# ID: svediakorp-gov2112
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 87,515
# sentences: 2,390
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


35
Den 30 sistlidne Juni ulgjorde utestående Capitalbeloppet af:
Landtegendoraslån R:dr 4,451,323: 22. 7.
Bruksegendomslån „ 164,771: 31. 5.
Lånet lill Gagnefs Socken
5,582: 22. 8.
5 procents lån på Landtegendomar
27,601: ig. 4.
S:r R:dr 4,649,278: 45.—
Stadsegendomslån
841,002: 13. 4.
5 procents lån på Stadsegendomar „ 37: 38. 7.
Summa R:dr 5,490,319: — 11,
Och voro således endast „ 9,680: 47. i.
utaf det i sednaste Banco-Reglementets 170 § 2 mom.
litt. b. bestämda circulations-Capital „ 5,500,000: —
då outlånade; nemligen af fonden för lån, emot inteckningar i Egendomar å
landet R:dr 5,921: 3
och af de till utlåning å hus och jord i Städerne utom
Stockholm
3,759: 44. 1.
Summa R:dr 9,680: 47. 1.
Genom Bankens Fiscals-Embete hafva blifvit bevakade:
uti concurser
Lån å Landtegendomar 28 st.
„ å Stadsegendomar
18
och å Bruksegendomar f ^ 49 st
efter årsstämningar
Lån å Landtegendomar 15
„ å Stadsegendomar 18
och å Bruksegendomar ^ 35 st
Af anställde lagsökningar för lån, hvilka från Banken utgått, emot inteckning
i fast Egendom, voro den 31 Augusti 1841 oafgjorde . 29 st.
Under den sedermera förflutna tiden hafva tillkommit . . . 103 ^32 st
Utaf desse lagsökningar, sedan 102 dels förfallit och dels blifvit inställde
återstå 30, såsom på handräckning af vederbörande Executorer beroende.
36
Vid sistförflutne Riksdag blef circulationscapitalet för utlåning emot inteckning
i fast egendom, förhöjdt ifrån 4,780,000 R:dr till 5,500,000 R:dr,
eller med ett belopp af 720,000 R:dr, under tillika medgifven utsträckning
af belåningsrätten, hvad Landt-Egendomar angår, ifrån J till p af taxeringsvärdet,
i följd hvaraf hufvudsakligen lånens antal, från och med 1840 års
början, icke allenast fortfarande ökats i enahanda progression som ditintills,
utan derutöfver till den grad tilltagit, att Fullmägtige, uppå Commissariernes
uti Låne-Cansliet derom gjorde, samt af Under-Styrelsen vitsordade och understödde,
framställning, den 19 Maj 1842 ansågö behöfligt förordna en Extra
Commissarie uti Låne-Cansliet, emot åtnjutande af serskildt arfvode, för handläggningen
af de derstädes betydligt förökade göromålen, hvilket biträde först
bestämdes till sistberörde års slut, och sedermera förlängdes till nästlidne
Maj månads utgång, då det upphörde.
De lill Banken ingifna, men i brist af tillgång hvilande Iåneacler uppgå
för närvarande till en summa af En million R:dr Banco, deraf fullständiga
acter finnas till ett belopp af 725,000 R:dr och de öfriga äro under complettering.
Sedan fastighets-låne-fonden blifvit utgifven, förefinnes ingen annan tillgång
än årligen inflytande Capitalafbetalningar, som ungefärligen utgöra
380,000 R:dr, för att i denna låneväg åter användas.
Af den, utaf Bankens Fiscals-Embete afgifna berättelse, hafva Revisorerne
inhemtat, att hos Stockholms Rådhus-Rätt bemäldla Embete, bland andra, äfven
uppvisat 2:ne originalskuldförbindelser, hvilka efter derå af Rådhus-Rätten
gjord anteckning om ändamålet för deras företeende, blifvit, jemte RäLtens
derom meddelade Protocolls-Utdrag, Commissarierne uti Låne-Cansliet tillställde;
men vid sedermera sökt förnyelse af desamma, beviljade, den ena uti
Huset och Tomten N:o 7 i Femte Roten vid Södra stora Hamngatan i Staden
Götheborg, för ett af Handlanden John Benecke och hans hustru Sara Benecke,
genom omsättning, upplaget lån å 1,250 R:dr Banco, och den andra uti fastigheten
under N:o 64 i andra Qvarteret och första roten, vid Wallgatan i
nämnde Stad, för ett åt Bundtmakare!! A. Wickman och hans hustru Anna
Catharina Wickman, meddeladt lån, hvars återstod 3,270 R:dr B:co blifvit
37
omsatt på fastighetens sednare egare, Samuel Josephson och hans hustru Esther
Josephsons namn, har det oväntade förhållande inträffat, att Götheborgs Rådhus-Rätt
i Utslag den 29 December 1841 förklarat, att som omförmäldte
skuldebref icke blifvit vid Götheborgs Rådhus-Rätt företedde, och det icke eller
visats, att desamma voro uti Stockholms Rådhus-Rätts Intecknings-Protocoll
införde, funne Rådhus-Rätten, till följd af stadgandet i 7 Capitlet 23 §
Rättegångs-Balken, sådan den lyder i Kongl. Förordningen den 13 Juli 1818,
sig då för närvarande icke kunna de ifrågavarande inteckningarne förnya.
Öfver detta beslut anförde Fiscals-Embetet besvär hos Kongl. Maj:ts och Rikets
Götha Hof-Rält, som dock, genom Utslag den 12 Februari 1842, Rådhus-Rättens
beslut fastställde.
Men efter det Fiscals-Embetet målet till Kongl. Maj:t i underdånighet
fullföljt, har Kongl. Maj:t, genom dom af den 26 näsllidne Juli, förklarat, att,
enär med de företedde bevisen från Stockholms Rådhus-Rätt styrkt vore, att
de för ofvan omförmälde lån utgifne originalskuldsedlar, blifvit, i afseende pä
tillernad anhållan om inteckniugarnes förnyelse, den 20 November 1841 uppviste
hos Rådhus-Rätten och derom vid samma domstol påtecknade i öfverensstämmelse
med 23 § i Kongl. Förordningen den 13 Juli 1818, funné
Kongl. Majit den omständighet, att bevisen ej utmärkte, det intecknade handlingarne
blifvit i sistnämnde Rådhus-Rätts Intecknings-Protocoll införde, icke
hafva utgjort binder för Rådhus-Rätten i Götheborg alt den å ifrågavarande
inteckningar derstädes sökta förnyelse meddela, hvadan, med undanrödjande
af Hof-Rättens och Rådhus-Rättens sammanstämmande beslut, ärendet visades
åter till Rådhus-Rätten i Götheborg, som bade att, så vida Banken inom 3
månader efter Kongl. Majlis Domsdag, hos sistbemäldte Rådhus-Rätt sig anmälde
och ansökningen fullföljde, deröfver laglikmätigt sig utlåta.
Innan denna dom erhölls, hade dock till Bankens betryggande, i händelse
af motsatt utgång, så beskaffade bevis, som Rådhus-Rätten i Götheborg äskat,
blifvit från Rådhus-Rätten härstädes anskaffade och på grund deraf inteckningarnes
förnyelse egt rum; men för Bankens fredande i framtiden från förluster,
genom en sådan tolkning af Inlecknings-Fötrordningen, som deråt, i förevarande
fall, blifvit af Götheborgs Rådhus-Rätt och Kongl. Götha Hof-Rätt
gifven, har Fiscals-Embetet ansett det vara af vigt att få frågan af Kongl.
Majit pröfvad och afgjord.
I afseende å det uti 1841 års tryckta Revisions-Berättelse pag. 29 omnämnde
mål emellan Kongl. Majit och Kronan, kärande, samt Banken, med
38
flera svarande, angående framstäldt påstående om Kongl. Maj:ls och Kronans
bibehållande vid eganderällen till försålde hemmanet N:o 1, Hästerås eller
Cathrinaeberg, uti hvilken fastighet inteckning blifvit Banken beviljad, till säkerhet
för ett af Enkan M. E. Lidbeck upptaget lån, hafva Revisorerne inhemtat
följande.
Sedan Vederbörande Krono-Ombud, med stöd af Kongl. Majrts Nådiga
Utslag den 11 Maj 1841, och inom der föreskrifven tid, hos Kongl. Majrts
och Rikets Götha Hof-Rätl anfört besvär öfver Kinds Härads-Rätts, den 26
April 1838 i målet gifna Utslag, har Hof-Rälten, medelst Utslag, den 26
April 1842, af anförde skäl undanröjt det öfverklagade heslutet och visat målet
åter till Härads-Rätten; hvarefter vederbörande Krono-Ombud å nyogjort
målet anhängigt vid sistnämnde Rätt, der detsamma sednast vunnit handläggning
under innevarande års Sommar-Ting, vid hvilket, enligt Fullmägtiges
förordnande, Bankens Advocat-Fiscal personligen tillstädesvarit, samt BancoVerkets
rätt iakttagit och bevakat; men enär under räLtegången uppgifvet blifvit,
att Herr Öfversten och Riddaren Heijl skall innehafva åtskillige från ifrågavarande
hemman afsöndrade lägenheter, och utgången af målet således ansetts
kunna inverka på bemälde Herr Öfverstes rätt, har Härads-Rätten, genom
Utslag den 17 sistlidne Juli, funnit skäligt att, med bifall till å kärande sidan
gjord anhållan, uppskjuta målet till sjette rättegångsdagen af näst i Häradet
infallande Lagtima Ting, dertill Herr Öfverste Heijl skulle, genom kärandens
försorg, behörigen instämmas.
Advocat-Fiscalen har sedermera anmält, alt, i anseende till underlåtna
inbetalningar å Bankens uti berörde hemman intecknade fordran, lagsökning
blifvit anställd för infordrande af hela det återstående lånebeloppet; men alt
i följd häraf med nuvarande egaren den öfverenskommelse blifvit träffad,
hvarigenom han ej allenast verkställt ett års inbetalning, jemte af Banken förskjutne
lånepåkoslnader, ulan ock, genom en den 12 sistlidne September afgifven
förbindelse, åtagit sig, ej mindre, att, inom sex månader från sistnämnde
dag, erlägga återstående förfallna inbetalningar, samt att allt framgent, intilldess
omsättning af lånet kan fullgöras, ytterligare å primitiva summan
3,350 R:dr årligen, i föreskrifven ordning, betala 6 procent, än äfven att, efter
det förevarande rättegång om eganderällen till Cathrinaeberg blifvit, genom
slutlig dom, afgjord, då, i händelse han varder genom densamma bibehållen
vid eganderätlen lill Hesterås eller Cathrinaeberg, lånet på sitt namn omsätta
inom Ett år från domsdagen samt, i fall åter eganderältcn dertill skulle förklaras
Kongl. Maj:t och Kronan tillhöra, genast söka att få till skatte köpa
39
nämnde Säteri, och inom Sex månader från verkstäldt skatteköp, omsättningen
af länet fullgöra, vid det äfventyr om, i ena eller andra fallet, omsättningen
i sålunda stadgad ordning uraktlåtes, eller han underlåter, att för sådant ändamål
ställa Banken antaglig säkerhet, hela lånet, med föreskrifven ränta och
alla af Banken i och för detsamma gjorde omkostnader, då genast skall af
honom till fullo liqvideras.
Genom berörde utaf Advocat-Fiscalen omsorgsfullt beredda öfverenskommelse,
synes numera all befarad förlust för Banken vara förekommen.
Skiftes- och Odlings-Län.
Lån af nämnde beskaffenhet hafva enligt föreskrifterne uti §§ 176 och
177 af 1841 års Banco-Reglemente, utgålt
1842 hela året 15 lån på R:dr 9,610:
1843 första halfåret 11 dito  „ 8,390:
Summa 26 lån på R:dr 18,000:
Af den bestämda circulationssumman för Skiftes- och Odlings-Lån, utgörande
R:dr 80,000:
voro, den 30 Juni innevarande år, utestående .... „ 40,148: ii. ii.
hvadan till utlåning voro att tillgå  R:dr 39,851 : 36. i.
För Skiftes- och Odlings-Lån äro 5 lagsökningar anställde.
Af dessa äro, genom fullgjord liqvid, afslutade 4, och återstår, såsom på
handräckning af vederbörande Executor beroende 1.
Hvad beträffar rättegången emellan Banken, kärande, samt hemmansegarne
Christian Nilsson i Hansehult och Johan Samuelsson i Aspenäs, svarande,
angående de sednares förpligtande att, på grund af ingången borgensförbindelse,
infria återstoden i Capital 2,994 R:dr 19 sk 7 rst., af det Odlingslån,
stort 3,000 R:dr B:co, som numera afvikne Handlanden J. Bergelin hos Banken
undfått; så har Kongl. Maj:t, medelst dom den 17 December 1842, fastställt
Hof-Rättens dom, i följd hvaraf Sökanderne hade att, under iakttagande
i öfrigt af de föreskrifter Hof-Rätlen lemnat, anmäla sig för värjemålseds afläggande
hos Sefvedes Härads-Rätt å första Rättegångsdagen af det Lagtima
Ting, som inföll nästefter 2 månader från Kongl. Maj:ts domsdag; Och skulle
40
Sökanderne ersätta Bankens hos Kongl. Maj:t hafde kostnader, ined 4 R:dr
24 sk. Banco, jemte hvad till lösen af Kongl. Maj:ts dom åtginge.
Dagen för fullgörande af den Christian Nilsson och Johan Samuelsson
sålunda ålagde edgång inföll den 2 nästlidne Maj, men de uteblefvo då förfallolöst;
hvarigenom de gjort sig skyldige att gemensamt, eller den af dem,
l som bäst och snarast gälda kan, till Banken betala fordrade, till beloppet
icke bestridda 2,994 R:dr 19 sk. 4 rst. Banco, tillika med derå upplupen och
framdeles intill skeende slutliqvid, upplöpande 6 procents årlig ränta, samt
att, jemte utgifvande af ofvanherörde, af Kongl. Maj:t ådörade kostnadsersättning,
godtgöra Banken de i Hof-Rätlens dom upptagne lånekostnader och rättegångsutgifter
med 66 R:dr 32 sk. Banco.
§ 7.
Creditiver.
A. Aldre Creditiver.
Under sistförflutne 2:ne år hafva följande af Rikets Ständer beviljade
Creditiver, nemligen:
för Riksgälds-Contoret, till liqviden af Statsfyllnadssumman och för bestridande
af Contoret åliggande betalningar, å . . R:dr 1,000,000:
„ Kongl. Commerce-CoUegii Discont, till manufactu
rernes
och fabrikernes understöd ..... „ 1,500,000:
„ Jern-Contoret till Bruksrörelsens underlättande . „ 600,000:
blifvit begagnade i öfverensstämmelse med de i §§ 178, 179 och 180 af sednast
utfärdade Banco-Reglemente meddelade föreskrifter.
I följd af den Stora Kopparbergs Bergslag medgifne Creditiv- eller Lånerättighet
å så kallade kopparsedlar hafva, från den 1 Juli 1841 till samma
tid innevarande år, till nämnde Bergslag utgått:
14 Lån å tillsammans B:co R:dr 77,850: — —
hvaremot inbetalningarne utgjort  „ 55,597: 3. —
hvadan alltså i denna gren af lånerörelsen visar
sig en tillökning, under omförmälde 2:ne år, af „ 22,252:45. —
Uppå
t
41
Uppå gjord ansökning liar Stockholms Stads Brandförsäkrings-Contor, enligt
stadgandet uti Banco-Regie men tets 182 §, erhållit Creditiv- eller Lånerättighet
i Banken Lill det, jemnlikt Rikets Ständers Secreta Utskotts beslut,
al den 4 Mars 1756, medgifna belopp, 33,333 R:dr 16 sk. Banco, samt till
säkerhet derför aflemnat en i fastighet uti Stockholm intecknad skuldsedel å
47,000 R:dr Banco, som vid anställd granskning blifvit gillad och godkänd.
Af den beviljade Creditivsumman har bemäldte Contor endast begagnat
16,666 R:dr 32 sk., hvilket belopp inom 1842 års utgång till Banken återbetaltes.
Under sednast förflutna 2:nc år, hafva följande Sparbanker anmält sig
till begagnande af den i 183 § af Banco-Reglementet, dem medgifna Creditivrältighet
i Banken, sålunda:
Sparbanken i Malmö till belopp af B:co R:dr 10,000: — —
„ i Lund . . . .-  „ 6,600: — —
„ i Christianstad  „ 10,000: — —
hvilka summor blifvit utanordnade å serskilde i Låne-Afdelningen upptagne
räkningar, samt insatte på Malmö Låne-Contors räkning i Depositions-Afdelningen,
till vederbörlig disposition och vidare redovisning inför Låne-Contorets
Revisorer.
B. Cassa-Creditiv.
Enär Cassa-Creditiv blifvit meddelade Skånska Hypotheks-Föreningen å
100.000 ll:dr och Bruksegares Hypotheks-Cassa å 300,000 R:dr, emot afgifne
förbindelser, ställde på tidpunkter, som redan förflutit, samt ett äldre BancoReglemente,
än det nu gällande, fanns vara uti förbindelserne åberopadt, hafva
Banco-Fullmägtige ifrån Directionerne äfver nämnde Inrättningar infordrat
upplysningar om och huruvida de önskade, att de dem beviljade Creditiven
fortfarande begagna. Med afseende å de , i anledning häraf erhållne svar,
hafva Fullmägtige dels bifallit att Bruksegares Hypotheks-Cassa än vidare och
intill nästa Riksdag, finge begagna det förut anvisade Cassa-Creditivet å
300.000 R:dr, dels ock, uppå derom gjord begäran beviljat Skånska Hypotheks-Föreningen
ett förhöjd t Cassa- Crediliv ifrån 100,000 till 300,000 R:dr
Banco att begagnas äfvenledes intill nästa Riksdag.
Revisorernes Berätt. ang. Bancoverket. ' 6
42
Selan, för berörde Creditiv, nya förbindelser, enligt af Fullmägtigegodkände
formulärer, blifvit till Banken afgifne, samt Skånska Hypotheks-Föreningen
låtit såsom hypothek aflemna intecknade skuldsedlar till föreskrifv.et
erforderligt belopp, hvilka, efter verkställd granskning, befunnits innefatta full
säkerhet för det förböjda Creditivbeloppet, hafva Banco-Fullmägtige de beviljade
Creditivsummorne till vederbörandes disposition anvisat.
1 foliiafgift för begagnade Cassa-Creditiv bar, under tidrymden från dea
30 Juni 1841, till och med samma dag innevarande år, till Banken influtit
230 Riksdaler Banco.
§ 8.
Bankens Disconlrörelse.
Bankens vanliga Discontrörelse redovisas uti afgifne Berättelser öfver
årligen förrättade revisioner af Banco-Disconten samt Låne-Contoren i Götheborg
och Malmö, af hvilka Revisorerne inhemtat, att Directionerne öfver dessa
Verk, för 1841 och 1842 årens förvaltning, undfått ovilkorlig decharge, hvilken,
hvad revisionen af Låne-Contoren beträffar, blifvit af Banco-Fullmägtige
godkänd. (Banco-Fullm. Brot. den 2 Juni 1842 och 26 Juni 1843).
Revisorerne anse sig således endast, böra i korthet omnämna de förändringar,
som med Disconternes förlagscapitaler egt rum under den sednare
liden, samt hufvudresultaterne af b vartdera Discont-Verkets rörelse.
A. Allmänna Disconten.
Utom de uti Banco-Reglementets 205 § bestämda fonder, nemligen för
Banco-Discont-Verket i Stockholm 5,500,000 R:dr, jemte den enligt Rikets är
1835 församlade Ständers beslut, afsatta reservfond 140,710 R:dr 2 sk. med
derå löpande ränta; för Låne-Contoret i Götheborg 2,000,000 R.dr och för
Låne-Contoret i Malmö 1,000,000 R:dr, bar, för utlåningen i Allmänna Disconten
begagnats dels 100,000 R:dr, hvilka, med stöd af föreskriften uti 206
§ af Banca-Reg 1 ementet blifvit emot 3 procents ränta af Stockholms Sparbank
insatte och i Banco-Discontens lånerörelse ingått, dels den förstärkning af
43
700,000 R:dr som, på grund af 1841 års församlade Revisorers yttrade åsigt,
blifvit anvisad, med 300,000 R:dr för Banco-Disconten och 200,000 R:dr för
hvartdera af Låne-Contoren i Götheborg och Malmö.
Ehuru dessa 700,000 R:dr blifvit lemnade endast, såsom tillfällig förstärkning
och under förbehåll, att desamma borde vid inträffande förmånligare
conjunctur till Banken återbetalas, hafva de dock fortfarande fått i nämnde
lånerörelse begagnas, emedan Banco-Fullmägtige funnit att, om berörde
förstärkning, under närvarande financiella förlägenhet, skolat återtagas, sådant
obestridligen medfört ett skadligt inflytande både på enskildta förhållanden
oclrj allmänna rörelsen, särdeles i en tidpunkt, då dels röreisecapitalet minskats,
genom silfveruttagningen, dels ock behofvet af låneunderstöd visat sig
vara större, än någonsin tillförene.
Revisorerne hafva icke kunnat undgå erkänna giltigheten af de skäl,
hvilka legat till grund för Fullmägtiges beslut, att uti Allmänna Discontens
lånerörelse fortfarande använda ifrågavarande tillfälliga förstärkning af 700,000
R:dr; hvadan de ock funnit sig böra godkänna denna Fullmägtiges åtgärd.
Med undantag af Stockholms Sparbank, har icke någon af öfrige Sparbanker
i Riket begagnat den, i 206 §. af Banco-Reglementet dem lemnade
tillåtelse, att i Banken förränta större eller mindre del af de hos dem insatte
medel.
B. Belåning af Adier och Publica Papper.
För belåning af de uti 201 § uppräknade Actier och Publica Papper
bar, ifrån längre tider tillbaka, varit anvisad en fond af 500,000 R:dr, deraf
vid 1840 års slut, Banco-Disconten innehade 236,000 R:dr, Låne-Contoret i
Götheborg 258,000 R:dr och Låne—Contoret i Alulitiö 6,000 R.dr, och såsom
serskild förstärkning för nämnde discontering innestodo uti Banco-DiscontVerket
60,000 R:dr och i Götheborgs Låne-ConLor 17,000 R:dr. Sedan utaf
dessa fonder, under loppet af sistlidet år, blifvit, för ändamål som här nedan
omförmäles, lill Banken återbetalde tillsammans 140,000 R:dr samt dessutom
innevarande år ifrån Götheborgs Låne-Contor till Banco-Disconten öfverförts
25,000 R:dr, så innestå för förenämnde discontering
i Banco-Disconten B:co R:dr 245,000: — —
i Låne-Contoret i Götheborg
„ 190,000: — —
och i Låne-Contoret i Malmö  „ 2,000: — —
eller tillsammans B:co R:dr 437,000: — —
44
C. Utlåning genom Handels- och Närings-Disconterne.
Den, genom Handels- och Närings-Disconterne ombesörjda utlåning, har
under de sednare åren intill sistlidne Maj månad hedrifvits med Bankens egna
tillgångar, och utgjorde de för denna discontering vid 1841 års slut anvisade
fonder, tillsammans 3 millioner R:dr, nemligen:
Stockholms Handels-och Närings-Discont R:dr 1,750,000: — —
Götheborgs Dito
„ 1,000,000: — —
och Malmö Dito
„ 250,000: — —
häruti likväl icke inberäknad den uti 212 § af Banco-Reglementet omförmälda
Reservfond af 200,000 R:dr.
Uppå af vederbörande Direclioner derom gjorda framställningar, att beviljade
lån icke genast kunnat utgifvas, uran mast förblifva hvilande intilldess
nödiga medel hunno inflyta, samt att fondens behållning knappast varit för
dagens utlåning tillräcklig, så att ett afbrott i denna lånerörelse troligen skulle
inträffa derest icke ytterligare förstärkning meddelades, hafva Banco-Fullmägtige,
till förkommande af ett dylikt afbrott, med stöd af stadgandet uti
Banco-Reglernentets 214 §. anvisat af den, under en längre tid obegagnade
behållning å fonden för belåning af Actier och Publica Papper, till Handelsoch
Närings-Disconten i Malmö den 30 Juni 1842 . . R:dr 50,000: — —
samt till Stockholms Handels- och Närings-Discont den
29 på följde September „ 50,000: — —
och den 6 October samma år „ 40,000: — —
äfvensom af Riksgälds-Contorets, enligt 178 §. obegagnade
Creditiv, den 20 i sistnämnde månad till Stockholms
Handels- och Närings-Discont  „ 200,000: — —
och till Malmö Handels- och Närings-Discont .... „ 50,000: •— —
under det i ofvanberörde 214 §. stadgade vilkor, att sistnämnde belopp, så
snart de kunna finnas för sina ursprungliga föremål behöflige ( efter hand och
i den mon nödige medel inflyta, skola tiil Banken återställas.
Med inberäkning af dessa anvisade förstärkningar användes för Handelsoch
Närings-Disconternes utlåning en summa af tillhopa R:dr 3,390,000: — —
utom ofvanomförmälde reservfond af „ 200,000: — —
Deraf innehar Banco-Disconten
2,040,000: — —
Låne-Contoret i Götheborg „ 1,000,000: — —
och Låne-Contoret i Malmö
350,000: — —
45
Genom den uti 3 § litt. C. härförut omnämnda nya upplåning, som började
nied Maj månad innevarande år, har, emot 3 procents ränta oell 6 månaders
uppsägning, till och med den 2 sistlidne September influtit, nemligen:
i Stockholm R:dr 266,250: — —
i Götheborg
. . . „ 50,000: — —
och i Malmö „ 10,000: — —
eller tillsammans R:dr 326,250: — —
Af hvilket belopp endast 2,250 R:dr blifvit till återbetalning uppsagde.
Desse upplånade medel hafva blifvit ställde till Stockholms Handels- och
Närings-Disconts disposition, och hvad vid Låne-Contoren influtit, har användts
för hvartdera Contorets discontering för Handeln och Näringarne, emot återbetalning
utaf samtlige Disconterne af motsvarande summor af Bankens till dem
lemnade förlagsmedel.
Då Banco-Fullmägtiges i denna § redovisade åtgärder haft till syftemål,
att förekomma elt menligt uppehåll i utlåningen för handeln och den större
rörelsen, samt detta ändamål kunnat vinnas, genom användande af sådane medel,
hvilka, utom denna Banco-Styrelsens omtanka, icke kommit allmänna rörelsen
tillgodo, hafva Revisorerue, desse åtgärder, såsom ändamålsenliga, gillat.
Å f. d. Kamereraren vid Låne-Contoret i Malmö J. P. Lindstedts balanceskuld,
utgörande i Capital 38,776 R:dr xo sk. hvarom 1839 års RevisionsBerättelse
innehåller närmare upplysning, har, genom bevakning i Lindstedts
Concurs och andre i förening dermed vidtagne åtgärder, tid efter annan blifvit
afbetaldte tillsammans 27,022 R:dr 29 sk. 10 rst., hvadan återstående skulden,
för hvilken förre Banco-Ombudet Björkman är lagsökt, utgör 11,753 R:dr
28 sk. 2 rst. Genom den af Rikets sednast församlade Ständer gifna tillåtelse,
till de influtne medlens begagnande i Låne-Contorets utlåning och alt årligen
derå beräkna 5 procents ränta, som tillägges Capitalet, har detta sistnämnda,
afsatt å serskild räkning, vid förlidet års slut uppgått till 35,163 R:dr 2 sk. 2
rst. Förhållandet med lagsökningsinålet emot Björkman är för närvarande sådant,
att sedan Björkman gång efter annan vid serskiide executionssäten, blifvit
sökt för ofvannämnde brist, hvilken det, enligt Kongl. Maj:ts derom meddelade
Nådiga Utslag, åligger Björkman att ersätta, den begärde handräckningen
till skuldbeloppets uttagande hos honom ständigt blifvit vägrad, i anseende
till fordringens af executor bedömde egenskap af ej fullt executiv eller
46
nog ostridig och klar att, emot Björkmans invändningar och bestridande, kunna
till verkställighet befordras, men då för denna åsigt ständigt nya skäl blifvit
åberopade för hvarje gång Låne-Gontoret, genom fullgörandet af de utaf
executor sednast fordrade prestanda, sökt få de förra hindren undanröjde, har
Låne-Contorets Ombudsman lika ofta funnit sig föranlåten hos Hof-Rätten anföra
besvär öfver den såmedelst vägrade handräckningen, dock utan annan påföljd,
än att besvären derstädes ogillats, hvarföie frågan om executors förpligtande
till den äskade handräckningens meddelande, efter nedsatt Revisionsskilling,
numera är underställd Kongl. Muj:ts Nådiga pröfning.
För beredande af en fullständig öfversigt af Discontröreisen på det liela, få
Revisorerne bifoga tabellariska sammanfattningar, rörande hvardera inrättningens
förhållande under åren 1841 och 1842. (Bil. Litt. A. 1 A 2, B. 1 B 2, C. 1 C2och D.)
Sedan Höglofl. Banco-Utskottet, genom Prolocolls-Utdrag af den 4 Februari
1841, gifvit Banco-Fullmägtige tillkänna, det Rikets Höglofl. Ständer bifallit,
att åt Fullmägtiges pröfning må öfverlemnas att, för anskaffande af en tjenlig
local å Låne-Contoret uti Götheborg, vidtaga denna åtgärd, som kunde anses
medföra den största fördel för Banken, vare sig genom hyrande af en annan
rymligare lägenhet, eller inköp af serskildt hus för Låne-Contorets räkning, när
tillfälle yppades att erhålla ett sådant för ändamålet passande, emot en billig
köpeskilling; så ock efler det Directionen uti hitkommen skrifvelse utvecklat
de skäl, som ådagalade det oundgängliga behofvet för Låne-Contoret att erhålla
ett efter Contorets, under de sednare åren förökade göromål afpassadt, och i
afseende på vård och säkerhet väl ordnadt och inredt eget hus, samt jemväl
insändt förslag å åtskiliige dertill tjenlige egendomar, hafva Fullmägtige lemnat
företräde åt den, under N:ris 25 & 26 i 5:te Roten och under N:o 112 i
den 4:de belägna egendom, samt uppdragit åt Låne-Contorets Direction att, för
den betingade köpeskillingen 50,000 R:dr Banco afsluta handeln och derefter
ombesörja lagfarten samt husets, enligt ingifvet förslag och ritning, ändamålsenliga
inredning. Jemnlikt inkommen Berättelse öfver verkställd revision af
. n
Låne-Contorets förvaltning för sistlidet år hafva Revisorerne bland annat, förklarat;
”det de i allo gilla och vistorda lämpligheten af de med huset vid”tague
åtgärder, och derå verkställde reparationer, jemte indelning och inred
-
47
”ning af elen för Contoret afsedde oell nu begagnade local, hvilken i afseende
”på ändamålsenlighet och rymlighet knappast torde lemna något öfrigt att
”önska.”
.§ 9‘
Inre det dilleför hållanden.
De af Banco-Ulskottet vid sistförflutne Riksdag pröfvade och godkände
Redovisnings- och Tjenstgörings-Ordningar för Banco-Verket, hafva, med iakttagande
af nödige ansedde ändringar och tillägg, hvika, med stöd af BancoUtskottets
beslut äro af Banco-Fullmägtige anbefallde, blifvit till trycket befordrade
samt utdelade ej mindre till Bankens samtelige Embels-och Tjenstemän,
än äfven till hvarje serskildt Departement och Contor inom Verket.
Med föranledande af den vid 1841 års revision framställde erinran, att
för de uti Bankens Räkenskaper under titel: tryckningskostnad under 1828 —
1830 årens Riksdag balancerade 977 R:dr 34 sk., hvilka utgått för tryckning
af Banco-Utskottets betänkanden, Banco-Styrelsen långt för detta bordt söka
ersättning hos Riksgälds-Contoret, eller ock anmäla beloppet till afskrifning,
hafva Banco-Fullmägtige beslutat att hos nästblifvande Riksdags Bunco-Utskott
hemställa, att berörde belopp må få afskrifvas och utur räkenskaperne uteslutas.
I anledning af Rikets år 1841 församlade Revisorers gjorde tillstyrkan,
att, enär i Banken förvarades åtskilliga Deposita, för flere år tillbaka
insatte, hvilka blifvit af Egarne alldeles förgätne, Fullmägtige måtte i Allmänna
Tidningarne låtit införa en uppgift öfver de i Banken befintliga Deposita,
hvilka derstädes innestått 10 år och derutöfver, samt att sedermera årligen
införa dylika uppgifter, har Bankens Under-Styrelse, efter deraf erhållen
remiss, uti Memorial af den 16 April 1842, under tillkännagifvande att då
funnos i Banken 10'st. Deposita af nämnde beskaffenhet, yttrat, att enär så
väl egaren till, som innehållet uti, en del af de Deposita, som hos Banken
insattes, upplysning vunnes af de dervid fästade etiquetter, samt det med
kungörelsen åsyftade ändamål icke kunde uppnås, utan att fullständig beskrif
-
48
liing å Deposita meddelades, men genom en sådan kungörelse enskilde personers
förhållanden till Banco-Verket skulle yppas, Under-Styrelsen ansåge sig
böra afstyrka bifall till Revisorernes framställning. Med afseende å de sålunda
framställda betänkligheter, hafva Banco-Fullmägtige,’ under den 28.i
nämnde månad, beslutat öfverlemna pröfningen af Revisorernes berörde
framställning till Rikets uästsammanträdande Ständers Banco-Utskott; hvilket
förhållande nu församlade Revisorer få hos Rikets Ständer tillkännagifva.
Revisorerne, som besett Bankens Brandanstalter och öfvervarit anställd
mönstring med desamma, hafva funnit dem vara i god ordning, men dervid
likväl bemärkt:
l:o Vid Stationen N:o 1 eller Pumpverket å Jerntorget, att pumpningen
syntes gå mycket tungt, hvilken olägenhet, så vida den icke föror akades af
något felaktigt i sjelfva tryck verket, möjligen skulle kunna undanrödjas, genom
anbringande af längre bommar lill häfstängerne, hvarigenom tillfälle beredes
att på en gång kunna använda en större arbetskraft.
2:o Vid Stationen N:o 3, Vattenuppfordringsverket, att genom detsamma
de å Bancohusets vindar placerade vattenreservoirer, tillhopa inrymmande
12,240 kannor, blott kunna återfyllas med 60 å 70 kannor valten i minuten,
en qvantitet, som är alltför otillräcklig att ersätta vattenminskningen i reservoirerne,
genom aftappningen derifrån dels för Jagtsprutorne å vindarne och
dels för de serskildta sprutorne i båda husens Corridorer, synnerligast om
flera af dessa sprutor behöfde på samma gång användas; och
3:o Att af 8 blott 6 Stationer voro försedda med läderslangar, samt att
slangarne således användas för mer än en station.
Med afseende å den fara, som för Bankens båda hus skulle uppstå, derest
en vådeld i granskapet uppkomme, anse Revisorerne att anstalt bör vidtagas
för vattenreservoirernes förseende med en betydligen större vatteuqvantilet, än
som genom Uppfordringsverket i dess nu befintliga skick, kan åstadkommas,
på det att släckningsanstalterne icke må blifva oand vändbara i saknad af behöflig
vattentillgång; äfvensom att vid alla stationer, der sådant är nödigt, böra
finnas läderslangar om 25 alnars längd.
På grund af stadgandet i Revisorernes Instruction § 3 litt. c., hafva Revisorerne
å berörde förhållande fästat Banco-Fullmägtiges speciella uppmärksamhet,
för afhjelpande af de i förenämnde hänseende bemärkte omständigheter.
Utaf
49
Utaf de i Berättelsen ofver 1841 års Revision omnämnde kostnader
41,258 R:dr 31 sk. 4 rst. för en 1837 påbörjad större reparation af begge
Bancohusen, finnas uti räkenskaperne för förstnämnda år, hvarunder samma
reparation blifvit fullbordad, upptagne 4,999 R:dr 28 sk. 3 rst.
Revisorerne instämma uti den af 1841 års Revisorer uttalade åsigt, att
Banco-Fullmägtige icke bordt under hand låta verkställa ett så vidsträckt arbetsföretag,
hvilket sannolikt aflupit med mindre kostnad om verkställandet
deraf blifvit upplåtet på öppen entreprenad-auction; äfvensom Revisorerne anse
att framdeles blifvande reparationer samt lefverancer af consumtionsartiklar
och andra förnödenheter för Banken böra, så vidt sig göra låter, efter anställande
entreprenadauction, upplåtas åt fri täflan.
Sedan, på sätt 1841 års tryckta Revisionsberättelse pag34—35 innehåller,
Banco-Fullmägtige till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss under den 22
Juli 1841, inför Kongl. Majit i underdånighet uppgifvit beskaffenheten af det
papper, som genom Fullmägtiges föranstaltande, för Chartae-Sigillatse-Contorets
behof, skulle vid Bankens Pappersbruk kunna tillverkas och vid den i Banken
varande Stereotyperingsanslalt förses med konstgraverade stämplar eller
congrewskt tryck, hafva Fullmägtige, under den 16 December samma år, fått
emottaga Kongl. Majrts Nådiga Bref, af den 16 förutgångne November, innehållande
följande Nådiga beslut: ”Sedan Yi inhemtat ej mindre Edert, än
Vårt och Rikets Stats-Contors underdåniga utlåtande, hvarvid J och StatsCont
orel tillika på Nådig befallning afgifvit yttrande öfver en af Fabriks-Bolaget
i Norrköping Söderberg & Arosenius till Oss ingifven skrift, innefattande
anhållan, att tillverkningen af Chartas-Sigillataepapper måtte hädanefter, som
hitintills varda, genom entreprenadauction åt fri täflan upplåten, håfve Vi
detta ärende till slutlig pröfning förehaft; Och då härvid förekommit att något
missbruk eller underslef hvarken vid den hittills , genom enskilda Fabriksidkare
ombesörjda tillverkningen af stämpladt papper, eller eljest medelst begagnande
af falska Chartae-Sigillataestämplar försports eller blifvit hos Vederbörande
anmäldt; att fastmer de om berörde tillverkning afslutade Contracter
alltid blifvit med noggranhet uppfyllde, under ett nitfullt handhafvande af
de författningar, som i omförmäldle hänseende skyddade det alImännas rätt,
samt att, om Chartae-Sigillaloepapperets tillverkning blefve till Bankens för an
Bcvisorernes
Berätt. äng. Bancoverket. 7
50
dra ändamål afsedda Pappersbruk öfverlålen, sådant skulle, enligt uppgjord
beräkning, grundad på de af Eder uti Edert underdåniga utlåtande uppgifne
pris, medföra en ökad kostnad för detta pappers anskaffande af omkring
9,000 R:dr B:co årligen, hvilken summa, om än under nuvarande förhållanden
för Staten af mindre betydenhet, dock ej bör onyttigt förspillas, bafve Vi, i
betraktande af dessa förenade omständigheter oell med afseende tillika å den
förlust, hvarje för Statens räkning drifven fabrikstillverkning ofelbart måste
den enskilde Näringsidkaren förorsaka, icke funnit skäl att Rikets Ständers i
ofvanberörde måtto framställde förslag i Nåder antaga, utan förklarat Oss vilja
fortfarande bibehålla de hittills i afseende på Chartae-Sigillälaepapperets tillverkning
och stämpling gällande föreskrifter, hvartill Vi dessutom funnit en
serskild anledning i det förhållande att Rikets Ständer, uti deras vid Riksdagens
slut afgifne underdåniga förslag till förnyad förordning angående stämplade
pappersafgiften, hvilket förslag, jemväl under denne dag utgjort föremål
för Vår Nådiga pröfning, sjelfve bibehållit stadgandet om Charlae-Sigillalaehvitstämplingens
besörjande af att serskildt Contor inom Rikets Ständers Riksgälds-Verk.
”
Då en tid derefter, genom en i allmänna Tidningarne införd kungörelse,
inhemtades att Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor utlyst auction, att den
23 Mars 1842 förrättas till upphandling af papper till Charla-Sigillata för
det påföljande uret, utgörande omkring 2,500 Ris, samt enär Höglofl. BancoUtskottet,
jemnlikt Protocolls-Utdrag af den 15 Juni 1840, bland annat, beslutat,
att vid Tumba Bruk må för Allmänna Verk och enskildes räkning,
efter beställning och emot betingadt pris, tillverkas papper, synnerligast för
sådane behof, som fordra längre uthållighet och serskildta vattenmärken och
hvaraf tillverkningen sålunda måste vara strängare controll underkastad, dock
under uttryckligt förbehåll, att den då varande arbetspersonalen vid Bruket
icke finge för sådant ändamål i något fall ökas, uppdrogo Fullmägtige åt
Bruksförvaltaren, att, enligt af honom öfver papperets tillverkningskostnad uppgjord
beräkning, ingifva anbud å omförmälde lefverance.
Det inlemnade anbudet, såsom upptagande de lägsta priserne, blef af
Kongl. Stats-Contoret antaget och contract i följd deraf, med Tumba BruksStyrelse
afslutadt om det erforderlige Chartas-Sigillalaepapperet för 1843 års
behof, hvilket papper derefter blifvit i vederbörlig ordning till Siats-Verket
lefvereradt.
Sedermera och efter det Kongl. Stads-Contoret uti underdånig skrifvelse,
af den 1 sistlidne Mars, redogjort för anledningarne till och fortgången afen
51
vid Domstol pågående undersökning om tillverkning och utprångling af falskt
stämpelpapper samt dervid yttrat, att det vore under undersökningens lopp
factiskt ådagalagdt, att tillverkning af falskt stämpelpapper och sådant pappers
utprångling egt rum, till minskning af den inkomst, som eljest kunnat påräknas
från Charta-Sigillatabevillningen, men att, genom berörde undersökning
svårligen torde kunna utrönas, huru stor denna Stats-Verkets förlust varit,
enär anledning förekommit, att det brottsliga förehafvandet under en längre
tid bedrifvits; så har Kongl. Majit den 27 i samma månad infordrat BancoFullmägtiges
underdåniga utlåtande öfver en af Stats-Conloret i samband dermed
gjord underdånig framställning om förändrade bestämmelser, i afseende
på Chartae-Sigillatsepapperets tillverkning och stämpling.
Med anledning häraf, hafva Fullmägtige uti underdånigt utlåtande, af den
27 påföljde April, meddelat, dels utredning af de säkerhetsmått, bestående i
vattenmärken af förändrad beskaffenhet och stämpling, medelst dertill serskildt
konstsvarfvade stämplar att användas å både biläggnings-och skrifchartor, till
förekommande af deras förfalskning, dels förslag till de controller, hvilka erfordrades
vid Chai tae-Sigillalaepapperets emottagning från Bruket och aflefverering
från tryckeriet; och dels äfven uppgift å de ökade kostnader, hvilka blefve
förenade med tillverkningen och stämplingen af det nya Chartaepapperet.
Till svar härå hafva Fullmägtige emottagit Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse
af den 29 Maj, innehållande:
”Efter noggrant öfvervägande af hvad ej mindre Stats-Contoret än J uti
förevarande ämne underdånigst upplyst, yttrat och föreslagit, samt al BancoFullmägtigen,
Kammarherren B. Rosenblad serskildt afgifna betänkande innehåller,
håfve Yi funnit godt i Nåder förordna:
l:o Att Charlae-Sigillalaspapperet hädanefter skall förfärdigas vid Rikets
Ständers Banks Pappersbruk och förses med vattenmärken efter den af Förvaltaren
vid nämnde Bruk samt Föreståndaren för Bankens Stereotyperingsoch
Tryckerianstalt uppgifne nya method, äfvensom att stämplingen bör ske
i Banken genom begagnande af nödige, konstgraverada stämplar eller så kalladt
congrewskt tryck, hvaremot den nu brukliga hvit- och svartstämplingen
skall upphöra.
2:o Att med bibehållande jemväl hädanefter af så kallade skrifningscharlor,
tillverkade och stämplade på sätt i nästföregående punkt omförmäles,
denna tillverkning likväl må till besparing i kostnaden, inskränkas till skrifningschartor
af sådane mindre valeurer ä Tre, Fyra och Sex skillingar, som
erfordras för Domar, Utslag och andra utgående Expeditioner vid Lands
-
52
Canslier, Under-Domstolar, m. m. der biläggningschartors begagnande för sådant
ändamål sannolikt skulle förorsaka alltför mycken omgång och tidspillan,
utom det att den härigenom för Embets- och Tjenstemännen uppkommande
större åtgång af skrifmaterialer, troligen komme att framkalla ersättningsanspråk
till icke obetydligt belopp; samt
d:o Att stämplingen af Vexelblanketter äfven må till Banken öfverflyttas.
I följd häraf meddele Vi, i denna dag afgående skrifvelse, Stats-Contoret
Nådig befallning att, efter med Eder träffad närmare öfverenskommelse, ej
mindre om de nya stämplarnes och vattenmärkenas utseende, jemte papperets
finhet m. m., än ock om lefvereringstiderne, tillverkningspris och stämpelkostnad,
äfvensom tiden, då begagnandet af de nya chartorne skulle kunna påbjudas
och de gamla aflysas, samma öfverenskommelse till Nådig stadfästelse i
underdånighet anmäla och i sammanhang dermed tillika föreslå de åtgärder,
som för verkställigheten af ifrågavarande förändring med Cbartas-Sigillataepapperels
förfärdigande och stämpling i öfrigt må vara erforderlige.”
I anledning af Kongl. Stats-Contorets, till åtlydnad af Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, hos Fullmägtige gjorde framställning rörande berörde ärende,
hafva Fullmägtige efter samråd med Vederbörande, i tillkallade konstidkares
närvaro, uti skrifvelse af den 4 sistlidne September, öfverlemnat till Kongl.
Stats-Contoret 3:ne förslag till Skrif- och Biläggnings-Chartor samt Vexelblanketter,
samt tillika uppgifvit tiden då desamma kunna i fullständigt skick lefvereras,
äfvensom deu derför belöpande kostnad.
Och har, enligt hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Maj:t, genom till Banco-Fullmägtige
aflåtet Nådigt bref, af den 17 sistledne October, med gillande
af berörde prof till stämpladt papper, förordnat, att begagnandet af det nya
stämplade papperet skall taga sin början med 1845 års ingång, samt anbefallt
Stats-Contoret att med Baneo-Fullmägtige afsluta Contract om lefverering af
erforderligt qvantum af sådant papper på de af Fullmägtige uppgifne tider
ooh vilkor.
§ io.
Förvaltningen af Tumba Bruk.
Tumba Bruks räkenskaper, för åren 1841 och 1842, hafva blifvit af Revisorerne
granskade, utan att, hvad siffran beträffar, någon anmärkning förekommit.
f
53
Berörde räkenskaper utvisa följande förhållande.
Bankens förlag till Brukets bedrifvande har utgjort:
1841. 1842.
Låne-Afdelningens fordran vid årets början R:dr 26,273: 46. 5. 33,422: 38. 3.
Förskott under året
„ 36,000:  36,000:
Tumba påförd förlust på i Banken försåldt
papper
524: 41. —
Summa R:dr 62,273: 46. 5. 69,947: 31. 5.
Till Banken lefvereradt papper .... R:dr 28,851: 8. — 16,089: 47. 3.
Bokförda värdet af en till Banken öfverlå
ten
läderslang
— — 670:
Låne-Afdelningens fordran vid årets slut . „ 33,422: 38. 5. 53,187: 32. 2.
Summa R:dr 62,273: 46. 5. 69,947: 31. 5.
Således har denna fordran blifvit ökad med R:dr 7,148: 40. — 19,764: 42. 9.
hvaremot till påföljande år balancerade fordringar
hos andre Verk och enskilde för
lefvereradt papper uppgått till . . . . „ 5,231: 45. 4. 17,070: 33. 4.
Papperslillverknings-Conto upptager
Debet.
Papper under arbete från förra året . . . R:dr 1,055: — — 1,972:
Ordinarii aflöning 12,772: 15. 8. 12,949: 19. 5.
Öfverarbete,
Premier m. m. 1,892: 44. 8. 3,257: 5. 3.
Extra Pappersar
betares
aflöning 181: 32. — 4: 16. —
Rudimaterier . . 9,544: 26. 7. 13,627: 2.11.
Yed  2,086: 40. 4. 2,159: - 8.
Virke, Jern, Spik,
Smedsarbete . 46: 15. 2. 78: 23. 6.
Förslitne och använde
Inventarier
.... 411: 19. 8. 495: 2.10.
Transport R:dr 26,936: 2. 1. 32,570: 2. 7. 1,055:  1,972:
54
1841. 1842.
Transport R:dr 26,936: 2. i. 32,570: 2. 7. 1,055: — — 1,972: — —
Skärnig af papper
för Pri va t
bankerne
. . — — 105: 8. —
Diverse dagsverken 15: 44. - 25:44. - 26,951: 46. i. 32,701: 6. 7.
Medicamenter och
Läkarevård . . 523: 27. 6. 79 5: 27. 2.
Pensioner och understöd
åt fattige
.... 1,056: 5. 4. 1,137: 25. 9.
Resor och Traeta
menten
. . . 976: ii. 4. 590: 19. 8.
Utfodring för
dragare . . . 473: 5. 9. 549: 26. 4.
Diverse omkostnader
. . . 3,788: 27. 2. 4,759: 26. 6.
Nybyggnad och
reparationer . 6,384: io. - 7,493: 15. 3. 13,201: 39. 1. 15,325: 44. 8.
Summa R:dr 41,208: 37. 2. 49,999: 3. 3.
Credit.
Sedelpapper till ett värde af R:dr 16,843: 32. — 11,384: 33. 1.
Åtskillige papperssorter
15,197: 5. 4. 27,439: 28. 5.
Mellanläggspapper och hindblad . „ 420:  578: — —
Utskottspapper
108: 36. — 163: 33. —
Papper under arbete till följande år . . „ 1,972: — — 1,400: — —
Papperstillverkningen påförde utöfver värdet
af Lillverkadt papper
6,667: 11. 10. 9,033: 4. 9.
Summa R:dr 41,208: 37. 2. 49,999: 3. 3.
Vinst- och Förlusträkningen visar följande resultat:
Debet.
Bruket påförd förlust å papper försåldt å
Auction
• R;dr
~ 524: 41. —
Skillnad i Bokförings- oell försäljningsvärdet
å Hvete
— — 85: 14. —
Transport R:dr
— — 610: 7. —
55
1842.
610:
7. —
29:
19. 1.
1841.
Transport R:dr — —
Uti Bankens Tryckeri maculerade Tullstämpel-
och Kortstämpelblanketter . R:dr
— —
Difference uppkommen, genom runstycks
bråk
„
— —  - — 3.
Genom intorkning och afdämning uppkommen
lumpbrist „ 32: 20. 10. 8: 21. 7.
Jordbruket påförde utöfver hvad det in-'
bringat
129: 35. 3. 348: 16. 10.
