# ID: svediakorp-gov2125
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 96,769
# sentences: 2,547
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utskotlets Utlåtande, N--o 23g.
7
N:o 239.
Arik. till Exp.-Ulsk. den 18 Mars, kl. it f. m.
Utlåtande, i anledning af erhållne äterremisser ä Utlåtandet N:o
11 y, angående Stapel-Städernas Tolag.
C U. A )
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 117, hvarigenom Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående en förändrad reglering i afseende
å Stapelstädernes Tolag, blifvit af. Utskottet afstyrkt, har af Preste- och
Borgare-Stånden bifallits, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet
detsamma återremitterat, på grund af förekomue yttranden: att
redan vid 1834—1835 årens Riksdag Rikets Sländer ingått till Kongl.
Maj:t med underdånig anhållan, det Kongl. Mapt täcktes, efter fullständig
utredning af amni t, derom framställa Nådig Proposition, och att således ett
Riks-Stånds vid denna Riksdag uttryckte obenägenhet mot den föreslagna
regleringen icke utgjorde något giltigt skäl för Utskottets afstyrkande af
densamma; att Utskottet bordt närmare, än som i det afgifna utlåtandet
egt rum, utreda frågan om Sta pelstädernes förmente privilegier att uppbära
tolag; att Kongl. Majrts Nådiga Proposition dessutom icke föreslog något
Tolagens upphörande, utan endast ett förändradt uppbördssätt deraf, hvarigenom
skulle beredas likhet i rättigheter och skyldigheter emellan de serskilde
sLapelstäderne, och dessa erhålla en större säkerhet för Tolagens utgående,
än som nu vore händelsen, då nemligen efter den löreslagne regleringen
Tolagen åtminstone kunde för vissa år till bestämd summa beräknas;
att icke Borgaren kunde sägas vara den, som drager bördan af en sådan
afgift, utan komme densamma att till slut egentligen endast drabba
eonsumenten, så väl å landet som inom städerne; att de olika bestämmelser
i afseende på Tolagen, som nu äro gällande i de serskilda städerne, bidrogo
att leda importen på onaturliga vägar, och att framkalla möjliga underslef
vid fortullningarne; samt att på desse med flere, så väl i den Kongl, Propositionen
anförde och i Utskottets utlåtande intagne, som under discussionen
förekomne, skäl, Utskottet mätte till högstberörde Nådiga Proposition tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
I anledning af de yt randen, som afgifvits inom förenämnde 2:ne Riksstånd,
hvilka beslutat åtenemiss i denna fråga, får Utskottet anföra: att
8
Stat s-Ut sko t tets Utlåtande, Nio »3p.
Rikets Ständers vid 1834—1835 årens Riksdag underdåniga framställning
till Kongl. Maj:t, i afseende på utredningen af frågan om Stapelstädernas tolag,
icke nu bör kunna i något afseende anses inverka på Rikets Ständers pröfning
af det förslag, som på grund af en slik utredning afgifvils, helst detsamma
icke synes medföra de dermed åsyftade fördelar; samt att BorgareStåndets
nu visade obenägenhet emot meranämnde förslag är i Utskottets
tanka ett bevis, att den beqvämlighet, förenkling och lättnad, samt förminskning
uti kostnader, som förändringen i uppbördssättet förmodats skola medföra
för de trafikerande i Stapelstäderne, och således hufvudsakligen för desse
städers borgerskap, icke af dem anses blifva båtande, och att derföre
ett af de bufvudsakliga ändamålen med förslaget förfelats.
Hvad angår den ifrågasatte fullständiga utredningen om och i hvad
mon Stapelstädernes rättighet att uppbära Tolags-afgifter är grundad på
privilegier, så är Utskottet i saknad af nödige handlingar från de flesta,
äfvensom af tid, att sådane sig förskaffa, icke i tillfälle att för hvarje stad
serskildt ulreda denna fråga. Likväl får Utskottet upplysningsvis meddela,
att redan uti Stockolms stads privilegier af den 6 Maji 1436 är omnämndt
räntan af Klädehuset och Vågen, såsom en gammal afgäld; och uti de den
10 Mars 1636 för staden utfärdade privilegier är under N:o 7 beviljad
Tolag på allt inkommande och utgående gods. År 1715 den 21 September
blef genom Konungens Bref uttryckligen förordnadt, att Tolagen tillädes
Stapelstäderna att derföre Bryggor, Packhus och andra nödiga byggnader
vidmagthåila, och hvilket jemväl genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den
28 Februari 1717 närmare bestämdes. Staden Norrköpings gamla privilegier
af 1620 äro i detta afseende förnyade genom Kongl. Majrts Nådiga Resolution
af den 2 Julii 1777, sorn stadgar, alt lill kostnader för publike
byggnader och reparationer samt stadens allmänna larf, nytto och prydnad,
användes stadens inkomster, hvaribland i första rummet uppräknas inkommande
och utgående Tolag.
Då emedlertid Utskottet, för sitt afstyrkande utaf Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, icke hemtal stod af de ifråga varande Stapelstädernes privilegier,
ian Utskottet ej heller finna en fullständigare utredning i denna del vara
af närvarande förhållanden påkallad; men anser foilfarande, att ingen rubbning
bör uti så gamla och vid flei faldiga tillfällen sudfästade rättigheter ega
rum, utan serdeles maktpåliggande skäl, hvilka Utskottet nu icke anser
vara för handen. Enligt Utskottets tanke, kan den åsyftade likheten i rättigheter,
Stapelstäderne emellan, icke ernås genom den ifrågasatte regleringen.
Stats-Vtskottets Utlåtande, N.-o a5p.'
9
gen, hvilken tvertom, under skenbar likhet i afgifter, skulle medföra ganska
betydlig olikhet uti vilkor Stapelstäderne emellan, enär Tolags-ersättningen
skulle meddelas blott i förhållande till hvarje stads andel i tulluppbörden,
men utan någon beräkning af de utgifter för byggnaders och hamnars
underhåll m. m., som det är Tolagens ändamål att motsvara. Den ena
staden erhölle troligen mindre, än som erfordrades och den andra måhända
mera, allt i följd af locala förhållanden, som medgifva, att en del städer
kunna åtnöjas med en ringare Tolag, då andra behöfva en större. Den jemna
fördelningen öfver hela Riket skulle dessutom blifva högst menlig, om
telags-afgiftens deraf följande förhöjning på en del orter lomme att mera
än förut tynga dervarande ringa rörelse blott till förmon för en annan stad,
der den större, lifligare och mera vinstgifvande rörelsen väl kunnat bära den
hittills varande högre afgiften.
Den säkerhet i afseende å en mera bestämd årlig inkomst af Tolagen,
som förmenas genom ett förändradt uppbördssätt för framtiden beredas
städerne, torde ock svårligen vara att emotse, enär i allt fall Tolagen
framdeles skulle, likasom tillförene, komma att rätta sig efter den större
eller mindre importen eller exporten under olika år. Hvarförutan, i följd
af de ständiga Förändringarne i tull-lagstiftningen samt den lätt insedda
möjligheten, att städernes, såsom ersättning för Tolagen, tillförsäkrade andel
af tull-uppbörden skulle kunnna i en framtid nedsättas, eller helt och
hållet indragas, en större osäkerhet för sländerne uppkom, än som de nu
ega uti de från äldre tider dem förunnade förmoner och rättigheter, och
hvilkas Ökande, så länge hittills gällande stadganden ega rum, beror af stadens
invånares utvidgade verksamhet, deras stigande rörelse, handel och välmåga,
som härigenom jemväl gifva ökad näring åt en god samhällighetsanda
för communens gemensamma bästa.
Af dessa skäl och då, enligt hvad ofvan berördt är, utlåtandet N:o 117
blifvit af 2:ne Riks-Stånd bifallet,
anser sig Utskottet böra detsamma vidblifva.
Stockholm den 15 Mars 1845.
Reservation.
Af Herr Wedberg: ,JJag anmäler min reservation mot detta betänkande,
deruti den af mig och andra Utskottets ledamöter yrkade utredning om
Bih. till R. St. Prot, 184S. 4 >Saml. 1 Ajd. a Band. 18 Baft. 2
10
Stats-TJtskottcts Utlåtande, N.o s3g.
frågans förmenta privilegii-natur icke mägtat förskaffa sig ett rum, utan deremot
blifvit, på sitt sätt, bortresonerad, ehuruväl, om detta stöd undanrycles,
allt som kan sägas emot den Kongl. Propositionen, reducerar sig till
en föga grundad bevisning. Under målets behandling inom Utskottet bar
jag varit, och är fortfarande, äf den mening, att 114 § Regeringsformen, som
talar om Rikets Ständers privilegier, icke är tillämplig i detta fall, der
fråga endast är om en Stapelstädernes föi mon, eller rättighet, om man så vill
kalla den mångenstädes hardt tryckande tolags-afgiften. Man vet ock, att
tolagen till stor del tillkommit efter utfärdandet af nyssnämnde Regeringsform,
som i 60 § förbjuder monopoliers fastställande, till förmon för vissa
corporationer, äfvensom att Kongl. Maj:t eger rätt att höja och sänka tolags-afgifterne,
utan Rikets Ständers hörande, ja till och med att medgifva
anläggning af nya och upphörande af äldre stapelstäder. Min oförgripliga
tanke är således, att ofvan citerade 114 § ej kan i detta mål med något
skäl åberopas, och, ehuru ombud för 3:ne städer, anser jag mig dock förpligtad
att icke handla och rösta annorlunda, än såsom en representant af
Svenska Folket. Då nu Kongl. Maj:ts Proposition i ämnet grundar sig på
föregående Ständers egen begäran, finnér jag det minst sagdt besynnerligt,
att densamma nu röner ett sådant motstånd. Det har ej kunnat nekas, att
genom antagandet af det för Rikets Ständer nu framlagda förslag, de trafikerandes
fördel skulle i hög grad befrämjas, minskning beredas i städernas
förvaltnings-kostnader, med ett ord, att både stapelstäderne och det allmänna
skulle vinna deruppå. Men man fruktar, att, om staten öfvertoge
tolags-uppbörden och anvisade städerna vederlag, representationen i en framtid
kunde vägra utgifvande af ersättnings-beloppet, eller, i afseende derå,
vidtaga förfoganden, som stridde mot stapelstädernas nu egande förmoner.
Sådant befarar icke jag, så länge samhällsordningens bestånd utgör och måste
utgöra högsta syftemålet för hvarje medborgares, och synnerligen representantens,
sträfvanden samt dessas handlingssätt bestämmas af rättskänslan
och förnuftet. Att misströsta derom vore detsama som att gifva allt
förloradt.
I följd häraf tillstyrker jag bifall till den Kongl. Propositionen.”
Herr Friherre Tersmeden förenade sig uti ofvanstående reservation,.
Slats-Utskotlets Utlåtande, N.o 140.
II
N:o 240.
Ank. till Exp.-Utsk. den 18 Mars, kl. it f. ni.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om grundskatternes
förvandling till bevillning, rörande en allmän skatte-jemning
öfver hela Riket, m. m. (f. A.)
Fiån Ridderskapet och Adeln, Preste» och Bonde-Stånden hafva till
Stats-Utskottet blifvit remitterade följande motioner:
-O af Herr Westerstrand P., sorn anfört: att den så kallade grundskatten,
hvilken iuginge bland de i 59 § Regeringsformen omtalade Ordinarie
inkomsterne, vore för de skattskyldige högst tryckande, genom dess
ojemna fördelning och sättet att utgöra densamma. Den förra olägenheten,
eller grundskattens ojemna fördelning, har man i allmänhet ansett aldrig
kunna afhjelpas, emedan då värdet af hvarje hemman i tidens längd blifvit
lämpadt eftervdess allmänna onera, en förändring i grundskatten, till
lättnad för de beskattade hemmanen, ej kunde ske utan motsvarande tunga
för de mer eller mindre skattfria, hvilket skulle leda till ingrepp i egande
rätten, hvarjemte ett stort hinder för en förändring härutinnan ansetts ligga
uti inrättningars och personers rätt att, enligt den så kallade Indelningen,
sjelfve af vissa hemman uppbära skatten. Den sednare olägenheten,
eller sättet att utgöre grundskatten, har deremot icke ansetts lika oafhjelplig.
Bestämd i spanmål och andra persedlar, qvarstod nämnde skatt i sitt numera
föråldrade skick, men då penningeförhåilandena icke utgjorde hinder
för en förändring härutinnan vore det tid att inse det naturliga och förmonliga
deraf, att alla Statsbidrag utgjordes i penningar directe till StatsCassan,
och den af Staten lönade embelstnannen upphörde alt sjelf af den
skattdragande uttaga sin aflöning. Motionären ansåg derföre grundskatten
höra bestämmas till ett visst penningebelopp af hvarje hemman. Skillnad
skulle dock göras emellan hvad till allmänna föremål utgår och hvad som
utgöres för vissa häraders eller socknars nytta. De å jordbruket liggande
onera, hvilka i motionärens tanka borde och kunde till Stats-intrad i penningar
förvandlas, vore ordinarie räntan, Afradsspanmålen, Kronotionden
samt Roterings- och Rustningsskyldigheten; och sedan dessa skatter blifvit
af bevillningsnatur, inträdde först möjligheten att afhjelpa olägenheterne af
skatternes ojemna fördelning. Man har ansett, att egarne till de beskattade
S.ajs-Vlskotlets Utlåtandej iV.o 24°-
hemmanen stå i skuld till Kronan för den af henne afslådde egande-rätten
och att grundskatten i följd deraf är ett perpeluelt arrende. Det vore
ej obilligt, att jordegaren härifrån fick köpa sig fri genom någon tids
betalning af ränta och amortering. Om man antog, att den capitalskuld,
som på detta sätt för ett hemman anses amorteras, är sexton gånger större
än dess grundskatt, d. v. s., alt den skulle deraf utgöra något mera än 6
procent, skulle, då skatten är 100 R:dr, capital-skulden vara 1,600 R:dr. Om
jemna 6 procent härå, eller 96 R:dr åligen, betalas och deraf beräknas ränta
till 4 proc. å hvad som år från år återstår, samt det öfriga amorterar
capitalet, för första året med 2 pr., och sedan i stigande progression, är ainmorteringen
på 28 år verkställd. En årlig, med vilkor af upphörande efter
28 års tid gjord, betalning kan anses lika med afbetalning å vanligt
fastighetslån och således böra öka hemmanets värde med ett belopp, som
svarar emot primitiva skuldsumman. För detta värde bör då egaren, likasom
för det öfriga taxeringsvärdet å hemmanet, erlägga bevillning med
2 R:dr på 1,000, eller för 1,600 R:drs värde 3 R:dr 9 sk. 7 rst, att, sammanlagd
med den öfriga eganderätts-beviilningen, fortfara så länge den antagna
bevillningsgrunden är oförändrad och sedan, i öfverensstämmelse med en
ny antagen grund, utgå. Sammanlägges sistberörde afgift med den omförmälda
grundskaltslösen, uppkommer summan af 99 R:dr 9 sk. 7 rst, lika
med hela grundskatten på | procent nära, hvilken procent kunde, utan känning
för Stats-Verket, efterskänkas. 1 följd häraf föreslogs: att, af den för
ett hemman i penningar uträknade allmänna grundskatten såsom
grundskattslösen erlägges till Staten i 28 år, hvarefter den upphör, och
att med ett belopp af 16 gånger hela grundskatten ökas hemmanets taxeringsvärde,
hvaraf bevillning i vanlig ordning bör utgöras.
Motionären ansåg ock de Kronohemman, å hvilka besittningsrätten ej
är till enskilde genom arrende upplåten, utan af Krono-åboer innehafvas,
böra inbegripas i nämnde grundskatts amortering. För dessa hemman kunde
berörde skatt anses hafva tillkommit såsom ett perpetuelL arrende. Således,
då skatten en gång genom amorteringen upphört och på det hemmanen
åt dåvarande åboer ej må för intet bortskänkas, bör någon, emot skattelöseskillingen
svarande skall på hemmanen qvarstå, dock med rättighet
för åboerne att derifrån köpa sig fria och med detsamma vinna egande rätt
till hemmanen. I öfverensstämmelse med hvad hittills egt rum, bör sådan
lösen bestämmas till 10 gånger den summa, som i ränta och amortering å
grundskatterne årligen betalas. För ett hemman, hvars grundskatt primitivt
varit 100 R:dr, skulle således denna lösen blifva 960 R:dr. Det bör
Stats-Utskoltels Utlåtande, IV.-o a ./o.
slå åboen fritt alt, när som helst, betala den. Ilar han ej gjort det vid
grundskatts-aroorteringens slut, böra 4 procent af löseskillingen, eller 38
R:dr 19 sk. 2 r:st. för hvarje 100 R:dr, i primiliv grundskatt af åboen fortfarande
erläggas, intill dess lösningen eger rum. Efter tillägg till taxeringsvärdet
af den ofvan föreslagna, mot grundskatts lösen svarande, förhöjning,
bl ifver detta värde för samtlige hemmanens förmoner och skyldigheter en
mycket säkrare måttstock, än det så kallade hemmantalet, hvilket, lika med
grundskatten, högst ojemut fördeladl, borde afskaffas. Emot en enkel Taxerings-läiigd
öfver hemmansvärdet kunde då utbytas hela det invecklade,
med origligheter behäftade, Jordeboksverket.
I anledning af denna motion äio yttranden afgifna af Herr Rääf, Herr
v. Hartmansdorff, Herr v. Heyne, Grefve D. Frölich, Herr P. G. Cederschöld,
Herr E. v. Troil och Herr C. Danckwardt, hvilken sistnämnde
jemväl utarbetat ett förslag till Skattejemnings-lag, så lydande:
1.
"Rikets Ständer besluta, att den grundskatt, som nu åligger Kronoskattehemman
i Jordeboks och Hemmantalsränta samt Afrads- och Kronotiondespanmåi
skall, efter 28 års förlopp, fördelas enligt allmän taxeringsgrund på
all oberustad jord å landet under enskildt eganderätt, fideikommiss och
frälseränta icke undantagne, utan vedergällnings-skyldighet å skattehemmans
sida för uppkommande förmedlingen till högre belopp, än som svarat mot
högst hälften af dess nu utgörande räntor efter Jordeboken.
2.
Dea privilegierade jorden eller säteri, rå- och rörs-samt frälsehemman
skatllägges genast i öfverensstämmelse med allmännaste skattläggningsgrunden
för Kronoskattehemman i häradet till lika ränta med dem; persediarne
dock utförde till värde i penningar efter medium af de tre sista årens Markegångspris.
Verkan af skattläggningen rubbas i enlighet med föregående
punkt, när tiden för jemn fördelning af grundskatten inträder.
3.
Under förenämnde 28 år utgår den enligt ofvanstående punkt påförde
nya grundskatt till ränta och amortering af den löseskilling för skattebidraget,
som Staten medelst Riksgälds Contoret utger i obligationer med fyra
procents löpande ränta till den skattskyldige, hvarefter den försvinner.
4.
Stats-obligationen uträknas till ett sådant belopp, som svarar mot årliga
skatten, så likväl, att deraf både ränta och två procents amortisement
kan godtgöras.
>4
Stats-Ulskotlets Utlåtande, TV.o
5.
Då det sålunda bildade fondsystem bar sin ovilkorliga säkerhet i dea
privilegierade jordens egna grund-ränta, må det aldrig kunna förblandas
med förvaltningen för andra möjligen framdeles beslutade Slats-papper,
hvilka kunde hvila på annan grund och säkerhet.
6.
Ett Creditiv anvisas på Rikets Ständers Bank till anlitande för tillfälligt
behof att omsätta dessa papper.
7.
Af det belopp, sorn sålunda återkommer till Riksgälds-Contoret, skall
ett capital, motsvarande årliga amorteringen, innehållas och annulleras, öfver
hvars iagttagande det tillkommer Stats-Revisionen att vaka.
8.
Det åligger Riksgälds-Contoret att mot Credit-sedlar på större och 'minvalörer
inväxla obligationerne för att befria Allmänheten från behof att
sinsemellan uppgöra ränte-liqviden och vid växelbrist skaffa handeln och
Banken tillgång till sådane papper. Sistnämnde åtgärd bör dock med varsamhet
utöfvas, så att obligationerne helst circulera inom landet. Dessa
credit-sedlar skilja sig från de hittills vanliga deri att Riksgälds-Contoret
förbehåller sig att infria sedlen med Stats-obligationer, löpande med fyra
procents ränta, som utgår af skattejemnings-fonden eller med motsvarande
Bauco-sedlar efter godtfinnande.
9.
Alla medel, som för på nytt utgifne Stats-obligationer inflyta i Riksgälds
Contoret, vare sig i Credit-sedlar eller Banco, förblifva hvilande
i cassa-kistan, till dess nya obligationer åter erbjudas.
10.
Den räntevinst, som tillfaller Riksgälds-Contoret under obligationernes
hvilotid derstädes, utgör i första rummet tillgång till ersättande af förvaltningskostnader.
Den kan blifva betydlig, och för detta fall stadgas, att
den kommer att utlånas på fastigheter å landet, till så jemn fördelning, som
svarar mot skattevedeilags-beloppet, hvarigenom räntan, som under tiden
Stats-Vtskofets Vtlatandej N.o *4°‘ l5
inom orten upplupit, om dess tillstånd varit sådant att capitalet kunnat
der bibehålla sig, till orten i egenskap af lån återkommer, och således icke
utsuger rörelseroedlet, innan landet med producten af sin flit hunnit skaffa
motsvarande tillgångar.
När dessa lån slutligen uppsägas, eger Riksgälds-Contoret tillgång tili
kostnaderne för det nya taxerings-verket, och vidare kan det användas tili
indemnisationer, serdeles inom de conqveterade provincerne.
11.
Vedergällnings-skyldighelen, enligt första punkten, å skattehemmanens
sida, för åtnjutna förmedlingen, uppfylles på det sätt, att de vid 28 års utgång
och framgent under lika mångå år i egenskap af löseskilling för befrielse
af den skattedel, som på privilegierade jorden öfvergått, erlägga ett,
efter samma tidrymd åter upphörande tillskott, under egenskap af tillfällig
ränta.
12
Detta sålunda under 28 år tillgängliga lösesldtlings belopp utgör ränta
och amortisements-fond för andra Stats-obiigationér af vanlig art, sorn kunna
erfordras för sednare indemnisations-åtgärden, i fall tillgången efter 10:de
punkten icke förslår.
13.
Yisar sig efter den nedanför nämnda taxeringen och i enlighet dermed
uppgjord fördelning af grundskatten på samtlige hemmanen, att privilegierad
jord på förhand mottagit större capital i obligation, än som svarar
mot påförde nya grundskatten, efter fyra procent uträknadt, skall öfverbetalningen
godtgöras Riksgälds- Contorel medelst serskildt påförd räntedel,
som utgår i 28 år och motsvarar behof vet för ränta och amortisement af
ålujutne öfverskottet.
Hvad af löseskillings-beloppet efter l2:te punkten kunde öfverskjuta
behofvel för indemnisationen, när återbäringsräntan enligt föregående moment
såsom ytterligare tillgång blifvit beräknad och obligations-fonden tillförd,
kommer att skattehemmanen efterskänkas, under beräkning likväl af
fondens tillräcklighet för uppehållande af obligationernes värde genom tillfälliga
uppköp. För sednare vederlaget uträknas capitalet efter 5 procent.
14.
För vinnande af mera rättvisa och likhet öfver bela landet i det nu
ojemna taxeringsvärdet, bör e» jemkning deri öfver hela riket förberedas
i6
Slats-Ulskoltets Utlåtande, N.o
att taga sin början fem år innan skattejemningen vidtager och hemslällas
vidsträcktare Jemförelse-Comitéer, biträdde af kamerala tjenstemän, helst
desamme öfver hela eller större delar af riket. Intilldess samma taxeringsverk
tillämpas, må intet afseende fästas å den nja skattskyldighet, som blifvit
påförd den privilegierade jorden, eller denna leda tili nedsättning i nu
gällande taxeringsvärde.
13.
Desse Taxerings-Comiteer böra jemväl hufvudsakligen pröfva och föreslå
bela fördelningen af gamla grundräntan efter taxeringsvärdet, uppskatta rätta
indemnisations-summan för hvarje hemman, derefter påföra återbärnings-ränta,
om obligationen varit för hög, samt bestämma beloppet af den ytterligare
indemnisationsfordringen, om den varit för låg.
16.
Pröfnings-Jemförelse-Taxerings-Comiléen, hvilken granskar hela Taxerings-Verket
eger slutligen, efter afräkning af Indemnisations-fonden hos Riksgälds-Contoret
från hela det oguldna vederlagskrafvet, bestämma summan af
rest-skulden, som kommer att med vanliga Stats-obligationer liqvideras; i
förening hvarmed rätta löseskillings-beloppet, i öfverensstämmelse^med 12:te
och 13:de punkterne, jemväl föreslås, allt till det billiga afseende Konung och
Ständer kunde vid grundskatts-fördelningen derå fästa.
17.
Konungens Befallningshafvandes Skattläggnings-Utslag, som omfattar
alla oberustade hemman af Säteri, Rå- och Rörs- samt fräle-natur inom häradet,
bestämmer de år, hvarunder påförde räntan oförändradt gäller, med
rätt och skyldighet för hemmanen alt derefter åtnjuta den lindring eller
vidkännas den förhöjning i ränta, sorn efter skattejemnings-lagen kundé, i
öfverensstämmelse med allmänna taxeringen, framdeles åsättas, mot tillförsäkran
af lyftnings-rätt till den Stats-obligation, som svarar mot påförde
räntebeloppet af vederbörlig indemnisalion, i händelse af möjlig förhöjning,
för hvilken ovilkorlig säkerhet anvisas i de hos Riksgälds-Gontoret uppkommande
indemnisations-fonder; hvaremot Staten förbehålles återbäring till
samma fonder, i händelse vederlaget skulle efter allmänna fördelningsgrunden
finnas för högt utgifvet, på sätt Skattejemnings-lagen stadgar.
Utslaget hémställes till pröfning af KongJ. Kammar-Collegium, som öfver
leru
-
Stats-Vlsloltels Utlåtandej N:0 i4o>
>7
lemnar sitt beslut lill Kongl. Majrts Nådiga fastställelse, hvilken innefattai
begge statsmagternes garanti för de å Statens sida utlofvade vilkoren. —
18.
Utgår frälseränta ieke efter uträkning, bör Konungens Befallningshafvande,
efter Häradsskrifvarens utredning af räntans belopp eller värde, bestämma,
huru ansvarigheten för behörig ränta bör emellan beSiltningsrättsinnehafvaren
och frälseränlans egare fördelas, innan rätt för någondera att
lyfta obligalionsbeloppet eller skyldighet att det förränta, vidtager. Beslutet
äfven i denna del underställes Kongl. Kammar-Collegii pröfning, liksom
Kongl. Majsts Nådiga fastställelse.
19.
Med besvärsrätt öfver Konungens Befallningshafvandes och Kongl. Kammar-Collegii
Utslag i dessa mål förhålles, såsom i andra skattläggningsfrågor.
20.
Rikets Ständer besluta likaledes, att samma grunder af billighet och
rättvisa böra tillämpas, så snart Kongl. Maj:t finner i Nåder skäl tillåta en
förändring af Indelnings-Vet ket, för hvilken utjemning ett lika beskaffadt
fond-system då borde träda i dettas ställe, hvarigenom det rörelseeapital,
som nu sättes i omlopp och genom amortering minskas, kunde i ett någorlunda
jemnt förhållande ersättas.”
jB) af Contracts-Prosten Almqvist, som framställt förslag att jemna
missförhållandet emellan skatternes fördelning och på samma gång öka landets
rörelseeapital, i hvilket afseende är vordet anfördt: att af den directa
beskattningen, som utgjorde 2 af Statsinkomsternes belopp, ordinarie räntan
tog drygaste andelen. Dess inedelbelopp af ett skattehemman med 4,000
R:dr taxeringsvärde uppgick till 80 R:dr och vore så mycket mera tryckande,
som den steg i samma mön skörden slår fel, d. v. s., i omvändt förhållande
till jordbrukarens förmåga att utgöra densamma. Denna grundskatt
föreslogs att lika fördelas på all Sveriges jord, på det sätt, att, sedan
Kammar-Collegium emellan alla Rikets hemman verkställt den lätta divisionen
af jordéboksräntan, hvaraf medium tages af de 10 sislförflutne årens
markegång och fixeras i silfver, den privilegierade jorden erhåller af Riksgälds-Contoret
under Rikets Ständers garanti* med 41 å 5 procents ränta
löpande Stals-obligationer* motsvarande i capital efter 5 för hundradetden
åtagne andelen i ordinarie räntan, eller den genom fördelningen bestämda
qvoten, hvaremot den oprivilegierade jordens innehafvare med lika ansvari
Bih, lill R. St. Prot. 184S. 4 Sami. 1 Afd. 1 Band, 18 Hafi. 3
i8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o i/}.o.
sorn för kronouppbörd, till Riksgälds-Contoret utfärda inskrifningar i fastigheten,
motsvarande i capital å 5 procent den nedsättning, som blifver medgifven
i den årliga grundräntan till det belopp, som förut öfverstigit denna
qvot. Å dessa inskrifningar erlägges årligen 4-S- procents ränta och procents
amortissement, hvarigenom Riksgälds-Contoret successivt inlöser sina utfärdade
förbindelser och efter förloppet af 28 år har verkställt liqviden. Dessa
inskrifningar syntes böra ställas på 5 procents ränta och 1 procents
amortissement, hvarigenom liqvidationen endast erfordrade någon mera tid.
Om något år skillnad emellan utgift och inkomst uppstod, blefve den säkerligen
ej betydligare, än att Contoret kunde densamma besörja. Uti denna
skattejemning behöfde icke kronans jord ingå, ej heller boställen, Academiehemman,
m. fl.
Vid remissens beviljande hafva inom Preste-Ståndet, i anledning af
denna motion, yttranden afgifvits utaf Kyrkoherden Bergvall, Professoren
Fries, Prosten Ekstrand, Lector Wallman och Biskop .4gardh.
O Af Riksdagsfullmägtigen Pehr Sahlström från Stockholms Län,
med hvilken åtskillige ledamöter af Bonde-Ståndet sig lörenat: att all jord inom
Riket, utan afseende å hvad jordeboks-natur den hittills må innehaft,
försättes i det naturliga tillstånd af jemlikhet i anseende till onera och utskylder,
i hvilket jorden från början varit, och alt således de allmänna
onera på alla hemman och serskildt skattlagde lägenheter lika fördelas, efter
dessas beskaffenhet. I sådant afseende föreslogs, att Rikets Ständer matte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det följande förberedande åtgärder
intill nästa Riksdag vidtoges, så att den föreslagna skattejemningen då kunde
af Rikets Ständer verkställas:
l:o Att genom Konungens Befallningshafvande i hvarje Län upprättas
fullständiga uppgifter å alla de allmänna utskylder, onera och piaestationer
in natura, som från jordlägenheter inom Länet utgöras, samt antalet af
alla hemman och skattlagde jordlägenheter, fördelade i classer efter deras
olika natur, med serskilda förteckningar öfver utskylderne;
2:o att likaledes genom Konungens Befallningshafvandes försorg uppgöras
tillförlitliga förslag till en lika fördelning af de allmänna utskylder,
onéra och prasstationer in natura, som från jorden inom hvarje Län nu utgå,
på alla der belägna hemman och lägenheter, efter medium af de 10
sednaste årens taxeringsvärde, utan afseende å den serskilda natur, sorn
för närvarande linnes lägenheterne åsatt;
3:o att öfver dessa förslag må höras Deputerade från hvarje socken,
Stats-UtskoUels Utlåtande, N.o 14°-
på det att, om taxeringsvärdet å något hemman skulle .befinnas origtigt,
nödig rättelse deruti må kunna göras;
4:o att sedan sålunda blifvit bestämdt, huru stor anpart af allmänna
utskylder, onera och prsestationer in natura, hvarje hemman och lägenhet
bör vidkännas, ej allenast uträkningar göras å den tillökning, som drabbar
de privileg:erade hemmanen, såsom säterier, rå-och rörshemman m .m.
emot hvad de förut utgjort, samt den minskning i utskylder, som tillskyndas
de nu hårdare skattlagde krono- och krono-skattehemrnanen; utan ock
bestämda uppgifter å de ersättningsbelopp, som härför bora tillerkännas de
förut privilegierade hemmanen och lägeniieterne samt utgifvas af dem, som
förr varit hårdare skattlagde.
Efter det dylike uppgifter kommit Rikets Ständer tillhanda, ansåg motionären
100,000 R:dr årligen i 10 år böra beviljas, hvarutaf skulle utbetalas
hvarje år ett motsvarande belopp af den till sälerien m. fl. bestämda ersättningen.
Hvarje privilegierad t hemman skulle genast, sedan ersättningssumman
bekommits, börja utgöra sin anpart i de allmänna utskylderne och
onera, hvilken anpart jemväl skulle användas till omförmälda ersättningsbelopp,
som således inom de 10 åren öfver hela Riket kan blifva guldet,
efter hvilken tid den nya beskattningen först bör träda i verket, i följd
hvaraf den gamla under tiden bör fortgå orubbad. Och bör sedermera den
minskning, som tillskyndas de hårdare skattlagde hemmanen icke förr än
10 år derefter komma dem tillgodo, utan de under tiden fortfarande utgöra
hvad dem af ålder ålegat, samt skillnaden emellan hvad deraf skall
utgå i utskylder efter den nya beskattningen, och det de förut utgifvit,
jemte en billig löseskilling för kronojorden, till Stats-Verket ingå såsom ersättning
för anslaget, 100,000 R:dr.
D) Af Petter Mårtensson från Jönköpings Län, som äfven afgifvit
förslag, att all jord i Riket måtte återförsättas i det ursprungliga tillståndet
af jemlikhet i afseende på onera och utskylder till Staten.
F) Af Fr. von Zweigbergk Jr ån Skaraborgs Län, som, efter att hafva
redojort för den priviligierade jordens uppkomst, m. m., åberopat sitt vid
1834- 35 årens Riksdag afgifna förslag till jemkning i beskattningen.
Af Gustaf Pettersson jrån Östergöthlands Län, som föreslagit,
det en Comité af sakkunnige Män måtte nedsättas, för att utarbeta förslag
till en förändring i jordens beskattning och att samma Comité blefve af
Kongl. Maj:t ålagd att hafva sitt arbete färdigt så tidigt, att Regeringen,
med stöd af detsamma, kunde till näst sammanträdande Ständer afgifva förslag
till en allmän skaltejemkning.
20
Stats-Utskotlets Utlåtande} N.-o i4°-
Häruti hafva Matts Persson från Stockholms Län och Anders Andersson
från Östergöthlands Län instämt.
Utskottet har af samtlige dessa förslag och de i anledning derutaf
inom Riks-Stånden förefallna, vidlyftiga discussioner tagit kännedom och
dervid hos sig stadgat den öfvertygelse, att det hvarken är möjligt foreller
skäligen torde kunna fordras af — ett Rikets Ständers Utskott, hvars
tid dessutom tages så i anspråk, som förhållandet är med Stats.Utskottet,
att ingå i en detailleråd granskning af så genomgripande frågor, som de
förevarande, samt till Rikets Ständer afgifva ett fullständigt förslag till en
allmän skaltejemning öfver hela Riket; för hvilket förslags uppgörande derjemte
skulle erfordras, att, till ledning vid frågans bedömande och allt hvad
dermed eger sammanhang, från vederbörande Embetsmyndigheter i landsorlerne
infordra yttranden, uppgifter, räkenskaps-utdrag, ro. m. — Vid sådant
förhållande och då Utskottet icke heller anser sig kunna understödja det
af en utaf motionärerne framslälldej förslag angående tillsättandet, af en serskild
Comité för ärendets fullständiga utredning, och derigenom föranleda ett kostsamt,
långvarigt och besvärligt arbete, hvars ändamålsenlighet är högst tvifvelaktigt,
så hemställer Utskottet,
att de väckte frågorna om grundskatternes upphörande och om
allmän skattejemning för närvarande icke måtte föranleda någon
åtgärd.
Stockholm den 15 Mars 1845.
Reservation er.
Af Måns Mänsson: ”Emot det beslut, HögloQ. Stats-Utskottels majoritet
stannat uli, att ingenting för närvarande bör eller kan göras i afeende å de
motioner, en del upprigtigt och ädelt sinnade fosterlands vänner väckt, angående
skatternes jemnare fördelning, samt ett enklare och lättare sätt att dem
utgöra och emottaga, får jag mig reservera.
Det kan väl icke annat än väcka hvars och ens förundran deröfver, att
de medborgare, de Stånd, som i alla andra frågor alltid åberopa mönster
från Frankrike, Österrike, Preussen, Norrige, Amerika m. m., nu icke vill
följa deras efterdömen. Uti Frankrike gick en rättvis beskattning för sig ganska
väl. Här vill man icke ens tillåta, att egarne till den Svenska skatlejorden
få köpa sig fria från åtminstone en del af de onaturliga skatter, som
af enväldets Regering och adel blifvit pålagde.
Smit-LukoUcts Utli.t*.nde, N.o 2^0.
21
Om Lagman Danckwardts förljenstfulla förslag af Rikets Ständer au>
tages, blefve ingen medborgare-ciass mera lidande än endast den, sorn eger
den öfverbeskattade skattejorden. Den fick betala mest, ehuru, om man
betraktar saken opartiskt, så väl Landtågs-gärden som den öfriga hemmanlalsräntan
är tillkommen för tillfälliga behof och skulle, då behofven upphört,
jemväl gärderne upphöra. Jag vill fråga, om det är Cbristligt handladtalt
i evighet uttaga och hit tilt Stals- och Riksgälds-Conloret hopsamla flere
millioner emellan hvarje Riksdag utöfver Statens verkliga behof, för att nedgräfva
i canaler, bortskänka till odlingar m. tn. åt större och rika godsegare,
hvilkas jordagods äro af frälse-, säteri-, rå- och röis-natu'r, och således
litet eller intet bidragit till desse öfverskott. Utom Rotering och Rustning,
som endast tillhör skattejorden, betalas i gärder och jordeboksräntor
på de äldre skattehemmanen 200 R:dr. Tror man, att man upphjelper
jordbruket med en så orättvis beskattning, så »eltar man sig allt förmyeket.
Ett | dels hemman af desse högre beskattade har lill den mestbjudande
på frivillig auction försålts till den stora summan ett halft stop bränvin.
Men icke nog dermed, att skatterne äro så stora, att de icke kunna utgöras;
allt prejeri sedan,—- ja,— det finnes Em bets- och tjenstemän, sorn till
den grad föröka sina löner, att de hafva råd endast begagna smör till bränsle
uti sina kök, för att laga sin läckra mat, på samma gång som skattebonde!!»
nödvändigaste tillhöriglieter släpas lill utmätniugs-auetiom för att realiseras
till samma embetsman. S
Här är största skälet, hvarföre man icke vill antaga Lagman Danckwardts
förslag, då voro alla prejerier undanröjde.
Voro Svenska allmogen och skattehönderne beredvillige alt bortdrifva
Christian den II, så lingö de också betala kalaset, sorn man säger, ty elter
den dagen fick Adeln samla till sig godsräntor, skatter af all» slag, men
hvad lingö skattehönderne till belöning för besväret? Jo, hela den så kallade
hemmantals-räntan lingö de sig af Ådel och enväldet, tid efter annan,
pålagd, en rätt hederlig lön, som de nu fä betala 50, 70 ä 80 Riksdaler
årligen. Det var väl ändå Christians mening att göra Sverige lika lyckligt
som Norrige sedan blef/
Af David Åndersson, Sven Heurlin, Petter Persson, Jonas Johans«■
son, Anders Nilsson, Sandstedt och Gezelius.
Bih. lill R. SU Prof, 1S4S. 4 Sami,, 1 A/d 2 band. tS llift*
4-
STOCKHOLM, Ecksteinska boktryckeriet, 1845.
Statt-Utslottets Utlåtande, 2V:o 241.
1
N:o 241.
Ank. til Evp.-Utsk. d. 20 Mars, kl. 11 f. a.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, dels om framtida försäljning
af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, dels angående
förändring af de i afseende pä utarrendering af Kronans
fasta egendomar å landet nu gällande föreskrifter.
(I. A.)
Från Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet har Stats-Utskotlet
erhållit remiss å följande inom hemälde Riks-Slånd väckte motioner, nemligen
:
i:o af Herr Dankwardt, C., som yrkat, att, enär bibehållandet af
Statens egande-rält till de i Riket befintliga kungsgårdar icke allenast utgjorde
ett hinder för dessa egendomars ändamålsenliga odling, utan äfven,
i följd af den dervid erforderliga kostsamma förvaltning, tillskyndade det
allmänna betydlig förlust, men, å andra sidan, penninge-ställningen i landet
lör närvarande icke medgåfve fördelaktig försäljning af fastighet, och
icke förutses kunde, huru snart en förändring härutinnan vore att emotse,
Rikets Ständer alltså måtte besluta, att samtliga för Statens räkning utarrenderade
Kungsgårdar böra, när Rikets Ständer framdeles finna tiden dertill
lämplig, upplåtas åt den mestbjudande under enskild egande-rätt och
lika skattskyldighet, som åtföljer annan skattejord, samt de inflytande köpeskillingarne
uteslutande användas för större företag, hvilka stå i sammanhang
med Rikets försvarsverk till lands och sjös. Derjemte och då förnyade
trettioåriga arrenden af Statens egendomar skulle motverka eller uppskjuta
slutliga öfvergången af Kungsgårdarne i enskild ego, har motionären
föreslagit, att Kungsgårds-arrenden, hvilka hädanefter löpa till ända, icke
må prolongeras på längre tid än fem år samt contract med nya arrendatorer
icke eller för längre tid afslutas;
2:0 af Riksdagsfullmägtigen Lars Bygde'n från Westerbottens Län,
hvilken hemställt, att så väl Militias-Boställen, som alla andra Kronan tillhöriga
jordagods, hvilka äro utarrenderade och för Kronans behof umbärBih.
till R. St. Prof. 1845. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 19 Uäft. 1
2
Stats-Utskottet» Utlåtandet N:o 24#.
liga, mätte å auction tili skatte försäljas; hvarigenom, efter motionärens
åsigt, ej mindre Staten än enskilde skulle tillskyndas flerfaldig» fördelar;
3:o af Riksdagsfullraägtigen David Andersson från Hallands Län, hvilken
fästat Rikets Ständers uppmärksam het å behofvet och lämpligheten af
vissa förändringar uti de, i afseende på utarrenderingen af Kronans egendomar
å landet, nu gällande bestämmelser. Det vore nemligen, efter motionärens
tanka, icke med billighet öfverensstämmande, att en arrendator,
hvilken å egendomens förbättrande nedlaggt möda och kostnader, måste,
vid arrendetidens utgång, genom åtagandet af en förhöjd och genom medtäflares
obetänksamma speculations-anda ofta alltför högt uppdrifven afgift
förvärfva sig rätt att vid arrendet fortfarande bibehållas. Exempel saknades
ej eller, att, i följd af den vid arrende-auctionerne medgifna obegränsade
täflan, arrendet uppjagats till så öfverdrifvet belopp, att den förre omtänksamme
och driftige arrendatorn icke vågat under sådane vilkor egendomen
öfvertaga. Arrende-summans bestämmande utöfver värdet af egendomens
afkastning hade ock ofta medfört arrendatorns och stundom borgensmännens
utarmande samt egendomens vanskötsel och förfall. Såsom utväg alt
i möjligaste måtto förebygga dessa olägenheter, har motionären, i och för
utarrenderandet af alla sådana egendomar och hemman, hvilkas arrenden
ingå till Statsverket och icke äro till löner åt Em bets- och Tjenstemän anvisade,
föreslagit följande förändrade stadganden, hufvudsakligen öfverensstämmande
med de föreskrifter, hvilka, jemlikt Kongl. Resolutionen af den
3 Maj 1821, blifvit meddelde, i afseende på åtskilliga Lunds Domkyrka
tillhöriga hemman, nemligen: att genom visse af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länet utsedde Committerade borde, efter föregången undersökning
och med afseende dels å egendomens eller hemmanets beskaffenhet,
dels å de af andra hemman i orten utgående arrenden, bestämmas ett
maximum, hvaröfver och ett minimum, hvarunder arrende-anbudet icke
finge gå, hvilka belopp helst borde utsättas i spanmål, hälften råg och hälften
korn, samt beräknas efter hemmanets geometriska egovidd eller egendomens
odlade och till odling tjenlig» jord; att detta Cornmitterades yttrande
borde af Länets Hushålluings-Sällskap och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
granskas samt vidare underställas Kongl. Kammar-Collegii pröfning;
att vid nuvarande arrendetids utgång egendomen skulle å auction, hvilken
komme att förrättas å en och samma dag så väl inför Kongl. M»j:ts Befallningshafvande
som Kammar-Collegium, utbjudas på arrende under trettio
års tid; att arrendatorn, derest han väl häfdat och skölt egendomen,
Stalg-UtsJcottt* Utlåtande, N:o 211.
3
hvaiöfver Gornmitterade borde sig yttra, samt Kronofogden i orten och
församlingen å sockentämma afgifva utlåtande, skulle eg* options-rätt att
öfvertaga det högsma, vid auctionen gjorde, maximum icke öfversligande, anbud,
så vida han moni viss föreskrifven tid sig derom hos Kongl. Majas
Befallningshafvande anmälde, hvilken förmon äfven borde tillkomma arrendatorns
enka eller barn, om de för sina åtaganden ställde behörig säkerhet,
samt att, då vid auctionen arrende-anbudet icke öfversteg minimi-beloppet,
arrendatorn skulle förlora options-rätten och egendomen efter förnyad auction
till den högstbjudande utarrenderas.
Frågan om försäljning till skatte af Kungsgårdar och M11 itiae-bosfallen
har vid flere förflutne Riksdagar utgjort föremål för Rikets Ständers
profning. Uti underdånig skrifvelse af den if Juni 1818, anhöllo Rikets
då församlade Ständer, det täcktes Kongl. Majit lill utrönande, huruvida
de fördelar, som genom en sådan försäljning voro att förvänta, möjligen
kunde uppvägas af några dervid mötande betänkligheter, från vederbörande
i Nåder infordra alla nödiga upplysningar, på det Rikets Ständer vid
deras nästa sammanträde mätte komma i tillfälle att det i berörde hänseende
väckta förslag till närmare öfvervägande upptaga. Sedan, i anledning
häraf, Kongl. Majit uti Nådig Skrifvelse af den 18 Januari 1823, så väl meddelat,
Kiigs- och Kammar-Collegiernes underdåniga utlåtande, enligt hvilket
bemälde Collegier samma förslag i underdånighet afstyrkt, som äfven
tillkännagifva, dels att Kongl. Majit för Dess del ansett några förändrade
omständigheter efter 18ro års Riksmöte icke hafva inträffat, som kunde
föranleda till ändiing uti det, jemlikt Kongl. Brefvet den 31 Maj samma
år, fattade beslut att icke för alltid Kungs- och Kungsladugårdar från
Kronan afsöndra, dels ock att Kongl. Maj:t med den rätt, 80 § RegeringsFormen
Konungen tillägger, icke fann skäl bifalla, det Officersboställen skulle
till skatte försäljas; så förklarade Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse
af den 3o September 1823, det Rikets Ständers åsigter af detta ämne fullkomligt
instämde med hvad^Krigs- och Kammar-Collegierne uti ofvannämnde
utlåtande anfört; hvadan Rikets Ständer, med hemtadt stöd af berörde,
Grundlags §, funno någon ytterligare åtgärd härutinnan å deras sida då
icke ega rum. Efter det vid 1834—*835 årens Riksdag förnyade motioner
angående föryttrande under skattemanna-rält af Kungsgårdar och andra
Kronolägenheter blifvit inom Riks-Stånden väckte, förklarade Rikets Ständer,
uti underdånig skrifvelse af den 3o October i834. det de icke funne skäl
att frånträda sin vid r8a3 års Riksmöte yttrade åsigt, att Kungs-ech Kungs
-
4
Slats-TJtslcottets Utlåtande, N:o 241.
ladugårdar icke må för alltid från Kronan afsöndras eller Officers-boslällen
till skatte försäljas, men anhöllo derjemte i underdånighet, att, i händelse
någon Kungsgård, Kungsladugård eller annan till boställe icke anslagen
Kronolägenhet skulle finnas af den beskaffenhet, att verklig fördel för
Staten uppkomme genom försäljning till skatte af sadan egendom, Kongl.
Älaj:t måtte i .Nåder låta vederbörligen utreda förhållandet och förslag i
ämnet derefter till Rikets Ständers pröfning öfverlemna. Till följd häraf
hafva Rikets Ständer ock vid sistförflutne Riksdag fått emottaga Nådig Proposition
angående åtskilliga Kronolägenheters skalteförsäljning, hvilken jemväl
är vorden af Rikets Ständer bifallen. Vid detta förhållande och då
några sådana förändrade omständigheter sedermera icke inträdt, hvilka, efter
Utskottets tanka, kunna anses påkalla nu ifrågaställde, emot Kongl. Maj:ts
och Rikets Ständers i ämnet förut yttrade åsigter stridande, beslut om en
allmän skatteförsäljning af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter, hemställer
Utskottet,
att Herr Danckwardts och Lars Bygdens härom väckte motioner
icke måtte till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda;
och torde, i följd häraf, det af den förstnämnde framställde förslag
om inskränkning i liden för dylika lägenheters utarrenderande,
i ändamål att såmedelst underlätta deras framtida försäljning,
jemväl få återfalla.
Genom bifall till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets utlåtande
N:o 32, hafva Rikets nu församlade Ständer visserligen förklarat sig
icke godkänna de af Herr Prosten Almqvist väckta förslag, dels om åliggande
för vederbörande Boställs-Directioner att vid Militiai-boställens utarrenderande
bestämma ett maximum för arrendets belopp, dels angående
options-rätt för förre arrendatorn till arrendets öfvertagande emot den
högsta erbjudne summa; men Stats-Utskottet har emedlertid af Rikets Ständers
i dessa ämnen nu fattade beslut icke ansett sig förhindradt att i öfvervägande
taga den af Riksdagsfullmägtigen llavid Andersson i likartad
syftning framställde och till detta Utskott remitterade ofvannämnde motion,
enär densamma uteslutande afser sådane Knonans fasta egendomar, hvilka
iske äro till Embels- och Tjenstemäns aflöning anslagne.
Enligt hvad sistbemälde motionär uppgifvit och erfarenheten jemväl
nogsamt vitsordat, hafva, i följd af den vid utarrendering af Kungsgårdar
och andra Kronolägenheter medgifne obegränsade täflan, arrende-anbuden
Stats~VIskallets Utlåtande, N:o 24/.
5
icke sällan blifvit uppdrifne till ett, i förhållande till egendomens värde,
alltför högt belopp, hvilket oftast föranledt antingen arrendatorns oförmåga
att arrende-vilkoren i föreskrifven ordning fullgöra, eller ock att egendomen
vid arrende-tidens slut aflemnats vanskött och i försämradt skick.
Till förekommande af de förluster, Staten i begge desse händelser måste
vidkännas, synes derföre ett correctiv emot arrende-anbudens oskäliga uppstegring
vara af behofvet påkaliadt. Bestämmandet af ett maximum för
arrendets belopp, i förening med företrädesi ättighet för förre arrendatorn,
bans enka eller harn, att, emot erläggande af den högsta afgift, som vid
auetionen eibjudits, arrendet öfvertaga, skulle ock, efter Utskottets tanka,
wtgöra en kraftig uppmuntran för redan varande krono-ariendalorer att åt
jordens skötsel och odling egna ökad omsorg samt till egendomens förbättrande
använda sina tillgångar. På dessa skäl och i betraktande af hvad
motionen i öfrigt innehåller, samt med stöd af de uti Kongl. Maj:ts ofvannämnde
Nådiga Resolution af den 3 Maj 1821, i hänseende till Lunds Domkyrko-hemman,
meddelde bestämmelser, har Utskottet alltså funnit sig böra
tillstyrka;
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära,
det täcktes Kongl. Maj:t till framtida iagttagande vid utarrendering
af Kungs- och Kungsladugårdar samt andra Kronolägenheter,
hvilkas arrenden ingå lill Stats-Verket, i Nåder utfärdade följande
föreskrifter, dock utan att härigenom någon rubbning må ega rum
uti de, i afseende på Kronohemmans upplåtande under åbo-rätt,
gällande bestämmelser:
1:0 Sedan Länets Hushållnings-Sällskap och vederbörande Kronobetjening
blifvit hörde, ulsätte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ett minimum, hvarunder, och ett maximum, hvaröfver det årliga
arrendet, icke får gå;
2:0 Till grund för arrendets bestämmande bör tagas dels hemmanets
beskaffenhet, som af chartor och ego-beskrifningar utrönes,
dels beloppet af de för andra egendomar i orten utgående
arrenden, hvilka med arrendatorns utkomst och egendomens behöriga
skötsel anses förenliga;
3:o Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut i förrberörde ämnen
underställes Kongl. Kammar-Collegii pröfning och stadfästelse;
6
Stals-Vtikoltets Utlåtande, lV:o 212.
börande de af sistnämnde embetsmyndighet fastställde maximioch
minimi-belopp intagas i den kungörelse, sorn angående egendomens
utbjudande å arrende-auction utfärdas;
4:o Förre hemmans-innehafvaren, och, i händelse han med döden
algått, hans enka elier barn, njule options-ratt, det vill saga
rättighet att öfvertaga det högsta vid auclionen gjorda, maximibeloppet
icke öfverstigande, anbud. Skulle åter vid auctionen
hvarken förre hemmans-innehafvaren eller någon annan bjuda
det utsatte minimum, bör i sådant läll hemmanet på auction boilarrenderas
till den mestbjudande, utan alt förre innehafvare!! dervid
någon options-rätt njuter.
Stockholm den |5 Mars 184^-
N:o 242.
Ank. till Eip.-iUtsk. -d, 20 Mars, 11. Il f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga, angående de sä kallade
Landt-räntornas beräknande såsom inkomster för det är,
hvarunder de inflyta.
(T. A.}
Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorer hafva uti sin afgifna
Berättelse angående Stats-Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning (pag.
47) fästat Rikets Ständers uppmärksamhet å den af Kongl. Stats-,Contoret,
uti underdånigt betänkande af den 18 December »1839, gjorda hemställan,
att de på jordeboks-skattläggning'. skattskrifning eller taxering beroende
så kallade Landt-Räntorna, hvilka numera, sedan den fordna höst-uppbördsslämman
blifvit afskaffad, helt och hållet inflyta under året efter det, för
hvilket de äro debiterade, måtte uti Riks-Stals-beräkningarne och följaktligen
äfven i Riks-Hufvudboken anses såsom inkomster för det år, under
hvilket de inflyta, så att t. ex. 1840 års till inbetalning år {84* förfallna
ordinarie ränta, afrads- och kronotionde-spanmål, Mantalspenningar, Brau
-
Si ati-Ut stot lett Utlåtande, N:o 242,
7
vins-afgift m. m. bomme att utgöra debet i 1841 års räkenskaper; en förändring.
hvarigenom icke allenast skulle åstadkommas öfverensstämmelse
med uppbörden af de Slats-inkomsler, som indrifvas af förvaltande Verk,
såsom Tull-, Post- och Charice-Sigillaias-medel m. fl., hvilka sednare lill
största delen under debiterings-året inbekommas, utan äfven undvikas deri
i flere hänseenden besvärliga vidlyftighet att i Riks-Hufvudboken, vid Kalender-årets
utgång, balancera betydlrga redan debiterade, men såsom utestående
ansedde, summor, hvartill komme, att, förmedelst en så beskaffad
åtgärds vidtagande, fögderiernas och städernas special-räkenskaper skulle
kunna afslutas den 3t December samma år, för hvilket redogöres, och icke,
såsom nu, åtta månader sednare, samt jemväl Riksbokssiuls-arbelet i väsendtlig
mon fortskyndas.
I sammanhang med denna Kongl. Stats-Contorets af Revisorerne understödde
hemställan, bar Stats-Utskottet till behandling förehaft en af Herr
von Troil, Emil, hos Riddeiskåpet och Adeln väckt, tilt Utskottet remitterad,
motion, deruti blifvit yrkadt, att Rikets Ständer ville hos Kongl, Majrt
i underdånighet begära, det Riksbokslutet måtte hädanefter så tidigt fullbordas,
att Riks-Hufvudboken kunde åtta eller nio månader efter kalenderårets
utgång vara för Mikels Ständers Revisorer eller Stats-Utskottet tillgänglig;
för hvilken nyttiga förändring, efter motionärens tanka, något oöfvervinneligt
hinder icke syntes förekomma, allenast Stats-Contorets ofvanintagne
förslag blifvit bragdt till verkställighet.
Vid öfvervägande häraf, och på det att fullständig ledning måtte
vinnas för bedömande af den åsyftade förändringens verkställbarhet och
ändamålsenlighet, innan Rikets Ständer häröfver fatta beslut, har Utskottet
ansett sig böra hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majrt i underdånighet begära,
att, jemte det nu brukliga bokforingssätl 1 denna del tills vidare
oförändradt iagttages. Kongl. Majrt täcktes i Nåder uppdraga åt
Stats-Contoret att, i enlighet med ofvanberörde förslag och med
iagttagande af den förenkling i öfrigt, som ptöfvas tjenlig, låta
uppgöra dels ett omslut af Riks-Hufvudboken för år i84-. 'dels
ock, jemte i8{3 års Riks-Hufvudbok, en serskild Riks-Hufvudbok
för samma år, enligt det nya förslaget; börande desse räkenskaper,
så snart desamma hunnit fullbordas, öfverlemnas till Rikets
Ständers näst derefter sammanträdande Revisorer, hvilka såmedelst
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 243.
blifva i tillfälle att, i afseende på användbarheten och nyttan af
ifrågavarande nya bokföringssätt, till Rikets Ständer afgifva yttrande.
Stockholm den i5Mars i845.
N:o 243.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Mars, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att Stats-Yerkets samtliga
räkenskaper mätte omfatta samma tid som uppbörds-året.
(LA.)
Med föranledande af Stats-Utskottets under N:o 6i afgifae memorial,
med uppgift å de vid innevarande Riksdag för tillfälliga Stats-Utgifter disponible
tillgångar, samt på grund af 56 § Riksdags-Ordningen, har Herr
Friherre Cederström, Jacob, hos Ridderskapet och Adeln väckt den motion,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
Stats-Yerkets samtliga räkenskaper, så väl Riks-Hufvudboken, som de för
Tull-, Post-, Chartte-SigillatEe-medlen m, m., må från och med år 1845
komma alt afslutas vid en och samma tid, nemligen för uppbörds-året,
eller från den i Maj det ena året till och med den sista April det påföljande
året; hvilken förändring icke allenast skulle betydligt underlätta beräkningen
af Statens inkomster och utgifter, utan äfven göra det omöjligt
att genom balancering af inkomster från ett år till ett annat betäcka uppbörds-balancer;
varande denna motion., tillika med de i afseende derpå
inom Ridderskapet och Adeln afgifne yttranden, till Stats-Utskottet remitterad.
Då Utskottet uti sitt utlåtande N:o 2^2 tillstyrkt en underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t, åsyftande, att de så kallade Landt-Räntorna eller
de på jordeboks-skattläggning, skattskrifning eller taxering beroende Statsintrader
måtte uti räkenskaperne få anses såsom inkomster för det år, under
-
S tat s-TJ t skottet» Memorial, N:o 244.
9
der hvilket de inflyta, och detta förändrade beräkningsätt, i händelse detsamma
blefve af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer godkändt och till iakttagande
anbefaldt, skulle, efter Utskottets tanka, medföra den af motionären
önskade lätthet att med hvarandra jemföra Stats-Verkets inkomster och
utgifter samt tillika bereda en möjlighet att med kalender-årets utgång afsluta
ej mindre Fögderiernas och Städernas summariska års-räkenskaper,
sora för närvarande omfatta uppbörds-året, eller från den j Maj det ena
till och med den 3o April det andra året, än ock de från -Fögderier och
Städer ingående special-räkningar , äfvensom de s. k. Landtböckerna,
hvilka nu afslutas, vid räkenskaps-årets utgång, eller den $0 Augusti, har
Utskottet trott sig böra hemställa,
att Herr Friherre Cederströms förenämnde motion icke raå till
någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda..
Stockholm den i5 Mars 1845.
N:o 244.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 21 Mars, kl. 10 f. ra.
Memorial, med förslag till Votering s-proposition i anledning af
skiljaktiga beslut uti frågan om anslag för bildande af ett Natioual-Museum.
(U. A.)
Vid föredragning inom Riks-Stånden af Stats-Utskottets utlåtande
N:o 202, angående anslag för bildande af ett National-Museum, hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet bifallit, roen Borgare- och Bonde-Stånden
afslagit samma utlåtande. I händelse icke någotdera af sistnämnde
2:ne Riks-Stånd skulle .Jbahäga instämma i Ridderskapet och
Adelns samt Preste-Ståndets beslut, hvilket Utskottet hemställer, får Utskottet,
för ärendets afgörande i Förstärkt Stats-Utskott, vördsamt föreslå
en så lydande Voterings-Proposition:
Bik till R. St Prof. 1845. * Sami i Afd. 2 Band. 19 Haft.
2
10
Siats-Utskottets Memorial, N:o 245.
Den, som, med bifall till Stats-Utskotlets utlåtande N:o 202, vill sif,
för bildande af ett National-Museum, skola beviljas 5oo,ooo R:dr, hvaraf
uppkommande besparing bör Riksgälds-Contoret tillgodoföras, och att Rikets
Ständer till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition å nämnde Contor nu
må anvisa en summa af i5o.ooo R:dr, hvarmed början till uppförande af
Lyggnad för samma National-Museum bör ske, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer något anslag till ifrågavarande föremål iek®
att beviljas.
Stockholm den 1 g Mars i845.
N:o 245.
Ani. till Exp.-Utsi. d. 21 Mars, il. 10 f. n.
Memorialj i anledning af erhållen återrtmiss å Utlåtandet N:o 205.
(U. A.)
Från Preste-Ståndet har Utskottet erhållit återremiss å utlåtandet
N:o 2o5, 1 anledning af väckt motion om löneförbättring för Professorerne
vid Lunds Universitet; men sorn, enligt ankomne Protocolls-utdrag, berörde
utlåtande blifvit af de öfrige 3:De Riks-Stånden bifallet, har Utskottet,
med stöd af 75 § Riksdags-Ordningen,
f unnit återremissen ej kunna föranleda någon åtgärd,
Stockholm den i q Mars 1845.
Sta Is- Utskottets Utlåtande, N:o 24S.
ii
N:o 246.
Ank. »ill Exp.-Utsk. d. 21 Mars, kl. 10 f. ra.
Utlåtande, i anledning af erhållen ät erremiss å Utlåtandet N:o 208.
(U. A.)
Vid föredragning inom Riks-Stånden af Stats-Utskottets den i-;de
nästhdne Februari under N:o 206 afgifna utlåtande, i anledning af väckt
motion om anslag tiil nykterhetsskrifters utgifvande, har Ridderskapet och
Adeln detsamma återremitterat, på grund af anma»kningar, åsyftande att,
med afseende å nyttan utaf dylika skrifter, Utskottet måtte tillstyrka anvisande
al ett anslag å Riksgälds-Contoret af 5 å 6000 R;dr, att af Kongl.
Maj:t vid lämpliga tillfällen för ändamålet disponeras; Preste-Ståndet har,
med afslag å förenämnde Betänkande, beslutat, alt ett anslag af 3,Ooo R:dr
må ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för att, på sätt pröfvas
lämpligt, användas till tjenlige nykterhetsskrifters utspridande bland folket.
Då likväl 2:ne Riks-Stånd, Borgare och Bonde-Stånden, gillat Utskottets
förslag, enligt hvilket motionen ansetts böra förfalla, finner Utskottet
sig böra berörde utlåtande vidblifva.
Stockholm den ty Mars 1845.
STOCKHOLM, tryckt nos W. F. Dalman , 1845.
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.o 247.
1
JM vrs.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Mars, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om skattlagde vattenverks befriande
helt och hållet eller till någon del frän grundräntas framtida
utgörande, då de, i följd af sjöars eller strömmars sänkning eller
af tappning, utrifvas eller förändras. (I. A.)
Under anförande, hurusom i sednare tider frågor mer och mer uppstått
om sänkning af sjöar och strömmar för vattensjuk och fördränkt marks
uttorkning och tillgodogörande, hvilka för landet gagnande företag, dertill
statsanslag jemväl blifvit af Rikets Ständer beviljade, syntes i hög grad förtjente
att uppmuntras och befrämjas, har Herr Danckwardt, M. G., uti en hos
Ridderskapet och Adeln väckt och till Stats-Ulskoltet remitterad motion,
föreslagit, att då, för verkställighet af dylika företag, det oftast vore nödigt
att utrifva eller förändra skattlagde qvarnar och andra vattenverk, i hvilka
fall den dessa verk åsatte grundräntas fortsatta utgörande kora me att utgöra
en tunga å företaget, hvarförutan svårighet ofta mötte för densammns fördelande
på den jord, som vinnes eller förbättras, Rikets Ständer alltså måtte
besluta, att, när för ofvannämnde ändamål till grundränta skattlagde mjöloch
sågqvarnar samt andra vattenverk, hvilkas grundränta är kronan behållen
eller, om den är indeld, lämpligen kan mot annan Kronans behållna
ränta utbytas, varda ulri ine eller så förändrade, att de icke kunna bära hela
eller någon del af samma ränta, Kongl. Maj:t då må ega att, i händelse sådant
i Nåder pröfvas skäligt, meddela befrielse från en sådan ränteandels
framtida utgörande. Den förlust, Kronan härigenom skulle vidkännas, kunde,
efter motionärens tanka, icke blifva af synnerlig betydenhet, helst densamma
möjligen korame att betäckas genom afgälden af nya verk utaf dylik beskaffenhet,
samt det understöd, Slaten i öfrigt åt företaget lenmade, kunde, i förhållande
till ofvannämnde förmon, förminskas.
Bilt. till R. St. Prot. 1845. 4 Sa/ut. 1 d/d. 2 Band. 20 Hiijt. 1
2
Stats-Utskottets 'Utlåtande, IV:o 248.
Då uti i3 §. af Kongl. Förordningen den 20 Januari 1824 uttryckligen
finnes stadgadt, det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ega tillse, att
ränta eller andra allmänna skyldigheter å vattenverk, som utrifves, eller å
den del deraf, som genom försämring bortgår, blifva, efter de för skattläggningar
i allmänhet stadgade grunder, i vederbörlig ordning flyttade på den
jord, för hvars båtnad verket rifves eller försämras, så och enär, genom ofvanberörde
föreskrift, egare af sådane skattlagde qvarn- och andra vattenverk,
hvilka, i följd af sjöars eller strömmars sänkning eller aftappning, 11 trifvas
eller försämras, hafva utväg sig förvarad att i vederbörlig ordning söka och
erhålla den befrielse från eller nedsättning uti de å dessa verk belöpande
grundräntor, hvilken i hvarje serskildt fall må vara af rättvisa påkallad,
hemställer Ulskottet,
att förrberörde motion icke må till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida föranleda.
Stockholm den ig Mars 1845.
M »18.
Ank. till Exp. Utsk. d. 22 ålars, kl. 11 f. ra.
Utlåtande, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande voterings
anställande i Förstärkt Stats-Utskutt öfver åtskilliga i Betänkarulena,
,N:ris 54 och 184 omförmälde frågor. (I. A.)
t:o Sedan Borgare- och Bonde-Stånden bifallit, men Ridderskapet och
Adeln samt Preste Ståndet afslagit Stats-Utskoltets i §. 22 af betänkandet
N:o 54 gjorde tillstyrkande, att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
förnya förra Ständers anhållan, det sådana förändringar i den
militära lagskipningen malle införas, hvarigenom Krigs-Hof-Rätten kunde
upphöra och dess befattning på Rikets Hof-Rätter öfverflytta.?; så hade Utskottet,
uti 3:dje punkten af betänkandet N:o 184, föreslagit, att, till afgörande
af denna fråga, i afseende hvarå 2:ne Riks-Stånd sålunda stannat emot två,
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.o 248.
3
votering finge i Förstärkt Stats-Utskolt anställas öfver en för sådant ändamål
uppgifven votcrings-proposilion:
Enligt Utskottet tillliandakomne Protocolls-utdrag, är omförmälde
voterings-proposition af Borgare- och Bonde-Stånden godkänd. Ridderskapet
och Adeln har deremot ansett frågan rörande underdånig skrifvelse lill Kongl.
Majrt om vidtagande af sådane åtgärder, hvarigenom Krigs-Hof-Rätten kunde
upphöra och dess befattning på Rikets Hof-Rätter öfverflvttas, hafva förfallit,
sedan 2:ne Stånd alslagit Utskottets betänkande i denna del; på grund hvaraf
nyssnämnde voterings-proposition blifvit af Ridderskapet och Adeln afslagen.
Preste-Ståndet har likaledes förklarat, att, i anseende till beskaffenheten af
denna fråga, och enär deri två Riks-Stånd stannat emot två, Ståndet ansåg
densamma vara förfallen och alt någon votering i Förstärkt Stats-Utskott
derom icke borde ega rum.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Utskottet trott sig böra,
jemte anmälan, alt den af Utskottet uti 3:dje punkten af
betänkandet N:o 184 föreslagne voterings-proposition, blifvit
af Borgare- och Bonde-Stånden gillad, inbjuda Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet att uti de a:ne förstnämnde
Riks-Ståndens beslut instämma.
2:0 Uti nedan nämnde §.§. af betänkandet N:o 54 hade Utskottet tillstyrkt
aflåtandet af underdåniga skrifvelse!' till Kongl. Maj;t uti följande ämnen:
i § 34, angående Nådig befallning lill Styrelsen öfver ekeplanteringarne
i Riket att, till ledning och upplysning vid framtida Statsrevisioner,
afgifva berättelse om ekeplanteringarnes framgång m. m.;
i §. 38, i fråga om användande af Postverkets öfverskottsmedel lill
byggnad och utrustning af ångfartyg;
i §. 40, angående framtida inskränkning af tull-licenser;
i §. 44, angående inskränkande af de hos Öfver-Intendets-Embetet
innestående cassa-behållningar mN nr.;
i §. 54, rörande erinran till vederbörande embetsman och auctoriteter
om iagttagandet af Kongl. Reglementet den 20 December 1820, angående
Krono-auctioner för Landt- och Sjöförsvaret;
i §. 58, angående gratification lill entrepreneuren af mathållningen vid
Krigs-Academien:
4
Stais U, skottets Utlåtande, N:o 248.
i §. 65, rörande Nådig befallning Lill Directionen öfver Armeens Pensions-Cassa,
att till Rikets Ständers Revisorer aflemna fullständiga, med verilicationer
försedde, räkenskaper öfver de under Directionens förvaltning ställde
medel;
i §. 73, angående aflemnande till Rikets Ständers Revisorer af berättelser
om Huteriens ställning m. m.;
i §. rörande beklädnads-staters biläggande vid Sluteriens räkenskaper
;
i §. 78, angående Nådig befallning till Öfver-Ståthåliare-Einbetet, att
på räkning i Rikets Ständers Bauk insätta de till bemälde Embeles disposition
anordnade medel, m. m.;
i §. 85, angående enahanda föreskrifter, i afseende på de till RiksMarskalks-Embetets
disposition anordnade byggnads-medel för Stockholms
Slott;
i §. pr, i fråga om upphörande eller- nedsättning af vissa i och för
upprättandet af Danviks Hospitals Hufvud-Bok och proloeolls-föringen hos
Hospilals-Directionen. utgående extra arfvoden; och
i §. p3, angående aflålandet af Nådig Proposition om ersättning till
Lunds Universitet för en uti Universitetets räkenskaper balancerad fordran
hos Kronan.
Sedermera och enär samtlige ofvannämnde förslag till underdåniga
skrifvelse!- blifvit af arne Riks-Stånd godkände, men af de 2:ne öfriga afslagne,
hade Utskottet uti 8:de, prde, rorde, i2:te och i3:de punklerne af
betänkandet N:o 184 hemställt, alt, vid en dylik sakens utgång, omförmälde
förslag malle få förfalla.
Denna sednare hemställan är af Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
bifallen. Borgare-Ståndet har till Utskottet återremitterat nyssberörde
8, p, 10, ra och i3 punklerne af betänkandet Nro 184. i ändamål
alt voterings-propositioner må uppsättas. Bonde-Ståndet har, vid föredragning
af dessa punkter, beslutat att, med gillande af den utaf Herrar Schartau,
Berg m. fl. emot Utskottets beslut afgifne reservation, förelägga Utskottet
att inkomma med voterings-proposition, för alt uti Förstärkt Stats-Utskott
behandlas i afseende å de frågor, hvilka uti förrberörde punkter förekomma.
Vid sådant förhållande och då Utskottets förut tillkännagifne åsigt,
Stats-Utskottcts Utlåtande, N.o 248.
5
det samtlige förevarande frågor borde i följd af deras beskaffenhet, sedan
arne Riks-Slånd härutinnan stannat emot två, förfalla, nu mera vunnit stöd
af Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets härtill lemnade bifall, får
Utskottet,
med vidblifvande af denna åsigt, lill Borgare- och BondeStånden
hemställa, att den väckte frågan orri dessa ärendens
afgörande, medelst votering i Förstärkt Siats-Utskott,
måtte förfalla.
3:o Efter det Borgare- och Bonde-Stånden, vid föredragning af §. io5
uti betänkandet N:o 54, beslutat, att de medel, som i n fly ta för. Kronan tillhörige,
försålda eflecter må, till näst skeende statsreglering, såsom tillgång
reserveras, och att Rikets Ständers således skola i underdånighet anhålla, att
Kongl. Maj:t må anbefalla vederbörande att för nämnde medel till Rikets
Ständer afgifva redovisning, hade Utskottet i i5 punkten af betänkandet N:o
184 framställt den mening, att, enär de af Borgare- och Bonde-Stånden sålunda
beslutade åtgärder icke blifvit af någotdera utaf de arne öfriga RiksSlånden
biträdde, samma åtgärder komme att förfalla.
Borgare- och Bonde-Stånden hafva i det ämne, hvilket uti denna
punkt omförmäles, fattat enahanda beslut, sorn ofvanföre i afseende på 8,
g, io, 12 och i3 punkterne blifvit meddelde, eller att äfven nu förevarande
fråga bör hänskjutas till omröstning i Förstärkt Stats-Utskott. Då likväl
Utskottets yttrande i förrberörde i5:de punkt blifvit af Ridderskapet och
Adeln samt Presle-Ståndet gilladt, har Utskottet funnit sig böra
till Borgare- och Bonde-Stånden hemställa, det sistbemälde
2:ne Riks-Stånd behagade medgifva, att deras ofvannämnde
beslut, angående reserverande och redovisning af de medel,
som för Kronan tillhöriga, försålda effecter inflyta, måtte
få förfalla.
Stockholm den 19 Mars 1845.
6
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 249.
JK 949.
Ank. till Exp. Utsk. d. 22 Mars, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af Koiigl. Maj.-ts Nådiga Remiss ti Kammar-Collegii
Berättelse, angående Sala Silfver-Uerks Ränte-ersättnings-fond,
för redogörelse-tiden från oell med den i November i83g till samma
dag är 1842. il- A.)
Uti Nådig Remiss af den i3 Augusti nästlidet år, har Kongl. Maj:t
behagat till Stals-Utskottet öfverlemna en af Kongl. Maj:ts och Rikets Karnmar-Collegium
den 12 förutgångne Juli insänd Berättelse, angående Sala
Silfver-Verks Ränte-ersättnings-fond för redogörelsetiden fiun och med den
1 November i83c) till samma dag år 1842; af hvilken Berättelse inhemtas,
hurusom, enligt Kongl. Brefvet af den 3i October 1829, till följd af träffad
öfverenskommelse emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt Sala Bergslags Interessenter,
en fond skulle af Bergslaget inrättas, i det ändamål, att genom
dess afkastning Silfver-verket i framtiden blefve i stånd att, utan vidare begagnande
af Kongl. Kammar-Collegii den 20 September 1743 utfärdade Arrende-Contract
om de sex nedre socknarne i Salbergs Län och Westmanlands
höfdingedöme, nemligen Sala, Möklinta, Norrby, Kihla, Kumla och
Tärna, Bergsbruket uppehålla, till hvilken fonds formerande skulle, enär
silfvertillverkningen icke öfversteg 2,5oo lödige marker, årligen afsättas 185
Specie Silfver Riksdaler, och för hvarje 100 öfver 2,5oo lödige marker 37
Specie Silfver-Riksdaler, hvilka medel borde i gångbart mynt förvandlas,
samt då fondens tillgångar sådant medgåfve, uti jordegendom nedläggas, och
denne derefter mot viss spannmålsränta utarrenderas; med samlande af hvilken
fond komme att fortsättas, till dess densamma vunnit den storlek, att
afkastningen deraf årligen utgjorde eller svarade mot 1,100 tunnor spannmål,
hälften råg och hälften korn, hvarefter Silfver-verkets afsättningar till berörde
fond komme att upphöra, och vid hvilken tid borde afgöras, antingen
Bergslaget då skall till Stats-Verket betala de genom förrberörde Contract
arrenderade räntorna till fulla värdet efter årliga markegången, med
bibehållande af Contractet i allt öfrigt, eller ock detsamma då genast komma
att upphöra samt räntorna till Stats-Verket öfverlemnas.
De uti Sala Bergslags Hufvud-Contor upprättade och i bestyrkte af
-
Stats-TJtskollets Utlåtande_, N:o 249.
7
skrifter till Kongl. Kammar-Collegium insände Redogörelser för fonden under
ofvan omförmälde Irenne år, utvisade följande förhållande:
Fondens behållning den i November i83p utgjorde B:co Rdr 15,346: g. 3.
Ränta derå lill den i November i84o  874^ 35. 2.
År i84o, då silfver-tillverkningen uppgått till 3,63g lödiga
marker, 7 lod 12,} grän fint silfver, hafva blifvit afsatta
5q2 Specie Silfver-Riksdaler, eller efter förvandling i Banco
Sediar
1,578: 32.—
Ett års ränta från ocb med den 1 November 1840 till samma
dag år 184' å Capitalet 17,799 sk- 5 r i,oi4: 27. 8.
År 1841 > då silfver-tillverkningen utgjorde 3,444 lödige mar
ker,
8 lod iOi\j grän tint silfver, hafva blifvit afsatta 5i8
Specie Silfver Riksdaler, eller efter förandling i Banco
Sedlar
1,381:16.—
Ett års ränta från och med den 1 November 184* till samma
dag år 1842 å Capitalet 20,190 Rdr 24 sk. 1 r. . . i,i5i: 6. 11.
År 1842, då Silfver-tillverkningen uppgått till 3,684 lödiga
marker i5 lod 1 gran fint silfver, hafva blifvit afsatta 592
Specie Silfver-Riksdaler eller efter förvandling i Banco-sedlar 1,578:32.—
Summa Ränte-ersättningsfond den 1 November 1842 Banco Rdr 22,925: i5.—
Eldigt hvad för Utskottet blifvit upplyst, var fondens Capital sistnämnde
dag innesfående uti Bergslagets Cassa emot ränta af 6 för hundrade;
men då fonden genom den årliga inkomsten i mon af Silfver-tillverkningen
■vid Sala och i synnerhet genom räntan å det redan samlade icke obetydliga
Capitalet hädanefter hastigare tillväxer, anser Utskottet densammas bestånd,
allt intill den tidpunkt, då årliga afkastningen derutaf uppgår till eller svarar
emot 1,t00 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, och då Bergs
laget
i följd häraf bör antingen till Kronan afträda eller lemna full ersättning
för de till Silfver-verkets drift anslagne räntorne från ofvanberörde sex
socknar, vara mest betryggadt genom iagttagande af hvad stadgadt blifvit
rörande inköp af jordegendom för fondens räkning, allt efter som densammas
tillgångar sådant medgifva, och denna egendoms utarrenderande emot
viss spannmålsränta. På grund häraf, tror Utskottet sig ega anledning tillstyrka
Rikets Ständer
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, det måtte
vederbörande anbefallas att, så vidt sådant ej redan skett,
8
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.-o 250.
iagllaga hvad Kongl. Maj:ts till Kammar-Collegum den
3i October 1829 aflåtna Nådiga Bref föreskiifver, beträffande
förvaltningen af Sala Silfver-verks Hänte ersättningsfond,
på så sätt, att för densammas tillgångar inköpes
jordegendom, hvilken sedermera, emot viss årlig spannmålsränta,
utarrenderas; och bör härvid tillses, alt sådan egendom
erhålles för möjligen bästa pris, så att den derutaf
fallande afkastningen må någorlunda motsvara den ränteinkomst,
som Fondens capital hitintills lemnat.
