# ID: svediakorp-gov2135
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 83,724
# sentences: 2,076
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Banco-UIskol tets Ullätande, N:o 53.
3
N:o 53.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 7 April, kl. 2 e. m.
i Utlåtande, i anledning af f. d. Bruks-idkaren W. L. A hl b oms
ansökning om eftergift af öfoerränta ä Discontlån.
Hos Utskottet har f. d. Bruks-idkaren W. L. Ahlbom anhållit att,
emot inbetalning af capital-återstoden å ett af honom den i Maj 1834 ^os
Banco-Discont-Verket upptaget Lån å 2,000 R:dr nämnde mynt, för hvilket
Fahnjunkaren J. Welin och f. d. egendomsegaren C. C. Lampa ingått borgen,
undfå eftergift af den å samma lån upplupne ränta; till stöd för hvilken
anhållan sökanden förmält och med bifogadt preslbevis styrkt, att han
med en sjuklig hustru och många oförsörjda barn., befinner sig i utblottadt
tillstånd samt genom flere inträffade olyckor, utan eget förvållande, iråkat
sin nuvarande belägenhet.
Uti häröfver afgifvet utlåtande har Banco-Discont-Directionen upplyst:
att, sedan lagsökning för omförmäldte lån blifvit anställd och Konungens Befallningshafvande
i Wermlands Län krafvet till betalning fastställt, blef, i
brist af annan tillgång, låntagarens då egande 1 /3:del i Emteruds Glasbruk i
mät tagen, jemte en Löftesmannen Lampa tillhörig iy"6:del i samma Bruk,
hvilka bruksandelar dock icke vid verkställd försäljning uppgingo till ett
värde, motsvarande de deruti intecknade fordringar; att, efter det hos andre
löftesmannen Welin förut blifvit utmätte 1^7 R:dr 16 sk., som användts
till betalning af capital-återstoden å ett lån af 4o° R-dr, hvilket Lampa
den 21 Maj 1834 emot borgen af Welin och sökanden, hos Banco-DiscontVerket
upptagit, och hvarför lagsökning jemväl blifvit hos Kongl. Majrts
ofvanberörde Befallningshafvande anställd, någon annan tillgång hos Welin
ej funnits öfrig till gäldande af sökandens ifrågavarande lån, än Welms
innehafvande Fahnjunkare-lön vid Wermlands Kongl. Regemente; att sålunda
införsel uti hälften af berörde lön erhållits, men att, då denna hälft
icke uppgick till mer än 27 R:dr 11 sk. 8 rst., hvilket Directionen ansett
utgöra en för ringa afbetalning i förhållande till Verkets fordran, bysättning
å samtlige gäldenärerne blifvit af Discont-Verket yrkad; att sedermera
Kongl. Majcts Befallningshafvande, i skrifvelse den 23 Februari i83g,
jemte anmälan, att sökanden och Lampa till Norrige afflyttat, insändt ifrån
Welin en skrift, deruti han erbjudit Discont-Verket att öfvertaga och låta
4
Banco-Utskotteta Utlåtande, JV:« 53.
försälja en på honom transporterad i Norrige belägen egendom, öfverstigande,
enligt calcul, Discont-Verkets fordran, mot vilkor, att med den äskade
bvsättnings-åtgärdeu finge anstå; att, i anseende till den fördel, detta anbud
syntes medföra, Directionen bifallit sistnämnde ansökning, samt åt Discont*
Verkets ombud i Wermland uppdragit att gå i författning om egendomens
försäljning, genom pålitligt ombud i Norrige, hvilket uppdrag Norrske Procuratorn
C. Ström Lie sig åtagit; att egendomen, genom den sistnämndes
försorg, omsider år 1843 blifvit försåld, dervid köpesumman lemnat en tillgång
af 1,276 R:dr 2 sk. Banco, till afbetalning å Verkets fordran, hvilket
belopp den 8 September samma år blifvit å länet affördt; samt att, genom
denna afbetalning, jemte hvad för åren 183y till och med i843 influtit
af Welins halfva lön, som utgjort 20 å 3o R:dr Banco årligen, hade
ifrågavarande, såsom osäkert, efter 184 * års Revision inom linien förde lån,
blifvit minskadt till dess nu återstående capital-belopp, utgörande 549 R:dr
19 sk. 1 rst. Banco.
Med fästadt afseende å hvad utredt blifvit., och enär ej mindre sökanden,
än äfven hans löftesmän, IVelin och Lampa, enligt vederbörandes
intyg, funnits sakna andra tillgångar, än Welins ringa lön, uti hälften hvaraf
Discont-Verket väl erhållit införsel, men hvilken obetydliga tillgång
beror uppå Welins qvartadnande i tjensten, samt följaktligen med säkerhet
kan antagas, att Verkets fordran hos gäldenärerne ej ens till återstående
capilal-belopp skulle kunna genom ytterligare laga åtgärder uttagas, får
Utskottet, 1 enlighet med hvad Discont-Directionen tillstyrkt, härigenom
hemställa,
att f. d. Bruks-idkaren W. L. Ahlboms ansökning måtte så till
vida bifallas, alt räntan å frågavarande, den 1 November 1834»
till betalning förfallne, lån å 2,000 R:dr eftergifves och afskrifves,
mot vilkor, att ej mindre samma Jåns återstående capital-belopp
549 R;dr 19 sk. 1 rst., än äfven oguldne öfver-räntan 82 R:lr [3
sk. 2 rst. på det här ofvan omförmäldte den 2t Maj i834 »f C.
C. Lampa, mot Ahlboms och Welins borgen, upptagne lån å 4°o
R:dr till D iscont-Verket inbetalas, med tillsammans 63i R:dr 3a
sk. 3 rst. Banco, innom 3:ne månader ifrån den dag, Rikets Ständers
härom fattade beslut blifvit sökanden Ahlbom delgifvet.
Stockholm den 4 April 1845.
STOCK BOLM, truck.t ros W. F. Dalman, 1845.
Banco-Utskotteta Utlåtande, JV;o 54.
3.
N:o 54.
Ank. till Exp.-Utsk. d. & April, kl. 7 e. ro.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om ett ärligt arfvode för biträde
vid af slutande af Banco-Discont- Verkets Räkenskaper.
Jemte anmälan, det Låne-Bokhållaren i Banco-Discont-Verket C. F.
Schalin tillkännagifvit, att, såsom en följd ej mindre af den tillökning, Banco-Discontens
utlåningsfond erhållit under åren i84o och 1841 samt af den
successiva tillvexten å Lånens antal ifrån år i834, då Schalin tillträde
Låne-Bokhållare-tjensten, än äfven af lagsökningarnes ökade mängd junder
de tre sistförflutne åren, bemälde Bokhållare icke med säkerhet tilltrodde
sig att behörigen fullborda afslutningen af innevarande års Låne-Böcker och
Extract inom den tid af 2:ne månader från årets början, då Räkenskaperne
borde Utskottet eller serskildt dertill utsedde Revisorer föreläggas, har
Directionen öfver Banco-Discont-Verket, uti ett till Utskottet afgifvet memorial,
upplyst, att, under den tid revisionen af Discont-Verkets räkenskaper
varit tillbakaflyttad från den i5 April till den i Mars hvarje år, erfarenheten
visat, det svårigheten för ifrågavarande Tjensteman att, inom sistnämnde
tid, medhinna Räkenskapernes afslutning för det föregående året varit
vida större, än man förmodat, helst, utom Låne-antalets tillökning och de flere
omständigheter, som af Discont-rörelsens ntvidning varit en följd, dels Bokföringen
af den i Januari och Februari månader mer än eljest lifliga lånerörelsen
icke medgåfve bemälde Tjensteman att odeladt sysselsätta sig med
afslutningen af det föregående årets Räkenskaper, dels ock en tidsödande
collationering och omsnmmering till utrönande af begångne misstag högst
sällan kunde ondvikas, hvarjemte Directionen, såsom ett ytterligare bevis
på den ifrågavarande tjenstens vidd och beskaffenhet, tillagt, att, sedan extrahering
och upprättande af lagsöknings-extract, i bredd med bokföring
för det löpande året, försiggått, summeringen upptoge icke mindre än 2,5oo
sidor, med utsättande af i5,ooo transportsummor.
I sammanhang härmed har Directionen förmält, att, likasom Directionen
länge insett att, till följd af den utsträckning, Discontrörelsen numera
Bih. tai R. St. Fröt. 1845. 6 Sami. i Aid. 26 Baft.
2
Banco-V(skottets Utlåtande, N:o 54>.
erhållit, fullbordandet af berörde göromål inom behörig tid förutsatte en i
hög grad mödosam ansträngning hos den person, hvars åliggande detta
vore och icke motsvarades af den derför i Stat uppförde vedergällning, utgjorde
i lön och arfvode tillsammans i,o5o R:dr Banco, Direclionen nogsamt
egde kännedom derom, att tjenstens nuvarande nitiske innehafvare
städse nödsakats att begagna ett på egen bekostnad aflönadt biträde; och
har Directionen, i anseende till dessa förhållanden och till undanrödjande
af de hinder, som härigenom kunna uppstå för räkenskapernes afslutande
inom rätter tid, hemställt, att en summa af i33 R:dr 16 sk. Banco årligen
må anslås till disposition af Directionen for det biträde vid Räkenskapernes
afslutande inom den 1 Mars hvarje år, som Låne-Bokhållaren eger
att för sig utse, äfvensom att Directionen må berättigas att nämnde belopp,
för ett sådant biträde vid afslutning af sistlidet års Räkenskaper till ut
betalning
anordna; till hvilken framställning Banco-Fullmägtige, uti infordradt
utlåtande, tillstyrkt bifall, med förklarande det Fulimägtige vore
öfvertygade om behofvet af det utaf Directionen äskade arfvode.
Efter öfvervägande häraf och då, under närvarande förhållanden, ifrågavarande
tjenstemans göromål onekligen äro af så trägen beskaffenhet, att
han utan biträde icke kan medhinna räkenskapernes afslutande inom föreskrifven
tid, anser sig Utskottet, på de af Directionen i öfrigt närmare utvecklade
skäl, böra på det sätt tillstyrka bifall till Directionens ofvanupptagne
framställning,
att Directionen ej allenast må berättigas att till utbetalning anordna
ett belopp af 133 R:dr 16 sk. Banco för det biträde, LåneBokhållaren
vid Banco-Discont-Verket varit nödsakad att begagna
vid afslutningen af Verkets Räkenskaper för sistlidet år, utan ock
bemyndigas att för framtiden, så länge sådant finnes af behofvet
påkalladt, årligen utgifva ett arfvode till enahanda belopp tor nödigt
biträde vid Räkenskapernes afslutande inom den 1 Mars hvarje
år, hvilket biträde Låne-Bokhållaren må på eget ansvar utse.
Stockholm den 4 April i845.
STOCKHOLM,
Tryckt hos W. F. DALMAN, 1845.
Banco-Utskottets Memorial, N-o 55.
1
N:o 53.
Ant. till Exp.-Utsk. cl. 24 April, kl. 10 f. m.
Memorial, med förslag till sammanjemkning och voterings-propositioner,
i anledning af Riks-St ändens skiljaktiga beslut Öfver
framställ tångarne i Utskottets Betänkande N:o 29 och
Utlåtande N:o 44, angående regleringen af
Bankens läne-rörelse, m. m.
Enligt till Utskottet ankomna Protocolls-Uldrag af elen 9, 10, 11, 12
15, 16 och 18 innevarande April, hafva Riks-Slånden öfver åtskilliga af de
framställningar, hvilka förekomma i Betänkandet, N:o 29, med förslag till
en i vissa delar förändrad reglering af Bankens låne-rörelse m. m. samt
Utlåtandet, N:o 44, öfver de vid nämnde Betänkande gjorde anmärkningar,
fattat skiljaktiga beslut; och enär det, likmätigt 73 §. Riksdags-Ordningen,
åligger Utskottet att meningarne, så nära möjligt är, sammanjemnka
och med förslag öfver denna jemnkning till Rikets Ständer inkomma; går
Utskottet nu att fullgöra detta åliggande.
2 §., angående det belopp af Bankens Capital-öfverskott eller Grundfond.
som skall bestå af obligationer;
är gillad af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden; hvaremot Ridderskapet
och Adeln åt nämnde §. gifvit följande lydelse:
”Bankens Capital-öfverskott eller Grundfond skall, så vidt sig göra
låter, till ett belopp af Fem Millioner Riksdaler Banko bestå af sådana
obligationer, löpande med minst 4 procents ränta, hvilka Banko-Fullmäktige
anse lemna full säkerhet.” Men som 3:ne Stånd bifallit ULskottets
framställning i denna §., lärer, med tillämpning, nu såsom tillförene, af
föreskriften i 69 §. Regeringsformen, Ridderskapet och Adelns fattade beslut
icke kunna till någon åtgärd från Utskottets sida föranleda.
Bih. till R. St. Prot. 1845. 6 Sami. 1 Afd., 27 Haft.
1
2
Banco-Ut skottets Memorial, N.-o 55.
4 §., lydande sorn följer: ”egande B an ko-Ftill en ägt i ge att, när omständigheterna
säclant medgifva, medelst anskaffande af berörde räntebärande
papper, ersätta den minskning, som, genom infriande eller försäljning
af Obligationer, uppkommer, så att Banken i möjligaste måtto alltid
förblifver innehafvare af lätt realisabla förbindelser till omförmäldta belopp
af 5,000,000 R:dr Banko,”
har blifvit af alla Riks-Stånden bifallen, dock af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet med den redactions-förändring, att orden: ”egande
Banko-Fullmägtige att,” utbytas mot orden: ”Börande Banko-Fullmägtige.
”
Som, genom den af sistnämnde tvenne Stånd beslutade förändring, en
eljest möjligen ifrågakommande misstydning kan undvikas; får Utskottet inbjuda
Borgare- och Bonde-Stånden att instämma uti det af de öfriga RiksStånden
fattade beslut, samt, i fall denna inbjudning icke af någotdera
Riks-Ståndet anlages, härmed framlägga följande förslag till Voterings-proposition
för frågans afgörande i Förstärkt Banko-Utskott.
Den, sorn anser, att 4 §. bör erhålla den lydelse, Utskottet deråt
gifvit, voterar
Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kommer omförmälde § alt lyda sålunda:
”Börande Banko-Fullmägtige, när omständigheterna sådant medgifva,
medelst anskaffande af berörde räntebärande papper, ersätta den minskning,
som, genom infriande eller försäljning af Obligationer, uppkommer; så att
Banken i möjligaste måtto alltid förblifver innehafvare af lätt realisabla förbindelser
lill omförmäldte belopp af 5,000,000 R:dr Banko”.
5 och 6 §§ innefattade följande framställningar:
5 §.
"Så väl det belopp af Bankens vinst för näst}idet år, hvilket icke
erfordras för uppbringande af Capital-öf verskottet eller Grundfonden till
10,000,000 B:dr Banko, som den del af samma vinst för tiden till och
med slutet af det år, då nästa Riksdag inträffar, hvilken åtter stur, sedan
derifrån af gått möjligen uppkommande Capital-förluster samt alla kostnader
och utgifter för myntvärdets upprätthållande och för Bankens förvaltning
Banco-Uiskollels Memorial N.-o 55.
3
in. in., ajlemnas till Riksgälds-Contoret, enligt hvarje års Bokslut; dock
torde Rikets Ständer dervid hära fästa följande vilkor och förbehåll:
6 §.
a) Att Banken för tvåtredjedelar af det belopp, som af lemnäs till Riksgälds-Contoret,
af nämnde Cantor undfår dess obligationer, ouppsägbara å
Bankens eller innehafvarens sida, utfärdade på 125, 250 och 500 Ralr
Silfver samt för skrif ne med 4 procent ränta; kommande dock någon ränta
hvarken att beräknas eller erläggas förr än frän och med dea tid, dä Banko-Full
nuigti ge, i följd af dea tillökning i Bankens sedelstock, som genom
förändringar med Privat-Bankrörelsen kan uppstå, anse nödigt att på ett
eller annat sätt an vända större eller mindre del af nämnde obligationer,
hvilket bör ske vid jemna halfår, så att ränte-couponer, betalbara hvarje
år den sista Juni och sista December, må kunna utfärdas för de obligationer,
hvilka af händas Banken;
b) att, ifall berörde obligationer icke skulle erfordras för det ändamål,
hvartill de blifvit af sedda, desamma må, vid nästa Riksdags början, öfver
kor sade och aumillerade, till Riksgä/ds-Contoret återställa^ ;
c) att ifrågavarande aflemnade vinstmedel icke må af Riksgälds-Conloret
disponeras i tåne- eller creditiv-rörelse eller lill uppköp af räntebärande
papper, utan anvisas för allmänt nyttiga föremål, antingen genom
directa utbetalningar inom det tillgängliga beloppet eller till ränta och amortissement
för Stats-Obligationer, sorn till befrämjande af större produetiva
företag kunna komma att utgifvas”.
I anledning af dessa §§, hafva Riks-Stunden stadnat uti följande beslut,
nemligen:
Ridderskapet och Adeln har, med bifall lill 5 §, afslagit moni. litt. a)
af 6 §:n, i följd hvaraf samma §:s mom. litt. b) ansetts böra förfalla, hvaremot
åt litt. c) gifvils denna lydelse: ”att ifrågavarande aflemnade vinstmedel
skola anvisas för allmänt nyttiga föremål och således icke må af Riksgälds-Contoret
användas i lane- eller creditiv-rörelse eller till uppköp annorlunda
än för kortare lid af räntebärande papper.”
Preste-Ståndet har afslagit 5 § och i stället beslutat följande föreskrift:
’’Det belopp af Bankovinsten, som från innevarande års början till nästa
Riksdag inilyter, reserveras för Bankens ändamål;’’ hvarjemte Ståndet förklarat,
del 6 § borde förfalla.
Borgare-Ståndet har, jemte ogillande af mom. litt. a) och b), uti 6 §
beslutat, att 5 § och 6 §:ns tredje inom. litt. c) skola lyda, sorn föijer: ”Sä
4
Banco-Utskottets Memorialj N.-o 55.
väl det belopp af Bankens vinst för nästlidet. år, hvilket icke erfordras för
uppbringande af capital-öfverskottet eller grundfonden till 10 millioner R:dr
Banko, som den del af samma vinst för åren 1845 och 1846, hvilken återstår,
sedan derifrån afgått möjligen uppkommande Capilalförluster samt alla
kostnader och utgifter för myntvärdets upprätthållande och för Bankens förvaltning
m. m., aflemnas till Riksgälds-Contoret, enligt hvarje års bokslut,
eller derförinnan, då Bankovinsten kan till beloppet beräknas, och endast
såvida detta öfverlemnande kan ske med bibehållande af viss proportion
emellan Bankens metalliska Gassa och Sedelstock, äfvensom med vilkor, att
ifrågavarande aflemnade vinstmedel icke må af Riksgälds-Contoret disponeras
i låne- och creditiv-rörelse, eller till uppköp af räntebärande papper,
utan anvisas för allmänt nyttiga föremål”.
B onde-Ståndet, som ogillat hvad Utskottet i 5 § föreslagit samt ansett
6 § i följd deraf vara förfallen, har beslutat en föreskrift, motsvarande
förstnämnde §, så lydande:
”Det belopp af Bankens vinst för nästlidet år, hvilket icke erfordras
för uppbringande af grundfonden till 10 millioner R:dr Banko, så ock den
del af samma vinst, som intill slutet af det år, då nästa Riksdag inträffar,
kan blifva Banken behållen, skall Banken reserveras, och må af Styrelsen,
så vida den finnér sådant för allmänna rörelsen nödigt, användas, dels till
förstärkande af den metalliska Cassan, dels i sådana grenar af Lånerörelsen,
hvarifrån medlen, i händelse af behof, lättast kunna indragas, dels till inköp
af räntebärande förbindelser af nuvarande eller under tiden blifvande
Hypotheksföreningar eller andra offentliga Inrättningar, hvilka erbjuda nödig
säkerhet.”
Vid jemförelse sins emellan af de sålunda fattade besluten, visar det
sig, att Ridderskapet och Adeln, Preste- samt Borgare-Stånden ansett, att
det belopp af Bankens vinst för nästlidet år, hvilket icke erfordras för uppbringande
af capital-öfverskottet eller Grundfonden till 10,000,000 R:dr
Banko skall till Riksgälds-Contoret aflemnas; och då tre Stånds sammanstämmande
mening utgör ett Rikets Ständers beslut, lärer Bonde-Ståndets
härutinnan gifne förklarande icke föranleda Lill någon åLgärd.
Beträffande deremot den öfriga delen af Utskottets förslag i 5 §., elier
den, som afser Banco-vinsten för detta och följande åren, har väl endast
ett Stånd, eller Ridderskapet och Adeln, i allo gillat den i sådant hänseende
gjorda framställning, men enär Borgare-Ståndet, fastän vilkorligt, likaledes
ansett, att den upplöpande vinsten skall till Riksgälds-Contoret aflemnas,
samt 2:ne Stånd sålunda hyst berörde åsigt; lager Utskottet sig
Banco-Utskottets Memorial, N:o 55.
5
häraf anledning inbjuda Preste- och Bonde-Stånden att samina åsigt godkänna.
Skulle åter inbjudningen icke af någotdera Ståndet antagas, och
Borgare-Ståndet icke heller linna skäligt att, med frånträdande af dess i
denna del fattade beslut, förena sig uti Preste-och Bonde-Ståndens mening,
att den upplöpande Banco-vinsten skall för Banken reserveras, torde först
sjelfva princip-frågan böra genom omröstning i Förstärkt Banko-Utskott
afgöras; och derefter voteras öfver de serskilda vilkor, som blifvit fästade vid
ej mindre Banco-vinstens öfverlemnande lill Riksgälds-Contoret, än äfven
densammas reserverande i Banken; hvarvid Utskottet dock bör anmärka,
att enär, såsom här nedan vidare omförmäles, 3:ne Riksstånd bifallit Utskottets
framställning i 53 §, att något visst förhållande emellan metallisk
cassa och sedelstock för framtiden icke må bestämmas, hvadan detta utgör
ett Rikets Ständers beslut, det af Borgare-Ståndet gjorda vilkor för vinstens
atlemnande till Riksgälds-Contoret, eller, att sådant finge ske endast så vida
viss proportion emellan metallisk cassa och sedelstock kunde bibehållas,
ej kan komma under omröstning, äfven om, vid en föregående votering,
den grundsatts blifver gällande, alt inflytande Banko-vinst skall till Riksgälds-Contoret
öfverlemnas.
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, föreslår Utskottet följande
Voterings-proposi tioner:
Den, som gillar den grundsatts, att under detta och följande åren
upplöpande Banco-vinst skall till Riksgälds-Contoret öfverlemnas, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Neij så godkännes den grundsatts, att under detta och följande
åren upplöpande Banco-vinst skall för Banken reserveras.
I händelse vid berörde omröstning den mening skulle segra, som innefattas
i Ja-propositionen, samt hvarken Ridderskapet och Adeln och Borgare-Ståndet
sammanjemka deras, så väl i afseende på tiden för vinstens
aflemnande, som, i fråga angående medlens användande, skiljaktiga beslut,
eller de öfriga 2:ne Riks-Stånden instämma uti antingen Ridderskapet och
Adelns eller Borgare-Ståndets antagna redaction af föreskriften; så och då
Utskottets förslag i 5 och 6 §§ icke blifvit i dess helhet af något Riksstånd
gillad t, i följd hvaraf detsamma måste anses hafva förfallit, torde
omröstning böra ske efter följande proposition:
Den, som godkänner ett så lydande stadgande:
”Den del af Bankens vinst för tiden från och med detta års början till
och med slutet af det år, då nästa Riksdag inträffar, hvilken återstår, se
-
6
Banco-Vlskoltels Memorial, N;o 55.
dan derifrån afgått möjligen uppkommande Capital-förluster samt alla kostnader
och utgifter för myntvärdets upprätthållande och för Bankens förvaltning
m. 111., aflemnas till Riksgälds-Contoret enligt hvarje års bokslut,
under vilkor, att ifrågavarande aflemnade vinstmedel skola anvisas för allmänt
nyttiga föremål och således icke må af Riksgälds-Contoret användas
«/ O ' J
i lane- eller creditiv-rörelse eller till uppköp annorlunda än för kortare tid,
af räntebärande papper, voterar Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, godkännes följande föreskrift:
”Den del af Bankens vinst för åren 1845 och 1846, hvilken återstår,
sedan derifrån algått möjligen uppkommande Capilal-förluster samt alla
kostnader och utgifter för myntvärdets upprätthållande oell för Bankens
förvaltning m. m., aflemnas till Riksgälds-Contoret, enligt hvarje års bokslut,
eller derförinnan, då Banko-vinsten kan till beloppet beräknas, under
vilkor, att ifrågavarande aflemnade vinstmedel icke må af Riksgälds-Contoret
disponeras i hine- och creditiv-rörelse eller till uppköp af räntebärande
papper, utan anvisas för allmänt nyttiga föremål.”
Skulle åter vid voteringen öfver grundsattsen den mening, hvilken innefattas
i Nej-propositionen, vinna, lärer, för den händelse Preste-Ståndet
icke biträder det af Bonde-Ståndet antagna sätt för användandet af de inflytande
och hos Banken reserverade vinstmedlen, samt sistnämnde Stånd
ej eller frångår dess gjorda tillägg, votering böra verkställas efter en sådan
proposition:
Den, som, i likhet med Preste-Ståndet, anser, att följande föreskrift
skall i Banko-Reglementet inlagas: ”Det belopp af Banco-vinsten, som frun
innevarande års början till nästa Riksdag inflyter, reserveras för Bankens
ändamål ’, röstar Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut, följande
föreskrift att ingå i Banko-Reglementet: ”Den del af Bankens vinst, som
från och med detta års början intill slutet af det år, då nästa Riksdag inträ
Har, kan blifva Banken behållen, skall Banken reserveras, och må af
Styrelsen, så vida den finner sådant för allmänna rörelsen nödigt, användas
dels till förstärkande af den metalliska nassan, dels i sådane grenar af
Lånerörelsen, hvarifrån medlen, i händelse af behof, lättast kunna indragas,
dels till inköp af räntebärande förbindelser af nuvarande eller under
Banco-Utskotlets Memorial, N;o 55.
7
litlen blifvande Hypotheks-Föreningar eller andre offentliga Inrättningar,
hvilka erbjuda nödig säkerhet”.
9:de §, deruti tillstyrkes:
"För hvarje gren af den lånerörelse, som bedrifves genom Banken
eller Disconterne , bestämmes ett maximum; egande dock Banko-Fullmäktige
att, dä någon del af de Fonder, hvilka blifvit anvisade för beläning
af adier och publika papper, eller af guld och silfver samt jern
och koppar m. fl. vågförde ejfecter, finnas obegagnade, under en tid af
högst 3 månader, öfverlemna de icke använde medlen till den af omfanmälde
lånerörelsegrenar, som deraf kan vara i behof, med. förbindelse
att, i händelse berörde medel före nämnde tid varda för det ursprungliga
ändamålet erforderliga, desamma då genast återtaga”,
bar af Ridderskapet och Adeln blifvit bifallen, med följande förändrade
redaction: "”För hvarje gren af den lånerörelse, som bedrifves genom Banken
eller Diskonterne, bestämmes ett maximum. Finnes någon del af de fonder,
hvilka blifvit anvisade för belåning af Åctier och Publika papper eller
af Guld och Silfver samt Jern, Koppar m. 11. vågförde effecter obegagnade,
ega Fullmäktige att, under en tid af högst 3 månader, öfverlemna
de icke använde medlen till den af dessa lånerörelse-grenar, som deraf kan
vara i behof, med förbindelse för Fullmäktige att, i händelse berörde medel
före nämnde tid varda för det ursprungliga ändamålet erforderlige, desamma
då genast återtaga”.
Preste-Ståndet har äfven bifallit Utskottets förslag, med den förändring
allena, att orden ”omförmäldte lånerörelsegrenar” utbytas mot orden:
■”sistnämnde lånerörelsegrenar”.
Bonde-Ståndet har i allo godkänt förslaget; hvilket deremot af Borgare-Ståndet
är vordet ogilladt.
Som nu den af Preste-Ståndet beslutade ändring blifvit iakttagen uti
Ridderskapet och Adelns ät ifrågavarande § gifne redaction samt nämnde
redaction har den fördel framför Utskottets, att vara något bestämdare,
hemställer Utskottet,
att 9 §, hvilken således blifvit af 3:ne Riks-Stånd bifallen
och följaktligen utgör ett Rikets Ständers beslut, måtte erhålla
den af Ridderskapet och Adeln beslutade uppställning.
11 §, med hemställan, att minimibeloppet för lån mot pant af guld och
silfver må bestämmas till Tio Riksdaler Banko, är gillad af Ridderskapet
8
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 55.
neli Acleln, Preste- samt Borgare-Stånden; hvadan Bonde-Ståndets härutinnan
fattade beslut, att nedsätta nämnde minimi-belopp till Fem R:dr Banko
icke kan till någon åtgärd, från Utskottets sida, föranleda.
19 §, om tillökning i circulationscapitalet för lån emot inteckning i
fast egendom pä landet och i städerna samt 20 §, angående fördelningen,
landet och städerna emellan af ofvannästberörde circulations-capital, äro
bifallna af Ridderskapet och Adeln, Preste- samt Bonde-Stånden. Lärande
således B or gare-Ståndets förklarande, att Ståndet ogillade framställningarne
i berörde §§, icke föranleda till någon åtgärd.
24 §, innefattande det förslag, att de för belåning af Actier och Publica
papper nu stadgade vilkor må oförändrade bibehållas;
har af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden blifvit bifallen;
hvadan och som 3:ne Stånd godkänt berörde förslag; hvilket utgör
ett Rikets Ständers beslut; Borgare-Ståndets afgifne förklarande, det Ståndet,
med bifall till nämnde § i öfrigt, bestämde Götha Canal-Actiers belåningsrätt
till 12 procent af det nominella värdet, icke kan, från Utskottets
sida, till någon åtgärd föranleda.
25 §, med förslag till åtskilliga föreskrifter, rörande utlåningen på
namn och reverser genom Banko- Disconten samt Lånecontoren i Götheborg
och Malmö.
I afseende på framställningarne i denna § hafva Riks-Stånden fatlat
följande beslut:
Ridderskapet och Adeln har, med bifall lill mom. litt. a) b) c) d) e)
g) h) och 1), jemväl godkänt moni. litt. f), likväl med den förändring, att
orden: ''utan förminskning af Bankens egen utlåning” borde införas i stäl
O
O O
let för slutmeningen: ”under vilkor — — öfverskridas”, äfvensom mom.
litt. i), med den ändring, att för beräkningen af straffränta skulle bestämmas
6 i stället för 3 månader, samt derjemte gillat mom. litt. k), utom
hvad anginge respit-tiden, som ansetts böra förkortas lill En månad;
Preste-Ståndet har, med afslag å morn. litt. a) b) c) d) e) och f) beslutat,
att ett stadgande af detta innehåll i stället skulle inflyta:
a) ”Bankens fond för utlåning genom Banko-Disconten i Stockholm
samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö bibehålies vid dess närvarande
belopp, nemligen 5,850,000 R:dr Banko för Banko-Disconten, 2,100,000
R:dr för Låne-Contoret i Götheborg och 1,100,000 R:dr för Låne-Contoret
i Malmö”.
b)
Banco-Utskottets MemorialN.o 55.
9
b) ”Dessutom ega dessa Discont-Verk, att i låneväg begagna egande
reservfonder, innehållna räntemedel och af Sparbanker insalta suinmor, på
sått, enligt nu gällande Reglemente, medgifvet är;”
hvaremot Presle-Ståndet bifallit Utskottets framställningar i mom. litt.
g) h) i) k) och 1);
Borgare-Ståndet har godkänt mom. litt, a) med uteslutande af ordet;
ordinarie framför ordet: fonden vid detta moments början, bifallit moni.
litt. b) c) d) e) g) h) i) k) och . 1) samt ansett mom. litt. f) böra erhålla
följande lydelse: ”att de medel, Sparbankerne emot ränta insätta, ingå och
användas till utlåning genom Handels- och Närings-Disconten i Stockholm
samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö, utan att inberäknas i nämnde
Disconts och Låne-Contors bestämda lånebelopp;” och
Bonde-Ståndet har väl till. en början gillat Utskottets framställningar
uti förevarande §, men sedermera, i anledning af Preste-Ståndets lill MedSlånden
ställda inbjudning, att instämma i dess beslut, hvilken inbjudning
blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet afslagen, med antagande
af densamma faltal det beslut, som här ofvan för Presle-Ståndet
är vordet upptaget.
Efter hvad sålunda blifvit ådagalagdt, hafva 2:ne Riks-Stånd, eller Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndel, gillat morn. litt. a) med allenast
den ändring af Borgare-Ståndet, att ordet: ordinarie framför fonden bör
utgå, äfvensom godkänt mom. litt. b) c) d) och e) oförändrade, samt mom.
litt. f) med den modilication, att de medel, Sparbankerne emot ränta insätta,
icke få förminska fonden af Bankens egen utlåning.
Hvad nu först beträffar mom. litt. a), så, enär Preste- och BondeStånden
jemväl härutur uteslutit ordet: ordinarie, mäste detsamma, i följd
af 3:ne Riks-Slånds sammanstämmande mening, från detta moment utgå.
I fråga åter om mom. lill. f), får Utskottet hänvisa lill hvad här nedan
om samma moment yttras.
Jemte det Utskottet, med anledning häraf, inbjuder Preste- och Bonde-Stånden
att godkänna Utskottets i mom. litt. a) b) c) d) e) och f) afgifna
förslag med de förändringar af mom. litt. a) och f), som dessa 2:ne
momenter dels i följd af 3:ne Riks-Stånds beslut, och dels på grund af
Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets öfverensstämmande mening
erhållit, får Utskottet, i händelse denna inbjudning icke af någotdera Ståndet
antages, tillstyrka, att frågan genom votering i Förstärkt Banko-Utskott
afgöres; likväl bör Utskottet, före framläggande af förslag till de i sådant
Bih. till R. St. Fröt. 1845. 6 Sami. 1 Afd. 27 Haft. 2
10
Baneo-Utskottets Memorial, N.-o 55.
afseende behöflige voteringsproposilioner, fästa uppmärksamheten derå, att
närvarande beloppet af fonden för utlåning genom Banko-Disconten i Slockholm
rätteligen utgör endast 5,650,000 R:dr, nemligen:
Ordinarie fond, enligt Banko-Reglementets 205 §  5,000,000
förstärkning, likmätigt samma §,  500,000
samt tillfällig förstärkning, anvisad af Banko-Fullmäglige . . 150,000
Säger B:ko R:dr 5,650,000.
Skulle nu Preste- och Bonde-Stånden icke tinna godt, att, i enlighet
med berörde upplysning, ändra deras fattade beslut, lärer omröstningen i
förevarande fråga böra ske efter en så lydande voteringsproposition:
Den, som anser följande föreskrifter böra i Banko-Reglementet inflyta,
a) att fonden för utlåningen genom Banko-Disconten i Stockholm samt
Låne-Contoren i Götheborg och Malmö på namn och reverser med omsältningsrätt
må bestämmas till Nio millioner R:dr Banko, hvaraf tillhandahållas
5,800,000 R:dr, Banko-Discont-Verket i Stockholm till utlåning för
Rikets samtlige provineer, med undantag af dem, som ega belåningsrätt i
Låne-Contoren, enligt hvad här nedan stadgas, 2,100,000 R:dr Låne-Conloret
i Götheborg för provincerne Westergöthland, Dahlsland, Bohus Län
och Halland, samt 1,100,000 Ihdr Låne-Contoret i Malmö till utlåning för
provinserne Skåne och Blekinge;
b) att Banko-Disconlens Reservfond må, såsom sådan, upphöra och lill
Bankens disposition öfverlemnas;
c) att likaledes Låne-Contorets i Malmö reservfond må till Banken inlefvereras;
d)
att den vinst, som af Discont-rörelsen under sistförfluLne året uppkommit,
skall, i vissa lämpliga andelar och terminer, under detta och nästa
år lill Banken lefvereras, så att hela beloppet af nämnde vinst före
slutet af sistberörde år varder till Banken aflemnad;
e) att de i Discont-lånerörelsen inflytande räntor hädanefter icke må
utlånas, utan skola, vid förloppet af hvarje qvartal, efter afdrag af utgifterna
för Discont-Verkens förvaltning, förlusterna och de lån, hvilka inom
linien föras, till Bankens disposition ingå; samt
f) att de medel, Sparbankerne emot ränta insätta, ingå och användas
till utlåning genom Handels- och Närings-Disconten i Stockholm, samt Låne-Contoren
i Götheborg och Malmö, röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, komma följande föreskrifter, att inlagas uti blifvande Banko-Reglemente:
-
Banco-Utskotlcis MemorialN.-o 55.
11
a) Bunkens fond för utlåning genom Banko-Disconten i Slockholm samt
Låne-Contoren i Götheborg och Malmö bi beha lies vid dess närvarande belopp,
nemligen 5,850,000 R:dr för Banko-Disconten, 2,100,000 R:dr för
Låne-Contoret i Götheborg och 1,100,000 R:dr för Låne-Contoret i Malmö.
b) Dessutom ega dessa Diskont-Yerk, alt i lane väg begagna egande
reservfonder, innehållna ränternedel och af Sparbanker insatta summor, på
still, enligt nu gällande Banko-Reglemente, medgifvet är.
För den händelse, alt, vid skeende omröstning, den mening skulle
blifva rådande, som uti Jd-propositionen finnes upptagen, samt nödigt anses,
att vid mom. litt. f) fogas ett tillägg, innefattande, att de upplånade
Sparbanksmedlen icke få förminska fonden för Bankens egen utlåning, torde
genom votering böra utrönas, om detta tillägg skall uppställas, enligt Ridderskapet
och Adelns eller Borgare-Ståndets beslut; i hvilket afseende Utskottet
föreslår följande voterings-proposition:
Den, som anser att i slutet af inom. litt. f) bör införas följande mening:
utan förminskning af Bankens egen utlåning ,
voterar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kommer i slutet af moni. litt. f) alt införas denna mellin":
utan att inberäknas i nämnde Disconts och Lune-Contors bestämda
O
lånebelopp.
Mom. litt. g) h) och 1) äro af samtelige Riks-Slånden bifallne; och som
8:ne Stånd, eller Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden gillat Utskottets
framställningar i mom. litt. i) och k), lärer Ridderskapet och Adelns, i afseende
å sistberörde momenter, fattade beslut icke böra till någon åtgärd
från Utskottets sida föranleda.
27 §, att de a Handels- och Närings-Discont-rörelsen uppkommande
räntor icke få utlånas; är gillad af Ridderskapet och Adeln, Borgare- samt
Bonde-Stånden; i följd hvaraf Preste-Ståndels från 3:ne Stånds mening
skiljaktiga beslut, att, med afslag å berörde §, följande stadgande skulle antagas:
”Med de å denna lånerörelse uppkommande räntor lörhålles hädanefter
såsom hittills”, icke kan föranleda till någon åtgärd.
28 §, deruti tillstyrkes, att nu gällande vilkor för utlåningen genom
Handels- och Närings-Disconterna i så måtto förändras:
a) att, ifrån och med år 1846, inrikes vexlar och accepterade in visningar,
betalbara i den Stad, der Disconteringen sker och ställde på högst
sex månader, disconteras emot 4 procents ränta företrädesvis för andre
12
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 55.
papper, hvilka till och med slutet af samma år, såsom hitintills, belånas
emot 5 procent, samt
b) att, efter nämnde tid, eller från och med år 1847, uteslutande inrikes
vexlar, betalbara i den Stad, der disconteringen sker, disconteras
emot 4 procents ränte-afdrag, om de äro inom 3 månader förfallne, samt
emot 5 procents ränte-afdrag för dem, som äga längre förfallotid, högst
6 månader
Ridder skåpet och Adeln saint Borgare-Ståndet, sora ansett att mom.
litt. b) bör utgå, hafva åt mora. litt. a) gifvit följande lydelse: ”att ifrån
och med år 1846 inrikes vexlar och accepterade invisningar, betalbara i
den Stad, der disconteringen sker och ställda på högst 6 månader, disconleras
emot 4 procents ränta, företrädesvis för andra papper, hvilka hädanefter,
såsom hitintills, belånas emot 5 procent.
Preste-Ståndet har förändrat mom. a) och b) till följande lydelse i ett
moment: ”att från och med år 1846 inrikes vexlar och accepterade in visningar,
betalbara i den Siad, der disconteringen sker och ställde på 3 månader,
disconteras mot 4 procent, men deremot till 5 procent * då de äro
ställde på längre tid än 3 månader till högst 6 månader.”
Bonde-Ståndet bar, med ogillande af Utskottets förslag, antagit följande
redaction af den 28:de §:
”Nu gällande vilkor för utlåningen genom Handels- och Närings-Disconten
varda i så måtto förändrade: att ifrån och med år 1846 inrikes
vexlar och accepterade invisningar, betalbara i den Stad, der disconteringen
sker, böra, företrädesvis framför andra credit-papper, disconteras emot
4 procents ränte-afdrag, om de äro inom tre månader förfallne, men emot
5 procent om de äro å längre förfallotid, hvilken dock aldrig får öfverskrida
sex månader.”
Som Utskottets framställning i mom. litt. b) af förevarande §, i följd
af samtliga Riks-Ståndens afslag, förfallit; så återstår det lör Utskottet blott
att sammanjemka de fattade besluten, i anledning af mom. litl. a).
1 sådant afseende och enär 2:ne Stånd, eller Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet, hufvudsakligen gillat mom. litt. a); får Utskottet inbjuda
de öfriga Riks-Stånden, att med förstnämnde Stånd sig förena; börande
för den händelse nämnde inbjudning icke af etdera Ståndet antages,
samt Preste- och Bonde-Stånden icke eller finna skäligt sammanjemka deras,
endast hvad redactionen angår, skiljaktiga beslut; frågan afgöras genom
omröstning i Förstärkt Banko-Utskott, hvarvid, till utrönande af contrapropositionen
votering först torde böra anställas efter följande proposition:
Banco-Utskottets Memorial^ N.o 55.
13
Den, sorn lill conlra-proposition i den blifvande votering cnanlager det
af Preste-Slåndet fattade beslut, röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej j blifver contra-propositionen sådan, Bonde-Ståndets beslut
innefattar.
Derefter röstas i hufvudsaken öfver en så lydande proposition:
Den, sorn, i likhet med hvad Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
beslutat, anser en så lydande föreskrift böra i Banko-Reglementet
inflyta: vatt från och med år 1846 inrikes vexlar och accepterade invisningar,
betalbara i den Stad, der disconteringen sker och ställde på högst
sex månader, disconteras emot 4 procents ränta, företrädesvis för andra
papper, hvilka hädanefter som hitintills, belånas emot 5 procent”,
röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej;
l:a Alternativet: så kommer, i eldighet med Presle-Ståndels beslut,
denna föreskrift, att i Banko-Reglementet ingå: ”alt från och med år 1846
inrikes vexlar och accepterade invisningar, betalbara i den Stad, der disconteringen
sker och ställda på 3 månader, disconteras mot 4 procent, men
deremot lill 5 procent, då de äro ställda på längre tid än 3 månader lill
högst 6 månader”;
2:a Alternativet: så kommer, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut,
denna föreskrift att i Banko-Reglementet ingå: ”att från och med år 1846
inrikes vexlar och accepterade invisningar, betalbara i den Stad, der disconteringen
sker, böra, företrädesvis framför andra credit-papper, discontcras
emot 4 procents ränle-afdrag, om de äro inom tre månader förfallne,
men emot 5 procent om de äro å längre förfallotid, hvilken dock aldrig
får öfverskrida sex månader.”
32 §, angående Creditivet till Jern-Contoret,
har blifvit afslagen af Ridderskapet och Adeln, som beslutat, alt omförmälde
creditiv borde förhöjas till 800,000 R:dr samt begagnas såsom
hitintills; men enär de öfriga 3:ne Riks-Stånden gillat Utskollels förslag,
som för den skull utgör ett Rikets Ständers beslut, erfordrar Ridderskapet
och Adelns skiljaktiga mening ingen vidare åtgärd.
45 §, att till creditiv för Ilypotheks-Föreningar må anvisas 800,000
R:dr samt till Creditiv för Associationer och P'rival-Banker för Spanmåls
14
Banco-Utskotteis Memorial, lY.-o 55.
beläning 400,000 R:dr, allt Banco, är godkänd af 3:ne Ständ, nemligen
Ridderskapet och Adeln, Preste- samt Bonde-Stunden; hvadan BorgareStåndets
fattade beslut, att såsom creditiv för Hypotheks-Föreningar samt
de Associationer och Privat-Banker, sorn befatta sig med spanmåls belåning,
må anvisas tillhopa 900,000 R:dr, icke lärer till någon åtgärd föranleda.
47 §, angående beräkningen af sedelstock,
har blifvit gillad af samtliga Riks-Stånden, dock af Preste-Stundet
o o
med följande tillägg till mom. litt. c): ”1 de redogörelser, som meddelas
allmänheten, rörande Bankens ställning, bör serskildt upptagas hvad af Creditiverna
blifvit uttaget och hvad deraf i lt nes tår”, samt af Borgare-Stånclet
under förutsättning, att stadgandet om ett visst förhållande emellan metallisk
Gassa och Sedelstock för framtiden bibehålles.
Hvad nu först det af Preste-Ståndet beslutade tillägg angar, så enär
icke något af de öfrige Riks-Stånden deruti instämt, lärer detsamma få
anses hafva förfallit; hörande Utskottet härvid endast erinra, att någon
serskild föreskrift i det hänseende, berörde tillägg innefattar, destomindre
är af behof påkallad, som för fullständighelen af de redogörelser eller lia]fårs-uppgifter,
hvilka meddelas allmänheten, angående förhållandet emellan
metallisk Cassa och Sedelstock, nödvändigt erfordras, att ilen upplysning
lemnäs, Preste-Ståndet, genom meromförmälde tillägg, åsyftat.
Beträffande dernäst Borgare-Ståndets vilkorligt! bifall till ifrågavarande
så och ehuru något förhållande emellan metallisk Cassa och Sedelstock
tor framtiden icke kommer att ega rum, samt i följd deraf nämnde Stånd
möjligen icke får anses hafva gillat samma §: likväl och som de öfriga 3:ne
Stånden i alla delar utan vilkor godkänt meranämnde §, torde i anledning
af Borgare-Ståndets beslut någon vidare åtgärd icke vara erforderlig.
49 §, angående räntan och hypotlieket för de hos Riksgälds-Contorct
upptagna lån,
är afslagen af Ridderskapet och Adeln, som beslutat, det Banko-Fullmäglige
skola förständigas, tilt lill inbetalning uppsäga berörde lån; men
enär de öfriga 3:ne Riks-Stånden godkänt Utskottets framställning i nämnde
§, lärer Ridderskapet och Adelns beslut icke föranleda till någon åtgärd
iian Utskottets sida.
51 §, så lydande: alt maximilin för den del af Sedel och Vepositionsskalden,
soia icke motsvaras af reela fonden, må fastställas till Tjugu
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 55.
15
Millioner R:dr Banko, är bifallen af Richler skåpet och Adeln, Ronde- samt
Preste-Stämclen, af detta sistnämnde Stånd likväl med förklarande, alt vid
det i denna § föreslagna stadgande bör fogas det vilkor, att Banko-Fullmägtige
bemyndigas öka sedelstocken, i händelse någon eller några PrivatBanker
komma alt indragas; hvaremot Borgare-Stånclet ogillat besagde §.
Då följaktligen 3:ne Stånd gillat förslaget i 51 §, lärer Borgare-Ståndets
beslut icke föranleda till någon åtgärd; men enär Kidderskapet och Adeln,
på sätt här nedan vid §. 57 närmare inheinlas, jemväl ansett, att det i förevarande
§ stadgade maximum kan komma alt ökas, lärer det af Preste-Ståndet
beslutade lillå:?" icke kunna förfalla.
OO
Utskottet, som fördenskull inbjuder Borgare-Ståndet att godkänna Utskottets
förslag, får för det fall, alt denna inbjudning icke antages, samt
Preste-Ståndet ej frångår ifrågavarande vilkor, härmed framlägga följande
förslag Lill volerings-proposition:
Den, som bifaller 51 §. oförändrad, röstar
Ja;
den det ej vill Nej.
Vinner Nej, godkännas berörde §. med följande tillägg, ”dock bemyndigas
Banko-Fullmägtige att derutöfver öka sedelstocken, i händelse någon
eller några Privat-Banker komma att upphöra.”
53 §, att föreskriften om ett visst förhållande emellan Metalliska Cassan
och Sedelstocken mätte få utgå ur Banko-Reglementet, är ogillad af Borgare-Ståndet,
som förklarat, att 120 §. i nu gällande Banko-Reglemente bör
undfå en så lydande redaktion: ”Dä Metalliska Cassan ej öfverstiger två
femtedelar af Sedelstocken, må denna sistnämnde i intet fall, genom ingifvande
af lån eller meddelande af creditiver eller genom någon af BankoStyrelsen
beroende åtgärd okas;”
Likväl och som Utskottets framställning blifvit gillad af de öfriga 3:ne
Riks-Slånden samt sålunda utgör elt Rikets Ständers beslut, torde i anledning
af Borgare-Ståndets mening någon åtgärd icke vara alt vidtaga.
54 §, angående minimum för Bankens Metalliska Gassa, är bifallen af
Ridderskapet och Adeln, Preste- samt Bonde-Stånden; hvaremot BorgareStåndet
beslutat, att Bankens Metalliska Cassa ej må bibehållas vid ett belopp,
som understiger 2 Millioner R:dr Silfver, enligt hvad i Banko-Reglementels
lil §. bestämmes, oberäknad den silfvertillgång, som å utrikesort
finnes för Bankens räkning nedsatt.
10
Banco-Utshottets Memorial, N:o 55.
Della Borgare-Ståndets beslut lärer icke kunna lill någon åtgärd föranleda,
sedan, genom 3:ne Riks-Stånds bifall till Utskottets förslag, detsamma
blifvit ett Rikets Ständers beslut.
55 §., angående de utvägar, som böra begagnas för att afböja Metalliska
Cassans nedsjunkande till omförmälta minimum,
är afslagen af B or gare-Ståndet; men som de öfrige 3:ne Riks-Stånden
bifallit Utskottets framställning, föranleder berörde afslag icke lill någon åtgärd.
56 §, deruti Utskottet tillstrykl, att Rikets Ständer hos Kongl Maj:t
i underdånighet anhålla, dels om förlängning af nuvarande Privat-Bankers
octroyer och dels om bildande af en Comité' till undersökning och utredande
af den allmänna penninge-stälklingen och Credit-förhållandena
inom Riket m. m.,
är bifallen af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, med endast
den förändring af förstnämnde Stånd, att början af mom. till b) borde
lyda sålunda: ”att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder utse en Comité, som får sjg
uppdraget, att undersöka och utreda den allmänna penninge-stäIlningen och
Credit-förhållandena inom Riket, samt huru de nu befintliga Credit-lagar
derpå verka; börande Comitéen, etc.
Som emedlertid Borgare- och Bonde-Stånden afslagit Utskottets förevarande
hemställan, samt sålunda 2 Stånd stadnat emot 2; lärer denna fråga
hafva förfallit.
57 § lydde, som följer: a) ”att för den händelse, innan nästa Riksdag,
en eller flere Privat-Banker skulle upphöra, Banko-Fullmägtige berättigas
att antingen pä den ort, der sådan Privat-Bank funnits, inrätta
en Afdelning af Rikets Ständers Bank, för att, under den förvaltning,
Fullmägtige finna godt förordna, och enligt af dem meddelad Instruktion,
hufvudsakligen bedrifva creditiv-rörelse samt hålla upp- och af skrifningsräkning
pä ungefärligen enahanda vilkor, som den upphörda Privat-Banken,
eller ock, om sådant anses mera lämpligt, för berörde ändamål anvisa
nödige medel åt Bankens Låne-Contor;
b) att sammanräknade summan, som Banken i sådant afseende har
att anvisa, icke får öfverstiga 4,000,000 R:dr, hvilka fördelas på vederbörande
Låne-Contor eller Af delningar, i förhållande till medeltalet under
sednast förflutna 3:ne åren af den eller de Privat-Bankers sedelutgifning,
som skall ersättas; samt
c) alt
Banco-Uiskof tets Memorial, N.-o 55.
17
c) alt Afdelningen eller Låne-Contoret inom det anvisade beloppet afgifver
Assignationer pä Banken, ställde ä 20 R:dr hvardera, och, efter
föregången avis, i Banken vid anfordran betalbara; kunnande dessa Assignationer
i all Kronans uppbörd emottagas.
Ridderskapet och Adeln har bifallit mom. Litt. a) samt gifvit åt § i
öfrigt följande lydelse:
b) att sammanräknade summan, som Banken i sådant afseende må till
denna låne-rörelse anvisa, icke får öfverstiga 7,000,000 R:dr, hvilka fördelas
på vederbörande Låne-Contor eller Afdelningar, i förhållande till medeltalet
under sednast förflutna 3:ne åren af den eller de Privat-Bankers sedelulgiluing,
sorn skall ersättas;
c) att det i §. 51 stadgade maximum af sedelstock icke härigenom må
ökas med mera än högst 4,000,000 R:dr i nya sedlar, och att, såsom fond
för de sedlar, Banken sålunda utgifver, skall anskaffas metallisk valuta,
motsvarande halfva beloppet eller för 4,000,000 R:dr Banko-sedlar, f million
Specie Riksdaler; samt d) att Afdelningen eller Låne-Contoret inom det
anvisade beloppet afgifva Assignationer på Banken, ställda å 20 R:dr hvardera
och efter föregången avis, i Banken vid anfordran betalbara; kunnande
dessa assignationer i all Kronans uppbörd emottagas.”
Preste-Ständet har förändrat Litt. a) till denna lydelse: ”att för den
händelse innan nästa Riksdag, en eller flera Privat-Banker skulle upphöra,
Banko-Fullmägtige åläggas att antingen på den ort, der sådan Privat-Bank
finnes, inrätta en afdelning af Rikets Ständers Bank, för att från och med
den tid, minskning i låne-rörelsen vid Prival-Banken börjar, under den
förvaltning, Fullmägtige finna godt förordna, och enligt af dem meddelad
instruction, bedrifva discont- och hufvudsakligen creditiv-rörelse, samt hålla
upp- och afskrifnings-räkning på ungefärligen enahanda vilkor, sorn den
ifråga varande Pri vat-Banken, hvarvid iakttages, att sedel-emissionen från en
sådan Bank-afdelning fortgår i behörig proportion mot Privat-Bankens sedelindragning;
eller ock, om sådant anses mer lämpligt, för berörde ändamål
anvisa nödiga medel åt Bankens vederbörlige Låne-Fonder och Contor;”
Hvarförutan Ståndet ansett, att den i mom. Litt. b) föreslagna summa
af 4,000,000 R:dr borde höjas till 5,000,000 R:dr, och att Litt. c) bör redigeras
sålunda: ”att Afdelningen eller Låne-Contoret, inom det anvisade
beloppet, eger att afgifva assignationer” etc.
Borgare-Ståndet har afslagit och Bonde-Ståndet deremot bifallit Utskottets
ifrågavarande förslag.
Bih. till R. St. Prot. 1845• 6 Sami. 1 Afd. 27 Haft. 3
18
Banco-V[skottets Memorial, N.-o 55.
Med anledning af de i denna fråga fatlade olika beslut, har Utskottet
uppgjort följande jemnknings-förslag:
a) att för den händelse, innan nästa Riksdag, en eller flere PrivatBanker
skulle indraga deras rörelse, för alt vid octroy-tidens slut upphöra,
Banko-Fullmäktige åläggas, att, i mohn af en dylik indragning, antingen
på den ort, der sådan Privat-Bank finnes, inrätta en afdelning af Rikets
Ständers Bank, att under den förvaltning, Fullmäktige finna godt förordna
och enligt af dem meddelad instruction, hufvudsakligen bedrifva Creditiv-rörelse
samt hålla upp- och afskrifnings-räkning på ungefärligen enahanda
vilkor, som den Privat-Bank, hvilkens rörelse skall ersättas, eller
ock, om sådant anses mera lämpligt, för berörde ändamål, successive anvisa
nödiga medel åt Bankens vederbörande Låne-Conlor;
b) att sammanräknade summan, som Banken i sådant afseende har att
anvisa, icke får öfverstiga 5,000,000 R:dr, hvilka fördelas på vederbörande
Låne-Contor eller Afdelningar, i förhållande till medeltalet under sednast
förflutna 3:ne åren af den eller de Privat-Bankers sedel-utgifning, som
skall ersättas;
c) att Afdelningen eller Låne-Contoret inom det anvisade beloppet afgifver
Assignationer på Banken, stälde å 20 R:dr hvardera och, efter föregången
avis, i Banken vid anfordran betalbara; Kunnande dessa assignationer
i all Kronans uppbörd emottagas; samt
d) att det i §. 51 stadgade maximum af Sedelstock icke härigenom må
ökas med mera än högst 5,000,000 R:dr, och att såsom fond för de sedlar,
Banken, genom infriande af ofvanberörde assignationer, kan komma att utgifva,
anskaffas metallisk valuta, motsvarande halfva beloppet.
Om detta företag bi fal les; så kommer den volerings-proposition, Utskottet
här ofvan vid §. 51 föreslagit, att utgå; Antages åter förevarande förslag icke
af åtminstone 3:ne Riks-Slånd; torde detsamma få anses hafva förfallit;
och Utskottet får, för denna händelse, nu afgifva yttrande öfver de särskildta
besluten.
Hvad således först angår Litt. a) af 57 §.; så enär 2:ne Stånd eller Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet gillat berörde mom.ochPresle-Ståndet i hufvudsaklig
del godkänt den deruti uttryckta åsigt, i följd hvaraf och då 3:ne Stånd
bifallit grundsatsen, Borgare-Ståndets beslut måste hafva förfallit; får Utskottet
inbjuda sistnämnde 2:ne Stånd att uti de öfrige Ståndens mening instämma
och har för det fall, att hvarken Preste- eller Borgare-Ståndet antager in
-
Banco-Utskottets Memorial> IV;o 55.
19
bjudningen, skolat tillstyrka, att förevarande fråga måtte, genom omröstning
i Förstärkt Banko-Utskott, (ä afgöras, enligt följande proposition:
Den, som, med bifall lill Utskottets förslag, anser, att mora. Litt. a)
af 57 §. bör lyda sålunda: ”att för den händelse, innan nästa Riksdag,
en eller flere Privat-Banker skulle upphöra, Banko-Fullmäktige berättigas,
att antingen på den ort, der sådan Privat-Bank funnits, inrätta en Afdelning
af Rikets Ständers Bank, för att, under den förvaltning, Fullmäktige
finna godt förordna och enligt af dem meddelad instruetion, hufvudsakligen
bedrifva Creditiv-rörelse samt hålla upp- och afskrifnings-räkning på ungefärligen
enahanda vilkor, som den upphörda Privat-Banken; eller ock, om
sådant anses mera lämpligt, för berörde ändamål, anvisa nödiga medel åt
Bankens Låne-Contor”; röste
Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej; kommer nämnde mom. att erhålla denna lydelse: ”att för den
händelse, innan nästa Riksdag, en eller flera Pri vat-Banker skulle upphöra, Banko-Fullmägtige
åläggas, attantingen på den ort,der sådan Privat-Bank finnes, inrätta
en Afdelning af Rikets Ständers Bank, för att från och med den tid
minskning i låne-rörelsen vid Privat-Banken börjar, under den förvaltning,
Fullmäktige finna godt förordna, och enligt af dem meddelad instruetion,
bedrifva discont- och hufvudsakligen Creditiv-rörelse samt hålla upp- och
afskrifnings-räkning på ungefärligen enahanda vilkor, som den ifrågavarande
Privat-Banken; hvarvid iakttages, att sedel-emissionen från en sådan BankAfdelning
fortgår i behörig proportion mot Privat-Bankens sedel-indragning;
eller ock, om sådant anses mer lämpligt, för berörde ändamål anvisa
nödiga medel åt Bankens vederbörlige Låne-fonder och Contor.
Under åberopande, hvad Borgare-Ståndets beslut beträffar, af det yttrande,
som förekommer vid mom. Litt. a), har Utskottet, då i afseende
på mom. Litt. b), hvilket uti Ridderskapet och Adelns beslut motsvaras af
mom. Litt. b) och c), de öfrige 2:ne Stånden eller- Preste- och BorgareStånden,
varit skiljaktiga endast angående den föreslagna ersättningens belopp
och Bonde-Ståndet allena i Utskottets förslag i denna del instämt;
härigenom skolat inbjuda Ridderskapet och Adeln, Preste- samt BorgareStånden,
att biträda Bonde-Ståndets beslut. För den händelse åter, att
.'fine Stånd icke skulle uti en sammanstämmande mening sig förena, lärer
för erhållande af Contra-propositionen votering i förstärkt Banko-Utskott
till en början böra ske efter följande proposition:
é
20
Banco-Utshottets Memorial, N.-o 55.
Den, som anser, att till Contra-proposition i nästföljande votering skall
antagas Ridderskapet och Adelns beslut i mom. Litt. b) och c), röstar
Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, antages till Contra-proposition Preste-Ståndets mening,
att den i mom. Litt. b) föreslagne summa af 4,000,000 R:dr bör höjas tili
5,000,000 R:dr.
Derefter sker i hufvudsaken omröstning, enligt följande Proposition:
Den, som godkänner Utskottets förslag i mom. Litt. b), ”att sammanräknade
summan, som Banken i sådant afseende liar att anvisa, icke får
öfverstiga 4,000,000 R:dr, hvilka fördelas på vederbörande Låne-Contor elier
Afdelningar, i förhållande till medeltalet under sednast förflutna 3:ne åren
af den eller de Privat-Bankers sedel-utgilning, sorn skall ersättas;
röstar Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej;
1 :sta Allernathet; Så kommer i enlighet med Ridderskapet och Adelns
mening mom. Litt. b), att erhålla denna lydelse: b) ”att sammanräknade
summan, som Banken i sådant afseende må till denna låne-rörelse anvisa,
icke får öfverstiga 7,000,000 R:dr, hvilka fördelas på vederbörande LåneContor
eller Adelningar i förhållande lill medeltalet under sednast förflutna
3:ne åren af den eller de Privat-Bankers sedelutgifning, som skall ersättas;”
Samt c) ”alt det i §. 51 stadgade maximum af sedelstock icke härigenom
må ökas med mera än högst 4,000,000 R:dr i nya sedlar och att, såsom
fond för de sedlar, Banken sålunda ulgifver, skall anskaffas metallisk valuta,
motsvarande halfva beloppet eller för 4,000,000 R:dr Banko £ million Specie
Riksdaler.”
2:dra Alternativet; så kommer i likhet med Preste-Ståndets beslut, berörde
sammanräknade summa att bestämmas till 5,000,000 R:dr.
Vidkommande mom. Litt. c) af 57 §, hvilket i Ridderskapet och Adelns
beslut är upplaget under Litt. d); så och jemte det Utskottet jemväl nu
åberopar hvad i fråga om Borgare-Ståndets beslut förut blifvit yltradt; får
Utskottet tillkännagifva, att enär den af Presle-Ståndet gjorde förändring
af nämnde mom. endast innefattar en omställning af ordalydelsen, hvilken
icke inverkar på sjelfva saken och sålunda är ganska likgiltig; Utskottet
anser sig böra inbjuda Borgare-Ståndet att i Utskottets af Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet gillade förslag i mom. Litt. c), instämma; och
har i motsatt fall härmed skolat föreslå följande voterings-proposition:
Banco-Utskottets Memorial, No 55.
21
Den, som med godkännande af Utskottets förslag, anser, att mom. Litt.
c) bör erhålla följande lydelse: att Afdelningen eller Låne-Contoret inom
det anvisade beloppet afgifver assignationer på Banken, ställde å 20 R:dr
hvardera och efter föregången avis i Banken vid anfordran betalbare; kunnande
desse assignationer i all Kronans uppbörd emottagas; röstar
Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej; så kommer nämnde mom. att lyda, som följer: ”att afdelningen
eller Låne-Contoret inom det anvisade beloppet eger att afgifva
assignationer på Banken, ställde å 20 R:dr hvardera och efter föregången
avis, i Banken vid anfordran betalbara; kunnande dessa assignationer i all
Kronans uppbörd emottagas.
58 §., angående Banko-Fullmägtiges pligt att upprätthålla myntvärdet;
är bifallen af samtlige Riks-Slånden, dock hvad Preste-Ståndet angår, med
den mindre redaclions-förändring uti mom. Litt. b), alt slutorden: ”efter
sedel-innehafvarens önskan och Banko-Fullmägtiges pröfning af omständigheterne
i hvarje särskildt fall”, borde utbytas emot orden: ”efter BankoFullmäktiges
pröfning med afseende på sedel-innehafvarens önskan.”
Som likväl, efter hvad nämndt är, berörde § är vorden af 3:ne Stånd
i alla delar godkänd; lärer den af Preste-Ståndet beslutade ändring icke
böra till någon åtgärd föranleda.
59 §., så lydande: B an ko- Fullmäktige skola genom inköp af silfver
från främmande länder förstärka Bankens metalliska kassa, då sådant,
utan lemnadt förskott, för Banken icke medför större utgift, än som erfordras
för transporten af silfver från uppköps-orten till Banken;’
är endast af Borgare-Ståndet i dess helhet bifallen; hvaremot de öfrige
Stånden beslutat, som följer:
Ridderskapet och Adeln, att nämnde § borde erhålla denna lydelse:
Banko-Fullmägtige skola genom inköp af silfver från främmande länder
förstärka Bankens metalliska Cassa; hvarvid utöfver utvexlingspriset
icke får betalas mer än hvad, som erfordras för transporten af silfret från
uppköpsorten till Banken. Banko-Fullmägtige berättigas, dock endast under
tiden från den 15 November till slutet af April, att, vid inköp af silfver,
till lefverering inom den 1 näslpåföljande Augusti, lemna förskott till högst
tre fjerdedelar af silfrets värde åt inländska män, hvilka ställa fullgod säkerhet
för de med dem afslulade Contracters fullgörande;”
Preste-Ståndet, att samma § skulle lyda sålunda:
22
Baneo-Utskottets MemorialN.-o 55.
Banko-Fullmäktige skola, genom inköp af silfver från främmande länder
förstärka Bankens metalliska Cassa, då sådant för Banken icke medför
större utgift, än som erfordras för transporten af silfver från uppköpsororlen
till Banken. Banko-Fullmägtige berättigas ock alt, vid kontrakt om
Silfverleverance, emot full säkerhet meddela räntefria förskott till J af silfrets
värde och på högst 3 månaders tid,” samt
Boncle-Ståndet att § skulle erhålla en så lydande redaktion:
”Banko-Fullmägtige skola genom inköp af silfver inom Riket eller från
främmande länder förstärka Bankens metalliska Cassa, då sådant, utanlemnadt
förskott, för Banken icke medför större utgift, än som erfordras för
transporten af silfver från uppköpsorten till Banken.”
Då 3:ne Stånd sålunda gillat den del af ifrågavarande förslag, som afser,
att inköpet af silfver skall ske från främmande länder; lärer den af Bonde-Ståndet
beslutade förändring få anses hafva förfallit. Under förutsättning,
att denna åsigt gillas, hafva följaktligen 2:ne Stånd, nemligen Borgare-
och Bonde-Stånden, bifallit Utskottets framställning, hvaraf Utskottet
liemtar anledning inbjuda de andra tvenne Stånden, att deruti sig förena;
men skulle inbjudningen icke antagas af hvarken det ena eller andra Ståndet,
samt Ridderskapet och Adeln eller Preste-Ståndet ej finna godt sammanjemka
deras, förnämligast i fråga om redactionen, skiljaktiga beslut,
måste, före voteringen i hufvudsaken, Contrapropositionens innehåll utrönas,
efter denna proposition:
Den, som lill Contraproposition antager Ridderskapet och Adelns beslut,
röstar Ja,
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej; antages tili Contra-proposition Preste-Ståndets beslut. Sedermera
sker omröstning efter följande proposition:
Den, som bifaller Utskottets af Borgare- och Bonde-Stånden godkända
förslag, så lydande:
”Banko-Fullmägtige skola genom inköp af silfver från främmande länder
förstärka Bankens metalliska cassa, då sådant, utan lemnadt förskott,
för Banken icke medför större utgift, än som erfordras för transporter af
silfver från uppköpsorten till Banken,”
röstar Ja
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej;
Usta Alternativet: kommer stadgandet i 59 § att lyda, i enlighet med
Ridderskapet och Adelns beslut, sålunda:
Banco-Utskottets Memorial, N:o 55.
23
Banko-Fullmäktige skola, genom inköp af silfver från främmande länder,
förstärka Bankens metalliska Gassa; hvarvid utöfver ut vexlingspriset
icke får betalas mer, än hvad sorn erfordras för transporten af silfret från
uppköpsorlen till Banken. Banko-Fullmägtige berättigas, dock endast under
tiden från den 15 November till slutet af April, att, vid inköp af
silfver till lefverering inom den 1 näst påföljande Augusti, lemna förskott
till högst tre fjerdedelar af si 1 frets värde åt inländska män, hvilka ställa
fullgod säkerhet för de med dem afslutade Contracters fullgörande.
2:dra Alternativet: kommer stadgandet i 59 § att lyda i enlighet med
Preste-Ståndets beslut, sålunda:
Banko-Fullmägtige skola, genom inköp af silfver frän främmande länder,
förstärka Bankens metalliska Gassa, då sådant för Banken icke medför
större utgift, än som erfordras för transporten af silfver fiån uppköpsorten
till Banken. Banko-Fullmägtige berättigas ock att, vid contrakt om
silfverlefverance, emot full säkerhet meddela räntefria förskott till tre fjerdedelar
af silfrels värde och på högst 3 månaders tid.
60 §, så lydande: ’'Uti Banken emottages ej mindre controlleradt verksiljver,
efter ett pris af 1 R:dr 5 sk. 4 rst. Banko per lod, utan äfven
controlleradt ducat- och arbetsguld eller annat omyntadt guld, efter det
för tillfället gällande invexlingspris pä ducater, dock ej i mindre partier
hvarje gång, än minst 100 lod silfver, eller, hvad guldet angår, en cjuantitet,
motsvarande minst 20 ducater",
är bifallna af samtlige Riks-Slånden.
