18 tunnor d:o .
108: — —
Tillsammans R:dr 1,705,600: — —
Vid pröfning, på sätt närlagde protokoll öfver finansärenden af den 9
innevarande månad utvisar, af särskilda till regleringen af sjunde hufvudtileln
hörande frågor, liar Kongl. Maj:t funnit följande jemkningar och bestämmelser
i afseende på anslagen å denna titel vara af nöden:
l:o Fincins-departemetitets expedition.
Vid den af departemental-styrelsens införande föranledda reglering af
stats-expeditionernes personal- och aflönings-staler, gåfvo då uppgjorda beräkningar
anledning till den förmodan, att ärendenas antal vid Finans-departementets
expedition i icke obetydlig mån skulle komma att understiga antalet
af de ärenden, som förut handlagts genom Handels-och Finans-expeditionen,
hvadan statssumman för förstbemälde expedition, genom öfverflyttning till
Civil-depai temeritet af en protokolls-sekreterarelön, blef bestämd till ett belopp,
som, utan beräkning af den nya expeditions-chefslönen, med 1,200
R:dr understeg hvad i staten för förra Handels-och Finans-expeditionen fanns
upptaget. Erfarenheten . har likväl sedermera ådagalagt ett ifrån förenämnda
beräkningar i så målto afvikande förhållande, alt Finans-departements expeditionens
diarii nummer i det närmaste motsvarat den för förra Handels-och
Finans-expeditionen, och att öfver hufvud göromålen vid Finans-departementsexpedition,
i följd af de dit hörande kameral-ärendenas mera invecklade och
vidlyftiga beskaffenhet, taga i anspråk fullt ut lika om ej större arbetskraft,
än den, som erfordrats för handläggningen af de frågor, hvilka tillförene inbegrepos
under benämningen handels- och finans-ärenden. Med afseende å
olägenheterna af detta missförhållande, hvilka till en lid kunnat i någon mån
afhjelpas derigenom, att en af protokolls-sekreterarelönerna varit ställd till
departements-chefens disposition, och sålunda kunnat emellan flere fördelas,
har det slutligen funnits nödigt alt, för befordrande af göfomålens behöriga
gäng inom expeditionen, årligen anvisa en särskild summa å hufvud-tilelns
besparingar att lill arvoden disponeras; men denna utväg att bereda ökadt
arbetsbiträde måste i längden anses mindre lämplig, utom det alt hinder för
dess begagnande kan uppstå i följd af besparingarnes tillfälliga beskaffenhet;
Kongl. Maj :ts K ad. Prop. till K: St. 1847.
49
och (hl Kongl. Maj:ls nådiga uppmärksamhet i öfrigt blifvit fästad å an*
gelägenheten deraf, att, utöfver det aflöningsbelopp, som utgår i bestämda
löner, jemväl må linnas någon vid vissa tjenster och deras innehafvare ej
lästad tillgång, hvarigenom särskild uppmuntran kan gifvas åt 11 it och duglighet
samt gödlgörelse meddelas för den ökade ansträngning, som för göromalens
skolande vid vissa tillfällen måste tagas i anspråk, föreslår Kongl.
Majit att å Finans-departements-expeditionens stat må uppföras ett tillök t anslag
al
R:dr 1,200:— —
för att emot redovisning genom deparlemeuls-chefen till belord
randel af goro målens behöriga gång på lämpligt sätt användas.
2:<> Kammarkollegium och Kammarrätten.
Vid sisla .statsreglering blefvo, uppå Kongl. Majits nådiga
framställning, fyllnadsanslag till de för nämnde embetsverk
är 1341 fastställda iuterimssluler fortfarande af Rikets Ständer
anvisade med 7,012 R:dr 31 sk. il rist. för Kammar-kollegium,
och 13,07f) Ridr 28..sk. o r:st. for Kammarrätten, dock,
meri hänsigt till en möjligen skeende reorganisation af embetsverken,
endast till nästa riksdag, och att utgå såsom arvoden.
Förslag till en förändrad reglering med omförmälde 2:ne embetsverk
och deras aflönings-slater har emellertid ännu icke
kunnat uppgöras, såsom, bland annat, beroende af de beslut,
som komma alt fattas i de frågor angående skatteväsendets
samt uppbörds- och redogörelse-verkets förenkling, hvarom
nådig proposition kommer att vid denna riksdag till Rikets
Ständer allåtas; och Kongl. Majit foresjår i anledning häraf
nu endast, att ofvanomförmälda till fyllnad i Kain mar kollega
och Kammarrättens inlerims-stater erforderliga anslag malte
Lil! fortsatt utbetalning under förut stadgade vilkor anvisas.
3ib Statskontoret.
Hos Kongl. Majit har af detta embetsverk framställning
blifvit gjord om särskilde tillökningar i dess nuvarande aflönings-stat,
samt om fortfarande af det vid sista riksdag till
Transport Rich
Bih. till fl. St. Prof. 7847 och 1848. 1 Sunil. 1 Afd. 1 Haft.
1,200: :
7
50
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, till li. St. 1847.
Transport R:dr
den nuvarande beviljade arvodesanslag för en ytterligare notarie
i Stals-kontoret 438 R:dr, men då Kongl. Maj:t anser
en förändrad organisation äfven af nämnde embetsverk vara
af behofvet påkallad, ehuru den under afvaktan af skulteförenkiingsfrågans
vidare behandling måste åtminstone till hufvudsaklig
del uppskjutas, finner Kongl. M a j: t an visning af förhöjda
eller nya löner för samma embetsverk för det närvarande
icke lämpligen kunna ifrågakomma, utan föreslår endast,
att förrberörda för tiden till nu förestående riksdag anslasrna
O O
arvodesbelopp matte än vidare fortfara.
4:o Kartas i gillata-verket.
Då den år 1844 beslutade förändring med karta-sigillatapapperets
förfärdigande och stämpling medfört en betydligare
tillökning i kostnaderna härvid, så att, enligt hvad Stats-kontoret
i underdånighet upplyst, dessa kostnader år 1845, då
förändringen vidtog, uppgått lill 73,958 R:dr 47 sk. 8 r;st.,
föreslår Kongl. Maj:t, att det i nu gäldande riksstat till 56,000
R:dr upptagna förslagsanslag till karla-sigillala-omkoslnader må
ökas tili 70,000 R:dr, eller med
I sammanhang härmed och då det befunnits, att vaktbetjeningen
vid karta-sigillata-kontoret, som, enligt sednast
fastställda stat, skolat beslå af en vaktmästare med lön af 219
R:dr med derunder beräknade 19 tunnor spanmål samt 2:ne
stämpeldrängar, hvardera med lön af 164 R:dr, och derunder
beräknade 14 tunnor spanmål, i följd af den skedda förändringen
med kartepapperets stämpling, numera icke är till
samma antal erforderlig, föreslår Kongl. Majit, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Slals-konlorets i ämnet gjorda hemställan,
den förändrade reglering med omförmälda vakthetjening
och dess iönevilkor, alt, i stället för den förra vaklmästare-tjensten,
som nu genom innehafvarens afgång är ledig,
samt stämpeldrängarne, må å staten uppföras:
En vaktmästare med lön R:dr 250: — —
och en kammardräng med d:o  200:
Transport R;dr
1,200
14,000
15,200
Kongl. Majlis Nåd. Prop. till Ii. St. 1847.
51
Transport R:dr
allt utan spanmålsberäkning, hvarigenom en besparing uppkommer
af 97 R:dr, med minskning af 47 tunnor uti den
på hufvudtiteln upptagna qvantitet spanmål under peimingelönerna.
0:o Öfver-intendents-embetet.
Den nuvarande staten för detta embete grundar sig på
en för detsamma år 1830 fastställd tjenste- och lönereglerine,
hvilken skulle bringas Lill verkställighet i mån af vissa
O ' O »J
tjensteinnehafvares afgång. Af dessa tjensteinnehafvare qvarstå
ännu sekreteraren vid museum N. G. Silfversparre och
slottsbyggmästare!! ./. Fallstedt, med ett sammanräknadt lönebelopp
233 R:dr 16 sk., hvilket, jemte tillökning ;i 1
R:dr tunnan (or ett spanmålsbelopp af 140 tunnor, erfordras
till fyllnad i den öfver-intendenLen oell intendenten, enligt
1830 års grundstal, tillkommande aflöning.
I öfrigt förekommer, i afseende på denna stat, att sekreterare-
oell redogörare- eller kassörs-befaltningarna, hvilka,
enligt densamma, skulle sammanslås lill en tjenst och äfven
under någon tid eller från år 1844 till början af år 1846
varit förenade, sedermera i följd af göromålens tillväxt funnits
ånyo höra åtskiljas, hvadan ock Kongl. Maj: t, under den
12 Februari sistnämnde år, efter dåvarande tjeristeinnehafvarens
inträffade frånfälle, i nåder förordnade, att lönen, som då uppgick
till 1,200 R:dr, med tillökning å 1 R:dr för derunder
beräknade lil tunnor spanmål, eller tillsammans 1,311 R:dr,
skulle, efter bestämd fördelning, tills vidare utgå såsom arvode
till 2:ne för sekreterare- och redogörare-göromålens bestridande
förordnade personer. 1 och för slutlig reglering af
sekreterare- och kamerarelönerna, har af öfver-intendents-embetet
blifvit föreslaget deras bestämmande sålunda, att sekreteraren
skulle, mot skyldighet att sjelf bekosta nödigt skrifvarebiträde,
erhålla 1,000 R:dr, med tillökning för derunder
beräknade 91 tunnor spanmål, och kamererare» 400 R:dr med
tillökning för 20 tunnor, hvartill skulle erfordras ett anslag
Transport R: 1 r
15,200:- -
15,200:- -
52
Kongl. Maj ds Nåd. Prop. till Ii. St. i 847.
Transport R:ilr
utöfver hvad staten nu upptager af 200 R:dr. Kongl. Maj:t
anser delta förslag vara på billighet grundadt, men tror dock
den jemnkning deruti skäligen höra ega rum, att spanmålsheräkningen
under lönerna och den derpå grundade särskilda
tillökningen försvinner, då behofvet af ökad t anslag för dessa
tjenster komma att inskränka sig till 89 R:dr; och då Kongl.
Maj:t jemväl linner med rättvisa och billighet oförenligt, att
öfver-inlendenten och intendenten längre skola sakna de löneförmåner,
som redan för 16 år tillbaka voro för dessa tjenster
afsedda, föreslår Kongl. Maj:t: dels att statsanslaget för
öfver-inlendents-embetet må okas med såväl nyssnämnda 89
R:dr som de 140 R:dr, hvilka erfordras till fyllnad i spanrnålstillökningen
för öfver-intcndentens och intendentens löner,
enligt 1830 års stat, eller med tillsammans
dels att musei-sekreteraren Silfversparre och slottsbyggmäslaren
Fallstedt må berättigas att å allmänna indragnings-slalen
uppbära ersättning för deras innehafvande löner, utgörande
för den förre 100 R:dr och för den sednare 133 R:dr ig sk.,
hvarigenom tillgång jemväl kan erhållas till fyllnad i de för
öfver-intendenlen anslagna la Ifel penn ingar.
6:o Postverket.
Under åberopande af hvad här nedan vid beräkningen
af statsverkets inkomster anföres i fråga om behofvet af nedsättning
i post-verkets bidrag till stats-verket, föreslår Kongl.
Maj:t, att det nu i gällande riks-slat till 450,000 R:dr upptagna
förslagsanslaget för post-verkets löner och öfriga omkostnader
må ökas till 475,000 R:dr, eller med
7:o Anslaget till släders friheter.
Då Kongl. Maj:t anser den till 600 R:dr årligen beräknade
ersättning, som, i händelse Rikets Ständer bifalla Kongl.
Maj:ts här nedan gjorda framställning om gerningsörenas upphörande,
skulle tillkomma de städer, hvilka visat sig ega laglig
rätt till hittills åtnjuten andel i denna afgift, böra af fö
Transport
R:dr
15,200:
229:
25,000:
40,429:
Kongl. Maj:ls Kael. Prog. till /t. St. 1847.
53
Transport R:dr 40,429: — —
renämtrda anslag utgå, föreslår Kongl. Maj:t detsammas ökaride
med motsvarande belopp, eller  600: — —
8:o Anslagen till remisslage, observations■■ och uppbörds -  procenter samt mantals skrifningsprovision.
Enligt hvad här ofvan under sjette hufvudtiteln omförtnäles,
anser Kongl. Maj:t, i följd af den föreslagna regleringen
med lands-staten och dess löner, en minskning i förrberörde
anslag kunna utan olägenhet ega rum af 20,000 R:dr;
och Kongl. Maj:t föreslår alltså, under förutsättning af Rikets
Ständers bifall till omförmälda reglering, att, såsom ett gemensamt
förslagsanslag för utgifter af ofvannämnda beskaffen
Ö
O O
het, må å 7:de hufvudtiteln upptagas en summa af endast
4,000 R:dr.
9:o Anslaget till extra utgifter.
Då detta anslag med år 1849 kommer att befrias från
en derå för viss lid anvisad betydligare årlig utgift, men
extra utgiftsanslaget å 8:de hufvudtiteln deremot, på sätt
här nedan finnes utredt, visat sig vara otillräckligt, föreslår
Kongl. Maj:t, att förstnämnda anslag må nedsättas ifrån 36,000
till 31,000 R:dr i ändamål att derigenom bereda tillgång fölen
motsvarande tillökning i 8:de hufvudtitelns enahanda anslag.
De på 7:de hufvudtiteln föreslagna tillökta anslag utgöra
alltså tillsammans  41,029: — —
men då härifrån afdragas de, enligt 4:de, S:de och 9:de punkterna,
föreslagna minskningar med tillsammans  24,097: — —
återstår såsom verklig tillökning endast R:dr 16,932: — —
så att hufvudtitelns slutsumma, som 1111 uppgår till . . . 1,705,600: — —
skulle vid den nya statsregleringen blifva R:dr 1,722,532: — —
deruti ingå förslagsanslag till ett belopp af R:dr 1,399,382: 31. 9.
Dessutom bar vid regleringen af 7:de hufvudtiteln yppat sig behof af
särskilda anslag för följande föremål, hvartill Kongl. Maj:t anser medel böra
sökas inom de tillgångar, hvilka, enligt hvad Kongl. Maj:t uti inledningen
till denna proposition beräknat, äro att disponera utöfver statsverkets fortgående
ordinarie och extra ordinarie inkomster:
54
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
l:o För slutligt liqviderande af köpeskillingen för en till ny lokal ät mynloch
kontroll-verken inköpt egendom, samt till betäckande af öfriga med dessa
verks flyttning förenade kostnader, för hvilka ändamål Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med härom utlåtande särskild proposition och på deruti utvecklade
skäl, äskar ett fyllnadsanslag för en gång af . . . R:dr 30,000: — —
2:o För islåndsättande af Wadstena slott med dertill hörande
vallar och torn, hvartill, enligt af öfver-intendentsembelet
uppgjord t kostnadsförslag, skulle erfordras en summa
af 16,765 R:dr 28 sk. 2 r:st. utöfver en i Linköpings läns ränteri
sedan längre lid tillbaka innestående för Wadstena slolt
reserverad behållning af 528 R:dr 9 sk. io r:st.
Då denna kostnad icke kan, utan äfventyr af bristande
tillgång för andra nödiga reparationer, bestridas af det å Tale
hulvudtileln uppförda anslag till byggnader och reparationer
i landsorterna; men Kongl. Majit emellertid anser det vara
af icke ringa intresse, att lörenämnda sköna och i sitt slag
egna minnesmärke af den äldre byggnadskonsten, så vidt möjligt
är, i sitt ursprungliga skick bibehålles och från tidens
åverkan bevaras, föreslår Kongl. Majit, under åberopande i
öfrigt af hvad bifogade protokoll öfver finans-ärenden lör den
9:de innevarande månad i ämnet innehåller, alt för ifrågavarande
ändamål må anvisas ett särskildt anslag af  16,800: — —
3:o Till beredande af utvidgad embetslokal för länsstyrelsen
O J
i Calmar.
På sätt nyssberörde protokoll utvisar, har i omförmätda
hänseende blifvit framsläldt det alternativa förslag, att antingen
förse det nuvarande laudshöfdinge-residenshuset med erforderlig
tillbyggnad, eller ock inköpa och för ändamålet inreda
ett midtemot residenshuset beläget, enskild man tillhörigt,
större stenhus: varande kostnaden i förra fallet beräknad
till 8,310 R:dr 40 sk. och i det sednare till 9,950 R:dr,
hvarförutan, i ändamål att bereda tillgång för någon del af
koslnadssumman, framställning blifvit gjord om försäljning af
en kronan tillhörig till landtmäteri-kontor och archiv nu begagnad
byggnad, malerialbuset kallad, och uppskattad i värde
till en summa af 1,333 R:dr 16 sk.
Transport R:dr 46,800: — —
Kongl. Maj:t.c Nåd. Prop. till R. St. 1847.
53
Transport R:dr
Kongl. Maj:t anser, enligt hvad vederbörande embetsmyndigheter
jemväl tillstyrkt, lämpligast, att det redan år
1840 hos Rikets Ständer uppgifna behofvet af ökadt utrymme
för länsstyrelsen i Calmar afhjelpes genom det nuvarande
residenshusets tillbyggnad, hvartill, enligt förenämnda beräkning,
skulle, utöfver värdet af materialhuset, erfordras omkring
7,000 R:dr; men då, i följd af det årliga byggnadsanslagets
anlitande för flera större reparations- och byggnadsarbeten,
bland hvilka sednare förekommer fulländandet af ett
nytt landshöfdinge-residenshus i Östersund, nyssnämnda anslag
ej eller leni nar tillgång för nu ifrågavarande mindre
summa, föreslår Kongl. Maj:t, att Rikets Ständer, jemte medgifvande
af det s. k. materialhusets försäljning med dertill
hörande byggnader och tomt genom offentlig auktion samt
den inflytande köpeskillingens användande såsom bidrag till
kostnaden för landshöfdinge-residensets i Calmar tillbyggnad,
må för samma ändamål anvisa ett ytterligare särskildt anslag
af
4:o För iståndsättande af de emellan hufvudstaden och
Drottningholm befintliga broar.
För dessa broars bibehållande i farbart skick hafva under
de sednare åren icke obetydliga kostnader måst användas.
Vid å samma broar nyligen förrättad ytterligare besigtning
har befunnits, att de ånyo tarfva reparation och att,
för att dymedelst med någon säkerhet, dock ej med full
visshet, betrygga farten deröfver, för en lid af tre ä fyra år
skulle erfordras icke mindre summa än omkring 11,860 R:dr.
Då det under sådana förhållanden måste finnas betänkligt
att för ifrågavarande broars provisionella iståndsättande
använda ytterligare kostnader, har Kongl. Majit i nåder anbefallt
styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
alt, eiler hållen noggrann undersökning, med möjligaste skyndsamhet
afgifva underdånigt yttrande och förslag, rörande lämpligaste
sättet för merberörda broars ombyggnad och kostnaden
dertill; och är Kongl. Majit betänkt alt, sedan nyssnämnda
Transport Ridr
46,800:
7,000:
3d,800:
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till K. St. 1847.
Transport E:dr
yttrande och förslag lill Kongl. Majit inkommit, serskildt i
nåder besluta, angående den framställning lill Rikets Ständer,
som, i anledning deraf, må finnas nödig.
5:o För nybyggnader och reparationer af de publika busen
å S:t Barthelemy samt iståndsättande af kronans dervarande
materiel, m. nr.
Hos Kongl. Majit har guvernören å S:t Barthelemy i underdånighet
anmält behofvet af ej mindre nybyggnader och
reparationer af de publika husen å denna ö saint iståndsättande
af kronans dervarande materiel, än cn ny något liilökt
och förbättrad stat, äfvensom pensionsrätt för
tjenstemännen derstädes; i hvilket afseende guvernören ing rivit
dels förteckning öfver kronans allmänna byggnader på ön
år 1846 jemte besigtningsinstrument deröfver ocb kostnadsförslag
på dervid nödiga ansedda nybyggnader och reparationer
med åtföljande ritningar, dels förslag till ornförrnäida förbättrade
aflöningsstat. Enligt ofvannämnda förteckning och
besiglnings-inslr.ument bestå kronans, allmänna byggnader
på ön hufvudsakligen af boställen för guvernören, place-majoren,
justitiarien, lutherska pastorn, tullhuset, ett vakthus
och tre batterier; och hafva sedan hufvudbyggnaden afguvernörsbostället
blifvit till grunden förstörd af en orkan år 1837,
alla återstående åbyggnaderna på förenämnda lägenheter, med
undantag af batterierna, hvarå något värde ej är hellik nåd t,
blifvit upptagna till ett sammanlagdt värde af 2,275 spanska
daler. Enligt förslaget skulle kostnaden för. ombyggnaden på
guvernements-boställels tomt uppgå lil! 8,812 sp. dir 50 cents,
— för uppförande af vakthus på två af batterierna till 644
sp. dir 30 cents, för reparationer
och en del tomters afrödjande (då pastorsbostället blifvit föreslaget
lill försäljning), lill 1,074 sp. dir 33 cents ocb för en
landningsbrygga till 298 sp. dir, eller tillsammans 10,829 sp.
dir 13 cents; hvarförutan för den nya staten skulle erfordras
ett tillökadt anslag, motsvarande 5,282 sp. dir, eller tillsammans
med hvad nuvarande stat består 12,798 sp. dir.
Transport Ridr
54,800: — *-
53,800:
Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. till B. St. 1847.
57
Transport R:dr
Då iståndsättande af kronans byggnader och tUlhörigheler
å nämnde koloni icke synes böra elier kunna längre uppskjutas,
emedan kostnaden ökas om genom ett sådant uppskof
byggnaderna få sa förfalla, alt de ej mera kunna repareras;
då guvernören allt sedan boställets förstöring år 1837
ej haft några sammanhängande boningslägenheter, utan måst
herbergera sig i rum och lägenheter, som höra till tre serskilda
tomter och i följd hvaraf en särskild byresersättning till juslitiarien
ärligen utgått — samt då dessa rum och lägenheter
uppgifvits vara särdeles oansenliga och förfallna, likasom
samtelig» byggnaderna i allmänhet, enär de å dem verkställda
oundgängligaste reparationerna ej kunnat motstå klimatets åverkan,
har Kongl. Maj:t funnit nödigt, aLt guvernementsbostället
återställes samt att de öfriga kronans byggnader repareras, enligt
ofvannämnda kostnadsförslag, äfvensom att för materielens
iståndsättande, hvartill särskildt förslag från guvernören införväntas,
anvisas omkring 1,000 sp. d:r, då hela kostnaden skulle
blifva 11,829 sp. d:r eller i svenskt banko omkring 30,600 R:dr.
Beträffande åter den sökta tillökningen i nuvarande staten
för ön, äfvensom pensionsrätten för der anställde embetsoch
tjenstemän; så och ehuru de derför anförda skäl visserligen
ä ro grundade på billighet, har Kongl. Maj:t likväl, under
nuvarande förhållande med statsverkets tillgångar, funnit förslaget
härom icke böra i vidsträcktare mån bifallas, än att
arfvoden må anslås åt guvernements-sekreteraren med 400 sp.
d:r samt åt en guvernements-pastor och tillika skollärare 800
sp. d:r, och att för garnisons- samt guvernements-läkaren en
tillökning af 200 sp. d:r må beviljas. Då till guvernementspastorns
och skollärarens aflöning ett bidrag af omkring 230
sp. d:r ansetts kunna påräknas från svenska missions-sällskapet
skulle för lillvägabringande af denna tillökning i staten
erfordras 1,170 sp. d:r eller omkring 3000 R:dr banko, så
alt, då de till förvaltningen erforderliga utgifter, sorn ej af
inkomsterna utaf ön kunna beläckas, med ledning af de två
Transport R:dr
Bih. tilt It. St. Prat. 1847 och ''848. 1 Saini. i Afd. 7 Haft,
53,800:
53,800:
8
58
Kongl. Majds Nåd. Prop. till R. St. 1847
Transport Rldr
sistförflutna arens erfarenhet, förslagsvis kunna antagas till
ungefärligen 6,000 R:dr svenskt banko för året, den sålunda
uppkommande sammanlagda summan, som till bristens betäckande
vore erforderlig, skulle för tre år utgöra 27,000 R:dr
banko. På grund häraf och under åberopande af de skid,
närlagde protokoll öfver linans-ärenden för den 9 innevarande
månad i öfrigt innehåller, föreslår Kongl. Maj:t Rikets Ständer,
att ej allenast nyssnämnda förslagssumma eller bristen i
förvaltningskostnaderna
än äfven den bär ofvan beräknade koslnadssumman ....
för publika byggnadernas och mateiielens iståndsiittande matie
till utbetalning i nion af behofvet beviljas, samt, då tillfälle
till öns afträdande på antagliga vilkor möjligen ännu kan yppas
under fortsatta bemödanden för detta ändamål, anvisas
till utgående på enahanda sätt, sorn i afseende på tillskottet
för koloniens förvaltningskostnader hittills varit iakttaget, eller
att medlen efter skeende anvisningar förskottsvis utbetalas
från Stats-kontoret emot ersättning af de för extra statsbehof
afsedda tillgångar, enligt för hvart, år till Riksgälds-kontoret
afgifvande reqvisition, allt under förbehåll af framtida godtgörelse
till moderlandets statsverk, om ock i den moa ökad
afkastning af ön eller för dess afyttrande inflytande medel
dertill kunna lemna tillgång.
Tillsammans anslag för föremål inom Tule hufvudtiteln
för tillfälliga behof R:dr 111,400: — —
Härjemte bar bos Kongl. Maj:t till pröfning förekommit ett sedan längre
tid tillbaka väckt förslag om uppförande af en större byggnad i bufvudsladen
åden plats, sorn skiljer Carl XIIl:s torg ifrån operahuset, och hvilken hittills
upptagits af för Kongl, theaterns behof uppförda dekorationsbodar af träd.
Kongl. Maj:t, som redan beslutit dessa bristfälliga och missprydande
bodars borttagande, och, med anlitande af redan befintliga tillgångar anbefallt
uppförande i deras ställe och för samma ändamål af en tillbyggnad af
sten invid operahusets östra sida, hvilken dock icke kommer att borttaga
utrymmet för den ifrågaställa större byggnaden, hvaraf den skulle på Irenne
sidor omslutas, har, oansedt en sådan byggnad onekligen skulle blifva, med
hänsigt lill flera allmänna behof, af väsentligt gagn, och detta byggnadsföre
-
53,800:
27,000:
30,600:
Kongl, Maj.ts Nåd. Prop. till It. St. 1847.
59
lag dessutom påkallas af omsorgen lör hufvudstadens förskönande, likväl funnit
tveksamt att för det närvarande ifrågasätta statsutgifternas ökande, under
form af vanligt anslag, med den lör omförmälda byggnad erforderliga betydliga
kostnadssumma; men Kongl. Maj:t anser emellertid en annan med egentlig
uppoffring.ej förenad utväg att bringa förslaget i verkställighet vara för
staten öppen, nemligen genom kostnadssummans anvisande såsom lån eller
förskott, enär det svnes otvifvelaktig!, ali , om en dylik byggnad Liefve ä
ifrågavarande plats för allmän räkning uppförd, staten skulle kunna, genom
en del lägenheters upplåtande till enskildt begagnande, af densamma upphemta
ej obetydlig inkomst och derigenom efter band få återgäldadt åtminstone
kapitalbeloppet af hvad den för byggnadens uppförande utgifvit, då
den möjliga ränteförlusten i allt fall under tiden egde full motsvarighet uti
den ej uthyrda delens af byggnaden begagnande för allmänt behof; och
Kongl. Maj:t bar af sådan anledning anbefallt öfver-intendenls-embetet att
låta med möjligaste skyndsamhet utarbeta och tili Kongl. Maj:t ingifva ett
förnyad t, på en fiel lägenheters uthyrande berak nåd t; förslag till bebyggande
af omförmälda plats, hvarefter Kongl. Maj:t vill ytterligare i nåder besluta
angående de utvägar, som för den ilrågaställda byggnadens uppförande må
vara alt begagna sami om den medverkan härtill, hvarom Rikets Ständer
må kunna anlitas.
Åttonde ISitfvtMMMelia,
innefattande anslagen för Ecclesiastik-Departementet.
Uti nu gällande riksstat äro anslagen under Sale hufvudtiteln upptagna
till följande belopp:
penningar R:dr 371,814: — —
med under penningelönerna inberäknade 3,827 tunnor
spanmål, å 7 R:dr tunnan.
Indelda räntor, kronovärdi 27,868: 3C. s. utlördt eller förslags
markegång
med  152,798: — —
Indeld spanmål, 81,704 tunnor 16 kappar förslagsvis, ä 6
R:dr tunnan  490,227: — —
Oindeld spanmål 3,893 tunnor 16 kappar förslagsvis, ä (i
R:dr tunnan  23,361: — —
Tillsammans R:dr 1,038,200: — —
60 Kongl. Alaj.ls Nåd. Prop. tiU It. St. 1847.
För föremål inom denna liufvudtitel hafva följande lillökta anslag funnits
af behofvet påkallade:
l:o Ecclesiastik-departenientets expedition.
Då, serdeles i följd af åliggandet för rikets församlingar att, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts nådiga stadga af den 18 Juni 1842, inrätta
nya eller ordna redan befintliga skolor lör folkundervisningen, antalet af de
ärenden, som tillhöra Ecclesiastik-departemenlels handläggning i ganska betydlig
nion stigit; föreslår Kongl. Maj:!, att på ordinarie stat må uppföras
Span mål.
en summa af Kalr 666: 33. —
att, emot redovisning, genom Deparlemenls-chefen
användas sä väl till uppmuntran åt de ordinarie
tjenstemännen, vid deni utöfver deras
tjenstskyldighet ålagda ökade göromål, sorn till
eodteörelse för ett mera verksamt biträde af
O ö
extra-ordinarie tjenstemanna-personalen samt lill
arfvoden åt extra vaktbeijeningen vid Departementet.
2:o Kor/iil. Bibliotheket.
Sedan genom Kongl, bibliothekets tillväxt
och i följd af ett flitigare begagnande af der
förvarade samlingar, t jenslemännens göromål blifvit
betydligt ökade ocdi behofvet af ytterligare
c/ O */ O
biträde dervid i samma nion gjort sig gällande
föreslår Kongl. Maj:t, alt för en tjensteman vid
nyssnämnda bibliot liek, i grad emellan bibliothekarie
och förste amanuensen, må pä Kongl,
bibliolhekels ständiga stat uppföras ett lönebelopp
af
1,200: - -
motsvarande prolokolls-sekreteiareton inom KglMaj:ts
kansli.
3: o Cl er etie- stat en.
Kongl. Maj:t, som under den 17 September
1845 beviljat prosten öfver Ångermanlands
Transport R:fr 1,866: 33. —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till II. St. 1847. 61
Span mål.
Transport R:dr 1,866: 32. —
nordöstra kontrakt rättighet att från och med
år 1844 för det nybildade Bjurholms pastorat
komma i åtnjutande af en proste-tunna att utgå
af kronans behållna spanmåls-tionde i orten,
askar, att della anslag må på stat uppföras 1 t;«.
För bildandet af tvenne nya kapell-församlingar
inom Wermlands finnmarker, den ena i
norra delen af Gunnarskaps socken, med kyrka
vid hemmanet lilla Bogen, den andra i nordvestra
delen af Fryksände socken med kyrka
vid Lekvattnet, erfordras, oberäknadt det af Rikets
Ständer redan vid 1840—1841 årens Riksdag
beviljade anslag af 6,000 Rxlr för kapellens
uppbyggande, jemväl bidrag af allmänna medel,
till tvenne kapell-predikanters atlönande, i hvilket
afseende Kongl. Maj:t nu föreslår, att å ständig
stat må för hvardera af ifrågavarande tvenne
kapell-predikanter uppföras 400 Rxlr om året eller
tillsammans  800: — —
Hos Kongl. Maj:t hafva åtskiilige hemmansegare
å ön Rummaren i Stockholms län underdånigst
anhållit, att som dem ålåge att både i
Nämdö och i Djurshamns kapellförsamlingar ej
allenast deltaga i byggnad och underhåll af kyrka
och komministers-boställe, utan ock att aflöna
komminister, klockare och öfrig kyrkobetjening,
hvilken dubbla börda sökanderne, såsom obemedlade
lotsar, ej längre förmådde uthärda,
Kongl. Maj:t fördenskull måtte i nåder tillåta,
att ön Rummaren linge i ecelesiastikt hänseende
skiljas från Nämdö kapell, tillhörande Öster-Hanninge
pastorat i Stregnäs stift, och i stället förenas
med den, Rummaren vida närmare belägna,
Djurshamns kapellförsamling af Wermdö pastorat
i Upsala stift och Stockholms län.
Transport Rxlr 2,666: 32, — 1 t:a.
62
Kongl. Majus jNäd. Prop. till K. St. 1847.
Span mai.
Transport R:dr 2,666: 32. — 1 l:a.
Med anledning haraf och då, enligt vederbörandes
uppgifter, det belopp kronotionde-spanmål,
som erfordras, för att hålla kapell-predikanten
och kyrkobetjeningen i Nämdö jemte kapell-kyrkan
derstädes skadeslösa för den minskning
uti inkomster och bidrag, som genom Rumma
rens skiljande derifrån skulle uppkomma, utgör
för kapell-predikanten 13 tunnor 21 kappar,
för klockaren och kyrkovaktaren 4 tunnor 9$ kappar
samt för kapell-kyrkans underhållande och
reparation 1 tunna 25f kappar eller tillsammans
19 tunnor 23U kappar span mål, hälften råg och
hälften korn, hvarför kronans behållna tionde i
orten jemväl lemnar tillgång; föreslår Kongl.
Maj:t, att Rikets Ständer må lör ofvan omförrnäldta
ändamål å Riks-staten uppföra ett till
jemnt tal förhöjd t anslag af 19 l:r 25 kipr.
hälften råg och hälften korn.
Hos Kongl. Majit hafva konsistorierna i rikets
liesta stift i underdånighet anhållit, alt då
ernbetsgöromålen vid konsistorii-expeditionerna
blifvit i sednare tider ökade och behofvet af biträde
dervid i samma förhållande gjort sig gällande,
så att konsistorierna för ärendenas jemna
gång nödgats strängt anlita amanuenserne, för
hvilka likväl löner å stat icke äro anslagna,
Kongl. Majit fördenskull ville hos Rikets
Ständer sådana löne-anslag utverka; och som
Kongl. Majit funnit konsistoriernas sålunda framställda
begäran vara på billighet grundad, äskar
Kongl. Majit att af Rikets Ständer må anvisas
en summa af 2,160: — —
att fördelas i tolf löner, hvardera af 180 Ridr,
tilldelas konsislorii-amanuenserne i Rikets tolf
stift.
Transport Ridr 4,826: 32. —
20 t:r 25 kipr.
Kongl. Majit.t Nåct. Prop. till P. St. 1847,
m
Transport R:dr 4,826: 32. —
4:o Universiteten.
Rikets Ständer hafva viel föregående riksdag,
ir beviljat en summa af 12,000 R:dr årligen
för universitetens i Upsala och Lund maleriela
behof, att emellan båda universiteten i lika lotter
fördelas och intill närvarande Riksdag utgå.
O O
Då behofvet af detta anslag, sådant detsamma
vid sist verkställda stats-reglering oförändradt
qvarstår, och universitetens bibliothek, samlingar
och inrättningar, för att hållas i tidsenligt
skick, ytterligare kräfva ökade tillgångar, föreslår
Kongl. Majit, att, jemte det förstnämnda
för universitetens utgifter oundgängliga belopp
af 12,000 R:dr varder å ständig stat uppfördt,
Rikets Ständer må bevilja en årlig tillökning af 4,000: — -  i nyssberörda summa, i följd hvaraf anslaget
för hvartdera universitetet komme att förhöjas
lill 8,000 R:dr och för båda utgå med 16,000 R:dr.
Saknaden al tillräckligt antal professsioner
i förhållande till vetenskapernes mångfald och
ständigt fortgående utveckling har länge utgjort
ett hinder för universitets-undervisningens ändamålsenliga
ordnande.
För att i någon nion kunna undanrödja
detta hinder äskar Kongl. Majit, det Rikets
Ständer må för universiteten i Upsala och Lund
anslå och å stat uppföra en professorslön för
hvartdera, beräknad till 1,600 R:dr eller för
båda universiteten  3,200: — -
att användas, der en sådan lärare finnes mest
gagna allt efter som i ena eller andra kunskapsarten
behofvet visar sig störst eller någon utmärkt
vetenskapsidkare framstår.
Transport R:dr 12,026: 32. -
Span mål.
20 t:r 25 k:pr.
20 t:r 25 k:pr.
04
Kongl. Maj: ti Nåd. Prop. lill R. St. 1847.
Transport R:dr 12,026: 32.
Enär Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag
funnit lämpligt att för tio professorer uti
verldsliga fakulteterna vid Kongl, universitetet
i Upsala bevilja en lönförhöjning af 300 R:dr
till hvardera, med uteslutande af de professorer,
som innehafva prcebenden eller åtnjuta andra
deras tjenst åtföljande löneförmåner; och billigheten
fordrar, att enahanda förmon beredes universitetet
i Lund, meri för philosophiska fakulteten
vid detta sednare äro å stat beräknade
tvenne prasbenden; äskar Kongl. Maj:t en summa
af  2,400: —
att på samma vilkor, sorn för Upsala universitet
blifvit bestämda, användas såsom lönetillökning
med 300 R:dr för hvardera åt åtta professorer
vid Lunds universitet.
I sammanhang härmed begär Kongl. Maj:t,
att för hvartdera universitetet må på stat anvisas
ett särskildt årligt anslag af 1,500 R:dr
eller tillsammans  3,000: -
för alt disponeras till docent-stipendier, genom
hvilka utmärktare yngre akademiske lärare kunna
sällas i tillfälle att vid universiteten qvarstanna
och icke nödgas, för bristande utkomst, afbryta
eu verksamhet, hvaruti de eljest kunnat nied
framgång fortfara och gagna.
5:o Elementar-Läroverken.
Ordnandet af rikets riementar-läroverk utgör
ett vigtigt föremål för Kongl. Maj:ts omsorger.
Kongl. Maj:t har sedan sistförflutna Riksdag
åt detta ämne egnat särskild uppmärksamhet.
Om de häraf föranledda åtgärder och beslut
lemna de vid denna nådiga proposition bifogade
Transport R:dr 17,420: 32.
Span mål.
— 20 t:r 25 k:pr.
— 20 t;r 25 k:pr.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. tilt H. St. 184'/. 65
Spanmål,
Transport R:dr 1.7,426:32. — 20 t:r 25 k:pr.
handlingar fullständig upplysning. En föriindracl
reglering af läroverken, oaktadt den endast småningom
kan lillvägabringas, klöfver likväl ökade
statsanslag. Men dä dessa erfordras endast i den
mån, sorn förändringen går i verkställighet,
vili Kongl. Majit vid denna Riksdag icke af
Rikets Ständer begära högre tillökning i meranämnde
årliga anslag för elementar-läroverken, än 30,000: — —
att utgå såsom reservations-anslag, för alt, jemte
nu befintliga tillgångar och den afgift af lärjungarna,
som blifvit i planen för läroverkens
organisation föreslagen, användas till löner åt
lärare vid de elemenlar-läroverk, hvilka blifva
inrättade efter de af Kongl. Majit godkända
grunder, med rättighet för Kongl. Majit, dels
att anvisa besparingarne på anslaget så väl till
dnpplikanters aflönande, som lill oundvikliga
byggnader för lärovei ketts behof, der andra medel
icke linnas att tillgå, dels att till hvarje
skolas disposition för dess materiela behof öfverlemna
hälften af det öfverskott å afgiflen af
lärjungarne, som vid skolan uppkommer, sedan
den summa utgått, hvilken minst bör erläggas.
I förening härmed och då de åtgärder, hvilka
för skol väsendets ordnande komma at t vidtagas,
blifva af det omfång, att de ieke kunna inom
ecklesiaslik-departemenlet medhinnas, utan särskildt
biträde jemväl af personer, sorn i ämnet
ega speciel kännedom och erfarenhet, föreslår
Kongl. Majit, alt Rikets Ständer tillika må på
stat uppföra ett årligt anslag af  3,000: — —
att i nämnde afseenden användas.
Transport R:dr 50,426; 32. — 20 t:r 25 kipr.
Hilt. till H. St. fröt. r34y och /S/pS. / Samt. i Afd. i Haft. 9
Kongl. Majds Kail. Prop. lii! R. St. 183*.
Transport R:dr 50,426: 32, -  Uppå de skäl, sorn iiro utvecklade i härvid
bi lagda handlingar, äskar Kongl. Majit ett särskildt
årligt anslag af 3,000: - —
för inrättandet af en normal-skola lill bildande
af lärarinnor för frunlirnmers-undervisningen.
o
Då framgent måtte blifva angeläget att i
bufvudstaden, der tillfälle är till val emellan
flera läroverk, bibehålla en skola, hvarest nya
lärometoder kunna försökas, utan att dermed
behöfva störa undervisningens jemna gång på
någon ort, och då nya elementer-skolan i Stockholm,
oberäknad denna egenskap, visat sitt gagn
genom den täflan, hvilken hon framkallat, förnyar
Kongl. Majit Sin vid sistförlidne Riksdag
hos Rikets Ständer gjorda framställning, att det
för nämnde skola endast tills vidare beviljade
årliga anslag af 0,800 R:dr må på ständig stat
uppföras.
Såsom lämplig iönefyiinad åt bibiiothelsa—
iden vid Linköpings gymnasii- och slifts-bibliothek,
hvilket numera vuxit lill 25,000 vohlmer
och tillika innefattar en icke obetydlig samling
al mynt m. m. samt fördenskull, i förening med
särsk ild undervisningsskyldighet, lager bibliothekariens
tid och arbetsförmåga i anspråk, äskar
Kongl. Majit ett årligt anslag af  266: 32. —
I lika afseende föreslår Kongl. Majit, alt för
bibliotbekarien vid Westerås gymnasii-bibliothek
må på stat uppföras ett årligt arfvode af . . 150: — —
Nora Bergs församling inom Örebro Län
har, med åberopande af Rikets Ständers af Kongl.
Majit gillade beslut angående upphörande af de
s. k, Djeknepenningarne, i underdånighet anhållit,
att den deremot svarande afgift, som
Transport R;dr 53,843: ig. —
Span mål.
20 t:r 25 k:pr.
20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Maj As Nåd. Prop. till IL St. 1847.
67
Transport R:dr 53,843: ig. —
li va i je matlag i ofvanbemälda församling från
äldre lider med 24 LU. tackjern utgjort lii! rector
scholae i Nora stad måtte, från den 1 Maj 1844
räknadt, afskaffas och församlingen i stället varda
berättigad att använda samma afgift lill sockenskolornas
nytta.
Då ifrågavarande afgift, Som, enligt livad
upplyst blifvit, utgör 45 SkU. tackjern, är af
samma natur, som de så kallade Djeknepenningarne,
och Rikets Ständer vid 1834 och 1835
årens Riksdag beslutif, alt dessa borde upphöra
och ersättning i behörig ordning utgå till de
auktoriteler, hvilka förut disponerat denna inkomst;
men de medel, hvilka för sådant ändamål
äro af Rikets Ständer anvisade, icke lemna
tillgång till sådan ersättning åt rektor vid Nora
stads skola , föreslår Kongl. Majit, att ett belopp af 298: g. —
motsvarande 45 SkU. tackjern, enligt Örebro läns
markegång för de 10 sista åren näst före det år,
då frågan väcktes, måtte å riksslaten uppföras
såsom ersättning lill rektor vid stadsskolan i Nora
lör nyss berörda inkomst, och Kongl. Maj:t
derigenom beredas tillfälle att bifalla Nora Bergsförsamlings
begäran om befrielse från afgiftens
O O O,
utgörande.
Sedan i anledning af yppadt betydligare
missförhållande emellan Stockholms stads inkomster
och utgifter, förorsakadt bland annat af
kostnaden för å tsk i 11 i ge staden åliggande större
' ’ O O
byggnadsarbeten, hvartill nu kommit uppförandet
af en ny fängelsebyggnad m. m., framställning
blifvit gjoid om beredande af tillökning i stadens
inkomster genom förhöjd tolag å vissa från
utrikes ort inkommande varuarliklar, men Kongl.
Transport R:dr 54,141: 22. -
Spanmåt.
20 t:r 25 k:pr.
20 t:r 25 k:pr.
68
Kongl. Maj.ts Nåd. Pvojj. till H. St. 1847.
Transport R:dr 54,141: 22. —
nied hänsigt till dessa artiklars vigt såsom
föremål för inhemsk förbrukning och förädling,
funnit Sig förhindrad alt till berörda framställning
lemna bifall, så har hos Kongl. Maj:t vidare
blifvit yrkadt, det staden må befrias från
åtskillige å dess kassa anvista utgifter, hvilka
förmenats vara för densamma främmande och
bland hvilka jemväl uppgifvits ett bidrag at
10.000 R:dr, sorn årligen utgår till undervisningsverkets
i hufvudstaden underhållande.
Då bekostandet af undervisningen vid gymnasier
och lärdomsskolor är en utgift, sorn i
allmänhet af statsmedel bestrides, samt Stockholms
stads drätsel nu är i den ställning, att
fortfarandet af omförmäida bidrag icke kan ega
rum utan ökad taxation A stadens skaltskyldige
borgerskap och näringsidkare, anser Kongl. Maj:t
Stockholms stad destoheldre böra från meranämnde
bidrag befrias, sorn staden härutöfver, i
och för dervarande gymnasium och öfrige läroverk,
vidkännes icke obetydlig tunga genom
dessa inrättningars förseende med erforderliga
lokaler; och Kongl. Maj:t föreslår, i anledning
häraf samt under åberopande i öfrigt af hvad
hosföljande protokoll öfver blandadt Justitie-,
Civil-, Finance- och Ecclesiastik-ärende för den
9 innevarande månad i ämnet innehåller, att,
oberoende af det här ofvan för elementar-läroverken
i allmänhet äskade tillökta anslag af
30.000 R:dr, måtte särskildt för hufvudstaden
och i ändamål af dess befriande från omförmäida
lill statsbehof hänförliga utgift, af Rikets
Ständer anvisas ett årligt anslag af .... 10,000: — —
Transport R:dr 64,141: 22. —
Span mål.
20 t:r 25 k:pr.
20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Maj ris Nåd. Prop. till It. St, 1847. 69
Span mål.
Transport R:dr 64,141: 22. — 20 t:r 25 k:pr.
6:0 Gymnastiska Central-Institutet.
För detta institut, hvars verksamhet är i
jemn tillväxt, äskar Kongl. Majit ett ökadt anslag
af  633; 16. -
hvaraf skulle användas 200 R:dr till löneförhöjning
åt öfver-läraren, på det att en skicklig
person deri må finna anledning alt vid institutet
qvarstanna, för alt vid föreståndarens afgång
kunna blifva hans efterträdare; 300 R:dr till
lön åt en ytterligare lärare i praktisk gymnastik
och 133 R:dr 16 sk. till lön åt en lärarinna
i gymnastiken.
7:o 4Sundhets-kollegium med Medicinal-staten.
Då den summa af 200 R:dr, som finnes på
Sundhets-kollegii stat uppförd, såsom arfvode
för granskning af de apotheks-räkningar, hvilka, ,
enligt bemälda kollegii instruktion, skola derstädes
revideras, numera icke är svarande emot
detta besvär, helst nämnde räkningar, hvilka
år 1816 utgjorde 235 stycken med en summa
af 18,352 R:dr 19 sk. 9 r:st, år 1846 uppgått
till '707 stycken med ett totalbelopp af 64,320
R:dr 26 sk., föreslår Kongl. Majit, att ifrågavarande
arfvode må förhöjas med  400; — —
Som, i anseende till den ringa lön af endast
432 Ridr 24 sk., hvilken är å stat anslagen för
en provincial-läkare i Herjeådalens distrikt af
Jemtlands län, svårighet sig yppat att återbesätta
denna nu lediga beställning, äskar Kongl.
Majit, att nyssnämnde lönebelopp måtte förhöjas
med •  234: 8. —
Rikets Ständer he v i 1 jade vid sisllidne Riksdag,
ett anslag, stort 1,000 Ridr årligen, att
Transport Ridr 65,408: 46. — 20 t:r 25 kipr.
70
Kungl, Majds Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 65,408: 4g. —
intill nu instundande Riksmöte under vissa v i i -  kor utgå för den i Stockholm stiftade pharmaceutiska
läroanstalt. Då apothekare-societeten
behörigen fullgjort sin förbindelse att med 1,000
Ihdr lill läroanstalten bidraga och Sundhelskollegium
intygat, att densamma ulöfvat ett
välgörande inflytande på pharmaciens studium,
föreslår Kongl. Majit, att ofvanberörde anslagssumma,
som, ehuru utgående blott till denna
Riksdagen, likväl blifvit i den ordinarie staten
för Sundhets-kollegium med medicin al-s ta ten å
8;de hufvudtiteln inbegripet, må fortfarande
derå uppföras att under enahanda förbehåll som
hittills utgå.
8;o Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Jemte det Kongl. Majit föreslår, alt det af
Rikets Ständer vid sista Riksdagen beviljade och i
rnedico-chirurgiska institutets stat, ehuru endast
till delta riksmöte, uppförda årliga anslag af
1,600 R:dr till arfvode åt en professor i kliniken
för barnsjukdomar, må, med afseende å
vigten af en sådan profession och det särdeles
gagn, den redan medfört, varda å ordinarie stat
upptaget, äskar Kongl. Maj:t, alt på samma stat
må uppföras dels  333: 16. —
till lön åt en chirurgie adjunkt, såsom högst
behöflig för den dagliga undervisningen och
praktiska handläggningen af chirurgiska operationer,
och dels  1,600: — —
till lön för en professor i palhologiska anatomien,
hvilken vetenskap i sednare tider fått den utsträckning,
alt vid de flesta praktiska läroanstalter
en profession för densamma blifvit iui
ä 11 a d t
Spanmål.
20 l:r 25 k:pr.
Transport R:dr 67,342: 14. —
20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Majds Nåd. Trop. lill B. St. 1847.
71
Transport R;dr 67,342: a, —
9:o Veferinar-Inrättningen i Stockholm.
För theorelices professorn feresiar Kongl.
Maj:t en löneförhöjning af  600: — —
om året, lämpad eller den löneinkomst, professorer
vid carolinska medico chimrgiska institutet
å stat åtnjuta.
Åt instruklions-smeden, hvars befattning
helt och hållet upptager en persons tid och erfordrar
både anatomiska och physiologiska kunskaper
samt högre grad af manuel skicklighet,
torde Rikets Ständer bevilja en efter dessa förhållanden
afpassad årlig löneförhöjning af . . 300: — —
lO.o Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien.
För denna akademi, hvars samlingar, behörigen
ordnade i dess liva lokal, sannolikt innan
kort kunna å bestämda lider hållas för allmänheten
tillgängliga, erfordras, så framt akademien
skall kunna uppfylla sin bestämmelse, dels all
nu varande anslag af 1,000 R:dr till samlingarnes
förökande varder förhöjd t lill 2,000 R:dr,
dels att anslaget för tryckningskostnader, 333
R:dr ig sk. årligen, ökas till 666 R:dr 32 sk.
Skälen härför äro utvecklade i en ifrån ofvanbemälda
akademi Lili Kongl. Maj:t aflålen underdånig
skrifvelse, med åberopande hvaraf Kongl.
Majit till Rikets Ständer i nåder öfverlemna)1,
huruvida det för akademien å stat nu uppförda
årliga penningebelopp af 4,653 R:dr må kunna
förhöjas med  1,333: ig. -
12:o Akademien för de Fria Konsterna.
Akademien har fästat Kongl. Maj:ls uppmärksamhet
på angelägenheten af en sådan ut
Transport
R:dr 69,575: 30. —
Span mal.
20 t:r 23 k:pr.
20 t:r 23 k:pr.
72
Kongl. Maj:ts ISäd, Prop. till K. St. 1847.
Transport R:dr 69,575: 30
vidgning af akademiens läroverk, att detsamma
kraftigare, än som hittills varit möjligt, kunde
ingripa i fäderneslandets industriela utveckling
och för detta ändamål innefatta äfven en handt*
verks-ritskola med tillhörande söndags-undervisning.
Inseende viglen för det allmänna af en sådan
inrättning, föreslår Kongl. Majit, att för densamma
må på stat anvisas årligen  2,000: —
13:o 1 Musikaliska Akademien.
Ifrån år 1824 har denna akademi fått af
statsmedlen uppbära ett årligt anslag af 1,700
Ridt ; men då detta anslag, hvarmed skall bestridas
aflöningar åt lärare, tjenstemän och vaktbetjening,
inköp af ved, ljus, höcker in. m., samt
understöd med stipendier åt fattiga elever, hvilkas
antal är i jemn tillväxt, och härtill för öfrigt
kommer, att akademien innan kort torde
nödgas emot hyra anskaffa lokal för sig och sitt
undervisningsverk, föreslår Kongl. Majit, alt ofvannämnde
årliga statsanslag må förhöjas med 1,300: — —
14:o Allmänna Fattigvården.
Sedan Kongl. Majit under den 25 Maj innevarande
år utfärdat nådig förordning, angående
fattigvården i riket, deruti, i öfverensstämmelse
med hvad Rikets Ständer, uti underdånigt
förslag i detta ämne framställt, Kongl. Maj:t
och Kronan blifvit ålagd att i vissa fall deltaga
uti eller bekosta den erforderliga fattigvården,
men någon ledning af erfarenheten ännu icke
kunnat inhemtas om den härför behölliga summa,
äskar Kongl. Majit således tills vidare för
Transport R:dr 72,875: 30. — 20 i:r 25 k:pr.
Spanmål.
— 20 t:r 25 k:pr.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till 11. St. 1847.
Span mai.
Transport R:dr 72,875: 30. —
20 t:r 25 k:pr.
ändamålet enahanda summa, som vid de lvänne
sista riksdagarne blifvit beviljad eller .... 10,000: — —
alt såsom förslagsanslag årligen utgå.
15:o Kongl. Ser aphimer-Lazar ettet.
Sedan Kongl. Maj:t under den 1-0 April
1828 i nåder förordnat, att den i Stockholm för
från Finland inkommande och dit afgående varor
inflytande tolag skulle utgöra en särskild
tillgång för utförande af sådane anstalter till
C O
hufvudstadens allmänna nytta, beqvämlighet och
försköning, som Kongl. Maj:t kunde finna för
godt att framdeles bestämma, blef samma år å
dessa tolagsmedel i nåder anvisad t ett årligt
bidrag till kongl, seraphimer-lazareltet af 10,000
R:dr. Från början af år 1845, då den särskilda
handels-kon vcnlionen med Ryssland upphörde
alt vara gällande, har tolags-inkomsten i Stockholm
af finska varor så nedgått, ali den ifrån
att hafva utgjort i medeltal för året omkring
22.000 R:dr, nu ej uppgår till mera än omkring
5.000 R:dr, hvarigenom inträffat, att omförmälda
bidrag till seraphimer-lazareltet, jemte andra å
finska tolagsmedlen anvisade utgifter, ej vidare
kunna af denna tillgång bestridas. På sätt lazaretts-direktionen
i underdånighet anmält, är
emedlertid ifrågavarande bidrag för denna inrättnings
bestånd enligt det dermed åsyftade
ändamål fortfarande oumbärligt; och då samma
inrättning, utom de fördelar, den, såsom sjukvårdsanstallt
för Stockholms stad, medför, jemväl
är såsom en bildningsanstalt för yngre läkare',
af väsentdlig nytta för staten, finner Kongl. Maj:t,
med afseende tillika å det förhållande med Stock
-
Transport R:dr 82,875: 30. — 20 t:r 25 k:pr.
Bih. till /{. St. Prat. 1847 och 1848. 1 Sami. 1 AJd, 1 Haft,
10
74
Kongl, Maj:ls Nåd. Prop. till Ti. St. 1847,
Transport R:dr 82,875: 30. -  holms stads inkomster och utgifter i allmänhet,
som hufvudsakligen ligger till grund för Kongl.
Maj:ts här ofvan gjorda framställning om öfverflyltande
på statsverket af det från stadens kassa
nu utgående bidrag till underhållet af der befintlige
undervisningsverk, skäligt, alt staten äfven
i någon mån bidrager att fylla den brist i
tillgångarna för serafimer-lazarettets underhåll,
som genom anslagets å finska tolag,smedlen upphörande
uppkommit; och Kongl. Majit vill fördenskull
härmed föreslå Rikets Ständer att, utöfver
de på Sale hufvnd-titeln för seraphimerlazarettet
redan anvisade 5,500 R:dr, ytterligare
för samma ändamål bevilja ett anslag af. . . 4,500; — —
då slats-verkels årliga bidrag till denna inrättning
komme att uppgå till 10,000 R:dr; hvaremot
Kongl. Majit, som inhemtal, att större delen
af det å serapliimer-lazaréttet vårdade antal
sjuka vanligen utgöres af Stockholms innevånare
och alt af denna sjukpersonal de flesta njuta
skötsel utan afgift, anser billigt, att Stockholms
stad bidrager med de 5,500 Ridr, hvilka härefter
årligen erfordras till fyllnad i det förra
anslaget å finska tolagsmedlen.
16:o Kyrkors underhåll.
Som domkyrkan i Wisby icke, i likhet med
rikets öfriga stifts kyrkor, tillgodonjuter så kallad
domkyrkotunna, icke har någon inkomst af
vin- och byggnads-säd, och ej eller egna medel;
föreslår Kongl. Majit, att Wisby domkyrka för
dess iståndsättande och framtida bestånd t' må
framgent få bibehålla det vid sista Riksdag åt
denna kyrka beviljade understöd af femtio tunnor
spantnål årligen, att utgå af Kongl. Majitsoch
Transport Ridr 87,375: 30. —
Span tual.
20 tir 25 k:pr.
20 t:r 25 kipr.
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. lill B. St. 1847.
73
Transport R:dr 87,375: 30. —
Kronans oindelta arrende-spanmål
af Visborgs kungsladugård.
17:o Extra Utgifter.
Då nuvarande anslag på åttonde
hufvud-titeln lör extra utgifter
utgör endast6,000Kalr, och
i anseende lill denna summas ringhet
ofta förlägenhet uppstått att
kunna bestrida angelägna omkostnader,
hvarföre oek flera nyttiga
åtgärder måst fördröjas eller inställas;
och då härtill kommer, att,
enär för rese- och traktamentsersättning
icke några medel äroå
8:de hufvud-titeln anvisade,sådan
ersättning måst af det inskränkta
anslaget lör extra utgifter utgå;
äskar Kongl. Maj:!, att sistnämnde
anslag må förhöjas med minst .
årligen, från och med år 1849 räknadt;
i hvilket afseende,derest Rikets
Ständer finna sådant lämpligt,
anslaget för extra utgifter
under riks-statens 7:de hufvudl
i tel kan med motsvarande summa
förminskas.
Tillsammans
Spanmål.
20 t:r 25 k:pr.
4,000:
När härtill lägges värdet af
tillkomna 20 t:r 25 k:pr spanmål
af helodine kronotionde, förslagsvis
å 6 R:dr tunnan, upplagen
lill
.
R:dr 91.375: 30. — 20 t:r 25 k:pr.
124: 33.
samt titelns nuvarande belopp
så uppstår en summa af .
91,500:15.
1,038,200: -
. . . R:dr 1,129,700:15.
76
Iwngl. Majds Nåd. Prop. till It. St. 1847.
hvaruti ingå förslagsanslag till ett belopp af 36,998 R:dr 32 sk., och hvilken
Kongl. Maj:t beräknar såsom anslag å liks-statens åLtonde hufvud-litel för
ständiga behof.
Härförutan erfordras för föremål inom Åttonde lmfvud-litelns område
särskilda anslag, dels för en gång, dels för viss bestämd lid, till nedannämnde
belopp:
Med anledning af Rikets Ständers förnyade underdåniga framställning
om angelägenheten af liks-arkivets skyndsamma oell behöriga kompletterande
med så kalladt "'registratur’’, föreslår Kongl. Maj:!, att till bestridande af kostnaden
för regislraturets utskrifning inom de särskilda afdelningarne af Kongl.
Muj:ts Kan/di, så väl för den förflutna tid. för hvilken sådant registratur saknas,
som för kommande år, ett anslag af 2,000 R:dr örn året må varda af
statsmedel anvisadt att lill en början intill nästa riksdag, eller under tre år,
utgå med tillsammans R:dr
Enligt chefens för riks-archivet underdånigst gjorda hemställan,
äskar Kongl. Maj:t ett anslag af
att för en gång beviljas lill reparationer och bokhyllors uppsättande
i en del rum i riks-archivets hus, samt för ytterligare
inredning deraf.
Till inköp af boställe åt predikanten i den kapellförsamling,
som under benämning af Lekvattnet är tillämnad att inrättas
i nordvestra delen af Fryksände socken inom Wermlands
Finnmark, erfordras för en gång
och till bebyggande af prestboställena ej mindre i Lekvattnets
än i Bodens, likaledes inom Wermlands Finnmark och Gunnarskogs
socken nybildade kapell-församling, äro jemväl fölen
gång behof!ige
hvilka belopp Kongl. Maj:l fördenskull af Rikets Ständer äskar,
under förbindelse för Lekvattnets och Bogens församlingar alt
berörda boställens åbyggnader i all framtid underhålla.
I öfverensstämmande med hvad Kongl. Maj:t vid nästlid
ne Riksdag föreslagit, framställer Kongl. Maj:t ånyo lill
Rikets Ständers bepröfvande, huruvida ett anslag af . . . . 50,000: — —
må af Rikets Ständer beviljas till anskaffande af egen tjenlig
lokal åt nya elemenlar-skalah i Slockholm, hvilken ännu uti
landtbruks-akademiens hus emot hyra begagnar en sal och två
Transport R:dr 65,266: 32. —
6,000: - -  2,666: 32. —
1,000: - -  5,600:
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till 11. St. 1847. 77
Transport R:dr 65,266: 32. —
små rum, och således fortfaraade är i saknad af utrymme för
det stora antal lärjungar, som deri önskar inträde.
Vid sistlidne Riksdag beviljade Rikets Ständer till folkundervisningens
befrämjande, utom folkskole-afgiften, följande
anslag att af allmänna medel årligen utgå till och med det
år, då nu instundande Riksdag slutas, nemligen:
till understöd för folkskole-lärares aflönande inom de socknar,
der, enligt Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, statsbidrag
för sådant ändamål, i följd af särskilda omstän
digheter
och förhållanden, kan blifva erforderligt
R:dr 20,000:
„ seminarierna för bildande af lärare vid
folkskolor efter Kongl. Maj:ts nådiga disposition
9,100: — —
„ stipendier för elever vid seminarierna alt
i nion af behof af Kongl. Majit disponeras 12,000: — —
De skäl, på hvilka Rikets Ständers omförmäldta beslut
är grundahl, qvarstå ännu hufvudsakligen oförändrade; och
Kongl. Majit äskar derföre, att Rikets Ständer för ofvanuppgifna
ändamål må anslå enahanda belopp, sorn vid nästför
llutna
Riksdag, att utgå årligen under ytterligare tre år med
en sammanlagd summa för alla åren af  123,300: — --
För ombyggande af veterinär-inrättningens i Stockholm,
för närvarande i ganska förfallet skick befintliga, smedja, med
konstruktion efter en annan mera ändamålsenlig plan, äskar
Kongl Majit den i upprättadt kostnadsförslag beräknade summa
af 1,241: ie. —
Enligt direktionens i svenska nyklerhets-sällskapet underdåniga
hemställan, föreslår Kongl. Majit, det Rikets Ständer
må bevilja bern ti Ida sällskap ett årligt anslag af 1,000 Ridr,
att under tre år utgå med tillsammans  3,000: — —
för alt efter omständigheterna af sällskapets direktion användas
både lill nykterhetsskrifters lifgifvande och för nykterhetstalares
kringsändande, — medel, som ansels verksammast
bidraga till det goda ändamålet, men hvilka sällskapet, i an
Transport
Ridr 192,808: — —
78
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till II. St. 1847.
Transport R:dr 192,808:
seende lill ringlielen af dess tillgångar, endast uti inskränktare
mån kan begagna.
Sedan Ingenieuren J. IVahlberg under fleråriga resor i
södra Afrika gjort rika samlingar af naturalier och erbjudit
dem till inköp för natur-historiska riks-musei rakning, har
Kongl. Maj:t, uppå vetenskaps-akademiens underdåniga tillstyrkande,
den 17 December 1845 bifallit, att förenämnda samlingar
(inge inlösas emot en betingad köpeskilling af 19,500
R:dr, hvilken borde sålunda utgå, att, utom 3,500 R:dr, som
af riks-musei fond blifvit lill Wahlberg förskottsvis utbetalda
och borde oafkortade honom tillkomma, skulle i lösen
ytterligare erläggas 16,000 R:dr, hvaraf 6,000 R:dr genast
borde, uppå skeende reqvisition, Wahlberg tillhandahållas af
besparingarne på liks-statens Åttonde Hufvud-Titel, och återstående
beloppet 10,000 R:dr skulle med minst 1,000 R:dr
årligen från och med 1846 till Wahlberg utbetalas och intill
nästa Riksdag utgå af anslaget för extra utgifter under 8:de
hufvud-titeln; viljande Kongl. Maj:t för gäldandet af den öfriga
delen utaf köpeskillingen framdeles anvisa nödiga medel.
Vid slutet af år 1848 kommer således Ingenieuren Wahlbergs
återstående fordran att utgöra 7,000 R:dr.
För att emedlertid befria Åttonde hufvud-litelns, redan
ganska otillräckliga, anslag för extra utgifter från en under
flera år fortgående betydlig omkostnad af den särskilda beskaffenhet,
som nu ifrågavarande köpesumma, föreslår Kongl.
Majit, att Rikets Ständer må för en gång anvisa ofvannämnde
belopp af  7,000:
Vetenskaps-akademien har hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält, alt, sedan natur-historiska riks-musei samlingar
blifvit så förökade, att utrymme för dem numera saknas,
akademien, dels för att bereda tillfälle alt utvidga lokalen,
och dels för atl trygga samlingarne emot eldfara från de invid
akademiens hus N:o 1 qvarteret Grönlandet belägna, med
flera trä-åbyggnader försedde, tomterne N:ris 1,2, 3 och 4,
hvilka intaga återstoden af samma qvarter; låtit på auktion
Transport R:dr 199,808:
Kongl, Maj:('s Nåd. Prog. lill Jl. St. 1847.
79
Transport R:dr 199,808: — —
för akademiens räkning emot en summa af 39,383 R:dr 16 sk.
inropa sistnämnde fyra tomter; och enär desamma icke egentligen
äro för akademiens egna behof erforderlige, har akademien
i underdånighet hemställt, luiru vida ifrågavarande hus
och tomter kunde för nairn historiska riks-museum varda af
allmänna medel inlösta, antingen genom köpeskillingens erläggande
på en gång eller genom försäkran lill akademien för
all framtid om deremot svarande ränta till fem för hundrade
om året, eller ock att till en början åtminstone de tre
gårdar, som utgöra nordöstra fjerdedelen af qvarteret Grönlandet
samt betecknas med Niris 2, 3 och 4, och hvilka i
inköp kostat 6,383 R:dri6sk., måtte med statsmedel inlösas,
eller akademien af samma medel erhålla fem procent i årlig
ränta på köpeskillingen; varande emedlertid nyssnämnde
tomter bebyggda med trädhus af.den vådliga beskaffenhet för
statens i velenskaps-akademiens egendom förvarade dyrbara
tillhörigheter, alt berörde trädhus borde nedrifvas.
1 anledning häraf och då börtiödjandet af de förslagsvis
till ett värde af 6,383 R:dr 16 sk. b:ko upptagna trädhusen å
tomterna nilis 2, 3 och 4 i qvarteret Grönlandet är af högsta
vigt för alt emot eldfara betrygga natur-historiska riksmusei
samlingar, men billigheten fordrar, alt vetenskapsakademien
erhåller godtgörelse för den förlust och de kostnader,
som genom denna åtgärd kunna uppkomma, äskar Kongl.
Majit, att för sådant ändamål må anvisas en förslagssumma af 6,383: ig. —
Till kostnadernas bestridande vid inredning af en ny lokal
för de under vitterhets- historias- och antiqvitets-akademiens
vård ställde samlingar, samt för dessa samlingars flyttning
och ordnande, beviljade Rikets Ständer vid 1841 års Riksdag
1,000 Rxlr för en gång. Då emedlertid, enligt hvad aka
demien
underdånigsl anmält, för nämnda ändamål redan under
år 1846 blifvit utbetaldt R:dr 630:14.—
och beställda arbeten m. m. uppgå till minst „ 1,200:
Tillsammans Rldr 1,830: 14.—
Transport R:dr 206,191: ig. —
80
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till B. St. 1847.
Transport R:tlr 206,191: 16. —
samt nyssberörda summa likväl icke utgör en tredjedel af
livad, som oundgängligen fordras för inredningens fulländande
och samlingarnes flyttande; föreslår Kongl. Majit, att för detta
behof varder anvisadt ytterligare  4,000;— —
1 1 Af det af Nalional-musei-byggnaden vid sistlidne riksdag
beviljade anslag, stort 500,000 R:dr, hafva Rikets Ständer
i anseende dertill, att delta byggnadsföretag erfordrade en
till flera år utsträckt arbetstid och alt anslaget icke vore beräknadt
att utgå annorlunda än i den mån nybyggnaden fortskrede,
till en början anvisat endast 150,000 R:dr. Af denna
summa är visserligen blott en mindre del ännu använd; men,
flå byggnadsarbetet under de år, som förflyta, innan Rikets
Ständer efter nu instundande riksdag ånyo sammanträda, bör
med drift och verksamhet fullföljas; kommer under samma
lid åtminstone lika summa eller  150,000;— —
alt för ändamålet erfordras, i följd hvaraf Kongl. Majit nu å
sistnämnde belopp äskar anvisning.
Tillsammans anslag för tillfälliga behof R:dr 360,191:16. —
I sammanhang härmed vill Kongl. Majit gifva Rikets Ständer tillkänna:
dels att domkyrkans i Wexiö lutorer, Kongl. Majits Befallningshafvande i
Kronobergslän och Biskopen öfver Wexiö stift, i underdånighet anmält, alt,
i anseende till bristande utrymme för Wexiö domkyrkoförsamlings betydligt
ökade folkmängd och det förfallna skick, hvari domkyrkans vattentak sig befinner,
tillbyggnader och förändringar å kyrkan äro af behofvet oundgängligen
påkallade, hvilka enligt förslag medföra en kostnad af 43,557 R:dr 32
sk., vida öfverstiga domkyrkokassans för andra ändamål jemväl påräknade
tillgångar, som vid sista bokslutet utgjorde endast 29,754 R:dr 22 sk. 4 rist.;
hvarföre ock bemälde embetsmyndigheler hemställt, att Kongl. Majit måtte
af allmänna medel bereda Wexiö domkyrka ett lån af 25,000 R:dr B;ko, lili
en början under några år räntefritt, och sedermera emot årlig inbetalning af
fem procent utaf lånets ursprungliga belopp, af hvilken årliga inbetalning en
del skulle utgöra ränta, beräknad lill 3 procent, och det öfriga kapilal-afbetalning;
dels
att Direktionen för Institutum Clinicum i Lund och dermed förenade
Malmöhus läns lazarett, kurhus och barnbördshus i underdånighet fästat
Kongl.
Kongl: Maj:ts Nåd. Prop. till JK St. 1847.
81
Kongl. Majits uppmärksamhet å otillräckligheten <t 1’ dessa bildnings- ocb sjukvåidsanstalter
både lör de unga låkarnes fullkomligare undervisning genom
en vidsträcktare klinik neli lör länds' samt akademiens behof af läkarevård
lör deras sjuka; (hervid direktionen anmält, att, lill undanrödjande af de beklagliga
olägenheter, sorn .saknad!, utrymme å dessa sjuk vårds-inrättningar
nn medför, direktionen vore betänkt att enligt upprättad ritning låta påbygga
gamla lazare!Isbusel i Lund neli förse detsamma med tvänne flyglar;
alt till detta byggnadsföretag, jemlikt kostnadsförslag, erfordrades en summa
af 62,125 R:dr, oberäknad den för inventarier, i följd af sjuk vårdsanstalternas
utvidgande, behöflig» summa af 14,776, eller tillsammans 76,901 R:dr; men
alt då direktionen, sorn genom Sorgfällig hushållning under föregående åren
samlat eli kapital, stort 33,344 Ridr 21 sk. 4 rist. biko, häraf, i anseende
tili de vid åtskilliga donationer fästade vilkor, icke. egde att fritt använda
mera än 10,376 Ividr 36 sk. 2 rist., direktionen funne sig föranlåten i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit ville bereda institutum clinicum och länslazarettet
i Lund ett amorteringslån af sjuliofem tusen Riksdaler banko, alt
utgå i lie delar med 25,000 Ridr den 1 Juni åren 1848, 1849 och 1850,
mot förbindelse för direktionen öfver nämnde sjukvårdsinrättningar, att å kapitalet
erlägga ränta till .tre för hundra om året, och att med högst två för
hundra årligen kapitalbeloppet återgälda.
Kongl. Majit, som anser förenämnde ifragaställda lånebidrag behöflig», öfverlemnar
lill Rikets Ständer, huruvida, på sätt Kongl. Majit redan förut i
afseende på andra dylika bidrag antydt, tillgångar må kunna utfinnas för
meddelandet af såväl förrberörde för Wexiö domkyrkas utvidgande sökta lån
på dervid af Kongl. Majits Befallningshafvande och Biskopen uppgifna vilkor,
som det amorteringslån, direktionen för institutum clinicpm och länslazarettet,
kurhuset samt barnbördshuset i Lund begärt, under de vilkor direktionen
i sådant afseende uppgifvit.
Mioitcle BliifVuti-titcIia,
innefattande Pensions- och Indragnings-Sl a ler na.
För de förra eller Pensions-staternci upptages uti nu gällande riks-slat:
Penningar R:dr 120,300:— —
Transport Ridr 120,300:— —
Bill. litt R St. Prat. tSgy ant, 1848. 1 Samt. 1 Afd. 1 Haft. 11
82
Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. tid Ii. St. 1847.