Stockholm den 19 Mars j 845.
Jfå 250.
Alik. till Exp.-Utsk. den 22 Mars, kl. 11 f. m.
Utlåtande_, i anledning af er hällne återremisser å Betänkandet N:o ijj.
(I. A.)
Förenämnde betänkande, enligt hvilket Stats-Utskottet ansett sig icke
kunna tillstyrka någon åtgärd å Rikets Ständers sida, i anledning af ett utaf
Herr J. J. Kjellberg väckt förslag, det Rikets Ständer måtte, genom utsedde
delegerade, låta på en gång förrätta inventering af Statens samtliga inom
hufvudstaden befintliga förvaltande Verks Cassör, äfvensom att vissa föreskrifter
mätte meddelas, rörande beskaffenheten af dessa Verks Cassa-memorialer,
är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bifallet, men af
Borgare- och Bonde-Stånden återremitleradt. De Ledamöter af sistnämnde
tvänne Riksstånd, hvilka yrkat ärendets förnyade behandling hos Utskottet,
hafva i sådant afseende anfört: att så beskaffade extra inventeringar, som
af motionären blifvit föreslagna och hvilka i flera främmande Länder voro
bruklige, syntes vara af högsta vigt, såsom utväg att förekomma uppbördsbalancer;
att det dessutom voro en anomalie, att Cassorna hos underordnade
uppbördsverk och auctoriteter, t. ex. Landtränterien, undergå extra
revisioner, men icke hos de högre uppbördsverket som om händer hafva
vida betydligare summor; samt att genom meddelandet af den föreskrift, att
Cassa-journalerna borde hvarje afton uppsummeras och, jemte innestående
medel
Stats-Utskottets Utlåtande , N.-o 251-
9
medel, nedläggas i cassa-kistan, hvilken när som helst kunde revideras, all
disconlering med allmänna medel skulle förekommas; varande i sammanhang
härmed inom Borgare-Ståndet hemstäldt, att Rikets Ständer måtte hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om utfärdande af ett Reglemente för
sättet af dylika revisioners verkställande.
Utskottet har af de sålunda framställda anmärkningar icke hemtat anledning
att frånträda sin i betänkandet N.o 177 yttrade åsigt, att nemligen
den ifrågaställa inventeringen hvarken är af något grundlags-stadgande påkallad
eller kan komma att medföra den controil, som åsyftas, emot försnillning
och obehörigt användande af Statsmedlen. Vid sådant förhållande
och då, på sätt ofvannämndt är, Utskottets förra betänkande är vordet al
arne Riks-Stånd bifallet, får Utskottet ånyo hemställa,
att ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida föranleda.
Stockholm den 19 Mars 1845.
Hr© 951.
Atik. till Exp.-Utsk. den 22 Mars kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen åter remiss A betänkandet N:o t gg,
rörande löneförbättringar åt vissa kyrkoherdar af indragen behaglig
tids förlänings-spanmål. (U. A.)
Förenämnde betänkande har blifvit af Ridderskapet och Adeln bifallet,
med rättelse af namnen å Pastoraten Hafverö och Lexberg, hvilka deruti
origtigt kallats Häfverö och Lerberg, samt med uteslutande af den uti premisserne
intagne mellanmening, som innehåller att, 1 följd af Kongl. Circulaire-Brefvet
den 9 November 1840, fråga om lönefyllnad nu mera ej skulle
kunna uppstå för flere än innehafvarne af de i utlåtandet omnämnde tjugo
pastorater. Preste-Ståndet, som jemväl bifallit Utskottets förslag, men rättat
de anmärkte arne tryckfelen, har, lika med Ridderskapet och Adeln, uteslu
Bih.
till R. St. Fröt. 1845> 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 20 Haj t. 2 ,
10
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.o 251.
tet nyss citerade mellanmening, och i sammanhang dermed äfven den slutföljd,
Utskottet, sid. 17, häraf dragit, nemligen att ”pröfning af dylika slags frågor
icke må vid flere påföljande Riksdagar förekomma”, alldenstund Ståndet,
i öfverensstämmelse med ordalydelsen i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
vid nästlidne Riksdag, hvarpå högstberörde Nådiga Circulaire-Bref sig
grundar, ansåg hvarken innehafvarne af de åtta pastorater, hvilkas ansökningar
om lönefyllnad nu icke kunnat bifallas, ej heller andre innehafvare af
svagare kyrkoherde-lägenheter, hvilka möjligtvis varit förhindrade att före
år i84o sina underdåniga ansökningar lill Kongl. Maj:t ingifva, böra uteslutas
från rättigheten alt hädanefter med bevis styrka sin befogenhet att till
enahanda förmon, som nu blifvit Tolf af de sökande förunnad, sig i underdånighet
anmäla; kommande i sådant fall, enligt meranämnde Nådiga Circulaire-Bref,
deras ansökningar att ”vid nästföljande Riksdag” till Rikets Ständers
pröfning ofverlemnas. Borgare-Ståndet har till Utskottet återremitterat
ifrågavarande betänkande, med anmärkningar, som afse borttagande af den
mening, hvaruti fråga om lönefyllnad antagits, icke kunna uppstå för flere
än de nuvarande sökanderne; hvaremot Bonde-Ståndet beslutat sålunda, att
usta Momentet, afstvrkande lönefyllnad uti inkomsterne för Kyrkoherdarne
i Öregrunds, Gideå, Gårdeby, Skogershult*, Ängsö, Arsunda, Lexbergs och
Ulrika församlingar, bifallits_, men 2:dra Morn., som tillstyrker löneti 1 IskotLs
beviljande åt kyrkoherdarne i öfrige i utlåtandet namngifne församlingar,
af slagits.
Utskottet har alltså tagit arrendet i fönyndt öfvervägande, samt, vid
det förhållande, att 2:ne Riks-Slånd i hufvudsaken gillat ifrågavarande utlåtande,
funnit sig böra detsamma i allo vidblifva, med iakttagande blott att
orden Hafvero och Lerberg rättas till Hafverö och Lexberg; och som uti
Kongl. Circulaire-Brefvet den g November 1840, någon prasscriptionstid,
hvarinom vederbörande borde till erhållande af lönefyllnad sig anmäla, icke
finnes utsatt, får Utskottet, på grund af de gjorda anmärkningarne, vördsamt
hemställa,
att ofvannämnde yttrande härom må utgi och redactionen
utaf premisserne för tillstyrkandet å pag 17 erhålla
följande lydelse:
Enligt hvad ofvanberördt är, uppgår väl den sedan år 1838 indragna
förlänings-spanmål till endast 92 tunnor 10* kappar, hvilka således icke
äro för det närvarande behofvet tillräcklige. Utskottet anser dock lämpligast,
att nu på en gång anvisa det erforderliga tillskottet, emot det att hä
-
Stats-Utskottets Memorial, N-'o 252.
11
danefter inflytande förläningsspanmål oförryckt kommer Stats-Verket till
godo. Och då dessutom det skulle blifva svårt att bestämma i hvilken ordning
de sökande borde af ersättningen komma i åtnjutande, får Utskottet
hemställa,
att ifrågavarande a 14 tunnor spanmål vederbörande kyrkoherdar
beviljas, att årligen, räknadt från och med detta
års början, utgå efter gällande Läns markegångspris, men
under förbehåll, alt framdeles inflytande förlänings-spanmål
varder, likasom ofvaniuimnde 92 tunnor, ioSrdels kappar,
lill Stats-Verket besparad.
Stockholm den 19 Mars 1845.
X:o 85».
Arik. lill Exp.-Utsk. d. 22 Mars, kl. 11 f, m,
Memorial, i avledning af erhållen äter remiss å Utlåtandet N:o 201.
(T. A.)
Stats-Utskotlets under N:o 201 afgifne utlåtande, i anledning af väckt
fråga om rättighet för Nyköpings stad att på arrende innehafva den vid
staden belägna s. k. Lilla eller Tyska Kungsladugården, har af BorgareS
tån de t blifvit lill Utskottet ålerremitteradt; men som, enligt aflåtne Protocolls-Utdrag,
de trenne öfrige Riks-Stånden bifallit omförmälde utlåtande,
hvadan, jemlikt ^5 §. Riksdags-Ordningen, ärendet är af Rikets Ständer afgjordt,
kan den meddelde återremissen icke till någon åtgärd
föranleda.
Stockholm den 19 Mars 1845.
STOCKHOLM, Undberg SC Comp. 1845.
Stats-Vtskottets Memorial, N'.o 253.
i
N:o 253.
Ank. tili Exp.-Utsk. d. 28 Mars, kl. 5 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning af RiksStåndens
olika beslut, rörande grunderne för den blifvande
allmänna bevillningen samt föreskrifterne för tillämpningen
Sedan samtlige Riks-Stånden till slutlig pröfning förehaft Bevillnings-Utskottets
Memorial, N:ris 21 och 22, innefattande förslag till sammanjemkning
och voterings-propositioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga
beslut, angående grunderne för den blifvande allmänna bevillningen
samt föreskrifterne för tillämpningen deraf; så har Förstärkta Stats-Utskottet
denne dag, på sätt 69 §. Regerings-Formen stadgar, anställt omröstning
öfver följande, godkände Yoterings-Propositioner:
usta Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-Stånden godkände, förslag, att de, enligt nu gällande Bevillnings-stadga,
utgående afgifter för arbetsfolk i städerne må bibehållas,
voterar,
Ja;
Den, det ej vill, voterar,
Nej.
Vinner Nej, skola, enligt Borgare-Ståndets beslut^ berörde afgifter
nedsättas till hälften emot hvad Utskottet förslagit, för arbetsfolk, så väl i
Stockholm, som i Rikets öfrige Städer.
Voteringen har utfallit med 89 Ja och 3o Nej; hvadan och då Ja
vunnit, Rikets Ständer beslutat, att de, enligt nu gällande Bevillnings-stadga,
utgående afgifter för arbets-folk i städerne skola bibehållas.
2:dr a Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-Stånden gillade, hemställan, att för arbets-folk på landet
afgifterne må bestämmas till de minskade belopp, som Utskottets förslag
till Bevillnings-Stadga uti 27 och 29 §§. utvisar, voterar,
Hilt. lill ti. St- Brot 1845. 4 öarnl. 1 Afd. 2 Band. 21 ITåJt. I
deraf.
2
Ståts-Utskottets Memorial, N.o 253.
Ja)
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Yinnner Nej, skall, enligt Borgare-Ståndets beslut, den ändring uti
dessa §§. ske, att afgiften bestämmes att erläggas af ogifta och enklingar,
samt gifta ulan minderåriga barn, med 16 sk., och af gifta samt enklingar
med ett minderårigt barn med 8 sk.
Resultatet af omröstningen har varit 108 Ja och och ii Nej. Och
som Ja vunnit, äro för arbets-folk å landet algifterne bestämda till de
minskade belopp, ofvannämnde förslag i 27 och 2g §§. utvisar.
3:dje Voteringen.
Den, som vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapet
och Adelns beslut, att utur 27 §. skola uteslutas orden: ''Smeder, gårds- eller
by-, 24 sk.,” samt ”Snickare, gårds- eller by-, 24 sk/’ voterar
Ja y
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer contra-proposiLionen att innefatta Preste-Ståndets
beslut, att orden: ”Smeder, gårds- eller by-,” samt "Snickare, gårdseller
by-,” böra ur nämnde §. uteslutas, och deremot Qårds-handtverkare
på vederbörligt ställe, efter atphabetisk ordning, införas med utförd bevillning
till samma belopp, 24 sk., som för förstnämnde handtverkare blifvit
föreslaget.
Voteringen har utvisat 23 Ja och p5 Nej, samt 1 dubbel sedel,
hvilken casserats; och som Nej vunnit, utgör contra-propositionen i nästa
votering Preste-Ståndets ifrågavarande beslut.
Härefter har votering egt rum i hufvudsaken, jemlikt följande proposition
för
J.rle Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Borgare- och Bonde-Stånden gillade,
förslag, att uti ofvannämnde förslag må införas följande rubrik och skattebestämmelser,
nemligen "Smeder, gårds- eller by-, 24 sk.,” samt "Snickare,
gårds- eller by-, 24 sk.,” voterar,
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages Preste-Ståndets beslut.
Stats-Utshottcts Memorial, N-o 253.
3
Voteringen bar utfallit med 45 Ja och 74 Nej; i följd hvaraf och
då Nej vunnit, Rikets Ständer beslutat, att orden: ”Smeder, gårds- eller by-,”
samt ''Snickare, gårds- eller by-,” skola ur 27 §. uteslutas och deremot
Gårds-handtverkare på vederbörligt ställe, efter alphabetisk ordning, införas
med utförd bevillning till samma belopp, 24 sk., som för förstnämnde
handtverkare föreslagits.
5:te Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Bonde-Stånden gillade, förslag, att vid slutet af i:sta mom. uti
denna (28:de) §. må införas följande tillägg: "dock befrias från sådan afgift
landtman, hvilka afyttra husslöjds-alster (hvarmed förstås sådane tillverkningar,
som icke af dertill serskildt antagne arbetare åstadkommas,) samt andra
sådane varor och tillverkningar, med hvilka, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 18 Augusti 1834, jemte flere serskilda Författningar, fri
handel för iandtmän är medgifven,” voterar
J a;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, anses ofvannämnde tillägg vara ogilladt.
Voteringen har utfallit med 61 Ja och 58 Nej; hvadan och då Ja
vunnit, Rikets Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionens lydelse.
6:te Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag till bevillnings-afgifter uti irsta, 3:dje och 4:<ie rnom. af
ifrågavarande (36:te) §., voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, skola, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, skattebestämmelserne
uti samma §. på det sätt förändras, att i irsta morn., i
stället för ”sex för hundradet”, införes ”Tre för hundradet”; I tredje mom.
i stället för ”2 procent”, införes ”1 procent” samt i 4:c^e mom., i stället
för ”3 procent”, införes ”2 procent”.
4
Stats-Utskottets Memorial, N.o i5?>.
Voteringen har utfallit med 94 och Nej; som Ja vunnit, hafva
Rikets Ständer bifallit Bevillnings-Utskottets' förslag lill bevillningsafgifler
i i:sta, 3:dje och 4^de mom. af 36 §.
y:de Vote ringen.
Den, som vill, att contrapropositionen skall upptaga Ridderskapet
och Adelns beslut, att Art. 3, angående afgift för Caracters-fullmagten, skulle
från Bevillnings-Stadgan uteslutas; voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer ytterligare votering att anställas om, huruvida
antingen Preste-Ståndets beslut, att i 1 mom. af 3^ §. näst efter ordet
”arfvode” skall tilläggas ”eller tjenstgörings-skyldigbet”; i 3:dje mom. af
samma §. orden ""ett år” utbytas emot ”en månad”, samt orden ”samma
tid” i nyssbesagde mom. förändras till ”löpande året”; eller Borgare-Ståndets
beslut, att uti 3:dje mom. af nämnde §. bestämmelsen ”minst ett år” borde
förändras till ”minst en månad” skall blifva contraproposition vid den hufvudsakliga
voteringen.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 18 Ja, och 99 Nej; hvarjemte
2 sedlar blifvit casserade; och då Nej vunnit, har omröstning ansetts
böra ega rum, jemlikt följande Proposition för
8:de Voteringen.
Den, som vill, att contrapropositionen skall innefatta Preste-Ståndets
beslut, att i 1 mom. af 37 §. näst efter ordet ”arfvode” skall tilläggas:
”eller tjenstgörings-skyldighet”; i 3:dje mora. af samma §. orden ”ett år”
utbytas emot: ”en månad” samt orden ”samma tid” i nyssbesagde mom. förändras
till ”löpande året”, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, blifver contrapropositionen, i enlighet med BorgareStåndets
beslut, att uti 3:dje mom. af nämnde §. bestämmelsen ”minst ett
år” borde förändras till: ”minst en månad.”
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 253.
5
Voteringen har utfallit med 6i Ja och 5y Nej_, samt i casserad
sedel; hvadan och som Ja vunnit, contrapropositionen blifvit bestämd i
enlighet med Preste-Ståndets förenämnde beslut.
Häruppå har omröstning i hufvudsaken egt rum, enligt en så lydande
Proposition för
g:de Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Bonde-Ståndet godkända, förslag uti
Art. 3, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages Preste-Ståndets beslut.
Resultatet af omröstningen har varit 44 Ja oc^ 7^ Nej. Som Nej
vunnit, är besluladt, att i i mom. af 3^ §. näst efter ordet ”arfvodeJ’ skall
tilläggas: ”eller tjenstgörings-skyldighet”; i 3:dje mom. af samma §. orden
”ett år” utbytas emot: ”en månad” samt orden ”samma tid” i detta sednare
mom. förändras till ”löpande året”.
louie Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag, att vid värdering af Stångjernsbruk i intet fall mindre än
en niondedel må anses såsom egarens behållna vinst al hvarje så väl privilegieradt
skeppund frälse- och hemmanskatts-smide, som äfven för året vågfördt
skeppund recognitions-smide, efter hammarskattsjern-priset, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, skall, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, under enahanda
vilkor och iakttagelser, ofvannämnde minimi-belopp bestämmas till Jg.
Voteringen har utfallit med 87 Ja och 32 Nej, och då Ja vunnit,
hafva Rikets Ständer bifallit Bevillnings-Utskottets ofvanberörde, i /a-propositionen
intagne förslag.
nite Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände förslag, att vid de Bruk, der hela eller en del af smidet till manufactur
förädlas, egarens behållna vinst må, med iagttagande af i 74 §.
6
Stats-ZJtskottets Memorial, N.-o 25.?.
lemnade föreskrifter, anses utgöra minst gidel af Brukets stångjernspris, då
eget ämnesjern användes, samt minst Tx2:del af ortens hammarskatlsjern-pris,
i händelse köpt ämnesjern förbrukas, voterar
Ja;
Den, det icke vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, den uti
samma §. bestämda skillnad i värderingen af manufacturverk med eget eller
köpt ämnesjern att försvinna, äfvensom alt stadgas, det egarens behållna
vinst anses för hvarje skeppund smide till minst en tjugondedel al hammarskattsjern-priset.
Vid Öppnandet af sedlarne hafva befunnits p5 Ja och a3 Nej, hvarjemte
i sedel casserats, och som Ja vunnit, är Bevillnings-Utskottets ifrå«
gavarande förslag af Rikets Ständer godkändt.
i2\te Voteringen.
Den, som bifaller, att uti r45 §• må införas ett så lydande tillägg:
"Götha Canal-Bolag för den utdelning, som ej öfverstiger En procent ä
Actie-capitalet,’’ voterar
Ja ,
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
Voteringen har utvisat 5i Ja och 08 Nej; hvadan och sorn Nej vunnit,
samma tillägg förfallit.
i3:de Voteringen.
Den, som bifaller, att uti detta moment (i mom. i iZf5 §.) näst efter
orden: ”betjente vid Tull-Verket” må tilläggas: ”beslagare-atulelar för
förbrutet dömdt, i Riket olof igen infördt, gods," voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar,
Nej.
Vinner Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 77 Ja och \3 Nej.
Som Ja vunnit, skall i 1 morn. af 145 §. näst efter orden '"betjente
Stats-Utskottets Memorial, N:o 253. rj
vid Tullverket’-’ tilläggas: ”'beslagare-andelar för förbrutet dömcltj i Riket
olojligen infördt, gods”
if.de
Den, som bifaller Utskottets, af Ridclerskapet och Adeln samt Presteoch
Bonde-Stånden, godkända förslag till 4:de momentets (i 145 §.) första
period, så lydande: ”Kronans och Statens jemte andra till allmänt behof anslagne
byggnader, Verk och Inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas
sådane, hvarigenom hyresmedel eller annan inkomst tili enskilde personers
eller corporationers verkliga förmon,” voterar
Ja',
Den, det ej vill, voterar,]
Ney.
Vinner Ney, kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut, första perioden
af nämnde moment att erhålla följande lydelse: ”Kronans, Statens och andra
till allmänt behof anslagna byggnader, Verk och Inrättningar, jemte de
corporationers, hvilkas hela afkastning bevisligen användes till fattigas understöd.
Voteringen bar utfallit med 76 Ja och 43 Ney.
Då Ja således vunnit^ är Beviilnings-Utskottets ifrågavarande förslag
af Rikets Ständer gilladt.
i5:de Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-. Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag, att 5:te mom. i 145 §. af nu gällande Bevillnings-stadga
må derifrån uteslutas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Ney.
Vinner Ney, skall, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, 5:te mom.
i i45 §. af nu gällande Bevillnings-stadga oförändradt bibehållas.
Voteringen har utfallit med 88 Ja och 01 Ney; och som Ja vunnit,
alltså är berörde inom. uteslutet ur Bevillnings-stadgan.
i6:de Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag uti 147 §• tid bestämmande af bevillnings-afdrag för torpare,
voterar
Ja;
8
Stats-Utskottets Hemor ialN.o 253.
Den, det ej vill, voterar
N ej.
Vinner Ney, skola, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, uti nämnde
§. framför ordet ”torpare” införas orden ”jord- och stat-.’"
Resultatet af omröstningen har varit 86 Ja och 3a Ney samt i casserad
sedel.
Då Ja vunnit, hafva Rikets Ständer bifallit Bevillnings-Utskottets ifrågavarande
förslag.
iy:de Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
gillade, förslag, att a mom. uti 147 §• af nu gällande Bevillnings-Stadgaj
angående bevillnings-afdrag för fyra vaccinerade barn, må från samma §.
uteslutas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Ney,
Vinner Ney, kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, 2 mom.
af 147 §• i nu gällande Bevillnings-stadga att åter införas.
Voteringen har utfallit med 87 Ja och 32 Ney; i följd hvaraf och
som Ja vunnit, ifrågavarande mom, skall uteslutas.
i8:de Voteringen.
Den, som vill, att contrapropositionen skall upptaga Ridderskapet
och Adelns beslut, att det uti 5o §. med cursiv stil införda ordet ”rättmätiga”
skulle utbytas emot orden ”med hvarandra jemförliga”, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Ney^ kommer contrapropositionen att innefatta Borgare-Ståndets
beslut, att ordet ”rättmätiga” borde utbytas emot ordet ”rätta’'.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 64 Ja och 55 Ney'j hvadan
och som Ja vunnit, contrapropositionen blifvit bestämd att upptaga Ridderskapet
och Adelns beslut.
Härefter har omröstning i hufvudsaken försiggått, jemlikt följande
proposition för
ig\de
Slats-Utskottets Memorial, N:o 253. C)
ig.de
Den, sorn bifaller Utskottets, af Preste-, och Bonde-Stånden godkände,
förslag till lörändring af ofvannämnde §. uti nu gällande Bevillnings-Stadga,
att nemligen ordet: ”rätta” skulle utbytas emot ordet ”rättmätiga,” voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Ne/.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns ofvanberörde beslut.
Voteringen bar utfallit med 47 Ja och 72 Nej.
Som Nej vunnit, skall det uti 5o §. med eursiv stil införda ordet
”rättmätige” utbytas emot orden ”med hvarandra jemförlige.”
2o:de Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag, alt uti 76 §. af nu gällande Bevillnings-Stadga orden:
”upptagas lill deras verkliga, i orten gångbara, värde” skulle utbytas emot
orden: ”till deras rättmätiga värden upptagas,” voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Ney.
Vinner Ney, skola, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, uti denna
§. orden ”till deras rättmätiga värden upptagas samt,” derifrån uteslutas,
Voteringen bar utfallit med 54 Ja och 64 Ney samt 1 casserad sedel;
och som Ney vunnit, hafva de i Ney-propositionen intagne orden blifvit
ur 76 §. af nu gällande Bevillnings-Stadga uteslutne.
21:sta Voteringen.
Den, som vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapet
och Adelns beslut, alt uti 112 §. skulle ordet: ”fastigliets-värdet” emot ordet:
”fastighelerne,” samt orden: ”sättas till dess rättmätiga belopp” emot
orden: ”sättas till deras med hvarandra jemförliga värden,” utbytas, voterar
Ja;
Den,
det ej vill, voterar
Ney.
Bih. till R. St. Fröt. 1845. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 21 Haft. 2
IO
Stals-Utskottets Memorial, N:0 2.5 4-
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Borgare-Ståndets
beslut, att ordet ''rättmätiga” utbytes emot ordet "rätta”.
Voteringen har utvisat 80 Ja och 3g Ney.
Som Ja vunnit, är till contra-proposistion antaget Ridderskapet och
Adelns ofvanberörde beslut.
Härefter har i hufvudsaken röstats, enligt följande proposition för
2utdra Voteringen.
Den, som bifaller Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden godkände,
förslag, att uti 112 §. nu gällande Bevillnings-Stadga ordet 'rätta skulle
utbvtas emot ordet "rättmätiga,” voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Ney.
Vinner Ne/, antages Ridderskapet och Adelns beslut.
Voteringen har utfallit med 3y Ja och 80 Ney,, samt 2 casserade
sedlar; i följd hvaraf och då Ney vunnit, Rikets Ständer beslutat, att uti
112 §. ordet "fastighets-värdet’' skall utbytas emot ordet, "fastigheterne ,
samt orden: ”sättas till dess rättmätiga belopp” utbytas emot orden: "sattas
till deras med hvarandra jemförliga värden”.
Hvilket allt förstärkta Stats-Utskottet skolat anmäla. Stockholm den
28 Mars i845.
N:o 254.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 28 Mars., kl. 5 .e ra.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning af RiksStåndens
skiljaktiga beslut, rörande Gar hus-afgiftens fortfarande.
Öfver nedannämnde, i Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 27 föreslagne,
af Riks-Stånden gillade, proposition, har Förstärkta Stats-Utskottet
denne dag anställt omröstning:
Stats-Utskottets Memorial, IV;o 2.54-
Den, som bifaller Utskottets, af Borgare- och Boncle-Stånden godkända,
förslag, att, till veneriska smittans hämmande och botande, fortfarande
må till och med det år, då nästa Riksdag slutas, årligen och på sätt
i Utskottets betänkande N:o in pag. 6 omförmäles, utgöras af hvarje mantalsskrifven
person en Curhus-afgift, inom alla delar af Riket, utom Stockholms
Stad, med högst Fem och minst En skilling banco, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Ney.
Vinner Ney., må, enligt Piidderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets
beslut, med iagttagande i öfrigt af förenämnde föreskrifter, maximum
af nämnde afgift, inom de Lazaretts- och Curhus-District, der Lazarettets och
Curhusets bestånd det oundgängligen fordrar, kunna höjas till Sex skilling.
Voteringen har utfallit med 5i Ja och 68 Ney; hvadan och som Ney
vunnit, Rikets Ständer beslutat i enlighet med contra-propositionens lydelse.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet härmed får hos Rikets Ständer
anmäla. Stockholm den 28 Mars i845.
STOCKHOLM, I. Marcus, i845.
Stats-Utshottets Memorial, N:o 255.
t
N:o 255.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 3 April, II. 11 f. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i frågan om infriande
af Kongl. Krigs-Cöllegii Artilleri-Afdelnings skuld för inköp af
Mariebergs Egendom.
Öfver nedannämnde i Stats-Ulskottets memorial N:o 155 föreslagna,
af Riks-Stånden gillade, proposition har Förstärkta Stats-Utskottet denna
dag anställt omröstning:
Den sorn, i öfverensstämmelse med Stats-Utskottets hemställan, bifaller,
att, till infriande af Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Afdelnings återstående
capital-skuld till Militiae-Boställs-Cassan, utgörande 33,8p3 R:dr 3g
sk. 7 rst. Banco, ett häremot svarande anslag må varda å Riksgälds-Conto'-  ret anvisadt, voterar
Ja,
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer något serskildt anslag till betalning af ofvanberörde
skuld för närvarande icke att beviljas.
Voteringen har utfallit med 64 Ja och 54 Nej samt i casserad sedel;
hvadan och då Ja vunnit, Rikets Ständer bifallit, att till infriande af
ofvannämnde capital-skuld, 33,893 R:dr 3g sk. 7 rst. Banco, ett häremot
svarande anslag skall å Riksgälds-Contoret anvisas.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat anmäla.
Stockholm den 3 April i845.
Bih. till R. St. Prat. 1855. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 22 Råft.
2
Stats-U(skottets Memorial, N:is 256, 257.
N:o 256.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 3 April, Ll. 11 f. m*
Memorial, om verkställd votering i en fråga, rörande det anslag,
hvarå utgifter af provision, porto in. tn. för inköp utaf vexlar
i utländskt mynt böra afföras.
Förstärkta Stats-Utskottet har denna dag anställt omröstning Öfver nedannämnde,
i Stats-Utskottets memorial N:o 184 föreslagna och af Rikets
Ständer gillade, proposition:
Den, som vill, att, på sätt Utskottet föreslagit, Rikets Ständer hos
Kongl. Maj:t i undeidånighet anhålla om Nådig befallning till vederbörande,
att de kostnader af provision, postporto och stämpel-afgift, hvilka för
inköp och remitterande af vexlar i utländskt mynt hädanefter kunna Stats
verket
tillskyndas, böra påföras samma anslag, hvaraf den utgift bestridts,
i och för hvilken dylika kostnader egt rum, voterar
Ja,
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer berörde underdåniga anhållan icke att ega rum.
Resultatet af omröstningen har varit 64 Ja och 55 Nej-, i följd hvaraf
och då Ja vunnit, Rikets Ständer beslutat att hos Kongl Majit i under dånighet
framställa den i ^-propositionen omnämnda anhållan.
Stockholm den 3 April 184^-
N:o 257.
Auk. tili Erp.-Utsk. cL 3 April, kl. 11 f. m.
Memorial^ angående skedd omröstning, i anledning af skiljaktiga
beslut i frågan cm anslag till Slöjd-expositioners befrämjande.
Sedan Riks-Stånden godkänt nedannämnde, af Stats-Utskottet i memorial
N:o 23i föreslagna, voterings-proposition, har Förstärkta Stats-Utskottet
denna dag deröfver anställt omröstning:
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 257. 3
Den, sem anser, att något serskildt anslag för befrämjande af Slöjdexpositioner
icke må beviljas, voterar
Ja,
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, beviljas för ifrågavarande ändamål ett anslag af 1,000
R:dr om året, att utgå under 3 år.
Voteringen har utfallit med 48 Ja och 71 Nej; hvadan och då Nej
vunnit, Rikets Ständer, till befrämjande af Slöjd-expositioner, beviljat ett
anslag af 1,000 R:dr om året, att utgå under 3 år.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet härmed får anmäla.
Stockholm den 3 April i845.
Rättelse:
i Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 251.
Sid. 10, råd 16 nedifr. står-, arrendet läst ärendet
— — — 19 — — Skogershult — Skagershult.
STOCKHOLM
TRYCKT HOS V. F. DALMAN ISIS.
Stati-Uukotlets Utlåtande, N:o 258.
1
N:o 258.
Ank. till Exp.-Utsk. d, 4 April, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition, angående
Colonien Su Barthelemys återställande under Sveriges
allmänna drätsel och förvaltning.
(t. A.)
Högstberörde under den r sistlidne OcfoLer till Rikets Ständer aflåtne
Nådiga Proposition innehåller, det Kongl. Majit, som ansåg med en välförstådd
ordning mindre öfverensstämmande, att någon Rikets besittning vore
undantagen ifrån Rikets Stats-Författning ochj allmänna förvaltningsformer,
önskade och föreslog Rikets Ständer att. med upphäfvande af deras år
1812 fattade beslut om Colonien S:t Barthelemy^ och blifvande ultramarinska
besittningars öfverlemnande till Kongl. Maj:ts serskilda förvaltning, denna
Coloni mätte återställas under moderlandets allmänna drätsel, så att
derpå komme att tillämpas de för Riket i öfrigt gällande förvaltnings- och
redo visn i ngsg runder.
Uti den Nådiga Propositionen förmäles vidare., hurusom, utöfver
följande i Barlhelemy-Cassans namn upptagne lån, nemligen:
76,200 R:dr Hamburger Banco, försträckte af Högstsalig Hans Majit Konungen;
60,000 R:dr samma mynt af den s. k. Filenska donations-fonden och
3o,ooo £ Sterling af Handelshuset Smith Payne & Smiths i London, Colonieu
icke häftade för andra skulder eller förbindelser, hvarken inom eller
utom Riket, än för de förskott, som af Kongl. Majits handcassa blifvit
tid efter annan ulgifne, dels till fyllnad i kostnaderne för Coloniens
administration, dels lill andra utgifter, dem Kongl. Majit ansett böra af inkomsterne
från Colonien bestridas, äfvensom för 73,853 R:dr 16 sk. Banco,
hvilka af Stats-Contoret blifvit förskjutne till åtskillige fri-cadetters af de
3:ne ofrälse Stånden underhåll, ifrån år 1821 till år 1829 samt till Pension
åt numera aflidne General-Lieutenanten Suremain, och hvilka sednare
förskott Kongl. Majit genom Nådiga Bref den 17 April och 21 Maj i83o
förordnat böra af Barthelemy-fonden ersättas, så fort dess tillgångar sådant
medgifva. Kongl. Majit äskade icke af Svenska Stats-Verket eller
Bih. till R St. Prot, 184-5. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 23 Höft.
1
2
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:r 258.
af framdeles från Colonien möjligen inflytande tillgångar, någon ersättning
för de af Kongl. Maj:t för densamma utgifne förskott, eller något bidrag
till infriande af de i Barthelemy-fondens namn upptagne lån; men Kongl.
Maj:t föreslog Rikets Ständer att låta afskrifva Stals-Contorets forrberörde
fordran för fri-cadetters underhåll och utbetald pension åt Generalen Suremain,
helst Colonien i alla fall för det närvarande saknade tillgångar till
dess gäldande.
Då af den förflutna tidens erfarenhet kunde slutas, att för moderlandets
handel och industri, under vanliga förhållanden, icke vore att påräkna
serdeles gagn af denna aflägsna besittning, hvadan bibehållandet deraf
ej heller syntes innebära någon fördel för moderlandet, har Kongl. Maj:l
af sådan anledning tillika föreslagit Rikets Ständer att, i öfverenstämmelse
med deras redan den 8 Juli 18:8 fattade beslut, uppdraga åt Kongl. Maj:t
att, så fort tillfälle kan dertill sig yppa, till någon främmande magt afträda
Colonien S:t Barthelemy på de förmonligaste vilkor, som för Svenska
Stats-Verket slå att erhålla.
Emedlertid ansåg Kongl. Majit lämpligast, att Coloniens Styrelse
blefve ställd under Finance-Departementet och att de vid Colonial-Departementet
för det närvarande anställde aine Tjenstemän och i Vaktbetjent
uppfördes å Allmänna Indragnings-Staten, med fortfarande tjenstgÖringsskyldighet
och med rättighet att, derest Colonien skulle på nyssomförmälde
sätt upphöra att vara en Svensk besittning, de innehafvande lönerne äfven
derefter tillgodonjuta, under de för löners bibehållande å Indragnings-Stal
i allmänhet stadgade vilkor.
Sedan Högstberörde Nådiga Proposition blifvit, jemte åtskilliga i anledning
deraf afgifne yttranden, från samtlige Riks-Stånden till Stats-Utskottets
handläggning remitterad, har Kongl. Majit upplysningsvis samt i
•och för den i ofvannämnde afseende erforderliga serskilde reglering, låtit
till Utskottet öfverlemna 1889—i843 årens räkenskaper öfver Coloniens
inkomster och utgifter, äfvensom nuvarande lönings- och pensions-stat så
väl för öns förvaltning på stället, som för Colonial-Departementet.
Kongl. Majit har derjemte under den 1 sistlidne October behagat
till Stats-Utskottet aflåta en Nådig Skrifvelse af följande innehåll 1
"Sedan Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse den 19 Mars 1840 till Riket*
Statt-Utshollet» Utlåtande, N.o 258.
3
då församlade Sländers Stats-Ulskott angående ön S:t Barthelemy, hafva inga
sådane händelser, hvarken i eller utom Colonien, anträffat, som väsendtligen
inverkat på dess ställning och deraf beroende inkomster. Årliga bristen
i dessa inkomster, till betäckande af oundgängliga förvaltnings-kostnaden,
har under ifrågavarande tidsskifte varit hufvudsakligen lika, som under
det nästföregående. Utom ett skyfall med åska och en deraf förorsakad
mindre eldsvåda år 184a» har ön varit förskonad från våldsamma härjningar
af elementerna. Emedlertid hafva spåren af i83^ års orkan ännu
ej kunnat utplånas på både enskilda och allmänna byggnader, af hvilka de
sednare, i brist på tillgångar, endast ofullkomligt kunnat iståndsättas. Ifrån
i$4o 184^ hemsöktes ön deremot i nära arne år af en härjande farsot,
som skördade omkring 4oo offer bland invånarne samt, genom sin långvarighet
och allmännelighet, förlamade deras både håg och verksamhet.
Folkmängden, som egentligen, i följd häraf, lidit förminskning, uppgick år
1842 t'11 3,509 personer, då den år i838 utgjorde 2^55. Af dessa 2,509
utgjorde slafvarnes antal 53i. Rörande desse sednares rättigheter och skyldigheter,
har Kongl. Maj:t år 1842 låtit utfärda en författning, som de
jure tillförsäkrar slafvarne åtskillige förmoner och rättigheter, dem bruket
och nyare åsigter redan hade infört, och hvilken äfven är att anse såsom
en förberedelse till deras önskade emancipation, i händelse nödig lösesumma
dertill kan erhållas.”
”Oaktadt missgynnande förhållanden i handelsrörelsen naturligtvis
måst ofördelaktigt inverka på det enskilda välståndet, hafva ordning och
sedlighet likväl fortfarande utmärkt samhället. Dessa svårigheter för handeln
delas för öfiigt af Vestindiens lyckligare lottade öar och härröra på
dem hufvudsakligen från den genom England verkställde slaf-emancipationen,
hvarigenom Vestindien ej kan uthålla täflan med Ostindiens produclion.
’J
Sedan Utskottet ansett nödigt att, till ledning för bedömande af de
frågor, som utgöra föremål för Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga Proposition,
jemväl erhålla del af de föregående årens räkenskaper öfver Colonien
S:t Bartheleroys inkomster och utgifter allt sedan år 1812, då denna ö
stäldes under Kongl. Maj:ts serskilda förvaltning, har Utskottet i behörig
ordning begärt att utbekomma nämnde räkenskaper, hvilka ock under den
29 sistlidne Januari blifvit Utskottet tillställde.
En från Chefen för Golonial-Dapartementet till Hans Excellence Herr
4 Ståts-Utskottets Utlåtande, 1V.o 238.
Justitias-Stats-Ministern den 22 sistlidne Januari aflåten, Utskottet meddelad,
skrifvelse upplyser derjemte, att till directa kostnader för Colonien,
hvilka i förenämnde räkenskaper från och med år 1812 till och med år
i843 icke äro upptagne, höra härstädes bestridde utgifter så väl för f. d.
Pommerska och Colonial-Departementets aflöningar under samma 32 år,
som för resepenningar och pensioner åt åtskillige på Colonien anställde
tjenstemän, äfvensom för dit tid efter annan afsändt manskap till garnisonen,
kanoner, lavetter, amunitions- och munderings-persedlar m. m., hvilka
utgifter å öfverskotten blifvit af Högstsalig H. Maj:t Konung Carl XIII:s
och Högstsalig H. Ma:jt Konung Carl XIV Johans Handcassor bestridde
och öfver hvilka kostnader några räkenskaper icke finnas i Colonial-Departementet
förvarade.
De skulder, hvarför Colonien för närvarande häftar, uppgå, enligt
hvad i den Kongl. Propositionen förmäles, till i36,25o R:dr Hamb. B:co,
eller, efter 128 skillingars cours till , 363,333: 16. — Sv. B:co.
samt 3o,ooo £ Sterling efter 12 R:dr per £ St. 36o,ooo: — —■ „ ,,
hvartill komma de af Stats-Contoret förskjntne 73,853: 16. — „ „
tillsammans 797,186: 32. —- „ „
oberäknadt de af Hans Maj:t Konungens handcassa lemnade, till beloppet
icke uppgifne, förskott.
Af de Utskottet delgifna räkenskaperne har inhemtats: att den under
åren 1812 till och med 1843 å Colonien S:t Barthelemy influtne och till
Sverige öfversända uppbörd utgjort ett sammanräknadt belopp af 544,381
Spanska Piastrer, af hvilka medel likväl en summa af 41.487 Piaster blifvit
i serskilda poster för bestridande af förefallande utgifter till Colonien
återsänd; hvadan såsom netto-öfverskott återstå 502,894 Piaster.
Från och med år 1812 till och med år 1816 hafva influtit 382,470
Piaster, hvaraf bestridts förvaltningskostnaderne uti Colonial-Departemen
tet
och, enligt hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser till Stats-Utskottet af
den 29 Juni i8i5 och den 22 December 1817 gifva vid handen, blifvit,
hufvudsakligen till föremål, som afsett Sveriges omedelbara gagn, anordnade
486,675 R:dr Svenskt Banco.
Från och med år 1817 till och med år i83o äro influtne 161,911
och remitterade 14,616 Piaster. Skillnaden 147,295 kan, efter hvarje 'års
Stats-Utskottets Utlåtande, 2V;o 258. 5
medelcours på Hamburg beräknas hafva utgjort i Svenskt
banco • .•••.,»••«• • ••••* 363j6o8» 28. 11«
Från och med år 1831 till och med år 1843 äro remitterade
26,871 Sp. Piaster, som, efter hvarje års medelcours
på Hamburg, beräknas i Svenskt Banco
hafva uppgått till
71,664: 20. 5.
Öfverskotta å inkomsterne från och med år 1817 har således
utgjort i Svenskt Banco ........ 291,994: 3. 6,
hvarutaf förvaltnings-kostnaderne i Colonial-Departementet under dessa år
jemväl blifvit bestridde.
Den för Colonien S:t Barthelemy nu gällande Aflönings-stat upplager
följande summor:
i:o För Styrelsen eller Förvaltningen på un.
En Guvernör, årlig lön. . a,5oo: —•
Anslag till möblers underhåll
i guvernements-huset 3oo: —-
2,800:
Spanska Daler
eller Piaster.
En Justitiarie, årligen ...... 1,000: — —
En Guvernements-Secretera
re,
årligen  400: —
Denna tjenst är vacant och'
lönen besparas lills vidare
En Guvernements-Pastor, årlig
lön  900: —
Denna befattning indrogs
i Juni månad 1833.
En Fiscal, årligt arfvode . £ ; s * 3oo: «— —«
Ett Domstolens Ombud, dito . . ; ; 200: — —
En Vaktdräng, dito . * 60: — —
4,36o: — —1
6
Stats-Utskattet» Utlåtande, N:o 258.
Tullbevakningen.
En Tullförvaltare/ utom de honom tillkommande provisioner
å uppbördsmedlen, årlig lön . . 700: — —
En Räkenskapsförare, årligt arfvode . . 25o: — —
En Tullvaktmästare, lön . 200: — —
Garnisonen.
En Batteri-Officer* årlig lön 4oo: —
hushyra 48: —
En Garnisons-Läkare, årligt arfvode . 200
Enligt räkenskaperne, har detta arfvode,
i följd af Läkarens afgång, icke
utgått från den 1 Juli 1842 till
i843 års slut.
Aflöningskostnad lör det. i saknad af
ständig garnison, utur Landt-milicen
till tjenstgöring å batterien commenderade
manskap, bestående af en corporal,
två vice corporaler och 18
man, förslagsvis .... 090: —
Till den s. k. mindre beklädnadens
anskaffande bestås
årligen *68: —
448: -
En Commissionär i London, årligt arfvode 100: —
En Dito i S:t Kitts på ön S:t Christopher 100: —•
i,i 58: — —-
1,806: —
200: — —
Summa Piaster 7,516: — —
2:o För Styrelsen eller Coloniai-Bepttrtementet härstädes.
c , Svenskt Banco.
a) Löner\
Expeditions-Secreteraren M. J, Aberg . .
i,5«o: — —
Stats-Utskotteti Utlåtande, N:o 258.
7
Revisorn A. Obitz
600: — —
Vaktmästaren C. F. Wistrand. . <
66: 3a. —
b) Ljuspenningar
åt förenämnde trenne personer samt Protocolls-Secreteraren
utan lön i Departementet, F. O. Bäckström, förslagsvis
112: 6. —
c) Pension.
Protocolls-Secreteraren vid Colonial-Departementet L. O.
Borings Enka
200: — —
Summa banco 2,478: 38. —
Vid Riksdagen år 1812, beslöto Rikets då församlade Ständer, uppå
Kongl. Maj.-ts derom framställde Nådiga Proposition, att ön S:t Barthelemy,
ej mindre än de ultramarinska besittningar, hvilka framdeles kunde
förvärfvas under Sveriges Krona, skulle undantagas från Sveriges Stats-författning,
administration och drätsel, för att förvaltas efter de serskilde grunder,
som antingen vid förvärfvandet deraf blifvit eller blifva lagde, eller
sedermera i behörig ordning tillkommit och tillkomma; och skulle, enligt
Kongl. Maj:ls Nådiga löfte och då ett serskildt Departement komme att organiseras
för ön S:t Barthelemys förvaltning, hvilket icke borde dädanefter
belasta Svenska Stats-Verket, vid hvarje Riksdag till Rikets Ständers kunskap
komma, hvad i denna del af Styrelsen sig tilldragit, hvad fördel för
moderlandet deraf kunnat vinnas, och enär något öfverskott af till Departementet
influtne medel skulle sig yppa, deraf alltid hållas tillhanda hvad,
sorn till fyllande af bristerne, derest sådane skulle uppkomma, erfordrades.
Då Utskottet, för sin del, helt och hållet instämmer i den uti Kongl.
Majrts nu förevarande Nådiga Proposition uttryckte åsigt, rörande olämpligheten
deraf, att serskilde delar af en och samma Stat i financielt och administrativt
hänseende förvaltas efter fullkomligt olika grunder, och enär
för öfrigt, efter Utskottets tanka, det ostridigt måste vara Kongl. Maj:ts höga
rätt att frånsäga Sig ifrågavarande, af en bland dess företrädare i regeringen
öfvertagne, serskilda förvaltning af ön S:t Barthelemy, hemställer
Utskottet,
att Rikets Ständer mätte , med upphäfvaude af deras vid 1812
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 238%
års Riksmöte fattade beslut, angående Colonien S:t Barthelemys
och blifvande Svenska ultramarinska besittningars öfverlemnande
till Kongl. Maj:ts serskilda förvaltning, bifalla, att nämnde Coloni
återställes under Sveriges administration och drätsel, samt att följaktligen
i afseende på uppbörden af och redovisningen för de å
ön S:t Barthelemy inflytande Stats-inkomster, må tillämpas enahanda
grunder, som för öfriga delar af Riket äro gällande.
På sätt ej mindre uti Kongl. Majrts ofvanintagne Nådiga Skrifvelse
finnes antydt, än ock af de vid föregående Riksdagar till Stats-Utskottet i
Nåder afgifne berättelser inhemtas, hafva under en längre följd af år, i anseende
till missgynnande conjuncturer, Colonien S:t Barthelemys handel och
rörelse befunnit sig uti en serdeles ofördelaktig ställning, såsom följd hvaraf
jemväl inkomsterrie af ön, hvilka helt och hållet härflyta af handeln
och rörelsen, vida understigit och fortfarande understiga det för utgifternes
bestridande erforderliga belopp. Räkenskaperne utvisa ock, att, alltsedan
år i83o, någon inkomst från ön S:t Barthelemy icke till Colonial-Departementet
influtit. Då nu föga anledning synes vara för handen att
emotse en förbättring uti nu rådande conjuncturer samt Colonien för öfrigt
hvarken i sednare tider utöfvat eiler, under vanliga förhållanden, torde komma
att utöfva en synnerligen verksam inflytelse på moderlandets handel
och konstflit, har, på grund häraf, Utskottet funnit sig böra tillstyrka,
det Rikets Ständer måtte, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Majrt i Nåder föreslagit, i underdånighet uppdraga åt Kongl. Maj:t
att, så snart tillfälle dertill kan sig yppa, till någon främmande
Magt afträda Colonien S:t Barthelemy på de för Svenska Statsverket
mest förmonliga vilkor, som stå att erhålla.
I sammanhang med ofvannämnde tillstyrkanden, får Utskottet tillika
hemställa:
att ön S:t Barthelemys styrelse må ställas under Finance-Departementet;
att de utgifter, hvilka erfordras föröns förvaltning, men
ej af iukomsterne betäckas, må förskjutas af Stats-Verkets tillgångar
och årligen från Riksgälds-Contoret efter skeende reqvisition
ersättas, intill dess sig visar, huruvida godtgorelse för dessa kostnader
må framdeles kunna beredas utaf öns afkastning eller genom
dess afträdande; att de vid Colonial-Departementet nu anställ
-
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 258.
9
ställde tvänne Tjenstemän och en Vaktbetjent må, under fortfarande
tjenstgörings-skyldighet, uppföras å Allmänna Indragningsstaten
till åtnjutande af de, enligt Colonial-Departementets nu
gällande Stat, dem tillkommande löne-belopp, nemligen
Expeditions-Secreteraren Jberg i,5oo: —-
Revisorn Obitz 600: —
Vaktmästaren Wistrand  66:32.
äfvensom att Bemälde Tjenstemän och Vaktbetjent må berauig..»
att, derest Colonien skulle på ofvanbörde sätt upphöra alt vara
en Svensk besittning, sine innebafvande löner äfven derefter tillgodonjuta,
dock att desamma, jemlikt de för löners bibehållande
å indragnings-stat i allmänhet stadgade vilkor, minskas eller upphöra
i den mon innehafvarne af allmänna medel undfå högre löner
än de vid sitt nu ifrågaställde uppförande å indragnings-stat
ega att uppbära.
Vidkommande slutligen den af Kongl. Maj:tiNåder äskade afskrifning
åfelt belopp, stort 73,853 R:dr 16 sk. Banco, hvilket af Stats-Contoret förskjutits
till underhåll af fri-cadetter och pension åtGeneral-Lieutenanten Suremain,
så anser Utskottet frågan härom lämpligast böra anstå, intilldess sig
visat, om och på hvad vilkor det föreslagne afträdandet af Colonien S:t
Barthelemy må kunna tillvägabringas; hvadan Utskottet hemställer
att ofvannämnde förskotter må tills vidare uti Stats-Verkets räkenskaper
balanceras.
Stockholm den 19 Mars 1845.
Reservationer.
Af Herr Norin: ”1 Utskottets resonnemang i irsta punkten har jag
för min del icke kunnat instämma. Der anmärkes till en början såsom ett
skäl för Utskottets tillstyrkande, hurusom det vöre ”olämpligt att serskilda
delar af en och samma Stat i financielt och administrativt hänseende förvaltades
efter fullkomligt olika grunder;” men då, enligt 181 2 års Riksdagsbeslut,
ifrågavarande förvaltning beror på Kongl. Majus eget godtfinnande,
Bih. till R. St. Fröt. 1845. 4 Sami i Afd. 2 Band. 23 Haft.
2
10
Stati-Ut&kotlet* Utlåtande, N:o 259.
synes mig samina förvaltning, i den moa omständigheterne sådant kräfva,,
lätteligen kunna bringas till öfverensstämmelse med de grunder, som för
Sveriges Statsförvaltning i öfrigt följas, utan att den af Utskottet föreslagne
åtgärd erfordras. — Vidare antager Utskottets pluralitet, att det ostridigt
måste vara Kongl. Majlis höga rätt att frånsäga sig omförmälde. äfen bland
dess företrädare i regeringen ofverlagne, serskilda förvaltning af ön S:t Barthelemy;
men om man besinnar, att då, enligt begge Stals-Magternes beslut
vid 1812 års Riksdag, berörde förvaltning till Konung Carl XIII öfJeinnades,
sådant skedde, icke till honom personligen, ulan till Svenska
Konungamagten, hvilken af honom då innehades, synes mig Utskottets nyssnämnde
antagande icke vara lagligen grundadt; ty sedan, i ett eller- annat
afseende, gränsorne för Konungamagten blifvit i behörig ordning reglerade,
lärer väl någon rubbning deri lika litet kunna ensamt af Konungen scmh af
Ständerna allena vidtagas. Detta synes oek Kongl. Majit, hafva antagit, då
Kongl. Majit öfverlemnat frågan älven lill Sländernes bedömande. Nu,
ehuru lämpligheten af 181» års beslut, när det vidtogs, visserligen torde
kunna vara tvifvel underkastad, synes mig likväl en förändring deri numera
vara lika betänklig: jag fruktar nemligen, att den föreslagna åtgärden
blefve för Svenska Stats-Verket alltför betungande, och kan således, för nairn»
del, icke tillstyrka bifall dertill."
Af Bonde-Ståndets samtlige Ledamöter.
N:o 259.
Ånk. till Exp.-Utsl. d. 5 April,. U. 11 f. n.
Utlåtander i anledning af täckt motion angående utsättande af tiden
för nästa revision af Stals-Verkets, Bankens och Riksgälds-
Gonlorets tillstånd, styrelse och förvaltning.
(I. A)
Från Ridderskapet och Adeln har Ståts-Utskottet erhållit remiss å
en Herr Friherre Palmstjernaj, C. 0.t. inom bemälde Riks-Slånd väckt
Slats-Ultlotlets Utlåtande, N:o 259.
motion, deruti blifvit föreslaget, att, då den sednast veikslallde revision af
Stats-Verkets, Bankens och Riksgälds-Contorets tillstånd, styrelse och förvaltning
för sig gått år i843 samt under närvarande omständigheter och i
anseende till Riksdagens sannolikt snart förestående slut, det icke syntes
lämpligt, att Stals-Utskottet nu företege granskning af Stals-Verkets räkenskaper,
Rikets Ständer alltså måtte utsätta tiden för den nästhärelter blifvande
revision till den r5 September innevarande år och för den derpå
följande till den i5 September 1847»
De ärenden, hvilkas föiberedande behandling vid denna Riksdag blifåt
Siats-Utskottet ensamt uppdragen, äro visserligen numera, med få undanlag,
så vidt af Utskottet beror, slutligen handlagde; men då, oberäknadt
de nya frågor, som möjligen från Riks-Stånden ytterligare kunna till Utskottet
remitteras, samt besvarandet af återremisser å redan afgifna nllåtanden,
det dessutom åligger Utskottet att, gemensamt med andra Rikets
Ständers Utskott, sig yttra i anledning af åtskilliga motioner, hvilkas pröfning
ännu icke hunnit företagas, samt enär för öfrigt Utskottets Ledamöter,
för att behörigen kunna deltaga i de mångfaldiga och magtpåliggande
ärende», som under återstoden af Riksmötet torde uti Riks-Ståndens plena
förekomma, sannolikt blifva i behof af all den lid, sorn af göromålen inom
Utskotten eller af omröstningar 1 Föistäikta Utskott icke upptages, synes
det icke vara tvifvel underkastadt, alt en af Utskottet under sådäne förhållanden
verkställd revision af Stats- ocb Riksgälds-Verkens förvaltning och
räkenskaper, hvilken städse komme att af andra Riksdagsförhandlingar afbrytas,
hvarken skulle kunna med lillböilig noggranhet förrättas eller leda
till det dermed åsyftade ändamål. På dessa skäl och då härtill kommer
att, efter ali sannolikhet. Riksdagens slut innan kort torde vara att emotse.,
hemställer Utskottet,
alt Rikets Ständer måtte frikalla nuvarande St ts-Utskott från anställande
af den uti 68 § Riksdags-Ordningen om förmälde revision
af Stats- och Riksgäids-Veikens tillstånd,. styrelse och förvalt*
ning.
Hvarjemte och enär, hvad Stats-Verket angår, 1841 års räkenskaper
äro de sista, sorn undergått granskning, ocb afslutade räkenskaper för åren
*84a och i843 blifva nästinstundande höst att tillgå, Utskottet, i öfverens»,
stämmelse med stadgandet i nyssnämnde § af Riksdags-Ordningen samt
J&43' års Stats-Revisorers framställde förslag, skolat hemställa,
att tiden för Rikets Ständers Revisorers nästa» sammanträde, till
K
Stats-Uukoltet» Utlåtande, N;o 259.
granskning af Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens tillstånd, styrelse
och förvaltning, målte bestämmas till den i5 September innevarande
år; och torde, i händelse denna hemställan af Rikets
Ständer bifalles, beslutet härom hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmälas. Om Rikets Ständer härtill lemna sitt bifall, kommer,
jemlikt 68 § Riksdags-Ordningen, nästderefter påföljande revision
att taga sin början den i5 September 1847.
Stockholm den 4 April 1845.
I
f
STOCKHOLM
fRYCCT H08 W. F. DALMAR 18*5^
Stals-Utskoitets Memorial, iY.o 260.
N:o 260.
Ant. till
Memorial, med förslag till voterings-propositioner, i anledning af
Riks-Ständens skiljaktiga beslut, i feäga om en del af de i
sammanhang med 6: te Hufvudtiteln, för en gäng eller för vissa
är, ifrägasalte Statsbidrag. (U. A.)
Sedan Stats-Ulskoltet, under Nio 23o, afgifvit utlåtande, i anledning
af erhåline ålerremisser å Utlåtandet Nio i56, dels angående A.tskilliga i
sammanhang med Sjette Hufvud-titeln, för en gång eller för vissa år,
iiskade anslag, dels i anledning af väckta motioner om Statsbidrag för likartade
ändamål; så hafva Rikets Ständer uti följande punkter, hvilka icke
redan blifvit, genom alla lyra Riks-Ståndens eller trenne Stånds sammanstämmande
beslut, enligt 75:te §. Riksdags-Ordningen, afgjorde, beslutat
följande:
Uti i6:de och 23:dje punkterne af utlåtandet Nio i56, hvilka af
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet blifvit återremitterade, hafva
dessa tvänne Riks-Stånd numera bifallit Utskottets redan förut af Preste-
och Borgare-Stånden godkände yttrande.
Utskottets tillstyrkan uti utlåtandet Nio g3o, 31 ista punkten har af
samtliga Riks Stånden blifvit bifallet.
Ufi 37ide punkten, sorn af Borgare- och Bonde-Slånden bifallits, hafva
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet deremot beslutat, att bevilja
det af Kongl. Majit till aflöning af den personal, som erfordras för
Styrelsen öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, äskade anslag af
9,766 Ridr 32 sk. årligen, eller, för tre år, 29,300 Ridr.
För afgörande af denna anslagsfråga, deruti således två Riks-Stånd stannat
emot två, föreslår Utskottet, till omröstning i Förstärkt Stals-Utskott,
följande voterings-proposition:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att anslaget för Styrelsens öfver
allmänna Väg- och Vatten-byggnader aflöning må oförändradt bibehållas
med 8000 Ridr om året, eller för tre år 24,000 Ridr, voterar:
Bih. till R. St. Prot. 184S, 4 Sami. 1 A/d. 2 Band, 24 Haft, 1
2
Stats-Utskoltets Memorial, A:o 260.
Ja ;
den, det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, beviljas det af Kongl. Mtij:t till aflöning af den personal, som
erfordras för Styrelsen öfver Allmänna Väg- oell Vatten-byggnader, äskade
anslag, 9,766 R:dr 3a sk. årligen, eller för tre år ag,3oo R:dr.
Uti 38:de punkten bär Utskottets yttrande i utlåtandet N:o a3o blifvit
af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden bifallet,
hvaremot Bonde-Ståndet, med bifall till utlåtandet N:o i56, afslagit det
till stipendier för elever, som vid Mariaebergs Läroverk genomgå den för
Civil-lngenieurer bestämda cours, tillstyrkte anslag; och är denna fråga
således, genom trenne Riks-Slånds sammanstämmande beslut, enligt 75 §.
Riksdags-Ordningen, afgjord.
3g:de punkten, angående ifrågasläldt anslag för anskaffande utaf hingstar
af utländsk ädel race för Strömsholms och Ottenby Stuterier, hvilken
punkt af Borgare- och Bonde-Stånden bifallits, har deremot blifvit afslagen
af Ridderskapet och Adeln, samt Presle-Ståndet, hvilka beviljat det
af Kongl. Maj:t för detta ändamål äskade anslag af 10,000 R:dr.
I följd häraf och då sålunda, uti denna anslagsfråga, två Riks-Stånd
stannat emot två, föreslår ULskottet till omröstning i Förstärkt Statsutskott
följande voterings-proposition:
Den, som bifaller Stats-Utskottets förslag, att det af Kongl. Maj:t för
anskaffandet utaf hingstar af utländsk ädel race för Strömsholms och Ottenby
stuterier äskade anslag för en gång, 10,000 R:dr, icke må beviljas,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej.
\7inner Nej, beviljas det af Kongl. Maj:t för berörde ändamål äskade anslag
af 10,000 R:dr.
Stockholm den 4 April 1846.
Siats-Utskottens Utlåtande, N:o 261,
3
N:o 261.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5^April, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Utskottets, under N:o
227, afgifva Betänkande, angående ett läne-understöd för återuppbgggandet
af Conradsforss bruk.
(R:glds-Afd.)
Borgare- och Bonde-Stånden hafva, på grund af derstädes framställda
anmärkningar, till Stats-Utskottet återremitterat dess ofvannämnde,
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet bifallna, utlåtande, hvaruti
Utskottet tillstyrkt, att Rikets Ständer, för återuppförandet af de,
sistlidne sommar, genom vattuflöde förstörda verkstäderne, med tillhörande
byggnader, vid Conradsforss bruk i Vermland, måtte, emot föreslagna
betalningsvilkor, bevilja egaren af samma bruk, Grufve-Fogden C. B. Fitinghoff'
ett låneunderstöd af 3o,ooo Riksdaler.
I afseende på delta sålunda tillstyrkta lån och de vilkor, hvaremot
detsamma, enligt Utskottets åsigt, borde meddelas, har nemligen inom
förslbemälde arne Riks-Slånd blifvit erinradt och yrkadt: att det vore en
vådlig bana, som Rikets Ständer komma att beträda, ifall de godkände
den grundsatts, att enskilde personer, efter dem öfvergångna olyckshändelser,
skulle erhålla understöd af Staten; — att, vid nu ifrågavarande
tillfälle, Statens mellankomst syntes mindre behöflig, så vida man kunde
antaga rigtigheten af den meddelade uppgiften, att en behållen vinst af
6000 R:dr årligen skulle af Conradsforss bruk och landtegendom kunna
påräknas, helst en sådan vinst förmodligen komme att, utan allt biträde
från det allmännas sida, föranleda till Brukets iståndsältande; — att, om
något låneunderstöd härtill skulle af Rikets Ständer beviljas, sådant endast
borde ske emot de vilkor, och under de försigtighetsmått, som uti
Herr IValleijs, Ulskotteis utlåtande bifogade, reservation blifvit uppgifne;
— att, dä beskaffenheten af den borgen, som, enligt Utskottets förslag,
skulle ställas för bruksbyggnadernas uppförande inom föresknfven tid, icke
biil vit närmare bestämd, vore den, i afseende på denna borgen, Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret tillerkända pröfningsrätt alltför vidsträckt; —
å
Stals-Utskottets Utlåtandej N.o 261.
alt det af Utskottet tillsLyrkta medgifvande, att hela lånesumman finge
på en gång 111 bekommas', vore mindre välbetänkt; — att den föreslagna
in tecknings-säker helen för lånets åtei betalande syntes föga tillfredsställande,
enär redan förut inteckningar lill ett belopp af 22,000 R:dr voro uti
samma egendom meddelade; — att, derest desse inteckningar skulle först
och främst inlösas med de låne-medel, hvarom nu vöre fråga, återstoden
utgjorde ett alltför ringa belopp för det härmed egentligen afsedda ändamål;
— alt den äskade och tillstyrkta lånesumman vore för högt tillta
gen
och borde inskränkas Lill det belopp, hvartill den verkliga forlusten,
vid derå anställd besigtning, blifvit uppskattad, eller 23,700 Riksdaler;
— att lånet borde nedsättas till 20,000 R:dr, och ingalunda få öfverstiga
24 000 R:dr; — att, till ledning för lånesummans bestämmande, värdet å
hvar och en af de vid vattuflödet förstörda byggnaderna borde af Utskottet
uppgifvas; samt att den högst betydliga skiljaktighet, som förefunnes
emellan uppgifterna i Utskottets utlåtande och den Herr Vallei)s reser
vation
bifogade calcul borde utredas och förklaras.
För besvarande af dessa anmärkningar, anser Utskottet sig böra hufvudsakligen
hänvisa till de uti det återremitterade utlåtandet omständligt
anförda forhållanden. Enligt hvad ULskottet häruti uttryckligen förklarat,
har Utsköttet, vid tillstyrkandet af merberörde, både inom och utom representationen,
lika lifligt sorn allmänt förordade lån, ingalunda endast
haft för afsigt alt bereda egaren af Conradsforss bruk godtgörelse för den
betydliga enskilda förlust, han lidit genom den derstädes inträffade sällsamma
naturhändelse. Men då af de Utskottet tillställda handlingar, på
ett til 1 fy 1 les!görande sätt, blifvit ådagalagdt, att återuppförandet af det förstörda
bruket vöre ett serdeles verksamt och endamålsenligt medel till civilisations-
och närings-tillfällens införande inom den folkrika men aflägsna
och vanlottade landsort, hvarest detta bruk är vordet anlagdt, föreställer
sig Utskottet, att, i afseende på utförandet af ifrågavarande, visserligen
enskilda,, men för en större menighet gagnande, byggnadsföretag,
enahanda g runds atis bör af Riksens Ständer tillämpas, sorn gjort sig gällande
vid mångfalldiga andra tillfällen, då allmänna medel blifvit anvisade
till låneunderslöd för enskilda byggnader i nedbrunna städer eller
odlingar å en eller flere personer tillhörige, vattendränkta trakter. Utskottet
kan således icke medgifva, att Utskottet tillstyrkt Rikets Ständer
beträda någon ny vådlig bana, genom beviljandet af ett lån, sora ofelbart
kommer att medföra en fortfarande arbetsförtjenst och rörelse inom em
Stats-Utskoitets Utlåtande, N.o 261.
ort, för hvilken några Slals-bitlrag lill odlingsföretag eller väganläggningar
hittills lära hvarken blifvit sökta eller meddelade. Då egaren till det
ödelagda bruket skall vara urståndsatt att med enskilda medel uppbygga
detsamma, och då, under närvarande förhållanden, personer med här 1 i11
erforderliga tillgångar i allmänhet torde finnas mindre benägne att egna sin
tid och verksamhet åt en bruksanläggning inom denna aflägsna landsbygd,
så och om äfven meranämnde egendoms nuvarande innehafvare skulle vilja
till någon annan öfverlåta sin eganderätt dertill, torde i allt fall, oaktadt
den i en framtid motsedda vinsten af en bruksrörelse, på detta ställe
brukets återuppbyggande likväl icke, utan understöd från Statens sida,
åtminstone för det närvarande, kunna med säkerhet påräknas. — De lånevilkor,
som uti den inom Riks-Stånden åberopade reservation blifvit uppgifna
, skilja sig hufvudsakligen från de af Utskottet föreslagna deruti, att
du, enligt UtskotteLs förslag, låntagaren, sedan den medgifna räntefriheten
upphört, bör årligen inbetala 6 procent af låuesumman, hvarvid kommer
att beräknas 3 procents årlig ränta för det oguldna capital-beloppet
och återstoden skall å detta belopp afgå, så skulle han deremot, jemlikt
reservationen, efter räntefrihetens upphörande, erlägga 5 procents ränta
för lånet ocb dessutom å låuesumman årligen afbetala a,5oo R:dr. En så
hög ränta och en så betydlig capital-afbetalning har Utskottet likväl ansett
sig ej kunna föreslå, utan att allt för mycket afvika från de vilkor,
sorn i sednare tider blifvit stadgade för alla andra till vissa företags befrämjande
beviljade allmänna lånebidrag. Och Utskottet betviflar högeligen,
att det med låne-understödet åsyftade ändamål, eller brukets uppförande
och drifvande på ett med dess framlida bestånd och kringliggande
orts förkofran förenligt sätt, skulle komma att ernås genom föreskrifvandet
af de betalningsvilkor, reservanten uppgifvit. — Vidare borde,
enligt reservationen, lånesummans utbetalning icke verkställas på en gång,
utan terminvis med itdel eller ':del deraf, i den mån de nya bruksbyggnaderna
bunno uppföras. Utskottets förslag innehåller ej heller, att hela
lånet skall genast eller på en gång utbetalas. Men då de af Rikets Ständer
förut meddelade föreskrifter, angående enahanda, omedelbart från
Riksgälds-Contoret till låntagaren utgående låneunderstöd, icke innefatta
något stadgande, rörande desammas successiva utlemnande, anser Utskottet
sig destomindre ega anledning att, vid detta tillfälle, föreslå någon
serskild bestämmelse härom, som ett ofördröjligt företagande och fullbordande
af byggnads-arbetena vid bruket måste vara med låntagarens eget,
6
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 261,
intresse mest öfverensstämmande. Utskottet förmodar dock, alt, oansedt
sådant icke varder uttryckligen stadgadt, lånet i allt fall endast kommer
att snccessive utgå, i anseende till det föreslagna serskilda åliggandet för
låntagaren att för de lyftade lånemedlens behöriga användande ställa sådan
säkerhet, som af Fuilmägtige godkännes. — Hvad beskaffenheten af
nyssnämnde säkerhet åter beträffar, så synes det, i afseende på nu ifrågavarande
lån, icke vara mera behöfligt för Rikets Ständer . att ingå uti
ett närmare bestämmande af säkerheten derför, än vid beviljandet af
dylika understöd, för hvilka serskilda säkerhetshandiingar af vederbörande
låntagare aflemnas. — Enär, jemlikt Utskottets tillstyrkan, för lånet
skall ovilkorligen atlemnas första inteckningen uti Gonradsforss bruk, med
dertill hörande landtegendom, så blir naturligtvis Riksgälds-Contorets säkerhet
icke beroende deraf, att samma egendom redan är med andra inteckningar
graverad, helst dessa måste, före lånets erhållande, vära infriade
eller postponerade. I anledning af hvad som vid återremisserna
blifvit yttradt, angående den af Utskottet föreslagna iånesummans belopp,
anser sig Utskottet böra upplysa, att, jemlikt 2:ne serskilda, af olika
Byggmästare upprättade samt för Utskottet företedda, kostnadsförslag, kommer
uppförandet af de för bruksrörelsen vid Gonradsforss erforderliga nya
byggnader att kosta omkring 37,000 R:dr. Vid den af Kronobetjeningen
i orten, med biträde af tillkallade Landtmätare och Byggmästare, förrättade
värdering, uppskattades den genom vattuflödet vid bruket förorsakade
skada til! 23,720 R:dr, hvaraf för bruksdammens förstöring beräknades
9,000 R:dr, samt för stångjerns- och spik-smedjorna 8,500 R:dr och
för 2:ne kolhus 3,000 R:dr. Skillnaden emellan de förstörda byggnadernas
härvid uppskattade vijrde och kostnaden för de nva husen och verkstäderna
samt dambyggnaderna lärer till hufvudsaklig del härleda sig
från dessa sednares anläggning på andra ställen, än de förra. Vidkommande
för öfrigt den anmärkta skiljaktigheten emellan de tillverkningskostnader
och varupris, som i det återremitterade utlåtande och den Herr
Kalley* reservation bifogade calcul finnas uppgifna, så förklaras denna
derigenom, att de i utlåtandet anförda summor äro efter vanligheten beräknade
i Bancomynt, hvaremot de, som förekomma i calculen, blifvit upptagna
i Riksgäldssedlar.
Efter att nu hafva yttrat sig öfver de emot Utskottets förra utlåtande
rörande detta ämne framställda anmärkningar, får Utskottet förklara,
att Utskottet finnér deslomindre anledning frånträda, hvad uti samma ut
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 261,
7
låtande är vordet tillstyrkt, sora 2:ne Riks-Stånd bifallit detta i sin helhet.
Utskottet anser sig således föranlåtet hemställa,
att jemväl Borgare- och Bonde-Stånden måtte bevilja det af Utskottet,
emot föreslagna vilkor, tillstyrkta låneunderstöd för återuppbyggandet
af Conradsforss bruk.
Slutligen får Utskottet, med anledning af den utaf Ridderskapet och
Adeln tillagde föreskrift, att, före lånemedlens utanordnande, äfvenledes
bör till Riksgälds-Contoret ingifvas bevis, att lånsökanden icke innehar
förmynderskap, vördsamt erinra, att Utskottet med det under lit. B. föreslagna
stadgande om ”aflemnandet af fullständiga handlingar, angående
den föreskrifna inteckningssäkerheten,” afsett ej allenast nyssnämnde
bevis, utan äfven vederbörliga |intyg derom, att låntagaren icke bär om
händer någon kronouppbörd eller andra förmonsrätt egande medel.
Stockholm den 4 April 1845.
STOCKHOLM, tryckt hos P- G. Berg, 1845.
'
Stats-Utskottets MemorialN.-o 262.
[
N:o 262.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5 April, kl. 7 e. na.
Memorial, angående licjviderandet af kostnaderna för tryckningen
af Riks-Ståndens Protocoller samt utdelandet af samma Protocoller
med dertill hörande Bihang.
(R:glds Jfd.)
Till Stats-Utskottet har Ridderskapet och Adeln remitterat en af
Friherre Carl Otto Palmstjerna gjord framställning derom, att Rikets nu
församlade Ständer i afseende på trycknings-kostnaderne för Riks-Ståndens
Protocoller, äfvensom desse sednares utdelande till Ståndens medlemmar
och vederbörande embets-myndigheter samt tillhandahållande för allmänheten,
måtte fatta enahanda beslut, som härom vid sednast förflutna Riksdag
meddelades.
Efter tagen kännedom om de i hesagde hänseenden af 1840 och
1841 års Riksdags Stats-Utskott, uti dess memorial N:o 3iq, föreslagna och
af Rikets Ständer gillade stadganden, har nuvarande Stats-Utskott, i fråga
om tryckningen och utdelningen af Protocollen för denna Riksdag, icke
funnit några andra förändringar uti samma stadganden erforderliga, än att
ej allenast de allmänna Läroverken, utan äfven samtliga Academierna samt
öfriga med bibliothek försedda vetenskapliga Samfund erhålla hvar sitt exemplar
af nu ifrågavarande Protocoller, samt att, i stället för den tillförene
medgifna, men under sednaste Riksdag icke begagnade praenumerations-rättigheten,
hvarje serskildt Riks-Stånds Protocoll, i den mon tryckningen och
häftningen deraf hinner verkställas, hålles hugade köpare tillhanda i Riksgälds-Comoret,
emot samina pris, som för praenumerationen förut varit bestämdt,
eller En skilling för hvarje tryckt ark.
Med iakttagande af dessa förändringar och under tillstyrkande för
öfrigt af ofvanomförmälda framställning, får Utskottet alltså föreslå:
1:0 att kostnaderna för tryckningen och häftningen af RiksStåndensj
Protocoller vid innevarande Riksdag må omedelbart
af Riksgälds-Contoret godtgöras, på enahanda sätt, som
Hih. lill R. St. Prot. 18/fS 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. aS Haft. 1
Stats-Utskottets Memorial£ iWo 262.
1 afseende å andra utgifter för denna Piiksdag redan är af
Rikets Ständer föreskrifvet;
2:0 att räkningarne öfver trycknings-kostnaderne böra grunda
sig på antingen boktryckarnes gjorda och af Riks-Stånden
antagna anbud, eller de om Protocollernas tryckning, enligt
Ståndens beslut, uppgjorda contracter; börande derförutan dessa
räkningar, likasom räkningarne öfver bäftnings-kostnaderna,
hvad det häruti upptagna arbete beträffar, vara af vederbörande
Stånds Secreterare till riktigheten bestyrkta;
3:o att af hvarje Riks-Stånds från trycket utgifna Protocoll,
jemte tillhörande bilagor, må till Ståndets vid Riksdagen närvarande
Ledamöter utdelas samt för Ståndets Archiv innehållas
det antal exemplar, som Ståndet härtill bestämt;
4:o att de derefter öfverblifvande exemplaren böra från Ståndens
Canzlier eller Canzli-Directioner till Riksgälds-Contoret
aflemnas, hvarvid iakttages, att dessa exemplar varda, i den
mon tryckningen och häftningen hinner verkställas, aflemnade
i häften af minst 5 ark;
5:o att, utaf de Riksgälds-Gontoret sålunda tillställda Protocoller,
Sex exemplar serskildt afsältas, för att derstädes för
framtida upplysningar vara att tillgå;
6:0 att för öfrigt meranämnde Protocoller, i likhet med enahanda
till Riksgälds-Gontoret förut aflemnade, men af vederbörande
icke uttagna Riksdags-handlingar, skola
a) utdelades lill Stats-Departementernes Expeditioner samt
Justitias-Revisions-Expedition, äfvensom Rikets-Ständers Justitiae-Ombudsman
och Rikets-Ständers Bank samt Låne-Gontoren
i Götheborg och Malmö, hvilka böra hvardera erhålla
ett exemplar;
b) efter vederbörliga reqvisitioner, likaledes med ett exemplar
för hvardera, tillhandahållas hvar och en af Academierne
samt hvarje, med bibliothek försedt allmänt Läroverk
och vetenskapligt samfund;
cj så vidt tillgången af de serskilda Protocolls-samlingarne
medgifva, ej allenast tilldelas de Kongl. Gollegier och andra
Allmänna Embets-verk samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
som hos Fullmägtige om utbekommandet deraf sig ani
-
Stals-Utskottets MemorialIV:o 161
3
mäla, utan ock till hugade köpare försäljas emot ett pris af
En skilling Banco för hvarje tryckt ark; och
7:0 att de exemplar af innevarande R i k sdags-Pro tooo lier, sorn
härefter återstå, böra, vid Rikets Ständers nästa sammankomst,
uppå reqvisition, hållas vederbörande Riks-Stånd tillhanda.
I afseende på dispositionen af de, vid sednaste Riksdags slut, öfverblifnn
exemplaren af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoller, beslöto då församlade
Ständer, genom bifallandet af Stats-Utskottets memorial N:o 320,
att de exemplar, som deraf efter den under Riksdagens lopp, i mån af tryckningens
fortgång, verkställda utdelning, återstoda, skulle, sedan de blifvit
häftade, jemväl öfverlemnas till Riksgälds-Contoret, för att der, enligt vederbörliga
reqvisitioner, tillhandahållas Stats-Rådets Ledamöter, Stats-Departementernes
Expeditioner,, Högsta Domstolen, Hof-Rätterna, Collegierna jemte
öfriga högre Embetsverk, Justitias-Canzleren, Justitiac-Ombudsrrjannen, Committerade
för Tryckfrihetens vård, Rikets Ständers Bank samt Låne-Contoren
i Götheborg och Malmö, Riddar hus-Di reetionen och Riks-Ståndens öfriga
Ganzli-Directioner, Öfver-Ståthållare-Embetet samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
äfvensom Universiteterna i Upsala och Lund samt öfriga
med bibliothek försedda allmänna Läroverk; utgörande antalet af de exemplar,
som samtlige nu uppräknade embetsman, domstolar och förvaltande verk
m. fl. egde att från Riksgälds-Contoret utbekomma, 1 1 1 st.; och skulle, af
de härefter återstående Bihangs-exemplaren, minst Sex afsättas till framtida
förvarande i nämnde Contor; ett exemplar tilldelas hvar ochi en af de till
Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens granskning utsedde Revisorer, vid deras
sammanträden före näst derefter inträffande Riksdag; likaledes ett
exemplar utdelas till hvarje Ledamot af Rikets Ständers Utskott vid nyssnämnde
Riksdag; samt för öfrigt, så vidt tillgången af dessa handlingar
medgåfve, serskilda exemplar af desamma äfven utlemnas till andra embetsman
och embelsmyndigheter eiler samfund, hvilkas härom gjorda ansökningar
af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret biföllos.
