# ID: svediakorp-gov2149
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 41,181
# sentences: 883
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


ExpeditLOns-U t skottets Förslag till lind. Skrifvelse, IV.o
599
Af de till ständiga behof ej hänförliga anslag, hvilka för sjöförsvarets
fullständiga ordnande ansetts erforderliga, har E. K. M. i nåder föreslagit följande
summor, att af Rikets Ständer anvisas till utgående under tre år med
en tredjedel årligen, nemligen:
l:o För nybyggnad af en ångkorvett om 300 hästars kraft, 1293,000
r:dr, samt för nybyggnad af 2:ne ångbogseringsfurtyg om 100 hästars kraft,
261.000 r:dr.
itå under den tid, som sedan sistl. riksdag förflutit, begagnandet af ångkraften
på krigsfartyg erhållit en ökad vigt, hafva Rikets Ständer, med fästadt
afseende likväl å det förhållande, att statsverkets tillgångar ej medgifva beviljandet
af de äskade summorna till deras fulla belopp och att Rikets Ständer
icke äro i tillfälle att bedöma till bvilketdera slaget af ifrågavarande fartyg
anslaget lämpligast bör användas, funnit skäligt bevilja en summa af
300.000 r:dr, alt utgå under åren 1848, 1849 och 1850 med 100,000 ralr
om året, af hvilken summa bör användas så stort belopp, som erfordras för
nybyggnad af en ångkorvett eller tvenne ångbogseringsfartyg.
2:o Till anskaffande af bombkanoner och projektiler 33,700 ralr.
Enär, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, detta anslag, utöfver de vid
föregårnde riksdagar beviljade, erfordras för att med dylika kanoner och projektiler
loise vissa flottans fartyg, hvilka af dem ännu äro i saknad, hafva
Rikets Ständer bifallit hvad E. K. M. i afseende härå nådigst föreslagit.
3:o Till den nya dockbyggnadens fullbordande 88,560 r:dr.
Då den äskade summan afser fullbordandet af detta för sjöförsvaret vigtiga
arbete, hvilket icke utan betydlig olägenhet skulle kunna afbrytas, hafva
Rikets Ständer beviljat det begärda anslaget, 88,560 r:dr, att, under åren
1848, 1849 och 1850. med en tredjedel om året, utgå; dock att, vid liqviden
öfver innevarande års anslag, afräknas det belopp af 13,500 ralr, hvilket
Rikets Ständer för detta ändamål redan beviljat.
4:o Till gevärs anskaffande och förändring 30,000 r:dr.
Efter vunnen kännedom, att detta anslag hufvudsakligen är afsedt för
ändring af flintlåsgevär till gevär med slagkrutsantändning, en förändring,
hvars vigt blifvit redan af Rikets sednast församlade Ständer erkänd, samt
då angeläget är, att flottan varder försedd med tillräckligt förråd af vapen
till krigsbruk, hafva Rikets Ständer bifallit, att den äskade summan, 30,000
ralr, må under åren 1848, 1849 och 1850 utgå med 10,000 ralr om året,
med afräkning likväl, vid liqviden om innevarande års anslag, af det för
ifrågavarande ändamål redan af Rikets Ständer anvisade belopp, 2,500 r:dr.
600
Expeditions-Utskotlels Furslag till und. Skrifvelse, IV.-o 32p.
5:0 Till anskaffande af stenkol, 10,000 r:dr.
Då behofvet af stenkol till reservförråd för krigsångfartyg är obestridligt
och icke, i händelse af ett krigs utbrott, torde kunna med inom riket varande
tillgångar fyllas, hafva Rikets Ständer, till anskaffande af stenkol för flottans
behof, beviljat det begärda anslaget, 10,000 rdr, att under åren 1848,
1849 och 1850 med en tredjedel om året utgå.
6:o Till anskaffande af reservförråd för sjöbeväringens beklädnad 45,000
rdr, äfvensom, under förutsättning att, i likhet med hvad för landtbeväringeu
blifvit föreslaget, utur det för krigsbehof bildade reservförråd för beväringsmanskapet
jemväl för sjöbeväringen erhölles ej mindre hvad som erfordrades
till första uppsättningen af det till vapenöfning påräknade manskaps
beklädnad, än ock af remtyg, utredning och tältlagstross-effekter för detsamma,
lill arbetslöner för munderingarnes förfärdigande, utredning oell tält för
nämnde manskap, 20,300 r:dr.
Hvad E. K. M. i denna del föreslagit hafva Rikets Ständer i så måtto
bifallit, att Rikets Ständer medgifva, det sjöbeväringens oundgängliga behof
af beklädnadsmaterialier, äfvensom af remtyg, utredning och tältlagstross-effekter
må fyllas genom anlitande af det för krigsbehof bildade reservförråd
för beväringsmanskapet, hvaremot, med hänseende till statsverkets nuvarande
mindre fördelaktiga ställning samt mängden och vigten al de serskilda behof,
för hvilkat fyllande disponibla tillgångar redan blifvit påräknade, Rikets Ständer
funnit sig icke kunna bevilja ofvan omförmälde anslag.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Oktober 1848.
N:o 230.
Expcditions-Utskottcts Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o z3o. 601
N:o 230.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Okt. 1848.
Preste-ståndet den i9 »a —
Borgare-ståndet den 19 — —
Bonde-ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse , angående regleringen
af utgifterne under Riksstatens sjette hufvudtitel.
(Stats-utsk Uti., N;ris 90, 151, 204 och. 287 samt Mern., N:o
210.)
S. A. K.
I afseende å de under Riksstatens sjette hufvudtitel uppförda anslag hafva
vid innevarande riksmöte, följande beslut blifvit af Rikets Ständer fattade,
nemligen:
l:o Bergs- och Kommers-kollegierne.
Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
har E. K. M. täckts gifva Rikets Ständer tillkänna, det E. K. M., som funnit
nämnde båda embetsverks kollegial-sammansättning böra utbytas root en sådan
organisation, att förvaltningspersonalen komme att i hvartdera verket best»
af en chef med allena beslutande rätt uti alla till verket hörande ärenden;
med undantag endast för frågor om lån uv manufaktur-diskonten och
mål, som röra Fahlu bergsskola, samt af rådgifvande departemental-föredragande
eller byrå-chefer med reservationsrätt, i öfverensstämmelse härmed och
med tillämpning af vissa i afseende på regleringen af personal- och aflönings
staterne
uppgifne grunder, för de nya embetsverk, hvartill bemälde kollegier,
under benämning det förra af Öfverstyrelsen för bergverken och det sednare
af Öfverstyrelsen för handel och slöjder, skulle ombildas, godkändt de uti
högstberörde nådiga proposition bifogadt Statsråds-protokoll öfver Civil-ärenden
af den 23 Sept. sistl. år intagna förslag till stater, uppgående för den förra
Öfverstyrelsen till 14,133 r:dr 16 sk. och lör den sednare till 19,933 r:dr
16 sk. utom de arfvoden, sorn äfven framdeles skulle af Manufaktur-diskonten
för förvaltningen deraf utgå; och har E. K. M., med afseende å den sålunda
beslutade förändringen i Bergs- och Kommers-kollegiernas organisation,
i nåder äskat Rikets Ständers bemyndigande, dels att å allmänna indragnings
Bih.
till R. St. Fröt. 1847 och 1848- 10 Sami. 1 Afd. 76
602
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, tf.-o i'3o.
staten uppföra lönerne för deni af kollegiernes styrelsepersonal, som icke kunna
uti de i kollegiernes ställe blifvande nya styrelser varda bi beha! Ine, äfvensom
lönerne vid Sekreterare- och Advokatfiskals-tjensterne i Bergs-kollegium,
hvilka borde indragas, samt skillnaden emellan den å Kommers-kollegii stat
nu uppförda Advokatfiskals-lön och den Ombudsmans-lön, som i stället ansetts
böra utgå af Manufaktur-diskontens medel, med rättighet för dem, hvilkas
löner sålunda i sin helhet eller till en del å indragningsstaten förflyttas,
att i vanlig ordning derifrån uppbära dessa lönebelopp, intill dess de afgå
eller till motsvarande eller högre löner befordras, ,och med iakttagande att,
i händelse sådan förflyttning från indragningsstaten till ordinarie tjenst med
ringare lön eger rum, endast löneskillnaden bör den befordrade från indragningsstaten
tillgodokomma, dels att disponerade för öfriga tjenstår vid nämde
embetsverk å Riksstatens hittills fastställda löneanslag intilldess dermed personal-regleringen
enligt de nya staterna kan, i mån af afgång, fullständigt
blifva tillvägabragt.
Rikets Ständer hafva detta ärende i öfvervägande tagit och dervid funnit,
att genom den föreslagna öfverflyttningen på allmänna indragningsstaten af
lönerna för dem af Bergs- och Kommers-kollegiernes styrelse-personal, sorn
icke skulle kunna i de nya Öfverstyrelserna bibehållas, äfvensom förvissa andra
vid bemälde kollegier nu anställde tjenstemän, statsverket korame att till
en början betungas med en årligen utgående kostnad, hvilken, ehuru dess belopp
icke kan på förhand bestämmas, äfven i fördelaktigaste fäll skulle öfverstiga
den besparing, som, efter hvad högstberörde nådiga proposition och
dervid fogade Statsråds-protokoll öfver Civi härendén gifva vid handen, skulle
genom löneregleringens för ifrågavarande tvenne Öfverstyrelse!' verkställande i
enlighet med de af E. K. M. godkända stater komma att uppstå,- och då,
med hänseende till mängden och beskaffenheten af de till Bergs- och Kommers-kollegiernes
handläggning ännu hörande ärenden, det torde med sannolikhet
böra antagas, att en sådan förändring af dessa embetsverks organisation
hvarigenom å ena sidan bereddes en önskvärd förenkling ocb skyndsamhet
i ärendenas behandling, utan åsidosättande af deras noggranna och fullständiga
pröfning, samt å andra sidan de vid verken anställde embets- och tjenstemän
blefve försedde med en efter tjensternas vigt, trägenhet och ansvarsfullhet
lämpad samt för nödtorftig bergning tillräcklig aflöning, skulle kunna
tillvägabringas jemväl med någon nedsättning i beloppet af meranämnda, för
de tvenne nya Öfverstyrelserna föreslagna aflönings-stater, samt dessutom med
skäl torde kunna ifrågasättas, huruvida de af den beslutade nya organisationen
af Bergs- och Kommers-koliegierne hädly tande fördelar för det allmänna
Expeditions-Ulskoltets Furslag till tind. Skrifvelse > IV.o l3o.
603
må anses vara af en betydenhet, som motsvarar den ökade utgift, statsverket,
i följd af indragningsstatens deraf föranledda betungande, komme att för
den närmaste framtiden vidkännas, hafva Rikets Ständer funnit sig icke böra
bifalla hvad uti högstberörde nådiga proposition blifvit äskadt, dels i fråga
0111 uppförande å allmänna indragningsstaten af lönerne för dem af Bergs»
och Kammar-kollegiernes styrelse-personal, som icke kunde uti de i bemälde
kollegiers ställe blifvande nya Öfverstyrelser bibehållas, äfvensom lönerne vid
sekreterare- och advokatfiskals-tjensterne i Bergs-kollegium, samt skillnaden
emellan den å Kommers-kollegii stat nu uppförda advokatfiskalslön och den
ombudsmanslön, som i stället skulle af manufaktur-diskontens medel utgå;
dels i fråga om dispositionen af de för öfriga tjenster vid nämnde embetsverk
å Riksstaten hittills fastställde löneanslag, intill dess dermed personalregleringen
enligt de nya staterne, i mån utaf afgång, kunde fullständigt tillvagabringas;
hvadan de i nu gällande Riksstat för Bergs- och Kommers-kollegierne
uppförde anslagssummor till oförändradt belopp bibehållits.
2:o Landtmäteri-staten.
Till beredande af ersättning för det skrifvare-biträde, hvilket Landtmä»
teri-sekreteraren har af nöden, är af E. K. M. i nåder föreslaget, att landtmäteri-staten
måtte ökas med 200 r:dr; men då ifrågavarande tillökning i
sjelfva verket är att betrakta såsom en löneförbättring för Sekreteraren vid
General-landtinäteri-kontoret > och Rikets Ständer anse en sådan partiel rubbning
uti den för icke lång tid sedan, eller vid 1840—1841 urens riksdag,
för nämnde kontor fastställda allöningsstat ej vara lämpelig, samt dessutom
föreställa sig, att, derest bemälde tjensteman skulle finnas förtjent af serskild
godtgörelse för de ökade göromål, hvilka i följd af det nu pågående upprättandet
af sockenkartor eller andra tillfälliga förhållanden för honom uppkomma,
en dylik godtgörelse bör kunna beredas af redan anvisade för sådana
ändamål disponibla medel, hafva Rikets Stander icke funnit sig böra bifalla
den äskade förhöjningen.
3:o Ö/verstdthällare-embetet.
a) E. K. M., som, af uppgifne skäl, ansett en allmän lönereglering för
Öfverslåthållare-embetet och dess kansli, ehuru af billighet påkallad, nu icke
kunna ifrågakomma, har likväl i nåder begärt, att nya löner, till ett sam»
manlagdt belopp af 1,047 r:dr 16 sk., måtte å stat uppföras för åtskilliga under
bemälda embetsverk hörande betjente; men, med hänseende till statsyer
-
604
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N-o a3o.
tets nuvarande knappa tillgångar och den deraf föranledda nödvändighet af
största möjliga inskränkning i statsutgilternes belopp, hafva Rikets Ständer
funnit sig icke kunna bifalla hvad E. K. M:s nådiga proposition i denna del
innehåller.
b) E. K. Rl. har vidare i nåder föreslagit, att de fyra embets- och tjenstemän,
för hvilka minskning i inkomster inträffat derigenom, att det förräntande
af depositionsmedel, som uti Kongl, brefvet den 10 Juli 1816 medgifvits,
för att med räntan förbättra dessa tjenstemäns lönevilkor, sedermera,
jemlikt Kongl, brefvet den 4 April 1840, upphört, de tvenne, som från
nämnde tid ännu i tjensterna qvarstå, måtte personelt å allmänna indragningsstaten
uppföras till ersättning så länge de syslorna fortfarande innehafva,
kamererare!! med 200 r:dr och förste notarien med ett belopp, motsvarande
skillnaden emellan hans nuvarande lön (218 r:dr 6 sk. 5 r:st.) och den Öfverståthållare-embelet
föreslagit (400 r:dr), eller med 181 r:dr 41 sk. 7 rst.
Då likväl, efter Rikets Ständers tanka, den förhöjning i löneförmåner, hvilken
genom omförmälde räntemedel blifvit desse tjenstemän beredd, måste
betraktas såsom varande af tillfällig beskaffenhet, hafva Rikets Ständer icke
ansett sig böra bifalla hvad E. K. M. i ofvanberörde hänseende äskat.
c) Utöfver hittills anvisade statsbidrag för poliskammaren, utgörande
15,000 r:dr, bar E. K. M. begärt, det Rikets Ständer måtte bevilja den summa
af 4,000 r:dr, hvilken, enligt uppgjord t förslag, erfordrades för aflöningsoch
omkostnads-statens bringande till 50,000 ralig men, ehuru det visserligen
bör medgifvas, att ordningens och säkerhetens vidmagthållande i hufvudstaden
utgör ett föremål af synnerlig vigt för det allmänna, hvadan Rikets Ständer
ock, genom anvisande af nuvarande statsanslag för underhållandet af polisväsendet
i Stockholm erkänt och uppfyllt statens åliggande att deltaga i de
för sådant ändamål erforderliga kostnader, hafva Rikets Ständer likväl, enär
det nu äskade ytterligare bidrag för en tvifvelsutan af omständigheterna påkallad
förbättring af nämnde polisväsende desto mindre synes böra, vid nuvarande
inskränkta tillgångar från statens sida ifrågakomma, som fyllandet af
de i omförmälde hänseende uppgifne behof uteslutande eller åtminstone i
lörsta rummet åligger invånarne i hufvudstaden, funnit den begärda förhöjningen
i statsanslaget för poliskammaren i Stockholm icke kunna beviljas.
d) I enlighet med hvad i fråga om regleringen af utgifterne under Riksstatens
andra hufvudtitel blifvit i underd. anmäldt, har, genom öfverllyttning
till nämnde hufvudtitel af ett på Öfverståthållarc-embetets stat uppfördt anslag
för en skarprättare, sistberörde stat blifvit minskad med 8 r:dr.
Expeditions-Vtskoltets Förslag till lind. Skrifvelse, IV;o i3o.
605
4:o Landsstaten.
a) För tillvägabringande af en ny lönereglering för landsstats-persona ’en,
i enlighet med uppgifne grunder, liar E. K. M. i nåder äskat en anslags-tillökning
å sjette hufvudtiteln af 99,916 r:dr 32 sk. och å allmänna indragningsstaten
af 66,277 r:dr 16 sk., emot det att sjunde hufvudtitelns anslag till remisslage,
uppbörds- och observations-procenter samt mantalsskrifnings-provisioner
kunde minskas med 20,000 rxlr; hvarjemte E. El. IVl. dels ansett ett
belopp af omkring 306 r:dr böra å Riksstaten uppföras såsom ersättning för
den minskning i de å stat nu uppförda tillgångar för Lands-staten, hvilken
uppkommit genom förmedling af den på Landskamererare-lönen i Skaraborgs
län indelta spanmålsränla för Lehrdala tullmjölqvarn, dels, för den händelse att
den föreslagna allmänna löneregleringen icke skulle i afseende å Länsmännen
och Waktbetjente vid lundhöfdinge-embetena bifallas, fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet derå, att, i allt fail, antalet af länsmän beböfde ökas med
sex i Westerbottens och en i Södermanlands län, samt en ytterligare vaktbetjent
antagas vid hvarje landsliöfdiuge-embete, der blott en sådan nu finnes;
äfvensom att länsmannen i Frökinds härad, samt de med boställen försedda
länsmännen i Upsala län af E. K. M. i nåder pröfvats berättigade till erhållande
af lönefyllnad till 200 r:dr, den förre med 10 r:dr oell de sednare med
tillsammans 543 rxlr 46 sk. 10 r:st.
I anledning af hvad sålunda blifvit nådigst föreslaget få Rikets Ständer
underdånigst anföra, att då anvisandet af de för landsstats-regleringens tillvägabringande
erforderliga betydliga anslag icke funnits förenligt med det inskränkta
beloppet af statsverkets nuvarande disponibla tillgångar, Rikets Ständer
ansett sig icke kunna bevilja de för ifrågavarande reglering äskade anslag
å sjette och nionde hufvudtitlarne af tillsammans 166,194 r:dr, utan
komma de vid sista statsregleringen för landsstaterne anvisade anslagssummor
att i den blifvande nya Riksstaten uppföras med inga andra förändringar, än
som bär nedan omförmälas, och följaktligen äfven med bibehållande,, enligt
tillförene gifna bestämmelser, af det vid sistlidne riksdag ”tili löneförhöjning
för landsstaterne” beviljade reservations-anslag af 6,000 rxlr.
Beträffande åter öfriga af E. K. M. ifrågasätta tillökningar i serskilda delar
af landsstats-anslagen, så hafva Rikets Ständer bifallit: att anslaget för
landsstaten i Skaraborgs län må ökas med 34 tunnor spanmål, hälften råg
och hälften korn, utgörande, enligt den för spanmåls-anslagen i Riksstaten.
antagna förslags-beräkning af 6 rxlr tunnan, ett penningevärde af 204 rxlr,
till ersättning för den minskning i landskamererare-lönen, sorn uppkommit
606
Expeditions-Vtskottets Fur slag lill und. Skrifvelse j IV.o 2 Jo.
genom förmedling af den derå indelta spanmålsränta för Lcrdalda tullmjölqvarn;
att, till aflöning åt sex länsmän inom Westerbottens län, å dess landsstat
må uppföras ett belopp af 1,200 r:dr årligen; att 200 r:dr må, till aflöning
åt en ny länsman inom Södermanlands län, å dess landsstat blifva uppförda;
att, till aflöning åt ytterligare en vaktbetjent vid bvartdera af landshöfdinge-embetena
i Gefleborgs och Hallands län, å bvartdera länets landsstat
må upptagas ett belopp af 87 r:dr 24 sk., samt att, för beredande af lö~
nefyllnad till 200 r.dr årligen åt länsmannen i Frökinds bärad af Skaraborgs
län samt åt de med boställen försedde länsmännen i Upsala län, landsstaterne
för dessa tvenne län må ökas, den förra med 10 ralr och den sednare
med 543 r:dr 46 sk. 10 r:st.
b) Då, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat af de handlingar, E. K. M
under den 10 sistlidne Mars behagat till Rikets Ständers Stats-utskott i nåder
öfverlemna, till uppassning hos länsstyrelsen i Upsala af ålder varit anställde
2:ne s. k. slottsknektar, hvilka sednast å fångvårdens stat uppburit löner
med 133 r:dr 16 sk. hvardera, men, i följd af förändrad reglering utaf
landsstaten för Upsala län och fångvården inom detsamma, inträffat, att lönerne
för ifrågavarande 2:ne betjente icke blifvit uppförda å någondera af berörde
stater för innevarande år, hafva Rikets Ständer beslutat, alt tinder denna
hufvud titel och Upsala läns landsstat må uppföras löner för 2:ne slottsknektar
med 13.3 ralr 16 sk. årligen för hvardera, att utgå från och med innevarande
års början, men med iakttagande likväl, att, efter de nuvarande
innehafvarnes af dessa befattningar afgång ur tjernsten, lönerne vid samma
tjenster bestämmas till ett belopp, icke öfverstigande hvad som allmännast
och enligt de flesta läns stater tillkommer hos länsstyrelserna anställde enspännare
eller kansliposter.
5:o Gästgi/vares friheter.
Till understöd för gästgifverihållningen vid frälseskatte-hemmancl i
mantal Kappeled i Willstad socken af Westbo härad och Jönköpings län,
dertill 66 r:dr 32 sk. årligen måst från och med år 1842, af extra utgifts-medlen
anvisas, har E. K. M. äskat ett årligt anslag å stat lill sistnämnde belopp;
men då ovisst är, huruvida icke, i följd af E. lv. M:s nådiga cirkulär af den
2 Augusti 1844, entreprenad för skjutsningens bestridande vid Kappeled»
gästgifvaregård må kunna tillvägabringa» oell åboerne å ifrågavarande bennman
såmedelst befrias från den tunga, hvilken de af gästgifverihållningen
för närvarande måste vidkännas, hafva Rikets Ständer ansett mindre lamp
-
Expedilions-Vtskoltets Förslag till und. Skrifvelsej No 2J0.
607
ligt, att den ersättning, åboerne funnits böra i omförmälde hänseende tillgodonjuta,
varder å stat uppförd, hvadan £. K. M:s nådiga framställning i
detta fall icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
6:0 Jordbruket} Handeln och JVäringarne.
a) Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmanna näringar.
Efter det Rikets åren 1840 öch 1841 församlade Ständer, jemte medgifvande,
att ljltuna Kungsladugård i Upsala län finge, vid utgången af
dåvarande arrende upplåtas till inrättande af ett landtbruks-institut tillika
beviljat ett årligt anslag af 4,000 r:dr, motsvarande arrende-beloppet, att afsättas
till bildande af en fond för uppköp af inventarier m. m., så bade styrelsen
för det blifvande landtbruks-institutet hos E. K. M. i underdånighet ådagalagt
fortfarandet af berörde anslag, äfven sedan arrendet afUltuna Kungsladugård
innevarande år upphört, vara oundgängeligen nödigt för att institutet,
som med början af år 1849 komme att träda i verksamhet, må kunna
uppfylla sin vigtiga bestämmelse, med anledning hvaraf E. K. M. i nåder
föreslagit beviljandet af ett fortfarande anslag af 4,000 r:dr för nämnde landtbruks-institut
under vilkor att minst sex elever och ett lika antal lärlingar
derstädes kostnadsfritt lemnäs uppehälle och undervisning; och då, enligt
hvad Rikets Ständer varit i tillfälle att inhemta, det för meranämnde landtbruks-institut
äskade årliga statsbidrag oundgängligen erfordras för denna läroanstalts
försättande och underhållande i sådant skick, att de för Svenska
Lmdtbruksnäringen deraf påräknade fördelar må vara alt med säkerhet förvänta,
hafva Rikets Ständer bifallit, alt, till understöd för Ultuna landtbruksinstitut,
ett årligt anslag af 4,000 r:dr må, under den tid för hvilken nu verkställda
statsreglering blifver gällande, fortfarande utgå under vilkor att minst
sex elever och elt lika antal lärlingar vid institutet kostnadsfritt underhållas
och njuta undervisning.
Likaså och då Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med den uti E. K. M:s
nådiga proposition yttrade åsigt, anse de fördelaktiga resultater, sorn af landtbruks-inslitutets
vid Degeberg och de liigre landtbruks-skolornas tillvaro redan
vunnits och ytterligare äro att emotse, påkalla fortfarandet af de vid
sisllidne riksdag för dessa inrättningar anvisade statsbidrag, hafva Rikets Ständer
bifallit, att i den ny^a Riksstaten må under sjette hufvudtitelns anslag lill
undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-näringar uppföras för Degeberga
landtbruks-institut 10,000 rdr, för de redan anlagda nio lägre landt
-
608
Expediiions-XJtskottets Förslag till und. Skri/velsej IV.o 23o.
bruksskolorna 9,000 r:dr, att emellan desamma lika fördelas, samt för inrättande
af ytterligare en lägre landtbruksskola i någon ort, som deraf kan vara
i behof, 1,000 r:dr, utan annat vilkor för utgåendet af sistnämnde belopp,
iin att invånare i den ort, hvarest den nya skolan kommer att inrättas, för
detta ändamål anskaffa en sådan egendom, som af E. K. M. prof vas dertill
lämplig.
Beträffande åter E. K. M:s tillika gjorda nådiga framställning i fråga om
användandet af hvad å förut befintliga anslag för lägre landtbruksskolor ännu
icke disponerats eller framdeles förblifver odisponeradt, äfvensom af öfriga
besparingar å denna lnifvudtitels afdelning för jordbruk och näringar, så
anhålla Rikets Ständer underd:st, att E. K. M. täcktes af de å anslagen för
landtbruksskolorna uppkomna besparingar i nåder bevilja tillfälligt understöd,
ät dtn vid Sjögestad i Östergöthlands län befintliga läroanstalt af nämnde beskaffenhet;
och skola Rikets Ständer för öfrigt, i anledning af högstberörde
nådiga framställning, framdeles sig i underd. yttra, i sammanhang med pröfningen
af frågan örn E. K. M:s dispositionsrätt öfver de å Riksstatens hufvudtitlar
i allmänhet uppkommande besparingar.
b) Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar.
Då Rikets Ständer ansett nyttan af Trädgårds-föreningens i Stockholm
elevskola', hvilken redan visat sig utöfva ett välgörande inflytande på den inhemska
trädgårdsskötselns utveckling, vara ådagalagd och denna undervisningsanstalts
framtida bestånd alltså förtjent att genom understöd af allmänna
medel befrämjas, hafva Rikets Ständer, i enlighet med hvad E. K. M. i
nåder föreslagit, för den tid, hvarunder nu skedda statsreglering blifver gällande,
till understöd för nämnda elevskola anvisat ett årligt anslag af 1,333
r.dr 16 sk., med förbindelse för Trädgårds-föreningen att, så vidt ske kan,
verkställa utdelning af fruktträd och plantor till mindre bemedlade jordbrukare
och att, jemte behörig redovisning för nämnde medel, till Landsbruksakademien
afgifva berättelse om antalet af de elever hvilka vid inrättningen
njuta undervisning, äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd
samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet.
c) Undervisnings anstalter för slöjderne.
Jemte tillkännagifvande att, enligt Rikets Ständers vid sistl. riksdag
framställda begäran, E. K. M. låtit anställa undersökning om tillståndet inom
-
Expeditions-l/tskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N:o $3o.
609
om den tecknologiska undervisnings-anstalten i Stockholm och derefter, i afseende
å en nödig befunnen förändrad organisation af detta institut, för detsamma
fastställt nya stadgar och ny stat, att från innevarande års början
tjena till efterrättelse, har E. K. M. i nåder föreslagit, att nuvarande endast
”intill nästa riksdag” beviljade årliga anslag för berörda undervisningsanstalt,
14,100 r:dr matte, såsom i den nya staten påräknadt, få än vidare fortfara;
och då, med hänsigt till den vidtagna förändrade organisationen af tecknologiska
institutet, det bör förmodas, att denna inrättning kommer att motsvara
det dermed åsyftade ändamål, hafva Rikets Ständer, såsom årligt anslag
för nämnde institut, anvisat ofvan omförmälda belopp, 14,100 r.dr, att utgå
under den tid, för hvilken nu verkställda statsreglering blifver gällande.
Med anledning af hos Rikets Ständer gjord framställning om statsanslag
för en af den i hufvudstaden till slöjdernes förkofran stiftade förening inrättad
skola, beräknad för yngre slöjdidkare?, serdeles gesällers och lärlingars
undervisning, hafva Rikets Ständer, enär, enligt hvad upplyst blifvit, denna
skola, under den korta tiden af dess verksamhet, redan visat tillfredsställande
resultater, och då hufvudstaden, jemförelsevis med öfriga städer i riket,
onekligen inom sig eger det största antalet af handtverksgesäller och lärlingar,
för hvilka undervisningen i slöjdskolor egentligen torde böra vara afsedd,
samt härvarande verkstäder dessutom företrädesvis besökas af gesäller och lärlingar
från andra delar af landet, funnit skäligt, till understöd för ifrågavarande
slöjdskola, anvisa ett årligt anslag af 2,000 rtdr att, under den tid, för
hvilken nu verställda statsreglering blifver gällande, utgå med vilkor, att kostnaderna
för anskaffande af en för skolan erforderlig, ändamålsenlig lokal af
Stockholms stad bestridas; att minst enahanda bidrag, som under sisth år
från Slöjdföreningen skolan tillgodokommit, fortfarande årligen utgår, samt att
slöjdskolan ställes under tillsyn af Kommers-kollegium eller den Öfverstyrelse
för handel och slöjder, hvilken kan i dess ställe komma att inrättas, på det
erforderlig säkerhet ej må saknas, att de medel, som till understöd för nämnda
skola blifvit af Rikets Ständer beviljade, varda i behörig ordning för detta
ändamål använde.
d) Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart.
I anledning af direktionens för den lägre na viga tions-sk olan i Hernösand
underd. hemställan har E. K. M. nådigst föreslagit, att, för tillvägahringande
af denna skolas förändring till en högre ulidervisnings-anstalt, anslaget der
Bih.
till R. St. Vrot. tS47 och 1848» ?o Sami. 1 Afd. 7/
610
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skri/velse, IV.o ?3o.
för måtte från 700 r:dr förhöjas till 1,500 r:dr, eller lika belopp, som för
navigationsskolorne i Malmö och Calmar blifvit anvisadt; och hafva Rikets
Ständer, i betraktande af den betydliga och årligen tilltagande sjöfart, äfven
på aflägsna re utrikes orter, hvilken icke allenast från Hernösand och Sundsvall,
utan och från de nordligare hamnarne bedrifves, samt med fästadt hufvudsakligt
afseende derå, att, på hela den ansenliga kuststräckan från Gelle
till Haparanda, någon annan undervisnings-anstalt för de till sjömannayrket
börande vetenskaper icke finnes att tillgå, än omförmälda i Hernösand befintliga
lägre navigatians-skola, hvilket förhåfande tillräckligt ådagalägger behofvet
af denna skolas utvidgande, funnit sig böra bifalla, att, på sätt i E. K.
M:s nådiga proposition blifvit äskadt, det nuvarande årliga statsanslaget för
Hernösands navigatians-skola må ökas med 800 r:dr.
Då fråga uppstått, huruvida och i hvad mån statsbidrag för den på allmän
bekostnad i hufvudstaden inrättade navigatians-skola må anses fortfarande
erforderligt, sedan en betydlig enskild donation blifvit för tillvägabringan<le
af en dylik undervisnings-anstalt härstädes anvisad, samt Rikets Ständer i
afseende å denna donation inhemtat, att, enligt ett den 30 Aug. 1834 upprättadt
testamente, Grosshandlanden Abraham Rydberg anslagit en summa
af 100,000 rdr banko till grundläggande af en förbätrad navigations-skola i
Stockholm, för danande af skicklige sjömän, hvarvid den i Gefle befintliga
inrättning af ifrågavarande beskaffenhet i vissa delar kunde tjena till föresyn,-  att berörda testamente, sorn tillika innefattar åtskilliga andra till uppgifna
personer och inrättningar gjorda dispositioner, innehåller den slutliga bestämmelse,
att hvad som, efter det samtliga dispositionerne blifvit fullgjorda, kunde
af testato,rs qvarlåtenskap återstå, borde delas till hälften emellan den
hotel de ville-byggnad, hvartill serskild donation i samma testamente meddelats,
och den blifvande nya navigations-skolaii; att, i anledning af uppkommen
testamentstvist, den summa, som på grund af testamentet, borde navigations-skolan
tiilgodokomma, blifvit, enligt träffad öfverenskommelse med
Grosshandlanden Rydbergs arfvingar, bestämd till 150,000 ralr, hvilken summa
jemväl af sterbhusets tillgångar utbetalts; att dessa medel sedermera under
den 12 Dec. 1846 blifvit af navigationsskole-fondens förvaltning, eller,
såsom denna förvaltning numera benämnes, direktionen för Abraham Rydbergs
stiftelse till danande af skicklige sjömän, utlånte till Stockholms stads
drätselkommission, nemligen 100,000 ralr mot 4 i procent årlig ränta, men
vitan uppsägningsrätt å någondera sidan, samt 50,000 r:dr mot 4 procents
ränta och sev månaders uppsägning, af hvilket sistnämnda belopp 20,000 ralr
i början af sisth Januari månad blifvit af bemälde direktion återlyftade, samt
Exjie 'inotis Utskottets Förslag till und. Skrifvelse j N:0 i3o.
611
att, med serskild anledning af den fullständiga undervisning, statens härvarande
navigationsskola erbjöde i de för sjömannayrket nödvändiga theoretiska
kunskaper, direktionen beslutat, det Rådbergska stiftelsen skulle uteslutande
verka för sjömannens praktiska utbildning, ehuru direktionen, som vidtagit
förberedande åtgärder för att i denna syftning sätta stiftelsen i verksamhet,
icke ännu slutligen bestämt sig för något visst af de i sådant afseende inom
direktionen väckta förslag; så och enär Rikets Ständer anse, under sådana omständigheter,
å ena sidan det vara statens rättighet att tillse, det ändamålet
med ifrågavarande donation må, så fort ske kan, varda uppnådt, samt, å
den andra, med hänseende till donationens ansenliga belopp och då de deraf
inflytande räntemedel utgöra mer än tillräcklig tillgång för underhållandet
härstädes af en fullständig och ändamålsenligt ordnad navigationsskola, att
statsverket icke skäligen bör vidare betungas med en numera icke erforderlig
utgift för navigations-undervisningen i Stockholm, få Rikets Ständer underd:st
anhålla, det täcktes E. K. M. i nåder anbefalla vidtagandet af sådana
åtgärder, hvarigenom de, enligt Grosshaudlanden Rydbergs ifrågavarande
testamente, till inrättande af en navigationsskola i Stockholm donerade medel
må, så fort ske kan, blifva för dermed afsedda ändamål använda; kommande
det nuvarande årliga statsanslaget för härvarande navigationsskola,
2,800 rrdr, att upphöra, då nu beslutade statsreglering träder i verkställighet.