Preste-Ståndet har väl beslutat, att till denna § borde fogas ett tilllägg
af denna lydelse: ”Silfver af bevisligen inhemsk production inlöses af
Banken efter ett pris af 128 sk. för En R:dr Specie, med tillägg af hvad
transportkostnaden från Hamburg till Stockholm utgör för det silfver, som
derifrån inköpes;” men enär icke något af de öfrige Stånden bi t fäel t Preste-Ståndets
mening, lärer densamma ej kunna till någon åtgärd föranleda.
61 §, angående rättighet för B anco-Fullm ägt ige att upptaga län å utrikes
ort,
är gillad af Ridderskapet och Adeln, Preste- samt B onde-Stånden; vid
hvilket förhållande och som framställningar i berörde §, i följd af 3:ne
Stånds bifall, utgör ett Rikets Ständers beslut, någon åtgärd icke kan vidtagas
i anledning af Borgare-Ståndets förklarande, det Ståndet, sorn ansåge
61 och 62 §§ icke fullständiga, bibehölle 115 § i nu gällande Banko-Reglemente,
endast med de förändringar, att uttrycket: i man behof deraf
24
Banco-Utskottets MemorialN.-o 55.
göres, hvilket i första mom. förekommer, utbytes Lill dessa ordalag: ”då
Bankens säkerhet det oundvikligen kräfver,” och att der ordet Creditiv i
115 § hefinnes, detsamma utbytes till ordet ”lån’'.
62 §, att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit, uppå Banko-Fullmägtiges underdåniga anmälan i ämnet, i
Nåder täcktes låta bemedla det af Banko-Fullmägtige för Bankens säkerhet
nödigt ansedda lånet, under den form, sorn för ändamålet kan finnas
erforderlig , samt ä ett sådant lån meddela Dess Nådiga garanti”,
är bifallen af Ridderskapet och Adeln, med den förändring, att efter
ordet ”bemedla,’' skulle införas orden: ”underhandlingen om
af Preste-Ståndet, utan förändring; samt
af Bonde-Ståndet, till följande lydelse: ”Rikets Ständer anhålla hos
Kongl. Maj:t i underdånighet, det Kongl. Maj:l, uppå Banko-Fullmägtiges
underdåniga anmälan i ämnet, i Nåder täcktes låta i Ministeriel väg bemedla
det af Banko-Fullmägtige för Bankens säkerhet, enligt nästföregående
§, nödigt ansedda lånet, under den form, som för ändamålet kan finnas
erforderlig.”
Utskottet, som icke kan anse, att hvarken den af Ridderskapet och
Adeln eller den af Bonde-Ståndet beslutade förändring är af fördel, utan
snarare måste motverka det ändamål, Utskottet åsyftat, att genom föreskriften
i förevarande § vinna; får; af sådan orsak, inbjuda Riks-Stånden att instämma
i Utskottets, af Preste-Ståndet gillade, förslag. Skulle inbjudningen
icke varda antagen af så många Stånd, att derigenom ett Rikets Ständers
beslut uppkommer; så lärer, för utrönande af contrapropositionen i den
votering, som följaktligen måste verkställas, omröstning böra ske emellan
Ridderskapet och Adelns samt Bonde-Ståndets beslut, enligt följande proposition:
Den,
som vill lill Contraproposition antaga Ridderskapet och Adelns
beslut, voterar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej; antages till Contraproposition Bonde-Ståndets beslut;
hvarefter i hufvudsaken voteras efter en så lydande proposition: Den,
som godkänner Utskottets förslag i 62 §, att Rikets Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, uppå Banko-Fullmägtiges
underdåniga anmälan i ämnet, i Nåder täcktes låta bemedla det af BankoFullmägtige
för Bankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form,
som
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 55.
25
som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela
Dess Nådiga garantie,”
Voterar Ja,
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej;
l:a Alternativet, bifalles Ridderskapet och Adelns beslut, i enlighet
hvarmed nämnde § skulle lyda sålunda: ”alt Rikets Ständer hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit, uppå Banco-Fullmägtiges
underdåniga anmälan i ämnet, i Nåder täcktes låta bemedla underhandlingen
om det af Banco-Fullmägtige, för Bankens säkerhet, nödigt ansedda
lånet, under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å
ett sådant lån meddela Dess Nådiga garantie.”
2:a Alternativet, bifalles Bonde-Ståndets beslut, i enlighet hvarmed
nämnde § skall lyda sålunda:
”Rikets Ständer anhålla hos Kongl. Majit i underdånighet, det Kongl.
Majit, uppå Banco-Fullmägtiges underdåniga anmälan i ämnet, i Nåder
täcktes låta i ministeriel väg bemedla det af Banco-Fullmägtige, för Bankens
säkerhet, enligt nästföregående §, nödigt ansedda lånet, under den
form, som för ändamålet kan finnas erforderlig.”
63 § innefattar följande förslag: ”Oberoende af de åtgärder, BancoFullmägtige
hafva att vidtaga till förstärkning af Bankens metalliska
Gassa, åligger det Fullmäktige att, när större uttagningar af silfver från
Banken äga rum eller Bankens ställning i öfrigt det påkallar,
a) minska utlåningen genom Handels- och JSärings-Disconterne och afstå
ansökningar om nya Creditiver;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre
del af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt genom Banco-Disconten
och Läne-Contoren ;
c) samtidigt härmed: antingen emot betalning i Banco-sedlar försälja
innehafvande Obligationer ,
eller upptaga län emot räntebärande förbindelser, ställde på viss tid
eller uppsägning; samt
d) genom vägran af nya län, efter hand minska öfrige grenar af Bankens
lånerörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; Börande desse
för metalliska cassans bibehållande, medelst förminskning af Bankens vid
anfordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar, begagnas i den ordning,
de här ofvan äro uppräknade.”
Bill. till B. St. Brot. 1845. 6 Sami. 1 Afd. 27 Haft. 4
26
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 55.
Detta förslag har blifvit af Preste- och Bonde-Ständen bifallet i alla
delar samt af B or gare-Ståndet med allenast den förändring, att orden:
■”samtidigt härmed” uti moro. litt. c) borde utgå.
Ridderskapet och Adeln har åt ingressen till föreskrifterna i förevarande
§ gifvit denna lydelse:
”Jemte de åtgärder, Bunco-Fullmägtige hafva att vidtaga till förstärkning
af Bankens metalliska Cassa, ega Fullmägtige att, när Bankens ställning
i öfrigt det påkallar”,
a) etc.; hvarförutan bemälde Riks-Stånd omflyttat mom. litt. c) till 2:a
mom. eller litt. b); men för öfrigt lemnat §:n oförändrad.
Utskottet, som till en början inbjuder Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet att Utskottets af de öfriga Stånden gillade framställning
bifalla, får, i det fall, att inbjudningen icke antages, föreslå följande voterings-propositioner:
l:o.
Den, sorn till contra-proposition i nästföljande votering godkänner Ridderskapet
och Adelns beslut, voterar Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition Borgare-Ståndets beslut.
2:o.
Den, sora bifaller UtskoLlets förslag i 63 § (se ofvan)
röstar Ja;
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej.
l:a Alternativet: kommer 63 §, att, i likhet med Ridderskapet och
Adelns beslut, erhålla följande lydelse:
”Jemte de åtgärder, Banco-Fullmägtige hafva att vidtaga till förstärkning
af Bankens metalliska cassa, ega Fullmägtige att, när Bankens ställning
i öfrigt det påkallar,
a) minska utlåningen genom Handels- och Närings-Disconterne och afslå
ansökningar om nya creditiver;
b) samtidigt härmed,
antingen, emot betalning i Banco-sedlar, försälja innehafvanrle obligationer,
eller upptaga lån emot räntebärande förbindelser, ställde på viss tid
eller uppsägning;
c) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre del
af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt genom Bancodisconten
och låne-contoren, samt
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 55.
27
(1) genom vägran af nya lån, efter hand, minska öfriga grenar af Bankens
lånerörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; börande dessa
tor metalliska cassans bibehållande, medelst förminskning al Bankens vid
anfordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar, begagnas i den ordning,
de bär ofvan äro uppräknade.”
2:dra Alternativet: kommer 63 §, att, i likhet med Borgare-Ståndets
beslut, erhålla följande lydelse:
”Oberoende af de åtgärder, Banco-Fullmägtige hafva att vidtaga till
förstärkning af Bankens metalliska cassa, åligger det Fullmägtige att, när
större uttagningar af silfver från Banken ega rum eller Bankens ställning
i öfrigt det påkallar,
a) minska utlåningen genom Handels- och Närings-Disconterne och afslå
ansökningar om nya credit!ver;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre
del af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt genom BancoDisconten
och Låne-Contoren;
c) antingen, emot betalning- i Banco-sedlar, försälja innehafvande obligationer,
eller upptaga lån emot räntebärande förbindelser, ställde på viss tid
eller uppsägning, samt
d) genom vägran af nya lån, efter hand minska öfriga grenar af Bankens
låne-rörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; Börande dessa, för
metalliska cassans bibehållande, medelst förminskning af Bankens vid anfordran
betalbare förbindelser anvisade utvägar begagnas i den ordning, de
här ofvan äro uppräknade.”
Öfrige uti deLta Memorial icke omförmälde §§ af Utlåtandet N:o 44 äro
af samtliga Riks-Stånden gillade.
Stockholm den 24 April 1845.
Reservationer
af Herr Åkerman _, Fredric: ”Då hos Utskottet de inom Riks-Stån
den
fattade beslut i anledning af Utskottets Betänkande N:o 44, första
gången d. 21 April förekommo till den behandling, hvaraf detta Betänkande
utgör resultatet, anmältes väl vid föredragning af 25 § angående
fonderna för utlåning genom Banco-Disconterna, att 3:ne Riks-Stånd, nemi.
Ridd. och Adeln, Borgare- och Bonde-Stånden bifallit Utskottets förslag,
28
Banco-Utshottets Memorial, N.-o 55
nieu tillika, att Högvördige Preste-Ståndet, som för dess del beslutat eu
tillökning i nämnde fonder, utfärdat en inbjudning till de öfrige Stånden
att frångå deras förut fattade beslut i denna fråga och öfvergå till det
Högvördiga Ståndets; äfvensom att denna inbjudning då ännu icke utgjort
föremål för Borgare- och Bonde-Ståndens pröfning. Val bekant med den
del af Riksdagarnes historia, som bevittnar, att de vid ena Riksdagen fattade
besluten, ej sällan, äfven i de vigligaste samhällsfrågor, vid en kommande
omgöras, bade jag dock trott, att våra grundlagar icke skulle tillåta,
att man ännu vid en Riksdag skulle kunna ändra och upphäfva hvad
som förut, under samma Riksdag, i följd af 3:ne Stånds beslut blifvit, enligt
grundlagen, gjordt till Rikets Sländers. I denna öfvertygelse, som
icke eller blifvit rubbad af den behandling inbjudningen rönte, då den
bos Ridderskapet och Adeln föredrogs, anmärkte jag endast, då inom Utskottet
25 § uppsköts från förstnämnda till påföljande plenum, det ett sådant
uppskof vore utan ändamål, enär Rikets Ständers beslut redan i ämnet
vore gifvet; men som, vid detta sednare plenum, tillkännagifvandet,
att inbjudningen, som jemväl blifvit af Vä Hofi. Borgare-Ståndet afslagen,
deremot tillvunnit sig Hedervärda Bonde-Ståndets bifall, föranledt Utskottet
att göra ofvannämnde af 3:ne Stånd en gång antagne §:s lydelse till föremål
för votering i Förstärkt Banco-Utskolt, måste jag på det högsta reservera
mig emot det uppskof vid §:s behandling, som egt rum, då följden
deraf visat sig vara, att begagnandet af en i grundlagen anvisad utväg
för besluts åstadkommande, nu tillvägabragt det lika vådliga som olycksbådande
exemplet af ett utaf Rikets Ständer redan fattadt besluts tillintetgörande.
’'
Häruti hafva instämt H:rr Friherre Stjernstedt, J.Th., Mannerskantz,
C. A., och Skogman, C. D., Herr Lector Ekstrand, Herr Consul Palander
och Herr Grosshandlaren Anders Berg.
STOCKHOLM, 1845.
P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Banco-Utskottets Memorial, N:o 56.
N:o 56.
Ank. till Exp.-Utsk. den 2 Maj, kl. 11 f m
Memorial, med hemställan, att Hanco-FuUmiigtige må äfven för de
kommande åren ega att å deposition i Hamburg emottaga Silfver,
utöfver maximi-beloppet, 500,000 R:dr Silfver.
Rikets Ständer hafva väl, enligt Utskottet tillhandakomne Protocolls-Utdrag,
nied bifall till Utskottets i Memorialet N:o 49 gjorde tillstyrkan,
beslutat, det Banco-Fullmägtige ega att å deposition emottaga
allt det Silfver, sorn antingen kan blifva Banken erbjudet, på grund af
det Fullmäktige lemnade uppdrag, att efter en curs af 128 sk. och derunder
uppköpa bevis öfver Silfver, för Bankens räkning i Hamburg nedsatt,
eller ock tillgodokommer Banken i följd af vexeluppköp; dock under uttryckligt
vilkor, att Banco-Fullmägtige, så snart årstiden innevarande år
det medgifver, till Banken indraga det i Hamburg deponerade Silfver-,
sorn öfverskjuter maximi-beloppet 500,000 R:dr; men som Preste-Ståndet
derjemte förordnat, att i det Bauco-Reglemente, som kommer att utfärdas,
skall införas ett stadgande af samma innehåll, som Utskottets förslag i
förenämnde Utlåtande, med den förändring allena, att orden: ”så snart
årstiden innevarande år det medgifver” utbytas mot orden: ”vid tjenlig
årstid”, saint inbjudit Med-Ständen att i detta beslut med Preste-Ståndet
sig förena, hvilken inbjudning af Bonde-Ståndet blifvit antagen; hvaremot
Ridderskapet och Adelil förmält ”sig, då Banco-Utskottet icke handlagt
den fråga, hvarpå Preste-Ståndels berörde beslut bär afseende, ej för närvarande
kunna uti samma beslut instämma”; samt Borgare-Ståndet, efter
hvad hos Utskottet är vordet upplyst, skall hafva låtit förevarande inbjudmngsfråga
förblifva hvilande, intilldess Utskottet i ämnet sigyttrat; —
så har en af Utskottets ledamöter, Herr B. De Maré, gjort framställning
derom, att Utskottet måtte bos Rikets Ständer tillstyrka, det Banco-Fullmägtige
berättigas att å Deposition i Hamburg emottaga Silfver äfven utöfver
det bestämda beloppet af 500,000 R:dr Hamb. B:co, och till en
summa af högst 1,000,000 R:dr Hamb. B:co; dock under uttryckligt vilkor,
att det Silfver, som öfverskjuter förstnämnde belopp, indrages till
Banken, när årstiden sjöledes det medgifver.
Bih. till R. St. Fröt. 184.5, 6 Sami. 1 Afd. 28 Häjt.
o
Banco-Utskottets Memorial, N:o 56,
Som berörde hos Utskottet väckta förslag i så måtto skiljer sig från
Preste- och Bonde-Ståndens beslut, att genom detta sednare beloppet af det
Silfver, som Fullmäglige få hafva å utrikes ort nedsatt, icke är inskränkt
inom någon bestämd summa; så har Utskottet tagit under öfvervägande,
huruvida med nödig omtanka för Bankens säkerhet vore förenlig en föreskrift,
hvilken åt Banco-Fullmägtige öfverlemnade att å utrikes ort hafva
nedsatt ett högre belopp, än det förut fastställda elier 500,000 R:dr Silfver;
och ehuru det är troligt, att Banken icke bör något äfventyra, i händelse
åt ett eller annat af de mest ansedda Handelshusen i Hamburg öfverlåtes
att för Bankens räkning såsom deposition emottaga Silfver, äfven
utöfver den af Herr de Maré föreslagne summan, En Million R:dr Hamb.
B:co; bjuder dock försigtigheten, att åt dessa depositioner gifves en begränsning,
hvarigenom å ena sidan förluster, i fall sådana skulle inträffa,
icke må verka alltför menligt, samt å andra sidan, att, då årstiden icke
medgifver indragning af den metalliska valutan, utvägen för Fullmägtige
ej må vara stängd att kunna, till både Bankens och det allmännas fördel,
tillgodogöra det å handeln uppkomna öfverskott, hvilket finnes uti en ymnigare
vexeltillgång. Utskottet, som följaktligen delar den åsigt, att en
limitering bör ske af den summa, hvilken under alla förhållanden får vara
å utrikes ort för Bankens räkning nedsatt, bör härvid endast anmärka,
att beloppet af de vexlar, Fullmägtige kunna komma att uppköpa och
hvilka icke utlupit, ej skall i den å utrikes ort nedsatte valuta mberäknas;
samt får, för öfrigt, med anledning af hvad anfördt blifvit, tillstyrka,
att, i afseende på Bankens depositioner å utrikes ort, följande föreskrift
må i Banco-Reglementet få inflyta.
Det högsta belopp i Silfver, Banco-Fullmägtige ega att för
Bankens räkning hafva i Hamburg stående, må icke öfverstiga
500,000 R:dr Silfver; dock vare det Fullmägtige tillåtet, att äfven
derutöfver och till en Summa af En Million R:dr Hamb.
B:co emottaga Silfver, som antingen blifvit för Bankens räkning
i Hamburg nedsatt eller tillgodokommit Banken, i följd af uppköpte
och liquiderade vexlar; skolande Fullmägtige likväl, när
årstiden sjöledes det medgifver, ovilkorligen till Banken indraga
det sålunda emottagna Silfver eller Hamburger Banco, hvilket
öfverskjuter ofvanberörde maximibelopp 500,000 R:dr Silfver.
Stockholm den 30 April 1845.
Banco-Utskotlets Memorial, N'.o Sy.
3
N:o 57.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Maji, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af Banco-Fullmägtiges hemställan, alt Commissariernes
antal i Lane-Cancelliet måtte återbringas till hvad
det före sednaste reorganisation af nämnde Departement varit,
elter till fern, Chefen inberäknad.
Uti 5i §. af Banco-Fullmägtiges till Utskottet vid innevarande Riksdag
afgifne Berättelse, omförmäles, hurusom Fullmäktige, uppå derom af
Commissarierne i Låne-Canzliet gjord och af Under-Styrelsen biträdd framställning,
i anseende till de förökade göromålen i’Låne-Cancelliet, dels
från och med den 23 Maji 1842 till och med den 22 i samma månad
i843 samt dels under första hälften af år >844 förordnat en tjensteman
att, i egenskap af Commissarie, derstädes tjenstgöra; och sedan Chefen för
Låne-Cancelliet härefter under den 6 Julii nästlidne år hos Under-Styrelsen
tillkännagifva, alt, ehuru det ditintills varit möjligt för de i LåneCancelliet
anställde fyra Commissarier, att med ofvanhemälde deni lemnade
tillfälliga biträde och under ansträngning af egen arbetsförmåga, utan
afbrott, besörja bandläggningen af Departementets öfverhopande göromål, i
förening med öfrige dem åliggande bestyr, erfarenheten dock tillräckligen
ådagalagt behofvet af fem Commissarier i Låne-Cancelliet, helst Lånens
antal, under ständig tillväxt, nu mera skall förökat sig till 7015, hvilka,
fördelade på de 3:ne Commissarier, som egentligen och hufvudsakligast besörja
lastighetslånens handläggning, emedan den \:åe, eller Chefen, som
upptages af de honom i sådan egenskap åliggande göromål jemte handläggning
af Odlings-Lånen och granskning i lika förhållande med de biträdande
Commissarierne af inkomna nya låneacter, endast i mindre moa
kunde medhinna alt med de förstnämnde lånen taga befattning, öfverstiga
med nära ':del det antal lån, som år i838 på hvarje Commissarie belöpte,
har Under-Styrelsen, uppå Chefens för Låne-Cancelliet hemställan
om vidtagande af sådan åtgärd, att nödigt biträde för göromålens behöriga
skötande derstädes icke måtte saknas, uti ett till Banco-Fullmägtige angifvet
utlåtande af sistberörde dag, yttrat, att då, vid jemförelse af goro
-
4
Banco-UtskatteU Memorial, N:o Sy.
målens omfång vid sednaste reorganisation af Låne-Cancelliet och närvarande
tidpunkt, det visade sig, att fastighetsiånens antal ökats med icke
mindre än 1,53^ lån, hvilkas handläggning utgjorde för Commissarierne
i bemälde Gancellie en tillökning i göromål, som vid nämnde reorganisation
icke varit förutsatt eller påräknad; då denna tillökning, såsom
hufvudsakligen härledande sig från Rikets Ständers vid sistförflutna Riksdag,
angående Bankens Låne-rörelse, faltade beslut, hvilka lillkommo först
sedan den liva Aflönings-Staten för Banco-Verket och regleringen af Tjenstemannapersonaien
blifvit af Rikets Ständer fastställde, f öl jagt 1 igen icke
eller tagils i betraktande vid berörde reglering af den nuvarande Commissariepersonalen
i Låne-Cancelliet, samt då det syntes vara hvarken billigt
eller med omsorgen för Bankens egen säkerhet och ärendenas ostörda
gång förenligt, att bemälde Commissarier öfverhopades med göromål, dem
de icke förmådde med tillbörlig noggranhet sköta, Under-Styreisen, som
redan förut sökt ådagalägga nödvändigheten deraf, att, till förebyggande af
möjlig förlust och våda för Verket, en ytterligare Commissarie borde i
Låne-Cancelliet anställas, fortfarande hyste den åsigt, att, derest under
nu pågående Riksdag någon förminskning i circulations-capitalet för utlåning
mot inteckning i fast egendom icke komme att beslutas, eller andra
åtgärder af Rikets Ständer vidtagas, som kunde föranleda en nedsättning
i låne-antalet, motsvarande den tillökning deraf, som sedan sista reorganisation
egt rum, Låne-Cancelliets göromål icke kunde i längden blifva
nöjagtigt bestridde, med mindre än att antalet af derstädes anställde Commissarier
återbringades till fem, Chefen inberäknad; i öfverensstämmelse
hvarmed Under-Styrelsen alltså tillstyrkt, att Banco-Fullmägtige måtte hos
Utskottet hemställa, att på Bankens stat måtte få uppföras en ytterligare
Commissarie med i,6oo R:dr Banco i lön årligen samt anställas till tjenstgöring
i L ine-Cancelliet, med enahanda skyldigheter, som de derstädes
förut placerade 3:ne Commissarier.
Jemte tillkännagifvande häraf, hafva Banco-Fullmägtige uti memorial
af den i Augusti nästlidet år förklarat, att, till följd af deras under den
i4 December iS43 fattade beslut, dels att af de den 3o September 1841
till förstärkning af fonden för Allmänna Discont-lånerörelsen öfverlåtna
700,000 R-'dr Banco borde, under loppet af nästlidne års första hälft, till
Banken återbetalas 3öo,ooo R:dr, och dels att dessa medel, i den mon de
inflöto, skulle användas såsom förskott i lånerörelsen emot inteckning i
Bruks
-
Banco-Utshottets Memorial, N:o Sj,
5
Bruks- och Landt-egendomar, hvaremot någon utlåning af de å lånen emot
nyssomförmäldte slag af panter ifrån sistlidne års- ingång inflytande capital-afbetalningar
icke finge ega rum, förrän genom desamma hela ofvanberörde
förskott af 35o,ooo R:dr blifvit till Banken återguldet, kunde någon
utgifning af nya lån emot pant af Bruks- och Landt-egendomar under
en längre tid icke ifrågakomna, emedan berörde förskott redan utgått, men
de ditintills influtne capital-afbetalningarne icke uppginge till hälften af
samma förskotts belopp; hvadan, förden händelse, att Rikets Ständer skulle
finna godt tillåta, att föreskriften i 170 §.5 mom. 2 punkten af BancoPieglementet
under den i5 Junii 1841, innefattande, bland annat, åliggandet
för vederbörande Commissarier att så tidigt granska inkomne lånehandlingar,
att antingen lånet, i fall tillgångarne det medgifva, kan utbetalas
eller anmärkningar, derest sådane förekomma, meddelas lånesökanden
eller hans Ombud inom 14 dagar efter lånehandlingarnes inlemnande,
så framt icke sjukdom eller annat förfall skulle göra sådant omöjligt, ej
vidare måtte tillämpas, något ovilkorligt behof för det då varande icke
förefunnes att, på sätt Under-Styrelsen föreslagit, öka antalet af biträdande
Commissarierne i Låne-Cancelliet; men om Rikets Ständer deremot
skulle antingen, med ändring af Banco-Fullmägtiges den 14 December år
i843 fattade, här ofvan omförmälda, beslut, förordna, att utlåningen af
redan influtne och vidare ingående capital-afbetalningar skulle vidtaga, innan
det af Fullmägtige anvisade tillfälliga förskott af 35o,ooo R:dr blifvit
lill Banken återbetaldt, eller ock meddela någon förstärkning åt denna
lånerörelse; hvaraf allt måste följa, att berörde föreskrift i Banco-Reglementet
fortfarande borde tillämpas, på det att lånsökande icke måtte i
deras tillständiga rätt uppehållas, ansågo Fullmägtige, att Låne-Caneeiliet
hade behof af ytterligare en Commissarie, samt fingo, under sådan förrättning,
hos Utskottet tillstyrka bifall till Under-Styrelsens ofvanom förmälde
framställning.
Som Rikets Ständer bifallit Utskottets i 19 §. af dess till Rikets Ständer
under N:o 44 afgifva Utlåtande öfver de inom Riks-Stånden framställde
anmärkningar vid Betänkandet N:o 29, med förslag till en i vissa delar
förändrad reglering af Bankens låne-rörelse m. m., upptagna hemställan,
att Rikets Ständer måtte till circulations-capitalet emot inteckning i
fast egendom på landet och i städerna bevilja en tillökning af En million
R:dr Banco; så och enär genom den sålunda beslutade tillökningen i faBih.
till R. St. Prot. 184S, 6 Sami. 1 Afd. 28 Hafi. 2
6
Banco-Utskoltels Memorial, N:o Sy.
slighetsiånefonden, göromålen inora Låne-Cancelliet, efter Utskottets öfvertygelse,
komma att blifva i så väsendtlig mon förökade, att desamma
icke kunna af nu varande tjenstemanna-personal i Låne-Cancelliet, med
behörig noggrannhet och nödig omsorg för Bankens fredande från förluster
samt med iagttagande derjemte af ofvan åberopade föreskrift i 170 §. af
Banco-Reglementet, ombesörjas, finner Utskottet det vara både för Bankens
egen säkerhet och för de lånsökandes nöjagliga betjenande nödvändigt,
att en ytterligare Commissarie varder i Låne-Cancelliet anställd; likväl
och då, i följd af de förändringar i grunderne för berörde låne-rörelse,
hvilka framdeles kunna varda vidtagne, det är anledning förmoda, att
nu erforderliga ytterligare Commissarie-biträde kan blifva obeböfligt, torde
lön för detsamma icke böra å Stat uppföras , ulan i stället ett arfvode,
motsvarande lägre Commissarie-lön, anvisas att utgå för den tid, biträdet
erfordras; och Utskottet har, af denna orsak, endast så tillvida kunnat
biträda Fullmägtiges förevarande hemställan, att Utskottet hos Rikets Ständer
föreslår ,
det Banco-Fullmägtige måtte berättigas att tills vidare och så
länge sådant för göromålens jemna och oafbrutna gång inom
Låne-Cancelliet finnes nödigt, förordna en tjensteman, att, emot
ett arfvode, motsvarande lägre Commissarie-lön eller 1600 R:dr
Banco efter år räknadt, i egenskap af Commissarie, uti nämnde
Cancelli tjenstgöra, med enahanda skyldigheter och rättigheter,,
som de derstädes förut anställde 3:ne biträdande Commissarier..
Stockholm den 3o April 1845-
STOCKHOLM, tryckt hos P- G. Berg, 1845.
Banko-Utskottets Utlåtande, N.o 58.
i
M 58.
Alik. till Exp.-UtsL d. 2 Maj, Ll. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ökade löne-förmåner för
åt skill i ge Tjenstemän inom Banken samt Banko-DiscontVer
ket.
Uli en från Ridderskapet och Adeln lill Utskottet remitterad motion
har Herr Rosenblad, Bernhard, jemte förmälan, hurusom, vid den af Banko-Fullmäktige
mellan Riksdagarne åren 1835 och 18/jo verkställde reorganisation
af Banko-Verket, det lyckats, alt, genom en förenklad arbetsordning,
indraga !\i tjenstemän med aflöning och att, fastän de återstående.?, serdeles
tjenstemännens i högsta tjenstegraden, lönevillkor förhöjdes i någorlunda öfverensstämmelse
med myntvärdet, kunna nedsätta totala summan utaf aflönings-slalen;
att icke någon dass af tjenstemän dervid blifvit mera lidande,
än de inom ardin (rätteligen 3:dje) elier såkallade bokhållare-graden, hvilkas
antal nedsuttes ifrån /\5 lill 28 och för hvilka utsigterne till framlida befordran
i hög grad förminskades genom de nya befordi ingsgrunderne, sorn
för dem, hvilka, efter juridiska studier, tjenstgöra på cancelli-sidan, öppnade
genvägar till befordran; att vid Banko-Discont-Verket i Stockholm allmänna
Diseontrörelseri ifrån år 183o ökats från id å 14,000 till 17 å 18,000
lån om året, samt derjemte tillkommit Handels-Disconten med en rörelse,
öfverstigande 2,000,000 Rrdr, under det att, inom samma tiderymd, 2ine tjenstemän
vid Verket indragits, utan någon tillökning i de öfriges låne-förmoner;
alt, genom Discontrörelxens till vext, den Bokhållare, sorn förer Allmänna
Disconlens lånebok, uti hvilken alla förändringar med der upptagne lån
måste med största noggrannhet intagas, numera fått en af de mest trägna
tjenslebefaltningar, som icke tilläte honom att dermed förena någon tjenst
utom Verket, saint att jemväl för cancellisterne hos ombudsmännen göromålen
ökats i hög grad, föreslagit: att lönen för Bankens Tjenstemän i 3:dje
tjenstegraden, hvilken lön för närvarande utgör 700 Rrdr, eller 100 Rrdr
mindre, än för motsvarande grad uti statens verk, oberäknadt 10 serskildta
arlvoden för trägnare tjenstgöring, måtte förhöjas till 800 Rrdr; alt lönerne
för bokhållarne i Banco-Disconten måtte, i likhet med hvad sålunda blifvit
Bdi. till R. St. Fröt. 1845, G Sami. 1 J/d. 29 Ha/t.
9
Banko U, skottets Ltlåtanile, N.-o 58.
föreslaget för samma ijenstegrad inom Banco Verket, varda förhöjde från 700
till 800 R:dr; att arfvodet för bokens afslutande till den bokhallare, sorn
förer a'/ninima låneboken, må förhöjas från 1 5o till 4oo R.dr; samt att löncrne
för cancellisterne hos ombudsmännen måtte bestämmas till 400 B .'dr,
i likhet med hvad deras vederlikar uti 4-'de tjenstegraden i Banken åtnjuta,
med 200 Kalr arfvode, derjemte för den cancellist, som tjenstgör hos förste
ombudsmannen, och 100 Kalr i arfvode för den hos andie ombudsmannen
anställde cancellisten; och har motionären till ytterligare stöd för dessa framställningar,
jemväl fästat uppmärksamhet på den högst betydliga tillökning i
behållen inkomst, så väl Banko-Discont-verket, som Banken på det hela,
till följd af den utvidgade rörelsen, under de sistföi flutna tio åren|vunnit, hvilken
inkomst för Banken under åren 1853 till 1843 ökats från 346,000 R:dr
till ()54,ooo R:dr, äfvensom på den jemförelsevis med andra Banker, såsom
t. ex. den Engelska, ringa personal och förvaltnings-kostnad, hvarmed Svenska
Bankens vidlyftiga rörelse skötes.
I sammanhang med denna motion, har Utskottet lill pröfning föreliaft
en af åtskillige tjenstemän utaf 3:dje tjenstegraden inom Banko-Verket
till Utskottet ingifven skrift, hvaruti de, på anförde skäl anhållit:
alt samtlige tjenstemännen inom berörde ijenstegrad måtte erhålla en
förhöjning å deras innehafvande lön med ioo R:dr; att de i cassaafdelningen
tjenstgörande 2:ne bokhållare må derutöfver för deras
trägnare tjenstgöring hugnas med 100 R:drs arfvode; samt att de i
Banko-reglementet åt 3:dje gradens tjenstemän bestämde 10 serskildte
arfvoden för trägnare göromål, äfven framdeles måtte få utgå.
Banko-Fullmägtige, hvilkas utlåtande blifvit infordradt öfver den del
af ifrågavarande motion, som afser förhöjning i lönen å Baukens tjenstemän
inom 3:dje tjenstegraden, hafva med anledning deraf uti memorial af den 6
näsllidne Februari, i öfverensstämmelse med Under-Styrelsens i ämnet afgif11a
yttrande, anfört, att ehuru det vore obestridligt, att göromålen vid åtskilige
tjenster inom nämnde tjenstegrad voro af beskaffenhet, att de icke
ovillkorligen behöfde förrättas på de vanliga arbetstimmarne, utan kunde på
andra tider af dygnet besörjas, samt att, i följd deraf, innehafvarne af dessa
'tjenster kunde vara i tillfälle att, genom tjenstgöring utom Verket, förvärfva
det tillskott i inkomster, som för deras bergning vore behöfligt, torde det
likväl, å andra sidan, lika litet kunna förnekas, att sysslorne inom ifrågavarande
tjenstegrad äro, i afseende å göromålens mängd, fullt ut lika trägna
och många af dem vida 'besvärligare, än i allmänhet motsvarande tjenster
Banko-Utskottets Utlåtande, N.-o 58.
3
inom statens verk, vid hvilka dock lönen är bestämd lill 800 R:dr ranko,
oberäknadt densamma åtföljande spanmåls-tillökning till icke obetydligt belopp;
vid hvilket förhållande och om det måste erkännas vara en riglig grundsats,
att beloppet af t enstemäns löner borde bestämmas, med afseende på
omfånget och beskaffenheten af de tjensterne tillhörande göromål, men icke
på grund af den mer eller mindre sannolika möjligheten för tjensternes
innehafvare, atl, genom tjenstgöring på annat båll, kunna bereda
sig någon pecuniär förtjenst, syntes det ock vara både billigt och rättvist,
att Bankens tjenstemän i 3:dje tjenstegraden tillädes enahanda lön, hvaraf
deras med göromål oftast mindre betungade vederlikar i andra verk redan
äro i åtnjutande, serdeles som lönebeloppen vid tjensterne inom Bankens öfrige
tjenstegrader voro efter denna grund bestämda; i följd hvaraf Fullmägtige
tillstyrkt, att lönen för samtlige tjenstemännen i tredje eller så kallade
Bokhållare-ljenstegraden måtte förhöjas från 700 R:dr till 800 R:dr Banko.
Hvad nu förstberörde föreslagna löneförhöjning angår, så ock om äfven,
på salt förmäldt blifvit, göromålen vid en del af sysslorne, inom ifrågavarande
tjenstegrad äro af den trägna beskaffenheti, att dessa sysslor kunna
anses besvärligare, än motsvarande tjensler inom Statens verk, vid hvilka
lönen dock är bestämd till 800 R:dr Banko; likväl och som den af Rikets
Ständer vid sistföi flutne Riksdag, för Banko-Verkets tjenstemän och betjente
fastställda aflönings-Stat, enligt hvilken lönevillkoren inom samtlige tjenstegraderne
blifvit lämpade efter tjensternes ansvarighet och görornålens omfattning
samt, med tillbörligt afseeude på Ijenstemännens billiga anspråk i
icke obetydlig nion förhöjde, tillika utvisar, alt serskilda arfvoden ä 100
lt:dr Banko hvardera till utgående å Supplementar-stat, äro, utöfver lönen,
anvisade för innehafvare af trägnare och ansvarsfullare befattningar inom ofvannämnda
tjenstegrad, så att lönebeloppen för dessa befattningar öfverensstämma
med hvad för motsvarande tjänster inom Statens Verk bestås; alltså och
i betraktande jemväl deraf, att Utskottet uti dess under Nisis 26 och 4o till
Rikets Ständer afgifne Utlåtanden, med förslag till förändrad reglering af
embels- och tjenstemanna-personalen inom Banken m m., ansett en behöflig
nedsättning uti de för Bankens styrelse och förvaltning nu utgående kostnader
böra beredas, har Utskottet funnit sig sakna skäl
att tillstyrka någon förhöjning i lönevillkoren för Bankens
tjenstemän inom 3:dje tjenstegraden.
Beträffande serskddt nyssomförmälde to arfvoden för trägnare göromål
i 100 R:dr hvardera, hvilka, jemlikt nu gällande, uti 35 §. af Banko-regle
-
4
Banko-Utskottets Utlåtande, N.-o 58.
mentet intagna, aflönings-stat äro anvisade för Jen 3:dje tjenstegraden ; så
oell då nämnde aflönings-stat bestämdt utsätter, hvilka tjenstebefattning»!*
skola af berörde arfvoden åtföljas, hvadan ock. nesse tjensters nu varande innehafvare,
på grund af de för dem utfärdade fullmagter, äro berättigade att
oafbrutet, så länge tjensterna af dem innehafvas och förrättas, ål.njnla ej
mindre lönen, än äfven det för tjernsten anslagna serskildta arfvedel; men ändamålet
med oftanämnde, för trägnare göromål bestämda, arfvoden måste förfelas,
derest desamma icke knnna förflyttas allt eftersom goromålens tillväxt
vid en och förminskning vid en annan tjenstebefattning dertill föranleda;
får Utskottet, i enlighet med Banko-Fullmägtiges derom gjorda hemställan,
föreslå,
att åt Bankofullmägtig? ina varda öfverlåtet, alt, uppå Under-Styrelsens
afgifvande förslag, efter sig företeende omständigheter,
kunna omflytta ifrågavarande för trägnare göromål
vid tjensterne inom 3:dje tjenstegraden anslagne tio
serskilda arfvoden af 100 R:dr B:ko hvardera till de tjenster
inom graden, hvilkas innehafvare, i anseende till göromålens
mängd och beskaffenhet, anses vara deraf mest
förtjente; dock att en sådan omflyttning må verkställas endast
i den nion, som de tjenstemän, hvilka innehafva fullniagter
å sysslor, hvarmed dylika arfvoden äro förenade
genom befordran eller på annat sätt derifrån afgå.
Men enär samma förhållande, som nu blifvit omnämndt, angående
de arfvoden, hvilka äro förenade med tjensler inom 3:dje tjenstegraden, äfven
gäller i afseende på den 4:'Ie> eller att till vissa tjenstebefattning»]* inom sistnämnde
grad äro anvisade åtta serskilda arfvoden för trägnare göromål, af
100 R:dr Banco, hvardera, alt å Supplementar-stat utgå, hemställer Utskottet,
lill beredande af likstämmighet härutinnan,
att, i afseende på omflyttning af de för trägnare göromål
vid tjensterne inom L\'Ae tjenstegraden anslagna ålla serskilda
arfvoden af ioo R:dr B.co, hvardera, måtte åt
Bancofullmägtige öfverlemnas enahanda rättighet, som här
förut blifvit föreslagen i fråga om de arfvoden, som åtfölja
tjernsten inom 3:<lje tjenstegraden.
Som emedlertid Banco-Fullmäglige anmält, att bland de befattningar
inom den 3:dje tjenstegraden hvilka icke äro lil lögde arfvoden, de 2lne bokhållaretjenslerne
inom cassa-afdelningen äro af serdeles trägen och magt
-
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 58.
påliggande beskaffenhet; i följd hvaraf Fullmägtige äfven ansett dessa tjenstebefattningar
böra tilläggas enahanda löneförmoner, som för de besvärligare
tjensterne inom samma grad äro anslagne; men att deremot de, i och f r
controllen mot depositions-afdelningens kamererare, uti Conlroll- och
vevisions-afdelningen varande a:ne bokhållare-sysslor, hvilka för närvarande
åtföljas af serskildta arfvoden, icke äro till görotnålens omfång jemförlige
med förstnämnde tjenstebefallningar eller eljest mera besvärlige, än öfrige
•sysslor i 3:dje tjenstegraden, hvilkas innehafvare icke åtnjuta serskildta
arfvoden, har Utskottet, med bifall till Banko-Fullmägliges i sådant hänseende
framställdte förslag, skolat hos Rikets Ständer tillstyrka,
att de a:ne arfvoden, som för närvarande åtfölja de, i
och för controllen emot depositions-afdelningens kamererare,
11 ti controll och révisions-afdelningen varande tvenne
Bokhållare-sysslor må, så snart sådant låter sig verkställas,
till cassa-afdelningen öfverflyltas i och lör dervarande
t vä n n e hok hå 1 la re-befa 1111 i ngn r.
Då likväl sistnämnde 2:ne bokhållare, i anseende lill tjenslernes
träignare beskaffenhet, kunna anses förljente, att genast komma i åtnjutande
af omförmäldte arfvoden; så och för den händelse Rikets Ständer bifalla
förestående tillstyrkan, har Utskottet, enär ovisst är, då de tjenstemän, som
nu innehafva ifrågasatte arne bokhållare-sysslor i controll- och revisionsafdelningen,
derifrån afgå, skolat hemställa,
att för de arne bokhållare-tjensterne i cassa-afdelningen
malle på indragnings-stat få uppföras arne arfvoden å
ioo Rrdr Brco hvardera att derifrån utgå, intilldess genom
nuvarande innehafvares af ofvanberörde arne bokhållaresysslor
i controll- och revisions-afdelningen afgång eller
på annat sätt, ti 11 friIle kan beredas alt från supplemenlarstaten
utbetala de sålunda anvisade arfvoden.
Vidkommande härefter frågan om förhöjde lön-inkomster för bokhållarne
och cancellislerne i Banco-Discont-Verket, så enär Rikets Ständer redan
vid sistförflutne Riksdag, med bifall lill Banco-Discont Direclioiiens då gjorda
hemställan, reglerat bokhållarnes i Discont-Vei ket lönevillkor på ett sätt,
sorn funnits med billighet närmast öfverensstämmande, hvarigenom de för
det närvarande åtnjuta;
G
Banko-Utskottets Utlåtande, N.-o 58.
Den, som förer allmänna Discontens ulläningsbok med tillhörande
extract, lön  700
aine arfvoden tillhopa  35o
Den, som förrättar granskningen af öfverriinlor, samt förer
den så kallade controll-boken emot depositions-afdelningen
lön
700
2:ne arfvoden tillhopa
. 25o
De 3:ne, som tjenstgöra vid dagliga expeditionen, hvardera
lön
700
arfvode
100 0
boo.
samt den, som besörjer bokföringen af Handels- och
jNärings-Disconten, jemte publika pappersfonden, lön . . . 700.
så att, med undanlag allenast af den sistnämnde Discont-Verkets bokhållare,
redan åtnjuta högre löneinkomster, än 700 R:dr, samt härtill kommer, dels
att Utskottet, uti dess under N:o 54 afgifne utlåtande, tillstyrkt ytterligare
i33 R:dr 16 sk. Banco årligen för biträde åt förstnämnde bokhållare vid
räkenskapernes afslutande inom stadgad tid, och sålunda desse tjenstemän
på det hela kunna anses åtminstone ega lika, om ej högre, inkomster, än
deras vederlikar inom Banken, dels ock, att Directionen öfver Banco-DiscontVerket
vid sistlidne Riksdag funnit den bokhållare i Disconten, hvilken ej
åtnjuter mer än 700 R:dr i löneinkomst, böra dermed vara belåten, i anseende
till de mindre betungande göromål, honom åligga; så och ehuru Utskottet,
hvad beträffar den föreslagne lönelillökningen för cancellisterne hos
Discont-Verkets ombudsmän, måste erkänna, att, till följd af Verkets under
de sednare åren betydligt ökade lagsökningsärender, göromålen för cancellisterne
och synnerligast för den hos förste ombudsmannen anställde, i hög
grad ökats; likväl och då den sistnämnde redan såsom lön åtnjuter 45o R:dr
och cancellisten hos andre ombudsmannen 400 Rtdr, [har Utskottet ansett
sig icke böra tillstyrka bifall till den föreslagne löneförhöjningen för bokkullarne
och cancellisterne i Banco-Diseont-Verket; samt får alltså hemställa,
att ifrågavarande motion må jemväl i denna del få
förfalla.
Stockholm den 3o April 1845.
Banko-Tytskottcts Mcmorila, N:o 59.
7
Jtä. Sfi.
Arik. till Exp. Utsk. d. 3 Maj, kl. 10 f. ro.
Memorial, i anledning af erhållen återreniiss af sine i Utskottets
Memorial]\f:o 55.
Sedan Utskottet uti ett till Rikets Ständer under N:o 55 aflutét memorinl,
med förslag til sammanjemkning och volerings-propositioner, i anledning
al Riks-Slålidens skiljaktiga beslut öfver framslällningarne i Utskottets
etan ka nde N:o 2g och Utlåtande N:o 44> angående regleringen af Bankens
ånerörelse m. in., vid s5 innefattande åtskit/ige föreskrifter, rörande
utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt, genom Banko- Di scouten
i Slockholm, samt Lune-Contoren i Götheborg och Malmö, framlagt förs
ag till Voterings-propositioner; samt vid 5y angående sättet och vi/koien
för ersättning af den Privat-Bank-rörelse, som kan varda indragen;
uPPbjort ett förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens, i afseende på
sladgandena i nästberörde §., fattade skiljaktiga beslut; så har, enligt till
tskottet ankomne Protocolls-Utdrag, Borgare-Ståndet i fråga om 25 §.
beslutat, det Ståndet, med ogillande af Voterings-propositionen, angående
niom. litt. a—f, återremitterade memorialet N:o 55 i förevarande del till
Banko-Utskottet, med förklarande, att Ståndet ansåge bestämmelserne i här
nämnde ämnen vara genom 3:ne Riks-Slånds beslut afgjorda; samt beträffan,
^7 §•> med afslag å jemnknings-förslaget, återremitterat voterings-proposi
tionen,
rörande beloppet af de medel, som Banko-Fullmägtige må berättigas
alt för den händelse, innan nästa Riksdag, en eller flere Privat-Banker skulle
upphöra, såsom ersättning af den minskade rörelsen anvisa.
Enär deremot de öfrige 3:ne Riks-Stånden gillat de af Utskottet vid
25 §. föreslagne voterings-propositioner, samt antagit det vid 57 §. afgifna
jemnkningsförslag, hvilket sålunda utgör ett Rikets Ständers beslut, lärer, i
anledning af Borgare-Ståndets återremiss, i berörde delar, någon åtgärd icke
erfordras; hvilket Utskottet, likmätigt föreskriften i 49 §• 3 mom. Riksdagsordningen,
skolat härigenom tillkännagifva.
Slockholm den 2 Maj 1845.
STOCKHOLM, Lundberg 8Z Corny. 1S4S.
Förstärkta Banco-Utskottets Memorial, N\o 60.
1
N:o 60.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Maji, kl. 4 e*
Förstärkta Banco-Utskottets memorial, i anledning af verkstäld omröstning
öfver ätskillige af de i memorialet N:o 55 upptagne
frågor, angående regleringen af Bankens länc-rörelse m. m.
Eller det Riks-Stånden, enligt Utskottet tillhandakomne ProtocollsUtdrag
af den 26 och 28 näsllidne April, fattat deras beslut öfver BancoUtskottets
memorial N:o 55, med förslag till sarnmanjemnkning och voterings-propositioner,
i anledning af de skiljaktige besluten, rörande framställningarne
i Betänkandet N:o 29 och Utlåtandet N:o 44» angående regleringen
af Bankens låne-rörelse m. m.; så har Banco-Utskottet, förstärkt till
det i ^3 §. Riksdags-Ordningen föreskrifne antal Ledamöter, nedanstående
dag, i vederbörlig ordning, anställt omröstning, öfver följande godkände
voterings-propositioner:
1:0.
Den, som gillar den grundsatis, att under detta och följande åren
upplöpande Banco-vinst skall till Riksgälds-Contoret öfverlemnas, röstar
Ja.
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, så godkännes den grundsatts, att under delta och följande
åren upplöpande Banco-vinst skall för Banken reserveras.
Som denna votering utfallit med 3^ Ja och 82 Nej, samt Nej alltså
vunnit; har Utskottet röstat öfver följande proposition:
2:0.
Den, som, i likhet med Preste-Ståndet, anser, att följande föreskrift
skall i Banco-reglementet intagas: ”Det belopp af Banco-vinsten, som från
innevarande års början till nästa Riksdag inflyter, reserveras för Bankens
ändamål’; röstar Ja;
Den det ej vill, Nej.
Bih. till R. St. Prot. 1845, 6 Sami. 1 Afd. 3o Haft. 1
2
Förstärkta Banco-Utskottets Memorial, N:0 60.
Vinner IS'ej, kommer, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut, följande föreskrift
att ingå i Banco-Reglemenlet:
’’Den del af Bankens vinst, som från och med detta års början intill
slutet af det år, då nästa Riksdag inträffar, kan blifva Banken behållen,
skall Banken reserveras, och må af Styrelsen, så vida den finner sådant
för allmänna rörelsen nödigt, användas dels Lill förstärkande af den metalliska
cassan, dels i sådane grenar af låne-rörelsen, hvarifrån medlen
i händelse af behof, lättast kunna indragas, dels till inköp *af räntebärande
förbindelser af nuvarande eller under tiden blifvande hypotheks-föreningar
eller andra offentliga inrättningar, hvilka erbjuda nödig säkerhet.”
Voteringen har utfallit med 6i Ja och 58 Nej; och enär Ja följaktligen
vunnit, var beslutadt, att en så lydande föreskrift skall uti BancoReglementet
inflyta:
”Det belopp af Banco-vinsten , som från innevarande års början till
nästa Riksdag inflyter, reserveras för Bankens ändamål/’
o.
0:0.
Den, som anser följande föreskrifter böra i Banco-Reglementet inflyta:
a')
”Att fonden för utlåningen genom Banco-Disconten i Stockholm
samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö på namn och reverser med
omsätlningsrätt må bestämmas till nio millioner R:dr Banco, hvaraf tillhandahållas
5,8oo,ooo R:dr Banco-Discontverket i Stockholm till utlåning
för Rikets samtlige provincer, med undantag af dem, som ega belåningsrätt
i Låne-Contoren, enligt hvad här nedan stadgas, 2,100,000 R:dr LåneContoret
i Götheborg för Provincerne Westergöthland, Dahlsland, Bohus
Län och Halland, samt 1,100,000 R:dr Låne-Contoret i Malmö till utlåning
för Provincerne Skåne och Blekinge;
b') att Banco-Discontens reserv-fond må, såsom sådan, upphöra och
till Bankens disposition öfverlemnas;
c) att likaledes Låne-Contorets i Malmö reservfond må till Banken
inlevereras;
ti) att den vinst, som af Discont-rörelsen under sistförflutne året
uppkommit, skall, i vissa lämpliga andelar och terminer, under detta och
Förstärkta Banco-Vtskottets Memorial, N:o 60.
3
nästa år till Banken levereras, så att hela beloppet af nämnde vinst före
slutet af sistberörde år varder till Banken aflemnadt;
e) att de i Discont-lånerörelsen inflytande räntor hädanefter icke må
utlånas, utan skola, vid förloppet af hvarje qvartal, efter afdrag af utgifterne
för Discont-verkens förvaltning, förlusterne och de lån, hvilka inom
linien föras, till Bankens disposition ingå; samt
fj att de medel, Spar-Bankerne emot ränta insätta, ingå och användas
till utlåning genom Handels- och Närings-Disconten i Stockholm samt
Låne-Contoren i Götheborg och Malmö,”
röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, komma följande föreskrifter att intagas uti blifvande BancoReglemente:
aj
'^Bankens fond för utlåning genom Banco-Disconlen i Slockholm
samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö bibehålies vid dess närvarande
belopp, nemligen 5,85o,ooo R:dr för Banco-Disconlen, 2,100,000 R:dr
för Låne-Contoret i Götheborg och 1,100,000 R;dr för Låne-Conloret i
Malmö.
bj Dessutom ega dessa Discont-verk att i låneväg begagna egande
reserv-fonder, innehållna räntemedel och af Spar-Banker insatte summor,
på sätt, enligt nu gällande Banco-Reglemente, medgifvet är”.
Denna votering har utfallit med 64 Ja och 55 Nej; och enär Ja alltså
vunnit, var beslutadt, att följande föreskrifter skola i Baneo-Reglementet
inflyta:
aj ”att fonden för utlåningen genom Banco-Disconten i Stockholm
samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö på namn och reverser med
omsättningsrätt bestämmes till nio millioner R:dr Banco, hvaraf tillhandahållas
5,8oo,ooo R:dr Banco-Discont-Verkel i Stockholm lill utlåning för
Rikets samtlige provincer med undantag af dem, som ega belåningsrätt i
Låne-Contoren, enligt hvad här nedan stadgas, 2,100,000 R:dr Låne-Conloret
i Götheborg för proviucerne Westergöthland, Dahlsland, Bohus Län
och Halland, samt 1,100.000 R:dr Låne-Conloret i Malmö till utlåning för
provincerne Skåne och Blekinge;
bj att Banco-Discontens reservfond, såsom sådan, upphör och till
Bankens disposition öfverlemnas;
4
Förstärkta Banco-Utskottets Memorial, N\o 60.
c) alt likaledes Låne-Contorets i Malmö reservfond lill Banken inlevereras;
d)
att den vinst, som af Discontrörelsen under sistförflutna året nppkomnnt,
skall, i vissa lämpliga andelar oell terminer, under .detta oell
nästa år till Banken levereras, så att hela beloppet af nämnde vinst, före
slutet af sistberörde år, varder till Banken aflemnad;
e) att de i Discont-lånerörelsen inflytande räntor hädanefter icke få
utlånas, ulan skola vid förloppet af hvarje qvartal, efter afdrag af utgifterne
för Discont-Verkens förvaltning, förlusterne och de lån, hvilka inom
linien föras, till Bankens disposition ingå; samt
f) att de medel, Spar-Bankerne emot ränta insätta, skola ingå och användas
till utlåning genom Handels- och Närings-Disconten i Stockholm
samt Låne-Contoren i Götheborg och Malmö.”
Och har, i följd af denna voteringens utgång, röstats efter följande
proposition:
4:o.
Den, som anser, att i slutet af mom. litt. f) bör införas följande mening:
utan förminskning af Bankens egen utlåning,
röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kommer i slutet af mom. litty) att införas denna mening:
utan att inberäknas i nämnde Disconts och Läne-Contors bestämda lånebelopp.
Enär denna votering utfallit med 29 Ja och 90 Nej, samt Nej följaktligen
vunnit, har blifvit beslutadt, att mom. litt. f) skall erhålla följande
lydelse: ”De medel, Spar-Bankerne emot ränta insätta, skola ingå och användas
till utlåning genom Handels- och Närings-Disconten i Slockholm samt
Låne-Contoren i Gölheborg och Malmö, utan att inberäknas i nämnde Diseonls
och Låne-Contors bestämda lånebelopp.
5:o.
Den, sorn till contra-proposition i nästföljande votering antager det af
Preste-Slåndet fattade beslut, röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Förstärkta Uanco-Vtskollets Memorial, N.o 60.
5
Vinner Nej, blifver contra-propositionen sådan, Bonde-Ståndets beslut innefattar.
Som denna votering utfallit med 28 Ja och 91 Nej, samt Nej således
vunnit, har i hufvudsaken blifvit röstadt öfver följande proposition:
6:0.
Den, som, i likhet med hvad Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
beslutat, anser en så lydande föreskrift böra i Banco-Reglementet
inflyta: ”att från och med år 1846 inrikes vexlar och accepterade invisningar,
betalbara i den stad, der disconteringen sker och ställda på högst
sex månader, disconteras emot 4 procent ränta, företrädesvis för andra
papper, hvilka hädanefter, som hitintills, belånas emot 5 procent,”
röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, så kommer, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut, denna föreskrift
'att i Banco-Reglementet ingå: ”att från och med år 1846 inrikes
vexlar och accepterade in visningar, betalbara i den stad, der disconteringan
sker, böra, företrädesvis framför andra creditpapper, disconteras emot
4 procents ränte-afdrag, om de äro inom tre månader förfallne, men emot
5 procent, om de äro å längre förfallotid, hvilken dock aldrig får öfverskrida
sex månader.”
Vid denna votering hafva rösterna utfallit med 67 Ja och 52 Nej;
hvadan, och enär Ja följaktligen vunnit, blifvit beslutadt, att en så lydande
föreskrift skall i Banco-Reglementet intagas: ”Att från och med år
1846 inrikes vexlar och accepterade invisningar, betalbara i den stad, der
disconteringen sker och ställda på högst Sex månader, disconteras emot 4
procents rönta, företrädesvis för andra papper, hvilka, hädanefter som hitintills,
belånas emot 5 procent.”
7:o.
Den, som till contra-proposition i nästföljande votering antager Ridderskapet
och Adelns beslut, röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition Preste-Ståndets beslut.
Och emedan denna votering utfallit med 36 Ja och 82 Nej, jemte en
casserad sedel, samt Nej således segrat, har omröstning skett efter följande
proposition:
6
Förstärkta Banco-Utskoltets Memorial, N:o 60.
8:0.
Den, sorn bifaller Utskottets af Borgare- och Bonde-Stånden godkände
förslag, så lydande:
”Banco-Fullmägtige skola, genom inköp af silfver från fremmande
länder, förstärka Bankens metalliska cassa, då sådant, utan lemnadt förskott,
för Banken icke medför större utgift, än som erfordras för transporten
af silfver från uppköpsorten till Banken”,
röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kommer stadgandet i 59 §. att lyda, i enlighet med PresteStåndets
beslut, sålunda:
”Banco-Fullmägtige skola, genom inköp af silfver från fremmande länder,
förstärka Bankens metalliska cassa, då sådant för Banken icke medför
större utgift, än sorn erfordras för transporten af silfver från uppköpsorten
till Banken. Banco-Fullmägtige berättigas ock att, vid contract om
silfver-leverance, emot full säkerhet meddela räntefria förskott till tre fjerdedelar
af silfrets värde och på högst tre månaders tid.”
Rösterne vid denna votering hafva utfallit med 71 Ja och 48 Nej;
i följd hvaraf, och då Ja alltså vunnit, är vordet beslutadt, att följande
stadgande skall i Banco-Reglementet intagas:
”Banco-Fullmägtige skola, genom inköp af silfver från fremmande länder,
förstärka Bankens metalliska cassa, då sådant, utan lemnadt förskott,
för Banken icke medför större utgift, än som erfordras för transporten af
silfver från uppköpsorten till Banken.”
9:o.
Den, som vill till contra-proposition i ^nästföljande votering antaga
Ridderskapet och Adelns beslut,
voterar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition Bonde-Ståndets beslut.
•Sorn vid denna votering rösterne utfallit med 65 Ja och 53 Nej,
jemte en casserad sedel, samt Ja således vunnit, har i hufrudsaken voterats,
efter en så lydande proposition:
Förstärkta. Banco-Utskottels Memorial, N\o 60.
7
10:o.
Den, sam godkänner Utskottets förslag i 62 §., ”att Rikets Ständer
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, uppå BancoFullmägtiges
underdåniga anmälan i ämnet, i Nåder täcktes låta bemedla
det af Banco-Fullmägtige, för Bankens säkerhet, nödigt ansedda lånet under
den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant
lån meddela Dess Nådiga garanti,”
roterar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, bifalles Ridderskapet och Adelns beslut, i enlighet hvarmed
nämnde §. skall lyda sålunda: ”att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit, uppå Banco-Fullmägtiges underdåniga
anmälan i ämnet, i Nåder täcktes låta bemedla underhandlingen om
det af Banco-Fullmägtige, för Bankens säkerhet, nödigt ansedda lånet under
den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant
lån meddela Dess Nådiga garanti.”
Voteringen bar utfallit med 70 Ja och 49 Nej; och emedan Ja följaktligen
vunnit, har blifvit beslutadt följande:
”Rikets Ständer anhålla hos Kongl. Majit i underdånighet, det Kongl.
Majit, uppå Banco-Fullmägtiges underdåniga anmälan i ämnet, i Nåder
täcktes låta bemedla det af Banco-Fullmägtige, för Bankens säkerhet, nödigt
ansedda lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig,
samt å ett sådant lån meddela Dess Nådiga garanti.”
Illo.
Den, som till contra-proposition i nästföljande votering godkänner Ridderskapet
och Adelns beslut, röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition Borgare-Ståndets beslut.
Och enär denna votering utfallit med 50 Ja och 69 Nej, samt Nej
alltså segrat, har i hufvudsaken blifvit röstadt öfver denna proposition:
12:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag i 63 §., så lydande:
”Oberoende af de åtgärder, Banco-Fullmägtige hafva att vidtaga till
8
Förstärkta Banco~TJtshottets Memorial, N:o 60.
förstärkning af Bankens metalliska cassa, åligger det Fullmägtige att, när
större utlänningar af silfver Irån Banken ega rum eller Bankens ställning
i öfrigt det påkallar,
a) minska utlåningen genom Handels- och Närings-Disconterne och afstå
ansökningar om nya creditiv;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre
del af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrält genom
Banco-Disconten och Låne-Contoren;
c) samtidigt härmed:
antingen, emot betalning i Bancosedlar, försälja innehafvande Obligationer,
eller upptaga lån emot räntebärande förbindelser, ställda på viss tid
eller uppsägning; samt
d) genom vägran af nya lån, efter hand minska öfrige grenar af Bankens
lånerörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; börande
desse för metalliska cassans bibehållande, medelst förminskning af
Bankens vid anfordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar begagnas
i den ordning, de här ofvan äro uppräknade,”
röstar Ja;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kommer 63 §. att, i likhet med Borgare-Ståndets beslut, erhålla
följande lydelse:
”Oberoende af de åtgärder, Banco-Fullmägtige hafva att vidtaga till
förstärkning af Bankens metalliska cassa, åligger det Fullmägtige aLt, när
större uttagningar af silfver från Banken ega rum eller Bankens ställning
i öfrigt det påkallar,
a) minska utlåningen genom Handels- och Närings-Disconterne och afslå
ansökningar om nya creditiv;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre
del af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt genom
Banco-Disconten och Låne-Contoren;
c) antingen, emot betalning i Bancosedlar, försälja innehafvande Obligationer,
eller upptaga lån emot räntebärande förbindelser, ställda pi
viss tid eller uppsägning; samt
Förstärkta Banco^Uiskottets Memorial, N\o 60.
9
il) genom vägran af nya lån, efter liand minska öfriga grenar af Bankens
lånerörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; börande
dessa för metalliska cassans bibehållande, medelst förminskning af
Bankens vid anfordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar begagnas
i den ordning, de här ofvan äro uppräknade.”
Vid denna votering hafva rösterne utfallit med 76 Ja och 43 Nej;
och då Ja, i följd häraf, vunnit, har blifvit beslutadt, att en så lydande
föreskrift skall i Banco-Reglementet införas:
”Oberoende af de åtgärder, Banco-Fullmägtige liafva att vidtaga till
förstärkning af Bankens metalliska cassa, åligger det Fullmäktige att, när
större uttagningar af silfver från Banken ega rum eller Bankens ställning
i öfrigt det påkallar,
a) minska utlåningen genom Handels- och Närings-Disconterne och afslå
ansökningar om nya creditiv;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre
del af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt genom
Banco-Disconten och Låne-Contoren;
c) samtidigt härmed:
antingen, emot betalning i Bancosedlar, försälja innehafvande Obligationer,
eller upptaga lån emot räntebärande förbindelser, ställde på viss tid
eller uppsägning; samt
d) genom vägran af nya lån, efter hand minska öfrige grenar af Bankens
lånerörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; börande
dessa för metalliska cassans bibehållande, medelst förminskning af
Bankens vid anfordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar, begagnas
i den ordning, de här ofvan äro uppräknade.”
Hvilket Förstärkta Banco-Utskottet härmed skolat hos Rikets Ständer
tillkännagifva.
Stockholm den 5 Maj 1845.
Bih, till R. St. Prat. 1845, 6 Sami. 1 A/d. 3o Häjt.
2
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. Berg, 1845.
Banco-Utskottett Memorial, N:o 61.
1
N:o 61.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 10 Maj, kl. 4 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga förändrade föreskrifter i i Artiklen
af nu gällande Banco-Reglemente,
Likmätigt 8 § uti den för Utskottet gällande Instruction, skall Utskottet
hos Rikets Ständer till deras fastställelse anmäla sådane reglementariska
föreskrifter för Bankens rörelse och förvaltning, som härleda sig
från Rikets Ständers eller Utskottets under Riksdagens lopp fattade beslut;
hvarefter Utskottet hör i ett helt sammanfatta och utfärda det reglemente,
som, efter Riksdagens slut, skall vid Bankens förvaltning tjena till efterrättelse.
För fullgörande häraf, har Utskottet genomgått nu gällande BancoRéglemente
samt tillstyrker,att följande dels förändrade, dels nya föreskrifter
måtte få inflyta i i Artikeln af det blifvande Banco-Reglementet, nemligen:
i:o.
Öfver-Styrelse af Banco-Verket föres af Rikets Ständers Fullmägtige,
Tre af hvarje Riks-Stånd; och vare alltid å den ort, der Banken är.
2:0.
Mom. 1. Är Öfver-Styrelsen ej så fulltalig, sem för besluts fattande
erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eller äro arne Fullmägtige af
nogot Riks-Stånd, för längre tid, hindrade att Fullmägtiges sammankomster
bivista, inkalle Ordföranden, så fort ske kan, Supleant, enligt den af hvardera
Riks-Ståndet utstakade ordning, att, under tiden i Öfver-Styrelsen
deltaga.
Mom. a § (oförändradt.)
3: o.
Fullmägtige skole1 hvarje år i Maj månad förrätta inventering i
Bankens alla Cassör och öfrige förvaringsrum, enligt dertill af vederbörandt
uppgjorde fullständiga och verificerade inventarii-förteckningar.
Äfvenledes böra Fullmägtige samfäldt eller genom Deputerade, en
gång om året, anställa besigtning å Bankens hus och inventarier, så väl i
Stockholm, som vid Tumba bruk.
Bih. till R. St. Prot. 1845. 6 Sami i Afd. 31 Räft.
1
2
Banco-Utsiottets Memorial, N:o 6i.
4;o
Uti
sammankomst skola alla Fullmägtiges behandling tillhörande mål
och ärenden föredragas och afgöras. Beslut får icke af Fullrnägtige tagas»
så framt icke två tredjedelar af deras hela antal och deribland åtminstone
en af hvarje Riks-Ständ tillstädes äro; gällande denna föreskrift jemväl, i
afseende på sammanträden med Fullrnägtige i Rikets Ständers RiksgäldsContor.
Expeditioner — — — dylik åtgärd.
5:o.
Till ärenden, hvilka i Banco-Verket böra hemliga hållas, skola, enligt
Rikets Ständers med stöd af 86 § Regerings-Formen, jemförd med 2
§ 4 DQ°nä. af Tryckfrihetsförordningen den 16 Juli 1812, gifne förklarande,
räknas de beslut och åtgärder, Fullrnägtige fatta och vidtaga, i afseende
på den reela fondens vidmagthållande; så att Fullmägtiges öfverläggningar
och beslut härom, hvilka uti serskildt protocoll upptagas, ej få yppas förr
an Fullrnägtige anse sådant kunna ske utan skada för Banken.
6:0
t Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom utskickad embetsman
till Fullrnägtige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla,
vare det Fullrnägtige förbudet att i denne Embetsmans närvaro om
beslutet öfverlägga.
7:0.
Yppas vid Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne,
böra Fullrnägtige till Protocollet afgifva deras röster, hvilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, ege Ordföranden afgörande röst;
utom i frågor, som angå ansvar för tjenstefel eller andra förseelser, di
den lindrigaste mening blifver gällande. Den., som icke — — — .— ega
rum.
8:0.
Uti de Fullmägtiges pröfning tillhörande mål, skola Under-Styrelsens
utlåtanden infordras, derest Fullrnägtige anse sådant för målets utredning
nödigt.
Banco-Utskottels Memorial, N:o 61.
3
9:0.
Åt Fullmägtige är uppdraget:
enligt § 5o i Regerings-Formen — — välja en annan;
enligt 5 § i Lagen för Rikets Ständers Rank af den 1 Mars iS3o, att
för hvarje halft år låta trycka samt med allmänna Tidningarne utdela uppgift
öfver förhållandet emellan Bankens metalliska Cassa samt utelöpande
sedlar och depositionsskuld; börande Fullmägtige åt nämnde uppgift gifva
den förändrade uppställning, som blifver en följd af föreskrifterne angående
beräkningen af sedelstock.
De öfversigter af Bankens hela ställning, som, jemlikt åberopade § i
Bank-Lagen, likaledes skole efter hvarje års bokslut, tryckas och utdelas, bora
uppgöras efter nu gällande Formulär; Fullmägtige likväl obetaget, att för
framtiden låta uti detsamma iagttaga sådane förändringar, som kunna medföra
en ökad enkelhet och tydlighet.
10:0.
Fullmägtige skola alltid vara beredde på sådane anstalter, hvarigenom
Bankens redbarheter samt angelägna handlingar och documenter
måtte, om så påfordras, kunna, utan tidsutdrägt, till säker ort inom Riket
förflyttas. Börande Fullmägtige, vid slikt förhållande, af Kongl, Maj:t utbedja
sig råd och upplysningar.
11:0.
Fullmägtige berättigas att utfästa ett premium åt den eller dem,
som innan nästa Riksdags början till Fullmägtige aflemna ett så beskafFadt,
till enkelhet i förvaltningen och räkenskaperne inom Banken samt till besparing
i förvaltnings-kostnaderne ledande, förslag till en förändrad organisation
af Baneo-Verket samt reglering af dess tjenstemanna-personal, att
detsamma, i dess hufvudsakligare delar, af Rikets Ständer godkännes; kommande
beloppet af berörde premium, hvilket högst får uppgå till 4‘000
R:dr B:co, att i öfrigt bestämmas med afseende å den fördel, som genom
det framlagde och godkända förslaget Banken tillskyndas.