Enligt hvad Stats-Utskottet inhemta t af en från Expedilions-Utskottet
erhållen uppgift, utgör upplagan af Bihanget till Riks-Ståndens Proto
collet- vid nuvarande Riksdag . . ... ... . . i,35o exemplar
hvaraf under Riksdagens lopp utdelas
4
Stats-Vtskottets Memorial/N:o 262.
till Ridderskapet och Adeln
6oo>
„ Preste-Ståndet
,, Rorgare-Ståndet
„ Bonde-Ståndet
„ Utskotten, m. fl
4°-
samt aflemnas till Riksgälds-Contoret, för
att tillhandahållas pracnumeranter . . 4°*
95o.
Följaktligen böra vid Riksdagens slut till framtida
disposition återstå  400 exemplar.
Då, enligt Stats-Utskottets åsigt i fråga om dessa återstående exemplars
användande, bör förfaras på alldeles enahanda sätt, som vid sednast förflutna
Riksdag stadgades, angående de då öfverblifna exemplaren af Bihanget
till Protocollerna för samma Riksdag, får Utskottet hemställa,
alt de af Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständer beslutade
föreskrifter, rörande aflemnandet till Riksgälds-Contoret
samt förvarandet och tillhandahållandet derstädes af de
under Riksdagens lopp icke utdelade exemplaren af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoller, jemväl må till alla delar tillämpas
i afseende på ofvanberörde, vid slutet af innevarande
Riksmöte återstående exemplar af enahanda handlingar för
denna Riksdag.
Vid detta tillfälle anser sig Utskottet, såsom ett med nu behandlade
frågor gemenskap egande ärende, böra för Rikets Ständer anmäla samt yttra
sig öfver en af Fullmägtige i Riksgälds-Contoret hos Utskottet gjord framställning,
innehållande: att enär, jemlikt Rikets Ständers redan fattade beslut,
praenumeration å Bihanget till Riks-Ståndens Protocoller skall verkställas
i nämnde Contor, hvilket dessutom fått sig uppdraget att vidtaga nödiga
åtgärder för undvikandet af sådana handlingars omtryckning, som i Bihanget
till Protocollen för nästa Riksdag skola intagas, men härmed förenade
bestyr, jemte skyldigheten att, å Riksgälds-Contorets vägnar, emottaga,
vårda och utdela cle tryckta Riksdagshandlingarne, icke mera hädanefter
än hittills kunde åläggas någon af Contorets nuvarande tjenstemän, såsom
honom tillhörande tjensteåligganden, Rikets Ständer, på sätt vid föregående
Riksdagar skett, måtte bevilja och bestämma serskild ersättning för besörjandet
af dessa bestyr med thy åtföljande göromål; hvarjemte Fullmägtige,
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 262.
5
i fråga om beloppet af samma ersättning, hvilken, intill denna Riksdags
början, af Rikets sednast församlade Ständer fastställdes till 800 R:dr, hem
ställt,
att, med hänsigt tillj den numera från 5 till 3 år förkortade tiden
emellan Rikets Ständers lagtima sammanträden, ersättningen för omförmälda
befattning ”under innevarande Riksdag samt mellantiden intill Rikets
Ständers nästa sammankomst måtte bestämmas till ett nedsatt belopp af
5oo R:dr.
Då serskilda arfvoden för nu ifrågavarande befattning, jemte dermed
förenade åligganden, tillförene varit af Rikets Ständer beviljade, och då
samma skäl, som härtill föranledt, ännu fortfara aLt vara gällande, får Utskottet,
med understödjande af Fullmägtiges i sådant afseende gjorda framställning,
tillstyrka,
att ett belopp af Femhundra Riksdaler i ett för allt må af
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret disponeras till arfvode för
emottagningen, vårdandet och utdelandet af de tryckta Riksdags-handlingar,
som, till följd af Rikets nu församlade Ständers
beslut, redan blifvit eller framdeles varda till RiksgäldsContoret
aflemnade, äfvensom för redovisandet och tillhandahållandet
af ej mindre de i nämnde Contor nu förvarade Riksdags-Protocoller
med tillhörande Bihang, än ock andra från
trycket utgifna handlingar, som, för att bland Riks-Ståndens
ledamöter utdelas, äro eller hädanefter varda af RiksgäldsContoret
emottagna; börande den, som erhåller detta arfvode,
jemväl vara förpligtad att, utan serskild ersättning, dels vaka
deröfver, att, då, under mellantiden intill nästa Riksdag, sådana
handlingar, som skola intagas i Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoller, komma att tryckas, det härför erforderliga
antal exemplar varder afdraget, dels ock samma exemplar, efter
deras tryckning, emottaga och vederbörande vid Riksdagens
början tillställa.
I afseende på tiden för utbetalningen af det nu föreslagna arfvodet,
anser sig Utskottet böra tillstyrka enahanda stadgande, sorn vid sednaste
Riksdag i sådant hänseende meddelades, eller
att halfva beloppet deraf må betalas, sedan de öfverblifna
exemplaren af Riks-Ståndens tryckta Protocoller för nuvarande
Riksmöte blifvit till Riksgälds-Contoret aflemnade, men att
den återstående hälften af samma arfvode icke må utgifvas förr,
6
Stats-Utskottets Memorial, N:o 263.
än ofvan omförmälda åligganden viri nästkommande Riksdags
början blifvit vederbörligen fullgjorda. Stockholm den 4
April 1845.
INro a63.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 April, kl. 7 e. m.
Memorial, angående den vid Riksdagens slut återstående tryck
ningen
af Riks-Ståndens Protocol/er samt upprättandet af Register
öfver desamma. (R.glds *dfd.)
Vid afgifvandet af sitt förslag, i afseende på aflöningens bestämmande
för den, under innevarande Riksdag, bos Riks-Stånden och Utskotten
anställda betjening, förklarade Stats-Utskoltet, att Utskottet ville meddela
serskildt yttrande, angående ersättningen för besörjandet af den tryckning
utaf Riks-Ståndens Protocoller, sorn före Riksdagens slut icke kunde
medhinnas, äfvensom angående upprättandet af de vanliga registren öfver
nämnde Protocoller.
1 öfverensstämmelse med detta förklarande, får Utskottet nu yttra
sig rörande nyssberörde ämnen; hvarvid Utskottet, hvad först beträffar den
efter Riksdagen ifrågakommande Protocolls-tryckningen, jemte dervid förefallande
cor reel ursläsning, anser sig böra upplysa, att ersättningen för enahanda
bestyr, efter slutet af sednast förflutna Riksdag, utgått med En Riksdaler
för hvarje tryckt ark, utan afseende på tryckets tätare eller glesare
beskaffenhet. Men då, efter hvad Utskottet, vid anställd jemförelse emellan
de serskilda Ståndens Protocoller för denna Riksdag, funnit en så betydlig
skiljaktighet i stilar och tryck numera eger rum, att t. ex. ettark af Ridder
skapet
och Adelns Protocoller nära motsvarar tvänne af Bonde Ståndets; så
och enär, enligt Utskottets åsigt, jemväl nu ifrågavarande vedergällning bör
lempas* efter de göromål, hvarför densamma beviljas, tillstyrker Utskottet,
alt, såsom ersättning för besörjandet af correcturläsningen m.
m , i och för den vid innevarande Riksdags slut återstående
tryckning af Riks-Ståndens Protocoller må, på enahanda sätt
sorn för öfriga Riksdagskoslnaders liqviderande äro föreskri fvet,
af Riksgälds-Contoret utbetalas lör hvarje derefter tryckt
ark af Ridderskapet -och Adelns samt Borgare-Ståndets Prolocoller
En Riksdaler, af Presle-Slåndets Protocoll Eyratio
skilling och af Bonde-Ståndets Trettiotvå skilling.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 264.
7
Vidkommande äler Registren' öfver samma Prolocoller, så hafva Rikets
Ständer, under de sednaste Riksdagarne, till godtgörande af besväret
med dessa Registers upprättande,, beviljat Tio Riksdaler för hvarje med
vanliga stilar tryckt ark af desamma, och derjemte medgifvit, att för upprättandet
af det eller de Register, vid hvilkas tryckning finare stilar begagnades,
. en härefter lämpad förhöjning i denna ersättnings belopp finge af
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret bestämmas. Enligt hvad Utskottet af häröfver
infordrade uppgifter inhemtat, har ersättningen för upprättandet af
Registren öfver alla fyra Riks-Ståndens Prolocoller vid sista Riksdag utgått
med 1,77b R:dr. Då nu härtill lägges hvad, som blifvit utbetaldt för Registrens
tryckning oell häftning, visar sig, att sistnämnde Register kostat
det allmänna nära 4,000 R:dr. Med afseende å denna betydliga kostnad,
och då de serskilde, hittills efter sinsemellan skiljaktiga grunder uppgjorda,
Registren öfver Riks-Ståndens Prolocoller torde för framtiden, utan egentligafsaknad,
kunna umbäras, enär det Allmänna Registret öfver Bihanget till
samma Protocoller innehåller upplysning om de dagar, då hvarje i detta
Register upptaget ärende hos hvart och ett af Riks-Stånden förevarit, anser
Utskottet sig böra hemställa;
huruvida icke Riks-Stånden finna för godt att, hvart för sig,
förklara, det några serskilda Register öfver deras Protocoller
för innevarande Riksdag icke behöfva, på det allmännas bekostnad,
upprättas;
kommande naturligtvis, i sådant fall, frågan om bestämmandet af
en dylik ersättning,, som i ofvanomförmälda hänseende, under de sednare
Riksdagarne, varit beviljadt, alt för närvarande helt och hållet förfalla.
Stockholm den 4 April i84.5‘
N:o 264.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5” April kl. 7' e. m.
Memorial, i anledning af erhållen dterremiss å Utlåtandet N:o<
3.15, angående ett lån för en gymnastikbyggnad i Malmö,
(R.glds Afd.)
Ridderskapet och Adeln har till Stats-Utskottet återremitterat Utskottets,
. under N;o 215, afgifna utlåtande, k anledning af Kongl. Maj:ts
8
Ståls-Utskottets Memorial, N.o 265, 266.
Nådiga Proposition, angående beviljandet af ett lån för en gymnasl ikbygguads
uppförande i Malmö; men sorn samma Utlåtande af de öfriga RiksStånden
blifvit bifallet, nemi. af Preste-Ståndet den ia:te, af Borgare-Ståndet
den 11 ;te och af Bonde-Ståndet den io:de nästlidne Mars, så anser sig
Utskottet, emot Riksdags-Ordningens 78 §.,
icke kunna med detta ärende taga vidare befattning.
Stockholm den 4 April 1848.
N:o 26S.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5 April, kl. 7 e. ra.
Memorial, i anledning af återremiss ä Utskottets Utlåtande JV:o
21 y, angående ett föreslaget lån för reparerandet af Catharina
kyrka i Stockholm. (R:glds. Ajd.)
Detta utlåtande har af Preste-Ståndet blifvit till Stats-Utskotlet återremitteradt;
men som detsamma är vordet bifallet at Ridderskapet och
Adeln den 7:de, samt af Borgare- och Bonde-Stånden den 12 nästlidne Mars
så kan Utskottet, emot 78 §. i Riksdags-Ordningen,
icke taga någon vidare befattning med den fråga, hvarom berörde
utlåtande handlar. Stockholm den 4 April 184S.
N:o 266.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5 April, kl. 7 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ständens skiljaktiga beslut, angående
det vid 1840 och 18års Riksdag till Emåns upprensning
beviljade stats-bidrag. f R:glds. Afd.J
Vid afgörande af de under innevarande Riksdag väckta och af StatsUtskottet,
enligt dess utlåtanden N:ris 97 och 212, behandlade frågor, angående
förändringar i sättet för utgåendet af det utaf Rikets sednast församlade
Ständer beviljade Stats-bidrag för Emåns upprensning, hafva Ridder
ska
-
Stals-Utskotlcts MemorialN:0 266,
9
skåpet och Adeln samt Preste-Ståndet bifallit Utskottets tillstyrkan i
utlåtandet N:o g7, att det, vid sista Riksdag, för upprensandet af Einån
beviljade lån af Trettiofem Tusen Riksdaler må, emot enahanda vilkor och
förbehåll, i afseende på arbetets utförande m. ru., som då stadgades, få, i
likhet med den för samma företag dessutom anslagna summa af Tio Tusen
Riksdaler, utgå såsom Stats-anslag utan återbetalningsskyldighet, dock med
bestämmandet af den förändring uti hittills gällande stadgande, angående
tiden för dylika arbetens börjande och fulländande, att ifrågavarande företag,
så vida det dertill af allmänna medel beviljade bidrag skall få åtnjutas,
ovilkorligen bör påbörjas under innevarande år t845, samt, i öfverensstämmelse
med den af Kongl. Majit fastställda plan, fullbordas före slutet
af år 18/(8. Borgare-Ståndet har deremot alslagit hvad Utskottet sålunda,
i afseende på det för omförmälda arbetsföretag beviljade låns utgående såsom
Stats-anslag utan återbetalnings-skyldighet, tillstyrkt, men likväl medgifvit
den af Utskottet föreslagna förändring i tiden för detta arbetes påbörjande
och fullbordande. Bonde-Ståndet har förklarat sig vidblifva det
af Rikets Ständer rörande detta ämne vid sednaste Riksdag fattade beslut
med den förändring, att de låntagande, i stället för inteckning, skulle ställa
sådan borgen, som Riksgälds-Contoret godkänner, och att, i afseende å tiden
för arbetets företagande och fullbordande, Utskottets afgifna förslag skulle
blifva gällande.
Samtliga Riks-Stånden hafva följaktligen bifallit Utskottets hemställan
i sistnämnde hänseende, eller angående förändringen uti hvad rörande
tiden för påbörjandet och fullbordandet af ofvanberörde upprensnings-arbete
förut är vordet stadgadt. Men i fråga om det härtill beviljade stats-bidrags
utgående i egenskap af antingen lån eller anslag, ulan återbetalnings-skyldighet,
hafva arne Riks-Stånd stannat emot a.-ne; vid hvilket förhållande
denna, Riksgälds-Conlorets inkomster och utgifter rörande, fråga, lärer, jemlikt
Regerings-Formens 69 §., böra genom omröstning i Förstärkt Slats-Utskott
afgöras; och får Utskottet i sådant afseende föreslå följande voteringsproposition:
Den,
som, lika med Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet, bifaller,
att det, vid sista Riksdag, för Emåns upprensning beviljade lån af
Trettiofem Tusen Riksdaler må, emot enahanda vilkor och förbehåll i afseende
på arbetets utförande m. m., som då stadgades, få, i likhet med den
Bih. till R. St. Prot. 18/fi. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band 25 Haft. 2
IO
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 26J.
för samma företag dessutom anslagna summa af Tio Tusen Riksdaler utgå
såsom Stats-anslag utan återbetalningsskyldighet, voterar
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, är, i öfverensstämmelse med Borgare- och Bonde-Ståndens
beslut, framställningen om den för ifrågavarande förelag beviljade låne-summas
utgående såsom anslag utan återbetalnipgsskyldighet afslagen.
Då det i Bonde-Ståndets beslut förekommande tillägg, angående
skyldigbeten för låntagarne att, i stället för inteckning, ställa sådan
borgen, som Riksgäls-Contoret godkänner, icke blifvit stadgadt af någotdera
utaf de öfriga Riks-Slånden, torde jlet sålunda endast af ett Riksstånd
beslutade tillägg böra anses balva förfallit; och eger samma förhållande
jemväl rum i afseende på det beslut, Preste-Ståndet serskildt fattat
rörande Stats-bidragets, af Utskottet afstyrkte, användande för verkställandet
af allenast en del utaf det ifrågaställa upprensnings-arbetet, och hvarige*
nom sistnämnde Stånd medgifvit: ”alt, lör den händelse ett större antal deltagare
i företaget ännu vidare skulle lägga
”förande i sin helhet, ifrågavarande 45,000
tlerdånighet öfverlemnas, för att lill större
”retag användas, på sätt Kongl. Maj:t finner
”betsplanen innehåller.” Stockholm den \
hinder i vägen för arbetets utR:dr
må till Kongl. Majit i uneller
mindre del af nämnde fönvttigt
och i den ordning arUril
i845.
Utlåtande, i anledning af 2:ne Rik
tets Betänkande, angående ett
naden i Christinehamn.
-Stånds återrernisser å Utskotlåti
för den nja kjrkobjgg
(R:glds
Afd.)
Stats-Utskottets, under N:o 216, afgifna utlåtande, deruti Utskottet,
på anförda skäl, afstyrkt Rikets Ständers bifall till de under innevarande?
Riksdag gjorda framställningar om ett låne-understöd af allmänna medel
för uppbyggandet af en ny kyrka i Christinehamn, har af Preste- och Bor
-
N:o 2 67.
Ank. till pxp.-Utsk. d. 5 April, II. 7 e. ro.
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 267.
gare-Stånden blifvit lill Utskottet ålerremitteradt; varande, lill stöd för de
yrkade och beslutade återremisserna samt det begärda lånets beviljande,
inom dessa Riks-Stånd hufvudsakligen följande förhållanden uppgifna och
vitsordade:
Christinehamns stads- och landtförsamlingar voro i största behof
af allmänt understöd för den derstädes länge uppskjutna och numera
oundvikligen nödvändiga kyrkobyggnaden, hvilken, med inberäkning af hvad
som erfordrades, för att bereda en säker grund för den nya byggnaden,
komme att för församlingarne medföra en kostnad af ej mindre, än 66,000
R:dr. Att utgöra denna ansenliga byggnadskostnad voro församlingarne för
närvarande desto mera oförmögne, som stadens tillförene betydliga handelsrörelse
med säd och tackjern nu vore inskränkt till en föga lönande minuthandel,
hvarförutan staden ännu led af följderna utaf de flera olyckor, som
under sednare tider öfvergått detta samhälle. För kyrkobyggnadens utförande
voro följaktligen församlingarne nödsakade att skuldsätta sig och sålunda
anlita de bidrag härtill, som under en kommande tid kunde vara att af
församlingarnes medlemmar påräknas. Då enskilde personer, emot föreskrifven
säkerhet och lindriga betalningsvilkor, erhöllo lånebidrag utaf allmänna
medel för sina egendomars förbättrande, borde äfven en större menighet,
emot enahanda säkerhet och vilkor, kunna komma i åtnjutande af dylika,
af behofvet högt påkallade, understöd för vida angelägnare föremål.
Oansedt staden Christinehamn, under loppet af några decennier, varit
hemsökt af 3:ne serskilda eldsvådor, hade nämnde stad icke, i likhet med
andra brandskadade städer, anlitat Siats-Verket om några bidrag till de
nedbrunna husens återuppbyggande. För öfrigt vore det visserligen en
i allmänhet riktig grundsatts, att staten endast i serskilda fall och till
följd af dervid förekommande egna förhållanden borde understödja kyrkobyggnader;
men i afseende på nu ifrågavarande byggnadsföretag, syntes
just sådana serskilda förhållanden förefinnas, som för tillvägabringandet deraf
påkallade understöd från Statens sida.
Hvad sålunda blifvit erinradt och anfördt, har Utskottet tagit i förnyadt
öfvervägande; men då, i fråga om meranämnde låne-understöd, några
andra omständigheter för närvarande icke förekomma, än de, som redan vid
afgifvandet af UtskotLets förra utlåtande, angående samma fråga, äro tagne
i betraktande, och då detta utlåtande är af Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet bifallet, anser sig Utskottet,
böra detsamma vidblifva. Stockholm den 4 April i845.
12
§tats- Utskottets Utlåtande, N:0 q6~.
Reservation.
Af Biskop Hedrén: ”Emot det nu fattade beslut anhåller jag få åberopa
den reservation, sorn af mig finnes bifogad Utskottets utlåtande N:o
2i 6, jemte de ytterligare upplysningar, som ålerremisserna åtfölja. Jag vågar
till Rikets Ständer vördsamt hemställa, att det begärda lånet måtte på
dessa bevekande skäl beviljas;”
och Herr Sundler.
STOCKHOLM, I. Marcus, i845.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 268, 269.
i
M 268.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 April, kl. 7 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Utskottets memorial,
JV:o 168.
(I. A.)
Utskottets, under N;o 168, afgifna memorial med Kongl. Bergs-Collegii
berättelse, angående Löfås Silfver-Verks drift samt de i afseende derå
vidtagne åtgärder från och med år 1840 till och med år 1843, har blifvit
återremitteradt af Bonde-Ståndet, men af de 3;ne öfrige Riks-Stånden
lagdt till handiingarne; vid hvilket förhållande Utskottet, i stod af 75 §
Riksdags-Ordningen, ansett åter remissen
icke kunna till någon åtgärd föranleda.
Slockholm den 4 April 1845.
N:o 269.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 April, kl. 7 e. ni.
Memorial, i anledning af Riks-Ständens skiljaktiga beslut, angående
voterings anställande uti förstärkt Stats-Utskott, rörande
de i utlåtandet, N:o n3, och memorialet, N'-o 208,
omförmälde f rågor.
(.I. A.)
l:o Efter det Stals-Utskoltet, uti l:sta punkten af utlåtandet, N:o
113, föreslagit, en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, med anhållan om
Dess Nådiga Proposition, angående framtida reglering utaf afgifterne till
Handels- och Sjöfarts-fonden, samt detta förslag blifvit af Borgare- och
Bonde-Stånden bifallet, men af de 2me öfrige Riks-Stånden afslaget, hade
Bih. till 11. St. Prut. 1845. 4 Sami. i Afd. 2 Band. 26 lläft.
2
Stats-Utskottets Memorial, N:o 269.
Utskottet, enligt l:sta punkten af memorialet, N:o 208, funnit denna fråga
Lora förfalla.
Berörde åsigt är af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden
gillad; hvaremot Bonde-Ståndet afslagit memorialet i denna
del, samt förelagt Utskottet att i ämnet uppsätta och till Riks-Stånden inkomma
med sådan voterings-proposilion, som funnes intagen uti den vid
memorialet, af samtlige Borgare- och Bonde-Ståndens ledamöter, fogade reservation,
som af Bonde-Ståndet gillades.
Då således 3:ne Riks-Stånd ansett frågan om aflåtandet af ofvannämnda
underdåniga skrifvelse böra förfalla,
lärer Bonde-Ståndets i ämnet fattade serskilda beslut icke
till någon åtgärd kunna föranleda.
O O
2:o Uti 2 och 3 punkterne af ullåtandet, N:o 113, hade Utskottet
tillstyrkt, dels en underdånig hemställan bos Kongl. Majit om Convoy-commissariatets
indragning och dess befattnings öfverflyttande på Kongl. Comjnerce-Collegium,
dels åtskilliga bestämmelser, i afseende på detta Collega
framtida förvaltning af Handels- och Sjöfarts-fonden; hvarefter och sedan
i dessa frågor 2;ne Riks-Stånd stadnat emot två, Utskottet i 29 punkten af
memorialet, N:o 208, afgifvit förslag till voterings-proposition för ärendets
afgörande i förstärkt Slals-Utskott.
Denna punkt är af Ridderskapet och Adeln afslagen på den grund,
att Ståndet ansåg så väl frågan om Convoy-commissariatets indragning och
dess befattnings öfverflyttande på Kongl. Commerce-Collegium, som de i
sammanhang dermed af Utskottet föreslagne bestämmelser, i afseende å
detta Collegii framtida förvaltning af Handels- och Sjöfarts-fonden, vara
förfallne, sedan i dessa ämnen två Stånd stadnat emot två. Preste-Ståndet
bar likaledes ansett den i berörde punkt förekommande fråga, i följd af dess
beskaffenhet, böra förfalla, enär deruti två Stånd stadnat emot två samt
någon votering derom i förstärkt Stats-Ulskott således icke kunnat ega
rum. Borgare- och Bonde-Stånden hafva deremot godkänt den i nämnde
hänseende föreslagne voterings-proposition.
Vid sådant förhållande har Utskottet funnit sig böra
Slats-Utskotlels Memorial, N:o 2G9.
3
inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet att,
med instämmande i Borgare- och Bonde-Ståndens beslut,
medgifva förenämnde frågors hänskjutande till förstärkta
Stats-Utskotlets afgörande medelst votering öfver den af Utskottet
föreslagne, och af de 2:ne sistnämnde Riks-Slånden
gillade, proposition.
3:o Hvad slutligen angår Utskottets i utlåtandet, N:o i 13, gjorda
förslag, rörande inleverering till Riksgälds-Contoret af Handels- och Sjöfarts-fondens
nuvarande och blifvande tillgångar, hvilket förslag blifvit af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet afslaget, men af de 2:ne öfriga
Riks-Stånden bifallet, hade Utskottet i 3:e punkten af memorialet, N:o
208, med afseende derå, att här icke vore fråga om hvad, som för det närvarande
till Riksgälds-Contorets inkomster och utgifter hörer, utan blott
huruvida nämnde medel framdeles skulle komma att dit höra, yttrat den
åsigt, att denna fråga borde förfalla; varande sistberörde yttrande godkändt
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet; hvaremot ifrågavarande 3:e
punkt återremitterats af Borgare-Ståndet, med föreläggande för Utskottet
att uppgöra voterings-proposition, i enlighet med hvad yrkadt blifvit uti den
emot Utskottets beslut i denna punkt afgifne, vid memorialet fogade, reservation;
och har Bonde-Ståndet afslagit memorialet i denna del samt förelagt
Utskottet att uppsätta och till Riks-Stånden inkomma med sådan voterings-proposition,
som i nyssnämnde reservation intagits och af BondeSlåndet
gillats.
Enär följagtligen Utskottets i förevarande ämne yttrade mening vunnit
stöd af 2:ne Riks-Stånds dertill lemnade bifall, får Utskottet,
med vidblifvande deraf, hemställa, det Borgare- och BondeStånden
behagade medgifva, att frågan om voterings anställande
i förstärkt Stats-Utskott, angående Handels- och Sjöfarts-fondens
tillgångars inlevererande till Riksgälds-Contoret,
målte få förfalla.
Stockholm den 4 April 1845.
4
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 270.
JK 270.
Ånk. till Exp.-TJtsk. den 5 April, ki. 7 e. ro.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljagliga beslut, angående
omröstnings anställande uti Förstärkt Stats-Utskot', i
frågan örn samtlige bevillningsmedlens inlevererande til
Pukstzälds-Conior et,
(I. A)
Sedan Stats-Utskottet, i sitt, under N:o 66, afgifne betänkande, bland
annat hemställt, dels att Tull-, Salu-accis, Post-, Chartse-Sigillatae och
Bräll vins-be villnings-medlen samt derå uppkommande restantier måtte inlevereras
till Riksgälds-Coutoret, dels att ett creditiv al' 666,666 R:dr 32
sk. E co årligen mätte till Kongl. Stats-Conlorets disposition å RiksgäldsContoret
anvisas; så och efter det Riks-Ståndens beslut i afseeede på dessa
ämnen sålunda utfallit* alt 2:ne Riks-Stånd derutinnan slädnät emot två,
hade Utskottet, uli memorialet, I\:o 207, yttrat den mening, att, enär här
icke vore fråga om hvad, som för det närvarande till Riksgälds-Gontorets
inkomster och utgifter hörer, ulan blott huruvida förenämnde medel framdeles
skulle komma att dit höra, Utskottet funnit denna fråga och, i följd
deraf, jemväl slutmeningen i betänkandet, N:o 66, angående beslutets, örn
ifrågavarande medels inleverering, öfverlemnande till Kongl. Majis Nådiga
bifall, böra förfalla.
Denna Utskottets mening är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
gillad; hvaremot Borgare-Ståndet återremitterat memorialet,
N:o 207, roed föreläggande för Utskottet att uppgöra voterings-proposition,
i enlighet med den vid memorialet fogade reservation; hvilken återremiss
jemväl utsträckts till den del af memorialet, sorn angar ifrågaslälld underdånig
skrifvelse i ämnet; och har Bonde-Ståndet, med afslag å memorialet,
N:o 207, förelagt Utskottet att uppsätta och till Riks-Stånden inkomma
med voterings-proposition, i enlighet med det vid memorialet af
Borgare- och Bonde-Ståndens ledamöter, såsom reservanter, afgifne förslag,
hvilket af Bonde-Ståndet godkändes.
Stats-UtsKottets Memorial, N:o 271.
5
Då emedlertid. Utskottet funnit sin i memorialet, Nro 207, uttryckte
åsigt biträdd af 2:ne Riks-Stånd, har Utskottet, med vidhållande deraf,
ansett sig böra
hemställa, att Borgare- och Bonde-Slånden måtte medgifva,
att den väckta frågan om voterings anställande i Förstärkt
Stats-Utskott uti förevarande ämne får förfalla.
Slockholm den 4 April 1845.
N:o 271.
Ank. till Exp.-Ulsk. tl. 5 April, kl. 7 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, i afseende
på dels Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående bestämmande
af vissa vilkor för vinnande af dispositions- och
j or degande-rätt till de sä kallade kyrkohemman en i Hallund,
dels serskilde i detta ämne inom Riks-Stånden väckte motioner.
(I. A.)
Uti sitt, under Nro 182, afgifne utlåtande hade Stats-Utskottet tillstyrkt,
att Rikets Ständer, jemte förklarande, det de icke kunna till Kongl.
Majrls högstberörde Nådiga Proposition samtycka, mätte i. underdånighet
begära, det täcktes Kongl. Majrt, på sätt i Nåder pröfväs tjenligast., låta
verkställa en allmän undersökning, hvarigenom må tillförlitligen utrönas,
om och hvilka af de så kallade kyrkohemrnanen i Halland tillhöra Kongl.
Maj:t och Kronan samt böra af Kronan med åboer förses, eller äro af den
beskaffenhet, att kyrkorna och presterskapet till desamma hafva jordegaudeoch
dispositions-rätt. Detta utlåtande är af Borgare- och Bonde-Stånden i
srn helhet bifallet. Ridder,skåpet och Adelli har bifallit det af Utskottet
tillstyrkta förklarande, att Rikets Ständer icke kunna lill högstberörde Nådiga
Proposition samtycka, men i öfrigt afslagit Utskottets förenämnde utlåtande.
Slutligen har Presle-Ståndet, med bifall till hvad Utskottet tillstyrkt,
i afseende på Kongl. Majlis i ämnet aflåtne Nådiga Proposition, funnit för
godt utlåtandet i öfrigt afslå, enär Ståndet ansåg vederbörande kyrkors
<3 O 3 «/
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 272.
eganderätt till de s. k. Halländska kyrkohemmanen nu mera vara så bevisad
och ådagalagd, att någon allmän undersökning derom icke är behöflig;
äfvensom Ståndet ansåg dels någon öfverenskommelse, åsyftande hemmanens
afhändande från kyrkorna genom skatteköp, icke vara med kyrkornas
egande-rätt förenlig, dels ock kyrkohemmans-åboernes rättmätiga fördelar
genom de nu gällande Höga Författningarne fullkomligt betryggade.
Samtlige Riks-Stånden hafva sålunda enstämmigtförklarat sig icke kunna
samtycka till den af Kongl. Maj:t, i förevarande ämne aflåtne, Nådiga Proposition,
hvaremot, i afseende på den af Utskottet föreslague underdåniga
begäran om anställande af en allmän undersökning, hvarigenom må utrönas,
huruvida och hvilka af berörde hemman tillhöra Kongl. Maj:t och
Kronan eller kyrkorna och presterskapet, 2:ne Riks-Stånd stadnat emot
två; och då, efter Utskottets tanka, denna sistnämnde fråga icke är att
hänföra till dem, hvilka, jemlikt 69 § Regerings-Formen, böra vid en dylik
sakens utgång tili Förstärkta Stats-Utskottets afgörande öfverlemnas,
lärer samma fråga följaktligen få förfalla.
Stockholm den 4 April 1845.
N:o 272.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 April, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om låne-underslöd till staden
Sölfvitsborg, för befordrande af den redan påbörjade
cjuai-bjggnaden derstädes, samt upprensning af stadens
hamn.
(U. A.)
I anledning af den inom Borgare-Ståndet, medelst beslutad återremiss
af Stats-Utskottets utlåtande, N:o 156, 16-’de punkten, deruti Utskottet
afstyrkt ifrågasatt stats-anslag till upprensning och förbättrande af
Söl vitsborgs hamn, uttryckte åsigt, att något från Statens sida borde göras
lör befordrande af den redan påbörjade quaibyggnaden derstädes, jemte
upprensning af stadens hamn, har Herr O. Lundgren, under åberopande
Stats-Utshottets Memorial, N:o 273.
7
af 56 § Riksdags-Ordningen, väckt en af bemälde Riks-Slånd till StatsUlskottet
remitterad motion, deruti blifvit yrkadt, att ett lån, stort 10,000
R:dr Banco, måtte för detta ändamål beviljas, att från Riksgälds-Contoret
utgå, mot de vilkor för säkerhets ställande och återbetalning, sorn Rikets
Ständer kunde finna skäligt föreskrifva.
Då ifrågavarande hamnarbete, om än icke af den vigt för det allmänna,
att dess befrämjande medelst direct statsbidrag skäligen kunnat af
Utskottet tillstyrkas, likväl måste för staden Sölvitsborg och den kringliggande
orten komma att medföra gagn, och arbetets fullbordande således
kan anses böra påskyndas och befrämjas, medelst ett lånebidrag mot ränta
och återbetalnings-skyldighet, hemställer Utskottet,
att en summa af 10,000 R:dr Banco måtte af RiksgäldsContorets
medel anvisas, såsom lån till staden Sölvitsborg,
för befordrande af den redan påbörjade quai-byggnaden derstädes
samt upprensning af stadens hamn, mot de vilkor,
som af Rikets Ständer redan äro eller blifva vid innevarande
Riksdag föreskrifne för de statsbidrag, som af allmänna
medel beviljas.
Stockholm den 4 April 1845.
N-.o 273.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 April, kl. 7 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å utlåtandet, N:o 220.
(U. A.)
Stats-Utskoltets den 25 nästlidne Februari, under N:o 220, afgifna
utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående förslag
till ny Inqvarterings-ordning för Stockholms stad, samt andra i sammanhang
dermed förekomne frågor, har blifvit af Ridderskapet och Adeln återremitteradt,
med förklarande derjemte, att Ståndet ansåg 30,000 R:dr
böra af Rikets Ständer beviljas till inköp utaf de tomter och lägenheter,
som till casern-byggnaden för Svea Artilleri-Regemente äro behöflige; men
som, enligt ankomne protocolls-utdrag, förenämnde betänkande blifvit af
8 Stats-UUkottets Memorial, N:o 273.
de öfrige 3me Riks-Stånden godkändt, har Utskottet, i stöd af 75 § Riksdags-Ordningen,
ansett återremissen ej kunna till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 April 1845.
STOCKHOLM, ELMÉN & GRANBERGS TRYCKERI, 1845-
Fö/ std' kia Stals-Viskottets Memorial, N.o i*]4- i
N:o 274.
zink. lill Exp. Utsk. d. n /fpril, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af verkställde omröstningar, angående
Tull be villningen.
S (ian, genom antagande ef' en del utaf de i Bevilluings-Utskottels memorial
N:o 30, i anledning af skiljakt'ga beslut angående tullbevillningen,
till set skilde Riks-Slånd framställde inbjudningar, åtskdlige uti samma memorial
frireslagne voterings-propositioner antingen förfallit eller blifvit uti
Bevillnings-Uiskottets sedermera under N:o 34 afgilne, utaf samtlige Riksstånd
godkände, memorial å nyo uppställde, så bar, jemlikt 31 § Riksdagsordningen,
Förstärkta Stals-Utskottet sammanträdt den 7:de, 8:de och
l():de innevarande månad samt denna dag och anställt votering, jemlikt
följande, af samtlige Riks-Stånden gillade, propositioner:
l:a Voteringen, (l:o i förenämnde memorial').
Den, sorn gillar Ulskoiiels förslag, att, for Hvete bor bibehållas nuvarande
införselstull af 2 R:dr Banco tunnan, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages tullen å sagde sädesslag lill 3 R:dr tunnan.
Voteringen har utfallit med 24 Ja och 94 Nej, samt en sedel kasserad,
i följd hvaraf och som Nej vunnit, inföiselstullen å Hvete blifvit bestämd
till 3 R:dr tunnan.
tvära Voteringen (3:o)
Den, som bifaller Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden godkände,
Förslager, att Alabaster, arbetad, ej specificerad, skall förtullas efter vigt
med 1 R:dr 24 sk. värde och lö sk. införselstull skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att, med godkännande af
Utskottets förslag till förtullning efter vigt, och till 1 R:dr 24 sk. värde
skålpundet, införselstullen å Alabaster, arbetad, ej specificerad, skall bestämmas
till 12 sk. per skålpund.
Bih. till R. St. Prot. t845, 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 27 Haft. I
2
Förstärkta Stals-Utskottets Memorial, N.-o 274-
Vid voteringssed [arnes öppnande hafva befunnits 84 Ja och 35 Nej,
och som Ja således vunnit, hafva Rikets Ständer beslutat, i enlighet med
Bevillnings-Utskottets förslag.
3:dje Voteringen, (7:o).
Den, som bifaller Utskottets, af Preste-., Borgare- och Bonde-Stånden
godkände, förslag till bestämmelser angående Apotheksvaror, nemligen:
”Apotheksvaror i denna taxa ej specificerade:”
”enkla medicinalier . . . 100 R:dr värde 10 R:dr införselstull”;
”sammansätta .... 100 R:dr, 20 R:dr införselstull”
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, jemlikt Piidderskapet och Adelns beslut, bestämmelserna
för denna artikel att blifva följande:
”Apotheksvaror, i denna taxa ej specificerade:”
”enkla eller sammansatta .... fria vid införsel”;
blifvande i begge fallen nuvarande tullfrihet vid utförsel bibehållen.
Voteringen har utvisat 102 Ja och 17 Nej, hvadan och då Ja vunnit,
Bevillnings-Utskottets Förslag i denna del blifvit af Rikets Ständer godkändt.
zj:de Voteringen, (8:0),
Den, som gillar Utskottets hemställan, att utförselsluilen å Ekbark bör
nedsättas till 12 sk. tunnan röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer sagde utförsels-afgift att bibehållas vid dess nuvarande
belopp 24 sk. tunnan.
Sorn voteringen utfallit med 25 Ja och 94 Nej, samt Nej följaktligen
vunnit, har utförselstullen å Ekbark blifvit bibehållen vid dess nuvarande
belopp, 24 sk. tunnan.
5:te Voteringen, (9:o).
Den, som anser att, i öfverensstämmelse med Utskottets åsigt, utförselstullen
å den under artikeln Ben upptagne rubriken Andra slag, oarbetade,
bör bibehållas vid dess nuvarande belopp, 3 sk. Lispundet, röstar
J% ;
Förstärkta Ståts-Utskottets Memorial N.o 274.
3
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer sagde tull-«dgift att nedsättas till 1 sk. Lispundet.
Voteringens resultat har varit 79 Ja och 40 Nej; och som Ja således
vunnit, har Bevillniugs-Utskottets Förslag blifvit af Rikets Ständer
antaget.
6:te Noteringen, (10).
Den, som bifaller Utskottets föislag, att artikeln Bilder, andra slag,
bör förtullas efter vigt med 1 R:dr 12 sk. värde och 12 sk. införselsafgift
skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer artikeln att fortfarande införtullas med 10 R:dr
för hvarje 100 R:dr varuvärde.
Voteringen har utfallit med 98 Ja och 21 Nej. Då Ja således vunnit,
hafva Rikets Ständer beslutat, att artikeln Bilder, andra slag, skall
förtullas efter vigt, med 1 R:dr 12 sk. värde och 12 sk. införselsafgift
skålpundet.
y:de Noteringen, (ll:o).
Den, som bifaller Utskottets lörslag att för Bleckslagare-arbeten, ey
specificerade, olackerade, bör antagas 1 R:dr värde 16 sk. införselstull per
skålpund, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, jemlikt Riddderskapet och Adelns samt BorgareStåndets
beslut, nuvarande värde 32 sk. och införselstull 8 sk. per skålpund
att derå bibehållas.
Voteringen har utvisat 82 Ja och 37 Nej, och som Ja sålunda vunnit,
hafva Rikets Ständer i denna del godkänt Bevillnings-Utskoctets förslag.
8:de Noteringen, (12:o).
Den, som vill, att till contrapropositionen i hufvudvoteringen om Bleckslagare-arbeten,
specificerade, lackerade, skall antagas Ridderskapet och
Adelns beslut, att, med godkännande af det utaf Utskottet derå föreslagna
värde, 1 R:dr 12 sk., införselstulleu skall bestämmas till 15 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
4
Förstärkta Stals-Utskottets Mcmoriat, N-o ij4*
Den, det ej vill, röstar
Neb.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen att utgöras af Borgare-Ståndets
beslut, att för denna artikel skola bibehållas gällande taxas bestämmelser;
nemligen 40 sk. värde och 10 sk. införselsafgift per skålpundet.
Voteringen har utvisat 86 Ja och 33 Nej, i följd hvaraf, och som Ja
således vunnit, har följande proposition blifvit antagen för den
g:de Voteringen (13:n)
Den, som bifaller Utskottets förslag alt å Bleckslagare-arbeten, ej specificerade,
lackerade, tullvärdet skall bestämmas till 1 R:dr 12 sk., och
inforselstullen till 20 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns beslut, att, med godkännande
af det utål Utskottet derå föreslagna värde, 1 R:dr 12 sk., införselstullen
skall bestämmas till 15 sk. skålpundet.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 77 Ja och 42 Nej;
och då Ja således vunnit, har Utskottets förslag blifvit af Rikets S änder
godkändt.
to:de Voteringen (14:o)
Den, som vill, att coutrapropositiou i hufvudfrågan skall blifva det af
Bonde-Ståndet fattade beslut, att med godkännande af det utaf Utskottet å
blodiglar antagna värde 10 R:dr skålpundet, utförselstullen bör bestämmas
till 3 R:dr, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, blifver Ridderskapet och Adelns beslut, att nuvarande
bestämmelser, nemligen 5 R:dr värde och 2 R:dr utförselstull, per skålpund,
skola bibehållas oförändrade, contraproposilion.
Voteringen har utfallit med 90 Ja och 29 Nej, i följd hvaraf och
som Ja vunnit, följande proposition Dl i t vit antagen tor den
ii:te Voteringen (15:o)
Den, som bifaller Utskottets torsia-, att å Blodiglar värdet bör för
höjas
till 10 R:dr och ulförselstullen till 5 R:dr skålpundet, löstalja;
-
Förstärkta Sta's-Utsko.tets Memorial, y.o 27-f.
5
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Bonde-Ståndels beslut, att, med godkännande af
det utaf Utskottet å blodiglar antagna värde, 10 R:dr skålpundet, utförselstullen
bör bestämmas till 3 R:dr.
Voteringens resultat har varit 76 Ja och 43 Nej, hvadan och då Ja
vunnit värdet å blodiglar blifvit förhojdt till 10 U:dr och utförselstullen
till 5 R:dr skålpundet.
i2:te Voteringen (l6:o)
Dm. sorn, lika med hvad Utskottet hemställt, anser införselstullen å
artificiella blommor bora höjas till 25 R:dr per skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer den i gällande taxa haia bestämda införselstull,
15 R:dr skålpundet, att förblifva oförändrad.
Voteringen bar utfallit med 97 Ja och 21 Nej, hvarjemte en sedel
blifvit casserad. Då Ja sålunda vunnit har inforscistullen å artificiella
blommor blifvit höjd till 25 R:dr per skålpund.
i3:de Voteringen (l8:o)
Der, sorn bifaller Utskottets förslag, alt, vid antagande i taxan af artikeln
Bookbinder-Cloth, densamma bör åsättas 3 R:dr värde och 36 sk. införselstull
skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer sagde artikel att införtullas med 10 R-'dr för
hvarje 100 R:dr uppskallningsvärde.
Voteringen bär utvisat 95 Ja och 24 Nej, och som Ja följaktligen
vunnit, har Utskottets förslag i dwina del blifvit af Rikets Ständer godkände.
i4-'de Voteringen (2l:o)
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Brunsten bör afgiftsfritl få
utföras, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehulles derå nuvarande utförselstull, 2 sk. 6 ris*, per
skeppund.
5
Förstärkta. Ståts-Utskottets Memorial> N.-o 274.
Voteringens resultat har varit 39 Ja och 80 Nej, i följd hvaraf och
som Nej vunnit nuvarande utförselstullen u brunsterij 2 sk. 6 r:st. per skeppund,
blifvit bibehållen.
i5:de Voter ingen (22:o).
Den. som vill, att till contraproposition i hufvudsakliga voteringen om
artikeln Böcker skall antagas Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets
beslut, enligt hvilket redactionen och tullbestämmelserna skulle blifva föjjande :
Böcker, samt Chartor, Musikalier, Not och Ritböcker .... Fria Fria.
Med inbundet rent eller linieradt papper — 100 R:dr värde 25: Fria,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer alt till contraprosition i hufvud voteringen antagas
Bonde-Slånuets beslut, att för artikeln böra bibehållas nu gällande taxas bestämmelser,
nemligen:
Böcker:
på främmande språk, samt Chartor, Musikalier, Not-och Ritböcker
— — —  Fria Fria.
på Svenska tryckte 100 R:dr värde 20: Fria.
Biblar, gifne till Svenska Bibelsälskapet Fria. —
Med inbundet rent eller linieradt papper 100 R:dr värde . . 25: Fria.
Voteringen har infallit med 42 Ja och 77 Nej; och som Nej således
vunnet, har följande proposition blifvit antagen för den
i6:de Voteringen (23:o).
Den, som instämmer i Borgare-Ståndets beslut, att för artikeln Böcker
skola antagas följande redactions- och tullbestämmelser, nemligen:
Böcker:
på främmande språk, samt Chartor, Musikalier, Not-och Ritböcker
— •— —
Fria, Fria.
på Svenska tryckte.
i Finland, Finska original-arbeten Fria,^ p .
i andra länder 100 R:dr värde 20: 5 M3*
Biblar, gifne till Svenska Bibelsälskapet
Fria. —
med inbundet rent eller linieradt papper, 100 R:dr värde . . 25: Fria.
rosl ar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
Nej.
Förstärkta Stats-ZJ ti kottets Memorial, IV.-o i']4-
7
Vinner Nej, antages Bonde-Ståndets beslut, att för artikeln böra bibehållas
nu gällande taxas bestämmelser, nemligen:
Böcker:
på främmande språk, samt Charlor, Musikalier, Not- och
Ritböcker .. . . Fria, Fria.
på Svenska tryckte, 100 R:dr värde 20: Fria.
Biblar, gifne till Svenska Bibelsällskapet Fria, —
Med inbundet, rent eller linieradt papper 100 R:dr värde . . 25: Fria.
Vid voteringssed jarnes öppnande, hafva befunnits 44 Ja och 74 Nej,
hvarjemte en sedel casserats. Då Nej således vunnit, hafva Rikets Ständer
beslutat, i enlighet med contra-propositionens lydelse.
il:de Voteringen (24:o).
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å Caffe bör höjas
till 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer införsels-algiften att bibehållas vid dess närvarande
belopp, 3 sk. skålpundet.
Voteringen har utvisat 70 Ja och 49 Nej, och som Ja således vunnit,
har införsels-tullen å Caffe blifvit höjd till 4 sk. skålpundet.
i8:de Voteringen (26:o).
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att införselstullen å Cider bör
bestämmas till 24 sk. kannan, röstar
Ja;
Den, det ej vill/ röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer rubriken Cider att uteslutas ur sjelfva Taxan och
i noterna dertill i stället införas ”Cider, se Vin.”
Voteringen har utfallit med 22 Ja och 96 Nej samt 1 sedel casserad;
och då Nej således vunnit, kommer rubriken Cider att uteslutas ur sjelfva
Taxan och i noterna dertill i stället införas ”Cider, se Vin.”
ig:de Voteringen (27:o).
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Coéffitrer böra åsättas 75 R:dr
värde och 25 R:dr införseltull skålpundet, löstalja;
-
*
För slätfil a Stats-Ulskottets Memorial, y.-o 2“4-
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer artikeln att införtullas efter nu gällande grund,
nemligen med zb procent af uppskaltniogsvärdet.
Voteringens resultat liar varit 86 Ja och 33 Nej; och som Ja således
vunnit, komma Coeflurer höra åsättas 75 R:dr värne och 25 R:ar mloiselstull
skålpundet.
2o:de Voteringen (33:n\
Den, som instämmer i Utskoitet föislag *\.\. Vilklofvar , Urmakare-, böra
i Taxan under egen rubrik intagas och dervid åsattas 5 R:dr värde och
1 R:dr 32 sk. utförselstull skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskap»!, och Adelns beslut, att, med godkänkännande
af Utskolles förslag om aitikelirs specilicerande i Taxan och antagande
derå af 5 R:dr värde, den hör åsältas 1 R:dr införselstull skålpundet.
Voteringen har gifvit till resultat 74 Ja och 45 Nej, hvadan och då
Ja vunnit Utskottets förslag i denna del blifvit af Rikets Ständer godkändt.
21:sta Vot ringen (34:o).
Deri, som godkänner Utskottets förslag, att införselstulleu å saltad eller
inlagd Strömming bör höjas till 2 R:dr tunnan, röstar
Ja;
Deri, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer införselstulleu å sagde artikel att bibehållas vid
dess närvarande belopp, 1 R:dr tunnan.
Voteringen har utfallit med 46 Ja och 73 Nej, i följd hvaraf och då
Nej vunnit, infotselslullen å saltad eller inlagd strömming kommer att bibehållas
vid dess närvarande belopp, 1 R:dr tunnai .
22:Jra Vot ringen (35:o).
Den, som, lika med Utskoitet, anser den i D 41 års Tulltaxa å Fläsk
bestämda inföiselslull, 1 R:dr 16 sk. Lispmidet, böra bibehållas oförändrad,
rostar
Ja;
Dea
Förstärkta Stats-Vtskottets Memorialj N.v 27^.
9
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nejs nedsättes sagde inlörsels-afgift till 1 R:dr Lispundet.
Aid voterings-sedlarnes Öppnande, hafva befunnits 90 Ja och 29 Nej,
och har, då Ja sålunda vunnit, Utskottets förslag i denna del blifvit af Rikets
Ständer godkändt.
z3;dje Voteringen (36:o).
Den, sora bifaller Utskottets förslag, att, vid intagande i Taxan af artikeln
Fosfor, densamma bör på 4 R:dr 24 sk. värde skålpundet åsättas
en i allmänhet gällande införseltull af 8 sk., röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nejj kommer sagde artikel att införtullas, för fabrikernas behof,
efter serskild anmälan hos Commerce-Collegium och af detsamma lemriadt
tillstånd, mot 5 procent af värdet, samt föi medicinska behof, såsom
Apotheksvaror, ej specificerade.
Voteringen har utvisat 100 Ja och 19 Nej; och då Ja följaktligen
vunnit, har Utskottets förslå" blifvit af Rikets Siänder godkändt.
s.4:de Voteringen (38;o)
Den, som bifaller, att, jemlikt Uiskottels förslag, den vid förevarande
artikel förekommande rubriken Silkes- bör bibehållas oförändrad, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nejj kommer sagde rubrik alt förändras till Hel- och Halfsiden-.
Voteringens resultat har varit 14 Ja och 105 Nej; och sorn Nej således
vunnit, hafva Rikets Ständer beslutat, i enlighet med contrapropositionens
lydelse.
s5:te Voteringen (39:o)
Den, som bifaller Utskottets förslag, att vid Artikeln Garn, Bomulls
bör dels näst efter rubriken N:o 3,6 och deröfver, och dels näst efter rubriken
Turkiskt rödt införas bestämmelserna J’tvinnadt och dubbleradt"
med 1 Rtdr 16 sk. värde och 8 sk. tull på förra samt 2 R:dr 16 sk. värde
och 14 sk. tull, allt per skålpund, vid införsel, på sednare stället, röstar
Ja;
Bih. lill R. St. Prot. 184S.J 4 Sami1 Af i. 2 Band. 27 Haft. 2
lo
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N.o 374-
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer ett med Kidderskapet och Adelns beslut, 'att
”dubbleradt bomullsgarn i härfvor må till Riket införas emot enahanda
”tull-afgifter, som för det otvinnade garnet äro i nu gällande Tulltaxa bestämda,
nemligen för hvitt under N:o 06 > 6 sk., för hvit t af N:o 2 6 och
"deröfverj 5 sk, för färgadt Turkiskt rödt, 8 sk., samt för allt annat fär”gadtj
12 sk. per skålpund”, öfverensstämmande allmänt stadgande att vid
slutet af rubriken bomullsgarn intagas.
Vid voleringssedlarnés öppnade hafva befunnits 81 Ja och 37 Nej,
hvarjemte 1 sedel blifvit casserad; och som Ja således vunnit, har Utskottets
förslag i denna del blifvit af Rikets Ständer godkändl.
<z6:te Voteringen (42;o)
Den, som instämmer i Kidderskapet och Adelns beslut om följande
fördelning i vissa rubriker af artikeln Ull samt deras lydelse oell tullbestämmelser,
nemligen:
Ull, okammad eller kammad:
Grof, eller af till och med 16 sk. yärde skålpundet — 1 skålp. 2 sk.
i 11 förselst ull.
Medelfin, eller af öfver 16 sk. till och med 32 sk. värde skålpundet
— 1 skålp. 8 sk. införselstull.
Anm. Grof och medelfin ull må införas endast till släderne Stockholm.
Götheborg, Norrköping, Malmö, Halmstad och Helsingborg; och ankommer
det på General-Tullstyrelsen alt föreskrifva de serskilda con t roller,
som kunna anses nödiga till förekommande af finare ulls infot tullning såsom
gröfre, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens beslut, alt
lydelsen och tullbestämmelserna för aitikeln Ull böra blifva:
Ull, okammad eller kammad;
Tullvärde Införselstull
— 20 — Grof Jutsk och Isländsk, eller annan härmed
jemförlig 1 skålpund 2 sk.
1: — — ali annan
1 skålpund 8 sk.
kommande i hvarje händelse tullfrihet att ega rum vid utförsel, och ull,
alla slag, att vara fri från tolag, äfven vid införsel.
Föisliir'. a Stats-Utskoitets Memorial, No 2j4*
Voteringen har utfallit med 35 Ja och 83 Nej samt en casserad sedel;
i följd hvaraf och som Nej vunnit, Rikets Ständer beslutat i öfverensstämmelse
med contraprnposit inneus lydelse.
27:de Voteringen (43:o)
Den, som vill, att till contra piopösition i hufvud voteringen om infirselsafgifterne
å de vid kardulls garn förekommande två rubriker ”ojärgadt,
otvinnadt och odubbleradt’’ samt ”färgadt, otvinnadt och odubbleradt”
skall antagas de al Ridderskapet och Adela stadgade belopp, nemligen 18
sk. för det förra och 20 sk. skålpundet för det sednare slaget, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer contraproposuionen att utgöras af de utaf Borgare-Ståndet
i detta afseende bestämda belopp, nemligen 12 sk. för ”öjärgodt,
otvinnadt och odubbleradt” samt 16 sk. för ”färgadt, otvinnadt och
odubbleradt’, allt per skålpund.
Voteringens resultat har varit 86 Ja och 32 Nej, jemte det en sedel
casserats; och då Ja således vunnit, har följande proposition blifvit antag
n for den
18:de Voteringen (44 o)
Deri, sorn bifaller Utskottets förslag till införsels-afgifter å kardullsgarn,
nemligen för ”ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt” 21 sk. och
för ”färgadt, otvinnadt och odubbleradt’’ 2d sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns beslut.
Voteringen har utvisat 29 Ja och 90 Nej, och som Nej således vunnit,
hafva införsels-afgifterne å <ie vid kardullsgarn förekommande två ru
briker
”ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt” samt ”färgadt, otvinnadt
och odubbleradt” blifvit bestämda till 18 sk. för det förra och 20 sk. skålpundet
för dt t sednare slaget.
2Q'de Voteringen (45:o)
Den, som instämmer 1 Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden gillade,
förslag lill inforselstull å den vid kardullsgarn förekommande rubri
ken
”färgadt, tvinnadt eller dubbleradt, eller sd kalladt brodérgarn”, nemligen
19 sk. skålpundet, röstar
Ja;
12
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N-o 274,
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages det af Ridderskapet och Adeln bestämda enahanda
belopp, eller 16 sk. skålpundet.
Voteringen har utfallit med 64 Ja och 54 Nej samt 1 casserad sedel,
i följd hvaraf och då Ja vunnit, Utskottets förslag blifvit af Rikets Ständer
godkändt.
3o:de Voteringen (49:o)
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å den under
artikeln Glas förekommande rubriken Buteljer, Burkar och Flaskor (kara
finer och slipade flaskor härunder ej inbegripne') till och med J kontia
j skall utgöra 40 sk. per 100 stycken, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej3 kommer, jemlikt Kiuderskapet och Adelns beslut, nu varande
införselsafgift, 32 sk. per 100 stycken, att bibehållas.
Voteringen har gifvit till resultat 84 Ja och 34 Nej, jemte det en
sedel blifvit casserad; och som Ja således vunnit, har Utskottets förslag
blifvit af Rikets Ständer godkändt.
3v.sta Voteringen (50:o)
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att för rubriken Buteljerj
Burkar och Flaskor (får a finer och slipade flaskor härunder ej inbegrip7te)
deröfver till och med i kanna skall bestämmas 2 R;dr 32 sk. in»
förselstull per 100 stycken, rostar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bifa lies Ridderskapet och Adelns beslut, att införselstullen
skall bibehållas vid dess nuvarande belopp, 2 R:dr 16 sk. per 100 st.
Vid voleringssedlaines öppnande hafva befunnits 81 Ja och 38 Neji
i följd hvaraf och då Ja vunnit, Utskottets förslag blifvit af Rikets Ständer
antaget.
32: dr a Voteringen (5l:o)
Den, som, lika med Utskottet, anser införselstullen å rubriken Buteljer,
Burkar och Flaskor (karajiner och slipade flaskor härunder ej inbegripne)
af större rymd höra antagas till 5 K:dr per 100 stycken, röstar
Ja;
Förstärkta St ats-ZJ iskottets Memorial, N;ö 17 4-
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vi,iner Nej, kommer, med bifall lill Ridderskapet och Adelns beslut,
nuvarande iuförselsafgift, 4 R:dr 32 sk. per 100 st., att förblifva oförändrad.
Denna votering har utfallit med 79 Ja och 39 Nej samt en sedel
casserad; och som Ja således vunnit, har Utskottets förslag blifvit af Rikets
Ständer gilladt.
33:dje Voteringen (52:o)
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å grönt fönsterglas
bör bestämmas till 10 R;dr per 120 skifvor, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, jemlikt Boigare- och Bonde-Ståndens beslut, nuvarande
införselstull, 6 R:dr 32 sk. per 120 skifvor, att bibehållas.
Voteringen har utvisat 53 Ja och 64 Nej, hvarjemte två sedlar blifvit
casserade. Som Nej således vunnit, har nuvarande införselstull å grönt
fönsterglas, 6 Rsdr 32 sk. per 120 skifvor, blifvit bibehållen.
34-'de Voteringen (53;o)
Den, som instämmer i Utskottets sist atgifna förslag till införselstull
å hvitt fönsterglas, nemligen 20 Rjdr per 20 band, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, gillas Borgare- och löonde-Ståndens beslut, att nuvarande
införselstull derå, 16 R;dr 32 sk. per 20 band, bör blifva oförändrad.
Voteringens resultat har varit 52 Ja och 67 Nej; vid hvilket förhållande
och då Nej vunnit, nuvarande införselstull å hvitt fönsterglas 16
R:dr 32 sk. per 20 band, blifvit oförändrad.
35:te Voteringen (55:o)
Den, sora bifaller Utskottets förslag, att för den under Glas upptagne
rubriken andra slag, hvita eller färgade, ej specificerade, skall antagas
1 R:dr 24 sk. tullvärde och 12 sk. införselstull skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, a>.tages Borgare-Ståndets beslut, att gällande Taxas be
-
i4
Förstärkt* Stals-Utskoltrts Memorial, N:0 D/:4-
slam ruelser för denna rubrik skola bibehållas, nemligen 1 R:dr tullvärde
och 8 sk. utförselstull per skålpund.
Som voteringen utfallit med 83 Ja och 36 Nej, och Ja så!edes vunnit,
har Utskottets förslag i denna dH blifvit af Rikets Ständer antaget.
36:te Voteringen (56:o)
D-ut, som gillar Utskottets (bislag till införselstull å handskar, nemligen
2 R:dr per skålpund, röstar
Ja ;
I)en, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer införselstulleu å denna artikel att bibehållas vid
dess nuvarande öelopp, 3 R;dr skålpundet.
Voteringen bar utvisat 55 Ja och 63 Nej, samt en casserad sedel ; och
som Nej följaktligen vunnit, kommer införselstulleu å handskar att bibehållas
vid dess nuvarande belopp, 3 R: Ir skålpundet.
3y:de Voteringen (59:o)
Den, som bifaller, ali, oå salt Utskott föreslagit, den sednare ar de
vid artikeln Hudar och skinn, som ej kunna inbegripas under pelsverk,
förekommande rubriken bor lyua saltade och rå, rostar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer lydelsen af denna rubrik att blifva saltade, rå.
A id voleringsspdl irnes öppnande, hafva befunnits 36 Ja oell 83 Nej;
hvadan och då Nej vunnii, lydelsen af denna rubrik kommer att blifva
saltade rå.
38:de Voteringen (60:de)
Den, som godkänner ftskettets förslag, att å dpn li and gjutet jern
förekommande rubriken, "allt annat gjutet arbete ej specificeradt” bor
bestämmas 33 R:dr 16 sk. inforselsiull a hvarje litt) R:dr vai uvärde, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer införselstulleu att fortfarande utgöra 25 R:dr för
varor lill 100 R:dr värde.
Voteringen har gifvit till resultat 83 Ja och 36 Nej; och som Ja således
vuunuit, har Utskottets förslag i denna del blifvit af Rikets Ständer
godkandt.
Förstärkta Stats-UtskoUets Memorial, N.-o 2ÖJ.
i5
3g:de Voteringen (65:o)
Den, som bifaller Utskottets förslag, att, vid intagande i Taxan af artikeln
"‘Kemiskt teckniska prceparater, ej specificerade” , densamma bör,
vid införsel tor fabrikernes behof, efter serskild anmälan hos CormnerceCollegium
och af detsamma lemnadt tillstånd, förtullas med 10 procent af
värdet, samt lör medicinska behof såsom Apotheksvaror, ej specificerade,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, med bifall i öfrigt till hvad Ja-propositionen
innehåller, artikeln, då den införes för fabrikernes behof, att vidkännas endast
5 procent af värdet i tull.
Denna votering har utfallit med 75 Ja och 42 Nej samt två casserade
sedlar. Då Ja således vunnit, hafva Rikets Ständer äfven i denna del (godkänt
LJtskolieis förslag.
fo:de Voteringen (69:o)
Den, som anser, att till contraproposition i hufvudsakliga voteringen
om den vid artikeln knifvar förekommande rubriken ”andra slag, samt
gafflar ej specificeradeskall antagas Ridderskapet och Adelns beslut, alt
viu denna mbrik skola tilläggas orden ”gjutne eller smidde” samt tull värdet
bestämmas till 2 R:dr och införselstullen till 32 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer contrapi op.<sitionen att utgöras af Borgare-Stå tidvis
beslut, att bestämmelserna i 1841 åts Tulltaxa, eller 33 R:dr 16 sk.
infot;se Isa (gift på hvarje 100 R:dr uppskattningsvärde, böra bibehållas.
Sorn voteringen utfallit med 94 Ja och 25 Nej, samt Ja följaktligen
vunnit, så har följande proposition blifvit antagen lör den
4>:sta Voteringen (70:o)
Den, som instämmer i Utskottets forsing, att den vid artikeln knifvar
förekommande rubriken ”andra slag, samt gafflar, ej specificerade’’, bor
åsättas 3 R;dr 16 sk. värde och 1 lidi iulötscistull per skålpund, röstar
Ja i
Dm, det ej vill, rcstar
Nej, anlages Ridderskapet och Adelns beslut, att vid denna ru
i6
Förstärkta Stats-Utskoltets MemorialN.-o 274>
brik skola tilläggas orden: ”gjutne eller smidde” samt tullvärdet bestämmas
till 2 R:dr och införselstullen till 32 sk. skålpundet.
Voteringen har utvisat 83 Ja och 36 Nej, i följd hvaraf och då Ja
vunnit, Utskottets förslag till tullbestämmelsen för denna rubrik blifvit af
Rikets Ständer antaget.
4^:dra Voteringen (71 :o)
Den, som bifaller Utskottets förslag, att artikeln korkskrufvar skall i
Taxan under egen rubrik intagas, med värde af 6 R:dr och införselstull af
2 R:dr skålpundet samt tullfrihet vid utförsel, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej , kommer sagde artikel icke att i Taxan serskildt specificeras.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 89 Ja och 30 Nej;
och då Ja följaktligen vunnit, är Utskottets förslag i denna del af Rikets
Ständer godkändt.
43:dje Voteringen (72:o)
Den, som gillar Utskottets förslag, att å "hästar utom hingstar”, tullvärdet
bör höjas till 200 R:dr och införselstulieu till 33 R:dr 16 sk. stycket,
röstar
Ja;
DeD, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehålles nuvarande tullvärde 100 R:dr, och tull 12
R:dr stycket.
Voteringens resultat har varit 74 Ja och 44 Nej, samt en casserad sedel;
och som Ja således vunnit, har Utskottets förslag blifvit af Rikets Ständer
gilladt.
44;de Voteringen (73:o)
Den, sorn. lika med Utskottet, anser att å "oxar" tullvärdet skall bestämmas
till 66 R:dr 32 sk. och införsels-tullen till 20 R:dr stycket, röstar
Ja;K
Den, det ej vill, röstar
Nej,
Vin
-
Förlärkta Stals-Utskotlets Memorial, A'o 274.
J7
Vinner iVe/, komma gällande Taxas bestämmelser af 50 R:dr värde
och 12 R:dr 24 sk. tull stycket att bibehållas.
Voteringen har utfallit med 83 Ja och 36 Nej, hvadan och då Ja
yunnit, Utskottets förslag blifvit af af Rikets Ständer antaget.
45:te Voteringen (74;o)
Den, som instämmer i Utskottets hemställan, att för "kor och ungbo
skap"
tullvärdet skall uppsättas till 40 R:dr och införselstullen till 10 R:dr
stycket, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, skall det i 1841 års Taxa stadgade värde af 20 R:dr och
införselstull af 4 R:dr stycket fortfarande förblifva gällande.
Voteringen har utvisat 79 Ja och 40 Nej; och som Ja således vunnit,
är Utskottets förslag af Rikets Ständer godkändt.
46:te Voteringen (75:o)
Den, som bifaller, att, på sätt Utskottet föreslagit, tullbestämmélserna
böjas för "kalfvar”, nemligen värdet till 16 R:dr 32 sk. och införselstullen
till 3 R:dr 16 sk. stycket, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, lemnäs det i gällande taxa utsatta värde 11 R:dr 12 sk.
och tull 2 R:dr 12 sk. stycket oförändrade.
Denna votering har gifvit till resultat 63 Ja och 55 Nej samt 1 casserad
sedel. Sora Ja vunnit hafva Rikets Ständer godkänt Utskottets
förslag.
4y:de Voteringen (76:o).
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att för "svin utom fargaltar"j
bör antagas 20 R;dr tull värde och 5 R:dr införselstull, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer vid nuvarande bestämmelser, nemligen 10 R:dr
värde och 2 R:dr tull stycket att förblifva.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 75 Ja och 44 Nej,
Bili. till R. St. Prot. 184-5. 4 Sami. 1 AJd. 2 Band. 27 Haft. 3
i8
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, IV-o 274»
hvadan och som Ja vunnit Utskottets förslag blifvit af Rikets Ständer
antaget.
48:de Voteringen (11:6).
Den, som gillar Utskottets hemställan, att för den vid artikeln kreatur
förekommande rubriken "andra fyr fotade” skall antagas 10 R:dr tult varde
och 2 R:dr införslull stycket, rostar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehålies det nuvarande värdet 7 R:dr 24 sk. och tull
1 R;dr 24 sk. stycket.
Voteringens resultat har varit 69 Ja och 50 Nej; och som Ja således
vunnit, har Utskottets förslag blifvit af Rikets Stäuder bifallet.
4g:de Voteringen (78:o).
Den, som instämmer 1 [Jtskottets lorslag, att för Artikeln "Krukmakare-arbeten,
ej specificeradetull värdet bör höjas till 12 sk. och inför»
selstullen till 3 sk. skålpundet, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma sagde tullbesiämmelser att bibehållas vid deras
nuvarande belopp, nemligen värdet 4 sk. och tullen 1 sk. skålpundet.
Voteringen har utfallit med 80 Ja och 39 Nej, i följd hvaraf och då
Ja således vunnit, Rikets Ständer antagit Utskottets förslag rörande denna
artikel.
5o:de Voteringen (79:<>).
Den, som bifaller Utskottets (bislag, att å Artikeln käppar alla
slag, bör antagas 1 R:dr 24 sk. värde och 24 sk. införselslull per skålpund,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bestämmes tullvärdel derå till 2 R:dr och införselstulien
till 32 sk. skålpundet.
Voteringen har utvisat 31 Ja och 88 Nej; och som Nej således vunnit,
hafva Rikets Ständer beslutat i enlighet med contrapropostuoueDS lydelse.
Förstarkla Ståts-Utskottets Memorial, IV.■ o 2^4■
.9
5usta Voteringen (8l:o).
Deti, som anser, att, till coutraproposition i hufvud-voteringen om införselstullen
å saltadt kött skall antagas Ridderskapet och Adelns beslut, eller
att nu gällande bestämmelse i delta afseende 6 R:dr 32 sk. tunnan bör
bibehållas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej kommer Borgare-Ståndets beslut, att införsellstulleu å denna
minik bor nedsättas till 5 R:dr tunnan, att utgöra conti aproposition i
den hufvudsakliga voteringen.
Denna votering har gifvit till resultat 86 Ja och 32 Nej samt 1 casserad
sedel; vid hvilket förhållande och då Ja vunnit, följande Proposition
blifvit antagen för den
5si:dra Voteringen (82:o).
Den, sorn bifaller U skottets förslag, alt inforselsafgiften å saltadt kött
bör bojas till 8 R:dr tunnan, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns beslut, att nu gällande
bestämmelse i delta afseende, 6 R:dr 32 sk. tunnan, bör bibehållas.
Sorn voteringen utfallit med 51 Ja och 68 Nej och Nej således vunnit,
har nu gällande införselsafgift å saltadt kött, 6 R:dr 32 sk. tunnan,
blifvit bibehållen.
53:te Voteringen (83:o).
Deri, som instämmer 1 Utskottets förslag, att å torkadt eller rökt kött
skall antagas en till 1 R:dr 24 sk. Lispundet förhöjd införseltull, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
A7 in ner Nej, blifver, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, nuvarande
införsels-afgift, 1 R:dr 16 sk. Lispundet, derå bibehållen.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 58 Ja och 61 Nej;
och som Nej följaktligen vunnit, har nuvarande införsels-afgift å torkadt
eller rökt kött, 1 R:dr 16 Lispundet, blifvit bibehållen.
20
Förstärkta Stats-Ut skottets Memorial, N.o 274.
54-'de Voteringen (84:o).
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å ohäckladt lin
skall keslämmas till 1 R:dr 16 sk. Lispundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer nuvarande införselstull, 1 R:dr 8 sk. Lispundet,
att derå bibehållas.
Voteringen har gifvit till resultat 71 Ja och 48 Nej, hvadan och då
Ja vunnit, Utskottets förslag i detta afseende är af Rikets Ständer godkändt.
55:te Voteringen (87:o).
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att artikeln Lås skall i taxan under
egen rubrik intagas med 4 R:dr tullvärde och 1 R:dr 16 sk. införselstull
skålpundet samt tullfrihet vid utförsel, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer denna artikel icke att i Taxan serskildt specificeras.
Voteringen har utfallit med 85 Ja och 34 Nej; och som Ja följaktligen
vunnit, är Utskottets förslag äfven i demina del af Rikets Ständer
godkändt.
56:te Voteringen (88:0).
Den, som instämmer i Utskottet förslag, att för den under artikeln Läder,
mer eller mindre beredt, förekommande rubriken Karduans, samt färgade
eller tryckta skinn skall antagas 6 R:dr värde och 1 R:dr 124 sk. inforselstull
skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bi beha lies derå nuvarande tullvärde, \ R:dr, och införselsafgift
1 R:dr skålpundet.
Vid voteringssedlarnes uppräknande, hafva befunnits 69 Ja oell 48
Nej, hvarjemte 2 sedlar blifvit casserade.
Som Ja vunnit, hafva Rikets Ständer antagit Utskottets ifrågavarande
förslag.
5y:de Voteringen (89:o).
Den, som, lika med Utskottet, anser rättigheten alt införa finare skinn
för tillverkning af portfölj- och etui-ar betan, efter pröfning af behof vet
Förstärkta Ståts-Utskottets Memorial, N:o 27 21
och med serskildt tillstånd af Commerce Collegium, mot en till 10 procent
al uppskattningsvändet beräknad tu 1 laf"itt, böra upphöra och den anförda,
i Taxan härom, under artikeln Läder, mer eller mindre beredt intagne
rubriken, alltså utgå, röstar
Ja;
l)en, det ej vill, röstar
. Nei'
Vinner Nej, kommer, reed bibehållande af sagde rättighet, rubriken att
i Taxan qvarstå oförändrad.
Voteringen har utfallit med 61 Ja och 57 Nej samt en casservd sedel;
i följd hvaraf och då Ja vunnit, Ulskotlelss lorslag blifvit af Rikets
Ständer gilladt.
58:de Voteringen (90:o).
Den, som gillar Utskottets förslag, att ur den vid Läder förekommande
rubriken andra slag, ej specificerade hudar och skinn, bör utbytas och
serskildt specificeras sulläder, med 1-R:dr tullvärde och 12 sk. införseltull
skålpundet, och att för s-*gde rubrik andra slag, ej specificerade, hudar
och skinn i öfrigt skall antagas 2 R:ir värde och 24 st. inföiselsLull
skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer Sulläder, alt, utan serskildt specification, såsom
hittills inbegripas under den allmänna rubriken andra slag, ej specificerade,
hudar och skinn, och tullbestämmelserna å sistberösde rubrik alt förblifva
oförändrade, nemligen tullvärdet 1 R:dr och införselstullen 12 sk.
skålpundet.
Som voteringen utvisat 71 Ja och 48 Nej, och Ja således vunnit, hafva
Rikets Ständer, rörande denna rubrik, beslutat i enlighet medUtkottets
förslag.
5g:de Voteringen (91:o).
Den, sora vill, alt till contraproposilion i hufvud-voteringen om Läderarbeten,
ej specificerade, lackerade skall antagas Borgare-Ståndets beslut,
att, med bifall till Utskottets förslag i öfrigt derom att artikeln bör tullbehandlas
efter vigt med 2 R:dr värde och 24 sk. införselstull skålpundet,
ur rubriken skall uteslutas ordet ”lackerade” röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
i
Fiirsfrirkla Sluts-ZJtskol'ets MemorialN.o 27~f •
Vinner Nej, autages till contra proposition Rd lerskapet och Adelns
heslut, att, mod bibehållande af nu fällande lydelse och bestämmelser den
ifrågavarande artikeln skall fortullas med 33 R:dr 16 sk. inlörselsafgift på
hvarje 100 R:dr varuvärde.
Voteringen har utfallit med 83 Ja och 35 Nej samt 1 casserad se
del;
och som Ja vunnit, har följande proposition blifvit antagen lör
6o:de Voteringen (92:o'l.
Den, som instämmer i Utskottats förslag, i afseende å Läderarbeten,
ej specificerade, lackerade, att, ulan ändring i anförda lydelse, artikeln
skall tullbebandlas efter vigt, med derå antaget värde af 2 R:dr och in
forselstull
24 sk. skålpundet, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att, med bifall till Utskottets
förslag i öfrigt derom, att Artikeln bör tullbebandlas efter vigt
med 2 R:dr värde och 24 sk. införseltull skålpundet, ur rubriken skall
uteslutas ordet: ”lackerade.”
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 57 Ja och 62 Nej.
Hvadan och som Nej vunnit, Rikets Ständer antagit Borgare-Ståndets
nyssnämnde beslut.
Gusta Voteringen (95;o).
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Nyckelringar och Nyckelhakar
bora, under serskild rubrik, i Taxan specificeras med ett värde af 6
R;dr och införselstull af 2 R:dr skålpundet, sauit tullfrihet vid utförsel,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer någon sptcilication i taxan icke att för denna
artikel ega ruin.
Resultatet af omröstningen har varit 84 Ja och 35 Nej; i följd
hvaraf och då Ja vunnit, nyckelringar och nyckethakar skola under serskild
rubrik i Taxan specificeras med ett värde af 6 R.‘dr och införselstull
af 2 R:dr skålpundet, samt Tullfrihet vid utförsel.
6a Voteringen (98:o).
Den, som instämmer i Utskottets sist afgifna förslag, att å Pappersta
-
Förstärkta Stats Utskottets Memorial, N.-o 274° 23
peter och border bör antagas 2 R:dr värde och 24 sk. tull skålpundet vid
införsel, röstar
Ja ;
Den, det ej vill. röstar
Nej.
Vinner Nej, skola nuvarande värde 40 sk. och införselstull 10 sk. per
skålpund bibehåtias.
Voteringen har utfallit med 79 Ja och 40 Nej; och som Ja vunnit,
är å papperstapeter och border antaget 2 R:dr värde och 24 sk. tull skålpundet
vid införsel.
63:dje Voteringen (99:o)
Den, som bifaller Utskottets förslag till redaclions- och tullbestämmelser
för Paraplyer och Parasoller, nemligen:
Paraplyer och Parasoller
Tullvärde qvantitet för Inf.
tullberäkningen, tull.
6 — — Siden
1 st. 2 R:dr
3 — — andra slag  1 — 1 — —
röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antagas dessa redaotiuns- och tullbestämmelser:
Paraplyer:
6 — — af siden eller halfsiden  1 st. 2 — —
2 — — andra slag  1 ■— — 32 —
Pa r »soller:
3 — — af siden eller halfsiden  1 st. 1 — —
1 — — andra slag ........... 1 — — 16 —
Voteringens resultat bar varit 68 Ja och 51 Nej, och som Ja vunnit,
är i afseende härå beslmadt i enlighet med Ja-propositionens lydelse.
64.de
D**n, sorn gillar Uiskot * ts förslag, a>t införselstullen å dete vid- Artikeln
Pelsverk eller Pelterier, bland Får- och Lamskinn förekommande
rubriken alla andra oklippta skall bestämmas till 2 skiilingar skålpundet,
röstar
Ja;
Förstärkta Stats-Ulskoltets Memorial, AT.o 274.
Den, det ej vili, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehålies derå nuvarande införselsafgift 4 sk. skålpundet.
Omröstningen har utvisat 49 Ja och 70 Nej; hvadan och då Nej
vunnit, införselstullen i detta fall blifvit bestämd till 4 sk. per skålpund.
65:te Voteringen (101:o).
Den, sora vill, alt till contra-proposition i hufvud-votering om den
under Pelsverk eller Pelterier upptagne rubriken alla andra slag skall
antagas Borgare-Ståndets beslut, att, med bifall till det af Utskottet föreslagna
värde 5 R;dr, och utförselstull 3 sk„ införselsafgiften skall utgöra
24 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages till contraproposition Ridderskapet och Adelns
beslut, att nuvaiande bestämmelser derå böra fortfara, nemligen vid införsel
10 R:dr och vid utförsel 1 R:dr för hvarje 100 R:dr uppskattningsvärd
e.
Voteringen har utfallit med 88 Ja och 31 Nej;
hvadan följande proposition är volden antagen tor
66:te Voteringen (102.-o)
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt å den vid Artikeln Pelsverk
eller Pelterier förekommande rubriken alla andra slag, skall antagas
5 R;dr värde, 32 sk. införsels- och 3 sk. utförselstull per skålpund
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att, med bifall till det af
Utskottet föreslagna värde 5 R:dr och utförselstull 3 sk., införselafgiften
skall utgöra 24 sk. skålpundet.
Voteringen har utvisat 73 Ja och 45 Nej, hvarjemte 1 sedel casserats.
Som Ja vunnit, hafva Rikets Ständer uti detta fall antagit 5 R:dr
värde, 32 sk. införsels- och 3 sk. utförselstull per skålpund.