För den händelse emedlertid, att, af en eller annan anledning, den Rydhergska
donations-fonden icke skulle före innevarande års utgång blifva för
ifrågavarande ändamål disponibel, hafva Rikets Ständer, på det undervisningen
vid meranämnde navigationsskola ej må behöfva afbrytas och de dervid
anställde lärare gå i mistning af dem tillförsäkrade löneförmåner å Riktgäldskontoret
anvisat en summa af 5,600 r:dr att, efter beräkning af 2,800 r:dr
för året, från nästkommande års början tills vidare och intill dess de Rydbergs
ka donationsmedlen blifva för ändamålet att tillgå, förskottsvis disponeras
till underhåll af berörda navigationsskola och aflöning af dervid anställde
lärare, under förbehåll likväl af framtida ersättning från omförmälde
testamentsmedeh
e) Jordförluster genom kanal-anläggningar,
E. K. M» har i nåder föreslagit, att det å denna hufvudtitel under ofvanstående
rubrik uppförda förslagsanslag må, utan förhöjning i beloppet,
upptagas under benämning: jordförluster genom kanal- och vägantäggningatj
hvarigenom tillfälle blefve beredt att derå jemväl anvisa de för jord
-
612
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o s3o.
förluster i följd af väganläggningar i fråga kommande ersättningar; och enär,
jemlikt Kongl, förordningen den 20 N:o v ernber 1845, angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof, jordegare numera är berättigad till ersättning
icke allenast, såsom tillförene, för inegor, utan ock för all annan
mark, som pröfvas böra för väganläggning afstås, samt i följd häraf statsverket
sannolikt kommer att, för godtgörande af jordförluster genom dylika anläggningar,
vidkännas större kostnader än hittills, så och med afseende jemväl
derå, att, enligt räkenskaperne, det till ersättning af jordförluster genom
kanal-anläggningar anvisade förslågs-anslag under de sednare åren icke varit
till sitt hela belopp för dermed afsedda ändamål behöfligt, hafva Rikets Ständer
bifallit hvad den nådiga propositionen i denna del innehåller.
7:o Till Rikets Ständers bepröfvande har E. K. M. i nåder öfverlemnat,
huruvida det årliga anslag, som, i följd af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse!’ af den 13 Februari 1841 och 30 Januari 1845, med 3,333 r:dr
16 sk. af Riksgäldskontorets medel utgått för Skeppsbyggeri-iinstitutet i Carlskrona,
må, i likhet med hvad för andra undervisningsanstalter för näringarne
egde rum, uppföras å sjette hufvudtitelns afdelning för jordbruk, handel
och näringar eiler fortfarande af Riksgäldskontoret årligen utanordnas;
och hafva Rikets Ständer, i anledning af denna nådiga framställning, beslutat,
att, efter det sådana för innevarande år belöpande kostnader för ofvannämnde
skeppsbyggeri-institut, hvilka af allmänna medel böra godtgöras, blifvit
utaf reservationerne å de äldre anslagen bestridde, dessa reservationers återstående
belopp skola till Riksgäldskontoret indragas, samt deremot å samma
kontor anvisat ett årligt anslag af 3,333 r:dr 16 sk. att, från och med
nästkommande år och intill dess den vid nästa riksdag blifvande statsreglering
träder i verkställighet, af E. K. M. disponeras fär lärares aflönande och
elevers underhåll vid ett institut af ifrågavarande beskaffenhet; äfvensom och
då Rikets Ständer inhemtat, att vid det å kofferdi-skeppsvarfvet i Carlskrona
inrättade skeppsbyggeri-institut undervisningen ej mindre uti mathematiska
ämnen, än ock i skeppsbyggeriets theoretiska och praktiska delar bestrides
af tvenne officerare vid Kongl, flottans Konstruktions-korps, men att elevernes
praktiska öfningar å berörda varf icke kunnat bringas till önskvärd
fullständighet, Rikets Ständer få i underdånighet anhålla, att, sedan det
med disponenterne af nämnde kofferdi-skeppsvarf den 16 Februari 1843 på
sex års tid afslutade kontrakt nästkommande år tilländagått, skeppsbyggerielevernes
undervisning och praktiska öfningar må försiggå å Kongl, skeppsvarfvet
i Carlskrona, såsom, i anseende till mångfalden af der förekommande
nybyggnads- och öfriga arbeten, fullkomnade arbets-methoder samt mera
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 23a.
613
fullständiga verkstäder af alla slag, modellsa mlingar och andra hjelpmedel
för undervisningen, erbjudande den bästa inom fäderneslandet tillgängliga
praktiska skola för blifvande skeppsbyggmästare, samt alt E. K. M. i sammanhang
härmed täcktes i nåder utfärda de föreskrifter och låta vidtaga de
anordningar, som för befrämjande af det med skeppsbyggeri-institutet åsyftade
ändamål pröfvas lämpligast, anseende Rikets Ständer att, intill dess omförmälda
förändring blifvit vidtagen, några nya elever icke böra vid institutet
antagas.
I allmänhet utgör kostnadsfri undervisning den enda förmån, som vid
statens läroanstalter bör eleverna lillgodokomma,- men då, i afseende å merberörda
skeppsbyggeri-institut det serskilda förhållande eger rum, att eleverne
under en betydlig del af året skola sysselsättas med praktiska arbeten och
i detta Eli äro jemförlige med handtverkslärlingar, timmermän m. fl., hvilka
genom arbete förtjena sitt uppehälle, hafva Rikets Ständer ansett, att de medel,
som hittills varit anslagna till underhåll för skeppsbyggeri-eleverne, må
äfven framgent, efter verkställighet af institutets nya organisation, för samma
ändamål disponeras, dock på det sätt, att underhållet för hvarje elev utgår i
egenskap af dagspenning för de dagar, som till praktitkt handtverkeri-arbete
användas, och icke beräknas till högre belopp, än sorn motsvarar värdet af
den dag- eller månads-lön och spanmål, som åtnjutes af Kongl, skeppsvarfvets
lärlingar och arbetare samt handtverks-underofficerare med enahanda
skicklighet.
8:0 I öfverensstämmelse med hvad i den nådiga propositionen blifvit
äskadt, hafva Rikets Ständer beslutat, att det vid sistlidne riksdag beviljade
anslag af 100 r:dr för hvarje län till tryckning af E. K. M:s befallningslraf
vandes
kungörelser må fortfarande bibehållas under det å denna hufvudtitel
uppförda förslags-anslag till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus.
Då i öfriga under RiksstatenS sjette hufvudtitel upptagna utgiftssummor
någon förändring icke funnits böra ega rum, roed undantag allenast af en
minskning med 1 r:dr 30 sk. 10 r:st. i förslags-anslaget till skrifmaterialier
och expenser, för slutsummans jemnande, hafva berörde hufvudtitels serskilda
anslag blifvit fastställde att, intill näst vidtagande statsreglering, utgå
sorn följer;
Statsråden utan departement banko r:dr 18,000: — —
Departements-chefen
. 7,000: — —
Transport 23,000; — —
Civil Departementet.
614 Expedilions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o 23o.
Transport 25,000: — —
Departementets expedition  17,624: 32. —
Bergs-kollegium med Bergslags-staterne . 31,917: 43. 4.
Kommers-kollegium  20,144: — —
Tabell-kommissionen  2,450: .— —
Landtmäteri-staten 30,412: 8. —
Dito, för sockenkartors upprättande, reservations-anslag
,
3,000: — —
Öfverståthållare-embetet  34,561: 28. 10.
Landtstaterns (deribland 6,000 r:dr löneförhöjning
för dito, reservationsanslag
399,468: 18. 3.
Gästgifvares friheter ........ 10,866: 16. —
Färjor och färjkarlar
. 140: — — 575^86: 2. 5.
Jordbruket, handeln och näringarne.
Skiften och afvittringar . .
.... 42,000: — —
Utflyttningshjelp efter laga skiften, förslagsanslag
-  46,000: —- —-
Vägar och kommunikationer  8,000: — —•
Undervisnings-anstalter för jordbruk och
landtmanna-näringar  26,000: — —
Odlingshjelp 111. m. för krono-nybyggare,
förslags anslag
. 3,000: —- —
Befrämjandet i allmänhet af jordbruk och
landtmanna-näringar  10,333: 16. —
Hästafvelns förbättrande  26,526': 40. —
Undervisnings-anstalter för slöjderna . . 20,200: — —
Befrämjandet i allmänhet af slöjderna . 12,561: 24. —
Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart
9,300: — —
Befrämjandet i allmänhet af handel och
sjöfart
19,000: — —
Undervisnings-anstalter för bergsbruket . 3,800: — —
Befrämjandet i allmänhet af bergsbruket 20,953: 19. 11.
Fisken-näringens understöd  5,000: —- -
Transport 252,675: 3. 11- 575,585: 2. 5.
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 231. 615
Transport 252,675: 3. 11. 575,585‘ 2. 5.
Jordförluster genom kanal- och väganlägg
ningar>
förslagsanslag  6,669: 16. — 259 344- 19 11
Diverse anslag.
Skrifmaterialier oell expenser samt ved och
ljus, förslags anslag  16,400: 25. 8.
Rese- och traktaments-penningar, förslagsanslag
6,000: — —
Extra utgifter . . . .  6,000: — — 28,400: 25. 8.
Summa banko r:dr 863,330: — —
Hvilka 863,330 ndr utgöres af: penningar  548,682: 16. —
indelta räntor, enligt 1845 års Riksstat, värde . . . 293,689: 32. —
indelt spanmål dito dito  16,959: — —•
oindelt dito dito dito  3,999: — —
Summa banko r:clr 863,330: — —
Rörande de i den nådiga propositionen angående statssverkets tillstånd
och hellof gjorda framställningar om extra stats-anslag dels för en gång, dels
under vissa år, till föremål, tillhörande Civil-departementets handläggning,
halva Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 2 sistlidne Augusti sig
yttrat.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Oktober 1848.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 23r.
N:o 231.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Okt. 1848.
Preste-ståndet den ig — *—
Borgare-ståndet den ig — —
Bonde-ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underd. skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens sjunde hufvudtitel.
(Stats-utsk Uti., N:o 91, 152 och 287, samt Mern., N:o 210.)
S. A. K.
Vid regleringen af Riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen
för Finans-departementet, hafva Rikets Ständer till pröfnina förehaft följande
i afseende å dessa anslag af E. K. M. på uppgifne skäl i nåder gjorda framställningar,
nemligen rörande:
l:o Finans-departements-escpeditionen,
Att å denna expeditions stat måtte uppföras ett tillökadt anslag af 1,200
r:dr, för att, emot redovisning genom departements-chefen, till befordrande af
göromålens behöriga gång på lämpligt sätt användas.
Då, vid den reglering af stats-expeditionei'nas personal- och aflöningsstater,
sorn varit en följd af Rikets Ständers vid 1840—1841 årens riksdag
lättade beslut om införande af departemental-styrelser, Rikets Ständer anslagit
sådana löner, som, med afseende å ärendenas fördelning mellan de nya statsdepartementerna
och göromålens beskaffenhet ansågos erforderliga, samt
nämnde aflönings-stater ännu icke varit gällande så länge, att behofvet af
den äskade tillökningen å Finans-departements-expeditionens stat torde kunna
anses till fullo ådagalagdt, hafva, med hänseende jemväl till statsverkets
knappa tillgångar, Rikets Ständer funnit sig icke höra bifalla hvad E. K. M,
• denna del nådigst föreslagit.
2:o Kammar-kollegium.
Att det vid sistlidne riksdag anvisade fyllnads-anslag till den för bemälde
embetsverk år 1841 fastställda interims-stat, 7,532 r:dr 31 sk. 11 nst.
banko, måtte till fortsatt utbetalning under förut stadgade vilkor beviljas.
Enär
Expeditions-TJtskoltets Förslag till und. Skrifvelse j N:o 23/'. 617
Enar behofvet af detta vid tvenne föregående riksdagar medgifna fyllIiads-anslag
visat sig fortfara, hafva Rikets Ständer bifallit, att detsamma må,
emot förut bestämda vilkor, fortfarande utgå under den tid, för hvilken nu
fastställda statsreglering blifver gällande.
3:o Stat s-kontoret.
Ått det vid sistl. riksdag beviljade anslag af 438 r:dr till arfvode åt en
notarie vid Statskontoret måtte fortfarande anvisas.
Då denne tjensteman erfordras för göromålens gång vid bemälde embetsverk,
hafva Rikets Ständer beviljat den i nåder äskade summan, 438 r:dr,
att, under den tid nu fastställda statsreglering kommer att omfatta, fortfarande
utgå såsom arfvode till en notarie vid Statskontoret.
4:o Karta-sigillata-verket.
Att det i hittills gällande Riksstat till 56,000 r:dr upptagna förslagsanslag
till karta-sigillata-omkostnader måtte ökas till 70,000 r:dr, samt att den
förändrade reglering måtte ega rum med vaktbetjeningen vid karta-sigillatakontoret
och denna betjenings lönevilkor, att, i stället för den förra vaktmästaretjensten,
som genom innehafvarens afgång vore ledig samt tvenne stämpeldrängar,
måtte å staten” uppföras en vaktmästare med 250 r:dr och en kammardräng
med 200 r:dr i årlig lön, utan spanmålsberäkning, hvarigenom en
besparing uppkomme af 97 r:dr, med minskning af 47 tunnor uti den för
verket upptagna qvantitet spanmål under penningelönerne.
Då det synes sannolikt, att karta-sigillata-omkostnaderne, i anseende till
de, genom den år 1844 beslutade förändring med detta pappers - förfärdigande
och stämpling samt sedermera tillkomna ytterligare kontroll-föreskrifter,
förorsakade utgifter, hädanefter komma att uppgå till åtminstone enahanda belopp,
som under det år, då förändringen vidtagits, samt angeläget är, att förslagsanslag
bestämmas till ett belopp, hvilket, så vidt möjligt är, närmar sig
behofvet, och nu ifrågavarande tillökning i anslaget för karta-sigillata-omkostnader
motsvaras af en större åtgång på stämpladt papper och deraf följande
högre statsinkomst, hafva Rikets Ständer, i enlighet med den nådiga propositionen,
bestämt nämnda förslagsanslag till en summa af 70,000 ralr; äfvensom
Rikets Ständer bifallit hvad E. K. M. i afseende å vaktbetjeningens vid
Icarta-sigillata-kontoret antal och lönevilkor i nåder föreslagit.
Bilt. till R. St. Fröt. /847 och 1848i 10 Sami. 7 Afd. 78
■1
618
Expeditions-Utskottets Förslag till icnd. Skrifvelse, N:o z3f.
5:0 Kammarrätten.
Att det af Rikets sednast församlade Ständer anvisade fyllnads-anslag till
den för bemälde embetsverk år 1841 fastställda interimsstat, 13,075 r.dr 28
sk. 9 r.-st., att intill innevarande riksdag utgå, måtte till fortsatt utbetalning,
under förut stadgade vilkor beviljas.
Med bifall till E. K. M:s nådiga proposition i denna del hafva Rikets
Ständer anvisat ifrågavarande anslag, 13,075 r:dr 28 sk. 9 rist., att, enligt
förut bestämda vilkor, fortfarande utgå under den tid, för hvilken nu fastställda
statsreglering blifver gällande.
G:o Öfverintendents-embetet.
Att statsanslaget för detta embete måtte okas dels med en i Sekreterareoch
Kamererare-lönerne nödig befunnen förhöjning af tillsammans 89 r:dr,
och dels med till fyllnad i span målstillökningen under lönerne för Öfverintenden
och Intendenten, enligt 1830 års stat, erforderliga 140 r:dr, samt att
Musei-sekreteraren Silfversparre och Slottsbygginästaren Kallstedt måtte berättigas
å allmänna indra gniiigssta ten uppbära ersättning för sina innehafvande
löner, utgörande för den förre 100 r.-dr och för den sednare 133 r:dr 16
sk., hvarigenom tillgång jemväl kunde erhållas till fyllnad i de för Öfverintendenten
ansia gne taffelpenningar.
Då serskilde tjenstemän flir bestridande af Sekreterare- och räkenskapsgöromålen
vid öfverintendents-embetet funnits behöfliga, samt med billighet
och rättvisa öfverensstämmer, att Öfv erintendenten och Intendenten komma i
åtnjutande af dem redan genom 1830 års stat tillförsäkrade löneförmåner^
hvaraf de, enligt hvad i den nådiga propositionen förmäles, allt hittills varit
i saknad, hafva Rikets Stnder, med bifall till hvad E. K. M. i nåder föreslagit,
beslutat, dels att statsanslaget för Öfverintendents-embetet skall ökas med
229 r:dr, dels att de löner Musei-sekreteraren Silfversparre och Slottsbyggmästaren
Fallstedt för närvarande å Öfverintendents-embetets stat innehafva,
skola anslås till fyllnad i Öfverintendentens taffelpenningar, samt för bemälde
båda tjenstemän i stället å indragningsstat uppföras motsvarande ersättningsbelopp,
nemligen för Silfversparre 100 r:dr och för Fallstedt 133 r:dr 16
sk., eller tillsammans 233 r:dr 16 sk., allt banko.
7:o Postverket.
All, jemte det Postkassans bidrag till statsverket, sorn vid sistförflutna
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelsej N.-o i3l, 619
riksdag nedså I tes från 150,000 till 125.000 r:dr, hädanefter endast måtte beräknas
till 100:000 r:dr, det i hittills gällande Piiksstat till 450,000 r:dr upptagna
förslags-anslaget för Postverkets löner och öfriga omkostnader måtte okas
till 475,000 r:dr, eller med 25,000 r:dr.
Vid pröfning af detta ärende hafva Rikets Ständer, efter tagen kännedom
om Postverkets stat för sistlidne år, trott sig finna, att några derå anvisade
årliga utgifter skulle kunna minskas eller upphöra samt tillgång derigenom
beredas att, utan minskning i statsverkets af postmedlen påräknade
inkomster, vidtaga åtskilliga för postanstalternes förbättrande erforderliga åtgärder,
- i hvilket hänseende Rikets Ständer fästat uppmärksamhet å det förhållande,
att, ehuru Norrska Postverket gått i författning derom, att Konungariket
INomges postförbindelse med utlandet, under den del af året då sjöfarten
är öppen, befordras nästan uteslutande medelst ångfartyg, sådant oaktadt,
för nämnde brefvexling, en dubbel postgång från och till Norrige underhålles
och bekostas af Svenska postkassan, utan motsvarande ersättning;
börande, enligt Rikets Ständers tanke, denna s. k. Norrska utrikes post icke
genom Sverige befordras utan full ersättning af Norrska Postverket för derigenom
uppkommande kostnader; att minskning uti den för paketer inrättade,
med förlust för Postverket förenade, postgång emellan Stockholm och södra
orterne lämpligen torde kunna ega rum under den årstid, då ångfartygskommuuikationen
oafbrutet fortgår; att den af postmedlen utgående årliga utgift
af 8,000 r:dr, såsom understöd lill Diligence-bolaget N-.o 1, torde kunna
minskas; samt slutligen att, då de i Hamburg och Stralsund anställde Postkommissarier
icke synas vara för postförbindelsen med utländska orter oundgängligen
nödvändige, de åt desse tjenstemän utgående löneförmåner, till belopp
af 2,360 r:dr Hamb. kurant för den förre och 1,800 r:dr Pommerk kurant
för den sednare, framdeles torde kunna besparas. En tillökning i Postverkets
årliga inkomster skulle jemväl sannolikt kunna beredas genom vidtagande
al skärpta kontroller emot missbruk af fribrefs-rä t tigh e t ens utöfning, i
hvilket ämne Rikets Ständer ock vid 1840—1841 årens riksdag gjort ur.derd.
framställning.
Med afseende å ofvan uppgifne förhållanden hafva Rikets Ständer ansett
omsorgen om de inhemska post-kommunikationernes utvidgning och förbättrande
icke oundgängligen påkalla nedsättning i det af postmedels-uppbörden
till statsverket ingående årliga bidrag; men likväl, såsom till förenkling ledande,
funnit nämnde bidrag böra minskas med 10.000 r:dr årligen, emot
det att det serskilda anslag, som, till enahanda belopp, blifvit såsom ersättning
för postskjuts-legans förhöjning å Riksgäldskontoret anvisadt, för framti
-
620 Expeditions-Ulskoltets Förslag till und. Skrifvelse, JV.-o a3t.
den uppliör; hvadan och då post medels-uppbörden, hvilken för år 1845 och
h vartd era af dc näst föregångna fyra åren utgjort omkring 600,000 r:dr, torde
tills vidare kunna till detta belopp beräknas, samt med bestämmande af
statsverkets inkomst deraf till 115 000 den återstående för Postverkets utgifter
disponibla andelen af postmedlen skulle komma att uppgå till 485,000
ralr, hvilken summa i allt fall med 35,000 r:dr öfverstiger det nuvarande
anslagets belopp. Rikets Ständer hafva alltså beslutat: att Postverktts kontanta
anslag under Riksstatens sjunde hufvudtitcl skall förslagsvis utföras till
485.000 r:dr; att statsverkets nettobehållning af postmedlen bestämmes till
115.000 r.dr årligen; att det öfverskott, som, utöfver nyssnämnde tvänne belopp,
å postmedels-uppbörden möjligen uppstår, må af E. K. M. i nåder disponeras
tili bestridande af kostnader för postanstalternes utvidgande eller förbättring,
samt slutligen, att det å Riksgäldskontoret anvisade förslags-anslag
af 10,000 rall’ för Postverkets, i följd af post-skjutslegaus förhöjning, ökade
utgifter, skall för framtiden indragas.
8:o Tullverket.
Att, på sätt i en af E. Iv. M. under den 2 December sistlidet år afbiten
nådig proposition närmare omförmäles, en summa al 10,000 r:dr måtte
anvisas lör att, såsom årligt statsbidrag till Tullstatens enskilda pensionsinrättning,
utgå af kronans andel i de vid Tullverket inflytande konfiskationsoch
bötesmedel, hvilken andel under de tio sista åren i medeltal uppgått till
omkring 32,000 r:dr årligen.
Då under sistlidne år af tullmedlen utgått pensionsunderstöd lill ett sammanräknadt
belopp af 10,783 r:dr 3 sk. 10 r:st., enligt 3:ne serskilda pensionsstater för
tulltjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkor och barn, samt statsverkets närvarande
tillgångar icke medgifva ytterligare understöd af allmänna medel för
ifrågavarande ändamål, hafva Rikets Ständer häraf funnit sig förhindrade att
lill hvad i högstberörde nådiga proposition blifvit föreslaget lemna bifall.
9:o Anslaget till städers friheter.
Att den ersättning, som, i händelse Rikets Ständer bifölle E. K. M:s nådiga
framställning om Gerningsörenas upphörande, skulle tillkomma de städer,
hvilka visat sig ega laglig rätt till hittills åtnjuten andel i denna afgift, måtte
af ofvannämnda anslag utgå och detsamma alltså ökas med ett motsvarande
belopp, eller 600 r:dr.
Enligt hvad i underdånig skrifvelse den 4 sistlidne Mars blifvit anmäldt
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o s3i.
621
hafva Rikets Ständer beslutat, att de s. k. Gerningsören böra under serskild
titel fortfarande bland statsverkets inkomster upptagas, hvadan frågan om förhöjning
i anslaget till städers friheter för omförmälde ändamål förfallit.
10:o Anslagen till remislage, observations- och uppbördsprocenter
samt mantalsskrifna gs-provision.
Att, såsom ett gemensamt förslags-anslag för utgifter af ofvannämnna beskaffenhet
måtte upptagas en summa af endast 4,000 r:dr, derest Rikets Ständer
bifölle den af E. lv. M. i nåder föreslagna reglering med Landsstaten och
dess löner.
Då, af skäl, hvilka äro i den underd. skrifvelsen angående regleringen af
utgifterne under riksstatens sjette hufvudtitel anförda, frågan om berörda reglering
för närvarande förfallit, hafva ofvan uppräknade anslag, tillsammans
24.000 r:dr, blifvit uppförde utan förändring.
ll:o Anslaget till extra utgifter.
Att detta anslag å sjunde hufvudtiteln måtte nedsättas från 35,000 till
31.000 r:dr, i ändamål att derigenom bereda tillgång för en motsvarande tillökning
i enahanda anslag å åttonde hufvudtiteln; hvilket Rikets Ständer bifallit.
Vidkommande öfriga till sjunde hufvudtiteln hörande anslag, så har forsla
gs-ansla get för transportkostnader m. m. för statsverkets bergseffekter
vid sednaste statsregleringen upptaget till 5,000 r:dr, blifvit, enär besparingarne
derå uppgått år 1842 tili 4,085 r:dr 2 sk. 9 r:st. och under hvartdera
af de nästpåföljde trenne åren icke understigit 3,700 r:dr, bestämdt till 2,000
r.dr, samt forsla gs-ansla get för skrifmaterialier och expenser samt ved och
ljus, hvilket hittills varit uppfördt till 17,782 r.dr 31 sk. 9 r:st., men hvarå
brister uppstått för år 1842 af 3,835 r:dr 18 sk. 9 r:st. och för hvartdera af
näst derpå följde trenne år af minst 2,600 r:dr upptaget till 20,000 r:dr med
den tillökning, som, för slutsummans jemnande funnits erforderlig.
Då utom hvad ofvan blifvit i underd. omformäldt någon förändring i
afseende å denna liufvudtitels utgiftssummor icke ansetts böra ega rum, hafva
desamma blifvit fastställde att, intill dess nästa statsreglering träder i
verkställighet, utgå som föijer:
622
Expeditions-Ulskoltets Förslag lill lind. Skrifvelsej N.-o i3u
Finans-departementet.
Departöttients-chefen  banko r:dr 7,000: — —
Departementets expedition
15,024: 32. —
Kammar-kollegium
39,288: — —
Stats-kontoret, med krono-magazinerne samt vågstaterna i
Avesta och Fahlun
. 42,642: 32. —
Karta sigillata-verket, löningar  3,516: — —
Dito omkostnader, förslagsanslag . . , 70,000: — —
Mynt- och kontroll-verken, löningar  7,428: 16. —
Till myntets drift  8,000: — —
Omkostnader för kontroll-verket, förslagsanslag 2,300: — —
Kammar-rätten
49,384: — —
Öfverintendents-embetet .
10,543: — —
Postverket (kontanta anslaget på förslag att af postmedlen
direkte utgå)
485,279: — —
Tullverket (förslagsanslag att af tullmedlen direkte utgå) 800,000: — —
Jägeristaten  10,601: 32. 3.
Lyshållning m. 11. utgifter för kronans bus i Stockholm,
förslagsanslag . .
4,000: — —
Byggnader och reparationer i Stockholm  30,000: — —
Byggnader och reparationer i landsorterne  36,593: — —
Magazinsbyggnader i Stockholm
2,000: — —
Magazinsbyggnader i landsorterne  8,000: — —
Städers friheter, förslagsanslag  29,806: — —
Transport-kostnader m. m. för statsverkets bergselfekter, förslagsanslag
2,000: — —
Remisslage, förslagsanslag  3,500: — —-
Observations- och uppbörds-procenter, förslagsanslag . . 10,000: — —
Mantalsskrifnings-provision, förslagsanslag  10,500: — —
Tionde-profvare  543: — —
Restitutioner, förslagsanslag  4,000: — —
Rese- och traktaments-penningar, förslagsanslag .... 1,000: — —T
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus,' förslagsanslag
20,000: 31. 9.
Extra utgifter  31,000: — —
Kongl. Theatern
6,000: — —
Summa banko r:dr 1,749,950: —
Expedilions-Ulskottets Förslag till und. Skrifvelsej IV.o %3t.
hvilken summa utgöres af: penningar  1,725,263: — —-
indelta räntor, efter 1845 års riksstat  23,640: — —
indelt spanmål, dito . 939: — —
oindelt dito dito
108: — —
Summa banko r:dr 1,749,950: — —
För till denna hufvudtitel bänförliga föremål, hvartill E. K. M. ansett
medel böra sökas inom de tillgångar, hvilka äro att disponera utöfver statsverkets
fortgående ordinarie och extraordinarie inkomster, har E. K. M. i nåder
äskat nedannämnde summor:
a) För slutligt liqviderande af köpeskillingen för en till ny lokal åt
Mynt- och kontrollverken inköpt egendom, samt till betäckande af öfrige
med dessa verks flyttning förenade kostnader', 30,000 r:dr.
I enlighet med hvad rörande denna fråga är i underd. skrifvelse den 25
sisth Juli anmäldt, har berörde summa blifvit för omförmälde ändamål å
Riksgälds-kontoret anvisad.
b) För iståndsättande af Wadstena slott med dertill hörande vallar och
torn, 16,800 r:dr.
Ehuru statsverkets ringa tillgångar icke medgifvit beviljande af hela den
äskade summan hafva Rikets Ständer likväl, till förekommande af Wadstena
slottsbyggnads ytterligare förfall, å Riksgälds-kontoret anvisat ett anslag af
8,000 r.dr.
c) För tillbyggnad å residenshuset i Calmar, till beredande af ökadt
utrymme för dervarande Länsstyrelse, 7,000 r:dr.
Då statsverkets nuvarande inskränkta tillgångar, såsom tagne i anspråk
för andra mera maktpåliggande behof, icke medgifva anslags beviljande för
nu ifrågavarande föremål, hafva Rikets Ständer, i enlighet med hvad jemväl
under den 11 Juni 1841 blifvit af Rikets då församlade Ständer i detta ämne
i underd. yttradt, funnit sig icke kunna till denna del af den nådiga
propositionen lemna bifall.
d) För nybyggnader och reparationer af de publika husen å ön S:t
Barthelemy samt iståndsättande af kronans dervarande materiel m. m.,
57,600 r:dr.
I afseende härå, hafva Rikets Ständer redan fattat beslut, sorn i serskild
skrifvelse af den 21 sisth Juni blifvit hos E. K. M. i underd. anmäldt.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Oktober 1848.
824 Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o ida.
N:o 232.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Okt. 1848.
Preste-ståndet den 19 — —
Borgare-ståndet den 19 •— —
Bonde-ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående regleringen af
utgifterna under Riks-statens 8:de hufvudtitel.
(Stats-utsk. Uti. 111. m., jNnis 124, 207, 239, 261 ocli 268.)
S. A. K.
Efter förehafd pröfning af hvad i dels E. K. M:s nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof, dels inom Riks-stånden gjorda framställningar,
förekommit i fråga om de under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslag, få Rikets Ständer följande i afseende härå fattade beslut i
underdånighet anmäla:
l:o Ecclesiastik.Departementets expedition.
Ender tillkännagifvande, huruledes, synnerligen i följd af åliggandet för
rikets församlingar att jemlikt Kongl, stadgan af den 18 Juni 1842, inrätta
nya eller ordna redan befintliga skolor för folkundervisningen, antalet af de
ärenden, som tillhöra Ecclesiastik-departementets handläggning, i ganska betydlig
mån stigit, har E. K. M.! i nåder föreslagit, att på ordinarie stat måtte
uppföras en summa af 666 r:dr 32 sk., att, emot redovisning genom Departements-chefen
användas så väl till uppmuntran åt de ordinarie tjenstemännen,
vid dem utöfver deras tjensteskyldighet ålagda ökade göromål, sorn till
godtgörelse för ett mera verksamt biträde af e. o. tjenstemanna-personalen
samt till arfvoden åt extra vaktbetjeningen vid departementet; men, ehuru
Rikets Ständer funnit det icke kunna bestridas, att verkställigheten af den
beslutade nya organisationen af folkskole-vösendet medfört en ansenlig tillökning
i antalet af de till Ecclesiastik-departementets expedition inkommande
ansöknings- och besvärsmål, hafva likväl, då ifrågavarande slags ärenden otvifvelaktig!
måste i väsendtlig mån förminskas, allt efter som de nya folkskolorna
hinna fullständigt inrättas och de äldre i föreskrifven ordning förändras,
samt
Expedit ion •.-Utskottets Förslag lill lind. Skr'/velse, .V.o s3i.
625
samt då det å åttonde hufvudtiteln uppförde anslag till extra utgifter, serdeles
sedan detsamma på sätt E. K. M.. i nåder föreslagit och Rikets Ständer
bifallit, genom öfverflyttning från sjunde hufvudtiteln, blifvit ökadt med
4,000 r:dr, bör lemna full tillgång för meddelande af lämplig vedergällning
for det ytterligare arbetsbiträde, som, i följd af den omförmälda tillfälliga
förökningen af de inom expeditionen förefallande göromål, må finnas erforderligt;
Rikets Ständer ansett sig icke böra bifalla hvad E. K. M. i förberörde
hänseende begärt.
2:o Kongl. Eibliotheket.
Då Rikets Ständer förmoda, att det i E. K. M:s högstberörde nådiga
proposition omförmälda behof af ökadt tjenstemanna-biträde vid Kongl, biblolheket
torde vara föranledt deraf, att, i följd af de tid efter annan beviljade
tillök ni ngar i bibliothekets materiel-anslag, nu utgörande 8,000 r:dr,
blifvit inköpt ett större antal böcker, hvilkas ordnande icke kan af de nu anställde
ordinarie tjenste männen med nödig skyndsamhet verkställas, hafva
Rikets Ständer, som med hänseende till statsverkets inskränkta tillgångar, icke
ansett sig kunna bevilja det af E. K. M. i nåder äskade anslag af 1,200 r:dr
till lön för en tjensteman vid nämnde bibliothek, i grad emellan Bibliothekarien
och första Amanuensen, dock medgifvit, att af det för bibliothekets materiela
behof anvisade statsanslag ett belopp af högst 1,200 r:dr må, så länge
nu för handen varande tillfälliga förhållanden sådant påkalla, ärligen användas
till arfvoden åt den för bibliothekets ordnande er
personal.
3:o Kleresi-staten.
a) E. K. M:s nådiga framställning, att för Kontrakts-prosten öfver Ångermanlands
nordöstra kontrakt, enär han genom Kongl, brefvet den 17 Sept.