Transport R:dr 120,300:— —
Indelda räntor, kronovärdi 3,890: 27. 7, men beräknade efter
förslags markegång till  24,992:32.—
lndeld spanmål, 884 tunnor 16 kappar, ä 6 R:dr tunnan . . 5,307:— —
Summa R:dr 150,599:32.—
Kongl. Maj:t, sorn uti särskild proposition af denna dag föreslår Rikets
Ständer upphörande för framtiden af de löne-innehållningar, hvilka, enligt
nu gällande författningar, under namn af vakans- och liggetids- samt
nådårs-besparing, höra ega rum vid tillträdandet af militära och civila
tjenster, under vilkor, bland annat, alt vederbörande pensionskassor, hvilka
hafva på sig öfverlåtna dessa besparingar till så stor del, som icke åtgår
1’ör utbetalning af begrafningshjelp för i tjensten aflidne embets- och tjenstemäns
sterbhus, genom bestämda slalanslag erhålla ersättning för hvad de, i
medeltal under vissa år, uti sådana besparingar uppburit, upptager här, under
åberopande af den utredning i ämnet, som innefattas uti ofvanberörde
särskilda proposition, följande i oinförmälda hänseende beräknade ersättningssummor,
nemligen:
för Armeens Pensionskassa R:dr
„ Amiralitets-krigs-manshus-kassan
„ Civil-slalens pensionskassa
Enär anslaget för civile embets- och tjenslemäns enkor
neli omyndiga barn, som vid sista statsreglering ökades från
15,000 till 23,500 R:dr, eller med en summa af 8,500 R:dr,
deraf dock 5,000 R:dr utgjorde ersättning till ci vil-statens pensions-inrättnings
tjenstemannafond för ett dittills från samma
iond till allmänna enke-fbnden lemnadt bidra" å samma suni
O
ina,
oaktadt berörde tillökning visat sig vara otillräckligt,
så att vid pensionsregleringarne för nästlidet och innevarande
är pensionsbeiättigade sökande icke genast kunnat komma i
åtnjutande af sådan förmån, utan måst åtnöja sig med försäkran
att, i mån af blifvande ledighet bland redan befintliga
pensionstagare, deraf blifva delaktiga, föreslår Kongl. Maj:t
att förevarande anslag må förhöjas med ytterligare ....
eller till ett belopp af 25,000 R:dr, som afsågs med den af
Kongl. Maj:t till Rikets sednast församlade Ständer gjorda
framställning i detta ämne.
Transport R:dr 48,800; — —
32,000:
4,300:
11,000: - -
1,500;
Kongl. Majds Nåd. Prop. till li. St. 1847.
83
Transport R;dr 48,800: — —
Då Kongl. Maj:t för öfrigt anser någon förändring i beloppet
af den Wadstena krigsmanshus- oell amiralitets-krigsmanskassorna
tillkommande ersättning för centonal-afgiflen
hädanefter icke, på grund af meddelade uppgifter om centonalbevillningen
för föregående år, kunna komma i fråga, sedan
denna bevillning redan med år 1841 upphört, skulle
tillökningen på pensionsslaterna alltså nu komma alt blifva R:dr 48,800: — —
Allmänna indragningsstaten beräknades vid sista statsreglering på förslag
till:
Penningar  R:dr 354,518:16. —
Indelda räntor, upptagna efter kronovärdi till 2,99 3 : 40. 5, och
efter förslagsmarkegång lill 19,213; — —
Indeld spanmål 6 tunnor 16 kappar, å 6 R:dr tunnan . . . 39:— —
Oindeld d:o 15 tunnor, å d:o  90:— —
Summa R:dr 373,860: 16. —
I enlighet med hvad bär ofvan, vid framställning af behofven under
rikstatens 2:dra, 4:de!, 6:te och 7:de hufvudtitlar, blifvit yttradt och föreslaget,
skulle å allmänna indragningsstaten komma att uppföras, utöfver derifrån
nu utgående anslag:
Ersättning lill civile ledamoten i Krigs-Hofrällen, Krigs-hofrälts-rådet S.
P. Gethe för åtnjuten andel i böter, som af
Krigs-hofrälten ådömas R:dr
Sportelersältning lill åtskilliga tjenstemän och
betjente, sorn varit anställde vid de numera
indragna Borgrälterna
De pensioner och lill indragning ställda löner,
hvilka för det närvarande utgå af militiae-bo
ställskassan
med tillsammans
Återstående beloppet af de löne- och pensionsersättningar,
sorn vid den år 1846 beslutna
förändrade organisation af Kongl. Lifgardet till
häst blifvit tillerkända vissa å gamla staten
uppförda personer ,
.
med derunder inbegripna 56 tunnor spanmål.
Transport R:dr 6,473:29. 6.
80:
523:
4,168:25. —
1,702: 4. 6.
84
Kungl. Maj;ts -Kläd. Mrop, lill K. St. >1847*
Transport R:<Jr 6,473: 29. 6.
Personel ersättning till nuvarande kamereraren och
■ O
förste notarien vid Öfverstålhållare-embelet lör
åtnjuten, men, i följd af Kongl, brefvet den
4 April 1840, upphörda löneinkomst genom
räntan å depositionsmede], tillsammans. . . 381:41. 7.
Öfverflyttade löner och ersättningar för häradsskrifvare
i och för den föreslagna löne- och
tjensteregleringen med lands-staten .... 66,277: 16. —
Löneersättning lill sekreteraren vid Kongl. Museum
JV. G. Silfversparre och slottsbyggmästaren
J. Fallstedt, tillsammans  233:16. —'
Vidare äskar Kongl. Majit, med anledning af gjorda framställningar:
alt,
i anseende till de särskilda förhållanden, hvilka föranled
t Kongl. Maj:t att till chef för riks-arkivel utnämna Professoren
Doktor J. /. Nordström och för att bereda denne utmärkte
vetenskapsman en bestämd löneinkomst, -jemnförlig
med den, lian före tillträdandet af förstberörde embete innehade,
Rikets Ständer må för Doktor Nordström, som å riks-arkivets
stat åtnjuter årlig lön af 1,800 R:dr på indragningsstat uppföra
en personel lönetillökning af . . . R:dr 700: — —
med rättighet för Doktor Nordström att vid afskedstagande
från riks-arkivarietjensten, vid en
ålder af 65 år med sjukattest, eller af 70 år ulan
sådan attest, få på sistnämnde stat behålla, icke
allenast ett anslag, svarande emot hans under tjenstetiden
uppburna ordinarie lön, utan ock nu ifrågavarande
personela löntillökning 700 R:dr.
alt, då aktuarien vid riks-arkivet, Expeditions-sekreteraren
Nils (Vilhelm Forsslund, sorn
är 60 år gammal och allt sedan år 1807 dels såsom
extra ordinarie, dels såsom ordinarie tjensteman
varit i riks-arkivet anställd, numera, enligt
läkare-attest, är besvärad på venstra ögat af blindhet,
som öfvergått till fullkomlig grå starr, och
Transport R:dr 700: — —
73,366: 7. 1.
73,366: 7. i
-
Koni'/. Maj.ts /Säd. Prof), till Ii. St. 1847. 85
Transport R:dr 700:  73,366: i. \.
på högra ögat af svagsinthet, samt, i följd häraf
saknar erforderlig förmåga att utöfva sina, med
historisk forskning i rikets äldre, svårlästa handlingar
förenade tjenslepligter, Expeditions-sekreteraren
Forsalund må, jemlikt hans yttrade önskan,
berättigas att vid afskedstagandet få på allmänna
indragningsstaten bibehålla samma löneinkomst
1,200:
med under lönen inbegripne 37 tunnor spanmål,
som Forsslund nu innehar, hvarigenom aktuarielönen
vid riks-arkivet blefve ledig alt tilldelas
någon person med full tjenstbarhet och för befattningen
i öfrigt behöfliga egenskaper;
alt, till årlig aflöning åt klockaren i den
kapellförsamling, som under namn af Lekvattnet
kommer att bildas i nordvestra delen af Fryksände
socken inom Wermlands finnmark och utgöras
af hemmansdelar från denna och Östmarks
socken må anvisas  50: — —
att på indragnings-stat utgå intill dess nuvarande
klockarne i Fryksände och Östmarks socknar lemnat
dessa tjensler;
att för kyrkovaktaren i Lekvattnets kapell
likaledes må å denna stat anvisas  16: 32.—
att utgå intill dess kyrkovaklarne i nyssnämnde
socknar afgått;
att amanuensen vid Konsistorium Ecklesiastikum
i Upsala, Axel Johan Almqvist, hvilken,
efter undergången Hofrälts-examen och sedan
han åren 1802—1809 i förenämnde egenskap
tjenstgjort, år 1810 blifvit till nämnda befattning
utnämnd och deri från samma lid oafbrutet arbetat
med ovanlig flit, ordning och noggrannhet,
men, vid nu snart upphunnen 67 års ålder och
tilltagande sjuklighet, ej längre kan bära tjenstens
Transport R:dr 1,966: 32.— 73,366: 7. 1.
86
Kongl. Maj:U Nåd. Pro/J. till It. St. 1847.
Transport R:dr 1,966: 32.
trägna mödor, må varda å allmänna indragnings
staten
uppförd till årlig pension af  300: —
att då Almqvist från sin innehafvande tjenst lager
afsked, under hans ålerslående lifstid utgå;
att Rikets Ständer, med fästadt afseende
å framlidne Provincial-läkaren Professoren Erik
Acharii utmärkta förtjenster såsom vetenskapsman,
må för hans i hellof stadda enka, Margareta
Maria Hoff berg, anslå en årlig pension af 300: —
att det vid riksdagen åren 1840—41 åt nuvarande
intendenten vid Kongl. Museum, Ilofintendenten
L. J. von Röök, af Rikets Ständer
beviljade personela arvode stort 400 R:dr alt årligen
utgå, så länge han nyssnämnde befattning
innehar, må, så framt Röök , som nu är mer än
69 år gammal och utöfver 40 år varit i rikets tjenst,
derifrån begär afsked, fä af honom bibehållas
och i sådant afseende å indragningsstaten fortfarande
utgå med, , 400: —
alt då läkaren vid Wadstena central-hospital»
Doktor Gastaf Engström, i följd af öfverdrifven
själsanslrängning i hans mer än 20 år
bestridda mödosamma tjenst vid behandlingen af
det betydliga antal vansinniga, han i hospitalet
haft under sin vård, ådragit sig sjuklighet, hvilken
nödgat honom att söka tjenstledighet, Rikets
Ständer, med afseende härå och enär Engström ,
genom afskedstagande från tjenslen, skulle med
sex oförsörjda barn blottställas för nöd, så framt
hans löneinkomst dervid komme att upphöra, må
bifalla, att, då Doktor Engström ej vidare kan
vid hospitals-läkareljenslen bibehållas, han må valda
uppförd å allmänna indragnings-stalen och der,
under sin återstående lifstid, få årligen uppbära
ett belopp af
1,000: —
Transport R:dr 3,966: 32.
73,366: 7. i.
73,366: 7. i.
Kongl. Majsts Nåd. Prop. till /?. St. 1847.
87
Transport R;dr 3,966: 32. — 73,366: 7. i.
svarande mot den lön, han nu vid hospitalet åtnjuter;
samt v
alt, sedan adjunkten vid veterinär-inrättningen
i Skara, Chirurgiae-magistern Lars Tidén
den 1 sisllidne September med döden afgått och
efterlemnat en mer än 73 år gammal enka, hvars
tillgångar, enligt efter mannen hållen bouppteckning,
utgöra endast 1,119 R:dr 17 sk. 5 r:st. B:ko,
derifrån dock bör afdragns den hnsröleersällning,
hvilken kan komma alt drabba sterbhuset, Rikets
Ständer, med afseende ej mindre å den åldriga,
genom sjukdom och bräcklighet lill arbete
oförmögna, enkans nödställda belägenhet, än äfven
å adjunkten Tidens ovanliga förljensler om
veterinär-vetenskapen, må bevilja Tidens enka en
årlig pension af  300: — —
alt under hennes återstående lifstid af allmänna
indragningsstatens medel utgå. 4 266" 32 —
Tillsammans R:dr 77,632:39. 1.
Och föreslår Kongl. Maj:t härjemte, i afseende på regleringen af denna stat:
alt, i Öfverensstämmelse med hvad här ofvan under andra hufvud-lil
el n blifvit begärd t, må lill fortsatt utgående intill nästa riksdag å indragningsstaten
uppföras det årliga arvode af 1,200 R:dr, Professoren Doktor
Schlyter för utgifvande af Sveriges gamla lagar fått sig tillagdt;
att det pensionsunderstöd, Rikets Ständer vid föregående riksdagar, men
hvarje gång endast för liden lill nästpåföljande riksdag, å allmänna indragningsslaten
anvisat för afl. Befallningsmannen å Upsala slott, Öfverste-löjlnanten
Nordencreutz s enka Carin Sundelin med 400 R:dr årligen, malte af benne fortfarande
få lilIgodonjnlas och vid hennes frånfälle tillkomma bennes då efterlefvande
oförsörjda barn;
att det anslag af 800 R.dr om uret, som vid sista riksdag blifvit för
liden lill nästa statsreglering å allmänna indragningsstaten anvisadt lill vetenskaps-akademiens
disposition, alt användas dels lill fortsatt understöd för
anskaffande af teckningar utaf inhemska växter lill el t nytt arbete, ”Sveriges
Flora”, med vilkor, alt hvarje afdelning blefve ett belt för sig, dels lill upp
-
88
Kongl. Majds flad. Prop. till K. St. 1847,
muntra» för ingifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, måtte fortfarande
få utgå, enär vetenskapsakademien, hvad förstnämnde arbete beträffar',
i underdånighet upplyst, att detsamma komme att ega ett utmärkt värde,
och att afbilduingarna för det närvarande hufvudsakligen om fattade de så
o o
kallade köttiga svamparna, hvilka icke kunna på något kändt sätt förvaras i
samlingar, ulan att förändra utseende, men hvaraf många har i norden förekommande
lemnade ett för menniskor tjenlig!, ehuru ej hittills i Sverige hegagnadt,
födoämne; samt
att det årliga anslag af 1,000 R:dr, som sekreteraren A. M. Strinnholm
^ enligt Rikets Ständers heslut, egt alt till innevarande riksdag å allmänna
indragnings-staten uppbära för fortsatt utgifvande af lians arbete ”Svenska
folkets historia från äldsta till närvarande tider”, likaledes må, enär tredje
bandet, utgörande det första af Svenska medeltidshistorien, nu är färdigt att
lemna pressen, än vidare intill nästa riksdag få utgå, för att bereda sekreteraren
Strinnholm tillfälle att åt della verk uteslutande egna sin lid och
arbetsförmåga; hvarförutan,
hvad beträffar det anslag, Rikets Ständer vid 184-0 och 1841 Arens
riksdag å allmänna indragningsstaten uppfört till fyra professors-eineritilöner
vid universitetet i Lund och (vänne sådana vid universitetet i Upsala, hvardera
å 1,600 R:dr, Kongl. Maj:t af Rikets Ständer äskar det särskilda medgifvande,
alt hvad af berörde till emeriti-iöner åt universitetens professorer
beviljade anslag kan befinnas odisponeradt, må kunna anvisas till pensioner
jemväl åt andra med lön försedda akademiska lärare.
Slutligen anser Sig Kongl. Maj:t i sammanhang härmed böra till Rikets
Ständers pröfning framställa frågan örn medelprisets bestämmande för tiden
til! nästa riksdag å den spanrnål, som inbegripes under sådana före' statsreglering^»
vid 1840 och 1841 årens riksdag tillträdda löner, hvilka ännu
innehafvas af samma personer, och för hvilken spanrnål särskild ersättning
bör desse tjensteinnehafvare från allmänna indragnings-staten tillkomma, om
och i den mån nyssnämnda medelpris öfverstiger 7 R:dr tunnan.
I detta afseende har Stats-kontoret, uti dess om statsverkets förvaltning
och tillstånd afgifna underdåniga berättelse, upplyst, att medelbeloppet af
riksmarkegången för de fem åren 1843—1847 utgjorde 7 R:dr 39 sk. 94 r;st.,
men att riksmarkegångspriset för ett af dessa år, eller år 1845, med 28 sk.
under
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till It. St. 1847.
89
understigit del pris af 6 R:dr, hvarefter embets- och tjenstemännen före den
nya regleringen vid 1840—1841 ars riksdag voro berättigade att utan afseende
på årets riksmarkegångspris få den under lönerna begripna spanmål
sig tillgodoberäknad, vid hvilket förhållande Stats-kontoret ansett nu ifrågavarande
medelpris rätteligen böra blifva 7 R:dr 45 sk. 4y r:st.
Kongl. Maj:t finner emedlertid anledning icke förekomma att för beräkningen
af oinförmälda medelpris antaga annan grund, än det verkliga riksmarkegångspriset
för hvarje år, helst vid nuvarande Lill fälle, då sistnämnda
pris för fyra år af de fem, som beräkningen bör omfatta, i betydlig mån
öfverstiger det fordna minimipriset för under lönerna inbegripen spanmål ;
oeh Kongl. Maj:t föreslår derföre, att, med jemkning till fullt skillingtal, merberörde
medelpris må bestämmas till 7 R:dr 40 sk.
Med hänsigt till ofvanföreslagna nya anvisningar å allmänna indragningsstaten,
uppgående tili ett sammanräknadt belopp af 77,632 R:dr 39 sk.
1 r:st., anser Kongl. Maj:t anslagssumman på denna, ständiga förändringar
underkastade, stat, som, enligt hvad förut är nämndt, vid sista statsregleringen
beräknades till 373,860 R;dr 16 sk., lämpligen kunna uti den blifvande riks
staten
förslagsvis upptagas till R:dr 452,000: — —
då, med tillägg af anslagen för pensions-stalerna, ökade med
det belopp, Kongl. Maj:t nu föreslagit, eller till  199,399: 32.—
slutsumman på nionde hufvudtiteln komme att blifva R:dr 651,399: 32.—
Enligt hvad Kongl. Maj:t rörande utgifts-titlarne
föreslagit, skulle den blifvande statsreMerinsren komma
O ' O O
anslagssummor:
Ständiga anslag.
l:sta hufvud-titeln R:dr 761.700; — —
2:dra „
„ 1,012,902: 4.-
3:dje „
225,650:
4:de „
4,259,666: 20.8.
5:te ,, ,, 1,d43,241: 40.—
6: le „ „
966,770: 32. —
7:de „
„ 1,722,532:
8:de „ „ 1,129,700: 15.—
9:de „
„ 651,399: 32.—
Summa B:ko R:dr 12,273,562: 47. 8.
Hill, till R. St. Prof. t84? och 7848. t Samt. 1 Afd, 1 liäfl.
bär ofvan yr 11 ra t ocian
innefatta följande
R:dr
‘tillfälliga anslag.
639,000: -
929,725: -  781,560: _
842,099: s
111,400: _
360,191: ig.
R:dr 3,663,975: 24.
12
I
90 Kongl. Maj As Nåd. Prup. lill K. St. 1847.
öfverstigande förenämnde slutsumma för ständiga behof summan på nu gällande
riks-slat med 888,772 R;dr 47 sk. 8 rist., hvaruti, såsom tillökning i
förut otillräckliga förslagsanslag, ingår ett. belopp af 214,000 R:dr.
Kongl. Majit, sorn sålunda meddelat Rikets Ständers förslag till reglering
af utgifterna ä riks-stalen och äfven uppgifvit de behof af tillfällig egenskap,
till hvilkas fyllande särskilda anslag erfordras, vill nu för Rikets Ständer
framställa den i sammanhang härmed af Kongl. Majit godkända beräkning
af statsverkets ordinarie och extra ordinarie inkomster.
S t d ii dig a i u k o rn $ ter:
ilo Ordinarie räntan. Den del häraf, som är indeld att utgå till vissa
personer, stater och inrättningar, och hvarå värdet icke åstadkommer hvarken
öfverskott eller brist uti statsberäkningen på det hela, upptages till lika
belopp med hvad vid sista riksdag beräknades eller . Ridr 1,762,000: —
Öfriga delen, eller den lill statsverket ingående räntan, som
vid 1845 års statsreglering beräknades till 575,000 Ridr, har
uppgått:
för 1841 till Ridr 585,992.
1842 „  589,568.
1843 „
614,010.
1844 „
572,113.
1845 „ . . .
570,311.
hvaraf medium utgör 586,398 Ridr, men, i anseende till förunderligheten
af markegången, hvilken lika lätt kan falla,
sorn stiga, synes denna inkomst böra bibehållas vid förra beräkningen
575,000:
2:o /lfradsspanmålen, som är statsverket behållen, och enligt
jordeböckerna utgår, kan till sitt belopp höjas eller minskas
genom nya hemmans skattläggning eller gamlas förmedling,
och upptages fördenskull sådan den elter räkenskaperna
utfallit. Den beräknades vid sista statsreglering till 41,000
tunnor, samt har för år 1845 utgjort 43,215 tunnor; men som
deruti ingå 1,157 tunnor hafra, hvilken emot spanmål af råg
och korn anses innefatta blott halfva värdet, torde blifvande
Transport Ridr 2,337,000:
Kong/. Maj;ls Nåd. Pro/), till Ii. St. 1847.
91
Transport R:<h' 2,337,000:
beräkningen böra inskränkas till 42,300 tunnor, utgörande i
penningar, efter cl et vid sed nas te stats-reglering antagna för
slagsvärde
6 R:dr tunnan  255,000:
3:o Kronotiontle-spanmälen: som en tillökad eiler minskad
värdeberäkning a den del häraf, hvilken är til! vissa personer,
stater och inrättningar indeld, icke verkar till förhöjning
eller minskning i statsverkets behållna tillgångar, upptages
denna del åter till det vid sednaste stats-reglering bestämda
belopp, eller  634,170:
Den statsverket behållna delen af krono-tionden åter,
som vid berörde statsreglering
nor, och som utgjort, för år 1844, 20,004 tunnor samt, för
år 1845, 20,981 tunnor, torde, enär deruti ingår något blandsäd
och bafra, kunna upptagas lill förutnämnda qvantitet, efter
förslagspriset, å 6 R:dr tunnan, med  120,000:
4:o Kronotiomle-lösen, efter bestämda priser, vid sista statsreglering
beräknad till 4,800 R:dr, har ingått bland inkomsterna,
för år 1841 med R:dr 4.897.
1842 „  4,887.
1843
4,897,
1844
4,897.
1845
4,566.
Och som medium häraf utgör 4,829 R:dr, så ulföres här åter 4,800:
5:o Ar ren de me del af kungsgårdar och andra kronolägen
heter
äro vid sednaste riksdag beräknade til! 23,000 R:dr i
penningar och 14,500 tunnor spanmål, å 6 R:dr tunnan,
( Iler tillsammans til! 110,000 R:dr; och hafva utaf ifrågavarande
inträd till statsverket ingått i penningar:
för är 1841 . . . . ' . . . . R:dr 29,165.
1842
23,756.
184.j  25.138.
1844
24,520.
1845
35,000.
samt uti spanmål,
för år 1841 . ... Tunnor 13,750.
1842 . . . 14,490.
Transport R:dr 3,350,970;
92
Kongl. Muj;ts Klenl. Trop, till K. St. 1847.
Transport R:dr 3,350,970: - -  för är 1843 l:r . 15,240.
1844
15,484.
1845
15,639.
Varande tillökningen i spanmål föranledd deraf, alt, vid nya
arrendens uppgörande, penningarna lill det mesta förvandlats
uti spanmål, i följd hvaraf denna inkomst-titel nu torde
kunna upptagas i penningar lill. . . . R:dr 25,000: — —
och i spanmål till 16,000 tunnor, å 6 R:dr . 96,000: — — 121,000:
6:o Silfver-tionde, mrntarelön och slagskatt, kalkulerad vid
1845 års statsreglering till 10,000 ll:di, har utgjort i medeltal
för åren 1841—45 R:dr 10,156; och b< räkningen af denna
inkomst bibehålies alltså vid  10,000:
7:o Koppar-räntan: Under förutsättning, att Rikets Ständer
bifalla den af Kongl. Maj:t uti särskild nådig proposition af
denna dag gjorda framställning om nedsättning i den för koppartillverkningen
vid stora kopparberget utgående ränta ifrån
livart 10:de till hvart 30:de skeppund, emot upphörande af
vissa bergslaget förunnade särskilda förmåner, samt på de skäl
i Öfrigt, som finnas utvecklade uti bifogade protokoll öfver
finans-ärenden för den 9 innevarande månad, föreslår Kongl.
Maj:t koppar-afradens beräkning till 220 skeppund, med ett värde,
efter 130 R:dr skeppundet, af  28,600:
8:o Tionde- och hammarskattsjern: Vid sista riksdag blef,
i följd af afgiftens då beslutade nedsättning lill hälften, den
förstnämnda intraden, eller tionde-tack jernet, beräknad till
endast 8,000 skeppund, med ett värde, efter 5 R:dr skeppundet,
af 40,000 R:dr. Denna inkomst, som under åren 1841
-—44 i medeltal utgjorde 17,000 skeppund, inskränkte sig år
1845, med hvilket år nedsättningen vidtog, till 7,515 skeppund,
men har deremot näsllidot år uppgått till 8,600 skeppund.
Kongl. Maj:t, som nu icke vill påyrka afgiftens förhöjning
till dess förra belopp, och som förutsätter, att Rikets
Ständer, för deras del, jemväl medgifva afgiftens fortfarande
nedsättning under den tid, nästa statsreglering kommer att
omfatta, anser tackjerns-tionden, på grund af förhållandet
Transport R:dr 3,510,570:
Kongl. Maj:ts Nåd, Prop, till R. St. 1847.
93
Transport R:dr 3,510,570:
under nästlidet ar, kunna beräknas till en qvantitet af 8,500
skeppund med ett värde af 5 R:dr 32 sk. pr skeppund, i följd
hvaraf inkomsten af tionde-tackjernet upptages till .... 48,166:32. —
Vidkommande ater hammarskatts-^ stang- och ämnesjernet,
soin vid sednaste stats-reglering beräknades lill 6,000
skeppund, a 13 R:dr med 78,000 R:dr, liar detsamma ut
-
6j°rt:
för år 1841 Skeppund 7,781.
1842
6,443.
1843
5,973.
1844
5,823.
1845
5,958.
och torde, enär priserna åter något stigit, kunna beräknas till
6,000 skeppund, ä 14 R:dr skeppandet, eller till .... 84,000:
9:o Alun-tionden har väl för år 1841 inbragt 1,486 R:dr
och för år 1842, R:dr 1,539, men deremot under de Irenne
åren 1843, 1844 och 1845 endast uppgått lill mellan 500
och 600 R:dr årligen, hvadan beräkningen deraf synes böra
från det vid sisla stuts-regleringen antagna belopp af 1,000
R:dr nedsättas till hälften häraf, eller  500:
10:o Svajvelbruhs-tionden_, innefattande jemväl viktriol och
rödfärg, beräknades vid sednaste statsreglering lill 1,000 R:dr
och har uppgått:
for år 1841 till R:dr 640.
1842 „  409.
1843
999.
1844
612.
1845 „  430.
Och som medium häraf är 618 R:dr, torde kunna upptagas . 600:
ll:o Mantalspenningarna, som vid näsllidne riksdag beräknades
till 327,000 R:dr hafva utgjort:
för år 1841
. . R:dr 324,712.
1842
327,548.
1843
331,890.
1844
336,603.
1845
337,906.
Transport R:dr 3,643,836:32.—
Kongl. Majus Nåd. Prop. till II. St. 1847.
Transport R:dr 3,64-3,836: 32. —
Och synes, enär berörde inträd är i jemn t stigande, kunna
upptagas till
336,000:--
l2:o Gerningsören af handtverkare på landet. Uti underdånig
skrifvelse den 9:de November 1844- anhöllo hos Kongl.
Maj:t rikets då församlade Ständer om särskilda upplysningars
inhemlande för bedömande af fråsan, huruvida icke denna
inkomst-titel kunde, till beredande af lättnad vid uppbörden
och förenkling i räkenskaperna, fiAn ordinarie inkomst-beräkningen
uteslutas och statsverket för derigenom uppkommande
förlust godigöras medelst förhöjning uti handtverkaren? bevillning.
En i möjligaste måtto fullständig utredning i detta
amne har sedermera blifvit tillvägabragt genom Kammar-kollegium
och Slals-kontorel, som med underdånig berättelse
derom jemte utlåtande i frågan till Kongl. Maj:t inkommit.
På grund af hvad härvid blifvit upplyst och anfördi,
anser Kongl. Maj:t något hinder för gerningsörenas öfverflytning
lill allmänna bevill ningen icke förekomma; och Kongl.
Maj:t öfverlemna!' alltså nu till Rikets Ständer, alt gerningsörena
må från beräkningen af statsverkets inkomster uteslutas,
hvarjemte Kongl. Maj:t, med afseende på den af vissa städer
hittills åtnjutna rättigheten till uppbärande af särskilda andelar
i dessa gerningsören, föreslår, att, på sätt ofvanniimnde
kollegier i underdånighet hemställt, ersättning härför må samma
städer af statsmedlen årligen tilläggas till d,et belopp,
hvarmed, efter medium af de tio åren 1835—1844, hvarje
stad sådana afgifter enligt räkenskaperna uppburit, och att
denna ersättning må afföra? å riks-statens 7:de hufvudtitei
till städers friheter; hvarvid dock Kongl. Maj:t anser endast
de städer, som till hittills uppburna gerningsören kunnat visa
sig ega laglig räll, böra af ersättning derför komma i åtnjutande.
13:o Bötesmedel, hvilka vid sednast? statsreglering beräknades
till 40,000 R:dr, hafva utgjort:
för år 1841 ......... R:dr 44,514.
1842
38,113.
1843
36,000.
Transport R:dr 3,979,836:32,—
Kongl. Maj:ts Nåd. Krup, till R. St. 184.7.
95
Transport R:dr
lör år 1844
35,316.
1845
35,863.
Med afseende å denna inträds obestämda beskaffenhet och då
den under de sednare åren varit i fallande, torde beräkningen
deraf böra nedsättas lill
14:o Kavalleri-re gement enas häst-vakans-spamnål är, enligt
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 5 Maj 1841,
bestämd att utgå vid lif-regemenlet tili och med för år 1871
för 500 nummer, å 7=1 tunnor . .. .. t:r. 3,750.
vid Smålands kavalleri till samma tid. för
500 nummer, ä '7 tunnor  3,500 7 250
samt, enligt Kongl, brefvet till Krigs-och Kammarkollegierne
af den 8 Augusti 1844, till och med
Q O "
för år 1870, vid Östgötha kavalleri för 1,000 nummer,
å 7l tunna l:r 7,500.
oell vid Vestgöta kavalleri för 1,000 nummer,
å d:o . . .
• • 7>50Q t:r 15,000.
Tillsammans t:r 22,250.
hvaremot, jemlikt Kongl, brefvet till .Krigs-kollegiurn af den
14 November 1842, södra bataljonen vid .Bohus läns regemente
är på tio år förändrad till infanteri utan häst-vakansafgift,
sorn förr utgjorts med 2,00.0 tunnor spanmål. .Intraden,
22,250 tunnor spanmål, upptages efter statspriset, 6 R:dr
tunnan, till
l5:o Ständiga rotevakans-af gifter vid Skånska infanteriregementena
utgöras lör 385 nummer, ;i 6 tunnor spanmål,
med 2,310 tunnor, sorn, å 6 Rd:r tunnan, utföras .med . . .
16:o Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter beräknades
vid sednasle statsreglering till 6,000 R:dr och hafva utgjort:
för år 1841
R:dr 5,856. ,
1842 ............... 5,141. .
1843 . , ... „ . 5,355.
1844
, , , , 4,884.
1845
, 4,155.
hvaraf medium är 5,078 R:dr.
Transport R:dr
3,979,836: 32. -  35,000: - -
133,500: - -  13,850: - —7
4,162,196: 32.-
96
Kongl, Majds Nåd, Prop. till it. St, 1847.
Transport R:dr 4,162,196: 32. —
Denna statsintrad, såsom obestämd och beroende af marke
gångarnes
förändring, torde ej böra upptagas högre än till . 5,000:
l'7:o Rotefrihetsafgift af oroterad, men ordinarie rotering
underkastad jord. Denna inträd, som bör, i stället för den
förra rolefrihets-bevillningen, lillgodokomma försvarsverket
och erläggas med hvad roleringsbesväret fullt motsvarar, beräknades
vid 1845 års statsreglering till 27,000 R:dr, och har
bestigit sig, för år 1841 lill R:dr 26,450.
1842  27,472.
1843. .
29,220.
1844  24,998.
och för år 1845
29,851.
Då medium häraf utgör 27,598 R:dr, synes den förra beräkningen
kunna bibehållas med  27,000:
18:o Båtsmans-vakansafgiften, utgående för ständiga och
tillfälliga vakanser vid båtsmanshållet och beroende dels af
markegångsprisen och dels af större eller mindre antal vakanser,
beräknades vid sednaste stats-reglering till 30,000
R:dr och har utgjort:
lör år 1841' ......... R:dr 19,225.
1842
18,358.
1843
42,870.
1844
36,665.
1845 ’  32,629.
hvaraf medium är 29,949 R:dr; och torde, då detta i det
närmaste uppgår till hvad påräknadt varit, samt inkomsten
de Irenne sednare åren lemnat öfverskott, fortfarande kunna
utföras  30,000;
19:o Krut- och saltpeterför säljningsmedel, vid sednaste verkställda
statsreglering kalkulerade till 95,000 R:dr, hafva utgjort:
för år 1841 R:dr 101,408. '
184
184
184
184
Transport R:dr 4,224,196:32.—
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
97
Transport R:dr 4,224,196:32.—
hvaraf medium är 98,923 R:dr; och torde beräkningen kunna
blifva såsom förut
95,000: — —
20:o Kontrollstämpelmedlen, beräknade vid sednaste statsregleringen
till 10,500 R:dr, hafva bestigit sig:
för år 1841 till R:dr 10,735.
184
184
184
184
Medium häraf utgör 10,495 R:dr, hvadan här utföres det sist
bestämda beloppet  10,500: — —
21:o Bält- och lotsmedlen_, som af Rikets sednast församlade
Ständer beräknades till 73,000 R:dr, hafva uppgått-:
för år 1841 till R:dr 74,864.
1842
72,778.
1843
71,307.
1844
78,223.
1845
92,841.
Då medium häraf utgör 78,003 R:dr, föreslås beräkningen af
denna intrad, hvilken fortfarande lärer få till hela dess belopp
användas för båk- och lottsinrättningen, till .... 78,000: — —
22:o Ersättningar. Dessa medel, som vid sednaste stats
regleringen
beräknades till 50,000 R:dr, hafva under åren
1841—1844 endast utgjort:
för år 1841 R:dr 40,642.
1842
37,753.
1843
31,591.
1844
43,731.
Men, enär samma medel för år 1845 uppgått ända till 59,008
R:dr, synes beräkningen deraf kunna bibehållas vid det uti
nu gällande riks-stat upptagna belopp
50,000:— —
23:o Observalionsmedlen, vid sista statsregleringen upptagne
till 10,000 R:dr, hafva väl uppgått:
för år 1841 lill R:dr 15,415.
1842
16,645.
Transport R:dr 4,457,696:32.—
Bih. till R. St. Prot. 7847 oc^ 7848. 7 Samt. 1 Afd. 1 Haft. 13
98 Kongl, Majds Nåd. Prop. till B. St. 1847.
Transport R:dr 4,457,696; 32.
för år 1843 till R:dr 18,134.
1844
24,363.
1845
15,089.
eller i medeltal 17,929 R:dr; men då denna förhöjning hufvudsakligen
tillkommit genom anmärkningar vid oriktig tillämpning
af föreskrifterna angående 1833 års lönereglering
för indelda armeen, och således varit af mera tillfällig beskaffenhet,
torde det icke vara skäl att derföre öfverskrida förra
beräkningen eller
10,000: —
24:o Extra medel och uppbörder beräknades vid sednaste
statsreglering lill 12,000 R:dr ocb hafva utgjort:
för år 1841 R:dr 30,623.
1842
12,965.
1843
8,780.
1844
5,688.
1845
17,745.
hvaraf medium är 15,160 R:dr.
Då beräkningen af denna inkomst-titel ej kan blifva annat
^än högst osäker och då den utfallit ett år ovanligt hög
och ett år ovanligt låg, torde lämpligast vara att åter utföra
den förra summan  12,000: —
25:o Intresse-medel, vid sednaste stats-reglering upptagne
till 3,300 R:dr, hafva utgjort:
för år 1841 R:dr 3,400.
1842
3,359.
1843
3,359.
1844
3,359.
1844
3,359.
och torde kunna förblifva vid  3,000: —
Säger R:dr 4,482,996: 32.
Extra ordinarie inkomster, hvilka, enligt 60 § Regeringsformen,
såsom bevillning utgå:
Transport R:dr 4,482,996: 32. —
Kongl. Majds Nåd. Prop. till R. St. 1847.
99
Transport R:dr 4,482,996: 32. —
26:o Sjötullsmedlen. Bruttoinkomsten af dessa medel beräknades
vid sista stats-regleringen till 3/700,000 R:dr. Den
har utgjort:
för år 1841 R:dr 3,892,959.
184
1843
3,593,819.
1844
3,395,747.
1845
3,663,013.
eller i medeltalet endast 3,718,006 R:dr. För år 1846 åter,
under hvilket år nu gällande tulltaxa varit tillämpad, hafva,
enligt från General-tullstyrelsen särskildt meddelad uppgift,
tullmedel blifvit lefvererade med nära . . R:dr 3,350,000
som, med tillägg af beräknings-summan för
tullverkets stat och öfrige utgifter . . . 800,000
ulvisar ett brutto-belopp af R:dr 4,150,000
hvaruti likväl ingått tull för införd spanmål
med omkring  137,000
Då vidare förekommer att lefvereringen till statsverket
af tullmedel, hvilken vid slutet af Oktober månad nästlidet
år uppgick i rundt tal till 2,350,000 R:dr, vid samma tid
innevarande år utgjort enahanda belopp, oaktadt under detta
år nästan ingen spanmålstull influtit, ådagalägges häraf tydligen
att intraden är i jemnt stigande; och som denna tillväxt
snarare bör ökas, än minskas genom införande af större
frihet i tull-lagstiftningen, finnér Kongl. Maj:l ingen betänklighet
mola att föreslå Rikets Ständer tullmedlens beräknande
lill ett bruto-belopp af  4,000,000:
då, efter afdrag af utgifterne för tullverkets aflönings-stat och
och öfrige omkostnader, förslagsvis beräknade till 800,000
R:dr, stats-verkets netto-inkomst skulle blifva 3,200,000 R:dr.
27:o Salu-accis af städerne beräknades vid de tvänne sednaste
slatsregleringarne till 11,000 R:dr och har under åren
1841—1845 i medeltal uppgått lill inemot enahanda belopp;
men då ibland de städer, hvilka vid sista stats-reglering deltogo
i denna afgifts utgörande, staden Westerås redan blifvit,
Transport R:dr 8,482,996: 32. —
100
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 8,482,996: 32.
på grund af derstädes medgifven friförsäljning af bröd, kött
och dricka, från utgörande af samma afgift befriad, samt befrielsen
derifrån numera äfven blifvit medgifven för hufvudstaden,
som deruti deltagit med icke mindre än 7,500 R:dr,
anser Kongl. Maj:t statens inkomst af salu-accisen vid nu
förestående stats-reglering icke kunna beräknas till högre belopp
än  3,000: —
28:o Post-medlejij vid sednaste slats-reglering beräknade till
575.000 R:dr, hvaraf till stats-verket netto-inkomst 125,000
och till post-verkets stat och utgifter 450,000 R:dr, hafva ut
gjort,
brutto:
för år 1841 R:dr 604,099.
1842
601,450.
1843
605,537.
1844
609,474.
1845
622,071.
I afseende å desse medel har emedlertid företett sig det
förhållande att, oaktadt postkassans bidrag till stats-verket
blifvit vid sistförflutne riksdag nedsatt ifrån 150,000 R:dr till
125.000 R:dr och post-uppbörden under de sednare åren fortfarande
stigit, den behållna inkomsten för postverket knappast
varit tillräcklig för utgifternas betäckande, hvilka i betydlig
mån ökats ej blott i följd af utvidgade post-kommunikationer,
utan ock af särskilda, häraf oberoende anledningar,
såsom skjutslegans förhöjning vid skjutsens ombesörjande genom
entreprenad, tillökning af postillonernas antal för befordrande
af mera säkerhet vid postforslingen m. m. Då härtill
kommer, att underhåll och ombyggnad af de för postverket
erforderlige fartyg påkallar betydliga tillfälliga utgifter, hvartill
tillgång skulle komma att saknas, derest icke af postkassans
inkomster medel härtill kunna årligen afsältas; vill
Kongl. Maj:t, i betraktande af allt detta och med hänsigt i
öfrigt till de ytterligare förbättringar i post-inrättningen, som
funnits eller framdeles kunna finnas behöflige, föreslå Rikets
Ständer, alt, med bibehållande af den förra beräkningen af
brutto-inkomsten å postmedlen till  575,000: —
Transport R:dr 9,060,996:32.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 9,060,996:
ytterligare nedsätta post-kassans bidrag till stats-verket ifrån
125,000 till 100,000 R:dr med motsvarande förhöjning i den
nuvarande förslagssumman för postverkets utgifter, samt fortfarande
medgifva att hvad af postmedlen kan inflyta utöfver
dels sistnämnda summa och dels den för statsverket behållna,
må af Kongl. Maj:t disponeras till kostnaders bestridande i
och för postanstaiternas utvidgande eller förbättring.
29:o Karta-sigillata-medletij beräknade vid sista statsreglering
lill 500,000 R:dr, hafva utgjort
för år 1841 R:dr 462,128.
1842
. 505,055.
1843
510,935.
1844
529,877.
1845
503,565.
Då alltså dessa medel under hvartdera af åren 1842—1845
öfverstigit ofvannämnde af Rikets sednast församlade Ständer
beräknade belopp och för år 1844 uppgått ända lill 529,877
R:dr, samt, enligt från Stats-kontoret särskildt meddelad uppgift,
samma medel för år 1846 utgjort 540,582 R:dr il sk.,
anser Kongl. Maj:t dessa medel nu med så mycket mera skäl
kunna till ett högre belopp beräknas, som en noggrannare
kontroll, i afseende å karteringen af köpe- och fastebref, m. fl.
handlingar, med innevarande år inträdt; och föreslår Kongl.
Maj:t derföre, att inkomsten af karta-sigillata-medlen må i den
blifvande riks-staten beräknas till  525,000:
30:o Bränvin s-af giften j som vid sednaste statsreglering beräknades
till 670,000 R:dr, har utgjort
för år 1841 R:dr 563,224.
1842
672,354.
1843
675,696.
1844
685,652.
1845
580,131.
Då Kongl. Maj:t, uppå Rikets Ständers begäran, låtit utarbeta
förslag till förändrade grunder för rättigheten att tillverka
och distillera bränvin, äfvensom för beskattningen derå,
Transport R:dr 9,585,996:
102
Kongl. Majlis Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Transport R:dr 9,585,996:32.—
i ändamål att, genom en säkrare kontroll å tillverkningsbeloppet,
tillvägabringa så väl en rättvisare beskattning, som
förhöjd inkomst för staten, anser Kongl. Maj:t sådant nu, vid
beräkningen af denna intrad, äfven böra tagas i betraktande.
Vid jemförelse emellan beloppet af bränvinsbränningsafgiften
för den förflutna tiden och den sannolika till verkningsqvantiteten,
synes det uppenbart, att hela den afgift, som, äfven
enligt nu gällande författning, varit beräknad att utgå med
ett visst belopp för hvarje tillverkad kanna bränvin, tillföljd
af brister i föreskrifterna, icke kommit staten tillgodo. Genom
de nya grunderna för beskattningen, sådana de af Kongl.
Maj:t blifvit godkända, jemte öfriga föreslagna bestämmelser
böia omförmälda brister afhjelpas och afgiften komma i ett
mera rigtigt förhållande till verkliga beloppet af tillverkningen;
och, under förutsättning af Rikets Ständers bifall till de
föreslagna förändrade grunderna för nämnde beskattning, synes,
jemlikt den utredning, som innefattas uti bifogade protokoll
öfver finans-ärenden för den 9:de denna månad, brän
vinsafgiften
kunna beräknas till åtminstone  1,250,000:
eller till 580,000 R:dr utöfver hvad nu gällande riks-stat
upptager.
31:o Restantier, som inflyta, beräknades vid sednaste
statsreglering till 155,000 Riksdaler. Enligt räkenskaperna
bar sådan inkomst utgjort:
för år 1841 R:dr 152,935.
1842
130,489.
1843
160,305.
1844
287,410.
1845
176,396.
Medium af berörde fem års inkomster är 181,507 R:dr;dock
torde, utan afseende på den tillfälligtvis större inkomsten för
år 1844, kunna förblifva vid förra beräkningen  155,000:— —
Säger R:dr 6,508,000.
Summa ordinarie och extra-ordinarie inkomster . , . R:dr 10,990,996:32.—
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
103
Transport R:dr 10,990,996: 32. —
Sålunda, och då uti sednaste statsreglering påräknades:
Ordinarie inkomster . . . R:dr 4,448,430:
Extra-ordinarie d:o  5,456,000:
Restantier  155,000:  10,059 430:
uppkommer genom den beräkning Kongl. Maj:t nu antagit,
en ökad tillgång af R:dr 931,566:32.-
h vilken med 42,793 R:dr 32 sk. 4 r:st. öfverstiger de af Kongl. Maj:t föreslagna
förhöjningar i utgiftstitlarnes anslag för ständiga behof.
Efter den staden Wexiö år 1843 öfvergångna eldsvåda beviljade Kongl.
Maj:t, utom ett lån af 240,000 R:dr till understöd för nybyggnaders uppförande,
en särskild summa af 30,000 R:dr, att genom den i staden bildade
nödhjelps-kommitte och under dess ansvarighet användas till förlagslån åt nämnde
stads näringsidkare och handtverkare, och i afseende å återbetalningen hvaraf
Kongl. Maj:t sedermera under den 26 Oktober 1846 i nåder förordnat,
att en tiondedel af lånesumrnan borde, jemte upplöpande från den 1 November
sistnämnde år beräknad, staten tillfallande, ränta efter 3 för hundrade
om året, återgäldas den 31 December 1847, och en lika afbetalning
med enahanda ränta sedermera ega rum vid slutet af hvarje utaf de påföljande
nio åren, dock under förbehåll att då, genom de sålunda för återbetalningen
stadgade grunder, nödhjelpskommitteens ansvarighet komme att upphöra,
stadens magistrat och äldste förbunde sig till gemensamt betalningsansvar
samt beloppets insändande till Stats-kontoret, vid hvarje af de bestämda
terminerna. Dessa 30,000 R;dr, hvilka till en början af statsmedlen förskottsvis
utbetaldes enligt derom under den 6 November 1843 meddelad nådig befallning,
hafva derefter under den 29 Februari 1844 blifvit anvisade att utgå
af det på Riksgälds-konloret ställda mindre krediti vet och jemväl deruppå
blifvit Stats-kontoret från Riksgälds-kontoret godtgjorda; och då häraf följer
att omförmälda lånesumma bör, i öfverensstämmelse med de stadgade grunderna,
lill sislberörde kontor åter ingå, har Kongl. Maj;t uppå Stals-kontorets
derom gjorda underdåniga hemställan, velat föreslå Rikets Ständer att Riksgälds-kontoret,
som redan till följd af Kongl. Brefvet den 6 April 1845 öfvertagit
befattningen med byggnadslånet, äfven må erhålla uppdrag att öfvertaga
bevakandet af förlagslånet, samt att den af Stats-kontoret infordrade
104
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
och af Wexiö stads magistrat och äldste afgifna förbindelse å beloppet, 30,000
Rrdr, alltså må på riksgälds-kontoret öfverlålas.
Likaledes har Kongl. Maj:t, efter en i staden Åmål i Januari månad
1846 timad större eldsvåda, genom särskilda nådiga beslut af den 22 i nyssnämnda
månad och den 6 nästpåföljande Maj dels anvisat en summa af tio
tusen riksdaler, för att, emot af Kongl. Majrts befallningshafvande i länet pröfvad
och godkänd säkerhet för återbetalningen, genom dess försorg utbetalas
såsom förlagslån åt sådana bland Åmåls stads handlande och näringsidkare,
hvilka genom eldsvådan blifvit beröfvade utvägarna att å nyo fortsätta sin
rörelse eller sitt handtverk, dels för egarne af brandskadade fastigheter i
nämnde stad beviljat ett byggnadslån af 30,000 R:dr, att utgå under vilkor,
hufvudsakligen öfverensstämmande med de för dylika lån förut föreskrifna
och i öfrigt grundande sig på Rikets Ständers vid sista riksdag fattade beslut,
i afseende på derefter förekommande försträckningar af enahanda beskaffenhet;
varande den förstnämnda låne-summan, efter nödhjelps-och byggnads-kommitteens
af Kongl. Maj:t gillade förslag, fördelad emellan 22 låntagare,
hvilka för lånet afgifvit sina, med behörigen verificerade borgensförbindelser
försedda och uti landtränteriet förvarade reverser, innehållande att de
bekomna förlagslånen skola gäldas af de byggnadslån, samma låntagare kunde
få lyfta, men att för öfrigt samtliga förlagslånen förföllo till betalning den
22 Januari 1848, eller två år efter det Kongl. Majrts nådiga förordnande om
dessa lån meddelades; och föreslår Kongl. Maj:t att befattningen med nu omförmälda
tvänne lån, hvilka, till följd af nådigt förordnande den 26 Maj 1846,
blifvit statsverket af mindre krediti vet godtgjorda, jemväl må från stats-kontoret
till riksgälds-kontoret öfverflyltas och lånehandlingarna, med behörig
transport försedda, dit öfverlemnas.
Enligt hvad Statskontoret uti dess afgifna berättelse om statsverkets förvaltning
och tillstånd särskildt i underdånighet anmält rörande de från landtränterierna
inlefvererade deposilionsmedel, hafva af den summa 62,715 R:dr
29 sk. l r:st., hvartill behållningen af dylika medel vid sista riksdag uppgick,
60,000 R:dr, till större delen bestående af räntebärande reverser och obligationer,
med beräkning af upplupne räntor till ett belopp af 898 R:dr ig sk.,
blifvit den 30 April 1845, till följd af Kongl. Majrts den 10 nästföregångna
Mars, enligt Rikets Ständers beslut meddelade förordnande, från Stats-konto
ret
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
105
ret till riksgälds-kontoret öfverlemnade; hvarefter, då, i följd af läntegodtgörelsen,
härvid af behållningen hehöft användas endast 59,101 R:dr 32 sk, af
densamma återstod R:dr 3,613: 45. l.
att reserveras i afseende å möjligen förekommande ålerlyftningar.
Under den sedermera förflutna tiden hafva ingått deposilionsmedel
Lill följande belopp:
år 1844, efter den 24 Maj .
R:dr 874: 33. 8.
1845
801: 20. -
1846
1,316: 15. 9.
1847, till den 31 Maj  639: 28. 6. 3 532- t u
hvartill kommer ränta å ullånte enahanda medel för
år 1844., efter den 24 Maj R:dr 2,201: 18. 8.
1845
1,250:
1846
39():  3,841: 18. 8.
Summa R:dr 11,087: 17. 8.
hvilken summa, då derifrån afgår ålerlyftade deposilionsmedel,
som utgjort:
år 1845  R:dr 233: 33. 9.
1846  38: ~ ~ 291: 33. 9.
lemnar en behållning af R:dr 10,795: 31. 11.
deraf, enligt hvad stats-kontoret tillika i underdånighet anmält, äro förräntade
emot 5 procent R:dr 7,000: — —
och på bankoräkning innestå  3,795: 31. 11.
R:dr 10,795: 31. 11.
Kongl. Maj:t öfverlemna!- nu lill Rikets Ständer att om användande af
dessa medel efter eget bepröfvande förordna, dock så att för möjligen ifrågakommande
restitutioner reserveras en lämplig summa, på sätt förut egt rum.
Slutligen öfverlemnar Kongl. Maj:t närlagde, utaf stats-kontoret i underdånighet
insända förteckning å åtskilliga af under hand hafvande medel bestridda
utgifter till ett sammanräknadt belopp af 3,136 R:dr 37 sk. 3 r:st.
för den åtgärd, i afseende på förskottens ersättande eller afskrifning, Rikets
Ständer kunna finna skäligt besluta.
Bih. till /!. St. Prot. 7847 och 1848. / Sami. 1 Afd. 7 Haft. l"f
106
Kongl. Mcij:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847.
Till Rikets Ständers stats-nlskott låter Kongl. Maj:t öfverlemna ej mindre
stats-kontorels afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning,
än äfven öfriga denna stats-reglering rörande handlingar, som för vidare upplysning
kunna erfordras; och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all
Kongl, nåd och ynnest städse väl bevågen.
Dal um ut supra.
S. A. Munthe.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. till R. St. 1847. 107
Förteckning å sådana utgifter, som blifvit anvista på och utgått
af under händer hafvande medel, att till ersättning
anmälas hos Rikets Ständer.
Ar 1842.
Rese- och traktaments-kostnads-ersättning till A. F. L. Meurling
i och för honora uppdragen undersökning rörande tillverkning
inom Kronobergs län, af falskt stämpladt papper .
År 1813.
Till nedsättning i Upsala läns ränteri för fullföljande af kronans
talan emot arrendatorn af Ryda kungsgård, enligt Kongl,
brefvet den 14 September 1843 . . . R:dr 2,006: 21. 3.
Till nedsättning å depositions-räkning i öfverstålhållare-embetets
kansli, för fullföljande
af kronans talan i fråga om rätt till vissa
laxfisken i Ljusne-elf, jemlikt Kongl, brefvet
den 29 September 1843
13: 16. —
Ar 1814.
Till protokolls-sekreteraren Heurlin, i egenskap at sekreterare
hos kyrkolags-kommiten, ersättning för förlorade löneinkomster,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 29 September
1843 . . .  R:dr 400:
Till ledamoten i samma kommitté, professorn
m. d:r Thomander, rese- och traktaments
-
m.
kostnads-ersättning, enligt högslberörde Kongl.
bref
117: -
Summa R:di
Banko.
600
2,019
37
517
3,136
37
4
Utdrag af Prötocollet öfver Justitie-Departementets Ärenden,
Tjället inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet d Stockholms
Slott den q November i84j.
Närvarande:
Mans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre.
Statsråden:
Friherre Staél von Holstein,
Munthe j
Friherre Peyron,
Silfverstolpe ,
Waern,
Friherre Gyllengranat,
Faxe,
Fåhreeus.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet följande
ämnen, hvilka egde sammanhang med Slatsregleringen vid nu instundande
Riksdag;
1:0
Aiigående Hof-Rätterna och derunder lydande Justitie-stater:
A) Att, sedan Kongl. Maj-.t under den 20 November 1845, med bifall
lill Rikets Ständers underdåniga förslag, låtit utfärda nådig Förordning oin
upphörande af skyldigheten att hos Hofrätt betala lösen för handlingar i
Revisionssaker, samt tillika, efter inbemtande deraf, att omförmälda losen,
hvilken utgjort löneinkomst för en del tjenstemän i Hofrätterna, uppgått
under de sista 10 åren i medeltal för Svea Hofrätt till 697 R:dr 43 sk. 2 ft
r.st., för Götha Hofrätt till 563 R:dr 28 sk. 9 r:st. och för Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge 262 R:dr 33 sk. 7 * r:st Banco, i nåder beslutat, att Iloflätternas
betjening bör föl- den, genom lagforändringen, samma betjening
frångångna inkomst åtnjuta ärlig ersättning, et ter /OO Kali löi Svea Tlof-Rält,
565 R:dr för Götha Hofrätt och 265 Kalr för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge,
hvilken ersättning, beräknad från och med början af år 1846, skulle få till
Sil, N.o 1 till Kongl. Maj.ts Prop. iS/ft; Käft. 1,
1
2
Hofrätterna qvartaliter utbetalas eller anordnas från Stats-kontoret och utgå
af besparingarna under Riks-Statens Andra Hufvudtitel, intilldess annorlunda
kunde vara derom foreskrifvet; så hade Stats-kontoret i sin underdåniga berättelse
angående Statsverkets förvaltning, tillstånd och behof, tillstyrkt, alt anslag
å stat för nämnda fortfarande utgift måtte beredas, att utgå tilldess lönerna
kunde blifva annorlunda reglerade; hemställande Hans Excellens Herr
Justitie-Statsministern i underdånighet, om icke, i enlighet med hvad Statskontoret
i underdånighet föreslagit, Kongl. Maj:t skulle täckas i den nådiga
Proposition, som angående Statsverkets tillstånd och behof till Rikets Ständer
aflåtes, göra nådig framställning derom, att berörda ersättning, utgörande tillsammans
Ett Tusende Femhundra Trettio Riksdaler, må varda på Stat under
Andra Hufvudtiteln uppförd.
Hvilken hemställan Kongl. Maj:t, uppå Statsrådets öfriga ledamöters
underdåniga tillstyrkan, i Nåder biföll.
C) Då vid sistförflutna Riksdag Kongl. Maj:t behagade gifva Rikets Ständer
tillkänna, att, sedan lagmans-bostället Näsby vid Midfastan år 1844 åter
tillfallit Lagmans-embetet i den förenade Stockholms, Södermanlands och
Gottlands Läns Lagsaga, komme, likmätigt Kongl. Brefven den (> September
1791 och den 3 Februari 1841, den ännu på Stat qvarstående hälft af lagmanslönen
på Gottland, utgörande med inbegripen ersättning för derunder beräknade
23 ’ tunnor spanmål, 272 R:dr 4 sk., att till Statsverket indragas;
och med föranledande deraf, vid Stats-regleringen sistlidne Riksdag, nämnda
belopp, hvilket fanns upptaget å allmänna Indra gnings-s ta ten för år 1844,
blifvit gcke allenast derifrån uteslutet, utan äfven afdraget från det till Svea
Hofrätt och dermxderi lydande Justitie-Stat å Andra Hufvudtiteln meddelade
anslag; så hade, enär bemälde Hof-Rättsstat icke bort, på sätt som
skett, genom afdrag af ifrågavarande lönebelopp minskas, utan detsamma endast
skolat från allmänna Indragnings-staten försvinna, Stats-kontoret, i dess
underdåniga berättelse angående Sta ts-\ erkels förvaltning, tillstånd och behof,
i underdånighet hemställt, att rättelse i afseende härå måtte vid instundande
Riksdag beredas dymedelst, att å Svea Hof-Rälts stat, hvilken bort förblifva
oförminskad, uppföres en summa af 272 R:dr 4 sk.
Enligt Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern och Siats-Rådets
öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkande, behagade Kongl.
Maj-.t förklara Sig vilja meddela Rikets Ständer hvad Stats-Kontoret
i ofvanberörde hänseende underdånigst" hemställt, för att iakttagas
vid regleringen af Andra Hufvudtiteln.
2:o
3
Krigs-Hof-Rätten.
Att sedan, under åberopande deraf, att i 96 §. 14- Cap. Krigs-Artiklarna
den 31 Mars 1798 blifvit stadgadt, att böter, hvartill någon, enligt samma
Capitel eller jemlikt Rättegångs-Baklen af allmänna Lagen, varder af Krigsdomstol
fälld, skulle gå till tväskiltes och uti Öfverdomstol delas emellan
Krigs-Justitiarien (numera Krigs-Hof-Rättsrådet) och Krigs-Fiscalen, samt att
andra böter delades i Krigsdomstol till treskiftes emellan Konungen, Rätten
och målseganden, då ej annorlunda stadgadt funnes, hvilken sednare föreskrift
erhållit genom Kongl. Brefvet den 26 Januari 18.32 den förklaring, att Rättens
andel i treskiftes-böter uti Öfverdomstol borde tillfalla Krigs-Justitiarien,
till följd hvaraf Krigs-Hof-Rättens Civil-ledamot åtnjutit andel i så väl tväskiftes-
som treskiftes-böter, Krigs-IIof-Rätten, uti underdånig skrifvelse den 3
September 1846, enär det ansågs olämpligt, att Öfverdomaren toge andel ide
böter, sorn af honom sjelf åläggas, lill Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt,
att den förmån, som, på sätt herördt är, blifvit Civil-ledaxnoten förunnad, måtte
med 1846 års slut upphöra, så att, i likhet med hvad i öfriga Hof-Rätter
egde rum, ifrågavarande böter tillfalla Kronan, men att deremot Kongl. Majit
måtte täckas,; såsom ersättning för hvad till följd häraf komrne att Civil-ledarnoten
frångå, i Nåder tillägga bemälde Ledamot ett årligt ersättnings-belopp,
som svarade^emot hvad ofvannämnda bötesandelar utgjort i medeltal under de
nästförflutna fem åren, 1841 till och med 1845, utgörande, enligt vederböramles
uppgift, 80 R:dr 47 sk. 3 rast Banko; så hade Kongl. Majit, under den
2 sistlidne Februari, funnit godt att, med upphäfvande af hvad hittills i omförmälda
hänseende varit stadgadt, i Nåder; förklara Civil-ledamoten hos KrigsHof-Rätten
icke böra åtnjuta andel i de böter, som af bemälde llof-Rätt ifrån
och med 1847 års ingång voro eller blefve ådömda, utan att de hötesandelar,
som hittills varit honom anslagna, tillfalla Kronan, men att nuvarande
Civil-ledamoten, Krigs-Hof-Rättsrådet Gethe, så länge han Embetet innehade,
skulle åtnjuta ersättning med 80 R:dr Banco om året, hvilken ersättning
borde tills vidare qvartaliter utgå från besparingarna å Riksstatens Andra Hufvudtitel;
oell hemställde Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern, huruvida
icke, då berörda Åttio Rriksdaler torde böra för framtiden uppföras å Allmänna
Indragnings-staten under Nionde Hufvudtiteln, Kongl. Majit skulle täckas
derom göra framställning till Rikets Ständer i den Nådiga Propositionen angående
Stats-regleringen.
Denna af Stats-Rådets öfriga Ledamöter biträdda hemställan behagade
Kongl. Maj.t Nådigst bifalla.
4
3:o
Att, efter indragning af Borg-Rätterna, Kongl. Majit den 18 December
1845 i Auder förklarat, att ordinarie tjenstemännen oell vaktbetjente vid BorgRätterna
skulle af allmänna medel åtnjuta ersättning för sådane, genom nämnda
indragning, deni frångångna sportelinkomster, hvilka icke förut utgått af anslaget
för Hofstaten, beräknade i medeltal årligen för Hof-Auditören J. J. Elgström
till 223 R:dr, för Hof-Notarien, Protokolls-Sekreteraren C. P. A. Hallbäck
till 50 R:dr, för Hof-Notarien, Kammarjunkaren C. L. von Mentzer till
200 Rall- och för Vaktmästaren IV. Högfeldt tili 50 R:dr, eller tillhopa arliligen
523 R:dr Banko, hvilket belopp blifvit för åren 1845, 1840 och 1847
anvisadt på besparingarna å Riks-Stätens 2:a Hufvudtitelj hemställande Hans
Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern, om icke Kongl. Majit skulle täckas till
Rikets Ständer göra nådig framställning derom, att berörde ersättnings-belopp,
såsom upphörande i den mån nämnde personer afgå, må uppföras på Allmänna
Indragnings-staten under Nionde Ilufvudtiteln.
Denna af Stats-Rådets öfriga Ledamöter biträdda hemställan behagade
Kongl. Majit Nådigst bifalla.
0:o
Fångars vård och underhåll.
1) Att, enär det vid sednaste Riksmöte för fångars vård och underhåll
uppförda förslags-anslag 450,000 Ridr befunnits så otillräckligt, att, enligt 1845
års räkenskaper, dylika kostnader uppgått till icke mindre än 737,979 Ridr
13 sk. 4 rist, så hade Stats-Contoret, i dess underdåniga berättelse angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, tillstyrkt, att Rikets Ständers uppmärksamhet
måtte fästas å angelägenheten deraf, att i Riksstaten för sådant ändamål
upptages en tillgång, som någorlunda motsvarade verkliga utgiften.
Med afseende å hvad Stats-kontoret i underdånighet anfört, ansåg Hans
Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern ifrågavarande lörslags-anslag väl behöfva
tillökning, men då, i den mån fängelse-systemet hunne ordnas oell till
följd deraf de kostsamma fångtransporterna inskränkas, anledning syntes vara,
det utgifterne, som af anslaget bestridas, skola minskas, fann Hans Excellens
sig böra i underdånighet hemställa, att nämnda anslag i Propositionen angående
Stats-regieringen må förslagsvis beräknas till endast 650,000 Ridr.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern sålunda i under
-
5
dåni gliet hemställt och deruti Stats-Rådets öfriga Ledamöter
instämde, täcktes Kongl. Majit i Nåder bifalla.
7:o
Uppå Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministerns underdåniga hemställan,
deruti Stats-Rådets öfriga Ledamöter instämde,
behagade Kongl. Majit i Nåder besluta framställning till Rikets
Ständer derom, att det vid sistlidne tvänne Riksdagar åt Professoren,
Doctor C. J. Schlyter j för utgifvande af Sveriges
gamla Lagar, dels såsom arfvode och dels såsom ersättning för biträde
och kostnader dervid, beviljade samt å Allmänna Indragnings-staten
uppförda anslag till nästpåföljande Riksdag, efter
Tolfliundra Ridr årligen, må fortfarande å nämnde Stat upptagas
och till Professoren Schlyter utgå, under enahanda vilkor af arbetets
oafbrutna fortsättande och redogörelse för fortskridandet deraf,
som hittills varit vid samma anslag fästadt.
1 öfrigt och sedan Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern i underdånighet
hemställt, att, i afseende å den af Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag
fastställda reglering af utgifterna under Riksstatens Andra Ilufvudtitel,
för det närvarande icke matte ifrågakomma andra förändringar, än de, som,
efter hvad sagdt är, nu blifvit af Kongl. Majit Nådigst gillade, samt att utdrag
af detta Protokoll, i hvad det innefattar förslag till anslag för 2:a och
9:e Hufvudtitlarna eller §. 1, Litt. A och C, § 2, § 3, § 5., Litt. A, § 6 och
§ 7, matte till Finans-Departementet expedieras, för att i dessa delar läggas
lill grund för Kongl. Majits Nådiga Proposition angående Stats-Verkets tillstånd
och behof,
tiicktes Kongl. Majit till berörde af Stats-Rådets öfriga Ledamöter
biträdda hemställan lemna Nådigt bifall.
Ex protocollo
E. Helling.
e
Protocoll öfver Utrikes Departementets Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den
g November 1847•
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Stats-Ministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre.
Stats-Råden:
Friherre Staél von Holstein,
Munthe ,
Frihem: Peyron,
Silfverstolpe ,
TVcern,
Friherre Gyllengranat,
Faxe,
Fåhraeus.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena anmälde i underdånighet, att då,
nied anledning af Rikets Ständers instundande sammanträde till Lagtima
Riksdag, honom ålåge att uppgifva Utrikes Departementets tillstånd och behof,
så, och under förutsättning, att Norska Stats-Verkets anslag till Ministerstaten
fortfarande till samma belopp, sorn under de sednare åren, eller 40,000
Norrska Species årligen, komme att utgå, ansåg Stats-Ministern, att det.vid sednaste
Stats-reglering å 3:dje Hufvudtiteln uppförda anslag af 225,650 R:dr Banko
vore för Departementets utgifter tillräckligt, till följd hvaraf Stats-Ministern i
underdånighet föreslog Kongl. Maj:t, att, uti den till Rikets Ständer allåtande Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof, detta anslag till oförändradt belopp
upptaga; dock med samma anmärkning, som vid Rikets Ständers sednaste sammanträde
gjordes, att, till ernående af en sådan jemnvigt emellan Departementets
inkomster och utgifter, hvarigenom ofvanstående anslag kunde för det
dermed afsedda ändamål blifva tillräckligt, oundgängligen fordrades, att aterstoden
af den för Rikets Ständers Stats-Utskott vid 1840 års Riksmöte
uppgifna Kabinetts-kassans brist måtte, i likhet med hvad sedan år 1841 egt
runi, derifrån fortfarande afskiljas.
Kongl. Maj:t behagade den utaf Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
sålunda gjorda framställning i Nåder gilla och uppå StatsRådets
enhälliga tillstyrkan besluta, att anslaget till 3:dje Hufvudtiteln,
uti den till Rikets nu sammanträdande Ständer »flätande
7
Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, skulle till oföriindradt
belopp af 225,650 R:dr Banko upptagas; hvarvid Kongl.
Majt likväl ansåg Sig icke böra för Rikets Ständer lemna oanmärkt,
att, sedan, enligt hvad uti den till Rikets Ständer vid
1844 års Riksdag afgifna Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof omförmäldes, den vid 1840 års Riksdag för Rikets
Ständers Stats-Utskott uppgifna brist, uppgående vid sistbemälda års
slut till 775,966T R:dr 32 sk. Banko, dels genom af Högstssalig
Konung Carl XIV Johan från och med år 1841 verkställda så
väl afskrifningar af Dess egna förskotter till Kabinetts-kassan, som
äfven af egna medel gjorda kontanta albetalningar, dels genom af
Kongl. Majt under år 1844 ytterligare gjord afbetalning å kapitalet,
blifvit minskad med 469,835 R:dr 40 sk. Banko, så att den
återstående bristen den 10 Juli 1844 utgjorde 306,130 R:dr 40
sk. Banko; så hade, genom de af Kongl. Majt likaledes af egna
medel, utom hvad för räntor blifvit erlagdt, gjorda ytterligare
afbetainingar å kapitalet, denna brist förminskats med 173,497
R:dr 24 sk. Banko, hvarjemte Kongl. Majt till afbetalning inom
loppet af ett kommande år öfvertagit ett ytterligare till 80,000
R:(lr Banco uppgående belopp, till följd hvaraf den derefter återstående
bristen blifver nedsatt till 52,633 R:dr 16 sk. Banko;
och borde denna upplysning, i sammanhang med den afgifvande
Nådiga Propositionen om Stats-Verkets tillstånd och behof, Rikets
nu sammanträdande Ständer meddelas.
In fidem Protocolli
K. Sköldebrand.
Utdrag af Protocollet öfver Landt försvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet på Stockholms
Slott den g November i84~•
Närvarande:
Hans Excellens Justilie-Stats-Ministern, Herr Grefve Posse;
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre ;
Stats-Råden:
Friherre Stalfl von Holstein;
8
Munthe i
Friherre Peyron:
Silfverstolpe j
JVcern,
Friherre Gyl/engranat,
Faxe ,
Fåhraeus.
Chefen för Landtförsvars - Departementet, Siats-Rådet Friherre Peyron ,
sein, på sätt förmäles uti det inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet den 29 December
sistlidne år hållna protocoll öfver Landtförsvars-Ärenden, erhållit nådigt
uppdrag att, med biträde af sakkunnige personer, uppgöra och till
Kongl. Majits' nådiga pröfning framlägga förslag till ett fullkomligare ordnande
af Försvarsverket till lands, äfvensom att tillika uppgifva hvad i anledning
deraf kunde blifva föremål för nådig Proposition till Rikets näst sammanträdande
Ständer, föredrog nu i underdånighet det i sådant afseende af
honom skriftligt utarbetade, här bilagde, underdåniga betänkande; hemställande
Departements-Chefen slutligen i underdånighet, att de tabeller och uträkningar,
uppå hvilka nu anmälda underdåniga förslag vore grundadt, linge
Rikets Ständers Stats-Utskott till vidare upplysning i ämnet meddelas.
Kongl. Maj:t, sorn, enligt Stats-Rådets öfrige ledamöters underdåniga
hemställan, i Nåder förklarade Sig vilja, i sammanhang med
pröfningen af öfrige förekommande behof för Landtförsvaret, jemväl
besluta, hvilka af de i nu föredragna underdåniga betänkande
ifrågaställda anslag borde af Rikets Ständer äskas, behagade för
öfrigt, likaledes uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter,
i Nåder antaga och gilla hvad af Departements-Chefen uti samma
betänkande blifvit i afseende på ordnandet af Försvarsverket
till lands i underdånighet hemstäldt och föreslaget; hvarjemte
Kongl. Majit i Nåder förordnade, att nådig Proposition, i hvad
rörer de af Kongl. Majit nu för Dess del antagna förändrade
grunder för allmänna bevärings-manskapets uttagande till vapenöfning
eller annan tjenstgöring, så väl för Armeens som Flottans
behof, skulle till Rikets snart sammanträdande Ständer aflåtas, äfvensom
att de af Departements-Chefen omförmälda tabeller och
uträkningar må varda Rikets Ständers Stats-Utskott meddelade.
Ex Protocollo
F. L. Tillander.
Under
-
9
Underdånigste Memorial.
HufvudgrinKlen för Rikets försvar är lagd genom allmänna Bcväriugsstadgan
af år 1812. Utan denna grund vore ordnandet af landets försvarsanstalter
otänkbart, utan dess behöriga begagnande alla bemödanden fåfänga,
alla använda kostnader förspillda, samt fäderneslandet i pröfningens stund
blottstäldt för den ögonskenligaste fara.
De tider äro längesedan förflutna, då länders försvar kunde, med någorlunda
säkerhet, byggas på hela den vapenföra befolkningens kallande under
vapen i farans stund. De fosterländska orden: Vi gå man ur huset när
fienden kommer, bade en hög betydelse på de tider, då hvar man sjelf kunde
tillverka sina vapen och egde förmåga att föra dem, men äro i närvarande
tid tomma ord, sedan krigförandel undergått så väsendtliga förändringar
och krigskonsten inom alla Europas länder blifvit så utvecklad och fullkomnad,
att det folk otvifvelaktigt, vid första pröfning, blifver fiendens rof, som
under freden försummat vapenöfningarne, sorglöst förlitande sig, antingen på
den villande föreställningen, att krigen, i följd af de industriella intressenas
öfvervägande vigt, skola uteblifva, eller på sin i vapen oöfvade råa styrka
och på fastheten af sin vilja, sin föresats, att manligen möta farorna, sorn
likväl sviker, då förmågan att dem bekämpa saknas.
Helig pligt är derföre att allvarligt fästa folkens uppmärksamhet på denna
lika enkla, sorn till sina följder vigtiga sanning; på erfarenhetens varnande
vittnesbörd, att föreställningen om en evigt fortfarande fred är en from
önskan, sora aldrig uppfylles, samt på tillförlitligheten af den uråldriga gyldene
regeln: att det folk, som vill bevara freden, måste städse hålla sig
beredt till krig, att det ena svärdet håller det andra i skidan.
Men om det således, å ena sidan, är oeftergiflig pligt att varna folket
för vådorna af försvarsverkets försummande under freden, och att äska beviljandet
af de medel, som för dess betryggande erfordras, så är det, å den
andra, en lika helig pligt, att så ordna försvarsanstalterna, att de, utan ändamålets
förfelande, blifva för folket så litet betungande som möjligt.