6j:de Voteringen (103:o)
Den, som, lika med Utskottet, anser införselstullen å artikeln Plommon,
Katrin
-
Förstärkta Stats-Vtskottets Memorial, N-o 274. a5
Katarin- och Sviskon böra höjas till 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehålies derå nuvarande införselsafgift, 1 sk. 6 r:st.
skålpundet.
Resultatet af omröstningen har varit 58 Ja och 61 Nej; och som Nej
vunnit, har införselsafgiften å Plommon, Katarin- och Sviskon, 1 sk. 6
r:st. per skålp. bibehållits.
68:de Voteringen (104:o)
Den, som godkänner Utskottets förslag om förhöjning i in försel.'tullen
å Pomeransknoppar och skal till 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer den nuvarande införselsafgiften å denna artikel,
1 sk. 6 r:st. skålpundet, alt fortfara.
Voteringen har utfallit med 61 Ja och 58 Nej; och som Ja vunnit,
bär införselstullen å Pomeransknoppar och skal blifvit förhöjd till 2 sk.
skålpundet.
6g:de Voteringen (105:o)
Den, som gillar Utskottets förslag, att Paddy-ris bör i taxan intagas,
med 3 R:dr 16 sk. värde och 32 sk. utförselstull per tunna, röstar
Ja;
DeD, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer någon specification af denna artikel icke att
ega rum.
Voteringen har utfallit med 52 Ja och 67 Nej; i följd hvaraf och då
Nej vunnit, Paddy-ris ej skall i taxan specificeras.
yo:de Voteringen (106:o)
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införselstullen & Russin bör
höjas till 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Bih. till R. St. Prot. i84$j 4 Sami. 1 A/d. 2 Band. 27 Hafi. 4
26 Förstärkta Stats-Ulskottets Memorial, N.-o 274.
Vinner Nej, kommer den nu gällande införselsafgiften, 1 sk. 6 r:st. skålpundet
att bibciiåilas.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 55 Ja och 63 Nej, hvarjemte
en sedel blifvit casserad. Då Nej vunnit, har införselslulleu å Bussin,
1 sk. 6 r:st. per skålpund, blifvit bibehållen.
justa Voteringen (107:o)
Den, som gillar Utskottets förslag, att, på 2 R:dr värde skålpundet, införselstullen
å den under Skomakare-arbeten upptagna rubriken andra slag,
hör utgöra 24 sk., röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer införselstulieu att antagas till 33 i procent af
sagde värde, nemligen 32 sk. skålpundet.
Voteringen har utfallit med 38 Ja och 81 Nej; och som Nej vunnit,
är införselstullen i detta fall bestämd, i enlighet med contrapropositionens
innehåll.
jT.dra Voteringen (108:o)
Den, som, lika med Utskottet, anser nuvarande införselstull å Smör, 2
R:dr 24 sk. Lispuudet böra bibehållas oförändrad, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bestämmes införsels-dgiften å denna artikel till 1 R:dr 16
sk. lispundet.
Resultatet af voteringen har varit 80 Ja och 38 Nej, samt en casserad
sedel.
Varande, enär Ja vunnit, införselstullen å Smör oforändrad.
j3:dje Voteringen (109:<>)
Den, som gillar den af Utskottet tor Mascovad- eller brunt och gult,
ordinärt Terres- och Tetes- samt hvitt Puder Socker föreslagna infot selstull,
3 sk. skålpundet, rostar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer derå nu gällande iuförselsafgifl 2 sk. 6 r:st, att
fortfara.
Furstdrkta Sia's-ZJIskottets Memorialj N:o 27rf
-
27
Voteringen har utfallit med 84 Ja och 35 Nej. Som Ja vunnit, är
införselstullen å ifrågavarande slags socker bestämd till 3 sk. per skålpund.
7 4:de Voteringen (110:o)
Den, som vill, att lin contraproposition i hufvud voteringen om den
under Socker förekommande rubriken: ”krossadt Lump-, Havana-jTerressamt
andra till sockerhalten lika slag” skall antagas Kidderskapets och
Adelns beslut, att infoiselstullen derå bör utgöra 6 sk. skålpundet,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages till contraproposition Borgare-Ståndets beslut, att
nuvarande utförselstull, 5 sk. skålpundet, skall för sagde rubrik bibehållas.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 76 Ja och 42 Nej, samt en
casserad sedel. Varande alltså antagen en så lydande proposition för
y5:te Voteringen (lil:o)
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å den under
Socker upptagna rubriken: ”krossadtj Lump-j Havana-, TerreS‘ samt andra
till sockerhalten lika slag’’ skall bestammas till 5 sk. 6 r:st. skålpundet,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns beslut, att införseltullen
å detta slags socker skall utgöra 6 sk. skålpundet.
Voteringen har utvisat 53 Ja och 66 Nej; och då Nej vunnit, hafva
Rikets Ständer bestämt införselstullen å rubriken: ’ krossadi Lump-, Havana-,
Terres- samt andra till sockerhalten lika slag” till 6 sk. per skålpund.
j6:te Voteringen (ll3:o)
Den, sorn, lika med Utskottet, anser Stenkol, Stenkolsstybb eller Cindres
samt Cokes eller afsvaflade Stenkolf böra på 1 R:dr värde åsättas 4
sk. införselstull tunnan, röslar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej , kommer denna artikel att tullfritt få införas.
Resultatet af omröstningen har varit 55 Ja och 64 Nej; i följd hvaraf
Förstärkta Stals-UtskoUets Memorial, N-o
och som Nej vunnit, Stenkol, Stenkolstybb eller Cindres samt Cokes eller
afsvallade stenkol få införas tullfritt.
yy:de Voteringen (115:o)
Den, som instämmer i Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens beslut,
att Stålarbeten, ej specificerade, böra förtullas efter vigt med 3 R:dr värde
och 1 R:dr intörselstull skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, godkännes Ridderskapet och Adelns beslut, att artikeln
fortfarande skall införtullas med 33 R:dr 16 sk. på hvarje 100 R:dr uppskatlninesvärde,
men med iagltagande, att minsta värdet bestämmes till i
R:dr skålpundet och att hvarje serskildt slag bör till både vigt och värde
angifvas.
Voteringen har utfallit med 66 Ja och 52 Nej, samt en casserad sedel.
Som Ja vunnit, är alltså beslutadt, i enlighet med Ja-propositionens
lydelse.
y8:de Voteringen (ll6:o)
Den, som vill, att till contraproposiliou i hudvudvoteringen om Söljor
skall antagas Ridderskapet och Adelns beslut, alt, vid intagande deraf i
Taxan, rubriken bör lyda söljor af jern eller stål, derå bestämmas en införseltull
af 33 R:dr 16 sk. lör 100 R:dr värde, samt dervid tillika stadgas,
att minsta värdet bestämmes till 1 R:dr 24 sk. skålpundet och att
hvarje serskildt slag bör till både vigt och värde angifvas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej^
Vinner Nej, kommer contrapropositionen att utgöras af Borgare-Ståndets
beslut, att någon specification af artikeln icke bör i Taxan ega rum.
Voteringen har utfallit med 89 Ja och 30 Nej; och då Ja sålunda
vunnit, har nedannämnde proposition antagits för
yg.de
Den, som gillar Utskottets förslag, att Söljor böra under egen rubrik i
taxan specificeras och dervid åsättas 6 R:dr värde och 2 R:dr införselstull
per skålpund, samt medgifvas tullfrihet vid utförsel, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Förstärkta Stals-Utskotlets Memorial, N.o 27^.
*9
Vinner Nej, anlages Ridderskapet oell Adelns beslut, att vid intagande
i Taxan, rubriken bör lyda Söljor af jern eller stål, derå bestämmas
en iuforselslull af 33 R:dr 16 sk. lör 1U0 R:dr värde saint dervid tillika
stadgas, att minsta värdet bestämmes till 1 R:dr 24 sk. skålpundet och
att hvarje serskildt slag bor till både vigt och värde angifvas.
Voteringen har utfallit med 67 Ja oell 52 Nej. Som Ja vunnit, hafva
Rikets Ständer beslutat, att Söljor skola under egen rubrik i taxan specificeras
och dervid åsättas 6 R:dr värde och 2 R:dr införselstull per skålp.,
samt medgifvas tull f rihet vid utförsel.
8o:de Voteringen (118:o)
Den, som anser nu gällande införselstull å Talg 24 sk. Lispundet, böra,
i enlighet med Utskottets åsigt, bibehållas oförändrad, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer införselsafgiften å denna vara att höjas till 36
sk. Lispundet.
Resultatet af omröstningen har varit 51 Ja och 68 Nej; hvadan och
då Nej vunnit, införselstullen å Talg är vorden bestämd till 36 sk. per
Lispund.
8i:sta Voteringen (119:o)
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att införselstullen å Tobaksblad,
Mar/lands- och andra slag, skall utgöra 8 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer nu gällande införselstull, 6 sk. skålpundet, att
bibehållas.
Voteringen har utfallit med 66 Ja och 53 Nej; i följd hvaraf och då
Ja vunnit, införselstullen å Tobaksblad, Marylands- och andra slag, blifvit
bestämd till 8 sk. per skålpund.
82:dra Voteringen (121:o)
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å Cigarrer
bör böjas till 1 R:dr 6 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det éj vill, röstar
Nej.
3» Förstärkta Ståls-Utskottets Memorial, N.o 274
Vinner Nej, förblifver nu gällande införselsafgift, 1 R:dr skålpundet
oförändrad.
Omröstningen har visat ett resultat af 83 Ja och 36 Nej.
Då Ja vunnit, är införselsafgiften å Cigarrer bestämd till i R:dr 6
sk. per skålpund.
S3:dje Voteringen (122:o).
Den, sorn lika med Utskottet, anser, att af karfvad tobak, karduser
eller lös i fastager bör åsättas 14 sk. införselslull per skålpund, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer den nuvarande införselstullen derå, 12 sk. skålpundet,
att bibehållas.
Voteringen har utfallit med 81 Ja och 37 Nej samt en casserad sedel;
varande, enär Ja vunnit, införselstullen i detta fall bestämd till 14 sk. per
skålpund.
8f:de Voteringen (l23;o).
Den, som gillar Utskolte s förslag, att af karfvad tobak, rubriken
Knaster bör beläggas med 36 sk. tull skålpundet vid införsel, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, skall införselstullen a denna rubrik fortfarande utgöra endast
32 sk. pei skålpund.
Voteringen har utfallit med 78 Ja och 41 Nej. Som Ja vunnit, skall
af karfvad tobak, rubriken Knaster beläggas med en införselstull af 36 sk.
per skålpund.
85:te Voteringen (l24:o)
Den, som bifaller Utskottets hemställan, alt. för malen tobak eller
snus inforseistullen skall bestämmas 'ill 16 sk. skålpundet, rostar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer den i 1841 års Tulltaxa stadgade införselsafgift,
12 sk. skålpundet, att bibehållas.
Resultatet af voteringen har varit 85 Ja och 34 Nej; i följd hvaraf
och som Ja vunnit, införselstullen å malen tobak ellej- snus blifvit bestämd
till 16 sk. per skålpund.
Förstärkta Stats-Vtskoltets Memorial, IV.-o 27^.
3i
86:te Voteringen (l25:o)
D-m, sorn instämmer i UtskoLtets loislag, att spunnen tobak och Negerhead
skall åsättas en till 10 sk. skålpundet iorhojd 111 förse Isa fg i fl, rostar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, förblifver derå nu gällande införselstull, 8 sk. skålpundet,
oförändrad.
Voteringen har utfallit med 73 Ja och 46 Nej. Som Ja vunnit, är
införselstullen å spunnen tobak och JNegerhead förhöjd till 10 sk. skålpundet.
8j:de Voteringen (l26:o)
Den, sorn, lika med Utskottet, anser tobak i stänger och karotter
böra vid införsel draga 18 sk. tull per skålpund, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, hi beha lies derå nuvarande införselstull, 16 sk. skålpundet
Voteringen har utfallit med 76 Ja och 43 Nej, och då Ja vunnit,
hafva Rikets Ständer bestämt införselstullen å tobak 1 stänger och karotter
till 18 sk. per skålpund.
88:de Voteringen (128:o)
Den, som vill, att till contraproposition i hufvud voteringen om den
bland Trädvaror upptagne rubriken Stäfver, Lagg- och Botten-, skall antagas
Burgare-Siåndels beslut, enligt hvilket lydelsen och bestämmelserne
skulle blifva :
Stäfver, Lagg- och Bollen- af till och med 34 verktums längd å
de förra och 22 verktums längd å de sednare:
Tullvärde Qvantitet för Inf.-tull. Utf.-tull.
tullberäkningen.
2: af Ek . . . . s . . 120 st. 36 sk. 3 sk.
— 24 — af Bok, furu eller gran . 120 „ 6 „ 1 „
derutöfver till och med 42
verktums längd å de förra
och 27 veiklums längd å
de sednare:
3: 16 — af Ek  120 „ 40 ,, 8 „
— 32 —• af Bok, furu eller gran . 120 „ 8 „ 16.
Förstärkta. Siats-Utskottets Memorialj N-o 274.
derutöfver:
10: af Ek  120 „ 2: 24
24 —
5: af Bok, furu eller grau . 120 „ 1: 12 —• — 12 —
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer contra propositionen att utgöras af Ridderskapet
och Adelns beslut, enligt hvilket, med bibehållande af gällande Taxa, re
daclionen
och tullbestämmelserna blifva följande:
Stäfver, Lagg- och Botten-: af till
och med 42 verktums längd å de
förra och högst 27 verktums längd
å de sednare:
3:16. — af Ek — — — 120 st — 40 sk. — 8 —
— 32. —-af Bok, furu eller gran 120 • 8 — —. 1. 6.
derutöfver:
10: —■ —• af Ek — — —  120 — 2: 24  24 —
5: — — af Bok, furu eller gran 120 — 1: 12 —. — 12 —
Voteringen har utfallit med 85 Ja och och 34 Nej; hvadan och då
Ja vunnit, följande proposition antagits för
8g:de Voteringen (129:o).
Den, som, lika med Utskottet, anser, att för den under artikeln Trädvaror
förekommande rubrikan Stäfver> Lagg- och Botten- böra antagas
följande lydelse och bestämmelser, nemligen:
Stäfver, Lagg- och Botten- af
till och med 34 Verktums längd
å de förra och 22 verktums längd
å de sednare:
2: — —- af Ek —i — —  120 st — 24 — — 3 —
—.24 — af Bok, furu eller gran 120 — — 6 —» — 1 —
derutöfver till och med 42 verktums
längd å de förra och 27
verktums längd å de sednare:
3: 16 — af Ek — — —  120
40
8 —
_ 32 <— af Bok, furu eller gran 120 — — 8 — — 1. 6.
derutöfver:
10: af Ek — — —  120 — 2: 24.  24 —
5:
Forsturk'a Stats-Utskoltels Memorial, N.-o 27 4°
33
5:— — af Bok, furu eller gran 120 — 1: 12. 12 —
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, (bär ofvan infördt.)
Voteringen har utfallit med 72 Ja och 46 Nej samt 1 casserad sedel;
i följd hvaraf och som Ja vunnit, Rikets Ständer beslutat i enlighet med Japropositiouens
lydelse.
go:de Voteringen, (130:o),
Den, sorn vill, att tili controproposition i hufvudvoteringen om Alved
skall antagas Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, att den
i gällande Taxa derå bestämda införselstull, 16 sk. famnen, bör bibehållas,
röstar
Ja;
Den, det tj vill, röstar
Nej. _
Tinner Nej, kominer conLrapropositionen att utgöras af Bonde-Ståndets
beslut, att den för utförseln nu gällande tull å Alved, nemligen 36 sk. famnen,
bör ega rum äfven vid införseln.
Voteringen har utfallit med 65 Ja och 54 Nej, hvadan en så lydan»
de proposition är vorden bestämd för
gusta Voteringen, (131:o).
Den, som godkänner Utskottets förslag, att inforselstullen å Alved bör
utgöra 24 sk. famnen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets
beslut, att den 1 taxan å Alved bestämda införselstull, 16 sk. famnen, bör
bibehållas.
Voteringens resultat har varit 66 Ja och 52 Nej samt 1 casserad sedel.
Som Ja vunnit, hafva Rikets Ständer bestämt införselstullen å Alved
till 24 sk. famnen.
gz:dra Voteringen, (132:o).
Den, som anser, att Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut,
angående införselstullen å Björkved, eller att den skall förblifva vid
Bih. till R. St. Prot. 184S. 4 öaml., 1 /lfd. 2 Band. 27 Haft. 5
H
Fontärkta Stats-Vlskottets Memorial, N;0 374-
dess närvarande belopp, 24 sk. famnen, bör utgöra contraproposition i den
hufvudsakliga voteringen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages till contraproposition Bonde-Ståndets beslut, att införselstullen
å jöjörkved skall bestämmas lika med den för utförseln gällande,
eller till 1 K:dr 24 sk. famnen.
Voteringen har utfallit med 74 Ja och 45 Nej ; i följd hvaraf och då
Ja vunnit, följande Proposition bestämts för
g3:dje Voteringen (l33:o).
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att för Björkved bör erlägges
36 sk. tull per famn vid införsel, röstar
Ja;
Den, det ej vili, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets
beslut, att iuförselstullen å detta slags ved skall utgöra 24 sk. per famn.
Voteringen har utvisat ett. resultat af 72 Ja och 47 Nej; varande, enär
Ja vunnit, införselstullen å Björkvek sålunda bestämd tili 36 sk. famnen»
g4-'de Voteringen (134:o).
Den, som vill, att i slutliga voteringen om Bok- och Ekved contrapropositionen
skall bestå af Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndens
beslut, att nuvarande införselstull derå, 36 sk. famnen, bor lemnäs
oförändrad, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att utgöras af Bonde-Ståndets
beslut, att enahanda tull bör ega rum vid införsel af Bok- och Ekved,
sorn den, hvilken nu gäller för utförsel deraf, eller 2 R:dr famnen.
Voteringen har utfallit med 74 Ja och 45 Nej; som Ja vunnit, är
följande proposition stadgad för
gS:te Voteringen (l35:o).
Den, som gillar Utskottets förslag, att införselstullen å Bok och Ekved
bör bestämmas tili 1 R:dr 6 sk- famnen, röstar
Ja;
Förstärkta Ståts-Utskottets MemorialN:0 274.
35
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets
beslut, att nuvarande iuförselstull, 36 sk. famnen, bor lemnäs oförändrad.
Voteringen har ulfallit med 76 Ja och 43 Nej. Som Ja vunnit, hafva
Rikets Ständer bestämt införselstulleu å Bok- och Ekved till 1 R:dr
6 sk. famnen.
g6:te Voteringen (l36:o).
Den, som vill, att coutraproposiiionen i hufvudsakliga voteringen om
införselstullen å Granved skall, i öfverensstämmelse med Ridderskapet och
Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, lyda å nuvarande belopp, 14 sk. famnen,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer contrapropositionen att omfatta Bonde-Ståndets
beslut, att inlörselstullen å Granved skall utsättas lika med hvad, som nu
gäller för utförseln, eller 30 sk. famnen.
Resultatet af omröstningen har varit 69 Ja och 50 Nej, och som Ja
vunnit, är följande proposition bestämd för
gy.de
Den, sorn lika med Utskottet, anser införselsafgiften å Granved böra
antagas lill 21 sk. famnen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets
beslut, att inlörselstullen å granved skall utgöra 14 sk.-per famn.
Voteringen har utfallit med 80 Ja och 39 Nej. Som Ja vunnit, hafva
Rikets Ständer bestämt inlörselstullen å granved till 21 sk. per famn.
g8:de Voteringen (l38:o).
Den, som önskar, att vid hufvud voteringen om Tallved contrapropositiouen
må utgöras af Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut,
att nuvarande införselstull derå, 16 sk. famnen, skall bibehållas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, blifver Bonde-Ståndets beslut om bestämmande af samma
36
Förstärkta Stals-Utskotlels Memorial, N:0 274.
tullafgift, 36 sk. famnen, vid införsel af Tallvedj som nu är stadgad för
utförseln, contraproposition.
Yid sedlarnes öppnande hafva befunnits 69 Ja och 50 Nej* hvadan
följande proposition blifvit antagen för
gg:de Voteringen (l39:o).
Den, sorn bifaller Utskottets förslag till införselstull å Tallved, nemi.
24 sk. famnen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets
beslut, att införselstullen å Tallved skall utgöra 16 sk. per famn.
Voteringen har utfallit med 74 Ja och 44 Nej samt en casserad sedel;
i följd hvaraf och som Ja vunnit, införselstullen å Tallved skall utgöra
24 sk. famnen.
ioo:de Voteringen (140:o).
Den, som vill, alt till contraproposition i hufvudsakliga voteringen om
den under artikeln ved förekommande rubriken andra slag skall antagas
Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, att nu gällande införselstull
derå, 24 sk. famnen, bör blifva oförändrad, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej* kommer contrapropositionen att utgöras af Bonde-Ståndets
beslut, att den ifrågavarande afgiften bör blifva lika med den, som nu eger
rum för utförseln, eller 1 R:dr 24 sk. famnen.
Voteringen bar utfallit med 74 Ja och 45 Nej, varande, enär Ja vunnit,
följande proposition sålunda bestämd för
lövsta Voteringen (141:o)
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å den under
artikeln ved upptagne rubriken andra slag skall bestämmas till 36 sk.
famnen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej* antages Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets
beslut, att införselstullen å ved* andra slag, skall utgöra 24 sk. per famn.
Förstärkta Scats-Vlskoltets Memorial, N:0 274-
37
Voteringen har utfallit med 76 Ja och 41 Nej samt 2 casserade sedlar
; i följd hvaraf och då Ja vunnit, Rikets Ständer bestämt införselstullen
å 'ved, andra slag, till 36 sk. famnen.
i02:dra Voteringen (143:0)
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt för Vin på fastager bör an*;
tagas 32 sk. införselstull per kanna, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej. _
Vinner Nej, kommer nuvarande införselsafgift, 24 sk. kannan, att
förblifva oförändrad.
Resultatet af voteringen har varit 69 Ja och 50 Nej. Som Ja vunnit,
är införselsafgiften å Vin på fastager bestämd till 32 sk. per kanna.
lo3:dje Voteringen (144:o)
Den, som lika med Utskottet, anser tullen å Vin på bouteiller böra
vid införsel utgöra 1 R:dr 16 sk. kannan, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej^
Vinner Nej, bibehålies nuvarande införselstull 1 R:dr kannan.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 67 Ja och 52 Nej; hvadan
och som Ja vunnit, Rikets Ständer bestämt införselstullen å Vin på bouteiller
till 1 R:dr 16 sk. kannan.
1 o4'-de Voteringen (145:o)
Den, som bifaller Utskottets hemställan, att den under artikeln Halfsidenväfnader
förekommande rubriken alngods, alla slag, bör delas i två,
nemligen:
Alngods:
Tullvärde: Införselstull:
10: — — Felb och Pelouche 1 skålpund ... 1 R:dr 24 sk.
10: — — Andra slag 1 „ ... 2 R:dr 24 sk.
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibeliålles den allmänna rubriken alngods, alla slag, med
10 R:dr värde och 2 R:dr 24 sk. införselsafgift per skålpund.
38
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N:o 27 f.
Voteringens resultat har utgjort 73 Ja och 46 Nej ; varande således,
enär Ja vuunit, beslutadt i enlighet md /a-propositionens lydelse.
io5:te Voteringen (147:o)
Den, som gillar Ulskoiiets förslag, att för rubriken Filtar och Mattor
hland Ylleväjnader bör bestämmas 30 sk. införselstull skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehålies införselsalgilten vid dess nuvarande belopp, 24
sk. skålpundet.
Omröstningen har utfallit med 78 Ja och 40 Nej, hvarjemte 1 sedel
casserats. Då Ja vunnit, är införselstullen å Filtar och Mattor bland Ylleväfnader
bestämd till 30 sk. per skålpund,
106. te Voteringen (148:o)
Den, som instämmer 1 Utskottets lorslag, att införselsafgiften för den
■vid Ylleväfnader förekommande rubriken Fris, Frisad, Doffel och Kalmuck
skall utgöra 36 sk. skålpundet röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer nuvarande utförselstull, 30 sk. skålpundet, alt förblifva
oförändrad.
Voteringens resultat har varit 74 Ja och 44 Nej, samt 1 casserad sedel;
och som Ja vunnit, är införselsafgiften å Fris, Frisad, Dofffel uch
Kalmuck bestämd att utgöra 36 sk. per skålpund.
iol:de Voteringen (149:o)
Den. som bifaller Utskottets förslag, att vid ylleväfnader rubriken alla
andra slag skall åsättas 32 sk. utförselstull skålpundet, rösLar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehålles den nu derå gällande införselsafgiften, 24 sk. skålingen
har visat ett resultat af 80 Ja och 39 Nej; i följd hvaraf,
och sorn Ja vunnit, införselstullen å rubriken andra slag, bland ylleväf
nader,
är vorden bestämd till 32 sk. skålpundet.
io8:de Voteringen (150:o)
Den, som instämmer i Utskottets lorslag, att, vid fördelning af den vid
pundet
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, 2V.0 1^4'
39
Half ylleväfnader bland alngods förekommande rubriken alla andra slag
uii två, nemligen af mindre än 7 qvarters bredd och af 7 qvarters bredd
eller deröfver, inlorselsafgifterna bora bestämmas, å den torra tili 4-0 sk.
och å den sednare till 1 R:dr 8 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages införselstullen å det smalare slaget till 44 sk., och
å det bredaie till 1 R:dr 16 sk. skålpundet.
Voteringen har utfallit med 47 Ja och 72 Nej; som Nej vunnit, är i
delta fall at Rikets Ständer beslutadt, i enlighet med contrapropositionens
innehåll.
10g:de Noteringen (151:o)
Den, som, lika med Utskottet, anser införselstullen å den vid Linneoch
Hamp-väfnader bland alngods förekommande rubriken Blaggarn och
Kanfas bora bestämmas till 16 sk., röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bibehålies den derå nu gällande införselsafgift, 12 sk. per
skålpund.
Resultatet af omröstningen har varit 78 Ja och 40 Nej, samt en casserad
sedel. Och som Ja vunnit, är ir.förselstullen å den vid Linne- och
Hamp-väfnader bland alngods förekommande rubriken Blaggarn och Kanfas
bestämd till 16 sk. per skålpund.
no:de Noteringen (l:o i Bev. Utsk. Mern., N:o 34)
Den, som, lika med Pieste-, Borgare- och Bonde-Stånden, anser införselstullen
å Filar böra bestämmas lill 12 sk. skålpundet, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, i öfverensstämmelse med Ridderskapet och Adelns
beslut, nuvarande införselsafgift, 6 sk. skålpundet alt bibehållas.
Voteringen har utfallit med 59 Ja och 60 Nej; och då Nej vunnit,
är införselslullen å Filar bestämd till 6 sk. per skålpund.
tit.te Noteringen (2:o)
Den, som vill, att till coutrapioposmou i hufvudvoleringen om Linne
-
4o
Förstärkta Stats-Utskottets MemorialN :0 274>
garn skall antagas Ridderskapet och Adelns beslut, att, med bibehållande
af nuvarande fördelning i två rubriker, nemligen ofärgadt samt färgadtj
bor bestämmas, för den förra, 1 R:dr 16 sk. värde och fö sk. intörselstull,
samt för den sednare 1 R:dr 32 sk. värde och 20 sk. införselsafgift skålpundet,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages till contraproposition Borgare-Ståndets beslut, att,
med bibehållande af fördelningen i två rubriker ofärgadt och färgadtj
bor stadgas, för den förra, 1 R:dr 24 sk. värde och 24 sk. inlörselstull,
samt för den sednare 2 R:dr 32 sk. värde och 36 sk. införselsafgift, allt per
skålpund.
Voteringen har utfallit med 44 Ja och 75 Nej; hvadan och som Nej
vunnit, följande proposition blifvit antagen för dea
m:te Voteringen (3:o)
Den, som godkänner Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden gillade
förslag, att de under Linnegarn upptagna två lubriker böra sammanslås
till en, nemligen ofärgadt och Järgadt, samt åsättas ett gemensamt värde
af 3 R:dr ocb inföiselstull af 1 R:cti per skålpund, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets nyssnämnde beslut.
Resultatet af omröstningen har varit 42 Ja och 76 Nej, samt f casserad
sedel.
Sorn Nej vunnit, hafva Rikets Ständer, med bibehållande af fördelningen
i två rubriker ofärgadt och Järgadt, stadgat, för den förra 1 R:dr
24 sk. värde och 24 sk. införselstull, samt för den sednare 2 R:dr 32 sk.
värde och 36 sk. införselsafgift, allt per skålpund.
n3:de Voteringen (4:o).
Den, som, lika med Preste-, Borgare- och B mde-Stånden, anser, att folden
bland smidt eller valsadt jarn utaf Utskottet föreslagna rubriken all
annan (Spik än af två tums längd och derot ver) samt allt Manufadur-och
handtverks-smide, ej specificeradt skall bestämmas ett gemensamt värde af
3 R:dr och införselstull af 1 R:dr*per skålpund, röstar
Ja;
Den
r
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N:0 i"]4'
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, i Öfverenstämmelse med Ridderskapet och Adelns
beslut, rubriken att fördelas i två, nemligen, den ena, all annan (Spik än
af två tums längd och deröfver) med 32 sk. tullvärde och 8 sk. införselstull
skålpundet, samt den andra, Manufactur- och handtverks-smide, ej
specificeradt, med införselstull af 33 R:dr 16 sk. för ett tullvärde af 100
R:dr och följande stadgande: ”minsta värdet bestämmes till 1 R:dr skålpundet
och hvarje serskildt slag bör till både vigt och värde angifvas."
Voteringen har utfallit med 78 Ja och 41 Nej. Som Ja vunnit,
hafva Rikets Ständer i detta fall beslutat i enlighet med /a-propositionens
ii4:de Voteringen (5:o)
Den, som godkänner Ridderskapet och Adelns, af Preste- och BorgareStånden
biträdda, beslut angående 15 § i Tulltaxeunderrättelserne, nemligen,
att icke allenast såsom hittills redskap, machinerier och verktyg, utan äfven
till deras förfärdigande behöjlige rudimaterier skola kunna antingen mot
5 procents tull af värdet eller ock tullfritt medgifvas till införsel af Commerce-Collegium,
men i fråga om metaller till förarbetande i berörde ändamål
af Commerce-Collegium och Bergs-Coliegium gemensamt, röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, bifa lies Bonde-Ståndeis beslut, eller att, med bibehållande
af paragrafens närvarande lydelse, sagde förmon icke skall kunna medgifvas
de omförmälde råämnena.
Resultatet af omröstningen har varit 83 Ja och 34 Nej; hvarjemte 2
sedlar casserals; och som Ja vunnit, är i detta fall beslutadt, i enlighet
med Ja-propositionens lydelse.
Hvilket allt Förstärkta Stats-Utskottet härmed får hos Rikets Ständer
anmäla.
Stockholm den 11 April 1845.
Bih. till R. St. Prot. 1845, 4 Sami., t AJd. 2 Rand. 27 Haft.
6
42
Förstärkta Stats-Utskotlets Memorial, N-o ij5.
N:o 275.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 14 dpril, kl. 7 e. m.
Memorial, i anledning af verkställde omröstningar, angående
stämplade Pappersafgijten.
Sedan en del inbjudningar, som uti Bevillnings-Utskottets Memorial
N:o 31, angående Riks-Ståndens olika beslut, i afseende å stämplade Pappersafgiften,
blifvit till serskilde Riks-Slånd gjorde, af dessa Riks-Stånd antagits,
samt de under N:ris 1, 2, 8, 9, 10 och 14 föreslagne propositioner
till votering i Förstärkt Stats-Utskott alltså lått förfalla; så bar Förstärkta
Ståts-Utskottet denna dag samraanträdt och, jemlikt 31 § Riksdags-Ordningen,
anställt omröstning öfver följande, af samtlige Riks-Stånden godkände,
propositioner:
irsta Voteringen, (enl. 3:o propositionen).
Den, som godkänner Borgare-SLåndets beslut, att stämplade pappersafgiften
för bouppteckningar skall bestämmas sålunda:
Då behållna summan utgör;
ifrån och med 50 till 100 R:dr  • 4 sk.
„ „ „ 100 till och med 5,000 R:dr, för hvarje fulla 100 R:dr 8 „
frän — — 5,000 till och med 50,000 R:dr, för hvarje lulla
100 R:dr
12 „
och öfver 50,000 för hvarje fulla 100 R:dr
. 20 „
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns beslut, nemligen:
då behållna summan utgör:
ifrån och med 50 till 100 R:dr
4 sk.
„ ,, „ 100 R:dr och vidare, för hvarje fulla 100 R:dr . 8 „
Resultatet af omröstningen har varit 68 Ja och 51 Nej; och som Ja
vunnit, är Borgare-Ståndets ofvannämnde beslut af Rikets Ständer antaget.
a:dra Voteringen (4;o).
Den, som godkänner Utskottets af 3:ne Riks-Stånd antagne förslag, att
Fidei-Commiss-bref och andra dylika Förordnanden skola, en gång för alla,
Förstärkta Slats-Vtskottets Memorial, N.o 2j4’ 43
förses med det stämplade papper, nu gällande Författning bestämmer,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages Bonde-Ståndets beslut, att Fidei-Commiss-bref
och andra dylika Förordnanden skola förses med stämpladt papper till det
i nu gällande Författning bestämda belopp, hvarje gång en ny Fidei-Coinmissarie
kommer i åtnjutande af de i Fidei-Commiss-Brefvet eller Förordnandet
stadgade för möner.
Voteringen har utfallit med 61 Ja och 58 Nej ; i följd hvaraf och
då Ja vunnit, Rikets Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionens
lydelse.
3;dje Voteringen (5:o).
Den, som gillar Utskottets, af 3:ne Stånd antagna, förslag, alt afgifterne för
nedannämnde Öppna Bref må, enligt 5 §, med följande förhöjda belopp,
Canzligebiihrs-chartan, enligt 10 § i nu gällande Författning, deri inbegri
-
pen, hädanefter utgå, nemligen för :
Adelsbref 133: 16. —
Friberre-Bref .
275: — —
Grefve-Bref  . 550: — —
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder tillägges de förmoner,
hederslitlar och företrädesrättigheter, framför andra undersåter,
som Herrar Riksens Råd af ålder tillerkände blifvit 625: — -—
Riddarebref af Kongl. Maj:ts Seraphimer-Orden .... 100: — —
Commendeurs-Bref af Kongl. Maj:ts Svärds-Ordens St. Kors )
„ „ af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Ordens St. KorsS 66: 32. —
„ „ af Kongl. Maj;ts Wasa-Ordens St. Kors }
„ „ af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden ... 'i
„ „ af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden . > 50: — —
„ „ af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden . ... }
Riddare-Bref af Konung Carl den 13:des Orden .... 25: — —
„ „ af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden .
Öppna Bref för Riddare och Ledamöter :
af Kongl. Maj;ts Nordstjerne-Orden
af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden
voterar
Ja;
44
Förstärkta Stats-Viskotiets Memorial, N.o 2j5.
Den, det ej vill, yoterar
Nej.
Vinner Nejj komma berörde afgifter, jemlikt Riaderskapet och Adelös
beslut, att utgå med de belopp, nu gällande Chartae-Sigillatae-Förordning i 5
och 10 §§ bestämmer, nemligen för:
Adelsbref  107: 24. —
Friherrebref
. 225: — —>
Grefvebref
450: — ——
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder tillägges de förmoner,
hedeislitlar och företrädesrättigheter framför andra undersåter,
som Herrar Riksens Råd af ålder tillerkände blifvit . 383: 16. —
Riddarebref af Kongl. Maj:ts Seraphimer-Orden ..... 45: —• —
Commendeursbref af Kongl. Maj:ts Svärds-Ordens St. Kors .
„ ' af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Ordens St. Kors!
„ af Kongl. Maj:ts Wasa-Ordens St. Kors . I nn. nn
„ af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden ....
„ af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden . . .
„ af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden .....
Riddarebref af Konung Carl den XIII:des Orden ....
„ af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden ......
Öppna Bref för Riddare och Ledamöter: V 6: — —
af Kongl. Maj:ls Nordstjerne-Orden ....
af Kongl. Maj:ts Wasa-Orden
Voteringen har gifvit ett resultat af 66 Ja och 53 Nej; och som Ja
vunnit, är i detta fall beslutadt i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
4-'de Voteringen (6:o)
Den, som godkänner Utskottets, af 3:ne Riks-Stånd antagne, förslag,
att stämplade pappersafgiften för Consulers, General-Consulers och Agenters
Diplomer skall fortfarande utgå på det sätt, nu gällande Chartas-Sigillalseförfattning
bestämmer, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nejj antages Ridderskapel och Adelns beslut, att Rikets Ständer,
med bibehållande af dessa afgifter för de Consuler, General-Consuler och
Agenter, som äro Svenska undersåtare, hvad angår de Embetsmän af dessa
cathegorier, som hvarken äro Svenske eller Norrske undersåtare, genom underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t öfverlemna att tills vidare och intill
dess
FÖrslärkta Stats-U Iskot ets Memorial, N.o 2; 5.
45
dess frågan kunnat emellan båda Rikena (Sverige och Norrige) i beböiig ordning
uppgöras, bestämma beloppet af och förfarandet med stämpelafgifter,
som af dera erläggas.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 68 Ja oth 51 Nej ; och som
Ja vunnit, skall stämplade pappersafgiften för Cousulers, General-Consulers
och Agenters Diplomer fortfarande utgå, på det sätt, nu gallande ChartaeSigillalac-författning
bestämmer.
5:te Voteringen (7:o).
Den, som vill, att de i 5 och 6 §§ af Utskottets förslag upptagne afgifter
för öppna Bref, Fullmagter och Resolutioner, m. m., hvilka Rikets
Ständer tiil beloppet bestämt, skola, på sätt 3:ne Riks-Stånd antagit, utan
sådan underdånig hemställan, som Ridderskapet och Adeln beslutat, framgent
utgå, voterar
Ja ;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, komma Rikets Ständer, i enlighet med Ridderskapet och
Adelns beslut, att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, efter en
af Kongl. Majit föranstaltad granskning af de olika fullmagts- och resolutions-kostnaderne
i förhållande till de olika värdigheternes vigt, eller de
åtföljande lönetillökningarnes belopp, cbarterings-beloppen för fullmagter,
Öppna Bref och Resolutioner, m. m., måtte af Kongl. Majit nedsättas till ett
efter lönerna och värdigheterna mera billigt förhållande, än som för närvarande
eger rum.
Omröstningen har utfallit med 69 Ja och 50 Nej. Varande, enär Ja
vunnit, härutinnan beslutadt i enlighet med Preste-, Borgare- och Bonde
Slåndens
mening.
6:te Voteringen (ll;o).
Den, som godkänner, att, på sätt Utskottet föreslagit och 3ine RiksStånd
besluta', i 7 § 4 mom. 1 punkten nu gällande Chartac-Sigillatac-för
ordning
efter ordet ”egande-rätt” orden eller besittning på viss tid, må in
ll\ta)
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, 7 § 4
morn. 1 punkten att oförändrad bibehållas
Bih, till R. St. Prol 1845, 4 Sami. 1 Afd 2 Band. 27 Haft. 7
46
Förslärkla Slats-Ulskotlets Memorial, N.o 2y5.
Voteringens resultat har utgjort 56 Ja och 63 Nej ; hvadan och som
Nej vunmiit, Rikets Ständer beslutat, på sätt contrapropositionen innehåller.
y:de Voteringen (12:o).
Den, som vill, att rubriken till andra afdelningen af den i 7 § 7 momentet
befintliga tariff öfver vexlars chartering, skall hafva denna af Utskottet
föreslagna och utaf 3:ne Riks-Stånd godkända lydelse, ”Grob., Liibsk
och Holsteinsk courant R:dr”, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut, rubriken att lyda
sålunda: ”Preusiskt, Hamburgiskt och Liibskt Courant samt SchleswigsktHolsteinskt
Grob. Courant.”
Voteringen har utfallit med 18 Ja och 101 Nej; och som Nej vunnit,
har Borgare-Ståndets nyssberörde beslut blifvit af Rikets Ständer godkändt.
8:de Voteringen (13:de).
Den, som bifaller Utskottets, af 3:ne Stånd godkände, förslag, attstämpelafgiften
för Tidning, tryckt å halft ark och derunder, bestämmes till 1
r:st., öfver ett halft till och med helt ark 1 | r:st., deröfver till och med
1 i ark, 1 i r:st., o. s. v., voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att stämpelafgiften för
Tidningar bestämmes, sålunda att \ ark belägges med 1 r:st. B:co, ett helt
ark med 1 r:st, samt derutöfver gående halfark, h vartdera med i r:st.
Resultatet af denna omröstning har varit 81 Ja och 38 Nej. Som Ja
vunnit, hafva Rikets Ständer i afseende härå beslutat i enlighet med Ja
härmed
får anmäla.
Stockholm den 14 April 1845.
propositionens lydelse.
Hvilket Förstärkta
STOCKHOLM, Ecksteinska boktryckeriet, 1845.
Snus-Utskottets Memorial, IV.-o 276.
1
M S76.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 16 April, kl. 1 p. m.
Memorial, med förslag till stadganden och bestämmelser, rörande sättet,
ordningen och vilkoret! för utbetalningen af anslags- och lönesummor
till befrämjande af odlings företag och allmänna arbeten.
(U. A.)
Sedan Stats-Uskottet af Rikets Ständers Fullmägtige i RiksgäldsContoret
fått emottaga ett uppå Utskottets anmodan meddeldt utlåtande, i afseende
å de förändringar, hvilka, efter hvad erfarenheten visat, kunde erfordras
uti de i 56 §. af nu gällande Reglemente för RiksgäldsContoret
meddelade stadganden och bestämmelser för utbetalningen af anslags- och
lånesurnmor, till befrämjande af vatten-communicationer, hamn-anläggningar,
odlingsföretag och vägförbättringar, så får Utskottet nu i sådant afseende
afgifva följande förslag:
i:o De uti åberopade §. i detta afseende införde stadganden afse till
en del sådane omständigheter, som böra iakttagas af dem, hvilka hos Kongl.
Maj:l i underdånighet söka alt af beviljade Statsbidrag komma i åtnjutande,
då en annan del åter endast är beräknad att för Riksgälds-Conloret lända
till efterrättelse vid utbetalandet. Enligt hvad erfarenheten vitsordat, hafva,
i anledning häraf, understundom svårigheter uppstått för Riksgälds-Contorets
Styrelse vid tillämpningen af förstberörde del af föreskrifterne; och anser Utskottet
följaktligen de i begge dessa afseenden erforderliga vilkor och bestämmelser
böra serskildt upptagas.
2:0 I det förra fallet, eller rörande hvad af dem, som önska att af
de å Riksgälds-Contoret anvisade anslags- och lånesurnmor komma i åtnjutande,
bör iakttagas, innan medel af Kongl. Majit till utgående beviljas, föreslår
Utskottet, alt Rikets Ständer måtte besluta följande:
a) Till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och fastställelse
skall i underdånighet ingifvas arbetsplan, upptagande tiden
både när företaget skall börjas och när det kan anses
böra blifva fullbordadt.
b) Då fråga är om utdikningar och vattenaflappningar
eller vägars anläggning eller förbättring, böra vederböran
Bih.
till R. St. Prot. 1845. 4 Sami. 1 Ajli. 2 Band. 28 Haft. 1
Siats-Utskotlcls Memorial* 2V;o 2'76.
de menigheter alltid före arbetets begynnelse böras, för
alt angående företagens lämplighet sig utlåta.
c) Då arbetens utförande öfverlemnas till menigheter,
bolag eller enskilde, bör alltid contract härom uppgöras,
och de deruti förbinda sig att, efter fastställd plan, fullborda
arbetet, ulan att framgent väcka anspråk på något
ytterligare bidrag af Staten. Derest Kongl. Maj:t vid närmare
granskning skulle i Nåder finna, att menigheter,
bolag eller enskilda böra lemna större bidrag till något
arbetsförelag, än som af Rikets Ständer vid Slats-anslagets
beviljande blifvit förutsatt, är Kongl. Maj:t oförhindrad
att derom förordna, eller, om vederbörande ej skulle vilja
derpå ingå, då helt och hållet inställa företaget.
d) Der hamn- eller canal-afgifter efter företagets "utförande
komma att ega rum, böra dessa beräknas så lindriga,
som möjligt, och alltid på förhand genom contract
bestämmas; hvarefter förhöjning deruti ej må kunna ega
rum, utan att Kongl. Majit, på grund af serskildt förekomne
omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall,
men deremot ovillkorligen nedsättning ske, så snart behållna
inkomsten af företaget öfverskjuter en viss af Kongl.
Majit fastställd procent.
e) Der företaget med direct Statsanslag understödjes,
ega vederbörande, först efter det arbetet blifvit börjadt,
att, på sätt Kongl. Majit i Nåder bestämmer, de beviljade
medlen utbekomma, successive, i mån af arbetets fortgång,
och under vilkor, att de bidrag, menigheter, bolag
eller enskilda förbundit sig lemna, i lika förhållande med
Stats-anslaget, till företaget utgå och användas.
f För alla de fall, der Rikets Ständer till allmänna
arbeten, so n afser upphjelpandet af någon orts industri
beviljat anslag, utan att tillika något visst bidrag aforten
eller dem, som deraf draga nytta, finnes bestämdt,
är det vilkor i allmänhet stadgadt, att sistnämnde bidrag,
vare sig i contant eller i materialer och arbete, alltid
bör utgå i den mon, som Kongl. Majit kan finna skäligt
i Nåder bestämma.
Stats-Ulskotlets Memorial, N.-o 2”6.
3
g) A de af Rikets Stander beviljade lånebiträden kommer,
i alla de fall, der ej serkildt annorlunda blifvit förordnadt,
efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder
medlen blifvit af Riksgälds-Contoret ulbetalde, och
för de lån, som successive utgå, fem år från slutet af det
år, hvarunder första hälften af lånet blifvit lyfladt, att
årligen erläggas Alta procent af bela den beviljade lånesumman,
hvarigenom godtgöres ränta ä 2 procent af det
vid hvarje liqvid återstående capital, samt det öfriga utgör
eapital-afbelalning. Som, enligt denna beräkning, lånet
blifver inom femton års förlopp inbetaldt, kommer
någon serskild årlig ränte-liqvid ej att ega rum eller i
skuldförbindelsen intagas, utan låntagaren endast att sig
förbinda, att under 141 är å det erhållna lånet till Riksgälds
Contoret erlägga 8 procent årligen, efter fullgörande
hvaraf lånet anses så till capital som ränta fullt inbetaldt.
Men verkställes ej afbetalning å bestämd tid, är
låntagaren pligtig att å det till liqvid förfallna beloppet
erlägga 5 procents årlig ränta intill dess betalning
sker.
h) Menigheter, bolag eller enskilde, till hvilka Statsmedel
anvisas, böra ställa sådan säkerhet, som kan af
Kongl. Maj:t i Nåder godkännas, så väl för fullgörandet
af de contract, hvilka i afseende å arbetets verkställighet
upprättas, som för återbetalningen af låne-understöden, i
händelse företaget ej vederbörligen fullbordas.
i) Den af Kongl. Maj:t i Nåder fastställda arbetsplan
bör, så framt ej Kongl. Maj:t, uppå derom gjord anmälan,
skulle förändring medgifva, oförändrad följas, äfvensom arbetet
inom i contractet bestämd tid fullbordas, vid det
äfventyr, att, i annat fall, Kongl. Maj:t må ega att låta
inställa all vidare utbetalning af Statsmedel, samt återfordra
hvad deraf redan blifvit uppburet, att på en gång
eller successive till Riksgälds-Contoret inbetalas, inom den
tid, Kongl. Maj:t kan i Nåder bestämma; dock att Kongl.
Majit, så framt längre anstånd, än intill nästa Riksdag,
4
Stats-TJ(skottets Memorial, IV.o 276.
skulle anses erforderligt, täcktes i Nåder öfverlemna frågan
derom till Rikets Ständers pröfning.
k) De arbeten, som med Statsbidrag understödjas, böra
vara började sednast under loppet af år 1847; skolande, i
annat fall, de anvisade medlen reserveras till kommande
Sländers disposition.
1) Yid alla arbeten, till hvilkas utförande Staten, i större
eller mindre mon, bidraga, skola af vederbörande företrädesvis,
der sig göra låter, användas försvars- och sysslolöse
personer.
3:o I sammanhang härmed hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att terminerne för Statsbidragens utbetalande
måtte, så vidt ske kan, utsättas i de contract, som med
A^ederbörande afslutas, eller på annat lämpligt sätt Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret i Nåder meddelas; samt att,
om under arbetets fortgång några förändringar härutinnan
böra ega rum, Riksgälds-Contorets Fullmägtige måtte derom
af vederbörande underrättas.
4:o Till efterrättelse för Rikets Ständers Fullmägtige i RiksgäldsContoret,
hemställer Utskottet, att Rikets Ständer måtte förordna följande:
a) Innan medel få hos Riksgälds-Contoret lyftas, bör
bos Fullmägtige företes af Styrelsen öfver Allmänna Vägoch
Vattenbyggnader, eller annan af Kongl. Maj:t dertill
aoctoriserad Embetsmyndighet, med vederbörande afslutadt
och af Kongl. Majit i Nåder godkändt contract om arbetets
utförande, efter deruti åberopad och af Kongl. Maj:t
likaledes godkänd arbetsplan.
b) Före lyftningen af beviljade Statsbidrag skola derjemte
till Riksgälds-Contoret ingifvas:
1:0) Af Kongl. Majit pröfvad och godkänd säkerhet för
Conträdets fullgörande, och,
2:0 derest bidraget utgår såsom lån, ej mindre en till
Riksgälds-Contoret eller ordres ställd, af Kongl. Majit godkänd,
skuldförbindelse, än ock af Kongl. Majit likaledes
godkänd säkerhet för denna förbindelses uppfyllande.
c) Så snart här ofvan omförmälde handlingar blifvit be
-
Siats-Utskottets Memorial, N.-o 276.
5
hörigen företedde och aflemnade, utbetalas medlen till vederbörande,
å de lider, sorn finnas bestämda uti upprättade
contract, eller af Kongl. Maj:t serskildt tillkännagifvits,
anlingen omedelbart från Riksgälds-Contoret, eller
genom den Embetsmvndighet, hvilken Kongl. Maj:t kan
hafva derom lernnat Nådigt uppdrag.
d) Sedan lånebidrag blifvit från Riksgälds-Contoret utgifne,
åligger det Contorets Styrelse att vaka öfver deras
återbetalning uti stadgad ordning. Varder sådan ränte^
och capital-inbetalning, som icke i öfverensstämmelse med
Stals- och Lag-Utskottens Betänkande N:o 106 skall i sammanhang
med allmänna utskyld erna verkställas, ej på bestämd
tid fullgjord, är låntagaren pligtig att å det till liqvid
förfallna beloppet erlägga 5 procents årlig ränta, intill
dess full betalning sker.
e) Likaså åligger det Riksgälds-Contorets Styrelse att
tillse, det de Statsmedel till Contoret i behörig ordning
ingå, hvilkas återfordrande, till följd af uraktlåtet uppfyllande
af hvad arbetsplan eller contract innehålla, kan af
Kongl. Maj:t anbefallas.
f) De Låne- och Säkerhets-handlingar, som, för Statsbidrags
utbekommande, Lill Riksgälds-Contoret aflemnas,
förblifva uti Contorets vård; dock skola sådana, som vederbörande
Embetsmyndigheter kunna blifva i behof alt
begagna, till dem på behörig reqvisition ullemnas.
g) Alla kostnader, som med dessa eller andra i följd af
erhållne anslag och lån uppkommande förhållanden kunna
vara förknippade, skola, utan undantag af hvad namn de
vara må, bestridas eller godtgöras af den eller dem, sorn
Statsbidragen erhållit.
5:o För de anslag och lån, hvilka, antingen af föregående Ständer beviljade,
ännu icke af vederbörande ulbekommits, eller ock, genom bifall till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 156, blifvit eller blifva vid innevarande Riksdag
anvisade att utgå, under enahanda vilkor, som förut varit bestämda, finner
Utskottet någre förändrade föreskrifter icke numera kunna af Rikets
Ständer meddelas; men då det i alla fall af Kongl Maj:t beror att, med Rikets
Ständers begifvande, äfven i afseende å dessa anslag och lån tillämpa
ö Stats-Utskottets Memorial* .V.-o 277.
enahanda vilkor oell bestämmelser, som för öfrige vid denna Riksdag beviljade
kunna af Rikets Ständer föreskrifvas, och lämpligast är, att, så vidt ske
kan, enligt i förvaltningen och dispositionen af ifrågavarande medel må kun
na
beredas; anser Utskottet sig böra tillstyrka Rikets Ständer
alt hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det Kongl.
Majit täcktes äfven för sådane till befrämjande af vattencommunicationer,
hamn-anläggningar, odlings-företag och
väg-förbättringar utgående anslag och lån, sorn blifvit beviljade
med de af Rikets Ständer vid sisllidne Riksdag
stadgade vilkor, så vidt utan olägenhet för någon och med
vederbörandes frivilliga medgifvande ske kan, i Nåder tillämpa
och till efterrättelse fastställa de förändrade föreskrifter,
som för sådane anslag och lån vid denna Riksdag
blifva bestämda.
filo Slutligen och då det både för Kongl. Majit och Fullmägtige i
Riksgälds-Contoret är angeläget att ega kännedom om de här ofvan, så väl i
det förra, som i det sednare afseendet föreslagne beslut, tillstyrker Utskottet,
alt icke allenast i den underdåniga Skrifvelse, som i detta
ämne kommer att till Kongl. Majit afgå, må inflyta en underdånig
anmälan om hvad Rikets Sländei till rättelse för Fullmägtige
i Riksgälds-Contoret funnit godt förordna, utan
ock att i Riksgälds-Contorets Reglemente intagas de för
Kongl. Majits Nådiga pröfning af inkommande ansökningar
om Statsbidrag afsedde vilkor och bestämmelser.
Stockholm den i5 April i845.
M »77.
Ank. till Exp. Utsk. d. 16 April, kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till sammanjemkning eller voterings-propositioner,
i anledning af skiljaktiga beslut uti frågan om anslag
till nykterhetsskrifters utgifvande. (U. A.)
Sedan, uti frågan angående anslag till utgifvande af nykterhetsskrifter,
Preste-Ståndet, vid behandling af Stats-Utskottets utlåtande N:o 206, deri
Stals-Uiskottcts Utlåtandej JV/o 278
7
anslag i nämnde afseende blifvit afstyrkt, beslutat att lill Kongl. Majrts Nådiga
disposition borde ställas 3ooo R:dr, för att, på sätt pröfvas lämpligt,
användas till tjenliga nykterhets-skrifters utspridande bland folket, samt inbjudit
Med-Slånden att i detta beslut sig förena; så hafva, vid föredragning
af utlåtandet N:o il\6, deruti Utskottet ansett sig böra vidhålla sin af
Borgare-och Bonde-Stånden godkända mening, Ridderskapet och Adeln, med
afslag å sistnämnde betänkande, bifallit den gjorda inbjudningen, Presle-Ståndet
vid blifvit sitt förra beslut, Borgare-Ståndet gillat utlåtandet N:o 34 6
och Bonde-Ståndet vidhållit det beslut, som, då ärendet först förevar, blifvit
af Ståndet fattadt.
Enär alltså a:ne Riks-Stånd härutinnan stadnat emot två, anser sig
Utskottet först böra inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet att
förena sig i Borgare- och Bonde-Ståndens med Utskottets egen mening öfverensstämmande
beslut, men, i händelse denna inbjudning icke af någotdera
bland förstnämnde 2:ne Stand anlages, får Utskottet, till ärendets afgörande
i Förstärkt Stats-Utskolt, härmed vördsamt föreslå en så lydande
votcrings-propositon:
Den, sorn anser något anslag till nykterhetsskrifters utgifvande icke
böra beviljas, röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner nej, kommer ett anslag af 3ooo R:dr att ställas till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition, för att, på sätt pröfvas lämpligt, användas lill
tjenliga nykterhetsskrifters utspridande bland folket.
Stockholm den i5 April 1845.
Wso
Ank. till Exp. Utsk. elen 17 April, kl. 11 f. ni.
Utlåtande, i ättledning af er hällne återre inis ser ä Betänkandet N:o
Kjg, angående förräntande af Ekeplanterings-Cassans medel.
(I. A.)
Förenämnde betänkande, deruti Stats-Utskottet hemställt, att Rikets
Stander måtte åt Fullmägtige i Riksgälds-Contoret uppdraga, att, emot full
-
8
Stats-Ut.d otlets Uttalande, N.-o 278.
god säkerhet, förränta Ekeplanterings-Cassans nuvarande oell blifvande disponibla
tillgångar, hvarvid de derå upplöpande räntor borde ingå till nämnde
Gassa, för att, i likhet med capilalet, efter Kongl. Maj:ls Nådiga anordningar,
användas till de med cassans bildande afsedde ändamål, är, enligt
ankomna Prolocoils-Uldrag af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet, men af
Bidderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet återremilteradt, i följd af flere
Ledamöters yrkande, alt Utskottet måtte vid sitt ofvannämnde förslag bifoga
det tillägg,, att Riksgälds-Contorets Fullmägtige skulle ega att, vid förefallande
behof, använda Ekeplanterings-Cassans medel, emot skyldighet att
godtgöra nämnde Gassa fyra procents årlig ränta derå, äfvensom att serskild
bokföring al berörde Gassas tillgångar (V) I ja k te ligen icke matte ega rum.
Då, äfven inom de alne Biks-Stånd, hvilka beslutat återremiss å förenämnde
betänkande, någon egentlig anmärkning icke förekommit emot den
hufvudsakliga syftningen af Utskottets hemställan, angående EkeplanteringsCassans
förkofran medelst förräntande af dess disponibla tillgångar, saknar
Utskottet följaktligen all anledning alt frånträda sin i detta hänseende yttrade
åsigt. Deremot och då de af Utskottets förslag befarade olägenheter
hufvudsakligen skulle undvikas, i händelse Riksgälds-Contoret blefve berättigadt
att, i likhet med Contorels andra tillgångar, disponera jemväl Ekeplanterings-Cassans
medel, emot skyldighet att derå till Cassan erlägga en bestämd
årlig ränta, så har Utskottet, med anledning af hvad i ofvanberörde
afseende blifvit erinradt, trott sig böra på det sätt förändra sin i betänkandet
N:o 197 gjorda hemställan, att Utskottet tillstyrker, det Riksgälds-Contoret
ålägges att å Ekeplanterings-Cassans nuvarande och blifvande disponibla
tillgångar, från och med den i Januari 1846. godtgöra berörde Gassa
4 procents årlig ränta, hvilken ränta, likasom capitalet, bör ställas till Kongl.
Majlis Nådiga disposition, för att användas till de med Cassans bildande afsedda
ändamål.
Slutligen får Utskottet till Borgare- och Bonde-Stånden, som bifallit
betänkandet N:o 197, hemställa, att bemälde Riks-Stånd behagade godkänna
den af Utskottet härutinnan nu föreslagna förändring.
Stockholm den i5 April i845.
N:o 279.
Stats-Utskotlets Memorial, JY.o 279.
9
Itto 379.
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 April, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss ä KammarCollegii
Berättelse, angående Kungsgårdars oell öfrige.Kronolägen
heters i Riket förvaltning.
(I. A.)
Under den i3 Augusti nästlidet år, har Kongl. Maj:t behagat till
Slats-Utskotlet öfverlemna Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Collegii den
12 förutgångne Juli till Kongl. Majit i underdånighet insände Berättelse om
Kungsgårdarnes samt öfrige Kronolägenheters förvaltning; vid hvilken Berättelse
blifvit fogade serskilda af de under bemälde Collegium lydande 3:ne
Province-Contor länsvis uppställde förteckningar, utvisande hvilka förändringar
med de under arrende varande Kungsgårdar, Kronosäterier och andra
Kronolägenheter i Riket sedan år 1839 sig tilldragit, tillika med en af
3:dje Province-Contoret derjemte upprättad serskild förteckning öfver slika
förändringar med Kronofiskerier, hvilka sedan sista Riksdag blifvit för Kongl.
Maj:ts och Kronans räkning utarrenderade.
I anledning häraf får Utskottet, efter tagen kännedom af desse handlingar,
här meddela följande Tabeller, upplagande serskildt för hvarje Län årliga
arrendet af de sedan år 1839 utarrenderade Kungsgårdar, Kronosäterier
m. fl. Kronans lägenheter.
Bih. till R. St. Fröt. 1845, 4 Sami. 1 Afd. 2 Banå. 28 Haft.
2
10 Ståts-Utskottets Memorial, N.-o 279.
a) Inom de på Kammar Collegii i:sta Province-Contor indelade Län.
Penningar.
Spanmål.
Hafre.
Hö.
Halm.
Lax.
Rö-
ding.
Ström-
ming.
Stockholms
Stad
ll:dr
130
sk.
rst
T:r.
kpr.
T:r
kpr.
L%
%
L%
%
L%
%
L%
T:r.
kpr.
Stockholms
Län
614
26
—
121
151»
—
2,534
—
—
—
—
—
3
10!
Upsala
D:0
177
6
5
516
—
13,892
3
—
—
358
—•
—
—
Fahlu
D:0
—
_
—
—
—
—
—
—
7
15
—
—
Gefleborgs
D:0
—
—
—
—
—
—
—
—
46
—
—•
—
Södermanlands
D:o
1,548
16
—
714
7*
—
486
—
—
—
—
—
—
—
Östergöthlands
D:o
10
—
—■
2,007
241
—
—
—
—
—
—
—
—
Westmanlands
D:0
265
40
—
1,638
30
1,300
12
57,820
—
18,823
Orebro
D:o
5
—
—
61
271
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
Wermlands
D:0
2
—
—
37
26'
29
9
Gottlands
D:0
35
32
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
2,788] 24
5
5,098 ] 81
1,3291
21
74,750
3I
18,823
-
411
15
4
3
101
b) Inom de pä KammarCo/legii 2:dra Province-Contor indelade Län.
Penningar.
Spanmål.
Råg.
Korn.
Hafre.
115.
Halm.
Smör.
Lax.
R:dr.
sk.
rst
T:r.
kpr
T:r.
kpr.
T:r
kpr.
T:r.
kpr.
L%
L%
L%
L%
Kronobergs Län
—
—
—
24
26;
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Calmare D:o
565
32
—
590
18
—
—
—
—
—
—
64
—
—
—
Jönköpings D:o
21
—
—
121
64
—
—
1
—
2
16
—
—
24
—
Blekinge D:o
2.950
—
—
108
20*
Götheborgs D:o
11
43
—
37
Malmöhus D:o
251
14
—
91
26
114
—
114
—
604
—
17,S50
8,300
—
—
Christianstads D:o
377
42
—
18
18
Hallands D:o
333
16
—
52
54
2
Summa]
4,511]
»I
-1
1,044
24|
114
—
115
—
606
16
17,914
8,300
2 i
2
Stats-U(skottets Memorial N:o 279. 11
c) Inom de på KammarCollegii 3:dje Province-Contor indelade Län.
Penningar
■
Spanmål.
Uö.
R:dr
sk.
rst
T:r
kpr.
L%
aborgg
Lån .
s
*
■*
4
16
—
573
22
—
orgs
—
—
—
184
25
200
—
—
—
—
—
10
Samma
M
16
-
» j
15
210
Sammandrag, utvisande årliga arrende-beloppet för de inom nedannämnde Län bee,
sedan sista Riksdag utarrenderade, Krono-Fisker ier.
Penningar.
Lax.
Salt Sik.
Torr Fisk.
Åhl.
Strömming.
2
A borrar.
o
E3
O*
OQ
O
B
Skälspeck.
R:dr
sk.
rst
T:r
%
T:r
L%
%
L%
%
L%
%
T:r
f.i-
L%
L%
%
L%
%
st.
T:r
Ltt
w
orgs Lån
1
36
—
1
13
6
10
rNorrlands D:o
—
51
3
1
2
10
10
10|
i
77
131
156
2
3,240
—
4
3
rbottens D:o
a o
13
4
38
2
6
H
—
—
3
2
—
—
—
i
—
10
)ltens D:o
—
16
—
27
6
8
16
n
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
5
Summa
42
30
4I
11»
11
4
1“
13
V
6
5
1 78
1 4"
160
3
-
10
■i
3,240
-i
19
“
Stockholm, den i5 April i845.
STOCHHOLM, Lundberg SC Comp. 1S4S,
Stalt-Uttiollets Utlåtande, N;o 280.
N:o 280.
Ank. til Exp.-Utsk. d. 17 April, kl. 10 i. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändring af beskattningen
å qvarnar och sågverk m. m.
fl. A.)
Från Bonde-Ståndet har Stats-Utskottet erhållit remiss å ett afRiksdagsfullmägtigen
Samuel Samuelsson från östergöthlands Län ingifvet memorial,
deruti anföres, hurusom, sedan uti Kongl. Kungörelserne af den 29
April i83o och den i3 Augusti 1835 blifvit stadgadt, i den förstnämnde,
att alla skattläggning underkastade lego- och salusågar samt valk- och
stampverk, hvilka efter den tiden komme att anläggas, icke skola någon
grundränta åsättas, utan såsom fabriksinrättningar betraktas och endast till
bevillning beräknas; samt i den sednare författningen åter, att tullmjöloch
sågqvarnar, valk- och stampverk å städernas område, hvilka efter den
tiden komme att anläggas och äro af beskaffenhet att kunna grundränta
åsätlas, skola, i stället för sådan ränta, i likhet med fabriks-inrättningar,
endast till bevillning beräknas; så hade härigenom, i afseende på beskattningen,
uppstått en väsendtlig olikhet emellan ofvanberörde verk, å ena,
samt tullmjöl-qvarnar på landet, å andra sidan, af hvilka sistnämnde, ej
mindre de redan anlagde, än de, som hädanefter inrättas, vore grundränta
underkastade. Olämpligheten af sistnämnde beskattningssätt, så vidt fråga
är om qvarnar, kunde dock, efter motionärens tanka, icke dragas i tvifvelsmål.
Dels vore nemligen sjelfve grunderne för skattläggningen mindre
rältsenliga samt svåra att tillämpa, dels borde ock i betraktande tagas, att,
om äfven tillförene, då egare af skatte- och innehafvare af krone-jord saknade
rättighet att derå anlägga husbehofsqvarnar, det vid en tullqvarns
skattläggning påräknade förmalningsbeloppet kunde bibehålla sig temligen
oföränderligt, så vore förhållandet numera helt annorlunda, sedan, genom
Kongl. Kungörelsen af den 14 Juli i835, berörde förbud blifvit upphäfdt.
Den qvarnegare medgifne utväg att, i anseende till minskad inkomst, erhålla
förmedling i qvarnskatten vore, i följd af de härvid erforderliga kost
-
Sik. till R, St. Prat. 1843. * Sami, i Afd. 2 Band. 29 Råft.
i
2
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 280.
räder och svårigheter, föga användbar. Då härtill komme flere andre
anledningar lill förändring i påräknade tullinkomsten, såtern hvarje hushålls
rättighet att förmala sin säd vid annan qvarn, än den, hvartill samma
hushåll såsom del af mäldelaget blifvit beräknad); svårighet eller hinder i
sjelfva vägarne, qvarnarnes bättre eller sämre tillstånd, vattentillgångens
olikhet m. m., så syntes häraf tillräckligt ådagalagd*, att qvarnar, åtminstone
numera, leke borde utgöra föremål lör en ständig ordinarie beskattning,
utan, i följd af sin fullkomliga likhet med andra fabriks-inrättuingar, såsom
sådana anses och medelst bevdlnins efter inkomst taxeras. I öfverensstämmelse
med denna åsigt, bar motionären alltså yrkat, att, med bibehållande
af fortsatt befrielse från ali beskattning för tullmjölqvarnar med
damfäste å säteri, rå- och rörs- eller sätei i-ladugårdars grund, äfvensom för
andra qvarnar, hvilka, enligt gällande stadganden, böra från ränta vara fria,
alla andra tullm jölqvarnar å landet måtte, i stället för grundränta, utgöra
årlig inkomst-bevillning, på det sätt, att kiono- och skatte qvarnar, i likhet
med dylika tullsågar, erlade fem procent af rena inkomsten, samt qvarnar
med damfäste å allmän frälsegrund, hvilkas ränta nu utgår i rusti jenstmarker,
ungefärligen motsvarande En R.dr Banco för en lunna hvete, och 36
sk. B:co för en tunna tåg, med en tiondedels procent af rena inkomsten,
denna sednare i vanlig taxeringsväg bestämd; hemställande motionären
derjemte, huruvida denna förändring i beskattningen, derest den blefve bifallen,
äfven borde tillämpas å alla redan förut skattlagde tullm jölqvarnar
å landet, äfvensom å sågqvarnar, valk- och stampverk, skattlagde före den
29 April r83o, samt sådane tullmjölqvarnar i städerne, hvilkas skattläggning
egt rom före den i3 Augusti i835. I sammanhang härmed är i förevarande
memorial slutligen föreslaget, alt ofvannämnde fÖrädfingsverfe måtte
tå flyttas, förändras eller nedläggas utan annan under sökning, än rörande
uppdämning, der sådan kan ega rum, äfvensom nya dylika verk få anlägga
s, allenas1, i likhet med hvad i afseende på busbehofsqvarnar och fabriker
i allmänhet år föreskr ilvet, behörig anmälan härom hos vedei börande
blefve gjord. Och har Riksdagsfullmägligen från samma Län G. Pettersson
uti förei,ämn ie motion instämt.
Enligt 70 § af nu gällande Bevillnings Förordning, äro skattlagde
mjölqvaruar, så i städerna som på landet, underkastade bevillning, för hvars
bestämmande qvarnarnes värde bör vid taxering utrönas, i förhållande till
den
samlade Ständer blifvit till framtida iagltagande fastställd. Då nu, på sätt
Ståls-Utskottett Utlåtande, jV:o 281.
motionären äfven antagit, det ifrågaställa borttagandet af de å mjölqvarnar
belöpande grundräntor naturligtvis icke kan ega rum, derest ej, utöfver
ofvauuäinnde bevillning, en serskild, emot grundräntan svarande, bevillnings-afgift
åtoges, skulle följaktligen verkställigheten af omförmälde
förslag komma alt medföia en förändring i de vid innevarande Riksdag
för bevillningens utgörande stadgade allmänna ,grunder. Härjemte bör ej
heller förbises, att räntorna å en del mjölqvarnar äro till embets- och
tjenstemäus aflöning mdelte, hvadan upphörandet af nämnde ständiga räntor
äfvenledes komrne att föiursaka rubbning uti Rikets indelningsverk. Jemlikt
Förfaitmngarne, hafva ock qvarnegare rättighet sig förbehållen att, derest,
l följd af inträffade förhållanden, qvarnen, ulan egarens förvållande,
kommit i det försämrade skick, att den vid skattläggningen derå bestämda
grundränta finnes alltför betungande, uti samma ränta erhålla förmedling.
På dessa skäl, och då efter Utskottets tanka, de af motionären nu väck'a
förslag icke lämpligen kunna och böra af Rikets Ständer i öfvervägande t -  gas annorlunda, än i sammanhang med fråga om upphörande al öfriga
grundskatter,
afstyrker Utskottet Rikets Ständers bifall till hvad uti förevarande
motion blifvit hemstäldt.
Stockholm den r5 April (845.
N:o 281.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 17 April, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om Hemmantalsränlans upphörande.
fl.’A.)
Från Ronde-Ståndet har Stats-Utskottet erhållit remiss å ett af Riksdagsfullmägligen
Måns Mänsson från Calmar Län afgifvet memorial, deruti
blifvit yrkadt, att då den så kallade hemmantalsränta!), såsom tillkommen
för fyllande af tillfälliga behof, följaktligen bordt försvinna, när desse icke
vidare varit för handen, och enär-densamraas år 1719 verkställde införande
4
Stalt-Utikotteti Utlåtande, JN.o kSi.
i jordeboken och förvandling till en stående skatt egt rum på ett olagligt
sätt och utan Bonde-Ståndets dertill lemnade begifvande, Rikets Ständer
alltså måtte, sedan förhållandet härmed blifvit af Utskottet fullständigt utredt,
besluta, att hemmantalsräntau borde för framtiden helt och hållet
upphöra.
Af de serskilde skatte-titlar, hvilka under hemmantalsräntan inbegripas,
hafva visserligen, på sätt motionären uppgifvit, en del ursprungligen
varit åtagne för betäckande af tillfälliga statsbehof, hvaremot den öfriga
delen af samma ränta tillkommit i stället för hemmanen åliggande prasstationer
in natura; men då begge dessa slag af skattebidrag sedermera blifvit
beviljade utan inskränkning till viss tid samt, i följd deraf, ingått i hemmanens
skattläggning, intagits uti jordeböckerne och vid Riks-statens reglerande
såsom en ständig stats-intrad beräknats, synes det vid sådant förhållande
vara ostridigt, att hemmantalsräntan numera erhållit natur af ordinarie
skatt och sålunda ej eller kan upphöra i annan ordning, än öfriga uti 5g §
Regerings-Formen omförmälde Stats-Verkets ordinarie Inkomster.
Den andel af hemmantalsräntan, hvilken till Stals-Verket inflyter, uppgår,
efter hvad Stats-Utskottets vid i84o års Riksdag under N:o 64 Lit. afgifne
betänkande utvisar, till omkring i,3oo,ooo R:dr för året. En så betydlig
minskning i Statens ordinarie tillgångar lärer, enligt Utskottets öfvertygelse,
svårligen kunna tillvägabiingas, åtminstone icke utan åtagande i
dess ställe af en förhöjd bevillning. Derjemte bör ock i betraktande tagas,
att, då ifrågavarande ränta uti olika provinser af Riket utgår till väsendtligt
skiljaktiga belopp, de skattskyldige i serskilda orter följaktligen komme
att i betydligt olika mån vidkännas förmån af samma räntas borttagande.
Då nu härtill kommer, att hemmantalsräntans upphörande skulle icke allenast
förorsaka förändringar i jordeboksväsendet, utan ock föranleda en fullkomlig
rubbning af indelningsverket, har Utskottet på dessa skäl ansett
sig böra tillstyrka,
att Måns Månssons förenämnde motion måtte få förfalla.
Stockholm den i5 April 1845.
Reservation.
Af Måns Månsson från Calmar Län: ''Emot det beslut, Stats-Utskot
-
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 28L
5
tets majoritet slädnät uti, får jag reservera mig. Utskottet har föregifvit,
att hemmautalsräntan icke kan upphöra derföre, att den ingått uti hemmanets
skattläggning och lika som gifva sken af laglig tillkomst. Så är icke
verkliga förhållandet. De gamla skatte-hemmanen hafva aldrig hört Kronan
till. De äro upptagne af den lediga och ödeliggande jorden; hört sina
egare fullkomligen till, som i början voro så frie, att de icke erkände någon
menniska öfver sig. Af desse hafva sedan med liden uppkommit så
Krono- som Frälsehemman.
Huru härmed har tillgått, är så allmänt kändt, att det är öfverflödigt
att beskrifva, — nog af, den mägtige har alltid lefvat på den svages bekostnad.
Då den ene bonden åtog sig att betala den så kallade jordeboksräntan
för sitt hemman, åtog sig en annan att hålla häst och karl för sitt
hemman. Den mägtiga bonden, som sedan fått bära tillnamnet adel, har
Under tiden förstått sig på att göra sig fri för både skatt- och rusttjenst
samt på köpet lagt en dubbel tunga på sina stamfader, — nemligen hela
hemmantalsräntan, hvilken ränta Utskottet erkänt tillkommit för tillfälliga
behof. Behofven hafva långt före detta upphört, men bevillningen, eller
gärden, står qvar. Hvad skall man nu använda medlen till? jo, till allmänt
nyttiga företag. Här finns en mängd kanaler, som skola gräfvas för
rika bruksegares behof. En mängd sjöar, kärr, myror och måssar, som
skola odlas till rika Frälse-säteri- och stora godsegares behof. Att den mindre
kunnige och lättrogne allmänheten utbetalt desse gärder, så länge Riket
varit uti skuld och annan tillgång saknades, kan väl hafva något skäl
för sig, men att nu dermed längre fortfara, sedan Riksdagarne endast stå
för att utdela och utlåna från landet utprässade skatter och Bankvinster,
kan icke försvaras.
För Bonde-Ståndet finnes icke annat att göra, än att på enskildt väg
nalkas Thronen. Skulle äfven der icke afseende göras på en så angelägen
och magtpåliggande sak, återstår endast att skicka våra barn till nya verlden
med det capital, de uti contant eller arbetsförmåga kunna komma att
medföra.
Utskottet har som skäl för afslag föregifvit, att de skattskyldige i
serskilda orter skulle komma att i olika mon vidkännas förmonen af hemmantalsräntans
borttagande. Jag tror det också, men den friske behöfver
ingen läkare, säger ordspråket. Här finnas Kronoskattehemman, som ha
Staii-Utskotteti Utlåtande, N:o 282.
så lindrig skatt, att man icke liar något alt anmärka deremot, de der hafva
under sednare tider medelst skatteköp, kommit från Kronan tili enskild
man; men här finnes en mängd gamla skattehemman, som Kronan aldiig
haft den minsta rätt till. Ty om jag icke missminner mig, var det först
på slutet af t?.:te århundradet, som Stäuderne tillerkände Kronan rätt till
den ödeliggande jorden.
De der gamla skattehemmanen draga en dubbelt större jordboksränta
än de, som än i dag sälj.s från Kronan — ja de hafva på sig lagde
skatte-artiklar, som äro okände på de hemman, som blifvit skattlagdt. —
Ja, säger man, de ligga ändå icke öde, men visa kan jag, alt de kopas
utan capital, icke för att lifnära sig på dem, utan tor alt få försvar, som
man säger. Ja! här finnas de, sorn aro så sönderdelade, att de äro endast
boställen för knifve-lierrar och andra vanfrejdade personer. Mer än en
gång har jag hört tänkande medborgare yttra, att om icke den der onaturliga
skatten vöre, skulle vi inköpa de der boställena.
Meningen med alt utbetala skatter ocb onera lär väl vara att upprätthålla
samhälls-contractet, icke alt sönderbryta det, som nu befaras kunna
ske, om icke snar hjelp kommer.
Så länge massan af folket trodde på traditioner, det nemligen, att ju
mera man lider bär i verlden, ju lyckligare kunde man vänta sig på andra
sidan grafven, så länge gick all ting någorlunda bra, roen nu, några
enfaldiga undantagandes, ser man ganska väl, huru man blifvit behandlad
af de mägtige och den förr allena styrande Adein.’’
N:o 282.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 5 April, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majus Kådiga Proposition Ull
Rikets Ständer, angående förhöjning af artiga anslagen af allmänna
medel till folkundervisningens befrämjande.
(U. A)
Uti Nådig Proposition af den io September sisth år, 1844» C>ntagen
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 282.
7
under N:o 38 uti Första Samlingen Första Afdelningen 6:te Haflet af Bihang
till Riks-Ståndens Protocoll) oell hvilken blifvit af Ridderskapet och
Adelil samt Borgare- och Bonde-Stånden remitterad till Stats-Utskottets,
men af Preste-Ståndet till Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
gemensamma handläggning, har Kongl. Maj:t, efter Rikets Ständer
meddelad underrättelse om de åtgärder, sorn i afseende å Folkskolornas
ordnande sed*n förra Riksdagen blifvit vidtagne, samt rörande dispositionen
af de för ändamålet då beviljade anslag, i Nåder föreslagit, att Rikets
Ständer måtte bevilja ett till 80,000 R:dr B:co förhöjdt årligt anslag, att,
såsom bidrag till folkläiares aflöning, på ordinarie stat uppföras. Enligt de
från Kongl. Majrts Befallningshafvande och Biskoparne i Riket infordrade
och, med undantag af Westerbottens och Norrbottens Län, jemväl afgifne
underdåniga uilåianden, bade väl vederbö ande församlingar, så vidt de
till Kongl. Majit aflemnade uppgifter föranledde, begärt en sammanräknad
summa af omkring i t3 ooo R:dr B:co, såsom årligt understöd af allmänna
medel för skolors lillvägabringande, i öfverensstämmelse med föreskriften i
Kongl. Stadgan af den 18 Juni 1842; hvaremot Embetsmyndigbeterne ansett
det för Folkskolelärares aflöning erforderliga Stats-bidrag kunna inskränkas
till omkring 77,000 R:dr, men att härvid icke kommil i beräkning
hvarken det betytlliga antal församlingar i Rikets atla stift, hvilka
ännu icke uppgjort något förslag om skolväsendets ordnande, eller församlingarnes
inom Westerbottens och Norrbottens Län ännu icke uti ifråga\arande
afseende uppgifna behof; och ehuru dessa omständigheter syntes
antyda, att, sedan folkskolor uti alla socknar blifvit fullt ordnade, ett anslag
af po,000 R:dr om året torde blifva för ändamålet erforderligt, hade
Kongl. JV1-j:t dock grundad anledning att föreställa Sig, att det af Kongl.