Utskottet går nu att redogöra för de förändringar och tillägg, här ofvan
blifvit föreglagne.
4
Banco-Utskottets Memorial, N:o 61.
Uti 3 § af Banco-Reglementet stadgas, att vid de tillfällen, då Riksdagar
bållås utom Stockholm, Banco-Styrelsen anses öfverflyttad till Riksdags
orten, så vida Fullmägtige till ett antal af åtta, i egenskap af Ledamöter inom
Riks-Stånden derstädes vistas, samt att, om både i Stockholm och åRiksdagsorten
nämnde antal brister, Styrelsen anses fortfarande vara i Stockholm.
Men då det, enligt Utskottets öfvertygelse, icke kan vara med Bankens fördel
förenligt, att dess Öfver-Styrelse är på annat, möjligen aflägset, ställe
från det, der Banken finnes, samt Utskottet icke kan inse något giltigt skäl
för Banco-Styrelsens öfvei flyttning till Riksdagsorten, enär, om äfven de fleste
Ledamöterne af Styrelsen skulle nödgas att, i och för utöfning af representant-kallet,
lemna Banco-Styrelsen, de sålunda inträffande ledigheterne
kunna genom inkallande af suppleanter fyllas; har Utskottet, jemte tillstyrkan,
att omförmälde 3 § måtte få utgå
i punkten i:o föreslagit att tillägg lill nuvarande 2 §, innefattande den föreskrift,
att Banco-Styrelsen alltid skall vara, der Banken är.
Genom punkten 2:0, som motsvarar \ §, är åt samma § gifven en förändrad
uppställning, hvilken blifvit behöflig i följd deraf, att 3 § borttagits.
Då inventering af förråder och besigtning af hus m. m. dylikt ofta
kan med mera lätthet verkställas af ett färre antal personer; har Utskottet
genom 3 punkten föreslagit ett tillägg till sednare momentet uti 7 §,
hvarmedelst det åt Fullmägtige öfverlemnas, att genom Deputerade kunna
anställa den årliga besigtningen på Tumba Bruk.
Det tillägg uti 1 momentet af 12 §, som är vordet tillstyrkt, medelst
punkten 4:o> grundar sig på Rikets Ständers bifall till Utskottets framställning
i 1 § af Utskottets under N:o 27 aflåtne Berättelse.
Enär i afseende på en del af de ärenden, hvilka skola hemliga hållas,
olika meningar yppats om tiden, då desamma få offentliggöras; har Utskottet
ansett slutet af i3 § böra undfå den redaction., punkten 5:o utvisar.
Som den i 14 § omförmälde underhandling förutsätter nödvändigheten
äf en öfverläggning, torde hvad, som genom nämnde § åsyftas, närmast
kunna uttryckas med de förändrade ordalag, i slutet deraf, som innefattas
i punkten 6:0.
I anledning af Rikets Ständers bifall till det i 2 § af ofvanberörde Berättelse
N:o 27 föreslagne tillägg till Banco-Reglementets 16 § är stadgandet
i punkten 7:o ouppgjordt.
Banco
-
Banco-Utskottets Memorial, N:o 61.
5
Banco-Reglementets 18 § innehåller, att uti de Fullmägtiges pröfning
tillhörande mål, Under-Styrelsens utlåtanden skola infordras, derest Fullmäglige
anse sådant för målets utredning nödigt, eller någon af Fullmägtige det
äskar. ])å häraf kan inträffa, att en Fullmägtig af hvarjehanda orsaker funne
sig föranlåten att emot de öfriges bestridande, yrka remiss till Under-Styrelsen
af ett mål, som fordrade skyndsam handläggning, samt derigenom, att dennes
yrkande vore gällande, den fördel kunde gå förlorad, hvilken eljest möjligen
varit af målets hastigare behandling att vinna, har Utskottet destomindre tvekat,
att i punkten 8:0 föreslå borttagandet af den åt en Ledamot sålunda gifna
rättighet, soln afgörandet utaf de mest vigtiga ärenden, inom Banco-Verket
tillkommer Fullmägtiges pluralitet.
Sedan Utskottet bifallit det uti Utlåtandet N:o 44 föreslagna förändrade
sätt för beräkningen af sedelstock m. m., lärer 25 §, i hvad den angår
halfårs-uppgifter och öfversigter, böra erhålla en så beskaffad ändring i redaetionen.
som punkten Oro utvisar.
])å Fullmägtige redan vidtagit nödige åtgärder för förflyttning af Bankens
redbarheter, i händelse behof deraf skulle göras, är medelst punkten 10:®
en förändring af § 20 föreslagen.
Punkten 1 l:o återfinnes i Utskottets Utlåtande N:o 40, hvilket af frenne
Riks-Stånd är vordet gilladt och sålunda utgör ett Rikets Ständers beslut.
Stockholm den 10 Maj 1845.
Sik. till R. St. Prot. 184-5. 6 Sami 1 Afä. 31 Håft.
5
STOCKHOL M
TRYCKT KOS V. F KALMAN 1845.
Banc$-Utskotteti Memorial, N:o 62.
1
jn 62.
Ank. till Exp. Utsk. den 10 Maj, kl. 7 e. tu.
Memoria,/, med förslag till dt shill i ge förändrade föreskrifter
i 3 Artikeln af nu gällande Banco-Reglemente.
Vid granskning af föreskri fler ne i ofvan berörde Artikel af BancyiReglementet,
bar Utskottet ansett sig böra i följd af de förändrade förhållanden,
sorn uppkommit af Rikets Ständers under innevarande Riksdag
fattade beslut föreslå följande:
Uti den §, som kommer att motsvara 34 §, innefattande tjenstegraderne
inom Banco-Verket samt tjenstemäunens antal inom berörde grader
lärer på grund af Rikets Ständers beslut, i anledning af Utskottets
framställning i 4 § af den, under N:o 27, tili Rikets Ständer aflåtna berättelse,
Comrnissariernes antal böra förminskas från 18 till 17, i följd af
skedd indragning af en utaf de Connnissarie-beställninger, sorn äro uppförde
i och för Depositions-afdelningen; Kommande, i likstämmighet med
detta beslut, 35 §, upptagande löne-förmonerne, att rättas sålunda, det lönen
för en yngre Commissarie borttages. 1 öfrigt bar Utskottet uti den
§, som skall motsvara nyssnämnde 35 § föreslagit ett tillägg, hvilket återfinnes
i Utskottets, under N:o 58, afgifne och af Rikets Ständer i den delen
bifallna utlåtande. De här nedan under l;o och 2:o förekommande
punktei upptaga med nu omförmälde tillägg och förändringar, stadganderne
i 34 och 35 §§.
Som några öfvertalige tjenstemän, utan fullmagter icke finnas,
har Utskottet uti punkten 3m föreslagit borttagande af sednare delen utaf
38 §.
Enär Banco-sekrelerare-befattningen är cn bland de vigtigare inom
Banco-Verket har Utskottet hållit före det vid tillsällnig af densamma,
Fullmägtiges val icke bör vara inskränkt till personer inom Verket, samt
fördenskull uti §§ 40 och 41 tillstyrkt de förändrade föreskrifter, i afseen
-
Bih. till R. St. Prot. 1845. 6 Sami. 1 Åfd. 32 Haft.
1
2
Banco-Utskotiets Memorial, A': o 62. 1
de å så väl competence, som anslagslid till nämnde befattning, hvilka af
punkterne 4=o och 5:o närmare inhemtas.
Utskottet, som anser, att transporter inom de 3:ne lägre tjenstegraderne
icke böra tillåtas, under andra vilkor, än de som i 61 § af Reglementet
omförmälas, eller att Verkets och allmänhetens nöjaktiga betjenande
sådant kräfver; har uti nyssnämnde 5:e punkt likaledes hemställt om en
förändring i morn. d och e af 41 § i Banco-Reglementet.
Sedan, hos Utskottet Fullmägtige uti ingifvit memorial, uppå anförde
välgrundade skäl, tillstyrkt, att hvad som gäller i fråga om tillsättning
af Casseurs-befattningar samt Bokhållare-sysslan vid luckan i Deposltions-afdelningen,
äfven måtte få tillämpas vid ledigheter till Kamererareoch
Bokhållare-tjensterne i Cassa-afdelningen; får Utskottet, med biträdande
af detta förslag framlägga den förändrade föreskrift i 43 §, som punkten
6:o upptager.
Den ändring, som medelst punkten 7:o gifvits åt 44 §§ är en följd
af det förslag, hvilket förekommer vid 4 och 5 punkteime.
Från 45 § har Utskottet, på sätt af 8 punkten inhemtas, trott sig
kunna utesluta, det der uti förekommande alternativ så lydande: ”sorn ofta
blottställdt sig för lagsökningar”, emedan den på hvilken detta inträffar
måste hafva gjort sig känd för oordentlighet i enskilda affairer.
Tillägget till 47 §, upplaget i punkten 9:o, härleder sig från den
förändring, som är vorden föreslagen i .3 mom. af 6:e punkten.
Till 48 § har Utskottet, såsom, efter dess öfvertygelse, mera lämpligt,
hänfört den del af 37 §, hvilken numera efter inträdda förändrade
förhållanden, närmare utredde i Utskottets berättelse, under N:o 27, $
4, fortfarande kommer att tjena lill efterrättelse, och hvilket allt af punkten
10 vidare inhemtas.
Enär till åtlydnad af stadgandet i 50 § det inträffat, att under
flere års lid ansökningar om engagement vid Banco-Verket hvilat oafgjorda,
och att då sedermera pröfning af desamma förekommit, de personer,
hvilka kunnat blifva för Bankens tjenst mest användbare, sine ingifne ansökningar
återtagit, hai Utskottet ansett det böra åt Fullmägtige öfverlemnas,
att enär de så för godt finna, i Bankens tjenst anställa de sökande,
hvilka fullgjort vederbörlige prestanda och emot hvilka i öfrigt någon an
-
Banco-UUhottels Memorial, N:o 62.
3
märkning icke förekommer; samt följaktligen i 11 punkten föreslagit en
ändring af föreskriften i berörde §.
På grund af Rikets Ständers bifall till framställningen uti 5 § af
Utskottets berättelse, N:o 27; är Banco-Reglementets 52 § förtydligad genom
förslaget till föreskrift i 12 punkten här nedan.
Då det med god ordning torde öfverensstämma, att den autoritet,
hvilkens beslut öfverkiagas, undfår derom kännedom, bar Utskottet uti
punkten 13 föreslagit, att tillägg i denna syftning, till den nämnde punkt
motsvarande 53 § i Banco-Regleinentet.
Som i anseende lill de sporLler,^ hvilka åtfölja en del tjcnstebefattningar
inom Banken, det kan hända, alt en tjensteman, som uppnått den
lefnads- eller tjenste-ålder, hvilken till pensions undfående berättigar, icke,
ehuru för Verkets tjenst mindre lämplig, vill om afsked anhålla; har, till
undvikande af de olägenheter för Verket och dess tjenstemän, som häraf
kunna uppstå, Utskottet föreslagit en förändrad redaction af mom. 1 i 58
§, såsom punkten 14 visar.
Åf Fullmägtiges protocoller bar Utskottet inhemtat, att de mindre
administrativa bestyr, hvilka omförmälas i 63 § 1 mom. af Banco-Reglementet
blifvit till en del af Fullmägtige besörjde, ehuru af ordalagen i
nämnde, under 2;ne Riksdagar alldeles oförändrade moment, tydligen kan
slutas, det Rikets Ständers afsigt varit, att åt Under-styrelsens pröfning
öfverlemna nämnde bestyr, med det enda undantag, som uti sista punkten
af samma moment är angifvet. I anledning häraf och till förekommande
af denna misstydning för framtiden, har Utskottet uti punkten 15 här nedan
föreslagit någon ändring i ordalagen af meromförmäldla moment.
Sednare delen af mom. 3 i nästberörde § af Banco-Reglementet är
utesluten af den orsak, att Utskottet anser densamma möjligen kunna hindra
skicklige personer, hvilka innehafva befattningar, som tillsättas utan förslag
eller utom tur, att söka engagement lios Rikets Ständer eller deras
Utskott.
Enär vid granskning af 1843 års räkenskaper, det visat sig, alt under
året, ett större belopp utgått såsom arfvoden för vicariat vid sjukdoms-
och andra förfall för vaklbetjeningen i Banken; så har Utskottet,
för att om möjligt åstadkomma någon förminskning i denna utgift, ansett
4
Banco-UtskotteU Memorial, N:o 62.
sig böra föreslå, det stadgandet i morn. 5 af 63 § må erhålla den lydelse,
punkten 15:0 i 5 morn. utvisar.
Då det måste vara af vigt för Banken, att dess alla tjenstemän äro
redbare och ordentlige samt att de, hvilka icke innehafva dessa egenskaper,
från Verkets tjenst skiljas; bar Utskottet anselt bestämmelserna i 67
och 69 §§ af nu gällande Banco-Reglemente böra modifieras på sätt af
punkterne 16 och 17 inhemtas.
Med anledning af hvad sålunda anfördt blifvit; tillstyrker Utskottet,
att i stället för ofvanomförmälde §§, nedanupptagne föreskrifter mätte
få inflyta i blifvande Banco-Reglemente:
l:o
Tjenstegraderne etc., — — — — — — —
och Caneellister.
Tjenstemännens antal inom ofvanberörde tjenstegrader är (oljande:
Inom järsta graden'.
Commissarier
i Cassa-afdelningen ....
. t
ff
i Sedel-conloret ....
. 3
ff
i Deposilions-afdelningen
. 2
ff
i Låne-afdelningen
. 3
fr
i Låne-cancelliet .....
. 4
fr
i Cootroll och Re visions-a fdel ni ngeu
. 1
fr
i Boksluts- och Ekonomi-afdelningen
. 1
fr
i Bancu-Disconten
. 2
17
Banko-sekreterare ....... 1
Advokat-fiskal . ...... i
Banco-Ulskottets Memorial, N:o GJ.
2:o.
Lön e- fÖr mo n e r ne äro:
å Löne-Slät:
Första tjenstegraden:
l:o För de 10 äldste Corn missa rieme och Banco-secreterarcn, lön
å 2,000 R:dr
2:o För de 7 yngre Commissarierne och Advoeat-fiscalen lön
a 1,600 R;dr
Tredje tjenstegraden -.
Tio serskilda arfvoden för trägnare göromål å 100 R:dr .
åtföljande nedannämnde befattningar, nemligen:
Inom Sedel-contoret :
1 Bokhållare-syssla för förslitne smärre sedel-valeurers emottagning
och fördelning.
1 Bokhållare-syssla för credit-bokföringen och prickningen af
de fyra högsta sedel-valeurerne af nya sorten, jemte åtföljande
extract-arbete.
Inom Depositions-afdelningen :
3 Bokhållare-sysslorne derstädes.
Inom Låne-afdelningen:
1 Bokhållare-syssla vid guld- och silfrer-belåningen.
Inom Låne-cancelliet •
1 Registrators, tillika Aetna rie-syssla.
Inom ControU- och Revisions afdelningen:
1 Bokhållare-syssla vid vecko-afslutningen.
22,000.
12,800.
1,000.
5 Banco- Ut skottet 3 Memorial, N:o 62.
2 Bokhållare-sysslor för kontrollen mot Depositions-afdelningens
kamererare.
10.
Fjerde tjenstegraden.
Åtta serskildta arfvoden för trägnare göromål å 100
åtföljande dessa arfvoden följande tjenster nemligen:
Inom Depositions-Af delningen'.
3 contors-skrifvare, deraf 2:ne vid emottagningen och en för de
olika formulairens numerering, utlemnande och anteckning.
Inom Låne-afdelningen:
2 contorsskrifvare-tjenster, deraf förste skrifvare-tjensten vid
guld- och silfver-belåningen och skrifvare-tjensten vid Låneafdelningens
Allmänna Diarium.
Inom Låne-cancelliet *
1 cancelli-tjenst för cancelli-commissariernas biträde.
Inom Boksluts- och Ekonomi-afdelningen:
1 contorsskrifvare-ljenst derstädes.
Inom Öfver-stjrelsens Expedition:
1 cancellist-tjenst derstädes.
Åt Fullmägtige öfverlåtes, att uppå Under-styrelsens angifvande
förslag, efter sig företeende omständigheter, kunna
omflytta ifrågavarande för trägnare göromål vid tjenstorne
inom 3:dje och 4:de Ijenstegraderne anslagne arfvoden af 100
B:dr Banko hvardera, till de tjenster inom graden, hvilkas
innehafvare, i anseende till göromålens mängd och beskaffenhet
anses vara deraf mest förtjente; dock att en sådan omflyttning
må verkställas endast i den mon, som de tjenstemän,
hvilka innehafva fullmagter å sysslor, hvarmed dylika
800.
Banco-Utskottets Memorial, N:o 62.
7
arfvoden äro förenade, genom befordran eller på annat sätt
derifrån afgå.
Summa 112,670.
3:o. j
De å indragningsstat uppförde öfvertalige tjenstemän kunna icke, ernot
deras vilja, tvingas att emottaga någon af nuvarande tjenstebefattningar,
såvida icke denne befattning i afseende på göromålens omfång och beskaffenhet
motsvarar den, hvarå de ega fullmagt.
4;0.
Före återbesättande af uppkommen ledighet utaf någondera al de i
§ uppräknade fyra tjenstegrader, skall sådant lillkännagifvas medelst anslag
å vanligt ställe i Banken och dessutom, vid ledighet af Banco-sekreLerare-sysslan,
samt Fiskalsljensterne, genom kungörande i officiella tidninga
rne.
Ansökningstiden beräknas för Banco-sekreterare och Fiskalstjensleina
till 56 dagar och för alla öfrige befattningar till 14 dagar från ledighetens
kungörande.
Af Fullmägtige beror att ny ansökningstid utsätta i de fall nedanstående
§ upptager.
5:o.
För competente sökande anses:
a) till Banco-sekreterare-befattningen:
Så väl ordinarie och extra-ordinarie tjenstemännen i Banco-Verket, som
personer utom Banken.
b.), till öfrige tjenstebefattningar vid Ful/mugtiges Expedition:
Ej mindre ordinarie tjenstemännen inom samtlige graderne, än älven
de vid Banco-Verket anställde extra ordinarier.
8
Banco-Uhkottets Memorial, N:o 62.
c.), till Commissarie-beställningarne:
Banco-sekreteraren, Advocat-fiskalen samt tjenslemännen i 2 och 3
graderne.
d.), till FiskaIstiensterne:
En hvar, sorn fullgjordt hvad Författningarne föreskrifva, i afseende
på dem, som uti domarevärf må begagnas.
e.), till tjensterne i 2:a graden:
Tjenstemännen inom näst följande grad.
f.), till tjensterne i 3:e graden:
De tjenstemän, som tillhöra nästföljande 4:e grad.
g.), till tjensterne i 4:e graden:
Verkets cassa-skrifvare samt öfrige extra ordinarie tjenstemän.
6-o.
Mom. 3. Vid så väl förslags upprättande, sorn utnämningar till öi
rige
i § uppräknade tjenster skall fullt erforderlig skicklighet till sysslans
bestridande i förening med ett redligt och anständigt uppförande utgöra
första grunden för befordran, och den sökande, som dessa egenskaper (örenar,
vare förvissad alt oförkränkt njuta till godo sin tur och anciennitet
inom Verket; börande likväl vid ledigheter till casseurs-beställningar,
kamererare och Bokhållare-sysslorne i cassa-afdelningen samt Bokhållare-tjensten
vid luckan i Depositions-afdelningen, företrädesvis i betraktande
tagas den pålitlighet och serskildta fallenhet för Verkets och allmänhetens
betjenande, som dessa befattningar fordra.
Tur och anciennitet räknas ifrån första fullmagts datum inom hvar
je
tjenslegrad.
7:o.
I händelse icke inom den i § utsatte anslagstiden, competente sökande
-
Banco-UtsJcottets Memorial, N:o G2.
9
kande till ledig tjenst skalle sig anmäla, som vore dertill fullt skicklig och
lämplig, ega Fullmägtige att bestämma ytterligare ansökningstid, derunder
utom eljest competente sökande, kunna i sådan egenskap sig anmäla: till
Notarie- och Cancelli st-befattningar na vid Fullmägiiges Expedition, personer
utom Verket; till Commissarie-beställningarne, Verkets extra ordinarier.
8:0.
Till Commissarie-beställning eller sådan tjenstebefattning inom Verket,
hvarmed uppbörd eller godkännande af andra Verks eller enskilde
personers invisningar på Banken äro förenade, må icke befordras någon,
som gjort sig känd för oordentlighet i dess enskilde affairer, ej eller den,
som elter uppnådd myndig ålder, blifvit under förmyndare ställd, så länge
att slikt omyndighets-tillstånd fortfar.
9=0.
Skulle Fullmägtige frångå Under-Styrelsens förslag till Casseurs-befattningar,
Kamererare och Bokhållare-sysslorne i Cassa-afdelningen eller
Bokhållare-tjensten vid luckan i Depositions-afdelningen, vare Under-Styrelsen
fredad från ansvar för de olägenheter, som kunna uppstå genom dessa
tjensters besättande med andra personer, än dem, för hvilka Under-Styrelsen
förklarat sig ega förtroende; dock under förutsättning, att något å
dess sida icke är vid uppsigten och controllen uraktlåtet.
lO.o.
Vid befordringar till sysslor inom de i § uppräknade fyra tjenstegrader,
utfärdas öppen fullmagt för den, som tjensten erhåller; kommande
dock en Commissarie-beställning, en Casseurs-svssla samt en Bokhållare
och tre Contors-skrifvare-tjenster i Sedel-Contoret, att, intill nästa Riksdag,
återbesättas medelst constitutorial.
Commissarie, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå
protocolls-utdra g.
Bih. till R. St. Prot. 1845., 6 Sami. 1 Åfd. 32 Höft.
2
10
Banco-Utskottets Memorial, N:o 62.
IDo.
För al.t kunna antagas till extra ordinarie vid Banco-Verket fordras,
alt hafva undergått någon sådan Academisk examen, som enligt nu
gällande eller framdeles blifvande Författningar, berättigar till inträde uti
Konungens cancellie eller Rikets rättegångs- eller räkenskaps-verk.
Fullmägtige må intaga till extra ordinarie tjenstemän, de sökande
emot hvilka, efter det CJnder-Styrelsen öfver ansökningen sig utlåtit, någon
giltig anmärkning icke eger rum.
' 12:o.
Bankens brandmästare och vaktbetjening tillsättes af Under-Styrelsen
medelst conslitutorial; Fullmägtige dock obetaget att sjelfva antaga och
förordna vaktbetjenter vid deras expedition; och må Under-Styrelsen i
nion af behof utse och låta till tjenstgöring anställa extra vaktbetjening.
De 3:ne sedeltryckarne — — — föreståndarens förslag.
13 :o.
Under-Styrelsen vare pligtig, att, samma dag justering af något dess
beslut i befordringsmål verkställes, låta derom utfärda anslag.
Den som — — — —• — den oräknad.
Den som ej åtnöjes med Fullmägtiges beslut i befordringsmål, vare
berättigad att hos nästblifvande Banco-Utskott eller revision af Bancoverket
deröfver sig besvära. Skolande vid talans förlust, ett sådant missnöje
hos Fullmägtige anmälas inom 14 dagar efter det beslutet blifvit vederbörande
delgifvet samt besvären till Fullmägtiges expedition inlemnas, i
förra fallet sist å den dag, Rikets Ständers sammankomst inträffar, och i
sednare fallet, eller vid Banco-Revision sist (14) dagar före Rikets Ständers
Revisorers sammanträdande, allt före klockan Tolf (12) å dagen.
Men är — — — — — den oräknad.
Banco-Ulskottets Memorial, N:o 62.
H
14: o.
Mom. i. Du sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång
finnes oundgängligen nödigt, kunna Fulimägtige på Bankens pensions-stat
förflytta en tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd elier afgjord oförmögenhet
är förhindrad alt vidare gagna Verket, oaktadt han sig ej om
afsked anmält, samt i sådaue fall anordna hela lönen såsom pension, ehvad
de föreskrifne lefnads- och tjensteåren äro uppnådde eller icke.
Mom. 2; (oförändradt.)
l5:o.
Mom. 1. Blifver någon Tjensteman af sjukdom hindrad, alt sin
syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordra att föranstalta om
vicariat, ege Under-Styrelsen, att lill sysslans bestridande förordna den
person, sorn Under-Styrelsen pröfvar dertill skicklig och hvilken frivilligt
sig åtager, att emot det arfvode, som för tjenstgöringen bestås, den förrätta.
Skulle ej någon finnas benägen till ett så beskaffadt frivilligt åtagande,
vare utan beräkning af transportsökande, den äldste oanvände, och för
sysslan skicklige bland competente sökande till den samma, i händelse den
ledig vore, förbunden, att, emot sin förut innehafvande aflöning, vicariatet
emottaga. Egande Under-Styrelsen att för extra ordinarie som användes til!
ordinarie tjenstgöring, för dea tid lian sådan bestrider, anvisa ett arfvode,
motsvarande minsta inkomsten i ordinarie tjenstegrad.
Måste vicariat i anseende till sjukdomsförfall af Under-Styrelsen föranstaltas
för innehafvare af sådan tjenstebefattning, som tillsätte ulan förslag
eller utom tur; ega Fulimägtige, att efter omständigheterne förordna
om aflöningen för den, som vicariatet sig åtager.
Mom. 2, (oförändradt.)
Mom. 3. I de fall, då någon tjensteman söker ledighet i och för
tjenstgöring hos Rikets Ständer, deras Utskolt eller revisorer, skola tjänsterne
förrättas genom tillförordnade vicariater, liksom vid sjukdomsförfall, dock
att ersättningen för den extra ordinarie, som till följd häraf, kan komma
att bestrida tjenst, i ordinarie grad godtgöres icke af Bauken, utan af den
som tjenstledighet erhållit.
12
Banco-UtslioUets Memorial, JV:o 62.
Morn. 4, (oförändradt.)
Mom. 5. Om någon af Bankens vaktbetjening blifver af sjukdom
hindrad att sin tjenst bestrida, ege chefen för Boksluts- och Ekonomi-afdelningen
förordna en extra ordinarie vaktbetjent, alt förrätta kammardrängstjenst,
emot åtnjutande för den tid, vicariatet fortfar af ett arfvode, motsvarande
lägre kammardrängslönen.
l6:o.
Den, som, efter anstäldt åtal, förklaras skyldig lill försummelse eller
fel i tjenslen, eller ock, med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet
blifver beträdd, erbålle första gången inför protocollet en allvarsam föreställning,
jemte åtvarning att för framtiden sitt uppförande rätta.
Skulle någon, efter alt sålunda hafva erhållit l:sta varningsgraden,
beträdas med den ena eller andra af förenämnde förseelser, suspenderas
lian efter omständigheterna på längre eller kortare lid med förlust af större
eller mindre del af lönen ifrån sin i Verket innehafvande tjenstebefattning.
Varder han sedermera till någon så beskaffad förseelse förvunnen,
bafve han gjort sig tjensten förlustig.
17:o.
Inmanas någon för skuld 2;ne serskilda gånger i häkte, eller hålles
han någon gång utöfver Sex månader bysatt, vare han sin tjenst förlustig.
Stockholm den 10 Maj 1845.
Danco-U Iskotta» Memorial, K:o 63.
13
M 63.
Ank. till Exp.-tJtsk. den 10 Maj, kl. 7 e. m.
Memorial, med förslag till ätskillige förändrade föreskrifter
i 7 Artikeln af nu gällande Banco-Reglemente.
Efter verkställd granskning af ofvanberörde Artikel i nu gällande
Banco-Reglemente, tillstyrker Utskottet, att, i stället för §§ 224 och 225
följande föreskrifter måtte — med stöd af Rikets Ständers bifall tillUtskoltets
framställningar i 25 och 26 §§ af dess under N:o 27, till Rikets Ständer
aflåtne berättelse, — i det blifvande Banco-Reglementet få införas:
l:o.
Af Fullmägtiges så kallade dispositions-räkning, N:o 2, skola följande
af Rikets Ständer fastställde och beviljade anslag, under de vid hvartdera
serskildt fästade vilkor, tills vidare utgå, nemligen:
a), till Bokhållaren vid Banco-Discont-Verket A. Montelius’s enka
Sophia kV ernander ..... B:co Rdr 200. —
b), till förre Bokhållaren vid Banco-Discont-Verket G.
A. Oudars enka, Annette Rundqvist . . . 200. —
c), till Vaktmästaren vid Banco-Discont-Verket Forssboms
enka, Sara Gustafva Hagberg ...... • . 75. —
d), till afvikne Bokhållaren vid Låne-Contoret i Götheborg
C. G. T re funbergs 2:ue minderåriga barn. . 50. —
e), till Vaktmästaren vid Låne-Contoret i Götheborg
/Hedbergs enka, Rebecka Klefbäck . . . . 40. —
f), till Cancellisten vid Banco-Discont-Verket, Assessoren
T/t. Claessons enka, Vendela Margaretha Malmberg,
jemte 4 minderåriga barn ..... 150. —
J.4
Banco-Utskottets Memorial, A';o 63.
g), till förre arbetaren vid Tumba pappersbruk, Sven
Wennersten och hans hustru Maria Sjöberg . . 6: 32.
h), till Kamereraren vid Låne-contoret i Malmö S. G.
de Mares enka, H. C-*Redewegh, jemte 7 minderåriga
barn  333: 16.
i), till aflidne Banco-Ombudet vid Låne-contoret i Götheborg,
J. Wallmosj tre minderåriga barn . . 300. —-
k), till Vaktmästaren vid Banco-Discont-Verket, Carle'ns
enka, Catharina Margaretha Sjöberg . 50. —
1), till Bokhållaren vid Låne-contoret i Götheborg, J. P.
Anderssons enka, Charlotta Tronell .... 200. —
m), till Vaktmästaren vid Banco-Discont-Verket, Lars
Sundins enka, Christina Sundin. .... 75. —
samt
n), till Registralorn vid Låne-contoret i Malmö, II. Grillanders
enka, Jacobina Christina Nobelius . . 200. —
Summa B:ko R:dr 1,880. —
Till bestridande af dessa anslag, jemte öfrige för enahanda ändamål
förefallande utbetalningar, som af Fullmägtige hädanefter beviljas, må
en summa af 2,500 R:dr vid hvarje års slut, pä sätt hitintills skett, från
Bankens förvaltnings-kostnadsräkning till ofvanberörde dispositions-räkning,
IS:o 2, öfverföras, under iagttagande likväl, att de tillfällen till besparing
af det ena eller andra af berörde anslag, som möjligen kunna sig yppa,
icke försummas.
Och kommer — —> — .— •— —-
renskrifvet aflemna.
Följande tillfälliga föränderliga anslag, — — — —
b), för hvarje l,000:de annullerade och försliine sedlar å
valeurerne från och med 10 R:dr till och med 8 sk., som blifvit af
cornmissarierne granskade, öfverkorssade, uppräknade och förseg
-
Banco-Utskottets Memorial, N:o 63.
15
lade, 42 sk. 8 r:st. — — — — —
— — sislberörde sedlar . . . . .20 sk.
Som Fullmägtige redan, på sätt Utskottet i ofvanberörde berättelse,
under § 27 anmält, i följd af föreskriften i 226 § af nu gällanda BaneoReglemente,
lilldeladt medailleuren G. Enegren 280 R:dr Banco årligen
Irån och med 1837, såsom ersättning för förlorad arbetsförtjenst, genom
den år 1836 tillvägabragta förändring med sedelmyntet så och enär, om
äfven i afseende på skillings-sedlarnes utseende någon ändring skulle komina
att vidtagas det i alla fall är ovisst, huruvida den å desse sedlar nu
brukliga hvitstämpling anses böra borttagas, liar Utskottet skolat tillstyrka,
att ofvanberörde 226 § i Banco-Reglementet måtte få
utgå.
Stockholm den 10 Maj 1845.
STOCKHOLM, elmén & granbergs tryckeri, 1845.
Banco-Ul skottets Memorial, IV.o 64.
t
N:o 64.
Arik. till Exp. Utsk. d. i3 Maj, kl. 6 e. nu
Memorial, med förslag til dtskillige förändrade stadganden uti
6:te Artikeln, 2, 3, 5 och 6 Afdelningarne af nu gällande
Banco ■ Reglementet.
Efter att hafva granskat de föreskrifter, som innefattas uti omförmälde
Afdelningar af 6:te Artikeln uti Banco-Reglementet af den 15 Juni 1841,
får Utskottet härmed hemställa, att följande förändrade stadganden måtte
under nedannämnde afdelningar blifva i utfärdande J3anco-RegIemente intagne,
nemligen:
Afdelning a.
Utlåning från Banken emot pant af Guld och Silfver, vågförde
effecter och Låne-Banco Obligationer, äfvensom emot inteckning i fast
egendom och emot hypothek af intecknade, på Banken transporterade^
skuldebref samt till odlingars befrämjande.
l:o.
Rikets Ständers Bank utlånar penningar och meddelar creditiver, på
sätt här nedan säges, men Fullmägtige åligger, då de finna sådant för Bankens
säkerhet nödigt och med dess fördel öfverensstämmande, att vägra nya
lån och creditiver, älven när intet är att anmärka emot den erbjudna säkerheten.
2:o.
För hvarje gren af den lånerörelse, som bedrifves genom Banken eller
Disconterne, bestämmes ett maximum. Finnes någon del af de fonder, hvilka
blifvit anvisade för belåning af actier och publika papper eller af guld
och silfver samt jern, koppar m. fl. vågförde eflecter obegagnade, ega Fullmäktige
att, under en tid af högst tre månader, öfverlemna de icke använde
medlen till den af dessa lånerörelse-grenar, som deraf kan vara i behof,
med förbindelse för Fullmägtige att, i händelse berörde medel före nämnde
tid varda för det ursprungliga ändamålet erforderlige, desamma då genast
återtaga.
Bih. till R. St. Prot. 184S, 6 Sami. 1 AfcL. 33 Ha/t. i
2
Banco-Ulskollels Memorial, N.o 6^..
3:o.
Lånen utgifvas ej annorlunda än å fullt Riksdalertal, utom hvad angar
lånen emot pant af fast egendom i släderne och på landet, hvilka lån, utöfver
minimi- och under maximi-beloppet, utgifvas endast å följande slutsummor,
nemligen: 16 R:dr 32 sk., 33 R:dr 16 sk.„ 50 R:dr, 66 R:dr 32
sk., 83 R:dr 16 sk. och 100 R:dr.
4:o.
Räntan å alla lån, som öfverskjuta Tio R:dr Banco, och äro meddelade
på ett år eller derutöfver, förfaller till betalning endast en gång om året,
och skall vid hvarje tolf månaders eller ett helt års förlopp tilläggas capital-skulden,
så att för nästföljande tolf månader eller till betalningsdagen,
i händelse den dessförinnan inträffar, räntan upplöper jemväl å den uträknade
och, såsom obetald, vid helårets slut ti 1 lagde intresseskulden; kommande
ränta på ränta å sadane lån, som icke öfverskjuta Tio R:dr, från och
med år 1846 ej att beräknas.
5:o.
Af Bankens Låne-Afdelning utgifvas lån emot pant af guld och silfver,,
arbetadt eller oarbetadt, som är försedt med Svensk controll-stämpel, Svenska
och Holländska Specie-Dukater samt guld- och silfver-medailler, dock
ej något lån, efter dea 1 Juli 1845, till mindre belopp än Tio R:dr Banco.
Före nämnde tid utgifna dylika lån, sorn understiga Tio R:dr Banco,
få intill slutet af år 1846, uti hittills stadgad ordning, omsättas.
6:o.
För lån emot ofvanberörde pant utställer gäldenären ej någon skuldförbindelse,
utan undfår ett bevis eller så kallad pantsedel, gällande uti innehafvarens
hand för utlösen af panten eller omsättning af lånet, så vida
det namn eller den chiffer, som enligt Bankens böcker tillhör samma pantsedel,
kan af honom uppgifvas.
7:o.
Utlånings värdet är bestämdt till En R:dr Banco för ett lod controlleradt
silfver och Fern R:dr Banco för en dukat i guld; — — — —
— _ om han så för godt finner.
Banco-Vtskoltels Memorialj N'.o 64-
3
8:0.
Å Stångjern, Bergsmansjern, Bultjern, Sänksmide eller rundt Bultjern,
Bandjern, Skärjern, Gallerjern, Knippjern, Saltpanneplåtar, Jernplåtar, Borneras
eller Plogämnen, Skyfflar, Jeruankaré, Ankarkedjor, och Kättingar,
Storspik, Småspik, förtent Jernbleck, Garfstål, Brännstål, Arco eller Gjutmessing,
Latunmessing, Messingstråd, Garkoppar, smidd Koppar, extra Kopparbleck,
Blindmynt, Kopparspik, Alun och Svenskt bly utgifvas lån ej mindre
vid Bankens Låne-^Afdelning i Stockholm än vid Låne-Contoret i Götheborg
efter den fördelning, att utlåningen emot pant af dylika effecter,
stående spå Vågarne inom detta Låue-Contors District, besörjes derstädes,
men för öfriga delen af Riket i Stockholm, allenast med det undantag,
som i § här nedan är vordet upptaget.
9:o.
Lånen utgifvas till högst trefjerdedelar af pantens försäljningsvärde, enligt
Mäklare-attest eller eljest kände förhållanden och Fuilmägtige bestämma
i Juni och December månad hvarje år belåningspriset för påföljande
half-år.
10:o.
Räntan förbi ifver 4 procent årligen, och betalningstiden utsattes för belåning
af vågförde effecter å Stockholms och Götheborgs Vågar till den 15
November, och för lån emot dylik pant, liggande å andra Vågar inom Riket,
till slutet af OcLober månad, året näst efter det, då lånen blifvit
upptagne.
1 l:o.
Då Fuilmägtige, vid fastställandet för en ny låneperiod af belåningsprisen
å jern och andra vågförda effecter, finna skäl att nedsätta berörde
pris under det förut gällande, skall uti samma kungörelse, som derom utfärdas
och i allmänna tidningarne införes, alla efter de högre belåningsprisen
från Banken eller Låne-Contoret i Götheborg utgifne dylika lån med
detsamma uppsägas till betalning sex veckor efter den dag, då de nya beJåningsprisen
vidtaga; dock så att låntagarne än vidare må få behålla lånen
om de inbetala skillnaden emellan hvad efter de gamla och nya belåningsprisen
å de pantsatte effecterne kan få lånas, utan rättighet att dervid
erhålla någon motsvarande relax af desamma. På Fullmägtiges pröfning
4
Banco-UtskoUets Memorial, JY.-o 6/f..
ankommer äfven, huruvida deremellan, vid inträffande större fall af försäljningsprisen,
en dylik åtgärd, till Bankens betryggande, bör vidtagas; skolande
uti formulairen till skuldförbindelserne inflyta, det uppsägningen kommer
att ske genom tiduingarne.
12:o.
Hvad för öfrigt i afseende på belåningen af de i § uppräknade effecter,
är vordet stadgadt ej mindre i allmänhet, än ock serskildt för Stockholm
och Götheborg, kommer än vidare att tjena lill efterrättelse; dock
med följande förändringar, nemligen :
Mom. a. (oförändradt).
Mom. b. (oförändradt).
Mom. c. att alla hos Banken eller Låne-Contoret nu befintliga
eller framdeles ingifvande våg-attester Öfver effecler, liggande
ä Stockholms eller Götheborgs Yågar, skola, så vidt de deremot
utgifne lån icke under tiden varda inbetaide, inom Tolf månader
från deras utgifningsdag på det sätt förnyas, — — — berörde
föreskrift iagttaga;
Moni. d. att Directionen öfver Låne-Contoret i Götheborg befrias
från skyldigheten att lill Banken insända sådane förteckningar,
redogörelser och extract, som uti 5 och 7 §§ af 1823 års
reglementariska stadganden för jernbelåningen derslädes blifvit
föreskrifne; att den åtgärd, som Bankens Låne-Afdelning, enligt
förstnämnde §, tillhört, likaledes upphör; alt deremot till Directionens
disposition, för nämnde belåning, anvisas och å räkning i
Depositions-Afdelningen insättas ett creditiv af En million R;dr
Banko; att förstärkning af detta creditiv får, uppå Direclionens
derom afgifvande reqvisition, meddelas i mån af behof, så vidt
det för ifrågavarande belåning på det hela anvisade förlag dertill
lemnar tillgång, samt under villkor tillika, att det belopp, sorn
sålunda utöfver den bestämda creditivsumman från Banken utgifvits,
lill densamma ofördröjligen och då lånerörelsen det medgif
ver,
af Låne-Contoret återgäldas; samt alt —  närmare
föreskrifter.
l3;o.
Bankens förlag för lån emot pant af Silfver och Guld, Jern, Koppar
Baneo-VIskof, els Memorial, N.-o 64•
5
och andra vågförde effecter samt tackjern bestämmes till ett sammanräkuadt
belopp af 3,500,000 R:dr Banko.
l4:o.
Obligationer af Låne-Banken, härledande sig fran dess före år 1830
gjorda upplåningar, få, intill slutet af år 1845, i Banken belånas till deras
fulla capital-belopp eller derunder, om Lånsökanden det äskar; och erlägges
lör dessa lån ränta efter fem procent om året, utan afseende å den
ränta, Banken för sjelfva obligationerne betalar.
15:o.
Så snart Banko-Lånet med ränta hunnit uppgå till lika belopp med
Obligationen och dess upplupna ränta, skall i allmänna Tidningarne 3:ne
serskilda gånger derom tiilkännagifvas och med upptagande af &c. &c. —
— — afskrifvas och dödas.
16:o.
Från och med 1846 års början kommer utlåningen emot pant af ifrågavarande
Obligationer att upphöra; hvaremot Fullmäglige berättigas att
låla infria berörde Obligationer, då sådant af innehafvarne äskas.
17:o.
Morn. 1. Någon utlåning från Banken till Städer och Corporationer
äger hädanefter ej rum.
18;o.
Mom. 1. Circulations-capitalet emot inteckning i fast egendom bestämmes
till en summa af 6,500,000 R;dr Banko, deruti inberäknadt beloppet
af de från Banken utgifna, ännu oguldna lån emot återbetalningsskyldighet
i silfver, hvilka följaktligen i mån, som de inflyta, till denna lånefond ingå.
Mom. 3. Vid denna belåning gälla följande hufvudsakliga bestämmelser;
a),
(oförändradt).
b) det bestämda circulations-capitalet af 6,500,000 R;dr fördelas
sålunda, att 0,650,000 R;dr hållas tillhanda för inteckningar
i egendom å landet, och 850,000 R:dr för inteckningar uti hus
och jord i städerne, utom Stockholm;
G
Banco-Utskollels Memorial, N.-o 6/f.-
cf. grunden för lånesummans bestämmande blifver för alla
efter den 1 Juli 1845 inkommande Låne-ansökningar 1843 års
taxeringsvärde, enligt behörigen styrkte utdrag af vederbörandes
taxeringslängder; — — — — — får öfverskridas;
Mom. 3. Såsom pant antagas:
a), på landet: Frälse-, Berustade och andra Skatte-Säte
rier,
Bå- och Rörs- samt andra Frälse-hemman och lägenheter,
Frälse-Skatle-hemman och lägenheter, Bergs-Frälse-hemman och
lägenheter, Krono-Skalte-Rusthåll och andra Krono-Skatte-hemman
och lägenheter samt Jernbruk, belägne på egen Säteri-, Frälse- eller
Skatte-grund och försedde med egne underlydande hemman,
äfvensom de så kallade hyttor i Bergslagen, hvilka, ehuru ej upptagne
under vanligt hemmantal, ega tillydande jord; kommande
jordens betydlighet och värde vid sådana Jernbruk, hyttor och
lägenheter att blifva enda grunden för deras lånerättighet;
b'). Rikets städer> med undantag af Stockholm: Hus och
byggnader, som blifvit försäkrade antingen i Städernas Allmänna
Brandstods-Bolag eller i Skånska Brandförsäkrings-Inrältningen
eller i Götheborgs Nya Brandstods-Förening, samt tomter,
arf och egna äktar och vretar i och utom städerne, dock under
iagttagande, vid belåningen af hus och byggnader, af de serskilda
föreskrifter, hvilka finnas intagne uti 1 ;sta Afdelningen, 29:de
punkten af Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 13 Maj 1830.
19;o.
Utaf den för belåning af fastigheter så i städerne som på landet, enligt
§ afsatta fond, utgifvas jemväl lån emot pant af till viss man eller
ordres ställd skuldförbindelse &c. &c. — — — — — — låne
handlingarne
bifogas.
20: o
Mom. i. (Oförändradt.)
Mom. 2. I afseende på betalningsvilkoren och Bankens säkerhet för dessa
lån, iagttages, enligt 3:dje Art. §§ 11—14 i Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 13 Maj 1830, följande:
a~) 2 procent årlig ränta, beräknad från den dag, utassigneringen
i Banken skett, skall för dessa lån erläggas.
Baaco-Utskollels Memorial, AT.o 64-
7
Återbetalningen af capitalet tager sin början efter 3 .år från samma
utgifningsdag, och skall sedermera verkställas med en femtedel
årligen, jemte ränta, på det sätt, att 4:de årsdagen blifver förfallodag
för första femtedelens inbetalning och i lika förhållande
för de öfriga fyra femtedelarne, på det att bela lånet må vid
åttonde årets slut varda inbetaldt;
b') (oförändradt.)
c) låntagare är tillåtet att, i ställe för borgen," låta för lånesumman
inteckna honom tillhörig fast egendom, så framt densamma
icke förut häftar för intecknad skuld till det belopp, att, då odlingslånet
dermed sammanräknas, hela inteckningssumman öfverstiger
hälften af 1843 års taxeringsvärde; kunnande äfven annan säkerhet,
efter Fullmägtiges pröfning, antagas;
Afdelning 3.
Låneunderstöd medelst Creditiv jrån Banken.
2l:o.
Det till Manufacturernes och Fabrikernes understöd anvisade creditiv
af 1,500,000 R:dr Banco kommer intill nästa Riksdag att hållas Kongl.
Cornmerce-Coltegium till banda emot enahanda vilkor, som varit stadgade
för de hitintills å Banken för berörde ändamål anvisade låneunderstöd, samt
under förbehåll : etc. etc. — — — — =—- Greditivet anses uppsagdt.
22:o.
Djn Soarbankerne i riket förunnade Creditiv-rättighet i Banken, tillbelopp
af högst 50,000 R:dr för Stockholms, 20,000 R:dr för Götheborgs och
10,000 Rrdr, allt Banco, för en hvar af de öfrige Sparbankerne, som dertill
sig anmäler, kommer att till nästa Rikdag fortfara, emot den förut bestämda
räntan af 5 procent årligen för de af creditiveu uttagna summor, samt
under förbehåll, att de Sparbanker, som häraf vilja sig begagna, äro med
af Kongl. Majit i Nåder stad fästade stadgar försedde; äfvensom att hvad å
crediLiven lyftes, skall återbetalas inom en tid af högst tolf månader, och att
derföre ställes säkerhet af goda fordrings-document, som, till ett belopp4f
minst hällten, i varde öfverstiga den uttagna lånesomman.
Till Wisby Spai banks disposition må, före ingången af December må
-
5
Banco-Utskoitets Memorial, N;0 5^.
nåd hvarje år, uti Landt-Ränteriet i Wisby nesättas, såsom creditiv, en summa
af 5000 R:dr Banco emot dylik säkerhet, som nyss är nämndt, samt
under villkor, dels att den del af Creditivet, som icke blifvit af Sparbanken
begagnad, till Banken insändes iuom den 1 Juli påföljande året, tillika med
de af Sparbanken öfver lyftade medel utfärdade qvittencer, och dels att
Sparbanken inom den 1 September berörde år godtgör Banken de å creditivet
dragne belopp jemte ränta derå, beräknad, på 6ätt stadgadt är.
Directionerne öfver Låne-Contoren utgifva hvardera för sitt District
ifrågavarande Creditiv-lån till Sparbankerne och göra derom anmälan hos
Fullmägtige, som anordna beloppet, till insättning genom Låne-Afdelningen
på vederbörande Låne-Contors räkning i Depositions-Afdelningen.
Å invisningar, som af någotdera Låne-Conloret för dessa Creditiv-lån
utställas, skall vara tecknadt N. N. Sparbank.
23:o
För de i §§ omnärnnde creditiver få Fullmägtige disponera en summa
af tillhopa 300,000 R:dr Banco.
24:o
Cassa-Creditiv få icke beviljas åt andra, än följande, nemligen:
a) Hypoteks-Föreningar;
F) Associationer, som på större handelsplatser kunna bilda sig, för
att upplägga och belåna Svensk spanmål samt vårda och bereda
densamma till afsättlig handelsvara;
c) de Prival-Banker, som, för nämnde ändamål, vilja i större scala
sig befatta med belåning af Svensk spanmål; dock under vilkor,
att alla förenämnde Inrättningar, hvar för sig, förete af Kongl.
Majit i Nåder fastställde Reglementen för idkande af deras rörelse.
25:o.
Mom. 1. Sammanräknade summan af Cassa-Creditiv, som Fullmägtige
hafva att anvisa, få icke öfverstiga 800,000 R;dr för Hypotheks-Föreningar
och 400,000 R:dr för de Associationer och Privat-Banker, hvilka befatta
sig med spanmålsbelåning; börande härvid jemväl iagttagas, att Cässa-Creditiv
icke beviljas någon Hypotheks-Förening till större summa, än 300,000
R:dr, samt icke någon Association eller Privat-Bank för spanmåls belåning
tillhögre belopp än 150,000 R;dr, allt Banko.
Mom.
Baneo-Viskottets Memorial, IV.■ o 64•
9
Mom. 2. I händelse flere Inrättningar af enahanda slag på en gång
och for större belopp, än den dertill anvisade fond medgifver, anmäla sig
till dylika Creditivs erhållande, komma de dertill tillgänglige medel att, efter
Fullmägtiges ompröfvande, fördelas emellan de Inrättningar, hvilka tillhöra
samma dass.
26:o.
Mom. 1. (oförändradt).
Mom. 2. (oförändradi).
Mom, 3. (oförändradt).
Mom. 4' Första folium af den löpande räkningen erhålles utan foliiafgift,
men för hvarje af de öfriga erlägges af Hypotheks-Förening Två
R;dr Banko.
Mom. 5. För de af Hypotheks-Förening å Creditivet dragne summor
beräknas Banken 5 procent till godo, tills betalning sker.
27:o.
Mom. 1. (oförändradl).
Mom. 2. För de snminor, berörde Associationer och Privat-Banker å
erhållande Creditiv draga, beräknas 3 proc. tills betalning sker.
Mom. 3. (oförändradi).
Mom, 4' Derest Fullmägtige uppsäga &c. &c. ■— — —- ; men
om Creditivet, i anseende lill missbruk deraf, varder af någon så beskaffad
Inrättning förbrutet, skola Fullmägtige, Creditivet för densamma ofördröjligen
indraga.
Afdelning 5.
Örn sättet för fyllande af Privat-Bankernes sedel-utgifning, i fall
en eller flera af dem skulle innan nästa Riksdag indraga deras rörelsej
för att vid Octroj-tidens slut upphöra.
28;o.
Mom. 1. För den händelse, innan nästa Riksdag, en eller flere Privat-Bauker
skulle indraga deras rörelse, för att vid Octroj-tidens slut upphöra,
åligger det Fullmägtige att, i moa af en dylik indragning, antingen
på den ort, der sådan Privat-Bank finnes, inrätta en Afdelning af Rikets
Ständers Bank, att under den förvaltning, Full»ägtige finna godt förordna,
Bih, till R. St Prot. 1840j 6 Sami. 1 A/d. 33 Haft. 2
JO
Banco-Utskottets Memorial, N-o 64
och enligt af dem meddelad instruction, hufvudsakligen bedrifva Creditivrörelse,
samt hålla upp- och afskrifnings-rakning på ungefärligen enahanda
villkor, som den Privat-Bank, hvilkens rörelse skall ersättas, eller ock, om
sådant anses mera lämpligt, för berörde ändamål, successive anvisa nödige
medel åt Bankens vederbörande Låne-Contor;
Mom. 2. Sammanräknade summan, sorn Banken i sådant afseende
bär att anvisa, får icke öfverstiga 5,000,000 R:dr Banko, hvilka fördelas på
vederbörande Låne-Contor eller Afdelningar, i förhållande till medeltalet
under sednast förflutna 3;ne åren af den eller de Privat-Bankers sedelutgifninc,
sorn skall ersättas;
Mc)m. 3. Afdelningen eller Låne-Conloret afgifver inom det anvisade
beloppet Assignatiouer på Banken, ställde å 20 R:dr hvardera och, efter
föregången avis, i Banken vid anfordran betalbara; kunnande dessa Assignatiotipr
i all Kronans uppbörd emottagas;
Mom. 4' Det i § stadgade maximum af sedelstock må härigenom
icke okas med mera än högst 5,000,000 R:dr; och såsom fond för de sedlar,
Banken, genom infriande af ofvanberörde Assignationer, kan komma
att utgifva, anskaffas metallisk valuta, motsvarande halfva beloppet.
afdelning 6.
Angående Bankens Grundfond eller Capital-öfverskott.
29:o.
Bankens Capital-öfverskott eller Grundfond skall, utan beräkning af
Bankens fasta egendom och inventarier, Mynt- och Medaille-Cabineltet deruti
inbegripet, utgöra en summa af Tio Millioner R:lr Banco, hvadan möjligen
inträffande Capital-förminskning under året af vinsten ersättes.
30:o.
Grundfonden skall, så vidt sig göra låter, till ett belopp af Fem Millioner
Riksdaler Banco bestå af Obligationer-, löpande med minst 4 procents
ränta och utgifne af Riksgälds-Contoret eller andre Verk och inrättningar,
hvilkas Obligationer, Fullmäglige anse lemna full säkerhet; börande Fullmäktige,
när omständigheterne sådant medgifva, medelst anskaffande af beiörde räntebärande
papper, ersätta den minskning, som, genom infriande eller försäljning
af Obligationer, uppkommer, så att Banken i möjligaste måtto alltid
förblifver innehafvare af lätt realisable förbindelser lill omlörmäldta belopp
af 5,000,000 R:dr Banco.
Banko-UtsKottets Memorial, N.o 6_ft
Afdelning 7.
Om användandet af redan influten och vidare ingående
vinst å Bankens rörelse.
31:o.
Likmätigt Rikets Ständers vid nästlidne Riksdag fattade beslut, kommer
återstående femtedelen af det belopp utaf Bankens behållna vinst, enligt
1839 åis Hufvudbok, som af Banken skall utbetalas, att vid innevarande
års slut med 462,243 R:dr 18 sk. 1 r:st Banco till Riksgälds-Contoret
levereras.
32;o.
Sedan Rikets Ständer vid denna Riksdag förordnat, ej mindre att det
belopp af Bankens vinst för nästlidet år, hvilket icke erfordras för uppbringande
af Capital-ofverskottet eller Grundfonden till 10,000,000 R:dr
B:co, skall till Riksgälds-Contoret aflemnas, än äfven att Handels- och Närings-Diskontens,
Banko Diskontens i Stockholm samt Låne-Conlorets i Malmö
reservfonder skola till Banken ingå, hvaraf föijer, att desamma såsom
tillfällige Capital-vinster i Bankens Räkenskaper komma att uppdebiteras;
så öfvei lemnäs åt Fullmäktige att, innan slutlig leverering lill RiksgäldsContoret
sker, af det Contoret tillkommande belopp af Bankens vinst för
nästlidet är, låta upprätta vederbörlig Liqvidations-räkning, grundad på ett
uppgjordt omslut af Bankens räkenskaper för nämnde år eller 1844, vid
upprättandet af hvilket omslut iagttages å ena sidan, att de belopp, som i
sjelfva verket tillhöra Bankens vinst för berörde år, eller räntevinsterne å
Discont-iörelsen, föras Riksgälds-Contoret till godo samt å andra sidan att
afdrag sker för de i utgående balancer till innevarande år under litt.
I. upptagne poster, som äro af egenskap, att, dels i följd af fattade beslut,
bora undantagas från beräkningen af Capital-öfverskottet, och dels icke utgöra
någon verklig tillgång för Banken.
33:o.
Det belopp af Banco-vinsten, som från innevarande års början till nästa
Riksdag inflyter, reserveras for Bankens ändamål; börande Fullmägtige,
i sådant afseende, använda berörde vinst i den mon, som densamma inflyter,
till uppköp af sådane räntebärande papper, § här ofvan upptager; så
vida icke Fullmägtige anse för Bankens säkerhet nödigt att de inflytande
behållue vinstmedlen i Banken reservera.
12 Banco-Vlshottets Memorial, N-o 64.
Utskottet går nu att redogöra för de förändringar, som sålunda blifvit
föreslagna.
Punkt. l;o och 2:o grunda sig på Rikets Ständers bifall till Utskottets
framställningar i 9 och 10 §§ af Utlåtandet, N:o 44.
Punkt. 3:o är lika lydande med 147 §, med tillägg allenast af ordet
^fast” framför egendom.
Som Rikets Ständer beslutat, alt minimi-beloppet för lån emot pant
af guld och silfver skall utgöra Tio R:dr Banco, under hvilken summa något
lån icke lärer böra från Banken utgifvas, har detta belopp blifvit, i stället
för 5 R:dr, upptaget uti den, 149 § motsvarande, punkt. 4:o, hvari jemväl
blifvit hemställdt, att ränta på ränta å lån, som icke öfverstiga Tio R:dr,
ej må beräknas från och med år 1846; och har nämnde punkt i öfrigt erhållit
den förändrade redaction, som blifvit en följd af Rikets Ständers bifall
till 19 § i Utlåtandet, N:o 27.
På sätt af punkt. 5:o inhemtas, har Utskottet trott sig böra föreslå liden,
efter hvilken lån emot pant af guld och silfver under det förhöjda
minimi-beloppet af Tio R:dr icke må utgifvas, till den i:sta nästinstundande
Juli; men som Utskottet derjemte ansett, alt de, hvilka förut erhållit
dylika lån under berörde summa, böra lemnäs tillfälle att, inom någon
viss tid derefter, desamma omsätta, har föreskrift derom blifvit i slutet af
samma punkt meddelad.
Punkt. 6:0 och 7:o motsvara 151 och 152 §§, med några mindre redactionsförändringar.
Uti dess till Utskottet afgifna berättelse, har Under-styrelsen, bland
annat, hemställt, att, vid redactionen af blifvande Banco-Reglemente, myntade
kopparplåtar icke måtte upptagas ibland de vågförde effecler, hvarå
lån, enligt 156 §, ifrån Banken utgifvas, enär kändt vore och vederbörande
Stats-Mäklare jemväl förmält, att dylika artiklar under de sednare åren
Banco-Utskottets Memorial, N:o 64
icke funnits eller för närvarande finnas i rörelsen samt några sådane icke
eller i mannaminne varit hos Banken belånade.
Utskottet liar, med bifall härtill, från punkt. 8:0, som motsvarar ofvannämnde
§, uteslutit artikeln: myntade kopparplåtar; hvaremot Utskottet,
som ansett ydnkarkedjor och kättingar böra lä i Banken belånas, i berörde
punkt upptagit dylika elfecter bland dem, hvarå lån kunna från Banken
utgifvas.
Stadgandet i punkt. 9:o öfverensstämraer med Utskottets, af Rikets
Ständer gillade förslag uti 13 § af Utlåtandet, N:o 44.
Enär de föreskrifter, hvilka innefattas uti 158 § och 161 § moro. Litt.
c, med hvarandra stå ulfelt oskiljakligt sammanhang, hafva desamma blifvit
å ett ställe sammanförde, på sätt punkt. 10:o utvisar.
Som uti de skuldförbindelser, hvilka till Banken utgifvas för lån emot
pant af jern, och andra vågförda effecter, Banken, på grund af stadgandet i
5 § af det under den 14 Juni 1800 stadfästade Banko-Reglemente, blifvit
förbehållen rättigheten att, efter sex veckors uppsägning, infordra sådane
lån, men denna föreskrift icke är vorden serskildt upptagen uti sedermera
utfärdade Banco-Reglementen, har Utskottet, till undanrödjande af all tvekan
för framtiden, huruvida Fullmägtige må ega att, då sådant anses nödigt, begagna
ifrågavarande uppsägningsrätt, med bifall till Under-styrelsens, af Fullmägtige
biträdda, hemställan, uti omförmäldte afseende afgifvit det förslag,
som punkt. ll:o innehåller.
Början af punkt. 12:o öfverensslämmer med 161 § efter någon deri gjord
redactionsförändring; i mom. litt. c af nämnde §, hvilket, såsom ofvan är
uämndt, igenfinnes uti punkt. 10:o, har blifvit införd föreskriften uti mom.
litt. d, med det förtydligande, som, upptaget i 22 § af Utlåtandet, N:o 27,
blifvit af Rikets Ständers godkändi; hvarjemte sistberörde mom. erhållit
den lydelse, mom. litt. e af 161 § innefattar, med iagttagande af Rikets
Ständers beslut, i afseende på bestämmandet af ett maximum för hvarje
gren af Bankens utlåningar.
<4
Banco Utskottets Memorial, lYo 64-
Föreskriften uti puukt. 13:o återfinnes i 17 § af Utskottets under N:o
44 afgifne Utlåtande, hvilket i denna del blifvit af Rikets Ständer gilladt.
Hvad i puukt. 14:o och 16:o blifvit föreslaget, grundar sig på Utskottets,
af Rikets Ständer bifallna, framställning i 7 § af sist åberopade Utlåtande;
och stadgandet uti 165 § af 1841 års Råneo-Reglemente är uti
punkt. l5:o med någon förändring i redactionen bibehållet.
Ifrån 169 § bar, enligt hvad punkt 17;o visar, i följd af Rikets Ständers
bifall till 21 § af Utlåtandet N:o 27, uteslutits föreskriften i afseende
på det låne-understöd, sorn blifvit till denna Riksdag åt Lunds Domkyrka
a n visad t.
. k
I enlighet med Rikets Ständers beslut, i anledning af Utskottets framställningar
uti 19 och 20 af Utlåtandet, N:o 44, hafva förskrifterna i
morn. 1 och morn. 2 litt. b af punkt 18:o blifvit uppgjorda; och litt. c af
mont. 2 i samma punkt motsvarar 170 § i denna del med den förändiing,
att Utskottet föreslagit, att lör alla elter den 1 Juli detta år inkommande
låne-ausokningar lånesummau skall bestämmas elter 1843, i stället lör 1839,
åis taxeringsvärde.
Med föranledande af sladgandena uti mom. 3 af 170 § i nu gällande
Banko-Re »'emeilie, att såsom Bankens pant få antagas Jernbruk, belägna
å egen Säteri-, Frälse- eller Skattegrund samt försedde med egne underlydande
hemman, äfvensom Hus oell Rvggnadei, hvilk- blifvit lorsäkr*-  <le i den är i8/3 uti Götheborgs stad under namn af Götheborgs Brandstods-Förening
inrättade Brandförsäkringsanstalt, har Under-Styrelsen,
lili dess till Utskottet afglida Berättelse, deis under förmälan, att, då Bruksegendomar,
såsom beroende på mer eller mindre (ördelagtiga conjuncturer,
alltid måste vara underkastade föränderlighet i deras värden, det ieke kunde
anses vara med Bankens fullkomliga säkerhet förenligt, att for en tid af
närmare 30 år, som vanligen ålginge innan från Banken utgifna fastighetslån
varda ålerbetalde, såsom pant antaga en egendom, hvilken, vid belåniugstiden,
i följd af en då tilläfventyrs för handen varande gynsam conjunklur,
kunde ega ett högt uppskatlningsvärde, men, under sedermera möjligen
inträffande, mindre fördelagtiga förhållanden för jerntillvei kuingen, icke
Baneo-VlskoUens Memorial, iV.-o 64-
i5
lemnade tillgång till betäckande af Bankens fordran, i händelse den utur
panten skulle behöfva u'sökas; hvartill komme, att äfven andra omständigheter,
såsom t. ex. minskning i förut innehafvande tillgång på malm, tackjern,
kol eller hvad i öfrigt för bruksdiiftens oafbrutna gång erfordrades,
kunde föranleda nedsättning i Brukets värden, sedan de hos Banken blifvit
belånade, — hemställt, huruvida icke den Jernbruk, i och för sig sjelfva,
tillkommande belåningsrätt i Banken borde för framtiden upphora, doek
utan ändring i det for närvarande jemväl befintliga stadgande, att de dylika
bruk underlydande hemman kunna såsom Bankens pant antagas och
belånas, i enlighet med de for Bankens fastighetsbelåning i allmänhet redan
meddelade eller framdeles meddelande föreskrifter; dels ock anfört,
att enär, enligt hvad Under-Styrelsen kunnat inhemta, den år 1813 i Götheborg
stiftade här ofvan omlörmälda Brandförsäkrings-Inrätlning allt hitintills
underderlåtit att fullgöra det för belåning i Banken af de i samma
Inrättning försäkrade fastigheter, jemlikt Banko-Reglemeutet af den 18 Mais
1830 stadgade villkor, alt nemligen för sig upprätta ett Reglemente, hvarå
Kongl. M.>j:ts Nidiga stadfästelse kunnat erhållas, samt någon anledning ej
eller syntes vara för handen, att berörda villkor hädanefter blefve uppfyldt,
ansåge Under-Styrelsen den i nu gällande Banko-Keglemente meddelade
tillåtelse att i Banken belåna de uti 'G ilheborgs Brandstods-Iurättning af
år 1813 försäkrade fastigheter, lämpligen böra utur blifvande Bauko-Reglemente
uteslutas.
Utskottet har, med afseende å dessa framställningar, uppgjort förslag
till föreskrifter, motsvarande mom. 3 af ofvan omlörmälde §, på sätt af
puukt. 18 mom. 3 närmare inhemtas.
Efter hvad punkt. 19:o och 2<):o morn. 2 litt. a utvisa, äro stadgandena
uti 175 § och 177 § mom. 2 lilt. a af 1841 års Banko-Reglemente med
endast några föränd i ingar i redacliouen bibehållna; och förskriften i litt. c•
af samma § och inom. är uti sistnämnde puukt endast i så måtto förändrad,
att deri blifvit upptaget 1843 års taxeringsvärde i stället för det af år 1839.
Föreskriften i 179 § har et hållit en förändrad redaclion, såsom punkt.
21 :o utmärker.
Under åberopande af hvad Ut ålandet N:o 44 pag. 40 innehåller, får
Utskottet upplysa, att de i § 183 förekommande orden: med ändatmUsen
-
i6
Bnnco-Uts/rottcts Memorial, N.o 64•
liga stadganden försedde blifvit i punkt 22 o utbytte emot er Jen: med af
Kongl. Maj:t i Nåder stadfästade stadgar försedde, äfvensom all (brask
rilleo i samma punkt, angående creditiv åt Wisby Sparbank, grundar sig
på den af Rikets Ständer godkända framställning i 36 § af nyssnämnda Utlåtande;
och som Utskottet ansett lämpligast, att Directionerne öfver LaneContoren,
vid utgifvande, hvardera för sitt district, af ifrågavarande Creditiv-lån
åt Sparbankerne, böra derom göra anmälan icke, såsom hittills varit
föreskrifvet, hos Låne-Afdelningen, utan hos Fullmägtige, på det att desse
malle erhålla skyndsam och omedelbar underrättelse om hvad Låne-Contotors-Directionerne
härutinnan åtgjort, har punkten 22:o i öfrigt erhållit en
uti sådant afseende förändrad lydelse.
I fråga om punkt. 23:o, 24:o och 25:o mom. 1 hänvisar Utskottet till
dess af Rikets Ständer gillade förslag i 38, 40 och 45 §§ af Utlåtandet N:o
44; och uti mom. 2 af sistnämnde punkt, motsvarande 187 § mom. 3 af
gällande Banko-Reglemente, har endast blifvit gjordt ett tillägg, i följd af bestämmandet
af ett maximum för de eassa-creditiv, Fullmägtige ega rätt att
disponera.
Under mom. 4 och 5 af punkt 26:o hafva blifvit upptagna föreskri fterne
i 3 och 4 mom. af Banko-Reglementets 188 §, enär dessa föreskrifter
nu mera gälla allenast i afseende på Hypotheks-Föreningar och icke såsom
hittills äfven beträffande Associationer och Privat-Banker för Spanmålsbelåning.
I stället för den uti mom. 2 af 190 §. i Banko-Reglementet intagna
föreskrift, hvilken, i följd af Rikets Ständers bifall till Utskottets framställställning
i 43 § af Utlåtandet, N:o 44, kommer att ifrån Reglementet utgå,
har i punkt 27:o mom. 2 blifvit upptaget Rikets Ständers beslut, med anledning
af Utskottets hemställan i 42 § af samma Utlåtande; hvarjemte
Utskottet, enligt hvad af mom. 4 i nämnde punkt inhemtas, ansett det
böra såsom skyldighet åläggas Fullmägtige att ofördröjligen indraga creditiv,
som blifvit af deri omförmäld Inrättning förbrutet, samt, i öfverensstämmelse
med denna åsigt, uppgjort redactionen af sistberörde moment.
Di
Baneo-Utskottets Memorial, 64-
»?
De föreskrifter, hvilka innefattas] utF punkt. 28:o, grunda sig på Utskottets
i Memorialet N:o 55 pag. 18 framlagda jemkningsförslag, hvilket, i
följd af 3:ne Riks-Stånds bifall dertill, utgöra ett Rikets Ständers beslut ;
och enär dessa föreskrifter icke kunnat hänföras under någon af 6 Artikelns
Afdelningar, har Utskottet ansett lämpligast intaga dem uti en serskild afdelning
af Reglementet, näst efter stadgandena angående Bankens Låne- och Creditiv-rörelse.
Punkt. 29;o och 30;o återfinnas i Utskottets af Rikets Ständer bifallna
framställningar i 1, 2 och 4 §§ af Utlåtandet N:o 44. I afseende å förstnämnde
punkt hör Utskottet dock anmäla, det Utskottet ansett Mynt- och
Medaille-Cabinettet desto häldre böra ibland Bankens inventarier inbegripas,
som värdet af detsamma icke är i Bankens metalliska cassa inberäknade
samt en del af denna mynt- och medailie-samling, tillkommit genom donationer;
och har Utskottet, med iagttagande häraf, uppgjort förslag till
stadgandet uti 29 punkten.