Vid ordnandet af ett lands försvarsverk måste trenne hufvudomständier
a
heter
tagas i öfvervägande:
1:0 Grannstatens krigsstyrka, eller rättare den del deraf, de sannolikt
kunna på en gång använda till anfall;
*2:o Eget lands vidd och beskaffenhet, betraktade med hänseende till
försvaret;
Bil. IV.o i till Kongl. Maj.ls Trop. 1847, Hafi. 1.
2
10
3:0 Europeiska krigssättets närvarande beskaffenhet, samt tidens allmänna
politiska förhållanden.
Samtliga Europas Stater kunna betraktas såsom delar af ett stort Statsförbund,
hvars syfte är att upprätthålla allas inbördes fred, utan uppoffring
af någons sjelfständighet och nationalitet.
Men detta förbund, som är en naturlig och nödvändig frukt af civilisationens
fria framsteg, hvarken är eller bör någonsin blifva fotadt på formligen
afslutade öfverenskommelse!', emedan sådant otvifvelaktigt skulle medföra
de mindre Staternes beroende af de störres herrskande godtycke, tillintetgöra
folkens dyrbaraste arf: Nationaliteten> samt i tidernas längd förstöra, i stället
för att skydda, civilisationens fortgång.
Europeiska Statsförbundets allmänna säkerhet hvilar och bör hvila på
hvarje serskild Stats sjelfåtagna politiska pligt att så ordna sina försvarsanstalter,
att de utan andra Staters ögonblickliga biträde kunna upprätthålla sitt
oberoende och derigenom intaga en sjelfständig, aktningsbjudande ställning
inom förbundet.
Denna åsigt är icke framlagd för att insöfva oss i en farlig säkerhet, i
förlitande på främmande bistånd, utan för att, genom framställningen af den
Europeiska politikens allmänna ställning, å ena sidan, visa den tvingande nödvändigheten
för hvarje folk att hålla sig färdigt till eget försvar, och derigenom
uppfylla sin politiska pligt, att i sin mån medverka till det Europeiska
Statssystemets säkerhet och fortfarande beståird; å den andra, motverka den
alltför ofta obetänksamt framkastade, ali sjelfständighetskänsla qväfvande, föreställning,
att de mindre Staterna stå i det beroende af de störres öfvermakt,
att det för dem icke lönar mödan och kostnaden att ordna sina egna
krafter till sjelfständigt eget försvar.
Utgående från dessa allmänna förutsättningar, öfvergår jag att närmare
skärskåda det serskilda föremålet: Svenska Arméens be/löjliga styrka.
Yid behandlingen af frågor rörande försvarsverket, har den omständighet,
att landet till största delen är omgifvet af haf, gemenligen blifvit framställd
såsom högst fördelaktig för försvaret, samt påståendet godkändt, utan att
hvarken dess allmängiltighet, eller vilkoren för dess antaglighet, blifvit underkastade
närmare granskning, hvilket likväl utgör en lika vigtig sorn grannlaga
åtgärd, emedan den förutan fara är, att försvarsanstalterna blifva fotade
på förutsättningar, sorn ej hålla profvet.
Otvifvelaktigt är, att länder, som genom ett Verldshaf äro skiljda från
hvarandra, måste af detta hemta ett betydligt skydd, emedan svårigheten
att från det ena landet till det andra öfverföra och underhålla betydande
11
stridskrafter, i hög grad gynnar den försvarande. Men sådant är nu för tiden
icke förhållandet med länder, som åtskiljas af mindre haf och vatten, såsom
t. ex. Medelhafvet, Engelska Kanalen, Nordsjön, Kattegat, Öresund, Östersjön
m. fl., hvilka, långt ifrån att gynna den försvarande, snarare och i de flesta
fall gynnar den anfallande, sedan ångkraften lemnat honom ett säkert medel
att skyndsamt och på bestämda korta tider verkställa sina transporter af
krigsfolk och krigsförnödenheter. Närmaste följden af denna inom krigförandets
område inträdda vigtiga förändring är: att Nationer, som bebo öar och
halfdar, omgifna af mindre haf och haf svikar, hädanefter mäste bygga
sitt försvar hufvudsakligen på landt krigs makten, samt sä ordna densamma,
att landets säkerhet blir tryggad, hvarhelst ock de fiendtliga landstigningarne
mä företagas; hvilken satts dock ingalunda må anses innebära,
att, vid ett sådant lands försvar, biträdet af en flotta, ordnad efter
tidsförhållandenas kraf, skulle kunna undvaras, helst denna tvertom alltid,
sä väl i nyssberörde hänseende, som till skyddande af landets handels-sjöfart,
blifver oumbärlig.
Som det 1111 anförda otvifvelaktig! eger en omedelbar tillämpning på
Skandinaviska halfön, så följer i ordningen att öfverväga, hvad inflytande dennas
betydliga vidd och vidsträckta kuster utöfva på Svenska landtkrigsmaktens
behöfliga styrka och sammansättning, hvarvid i förbigående anmärkes,
att alla framdeles förekommande beräkningar äro grundade på förutsättningen
af begge de förenade Rikenas verksamma deltagande i det gemensamma
försvaret.
Om således först i betraktande tages, att afständet från Stockholm till
Haparanda är 115 svenska mil, fran Stockholm till Ystad 63, samt från
Stockholm till Götheborg 49 mil, så inses utan svårighet, att de trupper,
som äro förlagda i Rikets norra, medlersta, södra och vestra delar, icke
kunna påräknas till hvarandras ögonblickliga understöd, samt att detta, af
landets vidd och utsträckning härflytande, förhållande gör till en tvingande
nödvändighet att för Svenska Armeens sammansättning antaga en sådan hufvudgrund:
att landets väsendtligaste hufvuddelar md inom sig sjelfva ega
en städse stridsfärdig styrka, tillräcklig att möta faran, hvarhelst den
ock må visa sig, samt att uppehålla och hejda en, oaktadt de af Sjöförsvaret
deremot lagda hinder, landstigen fiendes framgång, tills förstärkningar
från landets närmast belägna hufvuddelar hinna anlända.
Af denna grundtanke, hvars riktighet icke lärer kunna jäfvas, följer, att
Svenska landtarmeens sammanlagda styrka måste vara större, än som nödigt
vore, örn landet, under i öfrigt lika förhållanden, egde en mindre vidd, och
12
framförallt ett mindre långsträckt läge, hvarvid likväl icke må oanmärkt
lemnäs, att, om ock landels allmänna fonn och vidd sålunda, å ena sidan,
föranleder behofvet att hålla i beredskap en förökad stridsfärdig försvarsstyrka,
de likväl, å andra sidan, under sjelfva krigförandet äro gynsamma för den
försvarande, som deraf hemtar stora fördelar, isynnerhet efter möjligen lidna
förluster, hvilkas följder under sådana förhållanden blifva vida mindre afgörande,
än de skulle blifva, om landet egde en inskränkt vidd.
Ofvanföre nämndes, att hufvudgrunden för landets försvar ligger i den
stadgade allmänna beväringsskyldigheten. Att utreda ändamålsenligaste sättet
för beväringsmanskapets användande utgör derföre vigtigaste föremålet för
krigsstyrelsens omtanka; hörandes dervid i främsta rummet afses krigsmaktens
behöfliga styrka och tjenstbarhet, i det andra sparsamhet i kostnaderna
samt att beväringsskyldigheten må blifva sä litet betungande, som, utan
ändamålets förfelande, kan ske.
T vänne väsendtligen olika sätt gifvas att till länders försvar begagna
be vä rings-manskap: det ena att bilda hela arméen af beväring; det andra:
att bilda armeen af stående stamtrupper, med hvilka större eller mindre antal
heva rings-manskap efter behof förenas och införlifva*.
En utredning, i hvad mån det ena sättet bättre än det andra uppfyller
nyssnämnde vilkor af ändamålsenlighet och hushållning samt lättnad vid beYärings-skyldighetens
utgörande, måste således ega rum.
Om Arméens bildande ensamt af Bevärings-manskap.
Då man vill upprätta en armée ensamt af bevärings-manskap utan stående
stamtrupper, måste följande tvänne oeftergifliga vilkor dervid iakttagas:
l:o att det manskap af första bevärings-klasscn, sorn till soldater uttages,
så länge hålles samladt å öfnings- och garnisons-orter, att manskapet
hinner fullständigt utbildas och disciplineras för krigstjensten;
2:o att samma en gång uttagna manskap, under de påföljande åren som
bevärings-skyldigheten varar, sammandrages till bestämda vapenöfningar, tillräckliga
att underhålla och fullkomna den under första öfningstiden vunna
färdigheten.
Uti Stater, der armeen är bildad ensamt af bevärings-manskap, finnes
likväl en betydligt olika längd bestämd, såväl för sjelfva bevärings-skyldighetens
fortfarande, som för vapenöfningarna. Följande exempel må anföras:
Preussen.
Bevärings-skyldigheten varar i 30 år, deraf
13
2:»e åi- i Garnisonstjenst (Garderne i 3:ne år).
3:ne år i Krigsreserven j med en månads vapenöfning årligen.
7 år i Landtvärnets usta uppbåd, med 14 dagars vapenöfning hvartannat
år. Då armee-korpserne äro sammandragne, exercerar Landtvärnets
l:sta uppbåd 1 månad.
Dessutom målskjutning om söndagarne under 2:ne månader, tillsammans
8 dagar.
7 år i landtvärnets s.dra uppbåd, hvilket användes i krigstid till garnisoner
och provinsens försvar, men har ingen vapenöfning i fredstid.
11 år i Landtstormen, som uppkallas vid utomordentliga tillfällen.
Den till soldat i Preussen utlottade bevärings-karlen har sålunda följande
tjenstgöring och vapenöfningar:
2:ne års garnisonstjenst  730 dagar.,
3:iie års vapenöfningar i krigsreserven, å 1 månad
årligen • 90 dagar.
7 år i landtvärnets l:sta uppbåd, derunder vapen
öfningarna
uppgå till minst 60 dagar.
Summa 880 dagar (2 år 3 m:dr).
Som 40,000 man årligen uttagas af bevärings-manskapets första klass, så
är Preussiska armeens styrka följande:
I Garnisoner  80,000 man.
I Krigs-rcservcn  120,000 „
I Landtvärnets l:sta uppbåd ..... 280,(XX) „
Summa 480,000 man.
I Landtvärnets 2:dra uppbåd . . 280,000.
I Landtstormen  440,000. 720000 man.
Summa 1,200,000 man.
Dock lärer, i anseende till betydlig afgång, synnerligen inom landtstorms-afdelningen,
de vapcnöfvades antal i Preussen icke kunna uppskattas
högre än till 1 million, utgörande omkring ~g:del eller 7 procent af landets
hela folkmängd. Bevärings-skyldigheten vidtager vid fyllda 20 år; manskapet
är d£ icke fullvuxet.
Wurtemberg.
Bevärings-skyldigheten varar i 6 år, deraf rekrytexercis
6 månader
180 dagar.
Transport 180 dagar.
14
Transport 180 dagar.
Årliga vapenöfningar i 5 år, ä 30 dagar .... 150 „
Summa 330 dagar (11 månader).
Hannover.
Bevärings-skyldigheten varar i 6 år, deraf hela
första året i verklig tjenst 3G5 dagar.
Årliga vapenöfningar i 5 år, å 30 dagar ... 150 „
Summa 515 dagar (1 år 5 månader).
Baden, lika med Hannover 515 dagar (1 år 5 månader).
Hessen (Storhertigdömet).
Bevärings-skyldigheten varar i 6 år, deraf hela
första året i verklig tjenst ....... 365 dagar.
1 månads vapenöfning de 3 följande åren . . 90 „
Summa 455 dagar (1 år 3 månader).
Hessen (Kurfurstendöme^.
Bevärings-skyldigheten varar i 12 år, deraf hela
första året i vei'klig tjenst  365 dagar.
Under de 3 följande åren vapenöfningar tillsammans
8 månader  240 „
Summa 605 dagar (1 år 8 månader),
under de öfriga 8 åren inga vapenöfningar.
Dannemark.
Bevärings-skyldigheten, som börjar vid fyllda 22 år, varar i 16 år, deraf:
4 år i Linie-armeen (Fredsfoten).
4 „ i Krigsreserven.
8 „ i Förstärkningen.
!:sta Bevärings-klassen vapenöfvas i 4 månader 120 dagar,
och gör sedan 1 års Garnisonstjenst .... 365 „
2:dra, 3:dje och 4:de klasserna årligen 3 veckors
vapenöfning 63 „
Summa 548 dagar (1 år 6 månader).
Ofvanstående gäller för Infanteriet. Krigsreserven och Förstärkningen
15
hafva ej vapenöfuingar. Årligen uttagas 5,500 man.
Således är Linie-armeen sr22,000 man.
Krigsreserven  22,000 „
Förstärkningen
44,000 „
Summa 88,000 man vapenöfvadt manskap.
Af alla Europeiska stater, sorn antagit grundsatsen att bilda armeen ensamt
af beväring, är Preussen den, som strängast och följdenligast utfört detta
system, hvarföre ock detta land, i högre grad än något annat, skördar systemets
förnämsta frukt, som är: att större delen af landets vapenjöra folkmängd
är i besittning af en fullt utbildad förmåga att föra vapen till
fäderneslandets försvar. Men denna vigtiga fördel, till hvars eftersträ fvande
Preussiska staten företrädesvis uppmanas af sitt geografiska läge emellan
Irenne, hvar för sig mäktigare, grannstater, måste denna stat gälda genom
högst betydliga kostnader och en serdeles betungande utsträckning af bevärings-skyldigheten.
Af hvad ofvanföre blifvit uppgifvet synes väl: att andra stater, der samma
hufvudgrund för kigsmaktens sammansättning blifvit antagen, ansett sig
kunna, i jemförelse mot Preussen, betydligen nedsätta, så väl årens antal för
be v ä ri n gs-sky ldiglietens fortfarande, som öfningstidernas längd; att det, äfven
inom dessa Stater, visar sig, huruledes systemet att bilda arméen ensamt af
bevärings-manskap ovillkorligen påkallar tjenstetidens och vapenöfningarnes
betydliga utsträckning, och såmedelst bevärings-skyldighetens ansenliga förtyngande.
Men hvad, som vid detta tillfälle bör såsom serdeles anmärkningsvärd!
anföras, är, att, oaktadt de utsträckta vapenöfuingar, som i dessa länder ega
rum, likväl bland kunnige militärer öfverallt i Tyskland den öfvertygelse
råder, att armeerna, i brist af stående stamtrupper, svårligen kunna ega eller
vinna den för en krigshär nödiga militäriska stadga, äfvensom att arméernas
befäl, genom den ständigt sig förnyande långa rekryt-undervisningen, som
detta system kräfver, oundvikligen blifver nedstämdt till lynne och håg, samt
i förtid utnött och obrukbart; och märkligast är, att i Preussen, der tjenstetiden
och vapenöfningarne äro mest utsträckta, klagan öfver bristande stående
stamtrupper är lika, 0111 ej större, än inom de öfriga Tyska staterna. Att
denna klagan har en verklig grund, kail ej betviflas, och bevises bland annat
deraf, att man genom förökad sold, äretecken och andra uppmuntringar
söker skaffa sig kapitulanter eller sådana, som, efter fullbordad beväringspligt,
vilja i krigstjensten qvarstanna, och hvilka företrädesvis användas sorn Corporaler
och Under-ollicerare.
16
Slutligen bör anmärkas, att de nu anförda olägenheterna allestädes visa,t
sig störst och betänkligst vid artilleri- och kavalleri-vapnen.
Om Armeers bildande af stående Stamtrupper, i förening med
Beväringsma nskap.
Genom antagandet af detta system undvikas de tvänne, i det föregående
anförda, väsendtligaste olägenheterna af arméens bildande ensamt af bevärings-manskap,
som voro: bristande militärisk stadga inom arméen, samt
behofvet af hevärings-pligtens förtyngande genom lång tjenstetid och alltför
utsträckta vapenöfningar.
1 samma mån stamtrupperna i en sådan armée äro talrika, med omsorg
Valde, val disciplinerade samt i krigstjenstens alla delar väl undervisade och
Öfvade, i samma mån kan ock med dem, i förhållande till deras styrka, ett
större antal beVärings-manskap förenas och införlifvas, samt detta manskaps
beliöfliga vapenöfning i det hela inskränkas, och bevärings-pligten såmedelst
lättas; dock alltid under förutsättning, att denna inskränkning icke sträckes
utöfver en viss gräns, eller så långt, att den förberedande bildning saknas,
som det unga manskapet nödvändigt måste ega för att kunna med stamtruppeli
införlifvas, utan att der åstadkomma ett allmänneligt rekryttillstånd,
hvaraf, i farans stund, de vådligaste följder otvifvelaktig! skulle uppstå.
Att, vid tillämpningen af dessa allmänna grunder till fäderneslandets
förhållanden, bestämma, huru och på hvad sätt Sveriges stående armée må
lämpligast kunna erhålla den bildning och tjenstevana, som nödvändigt erfordras,
om den skall kunna blifva att anse som pålitlig Stam för en talrik
beväring, samt hvilken grad af vapenöfning bevärings-manskapet nödvändigt
mäste ega för att kunna i behofvets stund med stammen införlifvas, utgöra
således tvänne lika maktpåliggande som grannlaga omständigheter att allvarligt
öfverväga och, efter mogen granskning af alla dermed gemenskap egande
förhållanden, afgöra.
Om Sveriges stående Armée.
Intet land i Europa torde finnas, som eger en stående armée så
egnad som Sveriges indeldta, att utgöra en i alla hänsenden lämplig stam för
national-beväring. Men denna armée, synnerligen infanteriet, saknar för
närvarande i betydlig grad den bildning och öfning, som stamtrupper oeftergifiigen
måste ega för att kunna uppfylla sin vigtiga dubbla bestämmelse, att
i fredstid utgöra en bildande kärna och skola j i krigstid en pålitlig vårdare
och ledare för det unga manskap, sorn med dem skall införlifvas.
För
17
För att Sveriges stående armé, så väl den indelda, som värfvade, må
kunna vinna den hildning, som stamtrupper böra ega, måste följande trenne
väsendtliga åtgärder oundvikligen vidtagas, nemligen:
l:o Instruktions-kompagnier införas vid indelda infanteriet, för att åstadkomma
en nu saknad tillbörlig rekryt-undervisning;
2:o Regements-mötena vid indelda arméen erhålla den utsträckning, de,
enligt gällande författningar, höra ega, men som nu ej kan ega rum, i följd
af anslagens otillräcklighet;
3:o Införandet af ordentliga, i bestämd ordning återkommande, större öfnings-läger,
dervid samtliga trupper af alla vapen lemnäs tillfälle att samlade
vinna den slutbildningj utan hvilken de icke äro i krig användbare, om ock
hvarje vapens serskilda hildning vore ändamålsenligt ordnad och tillbörligen
vårdad.
Om Instruktions-kompagnier vid Indelda Infanteriet.
Då erkännas måste, att befälet vid så väl indelda infanteriet som cavalleriet
har lika och all möda ospard att bibringa truppen all den duglighet
i tjensten, som är möjlig att vinna med de vapenöfnings-tider och tillfällen,
som under nuvarande förhållanden ega rum; så är det betydliga företräde
härutinnan, som indelta cavalleriet eger framför infanteriet högst anmärkningsvärdt,
helst då i betraktande tagas de större svårigheter, som möta vid
en kavalleri-trupps danande, dervid omsorgerna måste delas och lika egnas
ryttaren och hästen. Men denna märkliga skiljaktighet är lätt förklarad.
Indelda kavalleriet har under många årtionden haft exercis-squadroner,
vid hvilka rekryt- och remont-bildningen drifvits och kunnat drifvas med
den omsorg, att ingen karl eller häst behöft insättas i ledet, förr än de vunnit
den utbildning, som dertill erfordras; hvaremot indelda infanteriets rekrytundervisning,
i saknad af de mot exercis-squadronerna svarande instruktionskompagnierna
är inskränkt till korta, på flera år fördelade, och i det hela
otillräckliga rekrytmöten, hvaraf följden blifver, att rekryten måste insättas i
kompagniet i halfbildadt tillstånd, som sedan under hela dess tjenstetid fortfar
och såmedelst inom indelda infanteriet underhåller ett allmänneligt rekryttillstånd,
i trötts af befälets nitiska bemödanden, att under regementsmötena
afhjelpa hvad som, i brist af nödig öfningstid under rekryt-bildningen
blifvit försummadt, och hvarigenom än vidare den lika väsendtliga olägenhet
uppkommer, att en betydlig del af den i alla fall korta regements-mötcstiden
måste ryckas ifrån sitt egentliga ändamål, som är truppens utbildning
och fullkomnande för krigstjensten.
Bil. N.o i till Kongl. Maj. ts Prop. 1847, klaf t. 1. 3
18
Behofvet af instruktions-compagnier vid iadelda infanteriet är således obestridligt
och fråga kan endast blifva: huru lång tid rekryten bör vid instruktions-kompagniet
qvarstanna för att vinnna den bildning, som fordras för att
kunna såsom stamsoldat ingå i kompagniet.
Rekryt-undervisningens längd är olika i olika länder, allt efter folkens
större eller mindre fallenhet och bildbarhet, den längre eller kortare garnizonstjenst,
som i de skiljda länderna följer omedelbarligen efter rekryt-undervisningens
slut, samt de större eller mindre fordringar, som ega rum, men
kan i allmänhet antagas vara ifrån 4 till 6 månader.
Yid svenska indelda infanteriet, der rekryten efter slutad rekryt-under
visning
icke ingår i garnizonstjenst, utan måste hemta sin vidare utbildning
i yrket vid de årliga korta regementsmötena, borde således ingen inskränkning
i rekryt-undervisningens längd ega rum, emot hvad i andra länder öfligt
är. Men då erkändt är, att svensken i allmänhet eger en serdeles håg
och fallenhet för krigsyrket, så torde rekryt-undervisningen vid indelda infan
teriet
kunna utah fara bestämmas till 3 månader, dock under förutsättning,
att befälets antal vid instruktions-kompagniet icke otillbörligen inskränkes, att
tiden flitigt och omsorgsfullt användes, att krigstukten håller jemna steg med
vapenöfningarne, samt att allvarlig eftersyn från öfverbefälets sida icke uteblifver.
Om Regements-möten.
Af hvad ofvanföre är anfördt synes, att årliga vapenöfningarnes längd
inom Tyska arméerna vanligast anses böra vara 30 dagai’, oaktadt manskapet
vid början af sin tjenstetid fått fullkomna sin bildning under en längre
tids garnisonstjenst. Svenska indelta armeen, som icke eger tillfälle till sådan
tjenstgöring, borde således hafva minst lika långa årliga vapenöfuingar
som dessa arméer; men som manskapets hela tjenstetid vid indelda armeen
är längre än vid Tyska arméerna i allmänhet, så torde regements-mötena,
hvilka efter förutgångna 14 dagars befälsmöten, enligt nu gällande författningar,
böra påstå 17 dagar, icke behöfva förlängas, ehuru sådant vore önskligt
och ©tvifvelaktigt skulle väsendtligt bidraga att öka arméens tjenstbarhet.
Yid detta tillfälle bör anmärkas, att enligt Konung Carl XLs förordnande
1680, hölls vid hvart indeldt regemente årligen:
1 Regementsmöte i 14 dagar
12 kompagni-möten, 1 i hvarje månad, ä 1 dag .... 12 —
Summa 26 mötesdagar.
19
hvartill kom march-dagar till och ifrån regements-mötet, i
medeltal 6 dagar
likaledes till kompagnie-mötena fram och åter . . 24 — 30 march-dagar.
tillsammans 56 dagar,
under hvilka trupperna årligen voro uppkallade, samt i tillfälle att erhålla
öfning och disciplin, oberäknadt de s. k. kyrkovalls-excer cerin gar, hvilka
på chefernes eget föranstaltande anställdes. Man har i sednare tider trott
sig böra ogilla de många och korta kompagni-mötena, men dervid glömt,
hvilket vigti gt medel de voro till krigsmannens vänjande vid ordning och
lydnad. Landstigningen på Seeland, slaget vid Narva, öfvergången af Duna
in. fl. ärofulla krigsföretag, lemna de mest lysande hevis på armeens då egangande
hildning, frukter af Carl XIs ordnande snille.
Efter 1721 års fredsslut inskränktes kompagni-mötenas antal från 12
till 2 å 3, hvarigenom den årliga excercis-tiden minskades från' 26 till 16 å
17 dagar, och march-dagarne från 30 till 10 å 12, så att soldaten i stället
för 56 dagar blott var 26 ä 29 dagar uppkallad oell i tillfälle att vinna öfning
och disciplin. För befrielsen från de öfriga kompa gni-mötena erlade
manskapet en viss kontant afgift lill den s. k. Generaljörråds-Cassan. Så
fortgicks under 20 fredsår. Man köpslog med soldaten om mötens hållande
eller icke. General-Förråds-Cassan förkofrades, men soldat-bildningen aftog i
samma förhållande, tills 1741 års krig med Ryssland utbröt, som sorgligt ådagalade
följderna af detta förfarande: nederlag och neslig fred.
Kronprinsen Adolf Fredrik, utnämnd till Generalissimus, fästade Rikets
Ständers uppmärksamhet på angelägenheten att snart vidtaga flera hufvudsakliga
förbättringar i försvarsverket; alla medgåfvo nödvändigheten och berömde
förslaget, men verkställigheten uteblef. Det erfordrades ännu ett för
svenska vapnen nära lika litet hedrande krig som det sednast öfverståndna,
för att öppna mängdens ögon och framtvinga åtminstone de nödvändigaste
förbättringarne. Ett sådant krig var öfverståndet, då krigsbefälet vid 1761
års Riksdag till Kongl. Maj:t afgaf ett underdånigt betänkande rörande arméens
angelägenheter, hvilket, såsom utgånget från armeens ypperste män
och grundadt på en bitter erfarenhet, förvärfvad under tvänne på hvarandra
följande krig, förtjenar serdeles uppmärksamhet Ibland annat nyttigt, samma
betänkande innehåller, förekommer äfven ett förslag rörande arméens
regements-möten. Deli yrkas, att kompagni-mötena skulle afskaffas och regements-mötenas
längd blifva 32 dagar.
Transport 32 dagar.
20
Transport 32 dagar,
Marche-dagar 6 „
Besparade marche-dagar genom kompani-mötenas indragning . 18 „
Summa 56 dagar.
hvarigenom manskapet i 38 dagar årligen skulle vara uppkalladt samt i tillfälle
att under befälets hand vinna nödig skicklighet i tjensten.
*
Om större Öfnings-Läger.
En olycklig fördom har i sednare tider hos oss gifvit dessa namnet
Lustläger, och derigenom hos mängden, som ty värr oftare dömer efter ytan
än efter sakens inre beskaffenhet och värde, uppväckt och rotfästat den
föreställningen, att dessa större truppsamlingar icke annat äro än en militärisk
lek och lustbarhet, en onödig och fåfänglig lyx, som förorsakar landet
kostnader utan motsvarande gagn och nytta. Denna falska föreställning måste
höfvas och ett upplystare tänkesätt rörande denna vigtiga angelägenhet göra
sig gällande, emedan önskan att se fäderneslandets försvarsverk tillbörligen
ordnadt och viljan att härtill lemna nödiga anslag måste förutsättas hos hvarje
fosterländskt sinnad man.
Större öfningsläger, dervid trupper af alla vapen lemnäs tillfälle att under
samfälda vapenöfningar lära sig använda och tillämpa den serskilda kunskap,
hvarje vapen tillhör, äro icke ett nyare tiders påfund, eller tillfälliga
huggskott, utan en urgammal godkänd militärisk inrättning, som i alla tider
och hos alla folk, som förstått att vårda sin krigsmakt och derigenom trygga
sin sjelfständighet, ansetts som ett hufvudvilkor för krigsmaktens behöriga
daning, och historien intygar, att nederlag och olyckor blifvit det folks sorgliga
lott, som af okunnighet förbisett, eller af likgiltighet försummat denna
angelägna del af sin krigsbildning; och beklagligen äro fäderneslandets egna
tideböcker i detta fall icke de minst varnande.
Redan 1735 den 11 Februari yttrades af Riksens Ständer, i anledning
af Secreta-Commissionens föreställning, ”det vara mycket godt och nyttigt att
på ett ställe låta sammandraga och mönstra flere regementen, nemligen ett
af kavalleriet och ett eller tvänne af infanteriet, hvarest det låter sig göra,
att öfva sig uti de stycken, som i fält vid kamperingar böra iakttagas, samt
att officerare af de närmast gränsande regementer måga få befallning vid sådana
mönstringar och regementsmöten vara tillstädes, såvida utan deras alltför
stora olägenhet kan ske, emedan vederbörande mycket lära uppmuntras,
att med större åhåga och flit förrätta sina sysslor, när de veta sig hafva många
sådane åskådare, som förstå sig derpå och derom kunna döma”.
21
Af Krigs-kollegii riksdagsberättelse den 12 Juni 1756 inhemtas, att
14,000 D:lr S:mt årligen voro beräknade för att bestrida kostnaderne för ”några
Regementers sammandragande årligen”.
I Kronprinsens, sedermera Konung Adolf Fredriks, krigsmakten till lands
och sjös omfattande utmärkta Promemoria till Rikets Ständer af den 18
November 1743, förekommer rörande sådane större öfningar följande: ”vid
mötens hållande skulle det ock skaffa en god nytta, om flere Regementer,
der det utan Allmogens och landets alltför stora känning ske kan, stötte tillsammans
på sina mötesplatser, helst Cavallen och Infanteri tillhopa, ty då
kunde de exerceras uti attaque emot hvarandra samt chargerande och flere
nödiga stycken. Derigenom kunde ock en egalité erhållas i Armeens excercicg,
helst om ifrån andra Regementer sig der då Officerare ville infinna; och till
att vinna redigt begrepp om sysslorna i fält, så kunde Infanterie och Cavallen
tillsammans formera små läger till undervisning, icke allenast uti sådane
Krigs-operationer, som vid en Annee dagligen förefalla, utair ock i sådana,
sorn annars vid hvar och en Situations ombyte sig ändra.
En sådan öfning skulle ändå verka en större nytta, om någon del af
fält-artilleriet och infanteriet derigenom finge begrepp om styckens göromål
och effekt i fält.”
I Krigs-befälets ofvanämnda underdåniga memorial till Kongl. Maj:t den
18 April 1761, föreslås ibland öfrige hufvudgrunder för armeens organisation,
att. bestämmas borde: huru regementena uti fördelning kunna med beqvämlighet
inrättas, Generaler dem tilldelas, som hafva inseende öfver excercicen,
och huru regementena i dessa fördelningar ej allenast årligen kunde tillräckligen
blifva excercerade, utan ock vissa år måga kunna stöta tillsammans, med hvad
mera dertill hörer.
Kongl. Brefvet den 12 November 1766, föranledt af Militär-Gonseillens
och Secreta-Utskojttets hemställan, yttrar: ”att som regementernas vanliga
möten icke äro tillräckliga till deras öfvande i exercis och de ej heller der
sammansträffa med flere Regementer af andra vapen, hvilket är lika angeläget
för att kunna vinna öfning i gemensam tjenstgöring, och som vid alla öfriga
Armeer brukas, och äfven af Carl XI befunnits nödigt; skall, när medels-tillgångarne
sådant medgifva, större öfningsmöten årligen efter en viss
ordning hållas på sådana orter, som äro dertill bäst lämpliga med afseende
å truppernas marche m. m., och höra dessa större öfningsmöten icke göra
någon förändring i de vanliga Regementsmötena.”
Uti Secreta-Utskottets underdåniga skrifvelse den 23 Februari 1770, med
aflemnande af fastställelse af Armeens styrka till efterrättelse för Krigs-kollegium,
förekommer följande:
22
”Till befordran af likhet i excercicen och öfning i flerahanda manövrer,
anser Secreta-Utskottet högst nödigt, att ej allenast regementsmöten möjligast
hållas, på ett ställe, utan ock att de af Rikets Ständer allt från 1756
underdånigst påyrkade exercice-läger och möten måga, så snart någonsin
möjligt är, verkställas. Flera regementer böra ock mönstras af en Generalsperson,
som då kan anställa jemnförelse dem emellan, och inberätta förhållandet
till Kongl. Maj:t, en båtnad för Riket af långt högre värde än den
ringa besparing, som deraf vinnes, att hvart Regemente mönstras af närmaste
Generalsperson.”
Stödjande mig sålunda på hvad som i andra länder i detta fall anses
nödvändigt, på nyss anförde äldre förslag, på de af Konung och Ständer redan
i förra århundradet fattade beslut, samt på den erfarenhet sednaste
tid lemnat om större öfningslägers stora nytta för armeen, då medels-tillgångarne
medgifvit sådana lägers sammankallande, anser jag följande härom
för framtiden böra stadgas:
l:o att större öfningsläger, sammansatte af alla vapensorter, årligen
böra ega rum;
2:o att hvarje regemente och korps hvart 4:de år deltager i dessa
öfningsläger, i bestämd ordning, på det undervisningen vid regementsmötena
raå kunna ordnas med större säkerhet och omsorg, regementenas förkofran
sedan sednaste läger lättare varseblifvas, samt rättelser ega rum, der sådane
af behofvet påkallas;
3:o att öfuingslägrens längd blifver minst 12 dagar på stället;
4:o att arméen fördelas i 4 bestämda läger-afdelningar, med iakttatagande
af möjligaste besparing i marche- och andra kostnader;
5:o att lägerplatsen för en iäger-afdelning blifver Ljungbfhed i Skåne;
för den andra, Axevalla hed i Westergöthland, samt för de tvänne
öfriga, Ladugårdsgärdet vid Stockholm.
Sedan nu anfördt blifvit hvad som erfordrades att försätta stående arméen
i skick att kunna utgöra pålitlig stam för national-beväringen, föijer
i ordningen att uppgifva, hvilka åtgärder böra vidtagas för att på ett ändamålsenligt
sätt ordna:
Bevärings-manskapets vapenöjningar.
Ofvanföre är den grundsatsen uttalad, att, om ock stam-trupperne äro
tillräckligt talrika samt väl bildade, bevärings-manskapet likväl måste ega en
sådan jörberedande bildning, att det med stammen kan införlifvas, utan att
der åstadkomma ett allrnänneligt rekryt-tillstånd, hvaraf i farans stund de
23
vådligaste följder ©tvifvelaktigt skulle uppstå; följer således nu att närmare
bestämma, huru denna förberedande bildning må tillvägabringas.
Den första frågan, som härvid framställer sig, är: om bevärings-manskapet
bör till vapenöfning uppkallas under tvänne på hvarandra följande år,
eller om ändamålet kan vinnas genom vapeuöfuingens inskränkning till blott
Första bevärings-klasse n ?
Otvifvelaktigt är, att frågan , betraktad utur rent militärisk synpunkt, måste
besvaras med gillande af förra alternativet, emedan uppbådning tvänne
gånger till vapenöfning onekligen är, synnerligen i disciplinäriskt hänseende,
ojemförligt mera bildande, än om beväringsynglingen blott en gång kallas
under gevär. Men som bevärings-pligten, genom uppbåd till vapenöfning
tvänne gånger, skulle förändras från hvad hittills öfligt varit och ansenligen
förtyngas, samt summan behöfliga excercis- och marche-dagar derigenom
skulle förökas, och således äfven förökad kostnad föranledas, så torde man
på dessa förenade skäl vara nödsakad att låta den militäriskt riktigare åsigten
vika, samt således antaga såsom hufvudgrund för Beväringens vapenöfningar:
att de böra inskränkas till Första Bevärings~klassen.
Hvad dernäst längden af dessa öfningar vidkommer, så synes väl, med
sträng tillämpning af hvad ofvanföre, rörande längden af indelda infanteriets
rekryt-undervisning vid Instructions-kompanierna är anfördt, som skulle
bevärings-manskapets vapenöfning äfven böra bestämmas till trenne månader.
Men denna tid torde likväl tåla någon inskränkning, då i öfvervägande
tages, att den undervisning, som vid Instruclions-kompaguiet gifves indelda
rekryten, är afsedd att meddela honom fulländad soldatbildning, sådan den
nödvändigt måste vara för att utgöra en fullständig grund för stående arméens
fortgående daning till pålitlig stam och ledare för bevärings-manskapet,
hvaremot beväringens öfningar endast afse att meddela bevärings-manskapet
en någorlunda god förberedande daning_, som sätter detsamma i stånd
att vid påkommande behof, då arméen skall sättas på krigsfot, kunna ofördröjligen
förstärka stående arméen och inom dess leder hastigt emottaga nödig
vidare utbildning, hvilket icke utan högst vådlig tidsutdrägt blefve möjligt,
om denna förberedande daning under freden vore försummad, och stående
arméen derigenom nödsakad att i farans stund, då dess snara verksamhet
emot fienden påkallas, först företaga en allmän rekryt-exercice roed hela
beväringen.
Att bestämma det antal exercice-dagar, som erfordras för att meddela
bevärings-manskapet en så beskaffad förberedande daning, är likväl förknippadt
med svårighet, såsom väsendtligen beroende af framtida erfarenhet.
14
Alt öfningstidens Sängd icke utan fara för misstag kan nedsättas under 6
veckor, är min öfvertygelse. Men då vid denna frågas afgörande, å ena sidan,
måste tillses, att kostnaderna för dessa öfningar icke blifva alltför höga emot
de nuvarande och beväi ings-pligten icke allt för mycket förtyngd i jemnförelse
med hvad hittills egt rum, samt, å den andra, förekommer, attskjutöfningars
införande i form af folknöje småningom kunna och böra införas —•
äfvensom vissa s. k. Kyrkoparader bestämmas att årligen hållas med det i
rullorne stående bevärings-mauskapet, och ytterligare i beräkning tages Svenskens
redan anmärkta synnerliga fallenhet for krigsyrket, bevärings-manskapets
hittills visade särdeles håg och mottaglighet för undervisning, samt slutligen svenska
befälets, ända från hevärings-inrättningens början, ådagalagda fortfarande
berömliga nit, ömhet och omtankai vid bevärings-manskapets daning, så långt
den nuvarande alldeles .för inskränkta öfningstiden dertill lemnat tillfälle, så
tilltror jag mig kunna, på grund af alla dessa sammanlagda skäl, våga underdånigst
tillstyrka: att Bevärings-manskapets öfningstid hädanefter blifver
bestämd till 31 dagar in- och utrycknings-dagarne inberäknade 3 sålunda
fördelade_, att minst 14 dagar användas till förberedande rekryt-excerciee
och de öfriga ty dagarne i förening med stammen•
Under förutsättning, att längden af bevärings-manskapets öfningstid blefve
sålunda bestämd, återstår en lika vigtig fråga att taga i öfvervägande, den
nemi.: om det är nödvändigt, att hela Första bevärings-klassen årligen uppbådas
till vapenöfning, eller om icke, till vinnande af besparing så väl i
arbetsdagar som i statsutgifter, möjl gt vore att, utan fara för rikets säkerhet,
kunna häruti göra någon inskränkning, så att blott en viss bestämd
del af första klassen blefve till vapenöfning inkallad, och den öfriga delen
qvarstående i reserv, att i fall af ytterligare behof af armeens förstärkande,
till vapenöfning uppbådas, hvilket allt, oberäknadt redan anförd besparing,
äfven medförde den fördel, att hvarje regemente och corps derigenom erhölle
ett på förhand bestämdt, efter stammens styrka lämpadt, antal bevävarings-manskap
alt årligen vapenofva, hvarigenom icke allenast vunnes nödig
öfverensstämmelse i regementenas och corpsernas styrka, jemte säkerhet
vid alla kostnads-beräkuingar för erforderlig beväpning, beklädnad, utredning,
underhåll, fältlross, sjukvård, marche-kostnader, m. m., utan äfven
öfverflödigt blefve, att, såsom nu måste ske, vid hvarje regemente och corps,
med betydlig kostnad, underhålla ett reserv-upplag af hvarjehanda persedlar
att begagnas för bevärings-raanskapet, hvilka reserv-upplags behöfliga storlek
dessutom icke kan på förhand beräknas och bestämmas i anseende till den
fort
-
25
fortgående folkökningen och deraf följande vexling i de be väringsskyldiges
anta I.
Men om onekligt är, att en sådan inskränkning skulle medföra alla dessa
nämnda ekonomiska fördelar, måste likväl frågan i första rummet skärskådas
utur militärisk synpunkt, innan densamma till slutligt afgörande
foi etages.
Härvid måste först ihågkommas, att Femte bevärings-klassen vid slutet
»f hvarje år afgår från de till krigstjenst skyldiges antal, och att alltså, från
början af följande året ända tills den nya Första be värings-klassen hinner
inmönstras och vapenöfvas, således under hela förra half-året, blott f vapenöfvade
beväring* -klasser äro att tillgå; hvaremot under sednare haltåret,
eller från Julli månad, då Forsta klassens öfningar böra vara' slutade, 5 vapenöfvade
bevärings-klasser finnas att påräkna till armeens förstärkande
och flottans bemanning.
Om ock antagas kan, att faran för fiendtliga anfall vintertiden i allmänhet
är mindre, återstå likväl af den tid, då blott 4 vapenöfvade bevärings-klasser
finnas att tillgå, trenne månader, nemi. April, Maji och Junii,
under hvilka denna fara måste anses lika stor, som under de påföljande sista 6
månaderna af året; hvaraf följer: att man vid bestämmandet af den del af
Första bevärings-klassen ^ som ärligen vapenöfvas, måste beräkna densamma
efter den tillgång vapenöfvadt manskap, som fyra beväringsklasser
lemna.
Tages dervid i öfvervägande, att Första bevärings-klassen, sedan alla
till krigstjenst oduglige blifvit afräknade, nu öfverstiger 21,000 man, och att
detta antal årligen växer, i mån af stigande folkmängd, så skulle, om hela
Första bevärings-klassen årligen till vapenöfning uppkallades, Fyra beväringsklasser
kunna lemna öfver 84,000 man till fyllande af landt-armeens och
flottans behof under loppet af årets förra hälft, samt Fem klasser, öfver
105,000 man till samma behofs fyllande under sednare balfåret, sedau årets
Första bevärings-klass hunnitj vapenöfvas.
Att denna styrka betydligt öfverstiger behofvet, faller sig klart, hvarföre
det ock, under sådant förhållande, vore med god hushållning oförenligt att
sträcka årliga vapenöfningarne till liela Första klassen, och derigenom, i oträngdt
mål, föranleda ökad årlig utgift för stats-verket, samt ökad förlust
af dagsverken för landet i det hela, de olägenheter oberäknade, som vid sjelfva
vapenöfningarnes verkställande, deraf uppkommc och redan ofvanföre
blifvit antydda.
Bil N.-o 1 till Kongl. Majas Prop, 1847* Höft. i. 4
2ti
Om denna, i stats-ekonomiskt hänseende, gagneliga åsigt skulle godkännas,
■vunnes äfven i militäriskt hänseende en väsendtlig fördel, emedan man då
sattes i tillfälle att till egentlig vapenöfning blott uppkalla dem, sorn vid inträdet
i den stadgade beväringsåldren ega tillbörlig kroppslig utbildning och
styrka, under det de öfriga, som vid mönstringarne väl blifvit approberade,
men ännu icke vunnit nödig kroppsstadga , skulle, på sätt förut är antydt,
utgöra arméens reserv-manskap _, som i fredstid blott kom me att undergå
inskränktare vapenöfning vid vissa bestämda så kallade kyrkoparader, samt
först vid infallande krig uppbådades till ordentlig vapenöfning, i den måra
de hunnit blifva vapenföra och i fall, till stående arméens förstärkande,
större styrka erfordrades, än de under freden vapenöfvade utgöra. Sålunda
vore ock ett medel funnet att i betydlig mån afhjelpa de ofta anmärkta betänkliga
följderna af nu gällande bevärings-lag, som bestämmer, alt bevärings-skyldigheten
redan vid 20:de årets utgång skall inträda, ehuru erfarenheten
nogsamt bekräftat, att nordens folk i allmänhet icke uppnår sin
kroppsliga utbildning och fulla mannakraft förr än ett elier tväDne år sednare,
och hvilket förhållande föranledt Norriges lagstiftning att bestämma fyllda
22 år för Yasrnepligtens början.
Då emellertid, enligt hvad ofvanföre är anfördt och utredt, landets betydliga
vidd och långsträckta läge hindrar eller betydligt försvårar hjelpsändning
emellan dess serskilda hufvuddelar, samt deraf nödvändigt följer,
att dessa således inom sig sjelfva måste ega en städse stridsfärdig styrka, tillräcklig
att mota faran, hvarhelst den ock må visa sig, samt att uppehålla
och hejda fiendens framgång, tills förstärkningar från landets närmast belägna hufvuddelar
hinna anlända, så måste den önskliga inskränkningen i antalet af dem,
som årligen böra vapenofvas, af denna nödvändighet bestämmas och begränsas.
Denna vigtiga fråga har, enligt Eders Kongl. Maj:ts derom gifna nådiga
befallning, ibland andra, utgjort föremål för gemensamma öfverläggningar
inom landt- och sjö-försvars-departementen, dervid den öfvertygelse gjort
sig gällande:
att antalet beväringsskyldig» af Första klassen, som till vapenöfnings
undergående bör inkallas, kan inskränkas till 14,525 man, deraf:
för Arméen » 11,181 man
för Flottan  3,344 „
Tillsammans 14,525 nian.
Härigenom blefve hela styrkan (5 klasser) vapenöfvadt manskap 72,625
man, deraf;
för Arméen ...... 55,905 man
för Flottan ...... 16,720 „
Tillsammans 72,625 man.
samt, då endast 4 klasser beräknas, 58,100 man, deraf:
för Arméen  44,724 man
för Flottan  13,376 „
Tillsammans 58,100 man.
Hvartill komme approberadt reserv-manskap, som icke blifvit vapenöfvadt,
af alla Fem klasserne 32,375 man, deraf:
för Arméen  24,780 man
för Flottan  7,595 „
Tillsammans 32,375 man.
Således Fem klasser tillsammans:
vapenöfvadt manskap  72,625 man
oöfvadt reserv-manskap  32,375 „
Tillsammans 105,000 man, deraf
för Arméen
vapenöfvadt manskap  55,905 man
oöfvadt reserv-manskap  24,780 „
Tillsammans 80,685 man.
för Flottan:
vapenölvadt manskap ...... 16,720 man
oölvadt reserv-manskap  7,595 „
Tdlsammans 24,315 man.
Vid detta förslags uppgörande äro följande hufvudgrunder iakttagna:
l:o Att ofvannämda till vapenöfnings undergående beräknade styrka,
14,525 man, som utgör i det närmaste dels procent af rikets folkmängd,
sådan denna, med undantag för Gottland och Lappmarkerna, befanns enligt
tabellverket vara vid 1840 års slut, må bestämmas såsom stadig blifvande
lör en längre tid och intilldess förändrade omständigheter iramdeles kunna
föranleda dess förökande;
2:o att vissa områden af landet, med nyssnämnda undantag, bestämmas
till utgörande af bevärings-manskap för armeens, vissa för flottans behof,
såväl i freds- som krigstid, sålunda: att flottans bevärings områden
komme att utgöras af hela Blekinge och Wester-norrlands Län, Öland, Södra
Möre fögderi af Kalmare Län, de socknar i sä väl återstående delen af sist
-
28
nämnda län, samt öfriga kustlän, med undantag af Norrbottens och Westerbottens
län, hvilka antingen omedelbart gränsa till hafvet eller äro belägna
i skärgårdarna; och slutligen alla vid hafvet liggande städer, Stockholm,
Götheborg, Umeå, Piteå, Luleå och Haparanda likväl undantagna; samt
armeens bevärings områden åter upptaga alla delar af riket, som icke, enligt
det föregående, skulle utgöra sjöbevärings-manskap; varandes tabeller
uppgjorda, utvisande, serskildt för arméen och flottan, det antal beväringsmanskap,
sorn, enligt dessa grunder, skulle inom hvarje län årligen till vapenöfning
uttagas, äfvensom likaledes det antal sådant manskap, som belöper
på hvarje Stad och Fögderi inom hvarje län, jemte dettas fördelning mellan
landt- och sjökrigs-makten, samt jemväl mellan regementer och korpser;
3:o
att bevärings-manskapets uttagande, så väl till vapenöfning som
till krigstjenst, verkställes efter enahanda hufvudgruuder inom arméens och
flottans bevärings områden, hvarvid skulle iakttagas:
a) att årliga mönstringar, förrättade på lika sätt som hittills, verkställas
serskildt för städerna oeh landet, samt serskildt inom arméens och floltans
bevärings områden, hvarvid mönsterrullor öfver be vät ings-manskapet upprättas
serskildt for hvarje Stad och hvarje Fögderi, hvilket likväl ej må hindra
mönstrings förrättande serskildt med en eiler flera delar af fögderiet ;
b) Sedan alla vid mönstringen tillstädeskomna bevärings-skyldige blifvit,
på sätt derom särskildt föreskrifvet är, besigtigade, införas de approberade i
stadens eller fögderiets mönsterrulla efter manskapets längd sålunda, att den
längsta erhåller första rummet, den, sorn står honom närmast i längd, det
andra och så vidare, med iakttagande dervid, att, om två eller flera äro af
lika läDgd, ordningen dem emellan afgöres efter åldern, så att den äldsta
erhåller Irsta rummet, den, som dernäst är äldst, det andra, o. s. v., men om
någons födelsedag ej vore känd eller flera af dem vore födda på samma dag,
genom lottning;
G) De från mönstringen uteblifne bevärings-skyldige böra i serskildt stadgad
ordning efter enahanda grunder besigtigas samt de approberade i stadens
eller fögderiets mönsterrulla ofördröjligen införas, på sätt ofvanföre nämndt
är, dock med iakttagande, att de, som utan styrkt laga förfall från första
mönstringen uteblifvit, alltid insättas framför deni af samma längd, som vid
första mönstringen blifvit approberade;
d) Som erfarenheten visat, att de bland approberade bevärings-manskapet,
som vid 20 års åider äro de mest högväxte, äfven med få undantag äro
de mest vapenföra, så skall det bevärings-manskap, som, till visst efter folk
-
29
mängden bestämdt antal, från hvarje stad eller fögderi bör till vapenöfning
eller eljest till tjenstgöring uppkallas, uttagas i den ordning, uti hvilken de
approberade be vari ngs-sky 1 d ige i stadens eller fögderiets rulla finnas upptagne
;
e) Den del af approberade bevärings-manskapet, som ej uppkallas till
vapenöfning, utan blott qvarstår i rullorna såsom reserv_, bör likväl aflägga
krigsmannaed och stundom deltaga i anbefallda kyrkoparader;
f) Det till första bevärings-klassen hörande manskap, som vid mönstringarna
blifvit stäldt på tillväxt eller förbättring, skall tillhöra nästa års första
klass och med denna sig till mönstrings undergående inställa, och den,
som vid denna andra mönstring än ytterligare blifver ställd på tillväxt eller
förbättring, skall likaledes inställa sig med följande årets första klass, men
bör då antingen approberas eller förklaras oduglig till krigstjenst;
g) Uti de till arméen hörande bevärings-områden, der, utom infanteri,
äfven kavalleri, eller artilleri, eller artilleri- och sappör-depoter finnas, må
mönsterherren af det antal beväringsskyldiga, som enligt mönsterrullan skall
i staden eller fögderiet uttagas, utse hvilka, som böra tilldelas kavalleriet,
artilleriet eller depoterna, hvartill dock i främsta rummet uttagas sådana beväringsskyldige,
som sjelfva önska tjena vid dessa vapen, såvida de i öfrigt
dertill äro duglige;
fl) Beväringskarl, som uppbådas till vapenöfning eller tjenstgöring, må
ega rättighet lega karl i sitt ställe, äfven bland dem af årets klass, som höra
till reserv-manskapet, emot skyldighet att sjelf ingå bland nämnde manskap
i den lejdes nummerordning enligt mönsterrullan;
i) Då större eller mindre del af beväi ings-manskapet till vapenöfning
i fredstid uppbådas, bör den ordning dervid iakttagas, att de, som höra
till första klass-åldern, först utgå och derefter de öfriga klasserna efter åldern,
de yngre klasserna framför de äldre, tills det antal är fyldt, som behofvet
fordrar; men när bevärings-manskapet till tjenstgöring i krigstid uppbådas,
må af alla klasserna de, som undergått vapenöfning, först klassvis uttagas
i här ofvan sagde ordning, och sedermera de, som tillhöra reserven,
likaledes efter samma ordning dem emellan;
4:o Den på Gottland antagna och upprättade allmänna beväring förutsättes
komma att fortfara i dess nuvarande skick.
Vidkommande den närmare regleringen af sjöbevärings-manskapets fördelning
och vapenöfningar m. m., lärer Chefen för Sjöförsvars-Departementet
derom serskildt afgifva underdånigt betänkande, hvarföre jag i det följande
30
bör inskränka mig till det, som ensamt rörer landt-armeen, samt dervid
först framställa
Landt-bevär ingens fördelning emellan Arméens
Regementer och Corpser.
Da 11,181 man bevärings-manskap, som vid landt-armeen skulle årligen
vapenöfvas, böra fördelas emellan armeens serskilda vapen i mån af
hvarje vapens behof, samt emellan hvarje regemente och korps, i förhållande
till stammens styrka, så att bataljonerna blifva någorlunda jemnstarka;
alltid med iakttagande, att beväringsskyldigbeten blifver lika fördelad, så väl
länen emellan, som inom hvarje stad och fögderi.
Dessa vilkor uppfyllas, om fördelningen sker sålunda: att hvarje indeld
infanteri-bataljon (stam och beväring sammanräknade) blifver omkring 700
man, och hvarje indeld fältjägare-bataljon likaledes omkring 600 man; att
gardes-regementena till fot hvartdera erhåller 150 man; Skånska hussaroch
dragon-regementena hvartdera 80 man; hvarje af de öfriga kavalleriregementer
och korpser 40 man; Jemtlands hästjägare 20 man; Svea artilleri-regemente
120 man; Göta och Wendes artilleri-regementena hvartdera
60 raan, samt artilleri-depöten och sappörerna tillsammans 3l8 man.
Härigenom komme bevärings-manskapet att blifva sålunda fördeiadt, att:
lista Klassen. 4 Klasser. 5 Klasser.
Infanteriet erhölle  10,243 raan, 40,972 man, 51,215 man.
Kavalleri  380 „ 1,520 „ 1,900 „
Artilleriet
240 „ 960 „ 1,200 ,,
Artilleri-D epoten och Sappörerna 318 „ 1,272 ,, 1,590 „
Summa ll,l8l. S:a 44,724. S:a 55,905 man.
Reserv-manskap  24,780 man.
Summa 80,685 man.
Serskidt upprättade tabeller lemna närmare upplysning om så väl styr
kan
af hvarje regemente och korps (stam och beväring tillsammans) äfvensom
styrkan af stam och beväring inom hvarje railitär-distrikt, som ock det
antal bevärings-manskap, som skulle hvarje regemente eller korps tilldelas.
I detta förslag till bevärings-manskapels fördelning äro Jif-bevärings,
samt Wermlands fältjägare-regementer, Hallands bataljon samt ena bataljonen
al Jemtlands fältjägare-regemente icke påräknade till stam för bevärings-manskapet,
såsom dertill obehölliga, i händelse den nu föreslagna planen
för armeens organisation vanne Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande.
31
Sedan sålunda planen för landt-armeens blifvande organisation och vapenöfningar
blifvit framlagd, återstår att uppgifva såväl kostnaden, som öfriga
vilkor för verkställigheten.
Den Stående arme'ens Vapenöfningar.
Enligt ofvanstående förslag erfordras, till den stående armeens vapenofningar,
nytt eller tillökadt anslag för:
l:o Instruktions-kompagnier vid iodelda infanteri-regementena;
2:o Regementsmötenas utsträckning vid dessa regementen; och
3:o Ö/nings-läger för hela arméen;
och uppgår, enligt uppgjorda specifika uträkningar, kostnaden
for Instruktions-kompagnierna till 37,500 R:dr, nemligen
för personalen R:dr 35,000: — —
„ materielen 12,500: — — 97 500- -
för Indelda Infanteriets möten till 119,200 R:dr, men
då redan varande anslag leronat tillgång härför med 101,569
R:dr, fordras endast en tillökning af 17,631:
för öjnings-lägren till, 41,500 R:dr, hvartill redan belintliga
anslag lemna tillgång med 32,000 R:dr, så att
bristen, som nu behöfver fyllas, blifver  9,500:
Det nya behofvet för de föreslagna vapenöfningarna vid
slående arméen utgör således tillhopa R:dr 64,631:
Till beredande af en allmän öfversigt af tillgångar och behof för in
delda
arméens vapenöfningar, eldigt det nya förslaget, torde dessa i sin helhet
här böra sammanföras, nemligen:
Behof :
För Indelda Infanteri-regementenas befäls-och regementsmöten 119,200:
„ Indelda Infanteri-regementenas instruklions-kompagnier . 37,500:
„ Indelda Kavalleri-regementenasbefäls-, sqvadrons- och re
gemensmöten
(likasom hittills)
47,500:
„ Indelda Kavalleri-regementenas excercis-sqvadroner (såsom
hittills) .
37,500:
För öfnings-läger:
Esta året å Ladugårdsgärdet . . 33,000:
2:dra dito dito .... 37,000:
Transport 70,000:  241,700:'— —
32'
Transport 70,000:  241,700:
3:dje å Ljungby-hed  43,000:—•—.
4:de å Axevalla-hed  53,000:
Summa 166,000:
hvaraf här utföres i: 1 el årligen
För poriionsvärdets förhöjning för serskilda kommenderingar
uiom vanliga möten
„ ersättning till vakanta rotar, i anledning af mÖtes-pas
sevolansens
upphörande
„ aflöning af Krigs-kollegii underhålls-afdelning, samt af
Regements-kommissarier och vaktmästare; förvaltningskostnader;
underhåll af byggnader och inventarier, m. m.
Summa behof 322,800:
Tillgångar:
Anslaget till möteskostnader  186,669: — —
Dito till inqvarteringsgifvares ersättning för
dagportioner åt tågande trupper . . . 9,000: — •—
Rusthållares bidrag till hästens underhåll vid
möten  25,000:
Excercis-sqvadrons-anslaget  37,500: —*—
Summa tillgångar 258,169: — —
Brist att fyllas  R:dr 64,631: — —
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
Kostnaden för bevärings-inanskapets nu föreslagna vapenöfningar
uppgår, enligt gjord beräkning, för armeen
till .
R:dr 128,000:
hvartill kommer för deltagandet i öfnings-lä
gren
■ • . « • ...... . 10,000: •— —— j3§oqq*
för flottan till
38,000:
eller tillhopa i rundt tal till R:dr 176,000: — —
Den nu befintliga tillgång för så beskaffade utgifters bestridande är det
å Fjerde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag af 80,000 R:dr till bevärings
manskapets
vapenöfning. Detta i Riksstaten förslagsvis utförda belopp har
dock visat sig icke vara tillräckligt för den vapenöfning, som nu med bevärings-manskapet
eger rum, utan har årligen mer och mer måst öfverskridas,
så
41,500:
2,000:
10,600:
27,000:
33
så att kostnaden för år 1846 utgjorde en summa af 151,439 R;dr och för innevarande
år sannolikt belöper minst till lika mycket. Nyssnämnda summa,
som således antages utgöra den verkliga kostnaden för ifrågavarande manskaps
vapenöfning under innevarande år, ehuru riksstaten förslagsvis upptager blott
80,000 R:dr, närmar sig redan den nya här ofvan upptagna kostnaden; och
om derjemte i betraktande tages, att utgiften för bevärings-manskapets vapenöfning,
i dess nuvarande skick, skulle hädanefter, såsom hittills, blifva
större, i den mån folkmängden tilltager, så befinnes här ofvan omförmälda,
för ändamålet beräknade, bestämda anslag af tillhopa 176,000 R:dr årligen,
som antagits att för en längre tid blifva gällande, innan kort leda till besparing
för statsverket, i stället för dess betungande, samt tillika förekomma
dess belastande i en framlid med obegränsade utgifter.
Med anledning häraf föreslås i underdånighet, att det å 4:de hufvudtiteln
nu varande förslagsanslag af 80,000 R:dr till bevärings-manskapets vapenöfning
matte förändras till bestämda anslag samt i riksstaten uppföras i
stället, å 5:te Hufvudtitcln det för vapenöfningen med flottans beväringsmanskap
erforderliga belopp, och å fule Hufvudtiteln: för vapenöfning af
armeens bevärings-manskap
R:dr 138,000: — ——
Bevärings-manskapets beklädnad.
1 sammanhang med en förlängd vapenöfningstid för bevärings-maskapet och
de ökade anspråken på detsammmas tjenstbarhet, måste ett förändradt sätt
för dess beklädande och ulredaude beredas. Detta manskap är nu i sådant
afseende serdeles vanlottadt.
Det ulredes med kappotter, rem tygs-persedlar och ränslar, som till krigsbruk
äro alldeles oanvändbara, samt saknar dessutom klädesbyxor ochordentlig
hufvudbonad. Förändring häruti påkallas af både pligt och nödvändighet.
Sålunda får jag i underdånighet föreslå, att det åt infanteriet och jägarne
anslagna beväringsmanskap, som under den med stamtrupperna gemensamma
vapenöfningen kommer att med dem införlifvas, må beklädas och
utredas lill alla delar lika med dessa trupper; hvaremot kavalleriets och artilleriets
beväringsmanskap, som endast excercerar till fosls, och således icke
kan på samma sätt med stamtruppen förenas, kan umbära den lifmunderingen
tillhörande hufvudbonad, men i öfrigt bör beklädas och utredas lika
med stammen, med undantag af hästmunderings-persedlar.
Bil. N:0 1 till Kongl. Maj.-a Prop. l84jj Haft. 1. 5
34
I öfverensstämmelse med dessa grunder, har jag låtit upprätta uträkning
å kostnaden för beväringsmanskapets beklädnad, remtyg, tross och utredning,
så väl hvad beträffar den första uppsättningen, som den årliga underhållskostnaden.
Jemlikt samma uträkning kan första uppsättningen af de för beväringsmanskapet
erforderliga persedlar verkställas med ett kontant anslag:
för arméen af R:dr 130,200:
„ flottan af omkring .... 20,300;—-— 150500' —
dock under vilkor, att nödiga reqvisita till beklädnadspersedlar, jemte remtyg,
utrednings och lältlagstross-effekter, kunua kostnadsfritt tagas från det för
krigsbehof bildade reserv-förrådet.
Denna utväg anser jag mig böra företrädesvis i underdånighet föreslå,
så väl till underlättande af en högst nödig omsättning af de i förrådet sedan
år 1830 upplagda dyrbara materialier, som ock till undvikande af en allt
för betydlig utgift, på en gång, hvilken utgift, för anskaffning af reqvisita
till beklädnad för hela antalet 14,525 beväringsskyldiga skulle uppgå till omkring
800,000 R:dr.
Reserv-förrådet eger för närvarande reqvisita till beklädnad och utredning
för en styrka af 15,500 man. Genom den föreslagna ultagningen af reqvisita
och persedlar för arméens beväringsmanskap, 11,181 man, och för
flottans 3,344 man, medtagas förrådets tillgångar på ungefär 1,000 munderingar
när. Oaktadt berörda tillgångar genom den sålunda föreslagna utdelningen
ej äro för staten förlorade, utan blott öfverlemnade till bruk och
nyttjande af de regementen och korpser tilldelade beVäringsskyldige, hvilka,
under vanliga förhållanden, dermed blifva beklädda, så och då likväl angeläget
är att ega reserv-förråd för krigsbehof, hemställer jag i underdånighet,
att berörda förråd, med hänseende till behofven för arméens beväringsmanskap,
återigen må tillökas med materialier och persedlar för 7 å 800 man
årligen, tilldess det vunnit en sådan styrka, som under de blifvande förhållandena
kan anses för ändamålet tillfyllestgörande. För en sådan årlig förrådets
förstärkning erfordras lills vidare ett årligt anslag af R:dr 45,000:
och med antagande, att för bildande af ett särskildt reservförråd
för sjöbevärings-manskapet ansloges årligen tills vidare
15,000: *
komme således de begge förrådens återfyllande alt fordra en
statsutgift af tillhopa årligen  60,000:
Den årliga underhållskostnaden för bevärings-mauskapets beklädnad
uppgår, enligt nya förslaget
55
för j4rme'en, till .... R:dr 67,100: — —
,> Flottan ,,.... ,, 19,500. —— — 86600: — ;
Denna underhållskostnad öfversliger väl betydligt, hvad hittills kunnat af
Krigskollegii utrednings-afdelnings anslag användas till beväringsmanskapets
beklädande; men enär berörda behof, enligt Krigskollegii utredning, under nuvarande
förhållanden och med förutsättning, att beväringsmanskapet skall vara
riktigt heklädt, redan kräfver, under åren 1848—-49 och 50, årligen i medeltal
R:dr 69,766; 32. —
blefve skillnaden R:dr 16,833; 16. —
den egentliga tillökning, som skulle i följd af det nya förslaget uppstå i denna
utgift under berörde år, och denna skillnad skulle vidare årligen blifva
mindre och slutligen upphöra, i samma mån som beväringsmanskapet tilltager
i mängd och i följd deraf beklädnadskostuaden ökas. Denna kostnad kan för
närvarande antagas stiga med omkring 3000 R:dr årligen samt kommer således
innan koit att icke allenast uppgå til! den nu föreslagna bestämda utgiften,
utan ock att öfverstiga densamma, då deremot förslagets antagande lika
snart leder till besparing för statsverket.
Enär befattningen med bevärings-manskapets, så väl som med armeens,
beklädnad hittills tillhört och, i hvad armeens bevärings-manskap angår, äfven
framgent lärer böra tillhöra Krigskollegii utrednings-afdelning, har jag
låtit upprätta projekt till stat för densamma, sådan staten enligt nya förslaget
skulle blifva. Denna stat slutar på ett belopp af 441,000 R:dr, som väl
med 14,333 R;dr 16 sk. öfverstiger utrednings-afdelningens nu egande otillräckliga
anslag 426,666 R:dr 32 sk., men, jemnfördt med det verkliga behofvet
under nu befintliga förhållanden, sådant detta behof upptages uti Krigskollegii
afgifna förslag för berörde afdelning under åren 1848, 1849 och 1850,
och hvilket (efter afräkning af det högre anslaget för Lifgardet till häst under
år 1848, som i alla händelser komma att utgå) belöper till omkring
463,000 R;dr årligen, visar en förminskning i utgifterna af 22,000 R;dr årligen,
härledande sig hufvudsakligen dels från upphörandet af bekiädnadsunderhållet
12,600 R;dr vid Wermlands Fältjägare-regemente, hvilket regemente,
enligt den nu föreslagna regleringen, skulle indragas, och dels från en
förminskad underhållskostnad för bevärings-manskapets beklädnad. Äfven om
den till 19,500 R:dr beräknade underhållskostnaden för flottans beväringsmanskaps
beklädnad tillägges ofvannämnde slutsumma 441,000 R:dr, blir kostnaden
ändock mindre, än hvad närvarande förhållanden kräfva.
Häraf synes, att likasom besparing, snarare än ökad utgift, medelst det
nya förslaget framdeles beredes, i hvad sjelfva vapenöfningarna angår, så blir
36*
förhållandet lika fördelaktigt i afseende å beklädnadsunderhållet. Den egentligen
ökade utgiften i och för den nya regleringen af bevärings-manskapets
vapenöfningar är:
anslaget för en gång till första uppsättningen af beklädnad och utredning,
hvilket, enligt hvad här ofvan nämndt är, utgör:
för arméens beväringsmanskap R:dr 130,200: — —
— flottans dito
— 20,300: — —
tillhopa R:dr 100,500: — —
samt
anslaget till reserv-förrådens kompletteiande till erforderlig styrka att
endast tills vidare årligen utgå med  . R:dr 60,000: — —
Alla utgifter, som i följd af den nya regleringen med armeens och dess
beväringsmanskaps vapenöfningar, skulle uppkomma, äro nu här ofvan omförmälda.
Den egentliga tillökningen, utöfver hvad nu varande förhållande
redan kräfver, är sålunda:
för stående arme'ens behof, ett ständigt anslag af R:dr 64,631: — —
för beväringsmanskapet:
till uppsättning af beklädnad, ett anslag för en gång af
130,200 R:dr, att utgå under åren 1848, 1849 och 18j0,
med |:del årligen,
eller R:dr 43,404:
till reserv-förrådets kompletterande, ett anslag alt tills vidare
årligen utgå med — 45,000: — —
Summa tillfälligt anslag K:dr 88,400: — —
Häremot skulle likväl genom samma reglering en betydlig minskning 1
utgifterna under 4:de hufvud-titeln efter hand uppkomma. Enligt den nu
föreslagna planen äro nemligen, på sätt förut anlydt blifvit, Lif-beväringsregementet,
Wermlands faltjägare-regemente, Hallands bataljon samt ena
bataljonen af Jemtlands fältjägare-regemente för arméen obehöfliga och kunna
alltså indragas, samt de för dessa regementen och korpser bestådda anslag,
derefter användas för andra statens behof t. ex., lill aflöning åt nödigt befäl
för sjöbeväringsmanskapet och dess blifvande stam. Derigenom skulle följande
utgifter från 4:de hufvud-titeln försvinna, nemligen:
Lif-bevärings-regementets aflönings-stat .... R:dr 21,174: 16. —
Hallands bataljons dito ... — 3,560: •— —
Transport 24,734: 16. —
V
37
Transport 24,734: 6. —
Wermlands Fältjägare-regemente dito «... — 25.684: 16. -—
hvartill komma af löneanslaget för Jemtlands Fältjägare-regemente
förslagsvis  ■—• 11,581: 16. —
samt hvad af förslagsanslaget 12,000 R:dr till inqvaiteringskostnader
i Stockholm på Lifbeväringsregementet
belöper med  — 3,600: — —
Summa R:dr 65,600: — —
Delta utgiflsbelopp komme dock att endast småningom blifva för ofvan
antydda nya behof disponibelt, i den mon upplösningen af förenämnde regementen
och korpser hunnit i behörig ordning verkställas, samt det befäl, *
som nu tillhör samma trupper och icke genast kan på annat sätt i rikets
tjenst användas, samt alltså måste tills vidare qvarstå på indragnings-stat,
genom transport, befordran eller dödsfall afgått, hvarförutan ackords-amorteringen
för alla de beställningar vid Lif-bevärings-regementet samt Wermlands
och Jemtlands Fältjägare-regementen, som indragas lärer foitfarande
höra utgå af aflöningsanslagen för dessa regementen, så framt icke anslaget
å 4:de hufvud-titeln till ackordsförskott och ersättningar, 6,000 R:dr årligen,
skulle i sislberörde afseende få anlitas.
Vid jemförelse af berörda nja årliga utgifter} å ena sidan, och minskade
årliga utgijterj å den andra, täcktes Eders Kongl. Maj:t i Nåder finna,
att då de sednare utgöra omkring
R:dr 65,600: — —■
och de förra
•— 64,631: — —
skillnaden blir således
R:dr 969: — —
hvarmed 4:de hufvud-titelns ordinarie anslag framdeles
skulle komma att minskas; härvid har likväl ej lagils i
beräkning det belopp af  . R:dr 58,000: — —
hvarmed i händelse förslagsanslaget, 80,000 R:dr årligen, för beväringsmanskapets
vapenöfningar, såsom af mig föreslaget blifvit, förvandlas till bestämdt
årligt anslag af 138,000 R:dr för endast armeens beväringsmanskaps behof,
alltså borde förhöjas. Skulle åter detta ej beviljas, men den uppgifna planen
för beväringsmanskapets uttagande och ofningar för öfrigt varda gillad,
lärer från berörda förslagsanslag böra med 18,418 R:dr, eller i rundt tal
18 590 R:dr utbrytas hvad deraf på sjöbeväringeri belöper, då de direckta
utgilterna under 4:de hufvud-titeln i en framtid komme att minskas med
omkring 19,500 R:dr.
Hvad beträffar den öfriga utgiften, som under åren 1848, 1849 och
38
1850 skulle utgå årligen med tillhopa 88,400 Rldr, och sedan tills vidare
med 45,000 R:dr om året, är den blott tillfällig och afsedd lill anskaffning
af munderingar och reqvisita dertill, hvaruti slaten alltid eger ett emot anskaffningskostnaden
svarande värde;jjoch hvarigenom i krigstid behofvet af sådan
anskaffning i samma förhållande förminskas.
Vid det allmännare ordnande af rikets försvarsanstalter, som nu är för
handen, anser jag mig åter böra fästa Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet
på en fråga, hvars synnerliga vigt för försvaret redan länge varit insedd,
nemligen att något artilleri funnes förlagd t jemväl i Norrland, hvilken
vidsträckta del af riket är från de nu varande artilleri-stationerna allt för
aflägsen. Så väl Eders Kongl. Majit, som Rikets Ständer hafva vid särskilda
tillfällen erkänt behofvet häraf, ehuru verkställigheten genom åtskilliga omständigheter
blifvit fördröjd.
Till afhjelpande af den anmärkta bristen får jag alltså i underdånighet
föreslå upprättandet af ett Batteri Fot-artilleri af 43 man, utom befäl, med
fyra 6# kanoner, och två kanoner i reserv, att förläggas antingen i Umeå
eller Härnösand, allt efter som Eders Kongl. Majit kan i nåder finna för godt
bestämma Umeå Elf eller Ångerman-Eifven till hufvudsaklig försvarslinia mot
anfall från norra sidan.
Af från General-Fälttygmäslaren infordrade projekt, täcktes Eders Kongl.
Majit i Nåder inhemta batteriets föreslagna organisation till personal, hästar
och utredning m. m. Det till servisens komplettering påräknade beväringsmanskap,
omkring 40 man, torde kunna uttagas från det Westerbottens
Fältjägare-korps tillslagna antal, som deremot i samma mån förminskas.
Den första uppsältningskostuadeu för batteriet, inberäknadt kostnaden för
nödiga byggnader å stationsorten, skulle, enligt af General-Fälttygmästaren
upprättad kalkyl, uppgå till ett sammanräknadt belopp af 8,387 Ridr 41 sk.,
men om den deruti upptagna resekostnad och traktamente för befälet, 350
Rldr afdragas, såsom egenteligen icke hithörande, blir första uppsättnings*
kostnaden ungefär 8,000 Rldr banko.
I afseende å den årliga utgiften, som detta batteri skulle medföra, har
General-Fälttygmästaren jemväl inkommit med förslag, hvaruti jag funnit
några rättelser böra ske, dels beträffande sjelfva de utförda beloppen och dels
till utmärkande af de behof, för hvilka i sjelfva verket nytt anslag erfordras.