Majit äskade årliga beloppet af 80,000 R:dr kunde för närvarande fylla bristen
i de tillgångar, hvilka det ålåg församlingarne alt för detta vigtiga ändamål
sjelfve bereda.
I sammanhang härmed och med anledning ej mindre deraf, att det
för Seminarier till bildande af Folkskolelärare vid sist förButne Riksdag beviljade
anslag af 6,5oo R:dr, att med 5o© R:lr utgå till hvarje Rikets stift
samt Stockholms Stad, vore fortfarande och till något ökadt belopp af behofvet
påkalladt, så att, der serskilda förhållanden dertill föranledde, underhållssumman
måtte kunna i mer eller mindre mon förhöjas, än ock utaf
en af Consistorium Ecelesiasticum i Upsala, på grund af Stiltets Prästerskaps
vid sednast hällne piestmöte fattade beslut, i skrifvelse den 28
8
SMi-Utslolteti Utlåtande, N:o 282.
Februari 1844 h°s Kongl. Maj:t gjord och den i4 påföljde Mars föredragen
underdånig framställning om angelägenheten deraf, att en lärare i fyrstämmig
kyrkosång blefve anställd vid Stiftets Folkskolelärare-Seminarium,
till hvilken Lärares aflöning Consistorium underdånigst anhållit om årligt
anslag, stort 133 R:dr 16 sk. Banco, af de till Folkundervisningens befordrande
bestämda medel, har Kongl. Maj:t vidare, då anställandet af dylik
Lärare vid hvarje af ifrågavarande Seminarier syntes kunna befrämja ett,
med afseende å den offentliga Gudstjensten, önskvärdt ändamål, ansett sig
nu jemväl böra af Rikets Ständer begära, att till Seminarierna för bildande
af Lärare vid Folkskolorne må beviljas ett förhöjdt årligt anslag af 9,(00
R:dr Banco, att utgå till och med det år, då nästa Riksdag slutas; varande
Kongl. Maj:t betänkt att af den tillökte summan, a,600 R:dr , använda
ena hälften, eller i,3oo R:dr, till aflöning åt en Lärare i fyrstämmig kyrkosång
vid hvarje af nämnde Seminarier, och den andra hälften till jemnande
af de missförhållanden, som vid vissa Seminarier uppstått genom det jemförelsevis
vid dessa Seminarier stora antalet lärjungar, och det dymedelst
uppkommande i hög grad ökade arbetet för Lärarne.
Slutligen och med afseende icke allenast å det stora antalet af Elever
vid Folkskolelärare-Seminarierue, utan ock å angelägenheten deraf, att
sådane hinder för verkställigheten af Stadgan om Folkundervisningen, som
genom brist på skicklige Lärare kunde uppkomma, varda i möjligaste måtto
undanröjde, har Kongl. Maj:t velat lill Rikets Ständers bepröfvande öfverlemna,
om icke del lill Stipendier för bemälde Elever vid sista Riksdagen
beviljade anslag af 9,000 R:dr må till och med det år, då nästa Riksdag slutas,
få utgå till förhöjdt belopp af 12,000 fi:dr årligen; och gjorde Sig Kongl.
Majrt i öfrigt förvissad, att Rikets Ständer, vid behandlingen af sistnämnde
tvenne anslagsfrågor, icke skulle obemärkt, alt de för Folk-Skole-Seminarierne
«ch Elevernes stipendier nu äskade förhöjda summor voro lämpade
egentligen efter behofvet vid den tidpunkt, då Folkskolorna öfver hela
Riket borde organiseras, och då på en gång möjligast största antal Skolelärare
erfordrades, men att, när detta behof blifvit fyldt och Skolorna endast
efter hand påkallade Elever från Seminarierne, alt i afgångne Lärares
ställe inträda, anslagen i förhållande härtill efter all sannolikhet kunde
minskas.
Då frågan ona anslag till Folk-Skolelärarei aflöning är väsendtligen
be
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N;o 282.
9
beroende af det beslut, Rikets Ständer komma att fatta, i anledning af Stalsoch
Bevillnings-Utskottens Utlåtanden, N:ris 38 och gj, i hvilket sistnämnde
blitvit tillstyrkt, att, i den mon den personliga skyddsafgiften varder
af Rikrts Ständer nedsatt, ett emot samma nedsättning svarande belopp
skall till folkundervisningens befrämjande inom hvarje församling anslås
och utgå, dock ej högre, än 12 sk. för man och 6 sk. för qvinna, kunde
det visserligen synas, som skulle Stats-Utskottet hafva bordt med sitt yttrande,
i anledning af den Nådiga Propositionen, låta anstå, intill dess de i
berörde utlåtanden afgifne förslag hunnit af Rikets Ständer slutligen pröfvas;
me-n enär Riksdagen redan så långt framskridit, och en del af de i
den Nådiga Propositionen äskade anslag blifva erforderliga, ehvad utgång;
ifrågavarande förslag än kan få, finner Utskottet sig ej lämpligen böra längre
uppskjuta handläggningen af denna för hela landet högst vigtiga sak.
1:0 Hvad således först angår det till bidrag för Folk-Skollärares aflöning
i frågastä 1 Ide anslag, så enär, för det fall, att Rikets Ständer icke skulle
bifalla Stats- och Bevillnings-Utskottens, under förutsatt nedsättning uti den
personliga skydsafgiften, afgifne förslag om anvisande af ett deremot sva*
rande belopp att af hvarje församling eller socken inom Riket användas
till folkundervisningens befrämjande, tillgång till de för sådant ändamål
erforderlige utgifters bestridande måste på annat sätt beredas, och någon
nedsättning u 1 i det af Kongl. Maj:t efter pröfning af behofvet nödigt ansedde
belopp, enligt Utskottets åsigt, icke bör ifrågakomma, men deremot och
innan saken hunnit mera fullständigt ordnas, lämpligast torde vara, att
detta anslag, i likhet med hvad vid sistlidne Riksdag beslöts, icke uppföres
på ordinarie Stat, utan anvisas att utgå för viss bestämd tid, tillstyrker
Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, för detta förutsatte fall, å Riksgalds-Contoret
till Kongl. Majlis Nådiga disposition för Folkskolelärares
aflöning anvisa ett anslag af 80,ooo R:dr årligen, lill och med'
det år, då nästa Riksdag slutas, att, i mon af behofvet och uppå
Nådig reqvisition, utbetalas.
2:0 För den händelse åter, att Stats- och Bevillnings-Utskottens förslag
skulle vinna Rikets Sländers bifall, och följaktligen en afgift af hvarje
mantalsskrifven person, utgörande 12 sk. för man och 6 sk. för qvinna,
Bih. till R. St. Prot. 184-5. 4 Sami. i A/d. 2 Band. 29 Håft.
2
10
StaU-Utikottets Utlåtande, N:o 282.
lomme att utgå till Folkskolorna inom hvarje socken i Riket, sS vore val
i de flesta fall behofvet i detta afseende afbjelpt; men flere socknar skulle
likväl i anseende till fattigdom, eller ringa, eller på en allt för vidsträckt
jordyta spridd befolkning, komma att fortfarande behöfva understöd af Staten,
Utskottet har vid jemförelse af dessa, för serskilda socknar inom Riket
befintlige, förhållanden, och med beräkning af hvad sålunda, utöfver bidraget
af capitations afgiften, kan erfordras till Folkskolornas ordnande och
underhåll, funnit sig kunna med någon visshet antaga, att ett Stats-anslag
af högst 20,000 R:dr årligen bör härtill bereda nödig tillgång, hvadan Utskottet
tillstyrker,
att, så framt Rikets Ständer skulle besluta, att en afgift af 12 sk.
för hvarje mantalsskrifven mansperson och 6 sk. för qvinna skall
utgå till folkundervisningens befrämjande inom hvarje socken i Riket,
en summa af 20,000 R:dr årligen, till och med det år, då nästa
Riksdag slutas, å Riksgälds-Contoret anvisas till Kongl. Majrts
Nådiga disposition att, i mon af behofvet, utgå för understöd till
Folkskolelärares aflöning inom de socknar, der, enligt Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning, stats-bidrag för sådant ändamål, i följd af serskilda
omständigheter och förhållanden, kan blifva erforderligt.
Bro Skulle deremot Rikets Ständer besluta nedsättning uti den personliga
skyddsafgiften, och det deraf beroende bidraget till Folkskolorna till
mindre belopp, än som nu blifvit af Utskottet förutsatt, så måste en på
ett sådant beslut grundad ny beräkning af behofvet ega rum, innan Utskottet
kan föreslå beloppet af det Stats-anslag, som i sådant fall må erfordras,
hvadan Utskottet då vill med serskildt utlåtande till Rikets Ständer
å nyo inkomma.
4:o Beträffande nu härnäst Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, rörande
Seminarierne för bildande af lärare vid Folkskolorna, så, och på de i
den Nådiga Propositionen utvecklade skäl, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte å Riksgälds-Contoret till Kongl. Maj:ts
Nådiga disposition för Folkskolelärare-Seminarierne anvisa ett anslag
af 9,100 R:dr årligen, till och med det år, då nästa Riksdag
slutas.
5:o Slutligen och då Utskottet äfven anser det af Kongl. Maj:t till
tipendier för elever vid desse Seminarier äskade anslag 12,000 R:dr årligen,
Stats-Utshottet» Utlåtande, N:o 283.
11
för närvarande och intill dess, efter Folkskolornas fullständigare organisation,
behofvet af nya Lärare kan förminskas, blifva erforderligt, hemställer
Utskottet,
att Rikets Ständer måtte till Kongl. Majus Nådiga disposition å
Riksgälds-Contoret anvisa ett belopp af ia,ooo R:dr årligen, till
och med det år, då nästa Riksdag slutas, att, i mon af behofvet,
utgå till Stipendier för elever vid Folkskolelärare-Seminarierne.
Stockholm den i5 April i845.
N:o 283.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 April, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, <mgående
ett lönebidrag för Götheborgs hamnbyggnad.
(U. A.)
Samtlige Riks-Stånden hafva till Utskottets handläggning remitterat
bögstberörde Nådiga Proposition, innehållande: att, då, genom uppgrundningen
af Götheborgs hamn, de för utrikes handeln begagnade större fartyg
icke kunna uppkomma närmare intill nämnde stad, än till den en half mil
derifrån belägna tullstationen Klippan, hvarest likväl, i anseende till så väl
det trånga utrymmet, som den årligen tilltagande uppgrundningen samt den
utanför liggande öppna Elfsborgsfjorden, fartygen äro för uppkommande stormar
i hög grad blottställde, behofvet länge varit insedt af en närmare staden
belägen hamn, dit lastade fartyg kunde uppgå. Sedan frågan om lämpligaste
sättet för ändamålets vinnande vid flere tillfällen utgjort föremål för Nådig
pröfning, hade Kongl. Majit, enligt Dess till Directionen öfver Götheborgs
Hamn- och Elf-arbeten aflåtna Nådiga Skrifvelse den in Marsdetta år, till
efterrättelse fastställt en af Hamn-Ingeniören Åqvist upprättad plan för
istfåndsättande af Götheborgs hamn, enligt hvilken hela kostnaden för anläggningen
skulle uppgå till 56o,ooo R:dr och arbetstiden inskränkas till
12
Stats-VIskottets Utlåtande, fl:o 283.
10 år. De af bemälde Direciion gjorde framställningar om understöd af
allmänna medel för arbetets utförande hade icke i vidsträcktare måtto
kunnat bifallas, än att Directionen förklarats berättigad att, såsom bidrag
till den påräknade arbetskostnadens bestridande, få under 4 års tid af
Handels- och Sjöfartsfonden uppbära 20,000 R:dr årligen, hvilket bidrag,
tillsammans utgörande 80,000 B:dr, ungefär motsvarade det bedopp, som
tid efter annan blifvit af Götheborgs reviers-medel användt till förbättrande
af segelleden å Götha eif. Nämnde Direction hade sedermera, jemte
fästande af uppmärksamhet på nödvändigheten af medels anskaffande for
arbetets utförande inom den derför beräknade tid, den 6 sistlidne Maj, underdånigst
upplyst, att af Götheborgs reviers- och tolagsmedel ett årligt
bidrag af 20,000 R:dr kunde påräknas, eller för tio år således 200,000 R:dr,
samt anhållit att, då sistnämnde summa, sammanlagd med ofvanberörde
80.000 R:dr, endast motsvarade hälften af kostnadssumman, Kongl. Muj:t
måtte täckas hos Rikeis Sländer begära ett lån af 280,000 B: Ir, emot enahanda
återbetalningsvilkor, som vid dylika iåns beviljande förut föreskrifvits;
hvaijemte Directionen såsom säkerhet erbjudit sine nu egande inkomster
af revierspenningar och en del af stadens tolagsmedel, hvilka inkomster
under de 10 sislförflutna åren i medeltal utgjort 23,210 R:dr 20 sk.,
hvaraf allt framgent kunde disponeras 20,000 R:dr om året. Med fästadt
afseende å vigten al Götheborgs stad, såsom Rikets förnämsta handelsplats
vid Nordsjön samt hufvudpunkten för den handel och rörelse, hvilkas befordrande
varit egentliga ändamålet för den nu fullbordade fördjupningen
och utvidgningen af segelleden å Götha eif, Trollhätte Canal-Verks ombyggnad
och anläggandet af Gotha Canal, samt då sålunda ifrågavarande hamnanläggning
kunde betraktas såsom ett för hela landet gagneligt företag, egde
Kongl. Maj:t derföre gilliga skäl föreslå Rikets Ständer: alt ett Lån af
140.000 R:dr, eller hälften af hvad i arbetskostnaden nu felas, måtte emot
den nu erbjudna säkerheten beviljas och med 14,000 R:dr om året utgå
under loppet af 10 år, med vilkor, att Götheborgs stad, å sin sida, bidrager
med en lika summa, samt att, fem år efter lyftningett af låneunderstödets
sista tiondedel, lånets amortering vidtager på det sätt, att å det
primitiva capitalet 5 procent årligen erlägges, hvaraf 3 procents
ränta först beräknas å det vid hvarje liqvid återstående capital; och det
öfriga anses såsom afbetalning, intilldess hela capitalet, jemte ränta, sålunda
blifvit till fullo betaldt, dock med rättighet för Directionen att, om den så
skulle önska, få å capitalet göra större afbetalningar, än tde nu nämnda.
I an
-
Stats-Utskottett Utlåtande, 1V:o 283.
13
I anledning häraf får Utskottet anföra, att Utskottet visserligen anser
de ifrågavarande hamnarbetena vid Götheborg, hvarigenom varutrafiken derstädes
skulle komma att betydligt underlättas och flera med så väl lastning som
lossning nu förenade kostnader och svårigheter undanrödjas eller förminskas,
böra för framtiden tillskynda fördel och gagn icke blott åt Götheborgs samhälle,
utan äfven åt de landets delar, för hvilkas producter denna handelsplats alden
väsendtligaste afsättningsort^). Utskottet anser emedlertid, att, just i följd
af Stadens stora handelsrörelse, och de dermed förenade ansenliga inkomster
af Tolag med flere å handeln lagde afgifter, de tillgångar, Staden sålunda
redan har att påräkna, böra blifva tillräckliga för ifrågavarande arbetens utförande,
utan att Statsbidrag må dertill erfordras; och då härtill kommer, att,
enligt den af Utskottet uppgjorda beräkning af Riksgälds-Contorets behållningar,
de i detta afseende erforderlige medel icke för närvarande linnas att disponera,
måste Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer ieke måtte till den Nådiga Propositionen om lånebidrag
till Götheborgs hamnbyggnad bifall lemna.
Stockholm den 15 April 1845.
Reservationer:
Af Friherre Tersmeden, Herr Lagerborg, och Herr Lindström, hvilka
Ledamöter ansågo den Kongl. Propositionen böra bifallas.
Af Herr J. A. Kjellberg: ”Utskottets afstyrkande af bifall till Kongl.
Maj:ts Proposition om ett lån af 140.000 R:dr att under 10 år utgå med
14,000 R:dr årligen, till fördjupande af det, 1/2 mil från Götheborg belägna,
hamn-inloppet, lärer ej af Rikets Ständer kunna godkännas, då arbetet uppenbarligen
afser, icke allenast de sjöfarandes och trafikerandes beqvämlighet, utan
landets allmänna gagn och bästa.
Det måste vara ostridigt, att ej blott hela den betydliga varu-införsel,
som eger runi på denna väg och som sedan sprides öfver halfva Riket, hillver
betungad och fördyrad på consumenternes bekostnad, utan äfven att den
lika betydliga och ännu vigtigare utförseln af halfva Rikets produetion af
Bergsbruk och skogar 111. m. genom ett lika förhållande blir försvårad och till
O . ® ®
sitt värde för producenterne förringad.
Bih. lill It. St. Prof. l8*o r * Said. i A/d. 2 Band. 29 Höft.
3
14
Stats-Ultkottets Utlåtande, X:o 283.
För att rätt uppskatta vigten af den handel och rörelse, som bedrifves
uti och genom staden Götheborg, torde man taga i betraktande, att detta samhälle
till Staten årligen skattar i direct bevillning omkring R:dr 65,000: —
att Tulluppbörden uppgår till circa .... „ 1,081.000: —
Postporto-afgiften ....... „ 54,000: —
Vinsten af Bankens utlåningar
200,000: —•
således ärligen B:dr 1,400,000: —
och på denna summa gör det ifrågaställa Lånet ej iner än 1 procent.
Då således det torde få anses ovedersägligt, att de medel, som på detta
ställe i låneväg användas, skulle befordra det allmännas nytta och fördel, så
stödjer jag härpå mitt hopp, att Rikets Ständer skola bifalla den Kongl. Propositionen,
mot hvars afstyrkande af Utskottet jag härigenom mig reserverar."
Häruti har Herr Schartau instämt.
■ i—
STOCKHOLM, txickt »os W. F. Damia*, 1845.
Slats-Utskotlets Utlåtande, N.-o 284.
1
•M £§4.
Ank. till Exp.-Utsk. den 19 April, kl. 8 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående åtskillige rusthällares
inom Vestmanlands Län befrielse frun ålagd dagsverksskyldighet
samt åtnjutande af dem anslagen augments-ränta. (I. A.)
Uti ett till Bonde-Ståndet afgifvet memorial, hvarå Stats-Utskottet
erhållit remiss, har Riksdagsfullrnägtigen Carl Ersson från Vestmanlands Län
andragit, hurusom, uti Resolution af den 16 December 1680, Kongl. Maj:t
i Nåder förklarat, ”det Kongl. Maj:t vore gerna benägen till att förskona Officerare
och Rustningshållarne uti Ulfsunds Län för ordinarie och extraordinarie
dagsverken samt Boskaps- och Mantalspenningar erläggande af deras
gårdar, antingen de dem sjelfva åbo, derför rida eller rustning hålla; men
emedan dagsverken icke kunde umbäras ifrån gården Ulfsund, Regementsofficerarne
ock sjelfve åtnjuta extra ordinarie räntorne i afräkning på deras
lön, ty kunde sådant för denna gång icke ske; dock ville Kongl. Majit forderligst
så laga och förordna, att de i stället för dagsverken skulle med något
annat soulagement verkligen blifva ihugkomne och ansedde.” Detta Nådiga
löfte hade emedlertid sedermera icke gått i fullbordan; hvadan ock rusthållarne
i Ulfsunds eller, såsom det nu mera benämndes, Kungsörs Län, icke
allenast årligen måst efter markegångspris lösa ofvanberörde dagsverken, utgörande
ett antal af 3o st. på hvarje rusthåll, utan äfven vant i mistning
af lösen för de dagsverken, som de till rustbållen anslagne augmentsheinman
skolat utgöra, och hvilka sistnämnde dagsverken förbehållits Kronan. Med
anledning häraf har motionären nu föreslagit, att bemälde rusthållare måtte
icke allenast hädanefter frikallas från den dem hittills ålagde dagsverksskyldighet,
utan äfven berättigas att, oafkortadt och utan afdrag af dagsverksskyldigheten,
uppbära den till dem anslagne augments-ränta, för hvilken förändring,
efter motionärens tanka, hillder destomindre mötte, som ifrågavarande dagsverken
numera icke vore vid Ulfsund eller Kungsör erforderlige.
Ehuruväl förevarande motion icke är beledsagad af en så fullständig
utredning af ämnet, att Utskottet derpå kunnat grunda ett tillförlitligt omBih.
Ull Ii. St. Prol. 1845, 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 30 Hiijt. 1
2 Stals-Ulsfioircts Utlåtande, Ko 285.
döme, huruvida skäl må vara för handen alt till samma motion tillstyrka
ilikets Ständers bifall; likväl och då de af motionären uppgifne förhållanden
synas antyda, att Rusthållarne i det s. k. Kungsörs Län äro, i hänseende
lill rättigheter och skyldigheter, försatte i annan och sämre belägenhet, än
Rusthållarne i öfriga delar af Riket, har Utskottet ansett sig böra i så måtto
understödja Carl Erssons ofvanberörde förslag, att Utskottet hemställer,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Majit i underdånighet
begära, att, efter det vederbörande blifvit hörde, och så
framt den ifrågaställde befrielsen för ofvannämnda Rusthållare
från skyldigheten att utgöra dagsverken, äfvensom
den sökte rättigheten att oafkortadt uppbära de dem an
slagne
augments-räntor skulle finnas af rättvisa och billighet
påkallade, Kongl. Maj:t läcktes vid en blifvande
Riksdag till Rikets Ständer i ämnet aflåta Nådig Proposition.
Slockholm den 17 April 1845.
X 2§5.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 19 April, kl. 8 f, 111.
' Utlåtande, i anledning af väckt fråga om indragning af de i och för
Löj ås silfververks drifvande upplutne förlän ingar och förmåner.
(I. A.)
Vid föredragning hos Bonde-Ståndet af Stats-Utskottets under N:o 168
afgifne memorial, med Kongl. Bergs-Collegii Berättelse, angående Löfås silf—
ververksdrift, samt de i afseende derå från och med år 1840 till och med
år i843 vidtagne åtgärder, har Riksdagsfullmägtigen Anders Göransson från
Stora Kopparbergs Län, med hvilken Lars Olsson från samma Län sig förenat,
uti en på grund af 56 §. Riksdags-Ordningen väckt och till Stats-Utskoltet
remitterad motion, anfört, att då, enligt hvad ofvannämnde Berättelse
utvisade, värdet af de i och för bedrifvandet af berörde silfververk
från Stats-Verkets sida utgående förläningar och förmåner kunde uppskattats
lill igoo Rdr för året, men den från Verket till Kronan influtne tionde för
åren i84o —i843 utgjort allenast 68 Rdr 21 sk. 1 r:st. i silfver, eller i me
-
Stats-Utskotlels Utlåtande, N.o 285.
3
deltal för äret 17 Rilr 5 sk. 3j r:st. i silfver, motsvarande 4^ 1' 3o sk.
j r:st. Banco, häraf vore uppenbart, att Statens inkomster af berörde Verk
ingalunda stöde i jemförligt förhållande till de uppoffringar å det allmännas
sida, hvilka till understöd för detsamma egde rum. Med afseende å
delta förhållande och enär Siats-Verket sannolikt aldrig, eller åtminstone
icke på lång tid, kunde påräkna någon emot förläningarne svarande ersättning,
har motionären alltså yrkat, alt privilegierna för Löfås silfververk måtte
helt och hållet indragas och verket föryttras eller öfverlåtas på den, som
ville på egen bekostnad detsamma bedrifva. För den händelse en dylik åtgärd
icke skulle finnas lämplig, är derjemte alternativ föreslaget, att Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det läcktes Kongl.
Maj:t i Nåder anbefalla undersökning om rätta förhållandet med grufvans
tillstånd och sedermera till näst sammanträdande Ständer i ämnet aflåta Nådig
Proposition.
De förläningar och förmåner, hvilka, emot skyldighet af Löfås silfververk
behöriga drifvande, blifvit verkets innehafvare tillförsäkrade, äro, enligt
hvad Utskottet af förhandlingarne vid föregångne Riksdagar inhemtat,
följande: Räntan af Löfås gård, ± mantal; förhöjning å 600 stigar kol; 000
st. dagsverken; kronotionde-spanmål, hvilken ej får öfverstiga 200 tunnor
och hvarifrån bör dragas den lösen, som, i följd af Kongl. Maj:ts Utslag den
18 Mars 182;), skall erläggas med r Rdr i silfver för hvarje tunna; de s k.
vindhästmedel, som af allmogen i Skedvi och Husby socknar samt Finsta
fjerding i Hedemora socken utgöras med 4 sk- för hvarje vindhäst-dagsverke;
en spann aska utaf hvarje mantal i Finsta fjerding, samt slutligen
nyttjande-rätten af en krono-allmänning om 1104 tunnland, 2 kappland
skogsmark.
Redan vid 1815 års Riksdag beslöto Rikets då församlade Ständer,
alt, i anseende till silfver-tillverkningens vid Löfås nästan fullkomliga upphörande,
nämnde silfver-verk borde nedläggas och de detsamma förunnade
förläningar, friheter och förmåner indragas till kronan; om verkställighet af
hvilken åtgärd Rikets Ständer då tillika hos Kongl. Majit i underdånighet
anhöllo. Efter anstäldt åtal af Ådvocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Bergscollegium
emot dåvarande innehafvaren af silfver-verket, Bergsfogden Forslind,
förklarade bemälde Collegium, genom beslut af den 24 December 1818,
Forslind hafva förverkat de silfver-verket upplåtne kronoförläningar och förmåner,
hvaremot Konungens Högste Domstol, i anledning af Forslinds häröfver
förde klagan, medelst Utslag den 19 December 18120, sig utlät, att som
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 285.
Rikets Ständers beslut den 3o Januari 1770, hvilket den 5 April samma 5r
af Kongl. Maj:t i Nåder gillats, innehölle, det innehafvarne af Löfås silfververk
skulle från 1769 års början få njuta dem beviljade förmåner till godo,
samt dervid allt Iramgent oqvalde förblifva, så långede verket behörigen och efter
de af Bergs-Collegium bestämde föreskrifter vidmagthöllo; alltså och enär
icke visadt vore, att de af Bergs-Collegium i afseende å grufdriften gifne
föreskrifter blifvit eftersatte, pröfvade Högste Domstolen rättvist att, med
ändring af Bergs-Collegii öfverklagade beslut, förklara, det Forslind icke kunde
anses, efter lag, de till silfver-verkets drift upplåtne förläningar och förmåner
hafva förverkat. Med anledning häraf behagade Kongl. Maj:t, uti Nådigt
Bref af den 18 Januari 1023, gifva Rikets Ständer tillkänna, det Kongl.
Maj:t funnit Sig icke kunna bifalla Rikets Sländers ofvanberörde vid 1818
års Riksdag förnyade anhållan om de till Löfås silfver-verks drift förlänte förmåners
och friheters indragning lill kronan, men att Kongl. Maj:t deremot
i Nåder förständigat Bergs-Collegium att med noggranhet hålla band deröfver,
att silfver-verket behörigen vidmaglhölles, och de vid verkels upplåtelse
fästade vilkor och förbindelser uppfylldes och iakttoges; börande, så
snart det befunnes, att verkets innehafvare i ett eller annat afseende bruste
i sina skyldigheter vid verkets drill, i vederbörlig ordning pröfvas, om innehafvarne
vid de verket förunnade förmåner vidare finge bibehållas. Genom
Nådig skrifvelse den s3 Augusti 1828, anbefalldes vidare Kongl. Bergs-Collegiurn
att vid hvarje Riksdag till Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse
örn Löfås silfver-verks drift, för alt till Rikets Ständer öfverlemnns. Med
afseende å det upplysta förhållande, att Staten för berörde silfver-verks
drifvande måst vidkännas en icke obetydlig uppoffring, anhöllo Rikets Ständer,
uti underdånig skrifvelse den 26 Februari i83o, det täcktes Kongl, Maj:t
med innehafvarne af verket låta uppgöra någon så beskaffad öfverenskommelse,
att, emot det de befriades från skyldigheten att detsamma vidare bedrifva
och erliöllo ersättning, antingen genom förläningarnes bibehållande
under någon visst lid efter arbetets nedläggning eller på annat sätt, de lill
verkets bedrifvande upplåtne förläningar och förmåner kunde till kronan
indragas. Sedan i anledning häraf Kongl. Maj:! i Nåder uppdragit åt BergsCollegium
att med innehafvarne af Löfås silfver-verk uppgöra ett så väl å
Kronans sida, som för bemälde innehafvare antagligt förslag till öfverenskommelse
i ämnet, förklarade verkets interessenter sig benägne att, emot
deras frikallande från skyldigheten att efter bestämda föreskrifter drifva
grufve-arbetet, frånträda förläningarne sålunda, att den åtnjutne befrielsen
Stats-Utskottets Utlåtande, IV.-o 285.
5
från räntornas utgörande för Löfås gård, förhöjningen å 600 stigar kol, vindliäst,
medlen och rättigheten till en spann aska, skulle, genast vid verkets nedläggning,
upphöra, samt de förlänte 800 dagsverken, jemte disposilionen af
kronolionde-spanmålen, efter bibehållande deraf i femton år, afslås; men
förbehöllo sig derförutan att, på de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer fastställde
grunder för recognilions-skogarnes försäljning, få till sig lösa Löfås
grufve-allmänning. Antagandet af de utaf interessenterne sålunda erbjudne
vilkor och förbehåll tillstyrktes i underdånighet af Kongl. Bergs-Collegium,
med hvilket Kongl. Stats-Contoret hufvudsakligen instämde; hvaremot Kongl.
Kammar Collegium i underdånighet afstyrkte Nådigt bifall lill ifrågavarande
anbud. Kongl. Bergs-Collegium förklarade derjemte, uti serskildt afgifvet
underdånigt utlåtande, att som alltifrån år 17471 då omförmälde förläningar
till grufve-driften ånyo upplätos, under hvilken tidrymd tillräcklig erfarenhet
om grufvornas beskaffenhet kunnat vinnas, det visat sig, att alla så väl
på Statens som enskild bekostnad anställde försök till upptäckande af bättre
och rikare malmförråd fruktlöst aflupit, samt anledningar att för framtiden
emotse ett förändradt förhållande i denna del icke heller sig företedde, Collegium
ansåg ett vidare fortsatt arbete i dessa grufvor, till deras närmare
undersökande, icke komma att medföra något bättre resultat, i följd hvaraf
Collegium icke tilltrodde sig kunna i underdånighet tillstyrka vidare bidrag
dertill från Statens sida. Samtlige handlingarne i detta mål öfverlemnades
derefter, genom Nårlig remiss, till Rikets åren 1834—1835 församlade Ständer,
hvilka, uti skrifvelse den 17 September i834, under förklarande, det
Rikets Ständer funnit sig böra instämma uti de af Bergs-Collegium och StatsContoret
i ämnet yttrade åsigter, i underdånighet anhållit, det täcktes Kongl.
Majrt i frågan om Löfås silfver-verk fatta det beslut, hvartill, med afseende
å Statens fördel och båtnad, målet i dess utredde skick kunde finnas föranleda.
Efter pröfning häraf förklarade Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref till BergsCollegium
af den 19 December (835, de erbjudne vilkoren för förläningarnes
återgående till Staten, såsom för högt uppdrifne och betungande, icke kunna
antagas; hvarjemte Collegium anbefalldes att tillse, det verket, under fortsatt
bibehållande af förläningarne, bedrefves i enlighet med gifne föreskrifter.
Utskottet har jemväl tagit kännedom af följande, vid bolagsstämma
med intressenterne i Löfås silfver-verk den 4 innevarande månad förda, protocoll:
”Utdrag
af Protocollet, hållet vid extra Bolagsstämma med
Delegarne i Löfås Bolag i Fahlun den 4 April 1845.
6
Stats-Ulskoltets Ullålande, IV.-o 285.
§• 2-
”1 anledning af den hos Rikets nu församlade Ständer åter väckte fråga
om indragning af de Löfås silfver-verk genom Rikets Ständers beslut den
3o Januari 1770 oell Kongl. Brefvet den 5 April samma år beviljade, uti
Kongl. Brefvet den 9 Juni 1747 närmare beskrifna, förmåner, har Bolaget
ansett sig böra taga i öfvervägande, på livad sätt och under hvad vilkor
Bolaget skulle kunna gå Rikets Ständers förrberörde önskan till mötes.”
”Härvid förekommer: att, sedan Rikets Ständer vid 1815 års Riksdag
på anförde skäl hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit 0111 silfver-verkets
nedläggande samt indragning till Kronan af de detsamma utaf Staten
förunnade förmåner och eftergift till allmogen af dess extra tjenstbarheter
till bruket, dess innehafvare obetaget att på egen bekostnad, utan allmänt
understöd, grufve-arbetet fortsätta på sådane vilkor, som med Förfatlningarne
samt bruks- och bergshandleringen kunde instämma, Kongl. Maj:t, genom
Nådigt Bref den 7 April 1818, i Nåder förklarat innehafvaren af Löfås Silfver-Verk
icke kunna, emot tydeliga stadgandet i 77 §. af Regerings-formen,
anses hafva förverkat sine genom Kongl. Brefvet den 5 April 1770 tillförsäkrade
rättigheter, innan utröndt blifvit, att han brustit uti sine ingångne förbindelser
att verket behörigen vidmakthålla, efter den föreskrift, Kongl.
Bergs-Collegium utsatte; att på anstäldt åtal emot Verkels då varande innehafvare,
angående underlåtenhet vid verkets drift, hvarigenom förläningarne
förmentes vara förbrutne, Kongl. Maj:t, genom Nådigt Utslag den 19
December 1820, med ogillande af Aclors påstående 0111 Contractets förverkande,
i Nåder pröfvat rättvist förklara innehafvaren icke kunna anses efter
Lag hafva förverkat de till silfver-verkets drift upplåtne förläningar och
förmåner; all derefter Rikets Ständer den 26 Februari i83o anhållit, det
Kongl. Maj:t med innehafvarne af verket behagade låta uppgöra en så beskaffad
öfverenskommelse att, mot befrielse för innehafvarne från skyldigheten
att detsamma vidare bedrifva och ersättning genom förläningarnes bibehållande
under någon viss tid efter a belets nedläggande, eller på annat
sätt, de upplåtne förläningarne och förmånerne kunde till Kronan indragas,
samt till följd deraf innehafvarne af Löfås verket, under förbehåll, att, ifrån
och med det år, då försöknings-arbetet inställes, ovilkorligen befrias från
skyldigheten att fullgöra visse grpfve-arbeten, och att icke vara underkastade
andre föreskrifter vid grufbrylningen eller annan controll, än som
för enskilde bergverksegare äro gällande och å författningarne sig grun
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 285.
7
da, dels medgifvit indragningen från och med samma år af den förlänta
hemmansianian för Löfås gård och af de extra grufvehjelparne, dels
ock gjort till vilkor för öfrige förmånernes indragning till Staten, att, i femton
års lid, räknadt från och med om förmälde år, bibehållas vid åtnjutande
af de samma, nemligen 3oo årliga dagsverken och 200 tunnor Kronotionde-spanmål,
emot lösen af En Riksdaler Silfvei-Specie för tunnan,
samt alt under skattemannariitt få inlösa Löfås grufve-allmänning; hvilket
förslag till öfverenskommelse, sedan Kongl. Bergs-Gol legium och Kongl.
Stals-Contoret samt frenne Ledamöter i Kongl. Kammar-Collegium ansett
detsamma antagligt, men Presidenten och tvänne andra Ledamöter funnit
det vara för Staten för mycket betungande, Kongl Majit, efter det Rikets
Ständer under den 12 Augusti 1834, Dess Nådiga bepröfvande öfverlem
na
t alt vidtaga det beslut, hvartill, med afseende å Statens fördel och båtnad,
målet i dess sålunda utredda skick kunde finnas föranleda, medelst Nådigt
Bref af den 19 December 1835, förklarat ofvanberörde vilkor icke kunna
antagas, och i följd deraf förord nät att Löfås silfververk, emot åtnjutande
af de åt detsamma upplåtne förmåner, borde af delegarne fortfarande bedrifvas,
i enlighet med gällande föreskrifter; samt alt, om förslaget deremot
blifvit anlaget, allmogen alltifrån utgången af år i83o redan njutit befrielse
från de extra grufvehjelperne, samt Slaten lika lång tid årligen njutit
räntan af Löfås hemman efter medium af dessa 14 årens markegång, ut
göiande
34* 2/j.
Förhöjningen å 600 Stigar kol, å 8 sk 8: 16.
Tillsammans 42 R:dr 4o sk. 4 r. B:co.
eller för 14 år en summa af 599: 36, 8.
och Skaltelöseskillingen för Löfås allmänning, samt 8 års ränta
deraf, som, med antagande deraf, att allmänningen motsvarar
i mantal, uppgått till  483: 4- 8.
Tillsammans B:co R:dr 1082: 4f< 4-
hvarförutan från detta årets utgång till Staten hemfallit de öfrige förläningarne.
Under ifrågavarande i4 år utgöra, enligt medium af samma års markegångspris,
de uppoffringar, Staten fått vidkännas, utom de af allmogen utgjorda
extra grufvehjelperne, årligen 200 tunnor kronotionde-spanmål, ä
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 285.
8: 44- 7r • • < i,7S5: 45.—
3oo dagsverken, ä 26 sk
i56: 12.—
Löfås hemmansränta, enligt förestående beräkning .... 34: 24. 4*
och i enlighet dermed kolmedel  8: 16.—
Tillsammans 1,985 R:dr 1 sk. 4 J'st. B:cö.
samt uppgå för dessa i4 år till en sammanräknad summa af 27,790 R:dr
j 8 sk. 8 rst Banco.
Deremot har Stats-Verket under dessa år från Löfås-Verket åtnjutit
i Kronotiondelösen
7,462: 3a. —
i Tionde af Silfver-Verket, omkring  266: 32.—
i Bevillning deraf, ä 60 R:dr  840: — —
Tillsammans 8,869 R:dr 16 sk. B:co.
som, afräknade från Statens ofvanstående utgifter, visa, alt Stats-Verkets förlust
under samma år utgör B:co Rdr 19,221: 2. 8
hvartill äfven bör läggas räntan och ska ttelöse-sk i 11 i lagen
för allmänningen, hvilka, med antagande, att den
motsvarar J mantal och att räntan deraf kunnat utgå
i 8 år, tillhopa utföres med  4§6: 4- 8.
då summan af Statens oersalta uppoffring blir . . B:co R:dr 19,704: 7. 4*
hvaremot efter samma pris den af delägarne då fordrade lösen för förläningarne,
efter afdrag af den betalning, som under tiden skulle för Lionden till
Staten erläggas, utgör B:co R:dr 21,182: 39 sk., så att Statens verkliga uppoffring
för lörläningarnes återfående den 1 Januari 1846, utöfver hvad den
redan under liden på Silfver-Verkets underhåll bekostat, icke varit efter
omförmäldte förslag mera än 1,428 R:dr 3i sk. 8 rst. Banco, ett belopp, som
af de återvunna förmånerne varit snart återguldet, så att förslaget synes Bolaget
hafva lika mycket afsedt Statens fördel, som delegarnes skäliga ersättning
för de förmåner, som det fordrades att delegarne skulle sig afhända.
Med afseende härå och då erfarenheten sedermera bekräftat vederbörande
Bergsembetsmäns derförinnan afgifne yttranden, att grufvan icke kan
drifvas med någon fördel för Staten i förhållande till dess för grufvedriften
beviljade anslag, men Verket dermed ännu kan en längre tid, om ock
med ringa vinst eller endast utan förlust för Bolaget, af detsamma hållas vid
magt, beslöt Bolaget, att det, uti de vilkor för Föriäningarnes indragning
till
Slats-Utskottels Utlåtande, N.o 285.
9
till Staten, som, vid de år i83o och 183a förehafde underhandlingar i ämnet,
blifvit af Löfås-verkets dåvarande innehafvare framställde och hvilka
Bolaget fortfarande vidhåller, icke kunde medgifva annan förändring, än att,
med afseende å sista årens förändrade spanmålspriser, lösen för ofvannämnde
200 Iunnor spanmåls och 3oo dagsverkens åtnjutande i femton år från
försökningsarbetenas nedläggande, må, om sådant för Staten skulle anses förmånligt,
utgå med Femton Tusende Riksdaler Banco att erläggas på en gång,
så snart öfverenskommelsen blifvit mellan Staten och Bolaget afslutad, helst,
enligt hvad här ofvan finnes utredt, samma vilkor i framtiden komma att
för Staten medföra vida större förmåner, än sorn Bolaget derigenom får åt
sig i löseskillingen förvarade.”
Utur Protocollet rätteligen utdraget betygar
P. de Laval.
Då, enligt hvad Högste Domstolens ofvannämnda den tq December
1820 meddelte Utslag gifver vid handen, de i och för Löfås Silfver-Verks
drifvande från Statens sida beviljade förläningar och förmoner icke kunna, utan
intresseuterues i samma verk begifvande, dem fråntagas, så vida icke
bemälde intressenter varda lagligen förvunne att i någon måtto hafva brustit
i fullgörande af de utaf Bergs-Collegium, i hänseende till verkets drift, bestämda
föreskrifter; så lärer, vid sådant förhållande, det af motionären framställda
yrkande, angående ovilkorlig indragning till Statsverket af ofvanberörde
förläningar och förmåner, icke kunna lill någon åtgärd å Rikets Ständers
sida föranleda. Deremot och enär, ej mindre af Bergs-Collegii sednast
afgifne och vid Utskottets memorial N:o 168 fogade Berättelse, än ock af de
utaf bemälda Embetsverk rörande Löfås Silfverveik tillförene meddelde upplysningar,
nogsamt visar sig, att Statens af Löfås Silfverveik härflylande inkomst
under en lång följd af år i högst betydlig mån understigit årliga
värdet af de lill verket utgående förläningar, så synes det vara angeläget, att
någon åtgärd vidtages, hvarigenom Kronans ifrågavarande förlust må kunna
för framtiden förckommas. Med hänsigt härtill och i anledning af ofvanintagne
förlikningsförslag, tror Utskottet en uppgörelse i godo vara den lämpligaste
utväg alt i detta fall vidtaga. Emedlertid och hvad angår det af intressenterne
gjorde yrkande att få till skatte lösa den lill Silfververkets drift
upplåtne allmänningslrakt; så, enär möjligt är, att någon ny silfverådra kan
upptäckas inom Löfås grufvefälts utmål, hvilken, inmutad och bearbetad af
Bih. till R. St. Prat. 1845. 4 Sami 1 Afd. 2 Band. 30 Ha/t. 2
10
Stats Utskotlfts Utlåtande, N:o 285.
enskild person, kunde bereda Staten inkomst af vanlig kronotionde, anser
Utskottet skäl icke förefinnas att för närvarande afbända Staten ifrågava
rande
Allmänning, men tillstyrker deremot,
att Rikets Ständer måtte på det sätt antaga berörde förlikningsförslag,
att, för inlösen af ifrågavarande förläningar, en
summa af i5,ooo R:dr B:co, i ett för allt, från Riksgälds
Contoret
utbetalas till intressenlerne i nämnde Silfververk,
under vilkor, att samtlige förläningar öfverlemnas
till k ronans disposition, samt att grufvedriften för kronans
räkning uppbör, äfvensom under medgifvande från
Statens sida, att, om icke inom fem år efter förlikningens
afslutande, enskild man bearbetat någon ny Siifvergrufva
å Löfås grufvefält, hvaiaf Kronan bar att påräkna årlig
inkomst, delegarne då må ega optionsrätt att omförmälde
Allmänningslrakt, efter Förfaltningarne, till skatte lösa.
I händelse af Rikets Ständers bifall härtill, torde skrifvelse i ämnet
böra till Kongl. Majit i underdånighet a flå tas, med anhållan, det vederbörande
embetsmyndigheler mätte få sig i Nåder anbefaldt aLt om förliknin
gens
afslutande gå i författning.
Stockholm den 17 April 1845.
Reser vation:
af Herr Norin, som åberopade Inkomst-Afdelningens förslag till utlåtande, så
lydande:
'’Då, enligt hvad Högste Domstolens ofvannämnde den 19 December
1820 meddeldle Utslag gifver vid handen, de i och för Löfås Silfververks
drifvande från Statens sida beviljade förläningar och förmåner icke
kunna utan interessenlernes i samma verk begifvande dem fråntagas, så vida
icke bemälde interessenter varda lagliga förvunne alt i någon måtto hafva
brustit i fullgörande af de utaf Bergs-Collegium i hänseende till verkets drift
bestämde föreskrifter, så lärer, vid sådant förhållande, det af motionären
framställde yrkande angående ovilkorlig indragning till Stats-Verket af ofvanberörde
förläningar och förmåner icke kunna till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida föranleda. Deremot och enär ej mindre af Bergs-Collegii sednast
afgifne och uti Utskottets memorial N:o 168 intagne berättelse, än ock
af de utaf bemälde Embetsverk rörande Löfås Silfververk tillförene meddeldte
upplysningar nogsamt visar sig, att Statens af Löfås Silfververk härflytan
-
Sials-Utskotlets Memorial, N.-o 286.
11
de inkomst under en lång följd af år i högst betydlig mån understigit årliga
värdet af de till Verket utgående förläningar samt, under sådana omständigheter,
det synes angeläget att någon åtgärd blefve vidtagen, hvarigenom
Kronans ifrågavarande förlust må kunna för framtiden förekommas, har
Utskottet trott sig böra hemställa,
det Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
begära, att, så framt, vid anställd förnyad undersökning,
skulle tillförlitligen utrönas, det någon utsigt icke förefinnes
alt vid Löfås kunna tillvägabringa ett mera lönande
bergsbruk och såmedelst för Staten bereda en inkomst,
närmare motsvarande de uppoffringar, som, till understöd
för nämnde verk, det allmänna sig åtagit, Kongl. Maj:t då
täcktes dels låta uppgöra förslag till en så beskaffad öfververenskommelse
emellan kronan och innehafvarne af Löfås
Silfververk, enligt hvilken desse sistnämnde å ena sidan åtnjöte
befrielse från skyldigheten att verket vidare bedrifva
ocherhölle lämplig ersättning, antingen genom förläningarnes
bibehållande under någon viss tid efter arbetets nedläggande
eller på annat sätt, samt å andra sidan medgåfve, att
de till verkets bedrifvande upplåtne förläningar och förmåner
finge till Kronan indragas, dels ock sedan vederbörande
blifvit öfver omförmälde förslag hörde, till Rikets
Ständer i ämnet aflåta Nådig Proposition.”
M S§6-
Ank. till Exp.-Utsk. d. 22 April, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af Pdks-Ständens skiljaktiga beslut, i fråga orri
befrielse for Presidenten af Billbergh, Carizli-Rådet Påle
rius, Kammar - Rätts - Rådet Pinroth och Contro/leuren
Middendorff' J rån ädömdt ersättnings-ansvar i och för deri
efter aflidne Tullförvaltaren Ifuer jppade balance.
(I. A.)
Den af Stats-Utskottet i betänkandet N:o 88 framställde och i utlåtandet
N:o 209 förnyade hemställan, — alt Rikets Ständer malte medgifva, att
12
Siats-Utskottets Memorial, N.-o 286.
verkställigheten af Högste Domstolens den 6 Maj 1843 gifne ULslag i hvad
detsamma angår Presidenten af Hillberth, Canzli-Rädet balerius, KammarRätts-Rådet
Pinroth och Conlrolleuren Middendorf)' ådömd ersättnings-skyldighet,
i och för den efter aflidne Tullförvaltaren Finer yppade balance, må
anstå, intilldess Rikets Ständer vid sitt nästa sammanträde ånyo företaga
frågan om ersättningsbeloppets indrifning eller afskrifvande, äfvensom att
Rikets Ständer ville förordna, att, under tiden och intilldess beslut i detta
ämne kan af Rikets näst sammanträdande Ständer varda meddeladt, den af
Kongl. Maj:t i Nåder förordnade qvarstad kommer att fortfarande ega rum
å af Fil/bergs, Faler ii, Fin ruths och Middendorffs fasta och lösa egendom,
med undantag likväl af bemälde embets- och tjenstemän tillkommande
löner och pensioner, — har, enligt Utskottet tillhandakomne protocollsutdrag,
blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bifallen. Borgare-Ståndet
har deremot, med ogillande af Utskottets förenämnde utlåtanden,
beslutat, att någon afskrifning af ifrågavarande balance-medel, hvarken
i följd af Kongl. Majrts Nådiga Proposition eller på grund af enskilda
motioner, bör ega rum; och har jemväl Bonde-Ståndet, med afslag så väl å
Kongl. Maj:ts aflatna Nådiga Proposition, som de i ämnet väckte motioner,
ogillat Utskottets utlåtande N:o 209.
Enär två Riks-Stånd således stadnat emot två, och det kan förefalla
tvifvelaktigt, huruvida, under sådane förhållanden, frågan bör förfalla, eller
blifva föremål för votering i Förstärkt Stats-Utskott, har Utskottet till en
början ansett sig böra inbjuda Borgare- och Bonde-Stånden
att, med instämmande uti Ridderskapet och Adelns samt
Preste-Ståndets beslut, medgifva det af Utskottet tillstyrkte
uppskof intill nästkommande Riksdag med förevarande
afskrifningsfrågas slutliga afgörande.
Stockholm den 21 April i845.
Reservationer:
af Herrar Schartau, Gustafsson och Falleij, hvilka ansågo Utskottet nu jemväl
hafva bordt uppställa voteringsproposition i frågan;
af Herr Norin, som ansåg, att Utskottet, i stället för inbjudningen lill Borgare-
och Bonde-Stånden, bordt inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
att i frågan fatta definitivt beslut.
STOCKHOLM, Lundberg & Camp., 1845.
Stats-UlsfiOtlets Utlåtande, No o8~.
I
N:o 387.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3o April, kl. 7 e. bi.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om J dränd ringar i sättet
för utgörande af indelta räntor samt om dessas jemte
Tionde-Silanmå/ens indragning till Stats-Verket m. m.
(I. A.)
Hedervärda Bonde-Ståndet har Lill Stats-Utskottets handläggning remitterat
följande motioner:
1:0 af Riksdags-fu II magt igen Eric Norberg från Westerås Län, hvilken
föreslagit, alt, till afhjelpande af det ojernna beskatlnings-systemet, hvars
ofördelaktiga inverkan på samhälls-skicket och folkets economiska ställning
vore allmänt känd, alla indelta räntor, sorn äro lill staters, och corpsers
aflöning eller serskildta verk och inrättningar m. fl. behof anordnade måtte
få lösas efter Läns-markegång samt beloppet ingå till Stats-Verket och ersättas
af contanta löner och ansia" till indelnings-tagarne; och har motionären,
11*11 ' o O 7 . i 7
med hvilken Olof Nilsson från Westerbottens Län jemte flere af Ståndets
ledamöter sig förenat, till stöd för sin framställning åberopat Stats-Utskottets
vid nästlidne Riksmöte under N:ris 170 och 3a6 algifne yttranden i
dessa ämnen,
2:0 af Jon Olsson från Gefleborgs Län: att alla indelta räntor och
kronolionde-anslag måtte med 1844 ^*rs s^llt till Stats-Verket indragas och
ersättas af contanta löne-anslag med ett för fem år i sender bestämdt belopp,
grundadt på medium af sistförflutne tio årens markegångs-pris, hvartill
jemväl borde läggas den ränte-tagarne medgifna forsel-lön å spanmålen.
Vidare och ehuru motionären önskade upphörande af ränte-persedlarnes leverering
in natura, ansåg han dock betänkligt att nu, så länge KammarCollegium
kunde utan ringaste skäl höja markegångs-prisen, beröfva den
skattdragande nämnde rättighet, utan föreslog, att vid de tillfällen, då löpande
årets markegångs-pris öfverstiga det flir fem år bestämda lösningspriset
inom Länet, lösen efter sistnämnde pris ovillkorligen skall till StatsVerket
erläggas, men att deremot, då löpande årets pris understiga eller gå
Bihrjill R. St. Prot. 1845J 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3l Haft. I
2 Stats-Utskottets Utlåtande, N;o 287.
jemnt upp med det för fem år bestämda medel-priset, ränte-gifvare må vara
tillåtet att, på sätt hittills skett, hos krono-logden uppsäga Lill leverering
in natura, med skyldighet att betala skillnaden emellan löpande årets lägre
pris och det bestämde medel-priset.
Häruti hafva Oloj Larsson från Gefleborgs Län och P. Matsson
från Wester-Norrlands Län instämt; hvaremot samtelige Riksdags-fullmägtige
från Stora Kopparbergs Län yrkat Dal-allmogens bibehållande vid sin
rätt att in natura leverera kronotionde-spanmålen; Anders Ericsson från
Elfsborgs Län erinrat att, om staten skulle emottaga alla na tura-persedlar
och dem föryttra, flere nya magasiner erfordrades samt Anders Johan Sandstedt
m. fl. från Jönköpings Län förbehållit hemmans-egare rätt till hästvacance-spanmålens
och tiondens levererande in natura.
3:o af Jöns Jönsson från Christianstads Län, hvilken yrkat upphörande
af skyldigheten att forsla lönings-spanmålen och föreslagit, det alla
tionde-gifvare måtte ega rättighet att lösa sin tionde antingen efter årets
markegångs-pris, eller efter medium af de sista fem eller tio årens pris, på
sätt 15 §. 1 mom. i 1835 års Riksdags-beslut innehåller.
Häruti hafva flere Ståndets ledamöter instämt, hvaremot andre ansett
ränte-gifvare höra bibehållas vid options-rätten; alt det icke vore värre
att göra resor för spanmålens levererande in natura, än att behöfva färdas
lång väg, i ändamål af dess försäljning, o. s. v.
4:o af Hans Persson från Gefleborgs Län, hvilken, till afhjelpande
af den nu rådande oredan i beskattnings-väsendet, afgifvit ett så lydande
förslag: ”Efter hvad Riket gifvil i grundskatt uti penninge-värde per me
dium,
undei- t. ex. 10, 15, lill äfventyrs 20 år, fördelas summan på Länen,
häraderne, hemmanen och delarne deraf, i förhållande till hvad de för
samma tid utgjort. Den sålunda funna grund-medii-skatten reduceras till och
åsätles i silfver, efter den stadgade realisalions-grunden, flir att undvika
vådan och äfventyret af pappers-myntets föränderlighet, med iakttagande,
så vidt sig göra låter, af runda tal hvilken reducering likväl borde utaf
jordeboks ransakning föregås.0
5:o af Lars Norrby och Conrad Rommin från Gottland: att de räntegifvare
derstädes, hvilka äro pligtige att till Länets kronofogdar och länsmän
ulgöra vissa ränte persedlar, måtte undfå rättighet att desamma i penningar
efter markegångs-pris sig afbörda.
Utskottet har tillika tigit kännedom af Kongl. Stats-Contorets den
18 December i83() till Kongl. Maj:t ingångna och uti sednaste Revisions
-
Stats-Ut skottets Utlåtandej N:o i8~j.
3
berättelse (pag. 47•) omnämnda underdåniga förslag att, lill befordrande af
redighet i räkenskaperne och enhet vid löners anslående, Stats-Verket måtte
öfvertaga samtelige indelningarne och i stället förse deras innehafvare
med penninge-löner, hvarigenom den billiga förmon skulle tillskyndas indelnings-gifvare,
att de, lika med dem, som böra utgöra sin afrads- eller
tionde-spanmål directe till kronan ej allenast befriades från forsel-lönens
erläggande, utan äfven egde begagna den i allmänhet medgifna options-rätten
i afseende å spanmålens leverering antingen in natura eller i penningar
efler markegång.
De ämnen, hvilka uti ofranberörde motioner och förslag förekomma,
hafva vid flere föregående Riksmöten utgjort föremål för Rikets Ständers
uppmärksamhet och jemväl föranledt det af n84o—41 årens Stats-Utskott
under N:o 170 algifna utlåtande, deruti tillstyrktes, bland annat, att alla
indelta räntor och krono-tionde, som till corpsers m. fl. aflöning äro anordnade,
skulle lill Stats-Verket indragas och ersättas af contanta löner och
anslag; att, för delta ändamål, borde uträknas hvarje indelt lön eller anslags-belopp,
eller medium af markegången under de 10 åren 1831—1840,
med tillägg af den forsel-lön å spanmål, hvartill indelnings-hafvaren varit
berättigad, hvarefter beloppet, bestämdt i jemna riksdaler-tal, utgjorde löne-
eller anslags-ersätlningen; att de tjenstemän, som innehafva indelta löner,
egde alt, efter eget val, vid dem bibehållas eller derför åtnjuta contant
godlgörelse, quartaliler från Landt-ränteriet, men att de personer, hvilka
'ill tjensterne utnämndes tills vidare skulle åtnjuta contant aflöning; att
de lill fromma stiftelser m. m. anordnade indelta räntor och krono-tionde
borde indragas med 1840 års slut, hvarefter inrättningarne från och med
år 1841 erhöllo contant ersättning medelst i jemna riksdaler-tal bestämda
anslag, motsvarande räntornas och krono-liondens medel-belopp under då
sistförflutna 10 år, hvilka anslag oförändrad utginge under 5 år och sedermera
bestämdes för 5 år i sender, efter medium af då sednast tilländalupne
10 årens markegång; och borde dessa anslag inom slutet af hvarje år utbetalas;
hvarjemte Utskottet hemställde, att Riksgälds-Contoret mätte intill
påföljande Riksdag, få quartaliler förskjuta beloppet af de löner, hvilka,
i följd af indelta räntors och anslags indragning, borde, efter de vid årsstaternes
uppgörande kända förhållanden, för året i contant utbetalas, under
villkor, att, så snart årets skaller tdl Stats-Verket inflyta, föregående årets
föiskolt blefve till fullo ålerbetaldt.
Stats-Ltskollets Utlåtande, N'-o 287.
Ulskollet har i noggrannt öfvervägande tagit så väl de tili rnolionerne
angifna skäl, sorn ock hvad nästlidne Riksdags Slals-IJtskolt anfort
och omständighelerne i öfrigt gifva \id handen, samt får nu uti denna vigtiga
och vidt omfattande fråga sin mening Rikets Ständers pröfning underställa.
Beträffande först de väckta förslagen om indelta räntors indragning
till Stats-Verket, emot anvisning af motsvarande contanta anslag; sä anser
Utskottet det vara ostridigt, ali, genom räntors och tiondes utgående
till vissa inrättningar och embetsman, många och väsendtliga olägenheter
tillskyndas räntegi/varén, emedan räntetagaren är berättigad, att, utan afseende
på större eller mindre möjlighet för den förstnämnde att fullgöra
sitt åliggande, och ulan afseende på årsväxt, tillgångar och gällande pris,
till leverering in natura uppsäga de uppsägbare persedlarne, äfvensom alt
utan afseende på otjenlig! väglag eller andra svårigheter, få spanmålen forslad
en viss väglängd, — och dymedelst kan räntetagaren ega tillfälle att
fordra en öfverdrifvet hög lösen. För indelningstagaren åter inträffar, att
han sent får uppbära lönen och stundom med kostnad och besvär mäste
besörja indrifning deraf hos flere serskilta personer, hvarjemte han ofta äfventyrar
att få emottaga spanmål, ulan möjlighet att med fördel förvandla
densamma till de penningar, hvaraf han egentligen är i behof. Lönen bl ifver-
till sitt belopp mycket olika det ena året emot det andra, och någon
säker beräkning på det löpande årets inkomst, kan aldrig ulaf honom uppgöras.
Stats-Verket har af den omnämnde dispositionen den olägenhet, alt
räkenskaperne blifva meia invecklade och att de till serskilla corpser anvisade
ränlor mäste intagas i flere redogörelser.
Utskottet anser derföre en förändring härutinnan och indragning till
Stats-Verket af de till corpser, stater, verk och inrättningar anslagna räntor
och kronotionde, både vara önskelig och böra verkställas, så vida ålgården
kan ega rum, ulan Slals-Veikels allt lör dryga betunganden och utan
att någon derigenom blifver i sin lagliga rätt förnärmad, samt så vida trygghet
vinnes att statens tjenst framgent, likasom hittills, kan, äfven vid de
mest oblida skillén och föränderliga förhållanden, fortfarande och till det
allmännas båtnad blifva bestridd. Undanlag måste således åtminstone lills
vidare ega rnm i afseende på sådane ränlor, som in natura utgöras i och
för något serskildt verks drift, äfvensom förändringen icke kan för löntagare,
utan godvilligt medgifvande, inträda förr än vid förflyttning från nu
innehafvande tjenstebefattning, och dessutom mäste åtskilliga härmed sam
-
Stats-Ulskottets Utlåtande, N.o 28J,
manhang egande frågor tagas i skärskådande. Om nemligen alla ifrågavarande
räntor oell krono-lionde lill Siats-Verket indragas, måsle nuvarande
indelningshafvare, likasom andre, contanle, löntagare, erhålla sina löner qvartaliter
under årets lopp, ty hvad räntegifvare nu erlägga, ingår ej förr än
under det påföljande årets fyra forsla månader. Verk och inrättningar äro
jemväl berättigade att erhålla dem tillerkända anslag, — om ej qvartaliter,
åtminstone vid hvarje års utgång, och således innan uppbörden från de
skatlskyldige ingått. Härigenom kommer Stats-Verket i nödvändighet att
utgifva ett förkott, motsvarande hela beloppet af de till kronan sålunda indragne
räntor och kronotionde. Löntagares hittills i allmänhet knappa villkor
kunna lika litet som de till academier, verk och inrättninger anslagna
inkomster, förminskas, utan måste, enligt Utskottets tanka, fortfarande
bibehållas vid sitt nuvarande belopp och ersättningen, för t. ex. spanmål,
dem således oafkortad tillerkännas, jemte nu stadgade forsellön. Men dymedelst
att allt hvad räntegifvare nu erlägga hädanefter blefve kronan behållet,
och någon forlön således icke vidare af dem utgåfves, måste Statsverket
också vidkännas en större utgift, än som motsvaras af de inflytande
räntornes belopp; — hvarjemte icke bör förbises den omständigheten,
att, om räntegifvare bibehållas vid nu egande rättighet att leverera
räntepersedlarne in natura, staten torde, när goda skördar inträffa, få emottaga
ett större qvantum spanmål än hitintills, hvarigenom utvidgning
af kronans magasiner samt, på vissa orter någon tillökning i magasins-förvaltare-personalen
kunde blifva erforderlig. Svårigheten att afsätta den levererade
spanmålen, omkoslnaderne vid dess försäljning och' förlusterne då
den en längre tid bl i fver qvarliggande, torde ock stundom förorsaka förökad
utgift eller minskad behållning för Stats-Verket.
Utskottet är nu icke i tillfälle alt fullständigt och med tillförlitlighet
utreda beloppet af de under indelta ordinarie räntan samt krono-tiondespanmålen
till löntagare anordnade summor, skiljdt från hvad som utgår
till verk, inrättningar och rusthåll, emedan uti de häröfver befintliga uppgifter
befinnes summariskt hopräktnadt, så väl det till dessa ändamål anslagne
belopp, som boställsräntor och hvad som ulgöF rusthållens egna ursprugliga
hemmans- och jordeboks-räntor. För bestämdt utrönande af desse förhållanden
erfordras en noggrann undersökning i orterne, men Utskottet har
emedlertid, ehuru blott genom approximativ, öfverslag, trott sig finna, att
6
Stats-Utskottets Ut lät ande, N.o 28 7.
utaf den vid innevarande Riksdag, af Rikets Ständer beräknade indelta
ordinarie räntan 1,762,000: — —
och indelta tionde-spanmålen . . . 634,170: — —
* 2,396,170: — —
vid pass hälften, eller i rundt tal heräknadt .... i,o5o,ooo: — —
måste antagas vara anslaget till löntagareoch att vid
pass | eller ungefärligen  85o,ooo: — —
sannolikt utgör det, sorn är öfverlåtet till academier,
verk och inrättningar, äfvensom rusthålls-augment m.
m.; — samt att det öfriga  490,170: — —
består af boställs-räntor och rusthålls-hemmans-räntor.
Åt löntagare, verk och inrättningar m. fl. äro under indelta räntor
och kronotionden, nu anslagne circa 168,000 tunnor span mål, deraf forlön
utgör 56,ooo R:dr.
Enligt denna beräkning skulle, i fall Stats-Verket, såsom ofvanberördt
är, öfvertager de indelta räntorna och krono-tionden, samt i stället tilldelar
åt vederbörande contanta löner och anslag, Stats-Verket sannolikt få vidkännas
ett för framtiden stående förskott af 1,900,000 R:dr eller måhända
närmare 2 Millioner R:dr Banco, och en årlig förlust af omkring 56,000 R:dr,
oberäknadt räntan å förskotts-summan och den ökade magasinerings-kostnaden.
Utskottet anser likväl de genom förändringen för räntegifvare upp
kommande fördelar så betydliga, den för alla skatte- och kronohem mans
åboer erhållande likhet i villkor så magtpåliggande, samt undanrödjandet af
missbelåtenheten emellan räntegifvare och räntetagare så vigtigt, att Utskottet
icke tvekar att för Rikets Ständer framlägga förslag till verkställande
al den ifrågasatte indragningen till Stats-Verket utaf alla indelningar m.
m., emot ersättning af motsvarande contanta anslag; men, på det att staten
må vara försäkrad derom att dessa löner och anslag skola framgent såsom hittills
rätta sig efter de olika tidernas vexlande pris och motsvaras af de utskylder,
Stats-Verket i stället öfvertager, och hvilka utgå med förvandling efter
årliga markegåpgar, finner Utskottet nödvändigt, att ifrågavarande löner
och anslag, sedan deras hittills varande belopp uträknadts, bestämmas uti
ett deremot svarande belopp i persedlar, af vissa slog, såsom spanmål, smör
o. s. v, öfverensstämmelse med derå hittills befintliga pris, att framgent
utgå i contant elter markegångs förvandling. För att emedlertid befordra
större jemlikhet uti lönen eller anslaget för hvarje år och undvika ett årligt
förnyande af alla beräkningarne, anser Utskottet tillika, att hädanefter på
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 28 J
7
löners och anslags contanta belopp uträkning endast bör ega rum hvart
femte år, medelst förenämnde, för hvarje lön eller anslag bestämda, persedlars
förvandling till penningar, efter de sednast förflutna tio årens medelpris,
enligt markegångs författningarne, sami det sålunda bestämda värdet
gälla i fem år.
På det att i framtiden, då löntagare, verk och inrättningar icke
vidare ega rätt att till leverering in natura uppsäga sine räntor, markegångsprisen
ej måtte, till dessas förfång, kunna bestämmas lägre än vederbör,
och med verkliga förhållanden öfverensstämmer, anser Utskottet markegången
för de under löner och anslag inbegripne persedlar böra, sättas vid
den tid af äret, då försäljning allmänt skedt och erfarenheten ådagalagt hurudana
prisen i sjelfva verket varit, men icke, såsom nu tillgår, innan
afsättning i allmänhet egt rum, och man vet, hvad priset kan komma att
blifva. Att de betydliga räntor, hvilka äro såsom augment åt rusthållare
anvisade för rustningens uppehållande jemväl böra, på sätt nästlidne Riksdags
Stats-Utskott föreslagit, till Stats-Verket ingå och med contant ersättas,
anser Utskottet vara alldeles nödvändigt, så vida den ifrågaställa åtgärden
skall kunna erhålla den fullständighet, som ensamt lemnar visshet
om en allmännare belåtenhet med förändringen. När alla andra räntegifvare
i afseende på åliggande utskylder ställas i lika förhållande, vore det
enligt Utskottets tanka, i hög grad olämpligt, om en dass af dem, eller de,
hvilka utgöra räntor, anslagne till rusthållens understöd, skulle qvarstå uti
en fördelaktigare belägenhet än alla öfriga, och egarne af rusthållen kunna
icke ega skälig anledning till klagan, då de erhålla fullt motsvarande ersättning
genom contant på bestämd tid årligen utgående stats-anslag, utan
att besväras med utlösande af Jordeboks-extract, eller mottaga räntepersedlar
och stundom påkalla laglig åtgärd för att utbekomma sin rätt.
Beloppet af de räntor, hvilka såsom augment eller rusthållens egna hemmantals-
och jordeboks-räntor äro anslagne till underhållande af rustuingen,
uppgår öfverhufvud årligen öfver hela Riket till circa 800,000 R:dr.
Då det i Utskottets tanka är af högsta vigt, att den reglering, sorn
till följd af nu afgifvande förslag, kan komina att vidtagas, må, fastän indelningarne
upphöra, likväl erhålla det bestånd, 80 §. Regerings-Formön tillförsäkrar
Indelnings-Verket, anser Utskottet, att någon förändring i afseende
å beloppet af de löner och anslag, hvilka vid regleringen bestämmas,
icke må kunna tillvägabringas utan Rongl. Maj:ts och Rikets Ständers gemensamma
beslut.
3
Stals-Vtskottets Utlåtande, N:o 287.
Enär en så vigtig och uti invecklade, roed hvarandra sammanhang ägande,
förhållanden inbegripande förändring, sorn den ifrågavarande, måste
vid verkställigheten föranleda vidlyftiga utredningar och medföre pröfningen
af så många locala och personella frågor, att man ej kan förutse huru
lång tid härtill möjligen åtgår, anser Utskottet att beslutet om tidpunkten
för förändringens sättande i verket lämpligast bör öfverlemnas åt Kongl.
Majit och ensamt bero af dess höga pröfning och bedömande.
Hvad beträffar frågan om alla räntors och krono-tiondesframtida utgörande/contant
utan uppsagningsrätt hos räntegifvare; så vore det visserligen
förStats-Verket fördelaktigt om all leverering in natura upphörde och utskvlderne
inllöto endast i contant, helst Stats-Verket derigenom undginge det
^ • . .. , ^ O O
med indelta räntornes indragning förknippade äfventyr att få emottaga en
dubbel, större qvantitet span mål än som nu är fallet; men då de skattskyldige,
hvilka utgöra kronan behållna räntor, för närvarande ega optionsrätt,
att antingen leverera in natura eller betala med contant, så skulle
om de nu förpligtades att ovillkorligen alltid lösa natura persedlarne med
penningar, räntegifvarne försättas uti en mindre förmonlig ställning, än den
hvari de nu befinna sig. Omständigheter inträffa ofta, sorn vålla en trög
spanmåls-afsättning, och i fall skatterne viden sådan tidpunkt ovillkorligen
skulle utgöras med penningar, blefvo utan tvifvel, uti sädesrika orter, prisen
å spanraål ytterligare nedtvingade, helst större qvanliteter måste under
en kortare tid försäljas, samt den hittills varande utvägen, att låta räntetagare,
genom mångfaldigad speculation och enskild omtanka, afyttra sina
spanmålsräntor, hade upphördt. Visserligen kan man antaga, att i en betydlig
del af riket, uti de norra provinserna äfvensom i Bergslagsorterne,
leverering in natura aldrig ifrågakommer, men de provinser, der åkerbruket
är mera vidsträckt, spanmåls-productionen i följd deraf betydlig och
afsättningstillfällen tidtals saknas, skulle möjligen genom förändringen blifva
lidande, och der kunde lätteligen inträffa, att en och en half tunna
spanmål medtogs för att inbringa lösen för en. Utskottet hyser således ilen
mening, att, ehuru ovillkorlig lösen med penningar, i stället för räntegifvares
rättighet att efter eget val leverera in natura vore för Stats-Verket
af icke ringa vigt, ett sådant åläggande likväl blefve för räntegifvarne så
menligt att Utskottet icke kan tillstyrka något allmänt gällande beslut i
denna syftning; utan inskränker sig till att föreslå räntegifvarnes hörande i
frågan. Uti de orter hvarest desse åtaga sig att allt framgent erlägga sina
ut
-
Siats-Utskottets Utlåtande, 7V:o 287.
9
utskylder endast i contant, kan större jemnhet uti skattebördor beredas,
om, på sätt Utskottet för löntagare, verk och inrättningar föreslagit, å
ränteperseillarne hvart femte år sättes ett värde i öfverensstämmelse med.
medeltalet af sednast förflutna 10 årens markegångspris samt lösen för
dem under nästpåföljande fem år utgöres elter sålunda fastställdt pris. Markegång
för dessa prisbestämmelser, i bör likhet med hvad ofvanberördt är, sättas
efter den tid, då afsättningen allmännast egt rum, ock icke på förhand, innan
man erfarit årets pris.
På samtelige dessa skäl och grunder lår Utskottet nu vördsamt föreslå
följande beslut:
1:0 Alla till indelte löntagare, till verk och inrättningar, rusthåll m.
m, anslagne räntor och kronotionde, skola blifva Kronan behållne, med undanlag
tills vidare af dem, hvilka, enligt contract eller privilegier, utgå in
natura för vissa verks drift, såsom kolräntorne till Fahlu kopparverk och
Sala silfververk m. fl.
2:0 Boställen, hemman och lägenheter, som till regementer och corpser,
civile och ecclesiastik» löntagare, akademier, verk och inrättningar, af hvad
namn som helst, äro anslagne och hvilkas afkastning af dem, eller för deras
räkning, disponeras, förblifva fortfarande såsom hitintills orubbadt till
vederbörandes egen disposition.
3:o För löntagare anslås ersättning i contant af Statsmedel, motsvarande
hittills varande inkomster, att qvartaliter under året utgå; för verk och
inrättningar, rusthåll m. m. anslås likaledes motsvarande ersättning i contant,
att vid hvarje års slut ulgå.
4:o Dessa ersättningsbelopp beräknas och bestämmas till likhet med
hvad inkomsterne i medeltal utgjort efter hvarje Läns serskilta» af Kammar-Collegium
fastställda, markegång under de sista 10 åren, i836—1845,
forsellönen för spanmål inberäknad. För hvarje lönings-stat, verk eller inrättning,
bör slutsumman bestämmas till det jemna tiotal, som är närmast
den uppgjorda beräkningen.
5:o Den för ersättningsbeloppen sålunda uppgjorda beräkning bör derefter,
på sätt pröfvas lämpligast, förvandlas till natura-persedlar af span
mål,
smör, hö och halm samt dagsverken, motsvarande det contanta beloppet
efter förenämnda 10 årens medel-markegångspris.
6:0 Sålunda bestämda stater kunna derefter icke utan Kongl. Maj:ts
och Rikets Ständers sammanstämmande beslut förändras.
Bih, till R. St, Prot. 18/fSj 4 SMnl' 1 -d/d. u Band, 3t Haj t, 2
10
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 287.
7:0 Den ersättning, som under de första fem åren 1846—i85o kan'
komma att utgå i contant, utgöres efter beräkningen uti 4Me punkten ; men
derefter uträknas dess belopp ånyo för hvarje 5 år efter då sednast förflutna
10 årens medel-markegångs-pris å de natura-persedlar, hvilka enligt 5:te
puncten blifvit besLämde att motsvara contanta beloppet.
S:o Indragningen till Kronan af löntagares räntor och kronotionde verkställes
vid hvarje blifvande vacans eller förflyttning; men det tillätes alla,
som det åstunda, att förut få utbyta sina indelningar mot de contanta anslagen.
Augmentsräntor samt de räntor och kronotionde* som äro anslagna:
ät verk och inrättningar, indragas till Kronan ofördröjligen, så snart Kongl.
Majrt finnér förändringen kunna sättas i verket.
9:0 Markegång, hvarpå de uti 7:de punkten föreskrifna nya beräkningar
böra sig grunda, sättes hädanefter årligen uti April månad, med iagttagande,
att de under sistförflutna sex månader i orten gångbara pris dervid
tagas till bestämdt rättesnöre för både spanmål, smör, hö och halm.
10:0 Rikets Ständer anhålla hos Kongl. Majrt örn Nådigt bifall till förändringen,
och att Kongl. Mrjrt täcktes anbefalla dess verkställighet så tidigt,
sorn möjligen ske kan.
11:0 På det att Stats-Verket må kunna med någon sannolikhet beräkna,
hvad belopp af natura persedlar, som af räntegifvare kunna komma att
uti de serskildta orterna levereras, så anhålla Rikets Ständer hos Kongl.
Majrt, att alla räntegifvare Läns- eller Districtvis börås, huruvida de framgent
önska att bibehålla sin nu egande options-rätt, eller huruvida de å~
stunda att för framtiden ovillkorligt erlägga räntor och kronotionde uti contant.
Uti de orter, der räntegifvare ingå uppå sistnämnde förslag, kommaalla
räntor och kronotionde att dädanefter betalas efter hvarje 5 år uträknadt
och för de 5 nästkommande åren bestämdt medeltal af sednast förflutne
10 årens markegångs-pris på hvarje persedel, som finnes uti hemmantals-
och jordeboks-räntan, äfvensom på kronotionden. För åren 184&
till och med i85ö gäller medeltalet af markegången för åren i836 — 1845,
och derefter sker ny uträkning för de nästkommande femr åren o. s. v.
allt framgent. Den markegång, som bör ligga till grund, för dessa uträkningar,
skall, sättas uti April månad, enligt föreskrifterne i prde punkten;
För de räntegifvare, hvilka förbehålla sig options-rätt till leverering in
natura, eller betalning i contant, blifva nu gällande föreskrifter till deraskraft
och verkan fortfarande bibehållne.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 287.
Härigenom anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat Riksdags-fullmägtigen
från Kronobergs Län Nils Perssons motion, att jordeboks- och
hemmantals-räntorne, lör all inom nämnde Län belägen krono- och skattejord
må, efter 10 års medelmarkegång, förvandlas till spanmål och ett mindre
antal persedlar af sådan beskaffenhet, som vid hemmanen produceras.
Utskottet anser sig ock böra anmäla, att remiss erhållits å en af
.Herr von Troil, E., hos Ridderskapet och Adeln väckt motion, att Rikets
Ständer, såsom en förberedelse till indelta räntornes framtida ingående till
Stats-Verket, måtte i underdånighet begära nedsättande af en Comité, för
att utröna, hvad de militära, civila och ecclesiastika embets-verken under
sistförllutna 10 åren i sjelfva verket inom hvarje Län uppburit i contant
inkomst af dem tilldelade indelta räntor och kronotionde; men då, såsom
ofvanberördt är, Utskottet funnit sig böra, utan en sådan förberedande åtgärd,
afgifva det förslag, sorn nu för Rikets Ständer vördsamt framlägges,
hemställer Utskottet,
att Herr v. Troils motion måtte få förfalla.
I händelse Rikets Ständer lemna sitt bifall till samma förslag ska il
Utskottet inkomma med vidare utlåtande i afseende å beredande af tillgång
för de förskotter, hvilka Stats-Verket, i följd deraf måste sig ikläda.
Slockholm den 21 April 1845.
Reservation
af Herr Norin, med hvilken Grefve . Suarre och Herrar Schartan,
7 t
Kjellberg, Valleij och Sundler sig förena.!:
”Då jag icke i alla instämt med Utskottets pluralitet och ej kunnat
undertrycka min önskan att få, vid denna Riksdag, af Rikets Ständer
ånyo pröfvadt det förslag, 1840 —1841 årens Stats-Utskott i detta ämne
afgaf och hvilket då af Borgare- och Bonde-Stånden godkändes; så anhåller
jag nu, alt såsom min reservation få upptaga Inkomst-afdelningens
projecterade utlåtande, såsom hufvudsakligen instämmande med det af a:ne
Riks-Slånd vid nästlidne Riksdag uti denna vigtiga fråga fattade beslut.
Afdelningens förslag lyder nemligen sålunda:
”De ämnen, hvilka uti ofvanberörde motioner och förslag förekomma,
hafva vid flere föregående och äfven vid sist hållna riksmöte utgjordt föremål
for Rikets Ständers uppmärksamhet, och Utskottet anser sig derföre
kunna, till undvikande af allt för stor vidlyftighet, hänvisa till äldre Riks
-
12
Stats-Utskottets Ullätande, N:o 28J.
dags-förliandlingar och serskilt till 1840—\\ årens Stats-Ulskotts utlåtande
N:o 170.