1845, förklarats berättigad att från och med år 1844 för det nybildade
Bjurholms pastorat komma i åtnjutande af en prostetunna, att utgå af kronans
behållna spanmåls-tionde i orten, nämnda tunna spanmål måtte å stat
uppföras, har, såsom grundad på ett redan lagligen pröfvadt förhållande,
blifvit af Rikets Ständer bifallen.
b) Hvad i E. K. M:s nådiga proposition blifvit föreslaget, att, till kapellpredikanternes
aflönande i tvenne nybildade kapellförsamlingar inom Wermlands
finnmarker, den ena i norra delen af Gunnarskogs socken och den andra
i nordvestra delen af Fryksände socken, å ständig stat mätte uppföras
Bih. till R. St. Prot. 1847 och >848/ to Sami. 1 Afd. 79
forderliga tjenstemanna
-
626
Expeditions-Utskollels Förslag till und. Skrifvelse, N:o a3i.
för hvardera 400 r:dr eller tillsammans 800 r:dr årligen, hafva Rikets Ständer
likaledes bifallit.
c) Vid öfvervägande af E. K. M:s nådiga framställning om uppförande
å riksstaten af ett anslag utaf 19 tunnor 25 kappar, hälften råg och hälften
korn, för att hålla kapellpredikanten och kyrkobetjeningen i Nämdö kapell,
tillhörande Österhanninge pastorat i Strengnäs stift, äfvensom Nämdö kapellkyrka
skadeslösa för den minskning uti inkomster och bidrag, som skulle
uppkom ma genom ön Rum marens skiljande derifrån och förening med Djurslramns
kapellförsamling af Wermdö pastorat i Upsala stift, hvarom, enär ön
Rummaren vore belägen vida närmare sistnämde församling, åtskillige hemmansegare
å denna ö i underd. anhållit, hafva Rikets Ständer väl funnit, att
det för inbyggarne å meranämnde ö skulle medföra en betydlig fördel, om
densamma, i afseende å så väl skyldigheter som rättigheter, i ecclesiastikt
hänseende blefve förenad med Djurhamns församling; men då en slik förändring
torde, utan kostnad för statsverket, kunna verkställas vid inträffande
ledighet af Kyrkoherde-beställningen i Österhanninge pastorat, hafva Rikets
Ständer ansett sig icke böra bifalla hvad E. K. M. härutinnan i nåder föreslagit.
d) Den summa, stor 2,1G0 r:dr, hvilken E. Iv. M. i nåder äskat, att
Rikets Ständer måtte anvisa till aflöning åt Konsistorii-amanuenserne i rikets
tolf stift, hafva Rikets Ständer beviljat att, fördelad i tolf löner om 180 r:dr
hvardera, bemälde amanuenser tilldelas.
e) Den under åttonde hufvudtitelns anslag för kleresi-staten, under benämning:
”lön till Biskopen på Gottland” uppförda summa af 1,500 r:dr
hafva Rikets Ständer ansett böra upptagas bland de förslagsanslag, deruti
bristerne böra af Riksgäids-kontoret godtgöras, emot det att å anslaget uppkommande
besparingar till nämnde verk aflemnas; och då ifrågavarande lönersättningsanslag
under åren 1843—1845 visat sig otillräckligt, så att derå
uppstått brist, hvilken i medeltal uppgått till 457 r:dr för året, har, till beredande
af närmare öfverensstämmelse emellan anslagets belopp och det behof,
som deraf bör fyllas, nämnde förslagsanslag blifvit ökadt med 500 r:dr
eller till 2,000 r:dr.
f) I enlighet med hvad Rikets Ständer i fråga om regleringen af utgifterne
under riksstatens andra hufvudtitel i underd. anmält, har dit blifvit
öfverflyttadt ett i nu gällande riksstat under kleresi-staten å åttonde liufvudtiteln
uppfördt anslag af 8 r:dr 16 sk. till Kyrkoherden i Marstrand för meddelande
af religionsvård åt fångarne på Carlstens fästning, hvadan kleresi
-
Expedilions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> N.-o 23i.
627
statens anslag vid nu skedda reglering af sistnämnda hufvudtitel med ett
motsvarande belopp minskats.
g) Då, enligt hvad Rikets Ständers sistl. år församlade revisorer anmärkt,
bland de å åttonde bufvudtiteln af nu gällande riksstat uppförda utgifter
å den oindelta spanmålen finnas upptagne 3:ne proste-tunnor för Mo,
Björna och Gideå församlingar, efter ett värde af 6 r:dr tunnan, ehuru denna
spanmåls-qvantitet med sitt förslagsvärde, 18 r.-dr, redan förut varit bland
den indelta spånlinden under berörde hufvudtitel afförd, bar, till rättelse i
detta förhållande, värdet af ofvannämnda tre prost-tunnor vid nu skedd statsreglering
blifvit afdraget från utgifterne å den oindelta spanmålen.
h) Revisorerne hafva likaledes, jemte förmälan att, enligt äldre resolutioner,
pastorerne i Forsmark och Stora Kopparberget årligen uppbära den
förre 2 skeppund hammarskattsjern och den sednare 1 skeppund 10 lisp.
Avesta-koppar, hvilka utgifter icke blifvit i riksstaten tagna i beräkning, hemställt,
att ett förslagsanslag, motsvarande dessa utgifter, måtte å behörig hufvudtitel
uppföras; och hafva Rikets Ständer, i enlighet med denna framställning,
samt med iakttagande af den vid uppskattande af statsverkets inkomster
loljda beräkning af 14 r:dr per skeppund hammarskattsjern och 130 r:dr per
skeppund koppar, under anslaget för kleresi-staten uppfört ett emot ofvannäninde
utgifter svarande förslagsanslag af 223 r:dr.
4:o Universiteten.
a) Med tillkännagifvande, att det vid sistl. riksdag för universitetens i
Upsala och Lund materiela behof beviljade anslag af 12,000 r:dr, att, fördeladt
i lika lotter emellan båda universiteten, intill innevarande riksmöte utgå,
vore fortfarande erforderligt, samt att universitetens bibliothek, samlingar och
inrättningar, för att hållas i tidsenligt skick, ytterligare kräfde äskade tillgångar,
har E. K. M. i nåder föreslagit, att, jemte det förstnämnda, för universitetens
utgifter oundgängliga, belopp af 12,000 r.-dr blefve å ständig stat
uppfördt, Rikets Ständer måtte bevilja en årlig tillökning af 4,000 r:dr i
nyssberörda summa, i löljd hvaraf anslaget för hvartdera universitetet skulle
komma att förhöjas till 8,000 r:dr och för båda utgå med 16,000 r:dr; och
då förstberörde belopp visat sig vara fortfarande behölligt samt icke är afsedt
för sådana tillfälliga utgifter, som efter någon viss tids förlopp upphöra,
hafva Rikets Ständer bifallit, att det för universitetens materiela behof anvisade
anslag, 12,000 r:dr, må varda å stat uppfördt; men enär statsverkets
nuvarande tillgångar ej medgifva beviljandet af ytterligare anslag för ifråga
-
628
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse , N.o s3i.
varande ändamål, har den äskade årliga tillökningen af 4000 r:dr i nyssnämnda
summa ej kunnat bifallas.
b) Då saknaden af tillräckligt antal Professorer, i förhållande lill vetenskapernes
mångfald och ständigt fortgående utveckling, länge utgjort ett hinder
för ulliversitets-undervisningens ändamålsenliga ordnande, har E. K. M.,
för att i någon mån kunna undanrödja detta hinder, äskat, att Rikets Ständer
inåtte för universiteten i Upsala och Lund anslå och å stat uppföra en
professorska! för hvartdera, beräknad till 1,000 ndr, eller för båda universiteten
3,200 r.dr, alt användas der en sådan lärare funnes mest gagna, allt eftersom
i ena eller andra kunskapsarten behofvet visade sig störst eller någon
utmärkt vetenskapsidkare framstode; men enär, på sätt det E. K. M:s nådiga
proposition angående statsverkets tillstånd och behof bilagda protokoll öfver ecclesiastik-ärenden
för den 9 Nov. sisth år jemväl innehåller, frågan om nya lärostolars
inrättande står i nära sammanhang med den ännu pågående beredningen
af förslag till förbättrade lagar för universiteten i allmänhet, hafva
Rikets Ständer icke ansett lämpligt att, innan berörde förslag blifvit lill Rikets
Ständers kännedom meddeladt, ingå i pröfning af ifrågavarande framställning,
i följd hvaraf E. K. M:s nådiga proposition i denna del ej blifiit
bifallen.
c) Enär Rikets Ständer vid sistförflutna riksmöte för tio Professorer
i verdsliga fakulteterna vid universitetet i Upsala beviljat en löneförhöjning
af 300 r:dr för hvardera, med uteslutande af de Professorer, sorn innehade
prebenden eller åtnjöte andra deras tjenst åtföljande löneförmåner, och billig—
beten fordrade, att enahanda förmån blefve universitetet i Lund beredd, men
för filosofiska fakulteten derstädes vore å stat beräknade tvenne prebenden,
har E. K. M. äskat en summa af 2,400 r:dr, att på samma vilkor, sorn för
Upsala universitet blifvit bestämda, användas såsom lönetillökning ät åtta
Professorer vid Lunds universitet, med 300 r:dr för hvardera; men då hel
professorslön vid sistnämnda universitet med 75 tunnor span mål öfverskjuter
sådan lön vid det i Upsala, hafva Rikets Ständer, med fästadt afseende å de
sista årens höga span målspriser i Skåne samt statsverkets inskränkta tillgångar,
funnit sig för närvarande icke kunna bifalla hvad den nådiga propositionen
i denna del innehåller.
d) I sammanhang med ofvanstående har E. K. M. begärt, att för hvartdera
universitetet måtte på stat anvisas ett serskildt årligt anslag af 1,500
rdr eller tillsammans 3,000 r:dr, för att disponeras till docent-stipendier,
genom hvilka utmärktare yngre akademiske lärare kunde sättas i tillfälle alt
vid universiteten qvarstanna och icke nödgas,, för bristande utkomst, af
-
Expedilions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse: Nio 23i.
C29
bryta en verksamhet, hvaruti de eljest kunnat med framgång fortfara och
gagna.
Erkännande nyttan af det med ifrågavarande anslag afsedda ändamål
hafva Rikets Ständer likväl, då, i följd af ofvan omförmälda förslag till universitetens
reorganisation och nya akademiska konstitutioner, frågan om ny reglering
af akademiernes personal- och allöningsslater jemväl torde förekomma,
samt enär många andia vigtiga behof taga statens tillgångar i anspråk, häraf
funnit sig förhindrade att det äskade anslaget till docent-stipendier bevilja.
e) Sedan Rikets Ständers sisth år församlade revisorer fästat uppmärksamhet
derå, att vissa lili Upsala universitet inflytande inkomster af mantalspenningar
från socknar inom åtskilliga län icke blifvit såsom utgifter i
riksstaten upptagne, hafva, i anledning häraf, Rikets Ständer, enär ifrågavarande
inkomster, hvilka till universitetet ingått från Upsala, Stockholms, Nerikes
och Westmanlands län, i medeltal för åren 1842—.1846 uppgått till
620 r:dr 28 sk. 10 rst, under anslaget för universiteten uppfört ett emot
nämnde mantalspenningar svarande förslagsanslag af 620 r:dr.
5:o Elementarläroverken.
a) Under åberopande af de åtgärder och beslut, hvilka, enligt det E.
K. M:s nådiga proposition bilagde statsråds-protokoll öfver ecklesiastik-ärenden
med åtföljande handlingar utvisade, blifvit i afseende på ordnandet af rikets
Elementar-läroverk i nåder vidtagna, har E. K. M., enär de ökade statsanslag,
sorn flir en förändrad reglering af läroverken erfordrades, likväl endast Klefve
nödiga i den mån förändringen ginge i verkställighet, förklarat Sig vid
innevarande riksdag icke vilja al' Rikets Ständer begära högre tillökning i det
årliga anslaget för elementar-läroverken än 30.000 r:dr, att utgå såsom reservationsanslag,
för att, jemte nu befintliga tillgångar och den afgift af lärjungarne,
sorn blifvit i planen för berörde läroverks organisation föreslagen, användas
till löner åt lärare vid dc elementar-läroverk, hvilka blifva inrättade
efter de af E. K. M. godkända grunder, med rättighet för E. K. M., dels alt
anvisa besparinga ine på anslaget så väl lill dupplikanters aflönande, som till
oundvikliga byggnader för läroverkens behof, der andra medel icke finnas att
tillgå, dels att tili hvarje skolas disposition för dess materiela behof öfverlemna
hälften af det öfverskott å afgiften af lärjuugarne, som vid skolan uppkomme,
sedan den summa utgått, hvilken minst borde erläggas; och har derjemte
E. K. M., enär de åtgärder, hvilka för skolväsepdets ordnande lomme att
vidtagas, blefve af det omfång, att de icke kunde inom Ecclesiastik-depar
-
630
Expedilions-Utskoltets Förslag till uncl. Skrifvelse, N.-o 23i.
tementet medhinnas utan serskildt biträde jemväl af personer, som i ämnet
ega speciel kännedom och erfarenhet, i nåder föreslagit, att Rikets Ständer
måtte på stat uppföra ett årligt anslag af 3,000 r:dr, alt i nämnde afseende»
användas.
Hvad den nådiga propositionen i denna del innehåller, äfvensom flere
inom Riksstånden gjorda framställningar i detta vigtiga ämne, hafva Rikets
Ständer i noggrannt öfvervägande tagit, hvarvid förekommit, hurusom önskan
om elementar-läroverkens skyndsamma reglering vid flera föregående riksdagar
blifvit yttrad och af då församlade Ständer biträdd samt är af det allmänna
tänkesättet fortfarande understödd. Den sednare tidens fordringar på
liera och fullständigare tillfällen till inhemtande af de kunskaper, hvilka,
mindre beroende af egenteligen klassisk bildning, anses grundlägga den allmänna
medborgerliga, hafva, under hittills varande förhållanden, icke kunnat
i behörig mån efterkommas vid de s. k. Apologist-skolorna. Den aflöning,
som varit bestådd elementar-läroverkens tjenstemän, har, med undantag för
Leklors-beställningarne öfverhufvud samt för en och annan Rektors-plats, vant
ytterst knapp och otillräcklig samt derigenom mindre egnad att qvarhålla
läraren med arbetslust och intresse vid sitt hedrande och vigtiga kall, än
att egga honom till en orolig längtan efter annan och bättre utkomst. Det
sätt, hvarpå man sökt afhjelpa denna brist, den förhöjda tjenstårs-beräkningen
inom kyrkan, hvarmedelst blifvit förklaradt, att sysselsättningen med ungdomens
undervisning i de första grunderna af vissa språk och vetenskaper är en
dubbelt så god, eller åtminstone hälften bättre, beredelse till ett pastors-embetes
bestridande, än sjelfva den presterliga tjenstgöringen i församlingen, har,
genom sjelfva sin beskaffenhet, icke kunnat verka fördelaktigt hvarken på den
ena eller den andra arten af tjenstebefattning. Serskildt och i sammanhang
med sednare tiders ökade anspråk på presterlig bildning, skall af detta missförhållande
den för församlingen högst menliga verkan icke kunna i längden
uteblifva, att bättre begåfvade ynglingar afskräckas från ingåendet i församlingens
tjenst, der en tarflig bergning väntar först den sena ålderdom, som
redan begynt förlora förmågan till embetets bestridande.
På grund af alla dessa förenade skäl och omständigheter hafva Rikets
Ständer föreställt sig, alt, äfven vid nuvarande ringa tillgångar, statens medel
icke lätteligen skall kunna bättre användas för vinnande på en gång af
flera vigtiga ändamål, än om de afsågos till ett slutligt ordnande af elementar-läroverken
i riket. Yid utredningen af denna angelägna fråga hafva Rikets
Ständer funnit, att en mindre summa, än hela det för regleringen erforderliga
belopp, icke kan med framgång annorlunda än förberedningsvis använ
-
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Shrifvelsej N;o s3-i.
631
das och således icke uppfylla något af de flera afsedda ändamålen. Skall en
fullständigare undervisning beredas, så är det billigt, att alla orter deraf erhålla,
så vidt görligt är, lika fördelar. Skall en skälig lön förhöj ning beviljas,
så bör dervid den redan länge följda grundsatsen iakttagas, att alla innehafvare
af lika tjenstegrad blifva lika behandlade. Skall slutligen den förböjda
tjenstårsberäkningens upphörande på en gång för det tjenstgörande presterskapet
medföra åsyftad rättvisa och fördel, samt för skollärare minsta möjliga
förlust, så bör detta upphörande någorlunda liktidigt ega rum öfver hela
riket.
Enligt det Statsråds-protokoll öfver ecklesiastik-ärenden, sorn finnes den
nådiga propositionen bilagdt, skulle till de uppgjorda och af E. K. M. till
hufvudgrunderna godkända nya staternes bringande till verkställighet, utom
redan befintliga tillgångar, erfordras en summa af 124,736 r:dr 43 sk., till
hvars fyllande i första rummet blifvit afsedd en tillgång, som skulle uppkomma
derigenom, att hvarje lärjunge vid elementar-läroverken ålades för hvarje
läsetermin en afgift af 10 r:dr banko, hvilken likväl för veterligen medellöse
skulle kunna af lokalstyrelsen belt och hullet eftergifvas eller till hälften nedsättas,
dock så, att en sådan nedsättning eller eftergift vid hvarje, läroverk
icke skulle kunna beviljas flere, än att åtminstone hälften blefve erlagd af
den summa, som skulle utgå, om alla lärjungarne vid detsamma betalade full
afgift, och har, under denna förutsättning, berörde skolafgift blifvit beräknad
till 60,0(X) r:dr.
Härvid förekommer, att, ehuru billigheten eller nyttan deraf, att föräldrar
efter råd och lägenhet bidraga till skolverkets upprätthållande, när deras
barn der njuta undervisning, icke kan förnekas, likväl i afseende å Sverige
mer än i något annat Europeiskt land inträffar det särdeles hedrande
och lyckliga förhållande, att i ingen tid och minst i den närvarande, vägen
varit för den fattigaste arbetares son tillstängd till rikets högsta äreställen och
värdigheter, hvilket förhållande, så framt det föreslagna stadgandet blefve för
framtiden antaget, vore i så måtto förändring underkastadt, som, derest en
fattig yngling anmäldes till intagande vid ett läroverk, der skolafgifterne redan
vore nedsatta till det föreslagna mini mi-beloppet, en sådan yngling, ehnru
hoppgifvande han än befunnes, skulle förvägras inträde till följd af sin
fattigdom. I betraktande häraf hafva Rikets Ständer alltså, för sin del, beslutat,
att, emot upphörande af terminspenningarne till lärarne, en skolafgift
af 5 r:dr banko för terminen skall af hvarje lärjunge erläggas, med det undantag
allena, att medelöse från denna afgift alldeles befrias.
Enligt den beräkning af erforderliga medel för ordnande af elementar
-
632
Expeditions-Utskoltets Förslag till tind. Skrifvelse, IV:o 2Ö2.
läroverken i riket, dock med uteslutande af de lägre skolor eller pedagogien
i afseende hvarå någon förändring, vare sig till utvidgning eller indragning,
icke blifvit för närvarande föreslagen hvilken blifvit uppgjord med ledning
af från vederbörande styrelser oell domkapitel inkomna uppgifter samt med
iakttagande af alla de nedsättningar och besparingar, Rikets Ständer trott
utan obillighet och utan skada för saken kunna ifrågakomma, skulle behofvet,
utöfver redan befintliga tillgångar, ensamt för nuvarande tjensteinnehafvare,
efter lägsta uppskattning utgöra ett belopp af 103,146 r:dr 11 sk. 5 r:st., och
den genom blifvande skolafgiften beräknade tillgång, lill bestämmande af hvars
belopp ingen ledning är af erfarenheten att hemta, torde böra upptagas betydligt
lägre, än som, under förutsättning af andra bestämmelser för dess utgörande,
skett vid den underd. föredragningen.
Efter noggrannt öfvervägande af förhållandena hafva Rikets Ständer alltså
beslutat:
a) att det å Riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till elementar-läroverken
ökas med 90,000 r.-dr;
b) att elementar-läroverkens å stat uppförda tillgångar, tillsammans med
den statsinkomst, som hildas genom ofvan omförmälda skolafgifter, användas
till berörda läroverks slutliga reglering på följande grunder och vilkor, nemligen
:
l:o Skolafgifter nes erläggande begynner samtidigt med den öfvergångsstat
för lärarnes aflöning, hvilken E. K. M. kan i förhållande till förut befintlige
och nu anvisade tillgångar, linna för godt i nåder fastställa och hvilken
bör så fort sig göra låter träda i verkställighet.
2:o Lärare, som är vid något nuvarande läroverk anställd i verklig
tjenstgöring och icke erhållit befordran eller afsked från läroverket den dag,
då öfvergångs-slaten träder i verkställighet, skall erhålla den i sådan stat för
hans plats bestämda löntillökning, emot det vilkor, att lian afsäger sig ali
högre än enkel presterlig tjenstårsberäkning ifrån och nied den dag, löntillökning
tillträdes.
3:0 Lärare, som ej frånträder den rätt till förhöjd tjenstårs-beräkning,
han innehar eller förmenar sig innehafva, erhåller genom öfvergångs-staten
hvarken löntillökning eller annan löntur eller förmån, än den, hvartill han
thy förutan var berättigad.
4:o Ifrån och med den dag, då den nya aflönings-staten träder i verkställighet,
skall vid hvart serskildt elementar-lärovei k meddelas så fullständig
under
-
Expeditions-TJtskotlets Förslag till tind. Skrifvelse, iV.-o l3i.
633
undervisning i rle till allmän medborgerlig bildning börande ämnen, som läroverkets
omfång med gifvet-.
5:o I mån af blifvande ledigheter skola, efter vederbörandes hörande,
de indragningar eller andni förändringar vidtagas, hvilka äro erforderlige för
läroverkens fullständiga ordnande i öfverensstämmelse med en blifvande normal-stat,
vid hvars uppgörande E. K. M. täcktes taga i nådigt öfvervägande,
huruvida icke, i enlighet med hvad hos Rikets Ständer vid innevarande riksmöte
blifvit föreslaget, den i staden Christinehamn befintliga, med allenast
tvenne lärare försedda pedagogi kunde, i anseende till dess otillräcklighet för
staden och kringliggande folkrika landsort samt enär fullständigare undervisningsverk
ej funnes att tillgå på närmare afstånd än i Carlstad eller Örebro,
utvidgas så, alt densamma erhölle 4 lärare och omfattade både Apologist-och
Lärdomsskolans undervisningsämnen med ämnesläsiiing, öppna klasser och fri
Hyllning efter lärjungarnes framsteg; Borås stads skola, hvilken, såsom försedd
med endast två lärare, icke skall kunna emottaga mera än hälften af det antal
lärjungar, som till intagning derstädes sig anmält, erhålla en sådan utvidgning,
att densamma blefve försedd med 4 lärare, oberäknad! gymnastikoch
sånglärare, i öfverensstämmelse med hvad det utaf dåvarande Statsrådet
Silf verstolpe afgifna och i det E. K. M:s nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof bifogade Statsråds-protokoll öfver ecclesiastik-ärenden
intagna förslag innehåller; den förestående nya regleringen af Carlskrona
stads läroverk, med hänseende till stadens folkrikhet och det serskilda förhållande,
att en stor del af dervarande befolkning utgjordes af embets- och
tjenstemän, hvilkas söners framtida utkomst väsendtligen berodde af en sorgfälligare
intellektuel uppfostran, ega rum efter enahanda grunder, som i det
E. K. M:s nådiga proposition vidfogade ofvannämnda förslag blifvit upptagna
för elementar-läroverken i Norrköping, Wenersborg, Borås, Nyköping, Fahlun,
Malmö, Christianstad och Piteå, i stället att, enligt samma förslag, förstnämnde
stads elementar-läroverk skulle organiseras efter de grunder och med
den aflöningsstat, sorn komme att tillämpas i de till folkmängd vida underlägsna
städerne Hudiksvall, Eksjö, Westervik, Helsingborg, Ystad, Carlshamn,
Halmstad, Åmål, Philipstad, Haparanda och Umeå; Sölfvitsborgs lägre Apologist-sk
ola , hvarvid för närvarande vore anställde allenast en Rektor, en Kollega
och en Kantor, men hvilken lärare-personal vore för undervisnings meddelande
åt derstädes intagne lärjungar, nu utgörande 30, alldeles otillräcklig,
erhålla ytterligare en lärare; läroverken inom Wester- och Norrbottens län,
på hvilka samma skäl, som föranled t Rikets sednast församlade Ständers un
Bili.
lill R. St. Vrot t847 XK?1 tS.j.81 o Sami 1 dfd. 80
634
Expcditions-Ulskottets Förslag Ull und. Skrifvelsej N:o 23i.
derdåniga hemställan rörande ny reglering af Frösö läroverk i Jemtlands län,
egde full tillämplighet, undfå enahanda organisation, sorn lomme att ega
runi i afseende å sistnämnde läroanstalt, samt Trivial-skolan i Piteå, med afseende
å det öfvervägande behofvet för denna ort, företrädesvis förändras till
ett sådant elementar-läroverk, att ynglingar kunde derifrån dimitteras till universitetet.
6:0 Så val det öfverskott, hvilket kan uppkomma å den med skolafgifterna
afsedda stats-tillgång, som ock besparingarne å elemenlar-lärovetkens anslag,
hvilket har reservations-anslags egenskap, må användas till understöd
vid nödiga hyggnads-företag, lill allönande af dupplikanter, till löneförhöjning
för lärare i naturvetenskaperna, musik, gymnastik och teckning, till arbetsbiträde,
till resekostnader, hvilka i och för läroverkens reglerande uti landsorten
kunna erfordras, äfvensom till öfriga för den nya organisationens verkställande
nödiga utgifter.
7:o Den i öfvergångs-staten för åtskilliga löner skeende tillökning bör
anses såsom bestämdt belopp, hvilket icke liöjes eiler nedsättes, om äfven,
genom markegångs- eller andra förhållanden, den ganda lönen skulle undergå
förändring.
Anhållande Rikets Ständer underdånigst, att, vid en ny reglering af elementar-läroverken,
en sådan förändring i deras styrelse måtte i nåder vidtagas,
att sakkunnige personer, äfven utom ecclesiastik-ståndet, deruti må kunna
intagas.
b) För inrättandet af en normal-skola till bildande af lärarinnor för
fruntimmers-undervisningen har E. K. M. äskat ett serskildt årlig) anslag af
3,000 r.dr.
Uti det protokoll öfver Ecclesiastik-ärenden för den 9 November 184-7,
sorn finnes den nådiga propositionen bilagdt, hafva Rikets Ständer väl funnit
grunddragen för en sådan skolas organisation framlagda och derigenom kommit
till kännedom om så väl skolans ändamål, som åtskilliga bestämmelser i
afseende å undervisningen, antalet af lärare 111. m.; men då något förslag till
ordnande af blifvande lärares och lärarinnors aflöning samt andra med skolans
ekonomiska bestånd gemenskap egande förhållanden icke blifvit meddeladt,
och Rikets Ständer, i saknad deraf, se sig urståndsatte att bedöma i
hvad mån, genom ifrågaställa anslag, det åsyftade ändamålet må kunna ernås,
hafva Rikets Ständer, erkännande vigten och gagneligheten af en sådan
skola, i hvilken lärarinnor kunde bildas och erhålla kännedom om undervisnings-methoderne
i de ämnen, som tillhöra en grundelig uppfostran, likväl
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse, Pf.-o i32. 635
ansett sig för närvarande icke kunna bifalla hvad E. K. M. härutinnan i nåder
föreslagit.
c) E. K. M. har, på anförde skäl, förnyat Sin vid sistförflutna riksdag
hos Rikets Ständer gjorda framställning, att det för nya Elementarskolan i
Stockholm endast tills vidare beviljade årliga anslag af 6,800 r:dr måtte på
ständig stat uppföras; men, under åberopande af hvad bär ofvan i fråga om
Elementar-läroverken, blifvit i underd. yttradt, få Rikets Ständer underdånigst
anmäla sitt beslut, att det vid 1844—1845 årens riksdag af anslaget
till Elementar-läroverken för nämnda skola anvisade årliga belopp af 6,800
r:dr bör på enahanda sätt fortfarande utgå.
d) Under det å åttonde hufvudtiteln uppförda anslag till elementar-läroverken
förekommer ett belopp af 12,480 r:dr till emeriti-löner för lärare
vid elementar-läroverken ; men då det för enahanda slags löner åt universitetslärare
af Rikets Ständer anvisade anslag blifvit å allmänna indragningsstaten
upplaget, hafva till likhets vinnande, Rikets Ständer ansett jemväl
förstnämnde summa 12,480 r:dr, böra till allmänna indragnings-staten öfver
et
O O
flyttas.
t/
e) Då Rikets Ständer, med afseende å beskaffenheten af de göromål,
som åligga föreståndarne för Gymnasii-bibliotheken, föreställa sig, att lika litet
hädanefter, som hittills, personer skola komma att saknas, hvilka, anställde
vid stifts-läroverken, skola åtaga sig bestridandet af nämnda göromål, hafva,
vid betraktande af statsverkets knappa tillgångar, Rikets Ständer funnit sig icke
böra bifalla E. K. M:S nådiga framställning om ett årligt anslag af 266 r:dr
32 sk. till lönefyllnad ät Bibliothekarien vid Linköpings Gymnasii- och stifts—
bibliothek, samt om ett årligt arfvode af 150 r:dr för Bibliothekarien vid
Westerås Gymnasii-bibliothek.
Med anledning af Nora bergsförsamling inom Örebro län i underd. gjorda
anhållan, att den, emot de numera upphördas, k. Djekne-penningarne svarande,
afgift, hvilken hvarje matlag i nämnda församling från äldre tider
med 21 I# tackjern utgjort till Rektor schola: i Nora stad, måtte, från den
1 Maj 1844 räknadt, afskaffas, och församlingen i stället berättigas att använda
samma afgift till socken-skolornas nytta, har E. Iv. M., enär ifråga vajande
afgift, rätteligen utgörande 45 sk# tackjern, vore af samma natur, som
djekne-penningarne, hvilka Rikets Ständer vid 1834—1835 årens riksdag beslutat
skola upphöra, och ersättning i behörig ordning utgå till de auktoriteter,
som förut disponerat denna inkomst, men de för sådant ändamål anvisade
medel icke lemnade tillgång lill dylik godtgörelse åt Rektor vid Nora
636
Expedilio s-Utskottets Forslag lill und. Skr/velse, N o a32.
stads skola, i nåder föreslagit, att ett belopp af 298 r:dr 6' sk., motsvarande
ofvan omförmälde 45 skepp, tackjern, enligt Örebro läns markegång för de
10 sista åren näst före det, då frågan
såsom ersättning till Rektor vid stadsskolan i Nora för nyssberorda inkomst,
samt E. K. M. derigenom beredas tillfälle att bifalla JNora bergsförsamling®
anhållan om befrielse från algiftens utgörande; och hafva Rikets Ständer bifallit
hvad E. K. M. sålunda äskat, hvarvid, ehuru, då Nora stads skola icke tillhör
antalet af de egentliga elementar-läroverken, utan utgör en s. k. pedagogi,
ifrågavarande denna skolas Rektor tillkommande godtgörelse rätteligen borde
under Riksstatens anslag för folkskolorna upptagas, Rikets Ständer likväl, med
afseende derå, att samteliga öfriga till godtgörande af de förra djeknepenningarne
anvisade statsmedel inbegripas under anslaget för elementar läroverken ,
ansett jemväl ofvannämnda ersättningsbelopp af 298 r:dr 6 sk. böra under
sislberörde anslag uppföras.
g) Enär Rikets Ständer af det E. K. M:s nådiga proposition bilagde
S ta tsråd s-prot o k ol l öfver Justitie-, Civil-, Finans- och Ecclesiastik-ärenden för
den 9 November sisth år inhemtat, det åliggandet för Stockholms stads kassa
att med 10,000 r:dr årligen bidraga till underhåll af härvarande läroverk
tillkommit i öfverensstämmelse med stadens eget medgifvande, under förbehåll
att tolags-afgifterne linge uppbäras elter de i Kongl, brefvet den 20 No v.
1816 stadgade grunder och till påräknad t belopp, hafva, vid sådant löi hållande
och då, enligt hvad samma protokoll vidare gifver vid handen, de i
afseende på telagens beräknande sedermera vidtagne förändringar icke åstadkommit
minskning uti stadens deraf påräknade inkomster, utan fastmera tillökning,
så att, då år 1816 tolags-afgifterne utgjort 90,428 r:dr och stadskassa
ns andel deraf 31,136 r:dr, hade samma inkomster år 1845 stigit till 151,864
r:dr, deraf stadskassa!! tillkommit 80,994 r:dr, hvadan följakteligen stadskassans
inkomst af tolagen ökats lill nära tredubbelt belopp emot hvad den
år 1816 utgjorde, Rikets Ständer funnit sig icke böra bifalla E. K. M:s, på
anförde skäl. gjorda framställning om ett årligt anslag af 10,000 r:dr i ändamål,
att Stockholms stad måtte befrias från ofvan omförmäide bidrag till
härvarande läroverk.
6:o Gymnastiska Central institutet.
För denna inrättning har E. K. M. äskat ett ökadt anslag af 633 r:drl6
sk., hvaraf 200 r:dr skulle användas till lön förhöj ning åt Öfverläraren, på det
att en skicklig person måtte finna anledning att vid institutet, qvarstanna, för
att vid föreståndarens afgång kunna blifva hans efterträdare; 300 rdr till
Fxpe 'itions Utskottets Förslag till vnd. Skrifvelse, N.-o aJa.
637
lön åt en ytterligare lärare i praktisk gymnastik, samt 133 r:dr 16 sk. till
lön åt en lärarinna i gymnastiken; och då antalet af deni, som vid denna
gagneliga inrättning, bildas till lärare och instruktörer för så väl läroverken,
sorn rikets annee och flotta, visat sig vara uti jemn tillvext och medfört behofvet
af en ökad lärare-personal, hafva Rikets Ständer, på dessa och de af
E. K. M. anförda skäl, ansett sig böra bevilja den äskade tillökningen i Gymnastiska
Centralinstitutets stat med 633 r:dr 16 sk.
7:o Sundhets kollegium med Medicinal-staten.
a) Då den summa af 200 r:dr, som funnes på Sundhets-kollegii stat
uppförd, såsom arfvode för granskning af de apotheks-räkningar, hvilka, en
ligt
bemälda kollegii instruktion, skola derstädes revideras, numera icke vore
svarande emot detta besvär, helst nämnda räkningar, hvilka år 1816 utgjort
235 stycken med en summaj af 18,352 r:dr 19 sk. 9 rst, år 1846 uppgått
till 707 stycken med ett totalbelopp af 64,320 r.dr 26 sk. har E. K. M.
föreslagit, att ifrågavarande arfvode måtte förhöjas med 400 ralr.
I betraktande deraf, att de Sundshets-kollegii revision underkastade apotheks-räkningar
under sednare åren betydligen ökats så väl till antal som belopp,
hafva Rikets Ständer funnit någon tillökning uti ifrågavarande arfvode
vara af behofvet påkallad; men då en sammanlagd summa af 400 ralr torde
motsvara det med granskningen förenade besvär, hafva Rikets Ständer
beslutat, att det. såsom arfvode för granskning af apotheks-räkningar å Sundhets-kolle<di
stat uppförda belopp 200 r:dr, må förhöjas med en lika summa
eller 200 ralr.
b) I anseende till den svårighet, som yppat sig att för den ringa lön
af endast 432 r:dr 24 sk., hvilken vore å stat anslagen för en Provincial-läkare
i Herjeådalens distrikt af Jemtlands län, återbesätta denna nu lediga beställning,
bar E. K. M. äskat, att nyssnämnda lönebelopp mätte förhöjas med
234 ralr 8 sk.; och hafva Rikets Ständer, med bifall till denna nådiga framställning
beslutat, att en summa af 234 ralr 8 sk. må varda, såsom tillöktiiug
i löneanslaget för en Provincial-läkare i Herjeådalens distrikt, å stat
Uppförd.
c) Då Apothekare-societeten behörigen fullgjort sin förbindelse att med
1,000 ralr bidraga till den i Stockholm stiftade Pharmaceutiska läroanstalt
och Sundhets-kollegiuin iutvgat, att densamma utöfvat ett välgörande inflytande
på pharmaeiens studium, bar E. K. M. föreslagit, att det af Rikets
Ständer vid sistlidna riksdag för nämnda läroanstalt beviljade anslag, stort
638
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, W.ö 232.