Förlust ä papperstillverkningen . . . „ 6,667: 11. 10. 9,033: 4. 9.
21.
Summa R:dr 6,829: 20. - 10,029:
Credit.
Vinst genom utbyte af lump, affall och
sopor R:dr
— — 14: 44. —
Skillnad i bokförings- och försäljningsvärdet
af gammal koppar  „ 447: 10. 8. 945: — —
Vinst af Mjölqvarnen  „ 591: 23. 3. 190: 9. 3.
Minskning i Brukets bokförde Capital värde „ 5,790: 34. 1. 8,879: 16. 3.
Summa R:dr 6,829: 20. — 10,029: 21. 6.
Utgående Balance-Conto visar följande förhållanden:
Debet.
Cassabehållning R:dr 33: 30. 6. 1,988: 10. 10.
Tumba Bruk med Jordegendom, Åbyggnader
och fasta inventarier .... „ 250,000: — — 250,000: — —
Rudimaterie!’, förråder och lösa inventarier
.
57,609: 24. 3. 56,806: 33. 5.
Fordringar
8,337: 13. 4. 18,070: 33. 4.
Summa R:dr 315,980: 20. 1. 326,865: 29. 7,
Credit.
Skuld till Lane-Afdelningen .... R:dr 33,422: 38. 5. 53,187: 32. 2:
Capitalbehållning
282,557: 29. 8. 273,677: 45. 5.
Summa R:dr 315,980: 20. 1. 326,865
29. 7.
56
Med stöd af Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorers Banco-Fullmägtige
gifne tillstyrkan, har det till Nedre Verkhuset hörande, så kallade
lufttorkhus, som efter verkställd inredning af torkrum i sjelfva Bruket, icke
varit för dermed afsedt ändamål behöfligt, blifvit förändradt till Spanmålsmagasin.
Sedan den i Botkyrka och Salems Socknar anställde Läkare förklarat sig
icke kunna bestrida Sjukvården vid Tumba, emot det derföre bestämda arfvode
af 250 R:dr, och någon annan icke eller dertill sig anmält, oaktadt anonncer
derom blifvit i Allmänna Tidningarne införde; så håfve Banco-Fullmägtige
med stöd af Rikets Ständers Banco-Utskotts beslut, den 15 Juni 1841, emot
ett arfvode af 400 R:dr årligen, till Läkare vid Bruket antagit nämnde Sockne-Läkare,
under förbindelse å hans sida, att, jemte bekostande af egen skjuts,
vid Bruket sig infinna efter kallelse, så ofta sådant erfordras, och opåkallad
2:ne gånger i veckan, samt att hafva tillsyn öfver Brukets förråd af Läkemedel.
I anledning af Rikets Höglofl. Ständers vid sednaste Riksdag fattade beslut,
af en fast skola för Bruksarbetarnes barn skulle vid Tumba inrättas,
med en lärare, hvars aflöningsvilkor blifvit bestämde till 100 R:dr contant, 6
tunnor spanmål, jemte fri bostad och 5 famnar ved årligen, blef efter förloppet
af utsatt, i Tidningarne kungjord, ansökningstid, den ende af de sökande,
som enligt företedde betyg, innehade någon vana med barnundervisning, på
försök förordnad att förestå lärarebefattningen från hvilken han likväl såsom
dertill mindre lämplig efter någon tid skiljdes.
Efter förloppet af sedermera utsatt förnyad ansökningstid, har en med
serdeles goda vitsord försedd barnalärare blifvit till skollärare antagen och sedan
han någon tid derefter skriftligen förklarat, det han, i anseende till de
högst otillräcklige lönevilkoren, icke kunde med nämnde befattning fortfara,
hafva Banco-Fullmägtige till undvikande af vidare afbrott uti barnens undervisning
samt då de bestämda lönevilkoren ick uppgingo till beloppet af en
vanlig pappersarbetares aflöning, under den 10 Juli innevarande år, tillagt honom
för nämnde år, utöfver berörde anslag, ett serskildt arfvode af 100 R:dr
Banco, efter år räknadt.
Under granskningen af räkenskaperne för Tumba Pappersbruks förvaltning,
åren 1841 och 1842, hafva följande omständigheter fästat Revisorernes
uppmärksamhet.
l:o Ehuru 232 § i 1841 års Banco-Reglemente stadgar att "Inspecterande
Fullmägtigen skall, under början af sista qvartalet hvart år, i samråd med
Tumba
57
Tumba Bruksförvaltare och Pappersmästare, upprätta detaillerade förslag till,
så väl arbetsplan, som utgifts- och inkomstberäkning för följande året, hvilka
förslag till Banco-Fullmägtiges pröfning och stadfästelse öfverlemnas” har likväl,
så vidt af handlingarne kunnat inhemtas, någon sådan arbetsplan hvarken
för år 1841 eller för år 1842 blifvit afgifven; i följd hvaraf ock de veckorapporter
öfver papperstillverkningens fortgång, som Bruksförvaltaren skall, enligt
Reglementets 236 §, lill Banco-Styrelsen aflemna, icke varit å någon förut
behörigen fastställd beräkning af arbete, utgift och inkomst grundade.
2:o Med syftningen af 227 §, som föreskrifver att vid Tumba Bruk all
möjlig besparing i koslnaderne för Brukets drift skall iakttagas, synes icke det
förhållande väl instämma, att Brukets papperstillverkning lemnat en förlust
af 6,667 R:dr n sk. 2 rst. under år 1841, och af 9,033 R:dr 4 sk. 9 rst. år
1842, utan att ändock deri är inberäknad någon ränta hvarken å Brukets
bokförda Gapitalvärde, 250,000 R:dr, eller å det från Bankens Låne-Afdelning
för Bruksdriften utgifna förlag, och oaktadt för öfrigt värdet å det papper
Bruket till Banken lefvererat och hvarmed en del af förlagscapitalet blifvit
godtgjord, obestridligen är upptaget så högt att det, åtminstone för vissa papperssorter,
vida öfverstiger priset å det bästa utländska papper, som för likartade
behof tillverkas.
Om Tumbapapperets bokförda värde jemkas efter det i handeln gångbara
papperspris, blifver den synliga förlusten å Bruksrörelsen ännu ytterligare betydligt
ökad.
3:o Denna förlust härleder sig visserligen i första rummet från det ganska
naturliga förhållande, att industri-inrättningar, som tillhöra det Allmänna
och genom dess Ombud förvaltas, vanligen lenina föga behållning, emedan de
sakna den drifkraft, som ligger i enskildta interesset och den sporre, hvarmed
detta eggas till verksamhet; Men serskildt i afseende på Tumba förekommer
äfven att, oberäknadt den lika dryga som oundvikliga förvaltningskostnaden,
veckoallöuing, ljusmedel, inqvartering, ved, spanmålsstat 111. m. för hela ordinarie
arbetspersonalen (46 karlar och äldre gossar) jemte mångahanda utgifter
för underhåll af byggnader 111. m. måste oförminskade bestridas, antingen Bruket
går eller står — antingen det har någon eller ingen tillverkning; hvarföre
ock hela omkostnadsbeloppet måste, utan afseende härå, fördelas på den mindre
qvantitet papper, som en kortare tid af året blifvit tillverkad, under det
att arbetstiden den öfriga delen af samma år, fått fruktlöst löpa förbi. Man
har nemligen, såsom vederbörandes officiella berättelser och deri förda klagan
O
Rcvisoremes Bercitt. ang. Bancovcrket. °
58
öfver bristande sysselsättning utvisa, heldre låtit sistnämnde tid bortgå obegagnad,
än man velat, på sätt 227 § i Banco-Reglementet stadgar, använda
densamma till ”förfärdigande af andra papperssorter, än Sedelpapper, som med
förmån kunna afyttras.” Väl anföres, att en sådan pappersfabrication möjligen
skulle ådragit Tumba en ny förlust. Men otvifvelaktigt är både, att denna
förlust icke kunnat uppgå till samma belopp, som den nu under vissa tider
af året ändamålslöst utbetalda veckolönen m. m. och äfven att de arbetande
genom extra papperstillverkning, kunnat förvärfva ökad förfarenhet och skicklighet
i yrket; såsom stadgandet i 227 § och Tumba Bruks-Styrelses vid sistförlidne
Riksdag i ämnet afgifna hemställan jemväl åsyfta.
Örn det ringa qvantum skrif- och omslagspapper, som vid Tumba blifvit
till afsalu förfärdigadt, antingen i följd af det höga försäljningspriset, eller i
anseende till någon ojemnhet i qvaliteten, och saknad full likstämmighet med
företedda prof, icke funnit afnämare eller lyckats fortfarande bibehålla sitt
första rykte; torde detta jemväl i sin nion hafva bidragit till den anmärkte
förlusten å Brukets rörelse.
Dertill synes dock ännu väsendtligare hafva medverkat, att arbetskostnaderne
vid Tumba äro, i förhållande till dem vid andra Pappersbruk inom
Riket högst betydliga, icke blott hvad angår de ordinarie löningsförmonerne,
hvilka visserligen må vid ett Rikets Ständers Verk knnua något rundligare,
än af enskilde tilltagas, men i synnerhet hvad beträffar utgifterne för extra
biträden.
Såsom exempel härå kunna ibland annat, nedanstående förhållanden anföras.
De åren 1841 och 1842 verkställda reparationer å husen vid Tumba,
bestående af torkhusets inredning till spanmålsmagasin, invändiga förändringar,
ibland annat för omflyttning af pressarne, inköp af en ny press, en ny ångrörsledning,
ommurning af en ångpannemur, åtgärder för byggnaders och vattenrännors
underhåll, m. m., utan annan nybyggnad, än 2:ne mindre hus af
bräder och några staket, om 386 alnär, hvilkas uppsättning, utom materialierne,
verkställd af Brukets egen Vaktmästare, ensamt kostat å 20 sk. alnen,
160 R:dr 40 sk., uppgå till ett sammanlagdt belopp af icke mindre än 13,877
R:dr 25 sk. 3. rst., hvaraf 2,335 R:dr 36 sk. io rst. blifvit utbetaldte för öfverarbete
och legdt arbetsbiträde utom Murare- och Klensmedsarbeten m. m.,
ehuru Bruket har ett större antal egna, lönte arbetare, som, på sätt förut är
omförmäldt, ofta skola sakna sysselsättning.
Bruket har fem ordinarie lönade formare. Desse böra efter vanlig beräkning
lemna 1,500 dagsverken.
59
Enligt räkenskapen hafva emedlertid blifvit använde, år 1841 endast 687
samt år 1842 — 798j dagar för formning, och detta oaktadt har Bruket för
extra formning utbetalt, under förra året 517 R:dr 44 sk. och under det sednare
694 R:dr 4 sk.
Likaså har under båda Revisionsåren aflöning året om utgått till extra
arbetare, fastän de ordinarie, efter uppgift icke haft full sysselsättning.
Till allt detta komma icke obetydliga belopp i ren- och underhållskostnader
för Brukets betjening, för upphandling af hästar, lump m. m., för aflöning
åt legofolk, forlöner, ersättning för gruskörning och andra körslor, ehuru
Bruket underhåller fyra arbetshästar, bland hvilka två, som i inköp kostat
466 R:dr 32 sk. Banco, samt 1 par oxar.
Tumba landtegendom, som enligt räkningarne kostat betydligt i lega för
jordarbeten, höbergning m. m., hvartill den talrika arbetspersonalen och>egne
dragare således icke blifvit begagnade, har under de två sista åren gifvit en
förlust till sammanräknadt belopp af 478 R:dr 4 sk. 1 rst. och icke en gång
afkastat tillräckligt foder åt nyssnämnde dragare, hvadan detsamma måst från
annat håll inköpas.
Såsom bevis att arbetskostnaden understundom blifvit väl högt beräknad,
kan åberopas att 1841 års räkenskap upptager i lega för skäcktning och häckling
af 211 LU. 16 U. lin, 454 R:dr 41 sk. 4 rst. och att år 1842, enligt
Bruksförvaltarens på räkenskapen grundade uppgift, icke mindre än 1,337 R:dr
4 sk. 4 rst. åtgått för dylik behandling af 601 LU. lin, som lemnat 298 IM.
7 U. häckladt lin, och 259 LU. 5i U. blår, hvilka sednares rensning sei’skildt
kostat det förra året 87 R:dr 9 sk. 4 rst. och det sednare 158 R:dr 8 rst.
För öfrigt anmärkes, att värdet å vissa för Brukets räkning upphandlade
effeeter, exempelvis äfven linet, som blifvit anskaffadt icke efter anbud, men
genom directa köp för till och med 5f å 5^ R:dr , synes vara högre, än då
varan lemnäs i parti eller i följd af entreprenadauction.
Börande Revisorerne härvid icke lemna obemäldt, att af Fullmägtiges protocoller
icke upplyses, hvarföre lin i stället för hampa blifvit under de sednare
åren vid papperstillverkningen begagnadt.
Dessa förenade omständigheter gifva giltig anledning till den önskan, att
hädanefter noggrannare hushållning icke blott med arbetstid och dagsverken,
än vid upphandlingar för Tumba Bruks räkning måtte iaktlagas, samt att, enär
arbeten kunna genom beting verkställas, detta sätt må företrädesvis väljas.
Då en del af de Tumba Hufvudbok åtföljande verificationer funnits försedd
med Inspecterande Fullmägtigens godkännande underskrift och å en
60
annan del åter är tecknadt endast, att räkningen blifvit för samma Fullmägtig
uppvist eller företedd, men efter Revisorernes tanka Inspecteurens påskrift
i detta hänseende måste åsyfta, att han ikläder sig ansvar för utgiftens behörighet,
anse Revisorerne ifrågavarande påskrift böra vara af likartad beskaffenhet
och föreslå att dervid må begagnas ordet ”godkännes.”
På det att framdeles sammanträdande Revisorer, genom jemförelse af papperstillverkningens
resultater under en föregående tid med den derpåföljande,
måtte komma i tillfälle bedömma, huruvida Tumba Bruksarbetare vunnit
framsteg och ökad konstfärdighet i detta yrke, hafva Revisorerne låtit upprätta
och få härhos bifoga en uppgift Litt. E. öfver de under åren 1841 och 1842
formade och färdige papperssorter, jemte dervid fallne utskott.
Slutligen och då Rikets Ständers Bank, under hvars Styrelse Tumba Bruk
är stäldt, bar serskild Juridisk Embets-A fdel ning med Advocat-Fiscal och
Banco-Fiscal, har mindre för summans än för principens skuld, förefallit anmärknings
värdt, att Tumba Bruk år 1841 fått sig påfördt, jemte Utslagslösen
m. m. ett belopp af 40 R:dr B:co såsom arfvode till en tjensteman utom Banken,
hvilken bevakat Bankens rätt och talan i en bos Stockholms myndigheter
anhängig tvistefråga, angående det, jemnlikt Banco-Fullmägtiges beslut, till
numera förrymde Vaktmästaren Westerlund utlemnade förskott af 1000 R:dr
till upphandling af lump för Tumba Bruks behof.
Hos Rikets Ständer få Revisorerne, efter sålunda verkställd granskning af
Bankens och Tumba Bruks räkenskaper, styrelse och förvaltning, anmäla att,
utom hvad som emot hushållningen vid Tumba Bruk förekommit, Banco-Fullmägtige,
genom ett noggrannt iakttagande af de för Bankens förvaltning meddelade
Reglementariska föreskrifter, på ett nitiskt och förtjenstfull t sätt samt
efter bästa öfvertygelse, sökt befrämja Bankens sanna fördel och således motsvarat
Rikets Ständers förtroende, hvadan Revisorerne härmedelst tillstyrka att
Fullmägtige må af Rikets Ständer undfå decharge för Banco-Verkets styrelse
och förvaltning för den tid denna revision omfattar.
Revisorerne anse sig äfven böra tillkännagifva, ej mindre, att Bankens
Under-Styrelse med ordning och noggrannhet besörjt vården af Bankens redbarheter,
samt, enligt fastställda Redovisnings- och Tjenstgörings-Ordningar, handhaft
förvaltningen inom Verkets serskildta Afdelningar, tillika med öfrige åligganden,
än äfven att Bankens Fiscals-Embete, med drift och skicklighet utfört
61
och bevakat Verkets juridiska angelägenheter, samt slutligen, att Bankens öfrige
Tjenstemän utmärkt sig för flit, pålitlighet och ordentlighet.
Banco-Fullmägtige äro af Revisorerne anmodade föranstalta att denna Berättelse
blifver till trycket befordrad och med officiella Tidningarne utdelad.
Serskildt bifogas ett Utdrag af Revisorernes Protocoll för den 4 dennes,
innehållande en Ledamots afgifne anförande, rörande Bankens och Tumba Bruks
förvaltningskostnader, samt åtskillige Ledamöters deröfver yttrade åsigter.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
Hugo Hamilton. N. A. Silfverschiöld.
L. G. v. Celsing. Nils af Zellén.
G. Stjerngranat.
Carl af Forsell.
På Preste-Ståndets vägnar:
C. A. Agardh.
Anders Sandberg.
C. G. Herlin.
J. C. Billingdahl.
M. Klintberg.
Joh. Norrmann.
På Borgare-Ståndets vägnar:
And. Berg.
C. A. Krakau.
Carl Valley.
P. O. Norin.
J. Malmborg.
Joh. Fristedt.
På Bonde-ståndets vägnar:
P. Eriksson.
Hans Hansson.
A. Nilsson.
M. Månsson.
J. Kylander.
P. Persson.
S. W. Grapengiesser.
N:o
Bankens, genom låne-rörelse förvärfvade, contant influtne
valtningskostnader m. m. samt det totala öfverskott,
År 1841.
År 1842.
Ränteinkomst af de flerfaldige lånerörelser,
som Banken omedelbart besörjer ...
491,880
19
11
497,780
21
3
Räntebehåilning å förlagen till Banco-Di-  sconten och Låne-Contoren för deras låne-  rörelse mot säkerhet, dels af namn med
omsättningsrätt (8,500,000) dels af Publica
papper (500,000) samt dessutom för All-  männa Discontrörelsen tillgänglige medel,
genom insättning af Stockholms Sparbank
(100,000) och genom af Bankens vinstme-  del anvisad förstärkning 700,000 R:dr .
406,547
40
3
377,993
37
9
Ränteinkomst af Bankens egne, till Handels-  och Närings-Discontens disposition öfver-  låtne medel
194,173
21
7
135,770
24
8
Summa B:co R:dr
1,092,601 j 33
9
1,011,544
35
8
1.
ränteinkomster, dess dermed bestridde ränte-utgifter oell försom
för hvartdera året på räntorne uppkommit.
År 1841.
År 1842.
Bankens ränteutgifter
22,732
7
1
22,297
44
11
Bankens förvaltningskostnader
297,177
22
2
213,648
42
8
Välgörenhetsbidrag
7,733
16
—
7,733
16
—
Tillhopa ränteutgifter, förvaltningskostnader
m. m
327,642
45
3
243,680
7
7
Saldo, öfverskott eller behållning af de rän-  tor lånerörelsen inbringat och som tillfal-
lit Capitalräkningen
764,958
36
6
767,864
28
1
Summa B:co R:dr |
1,092,601
33
9
1,011,5441.35|
8
N:o
Capital-Räkn ingens vinster och tillväxter, jemnförde med derå
talets tillväxt
Af den contant influtne ränteinkomsten har ca-  pitalräkningen sig till godo beräknat
År 184
764,958
i.
36
6
År 184'.
767,864
>.
28
1
Genom beräkning af räntefordringar och ränte-  skulder till årets slut
_
34,952
20
1
Afgifter för Deposi lionsh valf vets begagnande .
473
2
—
260
26
—
Folieafgift för enskildes Assigneringsräkningar
4,248
—
—
4,088
—
—
Dito för begagnade Cassa-Creditiv . . .
26
—
—
40
—
—
Genom inköp af 96,020 st. ducater å 5R:dr30sk.,el-  ler 2 sk. mindre än bokföringsvärdet, har vunnits
4,000
40
1
Afskrifne utelöpande Attester och In visningar .
-
—
60
5
11
Vinst å försålde ducater
129
20
—
74
14
_
Dito å en på auction inropad och derefter för-  såld guldpant
r—
7
2
Dito å Kopparmynts-Polletter försålde till Konell.
Myntet
1
9
5
28
6
Banken god tgjord myntskatt vid försäljning af silfver-  plantsar till belopp af 185,979:19.3. 137,624:27.7.
Vinst å försålde 841,933^ Piastrar samt 1000
Specier af gamla myntsorter
3,747
32
11
2,773
12
9
54,254
40
8
Realisationsafgift för Riksgäldssedlarne, återburen
till Banken från Conto pro diverse N:o 2 i
Depositions-Afdelningen
289
29
10
Afskrifven skuld å Auctions expence-räkningen .
—
—
100
—
—
Influtne afbetalningar å Bankens inom linien
balancerade fordringar hos Riksgälds-Contoret
för utredning af Götha Canal-Bolags f. d. Di-  scont  30,117: 21. 8.
af Malmö f. d. Discont . . . 1,554: 35. 7.
31,672
9
3
Uppkommet öfverskott vid nedsinältning af 1000
Piastrar
6
31
7
Metalliska värdet af Myntcabinettet bar ökats med
9,533
42
2
—
—
Influtit å inom linien, såsom osäkre förde Skif-  tes- och Odlingslån
159
43
42
17
Utaf inom linien balancerad tillgång i papper
har för sedlars tillverkning blifvit användt
59,457
40
—
Summa B:co R:dr
878,698
8
6
864,522
39
9
2.
inträffade förluster och nedsättningar, såsom grund för Capipå
det liela.
År 1841.
År 1842.
Återstående beloppet af ett Landtegendomslån .
Bankens räntefordran utöfver dess ränteskuld
697
4
4
—
—
har minskats med
69,775
21
9
Myntskatt vid ommyntning af i\ Rrdrs stycken
2,578
19
1
735
13
9
Förlust å silfvermyntningen
Det till Tumba Bruk aflemnade förlag bar öf-
1,414
21
6
31
10
5
verstiga värdet af derifrån erhållet papper .
Inom linien balanceradt och under året mindre
7,506
25
8
18,480
15
7
användt papper än Bruket producerat . . .
—
—
278
19
1
Nedsmältningskostnad för Spanska Piastrar . .
Uppkommen förlust genom ommyntning af gam-
—
—
4
37
—
malt kopparmynt
—
—
1,325
10
Debiterad, men afskrifven folieafgift ....
—
—
20
—
—
Summa
81,971
44
4
20,875
9
10
Saldo Capitalförökning
796,726
12
2
843,647
29
11
Summa B:co R:dr
878,6981 8
6
864,522
39
9
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 9
N:o
Bankens samtlige tillgångar, jemförde med dess samtlige skuleller
Capital, sådant det vid
Den 31 December
Skulder.
År 1841.
År 1842.
I. Läne-Banco-Skuld.
a. För utelöpande räntebärande skuldför-
bindelser
703,406
28
8
1,810,541
n
9
b. För upplupne outtagne räntor ....
15,787
41
1
33,242
42
3
c. „ utelöpande Invisningar och Attester
10,475
35
10
10,688
22
—
d. „ medel, som blifvit till bestämda än-
damål afsatte
2,220,137
5
2
1,774,682
29
2
II. Sedel- och Depositions-Skuld.
l:o Sedelskuld
25,232,098
25
8
21,985,794
1
8
2:o Depositionsskuld:
a) Fond för inlösen af utelöpande Riks-
gäldssedlar och Kopparskiliemynts-Pol-
letter
445,064
17
6
398,266
17
6
b) För utelöpande Invisningar och Attester
7,674
19
8
23,713
1
5
c) För innestående medel å löpande räk-
ningar
10,019,276
34
7
8,207,392
9
7
Låne-Banco-
skuld . 2,949,807:14.9. 3,629,155:9.2.
Sedel och
Deposi-
tionsskuld 35,704,114: 1.5. 30,615,165:30. 2.
38,653,921
16
2
34,244,320
39
4
Saldo Bankens totalöfverskott eller Capital-
tillgång
7,604,078
14
10
8,447,725
44
9
Summa B:co R:dr
46,257,999
311
-
42,692,046
36
1
67
3.
der, utvisande det, enligt räkenskapen befintliga totalöfverskott
hvartdera året sig befunnit.
Den 31 December
Tillgångar.
År 1841.
1
År 1842.
a) Guld och Silfver i Bankens hvalf och
hos Mynt-Verket jemte Kopparskiljemynt
16,899,399
34
7
11,185,941
2
8
b) Säkra fordringar hos Siats-Verket och
Riksgälds-Gontoret, hvaribland de Obli-
gationer, hvilka år 1830 förklarats skola
utgöra Bankens grundfond, samt ränte-
bärande förbindelser
5,071,755
45
7
5,483,755
45
7
c) Lån till enskilde på rörlig pant och kor-
tare Lider
1,452,738
19
9
3,251,668
35
1
ä) Lån till Städer och Corporationer
67,100
36
4
64,290
42
10
e) Lån till enskilde mot inteckning och
återbetalning i Silfver
560,036
31
11
509,078
1
2
f) Lån emot inteckning och återbetalning
i Sedlar
.
4,871,460
22
11
5,488,703
7
2
g) Skiftes- och Odlingslån
26,591
1
4
33,274
37
9
h) Förlag, lemnade till Banco-Discontens,
Låne-Contorens, Commerce-Collegii och
Jern-Contorets serskildta disconteringar .
16,344,745
26
—
15,589,232
39
3
i) Beviljade Cassa-Creditiv, insatte i Depo-
sitions-Afdelningen
400,000
—
600,000
_
k) Upplupne obetalde räntor
126,164
2
11
178,571
24
2
1) Bokförde värden och förskotler af hvar-
jehanda egenskap
438,007
1
8
307,529
40
5
Summa B:co R:dr
46,257,999
31
—
42,692,046
36
1
68
Litt. A. I.
Sammandrag öfver de till Banco-Discon t-Verket, dels under
omsättningsrätt, dels på Publica Papper upplåtne Fonder,
hvardera rörelsens afkastning för åren 1841 och 1842
samt huru densamma blifvit använd.
Den 31
December
Skuld.
År 1841.
År 1842.
a) Fonden för utlåning emot borgen och om-
sättningsrätt:
Ordinarie Creditiv 5,000,000 R:dr, förstärk-
ning derå 500,000 R:dr samt serskild till-
ökning å Lånefonden 300,000 R:dr .
5,800,000
-
—
5,800,000
—
-
Spar banksmed el, enligt Banco-Reglementets
206 §
100,000
—
—
70,000
—
—
Banco-Discontens Reserv-Fond, enligt Ban-
co-Reglementets 205 §
147,745
26
-
155,132
39
3
Medel influtne för i Wimmerby inköpte
och sedermera försålde fastigheter . .
712
36
—
792
36
—
Balancerad Discont-Vinst
296,625
47
7
312,886
14
8
Medel, som af Konungens Befallningshafvan-
de i Westmanlands Län blifvit lefverera-
de i afräkning å beloppet af 3 på falska
namn år 1841 utgifna Lån
—
—
2,234
33
1
b) Fonden för lån å Publica Papper . . .
296,000
—
—
220,000
—
-
Tillgång.
6,641,084
13
7
6,561,046
27
—
Behållning på räkning i Depositions-Afdelningen
162,812
29
11
51,732
45
10
Utestående lån mot borgen med omsättningsrätt
6,297,869
43
9
6,314,784
44
3
Dito mot Publica Papper ....
180,401
35
11
191,528
32
11
Inkomst
6,641,084
13,
7
6,561,046
27
Räntor innehåtllne:
a) å utlåningen mot borgen med omsättningsrätt
261,307
24
—
265,622
34
—
b) å utlåningen på Publica Papper ....
8,341
4
-
8,774
44
—
Transport R:dr j
269,648
28
-i
274,397
301
—
69
Den
31
December
År 1841.
År 1842.
Transport R:dr
269,648
28
274,397
30
—
Contant ingångne :
c) räntor för lån af Allmänna och Publica
pappersfonden, sorn ej blifvit liqviderade
inora behörig tid
57,469
15
6
65,212
29
11
d) andelar af förut afförde osäkra fordringar
4,484
40
7
12,681
47
9
031,602
36
1
352,292
11
8
Utgift.
Förvaltningskostnader för Allmänna Discon-
ten, enligt specification*)
34,976
36
6
39,405
45
—
Vinst R:dr
296,625
47
7
312,886
14
8
Sorn blifvit använd:
A) Till ersättning för de efter Revisorers pröf-
ning på serskildt blad i Balunce-extractet,
såsom osäkre afförde fordringar ....
19,500
43
4
6,555
30
4
B) Återstående behållna vinsten i stadgad ord-
ning till Banken öfverlemnad **) . . .
277,125
4
3
306,330
32
4
296,625 j 47
1
312,886j
141
8
*) Specification å ofvannäninde
förvaltningskostnader.
Arfvoden och Contors
expenser ....
Lagsökningskostnader
Aflöning
5% ränta åReservfondei
Länet N:o 10,163 afskrifvet
Utbc-taldte under loppet af
1841.
1842.
7,157
26
5
11,476
37
4
2,400
18
1
2,621
42
5
18,143
16
—
17,920
—
—
7,035
3
24
—
7,387
13
3
240
—
—
—
—
34,976136
6
W05
45*
**) De under Litt. B. upptagne Vinstsummor'
För år 1841 . . 277,125: 4. 3.
» 1S4a • ■ 306,330: 32. 4. 533^55. 36
äro till Bankens disposition ingångne:
År 1842 med
och ersättning
för 1841 års
ränte förskott å
Sparbanksmedel
År 1843 med . .
och ersättning
för 1842 års
ränteförskott å
Sparba 11 k smedel
274,752: 28. 3.
2,372: 24. —
103,330: 32. 4.
277,125: 4. 3.
3,000:
B;dr 583,455: 36. 7.
70
Litt. A. 2.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af de vid Banco-Discont-Verket
i stockholm åren 1841 och 1842 utgifne
nya Lån på namnsäkerhet med omsättningsrätt, enligt
gjorde anteckningar.
År 1841.
År 1842.
Districter.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Stockholms Stad
813
863,390
—
686
738,460
—
Stockholms
Län ....
147
167,410
—
—
154
168,600
—
—
Södermanlands
dito ....
90
133,110
—
—
116
158,930
—
—
U psala
dito ....
547
323,930
—
—
496
282,090
-
—
Westmanlands
dito ....
253
228,540
—
—
191
191,280
—
—
Örebro
dito ....
230
266,700
—
—
194
248,360
—
—
Wermlands
dito ....
323
329,650
—
274
283,590
—
—
Koppa rbergs
dito ....
524
232,770
—
—
321
160)190
—
—
Gefleborgs
dito ....
78
100,480
-
—
60
105,610
—
—
Westernorrlands dito ....
17
31,380
—
—
11
13,150
—
—
Jemtlands
dito ....
58
37,350
—
—
40
20,520
—
—
Westerbottens
dito ....
41
42,040
—
—
44
47,990
—
_
Norrbottens
dito ....
55
82,870
—
—
37
44,570
—
—
Östergöthlands
dito ....
552
705,200
-
—
582
663,230
—
—
Jönköpings
dito ....
101
117,430
—
-
145
161,430
—
—
Kronobergs
dito ....
174
127,930
—
—
407
251,880
—
Calmar
dito ....
269
265,100
—
—
358
316,290
—
—
Gottlands
dito
98
113 710
—
—
99
105,480
—
Götheborgs
dito ....
4
2,000
—
—
1
1,200
—
—
Hallands
dito ....
—
—
—
1
1,000|-
—
st,3 / 4*
4,170,990
__
4,217
3,963,850
__
_
Näringar
och Yrken.
Jordbrukande utom Bondeståndet
587
895,580
—
—
607
884,570
—
_
„ inom Bondeståndet
1,580
767,850
—
—
1,657
900,570
—
—
Bergsbruksidkande utom Bonde-
ståndet .
133
333,440
—
—
114
276,640
-
-
Transport
| 2,300
1,996,870
-
-
2,378)2,061,780
-
-
71
År 1841.
År 1842.
Antal.
Summa.
Antal.
8umma.
Transport
2,300
1,996,870
—
—
2,378
2,061,780
—
—
Näringar och Yrken.
Bergsbruksidkande inom Bonde-
ståndet
104
81,450
—
—
78
63,910
—
—
Fabriksidkande
120
175,820
—
—
126
186,930
—
—
Handlande
516
894,850
—
—
397
712,780
—
—
Handtverkare och andre Borgare
273
202,410
—
—
298
212,260
—
—
Tjenstemän, Ecclesiastike, Mili-
*
taire och Civile
1,031
803,940
—
-
918
713,240
—
—
Diverse
30
15,650
—
22
12,950
—
—
4,374
4,170,990
—
—
4,217
3,963,850
—
—
Eller :
Landtmannanäringar ....
2,404
2,078,320
__
2,456
2,125,690
Stadsmannanäringar
909
1,273,080
—
—
821
1,111,970
Tjenstemän och diverse personer
1,061
819,590
—
-
940
726,190
—
—
4,374|4,170,990
-
—
4,217|3,963,850|
-|
-
72
Litt B. 1.
Sammandrag öfver de till Götheborgs Låne-Contor för utlåning,
dels under omsättningsrätt, dels på Publica Papper
upplåtne Fonder, hvardera rörelsens afkastning för åren
1841 och 1842, samt huru Låne-Contoret densamma an vändt.
Den
31 December
l:o Allmänna Disconten eller utlåning med
—
omsättningsrätt.
Skuld.
Till Depositions-Afdelningen för begagnadt
Creditiv . ^ .
1,868,065
21
5
1,998,552
5
5
Till Låne-Afdelningen för ytterligare fond
till utlåning
200,000
—
—
200,000
—
—
Utelöpande Assignationer på Banken . . .
6,000
—
—
—
Till Ombudsmannen för förskjutne Expense-
medel
—
—
30
38
Balancerad Discontvinsl, hvaraf innestår till
betäckande af osäkra fordringar ....
63,803
13
1
64,770
7
8
Inköp och reparation å Contorets bus . . .
—
—
58,000
—
—
Inventarier
1,425
44
8
1,724
15
6
Disponible medel
97,950
—
8
97,615
1
9
Tillgång.
2,237,244
31
10
2,420,692
18
4
Cassabeliållnine
25,560
38
1
18,286
36
6
Utestående lån
2,145,741
19
11
2,277,178
47
5
Osäkre ansedde lån, serskildt balancerade
63,803
13
1
64,770
7
8
Behållne expensmedel hos Ombudsmannen .
18
2
—
—
—
Fordran hos lagsökte gäldenärer för förskot-
ter till lagsökningar
695
10
1
732
9
3
Behållne inventarier
1,425
44
8
1,724
13
6
Låne-Gontorets hus
—
—
58,000
—
—
Inkomst.
2,237,244
31
10
2,420,692
18
4
Förskottsräntor
88,000
—
—
93,402
42
—
Öfverräntor
26,115
22
8
28,479
♦1
4
Transport
114,115
22
8
121,881146|
4
73
Den 31 December
År 1841
År 1842.
Transport R:dr
114,115
22
8
121,881
4<i
4
Capitalafbetalningar å de inom linien förda
fordringarne
317
12
—
380
43
10
Öfverräntor å de inom linien förda fordringarne
163
28
1
114
32
6
Hyresmedel af Contorets hus
—
—
303
16
—
Utgift.
114,596
14
9
122,680
41
8
Förvaltningskostnader enligt specification*) .
16,646
14
1
25,065
39
11
Vinst R:dr
97,950
—
8
97,615
1
9
Sorn blifvit använd:
Till betäckande af osäkre fordringar
1,347
MS
5
270
—
—
Till inköp af hus lör Contoret
50,000
—
—
—
—
Återstoden till Bankens disposition a flem liad**)
46,602
10
3
97,345
1
9
97,950
8
97,615
1
9
*) Specification.
1841.
1842.
Aflöning och resepenningar
8,784
30
—
7,816
32
—
Discretioner, arfvodcn och missräkningspenningar
850
26
8
1,082
10
8
Ljuspenningar
443
28
—
443
28
—
Hushyra och red
1,225
12
—
1,280
—
—
Skrifmaterialier
520
44
8
887
20
—
Bokbindarearbete
308
—
—
303
12
—
Tryckningskostnad
455
38
—
575
4
—
Postporto
1,351
36
—
1,239
20
—
Diverse utgifter
297
23
—
344
24
4
Lagsökningskostnad
1,373
12
2
635
5
—
Revisionskostnad
1,033
4
6
1,087
24
6
För en på räkningen öfver invexladt utländskt silfvermynt från
föregående åren balancerad, numera afskrifven fordran . . .
1
47
1
Lagfartskostnader, reparationer och diverse kostnader för Conto-  rets hus r . . .
_
8,925
10
7
Inköpte och förändrade inventarier
—
—
445
40
10
16,646
14
1
,25,065
39
11
**) Se sid. 74 noten **)
Revisorernes Berätt. ang. Bancoverket.
10
n
2:o Utlåning å Publica Papper.
Skuld.
Den 31 December.
År 1841.
År 1842.
Till Bankens Låne-Afdelnilig för begagnadt
Gred i tiv
Till Bankens Låne-Afdelning för balanserad
275,000
—
-
215,000
—
-
vinst *
9,674
15
2
9,360
35
5
Utelöpande Assignationer på Banken .
-
-
1,000
—
-
Tillgång.
284,b74
15
*
225,360
35
5
Cassabehållning. .
Utestående lån
Hos Depositions-Afdelningen innestående .
6,554
196,570
81,550
15
2
2,270
191,540
31,550
35
5
Inkomst.
284,674
15
2
225,360
35
5
Förskottsräntor
9,573
12
9,327
16
—
Öfverräntor
370
30
10
285
4
1
tltgift.
9,943
42
10
9,M2
20
1
Förvaltningskostnad enligt specilication *) .
269
27
8
251
32
8
Vinst som blifvit till Bankens disposition af-  lemnad
9,674
15
2
9,360
35
5
*) Spécijfication.
1841.
1842.
Arfvoden
Postporto
Bokbindararbete jemte papper
LagÄökhingskostnåd . .
.......
222
15
18
13
10
42
23
8
222
16
12
10
46
24
8
269
27
8
251
32
8
lill Bankan ingånget:
År 1Ö42
46,602: 10. 3.
År 1843.
97,345: i. 9.
***) Till Banken ingånget:
År 1842
9,674: 15. 2.
År 1843
9,360: 35. 5.
143,947: 12
19,035: 2. 7.
162,982: 14. 7.
75
Litt. B. 2.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af de vid Götheborgs
Låne-Contor åren 1841 och 1842 utgifna nya
lån på namnsäkerhet med omsättningsrätt, enligt gjorde
anteckningar.
År 1841.
År 1842.
Districter.
Antal.
Summa.
Antal.
8umma.
Götheborgs Stad
290
321,250
—
—
314
334,570
Götheborgs och Bolms Län .
671
286,700
—
—
700
285,450
—
—
Skaraborgs Län
522
225,950
—
—
639
265,890
—
—
Elfsborgs Län
591
299,730
—
—
697
345,430
—
Hallands Län
538
245,400
-
587
255,300
—
-
2,617
1,379,030
2,937
1,486,640
Näringar och Yrken.
Jordbrukare utom Bondeståndet
257
216,740
278
221,660
_
„ inom Bondeståndet
1,302
295,220
—
1,468
337,270
Bergsbruksidkare
22
25,400
_
—
25
27,850
Fabriksidkare
59
56,400
—
72
74,550
Handlande
309
427,900
—
_
377
465,140
Handtverkare och andre Borgare
146
72,790
152
76,980
Embets- och Tjenstemän, Eccle-
siastike, Militaire och Civile .
397
231,060
_
—
415
221,260
—
—
Diverse
125
53,520
-
-
150
61,930
—
—
2,617
1,379,030
2,937
1,486,640
Eller:
Landtmannanäringar ....
1,581
537,360
1,771
586,780
Stadsmannanäringar
514
557,090
—
601
616,670
Tjenstemän och diverse personer
522
284,580
—
—
565
283,190
—
-
2,61711,379,030
—
-
2,937
1,486,640
—
—
76
Litt. C. 1.
Sammandrag öfver de till Malmö Låne-Contor för utlåning
under omsättningsrätt upplåtne fonder, rörelsens afkastning
för åren 1841 och 1842 samt huru Låne-Contoret
densamma användt.
!:o Allmänna Disconten eller utlåningen nied
om sättnings rätt.
Skuld.
Den 31 December
År 1841.
År 1842.
Till Banken för begagnadt Creditiv
1,04-1,050
-
-
1,196,050
—
-
„ för utelöpande Assignationer
61,950
-
-
3,950
-
-
„ Medel innestående å serskild De-
positionsräkning
„ från Lindstedtska Concursmassan
69
46
11
238
45
5
inllutne och af f. d. Banko-Casseu-  ren Björkmans lön innehållne medel
„ balancerad vinst
33,488
46,964
29
32
6
1
35,163
57,786
2
8
2
9
Tillgäng.
Cassabehållning
Utestående lån
Fordran i och för utgifter vid sedelvexlingen
1,183,523
1,748
1,181,508
266
12
22
6
32
6
3
3
1,293,188
322
1,292,532
333
8
1
38
16
4
6
10
Inkomst.
Inllutne räntor
1,183,523
58,317
12
41
6
2
1,293,188
67,916
8
44
4
6
ilyresmedel af den Conlorets hus tillhörande
20
20
—
—
—
-
Utgift.
58,337
41
2
67,936
44
6
För va
tningskostnad enligt specification
11,373
9
1
10,150
do
9
Vinst, insatt å serskildt Conto för att lill
Banken lefvereras
46,964
32
1
57,786
8
9
*) Specification.
Discretioner och arfvode»
Yed .
Contors- och diverse omkostnader
Lane-Conlorets hus och byggnader
Lagsökningskostnad
inköpte inventariipersedlar
1841.
1842.
7,166
577
323
526
664
426
1,056
508
113
9
32
37
26
6
37
12
27
29
41
4
8
6
7
6,933
476
281
543
511
426
637
319
22
16
5
20
1
12
36
35
6
4
2
3
11,373
9
1
10,150
35
9
**) Till Tanken ingånget:
År 1842  .
40,964: 32. 1.
År 1843
57-786: 8- 9- 104,750: 40. 10.
77
Litt. C. 2.
Fördelning på Districter, Näringar och Yrken af Malmö Låne-Contors,
vid slutet af åren 1841 och 1842 utestående
Lånefordringar på namnsäkerhet med omsättningsrätt, en
ligt gjorde anteckningar.
Åi- 1841.
Åi- 1842.
Districter.
Antal.
Summa.
Antal.
Summa.
Malmö Stad .......
119
109,350
.—
—
lil
111,280
Malmöhus Län
880
460,550
—
—
984
503,480
—
—
Christianstads Län
127
122,510
—
—
195
140,020
—
Blekinge Län ........
240
127,400
—
-
252
126,800
-
-
i ,:m
819,810
—
-
1,542
881,580
—
—
Näringar och Yrken.
Jordbrukande utom Bondeståndet .
134
191,230
—
—
126
157,510
—
—
„ inom Bondeståndet .
809
326,070
—
—
1,016
422,940
—
—
Fabriksidkare
15
27,910
—
—
13
17,900
—
—
Handlande
58
98,650
—
—
59
105,200
—
-
Handtverkare och andre Borgare
12G
53,490
—
—
113
63,530
—
—
Tjenstemän, Ecclesiastike, Militaire
och Civile
186
109,930
—
—
178
102,630
—
—
Diverse personer
38
12,530
-
~
37
11,870
—
1,366
819,810
—
—
l ,542
881,580
—
—
Eller:
Landtmannanäringar
943
517,300
—
—
1,142
580,450
—
— <
Stadsmannanäringar
199
180,050
—
—
185
186,630
—
—
Tjenstemän och diverse personer .
224
122,460
-
-
215
114,500
-
-
1,366
819,810
1-
1-
1,542
881,580
-
-
'78
Litt. D.
Sammandrag öfver Handels- och iNärings-Disconternes rörelse,
medelst till dem anvisade fonder under åren 1841 och 1842.
l:o Stockholms Handels- och Närings-Discont.
Den 31 December
Skuld.
År 1841.
År 1842.
Af Rikets Ständers Bank för utlåningen upp-
låtne medel
Reservfond med ränta derå
1,750,000
210,000
—
-
2,040,000
220,500
-
-
Tillgång.
Utestående Lån
Behållning på räkning i Depositions-Afdel-  ningen. ...
1,900,000
1,769,720
190,279
40
7
2
10
2,260,500
2,093,934
166,565
43
4
5
7
Inkomst
Räntor a) inuehållne vid utlåningen
b) contant erlagde efter förfallotiden .
1,960,000
76,225
639
20
17
2
2,260,500
92,417
962
4
26
7
Utgift.
Förvaltningskostnad 272:— 6. 172: 14. 6.
Ränta å Reservfonden 10,000:  10,500:
76,864
10,272
37
2
6
93,379
10,672
30
14
7
6
Vinst som blifvit till Banken aflemnad
66,592
36
8
82,707
16
1
2:o Götheborgs Handels- och Närings-Discont.
Skuld.
Den andel af vinsten, som ej blifvit under
året lefvererad
För utlåning upplåten fond
Utelöpande Assignationer på Banken
Influten balancerad lagsökningskostnad.
10,148
1,000,000
7,500
1
11
11,946
1,000,000
10,500
27
30
12
11
1,017,648
1
|u
11,022,473142
11
79
De
n 31 December
'Tillgäng.
År 1841
År 1842.
Cassabehållning
16,273
1
11
25,898
42
11
Utestående Lån
791,300
.—
882,100
Fordran hos Depositions-Afdelningen
150,075
_
114,475
—
...
Under Remiss varande medel vid årets slut
60,000
—
-
—
-
Inkomst.
1,017,648
1
11
1,022,473
42
11
Räntor a) innehållne vid utlåningen
41,131
12
42,204
28
b) contant erlagde elter forfaUotiden .
317
29
9
752
19
11
influten lagsökningskoslnad . . .
12
26
-
—
41,461
19
9
42,956
47
11
Utgift.
Förvaltningskostnad t
882
43
—
758
33
-
Vinst för äret
40,578
24
9
42,198
14
11
d:o Malmö Handels- teli Närings- Discont.
Skald.
För utlåning upplåten fond
250,000
—
—
350,000
-
-
Tillgång.
Utestående lån. *
.
221,700
—
—
348,700
—
—
Behållning på räkning i Depositions-Afdel-
ningen
19,500
-
-
1,300
—
—
Cassabehållning.
8,800
—
—
-
—
Inkomst.
250,000
350,000
Förskoltsräntor
10,307
44
_
14,800
40
-
Öfverräntor
55
26
8
141
1
4
Vinst för året
10,363
22
8
14,941
41
4
80
Litt E.
Uppgift öfver de åren 1841 och 1842 vid Tumba Bruk formade
och färdige Pappers-sorter, jemte dervid fallne
Utskott.
År 1841.
Sedelpapper Bsk. N:o 5 (till valeurerne 8 och 12 sk.) Blanketter
„ med valeuren 500 R:dr  dito
„ dito 10 R:dr  dito
„ dito 2JR:dr  dito
Postpapper N:o 1 Ris
Dito N:o 2 dito
Skrifpapper Litt. A dito
Dito N:o 2 dito
Dito N;o 0 eller Concept dito
Tryckpapper dito
Större Medianpapper dito
Mindre dito  dito
Convolutpapper  dito
Papper för Skånska Privat-Bankens sedlar . . . Blanketter
för Fahlu Privat-Banks dito  dito
för Smålands Privat-Banks dito .... dito
för Kongl. Räntekammarens Assignationer dito
för Riksgälds-Contorets Obligationer och Cupons, Ris
för Jern-Contorets Assignationer dito
för Sjöbref för Kongl. Commerce-Collegium (Me
dianformat)
dito
Tjockt färgadt Omslagspapper för dito dito
Bindblader  dito
Under arbete
frat
1840.
Formade.
331 5 —
73 18 10
2,416,872
16,200
452,400
46,800
43 4 4
352 18 8
543 s 8
522 15 —
35 10 —
37 11 16
414 5 —
340,200
184,500
21,600
11,400
4 7 12
2 9
19 —
2 1 16
52 14 4
2,200,000
12,000
402,000
27,000
f 25 10-)
|l5 10-J
335 10 —
376
489
66 5 —
Färdige.
Utskott.
402 5 —
270.000
162.000
10,000
3 5 —
2 —
7 15 —
2 —
52 10 —
216,872
4,200
50,400
19,800
2 4 4
17 8 8
167 3 8
149 3 8
7 13 10
12
70,200
22,500
1,400
1 2 12
— 9 4
11 5
— 1 16
— 4 4
År
81
År 1842.
Sedelpapper Bsk. N:o 5 (till valeurerne 8 och 12sk.)Blanketter
Bsk. ]Nf:o 6 (till valeuren 16 sk.) . . dito
med 500 R:drs valeur  dito
334 R:drs dito  dito
R:drs dito  dito
2 R:drs dito  dito
32 sk. dito  dito
Större Medianpapper Ris
Mindre dito  dito
Skrifpapper Concept  dito
Carduspapper
dito
Papper för Banco-Discontens Reversaler dito
„ för Bankens Räkenskapsafdelningar . . Blanketter
,, för Smalands Privatbanks Sedlar . . . dito
„ för Wermlands Provincialbanks dito . dito
,, för dito dito Assignationerdito
„ för Kortbevillnings Convolut .... dito
,, för Kort-HalIstämplar  dito
„ för Tull-Placatstämplar  dito
„ för Tull-Duksstämplar  dito
„ för Charta-Sigillata (Skrif-) Ris
„ för dito (Biläggnings-) dito
„ för Commerce-Collegium (Medianformat) . . dito
„ för Jern-Contorets Obligationer dito
„ för Strömsholms Canal-Bolags Coupons. . . dito
„ för Calmar Läns och Ölands Brandstods-Bolags
Obligationer dito
Bindblader dito
Mellanläggspappcr  dito
Under arbete
från
1841.
35.10 —
37. 11 16
215. 16 16
21,600
Formade.
Färdige.
Utskott.
233,808
200,000
33,808
850,708
800,000
50,708
64
32
32
4,800
3,475
1,325
54,600
50,600
4,000
505,800
377,000
100,000
637,200
315,000
122,200
32
3 10 —
35
2 11 16
369 18 8
467
118 15 —
84 17 12
84
— 17 12
17 18 10
14 15 —
3 3 10
44,480
36,400
8,080
382,200
315,500
88,300
351,000
292,000
59,000
19,800
16,800
3,000
323,100
295,300
27,800
351,000
315,600
35,400
637,200
469,000
168,200
824,400
504,000
320,400
2514 1 0
1563
483 5 18
102 7 20
80
22 7 20
9 16 16
8 10 —
1 6 16
14 2 8
11
3 2 8
Is-
— 15 —
— 10 —
is —
1
— 5 —
58 9 4
58
— 9 4
28 12 22
28 10 —
— 2 22
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
11
82
Litt. F.