Sålunda anser jag i detta hänseende böra upptagas:
3®
till Befälets och manskapets aflöning och underhåll, en
-
ligt förslaget . . . .
• •
• • •
•
. R:dr 3,347: 42. —
— Värfnings och passevolans
dito
— —,
— Kommunion-pengar
dito
24. —
— Medicaments-pengar
dito
— Ecklesiastikvård
dito
33:
16. —
— Läkarevård
dito
50:
,
— Skrifmaterialier åt Batteri-chefen
dito
•
*— 16:
32. —
— Stallhyra
dito
•
. — 22:
Ti 11 hopa R:dr 3,7^9: 18.
Af anslaget till Inqvarterings-kostnader i Landsorten:
till inqvartering, som upptages enligt Inqvarterings-ordniugen
af år 1841.
för 1 Kapiten ... ... R:dr 80: — —
— 2 Subaltern-oflieerare, å 50: — 100: — —
— 3 Under-oflicerare, å 24: . — 72: — —
— Manskapet, 6 Konstaplar,a 6: 40. *—■ 41: — •—■
37 Trumpetare och
Artillerister,å 4: 40. *— 178: 40. —
— Servisen för manskapet, enligt
förslaget
— 93: 32. _
(Serviskostnaden torde kunna påräknas att tili
en del blifva betäckt genom bidrag från den
stad, i hvilken truppen kommer att förläggas.)
Af anslaget till Krigs-Kollegii Departementer:
till beklädnaden, enligt förslaget . K:dr 1,188:
— malerielens undeihåll dito . — 100: — —
Af anslaget till ved och ljus i fästnings- och garni
sons-orter:
till
ved och ljus, enligt förslaget
Af anslaget till lega för hästar till artilleriets exercis:
Lega för exercishästar, enligt förslaget ....
Af anslaget till fouragering för Artilleriets legda
hästar:
till fouragering för berörde excercishästar, enligt förslaget
R:dr 565: 24.
— 1,288,
— 104:
— 733: 16.
— 275: — —
Tillhopa R:dr 6,695: 10. —
40
Om från denna summa afdrages hvad här ofvan upptagits till utgående
från förslags-anslaget till inqvarteringskostnader i landsorten, samt anslagen
till ved och ljus i fästnings- och garnisonsorter, till lega för artilleriets exeercis-hästar
och till deras fouragering, skulle således egentligen icke erfordras
nya anslag för mer än dels aflöningen och underhållet af ifrågavarande
artilleri-batteri, med ............. R:dr 3,729: 18. —
samt dels dess beklädnad och materiel med .... — 1,288: — —•
eller tdlhopa ............... R.di 5,017. 18. ~
Ofvannämnde kostnader, så väl de till första uppsättningen erforderliga
8,000 R:dr, som äfven de årliga, hvilka ej antagits böra bestridas af redan
befintliga anslag, kunna lämpligen betäckas med vakansafgiften för de rotar
i Norrbottens Län, som, enligt Kongl. Brefvet den 2 Februari 1833 (pag. 2),
hållas vakanta till organiserande af en artilleri-styrka i provinsen, ätvensom
af den för samma ändamål redan samlade fond, den så kallade Norrbottens
Hästjägare-sqvadrons-fonden, hvars kapital uppgår till mer än 94,000 R:dr
banko, så framt e] Rikets Ständer skulle heldre vilja förhöja anslaget för
Krigs-Kollegii departementer med den till 1,288 R:dr årligen beräknade kostnaden
för det nya batteriets beklädande och underhållet af dess materiel.
Af hvad i det föregående blifvit i underdånighet anfördt om beväringsmanskapets
fördelning på de olika vapnen, täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder
inhemta, huru som en del af nämnda manskap påräknats till införlifvande
med så kallade Sappör-depoter, hvarmed jag afsett särskilda Ingeniörtrupper,
eller Sappörer och Pontonnierer, hvilka Svenska armeen ännu saknar,
ehuru sådana trupper uti alla väl organiserade armeer finnas och anses
oumbärliga, emedan särskild skicklighet, som ej förvärfvas utan öfning, erfordras
för utförande af dem åliggande arbeten samt till dessa måste, vid
saknad af särskildt inöfvad trupp, användas manskap af den för striden påräknade
styrkan, till minskning i dennas stridskrafter, stundom då de bäst
behöfvas.
För afhjelpande af omförmälda brist, har jag låtit genom Chefs-embetet
vid Ingeniör-korpsen upprätta förslag till bildande lill en början af en min
dre
stam för ifrågavarande trupper; och skulle, enligt detta förslag och dervid
fogade beräkningar, vid hvilka jag icke funnit något alt erinra, till första
uppsättningen af en dylik trupp, beslående, utom nödigt befäl och underbefäl,
af 60 mau värfvade Sappörer, och påräknad att utgöra stam för det
be vä
-
41
beväringsmanskap, som kan finnas tjenligt att densamma tilldelas, erfordras
ett anslag för en gång af 8,995 R:dr samt till aflöning för befäl och trupp,
äfvensom den sednares brödkorn och beklädnad, m. m., en summa af 10,621
R:dr 42 sk. årligen. Vid detta förslags uppgörande är äfven afsedt, att den
liva truppen skulle förläggas på Carlsborgs:' fästning, för att der, jemte dess
egentliga åligganden, bestrida fångbevakningen i stället för de dertill nu beordrade
kommenderingar utur itidelda arméen, hvilka underhållas af anslaget
för fångvården; och då jag föreställer mig, att enahanda underhålls- m. 11.
förmåner, som hittills varit dessa kommenderingar bestådda, äfven skola den
nya truppen al nyssberörda anslag tillgodokomma, anser jag endast en mindre
del af ofvanberörda underhållskostnad, eller förslagsvis 3,640 R:dr behöfva
under 4:de hufvudliteln anvisas; hvaremot särskild tillgång borde beredas
till hvad som fordras till truppens uppsättning.
Under uppgörandet af förestående förslag till landtkrigSmaktens behöriga
ordnande och bildande för kriget, har jag ej kunnat förbise ett ämne,
som dermed eger det närmaste sammanhang: jag menar arméens sjukvårdsanstalter.
Åf dessas beskaffenhet blifver utan tvifvel i väsendtlig mån beroende,
huruvida arméen skall, då det gäller, med kraft kunna uppträda till
fosterlandets försvar samt sålunda återgälda de kostnader, nationen under freden
för dess underhåll och öfvande användt. Krigshistorien i allmänhet och
särdeles Sveriges för sistföiflutna och början af detta århundrade lemnar de
mest sorgliga bevis, huru försummade eller ofullkomliga sjukvårdsanstaiter
förstörande inverka på krigshärarna och förlama deras krafter. Sveriges Regeringar
och Ständer hafva ock, varnade häraf i sednare tider, sökt afhjelpa
flera förut befintliga brister i den militära sjukvården, så att denna nu
kan sägas vara för fredstillståndet väl och ändamålsenligt ordnad; men mycket
återstår likväl ännu häruti att tillgöra för det fall, att arméen behof ver
försättas på krigsfot. Jag tillåter mig i detta afseende åberopa det underdåniga
betänkande, som den år 1842 i nåder tillsatta kommitté för granskning
af framställda förslag till reglering och förbättrande af arméens sjukvårdsanstaiter
afgifvit, hvaruti ämnet fullständigt utredes.
Af hvad denna kommitté uppgifvit, såsom för omförmälda angelägna ändamåls
vinnande erforderligt, hafva, uppå Eders Kongl» Maj:t nådiga framställning,
Rikets Ständer vid sista riksdagen väl anvisat ett årligt rese-stipendium
af 1,333 R:dr 16 sk. banko för militär-läkare, men deremot vägrat bevilja
Bil, N.-o 1 till Kongl. Maj-is Prop. i84j, Haft. 1.
6
42
ett likaledes i nåder hegardt anslag af 6,000 R:dr årligen till ai f/oden, å
300 B:dr hvartdera, för 20 reserv-läkare. Då det likväl onekligen är af högsta
vigt, att armeen, vid utbroitet af ett krig, är försedd med regements- och
bataljons-läkare af den ålder och rörlighet, att de kunna åtfölja sina korpser
under marcherna och med dem dela fälttågets besvärligheter, men detta angelägna
ändamål otvifvelaktigt säkrast ernås, om tillfälle heredes regementsläkare
att vid upphunnen pensions-ålder, då de, fastän möjligen mindre användbara
för den större verksamhet fordrande fält-tjenstgöriugen, deremot, i
följd af sin vunna erfarenhet, blifva särdeles tjenlig» såsom öfver-läkare vid
de större provisoriska sjukhus, som alltid måste finnas inrättade bakom arméens
rygg och hvarest den egentliga sjukvården ifrågakommer, kunua lemna
sina befattningar och inträda uti fältläkare-korpsens reserv, för att i omförtuälda
hänseende ständigt vara för arméens behof att påräkna, anser jag ifrågavarande
arfvoden för reserv-läkare företrädesvis höra vid instundande riksdag
af Rikets Ständer begäras, på det att, genom dessa arfvodens tilldelande
åt pensions-berättigade regements-läkare af såväl indelda som värf vade armeen,
en erfaren reserv må inom fältläkare-korpsen kunna bildas för behofvet under
ett möjligen inträffande krig. Deremot torde tills vidare kunna anstå
med fyllandet af öfriga utaf merbemälda kommitté uppgifna behof for regleringen
af arméens sjukvård, såsom hufvudsakligen af materiel art, och således
lättare att, om så skulle erfordras, i hast afhjelpa.
Sedan jag sålunda sökt, enligt det mig nådigst lemnade uppdrag, utveckla
de grunder, uppå hvilka ett fullständigt ordnande af Sveriges stridskrafter
till lands, efter min åsigt, borde fotas, vågar jag slutligen, jemte det jag hvad
af mig i ena och andra hänseendet blifvit föreslaget, Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning och gillande underställer, i underdånighet föreslå, att bestämmandet
af de anslag, hvilka må i nåder anses för verkställigheten af ifrågavarande
förslag vara erforderliga, må företagas i sammanhang med frågan om
regleringen af fjerde bufvud-titeln i allmänhet och således Eders Kongl. Maj:ts
nådiga beslut derom ingå uti propositionen till Rikets Ständer om statsverkets
tillstånd och behof, äfvensom att särskild proposition må till Rikets Ständer
i nåder aflåtas, rörande det förändrade sättet för beväringsmanskapets uttagande
till vapenöfning. Slockholm den 9 September 1847.
Gust Peijron.
43
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet på Stockholms Slott
den g November 1847-
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens, Statsministern för utrikes ärendena, Herr Friherre Ihre.
Statsråden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe,
Warn,
Fnherrre Gyllengranat,
Faxe,
Fåhreeus.
Sedan Kongl. Maj:t i nåder förklarat Sig nu vilja 1 ett sammanhang taga
i öfvervägande de behof rörande försvarsverket till lands, för hvilka anslag
kunde finnas nödiga att af Rikets Ständer vid nu instundande lagtima
riksdag äskas samt hvad för öfrigt tillhörde det förslag till ny reglering af
riks-statens 4:de hufvudtitel, sorn Rikets Ständer borde föreläggas; så föredrog
Statsrådet och Chefen för Landtförsvars-Departementet, Friherre Peyron, i underdånighet
de från Krigs-kollegium och Stats-kontoret härom inkomna underdåniga
förslag och utredningar, m, m.; hvarefter bemälde Statsråd och Departementschef
i underdånighet afgaf följande i ämnet författade skriftliga betänkande
:
*’Under förutsättning att, i likhet med hvad i sednare tider egt rum, uti
de framställningar om förnyad reglering af riks»staten, som uti Eders Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof skola till Rikets
Ständer vid nu instundande riksdag aflåtas, behofven komma att föras under
2:ne hufvudafdelningar, af hvilka den ena omfattar de behof, som kräfva
ständiga anslag, och den andra dem, för hvilka utomordentliga anslag antingen
for en gång elier för längre eller kortare tidrymd, efter föremålens olika
beskaffenhet, äro erforderlige, har jag efter sådan grund åtskiljt de behof under
riks-statens fjerde hufvudtitel, for hvilkas fyllande jag anser medel nu
böra af Rikets Ständer i nåder äskås.
44
Beträffande alltså först de årliga eller ständiga utgifterna under nämnda
hufvudtitel, hvartill nu, enligt riks-staten, finnes anvisadt:
i kontant
2,696,883: 16. —
med under penningelönerna inbegripne 24,314 t:r spanmål,
a 7 Riksdaler tunnan;
Indelda räntor, efter markegång på förslag  1,196,656: 32. —-
Indeld spanmål på förslag 20,104 t:r 16 kappar, å 6
Riksdaler tunnan  120,627:
Oindeld spanmål 17,345 t:r 16 kappar, å 6 Riksdaler
tunnan
104,073: — —-
tillsammans B:ko R:dr 4,118,240: — —
så förekommer vid de särskilda afdelningar, under hvilka anslagen på titeln
äro uppförda, följande, nemligen:
Landtförsvars-Departementet.
Anspråk på förbättrade lönevilkor hafva icke utan anledning nu blifvit
framställda af krigs-kassören och vaktbtjeningen vid Eders Kongl. Maj:ts och
rikets Krigs-koliegium, äfven som tid efter annan af de detta embetsverk underlydande
tjenstemännen vid armeens utredningsförråd; men då, enligt Eders
Kongl. Maj:ls derom gifna nådiga befallning, nämnde kollegium torde komma
att undergå en förändrad organisation, hvarvid tillgångar för behöfliga löneförbättringar
tilläfventyrs kunna beredas inom anslaget för kollegium , synes mig
lämpligast vara, att pröfniugen af omförmälda anspråk uppskjutes, intilldess
berörda organisationsfråga hinner komma under nådigt afgörande.
Eders Kongl. Maj:t har under den 20 sistlidne April i nåder anbefallt
en förändrad indelning af militär-distrikten i riket, hvarigenom distriktens
anta i blifvit från sex minskad t till fem; och har Eders Kongl. Majit tillika,
med dertill af Rikets Ständer vid 1840 års Riksdag gifven anledning och
enär för armeens tjenstbarhet det vore af vigt, att åt så väl generaler som
äldre regements-chefer kunde beredas förmånen att vid afgång från tjensten
erhålla sådana pensioner af statsverket, som, i förening med dem, de egde
från armeens pensions-kassa åtnjuta, någorlunda motsvarade lefnadsbehofven,
i nåder förklarat Sig vilja, vid näst inträffande riksmöte, äska Rikets Ständers
medgifvande dertill, att den, i följd af nyssberörda nådiga beslut, besparade Sjette
fördelnings-generals-!önen af 6,000 R:dr må, i den mån densamma blifver disponibel,
få användas till bildande af fem pensionsrum å 1,200 R:dr banko
hvartdera, att tilldelas ej mindre general-befälhafvare i militär-distrikten eller
45
inspektörer för de särskilda vapnen, än äfven chefer och sekund-chefer vid
regementer och korpser af arméen, som äro delegare i 2:dra klassen af arméeus
pensions-kassa, då de, efter minst fem års tjenstgöring i någon af förenämnda
egenskaper och uppnådd 60 års lefnadsålder, erhålla afsked från deras innehafda
befattningar.
Jemte det jag i underdånighet hemställer, att nådig framställning härom
nu må till Rikets Ständer göras, anser jag Rikets Ständers uppmärksamhet äfven
böra fästas derpå, att ehuru, i följd af Eders Kongl. Maj;ts högstberörda
nådiga beslut, generalitets-staten rätteligen borde med 6,000 R:dr förminskas
och ett lika belopp i stället till omförmälda pensioner uppföras på allmänna
indragningsstaten, hvarifrån de 2:ne redan beviljade generals-pensionerne utgå,
hinder häremot dock förekommer deraf, att, jemlikt nådiga cirkulär-brefvet den
2 Februari 1833, angående indelda arméens lönereglering, och bilagan littera
N., första Lifgrenadier-regementet eger att för saknad öfverste-lön, hvilken på
gammal stat innehafves af General-majoren Friherre G. Ulfsparre > intill
hans afgång uppbäia ersättning med 3,300 R:dr banko årligen, hvadan, och
då således af den indragna fördelnings-generalslönen för närvarande endast
2,700 R:dr äro till pensionen disponibla, anslaget för generalitets-staten borde
tillsvidare förblifva oförminskadt, så framt icke Rikets Ständer skulle finnas
benägna att på allmänna indragningsstaten jemväl anvisa förrberörda ersättning
till förste Lifgrenadier-regementet, intilldess regementets gamla öfverste-indelning
blifver i behörig ordning ledig att tillträdas.
Uti staten för topografiska korpsen finnas uppförda löner för en så kallad
ren-ritare med 130 R:dr, och för en vaktmästare med 100 R:dr årligen.
Korpsens chef har nu i underdånighet anmält svårigheten alt för så ringa aflöning
kunna vid omförmälda befattningar fästa användbara och pålitliga personer,
samt tillika anhållit, att åt hvardera af dem måtte i nåder beredas en
löne—tillökning af 100 R:dr banko; och då behofvet af denna löneförbättring
svårligen kau bestridas, anser jag mig böra underdånigst hemställa, det Eders
Kongl. Majit i nåder täckes, för berörde ändamål, af Rikets Ständer begära
en tillökning uti anslaget för topografiska korpsen af R:dr 200: — —*
I atseende på det af Rikets Ständer vid sista riksdag,
för åren 1845—1847, på Riksgälds-kontoret anvisade särskilda
anslag af 12,000 R:dr årligen för topografiska korpsens
arbeten, har Statskontoret i underdånighet föreslagit nådig
framställning till Rikets Ständer, att anslaget måtte för
framtiden varda uppfördt på korpsens stat; men då beiop
Transport
200: •
46
Transport
pet af de medel, som för ifrågavarande arbeten erfordras,
onekligen är beroende af Eders Kongl. Majlis nådiga föreskrifter
om arbetenas större eller mindre utsträckning, samt
detta anslag således lämpligen icke kan hänföras till ständiga
behof, finner jag mig ej kunna understödja Statskontorets
omförmalda hemställan, utan torde få upptaga berörda anslag
bland dem, hvilka för tillfälliga behof böra begäras.
Icke eller finner jag skäl att förorda Statskontorets
hemställan om uppförande på Öfver-kommeodants-expeditionens
stat af det belopp å tillhopa 7*20 Ridr årligen, sorn
nu från anslaget till oförutsedda utgifter utgår dels såsom
arfvode åt öfver-kommendanten och dels till rationsersätilling
för kommendanten härstädes, helst jag föreställer m
att vid en blifvande reglering af öfverkommendants-embetet
omförmalda utgift utöfver staten möjligen skall kunna
undvaras.
Deremot och då en tillräckligare aflöning, än den uti
kommendants-staten bestådda, med allt skäl kan fordras af
de mili tär-personer, åt hvilka vården och försvaret af rikets
hufvudfästningar i nåder anförtros, samt jag anser detta ändamål
vara möjligt att vinna medelst en sådan reglering af
kommendants-staten, hvarigenom aflöningarnes belopp blefve
bestämdt efter ett riktigare förhållande till den olika
vigt, de särskilda kommendants-platserna kunna pröfvas ega,
hemställer jag underdånigst, huruvida icke Eders Kongl.
Majit skulle i nåder finna lämpligt att nu begära Rikets
Ständers medgifvande till en så beskaffad reglering, när
Eders Kongl. Majit pröfvar tiden vara inne att densamma
företaga.
lndelda Armeen:
Enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 6
November 1834 och nådiga brefvet den 24 Januari 1835,
har för PVestgötha regemente blifvit uti kontanta anslaget
för indelda arméen upptaget ett förut af öfverskotten på
statsverkets inkomster bestridt extra anslag till ersättning
Transport
200
200t
I
Tiansport 200: — -—■
för regementets förut innehafda fördelsräntor efter 1,494 R:dr
35 sk. 4 r:st årligen.
Denna indelnings-ersättning, hvilken, jemlikt Kongl,
brefvet den 2 Februari 1813, godlgöres regementet efter
gällande mai kegångspris å räntorna, sådane de till kronan
ingå, har för de föiflutne åren, efter de 10 sista årens värden,
uppgått i medeltal till 1,771 R:dr 8 sk.; men somen
sådan utgift utöfver förslagssumman i riksstaten vållar en
minskning i andra indelda regementens rätt till utdelning af
deras bestämda kontanta lönefylluads-anslag för nya staten,
finnér jag mig häraf föranlåten i underdånighet tillstyrka,
att en tillökning i indelda arméens kontanta anslag må i nå
per
af Rikets Ständer äskas med
276: 20. 8
eller ock att Eders Kongl. Maj:t täckes, på sätt Statskontoret
alternativt hemställt, föreslå Rikets Ständer, att årliga skillnaden
emellan nuvarande statsrsumman 1,494 R:dr 35 sk.
4 r:st och indelningarnes verkliga värde efter markegång
får anordnas af öfverskotten på statsverkets inkomster.
Med bifall till Rikets Ständers derom vid sista riksdagen
gjorda underdåniga anhållan, har Eders Kongl. Maj:t
under den 29 April 1846 behagat till Staden Haparanda
såsom donation för all framtid öfverlåta det åt Norrbottens
fältjägare-korps dittills anslagna kapitaines-boslället Hapaniemi
med dertill hörande laxfiske, hvaremot nämnda korps
blifvit i nåder försäkrad att i stället erhålla godtgörelse i
kontant till det belopp, hvartill boställets afkastning år
1827 blifvit uppskattad, eller 284 R:dr 20 sk. b:ko, att, efter
det bostället blifvit till staden afträdt, utgå af anslaget
å 4:de hufvudtiteln till oförutsedda behof, intill dess nådig
framställning till Rikets Ständer kunde ske om beloppets
uppförande på stat. Bostället har derefter vid midfastan
innevarande är fått af staden tillträdas; och torde Eders
Kongl. Maj:t alltså nu vilja af Rikets Ständer äska, att omforma
Ida ersättning, hvilken äfven borde tilläggas indelda
armées kontanta anslag för att derifrån till Norrbottens fält—
jägare-corps anordnas, må varda beviljad med  284: 20. —-
Tiansport 760: 40. 8
48
Transport 760: 40. 8.
Vid sednaste riksdag begärde Eders Kongl. Maj:t af Rikets
Ständer, att följande anslag måtte, såsom företrädesvis
behöfliga för ett fullständigt ordnande af armeens sjukvård,
varda på stat uppförde, nemligen: till ett resestipendium
för bataljonsläkare och sjukhus-läkare vid allmänna garnisons-sjukhuset
1,333 R:dr 16 sk., och till arfvoden åt 20
reserv-läkare å 300 Rjdr, tillhopa 6,000 R:dr, allt årligen.
Rikets Ständer beviljade dock éudast det förra anslaget. Då
det likväl, på sätt äfven den år 1842 nådigst tillsatta kommin;
för granskning af framställda förslag till reglering och
förbättrande af armeens sjukvårds-anstalter uti afgifvet underdånigt
betänkande närmare utredt, måste vara af högsta
vigt, att armeen, vid utbrottet af ett krig, är försedd med
regements- och bataljonsläkare af den ålder och rörlighet,
att de kunna åtfölja sina korpser under marscherna och
med dera dela fälttågets besvärligheter, men detta angelägna
ändamål utan tvifvel säkrast vinnes, om tillfälle beredes regements-läkarne
att, vid upphunnen pensionsålder, då de, fastän
möjligen mindre användbara för den större verksamhet
fordrande fält-tjenstgöringen, deremot, i följd af sin vunna
erfarenhet, blifva särdeles tjenliga såsom öfver-läkare vid de
större provisoriska sjukhus, som alltid måste finnas inrättade
bakom armeens rygg och hvarest den egentliga sjukvården
ifrågakommer, kunna lemna sina befattningar och inträda uti
fältläkare-korpsens reserv, för att i pmförmälda hänseende
ständigt vara för armeens behof att påräkna, anser jag mig
pligtig underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t må af
Rikets Ständer å nyo äska beviljandet af ifrågavarande arfvoden
för 20 reserv-läkare, å 300 R:dr, med tillhopa årligen 6,000: — —
att tilldelas sådana pensions-berätiigade regements-läkare af
såväl indelda som värfvade armeen, som, vid afskedstagande
från regements-läkarebefattning, nådigst tillåtas ingå uti fältläkare-korpsens
reserv; och synes detta anslag lämpligen böra
uppföras under särskild titel af: arméens sjukvård samt
då äfven till detsamma öfverflytlas det vid förra riksdagen
bevil
-
Transport
6,760: 40. 8.
49
Transport
beviljade resestipendium för militär-läkare, hvilket nu finnes
inbegripet under kontanta anslaget för indelda armeen. Deremot
torde med fyllandet af öfriga utaf förbemälda kommitierade
uppgifne behof för regleringen af armeens sjukvåi
dsanstalter tillsvidare kunna anstå.
Jemte anmälan af det medtagna tillstånd, hvaruti Militiae-boställs-kassan,
i följd af den, jemlikt föreskriften i
nådiga Circulär-brefvet den 2 Februari 1833, med kassans
medel verkställda nybyggnad af kai akterhus å de indelda
arméens befäl till bostäder anslagna boställen, nu befinnes,
har Krigs-kollégium dels underställt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, huruvida särskildt anslag må kunna beredas
till uppförande af ännu bristande 120 st. karaktershus, hvartill
en summa af 459,000 R:dr banco beräknats vara erforderlig,
dels ock i underdånighet anhållit, att, då, enligt tillika
insänd kalkyl, de kassan åliggande utgifter för det närvarande
öfverstiga inkomsterna med icke mindre än 3,341
R:dr 6 r:st. banko, Eders Kongl. Majit täcktes af Rikets
snart sammanträdande Ständer i nåder begära, antingen att
en snmma af 3,400 R:dr banko årligen må, till betäckande
af kassans utgifter, på 4:de hufvudtiteln varda anvisad, eller
ock att, i öfverenstämmande med den af Rikets Ständers
år 1845 församlade revisorer yttiade åsigt, de pensioner och
till indragning bestämda löner, hvilka nu betunga kassan,
må till belopp af 4,168 R:dr 25 sk. banko på allmänna indragnings-staten
få öfverflyttas.
Då jag, med kännedom om de flera mer angelägna behof,
som vid förestående riksdag böra afhjelpas, icke kan i
underdånighet tillstyrka nådigt afseende å den väckta frågan
om beredande af anslag till bebyggande af de bostads-boställen,
hvilka hittills ej kunnat med karaktershus förses, finner
jag mig deremot, i betraktande af militiee-boställs-kassans
iråkade betänkliga ställning, böra understödja Krigskollegii
alternatift gjorda anhållan om öfverflytt ande på al 1-
Ti ansport
6,760: 40. 8.
6,760: 40. 8.
Bil. IV.o 1 till Kongl. Maj.ts Trop. l84lj Haft- 1-
7
50
Transport 6,760: 40. 8.
manna indragnings-staten af ofvan uppgifna, i pensioner och
på indragning ställde löner från kassan utgående belopp,
hvarom jag alltså i underdånighet anhåller, att nådig framställning
må till Rikets Ständer aflåtas, med begäran tillika
af Rikets Ständers medgifvande, att, när framdeles em*
bets- eller tjenstemän, som njuta lön af militise-boställs-kassan,
antingen vid den ålder, då enligt författningarne lönen
lår såsom pension bibehållas, söka och undfå afsked, eller
ock vid blifvande regleringar af Krigs-kollegium ställas på indragning,
de må med innehafda löner få på allmänna indragnings-staten
uppföras. Lika med hvad vid förra Riksdagen
ägde rum, torde äfven nu Rikets Ständers uppmärksamhet
böra fästas på angelägenbeten deraf, att, till betäckande
af de för statsverket uppkomna kostnader genom Södra
bataljonens vid Bohus Läns regemente förändring tillsvidare
till likhet med roteradt infanteri, öfverskottet af de
indelningsräntor, som förut ingått ensamt till rusthållarne vid
nämnde bataljon, fortfarande ställes till Eders Kongl. Maj:ts
nådiga disposition.
Det mäi’kbara förcti’äde i afseende på utbildning och
tjenstbarhet, som indelda kavalleriet genom de vid detsamma
inrättade exercis-sqvadroner i sednare tider vunnit framför
infanteriet, hvilket ännu saknar motsvarande bildningsanstalter,
ådagalägger så ögonskenligen, huru angeläget det
är, att tillfälle beredes äfven indelda infanteriet till erforderlig
öfning i livad dess tjenst tillhörer, så framt det skall
Lunna uppfylla de anspråk, fäderneslandet för sitt försvar
på detsamma äger, att allt vidare bevis härför synes vara
öfverflödigt.
Då eiiiedlertid Rikets Ständer, fast än med erkännande
af en sådan öfnings stora vigt, allt hittills vägrat anvisa
de för ändamålet nödiga medel, får jag, under åberopande
af hvad mitt på nådigste befallning afgifna betänkande
om ett fullkomligare ordnande af försvarsverket till lands
uti ämnet innehåller, underdånigst hemställa, det måtte Eders
Kongl. Maj:t nu af Rikets Ständer i nåder äska, ej
Transport 6,760: 40. 5.
Transport
mindre till inrättande af instructions-kompagnier vid indelda
infanteriet enahanda belopp, som vid sista Riksdagen dertill
begärdes, eller för personalens underhåll 35,000:
samt för vidmagthållande af nödige säng- och
liusgerådspersedlar m. m  2,500: — —
tillhopa ålrigen
än ock dels för tillvägabringande af en ytterligare utsträckning
af indelda infanteriets regementsmöten, hvartill nuvarande
anslag till möteskostnader ej lemnar erforderlig tillgång,
likaledes årligen
dels till fyllnad i de för öfningsläger alsedda medel, årligen
Härutöfver kunde visserligen erfordras för en gång, till
anskaffning af de ofvan omförmälda säng- och husgerådspersedlarne
m. m. för instructions-kompagnierne, en rund summa
af 24,000 R:dr banko, hvilket anslags behöflighet äfven
vid sista riksdagen tillkännagafs; dock anser jag särskildt
anslag härtill kunna undvaras, om, uppå Eders Kongl.
Makts nådiga framställning derom, Rikets Ständer medgifva,
att berörda anskaffning får bekostas af första årsanslaget för
instruktions-kompagniernes underhåll.
Värfvade armeen.
Sedan fråga uppstått om en förändrad organisation af
Eders Kongl. Maj:ts Lifgarde till häst, samt af sådan anledning
inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet utredt blifvit,
hurusom de åren 1841 och 1844 nådigst anbefallda
regleringar af utgifterna för regementet väl hade i så måtto
varit af nytta, att medelst indragning af befäl och hästar
samt deraf följande minskning i lönings-, beklädnads- och
fouragerings-kostnader m. m., vunnits en årlig besparing af
inalles 10,409 R:dr 40 sk. 4 r:st., och ensamt aflönings-staten
blifvit från 70,015 R:dr 11 sk. till 65,066 R:dr 42 sk.
6 r:st nedsatt, men deremot visat sig menligt inverka på
regementets tjenstbarhet sålunda, att, såsom följd af den genom
indragningarna inskränkta utsigten till befordran, flere
af regementets officerere redan hade afgått, utan att andra
Transport
52
Transport 71,391: 40. 8.
till de i succession efter dem ledigblifne platserna sig anmält;
så täcktes Eders Kongl. Majit, enär tillika härvid förekom,
att lifgardet till häst då var det enda cavalleri-regemente
inom armeen, vid hvilket chefen och majorerne innehade
sqvadroner, ehuru olägenheten häraf i afseende på
den tillsyn, som det åligger regements-hefälet att öfver underlydande
utöfva, längesedan föranledt förändring härutinnan
inom det öfriga cavalleriet, under den 26 Mars sistlidet
år i nåder förordna en så beskaffad förändrad organisation
af regementets befäl, att secund-chefen och majorerne,
mot frånträdande af sqvadronerne, undfingo ersättning i ökade
löner, samt de 3:ne sqvadroner, de dittills innehaft, i
stället tilldelades ryttmästare, hvilkas antal sålunda ökades
från en till fyra och hvarigenom de förut på staten upptagne
4 stabsryttmästare-beställningar kommo att indragas,
hvarförutan, jemte reglering af ryttmästarnes och underlieutenanternes
löner samt bildande af en andre lieutenantsgrad,
indragning af åtskilliga beställningar ytterligare skulle
äga rum; och fastän det på dessa grunder upprättade förslag
till ny aflönings-stat för regementet befanns sluta sig
på en summa af 66,192 R:dr 33 sk. 6 rist banko, samt således
med 1,125 Ridr 39 sk. öfverstiga slutsumman i den år
1842 nådigst fastställda, af Rikets Ständer vid påföljde riksdag
utan anmärkning lemnade stat, och med 3,177 R:dr 20
sk. det på riks-staten för regementet uppförda anslag, pröfpröfvade
Eders Kongl. Majit likväl, sådant oaktadt, godt att
samma förslag i nåder gilla och ad interim fastställa, helst,
oberäknadt den ifrågakomne organisationens vigt för regementets
tjenstbarhet, den sålunda erforderliga ökade utgiften
i allt fall hetydligt understeg det belopp, som allt sedan år
1831 utöfver statsanslaget för regementet särskildt utgått,
samt derjemte, i följd af nådigst anbefalld förändring af regementets
uniform samt deraf föranledde och i sammanhang
härmed fastställda nya passevolance-contract, från 1849 års
början en ytterligare besparing af icke mindre än 10,000
R:dr banko årligen komme att äga rum i utgifterna för un
Transport
71,391: 40. 8.
53
Transport 71,391: 40. 8.
derhållet af beklädnad, sadelmundering m. m. vid regementet,
så att kostnaden för lifgardet till häst ändock i det liela
blefve minskad med närmare 20,000 R:dr banko årligen.
För att emedlertid utan statsverkets alltför kännbara betungande
tillvägabringa öfvergången till den faststälda nya interims-staten,
behagade Eders Kongl. Maj:t tillika i nåder
förklara, att denna stat ej borde genast tillämpas, utan lönerna
tillsvidare utgå i enlighet med särskildt för regementet
utfärdade öfvergång»- och indragnings-stater; och skulle
för öfrigt vid öfvergången från öfvergångs- till interimsstaten
iakttagas: att ingen lönefyllnad erhölles förrän indragningsstaten
nedgått till det belopp, sorn utgör skillnaden emellan
interims-staten och öfvergångs-staten, eller 3,830 R:dr,
hvarefter vederbörande löntagare ägde, i mån af tillgång,
komma af dem tillerkända lönefyllnader i åtnjutande i jemväl
föreskrifven ordning. Slutligen och jemte meddelad nådig
föreskrift, huru hvad utöfver statsanslaget erfordrades till
fyllande af utgifterne enligt så väl öfvergångs- som indragnings-staterna
borde utgå, förklarade Eders Kongl. Majit Sig
vilja vara betänkt att till Rikets nästsammanträdande Ständer
aflåta nådig proposition om den för interims-statens slutliga
fastställelse nödiga tillökning i riks-stats-anslaget, livaremedlertid
berörde interims-stat endast tillsvidare skulle tillämpas
i den mån regementet, uti föreskrifven ordning, till
densamma från öfvergångs-staten öfverginge.
Jemte det jag anser mig vid detta tillfälle böra i underdånighet
anmäla, att, sedan ofvanberörde förändrade organisation
af lif-gardet till häst i nåder beslutades, den i
sammanbang dermed nådigst fastställda indragnings-stat, hvars
slutsumma då uppgick till 7,086 R:dr 12 sk. genom inträffad
afgång redan så nedgått, att derå endast qvarstå aflöningar
till det ringa beloppet af blott 1,702 R:dr 4 sk. 6 rst. med
derunder begripne 56 tunnor spannmål, i följd hvaraf ock
interims-staten till en del kunnat befordras till verkställighet,
hemställer jag jemväl underdånigst, det Eders Kongl.
Majit nu täckes, enligt Dess i nåder tillkännagifna afsigt, af
Transport 71,391: 40. 8.
54
Transport 71,391: 40. 8.
Rikets Ständer äska, att den för merberörda interinms-stats
definitiva fastställelse erforderliga tillökning i nuvarande anslag
för lifgardet till häst må varda på stat uppförd med 3,177: 20. —
Ankommande på Eders Kongl. Majits nådiga pröfning,
huruvida, med afseende derpå, att det på regementets indragnings-stat
amin qvarstående, ofvan uppgifna belopp af
1,702 R:dr 4 sk. 6 rst., som utgöres af lönefyllnad för en
ryttmästare på gammal stat, löner för indragne andre adjutanten,
musik-direktören och en trumpetare samt pensionsfyllnad
för en afskedad fanjunkare, sannolikt icke på längre
tid blifver disponibelt, Eders Kongl. Majit skulle finna lämpligt
att jemväl af Rikets Ständer begära öfverflyttandet på
allmänna indragnings-staten af berörda mindre betydliga belopp,
på det att slutliga verkställigheten af regementets nya
organisation sålunda må befrämjas.
I stöd af nådiga brefvet den 10 December 1816 och
det för Kron-Prinsens husar-regemente gällande passevolancekontrakt
har hittills från anslaget å 4:de hufvud-titeln tili
oförutsedda behof årligen anordnadts, dels ett belopp af 660 j
R:dr 40 sk., utgörande skillnaden emellan anslagna rationspriset
för de 4 sommar-månaderna Juni med September
och det för vanliga tjenstgörings-tiden gällande pris per häst
för de till regementets kommendering i Götheborg hörande
1 under-officer och 25 husar-hästar, dels ock hvad till kokved
och lägerhalm åt regementet årligen utbetalas efter i
markegångspris, med 133 R:dr 16 sk. på förslag, ehuru
dessa utgifter visat sig vara ständiga.
Då nu Rikets Ständers år 1845 församlade revisorer fästat
uppmärksamhet vid detta förhållande, hvilket ock måste
erkännas vara mindre rigtigt, anser jag mig böra, lika
med Statskontoret, i underdånighet föreslå, det nådig framställning
må till Rikets Ständer ske om uppförande under
statsanslaget för Kron-Prpisens husar-regemente af nyssbe
rörda
2:ne utgifts-poster med tillhopa  794: 8. —
såvida icke Rikets Ständer, hvad angår de för godtgörelse af
skillnaden emellan de olika rationsprisen belöpande 660 R:dr
Transport 75,363: 20. 8.
55
Transport 75,363: 20. 8.
40 sk., skulle finna lämpligare medgifva, att detta belopp
må för framtiden få förslagsanslaget för fouragering af värfvade
kavalleriets och artilleriets hästar påföras.
Sqvadrons-cheferne vid nyssnämnda regemente hafva
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att då, i
följd af de i Skåne, hvarest regementet är förlagdt, i sednare
tider antagna förändrade åkerbrukssätt, prisen på de vigtigaste
foderartiklarne numera så betydligt stegrats, att sqvadrons-cheferne
ej längre kunde besörja utfodringen af regementets
hästar för det uti 1816 års passevolance-kontrakt
bestämda och alltsedan gällande rationspris af 77 R:dr 32
sk. Banko årligen för hvarje häst, en förhöjning deri måtte
med 12 R:dr 12 sk. per häst i nåder beviljas. Eders Kongl.
Majit har väl, rid pröfning af denna anhållan, under den
23 sistiidne Juli i nåder förklarat densamma för närvarande
icke kunna bifallas; men då kostnaden för fourageringen
af de artilleri-hästar, som uti Skåne för Eders Kongl. Majits
och kronans räkning, utan passevolans underhållas, faller
sig högst betydligt dyrare än det af sqvadrons-cheferne begärda
förhöjda rationspris af 89 Ridr 44 sk. per häst, samt
alltså antagas kan, att, i fall passevolansen komme att upphöra
och kronan sålunda sattes i nödvändighet att öfvertaga
utfodringen af Kron-Prinsens husar-regementes hästar,
statsverket linge derför vidkännas kostnader åtminstone till
det belopp, sorn omförmälda förhöjning, beräknad för regementets
537 hästar, utgör, eller 6,578 Ridr 12 sk. Banko,
anser jag mig, till förekommande af framtida bryderi, när
hehofvet påkallar ökade utgifter i berörda hänseende, böra i
underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Majit i nåder måtte
af Rikets Ständer begära en lämplig tillökning uti anslaget
126,077 Ridr till fouragering för värfvade kavalleriets
och artilleriets hästar, hvilken tillökning, enär detta anslag
har egenskapen af förslags-anslag, jag vågar föreslå till något
lägre belopp, än det ofvan såsom behöfligt uppgifna, eller till 5,923: — —
hvarigenom berörda förslags-anslag komme att förhöjas till
jemna 132,000 Ridr.
Transport 81,286 : 20. 8.
56
Transport 81,286: 20. 8.
Enär, efter hvad Stats-kontoret anmält, det vid senaste
riksdag beviljade reservations-anslag för fourageringen af
artilleriets legda hästar, 5000 R:dr årligen, visat sig vara för
ändamålet otillräckligt, helst dertill, enligt afgifna redogörelser,
åtgått: år 1845 för Svea- och Wendes artilleri-regementernes
hästar 5,031 R:dr 10 sk. och år 1846 för alla tre
regementernes hästar 8,300 R:dr 12 sk. 2 rst., finner jag
mig häraf föranlåten att, lika med Stats-kontorct, underdånigst
tillstyrka nådig framställning till Rikets Ständer om berörda
anslags tillökande med minst  3,000 — —
årligen, eller ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes, med förnyande
af Dess vid sista riksdagen i ämnet aflåtna nådiga proposition,
föreslå Rikets Ständer, att anslaget ma, sålunda
tillökadt, eller med 8,000 R:dr sammanföras med förslagsanslaget
till fouragering för värfvade kavalleriets och artilleriets
hästar, under medgifvande, att kostnaden för underhållet
af artilleriets legda hästar äfven får af detta sistnämnda
anslag bestridas, hvilket skulle icke allenast mycket
förenkla redogörelserna öfver fouragerings-kostnaderna,
utan ock underlätta kontrollen å dessa redogörelser.
I sammanhang med mitt förut underdånigst åberopade
förslag till ordnande af försvarsverket till lands har jag framställt
behofvet af en serskild ingeniör-trupp, hvilken svenska
armeen ännu saknar, ehuru sådana trupper uti alla väl
organiserade armeer finnas och anses oumbärliga, emedan
serskild skicklighet, som ej förvärfvas utan öfning, erfordras
för utförande af dem åliggande arbeten samt till dessa måste,
vid saknad af serskildt inöfvad trupp, användas manskap
af den för striden påräknade styrkan, till minskning i
dennas stridskrafter, stundom då de bäst behöfvas. Enligt
de af chefs-embetet vid ingeniör-korpsen uppgjorda beräkningar,
vid hvilka jag icke funnit något att erinra, skulle till
första uppsättningen af en dylik trupp, bestående, utom nödigt
befäl och underbefäl, af 60 man värfvade sappörer och
påräknad att utgöra stam för det beväringsmanskap, som
kan
Transport 84,286: 20. 8.
57
Transport
kan finnas tjenligt att densamma tilldelas, erfordras ett anslag
för en gäng af 8,995 R:dr samt till aflöning för befäl
och trupp, äfvensom den sednares brödkorn och beklädnad
111. m., en summa af 10,621 R:dr 42 sk. banko årligen.
Då likväl den nya truppen är ämnad att förläggas på
Carlsborgs fästning, för att der, jemte dess egentliga åligganden,
bestrida fångbevakningen i stället för de dertill nu beordrade
kommenderingar utur indelda armeen, hvilka underhållas
af anslaget för fångvården, har jag antagit, alt enahanda
underhålls m. fl. förmåner, som hittills varit dessa
kommenderingar bestådda, äfven skola den nya truppen af
nyssberörda anslag tillgodokomma, samt derföre trott mig
kunna i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t må,
under det af mig sålunda framställda förbehåll, af Rikets
Ständer endast i nåder äska en mindre del af ofvan uppgifna
underhållskostnad, eller årligen
hvilket belopp synes böra sammanföras med anslaget för ingeniör-kopsen
och denna korps, sedan den blifvit försedd
med trupp å 4-:de Hufvudtiteln upptagas under rubriken
värf vade arméen. Det till den nya sappör-truppens uppsättning
erforderliga belopp torde, såsom tillfälligt behof, få uppföras
bland de anslag, som för sådana behof komma att i
nåder äskas.
Beväringen.
Kostnaderna för beväringsmanskapets vapenöfningar hafva,
i följd af det i jemnbredd med folkökningen år från år
stigande antalet vapenföre beväringsskyliige, visat sig vara i
jemnt stigande. De uppgingo sistlidne år till det betydliga
beloppet af 151,439 R:dr, och kunna för innevarande år antagas
än högre. I ändamål att sätta en gräns för denna utgift
och tillika, genom beredande af en fullständigare öfning
än under nuvarande förhållanden kunnat ernås, söka
bibringa åtminstone en del af hvarje åx\s approberade bevärings-ynglingar
så mycken utbildning i vapenyrket, att de,
Transport
Bil. N.o t till Kongl, Maj.ts Prop. i84jt Haft. t.
84,286: 20. 8.
3,640:
87,926: 20.
8
58
Transport
vid utbrottet af ett krig, genast kunna förstärka den stående
hären oell för densamma utgöra ett verksamt stöd, har
jag uti det förslag till försvarsverkets ordnande, hvilket jag
haft nåden inför Eders Kongl. Maj:t framlägga och äfven
här vågar i underdånighet åberopa, bland annat, som rörer
detta ämne, föreslagit, att af hvarje års approherade beväringsmanskap
endast må, uti uppgifven ordning, till vapenöfning
kallas en för alltid bestämd styrka af 14,525 man,
af hvilka 11,181 fördelas på armeens och 3,344 på flottans
stam-trupper, samt att detta manskaps öfningstid måtte bestämmas
till 31 dagar, in- och utrycknings-dågarne inberäknade,
samt på det sätt fördelas, att minst 14 dagar användas
till förberedande rekryt-exercis, och de öfriga 17 dagarne
i förening med stammen. Enligt de på dessa grunder
uppgjorda beräkningar, skulle årliga kostnaden för hela
den ofvan uppgifna styrkans vapenöfningar uppgå till inalles
176,000 R:dr, deraf belöpa för det armeen tilldelade bevärings-manskaps
vanliga öfningar .... 128,000: — —
och för detta manskaps deltagande i
öfningsläger  10,000: —• —
eller tillhopa 138,000: — —
hvadan utöfver det för ifrågavarande behof på 4:de Hufvudtiteln
redan uppförda anslag af 80,000 R:dr erfordras för det
armeen tillhörande beväringsmanskaps vapenöfningar årligen
ett belopp af
hvilket jag underdånigst anhåller, att Edei’S Kongl. Maj:t nu
täcktes af Rikets Ständer i nåder begära, för att, tillsammans
med nyssberörda för ändamålet redan beviljade anslag, hvars
egenskap af förslagsanslag borde upphöra, utgöra étt ständigt
reservations-anslag. För den händelse likväl, att Rikets Ständer,
med antagande i öfrigt af nu framställda plan för bevärings-manskapets
vapenöfningar, skulle föredraga att låta
kostnaderna för dessa öfningar bestridas af det redan härtill
afsedda förslagsanslag, oansedt att detsamma komme, utöfver
hvad hittills egt ruin, att öfverskridas, torde Rikets
Transport
87,926: 20. 8,
58,000: :
145,926: 20. 8-
59
Transport 145,926: 20. 8.
Ständers uppmärksamhet böra fästas derpå, att, i sådant fall,
från berörda förslagsanslag bör afdragas och till 5:te Hufvudtiteln
öfverflyttas hvad deraf kan linnas böra belöpa på sjöbeväringsmanskapet,
i förhållande till dess antal och för detsamma
uppgifna behof.
Materielen.
Riksstaten upptager för försvarsverket i allmänhet eller
krigskollegii departementer i kontant årligen 666,666 R:dr 32
sk. Banko, hvilken summa sedan sista riksdag varit emellan
kollegii särskilda afdelningar sålunda fördelad, att för artilleriafdelningen
årligen anvisats 190,000 R:dr, för fortifikationsafdelningen
50,000 R:dr och för utrednings-afdelningen återstoden
med 426,666 R:dr 32 sk. Nu har* krigskollegium,
i stöd af uppgjorda och i underdånighet insända fullständiga
utredningar, begärt utöfver nyssberörda belopp för artilleri-afdelningen
ett tillskott af 2,296 R:dr 21 sk. 4 r:st, samt
för utrednings-afdelningen ett anslag af 36,333 R:dr 16 sk.
årligen; men då för de behof, hvartill omförmälda för artilleri-afdelningen
fordrade tillskott är afsedt, tillgångar synas
mig kunna beredas inom det anslag af 190,000 R:dr
årligen, som äfven framdeles torde komma att densamma
tilldelas, finnér jag icke skäl att i underdånighet förorda kollegii
underdåniga framställning i denna del. Deremot kan
jag, med afseende på de, efter hvad kollegium utredt, under
den närmaste tiden förestående betydliga nyanskaffningar
af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och trosspersedlar
för dels indelda armeen och dels bevärings-manskapet, ej bestrida
behöfligheten af det för utrednings-afdelningen ifrågasatta
tillökningsanslag, så framt nuvarande förhållanden med
beväringsmanskapets vapenöfning komma att fortfara, men
får likväl under åberopande af hvad uti mitt merberörda
underdåniga förslag till ordnande af försvarsverket rörande
regleringen af utrednings-afdelningens utgifter förekommer
och med förutsättning derjemte att, enligt detta förslag, serskildt
anslag under 5:te hufvudtiteln, för beklädande af llot
Transport
145,926: 20. 8.
60
Transport , 145,926: 20. 8.
tans bevärings-manskap, varder beviljadt, bär endast i underdånighet
föreslå, att, till fyllande af utrednings-afdelningens
behof under den kommande tiden, må af Rikets Ständer
i nåder äskas en tillökning uti nu i riksstaten uppförda
anslag för krigskollegii departementer af  14,333: 16. —
årligen; hvarvid jag underdånigst hemställer, att Rikets Ständer
må göras uppmärksamma derpå, att, i händelse den föreslagna
planen för bevärings-manskapets vapenöfningar icke
anta ges, den af krigskollegium för utrednings-afdelningens behof
begärda summa af 36,333 R:dr 16 sk. årligen utöfver
nu egande anslag ovilkorligen blifver erforderlig, så framt
indelda armeen och beväringsmanskapet skola kunna förses
med de förnödenheter, hvilka genom nämnda afdelnings
försorg höra anskaffas.
De 50,000 R:dr, hvilka hittills varit åt fortifikationsafdelningen
anvisade, hafva befunnits tillräckliga för de behof,
som äro afsedda att dermed fyllas.
Å anslaget 71,000 R:dr till lifmundering för indelda armeen
hafva väl under de sednare åren upps titt besparingar,
men jag anser dock betänkligt att i underdånighet tillstyrka
nedsättning af detta anslag, helst prisen å beklädnadseffekter
lätteligen åter kunna stiga och anslaget då blifva för
sitt ändamål otillräckligt. Deremot hemställer jag underdånigst,
att Eders Kongl. Maj:t må i nåder begära Rikets Ständers
medgifvande dertill, att, så länge berörde anslag lemnar
behållning, denna må användas dels till bestridande af
beklädnads-slitningsersättningar för de kommenderingar utur
indelda armeen, hvilkas underhåll af 4:de hufvudtitelns medel
bekostas, dels ock för tillfällig anskaffning af beklädnadsförnödenheter
för indelda armeen, då medel dertill ej finnas
å krigskollegii utrednings-afdelnings stat anvisade.
Enligt uppgjorda beräkningar, hafva bristerna å anslaget
till ved oeb ljus för fästnings- och garnisons-orter under åren
1842 med 1846 i medeltal för året uppgått till 4,737
R:dr 4 sk 11 r:st, och då utgifterna på detta anslag äfven
Transport 160,259: 36. 8.
61
Transport 160,259: 36. 8.
visat sig vara i stigande samt för betäckande af bristerna icke
finnes annan tillgång, än de redan betydligt inskränkta besparingarne
å 4.de hufvudtiteln, anser jag nödvändigt att af
Rikets Ständer nu äskas en årlig tillökning i berörda anslag af 5,000: — —
så att detsamma blifver till jemna 19,(XX): R:dr förhöjdt.
Diverse anslag.
De allt jemnt stegrade prisen å lifsförnödenbeter påkalla
fortfarandet af de understöd, som, enligt Rikets Ständers beslut
vid de 2:ne sednaste riksdagarne, till vidmakthållande
af gardes-regementernas matinrättningar, utöfver hvad af anslaget
till oförutsedda utgifter kunnat dertill påräknas, fått
anvisas på de å anslaget till durkmarche-kostnader befintliga
reservationer; och torde derföre Rikets Ständers medgifvande
för Eders Kongl. Maj:t att dessa reservationer än vidare
för berörde ändamål få disponera nu äfven böra begäras.
Då likväl omförmälda tillgång hittills föga varit för ifrågavarande
behof anlitad, utan reservationerne på durkmarcheanslaget
sedan sista riksdagen icke obetydligt ökats men deremot
anslag på stat saknas till bestridande af underhållskostnaden
för de kommenderingar utur indelda arméen, som
Eders Kongl. Maj:t finner nödigt beordra till vården och
försvaret af rikets fästningar, anser jag mig pligtig att likaledes
i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders Kongl.
Maj:t skulle i nåder finna lämpligt af Rikets Ständer begära,
alt merberörda reservationer äfven må för nu uppgifna behof
få användas.
Uti oftanämnda underdåniga förslag till ordnande af
försvarsverket till lands antydas de åtgärder, som i afseende
på lifbevärings-regementet, Hallands infanteri-bataljon, Wermlands
fältjägare-regemente och én del af Jemtlands fältjägare-regemente
borde vidtagas, för att bereda tillgångar till aflönande
af nödigt befäl för flottans blifvande stam-trupper;
men enär dessa åtgärder ej böra eller kunna vidtagas förrän
kändt är, att hvad berörda förslag rörande bevärings-manskapets
uttagande och vapenöfningar innehåller blifvit gilladt
Transport 165,259: 36. 8„
62
Transport 165,259: 36. 5.
och de för dess verkställande erforderliga anslag beviljade,
liar jag ansett någon förändring med anslagen för nämnda
regementer och korps desto mindre nu böra ifrågakomma
eller af mig i underdånighet föreslås, som i allt fall dessa
anslag endast småningom kunna blifva för det uppgifna ändamålet
disponibla, samt det icke eller synes J, mig lämpligt,
att personer, tillhörande armeen, från annan hufvudtitel,
änden för landtförsvaret bestämda, sina aflöningar uppbära,
hvilket likväl skulle blifva händelsen, örn förrberörda
anslag nu blefve till 5:te hufvudtitelu öfverflyttade; och har
jag af samma skäl trott mig böra här förbigå hvad uti meranämnda
underdåniga förslag om dispositionen af anslagen
till inqvarterings-kostnader i Stockholm samt till ackordsförskott
och ersättningar förekommer.
För öfrigt torde Eders Kongl, Maj:t, uppå vederbörande
departements underdåniga föredragning, vilja i nåder besluta
i afseende på fortfarandet af de anslag, som för landtforsvarets
pensions- och välgörenhets-inrättningar finnas å
riksstatens 9:de hufvudtitel uppförda.
De här förut i underdånighet förslagna tillökningar i 4:de
liufvudtitelus nuvarande anslag, hvilka i öfrigt böra oförändrade
bibehållas, uppgå till ett sammanräknadt belopp af R:dr 165,259: 36. 8.
Hvad åter angår de föremål under 4:de hufvudtitelu
för hvilka endast tillfälliga anslag erfordras, så finnas uti de
derom afgifna fullständiga utredningar och förslag följande
behof upptagna såsom företrädesvis angelägna, nemligen:
För Krigskollegii artilleri-ajdelning.
Till anskaffning af redskaps-, rid-, anspanns- och stallpersedlar
för det 6-ft:ga fält-batteri, som ännu saknar sådana
persedlar
1 afräkning på nödigt ansedt anslag 127,704 R:dr 32 sk. för
anskaffning af 8 stycken reserv-batterier
För kompletterande af bestyckningen å Waxholms hufvudfästning
Transport
20,000:
15,000:
24,850: — —
59,850:
63
Transport
För kompletterande af bestyckningen å Carlstens hufvudfästning,
enligt minimiberäkning
„ anskaffning af 100 stycken vallmusköter
„ anskaffning af 12,000 nya gevär såsom fyllnads-anslag i
förut befintliga tillgångar
„ 18,000 gevärs förändrande från flintlås till slagkruts-an
tändning
„ anskaffning af reserv-fänghålstappar för sålunda förändrade
gevär
„ anskaffning af rengörings- och söndertagnings verktyg till
sådana gevär
I afräkning på uppgifna behofvet 148,500 R:dr för tillverkning
af slagkruts-hufvar
detta sednare belopp till fyllnad i behållningen å redan för
ändamålet beviljadt anslag.
För Fortifikations afdelningen:
Till fortsättning af Carlsborgs fästnings-byggnad, å 30,000
R:dr årligen
„ Fästnings-byggnaderna vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona.
tillhopa ä 105,000 R:dr årligen •
tillsammans
hvilket sistnämnda anslag borde, enligt hvad befälhafvaren
för ingeniör-korpsen föreslagit, af Eders Kongl. Maj:t hvarje
år emellan berörde fästningsorter efter omständigheterna
fördelas.
Med kännedom om de till extra behof befintliga tillgångar
och hvad deraf erfordras till angelägna föremål under
öfriga bufvudtiLiarne, måste jag, under erkännande af
alla de ofvan upptagna anslagens behöflighet, likväl i underdånighet
tillstyrka, att af dem endast följande må af Rikets
Ständer i nåder äskas, nemligen:
till anskaffning af redskaps m. fl. persedlar för det omfor
mälda
6-&:ga fältbatteriet
„ kompletterande af Waxholms bestyckning
Transport
59,850:
49,680:
7,500:
137,000:
27,446:
8,767: 26. 8.
39,879: 8. —
10,000:
90,000:
315,000:
745,122: 34. 8-
20,000:
24,850:
44,850:
Transport 44,850:
Till kompletterande af Carlstens bestyckning  49,680:
„ nya gevärs anskaffning , . . 100,000:
„ anskaffning af reservfänghålstappar, samt rengörings- och
söndertagnings-verktyg för till slagkruts antändning förändrade
gevär  10,000:
„ slagkrutshufvars tillverkning  10,000:
„ Carlsborgs fästningsbyggnad  90,000:
„ fästningsbyggnaderna vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona,
att af Eders Kongl. Maj:t årligen efter omständigheterna
fördelas • ■ ,  315,000:
hvarjemte jag, i stöd af hvad förut blifvit anfördt, bär får
upptaga:
Till topographiska korpsens arbeten  36,000:
samt till bestridande af kostnaden för uppsättningen af den
föreslagna nya sappör-truppen  8,995:
äfvensom jag, under ytterligare åberopande af mitt underdåniga
förslag till ordnande af försvarsverket till lands, underdånigst
föreslår, att Eders Kongl. Maj:t, jemte det Rikets
Ständers bifall begäres till uttagande utur det för krigsbehof
bildade reservförrådet för beväringsmanskapet ej mindre
af nödiga reqvisita till första uppsättningen af det till
vapenöfning påräknade manskaps beklädnad, än ock af remtyg,
utredning och tältlags trosseffekter för detsamma, tillika
täckes i nåder äska:
Till arbetslöner för munderingarnes förfärdigande samt anskaffning
af hufvudbonader och tält åt samma manskap . 130,200:
samt för derefter nödig blifvande förstärkning af berörde
reservförråd, ä 45,000 R:dr årligen ......... 135,000:
Tillsammans R:dr 929,725:
alla dessa anslag att under 3:iie år med en tredjedel årligen
utgå; och torde i sammanhang härmed Rikets Ständers uppmärksamhet
böra fästas på angelägenheten deraf, att de för
nästkommande år 1848 behöfliga anslag för topografiska korpsens
arbeten samt till fästningsbyggnaderne varda särskildt
och så tidigt beviljade, att samma arbeten ej, i brist af medel,
må komma att afstanna.
65
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande vågar jag äfven underställa, huruvida
Rikets Ständers bifall må begäras till befälhafvarens för ingeniör-korpsen
gjorda anhållan om upphörande af den föreskrifna redovisningen i särskilda
hufvudböcker af ordinarie och extra anslagen till fästningsbyggnader, hvilken
uppgifves försvåra såväl bokföringen som öfversigten öfver de för samma
behof anvisade medel; och hemställer jag slutligen i underdånighet, att alla
här ofvan af mig åberopade utredningar och förslag må, till närmare upplysning
om de begärda anslagen, varda till Rikets Ständers Stats-utskott ofverl
em nade.”
Enligt Statsrådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkande, täcktes
Kongl. Majit i nåder förklara, att då, genom besparingar å de för
öfningsläger afsalia medel, erforderlig tillgång för detta ändamål
ännu funnes, Kongl. Majit icke ville vid denna riksdag af Rikets
Ständer dertill äska något särskildt anslag; äfvensom och då, hvad
angick den ifrågasatta tillökningen å anslaget för Krigs-kollegii utrednings-afdelning,
tillgångar för de uppgifna behofven vore alt påräkna
dels i följd af den redan beslutade nédsättningen af 17,000
Ridr å beklädnads-anslagen för lif-gardes regementena, dels ock, om,
såsom departements-chefens underdåniga hemställan innehåller och
Kongl. Majit jemväl vore sinnad i nåder föreslå, Rikets Ständer medgålvo,
ej mindre att öfverskotten å anslaget till iifmundering för indelda
armeen äfven hnge användas för anskaffning af andra beklädnads-förnödenheter
för nämnde del af armeen, än ock att utgifter
till underhåll af de kommenderingar utur indeida armeen, som beordras
till vården och försvaret af rikets fästningar, kunde anvisas
på de å anslaget för durchmarch-kostnader befintliga eller hädanefter
uppkommande besparingar, hvarigenom utväg bereddes att för tillfälliga
behof af beklädnads- eller ulrednings-persedlar äfven kunna
använda den del af allmänna besparingarnc å riks-statens 4:de hufvudtitel,
hvarmed, i brist al andra tillgångar, utgifterna för berörda
kommenderingar hittills måst bestridas; Kongl. Maj:t under förutsättning
att Rikets Ständer medgåfve hvad i dessa afseenden blifver
föreslaget oell derjemte bifölle de anordningar och särskilda anslag,
som för beväringsmanskapets utredning och beklädnad voro ifrågaställa,
fann någon tillökning derutöfver å anslaget för utredningsafdelningens
behof icke böra begäras; till följd hvaraf endast följande
nya eller tillökta belopp utöfver 4:de hufvud-titelns nuvarande
anslag borde äskas, nemligen:
Bil. N.-o i till Kongl. Maj.-ts Prop. Haft 1. 9
till löneförbättring åt renritaren och vaktmästaren
korpsen
„ bristande ersättning åt Westgötha regemente föi
tillförene innehafde fördelsräntor .
hvadan förslaget om denna ersättningsskillnads anomande
af öfverskotten på Statsverkets inkomster
komme att förfalla;
till ersättning åt Norrbottens fältjägare-korps för det
åt Haparanda stad donerade bostället Hapaniemi
„ arfvoden åt 20 reserv-läkare, å 300 R.dr
att, på sätt departements-cbefen hemställt, tilldelas
pensionsberättigade regements-läkare af så väl värfvade
som indelda armeen, samt, jemte det redan
beviljade resestipendium för militär-läkare, å 4:de
Hufvudtiteln upptagas under mbrik: arméens sjukvård;
till instruktions-kompanier vid indelda infanteriet
med begäran af Rikets Ständers medgifvande, att
anskaffning af nödiga inventarier för dessa kompanier
får bekostas af anslaget för första året;
till beredande af ytterligare utsträckning af indelda
infanteriets regements-inöten .......
„ fyllnad i anslaget för lif-gardet till häst . . .
„ betäckande af skillnaden i rationsprisen för Kronprinsens
hussar-regementes i Götheborg förlagda
kommendering samt till anskaffning af kokved
och lägerhalm åt regementet under dess möten,
på sätt departements-chefen derom hemställt,
tillhopa , . . .
„ förhöjande af förslags-anslaget till fouragering för
värfvade kavalleriets och artilleriets hästar . .
„ ökande af anslaget för fouragering af artilleriets
legda hästar
så vida icke Rikets Ständer, på sätt departementschefen
alternativt föreslagit, heldre skulle vilja sammanföra
detta anslag, sålunda tillökadt med nyssberörda
förslagsanslag till kavalleri- och artillerihästars
fouragering;
till en ny Sappör-trupp, i enlighet med departementschefens
derom gjorda hemställan
Transport
vid topografiska
200:
276: 20. 8.
284: 20. —
6,000:
37,500:
17,631:
3,177- 20. —
794: 8. —
5,923:
3,000:
3,640:
78,426: 20. 8-
67
Transport 78,426: 20. 8.
till beväringsmanskapets vapenöfningar ytterligare 58,000: — —
hvarvid borde iakttagas, hvad af departements-chefen
blifvit i ämnet föreslaget;
till förhöjande af anslaget till ved och ljus i fästnings-
och garnisonsorter 5,0(X): — —
tillhopa Ralr 141,426: 20. 8-
Och behagade Kongl. Maj:t derjemte i nåder bifalla, att, i öfverensstämmelse
med hvad departements-chefen i underdånighet hemställt
och föreslagit, framställning till Rikets Ständer finge göras:
om den indragna 6:te fordelnings-generals-lönens användande till
pensioner åt så väl general-befälhafvare och inspektörer som regements-
och sekund-chefer, äfvensom korps-chefer, med iakttagande
dervid att general-befälhafvare eller inspektörer, som kommit i åtnjutande
af så beskaffad pension, sedermera kunde, mot densammas
frånträdande, uppflyttas lill erhållande af någon bland de å
allmänna indragnings-staten uppförda högre generalspensioner, då
sådan blefve ledig; — om medgifvande till en framtida reglering
af kommendant-staten; — om öfverflyttande till allmänna indragnings-staten,
af så väl de pensioner och indragna löner till belopp
af 4,168 R:dr 25 sk. banko, hvarmed militiae-boStiills-kassan 1111 är
betungad, som oek de aflöningar m. m., å tillhopa 1,702 R.dr 4 sk.
6 r:st., hvilka ännu qvarstå på indragnings-staten för lif-gardet (ill
häst, och om rättighet för Kongl. Majt att äfven framdeles på allmänna
indragnings-staten låta uppföra pensioner och indragna löner
för embets- och tjenstemän, som ällenäs från nyssnämnda kassa; —
samt slutligen rörande dispositionen af öfverskottet å de rusthållarne
vid Bohus-Läns regementes södra bataljon tillförene ensamt förbehållna
indelningsräntor, af behållningarna å anslaget till lilmundering
för indelda armeen och af reservationerna & anslaget till durchmarche-kostnader;
äfvensom Kongl, Majt, enligt departemcnts-chefens
yttrade åsigt, ville uppskjuta med pröfningen af de sökta löneförbättringarna
för vissa Krigskollegium underlydande tjenstemän och
collegii vaktbetjening, samt låta de väckta frågorna, dels om uppförande
på stat, af arfvodet för öfver-kommendanten och af rationspenningarna
för kommendanten i Stockholm, deks ock om särskildt
anslag till mili tiae-bos lii lis- k assa ns förstärkande för det närvarande
förfalla.
Härförutan ville Kongl. Majt i nåder äska Rikets Ständers medgifvande,
att de löne- och inqvarterings-anslag för armeen, som vid
A
68
verkställighet af de utaf Kongl. Maj:t i nåder gillade förslagen till
ordnande af försvarsverket till lands och sjös kunna blifva disponibla,
må få användas till löner och inqvarterings-ersättning åt befälet
vid de särskilda korpser, som kunna komma att bildas af sjöbeväringsmanskap,
vare sig i förening med redan befintliga sjötrupper,
eller utan en sådan förening.
Hvad vidare angick de tillfälliga anslag för försvarsverket, hvilka
departements-chefen ansett nu böra utöfver de årliga i nåder äskas,
så täcktes Kongl. Majit, uppå stats-rådets öfriga ledamöters tillstyrkan
och med gillande af hvad departements-chefen härom yttrat
och hemställt, i nåder besluta framställning till Rikets Ständer 0111
beviljandet af alla de af departements-chefen för tillfälliga behof i
underdånighet tillstyrkta, här förut upptagna anslag, utgörande en
sammanräknad summa af 929,725 R:dr, med förklarande tillika, att
dessa anslag borde beräknas att utgå under 3 år med en tredjedel
0111 äret. Och ville Kongl. Majit, uti särskild nådig skrifvelse till
Rikets Ständers Statsutskott, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på
angelägenheten deraf, att de för år 1848 erforderliga anslagen för
topografiska korpsens arbeten samt fästningsbyggnaderna varda, oberoende
af den allmänna stats-regleringen, så tidigt beviljade, att arbetena
ej, i saknad af medel, må behöfva afbrytas.
Slutligen förklarade Kgl. Majit Sig vilja i nåder begära Rikets Ständers
samtycke till den af hefälliafvaren för ingeniör-korpsen föreslagna
förändring i redovisningen för de medel, som till fästningsbyggnader
användas; och skulle, om hvad Kongl. Majit sålunda i afseende
på 4:de hufvudtiteln förordnat, utdrag af protokollet,'innehållande
tillika departements-chefens underdåniga betänkande i ämnet, till
finans-departementet afgå, för att tjena till grund vid författandet
af Kongl Majit nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof,
i hvad den komme att röra nämnda hufvudtitel; hvarjemte de
till detta ärende hörande handlingar skulle till vederbörligt utskott
öfverlemnas.
Ex protocollo
F. L. Tillander.
STOCKHOLM, Ecksteinska Boktryckeriet, 1847.
1
Utdrag af Protokollet öfver Sjoförsvars-Departementet tillhörande
ärenden, hållet inför Hans Majit Konungen uti Statsrådet
d Stockholms Slott d. 9 No v. 1847.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre',
Statsråden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe ,
Friherre Pejron,
Silfverstolpe ,
IVvern,
Friherre Gjllengranat,
Faxe,
Fåhreeus.
Departements-chefen, Statsrådet Friherre Gjllengranat anmälte och
föredrog i underdånighet:
l:o
Ett af Departements-chefen, på Kongl. Maj:ts nådiga befallning, uppgjordt,
enligt protokollet för den 18 sistl. Maj, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäldt samt vid detta protokoll bilagdt förslag till fullkomligare
ordnande af försvarsverket till sjös, i sammanhang hvarmed och sedan
Kongl. Maj:t i nåder behagat förklara Sig vilja, jemte pröfningen af detta
förslag, taga i nådigt öfvervägande, huru och på hvad sätt verkställighet
må deråt beredas, Departements-chefen, af sådan anledning, nu i underdånighet
anförde, att den nybyggnad och förändring, som i händelse af nådigt
bifall till förevarande förslag, ifrågakommer, endast successivt kunde
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Prop, 1847, Haft. 1. 1
2
sättas i verket, dels emedan alla de erforderliga arbetena icke kunna medhinnas
annorlunda, än genom fördelning pä en längre lidsföljtl, dels derföre,
alt det icke vore troligt, att rikets tillgängar skulle medgifva anslående
på en gång af de för dessa arbeten erforderliga betydliga summor.
Utgående från denna synpunkt, ansåg Deparlements-chefen uppbyggnad
af ångskepp och ångfregatter till en början ej böra ifrågakomma, helst
systemet för ångans användande såsom auxiliärkraft ännu icke vore genom
erfarenhet tillräckligt pröfvadt, samt kostnaden för nämnde slags fartyg
för närvarande svårligen med någon säkerhet kunde beräknas, då de
fleste nu befmteliga linieskepp genom förändring torde kunna användas för
utförande af förslaget i förevarande afseende. Likaledes ansåg Departements-chefen,
alt med nybyggnad af de felande tvänne seglande fregatterne
kunde tills vidare anstå, emedan, då flottan redan äger sex sådana, det
vore af mera vigt, att flottan i första rummet försågs med de afbehofvet
så högt påkallade ång-korvelterne och ångbogserings-fartygen och borde
således dessa sistnämnda slags fartyg först anskaffas, i den mån tillgångar
kunde dertill beredas genom serskilda anslag utöfver hvad för flottans årliga
underhåll anvisas, då deremot nybyggnaderna af de trenne korvetterne
eller briggarne och de fem chefs-fartygen, hvilka brista i det föreslagna
antalet, efter liand kunde verkställas utan serskildt anslag.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan,
täcktes Kongl. Maj:t, med godkännande af såvälförrberörde
förslag till fullkomligare ordnande af försvarsverket
till sjös, som hvad i afseende å sältet för verkställighet deraf
blifvit af Departements-chefen underdånigst föreslaget, i
nåder förklara, att sjöförsvarets ordnande borde i öfverensstämmelse
dermed fortgå; Och skulle Kongl. Maj:ts nådiga
beslut, lill underdånig efterrättelse, meddelas Förvaltningen
af Sjö-ärendena, jemte afskrift af Departements-chefens har
ofvan omförmäldte underdånigst afgifna förslag.
Ex protocollo
C. O. Fougt.
Underdånigste Anförande.
Eders Kongl. Maj:t har, under den 29 December nästlidel år, i nåder
åt mig uppdragit att uppgöra och till Eders Kongl. Majrts nådiga pröfning
framlägga förslag till fullkomligare ordnande af försvarsverket till
3
sjös; i sammanhang hvarmed jag skulle äga att uppgifva, hvad i anledning
deraf kunde blifva föremål för nådig Proposition till Rikets nästsammantfädande
Ständer.
För att kunna fullgöra detta vigtiga uppdrag har jag, till en början,
dels tagit kännedom om, dels återfört i minnet de förhandlingar, hvilka i
afseende på sjöförsvarets ordnande, efter Finlands förlust, ägt rum; och
det är om hufvudåsigterna vid dessa förhandlingar jag i underdånighet utbeder
mig alt få redogöra, innan jag skrider till uppgörandet af det nådigst
anbefallda förslaget.