Hvad nu först angår förslagen om indelta räntors indragning till
Siats-Verket, emot anvisning af motsvarande contanta anslag, så anser Utskottet
det vara ostridigt, att genom räntors och tiondes anordnande till vissa
inrättningar och embetsman, mångå och väsendtliga olägenheter tillskyndas
ränte-gifvaren, emedan ränte-tagaren är berättigad att få de uppsäghara
persedlarne forslade en viss väglängd och dymedelst kan ega tillfälle
att fordra en hög lösen. För indelnings-tagaren åter inträffar, att han
sent får uppbära lönen och stundom mäste besörja indrifning deraf hos flere
serskilta personer, och Siats-Verket har af den omnämnda dispositionen
den olägenhet, att räkenskaperne blifva mera invecklade och att de till
serskilta corpsen anvisade räntor måste intagas i flere redogörelser. Utskottet
tror derföre den ifrågaställa förändringen böra till vägabringas, med
undantag likväl i afseende å sådane räntor, hvilka äro till vissa inrättningars
drift in natura anslagne, dagsveiken, o. s. v. Verkställigheten måste
emedlertid ske så, att de, som åtnjuta indelningar, icke i sin lagliga rätt
förnärmas, och att de tjenstemän, uti hvilkas fullmagter blifvit dem tillförsäkrade
indelta räntor och ki ono-tionde, må kunna, om de sådant åslunda,
för sin tjenstetid dervid bibehållas. Deremot finner Utskottet staten
ega ovillkorlig rättighet att bestämma, på hvad sätt framdeles utnämnde
tjenstemän böra aflönas och alt således successive, i nion af nuvarande innehafvares
afgång, låta räntorna till Stats-Verket indragas.
På desse och de flere i ofvan-åberopade utlåtande upptagne skäl,
tillstyrker nu Utskottet, det Rikets Ständer måtte för sin del besluta:
a) att alla indelta räntor och krono-tionde, hvilka äro till staters och
corpsers aflöning eller serskilta verk och inrättningar med flere behof anordnade,
skola till Stats-Verket indragas och ersättas af contanta löner och
anslag, på sätt här nedan närmare förmäles; dock att härifrån undantagas
sådane räntor, hvilka till vissa verks drift äro anvisade att in natura utgå,
såsom t. ex. kolräntor i Stora Kopparbergs bergslag m. fl. samt dagsverken,
som skola utgöras in natura; äfvensom att Rikets Ständer till Kongl. Maj:t
i underdånighet öfverlemna att, der i något fall laga hinder för indragning
möter, låta med verkställighet deraf anslå, likväl under anhållan, alt Kongl.
Maj:t täcktes till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition om de serskilta åtgärder,
hvilka kunna blifva af nöden, på det indragning af räntorne äfven
i nyssnämnde fall må kunna ega rum.
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 287.
b) att hvarje indelt löne- eller anslags-belopp uträknas efter medium
af de 10 åren 1836—184b, med tillägg utaf den forsel-lön å spanmål, hvartill
indelnings-hafvaren författningsenligt varit berättigad, hvarefter beloppet
deraf, beslämdt i jemna Riksdaler-tal, — på det sätt, att hvad som öfverstiger
\ Rdr upptages till en hel, men hvad, som icke dertill uppgår,
ej beräknas, — utgör den löne- eller anslags-ersätlning, som i stället för
indelningen, då den indrages, kommer att utgå, intilldess, hvad lönerne beträffar,
annan reglering kan komma att ega rum, och hvilket ersättningsbelopp
anmärkes i Staten för det Län, hvarest indelningarne äro anvisade;
c) att de embets- och tjenstemän, hvilka, enligt fullmagter, eller constitutorial,
der endast sådane i stället för fullmagter utfärdas, för närvarande
innehafva indelta löner, ega, atl efter eget val, antingen vid dessa löner,
så länge de tjensterne innehafva, bibehållas, eller ock ifrån och med
år 1846, derför åtnjuta contant ersättning, beräknad såsom i föregående
mom. säges, hvilken ersättning, lika med andra löner, quartaliter utbetalas
från vederbörande Landt-Ränleri. Börande deremot alla indelta löner, som
nu äro eller framgent blifva lediga, ovillkorligen indragas, samt de personer,
hvilka till tjensterne utnämnas, lills vidare och intilldess definitiv lönereglering
tillvägabringa», njuta contant aflöning, att utgå, på sätt och efter
de grunder, här ofvan omförmäla»;
d) att sådane kronans indelta räntor och krono-tionde, hvilka äro till
inrättningar, fromma stiftelser eller för andra behof anordnade, utan att
vara serskilt till vissa löntagare af staten anvisade, och hvarunder således
icke begripas räntor af dylika inrättningars egna fastigheter, eller de, som
i öfrigt innehafvas under lull egande-rätt, indragas med 1846 års slut, hvarefter
vederbörande från och med 1847, på sätt i mom. b. omförmäles, derför
erhålla ersättning medelst contanta i jemna Riksdaler-tal bestämda anslag,
motsvarande räntornes och krono-tiondens inedel-belopp under då sistförflutna
10 år, hvilka anslag oförändrade utgå under 5 år och sedermera
allt framgent bestämmas för 5 år i sender, efter medium af då sednast tilländalupna
10 årens markegång. Börande dessa anslag, inom slutet af hvarje
år, till vederbörsnde utbetalas.
För att kunna qvartalsvis utgifva de löner, hvilka nu utgå i indelta
räntor, erfordras väl för Stals-Verket större tillgångar, än det för närvarande
eger; men om för detta ändamål stadgas, att Riksgälds-Conloret, intilldess
sig visat, hvad behofvet påkallar, under hvarje år förskjöt Stats-Verket
så stort belopp, som motsvarade de till contant förvandlade lönerne, med
'4
SlaCs-Vtskottets Utlåtande, N:0 287.
villköl', att samma års förskotter åter varda Riksgälds-Contoret i liqvid godtgjorde,
skulle, i Utskottets tanka, den ränte-uppoffring, hvilken derigenom
' möjligen uppkom, fullt motsvaras af de genom förändringen både för staten
och de skattdragande härflytande fördelar.
Af sådan anledning föreslår Utskottet vidare,
att RikeLs Ständer måLte förordna, det Riksgälds-Contoret bör,
intill nästa Riksdag, quartaliter till Stats-Yerket föi skjuta beloppet
af de löner, hvilka i följd af indelta räntors indragning
skola, efter de, vid års-staternes uppgörande kända förhållanden,
för året i contant utbetalas, med villkor, att, inom
September månads slut, föregående årets förskott varder till
fullo återbetaldt.
Då de indrlte lönerne vid enahanda besLällningar utgå till väsendtligt
olika belopp, samt med dessa löners indragning jemväl varit afsedt alt
; kunna tillvägabringa lämpligare löneregleringar, får Utskottet tillstyrka,
att Rikets Ständer mätte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, rlet täcktes Kongl. Maj:t till näst härefter • sammanträdande
Ständer aflåta Nådig Proposition om fastställandet utaf
definitiva lönings-stater i contant för dem, som hittills innehaft
indelta löner, (med undantag af indelta arméen, för hvilken
lönereglering år 1833 blifvit uppgjord) under iagttagande
deraf, att sammanlagda beloppet af hvad de indragna indelta
lönerne, enligt den uti mom. b omförmälda uträkning, för
hvarje stat eller corps per medium utgjort, icke varder öfverskridet.
Beträffande härefter frågan om indelta räntors och krotio-tiondens
levererande eller lösande med penningar, samt om räntepersedlarnes förenkling;
så förekomma i afseende derå följande omständigheter.
Svårigheten för de skattskyldige att utgöra grundskatterne består
hufvudsakligen deruti, att desse skatter, såsom beroende af varuvärdena,
uppdrifvas vid missvextår, hvarigenom dylika olyckor blifva än mera tryckande,
och de förändringar, grundskatterne äro till värdes-beloppet underkastade,
medföra äfven den olägenhet, att de hvarken af staten eller den
skattskyldige kunna tillförlitligen beräknas.
Enligt Utkottets tanka, kan rättelse i detta missförhållande icke beredas
annorlunda, än att de skattskyldige för räntor och ti#nde erlägga en
-efter, medelpris bestämd contant lösen, Med Stats-Verkets och de skattd ra
-
Stats-UtskottetS Utlåtande, Nio- 287
gandes ömsesidiga rättigheter sjmes ock mest förenligt, om lösningsprisen
fastställas efter medium af de markegångspris, som varit gällande under
någon längre tidrymd, t. ex. 10 år, hvarigenom lösningsprisen kunde lämpas
efter varuvärdenas omskiftning. I fråga om beräknandet af dessa pris
och huruvida de skola bestämmas årligen, eller for en längre tid, anser
Utskottet jemväl böra i betraktande tagas det besvär, som indelta räntors
debitering, genom de derför erforderliga uträkningar, medför, och det dröjsmål,
som uppstår, om debiteringen skall bero af skatteårets markegång. Om
deremot lösningspriset bestämmes för fem år i sender, på grund af nästföregående
10 årens markegång, skulle, utan någon förlust för de skattskyldige,
vinnas den fördel, att nya uträkningar endast hvart 5:te år erfordrades
och att debiteringen kunde verkställas så tidigt på året som helst.
Utskottet har äfven tagit i betraktande frågan, huruvida föreskrifter-,
ne om indelta räntors lösande bör utsträckas till de åt rusthållare i Riket
anslagne angments-räntor, samt dervid, lika med 1840 års Stats-UtskoLt,
funnit, att då innehafvare utaf rusthåll icke skäligen kunna ega anspråk att
uppbära dylika räntor, efter andra grunder, än dem, som för utgörande af
hemmans-räntor i allmänhet varda stadgade, augments-räntorne böra till
rusthållarne contant erläggas, efter enahanda lösningspris, som för året gälla,
i afseende på öfrige hemmans-räntors liqviderande till Stats-Verket.
Angående åter sådane indelta räntor, som äro anordnade och skulle
komma att af indelnings-hafvarne tills vidare bibehållas, tror Utskottet
lämpligast vara, att härom gällande stadganden, så länge ett dylikt förhållande
fortfar, lända till efterrättelse.
På grund af hvad nu är vordet yttradt, hemställer Utskottet, det
Rikets Ständer måtte besluta,
1:0 att all kronotionde och afrads-spanmål samt de af hemman
och lägenheter utgående räntor, som till Stats-Verket skola
utgöras, böra lösas i contant, efter ett för fern år i sender
bestämdt pris, hvilket, der icke serskilta föreskrifter i afseende
å förvandlingen äro gifna, grundas på medium af sednast
förflutna 10 års markegång;
2:0 att efter enahanda grund liqvideras de augments-räntor,
hvilka till vederbörande rusthålls-innehafvare böra erläggas;'
3:o att början göres år 1846, då, efter uppgjorde sammandrag
af de åren i836—1845 bestämda markegångspris, medium;
deraf, eller J5:del, jemnad till fulla skillingtal på det sätt»-,
i6
St ats-Ut skot tets Utlåtande, N:o 18 J.
att 6 rst. ej beräknas och hvad, som går deröfver, upptages
till fidi skilling, kommer att utgöra det för åren 1846—i85o
gällande lösnings-pris, hvarefter nytt sådant pris, enligt samma
grunder, för nästföljande 5 år bestämmes, o. s. v.;
4:o att med utgörande eller liqviderande af alla sådana räntor
eller hemman såsom grundränta åliggande prasstationer, hvilka
äro till inrättningar, stater och corpser eller enskilde personer,
eller till serskilda föremål anvisade eller lörlänta, och
i följd af Rikets Ständers nu vidtagande beslut, komma att
tills vidare till dem utgå, så länge sådant fortlar, enligt nu
gällande stadganden förliålles.
Beträffande slutligen reductionen af liemmans-räntorne till färre persedlar;
så emedan denna åtgärd, som endast afsett beredande af lättnad uti
debiteringen, hlifver behöflig om Rikets Ständer bifalla, hvad Utskottet nu
föreslagit, och förnyad uträkning af det conlanta värdet således endast hvarje
femte år erfordras, men denna omsättning skulle medföra serdeles vidlyftigt
arbete och lätt föranleda en mängd tvister, hemställer Utskottet,
att med nämnde förändring må anstå, intill dess resultaten
af det nya lösningssättet sig visat.”
N:o 288.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3o April, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändrade stadganden,
rörande debiteringenJ och uppbörden af de till Bohus Läns
Regemente anslagne indelningar. (I. 4.)
Från Bonde-Ståndet har Stats-Utskotlet erhållit remiss å ettafRiksdags-Fullmägtigen
Eric Christensson från Götheborgs och Bohus Län afgifvet
memorial, deruti, till beredande af lättnad och beqvämlighet, så väl
för de skattskyldige som vederbörande löntagare, blifvit yrkadt, att de inom
Länet utgående, till Bohus Läns Regemente indelte, hemmansräntor måtte
antingen,, i likhet med andra krono-utlagor införas å debetsedlarne och uppbäras
af kronofogden, hvilken sedermera borde tillhandahålla löntagarne de
dem
Stats Utskottets Utlåtande, N:o 28g.
l7
dem tillkommande belopp, eller ock helt och hållet ingå till Stats-Yerket
emot det att löntagaren sedermera af Kronan utfinge sin lön.
Hvad först beträffar det väckta förslaget om ifrågavarande indelta
räntors debitering och uppbärande, i likhet med de till Kronan utgående
skatter, så enär, enligt gällande författningar, det tillkommer vederbörande
Regementsskrif vare att besörja uppbörden af de, jemlikt stat och indelningar
regementet lillagde inkomster och räntor, samt något skäl icke synes vara
för handen att i afseende på de till Bohus Läns Regemente anslagne indelningar
medgifva undantag från de i detta fall gällande allmänna bestämr
melser,, hemställer Ulsko tet
att motionen i denna del må lemnäs utan afseende.
Vidkommande åter nämnde indelningars ifrågaställde inleverering till
Stats-Verket, får Utskottet endast anföra, att, då Utskottet, uti sitt under
N:o 287 afgifna utlåtande, i allmänhet tillstyrkt, att de tili vissa verk, stater
och embelsmän indelta räntor matte, i nion af nuvarande indelningshafvares
afgång, till Kronan indragas emot deL att contant ersättning för
dessa sålunda indragna räntor skulle vederbörande af Stats-Yerket tilldelas;
så torde denna del af Eric Christenssons motion icke från
Utskottets sida påkalla serskildt yttrande. Stockholm den
21 April i845.
N:o 289.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3o April, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om indragning till Statsverket
af den till aflöning åt Landshöfdingen i Blekinge
Län anslagna kronotionde-spanmäl samt indelningshafvarens
godtgörande medelst contant Stats-anslag. (I.A:)
Jemte förmälan, hurusom aflöningen för Landshöfdingen i Blekinge
Län, hvilken, jemlikt Kongl. Brefvet af den 24 Febr. 1887, vore bestämd
till 5,ooo R:dr om året, för närvarande ulgjordes af dels 785 R:dr i penningar,
dels indelt kronotionde-spanmål, till belopp af 5oo tunnor, har
Riksdags-fullmägtigen från nämnde Län Ola Jeppsson, med hvilken Lars
Bih. till R. St. Prot. l84Jj 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3i Haft. 3
i8
Ståts-Utskottets UtlåtandeN'-o 28g.
Pettersson från samma Län sig förenat; uti ett hos Bonde-Ståndet afgifvit
och till Stats-Utskotlet remittera It memorial, hemställt, att berörde tertial
eller krono-lionde hvars utgörande ålåge skattskyldige inom Länets vestra
Fögderi, måtte, i likhet med Kronans behållna räntespanmål, få till StatsVerkets
disposition aflemnas uti det inLill ränLegifvarnes hemvist närbelägna
kronomagasinet i Carlshamn samt ersättning härför. Landshöfdingen beredas
medelst uppförande å stat af ett contant lönefyllnads-anslag af 4>2i5
R:dr för året. Genom en sådan reglering skulle icke allenast räntegifvarne
befrias från skyldigheten att besörja en långväga forsling af spanmålen samt
i hänseende till räntornes erläggande tillgodonjuta enahanda förmoner, som
tillkomma öfrige räntegifvare, hvilkas tionde är Kronan behållen, utan jemväl
indelningshafvare!! i sjelfva verket vinna en bestämd fördel, enär nemligen
den tili hans aflönande anvisade ofvanberörde spjnmåls-qvantilet, förvandlad
i penningar, i medeltal endast uppginge till 4>000 K dr och hela
lönen följagtligen, efter denna beräkning, till 4>7^5 R:dr, men deremot, i
händelse motionärens förslag blefve bragdt till verkställighet, samma lön komme
att utgöra det i 1837 års Kongl. Bref fastställde total-belopp af 5,000
R:dr. I anseende till otillräckligheten af Kronans inom Blekinge befintliga
spanmåls-förtåder hade för Kongl. Maj:ts Flottas i Carlskrona behof måst
från andra, ofta aflägsna orter anskaffas betydliga qvantiteter af nämnde va»
ra, så att t. ex. under åren 1840—1843 i sådant afseende från Stockholm,
Östergöthland och Öland till Carlskrona införts tillsammans 7,336 tunnor
säd, hvarför transportkostnaden uppgått till 4>4°4 Kdr eller i medeltal till
1,101 R:dr för året. Den besparing i dylika fragtkostnader, hvilken skulle
uppstå, i händelse omförmälde 5oo tunnor lönings-spanmål blefve till Kronans
disposition inom Länet anvisade, komme följagtligen, efter motionärens
tanka, att fullkomligt motsvara den uppoffring Stats-Verket skulle vidkännas
genom lönefyllnads beloppets bestämmande till 4»3[5 R:dr eller 2 1 5
R:dr utöfver ränte-spanmålens ofvanuppgifne årliga medelvärde.
Utskottet har, uti sitt under N:o 287 afgifna utlåtande, hos Rikets
Ständer hemställt, att alla indelta räntor och krono-tionden, hvilka äro till
staters och corpsers aflöning eller serskilde verk och inrättningar med flere
behof anordnade, måtte, med vissa undantag, till Stats-Verket indragas
och ersättas genom conlanta löner och anslag. I händelse Utskottets omförmälde
förslag skulle af Rikets Ständer godkännas och deras beslut af
Kongl. Maj:t- i Kader sanetioneras, blefve häraf en följd, att de skattskyldige
inom vestra Fögderiet af Blekinge Län, komme i åtnjutande af den lin
-
Stols-Utskottets Utlåtande, .Y.o 2c?p.
19
dring i hänseende lill sina räntors utgörande, hvilken motionären sjnes
hufvudsakligen hatva åsyftat; hvadan, i sådant fall, något serskildt yttrande
i ämnet från Utskottets sida icke vore erforderligt.
För den händelse emedlertid att de af Utskottet föreslagne ofvannärnnde
allmänna bestämmelser icke skulle finnas ändamålsenliga eller för
närvarande verkställbara, får Utskottet anföra, att, ehuruväl det af motionären
uppgifne förhållande angående Kronans behof af ökad spanmåls-tillgång
inom Blekinge Län lill fyllnad uti det för Flottans räkning erforderliga
qvantum, visserligen utgör ett icke oväsendtligt skäl för den indelta
landshöfdingelönens indragning till Stats-Verket, har Utskottet likväl, i betraktande
af det prsejudicat, hvilket genom en dylik undantagsvis vidtagen
åtgärd skulle uppkomma, ansett sig icke kunna understödja motionärens
härom gjorde framställning.
På grund häraf och ehvad utgång må följa å Utskottets ofvanberörde
generella hemställan, tillstyrker Utskottet,
att Ola Jeppssons förevarande motion icke må till någon serskild
åtgärd å Rikets Ständers sida föranlada. Stockholm
den 21 April 1840.
STOCKHOLM, I. Marcus, i845.
Stats-Utskottets Memorial, N-.o 290.
1
N:o 290.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 1 Maj, kl. i e. m.
Memorial, i anledning af dels erhållen återremiss, dels serskilde
Riks-Stånds skiljagtiga beslut, rörande Utlåtandet, N:o 116.
(U. A.)
Uti Utlåtandet N:o 116, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående afskaffande af slafveriet på S:t Barthelemy,
hade Stats-Utskottet hemställt, att Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäla, att Rikets Ständer för sin del anse en summa
af io.ooo Spanska Piastrar årligen under tre år böra af Handels- och
Sjöfartsfonden ställas till Styrelsens öfver ön S:t Barthelemy disposition,
emot redovisning, att användas till slafvars å nämnde ö friköpande, hvarvid
likväl qvinnor och barn, samt män, sorn sjelfve till friköpandet bidraga,
böra ega företräde.
Vid föredragning af detta utlåtande, har Ridderskapet och Adeln
beslutat, att en summa af 10,000 Spanska Piastrar årligen under tre år
bör, under förbehåll af framtida ersättning, då inkomsterne från S:t Barthelemy
kunna dertill lemna tillgång, utgå från Riksgälds-Contoret och
ställas till Styrelsens öfver denna ö disposition, emot redovisning, att användas
till slafvars å raeranämnde ö fnköpaude, hvarvid likväl qvinnor
och barn samt män, som sjelfve till friköpandet bidraga, böra ega företräde.
Preste-Ståndet har bifallit utlåtandet, hvilket äfven af Borgare-Ståndet
är vordet gilladt, under förbehåll af framtida ersättning till Handelsoch
Sjöfartsfonden, Bonde-Ståndet har deremot återremitterat detta Utlåtande,
på grund af förekomne yttranden, dels att Svenska Stats-Verket ej
borde belastas med någon utgift för delta ändamål, dels att densamma ej
erfordrades till så högt belopp, som af Utskottet föreslagits, och dels att, i
fall ön antingen afhändes Sverige eller öfverlemnades till invånarnes egen
styrelse och förvaltning, slafvarnes frigifvande kunde antingen göras till ett
vilkor vid afträdande!, eller dessa öfverlemnas åt egarnes mensklighet.
Bih. till R. St. Prot. 1845, 4 Sami. i A/d. 2 Band. 32 Haft.
1
2
Stats-Utskottets Memorial, N:o 290.
A) Genom trenne Riks-Stånds sammanstämmande beslut är således, enligt
75 § Riksdags-Ordningen, stadgadt, att en summa af ro,000 Spanska Piastrar
årligen under tre år bör ställas till Styrelsens öfver ön S:t Barthelemy
disposition, emot redovisning, att användas till slafvars å nämnde ö
friköpande, hvarvid likväl qvinnor och barn, samt män, som sjelfve till
friköpandet bidraga, böra ega företräde; och finner Utskottet, såsom följd
häraf, den af Bonde-Ståndet beslutade återremiss
ej kunna i denna del till någon åtgärd föranleda, utan hemställer
Utskottet, att Bonde-Ståndet jemväl ville Utskottets förslag härutinnan
godkänna.
B) I fråga åter om de medel, af hvilka berörde utgift skall bestridas,
och hvaruti den skiljagtighet emellen de trenne Riks-Stånden förefinnes, att
Ridderskapet och Adeln ansett anslaget böra utgå från Riksgälds-Contoret,
då Preste- och Borgare-Stånden deremot, lika med Utskottet, endast funnit
Rikets Ständer böra medgifva, att den för ändamålet erforderliga summa
må dertill af Handels- och Sjöfartsfonden disponeras, måste, i fall
Bonde-Ståndet icke bifaller Utskottets förslag, någon sammanjemnkning
föreslås.
Utskottet får vid sådant förhållande inbjuda Ridderskapet och Adeln
att äfven i denna del instämma uti Preste- och Borgare-Ståndens beslut;
men för den händelse, att Ridderskapet och Adeln ej skulle behaga inbjudningen
antaga, och Bonde-Ståndet icke heller skulle i denna del godkänna
Utskottets förslag, får, till omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, Utskottet
härmed föreslå följande voterings-proposition:
N:o 1.
Den, som vill, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet
anmäla, att Rikets Ständer för sin del anse en summa af 10,000
Spanska Piastrar årligen under tre år böra af Handels- och Sjöfartsfonden
utgå, till friköpande af slafvar på ön S:t Barthelemy, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, anvisas för berörde ändamål en summa af 10,000 Spanska
Piastrar, årligen under tre år, att utgå från Riksgälds-Contoret.
Stats-UtsJcotlets Memorial, N:o 290.
3
C) Slutligen har ock för dessa medels utgående, blifvit dels af Ridderskapet
och Adeln beslutadt förbehåll af framtida ersättning, då inkomsterne
från S:t Barthelemy dertill kunna lemna tillgång, dels af BorgareStåndet
stadgadt förbehåll af framtida ersättning till Handels- och Sjöfartsfonden.
Då Utskottet för sin del äfven instämmer i den sålunda af tvänne
Riks-Stånd uttalade åsigt, att ersättning, så vidt ske kan, må beredas för
ifrågavarande utgift, men anser Borgare-Ståndets mening, såsom afseende
icke blott de inkomster, som genom ön S:t Barthelemys förvaltning kunna
i en framtid beredas, utan äfven den ersättning, som vid öns afträdande
möjligen kan erhållas, närmare öfverensstämma med det af Utskottet i Utlåtandet
N:o 258, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
Colonien S:t Barthelemys återställande under Sveriges allmänna drätsel
och förvaltning, afgifna förslag, hemställer Utskottet,
att Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Ståndén behagade
instämma uti dét beslut, att utgiften eger rum under förbehåll
af framtida ersättning.
För den händelse, att denna inbjudning skulle af mera än ett RiksStånd
afslås och förbehållet om ersättning af Preste- och Bonde-Stånden
anses böra förfalla, torde votering i Förstärkt Stats-Utskott böra ega rum,
då Utskottet först, för contrapropositionens bestämmande, föreslår följande
proposition:
N:o 2.
Den, som vill, att till contra-proposition skall antagas Ridderskapet
och Adelns beslut, att vid anvisande af medel för friköpande af slafvarne
å ön S:t Barthelemy, bör stadgas förbehåll om framtida ersättning, då iakomsterne
från ön dertill kunna lemna tillgång, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages till contraproposition, att något förbehåll för
dessa medels utgående icke kommer att af Rikets Ständer beslutas.
4 Stats-UtsJcottets Memorial, N:o 291.
Votering i hufvudsaken torde derefter fä för sig gå, jemnlikt följande
proposition:
N:o 3.
Den, sorn anser, att, vid anvisande af medel för friköpande af slaf—
värne ä ön S:t Barthelemy bör fästas förbehåll af framtida ersättning till
Handels- och Sjö/arts)onden (alternativ i följd af voterings-propos. N:o i,
Riksgälds-Contoret), voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages
i:sta alternativet, Ridderskapets och Adelns beslut.
2:dra alternativet, att något förbehåll för dessa medels utgående icke
kommer att af Rikets Ständer beslutas.
Stockholm den 3o April 184^.
N:o 291.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 1 Maj, kl. 1 e. ras.
Memorial, i anledning af dels erhållen återremiss, dels serskilda
Riks-Stånds skiljagtige beslut, rörande Utlåtandet, N:o 2o8.
Stats-Utskottets utlåtande N:o 258, i anledning af Kongl. Maj:ts Når.
diga Proposition, angående Colonien S:t Barthelemys återställande under
Sveriges allmänna drätsel och förvaltning, har blifvit af Preste- och Borgare-Stånden
bifallet. Riddersbapet och Adeln har afslagit, hvad Utskottet, i
fråga om Coloniens afträdande till någon fremmande magt samt afskrifning
af det belopp, stort <73,853 R:dr 16 sk. Banco, hvilket af Stats-Contoret
förskjutits till underhåll af fri-Cadetter och pension åt General-Lieutenanten
Stats-TJtsiottets Memorial, N:o 291.
5
Suremairij tillstyrkt och hemställt; samt bifallit berörde af Kongl. Majit
äskade afskrifning; hvaremot Utskottets utlåtande i öfrigt blifvit bifallet,
dock med uteslutande af orden: ”eller genom dess afträdande” och ”på ofvanberörde
sätt”, uti Utskottets hemställan, rörande dels ersättning för de
utgifter, hvilka erfordras för öns förvaltning, men ej af inkomsterna betäckas,
samt desammas godtgörande, och dels berättigande för vid ColonialDepartementet
nu anställde aine Tjenstemän och en vaktbetjent att, derest
Colonien skulle upphöra att vara en Svensk besittning, sine innehafvande
löner äfven derefter tillgodonjuta. Bonde-Ståndet har återremitterat detta
utlåtande, på grund af lörekomne serskilde yttranden: att Ståndet icke borde
i denna fråga besluta förr, än det erhållit del af de öfrige Riks-Ståndens
åtgärder; att Rikets Ständer icke kunde anses böra öfvertaga en besittning,
sedan densamma, efter att förut hafva gifvit betydliga öfverskott,
nu mera endast kunde förvaltas med förlust, utan att det vid 1812 års
Riksdag fattade beslut borde äfven hädanefter iagttagas; att all kostnad för
Stats-Verket kunde undvikas, om ön förklarades för en fri republik och
egde sjelf välja och bekosta sin Styrelse, samt att Öns afträdande
till någon fremmande magt på de för Svenska Stats-Verket förmonligaste
vilkor syntes åsyfta dess försäljning, hvilken åtgärd icke ansågs vara
Staten värdigt, hvaremot andre Ledamöter yttrat sig för bifall så väl till
förvaltningens af ön S:t Barthelemy öfvertagande af Svenska Stats-Verket,
som till öns afträdande.
a) Hvad Utskottet i första punkten af utlåtandet N:o 258 föreslagit,
om uppbäfvande af Rikets Ständers vid 1812 års Riksmöte fattade beslut
samt Colonien S:t Barthelemys återställande under Sveriges administration
och drätsel, äfvensom i 3:dje punkten om sättet och vilkoren för öns framtida
förvaltning samt de vid Colonial-Departementet anställde Tjenstemäns
och vaktbetjents bibehållande vid deras löner, har således, utom i den del
af ordställningen, som har afseende å öns i 2:dra punkten tillstyrkte afträdande
till någon fremmande magt, och hvilken del af Ridderskapet och
Adeln, i följd af dess serskilda beslut i sistnämnde fråga, ansetts böra i
öfverensstämmelse dermed rättas, blifvit af trenne Riks-Stånd bifallet, hvadan
Utskottet, jemlikt 75 § Riksdags-Ordningen, anser den af Bonde-Ståndet
beslutade återremiss
icke kunna i dessa delar till någon åtgärd föranleda.
b') Då tvenne Riks-Stånd likaledes bifallit Utskottets tillstyrkan i 2:dra
6
Stats-Utskolteta Memorial, N:o 291.
punkten af utlåtandet N:o 258, det Rikets Ständer måtte, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, i underdånighet uppdraga
åt Kongl. Majrt att, så snart tillfälle dertill kan sig yppa, till någon fremmande
magt afträda Colonien S:t Barthelemy på de tor Svenska Stats-Yerket
mest lörmonliga vilkor, som stå att erhålla, anser Utskottet sig böra
hemställa,
att Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet jemväl ville detta
Utskottets förslag antaga, för hvilket fall äfvenledes Ridderskapet
och Adelns skiljagtiga beslut, i afseende å ordställningen |i beslutet
om sättet och vilkoren för ön S:t Barthelemys framtida förvaltning
samt de vid Colonial-Departementet anställde Tjenstemäns
och vaktbetjents bibehållande vid deras löner, torde anses
hafva förfallit.
c~) Utskottets hemställan uti ^:Ae punkten af utlåtandet N:o 258, att
det belopp, stort 73,853 R:dr 16 sk. Banco, hvilket af Stats Contoret förskjutits
till underhåll af fri-Cadetter och pension åt General-Lieutenanteu
Suremain, må tills vidare uti Stats-Vei kets räkenskaper balaneeras, har, på
sätt ofvan är utredt, blifvit af Preste- och Borgare-Stånden bifallet; och
hemställer Utskottet,
att Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet måtte uti detta
beslut sig förena.
Skulle åter icke allenast Ridderskapet och Adeln afslå denna inbjudning,
utan äfven Bonde-Ståndet besluta, i enlighet med Ridderskapet och
Adelns mening, torde för frågans afgörande i Förstärkt Stats-Utskott, votering
få anställas, jemnlikt följande proposition:
Den, som anser, att det belopp, stort >73,853 R:dr 16 sk. Banco,
hvilket af Stats-Contoret förskjutits till underhåll af fri-Cadetter och pension
åt General-Lieutenanten Suremain, bör tills vidare uti Stats-Verkets
räkenskaper balaneeras, voterar
Ja ;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Tinner Nej, kommer detta belopp att i Stats-\erkels räkenskaper
afskrifva». t
Stals-Vtskotteta Memorial, N:o 292.
7
d) Uti betänkandet N:o 258 förekommer val icke något yttrande i
frågan, rörande den af Protocolls-Secreteraren vid Colonial-Departementet
L. J. Borings enka hittills åtnjutna pension 200 R:dr årligen; men då
nämnde, till sitt belopp mindre betydliga, pension icke lärer kunna bemälda
enka frånkännas, hemställer nu Utskottet,
att Enkan Boring mätte, lika med tjenstemånnen vid Colonial
Departementet,
uppföras å allmänna Indragnings-Staten, till fort
satt
åtnjutande derifrån af omförmälde 200 R:dr om året.
Stockholm den 3o April 1845.
N:o 292.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 1 Maj, kl. 1 e. no.
Memorial, med förslå/:/ lill Voterings-proposition, rörande ett län för
uppbyggandet af ny kyrka i Christinehamn.
(R.G.S. Afd.)
Enligt Stats-Utskottet tillhandakomna Protocolls-utdrag, hafva endast
2:ne Riks-Stånd, nemligen Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet,
bifallit Utskottets utlåtande N:o 216, hvaruti Utskottet afstyrkt de vid innevarande
Riksdag gjorde framställningar om ett lån för den förestående
nya kyrkobyggnaden i Christinehamn; hvaremot Preste- och Borgare-Stånden,
med afslag å ej mindre nyssnämnde, än Utskottets härom under N:o
267 ytterligaae afgifna utlåtande, på sätt hegardt blifvit, beviljat det sökta
lånet å ett belopp af 25,000 R:dr emot 3 procents ränta och 2 procents
årlig capital-afbetalning. Vid sådant förhållande och då hvarken Ridderskapet
och Adeln eller Bonde-Ståndet antagit den af Preste-Ståndet till
dem aflåtna inbjudning att instämma uti sistnämnde Stånds beslut i afseende
på denna fråga, så måste densamma, jemnlikt Regeringsformens 6g
genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott afgöras; för hvilket ändamål
Utskottet nu får föreslå följande voterings-proposition:
Den, som bifaller Stats-Utskoltets hemställan, att de vid innevaran
-
8
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 293.
de Riksdag gjorda framställningar, angående ett lån för uppbyggandet af en
ny kyrka i Christinehamn, måtte förfalla, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, hafva RiketsStänder för omförmälda kyrkobyggnad, beviljat
Christinehamns stads- och Warnums landsförsamlingar ett iåne-understöd
af aö.ooo R:dr att, emot 3 procents ränta och 2 procents årlig capital-afbetalning,
af allmänna medel utgå, i mon af kyrkobyggnadens fortgång och
sedan församlingarnes egna, härtill disponibla, tillgångar först blifvit använda.
Stockholm den 3o April 1845-
N:o 293.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 1 Maj, kl. 1 e. m.
Utlåtande, med anledning af erhållna ater remis ser, i fråga om ett
lån för reparerandet och utvidgandet af Ngköpings lärdomsskolas
locai.
(Rgs Afd.)
Det afstyrkande utlåtande, Stats-Utskottet under N:o 223 afgifvit öfver
Biskop Holmströms motion om beviljandet af ett låne-understöd å
3,ooo R:dr för Nyköpings skolhusbyggnads utvidgande och ändamålsenliga
iståndsättande, har endast af Bonde-Ståndet blifvit bifallet. De öfriga
Riks-Stånden hafva deremot till Utskottet återremitterat detta utlåtande,
på grund af följande emot detsamma framställda hufvudsakliga anmärkningar:
Då behållningen i Strengnäs Stifts Byggnads-cassa medtagits genom
den nyligen verkställda byggnaden af ett skolhus i Örebro, och reparationen
af skolhuset i Strengnäs, syntes det billigt, att Staten åtminstone med
den nu ifrågaställa obetydliga lånesumman bidrog till verkställigheten af
en högst behöflig utvidgning och reparation af skolhusbyggnaden i Nyköping,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 293.
9
ping, hvilken vore otillräcklig för det dervarande, ärligen sig ökande, antalet
lärjungar. Kongl. Majtt hade också redan i Nåder gillat den fördelia
reparations- och byggnads-arbete uppgjorda ritning, meri ehuru, äfven
med beräkning af hvad, som fordrades för att utföra några af Kongl. ÖfverIntendents-Embetet
dertill föreslagna tillägg, kostnaden allenast uppgick
till 3,593 R:dr 41 sk. 4 rst., hade samma arbete, i anseende till bristande
tillgångar, icke kunnat företagas. Byggnadscassan vore visserligen för närvarande
skuldsatt, men, om det äskade lånet erhölles,skulle detsammas återbetalning
af cassans medel med säkerhet kunna påräknas inom en liderymd
»f 10 år. För öfrigt kunde, såsom villkor för låuesummans utbekom mande,
förskrifvas, att dessförinnan borde visas, det Stiftets Consistorium medgifvit
byggnadscassans skuldsättning derför och å cassans vägnar åtagit sig
ansvarsskyldighet för återbetalningen. Med afseende å dessa med flera härvid
förekommande förhållanden, har blifvit yrkadt, att meranämnde lån
borde meddelas på 10 års tid, och vara räntefritt under 5 år, hvarefter 3
procents ränta skulle för lånet erläggas samt en femtedel af capitalet årligen
afbetalas, eller också hela capital-beloppet på en gång vid io:de årets
slut återgäldas.
Jemte handlingarne rörande ofvan omförmälda återremisser, har Utskottet
emoLtagit ett utdrag af Strengnäs Stifts Consistorii Protocoll för den
22 nästlidne Mars, enligt hvilket Consistorium förpligtat sig att, i egenskap
af föreståndare for Stiftets Läroverks byggnadscassa, ikläda denna cassa betalningsskyldighet
för det af Biskop Holmström föreslagna lån; utvisande
delta protocolls-utdrag derjemte, dels att kostnaden för reparationen
och tillbyggnaden å Nyköpings skolhus, uti det af Kongl. Öfver-Intendents-Embetet
granskade kostnadsförslag, vore upptagen till här ofvan
uppgifna belopp, dels ock att byggnads-cassans skuld, enligt sednaste bokslut,
utgjorde 4>o65 R:dr 29 sk. 3 rst.
Då genom nyssberörde till Utskottet ingifna Protocolls-utdrag de
skäl, hvarpå Utskottet hufvudsakligen grundat afstyrkandet af ifrågavarande
Jån, nu mera blifvit undanröjda; så och med afseende å ej mindre det
föreslagna lånets föga betydliga belopp, än deri åsigt, som i fråga om detsammas
beviljande, hos 3:ne Riks-Stånd gjort sig gällande; anser Utskottet
sig föranlåtet tillstyrka,
att, för skolhusets i Nyköping tillbyggnad och reparation, ett lån
Bih. till R. St. Brot. 1845. 4 Sami 1 Afd. 2 Band. 32 Höft. 2
10
Stats-UtikoHets Utlåtande, N.o 29#.
å Tre Tusende Riksdaler, må af Riksgälds-Contorets au egande tillgångar
Strengnäs Slifts Consistorium meddelas, emot skyldighet
att, efter fem års förlopp, årligen återbetala en femtedel af lånets
capital-belopp samt efter samma tid erlägga Tre procents
årlig ränta för den återstående lånesumman; Körande, innan lånet
af Riksgälds-Contoret utbetalas, bemälde Consistorium hafva dit
aftemnat sin, å Stiftets Läroverks byggnads-cassas vägnar, utgifna
förbindelse att de stadgade betalningsvillkoren behörigen fullgöra»
Stockholm den 3o April iS|5»
Na® 294.
Ånk. till Exp.-Utsk. d. 1 Maj, kl. i r. na.
Utlåtande, i anledning af vacht fråga om indragning af den åt
Pastorerne i Ottarps, Filestads och Nöbbelöfs sochnar af Malmöhus
Län upplåtne förlänings-spanmäh
(I. A.)
Uti ett till Bonde-Ståndet afgifvet memorial, hvarå Stats-Utskottet
erhållit remiss, har Riksdagsfullmägtigen Måns Persson från Malmöhus Län
fästät Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att, enligt ett Kongl. Bref af
den 9 Maj i555., pastorerne uti Ottarps socken af Luggude härad, Filestad
socken af Rönnebergs härad och Nöbbelöfs socken af Onsjö härad, i anseende
till deras dåvarande löneförmoners otillräcklighet, fått sig af kronans
tionde anslagne vissa behaglig tids förläningar, hvilka, oaktadt pastoratsinkomsterne
i sednare tider mångdubblats och det villkor, hvarunder berörde
förläningar blifvit medgifne, således upphört, fortfarande bibehållits. I afseende
på utgörandet af nämnde kronotionde, egde ock det missbruk rum,
alt Pastor ansåge sig berättigad att uppbära densamma, likasom prest-tionden,
in natura, nemligen antingen efter räkning på åkern med hvarje femtonde
kärfve, eller ock, der ackord ingåtts, "med sex kappar af hvarje uppskatladt
tunnland.’* I anledning häraf har motionären alltså föreslagit, att an
tingen
den åt Pastorerne i nämnde socknar på behaglig tid förlänte kronobonden
måtte indragas lill kronan, eller ock åtminstone, ehvad pastor an
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 294'.
If
såges böra bibehålla samma förläning eller icke, kronobonden i dessa socknar
måtte, i likhet med förhållandet uti andra socknar af berörde härader,
få utgå efter förmedling eller, såsom det benämndes, uti rinnande säd.
Den af kronan till kyrkoherdars i Skåne aflöning upplåtne förenings-
eller vederlags-spanmål är gifven, dels såsom ständig eller för alla
tider för mistadt landtgille eller kyrkogods, såsom tillökning i vissa pastoraters
inkomster, dels för gästning såsom personel nådebevisning åt vissa
prester. Förstnämnde slag af förlänings-spanmål kan icke indragas, hvilket
inhemtas af Kongl. Blefven den 7 October 1696 och 24 Octoher i8a3,
jemförde med 3 § i Presterskapets Privilegier; varande uti sistnämnde
Kongl. Bref stadgadt, att vid inträffande ledigheter af kyrkoherde-beställningar,
hvarvid spanmåls-anslag finnas, fråga om indragning af samma
spanmål icke kan uppstå, derest den icke är på behaglig tid upplåten, I
afseende på den så kallade behaglig tids förlänings-spanmålen är åter, enligt
Rikets Ständers vid nästlidne Riksdag fattade beslut och Kongl. Maj:ts
i öfverensstämmelse dermed under den 9 November 1840 till samtlige Consistorierne
aflåtne Ciiculaire-bref, förordnadt, att indragning till Stals-Verket
af dylik spanmål skall ega rum vid sådana lediga pastorater, der kyr
koherdarnes
behållne Jöne-inkomster, beräknade efter medlet af de tio si
sta
årens markegång, öfverstiga värdet af i5o tunnor spanmål.
Då nu, efter hvad Utskottet inhemtat, den uti förevarande motion
omförmälde, genom Kongl. Brefvet af den p Maj »555 åt Pastorerne i Ottarps,
Filestads cch Nöbbelöfs socknar upplåtne krono-tionde blifvit fastställd
att i ali framtid fortfarande utgå, lärer följaktligen fråga om densammas
indragning till Stats-Verket icke kunna, i strid mot ofvanåberopade författningar,
uppstå. I händelse åter krono-tionde-spanmål blifvit på behaglig
tid tilldelad någon af pastorerne uti förrberörde socknar, samt, på sätt motionären
antydt, årliga inkomsterne vid dessa pastorater öfverstiga värdet
af »5o tunnor spanmål, kommer, i afseende på nämnde spanmåls återgående
till kronan, att, vid nuvarande kyrkoherdes afgång, tillämpas stadgandet
nti högstberörde Kongl. Girculaire-bref af år 1840, utan alt härutinnan någon
serskild åtgärd från Rikets Ständers sida kan anses erforderlig. På
grund häraf hemställer Utskottet,
att Måns Perssons motion, så vidt den åsyftar indragning till
Stats-Verket af den åt kyrkoherdarne i förenämnde frenne socknar
upplåtne vederlags- eller förlänings-spanmål, må lemnäs utan
afseende.
12
Slats-Vlskottett Utlåtande, N:o 294.
Vidkommande åter motionärens yrkande, att berörde vederlags-eller
förlänings-spanmål, derest densamma skulle fortfarande bibehållas, måtte få
utgå "i rinnande säd”, så enär, jemlikt Kongl. Kungörelsen af den 3 April
1816, det är vederbörande församling obetaget att, i händelse af obelåteuhet
med nu brukliga sätt för prest-rättigheternes utgörande, derutinnan i
administrativ väg söka den ändring och rättelse, hvartill skäl kan vara för
handen, anser Utsksttet
denna del af motionen icke heller böra till någon åtgärd å Rikets
Ständers sida föranleda.
Stockholm den 3o April 1845-
STOCKHOLM,
Tryckt ho* \T. F. DALMAN, 1845.
Stats-Utskottets Memorial, Nio 295.
1
N:o 295.
Ank. till Exp. Etsk. den 1 Maj kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning aj Biks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande en i
utlåtandena N:is lil och 237 förekommande fråga,
(/. A.)
De frågor, som utgöra föremål för Stats-Utskottets ofvanberörde utlåtanden, äro,
enligt Utskottet tillhandakomne protocolls-utdrag, dels genom samtlige Riks-Ståndens;
dels genom trenne Riks-Stånds sammanstämmande beslut definitivt afgjorde, med undantag
allenast af det i utlåtandet N:o lil (pag. 6) framställde och i utlåtandet N:o
237 vidhullne förslag till stadgande, att förhöjning af en utaf Riks-Ståndens till markegångs-taxans
uppgörande utsedde Deputerade vidtagen prisbestämmelse icke må af
Kammar-Advocat-Fiscalen yrkas eller af Kammar-Collegium och StatsContoret medgifvas
i de fall, då nämnde pris motsvarar eller öfverstiger medium af de värden ,
som för samma räntepersedel finnas upptagne uti de till ledning vid markegångs-sättningen
i författningsenlig ordning inom districtet aflemnade priscouranter. Detta förslag
är nemligen af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet afslaget, men af Borgare-
och Bonde-Stånden bifallet; vid hvilket förhållande och då, efter Utskottets tanka,
förevarande fråga icke är att hänföra till sådana, uti 69 §. Regerings-Formen
omförmälde, äi enden, hvilka, sedan två Riks-Stånd derutinnan stadnat emot två, skola
genom votering i förstärkt Stats-Utskott afgöras, hemställer Utskottet,
att det i berörde afseende föreslagne stadgande må förfalla.
Stockholm den 30 April 1845.
Bih. till R. St. Prot. 1845. 4 Sami., 1 Afd., 2 B:d,, 33 Haft. 1
2
Stats-Vtskottets Utlätajide, N:o 296.
N:o 296.
sink. till Exp. Utsk. den 1 Maj kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning af erhållne äterremisser å betänkandet N:o 198,
angående dags-verksskyldighetcr för hemmansegare å ön Hven.
(/. A.)
Enligt förenämnde betänkande, hvilket af Ridderskapet och Adeln blifvit bifallet,
men af de 3:ne öfrige Riks-Stånden återremitteradt, hade Stafs-Utskottet ansett sig
icke kunna tillstyrka någon åtgärd å Rikets Ständers sida, i anledning af en uta^
Måns Persson från Malmöhus Län väckt motion, att hemmansegarne å ön Hven måtte
befrias från den arbets-skyldighet till Uranienborgs kungsgård, hvilken de genom ett.
år 1688 afslutadt contract sig åtagit, emot det att de i stället blefve skyldige att erlägga
sina hemmans-räntor på det sätt, hvarpå desamma före nämnde contracts tillkomst
utgått, eller ock att, i händelse detta icke kunde bifallas, de af berörde hemman
utgående grundskatter måtte undergå billig jemkning och nedsättning.
De emot detta betänkande inom Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden framställde
anmärkningar äro hufvudsakligen följande: att då hemmansegarne å Hven genom
1688 års ofvanberörde contract åtagit sig ifrågavarande arbetsskyldighets utgörande
till Uranienborgs kungsgård, emot rättighet att å sina hemmans-räntor åtnjuta en afkortning
af 6 daler Silfvermynt för hvarje | mantal, hvilken afkortning vid nämnde
tid säkerligen motsvarade dagsverksskyldighetens värde, vöre häraf en klar följd, att
sedan, efter kungsgårdens utarrendering, Kronan icke vidare behöfde arbetet in natura,
utan derför äskade contant betalning af hemmansegarne, denna betalning icke bordt
i vidsträcktare mån utgöras, än till lika belopp med den beviljade ränteafkortningen 6
daler s. m, för hvarje | mantal, reduceradt till nu gångbart mynt; men att emedlertid
det motsatta förhållande nu inträffat, att, i följd af tillökning i kungsgårdens
åkerjord, nämnde dagsverks-skyldighet ständigt blifvit mera betungande och slutligen
år 1811 bestämd att för hvarje | mantal af omkring 30 tunnlands areal utgå med
22 öke- och 45 drängedagsverken, hvarför lösen, efter 1842 års markegångstaxa, erlagts
med 48 Rdr. 32 sk. Banco. Vid sådant förhållande kunde icke dragas i tvifvelsmål,
att ju de medellöse hemmansegarne härigenom finge, utan gilltigt skäl, vidkännas
en beskattning, mångdubbelt öfverstigande den genom 1688 års contract beviljade
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 296.
3
afkortning i hemmanens räntor. På grund häraf och enär det jemväl ur politisk
synpunkt vore mindre väl beräknadt att åt invånarne å ifrågavarande uti närheten
af en främmande stat belägna ö bereda anledning lill en rättmätig klagan öfver alltför
tryckande skattebördor, är alltså yrkadt, att en billig nedsättning uti berörde dagsverksskyldigheter
måtte hemmansegarne å ön Hven förunnas och, för sådant ändamål,
den af Kongl. Majit i Nåder anbefallde och under sistlidne ■ sommar påbörjade undersökning
rörande de dagsverkskyldigheter, hvilka utgöras till innehafvare af de uti
Skane belägna, lill militim-boställen upplåtne, kungs- och kungsladugårdar, få utsträckas
äfven till de på berörde ö utgående dagsverksskyldigheter. Slutligen är ock den
upplysning meddelad, att det ärende, hvilket utgör föremål för ifrågavarande motion,
redan under 1823 års Riksdag varit i administrativ väg understäldt Kongl. Majit Nådiga
pröfning, men att Kongl. Majit i Nåder förklarat Sig icke kunna å den gjorda framställningen
fästa något afseende, hvadan det alltså syntes vara af nöden, att Rikets
Ständer upptoge denna fråga och beredde den jemkning, som af behofvet vore påkallad.
Uti underdånig skrifvelse af den 30 December 1840, begärde Rikets då församlade
Ständer, att en fullständig och noggrann undersökning mätte anställas, angående
sådane uti hemmanens ränta och skattläggning icke inbegripna dagsverks- och arbelsskyldigheter,
som in natura utgöras till kronans hemman och lägenheter, hvilka
såsom boställen m. m. äro embefs- och tjenstemän anslagne eller till inrättningar uplåtne,
hvarvid borde utredas, huru dessa skyldigheter tillkommit och hvarpå de sig
grunda, hvarjemte Rikets Ständer, hvilka för sin del beslutat, det åliggandet att in
natura utgöra omförmälde dagsverksskyldigheter skulle, vid nuvarande innehafvares afgång,
uphöra samt vederbörande deremot erhålla contant ersättning, beräknad efter
årets markegångs-pris,— tillika i underdånighet anhöllo, att sedan nämnde undersökning
försiggått och vederbörande blifvit hörde, samt i betraktande kommit, huruvida
antingen den lösen, som för ifrågavarande dagsverksskyldighet komme att erläggas,
lämpligen må kunna till Stals-Verket indragas, emot anvisande af Statsanslag till dem,
som vore till dagsverkens åtnjutande berättigade, eller på hvad sätt annars lämpligast
skulle kunna dermed förfaras, Kongl. Majit täcktes Nådig Proposition i ämnet till Rikets
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 296.
Ständer aflåta; och har, efter hvad Utskottet inhemtat, den sålunda begärde undersökning
blifvit, i afseende på de i Skåne utgående dagsverkskyldigheter, under sistlidet
år genom Kammarrådet och Riddaren Cassel, på Nådig befallning, anställd och
i det närmaste fulländad.
I följd af de utaf 3:ne Riks-Stånd meddelte återremisser å betänkandet N:o 198,
har Utskottet tagit detta ärende i förnyadt öfvervägande; och då Utskottet härvid, å
ena sidan, icke kunnat undgå att inse och erkänna de flerfaldiga olägenheter, hvilka
från dagsverksskyldigheters utgörande in natura äro oskiljagtiga, enär nemligen ett
sådant åliggande ostridigt medför ett menligt inflytande på de dagsverksskyldiga hemmanens
jordbruk, och räntetagaren dessutom häraf i allmänhet icke hemtar den fördel, som
dermed varit afsedd, samt å andra sidan det icke är tvifvel underkastadf, att det belopp,
hemmansegarne å Hven för närvarande måste i lösen för dem åliggande dagsverksskyldigheter
erlägga, vida öfverstiger värdet af den nedsättning i hemmanens räntor,
hvilken, enligt 1688 års meranämnde contract, blifvit hemmansegarne såsom ersättning
för den åtagne arbetsskyldigheten medgifven, vid hvilket förhållande bemälde hemma
nsegare synas ega gilltiga anspråk på tillgodonjutande af någon lindring i meranämnde,
för deras i allmänhet svaga hemman tryckande, beskattning, har Utskottet funnit
sig böra, rned frånträdande af sin i betänkandet N:o 198 yttrade åsigt, hemställa,
att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
den pågående undersökningen angående dagsverksskyldigheter i Skåne
måtte jemväl utsträckas till ifrågavarande, hemmansegarne å ön Hven
åliggande, dagsverksskyldigheter, samt att, efter det i berörde afseende
förslag blifvit uppgjordt till en sådan jemkning och nedsättning af den
för desse sistnämnde arbetsskyldigheter utgående lösen, som med rättvisa
och billighet öfverensstämmer, Kongl. Maj:t täcktes till Rikets näst
sammanträdande Ständer i ämnet aflåta Nådig Proposition.
Stockholm dén 30 April 1845.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 297.
5
N:o 297.
Ank, till Exp. Ut sk. d. 1 Maj kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å betänkandet N-.o 241, angå
ende
väckt fråga dels om framtida försäljning af kungsgårdar ock andra
kronolägenheter, dels om förändring af de i afseende på utarrendering
af kronans fasta egendomar å landet nu gällande föreskrifter.
(/. A.')
l:o Från Bonde-Ståndet har Stats-Utskottet erhållit återremiss å sin uti betänkandet
N:o 241 gjorde hemställan, alt de af Herr Danckwardt och Lars Bygden väck
le
motioner om en allmän skatteförsäljning af kungsgårdar och andra krono-lägenheter,
äfvensom den förstnämndes förslag, rörande inskränkning i tiden för dylika lägenheters
utarrenderande, icke måtte till någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda;
men som betänkandet i denna del blifvit af de trenne öfriga Riks-Stånden godkäridf,
hvadan, jemlikt 75 §. Riksdags-ordningen, förevarande fråga är af Rikets
Ständer afgjord,
lärer något vidare yttrande i detta ämne från Utskottets sida icke erfordras.
2:o Det af Utskottet uti betänkandets sednare del under momentet l:o föreslagne
stadgande, att, vid framtida utarrenderingar af kungs-och kungs-ladugårdar samt andra
krono-Iägenheter, hvilkas arrenden ingå till Stats-Verket, bör utsättas så väl ett minimum
som ett maximum för arrendets belopp, är af Ridderskapet och Adeln samt
Preste- och Borgare-Stånden bifallet, dock af Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
med det tillägg, att framför orden »ett minimum» skulle införas orden »vid
hvarje Auctions-lillfälle»; hvaremot Bonde-Sfånjlet återremitterat jemväl denna del af
betänkandet.
Utskottet, som, vid berörde förhållande, funnit den meddelte återremissen icke
6
Stats-Vtskottets Utlåtande, N:o 297.
kunna till någon åtgärd å Utskottets sida föranleda, får till Preste- och Bonde- Stånden
hemställa,
att det af de 2:ne öfrige Riks-Stånden beslutade ofvannämnde tillägg
måtte, såsom medförande ökad tydlighet, få uti den af Utskottet föresiagne
bestämmelse inflyta.
3:o Likaledes har Bonde-Ståndet till Utskottet återremitterat de af Utskottet under
mom. 2 och 3 tillstyrkte sladganden, dels angående grunderne för maximi- och
minimi- beloppens fastställande, dels rörande Kammar-Collegii pröfningsrätt i detta
ämne. Som likväl dessa momenter äro af de 3:ne öfrige Riks-Stånden bifallne, och de
deruti omförmälde frågor således, enligt 75 §. Riksdags-Ordningen, af Rikets Ständer
afgjorde,
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
4:o Vid föredragning af 4:de mom. utaf Utskottets ifrågavarande förslag, har Ridderskapet
och Adeln beslutat, att nämnde moment skulle erhålla följande lydelse: »Derest
förre hemmans-innehafvaren egendomen väl brukat, äge han eller, i händelse han
med döden afgått, hans enka eller barn, optionsrätt, eller rättighet att öfvertaga arrendet
till maximi-summan. Begagnas icke options-rätten, och flere anbud ske till
maximi-summan, erhålle den arrendet, som derjemte bjuder högsta confanta städja för en
gång. Skulle åter vid Auctionen hvarken förre hemmans-innehafvaren eller någon
annan bjuda det utsatta minimum, bör i sådant fall hemmanet på Auction bortarrenderas
till den mestbjudande, utan att förre innehafvaren dervid någon options-rätt njuter;»
hvarjemte Ridderskapet och Adeln inbjudit de öfrige Riks-Stånden att uti ofvannämnde
beslut sig förena. Berörde inbjudning är ock af Borgare-Ståndet antagen;
hvaremot Preste-Ståndet bifallit Utskottets förslag oförändradt samt lagt till handlingarne
Ridderskapets och Adelns förrbercrde inbjudning. Från Bonde-Ståndet är slutligen
detta moment, i likhet med öfriga delar af betänkandet, återremitteradt, i följd
af framställde anmärkningar, dels att momentet i allmänhet saknade tydlighet, dels att
deruti icke funnes antaget något stadgande, huru förhållas borde i de fall, då af tvenne
eller flere speculanter gjordes anbud, upgående till maximi-summan, eller om och
Stats-Utshottets Memorial, N:o 298.
till hvad belopp säkerhet för arrendets fullgörande skulle aflemnas.
Med anledning af dessa anmärkningar} emot Utskottets i förevarande 4 mom.
framställde förslag och då 2:ne Riks-Stånd förenat sig om ett från samma förslag endast
till någon del afvikande beslut, har Utskottet trott sig böra
inbjuda Preste- och Bonde-Stånden att medgifva, det ifrågavarande 4:de
moment må erhålla den af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
godkände, ofvan intagne, lydelse.
Stockholm den 3o April 1845.
N:o 298.
Arik. till Exp. Etsk. den 1 Maj, kl. 1 e. m.
Memorial, angående gratification ät Förste Hof-Intendenten m. m. Welin.
I följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande den 22 Juli näsllidet år,' har Ledamoten
i Kongl. Stats-Contoret, Herr Förste Hof-Intendenten och Riddaren P. G.
fjelin tillhandagått Stats-Utskottet med nödiga upplysningar vid behandlingen af Stats,
reglerings- och andra frågor ; Och då Riksdagen nu förmodas snart tilländagå, har
Utskottet ansett sig böra hos Rikets Ständer hemställa, att, på sätt tillförene egt rum,
något lämpligt vedermäle af Rikets Ständers erkänsla må gifvas för Herr Förste HolIntendentens
nitiska och för Utskottet gagneliga biträde, i hvilket afseende vördsamt
hemställes,
att Rikets Ständer måtte för Herr Förste Hof-Intendenten Welin, å Riksgälds-Contoret
anvisa en gratification af Ett Tusende (1000) R:dr banco.
Stockholm den 30 April 1845.
8
Stats-Utskottets Memorial, N;o 299’
N:o 299.
sink* till Exp. Vtsk. den 1 Maj, kl. 1 e. m.
Memorial, angående slutligt bestämmande af arfvodet Jer dea i Utskottet
anställde Kamereraren.
Uti Memorialet N:o 98, rörande, bland annat, aflöningen för den hos Stats-Utskottet
anställde Kamereraren, som under tiden uppburit i förskott 80 R:dr i månaden,
förklarade Utskottet sig vilja närmare Riksmötets slut föreslå det belopp, nämnde
Kamererare skäligen borde tillerkännas; Och får Utskottet, sedan det erfarit, att bemälde
tjenstemans göromål varit både trägna och magtpåliggande och att upprättandet
af Riks-Staten, hvarmed Kamereraren ännu är sysselsatt, erfordrar mycken omtanka
och noggranhet, härigenom tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte, såsom fyllnad i det af Kamereraren uppburna
arfvodes belopp, till och med denna dag räknadt, tillägga honom, i ett
för allt, en summa af 400 R:dr B:co, att från Riksgälds-Contoret utgå.
Upplysningsvis meddelas, att, vid nästlidne Riksdag, Kamererären i Statsutskottet
uppbar hela tiden 4 R:dr om dagen, samt att hos nuvarande Stats-Utskott
varit anställd 1 Canzlist mindre, än vid det föregående Riksmötet, hvarigenom ett trac-tamente
af 3 R:dr om dagen besparats.
Stockholm den 30 April 1845.
Reservationer:
Af Herr Falley, som ansåg arfvodet för Kamereraren böra bestämmas till 1000
R:dr i ett för allt.
Af Herr Norin: »Då samtelige tjenstemännens vid Utskottet aflöning blifvit be
stämd
till lika belopp, som vid nästlidne Riksdag fastställdes, synes mig icke det ringaste
-
Stats-Utskottets Memorial, N:o 300.
9
gaste skäl förefinnas att i afseende fl Kamereraren härifrfln göra något undantag,
helst hans göromål nu varit af enahanda beskaffenhet och lika trägenhet som förr,
hvadan jag för min del reserverar mig mot Utskottets beslut och yrkar, att Kamererarens
aflöning måtte bestämmas till 4 R:dr B:co om dagen, från antagandet och så
länge hans biträde erfordras.»
Häruti instämde Friherre Stjernstedt, A. V., Herr von Celsing och Prosten
Berlin.
N:o 300.
Ank. till Exp. Etsk. d. 2 Maj, kl. 7 c. m.
Memorial, rörande skedd votering i frågan om anslag till ett NationalMuseum.
Öfver följande i Stats-Utskottets memorial N:o 244 omförmälda, af Riks-Stånden
godkände, proposition har Förstärkta Stats-Utskottet denna dag voterat:
»Den, som, med bifall till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 202, vill, att för bildande
af ett National-Museum, skola beviljas 500,000 R:dr, hvaraf upkommande besparing bör
Riksgälds-Contoret tillgodoföras, och att Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition
å nämnde Contor nu må anvisa en summa af 150,000 R:dr, härmed början till upfö
rande
af byggnad för samma National-Museum bör ske, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer något anslag till ifrågavarande föremål icke att beviljas.»
Resultatet af omröstningen har varit 60 Ja och 58 Nej samt 1 casserad sedel.
Och som Ja vunnit, hafva Rikets Ständer beslutat, i enlighet med ja-propositio
nens
lydelse.
Stockholm den 2 Maj 1845.
Bilt. till R. St. Brot. 1845. 4 Sami., 1 Ajd., 2 Bal., 33 Haft.
2
10
Stats-Utskottets Memorial, N:o 301.
N:o 301.
Ank. till Exp.
Memorial, angående verkställd omröstning öfver 2:ne i Memorialet JS:o
260 omnämnde frågor.
Förstärkta Stats-Utskottet har denne dag sammanträdt och anställt votering öfver
nedannämnde, i Stats-Utskottets Memorial N:o 260 föreslagna och af samtlige RiksStånden
gillade propositioner:
l:o
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att anslaget för Styrelsens öfver Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader aflöning må oförändradt bibehållas med 8000 R:dr om året,
eller för 3 år, 24,000 R:dr, voterar
Ja;
Den det ej vill,
Nej.
Vinner Nej, beviljas det af Kongl. Maj:t, till aflöning af den personal, som erfordras
för Styrelsen öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader äskade anslag, 9,766
R:dr 32 sk. årligen, eller för 3 år 29,300 R:dr.
Voteringens resultat har varit 51 Ja och 67 Nej samt 1 casserad sedel; i följd
hvaraf och då Nej vunnit, ifrågavarande anslag blifvit bestämdt till 9,766 R.dr 32 sk.
årligen eller för 3 år 29,300 R:dr.
2:o
Den, som bifaller Stats-Utskottets förslag, att det af Kongl. Maj:t för anskaffande
utaf hingstar af utländsk ädel race för Strömsholms och Ottenby Stuterier äskade anslag
för en gång, 10,000 R:dr, icke må beviljas, voterar
Ja;
Den det ej vill
Nej.
V inner Nej, beviljas det af Kongl. Maj:t för berörde ändamål äskade anslag af
10,000 R:dr.
Stats-Vt skottets Memorial, JV:o 302.
11
Voteringen har utfallit med 65 Ja och 54 Nej; hvadan och som Ja vunnit, Rikets
Ständer ansett sig icke kunna bifalla utgående af det ifrågaställda anslaget.
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet härmed skolat anmäla.
Stockholm den 2 Maj 1845.
N:o 302.
Arik. till Exp. Etsk. den 2 Maj, kl, 7 e, m.
Memorial, angående verkställd votering i frågan om de till Emans upprensning
beviljade Statsbidrag.
Sedan Riks-Stånden godkänt den i Stats-Ufskottets Memorial N:o 266, uti frågan
om Statsbidragen lill Emåns uprensning föreslagna omröstningsproposition, har Förstärkta
Stats-Utskottet denne dag deröfver voterat:
Den, som, lika med Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, bifaller, att det
vid sista Riksdag för Emåns uprensning beviljade lån af 35,000 R:dr må, emot enahanda
villkor och förbehåll i afseende på arbetets utförande m. m., som då stadgades,
få, i likhet med den för samma företag dessutom anslagna summa af 10,000 R:dr,
utgå såsom Slats-anslag utan återbetalningsskyldighet, voterar
Ja;
Den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, är, i öfverenstämmelse med Borgare- och Bonde-Ståndens beslut,
framställningen om den för ifrågavarande företag beviljade lånesummas utgående såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet afslagen.
Voteringen har utfallit med 45 Ja och 74 Nej.
Som Nej vunnit, är i detta fall af Rikets Ständer beslufadt, i enlighet med Contra
propositionens
lydelse; hvarom Förstärkta Stats-Utskottet skolat underrättelse meddela.
Stockholm den 2 Maj 1845.
I
12
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 303.
N:o 303.
duk. till Exp. Etsk. d. 2 Maj kl, 7. e. m.
Memorial, rörande skedd omröstning i frågan om anslag till nykterhetsskrifters
utgifvande.
Jemlikt nedannämnde, i Stats Utskottets Memorial N:o 277 föreslagna och af samtlige
Riks-Stånden godkände voterings-proposition, har Förstärkta Stats-Uskottet denna
dag anställt omröstning.
Den, som anser något anslag till nykterhets-skrifters utgifvande icke böra beviljas,
röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer ett anslag af 3,000 R:dr att ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition, för att, på sätt pröfvas lämpligt, användas till tjenliga nykterhets-skrifters
utspridande bland folket.
Voteringen har utfallit med 79 Ja och 39 Nej, samt en casserad sedel, i följd
hvaraf, och då Ja vunnit, Rikets Ständer ej funnit skäl bevilja det ifrågasatta anslaget
; hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat anmäla.
Stokholm den 2 Maj 1845.
STOCKHOLM, hos Carl Deleen, & W. E. Kallström. 1845.
Stats-Utskottets Memorial, N.o Boj.
N:o 304
Ank. till Exp.-Utsk. d. 3 Maj, kl. 11 f. m.
Memorial, med uppgift d Stats fyllnadssumma/! samt det för
Riksgälds Contorets årliga utgifter erforderliga belopp.
(Hiksg.-A/dj
Efter erhållen kännedom om Rikets Sländers, genom bifallandet af Bevillnings-Utskottets
Betänkande N:o 37, nyligen fattade beslut, angående beräkningen
af Stats-Verkets extraordinarie inkomster, bestående af sjötulls-,
saluaccis-, post- och charta-sigillata-medlen samt bränvinsbrännings-afgiften,
är Stats-Utskoltet nu mera i tillfälle uppgifva den så kallade Slatsfyllnadssumman,
eller det belopp, som, enligt de af Rikets Ständer godkända beräkningar
öfver ordinarie och extraordinarie Statsinkomsterna, för innevarande
och påföljande år, intill Rikets Ständers nästa sammankomst, erfordras,
för att betacka skillnaden emellan dessa inkomsters nu beräknade belopp
och de anslagssummor, hvilka, vid denna Riksdags stats-reglering, blifvit under
Riks-Statens samtliga utgiftstitlar uppförda. Och då Utskottet nu går
»tt för Rikets Ständer uppgifva beloppet af omförmälda summa, anser sig
Utskottet, i sammanhang härmed, jemväl böra meddela den i grundlagarne
föreskrifna uppgiften å Riksgälds-Contorets årliga behof, som genom allmän
bevillning måste fyllas.
l:o
I öfverensstämmelse med Rikets nu församlade Ständers under N:ris
30, 82, 83, 84, 85, 86, 87, 88 och 89, till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga
skrifvelser, angående regleringen af utgifterna under Riks-Statens huf»
titlar, och med iagltagande af de tillökningar, hvilka, genom sedermera beviljadt
förslagsanslag till ersättning för tillkallade vittnen i gröfre brottmål
(Stats- och Lag-Utskottens Utlåtande N:o 107) samt åtskillige Kyrkoherdar
tillerkänd lönefyllnad (Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 199 och 251) uppkommit
i 2:dra och 8:de hufvudtitlarnes slutsummor, utgöra de å Riks-Staten
jör innevarande och efterföljande år uppförda utgifter nedannämnde
belopp, nemligen:
Bih. till R, St. Prot. l8jS, j Sami. 1 A/d. 2 Band. 34 Haft. 1
2
Stati-Utskottets Memorial, N.O 3oj}.
Under l:sta Hufvudtiteln, innefattande anslagen till Kongl. Hof- ock Slotts
Staterne,
686,700: — —
„ 2:dra dito, anslagen för Justitie-Departementet, 811,100:
„ 3:je dito, anslagen för Utrikes Departementet, . 225,650: — —
„ 4:de dito, anslagen för Landtjörsvars Departe
mentet,
. 4,118,240:
„ 5:te dito, anslagen för Sjöförsvars-Departementet, 1,414,100: •— —
„ 6:te dito, anslagen för Civil-Departementet, . . 860,740: •— .—
„ 7;de dito, anslagen för Finans-Departementet, . 1,705,600: — —
„ 8:de dito, anslagen för Ecklesiastik-Departementet, 1,038,200: — —
„ 9:de dito, Pensionsstaterna och allmänna Indragnings
staten,  524,460: — —
Summa R:dr 11,384,790: —
Häremot komma de ordinarie Stats-inkomsterna att
å samma Riks-Stat, enligt Stats-Utskottets af Rikets Stander
godkända beräkning, upptagas till 4,448,430: — —
De till Kongl. Stats-Contoret ingående,
uti Regerings- Formens 60 §
uppgifna, extraordinarie Statsinkomster
äro uti Bevilluiiigs-Ulskoilets ofvan
åberopade Betänkande beräknade
till följande årliga belopp, nemligen:
Sjötullsmedlen till .3,700,000:
Salu accismedlen Lill 11,000:
Postmedlen till . . . 575,000:
Charta-Sigillata
afgijten
till . . . 500,000:
och Bränvinsbrän
nings
afgijten till 670,000:
eller tillsammans till  5,456,000: — —
Såsom Restantier beräknas, jemlikt
Stals-Ulskottets, i afseende på beräkningen
häraf, bifallna Inkomst-betänkande
155,000 — —
Då nu sammanräknade beloppet af dessa ärliga inkomsl
summor,
utgörande ............ 10,059,430: — —
Stals-Ut-holtels Memorial\ IV:o 3o4•
3
»fdrages från den förut uppgifna summan af Riks-Statens
utgiftstitlar, så visar sig, att den brist, eller skillnad
emellan ifrågavarande statsinkomster oell statsutgifter,
som genom allmän bevillning måste fyllas, utgör R:dr 1,325,360: — —•
Dock som, enligt hvad Bevillnings-Utskottets Betänkande utvisar, deri af
samma Utskott uppgjorda beräkning öfver Stats-Verkets inkomst af tullmedlen,
till en del, är grundad på de förhöjda införselsafgifter, Rikets nu församlade
Ständer beslutat, men bestämmelserna angående, dessa ökade afgifter,
icke loide komma att under innevarande års lopp tillämpas; så och enär
följaktligen den häraf förväntade och beräknade tillökning i tullinkomsten
ej lärer uppkomma förr, än från och med nästa år, torde den beräkning af
tullmedlen, Bevillnings-Utskottet föreslagit, dessförinnan icke böra vidtaga;
hvaremot, såsom Stats-Verkets inkomst af nyssnämnde medel for innevarande
år, endast synes böra beräknas ungefärligen enahanda belopp, som denna
inkomst under de sednare åren utgjort. Vid nu anförda förhållande och
då, på sätt Bevillnings-Utskottet uppgifvit, tullinkomsten, efter afdrag af alla
alkortningar och sista årens spannmålstull, under åren 1839 lill och med
1843 i medeltal uppgått till ett årligt belopp af 3,581,984 R:dr 44 sk. 2
r:st., anser Siats-Utskottet ifrågavarande inkomst för år 1845 kunna och böra
beräknas till 3,550,000 R;dr, hvilken summa med 150,000 R:dr understiger
den utaf Rikets Ständer fastställda beräkning af tullmedlen för den kommande
tiden. Härigenom uppkommer således för detta år en sistnämnde
summa motsvarande tillökning i det ofvan uppgifna belopp af 1,325,360
R:dr, som erfordras för fyllandet af bristen vid den nu verkställda regleringen
af Stats-Verkets inkomster och utgifter; och får Utskottet alltså,
under förutsättning, att Rikets Ständer bifalla den af Utskottet nu föreslagna
särskilda beräkning af detta års tullinkomst, hemställa,
att den stimma, som till statsbehofvens fyllande bör utgå af allmänna
bevillningen och Kongl. Stats-Contoret, efter Mars månads
ingång, förskottsvis utaf Riksgälds-Contoret tillhandahållas, må bestämmas
till En Million Fyrahundra Sjuttiofem Tusen Trehundra
Sextio Riksdaler för innevarande år 1845 samt till En Million
Trehundra Tjugefem Tusen Trehundra Sextio Riksdaler
för år 1846 och derpåföljande år, intilldess nästa Riksdags statsreglering
vidtager.
Härvid anser sig Utskottet böra upplysa, att, under sistförlidne Riksdag,
statsfyllnadssuminan bestämdes för år 1831 till 1,608,500 R:dr och för de
4
Stats-Utskottets Memorial* N.o 3 of
följande åren till 1,505,500 R:dr, samt att följaktligen 1845 års statsfyllnadssumma
understiger det belopp, som afsågs vid fastställandet af den för
detta år utgående allmänna bevillning, hvilken under nästa års lopp till
Riksgälds-Contoret inflyter.
2:o
Till utredande af det belopp, sora utaf allmänna bevillningen för de
kommande åren erfordras för Riksgälds-Contorets ränteutgifter och förvaltningskostnader
samt förestående »fbetalningar å detta Verks skulder äfvensom
Riksdags- celi Revisions-kostnsrder m. m. under åren 1845, 1846 och
1847, har Utskottet låtit uppgöra och får härhos bifoga ett sammandrag öfver
ej mindre alla dessa utbetalningar under hvart och ett af de 4 sednast
förflutna åren, än samma utgifters förslagsvis beräknade belopp under innevarande
oeh nästföljande 2:ne år. På sätt detta sammandrag visar, hafva
ifråga varande utgifter blifvit beräknade:
för år 1845 till R:dr 667,000:
„ år 1846 till ........... „ 529,000:
och för år 1847 till ,....„ 565,000: — —
eller för alla 3 åren till 1,761,000
Enligt en dylik, härhos jemväl bifogad, beräkning öfver
Rikgälds-Contorets inkomster under samma år, med undantag
af de till Contoret ingående bevillningsmedel samt kort-och
tidningsslämpel-afgifler, jemte de till extra eller tillfälliga
Stats-ulgifter anvisade serskilda tillgångar, har Utskottet ansett
besagde inkomster kunna antagas utgöra
är 1845
R:dr 197,000
år 1846
166,000
år 1847  „ 247,000:
och således tillsammans R:dr 610,000: — —.
hvilken inkomstsumma understiger det nyss beräknade beloppet
af Riksgälds-Contorets utgifter under samma tid
med
R:dr 1,151,000: — —
eller i medeltal för hvart och ett af meranämnde 3:ne år
med
R:dr 383,666: 32. _
Denna årliga brist minskas dock genom de till Riksgälds-Contoret
inflytande och för sådana utbetalningar,
hvarom‘nu är fråga, jemväl disponibla afgiflerua för
Transport 383,666:32. —
Stats-Vt skottets Memorial, N:o 3o4•
S
Transport
tidnings- och kortstämplingen. Då således dessa afgifter,
af hvilka den förra, eller tidningsstämpelafgiften,
uti Bevillnings - Utskottets ofta åberopade Betänkande
blifvit beräknad till ett årligt belopp
af
. . B:dr 11,500:
och den sednare, eller körtstäm
pelafgijtenj
till
18,400: •— —
med deras sammanlagda belopp
afräknas från berörde brist, utgör återstoden, till hvars
fyllande en deremot svarande andel af allmänna
bevillningen måste användas, R:dr
Men i sammanhang härmed anser sig Utskottet tillika
böra erinra, hurusom Riksgälds-Contoret, utom de vid
innevarande Riksdag beviljade och, till utgående för
en gång eller under 3:ne år, å detta Verk anvisade
tillfälliga Statsutgifter, fått sig ålagdt att, för folkundervisningens
befrämjande, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition, årligen till och med det år, då nästa
Riksdag slutas, utbetala följande Summor, nemligen :
till understöd för folkskollärares aflöning inom de socknar,
der Statsbidrag härtill kanerfordras 20,000; — —
till Folkskolelärare-Seminarierne . . 9,100; — - c
och till stipendier för eleverne vid
nämnde Seminarier  12,000: — —
Tillsammans årligen R:dr 41,100: — —
Enär nu dessa anslagssummor, i anseende till ej
mindre deras beskaffenhet, än den tid, hvarunder de
skola fortfara, synas lämpligast böra hänföras tili de af
allmänna bevillningen utgående utgifter, så tillägges
desammas belopp ...........
den för Riksgälds-Contorets utbetalningar erforderliga
bevillningssumma.
Likaledes upptages bland enahanda utbetalningar
innevarande samt kommande års anslag ....
till ersättning åt Garnisonsskolan i Christianstad för
den, under namn af portpenningar, till samma sko
-
383,666: 32. —
29,900:
353,766: 32.
41,100;
240:
6
Stats-Utskcttets Memorial, N--o 3o4.
ia erlagda, men efter sednaste Riksdag afskaffade
afgift.
Med inberäkning af nu tillagda serskilda utgiftssummor,
behöfver Riksgälds-Contoret således att för sina
ränteutbetalningar samt förvaltnings- och uppbördskostnader
jemte öfriga utgifter, dertill andra tillgångar icke
blifvit afsedda, använda utaf allmänna bevillningen, från
och med innevarande år, ett årligt belopp af. . . . 395,100: 32. —
I anseende härtill, och då Riksgälds-Contorets tillfälliga utgifter möjligtvis
kunna komma alt något öfverstiga deras nu beräknade belopp, tillstyrker
Utskottet fördenskull,
alt utaf den allmänna bevillning, som Rikets Ständer vid denna
Riksdag sig åtaga, en rund summa af Fyrahundra Tusen R:dr må
för Riksgälds-Contorets nyssnämnde årliga behof anvisas.