Uppgift öfver de, dels vid Tryckning oell dels vid numerering
och namnunderskrifning, under åren 1841 och 1842, uppk
o inne Sedelmaculaturer.
År 1841.
Med 500 R:drs
valeur
,, 100 R:drs
dito
„ 33i R:drs
dito
„ 16f R:drs
dito
„ 10 R:drs
dito
,, 6j R:drs
dito
,, 2 R:drs
dito
32 sk.
dito
„ 16 sk.
dito
12 sk.
dito
„ 8 sk.
dito
År 1842.
Med 500 Rtdrs
valeur
„ 100 R:drs
dito
,, 33i R:drs
dito
„ 16$ R:drs
dito
„ 10 R:drs
dito
,, 6$ R:drs
dito
„ 2 R:drs
dito
„ 32 sk.
dito
„ 16 sk.
dito
12 sk.
dito
„ 8 sk.
dito
Från tryckeriet lef-  vererade.
Blanketter.
Brukbare
Blanket-
ter.
Felaktige
Blanket-
ter.
Summa.
efter verk-  ställd
skrifning
såsom fär-  dige sed-  lar lefve-  rerade.
Vid skrif-  ning ma-  culerade.
Summa.
3,950
50
4,000
4,000
96
4,096
12 000
12,000
24,000
19,200
110
19 310
24,000
10,000
62,200
511
182
10,511
62,382
148,740
730
149,470
133,943
657
134,600
76,000
298
76,298
1,204
561,500
561,500
1,128,476
7,292
782,000
782,000
1, lO J, / v/O
800,000
800,000
796,500
3,500
800,000
800,000
800,000
796,500
3,500
800,000
1,600,000
1,600,000
1,591,500
8,500
1,600,000
12,010
22
12,032
12,000
194
12,194
30
14,000
52,500
68,300
68,000
580,000
580,000
568,000
568,000
465,524
800,000
465,524
800,000
667,500
800,000
ÖO / j ouu
797,000
3,000
1,200,000
1,200,000
1,194,000
6,000
1,200,000
1,600,000
1,600,000
1,592,500
7,500
1,600,000
83
Uldrag af Protocollet, hållet hos Rikets Höglofl.
Ständers Herrar Revisorer vid sammanträde i
Banken den 4 December 1843.
S. D. Herr Prosten Sandberg hegärde ordet samt uppläste och till Protocollet
aflemnade följande anförande:
”Då jag Lill alla delar instämmer uti Räkenskaps-Afdelningens förslag till
Revisions-Berättelse, angående förvaltningen af Banken och Tumba, anhåller
jag, som var frånvarande, då förslaget inom Afdelningen antogs, att till Protocollet
få anföra och utveckla några ytterligare grunder, som föranleda mig
att biträda detsamma och tillika dervid göra åtskilliga tillägg.
Under Revisionen af Slats-Verkels räkenskaper, har jag hiträdt eller för
anledt
anmärkningar vid allt, som jag kunnat förstå och som förekommit mig
mindre riktigt eller mindre väl hushålladt. Jag hade väl hört, att förhållandet
härutinnan ej skulle vara mera prisvärdt i Bankens administration, men
jag trodde det icke, utan tänkte att Rikets Ständer, hvars enskildta medlemmar
ganska val känna fattigdomen i Landet, lära väl vid sina egna Verk och
Inrättningar iakttaga den strängaste hushållning, så att dervid ingenting kan
klandras. Jag styrktes ock häruti af föregående Banco-Revisions-Berättelse,
som i detta hänseende icke innehåller något anmärkningsvärd!. Men det behöfdes
icke långvarig granskning af Bankens och Tumba Pappers-Bruks förvaltningskostnader,
förrän jag öfvertygades om motsatsen, och det till en grad,
som öfverträffade all förmodan. Man kan väl härvid invända, att det är ett
annat förhållande med andra Siats-Verkets inrättningar. De underhållas af
O
omedelbara skattebidrag och med folkets penningar, heter det, skall man hushålla.
Men Banken har en stor räntevinst, som är Bankens egendom och om,
för dess administration och öfrige tillbehör något rundligare kostnader användas,
så blifver i alla fall den behållning ganska betydlig, som kommer
Staten Lillgodo. Hushållningen här är likasom hos en rik Bankier eller Capitalist,
som vinner mycket penningar och derför ej behöfver lefva så sparsamt,
som Embetsmannen på sin lön. Men jag kan för min del icke obetingadt
antaga denna åsigt. Saken har äfven en annan sida. Skatterna utgöras till
O O ö
en stor del efter förmögenhet och lefnadssätt; men Banco-Vinslen utgår från
de lånebehöfvande, de skuldsatta, som just icke pläga vara de förmögnaste i
Landet. Jag har åtminstone sett huru svårt det är för den gäldbundne jordbrukaren,
alt skaffa penningar när omsättnings- eller förfallodag är för handen.
Banken är ju också en Stats-anstalt, hvars hela vinst, efter afdrag af
84
hvad, sorn är oumbärligt för dess förvaltning oell bestånd, bör komma landet
till godo. Ljx och öfverflöd tycker jag icke om, hvarken uti enskild eller
offentlig hushållning, och tvekar icke att allestädes både med lära och lefverne
söka göra denna grundsatts gällande.
Jag förbigår alldeles hvad som genast förekom vid ett noggrannare betraktande
af Reglementet och Banco-Utskottets Betänkanden, att nemi gen
Bankens många Stater såsom: dess Öfver-Styrelse-Stat, dess Löne-Stat, hvaruti
äfven ingår arfvoden till 2,800 R:dr, dess Egentliga Supplementar-Stat med
idel arfvoden för trägnare tjenstgöring, för mistade sportler, för trägen och ansvarsfull
befattning, för trägnare göromål m. m., uppgående till 10,780 R:dr
årligen: dess bestämda Supplementar-Stat: dess obestämda Supplementar-Stat,
som för år 1842 uppgick till ej mindre än 23,815 R:dr 38 sk.: dess serskildta
löner, anslag och arfvoden: dess anordningar utom Stat: dess tillfälliga och
föränderliga anslag: dess Fullmägtiges dispositionsräkningar etc. etc. etc. syntes
mig alla rundligen tilltagna: Jag förbigår dock allt detta,. emedan det
grundar sig på Ständernas och deras Banco-Utskotts egna åtgärder, ehuru jag
icke kan undertrycka den enskilda tankan, att en så mångtitlad, så rymlig
och expensiv lönereglering svårligen skulle undgå klander vid ett annat Statens
Verk. Att Banken dessutom har sin Indragnings-Stat, sin PensionsStat,
hvilken sistnämnde år 1842 uppgick till 19,221 R:dr 12 sk. m. m. likasom
andra Embets-Verk, förstås af sig sjelft. Jag förbigår äfvenledes både
Egentliga Administrations-Utgifter och Extra Administrations-Utgifter, hvaribland
för 1842 förekomma 566 R:dr för renhållning, hvarlill alltså den talrika
Vaktbetjeningen icke kan begagnas: 2,412 R:dr 8 sk. B:co för användt
skrifpapper (dock icke till räkenskapsböcker som äro serskildt upptagne): 1,290
R:dr 30 sk. B:co till skrifpennor, således öfver 20 R:dr Riksgäld om året till
skrifpennor för hvar och en af Bankens 94 Tjenstemän; hvilket allt är obetydliga
småsaker. Jag skulle väl vilja fästa min uppmärksamhet vid personalens
antal, som enligt Reglementet utgör 94 Ordinarie Tjenstemän och 12
Extra samt 29 Personer betjening, hvaribland 26 Kammardrängar; äfvenså
vid förvaltningskostnadens belopp för 1841 uppgående till 297,177 R:dr22sk.
2 rst. samt för 1842 till 213,648 R:dr 42 sk. 8 rst. utom Välgörenhetsbidrag
7,333 R:dr 16 sk årligen, hvartill komma betydliga afskrifningar och förluster,
som äro mycket olika hvarje år; Men jag tilltror mig icke kunna bedomina
hvarken det ena eller andra, ehuru jag långt för detta hört att större
och rikare Banker i andra länder förvaltas väl med fåtaligare personal. Hvad
jag dock icke kan underlåta att i förbigående omnämna, är den omtalade åt
-
85
gärden, att contrahera om förfärdigandet af 740 trädlådor med jernband och
lås, som, efter livad jag hört sägas, skulle kosta ej mindre än 9 ä 10,000
R:dr och vara ämnade att deruti förvara Bankens metalliska valuta. Uti
Banco-Utskottets Memorialer, har jag icke kunnat igenfinna något beslut derom,
och om ett sådant äfven finnes, vill det synas mig hafva varit välbetänkt,
att under Bankens alltmera försämrade ställning, tills vidare uppskjuta med
att ingå ett dylikt contract, seideles som åtminstone Bankens ädla metaller i
omyntad form, för närvarande icke lärer behöfva rätt många förvaringskäril.
Men hvad som mest faller i ögonen är förvaltningen af Tumba Pappersbruk
och jordegendom samt resultaterne af dess verksamhet, och hvad dermed
eger sammanhang. Jag har instämt uti allt hvad Afdelningen anfört och får
tillägga några ytterligare drag till den uti Berättelsen förekommande teckningen.
Att arbetarne äro väl lönade är i sig sjelf visserligen icke att klandra,
endast det ställes sa att kostnaden kan betäckas afarbetsproduclen. PappersMästaren
Ulla lid ers löneförmåner 801 R:dr 45 sk. 2 rst.: Brukets Vaktbetjening
i Stockholm åtnjuter 312 R:dr: dessutom har Bruket en egen Vaktmästare för
365 R:dr om året, utan tvifvel densamma, som uppsatte det i Berättelsen omförmäldla
planket för 20 sk. alnen: Valsmästaren Wiberg 301 R:dr. De öfriga
arbetarne, som finnas till ett stort antal, erhålla i veckolön ifrån 2 R:dr
40 sk. till 2 R:dr och några derunder, hvarjemte en och annan får gratificationer,
och dessutom åtnjuta de råg ifrån 10i tunnor, lill 2| tunna, malt ifrån
6 tunnor lill lj tunna, ved ifrån 5 lill 3 famnar, ljus ifrån 2 till 1 LU
hvilket allt utgår efter som de äro gifte samt hafva liera eller färre barn,
men utom alla ordinarie löneförmåner till dessa arbetare synes också, såsom
Afdelningens Berättelse omförmäler, ej blott extra arbetare, aflönas, utan äfven
förekommer öfverarbete af mångfaldig art och beskaffenhet, hvaraf endast packkammarearbete
(det vill säga öfverarbete med sortering af lump och papper)
för 1842 uppgår till 1,027 R:dr 9 sk. 6 rst. B:co. Sådant arbete är belaldt
icke efter beting ulan med dagspenning och äfven timvis,således Lex. rensning och
piskning af blånor är förrättad för dagspenning: lill arbetaren Segerberg på
en månad för öfverarbete med papperssorleiing 124 timmar å 4 sk. B:co.
Piskning och damning af pappersbitar har också betalts timvis, och för Vedtrafning
är utbetaldt på ett år 71 R:dr 8 rst. B:co, med mycket annat dylikt,
som i sig sjelf visserligen är obetydligt, men tyckes mig kunnat förrättas
på lediga stunder af Brukets egna arbetare, som både äro talrika och ganska
väl lönla, och öfver hvilkas brist på sysselsättning man beklagar sig. Jag vill
ej nämna att sotningen synes kosta 7 R:dr i hvar månad och att dessutom
86
utbetalats vid ett tillfälle 20 R:dr för kakel ungspipors rensning, ej heller att
en messingsnyckelhängare köpes för 12 R:dr B:co m. m. emedan allt sådant är
bagateller oell af mindre inflytelse. Berättelsen omförrnäler, att Bruket bar
ett par oxar och 4 st. egna arbetshästar, af hvilka sistnämnde 2:ne äro köpte
i Hedemora för 466 R:dr 32 sk., eller 700 Rulr R:gs, och ehuru dessa dragare
kostade i utfodring under år 1842 nära 1000 R:dr R:gs, så förekomma
dock forlöner tidt och ofta uti Cassa- och Omkostningsräkningarne till ganska
betydliga belopp, hvarjemte serskild betalning för körning till åkerbruket, och
dessutom en utgift år 1842 endast för gruskörning 135 R:dr 26 sk. Kanske
skall det synas småaktigt att anföra att en gigg på Tumba kostar 450 R:dr
eller 675 R:dr R:gs, en annan dylik giggkärra 191 R:dr 32 sk., eller ej långt
ifrån 300 R:dr R:gs. Två hästtäcken af rutig filt kosta 39: 3t. 8. eller omkring
60 R:dr R:gs, utom flera andra equipager med tillbehör, men jag tycker
att dyra åkdon icke behöfdes på ett sådant ställe eller ock att de borde
bestås af dem, som begagna sig deraf.
Att Linhäck!in g _, likasom många andra arbeten, som synas böra ställas på
beting, blifvit förrättad för dagspenning och uppgått till en, som mig synes
jemförelsevis olämplig kostnad, är i afdelningsberättelsen anmärkt.
Följer man den af Förvaltaren afgifne berättelsen, så tyckes det mig utvisa
ett ännu ofördelaktigare förhållande, ty enligt densamma har för papperstillverkningen
år 1842 åtgått lin för 2,889 R:dr 31 sk. 8 rst., hvilket, enligt
specification uti lin- och linblånors-conto, bestått af häckladt lin 343 LU. 9 U,
hvars häcklingskostnad alltså utgjort 1,337 R:dr 46 sk. 4 rst. eller 3 R:dr 42
sk. 8 rst. Banco för häcklingen af hvarje LU; — samt 94 LU. 10i linblånor,
hvars rensningskostnad uppgått till 158 R:dr 8 sk. eller 1 R:dr 32 sk.
B:co för rensningen af hvarje Lil linblånor: och följaktligen uppkommer en
kostnad för häckling af lin och rensning af linblånor af tillsammans 1,495
R:dr 47 sk. eller i det närmaste hälften af linets hela inköpspris.
I afseende på öfriga löningsstaten så inhemtas att Inspecterande Fullmägligen
åtnjuter 3Ö0 R:dr, såsom Resekoslnadsersältning till Tumba årligen, och
vid sisla Riksdag lärer äfven medgifvits honom rättighet att dessutom debitera
Bruket för kåsthåll på stället. En Banco-Commissarie uppbär 100 R:dr årligen
för förvaltningen af pappersmagasinet. Förvaltaren på Tumba åtnjuter i
contant 1,700 R:dr och derjemte andra förmåner tili 328 R:dr 26 sk. eller
tillsammans 2,028 R:dr 26 sk. B:co för året, hvaruti dock boställe icke är inberäknade
Dessutom erhåller han i arfvodes-ersättning för hufvudbokens afslutande
100 R:dr B:co årligen, ersättning för1 stallrum 50 R:dr B:co årligen
87
samt vid resor i Bankens ärender jemle skjuts efter 2:ne hästar 3 R:dr B:co
om dagen i traktamente eller lika med Öfverste-Lieutenanter enligt 1827 års
Resereglemente.
En Bruksskrivare vid namn Billmansson, som åtnjuter 685 R:dr om året
i löneförmoner, har, under resor i Juli månad 1842 för att upphandla lump,
godtgjort sig, utom för skjuts, äfvenledes med 2 R:dr B:co om dagen i tractamente,
eller högre än Capitener, som förekomma i sjunde classen uti ofvannämnde
Resereglemente.
Att lumpen, som i alla fall betalas ganska högt, härigenom blir ännu dyrare
är lätt att inse. Härvid kan jag icke lemna oanmärkt att år 1841 den
29 Maj uppbar en vid namn E. Westerlund i förskott på åtagen lumplefverance,
den betydliga summan af 1000 R:dr B:co med inspecterande Fullmägtigens
godkännande, och långt sednare på året eller den 14 September qvittera!-
han 537 R:dr ii sk., 5 rst. B:co såsom erhållen betalning för då lefvererad
lump, utan att någon afräkning skedde på hans förut bekomna förskott,
hvadan ock bela Westerlunds skuld utbalanceras oförminskad till år 1843
och nu lärer, efter hvad upplyst blifvit, samme gäldenär vara bortrymd, samt
hela förskottet i fara att förloras.
På Spanmåls-Conto äro afskrifne för råttfrat, intorkning och spillsäd under
år 1841, ej mindre än 15^ tunnor, till ett värde af 131 R:dr 42 sk., hvaraf
10 tunnor 9 kappar råg beräknade icke blott på dé 174 tunnor, som funnos
vid årets början, utan ock på de under året inköpte 250 tunnor, hvilka alla
snart åtgingo till aflöning, samt derjemte för 32 tunnor tullsäd, som enligt
verification af den 31 December eller vid årets slut erhölls vid skattningen
(Vån Mjölqvarnen. På detta sätt synes mig att afskrifning för råttfrat m. m.
svårligen kan undvikas 2:ne gånger på den spanmål, som balanceras från ett
föregående till ett nästföljande år. — Under år 1842 blefvo för dylik råttfrat
m. m. likaledes afskrifne 13^ tunnor till ett värde af 123 R:dr i sk. 2 rst.
och dessutom såldes 16 tunnor 5 kappar hvete för 155 R:dr 8 sk., hvarpå
förlorades 85 R:dr 14 sk. eller med öfver 5 R:dr B:co förlust på tunnan.
Bland omkostnader förekomma ibland annat följande:
1841 den 24 Maj för Herrar Fullmägtige
Skjuts 50:
Frukost och Middag m. m  86: 44. 8.
Uppassning
.. 6: — —
Vivre åt kuskarne 2: 12. —
Summa B:co R:dr 145: 8. 8.
88
1841 den 4 October för Herrar Revisorer ra. fl.
Skjuts 14 Equipager å 8 R:dr B:co. . . . 112:
Frukost, Middag m. m  295: 4. 8.
Summa B:co R:dr 407: 4. 8.
eller tillsammans 552 R:dr 13 sk 4 rst. uti dylika resekostnader för år 1841.
Vid ett besök, som Banco-Utskottets Herrar Ledamöter m. fl. gjorde på Tumba
den 27 Maj 1840, uppgick kostnaden till 534 R:dr 35 sk. 4 rst. B:co, men
derjemte finnas Hyrkyskiåkningar på samma år af tillsammans 164 R:dr,
hvilket här blott nämnes i förbigående för jemförelsens skull, äfven med de
framdeles synliga equipager och kostnader för en sådan resa af innevarande
års Revisorer.
1842 den 9 Juni för Herrar Banco-Fullmägtige.
Skjuls 40: — ■—
Vivre för hyrkuskar 2: — —
Biträde vid uppassningen. * 4:-
Frukost eli middag  95 : 26. 8.
Summa B:co R:dr 141: 26. 8.
Dessutom synes mig efterföljande räkning äfven vara upplysande:
1841 Januari 14—24 An. Bokbindaren Kjellberg för klistring af påsar m. m.
3 dagars kosthållning å 1 R:dr ig sk. . . . 4:
3 nattqvarter å 24 sk 1: 24. —
7 dagars Irosthållning och nattqvarter å 32 sk. 4: 32. — jq. 8>
Mars 24—28 Kakelungsmakare!! Sundin för reparation af kakelugnar.
3 dagars kosthållning å 1 R:dr 16. sk. . . . 4:
3 nattqvarter ä 24 sk 1: 24. —
1 dags kosthållning — 32. — 6’ 8.
Maj 22—23 Herr Kammarherren Rosenblad med betjent.
2 dagars kosthållning och nattqvarter å 3:24. . 7:
Aug. 4—9 Banco-Commissarien Brakel och Notarien Fineld för controll
å tillverkning af blanketter för valeuren 500 R:dr.
3 dagars kosthåll och nattqvarter å 5: 16. . . 16:
2 dito dito dito å 3:— . . 6: 22'
„ 14 Herr Presidenten von Hartmansdorff . . . — 2:— —
Transport 47: ig.—
Aug.
89
Transport 47: 16. —
Aug. 19—29 Bokbindaren Kjellberg för skärning af postpapper m. m.
3 dagars kosthåll och nattqvarter ä 1: 40. . . 5:24.—
8 dito dito dito ä — 32. . . 5:16. — jq. 40 _
Sept. 16 Skolmästaren Rydström för profläsning .. . . . 1: 16. —
17 Herr Presidenten von Hartmansdorff . . . . 2: — —
Summa B:co R:dr 61: 24. —
För år 1842 finnes ock en dylik Tractamentsräkning, som slutar sig på
89 R:dr 8 sk. hvarest ibland annat förekommer:
Juni 7 och 8 Herr Kammarherren Rosenblad med betjent.
2 dagars kosthållning och nattqvarter å 3: 24. — 7:— ■—
October 7—9 Herr Kammarherren Rosenblad med betjent.
2 dagars kosthållning med nattqvarter å 3: 24. 7: — —
äfvensom att Banco-Commissarierne Brakel och Bergman samt Notarien Rydberg
uppehållit sig på Tumba och Bruket debiterades för deras kosthållning
och nattqvarter under tiden med 55 R:dr, men ändamålet med deras vistande
derstädes är ej anfördt.
Ibland annat inhemtas af dessa räkningar, att mat och logis på Tumba
äro ganska dyra och i viss moa dyrare än i Stockholm; att besöken derstädes
af Herrar Fullmägtige och ännu mera af Revisorerne och Banco-Utskotten
medföra ej obetydlig kostnad, som drabbar bruksrörelsen, hvilken ändå icke
vill bära si": vidare att Herr Kammarherren Rosenblad båda åren 1841 och
O
1842 uppehållit sig på Tumba 2:ne dagar näst före samtlige Herrar Fullmägtiges
ditresa: jag säger derföre icke att det skett för att rangera om dessa
Herrars emottagande, ehuru det så kunde tyckas: Man tycker sig ock finna
att Herr Presidenten von Hartmansdorffs 2:ne besök på Tumba, såsom inspecterande
Fullmägtig utan Betjent bar kostat Bruket tillsammans 4 R:dr,
men att lika mångå eller 2:ne besök af Herr Kammarherren Rosenblad i enahanda
egenskap med betjent kostat 14 R:dr eller 3| gång mera: Vidare att
för Bokbindaren Kjellberg och Kakclungsmakaren Sundin serskildt beräknas
kosthållning med 1 R:dr 16 sk. B:co om dagen och dessutom serskildt för
nattqvarter 24 sk. B:co, hvarjemte det vill synas mig möjligt, alt utan så stor
kostnad kunna få papperspåsar klistrade och postpapper skuret, helst en så
dyr skärning kommer att öka postpapperets tillverkningspris m. m. m. m.
Jag vill ingen klandra och tviflar icke heller att ju verificationer, Fullmägtiges
Resolutioner m. m. kunna företes för hvarje ziffra; men med en så
Revisorernes
Berätt■ ang. Baucoverkel. 12
90
dan hushållning i snart sagdt alla rigtningar, hvaraf blott exempelvis ett och
annat blifvit anfördt, kan jag dock för miu del icke anse all möjlig sparsamhet
vara iakttagen. Jag har icke förbisett 239 § i Barieo-Reglementet angående
Fullmägtiges sammanträden på Tumba, men de synas icke svara mot sitt
ändamål, och i afseende på Revisorernas kostbara besök derstädes kunde det
väl tyckas att 5 § i deras Instruction, som förbjuder ali extra anordning af
Bankens medel, icke skulle medgifva uppförandet på Bankens eller Pappersbrukets
räkning af 4 lill 500 R:dr B:co, som dessa resor kosta. Jag undrar
ock hvad Ständernas Revisorer skulle säga om ett annat Verks tjenstemän t.
ex. Krigs-Collegii samtlige Ledamöter med flere årligen eller hvart annat år
gjorde dylika resor för att inspectera Carl Gustaf Stads Gevärsfactori och debiterade
Gevärslillverkningen för en mängd equipager, för stora middagar m.
m. hvilket allt för det större afståndet och längre tiden väl skulle i proportion
uppgå till ett eller annat tusende Riksdaler: — åtminstone skulle jag för
min del icke uraktlåta att dervid göra stränga anmärkningar.
När nu likväl alla dessa jemte många andra ännu mera aflägsna utgifter
skola läggas på papperstillverkningen, måste den blifva orimligen dyr. Den
har också begge åren gått med stor förlust, ehuru ej mindre både förlags-och
driftcapita] erhållits räntefritt, än ock det papper af alla slag, som Banken dels
emottagit dels qvarligger för dess räkning blifvit Bruket crediteradt till ett
ganska högt pris, samt oaktadt, hvad som synes vara väsentligt, papper blifvi
till verkad t pu Tumba under år 1842 för fremmande räkning till ett värde
af 22,493 R:dr 16 sk. hvilket tyckes vara en betydlig arbetsförtjenst.
Uli förvaltarens berättelse förekommer följande framställning af papperstillverkningen
under sednaste 5 åren:
1838 1839 1840 1841 1842
Formningsdagar <W <mT sTT ésTT 7981
Förlust ... — — — — 9,121: 40. 667: 12. 9,033: 4.
hvarvid han förklarar att Bruket åren 1838 och 1839 gick med betydlig
vinst, emedan det fick tillverka mera vinstgifvande papperssorter, men dessa
voro ingenting annat än ett reservförråd af Bancosedlar med nya stämpeln,
sorn då erfordrades och kunde upptagas till snart sagdt huru högt tillverkningsvärde
man behagade, och dessutom lärer väl en så forcerad tillverkning
af sedelpapper icke ofta vara att påräkna såsom en ”vinstgifvande sysselsättning.
” Det synes obestridligt att alla sådana papperssorter, uti hvars tillverkning
andra Bruk kunna concurrera, äro från Tumba upptagna till så högt
pris att de icke kunna afsättas, hvarigenom räkenskaperne, efter mitt förme
-
91
ilande, icke blott angifva ett falskt resultat af bruksrörelsen utan ock att tillverkningarne
synas såsom tillgångar till vida större belopp än deras verkliga
värde och ligga Banken till last uti dess pappersmagasin, hvars vård kostar
ytterligare 100 R:dr utan någon afkastning. Vid inventeringen befunnos också
stora packor af bättre skrifpapper till 10 R:dr B:co per ris, postpapper till
16 R:dr 32 sk. B:co med mycket mera, hvilka varor väl svårligen ligga sig
lill någon förmån i hvalfvén.
Denna anmärkning att papperet från Tumba upptages för högt i värde
synes mig ingalunda vederläggas utan snarare bestyrkas af Förvaltarens förklaring,
att Chartae-Sigillatas-papperet, som utgjort en betydlig del af 1842 års
tillverkning, icke kunnat gifva någon vinst genom concurrensen vid en entreprenad-auction;
ty det är ju ingenting annat än concurrensen, sorn bestämmer
det naturliga priset; sättes det högre så blir varan osåld. Ännu mera
bekräftas denna anmärknings riktighet af en pappersauction, som hölls den 2
Mars 1842, då 132 ris af Tumba tillverkningar, som voro bokförda till 1,250
R:dr, såldes för 725 R:dr 7. sk. eller med en förlust af 525 R:dr under det
åsätta tillverkningsvärdet, hvaribland voro omkring 70 ris bokförda till 9 R:dr
B:co per ris, som dock såldes för hälften eller 4 R;dr 24 sk. ä 4: 25. per ris.
Hvilket allt utvisar att Tumba creditera!’ sig för sina tillverkningar så högt
att de omöjligen säljas utan förlust, så snart de äro af den beskaffenhet, att
andra deruti kunna concurrera.
Uti förklaringen öfver orsakerna till förlusten på pappersbruksrörelsen omtalas
också att Banken lemnar sitt Bruks arbetare goda vilkor för att kunna
få dem utmärkt skickliga, och vigten af en sådan fördel bestrides ingalunda;
men jag kan icke se någon utmärkt skicklighet eller konstfärdighet vara ådagalagd
genom hvad straxt i samma förklaring förekommer, eller att af tullduksstärnplarne
öfver 38 procent mäste casseras, ej heller derigenom att limningen
af skrif-chartor misslyckades, så att ett parti måste återtagas och omlimmas—
ej heller af hvad Afdelningens berättelse antyder, alt papperet ofta
är ojemnt och uti samma ris det ena arket, eller den ena boken icke alltid
är lik den andra; — lika litet som den ådagalägges af den meddelade upplysningen,
att, vid verkställigheten af ett i sig sjelf ganska godt förslag, att,
genom tillverkningen vid Tumba af ett utmärkt vackert skrifpapper till fullkomlig
likhet med det holländska, uttränga detta sednares bruk vid Embetsverken,
hela denna speculation misslyckades, af det skäl att formatet på Tumba
gjordes ett tum kortare än det holländska, hvadan nu också ett sådant
qvasi-holländskt betydligt pappersparti ligger osåldt i Bankens magasin.
92
Men ehuru Pappersbruket går med förlust, synes dock Tumba hemman
och jordbruk vara i en ännu ofördelaktigare belägenhet. Att på jordbruket
år 1841 förlorades 129 R:dr 35 sk. 3 rst. och 1842 ännu mera eller 348 R:dr
16 sk. 10 rst., oaktadt all afkastning i foder och säd upptogs till markegångspris,
utvisa räkenskaperne; men denna förlust är så mycket större, då man
finner endast utsäde och brukningskostnad tagna i beräkning, samt att ingen
enda af alla de allmänna utskylder som åligga hemmanet, hafva blifvit påförda
jordbruket, äfvensom att icke heller, så vidt jag af böckerne kunnat inhemta,
någon enda person eller något enda kreatur deraf egt sitt underhåll.
Uti Omkostnings-Conto för 1841 förekomma följande allmänna utgifter:
Fjerdingsmans- och Kyrkovaktarelön m. m  3: 19. 10.
Pastoralier 214: — —
Klockarelön 24:
Lancasterlärarelön (ehuru så vidt jag förstår, Bruket dessutom lönar
sin egen skolmästare) 10: 6. —
Comminister har äfven för tillsyn öfver skolan 50: — —
och åtnjuter i Comministerlön  53: 24. —
samt i ersättning för tullkapparne  245: 40. —
Fattighusafgift, ehuru det synes som Bruket hade sin egen fattigvård
jemte pensionsstaten  5: 5. —
Vin tili Salems kyrka 11: 32. —
Läktareafgift till samma kyrka 10: — —
Kronoposten 11: 22. —
Kronobrefbäringen
9: 38. —
Hemmansränta till Kumla gästgifveri  26: 24. —
1840 års Kronoutskylder 110: 18. —
1840 års Kronotionde  5: 36. —
Gruskörning å Brukets väg  36: 24. —
Och under år 1842 finnas bland andra följande utgifter af allmän natur:
Ersättning för tullkapparne, upptagen till  326: 32. —
Gruskörning, för tillsammans  135: 26. —
Kronoutskylder 137: — —
Kronopost lill ej mindre än  36: 24. —
samt hemmansränta till Kumla gästgifveri  30: 47. 6.
och dessutom ordinarie ränta eller strömsafrad för $ mantal N:o 2
Tumba, tillsammans  206: 41. 5.
jemte båtsmanslön .
5: 20. —
93
Då inqvartering af militär på Tumba förefaller upptages ersättning derföre
till ej obetydligt belopp, hvilka utskylder, af mer och mindre allmän
natur, som äfven synas ganska höga, alla blifva påförda papperstillverkningen,
hvilket dock med flere af dem förekommer mig oriktigt, och ingen enda, icke
ens ordinarie räntan drabbar jordbruket, och ändå går detta med förlust. Man
ina ursäkta, om, under sådane förhållanden och vid jemförelsen med förvaltningen
af Grebyhemmanen under Kronans gevärsfactori, N:o 2 Tumba $ mantal
förekommer mig såsom hvad man kallar skattevrak, eller en jord den ingen
vill emottaga endast för skatlernes utgörande.
Med anledning af allt detta och hvad vidare förekommit, anser jag Revisorerne
borde fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på följande omständigheter:
l:o
Att Tumba hemman och jordbruk så fort sig göra låter bortarrenderas.
Några betydliga binder deremot synas icke kunna möta. Då det nu icke
ens betalar bruksningkostnaden ännu mindre det aldraringaste af jordens utskylder,
tyckes det vara en vinst att blifva af dermed.
2:o Att, jemte de serskilda arbeten för Bankens, för Stats-Verkets, för
Allmänna Inrättningars och enskildes räkning, tillverkningen på Tumba af
säljbart papper uppdrifves allt hvad den kan, och förvaltaren afpappersmagasinet
besörjer afsättningen så fördelaktigt som möjligt både af de gamla partierna
och af hvad hädanefter tillverkas.
3:o Då man betraktar förhållandet sådant det nu är, tyckes det mig, som
om, utan synnerlig förlust, arfvode och tractamentskostnad för någon serskild
inspector skulle kunna upphöra: Herrar Banco-Fullmägtige dock pligtige, att
när så nödigt pröfvas, utse en eller två af sina ledamöter, som på obestämda
tider besöka Pappersbruket och taga noga kännedom om huru der tillgår, samt
inberätta det till Fullmägtiges protocoll. Såsom kostnadsersättning för hvarje
resa bestämmes ett visst belopp till exempel 8 R:dr B:co i ett för allt för
hvarje ledamot, hvarigenom det icke blir någon enskild vinst att företaga dessa
resor, ej heller hostnadsräkningarne kunna gifva anledning till klander. Genom
en sådan förändring torde ock samtlige Herrar Fullmägtiges sammanträden på
Tumba kunna upphöra, hvilka icke synas mig ändamålsenliga.
4:o Revisorernes och Banco-Utskottens Tumbaresor tyckas icke eller medföra
det gagn som motsvarar kostnaden. Så vidt jag vet äro de icke heller
föranledda af någon föreskrift utan af en gammal vana. Men för den händelse
att en närmare kännedom om förhållandet på stället skulle anses af vigt för
Ständernes ombud och denna ingalunda kan vinnas på det sätt besöken der
-
94
slädes sist skedde och förmodligen äfven förut skett, anser jag att Revisorerne eller
Banco-Utskottet böra bland sig samfäldt välja fyra ledamöter, en af hvarje
stånd, hvilka det åligger att, emot samma kostnadsersättning som för BancoFullmäglig
föreslagen är, sedan de förut inhemlat alla möjliga upplysningar,
på stället taga Inrättningen i ögnasigte och skaffa sig all kännedom derom,
som står att vinna, samt aflemna till Revisorernes eller Utskottets protocoll en
fullständig berättelse om sina iakttagelser.
5:o Ätt en reorganisation af arbetspersonalen, lönevilkoren, betalningsättet,
arbetstiden, sättet hvarpå lumpsamling sker, med allt öfrigt, som hörer
till Brukets drift och underhåll, synes mig vara af behofvet påkallad, följer
af det anförda.
6:0 För att göra åskådligt hvad Tumba kostat Banken eller det allmänna,
bör af vederbörande sakkunniga personer afgifvas en redig framställning 0111
hvad som till inköp, nybyggnader, lösen, reparationer, i afseende på hus, vattenbyggnader,
machiner, papperstillverkning m. rn. blifvit användt, med ett
ord en fullständig historik författas öfver Tumba ifrån dess början intill närvarande
tid. 1 förbigående må nämnas hvad jag af handlingarne tyckt mig
tinna, att för den utbytta capellanstomten 73,075 R:dr 2 sk. 8 rst. blefvo afskrifne
enligt Banco-Utskottets Resolution den 29 Juni 1840, för boningshus
byggnadsconto 52,687 R:dr 16 sk. 10 rst. afskrifne enligt samma Banco-Ulskotts
Resolution af samma dag: samt ytterligare för öfra Pappersbrukets byggnad
afskrifvas 10,292: 28. 2. enligt samma Ulskotts Resolution af samma dag. Bankens
förlust på papperstillverkningen vid Tumba uppgick vid 1833 års slut
till en sammanräknad summa af 154,232 R:dr 25 sk. och vid 1834 —1835
årens Riksdag skänktes till Tumba af Bancovinsten 45,631 R:dr 31 sk 8 rst.
m. m. Det voro önskligt att erhålla en så utförlig berättelse och tableau öfver
Tumba, som ofvan är antydd, för alt kunna göra sig en klar föreställning
om förhållandet under den föregående tiden, hvilket ock måste tagas i betrak
O
O
tande då ändamålsenliga förändringar skola föreslås.
7lo Genom vidtagandet af ändamålsenliga förändringar bör det ock blifva
möjligt att Tumba kan drifvas med vinst så väl som enskildes pappersbruk,
som gifva betydlig behållning årligen. Detta bör ske så mycket lättare som
Tumba har stora förmoner framför andra. Det behöfver icke betala eller beräkna
ränta på sin fasta egendom och inventarier: det har Banken och Staten
till en säker afnämare till en betydlig del af sina tillverkningar, för hvilka
Bruket sjelf bestämmer priset och det får tillika räntefritt disponera ett rörelsecapital
af 36 å 40,000 R:dr B:co årligen.
95
8:0 Men skulle Tumba ändå oaktadt allt detta icke kunna förvaltas utan
förlust, så återstår att taga i öfvervägande om det ej kan bortarrenderas, med
vilkor att arrendatorn, under behöriga conlroller och till bestämda priser,
tillverkar alla de papperssorler, som Banken och Staten behöfver till Sedlar,
Charta-Sigillata, Tullduksstämplar, Korlconvoluter m. m. samt åtager sig att
på Tumba underhålla de ombud, som af vederbörande ditsändas, när sådan
tillverkning skall försiggå. Formarna till dylikt papper böra naturligtvis i
Embets-Verken förvaras; och om den ymniga småsedelslillverkningen upphör,
såsom Revisorerne föreslagit, blir derigenom Bankens behof af sedelpapper ganska
betydligen minskadt.
Alski 1 ligt af hvad här blifvit yttradt och föreslagit kan visserligen finnas
mindre lämpligt och verkställbart, men det vissa synes mig dock vara, först
och främst att om förvaltningen af dylik rörelse allestädes måste vara lika
kostsam som den nu är på Tumba, skulle hvarken pappersbruk eller jordbruk
kunna finnas i vårt land; och dernäst är jag lika öfvertygad, att om rörelsen
kunde så bedrifvas, alt brukets vinst blefve förvaltarens vinst och brukets förlust
förvaltarens förlust skulle helt andra resultater erhållas.
Jag har varit mycket villrådig huruvida jag skulle afgifva detta mitt serskilda
anförande eller icke, kanske hade det varit klokast att undertrycka mina
betraktelser både öfver detta och andra ämnen, för atl icke anses för kittslig
och klandersjuk både i tid och otid. Men å andra sidan synes mig en Revisors
pligt vara, att anmärka allt som förekommer honom anmärkningsvärdt. Att
lian häruti kan gå för långt är ganska möjligt, och att mycket af hvad här
blifvit yttradt genom förklaringar skall berigtigas och framställas uti en fördelaktigare
dager, derom är jag på förhand förvissad. Det är ock otvifvelakligt,
att den anmärkning, som befinnes vara obefogad eller allt för småaktig,
förfaller utan påföljd, och kan så mycket mindre blifva menlig för dem den
rörer, som mången välgrundad och eftertänklig erinran icke alltid föranleder
den åtgärd, som åsyftas och af behofvet påkallas. Dessutom har jag den oförgripliga
öfvertygelsen, att om Ständernes och deras ombud vilja med framgång
och eftertryck yrka pä en noggrann hushållning med Statens medel i alla
andra hänseenden j så måste de också i sina egna Verk och Inrättningar
iakttaga all möjlig sparsamhet sä att dessa må kunna åberopas såsom mönster
af ändamålsenlighet och hushållsaktighet. Måhända delas denna hufvudåsigt
af flere; men då åtskilliga detaljer och enskildta omdömen förekomma,
hvaruti lill äfventyrs de fleste, kanske alla tänka annorlunda, har jag icke vågat
föreslå att hvad jag här anfört skulle ingå i den tryckta berättelsen, utan
96
får det åtnöja sig med en anspråkslös plats i Protocollet, såsomen enskild ledamots
mening och kanske i någon nion såsom ett ytterligare underlag för
hvad Revisions-Berättelsen uti dessa ämnen kommer att innehålla.”
I anledning hvaraf Herr Baron och Ordföranden yttrade:
För min enskildta del kan jag ej annat än till Herr Prosten Sandberg
hembära min tacksamhet för det förtjenstfull anförande vi nu hört uppläsas.
Jag anhåller derjemte att få instämma i de deruti uttalade särdeles vigtiga
grundprinciper, ehuru jag ej lika obetingadt kan det i alla de serskildta puncterne
af delLa anförande. Skälet dertill är att, då de röra enskildta personer,
jag, ehuru fullt öfvertygad att hvarje uppgift stöder sig på (acta, dock ej anser
mig böra förena mig deruti utan att förut hafva ingått i en noggrann
granskning af de uppgifne förhållanderne, den liden ej numera medgifver.
Jag förenar mig deremot helt och hållet i den åsigt, att det är en ovilkorlig
och helig pligt för Rikets Ständer och deras ombud, att vid deras egna
Verk lemna en föresyn af den strängaste hushållning med medel, hvilka alla
till större eller mindre del utgått från det förut nog tungt belastade folket
och således åter böra komma detsamma lill godo. Rikets Ständer fordra med
fullt fog att den andra Statsmakten skall iakttaga ali möjlig noggrannhet i användandet
af landets Skattebidrag, men böra de då älven sjelfva visa sig inse
vigten af ett sådant handlingssätt, hvarföre jag måste beklaga, att så många
och grundade anledningar skola förefinnas att vid Bankens förvaltning anmärka
ett motsatt förhållande.
Långt ifrån att härmed hafva velat uttala ett klander emot nuvarande
Bank-styrelse mera än emot dess företrädare, anser jag mig dock för min del
böra söka den rätta orsaken till denna mindre noggranna hushållning i Bankens
felaktiga organisation i allmänhet samt i dess collegiala styrelsesätt med
thy åtföljande tunga former, erfordrande en vida större tjenstemannapersonal
än den som vid en enklare organisation, sådan denar införd vid andra StatsBanker,
skulle behöfvas.
Om den grundsats derjemte varit nog mycket hyllad att Rikets Ständers
värdighet kräfde en större frikostighet, en mindre noggrann hushållning vid
ett Verk, som egde så stora inkomster som Banken , så synes rätta grundorsaken
till de öfverklagade förhållanderne i första rummet böra sökas hos Rikets../''
Ständer sjelfva, som måhända allt för länge medgifvit tillämpningen afeiVsådan
åsigt, den der i sig sjelf är felaktig.
Det är derföre med full öfvertygelse jag förenar mig äfven i den uttalande
tanka, att det är ett vigtigt och o vilkorligt åliggande för kommande
Ständer
97
Ständer och deras Banco-Utskott, alt med allvar påtänka en ny och förenklad
organisation af så väl Banken i sin helhet, som af dess förvaltning, hvarigenom
en så högst nödig inskränkning i de alltför stora utgifterne för detta Verk må
kunna blifva möjlig.
Jag anhåller att äfven detta mitt anförande må i Protocollet få inflyta.
Uti Herr Barons och Ordförandens yttrande förenade sig Herr Öfversten
af Forssell, Herr Grosshandlaren Berg, Herr Fabrikören Norin, Herr Handlanden
Krakau, Herr Häradshöfdingen Fristedt och Riksdagsmannen Anders Nilson.
Herr Rådmannen Walleij instämde till alla delar uti Herr Prosten Sandbergs
anförande samt ansåg att detsamma borde i Berättelsen intagas, hvilken
åsigt äfven delades af Herr Brukspatron Celsing.
Herr Prosten Berlin förklarade, alt sedan Räkenskaps-Afdelningen, efter
verkställd granskning af Tumba Bruks räkenskaper, till plenum inkommit med
yttrande deröfver, och detsamma blifvit af Herrar Revisorer ne gilladt till införande
i Revisions-Berältelsen, kunde, enligt anlagen ordning, Herr Prosten
Sandbergs berörde anförande icke uti Berättelsen intagas, såsom uttryckande
Herrar Revisorernes omdöme öfver Bankens och Brukets förvaltningskostnader,
ulan borde det betraktas såsom Herr Prostens enskildta tanke och sålunda ingå
i dagens Protocoll, helst Herr Prosten Sandberg sjelf varit Ledamot af
nämnde Afdelning och således bäst varit i tillfälle att der, till sine Med-Revisorers
pröfning, framställa sina erinringar i förrberörde hänseende; hvad den
anmärkta stora förvaltningskostnaden vid Tumba Bruk angick, fann Herr Pro
.
. . O 7
slen det icke vara möjligt att tillvägabringa en lika ekonomisk sparsamhet vid
ett Staten tillhörigt, som vid ett enskildt pappersbruk ; och serskildt i afseende
å Tumba vore del fabricationen af sedelpapperel, synnerligast det lamelierade,
hvilket fordrar en mångsidig behandling, som förorsakar de drygare omkostnaderne
derstädes.
Häruti instämde Herr Biskop Agardlh, Herr Prosten Billingdahl och Herr
Prosten Klintberg.
Herr Expeditions-Secreteraren af Zellen tiilkännagaf sig äfven dela den
tanke, att berörde anförande numera icke kunde ingå i Berättelsen, sedan alla
de frågor, som i densamma borde upptagas, redan blifvit godkände och justerade,
men trodde att Herr Prostens yttrande, såsom en ytterligare utveckling af
hvad Revisions-Berättelsen, rörande Tumba innehåller, kunde intagas i dagens
Protocoll och i sådan form tryckas såsom en bilaga till Berättelsen.
Revisorernes Berätt. ang. Bancoverket. 1 1
98
Efter någon stunds ytterligare discussion, samt med gillande af hvad
Herr Expeditions-Secreteraren af Zellen föreslagit, beslöto Herrar Revisorerne,
att Herr Prosten Sandbergs förenämnde anförande, jemte hvad deröfver blifvit
yttradt, skulle uti dagens Protocoll införas och elt utdrag deraf tryckas
oclx såsom bilaga åtfölja Revisions-Berättelsen.
Emot detta beslut reserverade sig Herr Baron och Ordföranden, Herr Öfversten
af Forssell, Herr Capitenen Stjerngranat, Herr Prosten Beilin, Herr
Prosten Billingdahl, Herr Prosten Klintberg och Häradshöfdingen Fristedt.
Herr Biskopen Agardh anförde:
”Jag får reservera mig emot Herrar Revisorers beslut att låta trycka, och
såsom bihang låta deras Berättelse åtfölja Herr Prosten Sandbergs anförande,
angående förvaltningen af Tumba.
Jag finnér denna tryckning olämplig dels derför, alt tryckningen af enskilde
anföranden och deras åtföljande med Berättelsen är en nyhet, hvilken,
i fall den kommer att fortsättas, skall göra de dryga Revisionskostnaderne och
liandlingarne ännu drygare, och framdeles genom denna nya utgift kasta pä
Revisionen sjelf förebråelse för misshushållning.
Jag finner beslutet om en sådan tryckning inconsequent, då Revisionen
vid samma tid, som den besluter tryckningen af enskildta anföranden, har afgjort
att icke ens reservationer få tryckas och dess berättelse bifogas; b varigenom
en rättighet minoriteten betages, som densamma öfverallt annars åtnjuter,
och hvarigenom den tvingas att inför allmänheten, i så vigtiga frågor,
som de hvilka Revisionen handlägger, dela ansvarigheten för beslut, hvaruti
den ej deltagit;
Jag finner denna tryckning icke bereda något fördelaktigt omdöme för
Revisionen sjelf, som förbisett de anmärkningar Prosten Sandberg framställt,
och i stället för att granska dem eller öfverlemna dem till näslblifvande Revisorer,
utkastar dem handlöst bland Allmänheten.
Jag finner denna tryckning sluteligen ändamålslös, då Revisionen, som
icke kan fordra att Herrar Banco-Fullmägtige skola bes vara anmärkningar gjorde
af en enskild Revisor, meddelar dem i stället åt Allmänheten, hvilken
saknar nödiga acter att kunna bedömma dem.” Datum ut supra
In fidem
S. TV. Grapengiesser'.
99
Till llikets Högloft. Ständer.
Rikets Höglofl. Ständers näsllidet år församlade Herrar Revisorer hafva, utideras
den 14 December 1843 afgilne Berättelse, angående förrättad granskning
af Bankens räkenskaper och förvaltning för åren 1841 och 1842, dels
fästat Banco-Fullmägtiges uppmärksamhet å angelägenheten, att afhjelpa åtskillige
förmente bristfälligheter i Bankens Brandanstalter, och dels, af anledning,
att uti 1841 års Räkenskaper upptagas 4999 R:dr 28 sk. 3 rst., utgörande återstoden
af kostnaderne, 41,258 R:dr 3i sk. 4 rst., för en år 1837 påbörjad
större reparation af bägge Bankohusen, förmält sig instämma uti den af Rikets
Höglofl. Ständers år 1841 församlade Revisorer uttalade åsigt, att Fullmägtige
icke bordt under hand låta verkställa ett så vidsträckt arbetsföretag,
hvilket, enligt Herrar Revisorers förmenande, sannolikt aflupit med mindre
kostnad om verkställandet deraf blifvit upplåtet på öppen entreprenad-auction,
äfvensom Herrar Revisorer ansett, att framdeles blifvande reparationer samt lefverencer
af consumtions-artiklar och andra förnödenheter för Banken böra,
så vidt sig göra låter, efter anställande entreprenad-auction, upplåtas åt fri
täflan.
100
Banco-Fullmägtige få, i anledning häraf, beträffande först de anmärkte
brislfälligheterue vid Bankens Brandanstalter, tillkännagifva, alt nödige åtgärder
blifvit, genom Bankens Brandstyrelse, vidtagne för desammas afhjelpande; Och
hvad dernäst angår Herrar Revisorers anmäi kning, rörande den verkställde reparationen
å Bancohusen, jemte den i samband dermed yttrade åsigt, angående
sättet för reparationers verkställande och upphandling af consumtionsartikJar,
hafva Fullmäglige, som deröfver infordrat utlåtande från ej mindre Chefen
för Bankens Ekonomiärender, än äfven IJnderstyreisen, skolat, i öfverensstämmelse
med innehållet af berörde utlåtanden, anföra följande:
Uti Memorial af den 1 Februari 1837 begärde Chefen för Ekonomiärenderne
Fullmägtiges föreskrift, huruvida den då ifrågakomne reparationen finge
förrättas efter rakning under närmaste tillsyn af Bankens Conducteur eller om
densamma skulle å entreprenad till den minstbjudande öfverlåtas; i anledning
hvaraf Fullmägtige, med gillande af Chefens för Ekonomiärenderne dervid
afgifne förslag, under den 2 i nyssnämnde månad och år, förordnade, att
omförmälde reparation borde verkställas efter räkning , under tillsyn af Bankens
Conducteur, som vid föregående Byggnadsföretag gjort sig fördelaktigt känd
för skicklighet och noggrannhet i sitt yrke, enär arbetet derigenom, om äfven
med något större kostnad, blefve pålitligare och omsorgsfullare utfördt.