Redan 1811 nedsattes en kommitté för sjöförsvars-verkels ordnande
och i denna deltogo Amiralerne Puke och Virsén, begge män med erkänd
erfarenhet. Att Sveriges sjelfbestånd fordrade underhållandet af så
väl seglande, som roddflotta, att båda vapnen voro lika oumbärliga och
borde lika vårdas, var deras gemensamma tanka och förslaget uppgjordes
i öfverensstämmelse dermed. — Men de Skandinaviska rikenas förening
fordrade förändring i den uppgjorda planen, och en ny kommitté nedsattes
1816, hvilken, med gillande af den förras hufvudåsigter, föreslog en annan
plan, olik den förra, i afseende på fartygens antal och certer. — Eders
Kongl. Maj:ts örlogs- och arméens flottas sammanslagning till en
corps 1823 blef dock snart orsaken till behofvet af en ny plan, och denna
utarbetades af en år 1826 nedsatt kommitté, uti hvilken frågan om
ångfartyg, ehuru icke såsom egentligt försvar, utan mera såsom forlskaffningsmedel,
först kom å bane. Den plan, som denna kommitté föreslagit,
gillades af Kongl. Maj:t och följdes för hufvudsaklig del vid de årliga arbetsplanerna,
men, under tidernas lopp, blefvo snart väsendlliga förändringar
af nöden och på Rikets Ständers underdåniga begäran, uti skrifvelse
af den 19 December 1840, nedsattes en ny kommitté 1842,enligt hvars underdåniga
betänkande sjöförsvaret är ansedt böra bestå af såväl seglande,
som roddfartyg, begge understödda af ångfartyg. — Emedlertid hann denna
plan icke, före början af sista Riksmötet, att af Eders Kongl. Maj:t i nåder
granskas, och erfarenheten har visat, att, äfven på den korta tid af några
få år, som förflutit sedan sista kommittén afgaf sill underdåniga betänkande,
så vigliga förändringar inträdt lill förbättring i sjöväsendet, att
nya åsigter om dess organisation måst göra sig gällande, omständigheter,
hvilka i ännu rikare mått inträffat under de 36 år, som förflutit från den
tid, då första kommittén afgaf sitt underdåniga utlåtande, och som naturligtvis
under hvarje längre tidsperiod alltid måste äga rum, i afseende på
4
ett vapen, underkasladt en sådan mångfald i detaljer och som oupphörligt
fortgår på förbättringens bana. Den vigtigasle af dessa förbättringar är
den ökade säkerheten för ångkrigsfarlygen, sorn vunnits med propellerns begagnande,
och ensamt denna förbättring gör, att det af sistnämnde kommité,
uti hvilken äfven jag delLog, förordade förslag numera icke lämpligen
kan antagas i de delar, som röra materielen.
Alt Sverige för sitt sjelfförsvar och såsom medlem af det europeiska
statsförbundet är i behof af en stark och effektiv flotta, derom lära meningarne,
lika litet nu som fordom, vara delade, men så mycket mera
skiljda hafva åsigterna varit i fråga om hvilka certer krigsfartyg, antingen
seglande eller roende, borde utgöra hufvudförsvaret. Äfven denna skiljaktighet
i åsigter, ursägtlig innan ångkraften gjort så ingripande förändringar
i stridsättet till sjös, har tiden jemnat. — Den kan ej eller nu mera uppstå,
då ingen oväldig, han må vara sjöman eller ej, lärer yrka, hvarken att
en seglande eller en roddflotta skall blifva hufvudförsvaret till sjös för
fäderneslandet. Det är ångkraftens användande på krigsfartyg och sednast
skofvelhjulens utbyte mot propellern, som åstadkommit denna utomordentliga
revolution i sjökrigsväsendet, och det kan ej mera bestridas, att ju ångfartygen
redan till stor del äro, och snart nog blifva, det egentliga sjöförsvaret
för alla sjömakter, synnerligen sedan desse fartyg, med begagnande
af propeller och machineriet under vattenytan, icke blifva, mera än seglande
eller roddfarlyg, blottställda för fiendens kulor. Så beskaffade blifva
de ett allestädes användbart vapen, mera fruktansvärdt i den mån deras
bestyckning kan blifva af större effekt. Den lätthet, hvarmed ångfartyg
kunna förflytta sig sjelfva från en krigstheater till en annan, och den
skyndsamhet, hvarmed de kunna bogsera så väl seglande som roende fartyg
till de ställen, der dessas närvaro erfordras, göra dem redan nu till
en oumbärlig del af vårt sjöförsvar; och det vill synas tydligt, att ju mera
deras verkningsförmåga vidgas, desLo mer blifver deras oumbärlighet
ådagalagd.
Utgående från denna synpunkt, och med full öfvertygelse, alt tillämpningen
kommer att visa sig vid först blifvande sjökrig, har jag således grundat
det underdåniga förslag, jag nu inför Eders Kongl. Maj:t vågar framlägga,
lrufvudsakligast på ångkraftens användande, dels såsom egentligt framdrifningsmedel,
dels såsom auxiliär-medel å de mera effektiva krigsfartygen.
Medgifvas måste likväl, att ännu många förbättringar torde vara att förvänta,
så i afseende på ångfartygens konstruktion, som i hänseende till de
-
5
ras machiner; inen detta bör icke kunna uppehålla framläggandet af en
plan för sjöförsvarets ordnande till Rikets Ständer, i och för erforderliga
medels erhållande. Jag anser det till och med vara af yttersta vigt, att
Eders Kongl. Maj:t täckes i nåder fastställa en sådan plan, med bestämmande
af de fartyg, så till antal som beskaffenhet, hvaraf Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets flotta, efter nu för hand varande anledningar, bör utgöras;
Eders Kongl. Maj;t dock alltid förbehållet att i dessa afseenden anbefalla
de förändringar och förbättringar, hvilka under tidens lopp kunna finnas
erforderliga.
Det hade visserligen varit önskvärdt, att de större och mindre
krigsångfartygen kunnat byggas och armeras efter en och samma princip,
men jag vågar dock icke i underdånighet tillstyrka en sådan enhet, emedan
ett skepp icke kan förses med tillräckligt svårt och effektivt artilleri,
med mindre del har en derför erforderlig bärighet och, i följd deraf,
större bredd, än som är förenlig med stor hastighet. Det torde derföre
blifva nödvändigt att fördela ångförs varet i t vänne kategorier, nemligen:
l:osådane fartyg, hvilka, förnämligast beräknade på hastighet och försedda
med ett mindre effektivt artilleri, begagna ångan såsom hufvudsakligt framdrifningsmedel,
samt, i följd deraf, äro lätt tacklade; och 2:o sådane fartyg,
hvilka, egentligen byggda för segling och försedda med ett svårare artilleri,
begagna ångan som auxiliär-kraft för fortkomsten. Såsom ytterligare
skäl för denna fördelning förekommer äfven den hufvudomständigheten,
alt ett endast på fartygens snabbhet grundadt ångsystem skulle blifva
alltför kostsamt emot artilleri-effekten, och Sveriges tillgångar medgifva
dessutom icke så oerhörda kostnader, som härtill skulle erfordras.
Öfvergående från ångfartygen till de seglande och roende, lärer Eders
Kongl. Maj:t nådigst behaga finna, att de utgöra väsendlliga och oumbärliga
delar af sjöförsvaret, användbara på serskilda krigstheatrar, samt
de förra dessutom nödvändiga för handelns skyddande. Af de nuvarande
certerne har jag ansett mig i underdånighet böra föreslå bibehållande af
fregatter, corvetter, briggar, skonertar, mörsarefartyg, chefsfartyg, canonslupar
och canonjollar; utbedjande mig att, innan frågan om anslag kommer
att afhandlas, få i underdånighet yttra mig rörande de öfriga, nu befintliga
certerne.
Åberopande hvad jag härhos ofvan i underdånighet anfört, får jag nu.
till Eders Kongl. Maj;ts nådiga fastställelse i lika underdånighet föreslå,
att Eders Kongl. Maj:ls Holta hädanefter måtte få bestå af:
6
8 Ångskepp,
8 Ångfregatter,
8 Ångkorvetter,
8 Ångbogserings-fartyg,
8 Seglande Fregatter,
8 d:o Corvetter eller Briggar,
8 Skonertar ocb mindre Exercisfarlyg,
8 Mörsare-fartyg,
16 Chefs-fartyg,
72 Canonslupar, och
120 Canonjollar.
Vid jemförelse emellan detta förslag och uppgiften på det antal fartyg»
Eders Kongl. Maj:ts flotta för närvarande eger, visar det sig, dels att
nu finnas fartyg af andra certer, än de här nämnda, dels att af de certer,
hvilkas bibehållande är i underdånighet föreslaget, flere fartyg finnas,
som kunna och böra användas, samt af en cert, nemligen canonsluparne,
ett antal utöfver den föreslagna normal-staten. I sednare afseendet bör
jag i underdånighet upplysa, alt Eders Kongl. Maj:ts flotta redan eger
2:ne ång-corvetler, 6 seglande fregatter, 5 seglande corvetter och briggar,
8 skonertar och mindre exercis-fartyg, 8 mörsare-fartyg, 11 chefsfartyg,
89 canonslupar och 120 canonjollar; hvaraf synes, att 17 canonslupar
finnas utöfver det föreslagna antalet, så att nybyggnad lill ersättande
af sådane, hvilka, i följd af deras ålder och oanvändbarhet, utrangeras,
ännu för längre tid icke behöfver verkställas. Eders Kongl. Maj:t eger dessutom
10 linieskepp och 22 canonskonertar. Ingendera af dessa fartygscerter
ingår i den nu underdånigst föreslagna planen, men Eders Kongl.
Maj:t lärer otvifvelagtigt nådigst finna, huru vigtigt det är, att de försvarsvapen,
som finnas, icke allenast bibehållas, utan äfven underhållas, så länge
de lämpligen kunna användas och intilldess mera ändamålsenliga kunna
tillvägabringas.
Detta gäller isynnerhet om de nuvarande såkallade linieskeppen,
af hvilka, sådane de nu äro, enligt mitt förmenande, icke några böi’a framdeles
byggas. De nu befintliga torde likväl böra omsorgsfullt bibehållas,
dels för att, så vidt ske kan, förändras till fartyg efter nya planen, och
dels, på det att riket, i händelse krig inträffar, innan flottan, efter nya
planen, varder bragt till full styrka, icke må sakna deras medverkan till
försvar.
Eders Kongl. Maj:ls flotta, skulle, om den af mig nu underdånigst
föreslagna plan nådigst godkännes, komma att bestå af två hundra sjuttiotvå
(272) bevarade fartyg, af hvilka 32 skulle blifva ångfartyg, samt de
öfriga dels seglande, dels roende. Hvad de förra beträffar, bör jag i underdånighet
nämna, alt jag ansett 4 af ångskeppen böra erhålla hvardera
400 hästkrafters machineri, samt de öfriga 4 machiner af 350 hästars
kraft, ångfregatterne hvardera 300, ång-corvetterne 2 lill 300, samt ångbogserings-fartygen
machinerier om 100 hästars kraft hvardera. Tacklingen
och rundhulten torde å ångskeppen, när nybyggnad af sådana fartyg
ifrågakommer, kunna något förminskas mot nuvarande linie-skeppens; och
någon förminskning torde äfven kunna ega rum å ångfregatternas tackling,
emot hvad fartygens dimensioner fordra. Ång-corvetterna deremot, egentligen
beräknade för hastigheten, höra vara lätt tacklade; och antages det i
öfrigt, att alla eller åtminstone de flesta ångfartygen höra förses med
propeller.
Vidkommande frågan om de föreslagne fartygens bestyckning, så får
jag i underdånighet föreslå, att ångskeppen bestyckas med 50 till 56 canoner,
ångfregatterne med 20 till 26, ångcorvelterne med 6 till 8, de seglande
fartygen med 32 till 52, corvetterne, briggarne med 10 till 18,
skonerterne med 6 lill 8 canoner, mörsare-fartygen, hvarldera med 1
mörsare, canonsluparne med 2 canoner, utom landstignings-sluparne, hvilka
böra förses med 3:ne, samt canonjollarne hvardera med 1 canon.
Den betydliga artilleri-effect, som åstadkommes af bomb-canoner, har föranledt
den förändring i bestycknings-planerne, att dessa canoner nu måste
utgöra en väsendtlig del af försvaret på fartyg af nästan alla cerler; att
ångbogserings-fartygen och alla canon-sluparne må förses med hvardera
en bombcanon, anser jag af vigt.
För att komma till visshet derom, att den nu i underdånighet fö
reslagna flotta kan med den tillgång på manskap, som finnes, vederbörligen
bemannas, bar jag uppgjort närlagde förslag, hvilket utvisar, att behofvet,
om hela flottan utrustas, är 21,628 man, deri inberäknade såväl befäl
som underbefäl. Tillökes denna summa med minst 6 procent för sjuke,
samt vidare med omkring 1,100 man befäl och manskap, som fordras
för bevakningen och tjenslgöringen vid stationerna, så uppkommer ett totalbehof
af omkring 24,000 man, deruti inberäknade öfver- och underbefäl
med flere. För fyllande af detta behof äro påräknade, dels flottans fasta
corpser, dels sjöbeväring, och jag utbeder mig således nåden att i främsta
8
rummet få afgifva underdånigt yttrande, i hvilken ninn de ständiga corpsevne,
hvilka äro påräknade såsom en säker stam, behöfva ökas, dels för
tjenstgöringen i fred, då ingen sjöbeväring till tjenstgöring uppfordras, dels
för den effectiva tjensten i krig, då de böra användas till ledning af den
rid örlogstjensten mindre vana del af besältningarne. I sådant afseende
bör jag först nämna, alt, sedan Eders Kongl. Maj:t, inom det nu bestådda
statsanslaget, reglerat officers- och under-officers-corpserue, någon ytterligare
hufvudsaklig reglering endast fordras i följande afseenden nemligen:
l:o Matroscorpsen, hvilken utgör kärnan af flottans sjömanskap, samt
är påräknad att, under krig, till en stor del användas såsom under-officerare,
består för närvarande af 400 man, af hvilka 360 äro förlagde i
Carlskrona och 40 i Götheborg, men icke några vid Stockholms station,
hvarest vid fartygs upptackling och utrustning måst förhyras så mångå
matroser af handelsflottan, som dertill erfordrats. Antalet är alldeles otillräckligt,
så i fred som krig, synnerligen sedan under-officers-corporalerne
tagas af matros-corpsen. Jag hemställer derföre i underdånighet, att denna
corps må få ökas lill 580 man, af hvilka skulle beräknas:
för Carlskrona  540,
„ Stockholm 30, och
„ Götheborg
eller der vestra Sjöförsvaret i en framtid
kommer att förläggas .... 10
580 ena hälften matroser och
andra hälften jungman.
2:o Kanonier-corpsen, förlagd i Stockholm och afsedd, dels att fylla
antalet af underbefäl för skäi’gårdsvapnet, hvilket, under en allmän utrustning,
kommer alt behöfva ett stort antal deraf, äfvensom dels till kanonkommendörer
å ång- och skärgårdsfartyg, samt till bestridande af vakthållning
i land, utgör nu endast 150 man, fördelade i 2 kompagnier. Af
detta manskap tjenstgöra 15 såsom under-officers-corporaler och de öfrige
äro icke tillräcklige för bestridandet af vakthållningen i fredstid, hvartill
det bristande antalet fått tagas af båtsmanshållet. För att afhjelpa bristen,
fordras en tillökning af minst 50 man, så att corpsen kommer att utgöra
200 man, ena hälften kanonierer och andra hälften under-kanonierer, fördelade
såsom nu i 2 kompagnier; till hysande af hvilken tillökta styrka nuvarande
kasern lemnar utrymme;
9
3:o Machinist-corpsen. Vid sednaste riksdag beviljades löner för 2
machinist-oflicerare, med tillsammans 1500 R:dr, och desse officerare äro
de ende, sorn för vården om, och tjenstgöring å, Eders Kongl. Maj:ts flottas
ångfartyg äro att tillgå; men, i den mon ångfartygen ökas, eller ångmachiner
å andra fartyg anbringas, erfordras också skicklige personer till deras
skötande. Jag får derföre i underdånighet framställa behofvet af ytterligare
2:ue machinist-officerare, till en början och intilldess ett större antal
fartyg hinner byggas.
4:o Läkare-staten är visserligen tillräcklig för tjenstgöringen vid stationerna
i fredstid, men deremot alldeles otillräcklig vid större rustningar
och under krig. Svårigheten att, i behofvels stund, för läkarevården erhålla
skicklige personer, har under alla krig gifvit sig tillkänna på ett sätt,
som visar, huru högst nödvändigt det är att vara beredd på detta behofs
fyllande. En för ordnande af armeens och flottans sjukvårds-angelägenheter
nedsatt kommitté har, uti den 8 Januari 1840 afgifvet, och på nådig
befallning till trycket befordradt, underdånigt utlåtande, föreslagit en
reorganisation af arméens läkare-stat, så att, utom de hittills varande stipendiater
och pensionärer, surnumerärer skulle antagas och dertill användas
medicinae studiosi, hvilka vore förbundne att antaga den tjenstgöring
vid arméen eller flottan, hvartill de kunna anses skicklige, emot erhållande
af dagtraktamente under tiden. Behagar Eders Kongl. Maj:t i nåder
bifalla detta förslag, lärer bristen åtminstone till en del blifva afhulpen
för de utrustade fartygen, helst då äfven någre läkare af den civila läkarecorpsen,
sorn i sednare tider blifvit betydligen tillökad emot förr, lära
få paräknas till förhyring.
5:o Lots- och fyrings-staterna tarfva visserligen i ett och annat
fall någon reorganisation; men som dessa stater, hvilka på femte hufvud*
titeln äro upptagne under serskild rubrik ”för handeln,” icke hafva oskiljaktigt
sammanhang med de för sjöförsvaret egentligen afsedde stater och
corpser, anser jag mig serskildt och i sammanhang med frågan om erforderliga
anslag kunna behandla detta ämne.
Med de tillökningar i flottans fasta corpser, som jag i det föregående
haft uåden föreslå, torde dessa corpser blifva tillräckliga för ändamålet.
Sjöbeväringen kommer att fylla bristen i den för bemanningen erforderliga
styrka, om Eders Kongl. Maj:t i Nåder gillar och Rikets Ständer
antaga det af mig serskildt afgifna underdåniga förslag till sjöbeväringens
Bil. N:o 2 till Kongl Maj:t$ Prop. 184 7, Haft. 1, 2
10
organisation, till följe hvaraf ock den i förra tider under krig Begagnade
osäkra förhyringen torde kunna undvikas, äfvensom några andra medel för
Bemannings erhållande ej eller behöfva vidtagas. Hvad beträffar allmänna
sjöbeväringens så väl vapenöfning i fred, som dess användande i krig,
samt det för densamma nödiga befäls organisation, torde Eders Kongl.
Maj:t nådigst tillåta, att jag derom åberopar det serskildta underdåniga
förslag, som jag i sammanhang med förslaget lill statsregleringen lärer få
afgifva.
Slutligen bör jag icke underlåta att fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet på följande tvänne frågor, hvilka ega sammanhang med
den om sjöförsvarets ordnande, och af hvilka synnerligen den första är af
serdeles vigt.
l:o Redan för längre tid tillbaka har frågan, huruvida vestra sjöförsvaret
är förlagdt på lämpligaste stället, utgjort föremål för undersökningar
och öfverläggningar. Den år 1819 nedsatta befästnings-kommitte
föreslog skärgårds-floltans förflyttning från Götheborg, och sednasle sjöförsvars,
-kommitteen ansåg stationen icke lämplig, utan föreslog Marstrand till
etablissement på vestra kusten. Delande i allo denna åsigt, hvilken är
grundad, dels på omöjligheten att emot en fiende försvara det nuvarande
etablissementet på nya varfvet,, dels på den läll inträffande händelse, att
den vid samma varf förlagda flotta utan svårighet blifver af frenden innestängd,
hemställer jag i underdånighet, att vestra sjöförsvaret må förläggas
lill Marstrand, dock icke såsom en oafhängig station, hvilket, i anseende
-till dess mindre styrka, icke af behofvet påkallas, utan såsom en kommendering
från hufvudstationen. Härigenom kan personalen, synnerligen
den civila, betydligen inskränkas; varande dock afsedt, att stationen i Götheborg,
intilldess en sådan flyttning kan ske, bibehålies vid sin nu egande
personal.
2:o Rikets sednast församlade revisorer hafva framställt fråga om
hofjakt-varfvets upphörande och Eders Kongl. Maj:l har, under den 13 Maj
nästlidet är, i Nåder förklarat, det Eders Kongl. Maj:t anser revisorernes
hemställan i så måtto icke sakna skäl, som detta varf nu mera för sitt
förut afsedda ändamål är mindre behöfligt. Jag anser mig derföre i underdånighet
böra föreslå, att hofjakt-varfvet må indragas, samt de der nuvarande
fartyg förflyttas till flottans varf på Skeppsholmen och Djurgården.
Sedan jag nu sökt fullgöra den första delen af Eders Kongl. Majrts
ofvanberörde nådiga befallning, eller upprättandet af ett förslag till ordnan
-
11
de af sjöförsvaret, vägar jag i underdånighet anhålla alt, i afseende på den
andra delen deraf, eller uppgifvande af hvad, sorn kan blifva föremål för
nådig Proposition rörande detta försvar, lill
Stander, härmed få anslå, intilldess Eders Kongl
sluta, huruvida Eders Kongl. Majit täckes gil
hvarefter mig torde, enligt hvad jag äfven här ofvan haft nåden antyda,
tillåtas att uppgifva sättet och beräkna kostnaderne för den sålunda fastställda
planens utförande, hvilka uppgifter oell beräkningar sedermera kom
-
Rikels nästsammanträ dande
Maj:t behagat i nåder bedet
nu afgifna förslaget,
ta
ma
lagts
att
alt
lägga
grunden
lill det förslag till nådig Proposition, som mig å1
underdånighet uppgöra. Stockholm den 21 April 1847.
C. A. Gjllengranat.
Uppgift: pä de besättningar, sorn ungefärligen erfordras för nedan
-
nämnde antal och certer Farty
o*
i
1
Antal.
(
1
Ångskepp med machiner af 400
bästars kraft
550
8
3
dito
dito
1650
1
dito
! 350
dito
500
l
3
dito
. dito
dito
1500
8l
1
Ångf regatt
. 300
dito
450
7
dito
. dito
dito
3150
{
1
Ångkorvett
. dito
dito
160
8
3
dito
. dito
dito
480
1
dito
. 200
dito
110
3
dito
dito
330
8(
1
Ångbogserings-fartyg .
. 100
dito
60
7
dito
. dito
dito
420
('
1
Seglande fregatt
.
500
8
3
dito
• • •
1,500
1
dito
♦ • «
320
(
3
dito
960
(
1
dito korvett
• • •
130
8
3
dito
390
1
dito brigg
y • •
90
l
3
dito
• « •
270
8f
1
Skonert
• • •
45
7
dito
• • •
315
transp:t 56j
transport
| 13,880
12
Antal.
transp:t56
8i
1
Mörsare ....
transport
• •
13,880
33
7
dito ....
• «
231
»4
1
Chefs-fartyg
* >
29
15
dito ....
• 4
435
*•70 \
1
Bataljon kanonslupar
• .
720
721
5
dito dito
• •
3,600
1201
1
Bataljon kanonjollar
•
270
9
dito dito
•
2,430
S:a 272|
Summa 121,628
Utdrag af Protokollet öfver Sjoför svar s-Depart emmi et tillhörande
Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti
Statsrådet å Stockholms Slott den 9 November 1847.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för utrikes ärendena, Herr Friherre Ihre;
Statsråden:
*
Friherre Stael von Holstein,
Munthe ,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe,
IVcvrn ,
F riherre Gyllen gr anat,
Faxe ,
Fåhreeus.
Departements-chefen, Statsrådet, Friherre Gyllengranat anmälde och
föredrog i underdånighet:
13
3:o
Förvaltningens af Sjö-ärendena underdåniga skrifvelse af den 9 sistlidne
Mars, angående anslaget till expenser för förvaltningen — —
Kongl. Majit fann väl, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkan,
icke skäl att af rikets nästsammanträdande Ständer
äska någon tillökning i statsanslaget för detta föremål; men
som, enligt hvad Departements chefen i underdånighet anmälte,
det nu varande anslaget i liks-staten erhållit en felaktig
rubrik, skulle Rikets Ständers uppmärksamhet derå fästas,
till vinnande af rättelse i den blifvande statsregleringen.
4:o
Handlingarne i målet, angående båtsmansbeklädnadens öfvertagande
af kronan, deraf inbemtades:
Medelst skrifvelse till förvaltningen af Sjö-ärendena den 11 October
1844, hade Kongl. Maj:t i nåder tillkännagifvit, alt, enär då pågående riksmöte
redan långt framskridit och statsregleringen till stor del blifvit uppgjord,
hade Kongl. Maj:t då icke funnit för godt, alt till slutligt afgörande
upptaga den af rikets, år 1841, församlade Ständer i underdånighet
gjorda framställning om båtsmans-beklädnadens öfvertagande af Staten eruot
vissa årliga afgifter af rotehållarne, samt i nåder öfverlemnat kominilterades
underdåniga betänkande i ämnet till Förvaltningen af Sjö-ärendena,
sorn försländigades att, rörande detta ämne, tidigt före nästinträffande
riksdag, med anmälan till Kongl. Majit i underdånighet inkomma; och
hade, till fullgörande häraf, Förvaltningen, i underdånig skrifvelse den 11
sistlidne Februari, endast på detta sätt, med återställande af berörde betänkande,
anmält förevarande fråga.
Rikets Ständers ofvanberörde underdåniga skrifvelse af den 13 Februari
1841, innehöll, bland annat, att, då beklädnadsbeslyrets öfvertaganle
af kronan emot en viss afgift af rotehållarne, skulle, med undanrödandet
af flere olägenheter, jemväl bereda närmare öfverensstämmelse och
ikhet i båtsmännens drägt, hemtade Rikets Ständer deraf anledning till
14
den anhållan, alt nådig framställning målte göras till roteiiållarne, för alt
inhemta, huruvida de kunde vara hugade att ingå kontrakt om båtsmansbekbidnadens
öfverlagande af kronan, emot vissa årliga afgifter af rotehållarne;
och sedan, med nådigt bifall härtill, rot-hå larne blifvit hörde öfver
denna fråga, hade, al 5694 rotar 3862 framställt den önskan, att kronan
malte öfvertaga beklädnads-bestyret, mot årlig afgift af rotarne; 167
vidblifvit det nu stadgade beklädnadssället, intilldess nådigt förslag till förändring
lörelägges; 1222 önskat vidblifva nu varande beklädnadssätt och 443
icke yttrat någon önskan i afseende å denna fråga.
Den för frågans närmare utredning och afgifvandet af förslag i ämnet
serskildt tillsatte kommittés betänkande innehöll hufvudsakligen: att
bålsmans-beklädnaden, i sitt nuvarande skick, ej är fullt ändamålsenlig; alt
det är en vinst för roteiiållarne att slippa bestyret med anskaffningen deraf;
att, enligt kominitterades åsigt, bålsmans-beklädnadens öfvertagande af
kronan måste ske allmänt för hela bålsmanshållet; samt att, om ett sådant
allmänt öfvertagande icke kunde tillvägabringas, något öfverlagande för
serskilda län, eller kompagnier, eiler rotar, ej borde ega rum, ulan i sådant
fall samtlige rust- och rotehållare, hädanefter som hittills, sjelfve bekläda
sina båtsmän; att, i öfverensstämmelse med dessa åsigter, kommitterade
i underdånighet föreslogo, att Kongl. Maj:t och kronan må öfvertaga
beklädnadsbestyret, utom hvad beträffar kappsäck, skjortor, strumpor och
skor, hvilka persedlar fortfarande borde af roteiiållarne lemnäs båtsmännen
in natura; att den beklädnad, som kronan skulle bestå, bör vara bättre
än den nu varande och lika i hela båtsmanshållel; att beklädnaden bör
begagnas viss tid såsom paradbeklädnad vid stationen och till sjös samt
viss tid såsom släpbeklädnad, så väl under uppfordring sorn i landsorten,
hvarefter den är båtsmannens tillhörighet och af honom nyttjas till arbetskläder;
att rust- och rotehållare ej böra besväras med beklädnadens förvarande
i rotekistan; att rust-och rotehållare till kronan erlägga en kontant
ersättning i fredstid, svarande emot \ delar af nuvarande beklädnadskostnad
efter medium af 10 års markegång i hvarje län; men i krigstid full
ersättning efter markegång samt att elt årligt statsbidrag af omkring 28,000
r:dr, förslagsanslag, för ändamålets vinnande dessutom erfordrades; framställande
kommitterade i öfrigt det förslag, att om sistnämnde summa af
Rikets Ständer icke beviljades, elt mindre belopp af 10,000 r:dr om året
måtte anvisas, till anskaffande af paradkläder, i hvilket fall dock rust- och
rotehållare fortfarande komma att bekläda sina båtsmän.
15
Enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkan, täcktes Kongl.
Majit i nåder bifalla, att forrbemälde komraitterades förslag,
hvilket al Kongl. Maj:t i hillvudsaklig del gillades, må till
rikets nästsammanträdande Ständer öfverlemnas, med tillkännagifvande
uti nådig skrifvelse, det Kongl. Majit vill i nåder
bifalla Rikets Ständers underdåniga förslag om båtsmansbeklädnadens
öfvertagande al kronan, i fall rust- och rotehållare
framgent erlägga fyra femtedelar af kostnaden för de af
nuvarande persedlar, från hvilkas utgifvande in natura rotarne
frikallas, samt Rikets Ständer å 5:te hufvudtiteln anvisa
för ändamålet ett årligt förslagsanslag af 28,000 r:dr b:ko.
5:0
l anledning af Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse den 11 Januari
1845, gjorda underdåniga anhållan om undersökning, i hvad nion lotsarnes
vilkor, der så behöfdes, må kunna förbättras, samt att resultatet af
detta vigtiga utredande malte inför rikets nästsammanlrädande Ständer
framläggas, hade Kongl. Maj:l, efter föregången så beskaffad pröfning, under
den 3 Februari innevarande år, i nåder förklarat, det Kongl., Majit fann
någon förhöjning för närvarande icke böra bestämmas uti gällande lols-taxor,
men alt Kongl. Majit, vid pröfning af 5:te hufvudtitelns statsbehof, ville
taga i öfvervägande, om och till hvad belopp serskildt anslag må hos
Rikets Ständer begäras för åstadkommande af ifrågavarande, af så väl Konung
sorn Rikets Ständer, nödiga ansedda lönförbättring. Departementschefen
anmälde nu, det, till följd af detta Kongl. Majlts nådiga beslut, en
utredning blifvit upprättad öfver det belopp, som erfordras för att kunna
tillförsäkra förrbemälda personal en årlig inkomst af minst 200 ridr för
hvarje lots-ålderman, 150 ridr för hvarje mäster-lols och 100 ridr för hvarje
sekund-lots, utöfver hvad de genom fiske kunna bereda sig till bidrag
för eget och de sinas underhåll.
Det belopp, som för tillvägabringande af en så beskaffad
lönförhöjning erfordrades, utgjorde enligt upprättade
kalkuler
Ridr 20,709; 22. 11.
men afdroges derifrån dels den summa, som nu är afsatt
för gratificationer eller ....... 7,500: —
Transport 7,500: — 20,709; 22. 11.
16
transport 7,500: — 20,709: 22. 11.
dels det högre belopp, hvarmed stalsverkets inkomst
af lois- och båkmedlen är upptaget, e
mot
livad som beräknades vid sista riks-staten 5,000: —
—
12,500:
så återstod ett belopp af R:dr 8,209: 22. 11.
hvilket åter, derest 10 lästers fartyg befriades från skyldighet
att begagna lots, hvarom fråga förevarit, behöfde
ökas med  1,790: 25. 1.
då sammanlagda R:dr 10,000: — —
utgjorde den summa, hvilken Deparlements-cliefen föreslog att af Kongl.
Majt bos rikets nästsammanträdande Ständer äskas för beredandet af ifrågavarande
löntillökning.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan,
täcktes Kongl. Maj:t i nåder besluta att, uti aflålande nådigt
svar till rikets nästsammanträdande Ständer, äska den ifrågavarande,
af Konung och Ständer nödiga ansedda, löntillökning,
behöfliga summa af Tio Tusen (10,000) r:dr banko
årligen.
6:o
Handlingarna i målet, angående en lots- och båk-inrättning å insjöarna
i kanal-leden från Götheborg till Mern, deraf inhemlades:
Då upprensningen, så af Ettersundet som vid Stegeborg, till vinnande
af samma vattenhöjd, som den öfriga farleden till Mern eger-, äfvensom
anställandet af lotsar å insjöarna i kanal-leden från Götheborg till sistnämnda
ställe, samt dessa sjöars förseende med håkar och andra sjömärken,
der sådane kunde finnas af behofvet påkallade, vore af icke ringa vigt
för segelfartens befrämjande på Götha kanal, men utförandet af ett sådant
företag icke ansetts tillhöra kanalbolaget, utan böra af det allmänna ombesörjas
och bekostas, hade Direktionen öfver Götha kanal-verk i underdånighet
hemställt, det Kongl. Maj:t måtte i nåder anbefalla vidtagande af
nödiga åtgärder för ernående af det ifrågavarande ändamålet, samt i nåder
anvisa derför erforderliga medel. Med öfvervägande så väl deraf, som af
hvad Förvaltningen af Sjö-ärendena, genom den 30 December 1845 afgif
vet
-
17
vet utlåtande i underdånighet anfört, hade Kongl. Majit, medelst nådigt
Bref, den 14 Januari sistlidet år, förklarat hvad af ofvanberörda direktion
blifvit i underdånighet hemstäldt, i afseende å anställandet af lotsar
på kronans bekostnad å insjöarna i kanal-leden från Götheborg till Mera,
samt dessa sjöars förseende med båkar och andra sjömärken, icke för det
närvarande föranleda annan åtgärd, än att förvaltningen af Sjö-ärendena
anbefalldes upprätta och i god tid före nästinträffande riksdag till Kongl.
Majit i underdånighet inkomma med fullständigt och motiveradt förslag öfver
kostnaden för lots- och håkinrättningen å förrberörda insjöar, på det
att derefter måtte kunna bedömas, om och i hvad mån förhöjning i anslaget
för lots- och fyranstalterna kunde blifva behöflig, till följd af det utaf
kanal-direktionen i förevarande afseende framställda förslag.
Förvaltningen af Sjö-ärendena hade, till följd af Kongl. Maj:ts förberörde
nådiga beslut, under den 16 sistlidne Februari inkommit med förslag
i förevarande ämne, dervid anfördes:
Ehuru seglationen å sjön Wenern sedan äldre tider fortgått och
skeppningen från dess hamnar icke varit obetydlig, syntes dock af åtskilliga
anteckningar, alt några väsendtliga säkerhetsanstalter till ledning för
sjöfarande, äfvensom någon lots-inrättning, icke före 1790-talet valdt anbragt.
Den första karta öfver Wenern hade 1789 utgifvits af dåvarande General-adjutanten
F. Nordenankar, och följes ännu denna karta.
Sedan Kapitenen vid Örlogs-flottan J. F. Warberg fått sig uppdraget
uppliktningen och inseendet öfver nämnde anstalter, ulgafs år 1797 en
afhandling om sjöväsendet å Wenern och 1805 en s. k. seglationsbok.
Begge dessa arbeten voro hvar för sig af stort värde för sin tid och i förhållande
till den då tillvexande trafik på nämnde sjö, ehuru ofullständiga
de nu mera i sjelfva verket äro. Enligt ett af bemälde Kapiten afgifvet
förslag, biel' en slags lots- och båk-inrättning ordnad, hvarefter Kongl. Majit
år 1813 lät i nåder utfärda reglemente och stadgar, rörande vården och
tillsynen af dessa anstalter och om uppbörden för dem. Uti detta nådiga
reglemente bestämdes, alt en sjö-officer, dåvarande Hydrografen för Wenern,
skulle anställas i egenskap af befälhafvare och styresman. Under
dess befäl ställdes två uppsyningsman, den ena för Dalbosjön, stationerad i
Wenersborg, samt den andra för Ostra sjön, med station i Carlstad, hvilka
voro förmän för de 14, derjemte anställde, prickhållare och lotsar, samt
tillika hade tillsyn öfver sjömärken och prickar, hvilka utgjorde, de förra
Bil. N:o 2 lill Kongl. Majlis Prog. 1847, Haft. 1 3
18
244 oell prickarna 343 stycken; och hade härvid förblifvit under loppet
af flere år, intilldess Direktionen för befrämjandet af segelfarten på Wenern
efter hand så föranstaltade, att tillsynen öfver samma sjö uppdrogs
åt en enda person, hvilket förhållande ännu fortfar.
Syårigheten, om icke omöjligheten, för denna person att, såsom sig
bör, hålla en allvarlig tillsyn öfver ordningen vid de vidlyftigt spridda
farleder och hamnar, samt fyrar, sjömärken, prickar och prickhållare, som,
till följd af trafikens tillvext, numera måste anskaffas, och derjemte undersöka
de, tid efter annan, upptäckta grund m. m., hade vållat, alt ifrågavarande
anstalter, enligt ingångna berättelser, i flera afseenden lemnat rum
för anmärkningar, ehuru Direktionen öfver segelfarten å Wenern icke kunde
tillvitas likgiltighet å dess sida, utan fastmer ådagalagt både nitälskan
och ospard möda att, efter omständigheterna och med små penningetillgångar,
underhålla och utvidga inrättningen för sjöfartens betryggande, hvilket
ock visade sig af den stora tillökningen i så väl personal som sjömärken
sedan Direktionens stiftelse.
Sedan Direktionen för Götha kanal-bolag gifvit tillkänna behofvet af
införandet af en krono-lots-inrättning å kanalen och de sjöar, hvarigenom
denna sednare ledes, derom öfvertygelsen under vissa vilkor jemväl syntes
delas af Direktionen för segelfartens å Wenern befrämjande, bade, till
följd af Kongl. Majis nådiga skrifvelse den 25 Januari 1833, KommendörKapiteneu
G. Warberg, som då innehade chefsskapet för södra lots-distriktet,
fått sig anbefaldt att företaga en inspektions-resa längs hela kanal-linien
från haf till haf och öfver sjöarna i denna linea samt att ingifva förslag
till en krono-lots- och båk-inrättning derstädes. Denna inspektionsresa
verkställdes år 1833 och berättelsen jemte förslaget inkom till Förvaltningen
af Sjö-ärendena i Januari 1834, hvarefter lots-direktören, under den
28 April samma år, afgaf sitt utlåtande deröfver.
Då, oagtadt dessa åtgärder från statens sida, en sådan inrättning icke
blifvit tillvägabragdt, som det vilie synas, af brist på medel, och samma
öfverklagade, för allmänna trafiken i dessa farvatten menliga förhållanden
fortforo, hade Kongl. Majit, uppå underdånig hemställan af Direktionen
för befrämjande af segelfarten på Wenern samt enligt Förvaltningens af
Sjö-ärendena underdåniga tillstyrkan, under den 28 December 1843, i nåder
bifallit, att nämnde sjö skulle ånyo uppmätas, karta deröfver upprättas
samt beskrifning, grundad på den nya mätningen och gjorda undersökningar,
författas; till hvilket allt 25,000 r:dr banko blifvit anslagne att af
19
Sjöfartsfonden utgå med 5,000 r:dr årligen i fem år. Då således staten
redan anslagit en så betydlig summa för ifrågavarande ändamål, syntes den
mening vinna ytterligare stöd, att staten, i likhet med hvad från äldre lider
egt rum, med afseende å rikets yttre kuster, ock borde öfvertaga en
inrättning, hvaraf en så ansenlig handelsrörelses säkerhet till stor del beror
och hvilken svårligen kunde efter tidens fordringar åstadkommas af en
o
cj
skilde, hvilka ega att åberopa serskilda vilkor och aftal, på samma gäng
de äro deraf bundne. Med afseende å detta allt nu anförda och då härtill
kom, att den fria farten från haf till haf kanalvägen tycktes med tiden
allt mer och mer framkalla en transito-rörelse, då behofvet af en ordnad
lots- och båk-inrättning torde komma att än mera känbart låta sig
förmärka, ansåg Förvaltningen af Sjö-ärendena lämpligast, att kronan ensam
öfvertager ledningen af säkerhets-anslalterna för trafiken på ifrågavarande
sjöar och låter derstädes införa en lots- och båk-inrättning, så mycket heldre,
som seglationen å dessa sjöar fullt ut kunde anses lika äfventyrlig och
svår sorn den på rikets yttre kuster, samt jemförelsevis förenad med lika
många skeppsbrott och sjöskador, och trodde Förvaltningen denna inrättning
lämpligen kunna benämnas möllersta lots-distriktet.
Ehuru således en ordnad lots- och båk-inrättning för nyssnämnde
trafik var af behofvet påkallad, och sådan inrättning redan af Kongl. Maj:t
i nådig skrifvelse den 11 Augusti 1837 blifvit bifallen, återstod dock ännu
frågan så väl om erhållande af tillräckliga medel att tillvägabringa och
årligen underhålla densamma, då 1,000 r:dr såsom bidrag af Götha kanal-bolag
och omkring 2,000 r:dr, svarande emot den uppgifna seglationsafgiften
å Wenern, äro de enda enskildta bidrag, som för närvarande synas
blifva att tillgå, men kostnaden, enligt nu afgifna förslag, deremot uppgick
till omkring 15,000 r:dr banko för året, som huruvida inrättningen
skall åstadkommas, utan att rubba de förhållanden, hvilka nu finnas och
under en mängd af år vunnit häfd, samt i vissa fall öfverensstämma med
den ståndpunkt, hvaruppå den inre seglationen för närvarande befinnes;
och i afseende å dessa föremål för närmare utredning anförde Förvaltningen
vidare:
Vid första skärskådande ville det synas, som lots- och båk-inrättningen
uti det nu i underdånighet föreslagna medlersta lots-distriktet, i lik
O
u O
het med den allmänna, borde grunda sig på fyr- och båk-afgiften samt
lotsningsförtjensten; men i förra hänseendet förekom, att den nu gällande
afgiften för segelfarten å Wenern utgår af lasten eller de transporterade
20
effekterne efter fastställd taxa, då deremot fyr- och båk-afgiften utgöres efter
lästetal och erlägges för fartyget, hvars egare ofta icke eger lasten, och
att öfverflytta afgifterna ifrån last- till fartygs-egare, syntes icke utan svårighet
kunna ske. I öfrigt ville det synas, som hinder icke mötte för antagande
af denna princip, hvarigenom en fullkomlig enhet med nu varande
allmänna lots- och båkinrättning vunnes.
Efter de uppgifter, som kunnat erhållas om fartygens antal å Wenern,
samt deras ungefärliga lästetal, utgjorde de förra omkring 600, deraf 150
af 20 läster eller derutöfver, och 450 af tio läster ungefärligen hvartdera,
alla 600 gemensamt beräknade att årligen göra från 6 till 15 ä 18 resor
fram och ater, eller hvad i lots-förordningen förslås med hel resa; och
om det antoges, att hvardera af de 600 fartygen i medeltal göra 10 resor,
skulle fyr- och båk-afgiften för de 150, enligt nu gällande tariff, inbringa
omkring 1,875 riksdaler, och de 450 fartygen 937, eller tillsammans
2812 r:dr för året, en summa ungefärligen motsvarande nu uppgifna inkomst
af seglationsalgiften. Om nu allmänna lots- och båkafgifter skulle
kunna tillämpas för fartygen i Wenern, så vunnes, jemte andra fördelar,
jemväl den, att upphörden och controllen hlefve ojemförligt lättare, än om
seglations-afgiften skulle fortfarande bibehållas. Förvaltningen ansåg således
högligen önskligt, att det förra kunde till vägabringas, då uppbörden
ock kunde verkställas på enahanda sätt, sorn för allmänna lots- och båkinrältmngen
är bestämdt; men bibehölles seglationsafgiften, så syntes i detta
fall enklast för kronan att låta direktionen fortfara med uppbördens indrifvande
enligt den fastställda taxan och kronan en årlig bestämd summa,
motsvarande den af direktionen uppgifna inkomsten af seglations-afgiften,
hvilken antogs uppgå till något öfver 2000 r:dr om året, hvarigenom
hela nu tillgängliga bidraget till befrämjande af en krono-lots- och båkinrättning
på ifrågavarande insjöar och Götha kanal skulle blifva 3,000 r:dr,
då alltså återstode 12,000 r:dr för inrättningens tillvägahrineande; och ha
O
o O 7
de Förvaltningen insändt förslag så väl till dessa medels användande som
å den personal, hvilken för närvarande syntes höra tillsättas; men då antalet
af denna personal måste lämpas efter sig företeende omständigheter
och en framdeles vunnen närmare kännedom om verkliga behofvet, kunde
inträffa, att det nu föreslagna antalet personer, äfvensom kostnaden för distriktet,
komme att minskas eller ökas, och syntes alltså den nu i underdånighet
föreslagna staten allenast böra antagas för de första åren och intilldess
distrikt-chefen hinner förvärfva närmare erfarenhet om behofvet,
21
rlå lots-direktören blifver i tillfälle att uppgifva utförligare och på fullt
säkra grander uppgjorda förslag i förevarande afseenden.
I öfrigt upplyste Förvaltningen, att den nu beräknade kostnaden för
ett blifvande medlersta lots-distrikt så betydligt skiljer sig, icke allenast från
det förslag till sådan inrättning, dåvarande chefen för södra lols-distriktet,
efter förrättad inspektions-resa, den 8 Januari 1834, ingaf, utan äfven från
ett af lots-direktören afgifvet i samma ämne, under den 28 April berörde
år, dertill igenfanns orsak, till en del deruti, att säkerhets-anstalterna för
seglationen å Wenern, under de sislförflutna 12 åren, ansenligt utvidgats,
samt alt flera såväl sjömärken som prickar tillkommit, och i öfrigt deraf,
att under den pågående uppmätningen af Wenern, hvaröfver Kapiten-löjtnaniea
E. Warberg har öfverinseende!, denne officer varit i tillfälle att inhemta
och meddela noggrannare och tillförlitligare kännedom om tillståndet
och förhållandet, än hvad genom ofvanberörda korta inspektions-resa
kunnat förvärfvas, hvadan ämnet blifvit mera fullständigt och i ett vidslräcktare
omfång skärskådadl; varande dock troligen mycket öfrigt att
deruti inhemta, hvilket kunde inverka på de nu i underdånighet föreslagna
kostnadsbeloppen.
Slutligen oell sedan Förvaltningen än närmare yttrat sig öfver grunderna
för inrättandet af nu föreslagna lots-distrikt, samt hvad för til 1 väga—
bringande deraf kunde vara att iagttaga, anmälte Förvaltningen, att dean
O
O O O '
gående denna fråga serskildt upprättade och nu insända förslag omfaitade:
a) organisation af en lots- och båk-inrättning å de genom Götha kanal förenade
insjöar, Wenern och Götha Elf; b) kostnaden för lots- och fyrpersonalens
aflöning, fyrars, sjömärkens och prickars årliga underhåll samt
andra förekommande utgifter inom det ifrågavarande lots-distri k tet, och c)
lods-stationer inom detsamma från Söderköping till Götheborg, omfattande
Götha kanal-iinien och sjön Wenern i hela dess omfång, med det antal
lotsar, sora anses motsvara behofvet.
Departements-chefen hemställde i underdånighet, om icke Kongl.
Maj:t skulle täckas i nåder besluta, det en lots- och fyr-inrättning må, på
statens bekostnad, organiseras å insjöarne i kanalleden från Götheborg till
Mern, så snart tillgångarna det medgifva, men att de för samma inrättning
föreslagna grunder icke må komma under nådig pröfning förr, än i sammanhang
med det af serskilde kommitterade utarbetade lots-reglemente.
22
Emedlertid och som medel till den föreslagna nya lots-inrättningen
borde vara att tillgå, innan den sättes i verket, men det erforderliga beloppet
icke på förhand kunde med säkerhet bestämmas, föresiog Departements-chefen
i underdånighet, det Kongl. Maj:t måtte täckas till Rikels
Ständer i ämnet aflåta nådig proposition om anvisandet för ifrågavarande
föremål af ett årligt förslags-anslag af 4,000 r:dr b:ko;
Och täcktes Kongl Maj:t, uppå Statsrådets öfrige ledamöters
underdåniga tillstyrkan, med bifall till Departements-chefens
sålunda i underdånighet afgifna förslag, besluta att genom aflåtande
nådig proposition af Rikets nästsammanträdande Ständer
äska ett förslagsanslag af fyratusen riksdaler banko årligen,
alt användas för ifrågavarande nya lotsinrättning.
8:0
Ett, i fråga om Sjöbeväringens befäl och vapenöfning skriftligen uppsatt,
så tydande betänkande:
”1 sammanhang med redan afgifvet förslae, rörande förändrade grun
O
O O CJ
der för beväringens utgörande och organiserande, får jag i underdånighet
föreslå sättet för öfning och användande af den del af sjöbeväringen, som
icke utgöres af egentligt sjöfolk eller den såkallade allmänna sjöbeväringen
och hvilken del är afsedd att, på sätt hittills egt rum, för landtbevärin
gen
undergå vapenöfning till lands.’’
”Om sjöbeväringen, såsom föreslaget är, afskiljes från landtbeväringen,
kan den förra icke vapenöfvas i sammanhang med landtbeväringen
under armeens befäl, utan måste denna öfning företagas antingen af flottans
befäl, elier af det, som för detta ändamål serskildt varder afsedt. Af
flottans officerare och underofficerare kan denna vapenöfning till lands icke
bibringas, dels emedan detta befäl dertill är otillräckligt, när det användes
för sitt egentliga föremål, eller sjörensten, dels emedan det icke innehar
den vana vid gevärs-exercis och fältmanövrer, som för truppers instruerande
i dessa delar af behofvet påkallas. Denna vapenöfning måste
således, om den skall medföra tillbörlig nytta, bibringas allmänna sjöbeväringen
af serskildt i och för dess exercis anstäldt öfver- och underbefäl.
Flottans marin-regemente exercerar nu Blekinge läns beväring lill lands
och denna beväring anses utgöra regementets tredje bataljon, för hvilken
serskild bataljons-chef med ion pu regementets stat finnes anställd. Att
23
denna skyldighet för regementet icke allenast kan och måste fortfara, utan
äfven kan utsträckas lill skyldigheten att derjemte vapenöfva andra läns
sjöheväring, anser jag gifvet; och frågan blifver således endast om det befäl,
som skulle behöfva? för exercerande af den öfriga sjöbeväringen. Om
Eders Kongl. Maj;t i nåder finner, alt lif-bevärings regementet, Hallands
infanteri-bataljon, Wermlands fält-jägare-regemente och en del af Jemtlands
fält-jägare-regemente kunna umbäras för Eders Kongl. Maj:ts annee
och dess beväring, anser jag dessa corpsers befäl kunna användas för den
öfriga allmänna sjöbeväringens vapenöfning,”
”Men för alt fullständigt och ändamålsenligt kunna icke allenast öfva,
utan äfven i behofvets stund använda den del af sjöbeväringen, som.
icke vore afsedd, såsom egentligt sjömanskap, ulan mera såsom en, synnerligen
på skärgårdsflottan, för landstigningar användbar trupp marin-soidater,
fordras att ega en stamtrupp, med hvilken sjöbeväringen under tjensten,
så om bord som i land; införlifvas, och denna stamtrupp utgöres i
första rummet af marin-regementet; men enär lif-bevärings regementet och
Hallands infanteri-bataljon icke ega någon ständig trupp samt Wermlandsoch
Jemtlands fäit-jägare-regementers manskap icke lärer ifrågakomma att
användas såsom slamtrupp för den beväring, hvilken är afsedd att gagnas
på flottan och vid ifrån densamma utgående krigsmanövrer till lands
samt marin-regementet är otillräckligt, måste annan stamtrupp organiseras
för fyllande af behofvet. Denna stamtrupp anser jag böra tagas af det roterade
båtsmanshållet.”
■’’För den händelse Eders Kongl. Maj;t skulle i nåder gilla denna åsigt,
tillhör det mig att undersöka, huruvida några och, i sådant fall, hvilka
hinder, som kunna uppstå för roterings-båtsmännens användande såsom
stamtrupp för sjöbeväringen. Dessa hinder kunna vara af tre slag, antingen
i afseende på sältet lör båtsmanshållets användande eller dess beklädande,
eller i afseende å flottans behof af arbetsmanskap. I förstnämnde
afseende bör jag i underdånighet upplysa, att det är Kongl. Maj:ls höga
rätt att uppfordra båtsmans-hållet när Eders Kongl. Maj:ls och kronans
tjenst så fordrar, men alt roleringen, enligt flera författningar, i fredstid
vanligen icke uppfordras tili årstjenst, oftare än hvart tredje år, deremellan
den dock lill handräckning, när helst behofvet så fordrar, kan uppkallas.
Den enda bestämda försäkran, rotehållarne fått, är alt, vid uppfordringar,
tour, så väl emellan kompagnierna som inom dem, noga skall iakttagas, så
att den ena landsorten icke betungas mera än den andra. Det andra bin
-
24
dret, som möjligen skulle kunna uppstå, eller i afseende på beklädnaden,
är af mera inflytanle på förslagets antagande, så länge nuvarande beklädnadssätt
fortfar, ty det är naturligt, att hvarje gång båtsmännen uppfordras,
är det rotehåilarnes skyldighet ali beslå båtsmännen någon beklädnad
och det blefve således en tunga för rolarne, om uppfordring till exercis
skedde oftare, än den nu sker Lill handräckning; men som Eders Kongl.
Majit i nåder gillat förslaget om båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan,
så och derest Rikets Ständer, med godkännande af samma förslag, anvisa
dertill erforderligt anslag, förfaller äfven detta hinder, hvilket i motsatt
fall högst betydligt motverkade förslaget 0111 bätsmanshållets användande
såsom stamlrupp för sjöbeväringen och serskildta uppfordring för
exercis.”
”Det tredje af de hinder, som möjligen kunna framställas, är det,
huruvida den för flottans arbets-kraft påräknade personal af båtsmanshållet
genom båtsmännens användande till stam för sjöbeväringen och denna
stams exercerande såsom landttrupp, skulle komma att minskas; men detta
hinder synes mig kunna häfvas derigenom, alt exercisen til! en del lämpas
efter och verkställes i sammanhang med uppfordringarue.”
”Förutsatt således att dessa hinder, och möjligen flera af mindre betydenhet
kunna häfvas, får jag i underdånighet föreslå, att såsom stamtrupp
för allmänna sjöbeväringen må, under namn af marin-bataljoner, få
påräknas följande antal manskap, nemligen:
1 Bataljon i Hernösand, innefattande såsom stam:
l:sta Norrlands l:a båtsmans-kompagnie
141.
l:sta d:o 2:a d:o  173.
2:dra d:o l:a d:o  173.
487:
1 Bataljon i Stockholm:
l.'sta Södermanlands kompagnie 134.
l:sta Södra Roslags eko  125.
2:dra d;o d:o  127.
l:sta Norra Roslags d:o . . , 123.
2:dra d:o d:o  122.
633:
1 Batajloji i Westervik:
2:dra Södermanlands kompagnie .
142.
Transport 142. 1,120,
25
Transport 142.
Östergöthlands kompagni 194.
Tjusls d:o
118.
Smålands d:o . . .
121.
575:
3 BataljOTier i Carlskrona:
med starn af nuvarande marin-regementet, utgörande . . . 800:
1 Bataljon i Halmstad:
med stam af:
Norra Hallands kompagnie  229.
Södra d:o
135.
364:
1 Bataljon i Götheborg:
med stam af:
Westergöthlands kompagnie . . . : 87.
l:sta Bohus d:o
289.
376.
för 8 Bataljoner utgör stammen således
3,235.
man, af hvilka 800 äro marin-soldater och 2,435 roterings-båtsmän.
Det öfriga bålsmanshållet, utgörande:
i Blekinge  1527 man
i Södermöre
816
på Öland 263
på Gottland
260
i Bohus län
188 och
i Norrland
. 175
eller tillsammans : . 3,229 man,
är påräknadt dels såsom artilleri-håtsmän, dels såsom sjöbesättningar på
seglande flottan, i hvilken sednare egenskap dessa provinsers båtsmän äro mera
användbara än det öfriga båtsmanshållet; varande arlilleri-båtsmän
nens
antal 1,104:
och det för sjöbesättniugar påräknade 2,125:
Summa 3,229 man.
återstår nu att beräkna den styrka af beväringsmanskap, som hvarje
balaillon skulle komma alt vapenöfva.
Bil. K:o 2 lill Kongl. Majlis Prog, 1847, Höft. 1. 4
26
Till Hernösands Bataljonen
skulle komma att lyda sjöbeväringen från sjö-socknarne i Gef
-
leborgs län .'  172.
bela Westernorrlands län ............. 405.
577.
till Stockholms Bataljonen:
Sjö-beväringen från kustsocknarne.
Upsala län
45.
dito Stockholms län
252.
297.
till IVester viks Bataljonen:
Sjö-beväringen från kustsocknarne i
Södermanlands län 82.
Östergöthlands län
176.
Calmar län utom Södermöre
410.
668.
till Carlskrona Bataljonerne:
Sjö-beväringen från Södermöre härad
af Calmar län .
157.
hela Blekinge län 451.
samt östra kust-socknarne af Christianstads län 105.
713.
till Halmstads Bataljonen:
Sjö-beväringen från
Malmöhus läns kustsocknar . . . . •  330.
Vestra kustsocknarne af Christianstads län 61.
kustsocknarne i Hallands län 190.
_ 581.
till Götheborgs Bataljonen:
Sjö-beväringen från kustsocknarne i Götheborgs och Bohus län . . 508.
En klass Sjöbeväring från förenämnde län och socknar utgör
således
3,344,
man, eller alla fem klasserna omkring 16,720 man.”
”Huruvida det vid Eders Kongl. Maj:ts Lif-bevärings-regemente, Hallauds
infanteri-bataillon samt Wermlands och Jemtlands fält-jägare-regementen,
detta sednare lill så stor del, som lill flottan kommer att afgå, nu
27
bestådda befäl är tillräckligt alt exercera de af båtsmän såsom stam bestående
marin-bataljonerne med deras bevärings-styrka, torde nu i ordningen
böra undersökas.”
Vid Lif-bevärjngs regementet finnas officerare med löner på stat . 30.
vid Hallands Infanteri-bataljon d:o . 7.
vid Wermlands fält-jägare d:o . 30. och
från Jemtlands regemente påräknas ett antal af 18.
tillsammans 85.
Med beräkning af en bataljons-chef, je.mte 1 adjutant och regemenlsqvartermäslare
för hvarje bataljon, samt 3 officerare för omkring hvarje
250 man, skulle för alla bataljoner ne, utom de i Carlskrona, hvilka hafva
marin-regementels derstädes befäl, erfordras ett antal af 70 officerare,
hvartill kommer inspektören och dess adjutant. Då nu de ofvannämnde
corpserna anses kunna Jemna 85 officerare, uppstår följaktligen ett öfverskott
i dessas numerär af 13; men den besparing, som härigenom uppkommer,
erfordras för alt betäcka kostnaderne dels för komplettering af antalet
utaf under-officerare, af hvilka inga finnas hvarken vid lif-beväringsregemenlet
eller vid Hallands Infanteri-bataljon samt dels för aflönande
af trumslagare.”
”Vidkommande nu sättet för vapenöfningens fullgörande, så håller
jag i underdånighet före, alt den, såsom förut sagd t är, och så vidt ske
kan, bör lämpas efter båtsmännens uppfordring till årstjenst; hvadan äfven
vid uppfordringarne manskapet så tidigt bör uppbådas, att det före afmarchen
till stationen kan undergå 17 dagars vapenöfning, in- och utryckningsdagarne
inberäknade. Sjö-beväringens årliga öfningstid blifver lika
lång med landt-beväringens. ’
”Hvad slutligen beträffar kostnaden för dels befälets aflöning, dels
vapenöfningarne, så skulle den komma alt utgöras af följande belopp, alt
årligen utgå, nemligen: l:o Aflöning Lill befälet med flere vid de marinba
tal joner, hvilkas stam utgöres af båtsmän, skulle medföra en utgift af
cirka 57,798 r:dr 16 sk. banko. Tillgång till denna summa skulle, på sätt
vid regleringen af fjerde hufvud-titeln blifvit anmärkt, beredas genom öfverflytlning
af ett motsvarande belopp af löneanslaget för armeen, i den
mån befälet i de corpser inom armeen, som komma alt upplösas, antingen
afginge eller anställdes vid marin-bataljonerne, och således vore icke behöfligt
att af Sländerne härför äska något anslag, ulan blott begära deras
28
bifall till användande för femte hufvudtilelns nu ifrågavarande behof af de
tillgångar på 4:de hufvud-liteln, sorn på förenämnde sätt blifva disponibla. ’
”Vidare skulle erfordras:
2:o Kostnaden för vapenöfning af sjö-bevärings-manskapet, enligt
beräkning  38,213: 32.
3:o Kostnaden för samma manskaps beklädnad oell beväring
under mötestiden d:o d:o  19,558: 44.
4:o Stammens vapenöfning d:o d:o  8,471: 37.
5:o Gevärens underhåll
500: —
Summa R:dr 66,744: 17.
hvilken summa jag i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t af
Rikets nästsammanträdande Ständer täcktes i nåder äska såsom tillökning i
femte hufvudtitelns anslag.”
”1 öfrigt torde det nådigst tillåtas mig att anmärka, dels alt materialier
till första uppsättningen af sjö-bevärings-manskapets beklädnad äro
beräknade alt utgå af bevärings-manskapets nuvarande reserv-förråd, samt
att dylikt förråd således åter mäste bildas, hvartill erfordras ett belopp af
cirka 15,300 r:dr att tills vidare årligen utgå; dels att till arbetslöner för
de första munderingarne, äfvensom till manskapets tiilt fordras ett belopp
af 20,300 r:dr banko.”
Kongl. Maj:t behagade, uppå Stats-rådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan, med gillande af Departements-chefens förslag,
i nåder bifalla, att, i sammanhang med frågan om statsverkets
tillgångar och behof, må af Rikets nästsammanträdande
Ständer äskås ett anslag af 66,744 riksdaler 17 sk. för Sjöbeväringens
och dess stamtruppers exercis m. m.
14:o
Härefter anförde Departements chefen:
"Sedan Eders Kongl. Majlis mig gifna nådiga befallning alt uppgöra
underdånigt förslag till ett fullkomligare ordnande af försvarsverket till
sjös blifvit fullgjord, genom i ämnet afgifvet underdånigt betänkande, får
jag, till följd af Eders Kongl. Maj:ts tillika gifna nådiga föreskrift, i lika underdånighet
afgifva utlåtande, i fråga om de kostnader, hvilka erlordrasför
sjöförsvarets ordnande efter den af mig föreslagna plan, dervid jag i un
-
29
derdånighet åberopar, dels hvad jag såsom skäl för vissa corpsers tillökning
1 samma betänkande anfört, dels hvad jag här nedan, i afseende å kostnaden
derför, har nåden vidare anföra:
l:o Matros-corpsens tillökning med 180 man är, på anförda skäl, af
mig i mitt ofvannämnde underdåniga betänkande föreslagen och denna tillökning
i numerären fordrar följande förhöjning i anslaget:
90 matroser, å 10 sk. dagligen .... 6,483: 36. —
90 jungman, å 6 sk. d:o  4,106: 12. —
180 man, beklädnad å 30 r:dr .... 5,400: — ■—-
d:o spanmål 540 tunnor a 6 r:dr . 3,240: — —
2 kompagni-chefer, arfvode å 200 r:dr . 400: — —
4 korporaler, tillökning å 2 sk. dagligen . 60: 40. —
Summa 19,690: 40. —
men som tillgångarne för närvarande icke
medgifva bela denna summas utgående, får
jag i underdånighet föreslå, alt corpsen lill
en början endast må ökas med 90 man,
för en kostnad af  9,845: 20. —
2:o Kanonier-corpsen, föreslagen lill
200 man, hälften kanoniere!’ och andra
hälften under-canonierer, men nu bestående
af 100 kanonierer och 50 under-kanonierer,
erfordrar för ytterligare 50 under-kanonierer:
-
Aflöning ä 8 sk. om dagen
5,104: 8. —
Beklädnad å 42 rdr
2,100:
Spanmål 150 tunnor ä 6 rdr
900: — —
Summa 8,104: 8. —
hvaraf jag, på samma grund, som i afseen-  de på matros-corpsen uppgifvits, endast före-  slår för närvarande upptagande af hälften,
eller
4,052: 4. —
3:o Machinist-corpsen: 2 machinist
officerare,
ä '750 rdr
1,500: — —
4:o Ajislaget för materielen lill flottans
underhåll och nybyggnad är visserli
-
30
gen icke tillräckligt för siLL ändamål, synnerligen
efter
på af mig i underdånighet föreslaget sätt;
men då det är att hoppas, alt, genom nya
dockbyggnadens snart inträffande fullbordan,
en icke obetydlig besparing i fartygens
underbålls-koslnad skall uppkomma,
bär jag icke ansett mig böra föreslå någon
tillökning i den för detta ändamål lili anvisade
summa, uti hvilken inbegripas utgifterna
för timmermans* och handtverks-stalens
samt båtsmännens aflöning, ersättningen för
krono-arbets-karlarnes begagnande, beklädnads-
och sängklädeskostnaden för allt flottans
manskap, lastdragarefarlens och sjukvårdens
kostnad, bebofvet af ved, ljus och
skrifmaterialier för kaserner, skolor och embetsrum
samt byggnaders och inrättningars
underhåll m. m., utgörande en icke obetydlig
del af anslaget.
5;o För båtsmansbeklcidnadens öf verta
gande af Eders Kongl. Majit och kronan,
erfordras, enligt af Eders Kongl Maji besluLad
serskild nådig proposition till Rikets
Ständer
28,000;
6m Lotsverket: Då Eders Kongl.
Maji ansett nödigt, att inflytande bak- och
lotsmedel, hädanefter som hiLlills,oförryckt
bibehållas såsom en tillgång för lots- och
båk-inrältningen samt denna intrad bland
stals-verkeLs inkomster upptages med förhöjd
beräkning till 78,000 rd , i stället för vid
sista stats-regleringen kalkulerade 73,000 rdr,
utföres här såsom tillökning i nu varande anslag .... 5,000:
7:o För tillökning i lots-porsonaiens
aflöning, hvarom serskild nådig proposition
är beslutad, erfordras, utom förstnämnde
31
5000 rdr, eli belopp af
8:0 Till inrättande af e t nytt lotsdistrikt
för kanalen oell insjöarne erfordras,
enligt beslutad serskild proposition, ett för
-
slagsanslag af.
10,000:
4,000:
a)
b)
c)
<0
samt slutligen,
9:o för Sjöbeväringsmanskapet, nemi.:
för vapenöfningar
„ beklädnad och beväring . . . .
38,213: 32.-.
19,558: 44. _
stammens vapenöfning ..... 8,471: 30.
gevärens underhåll  500: —
66,744: 16 -
Den stimma, hvarmed jag anser femhufvud-titelns
ordinarie anslag böra ökas,
fälliga eller för öfvergående behof
utgör således Rdr 129,141: 40 —
”Med antagande af den princip, alt inga andra än ständiga, hvarje år
fortfarande, utgifter böra drabba den ordinarie staten, samt att alla till
:rforderliga
böra blifva serskildt an
det
mig nu öfvergå till denna sednare del af det behöfliga
anslaget.”
”Enligt den uppgjorda planen för sjöförsvarets ordnande, erfordras
för närvarande endast anslag för sex ångkorvetler och
fartyg, hvilkas sammanlagda kostnad gör
''Vidare erfordras:
visade, åligger
åtta ångbogserings2,
590,500:
till bomb-kanoner och projektiler, enligt förslås
Carlskrona fullbordan . .
Carlskrona utvidgande samt till
en ny
till nya dockans
till smedjans i
styckekran, äfvensom bomstängsel i Stockholm
till nya gevärs anskaffande och gamlas förändring till
slagkrulsantändning
lill anskaffande af ett slenkolsförråd af circa 13,000
tunnor
till reserv-beklädnads-förrådels för beväringen förökande
till arbetslöner för bevärings-beklädnader samt tält
33,700;
88,560:
52,400:
30,000:
20,000
45,000
20,300
Den summa, som
rummet erfordras,
för
tillfälliga behof i främsta
utgör således  2,880,460:
32
”Då emedlertid tillgångarne icke medgifva liela denna summas utgående
och mekaniska verkstaden icke eller torde medhinna förfärdigande
af de för ångfartygen erforderliga machiner, inskränker jag mig att i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t af Rikets näslsammanlrädande
Ständer läcktes i nåder begära, utgående på tre år:”
”för nybyggnad af en ång-korvelt om 300 hästars
kraft  293,000: — —
dito af 2 ångbogseringsfartyg af 100 hästars kraft . 261,000: — —
för bombkanoner och projectiler  33,700: — —
„ nya dockans fullbordan
88,560: — —
„ gevär
30,000:
„ stenkol . . .
10,000: — —
„ reserv-beklädnad för beväringen
45,000: — —
samt till utgående på en gång:
lill arbetslöner och tält för beväringen  20,300: — —
Summa 781,560: — —
Uppå Stats-rådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan,
fann Kongl. Maj:t godt i nåder gilla, hvad Departementschefen
pä ofvanberörde sätt föreslagit och hemställt, såsom
följd hvaraf, uti Kongl. Maj:ls nådiga proposition till Rikets
nästsammanträdande Ständer om stats-verkets tillstånd och
behof skulla äskas de uppgifne anslagssummorna, utgörande
för ständiga behof, utöfver nuvarande anslag 129,141 rdr
40 sk., och för tillfälliga behof 781,560 rdr; om hvilket allt
utdrag af protokollet skulle Finance-deparlementet meddelas.
Ex protocollo
C. O. Vougt.
STOCKHOLM, elmén & granbergs tryckeri. 1847’
i
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet på Stockholms Slott den
23 September 1847
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern Hpit Grefve Posse,
Bians Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre,
Statsråden:
Fåhreeus,
Friherre Staél von Holstein,
Munthe,
Friherre Pegron,
Silfverstolpe,
Werrn,
Friherre Gyllengranat ock
Faxe.
Sedan — — — Kongl. Maj:t i Nåder tillåtit, att frågan om
Bergs- och Kommers-Kollegiernas reorganisation, hvarom förberedande öfverläggningar
inför Kongl. Majit i Statsrådet förut egt rum, nu finge till
slutligt afgörande företagas, afgaf Departements-ehefen, Statsrådet Fåhreeus,
följande underdåniga anförande:
Sedan, i följd af Eders Kongl. Maj:ts befallning, jag undersökt de
förhållanden, som nu ega rum med de under Civil-departementet lydande
Biks-kollegier , för utredande af den fråga, huruvida icke en förändrad organisation
deraf må finnas af omständigheterna påkallad, i ändamål, att åt
förvaltningen bereda större enkelhet och kraft, anhåller jag underdånigst att
härigenom få inför Eders Kongl. Majit framlägga mina. åsigter i ämnet.
Under Civil Departementet lyda 2:ne embetsverk med kollegialform:
Bergs-Kollegium och Kommers-Kollegium.
BH. It.o 3 till Kongl. Maj-ts Prop. 4817, Käft. i.
1
2
Vid undersökning om beskaffenheten af ifrågavarande embetsverk och
öfvervägande, huruvida och på hvad sätt ombildning deraf bör ega rum, finner
jag, med hänsigt til! det förändrade skick, hvaruti icke allenast de ekonomiske
Författningarne, men äfven till en del sjelfva stats-inrättningen under
sednare tid kommit, hufvudsakligen följande frågor påkalla utredning och besvarande:
l:o
Ar det ändamålsenligt att bibehålla den kollegiala formen?
Den kollegiala formen är i allmänhet mera betryggande för rältsenligheten
af fattade beslut. Den är således företrädesvis lämplig för alla slags
domstolar, äfvensom för allmänna diskontverk, eller sådana myndigheter, på
hvilkas pröfning rättsfrågor enskilde emellan kunna vara beroende, eller af
hvilkas beslut förlust af någon statens egendom kan äfventyras. Oberäknadt
det säkrare värn för oväld, som denna organisationsform medför, måste man
med nämnde organisationer afse det ändamål, att det större mått afinsigter,
erfarenhet och urskiljning, som hos flertalet kan påräknas, också må kunna i
hvarje serskildt fall göras gällande. Då fråga åter är om styrelsen eller
förvaltningen af den art, att deras verksamhet omfattar blott verkställighets-
eller förvaltningsbestyr (af annan egenskap än diskontförvaltning) och
följaktligen med undantag af sådana befordringsärenden, sorn äro oskiljaktiga
från all förvaltning, icke några pröfningsmål, sorn afse rätlstvister enskilde
emellan, synes det mig ovädersägligt, att den icke kollegiala formen eger företräde.
Här ligger nemligen hufvudsaklig vigt deruppå, att ärendena bedrifvas
med skyndsamhet och kraft. Visserligen är detta både i ena och andra
fallet väsentligen beroende af personalen. Så skulle det vara orättvist
att neka, att ju, oaktadt den kollegiala organisationen, Kommers-kollegii
göromål under sednare tid blifvit handhafda med den drift och skyndsamhet,
som med fog kunnat åstundas. Men det ligger i sjelfva sakens natur, att
genom de kollegiala öfverläggningarne och deraf följande inskränkning till
vissa sessions- och justeringsdagar, m. m., expeditionssättet försvåras, och
att alltså den kollegiala formen i samma mån verkar återhållande i afseende
på ärendenas gång.
Då Bergs- och Kommerse-kollegierne för omkring 200 årsedan organiserades,
synes det icke hafva varit afsedt att bilda dem till annat än administrativa
myndigheter, ehuru konstituerandet af Assessorer jemte Cheferneförutsätter,
att beslutande-rätten från början utöfvades samfäldt. Under tidens
opp blefvo dessa Kollegier derjemte dömande myndigheter i mål af eko
-
3
nomisk eller administrativt juridisk aif och den kollegiala formen, då fullt utbildad,
har sedermera till närvarande tid bibehållit sig. Ty, ehuru genom
serskilda Kongl. Förordningar af den 17 Apiil 1828 nämnde Kollegiers
domsrätt upphört ide flesta, till deras handläggning förut hörande, rättsfrågor,
och genom de åren 1831 oell 1832 för dessa embetsverk fastställda förnyade
instruktioner, deras organisation i följd deraf något jemkats, blef icke dess
mindre kollegialformen bibehållen. Derefter har genom Kongl. Förordningen
angående stångjerns-smidet och den gröfre jernförädlingen af den 27 April
sistlidet år och Handels- samt Fabriks- och Handtverks-ordningen af ilen
22 December samma år, ytterligare förändringar i processualordningen för en
del af de besagde Kollegier tillhörande mål tillvägabragts, hvarmedelst antalet
af Kommers-kollegii mål i någon, änskönt föga väsentlig, mån än vidare
minskats, och behandlingen af "vissa till Bergs-kollegium hörande ärenden
förenklats.