3:o.
Enligt hvad redan förut är uppgifvet, utgör den för Stalsbebofvens fyllande,
från och med nästa år, erforderliga summa af allmänna bevill
ningen
R:dr 1,325,360: — —
och då härtill lägges den för Rikagälds-Contorets
behof nu tillstyrkta bevillningssumma ... „ 400,000: — —
uppkommer ett årligt belopp af
1,725,360; — —
som genom allmän bevillning måste anskaffas för fyllandet af Stats-Verkets
och Riksgälds-Contorets behof under nästkommande och derpå följande år;
men på det att bevillningen äfven för dessa år målte varda bestämd till
en jemn summa, anser sig Utskottet böra hemställa,
att allmänna bevillningens belopp vid innevarande Riksdag må
fastställas till En Million Sjuhundra Tretio Tusen Riksdaler;
hvilket belopp med 275,000 R;dr understiger den af Rikets sednast församlade
Ständer sig åtagna allmänna bevillning och med omkring 291,000
R:dr den summa, hvartill Riksgälds-Contorets inkomst af allmänna bevillningen
under åren 1843 och 1844 i medeltal uppgått.
4:o.
Såsom tillägg till här ofvan meddelade uppgifter å Riksgälds-Cön
-
Ståts-Utskottets Memorial, N\o 3oi
-
7
torels förestående utbetalningar för licjviderandet af Stalsfyllnadssumman
samt Coutorets ränteutgifter och förvaltningskostnader, jemte anslagen för
folkundervisningen, har Utskottet ansett sig vid detta tillfälle jemväl höra,
i ett sammanhang, för Rikets Ständer uppgifva alla öfrige, vid innevarande
Riksdag beviljule och till utgående från nämnde Contor anvisade, tillfälliga
anslag och lån, äfvensom de serskilda tillgångar, hvilka härtill kunna
af Rikets Ständer disponeras.
Af Rikets nu församlade Ständer beviljade tillfälliga Statsutgifter,
upptagna i samma ordning, hvaruti de skulle å diks-Staten lorekommit,
derest de blifvit under dess hufvudtitlar uppförda:
Anslag till begrafnings- och öfriga kostnader^ i anledning af Högstsalig H. M.
Konung CARL XIF JOHANS dödliga frånfälle R;dr 145,781: 19. 10.
„ till kostnaderna för DL). MM. Konungens och „
Drottningens kröning
45,482: 33. 8.
till liqviderande at S its-Verkets återstående
skuld för Lejonbackens ombyggnad ...» 52,000:
till arfvoden ål Lagberedningens arbetande Ledamöter
och Sekreterare samt till förefallande
trycknings- m. fl. kostnader ...» 42,691: 32. —
för Topografiska Corpsens arbeten . . . . „ 36,000: — —
för completteriug af redskaps-, rid-, anspannsoch
staII persed lar för Fem Batterier af Nya
Fält-Artilleriet
24,000: — —
för tillverkning af 12,000 nya Infanterigevär „ 240,000; — —
för nya Pistolers tillverkning
16,000: — —
till äldre Infanteri - gevärs förändring för
slagkruts-aniändning
. . „ 60,000: — —
för tillverkning af slagkrutshufvar, jemte de
för denna tillverkning behotiiga machiner, „ 33,000: — —
lill bestyckning af Waxholms fästning jemte
tillhörande strand verk
. „ 80,000: — —
till bestyckning af Carlstens fästning ...» 40,000: — —
till fortsättning af befästningsarbetena vid
Carlsborg . . .
„ 90,000: — —
till dito dito vid Carlsten
„ 93,000: — —
till dito dito vid Carlskrona „ 72,000; — —
för befästningsarbetena i Stockholms skärgård
150,000: — —
8
Stals-lhskoUets Memorial, N.-o 3o4
Anslag till lindring uti rustnings- och roteringsbesvärel
inom Jemtland  12,000: — —.
,. till godtgörande af Kongl. Krigs-Collegii Artilleri
Afdelnings
återstående capitalskuld till MilitiaeBoställscassaa,
för inköpet af egendomen Ma
rieberg,
33,893: 39. 7.
„ för fortsättning af dockbyggnaden i Carlskrona . 100,000:
„ till anskaffande af en hydraulisk press derstädes 6,000: — —
„ för nybyggnad af krigsdngfartyg och ångkraftens
användande på andra Flottan tillhöriga fartyg 300,000: — —
„ för anskaffande af bombkanoner och projectiler . 50,000: — —
„ för flintldsgevärs förändring till slagkruts-an
tändning
15,000: — —
„ lill fullföljande af planen för Fyrarnes nybyggnad
och förändring  85,675: — —
„ till aflöning för Styrelsen öfver Allmänna Väg
och
Vattenbyggnader  29,300:
„ till arfvode och stipendier för bildande af Civilingenieuren
vid Mariebergs Läroverk. . . . 6,000: — •—
„ till rese- och undersöknings kostnader samt expenser
för allmänna arbeten  30,000: — -—
t, för utdikningar och aftappningar af sanka trakter
och sjöar, till beredande af odlingsföretag, 150,000: — —
„ för anläggning af nya samt förbättring eller om
läggning
af backiga och mindre goda vägar
samt till strömrensningar och smärre hamnbyggnader
400,000:
„ för iståndsättande af broarne å den, på Statens
bekostnad, anlagda väg genom Kopparbergs,
Gefleborgs och Jemtlands Län  2,400: — —.
„ till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad
och Stdngåns upprensning upptaget lån . 3,240: — —
„ för fullbordandet af Lidköpings hamnbyggnad . 63,562:24. —
„ för dito af hamnbyggnaden vid Cimbritshamn . 10,000: — —
Lån för samma föremål  5,000:
Anslag för upprensning af farleden genom den närmast
Söderhamn belägna skärgård  5,000:
Lån
Stats-Ulskollels Memorial, N.-o 3o4•
Lån För nämnde farleds upprensning  10,000: —■
„ For islåndsältandet af hamnen vid Carlshamn . . 30,000: —
„ för befordrande af quaibyggnaden och upprensning
af hamnen vid Sölvitsborg  10,000: —
„ för återuppförandet af de genom vattuflöde förstörda
verkstäderna med tillhörande byggnader vid Con
radsjorss
bruk i Wermland  30,000: —
Anslag till ersättning för sedermera aflidne Kapiten-Löjtnanten
A. Gossehnans enskilda uppoffringar under
en år 1Ö36 företagen resa till Södra Amerika
•••••*•••••• •• 3,333* 16*
„ för befrämjandet af slöjdexpositioner • 3,000: —
„ för boskapsskötselns uppmuntran och befrämjande 70,000: —
„ för inlösandet af de till Löfås silfververks drifvande
upplåtna förläningar • 15,000: —
„ till de för ön S:t Barthelemys förvaltning erfor
derliga
utgifter, som ej af inkomsterna å ön betäckas
(förslagsvis beräknade för 3:ne år efter
medelbeloppet af de under åren 1831—1843
afgångna remisser)  16,500: —•
„ för den fattigvård> som Rikets Ständer ansett
böra af Staten bekostas,  30,000: —
„ till inköpande af ett Kapellpredikantsboställe in
om
norra delen af Undenäs socken i Skaraborgs
Län
2,666:32.
Lån För fullbordandet af den nya Stiftskyrkan i Hernösand 40,000: —
Auslag för fulländandet af de återstående reparationsa* betena
i grafchoren vid Wreta Klosters kyrka. 552: 32,
„ till uppförande af byggnad för ett JSalional Mu~
sceum  150,000: —
„ för utarbetandet och ordnandet af Kapiten B.
Cronstrands samlingar rörande den fordna E
gyptiska
byggnadskonsten  3,000: —
„ för inlösandet at 300 exemplar utaf Svenska Forn
skrifts-SällskapetSj
från trycket utgifna, årliga
samlingar  1,800: —
„ till beredande af delaktighet för Borgmästare och
Bill. till R. St. Prot, 184S. 4 'Sami. 1 AJd, 2 Band. 34 Haft. 2
10
Stats-Utskottels Memorial, JV.-O 3o4•
Kommissions-Landtmätare i Civil-Statens Pensions*Inrättning3
(beräknadt för ett år) . . . 8,800: — —
Samma R:dr 2,951,679: 37. —
Följande anslags- och lånesummor bero för närvarande på Rikets Ständers
slutliga pröfning eller omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, nemligen:
l:o anslag för bildande af Lärare vid Elementar-Läroverken 18,000: — •—
2:o gratifikation till Akademi-Adjunkten Ramström, for dess
förtjenster om ungdomens bildande  3,000: «—• —
3:o lån till utvidgandet af lokalen för Lärdoms-Skolan i
Nyköping • . . . 3,000:
4:o dito till uppbyggandet af en ny Kyrka i Christinehamn 25,000:
5:o dito till Götheborgs hamns förbättrande, att utgå med
14,000 R:dr årligen, ............ 42,000: —• —
Tillsammans R:dr 91,000: •
5:o
Under hufvudsakligt åberopande af den utredning, Utskottet redan, i
dess Memorial N:o 61, meddelat, angående de för tillfälliga Statsutgifter vid
innevarande Riksdag disponibla tillgångar, anser sig Utskottet dock böra
uppgöra en ny beräkning öfver dessa tillgångar, enär desamma, under den
sedermera förflutna tiden, undergått åtskilliga förändringar, till följd af dels
verkställda liqvider och dels de af Rikets Ständer fattade beslut.
De Riksgälds-Contoret tillhöriga räntebärande papper bestå för närvarande
af:
1,121 st. Armeens Aekords-amorteringsfonds 4 procents obligationer å ett sammanräknadt
kapitalbelopp af ....... . 557,700: — —
120 st. Bruksegares Hypothekskassas dito å dito . . . 600,000: — —•
97 st. samma Hypothekskassas dito å 169,000 mark Hamb.
B:ko, motsvarande efter 128 sk. kurs  150,222: 10. 8.
58 st. Skånska Hypothekföreniugens 5 procents- och 768
st. bemälte Hypotheksförenings 4£ procents obligationer
å tillsammans
. . . . 805,250:
Summa R:dr 2,113,172:10. 8.
hvarifrån likväl afräknas sammanlagda beloppet af nedanstående,
vid 1840 och 1841 års Riksdag till utbetalning
från Riksgälds-Contoret anvisade, men ännu icke
utbekomna anslags- och lånesummor, som måste tills vi
-
Slats-lltskoltcts Memorialj N.-o 3o4■
dare reserveras, för att, efter iagttagandet af derför stadgade
vilkor, i föreskrifven ordning utbetalas, nemligen:
l:o återstoden af extra statsanslaget till Läns-fängelser»
nas ombyggnad 485,179:17.11.
2:o hela anslaget till ombyggandet af
Häradshäktena  100,000:
3:o dito till Fängelsebyggnader i städerna
300,000:
4:o återstoden af den till Strömsholms
kanals och slussverks ombyggnad
afsatta fond
470,000: —- —
5:o dito af den till Luleå elfs upprensning
disponerade summa . . 766:32. —■
6:o dito af anslaget till upprensandet
af Ljusne eif . . . i . . . 1,800: — —
7:o Statsbidraget till Landskrona hamns
iståndsättande  25,000: —- —*
8:o Anslaget och lånet för hamnanläggningen
vid Åhus  35,000: -— —
9:o Återstoden af anslaget för hamnbyggnaden
vid Wisby  29,000: — —
10:o Dito dito för allmänna landsvä
garnes
omläggning och förbättrande 90,229: 8. —
11 ;o dito dito för anläggningen af en
väg emellan Öfver- och Neder
Calix
socknar
1,750: — «—
12:o dito dito till vattenaftappningar
och andra åtgärder för större odlingsföretag
inom norra delarne af Riket 68,527:18. 8.
13:o lånet och anslaget för Emäns upprensning
45,000: — —
14:0 lånet för upprensning af Rottneän
samt redden vid Ronneby köping 10,000: — ■—»
15:o återstoden af den för myrutdikningar
på Gottland beviljade låne
summa
......... 46,300:
16:o dito af de for vattenaf Lappningar
och odlingsföretag inom Rikets med
-
13
Stats-Utskottets Memorialj N.o 3o4>
lerslå och södra provinser anvisade
medel, jemte det för Stångåns upprensning
beviljade, noén numera lör
andra dylika företag disponibla, lån 25,747: 13. 4,
17:o 1844 års arfvode för en lärare till
Civil-Ingeniör ers bildande vid Marieberg
1,000: •— —
18:o anslaget för en förändrad inredning
af Riksgälds - Contorets nuvarande
hus  6,000:
19:o anslacet för kyrkors uppbyggande
inom Wermländska Finnmarkerna 6,000: — —
20:o återstoden af anslaget för Aren 1842
—1844 till inrättandet af Folkskolelärare
Seminarier  1,500: — —
2l:o dito dito till stipendier vid dessa
Seminarier ....... 7,500: — —
22:o utaf den innestående anslagssumman
för Folkskole-lärares aflönandäj
hvilken för åren 1842—1844
utgör 146,573 R:dr 11 sk. 5 r;st,
upptages ett års anslag med . . 50000: —
23:o återstoden af anslaget till Skepps
byggeri-Instituters
inrättande . . 36,833:16. —
24;o anslaget till tryckningskostnader
för de nya Lagförslagen .... 3.000: — —
25;o 1843 och 1844 årens anslag för
Ullsorterings- anstalterne i Götheborg
och Malmö  4,000:
26;o understöd åt Rotehållarne vid Westerbottens
och Norrbottens FältJägare-Corpser
for åren 1840—1844 12,000: — —
27:o 1844 års anslag för Garnisonsskolan
i Christianstad .... 240: — —
28:o kostnader för knekte-kontrakternes
samlande, tryckning och utdelande,
förslagsvis beräknade, . , 3,000: — —
1,865,373: 9.11.
Ef
-
Siats-Utskottets Memorial, N-o 3oj,
Efter afdrag af hvad, som erfordras för bestridandet
af alla dessa ännu återstående utgifter i följd af sistförflutna
Riksdags extra Stats-reglering, utgör det för andra
utbetalningar disponibla capital-beloppet af RiksgäldsContoret
tillhörige räntebärande papper .... R:dr 247,799: *— 9.
hvartill böra läggas Riksgälds-Contorets 2:ne, äfvenledes
räntebärande, fordringar hos Rikets Ständers
Bank för Banken meddelade lån, att efter 3:ne månaders
uppsägning återbetalas; för hvilka fordringar, uppgående
till ett sammanräknadt belopp af  1,143,750: —■ —*
Banken, enligt dess utfärdade förbindelser, skall erlägga
5 procents årlig ränta å ett belopp af 543,750
R;dr och 4 procents ränta å 600,000 R:dr.
Vidare äger Riksgälds-Contoret att, jemlikt Rikets
sednast församlade Ständers beslut, från Banken, före
slutet af innevarande år, utbekomma återstoden af den
Contoret anslagna andel utaf Bankens capitaUöfverskott
vid i83g års slut med  462,243; 17. 11,
För öfrigt anser Utskottet, att bland de för nu i frågakomne
utgifter disponibla tillgångar kunna beräknas:
l:o det belopp, hvarmed Bankovinsten för nästl. år
öfverstigit hvad, som erfordrats för uppbringandet af
Bankens capitalöfrerskott till 10,000,000 R:dr, och
hvilket balopp, enligt Rikets Ständers nyligen fattade
beslut, skall till Riksgäls-Contorel öfverlemna.*; varande
detsamma i Banko-Uiskolléts Utlåtande N;o 44
uppgifvet lill
300,000:
2:o den af Riksgälds-Contoret för tiden intill denna Riksdag
afsatta och på särskild räkning i Banken inne
stående
summa, såsom Jond för stora creditivet . 210,260: 7. 3.
3:o de lill Kongl. Stats-Conlorel levererade äldre depositionsmedel,
äfvensom den på Postverkets räkning i
Banken insatta särskilda behållning, hvilka medel nu
komma att till Riksgälds-Contoret aflemnas med tillsammans
63,154:10. 4.
4:o den odisponerade kontanta behållningen af under åren
1841—1843 inll utne tullafgifter för utländsk spanmål,
om hvilken behållnings öfverlemnande lill liiksBih
lill R. St. Prof. 145. 4 Sami., ; /i/cl, 2 Band 34 Höft. 3
Stats Utskottets Memorial, N.o 3e4°
gäl ds-Conto re t Rikets Ständer beslutat hos Kongl. Maj:t
göra underdånig framställning; och utgjorde denna
behållning vid nyssförlidne månads början .... 138,287: 6. —-
5:o öfverskolterna å den under delta och nästa år inflytande
allmänna bevillning för åren 1844 och 1845,
sedan deraf utgått hvad, som erfordras för samma års
Statsfyllnadssummor och Riksgälds-Contorets vanliga
utgifter; anseende Utskottet dessa öfverskolter kunna
upptagas till  400,000: — —
R:dr 2,965,493:42. 3.
6;o hvarförutan Utskottettet, i likhet med dess uti
Memorialet N:o 61 intagna beräkning, nu jemväl beräknar
Stats-Verkets behållna öfverskotler och besparingar
för åren 1843 och 1844 till ett samrnanlagdt
belopp af
250.000: — —
Summa disponibla tillgångar för de tillfälliga
Statsutgifter, som af Rikets nu församlade
Ständer blifvit eller hädanefter kunna varda
beviljade R:dr 3,215,493:42. 3.
Slutligen lår Utskottet upplysningsvis erinra, att Utskottet, vid beräkningen
af Riksgälds-Contorets förestående utgifter och förväntade inkomster,
icke upptagit de summor, som kunna antingen lyftas eller återbetalas å de
på nämnde Verk anvisade flera särskilda ereditiver, emedan någon tillförlitlig
grund för dessa summors beräknande icke förefinnes. Emedlertid förmodar
Utskottet, att, så vida ej några förändrade förhållanden inträffa, de
årliga creditiv-lyftningarne äfven framgent skola ungefärligen motsvaras af
de årliga inbetalningarne å samma ereditiver.
Stockholm den 2 Maj 1845.
Reservation:
Af Herrar Schartau och Norin, sora åberopade sina vid Stats-Utskottets
Memorial N:o 61, med beräkning angående Riksgälds-Contorets nu disponibla
tillgångar, fogade reservationer.
STOCKHOLM, Ecksteikska boktryckeriet, 1845.
Tior till Slats-Utskottels Memorial N:o 3o4-
Rikets Ständers Riksgälds-Contors Ränteutgifter och Skuldafbetalningar samt Förvaltnings- och Uppbördskostnader
äfvensom från detta Verk omedelbart utgående löner och pensioner, jemte Riksdagsocli
Revisionskostnader samt Restitutioner m. m.
Hafva utgjort:
Antagas komma att utgöra:
År 1841.
År 1842.
År 1843.
År 1844.
År 1845.
År 1846.
År 1847.
Årliga Ränteanslaget till H. M. Konungen
200,000
200,000
—
200,000
200,000
200,000
_
200,000
200,000
_
Ränte- och kapitalafbetalning å skulden till Banken
242,880
239,360
—
235,840
232,320
22S,800
225,280
221,760
—!
Räntor och kapitalafbetalningar å Riksgälds-Contorets öfriga skulder .
Utbetalningar af de för ekplanteringar deponerade medel, jemte ränta
24,906
32
4
19,403
2
9
19,280
32
9
18,896
38
9
20,000
20,000
20,000
å samma medel
3,038
14
11
4,000
—
—
1,000
—-
—
1,200
—
—
3,000
7,000
7,000
Brudgåfvovinster .
Aflöning för Rikets Ständers Justitise-Ombudsman och Tjenstemäuen vid
1,800
966
32
1,000
—
1,000
900
900
dess Expedition m. fl. samt expenser och resekostnader
6,683
41
6
7,017
45
6
7,376
34
6,505
34,069
10
7,000
7,000
7,000
—
Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds-Contoret
Pensioner och expectanslöner för Tjenstemän vid f. d. General Assistans-
40,360
22
2
37,988
—
9
35,982
28
10
27
8
35,000
39,000
—
37,000
Contoret och vid Riksgälds-Contoret m. fl
10,376
30
—
9,843
43
2
8,945
8
—
10,507
121,215
11
7
8,500
8,000
8,000
Riksdags- och Revisionskostnader
Observationsarfvoden till Kongl. Kammar-Rättens Tjenstemän, bevillnings-  taxeringskostnader samt omkostnader för kort- och tidningsstämplingen,
153,939
44
2
11,809
45
3
10,437
18
8
34
4
150,000
8,000
50,000
restitutioner m. m
8,109
32
8
12,079
24
7
10,995
47
4
17,151
25
1
12,000
12,000
12,000
Oersatta förskoLter och tillfälliga utgifter
. .
2,000
6
6
2,147
26
5
2,223
32
8
2,041
15
8
1,700
1,820
1,340
-1
Tillsammans R:dr
692,29ö|32
3|545,449|43
10(533,048(42| 3(644,907|l9| 1
(667,000
1-
529,000
|-
1565,0001 —
l-l
Bih. till R. St, Prot 184S, 4 Sami. t A/d. 2 Band. 34 Haft.
Hor lill Stals-Vtskottets Memorial N:o 3oj£.
Rikets Ständers Riksgälds-Contors Inkomster, utom Allmänna Revillningen, Kort- och Tidningsstämpel-afgifterna,
Kreditivafbetalningar samt till extra eller tillfälliga Statsutgifter anvisade eller påräknade tillgångar.
Hafva utgjort:
Antagas komma att utgöra:
År 1841.
År 1842.
År 1843.
År 1844.
År 1845.
År 1846.
År 1847.
Räntor och capitalafbetalningar å meddelade lån för nedbrunna Städers å-
28
tei uppbyggande jemte flere andra serskilda föremål
46,313
37
4
70,565
8
147,901
22
—
67,234
17
4
66,000
—
—
66,000
—
—
167,000
—
—
Räntor å uppköpta eller belånade obligationer, efter afdrag af räntan för
den af sådane obligationer bestående fonden för Sliömsholms Canals
14,307
8
—
—
11
1
07,834
18
6
138,308
36
—
100,000
—
—
70,000
—
—
50,000
—
—
5,977
18
2
4,545
45
7
6,615
26
1
4,451
3
—
4,000
—
—
4,000
—
4,000
—
•—
1,918
2
9
2,485
13
1
1,563
25
1
1,108
23
6
1,000
—
—
1,000
—
—
1,000
—
—
11,822
17
9
7,573
3
—
9,564
39
9
10,420
41
6
9,000
—
—
9,000
—
—
9,000
—
—
Af Manufactur-Discontens vinstmedel
—
—-
28,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
—
14,000
—
—
2,285
37
6
1,962
34
—
4,656
9
9
3,189
27
1
3,000
—
—
2,000
—
2,000
—
—
Tillsammans Ridt
68,317 [ 17
6
129,439
37
3|292,135|45
2
238,713
4
ö| 197>000) —
—
166,000
-
.
—
247,000
—
—
AnmHrkes.- Bland räntorne och kapitalafbetalningarna för år 1847 är upptaget
del af Riksgälds-Contorets medel utgifna lån för bedrifvandet af en pantlåne-iniSilning
i Stockholm, hvilket den 1 Juni nämnde år skall vara återbetaldt.
Slak-CMotteU Utlåtande, N'o 305.
1
JfS 305-
Ank. till Exp.-TJtsk. den 3 Maj, kl. 11 f. m.
Förnyat/t Utlåtande, angående de af Kongl. Majit i
Nåder föreslagna åtgärder till hellöf vandes und
-
sättning i missväxtår.
(Rglds-Afd.)
Uti det af Stats-Utskottet, under N:o 160, afgifna utlåtande, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, rörande omförmälde ämne, har
Utskottet:
l.o, med afstyrkande af Rikets Ständers bifall till hvad Kongl.
Maj:t, i afseende på ett serskildt undsättnings-creditivs anvisande,
föreslagit, hemställt, att det vid sednaste Riksdag, i anseende till
obetydligheten af de då disponibla undsättnings-medlen, beviljade
och å Riksgälds-Contoret anvisade enahanda creditiv å
100,000 R:dr må upphöra;
tillstyrkt, att till Kongl. Majtts Nådiga disposition, för undsättningar
åt behöfvande vid och efter inträffade missväxter, under
hufvudsakligt iagttagande af de vid sednast förflutna Riksdag
fastställde grunder, må fortfarande intill Rikets Ständers nästa
sammankomst anvisas:
a), hvad, som utaf 1830 års undsätlnings-crediliv-medel influtit
och dels är i Rikets Ständers Bank innestående,
dels blifvit till Riksgälds-Contoret återlemnadt, jemte
hvad som af dessa medel kan ytterligare inflyta genom
återbetalning af härutaf meddelade låne-understöd eller
försäljning af den till sådane understöds godtgörande levererade
spanmål; samt
Bift till R. St. Prot. 1845., 4 Sami. i Åfd. 3 Band 3» Hafi. 1
2
Stats-Ut&kattets Utlåtande, N:o 305.
B), de medel, hvilka, sedan Början af November månad 184f,
ingått såsom tullafgifter för till Riket införd utländsk
spanmål, äfvensom de hädanefter, under fortfarandet af
en stadigvarande spanmåls-tull, ingående enahanda afgifter;,
och
3:o, hemställt, att den i Rikets Ständers Rank innestående odisponerade
Behållning af nyss berörde tullmedel må, i likhet med
hvad som, angående inbelalningarne å 1830 års undsättningscreditiv,
förut är stadgadt, till Riksgälds-Conloret öfverlernnas,
emot skjddighet för detta Verk att de sålunda emottagna medlen
Kongl. Maj:t för det dermed afsedda ändamål, på skeende
requisition, tillhandahålla.
Hvad Utskottet sålunda uti 1 och 3 punkterna yttrat och hemställt,
är af Rorgare-Slåndet Bifallet, hvaremot samma Stånd återremitterat
2 punkten; varande äfvenledes omförmälda utlåtande, i sin helhet,
af Bonde-Ståndet återremitteradt. Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
hafva, med ogillande af Utskottets utlåtande, antagit den dervid
fogade, af Friherre C. O. Palmstjerna afgifha, reservation samt följagtligen
Beslutat:
”ljo, hos Kongl. Maj;t underdånigst anmäla, att Rikets Ständer fortfarande
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för behöfvandes
undsättning under missväxtår, anvisa:
a), hvad som utaf 1830 års undsätlnings-ereditiv-medel influtit,
och dels är i Rikets Ständers Rank innestående, dels
Blifvit till Riksgälds-Contoret återlemnadt, jemte hvad
som af dessa medel ytterligare kan inflyta genom återbetalning
af härutaf meddelade låneunderstöd eller försäljning
af den till sådane understöds godtgörande levererade
spanmål;
B), de medel, hvilka, sedan Början al November månad år 1841,
ingått såsom tull-afgifter för till Riket införd utländsk
spanmål, äfvensom de hädanefter, under fortfara lidet af
en stadigvarande spanmålstull, ingående enahanda afgifter
j
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 30i.
3
c), ett creditiv af 100,000 R:dr, att i Riksgälds-Conloret
lyftas, när Kongl. Maj:t finnér de i öfrigt anslagne tiilgångarne
vara otillräcklige; börande hvad, som på detta
creditiv lyftes, af föret inflytande tuilafgifter för spanmål
återbetalas;
2:o, hos Kongl, Majit anhålla, att, vid tilldelandet af understöd åt
behöfvande under missväxtår, måtte iagttagas:
a), att tillfällen, så vidt omständigheterna det medgifva, måtte
beredas för de behöfvande att, genom sysselsättning
vid allmänna arbetsföretag, förskaffa sig medel till uppehälle;
b),
att af förenämnde till Kongl. Ma j:ts Nådiga disposition ställde
medel högst 50,000 R:dr malte användas till undsättning,
utan återbetalnings-skvldighet, endast åt sådane
behöfvande, sorn icke ega aLt påräkna understöd af sine
communer, icke äro i tillfälle att genom arbetsförtjenst
sig försörja, samt ej helier i stånd att af sine tillgångar
åstadkomma någon återbetalning;
c), att i öfrigt medlen endast måtte disponeras till låne-understöd,
utan ränta, med bestämd återbetalningslid,
och mot derför ställd säkerhet af de större eller
mindre meuigheterne gemensamt, eller ock hvad
annan ansvarighet, Kongl. Maj^t pröfvar kunna godkännas;
3:o, hos Kongl. Maj:t anhålla, alt den genom influtne tuilafgifter å
från utrikes ort införd spanmål uppkomne contanta behållning,
hvilken ej af Kongl. Maj:t är disponerad, måtte, i likhet med
hvad, som angående inbetalningarne uppå 1830 års undsättningscreditiv
förut är stadgadt, och till besparing af räntan, till Riksgälds-Contoret
öfverlemnas, emot åliggande för detta Verk att
de sålunda emottagne medlen genast, uppå skeende requisition,
tillhandahålla Kongl. Maj:t för det med dem afsedda ändamål.”
I fråga om det af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne, men af Utskottet
afstyrkte, serskilda undsättnings-creditiv, har inom Bonde-Ståndet blifvit erinradt:
att afstyrkandet hära! samt det nuvarande crediiivets indragning vo
-
k
Stats-Utskottets Utlåtande, X:o SOS.
re mindre välbetänkt, serdeles vid en tidepunkt, då en förestående missväxt
syntes vara att befara, och då, äfven om landet nu derifrån förskonades, ett missväxtår
dock,enligt förflutna liders erfarenhet, icke kunde vara aflägset;—att de
förspanmåls-undsättningar,i U tskottets utlåtande, uppgifna tillgångar voro alltför
otillräckliga, derest en allmännare missväxt skulle samtidigt inträffa inora
flera provincer; — alt de bland dessa tillgångar upptagne fordringarne för tillförene
meddelade undsättningslån voro högst osäkra och ingalunda kunde
påräknas såsom tillgängliga i behofvets stund; — att utaf de i' norra orterne
utestående undsättningsmedlen endast en obetydlig del komme att
återbetalas, enär tredjedelen deraf redan blifvit anslagen till fond för districtmagasiner,
samt de fleste låntagarne nu mera voro döde eiler alldeles
oförmögne att fullgöra den föreskrifna ålerbetalnings-skyldighelen; —
att, om ett missväxtår under nuvarande allmänna penningebrist inträffade,
vore ett tillräckligt, genast disponibelt, erediliv oundgängligen nödvändigt
för de fattigare folkklassernas räddande från hungersnöd; — alt, i saknad
af ett sådant erediliv, Regeringen vid en allmännare missväxt, måste antingen
sammankalla Rikets Ständer, eller också tillgripa för andra ändamål
anvisade medel och derigenom blottställa sig för grundlagsenliga anmärkningar
under en kommande Riksdag; — att de äskade ereditiv-medlen deremot
lilefvo besparade, i händelse landet fortfarande välsignades med gvnsamma
skördar, hvarförutan dessa medel, i sådant fall, kunde under tiden, intilldess
credilivets anlitande biefve af behofvet påkalladt, genom Riksgäkls-Contorets
försorg göras frugtbärande och hållas allmänna rörelsen tillhanda; —-  samt att beviljandet af ifrågavarande ereditiv ej heller medförde någon egenllig
förlust för Stats-verket, enär hvad deraf lyftades, komme att genom
småningom inflytande tullmedel ersättas.
Med anledning af dessa anmärkningar, får Utskottet, under åberopande
af hvad härom förekommer uti dess af Bonde-Ståndet återremitterade
utlåtande, upplysningsvis tillägga: att, då ett serskildt undsättnings-creditiv
å 100,000 R:dr af Rikets sednast församlade Ständer anvisades, utgjorde
den å 1830 års enahanda ereditiv influtna, och till Riksgälds-Contoret
återbetalda summa endast 50,000 R:dr, hvaremot det å samma crediliv
numera afbetalda och för Kongl. Maj:t disponibla belopp uppgår till
230,000 R:dr, oberäknadt den contanta behållning, 33,322 R:dr 5 sk. 7
r st, som, jemlikt en af Utskottet infordrad uppgift, vidsistlidne April må
-
State-Utskottets Utlåtande, \:o 305.
5
nads början, utaf ereditivmedlen innestod å Kongl. Ränle-Kammarens räkning
i Rikets Ständers Bank. Dessutom har, efter sednaste Riksdag, en ytterligare,
förut saknad, tillgång för ifrågavarande undsättningar bildat sig
genom de derefter erlagda tullafgifter för utländsk span mål. Det odisponerade
beloppet af dessa, under åren 1841, 1842 och 1843 influtna, tullafgifter,
hvilket i Utskottets förra utlåtande uppgafs till 163,287 R:dr 6
sk., har väl sedermera, genom de låneunderstöd å tillsammans 25,000R:dr,
som, under nasti. Januari månad, blifvit i Nåder beviljade åt jordbrukare
inom Upsala och Stockholms Län, nedgått till 138,287 R:dr 6 sk.;
men deremot kan och bör härtill läggas enahanda under år 1844 influtna,
fastän ännu ej å nämnde bancoräkning insatta, tullinkomst. Och ehuruväl
det verkliga beloppet af sistlidne års införseltull för utländsk spannmål
icke kan för närvarande bestämdt uppgifvas, torde dock detta belopp med
säkerhet kunna beräknas till minst 60,000 R:dr, helst ifrågavarande lullafgift,enligt
en för några stapelstäder särskildt uppgjord och Utskottet meddelad beräkning,
ensamt i Stockholm, Norrköping och Gefle öfverstigit 43,000 R:dr. Om
således nyssberörde tulluppbörd saint de undsättnings-lån, hvilka under
innevarande års lopp skola från Upsala, Stockholms och Kronobergs Län
återbetalas med tillsammans 20,98(3 R:dr 12 sk., tilläggas de creditiv- och
tullmedel, som lill Stals- och Riksgälds-Contoren influtit och hittills icke
blifvit disponerade, så uppkommer en redan under detta år, för Kongl.
Majit, till ytterligare undsättningar, disponibel tillgång af omkring 500,0(X)
R:dr, utöfver hvad som under året kan inflyta såsom spanmålstull eller
Yarda afbetaldt å de äldre undsättnings-skulderna.— Vid sådant förhållande
och då löljagtligen nu för handen varande tillgångar äro vida betydligare,
än de medel, Kongl. Majit, vid slutet af sednast förflutna 2:ne Riksdagar,
egde att för ifrågavarande behof disponera; då samma orsak, sorn
då föranledde Rikets Ständer att anvisa de s. k. fyllnads-crediliven, nu
mera icke förefinnes; då de anslagssummor, som vid denna Riksdag blifvit
ställda till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för odlingsföretag och väganläggningar,
utgöra en ytterligare tillgång för beredandet af arbetsförtjenst
under möjligen inträffande missväxtår; då tiden emellan denna och
nästa Lagtima Riksdag är betydligt kortare, än de sednare Riksdagarnes
mellantid; då, i den olyckliga och ovanliga händelsen af en allmän missväxt
öfver hela Riket, det föreslagna creditiv-beloppet ingalunda blefre
tillräckligt för uppfyllandet af undsättnings-behofven, hvilka i sådan händelse
otvifvelaktigt komme att påkalla särskilda, mera verksamma åtgär
-
6
StaU-Utskottets Utlåtande, N:o 305.
der, anser sig Utskottet, på dessa skäl, böra vidblifva sin förut gjorda
hemställan,
att det vid 1840 och 1841 årens Riksdag beviljade och å Riksgälds-Contoret
anvisade undsättnings-creditiv å 100,000 R:dr
må upphöra.
Emot hvad Utskottet tillstyrkt, rörande anvisandet för ifrågavarande
ändamål af hvad, som redan influtit och ytterligare kan inflyta utaf
1830 års undsättnings-creditiv-medel, äfvensom af tullafgifterna för under
sednare åren införd eller hädanefter inkommande utländsk spanmål, har
någon anmärkning icke blifvit framställd inom Borgare- och Bonde-Stånden;
hvadan och då de 2:ne öfriga Riks-StSndens härom fattade beslut med
denna tillstyrkan öfverensstämma, Utskottet nu får
densamma förnya.
Dock som, enligt ordalydelsen af Friherre Palmstjernas, utaf Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet antagna, reservation, nyssnämnde
tillgångar endast skulle anvisas till Kongl. Maj;ts Nådiga disposition Jför
behöfvandes undsättning under missväxtår”, hvaremot, jemlikt Utskottets
tillstyrkan, dessa tillgångar borde, på sätt Kongl. Maj;t i Nåder föreslagit,
få användas ”för undsättningar åt behöfvande vid och efter inträffade
missväxterså anser sig Utskottet, enär de undsättningar, hvarom nu är
fråga, jemväl efter missväxlårets förlopp kunna vara af högsta behof påkallade,
böra hemställa,
att äfvenledes det af Utskottet härvid begagnade uttryck
måtte varda af Rikets Ständer godkändt.
Deremot och då, enligt Bevillnings-Utskottets utlåtande, N:o 30, Rikets
Ständer numera beslutat, att de före 1847 års slut inflytande tull-medel
för utländsk spanmål skola till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för oftabelörde
föremål öfverlemnas, torde, till följd af samma beslut, de i Utskottets
tillstyrkan förekommande orden: ”intill Rikets Ständers nästa sammankomst”
böra utgå, på sätt i åberopade reservation också är iagttaget.
I afseende på det vid sednaste Riksdag stadgade och af Utskottet
till hufvudsakligt iakttagande äfven hädanefter tillstyrkta sätt för undsättningarnes
meddelande, hafva åtskilliga ledamöter af Borgare- och Bonde
-
Stats-UtsKoltets Utlåtande, N:o 305.
7
Stånden erinrat och yrkat: att, i öfverensstämmelse med hvad Friherre von
K ra’iner s, emot Utskottets utlåtande, af» ilna reservation innehåller, ränteilia
lån borde af undsättningsmedleu få tilldelas ”nödställde, emot af
Kongl. Maj:t pröfvad, antaglig säkerhet, för de erhållna låne-understödens
återbetalning på bestämda tider”; hvarförutan Kongl. Maj:t, ”vid tilllällen, då
säkerhet för återbetalningen, enligt behöriga auctoriteters in tyg, icke möjligen
kunde anskaffas”, borde kunna bevilja lämpliga understöd utan återbetalnings-skyldighet.
Dessutom har inom samma Stånd förordats det i
Professor Thomanders reservation framställda förslag: att, ”när undsätt”nings-lån,
emot gemensam ansvarsförbindelse, menighet beviljas, det må
”på Kongl. Majrls Nådiga pröfning, efter vederbörandes hörande, bero att
”bestämma en summa, motsvarande högst 10 procent af den tecknade låne”summan,
till understöd åt den obesutna delen af allmogen i orten”; hvilka
understöd borde, genom Kongl. Maj ts Befallningshafvande, öfverlennes ät
vederbörande sockennämnd, hvarjemte, vid utanordnandet häraf, borde
tillses, alt understödstagarne, då allmänt arbete saknades, erhölle annan
arbetsförtjenst, till hvars beredande rudimaterie!' äfven skulle för samma
medel få uppköpas. För öfrigt innehålla de emot Utskottets utlåtande i denna
del gjorda anmärkningar hufvudsakligen, att, derest, enligt de af Utskottet
föreslagna grunder för undsättnings-medlens användande, dessa medel
endast skulle lå utdelas i lane väg emot menigheternas gemensamma
ansvarighet för lånens återbetalande, komme den stora mängd jordbrukare,
sorn ej egde sin innehafvande jord och således ej heller kunde anskaffa
den erforderliga säkerheten, att helt och hållet sakna de understöd, som
för dem voro företrädesvis behöfliga. Så vida ändamålet med dessa understöd
skulle kunna vinnas, vore derföre oundgängligen nödvändigt, alt
någon del af härtill anvisade tillgångar finge till de mest behöfvande ullemnas
utan ovillkorlig återbetalnings-skyldighet.
Af hvad sålunda blifvit yttradt, i fråga om sättet och vilkoren för
undsättningars meddelande, finner Utskottet sig föranlåtet erinra, hurusom
Kongl. Maj:t, vid sednast förflutna Riksdag, i Nåder föreslog, att, utaf de
för nu ifrågavarande ändamål disponibla medel, en lämplig summa borde få
användas, antingen lill gåfvor ål de genom felslagna skördar mest bloltställde,
eller till ränte fri a Jåne-försträckningar, utan annan säkerhet, än låntagarnes
personliga förbindelser; men hvilken framställning Rikets Ständer, genom
deras underdåniga skrifvelse af den 11 Juni 1841, förklarade sig icke kun
-
8
Stats-UtskotUU Utlåtande, N:o 305.
na bifalla, enär Rikets Ständer ansågo det föreslagna sältet att genom
gäfvor af Stals-medlen bispringa nödlidande mindre lämpligt, helst vissheten
att pä sådant sätt erhålla understöd lätteligen kunde hos de fattiga
folk-klasserna alstra och underhålla lättja och håglöshet alt sjelfva efter
förmåga söka bidraga lill sitt uppehälle. Vidare anförde Rikets Ständer,
huruledes erfarenheten visat, att sådana allmänna understöd i penningar
eller spanmål, som tillförene vanligen meddelats, ofta varit mindre ändamålsenliga
samt, utom de betydliga förluster, som desamma för Stats-verket
medfört, jemväl haft en menlig inverkan i håde allmänt och enskildt
hänseende, till följd af dermed förenade missbruk och den länge fortfarande
förlägenheten för skuldernas återbetalande.-—Vid innevarande Riksdag hafva
dylika understöd utan återbetalnings-skyldighet, hvarken uti Kongl.
RIaj:ls, rörande förevarande ämne aflåtna, Nådiga Proposition, eller uti någon
lill Stats-Utskottets behandling hänvisad enskild motion, blifvit ifrågasatta.
Tverlom har Kongl. Maj:t uti högstberörde Proposition yttrat, att
de af Kongl. Maj.t uppgifna tillgångar syntes böra användas, ”i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer vid sista Riksdag fastställ"da
och sedermera tillämpade grunder". Utskottet, som följagtligen icke
egt någon serskild anledning att föreslå den nu yrkade väsendtliga förändringen
i dessa grunder, har så mycket mindre ansett sig böra väcka någon
fråga härom, som Utskottet helt och hållet instämmer i Rikets sednast församlade
Ständers, rörande detta ämne, yttrade åsigter. Utskottets öfvertygelse
härutinnan har ej heller kunnat rubbas af de deremot stridande yttranden,
som, enligt hvad återremiss-handlingarne utvisa, numera blifvit
inom Riks-Slånden afgifna. I öfverensstämmelse med denna öfvertygelse,
och då det, enligt Ulskoltets åsigt, måste åligga hvarje serskild commun att,
ej mindre i missväxtår än eljest, draga försorg derom, att de bland dess
behöfvande medlemmar, som äro oförmögne att genom eget arbete förtjena
sitt uppehälle, icke blottställas för hungersnöd, anser sig Utskottet
ej kunna biträda eller tillstyrka yrkandet, att en del af
undsättnings-medlen må användas till understöd utan åter
betalnings-skyldighet.
Men då Utskottet finnér mindre betänkligt att hufvudsakligen understödja
den inom Riks-Stånden dels redan antagna, dels yrkade förändring
-
Slats-Utskottets Utlåtande, A':c 305.
9
dring i sednast församlade Ständers beslut, sa vidt det afsåg äskandet af
menigheternas gemensamma ansvarighet för ifrågavarande låne-understöds
återbetalande; lår Utskottet, lör sammanjemkandet al' härom yttrade meningar,
hemställa,
att utaf undsättnings-medleu ett belopp af högst 100,000
R:dr må, såsom lån, utgå emot annan af Kongl. Majit i Nåder
godkänd säkerhet, eller, i yltersta nödfall, emot blott undsättnings-tagarnes
återbetalnings-förbindelser.
Under förutsättning, att Rikets Ständer bifalla denna hemställan, samt
älven i öfrigt gilla hvad UtskotLet här ofvan yttrat oell föreslagit, tillstyrker
Utskottet,
ätt, då undsättningar åt behöfvande, vid och efter inträffade
missväxter, meddelas utaf de till Kongl. MajUs Nådiga disposition
för sådant ändamål anvisade medel, måtte iagttagas:
f:o, alt, så vidt omständigheterna medgifva, tillfälle beredes
de behöfvande att, genom sysselsättning vid allmänt
nyttiga ur bets fö re ta g, helst inom eller i närheten af deras
hemort, förtjena sitt uppehälle; och
2:o, att besagde medel endast utariorduas i egenskap af
räntefria låneunderstöd med bestämd återbetalnings-skyidigliet,
för hvars behöriga fullgörande bör aflemnas vederbörande
menighets gemensamma ansvarighet, eller, der sådan ej kau
skäligen fordras, annan säkerhet, som af Kongl. Maj:t i Nåder
godkännes eller ock, i yttersta nödfall, emot undsättnings-tagarnes
blotta återbetalnings-förbindelser; börande dock
de lätte-understöd, som sålunda, utan menighétérnas gemensamma
ansvarighet för återbetalningen, utlemnas, intill nästa
Riksdag icke öfverstiga ett sammanräknadt belopp af Etthundra
Tusen Riksdaler.
Genom 3:ne Riks-Stånds i detta hänseende sammanstämmande be
-
Bih. till 11. St. Prut. 184 5. '4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 35 Hilft.
10
Stats-Utskottets Utlåtande, A:u 305.
slut, hafva Rikets nu församlade Ständer förklarat sig dela Utskottets åsigt,
att den utaf Kongl, Maj:t icke disponerade contanta behållningen af de
luHafgiftcr, hvilka under de sednare åren influtit för utländsk spanmål, bör
till Riksgälds-Gontoret öfverlemnas. Dock som några mindre väsendtliga
skil jagtig iieter förekomma i de af dessa Riks-Stånd härvid godkända ordalag,
så och med afseende å det med framställningen om denna behållnings
öfverlemnande till Riksgälds-Gontoret åsyftade ändamål, tror Utskottet sig,
till vinnande af likstämmighet i de fattade besluten, böra hemställa, att
samma beslut måtte erhålla följande lydelse:
På det nyssnämnde contanta behållning under tiden, intilldess
densamma behöfver användas för sådana utbetalningar,
hvarför den är afsatt, måtte kunna för andra statsutgifter
begagnas oell i allmänna rörelsen åter ingå, anhålla Rikets
Ständer i underdånighet hos Kongl. Maj:t, att denna behållning,
i likhet med hvad som angående inbetalningarne å
1830 års undsättnings-creditiv förut är stadgadt, må till Riksgälds-Contoret
öfverlemnas, emot skyldighet för detta Verk
att de sålunda emottagna medlen vid skeende requisition
Kongl. Maj:t, för det med dem afsedda ändamål, tillhandahålla.
Stockholm den 2 Maj 1845.
Rese/'vationer.
Friherrarne Palmstjerna och von Kreutner åberopade, i fråga om
anvisandet af det utaf Kongl. Maj:t i JNåder äskade undsättnings-creditiv,
hvad bemälde Friherrars, emot Stats-Utskottets utlåtande, N:o 160, afgilna
reservationer härom innehålla.
STOCKHOLM, elmén & granbergs tryckeri, 1845.
Stats-Utskottets Memorial, N.-o 3o6. och Utlåtande, N:o 3oy,
fr {/
N:o 3o6.
Ank. till Exp.-Utsk. den 7 Maj, kl. 10 f. m.
Memorial angående den upprättade Riks-Staten.
Sedan frågorna om de till ordinarie Stats-regleringen hörande inkomsters
beräkning äfvensom derå anvisade utgifter blifvit af Rikets Ständer
sluteligen afgjorda, får Utskottet, med åberopande af memorialet N:o
3o4 angående Stats-fyllnads-summans belopp m. m., vördsamt anmäla, att
Riks-Stat blifvit upprättad, att gälla för åren i845, 1846 och 1847; hemställande
Utskottet,
att nämnde Riks-Stat, försedd med Herr Landt-Marskalkens
och Herrar Talmäns underskrifter, måtte till Kongl. Maj:t
i underdånighet öfverlemnas. Stockholm den 6 Maj 1845.
N:o. 307.
Ank. till Exp.-Utsk. den 7 Maj, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om sättet för
användande af Bankens behållna vinst för åren 1845, 1846
och 1847• (U- A.)
Med åberopadt stöd af 56 §. Riksdags-Ordningen hafva hos Ridderskapet
och Adeln blifvit väckta och till Stats-Utskottet remitterade 2:ne
motioner, den ena af Herr Nordenanckar, Fr. Wilh., som föreslagit, bland
annat, att af de tillgångar, hvilka enligt Banco-Utskottets förslag komma
att från Banken till Riksgälds-Contoret levereras, utgörande 3 millioner Rdr,
först måtte afsättas de af Stats-Utskottet i betänkanden N:ris 156 och 23o
tillstyrkta 400>000 Rdr till vägars anläggning och förbättring samt i5o,ooo
Rdr för utdikningar, men öfverskottet a,45o,ooo Rdr anslås Länsvis till sådane
allmänna företag, som afse stigande production, näringars förkofran
Bilt. till R. St. Prat. 1845, 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 36 Haft. ,1
2
Stais-Utskottets Vt lut ande, IV: o 3o8.
och arbetsflitens användande till allmän fördel, såsom hamn-anläggningar,
odlingar m. m.; och den andra motionen af Herr von Troil, S. G.: att utaf
den blifvande Banco-vinsten för åren 1845, 1846 och 1847 en summa af
166,666 R:dr 32 sk. om året, eller tillsammans 5oo,ooo R:dr, må ställas
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för att användas till större arbetsföretag,
samt att, af nämnde summa, 400>000 R-dr anslås till productiva
föremål och 100,000 R:dr till byggnads-arbeten för Rikets försvar.
Då likväl Förstärkta Banco-Utskottet den 5 innevarande månad med
Rikets Ständers rätt beslutat, att det belopp af Banco-vinsten, som från innevarande
års början till nästa Riksdag inflyter, skall reserveras för Bankens
ändamål, samt den summa, sorn enligt RikeLs Ständers beslut kommer
att af i844 års Banco-vinst öfverlemnas till Riksgälds-Contoret och hvilken
i Banco-Utskottets Utlåtande N:o 44 uppgifvits till 3oo,ooo R:dr, blifvit
uti Stats-Ulskottets memorial N:o 3o4 tagen i beräkning vid calculerande
af de tillgångar, hvilka skola fylla Riksgälds-Contorets behof, torde Rikets
Ständer finna,
att ifrågavarande motioner komma att förfalla. Stockholm
den 6 Maj 1845.
N:o 3o8.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 7 Maj kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å betänkandet JY:o $83.
(U. A.)
Förenämnde betänkande, deruti Utskottet på anförde skäl, ansett sig
icke kunna tillstyrka bifall å Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition om ett lånebidrag
af i4o,oooR:dr för Götheborgs hamnbyggnad, har blifvit af Ridderskapet
och Adeln, på grund af gjorde anmärkningar, till Utskottet återremitteradt,
med förklarande, att Ridderskapet och Adeln ansåg ifrågavarande
Nådiga Proposition böra bifallas. Preste-Slåndet bar ock återremitterat
berörde utlåtande, derå flere Talare yrkat afslag och att, med afseende å
företagets allmänna vigt och den nytta, näringar och handel deraf skulle
upphemta, Rikets Ständer borde bevilja det äskade beloppet. Borgare-Ståndet,
som jemväl beslutat återremiss, har förklarat såsom dess tanka att dea
Stnls-Ulskottets Memorial, N:o 3og
-
3
Kongl. Propositionen i ämnet bör bifallas; hvaremot Bonde-Ståndet gillat
Utskottets derutinnan gjorde hemställan.
Utskottet har tagit ärendet i förnyadt öfvervägande; och då 3:ne
Riks-Slånd således ansett det äskade lånet böra beviljas, får ULskottet i
hufvudsaken frångå sin förra hemställan, men då Rikets Ständer gillat Utskottets
memorial N:o 276, med förslag lill stadganden och bestämmelser
rörande sättet, ordningen och villkoi’en för utbetalning af de vid denna
Riksdag för allmänna arbeten m. m. beviljade anslags- och låne-sumnaor,
anser Utskottet villkoren i afseende å det till Götheborgs hamnbyggnad nu
ifrågasatta lån böra blifva enahanda med dem, som för andra städer, eller
menigheter, föreskritvils. Utskottet tillstyrker derföre,
att Rikets Ständer måtte, för nämnde hamnbyggnad, bevilja
ett lån af [/{o,000 R:dr, att med 14,000 R:dr om året, under
loppet af 10 år från Riksgälds-Contoret utgå, under iagttagande
för öfrigt af de villkor och bestämmelser, Utskottets
ofvanåberopade, af Rikets Ständer godkände memorial innehåller.
Stockholm den 6 Maj i§45.
N:o 309.
Ank till Exp.-Utsk. d. 8 Maj, kl. 9 e. m.
Memorial, angående de i 63 Regerings-Formen föreskrifna
creditiv-sum/nor. (Rigld. Afd.)
Då Stats-Utskottet, till fullgörande af den i Riksdags-Ordningens 3o
§. härom meddelade föreskrift, nu går att föreslå de 2:ne serskilda summor,
som, jemnlikt 63 §. i Regerings-Formen, skola af Rikels Ständer anslås och
till utbetalning från Riksgälds Contoret anvisas, anser sig Utskottet böra
uppgifva de belopp, hvartill dessa begge suramor, allmänt kallade stora och
mindre creditivet, under de förflutna Riksdagarne, bfifvit bestämda. Det förra,
eller det stora creditivet, hvars lyftning endast får ske vid inträffande
krig, fastställdes under 1809 och 18 to års Riksdagar till 1,000,000 Rdr,
men ökades vid 1812 års Riksdag till 2,000,000 Rdr, hvilket belopp detsamma
alltsedan utgjort.
4
Stats-Utskottets Memorial'IV:o 3og.
Det mindre creditivet, som skall vara att tillgå för utomordentliga försvars-anstalter
eller andra högst angelägna ändamål, har, sedan stadgandet
derom i grundlagen infördes, undergått flerfaldiga förändringar. Under de
3:ne första Riksdagarne bestämdes nemligen detta credilivs belopp till 5oo,ooo
Rdr. Vid 1815 års Riksdag höjdes detsamma till i,5oo,ooo R:dr, hvaraf
1,000,000 R:dr skulle allenast få användas, derest oundgängliga försvars-anstalter
behöfde vidtagas. Den vid sistnämnde Riksdag bestämda creditivsumman
bibehölls vid 181och 1818 samt i8a3 års Riksdagar; men vid
1828—i83o års Riksdag nedsattes nu ifrågavarande creditiv till 1,000,000
R:dr, af hvilket belopp hälften bestämdes för utomordentliga åtgärder till
Rikets försvar och hälften för andra högst vigtiga och angelägna föremål.
Under näst derpå följde, eller 1834 oc^ 1835 års Riksdag, blef samma creditiv-belopp
bibehållet hvarefter Rikets sednast församlade Ständer ytterligare
nedsatte creditivet till 5oo,ooo R:dr, dock utan att fastställa någon
fördelning häraf emellan utgifter för försvars-verket och andra vigtiga
behof
Efter denna framställning om de af Rikets Ständer under framfarna
Riksmöten, angående förevarande ämne, vidtagna beslut, får Utskottet, beträffande
först det stora creditivet, förklara, att Utskottet icke har någon
anledning att för närvarande tillstyrka förändring i detta creditivs under
nära ett fjerdedels sekel oförändradt bibehållna belopp. Vidkommande det
mindre creditivet, så synes någon ökning af den derför vid sednast förflutna
Riksdag fastställda summa destomindre vara af omständigheterne påkallad,
sotn detta creditiv, till följd af de under innevarande Riksdag antagna
grundiags-förändringar, nu Kommer, att anvisas för en betydligt kortare tid,
än den som måste afses, då creditivets belopp af Rikets sednast församlade
Ständer fastställdes. Utskottet anser alltså, att jemväl sistberörde creditiv,
för den kommande tiden intill Rikets Ständers nästa sammankomst, bör bestämmas
att utgå med enahanda belopp, och emot samma villkor, som vid
1840 och i84i års Riksdag.
Enär det torde åligga Utskottet att vid detta tillfälle äfvenledes
meddela sitt yttrande, angående sättel för beredandet af tillgångar till ifrågavarande
2:ne credit!v-summors utbetalning, i fall desamma varda i grundlagsenlig
ordning lyftade, får Utskottet tillkännagifva, det Utskottet anser,
att hvad af Rikets sednast församlade Ständer i afseende härpå stadgandes
jemväl bör, så vidt förändrade förhållanden medgifva, hädanefter tjena till
efterrättelse. Men som de å Stats-Verkets inkomster för de förflutna åren
Stats-Utskotiets Memorial, N:o 3og
5
uppkomna och till Riksgälds Conloret aflemnade öfverskotter, jemte sistnämnde
Verks öfriga nu disponibla tillgångar erfordras för de tillfälliga
stats-utgifter, som vid denna Riksdag, antingen redan blifvit beviljade eller
ytterligare torde beviljas; så och efter det Rikets Ständer, genom omröstning
i Förstärkt Banco-Utskott, nu mera beslutat, att det föreslagna öfverlemnandet
till Riksgälds-Contoret af Bankens behållna vinst för innevarande
och nästföljande år ej, kommer att ega rum, är Stats-Utskottet icke i
tillfälle att uppgifva några medel, hvilka, i likhet med hvad som vid sednaste
Riksdag beslöts, skulle kunna afsättas för bildandet af en serskild fond
för stora creditivet. Vid sådant förhållande och då den för detta ändamål
hittills i Banken afsatta summa, utgörande endast 210,260 R:dr 7 sk. 3 rst.,
i händelse af creditivets lyftning, skulle komma att blifva af ringa betydenhet,
samt jemväl dessa medel, på sätt Utskottets memojial N:ris 61
och 3o4 utvisa, blifvit tagna i beräkning bland de tillgångar, som för deruti
uppgifna föremål erfordras, torde de af 1840 och 1841 års Ständer
medelade stadganden, rörande omförmälde fonds bildande, böra förfalla.
I öfverensstämmelse med UtskoLtets nu yttrade åsigter, anser sig Utskottet
böra föreslå:
1:0 att den summa, som, enligt Regerings-Formens 63 §., skall
till utbetalning från Riksgälds Contoret anvisas, för att, vid
infallande krig, kunna af Kongl. Maj:t lyftas, sedan StatsRådet
blifvit in pleno hördt och Rikets Ständer sammankallade,
må, vid innevarande Riksdag, bestämmas till Två millioner
Riksdaler;
2:0 att derest denna creditiv-sumina kommer att lyftas, bör
Riksgälds-Contoret för densammas utbetalande använda de till
Contoret influtna, odisponerade öfverskotter på Stats-Verkets
inkomster, äfvensom Contorets öfriga härtill disponibla tillgångar
samt derjemte anskaffa hvad för öfrigt kan erfordras
genom upplåning emot Riksgälds-Contorets obligationer, ställda
att efter minst ett och högst tre års förlällo-tid, inlösas
med de medel, som af Rikets näst sammanträdande Ständer
varda härtill anvisade;
3:o att den creditiv-summa, som jemväl, enligt ofvan åberopade
§. Regerings-Formen, bör å Riksgälds-Contoret anvi{„
sas, för att, på sätt samma §. innehåller, under tiden emellan
innevarande och nästkommande Riksdag, vara tillgänglig,,
(i
Stats- Utskottets Memorial, N:o 3og.
då Kongl. Maj:t till Rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver
blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig,
må af Rikets nu församlade Ständer fastställas till ett belopp
af Femhundrade Tusen Riksdaler;
4:o att för bestridandet af de utbetalningar, som å sistberörde
creditiv-sutoma kunna ifrågakomma, böra Riksgälds-Contorets
härtill disponibla tillgångar begagnas och, ifall dessa icke äro
tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af RiksgäldsContoret
upplånas, enligt de grunder, som, af Rikets Ständer
varda stadgade för låns upptagande genom nämnde Verk i
och för andra tillfälliga behof, som derförutan icke kunna
fyllas.
Då Utskottet förmodar, att Rikets Ständer, i sammanhang med bestämmandet
af meranämnde creditiv-summor och anvisandet af de för deras
utbetalning erforderliga medel jemväl vilja faslstället de upplånings-grunder,
som, i fråga om tillgångarne för det mindre creditivels utbetalande, äro åberopade,
anser sig Utskottet vid detta tillfälle likaledes böra afgifva sitt
yttrande, angående sättet för verkslällandet af den upplåning, hvartill Riksgälds-C.
ontoret, i följd af inträffande förhållanden kan under tiden intill
nästa Riksdag blifva nödsakadt; och som UtskoLtet, för sin del, icke funnit
något att tillägga eller ändra uti de, rörande samma ämne, vid sednaste
Riksdag meddelade och i 126 §. af nu gällande Reglemente för Riksgälds
Contoret
intagna föreskrifter; så tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte till fortfarande iagttagande fastställa
samma föreskrifter, lydande som följer;
I händelse sådant, för verkställandet af Riksgälds-Contorets
förestående utbetalningar, finnes oundgängligen nödvändigt,
ega Fullmägtige att upplåna härtill erforderliga medel emot
detta Verks obligationer, som skola lyda å Svenskt mynt och
vara ställda till inlösen, antingen efter föregången uppsägning,
eller efter viss bestämd förfallotid, hvilken sednare dock icke
får bestämmas utöfver Tio år från obligationernes ntgifningsdag.
Härvid skola Fullmägtige företrädesvis söka begagna det
af ofvanberörde lånesätt, hvarigenom den lägsta räntan bere
-
Stats-Utskottcts Memori.ilj N.-o 3og.
7
des; oell får denna icke i något fall öfverstiga Fem (5) procent,
eller rabatt å obligationernes eapilalbelopp medgifvas.
Under förutsättning, att Rikets Ständer bifalla livad Utskottet bär
ofvan yttrat och föreslagit angående det stora credit!vets belopp, får Utskottet,
till tidens vinnande, nu äfvenledes afgifva förslag till den förseglade
anordning, sorn, jemnlikt Regeringsformens 63 § skall Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
tillställas, och hvilken anordning Utskottet anser böra erhålla
alldeles samma lydelse, som den af Rikets Sländer vid sistföriidna Riksdags
slut, utfärdade anordningen å enahanda crediliv.
”Till Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-Contor.
I kraft af Regerings-Formens 63 §. och jemnlikt Rikets Höglofl. Ständers
derom nu fattade serskilda beslut, kommer Riksgälds-Contoret att hålla
Kongl. Maj:t tillhanda en summa af Två milloner (2,000,000) R:dr Banco,
att, vid infallande krig, af Kongl. Muj:t lyftas, sedan Stats-Rådet in pleno
blifvit bordt och Riksdags-kallelsen i Hufvudstadens Kyrkor vederbörligen
kungjord.
Herrar Fullmägtige bemyndigas och anmodas alltså härigenom att
Rikets Höglofl. Ständers ofvanberörde beslut, under dervid fästadt uttryck'-  ligt förbehåll uppå Kongl. Maj:ts härom skeende Nådiga föreställning, till
behörig verkställighet befordra. Stockholm den
Å Rikets Ständers vägnar:
För Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
För Högv. Preste-Ståndet.
För Välofl. Borgare-Ståndet.
För Hederv. Bonde-Ståndet.”
Stockholm den 8 Maj 1845.
Reservation:
af Herr Schartau, som ansåg, att, genom hvad Utskottet nu föreslagit,
Rikets sednast församlade Ständers beslut, i afseende på en fond för stora
creditivet blifvit tillintetgjordt.
8
Stats-XJtskottets Utlåtande, N:o Sto.
N:o 3io.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 8 Maj, kl. 9 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, om bildandet af en cre
ditiv-fond.
(R:glds Afd■)
Under åberopande af de -skäl, som uti Stats-Utskottets vid sistförlidne
Riksdag afgifna utlåtanden N:ris 5a4 och 525, blifvit anförda till stöd
för det då tillstyrkta och af Rikets Ständer fattade beslut, att, efter afdrag
af de å Riksgälds-Contoret anvisade utgifter, återstoden af detta Verks dis
ponibla
tillgångar skulle på en för sådant ändamål öppnad serskild räkning
i Rikets Ständers Bank insättas, för att intill nuvarande Riksdag utgöra
fond för ilen vid infallande krig föreskrifna ntbetalning af det större creditiv,
som Rikets Ständer, jemnlikt Regerings-Formens 63 §. å Riksgälds-Contoret
anvisat, — har Herr C. J. Kock, uti en, på grund af 56 §. Riksdagsordningen,
inom Borgare-Ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion, föreslagit, att till fortsättande af det i enahanda syftning utaf Rikets
sednast församlade Ständer vidtagna beslut, jemväl vid innevarande Riksdag
måtte stadgas: att, under iagttagande af samma föreskrifter, som vid 1840
och i S41 års Riksdag i sådant hänseende meddelades, och följagtligen sedan
beviljade anslag blifvit afräknade, bör af Riksgälds-Contorets och Bankens
behållningar, genom successiva inbetalningar å en serskild räkning i Banken,
bildas en fond för ”krigs-creditivet” till det belopp, hvartill samma crediliv
vid denna Riksdag varder faststäldt.
Då, enligt hvad Stats-Utskottets memorial N:o 3o4 ådagalägger, Riksgälds-Contorets
nu egande och för Rikets-Sländer disponibla tillgångar redan
blifvit tagna i beräkning och måste användas för bestridandet af de
under denna Riksdag beviljade och till utgående från Riksgälds-Contoret
anvisade tillfälliga stats-utgifter; så och enär Rikets Ständer genom nyligen
verkställd omröstning i Förstärkt Banco-Utskott, beslutat, att Bankens under
detta och följande år upplöpande ränte vinst skall för Banken reserveras,
anser sig, vid sådana förhållanden, Stats-Utskottet föranlåtit hemställa,
att Herr Kocks ofvan anförda motion må förfalla. Stockholm
den S Maj 1845.
STOCKHOLM, I. Marcus i 845.
Stats-Utskottets Utlåtande:Y:o 3/f.
1
N:o 31 i.
Ank. lill Exp.-Ulsk. dtn 9 Maj kl. 6 f. ra.
Utlåtande, i anledning af återremisser å Utskottets Betänkande
N:o sii, angående beredandet aj en ny local för RiksgäldsContoret.
(Rgds. Af dl.)
Preste- och Bonde-Stånden hafva lill Slats-Ulskottet återremitterat
Utskottets, rörande ofvannämnde ämne, algi ina samt af Ridderskapet och
Adeln bifallna betänkande. Likaledes har Borgare-Ståndet, som bifallit Utskottets
hemställan, angående afträdandet af Riksgäids-Contorets nuvarande
hus tor de ändamål, hvartill detsamma af Rikets sednast församlade Ständer
anvisades, återremitterat framställningarne om försäljandet af Kongl.
Sundhets-Collegii förra hus och hyrandet af ny local för Riksgälds-Contoret.
Vid de sålunda beslutade ålerrernisserna har, emot Utskottets i första
punkten, gjorda hemställan, att frågan om iståndsättande af sislberörde
bus måtte förfalla och detta hus af Riksgälds-Contoret försäljas, hufvudsakligen
blifvit anmärkt: att då Rikets Ständer vid sistförlidne Riksdag beslutat,
det ifrågavarande hus skulle användas till framtida local för RiksgäldsConloret,
borde samma beslut verkställas, helst huset icke vid någondera
af de flere derå anställda besigtningar blifvit utdömdt; — att den i kostnadsförslaget
öfver husets reparerande beräknade summa vore alltför hög, hvilket
redan visat sig, då ett förslaget understigande enlrepenad-anbud å reparationens
verkställande erhållits; — att kostnaden för denna reparation
icke skulle komma att med mer än 8 a 9,000 R:dr öfverstiga den uppgifna
hyressumman under 3:ne år för den local, Utskottet föreslagit till Riksgäids-Contorets
inrymmande; — att den tillstyrkta försäljningen af meranämnde
hus vore destomera betänklig, som huset, sedan det öfvergått till
enskild egendom, kunde komma att begagnas på ett sätt, hvarigenom det
blefve elclfailigt för derinvid befintliga allmänna embetsverk; —alt detta hus
i anseende till dess belägenhet, borde med fördel kunna användas till lokal
för något af de Statens verk, för hvilka embetsrum nu måste hyras; att, oin
huset, i sitt nuvarande skick, skulle försäljas, kunde blott en ringa köpesumma
derför påräknas, samt att detsammas försäljning icke borde beslutas
liih. till R. St. Prot. 184S, 4 Sami. 1 A/d. a Band. J7 Haji. I
2
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 3tt.
förr, än sig visat, huruvida Riks-Archi vet komme att lill den af RiksgäldsContoret
nu begagnade local förflyttas,
I afseende på Utskottets förslag, rörande afträdandet af denna local
och hyrandet af ett annat hus för Riksgälds-Contorets räkning, hafva åter
följande anmärkningar blifvit framställda: Riksgälds Contoret borde icke
flyttas från sitt nu innehafvande, härtill serdeles passande, hus, utan förblifva
i orubbadt bo. Om än Riks-Archi vet mäste flyttas, syntes derför
ingalunda nödvändigt att jemväl flytta Riksgälds-Contoret, hvars hus icke
lernnude erforderligt utrymme för Riks-Archi vets samlingar, så vida icke en
kostsam tillbyggnad vid detsamma verkställdes. Till undvikande af onödig
omgång och tidsutdrägt, vore det lämpligast att till local for Riks-Archi vet
inköpa ett serskildt hus, for hvilket ändamål det så kallade Bergstrahlska
huset, med hänsigt till dess läge, storlek och ”anseende,” synts vara företrädesvis
passande. Men om det vore för Riksgälds-Contoret nödvändigt
att afträda dess nuvarande local, borde ett eget hus äfven fördetta verk inköpas.
Att Riksgälds-Contoret inrymdes uti en hyrd local, syntes mindre
lämpligt och föga värdigt för ett Rikets Ständers verk, som derigenom städse
vore blotlställdt för uppsägningar samt försattes på en alltför rörlig fot.
Sådant komme dessutom att medföra serskilda, onytliga, kostnader genom
den förändrade inredningen och apleringen af de hyrda localerna, för att af
detta veik kunna begagnas Den af Utskottet uppgifna hyres-summa vore
alltför betydlig och det föreslagna huset större, än Riksgälds-Contorets behof
af utrymme erfordrade. Då samma hus således innehöll flera rum, än
Riksgälds-Contoret behöfde begagna, komme det att medföra en onödig
omväg att för meranämnde verk hyra ett större antal öfverflödiga rum,
hvilka sedermera måste åter uthyras. För öfrigt är serskildt vordet yrkadl,
att Ulskotlet måtte utreda och för Rikets Ständer uppgifva, huru stor local
för Riksgälds-Contoret i sjelfva verket behöfdes.
Med anledning af nyssberörde yrkande, har Utskottet från Fullmäktige
i Riksgälds-Contoret infordrat en fullständig uppgift på det antal rum och
lägenheter, som för nämnde Contors behof skulle erfordras i en blifvande ny
local; till följd hvaraf, Fullmägtige för Utskottet uppgifvit, att uti Riksgälds-Conlorets
nya local erfordrades:
"A.
”För Fullmäktige och deras Expedition:
1:0 Ett större Sessions-ruin.
2:0 Ett Förmak,
Btats-Utskoltets Uttalandej ,V:o 3l1.
3
3:o Eli Cartzli-rum,
4:o Ett Cässa-hvalf,
5:o Ett större eller 2 mindre rum för Archiv samt
6:0 ELt rum, att användas såsom Tambur och för Vaktbeljeningen."
”B.
"För Commissariatet och derunder lydande Departementen:
7:0 Ett Sessionsrum med
8:0 derintill liggande hvälj dt Cassarurn,
9:0 Ett Förmak,
10:0 Ett Canzli-rum,
i 1:0 Ett ruin för Cassa-Bokhållaren.
t t.o Ett eller tvenne rum till Archiv för Canzliet, m. m.
1 3:o litt ruin lör Boksluts-kärner er ar en med
i4:o Ett derintill liggande större eller a:ne mindre rum för Archiv.
t5:o Ett rum för Bokhållaren och Contorsskrifvarne,
16:0 Ett rum för Revisions-Kamereraren,
jemte Revisions-contorets handlingar,
17:0 Ett större rum för Riksgälds-Contorets Ombudsman samt till förvarande
af Ombudsm ins-Contorets, jemte Discont-utredningens, handlingar,
18:de Ett större Cassa-hvalj för insättning af packlårar med remitterade
penningar ifrån landsorterne,
19:0 Ett rum för Kort-stämplingen, och
20:0 Tvenne rum för Tidnings-stämplingeny
Dessutom borde i samma local finnas boningsrum för en Vaktmästare
och en Husdräng, äfvensom tjenlige lägenheter för förvarandet af Riksgälds-Contorets
brandredskap och upplägga) de af Contorets årliga ved behof,
utgörande omkring 5o famnar. Vidare skulle derstädes erfordras utrymme
för Riksgälds-Contorets gamla Archiv, som för närvarande upptoge större delen
af en vid Rikets Ständers hus belägen magazinsbyggnad, hvilken byggnad
vid Riksgälds-Contorets flyttning måste utrymmas, för att deruti skulle kunna
inläggas den stora mängd tryckta Riksdagshandlingar, som hittills varit förvarade
uti den af Riksgälds-Contoret begagnade egendom. Derjemte hafva
Fullmägtige tillika upplyst, att det nu uppgifna, för Riksgälds-Contoret oundgängligen
behöfliga utrymme blifver otillräckligt, i den mon Contorets Archiv
tillvexer eller Contoret erhåller en utvidgad verkningskrets.
4
Sta/s-Utskottets Utlåtande, N.o 3ti.
Innan Ulkottet yttrar sig öfver de anmärkningar, som inom RiksSlånden
blifvit framställda emot Utskottets förslag och tillstyrkanden i dess
förra Utlåtande, anser Utskottet sig böra anmäla, alt i medlet af sistförlidne
månad blifvit till Utskottet ingifvet ett försäljningsanbud å det vid
hörnel af Slottsbacken och Skeppsbron belägna, afl. Hof-Marskalken Friherre
G. Ridderstolpes sterbhusdelegare tillhöriga, hus, hvilket, emot en
köpesumma af 100,000 R:dr, deraf i:del borde erläggas vid tillträdet samt |:del
3:ne månader derefter o. s. v., skulle den i:sta instundande October kunna
aflernnas i sitt nuvarande skick, med undantag endast af de i några rum
befintliga trumauer. Jemte detta, af den till husets försäljning befullmägtigade
person underskrifna anbud, har Utskottet emotlagit en af honom jemväl
undertecknad, så lydande beskrifning öfver samma hus:
”Detta hus är i slutet af förra århundradet uppfördt med utmärkt
”solid grund och murar af sten, i nedre våningarne två alnar, i de öfre en
"och en half aln tjocka. Det är byggdt i fyrkant kring en vacker gård,
”lagd med huggen slen, och är det samma 3^ alnar bredt samt 5i alnar
”långt åt Slotts-backen och 5^ åt Salt-Compagnie-gränden. Taket är täckt
”med jernplåtar och rez de chausseeo försedd med jernluckor framför fönstren.”
”En utmärkt vacker förstuga och stor trappa af sten förer upp till
”hufvudvåningarne, och dessutom en trappa från Salt-Compagnie-gränden
”och en från gården till köket.”
”Huset undergick till alla dess delar en fullständig reparation år
”.834, så att det kan sägas vara i det mest utmärkta skick.”
I taxeringsvärde är det upptaget till 60,000 R:dr Banco.
"Husets hela jordvåning innefattar stora, ovanligt torra och goda källare,
till antalet åtta, hvarutaf fem nu ålföljade 1 nedre våningen uthyrde
”bodlägenheter, tvänne användas till vin- och matförråd, samt en till ved,
”och rymmer denna sednare hela årets behof af ved, och kol cirka 100 fam”nar.
Källare-hvalfven äro 4| :*ln höga.”
”Uti Rez de Chausseen finnas följande rum och lägenheter:
1:0 En Portvaktskammare,
2:0 En Kryddbodlägenhet åt Slottsbacken, med tvenne stora ma
gaziner.
3:o En bodlägenhet, nu upplåten till linbod, tvenne magaziner,
4:o En d:o d:o, nu Glasbod, stor salubod, ett conior och ett magazin,
5:o Bagarstuga, stor och rymlig,
Stats-VIskottets Utlåtande3 7V:o 31 I.
5
6:0 En mangelbod,
7:0 Stall för 4 hästar med stort vagnsrum och foderskulle."
”Rummen i denna våning äro 51 alnar höga.”
”Öfver Rez de Chausseen finnes en Entre Sol-våning, gående kring
”huseLs hela fyrkant, samt hel och hållen bestående af brandfria hvalf till tak.
I denna våning inrymmes:
i:o Ett llandels-Contor med ofvan och under brandfritt kassa-hvalf.
2:0 Tvenne Betjentkammare.
3:o Ett större ofvan och under brandfritt Cassa-hvalf.
4:o Ett Handels-Contor och Irenne vindar till Kryddboden.
5:o Tre stora vindar till Glasboden.
''Stora Träningen en trappa upp består af:
”12 rum, hvaraf 7 stora och 5 mindre, ett rymligt kök, ett skafferi samt
”trenne brandfria hvalf.”
”Tvänne af dessa rum äro försedde med väggfasta trumeauer, samt
”med tapeter af siden i förgylda baguetter.”
”Rummens höjd är 6 \ alnar.”
"Våningen 2:ne trappor upp består likaledes af 12 rum samt I ven
”ne
kök.”
”Rummens höjd är 6 \ alnar.”
”.Dessa våningar äro förenade genom en elegant Spiral-trapipa.” *
”Uppå vinden finnas trenne hetjent-kammare samt dessutom stora
"rymliga vindar, försedda med dubbla jerndörrar, samt afdelade i flera con”tor
och fördelningar.”
”Bodlägenheterna äro uthyrda för 1,666 R.dr 3a sk. Banco och con”toret
anses värdt i hyra 333 R:dr 16 sk.”
”llusets läge, med den vackraste utsigt så väl åt det Kongl. Slottet,
”sorn Skeppsbron, är för väl kändt för att behöfva närmare beskrifvas.”
Då det af Utskottet väckta förslag, angående hyrandet af ett hus
till local för Riksgälds-Contoret, endast af ett Riksstånd blifvit godkändt;
och då, enligt Utskottets, på noggrann undersökning grundade och i ej
mindre det nu återremitterade Utlåtandet, än Utskottets förut afgifne Me
ni
01 ial N:o 178 uttalade, bestämda öfvertygelse, det af Kongl. SundhetsGollegium
tillförene begagnade hus, i anseende till dess läge, beskaffenhet
och utrymme, är olämpligt till local för Riksgälds-Contoret, synes det nu
sednast erhållna försäljningsanbudet förtjena Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet,
enär, genom antagandet deraf, en i alla hänseenden passande
S/ats-Crskottets Vtlcitande, N:o 3l1.
och ändamålsenlig local för Riksarchivet eller Riksgälds-Contoret och jemväl
andra Allmänna embetsverk skulle kunna erhållas, Utskottet, söm derföre
tagit det hus, samma anbud alser, i närmare ögonsigte, och sökt förskaffa
sig fullständig kännedom örn husets beskaffenhet, har härvid också funnit
de i beskr.ifning.en meddelade fördelaktiga uppgifter med verkliga förhållandet
öfverensstämmande. Och anser sig Utskottet, på grund af hvad Utskottet
sålunda inhemtat, och såsom lillägg till förestående beskrifning, böra
upplysa: att ifrågavarande hus, beläget snedt emot Kongl. Slottel, är på
2:ne sidor omgifvet af öppna platser och på den tredje al en, så långt
detta hus sträcker sig, ljus gränd samt på den 4:de sidan afskildjt genom
en brandmur, från den intill huset på denna sida gränsande större egendom;
att, hvad byggnadssätt, plan och inredning beträffar, delta hus högst
fördelaktigt utmärker sig framför andra enskilde byggnader inom hufvudö
staden; att rummen i alla våningarne äro ljusa samt merendels stora och
rymliga; att genom förstugor, korridorer och trappor kommunikationerne
emellan samtliga rummen äro synnerligen beqväma; att flere serskilda nedgångar
från husets öfre våningar finnas; alt en hel våning, eller den så
kallade entresol-våningen, är försedd med tak af murade hvalfbågar, hvarförutan
å husets hela vind befinnes en murad brandbotten; att så vidt
Utskottet kunnat erfara, detta hus, hvarken till större eller mindre del är
besväradt af fukt; och att detsamma, efter den för icke längesedan derå
verkställda både ut- och invändiga reparation, är i mycket godt och väl
underhållet skick, hvadan åtminstone under den närmaste framtiden, ingen
betydligare kostnad synes erforderlig för husets underhållande elier iståndsättande.