1,000 r:<lr årligen, hvilket, ehuru utgående blott till innevarande riksdag,
likväl blifvit i den ordinarie staten För Sund hets-kollegium med medicinalstaten
å Bale hufvudtiteln inbegripet, måtte fortfarande derå uppföras, att
under enahanda förbehåll som hittills utgå,- och hafva Rikets Ständer, på dessi»
af E. K. M. anförda skiil, beviljat ett årligt anslag af 1,000 r:dr att, under
den tid, för hvilken nu verkställda statsreglering blifver gällande, och
emot förut stadgade vilkor, fortfarande utgå för den i Stockholm stiftade
pharmaceutiska läroanstalt.
8:o Carolinska Medico kirurgiska institutet.
a) E. K. M. har, jemte begäran, att det af Rikets Ständer vid sista
riksdagen beviljade och i medico-kirurgiska institutets stat, ehuru endast till
detta riksmöte, uppförda årliga anslag af 1,600 r:dr till arfvode åt en Professor
i kliniken för barnsjukdomar, måtte, med afseende å vigten af en sådan
profession och det serdeles gagn, den redan medfört, varda å ordinarie
stat upptaget, äskat, att på samma stat måtte uppföras dels 333 r:dr 16 sk.
till lön åt en kirurgie-adjunkt, såsom högst behöflig för den dagliga undervisningen
och praktiska handläggningen af kirurgiska operationer, och dels
1,600 ralr till lön för en professor i pathologiska anatomien, hvilken vetenskap
i sednare tider fått den utsträckning, att vid de flesta praktiska läroanstalter
en profession för densamma blifvit inrättad.
Då den kommitté, hvilken fått sig uppdraget att framlägga förslag Lill
förbättrade lagar för universiteten i allmänhet, jemväl torde komma att afgifva
en bestämd plan till den medicinska undervisningens ordnande och
föreslå en förändring i sättet för denna undervisnings meddelande, hafva
Rikets Ständer i betraktande deraf, att institutets stat årligen uppgår till
16,587 r:dr, deraf sju Professorer njuta aflöning, och torde vara tillräcklig
för ernåendet af det med denna inrättning afsedda ändamål, ansett sig icke
kunna i vidsträcktare måtto bifalla E. K. M:s proposition i dessa delar, än
att, såsom arfvode för en Professor i kliniken för barnsjukdomar vid Carolinska
medico-kirurgiska institutet, ett årligt anslag af 1,600 r:dr blifvit beviljadt,
att, på förut stadgade vilkor, fortfarande utgå under den lid för hvilken
nu skedda statsreglering varder gällande.
b) Hos Rikets Ständer har blifvit föreslaget, att det för Professoren och
Riddaren Cederschöld , som under riksdagens lopp aflidit, i anseende till
hans utmärkta förtjenster om barnamorske-undervisningen beviljade årliga anslag
af 600 r;dr, måtte, såsom högst behöfligt, få fortfarande utgå till ailo
-
Expeditions-Utskottets Förslag till lind. Skrifvelse, N.o 232. 639
liing för bestridandet af nämnda undervisning i dess nu vunna fullständigare
skick; och som, efter hvad upplyst blifvit, antalet af elever, hvilka i sednare
tider begagnat ofvannämnda läroanstalt, visat sig i tilltagande, så att då under
de åtta åren 1813—1820 i medeltal årligen utexaminerats allenast 26
barnmorske-lärlingar, deremot sedermera dylik examen aflagts af 37 å 40 om
året, hvartill kommer att de välgörande verkningarna af ifrågavarande unvisning
i förlossningskonsten nogsamt deraf ådagaläggas, att mortaliteten bland
barnaföderskor i riket, hvilken under åren 1811—1820 i medeltal utgjort
0,762 procent, sedermera i allmänhet varit i betydligt aftagande och i medeltal
för åren 1821—1840 uppgått till endast 0,648 procent; så, enär fortfarandet
af nämnda läroanstalt i dess nuvarande utöfver gällande reglementes
fordringar utvidgade och förbättrade skick icke torde kunna påräknas utan
det föreslagna statsbidraget, hafva Pakets Ständer bifallit, att, till aflöning
för bestridande af barnamorske-elevers undervisning ett belopp af 600
r:dr årligen må på Carolinska institutets stat uppföras.
9.0 Ortopediska institutet.
Då efter hvad af förhandlingarna vid föregångna riksdagar inhemtats
nyttan och ändamålsenligheten af det utaf Professoren Åkerman stiftade Ortopediska
institut blifvit vitsordade ej mindre af Sundhets-kollegiuvn, än oek
af direktionen öfver den genom enskilde sammanskott bildade fond till inköp
af instrumentalier m. m., för medellösa patienter vid detta institut, äfvensom
af Svenska Läkare-sällskapet, samt jemväl erkände af Pikets Ständer, sorn vid
tvänne serskilda tillfällen för ifrågavarande inrättning beviljat årligt statsbidrag,
och då det torde böra antagas, att samma institut, under ledning af
en utaf dess nitiske och skicklige stiftare bildad föreståndare, kommer att
på lika sätt, som hittills, motsvara dermed afsedda ändamål, hafva Rikets
Ständer, till understöd för Ortopediska institutet i Stockholm, anvisat ett årligt
anslag af 1,500 r:dr att utgå under den tid, för hvilken nu skedda statsreglering
blifver gällande, med vilkor, att medlen uppbäras, förvaltas och i
öfverensstämmelse med hvad i afseende på statsmedel i allmänhet är stadgadt,
redovisas af förrbemälde direktion, under öfverinseende af Sundhetskollegium,
äfvensom mot förbindelse för institutets föreståndare att vid dess
gymnastik hålla fyra friplatser för medellösa patienter, och att utom inrättningen
kostnadsfritt lemna ortopedisk behandling åt tre sådana patienter.
640
Expeditions-Utskottets Förslag lill und SkriJvelsej Av o 23a.
10:0 Veterinär-inrättningen i Stockholm.
E. K. M. liar, dels för Theoretices Professorn vid denna inrättning föreslagit
en löneförhöjning af 600 r:dr om året, lämpad efter den löneinkomst,
Professorer vid Carolinska medico-kirnrgiska institutet å stat åtnjuta, och
dels för lnstruktions-smeden, hvars befattning helt och hållet upptoge en persons
tid och erfordrade håde anatomiska och fysiologiska kunskaper samt högre
grad af manuel skicklighet, äskat en efter dessa förhållanden afpassad, årlig
löneförhöjning af 300 r:dr; men i anseende till statsverkets knappa tillgångar,
hvilka tagas i anspråk för fyllandet af mera angelägna behof, hafva
Rikets Ständer funnit sig icke kunna bifalla E. K. M:s nådiga proposition i
dessa delar.
11:0 ^VitterhetsHistorie- och Antiqvitcts-akademien.
Då för denna akademi, hvars samlingar, behörigen ordnade i dess nya
lokal, sannolikt innan kort komme att å bestämda tider hållas för allmänheten
tillgängliga, erfordrades, så framt akademien skulle kunna uppfylla sin
bestämmelse, dels att nuvarande anslag af 1,000 r:dr till samlingarnas förökande
blefve förhöjdt till 2,000 r:dr, dels att anslaget för tryckningskostnader,
333 r:dr 16 sk. årligen, ökades till 666 v:dr 32 sk., har E. K. M. till
Rikets Ständer öfverlemnat, huruvida det för akademien å stat nu uppförda
årliga penningebelopp af 4,653 r:dr måtte kunna förhöjas med 1,333 r:dr 16
sk.; och då de för ifrågavarande ändamål hittills beviljade anslag icke varit
mot behofven svarande, hafva Rikets Ständer väl funnit akademien böra beredas
tillfälle, så väl till samlingarnas behöfliga förökande, som till ingifvande
af sådana handlingar och beskrifningar, hvilka sprida kännedom öfver berörda
samlingar och akademiens verksamhet; men då den nu begärda tillökning
icke fortfarande torde blifva erforderlig, hafva Rikets Ständer beslutat,
att ett årligt anslag af 1,333 r:dr 16 sk. må för ifrågavarande ändamål utgå
under den tid, för hvilken nu verkställda statsreglering blifver gällande.
12:o Akademien för de fria konsterne.
På det att denna akademi, kraftigare än som hittills varit möjligt, måtte
kunna ingripa i fäderneslandets industriella utveckling, och för detta ändamål
innefatta äfven en handtverks-ritskola med tillhörande söndagsundervisning,
har E. K. M., med afseende å vigten för det allmänna af en sådan
inrätt
-
Expeditions-Ulskoltels Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o 2 a. 641
inrättning, föreslagit, att för densamma måtte å stat anvisas årligen 2,000
r:dr; men då Rikets Ständer, enligt hvad i underd. skrifvelse angående regleringen
af utgifterna under riksstatens 6:te hufvudtitel är anmäldt, beviljat
ett årligt statsanslag af 2,000 r:dr för den af Svenska Slöjdföreningen i Stockholm
stiftade slöjdskola, vid hvilken skola meddelas enahanda undervisning,
som med det ifrågaställda inrättandet af en handtverks-ritskola vid akademien
för de fria konsterna afses, hafva Rikets Ständer häraf funnit sig förhindrade
att bifalla hvad K K. M. i denna del föreslagit.
13:o Musikaliska Akademien.
Då det årliga anslag af 1,700 r:dr, som denna akademi ifrån år 1824
fått af statsmedlen uppbära, vore otillräckligt för det dermed afsedda ändamål:
bestridandet utaf aflöningar åt lärare, tjenstemän och vaktbetjening, inköp
af ved, ljus, böcker m. m. samt understöd med stipendier åt fattige elever,
hvilkas antal vore i jemn tillväxt, och då dertill för öfrigt förekomme,
att akademien torde nödgas innan kort emot hyra anskaffa lokal för sig och
sitt undervisningsverk, har E. K. M. föreslagit, att ofvannämnda årliga statsanslag
måtte förhöjas med 1,300 r.dr; och hafva Rikets Ständer, som funnit
denna förhöjning vara af behofvet påkallad, derest ifrågavarande bildningsanstalt
skall kunna uppfylla sin bestämmelse, bifallit, att Musikaliska akademiens
årliga statsanslag må förhöjas med 1,300 r:dr eller till 3,000 r:dr.
14:o Allmänna Fattigvården.
E. K. M., som under den 25 Maj nästlidne år utfärdat nådig förordning
angående fattigvården i riket, deruti, i öfverensstämmelse med hvad Rikets
Ständer uti underd. förslag i detta ämne framställt, kronan blifvit ålagdt att
i vissa fall deltaga uti eller bekosta den erforderliga fattigvården, har nu,
enär någon ledning af erfarenheten ännu icke kunnat inhemtas om den för
detta ändamål behöfliga summa, tills vidare derför äskat enahanda belopp
som vid de tvänne sista riksdagarna blifvit beviljadt, eller 10,000 r:dr, att,
såsom förslagsanslag, årligen utgå- och då statsverkets bidrag till allmänna
fattigvården, ehuruväl, på sätt i den nådiga propositionen finnes antydt, beloppet
deraf för hvarje är ännu icke kan med tillförlitlighet på förhand bestämmas,
likväl kommer att fortfarande årligen erfordras, hafva Rikets Ständer
ansett berörda bidrag lämpligen böra, vid uppgörandet af den nya stats
-
Bih. till R. St. Prat. 1847 °°k 1848» 10 Sami. / 4fd.
81
642 Expeditions-Utskottels Förslag till und. Skrifvelse, N.o a5a.
regleringen, intagas Liand statsverkets ordinarie utgifter, i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat, att till understöd för den .fattigvård, som, enligt högstberörda
Kongl, förordning, bör af staten bekostas, må å stat uppföras ett årligt
förslagsanslag af 10,000 r:dr, äfvensom att för innevarande år en lika summa»
10.000 r:dr, må till enahanda ändamål å Riksgälds-kontoret anvisas.
15:o Serafimer-Lasarettet.
Uti den nådiga propositionen förmäles vidare, att, sedan Kongl. Majit
under den 10 April 1828 i nåder förordnat, att den i Stockholm för från
Finland inkommande och dit afgående varor inflytande tolag skulle utgöra en
serskild tillgång för utförande af sådana anstalter till hufvudstadens allmänna
nytta, beqvämlighet och försköning, som Kongl. Majit kunde finna för godt
att framdeles bestämma, samt derefter under loppet af samma år å dessa tolagsmedel
i nåder anvisat ett årligt bidrag till Kongl. Sera lim er-lasarettet af
10.000 r:dr, så hade, från början af år 1845, då den serskilda handels-konventionen
med Ryssland upphörde att vara gällande, tolags-inkomsten i Stockholm
af Finska varor så nedgått, att den, ifrån att hafva utgjort i medeltal
omkring 22,000 r:dr för året, nu ej uppginge till mera än omkring 5,000
r:dr, hvarigenom inträffat, att omförmälda bidrag till Serafimer-lasarettet, jemte
andra å Finska tolagsmedlen anvisade utgifter, ej vidare kunde af denna
tillgång bestridas. Af sådan anledning och då ifrågavarande bidrag vore för
nämnda inrättnings bestånd, enligt dermed åsyftade ändamål, fortfarande oumbävligt
samt merberörda lasarett, utom de lördelar detsamma, såsom sjukvårds-anstalt
för Stockholms stad, medförde, jemväl vore, såsom en bildningsanstalt
för yngre läkare, af väsendtlig nytta för staten, har E. K. M.,
med afseende tillika å nu rådande missförhållande emellan Stockholms stads
inkomster och utgifter i allmänhet, föreslagit, att, utöfver de på åttonde hufvud
titeln för Serafimer-lasarettet redan anvisade 5,500 r:dr, Rikets Ständer
måtte för samma ändamål ytterligare bevilja ett anslag af 4,500 ridr, då statsverkets
årliga bidrag till denna inrättning komme att uppgå till 10,000 ridr,
hvaremot E. K. M. ansett billigt, att Stockholms stad bidroge med de 5,500
ridr, hvilka härefter skulle årligen erfordras till fyllnad i det förra anslaget å
Finska tolagsmedlen.
Då efter upphörande af den för varu-trafiken emellan Sverige och Finland
tillförene medgifne tull-lindring, handelsrörelsen emellan dessa länder
i högst väsendtlig mån aftagit, hvilket åter haft till följd en kännbar minskning
i beloppet af de s. k. Finska tolagsmedlen, så och enär således Stock
-
Expeditions*Utskottets Förslag till und. Skrifvelse> N:o 2 Ja.
643
holms stad, utan eget förvållande, fått vidkännas en ansenlig minskning i
det från statens sida staden tillförsäkrade bidrag till betäckande af kostnaderna
för Serafim er-lasarettets underhåll, hafva Rikets Ständer ansett billigheten
fordra, att denna förlust i någon del genom anslag af statsmedel godtgöres,
hvartill skäl funnits desto heldre vara för handen, som Serafim er-lasarettet,
oaktadt det öfvervägande största antalet af dervid intagne patienter utgöres af
invånare i Stockholm, och staden följaktligen i första rummet af denna inrättnings
tillvaro hemtar fördel, likväl derjemte utgör en af de förnämsta här
i landet befintliga praktiska undervisnings-anstalter för läkarekonsten, och
dess vidmakthållande i behörigt skick således är för det allmänna af synnerlig
vigt. Som emedlertid, i följd af framtida förändringar i tull-lagstiftningen,
möjligen kan uppstå en sådan tillökning i Finska toiagsmedlens belopp,
att det från statens sida nu ifrågaställde serskilda bidrag af 4,500 r:dr må
finnas umbärligt, hafva Rikets Ständer ansett detta bidrag icke böra såsom
ständigt anslag å stat uppföras, hvadan, jemte det nuvarande statsanslag för Serafi
mer-lasarettet, 5,500 r:dr, oförändradt bibehålles, Rikets Ständer för samma
ändamål serskildt å Riksgälds-kontoret anvisat ett årligt belopp af 4,500 r:dr,
alt utgå under den tid, nu skedda statsreglering kommer att omfatta.
16:o Kyrkors underhåll.
Till E. K. M:s nådiga framställning, att domkyrkan i Wisby, hvilken
icke, i likhet med rikets öfriga stifts-kyrkor, tillgodonjöte så kallad domkyrkotunna,
icke hade någon inkomst af vin- och byggnadssäd och ej eller egna
medel, måtte, för kyrkans iståndsättande och framtida bestånd, framgent få
bibehålla det vid sista riksdag åt densamma beviljade understöd af 50 tunnor
spanmål årligen, att utgå af Kongl. Maj:ls och kronans oindelta arrendespanmål
af Wisborgs kungsladugård, hafva, på de af E. K. M. anförda skäl,
Rikets Ständer lemnat bifall.
17:o Då Statskontorets räkenskaper upplysa, att bristerna å det för skrifmaterialier
och expenser samt ved och ljus m. in., å åttonde hufvudtiteln
uppförde förslagsanslag, 10,298 r:dr 32 sk., uppgått för år 1844 till omkring
3,000 r:dr, samt för år 1845 till nära 7,000 r:dr; hafva, enär förslagsanslag
böra, så vidt möjligt är, motsvara de behof, som äro ämnade att dermed
fyll as, Rikets Ständer, för erhållande tillika af jemn slutsumma, ökat ifrågavarande
förslagsanslag med 2,998 r:dr 18 sk. och således bestämt detsamma
till 13,297 r:dr 2 sk.
I8.0 I enlighet med hvad. uti underd. skrifvelse angående regleringen
644
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrijvelse, N:o 2Ja.
af utgifterna under riksstatens sjunde hufvud titel är anmäldt, hafva Rikets
Ständer bifallit E. K. M:s nådiga framställning, att emot en motsvarande
minskning i anslaget för extra utgifter under sistnämnda hufvudtitel, samma
anslag å åttonde hufvudtitein må ökas med 4,000 r:dr och således bestämmas
till 10,000 r:dr.
I öfverensstämmelse med ofvan anförda af Rikets Ständer fattade beslut,,
och då i öfrige till åttonde hufvudtitein hörande anslag någon förändring ej
ifrågakommit, utom hvad angående anslaget för Wetenskaps-akademien här
nedan omförmäles, hafva denna hufvudtitels utgiftssummor blifvit fastställdeatt
intill näst vidtagande statsreglering utgå som följer:
Ecclesiastik-Departementet.
Departements-chefen
banko r:dr i ,000: — —
Depa rte m en ts-exp edition
• • 14,824: 32. •—
Riks-arkivet
7,176: 32. —
Kongl. Bibliotheket ........ T - • * • • 12,298: 16. —
Kleresi-staten  * • 210,312: 32. —-
Dito biskopens på Gottland lön ..... 2,000: — —►
„ Pastors i Fahlun anslag af 11 skeppal koppar 195: — —
„ dito i Forsmark dito af 2 skeppa! ham
marskattsjern
28: — —
tillsammans jörslagsan slag  2,223: — -—-
Lappmarks eeclesiastik-verket reservations- och förslagsanslag
6,200: -— —
Universiteterna . • .
140,187: 24. —
dito beloppet af dem anslagne mantalspenningar, förslagsanslag
. 620: — —
Elementar-läroverken:
. . 155,005: 1. 4.
. . 122, 710: 20. 8.
. . 10,927: 32. —
. . 5,033: 16. —
. . 56,942: 22. —
. . 17,187: — —
Penningar: reservationsanslag . . .
Indelningar och spanmål in natura . .
Folkskolorna .........
Gymnastiska central-instilutet . . .
Sund hets-kollegium och Medicinal-staten
Carolinska mediko-kirurgiska institutet
Tra
»sport 768,628: 45. 8.
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skrifvelse.- N:o 2J2.
€45
Transport 768,628: 43. 8.
Barnbördshusen  2,272: — —
Ortopediska institutet ' . . . 1,500: — —
Veterinär-inrättningen i Stockholm ........ 7,770: — —
Vaccinationens befrämjande  1,200: — —
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, för slagman
slag
9,000: — —
Svenska Läkare-sällskapet
500: — —
Svenska akademien , . . 1,500: > —
Wetenskaps-akademien
2,640: — —
Vitterhets-, Historie- och Åntiqvitets-akademien .... 5,986: 16. —
Akademien för de fria konsterna (deraf 2,000 Hamb. banko,
förslagsvis a 128 sk.)
. . 1(1,333: 16. —-
Musikaliska akademien ....... T .... . 3,000: ——
Naturhistoriska riksmuseum
7,500: — —
Kongl, museum
1,670: 32. —
Institutet för blinda och döfstumma ........ 16,000: — —-
Fattigvården i Stockholm ...... 3,094: 8. —
I landsorterna 3,189: — —
i allmänhet, förslagsanslag . 10,(XX): — — 16283- 8
Lasarettet i Stockholm .
5,500: — —
Hospitalers och lasaretters underhåll 54,832: 34. —
Stora barnhuset i Stockholm .
20,560: 8. —
Frimurare barnhuset .............. 666: 32. —
Barnhusen 1 landsorterna  11,643: — —•
Kyrkors underhåll
156,396: 8. -—
Resestipendier, samt läroböckers och lärda verks Digifvande 10,400: — —
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus 111 m.,
förslagsanslag  13,297: 2. —
Extra utgifter
10,000: — —
Summa- banko* r:dr 1,145, tOO: — —
Hvilka 1,145,100 r:dr utgöras af:
penningar
478,726: — —
indelta räntor, enligt beräkningen i 1843 års riksstat . 152,798: — —
tionde-spanmål dito dito dito . . 490,227: — —
oindeld span mål, 3,891 ' tunnor k 6 r:dr .... 23,349: — —
Summa banko r:dr 1,145,100: — —
Expeditions-Utskollels Förslag till lind. Skrifvelse, IV.-o i3i.
För Öfrigt hafva, för föremål inom denna hufvud titels område, följande
anslag, dels för en gång, dels för viss bestämd tid blifvit af E. K. M. äskade,
nemligen:
l:o Med anledning af Rikets Ständers förnyade underdåniga framställning
om angelägenheten af Riks-arkivets skyndsamma och behöriga kompletterande
med s. k. registratur, har E. K. M. föreslagit, att, till bestridande af
kostnaden (or dettas utskrifning inom de serskilda afdelningarne af E. I\. M:s
kansli, såväl för den förflutna tid, för hvilken sådant registratur saknades,
som för kommande år, ett anslag af 2,000 r:dr om året måtte varda af statsmedel
anvisadt, atl till en början intill nästa riksdag, eller under tre år, utgå
med tillsammans 6,000 r:dr.
Enär Kansli-ordningen af den 23 Oktober 1809 stadgar, att koncepter
till alla utgående Kongl, bref skulle af Kopister och e. o. Kanslister inom dåvarande
Stats-expeditioner utskrifvas till så kalladt registratur, hvilka borde
inbindas och, efter trenne år, till Riks-archivet öfverlemnas, för att der förvaras
tili framtida efterrättelse, samt detta åliggande för framtiden lämpligen
torde böra tillkomma vederbörande tjenstemän inom de serskilda Stats-departementens
expeditioner, hafva Rikets Ständer anvisat ett anslag af 6,000 r:dr
i ett för allt, att med 2,000 r:dr årligen utgå under åren 1848, 1849 oell
1850, lill bestridande af kostnaden flir utskrifning af så kalladt ”registratur”
för den förflutna tid, för hvilken sådant saknas, och få i underd. anhålla,
det täcktes E. K. M. vidtaga sådana åtgärder, i följd hvaraf vederbörande
tjenstemän inom de serskilda Stats-departements-expeditionerna förpligtas att
för framtiden utskrifva och till Riks-arkivet öfverlemna sådana handlingar oell
Kongl, bref, hvilka böra i nämnde arkiv förvaras.
2:o Till reparationer och bokhyllors uppsättande i en del rum i Riksarkivets
hus, samt för ytterligare inredning deraf, har E. K. M. äskat ett
anslag af 2,666 r:dr 32 sk.; och då angeläget är, att Riks-arkivet icke saknar
nödig inredning, hafva Rikets Ständer för ifrågavarande ändamål beviljat
nämnde belopp, 2,666 r:dr 32 sk.
3:o E. K. M. har vidare begärt, dels att till inköp af boställe åt predikanten
i den kapellförsamling, som under benämning af Lekvattnet komme
att inrättas i nordvestra delen af Frycksände socken af Wermlands finnmark,
måtte beviljas för en gång 1,000 r:dr, dels att, för bebyggande af prestbostället
ej mindre i Lekvattnets, än i Bogens, likaledes inom Wermlands
finnmark och Gunnarskogs socken nybildade kapellförsamling, likaledes måtte
för en gång anvisas 5,600 r:dr, mot förbindelse för Lekvattnets och Bogens
församlingar att dessa boställens åbyggnader i all framtid underhålla.
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, IV.o i3i. 647
I betraktande af förrberörda nybildade församlingars lända medellöshet,
och då svårighet torde möta att genom enskilda bidrag bereda ti igång förde
i ofvannämilde hänseenden erforderliga kostnader, hafva Rikets Ständer beviljat
för inköp af prestboställe inom Lekvattnets församling, äfvensom för bebyggande
af detta och af bostället för predikanten i Bogens församling äskade
serskilda anslag, tillsammans 6,600 r:dr, dock under förbehåll, att de blifvande
åbyggnaderna å dessa boställen af församlingarna i ali framtid behörigen
underhållas.
4:0 Med förnyande af den vid sistlidne riksdag gjorda framställning,
har E. K. M. tili Rikets Ständers bepröfvande öfverlemnat, huruvida ett anslag
af 50,000 r:dr kunde beviljas till anskaffande af egen tjenlig lokal åt
nya Elementar-skolan i Stockholm, hvilken ännu uti Landtbruks-akademiens
lius emot hyra begagnade en sal och två små rum, och således fortfarande
vöre i saknad af utrymme för det stora antal lärjungar, som önskade inträde
deruti.
Då, under nuvarande förhållanden och innan den föreslagna nya regleringen
af elementar-läroverken i riket hunnit tillvägabringas, fråga om anskaffande
af egen lokal för nya Elementarskolan i Stockholm desto mindre
synes böra ega rum, sorn, i händelse nämnda elementar-skola, äfven efter
verkställigheten af samma reglering, kommer att fortfarande bibehållas, läget
af skolans lokal lärer böra bestämmas med hänsigt tili belägenheten af öfriga
då inom hufvudstaden blifvande elementur-skolor; så och enär för öfrigt, så
vidt E. K. M:s nådiga proposition och dervid bilagde Statsrads-protokoli utvisa,
någon viss lägenhet icke är till inköp för omförmälda ändamål ifrågaställd,
hafva Rikets Ständer funnit sig icke kunna till hvad E. K. M. i denna
del föreslagit lemna bifall.
5:o Uti den nådiga propositionen är vidare begärdt, att de af Rikets
^Ständer vid sistlidne riksdag, utöfver folkskole-afgiften, till folkundervisningens
befrämjande beviljade årliga anslag, nemligen till folkskolelärares aflöna
utke 20,000 r:dr, till seminarier för sådane lärares bildande 9,100 r:dr och
till stipendier åt elever vid dessa seminarier 12,000 rxlr, hvilka anslag fastställts
att utgå till oell med det år, då innevarande riksdag tilländagår, måtte,
såsom fortfarande bohöfliga, anvisas att utgå årligen under ytterligare tre
år, med en sammanlagd summa för alla åren ,af 123,300 r:dr; och enär de
förhållanden, hvilka vid sistförllutne riksdag iaranledt ömförmälde statsbidrags
megifvande, sedermera icke undergått sådan förändring, som kan anses
påkalla upphörandet eller nedsättning i beloppet af berörda årliga anslag,
hafva Rikets Ständer funnit sig böra till E. K. Ms disposition å Riksgälds
-
048
Expeditions-Vtskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o a3i.
kontoret anvisa följande belopp, att fortfarande, till och med det år, då nä
sta riksdag slutas, årligen, i mån af beliofvet, utgå, nemligen:
a) till understöd för folkskolelärares aflöning inom de socknar, der, enligt
E. K. M:s nådiga pröfning, statsbidrag för sådant ändamål, i följd af serskilda
förhålla uden, kan erfordras, 20,000 r:dr;
b) till Seminarier för bildande af lärare vid folkskolor 9,100 r:dr; och
c) till stipendier för elever vid nämnda seminarier 12,000 rdr; i sammanhang
hvarmed Rikets Ständer beslutat att hvad, sorn å de för nyssberörtlenne
föremål af Rikets Ständer tillförene anvisade anslag vid utgången af det
år, då nästa riksdag slutas, icke blifvit af E. K. M. disponeradt, ej vidare
må för dessa ändamål reserveras.
6:o För ombyggandet af Veterinär-inrättningens i Stockholm för närvarande
i ganska förfallet skick befintliga smedja, med konstruktion efter en
annan mera ändamålsenlig plan, har E. K. M. äskadt den i upprättadt kostnadsförslag
beräknade summa af 1,241 rdr IG sk.; och då angeläget är, att
berörda inrättning icke må vara i saknad af en för dess verksamhet nödvändig
smedja, hafva Rikets Ständer beviljat det begärda anslaget 1,241 rdr
16 sk.
7:o För Svenska Nykterhets-sällskapet liar E. K. M. begärt ett årligt anslag
af 1,000 rdr, att under tre år utgå med tillsammans 3,000 rdr, för att,
efter omständigheterna, af sällskapets direktion användas både till nykterhetsskrifters
ingifvande och för nykterhetstalares kringsändande, medel, som ansetts
verksammast bidraga till det goda ändamålet, men hvilka sällskapet, i
anseende till sina ringa tillgångar, endast uti inskränktare mån kunnat begagna.
I betraktande af statsverkets inskränkta tillgångar och då Rikets Ständer
trott sig kunna ifrågasätta, huruvida det med anslaget afsedda ändamål på
lämpligaste sätt må kunna befordras genom nykterhetsskrifters utgifvande och
nykterhetstalares kringsändande, hafva Rikets Ständer funnit sig icke böra bevilja
det äskade anslaget.
8:0 Enligt hvad uti den nådiga propositionen omförmäles, hade, sedan
Ingeniören J. Wahlberg under fleråriga resor i södra Afrika gjort rika samlingar
af naturalier och erbjudit dem till inköp för naturhistoriska Riksmusei
räkning, E. K. M., uppå Vetenskaps-akademiens underd. tillstyrkande, den 17
December 1845 bifallit, att förenämnda samlingar finge inlösas emot en betingad
köpeskilling af 19,500 r:dr, hvilken borde sålunda utgå, att utom 3,500
r.dr, som af Riksmusei fond blifvit till Wahlberg förskottsvis utbetalda och
borde
Expeditions-Utskottets Förslag Ull und. SkrifvelseN.-o 23a.
649
borde oafkortad c honom tillkomma, skulle i lösen ytterligare erläggas 16,000
r:dr, hvaraf 6,000 r:dr genast borde, uppå skeende reqvisition, Wahlberg tillhandahållas
af besparingarna på Riksstatens åttonde hufvudtitel, och återstående
beloppet 10,000 r:dr skulle med minst. 1,000 r:dr årligen från och med.
1846 till Wahlberg utbetalas och intill innevarande riksdag utgå af anslaget
för extra utgifter under åttonde hufvudtiteln, hvarefter E. I\. M. ville för
gäldandet af den öfriga delen utaf köpeskillingen, som vid slutet af innevarande
år sålunda skulle komma att utgöra 7,000 rxlr, framdeles anvisa nödiga
medel; och har E. K. M. nu, för att befria åttonde hufvudtitelns redan
ganska otillräckliga anslag för extra utgifter från en under flera år fortgående
betydlig omkostnad af den serskilda beskaffenhet, som nu ifrågavarande
köpesumma, föreslagit, att Rikets Ständer måtte för en gång anvisa ofvan
nämnda
belopp af 7,000 rxlr.
Till hvad E. K. M. sålunda föreslagit, hafva Rikets Ständer lemnat
bifall.
9:o Hos E. K. M. hade Vetenskaps-akademien i underd. anmält, att, sedan
natur-historiska Riksmusei samlingar blifvit så förökade, att utrymme för
dem numera saknades, akademien, dels för att bereda tillfälle att utvidga lokalen,
och dels för att trygga samlingarna emot eldfara från de invid akademiens
hus i qvarteret Grönlandet belägna, med flera träåbyggnader försedda
tomterna N:ris 1, 2, 3 och 4, hvilka intoge återstoden af samma qvarter, låtit
på auktion för akademiens räkning emot en summa af 39,383 r:dr 16 sk.
inropa sistnämnda fyra tomter, hvarjemte akademien', enär desamma icke egentligen
vore för dess egna behof erforderliga, i underd. hemställt, huruvida
ifrågavarande lius och tomter kunde för natur-historiska Riksmuseum varda
af allmänna medel inlösta, antingen genom köpeskillingens erläggande på
en gång eller genom försäkran till akademien för all framtid om deremot
svarande ränta till fem för hundrade om året, eller ock att till en början åtminstone
de tre gårdar, som utgöra nordöstra fjerd ed elen af qvarteret Grönlandet
samt betecknas med N:ris 2, 3 och 4, och hvilka i inköp kostat 6,383
r:dr 16 sk., måtte med statsmedel inlösas, eller akademien af samma medel
erhålla 5 procent i årlig ränta på köpeskillingen.
Med anledning häraf och då bortrödjandet af de förslagsvis lill ett värde
af 6,383 rxlr 16 sk. upptagna trähusen å tomterna N:ris 2, 3 och 4 i
qvarteret Grönlandet vore af högsta vigt för alt emot eldfara betrygga naturhistoriska
Riksmusei samlingar, men billigheten fordrade, att Vetenskaps-akademien
erhölle godtgörelse för den förlust och de kostnader, som genom den
Bih,
till R. St. Prot. 184.7 och 1848; 10 Sami. 1 Afd. 82
650 Expeditions-Utskotlets Förslag lill und. Skrifvelse, N.o 232.
na åtgärd kunde uppkomma, liar E. K. M. äskat, att för sådant ändamål
måtte anvisas en försl a gs-su nima af 6,383 r:dr 16 sk.