Vid dessa förhållanden och med förutsättning i öfrigt, att, på grund af de
anmärkningar och hemställanden, som här nedan förekomma, jemkningar kunna
ega rum i instruktioners stadgande angående ärenden, som till dessa emli
et.sver k s handläggning höra, anser jag hufvudgrunden af kollegialsammansättning
för desamma lämpligen kunna utbytas emot en organisation, likformig
med General-Tull-Styrelsens eller Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader,
sålunda att förvaltningspersonalen komme att bestå af en chef
med allena beslutande rätt, och rådgifvande departemental-föredragande eller
byrå-chefer, med reservationsrätt samt, då fråga vore om afgifvande af underdåniga
förslag, eller utlåtanden till Kongl. Maj:t, med rättighet att låta sina
reservationer dessa förslag eller utlåtanden åtfölja. I afseende på chefens
beslutande-rätt anser jag dock, hvad Kommers-kollegii förvaltning af
manufaktur-diskonten angår, det undantag böra ega rum, att, om ledamöterna
instämma uti ett afslag å sökt lån eller ogillande af erbjuden säkerhet,
dervid äfven mot chefens mening bör förblifva; äfvensom, hvad beträffar de
Fahlu bergs-skola rörande ärenden, som tillhöra Bergs-kollegii handläggning
gemensamt med af Bruks-societeten utsedde deputerade, nu gällande
föreskrifter om dessa ärendens behandling, torde i anseende till inrättningens
blandade egenskap af statens och enskildes, intilldess någon förändring dermed
kan komma att ega rum, än vidare böra tjena till efterrättelse.
Efter det jag sålunda utvecklat mina åsigter i afseende å prelimi
»ärfrågorne,
öfvergår jag till det hufvudsakliga ämnet, eller förslaget till personal-
och aflönings-stater för de tvänne ifrågavarande embetsverken. Såsom
inledning dertill och närmare förklaring öfver vissa delar af specialförslagen
har jag ansett mig böra angifva följande grunder, vigtiga, såsom mig synes,
att iakttaga vid alla så beskaffade regleringar.
a) Antalet af tjenstemän bör icke vara större än göromålen fordra,
under förutsättning, att hvar och en varder skäligen sysselsatt. Det kan titan
tvifvel vara gagneligt för yngre tjenstemän att göra sig hemmastadda
med göromålen i lieie embetsverk; men, sedan tjenst med lön vid någotdera
vunnits, bör det icke vara medgifvet att dermed förena annan tjenstgöring.
b) Med sträng tillämpning af den regel, att hvarje tjensteman bör af
den tjenst, som honom anförtros, hafva full sysselsättning, anser jag dock
den regel böra vara oskiljaktigt förenad, att hvarje tjenst, i förhållande till
dess mödosamhet, vigt och ansvar, väl lönas. — — —
c) De förhöjde löneförmåner, som kunna varda fastställda, böra, utom
Jer vaktbetjeningen, icke helt och hållet utgöra fast lön.
Omkring 1/4-del eller l/B-del synes lämpligen kunna bilda en extraordinär
inkomst, för ,cheferna såsom taffelpenningar och för den öfrige personalen
under namn af tjenstgöringspenningar, eller hvad annan benämning, som
kan finnas passande, och som alltid bör tillfalla den effektivt tjenstförrättande,
oberäknadt hvad under serskilda förhållanden kan finnas af den fasta lönen
böra honom tillkomma.
Tvänne ändamål vinnas derigenom: 1:o alt pensionsbeloppen icke komma
att alltför tungt belasta indragningsslaten; och
2:o att under de långvarigare vikariater, som kunna föranledas af ordinarie
tjenstinnehafvares sjukdom, tjenstledighet eller erhållet uppdrag att provisoriskt
förestå annan tjenst, all tillgång till vikariens vedergällande icke saknas,
såsom hittills, till stor olägenhet för förvaltningen, oftast varit händelsen.
För att förebygga en annan olägenhet, som af en sådan lönebestämning möjligen
kan blifva en följd derigenom , att ålderstigne och mindre arbetsföre
tjenstemän, ehuru pensionsberätiigade, så länge möjligt är, hålla sig i tjensten
qvar, för att fortfarande få bibehålla tjenstgöringspenningarne; jemte den fasta
lönen, torde likväl det vilkor för de nya lönernas tillträdande kunna bestämmas,
att, då tjensteman, efter upphunnen pensions-ålder af 65 år, finnes icke
fullt tjenstbar, han må kunna, i öfverensstämmelse med den grundsats, som
för Tull-verket, äfvensom för Rikets »Ständers verk är till iakttagande stad
-
gad, äfven utan egen ansökan, nied lönens bibehållande som pension i behörig
ordning å indragnings-staten förflyttas.
Med tillämpning af ofvan anförde grunder, föreslår jag följande Aflöning
s-Stativ för
a) Bergs-Kollegium, sorn vid den ifrågaställa förändringen af dess
organisation lämpligen torde kunna få namn af Öfver-Styveisen
för Bergverken.
1 Chef, under namn af General-direktör, lön Rdr 3,000: —
taffelpenningar
. 1,000: —
—  4,000: —
1 Föredragande Byrå-Chef, lön 2,000: —
tjenstgöringspenningar ,  666: 32.
2,666: 32»
Tillfälligt biträde, då sådant för handläggning af de Styrelsen
tillhörande ärenden finnes påkalladi, i hvilket fall, på
Styrelsens anmälan, förordnande dertill af Kongl. Maj:t
meddelas', arfvode högst . .
. 2,666: 32.
.1 Aktuarie, sorn tillika är registrator och bokförare,
lön  666: 32.
tjenstgöringspenningar  333: 16.
°
1,000: —
1 Notarie, lön
666: 32.
tjenstgöringspenningar ...... 333: 16.
1,000: ~
1 Kanslist, lön 400: —-
tjenstgöringspenningar  200: *—
1 Markscheider, lön 600: —
tjenstgöringspenningar 300: —
1 Vaktmästare ........
. 300: —
Transport 13,133: 16.
0
Transport 13,133: 16.
1 Kammardräng . .
200: —
Till arfvoden för extra tjenstebiträde, i mon af behofvet och emot
specifik redovisning, högst  400: —
För tidskrifter n>. m. (såsom hittills)
400: —
vSninmma rt:dr 14,133: 10.
Anin. 1. Jag har ansett göromålens antal och beskaffenhet vid detta
embetsverk medgifva indragning af sekreterareljensten, under antagande, att
de dertill hörande göromål fördelas på Styrelsens föredragande och notarien.
Genom tillägg till instruktionen bör Styrelsen dessutom få sig ålagdt att med
uppmärksamhet följa bergshandteringens utveckling, icke allenast inom riket,
utan äfven i andra länder, samt årligen till Kongl. Maj:t afgifva underdånig
berättelse om de upptäckter och förbättringar, som dervid i tekniskt och industrielt
hänseende föregående året egt rum. Då det skäligen kan antagas,
att, sedan de af Kongl. Maj:t till utarbetande anbefallda förslagen till ny Utmålsstadga,
Masmästare-ordning, in. fl. bergväsendet rörande författningar
framdeles blifvit afgjorda, Berg-styrelsens göromål än vidare kunna varda
förminskade eller förenklade, har jag trott lämpligast vara, att för Styrelsens
2:dra föredragande tills vidare endast ett tillfälligt arfvode varder tillgängligt,
att, i mon af behofvet, disponeras. .j
Anin. 2. Advokat-fiskalstjensten har jag likaledes ansett kunna indragas.
Göromålen för denna tjensteman hafva hufvudsakligen bestått i:
a) utförande af åtal för vrakjern, öfversmide, otillåtne verkstäder och
tjenstefel;
b) inseende å den bokföring öfver jerntillverkningen, som af kanslisten
i Advokat-fiskalskontoret verkställes ;
c) afgifvande af utlåtanden öfver till honom remitterade mål.
Frågor angående öfversmide hafva varit ganska få och måste, sedande
nya bergsförfattningarne ined nästa smidesårs ingång trädt i verkställighet,
blifva ännu sällsyntare. Det samma gäller om mål angående otillåtne verkstäder.
Åtal för tjenstefel halva inom ifrågavarande förvaltningsgren hittills
varit ganska sällsporda. Hvad utlåtanden beträffar, så har Advokatfiskalens
skyldighet egentligen inskränkt sig till bevakande af kronans rätt, så
vidt denna funnits på frågan beroende. Men målens utredande tillhör föredraganden
och kronans rätt bör det åligga styrelsen att omedelbart iakttaga.
Bokföringen öfver jerntillverkningen kan lämpligen bestridas af den, som förrättar
aktuarie- och registratorstjensten, under inseende af byrå-chefen; och
7
till utförande af åtal för vrakjern, äfvensom af de få andra aktioner, som
kunna ifrågakomma, kan i hvarje fall serskild person af styrelsen förordnas,
om det icke finnes tjenligare att målen till allmän åklagare öfverlemna. Deu
kontrollerande handläggning, som i öfrigt ankommer på Advoka fiskalen, kan
på Styrelsens föredragande lämpligen öfverflyttas.
Anm. S. I sammanhang med Bergs-kollegii reorganisation bör Kollega
befattning med förlagsinteckningar öfverflyttas till Bergs-tingsrätt, eller, om
Bergsdomstolarne upphöra, till Häradsrätt å landet och Rådstufvurätt i
stad. Antalet af hos Bergs-kollegium sistlidet år handlagda mål, angående
ii.teckningars beviljande eller dödande , samt om gravationsbevis utgjorde endast
14.
Anm. 4. I Hammarskattstaxans upprättande bör Bergs-styrelsen ej
annorlunda deltaga, än att, vid öfverlemnande af de från Bergmästarne inkomne
uppgifter å gångbara priserne, Styrelsen anför hvad i ämnet är att anmärka
eller upplysa.
Anm. 5. Rekognitions-skogs-divis’onen bör upplösas, enär de få måf,
som nu återstå och i årsredogörelsen balanceras, lämpligen kunna af Kammar-kollegium
ensamt afgöras;
b) för Kommers-koIleg'um , som vid organisations-förändringen
torde kunna fä namn af Öfver-Styrelsen för handel och
slöjder:
1 (.'lief, under namn af General-Direktör, lön Rdr 3,000: —
taffelpenningar  1,000: —
2 Föredragande ledamöter, med bibehållande benämning af Kommers-råd,
lön  k 2,000: —
tjenstgöringspenningar ...... å 866: 32.
tillsammans å 2,666: 32.
Kansliet:
1 »Sekreterare, lön
1,000: —
tjenstgöringspenningar . ...... 500: —
4,000-
5,333: 10.
1,500:
Transport 10,833: 16.
\
s
Transport 10,833: 1S<
1 Aktuarie och registrator, lön ...... 666: 32.
ijenstgöringspenningar ...... 333: 16.
— 1,000: ~
2 Notarier, lön
å 666: 32.
tjensfgöringspenningar ...... å 333: 16.
tillsamirsans, å 1,000: --
1  2,000: —
3 Kanslister, lön ....... „ . . ä 400: —
tjensfgöringspenningar : , . . . . å 200: —
tillsammans, ä 600: —
1,800: —
Statistiska Kontoret:
1 Kamererare, lön
1,000: —
ijenstgöringspenningar  500: —
1,500: —
t Kammarförvandt, lön ......... 666: 32.
Ijenstgöringspenningar ...... 333: 16.
1,000: —
1 Kammarskrifvare, lön . . ? '  400: —
tjenstgöringspenningar .
200: —
—
600: —
1 Vaktmästare, lön  300: —
2 Kammardrängar, d:o, å 200:  400: —■
Anslag att a-f Styrelsen disponeras för extra tjenstebiträde, i
inon af behofvet oell emot redovisning, högst .... 500: —
Summa Rdr 19,933: 16.
Anni. 1. I och för förvaltningen af Manufaktur-diskonten, bär jag ansett
Styrelsens chef böra bibehålla det arfvode af 1000 Rdr, sorn hittills varit
för honom å Diskontfondens öfverskottsmadel anvisaöt, och föreslår jag
derjemte, att af det årliga arfvodesbelopp, soin med 1,100 Rdr hittills utgått
till fördelning åt Kommers-kollegii fyra ledamöter, 666 Rdr 32 sk., må till
jemn fördelning tilläggas de i förslaget uppförde tvänne föredragande ledamöterna
af den nya Styrelsen. Det forde icke bestridas, att detta tillskott å afiöatngen
för nämnde Styrelses chef och ledamöter är skäligen påkalladt af
det
9
det trägnare ocli ansvarsfullare arbete, som, i jemförelse med bergs-öfverstvrelsens
chef och ledamöter, varder dem ålagd t. Genom indragning af den
fjerde Kommersråds-lönen och minskning i totalbeloppet af ledamötennes.
arfvoden skulle dock, i och för styrelsen af diskonten, en besparing för fonden
uppkomma af 2,185 Rdr 16 sk.
Anin. 2. Då advokatfiskalens befattning nästan uteslutande bestått i
ombudsmannabestyr för manufaktur-diskonten, liar jag, med antagande, att de
ringa göromål, som för öfrigt ålegat honom i och för granskning af ifrån raagistraterne
inkommande handlingar rn. rn. , lämpligen kunna på sekreteraren
eller någon annan styrelsens tjensteman öfverflyltas, och att, för det sällsyntare
fall, alt åtal för någon förseelse eller underlåtenhet, som på styrelsen ankommer
att låta beifra, ifrågakomma, saken kunde till allmän åklagares handläggning
öfverlemnas, ansett den lön, som hittills varit å riks-staten för Kommers-koll
egii Advokatfiskal anslagen, äfvensom lönen för den till hans biträde
anställde kanslist, kunna indragas, emot det att å manufaktur-diskontens
stat uppföras löner för en ombudsman och en honom biträdande kanslist med
1000 ildr för den förre och 600 Rdr för den sednare.
Anm. 3. För att bespara Kongl. Majit pröfningen af de ej sällan förekommande
obetydliga frågor om vedergällande med smärre belopp af extra
tjenstebiträde!!, som understundom af långvarigare sjukdomsförfall eller andra
anledningar påkallas, liar jag, liksom för bergs-stvrelsen är föreslaget och
vid flera andra embetsverk förut eger rum, ansett en mindre summa böra för
styrelsen till dylika ändamål vara att tillgå emot behörig redovisning.
Ofvan föreslagna stater för de två öfver-styrelser , hvartill Bergs- och
Kommers-kollegierna ansetts lämpligen kunna ombildas , utvisa en minskning
i personalen från 16 till 9 för det förra, och från 23 till 16 för det sednare
embetsverket, eller inalles från 39 till 25; och då vid nu gällande stater tillökningen
å lönspanmålens pris utöfver slatspriset, enligt 1841 års riksdagsbeslut,
jemväl tages i beräkning, utvisa de föreslagne staterne en minskning
i utgifterne å riks-staten, för Bergs-kollegium med 2,759 Rdr 32 sk.,
och för Kommers-kollegium med 210 Rdr 32 sk., eller tillsammans 2,970
Rdr 16 sk. b:ko, oberäknadt den besparing, som kan uppkomma genom försvinnandet
af den år 1841 å indragnings-stat uppförda ytterligare förhöjning i
spanmålsvärdet för de embets- och tjenstemän, som före det årets statsregleBil.
N.-o 3 till Kongl. Maj.ts Prop. 1817, Bäfi. 1. 2
10
ring kommit i åtnjutande af löner å nämnde Kollegiers stater och desamma
ännu innehafva. Jag bör likväl härvid anmärka, att bestämmandet af den inskränktare
personal, som här föreslagits, till en del jemväl grundar sig på den
förutsättning, att, derest de ifrågaställde embetsverkens föreslagna nya organisation
går i verkställighet, genom förnyade instruktioner eller arbetsordningar,
det i afseende å registratur och protocollsföringen samt expedilLonssättet
varder så ordnadt, att skrifningsarbetet må erhålla all den enkelhet och korthet,
som vilkoren af ordning och bestämdhet medgifva.
Det återstår nu blott att öfverväga, huru den föreslagna ombildningen
af meranämnde embetsverk lämpligast må kunna bringas i verkställighet.
Att å indragnings-stat uppföra hela den nuvarande personalen och, jemte
fastställande af de nya staterne, derå åter uppföra dem af besagde personal,
som finnas till enahanda eller motsvarande befattningar användbarast, är visserligen
ett sätt, som snarast verkar till uppnående af det med ombildningen
åsyftade ändamål. Oundvikligen nödvändigt synes väl ock vara att så till vä—
gagå, hvad sjelfva styrelsepersonalen eller styrelsernes chefer och föredragande
ledamöter angår. I vidrigt fall skulle det kunna kero af en ledamots godtfinnande
att, genom qvarstående i sin nuvarandefjensteegenskap äfven efter uppnådd
pensions-ålder, förhindra verkställigheten af förvaltningens ändamålsenliga
organisation till en långt aflägsen framtid. Men enär, från förändrandet af
embetsverkens kollegiala form, det icke är något oundgängligt vilkor, att de
underordnade tjensterna skola på en gång regleras i öfverensstämmelse med
de föieslagne nya Staterne, så och på det Indragnings-staten icke må varda
betungad i större mon, än som för nämnde organisationsförändring är nödvändigt,
anser jag, att tjensternes reglering i öfrigt bör ske successivt i mon af
blifvande afgång. Dervid synes böra iakttagas, att, då någon ledighet yppas
inom en tjejrstegrad med llere löner, hvaraf en eller flere å nya staten indragits,
den lediga lönen först användes till fyllande af de öfriga lönerna inom
samma grad, och hvad deröfver är, liksom de lönetillgångar, hvilka genom ledigblifvandet
af de eljest indragne tjensterne varda disponible, användas till
nya statemes successiva kompletterande, på sätt Kongl. Maj:t för hvarje tillfälle
pröfvar lämpligast.
Då, i följd af löneanslagens delning i fast lön och taffelpenningar eller
tjenstgöringspenningar, det för några tjenstegrader skulle inträffa, att den å
gamla staten anslagna lön, med derunder beräknad spanmålsföi höjning, något
éfverstege den delen af löneinkomsten, sorn nya staten upptager såsom fast
!öa, och detta förhållande komme att i samma mån verka till minskning i
11
blifvande pensionsbelopp å indragnings-staten, torde det, för att undanrödja det
häraf möjligen uppkommande hinder mot nuvarande tjenstemäns användande i
de ombildade embetsverken, böra stadgas, alt embets- och tjenstemän , som
ingå å de nya staterne med fasta löner, understigande de af dem i dessa embelsverks
stater förut innehafda, icke dessmiudre skola vara bibehållna vid rättigheten
till enahanda pensionsbelopp, som åtföljt de frånträdda lönerna, i händelse
de framdeles från samma tjenster med pension å indragnings-staten författningsenligt
varda förafskedade.
Skulle Eders Kongl. Majit täckas i nåder gilla, hvad jag sålunda i underdånighet
yttrat och föreslagit, hemställer jag underdånigst, alt Eders Kongl.
Maj:t uti Dess till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåtande proposition
örn stats-verkets tillstånd och behof, täckes tillkännagifva Dess nådiga beslut,
angående omförmälda förändrade organisation af Bergs- och Kommers-kollegierna,
med angifvande af sättet och grunderna derför, samt äska Rikets Ständers
bemyndigande, dels att å indragnings-stat uppföra lönerna för dem af
kollegiernas slyrelsepersonal, som icke kunna uti de i kollegiernas ställe inrättade
nya styrelser varda bibehållna, äfvensom lönerna vid de till indragning
föreslagna sekreterare- och advokatfiskalstjensterna i Bergs-kollegium
samt skillnaden emellan den å Kommers-kollegii stat nu uppförda advokattiskalslön
och den föreslagna ombudsmannalönen å manufaktur-diskontens
stat, med rättighet för dem, hvilkas löner sålunda i sin helhet eller till endel
å indragnings-stat förflyttas, att i vanlig ordning derifrån uppbära dessa lö■ebelopp,
intill dess de afgå eller till motsvarande eller högre löner befordras,
och med iakttagande att, i händelse sådan förflyttning från indragnings-staUtn
till ordinarie tjenst med ringare lön eger rum, endast löneskillnaden bör
den befordrade från indragnings-staten tillgodokomma, dels att disponera de
för öfriga tjenster vid nämnde embetsverk å riks statens hittills fastställda
löueanslag, intilldess personalregleringen, enligt de nya staterna, i inåa af afgång,
dermed fullständigt kan blifva tillvägabragt.
Hvad Departements-chefen sålunda i underdånighet föreslagit,
fann Kongl Majit godt att, i enlighet med Statsrådets öfrige
ledamöters underdåniga tillstyrkande, till alla delar gilla
och bifalla.
Ex protocollo
C. J. Oscar Alströmer.
12
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-rädet å Stockholms Slott den
9 November 1847.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Grefve Posse.
Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Hr Friherre Ihre«
Stats-råden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe, ? j
'Waern,
Friherre Gyllengranat,
Faxe och
Fåhreeus.
Deparlements-chefen, Stats- rådet Fåhraeus, föredrog i underdånighet de
ärenden, hvilka, utom den, enligt, Stats-råds-protokoll den 23:dje sistlidne
September, redan af Kongl. Majit pröfvade frågan om förändrad organisation
af Bergs* och Kommers-kollegierna, voro, i anledning af nedan upptagna
underdåniga ansökningar och förslag eller eljest förekommande omständigheter,
att taga i öfvervägande i afseende på det förslag till reglering af utgifterna
under riks-statens sjette hufvud-titel, hvilket borde rikets Ständer vid nästa
Riksdag uti Kongl. Majlis nådiga Proposition om stats-verkets tillstånd
och behof foreläggas; nemi. hvad angår anslagen för
Landtmäteri-Staten.
c) Öfver-direktörens vid landtmäteriet underdåniga skrifvelse af den
3 sistl. Augusti, deruti anföres, hurusom landtmäteri-sekreterarens lön, sorn
genom den med 1841 års ingång vidtagne statsreglering blifvit bestämd till
13
1,000 rdr bko, icke längre kunde anses motsvara kans tjenstgöring och deraf
uppkommande utgifter, sedan bemälde tjensteman, hvilken under ansvarighet
deltog i landtmäteriets styrelse och vore ensam expedilionshafvande vid verket,
förutom den honom åliggande granskningen af alla inkommande handlingar,
angående statsunderstöd för utflyttningar i följd af laga skiften, numera
fått en ytterligare tillökning i sina, jemväl i öfrigt tilltagande, göromål, genom
de åtgärder, till hvilka det i nåder anbefallda socken-chartse-verket ständigt
föranledde, dertill äfven komme, att hans inkomst af lösen för expeditioner
vore mindre betydlig och till en stor del åtginge till oundgängligt skrifvarebiträde;
med anledning hvaraf, och då intet annat publikt verk, med den vidt utsträckta
befattning och den mängd af göromål, som tillhöra General-landtmäteri-kontoret,
saknade behöflig kanslibetjening, men inrättandet af en ny
tjenst på stat med ringa lön syntes betänkligt, Öfvei-direktören underdånigst
anhöll, det Kongl. Majrt måtte i nåder bereda ett årligt statsanslag af 400
rdr banko, antingen såsom förhöjning i landtmäteri-sekreterarens lön, eller
att, såsom ersättning för nödigt tjenstebiträde, af honom disponeras.
Uti häröfver införd rad t utlåtande af den 22 sistl. September, hade Statskontoret
i underdånighet yttrat, att, derest Kongl. Majrt skulle i nåder finna
godt att å Öfver-direktörens vid landtmateriet ofvanberörde underdåniga framställning
lemna det afseende, att tillökning i landtmäteri-sekreterarens lönevilkor
funnes böra hos Rikets Ständer föreslås, Stats-koutoret ansåg lämpligast,
att det erforderligt befintliga beloppet äskades såsom arfvode åt bemälde sekreterare
till kostnadernes bestridande för nödigt skrifvarebiträde.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkte Stats-rådet i
underdånighet, alt Kongl. Majrt må hos Rikets Ständer göra framställning
derom, att landtrnäteri-staten måtte, till ersättning för det skrifvarebiträde, som
landtmäteri-sekreteraren har af nöden, ökas med 200 rdr banko.
öfver- £ t ätli ältare-Em b etet.
a) öfver-ståthållare-embetets underdåniga skrifvelse den 21 Juli 1840,
hvaruti, sedan i anledning af Rikets Ständers vid 1823 års Riksdag i sammanhang
med frågan om en förbättrad reglering af rikets styrelseverk, hos
Kongl. Majrt i underdånighet gjorde framställning om indragning åf Underståthållaretjensten
i Stockholm, Kongl. Majrt under den 24 September 1828
i nåder anbefallt Öfver-ståthållare-embetet att inkomma med underdånigt utlåtande,
huruvida antingen Under-ståthållaretjensten eller Fogat-sysslan må kun
-
14
na indragas, och hvad förbättrad reglering, så till tjensfebefaflning, som til!
aflöning, på grund deraf, eller eljest i afseende på den vid Öfver-ståthållareejiibetet
varande tjenstepersonal, lämpligen kunde ega rum, bemäldle embete,
jemte anförande af de orsaker, som dittills hindrat fullgörandet af högstberörda
nådiga befallning, afgifvit fullständigt förslag till reglering af tjenstebefatlningarne
och lönerne serskildt för hvarje af dess 3:ne af delningar, nemligen:
1) Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli.
I afseende å ifrågaställd indragning af antingen Under-stäthållare-tjensten
eller Fogat-sysslan, hade Öfver-ståtbållare-embetet i underdånighet anfört:
att Under-ståthållaren och Fogaten sig emellan dela handläggningen af
samtlige Öfver-ståthållare-embetets kansli tillhörande skuldfordringsmål och
andra exekutiva ärenden, hvilka vöre af en sådan mängd, att fem dagar i
hvarje vecka upptoges af sessioner för deras behandling; att Under-ståthålla*en
förer ordet i Stockholms stads Pröfnings-kommitté och för öfrigt företräder
Öfver-ståthållarens ställe, när denne är frånvarande eller hindrad att sina
embetsåligganden sjelf fullgöra; samt att tillsynen öfver fångvården och straffexekutionerna
i hufvudstaden särskildt tillhör Fogaten, hvilket åliggande numera
blifvit så besvärligt, att Fogaten måste deråt egna större delen af sin
tid; hvadan och då det icke vore möjligt för en enda person att medhinna alla
dessa Under-ståthållarens och Fogatens trägna och vigliga göromål, och det
ej eiler läte sig göra att på andre tjenstemän inom verket öfverflytta någoa
del deraf, Öfver-ståthållare-ämbetet ansåg bibehållandet af så väl UnderStåthållare-tjensten
som Fogat-sysslan vara nödvändigt — -— —
Med hänsigt dertill, att fogatens göromål i och för tillsynen öfver fångvården
och verkställighet af ådömde bestraffningar årligen ökats, och nu mera,
till följd af den utaf Kongl. Maj:t under 25 Oktober 1839påbudne förändring
af fånglistorne, samt förnämligast derigenom, att, efter stadens kämners-rätters
den 30 Mars 1840 t verkställde förening till en enda kämners-rält och, på
grund af den för samma domstol utfärdade arbetsordning, besörjandetom verkställigheten
af kämners-rättens utslag i brottmål, hvarom kämners-rätteina
förut hvar för sig dragit försorg, på fogaten öfverflyttats, blifvit fördubblade,
samt så öfverhopande, att det för fogaten ej vore möjligt att medhinna dessa
göromål, så vida icke en kanslist anställdes till hans biträde, hade Öfver-ståthållare-einbetet,
enär samtlige tjensteinännen vid bemälde embetes kansli derstädes
egde så trägna befattningar, att något biträde af dem i berörde afseende ej
15
kunde för fogalen påräknas, samt ytterligare kanslist-bilräde jemväFvid sekreterare-expeditionen.
i anseende till ökade göromål, funnes vara af nöden, i underdånighet
anhållit, att Ofver-ståthållare-embetets kanslis tienstepersonal måtte
tillökas med en kanslist, hvilken skulle tjenslgöra hos fogaten och tillika, när
sådant påfordrades, vid sekreterare-expeditionen.
b~) nuvarande Öfver-ståthållarens, Friherre Sprengtjinrtens skrifvelse af
den 13 sisllidne April, innehållande dels att, om än framdeles, i följd af det
ander byggnad varande cell-fängelsets i Stockholm tillkomst, samtöfver-ståtbållare-embetels
kanslis och polis-kammarens förläggande i samma hus i fängelsets
granskap, jemte en ny brottmåls-lags antagande, fogatensgöromål kunde
så förminskas, att de jemte Under-ståthållarens åligganden kunde medhinnas
af en person, sådant likväl för närvarande icke vore verkställbar^ hvarföre
Öfver-ståthållaren anhölle, att båda tjenslerna tills vidare måtte bibehållas, dels
att i öfrigt, i afseende å regleringen af tjenster och löner inom Öfver-ståthållare
embetets kansli- och krono-uppbörds-afdeluingar , Öfver-ståthållaien icke
funnit anledning förekomma till annan förändring i det dertill at hans företrädare
afgifna förslag, än att då 12 exekulions-betjenter vore allt för otillräckliga
för de oupphörligen tilltagande göromålens bestridande, samt exekutions-betjenternas
sportler den sednare tiden betydligt minskats, i följd hvaraf biträde
af extra ordinarie exekulions-betjenter ej eller kan såsom förut påräknas, lönerne
för exekutionsbetjenterne mätte blifva sexton och bestämmas till IGf»
Rdr 32 sk.
c') Bemälde Öfver-ståthållares skrifvelse af samma dag, deruti, med
redogörande för hvad, sorn blifvit tillgjort för beredandet rf ökade anslag af
Stockholms stad , såsom bidrag till utgiflerne för poliskammaren utöfver nuvarande
statsanslaget 15,000 Rdr, hvilket bidrag, deraf dock en stor del endast
beviljats till 1848 års utgång, nu uppginge till 21,275 Rdr, utom aflöningen
till 3:ne fiskaler, anslag lill expenser vid stads-fiskals-kontoret och hyra lör
de rum, sorn äro poliskammaren upplåtne, tillsammans 3,147 Rdr, jemte en
pä indragnings-stat uppförd lön af 06 Rdr 32 sk. till en kanslist vid nämnde
kontor, Öfver-ståthållaren, som ausåg en revision af polisens organisation
16
vara af behofvet påkallad, först i afseende på sättet, huru densamma borde genomföras,
i underdånighet anfört, att, i betraktande af ätnnets vigt, dess sammanhang
med borgerliga lagstiftningen och hufvudstadens flera municipal-inrättningar,
det förhållande, att polis-väsendet till stor del upprätthålles af stadens
medel, och nödvändigheten att rådfråga andra länders lagstiftning och inrättningar
i detta afseende, en revision af polisväsendet i Stockholm påkallar noggranna
förberedelser, hvartill både tid samt mångsidig sakkunskap och erfarenhet
erfordras; i följd hvaraf öfver-ståthållaren i underdånighet hemställt, att
ett sådant uppdrag må öfverlemnas , under Öfver-ståthållarens ordförande, till
en särskild kommitté, hvars närmare form och sammansättning öfver-ståthållaren
förbehölle sig alt föreslå.
I anseende till en sådan revision, och då åtskilliga andra frågor, som
hafva inflytande på polis-verkets organisation, ännu befinnas i oafgjord! skick,
samt då poliskammarens förläggande till en ändamålsenligare lokai, i förening
ined Öfver-stålhållare-embetets båda afdelningars sammanflyttning, hvilket ej
kän ske förr än efter förloppet af 2 eller 3 år, står med en sådan organisation
i det närmaste sammanhang, har Öfver-ståthållaren ansett sig nu böra
stadna vid sådana förslag, som omfatta rättelser, hvilka äro högst önskansvärda,
samt utan afvaktan af en fullständig reglering och, äfven under förutsättning af
en sådan, kunna blifva beståndande och sålunda kunna anses såsom första
steget dertill; varande i sådant hänseende följande aflöniugs-stat för poliskammaren
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställd.
Polismästaren, lön
3,000:
Den för Polismästaren erforderliga lönetillökning
utföres, under förutsälfÄ
ning, att denne embetsman bör hafva
sin bostad i närheten af poliskammaren,
såsom hyresersättning med . 500:
3,500:
Polismästarens vikarie-arfvode  800:
Ofvannämnde hyresersättning och arfvode
tillsammans 1,300 Rdr, hvilken summa
för det närvarande utbetalas såsom arfvoden
till särskildt tillförordnadePolismästaren med
1,000 Rdr, samt till den person, som under
Transport 4,300:
Träns
-
17
den tid, förste notarien förrättar denne Polismästares
registratorstjenst vid verket, bestrider
förste notarietjensten, med 300 Rdr,
kornme icke, förr än vid särskildt tillförordnade
Polismästarens afgång, att utgå, pa
sätt detta förslag innehåller.
Sekreteraren, lön 1,000
Registratorn 1,000
3:ne Notarier, ä 600 Rdr 1,80C
1 Protokolls-kanslist  40C
t förste kanslist vid registrators-expeditionen . 600
2:ae kanslister vid d:o d:o, ;\ 400 Rdr 800
1 förste kanslist vid sekreterare-expeditionen . . 500
Transport 4,300: —
1 andre „ vid dto d:o
1 magasinsförvaltare .........
10 gevaldiger, hvardera lön ..... 500:
hyresersättning . 50:
Enär afsedt är, att polisbejeningen
för framtiden bör vara försedd med
uniform, för att begagnas vid alla de
tillfällen, då Qfver-gtåthållare-embetet
finner sådant nödigt, upptagas såsom
beklädnadsmedel 50:
400:
500:  11,300 — —
600:
20 konstaplar, en benämning , som ÖfverStåthåliare-embetet
anser lämpligare
än den af uppsyningsman, hvardera
lön 300
hyresersättning .
50
6,000:
beklädnadsmedel
50
50 d:o, hvaribland en vaktmästare och en
400
8.000
Transport 14,000:
Bil. N/o 3 till Kongl. Maj.-ts Prop. 48t7, Iläft 1.
11,300:
18
Transport 14,000: — — 11,300: — —
kontorsgevaldiger vid poliskammaren,
samt nödigt antal ordonnanser, hvardera
lön  250:
hyresersättning *
50:
beklädnadsmedel  50:
350: 17,500:
Diverse Utgifter,
hvilkas föreslagna belopp grunda sig på
nästföregående årens räkenskaper:
Omkostnader för vaktkontoren  1,200:
Skrifmaterialier . , . . .  1,000:
Skjuts- och transport-kostnader  550:
Hyror  250:
Tidningsprenumerations-afgift  150:
Belöningar för upptäckter af stölder och andra
brott, för uppsigt å misstänkte personer, samt
till oförutsedda utgifter  2,450:
Åtskilliga andra utgifter och omkostnader, såsom
för handtverksarbeten, ved, olja och ljus,
möblers underhåll m. m  1.600:
Sutnmma H:dr Ji:ko 50,000:
och har härvid Öfver-Ståthållaren hemställt, att, derest den lägre polisbetjeuingen
erhöll den föreslagna löneförhöjningen, uppgående till 13,900 Rdr, den
andel, denna betjening hittills i egenskap af åklagare erhållit i vites- och ensaks-böter,
som ådömts i poliskammaren, och hvilken andel för de fem sednast
förflutna åren i medeltal utgjort 6096 Rdr 44 sk., för framtiden må , utom i
de fall. då böterna ådömas på grund af allmänna lagen eller dithörande författningar,
icke vijj^ro tillfalla samma betjening, utan i stället ingå till allmänna
barnhus-inrättningen i Stockholm, som, till följe af Kongl. Brefvet den 7
Juli 1791, jemförd! med Kongl. Brefvet den 21 November 1829, tillgodonjuter
alla vid poliskammaren fallande böter, hvilka icke tillhöra angifvaren eller
målsegaren; dock att af ofvannämnde bötes-andel afsättes en summa af 1,500
Rdr ärligen, så framt andelen dertill uppgått, för att bilda en fond för pensionering
af polisbetjenter, som under mångårig tjenstgöring sig väl förhållit,
eiler i tjensten erhållit kroppsskador, som göra dem otjenstbara, äfvensom, i
31,500:
7.200:
19
den mån, tiligångarne medgifva, för understödjandet af förtjente polisbetjenters
efterlemnade enkor och barn.
Då Öfver-ståthåliaren antagit, att stats-verket för polis-inrättningen i
Stockholm, hvilken i dess början varit betraktad som en stats-iiistitution, ett
förhållande, som jemväl vunne stöd deraf, att lafidt-regeringens polis i det väsen
dtligaste bekostas af staten, borde vidkännas halfva kostnaden, eller 25,000
rdr samt staden andra hälften geller utöfver nuvarande 21,275, ett tillskott af
3,725 rdr) har Öfver-ståthåliaren i underdånighet hemställt, ait Kongl. Maj:t
må a flata nådig proposition till Rikets Ständer om beviljande af den erforderliga
tillökningen 10,000 rdr af allmänna medel, hvarjemte Öfver-ståthåliaren,
beträffande redovisningen för polisens anslag, tillagt, att, ehuru detta anslag,
enligt Kongl, brefvet den 25 Nov. 1812, blifvit ställdt till Kongl. Maj:ts disposition,
utan annan redovisning, än inför Kongl. Maj:t enskildt, det likväl
syntes lämpligt och billigt, ali hela anslaget underkastas offentlig redovisning
inför Kammarrätten; dock att från en sådan redogörelse undantages den summa
af 2,450 rdr, som å förslaget till stat finnes uppförd till belöningar för
upptäckter af stölder och andra brott, samt för uppsigt å misstänkte personer
och till oförutsedda utgifter, för hvilken summas användande och redovisning
enahanda föreskrifter, som hittills, borde blifva gällande, samt att de besparingar,
som på hela polisanslaget uppstå, må, efter underdånig anmälan hos Kongl.
Maj:t, få disponeras af Öfver-ståthållare-embetet till polisväsendets fullkomnande,
under förbehåll, att, om någon del deraf för något år anordnades till förstärkning
af det anslag, som icke är underkastadt offentlig redovisning, någon
redogörelse för en sådan andel af besparingen icke annorlunda eger rum, än i
enlighet med hvad i afseende å detta anslag är i underdånighet framställdt.
Statsrådet, som, på de af Öfver-ståthållare-embetet anförda skäl, ansåg
frågan om indragning af Under-ståthållare-embetet eller Fogat-sysslan nu böra
förfalla, kunde val icke undgå erkänna billigheten af en stor del utaf de
ifrågaställde tiliökningarne i staten för Öfver-ståthållare-embetet och dess kansli;
isen, enär den medelullgång, som för dylika anslagsförhöjningar måste anlitas,
nu icke, utan åsidosättande af mera angelägna behof', syntes medgifva anvisandet
af den större summa, som till den föreslagna löneregleringen erfordrades,
likasom ej eller för åtskilliga andra verk, der löneregleringar vore af enahanda
skäl påkallade, trodde Statsrådet sig böra i underdånighet tillstyrka, att ytterligare
löneanslag för Öfver-ståthållare-embetet och dess kansli för närvarande
icke må hos Rikets Ständer äskas, utom i så måtto:
20
Ilo Att för ordinarie staten uppföras:
a) för ytterligare 4 exekutions-betjen ter, löner, likasom för de
förut å staten upptagne, å 108: 16  433: 16. —
för 1 kanslist till biträde åt Fogaten, lön, motsvarande hittills,
enligt årlig anvisning å sjette hufvud-titelns besparingar,
åtnjutet arfvode  300: — —
ej för 2:ne under-vaktmästare, hvilka å stat nu endast åtnjuta
89 rdr:s lön hvardera, tillökning af 50 rdr, såsom hittills,
efter årlig anvisning å besparingarne från och med
1342 . . .
. . . . 100: — —
<f) för 4 vaktknektar vid gäldstugan, hvilka å ordinarie stat
innehafva blott 54 Rdr 8 sk. hvardera , tillökning, lika med
hvad dem, genom Kongl. Brefvet den J7 Augusti 1833,
blifvit å besparingarne tillagdt å 53: 24. . , . . . 214: — *—
med förhöjning till de nuvarande för 4 tunnor, derunder inbegripen,
span inål, i den mån statsprisetöfverstiger 7 Rdr.
Summa iidr 1,047: 16. —
hvaremot förenämde anslag af besparingarna, å tillsammans 614 Iidr, skulle
upphöra;
2:o att af de 4 tjenstemän, för hvilka, enligt Öfver-ståthållare-ernbetets
anmälan, minskn ng i inkomster inträffat, derigenom alt det förräntande
af depositionsmedel, som uti Kongl, brefvet den 10 Juli 1816 medgifvits,
för att med räntan förbättra samma tjenstemäns lönevilkor, sedermera,
enligt Kongl, brefvet den 4 April 1840, upphört, de 2:ne, sorn från nämnde tid
ännu i tjensterne qvarstå, må personelt å allmänna indragnings-staten uppföras
till ersät ning för den tid, de sysslorna fortfarande innehafva, nernl.:
<?) kamereraren med det af Öfver-ståthållare-embetet i sådant
afseende tillstyrkta belopp och . . . .
200: — —
b') förste notarien, med ett belopp, svarande mot skillnaden
mellan hans nuvarande lön (218: 6. 5.) och den af Öfverståthållare-embetet
föreslagna (400:) eller  181: 41. 7.
Tillsammans 381: 41. 7.
Beträffande frågan om ökadt anslag för poliskammaren, ansåg Statsrådet
den af öfver-ståthållare-embetet i dess sednare skrifvelse föreslagna reglering,
så väl i afseende å personal, som lönebelopp, utgöra ett oundgängligt vilkor
för en af behofvet högt påkallad förbättring af polisväsendet i Stockholm
21
hvadan, och på de af Öfver-ståthållare-embetet anförda skäl för statsverkets
deltagande i de utgifter, som af denna reglering blefvo en följd, Statsrådet,
under förutsättning, att stadens årliga anslag för polisen komme att ökas tiil
25,000 Rdr, i underdånighet hemställde, att framställning till Rikets Ständer
om beviljandet af ytterligare medel för denna reglerings verkställande må göras;
dock att, enär afsedt vore att inskränka de anslagstillökningar, hvarom
anmälan borde ske inom den tillgång, som dertill för närvarande vore att påräkna,
nu endast må äskas en summa af 4,000 Rdr, såsom tillökning i statsanslaget
för polisen i Stockholm, hvaremot tillgång till det efter förslaget ytterligare
erforderliga belopp 6,000 rdr, borde beredas på det sätt, att af de efter
medeltal för sistförflutna fem år till ungefärligen samma summa beräknade vitesoch
ensaks-böter, hvilka, enligt nu gällande föreskrifter, polisbetjeningen såsom
åklagare tillfalla, men hvilkas öfverlemnande till allmänna barnhus-inrättningeu
Öfver-ståthållare-embetet föreslagit, i stället bildas en kassa, från hvilken fyllnaden
i polisbetjeningens aflöning efter nya staten borde utgå ; tillstyrkande
Statsrådet derjemte, att Kongl. Majct må förklara Sig vilja, i sammanhang med den
reglering, som af den nödig ansedde anslagningstillökningens beviljande komme
att blifva en följd, i nåder förordna om redovisning för detta anslag , i öfverensstämmelse
med hvad af Öfver-ståthållare-embetet i sådant afseende föreslagits.
L ands-staten.
b) Det af koinmitterade för beskattningsväsendels, samt uppbörds- och
redogörelseverkets förenklande, till följd af Kongl. Maj:ts den 26 sistlidne Januari
meddelade nådiga befallning, under den 26 derpåföljande Maj i underdånighet
afgifne betänkande och förslag angående en förändrad Jöne-reglering
för lands-staten i riket, utom för Landshöfdinganre, i sammanhang hvarmed
jemväl nu i underdånighet anmältes.
Af kommitterade hade följande hufvudgrunder för löneregleringsförslaget
blifvit antagne, nemligen:
a) att expeditions-lösen, der sådan hittills varit lands-stats-tjenstemän«en
tillerkänd, väl borde fortfara, intilldess en allmän reglering rörande sådan
22
lösen vid domstolar och embetsverk kunde komma till verkställighet, men att
alla provisionel-, som desse tjenstemän, enligt nu gällande stadganden, egde åtnjuta
å sådane medel, hvilkas debiterande, uppbärande, utbetalande eller kontrollerande
tillhör deras tjenstebefattningar, måtte, såsom tillkomne för att bereda
behöflig ansedd förbättring i aflöningsförmåner, men hvarigenom redogörelserna
och aflöningssättet invecklas, helt och hållet upphöra;
b) att den häradsskrifvarne tillagde debetsedel-lösen, hvilken väl till en del
åsyftar att betacka de med debetsediarnes utfärdande förenade kostnader, men
i sjelfva verket till det mesta utgör en löneförmån, äfven må upphöra, helst
någon gillig grund icke finnes derför, att de skattdragande sjelfva skola erlägga
särskild afgift för den underrättelse, de genom debetssedlen erhålla angående
deras skattebelopp;
c) att endast den inom fögderierne anställde kronobetjening borde med
boställen förses, hvilken förmån följaktligen, enär kommitterade i deras underdåniga
betänkande om beskattningsväsendets m. m. förenklande särskildt föreslagit,
att häradsskrifvaretjensterne, så snart de nya jordeböckerna hunnit upprättas,
hvilket påräknades kunna s.ke inom medlet af 1851, måtte upphöra och
göromålen dervid öfverflyttas på tjenstemän vid lands-kontoren med benämning
af härads-bokhållare, utom hvad mantalsskrifningen å landet beträffar, hvilken
borde åligga länsmännen, endast skulle kronofogdarne och länsmännen tillkomma,
med iakttagande dervid, att hvarje boställes afkastning beräknas till det
belopp, som, i händelse af utarrendering, skäligen anses kunna för detsamma
erhållas, eller, derest det varit utarrenderadt, enligt sednaste kontrakt varit derföre
betaldt, hvarvid, om arrendet i persedlar utgått, dessas värde beräknas
efter medium af de sista tio årens markegångspris, samt att den sålunda bestämda
boställsafkastningen, dock alltid utsatt i tiotal riksdaler, afräknas från
den lön, som för tjensten, hvarmed bostället följer, varder fastställd;
dj att, jemlikt' kommitterades tillstyrkande i nämnde särskilda betänkande,
alla indelda räntor, utom för bostads-boställen, borde till stats-verket indragas
och lönerna för Ian ls-stats-tjenstemännen beräknas i kontant, utan någon
derunder inbegripen spanmål;
e) att af allmänna medel särskildt borde ersättas resekostnader för häradsbokhållare
vid r sor till taxeringsförrättningar, till mantalsskrifningar i de
städer, der de hittills förrättats af häradsskrifvare, och till skattläggningar, der
sådana ifrågakomma: resekostnader och traktamente till vaktbetjenter vid landshöfdinge-embetena,
då de i tjenste-ärenden afskickas utom landshöfdinge-residens-staden,
kostnader för blanketter till debets-sedlar och betalningsbevis för
23
krono-utskylder, för diariers och handlingars sami räkenskapers vid läns-slyrelserna
inbindning samt för läns-styrelsernas kungörelsers införande i allmänna
tidningar, der sådant bör ega rum och icke sker för ändamål, hvartill
särskilda anslag äro anvisade, hvaremot för Iryckningen af nämnde kungörelser,
enahanda belopp som hittills, eller 100 rdrbko lör hvarje län i ett för allt borde bestås.
I afseende å personalen och aflöningarnas belopp, hafva kommitterade
vidare föreslagit för lands-sekreterare, i hvarje utom nedanämnde 8 län —
lön .... ... 666: 32. Summa
resepenningar och expenser 133: 16. för hvarje grad
i Stockholms, Jemtlands, Westerbottens och
Norrbottens län, der sportel-inkomsterne
äro iinga, lön ... 866: 32.
resepenningar och expenser 133: 16.
samt efter nuvarande beloppet i anseende
till betydligare extra inkomster:
i Gottlands län, lön .... 366: 32.
resepenningar och expenser . . 133: 16.
Blekinge län, lön  466: 32.
resepenningar och expenser . . 133: 16.
Götheborgs och Bohus län, lön 266: 32.
resepenningar och expenser . . 133: 16.
Malmöhus län, lön .... 166: 32.
resepenningar och expenser . 133: 16.
800
1,000:
500:
600:
400:
300:
eller för alla 24 tillsammans .... _ 18,600: — ■—
Läns-notarier, som oundgängligen erfordras
såsom ordinarie tjenstemän, 1 i hvarje
län, på det någon fullt qvalificerad och skicklig
person måtte alltid finnas att tillgå, som
i händelse af lands-sekreterarens laga för
Transport
18,600:
24
Transport
fall, genast kan 1 utöfningen af hans tjenst
inträda, lön  400:
eller tillsammans  —
Lands-kanslister, 1 i hvarje län, å 200: lön
Lands-kamererare i hvarje, utom nedannämnde
4 län, lön . . . 1,200: —•
resenenningar och expenser . 133: 16.
snortel-ersaUmng .... 000. o l.
__—  2,000:
i Gottlands, Jemtlands, Westerbottens och
Norrbottens län, lön . . 1,200: —
rcsepenningar och expenser . 133: lö
men
i anseende till mindre uppbörds-förvaltning,
i sportelersättning
endast .... 333: 16.
1,666: 32:
eller för alia 24 tillsammans
Landt-räntmästare, i hvarje utom 113'ssuppraknade
4 län, lön . 1,000: —
skrifvarehjelp och expenser . 133: 16.
sportel-ersättning .... 466: 32.
1,600:
i (»frige 4 län, lön ... 1,000: —
skrifvarhjelp  133: 16.
sportel-ersättning .... 200: —
1,333: 16. —
för alla tillsammans
Läns-bokhållare 1 i hvarje län, ä 800: lön .....
varande såsom skäl dertill, att kommitterade
föreslagit högre lönebelopp än vid förr af
gifne
lönereglerings förslag upptagits, af
kommitterade anfördt , att anställandet af
skicklige personer vid dessa befattningar,
vore af största vigt, särdeles med afseende
Transport
18,600: —
9,600: -  4,800: —
46,666: 32
37,333: 16.
19,200: —
136,200: —
Träns
Transport 136,200: —
å deras åliggande att förrätta landskamererarens göromål vid
dennes förfall, och att lönerne derföre borde för länsbokhållarne,
hvilka hade föga tillfälle att, såsom länsnotarierne, genom kommissioner
förskaffa sig extra inkomster, blifva så reglerade, att
icke blott landskontorister, utan äfven de, som komme att besörja
häradsskrifvare-göromålen, och i visst afseende blefve länsbokhållarne
underlydande, äfvensom tjenstemän i kameral-verken
funne sin uträkning vid att söka länsbokhållare-tjenster.
Häradsbokhållare, 61, å  666: 32. — ggg. 50
varande af kommitterade antaget att de häradsskrifvarne
tillhörande göromål, som skulle komma
att å häradsbokhållnrne öfverflyttas, skulle, efter
den af kommitterade föreslagna förenkling, och
med jemn fördelning å hela arbetstiden af en
personal, svarande emot häradsskrifvarnes halfva
antal, kunna medhinnas, dock att i de län, der
detta antal är udda, häradsbokhållarnes antal borde
blifva närmaste tal öfver hälften.
Lands - kontorister, 1 ordinarie i hvarje län.
lön  300:
samt dessutom till en eller flere extra
kontorsskrifvare  200: gQ0.
eller tillsammans  12,000:
Anförande härvid kommittérade att, om det skall
blifva möjligt att till ordinarie landskontorister,
hvilka hafva föga tillfälle till inkomst af kommissioner,
erhålla skickliga personer, som äro
kompetente att till andra landtstatstjenster befordras,
lönen icke borde till mindre än 300
r:dr bestämmas, och att då flere än en landskontorist
vore erforderlige, men landskamererarnes
löner voro föreslagne endast till ett för dessa
tjenstemäns egen bergning nödigt belopp, så att
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Prop. 1847. Baft. 1.
Transport 188,866: 32. —
4
26
Transport 188,866: 32.
deraf skäligen icke kunde beräknas något till
skrifvarebiträde för de vanliga göromålen, det
föreslagne arfvodets anvisande till Kongl. Maj:ts
befallningshafvandes disposition vore af bebofvet
påkalladt.
Vaktbetjente:
1 Stockkolms län, 1 landsgevaldiger .... 266: 32. —
3 vaktmästare, å 200: — —
i hvartdera af de öfrige länen 1 landsgevaldiger 200: — —
1 vaktmästare . 180: — —
eller tillsammans  9,606: 32.
Kronofogdar, lön  1,000: — —
resepenningar, skrifvarehjelp och
expenser 300: — — j gg0.
eller för alla, 112 till antalet  168,000:
hvilket förhöjda allöningsbelopp, efter kommitterades
tanka, vore påkalladt deraf att desse tjenstemän,
som hafva en betydlig uppbörd, hvilken
skulle komma att mycket ökas, derest indelta
räntorna komme att indragas, och som måste
vidkännas dryga kostnader till resor och skrifvarebiträde,
borde så aflönas, att de ej af behofvet
tvingas att för sin bergning anlita obehöriga
inkomstkällor.
Länsmän, 496 till antalet å lön 200: — —
Resepenningar och expenser . . 100: — — 300: — —
tillsammans för alla  148,800:
i hvilket antal äro inbegripne 3 redan utan lön
antagne och 3 ytterligare länsmän i Westerbottens
och 1 ny länsman i Oppunda härad af
Södermanlands län, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
af Kammar-kollegium och Statskontoret
understödde underdåniga hemställanden.
Summa Summarum 313,273: 16.
27
Och hafva kommitterade, enligt afgifne specifika förteckningar, sålunda beräknat
nuvarande aflöningskostnader för landtstatstjenstemännen.
Indelta räntor och kronotionde, efter förvandling för åren 1856—
1845
205,681:
häri inbegripne de indelte boställsräntorna, men icke forsellön
för den under dessa löner indelte spanmål, hvarför i händelse
af indragning staten jemväl komme att meddela ersättning.
Boställsafkastning, enligt hvad i förut uppgjorde lönereglerings
förslag
upptagits  60,000: — —
men kommitterade föreställde sig att, vid skeende uppskattning,
boställenas afkastning skulle visa sig betydligt högre.
Kontanta löningar och spanmål in natura 118,015:14.11.
Provisioner, enligt hvad under serskilda titlar, enligt 1844 års
rikshufvudbok, jemte andra räkenskaper för samma år blifvit
utbetaldt  60,905:42. 6.
hvaraf likväl 634: 17. 9. icke af allmänna medel utgå, och
således icke medföra någon besparing i statsutgilterne.
Debetssedellösen, som, efter afdrag af kostnaderne för debetssedlarnes
tryckning, synes hafva lemnat häradsskrifvarne en årlig
inkomst af  13,000: — —
Summa 457,602: 9. 5.
Hvarutöfver alltså skulle fordras  57,671: 6. 7.
till fyllnad i aflöuingssumman efter nya staten  515,273: 16. —
anmärkande härvid kommitterade, att från den erforderliga fyllnadssumman, hvilken
mycket understege den, som år 1840 ifrågakom, äfven kunde afräknas den,
i händelse af indelte lönernes indragning, belöpande ersättning för forsellön å derunder
inbegripen spanmål, hvilken syntes kunna beräknas till omkring 8,000 r:dr,
och att, då den af högsta behof pakallade ytterligare lönetillökning för länsmän,
ehuru ringa för hvar och en, erfordrade ett nytt anslag af omkring 48,000 r:dr,
hvarifrån dock borde afgå hvad som annars skulle utgöra ersättning för mantalsskrifnings-provisionen,
vore det belopp, som blefve behöfligt för att bereda nödig
förbättring uti öfriga landtstadspersonalens aflöning, mindre betydligt, hvilket väsendtligen
härrörde af den föreslagna nya regleringen med häradsskrifvarne, enär,
då dessas löneinkomster år 1835 beräknades till 84,107 r:dr 5 sk., och numera,
efter beviljade tillökningar, samt med afseende å indelte räntornes högre värde
och boställenas verkliga afkastning, säkert kunde uppskattas till 90,000 r:dr, skulle
deremot till allönande af de i stället föreslagne tjenstemän vid lands-kontoren icke
28
erfordras mera än 40,666 r:dr 32 sk., hvarigenom sålunda för den öfriga löneregleringen
uppkomme en tillgång af nära 90,000 r:dr.
Vidare, i afseende å den föreslagna nya regleringens tillämpning, hafva kom
mitterade,
enär de, som af Kongl. Maj:t och Kammar-kollegium blifvit befordrade
till landsstatstjenster sedan November 1828, äro, enligt vid tillsättningen gjordt
förbehåll, skyldige att afträda det belopp, hvarmed deras löneförmåner öfverskjuta
de blifvande löuerne, ansett sig icke höra tillstyrka något häremot stridande stadgande,
ehuru vid det förhållande, att omkring 20 år förflutit sedan nämnde förbehåll
började att i fullmakter och konstitutorialer införas, det syntes blifva nog
strängt att till större eller mindre del minska löneförmåner, som de tilläfventyrs
under en lång följd af år tillgodonjutit och hvarpå alla deras beräkningar blifvit
byggda; men hvad beträffade de tjenstemän, uti hvilkas fullmakter eller konstitutorialer
något sådant vilkor icke förekomme, borde, i de säkerligen högst få fall
då nya aflöningen understiger hittills åtnjutne löneförmåner, skillnaden å allmänna
indragningsstaten öfverflyttas, för att, vid deras afgång från tjensten, upphöra.
Vidkommande åter frågan om häradsskrifvaretjensternes indragning och tillsättandet
i stället af häradsbokhållare, hafva kommitterade åberopat hvad derom blifvit
hemstäldt uti det särskilda betänkandet om beskattningsväsendets m. m. förenklande,
eller att, sedan de föreslagne nya jordeböckerne hunnit upprättas, förändringen
inom hvarje län verkställes då så många häradsskrifvaretjenster, antin
gen
genom afgång eller innehafvarnes medgifvande att emottaga den nya tjenstgöringen
vid landskontoren, blifva lediga, att de för dem beräknade sammarilagde
aflöningsförmåner, med undantag af mantalsskrifnings-provisionen, motsvara den aflöning,
som för häradsbokhållarne bör utgå, samt att i följd häraf de under tiden
ledigblifvande häradsskrifvaretjensterne få bestridas efter förordnanden, emot åtnjutande,
såsom arfvoden, af de dermed förenade lönevilkor; men på det att emedlertid
den nya löneregleringen må kunna i staterne iakttagas, hafva kommitterade
särskildt hemställt, huruvida icke lämpligast vore att det belopp, hvarmed häradsskrifvarnes
löner, jemte åtnjutne provisioner och debetssedel-lösen, de sednare
inkomsterne, beräknade efter medeltalet för sistförflutne tio år, för hvarje län öfverskjuter
löne-anslaget för härads-bokhållarne, uppföres å allmänna indragningsstaten,
att utgå så länge häradsskrifvarnes tjenstgöring fortfar, hvaremot, när densamma
i ofvannämnde ordning upphör och härads-bokhållare-tjensterne tillsättas,
de då qvarvarande, med fullmakter försedde, häradsskrifvare böra ä samma stat
personel! åtnjuta beloppet af ordinarie löner samt bibehålla innehafvande boställen,
hvaremot resepenningarne samt ersättningen för provisioner, äfvensom audre extra
inkomster, borde upphöra.
29
I sammanhang härmed hafva kommitterade i underdånighet föreslagit, att både
häradsbokhållare och länsbokhållare, likasom länsnotarier må tillsättas af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande; hvarjemte kommitterade slutligen, angående landshöfdingens
i stora Kopparbergs län underdåniga hemställan, att länsmanslönerne i
nämnde län tills vidare måtte få betraktas såsom arfvoden, hvarå någon besparing
för statsverket ej iakttages, i underdånighet anfört att de väl, lika med Statskontoret,
funne det länsmännens löner icke borde till arfvoden förvandlas, men dä
det emellertid lätt kunde inträffa, att tillfälle icke gifves alt, genast vid yppad
vakans, erhålla till tjensten passande personer, samt det ofelbart måste möta stor
svårighet och mången gång icke blifva möjligt, att finna någon, som endast mot
åtnjutande af halfva lönen, ville tjensten under vakans bestrida, och de olägenheter,
hvilka deraf kunna uppkomma, vida öfverväga den besparing, som i dylika
fall tillfälligtvis komme att staten beredas, trodde committerade sig böra i underdånighet
hemställa, det Kongl. Majit måtte tillåta, att de, som under vakans
förestå lediga länsmanstjenster, få såsom arfvode åtnjuta de dermed följande löneförmåner,
dock att, på det icke sådant må föranleda till underlåtenhet alt tjensterne
genom fullmakter tillsätta, tillika må stadgas att dylik disposition icke finge
fortfara utöfver någon viss tid, utan att förhållandet anmäles hos Kongl. Majit
och nådig tillåtelse till fortfarandet erhålles.
Departementschefen anmälde härjemte, att sedan, genom Kammar-kollegii utslag
den 23 April 1844, förmedling beviljats i den på landskamererarelönen i
Skaraborgs län indelta spannmålsräntan för Lerdahla qvarn, Kongl. Majit, uppå
Financedepartementets föredragning den 27 Augusti 1846, förklarat att ersättning
för den landskamereraren sålunda frångångne spanmål, 34 tunnor spanmål,
hälften råg och hälften korn, skulle påföras öfverskotten å statsverkets inkomster,
intilldess vid nästa statsreglering motsvarande anslag kunde varda å stat upp
fördt;
samt
att Kongl. Majit jemväl, under den 3 April och 19 December 1843, förklarat
länsmannen i Frökinds härad af Skaraborgs, och de med boställen försedda
länsmännen i Upsala län berättigade till lönefyllnad vid skeende statsreglering,
den förre med 10 r:dr och de sednare med tillsammans 333 r:dr
46 sk. 10 rist., för att komma i åtnjutande af det lönebelopp, 200 r:dr, för
hvardera, hvartill de länsmanslöner, hvilka icke uppginge till denna summa, borde,
jemlikt Rikets Ständers beslut, vid Riksdagen 1840 och 1841 förhöjas.
30
Statsrådet, som ansåg en allmän, vid flere föregående riksdagar ifrågaställd,
lönereglering för landtstatens tjenstemän och betjente vara af behofvet högt påkallad,
tillstyrkte alltså, efter öfvervägande af hvad kommitterade i underdånighet
anfört och föreslagit, samt hvad i öfrigt härvid förekommit, att framställning må
göras till Rikets snart sammanträdande Ständer, om en sådan allmän lönereglering
för landtstaten uppå de af kommitterade föreslagne, här ofvan under Litt.
a - e upptagna grunder, äfvensom i enlighet med kommitterades förslag, i afseende
såväl å personalen som å beloppen af löner, arfvoden och serskilda ersättningar,
utom i så måtto att, då Kongl. Maj:t, redan den 14 December 1833, samt vidare
den 23 November 1840, förordnat, att Färentuna härad, hvilket kommitterade
beräknat såsom serskildt Fögderi, skulle, vid nuvarande kronofogdens afgång,
förenas med Sollentuna och Vallentuna häraders, samt Danderyds skeppslags fögderi,
aflöningsstaten borde för Stockholms län minskas med en kronofogde, men
i stället, jemlikt hvad Kongl. Maj:t i anseende till angelägenheten, att nära Drottningholm
funnes en kronobetjent till nödigt biträde lör kronofogden, äfven vid
nämnde tillfällen beslutat upptaga en expeditionsfogde för Färentuna härad med
400 r:dr i lön och 100 r:dr till resepenningar och expenser, samt att, enär indragningen
af häradsskrifvare-tjensterne, och tillsättningen i stället af häradsbokhållare
icke kunde vidtaga före år 1831, samt närmare utredning erfordras
angående det antal häradsbokhållare, som för hvarje län borde bestämmas, derom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Kammarkollegium ännu icke blifvit hörde,
med hufvudsaklig pröfning af frågan om staten för häradsbokhållare må anstå
närmare intill den riksdag, som näst före nyssnämnde tid inträffar; och skulle
alltså, efter hvad Statsrådet nu föreslagit, erfordras:
Summa 475,606: 52. —
I afseende på sättet för utförandet af denna reglering hemställde Statsrådet
i underdånighet, att Kongl. Maj:t må föreslå Rikets Ständer:
för Lands-secreterare.
» Läns-notarierne .
» Lands-canzlisterne
» Lands-kamererarne
» Landt-Räntmästarne
» Läns-bokhållarne
» Lands-kontoristerne
» Vaktbetjente ,
» Kronofogdarne
» Länsmännen .
9,606: 52. —
167,000:
148,800:
18,600: —
9,600: —
4,800: —
46,666: 52.
37,333: 16.
19,200: —
12,000: —
31
a) att det belopp, som med behörigt afdrag för de boställen och bohemman,
som komma af kronofogdar och länsmän bibehållas, efter den nya staten för ofvannämnde
tjenstemannapersonal erfordras, utöfver hvad nu för landtstaten utom
landshöfdingarne är å riksstatens sjette hufvudtitel upptaget, må för ändamålet å
samma hufvudtitel uppföras;
b) att det belopp, hvarmed för vissa af de landtstatstjenster, som å nya staten
bibehållas, nuvarande löneinkomster öfverskjuta det, som efter samma stat kommer
att för dessa tjenster utgå, må efter skeende pröfning af Kongl. Majit och
för så vidt ej innehafvare!! finnes böra nedsättningen vidkännas, på grund af det
förbehåll, som i de af Kong. Majit och Kammar-kollegium sedan November 1828
utfärdade fullmakter och konstitutorialer blifvit intaget om förbindelse för den
utnämnde, att underkasta sig den tillämnade löneregleringen, må få uppföras på
allmänna indragningsstaten, för att derifrån till innehafvaren intill dess afgång utgå;
c) att, hvad häradsskrifvaretjensterne angår, ej allenast dertill hörande indelda
och kontanta löner och resepenningar, utan ock, på det debetssedel-lösen
till förmån för de skattskyldige, samt mantalsskrifnings-provisionen må, när löneregleringen
i allmänhet vidtager, kunna upphöra, ett mot desamma svarande belopp,
efter medeltal för sistförflutne 10 år, må uppföras på allmänna indragningsstaten,
för att, efter hvad för hvarje häradsskrifvaretjenst belöper, från denna stat
utgå, intilldess genom hiiradsbokhåilares tillsättande med löner på stat, göromålen
vid tjensten upphöra, samt, hvad angår ordinarie löner för de af nuvarande, med
fullmakter försedde, häradsskrifvare, som då qvarstå och icke blifva till häradsbokhållare-
eller annan tjenst förflyttade, äfven allt framgent intill deras afgång,
hvarintill de ock horde få sina boställen bibehållna;
d) att, enär de indelda löningar, som till statsverket indragas, icke inflyta
förr än efter förloppet af det år, för hvilket de äro att såsom löneförmon, beräkna,
samt denna indragning bör kunna, för större delen af ifrågavarande tjenstemannapersonal,
utan serdeles uppehåll verkställas, då dervid iakttages, att icke någon
med indeld lön må, utan att densamma indrages, undfå Iönetiilökning efter
uya staten, och att löntagare, blott i det fall att han blifvit utnämnd till tjensten
utan förbehåll om förbindelse att underkasta sig blifvande lönereglering, är berättigad
att icke, utan eget medgifvande, skiljas från indeld lön i utbyte mot
kontant, Rikets Ständer må, jemlikt hvad för så beskaffade fall varder i nådig
proposition angående beskattningsväsendets samt uppbörds- och redogörelse verkets
förenkling föreslaget, sätta Statskontoret i tillfälle att qvartaliteter utbetala de
kontanta löner, emot hvilka de indelda komma att utbytas.
32
I fråga åter om det belopp, hvarmed riksstatens sjette hufvudtitel i och för
denna reglering behöfde tillökas, fann Statsrådet att då från ofvannämnde summa
473,606 r:dr 32 sk. afräknas
a) det belopp deraf, som svarar mot afkastningen
af de boställen och bohemman, som
bibehållas och hvilket, enär afkastningen af
alla nuvarande landtstatsboställen, utom Landshöfdingarnes,
uppskattats till 60,000 r:dr,
kan utgöras  50,000: — —
b) nuvarande tillgång å stat i indelda räntor
och kronotionde : 205,680: — —
samt i kontant löningar och spannmål in
natura H 8,010:  373,690:
så utgjorde hela tillökningen å denna hufvudtitel
99,916: 52.
och då till denna summa lägges hvad, som
fordras att uppföras å allmänna indragningsstaten,
nemligen enligt förenämnda
mom. Litt. b, förslagsvis högst ..... 3,000: — —
och enligt mom. Litt. c, efter hvad uppgjorde
uträkningar gifva vid handen högst. 63,277: 16 — 66,277: 16.
166,194: —
Men från denna summa vidare afräknas det belopp,
hvarmed anslagen å sjunde hufvudtiteln
till remisslage, uppbörds- och observations-procenter
samt mantalsskrifnings-provisioner, tillsammans
24,000 r:dr, kan förminskas, hvilket
belopp, då 4,000 r:dr kunna anses tillräckliga
för tjenstemän utom landsstaten, som komma
att dylika provisioner än vidare åtnjuta, bör
beräknas till  20,000: —
så visade sig en å riksstaten i och för denna
reglering behöflig tillökning af  146,194: —
hvaremot skulle vinnas besparing af provisioner,
som utom berörde, från sjunde hufvudti
-
Transport 146,194: —
33
Transport 146,194: — —
teln anordnade, hittills af statens medel utgått,
till ett belopp af omkring  40,900: — —
äfvensom de skattedragande skulle befrias från
debetsedellösen  13,000: — —
och forsellön å indeld spannmål, omkring . . 8,000: — — qqq.
sä att den effektiva utgiftstillökningen endast
skulle blifva  84,294: — —
hvilken dock ytterligare minskas i den mån förenämnde
särdeles lågt beräknade boställs-afkastning,
vid ny uppskattning befinnes lemna
större tillgång för den nya regleringen;
Varande dessutom att anmärka, att de poster,
som Hyttas till allmänna indragningsstaten
tillsammans
komma, allt eftersom innehafvarne genom dödsfall,
afsked eller befordran afginge, att för staten
åter besparas; hvaremot å ordinarie staten
framdeles skulle uppföras häradsbokhällarne med
förslagsvis beräknad aflöning
sä att tillökningen å stat skulle med . . .
nedsättas till 120,383: 16. —
äfvensom, och då jemväl kommer att besparas
afkastningen af landssekreterares, landskamererares,
landträntmästares, häradsskrifvares och
vaktbetjentes boställen, minst  10,000: — —
den effektiva tillökningen i utgifter skulle ytterligare
minskas med  53,610: 52. —
och sålunda nedsättas till  48,683: 16. —
oberäknadt, att en säkerligen betydlig ytterligare tillgång torde vinnas genom boställsafkastningens
högre belopp än som hittills i kalkyl upptagits, äfvensom att
remisslage, observations- och uppbördsprocenter samt mantalsskrifningsprovision
vanligen uppgått till 8 å 10,000 r:dr mer än här, efter förslagssummans belopp
ä sjunde hufvudtiteln beräknats.
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj-.ts Prop. 1847, Käft. 1. 5
66,277: 16. —
40,666: 52. —
23,610: 52. —
34
Derjemte och då genom förmedling af den på landskamrerarelönen i Skaraborgs
län indelda spannmålsränta för Lerdahla tullmjölqvarn, de å stat nu uppförda
tillgångarne för landsstaten minskats med 54 tunnor, hälften råg och hälften
korn, hemställde Statsrådet i underdånighet, att upptagandet af motsvarande belopp,
eller omkring 506 r:dr, må af Rikets Ständer begäras; äfvensom Statsrådet
ansåg, att, för den händelse, att den föreslagna allmänna löneregleringen icke skulle
i afseende å länsmännen och vaktbetjente vid landshöfdingeembetena bifallas, Rikets
Ständers uppmärksamhet serskildt borde fästas derå, att i allt fal! antalet af
länsmän behöfver ökas med 6 i Vesterbottens och 1 i Södermanlands län samt
ytterligare en vaktbetjent antagas vid hvarje landshöfdinge-embete, der blott en
sådan nu finnes, och att länsmannen i Frökins härad och de med boställen försedde
länsmännen i Upsala län af Kongl. Majit pröfvats berättigade till erhållande
af lönefyllnad i 200 r:dr, den förre med 10 i:dr och de sednare med tillsammans
555 r:dr 46 sk. 10 rst.
Gästgifoares friheter.
Sedan Kongl. Majit, under den 25 Maj 1858, i nåder förordnat, att vid
frälseskattehemmanet V4 mantal Kappeled, beläget på den 2 % mil långa vägen
emellan Kolaryds och Gisslaveds gästgifverier i Villstads socken Vestbo härad och
Jönköpings län, skulle vara ständigt gästgifveri, hade åboerne ä detta hemman,
Mårten Jönsson, Börje Erikson och Jöns Andersson, under åberopande af svårigheten
för dem att utgöra de med gästgifverihållningen förenade skyldigheter,
hvilka erfordrade, bland annat, underhållandet af en ständig dräng eller hållkarl
för skjutsbudningen, och en häst för skjutsningen, som annars icke behöfdes, hos
Kongl. Majits befallningshafvande i länet anhållit om understöd härutinnan genom
dels befrielse från hemmanets rotering för % mantal i roten Nio 13 vid Norra
Vestbo kompani af Jönköpings regemente, dels ersättning af rote- vakans- eller
andra allmänna medel, motsvarande roteringskostnaden för % mantal, så att hemmanet
finge åtnjuta förmånen af rotefrihet för ett helt mantal och dels någon af
kronans behållna räntor från hemman i grannskapet till belopp af omkring 80
ridr årligen. Efter härom hållen undersökning vid häradsrätten i orten, i enlighet
med 28 § af gästgifveriordningen den 12 December 1734, och sedan ej
mindre vederbörande kronofogde och häradsskrifvare, än chefsemhetet vid Jönköpings
regemente, blifvit hörde, hade Kongl. Majits befallningshafvande uti underdånig
skrifvelse af den 28 Januari 1843 anmält, att Kongl. Majits befallnings
-
35
hafvande funnit det vara tillförlitligen utredt, att innehafvarne af Vi mantal Kappeled
vore i behof af understöd för gästgifveriets tillbörliga uppehållande, att likväl,
enär jemlikt Kongl, brefvet den 7 Juli 1812 roteringslrihet icke egde rum
för andra gästgifvaregårdar än sådane, som före år 1754 njutit en dylik förmån,
Kongl. Maj:ts befallningshafvande saknade skäl att tillstyrka befrielse från den
hemmanet åliggande rotering, hvaremot Kongl. Majrts befallningshafvande, som
ansåg tungan af gästgifverihåilningen egentligen bestå i uppbudningen af skjuts
och underhåll af en skjutshäst, hvilket sednare svårligen kunde vid gästgifveri -  hemmanet åstadkommas utan alltför kännbar afsaknad i foder till nödiga kreatur,
i underdånighet föreslagit, att nämnde hemman måtte erhålla något understöd af
kronans behållna hemmansräntor, svarande mot en årlig inkomst af 66 r:dr
52 sk. banko.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hade Kammarkollegium hufvudsakligen
anfört: att de förmåner, Kappeleds frälsehemman såsom gästgifveri redan
åtnjöte, vore frihet för skjutsfärdspenningar, 6 sk. banko, samt från inqvartering
i fredstid; att genom undersökningen vid häradsrätten blifvit fullkomligen utredt,
att detta svaga, emellan 5 åhoer fördelade, hemman vore i ovedersägligt behof
af ytterligare understöd för gästgifveriets uppehållande; samt att, då intet
hemman egde undandraga sig skyldigheten af gästgifverihåilning, när denna af
vederbörande embetsmyndighet ansåges på stället nödig, men det lika litet vore
billigt eller lämpligt, alt på de ställen, der denna för allmänna ändamål ålagda
skyldighet medförde, icke en förmån, utan ett besvär, åboerne dermed betungades
i den grad, att deras bestånd undergräfdes, kollegium funne billigt, att staten vid
sådane tillfällen komme vederbörande till hjelp med det understöd, som för ändamålet
pröfvades skäligt; hvadan och ehuru, hvad ifrågavarande gästgifverihemman
beträffade, det anslag, Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, icke grundade
sig på lokalundersökning af hemmanets beskaffenhet eller fullkomlig utredning af
den ökade tunga, åboerne af gästgifverihåilningen finge vidkännas, kollegium likväl,
då detta anslag ögonskenligen icke vore lör högt, såsom ersättning för underhållande
af de för skjutsens uppbudning och utgörande ökade utgifter, och
dessutom betydligen understege, hvad kronofogden och häradsrätten i orten i
detta afseende ansett billigt, nemligen att hemmanet Kappeled årligen finge uppbära
ett mot vakansafgiften för helt hemman svarande belopp och dessutom erhålla
någon af kronans der i orten behållna räntor, uppgående till högst 40 r:dr
banko, funne sig, lika med Kongl. Maj:ts befallningshafvande, böra i underdånighet
tillstyrka ett anslag af 66 r:dr 52 sk. banko årligen till understöd för
gästgifverihåilningen derstädes.