För öfrigt får Utskottet, hvad det å meranämnde hus utsatta pris
beträffar, förklara, att, i betraktande af husets solida och kostsamma byggnadssätt
samt storlek och belägenhet, Utskottet anser den äskade köpesumman
af 100,000 R:dr icke öfverstiga husets verkliga värde; och i förhållande
dertill, synes detta pris vara vida billigare, än de för Utskottet uppgifna
köpesummor å de egendomar, som förut kommit i fråga att för samma ändamål
af Rikets Ständer inköpas.
Jemte den anförda fördelaktige belägenheten och beskaffenheten af här
ofvan beskrifna hus, anser Utskottet äfven följande omständigheter tala för
detsammas inköpande och begagnande till framtida local för Riksarchi vet.
Härigenom skulle nemligen ett både tillräckligare och tjenligare utrymme för
uppställandet af Archivets handlingar, komma att beredas, än det som finnes
Stats-Ltakollets Utlåtande.; N.o 3f1.
7
att tillgå i Riksgälds Contorets nuvarande lins, hvilket sednare för att kunna
inrymma dessa, årligen sig ökande, handlingar, troligtvis inom en foga
aflägsen framtid måste genom en kostsam tillbyggnad utvidgas. Deremot
skulle det torra huset för sådant ändamål både vara och blifva des to mera
tillräckligt, sorn ett eller annat af de härtill för närvarande upplåtna stora
hvalf under Kongl. Slottet jemväl framdeles torde af Riksarchivet kunna
utan olägenhet begagnas, i fall det linge sin hufvudsakliga local så nära
derinvid. Dessutom torde kostnaderna för inredningen af detta hus sannolikt
blifva betydligt mindre, än för de förändringar uti inredningen af
Riksgälds-Contorels hus, hvilka för archivets inrymmande derstädes, ovilkorligen
erfordras. Vidare skulle den anmärkta dubbla flyttningen af först
Riksgälds-Cöntoret och sedermera Riksarchi vet samt dermed förenade kostnader
kunna undvikas. Likaledes skulle inredandet af Riksgälds-Contorets
nya local och Contorets afflyttning från dess nuvarande hus icke behöfva
afvaktas, innan Riksarchivets samlingar kunde i sin framtida local uppställas
och ordnas, hvarmed början i sådant fall förmodligen kunde ske under
instundande höst.
På det att de uti meranämnde 2:ne hus befintliga serskilda rum och
lägenheter må till antalet kunna sinsemellan jemnföras, har Utskottet ansett
sig böra på ett ställe uppräkna samtlige dessa rum och lägenheter;
och får Utskotlet alltså, på grund af här ofvan intagna beskrifning, upplysa,
att det Hofmarskalken Friherre Ridderstolpes sterbhusdelägare tillhöriga
hus innehåller: uti boLten-och entresol-våningarne 5 rum, 21 bodlägenheter
och magasiner m. m. samt 2 cassahvalf; uii stora våningen 12
rum, i kök och 1 skafferi samt 3 cassahvalf; uti öfra våningen 12 rum
och 2 kök; samt å vinden 3:ne rum och flere contor, och således tillsammans
3a rum, 3:ne kök, 22 bodlägenheter och magasinet' m. m., samt 5
cassahvalf. Enligt en, i Januari månad 1333 uppgjord, beskrifning öfver
Riksgälds-Contorels hus finnas deruti åter följande rum och lägenheter,
nemligen: i bollen våningen 7 rum, 2 kök och 2 hvalf; i mellan våningen 2
tamburer och 9 rum; i öfra våningen 1 tambur och 7 rum; i östra flygeln
6 rum, 2 garderober och 1 kök, samt i vestra flygeln, eller den till
Riksarchivet förut upplåtna, S rum och 1 kök, och följaktligen i hela huset
3 tamburer, 37 rum, 2 garderober, 4 kök samt 2 hvalf. Till detta hus
höra dessutom 2:ne emellan detsamma och Riddai huscanalen belägna byggningar
jemte 2:ne serskilla emellan begge flyglarne uppförda lägre byggnader.
8
Stats-Utshottets Utlåtande, N.o 311.
1:0.
I betraktande af alla ofvan uppgifna omständigheter och förhållanden,
oell då Utskottet således nu är i tillfälle för Rikels Ständer uppgifva
ett till Riksarchivets inrymmande fullkomligen lämpligt och passande hus,
i saknad hvaraf Utskottet, i sitt ofta åberopade Betänkande, förklarade sig
föranlåtet tillstyrka, att det hus, Riksgälds-Contoret innehar, måtte för besagde
ändamål afträdas; så och enär samma fördelar, som det inom PresteStåndet
förordade inköpet af Bergstrahlska huset skulle medföra, kunna genom
antagandet af det nu ifrågavarande försäljningsanbudet erhållas, emot
användandet af endast hälften af den summa, nyssnämnde hus kostar, tillstyrker
Utskottet,
att Hofmarskalken, Friherre G. Ritlderstolpes sterbhusdelägares
vid Skeppsbron, emellan Slottsbacken och Saltkompagnigränd
belägna, hus må, emot den derföre äskade köpesumma, Etthundra
Tusen Riksdaler, af Riksgälds-Contoret inköpas, för
att, derest Kongl. Maj:t dertill lemnar Sitt Nådiga samtycke,
begagnas för de ändamål, hvartill det hus, Riksgälds-Contoret
nu innehar, af Rikets sednast församlade Ständer anvisades,
eller, i motsatt fall, upplåtas till iocal för Riksgälds-Contoret,
jemte det eller de allmänna embetsverk, för hvilka Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer kunna anvisa embetsrum uti samma hus,
2:0.
För den händelse, att nu ifrågavarande hus skulle komma att användas
till framtida local för Riksgälds-Contoret, hemställer Utskottet,
att Preste- och Bonde-Stånden måtte instämma i Ridderskapet
och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, att RiksgäldsContoret
bör inom den i5 April 1846 afträda det af Contoret
hittills begagnade hus;
lärande deremot detta beslut förfalla, såvida det hus, hvars inköpande Ut
skottet nu tillstyrkt, kommer att till Riks-Archivet öfverlemnas.
o
0:0.
Dessutom får Utskottet hemställa,
att Utskottet måtte få, å Rikets Ständers vägnar, bemyndiga
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret att afsluta köpet om förenämnde
hus, samt tillika anmoda Fullmägtige att ofördröjligen
gå i författning härom, så att huset den irsta nästkommande
October må kunna antingen af Kongl. Maj:t och kro
-
Stuts- Utskottets Utlåtandej N\o 3ll.
9
nan för Riksarclii vets räkning, emoltagas, eller ock af Riksgälds-Conloret
tillträdas.
4:o.
Beträffande det till embetsrum åt Kongl. Sundhets-Collegiuni tillförene
begagnade, men nu mera lill Riksgälds-Contoret afträdda hus, så har
den ytterst bristfälliga beskaffenheten af detsamma under loppet af ej mindre
denna än nästföregångne Riksdag blifvit för Rikets Ständer uppgifven;
och får Utskottet, med anledning af hvad som i afseende på detta hus inom
Riks-Stånden är vordet yttradt, nu ytterligare hänvisa till den omständliga
framställning angående dess beskaffenhet, hvilken finnes intagen i Uskottets
Memorial N:o 178, sidd. 3—9. Enligt hvad deruti uppgifves, har kostnaden
för husets iståndsättande och inredande samt en vedbods uppförande,
uti häröfver upprälladt förslag, blifvit beräknad till 20,994 fhdr. Bland
flera till Fullmägtige ingifna anbud å dessa reparations- och inredningsarbetens
verkställande efter entreprenad, har det lägsta upptagit en summa
af 15,8oo R:dr, häruti dock ej inbegripen kostnaden för de i alla rummen
äfvensom å vinden erforderliga hyllor och skåp. — Enär Utskottet fortfarande
hyser den åsigt, att det ökade värde, sistnämnde hus, genom dess reparerande,
skulle erhålla, ingalunda komrne att motsvara reparationskostnaden,
och då Utskoltet anser detta hus i sitt nuvarande skick mindre
användbart till local för något allmänt embetsverk, hvaremot Utskottet
icke betviflar, att detsamma, i anseende till dess belägenhet invid Riddarholmshamnen,
skall vid en blifvande försäljning betalas med dess fulla
värde; så får Utskottet, enligt hvars åsigt, husets öfverlåtande till enskildt
begagnande icke bör kunna medföra någon egentlig våda för kronans, ett
stycke derifrån belägna, fristående och mycket högre hus, förnya sin af Ridderskapet
och Adeln bifallna hemställan,
att frågan om iståndsättandet och inredandet af det hus, Kongl.
Sundhets-Collegium tillförene begagnat, måtte förfalla, samt
att deremot samma hus, genom Fullmägtiges försorg, måtte
få af Riksgälds-Contoret försäljas på det sätt, Fullmägtige
pröfva för det allmänna mest fördelaktigt och ändamåls
enligt.
Stockholm den 8 Maj 1845.
Bih. till R. St. Prot. tSjfSj jf. Sami. 1 Afd. 2 Band. 3j Haft. 3
10
Rtats-Utskotleti Utlåtandej N:o 31 f.
Reservationer:
iif Herr Valleij:” Jag anser Utskottet ej hafva bordt frångå förra Ständers
beslut om Riksgälds-Contorets nuvarande locals öfverlemnande till Regeringens
disposition, utan tior rättast vara, att vid det nu ifrågaställda inköpet
af ett annat bus, Rikets Ständer bestämma, att detsamma är afsedt
för Riksgälds-Contorets behof, hvarigenom en årlig besparing af circa 2,5oo
R:dr i hyresmedel kan vinnas. Och om äfven detta hus nu kommer att
till Riks-Archivet öfverlemnas, bör dervid i allt fall, enligt min tanke, fästas
det villkor, att, i händelse huset i en framtid icke skulle erfordras för
Riks-Archivet, bör del lill Rikets Sländers disposition återställas. För öfrigt
anser jag nämnde local, lika litet som den Riksgälds-Contoret nu begagnar,
vara tillräcklig för inrymmande af Riks-Archivets handlingar.”
af Herr Norm: ’'Sedan nu mera blifvit af Rikets Ständer bestämdt, att
ett Nalional-Museum skall uppföras, tror jag, på sätt min vid Betänkandet
N:o 211, fogade reservation innehåller, svårighet icke böra uppstå för RiksArchivets
inrymmande uti de rum, der Kongl. Bibliolheket nu befinnes
och hvilka äro för ändamålet utmärkt väl passande. Och då jag tager för
alldeles oafgjordt, att Riksgälds-Contoret kommer att förblifva i s. k. Hessensteinska
egendomen, finnér jag något äfventyr icke uppstå, om med inköp
af nu ifrågaställda hus hade fått anstå några år, till dess förhållandena
mera utvecklat sig och fullständig plan till ordnande af dennaj angelägenhet
uppgjorts.”
STOCKHOLM, I. Marcus, j8/,5.
Hör till Ståts-Utskottets Betänkande, N:o 312.
1
FÖRSLAG
tili
REGLEMENTE
för
Rikets Ständers Riksgälds-Contor.
§ 1.
(Lika lydande med 1 § i 1841 ars Reglemente.)
Riksgälds-Con tor et, som år ett Rikets Ständers Verk, liar till föremål-.
a) att ombesörja liquiden af den Svenska Statens skuld, för hvilken
Rikets Ständer åtagit sig att ansvara;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer blifvit
å detta Verk anvisade;
c) att emottaga, förvalta och redovisa alla härtill af Rikets Ständer
anslagna tillgångar och inkomster, samt hålla Rikets Ständer uppkommande
öfverskott och behållningar tillhanda;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridandet af beviljade och
å Riksgälds-Contoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Contoret för öfrigt
af Rikets Ständer erhållit.
Angående Riksgälds-Contorets skulder,
§ 2.
(Innehåller samma stadganden, som 2 § i 1841 ars Reglemente, rned^ förändrad redaction i
anledning af Rikets Ständers beslut, enligt Stats-Utskottets utlåtande, 3M’.o loS.)
De af Riksgälds-Contoret för upptagne lån, med undantag af den
Bih. till R. St. Prof. 1845. 4 Sami 1 Åfä. 2 Band. 38 Haft. %
l
2
Hör till Stats-Utskoltets Betänkande, N:o 312.
fordna utländska Slats-skulden, utfärdade och förut icke inlösta, elier eljest,
jemlikt Rikets Ständers beslut, ur räkenskaperna afförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta Verk utgifna,
infrias, så till capital, som upplupna räntor, enligt deras ordalydelse;
hvarvid dock, i afseende på några längesedan förfallna obligationer, iagttages
den, vid innevarande Riksdag, för deras inlösande bestämda och af
Kongl. Maj:t kungjorda prasscriptionstid tiil 1846 års slut.
§ 3.
(Lika lydande med sam rifa § i 1841 års Reglemente-)
Enligt Rikets Ständers, vid 1815 års Riksdag, fattade beslut och
Riksgälds-Contorets, till följd deraf, under den 9 November samma år, utfärdade
förbindelse, utbetalas en summa af Tvåhundra tusen (200,000)
ll dr årligen till Hans Maj.t Konungen eller Dess. arfvingar efter Successionsordningen
af den 26 September 1810.
§ 4.
(Hufvudsakligen lika lydande med 16 § i 1841 års Reglemente.)
För det, enligt 1779 års Riksdagsbeslut, såsom hemgift ät dåvarande
H. K. IL Hertigen af Södermanland anslagna capital af Ett Hundra
Tusen (100,000) R:dr, erlägges af Riksgälds-Gontoret Fem (5) procents årlig
ränta, hvilken efter IL M. Konungens anvisning quarlaisvis utbetalas.
$ 5-
(Lydelsen af denna g, hvilken handlar om inlösningen af Riksgälds-Contorets- år l84f lill
Rikets Ständers Rank. utgifne obligationer för Svenska Stats-Verkets återstående skuld, i anledning
af erhållna förskotter^ tili 1808 års krigskostnader, beror pä afgörandet af den. utaf Banco-Utskottet
väckta fråga o ra nämnde obligationers förändrande.)
§ 6.
(Lika. lydande med 5 § i 1841 års Reglemente).
Dea i Riksgälds-Contorets räkenskaper underrubrik: Rikets Stunders
Lane-banks fordran, upptagna skuld, härrörande från begagnade förskott af
HÖr till Stats-TJtskottets Betänkande, N:o 312.
3
Rikets Ständers Bank, mot Discont-vilkor och 2 procents ränta, och hvilken
vid 1823 års slut, enligt upprättad liquid, utgjorde Fyra millioner fjorton
tusen åtta hundra femtiotvå (4,01.4,852) Riksdaler, Sexton (16) skillingar,
3 runstycken, kommer att fortfarande, utan någon afbetalning eller
någon räntas beräknande, inom linien i räkenskaperne upptagas.
§ 7.
(Denna§, handlande om Riksgäldssedlarnes inlösning och den af Banken derför afsatta fond,
kmurner att serskildt underställas Rikets Ständer, sedan Stats-ULkotlet haft sammanträde med
Banco-Ufskottct för behandlingen af frågan om disposilions-rätteu öfver det blifvande öfvorskottet
ä berörde fond, *n. ui*)
§ 8.
(Lika lydande med 7 § i 1S41 års Reglemente).
Vid den ännu återstående granskningen och approhationen aj förslitna
Riksgälds-edlar å Två (2) Riksdalers valör och derunder, skola löija
lide vid 1834 och 1835 års Riksdag stadgade grunder tjena till efterrättelse:
Nedra
högre fjerdedelen, hvarå fina trycket och namnteckningarne
befmnas, och hvilken förty är att anse såsom dea hufvudsakiigaste delen
af en sedel, skall, äfven om den företes ensam eller icke sammanhängande
med någon annan del af sedeln, inlösas med den valör, som fina trycket
utmärker, derest åtminstone öfra namnteckningen är hel och ostyckad.
Om. deremot å en sedel nedra högra fjerdedelen helt och hållet saknas,
eller om af denna fjerdedel endast någon del af fina trycket till venster
är sammanhängande med de öfriga delarne af sedeln, kunna dessa sedelstvcken,
äfven om de i öfrigt äro fullständiga, icke antagas till inlösen,
utan böra casseras. Varande det innehafvare af mindre Riksgäldssedlar,
som blifvit casserade, på grund af de, vid 1828—-1830 årens .Riksdag, i
detta afseende meddelade föreskrifter, obetaget att samma sedlar till ytterligare
granskning, efter nu anförda grunder, uti Riksgälds-Contoret förete.
§ 9.
(Motsvarar 8 § i 1841 års Reglemente.)
Genom tillkäunagifvanden i hufvudstadens allmänna tidningar, erin
-
4
Hör till Ståts-Utskottets Betänkande, N:o 312.
ras allmänheten, under 1845 års lopp, så ofta nödigt pröfvas, om innehållet
af Kongl. Kungörelsen den 14 Februari 1835, angående pr ceser iptionstiden
för Riksgäldssedlarnes inlösande.
§ io.
(Lika lydande med 9 § i 1841 års Reglemente.)
Den reparationsfond af JNittiotre tusen nio hundra tjugusex (93,926)
Riksdaler, som innehållits utaf de medel, Götha-Canal-Bolag, enligt Rikets
Ständers beslut vid 1828—1830 årens Riksdag, i Riksgälds-Contoret insatt,
skall, till följd af samma beslut, emot erläggande af Fem (5) procents ränta,
hvilken canal-bolaget, vid hvarje års slut, godtgöres, i Contoret fortfarande
innestå, till säkerhet för nämnde canals framtida underhållande.
§ 11.
(Lika lydande med 10 § i 1841 ars Reglemente.)
Utaf återstoden af den likaledes innehållna summan, till säkerhet
för åtskilliga vid Götha canals öppnande, icke fullbordade arbeten i hamnRyggnadsväg,
är Canal-Directionen berättigad att, så snart styrkt blifvit,
att något af dessa ännu återstående arbeten är till fullo verkstäidt, lyfta
de för detsamma i Riksgälds-Contoret innehållna medel, motsvarande
dubbla beloppet af arbetets kostnad, enligt det deröfver, under den 25 Juli
1833, upprättade förslag; och kommer emedlertid fem (5) procents ärlig
Tänta att till canal bolaget af Riksgälds-Contoret erläggas för den sålunda
innestående summa, hvilken för närvarande utgör Ett tusen nio hundra
fyratio två (1,942) Riksdaler.
§ 12.
(Lika lydande med 11 § i 1841 års Reglemente.)
Den, för Södertelje canals underhållande, af Rikets Ständer vid 1828
—1830 årens Riksdag beviljade fond af Trettio tusen (30,000) Riksdaler
skall, emot utgörande af ränta till canal-bolaget med Fem (5) för hundra
årligen, i Riksgälds-Contoret innestå, intilldess fonden behöfver för det dermed
afsedda ändamål användas.
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
5
§ 13.
CHutVudsakligen iika lydande med 12 § i 1841 ars Reglemente, dock är 5 momentet, hvats
stadganden redan blifvit iagttagna, ur den nya § uteslutet.)
I afseende på förvaltningen och användandet af den, för Hjelmare
canals och slussverks framtida underhållande, i Riksgälds-Contoret af satta
fond, bestående ursprungligen af en utaf Canal-Directionen, å bolagets vägnar,
under den 23 Januari 1839 utgifven och i samma bolags fastigheter,
Stora Wallby och Oppeby, intecknad skuldförbindelse å 15,000 R:dr med
5 procents årlig ränta, komma nedanstående, af Rikets sednast församlade
Ständer stadgade, bestämmelser och föreskrifter att fortfarande iagtlagas:
1:0, Räntan för omförmälde förskrifning, tillika med de, genom utlåning
af denna räntas årliga belopp, ytterligare uppkommande ränteinedel,
iörblifver under Directionens vård och förvaltning, intilldess en viss betydligare
summa såmedelst blifvit bildad, och hvilken summa tills vidare
bestämmes till ett belopp af högst 6,000 R:dr, hvarefter JDirectionen skall för
densamma till Riksgälds-Contoret aflemna sådane lane- och säkerhetshandlingar,
som öfverensstämma med det Reglemente för dessa medels utlåning,
hvilket Kongl. Mapt, efter dertill af Directionen afgifvet underdånigt förslag,
lärer täckas i Nåder fastställa och utfärda.
2:o, De för dessa lånehandlingar inflytande räntemedel må äfvenledes
af Directionen uppbäras och förvaltas, intilldess, genom desamma och
de i förestående moment omförmälde räntor, den deruti bestämda summa
uppkommit.
3:o, Dessutom må de smärre contanta tillskott, som Directionen, enligt
den till Riksgälds-Contoret nu ingifna plan för Reparations-fondens bildande,
å bolagets vägnar, erbjudit, genom Directionen förvaltas och göras
1'rugtbärande, likasom de öfverskott, hvilka komma att återslå, efter det
lånehandlingar till de i planen beräknade belopp blifvit, vid deruti bestämda
tider till Riksgälds-Contoret aflemnade.
4:o, Directionen skall deremot vara Riksgälds-Contoret ansvarig, att
den för hvarje år upplupna räntan å ej mindre ofvannämnde förskrifning,
än då samlade ränte- och tillskoltsmedel, varder, vid årets slut, för reparations-fondens
räkning, fruglbärunde, efter en tillsvidare lill Fem procent
bestämd räntefot, så att fonden under hvarje års lopp, tillväxer med en
6
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
summa, motsvarande Fem procent å fondens ursprungliga belopp och den
vid samma års början befintliga räntebehållning.
5:o, Innan den, genom influtna räntemedel, bildade behållning uppgår
till en summa, motsvarande det ursprungligen afsatta samt i stora
Wallby och Oppeby intecknade capital-belopp af 15,000 R:dr, får någon
del af denna behållning till utgifter för Canal- och Sluss-Verkets underhållande
icke användas.
6:o, Nyssnämnde capital-belopp får icke, under någon händelse,
utan Rikets Ständers dertill serskildt lemnade samtycke, från RiksgäldsContörel,
till större eller mindre del, uttagas och af canal-bolaget disponeras.
7:o, Den, genom ränte-medlen, uppkomna behållning må endast användas
till företagande af sådana större oundvikliga reparationer och arbeten,
som icke, utan afbrylaude af segelfarten å canalen, kunna verkställas
och hvilkas kostnader öfverstiga bolagets då samlade, härtill disponibla
besparingsmedel, jemte de förväntade öfverskotten å canal-inkomsterne förde
3:ne nästföljande åren.
8;o, Vid dylikt tillfälle, skall af den embetsmyndighet, som har sig
uppdraget öfverinseeiulet öfver vattencommunications-anstalterne i Riket,
undersökas och pröfvas, huruvida och till hvilket belopp bidrag till det af
bolaget föreslagna och af bemälde embetsmyndighet tillstyrkta arbetes utförande
bör af ifrågavarande reparations-fond utgå; och
9:o, Sedan beloppet af ett sådant bidrag, på delta sätt, blifvit bestämdt,
böra reparations-fonden tillhöriga Jånehandlingar å en deremot
svarande summa af Riksgälds-Conloret till Canal-direclionens disposition
utlemnas.
Om och när, i följd af de till Riksgälds-Contoret, för utlånade räntemedel,
aflemnade säkerhetshandlingar, någon intecknings-förnyelse, bevakning
eller utsökning erfordras, skall Directionen foga anstalt härom, utan
att Conforet dermed behöfver taga någon befattning; och böra således de
lane- och säkerhets- samt öfriga handlingar, som Directionen för tullgörandet
af delta åliggande, måste begagna, uppå skeende anmälan hållas den
-
Hör till Stals-Utskottets Betänkande, N:o SI2.
7
samma tillhanda, emot dess afgifva lide förbindelse alt handlingarne tili
Coiiloret återställa, så snart de blifvit för ändamålet begagnade.
§ 14.
(Motsvarar 45 § i 184t års ReglemeriteO
Utaf den för ombyggnaden af St/ ö nisbel ms canal och slussverk,
enligt Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständers beslut, utaf Kiksgälds-Contoret
af satte och förräntade fond å 600,(XK) R:dr, jemte bära
upplöpande ränta, skall, vid början af Januari månad nästkommande a i
1846 och derpåföljaiule 10 år, tili Strömsholms nya eanal-bolag utbetalas
ett årligt belopp af Femtio tusen Riksdaler; och bör, så vid sådant för
beredandet af tillgång till dessa utbetalningar erfordras, återstoden af berörde
fond, genom Riksgalds-Contorels försorg, äfven framgent göras räntebärande.
Intilldess Canal- och Slussverket blifvit färdigbygdt, skall en af
Fullmägtige i Riksgälds-Coutoret, genom årligen anställande val, utsedd
o o o 'o o
person, såsom ledamot deltaga i bolagets Direction. Äfvenledes skall, under
samma tid, ett på enahanda sätt utsedt ombud i den årliga revisionen af
canal-verkets räkenskaper deltaga.
Sedan canal- och sluss-verkets ombyggnad blifvit fullbordad, böra
de i Riksgälds-Coutoret deponerade actierna i. Strömsholms gamla slussverks-bolag
till det nya bolaget återställas eller förstöras; hvarförutan
den, såsom lösen för de felande actierna saint derå oultagne utdelningar,
t dl Riksgälds-Contoret inbetalda och derstädes innestående summa då bör
till det nya bolaget utanordnas.
På sätt i 5 § af det för canal-bolaget utfärdade privilegium föreskrifves,
kommer, efter byggnads-arbetets utförande, en viss årlig summ»
att af canal-inkomsterne afsältas och utlånas till bildande af en fond för
framtida större reparationer; och skola lane- och säkerhets-handiingarne tor
dessa medel tili Riksgälds-Coutoret xngifvas samt under dess vård förblifva;
O O
dock kommer bevakningen af samma handlingar, likasom sjelfva utlåningen,
att af bolaget på eget ansvar besörjas.
Efter byggnadstidens förlopp samt från och med det år, dä - canalén
är fullt färdig och farbar, skall, sedan af canal-verkets inkomster utgått
de kostnader, afdrag och utdelningar, som i 6 § af åberopade .privi
-
8
Hör till Stats-Utskotlets Betänkande, N:o 312.
legium omförmälas, all öfrig inkomst tillfalla Staten, såsom godtgorelse för
livad af allmänna medel blifvit till canal-byggnaden förskjutet
§ 15.
(Lika lydande med 14 § i 1841 ars Reglemente, hvartill dock är tillagdt ett pä Rikets
Ständers beslut, i anledning af Ståts-Utskottets utlåtanden, ISjiis 197 och 278, grundadt stadgande.)
De medel, som, i följd af den vederbörande jordegare, vid 1828—
1830 årens Riksdag, medgifna lösningsrätt af de ä kronoskatte]orden vetande
ekar, till Riksgälds-Contoret redan influtit och framdeles inflyta, skola,
efter vederbörliga requisitioner, utbetalas, i den nion dessa medel, till
kostnader för ekplanteringars anläggning och underhållande, varda af Kongl.
Majit anordnade: och åligger det Riksgälds-Contoret, att från och med den
1 januari 1846 godtgöra ekeplanlerings-cassan fyra procents årlig ränta för
ornformälda i Riksgälds-Contoret innestående medel, jemte denna cassas för
öfrigt dit aflemnade disponibla tillgångar; hvilken ränta likaledes, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, af Riksgälds-Contoret tillhandahålles för
de med ekeplanterings-cassans bildande afsedda ändamål.
§ 16.
(Lika lydande med 15 § i 1841 års Reglemente.)
För Lappmarks Ecclésiastik-fondens, efter sista Riksdag, till Riksgälds-Contoret
öfverlemnade behållning, utgörande Sextiosju tusen ett
hundra åttiofyra (67,184) Riksdaler, 37 sk. 2 rst., skall Riksgälds-Contoret
erlägga Feni (5) procents årlig ränta, som, vid hvarje års slut, med
Tre tusen trehundra femtionio (3,359) R:dr 11 sk. 6 rst. till Kongl.
Stats-Contoret inbetalas.
§ 17.
(Ny § grundar sig på Rikets sednast församlade Ständers beslut, i fråga om Kongl# Nummer-Lotteriets
upphörande.)
Utaf den, efter Kongl. Nummer-Lotteriets upphörande, till Riksgälds-Contoret
aflemnade s. k. B nedgåfvofond, utbetalas, under derför stadgade
vilkor, och efter vederbörliga requisitioner, de, jemlikt planen för
nämnde Lotteri samt derstädes förde matriklar, utfallna, men ännu inne
stånde
brud'såfvo-vinster.
S 18.
Hör till Stals-Utskottets Betänkande, jY:ö 312.
9
§ 18.
(Lika lydande med 17 § i 1841 ars Reglemente.)
Der prcescriptionstid, i afseende på någon serskild elei af RiksgäldsContorets
skulder, icke blifvit stadgad, komma skulderne, intilldess annorlunda
af Rikets Ständer forordnas, att i vederbörlig ordning liquideras,
ulan afseende på den lid, inom hvilken fordringar hos enskilde, eller hos
Kongl. Maj t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.
§ 19-
(Innefattar hufvudsakjigen enahanda stodganden, som 18 § i 1841 ars Reglemente.)
Aldre, i laglig ordning och inom föreskrifven tid bevakade, men ännu
icke godtgjorda Krono-fordringar och anspråk skola, sedan desamma blifvit
vederbörligen pröfvade och godkände samt af Kongl. Maj:t till betalning i
Nåder fastställde, utaf Riksgälds-Contoret liquideras, enligt härom utfärdade
Reglementen och Författningar; egande Fullmägtige att, om så nödigt prof vas,
utsätta betalningen på terminer, lämpade efter Contorels tillgångar, samt
å fordringens belopp utfärda obligationer med ränta, hvilken dock ej får
öfverstiga Fyra (4j procent om året.
Angående Riksgälds-Contorets fordringar för meddelade laro
§ 20.
(Lika lydande med 1 punkten af 20 § i 1841 års Reglemente. 2:a punk len af samma § är
intagen i nedanstående 27 §.)
Det af Rikets vid 1823 års Riksdag församlade Ständer beviljade
lån å Två Hundra Tusen (200,000) R:dr, till återuppbyggande af den
del utaf staden Norrköping, som är 1822 nedbrunnit, liquideras fortfarande,
på samma sätt som hittills, medelst årlig inbetalning af Sex (6)
procent å de ursprungliga lånebeloppen, hvarvid Tre procents ränta å
låntagarnes återstående capital-skulder beräknas, samt öfverskotlet afgår å
lånesumniorna.
§ 21.
(Motsvarar 19 § i 1841 års Reglemente.)
Å de låneunderstöd, utgörande Etthundra Tusen (100,000) Riksda
Bih.
till R. St. Prof. 1845., 4 Sami. 1 i/d. 2 Band. 39 Haft. 2
10
Hör till Ståts-Utskottets Betänkande, N:o 312.
ler, som, jemlikt Rikets Ständers beslut vid 1823 samt 1828—1830 års
Riksdagar, från Riksgälds-Conloret utgått till återuppbyggande af staden
Borås, efter de nämnde stad, åren 1822 och 1827, öfvergångna eldsvådor,
återbetalas årligen Sex (6) procent, beräknade efter de häraf utdelade lånens
ursprungliga belopp, af hvilka 6 procent Tre procents ränta afdrages
för hvad som å lånen återstår, hvarefter öfverskottet å låne-capitalen afskrifves,
intilldess desamma äro tillfullo godtgjorda.
I öfverensstämmelse med den af Rikets sednast församlade Ständer
medgifna ytterligare lindring uti betalnings-vilkoren för det serskilda lån
å Åttiofem Tusen (85,000) Riksdaler, som vid 1828-—1830 års Riksdag,
beviljades till samma stads återuppbyggande, skola 2 procent af det, efter
afdrag af 184-0 års inbetalning, återstående Mne-capitalet årligen till Riksgälds-Contoret
erläggas, äfvensom den, efter sistnämnde års slut, å detta
lån upplupna och vidare upplöpande ränta skall med 4 procent årligen
utgöras.
§ 22.
(Motsvarar 21 § i 1841 ars Reglemente*)
Återbetalningen af det, för uppförandet af staden Öregrunds nedbrunna
allmänna byggjiader, år 1830, från Riksgälds-Contoret utgifna räntefria
lån å Fem Tusen (5,000) Riksdaler verkställes genom erläggandet
vid hvarje års slut af en tjugondedel, eller Fem (5) procent, af lånets ursprungliga
belopp, hvarigenom lånet inom slutet af år 1859 bör vara till
fullo inbetaldu
§ 23.
(Motsvarar 22 § i 1S41 års Reglemente.)
Det staden IVenersborg, efter 1834 års eldsvåda, meddelade byggnadslån
å Etthundra Femtio Tusen Riksdaler, — hvaraf 25,000 Riksdaler
skulle användas till återuppbyggande af stadens rådhus och skolhus, jemte
boställshus för kyrkoherden och skollävarne, samt återstoden, 125,000 R:dr,
utgå såsom låne-understöd åt enskilde personer, för uppförandet af steneller
kalkbruks-byggnader, — skall, i stället för de först bestämda och
till 1840 års slut gällande betalnings-vilkoren, återbetalas med Sex procent
årligen af den ursprungliga lånesummau; af hvilka 6 procent fyra pro
-
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
11
cent utgöra ränta för det oguldna beloppet och återstoden afräknas på
capitalet.
De Comraitterade, som emottagit och förvaltat den till enskilda låneunderstöd
afsedda andelen utaf detta byggnadslån, erhålla, i afseende på
deras befattning med samma medel, FullmägUges decharge, så vida den
af Comraitterade deröfver upprättade och till Riksgälds-Contoret redan insända
liquidalion varder af Fullmägtige godkänd.
§ 24.
(Grundar sig pä 106 § i 1841 års Reglemente.)
Såsom ränta och capitalafbetalning för det, vid sednast förflutna
Riksdag, staden Söderhamn beviljade lån å Tolf Tusen Riksdaler, till stadens
nya reglering och uppförandet af dess allmänna byggnader efter den
år 1835 der inträffade eldsvåda, erläggas, inom slutet af hvarje år, intilldess
lånet är till fullo godtgjordt, Sju procent å det ursprungliga capitalet,
hvarvid, sedan ränta, efter fyra procent årligen, å det återstående capitalbeloppet
afgått, öfverskottet utgör afbetalning å lånesumman.
§ 25.
(Motsvarar 23 § i 1841 års Reglemente*)
I öfverensstämmelse med de, uti Kongl. Brefvet den 6 April 1838,
stadgade betalningsvilkor för det staden Wexiö i Nåder beviljade och till
utgående af mindre Greditivet anvisade län å Ett hundra lusen Riksdaler,
för återuppbyggandet af den då nedbrunna delen af nyssnämnde stad, erlägges
för det belopp, eller 20,600 R:dr, som af denna lånesumma icke redan
är godtgjordt, fyra procents årlig ränta till den 1 Juli 1846, och från
samma dag sex procent årligen å sistnämnde belopp, intilldess hela lånet,
med ränta efter fyra för Hundra om året, blifvit lill fullo återbetaldt.
§ 26.
(Ny §, innefattande Rikets Ständers beslut genom bifallet till Stats-Utskottets utlåtande,
N:o 99).
Sedan Kongl. Majrt och Rikets Ständer beslutat, att den åt Kongl.
Stats-Conloret, genom Kongl. Brefvet den 18 December 1843, uppdragna
Ig
Hör till Ståts-Utskottets Betänkande, N:o 31?.
befattning ined emottagandet, granskningen och vårdandet af skuldförbindelserna
saint intecknings-handlingarne för det staden IVexiöj efter 18-fd
års eldsvåda, beviljade nya byggnadslån å Två hundra fyratio tusen
(240,000) Riksdaler, äfvensom bestyret med infordrandet och uppbärandet
at de för santina lån stadgade ränte- och capital-afbetalningar, skola af
Riksgälds-Contoret öfvertagas; så kommer, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
föreskrift, Kongl. Slats-Contoret att till Riksgälds-Contoret aflemna de länehandlingar,
Kongl. Stats-Contoret redan emottagit, samt t laga ordning
på Riksgälds-Contoret öfverlåta alla de rättigheter och fordringsanspråk,
som, med hänsigt till besagde lån, genom åberopade Nådiga Bref samt vederbörandes
afgifne förbindelser, blifvit Kongl. Stats-Contoret tillerkända;
varande sä väl Magistraten och Byggnads-Comitén i Wexiö, som vederbörande
låneinnehatvare förständigade att icke allenast behörigen iagttaga
de, genom omförmälde befattnings öfverbyttande till Riksgälds-Contoret,
förorsakade förändringar i förut meddelade stadganden, angående låne-handlingarnes
aflemnande samt låne-medlens redovisande och inbetalande, utan
äfven noga efterkomma de föreskrifter, hvilka, i desse hänseenden, kunna
varda af Riksgälds-Contorets Styrelse meddelade.
Efter det Riksgälds-Contoret emottagit de till Kongl. Stats-Contoret
inkomna lånehandiingarne samt dess öfverlåtelse af Stats-Verkets, på
grund af samma handlingar, egande fordringar, — genom hvilken öfverlåtelse
den, i och för merberörde lån, lyftade summa utaf mindre creditivet
anses vara Riksgälds-Contoret godtgjord, — åligger det sistnämnde Verk
att vederbörligen bevaka dessa fordrings-anspråk, samt tillse, det de af
Kongl. Majit vid lånets beviljande föreskrifna vilkor och förbehåll varda behörigen
iagttagne och uppfyllda. Härvid, äfvensom i fråga om sättet för lånemedlens
redovisande och liquiderande, skola de af Kongl. Majit derom i Nåder
meddelade stadganden tjena till efterrättelse; hvilka stadganden, efter iagltagandet
af de förändringar deruti, Kongl Maj:ts och Rikets Ständers ofvan
åberopade beslut föranledt, lyda sålunda:
l:o Lånemedlens fördelning besörjes af en, utaf Wexiö stads brandskadade
invånare vald, serskild committé, med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
till ordförande, under iagttagande, att lån för byggnader af tegel
Hor till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
13
eller sten, för gjutna kalkbrukshus eller för en våning höga trädlnis, utvändigt
beklädda med tegel och kalkbruk, meddelas till hälften högre belopp,
än för trädhus af lika brandförsäkrings värde, eller i förhållande såsom
tre till två.
2:o Derest tillgångarne medgifva, må lån beviljas för byggnader af
förstnämnde beskaffenhet, till trefjerdelar, och för trädhus till hälften af
den summa, hvarför byggnaderne varda brandförsäkrade, men icke i något
fall derutöfver.
3:o Lånen må till den 1 Januari 1850 ir.nebafvas räntefritt och titan
capital-afbetalning; hvarefter i tre är, eller till den 1 Januari 1853, skall,
jemväl utan capital-afbetalning. årligen erläggas tre för hundra i ränta för lån å
tegel-, sten- och kalkbrukshus saint tegelklädda trädhus, men fyra för hundra
i ränta för lån å trädhus; börande från sistnämnde tid årligen inbetalas
sex för hundra å primitiva låuesumman, dervid räntan liquideras efter
nyssberörde beräkningsgrund, och återstoden utgår såsom capital-afbetalning.
4:o Då lån hos committerade sökes, bör vid ansökningen fogas ritning
och kostnadsförslag, i 2ne exemplar, öfver dell bjrggnad, som skall uppföras;
och bör, innan något i afräkning å ett beviljadt lån får lyftas, tili
committerade aflemnas låntagarnes till Kongl. Stats-Contoret eller RiksgäldsContoret
ställda skuldebref å hela lånesumman, innefattande förbindelse
att lånet i stadgad ordning återbetala och att, till säkerhet derför, lemna
första inteckningen i tomten och den byggnad, som derå uppföres.
5:o De uti näst föregående punkt omförmälda skuldebref böra förblifva
under committerades vård och redovisning, intill dess ett beviljadt
lån är till fulla beloppet utgifvet; men i den mon delta eger rum, och
byggnaderne blifvit brandförsäkrade, skola skuldebrefven till RiksgäldsContoret
insändas.
6:o Om committerade vid något tillfälle, af förekomne skäl och anledningar,
finna sig föranlåtne att inskränka den först beviljade lånesuminan
och det intecknade skuldebrefvet, i följd häraf, kommer alt innehålla
en större summa, än det verkliga lånebeloppet, skall skillnaden afskrifvas
på skuldebrefvet, innan detsamma till Riksgälds-Contoret varder insändt.
14
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
7:o Sednast efter fem års förlopp, räknadt från den 1 Juli 1844,
bör den byggnad, till hvars uppförande lån erhållits, vara i så fullbordadt
skick, all försäkring derå i städernas Allmänna Brandstods-bolag, enligt de
för denna inrättning gällande föreskrifter, må kunna vinnas, viel äfventyr,
att lånet i annat fall genast infordras.
8:0 Så fort försäkring å en byggnad kan erhållas, bör densamma,
genom låntagarens försorg och på dess bekostnad, anskaffas, hvarefter tili
commilterade aflemnas brandförsäkrings-brefvet, jemte ett af Branstods-bolagets
Direclion ulfärdadt bevis derom, att låntagaren afsagt sig rättigheten
att Brandstods-bolaget frånträda, så länge någon del af länet är obetald;
och böra jemväl desse handlingar, tillika med låntagarens skuldebref å lånesumman,
till Riksgälds-Contoret insändas.
9m Öfvergår tomt, innan den blifvit bebyggd, till annan egare, må
den nya egaren inträda i den förres rättigheter och skyldigheter.
10:o Hvad, som icke af de anslagne byggnadsmedlen lyftes inom
fem år, från den 1 Juli 1844 räknade, får derefter ej utbetalas.
ll:o Sednast den 1 Juli 1850 skola från commilterade till RiksgäldsContoret
vara insände vederbörandes skuldebref å hela den lyftade lånesumrnan;
kommande, derest något eller några af desse skuldebref efter
denna termin skulle uteblifva, ersättning att från committerade i laglig ordning
infordras för det belopp, som icke genom insände skuldebref blifvit
behörigen redovisadt, jemte fem för hundra i ränta å samma belopp, beräknad
ifrån och med den 1 Januari 1850 och intill dess betalning följer.
12:o Sedan alla skuldebrefven inom föreskrifven tid blifvit till
Riksgälds-Contoret aflemnade, böra committerade öfver de emottagne medlen
upprätta en generel liquidation, som insändes till Riksgälds-Contoret,
för att der granskas.
l3:o För uppbörden af ränte- och capital-afbetalningarne skall fullständig
förteckning å hvad, som hvarje låntagare bör erlägga, årligen af
Riksgälds-Contoret till Kongl. Maj;Is Befallningshafvande ölversändas, för
att, genom dess försorg, tillställas Magistraten, hvilken det åligger att, under
enahanda redovisnings-ansvar, som för kronouppbörden, medlen indrifva
och till Riksgälds-Contoret kostnadsfritt leverera.
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
15
14:o Om antingen förste låntagaren eller den, som genom köp, ari'
eller testamente inträdt uti hans rättigheter och skyldigheter, skulle afstå
sin egendom till borgenärers förnöjande, eller ock om, i anledning al årsproclama,
fatalier skola bevakas, innan det för lånet utgifua skuldebref till
Riksgälds-Conloret inkommit, böra commilterade opåminde, vid ersättningsansvar,
uppgifva för Riksgälds-Contoret det å lånet uttagne belopp, som
skall bevakas.
l5:o Hvarje gång en för Stats-Verkets räkning intecknad tomt ombyter
egare, bör Magistraten för Riksgälds-Contoret uppgifva namnet på
den nya egaren, på det att anteckning derom må kunna i Riksgälds-Contoret
verkställas.
§ 27.
(Motsvarar sista punkterne i 19, 20 oell 21 §§, 14 och 15 pnnkterne i 22 §, 12 och 14 punkterne
i 23 § samt 7 punkten i 106 § af 1841 års Reglemente; och grundar sig för, öfrigt på StatsUtskottets
af Rikets Ständer bifallna utlåtande, Tv;o 101.)
Till iagttagande vid uppbörden af capital-afbetalningarne och räntorne
ä de enskilda tomtegare inom släderne Norrköping, Burås, Wenersborg
och Wexiö tilldelade byggnadslån, skola årligen, serskilt för hvarje
stad, i Riksgälds-Contoret upprättas och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länet, inom slutet af November månad, tillsändas fullständiga förteckningar
å hvad, som, före samma års slut, bör af hvar och en låne-innehafvare
erläggas. Desse förteckningar komma att af Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
tillställas vederbörande Magistrater, hvilka det åligger att
ifrågavarande medel, under enahanda redovisningsansvar, som för kronouppbörden,
kostnadsfritt för Riksgälds-Contoret indrifva och lill della Verk
leverera.
Derest det belopp, som vid slutet af hvarje år skall å ett byggnadslån
inbetalas, före den 16 Januari nästpåföljande år till RiksgäldsContoret
inkommer, må denna inbetalning anses såsom verkställd inom behörig
lid; hvadan, i sådant fall, den, sedan årets början, ytterligare upplupna
ränta å capital-afbetalnings-beloppet eftergifves. Och är stadens Magistrat,
vid eget ersältnings-ansvar för den eljest uppkommande tillökningen
uti låne-innehafvarnes ränleskulder, ovilkorligen skyldig att inom be
-
16
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
sagde dag till Riksgälds-Contoret hafva insändt alla af Magistraten, före
det sednast förflutna årets utgång, uppburna byggnads-lånemedeb
1 stället för det hittills iagltagne bokföringssätlet, enligt hvilket hvarje
innehafvare' af byggnadslån, så snart skuldebrefvet för detsamma till
Riksgälds-Contoret inkommit, erhållit sitt serskilda conto i RiksgäldsCoutorels
årliga hufvudbok, upprättas för alla ifrågavarande lån en gemensam,
fortgående, räkenskap, deruti hvart och ett dylikt lån upplages å en
for flere år löpande räkning; hvilken räkning dock årligen, så snart den for
året. stadgade inbetalningen blifvit verkställd, afslutes; kommande således
Riksgälds-Contorets hufvudböcker att endast summariskt utvisa de förändringar,
som det en och samma stad, emot enahanda betajningsvilkor, beviljade
låne-underslöd, i sin helhet, under hvarje års lopp undergått, äfvensom
de derunder å samma lån upplupna samt influtna eller balancerade
interessen.
Vid hvarje inträffande ombyte af egare till de inom förenämnde
städer för byggnadslån intecknade egendomar, bör stadens Magistrat för
Riksgälds-Contoret uppgifva namnet på den nye egaren, så att detsamma
må i Conlorels räkenskaper kunna antecknas.
Ränte- och capital-afbetalnings-beloppen för de låne-understöd, som
för uppförandet af allmänna byggnader samt nya tomt-regleringars verkställande,
blifvit åtskillige städer af Riksgälds-Contorets medel tilldelade,
böra, inom hvarje års slut, omedelbarligen från städernas Äldste till Riksgälds-Contorets
Coinmissariat öfversändas.
§ 28.
(Motsvarar 24 § i 1841 års Reglemente.)
Det Upsala Acade.mie, vid 1823 års Riksdag, beviljade lån å Femtio
tusen (50,000) Riksdaler, för fullbordandet af Academiens nya bibliotlieksbyggnad,
återbetalas med två procent årligen af lånets capital-belopp;
hvarjemte för den, efter hvarje capital-afbetalning, återstående lånesumman
tre procents årlig ränta erlägges.
$ 29.
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
17
§ 29.
(Lika lydande med 25 § i 1841 års Reglemente.)
Medelst enahanda årliga capital- och räntebetalningar, godtgöres
Riksgälds-Contorets återstående fordran af staden Ystad för det, till fullbordande
af hamnbyggnaden derstädes,' vid 1823 års Riksdag, beviljade
lån af Tjugu tusen (20,000) R:dr.
§ 30.
(Grundar sig på 107 § i 1841 års Reglemente.)
I albetalning å det län af Femtio lusen (50,000) Riksdaler, som Rikets
åren 1840 och 1841 församlade Ständer beviljade staden Malmö, för
utförandet af åtskilliga arbeten till dervarande hamns förbättrande, erlägges
årligen till och med år 1852 en tiondedel af lånesumman, eller 5,000
R:dr, hvarjemte för samma lån, intill dess det varder till fullo godtgjordt,
inbetalas tre procents årlig ränta å det oguldne capitalbeloppet.
§ 31.
(Grundar sig på 108 § i 1841 års Reglemente.)
För den, till hamnbyggnaden vid Linköping, på Riksgälds-Conioret
anvisade och år 1841 till nämnde stad utbetalda lånesumma, Tjugu tusen
(20,000) Riksdaler, erläggas årligen till detta Verk fem procent af det ursprungliga
capital-beloppet, af hvilka fem procent först godtgöres tre prowents
årlig ränta för den vid hvarje liquid återstående lånesumma, hvarefter
öfverskotta anses såsom capital-afbetalning, intilldess hela lånet blifvit
återbetaldt.
§ 32.
(Grundar sig på 2 och 5 punkterne i 54 § samt 3 mom. i 56 § af 1841 års Reglemente.)
Till godtgörande af de lån, städerne Cimbritshamn och Warberg,
for dervarande hamnanläggningar, från Riksgälds-Contoret utbekommit,
Bilt. tili R. St. Prat. 1845. 4 Sami 1 Afd. 2 Band. 39 Haft.
3
18
Hör lill Stats-Utsköltets Betänkande, N:o 312.
den förre staden, år 1843, med Tjugofem Tusen Riksdaler och den sednare,
år 1844, med Tjugu Tusen Riksdaler, erläggas, efter fem års förlopp från
lånens utbetalning, årligen 5 procent å de ursprungliga låne-capitalen,
hvaraf tre procents ränta först beräknas å de serskilda lånens, vid hvarje
liquid återstående, capilal-belopp och det öfriga utgår såsom afbetalning,
intilldess hela capitalel med ränta sålunda blifvit till fullo betaldl.
§ 33.
(Mot svarur 27 § i J841 års Reglemente.)
För det af Riksgäldskontoret, åren 1840 och 1841, utbetalda lån
å Etthundra Tjugu Tusen Riksdaler, till utgifter lör Fyr- och Bäk-inrättningarnes
förbättrande, inbetalas till nämnde Verk, utaf de under Riks-Statens
Femte Hufvud-Titel anslagna medel för Lotseri- och Fyrings-slaterna,
det årliga belopp af JNio Tusen Trehundra Trettiotre Riksdaler lb sk.,
som till ränta och amorlissements-fond för detta lån är anvisadt; börande
berörde inbetalning verkställas under Januari månad hvarje år, intilldess
bela lånet till både capital och ränta, den sednare beräknad till fyra
och en half procent årligen, blifvit godtgjordt.
§34.
(Motsvarar 28 § i 1841 års Reglemente.)
Det lån å Etthundra Tusen Riksdaler, som utaf Riksgälds-Contorets
medel blifvit beviljadt, för bildandet och underhållandet af en Pan thine -  inrättning inom Imfvudstaden, i f. d. General Assistans-conlorets ställe, får,
emot derför ställd säkerhet och med vilkor af nämnde låne-inrättnings
oafbrutna bedrifvande, enligt för densamma stadgade grunder, till den 1
Juni 184? af inrättningens entreprenör begagnas; dock bör under tiden
för detta lån erläggas 3 procents årlig ränta, hvars upplupna belopp skall,
före hvarje års slut, till Riksgälds-Contoret inbetalas.
§ 35.
(Grundar sig pu 110 § i 1841 ars Reglemente.)
Å det Carlskrona stads Pastorat, vid 1840 och 1841 års Riksdag,
meddelade och från Riksgälds-Contoret utgifna lån af Tolf Tusen Riksda
-
Heil lill Stats-Utskottets Betänkande, S:o 312.
19
ler återbetalas årligen Fem procent utaf lånets ursprungliga belopp. Af hvad
sorn sålunda inbetalas, skola 3 procent beräknas såsom ränta för det vid
hvarje inbetalning återstående capital samt öfverskottet afgå å lånesumman.
§ 36.
(Grundar sig pä 109 § i 1S41 ars Reglemente.)
Det af Rikets åren 1840 oell 1841 församlade Ständer, för utvidgande
af Carlstads läroverk beviljade och sistnämnde år i Riksgälds-Contoret
lyftade lån å Åtta Tusen Riksdaler skall, efter förloppet af Feni år
från lönesummans utbekommande, återbetalas med Tre procent årligen af
densammas ursprungliga belopp; hvarjemte efter dessa 5 år erlägges 3
procents årlig ränta för det återstående låne-capitalet.
S 37.
(Motsvarar lil § i 1841 ärs Reglemente.)
Den lönesumma af Etthundra Femtiofyra Tusen Niohundra Femtiosju
Riksdaler 26 sk. 4 rst., som Rikets Ständer, vid sist förlidna Riksdag,
beviljade och å Riksgälds-Contoret anvisade, för inlösandet af de med
Landsbofdinge-beställningarné i åtskilliga Län då förenade accorder, kommer
att, jemlikt de för samma låns hittills utbetalde belopp, af Kongl.
Stals-Contoret utgifna, 151 st. obligationer å 1000 R:dr hvardera, fortfarande
liquideras på det sätt, att sedan, af den för hvarje Landshöfdingebeställning,
dervid accord varit fästadt, anslagna lön, Sex procent årligen
af det ersatta accordsbeloppet, genom Kongl. Stats-Contorets försorg, innehållits,
inbetalas den sålunda för hvarje år innehållna summa till Riksgäldskontoret
eller dess ordres inom den 1 Juli derpåföljande år. Härigenom
goilLgores den för det lyflade oguldna låne-capitalet till nästföregångna årets
slut upplupna ränta efter Fyra procent årligen, hvarefter så många af
ol vanberörde obligationer, enligt deras nummer-ordning infrias, som det efter
ränte-liquiden uppkomna öfverskott medgifver. Det belopp, hvarmed
detta öfverskott kan komma att öfverstiga de till fullo infriade obligationernes
capital-summa samt den å dessa sednare till inlösningsdagen ytterligare
upplupna ränta, afskrifves å någon af de återstående obligatiqnerne.
. .
20
HoV till Stats-Utskoltets Betänkande, N:o 312.
För den från Riksgälds-Contoret ännu icke uttagna andel af ifrågavarande
lån bör detta Verk, före utbetalningen deraf, erhålla ett motsvarande
antal sådane obligationer, som för det redan utbekomna lånebeloppet
blifvit till detsamma aflemnade; och bör den serskilda obligation, som
kommer att utfärdas å det belopp, hvarmed hela lånesumman öfverstiger
jemna 1000 R:dr, vid först derefter skeende 1 icpuid inlösas.
§ 38.
(Grundar sig på 3 mom» i 56 § af 184-1 års Reglemente, samt innehåller Rikets Ständers, genom
bifallandet af Stats- oell Lag-IJtskottens utlåtande., N:o 106, fattade beslut.)
För Riksgälds-Contorels nu egande fordringar för meddelade länebitrciden
till strömrensningar, vatten af tappningar eller andra förberedande åtgärder
för större odlingsföretag, böra, efter fem års förlopp, sedan medlen blifvit af
Riksgälds-Contoret utbetalda, årligen till samma Verk erläggas fem procent af
det ursprungliga låne-eapitalet, hvaraf Tre procents ränta först beräknas å
det vid hvarje liquid återstående capital, och det öfriga utgår såsom afbetalning,
intilldess hela capitalet med ränta sålunda blifvit till fullo betalda
Dock kommer, i afseende på återbetalningen af till menigheter
eller corporationer utgifna lån, alt tillämpas det af Kongl. Maj:t och Rikets
Ständer vid innevarande Riksdag, i fråga om sådane låns ålerbetalnings-sätt,
fattade beslut, hvarigenom är stadgadt: att, sedan skyldigheten
att återbetala ett erhållet dylikt lån vidtagit, samt ej mindre den låneandel,
för hvars återgäldande hvarje betalnings-skyldig hemmansdel skall
ansvara, än äfven den summa, som i följd deraf årligen skall till skuldens
jemte den utfästa räntans fulla liquiderande erläggas, blifvit bestämd, bör
detta sammanlagda belopp, under serskild rubrik, med utsättande af det
sista året, då betalningen skall utgå, såsom ett hemmanet, under sålunda
bestämdt antal år, åliggande allmänt onus, i jordeboken antecknas och å
debetsedeln upplagas samt af kronobetjeningen uppbäras, i ränteriet insättas
och, i likhet med andra till Riksgälds-Contoret ingående medel, serskildt
redovisas.
För de lån, hvarå de till ett visst årligt belopp fastställda ränte- och
capital-afbetalningarne således komma att, i sammanhang med allmänna
utskylderne, verkställas, behöfver någon serskild årlig ränteliquid icke uppgöras.
Ej helier behöfva innehafvarne af dessa lån eller de för dem an
-
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
21
svarige hemman i Riksgälds-Contorets räkenskaper upptagas; varande Riksgälds-Contoret
jemväl frikalladt från skyldigheten att -samma lån eller derå
förfallna ränte- och capital-belopp, vid inträffande concurser eller andra
dylika fall, bevaka.
§ 39.
(Sfbtsvarar 29 § i 1841 års Reglemente.)
Det ännu utestående lånet af Lappmarks Ecclesiastik-fonden, äfvensom
de Rikets Ständers Bank, vid förräntandet af Riksgälds-Contorets contanta
behållning, meddelade 2:ne lån, böra till inbetalning enligt derför
afgifna skuldförbindelser uppsägas, i den mon de utlånade medlen för bestridandet
af Riksgälds-Contorets utgifter erfordras.
§ 40.
(Motsvarar sista perioden i 13 § af 1841 års Reglemente.)
Derest Riksgälds-Contorets pä Kongl. Krigs-Col/egium år 1842 of -  vcrlutna fordringar för de lån, städerne Malmö och Ystad, vid 1812 oell
1815 års Riksdagar, erhöllo, icke skulle till hela sitt belopp erfordras för
det ändamål, hvartill samma fordringar sedermera blifvit af Rikets Ständer
anvisade, eller anskaffandet af stall- och magazins-byggnader för den
i Ystad förlagda squadron af Kronprinsens Hussar-regemente, bör hvad som
för detta ändamål icke behöfver användas, till Riksgälds-Contoret erläggas,
enligt de för besagde låns återbetalning meddelade föreskrifter.
Ingående Riksgälds-Contoret ålagda utbetalningar.
A) Återstående utgifter till följd af extra Stats-re gier in gen vid iS.fo
och 1841 års Riksdag.
§ 41.
(Motsvarar 41 § i 1841 års Reglemente.)
De till fängelsernas ombjggnad eller förändrade inredning beviljade
samt till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition ställda anslag, nemligen:
22
Hör till Stats-Utskottets Botänkande, N:e 312,
l:o Lill Länshäktenas ombyggnad och förseende med celler lill det antal
och den storlek, som för hvarje serskildt Län pröfvas af Kongl. Maj:t
erforderliga, Niohundra lusen Riksdaler, hvaraf 414,820 R:dr 30 sk. 1
rsl. redan utanordnats;
2:o till Häradshaktena v ombyggnad och förseende med erforderligt antal
celler, i den ordning, Kongl. Maj=t, efter menigheternas hörande, pröfva r
sådant kunna och böra verkställas, enligt en för häradslängelsernas ordnande
inom hela Riket uppgjord fullständig plan, Etthundra tusen Riksdaler;
och
3:o till fängelsebyggnader i Stockhl lin och Rikets öfriga städer, efter en
äfvenledes förut uppgjord allmän plan och i den nion Kongl. Maj:t finnér
sådane byggnader af behofvet påkallade, Trehundra tusen Riksdaler,
hvaraf för en ny fängelsebyggnad i Stockholm är afsedt att användas en
summa af högst Ett hundra sjuttio tusen Riksdaler.
Utbetalas af Riksgälds-Contoret med dessa anslagssummors ännu återstående
belopp, Åttahundra åttiofem tusen ett hundra sjuLtionio Riksdaler
17 sk. 11 rst., enligt Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift och i den nion
detsamma varder för dermed afsedda ändamål disponeradt och requireradt.
§ 42.
: Motsvarar 1, 5 och 13 morn. 44, 48, 49, 51 §§ och 11 mom. i 54 samt 55 §§ af 1841 års
Regie men te.
Hvad som förut icke blifvit från Riksgälds-Contoret utbetaldt af
de, vid sistförlidne Riksdag, för befrämjandet af vatlen-communicationer,
väg förbättringar och odlings företag, anvisade och till deras, vid innevarande
månads början, återstående belopp, här nedan uppgifna låne- och
anslags-summor, tillhandahålles vederbörande i föreskrifven ordning, sedan
de vid samma Riksdag, rörande dessa medels utbetalning och användande,
meddelade och i efterföljande 46 § införda stadganden blifvit behörigen
iagttagne, med undantag likväl för de fall, då, enligt Kongl. Maj:ts serskilda
Nådiga förklarande!!, de förändrade föreskrifter, som Rikets nu församlade
Ständer, i afseende på af dem beviljade enahanda Statsbidrag, jemlikt,
§ meddelat, äfvenledes skola vid utbetalningen af nedanuppräknade
lane- och anslagssummor tillämpas och tjena till efterrättelse.
l:o Sjuhundra sextiosex Riksdaler 32 sk. af det för Luleå elfs
Hör till Stats-Utskoltets Betänkande, N:o 312.
23
upprensning, enligt Kongl, Brefvet den 17 Juli 1843, besliimda anslag,
3,300 R:dr;
2:o, Ett tusen åttahundra Riksdaler af anslaget för Ljusne elfs upprensning,
6,000 R:dr;
3:o, Tjugonio tusen Riksdaler af den till kostnaden för harnnbyggnaden
vid IVisby anslagna summa, 79,000 R:dr;
4:o, Nittio tusen två hundra tjugonio Riksdaler 8 sk. af det till
Kongl. Majlis Nådiga disposition anvisade belopp 200,000 R:dr, för omläggning
och förbättring af backiga eller eljest för communicationen mindre
tjenliga delar af de allmänna landsvägarne i Riket, med undantag al de
inom Stora Kopparbergs och Westerås Län befintlige vägar;
5:o, Ett tusen sjuhundra femtio Riksdaler af det lill understöd för
anläggningen af en väg emellan Ofver- och Neder-Calix socknar beviljade
anslag af 7,000 R:dr;
6:o, Sextioåtta tusen femhundra tjugosju Riksdaler 18 sk. 8 rst. af
den summa 120,000 R:dr, hvilken blifvit anslagen för att, enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition, användas till vattenaflappningar eller dambyggnader
för motverkande af frost och till förberedande af sådaue större odUngsföretag,
som öfverstiga menigheternas förmåga, inom Norrbottens3 IVes
er botten IVester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och b tora Kopparbergs
Län samt Elfdals, Fryksdalils och Jösse härader i JVermlund; varande,
i afseende på sättet för dessa medels utgående, öfverlemnadt till Kongl.
Maj:l, att för hvarje serskildt föremål, i nion af den nytta, som deraf kan
påräknas, i Nåder bestämma, huruvida Statens bidrag skall utgå såsom
anslag eller lån, äfvensom huru, i sistnämnde fall, med återbetalningen skall
förhållas och om ränta bör erläggas eller befrielse derifrån medgifvas.
7:o, Tjugofem tusen sjuhundra fy ra ti osju Riksdaler 13 sk. 8 rst. af
de, för befordrandet af vattenaf tappningar eller andra förberedande åtgärder
för större odlingsföretag inom de delar af Riket, som icke äro uppräknade
uti nästföregående moment, till Kongl. Majlis Nådiga disposition
ställda medel, 115,400jRtdr, deruti inberäknadt det lör Stan gängs upprensning
serskildt anvisade, men härtill icke begagnade och således för andra
24
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o .312.
©dlingsförelag inom nämnde delar af Riket disponibla län å 15,400 R:dr;
skolande återstoden af dessa medel, emot ränta och återbetalning i den
ordning, som i 46 § omförmäles, utgå såsom lån till de enskilda, menigbeter
eller corporalioner, hvilka förbinda sig alt sjelfve bestrida hälften af
den på företaget belöpande kostnad; dock ankommer det på Kongl. Maj:t
alt, der serskilda omständigheter kunna påkalla en annan ordning för statsbidragets
utgående, anvisa en mindre del af ifrågavarande medel äfven såsom
anslag ulan återbetalnings-skyldighet; och
S:o, Fy ra t i os ev tusen trehundra Riksdaler af den till ut tappning eif
myror pä Gottland beviljade lånesumma af 50,000 R:dr.
§ 43.
(Motsvarar 10 mom. af 44 § i 1841 ärs Reglemente,)
I öfverensstämmelse med de uti näslförestående § åberopade och
härvid lillämplige föreskrifter, utbetalas det statsbidrag af Tjugofem tus'en
Riksdaler, som Rikets sednast församlade Ständer beviljat för Landskrona
hamns iständs ättande; af hvilken summa nämnde stad bör återbetala en
tredjedel, eller Åtta tusen trehundra trettiotre Riksdaler 16 sk., medelst
erläggandet af Femhundra R:dr årligen från och med året efter del, då
detta statsbidrag lill hela sitt belopp eller någon del blifvit lyftadt.
§ 44.
(Motsvarar 11 moni. i 44 § samt 4 och 6 mom. 54 § af 184l ars Reglemente, med tillägg af
det beslut, Rikets Ständer, genom bifallandet af Stats-Utskottets utlåtande, Ä:o 229, nu fattat.)
Det anslag å Femton tusen Riksdaler och det lån å Tjugo tusen
Riksdaler, som Rikets sednast församlade Ständer, för en hamnanläggning
vid Ahus, beviljat staden Christianstad, under vilkor, att staden, emot detta
anslags och Iåns erhållande, öfvertager utförandet af nämnde hamn
-
anlägg
-
Hor till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
anläggning, skola, under fortsalt tillämpning af de, för utbetalandet Ilitia t
vid sistförlidne Riksdag stadgade vilkor, staden Christianstad at' RiksgäldsContoret
tillhandahållas sex månader efter det hos Contoret blifvit styrkt,
att alla hinder emot arbetets påbörjande, enligt fastställd plan, äro undanröjde;
dock bör detta arbetsföretag ovilkorligen, så vida Stats-bidraget dertill
skall få tillgodonjutas, vara börjadt inom 184-7 års slut.
Likaledes skall den, vid sednaste Riksdag, Ronneby köping, för upprensandet
af Rottne-ån' samt redden vid nyssnämnde Köping, beviljade lånesununu
af Tio tusen Riksdaler, under tillämpning af de i afseende derpå
då stadgade vilkor, Köpingen, efter enahanda tid, af Riksgälds-Contoret tillhandahållas;
börande jemväl delta arbetsförelag, vid besagde äfventyr, vara
börjadt inom slutet af år 1847.
§ 45.
(Motsvarar 53 § och 8 morn* i 54 § samt sista punkten i 55 § af 1841 ars Reglemente; med
iakttagande af Rikets nu församlade Ständers, enligt Stats-U (skottets memorial, N:o 266, fattade
beslut.)
L öfverensstämmelse med Rikets vid sistförlidne och innevarande
Riksdagar fattade beslut, skola, för upprejisandet af Enuin, i stadgad ordning
af Riksgälds-Contoret utbetalas, dels ett lån å Tretiofem tusen Riksdaler
och dels ett anslag utan återbetalnings-skyldighet å Tio tusen Riksdaler;
dock bör nyssnämnde företag, så vida det härtill af allmänna medel
beviljade bidrag skall få åtnjutas, ovilkorligen vara påbörjadt under
1845 års lopp, samt i enlighet med den af Kongl. Maj:t för samma företags
utförande fastställda plan, fullbordas före slutet af år 1848.
I den händelse, att de för Emåns upprensning anvisade låne- och
anslags-summor icke komma att härtill begagnas, eger Kongl. Maj:t att,
emot de i sådant hänseende stadgade vilkor, i Nåder disponera berörde
medel till andra odlingsföretag inom inedlersta och södra delarne af
Riket.
Bih. till It. St. Prot. 1845. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 33 Häft.
4
26
Hör till Stats-UtskoUels Betänkande, V.*0 St2.
§ 46.
(Motsvarar 56 § i 1841 ars Reglemente.)
Vid utbetalningen oell användandet af de i föreslående 42, 43, 44,
och 45 §§ omfärmälda anslags- och iåne-summor, komma, utom hvad i
afseende på ett eller annat företag redan är eller, på sätt nedanstående §
innehåller, kan varda serskildt stadgadt, följande af Rikets sednast församlade
Ständer beslutade och fastställda villkor och föreskrifter alt fortfarande
tjena till efterrättelse, dock under behörigt iakttagande af den förändring
i samma föreskrifter, hvartill Kongl. Majrts och Rikets Ständers vid
denna Riksdag vidtagna och i 38 § anförda beslut, rörande återbetalningssättet
för menigheter eller corporatiouer tilldelade odlingslån, föranleder:
l=o Innan medel få lyftas, skall arbetsplan, upptagande
både när företaget kommer att börjas och när det kan anses
blifva fullbordadt, vara uppgjord och af Kongl. Majit godkänd.
2:o Der företaget med direct stats-anslag understödjes, utbetalas
medlen efter det arbetet blifvit börjadl, successive, i mon
af dess fortgång, äfvensom de bidrag, menigheter, bolag eller enskilda
förbundit sig lemna, i samma man och i lika förhållande
med stats-bidraget, till företaget utgå och användas;
3:o Å de af Rikets Ständer beviljade lånebiträden, koinjner,
i alla de fall, der ej Rikets Ständer serskildt förordnat annorlunda,
att, efter 5 års förlopp, sedan medlen blifvit af Riksgälds-Contoret
utbetalda, årligen erläggas fem (5) procent af det
primitiva capitalet, hvaraf tre procents ränta först beräknas å det,
vid hvarje .liquid, återstående capital, och det öfriga utgår såsom
afbetalning, intilldess hela capitalet med ränta sålunda blifvit till
fullo betaldt.
4:o, De arbeten, sorn åsyfta att bereda odlingsföretag böra
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
27
vara började sednast under loppet af är 1844; skolande, i annat
fall de anvisade medlen reserveras till kommande Ständers disposition.
5:o Yid alla arbeten, till hvilkas utförande staten, i större
eller mindre mon bidrager, må företrädesvis oell der sig göra
låter, användas försvars- och sysslolöse personer; hvarjemte ifråga
om utdikningar och vattenaftappningar eller vägars anläggning
eller förbättring, vederbörande menigheter, före arbetets begynnelse,
böra börås, för att, angående företagens lämplighet sig utlåta.
6:o Då arbetets utförande ölverlemnas till menigheter, bolag
eller enskilda, böra dessa alltid, enligt contract, förbinda sig
att, efter fastställd plan, fullborda arbetet, utan att kunna af staten
påräkna något ytterligare bidrag; och bör ett sådant vederbörligen
afsluladt contract, i öfverensstämmelse med de af Rikets
Ständer meddelade föreskrifter, hos Fullmägtige företes, innan
medlen af dem anordnas.
l'-o Menigheter, bolag eller enskilda, till hvilka statsmedel
anvisas, böra ställa af Kongl. Maj:t pröfvad och godkänd säkerhet,
så väl för återbetalningen af låneunderstöden, med derå stadgad
ränta, som för fullgörandet af de contract, hvilka, i afseende
på arbetets verkställighet, upprättas.
8:o Den af Kongl. Maj:t fastställde arbetsplan bör, så framt
ej Kongl. Maj:t, uppå derom gjord anmälan, skulle förändring
medgifva, oförändrad följas, vid det äfventyr, alt, i annat fall,
Kongl. Maj:t må ega inställa all vidare utbetalning af statsmedlen
samt återfordra hvad deraf redan blifvit uppburet, att på en
gång eller successive betalas, inom den tid, Kongl. Maj;t kan
28
Hör tiil Ståts-Utskottets Betänkande, N:o o 12.
bestämma; dock må längre anstånd ej ega rum, än intill nästa
Riksdag.
9:o För alla de fall, der Rikets Ständer tiil allmänna arbeten,
som afse upphjelpandet af någon orts industri, beviljat anslag,
utan att tillika något visst bidrag af orten eller dem, sora deraf j
draga nytta, linnes bestämdt, är det vilkor i allmänhet stadgadt,
att sådant bidrag, vare sig i contant eller på annat sätt, likafullt
alltid bör utgå i den. mon, som Kongl. Maj:t kan finna skäligt i
Nåder bestämma.
l():o Derest, vid närmare granskning, menigheter, bolag
eller enskilda, skulle finnas böra lemna större bidrag till något
arbetsföretag, än som, vid stats-anslagets beviljande, blifvit beräknadt,
må Kongl. Maj:t ega att derom förordna, innan contract om
företagets verkställande afslutes, eiler om vederbörande ej skulle
vilja derpå ingå, då helt och hållet inställa företaget.
ll:o Der hamn- eller canal-afgifter komma att ega rum,
skola dessa beräknas så lindriga som möjligt och alltid på förhand
genom contract bestämmas, hvarefter förhöjning deruti ej
ma kunna ega rum, utan att Kongl. Maj-i, på grund af serskildt
förekommande omständigheter, kan pröfva skäligt dertill lemna
bifall, men deremot ovilkorligen nedsättning, så snart behållna inkomsten
af företaget öfverskjuter en viss, af Kongl. Maj:t fastställd
procent.
För öfrigt bör, i öfverensstämmelse med hvad under sednaste Riksdag
jemväl förordnades, vid tillämpningen af nu anförde allmänna stadgande»,
iagttagas här nedan uppgifna omständigheter, nemligen*'
a) Förbindelserna för de stats-bidrag, som i egenskap af
lån utgå, skola af Fullmägtige granskas samt, tillika med handlingarne,
angående den i ofvanstående '7 punkt omförmälda säkerhet,
i Riksgälds-Contoret förvaras; dock böra dessa säkerhets
-
I
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
29
handlingar, uppå anfordran, vederbörande embetsmyndigheter tillhandahållas
, då desammas begagnande af\ dem kan ifrågakomma;
b)
Med undanlag af de anslag, som äro ställda till Kongl.
Majds Nådiga disposition, och hvilkas utbetalning, enligt nu meddelade
föreskrifter, verkställas i den ordning, Kongl. Maj:t i Nåder
lärer bestämma, skola de öfrige anslagssummorne, äfvensom
lånen, antingen omedelbart från Riksgälds-Contoret till vederbörande
bolag och menigheter utbetalas, eller ock, efter erhållna requisilioner,
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändas.
c) För de endast successive utgående lånen, skall den i ’>
punkten bestämda tid räknas från slutet af det år., hvarunder
lörsta andelen af lånet blifvit lyftad; och
d) de medel, som, till följd af stadgandet i Sale punkten,
varda återfordrade, böra aflemnas till Riksgälds-Contoret, dit.
dessutom alla afbetalningar och räntor å låne-summorna skola
ingå.
§ 47.
(Motsvarar 59 § i 1841 ars Reglemente.)
Det, vid sednast förflutna Riksdag, för år 1844 beviljade och i Riksgälds-Contoret
ännu innestående arfvode af Ett tusen Riksdaler för undervisnings
meddelande vid Mariebergs läroverk i de kunskapsämnen, sorn
tillhöra Ingeniörer för allmänna arbeten„ utbetalas i öfverensstämmelse
med föreskriften i Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 9 Februari 1842.
30
Här till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
§ 48.
(Motsvarar 72 § i 1841 ars Reglemente och grundar sig på den af Rikets Ständer bifallna
14 punkten i Stats-Utskottets utlåtande, N:o 39,)
Sedan Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständer, för att befrämja
inrättandet af practiska skeppsbyggen-institnter, nemligen ett vid något af de
större skeppsvarfven inom norra och ett inom södra delarne af Riket, anslagit
en summa af Sex tusen sex hundra sextio sex Riksdaler 32 skillingar årligen
under sex års tid, hvaraf 1,666 R:dr 32 sk. till aflöning för 2:ne lärare
och 1,666 R:dr 32 sk. till underhåll för elever vid hvartdera Institutet samt
Rikets Ständer derjemte förordnat, att hvad af detta anslag under tiden,
intill dess nämnde Instituter träda i verksamhet, icke utginge, borde reserveras,
för att sedermera, i moa af behof, jemte den årliga anslagssumman,
kunna uttagas och för det afsedda ändamålet användas; så kommer
det sålunda anslagna och i Riksgälds-Contoret, vid denna månads början, innestående
beloppet, utgörande för hela anslagstiden beräknadt, Trettiosex
tusen åtta hundra trettiotre Riksdaler 16 sk., att, på sätt och i den ordning,
Kongl. Maj:t redan bestämt eller kan finna lämpligt ytterligare föreskrifva
, fortfarande intill nästa Riksdag af Riksgälds-Contoret tillhandahållas.
§ 49.
(Motsvarar 76 § i 1841 års Reglemente.)
Återstoden af anslaget för U llsorter ings-anstalterne i Götheborg och
Malmö utbetalas, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, med 2,000 R:dr för
hvardera af dessa begge inrättningar.
Hör till Stats-Utskottets Betänkande, N:o 312.
Z\
§ 50.
(Motsvarar 63 § i 1S41 ars Reglemente*)
Den summa af Fem tusen Riksdaler, som Rikets sednast församlade
Ständer anslogo till bestridande af kostnaderne för Riks-A rchivets Jlyttning
samt dess nya locals förändrade inredning, utbetalas, i moa al helmi,
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga disposition. Likaså tillhandahålles af RiksgäldsContoret
det af bemälde Ständer beviljade serskildta anslag för aptering af
de lägenheter, hvilka i samma local kunna varda upplålne för Kong!. Witter
hets-., Historie- och Antiquit ets - Academien, så vida Kongl. Majd numera
finner skäl att detta anslag disponera.
§ 51.
(Motsvarar 6(> § i 184t års Reglemente.)
Det extra stats-anslag af Sex tusen Riksdaler, som vid sistförlidne
Riksdag beviljades, för uppförandet af kyrkor inom de Carlstads Stift tillhörande
Finnmarkerj äfvensom för inköpande af boställe för en prestman derstädes,
tillhandahålles fortfarande af Riksgälds-Gontoret, för att till dessa
ändamål, enligt Kongl. Mapts Nådiga disposition, användas.
§ 52.
(Motsvarar 91 § i 1841 års Reglemente.)
Såsom ersättning till G ar nizons-skolan i Christianstad för den afgift,
som, under namn af portpenningar, tillförene till nämnde skola utgått, utbetalas
af lliksgälds-Contoret i vederbörlig ordning Tvåhundra fyratio R:dr
årligen.
32
Hör tii! Stats-Utskotlets Betänkande, A.o 3)2.
§ 53.
(Motsvarar 85 § i 1841 ars Reglemente.)
Till understöd för Rotehclllarne vid Westerbottens J. d. FältjägareRegemente
bör af Riksgälds-Contoret, på Kongl. Stats-Contorets requisitum,
utbetalas det belopp, hvilket under åren 1840 till och med 1844, såsom
rotefrihetsafgift för nyhemman inom Norrbottens och Westerbottens Lån,
till Stats-Verket influtit; varande detta belopp förslagsvis beräknadt lill
2,400 R:dr årligen, eller för feni år till Tolf tusen Riksdaler.
§ 54.
'(Motsvarar 89 § i 1841 ars Reglemente.)
Af Riksgälds-Contoret godtgöras de kostnader, sorn erfordras för
samlandet och utgifvandet från trycket samt utdelandet till vederbörande
embetsmyndigheter och församlingar af de för hvarje serskildt regemente
eller corps uppgjorda, ursprungliga kneckte-contracter, jemte de Kongl.
Fastställelse-resolutionerne å samma contracter, äfvensom deruti sedermera
tillkomna förändringar och tillägg.
§ 55.
(Motsvarar 90 § i 1841 'års Reglemente.)
Sedan, jemlikt Kongl. Brefvet den 8 December 1842, en efter posthemmanens
olika skjutsnings-besvär lämpad förhöjning i postskjuls-legau
blilvit i Nåder beviljad, så bör, för bestridandet af härigenom föranledda
ökade utgifter för Post-verket, ett, dessa utgifters förslagsvis beräknade belopp
ungefärligen motsvarande, årligt förslagsanslag af Tio tusen Riksdaler
utaf Riksgälds-Contoret, enligt Kongl. Öfver-post-directeurs-embetets requisition,
efter hvarje års slut tillhandahållas.
S TÖCKHOLM, ELMÉN & GRANBERGS TRYCKERI, 1845.