Då inköpet af ifrågavarande intill A etenskaps-akademiens egendom gränsande
tomter N:ris 1, 2, 3 och 4, i qvarteret Grönlandet egt rum, icke egentligen
för att åt akademien bereda enskild fördel, utan i ändamål, dels att
erhålla ökadt utrymme för Riksmusei uti akademiens lokal befintliga, staten
tillhöriga, dyrbara och i sednare tider betydligt ökade samlingar, dels att
trygga dessa samlingar emot eldfara från de å berörda tomter uppförda träbyggnader,
men dessa träbyggnaders i sådant afseende erforderliga nedrifvande
kommer att, enligt hvad hos Rikets Ständer upplyst blifvit, medföra en
så ansenlig minskning af de hyres-inkomster, som af de inköpta lägenheterna
eljest kunde påräknas, att akademien derigenom skulle tillskyndas en förlust,
hvilken icke motsvarades af det i E. K. M:s nådiga proposition äskade anslagsbelopp,
hafva Rikets Ständer ansett ett verksammare understöd från det allmännas
sida, till förekommande af en dylik förlust, desto heldre vara af billighet
påkalladt, som, efter hvad Rikets Ständer inhemtat, Vetenskaps-akademien
numera med Riksmuseum införlifva! de akademien förut enskildt tillhöriga
natur-historiska samlingar. Under sådana förhållanden har det synts
Rikets Ständer lämpligast, att de inköpta tomterna varda för statens räkning
inlösta, genom hvilken åtgärd jemväl utväg bereddes att afhjelpa det länge
erkända och öfverklagade behofvet af serskilda arbetsrum för de vid Riksmuseum
anställda intendenter. Sorn emedlertid statsverkets nuvarande disponibla
tillgångar icke medgifva anvisandet på en gång af ett mot den erjagda
köpeskillingen svarande belopp, hafva Rikets Ständer trott nämnda inlösen
böra verkställas genom beviljandet af ett till akademien utgående årligt anslag,
- och alltså i öfverensstämmelse härmed, beslutat, att, utöfver de i nu
gällande Riksstat för Vetenskaps-akademien uppförda 640 r:dr, ett ytterligare
årligt anslag af 2,000 r:dr må för nämnda akademi å stat anvisas, under följande
vilkor:
a) att de af akademien inköpta tomterna Nrris 1, 2, 3 och 4 i qvarteret
Grönlandet Norra, jemte derå befintliga åbyggnader, till staten ölVerlåtas under
samma eganderätt, som genom köpet blifvit akademien tillagd med den
utsträckning deri, som uti mom. e afses,-
b) att de å tomterna uppförda träbyggnader genom akademiens försorg
och på dess bekostnad skyndsamligen varda nedrifna och borttagna, hvaremot
derstädes befintliga stenhus ställas till akademiens disposition;
c) alt akademien besörjer och bekostar så väl friköpandet af de ofria
tomterna N:ris 2, 3 och 4, derest ett sådant friköpande från Stockholms
Expeditions-Vtskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o s3i.
651
stads sida medgifves, sorn ock alla för egendomens framtida underhåll
nödiga reparationer samt tillika ansvarar för alla egendomen åtföljande
onera;
d) att ökadt och, så vidt möjligt är, tillrärkligt utrymme heredes till
förvarande af Riksmusei samlingar;
e) att Yetenskaps-akademiens natur-historiska samlingar blifva med dem,
som tillhöra Riksmuseum, införlifvade, så vida icke testatorers förordnanden
deremot lägga hinder i vägen; och
f) att serskilda räkenskaper öfver användandet så väl af nu ifrågavarande
som af de förut till Vetenskaps-akademien och Riksmuseum anslagna medel
må upprättas och underkastas granskning af Rikets Ständer samt deras Statsutskott
och revisorer.
10:o Vid 1840—1841 årens riksdag beviljade Rikets Ständer 1,000 r:dr
för en gång, till kostnadernas bestridande vid inredning af en ny lokal för
de under Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens vård ställda samlingar,
samt för dessa samlingars flyttning och ordnande. Då emedlertid, enligt
hvad akademien underdånigst anmält, för nämnda ändamål redan under
år 184G utbetalts 630 r:dr 14 sk. och beställda arbeten m. m. uppginge
till minst 1,200 ridr^ tillsammans 1,830 r:dr 14 sk., samt nyssberörda summa
likväl ipke utgjorde en tredjedel af hvad, som oundgängligen erfordrades
för inredningens fulländande och samlingarnas flyttande, har E. K. M. i nåder
föreslagit, att för detta behof måtte anvisas ytterligare 4,000 r:dr; och
enär ofvannämnda vid 1840—1841 årens riksdag beviljade anslag af 1,000
r:dr visat sig otillräckligt för fullbordande af inredningen utaf Vitterhets-, Historie-
och Antiqvitets-akademiens lokal och flyttning af dess samlingar, hafva
Rikets Ständer till ifrågavarande ändamål anvisat ytterligare en summa för
en gång af 4,000 r:dr.
ll:o Då af det för Nationalmusei-byggnaden vid sistlidne riksdag beviljade
anslag, stort 500 000 r:dr, Rikets Ständer, i anseende dertill, att detta
byggnadsföretag erfordrade en till flera år utsträckt arbetstid, och att anslaget
icke vore beräknadt att utgå annorlunda än i den mån nybyggnaden fortskrede,
till en början anvisat endast 150,000 r:dr, har E. Iv. M. nu, ehuru
endast en m ildre del af sistnämnda summa ännu vore använd, likväl, enär
byggnadsarbetet under de år, som komma att förflyta innan Rikets Ständer
ånyo sammanträda, borde med drift och verksamhet fullföljas, och åtminstone
en lika summa eller 150,000 r:dr kémme att under samma tid för ändamålet
erfordras, äskat anvisning å sistnämnde belopp; och hafva Rikets Stan
-
852 Expeditions-Utskollets Förslag till tind. Skrifvelse> N:o 233.
der, i anledning häraf, å Riksgälds-kontoret anvisat samma helpp 150,000
r:dr att utgå på det sätt och i den ordning, som förut blifvit bestämda.
12:o I anledning af livad i den nådiga propositionen förekommer om
behof af lånebidrag utaf allmänna medel till belopp af 25,000 r:dr för reparation
å Wexiö domkyrka och till en summa af 75,000 rdr, for påbyggnad
af gamla lasarettshuset i Lund m. m. la Rikets Ständer underdånigst åberopa
sitt uti underd. skrifvelse den 26 sistl. Juni hos E. K. M. anmälda beslut.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Oktober 1848,
N:o 233.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Okt. 1848»
Preste-ståndet den 20
—
Borgare-ståndet den 20 — —
Bonde-ståndet den 21 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse 3 angående regleringm
af Riksstatens nionde hufvudtitel.
(Stats-utsk Ull., N:ris 125, 208 och 311, Mern., N:o 239, samt
Först. Stats-utsk. Mern., N:o. 268.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer i öfvervägande tagit hvad ef mindre E. K. Hl. i
aflålna nådiga propositioner föreslagit, än ock uti framställningar, gjorda inom
Riksstånden, förekommit i afseende å Riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande
pensions-staterne samt allmänna indragningsstaten, hafva Rikets Ständer,
med anledning deraf, fattat följande beslut, nemligen:
l:o P ens iöns-state me.
a) Rörande de af E. K. M. till uppförande under denna hufvudtitel i
nåder föreslagna ersättningar för inkomster, hvilka vederbörande pensionskas
sor
åtnjutit af de löneinnehållningar, som under namn af vakans- och liggetids-
samt nådårs-besparingar för närvarande ega rum vid tillträdandet af »i
-
Expeditions-Utskotlets Förslag till tind. Skrifvelse, N.-o i33>
653
litära och civila tjenster, få Rikets Ständer underdånigst åberopa hvad, i anledning
af E. K. M:s nådiga proposition angående dessa löneinnehållningars
upphörande, blifvit i underdånig skrifvelse den 2 sistl. Juni af Rikets Ständer
anmäldt.
b) Som den under förvaltning af direktionen för Civilstatens pensionskassa
ställda s. k. Allmänna Enke- och Pupill-fonden fått på sig öfverlåten
den, enligt Kongl, kungörelsen af den 29 Juni 1798, statsverket förut åliggande
skyldighet att pensionera civile embets- och tjenstemäns enkor och
barn, samt det tillhör staten att tillse, det nödiga medel för ändamålet ej
må saknas; alltså och enär, enligt hvad E. K. M:s nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof upplyser, fondens tillgångar visat sig otillräckliga
för bestridande af derå ifrågakommande pensions-utbetalningar, så att,
vid regleringarne af pensionerne för åren 1846 oeh 1847, pensionsberättigaåe
sökande icke genast kunnat komma i åtnjutande af dylik förmån, utan nödgats
afbida blifvande ledighet bland de redan befintlige pensionstagande, hafva
Rikets Ständer, på sätt E. K. M. i högstberörde nådiga proposition äskat,
förhöjt nionde hufvudtitelns års-anslag till pensioner för civile embets- och
tjenstemäns enkor och omyndiga barn med 1,500 r:dr, eller till 25,000 r;dr,
2:o Allmänna Indragningsstaten.
a) Då, enligt de för tjenstemäns pensionering å allmänna indragningsstaten
gällande grunder, vid bestämmandet af de pensioner, förste och andre
Landtmätare ega att vid afskedstagandet uppbära, tages i beräkning allenast
beloppet af deras för en nödtorftig utkomst otillräckliga ordinarie löner, efter
afdrag af dem tillkommande resepenningar och afkastningen af mnehafvande
bohemman, samt med uteslutande af de tjensterna åtföljande och lönerne
vanligen betydligt öfverstigande sportler; så hafva Rikets Ständer ansett missförhållandet
emellan bemälde tjenstemäns löneförmåner och pensioner påkalla
en förhöjning i dessa sistnämnda, till likhet med hvad vid 1840—1841 årens
riksdag för visse Landtstats-tjenstemän egde rum, och alltså beslutat, att förste
och andre Landtmätare må berättigas att, under iakttagande af de för
pensionsrätt å indragningsstaten i allmänhet stadgade vilkor, vid a [skedstagandet
åtnjuta pensioner till de af E. K. M., i serskild, proposition af den 2
December sistl. år, i nåder föreslagna belopp, eller för förste Landtmätare 800
ralr och för andre Landtmätare 600 r:dr, dock utan att sådant må föranleda
till förhöjning af Konnnissions-landtmätares, för närvarande i likhet med
andre landtmätare® bestämda, pensionsrätt.
654
Expeditions-Ulskotlels Förslag till und. Skrifvelse, N:o a33.
b) I enlighet med hvad i fråga om regleringen af utgifterna under
riksstatens andra, fjerde och sjunde hufvudtitlar är vordet i underd. anmäldt,
hafva å allmänna indragningsstaten blifvit uppförde:
den till åtskillige tjenstemän och betjente, som varit anställde vid de
numera indragne borgrätterna, utgående sportel-ersättning banko r:dr 523,-  arfvode åt Professoren, Doktor C. J. Schifter för utgifvande af Sveriges
gamla lagar, 1,200 r:dr;
återstående beloppet af de löne- och pensions-ersältningar, som vid den
år 1846 beslutade förändrade organisation af Kongl, lifgarde till häst blifvit
tillerkände vissa å gamla staten uppförde personer, 1,702 r:dr 4 sk. 6 r:st
med derunder inbegripne 56 tunnor spanmål;
löne-ersättning till Sekreteraren vid Kongl, museum IV. G. Silfversparre
och Slotts-bygg mästa ren J. Fallstedt, med tillsammans 233 r:dr 16 sk.
c) Deremot hafva Rikets Ständer, af skäl, som i de underd. skrifvelserna
angående regleringen af andra, fjerde och sjette hufvudtitlarne blifvit
anförde, funnit sig icke kunna bifalla E. K. M:s nådiga framställningar om
uppförande å allmänna indragningsstaten af ersättning till Civil-ledamoten i
Krigs-hofrätten, Krigs-liofrätts-rådet S. P. Gethe, för åtnjuten andel i böter,
som af Krigs-hofrätten ådömas, 80 r:dr; af de pensioner och till indragning
ställde löner, hvilka för det närvarande utgå af militie-boställskassan med
tillsammans 4,168 r:dr 25 sk.,- af öfverflyttade löner och ersättningar för häradsskrifvare
i och för den föreslagna löne- och tjenste-regleringen med landsstaten,
66,277 rall' 1(5 sk., samt af jjersonel ersättning till nuvarande Kamereraren
och förste Notarien vid Öfverståthållare-embetet för åtnjuten, men, i
följd af Kongl, brefvet den 4 April 1840, upjihörd löneinkomst genom räntan
å depositionsmedel, tillsammans 381 r:dr 41 sk. 7 rst.
d) I öfverensstämmelse med hvad i Rikets Ständers underd. skrifvelse,
angående regleringen af utgifterne under riksstatens åttonde hufvudtitel, blifvit
yttradt, har det å nämnda hufvudtitel uppförda anslag al 12,480 r:dr till
emeriti-löner för lärare vid elementar-läroverken blifvit öfverflyttadt på allmänna
indragningsstaten under nionde hufvudtiteln.
e) På sätt E. K. M. i nåder föreslagit, hafva Rikets Ständer för till
chef för Riksarkivet utnämnde Professoren, Doktor J /■ Nordström, som å
Riksarkivets stat åtnjuter årlig lön af 1,800 r:dr, uppfört å allmänna indragningsstaten
en personel lönetillökning af 700 r:dr, med rättighet för Doktor
Nordström att, vid afskedstagandet från Riksarkivarie-tjensten vid en ålder
af 65 år med sjukattest eller af 70 år utan sådan attest, få på sistnämnda
stat behålla icke allenast ett anslag, svarande emot hans under tjenstetideu
Expedihons-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N o 235.
uppburna ordinarie lön, utan ock nu ifrågavarande personella lönetillökning,
700 v:dr.
f) Då Aktuarien vid Riksarkivet, Expeditions-sekreteraren JY. IV. Forsslund,
som vore 00 år gammal och alltsedan år 1807, dels såsom extraordinarie,
dels såsom ordinarie tjensteman, varit i Riksarkivet anställd, numera,
enligt läkareattest, vore besvärad på venstra ögat af blindhet, som öfvergått
lill fullkomlig grå starr, och på högra ögat af svagsynthet samt, i följd häraf,
saknade erforderlig förmåga att utöfva sina, med historisk forskning i rikets
äldre svårlästa handlingar förenade, tjenstepligter, har 17 I\. M. hegart,
att bemälde Expeditionssekreterare måtte, enligt sin yttrade önskan, berättigas
att vid afskedstagande få på allmänna indragningsstaten bibehålla samma
löneinkomst, 1,200 r:dr med under lönen inbegripne 37 tunnor spanmål,
som han nu innehade, hvarigenom aktuarie-Iönen vid Riksarkivet blefve ledig
att tilldelas någon person med full t jenstbarhet och för befattningen i öfrigt
buhöfliga egenskaper,- men enär Expeditionssekreteraren Forsslund icke
ännu uppnått den för rättighet till åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten
bestämda ålder och Rikets Ständer, i afseende å denna fråga, icke
funnit sådana omständigheter förekomma, som skäligen borde föranleda till
undantag från de för rättighet till uppbärande af dylik pension i allmänhet
gällande föreskrifter, hafva Rikets Ständer icke ansett sig kunna bifalla E. K,
M:s nådiga proposition i denna del.
g) E. K. M. har vidare äskat, att till årlig aflöning åt klockaren i den
kapellförsamling, som under namn af Lekvattnet komrne att bildas i nordvestra
delen af Fryksände socken inom Wermlands finnmark och utgöras af
hemmansdelar från denna och Östmarks socken, måtte anvisas 50 ndr, att på
indragningsstat utgå, intill dess nuvarande klockare i Fryksände och Östmarks;
socknar lemnat dessa tjenster, äfvensom att för kyrkovaktaren i Lekvattnets
kapell likaledes måtte å denna stat anvisas IG r:dr 32 sk., att utgå intilldess
kyrkovaktarne i nyssnämnda socknar algått,- men då det torde kunna antagas,
att Lekvattnets nybildade kapellförsamling förmår utgöra klockarens
endast tills vidare utgående obetydliga aflöning, och då kyrkovaktaren bestyr
böra under tiden, såsom inom flera församlingar i riket eger ruin, kunna
på annat sätt än genom en med viss årlig lön försedd person onibesörjas,
hafva Rikets Ständer, med afseende jemväl å den hvarje församling i allmänhet
åliggande skyldighet att dylika aflöningar bestrida, funnit sig, icke böra
bifalla hvad E. K. M. sålunda i nåder föreslagit..
h) Då; de skäl, sorn i den nådiga propositionen blifvit anförda,, hafva
Rikets Ständer bifallit, att Amanuensen vid Consistorium Ecclesiasticum i
65Ö Expeditions-Vtskollets Förslag till and. Skrifvelse, A7.-o n33.
Upsala Axel Johan Almqvist må, vid afskedstagande!;, varda å allmänna indragningsstaten
uppförd till åtnjutande, för sin återstående lifstid', af en årlig
pension, stor 300 r:dr.
i) Likaledes på de skäl, E. K. M:s nådiga proposition innehåller och
efter vunnen upplysning, att framlidne Provincial-läkaren, Professoren Erik
Acharii enka, Margaretha Maria Hoffberg, vid redan uppnådd 66 års ålder,
med två oförsörjda döttrar befunne sig i fattigdom, hafva Rikets Ständer
samtyckt, att hon må, för sin återstående lifstid, å allmänna indrägningsstaten
få åtnjuta en pension af 300 r:dr årligen.
k) Till E. K. M:s nådiga framställning, att, så framt Intendenten vid
Kongl, museum, Ilofintendenten L. J. von Röök, som nu vore mer än 69
år gammal och öfver 40 år varit i rikets tjenst, derifrån hegärde afsked, det
vid 1840—1841 årens riksdag honom beviljade personella arfvode af 400
r:dr, att årligen utgå så länge han nyssnämnde befattning innehade, måtte få
af honom bibehållas och i sådant afseende å indragningsstaten fortfarande utgå
med 400 r:dr, hafva Rikets Ständer jemväl lemnat bifall.
1) Med afseende å de serskilda förhållanden och ömande omständigheter,
hvilka i E. K. M:s nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och
behof blifvit anförda, hafva Rikets Ständer bifallit, att läkaren vid Wadstena
central-hospital, Doktor Gustaf Engström., då han ej längre kan vid berörde
liospitals-läkaretjenst varda bibehållen, må uppföras å allmänna indragnings»taten
till åsnjutande, för sin återstående lifstid, af en årlig pension, stor
1,000 r.dr.
m) På de skäl, som i den nådiga propositionen förekomma, hafva Rikets
Ständer jemväl bifallit, att aflidne Adjunkten vid. Veterinär-inrättningen
i Skara, Chirurgiae magistern Lars Tidens enka må, under sin återstående
lifslid, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 300 r:dr.
n) E. K. M:S nådiga framställning, att det pensionsund erstöd, Rikets
Ständer vid föregående riksdagar, men hvarje gång endast för tiden tili nästpåföljande
riksmöte, å allmänna indragningsstaten anvisat för aflidne befallningsmannen
å Upsal» slott, Öfverste-löjtnanten Nordencreutz’s enka, Carin
Sendelin, måtte af henne fortfarande få åtnjutas och vid hennes frånfälle
tillfalla hennes då efterlefvande oförsörjda barn, hafva Rikets Ständer i så
måtto bifallit, att ofvannämnda ut bemälda enka beviljade årliga pension,
400 r:dr, må fortfarande utgå under den tid, för hvilken nu beslutade statsregleringen
blifver gällande, och i händelse af hennes Iråntälle, äfven åtnjutas
af hennes oförsörjda barn.
o) Enär
Expeditions-TJ tskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.O 233.
657
o) Enär W etenskaps-akademien upplyst, att det arbete, benämdt
Sveriges Flora, för hvilket, jemte utgifvandet af teckningar utaf zoologiska
föremål Ilikets sednast församlade Ständer anvisat ett årligt anslag af SOU
r:dr, komme att ega ett utmärkt värde och att deri förekommande afbildningar
för det närvarande hufvudsakligen omfattade de s. k. köttiga svamparne,
hvilka icke kunna på något kändt sätt förvaras i samlingar, utan att förändra
utseende, men hvaraf många här i norden vexande le mna de ett för menniskor
tjenligt., ehuru ej hittills i Sverige begagnad!, födoämne, hafva Rikets
Ständer, med bifall till hvad E. K. M. i afseende härå nådigst föreslagit, för
den tid, hvilken nu fastställda statsreglering kommer att omfatta, till Wetenskaps-akademiens
disposition å allmänna indragningsstaten uppfört ett årligt
anslag af 800 r.-dr, att användas dels till fortsatt understöd för ifrågavarande
arbete, och dels till uppmuntran för utgifvande af teckningar utaf zoologiska
föremål.
p) I öfverensstämmelse med hvad i E. K. M.s nådiga proposition blifvit
föreslaget, hafva Rikets Ständer heslutat, att det årliga anslaget af 1,000
r.-dr, hvilket Sekreteraren A. M. Strinnholm, jemlikt Rikets sednast församlade
Ständers beslut, egt att tili innevarande riksmöte uppbära för utgifvande
af sitt förtjenstfulla arbete: ”Svenska Folkets historia från äldsta till närvarande
tider,” må fortfarande utgå från allmänna indragningsstaten, under den
tid, för hvilken nu fastställda statsreglering blifver gällande.
q) I afeeende å det af Rikets Ständer vid 1840—1841 Arens riksdag
å allmänna indragningsstaten uppförda anslag till fyra professors-emeriti-löner
vid universitetet i Lund och tvänne vid universitetet i Upsala, hvardera
å 1,600 r.dr, har E. K. M. äskat det serskilda medgifvande, att
hvad af berörda till emeriti-löner åt universitetens professorer beviljade
anslag kunde befinnas odisponeradt, måtte kunna anvisas till pensioner
jemväl åt andre med lön försedde akademiske lärare; men då ifrågavarande
anslag blifvit beviljadt med afseende å vigten deraf, att professorer
vid universiteten icke måtte nödgas qvarstå i sina befattningar, då ålder,
helsa och krafter neka dem att uppfylla de dermed förenade åligganden,
hafva, vid sådant förhållande och då för andre akademiske lärare, hvilka i
allmänhet icke äro pligtige att hålla offentliga föreläsningar eller att på ett
mera verksamt och mödosamt sätt deltaga uti undervisningen vid universiteten,
ett dyliks pensions-understöd icke torde vara erforderligt, Rikets Ständer
funnit sig ej kunna lemna det af E. K. M. sålunda äskade medgifvande.
r) Uti aflåten nådig proposition af den 2 December sistl. år liar E. K.
Bih. till 11. St. Prot. 1847 och *84$ • 10 Sami. 1 Afd. 83
658
Expeditions-Utskottets Forslag till und. Skri/velse, N.-o 233.
M., på der anförde skäl, föreslagit Piikets Ständer, att chefen för mediers ta
väg- och vattenbyggnads-distriktet, Öfverste-löjtnanten och Riddaren J. Edström
malte förklaras berättigad att, vid afskedstagande!, från allmänna indragningsstaten
erhålla en årlig pension af 5(X) r.-dr. Då likväl, enligt hvad
Rikets Ständer inhemtat, bernälda Öfverste-!öjtnant af Strömsholms kanalbolag
i årlig pension åtnjuter 1,000 ndr, hafva Rikets Ständer ansett sig ej böra
bifalla hvad sålunda blifvit i nåder föreslaget.
s) Med förmälan, att Öfversten och Riddaren Gregorius Adolfsson
Aminoff, hvilken i Okt. månad nasti, år såsom öfverbefälhafvare på Carlstens
fästning nära 60 år gammal slutat sin lefnad, under sin verksamma krigarebana
med utmärkelse deltagit så väl i sista Finska kriget som fälttågen i
Norrige och Tyskland samt derunder blifvit flera gånger blesserad, bar hos
Rikets Ständer framställning blifvit gjord om en årlig pension åt hans efterlefvande
enka och feni omyndiga barn, hvaraf fyra dötrar, hvilka icke egde
någon annan tillgång för att tryggas mot nöd och lefnadsbekymmer; och hafva
Rikets Ständer, såsom en gärd af nationens aktning för Öfverste Aminoffs
minne samt med afseende å det ekonomiska betryck, hvaruti hans enka och
omyndiga barn sig befinna, å allmänna indragningsstaten uppfört en pension
af 500 r:dr, att af bernälda enka under hennes lifstid åtnjntas: varande denna
pension ett Öfverste Aminoffs enka personligen tillerkänd! understöd, derå
borgenärer icke ega något anspråk.
t) Uppå derom gjord framställning, hafva Rikets Ständer, med alseende
å framlidne Professoren 111. m. Erik Gustaf Geijers utmärkta förtjerister
såsom lärare och vetenskapsman, tillagt haus efterlemnade enka, Anna Lisa
Geijer, född Liljebjörn, å allmänna indragningsstaten en årlig pension af
1,200 r:dr.
u) Då Rikets Ständer ansett Svenska folket böra åt minnet af den stora
vetenskapsman, liva ra långvariga gagnetiga verksamhet så väsendtligen bidragit
alt främja fäderneslandets ära, hembära en gärd al saknad och erkänsla,
samt trott denna tacksamhetsförbindelse kunna i någon mån gäldas genom
att på hans enka öfverflytta den pension, honom varit tillagd, hafva
Rikets Ständer förklarat, framlidne Pvofessoren, Friherre J J. Berzelii enka
Elisabeth Berzelius, född Poppius, berättigad att å allmänna iudiagningsstaten
uppbära en årlig pension af 2,000 r.-dr, att utgå från och med 18T9.
v) Sedan Rikets Ständer, vid föregående riksdagar, erkänt och vitsordat
det nit och den utomordentliga verksamhet, hvarmed stiftaren af Ortopedi-;
ska institutet, Professoren m. m. Nils Akerman, under försakande af enskild,
lönande praktik, i flera år sträfvat för upprätthållandet af nämnda institut,
Expeditions-UtskotMs Forslag till vnd. Skrifvelse, N.-o ?33.
659
hafva Rikets nu församlade Stander, på grund häraf och då Professoren Åkerm&n
numera saknar annan utväg till bergning än det af Rikets Ständer
hittills beviljade, för detta ändamål otillräckliga understöd, funnit skäligt besluta
att berörde åt bemälde Professor för hans återstående dagar medgifna
årliga understöd af 500 r:dr, att utgå från allmänna indragningsstaten, må
okas med ett lika belopp, eller till 1,000 r:dr årligen; varande denna pension
ett Professoren Akerman personligen tillerkändt understöd, derå borgenärer
icke ega något anspråk.
x) Med afseende å Kommers-rådet m. m. Berndt Harder Santessons
numera uppnådda höga ålder, långvariga verksamhet i allmänna värf och
erkända behof af understöd, hafva Rikets Ständer för honom å allmänna indragningsstaten
uppfördt en årlig pension af 500 r:dr, att utgå under hans
återstående lifstid.
y) Till Rikets Ständers bepröfvande har E. K. M. öfverlemnat frågan
om bestämmande för tiden intill nästa riksdag af medelpriset å den spanmål,
sorn inbegripes under sådana före statsregleringen vid 1840—1841 årens riksdag
tillträdde löner, hvilka ännu innehafvas af samma personer och för hvilken
spanmål serskild ersättning bör desse tjensteinnehafvare för allmänna indragninsgstaten
tillkomma, om och i den mån nämnde medelpris öfverstiger
7 r:dr tunnan. Enligt af stats-kontoret lemnad up|)lysning, hade riksmarkegången
för de fem åren 1843—1847 uppgått, år 1843 till 8 r.dr, 17 sk., år 1844
tili 7 r:dr 17 sk., år 1845 till 5 r.dr 20 sk., år 1846 till 8 r:dr 38 sk., samt
år 1847 till 9 r:dr 11 sk., eller i medeltal till 7 r:dr 39 sk. 9 ? rst; och
ehuru riksmarkegångspriset för ett år understigit det pris af 6 r:dr tunnan,
hvarefter embets- och tjenstemän före regleringen vid 1840—1841 årens riksdag
voro berättigade att, utan afseende å årets riksmarkegångspris, få den
under lönerna begripna spanmål sig till godo beräknad, vid hvilket förhållande
stats-kontoret jemväl ansett 1845 års riksmarkegångspris böra, vid medelberäkningens
uppgörande, antagas till 6 r:dr, och det rätta medelpriset således
blifva 7 r:dr 45 sk. 4 | rst, hade E. K. M. likväl funnit anledning icke
förekomma att för beräkningen af omförmälda medelpris antaga annan grund,
än det verkliga riksmarkegångspriset för hvarje år, helst detta pris för fyra
af ifrågavarande år i betydlig mån öfverstege det fordna minimipriset för under
lönerna inbegripen spanmål, hvarföre E. K. M. ock föreslagit, att, med
jemkning till fullt skillingtal, merberörde medelpris måtte bestämmas till 7
r:dr 40 sk.
Vid pröfning af denna fråga har hos Rikets Ständer till öfvervägande
förekommit, att då? vid 1844—1845 årens statsreglering, beloppet af den
650
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skri/velsej N.o 7.33.
spa 11 m alstil] ök 11 i n g utöfver statspriset, som borde tillkomma innehafvare af
före år 1841 tillträdde löner, blef för tiden intill innevarande riksmöte
fastställd, togs härvid till grund medium af 1840—1844 årens riksmarkegångspriser.
Enär följakteligen riksmärkegångsprisen för åren 1843 och 1844
redan en gång ingått i en beräkning af ifrågavarande beskaffenhet, hafva
Rikets Ständer ansett dessa priser icke kunna jemväl läggas till grund för nuvarande
nya reglering af omförmälde spanmåls-tiliökning, utan denna reglering
böra grundas ensamt på riksmarkegångsprisen under de 3:ne påföljde
åren 1843, 184G och 1847. Sådant instämmer och med 1840—1841 årens
riksdagsbeslut, enligt hvilket omförmälda medelpris bör uträknas och bestämmas
från riksdag till riksdag. I öfverensstämmelse härmed, och då Rikets
Ständer dela den af stats-kontoret yttrade åsigt, att, i de fall, då riksmarkegången
understiger det belopp af 6 r:dr per tunna, som, enligt före 1840—
1841 årens reglering gällande grunder, utgjorde minimum för beräkningen af
under lönerna inbegripen spanmål, nämnda pris bör beräknas till fullo 6
r:dr per tunna, hafva Rikets Ständer för de ernbets- och tjenstemän, som innehafva
före 1841 tillträdda löner, hvarunder spanmål finnes beräknad, fastställt
för den tid nu beslutade statsreglering kommer att omfatta, ett, efter
medium af 1845, 1846 och 1847 årens riksmarkegångspriser, det förstnämnda
likväl upptaget till 6 rdr, beräknadt löne-ersättningsbelopp af jemna 8
r.-dr per tunna; och då, vid 1844—1845 årens statsreglering, för sådan ersättnings
meddelande blifvit uppförd en förslagssumma af 45,000 rdr, men
det bör antagas, att af då till ersättning berättigade embets- och tjenstemän
en stor del sedermera afgått samt nämnda belopp alltså torde kunna i någon
mån nedsättas, hafva Rikets Ständer, för godtgörande af den vederbörande
embets- och tjenstemän tillkommande spanmålstillökning utöfver det fastställda
statspriset, 7 rdr tunnan, å allmänna indragningsstaten anvisat ett
förslagsanslag af 40,000 rdr.
Då, utom i de delar nu samt i serskild skrifvelse af den 2 uästlidne
Augusti i underdånighet anmäldt blifvit, någon förändring icke egt rum uti
de, i sednast fastställda riksstat, under nionde hufvudtiteln uppförda anslag,
hafva denna titels utgiftssummor blifvit på följande sätt upptagna att, intill
näst vidtagande statsreglering, utgå, nemligen:
Expeditions-ZJtskottets Förslag till und. Skrifvelse N.o 2 33.
Pensions- och Indragnings-staterne.
661
Pensions-staten för civile embets oell tjenstemän
banko r:dr
Dito för deras enkor och omyndiga barn
Dito för militäre embets- och tjenstemäns
samt Under-officerares enkor
och barn
Wadstena Krigsmanshus-kassa ....
Amiralitets Krigsmans-kassan .....
Allmänna Indragningsstatén.
25,000:
25,000:
25,000
71,099
6,000
32.
152,099: 32. —
539,840:
På förslag
387,740: 16.
Summa banko r:dr
Hvilka 539,840 r:dr bestå i:
penningar  490,198: 16. —
indelta räntor, enligt beräkningen
1845 års riksstat . . . . .
indelt spanmål dito dito »
oindeld dito dito dito .
44,205
5,346
90
32. —
539,840:
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 21 Oktober 1848.
662 Expeditions-UtskoUets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o löf.
N:o 234.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö den 18 Okt. 1848.
Preste-stånd t den ig — —
Borgare-ståndet den ig — —
bonde-ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underd skrifvelse > i anledning af Kongl. Maf:ts
nådiga proposition om bidrag af Salpeter fonden för fyllande
af tillfälliga statsbehof. (Stats-utsk TJtl., N:o 72.)
S. A. K.
Uti den -vid innevarande riksdag till Rikets Ständer aflåtna nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och hellof, har E. K. M. gil vit tillkänna,
det E. K. M. ansåge den s. k. Salpeterfonden, hvilken vid 1846 års
utgång egde en samlad kapital-behållning af närmare 600,000 r:dr, kunna utan
olägenhet anlitas om ett bidrag af 300,000 r:dr för tillfälliga statsbehof,
under förutsättning och vilkor, att det å fjerde hufvudtiteln för salpeteruppköp
uppförda anslag fortfarande korn me att oförminskadt utgå, så att fondens
inkomster blefve för utgifterna fullt tillräckliga.
I öfverensstämmelse med denna af E. K. M. yttrade åsigt hafva Rikets
Ständer visserligen funnit berörde fonds betydliga kapital-behållning, uppgående,
enligt hvad Rikets Ständer af räkenskaperne inhemtat, vid 1846 års
slut till 592,758 rdr 33 sk. 9 r:st., icke till dess hela belopp oundgängligen
erfordras för bestridande af de kostnader, hvartill den egenteligen är afsedd;
jnen då den inhemska salpeter-tillverkningen, oaktadt densamma, efter den
förhöjning från 5 r:dr till 5 r:dr 32 sk. per lispund, som egt rum genom
Kongl, brefvet den 8 Februari 1844, något tilltagit, likväl betydligt understiger
det belopp, hvartill samma tillverkning för tio år tillbaka uppgick, hvadan
det måhända torde finnas angeläget att, till befrämjande af ifrågavarande
för landet vigtiga näring, medgifva en ytterligare förhöjning af lösningspriset
för salpetern, hvaraf åter följden blefve en tillökning i de fonden åliggande
utgifter, samt Rikets Ständer, på sätt i underdånig skrifvelse den 2 sistlidne
Juni blifvit anmäldt, medgifvit afskrifning af en merberörde fond hos Hospitalsfonden
egande fordran å 48,000 rdr, hafva Rikets Ständer funnit sig böra
besluta, att af salpeterfondens tillgångar endast en summa af 200,000 r.dr
må få användas till bestridande af sådana tillfälliga utgifter, för hvilka under
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N:o i35.
€63
innevarande riksdag anslag varda af Rikets Ständer beviljade, med hänseende
hvartill Rikets Ständer ock, i enlighet med hvad i fråga om regleringen
af utgifterne under Riksstatens 4:de hufvudtitel är i underdånighet tillkänuagifvet,
nedsatt det å nämnde hufvudtitel uppförda anslag till salpeteruppköp
från sitt nuvarande belopp, 194,000 r:dr, till 180 000 r.dr, eller med en summa,
ungefärligen motsvarande en lågt beräknad ränta å den, efter afdrag af
ofvanberörde 200,000 r:dr, å fonden återstående kapitalbehållning af omkring
400,0 0 r:dr.