Som af de 2,311,216 R:dr 41 sk. 5 r:st utaf Bankens behållna vinst,
enligt 1839 års Hufvudbok, hvilka, jemlikt Rikets Ständers vid sistförflutna
Riksdag fattade, uti 218 § mom. 2 af gällande Banko-Reglemente intagna,
beslut, skolat från och med år 1841, under loppet af de följande fem åren,
af Banken till Riksgälds Contoret utbetalas, ännu återstår en femtedel,
eller 462,243 R;dr 18 sk. 1 r:st Banko, hvilka först vid innevarande års
slut komma att till Riksgälds-Contoret levereras, har, med den förändring
i redactionen af nyssnämnde § och morn., som af omförmälde förhållande
är en följd, föreskrift blifvit i punkt 31 :o Fullmägtige iemnad, angående
utbetalning till Riksgälds-Contoret af sistberörde summa.
Enar Utskottet ansett nödigt, att, för bestämmandet af det, enligt Rikets
Ständers vid innevarande Riksdag fattade beslut, Riksgälds-Contoret
tillkommande belopp af Bankens vinst för nästlidet år, Fullmägtige böra
upprätta vederbörlig Liqvidations-räkning, grundad på ett uppgjord t omslut
af Bankens räkenskaper för nämnde år, har Utskottet uti punkt. 32:o, jemte
meddelande af stadgande härom, föreskrifvit hvad, som vid upprättande
af ifrågavarande omslut bör iagttagas.
Bih. lill R. St. Prot. i45. 6 Sami., / A/d. 33 Haft. 3
i8
Banco-Utskollets Memorial, N.o 64-
Uti punkt 33:o upptages Rikets Ständers beslut, i följd af skedd omröstning
i Förstärkt Banko-Utskott öfver framställningarne i 5 och 6 §§ af
Utlåtandet N:o 44; och Utskottet, som ansett den från innevarande års
början inflytande Bankovinst, i händelse dess reserverande i Banken icke
finnes nödigt, bör, i mon som den inflyter, användas till uppköp af sådane
räntebärande papper, som i punkt 30:o omförmälas, har, i öfverensstämmelse
dermed, vid Rikets Ständers ifrågavarande beslut föreslagit det tillägg,
punkt 33:o jemväl innefattar.
Slutligen får Utskottet hemställa, att följande §§ uti 1841 års BankoReglemente
måtte, såsom nu mera öfverflödige, utur det upprättande Banko-Reglementet
utgå, nemligen §§ 185, 187, mom. 2, 188, mom. 3 och 4,
214, 215, 216, 217, 218, 219 och 220; äfvensom och dä alla de i 176 §
omförmälde Odlingslån nu mera äro inom linien förde, nämnde § jemväl
torde ifrån blifvande Banko-Reglemente få uteslutas.
Stockholm den 13 Maj 1845.
S T O C K H 0 L M ,,ECK5TEINSKA BOKTRYCKERIET, 1845.
Banco-Utskoltels Memorial, N.o 65.
1
N:o 65.
Alili,, till Exp.-Utsk. d. 14 Maj, lil. 3 e. m.
Utlåtande, angående tillökning i Löncinkomsterne för Registratorn
aud Banco-Discont-Verket Adolph von Ehrenclou.
Med anledning deraf, alt Registratorn vid Banco-Discont-Verket,
Adoluh von Ehrenclou , uti en lill Direclionen öfver nämnde Verk ingifven
' O
ansökning, anhållit att, i likhet med hans företrädare vid Regislralorsljonsten,
blifva för trägnare göromål hugnad med ett personel! arvode af
160 R:dr årligen, att honom tillgodoräknas från hans Constilulorials datum,
har Direclionen, uti elt till Ulskotlel ingifvet Memorial, under förklarande,
det Direclionen funnit sig böra med sitt förord understödja ifrågavarande
ansökning, densamma lill Utskottets pröfning öfverlemnat och dervid upplyst,
alt ifrågavarande arvode först på det sätt tillkommit, att BancoFullmäglige,
den 2 Juni 1841, uppå framställning af Disconl-Direetionen,
tillerkänt dåvarande Registratorn Ekecrantz 160 R:dr årligen att utgå, så
länge han forlfore i ulöfningen af sin trägna tjenst, med dittills visadt nit
och ordning; att detta arvode, såsom personell, Ekecrantz beviljadt, blifvit
indraget vid dennes befordran till Kamereraretjensten; alt samma arvode
derefter blifvit, på grund af göromålens fortfarande trägenhet, tillerkändt
Ekecrantzs efterträdare och i 1841. års Banco-Reglemente uppfördt, dock
endast såsom personell för dåvarande Registratorn C. P. Dahlgren; hvadan
vid hans afgång och nuvarande innehafva!en, von Ehrenclous i December
1843 vunne befordran till Registratorstjenslen, beloppet indrogs och varit
Verket besparadl; att lånens antal, så i Handels- och Närings-Diseonlen,
sorn i Banco-Disconten varit uti ett beständigt stigande, så att desamma,
1831 utgörande i Hundels-Disconten 268 sL. och i Banco-Disconten 12,891
st., år 1844 uppgått uti förstnämnde Discont till 1,285 och i den sednare
till 16,805 st.; ali oaktadt Registrator von Ehrenclous ådagalagda flit och
arbetsförmåga, det icke varit honom möjligt att ulan biträde medhinna de
Bil,, till li. St. Vrot.
2
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 65.
honom åliggande göromål, hvilka äro af den beskaffenhet, att de ovillkorligen
måste, till betryggande af Verkets säkerhet, för hvarje veckas löpande
utlåning expedieras, hvilket förhållande haft till närmaste påföljd nödvändigheten
för von Ehrenclou att af egna medel bekosta detta biträde för
göromålens behöriga och oafbrutna gång; med anledning hvaraf och då de
skäl, som genom det ifrågavarande arvodets beviljande 1831 och 1841,
icke allenast qvarstå, utan äfven äro för nu förevarande fall i ökad grad
lillämplige, Directionen hemställt, att det arvode af 160 R:dr, som, enligt
97 §. 2 mom. i 1841 års Banco-Reglemente finnes för förre innehafvaren
af Registrators-sysslan anslaget, måtte fortfarande i Aflönings-Stateu bibehållas,
och alltså nuvarande Registrator tillerkännas, samt att, då von Ehrenclou
allt ifrån tjenstens emottagande af enskilde medel aflönat sitt tjenstebiträde,
enahanda arvode måtte få utgå jemväl för den förflutna tiden,
samt således från och med år 1844 honom lillgodokomma.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet väl, på de af Discont-Directionen
anförde skäl, funnit billigheten deraf, att, sedan Registratorns göromål,
på sätt ofvan är anfördt, betydligen ökats, bonom måtte tillerkännas
enahanda arvode, hvaraf hans företrädare varit i åtnjutande; men då von
Ehrenclou sökt och erhållit Registratorstjensten, med kännedom derom, att
de för densamma anslagne löneförmåner utgjorde i lön och arvoden tillsammans
1,340 R:dr, och att således nu sökta arvode icke tillhörde tjensten,
har Utskottet icke ansett sig kunna fästa något afseende vid bans af
Directionen underslödde anhållan om arvodets tillgodonjutande jemväl för
den förflutna tiden, likasom Utskottet ock, i betraktande deraf, att sådane
förändringar i Reglementet för Discont-Verkets utlåning framdeles möjligen
varda bestämde, som kunna verka till någon minskning i Registratorns
göromål, och således göra förevarande arvode mindre behöflig t, ej eller
funnit sig kunna tillstyrka detsammas utgående allt framgent, hvadan Utskottet
velat endast på det sätt understödja den gjorda ansökningen, att
Utskottet hemställer,
det ett personelt arvode af 160 R:dr Banco måtte tillerkännas
nu varande Registratorn vid Banco-Discont-Verket Jdolpli
von Ehrenclou, att utgå från och med innevarande års början
till och med slutet af det år, då nästa Riksdag upphör.
Stockholm den 10 Maj 1845.
Emot förestående beslut hafva Utskottets samtlige ledamöter af Bondeståndet
sig reserverat.
Banco-TJtskottets Memorial3 N:o 66.
3
N:o 66.
Ank. till Exped.-Utsk. d. 14 Maj kl. 3 e. ra.
Memorial, med förslag till ätskillige förändringar i 4:de Artikeln
af Banco-Reglementet den i5 Juni i84i.
Efter verkställd granskning af 4:de Artikeln uti ofvanberörde BancoReglemente,
får Utskottet till Rikets Ständers pröfning och stadfästelse öfverlemna
följande förändrade Reglementariska stadganden, hvilka Utskottet
ansett böra i stället för §§. 82, 3 och 9 morn., 88, 96, 2 morn., 97, 2 morn.,
98, 1 morn samt 101, intagas uti den Artikel af blifvande Banco-Reglemente,
som kommer att motsvara omförmälde Artikel af det nu gällande:
l:o.
Varder till Ledamot af Directionen någon vald, som sjelf häftar för
skuld eller annan förbindelse till Låne-Contoret, godtgöre han, efter sitt
inträde i Contorets förvaltning, denna skuld till fulla beloppet, genast den
är förfallen, så vidt han vill vid nämnde förvaltning qvarblifva; Directeurerne
dock obetaget att innehafva eller upptaga Lån hos Banco-DiscontVerket
i Slockholm; Och må icke hvarken Directionens Ledamöter eller
Conlorens Tjenstemän och Betjening skuldsätta sig hos något af LåneContoren
genom egna Lån eller andra förbindelser till betalningsansvar;
ägande etc. — — — — — i Stockholm.
2:o.
Directionen etc. — — — R:dr. Börande Fullmägtige, för beredande
af nödig säkerhet, vidtaga ändamålsenliga åtgärder, ej mindre i afseende på
de utgifvande Assignationernes belopp, än till möjligaste förekommande af
dessas förfalskning. Och iakltages, att Assignationerne underskrifvas af
etc. — — — — lill Banken insändes.
3:o.
De å Discont-Lånerörelsen inflytande räntor och öfrige vinstmedel få
hädanefter icke utlånas, utan skola, vid förloppet af hvarje qvartal, efter
afdrag af utgifterna för Discont-Verkens förvaltning, förlusterna och de
lån, hvilka vid de årliga Revisionerne kunna varda inom linien förde,
till Bankens disposition ingå.
4 ‘ B anco-U tskoltets Memorial, N.o 66.
4:o.
Discont-Verkens Directioner äga icke alt å Discont-Lån efterskänka
något af hvad, enligt .g i Ine föreskrifter och gällande författningar, bör erläggas,
utan skola etc. — — — J.nstructionen för detta Utskott stadgar.
d:o.
F ullmägtige
förordna ett serskildt Ombud till deltagande i de år lige
revisionerne öfver Låne-ConLoren; och är det Fullmägtige derförutan förbehållet
alt, antingen genom någre af deras egne Ledamöter, eller genom
Ombud, när som helst anställa eftersyn vid Låne-Contoi en.
6:0.
De vid Banco-Discont-Verket anställde Tjenstemän äro;
I Cancelliet.
Förste Ombudsmannen, Lön ....
B:co
Andre Ombudsmannen ....
1 Ca neel list . . ....
1 Cancellist ......
/ Contoret:
Kamereraren, Lön . . . . .
Arvode lör trägnare tjenstgöring
1 Bokhållare, Lön . . . . .
Arvode för trägnare tjenstgöring
D:o för Böckernes afslutande
l Bokhållare, Lön . . . . .
Arvode för trägnare tjenstgöring
D:o för Böckernes afslutande
1 Bokhållare, Lön . . . . .
3 Bokhållare, Lön å 700 R:dr .
Arvode för trägnare tjenstgöring å 100
Registratorn, Lön .....
Arvode för trägnare tjenstgöring
1,000: -  200: -
700: -  200: -  150: -
700: -  100: -  150: -
2,100: -  300: -
700: -  140: -
lr 800:
. 600:
. 450:
, 400:
1,200:
1,050:
950:
700:
2,400:
Banco-Utskottets Memorial, N:o 66. 5
2:ne serskildt; arfvotlen flir ökadt regislrerings-arbete
å lill>hopa ........ 500: —
Personell lör nuvarande innehafvaren, att utgå från
och med innevarande års början lill och med det
år, då nästa Riksdag slutar ..... 160: — ^
Serskildta Biträden :
1 För Låne-Conlorens registratur, arvode .... 360: —
2:ne för Avis-lbtors utskrifning, hvardera arvode å 240 R:dr . 480: —
i för Räkenskapernes afslutande inom den 1 Mars hvarje år,
hvilket biträde Låne-Bokhållaren må, på eget ansvar, utse;
arvode ........... 133: 16.
B akt betjening :
6 Vaktmästare, hvardera Lön å 300 R:dr .... 1,800: —
7:o.
Mom. t. Aflönings-Slaten för Låne-Contoren är fastställd, på sätt som
följer, nemligen:
De af Rikets Ständer förordnade Directeurer, hvardera arvode
å 500 Kalr  2,000: -
Banco-Ombudet, arvode ........ 1,600: —
Kamereraren, Lön ......... 800: —
B. För Läne-Contoret i Malmö:
Bokhållaren, Lön ......... 666: 32.
Vaktmästaren, Lön ......... 200: —
8:o.
Fullmäktige berättigas att fortfarande intill nästa Riksdag, efter noggrann
pröfning af de sökandes behof och omständigheterna i hvarje serskildt
fall, hvilka lill Fullmäktiges protocoll antecknas, utaf antingen Fullmäktiges
dispositions-räkning eller de för utredningen af f. d. Riks-disconten
möjligen inflytande tillgångar, lill behöfvande enkor och barn efter aflidne
tjenstemän och betjente vid Discont-verken, anordna gralificationer, hvilka
till Rikets näst sammanträdande Ständers pröfning och stadfästelse skola
6
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 66.
anmälas; åliggande det Fullmäktige att, efter det vederbörande hörde blifvit,
så tidigt upprätta förslag lill en pensions-inrätlning för enkor och barn
efter tjenstemän och betjente vid Banco-disconten, Låne-contoren samt Tumba
bruk, att samma förslag kan i början af år 1847 i fullständigt skick underställas
Rikets Ständers berörde år sammanträdande Banco-Utskott; i hvilket
afseende Fullmäktige hafva att såsom fond för en dylik pensions-inrättning,
taga i beräkning icke allenast de odisponerade behållningar, som redan
finnas och intill nästa Riksdag kunna uppkomma å Fullmäktiges disposilions-räkningar,
och hvilka behållningar af Fullmäktige på lämpligaste sätt
förräntas; än äfven de löne-besparingar, sorn kunna uppstå för vacante
tjenster vid Banco-Disconlen, Låne-Contoren och Tumba bruk.
Det i Punkten l:o upptagna stadgande har Utskottet, efler derom af
Directionen olver Malmö Låne-Contor gjord hemställan, ansett sig böra, i
stället för nu gällande föreskrift i §. 82. Mom. 3. föreslå, på det att icke
en till directeur utsedd person, eller en till ledamot i Directionen inkallad
suppleant, som, i den stund han skall sin befattning tillträda, händelsevis
häftar lill Låne-contoret för lån eller borgensförbindelser till betydligt belopp,
eller hvars till tredje man utgifna reverser der blifvit hypothiserade,
må, i anseende till svårigheten af dessas ögonblickliga inbetalande, utan
afseende derå, om de äro till betalning förfallne eller icke, och dervid han
åtminstone mäste göra förlust af den för återstående Låne-tiden erlagda
förskotls-räntan, förhindras att i LAne-Contorels styrelse inträda.
Punkten 2:o motsvaras af §. 82. Mom. 9 i 1841 års Banco-Reglemente,
med nödig ansedd redactions-förändring.
1 stället för 88 §. 1 Mom. är, till följd af Rikets Ständers bifall till
Utskottets framställning i Utlåtandet N:o 44, §. 25. mom. litt. e., införd den
föreskrift, som innefattas i punkten 3:o.
Punkten 4:o innehåller endast en erforderlig redactions-förändring uti
2:dra mom. af sistnämnde §.
Punkten 5:o motsvarar 2:dra mom. af §. 96 med allenast någon redactions-lörändring.
Den af Utskottet i punkten 6:o föreslagne aflönings-stat för BancoDiscont-Yerkets
tjenstemän är upprättad, i öfverensstämmelse med 2:dra
Mom. af 97 §., med allenast de förändringar, dels att det deruti upptagne
personella arvode för dåvarande innehafvaren af registratorstjensten, hvilket
vid hans befordran indragits, blifvit under förutsättning af Rikets Stän
-
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 67.
7
ders Infall till Utskottets utlåtande N:o 65 upptaget, att utgå från och med
innevarande års början till och med det år, då nästa Riksdag slutar, dels
ock att bland arvoden för särskildta biträden är vordet, på grund af Rikets
Ständers bifall till utlålandet N:o 54, uppfördt ett arvode å 133 R:dr
16 sk. Banco för erforderligt biträde vid räkenskapernes afslutande inom
den 1 Mars hvarje år.
Den i punkten 7:o föreslagne aflönings-stat för Låne-Contoren skiljer
sig endast i det hänseende från 1 Mom. af 98 §., att derifrån uteslutits den
för Banco-ombudet i Götheborg förut anslagne hyres-ersättning, 100 R:dr
Banco, hvilken upphört att utgå med 1842 års början, sedan åt Bancoombudet
nödige boningsrum blifvit upplåtne i det för Låne-Contorets räkning
inköpte hus i staden Götheborg.
Då någon öfverenskommelse om gemensam pensions-reglering för enkor
och barn efter i Banken med dertill hörande Discont-verk och LåneContor
samt pappersbruk Tumba anställde tjenstemän och betjente ännu
icke blifvit träffad, samt de af delägarne uti Banco-statens enke- och pupillkassa
i sådant afseende föreslagne vilkor för medgifvande af delaktighet
i Cassan för enkor och barn efter tjenstemän och betjente vid sistnämnde
3:ne Verk af Fullmäktige blifvit, såsom väl mycket betungande, afstyrkte,
har Utskottet för vinnande af det genom 101 § afsedda ändamål, efter
derom af Fullmäktige gjord hemställan, funnit lämpligt att föreslå den utväg,
som i punkten 8:o finnes upptagen.
Slockholm den 13 Maj 1845.
N:o GT.
Ant. till Exp.-Utsk. d. 14 Maj kl. 3 e. m.
Memorial, med förslag till ändring af ätskillige Reglementariska
Stad gauden uti 8 :de Artikeln af 1841 drs Banco-Reglemente.
Efter granskning af föreskrifterne uti omförmälde artikel utaf BancoReglementet,
får Utskottet lill intagande i blifvande Banco-Reglemenle föreslå
följande stadganden:
l:o.
Fullmäktige skola, så fort ske kan, låta utarbeta förslag till föreskrifter
för framtida hushållningen vid Tumba Bruk i allmänhet, samt införa
sådan ordning för bokföringen vid Bruket, som är vanlig vid enskilde per
-
8
Banco-Utskotlets Memorial, N.-o 67.
soners bruk, oell hvarigenom verklig non troll å bruksförva lini ogen på stallet
kan göras möjlig; ägande Fullmäktige i sistberörde afseende att, efter
med Förvaltaren träffad öfverenskommelse om indragning af nuvarande
bruks-skrifvare-befattningen, tillsätta och uppgöra inslruction för en tjensteman,
hvilkens hufvudsakiiga åliggande skulle blifva att öfver penninge- och
material-förvaltningen vid bruket bålla en conti ollerande tillsyn.
2:o.
Ej mindre bruksförvaltaren och pappersmäslaren samt bruksskrifvaren»
så länge dennes befattning fortfar, än vaktmästaren vid bruket och den
för brukets räkning i Stockholm anställde vaktmästare, hvilka tvänne sistnämnde
förvaltaren eger antaga, uppbära deras löneinkomster och öfrige <
förmåner på Brukets serskildt fastställde Stat.
3:o.
Jordbruket vid Tumba skall på arrende under vissa år utbjudas, med
vilkor likväl, att arrendatorn icke får begagna några af bvggnaderne vid
1 r> O C ,' o O
bruket; börande, i händelse antagligt anbud, under sådant vilkor, ej kan erhållas,
jordegendomen indelas i vissa lotter, hvilka tilldelas bruksarbetarne,
med iakttagande af motsvarande billig nedsättning i den dem för det närvarande
tillerkända aflöning.
Det i Esta punkten upptagna stadgande, som UlskotteL föreslår lili
införande i Baneo-Reglemenlet, grundar sig på Rikets Ständers beslut, i
anledning af 38 § i Utskottets utlåtande N:o 27, med tillägg allenast af
den föreskrift, alt, när sådant låter sig verkställa, bruksskrifvare-tjenslen
indrages och att i hans ställe vid bruket tillsattes cn person, oberoende af
förvaltaren, och med så väl rättighet, som skyldighet att i vissa fall honom
controllera.
Punkten 2 motsvaras af 2:dra morn. uti §. 231, med dervid, i följd
af förslaget till punkt. 1, erforderlige redactions-jemkningar.
Punkten 3 är af Rikets Ständer godkänd, genom lemnadt bifall till §
34- af Utskottets Utlåtande N:o 27.
Stockholm den 13 Maj 1843.
STOCKHOLM, 1815.
P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Banco-Uiskottets Memorial, N.-o 68.
1
N:o 68.
Ant. till Exp.-Utsk. d. Maj kl. 2. e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga föreskrifter i otte Artikeln
af nu gällande Banco-Regie mente.
Sedan, med anledning al' Rikels Ständers bifall till de framställningar,
som under innevarande Riksdag blifvit af Utskottet gjorde, i fräga om Bankens
metalliska Cassa, dess bibehållande och förstärkning samt Sedelstockens
beräkning tn. m., en förändrad uppställning af åtskillige föreskrifter i ofvanberörde
Artikel blifvit af nöden; har Utskottet, efter verkställd granskning
af stadganderne i samma Artikel, skolat tillstyrka, att följande föreskrifter
måtte i blifvande Banko-Reglemente få på lämpliga ställen införas:
l:o.
Enligt §. 1 i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830,
jemförd med §. §. 1 och 2 i Lagen, angående Myntbestämningen af samma
dag, är Banken ovilkorligen skyldig att, enär så påfordras, dess Sedlar med
Svenskt Silfvermynt, af de sorter, hvarå tillgång finnes, inlösa, efter den
grund, att 128 Skillingar eller 2f Riksdaler i Banco-Sedlar, (enligt det af
Kongl. Maj:t och Rikets Ständer vid innevarande Riksdag antagne nya räknesätt
Riksdaler Fyra), gälla lika med En Riksdaler i Silfver, efter den, med
afseende å slagskattens beräkning i Myntet, af Kongl, Maj:t och Rikets Ständer
förändrade 1664 års Myntfot.
2:o.
Moni. 1. Så väl i Banken, som vid Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö invexlas mot Bankens sedlar, ej allenast Svenskt Silfvermynt, efter
den i §. för utvexlingen deraf fastställde grund, utan ock efter de priser,
som Fullmägtige, med ledning af officiella upplysningar, hafva att bestämma,
följande utländska Silfvermynt, då af någon sort på en gång erbjudes
minst en mark victualie-vigt eller derutöfver, nemligen:
Bih. till R. St. Prof. 184.5. 6 Sami. 1 Afd. 35 Haft. 1
‘>
Banco-Utskotiets Memorial, N.-o 68.
a) Holsteinska, Danska och Norska Species;
b) Engelska Kronor;
c) Tyska Conventions-Species;
d) Spanska Piastrar eller Amerikanska Dollars;
é) Franska Femfrancs-stycken;
f) Preussiska Thaler;
g) Ryska Rubler (sedan 1810);
/?.) Liineburger och Mechlenburger Zweidrittel-slycken.
Moni. 2. Åt Fullmägtige öfverlemnas, alt, uppå derom gjord anhållan,
och enär de, efter särskild pröfning för hvarje fall, finna sådant, med afseende
a förekommande omständigheter, lämpligt och för Banken fördelaktigt,
kunna, i stället för Svenskt Silfvermynt, från Banken utgifva icke
allenast ofvanberörde utländska Silfvermyntssorter, emot det vid hvarje tillfälle
af Fullmägtige fastställande utvexlingspris, ulan äfven Silfver- och
Guld-plantsar, emot det i Myntbestämnings-Lagen stadgade pris af 128 Skillingar
Banko för hvarje Riksdaler i Silfver, och för Guldet, efter det, vid
utvexlingen gällande pris å Ducater, med tillägg i bägge fallen af den stadgade
slagskatten, utgörande för Silfver J-dels och för Guldet A-dels procent.
3:o.
Svenska och Holländska Ducater emottagas i Banken efter det pris,
hvilket Fullmägtige, med ledning af priserne å Guld på Utrikes orter, tid
efter annan bestämma.
Arid bokföring i Banken beräknas Svenska och Holländska Ducater till
5 Riksdaler 32 Ski Ringar Banco stycket.
4:o.
Svenska och Holländska Ducater må, så länge sådant linnes för Banken
och allmänna penningerörelsen fördelaktigt, i mohn af tillgång och rörelsens
behof från Banken, utvexlas lill det pris, Fullmägtige, vid bestämmandet af
invexlingspriset, linna skäligt derå fastställa.
5:o.
Uti Banken emottages ej mindre conlrolleradt Arerksilfver efter elt pris
af 1 Riksdaler 5 Skilling 4 Runstycken Banco pr lod, utan äfven controlle
-
Banco-Utskoitets Memorial, N.-o 68.
3
rädt Ducat- och Arbetsguld eller annat omyntadt Guld, efter det för tillfället
gällande invexlingspris på Ducater; dock ej i mindre partier hvarje
gång, än minst 100 lod Silfver, eller, hvad Guldet angår, en qvantitet,
motsvarande minst 20 Ducater.
(ko.
De uti Bankens förråd redan varande och genom vexling dit ingående
Specier af äldre prägel må af Fulhnägtige till dem, sådant åstunda, kunna
utlemnas efter stycketal emot ett pris, icke understigande 129 Skillingar
Banco för hvarje Specie; dock ej mindre parti hvarje gång än, som innehålles
uti en påse eller 500 stycken.
7:o.
Fulhnägtige berättigas, att, efter särskild pröfning för hvarje fall, kunna,
om de finna sådant lämpligt och för Banken fördelaktigt, befria den
eller dem, som till Banken aflemna Silfver i plants från erläggande af
slagskatt.
8:o.
Det från Stats-Verket eller Kongl. Mynt-Verket inlöste, Banken tillhöriga,
Kopparskiljemynt utgifves såsom bytesmedel för Silfver eller Sedlar.
Kopparmynt emottages jemväl i Banken, dock ej till högre belopp vid
hvarje vexling eller liqvid, än det uti Kongl. Kungörelsen af den 9 Maj
1835 bestämda, eller 32 Skillingar Banko.
9:o.
Fullmägtiges första pligt är att upprätthålla myntvärdet:
a) genom reglering af Bankens sedelutgifning med fortfarande uppmärk
samhet
å metalliska Cassans ställning samt vexelkursens förhållande;
b) genom inlösen, efter fastställd grund, af Bankens sedlar, antingen
med Svenskt mynt eller med Utländskt mynt eller med omyntadt
Silfver och Guld eller med Vexlar å den metalliska valuta, Banken
kan hafva å utrikes ort nedsatt; det lörsta ovilkorligen; i de
andra formerna, efter Sedeiinnehafvarens önskan och Bancofullmägtiges
pröfning af omständigheterne i hvarje serskildt fall; samt
4
Banco-Utskotlets Memorial, N:o 68.
o) genom ändamålsenliga åtgärder till metalliska Cassans förstärkning
eller till förminskning af Bankens förbindelser och utlåningar; allt
på sätt och i den ordning vidare stadgadt är.
10:o.
Såsom Bankens metalliska Cassa anses och beräknas:
a) Gångbart Svenskt Silfvermynt;
b) Ducater, Svenska och Holländska;
c) Aflyst, Svenskt Silfvermynt;
d) Utländska Silfvermyntsorter;
e) Omyntadt Silfver och Guld;
f) Silfver- eller Guldposter, dem Kongl. Mynt-Verket, af Banken eller
andra, för Bankens räkning, enligt till Banken ingångne, af MyntVerket
utgifne qvittencer och bevis emottagit och under sin vård
eger,;. .
g) Det Silfver eller Hamburger Banco, som antingen medelst inlösta
Deposit-bevis eller genom directa vexel-uppköp blifvit bos något
eller några kända och säkra Handelshus i Hamburg, för Bankens
räkning, nedsatt, samt det Silfver eller Hamburger Banco, hvilket
är under transport från Utrikes ort till Banken; och
h) Beloppet af de uppköpta vexlar, hvilka icke till liqvid förfallit, eller
blifvit för incassering till Bankens antagna Bankierhus i Hamburg
a (sänd t.
liro.
Bankens metalliska Cassa må ej bibehållas vid ett belopp, som understiger
2,500,000 Riksdaler Silfver; oberäknadt den Silfvertillgång, som å Utrikes
ort finnes för Bankens räkning nedsatt; börande Fullmägtige, när kurs
eller andra förhållanden gifva anledning att befara uttag af metallisk valuta,
i tid begagna de utvägar, som blifvit dem lemnade, för att afböja metalliska
Cassans nedsjunkande lill berörde minimum.
12:o.
Åt Fullmägtige uppdrages, att, efter en kurs af 128 Skillingar eller
derunder, för Bankens räkning å deposition i Hamburg emottaga Silfver,
dock ej i mindre partier hvarje gång, än 10,000 Riksdaler Hamburger Banco;
B anco-TJt skottets Memorial, N.-o 68.
5
samt hos något, eller några kända och säkra Handelshus i Hamburg berörde
valuta, under de för Banken fördelaktigaste vilkor, förvara.
13:o.
Morn, 1. För bibehållande och förstärkning af Bankens metalliska Cassa,
bemyndigas Fullmägtige, att af välkända och solida trassenter eller endossenter,
efter en kurs af 128 Skillingar och derunder, uppköpa vexlar, dragne
A högst 67 dagars dato på Hamburg eller Altona, i Hamburg betalbare.
Mom. 2. Fullmägtige bemyndigas likaledes, att på tjenligaste vis disponera
den fond, som, genom föregånget vexelköp eller annat aftal, finnes hos
Bankens hus i Hamburg för Bankens räkning stående, antingen medelst afgifvande
af vexlar eller indragning af Silfver in natura.
Vexlar afgifvas dock icke förr, än vexelbrist gifver sig tillkänna, genom
kursens stigande så högt, att remittenter hafva mera fördel af uttagande
och användande af Silfver för sina Utländska liqvider, än af vexlar,
och då sålunda Silfverexport kan, i följd af en sådan åtgärd, förekommas.
Så väl beloppet af de vexlar, hvilka få afgifvas, som kursen å desamma,
bestämmes af Fullmägtige.
Silfver in natura indrages lill Banken, när Fullmäktige så nödigt pröfva;
och skall alltid införskrifvet Silfver emot sjöfara assureras.
Mom. 3. För alt vinna de förbindelser i Hamburg, som, i och för
ifrågavarande affairers bedrifvande, blifva nödige, vidtaga Fullmägtige lampliga
åtgärder; egande Fullmägtige derjemte att bestämma, hos hvilket eller
hvilka Handelshus i berörde Stad depositioner för Bankens räkning få
ega rum.
Mom■ 4. Fullmägtige halva, att, i afseende på bokföringen och redovisningen,
meddela de föreskrifter, hvarigenom reda och enkelhet i räkenskapen
i förening med säker Controll bäst må kunna vinnas.
Mom. 5. För utöfningen af de med vexelköp och försäljning förenade
göromål och bestyr, utse Fullmägtige, inom sig, Två såsom Deputerade.
Mom. 6. Deputerade, hvilka sig emellan fördela de dem tillhörande
göromål, såsom dem lämpligast synes, skola vid hvarje tillfälle, då Fullmäglige
sammanträda, för sine åtgärder under den från föregående sammankomst
förflutna tiden redogöra.
6
Banco-Utskottets Memorial_, N.o 68.
På Deputerade ankommer, att antaga och endtlediga nödigt biträde
i göromålen, men på Fullmägtige att bestämma beloppet af det arfvode,
som för sådant biträde kan påkallas.
Morn. 7. Val till Deputerade anställes vid hvarje qvartals utgång,
då de afgångne kunna åter inväljas. Sådant val verkställes genom slutna
sedlar, och, i händelse af lika röster, sker lottning.
Då Deputerade blifvit utsedde och sedermera, när någon förändring
inom Deputerade inträffar, underrättas Bankens Correspondenter i Hamburg
derom, med afseende å den signatur på vexlar och bref, som deraf
blifver en följd.
Main. 8. Så väl Fullmägtige, som Deputerade äro, i och för deras
utöfning af ifrågavarande vexelhandel, ansvarige, enligt allmän lag och
serskildt gällande författningar.
Morn. 9. De protokoller, som i afseende på denna rörelse föras hos
Fullmägtige, hållas hemlige och få icke, utan serskildt af Banco-Utskottet
eller Fullmägtige lemnadt tillstånd, offentliggöras.
Mom. 10. Åt Fullmägtige öfverlemnas, att, med afseende å omfånget
af de göromål, som tillkomma Deputerade, bestämma det arvode för be
inälde
Deputerade, hvaraf de anses hafva gjort sig förjente.
Mom. 11. De kostnader, som vid uppköp och försäljning af vexlar
samt indragning af Silfver in natura ifrågakomma, drabba Vinst- och För
lusl-Räkningen.
14:o.
Fullmägtige berättigas, att, för Bankens räkning, hafva i Hamburg
stående ett belopp af 500,000 Riksdaler Hamburger Banco; varande det
Fullmägtige derjemte tillåtet, att, under vintermånaderne, utöfver nämnde
belopp emottaga Silfver eller Hamburger-Banco, som antingen blifvit för
Bankens räkning i Hamburg nedsatt eller tillgodokorumit Banken, i följd
af uppköpte och liqviderade vexlar; dock under vilkor, dels att sammanräknade
summan af allt det Silfver, hvilket finnes för Bankens räkning
i Hamburg deponeradt, icke får öfverstiga En Million Riksdaler Hamburger-Banco,
och dels att Fullmägtige, när årstiden sådant medgifver, sjöledes
låta lill Banken indraga det silfver eller Hamburger-Banco, hvilket
öfverskjuler beloppet, 500,000 Riksdaler Hamburger-Banco, sorn Fullmägtige
äro berättigade alt hafva stående i Hamburg.
Banco-Utskottets Memorial> N:o 68. 7
15:o
Fullmäglige skola, genom inköp af Silfver från främmande länder,
förstärka Bankens Metalliska Gassa, då sådant, ulan lemnadt förskott, för
Banken icke medför större utgift, utöfver vexlingsgrunden enligt Myntbestämnings-lagen,
än som erfordras för transporten af Silfver från uppköpsorten
lill Banken.
16.U
Fullmägtige vare förbjudet att inköpa guld till Banken, vid de tillfällen,
då tillgången deraf uppgår till en tiondedel af Bankens Metalliska Gassa.
17:o.
Fullmäglige berättigas, att, då Bankens säkerhet det kräfver, lill förstärkande
af metalliska Cassan, å Utrikes ort upptaga lån till ett belopp,
motsvarande högst Tre millioner Riksdaler Silfver.
I sådant afseende hafva Rikets Ständer bos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå Fullmägtiges underdåniga anmälan
i ämnet, i Nåder täcktes låta bemedla det af Fullmägtige för Bankens säkerhet
nödigt ansedda lånet, under den form, som för ändamålet kan finnas
erforderlig, samt å ett sådant lån meddela Dess Nådiga garanti.
18:o.
Oberoende af de åtgärder, Fullmägtige hafva alt vidtaga till förstärkning
af Bankens Metalliska Gassa, åligger det Fullmägtige, att, när större
uttagningar af Silfver från Banken ega rum eller Bankens ställning i öfrigt
det påkallar,
a) minska utlåningen genom Handels- och Närings-Diskonterne och
afslå ansökningar om nya Creditiver;
b) alldeles inställa nämnde utlåning samt indraga större eller mindre
del af utlåningen på namn och reverser med omsättningsrätt genom
Banco-Diskonten och Låne-Con toren.
c) Samtidigt härmed:
antingen emot betalning i Banco-Sedlar försälja innehafvande
Obligationer;
eller upplaga lån emot räntebärande förbindelser, ställde på viss
tid eller uppsägning; samt
8
Banco-Utskottets Memorialj N.o 68.
cl) genom vägran af nya lån, efter hand minska öfrige grenar af Bankens
lånerörelse, den på fastigheter dock i sista rummet; börande
desse, för Metalliska Cassans bibehållande, medelst förminskning
af Bankens vid anfordran betalbara förbindelser, anvisade
utvägar begagnas i den ordning, de här ofvan äro uppräknade.
19:o.
Såsom Sedelstock anses och beräknas:
a) alla i omlopp varande Banco- och Riksgälds-sedlar samt utelöpande
insättnings-bevis och attester;
b) alla på räkningar i Depositions-Afdelningen innestående medel; och
c) hela summan af redan beviljade Creditiv, som kunna vid anfor
dran
disponeras.
Härifrån afraknas:
l:o Creditivet till Riksgälds-Contoret å en Million Riksdaler;
2:o De förskott, som blifvit från Banken utlemnade till förslitna smärre
sedlars in vexlande i landsorterne;
3:o Sådana transportsedel- samt sedlar af nya slaget å de högre valörerne,
hvilka, såsom otydliga, icke kunnat under sina numror afföras, utan i
stället blifvit af Låne-Afdelningen infriade; samt
4:o Melalliska värdet af Koppar-skiljemynts-polletterne.
Och skola likaledes ifrån Sedel-Stocken, vid beräkningarne öfver densamma,
uteslutas upplupne, meri outtagne räntor å de af Banken upplånta
medel, äfvensom Låne-Bankens förfallna skulder, enär för inlösen af dess
till betalning förfallne äldre räntebärande förbindelser en summa af 80,000
Riksdaler Banco är vorden å serskild räkning i Depositions-Afdelningen insatt;
kommande deremot obetaldta beloppet af de i sednare åren hos Allmänheten
och uti Riksgälds-Contoret upptagna lån, att såsom sedelstock
beräknas och anses.
20:o.
Maximum för den del af Sedelstocken, beräknad enligt förestående §,
som icke motsvaras af Bankens Metalliska Cassa, fastställes till ett belopp
af Tjugu Millioner Riksdaler Banco; egande dock Fullmägtige, att derutöfver
öka Sedelstocken, på sätt i § här nedan vidare omförmäles.
21».
Banco-Vtshottets Memorial, N.-o 68.
9
21 :o.
Öfver de Creditiv, sorn blifvit vissa allmänna eller enskilde Verk och
Inrättningar beviljade, föras i Depositions-Afdelningens serskilde räkningar,
vid hvilkas öppnande det beviljade Credilivet varder vederbörande Verk
såsom ett Saldo till godo fördt.
22:o.
Fullmägtige böra, efter hand och i mohn af behof, låta uppmynta
Bankens Silfver-förråd, så att icke något afbrott i ulvexlingens jemna gång
må inträffa, eller hinder möta att med Svenskt gångbart Silfvermvnt förskottsvis
infria Myntverkets attester, på sätt i § är vordet stadgadt.
Egande Fullmägtige — — — — förmånligast.
Fullmägtige läte jemväl — — — — •— —
— — — utmyntade,
23:o,
Morn. 1. De serskildta Silfvermynten skola utmyntas som följer:
1 a en Riksdaler Silfver
1 å en half Dito
1 å en fjerdedels Dito
1 å en åttondedels Dito, samt
1 å en sextondedels Dito
Morn, 2. I afseende på Ducaters utrnyntning gälla följande Stadganden:
att en — — — — — — — — — —
— — — — är bestämdt.
2.4: o.
Bankens Silfver &c. — — — — — — —
—• — nya qvantiteter utgifva.
Sedan Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det
Kongl. Maj:t läcktes i Nåder förordna, att de till Kongl. Mynt-Verket lemnade
förskott uti allyst Kopparmynt Riksdaler 7,755: 45. 7 och för ökade
myntningskostnader Riksdaler 40,000, eller tillhopa 47,755 Riksdaler 45
sk. 7 rst Banco, skola återbetalas på det sätt, att halfva beloppet erlägges
Bill. till B. St Pro/. 1845, 6 Sami, 1 Afd. 3S Haft. 2
10
Banco-Utskottets Memorial, iV/o 68.
inom 6 månader från den 8 November näsllidet år och den återstående
hälften inom derpåföljande sex månader, så att hela summan kan vara
gulden inom 1845 års slut; men Kongl. Maj:t icke ännu lemnat Nådigt
svar å denna Rikets Ständers underdåniga framställning; åligger det Fullinägtige
tillse, att berörde förskolter varda af Kongl. Myntverket återbetaldle
på sätt och i den ordning, Kongl. Mnj:t täckes i Nåder föreskrifva.
25:o.
Sorn Kongl. Maj:t och Rikets Ständer vid innevarande Riksdag beslutat,
att Svenska Myntets räkneenhet skall fastställas till jemt i Riksdaler
Silfver, i enlighet med det skrot och korn, som Myntordningen deli g Maj
1835 bestämmer, att denna räkneenhet, svarande emot 12 skillingar silfver
och i räknevärde enahanda med En Riksdaler Riksgäld, eller 32 sk.
Banco, skall benämnas ”Riksdaler” oell att En Riksdaler indelas i 48 skillingar
och hvarje skilling i 4 styfver; samt derjemte meddelat förordnande
såväl i afsende å utmyntningen af Silfvermyntet och dess skrot och korn,
sorn angående de serskilde kopparmyntssorterne och deras utmyntning;
men Kongl. Maj:t derjemte förklarat Sig, efter infordrande från vederbörande
Embetsmyndigheter af de serskilda upplysningar, som i och för det
nya Myntsystemets fullständiga ordnande och tillämpning befunnits nödiga,
i afseende å sältet att föra kronans och andra allmänna räkenskaper, utskjdders
debitering, vexelkursens notering samt böters beräknande och förvandling
m. in., vilja meddela Nådigt beslut, i fråga om tiden och sättet
för berörde Systems bringande till verkställighet; så och enär Rikets Ständer
likaledes förklarat, det Bankens och Riksgälds-Contorels räkenskaper
skola från och med den lid, som för Kronans ock öfrige Publika Verks
räkenskaper varder bestämd, föras elter det förändrade räknesättet, öfverlemnas
åt Fullmägtige att, efter det vederbörande i ämnet hörda blifvit,
besluta och till efterrättelse fastställa de förändringar i Systemet för tillverkning
af Bankens sedlar, som i följd deraf blifva erforderliga samt följaktligen
vidtaga alla härmed gemenskap ägande åtgärder; Börande, vid bestämmandet
af de nya Sedlarnes valör, utseende och beskaffenhet, tillses,
det förblandning emellan de nuvarande och blifvande sedlarne i möjligaste
måtto förekommas, samt att nödigt afseende fästes å Allmänhetens beqvämlighet,
i förening med Bankens fördel och säkerhet.
Banco-Ut skottets Memorial, N.o 68.
11
26:o.
Alla Bankens sedlar komma tills vidare att utställas å Banco-mynt,
deruti — — — äro förslitne, eller i afseende på utseendet
och beskaffenheten för mycket afvika från de sedlar, som, enligt Rikets
Ständers beslut, böra från Banken utlemnas.
27:o
Från Banken ulgifvas lills vidare, enligt nu antagna förmulärer, sedlar,
alt inlösas med silfver å följande bestämda summor, nemligen
å 32 sk. Banko, att inlösas med |R:dr Silfver, motsvarande 1 R:dr Rgs.
etc. _________ 750;
28:o.
»
Sedlar å 16, 12 och 8 skillingar banco få tills vidare förfärdigas och
utgilvas på samma sätt, som hitintills. Likaledes må det i Banken varande
förråd af färdiga sedlar å 14 och 10 skillingar Kopparmynt under
liden, i allmänna rörelsen utlemnas.
29:o.
Moni• 1. Fordringsegarne hos Deposilions-Afdelningen etc. etc. <—
Till den sjette:
Gassa Creditiv till Hypotheks-Föreningar, underkastade folii-afgift,
enligt Rikets Ständers beslut.
']/
30:o.
Mom. 1. Den Assignant, som försummar att sednast vid Januari månads
utgång hafva sin räkning för det lilländalupna året med Bankens
bok behörigen collationerad, vare förfallen till 25 Riksdalers Banco böter,
hvilka fördelas på lika sätt, som i afseende på fördelningen af böter för
öfver-assignering är stadgadt.
Moni. 2. Sedan Assignant sin räkning med Banken för det förflutna
året mot Bankens Bok behörigen collationerat, bör vederbörande Kamererare
12
Banco-Utskoltets Memorial, N.-o 68.
genast tillställa Assignanten eller hans ombud granskad räkning å den för
samma år belöpande folii-afgift, hvilken, så framt densamma icke sist inom
Mars månad blifvit insatt i Banken och insättnings-atleslen till Låne-Afdelningen
aflemnad, skall å den på räkningen innestående behållning afskrifvas.
;>l:o.
Banken må etc. — — — etter månad räknadt:
För depositum af lj kubikfot eller derunder . . . Banco R:dr — 16. —
„ depositum derutöfver, till och med 4 ä 4} kubikfot
Första kubikfoten
„ — 16. —
hvardera af de öfrige
„ — 8. —
„ depositum derutöfver till och med 8 ä 8* kubikfot:
Första 4 kubikfot
„ — 40. —
hvardera af de öfrige
„ — 6. —
„ depositum derutöfver lill hvad storlek, som helst:
Första 8 kubikfot .
„ 1: 16. —
hvardera af de öfrige
„ — 4. —
Denna afgift etc. — —• -— — — — — —
— — genast hans depositum.
För de af Utskottet sålunda föreslagne afvikelser ifrån och tillägg lill
föreskrifterne i gällande Banco-Reglemente får Utskottet härmedelst i korthet
redogöra.
Med åberopande af det i ett och annat af de från Utskottet aflåtne
Betänkanden yttrade förbehåll, att vid granskning af Banco-Reglementet
få i öfvervägande taga, huruvida någon förändrad uppställning af 102 och
122 §§ kunde anses vara af nöden, för att bestämdare uttrycka, detFullmägtige
icke äro förbundne att tillhandahålla allmänheten hvilken sort
Svenskt Silfvermynt, som kan påfordras; får Utskottet tillkännagifva, att
då Silfver förnämligast från Banken uttages, för att dermed betäcka utländska
liqvider samt plantsar dervid äro begärligare än myntadt silfver,
Utskottet anser så mycket mera lämpligt, att myntningen inskränkes till
vexel-behofvet inom Riket, som, efter hvad det förmenas, Kongl. Myntet
och följaktligen Staten skall tillskyndas förlust på silfvermyntningen; och
enär vid liqvider inom Landet sedelmynt i allmänhet begagnas, samt delta, i
anseende till mångfalden af valeurer, i och för sig sjelf t, fyller hehofvet
vid alla växlingar, torde det icke vara oundgängligen af nöden, att Banken
Banco-Utskottets Memorial? iV.-o t>8.
13
ständigt tillhandahåller alla sorter silfvermynt. I öfverensstämmelse med
dessa åsigter, liar Utskottet föreslagit den förändrade redaction af ofvanberörde
102 och 122 §§, som punkterne l:o och 22:o vid handen gifva.
Sorn priset å de i Banco-Reglementets 105 § uppräknade utländska
Silfvermynt-sorter icke under flera år undergått någon förändring; anser
Utskottet icke behöfiigt, att Fullmägtige årligen, angående dessa myntsorter,
införskaffa upplysningar, endast Fullmägtige, då någon ändring inträffar,
densamma iakttaga. För den uppställning, Utskottet i öfrigt genom
punkten 2:o, gi fv i t åt nämnde §, lärer någon särskild motivering icke erfordras,
enär den egentligen inskränker sig lill sammanförande af 2:ne
momenter.
Då någon bestämd ledning för upplysning om det gällande priset å
guld icke kan erhållas af det sätt för uträkningen af samma pris, hvilket
angifves i 107 §, hvadan Fullmägtige ock, jemte detta, ansett sig böra
följa ett annat sätt vid fastställandet af inväxlingpriset å guld, har Ut
skottet
förändrat denna §, såsom af punkten 3:o inhemtas; hörande Utskottet
härvid tillägga, att den borttagna delen af samma §, återfinnes i punkten
5:o här nedan.
Den genom punkten 4:o gifna förändrade uppställning af 108 § halsin
grund, deruti, det Utskottet, lika med Banko-Fullmägtige, anser det i
de fleste fall vara mot Bankens fördel stridande, att bestämma samma pris
vid utvexling, som vid invexling af Ducater; likväl torde åt Fullmägtige
böra öfverlemnas, att i detta hänseende besluta, på sätt lämpligast finnes
för så väl Banken som allmänna penninge-rörelsen.
Föreskriften i punkten 5:o återfinnes i Utlåtandet N:o 44 under §60,
och stadgandet i punkten 6:o under § 12 i Utskottets berättelse N:o 27, i
hvilka delar ifrågavarande utlåtande och berättelse blifvit af Rikets Ständer
gillade.
Med bifall till Fullmäktiges derom gjorde framställning, har Utskottet
infört den föreskrift, som punkten 7:o innehåller. Bland de mångå skäl,
hvilka kunna införas lill stöd för berörde förslag, torde Utskottet endast
behöfva åberopa, att då Banken icke bör försvåra eller med afgifler betunga,
följaktligen motverka, något för myntvärdets upprätthållande och
allmänna rörelse-kapitalets ökande så ändamålsenligt som invexling af silfver;
så följer äfven deraf, att befrielse från afräkning af slagskatt bör medgifvas,
helst Banken, som åter kan utvexla planlsen lill enahanda pris, hvartill
den blifvit utvexlad, derpå i sjelfva verket icke något förlorar.
14
Banco-Utskotteu Memorial, N:o 68.
Enär, enligt Kongl. Kungörelsen af den 9 Maj 1835 §5, kopparmynt
utlemnas ifrån Kongl. Mynt-Verket, uppå reqvisition af så väl Rikets
Ständers Bank, som Kongl. Maj:t Befallningshafvande och andra offentliga
myndigheter; har Utskottet hållit före, det Banken ej eller bör, vid hvarje
växel eller liqvid emottaga sådant mynt till högre belopp, än det i åberopade
Kongl. Kungörelse bestämde, eller 32 sk. B:co samt i berörde afseende,
genom punkten 8:o, omredigerat 109 § i Banco-Reglementet.
Punkten 9:o är ordagrannt lika lydande med det under § 58 i Utskottets
utlåtande N:o 44 upptagne af Rikets Ständer gillade förslag; och
skulle bilda en ingress till den underafdelning i förevarande artikel 5:o,
hvilken innefattar stadganderne angående Bankens metalliska Cassa.
Banco-Reglementets 110 § motsvaras af punkten 10:o, hvilken åter är
uppställd i enlighet med Utskottets af Rikets Ständer godkända memorial
N:o 18, med dels det under till h förekommande tillägg, grundadt på
Rikets Ständers sedermera fattade beslut, angående rättighet för Fullmägtige
att uppköpa och försälja vexlar, samt dels den förändring, att orden ”jemte
andra utländska guldmyntsorter” äro borttagne, enär Banken icke inköper
dylikt mynt samt det, som förut inberäknats uti Metalliska Cassan, blifvit
öfverlåtet till Bankens Mynt- och Medaille-Cabinett.
1 afseende på punkten ll:o, hänvisar Utskottet till §§ 54 och 55 i
Utlåtandet N:o 44; hvilka §§ äro af Rikets Ständer gillade; kommande i följd
häraf lil § i Banco-Reglementet att utgå.
Den af Utskottet under denna Riksdag beslutade och uti punkten 12
upptagne föreskrift har, genom bifall till Utskottets Memorial, N:o 18,
blifvit af Rikets Ständer gillad.
De af Rikets Ständer fastställde reglementariska föreskrifter för vexelhandel
äro införde uti punkten 13:o. Till undvikande af all misstydning
i fråga om den kurs, hvartill växlar få köpas och säljas; har Utskottet vid
dessa föreskrifter tillagt den hänvisning, Mom. 11 innefattar.
Sedan Rikets Ständer bifallit det af Utskottet i Memorialet N:o 56
framlagda förslag till reglementarisk föreskrift; är detsamma i punkten 14:o
upptaget; dock med den förändring i redaclionen, som ansetts af behof
påkallad, för att förekomma allt missförstånd om Rikets Ständers rätta afsigt.
I stället för 112 §, som kommer att utgå, skulle inflyta det stadgande,
punkten 15 innehåller, och hvilket med ett mindre tillägg i redactionen
motsvarar 59 § i Utlåtandet N:o 44, hvilken § blifvit gillad genom
votering i Förstärkt Banco-Utskott.
Banco-Utskottets Memorial, N.-o 68.
15
Ulskoltet, sorn redan tillförene uttalat den åsigt, alt då Banken är
skyldig sina sedlar med silfver inlösa, borde guld, hvilket egentligen är
att betrakta såsom en handelsvara icke inköpas; har nu, på grund häraf
genom punkten l6:o, som kominer att motsvara 113 § i Banco-Reglementet,
föreslagit, att guld icke må inköpas, när tillgången deraf uppgår till en
tiondedel al Bankens Metalliska Gassa; och torde, vid detta förhållande
Herr Rosenblads, Bernhard samt Herr Th. Fcenanders motioner angående
förändringar i Banco-Reglementet, få, i hvad de angå inköp af guld, anses
besvarade.
Efter det Rikets Ständer, med bifall till Utskottets förslag i 60 och 62
§§ af Utlåtandet N:o 44, beslutat, att i stället för 115 § i Banco-Reglementet
de uti förslnämde §§ intagne föreskrifter skola uti Banco-Reglementet
ingå; så har Utskottet i punkten 17:o upptagit berörde föreskrifter.
1 utbyte mot de stadganden, Banco-Reglementets 116 och 117 §§ innefatta,
lärer böra, i följd af Rikets Ständers beslut med anledning af framställningen
i 63 § af Utlåtandet N:o 44, uti blifvande Reglemente inflyta
det genom punkten 18:o föreslagne stadgande.
Det förändrade sätt för beräkningen af sedelstock, som förekommer
i punkten 19:o grundar sig på det i Utlåtandet N:o 44 § 47 afgifne af
Rikets Ständer gillade förslag samt de ealculer, som vid sidd. 53 och 54
i samma ullåtaiide äro införde.
Föreskriften i 20:de punkten igenfinnes uti 51 § af meråberopade utlåtande;
varande det dervid fogade tillägg en följd af Rikets Ständers beslut,
att Banken skall, i händelse en eller annan Privat-Bank skulle minska
rörelsen för att sedermera upphöra, ersätta den minskning, som sålunda kan
uppkomma.
På grund af det numera antagna sättet för beräkning af Bankens Sedelstock,
kommer slutet af 119 § alt utgå, samt stadgandet i nämnde § följaktligen
att lyda, i enlighet med punkten 21 här nedan.
De föreskrifter, hvilka förefinnas i 120 och 121 §§ af Banco-Reglementet,
komma att utgå, den förra, på grund af Rikets Ständers bifall till
53 § i Utskottets utlåtande N:o 44, och den sednare, med anledning deraf,
att ett maximum blifvit bestämdt för så väl Låne- som Crediliv-rörelsen.
Såsom skäl för den förändring af 122 §, punkten 22:o innefattar, har
Utskottet endast skolat hänvisa till det yttrande, som i afseende på punkten
l:o här ofvan förekommer.
16
Banco-Utskottels Memorial, N.-o 68.
Enär, enligt det af Kongl. Majit och Rikets Ständer antagna förändrade
myntsystemet, de serskilde silfvermynten komma att utmyntas i enahanda
valörer, som de närvarande, har uti punkten 23:o, hvilken motsvarar 123
§, endast den ändring iakttagits, att endast ''Specie’ blifvit utbytt emot ordet
”Silfver.’'
Sednare delen af 124 § har Utskottet redigerat, på sätt af punkten
24:o inhemtas, med afseende derå, att Rikets Ständer gillat Utskottets hemställan
i Memorialet N:o 32, angående godtgörelse af 2:ne från Banken till
Kongl. Mjmt-Verket utgifne förskott.
Genom Nådig skrifvelse af den 8 i denna månad, som den 10 dennes
kommit Utskottet tillhanda, har Kongl. Maj:t täckts gifva Rikets Ständer
tillkänna, det Kongl. Majit, som lika med Rikets Ständer anser en förenkling
af Rikets Myntsystem vara gagnelig och böra till vägabringas, efter
öfvervägande af hvad i detta ämne förekommit, funnit lämpligt dels i Nåder
godkänna Rikets Ständers i deras underdåniga skrifvelse angående ett lörändradt
myntsystem framställda förslag, att j R:dr Silfver, motsvarande 1
Riksdaler riksgäldssedel- eller 32 skillingar Banko, må till räkneenhet antagas,
samt denne räkne-enhet, under benämning af En Piiksdaler, indelas
i 48 skillingar och hvarje skilling i 4 styfver, dels i Nåder gilla hvad
Rikets Ständer, för deras del, antagit, i afseende på Silfvermyntets skrot
och korn, samt, hvad de angående så väl nämnde mynts utmyntning, som
kopparmyntsorterne och utmyntningen deraf i underdånighet föreslagit;
och ville Kongl. Majit, sedan de serskilde upplysningar, som i och för det
nya Myntsystemets fullständiga ordnande och tillämpning befunnits nödiga,
i afseende på sättet att föra Kronans och andra allmänna räkenskaper, utskylders
debitering, växel-kursens notering samt böters beräknande och förvandling
m. m., hunnit från vederbörande embetsmyndigheter infordras,
meddela Nådigt beslut i fråga om tiden och sättet för berörde systems bringande
till verkställighet.
1 anledning häraf, ålåge det väl Utskottet, att till Rikets Ständer nu
afgifva förslag till de förändringar i Sedelsystemet, som blifva erforderlige;
men enär, inom den för Riksdagens slut bestämda tid, det icke är Utskottet
möjligt, att medhinna upprättandet af detta förslag, har Utskottet,
på sätt af punkten 25:o här nedan inhemtas, tillstyrkt, att det åt BancoFulimäktige
måtte öfverlemnas, att i tid vidtaga alla, i förrberörde hänseende
nödiga förberedande åtgärder, samt att om det förändrade myntsystemet
-
Banco-Utskottets Memorial, N.o 68.
17
systemet skulle komma att före nästa Riksdag till verkställighet befordras,
då föranstalta, att ett nytt sedelmynt varder från Banken utgifvel. Som
emellertid nu gällande föreskrifter angående Bankens sedlar torde böra oförändrade
bibehållas; har Utskottet föreslagit, att 129 och följande §§ i
Banco-Reglementet fortfarande måtte få gälla till efterrättelse, med de mindre
jemkningar i redactionen, som af punkterne26, 27 och 28 vidare inhemtas.
Som Rikets Ständer bifallit Utskottets dels i Utlåtandet N:o 44 gjorde
framställning, angående befrielse för Associationer och Privat-Banker för
Spanmåls-belåning från erläggande af folii-afgift, och dels i 14 och 17 §.§.
af Berättelsen N:o 27 afgifne förslag, har Utskottet ändrat 139 §. i BancoReglementet,
enligt hvad punkten 29 utvisar, samt uppgjort det nya stadgande,
som förekommer i punkten 30, och slutligen såsom af punkten 31
inhemtats, omredigerat 142 §. i Banco-Reglementet.
Stockholm den 15 Maj 1845.
Reservationer:
Af Herr Friherre Stjernstedt, J. Th.: ”Jag reserverar mig emot Utskottets
tillstyrkanden i 2 och 7 punkterna, såsom innebärande ett frångående
af den liqvidationsgrund, som af Rikets Ständer vid 1830 års Riksdag
fastställdes, då, enligt denna grund, erläggande af slagskatt endast
borde ifrågakomma vid liqvider med myntadt silfver.”
Af Herr Manner skants, C. A. ”Jag reserverar mig emot det beslut, som
Höglofl. Utskottet fattat att förändra 122 § af nu gällande Banco-Reglemente,
derföre att i följd af detsamma, då Banco-Fullmägtige fritagas från
deras hittills egande förbindelse: ”att efter hand och i mån af behof låta
uppmynta Bankens silfverförråd, så att icke, genom brist pä erforderlige
Svenska silfvermyntsorter, något afbrott i utvexlingens jemna gång må inträffa”
— enligt min öfvertygelse på en gång myntbestämningslagen eluderas,
och Banken befrias från en af de Banken nu tillhörande hufvudfunktioner,
den att förse allmänheten med dess behof af metalliskt mynt.”
Uti denna sednare reservation har Herr Handlanden A. F. Ericsson
instämt.
Bill. lill Ii. St. Brot. 184.0 , 6 Sami. / A/d. 3S Hafi.
STOCKHOLM, 1845.
P. A. norstedt & söner, Kongl. Boktryckare.
Banco- Utskottets Memorial, N:o 6g.
i
N:o 69.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 16 Maj kl. io f. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga förändrade stad gauden uti
6:te Artikeln4:c^e Afdelningen af nu gällande Banco-Reglemente.
Efter verkställd granskning af föreskrifterne uti Banco-Reglementets ofvanberörde
Artikel och Afdelning, får Utskottet tillstyrka, att följande dels nya, dels förändrade
stadganden måtte uti utfärdande Banco-Reglemente få inflyta, nemligen:
l:o.
(Motsvarar '2ulra Moni. af §. tga.)
Straffräntan beräknas, på sätt hittills skett, med Tre procent utöfver Ordinarie
räntan för de Lån, som ej sednast fjorton dagar efter förfallotiden blifvit inbetaldte^ eller
genom omsättning liqviderade, ide fall, der den sistnämnde får äga rum; kommande
dock beräkningen af straffränta för Lån, som från och med den 1 Juli detta år till betalning
förralla, att upphöra 3:ne månader efter Lånets förfallodag, eller, i händelse
Låntagaren dessförinnan råkar i concurstillstånd, å den dag, då concursen anses börjad.
2:o.
För alla de Lån, som äro förfallne, då nyssberörde förändring vidtager, skal!
straffräntas beräknande genast upphöra, så vida sådan ränta upplupit för trenne månader
eller derutöfver efter förfallodagen, men i annat fall å den tid, som i Däst förestående
Moment är vorden bestämd.
3:o.
(Motsvarar 'aldra Mora. af §. ig3.)
Invisningshafvare, Förskrifnings-eller Vexel-utgifvare, Acceptant, Endossent eller
Löftesman må äfven kunna antagas från andra Låne-Districter etc. — — — särskildt
är bestämdt.
4:o.
(Motsvarar usta morn. a f §. ig5.)
Alla Reversal, ehvad de utgifvas för nya Lån eller omsättning af redan erhållne,
skola ovilkorligen, så vidt icke Låntagare eller Löftesman äro af Directionen för vederhäftighet
kände, vara försedde med officiella intyg derom, utfärdade af antingen Länsstyrelsen
eller Domhafvande!) i Orten, eller Magistraten, eller å Embetets vägnar af
Borgmästaren i den Stad, der de äro boende.
Skulle Lånsökande — — — •— ingångne förbindelser.
Bih. lill li. St. Prot. 1846'j 6 Sami. 1 Afd. 36 Haft. 1
2 Banco-Utskottets MemorialN:o 6g.
5:o.
(Motsvarar §. 200.)
För de Actier och Publika Papper, hvilka, enligt nedanstående §., få i Discontväg
såsom hypothek antagas, är bibehållen den hittills för enahanda ändamål anvisade
fond af 5oo,ooo R:dr Banco.
I afseende på dispositionen — — •— — •— kunna dessa proportioner förändra.
6:0.
(Motsvarar §. 2o5.)
Mom. 1. Fonden för denna rörelse bestämmes till Nio Millioner Riksdaler Banco,
hvaraf tillhandaliålles 5,800,000 R:dr Banco-Discont-Verket i Slockholm, till utlåning
för Rikets samtlige Provinser, med undantag af dem, som ega belåningsrätt i LåneContoren,
enligt hvad här nedan stadgas, 2,100,000 R:dr Låne-Gontoret i Götheborg för
provinserne Westergöthland, Dahlsland, Bohus Län och Halland, samt 1,100,000 R:dr
Låne-Contoret i Malmö till utlåning för provinserne Skåne och Blekinge.
Mom. 2. Banco-Discontens Reservfond skall, såsom sådan, upphöra och till Bankens
disposition öfverlemnas.
Mom. 3. Den vid Låne-Contoret i Malmö bildade Reservfond skall likaledes till
Banken inlevereras.
Mom. 4- Den vinst, som å Discont-rörelsen under sistförflutna året uppkommit,
skail, i vissa lämpliga andelar och terminer, under detta och nästa år, till Banken levereras,
så att liela beloppet af nämnde vinst före slutet af sistberörde år varder till
Banken aflemnad.
Mom. 5. Till Fullmägtige öfverlemnas att närmare bestämma tiden och sättet för
inlevererandet till Banken af de i nästförestående mom. 2, 3 och 4 omförraäldte medel,
dock under iakttagande, att desamma varda till Banken aflemnade inom den i mom. \
stadgade tid af 1846 års slut.
7:o.
(Motsvarar §. 210 och usta mom. af §. 211.)
Fonden för denna utlåning bestämmes till 3,5oo,ooo R:dr Banco, under iakttagande,
i afseende å fondens fördelning, såsom allmän grund, att ungefärligen två tredjedelar
afses för Hufvud-Contoret i Stockholm etc. — — dessa proportioner
jemnka och förändra.
8:0.
De å denna låne-rörelse uppkommande räntor få icke till utlåning användas, utan
skola, vid utgången af hvarje qvartal, till Banken levereras.
Banco-Utskottets Memorialj N:o 6g.
3
9:o.
(Motsvarar §. 206).
Sparbankerne i Riket tillåtas att, emot tre procents ränta, insätta Capital hos
Banken som för hvartdera Låne-Contoret äro anvisade.
De sålunda af Spar-Bankerne insatte medel ingå och användas till utlåning genom
Handels- och Närings-Disconten i Stockholm samt Låne-Contoren i Götheborg och
Malmö, ulan att inberäknas i nämnde Disconts- och Låne-Contors bestämda belopp.
Låne-Contoren återbetala dessa medel — — — — skall vara tecknadt JV. JV.
Sparbank.
10:0.
Från och med år 1846 varda Inrikes Vexlar och accepterade Invisningar, betalbara
i den Stad, der disconteringen sker och ställde på högst 6 månader, disconterade
emot 4 piocents ränta, företrädesvis för andra papper, hvilka hädanefter som hitintills
belånas ernet 5 procent.
ll:o.
Åt Fullmägtige öfverlemnas att, efter af vederbörande Direction uppgjordt förslag,
pröfva och till efterrättelse fastställa de Reglementariska föreskrifter, som i och
för disconteringen af vexlar samt accepterade invisningar finnas erforderlige.
12:o.
(Motsvarar 6:te Mom. af §. an.)
Uti högsta tillåtna skuldsättnings-beloppet, hvilket ej får öfverstiga 4o>°oo R.:dr,
under alla förhållanden, i hvilka någon person, vare sig såsom Låntagare, eller såsom
Hypotheks- eller Vexel-utgifvare, Acceptant, Endossent eller Borgesman, kan blifva hos
Inrättningen häftande, inbegripes icke hvad samma person eljest må vara till BancoDisconten
skyldig.
13:o.
(Motsvarar §. 212.)
Den för Stockholms Handels- och Närings-Discont afsatta Reservfond, hvilken, såsom
sådan betraktad, kommer att upphöra, skall, på sätt Fullmägtige ega att närmare
bestämma, uti vissa lämpliga andelar och terminer, före slutet af nästkommande år till
Banken mlefvereras.
1 afseende på ofvan föreslagne stadganden och föreskrifter, har Utskottet ansett
sig böra meddela följande upplysningar:
Punkterne 1 och 2 grunda sig på Rikets Ständers bifall till Utskottets hemställanden
i Utlåtandet N:o 44» §• Mom. litt. h och i.
Punkten 3 innefattar endast ett förtydligande af §. 193. Mom. 2.
4
Banco-Utskottets MemorialN:o 6g.
Genom det i punkten 4 meddelade stadgande, har Utskottet velat gifva en närmare
bestämmelse åt föreskriften i itsta Mom. af §. ig5.
Punkten 5 skiljer sig endast i det hänseende från § 200, att derifrån blifvit utesluten
den Fullmägtige förut roedgifoe rättighet att kunna för tillfälligtvis sig företeende
behof öka fonden för Actie-belåningen.
Punkten 6 grundar sig på Rikets Ständers beslut, 1 anledning af Utskottets i OtJåtandet
N:o 44? §• 2^- Morn. litt. a, 6, c och d gjorde framställningar.
Punkten 7 är förändrad, i öfverensstämmelse med den af Rikets Ständer godkände
26:te §. af nyssberörde Utlåtande, hvarförutan föreskriften i 211 §. 1 Mom. af nu
gällande Banco-Reglemente, angående fondens fördelning, ansetts böra till samma punkt
lämpligen hänföras.
Punkten 8 igenfmnes uti Utlåtandet N:o 44- §• 27 > som blifvit af Rikets Ständer
bifallen.
Då rättigheten för Spar-Bankerne, att, emot åtnjutande lägre ränta, uti RiksBanken
insätta sina ofruktbara medel, icke för den sednare medför någon våda, ehvad
Privat-Bankerne äro med ändamålsenliga stadganden försedde eller icke, har det i J.
206 derom intagne förbehåll blifvit uteslutet från den samma §. motsvarande Punkten
g, hvilken i öfrigt blifvit förändrad till öfverensstämmelse med Rikets Ständers uti Förstärkt
Banco-Utskott fattade beslut, i anledning af Utskottets framställning i Utlåtandet
N:o 44» §• 25- Morn. litt. f.
Punkterne 10 och 11 innehålla Rikets Ständers beslut, i anledning af Utskottets
Förslag til! stadganden i §§. 28 och 2g af förenämnde Utlåtande,
Punkten 12 innefattar enahanda stadgande, som 6:te Mom. af §. 211, med allenast
någon redactions-förändring.