36
Sedan, vid underdånig föredragning häraf den 15 Oktober 1844, Kongl.
Majit i nåder förklarat, att med slutliga afgörandet af denna fråga skulle anstå,
intilldess sig visat, huruvida, i följd af Kongl. Maj:ts under den 2 Augusti samma
år utfärdade cirkulär, entreprenad för skjutsningens bestridande vid Kappeleds
gästgifvaregård blifvit ingången och lättnad derigenom kunnat sökanderne beredas,
samt, i anledning häraf, Kongl. Maj:ts befallningshafvande uti skrifvelse af den 9
Oktober 1846 i underdånighet anmält, att någon entreprenad med skjutsningen
från Kappeleds gästgifvaregård icke kunnat tillvägabriagas, hade Kongl. Maj:t den
2 sistlidne Februari behagat, af det å riksstatens sjette hufvudtitel till extra utgifter
uppförda anslag, i nåder bevilja åboerne å ifrågavarande frälseskattehemman,
för upprätthållande af gästgifveriet derstädes, ett årligt understöd af 66 r:dr 52
sk. banko, att från och med 1842, eller året efter det, då deras ansökan derom
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande inkom, till och med innevarande år, utgå
med tillsammans 400 r:dr banko, hvarjemte Kongl. Majit förklarat Sig vilja, i
afseende på det understöd, som för merberörde gästgifverihållning kunde hädanefter
finnas erforderligt, framdeles taga frågan derom i nådigt öfvervägande.
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Majit, till årligt understöd
för gästgifverihållningen vid Kappeled, må af Rikets Ständer begära uppförandet
å stat af 66 Rdr 32 sk. Bko — — — — — —
Undervisningsanstalter för Jordbruk och Landtmannanäringar.
a) Styrelsens för landtbruks-institutets på Ulltuna kungsladugård underdåniga
skrifvelse af den 16 sisth April om ett fortfarande årligt anslag för institutet.
Redan uti skrifvelse den 25 Februari 1844 hade kommitterade för organiserandet
af berörde landtbruks-institut, jemte afgifvande af förslag till stadgar
för institutet, äfvensom af en beräkning öfver årliga inkomster och utgifter derstädes,
i underdånighet anfört, att, ehuru aflöningen till lärare och tjenstemän samt
öfriga årliga utgifter blifvit af kommitterade beräknade under förutsättning, att
något statsanslag efter 1848 års utgång icke vore för institutet att påräkna,
kommitterade dock ansåge ett dylikt anslag till åtminstone lika stort belopp, som
Rikets Ständer för uppköpande af inventarier m. m. anslagit, eller 4,000 r:dr
o7
b:ko årligen, fortfarande erfordras om Ulltuna landtbruksinstitut skulle komma att
motsvara sin för svenska jordbruket vigtiga bestämmelse, enär genom beviljandet
af ett dylikt fortgående statsanslag, lärarnes löner kunde erhålla en behöflig förhöjning,
fri-lärlingar vid institutet årligen antagas, de betalandes afgifter möjligen
något nedsättas, samt ett erforderligt förlagskapital bildas, till bestridande af oförutsedda
utgifter; anhållande kommitterade, på grund häraf, det Kongl. Maj:t måtte
till Rikets Ständer aflåta nådig proposition om ett årligt statsanslag af minst
4,000 r:dr b:ko till Ulltuna landtbruksinstitut, att utgå äfven sedan kungsladugården
blifvit till institutets disposition upplåten.
Derefter hade den för institutet i nåder utnämnde styrelse uti dess ofvanberörde
underdåniga skrifvelse af den 16 sisth April likaledes anmält behofvet af
ett dylikt årligt statsanslag, i hvilket afseende styrelsen, under åberopande af åtskilliga
bilagde beräkningar, anfört: att det för 8 år, eller åren 1841 till och
med 1848, beviljade anslaget af 4000 r:dr, och hvarå räntorne årligen blifvit
lagde till kapitalet, komme att vid slutet af år 1848 lemna en tillgång af
57,591 r:dr 14 sk. 11 rst., hvaraf 57,100 r:dr åtginge till reparationer och
nybyggnader samt inköp af nödiga inventarier, då följaktligen blott ett öfverskott
af 291 r:dr 14 sk. 11 rst. återstode till bestridande af opäräknade utgifter; att.
uti beräkningen öfver institutets årliga inkomster och utgifter från och med år
1849, då institutet komme att, såsom läroanstalt, träda i fullkomlig verksamhet,
styrelsen nödgats bland institutets inkomster upptaga ett fortfarande årligt anslag
al 4,000 r:dr, enär styrelsen ansåg detta anslag oundgängligen erfordras, om institutet
skulle obehindradt kunna verka för sitt vigtiga mål, svenska jordbrukets
utveckling och förkofran; att afgiften för så väl landtbruks-eleverne som landtbrukslärlingarne
blifvit betydligen nedsatt under hvad förut beräknats, och till och
med under hvad vid andra likartade läroanstalter hittills erlagts, hvarjemte förslagsvis
upptagits 12 friplatser, 6 för hvardera klassen; att det vore af största
vigt, att afgiften för de betalande eleverne och lärlingarne blefve så låg som möjligt,
och att ett icke för inskränkt antal fri-elever och fri-lärlingar vid institutet
måtte få njuta undervisning, men att detta endast kunde ega rum i den händelse,
att institutet, jemte egendomens afkastning, fortfarande finge påräkna ett statsanslag
af minst 4,000 r:dr b:ko om året; att institutet, äfven med detta anslag
i sjelfva verket icke komme att af statsmedel årligen erhålla mera än 8,000 r:dr,
hvilken summa till fullo åtginge för bestridande af de direkta utgifter, institutet
måste vidkännas för elevernes och lärlingarnes underhåll, samt för de anordningar,
som för dessas undervisning vore oundgänglige; att enär kungsladugårdens nuvarande
afkastning sammanlades med det nu ifrågaställa statsanslaget samt de be
-
38
talande elevernes och lärlingarnes årliga afgifter, institutets årliga inkomster skulle
stiga till 12,120 r:dr, hvaraf, då de för elevernes och lärlingarnes underhåll m. m.
beräknade oundgängliga utgifterna afdroges, till lärarnes aflöning m. m. endast
återstode 3,870 r:dr; att denna summa visserligen icke vore för besagde ändamål
tillräcklig, men att hvad, som bruste, ansetts kunna fyllas genom den större afkastning,
som kungsladugården borde komma att lemna, då ett ändamålsenligt
brukningssätt derstädes blifvit infördt och ladugårdsskötsel uppdrifven til! den
höjd, som kungsladugårdens rika höbord lätteligen medgåfve; att, ehuru det begärda
statsanslaget, jemte egendomens närvarande afkastning, utgjorde 2,000 r:dr
b:ko mindre än hvad institutet vid Degeberg årligen åtnjutit, styrelsen hoppades,
att, om detta statsanslag erhölles och kronoparken Lilla Djurgården blefve upplåten
till institutets disposition, denna läroanstalt skulle kunna försättas i det skick,
att det motsvarade alla billiga fordringar; på grund af hvilket allt styrelsen i underdånighet
förnyat den af kommitterade förut gjorda ansökning om nådig proposition
till Rikets Ständer om ett årligt anslag af 4,000 r:dr b:ko, att framgent
oförändradt utgå till landtbruksinstitutet på Ulltuna så länge detsamma komme
att fortfara såsom en allmän bildningsanstalt för landets jordbrukare.
På grund af hvad styrelsen för Ulltuna landtbruksinstitut i underdånighet
anfört, ansåg Statsrådet sig böra tillstyrka nådig framställning till Rikets Ständer
om beviljandet af ett fortfarande anslag af 4,000 r:dr för nämnde landtbruksinstitut,
med vilkor, att minst sex elever och ett lika antal lärlingar skola der
städes
kostnadsfritt lemnäs uppehälle och undervisning.
b) En af herr f. d. Statsrådet G. Poppius, i egenskap af landtbruksakademiens
direktör, till Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrift af den 20 sisth September,
deruti, efter en framställning till ådagaläggande, hurusom det vid egen
domen
Degeberg i Skaraborgs län inrättade landtbruksinstitut visat sig motsvara
det dermed åsyftade nyttiga ändamål, och anmälan, att föreståndaren för institutet,
direktören Edvard Nonnen, förklarat sig villig att, derest de vilkor, som nu i
afseende å denna läroanstalt äro gällande, förblifva oförändrade, fortfarande fullgöra
de åligganden, han såsom institutets föreståndare sig åtagit, herr f. d. Statsrådet
hemställt, att, ehuru ett landtbruksinstitut, efter den vidsträcktare plan, som
ligger till grund för institutet å Degeberg, komme att inrättas vid Ulltuna kungsgård
i Upland, men detsamma ej trädde i verksamhet förr än under loppet af
nästa år, och först efter llere års förlopp kunde bedömas, huruvida institutet å
Degeberg, genom tillkomsten af en dylik läroanstalt vid Ulltuna, må anses öfver
-
39
llödigt eller böra till sin organisation i mer eller mindre mån förändras, Kongl.
Maj:t måtte hos rikets nästsammanträdande ständer göra nådig framställning om
fortfarande af det årliga anslag af 10,000 r:dr, som för landtbruksinstitutet å Degeberg
blifvit intill nästkommande riksdag beviljadt; i sammanhang hvarmed herr
f. d. Statsrådet gjort hemställan derom, att, då ej mindre landtbruksinstitutet vid
Ulltuna, än de flere landtbruksskolor, som blifvit i riket inrättade, äro ställde
under särskilde styrelser inom länen, föreskrift om enahanda styrelse öfver landtbruksinstitutet
å Degeberg må meddelas, och således den öfverstyrelse öfver sistnämnde
inrättning, som i nåder blifvit herr f. d. Statsrådet anförtrodd, hädanefter,
såsom olämplig och icke behöflig, komma att upphöra. — — —
Statsrådet tillstyrkte i underdånighet, att, om fortfarande af årliga anslaget,
10,000 r:dr, för landtbruks—institutet vid Degeberg, mot enahanda vilkor, som
hittills varit för åtnjutandet deraf bestämde, nådig framställning till Ilikets Ständer
må göras. — — — — — — — — —
c) De af Direktionen för den vid egendomen Orup i Malmöhus län inrättade
landtbruksskola för åren 1845 och 1846 afgifna underdåniga berättelser angående
ifrågavarande skolas verksamhet, i afseende hvarå blifvit anfördt, hurusom
densamma icke kunde till alla delar motsvara det med skolan afsedda ändamål,
emedan skolans inskränkta jordområde endast åt ett mindre antal elever lemnade
tillfälle till handläggning af landtbruksgöromål, samt de knappa kontanta tillgångarne
endast medgåfve åt eleverne förmånen af fri undervisning, boningsrum och
ved, hvarigenom de minst bemedlade af allmogens söner sattes ur stånd att besöka
skolan; hvartill komme, att, då antalet af inträdessökande vore högst betydligt,
det blifvit nödvändigt inskränka lärotiden till 1 ’/, år, på det att nya elever
oftare måtte kunna emottagas; i anledning hvaraf och på det skolan mätte
kunna bringas till fullt ändamålsenlig verksamhet. Direktionen i underdånighet
anhållit, det Kongl Maj:t måtte i nåder meddela ett anslag af 1000 r:dr banko
utöfver det, som redan blifvit skolan ,tillerkändt, eller, derest tillgäng dertill af
allmänna medel skulle saknas, till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta nådig
proposition i ämnet.
d) Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Södermanlands län underdåniga memorial
af den 28 sistlidne Juni, med öfverlemnande af en utaf länets hushållnings-sällskaps
förvaltnings-utskott, åt hvilket styrelsen öfver den vid egendomen
40
Väderbrunn inrättade landtbruksskola blifvit i nåder uppdragen, till Kongl. Maj:t
ställd underdånig skrifvelse, deruti anföres, hurusom skolans inskränkta tillgångar
icke medgåfve densamma att tillegna sig de förbättringar, hvilka utgjorde ett vilkor
för vinnandet af det fulländade skick, som den borde ega, för att motsvara
tidens fordringar och skolans ändamål; i hvilket afseende utskottet ansett erfordras
ej allenast utrymme för emottagandet af ett större antal elever, utan äfven
tillgång på byggnad för åstadkommandet af en ändamålsenlig mjölkhushållning med
ost- och smörberedning, en redskaps- och materiaibod, jemte en större smedja,
äfvensom förbättrade och efter nyare tiders åsigter mera lämpade ladugårdsbyggnader;
anhållande fördenskull Utskottet, att, på det nu omförmälde förbättringar
vid Väderbrunns landtbruksskola måtte kunna tillvägabringas, Kongl. Maj:t täcktes
i nåder bevilja skolan ett till 5000 r:dr förökadt årligt anslag; och har
Kongl. Maj:ts befallningshafvande för egen del, med vitsordande af behofvet utaf
det i underdånighet sökta anslaget, till nådigt bifall hemställt ifrågavarande underdåniga
ansökning.
e) Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Jönköpings län underdåniga skrifvelse
af den 4 November 1845, deruti, såsom underdånig berättelse för nästföregående
år angående den vid egendomen Bjädessjöholm i nämnde län inrättade landtbruksskola,
öfverlemnats det, vid sammanträde å berörde egendom den 11 Oktober
1845 emellan skolans Direktion och aktieägarne i skolan hällne protokoll, innehållande,
bland annat, anteckning derom, hurusom sig visat, att den vid skolan
bestämda lärotid af endast ett år icke lemnade eleverne tillfälle att inhemta alla
de för dem behöflige kunskaper, äfvensom att den för elev fastställda årsafgift af
66 r:dr 32 sk. banko vore för hög, men att, till afhjelpande af dessa olägenheter,
oundgängeligen erfordrades en tillökning i det för skolan beviljade anslag; och
har Kongl Maj:ts befallningshafvande, med vitsordande af berörde förhållanden,
underdånigst anhållit, det Kongl. Majit täcktes till Rikets nästsammanträdande
Ständer göra framställning derom, att till landtbruksskolan å Bjädessjöholm må,
utom det nu utgående anslag, ytterligare anvisas en summa af 4,000 r:dr banko.
f) En af Östergöthlands läns hushållningssällskap, under hvars inseende den
vid egendomen Sjögestad inrättade landtbruksskola blifvit ställd, till Kongl. Majit
ingifven underdånig skrift, deruti, jemte uppgift, att af brist på nödigt utrymme
uti skolan, en del inträdessökande icke kunnat derstädes emottagas, förmäles, hurusom,
för denna undervisningsanstalts fortgång och utveckling på ett sätt, som
motsvarade dess ändamål, erfordrades: att föreståndaren eller läraren, på det han
uteslutande och på ett verksammare sätt kunde egna sig åt denna befattning,
egde biträde af en bokhållare, som tillika lemnade undervisning i skolan uti
skrifva
41
skrifva och räkna m. m.. äfvensom åf en förman för alla pä fältet förefallande
jordbruksarbeten, och hvilken tillika skulle fullgöra en rättares åligganden; att
tillgång funnes på skickliga handledare uti smeds- och snickare-handteringarne
samt i veterinär-vetenskapen; att tillräckligé medel vore att tillgå för underhållande
af skolans byggnader, inköp af böcker, instrumenter och modeller till förbättrade
åkerbruksredskap; samt att, på det skolan må kunna blifva tillgänglig
jemväl för den obemedlade allmogens söner, lärlingarne ei allenast befrias för ali
inträdesafgift utan äfven erhålla något lämpligt understöd af skolans fond. Då
likväl det för Sjögestads landtbruksskola hittills beviljade anslag vore otillräckligt
för uppfyllandet af nu omförmälda villkor för skolans ändamålsenliga ordnande,
har hushållningssällskapet i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t för detta ändamål
täcktes till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta nådig proposition om
tillökning af 1000 r:dr banko om året å det skolan redan beviljade årliga anslag;
g) Hushållningssällskapets i Westmanlands län underdåniga skrifvelse af den
22 sistlidne September, deruti hushållningssällskapet öfverlemnat och förordat en
till Kongl. Maj:t ställd underdånig ansökning af Direktionen för den vid egendomen
Julpa inom nämnda län inrättade landtbruksskola att, då såsom villkor för
skolans bestånd och fortgång till det med densamma afsedda ändamål, erfordrades
ytterligare ett årligt anslag af allmänna medel å 1000 r:dr banko, hvarigenom
kunde beredas så väl friplatser åt medellöse elever, som en nödig nedsättning i
den hittills fastställda ärsafgiften, äfvensom tillfälle till undervisning i veterinärvetenskapen,
smeds- och snickare-handteringarne samt bokhålleriet, Kongl. Majit
täcktes till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta nådig proposition Om anvisandet
af förrberörde anslagssumma; och
k) Kongl. Maj:ts befallningshafvandes öfver Calmare län under den 27 Augusti
innevarande år, å länets hushåilnings-sällskaps vägnar, gjorda underdåniga
anhållan om nådig proposition till Rikets Ständer vid instundande Riksdag, angående
det för Ro landtbruksskola i nämnda län hittills utgående anslags fortfarande
och förhöjning till dubbelt belopp, eller 2000 r:dr banko om året, såsom
skäl hvartill blifvit anfördt att hushållningssällskapet icke, utan kännbart hinder
för sin verksamhet i öfrigt, kunde undvara det till landtbruksskolans underhåll af
sällskapet lemnade årliga bidrag af 300 r:dr banko, och att det komme att gagna
skolan i disciplinariskt hänseende, om genom ökadt anslag lärlingarne befriades
från derstädes för hvardera stadgade inträdesafgiften af 33 r:dr 16 sk.; hvarjemte
åberopats en insänd skrifvelse till hushållningssällskapet, uti hvilken skolans föreståndare
sökt ådagalägga otillräckligheten af nuvarande understöd och angelägenBil.
N:o 3 till Kongl. Maj;ts Prop. 1847, Haft. 1. ®
heten deraf att detsamma blefve, minst, fördubbladt; och hade öfver denna underdåniga
anhållan landtbruks-akademien, uti infordradt och den 16 Oktober afgifvet
utlåtande sig yttrat och dervid, under anförande, att då någon kalkyl öfver
inkomster och utgifter vid institutet å Bo icke vore handlingarne vidlögad,
akademien väl icke kunnat ingå i granskningen af kostnaderna, men dock ur allmänna
grunder ansåge, att föga tvifvel om de anslagne medlens otillräcklighet
borde kunna hysas, samt under framställning tillika om angelägenheten deraf att
äfven de lägre landtbruksskolorne förses med fullt tillräcklige medel för ändamålsenlig
organisation och fortgång, samt, i brist deraf, heldre till antalet inskränkas,
än, till skada för det stora mål de äro ämnade att befrämja, lemnäs urståndsatte
att uppfylla sin bestämmelse, i underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till den ifrågavarande
underdåniga ansökningen.
Enär såsom en följd deraf, att af de 5 lägre landtbruksskolor, dertill anslag
utaf rikets ständer vid riksdagen 1844 och 1843 beviljades, endast 4 blifvit inrättade
och att en del sådane skolor tillkommit först ett eller annat år efter det
anslag dertill blifvit å stat uppfördt, besparingar under titeln: undervisningsanstalter
lör jordbruk och landtmannanäringar, likasom i öfrigt å sjette hufvudtitlens afdelning
för jordbruk, handel och näringar egt rum, genom användandet hvaraf det
med de begärda tillökningarne åsyftade ändamål kunde beredas för den tid nästa
statsreglering varder gällande, ansåg Statsrådet sig böra i underdånighet tillstyrka,
att Kongl. Maj:t nu endast må till rikets ständer göra framställning om de hittills
för lägre landtbruksskolor bestämda anslagens fortfarande utgående under nämnda
tid, med rättighet för Kongl. Maj:t, att hvad derå hittills icke disponerats eller
framdeles förblifver odisponeradt jemte öfriga tillgängliga besparingar å sjette hufvudtitlens
afdelning för jordbruk och näringar, för ifrågavarande ändamål använda,
efter närmare pröfning af de anmälda behofven, hvarvid, med afseende å lokala
förhållanden, skäl företrädesvis syntes vara förhanden, att för utvidgning af landtbruksinstitutet
vid Orup bereda erforderlig medeltillgång. — — —
Befrämjandet i allmänhet af Jordbruk och Landtmannanäringar.
Styrelsens för trädgårdsföreningen i Stockholm lill Kongl. Maj:t ingifna
43
skrifvelse af den 30 sistlidne Oktober, hvaruti, med anmälan atl de af rikets
ständer åsyftade tvenne ändamål, af understöd för Svenska trädgårdsföreningens
elevskola samt fruktträds och andra nyttiga växters utdelaude till mindre bemedlade
jordbrukare, visat sig icke kunna till fullo vinnas med det dertill af rikets
ständer vid sista riksdagen beviljade anslag af 1333 r:dr 16 sk. om året, intill
nästkommande riksdag, samt att, vid sådant förhållande och då utomdess fruktträds
uppdragande och förädlande i så stor skala, som erfordrades, icke kunnat
under loppet af 3 år hinna någon egentlig utveckling, afsigten med detta understöd
ansetts bäst uppfyllas genom medlens användande till befrämjande af elevskolan,
för hvilken kostnaderne, enligt till landtbruksakademien afgifne berättelse
och redovisning, år 1845 nära uppgått till, och 1846 öfverstigit nämnda belopp,
såsom äfven innevarande år komme att inträffa, bemälde styrelse, på grund häraf,
och då upphörandet af detta bidrag skulle omintetgöra en anstalt, som under sin
korta tillvaro redan haft den framgång att 15 elever och trädgårdsdrängar, med
godt vitsord om kunskap och välförhållande, derifrån såsom trädgårdsmästare utgått,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om aflåtande af nådig proposition
till rikets ständer, angående berörda anslags fortfarande ensamt för underhållet af
föreningens elevskola, der lör närvarande 10 stycken elever, på uppgifvet sätt,
erhålla theoretisk och praktisk undervisning i de till yrket hörande ämnen; och
har styrelsen i sammanhang härmed i underdånighet anfört, att föreningen, som
utom en årlig arrendeafgift af 1,100 r:dr för sin trädgårdslokal, derå redan nedlagt
öfver 10,000 r:dr och genom enskild aktieteckning med omkring 12,000 r:dr
bekostat ett växthus, vore i saknad af medel för anskaffandet af lämplig lokal
och ökad arbetsstyrka till någon större anläggning af trädskolor, men att föreningen,
derest någon väsendtligare kostnadsfri utdelning af träd och växter åt
mindre bemedlade jordbrukare af Kongl. Majit ansåges som ett önskligt syfte att
uppnå, och föreningen dertill finge ett någorlunda motsvarande penninge-understöd,
som förslagsvis uppgifvits möjligen kunnat inskränkas till C,000 r:dr om året,
vore villig att å sin sida med nit och drift besörja verkställigheten deraf.
Enär med förenämnda, vid sistlidne riksdag beviljade, anslag af 1,333 r:dr
16 sk., icke varit afsedt att trädgårdsföreningen, som förut användt 1,200 å 1,400
r:dr årligen för sin elevskola, dädanefter skulle undgå att dertill lemna något
bidrag, ansåg Statsrådet sig icke böra i underdånighet förorda den gjorda ansökningen
i vidsträcktare mån, än att hos rikets ständer må göras framställning derom
att å riksstaten må än vidare upptagas 1,333 r:dr 46 sk. årligen till under
-
44
stöd för trädgårdsföreningens elev-skola, med förbindelse för denna förening att,
så vidt, ske kan, verkställa en så beskaffad utdelning som ofvannämndt är och att,
jemte behörig redovisning för medlen, till landlbruksakademien årligen afgifva berättelse
om antalet af elever, hvilka vid inrättningen njutit undervisning samt om
den utdelning af plantor och fruktträd, som kunnat verkställas, med det mera,
som utgjort föremål för föreningens verksamhet.
Undervisningsanstalter för Slöjderne.
a) Direktionens för den i Stockholm till Svenska slöjdernes förkofran stiftade
förening gjorda framställning deruti, med anmälan att en för yngre slöjdidkares
och isynnerhet lärlingars ocb gesällers undervisning af föreningen inrättad slöjdskola
vunnit det förtroende att dess utvidgande funnits af behofvet påkalladt, men
att föreningen, som icke hade andra tillgångar än frivilliga bidrag af ledamöter,
hvilka när sorn helst kunde från föreningen afgå och troligen komma att till antalet
minskas i den mån serskilda slöjdföreningar i rikets öfrige städer uppkomma,
vid detta förhållande och då dessa tillgångar i följd häraf hvarken voro för framtiden
säkre eller för närvarande ens tillräcklige, icke tilltrodde sig att af egne
medel lör denna skola i längden förmå åstadkomma mera än anskaffandet af rum
och skolinventarier, bemälde direktion af sådan anledning och på det att föreningen
måtte blifva i tillfälle att, för undervisningens bestånd och utsträckning, genom
ständiga och tillräckliga anslag vid skolan fästa skickliga lärare, å föreningens
vägnar, i underdånighet anhållit att, i likhet med hvad för landtbruks-, bergs- och
navigations-skolor äfvensom technologiska institutet i Stockholm och Chalmerska
slöjdskolan i Götheborg vore medgifvet, ett årligt statsanslag måtte för ifrågavarande
slöjdskola, i anseende till den allmänna nytta, samma läroanstalt i utvidgadt
skick otvifvelaktigt komme att de slöjdidkande klasserne tillskynda, i nåder
beviljas till det, med beräkning af 200 lärjungars undervisande alla dagar i veckan,
för aflöningar och arfvoden åt en föreståndare och 8 lärare samt en för
gudstjensts förrättande anställd prestman och en vaktmästare, enligt bifogad lok—
tionstabell och aflöningsstat erforderliga belopp af 6,600 r:dr b:ko, med nådig
föreskrift tillika hvilken offentlig myndighet borde vaka öfver anslagna medlens
användande och till vederbörande aflemna den årliga redogörelsen derför; i anledning
af hvilken underdåniga anhållan kommers-kollegium uti infordradt utlåtande
af den 18 Maj innevarande år, efter det direktionen för tecknologiska institutet
blifvit hörd, i underdånighet anfört: att då akademien för de fria konsterna
re<bm, för enahanda eller mycket närslägtade undervisningsämnen med dem, sorn
45
i slöjdföreningens skola ifrågakomma, har åtskillige lärare anställde, som med en
jemförelsevis ringa förhöjning i lönevillkor, torde kunna åtaga sig flere grenar af
den undervisning, för hvilken berörde statsanslag vore begärdt och nya lärare
dessutom kunde på enahanda villkor, som nu blifvit föreslagne, antagas samt
nämnde akademis numera tillökta lärosalar medgåfve emottagandet af det uppgifna
antalet elever af handlverksklasserna, och undervisningen, jemte kontrollen Öfver
dess gång och lärarnes verksamhet, åtminstone lika lätt och ändamålsenligt kunde
anordnas vid en offentlig statens inrättning, som vid en skola, föranstaltad af en
förening af enskilde personer, som när som helst kunde ur föreningen afgå, hade
tecknologiska institutets direktion ansett att en, med den af af slöjdlöreningen
afsedde, fullt lika ändamålsenlig, undervisning för yngre personer, som ingått eller
snart ämnade ingå i handtverkerier och slöjder, borde med betydligt mindre kostnad
för staten kunna vid bemälde akademi åstadkommas, helst af handtverkslärlingar
och gesäller, såsom i allmänhet under söknedagarne på verkstäderne sysselsatte,
endast ett obetydligt antal vore att, med undantag af de sena aftontimmarne,
påräkna som elever vid dessa dagars undervisning; hvarjemte kollegium
för egen del yttrat, att en hufvudsaklig betänklighet mötte derigenom att slöjdföreningen
och dess skola när som helst kunde upplösas, och statsverket alltså
svårligen beredas full säkerhet, att anvisade bidrag komme att behörigen användas,
äfvensom utväg saknades, att i motsatt fall hos vederbörande utkräfva an
svars-
och ersättningsskyldighet, hvadan kollegium funne sig icke ega anledning,
att till den gjorda ansökningen i underdånighet tillstyrka nådigt bifall; upplysande
kollegium tillika att de under dess förvaltning ställde medel, som skulle kunna
ifrågakomma att till det sökta understödet användas, icke lemna tillgång till ett
anslag af det belopp, nu blifvit i underdånighet begärdt.
På grund af hvad direktionen för technologiska institutet och kommers-kollegium
i underdånighet anfört, tillstyrkte Statsrådet, att direktionens för slöjdföreningen
underdåniga anhållan icke må vinna nådigt bifall.
b) I afseende på det under denna titel uppförda anslag 44,100 r:dr för
technologiska institutet, anförde departementschefen i underdånighet, hurusom, sedan
Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 20 November 1844 hos Kongl.
Maj:t anhållit om nedsättande af en kommittée utaf sakkunnige män till utrönande
af tillståndet inom technologiska undervisningsanstalten, samt, iläll skäl till anmärkningar
förefunnes, till utredande huruvida orsaken dertill läge i institutets
stadgar eller i desammas försummande efterlefnad, så hade Rikets Ständer, vid
46
sedermera under samma riksdag skedd reglering al' sjette hufvudtiteln, ansett sig
böra uppföra anslaget för berörde undervisningsanstalt endast intill nästa riksdag,
då genom den föregångna undersökningen sig visat, huruvida inrättningen motsvarar
sitt ändamål; och som, efter det en i berörde ändamål af Kongl. Maj:t förordnad
kommittée sig yttrat och afgifvit förslag till en i flera hänseenden förändrad
organisation af technologiska institutet, Kongl. Maj:t i nåder fastställt nya
stadgar för denna inrättning, samt förordnat att desamma skola från nästa års
början lända till efterlefnad, jemte det att Kongl. Maj:t, för tillsynen deröfver, tillsatt
en serskild styrelse och meddelat öfriga föreskrifter, som ansetts nödiga till
betryggande deraf, att institutet må i möjligaste måtto motsvara sitt ändamål,
hemställde departementschefen i underdånighet, det Kongl. Maj:t må hos Rikets
Ständer begära att nuvarande anslag för technologiska institutet, 14,100 r:dr, äfven
fortfarande må under titeln: undervisningsanstalter för slöjderna, få utgå; i
hvilken underdåniga hemställan Statsrådets öfriga ledamöter instämde.
Undervisningsanstalter för Handel och Sjöfart.
a) Direktionens för den i Hernösand inrättade navigationsskola, af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande öfver Vester-Norrlands län, genom skrifvelse af den 18
September innevarande år, till Kongl. Maj:t insända och förordade underdåniga
ansökning att, då statsanslaget för denna skola, hvilket från början blifvit bestämdt
endast till 500 r:dr årligen, eller lika belopp, som blifvit hvardera af städerna
Wisby och Carlshamn beviljadt, »att användas till underhåll af lägre undervisningsanstalter
derstädes i navigationsläran», hvarmed ändamålet syntes hafva varit,
att äfven i Hernösand skulle inrättas ett sådant läroverk, der undervisning
meddelades allenast i de ämnen, som erfordras för undergående af sjökapitensexamen
i 2:dra klassen, numera inalles utgjorde 700 r:dr, men de högre navigationsskolorne
i Malmö och Calmar deremot hvardera erhålla 1,500 r:dr, och vid
jemförelse, enligt sistlidet år af trycket utgifven förteckning öfver rikets handelsllotta,
sig visade, att lästetalet af de i Hernösands skoldistrikt med Sundsvalls
stad och Svartviks samt Wifsta skeppsvarf befintliga fartyg jemte de under byggnad
varande utgör 7,902 och, tillsammans med de nordligare städernas och skeppsvarfvens,
inalles 11,370 läster, då lästetalet för hela Skåne endast uppginge tili
4,869 och för Calmar med underliggande orter jemte Westervik utgjorde 6,481
läster, hvartill korrime att af de förre 14 stycken och af de sistnämnde begge
städernas endast 2:ne fartyg uppgingo till 100 lästers drägtighet samt sjöfarten
derstädes sällan sträcktes utom öster- och Nordsjön, i stället att fartygen i Her
-
nösand och Sundsvall nästan uteslutande byggas och begagnas för handel å utrikes
orter, belägne utom Öresund, dervid skeppare af l:sta klassen erfordrades,
Kongl. Majit, på grund af det sålunda ådagalaggda behofvet af skolans utvidgande,
hvilket ytterligare bestyrktes deraf att derstädes utexaminerats lista året 21 och
2:dra året 34 elever, deraf 18 till första klassens skeppare, under det alt sistnämnda
året endast 15 elever skola begagnat undervisning i Malmö och 11 i
Calmar navigationsskola, måtte i nåder täckas för Hernösands navigationsskolas
förändring från lägre till högre undervisningsanstalt bereda förhöjdt anslag till åtminstone
enahanda belopp, som redan vid 1840 års riksdag blefvo för skolorna
i Calmar och Malmö bestämda.
I anseende till de af Direktionen uppgifna förhållanden tillstyrkte Statsrådet
i underdånighet, att Kongl. Majit, i ändamål att navigationsskolan i Hernösand
må från lägre förändras till högre undervisningsanstalt, må af Rikets Ständer för
denna skola äska en förhöjning i anslaget med 800 ridr.
b) Direktionens för skeppsbyggeri-institutet skrifvelse af den 4 Juni innevarande
år, deruti, med redogörande för det skick, hvaruti institutet sig befinner
och för undervisningens fortgång, samt med anmälan att 9 elever vid anställd examen
i sistlidne April månad befunnits ega de kunskaper, som för verkmästare
blifvit fastställde, äfvensom att egarne af det skeppsvarf, der denna undervisningsanstalt
blifvit inrättad, i allt fullgjort de skyldigheter, hvartill de i sådant afseende
genom kontrakt sig förbundit, Direktionen anhållit, att anslag till institutets
fortsättande må af Kongl. Majit hos Rikets Ständer vid nästa riksdag begäras.
Då Statsrådet af de berättelser, som årligen ingått angående skeppsbyggeri—
institutet i Carlskrona, inhemtat, att detsamma motsvarar det dermed åsyftade gagneliga
ändamål, ansåg Statsrådet, att det årliga anslag, som, i följd af Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 13 Februari 1841 och 30 Januari 1845, med
3,333 ridr 16 sk. af Riksgäldskontorets medel utgått för detta institut, borde få
fortfara, och tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Majit, med framställning derom till
Rikets Ständer, må till deras bepröfvande öfverlemna, huruvida detta anslag må
uppföras å sjette hufvudlilelns afdelning för jordbruk, handel och näringar, i likhet
med hvad för andra undervisningsanstalter för näringarne eger rum, eller fortfarande
såsom hittills af Riksgäldskontoret årligen anordnas.
48
Jordförluster genom Kanalanläggningar.
Departementschefen utbad sig att få fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå,
att statens medel hädanefter sannolikt komma att mera än hittills anlitas till
ersättningar för jordförluster genom väganläggningar, enär, enligt Kongl. Majits
nådiga förordning den 20 November 1843 om jords eller lägenhets afstående till
allmänt behof, ersättning ej allenast för inegor, utan ock för ali annan mark, som
för väganläggning afstås, skall, då Kongl. Majit pröfvar sådan anläggning nödig,
till jordegaren utgifvas efter fulla värdet och hälften derutöfver, der ej om andra
vilkor åsämjes, i stället för att, enligt dittills i ämnet gällande lagstadgande, endast
för åker eller äng, som för väganläggning erfordrades, men icke för utmark, egaren
hade att erhålla godtgörelse af kronan. I följd häraf och då det nu å Sjette
hufvudtiteln uppförde förslagsanslag för jordförluster genom kanalanläggningar, hvilket
i riksstaten för år 1842 och åren intill påföljande riksdag upptogs till 3,000
r:dr, samt vid sednaste statsreglering efter öfverflyttning af 2,168 r:dr 44 sk. 2
rst. å annan hufvudtitel till 3,000 r:dr, utom 3,669 r:dr 16 sk. indelda räntor,
Iemnat en årlig besparing, nemligen, enligt kapitalräkningarne för rikshufvudboken,
år 1842 af 2,547 Rdr 6 sk. 10 rst.
» 1843 » 1,490 » 15 » 2 »
» 1844 » 4,069 » 14 » 4 »
och » 1845 » 145 » 10 » 6 »
Departementschefen i underdånighet hemställde om icke Kongl. Majit må föreslå
Rikets Ständer att förslagsanslaget under titel i jordförluster genom kanalanläggningar.
må, i ändamål att derå äfven skall kunna anvisas ersättningar för jordförluster
genom väganläggningar, upptagas, utan förhöjning i beloppet, under titel i
jordförluster genom kanal- och väganläggningar; hvilken underdåniga hemställan
Statsrådets öfrige ledamöter biträdde.
I afseende å alla öfriga delar af sjette hufvudtiteln, tillstyrkte Statsrådet i underdånighet
att Kongl. Majit må föreslå Rikets Ständer, att riksstaten derutinnan,
med bibehållande under förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved
och ljus af det vid sista riksdag endast intill den derpå följande beviljade bidrag af
100 ridr till hvarje län för tryckning, af Kongl. Majits befallningshafvandes kungörelser,
49
reiser, må förblifva oförändrad; dock alt, enär det derå uppförda reservationsanslag
6,000 r:dr, under titel: löneförhöjning för landtstaterne, enligt ändamålet dermed
redan blifvit, med undantag endast af derå besparade 76 r:dr 40 sk. 9 rst., fördelt
till löneförbättring för kronofogdar och häradsskrifvare, samt sålunda beräknats bland
de allmänna ordinarie löneanslagen för landtstaten, detta reservations anslag följaktligen,
i händelse af bifall till förslaget om allmän lönereglering för landtstaten, icke
vidare borde särskildt upptagas.
Kongl. Maj:t täcktes till alla delar gilla hvad Statsrådet sålunda yttrat
och hemställt; i löljd hvaraf Kongl. Maj:t befallde att utdrag af protokollet
skulle afgå till Finansdepartementets expedition, på det att de nu
af Kongl. Majit beslutna framställningar till Rikets Ständer må varda i
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer om statsverkets tillstånd
och behof intagna.
I ordningen härefter anmälde Departementschefen i underdånighet följande underdåniga
framställningar om serskilda anslag utöfver ordinarie statsbehofven under
riksstatens Sjette hufvudtitel, dels för vissa år, dels för en gång, nemligen:
A) Styrelsens öfver allmänna väg- och vattenbyggnader under den 19 Oktober
allåtne memorial, hvaruti, jemte summarisk, af tillhörande tabeller åtföljd, berättelse,
rörande användandet af de medel, Rikets Ständer till allmänna arbeten och
öfrige under styrelsens inseende och kontroll ställde föremål, för åren 1845, 1846
och 1847 anvisat, bemälde styrelse, med uppgift om inkomne planer och sökte understöd
för dylika företag, afgifvit underdånigt förslag å erforderlige statsbidrag till
deras utförande, hvarvid styrelsen, som hänfört dessa arbeten till tre klasser, omfattande
lista klassen sådane, som syntes vara af synnerlig vigt; 2:dra klassen dem
som jemförelsevis kunde anses af något mindre allmän nytta, och 3:dje klassen de
anläggningar, som, endast i den händelse att inga angelägnare företag under tiden
anmäldes, skulle, om tillgångarne medgifva, af staten understödjas,, i underdånighet
ansett följande belopp ifrågakomma att hos Rikets snart sammanträdande Ständer,
till anslående för instundande tre år, genom nådig proposition föreslås, nemligen:
a) till hamn-, kanal-, sluss- och brobyggnader samt elfrensningar:
i l:a klassen för hamnarbeten vid städerne Westerås, Lidköping, Calmar, Christinehamn,
Cimbrishamn, Wisby och Linköping, kanal- och slussarbeten mellan Philipstad
och Sjöändans lastageplats, samt båtleds öppnande mellan Örebro och Järle
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ls Prop. 1847, Ilä fl. 1, ^
50
bruk, äfvensom inberäkuadt föreslagna lånebidrag af 116,666 r:dr 32 sk. för fullbordande
af hamnen vid Ystad och anläggandet af en jernväg frän Sjöändan till
Christinehamn 596,479 r:dr 8 sk;
i 2\a klassen, för hamnarbeten vid städerne Hjo och Mariestad samt fiskelägena
Råå och Wiken, kanal- och slussbyggnader mellan Nora och Tåsjön samt vid
Knapforssen inom Carlskoga bergslag, och anläggning af en jernbro vid Askersund
jemte rensningar i Rörå eif inom Norrbottens län 181,444 r:dr; och
i 3:e klassen, för inrättande af segelled genom Ullereds sund i Wenern
81,282 r:dr 52 sk., samt en till siffran ännu icke bestämbar andel i kostnaden för
hamnbyggnad vid Grenna;
hvarjemte styrelsen inom linien utfört en summa af 463,000 r:dr, att i likhet
med hvad Kongl. Maj:t vid sista riksdag Rikets Ständer föreslagit under 12 års tid
med 38,583 r:dr 16 sk. om året utgå till kanal- och slussanläggningar mellan sjöarne
Norra Rarken och Vessman i Stora Kopparbergs län;
b) till vägarbeten:
i l:sta klassen .... R:dr 239,511: 12. —
» 2:dra d:o ... . » 90,354: 32. —
» 3:djé d:o . . . . » 16,325: — —
oberäknade de understöd, som blifvit sökte för åtskilliga inom Norrbottens samt Stockholms
och Upsala län ifrågasatta vägarbeten, dertill planer och kostnadsförslag ännu
icke blifvit kompletterade och undergått definitiv granskning.
c) till vattcnaflappningar:
i Usta klassen .... R:dr 79,710: — —
» 2:dra d:o . . . . » 85,003: 32. —
» 3:dje d:o .... » 22,216: 24. —
på grund hvaraf och då, ehuru styrelsen icke upptagit något statsanslag för ifrågasatte
åtgärder till förekommande af öfversvämningar och utskärning vid stränderne af
den i samband med Wenern stående sjön Wettern, emedan efter hällne undersökningar
kostnaderne dertill ansetts komma att öfverstiga värdet af den jord, som
derigenom skulle skyddas, likväl endast de i l:a och 2:a klasserna uppförde bidrag
erfordrade en tillgång af 529,866 r:dr för vägarbeten och af 164,713 r:dr 32 sk.
för vattenaftappningar samt dessutom vore att successivt införvänta planer och kostnadsförslag
till flera likartade företag, som i hög grad torde vara förtjente af understöd,
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i underdånighet hemställt
att hos Rikets Ständer måtte begäras att, likasom vid sista riksdag, för hvartdera af
kommande 3 år afsättes till vägarbeten 133,333 r:dr 16 sk. och för vattenaftapp
-
51
ningars utförande 80,000 r:dr, att, enligt enahanda stadganden, som hittills angående
kontrakters uppgörande med utsedde arbets-direktioner m. m. utgå; hvarförutan
styrelsen, derest i följd af inträffande missvext serskilda arbeten för beredande af
tillfällen till arbetsförtjenst för nödlidande ifrågakomme, i underdånighet ansett att
en serskild mindre fond borde vara att tillgå, att af Kongl. Maj:t vid förefallande
behof disponeras, utan de omvägar och den tidsutdrägt, som för kontrakters afslutande
och säkerhets ställande för deras uppfyllande erfordras innan medlen få lyftas,
och hvarigenom hufvudändamålet af de nödlidandes snara understödjande förfelades;
och har, under förutsättning att, då de till expenser, resor och undersökningar för
allmänna arbeten hittills anslagna 10,000 r:dr om året icke lemnat tillfälle till någon
besparing och kostnaderne för inspektionsresorne, till årligt kontrollerande af arbetenas
fortgång, komme att stiga i mån som företagens antal nu ökas, enahanda
belopp för året fortfarande intill nästpåföljande riksdag blifver beviljadt, styrelsen, med
framställning derom att dess göromål, hvilka oftast vore af egenskap a.tt de icke,
utan förfång för enskilde eller menigheter, kunna eller böra uppskjutas, numera blifvit
så förökade, att de icke kunde utan yttersta ansträngning medhinnas, enär blott
de inkomne målens antal förlidet år uppgått till 1,042 stycken och föranledt 874
betänkanden och utlåtanden, som i koncept upptagit 2,394 pagina, i följd häraf
och med afseende derå att de fem distriktscheferne, äfven om deras aflöning vore
sådan att de kunde uteslutande egna sin tid åt desse tjenstebefattningar, likväl omöjligen,
utan biträden, kunde medhinna fullgörandet af allt, som enligt instruktion dem
åligger, i underdånighet anhållit, att styrelsens hittills gällande årliga aflöningsstat,
uppgående till  9,766: 32. —
måtte sålunda förändras att
öfverdireklören och chefen erhölle tillökning från 2,700 r:dr till 3,000:,
med
1 registrator, som borde biträda vid kansligöromålen, erhölle, utom
100 r:dr, som komme att nuvarande l:a kanslistbefattning frångå
2:ne såsom ritare och för att användas vid ofta förefallande undersökningar
och besigtningar i hufvudstadens grannskap, hos styrelsen
anställde officerare, hvardera tillökning af 50 r:dr, så att den
ene undfinge 500 och den andre 450 r.dr
1 tredje dito
Styrelsens vaktmästare, som nu åtnjuter 250 r:dr, tillökning . .
1 extra vaktmästare
300:
500:
100:
350:
16: 32. —
33: 16. —
Transport 11,066: 32. —
Transport 11,066: 32. —
samt 5 yngre officerare, till biträden åt distriktcheferne, för undersökningar
och kontroll af pågående arbeten, å 300 r:dr hvardera 1,600: — —
och staten alltså bestämmas till 12,666: 32. —
genom hvilken tillökning styrelsen förmält, att undersökningar och arbetsplaner hädanefter
allmännare skulle, till statens och enskildes fördel, kunna erhålla större tillförlitlighet,
än hittills stundom inträffat, af brist på sakkännedom hos derom anlitade
personer; antagande styrelsen likväl dervid att arbetenas verkställande, på sätt förut
egt rum, fortfarande komme att ske på arbets-direktioners ansvar, emedan eljest ett
alltför stort antal tjenstemän och en nu obestämbar aflöningsstat erfordrades om alla
med statsbidrag understödda väg- och vattenbyggnadsföretag borde genom styrelsens
försorg utföras, hvarjemte styrelsen, med hemställan att de till en lärares vid Mariebergs
läroverk aflöning för undervisnings meddelande i sådane ämnen, som tillhöra
ingeniörer för allmänna arbeten, anslagne 1,000 r:dr årligen, fortfarande må blifva
att för detta ändamål tillgå och som hittills användas, slutligen i underdånighet föreslagit
att den till stipendier för 5 civil-ingeniörs-elever derstädes anvisade årliga
summa af lika belopp måtte, i betraktande deraf att elevernes antal allt mera tilltagit,
blifva förökad och hädanefter, till fördelning i 8 stipendier, å 200 r:dr, komma
att utgå med 1,600 r:dr om året.
B) - - - - - - - - - -
C) Styrelsens för allmänna väg- och vatten-byggnader underdåniga memorial i
fråga om bidrag af statsmedel till fortsättande af hamnbyggnaden vid Ystad, i afseende
hvarå förekomme att, sedan såväl ordföranden i direktionen för berörde
hamnbyggnad, sorn direktionen gemensamt uti serskilde skrifter i underdånighet framställt
angelägenheten af detta arbetes fortsättande och uppgifvit hvad dervid blifvit
tillgjordt samt de betydliga kostnader, som derå dels redan voro använde, dels enligt
bifogadt, af hamnbokhållaren uppgjordt förslag ännu erfordrades, med dervid af
direktionen, efter uppdrag af stadens borgerskap och magistrat, gjord underdånig
anhållan om något, på en gång eller terminvis utfallande anslag dertill af allmänna
medel, i händelse af bifall hvartill direktionen ämnade under instundande riksdag till
Kongl. Maj:t och Kikets Ständer inkomma med serskild ansökan att, för att med erforderlig
kraft kunna fullborda hamnarbetet, emot borgerskapets garanti och säker
pantförskrifning af stadens jordar och byggnader, erhålla något statslån; vid föredragning
af hvilken underdåniga anhållan Kongl. Maj:t under den 18 December sistlidet
år funnit godt i nåder anbefalla styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
att, efter tagen kännedom om hamnbyggnadsarbetets i Ystad vigt och beskaffenhet
53
samt planen för dess fullbordande, afgifva underdånigt utlåtande i hvad man detsamma,
framför andra angelägna arbetsföretag, kunde vara förtjent af att nådig
framställning till Rikets Ständer vid förestående riksdag om anslag dertill, må ega
rum; så hade till följd häraf, och efter det att homnbyggnads-direktionen uti en den
6 Oktober innevarande år ingifven skrifvelse i underdånighet hemställt att, i anseende
till faian af hamnarbetets vid ännu längre tidsutdrägt möjligen geuom stormar
och stark sjögång inträffande förstöring, till förlust för staden och det allmänna,
chefen för södra väg- och valtenhyggnads-distriktet, som redan i medlet af sistlidne
Juni månad skall hafva företagit en honom uppdragen undersökning å stället, måtte
i nåder föreläggas att sitt af nämnde styrelse infordrade yttrande i ämnet med det
snaraste afgifva, bemälde styrelse, med anmälan att distrikt-chefen, för andra angelägna
göromål, icke medhunnit att förr än under sistlidne September månad fullgöra
det honom i förevarande afseende lemnade uppdrag och med bifogande af det från
honom till styrelsen inkomna betänkande med tillhörande bilagor, uti ofvannämnde
memorial, under den 8 Oktober i underdånighet anfört: alt, ehuru, på sätt styrelsen
under den 5 Maj 1843 redan i underdånighet tillkännagifvit, innevånarne i staden
Ystad afsagt sig begagnandet af det utaf Rikets Ständer år 1841 för hamnbyggnaden
derstädes anvisada lån af 30,000 r:dr, för hvars tillgodonjutande Kongl.
Maj:t under den 21 September 1842 i nåder föreskrifvit, att arbetet borde inom
bestämd lid utföras efter den af chefen och öfver-direktören von Sydow samma år
upprättade och en kostnadssumma af 62,000 r:dr erfordrande, inskränktare plan,
hamnarbetet sedermera likväl på stadens bekostnad, efter en af hamn-direktionen
uppgjord plan fortgått så alt vestra och norra delen af bamnbyggnaderne, såsom
handlingarne åtföljande chartan närmare utvisade, nu vore fullbordad, och, enligt
hvad distrikts—chefen förmält, såvida den på föreslaget sätt skyddades, syntes ega
tillräcklig styrka, och att mot byggnadens ändamålsenlighet i öfrigt annan anmärkning
ej förekommit, än alt östra hamnkajen, litt. H., medförde olägenhet genom de
dyningar, den förorsakar, och vore till lastbrygga mindre tjenlig; men alt deremot af
hamn-direktionen lill 172,780 r:dr i underdånighet uppgifna kostnaden för sednare
årens byggnader och muddring, efter hvad af en utaf ordföranden i direktionen lill
stadens magistrat afgifven tabell vore upplyst, i verkligheten endast uppgått till
121,687 r:dr 27 sk. 8 r:st., äfvensom det i hamnbokhållarens ofvanberörda kostnadsförslag
upptagna belopp af 284,000 r:dr för arbetets fullbordande enligt hamndirektionens
plan, vid hvilken jemväl flera anmärkningar blifvit af distrikt-chefen
framställde, af honom på uppgifne grunder anförts vara otillbörligt och öfverdrifvet
beräknadt, såväl till priser som till qvantiteter och dagsverken; och har styrelsen,
som vid sådant förhållande ansett samma plan och kostnadsförslag böra underkännas.
54
hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt att, enär kostnaden för fullbordandet af
hamnbyggnaden vid Ystad i alla fall kommc att uppgå till en ansenlig summa, staden
dertill hittills gjort stora uppoffringar, som ådragit den betydlig skuldsättning
och hamnen i kommerciel och politiskt a'fseende vore af den vigt och nytta, att dess
försättande i tillbörligt skick syntes böra med allmänna bidrag understödjas, nådig
proposition måtte till Rikets Ständer afgå om anvisande för ändamålet af ett lika
stort låneunderstöd, 50,000 r:dr, som Rikets Ständer år 1841 till Ystads hamn
anslagit, med vilkor likväl alt detsamma icke finge lyftas förr än en ny plan för
hamnbyggnadens fullbordande blifvit upprättad och af Kongl. Mnj:t i nåder fastställd;
om hvilken plans uppgörande styrelsen i sådant fall skulle anbefallas att gå i författning.
D) En af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfver Östergöthlands län genom
skrifvelse af den 2 Oktober detta år hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäld och
förordad, af upprättad charta, plan, kostnadsförslag, borgen för arbetets verkställande,
2:ne sammanträdes protokoller och ett skriftligt bevis åtföljd ansökning, deruti
visse, för vidtagande af åtgärder till förbättring af segelleden i Stångån utsedde kommitterade,
under åberopande af den fördel, som för orten jemte södra delen af berörde
län och angränsande norra delen af Småland skulle beredas genom lättande af
segelfarten i Stångån emellan Linköpings hamn och sjön Roxen, och med tillkännagifvande
att åtskillige bland länets innevånare gått i författning om åtgärders vidtagande
för sådant ändamål och om anskaffandet af en del af derför nödige medel, i
underdånighet anhållit att % af den för kanalens anläggande igenom 5 stycken vid
nämnde å varande landtuddar, enligt kostnadsförslaget erforderliga summa af 25,000
r:dr banko, måtte med 16,666 r:dr 52 sk. i nåder anslås af de för dylika företag
användbara tillgångar och, på jemväl föreslaget sätt, successivt få lyftas; i anledning
af hvilken underdåniga ansökning styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
uti infordradt underdånigt utlåtande af den 20 i ofvannämnde månad,
med anförande att enligt styrelsens åsigt de arbeten, hvarom förevarande plan handlar,
äro af ganska stor vigt för lättnad af sjötrafiken från och lill Linköping, och
att de såsom icke upptagne i den primitiva planen för rensningarne af Stångån och
Linköpings hamnbyggnad, ingalunda kunna åläggas denna stad alt verkställa mot del,
medelst Kongl. Brefvet den 14 April 1857 anvisade låne-amorteringsbidrag, eller
det af Rikets Ständer vid 1840—1841 årens Riksdag till sistnämnde arbetes fullbordande
staden lemnade lån, i underdånighet tillstyrkt att lill rikets nu sammanträdande
Ständer nådig proposition måtte aflåtas om anslag af det för Stångåns ändamålsenliga
reglering begärda belopp 16,666 r:dr 52 sk. —■ — —
E) Öfver-styrelsens för Stuterierne i riket underdåniga skrifvelse af den 2 sist—
lidne September, deruti, med framställning af den fördelaktiga inverkan Strömsholms
och Ottenby stuterier å hästafveln i landet medfört, och angelägenheten att, till
denna afvels ytterligare förbättrande, från andra länder införskrifva tjenliga race-djur,
Öfver-styrelsen i underdånighet hemställt att vid instundande Riksdag nådig proposition
må till Rikets Ständer afla tas om erhållande af ett anslag å 24,000 r:dr till
inköp för nämnde Stuteriers räkning af 4 stycken stam-beskällare af fullblods-race
och 42 stycken halfblods-ston från York-Skire i England.
F) Bestyrelsens för det Landtbruksmöte, som sistlidne sommar hållits i Slockholm,
hos Kongl. Maj:t gjorda framställning derom att allmänna expositioner af husdjur
och premiers utdelning åt dem, som dervid förevisa kreatur af utmärktare slag,
borde under en längre följd af år fortsättas, för alt lifva och underhålla täflan jordbrukare
emellan om boskapsskötselns ordnande på det mest ändamålsenliga sätt; i
sammanhang hvarmed Departements-chefen jemväl ansåg sig böra fösta uppmärksamheten
å nyttan deraf att slöjdexpositioner med dertill erforderlige bidrag af allmänna
medel blefve anställda, i likhet med hvad redan egt rum, sedan Rikets Ständer vid
nästlidne Riksdag för ändamålet anslagit 1,000 r:dr för hvartdera af åren 1845,
1846 och 1847.
Vidkommande de af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i dess
ofvanomförmälda memorial och utlåtanden af den 8, 19 och 20 i Oktober månad
detta år ifrågaställde anslag, ansåg Stats-rådet, hvad först angick styrelsens förslag,
i afseende å kanaler, slussar, hamnbyggnader, brobyggnader och elfrensningar, sig
böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t må föreslå Rikets Ständer beviljandet
af följande anslag, nemligen:
a) till fortsättande af hamnbyggnaden vid Lidköping, sista fjerdedelen af det önslag
härtill, motsvarande 3/4:delar af kostnadssuhnman, hvarom staden of Rikets Ständer
vid sistlidne Riksdag försäkrades  21,187: 24. —
b) till iståndsättande af den genom storm skadade öfverbyggnaden
å i arbete varande hamnarmarne vid Cimbritshamn .... 14,950: — —
c) till den förstärkning af vågbrytaren vid Wisby hamn samt grundläggning
af 2:ne landtarmar derstädes, som, efter det öfverbyggnaden
å vågbrytaren år 1845 blifvit genom häftig storm för—
Transport 36,117: 24. —
56
Transport 36,117: 24.
störd, befunnits vara af nöden för att hamnbyggnaden må kunna
motstå verkningarne af den vid stormar ovanligt starka sjögången,
det belopp, som, utöfver bamnkassans tillgångar, (ör dessa
arbeten erfordras, eller
84,625: —
d) den för åren 1848, 1849 och 1850 belöpande summa af
1,080 r:dr årligen, hvarmed staten jemlikt Kongl. Brefvet den
14 April 1837, bör under 19 års tid bidraga till amortering af
ett för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upprensning upptaget
lån, eller för 3 år tillsammans  3,240: —
e) till en nödig befunnen rötning af segelleden i Stångån emellan
Linköpings hamn och sjön Roxen, V3 af kostnadssumman, eller 16,666:32.
f) för anläggning af en rörlig jernbro öfver sundet vid Askersund,
hälften af kostnaden
2,750: —
Hvad åter angick öfriga allmänna arbeten, som upptagits inom
denna hufvudafdelning af styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
afgifna generalförslag, ansåg väl Stats-rådet desamma icke
kunna understödjas med nu såsom tillgänglige beräknade allmänna
medel; men då äfven dessa arbetsföretag till största delen 8ro al
synnerlig vigt och angelägenhet för den inhemska industriens utveckling
och den derpå beroende förbättringen af landets ekonomiska
ställning, hemställde Stats-rådet att Kongl. Maj:t må till Rikets
Ständer öfverlemna, huruvida icke genom särskilda anvisningar, vare
sig å medel, som, utom nu beräknade tillgångar, möjligen kunna
vara att af Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna
beredas medelst lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp
för ränta och amortissement, Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle
att med låne-försträckningar eller understöd utan återbetalningsskyldighet
underlätta dem bland ifrågavarande arbetsföretag, som ur
allmän synpunkt kunna finnas mest gagneliga, hvartill torde företrädesvis
hänföras:
a) hamnens förbättring vid Westerås stad, hvarför Kosina
den beräknats till 19,930 r:dr och styrelsen föreslagit ett statsbidrag
af 13,200 r:dr.
Transport 143.399: 8.
Transport 143,399: 8
b) anläggning af sluss vid Knapforsen till sammanbindande af
sjöarne Alqvittern och Låån inom Carlskoga bergslag, hvarför beräknats
en kostnad af 11,470 r:dr och styrelsen tillstyrkt ett anslag
af 6,000 r:dr;
c) kanal- eller båtleds-anläggning emellan Örebro stad och
Järle bruk, upptagen till en kostnad af 315,000 r:dr, hvartill styrelsen
föreslagit ett statsbidrag af 236,250 r:dr;
d) sluss- och kanal-anläggning mellan Nora stad och Tåsjön,
beräknad att erfordra en kostnad af 68,926 r:dr 10 sk. 6 r:st.,
hvartill styrelsen föreslagit ett anslag af 51,784 r:dr;
e) anläggning af kanal och sluss-led mellan sjöarne Norra
Barken och Wessman, hvarför beräknats en kostnad af 463,659
r:dr, och till hvilket arbetes utförande Kongl. Maj:t, redan i dess
vid näsllidne riksdag afgifne proposition om stats-verkets tillstånd
och behof, föreslagit Rikets Ständer, att bevilja 463,000 r:drs anslag
till fördelning på 12 år;
f) hamnbyggnad vid staden Hjo, hvartill kostnadsförslaget upptager
66,400 r:dr och styrelsen föreslagit statsbidrag med 50,000
r:dr;
g) öppnande af segelled genom Ullereds sund i Wenern, som
enligt förslag erfordrar en kostnad af 81,282 r:dr 32 sk.;
h) hamnbyggnad vid Mariestad, upptagen till en kostnad af
46,520 r:dr, hvarför styrelsen tillstyrkt statsbidrag med 34,890 r:dr;
i) hamnbyggnad vid Calmar, hvarför i kostnadsförslaget beräknas
33,127 r:dr och af styrelsen, såsom statsbidrag, föreslagits
24,820 r:dr;
k) kanal- och sluss-anläggningar emellan Philipstad och Sjöändans
lastageplats, beräknade till en kostnad af 130,000 r:dr,
hvaraf styrelsen, såsom statsbidrag, föreslagit 65,000 r:dr;
l) anläggning af jernväg i fortsättning med förenämnde kanalled
från Sjöändan till Christinehamns stad, hvarför beräknats en
kostnad af 94,016 r:dr 32 sk., och styrelsen tillstyrkt ett af vederbörande
begärdt amortissements-lån å 66,666 r:dr 32 sk.;
Transport 143,399: 8
Bil. iV.o 3 lill Kongl. Uaj:ls Prop. 1847, Eäfl. 1.
Transport 143,399: 8. —
m) uppmuddring af hamn och segelränna vid Christinehamn,
hvartill kostnadsförslaget upptager 24,840 r:dr 32 sk. och styrelsen
föreslagit statsbidrag, till en del såsom lån, af 16,360 r:dr; och
n) fullbordandet af Ystads hamn, hvartill af styrelsen såsom
låneunderstöd föreslagits 30,000 r:dr.
Yidare tillstyrkte stats-rådet i underdånighet, att Kongl. Maj:t
må föreslå Rikets Ständer, att för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar,
äfvensom för understödjande af mindre ström- och å-rensningsarbeten
samt smärre hamn- och bro-byggnader anvisa 166,666 r:dr
32 sk. årligen i 3 år eller tillsammans  300,000:
med bestämmande af följande iakttagelser:
a) att af berörde 300,000 r:dr högst 30,000 r:dr må lill
ström- eller å-rensningsarbeten eller hamnbyggnader användas; och
b) att högst 130,000 r:dr under den ifrågavarande tiderymden
af tre år må, der omständigheterna möjligen det påkalla, såsom
lån eller anslag utan återbetalningsskyldighet användas till verkställighet
af större arbetsföretag, för alt åt nödlidande bereda tillfälle
till arbetsförtjenst, ulan behof af den vid sådane fall vanliga
tidsutdrägt och de omgångar, som äro nödige, då, såsom eljest bör
i afseende på allmänna arbetens utförande iakttagas, kontrakter skola
med menigheter, bolag eller enskilde först afslutas och säkerhet för
kontrakternes fullgörande ställas, innan medel få lyftas.
Derjemte hemställde stats-rådet i underdånighet, att Kongl. Majit
må till Rikets Ständer göra framställning derom, att för utdikningar
och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af
odling sföretag må, med bibehållande af hvad angående bidragens
beviljande såsom lån eller anslag utan återbetalningsskyldighet blifvit
vid de 2:ne sednaste riksdagarne bestämdt, af Rikets Ständer anvisas
en årlig summa af 33,333 r:dr 16 sk. i tre år, eller tillsammans
100,000:
Enär det till rese- och undersökningskostnader samt expenser
för allmänna arbeten hittills beviljade anslag 10,000 r:dr befunnits
Transport 743,399: 8. —
Transport 743,399: 8.—
otillräckligt, ansäg stals—rådet att härtill borde af Rikets Ständer begäras
12,000 r:dr årligen i tre år, eller tillsammans  36,000: — —
äfvensom då den till aflöning för styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader, jemte de under samma styrelse lydande distriktchefer
anslagna summa 9,760 r:dr 32 sk., numera i anseende till
göromålens tilltagande mängd och personalens derigenom beböfliga
tillökning, på sätt styrelsen i dess ofvanåberopade betänkande af den
19 Oktober utvecklat, icke vore tillräcklig, stats-rådet hemställde,
att Kongl. Maj:t för detta ändamål må begära ett till 12,366 rd:r
32 sk. förhöjdt årsanslag, eller tillsammans för tre år . . . . 37,700: — —
1 öfrigt ansåg stats-rådet att lill arfvoden för lärare vid Mariebergs
läroverk i de kunskapsämnen, som tillhöra civil-ingeniörer,
af Rikets Ständer endast må äskas såsom hittills 1,000 r:dr, eller
för tre år
men att, hvad angår anslaget till stipendier för elever, som vid
nämnde läroverk genomgå den för civil-ingeniörer bestämda kurs,
hvilket hittills utgjort 1,000 r:dr, Kongl. Maj:t, för att ytterligare
befrämja det angelägna syftemålet, att påskynda bildandet af skicklige
ingeniörer för allmänna arbeten, må af Rikets Ständer begära
ett till 2,000 r:dr förhöjdt års-anslag för nästkommande tre år,
eller tillsammans
Utom de sålunda till befrämjande af allmänna arbeten föreslagna
statsbidrag, uppgående tillsammans till 826,099 r:dr, tillstyrkte
stats-rådet att följande anslags-summor må af Rikets Ständer
begäras, nemligen:
a) jemlikt hvad Kongl. Maj:t i dess vid nästlidne riksdag aflålne
nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof föreslagit,
för anskaffande till Strömsholms och Ottenby stuterier af utländska
hingstar till åstadkommande af en ädlare och starkare hästrace,
företrädesvis tjenlig till begagnande äfven vid jordbruket, ett
anslag för en gång af  10,000: —- —
b) till slöjd-expositioners befrämjande ett lika anslag, som med
1,000 r:dr årligen för 3 år vid sista riksdag beviljades, eller . . 3,000: — —
c) till utdelning vid landtbruksmöten af premier åt egare af
kreatur utaf utmärktare slag  3,000:
Summa banko r:dr 842,099: 8. —
5,000:
6,000:
Hvad stats-rådet härutinnan tillstyrkt blef till alla delar af Kongl.
Majit gilladt, hvarjemte Kongl. Majit befallde, att utdrag af protokollet
härom, i de delar sådant erfordras, må Finance-departementets expedition
meddelas, till behörigt iakttagande uti Kongl. Majits nådiga proposition
till Rikets Ständer om stats-verkets tillstånd och behof, i hvilken ock
borde gifvas Rikets Ständer tillkänna, att styrelsens för allmänna väg- och
vattenbyggnader ofvanomförmälde den 19 i sistlidne Oktober afgifna berättelse
och förslag rörande verkställde och ytterligare ifrågasatte allmänna
väg- och vattenbyggnads-arbcten, äfvensom Kongl. Majits nådiga beslut af
den 9 sistlidne Juli, hvarigenom blifvit bestämdt, hvilka allmänna väglinier
företrädesvis bora utgöra föremål för nödige förbättringar med bidrag
af stats-medel, komma att meddelas Rikets Ständers stats-utskott, samt
att de kartor, kostnadsförslag och öfriga handlingar, hvilka för vidare upplysning
kunna vara för Rikets Ständer erforderlige, blifva hos bemälde
styrelse att tillgå.
Vidare föredrog dcpartements-chefen följande frågor om pensioner ä allmänna
indragningsstaten, nemligen.*
a) Öfver-direktörens vid landtmäteri^ i riket underdåniga framställning i skrifvelse
af den 29 Juli detta år, att då landtmätarne, ehuru deras mödosamma tjenstgöring
hade till följd att de i allmänhet tidigare än andre tjenstemän blifva urståndsatte
att behörigen verkställa dem åliggande arbeten, likväl vanligen af behofvet tvingas
att antingen sjelfva fortsätta en tjenstgöring, hvars fordringar de på ålderdomen
icke förmå nöjaktigt uppfylla, eller ock i åratal betjena sig af vikarier, hvilket i längden
ofördelaktigt inverkade på tjenstgöringen, Kongl. Majit, för att förekomma häraf
inträffande olägenheter samt sätta Förste och Andre landtmätare i tillfälle att vid högre
ålder från sina tjenster afgå och lemna rum åt efterträdare med mera verksamhet,
måtte, enär enligt bifogad förteckning de förre åtnjuta en löneinkomst af omkring
400 till 900 ridr och de sednare i penningar 336 ridr 45 sk. 4 rist., utom i
Jemtlands och Norrbottens län, der andre landtmätarne endast erhålla 198 ridr 2
sk. 8 rist., men pensionerne å indragnings-stat utgå med afdrag af de i lönebeloppen
inräknade resepenningar och bohemmanens afkastning, och beloppet, äfven
der desse afdrag icke egde rum, i allt fall, vore otillräckligt till den afskedstagan
-
61
des nödtorftiga bergning, på sådan grund och i öfverensstämmelse med hvad för åtskilige
andre tjenstemän vid landl-staten numera vore beviljadt, i nåder bereda
Förste och Andre landtmätare rättighet att, efter omkring 40 år tillbragte i statens
tjenst, vid uppnådda 65 lefnadsår samt då läkarebevis öfver försvagad helsa företes,
vid afskedstagandet undfå årlig pension, hvilken öfver-direktören, med jemförelse till
hvad berörde landt-statstjenstemän bestås och i betraktande af det rum landtmätare,
i hänseende till desse uti civil-statens pensionsinrättning intaga, samt de inkomster
de, utom lönen, kunna i tjensten förvärfva, i underdånighet föreslagit måtte bestämmas
till 900 r:dr för Förste och 600 r:dr för Andre landtmätare, såsom det
minsta belopp, som erfordras och med det åsyftade ändamålet kan sammanstå.
Öfver denna underdåniga hemställan hade stats-kontoret, med anförande af de
för civile embets- och tjenstemäns pensionering af stats-verket gällande föreskrifter,
uti infordradt och under den 22 September innevarande år afgifvet yttrande sig utlåtit,
att då, i följd af desse föreskrifter, ifrågavarande landtmätares pensioner blifva
så betydligt olika, att förste landtmätare i Jemtlands och Norrbottens län ej erhålla
mera än 384 r:dr 34 sk. 8 r.st. och i öfrige länen 544 r:dr 8 sk., samt andre
landtmätare i förstnämnde länen 198 r:dr 28 sk., men i öfrige länen 336 r:dr 45
sk. 4 r:st., jemte den för de före 1840 tillsatte tjenstemännen utgående spanmålsförhöjning,
stöde deras pensionsrätt icke i lämpligt förhållande till de inkomster de,
i följd af tjensterna, under tjenstetiden ega, men borde likväl, enligt stats-kontorets
tanka, under enahanda vilkor i öfrigt, som för pensions erhållande från allmänna
indragnings-staten äro stadgade, lämpligen kunna bestämmas att, i likhet med hvad
genom Kongl. Brefvet den 15 Februari 1841 för kronofogdar och häradsskrifvare
vore medgifvet, utgöra för förste landtmätare 800 och för andre landtmätare 600
r:dr banko; och
b) Öfver-direktörens vid landtmäteriet underdåniga anmälan af den 27 September
detta år, att förste och andre landtmätarne i Malmöhus, Christianstads, Blekinge,
Hallands, Kronobergs, Jönköpings, Calmar, Östergöthlands, Elfsborgs, Skaraborgs
och Wermlands län, uti en till öfver-direktören, efter afgifvandet af dess ofvanstående
underdåniga hemställan, inkommen skrift, med åberopande af 1841 års
Kongl. Bref angående pensioner för visse landt-statens tjenstemän, begärt öfver-direktörens
medverkan för beredande af sådan förhöjning i pensionsbeloppen, att förste
landtmätare måtle vid afskedstagandet kunna, i likhet med landssekreterare och landskamererare,
undfå en årlig pension af 1,200 r:dr och andre landtmätare, i likhet
med landträntmästare och kronofogdar, af 800 rrdr banko, deraf desse tjenstemän, i
anseende till en mödosam och ofta lör hälsan menlig tjenstgöring, skulle ännu mera
än landtstatens tjenstemän vara i behof och som för staten icke ansetts kunna kom
-
62
ma att medföra någon kännbar utgift; anförande öfver-direktören dervid alt, ehuru
högre pensionering vore önsklig, de redan i underdånighet föreslagna belopp af 900
r:dr för förste och 600 r:dr för andre landtmätare skulle ej allenast utgöra en betydlig
hjelp för ålderstigne landtmätare, utan äfven väsentligen bidraga till landtmätare-korpsens
tjenstbarhet, under en jemförelsevis ringa uppoffring från det allmännas
sida.