Hvilket Rikets Ständer få i underd. anmälaj framhärdande &c.
Stockholm den 20 Oktober 1848
Nro 285.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 18 Okt. 1848.
Preste-ståndet den ig — —
Borgare-ståndet den ig — —
Bonde-ståndet den 20 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående en förändrad
reglering af presterskapets och kyrkobetjeningens lön in g ssätt
samt om upphörande af förhöjd tjenstårsberäkning rn. m.
(Allni. Besv. o. Ekon.-utsk. Bet., JN:ris 96 och 117.)
S. A. K.
Jemte framställning om de olägenheter och missförhållanden, som skola
vara en följd af presterskapets och kyrkobetjeningens nuvarande aflöningssätt,
bar hos Rikets Ständer blifvit yrkadt, att en förändrad reglering i berörde
hänseende måtte verkställas, samt att den med vissa presterliga befattningar
hittills förenade, förhöjda tjenstårs-beräkning, måtte upphöra.
Rikets Ständer hafva tagit delta ämne i noggrann! öfvervägande; och beträffande
först frågan om ändringar i presterskapets nuvarande aflöningssätt,
så lärer det icke kunna förnekas, att både svårigheter och missförhållanden i
allmänhet uppkommit af obestämda löneinkomster för kyrkans tjenstemän, äfvensom
att det anstötliga i vissa delar af uppbördssätt*! till denna obelåtenhet
gifvit skälig orsak. Behofvet af mera bestämda, efter tidernas förändrade
664 Expeditions-Utskoltels Förslag till und. Skrifvelse> N:o i3S.
skick lämpade föreskrifter i detta afseende liar ock i synnerhet blifvit uttaladt
från sådana orter och församlingar, der de bestämmelser angående lönevilkoren,
hvartill författniugarnc både uppmana och berättiga vederbörande,
nemligen ingående af så kallade konventioner, ännu icke blifvit införde. Der
dylika öfverenskommelse!- blifvit träffade och fått kraft af Kongl, stadfästelse,
har belåtenhet ock inträdt. Samma önskvärda förhållande skulle äfven, efter
Rikets Ständers tanka, allmänt vinnas, om man lika allmänt iusåge dessa öfverenskommelsers
nytta, samt, i följd deraf, erkände beliofvet af desammas
upprättande öfver hela riket. Intilldess sådant skett, lärer samma klagan,
som både vid denna och föregående riksdagar i ofvan anmärkta hänseende
försports, sannolikt icke uteblifva. Grunden till den öfverklagade missbelåtenheten
torde lätteligen utfinnas, då man eftertänker, hvilka förändrade, på
denna fråga inverkande förhållanden, under tidernas lopp inträffat, och huruledes
ett betydligen utvidgadt åkerbruk samt tilltagande odlingar väsentligen
ändrat de omständigheter, under hvilka den första ännu i allmänhet för
riket gällande Kongl, förordning af år 1681, angående presterskapets löner,
utfärdades, och hvarpå den serskildt synes vara beräknad. Om nemligen
tertial-tionden, efter medgifven räkning på åkern, nu öfver allt skulle årligen
utgöras i skaft med fullkomlig reda och pålitlighet, blefve tvifvelsutan
denna del af presterskapets lön mångenstädes i högst betydlig mån stegrad,
men årliga beloppet deraf fortfore ändock att vara lika obestämdt, och det
skulle medföra håde hinder för den enskilde i dess rätt att afpassa lämpligaste
bergningstiden för sin skörd och obehag för löntagaren att anskaffa erforderliga
biträden för kontroll och tionde-räkning, hvadan ock ett sådant löneberäknings-
och uppbördssätt, enligt Rikets. Ständers öfvertygelse, numera är
ganska olämpligt. Omförmälde författnings föreskrifter om lösen för de så
kallade jura stolas eller presterskapets extra ordinarie inkomster hafva ock,
till följd af förändrade myntbestämmelser, upphört alt tillämpas, hvartill
kommer, att, jemte detta obestämda och obilliga förhållande i allmänhet, en
märklig olikhet inom flera provinser i riket sig företer, i afseende på försa mlingarnes
skyldighet att aflöna presterskapet.
För att på en gång främja det goda ändamålet af presterskapets tillbörliga',
med embetets kraf tillständiga, aflöning, och undanrödja den obestämdhet,
som härutinnan eger rum, hafva ock vid flere föregående riksmöten
framställningar i denna syftning varit gjorda, hvarjemte rikets alla församlingar
genom serskilda Kongl, förordningar och cirkulärbref, flera gånger blifvit
erinrade och uppmanade att, till vinnande af enighet och en inbördes god
efter
-
Expeditions-Ut skottets Förslag till ttncl. Skrifvelse} X:o iJS.
665
efterrättelse, med sina själasörjare uppgöra så kallade löne-konventioner, deruti
alia afgifterna till presterskapet Loide uppföras och bestämmas. Detta alock,
i Rikets Ständers tanka, den enda fullt lämpliga utvägen att afhjelpa de
å båda sidor öfverklagade bristerna i nuvarande äldre författningar rörande
presterskapets lönerältigheter och uppbördssätt deraf, i sammanhang hvarmed
jemväl torde böra komma i betraktande, hurusom det otvifvelaktig! måste
vara lättare för löngifvaren att, såsom nu eger rum, aflemna sina utskyider
in natura, i sådana ortens produkter eller persedlar, som för honom äro
lättast tillgängliga och hvilka jemväl äro desamma, som antingen genom de
allmänna förordningarna, eller till följd,af enskilda öfverenskommelse!’, blifvit
föreskrifna att såsom aflöning för presterskapet utgöras,- hvadan Rikets Ständer
alltså, till ett ännu mera allmänt befrämjande af detta mål, underdånigst
anhålla, det E. K. M., genom serskild nådig förordning, täcktes anbefalla
samtelige de församlingar, hvarest af Kongl. Maj:t behörigen stadfästade
konventioner ej redan äro uppgjorda, att, antingen och helst under nuvarande
Kyrkoherdars tjenstetid, eller ock senast och ovilkorligen vid deras afgång,
under pastors-ledigheten, på sätt och i den ordning redan gifna föreskrifter
innehålla, i allmänna ombuds närvaro, med föranledande så väl af i hvarje
församling på grund af gällande författning utgående löneinkomster efter de
noggranna uppgifter, som vid tillfället böra vara tillgängliga, som ock af allmänt
kända förhållanden i orten, och med fästadt afseende derjemte å olika
hemmans, verks, lägenheters och inrättningars beskaffenhet vid inbördes anställd
jemförelse dem emellan, — hvilka upplysningar, jemförelse!- och förslag,
som till socknestämmans behandling sedan förekomma, församlingarna
böra genom deputerade i förväg behörigen förbereda, — uppgöra löne-konventioner,
upptagande och noga bestämmande alla pastors ordinarie och extra
ordinarie inkomster af hvad namn de vara må, hufvudsakligen i natura-prestationer
och till någon del i penningar, så att derefter ingen afgift till pastorerne
må åt godtycket blifva öfverlemnad; om verkställighet hvaraf E. K.
M. täcktes Dess befallningshafvande i förening med konsistorium anbefalla att
vederbörande församlingar förständiga; samt att om svårigheter å endera eller
begge parternas sida skulle å den för ärendet afgörande utsatta allmänna
sockenstämman inöta, dertill skälen i sådan händelse böra i protokollet fullständigt
anföras, E. K. M ville, sedan vederbörande Landshöfding och konsistorium
utlåtanden afgifvit och Kammar-kollegium öfver ärendet sig yttrat,
begagna Sin höga rätt, att, jemlikt sista momentet i Kongl, kungörelsen den
3 April 1816, ”efter i hvarje läll förekommande omständigheter, dessa konDih.
till R. St. Prot. 1847 oc^ 1848» 10 Sami. 7 Afd. 84
666
Expeditions-TJtshottels Förslag till und. Skrifvelse, JV.o 235.
ventioner i nåder reglera och för en tid af 25 högst 50 år fastställa," dock
att, 0111 en sådan konvention uppgöres under en pastors tjenstetid, för att
gälla efter hans afgång, samma pastor må vara öppet och obetaget att det
nya allöningssättet äfven för sin tjenstetid i församlingen antaga, derest med
församlingens begifvande han så häldre vill, än att qvarblifva vid det, hvarom
för hans tjenstetid redan kan vara öfverenskommel.
I afseende åter på Komministrarnes nuvarande aflöningssätt; så ehuru
författuingarne rörande det lönebelopp, som bör till desse tjenstemän utgå,
ära i någon mån mera bestämda, än i fråga om pastorernes löner, hvilket
förhållande oek synes berättiga till den förmodan, att mindre svårigheter
torde möta för nämnde inkomsters behöriga ord liand ef förekommer likväl,
å andra sidan, att komministers-Iönerne inom en del församlingar, till följd
af dessa bestämmelser, torde blifva nog svaga och otillräckliga, för att rättvisligen
kunna anses åt innehafvarne erbjuda skälig bergning. Och Rikets
Ständer anse alltså ett allmännare tillvägabringande af konventioner för reglering
och till någon del förbättrande af komministrarnes löner jemväl af behof
vet vara påkalladt. Att meddela några närmare föreskrifter för detta ändamål
torde dock mindre vara af nöden, enär E. K- M., hvars nådiga pröfning
frågorna, i hvilken händelse som helst, skola underställas, dels bäst är
i tillfälle att, efter i hvarje fall sig företeende omständigheter, vidtaga tjenliga
åtgärder för uppnående af ändamålet, dels ock, enligt hvad Kongl, cirkulär-brefvet
den 5 Juli 1829 gifvet vid handen, redan eger sig förbehållen
rättigheten ätt, i den händelse, hvarom nu är fråga, pröfva och sanktionera
det förslag till lagligt och billigt kontrakt om kappellanslönens utgörande af
församlingen, sam konsistorium, i samråd med E. K. Ms befallningshafvande,
sedan församlingens innevånare ytterligare, der så n&Jigt pröfvas, blifvit
hörda, eger, på grund af insända handlingar och inhenitade upplysningar,
uppgöra och E. K. M. i underdånighet underställa. Under förutsättning
således att ett dylikt förslag, hvilket skulle afse de lönetillgångar, sons
från församlingen kunna beredas, icke utesluter en skälig beräkning äfven pä
ett större bidrag från pastors lönen, än sorn sorni hittills utgått, såvida nemligen
denna loos tillgångar befinnas vara sådana, att de, äfven ined det för
ändamålet behöfiiga afdrag, kunna anses för en blifvande efterträdare vara
tillräckligt; att E. K. M., i de fåll då icke heller en sådan tillgång kan beredas,
behörigen täckes pröfva, oin, emot vanliga förhållanden, inga väsendtliga
hinder finnas för komministers-syslans- förening med folkskolelärare-tjensten,
eller ock i nåder anser en indragning af den förra kunna ega ruin; —
Expeditions-Utskottets För.dag lill tind. Skrifvelse, N.o a35.
667
<amt slutligen att, iler ej heller sådant kan ske, E. K. M. i nåder finner skäligt
alt antingen till Rikets Ständer aflåta nådig framställning om statsanslag,
eller ock andra, möjligen disponibla medel till omförmälda ändamål anordliar,
få Rikets Ständer, i enlighet med dessa åsigter, och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad i afseende på pastorernas aflöning ofvan blifvit
föreslaget, underdånigst anhålla, att E. K. M. uti nådig förordning täckes anbefalla
de församlingar, der ej sådana af E. K. M. i nåder fastställda konventioner
äro gällande, att, på grund af dem, komministers-lönen åtminstone
till nedan stadgade minimi-belopp uppgår, antingen under nuvarande
komministrars tjenstetid, och, i händelse lönefyllnad enligt här stadgade
grunder skulle finnas böra komma i fråga, helst i sammanhang med konvention
om pastorslönen, eller ock sednast och ovilkorligen vid nuvarande komministrars
afgång, under ledigheten, på sätt och i den ordning redan gällande
författningar härom stadga, i föreskrifna allmänna ombuds närvaro, med
föranledande af så väl i hvarje församling till komminister på grund af gällande
författning utgående löne-inkomsler efter de noggranna uppgifter, som
vid tillfället böra vara tillgänglige, som ock af allmänt kända förhållanden i
orten och med fästadt afseende derjemte å olika hemmans, verks, lägenheters
och inrättningars beskaffenhet vid inbördes jemförelse deni emellan, om hvilka
upplysningar, jemförelse!- och förslag, som till socknestämmans behandling
sedan förekomma, försam Hogarne böra, genom deputerade, i förväg behörigen
förberedas, — uppgöra löne-konvenlioner, till åstadkommande af den nuvarande
lönens förvandling och sammanförande, hufvudsakligen i natura-prestationer
och till någon del i penningar, så att derefter ingen afgift till Kommiliistrarne
må åt godtycket blifva öfverlemnad, vid hvilken förvandling så väl
mindre natura-prestationer som ock spanmålen bör beräknas efter medium af
de sista 10 årens markegångspris för den ort, som är i fråga, äfvensom sådana
mindre natura-prestationer, som ej finnas i markegångs-taxorna upptagna,
efter i orten gångbart pris; börande den sålunda förvandlade lönen sedermera
på löngifvarne fördelas till utgörande på sätt de kunna för sig anse
billigt och antagligt; hvarefter och för den händelse att, efter den skedda
förvandlingen, lönen, deruti boställs-afkastningen efter vanlig beräkningsgrund
af 4 procent af boställets taxeringsvärde bör ingå, antingen befinnes årligen
fullt utgöra eller ock öfverstiga 45 tunnor spanmål, hälften råg och hälften
korn, såsom det minimum, hvarunder ingen komminister bör vara åflonåd,
eller ock pastor och församlingen, i fall lönen, sålunda beräknad, understiger
detta belopp, derom tillfrågade, åtaga sig att fyllnaden årligen tillskjuta,
hvilka tillskott då äfven böra, så väl till beloppet som till fördelnin
-
668
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 235.
gen nli. protokollet intagas, den sålunda träffade öfverenskomnielsen för nådig
stadfästelse lor en tid af 25 lill högst 50 år, genom vederbörande auktoriteter
till E, K. M. i underd. öfverlemnas; hvaremot, och derest vederbörande
0111 grunderna för lönens utgörande icke kunna sig förena eller oek
fyllnad i lönen- till 45 tunnor årligen ej kan åstadkommas, förhållandet bör
i protokollet intagas, hvilket sedermera, på Sätt ofvan nämiidt är och Kongl,
oirkulär-brefvet den 3 Juli 1829 närmare föreskrifver, till E. K. M. i underd.
insändes till den vidare åtgärd som, för ändamålets vinnande, kan i nåder
linnas lämplig, om verkställighet hvaraf E. K. M. täcktes Dess befallningshafvande
i förening med konsistorium anbefalla att vederbörande församlingar
förständiga.
I fråga om förändrad t aflöningssätt för presterskapct i städerna, anse Rikets
Ständer någon lämpligare utväg icke vara för handen till vinnande af
det härutinnan åsyftade ändamål, eller införande af bestämdare grunder för
beräkning af de bidrag, lörsamliugs-medlemmarna böra till presterskapct utgöra,
än att öfverens k omundsen härom i föreskrifven ordning upprättas och
af E. K. M. i nåder stadfästas. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
rörande presterskapets på landet aflöning redan är vordet af Rikets Ständer
underd. tillstyrkt, fä Rikets Ständer alltså frambära den underd. önskan, att
E. K. M. genom nådig förordning täcktes anbefalla samtcliga de stadsförsaralin
gar, hvarest behörigen stadfästade konventioner ej redan äro uppgjorda,
att, antingen under nuvarande kyrkoherdars och komministrars tjenstetid, eller
ock sednast och ovilkorligen vid inträffande ledi gliet er, i den ordning
gällande författningar stadga, och tili det belopp som, med afseende å oltare
förekommande tjenstgöring och dyrare Icfnadskoslnad i städerna än på landet,
rättvist och billigt torde böra bestämmas, samt efter de taxeringsgrunder,
sam för ändamålet kunna anses mest lämpliga, i föreskrifva allmänna
ombuds närvaro, helst samtidigt för både kyrkoherde erli komminister, uppgöra
konventioner lill bestämmande af beloppet utaf de bidrag, sorn af församlingarna
böra till presterskapet utgöras, så att derefter inga afgiftér till
kyrkoherde eller komminister må vara godtyckliga, samt att om svårigheter å
endera eller begge parternas sida skulle å den för ärendets afgörande utsatta
allmänna sockenstämma möta, dertill skälen, i sådan händelse, böra uti protokollet
fullständigt anföras, E. K. M. täcktes, sedan vederbörande embetsmyndigheter
utlåtanden afgifvit, efter i hvarje fall förekommande omständigheter,
dessa konventioner reglera och för en tid af 25 till högst 50 år fastställa; om
verkställighet hvaraf E. K. M. täcktes Dess befallningshafvande i förening med
konsistorium anbefalla att vederbörande församlingar förständiga.
Expeditions-Utskottets Förslag lill tind. Skrifvelse: N:o 235.
669
Vidkommande derefter det väckta förslaget om upphörande af förhöjd
tjensteårsberäkning, så har det, å ena sidan, icke undfallit Rikets Ständers
uppmärksamhet, att all förhöjd tjensteårsberäkning i sjelfva verket ej är annat,
än en af staten beviljad aflöning eller förbättring i befordringsvilkoren
för vissa med kyrkan i närmare eller fjermare beröring varande tjenstemän,
hvilken uppmuntran dock, efter hvad, icke utan skäl, blifvit anmärkt, är
dem gifven på bekostnad af den stora mängd obefordrade egentliga prästmän,
hvilka för sin icke mindre vigtiga tjenstgöring vid sjelfva kyrkan, vid ansökan
till befordran icke få tillgodoräkna mera än enkla meritår, hvarigenom
ock dessa sednares billiga förhoppning på utkomst vid samma lefnadsålder,
som deras högre tjenstårs beräknande medbroder, icke sällan förnärmas eller
fördröjes, — men å andra sidan, hafva Rikets Ständer ej heller förbisett den
skyldiga varsamhet, hvarmed denna vigtiga fråga i dess serskilda delar bör
behandlas, hvarvid Rikets Ständer likväl ansett såsom rättsenlig grundsatts i
detta hänseende böra antagas att, till befordran inom kyrkan, all förhöjd
tjensteårsberäkning må, ju förr desto heldre, upphöra, så att mera än enkla
årsmeriter aldrig må liela läraståndet i allmänhet lillgödokomma i och för
dess tjenstgöring, vare sig inom kyrkan eller vid den med henne samslägtade
skolan, i öfverensstämmelse med hvilken grundsats Rikets Ständer äfven, på
sätt i fråga om regleringen af utgifterne å riksstatens 8:de hufvudtitel är- i
underd. anmäldt, vid beviljandet af 90,000 r:dr årligt anslag till elementarläroverken,
fästat det vilkor, att den förhöjda tjensteårsberäkningen för de
härvid anställde tjenstemän skall upphöra; och få Rikets Ständer alltså, hvad
vidkommer brukspredikanter, kapellpredikanter och öfrige vid församlingarna
i riket anställda ecclesiastike tjenstemän, åt hvilka förhöjd tjensteårsberäkning
någonstädes ännu kan, genom serskilda nådiga resolutioner, vara medgifven,
af ofvan anfonia skäl undenkst anhålla, att, vid nuvarande innehafvares afgång,
all förhöjd årsberäkning vid ifrågavarande ecclesiaslika befattningar
måtte upphöra oell endast enkel årsberäkning dem tillerkännas, i följd hvaraf
det torde böra ankomma på vederbörande bruksegare och disponenter samt
kommuner att, så vida de åstunda dessa sysslors vidare uppehållande af prästmän,
genom erforderliga löneanslag i tid göra sig förvissade derom, att skickliga
sökande tili samma beställningar må vara att påräkna.
Hvad åter angår de ecclesiastik» tjenstemän med förhöjda merit-år, hvilka
antingen af staten eller af allmänna inrättningar och enskilda stiftelser
ega sin aflöning, såsom lång-, slotts- och hospitals-predikanter, krigsprester,
katccheter, barnhuslärare m. fl., så hysa Rikets Ständer den öfvertygelse, alt
äfven för dessa tjensters innehafvare erforderliga löneförmåner böra beredas,
670
Expeditions-Ulskoltets Förslag till und. Skrifvelse, N.o a35.
så att ökad befordringsrätt i förhöjd årsberäkning på det öfriga och obefordrade
presterskapets bekostnad icke vidare må dem tilläggas. Då Rikets
Ständer tillika äro förvissade derom, att de prestman, hvilka uteslu
tande
varit sysselsatta med barna undervisning, numera till större delen
för denna befattning icke erfordras, helst till följd af E. K. M:s nådiga
stadga om folkundervisningen i riket, hvilken redan bör vara satt i verksamhet
eller innan korrt blifva fullt tillämpad både i städerna och på
landet, de serskildt antagna och examinerade folkskolerärarne komma att
meddela den första barnaundervisning, som af prestman hittills flerestädes
varit bestridd, få Rikets Ständer, uppå dessa sammanlaggda skäl, underd:st
anhålla, det E. K. M. täcktes i nåder förordna, att äfven för befattningar af
förenämnda beskaffenhet , vid nuvarande innehafvares afgång, all förhöjd
tjensteårsberäkning måtte upphöra, med enahanda förbindelse för vederbörande
att, derest med samma sysslor är förenad den serskilda själavård, att de
äfven derefter skola af prestman förestås, genom lämpliga löner i tid före
komma,
det icke brist på skickliga sökande till dylika tjenster vid sådant
förhållande i framtiden må inträffa, i hvilket afseende, och så vidt dessa
tjenstemäns löner utgå af statsverket och befattningarna ej med andra ecclesiastika
sysslor kunna förenas, E. K. M. täcktes till Rikets nästsammanträdandö
Ständer aflåta nådig proposition om det statsanslag, som för hvarje sådan
allmän ecclesiastik-befaltning serskildt och för dem alla tillsammans må pröfvas
nödigt,- och torde, vid inträffande ledigheter af nämnde tjenster, intilldess
ökade löneanslag varda beviljade såsom skälig ersättning för all mistad
högre årsberäkning, samma tjenster under tiden endast af vikarier böra uppehållas,
med fortsatt rättighet för dem lill åtnjutande af de ordinarie innehafvarnes
nuvarande löner och förhöjda årsberäkning.
I sammanhang härmed och då lill afhjelpande af förhandenvarande
missförhållanden i det lägre presterskapets befordringträtt och lönevilkor, i
synnerhet den aflägsna utsigten för en stor del prestmän att vinna en mera
oberoende ställning, det synes Rikets Ständer böra i väsendtlig mån bidraga
0111 fordringarne vid universitetens theologiska fakulteter på högre prestbildniug
och dermed förenade ökade humanistiska och theologiska kunskaper kunde
hos de personer, hvilka uti prediko-embetet inträda, varda innan dem tilllåtes
ordination, stegrade, hvarigenom deras antal i samma mån torde minskas
samt billig utsigt såmedelst öppnas till en hastigare presterlig befordran
inom församlingarne, få Rikets Ständer i underd. frambära den önskan, att
E. K. M., efter vederbörandes underd. yttrande oeh förslag, täcktes i nåder
meddela de föreskrifter i detta ämne, som af E. K. M. anses för ändamålet
Expeditioru-Utskottels Förslag lill und. Skrifvelse, IV.-o 7.35.
kunna lämpligen erfordras; — hvarjemte och enär Kongl, cirkulärbrefvet (leii
11 Mars 1841, angående regements-pastorsbeställningarnes vid indelta armeen
förenande med annan ecclesiastik befattning vid församlingarne eller läroverken,
uti 3 mom. innehåller, att den, som till regementspastor vid indelta
armeen i nåder utnätnnes, men icke derjemte bestrider annan ordinarie ecclesiastik
befattning, skall åligga hos vederbörande biskop och konsistorium sig
anmäla till emottagande, under den frän tjenstgöring vid regementet eller
korpsen lediga tid af året, af förordnande att biträda vid läroverket, elier af
missiv till tjenstgöring inom församlingen, och konsistorium ega att lämplig
befattning honom anvisa, få Rikets Ständer, som anse en dylik tjenstgöringsskyldighet
lämpligen kunna jemväl bataljons-predikanter vid den indelta armeen
åläggas, i anledning häraf i underd. anhålla, det E. K. M. täcktes i
nåder förklara, att hvad uti ofvan anförde Kongl, cirkulärbref är vordet stadgadt
om regemehts-pastorers skyldighet att tjenstgör^ vid läroverket eller i
församlingen, äfven må till innehafvare af bataljons-predikansbeställningar vid
indelta arméen, der dessa tjenster ännu finnas bibehållna, utsträckas.
Slutligen och hvad angår den väckta frågan om vidtagandet af åtgärder
för en allmän reglering af adjunkternes inom församlingarne löner, sorn vöre
med rättvisa och billighet öfverensstämmande, så torde, i Riksts Ständers;
tanka, en sådan flerestädes vara af behof vet påkallad, hvadan Rikets Ständer
i underd. anhålla, att E. K. M. täcktes anbefalla vederbörande stifts-sty reiser
att, der sådant icke vedan skett, sä snart sig göra later med presterskapet
öfverenskomma om och uppgöra en reglering af adjunkternes löner samt med
berättelser derom sedermera till E. K. M. inkomma; äfvensom och dä, i fråga
om förändrade bestämmelser för utgörande af klockare- och kyrkovaktarelönen,
Rikets Ständer, för sin del, anse enahanda utväg, sorn i fråga om
presterskapets aflöning här ofvan blifvit föreslagen, eller att genom frivilliga
öfverenskommelse!* söka åstadkomma de förändringar uti nu gällande berakuingssätt,
hvilka af hebofvet kunna påkallas, äfven i förevarande fall tillämplig,
Rikets Ständer få underd:st anhålla, det E.. K. M. täcktes i nåder
förständiga samtlige konsistorierne att uppmana församlingarne i stiften att,
efter de grunder, sorn för ändamålet kunna anses mest lämpliga, tillvägabringa
öfverenskommelser angående den lön, klockare- och kyrkovaktare för dessa
befattningar må ega. att af församlingarne uppbär».
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 20 Oktober 1848.
672
Expeditions-UtskoUets Förslag till lind. Skrifvelsej N.-o 236.
N:0 236.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln deri 21 Okt. 1848.
Preste-ståndet den 21 — —
Borgare-ståndet den 21 — —
Bonde-ståndet der 23 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition angående beskattnings-väsendets
samt uppbörds- och redogörelse-verkets förenkling.
(Stats-utsk Uti. m. m., N:ris 242, 312, 319, 327, 329 och
330.)
S. A. K.
Sedan vid flere riksdagar fråga förekommit om beliofvet af ej mindre
förändring i vissa delar af de författningar, som bestämma sättet och ordningen
för grundskatternas utgörande, än ock en med tillförlitligare kontroller
förenad förenkling af uppbörds- och redogörelse-verket, samt Rikets vid se finaste
riksdag församlade Ständer gjort underdåniga framställningar, angående
de indelta räntornas indragning till statsverket, de i natura bestämda skatternas
lösande efter medelpris, grundadt på flere föregående års markegång, jemte
förändrad tid och ordning för markegångssättningen m. m., har E. K. M.,
som åt en serskild i nåder förordnad. kommittée uppdragit, att, efter tagen
kännedom af så v äl Rikets Ständers of vanberörde framställningar, som öfriga
tid efter annan i ämnet afgifna yttranden och förslag, utarbeta en allmän
plan för beskattningsväsendets samt uppbörds- och redovisnings-verkets fullständiga
ordnande, med syftning att i möjligaste måtto afhjelpa de härutinnan
nu förekommande brister och olägenheter, behagat, sedan en sådan allmän
plan af kommitterade blifvit utarbetad och i underd. betänkande af ilen
30 April 1847, till E. K. M. öfverlemnad, uti nådig proposition lill Rikets
nu församlade Ständer, framställa de förslag till förändringar i nu gällande
stadganden, angående sättet och ordningen för grundskatternas beräkning ©eli
utgörande, samt dessas jemte öfriga utskylders debitering, uppbörd och redovisning,
hvilka E. K. M. för Sin del ansett lämplige och vara af den beskaffenhet,
att de borde till Rikets Ständers pröfning hänskjutas.
Efter öfvervägande af hvad så väl högstberörde nådiga proposition som
kommitterades med densamma följaktiga betänkande, i de delar deraf, sorn
utgjort
Expedilions-TJtskotlets Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o s36.
673
utgjort föremål för propositionen, innehålla, hafva Rikets Ständer, jemte instämmande
i den af E. K. M. yttrade åsigt, att någon allmän jemkning af
grundskatterne medelst mantalsräntans upphörande eller förändring uti den
befrielse, som den privilegierade jorden, i större eller mindre mån åtnjuter, i
afseende på åtskilliga onera och besvär, utom de egentliga grundskatterne och
tionden, icke kan, med iakttagande af rättvisa och billighet, ega rum, funnit
skäligt bifalla: l:o att ordningen och sättet för vinnande af skattemannarätt
till kronorusthåll, säterier och bergsmanshemman samt andra sådana under
åborätt upplåtne kronohemman och lägenheter, hvilkas åboer E. K. M:s befallningshafvande
antager, må i öfverensstämmelse med hvad E. K. M. i nåder
föreslagit förändras; 2:o att den så kallade Fahlu Kongsgårdshjelp må afskaffas
emot samtidigt försvinnande af derför medgifven lindring i bevillningen,
dock med iakttagande, att den del af räntan, som på lön är anslagen,
icke kommer att upphöra förr än efter nuvarande landshöfdingens afgång från
embetet, så framt han ej skulle vilja, emot ersättning efter den grund, som
för indelta löners godtgörande, i händelse af deras indragning, kan varda
fastställd, räntan frånträda; 3:o att räntorna för rusthållshemman samt för de
till båtsmanshåll indelta hemman i Blekinge och Kalmar län, hvilka räntor
i sjelfva verket äro att jemföra med statsanslag till rustningens upprätthållande,
böra så hädanefter som hittills i jordeböckernes skattekolumn upptagas
och i redogörelserna debiteras men deremot också under vederbörlig anordnings
O
ö o
titel i räkenskaperne a floras; 4:o att, då krono- och kyrkofonden är utsatt
antingen i andra persedlar än spaninål, eller uti andra sädesslag, än hvaraf
densamma i allmänhet inom orten utgöres, den tionde afgift, hvarmed nyssnämnde
förhållande inträffar, må på det sätt förvandlas, att, sedan värdet äf
samma tionde, elter de medelpris, hvarpå ordinarie räntans förvandling grundas,
blifvit uträknadt, i stället bestämmes så stor qvantitet spanmål af de slag, hvaruti
tionden i fögderiet i allmänhet är utsatt, som efter nämnde medelpris svarar
emot förstberörde värde, likväl så, att icke annat bråk än 1 kappe upptages,
utan hvad under eller öfverstiger uteslutes; 5:o att, med undantag af de till
korpser och embetsman anslagne boställen, i afseende å hvilka Rikets Ständer
anse nu gällande författningar äfven framgent böra tillämpas, äfvensom af de
lall, då arrendena skota in natura lill vissa inrättningars underhållande utgöres,
alla arrenden af statens egendomar, som äro till serskildta ändamål anvisade,
må, i utbyte emot kontanta anslag, varda till statsverket indragne;
samt slutligen 6:0 att den så kallade Bågskatteu i Herjeådalen må för framtiden
upphöra, étnot det af att mantalspenningarne af allmogen derstädes elfi
ifc, till R. St. Fröt. l84f och 1848- 10 Sami. 1 Afd. 85
Expeditions- Utskottets Förslag till und. Skri/velse, JV.-o 235.
läggas nied sex skillingar banko af hvarje person. Och hafva Rikets Ständer
derjemte, dels med instämmande i elen åsigt E. K. M. i aådev vltrat i• (Våga
om hvad kommitterade föreslagit, angående åtgärder till förenkling af sattet
flir utarrendering af sådana statens egendomar, af hvilka arrendeaigifterne antingen
inflyta till statsverket eller äro för serskildta ändamål anvisade, ansell,
*tt, genom de föreskrifter, sorn uti den förnyade författningen om u tyr re nderins:
af kungsgårdar och andra kronolägenheter al den 17 Juli 1847 blifvit
^ t . . ,
meddelade, den förenkling redan vunnits i utarrendenngs-åtgärderue med
statens egendomar, som af behof varit påkallad, och att några förnyade föreskrifter
i detta ämne följakteligen icke för närvarande erfordras; dels och,
på de af E. K. jYl. och Kommitterade anförde skäl, med frånträdande af den
uti underd. skrifvelse den 18 April 1845 utaf Rikets då församlade Ständer
gjorda hemställan, att pröfningsrätten af besvär, som kunna anföras emot
markegångssättningarne, framgent skulle öfvertagas af Kammar-kollegium och
Stats-kontoret gemensamt, ansett en dylik pröfningsrätt hädanefter som hittills
böra af Kammar-kollegium ensamt utöfvas. — Varande deremot K. K.
M:s nådiga proposition i öfriga delar icke af Rikets Ständer bifallen.
Jemte underd. anmälan härom, hafva Rikets Ständer skolat i underd.
anhålla, det täcktes E. lv. M. för beredande af verkställighet utaf den beslutade
indragningen af vissa arrenden, låta uppgöra och lill Rikets näst sammanträdande
Ständers kännedom meddela en fullständig utredning ej mindre
rörande beloppet af de indelta räntor, sorn för närvarande äro åsatte de ifrågavarande
statens egendomar, än ock angående de arrenden, sorn för dessa
egendomar erläggas, samt i anledning af hvad Rikets Ständer i öfriga ämnen
beslutat, efter pröfning deraf, vidtaga sådana förfoganden, som al hvarje frågas
serskilda beskaffenhet kan påkallas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
Expedit ions-Utskotte's Forslag till ~ tind. Skrifvelse, N;o 23p
:675
N:o 237.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Okt. 1848.
Preste-ståndet den 21 — —
Borgare-ståndet den 21 — —
Bonde-ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse j med öfverlemnande af
upprättad ny Riksstat.
(Stats-utsk. Mern., N:ris 254 och 339).