Punkten i3 är föreslagen i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, i anledning
af Utskottets hemställan i Utlåtandet N:o 44) §• 26-
Slutligen hemställer Utskottet, att då Upplåningen för Handels- och Närings-Disconternes
räkning numera upphört, samt den rättighet, som Rikets Ständer vid i834—
l835 årens Riksdag, genom bifall till Stats- och Banco-Utskottens, under N:o 5i, då
afgifne Utlåtande, meddelat Nya Passevolance- och Armens Tross-Passevolance-Cassor,
att emot ränta insätta deras ofruktbart liggande medel på Låne-Bankens Upplåning för
nämnde Disconter, sålunda jemväl förfallit, föreskrifterne i 2i3 af '^4* ars BancoReglemente
måtte få från nu upprättande Banco-Reglemente uteslutas. Stockholm den
i5 Maj i845.
STOCKHOLM, I. Marcus, 1845.
Banco-htskottets Mentor alj Alris 70 och 71.
I
N:o 70.
Aok. lill Exp.-TJtsk. den 16 Maj, kl. 7 e. m.
Memorial, med förslag till förändrade föreskrifter i 6:te Artikeln
r.sta Afdelningen uti nu gällande Banco-Reglemente.
Vid granskning af de föreskrifter, som innefattas uti berörde Afdelning
af 6:te Arlikeln uti Bunco-Reglementet under den i5 Juni 184*> har Utskottet
ansett några andra förändringar deri icke böra ega rum, än att dels,
i händelse Stats- och Banco-Utskotten skulle vid innevarande Riksdag framställa
och Rikets Ständer antaga förändrade stadganden, motsvarande 143 §.
af berörde Reglemente, samma stadganden må blifva i utfärdande BancoReglemente
intagne, hvaremot i annat fall nämnde §. torde få i Reglementet
oförändrad bibehållas, och dels, enär de afbetalningar, som efter 184S
års början kunna blifva verkställde å Bankens bos StaLen egande, inom linien
förda fordringar, hvilka i 144 §• a* nu gällande Banko-Reglemente 0111-  förmälas, till följd af Rikets Ständers vid innevarande Riksdag, i alseende
å Bankens Grund-fond, fattade beslut, icke komma att öka Bankens Capital-behållning,
ulan ingå bland Bankens vinst-medel för året, sista momentet
af 144 §. måtte erhålla följande förändrade lydelse:
”Hvad, som efter 1845 års början kan varda afbetaldt å de i denna
§. uppräknade fordringar, kommer att upptagas bland Bankens vinst för året.
” Stockholm den 16 Maj i845.
N:o 71.
£Ank. till Exp.-Utsk. den 16 Maj, Ll. 7 e. ra.
Memorial, med förslag till den Slutmening, som bör inflyta uti
det Banco-Reglemente, hvilket vid innevarande Riksdag kommer
att utfärdas.
Sorn den Slutmening, hvilken förefinnes vid sid. 181 i nu gällande
Banco-Reglemenle, icke lämpligen kan införas uti det enahanda ReglemenBih.
till R. St. Prot. 1846 Sami. 1 Afd. 37 Iläft. X
2
fftj Banco-Utskottets Memorial, N:o~lft.
te, sorn vid innevarande Riksdag kommer att utfärdas, enär dels Utskottet
vid sammanfattandet af berörde Reglemente följt det nu gällande och uti
detsamma iakttagit endast sådane förändringar, hvilka ansetts nödiga, på
grund af Rikets Ständers och Utskottets under Riksdagens lopp fattade bebeslut,
dels Rikets Ständer, med bifall till Utskottets i Utlåtandet N:o 36,
derom gjorde framställning, förordna t, all hos Kongl. Maj:l skola i under
dånighet
anmälas de beslut, sora af Rikets Ständer kunna under Riksdagens
lopp vidtagas, i afseende på Riks-Bankens Låne- och Creditiv-rörelse, hvaraf
följer, att Banco-Reglementet i dessa delar hör lill Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemnas; samt dels till Kongl. Maj:t blifvit från Rikets
Ständer aflåtne underdåniga skrivelser i de Låne- och Creditiv-rörelsen icke
rörande frågor, som äro af egenskap, att antingen Nådig Kungörelse bör
i ämnet utfärdas eller Kongl. Maj:ts beslut erfordras; så får Utskottet härigenom
föreslå, att Slutmeningen till Banco-Reglementet mätte undfå följande
lydelse:
Sedan Banco-Utskottet, likmätigt 8 §. i den för Utskottet
gällande Instruction, på grund af Rikets Ständers och Utskot
tels
under Riksdagens lopp fallade beslut, samt i noggran öfverensstämmelse
med de i Lagen för Rikets Ständers Bank af
den i Mars i83o fastslälde grunder, upprättat och sammanfattat
förestående Reglemente; så har detsamma till ovillkorlig
efterlefnad och iagltagande, intilldess annorlunda kan i vederbörlig
ordning förordnas, blifvit af Rikets Ständer gilladt och
antaget; kommande dock derjemte de äldre oförändrade stadganden,
Inslruetioner och Förordnanden att iagttagas, så vidt
de vid förekommande serskilde händelser, utan stridighet med
här utstakade grunder och gifne speciella föreskrifter, må kunna
tjena till någon efterrättelse.
Och höra Banco-Fullmägtige besörja, att så väl Lagaine
angående myntbestämningen och för Rikets Ständers Bank af
den i Mars i83o, som detta Reglemente, ofördröjligen efter
Riksdagens slut i ett lika format af trycket utgifves och till
salu allmänheten tillhandahålies.
Då genom Kongl. Kungörelsen af den i~ December 1835 angående
de vid i834—1835 årens Riksdag af Rikets Ständer fattade beslut; ^afseende
på Bankens Depositions- och Låne-rörelse, Kongl.. Majrts Nådiga < Kungörelse
af den i3 Maj 18B0, angåendejBankens Låne-rörelse, blifvit till kraft
Banco-Utskottets Memorialj N:o 72.
3
och verkan upphäfven, ehuru de fleste af de deruti upptagne föreskrifter
fortfarande gällde och ännu gälla till efterrättelse samt måste vid förekommande
fall tillämpas; har Utskottet, under åberopande af hvad här ofvan
är vordet anfördt, skolat hos Rikets Ständer hemställa,
att vid öfverlemnande till Kongl. Maj:t af de delar utaf
Banco-Reglementet, som vid innevarande Riksdag blifvit af
Rikets Ständer ändrade, Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, ej mindre det Kongl. Maj:t täcktes låta
utfärda Nådig Kungörelse, angående tillämpningen af de flere
eller färre deribland befintlige stadganden, hvilka äro af egenskap
att fordra en dylik åtgärd; än äfven, alt i samma Nådiga
Kungörelse mätte få inflyta det förklarande, att Kongl. Maj:ts
Nådiga Kungörelse af den i3 Maj i83o fortfarande gäller till
efterrättelse i de delar, som icke blifvit genom den sålunda
utfärdande kungörelsen förändrade eller upphäfne. Stockholm
den 16 Maj 1845.
N:o 73.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 16 Maj, kl. 7 e. ra.
Memorial, med förslag till Instruction för Rikets Ständers BancoUtskott
vid nästkommande Riksdag.
Likmätigt 9 §. uti den för Utskottet gällande Instruction, åligger
det Utskottet, att, före Riksdagens slut, med afseende å de angående BancoVerket
vidtagne författningar, hos Rikets Ständer föreslå Instructionen för
Banco-Ulskottet vid näst påföljande Riksdag, hvilken Instruction, sedan den
af Rikets Ständer blifvit pröfvad och fastställd, kommer att tjena till efterrättelse,
intilldess Rikels Ständer, efter Utskotletsdiörande, någon förändring
derutinnan besluta.
Till fullgörande häraf, har Utskottet granskat ofvanomförmälde Instruclion
och dervid funnit någon annan ändring i densamma icke vara
af nöden, än att de i sista momentet af 3 §. förekommande orden: "sedan
11840 års början”, må blifva utbytte emot: ”sedan början af år 1845”, samt
berörde moment, i följd deraf erhålla denna förändrade lydelse:
4
Banco-Ulskottets Memorial, N.o j3.
"Hvarförutan Utskottet bör, så fort sig göra låler, till Rikets Ständer
ingå med uppgift, om och huruvida någon del af den sedan början af
"år i845 upplupna Ranco-vinst erfordras för Bankens consoliderande."
Hemställande Utskottet,
att ifrågavarande Instruction måtte i öfrigt bibehållas oför
ändrad, att gälla till efterrättelse för Rikets näst sammanträdande
Ständers Banco-Utskott. Slockholm den 16 Maj 184 5.
N:o 73.
Ank till Exp.-Utsk. d. 16 Maj, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af gjordt accordsanbud till liqvid af Rep
slagaren
H. P. Malmströms skuld till Banco- Discont en för
ingången borgen å ett af Skomakaren L. Sjöberg derstädes
upptaget län.
Uti en till Utskottet ingifven ansökning, bar Carduansmakaren i Hedemora
C. Ahlander erbjudit sig att till Banco-Disconten inbetala 333 Pro_
cent af den capital-skuld 176 R:dr, för hvilken Repslagaren H. P. Malmström,
i följd af ingången borgen för ett af Skomakaren L. Sjöberg bos Discont-Verket
den 9 Januari i83t) upptaget lån, stort 200 R:dr Banco, ännu
häftar, under vilkor att Malmström frikändes från vidare kraf för Discont-Verkets
ifrågavarande fordran.
Banco-Discont-Directionen har uti häröfver afgifvet Utlåtande upplyst,
att sedan Malmström, före lånets förfallotid, till sine borgenärers förnöjande
afstått all sin egendom, och Låntagaren, Skomakaren Sjöberg, vid
anställd lagsökning hos Konungens Befallningshafvande i Stora Kopparbergs
Län, befunnits hafva derförinnan rymt från orten, utan att bans vistelseort sedermera
blifvit bekant, eller ringaste tillgång qvarlemuad till gäldande af
den honom ålagde betalningsskyldighet, hade, på grund af verkställd bevakning
uti Malmströms concurs, erhållits en utdelning af 24 R:dr, som minskat
lånet till dess nuvarande belopp 176 R:dr, hvarförutan bevis erhållits
att någon vidare tillgång icke funnes, hvarken hos Malmström eller uti
hans utredda concursmassa, vid hvilket förhållande och då någon anledning
icke förefunnes, att större eller mindre del af merberörde låns återstod skulle
-
Banco-Utskottets Memorial> N:o ~]3. 5
le kunna af Löftesmannen för detsamma, Repslagaren Malmström, erhållas
eller framtvingas, Directionen med afseende på Discont-Yerkets fördel, ansett
sig höra hemställa om det gjorda anbudets antagande.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit och upplyst blifvit,
har Utskottet, som delar den af Discont-Directionen uttryckta åsigt, velat
hos Rikets Ständer tillstyrka,
att Repslagaren H. P. Malmström må frikännas från allt vidare
kraf för ofvanberörde skuld, så vida 331 procent af capitalåterstoden,
176 R:dr Banco till Discont-Verket inbetalas,
inom den i:sta nästkommande Julii; dock utan att DiscontVerkets
rätt emot hufvudgäldenaren, Skomakaren L. Sjöberg,
i någon mån eftergifves. Stockholm den 16 Maj 1845.
Bih. till R. St. Prot. 1845j 6 Sami. 1 Afd. 3j Haft.
3
STOCKHOLM, I. Marcus 1845.
B anco-TJt skottets Memorial, I\:o 7 4-
I
N:o 74.
Ank. till Exp.-Utsk. d, 18 Maj, kl. 8 e. in.
Memorial, angående Riks-Ståndens skil jagtiga beslut, i anledning
af Utskottets Memorial N:o 62, med förslag till åtskilliga
förändrade föreskrifter i 3:dje Artikeln af nu gällande
Banco-Reglemente.
Enligt Utskottet tillhandakomna Protocolls-Utdrag af den 14» i5 och
17 dennes, hafva Riks-Slånden vid följande punkter uti ofvanberörde memorial
N:o 62 fattat nedanupptagne skid jagtiga beslut, nemligen:
Uti 2:dra punkten skall, enligt Ridderskapet och Adelns föreskrift,
uteslutas a rf vodet lör den i fAe tjenstegraden upptagna Cancellist-tjenst
inom Öfver-Styrelsens expedition; men enär ornförmälde punkt blifvit af de
öfrige Riks-Slånden gillad, kan det af Ridderskapet och Adeln fattade beslut
icke föranleda till någon åtgärd från Utskottets sida.
Med ändring af Utskottets förslag i 5:te punkten, mom. litt. E, hafva
Borgare- och Bonde-Stånden förordnat, att samma mom. borde erhålla följande
lydelse: Till tjensterne i a:dra graden: 7jenstemännen inom samma
eller nästföljande grad" och som de öfrige Stånden gillat Utskottets förslag
samt 2 Stånd stadnat emot 2; lärer i detta fall böra förblifva vid det,
som hittills varit stadgadt.
Bonde-Ståndet har, med afslagå 6:te och g:de punkt erne, ansett föreskrifterne
i nu gällande Banco-Reglemente böra oförändrade bibehållas; dock
enär de öfrige 3:ne Riks-Slånden bifallit Utskottets framställningar i nämnde
punkter, hvilka sålunda blifvit af Rikets Ständer gillade, erfordrar BondeStåndets
derifrån afvikande beslut icke någon åtgärd.
Vid y punkten, uti hvilken det tryckfel sig insmugit, att emellan
orden: ”Commissarie-beställningarne” och ^'Verkets Extra Ordinarier” borde
vara transsumerings-tecken till utmärkande deraf, att berörde, 44 §• motsvarande,
punkt blifvit oförändrad bibehållen efter ordet: ”Commissarie-beställningarne,
” hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet fogat ett
tillägg, hvarigenom i Banken förut icke anställde personer skulle vid andra
anslaget, blifva competente sökande till Commissarie-beställningar; men som
Eili. till R. St. Prut. 1843, 6 Sami. 1 J/d. 38 Hiift. 1
2 liane o- Utskottets Memorial, N.o 7^.
rle öfrige 2.'ne Riks-Stånden godkänt ^:de punkten, samt följagtligen 2 Stånd
stadnat emot 2, lärer det af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
beslutade tillägg böra förfalla.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva ansett, att uti i3
punkten skulle i stället för orden "vederbörande delgifvet” införas ordet
”anslaget;” hvaremot de öfrige Stånden godkänt Utskottets förslag. Då sålunda
hufvudfrågan är vorden af Rikets Ständer bifallen; hemställer Utskottet,
att Borgare- och Bonde-Stånden måtte godkänna den af de
öfriga Riks-Stånden beslutade förändring i sättet för bekantgörande
af ett fattadt beslut, heldst detta möjligen är lämpligare,
än det af Utskottet i ofvanberörde punkt föreslagna.
Stockholm den 18 Maj r845.
STOCKHOLM, I. Marcus 1845.
Banco-Utskollets Utlåtande, IV:o 75.
1
N:o 75.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Maj, kl. 6 c. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om beviljande vid Handelsocli
Närings-Disconterne af oundgängliga kostnader i och för
införandet af Vexlars discontering.
Frän Ridderskapet och Adeln har, enligt protocolls-utdrag af den 18
uti denna månad, blifvit till Utskottet remitterad en af Herr Rosenbladj
Bernhard, väckt motion, hvaruti, på anförda skäl, blifvit föreslaget, det
Banco-Fullmägtige måtte berättigas, att, intill nästa Riksdag, vid Handelsoch
Närings-Disconterne bevilja de kostnader, sorn kunna finnas oundgänglige
i och för införandet af vexlars discontering.
Enär Rikets Ständer, med bifall till Utskottets i 2g § af utlåtandet
N:o 44 gjorda hemställan, beslutat, att åt Banco-Fullmägtige må öfverlemnas,
att, efter af vederbörande Direction uppg jordt förslag, pröfva och till
efterrättelse fastställa de reglementariska föreskrifter för Handels- och Närings-Discontens
låne-rörelse som i och för discontering af inrikes vexlar
och accepterade invisniogar finnas erforderliga, samt häraf, efter Utskottets
åsigt, måste följa rättighet för Banco-Fullmägtige., att anvisa de okade förvaltningskostnader,
som blifva för ändamålet behöfliga, har Utskottet,
under förutsättning, att denna åsigt af Rikets Ständer gillas, ansett
ofvanberörde motion icke föranleda någon vidare åtgärd.
Stockholm den 20 Maj i845.
Reservation
af Herr Theod. Foenander.
Eib, (ill il. St. trot. {84-5., 6 Sami. i A/d. 39 Haft.
STOCKHOLM, t»tck.t no* W. P. Dalma*, 1845.
1
Banco-U(skott*ta Memorial, N:o 76.
1
N:o 76.
Ank. till Exp. Utsk. d. 21 Maj, kl. half 3 e. sa.
[ ' Memorial, angående verkställd omröstning i Förstärkt Banco-Utskott,
i anledning af de hos Riks-Stånden fattade skiljagtiga
beslut öfver Banco- och Lag-Utskottens i Betänkandet N:o 1
och Utlåtandet N;o 2 afgifne förslag till Lag för Enskilde
Banker.
Sedan de af Banco- och Lag-Utskotten, uti memorialet N:o 3, afgifne
förslag till voterings-propositioner i Förstärkt Utskott, i anledning af RiksStäridens
skiljagtiga beslut rörande lagstiftningen för enskilde Banker, på sätt
i Utskottens memorial N:o 7 är vordet anmäldt, blifvit bifallue af 3 Stånd,
samt Borgare-Ståndet, enligt till Utskotten ankommet utdrag af nämnde
Stånds Protocoli för den 18 innevarande månad, antagit den af Utskotten
1 sistnämnde memorial till Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
gjorda inbjudning, att med Preste- och Bonde-Stånden sig förena, uti det
beslut, att ifrågavarande omröstningar borde uti Förstärkt Banco-Utskott
verkställas, hvilken inbjudning Ridderskapet och Adeln åter afslagit; så och
efter det tre Stånd således beslutat, att omröstningarne borde uti Förstärkt
Banco-Utskott ega rum, hafva desamma uti nämnde Utskott under denna
dag blifvit anställda i följande ordning, nemligen:
usta Voteringen:
Den, som vill, att vid votering, rörande Lag för enskilde Banker, de
af Ridderskapet och Adeln beslutade förändringar i 8 § samt 10 § 1 och
2 momenten i det af Utskotten uppgjorda lagförslag skola innefattas uti
contra-propositionen, röstar
Den, det icke vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer genom serskild votering att afgöras, huruvida i
contra-propositionen skall intaeas, antingen Preste-Ståndets beslut rörande
1, 7, 8, 9 10, 14, 18 och 21 §§ i Utskottens förslag, eller Bonde-Ståndets
beslut rörande samma §§, jemte den 5 §.
Bth. till R. St. Fröt. 1845. 6 Sami i Afd. 40 Baft.
2 Banco-Utskottets Memorial, N:o 76.
Och som denna votering utfallit med 66 Ja och 53 Nej, hvadan de af
Ridderskapet och Adeln beslutade förändringar i 8 § samt io § i och 2
momenten af Utskottens förslag således borde uti contra-propositionen innefattas
och till följe hvaraf andra voteringen kom att förfalla; så har
Hufvudvoteringen
blifvit verkställd enligt följande voterings-proposition:
Den, som bifaller Utskottens förslag till Lag för Enskilde Banker,.
röstar
Ja;
Den, det icke vill, rostar
Nej.
Vinner Nej, anses Rikets Ständer hafva antagit samma förslag med
de af Ridderskapet och Adeln uti 8 § samt 10 § 1 och 2 momenten beslutade
förändringar.
Denna votering har utfallit med 83 Ja och 36 Nej; i följd hvaraf
Rikets Ständer antagit det af Banco- och Lag-Utskotten uppgjorda förslag
till Lag för Enskilde Banker.
Stockholm den 21 Maj 1845.
STOCKHOLM.
Tryckt hos W, F. Dalman, 1845,
Banco- Utskottets Memorial, N.o 77. och j8.
[
N:o 77.
Ant. till Exp.-Utsk. d. 22 Maj kl. 8 e. ra.
Memorial, med hemställan, att en gratiftcation måtte fä utanordnas
åt Bankens B a kt-betj en in g, samt till Vaktmästarne i BancoDiscont-Verket.
Sedan hos Utskottet .Bankens Vaktmästare och öfrige Vakt-betjening
anhållit, att med afseende å det tillökade arbete, som Utskottets sammanvaro
för den medfört, en gratification måtte, i likhet med hvad vid
föregående Riksdagar egt rum, dem tillerkännas; så har Utskottet ansett sig
böra hemställa,
att en gratification af 200 R:dr Banco måtte af Bankens medel
få utgifvas, för att, efter förr antagne grunder, fördelas
imellan Bankens Vakt-betjente i allmänhet.
I sammanhang härmed, får Utskottet, uppå derom af Vaktmästarne
i Banco-Discont-Verket hos Utskottet gjord ansökning om en gratification
i och för lemnadt biträde under Revisionen af Banco-Discont-Verkets räkenskaper
för nästlidet år, härigenom tillstyrka,
att ett belopp af Fyra tio Riksdaler Banco må till DiscontVerkets
Vaktmästare få af Banco-Discont-Verkets omkostnadsräkning
utgifvas till lika fördelning emellan Verkets 6 Vakt
mästare.
Stockholm den 20 Maj 1845
Emot förestående beslut har Riksdags-Fullmägtigen Henrik Andersson
från Örebro Län sig reserverat.
N:o 78.
Ank. till Exp.-Utsk. d. aa Maj, kl. 8 e. m.
Memorial, om arfvode för renskrifning af Utskottets Protocoll.
Som de hos Utskottet anställde 2:ne Cancellisler, under Riksdagens
lopp, utom de vanliga Cancellie-göromålen besörjt Protocolls-föringen vid
Bilt. till B. St. Prot. 1846j 6 Sami. 1 Afd. 41 Haft. 1
X
Banco-Ltskottets Betänkande, N.-o 7g*
Utskottets pleni-sammanträden, samt derförutan, framför öfriga Utskotts
Cancellie-betjening, har det åliggande att renskrifva de hos Utskottet hållna
Protocoll, hvilket arbete icke kunnat, utan hinder och afbrott i de öfriga
ärendenas behöriga handläggning, under Riksdagen fullgöras, får Utskottet
tillstyrka,
att Utskottets två Cancellister måtte, i likhet med hvad de föregående
Riksdagarne egt rum, tillkännas ett arfvode af 166
R:dr 32 sk. Banco, att på en gång vid Riksdagens slut utgå,
i och för renskrifningen af Utskottets ProtocolL
Stockholm den 20 Maj 1845»
N:o 79.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 11 Maj, kl. 8 e. m
Betänkande, i anledning af förrättad Revision af Banco-DiscontJ^erkets
räkenskaper och förvaltning för år 1844.
Utskottet, som, genom dertill inom sig utsedde Ledamöter, ombesörjt
vederbörlig revision olver Banco-Discont-Verket samt Handels- ochNäringsDiscontens
härstädes förvaltning och räkenskaper för nästlidet år, får härmedelst,
till fortsättning af den redovisning för hufvudresultaten af 1843
års Discont-rörelse, hvilken åtföljt Utskottets till Rikets Ständer afgifne utlåtande
N:o 27, meddela följande öfversigt af Discont-rörelsen för år 1844*
<dl. Hanco-öiscont-Verket.
De för utlåningen tillgängliga fonder utgjorde den 3i December i844-
Ordinarie fond, för utlåning på namn och reverser, med
omsättningsrätt
Förstärkning af ordinarie fonden, anslagen vid 1840 års
Riksdag
Ytterligare tillökning, medgifven af Banco-Fullmägtige år
1841 • • •
Fond för belåning af Publika papper .
Medel, levererade i afräkning å 5 st, serskildt balancerade
Lån . ........ . . . . .
5,000,000
—
—
5oo,ooo
—
i5o,ooo
—
245,000
—
1,295
38
i 7
Banco-Utskottcts Betänkande, N:o "g.
3
Af Stockholms Stads Sparbank insatte
100,000
Reservfonden
171,033
44
8
Balancerad Discontvinst för år 1844 •••••••
300,759
11
10
6,468,088
47
1
Jf berörde medel:
Yoro utlånade:
mot borgen med omsättningsrätt R:dr 6,221,727: 45. 3.
mot Publika papper ..... 201,568: 3o. 8.
. Säger 6,423,296: 27. 11.
Inneslodo på räkning
i Depositions-Afdelningen . . 44>792: l9- 2-
6,468,088
47
1
Härvid får Utskottet likväl upplysa, att uti förestående Låne-Balance
icke äro inbegripne hvarken Yerkets, såsom osäkra, inom linien förda capital-fordringar,
utgörande från Allmänna utlåningsräkningen 325,825 R:dr
4 sk. io rst. samt från utlåningsräkningen för Publika papper 283 R:dr4*
sk. 3 rst. B:co, eller upplupne räntor å förfallne lån, hvilka, ehuru serskildt
bokförde, icke upptagas bland tillgångarne, förr än i den mon de inflyta.
lnkomsterne under året hafva utgjorts af:
lnnehållne räntor af utlåning emot borgen med omsätt-  ningsrätt
. .
245,509
4
Dito dito af utlåning mot Publika papper . . . .
8,829
34
—
Öfver räntor för lån af båda slagen ........
74,409
35
7
Dito å till cfipitalen förut betaldte lån . v . .
1,815
7
5
Dito å inom linien förde lån ..........
2>998
•
Capitai-inbetalningar å inom linien förde lån . . . .
7,824
3
5
Summa
341,385
36
5
hvarifrån af gått:
Aflöningar .
17,722: 24, —
Omkostnader 1 ®,^97" ^ ^ * 11.
Lagsöknings- och bevaknings-utgifter . 3,502: i4- —
Säger 32,482: 1. 11.]
4
Banco-Ulskottets Betänkande, N:o 7g.
Å Reservfonden, som vid 1843, års slut ut-  gjorde 162,889: 22. beräknad ränta å
5 procent .
8,144: 2 2. 8.
i .
40,626
24
7
hvarefter vinsten å Banco-Discontens rörelse för år 1844
blifver:
af Allmänna Discontrörelsen . . . 291,391: 33. 7.
„ Publika pappers-belåningen . . . 9,367: 26. 3.
300,759
11
10
hvilken vinst skulle komma att användas, på sätt här nedan finnes upptaget.
Sammanräknade beloppet af de under revisions-året utgifnenya Lån
har utgjort:
Mot borgen med omsättnings-rätt 3,58o,85o: — —
På Publika papper  38[,45o: — —
upplysande bilagan N:o 1 ej mindre, huru det, mot borgen med omsättningsrätl
utgifne låne-belopp blifvit fördeladt emellan Hufvudstaden och
de inom Banco-Discontens Låne-District belägne 17 Län, än äfven till hvilka
näringar och yrken de personer hört, som af nämnde belopp åtnjutit Lånebiträden,
samt Bilagan N:o 2 beskaffenheten af de hypothek, mot hvilka
lån från publika Pappersfonden utgått.
Yäntningstiden på bifallne låns utassignerande från Allmänna fonden
bar i allmänhet utgjort omkring 5 till 7 veckor, men mot slutet af året
hafva beviljade lån kunnat utassigneras efter 3 ä 3 veckor. De från
publika pappersfonden härstädes disponibla tillgångar hafva varit för sitt
ändamål fullt tillräcklige, så att derifrån beviljade lån kunnat genast utassigneras.
Banco Discontens på utsökning, concurser och andra rättegångar beroende
fordringar, (de inom linien förde deribland icke inberäkande) utgöra:
Allm. Disc.-fonden. Pubi. pap.-fonden. Summa.
förfallne föreden 3i
December 1843 . . 242,780: 11. 10. 5,358: 3o. 8. 248,138: 42* 6.
under loppet af år
1844 förfallne . . 188,477: 33. 5. 12,770: — — 201,247: 33. 5.
eller tillsammans R:dr 431,257: ^5. 3. 18,128: 3o. 8. 449>386: 27. 11.
Vid Lagsöknings-handlingarnes genomgående har det fästat Utskottets
uppmärksamhet, att, jemförelsevis med orterne, utsökningar förekommit
Banco-btskottets Betänkande, N:o jg.
till betydligare så väl antal som summor hos personer, boende inom Stockholms
stad, samt att dervid ej sällan inträffat, att vid, efter lånens första
förfallodag anställd lagsökning, i följd af underlåten betalning eller omsättning,
så väl låntagare, som löftesmän befunnits sakna all tillgång till lånens
gäldande, hvarföre Utskottet jemväl ansett sig böra, genom aflåtande
Protocolls-Utdrag, anmoda Discont-Directionen att iagttaga en noggrannare
och strängare granskning af de låne-ansökningar, som inkomma Irån personer
boende inom Stockholms stad.
Ehuru ej i lika hög grad, som i afseende å Stockholm här ofvan
blifvit nämndt, hafva dock lagsökningarne för Discont-Verkets i lands-or
terne
uti stående fordringar, under de sednare åren, till följd af penningeställningen
och credit-förhållanderne inom landet, jemväl i betydlig nion
tilltagit, samt i anseende till ej mindre det ökade antalet af inträffade concurser,
än oftare förekommande förfalskningar eller förnekelser af namn-teckningar
å låne-reversalen samt svekfulla lösöreköp, bevakandet och utförandet
af Discont-Verkets rätt och talan ganska mycket försvårats. Serskildt
har innom Calmar Län det förhållande inträffat, att en Under-Executor,
Kronofogden Assessoren M. G. Ugarph, som, efter anställde lagsökningar,
till indrifning emottagit en mängd af Discont-Verkets utestående fordringar
inom nämnde Län, ej allenast uragtlåtit att för sina utsöknings-åtgärder behörigen
redovisa, utan äfven blifvit beträdd med att hafva till större eller
mindre del de utsökta beloppen förskingrat; hvarefter han blifvit i concurstillstånd
försatt.
Då, till följd af Ugarphs ofvan omförmäldte förfarande, flerfaldige
tviste-frågor och rättegångar uppstått, hvaråt en noggrann och oaflåtlig uppmärksamhet
måst egnas, och det dessutom, för bevarande al Discont-Verkets
rätt och bästa, i afseende på dessa lån, varit nödvändigt att genom
en pålitlig person inhemta närmare upplysningar i orten öm dervid förekommande
högst invecklade förhållanden, har Discont-Directionen åt en dess
Ledamot uppdragit handläggningen af ifrågavarande mål och hvad dermed
gemenskap eger, för hvilket uppdrag fullständig redovisning blifvit Utskottet
meddelad, uti en af bemälde Ledamot, angående ifrågavarande Lån, angifven
Tabellarisk Berättelse, hvaraf Utskottet inhemtat, att de från Discont-Verket
utgifne Lån, som det ålegat Kronofogden, Assessoren Ugarph
att indrifva, men för hvilka han uragtlåtit att behörigen redogöra, uppgått
6
Banco-Utskottets Betänkande, N:o 7g.
till ett antal af 56 st å ett sammanräknadt capital-belopp af
B:co R:dr 25,618: 5. n.
hvaraf likväl i följd af vidtagne ändamålsenliga och kraftiga
indrifningsåtgärder, blifvit, före nästlidet års slut, till fullo
inbetaldte 3i st. å tillhopa 10,988: 24. —
samt derjemte, i afbetalningar å de öfrige
influtit sammanräknadt . • * • . . . 3,115: i3. —
j4,io3: 37. —
så att af samtlige lånen, vid sistnämnde tid, icke återstodo
mer än 25 st. å tillhopa  R:drii,5i4: 16. 11.
Och hafva under loppet af detta år ytterligare blifvit liqviderade
4 st* lån med tillsammans . . 1,800: — ——
samt i afhetalningar å de öfrige influtit . 1,122: 32. 8.
2,922: 32. g.
hvarigenom nu qvarstående 21 stlånblifvit minskadetill BcoRdr8,59i: 32. 3.
För flere af dessa sålunda återstående lån lärer full liqvid vara att
innom kortare tid förvänta; och ehuru en längre tid torde åtgå, innan godtgörelse
kan erhållas för åtskillige af de öfrige lånen, såsom beroende på
dels serskildte rättegångar emot gäldenärerne, dels concurs- och afträdestvisten
emellan Ugarph och hans borgenärer, dels ock afslutandet af den
ransakning, som vid vederbörlig Domstol blifvit med Ugarph anställd, är
det likväl, så vidt man kan döma af redan vunne, och uti förenämnde Tabellariska
Berättelse intagne upplysningar, all anledning hoppas, att, vid
den slutliga utredningen, ingen, eller åtminstone ej någon betydlig capitalförlust
å dessa lån skall för Discont-Verket uppstå.
Sedan Rikets Ständer, till följd af Utskottets tillstyrkande i Utlåtandet
N:o 44 §• 25 morn. b. och e., beslutat, att icke allenast den, för be
täckande af uppkommande förluster å Allmänna Discont-rörelsen afsatte,
Reserv-fond skall till Banken indragas, utan äfven de å Discont-rörelsen inflytande
ränte-medel, hvilka hitintills varit, så väl under det år, då d«
ingått, som ock, till icke obetydlig del, under det derpå följande, i utlåningsväg
använde, för framtiden skola, vid slutet af hvarje qvartal, till
Banken öfverlemnas, hvarigenom Discont-Verket blifvit fråntagne samtlige
■dess, utöfver anvisad ifond, innehafde tillgångar, till ersättande,af den minsk
-
Banco-Utskottets Betänkande,. N:o 7g.
7
ning i för utlåningen påräknade medel, som, med denna inrättnings vidt
utgrenade låne-rörelse, måste blifva en följd af en del gäldenärers uragtlåtenhet
att, före anställd lagsökning, sina lån liqvidera, samt således Banco-Discontens
alla, icke innom linien förde, fordringar utgöra en del af den
från Banken för Discont-rörelsen aflemnade fond, har Directionen öfver Banco-Discont-Verket,
under tillkännagifvande, att Directionen hittills följt den
grundsats, att lill afförande innom linien endast föreslå sådane lån, å hvilka
betydligare förluster voro sannolika, med anledning af Rikets Ständers
förenämnde beslut, och till förekommande af fondens alltför stora förminskning,
i följd af lagsöknings-balancens stigande, hemställt, att alla sådana
Discont-Verkets fordringar, hvarå med sannolikhet förluster förutses,, måtte
blifva innom linien förde.
Utskottet, som med noggrannhet genomgått Discont-Verkets lagsöknings-ärender
har derunden inhemtat:
1:0 att r3o st. af de för indrifning och bevakning till Ombudsmännens
handläggning öfverlemnade lån, förfallna till inbetalning efter hand,
från och med 1833 till och med 1843, hvilka primitivt utgått med 100,690
R:dr, men hvarå ännu återslå obetaldte 75,054 r4 s^- äro af den högst
osäkra beskaffenhet, att desamma icke kunna anses innefatta någon egentlig
tillgång, och följagtligen ej eller böra i Verkets capital-summa inberäknas;
2:0
att af de till lagsökning utlemnade lån, som från och med 1817
till och med 1834 inbetalning förfallit, 44 > hvilka primitivt uppgått
till 42>8io R:dr, deraf ännu återstå obetalde R:dr 80,599: 8. 5., finnas så
beskaffade, att så väl låntagare, som löftesmän, i utblottade omständigheter
med döden afgått, och alla lagliga åtgärder för deras indrifning blifvit
fruktlöst vidtagne, så att för dessa lån hvarken någon vidare handläggning
är att lemna, eller någon ytterligare afbetalning, utöfver de Verket redan
tillgodokomne, att förvänta;
3:o att å 9 stycken lån, som utgått emot sedermera falska befunne
documenter, och hvilka, efter hvarje måls utredning, vid anfordran, blifvit
till capital-beloppen, fullt betaldte af inlemnarne, sorn, enligt Högsta Domare-magtens,
i slike frågor, gifne beslut, icke äro förpliglade att vidkännas
någon annan ränta, än 5 procent från den dag, då de, efter inträdandet af
deras betalnings-skyldighet för sine förbindelser sökas, upplupne öfver-räntor
finnas balancerade till ett sammanräknadt belopp af 3,948 R:dr 11 sk.
9 rst., hvarför någon godtgörelse icke möjligen, kan vara att påräkna; samt
8
Banco-Utskottets Betänkande, N'.o 7g,
fao att å 17 st. lån, hvilkas capital-belopp blifvit dels af kronofogde
förskingrade samt af dennes löftesmän för uppbörden liqviderade
dels, enligt laga kraftvunne domslut, af betygs-utgifvärne erlagde, dels ock
bos gäldenärerne indrifne, och hvarå 798 R:dr 3 sk. 7 r:st. i öfver-räntor
ingått, återstående öfver-räntor finnas balancerade med ett sammanräknadt
belopp af 4,586 Rdr 20 sk. 10 rst., till godtgörande hvaraf all vidare tillgång
saknas.
Med anledning af hvad sålunda förekommit och enligt Banco-Discont-Directionens
derom, på förut upptagne skäl, gjorde hemställan, anser
Utskottet sig böra tillstyrka,
att full afskrifning må af Rikets Ständer beviljas, ej mindre
för de i 2:dra punkten omförmälda 44 stycken låns återstående
belopp, med tillsammans R:dr 30,599: 8. 5.„ än äfven
för de i 3:dje och fade punkterne omnämnda öfver-räntor,
tillsammans utgörande R:dr 8,534, 3a sk. 7 rst., samt att de
i i:sta punkten upptagna i3o stycken lån må från capitalräkningen
afibras och å Balance-Extractet för inom linien förde
lån upptagas, med tillhopa Rdr 75,o54: i4 s^*, dock under
samma uttryckliga förbehåll, som förut egt rum vid låns
förande innom linien, att Ombudsmännen åt dessa lån lemva
en fortsatt noggrann uppmärksamhet, samt att hvad å dem
möjligen kan indrifvas kommer att för hvarje år tilläggas den
vinst-summa, som bör af Discont-Verket till Banken aflemnas.
Då från 1844 ^*rs vinst-summa 300,759: 11. 10.
afdrages beloppet af de till förande innom linien före
slagne
lån, med . ............. 75,054: ifa ■—
blifver 1844 å's behållning . . .... B:co R:dr 225,704: 4^. 10.
som, enligt punkten 6 mom. 4 och 5 uti Utskottets under N:o 69 afgifne
af Rikets Höglofl. Ständer bifallne memorial, skall, uti vissa lämpliga andelar
och terminer, hvilkas närmare bestämmande blifvit till Banco-Fullmägtige
öfverlemnadt, före slutet af nästkommande år till Banketts disposition
inga.
B. Handels- och Närings-Disconten.
Den för utlåning genom Handels- och Närings-Disconten anordnade
fond utgjorde vid 1843 års slut:
Barn
Banco-Utshottets Betänkande^ IV:o Jg. ~
Bankens egna medel 1,751,376: —« —
från allmänheten upplånade . . . 288,375: — —
Den, enligt Rikets Ständers vid
sista Riksdag fattade beslut, afsatte
reserv-fond, med derå för åren 1841»
1842 och i843 upplupen, tillagd
ränta 231,525: — —
Medel insatte, i afräkning å 3:ne,
mot hypotliek af falska reverser, upptagne
Jån  l^19: 25- 7.
' ‘ 2,272,654: 25. 7.
Under loppet af år 1844 har häraf blifvit, för upp- 1
sagde obligationer till Banken återbetaldt  26,375:
Sgr 2,246,279: 25. 7
hvaremot fonden under samma år ökats med * '
Enligt Fullmägtiges beslut den 3 October
i844 insatte R:dr 7,000: — —
1844 års ränta å reservfonden . . 11,576: 12. —
18,576: 12. —
så att Handels- och Närings-Discontens rörelse-capitaD
vid 1844 års slut utgjorde:
Bankens egna medel 1,544^75: — —
Upplånade medel 4?5.5oo: — —
Reserv-fonden 243,101: 12. —
Deponerade medel  1,379: 25. 7.
. _
2,264,855: 37. 7.
hvaråt voro:
Utlånade 2,261,641: 47" **•
På Depositionsräkning stående . . 3,213: 37. 8.
2,264,855: 37. 7.
Enligt i843 års Bokslut, utgjorde summan af då utestående lån, eller lå
ne-balancen
till 1844 R:dr 2,254,778: 32. 8.
Under revisionsåret hafva lån blifvit beviljade och utassignerade
å tillsammans
4>4II>8°°-*
Sgr 6,666,578: 3a. 8.
Derå är under året inbetaldt 4,4o4,p36; 32. q.
Och utgjorde alltså Låne-balancen till år 1845 . . 2,261,641: 47. n.
Bih. till R. St. Prot. 1846 Sami. 1 Afd. 41 Haft. 2
IO
Banco-Utskottets Betänkande, N.o *]g.
Vid i843 års sint utgjorde beloppet af på lagsökning beroende
lån
’ • • 99,178: 3a. 8.
Under loppet af 1844 bafva 26 st lån blifvit öfverlemnade
till indrifning af Ombudsmännen för en sammanlagd
summa af  79,600: — —
Sgr 178,778: 3a. 8.
Härå har under året influtit  6a,p36: 3a. 9.
Och utgjorde summan af utestående, på lagsökning beroende
lån vid 1844 års slut;
Inom Stockholms stad. . . , . 58,977: 17. 3.
I landsorterne  56,864: 3o. 8.
11 5,841: 47- 11 •
Vid granskning af de för berörde lån utgifne handlingar, bar Utskot
tet
funnit, att 23 st. af de till Ombudsmännens handläggning öfverlemnade
lån, förfallne till inbetalning efter hand från och med 1833 till och med
1842, hvilka primitivt 'utgått med 5o,aoo R:dr, men hvarå ännu återstå
obetalde 33,480: 16. l\. äro af den osäkra beskaffenhet, att desamma icke
kunna anses innefatta någon egentlig tillgång för Handels- och Närings-Disconten
och således ej eller böra i dess capitalsumma inheräknas, med anledning
hvaraf Utskottet, enligt Directionens öfver nämnde Discont-Verk derom
gjorde hemställan, anser sig böra tillstyrka,
att dessa a3 st. lån må från Handels- och Närings-Discontens
capital-räkning få afföras och uti serskildt Balance-extract
för inom linien förda lån upptagas, med tillhopa 33,480 Rdr
16 sk. 4 rst-> dock under samma uttryckliga förbehåll, som
ofvan i afseende å Banco-Discont-Verkels osäkra fordringar
blifvit föreslaget, att Ombudsmännen åt dessa lån lemna en
fortsatt noggrann uppmärksamhet, samt atl hvad å dem möjligen
kan indrifvas, kommer att för hvarje år tilläggas Discont-Verkels
till Banken ingående vinstsumma; och torde, då
vinsten å Handels- och Närings-Discontens rörelse för nästlidet
år redan blifvit till Banken inlevererad, en sistnämnde
belopp motsvarande summa komma att afdrågås från Reservfonden,
innan densamma till Banken öfveriemnas.
Inkomsterna för år 1844 Handels- och Närings-Discontens rörelse,
hvilka utgjorts af:
Banco-Utskotlets Betänkandej Nio Jg.
Innehållne räntor på utgifne lån io4,236: 12. —
Öfver-räntor å lån, sota efter förfallotiden blifvit betalde 2,465: —-. 8.
Tillsammans R:dr 106,701: 12. 8.
hafva efter afdrag
af bestridde omkostnader .... 338: 26. 11.
och ränta å Reserv-fonden . . , . 11,576: 12. —
11,914-' 38. 1 1.
blifvit till Ranken utassignerade med 94,786: 21. 9.
Utaf sistberörde öfverräntor hafva de, för under året utgifne lån(,
influtne, utgjort endast ai5 R:dr 16 sk. 9 rst., hvaraf synes, att emot
säkerheten af dessa lån intet varit att anmärka samt alt inbetalningarne
blifvit med ordentlighet fullgjorde.
Af hosföljande bilaga N:o 3 kan en jemförelse vinnas emellan de lånesummor,
som utgått lill låntagare inom serskilda näringar och samhällsclasser,
äfvensom huru de från denna Discont, under loppet af år 1844» utgifne
lån varit fördeld te emellan Stockholms stad och de till Låne-Districtet
hörande Län.
Då någon inbetalning, i följd af f. d. Riks-Discont-Verkets utredning,
icke under loppet af år 1844 egt rom, får Utskottet endast anmäla, att den
såsom behållning på Depositions-räkningen, enligt 1838 års Bokslut, upptagne
summa 2,816 R:dr 11 sk. 9 rst. ännu oförändrad qvarstår, äfvensom
låne-balancen sedan sistnämnde år qvarstår oförändrad till 1845 med 8,985
R:dr 27 sk. 8 rst.
I afseende å styrelsen och förvaltningen af Discont-Verket på det
hela, får Utskottet inför Rikets Ständer tillkännagifva: att Directionerne öfver
så väl Banco-Disconten, som Handels- och Närings Disconten funnits
hafva iagttagit och följt de dem till efterrättelse meddelade föreskrifter; att
nödig säkerhet och behörig ordning visat sig i afseende på vården af Verkets
låne-handlingar; att flit och skicklighet funnits vara rådande bland
Verkets tjenstemän, samt att Utskottet funnit verksamhet, drift och ordning
vara vid lagsöknings-ärendenas handläggning iagttagne, så att icke
någon försummad åtgärd i denna vigtiga del af Discont-Verkets förvaltning
varit emot Ombudsmännen att anmärka, hvarför Utskottet jemväl låtit, i
förut vanlig form, meddela Directionerne fullständig decharge, med frikän
-
j,, Banco-Utskottets Memorial, N.o 80.
nande från allt ansvar för nu och framtiden, i afseende på hvardera förvaltningen
för den tidrymd, som nu varit Utskottets granskning underkastad.
Stockholm den 22 Maj i845.
N:o 80.
Ank. till Exp.-Utsk. den 22 Maj, kl. 8 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-Stå?idens skiljaktiga beslut, i fråga
om Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande, N:o i36.
Som, enligt Banco-Utskottet tillhandakomne Protocolls-utdrag, tvenne
Stånd eller Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bifallit Stalsoch
Banco-Utskottens Utlåtande N:o i36, angående omskrifning af RiksgäldsContorets
Obligationer till Banken; hvaremot de tvenne öfrige Riks-Stånden
eller Borgare- och Bonde-Stånden afslagit samma Utlåtande; så får Utskottet,
som vid sådant förhållande anser förevarande fråga hafva förfallit,
derom hos Rikets Ständer göra anmälan. Stockholm den 22 Maj 1845.
Å Ridderskapet och Adelns
Ledamöters vägnar,
M. Björnstjerna.
Å Borgare-Ståndets
Ledamöters vägnar,
J. F. Gråå,
Ä Preste-Ståndets
Ledamöters vägnar,
E. S. Odman.
k Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar,
P. Sahlström.
C. O. Ossbahr.
STOCKHOLM, I. Marcus i 845.
Ftgifne \ja Lån af Allmänna Diskont-Fonden under loppet af År
N:o 1.
Jordbrukare
Bruks-
Idkare
Fa b riks -Id hare.
Handlande.
Handtverkare.
Embets- oelt Tjenstemän.
Diverse.
Summa.
utom Bondeståndet.
inom Bondeståndet.
utom Bondeståndet.
inom Bondeståndet.
Mili laire.
■
Civile.
Ecclesiastike.
Stockholms
Stad .
—
—
—
—
26
38,980
73
162,700
86
92,670
75
68,730
224
196,730
30
18,26(
16
8,250
530
586,320
D:o
Län.
52
101,090
27
15,950
2
5,500
—
1
800
5
6,200
3
2,240
3
1,250
14
6,930
19
12,300
—
126
152,260
Nyköpings
d:o -
41
1.58,900
8
5,100
3
9,200
—
o
3,300
8
11,800
1
2,000
14
7,650
9
4,000
6
3,550
-
92
i 15,500
Upsala
d:o .
15
50,290
277
119,560
—
—
8
7,050
20
28,900
28
18,760
Ll
9,950
48
20,310
34
18,350
—
471
273,170
Westerås
d:o -
25
30,500
93
47,420
7
18,050
—
2
2,400
24
36,700
22
14,100
12
9,870
21
19,400
23
22,45(
—
229
200,890
Orebro
d:o .
22
50,700
23
22,001
11
22,900
98
71,300
6
6,900
11
19,800
21
13,500
19
18,210
11
7,360
3
2,300
—
225
235,000
Carlstads
d:o .
54
09,300
123
51,880
23
56,400
13
11,500
3
1,400
13
13,800
7
2,450
10
10,550
14
9,100
15
8,050
-
275
234,430
Fahlu
d:o .
17
24,400
326
83,900
26
54,000
6
6,000
l
1,000
20
31,560
11
9,700
6
3,250
13
8,700
12
10,350
—
438
232,860
Gefleborgs
d:o .
2
7,000
12
7,810
7
20,260
—
6
9,700
10
25,500
1
1,500
7
5,700
8
8,050
2
2,300
—
—
55
87,820
Hernösands
d:o .
2
3,500
—
—
—
—
l
5,000
—
—
2
2,500
—
—
5
11,000
Jemtlands
d:o -
21
5,900
9
4,800
—
—
—
1
500
—
— -
6
3,500
4
2,300
1
500
—
23
17,500
Westerbottens d:o .
10
14,200
3
1,900
4
8,300
—
1
—
2
3,000
—
3
1.630
6
5,400
1
500
-
29
34,930
Norrbottens
d:o .
2
1,800
7
6,500
2
3,000
—
1
200
11
21,100
3
3,800
5
4,700
5
5,450
—
—
36
46,550
Linköpings
d:o ^
117
498,660
357
291,860
8
26,100
—
17
37,500
17
34,200
12
10,200
8
5,200
22
20,890
32
22,500
—
590
647,110
Jönköpings
d:o .
35
57,000
113
70,150
1
3,000
—
4
4,000
6
9,100
10
9,100
7
6.300
16
17,820
10
6,490
—
202
182,960
Wexiö
d:o .
12
12,200
130
66,130
—
~
6
4,400
1
1,000
4
3,150
8
4,400
8
5,600
6
2,710
—
175
99,590
Calmar
d:o .
44
67,150
229
126,020
2
3,000
—
10
9,200
57
73,630
18
8,550
7
2,650
27
24,110
22
12,300
—
—
416
326,610
Gottlands
d:o .
13
16,460
4
1,600
—
—
___
4
3,900
32
41,300
6
1,900
12
6,800
17
i 1,340
10
11,000
—
98
94,300
Götheborgs
d:o .
—
—
—
—
—
—
2
1,050
—
—
—
2
1,050
Skaraborgs
d:o .
—
1
1,000
—
—
1
1
1,000
Summa
495
779,050
1,741
922,580
90
229,710
117
88,800
97
130,730
312
525,790
233
193-620|j 215
171,420
1
4.70
376,990
226
153,910
16
8,25o|
4,018
3,580,850
N:o 2.
lid Hanko-Discont- l erket utgifne Dån, mot
Mypothek a f Publika Papper, År 1&44.
Antal
lån.
Antal
Actier.
R:dr.
sk.
r.
Götha Canal Actier .........
Södertelge D:o D:o .........
Armens Accords-Amorterings-fonds Obl. .
Bruks-Egarnes Hypotheks-Cassas D:o
Skånska Hypotheks-Föreningens I):o
178
9
3
2
1
13,671
;
104
7
60
2
337,280
5 200
2,370
35,600
1,000
“
(
“I
□
Summa
193
|
381,450
—
-1
%i:im & \t • y *Ä'-ävi i ■
■ ,,.. ! -: • •
»■ -■■ .... vaas w: . .1
■*
tf Handels- och JYärings-Diskonten i Stockholm utgifne Lån under loppet af År 1S44.
Jordbrukare utom
Bondeståndet.
Bruks-ldkare utom
Bondeståndet.
Fabriks-Idkare.
Handlande.
Handtverkare.
E iverse.
Summa.
Stockholms
Stad
99
222,400
—
420
1,323,700
—
25
36,200
—
20
70,300
564
1,652,600
_
D:o
Län
59
201,000
—
3
9,000
3
5,000
—
1
2,000
—
—
—
—
—
—
-
66
217,000
—
Nyköpings
d;o . . . .
36
129,100
—
9
44,500
—
—
—
18
35 200
—
—
—
—
—
—
—
63
208,800
—
Upsala
d:o
15
78,900
—
—
—
6
7,800
—
8
15,400
—
1
1000
—
—
—
—
30
103,100
—
Westerås
d:o
22
81,900
—
31
137,200
3
11,000
—
35
85,800
—
—
—
—
—•
—
—
91
315,900
—
Örebro
d:o
8
37,800
—
42
211,800
—
—
—
9
32,000
—
—
—
-
—
—
—
59
281,600
—
Carlstads
d:o
11
32,300
—
26
147,000
—
—
—
19
59,600
—
—
—
—
—
—
—
56
238,900
•—-
Fahlu
d:o
3
3,500
—
34
152,000
—
—
—
20
50,400
—
—
—
-
—
—
57
205,900
—
Gefleborgs
d:o
—
—
—
2
20,000
—
—
—
20
100,200
—
:
-
-
—
—
22
120,200
—
Hernösands
d:o
1
2,500
—
j
1
3,500
- -
—
—
6
22,900
—
—
—
—
—
—
8
28,900
—
Jemtlands
fl:o
—
—
6
23,100
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
6
23,100
—
Westerbottens d:o
—
—
2
10,000
—
—
3
16,000
—
-—
5
26,000
—
Norrbottens
d:o
—
—
—
—
—
—
1
5,000
—
—
—
—
—
—
—
1
5,000
—
Linköpings
d:o
62
255,700
25
130,800
40
116,000
—
53
187,700
—
1
2,000
—
—
—
-
181
692,200
—
Jönköpings
d:o
10
56,000
4
18,000
—
—
—
3
10,000
—
—
—
—
—
—
—
17
84,000
—
Wexiö
d:o
1
2,000
_
2
5,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
7,000
—
Calmar
d:o
7
31,500
—
8
58,000
—
—
—
19
57,400
—
—
—
—
—
—
—
34
146,900
—
Wisby
d-o
4
7,900
—
——
—
—
—
—
—
17
43,800
—
—
—
—
—
—
—
21
51,700
—
Elfsborgs
d:o
—
—
—
1
3,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3,000
—
Summa
239
920,100
-1
196
972,900
H
151
362,200
-1
652
2,047,100
-1
27
39,200
H
20
70,300
-1
1285
4,411,800
—
1
Register
öfver Banco-Utskottets Betänkanden, Utlåtanden och Memorial under
1844—1845 årens Riksdag.
Mummel
A.
Accordsanbud, se Eftergift.
Afskrifning af 3:ne af Låne-Contoret i Malmo utgifne Discontlån i3.
„ af fyra Odlingslån samt förande inom linien af
ett dylikt ....... 24.
„ af en såsom falsk ansedd Kongl. Räntekammarens
Assignation å 7,900 R:dr Banco . . . 28.
Agardh, Biskop, motion om aflijelpande af penninge-förlä
genheten
i allmänna rörelsen .... 34-
„ Svar på återremiss 45.
Alilbom, W. L., se Eftergift.
Arfvode, se Cancelli-Betjening.
B.
Bankens Lånerörelse, förslag till en förändrad reglering deraf 29.
„ Svar på återremiss ...... 44-
Förslag till sammanjemnkning och voterings-propo
sitioner
........ 55.
Svar på återremiss ...... 69.
Om verkställd' omröstning i Förstärkt Banco
Utskott
........ 60.
Bankens Tjenstemän, om ökade löneförmoner för en del af dem 58.
Banco-Discont-Verket, se Discont-Verket.
Banco-Reglementet, nu gällande: ett förtydligande och tillägg
uti 110 §. . . . . . .18.
åtskilliga förändringar i irsta Artikeln . 61.
förändrade föreskrifter i 3:dje Artikeln . 62.
Svar på återremiss 74’
2
Banco-Reglementet, förändrade föreskrifter i ^:de Artikeln . 63.
förändringar i 4;de Artikelu . . . 66.
föreskrifter i 5:te Artikeln . . 63.
förändrade föreskrifter i 6:te Artikeln, j:sta
Afdelningen ..... 70.
Förändrade stadganden uti 6:te Artikeln
4:de Afdelningen ..... 6p.
Förändrade stadganden uti 6:te Art. 2, 3,
5 och 6 Afdelningarne . . . 64.
Ändring af åtskilliga reglementariska stadganden
i 8:de Art. .... 67.
Banco-Reglemente, den slutmening, som bör inflyta i dét
vid denna Riksdag utfärdande . • 1 71*
Banco-Utskott, Instruction derför vid nästkommande Riksdag i, 72.
Banco-Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning efter näst
förflulne
Riksdag Berättelse derom . . 27.
Svar på återremiss ..... 42.
Barnhus-Inrättning Östads, angående ränteberäkning å dess i
Banken nedsatte Capital .... 8.
Berättelse, angående verkställd undersökning af Banco-Verkets
tillstånd samt huru detsamma efter nästförflutne
Riksdag styrdt och förvaltadt blifvit . , 27.
„ Banco-Fullmägtiges till Utskottet. ... 2.
Bevakning af Militär-poster vid Låne-Contoren i Götheborg
och Malmö ........ 7.
Boberg, J., återlemnande till Borgare-Ståndet af en utaf
honom väckt motion, angående skyldighet för Pri vatBankerne
att hålla Invexlings-Contor i Piteå stad 3*
C.
Cancelli-Betjening, angående Notarie-Arfvoden åt 2:ne Can
cellister
samt om tillökadt Cancelli-biträde 1.
om arfvode för renskrifning af Utskottets
Protocoll ...... 78.
Capital-Öfverskott, se Grundfond.
Creditiv-Rörelse, se Låne- och Creditiv-rörelse.
D.
Decimalsystem, se Mynt-System.
Deposition af silfver å utrikes ort, till belopp af högst
5oo,ooo R:dr, om dess iaberäknande i Bankens
metalliska Cassa .......
i Hamburg, utöfver det bestämda beloppet af
5oo,ooo R:dr Specie ......
Discont-Verket, om revision af dess räkenskaper för år 1844
„ dess räkenskaper, om årligt arfvode för
och biträde vid afslutandet deraf
^ . , ,
„ Om tillökning i löneinkomsterna för Regi
stratorn
derstädes Adolf von Ehrenklou .
„ Dess Tjenstemän, om ökade löneförmoner
för dem .......
E.
Eftergift, af Bankens samt Banco-Discont-Verkets och LåneContorens
fordringar eller ersättnings-anspråk, hos
följande personer, nemligen:
Lithner, M. C. Kyrkoherde . . . . ,
Memorial i anledning af gjorda anmärkningar
Wennergrens, J., Enka ......
Hegardt, P. Johrson, Grosshandlare .
Forsslund, Carl, f. d. Fändrik .
"Winberg, E. S. Kamererare .
Soldin, A. Ii., Fabrikör ......
Jan Pehrsson i Guldsmedshyttan . . .
Lindgrens, Johan, Sterbhusdelegare , . ,
Ahlbom, W. L., Bruksidkare .
Malmström, H. P., Repslagare . . . .
Ehrenklou, Adolf, von, om tillökning i hans löneinkomster
såsom Registrator vid Banco-Discont-Verket .
Embets- och Tjenstemanna-persoualen inom Banken, angående
förändrad reglering ......
Enskilde Banker, se Lag för dem.
F.
Fastighets-lån, se Lånerörelsen.
Forsslund, Carl, f. d. Fändrik, se Eftergift.
4
G.
Gratification åt Bankens Vsktbetjente samt åt Vaktmästarne
i Banco-Discont-Verket ...... 77.
Grundfond, Bankens angående ...... 2Q
Svar på återreroiss ...... 44'
Sammanjemnknings-förslag och Voterings-proposi
tioner
........ 55.
Om verkställd votering i förstärkt Banco-Utskott 60.
H.
Hegardt, P. J:son, se Eftergift.
Heidenberg, L., Uppbördsskrifvare ansökning, se Sedlar.
J.
Jan Pehrsson i Guldsmedshyttan, ansökning om eftergift af
ränta å Discont-Lån ...... 35.
Instruction, för Banco-Utskottet vid nästkommande Riksdag 72.
K.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, om åtgärder för ordnande
af Rikets Penninge-väsende. Utlåtande i anledning
deraf 36.
L.
Lag, för enskilde Banker, Votering i Förstärkt Utskott i
anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut . . 79.
Lindgrens, Johan, Sterbhusdelegares ansökning om eftergift
af öfverränta å Discont-Lån .... 52.
Lithner, M. C. Kyrkoherde, se Eftergift.
Låne-Banco-Capital, omskrifning efter ursprungliga värdet
af åtskillige utaf desse ... 8.
Låne-Cancelliet, om återbringande af Commissariernes antal
derstädes till 5. Chefen inberäknad . . 57.
Låne-Contoren, om revision af deras räkenskaper för år 1844 38.
pag 12
pag. i
Line- och Creditiv-Rörelse, Bankens, angående .
Svar på återremiss .
Sammanjemnknings-förslag och
voterings-proposi tioner
Om votering i Förslärkt BancoUtskott
....
Låne-Rörelsen, förslag till en förändrad reglering
Svar på återremiss . . . . .
förslag till sammanjemnkning och voteringspropositioner
......
Svar på återremiss .....
om verkställd omröstning i Förstärkt BancoUtskott
.......
Fastighets- och Odlings-Lån:
angående fasiighetslåns utgifvande, fastän
lånesökanden aflidit, innan lånet hunnit
utfalla
Memorial, i anledning af återremiss
Löneförhöjning, åt Kamereraren i Cassa-Afdelningen, G. W.
Schiitzerciantz ......
M.
29. pag. 17.
44. pag. 10.
55.
60.
29.
44-
55.
59.
60.
2
30.
31.
Malmström, H. P., Repslagare, se Eftergift.
Metallisk-Cassa, Bankens, åtgärder till dess bibehållande och
förstärkning .....
Svar på återremiss ....
Sammanjemnkningsförslag och voterings-pro
positioner .....
Om votering i Förstärkt Banco-Utskott
Militär-poster, till bevakning vid Låue-Contoren i Göthe
borg och Malmö ....
Mynt-system, förslag till ett förändradt
Utlåtande i anledning af återremiss
Memorial, med förslag till sammanjemnkning a
af Riks-Ståndens beslut
Om verkställd votering i Förstärkt Banco
Utskott . . . .
Mynt-Verket, för 2:ne från Banken utgifne förskott .
29- PaS' 49-
44. pag. 47.
55.
60.
7*
i5.
23.
37.
41.
6
0.
Organisation, Banco-Verkets, om förändringar deruti . . 26.
P.
Penningeförlägenheten i allmänna rörelsen, om afhjelpande
deraf
34.
Penningeväsende, Rikets. Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse om
ordnande deraf, se Utlåtandet . . 36.
Svar på återremiss ..... 48-
R.
Reglemente, se Banco-Reglemente.
Reglering, af Embets- och Tjenstemanna-personalen i Banken,
angående ....... 36.
i anledning af erhållen återremiss . . . 40•
Revision, af Bauco-Discont-Verkets räkenskaper och förvaltning
för år i844 ...... 79.
af Låne-Contorens i Götheborg och Malmö samt
Banco-Disconl-Verkets räkenskaper för år 1844 88.
Ränte-Kammarens, Kongl, om afskrifning af en såsom falsk
ansedd Assignation å 7,900 R:dr B:co. 28.
Ränte-vinsterne, Bankens, om sättet för användande deraf . 29.
Svar på återremiss ..... 44-
Sammanjemnkningsförslag och voterings-pro
positioner
...... 55.
Om verkställd votering i Förstärkt BancoUtskott
........ 60.
s.
Schutzercrantz, G. W., hemställan om löneförhöjning åt honom,
såsom Kamererare i Cassa-Afdelningen 3r.
Sedelmynt, om prof, åstadkommande af prof på ett förbättradt 51.
Sedelutgifning, Bankens, angående 29.
Svar på återremiss ..... 44-
Sammanjemnkningsförslag och voterings-propositioner
....... 55.
pag. 12.
Pag- 49-  Pag- 47-
Sedlar, Bankens, i anledning af Uppbördsskrifvaren L. Heidenbergs
ansökning om ersättning för åtskillige
sådane, som genom eldsvåda skola gått förlorade 14.
angående fortfarande af sedlar å 16, 12 och 8 sk.
valeur ......... 16.
å Daler Kopparmynt, ansökning om inlösen deraf 6.
Silfver-Riksdalrar, hela och halfva, om inställande tills vi-jpF
dare af utmyntning deraf . . . 48*
Silfver-utvexling från Banken, i anledning af väckt fråga om
inställande deraf ..... g.
Skådepenning, angående prägling af en skådepenning till
åminnelse af HansMaj:t Konung OSCAR I:s
och dess Höga Gemåls Kröning t . 25.
Soldin A. L., se Eftergift.
Straffränta, se Eftergift.
Tjenstemanna-personalen i Banken, om förändrad reglering
deraf ..... 26.
Svar på återremiss . . . 4°*
Tjenstemännen, inom Banken samt Banco-Discont-Verket,
om ökade löneförmoner för dem . . 58.
Törnqvist, P., angående inlösen af Sedlar å Daler Kopparmynt 6.
u.
Utskott, Banco-, instruction derför vid nästkommande Riksdag 72;
V.
Vederhäftighetsbevis, Om deras giltighet, då de äro utfärdade
af den i hvarje Församling valde
Socknenämnd eller Församlingens
Pastor ...... 47*
Wennergrens, J., Enka, se Eftergift.
Vexlar, med hemställan, att Banco-Fullmägtige måtte berättigas
att uppköpa och försälja vexlar . . 22.
I anledning af erhållen återremiss . • . 39.
8
Vexlar, förslag till sammanjemnkning af Riks-Ståndens skilj
agtiga
beslut ....... 43
Om verkställd omröstning i Förstärkt Banco-Utskott 5o,
Vexlars Disconteriug, om beviljande vid Handels- och Nä
rings-Disconterne
af oundgängliga
kostnader i och för införandet deraf
Winberg, E. S., Kamererare, se Eftergift.
Vinstmedel, anmälan bos Rikets Ständer, att den sedan 1840
års början upplupne Banco-vinst erfordras lor
Bankens consoliderande .... 17
Se i öfrigt Räntevinst.
Z.
Zweigbergks, von, Fr., motion om återbekommande af ett
hos honom för Bankens räkning uttaget
penningebelopp . . . 20.
motion om förändring i grunderna
för Rikets Ständers Banks förvaltning 1{6.
Å.
Åkerberg, J. E., Gravör, i anledning af hans anbud att förfärdiga
prof på ett förbättradt Sedelmynt 5i,
Ö.
Östads Barnhus-Inrättniug ....... 8.
STOCKHOLM
TRYCKT HOS W. F. DALMAN 1845.
BIHANG
TILL
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1844 och 1845.
SJETTE SAMLINGEN.
2'l,a Afdelningen:
Banco- samt Lag-Utskottens gemensamma Memorial,
Utlåtanden och Betcinhanden.
Banco- ock Lag-Utskottens Betänkande, N:o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Exp.-Utsk. d, 19 Dec., kl. 9 f, m.
Betänkande, i anledning af väckte frågor om stiftande af Lag
för enskilde Banker, samt vilkoren för dessas rörelse.
I detta ämne hafva utaf förenade Banco- och Lag-Utskotten blifvit
behandlade följande inom Riks-Stånden väckte motioner:
Herr Biskopen Doctor Hedrén har, efter vitsordande af den fördel,
nuvarande Privatbanker, medelst ett ökadt Rörelse-capital, beredt landet,
framställt vigten deraf, att, om desse Banker, efter deras nu snart utlöpande
octroyers slut, skulle upphöra, desamma måtte på annan väg ersättas,
eller ock bibehållas på deras nu innehafvande localer, men med till vissa
delar förändrad organisation och i närmare förening med Riksbanken, ehuru
enskildta förvaltningsbestyret och ansvarigheten borde såsom hittils bibehållas;
hvaremot de skulle förpligtas att bedrifva sin rörelse endast med
Riksbankens sedlar, emot rättighet att i nämnde Bank erhålla ett bestämdt
creditiv, och att inom gränsen deraf så väl kunna assignera, som reqvirera
större och mindre sedlar, för hvilket creditiv skulle ställas en, efter föreskrifter
lämpad, behörig säkerhet och för hvars begagnande borde erläggas
en viss procent; i afseende på hvilken förändring motionären åberopat ett
af Herrar Revisorer i Östgötha Bank år 1838 uppgjordt och till trycket
befordradt förslag, af hufvudsakligt innehåll: att Privatbankerne, emot indragning
af sine egne sedlar och ställd säkerhet i så väl fastighets-bypotheker
som andra tillgångar, skulle jemte creditiv på Rikets Ständers Bank
enligt ett, inom bestämda gränsor föränderligt, lånefonds-contract, till rörelsens
bedrifvande, erhålla ett, inom beloppet af förut medgifven sedel-emission,
begränsadt förskott af myntrepresentativ i valeurer af 5oo—200, 5o
och 20 R:dr Banco, som af Riksbanken skulle inlösas mot ömsesidig ränteberäkning
af 2 procent för de blanketter, som lyftas och det Riksmynt, som
af Privatbanken insändes; i hvilket förslag Herr Lector Wallman instämt.
Herr Lagergren, P. J., har fästat uppmärksamheten derå, att djp
nuvarande Privatbankernas octroyer upphöra år 1847» och att de Bolag,
som dem stiftat, redan 18 månader före octroy-tidens utgång böra bestäm
-
Bih. till R. St. Fröt. 1844. 6 Sami. 2 Afd. 1 Haft.
1
2
Banco- och Lag-V(skottens Betänkande, N-.o i.
ma sig för rörelsens fortsättande eller nedläggande; hvadan och enär Kongl.
Kungörelsen af den i4 Januari 1824. sorn för desse Bolags bildande blifvit
åberopad, vore allt för ofullständig och således icke för landets myntvärde
eller allmänna rörelspns säkerhet nog betryggande, motionären föreslagit:
att Banco- och Lag-Utskotten måtte erhålla uppdrag att till Rikets Ständer
inkomma med förslag antingen till en fullständig Lag för enskilda
Banker} eller till sädane tillägg till of vanåheropade Kongl. Kungörelse,
sorn kunna anses nödige för en bättre reglering af dessa inrättningars penninger
ör else , med serskildt afseende på gränserna för dem hittils medgifven
rättighet att utgifva egna creditsedlar.
Herr Lindströmj G. Ehar yrkat att Privatbank-sedlar ej må utgifvas
å mindre valeur än 16 R:dr 3a sk. och Johan Olsson från Stockholms
LänT med hvilken Pehr Mattsson från Wester-Norrland sig förenat, har
ansett minsta sedelvaleuren böra bestämmas till 20 R:dr samt derjemte föreslagit,
att sedlarne borde få i Kronans uppbörd mottagas och Privatbankerne
åläggas att i Residence-städerna anlägga conior till deras invexliug.