Med afseende å hvad öfver-direktören för landtmäteriet och stats-kontoret anfört,
fann stats-rådet skäligt tillstyrka att Kongl. Maj:t ina till Rikets Ständer göra
framställning derom att pensionsrätten för förste och andre landtmätare må bestämmas
till enahanda belopp, som för kronofogdar och häradsskrifvare är faststäldt,
eller till 800 r:dr för förste och 600 r:dr för andre landtmätare, under för öfrigt
enahanda vilkor, som i allmänhet äro föreskrifna för pensions erhållande från allmänna
indragningsslalen; dock att, oaktadt kommissions-landtmätares pensionsrätt
blifvit bestämd till likhet med andre landlmätares, nämnde tillökning i pensionen för
desse sednare icke må verka till någon förhöjning i pensionsbeloppet för kommissions-landtmätare.
c) Styrelsens för allmänna väg- och vatten-byggnader underdåniga skrifvelse af
den 12 Juli innevarande år, hvarigenom, vid öfverlemnande af chefens för medlersta
väg- och vatten-byggnads-distriktet, Öfverste löjtnanten och Riddaren J. Edströms,
jemte anhållan om tjenstledighet tillsvidare från nämnde chefsbefattning, tillika gjorda
underdåniga framställning om sitt behof att, efter 35 års oafbruten verksamhet i
statens tjenst, vid en ålder af 67 år, för sina återstående dagar komma i åtnjutande
af lämplig pension å allmänna indragnings-staten, bemälda styrelse i anledning deraf
anmält honom till den nådiga åtanka, hvaraf han genom mångårig verksamhet och
derunder ådagalagd utmärkt skicklighet torde hafva gjort sig förtjent.
I anseende till det nit och den utmärkta skicklighet, som Öfverste-löjtnanten
Edström, vid uppgörandet af förslag till nya och förbättrade kommunikationer med
flera allmänna arbeten, äfvensom vid deras utförande, under en lång tjenstetid ådagalagt,
hemställde stats-rådet i underdånighet att Kongl. Maj:t nu, då Edström, genom
inträffad sjuklighet vid en långt framskriden ålder blifvit urståndsatt att med
tjenstgöring fortfara, må föreslå Rikets Ständer, att han, vid afskedstagandet, må
erhålla en årlig pension af 500 r:dr att från allmänna indragnings-staten utgå.
63
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla hvad stats-rådet sålunda i afseende
å beslämmandet af pensioner å allmänna iudragnings-staten i underdånighet
föreslagit, derom alltså, till iakttagande vid uppgörandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition om stats-verkets tillstånd och behof, protokolls-utdrag
skulle till Finans-departementet afgå.
Ex protocollo
B. W. v. Prinzencreutz.
STOCKHOLM, tryckt hos l. j. hjerta, 1847.
1
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen
i Statsrådet å Stockholms Slolt den 9 November 1847.
Närvarande:
Hans Excellens Justitie Statsministern, Herr Grefve Posse,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Ihre,
Statsråden:
Friherre Stael von Holstein,
Munthe,
Friherre Peyron,
Silfverstolpe,
Warn,
Friherre Gyllengranat,
Faxe, och
Fåhreeus.
Chefen för Finans-Departementet, Statsrådet Munthe, anhöll i underdånighet
att fä underställa Kongl. Maj:ts nådiga ompröfvande de delar af statsregleringen vid
nu instundande Riksdag, hvilka tillhöra nämnde Departements föredragning; hvarvid
i första rummet förekom: beräkningen af Statsverkets tillgångar för de behof, som
vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas.
I sådant afseende anmälde Departements-chefen i underdånighet:
Den utredning af förhållandet med nyssberörda tillgångar, som innefattas uti
Statskontorets under den 1 nästlidne Juli afgifna berättelse om statsverkets förvaltning,
tillstånd och behof, hvilken berättelse, efter antagen ordning, borde tjena till
ledning vid behandlingen af de frågor, dem Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtande
nådiga Proposition i samma ämne komme att omfatta.
Uti omförmälda berättelse, hvilken, i hvad densamma rörde beräknandet af
anslagen å Riks-Statens 2:dra, 3:dje, 4:dc, 5:te, 6:te och 8:de Hufvudtitlar, blifvit
vederbörande Chefer för de Departementer, under hvilka dessa Hufvudtitlar lyda,
särskildt delgifven, voro statsverkets tillgångar, dels med ledning af räkenskaper och
handlingar för åren 1841—1845, dels ock på grund af särskilda förhållanden, uppgifna
på sätt som följer:
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj-.ts Prop. 1S17, Haft. 1. 1
2
Stats-Verkets ordinarie eller ständiga inkomster:
l:o Ordinarie räntan, hvaraf deri indelda, som direkte utgår till vissa personer,
stater och inrättningar, utförts till det af Rikets Ständer under de tvänne sista
Riksdagarna antagna förslagsvärde af  1,762,000.
samt den statsverket behållna andelen, som ingår i penningar efter
markegång till det vid sednaste statsreglering bestämda belopp 575,000 2 337 000
2:o Afradsspanmålen vid 1845 års statsreglering upptagen till
41,000 tunnor å 6 R:dr, eller 246,000 R:dr, men som nu ansetts böra
beräknas till 42,500 tunnor, eller, enligt det vid de tvänne sista
Riksdagarna antagna förslagsvärde, 6 R:dr per tunna  255,000.
3:o Kronotionde-spanmålen, beräknad såsom vid sista statsregleringen,
nemligen: den åt vissa personer, stater och inrättningar indelda
till 105,695 tunnor, ä 6 Il:dr  634,170.
och den kronan behållna till 20,000 tunnor, å 6 R:dr . . 120,000. 754
4:o Kronotiondelösen (sovm förut)  4,800.
5:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter,
hvilka, vid sednaste Riksdagen, upptagna till 23,000 R:dr i penningar och
14,500 tunnor spanmål, motsvarande, efter 6 R:dr tunnan, 87,000 R:dr,
eller tillsammans 110,000 R:dr, nu ansetts kunna beräknas till: penningar
.-. 25,000:
och spanmål 16,000 tunnor, å 6 R:dr - 96,000: -pj qqq
6:0 Silfver tionde, Myntarlön och Slagskatt, såsom vid sista statsregleringcn
10,000.
7:o Kopparräntan, vid senaste statsreglering endast upptagen till
280 skeppund Garkoppar, å 120 R:dr, eller 33,600 R:dr, men hvilken
Statskontoret, med afseende så väl å den under de sednare åren allt
mera tilltagande koppartillverkningen, som å den jemväl fortgående stegringen
å priset å denna vara, hvilket under innevarande år uppgått ända
till 143 R:dr per skeppund, ansetts skäligen böra beräknas till 400
skeppund, å 135 R:dr, eller  54,000.
8:0 Tionde- och Hammarslcattspriset, hvaraf del förra, som vid
1845 års statsreglering, så väl i anseende till minskad produktion och
fallna priser, som i följd af afgiftens nedsättande till hälften af dess förra
belopp, endast upptagits tili 8,000 skeppund, å 5 R:dr, med 40,000
R:dr, nu, då priserna åter vore i stigande, men nedsättningen i afgiften
Transport 3,535,970.
8
Transport 3,535,970.
förmodades komma att fortfara, ansetts böra beräknas till 7,500 skeppund,
å 6 R:dr, eller  45,000:
äfvensom det sednare, eller hammarskatts-, stång- och ämnesjernet,
vid sista statsregleringen beräknadt till 6,000 skeppund, å
13 R:dr, med 78,000 Rdr, i anseende till prisernas stegring
utförts till 6,000 skeppund, å 15 R:dr, eller  90,000: ^35 qqq
9:o Aluntionden, såsom vid de begge sednaste statsregleringarna 1,000.
10:o Svafvelbruhslionden, vid föregående statsregleringen beräknad
till 1,000 R:dr, men nu, efter medium under åren 1841—1845, till 600.
ll:o Mantalspenningar na, vid sista Riksdagen uppsatta från
300.000 till 327,000 R:dr, och nu, efter medium under 5 år och såsom
varande i jemnt stigande, utförda till  336,000.
12:o Gerningsören af handtverkare (som förut)  1,700.
13:o Bötesmedel, efter medium under de sednare åren och i
anseende till denna inträds obestämda beskaffenhet, nedsatt frän 40,000
R:dr till  35,000.
14:o Cavalleri-Regementenas klä siv a c ans-sp anin ål, såsom vid sednaste
statsreglering upptagen till 22,250 tunnor, å 6 R:dr, eller . . 133,500.
15:o Ständiga Rotevaeans-afgifter vid Skånska Infanteri-Regementena,
som förut, 2,310 tunnor spanmål, å 6 R:dr  13,860.
16:o Tillfälliga Rotevacans- och Möte saf gifter, förut beräknade till
6.000 R:dr, men nu, efter medium under åren 1841—1845, till . . 5,000.
17:o Rolefrihetsafgift af oroterad men ordinarie rotering underkastad
jord, såsom vid sista statsregleringen  27,000.
18:o Rätsmansvacans-afgift, (som förut)  30,000.
19:o Krut- och Salpeterförsäljningsmedel, såsom vid sednaste reglering
95,000.
20:o Controllstämpelmedlen, nedsatta från 10,500 R:dr till . . 10,000.
21:o Råk- och Lotsmedlen, såsom vid förra statsregleringen . 73,000.
22:o Ersättningar, vid sednaste statsreglering beräknade till
50.000 R:dr, men som nu, i förhållande till deras medium under 5 år,
ansetts böra nedsättas till
40,000.
23:o Observationsmedlen, hvilka, då deras medium under åren
1841—1845 utgjort 17,929 R:dr, ansetts kunna från den vid sista
statsregleringen beräknade summa 10,000 R:dr, höjas till .... 15,000.
Transport 4,487,630.
4
Transport 4,487,630.
24:o Extra medel och Uppbörder (som förut)
12,000.
25:o Intresse-medel, såsom vid sista statsregleringen .... 3,300.
Summa R:dr 4,502,930.
Statsverkets extra ordinarie inkomster, hvilka, enligt 60 §. Regeringsformen,
såsom Bevillning utgå:
26:o Sjotullsmedlen, hvilka vid sednaste statsreglering beräknats
till en nettoinkomst af 2,900,000 R:dr, eller med tillägg af 800,000
R:dr för Tullverkets stat och utgifter, till ett bruttobelopp af 3,700,000
R:dr, men nu antagits till en nettoinkomst af ... . 3,200,000:
samt för Tullverkets stat och utgifter den förra summan 800,000:
således ett bruttobelopp af .
4,000,000.
27:o Saluaccis af Städerna (sorn förut)  11,000.
28:o Postmedlen, likasom vid 1845 års statsreglering, till ett
bruttobelopp af
575,000.
29:o Chartce-Sigillatce-medlen, såsom vid sista statsregleringen,
upptagne till  500,000..
30:o Bränvinsbränningsafgiften, vid sednaste Riksdag beräknad
till 670,000 R:dr, men nu, i anseende till den aftagande bränvinspro
duktionen,
upptagen, efter ungefärliga beloppet under år 1845, till . 580,000.
Summa R:dr 5,666,00Q!.
31:o Restantier, likasom vid sednaste statsregleringen beräknade till 155,000,
Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning, skulle
alltså, utom det från Riksgälds-Kontoret af bevillningsmedlen lemnade bidrag
för statsbehofvens fyllande, hvilket, enligt sednaste statsreglering,
utgjorde 1,325,360 Rdr årligen, statsverkets årliga tillgångar blifva:
Ordinarie inkomster R:dr 4,502,930.
Extra ordinarie dito ,, 5,666,000.
Restantier „ 155,000. t Q.323.Q3Q
Och då vid 1845 års statsreglering endast upptagits:
Ordinarie inkomster R:dr 4,448,430.
Fxtra ordinarie dito ,, 5,456,000.
Restantier „ 155,000.
uppkomme således, genom ofvan föreslagna beräkning, en ökad tillgång
för den blifvande statsregleringen af  264,500j
varande Statskontorets förenämnde Berättelse åtföljd af ett protokolls-utdrag, inne
-
fattande af 2:ne ledamöter yttrade särskilda meningar i afseende ä beräkningen af
vissa inkomsttitlar.
Med anledning af hvad Statskontoret salunda, i afseende å beräkningen af
statsverkets tillgångar för den blifvande statsregleringen, i underdånighet hemställt
och föreslagit, anhöll föredragande Departcments-chefen att särskildt få fästa Kongl.
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet på följande omständigheter:
a) Då Kongl. Maj:t, vid pröfning den 22 sistlidne Oktober af Stora Kopparbergs
bergslags underdåniga ansökning om nedsättning i den för koppartillverkningen
derstädes utgående ränta från hvart 10:de till hvart 30:de skeppund, i nåder
beslutit, att en slik nedsättning, emot upphörande af vissa bergslaget förunnade särskilda
förmåner, till beviljande hos Rikets Ständer föreslå, borde den minskning i
statens inkomst af hopparräntan, som, i händelse af Rikets Ständers bifall härtill,
komme att ega rum, nu äfven tagas i beräkning; hvadan, och då, enligt från BergsKollegium
meddelade uppgifter om koppar-afraden vid Stora Kopparberget, densamma
under de sednare åren uppgått i medeltal till omkring 270 skeppund, hvaraf två
tredjedelar, motsvarande den föreslagna räntenedsättningen, utgjorde 180 skeppund,
Departcments-chefen hemställde, att kopparräntan måtte upptagas till 220 skeppund
i stället för 400 skeppund, som Statskontoret beräknat; kunnande, i Departementschefens
tanka, nämnda ränta, oaktadt den föreslagna nedsättningen för Stora Kopparberget,
desto hellre till nyssberörda belopp, eller 220 skeppund kalkulcras, som,
enligt hvad uppgifterna från Bergs-Kollegium utvisade, kopparafraden på det hela för
år 1846 uppgått till omkring 480 skeppund. Derjemte trodde Departements-chefen
det af Statskontoret, med förhöjning från 120 till 135 R:dr, antagna pris å räntekopparn
skäligen kunna nedsättas till 130 R:dr per skeppund, då inkomsten af kopparräntan
blefve 28,600 R:dr, eller 5,000 R:dr mindre, än hvad nu gällande Riksstat
upptager;
b) Vid beräkningen af Tionde- och Hammarshatlsjernct förekomme, i afseende
på det förra, eller Tionde-tachjernet, att denna intrad, som under åren 1841
—1844, då afgiftens nedsättning till hälften ännu icke var beslutad, i medeltal uppgått
till öfver 17,000 skeppund årligen, väl, på sätt Statskontoret uppgifvit, år 1845
inskränkt sig till 7,515 skeppund, men, enligt den upplysning, Departements-chefen
från Bergs-Kollegium särskildt inhemtat, under nästlidne år utgjort omkring 8,600
skeppund; och trodde Departements-chefen, under sådana förhållanden, samt då han
i öfrigt föreställde sig, det Kongl. Majit nu icke ville hos Rikets Ständer påyrka
afgiftens förhöjning till dess förra belopp, ehuru beslutet om dess nedsättning till en
början endast omfattat tiden för nu gällande statsreglering, tackjernstionden böra
6
och kunna i Riksstaten beräknas till en qvantitet af 8,500 skeppund; hvaremot,
hvad priset beträffade, detta, ehuru för närvarande i stigande, ändock förmenades
vara af Statskontoret något för högt beräknadt, och derföre af Departements-chefen
ansågs böra till endast 5 R:dr 32 sk. antagas, då inkomsten af tionde-tackjernet
blefve 48,166 R:dr 32 sk., eller omkring 3,000 R:dr utöfver hvad Statskontoret
uppfört. Vidkommande åter Hammar skatten, ville Departements-chefen endast hafva
i underdånighet erinrat, att densamma väl nu syntes kunna kalkuleras efter ett högre
pris, än det, som togs till grund för beräkningen vid sista statsreglering, men
att denna förhöjning lämpligast torde kunna antagas till ett medium emellan sistnämnda
pris 13 ll:dr per skeppund och det af Statskontoret nu föreslagna, eller
till 14 R:dr skeppundet, då inkomsten af hammarskatten blefve 84,000 R:dr;
c) Enligt hvad Statskontorets berättelse utvisade, hade Alunlionden under
de trenne åren 1843—1845 i medeltal endast uppgått till mellan 5 och 600 R:dr
årligen, hvadan Departements-chefen ansåg beräkningen deraf böra, från det vid de
2:ne sednaste Riksdagarna antagna och nu jemväl af Statskontoret bibehållna belopp
af 1,000 R:dr, nedsättas till hälften deraf, eller 500 R:dr;
d) I afseende å de bland statens ordinarie inkomster jemväl upptagna så
kallade Gerningsören, hvilken skatt från äldre tider tillbaka erlagts med En daler
eller 16 sk. Banko af hvarje å landet bosatt s. k. Gerningsman eller Sockenhandtverkare,
erinrade Departements-chefen i underdånighet, hurusom Rikets sednast församlade
Ständer uti skrifvelse af den 9 November 1844, hvilken Kongl. Maj:t under
den 19 i samma månad behagat till Dess och Rikets Kammar-kollegii och
Statskontors afgifvande underdåniga utlåtande i nåder öfverlemna, underdånigst väckt
fråga derom, huruvida icke berörda inkomsttitel kunde, till beredande af lättnad vid
uppbörden och förenkling i räkenskaperna, från ordinarie inkomstberäkningen uteslutas
och statsverket, för derigenom uppkommande förlust, godtgöras medelst förhöjning
uti den af ofvanbemälda handtverkare utgående bevillning, i hvilket afseende
Rikets Ständer, enär vissa bland Rikets Städer fått sig tillerkänd rättighet att åtnjuta
särskilda andelar af ifrågavarande gerningsören, i underdånighet anhållit, det
Kongl. Maj:t täckes, efter vederbörandes hörande och sedan i behörig ordning blifvit
utredt, dels hvilka städer egde laglig rätt till uppbärande af andelar utaf dessa
gerningsören och efter hvilka grunder samma andelar nu till städerna utginge, dels
ock huruvida denna afgifts öfverflyttande till bevillningen kunde utan öfvervägande
olägenhet verkställas, i sådant fall vid nästkommande riksdag i ämnet aflåta nådig
Proposition och dervid tillika i nåder föreslå det sätt, hvarpå, i händelse gernings
örena
skulle såsom ordinarie inkomsttitel försvinna, vederbörande städer borde hållas
skadeslösa för hvad de, i följd deraf, komme att förlora. Kammar-kollegium och
Statskontoret hade numera, under den 21 Maj innevarande år, inkommit med det
I
7
infordrade underdåniga utlåtandet x ämnet, och dervid, jemte behöriga uppgifter i afseende
å de städer, hvilka för närvarande uppbära gerningsören, äfvensom deras rättighet
dertill, så vidt densamma kunnat genom tillgängliga handlingar och räkenskaper
utredas, i underdånighet yttrat den åsigt, att ifrågavarande afgifters öfverdyttning till bevillningen
kunde utan olägenhet verkställas, samt i sådant afseende föreslagit, att ersättning
för de andelar af gerningsören, som vissa städer hittills åtnjutit, finge samma städer af
statsmedlen årligen tilläggas till det belopp, hvarmed, efter medium af de tio åren
1835—1844, hvarje stad sådana afgifter, enligt räkenskaperna, uppburit, och denna
ersättning afföras å anslaget på Riksstatens Sjunde hufvudtitel til! städers friheter; och
Departements-chefen, som, efter nu skedd föredragning af handlingarna i detta mål,
förmälde sig till alla delar instämma uti nyssberörda, af Kammar-kollegium och Statskontoret
afgifna, yttrande och förslag, dock så att endast de städer, hvilka till hittills
uppburna gerningsören kunnat visa sig ega laglig rätt, borde af ersättning derför
komma i åtnjutande, hemställde, att, i öfverenstämmelse härmed, framställning i ämnet
måtte la uti Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer nu aflåtande nådiga Proposition
om statsverkets tillstånd och behof inflyta; i följd hvaraf gerningsörena jemväl skulle
från beräkningen af statsverkets inkomster uteslutas;
e) Då Controllstämpel-medlen, hvilka af Statskontoret nu blifvit till 10,000
Rdr nedsatta, under de 5 åren 1841—1845 i medeltal bestigit sig till 10,495 Rdr
och för 2:ne år öfverstigit 11,000 Rdr, trodde Departements-chefen skäl ej förekomma
till ändring uti det vid sista stats-regleringen derför beräknade belopp
10,500 R:dr;
f) Enär Häk- och Lolsmedlen, efter medelberäkning för åren 1841—1845,
utgjort 78,003 R:dr, vore det, i Departements-chefens tanka, rättast, att, i stället
för den af Statskontoret antagna förslagssumma, 73,000 R:dr, ett belopp af 78,000
R:dr under nämnda inkomst-titel beräknades, helst denna förändrade beräkning icke
egde något inflytande på den öfver förhållandet emellan inkomster och utgifter på det
hela, enär anslaget under Riks-statens 5:te hufvud-titel för båk- och lots-inrättningar
borde derefter jemkas;
g) Inkomst-titeln Ersättningar, som vid sednaste stats-reglering beräknats till
50,000 R:dr, hade nu blifvit af Statskontoret, efter uppgifvet medium under åren
1841—1845, nedsatt till 40,000 R:dr; men då 1845 års, vid afgifvandet af Statskontorets
förevarande berättelse, ännu ej afslutade Riks-hufvudbok utvisade, att ersättningarna
samma år uppgått till 59,008 Rdr, i stället för af Statskontoret uppgifna
45,503 R:dr, ansåg Departements-chefen, att desamma kunde, i följd af nyss
upplysta förhållande, vid det uti nu gällande Riks-stat utförda belopp fortfarande bibehållas
;
s
li) Enär den ökade inkomst, Obsenalionsmedlen under de sednare åren gifvit,
till hufvudsaklig del tillkommit genom anmärkningar vid oriktig tillämpning af
föreskrifterna angående 1833 års löne-reglering för indelda arméen, och således varit
af mera tillfällig beskaffenhet, ansåg Departements-chefen sig icke kunna biträda
Statskontorets förslag att med 5,000 It:dr förhöja den vid sista statsreglering gjorda
beräkning af dessa medel, utan hemställde, att de nu äfven måtte antagas till en
summa af 10,000 R:dr;
i) Enligt hvad Statskontoret upplyst, hade väl Tulluppbördens bruttobelopp
per medium under de 5 åren 1841—1845 endast utgjort omkring 3,718,000 R:dr 5
men, på sätt en från General-tullstyrelsens Kammarkontor meddelad uppgift utvisade,
hade tullmedel för år 1846, under hvilket år den nu gällande Tulltaxan varit
tillämpad, blifvit levererade med nära  3,350,000 R:dr,
som, med tillägg af beräkningssumman för Tullverkets stat och
öfrige utgifter  800,000 ,,
utvisade ett bruttobelopp af  4,150,000 ,,
hvaruti likväl inginge tull för införd spanmål med omkring . . 137,000 R:dr.
Departements-chefen trodde sig härjemte böra upplysa, att, då, vid slutet af
Oktober månad förlidet år, levereringen till Statsverket af tullmedel uppgått i rundt
tal 2,350,000 R:dr, hade vid samma tid innevarande år denna leverering utgjort
enahanda belopp, oaktadt detta år, nästan ingen spanmålstull influtit; och då allt detta
ädagalade, att intraden vore i jemnt stigande samt denna tillväxt snarare borde ökas
än minskas genom införande af större frihet i Tull-lagstiftningen, fann Departementschefen
för sin del ingen betänklighet möta för antagandet af Statskontorets förslag
att beräkna tullmedlen till ett bruttobelopp för året af 4,000,000 Rdr, eller, med
afdrag af utgifterna, till netto 3,200,000 Rdr;
k) Då ibland de städer, hvilka vid sista statsreglering deltogo i Saluaccisens
utgörande, staden Westerås redan blifvit, på grund af derstädes medgifven fri försäljning
af bröd, kött och dricka, från utgörande af nämnda afgift befriad, samt af
enahanda anledning befrielse från saluaccis numera äfven blifvit medgifven för hufvudstaden,
som deruti deltagit med icke mindre än 7,500 Rdr, ansåg Departementschefen
statens inkomst af saluaccisen vid nu förestående statsreglering icke kunna
beräknas tiil högre belopp än 3,000 Rdr;
l) I afseende på Poslmedlen företedde sig det förhållande, att, oaktadt Postkassans
bidrag till statsverket blifvit vid sistförflutna Riksdag nedsatt ifrån 150,000
R:dr till 125,000 R:dr och postuppbörden under de sednare åren fortfarande stigit,
hade den behållna inkomsten för Postverket knappast varit tillräcklig för utgifternas
betäckande, hvilka i betydligare mån ökats ej blott i följd af utvidgade postkommunikationer,
9
nikationer, utan ock af särskilda häraf oberoende anledningar, såsom skjutslegans förhöjning
vid skjutsens ombesörjande genom entreprenad, tillökning af postiljoncrnas
antal för befordrande af mera säkerhet vid postforslingen, m. m. Dessutom borde
tagas i betraktande, huruledes underhåll och ombyggnad af de för postverket erforderliga
fartyg påkallade högst betydliga tillfälliga utgifter, hvartill tillgång skulle komma
att saknas, derest icke af postkassans inkomster medel härtill kunde årligen afsättas;
och Departements-chefen ansåg, i betraktande af allt detta och med hänsigt i öfrigt
till de ytterligare förbättringar i post-inrättningen, som funnits eller framdeles kunde
finnas behöfliga, sig ega giltig anledning till den underdåniga hemställan, att Kongl.
Majit måtte täckas hos Rikets nu sammanträdande Ständer föreslå ytterligare nedsättning
af postkassans bidrag till statsverket ifrån 125,000 till 100,000 R:dr,
med motsvarande förhöjning i den nuvarande förslagssumman för postverkets utgifter;
m) Då Charta: Sigillatce-medlen under hvartdera af åren 1842—1845 öfverstiga
det vid sednaste stats-reglering upptagna belopp, 500,000 Rdr, och för år
1844 uppgått till 529,877 R:dr, samt, enligt från Statskontoret särskildt meddelad
uppgift, samma medel för år 1846 utgjort 540,582 R:dr 11 sk., ansåg Departements-chefen
dessa medel nu med så mycket mera skäl kunna till ett högre belopp
beräknas, som en noggrannare kontroll i afseende å chaiteringen af köpe- och fastebref,
med liera handlingar, med innevarande år inträdt; och hemställde Departementschefen
alltså i underdånighet, att inkomsten af Chartoc Sigillatfe-medlen måtte i den
blifvande riksstaten beräknas till 525,000 R:dr;
n) Yidkommaode Bränvinsbrännings-afgiften vore, i Departements-chefens tanka,
att erinra, att, då Kongl. Majit, uppå Rikets Ständers begäran, låtit utarbeta förslag
till förändrade grunder för rättigheten att tillverka och distillera bränvin, jemte beskattningen
derå, i ändamål att, genom en säkrare kontroll å tillverkningsbeloppet, tillvägabringa
så väl en rättvisare beskattning, sorn förhöjd inkomst för staten, sådant nu
äfven borde tagas i betraktande. Ifrågavarande afgift hade under åren 1842—1844
inbragt per medium omkring 678,000 Rdr årligen och hade troligen för år 1845
uppgått till enahanda belopp, derest inträffad missväxt icke verkat minskning af tillverkningen
under sistnämnda år. Vid jcmnförelse emellan berörda inkomstsumma
och den sannolika tillverknings-qvantiteten, syntes det vara uppenbart, att hela den
afgift, som, äfven enligt nu gällande författning, varit beräknad att utgå med ett
visst belopp för hvarje tillverkad kanna bränvin, till följd af brister i föreskrifterna,
icke kommit staten tillgodo. Genom de nya grunderna för beskattningen, sådana
desamma af Kongl. Majit blifvit godkända, jemte öfriga föreslagna bestämmelser,
skulle omförmälda brister afhjelpas och afgiften komma i ett mera riktigt förhållande
till verkliga beloppet af tillverkningen. Om på dessa grunder uppgjordes en beräkBil.
N:o 4 till Kongl. Maj:ts Prop. 1847, Haft. 1. 2
10
iiing af skatten efter förhållandet i afseende på antalet och rymden af de för år 1844
taxerade bränvinspannor, samt dervid antoges, att tillverkningen med dessa pannor
blifvit fortsatt under hela den tid af året, då sådant varit tillåtet, skulle bränvins»
afgiften uppgå tili flera gånger det belopp, som den under förenämnde år i medeltal
för året utgjort. Då likväl den tid af året, under hvilken bränvinstillverkning är
tillåten, hädanefter komme att fördelas i tre terminer, hvardera om två månader,
och troligt vore, att den tillverkning, som icke bedrifves fabriksmässigt, blefve inskränkt
dels till en och dels till två af dessa terminer, så att endast den till fabrikstillverkning
hänförliga bränvinsbränningen under hela den tillåtna tiden fortsattes,
samt den omständighet, att skatten komme att utgå till ett belopp, som, i hvarje
fall, vore närmare det genom författning afsedda, och således vida högre än hvad
som för den större tillverkningen hittills utgjorts, sannolikt skulle verka till betydlig
minskning i det nuvarande antalet af bränvinspannor, som för tillverkning begagnas,
ansåg Departements-Chefen, under förutsättning för öfrigt, att de ifrågavarande
grunderna för beskattningen blefve af Rikets Ständer gillade, denna inkomst icke med
någorlunda säkerhet kunna beräknas till mer än 1,250,000 Rdr, och föreslog alltså
i underdånighet, att samma inkomst måtte antagas till sistnämnda belopp, eller
580,000 Rdr utöfver hvad nu gällande stat upptager.
I afseende på de öfriga inkomst-titlarna hemställde Departements-chefen' i underdånighet,
att den af Statskontoret föreslagna beräkning måtte i nåder gillas och
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer alltså, hvad inkomst-afdelningen
beträffade, varda affattad i enlighet med Statskontorets förslag, under iakttagande af
de genom Departement-chefen nu föreslagna jemnkningar.
I händelse detta Departements-chefens underdåniga tillstyrkande blefve af Kongl.
Majit i nåder bifallet, skulle följande till förhöjning i Statsverkets inkomster ledande
skiljaktigheter uppkomma emot hvad uti nu gällande riksstat är upptaget; och beråknadt:
Ordinarie
Inkomster:
2:o Afradsspanmålen R:dr 9,000: —
5:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter ,, 11,000: •—
8:o a) Tiondetackjernet „ 8,166: 32.
b) Hammarskattsjernet „ 6,000: —
11 :o Mantalspenningarna ,, 9,000: —
21:o Båk- och Lotsmedlen
5,000: —
Extra-Ordinarie Inkomster:
26;o Sjötullsmedlen
300,000: —
Transport R:dr 348,166: 32.
Transport R:dr 348,166
29:o Chartae Sigillatte-medlen 55 25,000
30:o Bränvinsbrännings-afgiften
. . „ 580,000'
11
32.
Summa R:dr 953,166
32.
Deremot komme minskning i inkomstbeloppen att ega
rum
i afseende ä
följande
Ordinarie Inkomster:
7:o Koppar-räntan
5,000
—
9:o Aluntionden
55
500
—
10:o Svafvelbrukstionden
55
400
—
12:o Gerningsörena
55
1,700
—
13:o Bötesmedlen
55
5,000
—
16:o Tillfälliga rotevakans- och mötesafgifter
55
1,000
Extra-Ordinarie Inkomster:
27:o Saluaccisen
55
8,000
Summa
R:dr
21,600
Och då från den ofvan upptagna summan af förhöjningarne . .
R:dr 953,166
32.
afdroges dessa
55
21,600
återstode således en tillökning af ...  R:dr 931,566
att såsom tillgång för de ökade utgiflsanslagcn betraktas.
32.
I sammanhang med hvad sålunda angående beräkningen af Statsverkets ordinarie
och extra-ordinarie inkomster blifvit i underdånighet löreslaget och hemstäldt,
anförde Departements-chefen, beträffande tillgångarna för sådana anslags-summor,
hvilka biott för en gång eller för viss tiderymd kunde finnas erforderliga, att da,
enligt de sedan Rikets Ständers sista sammanvaro afslutade rikshufvudböcker, öfv erskotten
å statsverkets inkomster icke motsvarat de brister, som å vissa bland de i
riks-staten uppförda förslagsanslag uppkommit, några behållna öfverskottsmedel under
denna tid ej eller kunnat till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, utan detta Kontor
deremot fått under samma tid för statsbehofvens fyllande tillskjuta icke obetydliga
summor, hvadan och enär ytterligare utbetalningar från nämnda verk utöfver hvad
som vid fastställandet af nu gällande stals-reglering varit heräknadt, jemväl påkallats
af de i följd af 1845 års missväxt m. m. föranledda kreditiv-lyftningar, det icke
kunde med säkerhet antagas, att Riksgälds-kontorcts nuvarande ställning erbjöde nå
-
12
gon så beskaffad för Rikets Ständer genast disponibel tillgång, som under de sednast
förflutna tvänne Riksmötena anlitats för då beviljade extra eller tillfälliga utgifter;
men att då Rikets Ständers Bank numera uppdrifvit sin grundfond till det belopp
af Tio millioner Riksdaler banko, som vid sista Riksdag fastställdes, och härigenom
vore så konsoliderad, att den ej behöfde för detta ändamål draga ur rörelsen
ytterligare kapitaltillgångar, den vinst, Banken, sedan sista Riksdag, hopsparat och
vidare under innevarande år af sin lånerörelse upphemtade, i Departements-chefens
tanka, både kunde och borde för fyllande af andra statens behof tagas i anspråk;
och upplyste Departements-chefen i underdånighet, att, enligt afslutade och offentliggjorda
räkenskaper, Bankens sålunda, utöfver den bestämda grundfonden, samlade behållning
utgjort:
för år 1845  R:dr 1,289,721: 40. 1
och för år 1846
„ 1,247,362: 19. 3.
eller tillsammans för dessa två år R:dr 2,537,084: 11. 4.
hvartill, oaktadt den minskning i diskontrörelsen, som under
innevarande år egt rum, dock för samma år syntes
med säkerhet kunna läggas en summa af 762,915: 36. 8.
hvarigenom Bankens vinst för dessa 3:ne år blefve . . . R:dr 3,300,000: — —
eller i medeltal för hvartdera året 1,100,000 R:dr.
Vidare anmälde Departements-chefen i underdånighet, att, enligt en af Chefen
för Landtförsvars-Departementet meddelad utredning af den s. k. Salpeterfondens
ställning, denna fond egde en samlad kapital-behållning, som, vid 1846 års slut, utgjort
592,758 R:dr 33 sk. 9 r., och som, under förutsättning och vilkor, att det
å 4:de hufvudtiteln för salpeteruppköp uppförda anslag bibehölles oförminskadt, så
att fondens inkomster blefve för utgifterna fullt tillräckliga, ansåges kunna, utan olägenhet,
minskas med en summa af 300,000 R:dr, hvilken summa således kunde
blifva att för extra statsbehof ytterligare anlita; äfvensom Departements-chefen i så
dant
afseende jemväl uppgaf de 66,066 R:dr 32 sk., som, enligt hvad Kongl. Maj:t
redan beslutat, borde af Skogsplanterings-kassans tillgångar till Rikets Ständers disposition
öfverlemnas; hemställande Departements-chefen, i följd häraf, i underdånighet
om icke Kongl. Maj:t skulle täckas, uti den aflåtande Propositionen om statsverkets
tillstånd och behof, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å de tillgångar
för tillfälliga statsutgifter, som sålunda, med ett sammanräknadt belopp af 3,666,666
R:dr 32 sk., vore att af Rikets Ständer använda.
Jemte det Kongl. Maj:t, på sätt Statsrådets öfrige ledamöter jemväl tillstyrkte,
till alla delar i nåder gillade den af Chefen för Finans-departementet
här ofvan föreslagna beräkning af statsverkets för ständiga behof på
-
rökneliga tillgångar, äfvensom hvad bcmälde Departements-chef särskildt
yttrat i fråga om tillgångarna för tillfälliga statsutgifter, förklarade
Kongl. Maj:t sin nådiga önskan vara, att, vid nu skeende statsreglering,
dels hvad de ordinarie utgifterna angår, förhöjning deruti
icke må ifrågasättas till högre belopp, än som motsvaras af ofvanuppgifria
tillökta beräkning af inkomst-titlarna, så att någon tillökning
uti den vid sednast förflutna Riksdag bestämda statsbristsumma,
1,325,360 R:dr, ej blcfve erforderlig, dels ock, hvad de tillfälliga
anslagsbehofven beträffar, att dessa väl må för Rikets Ständer fullständigt
uppgifvas, men på ett sätt, att Rikets Ständer må finna utväg
för afbjelpandct af de mest angelägna inom de för dylika behof
ofvanuppgifna tillgångar, under öfverlemnande till Rikets Ständers beprÖfvande,
huruvida icke genom särskilda anvisningar, vare sig å medel,
som, utom nu beräknade tillgångar, möjligen kunna vara att af
Rikets Ständer disponera, eller å sådana, som kunna beredas medelst
lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp för ränta och
amortissement, Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle att med låneförsträckningar
eller anslag utan återbetalnings-skyldighet befrämja föremålen
för sådana bland öfriga tillfälliga utgifter, som ur allmän synpunkt
kunna finnas vara af större vigt.
Härefter anhöll Statsrådet Munthe att fa underställa Kongl. Maj:ts nådiga ompröfvande
de Finans-departementets underdåniga föredragning tillhörande frågor, som
anginge regleringen af utgifterna å Riks-statens lista, 7:de och 9:de hufvud-titlar;
och förekom härvid först beräkningen af anslagen å
Forsta Hufoud-titeln,
hvilken omfattade Kongl. Hof- och Slotts-staterna.
Efter framställning af de förändrade förhållanden, som kunde inverka på regleringen
af anslagen under denna hufvud-titel;
behagade Kongl. Majit, sedan Statsrådets tankar i ämnet blifvit inhemtade,
i nåder förklara, det Kongl. Majit icke äskade annan förändring i
afseende på berörda anslag, än den, sorn' påkallades af nödvändigheten
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsen att vid den ålder, han
nu uppnått, vara försedd med egen hofhållning, för hvilket ändamål
Hans Majit ville föreslå Rikets Ständer förhöjning af anslags-summan
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsen med 75,000 Ridr.
Då vidare till pröfning förekommo utgifts-anslagen å Riks-statens
14
Sjunde Hufvud-titel,
innefattande anslagen för Finans-departementet, anmälde Departements-chefen i underdånighet
följande särskilda frågor:
l:o Vid den af Departemenlal-styrelsens införande föranledda reglering af Kansliexpeditionernas
personal och aflönings-stater, hade då uppgjorda beräkningar gifvit
anledning till den förmodan, att ärendenas antal vid Finans-deparlemenlets Expedition
i icke obetydlig mån skulle komma att understiga antalet af de ärenden, som förut
handlagts genom Handels- och Finans-expeditionen, hvadan stats-summan för förstbemälde
Expedition, genom öfverflyltning från Finans- till Civil-deparlementets Expedition
af en protokolls-sekreterarelön, blef bestämd till ett belopp, som, utan beräkning
af den nya expeditions-chefslönen, med 1200 R:dr understeg hvad i staten för
förra Handels- och Finans-expeditionen fanns upptaget. Erfarenheten hade likväl sedermera
ådagalagt ett från förenämnda beräkningar i så måtto afvikande förhållande,
alt Finans-departements-expeditionens diarii-nummer i det närmaste motsvarat den för
förra Handels- och Finans-expeditionen, och alt öfverhufvud göromålen vid Finansdepartementets
expedition, i följd af de dithörande kameral-ärendenas mera invecklade
och vidlyftiga beskaffenhet, toge i anspråk fullt ut lika om ej större arbetskraft,
än den, som erfordrats för handläggningen af de frågor, hvilka tillförene inbegripits under
den allmänna benämningen Handels- och Finans-ärenden, och det hade, med afseende
å olägenheterna af detta missförhållande, hvilket tili en tid kunnat i någon
män afhjelpas derigenom, att en af protokolls-sekreterare-lönerna varit ställd till Departements-chefens
disposition och, i följd deraf, kunnat emellan liera fördelas, slutligen
funnits nödigt, att, för befordrande af göromålens behöriga gång, inom Expeditionen
årligen anvisa en särskild summa å 7:de hufvud-fitelns besparingar, alf till arfvoden
disponeras. Denna utväg att bereda ökadt arbetsbiträde inom Expeditionen vore likväl
i längden mindre lämplig, utom det alt hinder för dess begagnande kunde uppstå
i följd af besparingarnas tillfälliga beskaffenhet; och Departements-chefen, som i
öfrigt, genom en mångårig erfarenhet, kommit till öfvertygelse om angelägenheten
deraf, att, utöfver det aflöningsbelopp, som utgår i bestämda löner, jemväl må finnas
någon x id
skild uppmuntran kan gifvas at flit och duglighet samt godtgörelse meddelas för den
ökade ansträngning, sorn för göromålens skötande vid vissa tillfällen mäste tagas i
anspråk; hemställde, i anledning häraf, att ett tillökt anslag af 1,200 R:dr, motsvarande
en protokolls-sekreterarelön, måtte föreslås till uppförande å Finans-departements-expeditionens
stat, för alt, emot redovisning genom Departements-chefen, till
befordrande af göromålens behöriga gång, på lämpligt sätt användas.
2:o Frågan om slutlig reglering af staterna för Kammar-kollegium och Kammar-rätten,
Vid sista statsreglering hade Rikets Ständer, uppå Kongl. Majtts nådiga framställning,
fortfarande anvisat fvllnadsanslag till de för nämnda embetsverk år 1841
fastställda interimsstator med 7,532 R:dr 31 sk. 11 r:st för Kammar-kollegium, och
13,075 R:dr 28 sk. 9 r:st för Kammar-rätten ; dock, med hänsigt till en möjligen
skeende reorganisation af embetsverken, endast till nästa Riksdag, och att utgå såsom
arfvoden. Förslag till en förändrad reglering med förenämnda tvänne embetsverk
och deras aflöningsstater hade emellertid ännu icke kunnat uppgöras, såsom,
bland annat, beroende af de beslut, som komme att, fattas i fråga om skatteväsendets
samt uppbörds- och redogörelseverkets förenkling, hvarom nådig Proposition
komme att vid nu instundande Riksdag till Rikets Ständer aflåtas; och Departementschefen
hemställde, i följd häraf, det Kongl. Maj:t nu endast måtte täckas föreslå
Rikets Ständer ytterligare fortfarande af ofvanomförmälda, såsom arfvoden utgående,
anslagssummor.
3:o Statskontorets uti dess nu förevarande underdåniga berättelse gjorda hemställanden:
a)
om uppförande på stat af ett årligt anslag till arfvoden åt de trenne statskoinmissarierne
samt föredraganden för magasinsärendena, med 400 R:dr för dem
hvardera, eller tillsammans 1,600 R:dr;
b) om anvisande af ett anslag af 438 R:dr årligen för en kanslist, som jemväl
borde vara skyldig att vid förekommande fall tjenstgöra som notarie;
e) om uppförande å stat af de 1,200 R:dr, som hittills årligen utgått af Sjunde
hufvudtitelns besparingar för fortskyndande af riksbokslutsarbetet, samt
d) om fortfarande af de för en tillförordnad notarie vid sista Riksdagen intill den
påföljande beviljade 438 R:dr.
Då, i Departements-chefens tanka, en förändrad organisation äfven af detta
embetsverk onekligen vore af behofvet påkallad, ehuru den, under afvaktan af hvad
som komme att beslutas i frågan om skatteväsendets samt uppbörds- och redogörelseverkets
förenkling, måste, åtminstone till hufvudsaklig del, uppskjutas, ansåg sig
Departements-chefen icke i annan eller vidsträcktare mån kunna understödja de af
Statskontoret i förberörda måtto gjorda framställningar, än medelst hemställan, det
Kongl. Majit måtte täckas föreslå Rikets Ständer, att de vid sista Riksdagen för en
tillförordnad notarie beviljade 438 R:dr finge tills vidare fortfara.
4:o Statskontorets underdåniga hemställan, att, då uti Chartce-Sigillatce-kontoret
en vaktmästarelön af 200 R:dr, med tillökning för 19 tunnor spanmal å 1 R:dr,
16
genom förre innehafvarens lön blifvit ledig, denna lön nu måtte varda indragen, och
deremot vaktbetjeningens i nämnda kontor aflöning sålunda regleras, att de tvänne
stämpeldrängarne derstädes, hvilka för närvarande endast innehafva i lön hvardera
150 R:dr, med tillökning för 14 tunnor spanmål, men, till följd af särskilda Kongl.
Bref, årligen åtnjutit i arfvoden, den äldre 100 R:dr och den yngre 50 R:dr, måtte
få sig dessa arfvoden på stat anslagna, och den äldre, med benämning af Vaktmästare,
sålunda erhålla såsom lön 250 R:dr, med 14 tunnor spanmål, samt den yngre,
under namn af Kammardräng, 200 R:dr, äfvenledes med 14 tunnor spanmål; hvarigenom
en besparing ändå uppkomme af 50 R:dr, med en spanmålstillökning af 10
tunnor.
Till denna Statskontorets underdåniga hemställan trodde sig Departementschefen
böra tillstyrka nådigt bifall, endast med den förändring, att all spanmålsheräkning
under de förhöjda lönerna komme att upphöra, så att lönen för vaktmästaren
blefve 250 R:dr och för kammardrängen 200 R:dr, utan särskild tillökning för
spanmål.
5:o Statskontorets underdåniga hemställan, att, då förslagsanslaget till ChartreSigillata-omkostnader,
hittills beräknadt till 56,000 R:dr, år 1845, då förändringen
med Chartaj-Sigillatae-papperet vidtog, befunnits otillräckligt, enär kostnaderna för
samma år uppgått till 73,958 R:dr 47 sk. 8 r:st., samt aidedning vore att förmoda,
det utgifterna för framtiden, i anseende till de med nämnda förändring och sedermera
tillkomna ytterligare kontrollföreskrifter förenade kostnader, skulle blifva åtminstone
lika höga, ifrågavarande anslag alltså måtte förhöjas med 14,000 R:dr, eller
till 70,000 R:dr.
Och hemställde Departements-chefen att denna underdåniga anhållan måtte i
nåder bifallas.
7:o Sedan, uppå af Öfver-Intendents-embetet, uti underdånig skrifvelse den 10
Februari 1846 gjord hemställan, att sekreterare- och kamererare-tjensterna vid embetet,
hvilka efter kamereraren Baumgarlens år 1844 inträffade död, jemlikt 1830 års
stat, förenade innehafts af Kanslirådet m. m. G. F. Bohm, måtte, med afseende å
de befunna
17
de befunna olägenheterna af en sådan förening och då Kanslirådet Bohm den 27
Januari 1840 med döden afgått, ånyo varda åtskiljda, Kongl. Majit under den 12
Februari sistnämnde år väl förklarat Sig inse behofvet af särskilda tjenstemän för
sekreterare- och redogörare-göromålens bestridande, men likväl, enär det, enligt
förut meddeladt nådigt beslut, ålåge Öfver-Intendents-embetet att inkomma med förslag
till en förnyad reglering af embetets stat på det hela, funnit lämpligt att för
det dåvarande inskränka den ifrågaställda förändringen till en efter göromålens beskaffenhet
afpassad fördelning af den lediga sekreterare- och redogörarelönen, att,
såsom arfvode utgå till tvänne med förordnanden endast tills vidare försedda personer
och alltså, jemte uppskjutande till framdeles pröfning af frågan om en definitiv
lönereglering i afseende på nyssnämnda befattningar, i nåder förordnat särskilda personer
till berörda göromåls bestridande, mot åtnjutande af arfvoden, svarande mot
viss andel af den på Öfver-Intendents-embetets nuvarande stat uppförda förenade sekreterare-,
kamererare- och kassörslönen, 1,200 R:dr banko, sålunda, att sekreteraren
erhöll 833 Ridr 16 sk., med tillökning för 91 tunnor spanmål, å 1 R:dr,
eller tillhopa 924 R:dr 16 sk., samt kamereraren och kassören 366 R:dr 32 sk.,
med tillökning för 20 tunnor spanmål, eller tillsammans 386 R:dr 32 sk., utöfver
hvilka belopp någon särskild lönefyllnad i och för sekreterare- och redogörare-göromålens
bestridande icke skulle ifrågakomma, förrän ofvanberörda slutliga löne- och
tjenstereglering hunnit verkställas; så hade, uti skrifvelse den 9 Juni nästlidet år,
Öfver-Intendents-embetet, som, sedan den väckta frågan om utsträckning af embetets
befattning jemväl till kronans byggnader i landsorterna numera förfallit, ansett
Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga befallning om afgifvande af förslag till förn]ad
reglering af embetets stat icke föranleda till någon vidare åtgärd, endast i underdånighet
hemställt, dels att Kongl. Majit måtte i nåder anbefalla sekreterare- och kamererare-sysslornas
åtskiljande, samt för sådant ändamål bevilja eller utverka det
anslag, som utöfver den lediga sekreterarelönens belopp, 1,200 Ridr, kunde erfordras
till fyllande af de begge föreslagna lönerna, dels ock att, då de genom ofvanberörda
1830 års stat Öfver-Intendentcn försäkrade taffelpenningar, 666 Ridr 32
sk., ännu icke blifvit för sådant ändamål tillgängliga, enär, till fyllande af denna
summa, erfordrades de lönebelopp, som nu årligen utginge till sekreteraren vid Kongl.
Museum N. G. Silfversparre och Slottsbyggmästaren J. Fallstedt, med 100 Ridr
Banko till den förre samt 133 Ridr 16 sk. samma mynt till den sednare, och hvilka
lönebelopp, jemlikt gällande stat, borde vid nuvarande innehafvarnes afgång indragas,
men en sådan indragning ännu icke kunnat ske och normal-staten i denna
del följaktligen ännu på löide året efter dess nådiga utfärdande saknade verkställighet,
nyssbemälde tvänne tjenstemän numera måtte på Allmänna Indragningsstaten förBil.
N:o 4 till Kongl. Maj t Is Prop. i847, Iläft. 1. 3
18
flyttas och derifrån utbekomma årliga pensioner, motsvarande deras lönebelopp, hvilka i
sådant fall kunde användas till fyllande af de åt Öfver-Intendenten anslagna inkomster.
I sammanhang härmed anmälde Departements-chefen, hurusom Statskontoret,
uti den 14 Maj 1845 afgifvet utlåtande, i fråga om disposition af en då ledig konduktörslön
vid Öfver-Intendents-embetet, särskildt gifvit tillkänna, att, för fullständig
reglering af lönerna vid bemälda embete, sådana de i 1830 års grundstat voro
bestämda, erfordrades, utom de dertill anslagna lönebelopp för tjenster, som i mån
af innehafvarnes afgång skulle indragas, ett tillökt spanmålsanslag utöfver hvad sedermera
vore å stat anvisadt, af 140 tunnor, hvilken brist nu drabbade Öfver-Intendcnten
med 108 och Intendenten med 32 tunnor.
Med anledning häraf hemställde Departements-chefen, det Kongl. Majit måtte
i nåder föreslå Rikets Ständer:
att, i stället för de arfvoden sekreteraren och kamereraren vid Öfver-Intendents-cmbetet,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 12 Februari nästlidct år, nu
åtnjuta, utgörande för den förre 833 R:dr 16 sk., med tillökning för 91 tunnor,
och för den sednare 366 R:dr 32 sk., med tillökning för 20 tunnor spanmål,
måtte till uppförande i stat för dessa tjenster bestämmas löner till följande belopp,
utan beräkning af spanmål, nemligen för sekreteraren 1,000 R:dr och för kamereraren
400 Ridr;
att Musci-sekreteraren A. G. Silfversparres och Slottsbyggmästaren J. Fall
stedts
för närvarande å Ofver-Intendents-embetets stat innehafvande löner måtte till
fyllnad i Öfver-Intendentens taffelpenningar anslås, och för förstbemälde tjenstemän
å indragningsstat uppföras motsvarande ersättningsbelopp, nemligen för Silfversparre
100 R:dr och för Fallstedt 133 R:dr 16 sk., eller tillsammans 233 R:dr 16 sk.; samt
att, till fyllande af ofvanberörda brist i den under Öfver-Intendentens och In
tendentens
lönebelopp inbegripna spanmålstillökning, måtte å Öfver-Intendents-embetets
stat uppföras motsvarande anslag i penningar, nemligen för Öfver-Intendenten
108 R:dr och för Intendenten 32 R:dr, eller tillsammans 140 Ridr; kommande, i
följd häraf, Öfver-Intendents-embetets nuvarande stat att ökas med 340 R:dr i penningar,
men minskas med tillökningen för lil tunnor spanmål.
8:o Till följd af hvad Kongl. Majit, i fråga om beräkningen af Postverkets inkomster,
i nåder förklarat, erinrade Departements-chefen i underdånighet, att det af
postmedlen direkte utgående förslagsanslaget för nämnda verk borde ökas ifrån
450,000 Ridr till 475,000 Ridr, med hemställan derjemte om fortfarande rättighet
19
för Kongl. Maj:t, att, i och för postanstalternas utvidgande och förbättring, disponera
allt hvad af postmedlen inflyter utöfver det bestämda bidraget till Statsverket.
9:o Med afseende å hvad här ofvan blifvit angående upphörandet af de så kallade
gerningsörena i nåder beslutadt och då den inkomst, rikets städer af dessa
gerningsören uppburit, beräknats till ett medelbelopp af 600 R:dr årligen, hemställde
Departements-chefen, det Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer, att,
såsom ersättning för den förlust, städerna sålunda komme att vidkännas, å anslaget
till städers friheter anvisa en motsvarande tillökning, eller 600 R:dr.
Jemte hvad sålunda, i afseende på vissa delar af 7:de hufvudtiteln blifvit i
underdånighet tillstyrkt, hemställde Departements-chefen, att öfriga å samma hufvudtitel
uppförda anslag må uti den nådigst aflåtande Propositionen varda bibehållna vid
de belopp och med dc bestämmelser, nu gällande Riksstat upptager, endast med
den förändring att, i följd af hvad Kongl. Maj:t under denna dag, i afseende på
regleringen af 6:te och 8:de hufvudtitlarna särskildt i nåder beslutat, förslagsanslagen
till remisslage, observations- och uppbördsprocenter samt mantalsskrifnings-provision
må minskas med 20,000 R:dr, och alltså inskränkas till ett för alla dessa
utgifter beräknadt gemensamt förslagsanslag af 4,000 R:dr, samt anslaget till extra
utgifter nedsättas ifrån 35,000 till 31,000 R:dr, emot det att 8:dc hufvudtitelns
enahanda anslag med 4,000 R:dr förhöjes; och skulle, i händelse af nådigt bifall
härtill, 7:de hufvudtitelns slutsumma komma att ökas ifrån 1,705,600 till 1,722,532
R:dr, eller med 16,932 R:dr Ranko.
Hvad Departements-chefen i förrberörda måtto angående regleringen af anslagen
under Riksstatens 7:de hufvudtitel i underdånighet föreslagit
och hemställt, och hvaruti Statsrådets öfriga ledamöter jemväl instämde,
täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i nåder gilla och bifalla.
Härefter anmäldes i underdånighet till nådig pröfning utgiftsanslagen under
Riksstatens
Nionde Hufvudtitel,
innefattande:
l:o Pensiöns-staterne,
hvarvid Departements-chefen i underdånighet erinrade om den ersättning för uppburna
lönebesparingsmedel, som, medelst å denna hufvudtitel uppförda anslag, borde
tilldelas vederbörande pensionskassor, för den händelse, i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Majit under den 22 nästlidne månad förklarat Sig vilja, uti till Rikets Ständer
aflåtande särskild proposition, föreslå, innehållning al s. k. vakans- och liggetidssamt
nådårsbesparing komme att vid militära och civila tjensters tillträdande upphöra;
20
oell beslöts, i anledning häraf, att, med åberopande af nyssberörda särskilda
proposition, skulle uti propositionen om statsverkets tillstånd
och behof, till uppförande å 9:de hufvudtiteln föreslås följande, efter
medelbeloppet af pensionskassornas ifrågavarande inkomster under
de sednast förllutna åren beräknade anslag, nemligen:
för Arméens Pensionskassa R:dr 32,000.
,, Amiralitets-krigsmanskassan  „ 4,300.
,, Civilstatens Pensionskassa ....... ,, 11,000.
Vidare föredrog Departements-chefen i underdånighet:
b) Den af Direktionen för Civilstatens Pensionsinrättning, uti underdånig skrifvelse
den 1 Mars innevarande år, gjorda framställning, om beredande af ytterligare
tillökning å anslaget för Pensionsinrättningens Allmänna Enice- och Pupillfond, enär
detta anslag, som vid sista riksdag ökades ifrån 15,000 till 23,500 R:dr, eller med
en summa af 8,500 R:dr, deraf dock 5,000 R:dr utgjorde ersättning tili tjenstemannafonden
för ett dittills från samma fond till Allmänna Enkefonden lemnadt bidrag,
oaktadt berörda tillökning visat sig otillräckligt, så att, vid pensionsregleringarna
för nästlidet och innevarande år, pensionsberättigade sökande endast kunnat
klassificeras till åtnjutande af dem tillkommande pensioner i mån af redan befintlige
pensionstagares afgång 5 i anledning hvaraf Direktionen i underdånighet hemställt, det
Kongl. Maj:t måtte täckas hos Rikets nästsammanträdande Ständer äska merberörda
anslags ytterligare förhöjande åtminstone till 25,000 R:dr, eller till det belopp, som
afsågs genom Kongl. Maj:ts till Rikets sednast församlade Ständer i ämnet gjorda
framställning.
Med biträdande af hvad sålunda i fråga om tillökt anslag för pensioneringen
å Allmänna Enke- och Pupillfonden blifvit i underdånighet föreslaget, tillstyrkte Departements-chefen,
att nådig framställning måtte till Rikets Ständer aflåtas om anvisande
för detta ändamål af ytterligare 1,500 R:dr, så att statens årliga bidrag för
berörde pensionering komme att uppgå till fullt 25,000 R:dr.
d) Statskontorets, uti dess förevarande betänkande gjorda hemställan, att då,
sedan den s. k. Centonalafgiften med år 1841 upphört, Rikets sednast församlade
Ständer ansett den Wadstena Krigsmanshus-kassa och Amiralitets-krigsmanskassan
tillkommande ersättning för samma afgift böra bestämmas till 46,800 R:dr, att kassorna
emellan sålunda fördelas, att den förra undfinge 40,800 R:dr och den sed
-
21
uare 6,000 R:dr, Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer att fortfarande
å 9:de hufvudtiteln anvisa enahanda belopp.
Denna underdåniga hemställan tillstyrkte Departements-chefen måtte i nåder
bifallas.
2:o Allmänna Indragnings-staten, hvarvid anmäldes:
a) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Upsala län underdåniga skrifvelse af den
3 Juni innevarande år, med öfverlemnande af en utaf Öfverste-löjtnanten m. m. J.
M. Nordencreutz’ enka, Karin Sundelin, i underdånighet gjord ansökning, att det
understöd, stort 400 ll:dr banko årligen, som till hennes och hennes många barns
försörjande blifvit af Rikets Ständer vid föregående riksdagar å Allmänna Indragningsstaten
anvisadt, måtte af henne fortfarande fa tillgodonjutas, och, i händelse af
hennes frånfälle, tillkomma hennes oförsörjda barn.
Departements-chefen hemställde, att nådig framställning härom måtte till Rikets
Ständer allåtas.
b) Statskontorets underdåniga hemställan angående medelpriset å den spanmäl,
som inbegripes under sådana löner, hvilka af statens embets- och tjenstemän, redan
före den vid 1840 och 1841 årens riksdag verkställda statsreglering, blifvit tillträdda.
I detta afseende hade Statskontoret i underdånighet uppgifvit, att riksmarkegången
för de sednaste 5 åren utgjort:
År 1843
8: 17. —
„ 1844
7: 17. —
„ 1845
5: 20. —
„ 1846
8: 38. —
„ 1847
9: 11. —
Medium häraf utgjorde väl 7 R:dr 39 sk. 9 3/5:dels r:st.; men då embets- och
tjenstemän, före den vid 1840—1841 årens riksdag vidtagna nya reglering, egt
rättighet att för de år, då riksmarkegången understigit 6 R:dr tunnan, likafullt till
ett pris af 6 R:dr, och ej derunder, få sig spanmålen under lönerna tillgodoberäknad,
hade Statskontoret förmenat, att för år 1845 priset 6 R:dr borde ingå uti
uträkningen af det rätta medium, som då blefve 7 R:dr 45 sk. 4/5:dels r:st.
22
I
Departements-chefen ansåg sig icke ega anledning antaga annan grund för beräkningen
af ifrågavarande medelpris, än den verkliga riksmarkegången för hvarje
år, helst denna, för fyra år af de fem, som beräkningen nu borde omfatta, i betydlig
mån öfversteg det fordna minimipriset för under lönerna inbegripen spanmål,
och hemställde derföre, att, med jemkning till fullt skillingtal, omförmälda medelpris
måtte föreslås till 7 R:dr 40 sk. tunnan.
Hvad Departements-chefen sålunda, i afseende å förestående, med regleringen
af nionde hufvudtiteln gemenskap egande frågor, i underdånighet
yttrat och tillstyrkt, och hvaruti Statsrådets öfriga ledamöter
jemväl instämde, fann Kongl. Maj:* godt i nåder bifalla.
Sedermera utbad sig Departements-chefen i underdånighet att få till pröfning
anmäla följande, af Statskontoret i sammanhang med den egentliga statsregleringen
gjorda hemställanden och framställda frågor:
A) att, då de, enligt Kongl. Brefvet den 6 November 1843, staden Wexiö,
efter sednaste eldsvådan derstädes, såsom förlagslån beviljade 30,000 R:dr, hvilka
till cn början af statsmedlen förskottsvis utbetaldes, sedermera genom nådig skrifvelse
den 29 Februari 1844 blifvit anvisade till utgående af det på Riksgälds-kontoret
ställda mindre kreditivet, samt deruppå jemväl blifvit Statskontoret godtgjorda från
Riksgälds-kontoret, hvaraf äfven syntes följa, att de borde dit åter ingå, Riksgäldskontoret
alltså måtte erhålla nådigt uppdrag att öfvertaga bevakandet af berörda utlåning
och att den af Statskontoret, enligt nådig befallning, infordrade och under den
29 Mars innevarande år af Wexiö stads magistrat och äldste afgifna förbindelse ä
ifrågavarande 30,000 R:dr måtte få på Riksgälds-kontoret öfverlåtas;
B) att, då de staden Amål, efter den derstädes inträffade eldsvåda, med tillsammans
40,000 R:dr beviljade byggnads- och förlagslån blifvit anvisade att, uppå
Statskontorets, i mån af behofvet, aflåtande reqvisitioner, utaf Mindre kreditivet från
Riksgälds-kontoret utbetalas, och sålunda jemväl borde återbetalas till sistnämnda
verk, Riksgälds-kontoret alltså måtte få uppdrag att öfvertaga befattningen härmed
samt de afgifvande lånehandlingarna, då de till Statskontoret inkomma, få, med vanlig
transport försedda, till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Departements-chefen tillstyrkte i underdånighet, det Kongl. Maj:t ville i nåder
föreslå Rikets Ständer att, på sätt Statskontoret hemställt, Riksgälds-kontoret måtte
få öfvertaga bevakandet af förenämnda lån.
23
C) Sedan, till följd af Rikets sednast församlade Ständers fattade beslut, 60,000
R:dr af de i Statskontoret förvarade Depositionsmeclel blifvit till Riksgälds-kontoret
öfverlcmnade, hade, på sätt Statskontoret nu i underdånighet anmält, till reserverande
i och för möjligen förekommande återlyftningar, endast återstått en summa
af R:dr 3,613: 45. 1.
Under den sedermera förflutna tiden hade ingått:
Depositionsmedel  3,632: 1. 11.
Ränta å utlånta enahanda medel 3,841: 18. 8.
11,087: 17. 8.
Återlyftade depositioner hade utgjort  291: 33. 9.
Och återstode alltså en behållning af  10,795:31.11.
Departements-chefen hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte till
Rikets Ständer i nåder öfverlemna att om användandet af dessa medel efter eget bepröfvande
förordna; hvarvid likväl, enär anspråk på återlyftning af dylika medel, om
rättigheten dertill behörigen styrkes, icke torde kunna underkännas, Departementschefen
ansåg en summa af 2 å 3,000 R:dr böra, på sätt förut skett, för möjligen
förekommande restitutioner reserveras.
D) Under omförmälan, hurusom de i riksstaten upptagna förslagsanslag under
åren 1844 och 1845 blifvit till stor del öfverskridna, så att, till betäckande af de
derigenom uppkomna brister, måst å Riksgälds-kontoret, mot ersättning af framdeles
möjligen uppstående öfverskott, anvisas för förstnämnde år 470,000 och för det
sistnämnda 416,000 R:dr, hade Statskontoret, enär statsverkets inkomster äfven vid
senaste riksdag blifvit ganska högt beräknade, och jemväl nu af Statskontoret kalkulerats
så, att öfverskotter, åtminstone icke i någon betydligare mån, troddes uppkomma,
hvadan äfven vid framtida årsskiften fortfarande kassabrist vore att befara, i
underdånighet hemställt, om icke angelägenheten fordrade att hos Rikets Ständer,
för fyllande af en dylik möjligen inträffande brist, i nåder äska ett kreditiv af 500,000
R:dr, anvist å Riksgälds-kontoret till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, att derstädes
lyftas vid förefallande behof och återbetalas då statsverkets kassatillgångar det medgåfve.
Då Rikets Ständer vid de nästföregående tvänne riksdagarna förordnat, att, derest
någon af de, i egenskap af förslagsatslag, beviljade utgiftssummor skulle, under ett
u
eller annat år, befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, Statskontoret skulle
ega att, efter ungefärlig beräkning af dylika brister, från Riksgälds-kontorct utbekomma
förskott till deras fyllande, mot det att de besparingar, som under andra år
kunde å förenämnda anslag uppkomma, för hvarje år till Riksgälds-kontoret öfverlemnades,
ansåg Departements-chefcn, som föreställde sig, att Rikets Ständer, äfven
vid nu instundande riksdag, komme att i berörda hänseende på enahanda sätt förordna,
för sin del, i underdånighet ej nödigt att särskildt äska det af Statskontoret
nu föreslagna kreditiv.
E) En af Statskontoret slutligen bifogad förteckning å sådana utgifter, som blifvit
af under händer hafvande medel bestridda, hemställde Departements-chefen måtte
till Rikets Ständer öfverlemnas, för ersättning eller afskrifning af de derå uppförda
belopp.
Hvad af föredragande Departements-chefen' blifvit i förestående ämnen tillstyrkt,
och hvari Statsrådets öfriga ledamöter jemväl instämde, täcktes
Kongl. Maj:t i nåder bifalla.
Departements-chefen anmälde slutligen följande frågor, som afsågo beviljande,
dels för en gång, dels för vissa år, af särskilda anslag utöfver ordinarie statsbehofven
under Riksstatens sjunde hufvudtitel, nemligen:
l:o.
Frågan om anslag till slutligt liqviderande af köpeskillingen för ,den till ny lokal
för mynt- och kontrollverken inköpta egendom samt till betäckande af öfriga
med dessa verks flyttning förenade kostnader.
Då Kongl. Maj:t, vid redan förehafd pröfning af denna fråga, i nåder beslutat,
att, uti särskild till Rikets Ständer aflåtande proposition, för omförmälda ändamål
äska ett fyllnadsanslag af 30,000 R:dr, så hemställde Departements-chefen nu
endast att, med åberopande af nämnda proposition, berörda anslag måtte bland öfriga
till extra statsregleringen under sjunde hufvudtiteln hörande utgiftssummor upptagas.
Denna Departements-chefens hemställan blef, enligt hvad Statsrådets öfriga
ledamöter jemväl tillstyrkte, i nåder bifallen.
2:o.
De lill Kongl. Maj:t i underdånighet ingifna särskilda handlingar, rörande ifrågaslälld
reparation af Wadstena slott med dertill hörande vallar och torn. — Sedan,
uti underdånigt utlåtande den 23 sistlidne December, angående reparationerna
ä kronans hus och byggnader i landsorterna för innevarande år, Kammar-kollegium
bos Kongl. Majit anmält det, uti ett underdånigst bifogadt, i orten upprättadt kostnadsförslag
af den 25 och 26 föregångne Juni å kostnaden för reparationer å Wadstena
slott, af besigtningsmännen anmärkta förhållande, att taken å kastelltornen till
berörda slott, så väl som sjelfva tornen, hvaraf två sammanhänga med slottets gatlar,
voro, de förra angripna af röta och de sednare färdiga att rasa, och, i anledning
deraf, underdånigst hemställt, om icke Öfver-Intendents-embetet måtte undfå Kongl.
Maj:ts nådiga befallning att, genom någon af dess tjenstemän, låta besigtiga bristfålligheterna
å samtliga tornen lill slottet samt i sammanhang dermed låta uppgöra förslag
öfver kostnaden till bristfälligheternas botande och dermed, jemte eget underdånigt
utlåtande i ämnet, till Kongl. Majit derefter inkomma, — så, och efter det
Kongl. Majit till hvad sålunda underdånigst blifvit hemstäldt, lemnat Dess nådiga bifall,
samt under den 26 Januari innevarande år låtit nådigt bref till Dess ÖfverIntendents-embete
derom afgå, bade emedlertid Kongl. Majits befallningshafvande i
Östergöthlands län, uti underdånig skrifvelse den 3 nästlidne Maj till Kongl. Majit
öfverlemnat ett af länsbyggmästaren P. J. Pettersson den 4:de förutgångna Februari
uppgjordt förslag å kostnaden för iståndsättande af taken å förenämnda torn, bestigande
sig till 4,928 R:dr 32 sk. banko, äfvensom en af Pettersson samma dag afgift
en reseräkning å 11 R:dr 8 sk., med underdånig anhållan om Kongl. Majits
nådiga tillstånd till de ifrågavarande bristfälligheternas afhjelpande, till bidrag uti kostnadens
bestridande, hvarför Kongl. Majits befallningshafvande uppgifvit skola vara att
påräkna en i länets ränteri, under litel ”diverse äldre medel,” reserverad summa af
528 Ridr 9 sk. 10 r:st. banko, som helt och hållet skulle tillhöra Wadstena slott
och uppkommit genom besparingar för år 1817 och föregående åren af de arrendemedel
och räntor, hvilka derförut varit anslagna till slottets underhållande; hvarefter
och sedan Kongl. Majit, genom nådig remiss häröfver, behagat infordra Kammarkollegii
underdåniga utlåtande, och, för fullgörande deraf, Kollegium ansett nödigt
lemna Öfver-Intendents-embetet del af handlingarna för afgifvande af underdånigt yttrande
i ämnet, bemälda embete till Kollegium inkommit med ett sådant, till Kongl.
Majit ställdt underdånigt utlåtande, jemte ett, till fötjd af Kongl. Majits högstberörda
nådiga föreskrift, af Konduktören, vice Professorn F. W. Scholander, efter om bristfälligheternas
beskaffenhet tagen kännedom på stället, upprättadt summariskt kostBil.
N:o 4 till Kongl. Maj:ts Prop. 1847, lliift. 1. 4
26
nadsförslag, upptagande ej mindre kostnaden för iståndsättande af förenämnda fyra
torn, än ock den för reparerande af slottets murar, tak och öfriga torn, äfvensom
för vallarnas utfyllande m. m. erforderliga summa, uppgående sammanräknadt till
17,293 R:dr 38 sk. 5 och hade Ofver-Intendents-embetet, för sin del, i underdånighet
tillstyrkt nådigt gillande af detta förslag.
Kammar-kollegium, som nu, till följd af högstberörda nådiga remiss, med utlåtande
i förevarande fråga, under den 9 sistlidne Juli i underdånighet inkommit,
hade dervid undcrdånigst anfört, beträffande först den af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
uppgifna tillgång 528 R:dr 9 sk. 10 r:ts., att, vid derom af vederbörande
provinskontor i räkenskaperne anställd undersökning, på sätt närmare inhemtades af
särskilda underdånigst bifogade och bestyrkta utdrag af desamma, först uti 1800 års
slut- och restantieräkning öfver extra medlen i länets ränteri blifvit upptaget efter
ingående balansen eller behållningen från år 1799, under titel ”Wadstena slotts reparationsmcdel,
” R:gs R:dr 409: 20. 9., utan att dock dervid någon upplysning
lemnats, hvarifrån denna behållning, som ej uppgifvits i föregående års räkenskap,
sig härledt, hvarefter, enligt 1802 års ränteri-räkning, tillkommit för försålda gamla
trädbyggningar vid Wadstena 105 R:dr 16 sk., samt för försåldt murtegel 323 R:dr
44 sk. 6 sk., så alt i denna räkning utbalancerats såsom behållning: ”Wadstena
slotts reparationsmcdel,” 838 R:dr 33 sk. 3 r:st., utgörande i Banko 559 R:dr 6
sk. 2 r:st.; att denna summa, ökad år 1810 med 70 R:dr 9 sk. 1 r:st., då levererade
anmärkta arrendemedel för fiskelägenheterna Oxtollen, Högåsen och Sidön
samt hemmanet Gjärdstorp och ränta af Långstorps såg, men som åter omförts i
1816 års räkning, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes ordres den 12 Maj 1817,
till statsmedel, sedermera oafbrutet balanserats i räkenskaperna såsom behållna i ränteriet
och Wadstena slott tillhöriga intill åren 1839 och 1840, då, i följd af förre
landträntmästaren Tollins propriebalans, hvilken, efter Kongl. Maj:ts nådiga dom i
samma balansmål af den 24 Januari 1839, borde fördelas på alla i ränteriet vid
tillgreppet deponerade medel, beloppet blifvit minskadt med 30 R:dr 44 sk. 3 r:st.,
såsom utgörande bemälda Tollins propriebalans härå, då återstoden blefve ofvanskrifne
528 R:dr 9 sk. 10 r:st., som jemväl, enligt till Kammar-rätten inkomna 1844
års landsboksräkenskap för länet, uppgifvits i ränteriets specialräkning såsom kontant
behållning; och att något hinder ej syntes möta för dessa medels begagnande till
det nu ifrågasatta ändamål, för hvilket således, utom samma medel, skulle erfordras
en summa af 16,765 R:dr 28 sk. 2 r:st.; och hade Kollegium, beträffande sjelfva
saken, underdånigst hemställt, att, som behöfligheten af de anmälda reparationerna
blifvit af vederbörande vitsordad och till förekommande af slottsbyggnadens jemte
tornens ytterligare förfall, med deras verkställande icke borde fördröjas, Kongl. Majit
täcktes till desammas företagande lemna Dess nådiga bifall.