S. A. K.
Med öfverlemnande af upprättad riksstat, att gälla för 1849 och följande
åren, intill dess nästa statsreglering vidtager, få Rikets Ständer underd:st
anmäla, dels att, i afseende å dispositionen af besparingarne uppå hufvud■titlarne,
Rikets Ständer i allo vidhlifvit hvad derom vid 1840—1841 åren
riksdag är vordet stadgadt och af Rikets då församlade Ständer i underd.
skrifvelse den 12 Maj 1841 hos E. K. M. anmäldt; dels ock att, sedan bemulde
Ständer beslutat, att de embets- och tjenstemän, som, efter den vid
■ samma riksdag fastställda statsreglering, erli olle löner, hvarunder spanmål
funnes beräknad, skulle ega att för nämnde spanmål tillgodonjuta en bestämd
förhöjning af 1 r:dr för hvarje tunna, samt derjemte förklarat de einbetsoch
tjenstemän, hvilka före berörde tidpunkt tillträdt så beskaffade löner,
berättigade att, så länge de deraf vore innehafvare, uppbära spanmålsförhöjning
efter ett på grund af de föregångna årens riksmarkegångspriser för hvarje
riksdag serskildt bestämdt belopp, har den förändring numera kunnat vid
riksstatens uppgörande iakttagas, att penningelönerne deruti utförts med tilllägg
af det bestämda beloppet af 1 r:dr för hvarje under lönerna inbegripen
tunna spanmål, hvaremot den ytterligare spanmålsförhöjning, som tillkommer
innehafvarne af före 1840—1841 årens statsreglering tillträdda löner,
blifvit å allmänna indragningsstaten uppförd, vid hvilket förhållande och då
följaktligen den uti serskild kolumn i föregående riksstater förekommande uppgift
å de under löncrne inbegripna spanmålsqvantiteter numera blifvit öfverflödig,
Rikets Ständer ansett ifrågavarande kolumn böra uteslutas ur den riksstat,
sora nu blifvit upprättad.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
676
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skri/veise, N.o 238.
N:o 238.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Okt. 1848.
Preste-ståndet den 21 — —
Borgare-ståndet den 21 — —
Bonde-ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelsej angående uppbördsprovission
för Skepps-ombudsmannen vid Stockholms Sjömanshus,
i afseende på dithörande sjöfolks kronoutskylder.
(Stats- och Bevillnings-utsk. Uti., N:o 15.)
S. A. Iv.
Sedan skepps-ombudsmannen vid Stockholms Sjömanshus J. S. Freese
lias E. K. M. i underd. anhållit att, med afseende å den tid och motla som
erfordrades för uppbörden och redovisningen af det under nämnda Sjömanshus
hörande sjöfolks kronoutskylder, E. K. M. måtte derför i nåder bevilja
honom ett arfvode af 6 procent å det belopp, som redovisades och levererades,
äfvensom tillåta, att arfvodet för framtiden finge af uppbörds-beloppet för
hvart år innehållas och att Freese för de sistförfluten tre åren kunde af statsmedlen
få tillgodonjuta motsvarande ersättning, så har E. K. M., som funnit
berörda ansökning i anseende till saknad af serskildt stadgande i ämnet uti
gällande Bevillnings-förordning, icke kunna bifallas, uti nådig skrifvelse af
den 7 Dec. nästl. år, med förmälan härom, behagat fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet på billigheten deraf, att lämplig ersättning medelst viss procent
å uppbörden eller på annat sätt blefve bestämd för den åt Skepps-ombudsmannen
vid Stockholms Sjömanshus uppdragna uppbörds- och redogörarebefattning,
med rättighet för sökanden att deraf jemväl för den förflutna tiden
komma i åtnjutande.
Rikets Ständer, som, beträffande den i förevarande hänseende ifrågaställda
framtida ersättning, fattat beslut i sammanhang med öfrige ifrågakornne
förändringar i nu gällande Bevillnings-studga, få i afseende å Skepps-ombudsmannen
Fre'eses begäran att, för den åt honom i förrberörda måtto uppdragna
uppbörds- och redogörare-befattning varda tillagd någon ersättning jemväl
för den redan förflutna tiden, underd:st anmäla, att, enär beviljandet häraf
möjligen kunde föranleda enahanda anspråk af Fre'eses företrädare eller deras
rättsinnehafvare, hvilka med lika skäl kunna anse sig till en dylik ev
-
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.o 23g. 677
sättning berättigade, hafva Rikets Ständer häruti funnit hiuder för bifall till
denna del af ansökningen.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
N:o 239.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den ai Okt. 1848.
Preste-ständet den ai — —
Borgare-slåndet den ai — —
Bonde-ståndet den 32 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående rättelse af
ett uti Rikets Ständers under JV:o 160 ajlätna underd. skrifvelse
förelupet misstag.
(Lag-utsk. Mern., N:o 103.)
S. A. K.
Efter att hafva uti skrifvelse af den 2 förlidne Augusti till E. K. M:s
nådiga pröfning och fastställelse i underd. öfverlemnat en af Rikets Ständer
för deras del antagen förordning, angående inteckning i fast egendom, hafva
Rikets Ständer numera erfarit, hurusom uti ingressen till samma författning
förelupit det misstag, att deri åberopade Kongl, förordning rörande förändrade
föreskrifter i afseende på lagfart och nyttjanderätts inteckning upptagits
såsom gifven den 9 November 1844 i stället för den 19 Maj 1845; och få,
tili nödig rättelse härutinnan, Rikets Ständer, jemte förmälan om detta förhållande,
hos E. R. M. i underd. tillkännagifva, att ingressen till den nya
författningen, sådan den blifvit af Rikets Ständer beslutad, rätteligen hör
lyda, som följer:
Med ändring af 7 kap. Rättegångsbalken och Kongl, förordningen den 13
Juli 1818, med deri, genom Kongl, kungörelserna den 18 December 1823 och
den 30 Maj 1835, gjorda tillägg och förändringar, samt med undanrödjande
af 3 § i Kongl, förordningen den 19 Maj 1845, angående vissa förändrade
föreskrifter i afseende på lagfart oell nyttjanderätts inteckning, gå vidt den
-
678
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, N:o 240.
samma ej har afseende å nyttjanderätts inteckning, kommer förstnämnda kapitel
att erhålla följande lydelse:
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
N:o 240.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Okt. 1848.
Preste-slåndet den 21 — —
Borgare-ståndet den 21 — —
Bonde-ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, med författning om
utgörandet af serskildt skattebidrag till gäldande af innevarande
års krigsrustnings-kostnader.
(Bevilln.-utsk. Mern., JN:o 36.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, på sätt i underd. skrifvelse den 13 sistlidne Maj
blifvit anmäldt, till E. Ii. M:s nådiga disposition å Riksgäldskontoret anvisat
en 'kreditivsumma af två millioner riksdaler, att, till bestridande af kostnaderne
för nödiga förberedande rustningar och andra åtgärder, som af de politiska
förhållandena kunde påkallas, i mån af helio! och emot framtida redovisning
Ivftas, samt åt Fullmägtige i Riksgäldskontoret uppdragit att genom
upplåning anskaffa de medel, hvilka i berörde hänseende erfordrades, hafva
Rikets Ständer, för godtgörande af detta lån och derå upplöpande räntor,
anslagit ett årligt belopp af 300,000 r.-dr, att så väl för innevarande år, som
för den tid, hvarunder en blifvande ny bevillningssladga kommer att tillämpas,
utgå i enlighet med den författning, hvilken Rikets Ständer härmedelst
i underd, öfverlemna, med anhållan, att E. K. M. täcktes låta densamma lill
allmän efterrättelse utfärda, samt, för den händelse, alt den deruti för innevarande
år stadgade afgift icke skulle kunna å årets allmänna debetsedlar upptagas,
meddela de serskilda föreskrifter, sorn för samma afgifts debitering finnas
erforderliga.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848
Ejcptclitions-U t skottets Förslag till tind. Skrifvelse, No 22f.n
N:o 241.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Okt. 1848.
Preste-ståndet den ‘21 — —
Borgare-slåndet den 21 — —
Bonde-ståndel den ‘22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående förslag till
författning om utgörandet af serskildt skattebidrag till gäl
dande
af 1848 års krigsrustnings-kostnader.
S. A. K.
Sveriges Rikes till allmän lagtima riksdag sammankallade och här i
Stockholm församlade Ständer gore veterligt: att, sedan vi tili Kongl. Maj:ts
disposition å Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af två millioner
riksdaler banko, att, till bestridande af kostnaderna för nödiga förberedande
rustningar och andra åtgärder, sorn af de politiska förhållandena kunna påkallas,
i mån af behof och emot framtida redovisning lyftas, samt åt Fullmäktige
i Riksgäldskontoret uppdragit, att genom upplåning anskaffa de medel,
sorn i anseende dertill erfordras; så hafva vi, för godtgörande af dessa
medel och derå upplöpande räntor, anslagit ett årligt belopp af 300.000 rdr,
att så väl för innevarande år, som för den tid, hvarunder en blifvande ny
bevillningsstadga kommer att tillämpas, utgå sålunda, att å hvarje debetsedel
skall, under rubrik: till gäldande af 1848 års krigsrustnings-kostnader utföras
en sjettedel eller 16? procent af summan utaf all den bevillning, sorn
på grund af Irsta, 2:dra och 3:dje artiklarne af bevillningsförordningen förut
i debetsedeln blifvit de skattskyldige pålörd, att, på enahanda sätt, som.
sjelfva bevillningen, af vederbörande uppbäras, redovisas och inlevereras till
Riksgäldskontoret, hvarest denna afgift skall serskildt på från allmänna bevillningen
afskild räkning bokföras; och anslås såsom godtgöreise åt de tjenstemän,
hvilka med debitering, uppbörd och redovisning af detta serskilda skattebidrag
få befattning, i landsorterna 1 t procent utaf summan af hela länets
och i Stockholm 1 procent utaf summan af dess bidrag, att af pröfningskommitteerna
emellan vederbörande fördelas och i samma ordning, sorn 121 §
Bevillningsförordningen' bestämmer, lill dem utdelas.
Till yttermera visso bafve vi ike.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
680
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N.-o a^a.
N:o 242,
Uppläst och godkundt hos Ridd, och Adeln den 31 Okt. 1848.
Preste-ståndet den 21 — —
Borgare-ståndet den 21 — —
Bonde-ståndet den aa — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående beräkningen
af statsverkets inkomster.
(Stats-utsk. Uti., N:ris 37 och Mern., N:o 328, samt
Bet. m. 111., N:ris 12, 28, 29, 31 och 33, äfvensom förstärkta
Stats-utsk. Mern. N.-o 3.23.)
S. A. K.
Efter tagen kännedom af E. Iv. M:s nådiga proposition om statsverket*
tillstånd och behof, äfvensom af Statskontorets i detta ämne aflåtna underd.
skrifvelse, och sedan utredt blifvit hvad under åren 184-1 till och med 1845
till statsverket influtit, hafva Rikets Ständer, i afseende å beräkningen af
statsverkets inkomster i Riksstaten för år 1849 och följande år, intill dess flen
vid nästa riksdag skeende statsreglering blifver gällande;, fattat följande beslut,
hvilka härmedelst varda hos E. K. M. i underd. anmälda, nemligen;
Ordinarie eller ständiga inkomster.
l:o Ordinarie räntan. Den del deraf, som är indelad att utgå till
vissa personer, stater och inrättningar, samt i medeltal under åren 1841 —
1845 utgjort 1,860,699 r:dr, har af E. K. M. blifvit i nåder föreslagen att beräknas
till enahanda belopp, som vid sednaste statsregleringen, eller 1,762,000
r:dr; och då ett högre eller lägre värde å denna ränta medför hvarken öfverskott
eller brist uti statsberäkningen på det hela, hafva Rikets Ständer anse!!
denna inkomst äfven nu kunna upptagas till banko r:dr 1,762,000; — —
Beträffande åter den del af ordinarie räntan, som är
kronan behållen och inflyter i penningar efter markegång;
så ehuru densamma under åren 1841—1845 i medeltal
utgjort 586,399 r:dr, hafva Rikets Ständer likväl ej funnit
skäl besluta någon förhöjning i det vid sednaste statsreg
Transport
1,762,000: — —
Expcditions-Ulskoltets Förslag lill und. Skrifvelse j N.o 2^3. 681
Transport 1,762,000: — —
leringen beräknade oell af E. K. M. till bibehållande föreslagna
belopp, hvilket alltså oförändradt blifvit uppfördi
till
575,000: — —
2:o Afrads-spanmålen eller den från ordinarie räntan
afskiljda, statsverket behållna och enligt jordeböckerne
utgående spanmål, upptogs vid sednaste statsregleringen
till 41,000 tunnor, men har för år 1845 utgjort 43,215
tunnor, deruti inberäknade 1,157 tunnor bafra, hvaraf 2
tunnor anses i värde motsvara en tunna af hälften råg och
hälften korn.
Enligt hvad E. K. M., uti nådig skrifvelse den 20 December
sisth år, gifvit Rikets Ständer tillkänna, har, genom
förnyad skattläggning å den mellan hemmanen på ejland
fördelade utmark, den äldre deraf utgående räntan,
utgörande 864 tunnor 24 it kappar spanmål, hälften råg
och hälften korn, blifvit nedsatt med 774 tunnor 26 T7S
kappar, hvilket belopp följakteligen bör ifrån den af K K.
M. lill beräknande i nåder föreslagna qvantitet af 42,500
tunnor afdragas, då återstoden blifver i fullt tunnetal
41,725 tunnor, hvartill Rikets Ständer ansett afrads-spanmålen
böra upptagas och hvarå värdet, med bibehållande
af det vid sednaste riksdagen fastställda förslagspris, 6 r:dr
tunnan, utgör
250,350: — —
3:o Kronotionde-spanmålen.
De af denna tionde-spanmål lill vissa personer, stater
och inrättningar utgående indelningar, beräknade vid sednaste
statsregleringen till 105,695 tunnor, hafva väl under
åren 1841 —1845 utgjort i penningar i medeltal 721,439
r.drj men då en högre eller lägre värdeberäkning häraf
icke verkar förhöjning eller minskning i statsverkets behållna
tillgångar, hafva Rikets Ständer, i enlighet med E.
K. M:s nådiga förslag, upptagit denna del af kronotion
äen
till enahanda belopp, sorn vid sednaste riksdagen
Transport 2,587,350: — —
Bilt. till II St. Fröt. 1847 och 1848t 10 Sami. 1 Afd. 86
682
ExpcdLlio .s-Utskoltets Förslag lill und. Skrifvelse, N o 342.
Transport 2,587,350:
blifvit beräknadt, utgörande, efter 6 r:dr tunnan . . . 634,170:
äfvensom Rikets Ständer ansett någon förändring icke böla
ega rum i afseende å den del af berörde kronotionde»
som är statsverket behållen och hvilken vid sednaste sta tsregleringen
upptogs till 20,000 tunnor, hvadan, med bibehållande
af sednaste förslagsvärdet, G rxlr tunnan, samt i
öfverensstämmelse med hvad E. K. M. uti den nådiga
propositionen jemväl föreslagit, denna statsinkomst beräknats
till ...»
4:o Kronotionde-lösen ejter bestämda prisery
upptagen vid sednaste statsregleringen till 4,800 r:dr, har
under åren 1841—1845 utgjort i medeltal 4,829 r:dr, hvadan
densamma blifvit oförändradt beräknad till ....
5:o Arrendemedel af Kungsgårdar och andra
kronolägenheter.
Uti denna inkomsttitel har E» K. M., med tillkännagifvande,
att den tillökning uti arrende-spaminden, som
egt rum under de sednare åren, tillkommit derigenom att,
vid nya arrendens uppgörande, penningarne till det mesta
förvandlats i spanmål, föreslagit den förhöjning, att penningarne
skulle upptagas till rxlr .... 25,000: — —
och spanmålen till 16,000 tunnor» å 6 rxlr
tunnan,
96,000:
(dier tillsammans  121,000: —
men då medelberäkningen af denna statsverkets, inkomst,
utvisande för åren 1841—1845 en summa af, i
penningar, ......... rxlr 27,515:
och i spanmål 14,921 tunnor, å 6 rxlr
tunnan,
89,526:
eller tillsammans
117,041: — -—
alltså icke uppgår till det af E» E. M. i nåder föreslagna
T ra nsport 3,346,321):
120, (400.
4,800:
Expeditions Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse, IV.o 2^2,
Transport 3,346,320:
belopp, och nedsättning i de å kronans ifrågavarande lägenheter
utfäste arrenden är att förvänta genom tillämpning
af Kongl, kungörelsen den 17 Juli 1847, angående
åtskilliga förändrade föreskrifter vid utarrendering af Kungsoch
Kungs-ladugårdar samt andra kronolägenheter, hvaraf
arrenden till statsverket ingå, hafva Rikets Ständer ansett
någon förhöjning uti denna inkomsttitel icke kunna påräknas,
samt derföre bibehållit densamma vid enahanda belopp,
som vid sednaste slatsregleringen blifvit upptaget,
elier i penningar r:dr 23,000: — —
och i spaninål, 14,500 tunnor ä 6 r:dr
tumum  87,000: - - lla0()():
6:0 Silfvertionde, Myntarelön och Slagskatt.
Då denna inkomst under åren 1841 —1845 utgjort i
medeltal 10,156 r:dr, har densamma blifvit oförändrad upptagen
till
10,000:
7:0 Kopparränta,
Under förutsättning af bifall till den uti serskild nådig
proposition gjorda framställning 0111 nedsättning i den
för koppartillverkningen vid Stora Kopparberget utgående
ränta från hvart 10:de till hvart 30:de skeppund, emot
upphörande af vissa bergslaget förunnade förmåner, har E.
K. M. föreslagit kopparräntans beräkning till endast 220 sk#,
utgörande, efter ett jemväl i nåder föreslaget pris af 130
r:dr skeppundet, 28,600 r.dr; men då Rikets Ständer, af
skäl, som innefattas i deras under den 4 sistl. Mars aflåtna
underdåniga skrifvelse, ansett sig icke kunna bifalla ofvan
omförmälda nedsättning, samt af räkenskaperna inhemtats,
att ifrågavarande statsintrad, hvilken vid. 1845 års statsreglering
blifvit upplagen till 280 sk#, hvarå värdet, å
120 r.dr skeppundet, beräknats till 33,600 r:dr, utgjort för
åren 1843—1845 i medeltal 385 sk#, hafva, med afseen
Transport
3,466,320:
684 Expeditions-Utskoltets Förslag till und. Skrifvelse, ff.o 3^2-
Transport 3,46(5,320
de afven derå, att både tillverkningen af oell priset å koppar
stigit under sednare tider. Rikets Ständer funnit skäligt
upptaga berörde statsinkomst till 380 skeppund, uppgående,
efter 130 r:dr skeppundet, till  49,400
8:0 Tionde- och Hammar skal t s-jern.
Sedan vid sista riksdagen, i anseende till den ofördelaktiga
ställning, hvari Svenska tackjerns-tillverkningen
sig då befann, den nedsättning uti tionde-tackjernet blifvit
beviljad, att denna afgift, hvilken vid 1841 års statsreglering
upptagits till 17,000 skeppund, lomme att från och
med år 1845 intill dess den vid nästföljande riksdag blifvande
statsreglering trädde i verkställighet, utgå med hälften
af det belopp, hvartill densamma, efter de i serskilda
delar af riket gällande grunder erlades, i följd hvaraf denna
statsinkomst beräknades till endast 8,000 skeppund
med ett värde, efter 5 r:dr skeppundet, af 40,000 r:dr, så
bar E. K. M., i den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof, täckts tillkännagifva, det E. K.
M. icke ville påyrka afgiftens förhöjning till förra beloppet,
utan, under förutsättning, att Rikets Ständer för sin del
jemväl medgåfve afgiftens fortfarande nedsättning för den
tid, hvilken den vid nu pågående riksdag skeende statsreglering
komme att omfatta, i nåder föreslagit, att, på
grund af förhållandet under år 1846, då tackjerns-tionden
uppgått till 8,600 skeppund, densamma måtte beräknas
till 8,500 skeppund, utgörande, efter ett pris af 5 r:dr 32
sk. skeppundet, 48,166 r:dr 32 sk.
Enär likväl, enligt hvad allmänt kändt är, konjunkturerne
för tackjernstillverkningen under de sistförflutne åren
förbättrats och för närvarande äro så fördelaktiga, som
producenterne skäligen kunna begära, hafva Rikets Ständer
ansett det vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
att den i beskattningen å näringen beviljade lindring
upphör, då orsaken, som vållat densamma iorsvun
Transport
3,515,720
Expeditions-ZJtskottets Förslag lill und. Skrifvelse, If-V lifa*
Transport 3,515,720:
nit; men då en hastig återgång till den före nedsättningen
utgående afgift skulle, måhända känbarare än som vederbör,
drabba tackjernstillverkarne, hafva Rikets Ständer, med
förenadt afseende på statens anspråk och på den skattskyldiges
förmåga, funnit sig, vid beräkningen af denna statsinkomst,
böra följa en medelväg och i följd dei’af för sin
del beslutat, att tiondetackjerns-afgiften, ifrån och med år
1849 intill dess den vid nästa riksdag blifvande statsreglering
träder i verksamhet, förhöjes med 50 procent utöfver
det belopp, hvartill samma afgift blifvit vidsednaste statsreglering
bestämd att utgöras, efter de på serskilda orter
gällande grunder, och har tiondetackjernet följakteligen nu
blifvit beräknadt till 12,000 skeppund, hvilka, efter det i
E. K. M:s nådiga proposition upptagne pris, 5 r:dr 32 sk.
per skeppund, uppföras med  68,000:
Beträffande åter hammarskatts-jernet, som vid 1845
års statsreglering beräknades till 6,000 skeppund, utgörande,
efter ett värde af 13 i\-dr skeppundet, 78,000 r:dr; så
och då detsamma under åren 1841—1845 i medeltal uppgått
till 6,395 skeppund, hafva, i öfverensstämmelse med
E. K. M:S nådiga proposition, Rikets Ständer ansett hammarskatts-jernet
böra beräknas till samma qvantitet som
hittills, eller 6,000 skeppund, samt, efter 14 r:dr skeppundet,
hvartill priset, hvilket något stigit, förslagsvis kan upptagas,
uppföras med
84,000:
9:o
hvilken vid sednaste statsregleringen fastställdes till 1,000
r:dr, har, i anseende till den minskning, som under åren
1843—1845 deruti egt rum, blifvit, i enlighet med hvad
E. K. M. nådigst föreslaget, nu endast beräknad till . . 500:
10:o Svaf velbrukstiondcn ,
hvarunder jemväl inbegripas viktriol och rödfärg, beräknades
vid 1845 års statsreglering till 1,000 r:dr, men då
Transport 3,668,220:
686 Expeditions-Utskottets Förslag till und Skrifveliej N.o
Transport 3,668,220:
dennajinkomst under åren 1841—1843 i medeltal utgjort
endast 618 r:dr, har densamma, på sätt i den nådiga propositionen
blifvit föreslaget, upptagits till
600.
ll:o Mant alsp e tillingarne,
vid sistlidne riksdag beräknade till 327,000 r.dr, hafva under
åren 1841—1845 varit i jemnt stigande, hvadan, i
enlighet med hvad i nåder föreslagits, denna statsinkomst
blifvit uppförd till  336,000:
12:o Gerningsören af Handtverkare.
Af skäl, som i underd. skrifvelse den 4 sisth Mars
blifvit anförda, hafva Rikets Ständer icke ansett sig höra
bifalla E. K. M:s nådiga proposition om denna inkomsttitels
upphörande och ersättande medelst ökad bevillning; men,
vid det emotsedda förhållande, att antalet af gerningsmän
småningom minskas, har ifrågavarande statsinkomst, sorn
vid sednaste stntsregleringen upptogs till 1,700 r:dr, nu ej
blifvit beräknad högre än till . . ....... 1,500:
13:o Bötesmedel.
I enlighet med hvad E. K. M. i nåder föreslagit, hafva
Rikets Ständer beslutat, att denna inkomst, sorn vid
nästlidne riksdag beräknades till 40,000 r:drmå, med hänseende
till så väl inkomstens obestämda beskaffenhet, som
den minskning, hvilken under de sednare åren deruti inträffat,
upptagas till allenast  35,000:
l4:o Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål.
Då uti denna statsinkomst, utgående på grund af emellan
kronan och rusthållarne upprättade kontrakter, någon
rubbning ej är att emotse under den tid, nu vidtagna statsreglering
kommer att omfatta, har berörde inkomsttitel, li
-
Transport 4,041,320:
Expeditions-Utskottets Förslag lill tind. Skrifvelse, N.-o 2^2.
Transport 4,041,320:
kasom hittills beräknad till 22,250 tunnor, a 6 r:dr tunnan,
blifvit oförändrad utförd till . . .
133,500:
15:o Ständiga rotevakans-ajgifter^
hvilka utgöras för 385 numer af Skånska Infanteri-regementena
med 2,310 tunnor spanmål, hafva, i öfverensstämmelse
med hvad E. K. M. i nåder föreslagit och vid sednaste
statsregleringen blifvit beräknadt, upptagits, efter ett
värde af G r:dr tunnan, till • . . .  13,8G0:
16:o Tillfälliga rotevakans- och mötes af gifter.
Då denna inkomst, som vid 1845 års statsreglering
beräknades till 6,000 r:dr och under åren 1841 —1845 i
medeltal utgjort 5,078 r.dr, under de sednare åren minskats
samt är obestämd och på markegångarnes förändring
beroende, hafva Rikets Ständer, lika med E. K. M., ansett,
densamma nu icke kunna beräknas till högre belopp än . 5,000:
17:o Rotef rikets-af gift af oroterad, men ordinarie ro
tering
underkastad jord.
Enär denna statsinkomst under åren 1841—1845 i
medeltal utgjort 27,598 rxlr, har densamma, på sätt jemväl
E. K. M. i nåder föreslagit, blifvit utan förändring upptagen
till
27,000:
18:0 Sedan Rikets Ständer, på sätt i underd. skrifvelse
den 27 sisth September är vordet anmäldt, beslutat, att
alla de båtsmans-numer, hvaruti de utsockne frälsehemmanen
i Hallands län hafva del, skola ständigt, så i fredssom
krigstid, hållas vakanta, med förbindelse och rättighet
för dessa hemmans egare att för deras andel i rota me i
vakansafgift erlägga endast ? af det belopp, hvartill vakansafgiften
för en båtsman i länet uppgår, enligt de föreskrifter
och beräkningar, som 1111 följas och iramdeles i behörig
ordning kunna meddelas och antagas lill efterrättelse, äf
-
Transport 4,220,680:
m
Expeditions-Utskotlets Förslag till und. Skrifvelse, IV.-o 14%.
Transport 4,220,680:
Tensom att de rotevakans-afgifier, hvilka sålunda komma
att af de utsockne frälsehemmanen i Halland erläggas, skola
till statsverket ingå; så hafva Rikets Ständer, enär dylika
afgifter inom berörde län blifvit år 1841 debiterade till
ett belopp af 16,604 r:dr 26 sk. 1 rst, år 1842 till 20,555
r:dr 30 sk. 1 rst, och 1843 till 20,468 r:dr 28 sk. 10 rst,
uti hvilka summor likväl, ehuru till mindre del, ingått
rotefrihets-afgifter af sådane krono- och kronoskatte-hemmansdelaiVjsom
vid uppgörandet af det nya roteringsverket
för Hallands län varit oroterade, men ansetts böra underkastas
ordinarie rotering och till följd deraf blifvit med
sådan rotering belagde, funnit vid detta förhållande och då
dessa afgifter skola utgå med ett till \ nedsatt belopp, samt
med hänseende jemväl till den minskning deri, som af omvexlande
markegångspriser kan blifva en följd, rotevakansafgif
terne af de utsockne frälsehemmanen i Halland ej
böra beräknas högre än tili  10,000:
19:o Båtsmans-vakansafgiften j
utgående för ständiga och tillfälliga vakanser vid båtsmansliållet
samt beroende dels af markegångsprisen, dels af större
eller mindre antal vakanser, har under åren 1841 —
1845 i medeltal ingått med 29,949 r:dr; hvadan, då detta
i det närmaste utgör det belopp, som varit påräknadt
samt denna inkomst under de trenne sednare af nämnde
år lemnat öfverskott, Rikets Ständer, lika med E. K. M.,
ansett densamma kunna oförändradt uppföras till . . . 30,000:
20:o Krut- och salpeter-för sälj ningsmedel
hafva bibehållits vid förra förslagsberäkningen ..... 95,000:
21:o Kontrollstämpel-medlen,
hvilka vid näsll. riksdag förhöjdes från 9,000 till 10,500
r:dr, hvartill E. K. M. äfven i nåder föreslagit denna in
Transport
4,355,080:
Expeditions-Utskotlets Förslag till lind. Skrifvelse, N.-o 1^.2.
kotnsls beräknande, liad va under åren 1841—1845 utgjort
i medeltal 10,495 r:dr, hvadan och då under de båda sedliaste
af nämnde år det influtna beloppet understigit hvad
påräknadt varit, denna inkomsttitel nu blifvit upptagen till
Transport
4,355,680:
allenast
10,000;
22:o Bak- och lotsmedlen,
i hittills gällande riksstat upptagne till 73,000 r:dr, hafva
under åren 1841—1845 uppgått i medeltal till 78,003
rall', med anledning hvaraf E. K. M. föreslagit denna inkomsttitels
förhöjning till 78,000 r:dr; men då denna statsinkomst
beror på en mer eller mindre liflig sjöfart och således
är underkastad deri skeende vexlingar, torde det betydliga
belopp, 92,841 r:dr, som under år 1845 influtit
och hvarigenom en 'förhöjd medelberäkning förnämligast
uppstått, vara att betrakta såsom tillfälligt, hvadan Rikets
Ständer ansett sig sakna giltig grund att förslagsvis upptaga
ifrågavarande inkomst högre än till  75,000:
I sednast fastställde riksstat följer här i inkomsttiteln
ersättningar, innefattande Danska fyringsmedel, ersättning
af Konvoy-kommissariatet för aflöningen af Svenska och
Norrska beskickningen i Turkiet, medel influtne genom försäljning
af för allmän räkning tryckta arbeten, utassigherade
medel, som afen eller annan orsak åter blifvit till uppbörd
tagne, inbetalning af en i räkenskaperne ej balanserad
propriebalans, ersättning för statsfångars underhåll i länshäkten,
traktamentskostnader, ersatte af tappande parter,
bfetalningen för försålde qvarantäns-effekter och byggnader,
durchmarsche-kostnader ersatte af Waxholms fortifikationskassa,
återdebitering af orätt afförde medel, samt husröteersä
ttning för staten tillhörige byggnader.
Transport 4,440,680:
lith. lill R. St. Prot. i84f och 1848*• to Sami. 1 /ifd.
690
Expeclilions-Utskottcls Förslag till und. Skrifvelse, N.-o 2^2.
Transport 4,440,680:
Dä genom sammanföring i räkenskaperna af sä olikartade
ämnen det är svårt att serskilja så väl sjellva posterna
som beloppen deraf, hafva Rikets Ständer ansett titeln
ersättningar, som dessutom är en oegentlig benämning,
böra ur riksstaten försvinna och i stället tvenne nya införas,
nemligen:
23:o Danska fy ringsmedel.
bestående af ersättning för underhållandet af på Skånska
kusten befintliga fyrbåkar, hvilken ersättning, enligt med
Konungariket Danmark afslutad konvention, numera utgår
med 10,000 r:dr Hamb. banko och blifvit upptagen till . 26,600:
samt
24:o Ersättning af Komvoy-kommissariatet för aflöning
af Svenska och Norrska beskickningen i Turkiet>
hvilken ersättning under åren 1841—1845 i medeltal utgjort
14,890 r:dr oell alltså nu blifvit utförd med . . 14,800:
Beträffande öfriga under titeln ersättningar inbegripna
inkomster, hvilka, efter afdrag af de tillfälliga belopp,
som deruti ingått, utgjort i ungefärligt medeltal 6,000
r:dr, hafva Rikets Ständer ansett desamma böra öfverföras
lill titeln extra medel och uppbörder.
25:o Observationsmedel,
hafva under åren 1841 —1844 i medeltal belöpt sig till
17,929 r:dr; men då denna förhöjning utöfver det vid sednaste
statsregleringen beräknade belopp 10,000 r:dr, hufvudsakligen
tillkommit genom anmärkningar vid oriktig
tillämpning af föreskrifterne angående 1833 års lönereglering
1’ör indelta armeen och således varit af mera tillfällig
beskaffenhet, har, på sätt E. K. M. nådigt föreslagit, förra
förslagsberäkningen bibehållits med  10,000:
Transport 4 402,080:
Expeclilions-Utskoitels Förslag till lind. Skrifvelse: N:o 2^2.
C91
Transport 4,442,080: — —
26:o Extra medel och uppbörder
beräknades vid sistlidne riksdag till 12,000 r:dr men hafva
under åren 1841 —1845 i medeltal utgjort 15,065 r:dr.
Detta oaktadt hafva Rikets Ständer likväl ansett sednaste
förslagsberäkningen, i anseende till dessa inkomsters osäkerkerket,
icke höra förhöjas, hvadan denna titel, med tillägg
af ofvan omförmälda från titeln ersättningar hit öfverförda
belopp, 6,000 r:dr, blifvit upptagen till
27:o Intressemedel,
hvilka för år 1841 influtit med 3,400 r:dr och under
livartdera af de 4 påföljande åren med 3,359 r:dr, hafva
bibehållits vid förra beräkningen
Summa banko r:dr 4,513,380: — —>
Extra ordinarie inkomster.
l:o Tullmedlen.
Enligt hvad Rikets Ständer inhemtat har brutto-uppbörden
af tullmedlen utgjort:
år 1846  b:ko r:dr 4,452,071; 42. 11.
hvarå, efter afdrag utaf omkostningarne 221,339: 2. 9.
återstått behållne
. 4,230,732: 40. 2.
år 1847 . . . 4,478,450: 37. 7.
afkortningar. . 209,911: 4. —
återstående behållning  4,268,539: 33. 7.
eller i medeltal för 2 år  4,249,636: 12. 10.
Då Rikets Ständer, på sätt i underd.
skrifvelse den 12 sistl. Aug. blifvit anmäldt,
bifallit, att den tullinkomst, som
för utländsk spanmål inflyter, fortfarande
skall ställas till E. K. M:s nådiga disposition
för behöfvandes undsättning i
Transport 4,249,636; 12. 10. 4,513,380:
18,000: — -j
3,300: — —
692
Expeditions-Utskottets Förslag lill und. Skrifvelse> N.o 243.
Transport 4,249,636: 12. 10. 4,313,380:
missvextår, sä länge tull bestämmelserna i
detta hänseende blifva oförändrade, och
denna tullinkomst under åren 1846 och
1847 i medeltal utgjort 70,993 r:dr
26 sk. 6 rst, måste detta belopp, såsom
inbegripet i ofvannämnda medium
af tullinkomsten, derifrån afdragas
med  70,993: 26. 6.
hvartill kommer skillnaden
mellan beloppet af vid
innevarande riksdag beslutade
nedsättningar uti
import-tullinkomsten beräknad
t till 56,289:17. 3.
och af förhöjningar
i
exporttullinkomsten,
antaget till 28,786:37.11.
eller . . ' . . . . . 27,502: 27. 4.
tillsammans  98,496: 5. 10.
hvilken summa, afdragen från ofvaunämde
behållna tullinkomst-belopp, leinirar
en återstod af
4,151,140: 7. —
Vid betraktande af de liuktuationer i handeln, som
icke sällan inträffa, hafva Rikets Ständer likväl icke ansett
sig böra antaga tullinkomsterne till högre brutto-belopp årligen
än .
4,075,000: — —
2:o Salu-accis af st åder ne.