För ifi ågavarande reparation aflemnades sedermera utaf bemälde Chef
slutlig redovisning den 28 April 1841 till Banco-Fullmägtige och den 2 September
samma år uti Berättelsen, angående Bankens ekonomiska ärenden,
lill Rikets Höglofl. Ständers merberörde år församlade Herrar Revisorer, af hvilken
redovisning inhemtas, att kostnaden på det hela, enligt 5 serskilta, tid efter
annan, upprättade förslag, deraf de hufvudsakligare blifvit af t. f. Öfverlnlendenten,
Herr öfversten och Riddaren Blom granskade, beräknats till contant
R:dr 36,015: 7. 4., samt värdet af förut befintligt förråd af Byggnadsmaterialier
R:dr 2,369: 24 sk., hvartill ytterligare kommit R:dr 4,072: 30 sk., i och för
nödig ansedd nattpatrullering kring reparationsslällningarne, pålning, gräfning
och uppmurning af en så kallad conlrefort vid gamla Bancohusets östra facade,
månadsaflöning till Bankens Conducteur, nye åskledares anbringande å stora
Bancohuset samt arfvode till bemälde Hr t. f. Öfverlnlendent, eller tillhopa
42,457 R:dr 13 sk. 4 rst., hvaremot den verkliga kostnaden utgjort 41,258 R:dr
31 sk. 4 rst., så att en besparing uppkommil af 1,198 R:dr 30 sk. allt Banco,
oansedt flere bristfälligheter å bägge husen blifvit afhulpne, hvilka vid kostnadsförslagens
upprättande icke kunde skönjas och sålunda icke eller uti dem
beräknas.
101
Eli flerårig erfarenhet har visat nödvändigheten deraf, att, så framt icke
hela huset, under tiden kan ställas till entreprenörens disposition, alla reparationsarbeten
ovilkorligen måste, äfven med förbiseende af en drygare kostnad,
ordnas af Chefen för Bankens Ekonomiärender eller någon annan person, .med
noggrann kännedom om så väl belägenheten och beskaffenheten af de serskildta
förvaringsrummen i Banken, som göromålen inom Verkets Afdelningar, på
det att någon våda för Banken eller afbrott i dess mångfaldiga functioner
och Allmänhetens obehindrade tillträde icke må uppslå. Vid den sed naste ofvanomnämnde
reparationen äfvensom vid sedermera verkstälde arbeten dels
inom Cassalocalen och dels uti tryckeriet, hafva tidt och ofta förekommit göromål,
hvilka måst afpassas allt eftersom bevakning kunnat vara att af vaklhetjeningen
påräkna eller expeditionen inom AVrket medgifvit, såsom exempel
hvarpå må anföras, uppbuggning och lagning af en del sprickor i åtskillige
rum, hvilka icke kunna utrödjas, inläggandet af nya trossbottnar uti SedelContoret,
utan att det derunder belägna Archi vet fick rubbas, omläggning af
trappor, samt ommurning af flere hvalf i den del af gamla Bancohuset, som
af Allmänheten mest besökes och hvarest arbetet således hvarje morgon måste
afbrylas och spåren derefter i möjligaste måtto bortskaffas samt hindel lige ställningar
nedtagas; hvarförutan åtskilligt blott kunnat verkställas å helgedagar
efter serskilde beting med arbetarne och mot drygare dagspenning. Då dylika
inskränkningar i så väl arbetet, som tiden icke alltid kunna på förhand inses
och uti upprättande contract med Entreprenören bestämmas, men naturligtvis
ganska ofördelaktigt inverka på hans beräkningar, hvarigenom ock tvister
och rättegångar otvifvelaktigt skulle uppstå samt dertill kommer, att Entreprenörens
påräknade vinst sannolikt öfverslege den Bankens Conducteur,
för större reparationer tillkommande extra aflöning af 40 R:dr i månaden,
hvadan besparing för Verket icke kan antagas att uppkomma; anse
Fullmägtige, äfven under förutsättning att arbetet på bägge sätten blefve lika
väl utfördt, att blifvande reparationer å Bancohusen icke böra upplåtas åt den
minstbjudande.
För öfrigt och enär hufvudsakligare consumtionsartiklar och andra förnödenheter
för Banken, med undantag af ved, som vanligen erhålles för lägsta
pris då inköp deraf sker i Maj och Juni månader samt hela laster tagas,
redan ifrån äldre tider blifvit, så vidt möjligt varit, anskaffade genom anbudsauctioner,
samt den vid sednaste Riksdag fastställde Redovisnings och Tjenstgöringsordning
för Bankens Boksluts- och EkonomiAfdelning i punkten B, 1
mom. stadgar, att sådane förnödenheter deraf åtgången kan på förhand beräk
-
102
nas, böra genom anbudsauclion utbjudas till lefverering, lärer någon vidare
föreskrift i detta hänseende icke vara af behof påkallad.
Uti ett Herrar Revisorers Berättelse vidfogadt ProtocollsUtdrag, finnes,
enligt Herrar Revisorers beslut, intaget ett anförande af Herr Prosten Sandberg,
angående den misshushållning han förmenat, vid Bancoförvaltningen ega rum.
I afseende på de speciella anmärkningar, som vidröra utgifter, hvilkas belopp
icke grunda sig på bestämda föreskrifter i BancoReglementet, hafva Fullmäktige
öfver den del af Bancoförvaltningen, hvilken är åt Understjielsen uppdragen,
infordrat dess förklaring, som här bifogas. Men då en af dessa anmärkningar
vidrör en utgift, som både lill föremål och belopp blifvit af Fullmäglige
omedelbart bestämd, få de sig deröfver utlåta. Den rörer deras vidtagna
åtgärd att afsluta öfverenskommelse om 740 stycken trädlårar med jernband
och läs, hvilka, efter Herr Prosten Sandbergs förmodan, skulle komma att
kosta 9 å 10,000 R:dr.
Nuvarande BaneoReglemente, i likhet med de äldre, öfverlemnar åt Fullmägtiges
omtanka, ”alt i händelse af inträffande krigsoroligheter vara beredde
”på anstalter, hvarigenom Bankens redbarheter samt angelägna handlingar
”och documenlör måtte, om så påfordras, kunna utan tidsutdrägt till säker
”ort inom Riket förflyttas,” (§. 29 sid. 16).
Då denna föreskrift fordrade verkställighet och då det blefve för sent
att först i hehofvels stund anskaffa den mängd af lårar och skåp, som för
inpackning af Bankens redbarheter och angelägne handlingar behöfdes, hafva
Fullmägtige icke ansett sig kunna lill obestämd tid uppskjuta dithörande åtgärder.
Dessa betraktelser föranledde också BancoFullmägtige, att, på sätt deras
Lill Banco-Utskottet vid sednaste Riksdagen afgifna Berättelse öfver deras
förvaltning tillkännagifver, (Bihang till Rik. St. Prol. 6:te Sami. 2:dra Häftet,
sid. 9), uti ett serskildt utlåtande underställa Utskottets pröfning en fullständig
plan för verkställande af förutnämnda uppdrag, i hvilken föreslogs förfärdigande
af ifrågavarande skåp och lårar, och som i det hufvudsakliga vann
Utskottets bifall. Detta Utskottets beslut omnämnes i de tryckta bilagorne
till 1841 års Banco-Reglemenle (sith 24). Fullmägtiges af Herrar Revisorer gr anskade
Prolocoll upplysa hvad Fullmägtige åtgjort för att bringa detta Utskottets
beslut till verkställighet, hvarvid de väl i första rummet åsyftat ändamålsenlighet
i flyttningsanstallterne, men derjemte och så vidt det utan minskning i
105
denna kunde äga rum, jemväl afselt möjlig sparsamhet. Fullmäktige få äfven
fästa uppmärksamheten derå, att de ifråga varande lårarne icke endast vid flyttning
af Bankens redbarheter m. m., kunna begagnas utan behof af ompackning
eller våda vid forslingen, men att de äfven lemna en ökad säkerhet i
de vanliga förvaringsrummen. Kostnaden för deras anskaffande kommer att
uppgå till omkring 10,700 R:dr eller något mer än hvad Herr Prosten Sandberg
uppgifvit. Denna summa kan visserligen för sig sjelf anses betydlig, men då
man dermed jemförer ändamålets vigt, samt den fasthet och varaktighet man
åt ifrågavarande förvaringsredskap gifvit, så lärer kostnaden icke befinnas öfverdrifven.
Uti Herr Prosten Sandbergs ifrågavarande anförande förekommer äfvenledes
följande omdöme:
”Jag förbigår alldeles hvad som genast förekom vid ett noggrannare betraktande
af Reglementet och Banco-UIskottets Betänkanden, att nemligen
”Bankens många stater, såsom dess ÖfverSlyrelseStat, dess LöneStat, hvari
”äfven ingå artvoden till 2,800 R:dr, dess Egentliga SuplementarStat, dess Be”
stämda Sup/emen lar Stat, dess Obestämda SuplementarStat, dess ser skilta lö”ner,
anslag och arfvoden, dess anordningar utom stat, dess tillfälliga och
’föränderliga anslag, dess Fullmägtiges dispositionsräkningar etc. etc. syntes
”mig alla rundligen tilltagna. Jag förbigår dock allt detta, emedan detgrun”dar
sig på Sländernes och deras Banco-Utskotts egna åtgärder, ehuru jag icke
”kail undertrycka den enskilta lankan, alt en så mångtitllad, så rymlig och
”expensiv lönereglering svårligen skulle undgå klander vid ett annat Statens
”veik. Att Banken dessutom har sin IndragningsStat, sin PensionsStat,
”hvilken sistnämnde år uppgick till 19,221 R:dr 12 sk. m. m. lika sorn andra
”EmbetsVerk, förstås af sig sjelf. — Jag skulle vilja fästa min uppmärksamhet
vid personalens antal, som enligt Reglementet utgör 94 ordinarie Tjenstemän
och 12 Extra, samt 29 personers betjening, hvaribland 26 kammarAlrängar,
äfvenså vid förvaltningskostnadens belopp för 1841, uppgående till
”297,177 R:dr 22 sk., samt för 1842 till 213,648 R:dr 42 sk. 8 rst, utom väl”görenhetsbidrag
7,333 R:dr 16 sk. årligen, hvartill komma betydliga afskrif”ningar
och förluster, som äro mycket olika hvarje år. Men jag tilltror mig
”icke kunna bedömma hvarken det ena eller det andra, ehuru jag långt för detta
”hört, att större och rikare Banker i andra länder förvaltas väl med fåtali—
”gare personal.”
Del här yttrade klander af hushållningen, i afseende på regleringen af
Bankens tjenstemannapersonal, dess löne- och Pensionsstater m. m. vidrör
104
visserligen, på salt Herr Prosten sjelf erkänt, ämnen, som grunda sig på bestämda
föreskrifter af Rikets Ständer och deras Banco-Utskott, och der summornas
belopp endast till en mindre del varit beroende af Fullmägtiges beslut,
och då ingen anmärkning blifvit gjord vid någon Fullmägtiges tillämpning
af de gifna föreskrifterne , så torde deras redovisningsskyldighet icke fordra
någon förklaring i detta hänseende.
Men då detsamma, ehuru yttradt ”aldeles i förbigående” och under förklarande
att man ”icke ansett sig kunna bedomina hvarken det ena eller andra,
” lätlligen kan bland dem, som icke närmare känna förhållanderne, om desamma
sprida oriktiga begrepp, tro Fullmägtige sig icke böra underlåta att
meddela nedanstående upplysningar.
Bland de Stater, hvilka uppgifvas vara rundligt tilltagna förekommer
först Öfver-St frelsens Stat.
Denna Stat består af 666 R:dr 32 sk. Honorarium till hvarje BancoFullmägtig,
hvilkas antal är bestämdt af Grundlagen. Det tillkommer icke Fullmägtige
att yttra huruvida detta arfvode för den dem uppdragna befattning
kan anses för högt tilltaget, — de vilja endast omnämna , att före 1809 utgjorde
det 500 R:dr Specie, som äfven under tiden af det omlöpande myntets
vanvärde utbetaltes i silfver och således motsvarade l,333i R:dr Banco i nuvarande
mynts värde, eller dubbelt emot hvad de nu innehafva.
Den fördelning på vissa hufvudtitlar, under hvilka Bankens utgifter i
dess hufvudböcker och i de tryckta sammandragen deraf upptagas, ökar ej dess
utgifter, men underlättar öfversigten. Det skulle vara lätt att förändra denna
fördelning, möjligen kunde den förbättras, men äfven i sitt närvarande skick
torde den, med någon omsorg egnad åt granskningen, uppfylla sitt ändamål.
Herr Prosten fäster sin uppmärksamhet vid personalens antal, som
enligt Reglementet består af 94 ordinarie tjenstemän, 12 Extra och 29 Personer
vaktbetjening (eller tillsammans 125 personer). Fullmägtige få härvid
fästa uppmärksamheten derå, att enligt 1835 års Reglemente och före den
af Fullmägtige vidtagne förändrade organisation af BancoVerket, bestod den
lönta personalen af 126 ordinarie tjenstemän med tur, 22 (Extra) utan tur
och 29 Vaklbetjente, eller tillsammans 177 personer. Således har den aflönte
personalen vid Banken blifvit minskad med 42 personer, ehuru i allmänhet
omfånget af Bankens affärer sedan 1835 betydligen ökats, hvilket
torde ådagalägga att dess styrelse icke uraktlåtit hvad på densamma kunnat
an
-
105
ankomma, för alt genom förbättrad organisation och ändamålsenligt användande
af tillgängliga arbetskrafter, nedsätta den erforderliga personalen. Herr
Prosten yttrar sig hafva hört, att större och rikare Banker i andra
länder förvallas väl med en fåtaligare personal. Fullmäktige vilja icke be
strida,
att så kan vara förhållandet, men de tro, att behof ve t af personalens
storlek vid en Bankförvaltning heror på arten och formen af dess rörelse.
Sålunda behöfver t. ex. en Girobank, hvars rörelse hufvudsakligen är inskränkt
till upp- och afföring af poster, anvisade på löpande räkningar, vanligen i
stora summor, vida mindre personal än en Bank, som derjemte idkar en vidtomfattande
sedel- och lånerörelse. Men så vidt Fullmäglige ega sig bekant,
betvifla de att någon utländsk Bank, med en rörelse, erfordrande lika arbetskraft',
som den Svenska, drifver den med mindre personal eller gifver denna
proportionaliter mindre löner.
Exempelvis få Fullmäglige lill jemförelse framlägga en på officiella uppgifter
grundad öfversigt af Engelska Bankens förvaltningskostnad för det år,
som slutade den 29 Febr. 1852. (Se Report from the Committee of Secrecy
on the Bank of England Charter 1832, Appendix N:o 18, 17, 9, 11 och 19.)
Denna Banks rörelse (med undantag af dess förvaltning af statsskulden),
består vanligen endast i discontering af vexlar på kortare tid, i förskotter å
eller uppköp af skattkammarsedlar, i hållandet af löpande räkningar med enskilte,
staten och med egna filialafdelningar, i commissionsrörelse för vissa
större Banker, samt i uppköp och försäljning af ädla metaller. Den utgifver
inga sedlar å mindre belopp än 5 £ St. (mer än 60 R:dr B:co). Svenska
Banken lemnar lån på fastigheter, erfordrande en vidtomfattande pröfning
och bevakning af säkerheten, å till och med ett minimum af 200 R:dr,
samt mot lös pant å ett minimum af tili och med 2 R:dr; den utställer sedlar
å 8 sk.; med ett ord dess göromål måste i förhållande till det penningevärde
de röra erfordra mångdubbel arbetskraft. Engelska Banken hade år
1831, 940 Tjenstemän och Vaktbetjenter med en aflöning af 211,903 £ 10 S.
10 p. (i medeltal för hvar och en 225 £ ä 12 R:dr = 2700 R:dr B:co). Om
man derifrån afdrager 405 personer för förvaltningen af Statsskulden, återstå
535 för den egentliga Bankrörelsen eller mer än 3 gånger så mångå, som
Svenska Banken använder, hvars aflöningsstat utgör 114,270 R:dr. Engelska
Bankens hela förvaltningskostnad, utan att inberäkna förluster eller den till
Regeringen erläggande ersättningen för stämpelafgift å dess sedlar, samt med
afdrag af 40,000 £ St. beräknade såsom ränta å värdet af dess byggnader,
i &
Revisorernes Berätt, ang. Bancoverket.
106
utgjorde 299,400 £ St. (å 12 R:dr = 3,592,800 R:dr B:co), hvaraf 137,479
£ tillhörde förvaltningen af Statsskulden samt 161,921 £ St. (a 12 R:di
= 1,943,032 R:dr B:co) den egentliga Bankrörelsen, (Bank-Notes and Banking
Departement.) Svenska Bankens förvaltningskostnad steg år 1841, då
den, af orsaker som Unders t yrelsens förklaring upplyser, var till den uppförda
ziffran mycket hög, till R:dr 297,177 R:dr 22 sk. och år 1842 till R:dr
213,648: 42 sk. 8 rst., år 1843 till R:dr 241,193: 30 sk. 10 rst. eller i medeltal
för dessa 3:ne år till 250,640 R:dr.
Stockholm den 15 Maj 1844.
C. F. HORN.
M. C. BERGVALL.
N. SANDBLAD.
JOH. OLSSON.
AUG. von HARTMANSDORFF.
JOSEF WALLIN.
FRANS SCHARTAU.
BERNHARD ROSENBLAD.
A. L. PETTERSSON.
C. NORMAN.
G. B. APPELQVIST.
C. O. Ossbahr.
Med utlåtande Öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningar.
Till Herrar Itanco-Fullniägtige.
Genom Remiss af den 21 sistlidne December, tecknad å ett bestyrkt
Transsumt af det bos Rikets Höglofl. Ständers sist församlade Herrar Revisorer
vid sammanträde i Banken den 4 i berörde månad hällne Protokoll,
hafya Herrar Fullmägtige infordrat Understyrelsens utlåtande öfver ett af Herr
Prosten Sandberg till samma Protocoll aflemnadt skriftligt anförande, innefattande
åtskillige, i förbigående, framställde anmärkningar vid Bankens förvaltningskostnader.
Understyrelsen, som då denne remiss den 5 Januari detta år härstädes
föredrogs ansåg nödigt att låta densamma hvila på bordet till ett annat sammanträde,
får nu, efter det Chefen för Boksluts- och Ekonomie-Afdelningen
uti ämnet meddelat upplysningar, härigenom ödmjukeligen afgifva det utlåtande,
hvartill Understyrelsen ansett omförmäldta anförande föranleda; Och
beträffande först Herr Prosten Sandbergs yttrande, att bland extra administrationsutgifter
för år 1842 förekommit 566 R:dr för renhållning, hvartill Herr
Prosten förmenat den talrika Vaktbetjeningen kunna begagnas, har Understyrelsen
skolat upplysa, att berörda kostnad utgöres af följande, under serskildta
titlar upptagna, poster, nemligen: l:o för renhållning i rummen 152 R:dr 12
sk. hvaruti icke inbegripes den dagliga städningen uti 80 ä 90 rum, hvilken
verkställes af Vaktbetjeningen, ulan blott skurning och sådan renhållning,
108
hvartill Qvinnor måste användas; 2:o renhållning i Corridorer, uthus m. m.
145 R:dr 16 sk., hvilken post endast innefattar betalning för aftiädeskärlens
afhemtning och den dervid nödige rengöringen samt för skurning i förstugor
och trappor en gång hvarje år och 3:o Gaturenhållning omkring Bankens 2:ne
hus samt brunnen å Jerntorget 266 R:dr 32 sk., hvilken gaturenhållning,
efter årligen förrättad Entrepreiiadauction, upplåtes åt den minstbjudande och
i följd deraf mycket varierat, så att densamma kostat åren 1836, 120 R:dr;
1837, 149 R:dr; 1838, 180 R:dr; 1839, 200 R:dr; 1840, 178 R:dr ie sk.;
1841, 200 R:dr; 1842, 266 R:dr 32 sk.; 1843, 150 R:dr och 1844, ll4R:dr
24 sk. Och hyser Understyre i sen den öfvertygelse, att det icke kunnat vara
Herr Prosten Sandbergs allvarliga mening, det göromål af nyssbesagde beskaffenhet
hvartill hästar och körredskap erfordras, kunna åläggas Bankens Vaktbetjening,
som ändock alltid bar mycket trägen och mödosam sysselsättning,
derest Herr Prosten tagit närmare kännedom af de handlingar, hvarå utbetalningarne
sig grundat och hvilka återfinnas bland LåneAfdelningens till Herrar
Revisorers Räkeilskaps-Afdelning aflemnade verificationer.
Vidkommande derefter de för an vändt skrifpapper anmärkte 2412 R:dr
8 sk., så utgöra de kostnader, som i räkenskaperne upptagas under rubriken
skrifmaterial, skrif- post- och läskpapper, icke någon tillförlitlig måttstock
för den årliga åtgången, enär Räkningen: ”Egentliga Administrations-Utgifter”
genast debiteras för värdet af det papper, som från Magasinet aflemnas till
utdelning, men deraf en större del kan finnas oanvänd från det ena året till
det andra. Enligt de sedan år 1837 inom Boksluts- och Ekonomi-A fdelningen
förde specialer, hafva årsqvantiteterne af post- och skrifpapperssorterne
varierat emellan 309 och 366 Ris, och värdet deraf samt af lask- och omslags
papper uppgått på sätt som följer, nemligen: åren 1837 till 1975 R:dr
4 sk., 1838 till 1913 R:dr 16 sk., 1839 till 1577 R:dr 40 sk., 1840 till 2020
R:dr 32 sk., 1841 till 2199 R:dr 32 sk., 1842 till 2412 R:dr 8 sk. och 1843
lill 1980 R:dr. Om nu i betraktande tages, att ända till och med år 1842
ifrån hvilken lid serskilde papperssorter förfärdigas till en del tryckta documenter,
post- och skrifpapper jemväl användes till Depositions-Afdelningens
Attester och Invisningar, Cassa-Afdelningens Insätlningsbevis, Låne-Afdelningens
pantsedlar och qvittencer, till Rotlar, Anmaningsräkningar, Reversblanketter,
Polletter och Sedel-Contorets Afskrifningsbevis m. m., äfvensom till
alla böcker i skrifpapper format; att för dessa behof år 1842 åtgingo 102
Ris; att Bankens 4 CancellieExpeditioner samma år utqvitterade 66| Ris; så
befinnes att till alla öfriga behof åtgått omkring 170 Ris, en qvantitet, som
109
ej bör finnas öfverdrifven af någon, som är närmare bekant med omfånget af
Bankens rörelse.
Visserligen har, på sätt Herr Prosten Sandberg uppgifver, 1290 R:dr 30
sk. B:co år 1842 utgått för skrifpennor, nemligen för 1030 Bundtar å 24 sk.
med 515 R:dr och för 1752 bundtar ä 21 sk. 3 rst. per bundt med 775 R:dr
30 sk., men likväl bör härvid märkas, att den sednare af dessa poster utgör
hela årsbehofvet och att den förre deremot, såsom varande fyllnad i föregångne
årets lefverance, icke rätteligen kan anses tillhöra 1842 års omkostnader.
Då dessa 775 R:dr 30 sk. fördelas icke blott å Bankens 94 Ordinarie
Tjenstemän, enligt Staten, utan äfven på Verkets Extra Ordinarier, som då
utgjorde något öfver 50, hvilka sednare ock hafva behof af pennor till sedelskrifning
och annan tjenstgöring, belöper sig på en hvar 5 R:dr 8 sk. B:co
eller vida under hälften af hvad Herr Prosten Sandberg beräknat, eller 20
R:dr R:gs för hvardera, och ändock mindre om åtgången för Öfverstyrelsens
Herrar Ledamöter samt Banco-Utskolt och Revisorer tillägges.
Unclerstyreisen kan för öfrigt icke bestrida riktigheten af Herr Prosten
Sandbergs förmälan, att större och rikare Banker i andra länder förvaltas
val med fåtaligare personal; men ingen af dem lärer, efter hvad Understyrelseu
kunnat inhemta, drifva en så beskaffad Sedel- och Lånerörelse, som
den Svenska, hvilken utgifver lån å 2 R:dr och sedlar å så små valeurer
som 8, 12 och 16 sk. Under loppet af år 1843 t. ex. var antalet af utgifne
lån på guld och silfver 14,862 st. och hela lånesumman 403,066 R:dr, så att
hvarje lån per medium besteg sig tili endast 27 R:dr. Ett nära lika antal
lån liqvideras antingen contant eller genom omsättning och för omkring 1200
st. bland de förra blefvo panterne försålde på auclion till godtgörande af
Bankens fordran i capital, ränta och auctionsumgälder, hvarefter öfverskottet,
understundom bestigande sig till några runstycken eller skillingar, sedermera
i tio år skall hållas pantegarne tillhanda och således från det ena året lill
det andra bokföras och balanceras. Det rörelse-capital, Banken tillskapar
genom sedlarne å 16, 12 och 8 sk. valeur, uppgår till något öfver 2 millioner
R:dr eller 8 å 10 millioner stycken sedlar, hvilkas bibehållande i rörelsen
årligen kostar 30 å 40,000 R:dr Banko, oberäknadt aflöning till flere Tjenstemän,
som eljest voro obehöflige. Att förvaltningskostnaden vid desse och
andra dylika förhållanden måste blifva dyr, bör icke vara oväntadt. Hvad
serskildt beträffar det ovanligt höga belopp, hvartill dessa kostnader år 1841
uppg ingo eller 297,177 R:dr 22 sk. 2 rst. B:co, får Understyrelsen upplysa
dels att deruti inbegripas 7954 R:dr 27 sk. 9 rst. utgifter för Banco-Utskottet
110
odi Rikets Höglofl. Ständers samma år församlade Herrar Revisorer samt 4999
R:dr 28 sk 3 rst. för då fullbordade reparationer å Bancohusen, och dels att,
till följd af Verkets nya organisation, hela forrådet af papper lill skillingssedlarne,
motsvarande flere års behof och bokfördt till 59,457 R:dr 40 sk.
på en gång öfverlemnades till Sedel-Contoret och ingick i Sedellillvei kningskostnaden
för det året, hvarigenom ock denne bestiger sig lill icke mindre
än 110,000 R:dr eller utöfver en tredjedel af hela förvaltningskostnaden
297,177 R:dr 22 sk. 2 rst. B:co.
Om den af Herr Prosten Sandberg anmärkte åtgärden att contra hera örn
förfärdigandet af 740 trälårar med jernband och lås, som skulle kosta 9 ä
10,000 R:dr och vara ämnade att deruti förvara Bankens Metalliska Valuta,
torde Herrar Fullmägtige, som i detta afseende radlort sig med Rikets sist
församlade Sländers BancoUtskott, bäst vara i tillfälle alt meddela nödige
upplysningar, hälst Under'Styrelsen icke eger annan olliciel kännedom om ämnet,
än sorn innefattas uti Understyrelsens Memorial af den 6 November och
den 24 December 1841, dels om användbarheten af 2:ne modellskåp till förvarande
deruti af Bankens redbarheter, och dels med uppgift huru stort antal
af de dertill afsedde skåp, Understyrelsen ansåg erforderligt för inpackning
af Bankens sedlar, sedelblanketter, säkerhetshandlingar och alla de böcker,
som äro oundgängligen nödvändige för skötande af Bankens dagliga rörelse.
Hvad slutligen beträffar Herr Prosten Sandbergs anmärkning om Bankens
många Stater; så enär, på sätt Herr Prosten äfven medgifver, Rikets
Höglofl. Ständer sjelfve godkänt och antagit berörde Stater och sådant skett
efter noggrann pröfning och öfvervägande, lärer något utlåtande derom icke
vara erforderligt.
Remisshandlingen varder härhos i ödmjukhet återställd. Stockholm den
20 Mars 1844.
G. A. BRAKEL. N. R. KRUSE. C. NETHERWOOD.
S. GRAPENGIESSER. A. QVISTBERG.
L. S.
A. Kolmodin.
Med infordradt utlåtande öfver åtskillige af Herr Prosten Sandberg hos Rikets Höglofl. Ständers
sist församlade Herrar Revisorer framställde anmärkningar, rörande Bankens förvaltningskostnader.
Till Rikets Högloflige Stander.
Öfver de anmärkningar mot förvaltningen vid Tumba Pappersbruk, under
åren 1841 ocb 1842, som blifvit framställde dels af Herrar Revisorer, dels
i ett Revisionsberättelsen bifogadt utlåtande af Herr Prosten Sandberg, hafva
förklaringar afgifvits af de under tiden Inspekterande Fullmägtige, i afseende
på dem tillhörande åligganden, och af Bruksförvaltaren, hvilka bär under
Litt. A. och B. bifogas.
Beträffande de förslag, Herr Prosten Sandberg ansett Herrar Revisorer
böra underställa Rikets Ständer, få Fullmägtige serskildt yttra sig vid afgifvande
till blifvande Banco-Utskott af den i Reglementet föreskrifna berättelse,
rörande förvaltningen af Tumba Bruk. Stockholm den 4 Juli 1844.
C. F. HORN.
M. C. BERGVALL.
N. SANDBLAD.
JOH. OLSSON.
AUG. v. HARTMANSDORFF.
ABR. Z. PETTERSSON.
FRANS SCHARTAU.
BERNHARD ROSENBLAD
C. NORMAN.
G. B. APPELQVIST.
C. O. Ossbahr.
Med utlåtande öfver Herrar' Revisorers anmärkningar, angående förvaltningen af Tumba
Pappersbruk.
Litt. A.
Till Fullmäktige i Rikets Stämlers Bank.
Af Rikets sednast församlade Revisorer hafva några anmärkningar blifvit
gjorda, i afseende på fullgörandet af de Inspecterande Fullmägtigen vid Tumba
tillkommande åligganden under den tid, då denna befattning varit undertecknad
uppdragen. (Under de 2:ne år, hvars förvaltning blifvit af sednaste Revisorer
granskad, har befattningen att vara Inspecterande Fullmägtig öfver
Tumba varit uppdragen åt mig, Bernhard Rosenblad, från början af år 1841
till medlet af Juli samma år, samt från den 9 April 1842 till samma års
slut, med undantag af en kort tid under Juli oell Augusti månader sistnämnde
år, då detta uppdrag var öfvertaget af Herr Landshöfdingen Grefve
Horn, samt åt Herr Presidenten von Hartmansdorff' från medlet af Julii 1841
till den 9 April 1842). De gjorda anmärkningarne äro följande:
l:o ”Ehuru 232 §. i 1841 års Bancoreglemente stadgar, att Inspecterande
Fullmägtigen skall under början af sista qvartalet hvart år, i samråd med
Tumba Bruksförvaltare och Pappersmästare, uppgöra förslag till så väl arbetsplan,
som utgifts- och inkomstberäkning för följande året, hvilka förslag
till Banco-Fullmägtiges pröfning och stadfästelse öfverlemuas, har likväl, så
vidt af handlingarne kunnat inhemtas, någon sådan arbetsplan, hvarken för
113
”år 1841 eller för år 1842 blifvit afgifven; i följd hvaraf ock de veckorapporter
öfver papperstillverkningens fortgång, som Bruksförvaltaren skall,
”enligt Reglementets 236 §., till Banco-Styrelsen aflemna, icke varit å någon
”förut, behörigen faststäld beräkning af arbete, utgift och inkomst beräknade.”
För att med någon säkerhet kunna uprätta ett sådant förslag, är det
nödigt, att äfvenledes med någon säkerhet kunna beräkna, hvilka tillverkningar,
sorn komma i fråga att vid Tumba under ett ifrågavarande år ega
rum; och detta har vid begge de anmärkta lidpunkterne icke varit möjligt.
Vid 1840 års Riksdag väcktes, såsom allmänt bekant är, fråga om förändring
af myntenheten, och Banco-Utskottet föreslog i stället för den nu varande
myntenhelen af en Riksdaler Banco en ny, motsvarande en Riksdaler
Riksgäld. En följd af detta förslags antagande bade blifvit, att de fleste
formar vid Tumba måst omgöras, alt förråden af sedlar, efter gamla formulären,
blifvit obrukbara och att en tillverkning efter nya måst företagas.
Då denna vigtiga fråga vid den tid, förslag till arbetsplan för år 1841
skulle upprättas befann sig i den ställning, att Rikets Ständer bifallit den
föreslagne förändringen, men Konungen ännu icke fattat sitt beslut, kunde,
under dessa förhållanden, ingen arbetsplan för år 1841 med någon ändamålsenlighet
uprättas.
2:o ”Då en del af de Tumba Hufvudbok åtföljande verilicationer funnits
”försedd med Inspecterande Fullmägligens godkännande underskrift och ä
”en annan del åter är tecknadt endast, att räkningen blifvit för samma Full
”mägtig
upvist eller företedd, men, efter Revisorernes tanka, Inspectörens
”påskrift i detta hänseende måste åsyfta att lian ikläder sig ansvar för ut”giftens
behörighet; anse Revisorerne ifrågavarande påskrift böra vara af
”likartad beskaffenhet och föreslå alt dervid må begagnas ordet ”godkännes.”
Först får undertecknad uplysa, all den egentliga granskningen af ziffrans
behörighet i hänseende till de utgifter, som vid Tumba förekomma,
tillhör Bankens Controll- och Revisions-Afdelning der såväl Estrad af hvarje
månads Gassa räkning med tillhörande verificationer, som, efter fulländadt
bokslut, Hufvudboken i dess hela vidd, undergå granskning. (Se Ordnings
stadgan för de serskildta Afdelningarne inom Banco-Verket sidcl. 185, 186,
197). Afsigten med den Inspecterande Fullmägtigen i vissa fall ålagda
skyldighet att påteckna verificationer kan ingalunda vara att på honom från
Bruksförvaltaren öfverflytta ansvars- och redovisningsskyldigheten för de utgifter,
hvarå räkningen finnes försedd med ifrågavarande Fullmägligs på
Revisorernes
Berätt. ang. Bankoverket. 15
114
skrift. §. 237 i Banco-Reglementet stadgar, att datum af dea resolution,
hvarpå någon uphandling eller utgift sig grundar, skall antecknas å hvar
och en bland Cassa-verificationerne befintlig räkning, och således får ingen
utgift äga rum, utan att den grundar sig på en Resolution. Men det oaktadt
upräknar samma Reglemente i §. 228, bland Bruksförvaltarens åligganden,
”att ansvara för den ekonomiska förvaltningen och redovisa för alla inkomster
och utgifter af Tumba Bruks- och Landtegendom med tillhörighe”ter.
” Afsigten med ilen Inspecterande Fullmägtigens åliggande att ”påteckna”
vissa verificationer, upplyses bäst af sjelfva det stadgande, hvarpå
denna skyldighet grundar sig, nemligen i 12 §. af Inslructionen för Bruksförvaltaren
af den 20 September 1827 (stadfästad af Banco-Utskottet vid
Riksdagen 1828 —1830) och af följande innehåll:
”Ingen uphandling af betydenhet må ske utan efter anmälan till Banco”Stvreisen
samt med dess bifall. Till verkställande af mindre och tillfälliga
”upköp eller utbetalningar, bör förvaltaren begära tillstånd af den Banco”Fullmägtig,
som har speciella inseendet öfver Bruket.”
För alla utbetalningar skall finnas behörig verification samt å denna
finnas påtecknad den resolutionsdatum, som desamma anbefaller, eller ock
den ofvannämnde Banco-Fullmägtigens egenhändiga påskrift. ”Häraf synes
”tydligt att denna påskrift endast åsyftar att ersätta saknaden af Fullmägti”ges
resolution, antingen för anskaffandet af effecter och varor af mindre
O : ö
”qvantiteter eller obetydligt värde/’ hvilket anskaffande, enligt 3:dje mornelitet
i §. 237, blifvit öfverlåtet lill Banco-Styrelsen, eller vid andra tillfällen,
då Fullmägtige på Inspecterande Fullmägtigen öfverlåtet deras resolutionsrätt.
Men uti intetdera fallet hafva de kunnat på honom öfverflytta den
ansvarsskyldighet för utgiftens behörighet, hvilken enligt författningarna
åligger Bruksförvaltaren.
Då någon räkning eller annan verification för bestridd utgift blifvit för
Inspecterande Fullmägtigen upvisad till erhållande af hans påskrift, bar undertecknad
Rosenblad vanligen tecknat ordet "godkännes/’ då han befunnit
sig i stånd att för utgiftens ”behörighet” i dess hela vidd ikläda sig moralisk
ansvarighet. Men ofta förekomma utgifter, der den härföre nödiga kännedom
af alla förhållanden är omöjlig lör Inspecterande Fullmägtigen att ega,
men der likväl han ej genom nekande af sin påskrift kan hämma brukslörvaltnineens
orubbade °åny eller neka Bruksförvaltaren den tillit till dennes
O O O
upgifter, hvilket förtroendet af det updrag, Förvaltaren erhållit fordrar.
Om t. ex. för ett arbete, icke tillhörande elen egentliga papperstillverknin
-
115 i
gen, 2 eller 3 dagsverken erfordrats, om dessa möjligen kunna erhållits för
4 sk., bättre pris, om en fora af ett lass tegel blifvit betald några skilling
mer, än hvad den kanhända vid samma tid kunnat erhållas för, eller en
räkning å några lampor är för dryg, det kan svårligen den i Slockholm vistande
Inspecterande Fullmägtigen bedömma, och dessa utgifter kunna sällan
upskjutas till dess han hunnit i detta hänseende vinna nödig kännedom.
Vid dylika tillfällen har formlen för påteckningen å den upvisade verificationen
varit ’’upvist’’ eller ”företedd/ antydande att Inspecterande Fullmägtigen
icke funnit något mot den ifrågavarande utgiftsposten att anmärka.
Då dessa begge olika formler för påteckning verkligen innebära ett antydande
af olika skäl till densammas meddelande, nemligen, att man i ena
fallet ”godkändt” utgiften och att man i det andra icke funnit sig befogad
att emot den göra någon anmärkning, så anser undertecknad Rosenblad skäl
saknas för deras utbyte mot en enda.
En annan fråga är om icke, då Inspecterande Fullmägtigens påskrift å
verificationerne för en mängd smärre, vanligen redan bestridde utgifter, är
endast en formalitet, emedan han svårligen kan densamma förvägra, denna
formalitet kunde upliöra och Bruksförvaltaren berättigas att inom en viss
bestämd totalsumma, dock med fortfarande ansvarighet för utgiftens tillbörlighet,
få använda de erforderlige medlen, utan behof af en sådan påteckning.
I afseende på den kostnad, som undertecknad Rosenblads besök vid
Tumba, under åren 1841 och 1842, förorsakat Bruks-Cassan, anförer Herr
Prosten Sandberg i dess, Revisions Berättelsen vidfogade, serskildta anförande
följande:
”Ibland annat inhemtas af dessa räkningar att Herr Kammarherren
”Rosenblad båda åren 1841 och 1842 uppehållit sig på Tumba 2:ne dagar
”näst före samtlige Herrar Fullmägtiges ditresa, jag säger derföre icke att
”det skett för att rangera om dessa Herrars emottagande, ehuru det kunde
”så tyckas. Man tycker sig ock finna, att Herr Presidenten von Harlmans”dorffs
2:ne besök på Tumba, såsom Inspecterande Fuilmägtig, utan betjent,
”har kostat Bruket tillsammans 4 R:dr, men att lika många eller 2:ne be”sök
af Herr Kammarherren Rosenblad, i enahanda egenskap, med betjent,
'kostat 14 R:dr eller 3^ gång mera”
Banco-Reglementets 239 §. stadgar, att ”sedan bokslutet för det föregående
året blifvit upgjordt, sammanträda Banco-Fullmägtige, såväl för
”att taga närmare kännedom af förra årets förvaltning, som ock att tillse
”byggnaders och machineriers tillstånd m. m.; börandes dervid berättelser
116
”af Inspecterande Fullmägtigen för förvaltningen i dess helhet, samt af Förvaltaren
och Pappersmästaren för hvarderas detalj afgifvas, om bruksdrif”ten
under näslförflutna året, uplysande orsakerne till möjligen inträffande
”afvikelser från de upgjorda förslagen.”
Detta reglementets bud torde uplysa, hvarföre undertecknad Rosenblad,
som vid sammanträdena åren 1841 och 1842 var Inspecterande Fullmägtig,
hvardera året tillbragt de begge nästföregående dagarne på Tumba. Herr
Prosten har fästat upmärksamhet dervid, att jag vid de ifrågavarande bägge
besöken medfört betjent. Orsaken var, att min helsås då lidande tillstånd
icke tillät mig att under flere dagar umbära biträde af en sådan.
Att foga anstalt om kosthållning för de personer, som i Brukets ärenden
komma till Tumba, har ofta för Fullmägtige utgjort ett föremål för
svårighet och bekymmer. Antalet är för ringa, att för deras skuld en
värdshushållning kunde finnas lönande, och närmaste värdshus är på i mils
afstånd. Att ålägga Bruksförvaltaren kosthållningen såsom en skyldighet,
eller utan ersättning, låter sig icke göra. Man har derföre sökt frivilligt
med honom upgöra öfverenskommelse om öfvertagande af en dylik förpligtelse.
Den nu gällande är upgjord den 3 April 1835 och om än prisen
(2 R:dr B:co om dagen och 32 sk. för nattqvarter för en s. k. bättre per
son,
1 R:dr 16 sk. om dagen och 24 sk. för nattqvarter för en handtverkare,
och 32 sk. om dagen och 8 sk. för nattqvarter för en betjent) kunna tyckas
dryga, så då likväl kostnaden att sätta sig i ställning att kunna emottaga
och i flera dygn herbergera flera personer, icke ersättes af den betalning,
sorn kan påräknas och som enligt här under Lit. aa och bb bifogade
utskrifter af räkningarne för åren 1841 och 1842 för hela det förstnämnda
upgick till R:dr 61: 24 sk. och för det andra till R:dr 89: 8 sk., hafva Fullmägtige
endast med möda kunnat förmå Bruksförvaltarne att med detta åtagande
fortfara.
Ehuru icke tillhörande Inspecterande Fullmägligens redovisningsskyldighet,
anser jag mig böra uplysa, att orsaken till det anmärkta besöket år 1841
vid Tu mba al Banco-Commissarierne Brakel och Bergman samt Notarien
Ryberg hvilket föranledt en kostnad af 55 R:dr B:co för kosthåll, varit
deras åliggande att öfvervara formning af sedlar å större valeurer, hvilket,
enligt gällande föreskrifter, alltid måste verkställas i närvaro af en C.ommis
-
117
sane och en annan tjensteman i Sedel-Contoret, hvilket också i den af sednaste
Revisorer granskade räkning öfver kosthållet för 1842 finnes uttryckligen
anförd t.
BERNHARD ROSENBLAD.
I anledning af Herrar Revisorers anmärkningar i de delar, som beträffa
undertecknad von Hartmansdorff, får han meddela följande uplysningar:
l:o Rörande arbetsplanens uteblifvande för år 1842:
Rikets Ständer hade vid den 1841 slutade Riksdagen hos Kongl. Maj:t
föreslagit, att Chartte Sigilla tas papper måtte för framtiden tillverkas vid
Tumba, och Banco-Fullmägtige, som deröfver blifvit hörde, hade i underdånighet
upgifvit, under hvilka vilkor och på hvad sätt en sådan tillverkning
skulle, till ernående af de ändamål, Rikets Ständer åsyftat, kunna af
Banken öfvertagas. I fall nådigt bifall till det gjorda förslaget följt, hade
en högst betydd lig del af Tumba arbetskraft under år 1842 måst egnas åt
denna tillverkning, men först den 16 December 1841, d. v. s. mer än 2 månader
efter den lid, då arbetsplanen bordt uprättas, eihöllö Fullmägtige del
af Kongl. Maj:ts i ämnet fattade Nådiga beslut.
2:o Angående olikheten i påskrifterne å ulgifts-räkningarne för Tumba
Bruk:
Då jag, under Herr Kammarherren Rosenblads frånvaro år 1841, emottog
inseendet öfver Tumba Bruk, skedde det endast på obestämd tid ocb
under förväntan från den ena månaden till den andra, att blifva derifrån
befriad. Under en så till fä Ilie: befattning och då utväg att rådföra mig med
D O D O
företrädaren, i anseende till hans vistande utrikes, saknades, ansåg jag rådIigast
att rätta mig efter hans föresyn och att vidtaga så få förändringar,
som möjligt. I enlighet med denna regel, gjordes äfven på utgiftsräkningarne
bägge slagen af påskrifter. I början begagnades mest ordet "'godkännes.
” Men då iag, ju längre ju mera insåg att den Inspecterande Fullmägligens
åtgärd ej kunde, af grunder, dem Herr Kammarherren Rosenblad
redan framställt, vara någon annan, än att tillåta verkställigheten af de
utbetalningar, mot hvilkas behörighet ingen skälig anmärkning förekom: så
och emedan ordet godkännes kunde synas innebära ej mindre en pröfning
af pris och behof, hvilken ofta var mig för ögonblicket ogörlig, än ett
118
förtidigt gillande äfven till ziffran af en ogranskad räkning, och i båda fallen
medföra åtagande af större ansvar, än författningarne fordrade, fann
jag riktigast att, under fortsättningen af min tillsyn, begagna orden upvisad
eller företedd, såsom påskrift å räkningarne.
AUG. von HARTMA1MSDORFF.
119
Afskrift.
Bilaga Lit. aa.
Enligt resolution aj d. 3 April 1835 och d. 10 Maj 1838, har underteknad
godt gjort sig för kosthållning och nattqvarter åt nedanskrefne:
GO
4-
*-*
J a n.
14-24
An.
Bokbindaren Kjellberg, för klistring af påsar, m.m.
3:ne dagars kosthållning å 1: 16 4: —
3:ne nattqvarter å 24 1: 24
7 dag:s kosthållning o. nattqvarter å 32 sk. 4: 32
10
8
Mars
24-28
99
Kakelugnsm. Sundin, för reparation af kakelugnar,
3:ne dagars kosthållning å 1: 16 4: —
3:ne nattqvarter å 24 1: 24
1 dags kosthållning och nattqvarter — 32
6
8
Maj
22-23
99
Kammarherrn Rosenblad med betjent
2:ne dagrs kosthållning och nattqv. ä 3: 24 .
7
Au g.
4-9
99
Banco-Commissarien Brakel och Notarien Fineld,
för controll af tillverkning af blanketter för
valeuren 500.
3:ne dag:s kosthållning o. nattqv. å 5: 16. 16: —
2:ne D:o D:o å 3: 6: —
22
14
99
Presidenten von Hartmansdorff
2
19-29
99
Bokbind. Kjellberg, för skärning af postpapper m.m.
3:ne dagrs kosthållning o. nattqv. å 1:40. 5:24
8 dagars D:o D:o å 32. 5: 16
10
40
Sept.
16
>»
Skolmästaren Rydström, på profläsning . . .
1
16
17
99
Presidenten von Hartmansdorff . . .
2
—
—
Summa B:co R:dr
61
24
—
T u m b a dea 31 Dec. 1841. Q vitteras.
J. Bagge.
D:bts Rese- ocli Tractaments-C:to Fol. 100.
C:dls Cassa-Conto Fol. 41.
120
Afskrift.
Bilaga Lit. bb.
Enligt resolution af cl. 3 April 1835 och d. 10 Maj 1838, har underteknad
god t gjort sig för kosthållning och nattqvarter ät nedanskrefne:
1842
Febr.
17-27
An.
Bokbind.Kjellberg, för skärning af Postpapper m.m.
3:ne dag:s kosthållning o. nattqv. å 1: 40. 5: 24
7 D:o D:o å 32. 4: 32
10
8
—
Juni
7-8
99
Kammarherrn Rosenblad med betjent:
2:ne dag:s kosthållning och nattqv. å 3: 24.
7
—
—
Juni
26}
99
Banco-Commissarierne Brakel och Bergman samt
Juli
12/
Notarien Ryberg,
3:ne dag:s kosthållning o. nattqv. å 5:16. 16: —
13 D:o D:o å 3: 39: —
55
—
10-11
99
Smeden Alfvin; för dess engagement vid Tumba
2:ne dag:s kosthållning och nattqv. å 1: 40 .
3
32
—
Aug.
29
99
Kamererarne Ygberg och Gråberg, i anledning
af Charlas Sigi 1 latae beställning
4
—
—
Sept.
10
99
Mechanicus Wikström; för uppsättn. af Ilydr. Press
2
—
—
21
99
Kosthållning för Fabriqueur Dihlströms bud med
filtkläde
—
16
—
Oct.
7-9
99
Kammarherrn Rosenblad med betjent;
2:ne dag:s kosthållning och nattqv. å 3: 24. .
7
—
—
Summa B:co R:dr
89
"8
—
Tumba elen 31 Dec. 1842. Qvitleras.
J. Bagge.
D:bts Rese- och Tractaments-C:lo Fol. 108.
O.dts Cassa-Conto Fol. 44.
Till
Till Herrar Banco-Fullmäktige.
I anledning af infordradt yttrande öfver de af Herrar Revisorer, under
granskning af Tumba Bruks räkenskaper för åren 1841 och 1842, anmärkte
omständigheter, får jag ödmjukl. anföra följande:
Arbetsplan för år 1838 eller 1839 (jag kan nu icke med visshet påminna
mig hvilketdera året), blef af mig uppgjord och af Herrar Fullmäktige
faststäld, äfvenså har jag aflemnat en Tableau, af hvilken arbetsplanen för
år 1843 blef ett utdrag, men för de öfrige åren af den tid, jag innehaft förvaltningen
af Tumba, har, mig vetterligen, ingen åtgärd för uppgörande af
någon arbetsplan ägt rum.
Rapporterne hafva varit och äro af samma beskaffenhet, som före mitt
tillträde af förvaltningen; skulle någon ändring deruti anses vara af behofvet
påkallad, utber jag mig ödmjukeligen att för desamma erhålla ett formulär.
På Herrar Fullmäktiges befallning, har jag redan förlidet år lemnat en
utredning af de orsaker, som föranledt att Tumba Bruk de sednare åren
gått med förlust.
Revisorernes Berätt. ang. Bancoverket.
122
Då Herrar Revisorer icke uppgifvit hvilka af de vid Tumba tillverkade
papperssorter, som i priset öfverstiga de bästa utländska för likartade behof
tillverkade, har jag svårt att öfver denna anmärkning mig yttra.
Jag lemnar derhän i hvad mån det på Tumba kan tillämpas ”alt in”dustri-inrättningar,
som tillhöra det allmänna och genom dess Ombud för’’valtas,
vanligen lemna föga behållning, emedan de sakna den drifkraft,
’’som ligger i enskildta intresset och den sporre hvarmed detta äggas till
”verksamhet’*, men säkert är att Tumba Bruk i jemförelse med andra är
ovanligt onereradt, så väl i afseende på Kronoutlagor, afgifter till Presterskapet
samt öfrige allmänna omkostnader, som i afseende på Brukets enskildta
omkostnader för hälsovård, fattigvård och pensioner, resor och traktamenten
m. fl.; hvartill kommer, att de för all papperstillverkning vid Tumba
nödige kontroller motverka den drift i arbetet, som vid ett enskildt Bruk,
der tillverkningen kan få en ohejdad fart, står alt vinna.