Johannes Andersson från Skaraborgs Län har yrkat alt, derest Privatbankerne
icke kommo att alldeles upphöra, de åtminstone måtte kringgärdas
med sådane lagbestämmelser, att de icke af begär tilt vinst måtte
utsträcka sin rörelse till den grad, att, till deras egen och Rikets olycka,
säkerheten kunde äfvenlyras. för hvilket ändamål motionären hemställt, att
Rikets Ständer måtte antaga det vid sistlidne Riksdag uppgjorda och uti
underdånig skrifvelse den 2 Juni 18/fi under N:o 358 intagna förslag till
Lag för enskilde Banker> sedan Banco- och Lag- Utskotten i samma förslag
gjort de ändringar och rättelser, sorn till allmän säkerhet kunde anses vara
af nöden.
Bengt Gudmundsson från Hallands Län har, jemte framstäldt förslag
till förändring i grunderne för Rikets Ständers Bank, angående enskilde
Banker yttrat: att alla åtgärder att genom Stalsbanken underlätta näringarnes
behof af för lags-capital och den allmänna rörelsens behof af eirculationsmedei
ständigt skulle blifva otillräckliga så länge man icke ville erkänna
sundare principer för den enskilda crediten och befordra dess utsträckning
genom uppmuntrande af en allmännare, men på naturliga grunder
organiserad enskild bankrörelse. Det vore denna allena, som kunde
sprida lif och kraft i samhället, derigenom att den gjorde folkets contant»
tillgångar genast fruktbara i näringslifvet; och genom assoeiations-andans
Banco- och Lag-Vt skottene Betänkande, N-.o i.
3
riktning till en sädan verksamhet betryggades jemväl säkrast productionens
framsteg, emedan handelns bemödande att afsätta dess alster derigenom
underlättades och massan af folket, medelst sine små besparingars förräntande
i Bankerna, sjelf blefve den största förläggaren i landet. Efter att sålunda
hafva erkänt nyttan och vigten af en på rigtiga grunder organiserad bankrörelse,
öfvergår motionären till nuvarande Privatbanker, hvilka genom den
dem förunnade rättighet att utgifva egne creditsedlar å alltför små valeurer,
enligt motionärens förmenande, drifvit en rörelse lika förmonlig för dem
sjelfva, som onyttig för landet och tillegnat sig en vinst, som bordt tillfalla
det allmänna. Då dertill komme, att desse Banker, utan afseende på allmänhetens
billiga fordringar, i motionärens tanka, nära åsidosatt den egentliga
och för landet vigtigaste principen för dylika inrättningar, nemligen
emottagandet af folkets besparade medel till förräntning, medelst en utvidgad
creditrörelse samt öppnandet af upp- och afskrifningsräkning med
allmänheten; så har motionären hufvudsakligen föreslagit , att enskilde
Banker ej må utgifva räntelösa creditsedlar eller anvisningar på egne cassör;
att tryckte eller graverade invisningar på enskilde Banker icke må utställas
på mindre summor än 100 R:dr Banco, med undantag af Bank-Bolagens
assignationer på öppnad räkning eller cassa-crediti v på Rikets Ständers Bank,
samt att Bankerne böra åläggas att mottaga depositioner mot en till visst
minimum bestämd ränta, t. ex. å 3 procent på 3 månaders uppsägningstid
och 2 procent å vista. Deremot borde Rikets Ständer uppmuntra dylika
inrättningars uppkomst genom beviljad rättighet att, emot 3 procent, begagna
creditiv å Riksbanken. Härigenom skulle vinnas många fördelar,
såsom att i landet endast komme att finnas ett enda allmänt gällande myntrepresentativ,
och att Rikets Ständers Bank, som då ensam egde contfoll
öfver allt i Riket gångbart mynt, således lättare kunde hindra missbruk
och öfverdrift uti penninge-operationerna, samt att Riksbanken af den ränta
de enskilde Bankerne i och för dem beviljade creditiv erlade, erhölle en
icke obetydlig förut opåräknad vinst, till förstärkning af Bankens metalliska
cassa eller allmänt nyttiga ändamål. För att gifva ett begrepp om, huru
Statens och dylike enskilde Bankers inbördes ställning ungefärligen borde
blifva, har motionären föreslagit följande förändrade redaction af Kongl.
Kungörelsen den 14 Januari 1824» under namn af Lag för Enskilde
Banker.
§ 1. Bankrörelse, med rättighet att vid penningeförsträckningars utdelande
till allmänheten afdraga ända till högsta lagliga ränta, dock icke
för längre tid, än högst ett år, äfvensom att efter förfallotiden uppbära
4
Banco- och Lag-Utslcottens Betänkande, N:o i.
straffränta, må utaf enskilde personer endast i förening till bolag bedrifvas,
efter dertill af Kongl. Maj:t meddeladt tillstånd, under iakttagande af de
vilkor och ordningar, som i denna Lag bestämmas.
§ 2. De, som anmäla sig till att Bankbolag upprätta, böra vara minst
12 namngifne, en för alla och alla för en ansvarige, välkände män, som
dessutom förbundit sig genom vid den underdåniga anmälan bifogadt bolagscontract
och upp- och utlånings-reglemente till följande iakttaganden:
a) att, innan Banken träder i verksamhet, uti Rikets Ständers Bank
på räkning insätta minst 200,000 R:dr Banco, hvarpå Assignationer, dock
icke under 10 R:drs valör, må kunna utställas;
b') att äfven, innan Banken träder i verksamhet, hos Konungens Befallningshafvande
i Länet hafva nedsatt antingen intecknade godkände skuldförbindelser
eller publika räntebärande papper till minst lika belopp. Vid
ansökningen hos Kongl. Maj:t bifogas så väl profblanketter till BancoAssignationer,
som till tryckte eller graverade depositionsbevis, hvilka sedermera
icke må förändras utan vederbörlig ny anmälan;
c) att icke beräkna högre än 6 procent ränta för de af Banken utlemnade
lån och icke högre öfverränta än 3 procent; hvarvid dock Bolaget
förpligtas att föranstalta, det lagsökning utan uppskof anställes, så snart en
månad efter förfallotiden förlupit;
(T) att antingen hålla en upp- och afskrifningsräkning med allmänheten,
eller ock emottaga depositioner af inländskt guld- och silfvermynt
eller Rikets Ständers Banks sedlar ifrån 5oo ända till 20 R:dr, mot derföre
erläggande i deposit-attesten förskrifven ränta å 3 procent, då insättningen
emottages på tre månaders uppsägning och minst 2 procent, om den
sker för att vid anfordran uttagas;
e) att årligen låta revidera Bankens tillstånd och förvaltning och
offentligt hålla allmän Bolagsstämma, hvarvid ett af Rikets Ständers Banks
Styrelse utsedt ombud bör deltaga;
f) att i allmänna Tidningarne låta vid hvarje års bokslut kungöra
Bankens ställning, bestyrkt af revisionsförrättningen; äfvensom att låta revisionsberättelsen
genast till trycket befordra och med någon allmän tidning
i orten utdela;
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, iV.-o 1.
5
q") att ibland sig utse en ansvarig Direction af minst fem ledamöter,
som i Bolagets namn och under dess ansvar äger att Banken, enligt bolagscontractet
och reglementet, förvalta samt i alla mål för Bolaget lagligen tala
och svara.
§ 3. Bankbolag, hvars bolagsreglor samt upp- och utlånings-regiemente
befinnas vara i enlighet med dessa vilkor, och fonden af den betydenhet,
att det åsyftade ändamålet, lättade tillgångar af enskilde medel
till förlag för handel, näringar och jordbruk, derigenom vinnes, må förunnas
rättighet att till sine fordringars utsökande och indrifvande njuta enahanda
handräckning som Banco-Disconten.
§ 4- Rättighet till Bankrörelses bedrifvande må icke något Bolag
meddelas på längre tid än Tio år: Bolag, som aderton månader före octroyens
förlopp hos Kongl. Maj:t anmäler sig till att få dermed fortfara, kan
en sådan förlängd tillåtelse erhålla, sorn då genom allmän kungörelse bör
allmänheten meddelas. Förlängd octroy må likväl blott kunna medgifvas
på fem års tid; hvarefter Bolaget skall sig upplösa samt sina skulder och
fordringar afsluta.
§ 5. Bankbolag må icke utgifva tryckta eller graverade anvisningar
på egen cassa eller på andra enskilde Banker eller personer, med undantag
af å uti Rikets Ständers Bank öppnad räkning eller beviljad t creditiv.
§ 6. De Bankbolag, som förbinda sig att beläna inländsk, magasinsgild
spanmål, förunnas den fördel att, mot af Rikets Ständers Banks Styrelse
pröfvad säkerhet, erhålla Cassa-creditiv i nämnde Bank, till ett belopp
af högst i5o,ooo R:dr.
§ rj. För öfrigt skall allt hvad för Handelsbolag stadgadt är eller
blifver, rörande vederbörligt anmälande, intagande i Rättens Protocoll, kungörande
i tidningarne om Bolagets ingående och dermed skeende förändringar,
samt bolagsmännens ansvarighet, en för alla och alla för en, tillika
med hvad som serskildt är eller blifver i afseende å invisningars utställande
af enskilde eller Bolag föreskrifvet, äfven för Discont-bolagen lända till efterrättelse.
§ 8. Skulle något Bankbolag underlåta uppfyllandet af de enligt
denna Lag, Bolagsreglor och Reglemente detsamma åliggande vilkor, eller
underlåta sina betalningsskyldigheter till Rikets Ständers Bank, eller icke
6
Banco- och Lag-Utskottent Betänkande, N:o i.
med Rikets mynt, Rikets Ständers Banks sedlar, eller å densamma dragne
assignalioner behörigen fullgöra sina betalningsförbindelser och inlösa sina
depositionsbevis; då skall tillståndet anses, genast och oåterkalleligt, vara
förverkadt, och Banken, genom Konungens Befallningshafvandes försorg,
tillslutas. Vare det ock, då Banken brustit i betalning, hvar och en borgenär
obetaget, att hos Domstolen begära Bankens försättande i concurstillstånd.
§ 9. Ingen enskild Bank-inrättning kan, hvarken nu eller framdeles,
någonsin påräkna något understöd af allmänna medel; och må under
ingen förevändning Staten eller Rikets Ständers Bank blifva mera än i andra
enskilda företag inblandad, eller på något sätt komma att bidraga till
Privatbankernes upprätthållande eller utvidgning.
Genom dessa lagbestämmelser skulle, efter motionärens tanka, Piivatbankrörelsen
återföras och i framtiden inskränkas till en för allmänna penning-
och creditrörelsen nödig och nyttig verksamhet. Den skulle icke
menligt inverka på Statsbankens ställning och icke blifva ett medel att försvåra
möjligheten för denna att upprätthålla en fri ut- och invexling af
metalliskt mynt, hvilket vöre vilkoret for stadga i landets myntväsende
och den allmänna rörelsens säkra och ostörda tillgång på ett i värde oföränderligt
credilraynt.
Uti denna motion hafva David Andersson och Christen Andersson
från Malmöhus Län samt Carl Ersson från Westerås Län sig förenat.
Dessutom har Ola Jeppsson från Blekinge Län m. fl. ledamöter i
Hederv. Bonde-Ståndet påyrkat, att nuvarande Privatbanker, såsom för landet
skadlige, vid utgången af deras octroyer måtte alldeles upphöra och
Banco-Discontens lånerörelse i stället utvidgas.
Hvad nu först angår den financiella frågan, huruvida det må vara
enskilde associationer tillåtet att bilda sig till Bankrörelses bedrifvande och
sålunda, på grund af sammanlagda capitaler eller den större credit, som
den gemensamma ansvarigheten kan erbjuda, bispringa landets näringar och
varu-omsättningen; så få de sammansatta Banco- och Lag-Utskotten, med
tillkännagifvande, att de ansett sig icke tillkomma att nämnde fråga till prof
-
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o i.
7
ning och bedömande upptaga, endast hänvisa till hvad Banco-Utskottet, lill
hvars utredning den blifvit öfverlemnad , derom yttrat uti dess under N:o
39 ufgifne Betänkande, deri Utskottet uttalat den åsigt: ”att Privatbanker
må bibehållas, emedan de, riktigt förvaltade, kunna i vissa delar, bättre än
utgreningar af Riksbanken uppfylla landsorternas behof, hvartill dock hörer
att dessa Banker äro ändamålsenligt organiserade, controllerade och
till sedelstocken begränsade
Öfrige här ofvan upptagne frågor hafva de förenade Utskotten förehaft
till pröfning i ett sammanhang och meddela nu deröfver sitt utlåtande.
Beträffande dervid till en början frågan huruvida en fullständigare
lagstiftning i ämnet, än den som för närvarande finnes, må vara behöflig;
så enär Sex Private Banker redan finnas, och Utskotten måste instämma
uti den af flere motionärer uttalade åsigt, att deras indragning vid octroy»
tidens snart iöiestående slut, skulle, i fall de icke genom andra credit-anstalter
ersattes, helst under närvarande ändock bekymmersamma penningeförhållanden,
bringa landet i en allmän förlägenhet, samt den författning,
i kraft hvaraf enskilde Banker äro tillåtne, eller Kongl. Kungörelsen af den
i4 Januari 182^ jemförd med 15 Capitlet Handels-Balken, uppenbarligen
är ofullständig, ej mindre uti föreskrifterne om de för allmänna säkerheten
nödige garantier vid enskilde Bankers stiftande, än ock i afseende på
bestämmande af föremålen, vilkoren och sältet för dylika Bankers rörelse,
äfvensom all föreskrift deruti saknas om de controller öfver dessa inrättningars
verksamhet och utsträckning, samhället bör äga rättighet att utöfva;
anse Utskotten, lika med motionärerne, det vara af yttersta vigt, 2tt
en fullständigare författning för enskilde Banker varder utfärdad, än den
1 nu gällande Kongl. Kungörelsen den x4 Januari 1824*
Då Utskotten således öfvergå till granskning af de framställde serskilde
förslagen till Lag för enskilde Banker, få Utskotten erinra, alt ifrågavarande
lagstiftning varit föremål för Rikets Ständers pröfning vid de två
nästföregående Riksdagarne, och att Rikets Ständer vid begge dessa Riksdagar
uppgjort förslag till Lag för enskilde Banker, samt uti underdåniga
skrifvelser den 9 Maj »835 (N:o 348) och den 3 Juni i84l (N:o 358)
öfverlemnat desamma till Kongl. M):ts Nådiga stadfästelse, ehuru, i anseende
till Riksdagarnes kort derefter inträffade slut, något svar å dessa underdåniga
skrifvelser från Kongl. Maj:t icke följt.
8
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o i.
Uti begge de af Rikets Ständer vid nämnde Riksdagar uppgjorde lagförslag
medgifvas de enskilde Bankerne rättigheten att utgifva egne tryckte
eller graverade creditsedlar. Genom i835 års förslag godkändes Bank-associationer,
så väl med solididarisk ansvarighet för alla delegarne, som med
ansvarighet inskränkt allenast till beloppet af delegarnes tecknade actiesumma,
hvilka sistnämnde föreningar i berörde Lagförslag kallades Actiebanker;
hvaremot den vid sista Riksdag föreslagna Lag, på grunder, som
af Rikets Ständer gillades, endast tillät stiftandet af Banker med solidarisk
ansvarighet.
De utaf Herr Biskopen Doctor Hedren sami Bengt Gudmundsson
framställde förslag förutsätta åter håda ett emellan de enskilde Bankerne
och Rikets Ständers Bank ingånget förlagseontract, enligt hvilket de förstnämnde
emot i Riksbanken deponerad säkerhet, fingo, inom det dem beviljade
creditiv, till rörelsens bedrifvande utgifna assignationer å Riksbanken.
Utskotten, som ej kunnat undgå medgifva företrädet af en Bankrörelse,
hvilken endast bednfves med Rikets Ständers Banks sedlar, framför
en rörelse, grundad på de enskilde Bankernes hittills åtnjutna rätt, att utgifva
egne creditsedlar, hafva dock, å andra sidan, jemväl måst taga i betraktande,
att en sådan förändring i nuvarande Bankers rörelse icke vöre
verkställbar utan en betydlig rubbning i hittills varande förhållanden, och
att, då redan för närvarande allmänt klagas öfver brist på penningar och
förlags-capital samt deraf härflytande stockning i allmänna rörelsen, aftynade
näringar och en onaturlig nedtryckning af prisen på alla landtmannaproducter,
en minskning i den redan nu otillräckliga penninge-circulationen,
medelst indragning af nuvarande Privatbankers sedelstock, skulle
medföra desto betänkligare följder, som det med skäl kan ifrågasättas, huruvida
på omförmälde sätt organiserade Banker, — om sådane kommo att uppstå,
hvilket icke eller torde vara fullt säkert, då vinsten af en dylik rörelse,
den Riksbanken delade, måste blifva högst måttlig — skulle kunna fullt
ersätta de nuvarande Bankerne; samt att Riksbanken dessutom icke utan
stora svårigheter, under nuvarande förhållanden, skulle kunna ytterligare
öka sin sedelstock till ett belopp, motsvarande de på ifrågavarande sätt
organiserade Bankers, å Riksbanken beviljade, sammanlagde cassa-creditiv.
Då
Banco- och Lag-TJtshottens Betänkande, N:o i.
9
Då det således vore betänkligt att nu vidtaga en rubbning i de enskilde
Bankernes rättighet att utgifva egna ereditsedlar, då denna rättighet,
tillbörligt begränsad samt noga controllerad, nu är för det allmänna nödvändig
i samma mon, som rörelse-capitalet derigenom vinner en behöflig förstärkning
och då delegare i Banker med denna organisation just af denna rättighet
och den deremot svarande skyldigheten att sina sedlar inlösa tvingas
till en större sjelfverksamhet, försigtighet och omtanka, än Privatbankerne
skulle ådagalägga, om de egde assigneringsrätt å Riksbanken, å hvilken
omsorgen för sedlarnes infriande i sådan händelse ensamt öfverflyttades; så
hafva Utskotten, under dessa förhållanden, ansett systemet af Privatbankernes
rättighet att utgifva egne ereditsedlar icke kunna för närvarande frånträdas.
Då det blifvit yrkadt, att enskilde Banker ej skulle ega utgifva sedlar
å mindre valör, än 16 R:dr 32 sk. B:co, men Utskotten ej kunnat biträda
denna mening; anse Utskotten sig böra härföre redogöra.
Enär erfarenheten visat, att en creditsedel af ju större valör den är,
desto hastigare fulländar sitt omlopp och återgår till inlösen samt att, i
omvändt förhållande, ereditsedlar af mindre valörer, utspridde bland massan
af folket på mångfaldiga händer, till följd häraf, längre qvardröja i allmänna
rörelsen; så torde häraf följa, att de enskilde Bankernes säkerhet och
vinst till icke obetydlig del beror på sedlarnes valörer. Ju större desse
äro, desto hastigare återkomma de, desto större blifver påkänningen i Bankens
in vexlings-contor och desto svårare får Banken att hålla i omlopp sin
sedelstock; hvaraf således följer, att Bankens risque ökas och dess vinst
minskas i jemt förhållande till sedlarnes storlek. Vid öfvervägande häraf
och då det torde vara tvifvel underkastadt, huruvida nuvarande enskilde
Banker skulle vilja och kunna fortsätta sin rörelse, om sedlarnes
minsta valör bestämdes för hög; så hafva Utskotten, af samma
skäl, som legat till grund för dess ofvanom förmälde åsigt, att enskilde
Banker, med rättighet att utgifva egue ereditsedlar, för det närvarande icke,
ulan våda för det allmänna, kunna afskaffas, trott sig gå en tillbörlig medelväg,
då Utskotten bestämt minsta sedelvalören till Sex Riksdaler 32 skillingar
Banco, motsvarande Två Riksdaler skillingar silfver.
Det har äfven blifvit yrkadt, att de enskilde Bankerne måtte åläggas
inrätta vexlings-contor i alia Rikets residens-städer. Utskotten hafva tagi^
Bih. till R. St. Fröt. i8U. 6 Sand. 2 Afd. i Häft. 2
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:a {.
detta förslag i öfvervägande; men enär ett sådant föreläggande eller stadgad
skyldighet för enskilde Banker att ens å något annat ställe , än der
sådan Bank är inrättad, invexla sina sedlar, sk lil le, genom fördelning emellan
de serskilde Invexlings-contoren af Bankens förråd på Rikets mynt,
tillintetgöra möjligheten för Banken att fullgöra det, för dess fortfarande
oundgängliga, vilkor att alltid, vid anfordran, vara i tillfälle med Rikets
mynt inlösa sina sedlar; anse Utskotten ett sådant åliggande för enskilde
Banker icke kunna i Lag påbjudas; men förmoda dock, att en frivillig in'vexling,
åtminstone på de vigtigaste handelsplatser i Riket, kommer att ega rum,
enär en sådan inlösen, den Bankerne genom commissionärer, på sätt hittills
äfven tillgått, kunna på serskilda orter tillvägabringa med en jemförelsevis
mindre cassa, måste i hög grad gifva sedlarne förtroende och befordra deras
gångbarhet. Utskotten hemställa således,
att ifrågavarande förslag måtte lemtias utan afseende.
I sammanhang härmed hafva Utskotten, i afseende å Johan Olofssons
motion, att Privatbanks-sedlarne måtte vid liqvider af Krono-utskylder emottagas,
skolat anföra, att, då denna fråga eger sammanhang med regleringen
af Kronans uppbördsväsende, de sammansatte Banco- och Lag-Utskotten
ansett sig icke tillkomma att derutinnan afgifva något yttrande.
Hvad af Bengt Gudmundsson blifvit emot nuvarande Privatbanker
anmärkt, att de icke med allmänheten föra löpande räkning och mottaga
depositioner, innefattar ett misstag,enär kändt är, att depositioner verkligen
allmänt emottagas mot Tre procents ränta, äfvensom Cassa-erediti v-räkningars
förande utgör ett ej obetydligt föremål för deras verksamhet.
Då emedlertid den vid sistlidne Riksdag föreslagna Lag härom icke
innehöll någon bestämmelse, hafva Utskotten i deras här nedan intagne
Lagförslag uttryckligen tillagt, att crediti vi örelse samt upp- och afskrifningsräknings
hållande jemväl skola utgöra föremål för enskilde Bänkers verksamhet.
På grund af de åslgter, som i det föregående blifvit framlagde och
r öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer vid föregående Riksdagar godkänt,
hafva Utskotten tagit under förnyad granskning det vid sistlidne
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o 1.
ii
Riksdag uppgjorde och af Rikets Ständer gillade Lagförslag, hvilket således,
efter deruti verkställde, nödige befunne, ändringar samt mindre redactionsrättelser,
till Rikets Ständers pröfning å nyo framlägges uti följande
förslag till
LAG
för Enskilde Banker.
1 §•
Banco-rörelse, med rättighet att utfärda tryckte eller graverade creditsedlar,
må utaf enskilde personer, endast i förening till Bolag, bedrifvas
efter dertill af Kongl. Maj:t meddeladt tillstånd.
Då underdånig ansökning härom göres, böra till granskning och
stadfästelse bifogas ej mindre de för Bankbolaget uppgjorde grundreglor,
än ock XJtlånings-Reglementet; och ankommer på Kongl. Maj:t att, efter
pröfning, huruvida Bank-inrättningen kan vara för landet fördelaktig eller
menlig, det sökta tillståndet bevilja på högst Tio år eller ock förvägra.
Såvida ansökning om Bankrörelses fortsättande blifvit af Bolaget gjord
Aderton (i8) månader inom nämnde tids utgång, kan tillståndet dertill förnyas;
dock aldrig utöfver Tio år för hvarje gång.
2 f
Tili Bank-bolags stiftande erfordras minst Femtio (5o) namngifne
delegare, under den ansvarighet, som i denna Lag bestämmes, med en
teckningssumma af minst En million (1,000,000) Riksdaler Banco, motsvarande
Trehundrasjutiofem Tusen Riksdaler silfver specie.
Vid pröfning af bolagsreglorna bestämmer Kongl. Maj:t det högsta
belopp, hvarutöfver teckningssumman ej får gå.
3 §•
Enskild Bank eller dess Afdelning får endast i stad inrättas.
4 §.
Delegarne i Bolaget böra inom sig utse en ansvarig och, efter Bo
-
12
Banco- och Lag-Vtskottem Betänkande, N:o i.
lagets godtfinnande, afsättlig Direcrtion, för att, enligt utfärdad instruclion
och under sådan controll af offentlig myndighet, som i denna Lag stadgas,
Lanken förvalta samt i alla mål för Bolaget lagligen tala och svara.
5 §.
Bolagsreglorne, genom hvilka delegarne skola sig inbördes förbinda,
böra dessutom innefatta uppgifter och stadganden i följande ämnen:
а) om beloppet af teckningssumman eller grundfonden , deraf minst
Tjugofem (a5) pi ocent skola utgöras af Rikets gällande mynt;
б) om antalet af Directionens Ledamöter, som icke få vara färre
än fem;
c') om tiden och sättet för revisionen, som årligen förrättas och revisionsberättelsens
kungörande i Tidningarne;
(T) om tiden för ordinarie Bolagsstämma, som årligen hålles, vilkoren
för sammankallande af extra Bolagsstämma och om rösträttigheten;
e) om sältet för ändring i bolagsreglorne;
f) om sättet för utlåningen och om creditiv-rörelsen; och
g^) om deposition på upp- och afskrifnings-räkning.
6 §.
Såsom säkerhet för den del af grundfonden, hvilken ej ovilkorligen
skall bestå af contanta medel, må begagnas ej allenast Rikets gällande mynt
samt controlleradt guld och silfver, utan äfven sådane fastighets-inteckningar,
actier eller allmänna Verks och Inrättningars räntebärande obligationer,
sorn för sådant ändamål af Bolaget godkännas, efter pröfning, uti hvilken
Konungens Befallningshafvande i Länet skall deltaga, med skyldighet
att öfver säkerheten sig utlåta; börande hvad till grundfonden hörer i Landtränteriet
eller annat allmänt förvaringsrum nedläggas uti cassa-kista, med
serskilde lås, dertill Directionen samt ett af Konungens Befallningshafvande
utsedt allmänt Ombud hafva hvar sin nyckel; Bolaget dock obetaget att,
om reda penningar sålunda nedsatte blifvit, dem återtaga i utbyte emot
annan säkerhet, som af Bolaget och Konungens Befallningshafvande godkänd
blifvit.
Bankens egne och andre enskilde Bankers actiebref få aldrig ibland
hypothek för grundfond antagas. Ej må insatt grundfond, genom utdelning,
minskas, så länge Bankens rörelse fortfar.
Banco- och Lag-Utsiotteni Betänkande, N:o I.
33
i §•
Förr än Banken får öppnas och träda i verksamhet, skall iagttagas
och infor Konungens Befallningshafvande styrkas:
ö) att profblanketter till Bankens creditsedlar blifvit af Kongl. Maj:t
fastställda;
att inför Rådstufvu-Rätlen i den stad, der Bankens hufvudcontor
är beläget, blifvit i hufvudskrilt förevisade och uti Intecknings-Protocollet
ordagrannt intagne, så val den af Kongl. Maj:t utfärdade tillstånds-resolution,
som ock bolagsreglorne? samt att Rätten, på Bolagets bekostnad, låtit i allmänna
tidningarne införa ku-ngörelse om det ingångna Bolaget;
c) att uppgift på Bolagets delegare ej allenast blifvit aflemnad till
samma Rätt och uti dess Intecknings-Protocoll intagen, utan ock i allmänna
tidningarne kungjord;
(T) att uppgift å de personer, som komma att underskrifva Bankens
creditsedlar, blifvit tillställd Konungens Befallningshafvande i Länet och i
allmänna tidningarne kungjord;
e) att till Banken blifvit inbetaide minst Tio (io) procent af grundfonden
eller 2^5:delar af det i 5 §. Litt. a bestämda tillskott i Rikets
gällande mynt, äfvensom handlingar, hvilka Bolaget efter pröfning godkänt,
aflemnade till säkerhet derför, att återstoden af samma tillskott varder
inom ett år i Banken insatt; och
f'~) att hvad som, enligt nästföregående §, utgör säkerhet för den öfriga
delen af grundfonden, blifvit till Banken inlemnadt och af Bolaget jemte
Konungens Befallningshafvande i redan föreskrifven ordning godkändt.
Då förändring med delegarne i Bolaget inträffar, skall uppgift derom,
efter hvarje Bolagsstämma, aflemnas till Rådstufvu-Rätten, för att i dess
Intecknings-Protocoll intagas samt i allmänna tidningarne införas; äfvensom,
enär någon förändring sker med de personer, som underskrifva Bankens
creditsedlar, sådan genast skall hos Konungens Befallningshafvande anmälas
och genom allmänna tidningarne kungöras.
8 §.
Utom invisningar på Rikets Ständers Bank, i enlighet med derom
gällande föreskrifter, må ej af enskild Bank utfärdas andre tryckte eller
graverade förbindelser, än creditsedlar, ställde till innehafvaren, att vid an
-
14
Banco• och Lag-V Iskottens Betänkande, N:o 1.
fordran, utan ränta, inlösas, och hvilka ej må lyda å mindre belopp, än
Sex Riksdaler 32 skillingar Banco, motsvarande Två R:dr 24 sk. silfver.
Bank-afdelning ege ej rätt att utgifva andra egne förbindelser, än till
viss man ställde invisningar å hufvudcontoret.
9 §•
Ej' må enskild Bank utgifva credilsedlar och invisningar å Rikets
Ständers Bank till större sammanlagdt belopp, än som motsvaras af: 1:0
behållningen i dess egna cassör af Rikets gångbara mynt i silfver eller sedlar;
2:0 återstoden af depositionen i Rikets Ständers Bank; 3:o sådane Bolagets
odisponerade tillgångar i guld och silfver samt hypothek, som i 6 §.
nämnas; Bankens egna lånehandlingar sålunda härvid icke inberäknade, och
4:0 innehafvande säkerhetshandlingar för lemnade cassa-creditiv, i den mon
dessa anlitats; likväl aldrig till större belopp, än Tjugofem (25) procent
af tecknings-summan.
Derest genom vexling eller annan orsak det sålunda bestämda förhållandet
emellan Bankens tillgångar samt beloppet af dess creditsedlar
och invisningar skulle komma att rubbas, åligge det Banken att inskränka
sin utlånings-rörelse och inom en månad hafva återställt det rubbade förhållandet.
10 §.
Upplåning, vare sig på creditiv eller genom försträckning och deposition,
må ej eller af Banken göras till högre belopp, än hälften af hvad å
tecknad grundfond finnes i Banken insatt.
Alla fordringsbevis, hvilka för dylik upplåning ulgifvas, äfvensom depositionsbevis
skola ställas till viss person, eller visst Verk, samt innehålla
att öfverlåtelse deraf må ske endast till viss man och efter föregången anmälan
i Banken.
11 §.
Vid utlåning ege Banken, då räntan ej är utfäst högre än efter Fem
för hundrade om året, och utlåning ej ställd på längre tid än Sex månader,
att afdraga räntan för hela lånetiden. Betalar låntagaren ej å förfallodagen;
erlägge då under två månaders tid från nämnde dag En fjerdedels
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o 1.
15
proeent i månaden såsom straffränta, eller tillhopa Två tredjedels procents
ränta för månad, samt från sistberörde tids utgång Sex procents ränta, till
dess betalning sker.
Vid fordringars utsökande njute enskild Bank samma rätt till handräckning,
som för Rikets Ständers Discontverk nu är eller framdeles varder
beviljad.
12 §.
Enskilde Bankers actier eller lottbref må icke i någon sådan Bank
belånas.
Då i Banken belånte varor icke inlösas vid förfallotiden, kunna de
genast derefter, utan föregånget uppbud eller hembjudning, föryttras genom
offentlig auction, hvarvid förhålles, i enlighet med författningarne om försäljning
af utmätt lös egendom.
13 §.
Banken ege ej att drifva handel med annat än guld och silfver; men vare
oförhindrad att inropa pantsatt eller utmätt egendom, som på auction utbjudes,
dervid Bankens rätt och säkerhet kan vara i fråga; dock med iagt—
tagande deraf, att sådan egendom åter varder försåld, så snart det utan
förlust för Banken ske kan.
14 §.
Delegare i enskild Bank svaren, en för alla och alla för en, för uppfyllandet
af Bankens alla förbindelser, på sätt och i den ordning här nedan
stadgas;
Derest ej Banken med Rikets metalliska mynt eller med sådana sedlar,
som lika med mynt i Riket gälla, vid anfordran inlöser sina creditsedlar,
äfvensom derest af densamma utfärdad invisning å Rikets Ständers
Bank, vid uppvisandet derstädes, i anseende till bristande behållning ej inlöses,
åtnjute borgenären ränta af den enskilde Banken efter åtta för hundrade
om året, ifrån den dag, då betalning af credilsedel eller invisning
vägrad blifvit, intilldess inlösningen i Banken åter vidtager.
Yare det ock, när Banken sålunda brustit i betalning, hvar och en
af Bankens borgenärer obetaget att väcka fråga om Bankens försättande i
18
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o i.
concurs-tillstånd, derom anmälan bör ske hos Konungens Befallningshafvande,
som genast undersöker Bankens ställning. Gitter Directionen då ej
visa, att den inträffade oförmågan härrört af en skyndsamt öfvergående tillfällighet
och att Banken alla sina borgenärer förnöja kan, åligge det Konungens
Befallningshafvande att låta inställa Bankrörelsen och öfverlemna må-"
let till Domstol, som beslutar, att Banken i concurs-tillstånd försattes.
I
När cencurs inträdt, har ock Bolaget förverkat rättigheten att vidare
begagna sig af det erhållna tillståndet till Bankrörelses bedrifvande.
15 §.
Oberoende af den rätt, som i nästföregående § Bankens borgenärer
tillägges, ege innehafvare af creditsedel eller invisning, som ej inlöses, att
genast erhålla qvarstad å en eller flere Directionens ledamöters egendom,
samt att, sedan en månad förflutit från den dag, creditsedels- eller in visnings
inlösen vägrad blifvit, lagsöka en eller flere Directionens ledamöter, med
samma rätt att använda utmätningstvång, som Lag och Författningar i allmänhet
medgifva.
I alla de fall, då ledamot af Directionen ej träffas hemma med lagsökning
eller å Bankens contor, äfvensom då flere Directionens ledamöter
skola på en gång samfäldt sökas, kunna de, som med Konungens Befallningshafvandes
eller Rättens bud gå, å Bankens contor bevisliga aflemna eller,
em det finnes stängdt, å dess dörr fästa skriftlig resolution eller kallelse;
och gälle då sådan åtgärd såsom laga delgifvande.
16 §.
Hafva Directionens samtlige ledamöter undergått utmätning, men full
tillgång saknats i deras lösa egendom, kan bristen genom ny lagsökning
utkräfvas under enahanda tvång hos den eller de lottegare, mot hvilka
fordringsegaren fiuner för godt sin talan rigta.
17 §.
Af Bankens delegare eller deras arfvingar eller aterbhusdelegare vare
ej någon berättigad att, under bolagstidan, träda från Bolaget elier sin lott
å
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o i.
17
å annan person öfverlåta, med mindre Bolaget dertill samtycker och det i
2 §. stadgade minsta antal af delegare derigenom icke understiges.
Äro den i afgången Bolagsmans ställe inträdde nja delegarens grundfondshandlingar
i ofvan foreskrifven ordning pröfvade och å bolagsstämma
godkände; då är, efter dess slut och sedan sex månader förflutit efter det
underrättelsen om den timade förändringen blifvit hos Rätten anmäld och
i allmänna tidningarne kungjord, den afgångne delegaren ej ansvarig för
annan Bankens skuld, än den, hvarföre han dessförinnan blifvit lagsökt.
18 %.
Den genom Kongl. Förordningen den i$ Juni 1800 för skuldfordring
i allmänhet bestämde praescriptionstid af Tio år, ege ej rum i afseende på
enskilde Bankers creditsedlar och invisningar; ej eller skall bevakning deraf,
enligt Concurs-lagen, erfordras i Bankens concurs, eiler i anledning af årsstämning,
som vid Bolagets upphörande må utfärdas å dess borgenärer;
hvaremot när Bolaget upplöses, hvilket Konungens Befallningshafvande bör,
utan dröjsmål, till Kongl. Majrt inberätta, Kongl. Majrt låter utgå Nådig
Kungörelse derom, med föreläggande för en hvar, som någon så beskaffad
förbindelse af Banken innehafver, att, vid förlust af ali betalningsrätt, förbindelsen
till inlösen uppvisa i Banken, inom Två år frän Kungörelsens dato;
börande densamma en gång under hvartdera af dessa tvänne år från predikstolarne
uppläsas.
19 $.
Directionen vare skyldig så väl att, efter hvarje (jvartals >slut, till
Kongl. Maj:t insända en öfversigt af Bankens ställning, ‘sorn uck att hålla
Bankens räkenskaper och handlingar tillgängliga för den undersökning, som
Kongl. Majrt möjligen kan finna för godt låta anställa, likväl utan att enskildes
förhållanden till Banken dervid få för allmänheten yppas.
20 §.
Har Banken i ett elier annat afseende afvikit från de föreskrifter,
som uti denna Lag äro gifne, eller i fastställde Bolagsreglor öfverenskomne,
ankomrae på Kongl. Majrt att, uppå derom skeende anmälan, genom föreläggande
af vite i penningar, eller, uti svårare fall, vid förlust af d«t till
Bankrörelsens bedrifvande erhållna tillstånd, tillhålla Bank-Styrelsen att
det felaktiga rätta.
Bih. till R. St. Prot. 1844. 6 Sami. 2 Afd. 1 Haft. 3
18
Banco- och Lag-V t slolt ens Betänkande, N:o i.
21 $.
I afseende på enskilde Banker, hvilka icke utgifva egne creditsedlar,
galle hvad om Bolag i allmänhet uti Lag och Författningar nu är eller
framdeles varder stadgadt.
För den händelse att Kongl. Maj:t, med bifall till Rikets Ständers
derom fattade beslut, skulle antaga en mynt-enhet, motsvarande Riksdaler
Riksgäld, torde häraf blifva en följd, att de uti förevarande Lag i Riksdaler
Banco bestämde penningebelopp komma att uti motsvarande Riksdaler
Riksgäld utföras.
Slutligen och enär Kongl. Kungörelsen den i4 Januari 1824 genom
förevarande Lag, om den vinner Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse, varder
upphäfven; hemställa Utskotten vördsamt,
att Rikets Ständer måtte hos Konal. Maj.t i underdånighet anhålla,
det möittej antingen såsom ett tillägg till Lagen för enskilde
Banker eller genom serskild kungörelse, förklaras: att hvad Kongl.
Kungörelsen den 14 Januari 1824 stadgar angående enskilde Banker
och Disconter, hädanefter skall gälla endast i af sående på
sådane Banker, som redan äro inrättade, hvilka vid deras undfångne
privilegier, under den derföre återstående tiden, måge 0-  rubbade bibehållas, derest de ej sjelf ve önska att före samma tids
utgång få deras statuter förändrade till öfverensstämmelse med
of vanberörde Lag.
Stockholm den 12 December 1844*
Pä B an co -Ut skottets vägnar:
Å Höglofl. Ridderskapets och Adelns Å Högv. Preste-Ståndets
Ledamöters vägnar, Ledamöters vägnar,
Jacob Hamilton. C. A. Agardh.
k Vällofl. Borgare-Ståndets Å Hederv. Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar, Ledamöters vägnar,
J. F. Gråå. P. Sahlström.
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, ]S:o i.
På Lag-Utskottets vägnar:
Å Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Ledamöters vägnar,
Carl G. Mörner.
19
k Vallöf]. Borgare-Ståndets
Ledamöters vägnar,
J. F. Eklund.
Å Högv. Preste-Ståndets
Ledamöters vägnar,
A. E. Knös.
Å Hederv. Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar,
F. von Zweigbergk.
Carl Hasselrot.
Reservationer.
Af Herr Biskopen Doctor Agardh; ”Jag måste reservera mig emot det
förevarande förslaget till Lag för Enskilde Banker, så vidt det allt för mycket
ingår uti reglementerande och icke skiljer emellan civil och ekonomisk lagstiftning.
Utom det att i allmänhet, i en sådan fråga som denna, Representationen
bör mera framställa grunddragen och de allmänna åsigterne, samt lemna
åt administrationen specialiteternas bestämmande efter serskilda förhållanden,
fruktar jag att en detalj-reglering uppstår af en talrik Utskottspersonal, och, i
sista rummet bestämd genom voteringar, icke kan blifva synnerligen ändamålsenlig.
De controller, man söker genom ifrågavarande detalj-bestämmelser, åstadkomma
ofta ett förminskadt nit i verkställigheten och lemna snarare en
täckmantel för sveket, än ett skydd emot detsamma.
Jag reserverar mig vidare deruti, att detta förslag, som ingår i så mycket
specialbestämmelser, förbigår den vigtigaste frågan, nemligen hvad slags
creditrörelse Privatbankente skola drifva. Det finnes nemligen flere slag af
Bankrörelse; en del mer fördelaktiga för Bankbolaget, en annan för landet
och näringarne. Jag anser, att i förslaget hade bordt blifva antydt, att Privatbankerne,
såsom grundade på bolag, skola drifva den Skottska Bankrörelsen,
hvilken väl gifvet- mindre vinst, men verkar så mycket mera välgörande
på landets förkofran.
Jag reserverar mig slutligen emot den höga minimi-valören, bestämd
för Privatbankernes sedlar, hvilken, i förening med de öfrige bestämmelserne
20
Banco- och Lap Ultkoltens Betänkande, N:o i
skall hindra deras uppkomst. I)et hade varit bättre att öppet förklara, att de
icke skola finnas. Emedlertid gifves det ett sätt, hvarigenom icke allenast all
svårighet i detta afseende skulle försvinna, utan äfven Privatbankerne komma
under en säkrare controll, samt blifva, hvad de böra vara, en nödvändig länk
uti det allmänna penning-systemet; och detta vore, att Riksbanken inginge såsom
actie-egare uti Privatbankerne för så stor andel, som dessas sedelcassa
per medium kan utgöra. Följ dero e häraf skulle blifva ganska fördelaktiga,
dels för Privatbankerne, dels för allmänheten och äfven för Riksbanken sjelf.
Riksbanken kunde i sådant fall öfverlemna till Privatbankerne den slags Bankrörelse,
hvartill man nu — rätt eller orätt — anser Riksbanken icke böra sträcka
sig, nemligen en allmännare creditiv- och depositrörelse; och den erhöll sin
andel uti vinsten deraf. Deremot vuono Privatbankerne, att de sluppo hålla
cassa på egen bekostnad, hvarigenom alltså egarnes vinst bibehölls, utan att
åstadkomma ovilja, när äfven Riksbanken erhöll sin motsvarande andel; samt
allmänheten blef fredad för de mindre Privatbanksedels-valörerne. En öfvergång
bereddes äfven derigenom till enskilde actie-egares inträdande i Riksbanken
i fall detta skulle framdeles finnas nyttigt.”
Af Herr Doctor Lyth: ’’Min öfvertygelse är, att Rikets Ständers Bank
ganska väl och utan ali våda för realisationens bestånd mägtar att sjelf utgifva
dessa fem millioner sedlar, med hvilka nuvarande Privatbanker uppgifvas
föröka Rikets rörelsecapital. Jag är likaledes öfvertvgad, att de lånerörelser,
hvilka drifvas af vår Riksbank, äro nyttiga och välgörande, åtminstone
i jemförelse med Privatbankernas hittills bedrifna utlåningar, dem jag måste
anse såsom illa lämpade efter Svenska industriens och näringarnes behof samt
för landets modernäring skadliga. Skulle likväl Rikets Ständer sanctionera de
förslag, genom hvilka Banco-Utskottets majoritet åsyftar dels att befästa Privatbankerna,
dels oek att inskränka och förlama Statsbankens verksamhet; då
finner jag visserligen, att de förras bibehållande blir tills vidare ett nödvändigt
ondt, ehuru deras nya octroy borde inskränkas till 5 å 6, i stället för 10
år; men protestera måste jag och reserverar mig härmedelst emot alla de opinions-yttringar,
genom hvilka man i detta Betänkande söker göra troligt, att
våra Privatbanker varit eller äro riksgagneliga inrättningar; att de, väl organiserade
och controllerade, bättre än Riksbanken, motsvara landsorternes behof,
m. m. d. De, som rädas för reformer, borde icke med vårt penningeväsende
experimentera en sådan, hvilken man snart kunde komma att ångra.”
Med Herr Doctor Lyth förenade sig Pehr Sahlström från Stockholms
Län.
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N-.o i.
21
Af Herr Lagergren, P. J.: ”1 afseende på frågan, huruvida enskilde
Banker, som hädanefter kunde inom landet uppkomma, borde tillåtas att utgifva
egna ereditsedlar, är jag af serskild tanka. Jag har nemligen trott, att
då erfarenheten af det för myntvärdets upprätthållande vådliga i en sådan tillåtelse
redan länge sedan är gjord i andra länder, då vi, inom vårt eget land,
uti den oroande penningeställningen, hafva ett nytt bevis på de skadliga verkningarne
af enskilde associationers ereditsedlar, circuleramle såsom myntrepresentativ
bredvid Statsbankens på inlösning med silfver lydande sedlar, och
ändtligen, då den till Banco- och Lag-Utskotten öfverlemnade åtgärd icke afsåg
att rubba eller annorlunda ordna de nuvarande Privatbankernes, genom
lagliga privilegier bestämde, rättigheter, utan att för framtiden genom lag utstaka
de vilkor, hvarunder dessa eller andra dylika Inrättningar borde få utöfva
sin creditrörelse; så hade för det Lagförslag, som Utskotten skulle utarbeta,
bordt till grundval antagas, att enskilde Banker icke borde ega rättighet
att utgifva egna ereditsedlar. Det undföll mig väl ej, att de nu befintelige
Privatbanker, genom en så ingripande förändring i methoden för deras
rörelse, möjligen kunde afskräckas från rörelsens fortsättande, då de dem beviljade
privilegier eller octrojer löpa till ända, och jag erkände hela faran af
den skakning, som deraf kunde uppkomma, så vida ej de nuvarande Privatbankerne
genom andre låneanstalter ersattes; men jag förmodade att Rikets
Ständers Bank, rik genom hopade räntevinster, skulle vara i tillfälle att antingen
medelst erbjudande af nödige creditiver för enskilde Bank-associationer
eller genom omedelbart öfvertagande af den provinciella förlags- och lånerörelse,
Privatbankerne innehaft, afvända alla olägenheter af förändringen.
Jag såg deri den osvikliga utvägen att återgifva Rikets myntväsende den
trygghet och säkerhet, som med realisationen åsyftades och äfven skulle hafva
vunnits, derest i Riket ej funnits mera än det pappersmynt, hvilket af
Riksbanken utgifves och kan controlleras.
De iinanciella förhållandena med Rikets Ständers Bank, som borde tagas
i betraktande vid denna förändring, lågo ej inom min behörighet att bedöma;
och då Höglofl. Banko-Utskottets Ledamöter ansågo förändringen för närvarande
overkställbar, måste jag låta dervid bero. Emedlertid och då frågan
både nu och för framtiden är af den högsta vigt, ansåg jag de af Herr Biskopen
Doctor Hedrén och Riksdagsmannen Bengt Gudmundsson i detta ämne
väckte motioner hafva påkallat en närmare pröfning, än den, som Utskotten
åt dem egnat; och denna min åsigt har jag trott mig böra hos Rikets Ständer
vördsamt anmäla.
22
Banco- och Lag-UtsJcotlens Betänkande, N:o i.
Den stränghet i bestämmelser, särdeles i afseende på ansvarigheten
för enskild Banks creditsedlar, man velat tinna i Utskottens Lagförslag, torde
vara nödvändig, då man varit föranlåten medgifva fortfarandet af dessa Bankers
nu egande privilegier att utgifva egna sedlar; och jag har således i denna
del instämt i förslaget; men ehuru jag för öfrigt erkänt de många och stora
olägenheter, Privatbankernes småsedlar medföra, derigenom att de, såsom
allt sämre mynt, tränga utur den allmännare rörelsen det bättre myntet eller
Riksbankens sedlar, hvilka, jemte silfver, utgöra landets enda lagliga Jiqvidationsmedel,
och jag således ansett Privatbankerne ej böra tillstädjas att hädanefter
utgifva så små sedlar, som på 3 l/3 R:dr Banco och derunder; har jag
dock varit skilaktig från Utskottets förslag i afseende på minsta sedel-valören,
hvilken jag, lika med Utskottens Afdelning, ansett böra bestämmas till 5
R:dr 16 sk. Banco, motsvarande 2 R:dr i silfver. Med en sådan minimivalör
skulle, å ena sidan, Riksbankens 2 R:drs-sedlar kunna bibehålla hela den
circulation, sorn för allmänhetens beqvämlighet är oundviklig, och, å den andra,
Privatbankerne åtnjuta den förmån att för sina sedlar hafva en minimi-valör,
hvilken ej motsvarades af Banco-sedlarnes, och som följaktligen kunde göra
Privatbankernes sedlar i rörelsen mera begärliga; — en förmån, hvilken ej
bordt dessa inrättningar betagas, då deras sedel-emission, i afseende på valörerne,
måste bringas inom trångare gränsor.”
Af Herr Professoren Doctor Bexell: ”Instämmande med Herr Assessor
Lagergrens ofvanstående reservation, reserverar äfven jag mig emot enskilte
Bankers framtida rättighet att utgifva egna credit-sedlar.”
I Herr Lagergrens reservation, så vidt den afser enskilde Bankers
rättighet att utgifva egne credit-sedlar, hafva jemväl Herr Bildt, Herr Doctor
Säve. Pehr Sahlström, Johan Fredrik Dahllöf, Pehr Pålsson, Johannes
Andersson, Fredrik von Zweigbergk, Johan August Zetterberg och Carl
Ersson instämt.
Herr Friherre Stjernstedt, Thsom ej gillat de uti premisserne till Utskottens
beslut uttalade åsigter, har i nämnde hänseende emot Betänkandet
sig reserverat.
Af Herr C, D. Skogman: vJag anhåller att få anmäla min reservation
emot de sammansatta Banco- och Lag-Utskottenas beslut i 8 § af Förslaget
till Lag för enskilda Banker, att ett minimium må bestämmas för sådane Bankers
sedlar och detta fastställas till 6 R:dr 32 sk. B:co.
Baneo- och Lag Vtikottens Betänkande, N:o 1.
23
Bestämmandet af ett minimum för enskild Banks sedel-valör anser
jag vara ett ämne af financiel beskaffenhet, icke tillhörande Lagen, hvilken
egentligen borde innehålla endast allmänna grunder för enskilda Bankers verksamhet
och delegarnes juridiska ansvar. Det vore således, efter min mening,
tillfyllestgörande, att i Lagen infördes föreskrift, det enskild Bank ej må utgifva
sedlar på andra valörer eller i annan form, än som i dess octroy stadgas.
Men då sammansatta Utskotten ansett sedelvalörens minimum böra bestämmas och
föreslagit 6 R:dr 32 sk. B:co såsom sådant, så får jag äfven reservera mig
emot detta höga minimum, hvilket jag tror leda dertill att all Privatbank-rörelse
med egna sedlar skall blifva omöjlig, i följd hvaraf det å Lagens stiftande
nedlagda arbete vore öfverflödigt. Jag tillstyrker, att, om en minimi-valör
skaili Lagen införas, den må fastställas till 3 R:dr 16 sk. B:co, i likhet med
hvad sammansatta Banco- och Lag-Utskotten vid sista Riksdag antogo. Till
upplysning om Privatbankers sedelrörelse åberopas nedanstående uppgift om
förhållandet vid en Privatbank under 2 års tid:
Sedelstock.
Deraf i omlopp.
[ kassa.
100
R:dr B:co 200,000
18,000.
182,000.
25
— — 400,000
31,000.
369,000.
10
— — 340,000
232,000.
108,000.
6 2/3
—• — 266,666 2/3
220,666 2/3.
16,000.
3
— — 480,000
440,000.
36,000.
2
— — 284,000
275,000.
13,000.
1,970,666 2/3.
1,216,666 2/3.
754,000.
Med Herr Skogman förenade sig Herr Friherre Rappe, Herr Friherre
Stjernstedt, L., Herr Doctor Elfström, Herr Doctor Hvasser, Herr Lector
Ekstrand, Herr De Maré, Herr Thorn, Herr Falhem och Herr Eriksson samt
Herr Machel i sista punkten af reservationen.
Af Herr Lector Wallman: ”Jag förenar mig med Herr Presidenten
Skogman i afseende på så väl det formella af frågan om Privatbankernes
sedelvalör, som bestämmandet af minimum för denna valör; och jag delar hufvudsakligen
Assessor Lagergrens åsigt om företrädet af Privatbanker, som
med Riksbankens sedelmynt drifva sin creditrörelse. Jag tillåter mig i förra
hänseendet serskilt en anmärkning, hvilken jag af discussionerne i ämnet funnit
här vara på sin plats, att den uppgift sammansatta Utskotten företagit sig,
icke är att afgöra, huruvida Rikets Ständers Bank kan eller bör öfvertaga
den creditrörelse, den de enskildta Bankerne för närvarande drifva, utan att ut
-
24
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o i.
arbeta en Lag för Privatbanker, gällande endast i den händelse, att Kongl.
Maj:t skulle pröfva dessa Bankinrättningar för landet fördelaktiga (_§ 1). Skulle
detta inträffa och allmänna rörelsen blifva i behof af så beskaffade creditim ätt—
ningar, så måste en Lag finnas för deras verksamhet, och det vore utan tvifvel
ett misstag, att i denna Lag nedlägga bestämmelser, genom hvilka Bankernas
möjlighet upphäfves. En sådan bestämmelse ligger i den af sammansatta
Utskotten, i strid mot Afdelningens förslag antagna minimivalör för Privatbankernes
crediisedlar. De skäl, Utskottets pluralitet anfört för denna valör,
finner jag för min del vara dels af mindre vigt, dels grundade på obestyrkta
förutsättningar och kan således icke biträda dem. Jag instämmer i Biskop
Agardhs åsigt, att Privatbankernes creditrörelse bordt till sin art närmare
bestämmas; och är jag i detta afseende af reservantens mening, att de
Skottska Bankerna kunnat tjena till modell. Det är allmänt kändt, att den
depositionsrörelse, som utgör deras hufvudsakliga verksamhet, öppnar tillfällen
ej mindre för capitalisten, än arbetsklasserna att göra sina öfverskott räntebärande
och fruktbara. Derigenom förökas landets rörelse-capital samt beredes en
lättnad för handel och näringar, som åtminstone i vårt land icke kan på andra
vägar lika säkert vinnas. Men då denna bankröifelse är mindre vinstgilvande
för Bankerne sjelfva, är det mindre sannolikt,! att Privabtankerne, utan en
i deras octroj och reglemente nedlagd uttrycklig föreskrift, skola deråt lemna
nödig uppmärksamhet.
Emot bestämmelsen i 11 § af öfverränta för lån i Privatbankerne
måste jag äfven reservera mig. Den är orättvis och efter min åsigt icke behöflig
såsom tvångsmedel att förmå låntagaren till punktlighet vid inbetaliiingarne.
För den, som -kari på dagen infria sin förbindelse, är den af Bancooch
Lag-Utskotten vid sistlidne Riksdag föreslagna öfverränta ett tillräckligt
band och förlusten af omsättningsrätten blir alltid verksamt correctiv emot
en längre tidsutdrägt. Vid låntagarens insolvens skall deremot den stora öfverräntan
blifva högst tryckande och i första rummet för borgesmännen, hvilket
icke synes rättvist.
Då sammansatta Utskotten, såsom billigt är, inskränkt Privatbankers
rättighet att beräkna Öfverränta inom tiden af 2:ne månader, hade samma rättvisa
och billighet bordt iakttagas vid bestämmandet af Bankernas förbindelser
till innehafvare af creditsedlar. Jag kan för män del således icke biträda stadgandet
i 14 §, hvilket ålägger dessa Banker skyldighet att, i händelse deras
sedlar
Banco- och Lag-UtshoUens Betänkande, N:o i.
25
sedlar eller invigningar ieke inlösas vid anfordran, erlägga ranta efter åtta för
hundrade om året ifrån den dag, då betalning af creditsedel eller invisning
vägrad blifvit, intill dess inlösningen i Banken åter vidtager. En sådan händelse,
som här förutsattes, kan, med Privatbankernas på säkra grunder stödda
organisation, icke gerna inträffa, utan i följd af sådana våldsamma brytningar
i hela Rikets penningeverk, hvilka af Bankförvaltningen hvarken kunnat
förutses eller förekommas och under sådane förhållanden vore det visserligen
orättvist att genom en hög öfverrätt ta på obestämd tid öka Bankens tillfälliga
förlägenhet; äfvensom jag icke kan inse, att innehafvare af Bankernes creditsedlar
halva någon i billighet grundad rätt att beräkna sig till godo högre
ränta, än efter sex för hundradet.”
Af Herr Nordenankar, F. fV.: ”Utskottens förslag, att icke sedlar å
mindre valör än 10 R:dr R:gds må af Privatbanker utgifvas, skall troligen
hindra sådana Inrättningars uppkomst eller oek skall det tvinga dem, att, på
säkerhetens bekostnad, röra sig på svag cassa, och att ytterligare förkorta utlåningstiden,
för att kunna hålla den hastigare ingående sedelstocken i omlopp,
och på rörelsen skörda den vinst, hvarförutan ingen klok och behållen man ingår
ett så äfventyrligt företag. I England och annorstädes har man aflyst
de små sedelvalörerne af tvänne skäl, det ena% emedan man ansett myntvärdet
finna ett ökadt stöd i det circulerande metalliska myntet, det andra, emedan
erfarenheten der visat, att innehafvare af de mindre sedlarne, vid tillfälle af eliser,
visat misstroende och bestormat Bankerne. I Sverige är det småsedlarne,
som circulera jemnast. Intet misstroende har visat sig, emedan våra Banker
ej gifvit anledning dertill, och det lugn i penningerörelsen, som man i England
sökt att vinna genom deras borttagande, vinnes uti Sverige genom deras
bibehållande. I England beräknas circulerande pappersmyntet till 30,000,000
L. (Privat banks-sed larne inberäknade} och metalliska myntet i Englands Banker
vanligen till 10,000,000 och i dagligt bruk till 35,000,000, således i förhållande
såsom 3 till 2 mot sedlarne. Om det vore Utskottens mening att sträfr
va till en efterhämtning af detta goda förhållande i landet och bringa metalliska
myntet i omlopp, så borde det erforderliga silfverförrådet i första rummet
anskaffas, och derefter så väl Statsbankens som Privatbankernes små valörer
afskaffa®; men att blott utbyta de sednare mot de förra, dertill finnes ingen
financiel anledning. Eör mig vill det tvärtom synes vara ett lyckligt förhållande,
som ej bör lemnäs obegagnadt, att Nationens vana och förtroende till
pappersmyntet sätter oss i tillfälle att kunna spara silfret och hålla det lilla
förrådet samladt.
Bih. till R. St. Prot. i844. 6 Sml. 2 Afd. i Haft. 4
26
Banco- och Lag-Utskottens Belän&anden, N:o i.
Man anförer vidare, alt Privatbankernes småsedlar undantränga Riksmvntet,
oeh att de på det högsta besvära allmänna rörelsen, då de icke äro användbare
såsrm lagligt betalningsmedel eller uti Kronans uppbörd. Att de
undantränga Riken viitet, kan icke nekas, meri detta gälier tillvaron af Privatbankssedlar
i allmänhet, icke blott vissa valörer deiulaf. Om Privatbanker
skola existera, så måste de ega en sedelstock, (man må unna den stor eller
liten, derom handlar en serskild annan paragraf i Lagen). Om åt alla Privatbanker
tillsammans blifvit modgifven en sedelstock af t. ex. 7,000.000, under
det att Riksbanken har 21,000,000, således de förra en fjerdedel af det
hela, så är frågan den, om någon fördel vinnes derigenom att man tvingar
Bankerna att med dessa 7,000,000 tränga endast på Riksbankens större
valörer, och således bringa ett så mycket större belopp af dessa sednare ur
omlopp? Man borttager det onda i en form, utan att besinna att man återfinner
det i en annan. Vill man hafva Riksmynt af alla valörer i omlopp, så måste
man ock låta Privatbankerna fördela sig på alla valörer, åtminstone till 5
R:dr, då i alla fall Statsbanken, utan intrång, finge förse allmänheten med de
så väl behöflige 3 Riksdalers-sedlarne. Om landsorternas affairsmän, brukspatroner
och jordbrukare, hvilkas dagcassa Privatbankerne utgöra, ej der kunna
erhålla sådane mindre sedlar, sorn till dagliga liqviderna erfordras, så förfela
criditiven sitt ändamål, och creditivlagarne tvingas att reqvirera Riksmynt
och således att handla såsom vore han Privatbankens fiende.
Emot Grudlagens stadgande kunna icke Privatbanks-sedlar någonsin
göras till lagligt betalningsmedel, men helt annat är om administrationen förklarar
att densamma, på grund af den i lagstiftningen betingade säkerhet och
medgifne controll, medgifver att sedlarne få mottagas uti Kronans uppbörd,
med förbehåll, att desamma af Privatbanken, vid förlust af privilegum, skola
inlösas med Rikets mynt sist inom 14 dagar efter erhållen avis om beloppet.
Härigenom vore allmänhetens största olägenhet undanröjd. Om detta förslag
antages, måste likväl Privatbankerna, för att med säkerhet kunna möta den
ökade invexlingen, erhålla ett creditiv å Riksbanken af t. ex. 10 procent af
teckningssumman.
I fall man anser att en fullständigare controll öfver Privatbankernes
sedelstock erfordras, så kan den lätt vinnas derigenom, att de åläggas att taga
sina blanketter från Tumba, att dessa blanketter på Ränteriet vid Bankens
hufvudcontor inläggas, och att derifrån utiemnas, dels den medgj,fna circulationsfonden,
dels ett nödigt förskott till Birecteurernes underskrift och Bankens
\
Banco- och Lag-Ulskollens Betänkande, N:o ii 27
cassa. Genom af Konungens Befallningshafvande verkställd eller anbefald inventering
af eassan, kan sedermera den verkligen utelöpande sedelstocken så
ofta controlleras, som man finner nödigt.
Någon bestämmelse angående totalbeloppet af Privatbankssedlar, som
genom beviljade octrojer må bringas uti omlopp, har icke kunnat uti Lagen
för Bolagens verksamhet intagas, men då en obegränsad utvidgning af Privatbanks-rörelsen
i min tanka vore för landets myntvärde vådlig, anser jag att
ett yttrande derom bör inflyta uti den Skrifvelse, som, vid öfverlemnandet af
förslag till Privatbanks-iag, skall till Kongl. Maj:t åtfölja.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter, vågar jag således till Rikets
Ständer föreslå:
l:o att minsta sedelvalören, som Privatbanker få utgifva, må bestämmas
till 3 It:dr 16 sk. B:co;
2:o att åt hvarje Privatbank, så väl de nuvarande, som åt dem, hvilka
hädanefter, pä gmn,d af nya lagen, bildas, måtte beviljas ett creditiv på Ri
kets
Ständers Bank, motsvarande 10 procent af teckningssumman, att begagnas
mot 4 procents ömsesidig ränta för hvad som uttages eller insattes ;
3:o att Privatbankssedlarne må emottagas uti ali Kronans uppbörd, med
skyldighet för Bankerne, att sist 14 dagar efter derom erhållen avis återvexla
de sedlar, som sålunda influtit, antingen i Läns-Ränterier eller i Stockholm;
hörandes dervid det aftal Bankerne emellan uppgöras, att hvarje Bank invexlar
äfven de öfriges sedlar, som inom dess district influtit:
4:o att Privatbankerne skola begagna blanketter, som, emot betalning,
tillverkas i Rikets Ständers Bank, och på Läns-Ränteriet vid Central-Contoret
tillhandahålles, till erforderligt belopp, men under sådane controller, att icke
mera än det i lag föreskrifne maximum må sättas uti omlopp ;
5:o att Privatbanksrörelsen tills vidare ej må utvidgas, utan bibehållas
vid sitt nuvarande ungefärliga belopp, företrädesvis inom förra districter, men
utan någon företrädesrätt lör förra actie-egarne vid teckning till ny octroy;
derom Rikets Ständer torde böra uttrycka sin mening uti den till Kongl. Maj:t
afgående Nådiga Skrifvelse!).
Slutligen och då jag måste frukta att, i anseende till den skärpta an
-
28
Banco- och Lji-Utskottens Betänkande, N.o i.
svårigheten och förhöjda sedelvalören, nya Bolag icke bildas, men rörelsens
indragning skulle uti landsorterne medföra olägenheter af oberäkneliga följder,
föreslår jag ock
6:0 att Rikets Ständer, i skrifvelse till Kongl. Maj:t, måtte uttrycka den
önskan, att i fall icke nya Bolag på grund af nya Lagen bildas. Kongl.
Maj:t täcktes åt gamla Bolagen meddela så lång prolongation på octroyen, att
frågan om landsorternes rörelse må kunna af nästkommande Ständer tagas under
förnyad pröfning.
Alla genomgripande financiella reformer måste varsamt behandlas; minst
är den närvarande tiden tjenlig dertill, då misstroendet är stegradt, då meningarne
äro så delade, och riktningen af alla de förslag jag hittills sett framställda,
hvila på, i min tanka, falska financiella grunder och endast åsyfta
förändring, under en tid då lagstiftarens högsta bemödande bör vara, att afvisa
alla anspråk på nja artificiella tillgångar, att återgifva förtroendet genom
att lugna rörelsen och afvakta den utveckling till en bättre financiel ställning,
hvartill bättre cursförhållanden nu gifva anledning.
Af Herr Akerman, F.: ”Utskottens förslag i 15 §, att innehafvare af
©reditsedel först sedan 1 månad förflutit efter det vägran att densamma inlösa
egt mm, får emot Bankens Direction anställa lagsökning, kan jag icke biträda.
Ju strängare lagstiftningen i detta fall är, ju större garantier bereder
inan ock derföre, att Bankförvaltningen skall söka förekomma Bankens oförmåga
att med Riksmynt vid anfordran inlösa sina sedlar och de, såsom följd
deraf för det allmänna och enskilta inträlfande olyckor.”
Af Herr Grefve Mörner, C. G.: ”För min del anser jag, lika med
Assessoren Lagergren. minsta sedelvalören hafv a bordt bestämmas till 5 R:dr
1§ sk.; och hvad rörer 15 § i Förslaget, är jag ense med Landshöfdingen
Akerman.”
Med Herr Akerman förenade sig jemväl Herr Doctor Ödmann, Pehr
ISahlstf örn, Johan Fredrik Dahllöf, Pehr pålsson , Johannes Andersson,
Pehr Mårtensson, Henrik Andersson, Jon Olsson, Johan Andersson Lundberg,
Fredrik von Zweigbergk, Johan Aug. Zetterberg och Carl Ersson.
Af Herr Doctor Ödmann: ”Emot Utskottens beslut att tillägga enskilde
Banker rättighet att med 25 procent öfver teckningssummaa öka sin sedel
-
Banoo och Lag-Utskottens Betänkande, N:o /.
29
delemission, får jag mig reservera. Då dessa Banker, emot en contant insatts
af 25 procent och hypotheker för 75 procent, få utgifva creditsedlar å
hela detta sammanlagda belopp, på samma gång de draga reveny af de hypothicerade
egendomarne, kan jag icke finna annat, ån att deras vinst, den föreslagne
tillökningen förutan, bör blifva tillräckligt stor. I enlighet med denna
åsigt och med hänseende till det allmännas säkerhet hafva äfven Rikets
Ständer, vid de två sista Riksdagarne, då denna fråga förevarit, ansett en sådan
tillökning öfver teckningssumman icke böra ega rum. Då nu dertill kommer,
att Preste- och Borgare-Stånden, hvilka vid sistlidne Riksdag till en början
medgåfvo de enskilde Bankerne en sådan rättighet, såsom vilkor derför föreskrefvo,
att de säkerhetshandlingar, för Iemnade cassa-creditiv, hvarå tillökningen
i sedelstocken skulle tillåtas, borde vara pröfvade af Directionen och Konungens
Befallningshafvande eller, med andra ord, vara af lika beskaffenhet
med grundfonds-handlingarne; men Utskotten uteslutit all föreskrift härom, anser
jag den medgifna utsträckningen ännu mer äfventyrlig; hvadan jag densamma
bestrider”.
I Herr Doctor Ödmanns reservation instämde Herr Doctor Lyth, Herr
Doctor Säve, Fredrik von Zweigbergk, Carl Ersson och Johannes åndersson.
Emot Utskottens beslut i 11 <§, rörande straffränta, hafva sig reserverat
Herr Bildt, Herr Doctor Säve, Pehr Sahlström, Johan Fredrik Dahllof
. Pehr Pålsson, Johannes Andersson, Pehr Mårtensson, Henrik Andersson,
Jon Olsson, Johan Andersson Lundberg, Fredrik von Zweigbergk,
Johan Aug. Zetterberg, Nils Nilsson och Carl Ersson.
Nils Nilsson har tillkännagifvit, att han, såsom frånvarande, icke delagit
i Utskottens beslut rörande sedelvalören och straffränta.
Bih. m R. St. Prot. i84*. & Sami. 2 A(d l Väft
5
STOCKHOLM,
Tryck t hos W. F. DALMAN, 1845.
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande} N;o 3,
1
N:o 2.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Mars, kl. 1 e. m.
Utlåtande9 i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens Setänkande
N:o 1, med förslag till Lag för enskilda Banker samt
vilkoren för dessas rörelse.