Denna statsinkomst, vid de båda sista statsregleringar»e
beräknad till 11,000 r:dr, har i E. K. Ms nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof blifvit, i
anseende dertill att städerne Westerås och Stockholm, hvar
Transport
8,588,380: — —
Expeditions-Utskottets Förslag till tind. Skri/velsej N.-o
Transport 8,588,380:
af den sednare deltagit uti afgiften med 7,500 r:dr, från
salu-accis befriats, föreslagen att nedsättas lill 3,000 r:dr;
ocli ehuru, enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, sedan
högstberörde nådiga proposition blifvit aflåten, städerne
Sköfde, Carlstad och Arboga jemväl befriats från salu-accissens
utgörande, samt dylik befrielse redan under den 15
Febr. 1839 blifvit staden Ystad i nåder medgifven, hvilket
dock ej är vordet iakttaget hvarken .vid den år 1841 eller den
år 1845 upprättade tarif till reparation afsaluaccis-ersättningen
utaf städerne; likväl och som den sålunda skedda förminskning
uti saluaccis-afgiftens vid sednaste riksdag beräknade belopp,
11,000 r:dr, sammanlagdt icke uppgår till 8,000 r:dr,
hvadan skillnaden, sorn af öfrige städer, uti hvilka rättighet
att, utan afgift, införa och försälja kött, bröd och dricka
ännu ej är landtmannen förunnad, fortfarande bör erläggas
intill dess sådan införsels- och försäljnings-frihet uti
någon al dessa städer varder beviljad, då året derefter, samma
stad från berörde afgift befrias, fullt motsvarar hvad
uti den nådiga propositionen är vordet på räknadt, hafva
Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med densamma, upptaget
en summa af  3,000:
såsom städernes saluaccis-afgift, att fördelas och utgå enligt
den af Rikets Ständer fastställda tarif, som linnes den nya
Bevillnings-sladgan bilagd.
3:o Postmedlen.
I enlighet med hvad i fråga om regleringen af utgifterne
under riksstatens sjunde hufvudtitel är i underd. anmäldt,
har statsverkets inkomst af postmedlen blifvit upptagen
till
. . 115,000: — —
och postverkets omkostnader till .... 485,000: — —
hvadan postmedlens sammanräknade belopp allisa utföres med 600,000:
4:o Chartce sigillat ee- afgift en.
Då, enligt Rikets Ständer meddelade uppgift,levererade
charta; sigillatae-afgiften för år 1846 uppgått till 552,893
Transport 9,191,380:
69*
Expeditions-Utskottets Förslag till und. Skrifvelse, N;ö 2^2.
Transport 9,191)380: — —
r:dr 25 sk. 3 rst, samt några sådane förändringar uti nu
gällande charlas sigillatas-författning icke blifvit under innevarande
riksdag beslutade, alt väsendtlig rubbning i inkomstbeloppet
deraf kan härflyta, har denna afgift, som,
efter de skärpta kontroller, hvilka blifvit till efterlefnad
från och med år 1847 påbjudna, sannolikt kommer att
snarare öfverskjuta än understiga ofvan upptagne belopp,
ansetts med säkerhet kunna beräknas till ...... 550,000: — —*
5:o Husbehofsbränner i-medlen.
Enär Rikets Ständer vid innevarande riksdag förhöjt
bränvinsbrännings-bevillningen i allmänhet med 25 procent
och för redskap, som drifves medelst ånga, med 33 ^ procent,
samt denna bevillning under de sednast förflutna
fem åren i medeltal uppgått till 635,000 r:dr, hvilket belopp
med 25 procent förhöjning utgör 793,750 r:dr, hafva
Rikets Ständer ansett sig kunna upptaga ifrågavarande bevillning
till.
700,000: — —
Summa b:ko r:dr 10,441,380: — —■
Restantier
hafva, i enlighet med E. K. M:s nådiga proposition, bibehållits
vid samma belopp, som 1845 års riksstat upptager,
eller
155,000: — —
Summa Summarum Eko r:dr 10,596,380: — —
Då från summan af den vid innevarande riksmöte fastställda riksstats ut
gifts-titlar,
uppgående till .
banko r:dr 11,914,910: —- —
afdrages ofvanberörde inkomst-summa ....... 10,596,380: — —-
blifver skillnaden banko r:dr 1,318,530: — —
hvilket belopp kommer att af allmänna bevillningen utgå och skall Statskontoret
från Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
ExpcdiLions-Utskoltcts Förslag lill und. Skrifvelse, JV.-ns 2j.3 och 244- 695
N:o 243.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Okt. 1848.
Preste-ståndet den 21 — —
Borgare-ståndet den 21 — —
Bonde-ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse j angående öfverlemnandet
till Kongl. Maj:t af det nja reglementet för Riksgäldskontoret.
(Stats-utsk. Mein., N:o 333.)
S. A. K.
Som, i anseende till riksdagens snara slut, ett serskildt exemplar af det
under innevarande riksmöte uppgjorda och numera till största delen af Rikets
Ständer gillade och fastställda reglemente för Riksgäldskontorets rörelse
och förvaltning icke hinner att dessförinnan utskrifvas och till E. K. M. i underd.
öfverlemnas, hafva Rikets Ständer åt sine Fullmägtige i nämnde kontor
uppdragit att, efter riksdagens slut, ofördröjligen'till E. K. M., u Rikets
Ständers vägnar, i underd. aflemna en bestyrkt afskrift af ifrågavarande reglemente,
med undantag likväl af de delar deraf, som handla 0111 detta verks
styrelse och betjening.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
N:o 244.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 21 Okt. 1848.
Preste-ståndet den 21 — —
Borgare-ståndet den 21 — —:
Bonde-ståndet den 22 — —
Rikets Ständers underdåniga skrifvelsej med öfverlemnande af
nj Bevillningsstadga.
(Bevilln.-utsk. Ret. m. m., N:ris 9, 14, 17 och 37 samt Först.
Stats-utsk. Mern., !N:o 233 och Stats-utsk. Mern., ]N:o 338.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, efter granskning af statsverkets behof, till dessas
fyllande vid innevarande riksdag åtagit sig en årlig beskattning att, i egenskap
af allmän bevillning, för 1849 och följande år, intill slutet af det, då
förnyad Bevillningsstadga varder af Riket Ständer antagen, utgå med 1,830,000
r:dr bunko, få Rikets Ständer härjemte i underd. öfverlemna upprättad för
696
Expedit iöns-Utskottets Förslag till tind. Skrifvelse, N:o ti 44'
fällning om ifrågavarande allmänna bevillnings utgående under omFörmälde
lid, med underd. anmälan tillika, att Rikets Ständer dervid bibehållit nu
gällande Bevillningsstadga utan andra förändringar, än som ansetts erforderliga
för att gifva ökad tydlighet och bestämdhet åt deri införde stad gauden,
bringa dessa i närmare öfverstämmelse med andra gällande författningar samt
lätta och förenkla deras tillämpning, äfvensom att Rikets Ständer funnit i 14
§ antalet af de nu för Artister bestämda 8 beskattningsklasser böra inskränkas
till 7, med beskattnings-beloppen så jemkade, sorn den nya stadgan utvisar;
det i 27 § under rubriken Spanmålshandlande för jordbrukare intagna
undantags-stadgande utgå; i 35 § inflyta den föreskrift, att bevillning bör af
enskilda banker utgöras med 5 procent af den årliga behållning, som icke
öfverstiger sex för hundradet, men med 15 procent af det belopp, hvartill
behållningen för året derutöfver uppgår, allt beräknadt efter hvad af teckningssumman
eller grundfonden blifvit kontant tillskjutet; i 37 § tilläggas,
att den, sorn under påstående krig eller i och för krigsförtjenst erhåller en
högre karakter, utan åtföljande lön på stat, erlägger för fullmagten derå ingen
bevillning; i 46 § införas det stadgande, att då tvist uppstår om skattskri
fningsort, förldifve den skattskyldige under tiden mantalsskrifven der,
hvarest han föregående året varit i mantal uppförd, den i 55 § stadgade
röstberäkning efter förmedladt hemmantal förändras så, att rösterna beräknas
efter samma grund, som vid sockenstämma i allmänhet är fbreskrifvet; i 121
§ det fylhiads-anslttg, som till kostnaders bestridande vid de hållna taxeringarne
är för Norrbottens län auvisadt, höjas från 220 till 540 r:dr; i 136 §
tilläggas Skepps-ombudsmannen vid Stockholms Sjömanshus samma åligganden
och förmån, som för de öfrige Sjömanshusens föreståndare äro i nu gällande
Bevillningsstadga bestämde; det i 145 § införda undantags-stadgande till förmån
för Bokhandlare, som icke anses hafva 200 r:dr i inkomst, ur författningen
uteslutas, samt den i 149 § staden Wenersborg intill denna riksdag,
i anseende till öfvergången eldsvåda, förunnade befrielse från bevillning för
tomter, hus och byggnader icke vidare ega rum.
Och få Rikets Ständer underd. anhålla, att E. K. M., efter öfvervägande
af hvad i den nu upprättade Bevillningsstadgan förekommer i afseende å så
väl botes-bestämmelser, som öfriga föreskrifter äf den beskaffenhet, att de
grundlagsenlig! fordra E. K. ]Vl:s nådiga godkännande, täcktes låta allmän
författning i ämnet utfärda.
Rikets Ständer framhärda &c.
Stockholm den 22 Oktober 1848.
Register
Register.
697
Register
öfver de af Rikets Höglojliga Ständers Expeditions utskott, under
1847—'84$ årens lagtima riksdag j afgifna förslag till
Rikets Ständers underdåniga skrif velser till Kongl. Mai:t, m. m.
N:0
1. Underdånig skrifvelse, i fråga om användande af de å anslagen till
uppförande af cellfängelser uppkomna öfverskotter.
2. — angående medels anvisande för Topografiska korpsens arbeten samt
för fortsättning af fästningsbyggnaderne under innevarande år.
3. — angående anslag för fullbordande af nya dockebyggnaden i Carls
krona
samt förändring af flintlås-gevär till gevär med slagkruts-antändning.
4. — angående riksdagskostnadernes bestridande genom Riksgäldskontoret.
5. — i anledning af Kongl. Maj ts nådiga proposition angående staden Mar
strands
utseende till etablissement för vestra sjöförsvaret.
6. — i anledning af Kongl. Majts nådiga proposition rörande vilkoren för
det till fullbordande af hamnanläggningen vid Götheborg beviljade
lån.
7. — angående afskrifning af de till tomt-reglering inom städerne Wexiö,
Amål och Kungsbacka anvisade summor utaf mindre krediti vet.
8. — i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående eftergift af
kronans rätt till Dana-arf efter kollega schöl® J. Ekelund.
9. — i anledning af Kongl. Majts nådiga proposition angående eftergift af
ett kronan tillfallet dana-arf efter hushållersken Christina Bengtsson.
10. — Se JN:o 40.
11. — Se Ko 41.
12. — Se N:o 42.
13. — rörande riksdagens förlängande en månad.
14. — angående förnyadt anslag till Lagberedningen.
15. — i anledning af Kongl. Majts nådiga proposition angående öfverlåtan
de
till Malmö stad af mark, tillhörande Malmö f. d. fästning.
16. — i anledning af Kongl. Majts nådiga proposition angåeude afskrifning
af ett Majoren J. IVeinbtrgs sterbhusdelegare ådömdt ersättningsbelopp
för en balans.
Bih. till R. St. Prot. 1847 och 1848s 10 Sami. 1 Afd. 88
m
Register.
N:0
17. Underdånig skrifvelse, angående ett fövändradt användande af den *:dels
procent, som af sterbhus inom Wermland erlägges.
18. — angående förändring i sättet för fångars forsling.
19. — angående det till Westerås län bärande Wåhla härads förläggande
till Upsala län.
20. — angående stapelstadsrätt för staden Sölfvilsborg.
21. — i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition rörande den till sko
lorna
i åtskilliga städer inom Lunds stift utgående Helgonskyld.
22. —- angående af Kongl. Majd i nåder föreslagen nedsättning uti den af
Stora Kopparbergs bergslag utgående kopparränta nr. nr.
23. — i fråga örn upphörande af de bland statsverkets ordinarie inkomster
upptagna gerningsören.
24. — angående jordafsöndring från bostället Selleberg till byggnadsplats för
skolhus i Rockeby församling inom Skaraborgs län.
25. — i anledning af Kongl. Majds nådiga proposition om eftergift af kro
nans
rätt till ett efter Trumpetaren M. Wippel fallet dana-arf.
2(>. — angående eftergift af en Häradsskrifvare!! J. E. Engström ådömd
ersättning.
27. — angående väckt fråga örn eftergift af ådömd ersättning i följd af f. d»
kronofogden Christopher Öhboms balans.
28. — angående väckt fråga, att Öfverjägniästare-bos tället Gate måtte till
Arvika köping öfverlåtas.
29. — angående Fältkamereraren Cartons sterbhusdclegares befriande från
å dö md ersä tini ngssk vidig het.
30. — angående ersättning för förskjutna kostnader, i anledning af eholera
farsotea.
31. — angående ytterligare räntefrihet och anstånd med kapital-ofbetalnin
garne
för det till nya Rådhusbyggnaden i 3Vexiö afsalia belopp af
det staden beviljade byggnadslån.
32. — angående eftergift af ett förre Landska na ereraren G. Sylvander till
ersättning ådömdt belopp.
33. — angående verkställd omröstning öfver Högsta Domstolens ledamöter.
34. — angående val af Justitie-ombödsman och dess suppleant.
35. Förordnande för Häradshöfdingen, Kammarrådet S. L. Theorell att vara
Rikets Ständers Justi lie-ombudsman.
3.6. — för Hofrätts-rådet m. m. Gi'efve C. G. D. Mörner att vara Rikets.
Ständers Justitie-oxnbudsmans suppleant.
Register.
699
N:0
37. Underdånig skrifvelse, angående bildandet af ett nytt Artilleri-batte
ri,
att förläggas i Norrland.
38. — angående godtgörande af förskottsvis utbetalda understöd, i anled
ning
af den sistlidet år i Christianstad inträffade eldsvåda.
39. — i anledning af Kongl. Majits nådiga proposition, med förslag angående
handelsboks vitsord.
40. — i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om ändringar i 17, 22
och 24 §§ Regeringsformen.
41. — i anledning af Kongl. Majits nådiga proposition om ändring i 6, 15
och 43 §§ Regeringsformen.
42. — i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om ändring i 1 § 9
mom. Tryckfrihets-förordningen.
43. — angående återställande till Calmar domkyrka af arrende-inkomsterna
utaf jordlägenheter, tillhörande Calmar f. d. fästning.
44. -— angående ett för näringsidkare i staden Wexiö beviljadt förlagslåns
återbetalande till Riksgäldskontoret.
45. — angående kurhusafgiftens fortfarande.
46. — angående regorganisation af Stockholms allmänna Barnhus-inrättning.
47. — angående preskriptionstid för liqviderandet af åtskilliga i Riksgälds
kontorets
hufvudbok uppförda skuldposter.
48. — angående Riksgäldskontorets på Krigskollegium öfverlåtna fordringar
bos städerna Malmö och Ystad.
49- — angående förmånsrätt för förskott på lill försäljning lenmade varor.
50. — angående förändringar i Rese-reglementet.
51- — angående upphörande i vissa fall af Svenska kuslallmogens skyldighet
att erlägga tull i Öresund.
52. — angående åtgärd till arbets-hästracens förbättrande inom riket.
53. —• angående utsedda ledamöter i det af Kongl. Majit äskade Hemliga
Utskott. (Jemför N:o 68.)
54. — angående upplåtande åt Ultuna Landtbruks-institut af kronoparken
Lilla Djurgården.
55. — angående nedsättning i det bidrag, som af Landshöfdingen i Werm
lands
län årligen erlägges till ränta å och amortissement af Lands
höfdinge-ackordet.
56. ■— angående sökt befrielse för hemmanet Fårhult från utgörande af s. k
Skolmästare-skeppa.
700
Register.
N:0
57. Underdånig skrifvelse, angående vidtagande af åtskilliga ändringar i fö
reskrifterne
för skjutsuings-bestyrets utgörande.
58. — angående förändring i Kongl, förordningen den 10 Juni 1841, röran
de
vilkorliga utmätnings-resolutioner i vissa fall.
59. — angående granskning af de i Statsrådet förda protokoll.
60. — angående befrielse från bevillning för den af Norrska statsmedlen ut
gående
aflöning till embets- och tjenstemän vid Kongl. Maj:ts beskickningar
å utrikes orter.
61. — angående sökt afskrifning af en del utaf de Hallands läns innevånare
år 1846 beviljade undsättnings medel.
62. — angående lindring i en af hemmanen å ön Hven utgående afgäld.
63. — angående arrende af kronofisken i Umeå eif vid Klabböle och Sör
forss
byar.
64 — angående tillämpningen i vissa delar af sednast fastställda statsreglering.
65. — angående medel till bestridande af kostnaderna för den till hufvud
staden
inkallade garnisons-förstärkning.
66. — angående utvidgande af rättigheten till kyrkostugors uppförande inom
Norrbottens och Westerbottens län.
67. — angående upphörande af skyldigheten för landtman att afskala och
samla barken å till dem upplåtna ekar.
68. — angående val af 2:ne ledamöter i Hemliga Utskottet.
69. •— angående optionsrätt vid utarrendering af mil itiae-bos tällén.
70. — angående bildandet af en fond till pensionering af folkskolelärare.
71. — angående beviljande af kreditiv-rätt å Rikets Ständers Rink för Stock
holms
Stads Drätsel-kommission.
72. — angående indragning af Svenska Postkontoret i Hamburg.
73. — angående utbekommande från Kongl. Danska Arkivet af äldre hand
lingar
rörande Sveriges södra och vestra kustprovinser.
74. — angående ändring i Kongl. Patent-förordningen af den 18 December
1834.
75. — angående tillägg till 14 § i 3 art. af Kongl, instruktionen för Skogs
och
Jägeri-staten den 16 Mars 1838-
76. — om anvisande af serskildt kreditiv till betäckande af kostnaderna för
erforderliga rustningar.
77. — om förändring i sättet för uttagande från Kongl. Räntekammaren af
de till vissa verk anvisade statsanslag.
Register1.
701
N:o
78- Underdånig skrifvelse, angående rotering af en staden Lund tillhörande
jordlott.
79. — angående Fahlu stads båtsmans-rotering.
80. — angående förvarande af en del utaf Bankens redbarheter å Carlsborgs
fästning.
SI. — angående rese-understöd åt fabriksarbetare och handtverkare.
82- —• angående Majoren G. Krooks ansökning om godtgörelse för mistade
löneinkomster.
83. — angående Kronobagare!! S. Strömbergs befrielse från ådömd återbä
ring
af beräknad provision å brödbakning i Christianstads kronobageri.
84. — i anledning af Kongl. Majrts nådiga proposition, angående försäljning
af den till det s. k. Hof-jaktvarfvet hörande tomt.
85. •— angående användandet al de under Slats-kontorets förvaltning varan
de
äldre depositions-medel.
86. — angående godtgörelse eller afskrifning af åtskilliga utaf Stats-kontoret
af under händer hafvande medel bestridda utgifter.
87. — i anledning af granskningen utaf de under Kommers-kollegii förvalt
ning
ställde fonder och medel.
88- — angående förändring uti beräkningen af s. k. straffränta för lån utaf
Manufaktur-diskontfonden.
89- — angående föräudradt sätt för utöfvande af församlingarnes gransknings
rätt
öfver Pastorernes redovisning för kyrkornas medel.
90. — om ändring i Kongl, kungörelsen den 5 Mars 1831, i fråga om ti
den,
då auktion å landet bör vara slutad.
91. — i fråga huruvida Kongl, förordningar den 19 Maj 1845, angående
giftorätt och morgongåfva, eger retroaktiv verkan eller ej.
92. — angående en fyr-anläggning å skäret Skomakaren eller Simpnäs
klubb.
93. — i fråga om upphörande af Invalid-inrättningen ä Ulriksdal.
94. -— angående delaktighet i Civil-statens Pensioos-inrättning för Borgmä
stare
i Rikets städer utom Stockholm, äfvensom for Kommissionslandtmätare.
95. — angående serskilda åtgärder till Hospitals-fondens understödjande.
96. — angående en bemmans-innehafvarne å Öland beviljad restitution af
ränta eller skatt för utmark.
97. — i fråga om upphörande af s. k. liggetids- och nädårs-besparingar vid
tillträden af embeten och tjenster på rikets stat.
702
'Register.
JS:°
98. Underdånig skrifvelse, angående Assessoren J. A. Törnemans hera ni
gande
att å Allmänna Indragningsstaten bibehålla innehafvande Kommissarie-lön.
99. — angående tiden för nästa revision af Stats-, Banko- och Riksgälds
verkens
förvaltning och räkenskaper.
100. — angående rättighet till pension för åtskillige vid fångvården antagne
tjenstemän.
101. — angående förklaring af 5 § i 16 kap. Jorda-balken.
102. — angående inskränkning af Underdomares skyldighet att renovera
domböcker.
103. — angående^skyldigliet för egare eller innehafvare af säterier m. fl. slags
hemman att i fjerdingsmanna-bestyret deltaga samt om utfärdande
af instruktion för fjerdingsman.
104- — om ändring i Kongl, förordningen den 27 April 1846 angående kolhandeln.
105. — angående embets- och tjenstemäns rätt till lön under tjenstledighet.
106- — angående rotchållares skyldighet att infinna sig vid roterings-licjvidations-möten.
107. — angående upphörande af Bergsfogdarnes befattning med uppskattan
de
af fast egendom i Bergslagen.
108. — angående ersättning till personer, hvilka såsom krono-ombud, äro
tillstädes vid bevillningsstämplingen af spelkort.
109. — dels i fråga om anslag för gevärsLillverkning, dels rörande förvalt
ningen
af Carl Gustafs stads gevärsfaktori.
HO. — angående iståndsättande af publika byggnader å ön Srt Barthelemy
samt förhöjning i dervarande tjenstemäns aflönings-stat.
lil- — angående ersättning till Handels- och Sjöfarts-fonden för förskjutna
medel till slafvarnes friköpande å S:t Barthelemy.
112. — angående upplåtelse af en bostället Fridened Brogården tillhörande
jordrymd.
113. — angående båtsmansbeklädnadens öfvertagande af kronan, emot viss
afgift af rust- och rotehållare.
114. — angående folkskole-afgiftens fortsatta utgörande samt om närmare be
stämmelser
dervid.
115. — med förslag till ny författning angående stämplade pappersafgiften.
116. — angående ändring af 2 kap. 5 § Utsöknings-balken samt Kongl, för
ordningen
den 28 Juni 1798.
Register.
703
N;0
117. Underdånig skrifvelse, angående de stadens Åmåls innevånare beviljade
förlags- och byggnads-lån.
118- — angående ifrågasläldt låneunderstöd åt Wexiö domkyrka samt institutum
elinicum och läns-lazarettet i Lund.
119. — angående föreslagna jemkningar uti det antagna myntsystemet.
120. — om ändring i sättet för kungörelsers publicerande i kyrkorne.
121. — i anledning af väckt fråga om ändring i nu gällande stadgande rö
rande
tiden, då damlucka skall vara öppnad.
122. — i fråga om privatbankernes framtida upphörande.
123. — angående rotehållarnes i Bolms län skyldighet att förse sina båtsmän
med en månads nppfordrings-kost.
124. angående förändrade grunder för Beväringsmanskapets tjenstgöring
m. m.
125. — an gående roteringsbesväret för Komministers-bostället Kåreslätt.
126- — angående stämpling af spelkort och afgiften derför.
127. — om upphörande af skillingssedlars utgifning från Banken.
128. — Se Tv ro 225.
129. — Se N:o 22G.
1.30. — Se N:o 227.
131. — angående ett byggnadslåns beviljande åt staden Christianstad, efter
derstädes inträffade eldsvåda.
132. — angående vissa lagbestämmelser, med afseende ä enskilde banker.
133. — angående lag om aktie-bolag.
134. — i anledning af Kongl. Majrts nådiga förslag till ny Riksdagsordning m. m,
135. — angående de i Regerings-forinens G3 § föreskrift» kreditiv-summor.
136. —. angående afskrifning utaf arrendeskilluads-ersättning, ådömd sterb
hnsdelegarne
efter bonden Matts Andersson, i egenskap af arrendator
af indragna Bataljons-predikantsbostället Forssa.
137. — angående- upphörande af afgiften till underhåll af Götha Hofrätts hti.s.
138. — angående kostnaderne för inköpande af ny lokal för mynt- och kon
troll-verken,
dessa, verks flyttning m. w».
139. — angående ändring i 22 § af Kongl. Förpassnings-stadgan den 15 Maj
1845, rörande sjöfarten emellan inrikes orter.
140. — angående indragning af Kämners-, Lagmans- ©eli Riddare-syne-rät
terne:
141.
_ angående meddelande af föreskrifter i fråga- om anläggning af an
stalter
för ängsvattning.-
704
Register.
N:0
142. Underdånig skrifvelse, angående närmare bestämmande af rättigheten att
kalla huspredikanter.
143. •— angående åtgärder för behöfvandes undsättning i missvextår.
144 — angående ersättning till burskapsegande handtverksmästare för biträde
vid besigtningar m. m. för kronans räkning.
145. — i fråga om ytterligare anslag till uppförande af cellfängelser, m. m.
146- — angående ersättning åt boställsinnehafvare för deltagande i vattenaftappnings-
eller sjösänknings-företag.
147. — angående ändring i nu gällande Expeditions-taxa.
148. — i anledning af gjord framställning om Calmar läns fördelning i 2.ne.
149. — angående ifrågaställa extra anslag till föremål, tillhörande Civil
Departe
men tets handläggning.
150. —- angående låneunderstöd för iståndsättande af Wisby hamnbyggnad.
151. — angående sättet, ordningen och villkoren för utbetalning af anslags
och
låne-bidrag till befrämjande af allmänna arbeten.
152. — i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående rusthållar
nes
inom det s. k. Kungsöhrs län befrielse från erläggande af lösen
för de ränte-dagsverken, hvilka af deras egande stamhemman skola
utgöras.
153. — i fråga om rättighet för Dahls häradsboer till utsyning på Ombergs
kronopark.
1 54. — i anledning af anmärkt olagligt förfarande utaf Styrelsen öfver Kongl.
och flvitfeldska stipendii-inrättningen.
155- — angående en vilkorlig pension åt Kanslirådet O Sundels enka.
156. — angående statsanslag till Armeens pensions-kassa.
157. — om låne-understöd af allmänna medel till reparation af domkyrkan
i Linköping.
158. — Se N:o 179.
159. Förordnande för utsedda Ledamöter i kommittéen för tryckfrihetens
vård.
160. Underdånig skrifvelse, med förslag till ny lag angående inteckning i fast
egendom.
161. — angående förändring i hemmantals-räntans utgörande af åtskilliga
hemman å Wisingsö.
162. — angående ändring i föreskrifter om sättet för fångars transporterande.
163. — angående inqvarterings-skyldighelen i Stockholm.
164.
Register.
705
N:0
164. Underdånig skrifvelse, angående ett anslag för utgifvande af läseböcker
för allmogen.
165. — i anledning af vackt förslag om befrielse från eller lindring uti post
skjutsen,
postföringens öfverlåtande på entreprenad m. m.
166. — angående nytt arrende för Krono-säteriet Boda.
167. — angående anstånd med återbetalningen af det för hamnbyggnaden
vid Cimbritshamn under 1840 och 1841 årens riksdag beviljade lån.
168- — angående präglande af koppar-skiljemynt å fyra skillingar banko valör.
169- — med anhållan att Rikets Ständer måtte i lagstiftningen för judarne i
riket få deltaga.
170- — angående Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga om skogsplante
rings-kassan
samt härads-allmänningarne i riket.
171. —■ rörande de vid innevarande riksdag för tillfälliga statsbehof anvisade
ansia»
172- — angående erforderliga förbättringar af hospitals-väsendet i riket.
}!?• —] Se N:o 192.
174. —)
175. — angående en, med serskildt hänseende till staden Götheborg, åsyftad
' ändring i vissa föreskrifter uti Inqvarterings-ordningen för städerne,
utom Stockholm.
176- — angående ändringar i Kongl, stadgan om folkundervisningen af den
18 Juni 1842.
177. — om bildande af en kommitté för utarbetande af förslag till den medicinska
undervisningens ordnande.
178- — angående bidrag af skogsplanterings-kassan för befordrande af en för
bättrad
skogshushållning.
179- — i anledning af Kongl. Maj.ts nådiga proposition om tillåtelse för Ban
ken
och Riksgälds-kontoret att, i utbyte mot nu innehafvande Obligationer
af Arméens ackords-amorteringsfond, mottaga nya sådana,
ställda på förlängd inlösningstid,
180- — om understöd från statens sida till anläggning af en jernväg emellan
Örebro och Hults lastage-plats vid Wenern.
181- — angående ändring i Handels»- samt Fabriks- och Handtverks-ordnin
garne.
182. — angående ytterligare föreskrift i afseende på ett vid sistlidne Riksdag
Kapitenen B Cronstrand beviijadt statsanslag.
Bih. till R. St. Vrot. tS.fj och tS.j.8r to Sami. 1 Afd. 89
706
Register.
N:o
183. Underdånig skrifvelse, angående förnyande af ett sammandrag af för
fattningar
m. m., sorn böra från predikstol uppläsas.
184. — angående lagbestämmelser rörande qvarnar och sågverk, som med
ångkraft drifvas.
185. — angående ändringar i nu gällande bestämmelser rörande stängsel
skyldigheten.
13Q. — angående assurans-afgift för summor, som under rekommendation med
posten afsandas.
187. — om uppförande å indragningsstat af de vid Lagmans-embetena förenade
löne-inkomster.
138. — angående ett låneunderstöd af allmänna medel för hamnanläggningen
vid Warberg.
J89. — i fråga om upphäfvande af författningarne angående 10:de-pennings
erläggande af arf, som föres utur stad.
190. — med öfverlemnande af nytt Banko-reglemente.
191. —• med förslag till förordning angående vilkoren för tillverkning oell
försäljning af bränvin.
192. — i anledning af åren 1845 och 1847 verkställd revision af Statsver
kets
ra. 11. fonders förvaltning. ,
193. — angående en från trycket utgifven Psalmhistoria.
194. — angående nedsättning i utskylder af skattlagda qvarnar, då dessa ge-.
nom anläggande af nya sådana i någon måtto förnärmas.
195. — angående ändring i 17 kap. 2. § Arfda-balken.
195. .— angående ändring af 17 kap. 4 och 5 §§ Årfda-balken och 8 kap.'
3 § Jorda-balken, samt upphäfvande af Kongl, förordningen den 19
Augusti 1762.
197. — i fråga om Presidenten af Billbergh och Kanslirådet Valerius å
dömdt
ersättningsansvar i målet, rörande den efter all. Tullförvaltaren
Finer yppade balans.
198. — med förslag till förändring i vissa delar af Kongl, förordningen om
fattigvården i riket al den 25 Maj 1847.
199. — angående ändring i föreskriften om skyldigheten att bygga och un
derhålla
byvägar.
200. — angående ändring af 2 kap. 1 § i Kongl, stadgan om skriftesverke t i
riket den 4 Maj 1827.
201. — om ändringar i Kongl, stadgan angående försvarslöse och till allmänt
arbete förfallne personer.
Register.
707
N:o
202. Underdånig skrifvelse, angående dagtraktamente för Magistratspersoner
m. fl., under syner och förrättningar för kronans räkning, hvilka
fortvara allenast en dag.
203. — Se N:o 212.
204. — angående eftergift i arrendet för Mörrums krono-laxfiske i Blekin
ge
län.
205. — angående den utsockne frälsehemmanen i Halland åliggande roterings
skyldighet.
206. — angående fastställelse af roterings-verken för den tillökade ordinarie
bå ts ma ns-ro t erm gen.
207. — i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående författning
om förlags-inteckning.
208. — angående rättighet för Judar att vittna.
209. —- med förslag till lag mot uppror och olofliga folksamlingar.
210. — angående skyldighet att låta inteckna vid köp af fast egendom gjordt
förbehåll att, emot bestämd summa, få densamma inlösa.
211. — angående upphörande af skyldighet för den med Underrätts utslag
missnöjde att lösa flera än ett diarii-bevis.
212. — angående tullbevillningen.
O o
213. — med förslag till lag för utrikes vexlar.
214. — angående viss besvärstid, att iakttagas vid klander emot syn, som af
enskild person hålles med dess landtbo.
215. — angående förklaring af 3:dje inom. i Kongl, kungörelsen den 18 De
cember
1823.
216. — angående förändring af nu föreskrifne borgenärsed.
217. —- angående ändringar i Kongl. Taxan på arfvode för Landtmäteri-för
rättningar
den 18 Oktober 1834.
218. — angående tillökning i krediti vet för manufakturernes och fabrikernes
understöd.
219. — angående bestämmande af hvad med ”matlag” bör förstås.
220. — angående skyldighet för krigsfolk alt deltaga i byggande och under
hållande
af kyrkobyggnad med hvad dertill hörer.
221. — angående förändring i föreskrifterne rörande utmätnings-umgälder.
222. — angående förändrad lydelse af 5 § i Kongl, förordningen om socken
stämmor
i riket den 29 Augusti 1843.
223. — om upprättande af 2:iie jiva årgångar prediko-texter.
224. — med förteckningar å eventuel» Tullbestännnelser.
708
Register.
]N:o
225- Underdånig skrifvelse, angående regleringen af utgifterne under Riksstatens
första hufvudtitel.
226. — angående regleringen af utgifterne under Riksstatens andra hufvudtitel.
227. — angående regleringen af utgifterna under Riksstatens tredje hufvudtitel.
228. — angående regleringen af utgifterne under Riksstatens fjerde hufvudtitel.
229. — angående regleringen af utgifterne under Riksstatens femte hufvudtitel.
230- — angående regleringen af utgifterne under Riksstatens sjette hufvudtitel.
231. —: angående regleringen af utgifterne,under Riksstatens sjunde hufvudtitel.
2372- — angående regleringen af utgifterne under Riksstatens åttonde hufvudtitel.
233. — angående regleringen af Riksstatens nionde hufvudtitel.
23-1. — i anledning af Kongl. Majrts nådiga proposition om bidrag af Salpeterfonden
för fyllande af lili Hilliga statsbehof,
235. — angående en förändrad reglering af presterskapets och kyrkobetjenin
gens
löningssätt samt om upphörande af förhöjd tjensteårs-beriikning.
236. — i anledning af Kongl. Måj:ts nådiga proposition angående beskattnings
väsendets
samt uppbörds- och redogörelse-verkets förenkling.
237. — med öfverlemnande af upprättad ny Riksstat.
238. — angående uppbördsprovision för skeppsombudsmannen vid Stockholms
Sjömanshus, i afseende på dithörande sjöfolks kronoutskylder.
239- — angående rättelse af ett uti Rikets Ständers under JN:o 160 aflåtna
underdåniga skrifvelse förelupet misstag.
* 240- — med författning om utgörande af serskildt skattebidrag till gäldande
af innevarande års krigsrustnings-kostnader. m
241- Författning om utgörandet af serskildt skattebidrag till gäldande af 1848
års krigsrustnings-kostnader.
242. Underdånig skrifvelse, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
243. — angående öfverlemnande! till Kongl. Maj:t af det nya Reglementet för
Riksgäldskontoret.
O '
244. — med öfverlemnande af ny Bevillningsstadga.
STOCKHOLM, Ecksteinska Uoktryckeriet, ISIS.