Hvad angår ”förfärdigande af andra papperssorter än sedelpapper,
”sorn med förmån kunna afyttras”, har jag icke kunnat sätta andra i verket,
än de, som af vederbörande blifvit anbefallde eller tillåtne.
Så länge Tumba icke har någon ordentlig försäljning, lärer icke heller
någon afsättning af andre sorter än de beställde vara att påräkna.
Mig vetterligen har under sednare åren någon klagan icke försports öfver
Tumba Bruks tillverkningar ”i anseende tili någon ojemnhet i qvaliteten
”och saknad full likstämmighet med företedde prof”, och då Herr Revisorer
icke heller kunnat angifva att någon sådan ägt rum, lärer i detta afseende
icke vara anledning till anmärkning.
Att utgifter för extra biträden vid Tumba varit, ”i förhållande till dem
”vid andra pappersbruk inom riket, bögst betydliga” kan jag, åtminstone för
min del icke finna, och tror, att i det följande, motsatsen skall ådagaläggas.
Nödvändigheten och ändamålsenligheten af de, under båda revisionsåren
verkställde reparations-och nybyggnadsarbeten, har af Herrar Revisorer icke
ens blifvit satt i fråga; deremot tyckes som skulle de öfver hufvud anse
dessa arbeten obetydliga, emot den för dem under båda åren tillsammans
använde summa af 13,877 R:dr. Jag tar mig friheten härvid hänvisa till
de af mig vid Herrar Fullmäktiges sammanträden på Tumba för åren 1841
och 1842 aflemnade berättelser, hvaraf det skall synas, att största delen af
dessa arbeten varit till sin natur både vidlyftiga och dyrbara, och tror, att
om Herrar Revisorer behagat om dem taga någon närmare kännedom, skulle
deras omdöme deröfver snarare blifvit gillande än förkastande. Af de
123
för dessa arbeten inköpte effecter kostar varmrörsledningen af tackjern i blotta
inköpet, likväl med tillagd forlön, R:dr 1,376: 35. 2. och Hydrauliska
Pack-pressen likaledes 1,797 R:dr utom de kostnader, uppsättningen föranledt;
allenast dessa båda poster sammanlagda närma sig till ^:del af den anförda
totala kostnadssumman. Brukets eget folk har härvid blifvit användt,
så vidt sig göra låtit, ingen främmande handtverkare anlitad, till och med
för sådane arbeten, som vanligtvis måste af dylika verkställas, hvarpå må
såsom exempel anföras, att ångrörsledningen af koppar blifvit här förfärdigad,
utan biträde af kopparslagare, att tackjernsvarmrören samt för öfrigt hela
värmnings- och koknings-systemet i båda Bruken blifvit uppsatt med
Brukets eget folk, hvaribland flere, som egentligen höra till papperstillverkningen.
Jag hemställer till sak-kunniges bedömmande i hvad mån alla dessa arbeten
blifvit dyrare, om man för dem nödgats anlita biträde af byggmästare
eller mechanici, för hvilket ingen kostnad här blifvit påförd, utan har
jag, af nit för verket, sjelf ledt och haft tillsyn öfver alltsammans, oaktadt
detta icke kunde vara någon mig, såsom Förvaltare, åliggande skyldighet,
Och jag förmodar att utgifterne för dylika extra biträden vid andra Pappersbruk
inom riket, i sjelfva verket äro högst betydliga i förhållande till dem
vid Tumba.
Det serskildt omnämnde staketet står en stor del på kanten af en murad
damm, hvarvid sträfvorne äro utsatte i vattnet, samt till en annan del
på kanten af en hög stenmur med sträfning ifrån den nedanför muren liggande
plan. Man behöfver för öfrigt blott se detsamma för att finna, att
kostnaden derför måste varit vida större än för ett vanligt trädgårds-staket,
som uppsattes på släta marken.
Att, såsom Herrar Revisorer tyckas hafva önskat, bedrifva alla dessa
arbeten endast med pappersarbetare, lärer väl ingen kunna påstå hafva
varit lämpligt.
I anmärkningarne antages att Bruket har 5 ordinarie aflönade formare
samt att, på grund häraf, antalet af formningsdagar efter vanlig beräkning
borde uppgå till 1500. Bruket är icke anlagt för mera än 4 Kypar, och
skulle än dessa kunna hållas i gång alla arbetsdagar i året, så blefve häraf
likväl icke mera än 1200 formningsdagar. Men det är icke nog med blotta
möjligheten att forma papperet, man skall äfven hafva materie dertill,
och det låter sig icke göra att hålla valsarne så jemt i gång, att arbetet
vid alla kyparne oafbrutet hela året om kan bedrilvas. Rudimateriernes
lörberedning skulle icke heller med den vid Tumba för sådant ändamål be
-
124
fintlige personal, kunna medhinnas. Likaså skall papperet sedermera göras
färdigt och Bruket eger icke så stor arbetsstyrka, att den kan bestrida färdiggöringen
af papper efter oafbrutet arbete vid alla 4 kyparne, utan emellanåt
måste ovilkorligen formningen inställas och formlagen biträda vid papperets
färdiggöring.
För öfrigt tager jag mig friheten anmärka, att det antagande, som Herrar
Revisorer lagt till grund för sin beräkning af 1500 formningsdagar, eller
70 ä 80 procent mera än hvad som billigt vis kan fordras, nemi. att Bruket
eger 5 ordinarie aflönade formare, i sjelfva verket icke äger rum, ty Bruket
har, under de båda ifrågavarande revisionsåren samt sedermera, icke
baft mera än fyra formare.
Med kunskap om huru vid andra Pappersbruk inom riket tillgår, lärer
icke kunna klandras, att, för hvad Herrar Revisorer behagat kalla extra
formning, blifvit utbetaldt år 1841 R:dr 517: 44 samt år 1842 R:dr 694;
4 sk. enär förhållandet verkligen är sådant, att vid andra Bruk betalning för
den såkallade extra formningen, eller för öfverarbete i verkstaden, uppgår
till öfver hufvud 40 å 50 procent af hvad som belöper sig på ordinarie
formningen eller dagsarbetet.
Till extra papersarbetaren Rosinius har under år 1841 blifvit utbetaldt
177f R:dr samt under år 1842: R:dr 4^. Rosinius hade åtagit sig
alt för Brukets räkning samla lump och förbehållit sig att på de mellantider,
som han icke kunde för lumpsamling använda, kunna påräkna sysselsättning
vid Bruket, emot bestämd dagspenning. Detta förhållande är angifvet
i den på hvar och en af Rosinii qvittencer åberopade resolution.
Efter hemkomsten vintern 1840 var lian sjuklig, så att han ej vågade åter
begifva sig ut på lumpsamling, hvilket fortfor till början af år 1842, dä
han dog. Rosinius hade förut i flera år oafbrutet arbete vid Tumba, såsom
formare.
De klandrade resekostnaderne för brukets betjening bestå i följande:
1841 gjorde Förvaltaren för brukets räkning en resa till Forssbacka
Bruk 40| mil, för hvilken kostnaden uppgick till inalles 47 R:dr 30 sk. I
den på reseräkningen åberopade resolution upplyses, att detta var för afsyning
af de förutnämnde tackjernsvarmrören, hvilken besigtning lefverantören
i kontraktet med Herrar Fullmägtige förbehållit sig måtte ske på stället,
utan någon kostnad för honom.
År 1842 gjorde Bruks-Skrifvaren för brukets räkning en resa till Sigtuna,
Upsala, Sala, Westerås, Köping, Arboga och Enköping, hvilken medtog
125
6 dagar och kostade inalles R:dr 46: 32. På räkningen anföres, att resan
skett för tillvägabringande af öfverenskommelse, angående lefverering af lump
och den på densamma åberopade resolution upplyser, att Herrar Fullmäktige
gifvit Förvaltaren eller Bruks-Skrifvaren detta uppdrag.
Huruvida Bruksbetjeningen i sjelfva verket kan åläggas att göra dylika
resor, lemnäs derhän, men billigt tyckes vara att de åtminstone böra hafva
ersättning för deras dervid hafde kostnader, hvilka vid de nu ifrågavarande
tillfällena ingalunda kunna anses öfverdrifna.
De 2:ne Hästarne som i inköp kostade 466f R:dr B:co eller i Riksgälds
700 R:dr, köptes i Hedemora och uppgick kostnaden för deras transport hit
till 7 R:dr 32 sk. B:co. Ingen af Herrar Revisorer har sett dessa hästar.
Angående orsaken, hvarföre jordbruket icke ger någon afkastning, lärer
vara öfverflödigt att bär inför Herrar Fullmäktige anföra något, då detta ämne
så mångå gånger tillförene varit afhandladt. För jordbruket hålles icke
något serskildt folk eller dragare, derföre måste erforderlige arbetsbiträden
och körslor legas, ty med brukets dragare medhinnes icke, hvad som mäste
köras för deras eget behof. Det är icke vid Tumba på samma sätt som i
allmänhet vid jernbruk, der körslorne besörjas af kolare, torpare, o. s. v.,
som dertill använda ett betydligt antal hästar, utan att sådant under rubrik
af legde körslor, ingår i räkenskaperne. Äfven jordbruket tyckas Herrar
Revisorer önska bedrifvet med Pappersmakare.
Linets och linblånornas häckling och rengöring är dyr, och har jag ofta
nog tagit mig friheten att härpå fästa Inspecterande Fullmäktigens uppmärksamhet.
Vid början af mitt tillträde till Förvaltningen erhölls en lefverans
häcklad Hampa från Herrar Gibson & Keiller i Götheborg, af sådan
beskaffenhet, att den utan någon föregående handläggning kunde förbrukas;
den som sedermera derifrån erhölls mäste omhäcklas, Hampan kostade 7^
R:dr B:co p:r pund och det blef då större uträkning alt begagna lin för 4
R:dr 32 sk. å 5 R:dr 16 sk. pundet; men kunde hampa åter fås af samma
goda beskaffenhet, som tillförene, så vore det visserligen vida förmånligare
att begagna denna än lin, ehuru papperet efter det sednare blir bättre.
Att jemföra denna skäcktning och häckling, som behöfves för dessa rudimateriers
användande till papper, med hvad som erfordras för att kunna nyttja
dem till spånad, går icke an, ty om ett eller annat skäf blifver qvarsittande,
bortgår det vanligtvis vid garnets vidare behandling, men förblifver i
papperet, der det icke allenast skämmer utseendet, utan skadar de för sedJarnes
tryckning använde typer. Det begagnade linet är icke af vanlig be
-
126
skaffenhet, utan har efter häckling lemnat 12, 14 och ända till 16 marker
tåg på pundet och kan derföre icke för lägsta pris erhållas. Försök gjordes
med ett parti af 140 LU. från Herrar Dugge & Settervall ä 4 R:dr och
ett annat med 40 LU. från Linkramhandlaren N. Liedbeck å 4i R:dr, men
båda dessa linsorter belunnos alldeles otjenlige, enär ingen knippa lemnade
hälften tågor, men knippor funnos, som ej lemnade mer än 5 Ä tågor på
LU:ÅeL Oaktadt detta parti är inne uli det, som af Herrar Revisorer anföres,
har dock medel-resultatet blifvit sådant, att 298 LU. 7 U tågor erhållits
emot 259 LU. 5^ U. blånor.
Linhäcklingen är ställd på beting, så att visst antal dagar beräknas på
pundet erhållne tågor, och har detta beting, till följe af erhållen större öfning,
förlidet år kunnat något nedsättas.
Vid Herrar Revisorers berättelse är fogadt ett Utdrag af Herrar Revisores
Protocoll, innefattande ett af Herr Prosten Sandberg afgifvit anförande,
om, bland annat, hushållningen vid Tumba Bruk. Öfver de delar af
samma anförande, som kunna anses tillhöra min förklaring, får jag härmed
äran afgifva följande yttrande:
Papperstillverkningen vid Tumba skiljer sig i många delar väsendtligen
från papperstillverkning i allmänhet, så väl i anseende till sjelfva papperssorterne,
af hvilka flera, som erfordra mindre vanliga rudimaterier och serskildt
inöfvade arbetare, äro af den beskaffenhet, att de vid andra bruk
svårligen kunna åstadkommas, som ock i följd af den vid Tumba oeftergifliga
kontroll för iakttagande hvaraf hvarje ark eller blankett måste vid de
hufvudsakligaste operaLionerne räknas och uppskrifvas och hvilket förutsätter
behofvet af fullkomlig pålitlig och större personal samt föranleder tidspillan,
oberäknadt den omedelbara inverkan på arbetsdriften, hvilken åtminstone
i någon mån måste blifva förlamad genom nödvändigheten att städse
hålla uppmärksamheten spänd för att undvika en balance, som svårligen sedermera
kan utredas. Af dessa nu i korthet antydde orsaker, hvartill skulle
kunna läggas ännu flera, synes, att hushållningen vid Tumba måste blifva
helt olika, emot den vid andra Pappersbruk, i hvad som rörer materialkostnad,
arbetarnes egenskaper och vilkor, samt serskilde omkostnader.
För den som icke har någon kännedom angående detta bruks egenheter,
skall det följaktligen icke saknas tillfälle till anmärkningar och hvilket sä
127
mycket mera mäste blifva händelsen, om denne derjemte är obekant med
icke allenast papperstillverkning i allmänhet utan ock hvilken Bruks-eller
Fabriks-rörelse som hälst; och att nöjaktigt kunna besvara anmärkningar af
denna natur, gränsar någon gång till det omöjliga.
Hade Herr Prosten Sandberg täckts göra sig mödan, alt, rörande omständigheter
mot hvilka han ansett sig äga skäl till anmärkning, taga någon
närmare kännedom, hvartill äfven tillfälle serskildt blef honom erbjudet,
så är det sannolikt, att dessa anmärkningar uteblifvit, i synnerhet som en
stor del röra förhållanden, hvilka varit föremål för granskning af föregående
Banco-Ulskott och Revisorer, som dervid icke funnit skäl till någon erinran.
Att vid Tumba någon gång begagnats extra arbetare, det vill säga, sådane,
som på obestämd tid emot dagspenning antagas och således icke ingå
ibland dem, som hafva ordinarie stat samt veckolön, bör icke anses anmärknings
värdt af den, som vet huru det tillgår på andra pappersbruk, der
gesäller komma och efter kort tids arbete gå ungefärligen på samma sätt
som hos städernes handtverksmästare. Hvad serskildt angår det som under
nu ifrågavarande revisionsåren 1841 och 1842 blifvit till extra arbetare utbetaldt,
får jag äran åberopa hvad jag här ofvan i förklaringen öfver Herrar
Revisorers lika beskaffade anmärkning anfört.
Under de båda revisionsåren har Tumba brukspersonal, utan undantag,
blifvet hållen till oafbrutet arbete och ingen har saknat tillräcklig sysselsättning;
till bevis hvarpå kan anföras, alt då pappers-reqvisitionerne varit få
och alla arbetarne icke erfordrats för papperstillverkningen, de som dertill
varit användbare begagnats i och för nödige reparations-samt andra arbeten.
Att Pappersarbetare i allmänhet ej äro slöjdkunnige eller duglige till hvad
arbete som hälst, torde likväl icke vara mera förvånande, än att det är sällsamt
finna en Skräddare som tillika är Smed. Men detta oansedt har Tumba,
i afseende på behofvet af främmande biträden, de sednare åren blifvit
ganska oberoende och jemförelsen med äldre räkenskaper skall utvisa att utgifterne
för sådane ändamål fordom varit betydligt större än nu.
Ehuru vedtrafning är ett arbete som kan förrättas af hvem som hälst,
har sådant likväl aldrig blifvit af Bruksarbetarne verkslälldt, utan har dertill
alltid blifvit legde, så väl karlar som qvinfolk från kringliggande Torpställen.
Föregående Herrar Revisorer hafva ej heller emot denna utgift
haft någonting att anmärka och förhållandet är, att, om 2 å 3000 famnar
ved skola kunna rymmas på Tumba Bruks vedgård, så måste den upptraf
-
128
vas till 12 ä 15 alnars höjd, hvilket naturligtvis fordrar mycket arbete.
Att under de veckor, vedkörningen pågår afställa papperstillverkningen, för
att kunna använda brukspersonalen till vedtrafning, skulle utan tvifvel lemnat
anledning till en rättvis anmärkning och, om än Brukets arbetare medhunnit
detta arbete på sina lediga stunder, hvilket dock är alldeles otänkbart,
synes det likväl ej med något sken af billighet kunna fordras, att de
skulle göra det för intet, eller för mindre än hvad som blifvit till de främmande
utbetaldt. Arbetarns tid är hans kapital, och om han ombedes förrätta
något på de stunder, han kan hafva lediga, sedan han fullgjort sitt dagsarbete,
äger lian rätt att derföre erhålla betalning, så att man icke en gång
kan begära, att han på denna tid piskar och dammar några hundra pappersfiltar,
utan att ersätta honom för de timmar han derpå användt.
Den princip för papperstillverkningen, som nu vill göras gällande, att
nemligen all ting, så vidt möjligt är, bör ställas på beting för styck, är äfven
vid Tumba af ålder tillämpad, men det har icke lyckats här mera än
vid andra pappersbruk, att få alla arbeten, utan undantag ställda på sådant
beting, utan ty värr finnas vid Tumba, såsom annorstädes, arbeten som
ovilkorligen måste betalas, efter den derpå använda tiden, d. v. s., ske för
dagspenning. Sådana arbeten äro: emottagning och upp vägning af Lump samt andra
rudimaterie!-; lumpens bykning, vallsning, blekning m. m. eller i allmänhet
pappersmassans beredning; rensning och piskning af blånor; papperets alhalning,
skiljning, skrapning, sortering, prässning, räkning och inpackningm. m.
Då Herr Prosten Sandberg gillar att arbeten ställas på beting, tyckes
det vara en motsägelse att ingenting bör beLalas för öfverarbete, ty i sådant
fall vore ju; betinget utan ändamål; och om man med en arbetare öfverenskommer
att han skall göra 9 ris papper på en dag, för hvilken hans
aflöning är 36 sk., men han i stället gör 11 ris, så bör han ju för sitt sålunda
verkställda öfverarbete af 2 ris, jemte sin ordinarie dagspenning,
ytterligare erhålla 8 sk. Hvad åter angår det arbete, som göres för dagspenning,
vore det äfven orätt, att ej emot serskild betalning mottaga de
timmar, som arbetarn kan förmå vara i verksamhet utöfver de för dagsarbetet.
bestämda, emedan allt öfverarbete, af hvad beskaffenhet som hälst är
en vinst för fabrikanten, då den uppkommande ökningen i tillverkningsbeloppet,
är befriad från allmänna omkostnader, hvilka måste utgå till lika
högt belopp för de ordinarie dagsarbetena, utan afseende derå om öfverarbete
äger rum eller ej. Också är det på alla pappersbruk vedertaget att
låta arbetarne göra så mycket, öfverarbete som de kunna medhinna, det må
nu vara ställe!t på beting för styck eller för timme.
Lumpsortering ingår icke, såsom Herr Prosten Sandberg föregifvit, bland
det under namn af öfverarbete på packkammarn upptagna (vid lumpsortering
kommer aldrig något öfverarbete i fråga), ty under titeln: ”öfverarbete
på packkammarn”, upptages allt sådant, som för papperstillverkningen blifvit
betaldt efter timme, d. v. s. alla förut upräknade arbeten, som icke äro
ställda på beting för styck; och har för sådant öfverarbete under år 1842
blifvit utbetaldte R:dr 1032: 5. 6. Herr Prosten Sandberg upgifver oriktigt
R:dr 1027: 9. 6. ocb bar för öfrigt ej lernnat något skäl, hvarföre han
anser summan för hög. De för arbetaren Segerberg anförde 124 timmar,
hafva icke, såsom Herr Prosten förmäler, blifvit använde på sortering af
papper, utan på lagning af varmrör samt hydrauliska prässarne, hvartill
han någon gång måst använda en del af natten.
Sotning af spiselrör har verkligen sedan många år tillbaka kostat 7 R:dr
B:ko i månaden (Resol. d. 30 Sept. 1830), utan att anmärkning öfver detta
utgiflsbelopp någonsin ägt rum. Då antalet af spiselrör i boningshus och
verkstäder vid Tumba under åren 1841 och 1842 uppgått till 52, af hvilka
47 sotades månadtligen, torde utgiften icke vara särdeles hög; och
möjligen hade 20 R:dr ulbelalte för kakelugns-pipors ränsning icke befunnits
så öfverdrifvet, om vid anmärkningen rörande kostnaden blifvit upplyst,
att antalet af de rensade kakelugnspiporne utgjorde 80 st., hvilket uttryckligen
anföres i den räkning, som under fol. 481 för år 1841 är såsom
verificalion åberopad, på det ställe der denna utgift i hnfvudboken förekommer.
Årliga beloppet af denna omkostnad är dessutom allenast 10 R:dr,
då man beräknar att för år 1842 någon utbetalning i och för ränsning af
kakelugnspipor icke ägt rum.
Herr Prosten har behagat anföra, att En messingsnyckelhängare blifvit
köpt för 12 R:dr, då likväl den under fol. 758 för år 1841 åberopade verification
uttryckligen upptager Fyra större nyckelhängare med Elfva krokar
i hvardera; hvilka nyckelhängare tillsammans utgöra en längd af 5 alnar.
Om det kunnat ådagaläggas att de körslor och foror, för hvilka lega
blifvit betald varit öfverflödiga, samt att de kunnat med Brukets egne dragare
medhinnas, hade anmärkning öfver denna utgift haft något skäl för sig.
Hvad serskildt gruskörningen beträffar, så har Tumba på sin lott större vägstycke
än något annat hemman i trakten och tillika ett vägstycke, som af
Reinsorernes Berätt. ang. Bancoverket. f 7
130
alla är dyrast att underhålla, detta må nu ske med Brukets egne eller med
legde dragare och dagsverken. Att utfodring för Dragare år 1842 kostat
R:dr 659: 22, eller, såsom Herr Prosten uttrycker sig, nära 1000 R:dr R:gs,
bör snarare anses ringa än för mycket, enär bruket icke äger tillräcklig betesmark
och i berörde summa dessutom efter markegångsvärde är påfördt,
hvad jordbruket till utfodringen bidragit.
Gigg, Giggkärra och hästtäcken, som af Herr Prosten omnämnas, blefvo
inköpte 1839, och denna utgift har utan anmärkning genomgått föregående
Revisorers granskning. Härvid torde jag icke böra lemna oanmärkt att
uti de af Herr Prosten uppgifne kostnaderne för Gigg och Giggkärra ingå
äfven den för nödige seldon till samma åkdon, för det förra 100 R:dr och
för det sednare 25 R:dr, med afdrag af hvilka summor, kostnaderne för åkdonen
icke framstå så betydliga, som uti anmärkningen är händelsen. Bruket
eger för öfrigt icke någre ”equipager”, så vida ej dertill skall räknas
arbets- och sten vagnar, slädar m. fl. körredskap.
Svårt torde det vara att kunna ålägga den som åker i Brukets ärenden
att hålla åkdon på egen bekostnad. Under den tid jag förestått förvaltningen
af Tumba, har jag i brukets angelägenheter måst göra resor till Stockholm,
öfver hufvud en gång hvarje vecka, hvarvid jag för det mesta varit
nödsakad att begagna eget åkdon och har lill och med ofta måst bestå åkdon
åt personer, som haft förrättningar vid Bruket, hvilket för mig medfört
icke obetydlig kostnad, utan att jag för densamma erhållit någon
ersättning.
Kostnaden för häckling af lin är visserligen dryg, men denne operation
erfordrar en särdeles noggrannhet och då den är ställd på ett beting,
som någon gång lemnat knapp, men aldrig öfverdrifven arbetsförtjenst, så
torde härvid icke något vidare kunna tilIgöras. Herr Prosten har härvid,
möjligen utan afsigt, begått det misstaget all förvexla det qvantum af 343
LU. 9 U, sorn blifvit förbrukadt, med hvad som under året blifvit häckladt,
hvilket, enligt verification fol. 1093, utgör 601 LU, detta nedsätter
likväl den af Herr Prosten beräknade häcklingskostnad i proportion såsom
601 till 343^ eller såsom 7 till 4.
131
Beträffande det af Westerlund erhållna förskott på åtagen Lumplefverans;
så lemnades detta emot fullgod borgen och, då det icke skulle vara
återbetaldt, förr än den 29 November, ägde man ej heller rättighet att redan
i September återfordra detsamma. I hvad skick rättegången med Westerlunds
Borgersman nu befinner sig, är mig obekant, men hvad jag vet är,
alt desse redan i början af år 1842 deponerade summan i Rikets Ständers
Bank, så att faran för förlust af densamma icke lär vara så särdeles
betydlig.
Afskrifning för råttfrat, intorkning och spillsäd sker nu på enahanda
sätt, som fordom, och billigheten häraf har ännu aldrig af någon revision
blifvit satt i fråga. Den beräknas vid Tumba lill 2^ procent på råg och 3
procent på malt, men äger icke rum på öfrige sädesslag, ehuru de äro
underkastade samma förminskning; således är afskrifning mindre här än på
andra ställen, der den beräknas till en kappe på Tunnan. Den förlust lör
hvilken ifrågavarande afskrifning skall utgöra en ersättning, beror på liden;
och den Spannmål man möjligen kan ha inne från det ena året till det andra
torde smaka rållor och mask lika bra, som den man under året i magasinet
inlägger, så att de alllförväl kunna 2:ne år å rad af samma Tunna
tillfredställa sin lystnad, ehuru jag visserligen måste medgifva att de ej
kunna förtära samma korn 2:ne gånger.
Skattningen af Mjölqvarnen sker icke på en gång vid årets slut, ulan
flera gånger om året, och de af Herr Prosten åberopade veiificalionerne af
den 31 December, utvisa allenast huru mycket brukets behållna andel af
qvarnlullen under årets lopp utgjort.
Qvainlulls spannemåln bokföres efter markegångsvärde, af hvad beskaffenhet
den må vara, och qvarstår till detta pris i boken intill dess den är
slut, äfven om markegångspriserne under tiden skulle förändras. Det omförmäldta
hvelet var sådant det i qvarntull erhållits, och lärer man icke
kunna ålägga de mäldsökande alt tulla med annan spanmål än den de
låta förmala. Bruket använder icke hvete, utan försäljer hvad som efter ett
eller annat års förlopp influtit, och om hvad som då, efter gällande priser
samt varans beskaffenhet, för densamma kunnat erhållas, icke skulle uppgå
132
till det värde hvartill den är bokförd, lärer en dylik skillnad likväl icke
kunna anses såsom en förlust, ehuru den måste på Vinst och Förlust räkning
afföras.
Då Herr Prosten Sandberg finnér skäl lill anmärkning deröfver, alt Tumba
de sednare åren lemnat någon förlust, skulle det kunna förmodas att han
hade skäl till belåtenhet de år då Bruket lemnat öfverskott, men ehuru det
Jemnats obestridt, alt Bruket åren 1838 och 1839 gaf en icke obetydlig behållning,
antager Herr Prosten att de papperssorter, af hvilkas tillverkning
denna vinst skall hafva härrört, ’ vöre ingenting annat än ett reserv-förråd
”af Bancosedlar med nya stämpeln, sorn då erfordrades och kunde upptagas
”till snart sagt huru högt tillverkningsvärde man behagade.” Härvid torde
jag få upplysa, att något reserv-förråd af papper till Banko-sedlar med nya
stämpeln aldrig varit anbefaldt, ej heller ti 11 verk ad t, samt ali förvaltningen
icke äger att efter godtycke sälta pris, hvarken å della papper eller något
annat, utan att priset på nya Sedelpapperet är bestämdt genom resol.
den 24 September 1835, som utan förändring ännu är gällande.
Tillverkningen vid Tumba är vanligtvis icke ställd på en stor mängd
i sender af hvarje sort, utan rättar sig efler reqvisition i mån af förbrukningen.
Härifrån gjordes 1838 ett undantag med Skillingssedlarne al gamla
sorten, då, på hemställan från Sedelkonloret, anbefalldes att, utom årsbehofvet,
tillverka ett reserv-förråd af tillsammans 6500 Ris. Med Herr Prosten
Sandbergs erfarenhet i papperstillverkningen, torde det ej vara svårt
att finna den stora förmån, bruket skulle tillskyndas af oafbrutet arbete med
ett så betydligt parti af en enda sort, äfvensom att detta, riktigt ordnadi,
borde vara ganska vinstgifvande, oaktadt priset icke efter godtycke höjdes
utöfver det vanliga. Ehuru nu anförde förhållande icke var enda orsaken,
hvarföre bruket åren 1838 och 1839 gaf öfverskott, bidrog den dertill väsendtligen.
Efter hvad Herr Prosten anmärker, kan visserligen en så forcerad
tillverkning af Sedelpapper icke ofta vara att påräkna såsom vinstgifvande
sysselsättning, utan tvärtom måste förr eller sednare en stockningderpå
följa, hvarföre man också, efter min enfaldiga förmening, icke lår något
fullständigt begrepp om huru ett dylikt verk bär sig, genom att betrakta
ett eller annat år serskildt för sig, utan för sådant ändamål måste man taga
liera tillsammans, då det skull befinnas alt Tumba under de sednare 8 åren
133
tillsammanlagde, gifvit en netto vinst af icke mindre än B:co R:dr 51,808:
28. l, eller, för att uttrycka mig i enlighet med det af Herr Prosten antagne
sätt, af nära 78,000 R:dr R:gs, hvilket tyckes vara ganska vackert och står
äfven att liisa i hvad Herr Prosten behagar kalla förvaltarens berättelse.
Om de vid Tumba tillverkade vanliga papperssorter icke kunna afsältas,
torde detta bero derpå, att Tumba för dylikt ändamål icke har någon ordentlig
försäljning och ingalunda deraf att de äro upptagne till för högt pris,
hvilket öfver hufvud icke är så obestridligt, som Herr Prosten förmenar,
hvarpå såsom bevis må anföras, att Banken från sitt Pappersmagasin afyttrat,
till allmänna verk och enskilde, åtskillige papperssorter, hvaribland äfven
af det utaf Herr Prosten serskildt såsom dyrt utmärkta, bättre skrifpapperet
å 10 R:dr pr ris.
Några utöfver deras verkliga värde för högt upptagne tillgångar kunna
så mycket mindre läggas bruket till last, som för båda revisionsåren på
Pappersmagasinet N:r 1 icke fanns någon Utgående Balance och den på
Pappersmagasinet N:r 2 för år 1841 utgjorde R:dr 141: 40 samt för år 1843
R:dr 1,529, af hvilka sednare, R:dr 1,395 belöpte sig på Charlas-Sigillalaspapper,
som sista veckan af året blef färdigt och uppbundet, men icke
afsa nd t.
För vården och redogörelsen öfver Bankens Magasin af sedel- och andre
papperssorter, har Höglofl. Banko-Utskottet, genom resolution af den 18
Oktober 1823, på Tumba Bruks stat anslagit årligen 100 R:dr, utan att
vid delta anslag fästa vilkoret af någon afkastning.
Vid den entreprenad-auction, som i Kongl. Statskontoret hölls på lefverans
af Chartae-Sigillatae-papper, stadnade Tumba Bruk för lägsta anbudet.
Om nu de, som förut i flera år haft denna lefverans och således voro
i tillfälle att lemna bästa priset, icke funno det med sin förmån öfverensstämmande
att gå så lågt som Tumba, så skulle ock Tumba Bruks vinst
på detta åtagande icke kunna blifva stor, i synnerhet när, såsom i det föregående
är upplyst, de oundviklige omkoslnaderne vid Tumba äro vida
större än på andra ställen. Att Tumba på gamla Chartae-Sigillatas-papperet
icke gjort någon förlust, bestyrkes af räkenskaperne för år 1843, som utvisa
en icke så obetydlig vinst, oaktadt tillverkningen till en hufvudsaklig
del bestått af nämnde papperssort, efter samma pris som under .år 1842.
Det naturliga priset på en vara bestämmes af tillverkningspriset, men
ingalunda af Concurrencen, och om Concurrencen tvingar tillverkaren alt
134
realisera sin vara till lägre pris, än den slår honom sjelf, så är detsa pris
icke det naturliga, ulan beror på serskilde omständigheter.
Den af Herr Prosten omnämnde auction, på hvilken Banken sålde Tumba
Bruks tillverkningar till 525 R:dr lägre än hvad de kostat Banken, är
icke något bevis derpå alt dessa en längre lid förb! if vi t osålde, derföre att
priset varit för högt; ty en vara kan äfven blifva osåld, om ingen vet att
den finnes till salu. Om en Köpman gömmer sin vara i flera ar och underlåter
underrätta allmänheten alt han har något att sälja, men sedermera
utbjuder den på auction lill hvad pris som hälst, så kan lätt hända att
den går bort för mindre än hail sjelf gifvit, och bra obilligt lyckes det
vara, att för skillnaden vilja debitera den af hvilken han köpt henne. Huru
få äro de icke som vela att och hvarest någon pappersförsäljning finnes
i Banken och endast händelsevis kan någon känna hvilka sorter der kunna
erhållas.
Deraf alt utskolt på ett parti Tull-Duk-slämplar genom en tillfällighet
uppgick lill 38 proc., samt att ett parti Chartae-papper inåsle omlimmas, anser
Herr Prosten sig berättigad att draga i tvifvelsmål Tumba Bruks arbetares
skicklighet eller konstfärdighet. Befogenheten af en sådan slutsats torde i någon
mån kunna visas genom ett exempel från sådane tillverkningar med hvilka
Herr Prosten Sandberg kanske är ännu bättre hemmastadd än med den af
papper: en brygd eller ett bak kan nemligen för någon gång misslyckas, äfven
med bästa vilja hos Folket, utan att man derföre kan påstå, att de äro till
dessa göromål oskicklige; inträffar sådant oftare blir förhållandet helt annorlunda.
Utskolts-procenlen vid andra Pappersbruk beräknas vanligen till 20
å 22 och under missgynnande omständigheter äfven deröfver. Oaktadt hvad
som 1842 inträffade med Tull-Duk-slämplar och Chartae-papper, uppgår likväl
utskott detta år af hela tillverkningen tillsammans till icke mera än 22|
procent, hvilket just icke tycks vara så högt. Om för bedömmaude af denna
omständighet, man tager ett medium för flera år, skall Tumba befinnas
i sådant afseende stå framför de flesta andra Pappersbruk.
Att Tumba Bruks papper är ojemnt ocb uti samma ris det ena arket
eller den ena boken icke alltid är lik den andra, är något hvaröfver jag
aldrig försport klagan. Då denna anmärkning allenast är en löst framkastad
beskyllning, ulan att, såsom grund för densamma, är anfördt något
skäl, kan jag icke upplaga den till besvarande.
Herr Prostens uppgift det ett förslag, alt vid Tumba göra skrifpapper
till fullkomlig likhet med det Holländska, skulle hafva rnisslvckals, är icke
135
enlig med verkliga förhållandet. Väl blefvo vid Tumba förfärdigade ett
par formar för papper af fullkomlig likhet med det Holländska, men på
dessa formar är ännu icke gjordt ett enda ris, utan förslagets utförande
ateistar, tills sadant af andra omständigheter medgifves och omdömet huruvida
det är lyckadt eller icke, kommer tids nog sedan arbetet blifvit satt
i verket.
Tumba Bruk den 26 Mars 1844.
J. Bagge.
Tryckfel:
Sidan 44 raden 26 står, sistnämnde
— 52 „ 34 — siffran
— 97 „ 28 — Agardth
nämnde
ziffran
Agardk
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den år 1843 förrättade granskning af de under Kongl.
Maj:ts och Rikets Kommerse-liollegium ställda
fonder och medel;
jemte
Kongl. Kominer se- Kölle gil, i anledning deraf> till
Kongl. Maj.t afgifnaj
nndenlåaiga Utlåtande.
STOCKHOLM
ii o s J. A. Walldé k.
Vid den revision af Stats-, Banko- och Riksgälds-Verken, hvilken
undertecknade, af Riks-Stånden härtill utsedde, Revisorer innevarande
år förrättat, har det jemväl tillhört oss att granska förvaltningen af
och räkenskaperna för de under Kongl. Maj:ts och Rikets KommerseKollegium
ställda fonder och medel; och sedan denna sistnämnde
granskning numera blifvit fullbordad, få Revisorerne till Rikets Ständer
härmedelst afgifva föreskrifven Berättelse i ämnet.
Ifrågavarande fonder och medel utgöras af Manufakturoch
Ull-Diskont-fonderna, det vid sistförflutna Riksdag anvisade belopp
till understöd för Ullsorterings-anstalter i Götheborg och Malmö, de
i ett sammanhang redovisade Manufaktur-, Extra Licent-, Tull- och
Konfiskations- samt Eskilstuna Fristads-Medlen, Anslaget till godtgörande
af Svenske och Norske Konsulers utgifter för nödställde Svenske
Sjömäns underhåll och hemförskaffande samt Kongl. Kollegii Expens-medel,
jemte uppburna Medel till ersättning af Konsulers postporto-utgifter
i embets-ärenden.
Då förvaltningen af dessa fonder, med undantag af nyssnämnde
anslag för Ullsorterings-anstalterna, blifvit för åren i83() och 1840
öfversedd af Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorer, har den
nu verkställda revisionen omfattat åren 1841 och 1842-
Revisorerne hafva vid revisions-förrättningens början, genom nådig
remiss, fått emottaga, ej mindre Kongl. Kommerse-Kollegii till
Kongl. Maj:t afgifna underdåniga Berättelser om dessa fonder för sistberörde
tvenne år, än ock de Berättelser, hvilka särskilde, af Kongl.
Maj:t i nåder tillförordnade Revisorer i underdånighet aflemnat, angående
Manufaktur- och Ull-Diskont-fondernas förvaltning samma år.
4
Mannfaklur-Diskonl-fonden, hvars behållning vid 1840 års sint
utgjorde 843,280 R:dr 5 sk. 6 rst., har under påföljde tvenne år, genom
influtna räntor å utlånta kapital, efter afdrag af räntor till Rikets
Ständers Bank för af krediLivet begagnade medel, jemte öfriga
förvaltnings-kostnader, haft i inkomst:
år 1841 R:dr 29,400: 10. 5.
och år 1842
33,o66: 27. 3.
tillsammans R:dr 62,466: 07. 8.
Af dessa vinstmedel hafva likväl,
under berörde tvenne år, följande
utbetalningar ägt rum:
för reparationer å Kongl. Kom
merse-Koliegii
hus „ 1,178: 12. —
till Rikets Ständers RiksgäldsKontor,
jemlikt. Kongl. Brefvet den
q November 184 *»
28,000: — —
29,178: 12. —
i följd hvaraf, Manufaktur-Diskont-fondens tillväxt
under åren 1841 och 1842 utgjort  33,288: 25. 8-
och fondens behållning vid sistnämnde års slut således uppgått till
881,518 R:dr 3t sk. 2 rst. Bland dessa tillgångar inbegripas likväl
osäkra fordringar af tillsammans 193,836 R:dr 34 sk- 2 rst., hvilken
summa med 8,677 ^ rst> öfverstiger det belopp, hvartill
sistberörde slags fordringar vid 1841 års ingång beräknades. Till närmare
upplysning rörande fondens ställning under revisions-åren, åberopa
Revisorerne de öfver densamma upprättade, härhos bifogade,
Kapital-slut.
Uti underdånig skrifvelse af den i5 April 184r> hade Rikets
sednast församlade Ständer, dels förklarat sig instämma i den vid föregångne
revisioner yttrade åsigt, att de af Kongl. Kommerse-Rollegium
för Manufaktur-Diskontens kreditiv på Rikets Ständers Bank begagnade
tvenne räkningar under N:is 5 och 8, å den förra hvaraf
bokfördes den Manufaktur-Diskonten, från äldre tid tillbaka intill år
1779, under diskont-villkor anslagna summa af 202,185 R:dr 6 sk. 1
rst, jemte de af Rikets Ständer, vid 1815 och 1818 års Riksdagar,
beviljade tillökningar i detta kreditiv af tillsammans 708,713 R:dr
36 sk. 7 rst, och å den sistnämnde det, jemlikt Kongl. Brefvet den
20 Juli 1786, till Kongl. Kollegium utbetalda diskont-lån å 89,101 R:dr
_ 5 —
5 sk. 4 rst'. borde, för vinnande af enkelhet oell lättnad vid bokföringen,
sammanslås, och endast den äldre räkningen N:o 5 för Manufaktur-Diskonten
hädanefter begagnas, dels i underdånighet anmält,
det Rikets Ständer beslutat, att hela det i och för Manufaktur-Diskontens
lånerörelse från Banken beviljade, ofvannätnnde äldre understöd
af i,ooo,ooo R: dr må, såsom kreditiv, få begagnas och i räkenskaperna
upptagas. Dessa Rikets Ständers beslut liar Kongl. Majrt, enligt
skrifvelse till Kongl. Kommerse-Kollegium af den 5 Maj i?4r> ' n^“
der gillat; hvarefter och sorn, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, Rikets Ständer, på sätt deras underdåniga skrifvelse af den
i Mars 1841 utvisar, för utvidgning af ifrågavarande Diskont-låner örelse,
beviljat ett ytterligare kreditiv å Banken af 5oo,ooo R:dr, att af
Kongl. Kollegium förvaltas efter enahanda grunder, som det för samma
behof dittills anvisade, äldre kreditiv; — Kongl. Kollegium, i följd
af nådig föreskrift, till Fullmäktige i Rikets Ständers Bank aflemnat
en, å Manufaktur-Diskontens vägnar och i öfverensstämmelse med de
af Rikets Ständer bestämda villkor^ under den 18:de derpåföljde Maj
utfärdad förbindelse å den tillrikta kreditiv-strrnman af 1,5oo,ooo R:dr,
hvilken förbindelse jemväl blifvit af Fullmäktige godkänd. De af
Kongl. Kommerse.Kollegium, dels för det så kallade tillökta Diskontlånet
af år 1786, dels för de äldre kreditiven, under den 28 November
178S och den 8 December 1818, till Banken uthändigade (örskrifnin
gar
hafva, i utbyte mot den nya förbindelsen , blifvit till Kongl.
Kollegium återställda.
I afseende på nyss berörde, sednast beviljade anslag af 5oo,ooo
R:dr, har Kongl. Maj:t, genom nådigt Bref till Kongl. Kommerse-Kollegium
af den 5 Maj 1841, behagat förordna, att af nämnde summa
3oo,ooo R:dr finge, utom de till fÖrlags-lån å Manufaklur-Diskontfonden
förut afsatta 200,000 R; 1 r, till dylika låns meddelande användas
, emot den ränta och återbetalningsskyldighet samt öfriga villkor,
som för dessa lån dittills varit stadgade, hvaremot återstoden, 200,000
R:dr, kom me att ingå såsom förstär kning af Manufaktur-Diskontens
låne-lillgångar i vanlig diskont-väg.
Vid reglering af utgifterna under Riks-Stalens dåvarande Nionde
Hufvudtitel, hade Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse af den
23 December 1840, beslutat, att för det i Stockholm inrättade Teknologiska
Institut finge på nyssnämnde Hufvudtitel, bland annat, uppföras
14 000 R:dr, motsvararande hvad Institutet hittills haft sig anslaget
af Manufaktur-Diskont-fonden, som hädanefter blefve från den
-
— « —
na utgift befriad, samt att den under Kongl. Kommerse-Kollegii förvaltning
ställda Manufaktur-lånefondens behållning i årliga vinstmedel,
efter afdrag af alla omkostnader i och för låne-rörelsen samt inträffade
förluster, hvarje år borde till Riksgälds-Kontoret inlevereras. Sedan
Kongl. Majit i nåder anbefallt Kongl. Kommerse-Kollegium att, i anledning
af den sednare delen af Rikets Ständers berörde skrifvelse,
afgifva underdånigt Utlåtande, har Kongl. Kollegium, uti skrifvelse
af den 22 Juni i84i> i underdånighet anfört: att, under den 83 åriga
tiden af Manufaktur-Diskontfondens tillvaro, fondens behållna årliga
räntevinst, hvarigenom dess nuvarande, till omkring 800,000 Ridr
uppgående, egna besparingsfond blifvit bildad, efter medelberäkning
utgjort 10,114 B:dr, hvilken räntevinst numera och efter det fonden
befriats från det tili Teknologiska Institutet dittills utgångna, årliga anslag,
syntes kunna beräknas till minst 24.000 Ridr; alt då ManufakturDiskontens
ifrågavarande öfverskott, hvarå den årliga vinsten egentligen
sig grundar, tillkommit utan något bidrag från Stats-Verkels sida, och
då Rikets Ständers Bank, utan all afkortning, under hela tiden åtnjutit
och framgent uppbure den densamma förbehållna tre procents
ränta om året för de medel, som i låneväg derifrån utgingo, syntes
Rikets Ständer icke hafva ägt nu, mera än förr, grundad anledning
till deras förslag i afseende på Manufaktur-Diskontens vinstmedel;
att om den årliga behållna vinsten skulle till Riksgälds-Kontoret
hvarje år levereras, blefve deraf en ovillkorlig följd, att vid den reparation
af Manufaktur-Diskontens tillgångar, hvilken Kongl. Kollegium,
i början af hvarje år, bör upprätta till bestämmande af vederbörande
fabrikanters lånerätt för året, samma lånerätt, hvilken ännu icke kunnat
uppnå de, genom Kongl. Brefvet den 18 Maj i836, stadgade belopp,
skulle, genom 24>°°° R;drs afräkning på tillgångarne, uli icke
obetydlig män förminskas, samt att, enär Rikets Ständer, vid sistförflutna
Riksdag, just med afseende på Manufaktur-Diskontens otillräckliga
tillgångar, anslagit en tillökning af 5oo,ooo R:dr i fondens kreditiv
på Banken, det ville synas stå i strid, att, på ena sidan, tillökning
beviljades, och på den andra, redan befintliga tillgångar bortloges från
en fond, som för sitt ändamåls rätta uppfyllande erkänts vara otillräcklig;
på grund af hvilka förhållanden Kongl. Kollegium ansåge sig
icke kunna tillstyrka nådigt bifall till Rikets Ständers underdåniga
hemställan, rörande inlevereringen till Riksgälds-Kontoret af Manufaktur-Diskontens
behållna årliga vinst. Vid föredragning häraf, har
Kongl. Majit, jemlikt nådigt Bref af den g November i84i» med hänsigt
till innehållet af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 1
_ 7 —
Mars samma år, angående kreditivet för Manufaktur-Diskonten , samt
vid öfvervägande af öfriga härvid förekommande förhållanden, funnit
godt förordna, att det belopp af 14,000 R:dr Banko, som dittills årligen
å Manufaktur-Diskontens vinstmedel anordnats till Teknologiska
Institutet, hädanefter och så länge en motsvarande summa är å RiksStaten
för detta behof anslagen, årligen skall af samma vinstmedel till
Riksgälds-Kontoret i behörig ordning levereras.
Hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder förordnat, hafva Revisorerne
visserligen funnit stridande emot ordalydelsen af Rikets Ständers omförmälda
beslut i ämnet; men då, å andra sidan, ostridigt är, att en
fullständig tillämpning af delta beslut icke allenast skulle för framtiden
förhindra all vidare tillväxt af Manufaktur-Diskontens egna besparingsfond,
utan ock, i den händelse att något år de vid lånerörelsen
inträffade förluster, i förening med förvaltningskostnaderna,
komme att till beloppet öfverskjuta Diskontens under året uppburna
räntevinst, leda till en minskning uti besparings-fondens nuvarande
tillgångar, hvilken i sin mån måste bidraga till ytterligare nedsättning
i låneprocenten för de till lån i berörde fond berättigade idkare ; så
och med afseende på de af Kongl. Kommerse-Kollegium meddelade
upplysningar i denna fråga, anse Revisorerne sig äga anledning att
hemställa, huruvida icke Rikets Ständer skulle finna skäligt medgifva
den jemkning i deras nu ifrågavarande beslut, att den örliga inlevereringen
till Riksgälds-Kontoret af Manufaktur-Diskontens behållna öfverskottsmedel
för året må, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
högslberörde nådiga förordnande, inskränkas till 14,000 R:Ir, samt
återstoden af berörde medel, likasom hittills städse ngt rum, användas
till besparingsfondens förstärkning och lånetillgångarnes förökande.
Uti enskilda frågor, rörande lån af Manufaktur-Diskonten , hafva
följande nådiga föreskrifter blifvit meddelade:
1:0 Kongl. Brefvet af den 1 Mars 1841, enligt hvilket f. d. Grosshandlaren
i Stockholm J. A. Stenbergs Enka, Helena Dorothea Stenberg,
tillåtits alt på fyra år, med en fjerdedel årligen, inbetala en
skuld till Manufaktur-Diskonten, stor 1,642 R:dr 32 sk., med befrielse
från all derå upplupen och löpande ränta. Ny revers för detta lån
är jemväl afgifven och första afbelalningen behörigen fullgjord.
2:0 Kongl. Brefven af den g Mars, 23 Juli och 29 Oktober 1842,
angående Fabriksidkaren P. C. Dihlström i nåder be vi 1 jad t tillstånd
att, under stadgade särskilda villkor, få på vissa terminer återgälda
sina skulder till Manufaktur- och Uil-Diskont-fonderna, nu uppgående
till ett sammanräknadt belopp af 18,490 R:dr, samt att för eu del af
dessa skulder njuta eftergift af ränta. De i nämnde afseende föreskrifna
nja säkerhetshandlingar liafva af gäldenären blifvit till Kongl.
Kollegium, inom stadgad tid, aflemnade.
3:o Kongl. Brefvet af den 28 Maj 1842, sorn tillåter Klädesfabi
iksidkaren C. G. Cedervall att, så vida han, inom förelagd kort tid,
å sina skulder till Manufaktur- och Ull-Diskonterna kontant erlade
1,484 R-dr, få på vissa terminer liqvidera skuldernas återstod, 3,546 R:dr.
INyssberörde första inbetalning är verkställd och nja förbindelser för
lånen afgifna.
4:o Kongl. Brefvet af samma dag, rörande antagandet af ett utaf
Kram handlaren | G. Westlind J:son i underdånighet gjordt anbud,
i afseende å liqvid af den skuld, hvati han, såsom utgifvare af hypothiserade
reverser, hos Manufaktur- och Ull-Diskonterna häftade. Den
fastställda ackordssumman, 2,210 R:dr, är af Westlind behörigen
et lagd.