Enligt till Utskotten från Riks-Stånden ankomne Prolocolls-Utdrag
har omförmälde Betänkande, till följd af deremot gjorde anmärkningar,
blifvit återremilteradl i dess helhet af Högloft. Ridderskapet och Adeln;
hvaremot Högvördiga Preste-Siåndet vid Utskottens yttrande i afseende
på Johan Olofssons från Stockholms Län motion om Privat-Banksedlarnes
emottagande i kronans uppbörd låtit bero; men återremitterat dels Utskottens
hemställan rörande ifrågasatt skyldighet för enskilda Banker, att
inrätta invexlings-Contor i alla Rikels Residens-Städer, dels 1 §. 1 mom.
af Lagförslaget, med förklarande af Ståndets gemensamma tanka, att Bolag
icke må bedrifva Bankrörelse med egne tryckte eller graverade credilsedlar,
dels ock 8, 10, iij i\, 15, 16 och 17 §§. i samma Lagförslag;
samt lemnat betänkandet i öfrigt utan anmärkning. Uällofliga BorgareStåndet
åter, som gillat Utskottens hemsiällan angående enskilde Bankers
ifrågaställa skyldighet att inrätta invexlings-contor i Rikets Residens Städer
och lagt yttrandet rörande Privat-Banks-sedlarnes emottagande i kronans
uppbörd till handlingarne, har bifallit 1 §. 1 morn., 2, 3, 4> §•> 1
mom. q, 10, 12, i3j 15, 16, 17, 19, 20 och 21 §§. i Lagförslaget och
lemnat 1 §. 2 och 3 mom. 5, 6 och 7 §§. utan anmärkning; men återremitterat
ej mindre 2 §. 2 mom. 11, i4 och 18 §§., än äfven Utskottens
yttrande, p. 18, alt, för den händelse Kongl. Maj:t, med bifall till Rikets
Ständers beslut, skulle antaga en myntenhet motsvarande Riksdaler Riksgäld,
deraf skulle blifva en följd att de uti Lagen i Riksdaler Banco bestämda
penningebelopp kommo att uti motsvarande Riksdaler Riksgäld utföras.
Hedervärda Bonde-Ståndet deremot har beslutat den förändring af 1 §. i
Lagförslaget, att Priv al-Banker hädanefter ej må stiftas med rättighet att
utfärda tryckte eller graverade credit-sedlar; men återremitterat Betänkandet
i öfrige delar.
Bih. till R. St, Prot. 184S j 6 Sami, 3 Afd, 3 Haft, 1
2
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N:o 2.
De inom Riks-Sländen framställda anmärkningar, sammanförde i momenter
efter innehållet af det återremitterade betänkandet, äro hufvudsakligen
följande:
att Utskotten bordt utreda, huruvida förevarande Lag skall anses vara
af ekonomisk beskaffenhet eller af civil Lags natur;
att antalet af nuvarande enskilde Banker ej borde få ökas och att endast
i den händelse, att en Bank upphör, en ny må få inrättas;
att ett visst maximi-belopp borde stadgas, utöfver hvilket alla i Riket
varande enskilda Banker ej skulle ega rättighet att utfärda creditsedlar;
att
enskilde Banker ej borde ega rättighet utgifva egne credit-sedlar;
varande i stället föreslaget:
dels att de enskilda Bankerne, emot derför ställd säkerhet, skulle
erhålla ett creditiv på Rikets Ständers Bank, med rättighet att inom detsamma,
emot 3 procents ränta, uttaga Riksmynt för att dermed bedrifva
sin rörelse; varande hufvudgrunderne till ett lagförslag, i enlighet med
denna åsigt, uppgifne af Herr Friherre Baab;
dels att Bankerne, emot deponerad säkerhet, skulle ega rättighet utfärda
invisningar å Rikets Ständers Bank; i enlighet med hvilken mening
Herr Doctor Thomander afgifvit förslag till Lag för enskilde Banker; och
dels att Rikets Ständers Bank, genom filial-conlor, skulle öfvertaga
den rörelse, Prival-Bankerne hittills bedrifvit;
att det i 2 §. bestämda minsta antal delegare vore för stort, oell att
minimi-beloppet för tecknings-summan borde nedsältas lill 200,000 R.dr
Banco;
att lagen i 5:le §. borde innehålla föreskrift för Bankerne att använda
hälften af sitt röreise-capital till creditiv rörelse;
att mom. b~) i 7 §., såsom innefattande hufvud vilkoren för Banks öppnande
och trädande i verksamhet, borde framflyttas till morn. och att,
beträffande sista mom. i samma §., inträffande förändringar med delegare
i Bank-Bolagen ej behöfde i Tidningarne kungöras;
att Kongl. Maj:ts tillstånds Resolution, jemte Bolagsreglorne och uppgift
på Bolagets delegare, icke borde uti Rådstufvu-Rättens lnteckningsprotocoll,
utan i dess Dombok införas;
Banco och Lag-Utskottens Utlåtande, lV;o a.
3
ali ilen af Utskotten i 8 §. till 6 R:dr 3a sk. Banco bestämda minsta
sedel-valör vore för hög, och att densamma, efter derom afgifne olika
förslag, borde nedsättas lill 5 R:dr 16 sk., 3 R:dr 16 sk., 2 R:dr 3a sk.,
eller a R:dr, allt Banco;
att enskilde Banker icke borde förmenas rättighet, att utgifva å viss
förfallodag utställde invisningar och vexlar, eller akt upplåna capitaler mot
utfärdande af 3 procents obligationer för att derigenom öka sin rörelse;
att Bank-Afdelnings in visningar ej borde få utfärdas å mindre belopp,
än aoo R:dr Banco, och icke få vara tryckte eller graverade;
att den af Utskotten, i g §, bestämde rättighet för enskilde Banker
alt öka sin sedel-emission med a5 procent öfver teckningssumman på beviljade
cassa-creditiv icke borde ega rum, eller att denna rättighet åtminstone
måtte så begränsas, att ordet: "teckningssumma" i sista inom. af
nämnde §. utbytes emot, "creditivsumma”, på det att tillökningen i sedelemissionen
mätte inskränkas till a5 procent af creditiv-summan ;
att, till vinnande af mera tydlighet, de i to§. i mom. förekommande
orden: ”till högre belopp" borde utbytas emot: ”till högre sammanlagdt
belopp";
att den i i i §. stadgade straffränta icke borde ega rum, utan låntagare
i stället förpligta.* att ovi 1 korligt betala undfångne lån å förfallodagen,
utan åtnjutande af så kallade respitmånader;
att den enskilde Banker i i a §. tillagde rättighet att, utan föregånget
uppbud eller hembjudning, å offentlig auction försälja i Bankerne belånte
varor, som å förfallodagen icke inlösas, icke borde dem medgifvas;
att den i i4 §• stadgade öfverränta icke eller borde ega rum; eller
åtminstone icke beräknas längre, än för 2 månader, eller ock till concursdagen;
att
det i 3 mom. af sistnämnde §. förekommande uttryck: ’’skjndsamt
öfver gående tilljUllighet,” vore ett allt för obestämdt stadgande, och
att enskild Bank, så snart den brustit i skyldigheten att inlösa sina sedlar,
eller, enligt ett annat förslag, om den icke inom 8 dagar fullgjorde
denna skyldighet, genast och ovilkorligen borde försättas i concurstillstånd;
att ofvanberörde uttryck borde förändras till: "af Directionen oberoende
tillfällighet
4
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N\o 2.
att de i i5 och 16 §§. stadgade ansvars-bestämmel ser voro allt för
stränga, och att tiden, efter hvilken innehafvare af oinlöst credit-sedel
skulle ega att vända sig till Directionens ledamöter, för att utsöka betalning,
borde utsträckas till 6 måuader, saint att den solidariska ansvarigheten
icke borde inträda förr än, efter skedd utredning, det visade sig att
brist uppstode; hvaremot, å andra sidan, är vordet yrkadt, att den af Utskotten
föreslagna anståndstid af en månad inora hvilken Directionens ledamöter
ej få lagsökas för oinlöste creditsedlar, ej borde medgifvas samt
att den solidariska ansvarigheten borde förverkligas, så att Bank-Bolagen
ej mer än enskilde medborgare fingo sätta sig öfver Lagen;
att de i 17 §. bestämde vilkor för Bankdelegare att träda från Bolaget
äfvenledes voro för stränga och borde förändras, så att delegare i enskild
Bank egde träda ur bolaget, om han efterskänkte sin insatts och sin
andel i grundfonden eller öfverläte sin rätt på annan delegare i Bolaget,
så vidt minsta antalet bolagsmän derigenom icke underskredes;
att, då enskild Bank upphör med sin sin rörelse, det i 18 §. föreskrifne
kungörande derom borde ske 2 gångar och, enligt ett annat förslag,
4 gånger om året;
att Kongl. Kungörelsen den 14 Januari 1824 icke bordt upphäfvas
utan i 2i §:n serskildt åberopas, för att åt enskilde Banker, som ej utgifva
egne credit-sedlar, bibehålla de rättigheter och lörmoner, nämnde
Kongl. Kungörelse innehåller;
att enskilde Banker måtte förpligtas att, för inlösen af deras sedlar,
inrätta vexlings-conlor i Länens Residens-Städer, eller, om sådant icke kunde
ske, åtminstone åläggas att på de vigligaste handelsorter genom corainissionärer
ombesörja nämnde inlösen;
att, tili afhjelpande af de olägenheter och den brist på småsedlaroch
tillfälle till vexling, som förmenats skola uppstå , derest enskilde Banker
ej fingo utgifva sedlar å mindre valör än 6 R:dr 32 sk. Banco, Rikets Ständers
Bank borde hålla vexlings-contor för utvexling af dess sedlar i alla städer,
der Privat-Banker finnas; och
att enskilde Bankers sedlar borde få i Kronans uppbörd emottagas;
hvarjemte slutligen bos Höglofl. Ridderskapet och Adeln är vordet hemstäldt,
att Rikets Ständer mätte bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, för den händelse nuvarande Privat-Banker, vid slutet af deras nu egan
-
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N'.o a.
5
de Octroijer, ej skulle anhålla om n3ra Octroijer, i öfverensstämmelse med
förevarande lag, och ej heller nya Banker inom årets slut sådane Octroijer
begära, Kongl. Maj:t måtte förunna de Banker, som det åstunda, förnyelse
af deras nu egande Octroij till slutet af år 1849, och att förslag till ny
reglering af den rörelse, Privat-Bankerne för närvarande bedrifva, måtte
före begynneisen af nästkommande Riksdag utarbetas, för att Rikets Ständer
förläggas.
Hvad sålunda anmärkt blifvit och de inom Riks-Slånden i ämnet
förda discussions-protocoll i öfrigt, innehålla, hafva Utskotten tagit i öfvervägande,
och gå nu att deröfver sig utlåta.
Då förevarande Lag bör innehålla bestämmelser, icke allenast om vilkoren
och sättet för enskilde Bankers stiftande och deras rörelse, utan
äfven och hufvudsakligen rörande rättsförhållandena emellan dem och
allmänheten, såsom om Bankernes betalningsskyldighet och ansvar, deras
försättande i concurs och ränte-beräkning m. fl. frågor af ren Civillags
natur, anse Utskotten med beredandet af förslag till lag för dylika
inrättningar böra förfaras på enahanda sätt, som med Civil-lags frågor i
allmänhet, dock att, i anseende till det inflytande desse inrättningar kunna
ega på penninge-circulationen inom landet, Banco- och Lag-Utskottens
samverkan funnits erforderlig; hvilken mening dessutom under tre Riks
dagar
varit hos Rikets Ständer gällande, enär de om lagstiftning för enskilde
Banker väckte frågor städse blifvit till sammansatt Banco-och Lagutskott
remitterade och af dessa Utskott behandlade.
Beträffande dernäst frågan om enskilde Bankers antal och om bestämmande
af ett visst maximi-belopp, utöfver hvilket alla i Riket varande
enskilde Banker icke skulle ega rättighet att utfärda Credil-sedlar; så enär,
enligt 1 §., lill Bank-Bolags stiftande erfordras Kongl. Maj:ts tillstånd och
vid ansökning derom det ankommer på Kongl. Majit att, efter pröfning
huruvida Bank-inrättningen kan vara lör landet fördelaktig eller menlig,
det sökta tillståndet bevilja eller afslå; torde uppkomsten af liera Banker,
än som svara emot behofvet lör de serskilde orternes näringar och rörelse,
vara genom dessa föreskrifter på lämpligasLe sätt förebyggd. Att, på sätt
anmärkningen synes föranleda, genom lag bestämma ett visst antal enskilde
Banker, med ett lör dem alla ulstakadt maximum af rörelse-capita!,
skulle i sjelfva verket grundlägga monopolisejing af denna locala förlags
-
fi
Banco- och Bag-Utskottens Utlåtande, Bl:o 2.
rörelse, hvilket, efter Utskottens tanka, icke vore med lagarne eller det
allmänna bästa förenligt.
I fråga derefter om enskilde Bankers rättighet att utfärda egne tryckte
eller graverade credil-sedlar och att med sådane bedrifva sin rörelse, anse
Utskotlen sig endast höra åberopa de skäl för bibehållande åt Bankerne
af nämnde rättighet, sorn i förra betänkandet, lill stöd för denna mening,
den Utskotten vidhålla, finnas anförde och hemställa således,
att enskilde Banker fortfarande måtte tillerkännas rättighet att
bedrifva sin rörelse med egne tryckte eller graverade creditsedlar.
Då uti Bmker med solidarisk ansvarighet ett större antal delegare,
de der, en för alla och alla för en, svara för Bankens förbindelser, för
allmänheten måste vara mera betryggande, än om Bolaget bestode endast
af några få personer, och en Bank med större rörelse-capital och betydligare
tillgångar alltid måste hafva lättare, än en med mindre fonder, icke
allenast att fullgöra sine förbindelser och motstå möjligen inträffande brytningar,
utan äfven att bedrifva en jemnare och för allmänheten följaktligen
förmonligare låne- och creditiv-rörelse; hafva Utskotten ansett sig böra
oförändrade bibehålla föreskrifterne i 2 §. rörande minsta antalet delegare
och minimum för tecknings-summan.
Att i Lag intaga en föreskrift för enskilde Banker, att med någon
viss bestämd andel af deras rörelse-capital bedrifva creditiv-rörelse hafva
Utskotten icke funnit lämpligt, utan torde föreskrifterne derom, såsom
varande af reglementarisk beskaffenhet, böra hänföras till Bolags-reglorne,
hvilka, enligt mom. f, i 5 §., derom skola innehålla bestämmelser.
Med godkännande af den emot 7 §. rigtade anmärkning, att morn.
/>.), såsom innefattande hufvudvilkoren för Banks öppnande och trädande
i verksamhet, bör framflyttas till mom. a.), hafva Utskotten deremot icke
kunnat gilla de emot samma § i öfrigt gjorde anmärkningar, att inträffande
förändringar med delegarne i Bank-Bolag icke skulle behöfva i Tidningarne
kungöras, och att uppgiften å delegarne icke borde uti RådstufvuRättens
lnteckning-Protocoll ulan i dess Dombok införas. Om det neniligen
är af vigt, alt uppgift å Bank-Bolags delegare vid Bankens stiftande
genom Tidniugarne kungöras, lärer deraf helt otvunget följa, att inträffande
förändringar böra på enahanda sätt kungöras, emedan det eljest skulle
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N;o a.
7
kunna inträffa, att större delen af de delegare, som stiflal en Bank, och
på hvilkas förmögenhet och redbarhet Bankens credit orh uppkomst berott,
efter någre års förlopp kunde hafva lemnat Bolaget och blifvit efterträdde
af personer, sorn af nämnde egenskaper ingalunda \oro i besittning,
utan att en sådan förändring blefve allmänt kunnig.
Föreskriften om nämnde uppgifts införande uti Intecknings-Protocollet
öfverensslämrner åter med de i Kongl. Förordningen den 28 Juni 1798,
om Bolag, och Kongl. Kungörelsen den 14 Januari 1824, angående enskilde
Banker, i nämnde hänseende nu gällande stadganden.
I fråga om credit-sedlarnes minsta valör, hafva Utskotten ansett sig
höra vidblifva sitt förra beslut, desto heldre, som detsamma blifvit af
Borgare-Ståndet godkändt och af Bonde-Ståndet lemnadt utan anmärkning.
Emot 8 § är, på sätt ofvan är nämndt, i öfrigt anmärkt, dels att
enskilde Banker icke borde förmenas rättighet att drifva vexelrörelse och
utfärda löpande räntebärande assignationer, och dels att Bank-Afdelningsinvisningar
icke borde få utfärdas å mindre belopp, än 200 R:dr B:co, och
ej få vara tryckta eller graverade; men om Utskotten, å ena sidan ^ då
2 mom. af denna § innehåller att Bankafdelning ej får utgifva reverser
eller andre förbindelser, än å hufvudcontoret ställde invisningar, hvilka,
för att ej kunna göras löpande, måste vara ställde på viss person, icke
kunna inse det någre missbruk med sådane invisningar kunna ske och
följaktligen ej finna de i berörde hänseende föreslagna bestämmelser af
nöden; så mäste dock Utskotten deremot, å andra sidan, skäligen befara,
att åt enskilde Banker lemnad rättighet att, jemte sin sedelrörelse, utfärda
vexlar och löpande assignationer, skulle kunna underlätta vingleri och
blifva ett medel för Bank-Bolagen att dölja sin rätta ställning. Utskotten
tro följaktligen, att en dylik rättighet icke bör i Lagen beviljas samt att
enskilde Bankers upplåningar icke må ega mm i annan ordning, eller
under andre vilkor, än 10 § medgifver.
Uti den Bankerne i 9 § medgifne rättighet till sedel-emission hafva
Utskotten icke funnit skäl göra någon förändring; hvaremot Utskotten,
till vinnande af mera tydlighet, ansett, alt de i 10 § 1 mom. förekommande
orden: ”till högre belopp”, böra utbytas emot: ”till högre sammanräknadt
belopp.”
s
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N.o a.
Det har blifvit yrkadt, att den i 11 §. bestämda straffränta ej borde
ega rum, utan att upptagne lån i stället borde, genast vid deras förfallotid,
utkräfvas, och det anstånd med uLsökningen, som genom desåkallade
respitmånaderne åsyftas, upphöra. Om en sådan strängare ordning kunde
införas, vore det visserligen för Bank-inrättningen mest förmonligt; men
då allmänheten blifvit vand vid törmönen, att äfven efter förfallotiden, få
besörja om inbetalning eller omsättning af lån, sorn i discontväg upplagas,
utan aLt, förr än efter två månaders förlopp, behöfva äfventyra påföljderne
af lagsökning; skulle sannolikt en förändring i grundreglorne, hvilken
gjorde den längst drifua stränghet i förfallna låns utsökande till en nödvändighet
för Bank-Bolagen, af allmänheten både med missnöje och med
bekymmer anses. Å andra sidan åter blefve det för Bank-Bolagen, hvilka
måste vårda sin egen credit och följaktligen antingen böra kunna påräkna
att på dagen få ullånta penningar åter, eller ock måste vara betänkte
att, genom serskilda omsorger och anstalter, hålla sine contante tillgångar vid
fullt belopp, omöjligt att visa skonsamhet vid förfallne låns indrifvande,
derest dem ej hädanefter, så väl som hittills, förunnades rättigheten att
efter förfallodagen beräkna en något förhöjd ränta under den tid med lagsökningen
fördröjdes. Då denna tid för den förhöjda räntans beräkning
blifvit inskränkt till två månader, bör den kunna verka såsom en anmaning
till ordentlighet hos gäldenärerne, men ingalunda betraktas såsom en
oskälig förmon för Bankerne, hvilka för upplåning af främmande penningar
icke sällan utsätta sig för ränteförluster, vida öfverstigande behållningen
af den så kallade straffräntan på förfallne lån. Af dessa skäl anse
Utskotten, äfven i allmänhetens intresse, en förhöjning i räntan under en
kort tid böra föredragas framför den vida hårdare påföljden af ovilkorlig
betalningsskyldighet med förlust af vidare omsättningsrätt.
Att ålägga enskilda Banker att upp- och hembjuda i Banken belånte, å
förfallodagen icke inlöste, varor, innan de föryttras, skulle föranleda en för
Bankernas rörelse menlig omgång och tidsutdrägt, utan att medföra någon
serdeles fördel för varornes egare, som, då dessa skola å offentlig auction
försäljas, eger tillfälle att bevaka sin rätt. Den i 10 Cap. 2 §. Handels15a
1 ken föreskrifne skyldighet att offentligen låta uppbjuda förfallen pant
har afseende endast å guld, silfver eller lösören, men kan ej, utan mehn
för allmänna rörelsen, utslräckas lill belåningar å varor, med hvilka en
enklare
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N'.o 2.
9
enklare procedure eller försäljning å offentlig auction, redan blifvit i handelsrörelsen
antagen, till stor förmon för omsättningens liflighet och den
allmänna crediten. — Paragrafens lydelse inskränker jemväl verkan af tillåtelse
till omedelbar försäljning allenast till belånte varor, ej till andre
lösören. Under sådane förhållanden torde Bankerne desto heldre höra befrias
från skyldigheten att låta uppbjuda belänte varor, som en ännu vidsträcktare
förmon i detta hänseende redan blifvit beviljad Pantlåne-inrättningen
i Stockholm.
Då straffränta ansetts böra bibehållas i 11 §., torde deraf följa, att
den enligt 14 §. jemväl bör ega rum för Banker, som ej fullgöra sine förbindelser;
och hafva Utskotten ej funnit skäl förändra tiden för densammas
beräkning.
Emot de i 14, 15 och 16 §§. lemnade bestämmelser rörande Bankers
försättande i concurs samt betalnings-ansvar för Directionens ledamöter
och Bankens öfrige delegare äro inom Riks-Stånden framställde anmärkningar,
hvilka dels afse att ännu mer, än Utskotten föreslagit, modifiera
den solidariska ansvarighet, som utgör sjelfva grunden och vilkoret för
ifrågavarande Bankers tillvaro, men dels ock att nämnde ansvarighet måtte
än mera skärpas. Denna stridighet i åsigter lärer nogsamt bevisa svårigheten
för Utskotten att i denna grannlaga och vigtiga fråga föreslå beslut,
som öfverensstämma med allas åsigter; men då Utskotten å ena sidan och i
främsta rummet, uti de föreslagne lagbestämmelserne haft allmänhetens rätt
och säkerhet lill ögonmärke och just genom strängheten i betalningsansvaret
sökt förebygga ej mindre enskildes lidande på Privatbankernes sedlar,
hvilka, äfven om de icke utgöra ett lagligt liqvidationsmedel, dock äro uti
allmänna rörelsen så gängse, att det ofta lärer vara oundvikligt att dem
såsom god betalning emottaga, än äfven Bankernes egen ofärd, och å den
andra åt dessa sökt vid förefallande, af den enskilda Banken ofta oberoende,
criser i allmänna penningerörelsen bereda det råderum och anstånd
med förbindelsers uppfyllande, hvilket med vilkoren för så väl Bankens
förmåga att göra rätt för sig, som med allmänhetens billiga anspråk kunnat
anses förenligt; så hafva Utskotten af de framställde anmärkningarne
ictje funnit anledning att uti nämnde lag-paragrafer föreslå någon förändring.
Bih, till R, St, Prot. tS/jS, 6 Sami. 2 Slfd, 2 Haft.
2
10
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, IV:o s.
Alt göra Bankdelegares rättighet alt frånträda Bolaget beroende af
hans eget godtfinnande lärer ej vara förenligt hvarken med Bankens säkerhet,
eller med begreppet af solidarisk ansvarighet. Sådane förhållanden
kunna nemligen inträffa, att det för delegarne vore en vinst, att med uppoffring
af egen insatts få träda från Bolaget och den gemensamma ansvarigheten.
Denna rättighet torde rätteligen böra ankomma på Bolagets pröfning
och godtfinnande såsom Utskotten föreslagit.
Att det i 18 §. sista mom. föreskrifna kungörande af Bankbolags upplösning
verkställes två gånger om året hafva Utskotten deremot funnit ändamålsenligt
och lämpligt, likasom Utskotten, med godkännande af den
emot 21 §. gjorda anmärkning, att de fördelar, 1824 års Kongl. Kungörelse
medgifver Bankbolag, bordt uti denna §. serskildt omnämnas och
upplifvas, funnit rättelse derutinnan böra ske.
På grund af hvad i det föregående sålunda är vordet yttradt, få Ut
skotten
alltså föreslå:
att 1, 2, 3, 4, 5 och 6 §§. må bibehållas oförändrade:
att mom. b) i 7 blir mom. a) och mom. a) nedflyttas till
mom. b), men att §. i öfrigt mä godkännas;
att 8 och g 4>S' må förblifva oförändrade;
att de i 10 ,§\ 1 mom. förekommande orden: ”,till högre be
lopp’
måtta utbytas emot: ”till högre sammanräknadt belopp”, men
att i öfrigt måtte bifallas;
att 11, 12., i3, 14, i5, 16 och 17 §§. förblifva oförändrade;
att 18 §. måtte godkännas med den rättelse att orden ”en gäng”
på näst den sista raden förändras till ”två gånger
att 1g och 20 44- mätte bifallas, och
att 2t §. måtte erhålla följande förändrade lydelse:
I afseende på enskilde Banker, hvilka icke utgifva egne creditsedlar,
galle hvad om Bolag i allmänhet, uti Lag och Författningar
nu är eller framdeles varder stadgadt. Der dylik Bank,
på sätt i 1 §. af denna Lag bestämdt blifvit, sökt och vunnit
Kongl. Majrts Nådiga tillstånd till Bankrörelses bedrifvande, må
de i 11 och 12 §§. bestämde förmoner sådan Bank jemväl till—
godokomma.
Banco- ooh Lag-Utskotlens Utlåtande, N\o 2.
11
Och få Utskotten således till Rikets Ständers antagande vördsamt öfverlemna
följande i ofvanberörde hänseenden förändrade och rättade förslag
lill
LAG
för Enskilde Banker.
1 §;
Bankrörelse, med rättighet att utfärda tryckte eller graverade creditsedlar,
rnå utaf enskilde personer, endast i förening till Bolag, bedrifvas
efter dertill af Kongl. Maj:t meddeladt tillstånd.
Då underdånig ansökning härom göres, böra till granskning och stadfästelse
bifogas ej mindre de lör Bankbolaget uppgjorde grundreglor, än
oek Utlånings-Reglementet; och ankommer på Kongl. Majrt att, efter pröfning,
huruvida Bankinrättningen kan vara för landet fördelaktig eller menlig,
det sökta tillståndet bevilja på högst Tio år eller ock förvägra.
Så vida ansökning om Bankrörelses fortsättande blifvit af Bolaget gjord
Aderton (18) månader inom nämnde tids utgång, kan tillståndet dertill
förnyas; dock aldrig utöfver Tio år för hvarje gång.
2 §.
Till Bankbolags stiftande erfordras minst Femtio (50) namngifne delegare,
under den ansvarighet, som i denna Lag bestämmes, med en teckningssumma
af minst En million (1,000,000) Riksdaler Banco, motsvarande
Trehundrasjutiofem Tusen Riksdaler Silfverspecie.
Vid pröfning af bolagsreglorna bestämmer Kongl. Maj:t det bogsta belopp,
hvarutöfver teckningssumman ej får gå.
3 §•
Enskild Bank eller dess Afdelning får endast i stad inrättas.
4 §.
Delegarne i Bolaget böra inom sig utse en ansvarig och, efter Bolagets
godtfinnande, afsättlig Direction, för att, enligt utfärdad Instruetion
12
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N:o 2.
och under sådan controll af offentlig myndighet, som i denna Lag stadgas,
Banken förvalta samt i alla mål för Bolaget lagligen tala och svara.
5§-
Bolagsreglorne, genom hvilka delegarne skola sig inbördes förbinda,
böra dessutom innefatta uppgifter ocb stadganden i följande ämnen:
a) om beloppet af teckningssumman eller grundfonden, deraf minst
Tjugofem (25) procent skola utgöras af Rikets gällande mynt;
b) om antalet af Directionens Ledamöter, som icke få vara färre än
fem;
c) om tiden och sättet för revisionen, som årligen förrättas, och revisionsberättelsens
kungörande i Tidningarne;
d) om tiden för ordinarie Bolagsstämma, som årligen hålles, vilkoren
för sammankallande af extra Bolagsstämma och om rösträttigheten;
e) om sättet för ändring i bolagsreglorne;
f) om sättet för utlåningen och om creditiv-rörelsen; och
g) om deposition på upp- och afskrifnings-räkning.
6 §.
Såsom säkerhet för den del af grundfonden, hvilken ej ovilkorligen
skall bestå af contanta medel, må begagnas ej allenast Rikets gällande
mynt samt controlleradt guld och silfver, utan äfven sådane fastighetsinteckningar,
actier eller allmänna Verks och Inrättningars räntebärande
obligationer, som för sådant ändamål af Bolaget godkännas, efter pröfning,
uti hvilken Konungens Befallningshafvande i Länet skall deltaga, med
skyldighet att öfver säkerheten sig utlåta; börande hvad till grundfonden
hörer i Landtränteriet eller annat förvaringsrum nedläggas uti cassa-kista,
med serskilde lås, dertill Directionen samt ett af Konungens Befallningshafvande
utsedt allmänt Ombud hafva hvar sin nyckel; Bolaget dock obetaget
att, om reda penningar sålunda nedsatte blifvit, dem återtaga i utbyte
emot annan säkerhet, som af Bolaget och Konungens Befallningshafvande
godkänd blifvit.
Bankens egne och andre enskilde Bankers actiebref få aldrig ibland
hypothek för grundfond antagas. Ej må insatt grundfond, genom utdelning,
minskas, sä länge Bankens rörelse fortfar.
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande} N\o~a,
13
7 §•
Förr än Banken får öppnas och träda i verksamhet, skall |iakltagas
och inför Konungens Befallningshafvande styrkas:
a) att inför Rådstufvu-Rätten i den stad, der Bankens hufvudcontor
är beläget, blifvit i hufvudskrift förevisade och uti Intecknings-Protocollet
ordagrant intagne, så väl den af Kongl. Maj:t utfärdade tillstånds-resolution,
som ock holagsreglorne, samt att Rätten, på Bolagets bekostnad, låtit
i allmänna Tidningarne införa kungörelse om det ingångna Bolaget;
b) att prof-blankelter till Bankens creditsedlar blifvit af Kongl. Majit
fastställda;
c) att uppgift på Bolagets delegare ej allenast blifvit aflemnad till
samma Rätt och uti dess lntecknings-Protocoll inlagen, utan ock i allmänna
Tidningarne kungjord;
d) att uppgift å de personer, som komma att underskrifva Bankens
creditsedlar, blifvit tillställd Konungens Befallningshafvande i Länet och i
allmänna Tidningarne kungjord;
e) att till Banken blifvit inbetaide minst Tio (10) procent af grundfonden
eller :delar af det i 5 §, Litt. a, bestämda tillskott i Rikets
gällande mynt, äfvensom handlingar, hvilka Bolaget efter pröfning godkänt,
aflemnade till säkerhet derför, att återstoden af samma tillskott varder
inom ett år i Banken insatt; och
f) att hvad som, enligt nästföregående §., utgör säkerhet för den öfriga
delen af grundfonden, blifvit till Banken inlemnadt och af Bolaget
jemte Konungens Befallningshafvande i redan föreskrifven ordning godkändt.
Då förändring med delegarne i Bolaget inträffar, skall uppgift derom,
efter hvarje Bolagsstämma, aflemnas till Rådstufvu-Rätten, för att i dess
lntecknings-Protocoll intagas samt i allmänna Tidningarne införas; äfvensom,
enär någon förändring sker med de personer, som underskrifva Bankens
creditsedlar, sådan genast skall hos Konungens Befallningshafvande
anmälas och genom allmänna Tidningarne kungöras.
8 §•
Utom invisningar på Rikets Ständers Bank, i enlighet med derom
gällande föreskrifter, [må ej af enskild Bank utfärdas andre tryckte eller
14
Banco- och Lag-Utskottens Ut låtande, N.o 2.
graverade förbindelser, än creditsedlar, ställde till innehafvaren att vid
anfordran, utan ränta, inlösas, och hvilka ej må lyda å mindre belopp
än Sex Riksdaler 32 skillingar Banco, motsvarande Två Riksdaler 24 skillingar
silfver.
Bankafdelning ege ej rätt att utgifva andra egne förbindelser, än till
viss man ställde invisningar å hufvudcontoret.
9 §•
Ej må enskild Bank utgifva creditsedlar och invisningar å Rikets
Ständers Bank till större sammanlagdt belopp, än som motsvaras af: 1:0
behållningen i dess egna cassör af Rikets gångbara mynt i silfver eller
sedlar; 2:0 återstoden af depositionen i Rikets Ständers Bank; 3:o sådane
Bolagets odisponerade tillgångar i guld och silfver samt hypothek, som
i 6 §. nämnas; Bankens egna lånehandlingar sålunda härvid icke inberäknade,
och 4:o innehafvande säkerhetshandlingar för lemnade cassa-creditiv,
i den nion dessa anlitats, likväl aldrig till större belopp än Tjugofem
procent af teckningssumman.
Derest, genom vexling eller annan orsak, det sålunda bestämda förhållandet
emellan Bankens tillgångar, samt beloppet af dess credit-sedlar
och invisningar skulle komma att rubbas, åligge det Banken att inskränka
sin utlåningsrörelse och inom en månad hafva återställt det rubbade
förhållandet.
10 §.
Upplåning, vare sig på creditiv eller genom försträckning och deposition,
må ej eller af Banken göras till högre sammanräknadt belopp, än
hälften af hvad å tecknad grundfond finnes i Banken insatt.
Alla fordringsbevis, hvilka för dylik upplåning utgifvas, äfvensom depositionsbevis,
skola ställas till viss person, eller visst Verk, samt innehålla
att öfverlåtelse deraf må ske endast till viss man och efter föregången
anmälan i Banken.
11 §.
Vid utlåning ege Banken, då räntan ej är utfäst högre än efter Fem
för hundrade om året, och utlåning ej ställd på längre tid än Sex månader,
att afdraga räntan för hela lånetiden. Betalar låntagaren ej å förfallodagen;
erlägge då under två månaders tid från nämnde dag En
Batieo- och Lag-Utskottens Utlåtande, N:o 2.
15
fjerdedels procent i månaden såsom straffränta, eller tillhopa Två tredjedels
procents ränta för månad, samt från sistberörde tids utgång Sex procents
ränta, till dess betalning sker.
Vid fordringars utsökande njute enskild Bank samma rätt till handräckning,
som för Rikets Ständers Discontverk nu är eller framdeles varrer
beviljad.
12 §.
Enskilde Bankers actier eller lottbref må icke i någon sådan Bank
belånas.
Då i Banken belånte varor icke inlösas vid förfallotiden, kunna de
genast derefter, utan föregånget uppbud eller hembjudning, föryttras genom
offentlig auction, hvarvid förhålles i enlighet med författningarne om
försäljning af utmätt lös egendom.
13 §.
Banken ege ej att drifva handel med annat än guld och silfver; men
vare oförhindrad att inropa pantsatt eller utmätt egendom, som på auction
utbjudes, dervid Bankens rätt och säkerhet kan vara i fråga; dock
med iakttagande deraf, att sådan egendom åter varder försåld, så snart
det utan förlust för Banken ske kan.
»4 §•
Delegare i enskild Bank svaren, en för alla och alla för en, för uppfyllandet
af Bankens alla förbindelser, på sätt och i den ordning här nedan
stadgas:
Derest ej Banken med Rikets metalliska mynt eller med sådana sedlar,
som lika med mynt i Riket gälla, vid anfordran inlöser sina creditsedlar,
äfvensom derest af densamma utfärdad invisning å Rikets Ständers
Bank, vid uppvisandet derstädes, i anseende till bristande behållning
ej inlöses, åtnjute borgenären ränia af den enskilde Banken efter Åtta
för hundrade om året, ifrån den dag, då betalning af credit-sedel eller
invisning vägrad blifvit, intilldess inlösningen i Banken åter vidtager.
Vare det ock, när Banken sålunda brustit i betalning, livar och en
af Bank ens borgenärer obetaget att väcka fråga om Bankens försättande i
eoncurs-tillstånd, derom anmälan bör ske hos Konungens Befallningshaf
-
16
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N'.o 2.
vande, sorn genast undersöker Bankens ställning. Gitter Directionen då
ej visa, att den inträffade oförmågan härrört af en skyndsamt öfvergående
tillfällighet och att Banken alla sina borgenärer förnöja kan, åligge det
Konungens Befallningshafvande att låta inställa Bankrörelsen och öfverlemna
målet till Domstol, som beslutar, att Banken i concurs-tillstånd
försättes.
När eoncurs inträdt, har ock Bolaget förverkat rättigheten att vidare
begagna sig af det erhållna tillståndet till Bankrörelses bedrifvande.
15 §.
Oberoende af den rätt, som i nästföregående §. Bankens borgenärer
tillägges, ege innehafvare af credit-sedel eller invisning, som ej inlöses,
att genast erhålla qvarstad å en eller flere Directionens ledamöters egendom,
samt att, sedan en månad förflutit från den dag, credit-sedels eller
invisnings inlösen vägrad blifvit, lagsöka en eller flere Directionens
ledamöter, med samma rätt att använda utmätningstvång, som Lag och
Författningar i allmänhet medgifva.
I alla de fall, då ledamot af Directionen ej träffas hemma med lagsökning
eller å Bankens conior, äfvensom då flere Directionens ledamöter
skola på en gång samfäldt sökas, kunna de, som med Konungens Befallningshafvandes
eller Rättens bud gå, å Bankens contor bevisliga aflemna
eller, om det finnes stängdt, å dess dörr fästa skriftlig resolution eller
kallelse; och gällde då sådan åtgärd såsom laga delgifvande.
16 §.
Hafva Directionens samtlige ledamöter undergått utmätning, men full
tillgång saknats i deras lösa egendom , kan bristen genom ny lagsökning
utkräfvas under enahanda tvång hos den eller de lottegare, mot hvilka
fordringsegaren finner för godt sin talan rigta.
>7 §‘
Af Bankens delegare eller deras arfvingar eller sterbhusdelegare vare
ej någon berättigad att under bolagstiden träda från Bolaget, eller sin lott
å annan person öfverlåta, med mindre Bolaget dertill samtycker och det
i 2 §. stadgade minsta antal af delegare derigenom icke understiges.
Äro
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N.-o 2.
17
Aro den i afgången Bolagsmans ställe, inträdde nye delegarens grundfondshändlingar
i ofvan föreskrifven ordning pröfvade och å bolagsstämma
godkände; då är, efter dess slut och sedan sex månader förflutit efter det
den timade förändringen blifvit hos Rätten anmäld och i allmänna Tidningarne
kungjord, den afgångne delegaren ej ansvarig för annan Bankens
skuld, än den, hvarför han dessförinnan blifvit lagsökt.
.8 §•
Den genom Kongl. Förordningen den i3 Juni 1800 för skuldfordring
i allmänhet bestämde praescriptionstid af Tio år, ege ej rum i afseende
på euskilde Bankers credit-sedlar och invisningur; ej eller skall bevakning
deraf, enligt concurs-lagen , erfordras i Bankens concurs, eller i anledning
af årsstämning, som vid Bolagets upphörande må utfärdas å dess borgenärer;
hvaremot när Bolaget upplöses, hvilket Konungens Befallningshafvande
bör utan dröjsmål till Kongl. Maj:t inberätta, Kongl. Maj:ts låter
utgå Nådig Kungörelse derom , med föreläggande för en hvar, som någon
så beskaffad förbindelse af Banken innehafver, att, vid förlust af all betalningsrätl,
förbindelsen till inlösen uppvisa i Banken, inom Två år från
Kungörelsens dato; börande densamma två gånger under hvartdera af dessa
tvänne år från predikslolarne uppläsas.
!9 §•
Directionen vare skyldig så väl att, efter hvarje qvartals slut, till
Kongl. Maj:l insända en öfversigt af Bankens ställning, sorn ock alt hålla
Bankens räkenskaper och handlingar tillgängliga för den undersökning,
som Kongl. Maj:t möjligen kan finna för godt låta anställa, likväl utan att
enskildes förhållanden till Banken dervid få för allmänheten yppas.
20 §.
Ilar Banken i ett eller annat afseende afvikit från de föreskrifter,
sorn uti denna Lag äro gifne, eller i fastställde Bolagsreglor öfverenskomne,
ankomme på Kongl. Maj:t att, uppå derom skeende anmälan, genom
föreläggande af vite i penningar, eller, uti svårare fall, vid förlust af det
till Bankrörelsens bedrifvande erhållna tillstånd, tillhålla Bank-Styrelsen
alt det felaktiga rätta.
21 §.
I afseende på enskilde Banker, hvilka icke utgifva egne credit-sedlar,
Bih, till B. St. Fröt. 1S4S. 6 Sami, 2 Afd, 2 Haft, 3
18
Banco- och Lag-Utskollens Utlåtande, N:o 2.
galle hvad om Bolag i allmänhet uti Lag och Författningar nu är eller
framdeles varder stadgadt. Der dylik Bank, på sätt i 1 §. af denna Lag
bestämdt blifvit, sökt och vunnit Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd till Bankrörelses
bedrifvande, må de i 11 och 12 §§. bestämde förmoner sådan
Bank jemväl tillgodokomma.
Hvad derefter angår den flir enskilde Banker ifrågasatte skyldighet,
alt lill inlösen af deras sedlar inrätta vexlings-contor i Rikets alla Residens-Städer;
så torde härvid böra tagas i betraktande: att Privat-Banker
bildas af enskilde asscoialioner genom sammanskjutna fonder af egna capilaler:
att dessa associationer, likasom andre Bolag, äro att anse för juridiska
personer, de der ej kunna hafva mer än ett forum, eller den Domstol,
derunder de, på sätt Lagen i 10 Cap. 1 §. Rättegångs-Balken säger,
sitt hemvist hafva, hvilket här vill säga den Domstol, inom hvars område
hufvud-contorel är förlagdi: ali förbindelsen till skulders betalande eller
sedlars inlösen följaktligen icke kan, så länge Bolaget eger bestånd,
emot Bolaget ulkräfvas å någon annan ort, än den, der Bolaget inför Lag
anses vara bosatt: att en lagbestämmelse, hvarigenom flera orter för invexling
af Bolagets sedlar skulle förordnas, nödvändigt innebure förpligtelse
för Bolaget att å hvarje sådan ort vara försedd med med tillgångar att uppfylla
alla Bankens förbindelser, så vida Bolaget ville undvika de uti 14 §.
bestämda stränga påföljder: och att en sådan förpligtelse, under sådane påföljder,
icke bör rimligtvis komma för Banken i fråga utom vid dess hufvud-conlor,
enär, i annat fall, Banken skulle vara nödsakad att hålla en,
dess utelöpande skuldeförbindelser vida öfverstigande, Cassa, för att vid
hvarje serskildt Liqvidations-Contor kunna möta allmänhetens möjliga anspråk.
Af dessa skäl hafva Utskotten ansett yrkandet det Lagen borde
innehålla stadgandet om flera invexliogs-contor icke kunna medföra något
afseende. Att åter uti Lagen intaga någon föreskrift för enskilde Banker,
att på vigtigare handelsplatser genom commissionärer ombesörja sine
sedlars invexling, torde vid närmare eftersinnande äfven finnas olämpligt,
då nemligen vid hvarje föreskrift om ett bestämdt åliggande äfven måste
finnas stadgadt något äfventyr för underlåtenhet att åliggandet fullgöra;
men hvilket äfventyr för underlåtenhet skulle här stadgas? Om Bankerne,
ålades, att genom commissionärer på främmande orter inlösa sine sed
-
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N:o 2.
19
lar vid samma påföljd, som för hufvud-contoret är stadgadt, så vore emellan
delta åliggande och skyldigheten att hålla vexlings-contor ingen skillnad.
Blefve åter med ett sådant åliggande ingen påföljd för underlåtenheten
utstakad, kan man förutse, del hela föreskriften komme att sakna
efterlefnad; och då den i sammanhang med berörde förslag väckte fråga
om skyldighet för Rikets Ständers Bank alt hålla vexlings-contor i alla
de städer, der Prival-Banker finnas, ligger utom området för Utskottens
gemensamma pröfning, få Utskotten vördsamt hemställa,
att oj valiberörde förslag måtte lemnäs utan afseende.
Då Borgare-Ståndet bifallit och Preste-Ståndet låtit bero vid Utskottens
yttrande, rörande Prival-Banks-sedlarnes emottagande i kronans uppbörd
samt hos Ridderskapet och Adeln någon anmärkning emot denna
del af Betänkandet icke förekommit, anse Utskotten sig
i berörde hänseende endast böra åberopa sitt förra yttrande.
Den hos Ridderskapet och Adeln vid pröfningen af förevarande Lagförslag
serskildt väckta fråga om underdånig anhållan hos Kongl Majrt om
förnyande för nuvarande Privat-Banker af deras octroijer till i84p års
slut och om uppgörande af förslag till ny reglering af den rörelse, desse
Banker nu bedrifva, torde destomindre erfordra någon åtgärd från Utskoltens
sida, som Banco-Utskottet i sammanhang med dess svar å erhålIne
återremisser af dess så kallade Finans-Betänkande, öfver enahanda fråga
sig utlåtit.
Slutligen få Utskotten hemställa,
dels att for den händelse att Kongl Majit, med bifall till Rikets
Ständers derom fattade beslut, skulle antaga en myntenhet, motsvarande
Riksdaler Riksgäld, de uti förevarande lag i Riksdaler
Banco bestämde penninge-belopp måtte utföras i den myntenhet,
som aj Konung och Rikets Ständer varder bestämd,
dels ock alt Rikets Ständer mätte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det måtte, antingen såsom ett tillägg till Lagen
för enskilde Banker, eller genom serskild kungörelse förklaras:
att hvad Kongl Kungörelsen den ij Januari 1824 stadgar,
angående enskilde Banker och Disconter, hädanefter skall gälla
endast i afseende å sådane Banker, som redan äro inrättade,
hvilka vid deras undjångne privilegier, under den derföre åter
-
20
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N:o s.
stående tiden måge orubbade bibehållas, derest de ej sjelfve önska
att, före samma tids utgång, Jåt deras statuter förändrade
till öfverensstämmelse med of vanberörda Lag.
Stockholm den 20 Murs i845.
Reservationer.
Af Hans Excellence Herr Grefve Björnstjerna: "Jag reserverar mig emot
de förenade Utskottens förslag» att Sedelvalörens minimum skall för Privat-Banker
blifva 6 R:dr 3a sk. Banco.
Detta minimum vore antagligt i fall Riks-fianken egde ett motsvarande
minimum för sina Sedelvalörer, men så länge dessa utgifva» till och
med så lågt som 8 skillingar Banco, kunna Privat-Ranker icke bestå, om
deras minsta Sedelvalör skall blifva 6 R:dr 32 sk. Banco. DeLta bevisas
äfven derigenom att mera än hälften af deras rörelse-capital, består
af sedlar under sistnämnde Sedelvalör. Det är i synnerhet dessa mindre
valörer, som befria Privat-Bankerne ifrån hvad man i England kallar a
runn, nemligen när någon, ofta oförtjent, panisk skräck föranleder hvar
och en» som eger Privat-Bank-Sedlar, att ränna å stad, för att utbyta dessa
mot Riks-Banks-sedlar, ett förhållande lika skadligt för Pri vat-Bankernes
soliditet som för sjelfva Riks-Banketts, som derigenom äfven kan sättas
på prof.
Man säger att Privat-Bankernes Sedlar uttränga Riks-Bankens. Om
så skulle vara» härrör det deraf, att Privat-Bankernes icke emottagas i
Krono-Uppbörd, hvilken årligen insopar omkring 10 millioner från Landsorterne
och sänder dem till hufvudstaden. Detta förhållande förvärras
derigenom att uppbörden sker blott en gång på året.’'
Af Herr Biskop Agardh: ”Jag har reserverat mig uti följande trenne
punkter
1:0. Emot en för hög teckningssumina. Detta kan nemligen antingen
hindra en Privat-Banks uppkomst i provincer, der den är af behofvet påkallad,
t. ex. på Gottland, eller uti Dalarne,men der icke en så stor teckningssumma
kan sammanbi-ingas; eller ock, i fall detta sker, åstadkomma
starkare utlånings rörelse, än som behöfves och är nyttig, endast for att
åstadkomma den åsyftade vinsten. Jag anser denna saks bestämmande
böra öfverlemna» åt Regeringen.
Banco- och Lag-ULskoltens Utlåtandej N:o 2.
21
2:o Emot ett för hög sedelvalör. Jag kan ej klart inse hvad controli,
sorn dermed egentligen vinnes; men väl att Bankens ställning derigenom
blir farligare, och att den lättare kan gå öfverända. Dessutom medför sedlarnes
högre valör den skadan för andra provincer, att en större snmma i
Riks-Bankens sedlar af mindre valör måste uppläggas och undandragas deri
allmänna rörelsen. Den verkar sålunda såsom en förminskning af sedelstocken.
3:o Emot straffräntan. Denna står i rak strid emot det nuvarande
sträfvandet af en större ordentlighet i betalningar. Så snart man tillåter
straffränta, gör man, till Bankens fördel, att kunderne äro mindre precisa.
I allmänhet utgår hela lagförslaget från den förutsättningen, att den
förra så kallade discont-utlåningen skall fortfara, hvilket äfven bevises af
stadgandet om straffräntan, som är oförenlig med någon annan rörelse.
M en det är endast genom Discontröielsen, som Privat-Bankerne verkat
skadligt, i det att denna dels inledt personer uti egendomsköp och andre
speculationer, dels skaffat låntagarne större summor pa en gång, än som för
tillfället behöfdes, hvarigenom lyx och slöseri blifvit framkallad och befrämjad,
dels förorsakat alt ett vigi lans-system måste införas, för att kunna
anskaffa penningar från annat båll till omsättningar; hvartill kommer
slutligen att Bankerne stundom förändrat omsättningstiderne, och derigenom
salt låntagarne i stor förlägenhet.
Då de Högloft. Utskotten antagit den solidariska ansvarigheten, hvilket
är utmärkande för den Skotlska Bankrörelsen, hade äfven de öfrige
delarne af detta Bank-system bordt blifva införde. Men nu har man till
den Skottska Bolags-grundvalen fogat ett helt annat utlånings-system och
derigenom åstadkommit ett Bankväsende, som icke liknar något annat och
saknar allt sammanhang. Följderne af dessa brister har man velat förekomma
medelst controller, som åstadkomma minskning af Bankernes vinst;
hvilken minskning åter skall tvinga Bankerne alt använda icke den för
orten mest gagnande, utan för Banken sjelf mest lönande lånerörelsen.
Detta lagförslag, synes mig, skall hafva till följd, antingen att inga
Privat-Banker uppkomma, utan att man vet hvad man skall sätta i deras
ställe, eller om de verkligen uppkomma, att de skola drifva en rörelse,
som blir skadlig för landet.”'
Af Herr Lector Ekstrand: ”Då ifrågavarande förslag till Lag för enskilda
Banker ingår i alltför mycket reglementerande och upptager detalj
-
22
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande j N\o 2.
bestämmelser, som snarare tillböra den Ekonomiska än Civila lagstiftningen,
anser jag mig icke kunna detsamma till alla delar godkänna. Hvad
angår den i 11 §. åt en försumlig låntagare förunnade befrielse ifrån
skyldighet alt längre än 2:ne månader efter förfallotiden, ehvad lånet då
blifvit inbetaldt eller icke, betala 3 procents öfverränta, så synes densamma
icke vara med full rättvisa öfverensstämmande, då man i 14 §. stadgar,
alt om Bank, i anseende till bristande tillgång, ejvid uppvisandet infriar
förbindelse eller creditsedel, skall innehafvaren njuta ränta efter 8
för 100 om året till den dag, då betalning sker. Äfvenledes kan jag ej
inse någon billighet uti att Privat-Bank, i afseende på fordringar, bos dess
gäldenärer skall åtlyda årsstämuing för bevarandet af sin rätt, då innehafvare
af Bank-invisning, till och med 2 Ar efter af Kongl. Maj:t utfärdadt
åläggande, att sådan till inlösen uppvisa, skall ega sin talan mot
Bank-bolag öppen.
Vigten och värdet af de skäl, som legat till grund för beslutet att
minsta sedelvalör, som enskild Bank skulle ega rätt utgifva, blifvit bestämd
till G R:dr 32 sk. Banco, bar jag svårt att fatta. Efter min öfvertygelse
skall en sådan bestämmelse, jemte andra, som äro af natur att
blottställa enskild Bankrörelse för alla möjliga chicaner, utan att någon
egentlig trygghet att erhålla betalning beredes innehafvare af Privat-Bankssedel,
göra all enskild Bankrörelse, grundad på egen sedel-emission, omöjlig.
Vill man hafva enskilda Banker, måste man tillåta dem under sådana
vilkor, som äro möjliga att uppfylla. Annars är klokast, att helt enkelt
besluta deras upphörande. En sådan förklaring vore åtminstone ärlig.
Hvad man vinner genom de högre sedelvalörerna bar man ej synnerligen
gjort sig reda för. — Vid Filial-Conloren skall genom ständigt skeende
inbetalningar på Discont-, Creditiv- samt upp- och afskrifnings-räkningar,
hädanefter, såsom hitintills, inflyta Bankosedlar af lägre valörer,
till och med skillings-sedlar. Och då desse måste öfversändas till Centralstyrelsen,
för att ingå i Bankens riksmynts-eassa vid Hufvud-Contoret, och
Filial-Contoren, endast voro försedda med sedlar af högre valörer att utlemna,
skulle slutligen inom Filial-afdelnings-Districten alla lägre sedelvalörer
försvinna ur rörelsen och den största olägenhet uppkomma för allmänheten
vid liqviders uppgörande; ty icke får man antaga att det vore
för denna allmänhet lätt att vända sig till Central-Contoret, för att tillvexla
sig smärre Banco-sedlar mot de större Privat-Banks-sedlarne, då,
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N\o a.
23
såsom på flere ställen är fallet, Central-Contoren äro belägna på betydligt
afstånd från Filial-Contoren. Dessutom vore en sådan vexling, då den icke
gerna kunde verkställas utan genom commissionär, äfventyrlig och skulle
olla medföra förluster. Jag vill icke nämna om den tidspillan, som härigenom
skulle uppkomma och för hvilken den ordentlige affairsmannen icke
gerna blottställer sig. För öfrigt kunde ju hända, att den, sorn till vexling
insände ett parti Privat-Banks-sedlar, med hvilka han, i anseende till
deras större valör, icke vore för dagliga behofven fullt belåten, ei höl le
i utbyte en enda Riks-Banks-sedel af mångdubbelt större valör, och således
blottställdes för en ännu svårare olägenhet; ty all föreskrifva Ceutral-styrelsen,
att endast utvexla Riks-Banks-skillings-sedlar, eller en viss
sort af Riks-Banks-sedlar vore väl icke lämpligt, så vida man icke till de
många små detalj-bestämmelserna, af hvilka denna lag blifvit sammansatt,
äfven ville lägga denna, för att göra den fullkomlig.
De högre slagen af Pri vat-Banks-sedlar skola ock i hög grad menligt
inverka på och hämma den del af Bankrörelsen, som isynnerhet bordt
uppmuntras. Om landsorternas affairsmän, hvilkas dageassa Privat-Bankerna
äro, ej der kunna erhålla sådane sedlar, som anses behöfliga för
dagliga liqvider och vexlings behof, skall Creditivrörelsen, som otvifvelaktigt
är den mest ändamålsenliga af all Bankrörelse, upphöra. Alt Centralstyrelsen
skulle snart nog se sig urståndsatte att betjena den länsökande
allmänheten med försträckningar under hvilken form som helst, är naturligt;
ty länge kunde ilet icke dröja, innan de kommo i erfarenhet af,
att de sedlar, som utlemnades vid ena Bankluckan inströmmade vid den
andra, så vida man der kunde påräkna atl i utbyte erhålla Riks-Bankssedlar
af en för dagliga behofven lämpligare valör, än Privat-Bmks-sedlarne.
Man har icke utan skäl fästat afseende på en viss gren af Bankrörelse,
såsom ett sätt att göra folkets små tillgångar genast fruktbara i näringslifvet
och sätta massan af folket i tillfälle, alt genom sina små besparingars
insättande och förräntande i Banker blifva den största förläggaren
i landet. Men vill man uppmuntra den större allmänheten att draga
nytta af sina små tillgångar, i stället för att låta dem ligga räntelösa
och ofruktbara, måste man väl ock vara betänkt på, att icke med velt
och vilja i sjelfva Bank-lagstiftningen uppställa hinder häremot. Eller
tror man, att den mindre bemedlade skulle i Prival-Bank insätta sina små
besparingar, 0111 han icke vore försäkrad om att få lyfta större eller min
-
24
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N:o 2,
dre delar deraf i ett sedelslag, hvarmed han kunde anse sig belåten för
bestridande af dagliga vexlingsbehofven. Jag hyser icke en sådan öfvertygelse,
och tror att den stora allmänheten, hvars talan man ansett sig
böra bevaka, skall mest känna olägenheterna af ett förslag, som skulle
hafva till följd att ur rörelsen förjaga nästan alla smärre sedelvalörer och
försvåra dagliga vexlingen.
Man har sagt, att Privat-Bankerna uttränga riksmyntet ur rörelsen.
Men detsamma skall inträffa, man må bestämma Privat-Banks-sedelvalörerna
huru höga som helst. Men hitintills har olägenheterna deraf varit
mindre, då man genom Privat-Banks-sedlär äfven i dagliga, mindre rörelsen
kunnat åstadkomma vexling, hvilket icke skall blifva händelsen,
då riksmyntet inginge i Privat-Banks-cassorna lika väl som förut och endast
supplerades af högre Privat-Banks-valörer. Hvad man genom en sådan
förändring skulle vinna ser jag i sanning icke. Om icke meningen
varit aLt helt och hållet hindra allmogen att begagna sig af de fördelar,
som Privat-Bankerna kunna erbjuda ufven den mindre bemedlade lånbehöfvande,
eller bonden, som kanske med lika rätt kunde påräkna att blifva
understödd i Discont- eller Crediti v-väg och njuta fördelarne afen upp-och
afskrifnings-rörelse, som den större possessionaten eller herremannen. —
Man har äfven påstått, att om Privat-Banker finge röra sig med mindre
sedelvalörer, skulle deras vinst i samma proportion blifva större. Men är det
väl då ett fel, att äfven credit-anstalter i vårt land kunna bära sig? Att de
kunna gifva vinst är väl tämmeligen tydligt bevis på deras behöflighet; ty
vore desse anstalter öfverflödiga, icke af behofvet påkallade, skulle deras
verksamhet af sig sjelf upphöra, och den vinst, som skördas af dem, icke
fälla så skarpt i ögonen på den småaktiga afundsjukan, som nu varit händelsen.
För att rätt uppskatta denna vinst måste man besinna att flertalet
af intressenter i ett Privat-Bank-bolag icke disponera öfver flere än
4 ä 5 actier. Contanta utbetalningen för Fyra actier har minst utgjort 320
K:dr. Antager man nu att för desse penningar erhöllos 12 procents utdelning,
eller 6 procent utöfver hvad som i vårt land vanligen erhålles
för capitaler, så utgjorde vinsten för en sådan lottegare 19 R:dr, som väl
icke borde kunna kallas oskälig och öfverdrifven, när man besinnar, att
lian för att erhålla densamma måste lemna första inteckning i sin egendom
för 60 proc., utgörande för Fyra actier en rund summa af Tusende R:dr,
och ikläda sig solidarisk ansvarighet för infriandet af Bankförbindelser till
ett
Ba' co- och Lag-Utskottens Utlåtande, Ar:o 2.
25
«lt belopp af öfver en million R:dr, en ansvarighet, som ingen lärer blott
för ro skull ikläda sig. Betänker man nu tillika, att en sådan lottegare
måste icke sällan infinna sig för att deltaga i öfverläggningar vid så kallade
förberedande sammanträden, och, för att bevaka sin (alan vid årligen
O
återkommande allmänna Bolags-Stämmor, nödsakas göra en 12 mils resa
på egen bekostnad, och gerna icke kan undandraga sig att vara Directör
vid det Contor, hvartill lian hörer, utan alt lian för den lid, som för denna
tjenstgöring måste uppoffras, håralt påräkna någon motsvarande ersättning,
så kan man icke utan en slags känsla af obehag höra de tillmålen
för egennytta, hvarmed man ofta hedrat delegare af nuvarande — Bankbolag.
— Vid bedömande af vinsten på den hitintills bedrifna enskilda
Bankrörelsen, torde man icke heller böra glömma, att nästan alla lottegare
sjelfva häfta i Bankerna, samt betala räntor, antingen för lån i Discont-
eller creditiv-väg, och således sjelfva bidraga i ganska betydlig män
till vinsten. Afdrager man nu den andel, hvar och en varit berättigad
att af lotalvinsten utbekomma från de räntebetalningar, lian varit skyldig
till Bolagets cassa erlägga, torde väl befinnas, att en och annan större
lottegare under året kunnat drifva en större handtering elier rörelse med
ett förlags-capital, som han på sådant sätt kunnat disponera till lägre,
än vanlig procent. Men alt något ondi skulle ligga i ett sådant förhållande,
kan jag icke förstå. Ibland läror, som blifvit förkunnade och äro
förtjente af att närmare pröfvas, är den, att Statsbanken borde, för att
göra nationen delaktig af den vinst, som nu skördas af Privat-Bankerna,
öfvertaga deras rörelse. Men utom det att man glömt den betydliga nationalvinst,
som måste ligga deri, att communerne och dervarande större
oell mindre affärsmän, allt efter sorn de med sin credit gifva styrka åtegna
Bank-bolag, kunna bereda sig förmån af förlags-capitaler till låg ränta ,
och således sättas i tillfälle att åt näringslifvet gifva en större utveckling,
än annars varit att förvänta, har man icke nogare gjort sig reda för möjligheten
för Statsbanken a 11 öfvertaga den rörelse, som nu af enskilte
Bank-bolag bedrifves. Väl medgifves, att Riks-Banks-vinsten under vanliga
förhållanden kan synas betydlig. Men alt något sådant med den skulle
kunna åstadkommas, är ett bedrägeri, som äfven den i finans-läran
oinvigde kan inse. Riks-Banks-vinsten utgöres af räntor för af Banken
lemnade låne-understöd, hvilka årligen ingå och således årligen minska
utelöpande sedel-stocken med ett motsvarande belopp. Om nu äfven Ban
Bih.
till R. St, Fröt, 184S, 6 Sand, 2 Afd, 2 Håjt, 4
26
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N:o 2.
ken utsläppte desse, allt efter som de inflöto, för att utvidga sin låne-rÖrelse,
eller för att, örn man så vill benämna det, supplera Privat-Bankerua,
så blefvo landels rörelse-capital genom en sådan utsläppning hvarken större
eller mindre än förut; detta inses lätt. Jag vill icke nämna det äfventyrliga
i ett sådant sätt att gå till väga och fästa äfven denna från
förödelsen bergade skärf i låne-rörelsen. — Bättre kan den användas, än
att dermed öka skuldsättningen och obeståndet och bringa Banken i ett
tillstånd af oefterrätllighet, som betager honom all förmåga att uppfylla
någon enda af sina egentliga förbindelser. Ur Stals-ekonomisk synpunkt
kan således aldrig deras beteende gillas, som går ut på att för sådane ändamål
förslösa naiionens tillgångar. För öfrigt mäste man väl, i lall Bankens
hitintills följda utlånings-system skulle vidare utvecklas, älven i betraktande
taga, att största delen al Banco-vinsten då måste användas, för
metalliska cassans förstärkning och till betäckande af de förluster, sorn
måste blifva en följd af en så utsträckt låne-rörelse. Hvarifrån Riks-Banken
skulle erhålla nära 7 millioner, för att kunna få det nöjet att verkställa
något så planlöst, som att ersätta credit-inrättningar, som bära sig,
hitintills blifvit med sorgfällighet förvaltade och hvilkas förmåga att uppfylla
sina förbindelser ingen betviflar, ser jag icke. Vill man tillegna
Staten alla vinstgifvande företag, blott derföre att de äro vinstgifvande,
gifvas många sådane. Flera ångfartygs-bolag hafva lemnat 18 ä 20 procent
i utdelning. Men hvad nationen skulle vinna på, om ångbåtsfartens
bedrifvande tillegnades Stats-Banken såsom monopolium, torde hvar man
lätt inse. Äfven papperstillverkningen lemnar icke ringa behållning och
riktar den, som drifver en sådan med urskiljning. Men hvad Slaten vunnit
på sitt oförlikneliga Tumba, torde icke vara värdt att omorda. Äfven
Stats-Banken, mera ändamålsenligt förvaltad och mindre fängslad åfelt
olyckligt utlånings-system än vår, hvilken saknar nästan all förmåga al
en friare Bank-rörelse, måste känna någon gräns för sin verksamhet.
Man har, snart sagdt, som ett axiom antagit, att Privat-Banks-invisningar
trycka på Riks-Bankens metalliska cassa lika som Bankens egen,
och således ansett, att Stats Banken äfvenlyiade ingen ting för realisationens
bestånd, genom aU i rörelsen sätta ett belopp, motsvarande PrivalBankernas
Credil-sedlar. Jag deremot har icke kunnat erkänna rigligheten
af ett sådant antagande. Privat-Bankernas sedlar trycka efter mitt
förmenande isynnerhet på deras egna cassör. — Så länge der finns valuta
i silfver och guld eller deremot svarande Banco-sedlar, så länge inlösas
Banco- och Lag-Utskottens Xj tlålandeN.o 2.
27
de dermed. — Detta är naturligt. Men öfver 5 millioner R:dr Banco, en
summa, som icke är så alldeles obetydlig, livilar på Bank-bolagets credit,
uppehälles i rörelsen genom förtroende i ill detta bolags soliditet, och trycka
hvarken på ett eller annat sätt på Riks-Bankens metalliska eassa. Tron
pä en sådan tryckning, såsom varande af samma vådliga natur, som den.
för hvilken samma Bank skulle blottställa sig genom obegränsad sedelutgilning,
är ett tomt spöke, som endast kan skrämma en lättrogen; ty hade
invisningar, utställde af enskilde eller bolag, haft en sådan verkan på
Stats-Banker, skulle de invisningar, som blott några af Europas mest ansedde
Bankiers-hus under en ganska kort tiderymd utställt, uppgående
till milliarder Mark Hamburger-Banco eller Pund Sterling, så hafva förtryckt
den Hamburgske eller Engelska Banken, att den aldrig mer kunnat
repa sig. Men detta har icke varit händelsen. Man har på andra
ställen icke plågats af så vidunderliga föreställningar. Man har utan förskräckelse
sett en Hejne och andra hans likar ulställa huru många invisningar
som helst, väl vetande, alt de tryckte på deras egna cassör, hvilade
på deras egen credit. Hade denna credit upphört, deras cassör blifvit
tomma, hade hvarken en eller annan Bank besvärat sig med deras
inlösen. — Och så länge Svenska Riks-Banken icke garanterat de Svenska
Privat-Banks-sedlarne, torde den tryckning på Riks-Bankens metalliska
cassa, de utöfva, vara af nära samma beskaffenhet, som enskilda invisningar,
ställde att betalas i Banco-sedlar. Att man för en Privat-Bankssedel
kan tillvexla sig en Riksinynts-sedel och med denna tillvexla sig
silfver i Riks-Banken, vet hvar och en. Men hvar och en vet också, alt
om B. inlöser sin skuldsedel till A. med Banco-sedlar, kan A. för desse
sedlar tvinga sig till silfver i Banken. Detta är hela hemligheten. Men
då så är, fördrar försigtigheten att så ordna Riks-Banken, att den icke
har en större utelöpande sedelstock , än den mägtar med klingande mynt
inlösa. Att elen måste vidkännas skyldigheten att inlösa sitt pappers-mynt,
det må komma från cassa-kistan i en Privat-Bank eller från annat håll,
är naturligt, så länge realisationen skall ega bestånd. Att Sveriges handel
sednare åren antydt en underbalance, att de i Finland varande Bancosedlar
måste inlösas med silfver, att Banco-Slyrelsen hittade på den utvägen
att genom Piasters försäljning göra sig af med en stor del af Bankens
redbarheler, äro facta, som stå i intet rimligt sammanhang med
Privat-Bankernas tillvaro.
Man har äfven hyst den tankan, att Pi ivat-Banker, som med Riks
-
28
Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande, N\o 2.
mynt drefvo sin rörelse, skalle ega ett afgjordt och bestämdt företräde
framför de nuvarande. Men då det lär blifva omöjligt att, utan allt för
besvärliga omvägar, och utan att allt för mycket inblanda Stals-Banken i
enskilda företag, erhålla detta mynt, så kan jag icke biträda en sådan
mening
En Privat-Bank med egen sedelutgifning måste med mera varsamhet
sköta sin rörelse och alltid afpassa den efter tiden och omständigheterna,
vinnlägga sig om att bibehålla crediten och städse afse sin förmåga
att hålla tillräcklig cassa, och eger deruti alltid en väckelse att icke
försumma, utan vidmakthålla och med omsorg sköta de delar af Bankrörelsen,
nemligen crediliv- och upp-och afskrifnings-räkningar, sorn äro för
allmänhet af erkänd väsendtlig nytta, men hvilka skulle såsom kostsamma
och mindre lönande åsidosättas, om man på annat sätt kunde åtkomma
Riksmynt. För en Bank med egen sedel-utgifning är således en föforeskrift
om hållande af crediliv- samt upp- och afskrifnings-räkningar
någon ting alldeles öfverflödigt. Den uraktlåter aldrig en sådan rörelse,
emedan den utgör enda sättet att hålla Bankens tillgångar rörliga, och erbjuder
det verksammaste medlet att förstärka Bank-cassan med Riksmynt.
För en Bank utan skyldighet alt förse sig med Riksmynt skulle en sådan
föreskrift" blifva utan påföljd, emedan dess efterlefnad icke vore af ett
för Bankens bestånd nödvändigt ändamål betingad.
Att ett strängt ansvar bestämmes för Bank, som brister i betalning
af sine utelöpande credit-sedlar, anser jag både med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, men kan icke gilla stadgandet i i5 §., hvarigenom
detta ansvar skulle ensamt och i första rummel drabba Bank-Direclionens
ledamöter, hvaraf en stor svårighet att erhålla skickliga och pålitliga
Directörer skulle blifva en oundviklig följd.”
Af Herr Maechel’. ’ Jag reserverar mig emot bestämmelsen, att sedelvaleurens
minsta belopp ej skulle få understiga R:dr 6: 3a, och emot den
utomordentligt stränga ansvars-skyldighet, man pålagt Privat-Banks-directionens
Ledamöter, hvilka båda förhållanden skola helt och hållet motverka
de nya Privat-Bankers uppkomst, för hvilka man nu gått att stifta
en lag.”