5:o Kongl. Brefvet af den 6 September 184*, hvarigenom, i anledning
af Grosshandlaren F. von Sljernemans underdåniga ansökning
om anstånd med infriandet af dess lill Fabriksidkaren H. A. Pasch
utgifna och af denne hos Manufaktur-Diskonten belänta reverser å
8,3oo R:dr samt befrielse från erläggandet af öfverränta, Kongl. Maj:t
1 nåder förklarat annan lindring i betalningsvillkoren för denna skuld
icke kunna von Stjerneman beviljas, än att, så vida skuldbeloppet
blefve inom viss tid lili kapital och ränta inbetaldt, sökanden finge
njuta eftergift af belöpande förfalloränta. Revisorerne hafva härvid
icke kunnat undgå att anmärka, hurusom, enär von Stjerneman icke
i någon måtto styrkt sin uppgifna oförmåga att ifrågavarande skuld ,
vid reversernas förfallotid, återgälda, giltig anledning icke synes hafva
varit för handen till den medgifna befrielsen från öfverräntans erläggande.
6:0 Kongl. Brefvet af den 14 September 1842 , angående förre
Kiädesfabriksidkaren B. G. Carlson beviljadt anstånd med liqvid af
dess skuld till ManufaktuF-Diskonten, stor 4.600 R:dr, äfvensom eftergift
af derå upplupen öfverränta. Genom underlåtenhet att inom föreskrifven
tid afgifva ny förbindelse för lånet, har Carlson likväl gjort
sig förlustig af de i ofvanberörde afseende medgifna förmåner.
9 —
7:0 Kongl. Brefvet af den 22 Oktober 1842 , hvarigenom förre
Fabriksidkaren J. F. Wetterling förunnats befrielse från erläggande af
förfalloränta å dess skuld till Manufaktur-Diskonten, så vida kapitalet,
58o R:dr, och ordinarie räntan blefve inom viss förelagd tid godtgjorda.
8:0 Kongl. Brefvet af samma dag, rörande eftergift af all ränPa
å Fabriksidkaren S. Sorbons Enkas, Maria Elisabeth Sorbons, skuld till
M anufaktur- och Ull-Diskonterna, stor 3,g34 Rtdr 19 sk. 7 r:st., under
villkor af kapitalskuldens infriande inom viss fastställd termin. De
genom sistnämnde tvenne Kongl. Bref föreskrifna inbetalningar äro
behörigen fullgjorda.
9:0 Kongl. Brefvet af den 29 Oktober 1842, enligt hvilket Fabriksidkaren
J. E. Holmström förklarats berättigad att, med eftergift af
ränta, på fem års tid liqvidera sin återstående skuld till ManufakturDiskonten,
stor 881 R:dr 44 7 r:st. Ny revers för detta lån,
upprättad i öfverensstämmelse med de af Kongl. Majrt sålunda stadgade
villkor och försedd med antaglig borgen, är sedermera till Kongl.
Kollegium ingifven.
Då, vid början af år 1841, Manufaktur-Diskont-fondens i låneväg
disponibla tillgångar, på vanligt sätt, af Kongl. Kommerse-Kollegium
fördelades emellan samtlige låneberättigade och, jemlikt Kongl. Brefvet
af den 18 Maj i836, i tre särskilda klasser indelta Fabrikanter, befanns
låneprocenten för året icke kunna bestämmas lill högre belopp, än, för
första klassen, till 16, för den andra, till 12 och för den tredje, till 8
procent af nästföregångna årets tillverkningsvärde} men sedan, under
loppet af förstnämnde år, bland Diskontfondens tillgångar ingått de, genom
Kongl. Brefvet af den 5 Maj samma år, å det nya kreditivet på Rikets
Ständers Bank, för vanliga Diskontlån, anvisade 200,000 R:dr, bereddes
härigenom utväg till lånerättens förhöjning, för idkare i första klassen,
till 181/2 procent, i andra klassen, till i4ocli i tredje klassen, till 9 1/4
procent af 1840 års fabrikationsvärde. Denna låneprocent, som, i förhållande
till den under sistnämnde år gällande, utvisar en tillökning,
i första klassen, af 1 1/2 procent, i den andra, af 1 1/4 och i tredje klassen,
af 3/4 procent, blef, vid 1842 års repartition af ifrågavarande lånetillgångar,
jemväl fastställd till grund för vederbörande fabrikanters
lånerätt under samma år.
Följande idkare af sådana handteringar, hvilka, genom 1817 års
Reglemente för Manufaktur-Diskonten eller andra allmänna författnin
2
,
gar, icke fått sig tillagd lånerätt i berörde Fond, hafva under de tvenne
år, som utgöra föremål för denna revisions-förrättning, i följd af särskilda
Kongl, förordnanden, blifvit af dylik lånerätt delaktige, nemligen:
i :o Garfvaren Jacob Westin, för tillverkningen vid dess i Stockholm
anlagda Safiians-Fabrik , jemlikt Kongl. Brefvet den 16 November
1 841 •
2:0 Kapitenen P. Hammarsköld , för det vid Tofvehults Garfveri
i Kalmar Län, efter Engelska sältet, beredda sulläder, enligt Kongl.
Brefvet den 22 December 184 1 •
3:o Disponenten af Skultuna Messingsbruk i Westmanlands Län,
Ryttmästaren C. W. Hammarsköld, för de vid nämnde Bruk åstadkomna
manufakturarbeten af messing , jemlikt Kongl. Brefvet den 2b
Januari 1842; och
4:o Fabriksidkaren J. F. Carlson, för sulläders-tillverkningen, efter
Engelska sättet, vid den honom tillhöriga Fabrik i Skenninge, till
följd af Kongl. Brefvet den g Mars sistnämnde år.
Vidkommande det af Manufaktur-Diskont-fonden till förlagslån för
nya, här i Riket förut okända , uppfinningar och inrättningar i fabriksoch
slöjdeväg samt förbättringar af redan gjorda anläggningar , afsatta
anslag, hvilket tillförene varit bestämdt- till 200,000 R:dr, så voro
deraf, vid 184® års slut, hos låntagare utestående tillsammans .99 546
R:dr a5 sk. 5 r:st. En obegagnad tillgång före
fanns
således af R:dr 453: 22. 7.
Genom förfallna kapitalafbetalningar inflöto,
åren 1841 och 1843, „ 64,614-' 17 8.
Hvadan, och som, på sätt ofvan berördt är, Förlagslåne-fonden,
enligt Kongl. Brefvet den 5 Maj 184r,
ökats med „ 3oo,ooo: — —
ett belopp af R:dr 365,o6y: 4°- 3.
kunnat under ifrågavarande tvenne år till dylika lån användas. Häraf
hafva blifvit utassignerade till:
1:0 Intressenterne i Rydboholms Mekaniska Väfveri, återstode»
af det, genom Kongl. Brefvet den 11 Juni i836,dem beviljade förlagslån
af 40,00® R:dr R:dr 4>5oo: — —
2:0 F. d. Handlanden P. W. Berg och Löjtnanten
J. T. Berg, för deras vid Nääs Säteri i Elfs
-
Transport 4>5°o: — —
— 11 -
Transport R:Jr 4>5oo: —
borgs Län anlagda Mekaniska Bomullsspinneri samt
Fabrik för ylle-, bomulls-och linne-väfnader, enligt
Kongl. Brefvet den 2 Augusti 1836
25,000: —
3:o Fabriksidkaren Benj. Fyhn , för fortsatt
bedrifvande af en i Skellefteå anlagd Terpentin-,
Hartz- och Kimröksfabrik, enligt Kongl. Bref vet den
27 April 1840,
„ 3,ooo: —
4-0 Bleckslagare!) F. Rippe, i och för dess tillverkning
af gas-lampor, enligt Kongl. Brefvet den
22 Februari 184*
...» 2,000: —
5:o Protokoil-Sekreteraren C. O. Vougt, för en
al dess broder, Fabriksidkaren A. J. Vougt, vid
Korrektions-im ättningen å Långholmen anlagd och
på bemälte Protokoll-Sekreterare öfverlåten Fabrik
för gröfre kläden och matt väfnader, enligt Kongl.
Brefvet den 1 Mars 1841, . . . . . , „ . „ 6,00®: —
6:0 Fabriksbolaget J. E. Öbergs Enka & C:ie,
för dess i Stockholm anlagda Klädesfabrik, enligt
Kongl. Brefvet den 3 Oktober 1840, . . . . . „ 5o,ooo: —
7:0 Fabriksidkarne S. O. Indebetou och K. A.
Almgren, för deras i Nyköping anlagda Corderoyfabrik,
enligt Kongl. Brefvet den 4 December 1838, >, 6,666: 82
8:0 Hofmarskalken m. m. Grefve N. Bark, för
beredning af aromatiseradt h vithets-kaffe, enligt
Kongl. Brefvet den 4 Juni 1841
6,666: 32
g:o Lagmannen L. M. Trozelli, för dess i Norrköping
anlagda Fabrik för tillverkning af s. k. ändlöst
papper, enligt Kongl. Brefvet den 1© Augusti i836, ,, 20,000: —-
10:0 Intressenterne i Gustafsbergs Porslins
fabrik
å Wärmdön , för införda förbättringar vid
nämnde fabriks-inrättning, enligt Kongl. Brefvet den
i5 Juli 1841
». 4°>ooo: '—
11:0 Bruksidkaren m. m. A. Zethelius, som,
enligt Kongl. Brefvet den 8 Februari 184 * > för det
al honom vid Nyby, nära Eskilstuna, anlagda Valsverk
fått sig tillagdt ett förlagslån å 41-000 D:dr,
men deraf hos Kongl. Kommerse-Kollegium afsagt
sig 10,000 R:dr, 3o,ooo: —
Transport 1^3,833: 16
Transport 173,833: 16.—-  12:0 Machinfabrikanten Alex. Malcolm, för utvidgande
af dess i Norrköping anlagda Mekaniska
Verkstad, enligt Kongl. Brefvet den 3 Augusti 1838, „ 12,000: — —
i3:o Iutressenterne i Landskrona Hvitbetssockerfabrik,
enligt Kongl. Brefvet den 5 Maj 1837, „ 20,000: — —
i4:° Nyköpings Bruks- och Faktori-Bolag, för
dels redan verkställda, dels tillämnade förbättringar
och nya anläggningar vid nämnde Bruk och Faktori,
enligt Kongl. Brefvet den 3o Juni 1841» • • - • » 80,000: — —
i5:o Bruksidkaren C. Ramström, för tillverkning
af taffel- och spegelglas vid Skönviks och Sandö
Glasbruk, enligt Kongl. Brefvet den 29 Sept. i84f, ,» 4°>000* — —
16:0 Fabriksidkaren C. G. Mineur, för tryckning
med oljefärg å alla slags tyger samt å buldan,
att begagnas till golfmattor, eoligt Kongl. Brefvet
den 14 December i84i, ......••••»> 2,000: — —=
17:0 Intressenterne i Rydboholms Mekaniska
Väfveri, i afräkning å det, genom Kongl.Brefvet af
sistnämnde dag, Bolaget tillagda förlagslån å 4°>0O°
R:dr, för åstadkommande af, här i Riket ännu oförsökt,
tillverkning af gröfre eller finare bomullstyger
af sådana slag, som hittills måst från England införskaffas,
„ 17,000:
tillsammans R:dr 364,833: 16. —
Del förlagslån, stort 6,000 Rrdr, sorn, enligt Kongl. Brefvet af
den 26 Juni 184®, beviljats Fabriksidkaren A. F. von Rothstein, i och
för en å Löfholmen, nära Stockholm, anlagd Bensvärtsfabrik , har
icke blifvit utbetaldt, enär, innan tillgång dertill uppsiått, bemälle
Fabriksidkare afträdt sin egendom till borgenärer, samt Fabriken genom
vådeld förstörts.
Sedan det af Grosshandlande Aug. Bergman och J. C. F. Bohnstedt
i Stockholm anlagda Mekaniska Bomullsspinneri, i början af är
1842, genom vådeld nedbrunnit, samt, till följd häraf, det af bemälle
Bolag, jemlikt Kongl. Brefvet den 18 Maj i836, till understöd för
nämnde fabriks-inrättning uppburna förlagslån, stort 40,000 R:dr, tili
återbetalning förfallit, har Kongl. Maj:t, genom nådig skrifvelse till
Kongl. Kommerse-Kollegium af den 6 April sistlidet år, beviljat låntagarne
sökt anstånd till slutet af Januari månad 1843 med inbetal
-
ningen af berörde förlagslån. Denna inbetalning har ock, vid föreskrifven
tid, blifvit behörigen verkställd.
Beträffande det förslags-lån af 40,000 R:dr, hvilket, på sätt omförraäldt
är, blifvit Bruks-idkaren C. Ramström meddeladt, hafva Revisorerne
funnit sig böra anmäla, att, efter det den ena af de personer,
hvilka iklädt sig borgensförbindelse för nämnde lån, Grosshandlaren
A. Wener, i slutet af förlidet år gjort cession, låntagaren, i dennes
ställe, anskaffat annan löftesman, hvars vederhäftighet blifvit af
Kongl. Kommerse-Kollegium godkänd.
Med anledning af hvad hos Revisorerne förekommit, vid granskning
af de utaf Nyköpings Bruks- och Faktori-Bolag afgifna säkerhetshandlingar
för det af Bolaget uppburna, ofvannämnde förlagslån, hafva
Revisorerne ansett sig böra uttala sin öfvertygelse om lämpligheten
deraf, att, då förlagslån utur Manufaktur-Diskont-fonden meddelas mot
säkerhet, bestående dels af förlags-inteckning uti fabriks-inventarier,
machinerier m. m., dels af borgensförbindelser, dessa sistnämnde förbindelser
hädanefter varda på det sätt uthändigade, att ManufakturDiskonten
må vara i tillfälle att, omedelbarligen och utan behof att
afbida fabriks-inventariernas realisering, för lånesummans återbekommande
vända sig tili de personer, som borgensansvaret sig iklädt.
Oberäknad! ofvan upptagna förlagslån af Manufaktur-Diskont-fonden,
hafva, jemlikt särskilda Kongl, Bref af den i4 December 184
dylika lån beviljats följande personer och bolag, att, i mån af tillgång
utbetalas, nemligen till:
1:0 Grosshandelsbolaget A. H. Evers & C:ie, i och för det bemälte
Bolag tillhöriga Anderstorps Bomullsspinneri i Hallands
Län, R:dr
2:0 Glasbruksägare Wadström och Nygren, för
utvidgande och förbättrande af fabrikationen hufvudsakligen
af porter-buteljer vid Glasbruken Årnäs i
Skaraborgs och Wenzelholm i Kalmar Län, . . . „
3:o Motala Mekaniska Verkstads Bolag, för Verkstadens
utvidgande och förbättrande,
4:0 Bruksidkaren m. m. S. Owen, för fortsatt
drifvande af dess Mekaniska Faktori i Stockholm , „
5:o Grosshandlaren G, F. Hennig, för verkställda
Transport i4i>666: 32, —
4o,ooo:
16,666: 32. —
60,000:
25,000: —- —
Transport R:dr 141,666: 3a.—
förbättringar vid Rosendals Bomullsspinneri , nära
Götheborg, 10,000: — —
6:0 Ägarne af Bromö Glasbruk i Skaraborgs Län,
för tillverkning af hvitt taffelglas,, ...... „ 16,666: 3a.-—
Härtill kommer den ännu icke utassignerade återstoden
af Rydboholms Fabriks-intressenters lån . „ 23,öoq: — —
Summan af de, vid 1842 årsslut, beviljade, men,
i brist af disponible medel, ännu icke utfallna förlagslån
utgjorde följaktligen
R:dr s§6,333: 16. —
hvilket belopp, enligt de för återbetalningen af de äldre lånen fastställda
grunder, först under loppet af år 1846 kan hafva till Förlagslåne-fonden
influtit,
I afseende på framtida behandlingen af frågor rörande förlagslånebidrag
af Manufaktur-Diskontfonden, bär Kongl, Maj:t, med anledning
af Kongl. Kommerse-Kollegii underdåniga hemställan, enligt nådigt
Bref af den i4 December 184*, förordnat, att alla, under loppet afhvarje
år till Kongl. Kollegii underdåniga Utlåtande remitterade ansökningar
om dylika lån skola af Kongl. Kollegium, vid utgången af December
månad, i ett sammanhang och på en gång, företagas lill granskning,
och underdåniga Utlåtanden deröfver då afgifva*, med iakttagande, att
sådana lån icke må tillstyrkas till högre belopp, än som, enligt af
Kongl. Kollegium uppgjord kalkyl, som hvarje gång bör Utlåtandet
åtfölja, kan beräknas vara tillgängligt till utbetalning inom de tvenne
nästpåföljande årens förlopp,; börande Kongl. Kollegium dervid tillika,
med hänsigt till det större eller mindre allmänna gagn, som kan vara
att förvänta af de ifrågavarande fabriks-inrättningarne, ehvad de utgöra
för landet nya industrigrenar, eller förbättringar af redan kända ock
utöfvade, afgifva underdånigt yttrande om ordningen, b varefter de sökte
låne-understöden anses böra utgå.
Beträffande Gamla Ull-Diskont/onden, så inhemta* af närlagda ,
deröfver upprättade Kapitalslut, att berörde Fond, vid i8|i års ingång,
15 —
ägde en behållen tillgång af R:dr 53,86©: 44- 7.
hvaruti likväl ingingo osäkra fordringar af tillsammans
10,581 R:dr i4 sk. 11 r:st.; alt fondens inkomster,
beslående af räntor, ullvärderings-, sorterings-
och magasinerings-afgifter, hjresmedel för lägenheter
i Ullmagasinshuset samt bidrag af manufaktur-medel,
ulgjort, år 1641  „ 3,909: 22. 4.’
och år 1842 . • • • • • • • • . • • « . ,, /|, 11^1 38. 1 i.
Summa R:dr 61,885: 9. 10.
men att deremot utgifter blifvit, under nämnde
tvenne år, bestridda till sammanräknadt belopp af „ 13,991: 33. 8.
hvilket med 5,967 R:,Jr 20 sk. 5 r:st. Öfverskjuter
summan af ofvanberörde inkomster; hvadan följaktligen
Fondens kapitalbehållning, vid 1842 års slut,
nedgått till
47,893: 24. 2.
Den hufvudsakligaste andel uti Gamla Ull-Diskontfondens tillgångar
utgöres af dess fasta egendom, Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping,
bokförd till ett värde af 36,000 R:dr; och bör derjemte anmärkas,
att uti Fondens ofvannämnde kapitalbehållning innefattas osäkra
och på konkurs-utredningar beroende fordringar, af tillsammans 12,252
R:dr 10 sk. n r:st.
Vid betraktande af den successiva minskning i Gamla UllDiskontfondens
tillgångar, hvilken under åren i84i och 1842, i likhet
med de föregående, ägt rum, företer sig påtagligen angelägenheten
deraf, alt, såvida icke nämnde Fond innan kort skall befinnas otillräcklig
för uppfyllandet af de med densamma afsedda ändamål, största
möjliga besparing varder iakttagen i hänseende till de derå anvisade
utgifter.
Härvid förekommer, att, under hvartdera af revisionsåren, Direktören
N. E. Hofman Bang, i och för dess åliggande att tillhandagå
enskilde personer med råd och underrättelser rörande fårskötsel och
ullkultur, äfvensom att anställa besigtningar å Kronans stamschäferier,
uppburit ett årligt arfvode af 1,000 R:dr, oberäknadt rese- och traktamentskostnads-ersättning,
uppgående för begge åren till ett samman*
lagdt belopp af 1,073 R:dr 24 sk. 9 r:st. Sedan bemälte Hofman Bang
sistlidet år frånträdt nämnde befattning, har Kongl. Maj:t, uppå vederbörandes
derom gjorda underdåniga framställning, enligt nådigt Bref
till Kongl. Kommerse-Kollegium af den aa Oktober samma år, bifallit,
16 _
att Agronomen Louische Hofman Bang finge, i enahanda egenskap, anställas
för en tid af tre år, räknad från och med år 1843, emot åtnjutande
af samma års-arfvode och öfriga förmåner, som varit hans
företrädare tillagda, dock med skyldighet att, under hela den tid hans
anställning forlfore, vara här i Riket bosatt; hvarefter, i öfverensstämmelse
med dessa villkor, kontrakt blifvit af Kongl. KommerseKollegium,
under den 3i Maj innevarande år, med L. Hofman Bang
upprältadt.— Revisorerna erkänna visserligen behofvet och ändamålsenligheten
deraf, alt vid den tid, då de första försöken vidtogos för
införande här i Riket af främmande länders förbättringar i fårskötsel
och ullkulltur, en i dessa ämnen kunnig person, på allmän bekostnad,
härstädes anställdes, i ändamål att åt enskilde ullproducenter meddela
nödiga upplysningar; och denna åtgärd har äfven tvifvelsutan icke
saknat fördelaktigt inflytande på ifrågavarande hand terings utveckling
inom fäderneslandet. Det torde emedlertid, efter Revisorernas tanka,
kunna antagas, att en tid af omkring tolf år, hvarunder ägare af inhemska
schäferier haft att påräkna Direktören N. E. Hofman Bångs råd och
biträde i afseende å utöfningen af berörde näringsgren, varit fullt
tillräcklig att bland bemälle schäferi-ägare sprida den erfarenhet rörande
sättet för får-racers förädling, jemte hvad tilli fårens skötsel
och ullens behandling hörer, att dylikt biträde kunde, utan äfventyr för
bandteringens bestånd och förkofran, i framtiden umbäras. I följd
deraf och då besigtningar å Kronans stamschäferier, hvilka otvifvelaktigt
äfven hädanefter blifva erforderliga, synas lämpligen kunna förrättas
af någon ledamot af Länsstyrelsen i det Län, inom hvilket
scbäferiet är beläget, biträdd af en medlem utaf Länets Landthushållningssällskap
och, der så nödigt finnes, af en för ändamålet tillkallad
schäferiägare, anse sig Revisorerne böra uttrycka den åsigt, att ofvanberörde
särskilda befattning med schäferihandteringen i Riket kunde,
vid utgången af det med L. Hofman Bang afslutade, nyssnämnde kontrakt,
utan olägenhet indragas, och såmedelst en betydlig, och, för
gamla Ull-Diskont-fondens bestånd , af behofvet påkallad nedsättning
j de af samma Fond bestridda kostnader beredas.
På grund af Kongl. Brefvet den 23 April 183r, hade Sekreteraren
vid Kongl. Lanatbruks-Akademien J. Tb, Nathhorst, i sin dåvarande
egenskap af disponent utaf Kronans vid Näs anlagda stamschäferi,
uppburit ett förlagslån af Gamla Ull-Diskont-fonden, stort 5,ooo
R:dr, att användas till uppförande af nödiga byggnader in. m. vid
berörde schäferi, hvarefter Nathhorst, jemlikt Kongl. Brefvet af den
x6 Mars 1836, fått sig i nåder beviljadt anstånd tills vidare med lånekapitalats
återgäldande. Sedan numera detta schäferi blifvit från egendomen
Näs förflyttadt, samt nämnde byggnader och öfriga inrättningar
till andra ändamål upplåtna, i följd hvaraf ifrågavarande lån till
betalning förfallit, har Kongl. Maj:t, uppå gjord underdånig ansökning,
enligt nådigt Bref till Kongl. Kommerse-Kollegium af den i Augusti
1842, funnit godt tillåta Nathhorst att på vissa terminer, under loppet
af fem år, infria nämnde lån med derå löpande fyra procents årlig ränta.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts tillika meddelta nådiga föraskrift,
har Nathhorst lill Kongl. Kollegium inlemna! ny förbindelse,
rörande skuldens inbetalning på stadgadt sätt, och tillika anskaffat sådan
borgens-säkerhei derför, som af Kongl. Kollegium blifvit
godkänd.
Enligt en, den 1 Oktober 184* upprättad, Revisorerne meddelad
förteckning å Kronan tillhöriga får, utgjorde sammanräknade antalet
af dessa djur 801 stycken, nämligen: af Southdowns race ao5, Merinos
100, Elektoral 290, Elektoral Kamulls ji, Nazer g 11, Skottska 7
och Sirelitzer 77 st.
N/a VU-Diskontfwidéns ställning under de tvenne fir, sorn utgöra
föremål för denna revision, inhemtas af bilagda kapitalslut. Enligt
desamma, hafva till nämnde fond, hvilken, vid i84o 5rs utgång, var
betungad med en skuld utöfver tillgångarna, stor 366 R:dr 4* sk. 2
rst., influtit i ordinarie och förfallo-räntor:
år 1841 « * t t . » R:dr 58 ic 8- 3.
och år »84a , „ 681: i- II
f.aöat: to. 2.
Utgifterrv® hafva deremot varit följande:
Ränta till Riksgälds - Kontoret
för de åren 1841 och 1842 å ullkreditivet
uttagna medel, af Kongl.
Kommerse-Kollegium beräknad
6U  744: 47. —
Diverse
4^: 3o. 7.
790: 2g. 7.
18 —
Vid jemförelse af nja Ull-Diskontfondens, i utgående balansen
för år 1842 upptagna, tillgångar och skulder, befinnes, att de loria
öfverskjuta de sednare med ao4 R:dr 35 sk. 5 1 :st; men om bland
tillgångarne ej tages i beräkning de osäkra fordringarnes belopp, utgörande
i,C/35 R:dr 43 sk. 7 rst., visar sig, att å fonden förefanns en
verklig brist af 1 »^31 R:dr 8 sk. a rst.
Med anledning af Kongl. Maj:tsaflåtna nådiga Proposition, bade Rikets
Ständer, enligt underdånig skrifvelse af den 1 April 1841, beslutat,
att det, till inhemska Ullproduktionens befrämjande, å Riksgälds-Kontoret
anvisade kreditiv finge intill nästkommande Riksdag, till ökadt
belopp af 3oo,ooo R:dr, fortfara, att af Kongl. Kommerse-Kollegium,
efter bestämda grunder, till Ull-Diskontfondens förstärkning användas;
i sammanhang hvarmed Rikets Ständer föreskrifvit, att, af nämnde
kreditiv, låneunderstöd borde, emot fyra procents årlig ränta, meddelas
ej allenast producenter af inhemsk ull och vederbörande fabrikanter,
utan äfven handlande, som befatta sig med uppköp och försäljning
af inom Riket bevisligen producerad och vederbörligen sorterad
ull; alt Ull-Diskontfonden komme att ansvara Riksgälds-Konloret ej
mindre för återbetalningen af de summor, som redan blifvit eller
framdeles blefve lyftade i afräkning å berörde kreditiv, än ock för
godtgörandet af den å dessa låneunderstöd uppkommande ränta, med
afdrag likväl af de med ifrågavarande lånerörelse gemenskap ägande
omkostnader, som Diskontfonden, enligt det för dess förvaltning utfärdade
Reglemente, måste vidkännas, men hvilket afdrag icke finge
öfverstiga en fjerdedel af den fastställda räntan för de lån, hvartill
kreditivet begagnats; att lån hädanefter icke finge af Ull-Diskontfonden
beviljas till högre belopp, än femtio procent af det värde, hvartill
ullen blifvit på förskrifvet sätt uppskattad, samt att Kongl. Kornmerse-Kollegii
befattning, i afseende på låne-beloppens bestämmande,
borde för framtiden inskränka sig till det ullen åsätta värdets jemförande
med de i allmänhet gångbara ullprisen och till kontrollerande
af sorteringens behöriga verkställighet.
Jemte det Kongl. Maj:t, under den 14 Augusti i84i» utfärdat
nådig Kungörelse, angående de häraf föranledda ändringar i 1 o ch 3 § §.
af det för Ull-Diskontfonden, under den 19 December i835, fastställda
Reglemente, har Kongl. Majrt tillika, uti nådigt Bref till Kongl.
Kommerse-Kollegium af förstberörde dag, förklarat: att ehuru af Rikets
Ständers ofvannämnde underdåniga skrifvelse ville synas, sorn
— 19 -
Rikets Ständer ansett, det handlande, som befatta sig med uppköp och
försäljning af inhemsk ull, icke böra erhålla lån i Ull-Diskontfonden,
så framt ej den uppköpta ullen varit vederbörligen sorterad, Kongl,
Maj:t likväl ansett det icke kunna antagas vara af Rikets Ständer åsyftadt,
att i det, utan sådant villkor, uti t och 6 §§. af 1835 års Reglemente
intagna stadgande om låne-rätlighet för dera, som uppköpa
inhemsk ull, antingen till förbrukning, eller i afsigt att dermed drifva
handel, göra någon inskränkning, enär Rikets Ständers skrifvelse uttryckligen
innehölle, att berörde låne-rättighet icke medfört någon känd
olägenhet, och det med Rikets Ständers tillkännagifna afsigt, att uppmuntra
och understödja en allmännare handelsrörelse med den inom
Riket producerade ull, så alt derigenom en förmånligare afsättning kom -  me att för Svenska ullproducenten beredas, icke kunde vara förenligt
att inskränka den hittills både för sorterad och icke sorterad ull med
gifna
låne-rättighet endast till sorterad, som (ör närvarande icke kunde
anses utgöra föremål för den allmänna handelsrörelsen, och hvilken
inhemske producenter sällan hade att afsätta: hvadan Kongl. Maj:t
funnit någon förändring i denna del af hvad Reglementet innehåller
icke påkallas af hvad Rikets Ständer härvid tillgjort.
Den af Kongl. Maj:t i ofvanberörde hänseende antydda* åsigt
hafva Revisorerne, för deras del, jemväl ansett öfverensstämma med
verkliga syftningen af Rikets Ständers ifrågavarande beslut.
Beträffande de uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse omförmälda
liqvider emellan Ull-Diskontfonden och Riksgälds-Kontoret, har
Kongl. Majit, jemlikt högstberörde nådiga Bref af den 14 Augusti 184f»
förordnat, att, i förenlighet med hvad Rikets Ständer yttrat i afseende
å tillfälliga förluster, hvilka vid lånerörelsen icke kunna undvikas,
sådana förluster äfven må anses utgöra föremål för de afdrag, som
vid dessa liqvider böra äga rum. — Med tillämpning af omförmälda
nådiga föreskrift, hade Kongl. Kommerse-Kollegiuro, i afseende på de å
ull- krediti vet åren 1840 och 1841 lyftade medel, upprättat och till
Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret öfverlemnat en Vidräkning, Ull-Diskontfonden
och Riksgälds-Kontoret emellan, deruti Kontoret blifvit
påförda de, under nyssnämnde tvenne år, för Fonden uppstådda låneomkostnader
och förluster, hvaraf en summa, stor 201 R:dr 16 sk. 11
rst., motsvarande en fjerdedel af berörde års räntor, afdragits från det
Riksgälds-Kontoret eljest tillkommande räntebelopp; hvaremot Fullmäktige,
uti aflåten skrifvelse, väl medgifvit, att då de uti Vidräknin
-
— 20 —
gen upptagna omkostnader vid Ull-Diskontens lånerörelse understegs
hvad som, enligt io4 §• af gällande Reglemente för Riksgälds-Kontoret,
finge afdragas å räntan för de utaf kreditiv-medlen utgifna lån,
dessa omkostnader, ai R:dr i3 sk. io rst, fingo afgå från R/ksgäldsKontorets,
vid 1841 års slut, hos Ull-Diskonten ägande fordran, men
ansett det af Kongl. Kollegium jemväl yrkade afdrag för de vid lånerörelsen
uppkomna, tillfälliga förluster så mycket mindre kunna af
Fullmäktige medgifvas, som ersättning för dessa förluster möjligen
kunde framdeles erhållas. Emedlertid hafva, uti den af Kongl. Rommerse-Kollegium
för år 1842 uppgjorda enahanda liqvid, de uti fcir
renämnde Vidräkning följda grunder fortfarande blifvit tillämpade.
Till ytterligare underlättande af handeln med inhemsk ull, har
Kongl. Majrt, enligt nådig skrifvelse af den 14 Augusti 1841. behagat
tillåta att, så vidt ske kan, utan förnärmande af deras rätt, hvilka anemåla
sig till lån på sådan ull, som blifvit å ullmagasin inlemnad och
derstädes i behörig ordning värderad, Kongl. Kommerse-Kollegium må
äga, uppå ansökning af klädesfabriksidkare, som antingen vid ullmarknad,
eller direkte från Svenskt schäferi, uppköpt förut icke belånad,
inhemsk ull, samt företer producents under edelig förpligtelse afgifna
intyg, så väl att ullen är fallen vid dess schäferi, som angående det
pris, hvilket för samma ull beräknats, att, utan hinder deraf, att ullen
icke blifvit i något allmänt ullmagasin upplagd och derstädes värderad,
efter pröfning af sig företeende omständigheter, af Ull-Diskontfonden
meddela lån för dylik ull, emot säkerhet, som ai Kongl. Kollegium
godkännes, samt med iakttagande af de villkor i öfrigt, sorn i
afseende på sådana lån äro föreskrifna.
I anledning af hvad uti x84 r års Revisions-Berättelse förekomma*,
angående en i Nya Ull-Diskontfondens Hufvudbok för år 1840, bland
osäkra fordringar, balanserad post å 2,977 ^:(Jr 5 sk., utgörande Kronans
förlust på ett till England exporteradt ullparti, få Revisorerne
anmäla, att beröpde post blifvit, på grund af Kongl. Brefvet den 16
Maj 1835, i i84r års Hufvudbok godtgjord och beloppet deraf, $j»som
förlust, på Gamla UU-Diskontfonden öfverflyttad?.
Å Nya Ull-Diskontfondens hos Riksgälds-Kontoret nägade kreditiv
har, under loppet af år 1841 blifvit lyftad en summa af 20,400 R:dr
och år 1842 af 19,080 R:dr. Då sålunda, oaktadt numera medgifven
— 21
nedsättning af den för lån ur berörde Fond stadgade ränta, från fern
lill fyra procent om året, ifrågavarande kreditiv endast i ringa mån beliöft
anlitas, och i följd häraf den vida betydligare återstoden af kreditiv-summan,
hvilken i allt fall, till dess hela belopp, måste af Fullmäktigei
Riksgälds-Kontoret, för möjligen skeende reqvisitioner, Kongl.
Kommerse-Kollegium tillhandahållas, hos Kontoret qvarstadnar ofruktbar
och utan gagn för allmänna rörelsen, hafva Revisorerne af detta
förhållande hemtat anledning att föreslå, huruvida icke någon del af
meranämnde kreditiv-medel, eller hvad som för UU-Diskontrörelsen
icke erfordras, lämpligen kunde varda till Kongl. Kommerse-Kollegii
disposition öfverlemnad, för att, i enlighet med de för vanliga diskontlåns
meddelande utur Manufaktur-Diskontfenden stadgade grunder,
användas till låneunderstöd åt vederbörande fabriksidkare, emot
fyra procents årlig ränta och på högst nio månaders tid, hvarigenom
medlen inom bestämd tid kunna åter begagnas till sitt 'ursprungliga
ändamål, om så skulle påfordras.
Sedan Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse af den a3 September
1840, bestämdt ett anslag af 2,000 R:dr årligen, att ställas till
Kongl. Majrts disposition, såsom understöd för en Ullsorterings-anstalt
i Götheborg och en i Malmö, med 1,000 R:dr till hvardera, har Kongl.
Maj:t, under den 12 Maj 1841 och i4Maj 1842, dels i nåder uppdragit åt
Kongl. Kommerse-Kollegium att för samma år vidtaga de åtgärder i afseende
på inrättandet af ullmagasiner i nämnde Städer samt ullsorterings
verkställande m. m., som kunna finnas lämpliga oell nödiga, med åliggande
för Kongl. Kollegium att i underdånighet inberätta hvad som
dervid blifvit tillgjordt, om den verkan deraf sig visat samt om beloppet
af de för ändamålet använda medel, dels förordnat, att de,
sorn till ullmagasinerna i Götheborg och Malmö inlemna ull till förvaring
eller till både förvaring och sortering, böra, vid ullens uttagning,
erlägga enahanda, afgifter, som uti den af Kongl. Maj:t för ullmagasinet
i Norrköping den i3 Aug. 1840 utfärdade Taxa äro fastställda.
Kongl. Kommerse-Kollegii, med anledning häraf, i ämnet afgifna
underdåniga Berättelser upplysa, att uti Malmö blifvit anskaffadt ett
ullmagasin, emot årlig hyra af 100 R:dr, äfvensom Magasins-föreståndare
och Ullsorterare derstädes anställts, med årliga arfvoden af 66
R:dr 32 sk. för den förre och 100 R:dr för den sistnämnde; och hade
qvantiteten af den, und^r åren 1841 och •$42< berörde maga
-
— 22 —
sin inlemnade ull uppgått lill endast 4>°75 Skålpund. I Götheborg,
der, i anseende till svårighet att erhålla en för ulls uppläggning och
förvaring tjenlig lokal, ullsorterings-inrättningen icke hunnit att under
loppet af år 184* organiseras, hade påföljde år magasins-lägenhet
blifvit hyrd emot i33 R:dr 16 sk. för året, hvarjemte Magasins-föreståndare
antagits, med årligt arfvode af 66 R:dr 3a sk.; emedlertid hade, intill
1842 års slut, någon inrikes fallen ull ej blifvit till förvaring eller
sortering å Götheborgs ullmagasin inlemnad. — Med hänseende till
den korta tid, som förflutit sedan ofvanberörde inrättningar blifvit
iordningställda, lärer af erfarenheten ännu icke kunna hemtas ledning
för tillförlitligt bedöm mande af samma inrättningars behöflighet och
de fördelar för inhemska ullkulturen, hvilka för framtiden kunna vara
att deraf påräkna.
Räkenskaperna Öfver de för ifrågavarande anstalter, åren 184* och
1842, uppburna medel utvisa, att endast förstnämnde års anslag blifvit
af Kongl. Kommerse-Kollegium hos Riksgälds-Kentoret lyftadt
med  R:dr 2,000: — —
De i Malmö, begge åren, influtna sorterings- och
värderings-afgifter hafva utgjort .
55: 6. —
tillsammans R:dr 2,q55: 6. —
Af de på dessa år belöpande kostnader hade,
intill 1842 års slut, utbetalts allenast
4‘^: >°- —
hvadan en behållning af R:dr 1,641:44- —
fanns i Rikets Ständers Rank på Kongl. Kommerse-Kollegii räkning
N:o 2 innestående.
Enligt hvad den vid räkenskapen fogade attest öfver omförmälda
banko-behållning utvisar, finnes på berörde räkning N:o 2 ytterligare
deponeradt ett belopp af 568 R:dr 34 sk. 6 rst., hvilket uppgifvits
utgöras af influtna försäljningsmedel för Kronan tillhöriga får. Revisorerne
hafva härå bordt fästa uppmärksamhet, enär det icke synes
med god ordning förenligt, att nämnde af skiljaktig . beskaffenhet varande
medel, af hvilka de sistberörde icke ens äro ställda under Kongl.
Kommerse-Kollegii disposition, blifvit på en och samma räkning i
Banken insatta. Upplysning har dock sedermera blifvit Revisorerne
meddelad, att nödig åtgärd komme att vidtagas för tillvägabringande
af rättelse i nu anmärkta förhållande.
— 23 —
Räkenskaperna för år 1841 öfver de å Riks-Staten anvisade Manufaktur-medel,
äfvensom öfver Extra Licent- och Eskilstuna Fristads-medlen
samt de från Kongl. General-Tull-Styrelsen levererade
Tull- och Beslags-andelar, — i sammanhang hvarmed redovisas ersättningen
(ör inlösta Lärfts-premie-sedlar i Vester-Nori lands Län, — hafva
i Kongl. Kammar-Rätten blifvit granskade utan anmärkning, hvaremot
1842 års enahanda räkenskaper ännu icke hunnit derstädes undergå
revision. Enligt det vid denna Berättelse bilagda Sammandrag, utgjorde
behållningen af ifrågavarande
medel, vid 1840 års slut, R:dr 82,190: — 9.
samt inkomsterna,åren 1841 och 184a»., 80,998: 26. 6.
63 x85:27. 3.
Utgifterna, bestående af understöd
åt fabriks- och slöjde-idkare,
rese-bidrag, arfvoden, aflöning af
tjenstemän i Eskilstuna Fristad
samt premier för finare lärfter,
vadmal m. m., hafva deremot, under
sistnämnde tvenne år, uppgått
till  24,659: 39. 8.
Till Kongl. Stats-Kontoret
hafva återlevererats  600; — —
25,259: 39. 8.
så att, vid 1842 års slut, en behållning återstodaf R:dr 37,928: 35. 7.
Uppå underdånig hemställan af Direktören för Kongl. LandtbruksAkademien,
Herr Stats-Rådet m. m. Poppius, och i enlighet med
Kongl. Kommerse-Kollegii tillstyrkande, har Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt
Bref af den 25 Januari 184a bifallit, att ett årligt arfvode,
stort 666 R:dr 32 sk. Banko, finge tills vidare, från och med nämnde
år, af Manufakturmedlen tilldelas Landtbruks-Akademiens Sekreterare
J. Th. Nathhorst, emot villkoi: 1) alt han, i afseende å fårskötsel och
ullkultur, lemnar det biträde samt de råd och upplysningar, som kunna
äskas af den, som har sig anförtrodt öfverinseendet af denna näringsgren
och de till dess befrämjande vidtagna anstalter, hvaribland
Kronans stamschäferier, äfvensom att han, på enahanda sätt, tillhandagår
Landtbruks-Akademiens Direktör i utöfningen af den honom uppdragna
tillsyn öfver Landtbruks-Iustitutet vid Degeberg samt Agrono
-
24 —
men Johnsons tillgöranden; 2) att han likaledes går Kongl. Kotnnrerse-Kollegium
tillhanda i allt, hvarom han kan anlitas, i frågor ora
de allmänna Ullkontorens organiserande, samt vård, sortering och värdering
af ditförd ull 0. s. v., äfvensom att han meddelar Kongl. Kollegium
de tabellariska sammandrag, som för ordnandet af en erforderlig
statistik i dessa hänseenden äro af nöden; samt 3} att han,
då sådant påfordras, meddelar Tull-Verket yttranden och upplysningar
angående beskaffenheten af den från utrikes ort inkommande ull,
vid hvars förtullning Tull-tjenstemännen stadna i villrådighet, huruvida
den bör betraktas såsom grof eller fin, samt olika meningar derom
framställas af bemälte tjenstemän och importören af varan.
Bland ofvanberörde åligganden afse en del sådana ämnen, hvilka
ingå i Landtbruks-Akademiens verksamhet, hvadan häraf icke skäligen
bordt hemtas anledning till löne-anslag å en fond, hvars föremål är
manufaktur-näringens befrämjande. Hvad åter angår det biträde Nathhorst
förpligtafs lemna, ej mindre Styresmannan för anstalterna till
ullkulturens befordrande, än ock Kongl. Kommerse-Kollegium och
Tull-Verket, så torde för närvarande och så länge en särskild tjensteman
finnes anställd, hvilken, emot årlig lön af Gamla Ull-Diskontfonden,
har sig uppdraget att, i frågor rörande fårskötsel och ullkultur,
med råd och upplysningar tillhandagå såväl vederbörande embetsmyndigheter
som enskilde schäferi-ägare, ifrågavarande biträde med allt
skäl kunna från bemälte tjensteman påräknas. Vid detta förhålland-e
och enär Herr Stats-Rådet Poppius, hvilken har sig anförtrodt öfverinseendet
å schäferi-handteringen i Riket, i sådan egenskap, äger till
sin desposition ett numera till 3oo R:dr om året förhöjdt belopp, att
användas till arfvode åt det af honom antagne skrifvare-biträde, häfva
Revisorerne, för deras del, utan att underkänna Sekreteraren Nathhorsts
utmärkta förtjenster i hänseende till den inhemska fårskötseln och
ullkulturen, likväl icke kunnat undgå att finna, det ifråga va rand»,
Nathhorst tillagda arfvode dels blifvit meddeladt för ändamål, främmande
för Manufaktur-medlens bestämmelse, dels, under nuvarande
omständigheter, icke varit af verkligt behof för det allmånna p&-  kalladt.
Med afseende derå, att Borgmästaren i Eskilstuna fått vidkännas
ökade tjenstegöromål derigenom, att Carl Gustafs Stads Kronogevärsfaktori
blifvit i polisärenden och ordningsmål stäldt under JPoliskam
-
— 25
maren i Eskilstuna, samt då Borgmästaren för detta ökade besvär
syntes böra undfå skälig ersättning, har Kongl. Maj:t, uppå nuvarande
Borgmästaren S. A. Hallströms derom gjorda underdåniga ansökning,
enligt nådigt Bref af den 29 September 1841» tillåtit, att den del af
Borgmästare-lönen i Eskilstuna, som nu är anvisad å Extra Licentmedlen
eller, om dessa ej dertill lemna tillgång, å Manufakturmedlen,
finge tills vidare, från oell med nästpåföljande år, förhöjas från 2Öo
R:dr till 583 R:dr 16 sk. Banko årligen.
Om det äfven må antagas, att handhafvandet af de vid Carl Gustafs
Stads Gevärsfaktori förefallande polis- oah ordningsmål medfört
någon tillökning uti Borgmästarens i Eskilstuna , tjs.nctegöromål, lärer
dock, i betraktande af antalet utaf den vid Faktoriet anställda arbetspersonal,
berörde tillökning icke kunna anses vara af den betydenhet,
att densamma bordt föranleda ifrågavarande, i förhållande till Borgmästare-lönens
förra belopp, ansenliga löneförhöjning; och Revisorerne
hafva sålunda desto hellre funnit sig böra anmärka detta förhållande,
som, i följd af Extra Liccnt-fondene otillräcklighet, det ökade
lönebeloppet kommer alt utgå af anslaget till Manufakturernas befrämjande,
hvilket sistnämnde för utgifter af omförmälda beskaffenhet ingalunda
synas vara afsedt.
Vidkommande redovisningen för Anslaget till godtgörande af
Konsulers förskotter till nödstäldt Svenskt sjöfolk, äfvensom räkningarne
öfver Kongl. Kollegii Expensmedel och det belopp, hvilket,
på grund af Kongl. Brefvet den 9 November i836, Kongl. Kollegium
från Postverket uppburit, för liqviderande af den på Svenska Stats-Verket
belöpande andel af ersättningen för Konsulernas postporto-utgifter
i embets-ärenden, så hafva Revisorerne härvid icke funnit något att
erinra. 184* års räkenskaper för nämnde medel äro uti Kongl. Kammar-Rätten
granskade utan anmärkning, men de för år 1842 hafva ännu
icke blifvit derstädes reviderade. Behållningen till år 1S43 af
förstberörde anslag utgjorde, enligt bilagdt Räkenskaps-sammandrag,
2,025 R:dr i3 sk. 3 rst., deruti ingå fordringar hos vederbörande rederier,
i och för förskjutna Konsuls-ersättningar, till belopp af 1,738
R:dr 3a sk. 1 rst., om hvilkas indrifning Kongl. Kollegii Advokat
4
-
Fiskal fått sig uppdraget att besörja. — Till godtgörande af Svenska
Konsulers postporto-ufgifter, hafva år I&41 utgått 1,625 R:dr 3i sk.
t rst* oeh år 1842- 1,826 R:dr 45 sk. 9 rist.
Sedan Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse af den 13 Februari
1841, jemte fastställande af årligt statsanlag för de blifvande
allmänna Navigations-skolorna i Riket, tillika å Riksgälds-Konloret anvisat
en summa af 16,600 R:dr i ett för allt,, till anskaflande af de
instrumenter, böcker m. m., sorn vid dessa Skolors första organiserande
vore af nöden,, så har Kongl. Majit, medelst nådigt Bref af den
6 Augusti samma. år, bemyndigat Kongl. Kommerse-Kollegium att
ofvannämnde summa, för ifrågavarande ändamål, hos Riksgälds-Kontoret
uppbära.. Någon redogörelse öfver användandet af detta anslag
liar, efter hvad Revisorerne inhemtat, ännu icke hunnit upprättas; utgörande
den, vid 184* års slut,, i Rikets Ständers Bank å Kongl..
Kollegii räkning innestående behållning deraf 1,227 R:dr 4,4 s^-
jo. rst..
Räkenskaperna öfver de under Kongl. Kommerse-Koflegii förvaltning
ställda fonder och medel äro förda efter en enkel och lättfattlig
metod, och bar vid deras granskning,, i hänseende till ziffran, någon
anmärkning icke förekommit.
De till Fonderna hörande lånehandlingair och hypotheker hafva,,
vid anställd inventering, funnits, ordnade med synnerlig omsorg ecK
derjemte säkert förvarade.,
Revisorerne, som tagit kännedom om Ombudsmannens afgifna Berättelser,
angående Fondernas balanserade fordringar, äfvensom om de
bos bemälte tjensteman förda Lagsöknings-diarier, hafva deraf erfarit,,
att nämnde fordringer blifvit noggrant bevakade och utsöknings-ärendena
med drift handhafda..
— 27 —
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin Instruktion,
till Kongl. Maj:t, i underdånighet insändt ett exemplar af
denna Berättelse.
Stockholm den 11 December 1843.
Höglojl. Ridderskapets och Adelns Ledamöter'.
HUGO HAMILTON. N. A. SILFVERSCHIÖLD.
G. STJERNGRANAT. L. G. v. CELSING.
NILS af ZELLÉN. CARL af FORSELL.
Högvördiga Preste-Ståndets Ledamöter:
C. A. AGARDH. C. G. BERLIN. J. C. BILLINGDAHL;
ANDERS SANDBERG. JOH. NORRMANN. M. KLINTBERG.
Vällofl. Borgare-Ståndets ledamöter:
AND. BERG. CARL VALLEY. J. MALMBORG.
C. A. KRAKAU. P. O. NORIN. JOHAN FRISTEDT.
Hedervärda B onde-Ståndets Ledamöterz
P. ERIKSSON. A. NILSSON. J. KYLANDER.
HANS HANSSON. M. MÅNSSON. PEHR PERSSON.
A. Brändström.
,i j ■. iH-! t! '■■■. A i i,.
-■
/ v / ■ >
. ' : , . ’ * '
.
t
t -' ,j . ■’ ’
BILAGOR
un
Rikets Ständers år 1843 församlade Revisorers Berättelse;
angående granskningen af de under Kongl, Kommerse-KolIeginm
ställda Fonder.
Bilaga Lif. A.
Kapitalslut öfver Manufaktur
-
Debet.
Balans f rån år rSfo.
Sk u 1 d e r.
1 :o Till Rikets Ständers Rank:
a) å Låne-Afdelningens räkning N:o 8, Kongl. Komtnerse-Kollegii
slående eller tillökta Diskontlån, emot 3 procents
ränta, kapital
b) å Depositions-Afdelningens
räkning N:o 5, af Kongl.
Kommerse-Kollegii Kreditiv
för Manufaktur Diskonten
(910,898 R:dr 42 sk.
8 rst.), emot 3 procents årlig
ränta,
begagnadtka
pital.
. . 828,734:26. 5.
obetalda
räntor lill
den 31 December
1840 12,539: 47.11.
. 89,101: 5. 4.
C) utelöpande
Assignationer,
för år
1797, en å
1840, en å
841,274: 26. 4.
3.
1,243: 35.
4.
9.
1,243:39. 1.
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel
på Depositions-Afdelningens räkning
N:
931,619:22. 9.
4,463:12.
936,082 34
Transport {
936,0821341 9
— 3i —
Diskontfonden för är 1841.
Credit.
Bilans från år 184.0.
Tillgångar.
t:o Säkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån. . . 1,276,830;:30. 11'.-
b) Förlagslån . . 187,455:26. 8.
Upplupna räntor
till 1840 års- slut 3,963: 22.10.
c) Anståndslån, enligt
särskilda Kongl,.
Resolutioner, . . 110,524: 23.. 6..
Upplupna räntor
till 1840 års slut .. 2,007:14. —
2:o Osilikra Fordringar
a) Manufaktur-Diskontlån
b) Förlagslån . .
Räntor till 1840
års slut . ... .
12,090:46. 9.
9,752:: 45. 8.
c) Anståndslån . .
Räntor till 1840
års slut ....
682:30. 8.
195:37. 4.
3:o Inventarier . . . . .
4:o Förskjutna Medel:
a) Assurans-premier för egendomen
Holms bruk, förskjutna Rosenborgs
& Ekenmarks konkursmassa,
.
8) Förskott till gamla Ull-Diskontfonden
. . . 11,847: 8. 4.
Upplupnaräntor
derå .. . . . 657:16. 4.
Vinst och Förlust.
l:o> Ordinarie räntor
2:o Förfallo-räntor
191,419:. 1. 6..
112531:37. 6.
1,580*781: 21.11.
166,1156: 15. 9.
21,843:44. 5.
878:20: —
188,878: 32. 2.
867: 26. —
1,280-31- 6.
12,504:24. 8..
66,011:35. 1.
4,825:28. 2..
13,785: 8. 2.
70,837:15. 3.
Transport 70,837: 15. 3.
1,784,312,40 3
1,784,312140[ 2
e» 32
Transport
Balans till år 184%'.
Tillgångar.
l:o Behållning i Ilikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med
Depositions-Afdelningen . .
240,651:36. 6.
2:o Säkra Fordringar'.
I a) Manufaktur-Diskontlån . . . 1,377,395: 30. 4.
[ 6) Förlagslån . . 462,483:16. —
Upplupna räntor
till 1841 års slut 7,440:22. 4.
c) Anståndslån, enligt
särskilda Kongl.
liesolutioner,. . 107,158:14. 3.
^Upplupna räntor
till 1841 års slut 2,023: 6. 3.
469,923:38. 4.
109,181:20. 6.
3:o Osäkra Fordringar:
o) Manufaktur-Diskontlån . .
b) Förlagslån . , 10,632: 7. 9.
Upplupna räntor
till 1841 års slut 10,498:43.11.
.1,956,500:41. 2.
c) Anståndslån
Upplupna räntor
till 1842 års slut
3,082:30. 8.
250:18. 8.
164,915: 18. 7.
21,131: 3. 8.
13,333: 1. 4.
4:o Inventarier
5:o Förskjutna Medel:
a) Assurans-premier för egendomen Holms bruk,
iförskjutna Rosenborgs & Ekenmarks konkursmassa,
.... 1,280:31. 6 .
Dito till C. P. Norrbom 65: — —
Dito till P. Törnqvist
i Eskilstuna 5: 28. —
Dito till C. F.
Zetterberg i Dito 58: 15. 9.
189,379:23. 7.
867:26. —
1,409:27. 3.
b) Förskott till Gamla
Ull-Diskontfonden 11,847: 8. 4.
Upplupna räntor
till 1841 års slut 1,012:36. 4. 12859:44 8,
14,269: 23.11.
936,082
34
2,401,669
Summa Banko B:dr j 3,337,751|41111
Stockholm af Manufaktur-Diskont
Carl G. Kiisel.
— 33 —
Transport 70,837: 15. 3.
Gravationer.
l:o Räntor:
fl) till Rikets Ständers Bank å räkningen
N:o8, från den 31 December
1840 till deu
1 Juli 1841, . . 1,121: 9. —
b) till D:o å d:o N:o 5, 28,760: 44. 4.
29,882: 5.
2:o Aflöning och Pension . . . 7,446:38. —
3;o 'Taffelpenningar och Arfvoden
till Kongl Rollegii President och
Ledamöter samt i och för Revisionerna
af Fondens räkenskaper m. m. 2,868:16. —
4:o Extra Utgifter i postporto ,
skrifmaterialier, ljuspenningar m. m. 1,119:17. 8.
5:o Omkostnader för Kongl. Kol
legti
hus  127: 20. —
6:o Afkortning  120: 23.10.
41,564: 24.10.
Manufaktur-Diskontens behållna Vinst år 1841
Balans till år t8fä.
Skulder.
l:o Till Rikets Ständers Bank:
Kongl. Kommerse-Kollegii Kreditiv för ManufakturDiskonten,
emot 3 procents årlig ränta å begagnadt
kapital,  1,500,000: — —
Obetalda räntor till 1841 års slut 16,310: 22. 1.
1,516,310:22. 1.
2:o Utelöpande Assignationer:
för år 1797, en å  3. 4.
» * 1841, » å  1,959:27: 2.
1,959: 30. 6.
3:o Utelöpande Attester öfver insatta medel på Depositions-Afde
In ingens räkning N:o 5
5,896: 6. 8.
1,784,312 40 3
29,272 38 5
1,524,166 11 3
Kontoret den 5 Augusti 1842.
S. Agrell.
Summa Banko R:dr | 3,337,751141111
5
Bilaga Lit. B.
34 —
Kapitalslnt ofver Mannfafctur
-
Debet.
Balans från år 1841.
Skulder.
4:o Till Rikets Ständers Bank:
Kongl. Kommerse-Kollegii Kreditiv för Manufaktur-Diskonten,
emot 3 procents årlig ränta ä
begagnadt kapital
1,500,000: — —
Obetalda räntor till 1841 års slut 16,310:22. 1.
1,516,310:22. 1.
2:-o Utelöpande sitt est er öfver insatta medel på räkningen
N:o 5 med Depositions-Afdelningen . • 5,896: 6. 8.
1,522,206 28 9
Transport | 1,522,206128 j 9
Biskonifonden för år 1842.
Credit.
Balans från är 18 4tTillgångar.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:ö 5 med
Depositions-Afdelningen, efter afdrag af utelöpande
Assignationer,  238,692: 6. —
2:o Säkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån . . . 1,380,995:30. 4.
b) Förlagslån . . 458,883:16. —
Upplupna räntor
till 1841 års slut 7,440:22. 4.
466,323:38. 4.
e) Anstånds-lån enligt särskilda Kongl.
Resolutioner . 107,158: 14. 3.
Upplupna räntor
tili 1841 års slut 2,023: 6. 3
3:o Osäkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån
4) Förlagslån . . 10,632: 7. 9
Upplupna räntor
till 1841 års slut 10,498:43.11
«) Anståndslån . . 3,082:30. 8
Upplupna räntor
till 1841 års slut i 250:18. 8
109,181:20. 6.
1,956,500:41. 2.
164,915:18. 7.
21,131: 3. 8.
3,333: 1. 4.
4:o Inventarier
5:o Förskjutna Medel:
a) Assurans-premier för egendomen Holms bruk,
förskjutna Rosenborgs <& Ekenmarks konkursmassa
, . . . . 1,280:31. 6.
D:o till G. P. Norrbom 65: — —
D:otill P. Törnqvist 5:28. —
D:o till C. F. Zetterberg 58:15. 9.
189,379:23. 7.
867:26. —
b) Förskott till Gamla
, Ull-Diskontfonden 11,847: 8. 4.
jUpplupna räntor
.till 1841 års slut 1,012:36. 4.
1,409:27. 3.
12,859:44. 8.
14,269: 23.11.
2.399 709
24
Transport j 2,399,709] 241 8
36
Ti anspoi t
Bulans till år 1843.
Tillgångar.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å rakningen N:o 5 med Depositions-Afdelningen,
efter afdrag af utelöpande assig
nationer,
.......... 75,895: 14. 10.
2:o Säkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån ... 1,518,271: 3, 10.
b) Förlagslån . . 489,133: 16. —
Upplupna räntor
till 1842 års slut 11,991:12. 9.
c) Anståndstån enligt
särskilda Kongl.Resolutioner
.100,343:34. 4.
Upplupna räntor
till 1842 års slut 1,968:43. 9.
501,124:28. 9.
102,312:30. 1.
3:o Osäkra Fordringar:
a) Manufaktur-Diskontlån . . .
b) Förlagslån . . 10,632: 7. 9.
Upplupna räntor
till 1842 års slut 11,349:23. 5.
2,121,708:14. 8.
c) Anståndslån .
Upplupna räntor
664:41. -
252:36 10.
169,656:37. 8.
21,981:31. 2.
917: 29. 10.
4:o inventarier
5:o Förskjutna Medel:
a) Assuraos-premier för egendomen Holms bruk, förskjutna
Rosenborgs' Ekenmarks konkursmassa,
.... 1,280:31. 6.
Dito till P. Törnqvist 5:28. —
Dito lill C F.Zetterberg 58:15. 9.
192,556: 2 8.
926:42. 8.
b) Förskott till Gamla
Ull-Diskonfonden . 13,846:35. 5.
Upplupna räntor
till 1842 års slut 397:17. 1.
1,344:27. 3.
14,244: 4. 6.
15,588.- 31. 9
1,522,206
2,406,675
28
10| 4
Summa Banko R:dr j 3,928,881 f39J 4
Stockholm af Manufaktur-Diskont
Carl
G. K usel.
— 37, ,—
Vinst och Förlust-Conto.
Inkomster:
Ordinarie länlor . 80,613:39. 6.
Räntor efter förfal
lotiden
.... 4,85-k 18. 9.
Härifrån afgår ränta till Rikets Ständers
Bank för af kreditivet begagnade
medel år 1842 ....
Då skillnaden emellan in- och utgående
räntor för år 1842 blir
Utgifter:
lto Aflöning och
Pensioner
2:o Taffelpenningar och Arfvoden
till Kongl. Kollegii President och
Ledamöter samt för Revisionerna
af Fondens räkenskaper ro. m. . .
3:o Extra Utgifter: Postporto, Skrifmaterialier,
Ljuspenningar, m. m.
4co Reparationer och Diverse Omkostnader
för Kongl. Kollegii hus
5:o Rikets Ständers RtksgäldsKontor,
enligt Kongl. Brefvat
den 9 Nov. 1841,
för år 1841 . 14,000:
för år 1842 • 14,000: — —
Transport
85,468:10. 3.
40,462:45. 2.
45,005:13. 1.
7,451:40. 2.
3,226:40. —
1,260: 1. 8.
1,050:40. —
40,989:25. 10.
för Manufaktur-Diskonten, emot
1,520,938:31. 3.
4,217:44. 2.
Summa Banko R:dr j
28,000: —
Manufaktur-Diskontens behållna Vinst är 1842
Balans till är 1843.
Skulder.
l:o Till Rikets Ständers Bank:
Kongl. Kommerse-Kollegii kreditiv
3 procents årlig ränta å begag
nadt
kapital,
1,500,000: - -
Obetalda räntor till 1842 årsslut 20.938:31. 3.
2:o Utelöpande Attester öfver insatta medel på räkningen
N:o 5 med Depositions-Afdelningen . . .
Kontoret den 31 Maj 1843.
F. A. Palme.
2,399,709 24 8
4,015 35 3
1,525,156 27 5
3,928,881 j 391 4
— 38 —
Bilaga Lit. C.
Kapitalslut öfver Gamla Ull
-
Be b e t.
Balans frän år 1840.
Skuld till Manufaktur-Diskonten för lemnade förskotter 11,847: 8. 4.
„ till Dito, ränta å dito till och med år 1840, 657:16. 4.
Utgifter år 1841•
Aflöning till Ull-Kontorets tjenstemän och betjening 4,084:32. —
Extra Utgifter  263: 9. 4.
Reparationer å Ullmagasins-byggnaden i Norrköping . 18: 40. —-
Ersättning till Nya Ull-Diskontfonden, enligt Kongl.
Brefven den 22 April 1830 och 16 Maj 1835, . . 2,977: 5. —
Rese- och Traktaments-penningar till Direktör Hofman
Bang  503: 46. —
Räntor år 1841 till Manufaktur-Diskontfonden å
lemnade förskotler  355:20. —
„ till enskilda delägare i Ullmagasinshuset
357:27.11.
712: 47
B alans till år 184^-  Tillgångar.
l:o Säkra Fordringar :
hos Rökets Ständers Bank .... 1.866: 6. 3.
,, Ull-Kontoret i Norrköping . . 105:34. 6.
Diskontlån
. 11,202: 2. 8.
2:o Fastighet:
Uilmagasinshuset i Norrköping . . 36,000: — —
Innestående hyresmedel för en källare-lägenhet
. , i , g , . . 63: 2. 5.
3:o Inventarier:
Vid Ull-Kontoret i Norrköping
Diskont-Kontoret
959; 30.
187: 30.
4:o Osäkra Fordringar
13,173: 43.
36,063: 2. 5.
1,147:13. 3.
11,956: 14.11.
Summa Banko R:dr
9.
6.
83,405)38(11
Stockholm af Manufaktur-Diskont
Carl G. Kusel.
39
Diskontfonden för år 1841.
Credit.
Balans från år 184°’
Tillgångar.
f:o Sältra Fordringar :
hos llikets Ständers Bank . . , ; 1,046: 12. 2,
,, Herr Presidenten m. m. Skogman 3,441: 13. —
„ Ullkontoret i Norrköping . . . 9l:20. 6.
„ Nya Uil-Diskontfonden . . • 2,706: 6. 4.
Diskontlån  13.342:34. 8.
2:o Fastighet, andel i Ullmagasinet i Norrköping. .
3:o Inventarier:
vid Ull-Kontoret i Norrköping. £ 955:30. 9.
„ Diskont-Kontoret  187:30. 6.
t:o Osäkra Fordringar , . t .
Inkomster år 1841.
Räntor
Ullsorterings- värderings och magasinerings-afgifter
Hyresmedel
Bidrag af Manufaktur-medlen, enligt Kongl. Brefvet
den 9 November 1836,
Balans till år 1842.
Skuld
till Manufaktur-Diskontfonden för lemnade
förskotter  11,847: 8. 4.
„ Dito, ränta å dito till 1841 års slut, 1,012:36. 4,
12,859: 44. 8.
,, Nya Uil-Diskontfonden
270:46. 8.
Summa Banko R:dr j
Kontoret den 5 Augusti 1842.
S. Agrell.
202; 3. 2.
2,205: — 2.
302:19. —
1,200:
21,527:38. 8.
32,713: 2. 5.
1,143:13. 3.
10,981:14.11.
66,365 21 3
3,909 22 4
13,130 43 4
83,405138111
Bilaga Lit. T).
— 40 —
Kapitalslut öfver Gamla Ull
-
Debet.
Balans från år 18 f i.
S k u l d.
Till Manufaktur-Diskontfonden för lemnade förskotter
11,847: 8. 4.
Dito ränta å dito till 1841 årsslut 1,012:36. 4.
Nya IJll-Diskontfonden
Utgifter.
Aflöning till Ull-Kontorets tjenstemän
och betjening
Dito till Direktör Hofman Bang .
3,180: 32. —
1,000;
3:o Inventarier:
Vid Uil-Kontoret i Norrköping
,, Diskont-Kontoret . . .
970: 36.
187: 30.
12,859:44. 8.
270:46. 8.
Extra Utgifter
Reparationer å Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping .
Rese- och Traktaments-penningar till Direktör Hofman
Bang
Ränta till Manufaktur-Diskonten å lemnade förskotter
Nya Ull-Diskonten, ersättning för eftergifven ränta, .
Afskrifning
4,180: 32. —
155: 7. -  19:24. —
569:26. 9,
397: 17. 1.
4-30. 7.
104: 4. —
Balans till år i8f3.
Tillgångar.
l:o Sahra Fordringar'.
hos Nya Ull-Diskontfonden . . . 2,549:44. 9.
,, Ull-Kontoret i Norrköping . . 328:21. 4.
Diskontlån  9,785:26. 8.
2:o Faslighet:
Ullmagasinet i Norrköping . . . 36,000: — —
Innestående hyresroedel för en källare 63: 2. 5.
1.
6.
12,663:44. 9.
36,063: 2. 5.
1,158:18. 7.
4:o Osäkra Fordringar  12,252:10.11.
Summa Banko R:dr
13,130
43
5,430
62,137
45
28
8
80,6991211 5
Stockholm af Manufaklur-Diskont
Carl
G. Kiisel.
Diskontfonden för år 1842.
Credit.
B t! ant från år 18 fi.
Tillgångar.
l:o Säkra Fordringar'.
faos Rikets Ständers Bank  1,866: 6. 3.
„ Ull-Kontoret i Norrköping . . 105: 3V 6.
Diskontlån - .......... 11,202: 2. -8.
13,173:43. 5
2:o Fastighet
Ullmagasinet
i Norrköping - .. .. ., 36,000: — —
Innestående hyresmedel för en källare-lägenhet
. . . . . .. - .. 63: 2. 5.
36,063: 2. 5.
3:o Inventarier:
vid Ull-Kontoret i Norrkoping . . !959: 30. 9.
,, Diskont-Kontoret . . * 187:30. 6.
1,147:13. 3.
4:o Osäkra Fordringar .. . ......... 11,§56: 14. 11.
Inkomster.
Räntor ................ 200: — —
Ullsorterings- värderings- och magasincrings-afgifter 2,412:19.11.
Hyrpsmedel
-
302: 19. —
Bidrag af Manufaktur-medlen, enligt Kongl. Brefvet
den 9 November 1836, ........ . . . 1,200: — —
Balans till år 1843.
Skuld
till Manufaktur-Diskontfonden för lemnade förskotter,
kapital, ^ . 13,846:35. 5.
Ränta derå
397: 17. 1.
62,340 26 —
4,114 38 11
14,244 4 6
Kontoret dao 31 Maj 1843.
F. A. Palme.
Summa Banko R:dr ] 80,69912,11 5
6
fe 42 —
Bilaga Lit. E.
Kapitalslut öfver Nja U1I
-
Debet.
Balans från år 1840.
Skulder.
Till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, för af Kreditivet begagnade
medel år 1840, kapital, .... 19,360: — —
5 procents ränta härå, enligt beräkning, 1,171: 1. 4.
.
- .'20,531: 1. 4.
,, Gamla Ull-Diskontfonden, för lemnadt förskott, 2,706: 6. 4.
23,237
fe
8
Utgifter.
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, för af Kreditivet begag-  nade medel 1841, enligt på grund af Kongl. Brefvet den 14 Augu-  sti 1841 upprättad vidräkning,
301:23. 7.
Dito till C. Lewenhaupt, för högt beräknad i 1840 års
räkenskaper,  36: 9. —
337
32
/
Balans till är 1842.
Tillgångar.
l:o Sukra :
Behållning i Rikets Ständers Bank 3:32. 2.
hos Gamla Ull-Diskontfonden . 270:46. 8.
Diskontlån
15,090: — —
-15,364-30 10
2:o Osäkra
2,534:42. 4.
17,899
25
0
/C
Summa B:ko l\:dr
41,474117
5
Stockholro af Manufaktur-Diskont
-
Carl G. Kiisel.
— 43
Diskontfonden för år 1841.
Credit.
Balans från år 1840.
Tillgångar,
i:o Säkra :
Behållning i Rikets Ständers Bank . 36: 26. —
Diskontlån  17,500:
17,536: 26. —
2:o Osäkra  5,433:36. 6.
Inkomster.
Ordinarie räntor  457: 4. 8.
Förfallo-räntor  124: 3. 7.
Balans till år 1842.
Skuld till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, förafKreditivet
begagnade medel år 1841, kapital, .... 16,500: — —
Ränta derå tili 1841 års slut, enligt vidräkning, . . 1,422:42. 8.
22,970 14 6
581 8 3
17,922 42 8
Kontoret den 5 Augusti 1842.
S. Agrell.
Summa Bauko R:dr { 41,474] 17] 5
Bilaga Ut F.
Kapitalslut öfver Nya UH
-
•t&szr
Debet.
Balans från år 184 *-
S k u I d e r.
Till RiketsStänders Riksgälds-Kontor, för af Kreditivet begagnade me-  del år 1841, kapital^
16,500: —
Ränta derå till 1841 års slut, enligt vidräkning, . . 1,422:42 8.
17,922
42
8
Utgifter.
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor för af Kreditivet begag-  nade medel år 1842, enligt på grund af Kongl. Brefvet den 14 Au-  gusti 1841 upprättad vidräkning,, ....... 443-23.. 5.
C. G. Cedervall, skillnad emellan den i 1840 cch 1841
års Hufvudböcker honom påförda och den af
Riksgälds-Konloret godtgjorda ränta,  . . . 9:21. 7.
452
45
Balans till år i8'43\
1 ■
Tillgångar.
liro Salira:
Behållning: i Riket* Stä'uders Bank . 380: 2. 6.
Diskontlån' . .. - . . . . . . 20,288:
90608. 2: fi
2äo O fahr a Fordringar . ........... l,935;43i 7.
22,603
46
4
Summa Banko R:dr
[; 40,979)37
9
Stockholm af Manufaktur-Diskont
-
Carl G. K usel.
Diskontfonden för år 1842.
Credit.
Balans från år i8fr.
Tillgångar.
ilo Säkra:
Behållning i Rikets Ständers Bank. „• . 3:32. 2‘.
Fordran hos Gamla Ull-Diskontfonden 270: 46. 8.
Diskontlån _ . . . . r. . .
. 15,090r
15,364: 30.10.
2:o Osäkra Fordringar .... .
2,534:42.
4.
Inkom ster.
Ordinarie Räntor .......
582: 28.
2.
Förfallo-räntor .........
• • •' •' *
98: 21.
9.
Balans till år i8f3.
Skuld.
l:o Till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor. för af Kre—
ditivet begagnade medel år 1842,
kapital,
19,080:
Ränta härå, enligt tidräkning,
391: 7. 1.
19,471; 7.
1.
2:o Gamla Ull-Diskontfonden r .
• >
2,549:44.
9.
3:o‘Utelöpande Atteste r .... ..
378: 6.
10.
Summa Banko R:dr
Kontoret den 31 Maj 1843.
F. A. Palme.
17,899 25 2
681 l u
«
22,399 10 8
40,979 j 371 9
Bil. Lit, G.
Utdrag af 1841 och 1842 års Räkenskaper för Mana
-
Inkomster.
År 1841, af Manufaktur-medel . . . 8,254:17. 1.
f„ Tull-och Konfiskations-dito 1,832:23. 1.
„ Extra Licent- dito . . . 681: 2. 9.
„ Eskilstuna Fristads- dito. 100: — —
År 1842, af Manufaktur-medel . . . 17,153:24. 6.
„ Tull- och Konfiskations- dito 2,015: 38.10.
„ Extra Licent- dito . . . 698: 37. 7.
„ Eskilstuna Fristads- dito . 259: 26. 8.
samt Eskilstuna
Debet.
Behållningar och Fordringar.
Från år 1840 . . ; i i j j * . .
Afgår Skuld 0 , , .
återstå Tillgångar »st. • .
32,268: 9. 8.
78; 8.11.
32,190 — 9
10,867:42.11.
Summa B:ko R:dr j 63,I85|27J 3
faktur-, Extra Licent-, Tull- och KonfiskationsFriatada-medel.
Credit.
Utgifter.
%r 1841, af Manufaktur-nsedel < ; 6,866: 38. 3.
,, Extra Licent- dito . . 656:42. —
„ Eskilstuna Fristads- dito. 66:32. —
7 5gg. 3
År 1842, af Manufaktur-medel . . 15,745:45. 5.
„ Extra Licent- dito . . 990:10. —
„ Eskilstuna Fristads- dito 333:16. —
17,069:23. 5.
Återleverering år 1842 af Manufaktur-medel
Behållningar och Fordringar.
Vid 1842 års slut:
Af Manufaktur-medel .... 21,163:30.10.
„ Tull- och Konfiskations» dito 14,647:38. 9.
„ Extra Licent- dito .... 69:33. 6.
„ Eskilstuna Fristads- dito . . 2,087:24. —
37,968:31. 1.
Afgår Skuld
42: 43. 6.
Återstå Tillgångar
Summa lianko K:dr J
24,659 39 8
600 — _
37,925 35 7
63,1851271 3
Stockholm den 5 Augusti 1843.'
A. J. Lönnerberg.
_ 48 —
Bilaga Lil. f/
Utdrag af Räkningarne öfver uppburna medel åren 1841 och
öfter bestridt för hemför
-
© e b e t.
Enligt 1840 års Hälsning, utgjorde behållningen vid samma ,års slut .
Inkomster.
Af Kongl. Stats-Kontoret anordnade medel i afräkning på det arliga
anslaget af 1,800 R:dr, som, genom Kongl. Brefvet den .30 Janua
ri
1830, blifvit anvisadt till ersättande af de utgifter, Svenske Konsuler
å utrikes orter bestridt för Svenskt Sjöfolk :
År 1841
500:
„ 1842 .
800:
1,300:
En uppkommen vinst genom högre beräknad kurs af
ett Rederi, vid ersättning af de General-Konsuln i
London för skottsvis godtgjorda utgifter, enligt 1842
irs Räkning,
-
1:35. 9.
Summa Banko R:dr [ 2,577|2i9| 8
U- 49
1842, tili godtgörande af de utgifter, Svenske Konsuier å Utrikes
skaffande af Svenskt Sjöfolk.
Credit.
Utgifter:
Kongl. Stats-Kontoret.
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka influtit från
Rederier, såsom ersättning för lemnadt understöd till Svenskt Sjö
folk,
h varför Svenske Konsuler förskottsvis blifvit godtgjorde,
år 1841
122:26. —
„ 1842
287: 6. 5.
409:32. 5.
A fskrif ning:
Af de Svenske Konsuler förskottsvis god (gjorda utbetalningar,
för hvilka någon ersättning jfrån Rederier
ej kunnat erhållas, enligt särskilda Kongl. Bref
och Kongl. Kollegii meddelta Utslag och beslut,
år 1841
90:13. 11.
„ 1842
52:18. 1.
142: 32.
Balans till år t8/f3:
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridda omkostnader
för Svenskt Sjöfolk, om hvilkas godtgörande af Rederierna
Advokat-Fiskals-Embetet fått sig uppdraget att
ombesörja,  1,738: 32. 1.
Behållning af kontanta medel uti Rikets Ständers Bank 286:29. 2.
Summa Banko R:dr
2,577j29j 8
Stockholm den 5 Augusti 1843.
A■ J. Lönnerberg.
7
_ 50 —
Kongl. Kommerse-Kollegii underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse om
den, år 1843, verkställda granskning af de under
Kongl. Kollegium ställda fonders och medels förvaltning.
S tor m ä k t i gs t e Ållernådigste Konung!
Genom nådig Remiss, kar Eders Kongl. Maj:t , med öfverli mnande
af den utaf Rikets Ständers Revisorer afgifna Berättelse, angående sistlidet
år förrättad granskning af de under Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets K om m erse-Kollegium ställda fonders och medels förvaltning
åren 184* och 1842, anbefallt Kollegium, att, i anledning af hvad
Rikets Ständers Revisorer uti samma Berättelse anmärkt , med underdånigt
yttrande till Eders Kongl. Maj:t inkomma.
Sedan Kollegium ansett sig böra lemna Herr f. d. Stals-Rådet,
Riddaren och Kommendören af Eders Kongl. Maj:ts Orden , G. Poppius,
som af Eders Kongl. Maj:t fått sig i nåder uppdragen verkställigheten
af de, i afseende på införandet här i Riket af en förbättrad fårafvel
celi ullkultur, af Eders Kongl. Maj:t anbefallde anstalter, del af förenämnde
Berättelse, i hvad densamma omfattar ämnen, som kunna
anses äga gemenskap med förberörde uppdrag, får Kollegium i underdånighet
öfverlemna det anförande, hvarmed Herr* Stats-Rådet-, i anledning
deraf, till Kollegium inkommit, samt, för egen del, i underdånighet
afgifva följande Utlåtande:
Hvad först beträffar Revisorernes anmärkning dervid, att, i anledning
af Grosshandlaren F. von Stjernemans underdåniga ansökning
om anstånd med infriandet af dess till Fabriksidkaren H. A. Pasch
utgifna och af denne hos Manufaktur-Diskonten belania reverser å
8,3oo R:dr, samt befrielse från erläggandet af öfverränta, Eders Kongl.
56» -«
Maj:t, genom nådigt Bref af den 6 September 1842, beviljat von Stjerneman
den lindring i betalnings-villkoren för denna skuld, att, så vida
skuldbeloppet blefve inom viss tid till kapital och ränta inbetaldt,
sökanden finge njuta eftergift af belöpande förfalloränta ; till hvilken
förmåns beviljande Revisorerne ansett giltig anledning icke hafva varit
för handen, då von Stjerneman icke i någon måtto styrkt sin uppgifna
oförmåga, att ifrågavarande skuld, vid reversernas förfallotid,
återgälda; får Kollegium i underdånighet meddela den upplysning: att
Grosshandlaren von Stjerneman , som icke inom den i Eders Kongl.
Maj:ts högstberörde nådiga Bref stadgade tid fullgjort inbetalningen af
förenämnde skuld, således icke kommit i åtnjutande af den villkorligt
beviljade befrielsen från öfverräntas erläggande; att till gäldande af
skulden, till kapital, förfalloräntor och expenser, successift blifvit till
Fonden inbetalda 8,681 R:dr 29 sk. 1 r:st. Banko; samt att lagsökning
för den mindre betydliga återstoden är anställd och på Exekutorns
pröfning beror.
Af hvad bos Revisorerne förekommit, vid granskning af de utaf
Nyköpings Bruks- och Faktori-Bolag afgifna säkerhetshaudlingar for
det af Bolaget uppburna förlagslån ur Manufaktur-Diskontfonden å
80,000 R:dr Banko, hafva Revisorerne funnit sig äga anledning till uttalande
af deras öfvertygelse om lämpligheten deraf, att då förlagslån
utur nämnde Fond meddelas emot säkerhet, bestående dels af förlagsinteckning
uli fabriksinventarier, maehinerier m. ro., dels af borgensförbindelser,
dessa sistnämnde hädanefter varda på det sätt uthändigade
, att Manufaktur-Diskonten må vara i tillfälle att, omedelbarligen
och utan behof att afbida fabriksinventariernas realisering, för lånesummans
åter bekommande vända sig till de personer, som borgensansvaret
sig iklädt.
Ehuruväl denna Revisorernes framställning icke synes afse någon
ti i 1 ek t anmärkning mot värdet af den säkerhet, som Kollegium för ofvannämnde
förlagslån till Nyköpings Bruks- och Faktori-Bolag antagit,
hvilken anmärkning för närvarande och innan sig visat, om och hvad
äfventyr eller förlust genom lånets utgifvande emot nämnde säkerhet
kan för Fonden uppstå, torde anses vara för tidig; får Kollegium
likväl, i afseende på den åsigt, som blifvit af Revisorerne uttalad,
nemligen att vid de tillfällen , då förberörde slags lån utgifvas mot
säkerhet i förlagsinteckning jemte borgensförbindelse, denna sistnämnde
— 52 —
bor innefatta ovillkorlig förpligtelse till lånesummans inbetalning, enligt
10 Kap. g §. Handels-Balken , och icke endast den ansvarighet,
som i 8 § al' samma Kapitel och Balk stadgas, i underdånighet yttra,
alt då inga bestämda föreskrifter finnas meddelta , rörande beskaffenheten
af den säkerhet, som för beviljade förlagslån bör anskaffas och
godkännas, utan pröfningsrätten i detta hänseende i allmänhet blifvit
af Eders Kongl. Maj:t lill Kollegium öfverlemnad , åligger det Kollegium
att i hvarje särskildt fall , med afseende å lånesummans storlek,
tiden, hvarunder lånet får innehafvas, och låntagarens större eller
mindre personliga vederhäftighet, bedömma hvad slags säkerhet för
lånet till kapital och ränta kan och bör antagas. Men om , å ena sidan,
det är otvifvelaktigt, att Kollegium vid alla tillfällen bör fordra
ställande af sådan säkerhet, som må anses fullkomligen betrygga Majaufaktur-Diskontfonden
från förlust, får, å andra sidan, icke lemna*
utan uppmärksamhet, att ifrågavarande slags lån meddelas i det vigtiga
ändamål alt understödja och uppmuntra sådana fabriksföretag af
ny eller förbättrad beskaffenhet, som för det allmänna äro eller kunna
blifva af väsendtlig nytta och på den inhemska näringsfliten utöfva
större inflytande, samt att ett utöfver behofvet sträckt anspråk på
säkerhet för dessa låns återbetalning skulle leda derhän , alt högst få,
om ens några, förlagslån kunde utgå, och ändamålet med denna, efter
hvad allmänt är erkändt, särdeles gagnande Fond sålunda förfelas.
För bedömmandet, hvilka slags hypothek eller garantier för förlagslåns
återgäldande företrädesvis böra äskas, anser Kollegium någon
allmänt gällande regel svårligen kunna uppställas, utan måste sådant
bero af de vid hvarje särskildt tillfälle för band varande förhållanden.
Fall gifvas, då låntagarnes solidariska förbindelse för lånebeloppet kan
ensam anses innebära fullgod säkerhet, och någon fyllnadsgaranti icke
är af nöden, i andra btfinnes borgen, såsom för egen skuld, af en elfer
flera för full vederhäftighet kände personer vara tillfyllestgörande;
i andra åter kunna inteckningar i fast egendom eller förlagsinteckningar
i fabriksredskap och machinerier m. m. antagas; och slutligen
hafva någon gång äfven sådana förhållanden inträffat , då ställd inteckningssäkerhet,
jemte den, som låntagarens egen förbindelse ansetts
innebära, icke kunnat godkännas, utan i förening med sådan proprieborgen,
som Revisorernes anmälan åsyftar. Då säkerhet erbjudits uti
förlagsinteckning i fabriksredskap och machinerier, har dock Kollegium
hittills alltid fästat det villkor för godkännandet af nämnde säkerhet,
att särskild borgen af en eller flera vederhäftiga personer borde ställas
för möjligen, vid pantens realisering, uppkommande brist, af det skäl
53 —
att machinerier, redskap och öfriga inventarier, som för en fabriks
drifvande oafbrutet begagnas, icke blott under den längre tid, som
förlagslån vanligen innehafvas, äro mer och mindre underkastade slitning
och försämring , utan äfven efter flera år kunna befinnas mindre
ändamålsenliga, i jemförelse med nyare i samma väg, i hvilka begge
fall hypotheket förlorat af dess primitiva värde5 och antaganndet af
förenämnde slags borgen instämmer med hvad Rikets Ständer sjelfve,
uti deras vid sislförflutna Riksdag utfärdade Reglemente för BankoVerkets
styrelse och förvaltning, föreskrifvit i afseende på beläning i
Banko-Diskonten af vissa slags hypotheker, vid hvilkas användande brist
i Verkets fordran möjligen kunde uppkomma.
Sålunda bar Kollegium , vid behandling af frågor om utbetalning
af beviljade förlagslån utur Manufaktur-Diskontfonden , sökt tillse, att
säkerheten för dessa låns återbetalning blifvit, så vidt efter antagliga
grunder kunnat beräknas, betryggande mot förlust, utan att Kollegium
ansett sig höra derutöfver fordra ytterligare garantier, eller fästa någon
uteslutande vigt vid det ena eller andra slaget af hypotheker, och Kollegium
har hittills ägt den tillfredsställelsen, att Kollegii åtgärder i berörde
afseende icke föranledt till någon anmärkning.
Jemte anmälan, att, sedan Direktören N. E. Hofman Bang, Sr 1842,
frånträdt den af honom här i Riket innehafda befattning, att tillhandagå
med råd och upplysningar rörande fårskötsel och ullkultur, samma
befattning blifvit, genom kontrakt af den 3i Maj sistlidet år, uppdragen
åt Agronomen Louische Hofman Bang, emot enahanda, utaf gamla
Ull-Diskontfonden utgående löneförmåner, som varit hans företrädare
tillagda, hafva Revisorerne yttrat den åsigt, att, till beredandet af en
nödig ansedd inskränkning uti de å nämnde Ull-Diskontfond anvisade
utgifter, ifrågavarande särskilda befattning med schäferihandleringen I
Riket kunde, såsom numera mindre behöflig, vid utgången af det na
gällande kontraktet, utan olägenhet indragas.
I anledning af Revisorernes förberörde anmälan , får Kollegium ,
för så vidt frågan må anses röra lämpligheten af den redan vidtagna
åtgärden, att, genom afslutadt kontrakt, på ytterligare tre åis tid anställa
en person i ofvannämnde befattning med schäferihandteringen i
Riket, endast i underdånighet åberopa hvad Kollegium, i underdånigt
Betänkande af den i5 September 1843, i detta ämne anfört, nemligen:
— 54 -
att, med afseende å den utomordentliga vigten af en förbättrad ullkultur
inom landet, ej mindre för landtmannen, än lör fabriksidkare^
samt då, efter hvad hos Kollegium anmäldt och upplyst blifvit, schäferiägarrie
ännu icke syntes kunna umbära det biträde i förenämnde
afseende, de hittills haft att påräkna af Direktören N. E. Hofman B<ug,
Kollegium ansåge ifrågavarande till ullkulturens förkofran ledande ,
fastän med någon uppoffring å Statens sida förenade, åtgärd böra, under
en tid af högst fem år, fortsättas. Huruvida skäl må förefiunas ,
att, vid utgången af den i kontraktet med Louische Hofman Bang bestämda
tid, indraga förenämnde befattning, anser Kollegium först
närmare denna tidpunkt lämpligen kunna blifva föremål för pröfning.
Med afseende derå, alt nya Ull-Diskontens hos Riksgälds-Kontoret
ägande Kreditiv under loppet af åren 1841 och 1842 endast i ringa
mån behöft anlitas, hafva Revisorerne funnit sig böra föreslå, huruvida
icke någon del af berörde krediti vmedel , eller hvad som för ulldiskont!
örelsen icke erfordras, lämpligen kunde varda till Kommer&eKollegii
disposition öfverlemnad, för alt, i enlighet med de for vanliga
diskontlåns meddelande utur Manufaktur- Diskontfonden stadgade gi under,
användas till låneunderstöd åt vederbörande fabriksidkare, emot
fyra procents årlig ränta och på högst nio månaders lid.
Då, i följd af en ökad tillverkning inom de näringar, hvilkas idkare
åtnjuta låuerätt i Manufaktur-Diskonten , låneprocenten , som år
1841, då kreditivet på Rikets Ständers Bank, för lån i vanlig diskontväg,
erhöll en tillökning af 200,000 R:dr, utgjorde, för idkare i första
klassen, 18 i/2 procent, i andra i4 och i tredje klassen g i/4 procent,
under de få år, som sedermera föiflutit, så nedgått, att densamma
innevarande år utgör i första klassen i5 3/4, i andra ii Sfi och i tredje
klassen 8 procent; skulle otvifvelaktigt en förstärkning af Manufäktur-Diskontfonden
vara af behofvet påkallad; men som räntan å
kreditivet för nya Ull-Diskontfonden är fastställd till 4 procent, eller
enahanda belopp , som för lån i Manufaktur-Diskonten erlägges, och
någon räntevinst, genom begagnande af dessa kreditivmedel , således
icke kan för sistnämnde Fond påräknas, hvaremot Fonden skulle komma
att vidkännas de förluster, som på utlåningen kunde uppstå, och
hvilka i en diskontrörelse, som grundar sig på belåning emot hypothek
af enskilda personers namn, icke alltid kunna , äfven med iakt
-
— 55 —
tagande af den största omsorg och försigtighet, undvikas, anser sig
Kollegium icke böra i underdånighet tillstyrka antagandet af Revisorernes
ofvan omförmäida förslag, under annat villkor, än att räntan å de
medel, som af Ull-Diskontkreditivet kunde komma att för ManufakturDiskontens
utlåningar bpgagnas, blifver fastställd till 3 procent; hvarom,
i händelse Eders Kongl. Muj:i dertill skulle ånna skäl, nådig Proposition
till Rikets näst sammanträdande Ständer torde böra aflåtas.
Revisorerne, som af räkenskaperna inhemtat, att på KommerseKollegii
räkning N:o 2, med Rikets Ständers Bank funnits, vid 1842
års slut, innestående, ej mindre behållningen af de till understöd lör
Ullsorterings-anstallerna i Götheborg och Malmö anvisade medel , äu
ock ett belopp af 568 R:dr 34 sk. 6 rtst. Banko, utgörande influtna
försäljningsmedel för Kronan tillhöriga får, hafva å detta förhållande
fästat uppmärksamhet, enär det icke syntes med god ordning förenligt,
att nämnde, af skiljaktig beskaffenhet varande medel, af hvilka de
sistberörde icke ens voro ställda ander Kommerse-Kollegii disposition,
blifvit på en och samma räkning i Banken insatta.
Kollegium får i anledning häraf underdånigst anmäla , alt , sedan
Eders Kongl. Maj.u, genom nådiga skrifvelser till Kollegium af den 6
Maj 183o och den 19 Mars 1836, förordnat, att de medel, sorn
inflöto genom försäljning af airendefår från Kronans stamschäferier,
skulle afsättas, för att af Herr f. d. Stats-Rådet m. m. G. Poppius
disponeras för inköp af finulliga electoralbaggar, då sådant blefve för
stamschäferierna af nöden, eller för bildande småningom af nya schäferier;
så hafva de medel, som i berörde ändamål till Kollegium ingått,
varit insatta först å Bankoräkningen JNdo 7, jemte de gamla UllDiskontfonden
tillhöriga medel, och sedan år l836 å en särskild räkning
N:o 2 , å hvilken räkning sedermera jemväl blifvit insatta de
medel, som uppburits af det utaf Rikets Ständer år 1841 beviljade
anslag, till understöd för Ullsorteringsanstalter i Götheborg och Malmö,
och hvilka medel ägde ett med de förstnämnde gemensamt ändamål
derutinnan, att desamma jemväl blifvit anvisade i och för inhemska
fårafvelns och ullkulturens befrämjande. Äfven om , på sätt Revisorerne
yttrat, ofvanberörde medel skulle kunna anses vara af skiljaktig
beskaffenhet i så målto, att de förstnämnde icke äro ställda till Kollegii
disposition, kan Kollegium likväl, enär någon sammanblandning
af dessa medel i räkenskaperna icke ägt rum , utan desamma blifvit
56
under särskilda titlar bokförda och redovisade, icke för sin del finna,
att det är med gol ordning oförenligt, att ifrågavarande medel blifvit
å en ocb samma räkning i Banken insalta. Kollegium hyser tvertom
den på erfarenhet grundade tanka, att, om Kollegium för hvarje slags
medel af olika beskaffenhet och ändamål, som utgör föremål för Kollegii
redovisning, skulle öppna särskild räkning med Rikets Ständers
Bank, sådant skulle, vid insättningar af enskilde personer, ofta föranleda
misstag och oreda , och Kollegium har derföre, sedan längre tider
tillbaka, för alla de olika slags medel, hvilka redovisas genom Kollegii
Statistiska Kontor, och under icke mindre än tio särskilda titlar i räkenskaperna
upptagas, endast begagnat tvenne räkningar med Rikets
Ständers Bank, hvilket förhållande Revisorerne tvifvelsutan inhemtat
vid granskning af redogörelsen för dessa medel, ehuru detsamma icke
föranledt till någon anmärkning.
Kollegium får slutligen i underdånighet upplysa , att som, under
sistlidet år, den för karantänsmedel begagnade räkningen med Banken,
N:o 4, i följd af dessa medels öfverlemnande till Handels- och Sjöfartsfonden
blifvit ledig, Kollegium låtit från räkningen N:o 2 utassignera
och å räkningen N:o 4 insätta ofvannämnde, till Herr f. d. Stats-Rådet
Poppii disposition afsalia, 568 R:dr 34 sk. 6 r:st., om hvilken omflyttning
Revisoreine under revisionsförrättningens fortgång ägt tillfälle
taga kännedom.
Beträffande det årliga arfvode, stort 666 R:dr 3a sk. Banko, hvilket,
jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 20 Januari 1842,
blifvit af manufakturmedlen tillagdt Landtbruks-Akademiens Sekreterare
J. Th. Nathhorst, emot skyldighet att biträda Akademiens Direktör
vid utöfningen af der* honom uppdragna tillsyn å Landtbruks-Institutet
vid Degeberg och Agronomen Johnsons tillgöranden , äfvensom
att i frågor rörande fårskötsel och ullkultur, de allmänna Ullkontorens
organiserande, sortering och värdering af ull, samt förlullning af dylik
från utrikes ort inkommande vara, med upplysningar och råd tillhandagå
ej mindre Styresmannen för anstalterna till ullkulturens befrämjande,
än ock Kommerse-Kollegium och Tullv&rket, hafva Revisorerne
framställt den erinran , hurusom berörde arfvode dels blifvit
meddeladt för ändamål, främmande för manufakturmedlens bestämmelse,
dels under nuvarande förhållanden icke varit af verkligt behof
för det allmänna påkalladt.
_ 57 —
I afseende på förenämnde fråga, får Kollegium endast i underdånighet
åberopa innehållet af det Utlåtande Kollegium, efter erhållen
nådig ..remiss å Direktörens för Landtbruks-Akademien, Herr f. d. StatsRådet
Poppii, underdåniga hemställan om ifrågavarande arfvodes beviljande,
under den 24 November 1841 i underdånighet afgifvit, uti
hvilket Utlåtande, deraf transumt underdånigst bifogas, de skäl finnas
upptagna, hvilka föranledt Kollegium att tillstyrka nådigt bifall till
förberörde underdåniga hemställan.
Revisorerne hafva slutligen anmält, hurusom, med afseende å de
ökade tjenstegöromål, Borgmästaren i Eskilstuna fått vidkännas derigenom,
att Carl Gustafs Stads Krono-Gevärsfaktori blifvit i polisärender
och ordningsmål stäldt under Poliskammaren i Eskilstuna, Eders
Kongl. Maj:t, enligt nådigt Bref af den 2c) September 1841 > bifallit,
att den del af borgmästarelönen i Eskilstuna , sorn nu är anvisad å
Extra Licentmedlen, eller, om dessa ej dertill lemna tillgång, å Manufakturmedlen,
finge förhöjas från 25o till 583 R:dr 16 sk. Banko årligen;
och då, efter Revisorernes tanka, om förmälda tillökning i tjenstegöromål
icke kunde anses vara af den betydenhet, att densamma bordt
föranleda ifrågavarande, i förhållande till borgmästarelönens förra belopp,
ansenliga löneförhöjning, hafva Revisorerne desto hellre ansett
sig böra anmärka detta förhållande, som, i följd af Extra Licentmedlens
otillräcklighet, det ökade lönebeloppet komme att utgå af anslaget
till manufakturernas befrämjande, hvilket sistnämnda för utgifter af
omförmälda beskaffenhet ingalunda syntes vara afsedt.
I anledning häraf får Kollegium i underdånighet anföra: att då
Eders Kongl. Maj:t år i84i infordrade Kollegii underdåniga Utlåtande
öfver Borgmästaren S. A. Hallströms i underdånighet gjorda ansökning,
att, i anseende till omöjligheten för honom att af sina innehafvande
löneinkomster kunna påräkna bergning för sig, hustru och barn, Eders
Kongl. Maj:t läcktes i nåder bevilja honom, att af Manufakturmedlen
årligen uppbära, utom de redan å samma medel anvista 25o R:dr
Banko , ytterligare 333 R:dr 16 sk., i hvilket fall borgmästarelönen i
Eskilstuna komme att utgå med 1000 R:dr Banko^ Kollegium i underdånighet
upplyste, att aflöningen till Eskilstuna Fristads tjenstemän,
innan Fristaden och gamla Staden blefvo lagda under samma styrelse,
var anvisad å så kallade Extra Licentmedlen, och att, om dessa ej
8
53 —
dertill lemnade full tillgäng, återstoden utgick af Manufakturmedlen;
att då Fristaden år i833 förenades med gamla Staden, Fristads-Direktören
ägde sig tillagdt af nämnde medels
i årlig lön * 600 R:dr
årligt arfvode ...... 3oo „
samt Ordningsmannen, i årlig lön, ...... . ?So ,,
eller tillsammans i,i5o R:dr Erko;,
kvarforutan Läkaren i Fristaden af samma medel
kade sig tillagdt, såsom årlig lön, ........ 34o: ro. -
och Skol-läraren . 66: 82. —
så att hela den summa, som före föreningen utgick af
allmänna medel till aflöningen vid Fristaden, utgjorde
... ......... Banko R:dr i,556: 42* —-
att vid nämnde förening Direktörs- och Ordningsmannabefattningarne
upphörde och tillsynen öfver Fristaden uppdrogs åt Borgmästaren, hvilken
då undfick den åt Ordningsmannen anslagna lön af ^5o R:dr; att
vid samma förening ansågs angeläget, alt, i anseende till Eskilstuna
Stads ökade folkmängd och tilltagande rörelse, särskild Poliskammare
derstädes inrättades; samt att, efter Hallströms förordnande till Borgmästare,
Garl Gustafs Stads på landets grund belägna Gevärsfaktori
blifvit lagdt under Poliskammaren i Eskilstuna, utan att Hallström för
sin befattning såsom Polismästare har sig tillagd någon särskild vedergällning.