AF Herr Falhem: ”Jag reserverar mig emot den höga beståjamelsen af
Sedelvaleuren, med den öfverlygelsen, att den synbara åsyftade skada, den
skulle
Banco- och Lag- Utskottens Utlåtande. !V‘.o a.
29
skulle medföra för Privat-Bankerne, i alli för ringa nion skulle tillskynda
Riks-Banken åsyftad vinst, och hoppas derföre, att Kongl. Maj:t ej sanctionerar
förslaget. Hvad Lagstiftningen för öfrigt beträffar, så instämmer jag
hufvudsakligen deruti och önskade dess framgång.”
Af Pehr Mårtensson: ”Emot sammansatta Banco- och Lag-Utskottensbeslut
rörande Lag för enskilte Banker, måste jag mig reservera, helst
som dess majoritet icke lill ringaste del velat fästa sin uppmärksamhet å
de billiga och på all rättsgrund af mig gjorda anmärkningar, då detta
betänkande inom Utskottet förevar. Vi veta nogsamt, att Privat-Banksintresset
inom vårt land vunnit en framgång, det ingen annan industri
hitintills kunnat vara nog mägtig att sig förskaffa, och att delta, med lindriga
ord sagdt, blifvit ett kräftsår på statskroppen, lärer ingen, sorn rätt
betänkt saken, kunna vederlägga, äfvensom det verkat menligt på den
jordbrukande classens välstånd, bevisar sig bäst af det alltför dryga procenteri,
som dessa Banker med den korta omsättningstid, sorn existerar
vid samma. Väl föregifves, såsom skäl för dess bibehållande, alt en indragning
af dessa Banker skulle medföra så menliga följder i vårt penningeväsende,
att en ruin deraf skulle vara en oundviklig följd; men jag kan
icke afskräckas från mina förut gifna yttranden i frågan, nemligen att en
successiv indragning af Privat-Bankerne kan ega rum genom Riks-Bankens
låneutgreningar, eller ock att Privat-Bankerne måtte så omgärdas, att de
icke i ena eller andra fallet med sin credit rörelse må kunna som hitintills
vara förderfliga för landet.”
Herr Doctor Elfström och Herr Lector Wallman hafva emot Betänkandet
sig jemväl reserverat, den sistnämnde under åberopande af sin vid
förra Betänkandet afgifne reservation.
Bih. till R, St. troi. 1S4S. 6 Sami. a Afd, a Nä/t.
s
STOCKHOLM, tryckt hos P. G. Berg, i845.
Banco- och Lag-V Iskottens Memorial, N',o 3.
1
N:o 5.
Ank. till Exp.-Utsk. d. g Maji, kl. 8 c m.
Memorial med förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljagtiga
Beslut öfver Utskottens Betänkande N:o 1 och Utlåtande
N:o 2 med förslag till Lag för Enskilde Banker samt vilkoren
för dessas rörelse.
Enligt till Utskotten ankomne Protokolls-Utdrag, hafva de Respektive
Riks-Stånden öfver nämnde Lagförslag stadnat i beslut, som dea Memorialet
bifogade Tablå ulvisar.
Deraf inhämtas, att Vällofl. Borgare-Ståndet bifallit det af Utskotten
uppgjorde Lagförslag i dess helhet och att Högloft. Ridderskapet och
Adeln äfven godkänL detsamma med endast några få ändringar och rättelser;
men att Högv. Preste-Slåndet och Hederv. Bonde-Ståndet, hvilka
utgått från den grundsats, aLt Enskilde Banker icke böra vara berättigade
att bedrifva sin rörelse med egne tryckte eller graverade creditsedlar
och följaktligen afslagit i §. i Lagförslaget, hvar för sig uppgjort
serskilde Lagförslag, som i åtskiJlige delar sammanfalla med Utskottens
förslag, men i andra äro så väl derifrån, sorn från hvarandra mer och
mindre skiljagtige.
Då samtlige Riks-Stånden således antagit, att en fullständigare Lagstiftning
för enskilde Banker, än den, som för närvarande finnes, är af
behofvet påkallad, och jemväl samtlige beslutat en Lag för dylika Banker,
ehuru de serskilde Lagförslagen i vissa delar äro från hvar annan skiljagtige,
finna Utskotten sig, af föreskriften i y3 §• R. O, att når RiksStånden
i sina beslut öfver någon fråga, hufvudsakligen eller lill vissa delar,
stadna i skiljagtige meningar, desamma så nära som möjligt sammanjemka,
vara förpligtade att söka bringa de skiljagtiga besluten till enhet,
och att, för den händelse, att Utskottens sammanjemknings-förslag icke antagas,
derjemte framställa propositioner till sådan allmän omröstning öfver
frågan i Förstärkt Utskott, sorn i Riksdags-Ordningens nyssnämnde §. förestå.
till R. St. Prot. i8rfSj 6 Sami. 2 Afd. 3 Haft, 1
2
Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N:o 3.
skrifves, till hvilka åtgärder Utskotten anse sig desto mer förbundne,
som det af Utskotten uppgjorde Lagförslag i åtskilliga delar blifvit dels
af samtlige Riks-Slånden och dels af tre Stånd antaget, och i hvilka delar
således redan förefinnes Rikets Ständers beslut.
Sålunda äro nemligen 3 och 4> 12 och J3, 16 och 17 samt 19 och
20 §§. bifallne af alla fyra Riks-Stånden.
2 §. är bifallen at Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden; hvadan Ridderskapet
och Adelns uti denna §. beslutade förändring, rörande minsta antalet
namngifne delegare och teckningssumman, är förfallen.
6 §. är bifallen i dess helhet af Preste- och Borgare-Stånden samt af
Ridderskapet och Adeln med endast den förändring, att sista meningen i
r mom. eller orden: ”Bolaget dock obetaget att, om reda penningar sålunda
nedsatte blifvit, dem återtaga emot annan säkerhet, som af Bolaget
och Konungens Befallningshafvande godkänd blifvit” skulle utbytas emot:
'Bolaget dock obetaget att hvad sålunda är nedsatt utbyta emot’’ etc.;
hvaremot Bonde-Ståndet, som med Preste- och Borgare-Stånden godkänt
den mening i 1 morn., hvilken Ridderskapet och Adeln förändrat, uti §:n
beslutat den förändring, att Konungens Befallningshafvande, som, enligt
Utskottens förslag, bör uti pröfningen af säkerhets-handlingarne deltaga,
med skyldighet att öfver säkerheten sig utlåta, skulle tilläggas beslutanderätt
i denna fråga; men då Utskottens förslag i nämnde del vunnit tre
Stånds bifall, kommer följagtligen Bonde-Ståndets, från de öfrige Riks-Ståndens
afvikande, beslut att förfalla; likasom och då den del af ifrågavarande
§., uti hvilken Ridderskapet och Adeln beslutat förändring, blifvit bifallen
af de öfrige tre Stånden, Ridderskapet och Adelns berörda beslut
äfven anses förfallet.
Förenämnde §§. nemligen 2, 3, 4> 6, 12, i3, 16, 17, 19 och 20
äro således genom Rikets Ständers beslut gillade.
1 1 §. är af samtlige Riks-Stånden bifallen med endast den förändring
af Ridderskapet och Adeln, att i stället för orden: "Sex procents ränta” i
1 morn., skulle införas "Sex procents årlig räntaoch som detta redactionsförslag
icke ändrar något i sak, men väl innebär ett möjligen behöfligt
förtydligande, anse Utskotten sig böra
inbjuda
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden att uti den af Ridderskapet
och Adeln i 11 beslutade redactionsförändring sig förena.
Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N\o 3.
3
I afseende på 5 §. förekommer väl att densamma blifvit bifallen af
tre Stånd, nemligen Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och BorgareStånden;
men enär Bonde-Ståndets uti denna §. beslutade förändring, att
minst hälften af teckningssumman eller grundfonden skall utgöras af Rikets
gällande mynt och för Bolagets räkning i Rikets Ständers Bank innestå,
utgör en af hufvudgrunderna i det af Bonde-Ståndet beslutade Lagförslag
och eger så oskiljaktigt sammanhang med Bonde-Ståndets beslut i
7, 9 och öfrige §§., att 5 §. i Bonde-Ståndets förslag icke kan lösryckas
eller utbytas mot 5 §. i Utskottens förslag, med mindre hela det af Bonde-Ståndet
uppgjorda lagförslag derigenom skulle blifva brutet och oantagligt,
torde deraf följa, att nämnde §. bör stå eller falla i sammanhang
med Bonde-Ståndets förslag i dess helhet.
De utaf Ridderskapet och Adeln beslutade förändringar i Utskottens
förslag äro vidare följande, nemligen:
dels i 8 §. 1 morn.:
att framför ordet ”inlösas” skulle tilläggas orden : ’’med Rikets mynt”; och
att de i samma mom. förekommande orden: ”6 R:dr 3s sk. Banco, motsvarande
2 R.ilr 24 sk. silfver”, skulle utbytas mot: 3 Rulr 16 sk. Banco,
motsvarande 1 R.dr 12 sk. silfver.”
dels ock i 10 §.:
att i 1 mom. i stället för orden: ”hälften af hvad å tecknad grundfond
finnes i Banken insatt”, skulle införas orden: ”hälften af teckningssumman”
; samt
att sednare mom. i samma §. endast borde innehålla: ”Depositionsbevis
skola ställas till viss person eller visst Verk, samt innehålla, att öfverlåtelsen
deraf må ske endast till viss man.”
Hvad nu först angår det i 8 §. beslutade tillägg af orden: ”med Rikets
mynt” framför ordet ”inlösas”; så, enär detta redactions-förslag, utan
att medföra ändring i sak, utgör ett förtydligande, anse Utskotten sig böra
inbjuda
Vallo fl. Borgare-Ståndet att nämnde redactionsför ändring antaga.
BeträlFande deremot de öfrige af Ridderskapet och Adeln beslutade
förändringar, nemligen i 8 §., angående sedelvalören, samt i 10 §. 1 och
4
Banco- och Lag-Utskottens Memorial, Nxo 3.
2 momenten, så enär desamma hufvudsakligen skilja sig från Utskottens
af Borgare-Ståndet godkända förslag, finna Utskotten sig föranlåtne alt
inbjuda
Höglojl. Ridderskapet och Adeln att, med frånträdande af sitt
beslut i nyssnämnde delar, antaga Utskottens af Borgare-Ståndet
gillade förslag.
Då så väl Preste-Ståndels beslut, i fråga om 1, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 18
och 21 §§., sorn Bonde-Ståndets beslut, i fråga om samma §§„ jemte den
5 §., utgöra, hvar för sig, ett sammanhängande helt, som dock står i hufvudsaklig
strid med Utskottens förslag till berörde §§., dem BorgareStåndet
i allo godkänt och Ridderskapet och Adeln jemväl bifallit, med
ondantag endast af förenämnde ändringar i 8 och 10 §§.; så få Utskotten
inbjuda
Preste- och Bonde-Stånden att, rörande nyss uppräknade §§.,
frånträda deras förra beslut i sin helhet och antaga Utskottens
förslag, med blott de af Utskotten här ofvan förordade förändringar,
att i 8 §. orden: ”med Rikets mynt” insättas framför
ordet: ”inlösas”, och att i 11 §. orden: Sex procents ränta”
utbytas mot ’’Sex procents årlig ränta”
Skulle deremot Preste- eller Bonde-Ståndet icke antaga denna inbjudning,
så åligger det Utskotten att söka sammanjemka dessa Stånds sinsemellan
skiljaktiga beslut; dervid och enär de af Preste-Ståndet beslutade
bestämmelser i 9 §. innefatta åtskilliga föreskrifter, rörande Rikets Ständers
Bank, hvilka rätteligen böra bero af de stadganden för samma Banks förvaltning,
som kunna blifva af Rikets Ständer ensamt beslutade, och de
der följaktligen icke tillhöra den nu ifrågavarande lagstiftningen, som är
ämnad att hafva egenskapen af allmän civillag, Utskotten icke kunnat
undgå att gifva företräde åt Bonde-Ståndets förslag i dess helhet; hvadan
Utskotten alltså slutligen få
inbjuda
Preste-Ståndet, att, derest den nästofvanstående inbjudningen
icke antages, rörande <§\§x- 1, 5, j, 8, g, 10, 14, i5, 18 och 21,
förena sig i Bonde-Ståndets beslut i dess helhet,
Kan åter, genom de af Utskotten sålunda framställde jemkningsför.
slag, Viågot Rikets Ständers sammanstämmande, eller tre Stånds, beslut
uti
Banco- och Lag-Utskottens Memorialt> N:o 3.
5
uti förevarande frågor, icke vinnas; så återstår endast, på sätt ofvan är
nämndt, att genom omröstning i Förstärkt Utskott bringa de serskilda besluten
till ett sammanstämmande belt, dervid Utskotten anse, att denna
omröstning bör ske i Lag-Utskottet, enär förevarande lagstiftning, såsom
varande af civillags natur, dit rätteligen hörer, ehuru Banko-Utskottet uti
ärendets behandling deltagit, i och för det inflytande på Rikets Ständers
Bank, frågans financiella del anses innebära; äfvensom Utskotten finna, att,
tfa deras förslag i allo blifvit af Borgare-Ståndet bifallet, detta Stånds beslut
bör blifva ja-proposition i hufvud voteringen; men genom serskilda voteringar
afgöras, bvilketdera af de öfrige Riks-Ståndens beslut bör utgöra
contra-propositionen. Och få Utskotten således föreslå Rikets Ständer,
att omröstningar i Förstärkt Lag-Utskott måtte verkställas efter
följande voterings-propositioner:
l:o.
Den, som vill, att vid votering rörande Lag för enskilde Banker, de
af Ridderskapet och Adeln beslutade förändringar i 8 §. och 10 §. 1 och
2 momenten i det af Utskotten uppgjorda Lagförslag skola innefattas uti
contra-propositionen, röstar Ja;
den, det ej vili, röstar Nej.
Vinner Nej, k°mmer genom serskild votering att afgöras, huruvida i contrapropositionen
skall intagas, antingen Preste-Ståndets beslut rörande 1, 7,
8, 9, 10, 14, 15, 18 och 21 §§. i Utskottens förslag, eller Bonde-Ståndets
beslut rörande samma §§. jemte den 5 §.
2:o.
(För den händelse, att Nej segrar i första voteringen)
Den, som vill, att, vid votering om Lag för enskilde Banker, PresteSlåndels
beslut rörande 1, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 18 och 21 §§. i Utskottens
förslag skall intagas i contra-proposition,
röstar Ja;
den, det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, kommer Bonde-Ståndets beslut rörande samma §§., jemte den
5 §., att i contra-propositionen innefattas.
Bih. till R. St. Prot. iSj.Sj 6 Sami. 2 Afd. 3 Haft.
2
6 Bänto- och Lag-Utskottens Memorial, N:o 3,
3:o.
(Hufvud-voteringen:)
Den, soia bifaller Utskottens förslag till Lag för enskilde Banker,
röstar Ja;
den, det icke vill, röstar Nej.
Vinner Nej, anses Rikets Ständer hafva antagit
a) samma förslag, med de af Ridderskapet och Adeln uti 8 §. samt
10 §. 1 och 2 mom. beslutade förändringar;
b) 2, 3, 4, 5, 6, 11, 12, 13, 16, 17, 19 och 20 §§. i Utskottens förslag,
samt Preste-Ståndets beslut rörande 1, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 18 och
21 §§. i samma förslag;
c) 2, 3, 4, 6, 11, 12, 13, 16, 17, 19 och 20 §§. i Utskottens förslag,
samt Bonde-Ståndets beslut rörande 1, 5, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 18 och 21
§§. i samma förslag.
Stockholm den 8 Maj 1845.
STOCKHOLM, tryckt hos P- G. Berg, 1845.
HÖr till Banco- och Lag Utskottens Memorial, N-o 3,
ft
Bilt. lili R. St. Prot 1845. 6 Sami. 2 AJd. 4 Haft.
i
T abla öfver Puks-Stånclens skiljaktiga beslut i anN:o
2, med förslag lill Lag för enskilde
Utlåtandet.
Ridder sk apot
och Adeln.
PresteStåndet.
1 £
Bankrörelse, med rättighet att alfard*
tryckte elter graverade creditsedlar, må utaf
enskilde personer, endast i förening lill Bo-  lag, bedrifvas, efter dertill af Kongl. Majit
meddeladt tillstånd.
Då underdånig ansökning härom göres,
böra till granskning och stadfästelse bifo-  gas ej mindre de för Bankbolaget uppgjor-  de grundreglor, än ock Utlånings-Regle-  mentet; och ankommer på Kongl. Maja
att, efter pröfning, huruvida Bank-inrätt-  ningen kan vara för landet fördelaktig el-  ler menlig, det sökta tillståndet bevilja, p«
högst Tio är, eller ock förvägra.
Så vida ansökning om Rankrörelses fort-  sättande blifvit af Bolaget gjord Aderton-  (18) månader inom nämnde tids utgång, kan
tillståndet dertill förnyas; dock aldrig ut-  öfver Tio år för hvarje gång.
Bifallen.
c
1 $ 1 mom. afslaget och för-  ä-ndradt till följande lydelse:
”Bankrörelse, dock utan rät-  tighet att utfärda egne, tryckte
eller graverade creditsedlar, inå
utaf enskilde personer, endast i
förening till Bolag bedrifvas, ef-  ter dertill af Kongl. Majit tsred-  idefadt tillstånd."
2 osli 3 raum ra. godkändei
= %
Till Bankbolags stiftande erfordras minst
Femtio (5o) namngifne delegare, under den
ansvarighet, som i denna Lag bestämmes,
tned en teckningssumma af minst En mil-  lion (1,000,000) Riksdaler Banco, motsva-  rande Trehundrasjutiofem Tusen Riksdaler
Silfverspecie.
Vid pröfning af bolagsreglorna bestäm-  mer Kongl. Majit det högsta-belopp, hvar-  utöfver teckningssumman- ej får gå;
Bifallen , med den-  förändring, att 1 mom.
ansetts böra erhålla-  följande lydelser
”Till Rankbolags sti f—
tande erfordras minst
20 namngifne delega-  re, under den ansva-  righet, som i denna
iLag bestämmes, med
en teckningssumma af
minst 700,000 RrJr
Banco»’, motsvarande
281,250 Rrdr Silfver-  specie.”
Rifa ilen.
ledning af Banko- och Lag-Utskottens Utlåtande
Banker samt vilkoren för dessas Rörelse.
Borgare-Ståndet.
B tfa Ilen.
Bonde-Ståndet.
Ogillad oell förändrad lill följande lydelse:
”Bankrörelse, med förmoner och skyldigheter, sorn här nedan stadgas,
må utaf enskilde personer, endast i förening lill Bolag, bedrifvas, efter
dertill af Kongl. Maj:t meddeladt tillstånd.
Då ansökning härom göres, böra till granskning och stadfästelse bifogas,
ej mindre de för Bolaget uppgjorde grundreglor, än och upp- och utlånings-reglementet.
Tillståndet må beviljas på högst 10 år.
Så vida ansökning om Bankrörelses fortsättande blifvit af Bolaget gjord
Aderton månader inora nämnde tids utgång, kan tillståndet dertill för högst
feni år förnyas. Efter sådan Octroy-tids utgång, som här är sagd, skall
läankbalaget upplösas och utredas.”
Bifallen.
Bifallen.
Hor till Banco- och Lag-Utskottens Memorial, IV.-o 3.
Utlåtandet.
Ridderskapet
och Adeln.
Preste-Ståndet.
3 S-
Bifallen.
Bifallen.
Enskild Bank eller dess Afdelning får
endast i stad inrättas.
Bifallen,
Bifallen.
Delegarne i Bolaget böra inom sig utse
en ansvarig och, efter Bolagets godtfinnande,
afsättlig Direction, för att, enligt utfärdad
instruetion och under sådan controli af of-  fentlig myndighet, som i denna Lag stad-  gas, Banken förvalta samt i alla mål för
Bolaget lagligen tala och svara.
5 S.
Bifallen.
Bifallen.
Bolagsreglorne, genom hvilka delegar-  ne skola sig inbördes förbinda, böra dessu-  tom innefatta uppgifter och stadganden i
följande ämnen:
a) oro beloppet af teckningssumman
eller grundfonden, deraf minst Tjugufem (25)
procent skola utgöras af Rikets gällande
mynt;
b) om antalet af Directionens ledamö-  ter, sora icke få vara färre än fem;
c), oro tiden och sättet för revisionen-,
som ärligen förrättas, och revisious-berät-  telsens kungörande i Tidningarne;
d) om tiden för ordinarie Bolagstämma,
sorn årligen hålles, vilkoren för samman-  kallande af extra Bolagstämma och oro röst-  rättigheten ;
e) oro sättet för ändring i bolags-reg-  lorne;
f) om sättet för utlåningen och oro
creditiv-rörelsen; och
g) om deposition på upp- och afskrif-  ning»* räkning.
i
Tior till Banco- celi Lag-Utskottens Memorialj -V.-o 3.
5
Eorgare-Ständel.
Bonde-Ståndet.
Bifallen.
Bifallen.
Bifallen.
Bifallen.
Bifallen.
Ogillad och förändrad till följande lydelse:
"Eolagsreglorne, genom hvilka delegarne skola sig inbördes förbinda,
böra dessutom innefatta uppgifter och stadganden i följande iimnen :
d) om beloppet af teckningssuroman eller grundfonden, deraf minst
hälften skall utgöras af Rikets gällande mynt, och för Bolagets räkning i
Rikets Ständers Bank innestå;
b) om antalet af Directionens Ledamöter, som icke få vara färre an
fern;
cj lika med Utskottens förslag;
dj D:o D:o>
ej D:o D;o;
fj om sättet för upp- och utlåning och om creditiv-rorelsen J
om deposition på upp- och afskrifniags-rifkning.”
6
Flor lili r«neo- och Lag Zl t skottene Memorial, N:o 3.
Utlåtandet.
Hinders/tapet
och Adeln.
Preste-Ståndet.
6 S
Såsom säkerhet föV den del af grund-  fonden, hvilken e| ovilkorligen skall hesta
af contarvta medel, må begagnas ej allenast
Rikets gällande mynt samt controllerudt
guld oell silfver, utan älven sådarie fa-  st ighetsinteckningar, actier eller allmänna
Verks och Inrättningars räntebärande obli-  gationer, sam för sådant ändamål af Bola-  get godkännas, efter pröfning, uti hvilken
Konungens Befallningshafvande i Länet skall
deltaga, med skyldighet att öfver säkerhe-  ten sig utlåta : börande hvad till grundfon-  den hörer i Landti änteriet eller annat all-  mänt förvaringsrum nedläggas uti kassa-  kista, roed serskilde lås, dertill Directionen
samt ett af Konungens Befallningshafvande
utsedt allmänt Ombud hafva hvar sin nyc-  kel; Bolaget dock obetaget att, om reda
penningar sålunda nedsatte blifvit, dem n-  tertaga i utbyte emot annan säkerhet, sorn
af Bolaget oell Konungens Befallningshaf-  vande godkänd blifvit.
Bankens egne och andre enskilde Ban-  kers actiebref få aldrig ibland hypothek
för grundfond antagas. Ej må insatt grund-  fond, genom utdelning, minskas, så länge
Bankens rörelse fortfar.
Bifallen på det
sätt, att sista menin-  gen i i mom. förän-  drades till följande lv-
Bifallen.
delse:
”bolaget dock obe-  taget, att hvad sålun-  da är nedsatt utbyta
mot annan säkerket,
som af Bolaget och
Konungens Befallnings-  hafvande godkänd blif-  vit."
7 S-
Förr än Banken får öppnas och träda
i verksamhet, skall iakttagas och inför
Konungens Befallningshafvande styrkas:
a) alt inför Rådstufvu-Rätten i den stad,
der Bankens hufvud-contor är beläget, blif-  vit i hufvudskrift förevisade och uti Inteck-  ningS-Protocollet ordagrant intagne, så val
den af Kongl. Majit utfärdade tillstånds-  resolution, som ock bolagsreglorne, samt att
Rätten, på Bolagets bekostnad, låtit i all-  männa tidningarne införa kungörelse om det
ingångna Bolaget;
Bifallen.
I denna § äro de delar ute-  slutne, som afse rörelse med cre-  ditsedlai, till följe hvaraf mom.
hj och dJ samt sista puncten,
ifrån och med ordet: ”äfvensom”
och till §:s slut, borde utgå.
Jior till Banco- och Lo q-Utskottens Memori /, N.-o< 3,
7
l orgare-Slåndet.
l ondt-Ståndel.
BifaMer» (med rättelse
af ett tryckfel)
Ändrad lill följande lydelse :
,’Såsom säkerhet för den del af grundfonden, hvilken ej ovillkorligen
skall beslå af contant» medel, må begagnas icke endast Rikeis gällande
mynt, samt controlleradt guld och silfver, utan äfven fastighets-inteckningar,
»elier eller allmänna Verks och Inrättningars räntebärande obligationer,
hvilka Bolaget godkandt och öfver hvilkas säkerhet Konungens Befallningshafvande
sig utlåtit.
Ej må lill grundfond räknas, hvad ej- Konungens Befallningshafvande
såsom fullgod säkerhet antagit, utan det är inteckning i fast egendom å
landel, inom tre fjerdedel»!- af taxeringsvärdet, ined bifogad vederhäftig
borgen för det fall, att intecknkrgsgdvare häftar för sådant gods, som före
inteckning bar förmånsrätt.
Den del af grundfond, hvarom i denna §. sägs, skall i Landt-Ränteriell
eller annat allmänt förvaringsrum nedläggas uti Cassakista, med sers kilde
lås, dertill Directionen samt ett af Konungens Befallningshafvande u Isede
allmänt Ombud hafva hvar sin nyckel; Bolaget dock obelaget att, om reda
penningar sålunda nedsatta blifvit, dem återtaga- i utbyte emot annan säkerhet,
som af Bolaget och Konungens Befallningshafvande godkänd blifvit.
Bankens egne och andre enskilde Bankers actiebref få aldrig ibland
hypothek för grundfond antagas. Ej må insatt grundfond, genom utdelning,
minskas, så länge Bankens rörelse fortfar,"
Bifallen1.
Ogillad och förändrad till följande lydelse :
"Förr än Banken &c. — — — — — — styrkas J
aj att inför Rådslutvu-Rätten &c. (fika med' Utskottens förslag) y
bj att profblanketler till invisningar å Rikets Ständers Bank, så oek
till Depositionsbevis, blifvit af Kongl'. Majft fastställda ;
cj att uppgift &c — — — — — — kungjord;
dj att uppgift ä de personer, som komina alt underskrifva Tankens
Invisningar å Rikets Ständers Bank samt Bankens depositionsbevis, blifvit
tillställde Konungens Befallningshafvande i Länet och i allmänna Tidningarhe
kungjord ;
ej att minst hälften af Bankbolagets teckningsbelopp blifvit i Rikets
Ständers Bank på räkning insatt; och
fj att hvad, sorn, enligt nästföregående §, utgör säkerhet för den öf
-
3 Hör till Banco- och Lag Ut sköttens Memorial, IV.o 3.
Utlåtandet.
Ridderskaptt
och Adeln.
Presle-Slåndet.
b) att profblankelter till Bankens cre-  ditsedlar blifvit af Kongl. Maj:t fastställda;
c) att uppgift på Bolagets delegare ej
allenast blifvit aflemnad till samma Piäti
neli uti dess Intecknings-Protocoll intagen,
utan ock i allmänna tidningarne kungjord:
d) att uppgift å de personer, sorn kom-  ma alt underskrifva Bankens credilsedlar,
blifvit tillställd Konungens Befallningshaf-  vande i Länet oell i allmänna tidningarne
kungjord;
e) nit lill Banken blifvit inbetaide
minst Tio (10) procent af grundfonden ellei
|:delar af det i 5 §, Lit. a, bestämda till-  skott i Rikets gällande mynt, äfvensom hand-  lingar, hvilka Bolaget efter pröfning god-  kändt, aflemuade till säkerhet derför, att
återstoden af samma tillskott varder inom
ett år i Banken insatt; och
f) att hvad som, enligt nästföregående
§, utgör säkerhet för den öfriga delen af
grundfonden, blifvit till Banken inlemnadt
och af Bolaget jemte Konungens Befall-  ningshafvande i redan föreskrifven ordning
godkändt.
Då förändring med delegarne i Bolaget
inträffar, skall uppgift derom, efter hvarje
Bolagstämma, aflemnas till Rudstufvu-Rät-  ten, för att i dess Intecknings-protocoll in-  tagas samt i allmänna tidningarne införas;
äfvensom enär någon förändring sker med
de personel-, som underskrifva Bankens cre-  ditsedlar, sådan genast skall hos Konungens
Befallningshafvande anmälas och genom all-  männa tidningarne kungöras.
'
8 §.
Utom invisningar på Rikets Ständers
Bank, i enlighet med derom gällande före-  skrifter, må ej af enskild Bank utfärdas
andre tryckte eller graverade förbindelser,
än Credit-sedlar, ställde till innehafvaren att
vid anfordran, utan ränta, inlösas, och hvilka
Bifallen med den
förändring, att fram-  för ordet: "mlösa$“,
skulfe tilläggas orden:
“med Rikets mynt",
samt i stället för or-  den: 6 R:dr 32 sk.
Ändrad tili följande lydelse:
”Ej må af enskild Bank utfär-  das andre tryckte eller gravera-  de förbindelser, än invisningar
på Pukets Stttuders Bank, i enlighet
med derom gällande föreskrifter,
Rör till Bane- och Lag-Utskottens Memorial, IV.-o 3.
Borgare-Ståndet.
Bonde-S.åndet.
riga delen af grundfonden, blifvit till banken inlemnadt och af Bolaget,
jemte Konungens Befallningshafvande, i föreskrifven ordning godkändt och
nedlagdt.
Då förändring med delegare i Bolaget inträffar, skall uppgift derom,
efter hvarje Bolagsstämma, aflemnas till Rådstnfvu-Rätten, för att i dess
Protocoll intagas samt i allmänna Tidningarne införas; äfvensom, enär någon
förändring sker med de personer, som underskrifva Bankens invisningar
på Rikets Ständers Bank eller Bankens egna depositionsbevis, sådan genast
skall lins Konungens Befallningshafvande anmälas och genom allmänna Tidniogarne
kungöras.”
Bifallen. Förändrad till följande lydelse 5
”Utom invisningar på Rikets Ständers Bank, lydande å Tio R:dr eller
derutöfver, och i öfrigt enligt med derom gällande föreskrifter, må ej af
enskild Bank utfärdas andre tryckte eller graverade förbindelser, än deposilions-bevis,
ställde på viss man eller ordres och lydande å minst Femtio
Bih. till R. St. Fröt. 184S. 6 Sami. 2 Afd. 4 Röjt. 2
io lior till Banco- och Lag-Utskottenl Memorial „
Nto 3.
Utlåtandet.
Ridderskapet
och Adela.
Preste-Ståndet.
ej må Ivda å mindre belopp, än Sex Riks-  daler 32 sk. Banco, motsvarande Två Riks-  daler 24 sk. silfver.
Bank-afdelning ege ej rätt att utgifva
andra egne förbindelser, än till viss man
stälde invisningar å hufvud-contoret.
E.-cOj motsvarande 2
R:dr 2/f, sk. silfver,
skulle införas orden:
"3 R.dr 16 sk. EancOj
motsvarande En R.dr
12 sk. silfver
eller ock depositionsbevis, ställds
på viss person eller ordres."
"Bankafdelning &c. —
å hufvud-contoret.”
9 S-
Ej må enskild Bank utgifva creditsed-  lar, och invisningar å Rikets Ständers Bank
till större sammanlagdt belopp, än som mot-  svaras af: 1:0 behållningen i dess egne cas-  sör af Rikets gångbara mynt i silfver eller
sedlar; 2:0 återstoden af depositionen i Ri-  kets Ständers Bank; iko sådane Bolagets 0-  disponerade tillgångar i guld och silfver
samt hypothek, som i 6 § nämnas; Ban-  kens egna lånehandliogar sålunda härvid ieke
inberäknade, och 4:0 innehafvande säkerhets-  handlingar för lemnade cassa-creditiv, i den
mon dessa anlitats, likväl aldrig till större
belopp än Tjugufem (20) procent af teck-  ningssumman.
Derest, genom vexling eller annan or-  sak, det sålunda bestämda förhållandet e-  mellan Bankens tillgångar, samt beloppet
af dess eredilsedlar och invisningar skulle
komma att rubbas, åligge det Banken att
inskränka sin utlånings-rörelse oell inom en
månad,hafva återställt det rubbade för-  hållandet.
Bifallen.
Förändrad till följande lydelse
"Rikets Ständers Bank må
creditiv eller enligt ett, inom be-  stämda gränser föränderligt La-  ne-contract , förskjuta enskild
Banks behof af myntrepresenta-  tiv, till rörelsens bedrifvande, :
Assignationer å 5oo, 200, 100, 5c
och 20 R:dr; Dock må detta
creditiv ej gifvas till större sam-  manlagdt belopp, än sorn mot-  svaras af: Ko Behållningen i en-  skild Banks egna cassör af Riket!
gångbara mynt i silfver eller
sedlar; q:o återstoden af deposi-  tion i Rikets Ständers Bank; 3:<
Sådane Bolagets odisponerade till-  gångar i guld och silfver sara
hypothek, sora i 6 §. nämnas
Bankens egne lånehandliogar så-  lunda härvid icke inberäknade
och 4:0 innehafvande säkerhets-  handlingar för lemnade cassa-  creditiv, i den mon dessa anli-  tats, likväl aldrig till större be-  lopp, än 25procent af tecknings
summan."
"Creditiv beviljas dock endas
under vilkor:
a) att Rikets Ständers Bani
erhåller månadtlig uppgift på be
loppet af de i taka händer stå
ende grundfonds- och creditiv
hypotheker, påtecknad och styrk
af Konungens Befallniogshafvan
Tior till Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N:o 3.
Borgare-Ståndet.
R:dr. I depositions-bevis skall ränta vara föreskrifven minst till Tre för
hundrade.”
”Bank-afdelning &c. — e= — liufvud-contoret.”
Bifallen.
Bonde-Ståndet.
Ogillad och förändrad till följande lydelse:
"Ej tuå enskild Bank utgifva invisningar å Rikets Ständers Bank till
större sammnlagdt belopp, än som motsvaras af Bolagets i Rikets Ständers
Bank innestående fordran, och det creditiv, sorn i enlighet med derom gällande
föreskrifter kan vara Bolaget beviljadt.
»a
Hör till Banco- och Lag-Utskottens MemorialN;o 3.
Utlåtandet.
Ridderskapet
och Adeln.
Preste-Ståndet.
de, i hvars vård de äro depone-  rade ;
b) en likaledes raånadtligen ,
eller, om så skulle erforderligt
anses, en efter hvarje Directions-  sammanträde upprättad samt ef-  ter och genom nummerföljd ve-  rificerad förteckning öfver de af
hvarje valör, vid slutet af må-  naden eller sammanträdet, utelö-  pande assignationer; hvaremot
Rikets Ständers Bank likaledes, i
nion som assignationerne derstä-  des inlösas, öfversänder desamma
till enskilde Banken, för ömsesi-  dig notering och ränteberäkningj
c) att Privat-Banken erlägger
två procent årlig ränta eller
procent i månaden för den sum-  ma sedlar, Rikets Ständers Bank
sålunda förskjuter till rörelsen*,
bedrifvande, samt
d) att enskilde Banken, i mon
af rörelsens gång, insänder Riks-  mynt till Rikets Ständers Bank
och får sig derför 2 procent år-  lig ränta likaledes crediterad.”
10 §.
Upplåning, vare sig på creditiv elfer
genom försträckning och deposition, må ej;
eller af Banken göras till högre samman-  räknat belopp, än hälften af hvad å teck-  nad grundfond finnes i Banken insatt.
Alla fordrings-bevis, hvilka för dylik
upplåning utgifvas, äfvensom depositions-  bevis, skofa ställas tilt viss person, eller visst
Verk, samt innehålla att öfverlåtelse deraf
må ske endast till viss man och efter före-  gången a om alan i Banken.
Bifallen på det sätt,
att i stället förorden:
"kälften af hvad a teck-  nad grundfond fnnes
i ti anken insatt/* skul-  le införas ordent^Ara^-  ten af teckningssum-  man", samt alt sed-  nare morn. endast
borde innehållar "'De-  positions - bevis skola
ställas till viss person,
eller visst Verk, samt
innehålla alt öfverlå-
t mom. skulle begynna och af-  fatta* sålunda t
"Annan upplåning, vare sig på
creditiv eiler genom försträck-  ning och deposition, må ej af
enskild Bank göras till högre sam-  manräknadt belopp, än hälften
af hvad å tecknad grundfond fin-  nes i Banken insatt."
2 morn. förändradt till följan-  de lydelse;
"Alla fbrdringsbevis, hvilka ut-  gifvas för upplåning på creditiv
eller genom försträckning, skola
lior till Banko* och Lag-Utskottens Memorial> N.o 3.
B or gare-Ståndet. Bonde-Ståndet.
Bifii Ilen.
Ogillad och sålunda förändradr
”Upplåning, vare sig på creditiv eller genom försträckning, må ej af
Banken göras tilt högre saromanräknadt belopp, än hälften af Bankens
grundfond.”
”Alta fordringsbevis för dylik upplåning skola ställas tilt viss person,
elter visst Verk, samt innehålla att öfverlåtelse deraf må ske, endast
till viss man och efter föregången anmälan i Banken.
”Depositioner må of Banken emoltagas tilt det belopp, Bolaget vid allmän
bolagsstämma bestämmer.”
lior lill Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N:o 3.
Utlåtandet.
Biclder skåpet
och Adeln.
Preste-Slåndet.
telse deraf må ske en-  dast till viss man"
ställas till viss person eller visst
Verk, samt innehålla att öfver-  låtelse deraf må ske endast till
viss man och efter föregången
anmälan i Banken. Depositions-  bevis, stäldt till viss person, el-  ler ordres, må ej lyda å mindre
belopp, än Femtio R:dr, och skall
derå ränta vara föreskrifven minst
till Två för hundradet.”
ii S-
Vid utlåning ege Banken, då räntan ej
är utfäst högre än efter Fera för hundrade
om året, och utlåning ej ställd på längre
tid än Sex månader, att afdraga räntan för
hela lånetiden. Betalar låntagaren ej å för-  fallodagen; crlägge då under två månaders
tid från nämnde dag En fjerdedels procent
i månaden såsom straffränta, eller tillhopa
Två tredjedels procents ränta för manad,
saint från sistberörde lids utgång Sex pro-  cents ränta, till dess betalning sker.
Vid fordringars utsökande njute enskild
Rank samma rätt till handräckning, som
Rikets Ständers Discontverk nu är eller
framdeles varder beviljad.
Bifallen , utan an-  nan förändring, än att
i stället för orden:
J’i5ex procents ränta"j
skulle införas: "Sex
procent årlig rfinta.”
Oförändrad.
12 §.
Enskilda Bankers adier eller loltbref må
icke i någon sådan Bank belånas.
Då i Banken belånte varor icke inlösas
vid förfallotiden kunna de genast derefter
utan föregånget uppbud eller hembjudning
föryttras genom offentlig auction, hvarvid
förhål les i enlighet med förfatluingarne
ora försäljning af utmätt lösegendom.
Bifallen.
Bifallen.
i3 §■
Banken ege ej att drifva handel med an-
Bifallen.
k Bifallen.
Hor till Banco- och Lag-Ulskotlens Memorial, N.o 3. i 5
Eorgare-Slandet
Bonde-Ständet.
Bifallen.
Bifallen.
•v Bifallen,
Bifallen,'
Bifallen.
Bifallen, -j
Hor till Lag- och Banco Utskottens Memorial, N.o 3.
Utlåtandet.
nät än guld och silfver; men vare oförhindrad
att inropa pantsatt eller utmätt egendom,
som på auction utbjudes, dervid bankens
rätt och säkerhet kan vara i fråga;
dock med iakttagande deraf, ntt sådan egendom
åter varder försåld, så snart det
utan förlust för Banken ske kan.
Hi dder skåpet
och Adeln.
Preste- Ståndet.
»4 §•
Delegare i enskild Bank svaren, en för
alla och alla för en, för nppfyllandet af
Bankens alla förbindelser, på sätt och i
den ordning här nedan stadgas:
Derest ej Banken med Rikets metalliska
mynt eller med sådana sedlar, som lika
med mynt i Riket gälla, vid anfordran inlöser
sina creditsedlar, äfvensom derest af
densamma utfärdad invisning å Rikets Ständers
Bank, vid uppvisandet derstädes, i anseende
till bristande behållning ej inlöses,
åtnjute borgenären ränta af den enskilde
Banken efter Åtta för hundrade om året,
ifrån den dag, då betalning af creditsedel elier
invisning vägrad blifvit, intill dess inlösningen
i Banken åter vidtager.
Vare det ock, när Banken sålunda brustit
i betalning, hvar och en af Bankens
borgenärer obetaget att väcka fråga om
Bankens försättande i concurstillstånd, derom
anmälan bör ske hos Konungens Befallningshafvande,
som genast undersöker
Bankens ställning. Gitter Directionen då ej
visa, att den inträffade oförmågan härrört
af en skyndsamt öfvergående tillfällighet
och att Banken alla sina borgenärer förnöja
kan, åligge det Konungens Befallningshafvande
att låta inställa Bankrörelsen och
öfverlemna målet till Domstol, som beslutar,
att Banken i concurstillstånd försättes.
Bifalle
Skulle begynna som föijer!
”Derest enskild Bank utgifver
ett större belopp Assignationer,
än contractet tillåter, eller de af
enskild Banks Direction emötlagne
säkerheter eller valutor understiga
nominalvärde! med en
viss i Reglementet bestämd procent,
så ntt förlust för borgenär
uppkomma kan, sladne så väl
hvarje delegare som främst Directinnens
medlemmar i ansvar
för förlusten;”
samt derefter fortsättas såsom
§:n i Utlåtandet lyder.
Hör till Banco- och Lag-Viskottens Memorial, N.o 3. 17
Borgare-Ståndet,
Bonde-Ståndet.
Bifallen.
Ogillad och förändrad sålunda :
”Delegare i enskild Bank svaren &c. stadgas:
”Derest ej Banken med Rikets metalliska mynt eller med Rikets Stän-  ders Banks sedlar, eller med invisningar på Rikets Ständers Bank, vid an-  fordran inlöser sina depositions-bevis, eller derest af densamma på Rikets
Ständers Bank utfärdad invisning vid uppvisandet derstädes, i anseende till
bristande behållning, icke inlöses, åtnjuta borgenärerne ränta af Banken
efter Åtta för hundrade om Aret ifrån den dag, då betalning eller inlösen
vägrad blifvit, intill dess inlösning skett.”
”Vare det ock, när &c.
försättes."
”När concurs inträdt har Stc.  bedrifvande.”
Bih. till R. St, Prot. 184S. 6 Sami. 2 Afd. 4 Sd/t.
3
18 Hor till Råneo- och Lag-Utskottens Memorial, N.o 3.
Utlätandet.
Ridderskapet
och Adeln.
Preste-Ståndet.
När concurs inträdt, har ock Bolaget för-  verkat rättigheten att vidare begagna sig
af det erhållna tillståndet till Bankrörelses
bedrifvande.
.5 S-
Oberoende af den rätt, sorn i nästföre-  gående J Bunkens borgenärer tillägges, ege
inn hafvare af credilsedel eller invisning,
som ej inlöses, att genast erhålla qvarstad
å en eller flere Directionens ledamöters e-  gendom, samt att, sedan en månad förflu-  tit från den dag, creditsedelns eller invis-  nings inlösen vägrad blifvit, lagsöka en el-  ler flere Directionens ledamöter, roed sam-  ma rätt att använda utmätningstvång, som
Lag och Författningar i allmänhet med-  gifva.
I alla de fall, då ledamot af Directionen
ej träffas hemma med lagsökning eller å
Bankens conior, äfvensom då lieie Direk-  tionens ledamöter skola på en gång samfäldt
sökas, kunna de, som med Konungens Be-  fällningshnfvandes eller Rattens bud gå, å
Bankens conior bevisligen aflemna , eller
om det finnes stängdt, å dess dörr fästa
skriftlig resolution eller kallelse; och gäfle
dä sådan åtgärd såsom laga delgifvande.
Bifallen, med rättelse
af två tryckfel.
i mom. förändradt till följan-  de lydelse:
”Oberoende af den rätt, som
i nästföregående §. Bankens bor-  genärer tillägges, ege innehafva-  re af enskild Banks invisning el-  ler depositions-bevis, som ej in-  löses, att genast erhålla qvarstad
å en eller flere Directionens Le-  damöters egendom, samt att, se-  dan en månad förflutit från den
dag, då inlösen vägrad hlef, lag-  söka en eller flere af Directio-  nens Ledamöter, med samma
rätt att använda utmälnings-  tvång, som Lag och författnin-  gar i allmänhet medgifva.”
3 mom. godkändt.
.6 §•
Hafva Directionens samtlige ledamöter
undergått utmätning, men full tillgång sak-  nats i deras lösa egendom, kan bristen ge-  gom ny lagsökning ulkräfvas under enahan-  da tvång hos den eller de lottegare, root
hvilka fordringsegaren finner för godt sin
talan rigta.
Bifallen.
Bifallen.
Hor till Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N.-o 3.
‘9
Borgare-Ståndet.
Bonde-Ståndet.
\ ' : ’ '•
Bifallen, med rättel-  se af ett tryckfel.
. .. > - • . ^ .■
Ogillad och förändrad till enahanda'lydelse med Preste-Slåndels för-  slag.
Bifallen.
Bifallen.
20
Hör till Banco- och Lag-Utskottets Memorial, IV.-o 3-
Utlåtandet.
Ridderskapet
och Adeln.
PresCe-Ståndtt.
*7 S-
Af Bankens delegare eller deras arfvin-  gar eller sterbhusdelegare vare ej någon
berättigad att under bolagstiden träda från
Bolaget, eller sin lott å annan person öfver-  låta, med mindae Bolaget dertill samtyckei
och det i 2 § stadgade minsta antal af del-  egare derigenom icke understiges.
Äro den i afgången Bolagsmans ställe,
inträdde nye delegarens grudfonds-handlin-  gar i ofvan föreskrifven ordning pröfvade
oell å bolagstämma godkände; då är, efter
dess slut och sedan sex månader förflutit
efter det den timade förändringen blifvit
hos Rätten anmäld och i allmänna tidnin-  garne kungjord, den afgångne delegaren ej
ansvarig för annan Bankens skuld, än den,
hvarför han dessförinnan blifvit lagsökt.
Bifallen.
Bifallen.
1
18 $•
Den genom Kongl. Förordningen den
i3 Juni 18oo för skuldfordring i allmänhet
bestämda prsescriptionstid af Tio år, ege ej
rum i afseede på enskilde Bankers creditsed-  lar och invisningar ; ej eller skall bevak-  ning deraf, enligt concurslagen, erfordras i
Bankens concurs eller i anledning af års-  stämning sorn vid Bolagets upphörande må
utfärdas å dess borgenärer; hvaremot när
Bolaget upplöses, hvilket Konungens Befall-  ningshafvande bör utan dröjsmål till Kongl.
MajH inberätta, Kongl. Majit låter utgå Nå-  dig kungörelse derom, med föreläggande föl-  en hvar, som någon så beskaffad förbindelse
af Banken innehafver, att vid förlust afall
oetalningsrätt, förbindelsen till inlösen upp-  visa i Banken, inom Två år från kungörel-  sens dato; börande densamma två gånger
tinder hvartdera af dessa tvänne ar fran
nedikstolarne uppläsas.
Bifallen.
l denna § skulle å 3:dje ra-  den : “på etiski/de Bankers cre-  ditsedlar och invisningar“j utby-  tas emot orden : “på enskilde
Bankers invisningar eller äeposi-  tiontbevisP
Hör till Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N.-o 3.
Borgare-Ståndet.
Bifallen.
Bonde-Ståndet.
Bifallen.
Bifallen.
Ogillad och förändrad till följande lydelse:
”Den genom Kongl. Förordningen den i3 Juni 1800 för skuldfordran i
alfraänhet bestämda proescriptionstid af Tio år ege ej mm i afseende på
enskilde Bankers invisningar på Rikets Ständers Bank, icke eller för de i
8 $ omnämnda depositions-bevis, ej eller skall bevakning deraf &e, — —■
1 uppläsas.”
Hör till Banco• och Lag-Uiskollent Memorial, N:o 3.
Utlåtandet.
Ridderskapet
och ddeln.
Preste-Ståndet.
'9 $■
Directionen vare skyldig sä väl att, ef-  ter hvarje qvartals slut, till Kongl. Maj:t
insända en öfversigt af Bankens ställning,
sorn ock att hålla Bankens räkenskaper och
handlingar tillgängliga för den undersökning,
som Kongl. Majit möjligen kan finna för
godt låta anställa, likväl utan att enskildes
förhållanden till Banken dervid få för all-  mänheten yppas.
Bifallen.
Bifallen.
20 J.
Har Banken i ett eller annat afseende
afvikit från de föreskrifter, sorn uti denna
Lag äro gifne, eller i faststälIde Bolagsreg-  lor öfverenskomne, ankomme på Kongl.
Majit att, uppå derom skeende anmälan, ge-  nom föreläggande af vite i penningar, eller,
uti svårare fall, vid förlust af det till Bank-  rörelsens bedrifvande erhållna tillstånd, till-  hålla Bank-Styrelsen att det felaktiga rätta.
Bifallen.
Bifallen.
21 §.
I afseende på enskilde Banker, hvilka
icke utgifva egne creditsedlar, gälle hvad
om Bolag i allmänhet uti Lag och Författ-  ningar nu är eller framdeles varder stadgadt.
Der dylik Bank, på sätt i i $ of denna Lag
bestämdt blifvit, sökt och vunnit Kongl.
Majlis Nådiga tillstånd till Bankrörelses be-  drifvande, må de i i i och 12 §5 bestämde
lörmoner sådan Bank jemväl tiilgodokomma
Bifallen.
Afslagcn.
Hur till Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N-o 3.
Borgare-Ståndet.
Bonde-Ståndet.
Bifallen.
Bifallen.
i
Bifallen.
V
v
Bifallen.
Bifallen.
Utesluten.
STOCKHOLM, Ecksteimska boktryckeriet, 1845.
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, lY:o 4■ ocl‘
T.
N:o 4.
Ank. till Exp.-Utsk. den 10 Maj, kl. 6 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt fråga om beredande af utländsk
vexel-credit för Rikets Ständers Bank.
Med anledning af det beslut, Ridderskapet och Adeln fattat, rörande
Bankens skyldighet att öfvertaga den låne-rörelse, sorn Privat-Bankerne för
närvarande verkställa, i händelse dessa komma att upphöra, och att Banken
skulle i proportion förstärka sin metalliska cassa för att svara för den
ökade sedel-emissionen, som deraf klefve en följd, har Herr Friherre Cederström,
J., uti en från Ridderskapet och Adeln till Banco- och Lag-Utskotten
den 22 nästlidne April remitterad motion, väckt fråga om att för Rikets
Ständers Bank bereda utländsk vexel-credit och, för sådant ändamål,
hemställt, dels att Kongl. Kungörelsen den 7 Augusti 1816, som ändrar
Yexel-Stadgan, måtte upphäfvas, emedan den eljest skulle lägga ett oöfvervinneligt
hinder för contracters upprättande om sådane utländska crediters
begagnande, enär der stadgas, att vexel, dragen utifrån på här i Riket vistande
man, ovillkorligen skall vara ställd på tre dagars sickl eller fjorton
dagar från utgifvandet, hvilket icke stöde tillsammans med ett vexelcontract,
som ömsesidigt måste vara stäldt på lika tid, dels ock att stadganden
i ämnet måtte utfärdas i enlighet med ett af motionären dertill
uppgjordt detailleradt förslag.
Utskotten få i anledning häraf erinra, att förevarande fråga är af så
vidt omfattande beskaffenhet, att tiden, i anseende till Riksdagens snart
förestående slut, icke medgifver förslagets närmare granskning; och hemställa
på sådan grund,
att motionen måtte förfalla. Stockholm den 10 Maj 1845-
N:o. 5.
Ank. till Exp.-Utsk. den 10 Maj, kl. 6 e. ra.
Betänkande, i anledning af väckt motion om förändring och tillägg
uti Bank-lagen den 1 Mars i83o.
Uti en hos Högloll. Ridderskapet och Adeln väckt samt till Banco-och
Lag-Utskotten remitterad motion, har Herr Rosenblad, Bernhard, föreslagit,
Bih.till[R. St. Vrot. 1848, 6 Sami. 2 A/d. S Haft. I
2~!
Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o 5.
att, med upphäfvande af 4 §• i -Bank-Lagen den i Mars i83oj följande §§.
måtte deruti i stället införas, nemligen:
4 §•
Bankens behållna capital, efter afdrag af alla densamma åliggande
skulder och förbindelser, skall, utan inberäkning af dess fasta egendom och
inventarier, utgöra Tio millioner Riksdaler Banco, efter i83o års mvntbestämnings-värde,
och på så sätt, att, om något år minskning i denna behållning
förefinnes eller uppkommer, skall bristen fyllas af först inflytande vinst.
5>
Rikets Ständer ansvara i Sveriges Rikets namn och å Dess vägnar,
att, under alla inträffande händelser, alla af Banken ingångna skulder och
förbindelser blifva till fullo godtgjorde.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört: att genom i83o
års Bank-Lag uti 4 §• blifvit stadgad en Grund-fond för Banken, eller med
andra ord, en Capital-behållning utöfver dess skulder af 4 millioner R:dr
Banco; att vid Riksdagen 1834 och 1835 denna blifvit ökad till 5 millioner,
utan att dock en motsvarande förändring blifvit införd i Bank-Lagen;
att vid i84o och 1841 årens Riksdag en reserv-fond af ytterligare i million
R:dr blifvit tillagd; och att Bankens Capital-behållning sedermera, genom
besparade vinster, blifvit ökad till öfver 9 millioner R:dr Banco samt
att vid nästlidet års slut nämnde Capital-behållning öfverstigit 10 millioner
R:dr Banco.
Om nu motionärens förslag blefve antaget, så komme, enligt hans
förmenande, Bankens verkliga soliditet i första rummet att grundas på en
Capital-behållning, öfverstigande f af alla dess skulder, hvilka, med undantag
af några få millioner, tillhörande classerne af enskildes räntebärande
fordringar och af enskilde depositioner, bestodo dels af utelöpande sedlar,
som utgöra Rikets hufvudsakliga penninge-circulation och som icke till större
belopp kunde dragas ur rörelsen, dels af depositioner af Staten tillhörige
medel, hvaraf större poster alltid måste finnas innestående. Under sådane
förhållanden borde, enligt motionärens åsigt, Svenska Banken blifva en af
de solidaste, sorn, med en klok och varsam förvaltning, kunde utan fruktan
och oro möta tillfälliga ogynnande handels-criser; men för de ovanligare
händelser, som möjligen skulle kunna, denna säkerhet oagtadt, skaka Bankens
credit, borde äfven en ytterligare trygghet vinnas, genom det i 5
föreslagne stadgande, som gåfve verklighet åt Rikets Ständers garanti för.
deras Bank,
Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N.-o 6.
Utskotten, som tagit berörde förslag i öfvervägande, få i anledning
deraf i Rikets Ständers minne återföra, att Banco-Utskottet uti i §. af deras
under N:o 44 afgifne Utlåtande, hvilket i den delen vunnit Rikets Ständers
bifall, föreslagit, att Bankens Capital-öfverskott eller grund-fond måtte,
utom beräkning af Bankens fasta egendom och inventarier, fastställas till
ett belopp af Tio millioner R:dr Banco och att möjligen inträffande Capital-förminskning
under året således skulle af vinsten ersättas; äfvensom
Banco-Utskottet hemställt, att, i händelse af bifall^ till nämnde förslag,
Banco- och Lag-Utskotten måtte ega att uppgöra och Rikets Ständers pröfning
underställa förslag lill den ändring i Lagen för Rikets Ständers Bank
af den i Mars i83o, som deraf blefve en följd.
Vid sådant förhållande och då Rikets Ständer bifallit Banco-Utskottets
borörde hemställan, samt Utskotten, för betryggande af Bankens säkerhet,
lika med motionären, finna det vara af vigt, att Grund-fondens belopp
varder uti Bank-Lagen bestämdt, få Utskotten tillstyrka Rikets Ständer
att för deras del besluta, att, genom utfärdande allmän kungörelse,
f <$*. i Bank-Lagen den 1 Mars i83o mätte varda
upphäfven och förändrad till följande lydelse'.
Bankens Capital-öfverskott eller Grund-fond skall, utan beräkning
af Bankens fasta egendom och inventarier, utgöra
en summa af Tio millioner R:dr Banco, hvadan möjligen inträffande
Capital-förminskning under året af vinsten ersättes.
Hvaremot och enär det icke lärer finnas erforderligt, att Rikets Ständers
skyldighet att Bankens förbindelser fullgöra, bestämmes genom ytterligare
lagbud, än de, som redan förefinnas, Utskotten hemställa,
att motionen i denna del måtte lemnäs utan afseende.
StocKholm den io Maj i845.
N:o 6.
Ank. till Exp.-Utsk. den io Maj, kl. 6 e. m.
Memorial, med hemställan, att en ny ansvarighets-Lag för Rikets
Ständers Fullmägtige i Banken måtte utfärdas.
Som Kongl. Maj:t, genom Nådig kungörelse af den io Juni i84i
beslutat, att i § uti ansvarighets-Lagen för Rikets Ständers Fullmägtige i
4 Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N:o 6.
Banken af den 12 Mars i83o, angående utbetalning af större och mindre
Creditiven, hvilken upphört att ega tillämpning, sedan berörde Creditiv
blifvit anvisade på Riksgälds-Contoret, skall från samma ansvarighets-Lag
utgå; men 4 §• i nämnde Lag hänvisar till den straffbestämning, 1 mom.
af 2 § innefattar, hafva Utskotten anselt sig böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta och hos Kongl.
Majrt i underdånighet anhålla, att en i omförmälde hänseenden
.förändrad ansvarighets-Lag för Rikets Ständers Fullmägtige i
Banken må blifva utfärdad, så lydande:
§• '•
Underlåta Fullmägtige, att, vid det tillfälle, då, enligt Regerings-Formens
5o §., Konungen, i samråd med dem och med
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, annan Riksdagsort än Hufvudstaden
utsätter, noga iagttaga och tillstyrka hvad de för
det allmänna finna mest lämpligt och nyttigt, ankomme det
på de sammankommande Rikets Ständer att pröfva, huruvida
Fullmägtige, en eller flere, gjort sig ofört jente .af Rikets Ständers
förtroende, eller höra under ransakning till laga ansvar
ställas.
§. 2.
Beträdes Fullmägtig att af försummelse eller egennytta hafva
underlåtit, öfverskrida eller afvikit från de föreskrifter,
som Banco-Utskottet eller Revisorer, enligt 72 §. RegeringsFormen
och 70 §. Riksdags-Ordningen, meddelat, eller i gällande
Banco-Ordningar till bestämd åtlydnad stadgade äro,
må målet genast hos Rikets Ständers Justitise-Ombudsman
anmälas, hvilken åligger, att detsamma skyndsamt hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Svea Ilof-Rätt åklaga. Skulle, efter anstäld
laga undersökning, den anklagade befinnas brotlslig, fälles
han, utom i de fall denna Lag serskildt uppgifver, till ansvar
och ersättning efter omständiglieterne, enligt 18 Cap. HandelsBalken.
§. 3.
Beträdes en eller flere af Fullmägtige, att ehvad till Bankens
angelägenheter hörer, hafva emottagit ochåtlydt nå
-
Banco- och Lag-Utskottens MemorialN:o 6.
5
gon annan befallning eller föreskrift ifrån, eho «let vara må,
än af Rikets Stander, deras Banco-Utskolt, eller, med de i
Riksdags-Ordningen och Instruclioner utstakade vilkor, af Rikets
Ständers Revisorer, utan att deremot hafva gjort alla de
föreställningar och protester, det af Banco-Utskottet vid 1809
och 1810 årens Riksdag för Fullmägtige utfärdade Reglemente
föreskrifver, vare den eller ue, som till heslutet bidragit,
fbrlustige så väl Rikets Ständers, som ock annat allmänt medborgerligt
förtroende. Tillskyndas, genom Fullmägtiges förhållande,
härvid Banken eller dess credit något lidande, skola
den eller de brottslige, jemte skadeersättning dömas till
fästning på två till högst fem år, efter omständigheterne, dock
utan arbete.
§• 4-
Som Banco-Fullmägtige ej ega att öfverlägga i närvaro af
något ombud från Konungen eller Regeringen, och det är föreskrifvet,
att, derest bemälde ombud, efter derom gjord framställning,
vägrar att sig aflägsna, Fullmägtige då höra uppskjuta
öfverläggningen och afsluta sessionen; hafva den eller
de, som denna föreskrift brutit, förverkat Rikets Ständers förtroende;
och bör en sådan förseelse af nästkommande Revisorer
genast anmälas hos Rikets Ständers Justitias-Omhudsman
och dermed förfaras på sätt i 2 §. stadgadt är.
§. 5.
Underlåta Fullmägtige alt vid någon fråga af vigt höra
Understyrelsen, hvars skriftliga utlåtande derom hör Fullmägliges
protocoll biläggas, eller åsidosätta Fullmägtige den
noga tillsyn, som dem åligger, att Banco-Verket efter BancoOrdningarne
och den antagna embets-melhoden blifver förvaltadt,
förhålles med deras ansvarighet, i hvarje af dessa
fall, på sätt i 2 §. omförmäles.
§. 6.
Reser Fullmägtig bort, utan behörig skedd anmälan hos
Bik. tili R. St. Fröt. 1845, 6 Sami. 2 Afd. 5 Haft. 2
Banco- och Lag-Utskottens MemorialN:o 6.
Ordföranden, eller denne utan med öfrige Fullmägtige gjord
öfverenskommelse, och derigenom försummar sammanträde
eller annorledes afhåller sig från Fullmägtiges sammankomster,
utan att ega och tillkännagifva laggiltigt förfall, vare han för
hvarje försumrnadt sammanträde förfallen till Tio Riksdalers
höter, som afdragas arfvodet och tillfalla Bankens armbössemedel.
§• 7-
Fatta Fullmägtige beslut, då icke två tredjedelar af deras
fulla antal är närvarande, eller utan att hvar och en till protocollet
kunnat, på sätt 66 §. af Riksdags-Ordningen föreskrifver,
yttra sin mening, eller hindras någon att vid underdåniga
expeditioner till Kengl. Maj:t bifoga sin serskilda mening,
derest Bankens hemligheter derigenom icke röjas, ege samma
ansvar rum och förfares på sätt i a §. stadgadt är; och skall,
i dessa och alla andra fall, den, som sig icke till protocollet
yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut.
§• »■
Förbryter Fullmägtig sig i något af förutnämnde fall, emellan
Revisionerne, eller då Rikets Ständer ej äro tillstädes, anmäles
och beifras sådant af Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman;
oeh athalie sig tilltalad Fullmägtig från utöfningen af sin befattning
intilldess han blifvit genom laga kraftvunnen dom
frikänd.
§• 9-
Är den tilltalade eller åklagaren missnöjd med Hof-Rättens
dom i dessa mål, ege han att deröfver, i den ordning i allmänhet
för brottmål stadgadt är, anföra underdåniga besvär,
hvilka hos Kongl. Maj:t, uti Dess Högsta Domstol, upptagas
och pröfvas.
Stockholm den io Maji ,845.
STOCKHOLM, I. Marcus, i845.
Oi V*
Hör till Banco- och Lag-Utskottens Betänkande, N:o 6.
I
nit Helner
i Banco- och Lag-Utskottens Betänkande N:o 6.
rad. 2 nedifr. slår: ehvad läs: i hvad
— 17 uppifr. — framställning — föreställning
— 5 nedifr. — embetsmethoden — arbetsmethoden
— 1 uppifr. — eller denne — eller han, eller Ord
föranden,
Bih. lill R. St. Trot. 18 45, 6 Sami. 2 Afil. 6 Haft.
1
STOCKHOLM, I. Marcus, i 845.
Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N:o 7.
i
N:o 7.
Äok. till Exp.-Utsk. den 17 Maj, kl. 2 e. ra.
Memorial, med förslag till samm anj em lening af Riks-Ständens
skiljaktiga beslut öfver Utskottens Memorial, N:o
3, angående omröstningar i Förstärkt Utskott öfver Lagen
för enskilde Banker.
De respective Riks-Stånden hafva, enligt till Utskotten ankomne
pvotokolls-utdrag, i anledning af terörde memorial, slädnät i följande beslut,
nemligen:
Den af Utskotten till Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden gjorda
inbjudning att antaga den utaf Ridderskapet och Adeln beslutade redactions-förändring
i 11 § af Utskottens förslag till Lag för enskilde Banker,
att i stället för orden-' ”Sex procents ränta”, skulle införas: "Sex Procents
årlig ränta”, är af förenämnde tre Riks-Stånden antagen.
Likaledes har Borgare-Ståndet bifallit Utskottens till nämnde Riksstånd
gjorda hemställan att förena sig uti Ridderskapet och Adelns beslut,
att, i 8 § 1 mom. af Utskottens berörde förslag, framför ordet: ”inlösas”,
skulle tilläggas orden: ”med Rikets mynt”.
Deremot hafva Utskottens inbjudningar,
till Ridderskapet och Adeln, att frånträda dess beslut, rörande förändringar
i 8 § om sedel-valören samt i 10 § 1 och2 morn., och antaga
Utskottens af Borgare-Ståndet gillade förslag i nämnde delar;
lill Preste- och Bonde-Stånden, — att frånträda deras beslut, rörande
1, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 18 och 21 §§ samt Bonde-Ståndet dess beslut,
rörande den 5 § och i stället antaga Utskottens förslag till samma
§§; samt
Bih. lill R St. Prof, 1845, G Sami. 2 Afd. 7 Baft.
2
Banco- och Lag-Utskottens Memorial, N:o 7.
till Preste-Ståndet, derest sistnämnde inbjudning icke antogs, att
förena sig Bonde-Ståndets beslut i dess helhet, rörande nyss uppräknade
§§.
blifvit afslagne af de Riks-Stånd, till hvilka inbjudningarne sålunda
varit ställde; äfvensom Ridderskapet och Adeln återremitterat Utskottens
framställning, rörande 5 §, hvilken framställning åter blifvit gillad af Borgare-Ståndet
samt leornad utan anmärkning af Preste- och BondeStånden.
De af Utskotten uppgjorde förslag till voterings-propositioner i Förstärkt
Utskott äro gillade at Preste-, Borgare-och Bonde-Stånden; hvaremot
memorialet i denna del, på grund af deremot gjorde anmärkningar, är vordet
af Ridderskapet och Adeln åtterremitteradt.
I fråga slutligen om det Utskott, uti hvilket de sålunda beslutade
omröstningar skola ega rum, har Borgare-Ståndet bifallit Utskottens hemställan,
att voteringarne borde verkställas i Förstärkt Lag-Utskott; hvaremot
Preste- och Bonde-Stånden beslutat, att omröstningarne skulle ske i
Förstärkt Banco-Utskott samt Ridderskapet och Adeln uti Förstärkt Banco-
och Lag-Utskott.
Då, på sätt ofvan är nämndt, genom de af Utskotten framställde
sammanjemknings-förslag och inbjudningar, något Rikets Ständers sammanstämmande
beslut uti förevarande lagstiftning icke kunnat vinnas, återstår
således endast att bringa de serskilde meningarne tili enhet genom omröstningar
i Förstärkt Utskott; och då de af Utskotten uppgjorda förslag
till voteringspropositioner äro vordne gillade af tre Stånd; kan följaktligen
den af Ridderskapet och Adeln i frågan beslutade återremiss icke till någon
åtgärd föranleda ; men enär Riks-Stånden, angående bestämmandet af
det Utskott, som bör, med Rikets Ständers rätt, de skiljagtige frågorne afgöra,
jemväl äro af serskilde meningar; åligger det Utskotten att söka bringa
dessa tili samstämmighet; dervid och emedan två Stånd, nemligen Preste-
och Bonde-Stånden, förenat sig om det beslut, att omröstningarne böra
uti Förstärkt Banco-Utskott verkställas, samt Ridderskapet och Adelri
jemväl ansett Ranco-Utskottet böra uti omröstningarne deltaga, Utskotten,
vid sådant förhållande, anse sig böra vördsamt
Banco- och Lag-Utskottent Memorial, N:o 7.
3
inbjuda
Ridder skåpet och Adeln samt B or "are-Ståndet att med Preste-
och Bonde-Stånden förena sig uti det beslut, att ifrågavarande
omröstningar böra, i likhet med hvad, enligt alla
fyra Riks-Ständens sammanstämmande beslut, vid sistlidne
Piiksdag egde rum, uti Förstärkt Banco-Utskott verkställas.
Skulle åter, genom denna inbjudning, något sammanstämmande
eller tre Stånds beslut uti denna fråga icke vinnas; så lärer det, enligt
29 § 3 morn., jemfördt med 44 § 3 mom. Riksdags-Ordningen, tillkomma
Conslitutions-Utskottet att med Rikets Ständers rätt afgöra, uti hvilket
Utskott ifrågavarande omröstningar skola verkställas; derom Utskotten,
sedan sig visat, om förenämnde inbjudning antages eller icke, således komma
att, så vida denna åsigt af Rikets Ständer gillas, hos Constitutions-Utskotl
göra anmälan.
Stockholm den 17 Maj 1845.
STOCKHOLM, elme» & granbergs tryckeri, 1845.
Register
öfver Banco- och La g-Utskottens Betänkanden.
N:o
Ansvarighets-Lag för Fullmägtige i Banken. . . 6.
Banker, enskilde, förslag till Lag för sådane 1.
Utlåtande i anledning af anmärkningar mot förslaget .... 2.
Memorial, med förslag till sammanjemkning af Rikets Ständers
skiljagtige beslut 3.
Memorial, med förslag till Voterings-Propositioner i Förstärkt .
Utskott
. 7.
Bank-Lagen den 1 Mars 1830, om ändring i densamma
Vexelcredit, om beredande af utländsk vexelcredit åt Riksbanken . . .
o
STOCKHOLM, tmck.t bos W. F. Dalmak, 1845.