I sammanhang dermed yttrade Kollegium , att då de befattningar,
som förut tillhörde Eskilstuna Fristads Direktör och Ordningsman,
blifvit öfverflyttade på Borgmästaren, samt han derjemte
fått sig ålagdt att särskildt handlägga Stadens polisärender, hans tjänsteåligganden
voro särdeles trägna och maktpåliggande, och att angeläget
vöre, att bereda honom en sådan aflöning, att han odeladt kunde egna
sin tid åt tfensten och ej nödgades för sin utkomst sysselsätta sig med.
andra befattningar; att då Borgmästaren, utom boställsrum, endast
ägde i aflöning 666 R:dr 3a sk., samt hans extra inkomster i tjensten
voro af mindre betydenhet, hans löneförmåner i Eskilstuna icke lemnade
honom nödtorftig bergning; att de utvägar att bereda löneförbättringar
åt Städernas tjenstemän, sorn vanligen vidtagits och bestått
i användande af inflytande arrende af stadsjord eller af samma Städer
tillagda inkomster af handel och sjöfarlsrörelse, ej kunde komma i
fråga i Eskilstuna, enär Stad«n icke äger någon jord , utgifter å varu.-
tillförseln icke eller derstädes äro medgifna eller skäligen kunna påläggas,
samt sjöfart derifrån icke kan idkas; att Kollegium icke eller •
i anseende till Borgerskapets i Eskilstuna mindre bemedlade ställning,
ansåg sig kunna i underdånighet tillstyrka, att af Borgerskapet må uttaxeras
hrad i löneförbättring för Borgmästaren erfordras, och att sådant
icke eller kunde ske utan Borgerskapets eget medgifvande, som
»vårligen kunde förväntas, då Borgerskapet, vidt föreningen af Eskilstuna
Stad och Fristad, åtagit sig högre bidrag än förut till Stadens
tjenstemän, och att, vid sådant förhållande, den enda utväg till förbittrande
af Borgmästarens löneförmåner vore, om — med afseende derå,
att, på sätt ofvanföre finnes uppgifvet, innan Eskilstuna tvenne Städer
förenades till ett samhälle, hela aflöningen för tjenstemannapersonalea
i Fristaden utgick af Extra Lieentmedlen, så långt de förslogo, och
bristen af Manufakturmedlen; att en del af Borgmästarens lön, eller
25o R:dr Banko, redan derå är anvist; att Borgmästaren i Eskilstuna
har sig ålagdt det särskilda uppdrag alt vaka öfver smidesmanufakturens
fortgång och tillse, att de Eskilstuna Stad tillhörande vattenverk
behörigen vårdas och få af era och hvar manufakturist, sem deraf är
i behof, anlitas emot skäliga afgifter, samt att billigheten kräfde, att
Borgmästaren åtnjöt af Staten saågoa ersättning för det besvär honom
tillskyndades genom polis- och ordningsmål, som rörde Carl Gustafs,
utom Stadens område belägna, Krono-Gevärsfaktori;— Eders Kongl. Maj:t
skulle i nåder finna skäl förklara, att den del af borgmästare-lönen i
Eskilstuna, sorn nu är anvisad å Extra Lieentmedlen eller, om dessa ej
dertill förslå, af Manufakturmedlen, må, tills vidare och intilldess
Eders Kongl. Maj:t annorlunda förordnar, från och med 1842 års början,
förhöjas från 25o R:dr till 583 R:dr 16 sk,, i hvilket fall borgmästarelönen
i Eskilstuna blefve 1000 R:dr Banko, Härtill täcktes
Eders Kongl. Ma j:t den 29 September 1 84t lemna nådigt bi fa k!; och
då det förut ansetts lämpligt, att åt tjenstemän, som hade sig ålagdt
närmaste vården och inseendet öfver smidesmanufakturens fortgång i
Eskilstuna, anvisa löner å Extra Licentfonden och , i händelse dessa
ej dertill lemaade tillgång, å Manufakturmedlen, ville det synas , sora
iben åt Borgmästaren Hallström anslagna löneförbättring å berörde
medel, icke bör betraktas såsom för desamma främmande, helst bern
ä I d e Borgmästare nu mera, i afseende på smidesmanu fak turen derstädes,
har sig ålagda enahanda skyldigheter, som förut tillhörde Direktören
och Ordningsmannen i Fi istaden.
— 60 —•
Ben till Kolleginm i nåder remitterade Revisions-Berättelsen återställes
i underdånighet, och Kollegium framhärdar med djupaste
•vördnad,
%
Stormäfctigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
iindferdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
C. 19. BKOGHfAll.
J. N. BORELIUS.
Stockholm den 16 Februari 1844-
t. &.
A. Brändström;
— 61 —
Transumt aj Kommerse-Kollegii underdåniga Utlåtande af den
November 1841> i anledning af Direktörens för Landtbruks-
Akademien, f. d. Presidenten m. m. G. Poppii, underdåniga
hemställan om ökade löneförmåner för Akademiens
Sekreterare J. Th. Nathhorst.
I följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss på dessa Presidentens
Poppii underdåniga framställningar, får Kollegium i underdånighet
anföra: att Kollegium väl anser sig icke kunna i underdånighet
tillstyrka, att Kongl. Landlbruks-Akademiens Sekreterare må, i denna
egenskap, af medel, ställda under Kollegii förvaltning och hvilka äro
bestämda alt utgå till befrämjande af fabriks- och manufaktur-näringarne
samt hvad dermed äger gemenskap, tilläggas den af Presidenten
föreslagna löneförbättring. Men då, hvad särskilt rörer bemälde Akademis
nuvarande Sekreterare, Kongl. Sekreteraren Nathhorst, förekommer,
att han äger en utmärkt kännedom om hvad tili en förbättrad
fårskötsel och ullkultur hörer, samt ådagalagt nitiska bemödanden att
deråt rigta allmänna uppmärksamheten genom tid efter annan utgifna
upplysande skrifter, som äga förtjensten att af hvar och en kunna forstås
och tillämpas; anser Kollegium det instämma med Statens fördel
att söka draga nytta af hans kunskaper i berörde ämnen. Sådant torde
likväl, sedan Kongl. Sekreteraren Nathhorst emottagit Sekreterarebefattningen
vid Kongl. Landtbruks-Akademien med en knapp lön, ej
kunna påräknas eller skäligen begäras, utan att honom derför tillförsäkras
någon uppmuntran och belöning. Och då ullkulturens och fårafvelns
förbättring och framsteg äga närmaste samband med utvecklingen
af en af Sveriges vigtigaste industrigrenar, nemligen tillverkningen
af kläde och andra ylleväfnader, vore en utgift af förenämnde
beskaffenhet, efter Kollegii tanke, ej främmande för det till manufakturernes
befrämjande anvista och under Kommerse-Kollegiil förvaltning
ställda årliga anslag. Detta anslag lemnar ock dertill lilgång, och
Kollegium finner sig derföre äga anledning i underdånighet tillstyrka,
att Kongl. Sekreteraren Nathhorst må tills vidare i nåder tilläggas af
dessa medel, från och med nästa års början, ett oafkortadt arfvode af
666 R:dr 32 sk. .Banko, att qvartaliter utgå med 166 R:dr 32 sk. samma
mynt, under förbindelse för Nathhorst att, så länge han af detta
arfvode är i åtnjutande, fullgöra följande åligganden:
62
i:o Att i afseende på ullkulturen och fårskötseln lemna det biträde
samt de råd och upplysningar, sora kunna äskas af deri, som nu
har eller framdeles kan få sig aaförtrodt öfverinseendet af denna näringsgren
och de till dess befrämjande vidtagne anstalter och deribland
Kronans stam-schäferier.
2:0 Att likaledes gå Kommerse-Kollegium tillhanda i hvad Kollegium
kan finna nödigt honom anlita, i frågor om de allmänna Ullkontorens
organisation, samt vård, sortering och värdering af ditförd
»11, med hvad dermed äger sammanhang.
?ns 3:o Att, på grund af de i Kollegium tillgängliga räkenskaper och de
kontrakter, som äro uppgjorda om Kronans schäterier samt de underdåniga
Berättelser Presidenten Poppius årligen afgifvit rörande ullkulturen
och fårafveln, uppgöra och till förvarande i Kollegium aflemna
en fullständig historisk Berättelse om Kronans nuvarande schäferier,
de anstalter som till ullkulturens och fårafvelns befrämjande under
sista decennier blifvit vidtagna, de kostnader och uppoffringar Staten
i detta afseende fått vidkännas, samt den verkan på ullkulturen i handel,
sorn deraf visat sig, äfvensom att vid hvarje års slut till Kollegium
afgifva förteckning på antalet af då befintliga får vid hvartdera
af Kronans schäferier samt komplettera uppgifterna om schäferiernas
tillstånd och ullproduktionens framgång eller aftagande i Riket, äfvensom
utgifterna i och för ullkulturen och fårafveln; samt
4:o att, då sådant påfordras, meddela Tull-Verket yttrande och
upplysningar angående beskaffenheten af sådan från utrikes ort inkommande
ull, vid hvars förtullning tulltjenstemännen stadna i villrådighet,
huruvida den bör betraktas såsom grof eller fin, samt olika meningar
derom blifva framställda af bemälte tjenstemän och importörcrne
af varan.
Rätteligen transumeradt, b«ty|ar, af Kongl. Komraerse-Kollegii RegUtratorsArkivarie-Kontor,
Ex o f f i e i o
J, P, Nygren.
Herr StatsRådet G. Poppii till Kongl. Kora mer scKollegiote
inlemnade Anförande, i anledning af några vid 1843
års Statsrevision framställda anmärkningar.
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse Kollegium!
Kongl. Kommerse-KoIIegium liar behagat lemna mig del af Rikets
Höglofliga Ständers Revisorers Berättelser, rörande den år i843
förrättade granskning af förvaltningen åren 184 * 0Gh 1842 af de under
K ongl. Kollegii vård ställde allmänna fonder och medel, lör så
ridt nämnde Berättelse angår: 1:0 anslag af ett årligt arfvode, stort
1,000 R:Jr B:ko, lill Direktören Hofman Bang, för det biträde han
borde lemna i afseende på befrämjandet af en förbättrad ullkultur i
Riket; 2:0 ett annat anslag af 666 R:dr 32 sk. B:ko, som borde tillsvidare
utgå af Manufakturmedlen, såsom årligt arfvode till Sekreteraren
i Kongl. Landtbruks-Akademien och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden
J. Th. Nathhorst; samt 3:o väckt fråga derom, att, dåde
medel, hvilka voro bestämda att bilda en Diskontfond för lån å ull,
funnos hafva blifvit lill ringa belopp anlitade, den del af denna Fond,
som ej utgick till sitt bestämda ändamål, borde användas såsom en
•kad tillgång för Manufaktur-Diskonten och på den vägen utgå i allmaänna
rörelsen.
I anseende att anledningen till detta meddelande ligger deri, att
Kongl. Maj:t i nåder täckts anförtro mig att handhafva och ombesörja
verkställigheten af de anstalter, Kongl. Majit i nåder anbefallt, syftande
att i Riket införa en förbättrad fårafvel och ullkultur, samt att
vara Direktör i den af Kongl. Maj:t stiftade Landtbruks-Akademi, och
att de åtgärder, hvilka utgöra föremål för Rikets Ständers Revisorers
omförmälda anmärkningar 8ro att anse såsom mer eller
mindre föranledda af de tillgöranden, till hvilka äfven jag må hafva
medverkat; så begagnar jag det tillfälle, sorn Kongl. Kollegium beredt
mig, att i afseende på förenämnde ämnen aflemna det yttrande och dea
— 64 —
förklaring, hvartill jag af förekommande omständigheter, finner mig
äga anledningar.
Hvad nu först angår de 1,000 R:dr B:ko, hvilka utgå såsom årligt
arfvode till Direktören Hofman Bang, så är det angeläget, att denna
fråga betraktas i sammanhang med de flera, hvilka omfatta åtgärderna
i deras helhet, syftande alt åstadkomma en ny och förut förbisedd näringsgren,
hvilken i åtskilliga andra länder visat sig hafva medfört
inflytelserika följder på deras ekonomiska välstånd och synnerligen på
åkerbruket. Kongl. Majit täcktes, under omsorgerna för befrämjandet
af landets inre förkofran, fästa Dess höga uppmärksamhet på omförmälda
ämne, och behagade infordra af dem som vederborde närmare uppgifter
om hvad som, under för handen varande förhållanden, kunde i
detta afseende vara att tillgöra med hopp om framgång. Det var
bekant, att, för mer än hundra år tillbaka, vidtomfattande anstalter
och åtgärder blifvit vidtagna för samma ändamål, men att försöken i
den delen ansetts hafva strandat mot hinder, hvilka efter någon tid
verkat till den följd, att alla vidare bemödanden för yrtt dem öfvervinna
afstannat och saken fått förfalla. Det spordes ock, att den meningen
var temligen allmän och djupt rotfästad. hos landets innebyggare,
att en förbättrad fårafvel och ullkultur i Sverige motverkades af
det strängare klimat, som der var rådande o. m. d. I anledning deraf
ansågs det nödigt att, genom anställande undersökningar, söka vinna närmare
upplysningar, så väl om de förhållanden, under hvilka de här
ofvan nämnde äldre försöken till införande af en förbättrad fårafvel
blifvit utförda, men ej lyckats, som ock angående de åtgärder, hvilka
sednare blifvit med så utmärkt framgång vidtagna i åtskilliga andra
länder och synnerligen i Preussen, Sachsen, Frankrike och England.
Då erfarenheten antydde, att det gals en myndighet under namn af
opinion, hvilken tillegnade sig inflytelse på företag af större omfattning,
i syfte alt komma åstad med något nytt, som är afvikande från
häfdvunna vanor och fördomar, så bereddes tillfälle till offentliga sammankomster
med ett större antal Possessionaler och Yllefabrikanter,
för att, genom framkallande af tvifvel och skäl till vederläggning af
dem, finna ett säkrare stöd för omdömet om hvad som i hvarje fall
borde anses närmast öfverenstämmande med det sanna och rälta. Sedan
allt detta föregått, afgaf Kongl. Kommerse-KoHegium i underdånighet
till Kongl. Majit, under den a5 November 1828, sitt underdåniga Utlåtande
i ämnet, hvari Kollegium söker omständligen redogöra, ej
mindre för de åtgärder, vare sig inom eller utom landet, hvilka blif
-
vit vidtagna i syfte att befrämja ullkulturen, än äfven för de åsigler,
ander hvilka Kollegium, för sin del, stadgat hos sig den öfvertygelse,
att hvad som, i öfverensstämmelse med en i sednare tider vunnen erfarenhet,
kunde tillgöras till befrämjande af en förbättrad och utvidgad
ullkultur i landel, ej borde blifva utan välgörande inflytelse på
landets framtida förkofran och välstånd. Kongl. Maj:t täcktes i anledning
deraf meddela Rikets Höglofl. Ständer hvad Honom syntes lämpligt
att föreslå, och Rikets Ständer, under förklarande af deras underdåniga
tacksamhet för Konungens omsorger att befordra landets
gagn, öfverläto åt Kongl. Majit att vidtaga de åtgärder och anstalter,
hvilka syntes Honom tjenliga för vinnande af ändamål, som yoro antydda,
och till befordrande hvaraf erforderliga medel anvisades å den
fond, som bildade den gamla Ull-Diskonten, hvilken numera ansågs
ändamåislös för dess primitiva bestämmelse.
Omedelbarligen derefter täcktes Kongl. Majit i nåder utfärda de
flera förordnanden och föreskrifter, till underdånig åtlydnad hvaraf,
ett större antal får af ädla racer infördes från Sachsen, Preussen,
Frankrike och England, dels för allmänna medel, dels på bekostnad
af enskilte, af hvilka får de förstnämnde blefvo använda till bildande
af stamschäferier. Herdeskola inrättades för bildande, till en början,
af herdar med nödig insigt i afseende på fårens skötsel och vallning å
bete. En större byggnad uppfördes i Norrköping med erforderligt
utrymme för magasinering af ull, sortering deraf och inrättande af
Ullkontor. Kunniga personer i konsten att ändamålsenligt sortera ull
inkallades, så väl som en i praktisk skicklighet bepröfvad person, åt
hvilken det uppdrogs att gå Schäferiägare tillhanda med råd och upplysningar,
synnerligen vid valet af afvelsdjur, och alt för sådant ändamål
årligen besöka så väl Kronans som enskiltes schäferier, då hans
biträde påkallades. Reglementen och ordningsstadgar utfärdades till
efterrättelse i hvarje särskildt fall, m. m. Sålunda bragtes, inom en
en kort tid, i fullt stånd ett helt för sig, bestående af flera delar i
det sammanhang till hvarandra, att någon af dem ej kunde frånskiljas,
utan menlig inflytelse på hela organismen. Det blefve för vidlyftigt
att här ingå i närmare utveckling af de följder, som, tid efter annan,
sig visade utaf de vidtagna, bär omnämnde åtgärderna. Det vore
oek öfverflödigt, emedan för dem blifvit omständligare redovisadt i de
Berättelser, hvilka årligen bordt i underdånighet afgifvas till Kongl;
Majit, rörande allt hvad sig tilldragit angående ullkulturen i Riket,
— 66
och hvilka Berättelser blifvit genom officiella Tidningarne meddelta till
allmän kännedom, så att tillfälle ej saknats att derom vinna underrättelse
för den eller dem, som det behagat att åt dessa ämnen egna
uppmärksamhet. Endast må här omnämnas, att kontrakterna med den
person, ät hvilken varit uppdraget att, genom besök vid schäfeiiema,
meddela råd och upplysningar åt ägarne eller vårdarne af dessa, blifvit
ställda på 3 år i sender, icke derför, sorn biträde af dylik person
skulle hafva ansetts derefter blifva öfverflödigt, emedan sådant ej ens
inträffar i andra länder, der ullkulturen under fortsatta bemödanden,
under loppet af mer än femtio år, redan uppnått den högsta grad af
utveckling, utan af den orsak, att, i fall skäliga anledningar sig företedde
till önskningar att ombyte af så beskaffad person kunde äga rum,
hinder då ej skulle uppstå af ingångna förbindelser på en för långt utsträckt
tid. Hvarje gång den tidpunkt nalkades, då det sednast uppgjorda
kontraktet skulle upphöra att gälla, bereddes för Schäferiägarne
och dem, sorn behagade taga intresse för ärendet, tillfälle att vid offentliga
sammankomster förklara hvad de ville derom yttra. Så skedde
ock, då Hofman Bångs företrädare gaf tillkänna, att han var föranlåten
bosätta sig i Danmark, för att tillträda en honom der tillfallen
egendom, och af sådan orsak ej längre kunde fortfara med den honom
uppdragna befattningen. Sammankomsten ägde rum i Norrköping, den
7 Juli 184*, under pågående ullmarknad, hvarvid efter vanligheten
många marknads-besökande Schäferiägare och Landtbrukare voro tillstädes.
Det Protokoll, som då fördes och hvaraf ett Utdrag bifogas,
utvisar, att samtlige närvarande instämt, uppå anförda skäl, i den mening,
att angeläget vore, det någon tjenlig person kunde anställas i
ledigheten efter N. E. Hofman Bang, hvartill föreslogs en yngre broder
till honom, såsom redan varande väl känd i landet och ansedd
att äga erforderliga egenskaper för den ifrågavarande befattningen.
Endast en röst uttalade en motsatt tanke. En hvar har att fordra
aktning för sitt omdöme, grundadt i hans öfvertygelse. Otillbörligt är
det ock att tillåta sig forskning efter andra motiver för meningar,
som yttras, än dem, hvilka äro uppgifna. Det omtalades likväl såsom
ett allmänt kändt factum, att den, som vid nyssnämnde tillfälle till—
kännagaf mindre belåtenhet med utgången af förhandlingarne, icke
skall hafva, för sin del, ansett behöfligt att begagna sig af Hofman
Bångs biträde, och att han, mer än mången annan, rönt svårighet att
till nöjaktiga priser finna köpare till den ull, som han låtit föra till
marknaden. Det må för öfrigt härvid anmärkas, att i andra länder
finnas schäferier, i hvilka djurens antal uppgår ända till 8ö,ooo. Åf
— «7 —
deras ägare kan det fordras och förväntas, att de, på sätt äfven sker,
skola bekosta underhåll och aflöning åt personer med erforderliga kunskaper
och insigter, för att schäferi handteringen må ledas med den
omsorg och omtanka, som utgöra villkor för framgången deraf. Derigenom
blifva tillika utvägar beredde för ägare af mindre schäferier att
vinna särskilda biträden och upplysningar i fall, då sådana äro för
dem behöfliga. I vårt land förhåller det sig annorlunda. Ullkulturen
här sträfvar ännu med de första stegen på en för henne öppnad
ny bana, på hvilken hon mott hvarjehanda hinder, de der dels varit
motsedda, dels ej kunnat beräknas, ehuru alla af beskaffenhet att kunna
undanrödjas, och således icke verkande till annan påföljd, än att
framgången blifvit fördröjd mer, än eljest kunnat vara fallet. Ibland
de flera hinder, hvilka endast af tiden kunna bortnötas, må särskilt
nämnas det, som uppkommer genom det välde, sorn gamla vanor, bruk
och fördomar utöfva på folkens tänkesätt, och som förmår gifva den
fasthet åt en gång antagna meningar, att något tvifvel om ofelbarheten
af dessa och försöken att genom undersökningar kunna vinna närmare
upplysningar om möjligheten , att något kunde med fördel vara
annorlunda än det förefinnes, blifva ansedda såsom obetänksamma och
onödiga, från hvilka den förut kunnige och erfarne anser sig böra i
det längsta afhålla sig. Så erkänna väl alla jordbrukare det gagneliga
deri , att husdjur af alla slag finnas af goda racer odh arter; men de
föreställa sig ej, alt uppfyllandet af hvad de kunna önska i denna del
beror af de insigter, den omtanka och omsorg, de förmå och veta egna
åt djurens vård och skötsel ; hvarförutan framgång i denna del ej
är att hoppas eller vinna. I Sverige äro de schäferier ännu få, i
hvilka antalet af djur uppgår till iooo och deröfver. De flesta af dem,
som finnas, äro inskränkta till några hundrade och derunder. Det
vore för mycket fordradt af de enskilte , att de skulle, en hvar för
sig, vidkännas omkostnaderna för underhållet af sakkunnige personer,
på h vilkas biträd^ framgången af deras bemödanden till stor del beror.
Den grundsats i statsekonomien har redan länge varit känd och
erkänd, att i alla de fall, då den enskilda verksamheten kan lifvas till
företag , som inverka på allmänt gagn, det allmänna bör träda emellan
och genom det kraftigare understöd , hvarmed det förmår under,
lätta enskilda sträfvandet , undanrödja hindren för utvecklingen af det
nyttiga och gagneliga.
Den eller de, som icke gjort eller göra sig annat begrepp om
hushållning, vare sig den enskilda eller allmänna, än att höjden af
- 68
klokhet hestår i besparing af utgifter, större eller mindre , måste naturligen
falla på den meningen, att all utgift är förkastlig, emedan
den är motsatsen af besparing. En annan lära gifves dock , hvilken
äfven har sina anhängare. Desse anse en till gagneliga ändamål använd
utgift gälla vida mer, än en besparad penning. Om nu, hvad
angår ullkulturen och dess införande samt befrämjande i Sverige, det
ej borde undgå att fästa uppmärksamheten, alt denna kulturs framgång
ej kan vara utan synnerlig inflytelse på jordbruket, som anses
utgöra landets modernäring; alt ull är en produkt, som för sig utgör’
ett nöd vändighets-alster för landets invånare; samt att behof vet deraf
måste fyllas genom införsel från främmande länder, till ett värde af
flera millioner Riksdaler årligen: så kan det väl sättas i fråga, hvilka de
tänkvärda skäl må vara , som föranledt anmärkningen angående de
1,000 R:dr, som äro anslagna till aflöning åt Hofman Rang, hvars anställande
i Statens tjenst äger nära sammanhang med de anstalter, genom
hvilkas samverkan velat åstadkommas, att mer eller mindre, och
måhända hela beloppet af de för ull utgående millionerna samt ännu
mer kunde, förr eller sednare, för landet besparas; och huruvida någon
annan bättre grundad må finnas till en dylik anmärkning, än
den som välmeningen omfattar i sitt nit att söka utvägar till besparing
i utgifter, såsom det enda tillförlitliga medel att komma till välstånd.
Huru stod det väl till med civilisationen och de välgörande frugter
den tillskyndat menskligheten i det nittonde århundradet, om utvecklingen
deraf varit fjettrad af den besparingslära, som understundom
låter höja sin rost i våra dagar ? — Slutligen anser jag mig ej böra
lemna obemärkt, hvad jag inhemtat af Herrar Revisorers Protokoll öfver
deras förhandlingar, att nemligen, bland Revisorerne, Herrar von Celsing,
af Zellehi och Biskop Agardh dock reserverat sig mot de öfriges i omförmälda
ämne ytLrade mening.
Dernäst förekommer Revisorer nes anmärkning i afseende på anslaget
till förbättrade lönevillkor för Kongl. Landtbruks-Akademiens Sekreterare
Nathhorst. Härvid får erinras, att sedan Kong). Maj:t i nåder
funnit, att vissa förändringar i organisationen af Landlbruks-Akademien
voro nödiga, samt derom utfärdat nådiga, föreskrifter; så blefvo
i följd deraf gränsorna för Akademiens verksamhet och föremålen,
åt h vilka Akademien borde egna sin uppmärksamhet, närmare utstakade
och antydda. För uppfyllandet af sina åligganden, insåg Äkade
-
69
mien angelägenheten deraf, att dess Sekreterare ägde mångsidiga kunskaper
och bepröfvad skicklighet, och derjemte kunde mera uteslutande
egna sig och sin lid åt göromål, hvilka syntes snart kunna
lemna full sysselsättning åt sia man. Akademiens stiftelse var, för
dess bestånd, grundad på tillgångar, hvilka Kongl. Majit i nåder boredt,
utan bidrag från Statens sida. Ehuru svarande emot ändamålet
i visst afseende, bief det likväl angeläget, att anslag till löner för de
Akademiens tjenstemän , hvilka ty förutan ej kunde anställas, skulle
beräknas till möjligen lägsta belopp. Lönen för Sekreteraren utgjorde
600 R:dr årligen. Vid den, efter Akademiens nya organisation, inträffade
ledigheten af Sekreterare-beställningen , visade sig hvad som var
att befara, nemligen att Akademiens önskningar och anspråk i afseende
på de egenskaper, som hon borde söka hos sin blifvande Sekreterare,
ej slodo att förena med de villkor, dem hon, å sin sida, kunde erbjuda
honom. I anledning deraf, och då Akademiens Direktör hade
sig bekant, att fonder voro ställda under Kongl. Kommerse-Kollegii
förvaltning, för att kunna användas i de fall, då frågor uppstodo om
åtgärder till näringarnes befrämjande i allmänhet, samt några så bestämda
gränsor ej voro kända och svårligen torde kunna med yttersta
noggrannhet bestämmas, vid hvilka det ena slaget af näringar
borde skiljas från de andra, synnerligen då landtbruket och dess binäringar,
hvilka sednare det i främsta rummet tillhör LandtbruksAkademien
att söka befrämja , stå i det närmaste samband med de
näringsgrenar, genom hvilka konsumtion och afgång befordras aflandtbrukets
alster, vaie sig genom handel och sjöfart, eller handtverk och
manufakturer; så ansågs en framställning till Kongl. Kommerse-Kollegium
ej vara olämplig, hvari förslag uppgjordes om bidrag till förbättrade
lönevillkor för Landtbruks-Akademiens Sekreterare. Detta
förslag underställdes af Kongl. Kommerse-Kollegium nådig pröfning
af Kongl. Majit, som täcktes deråt lemna Dess höga bifall, lill underdånig
följd hvaraf Landtbruks-Akademiens nuvarande Sekreterare hugnades
med det löne-bidrag från de under bemälle Kollegii dispotition
stående fonder, seni han nu åtnjuter.
Bland skälen lill anmärkningar mot denna disposition, upptages
bland annat, att det biträde, som Landtbruks-Akademiens Sekreterare
borde lemna Akademiens Direktör, i afseende på anstalterna angående
schäfer ier na och ullkulturen, ej kunde utgöra anledning till
beviljande af den förhöjda lönen , emedan Direktören hade sådant biträde
af en särskilt person , för hvilken ett arfvode af 3oo JR:dr vöre
— 70 —
anslaget. Härvid får erinras, att Landtbruks-Akademiens Direktör bade,
långt förr än han emottog denna befattning, fått i uppdrag att befordra
ooh handhafva Kongl- Maj:ts nådiga förordnanden om åtgärder
till ullkulturens befrämjande, samt att till verkställighet bringa
förslagen om organisation af Landtbruks-lnstitutet på Degeberg och
derefter utöfva öfverinseendet å denna inrättning. Sednare har Kongl,
Maj:t i nåder uppdragit åt Direktören, att hafva högsta ieseendet öfver
fullgörandet af de åligganden, som tillkomma Agronomen A. Johnson.
Direktören, som i all sin lefnad hyst tänkesätt, enligt hvilka
han skattat för sin yppersta ära och högsta tillfredsställelse, att hedras
af sin Konungs höga förtroende och att kunna, fastän efter sin
ringare förmåga, verka i något, som han ansett lända till Fäderneslandets
gagn och nytta, har i sitt sinne tyckt det lända till förringande
af de motiver , som lifvat honom att uppbjuda sina svagare
krafter till verksamhet, om någonsin hos honom beräkningar fått insteg,
alt han för hvarje särskildt uppdrag gjort sig berättigad till särskildt
arfvode eller belöning i penningar, eller att, utan trängande behof,
ens derom väcka fråga, i synnerhet som han, lika med Statens
andra embets- och tjenstemän, åtnjutit lön för de embeten, lian på
ordinarie stat beklädt. Först då, när vid högre ålder erinringar ej
uteblefvo , att god vilja ej förslår att ersätta hvad som börjar saknas
genom aftagande lifskrafter, tillät han sig hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla , det han fann sig i behof af något skrifvare-biträde,
emedan hans flera befattningar gjorde nödigt, att Diarier hoflös
öfver förekommande ärender, hvilka föranledde till brefvexling
och författande af uppsatser af mångsidig art, de der medförde besvärligheter
större, än att de kunde medhinnas, eller skäligen borde
räknas såsom sysselsättningar under mellanstunder af andra oeftergifliga
åligganden. Det var i anledning deraf, som anslag beviljades till
arfvode först af 200 R:dr , innan ännu fråga var om ny organisation
af Landtbruks-Akademien, än mindre om förbättrade lönevillkor för
dess Sekreterare. Sednare har omförmälda arfvode, på anförda skäl,
blifvit höjd t till 3oo R:dr, hvilka åtnjutits af en ung tjensteman i
Kongl. Maj:ts Kansli, hvilken det varit Direktören tillåtet att utse till
sitt enskilda biträde. Det röjer mindre kännedom om de ärender och
deras natur, hvilka Direktören i Landtbrnks-Akademien har att ombesörja
vid utöfning af denna befattning, och dem han har att handhafva
i följd af personligt uppdrag, — att fordra, det Sekreteraren
borde, äfven i afseende på dessa sednare, vara Direktören till dagligen
behöfligt biträde. Sådant vore att rycka honom från göromål, liggan
-
tJe inom det område, der det är hans egentliga bestämmelse att använda
sin verksamhet, och hvari han ej eller har biträde af mer än
en Kanslist..
Då rälla sammanhanget af hvad sålunda här ofvan blifvit framstäldt
tages i närmare betraktande, vill det synas som skulle bättre
grunder för anmärkningen, angående det till Landtbruks-Akademiens
Sekreterare beviljade anslag, ej förefinnas, än de som föranledt till erinringar
i afseende å beviljadt anslag för Direktören Hofman Bang,
nemligen att här förekommer en utgift, som möjligen kunnat besparas,
och som all utgift är motsatsen af besparing samt besparing är högsta
målet för ali förvaltning, så borde utgiften undvikas.
Vidkommande slutligen de yttrade åsigterna i afseende å förvaltningen
af de medel, hvilka äro anslagna till bildande af en fond för
lån på ull, så vill det synas mig, att i de ej förutsedda fall, då mer
eller mindre af dessa medel ej utgå för omförmälda ändamål, det
vore gagneligt, om de kunde komma näringarne till godo på annan
väg, som dertill öppnar sig, och ej ligga slängda från all inflytelse på
den allmänna penningemarknaden; hvarföre jag ock, för min del, tillstyrker,
att förslaget derom må bringas i verkställighet, för så vidt
som af mig okända hinder dervid icke möta.
Stockholm den 7 Februari 1844*
GABRIEL POPPIUS.
B. 1¥. Prinzcucreut*.
Protokoll^ hållet vid sammankomsten med Herrar Schäf eriägare
i Norrköping den y Juli 1842.
Närvarande;
Herr Stats-Rådet m. m. Poppius,
Hans Excellens, Herr Grefve Trolle Wachtmeister
Herrar Grefve G. Wachtmeister,
„ Baron H. Hamilton,
„ Baron W. Sprengtporten,
„ B. Ribbing,
„ A. Tham,
„ L. G. von Celsing,
„ Baron Paykull,
„ Reutersvärd,
„ Baron A, Hermelin,
„ C. Didron,
„ G. Arnell, m. fl.
samt undertecknad, Protokollsförande.
Herr Stats-Rådet Poppius, som, i följd af flera schäferiägares
yttrade önskan, beredt dem tillfälle att sammanträda, tog ordet, för
att yttra sig öfver ett för ullkulturen vigtigt ämne, Det med Herr
Hofman Bang upprättade kontrakt, i följd hvaraf han varit tillförbunden
att biträda dem, som sådant önskade, vid ledningen af deras
scliäferier, vore nemligen med detta år tilländalupet. Herr Stats-Rådet
tillfrågade derföre de närvarande Herrar Schäferiägare: '"Huruvida de
ansågo en dylik person vara af behofvet påkallad, och, i fall detta vore
händelsen, om de hade någon dertill tjenlig att föreslå?” — Häröfver
yttrade sig:
Herr Brukspatron von Celsing, att han, för sin del, ansåg en sådan
person vara oundgängligen nödig, så vida schäferierna skulle kulina
tilltaga i förädling, ja, till och med, så vida de skulle kunna bibehålla
sig på den punkt, der de redan befinna sig. Han besvarade således
den förra delen af frågan med ja, och föreslog en yngre broder
till Hofman Bang, som länge varit i Sverige, och, under det han biträdt
sin broder vid ledningen af schäferierna, både vunnit kännedom
om dem och gjort sig fördelaktigt känd såsom ägande insigter i ullkulturen.
Herr Ryttmästaren Ribbing ansåg, alt, så länge man ej med säkerhet
visste om grofva eller fina får passade bäst för vårt klimat
och våra förhållanden, och då man sett sjelfva ledaren, Herr Hofman Bang,
vara af vacklande princip&r härutinnan, i det han först tillstyrkt underhållet
af fina, och sedan af grofva får; så vore en sådan person, i
Ryttmästarens tanke, öfverflödig. Han hade, för sin del, minskat sitt
schäferi till en tredjedel, emedan han ej funnit de fina fåren fördelaktiga;
och om grofva skola hållas, så är en sådan person, som Herr
Hofman Bang ej af nöden.
Herr Löjtnant Coyet förenade sig med Herr von Celsing, och ansåg
det af stor vigt att äga en kunnig person till ledning af schäferierna.
Herr Kammarherren Ramsay ville ej tvista angående företrädefaf
fina eller grofva får; men ansåg, äfven i den händelse att man blott
ville hafva grofva, en person med erforderlig skicklighet att leda schäferierna
vara af behofvet högligen påkallad.
Hans Excellens Herr Grefve Trolle Wachtmeister förenade sig
med Herr von Celsing.
Herr Baron Paykull och Herr Grefve G. Wachtmeister förenade
sig äfven med den åsigt, som yttrats af Herrar von Celsing, Coyet och
Ramsay.
På Herr Stals-Rådets tillfrågan, om något vidare vore att andraga,
följde en allmän tystnad; hvarpå Herr Stats-Rådet förklarade
sammankomsten slutad.
In fidem prolocolli
J. Th. Nathhorst.
Tillägg till Protokollet.
Herr Baron Sprengtporten yttrade, det han, vid sammankomsten
i förmiddags, väl förenat sig med dem, som yrkat antagandet af en
skicklig person till schäferiernas ledning, men icke ansett sig böra i
första rummet yttra sig om vigten af ett så beskafFadt biträde, då han
af en tillfällighet först i år begagnat detsamma. Han fann sig dock
nu föranlåten att redogöra för moliverna för sin tillstyrkan. Herr Baron
Sprengtporten bade ansett Regeringens åtgärder till ullkulturens
befrämjande, sådana som de i sednare åren blifvit vidtagna, innefatta
ett system i hans tanke ganska konseqvent för det afsedda ändamålet.
Om derigenom icke allt blifvit uppnådt hvad man kanhända hoppats,
74 —
så voro orsakerna dertill alt söka i den allmänna industriella kris,
som de sednare åren inträffat i hela Europa. Detta system skulle dock
rubbas och icke mera vara ett helt, om en elier annan länk borttoges
ur kedjan af det hela. Skulle man nu, förskräckt af tillfälliga motgångar,
vända om på den bana man för sig utstakat; så voro de uppoffringar,
som blifvit gjorda för att kunna beträda den, förspillda, och
då hade varit bättre att den aldrig blifvit försökt. — Hvad kostnaden
beträffar i och för en sådan persons aflöning, så vore den visserligen,
för sig sedd, ej obetydlig, men betraktades den åter ur slatsekonomäsk
synpunkt, och såsom ett medel att befrämja en för landet vigtig
industrigren, så kunde den ej kallas stor. Hvad åter sjelfva den föreslagna
personen beträffar, så hade Herr Baron först vid det tillfälle,
då han jemte brodern nu i år besökte Herr Baron, lärt personligen
känna honom, och dervid funnit honom vara en ung man med kunskap
och nit för den sak, åt hvilken han egnat sig; öfverlemnande i
öfrigt Herr Baron till den myndighet, åt hvilken Regeringen sådant
uppdrager, att närmare bestämma villkoren för den yngre Hofmans
verksamhet, i fall lian skulle till broderns efterträdare antagas. Herr
Baron begärde, att detta hans yttrande skulle intagas i dagens Protokoll.”
Häruti instämde särskilt Herr Kammarherren af Harmens och
Herr Baron Cederström, hvarmed jemväl de öfrige närvarande sig
förenade.
Åfskriitens öfverensstämmelse med Originalet bestyrker
ex officio
B. W. Prinzencreutz.
RIKETS MÖGLOFL. STÄNDERS
år 1843 församlade
REVISORERS
ERÄTTELSE
om granskningen af
RIKSGÄLDS-KONTORETS
förvaltning och räkenskaper
samt
GÖTHA. K AN AL-BOG AGS
och
MALMÖ f. d. DISJMONT-IWRÄTTNINGÅHS
utredning.
STOCKHOL M.
hos J. A. Walldén.
1S44.
.'7 ■
'
J-ill följd af Kong?, M;,j:ls nådiga Kungörelse den 5;te sistl. Juli,
lialva unuertt cknade, i för esk rifven ordning inom Riks-Stånden utsedde
Revisorer, den 15,‘de September innevarande år, sammanträda för
att öfverse och granska Stats-Verkets, Bankens ocb Riksgälds-Kontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning, I afseende på sistnämnde Verks
granskning, hafva Revisorerne, genom Rikets Ständers der varande Fullmäktige,
vid sin första sammankomst mottagit samtliga, i i §. af den
för denna granskning nu gällande Instruktion uppräknade Berättelser,
Med ledning af dessa Berättelser och under iakttagande af de föreskrifter
åberopade Instruktion innehåller, hafva Revisorerne sedermera
veikställt den åt dem uppdragna revision af ej mindre RiksgäldsKontorets
förvaltning och räkenskaper, än den fortsatta utredningen
af Götha Kanal-Bolags och Malmö f. d. Diskont-inrättningar. Det
återstår således för Revisorerne endast att, jemlikt stadgandet i Revisions-Instruktionens
5 §., lill Rikets Ilöglofl. Ständer inberätta hvad
under berörde revision förekommit; och Revisorerne gå nu att härom
afgifva följande Berättelse, hvilken, efter vanligheten, är uppställd
i arne Afdelningar, hvaraf den ena handlar om Riksgälds-Kontorets
inkomster och utgifter samt skulder och tillgångar äfvensom
de för öfrigt med delta Verk och dess förvaltning gemenskap ägande
frågor, och den andra om fortgången af förbemälde Diskont-inrättningars
utredning.
Angående Riksgälds-Kontoret.
Då Rikets Ständers sist församlade Revisorer, jemlikt den om
detta Verk af dem afgifna Berättelse, genomgått och granskat de hos
Herrar Fullmäktige och Kommissariatet förda Protokoller, till och med den
_ 4 —
B\\ fg-lld »Kontorets
Inkomster
och Utgifter.
9 September i84t> samt reviderat Hufvudböckerna för åren 1889 och
i84o, halva följaktligen de efter nyssnämnde dag, i afseende på förvaltningen
af Riksgälds-Kontoret, vidtagna åtgärder samt 1841 och
1842 års räkenskaper utgjort föremål för den nu fulländade revisionsförrättningen;
dervid berörde Protokoller blifvit granskade till den dag,
eller den urte sisth September, hvarunder Herrar Fullmäktige till
Revisorerne afgifvit sin Berättelse angående Riksgälds-Kontorets ställning
och förvaltning.
Enligt hvad de i Riksgälds-Kontorets Revisions-Kontor, inom föreskrifven
tid, reviderade och nu af Revisorerne jemväl granskade
Hufvudböckerna för åren 1841 och 1842 utvisa, hafva Riksgälds-Kontorets
Inkomster under nyssberörde 2:ne år uppgått till ett sammanräknadt
belopp af 7,048,527 R:dr 36 sk. 11 r:st och Utgifterna till
7,820,822 R:dr 36 sk. 6 r:st. Då dessa Inkomster och Utgifter fördelas
efter sin särskilda beskaffenhet, befinnas de under hyartdera året
hafva utgjort följande belopp, nämligen:
Inkomster. under år 1841. under år 184®.
st) För bestridandet af RiksgäldsKontorets
utgifter anvisade
och till detta Verk ingående
Statsbidrag . . . Rrdr 2,551,246.' *• 2,627,980: 24 2.
b) Influtna Skatteköpeskillingar,
äfvensom lösen för de å
skattejorden växande ekar, „ 7,895: 20. * 1. 7,081: ro. 8.
c) Kapital- och ränteinbetalningar
å för vissa ändamål eller
under längre tid beviljade lån ,, 69,578:37. 41 90,55i:i8. 4*
d) Återbetalningar å det äldre
Kreditivet för undsättningar
i missväxtår 5o,®oo: — — 100,000: — —
e) Kapital-återbetalningar och
räntor å de medel, som, till
följd af Rikets sist församlade
Ständers förordnande, blifvit
tills vidare förräntade „ — — 176,327: 9. 4*
Transport 2,678,716: 9. 4- 3,ooi,84o: i3. 6.
— 5 —
Transport 2,678,716: 9. 4- 3,ooi84o:i3. 6.
y) Ersättningar för förskottsvis
skedda utbetalningar . . „ 56,259:3i. — 1,869:18. —
g) Stats-Verkets levererade behållna
Öfverskotter och Besparingar
, 280,702: 1. —  — —
A) Enligt Rikets Ständers särskilda
beslut, till RiksgäldsKontoret
öfverlernnade Tillgångar
och Fonder . . „ ^62,2^- 17. 10. 563,509:44- 3.
i) Tillfälliga Inkomster . . 19: 15. — r 367:34. —
S:ma R:dr 3,477,940: 26. 2. 3,567,587: 10. 9.
N —
7,045,527: 36. 11.
Utgifter:
a) Det årliga Ränte-ansia get till
flans Maj:t Konungen samt
Anslaget till Stalsbehofvens
fyllande och öfriga med ordinarie
Statsreglei ingen gemenskap
ägande utbetalningar
R:dr 1,213,871:10. 8. 1,219,488:25. 7.
Extra Statsregleringen tillhörande
anslag, jemte särskilda
Riksgälds-Kontoret ålagda
utgifter
237,708:40. 2. 677,065:19. 2,
cf Utbetalningar till följd af de
å Riksgälds-Kontoret anvisade
Kreditiv
231,527:24. 7. 19,080: — —
För längre tid eller för vissa bestämda
föremål beviljade och
uttagna Lån samt emot ersättningsskyldighet
meddelade
Förskotter ....,, 282,766: 46. 6. 87,080: 42. 5.
e) Kapital-ajbetalningar och räntor
å Riksgälds-Kontorets
skulder
271,068:10. 5. 270,955:20. 5.
Transport 2,236,942: 34- 4* 2,273,670:11. 7.
— 6 —
Transport 2,236,942: 34. 4- 2,273,670:11. 7.
jF) Kostnader för Rikets Ständers
och deras Revisorers sammanträden
samt aflöning för Rikets
Ständers Justitie Ombudsman
m. fl
i6o,623: 37. 8. 18,827:42. 9.
g) Förvaltnings- och Uppbo/dskostnader,
jemte åtskilliga hit
hänförda utgifter, såsom rest
i tu tioner, anmärknings-arf
voden
m. m  58,845; 18. 9. 5g.920: i'6. 8.
/rj) Tills vidare Förräntade medel 825,447: a7- — 2,186,547: 3-. 9.
Stina R;dr 3,28 1,4^9: 2 3. 9. 4-538,966: 12. 9.
7,820,825.- 36. 6.
För att mera fullständigt utreda och ådagalägga beskaffenheten
och beloppet af Riksgälds-Kontorets Inkomster och Utgifter under
ifrågavarande tiderymd, hafva Revisorerne låtit uppgöra det vid denna
Berättelse, under Lit. A., bilagda tabellariska Sammandrag ur nämnde
Verks Hufvud böcker för år 1841 och 1842. På sätt detta Sammandrag
visar, hafva Inkomsterna, under förslberörde år, öfverstigit Utgifterna
med 196,081 R:dr 2 sk. 5 r;st, men deremot, under det sednare
året, understigit de då verkställda utbetalningarme med ej mindre
än 971,379 R:dr 2 sk. Om Inkomsterna och Utgifterna för begge
åren sammanräknas och deras sammanlagda belopp sins emellan jemföres,
befiunes således, att för de sednares bestridande erfordrats en
summa al 776,297 R: Ir 47 sk. 7 r:st. utöfver de, under dessa år, till
Riksgälds-Koutoret influtna medel, med hvilken sura ma Kontorets, vid
1841 års början, ägande kontanta behållning följaktligen vid slutet af
år 1842 var minskad. Den nu uppgifna skillnaden emellan RiksgäldsKontorets
Inkomster och Ulgifter har dock endast föranledts genom
verkställigheten af Rikets Ständers, vid sista Riksdag, vidtagna beslut,
att de för extra statsregleringen afsedda och uti Riksgälds-Koutoret
innestående kontanta tillgångar borde, medelst vissa räntebärande pappers
uppköpande eller belånande, hållas allmänna rörelsen tillbinda
och göras för Riksgälds-Kontoret fruktbärande. Till följd af delta
beslut, hafva nämligen för de deruti angifna ändamål, under meranämnde
2:ae år, från Riksgälds-Kontoret utgifyits ett sammanlagdt belopp
7 —
af 3,011,995 B: lr 16 sk. 9 rst., deraf Kontoret, genom inbetalda län
och räntor samt infriade obligationer, under samma år åter bekommit
allenast 176,327 B:dr 9 sk. 4 rst*
I afseende på Riksgälds-Kontorets Skulder samt Tillgängar och Kik.gaidsKonFordringar,
få Revisorerne åberopa bifogade, på de nu granskade Huf- toret' Si„ulder
vudböckerna giundade Tabell Lit. B., innehållande en fullständig °Ch rilleariear'
uppgift å alla Kontorets skuld- och fordringsposter vid slutet af åren
1840 och 1842, tillika med upplysning om ej mindre de med dem
under mellantiden inträffade förändringar, än de för både skulderna
och fordringarne stadgade särskilda betalnings vill k O’’. Såsom af samma
Tabell inhemtas, utgjorde Riksgälds-Konlorets räntebärande Skulder
vid 1840 års slut R;c]r 4,(04618:
samt de räntefria, med tillägg af deponerade medel „ 625,3o 1:20. 7.
eller tillsammans " R:dr 4,629,919:20. 7i
Denna skuldsumma har under åren 1841 och
1842 ökats :
a~) genom det belopp, hvarmed det, vid 1842 års
slut, outtagna anslaget till stalsbehofvens fyllande
öfversteg hvad af enahanda anslag inne
stod
vid slutet af år 1840, R:dr i,io5,o5o:
b') genom den till ombyggnad af
Strömsholms Kanal afsatta
fondsäfvensom Brudgåfvofondens
upptagande bland skuD
derna med ,, 5q6,coa: 18. 7.
c) genom tillkomna nya skulder, 5yo:4i- 2.
och d) genom ökad ränteskuld „ 14 914: »8- —
eller med ett sammanlagdt belopp
af R:dr 1,716,537: 29. 9.
Härifrån bör dock afdragas
den under samma tid åstadkomna
skuldförminskning, medelst verkställda
afbetal
ningar,
. R:dr 190,504: 42,
och en vid sista
Riksdag beslutad
afskrifning
Transport 190,504: 42* 6* 1,716,537: 29. 9. 4,^39'9I9• 30, 7'
— 8 —
Transport igo,5o/\: ^2. 6. 1,716,537:29. 9. 4^29,919: 20. 7.
i 18 fi års räkenskaper
. . 4>^66: 32. —
195,171:27. 6.
hvarefter den egentliga Skuldtillökningen utgör . „ 1,52 1,366: 2. 3.
Och uppgingo alltså Riksgälds-Kontorets Skulder den
3i December 1842 till
R,\lr 6,i51,285: 22. 10.
deraf den räntebärande skulden utgjorde . . ,, 4*398,618: — —
samt den räntefria följaktligen R:dr 2,752,667: 22. 10.
Riksgälds-Kontorets Tillgångar och Fordringar, som den 3i December
1840 uppgingo till R; ir 4,172,067: 17. 10.
hafva under de följande 2:ne åren blifvit ökade, genom
a~) utgifna lån .... R:dr 4°1 »71 44- —
utbetalda, oredovisade eller
oersatta förskotter . . R:dr 432,85g: 4 f-10.
c') afsatt fond förstora kreditivet 210,260: 7. 3.
(T) tills vidare förräntade medel 2,874,527: 37. 4-
e) ökade räntefordringar . 4 „ 47>352:3o. 8.
f 4 2:ne, af särskilda anledningar,
tillkomna nya fordringar „ 2,58q: 16. 3.
Då från sammanlagda beloppet
af dessa nya eller ökade Fordringar
R:dr 3.969,308: 43. 4-
afräknas dels den summa, hvarmed
Riksgälds-Kontorets kontanta
behållning, under ifrågavarande
2:ne år, blifvit nedsatt,
eller . . R:dr 775,297:47. 1.
och dels den, genom
verkställda
liqvider eller afgifna
redovisningar,
föranledda
minsk-
Transport 775,297:47- *• 3,969,308:43- 4- 4»172,0^7* I7‘ t0‘
9
Transport 775,297:47' 1. 3,969 3o8:43. 4' 4<I72,oÖ7: 17. to.
ning i Kontorets
förut ägandefordringar
för meddelade
lån och
förskotler . „ 96,404-' 36. 5.
871,602:35. 6.
så visar sig, att de bokförda Tillgångarnes och For
dringarnes
verkliga tillökning utgjort 3,097,706: 7. 10.
samt att desamma, i följd häraf, den 3i December
1842 uppgingo lill
R:dr 7,269,773:25. 8.
Enär det återstående beloppet af Riksgälds-Kontorets utelöpande
Kreditsedlar, eller de s. k. Riksgälds-sedlarne, motsvaras af återstoden
utaf den, för deras inlösande, i Banken afsatta och å särskild räkning
derstädes inneslående fond, hafva hvarken dessa sedlar blifvit bland
Riksgälds-Kontorets här ofvan uppgifna skulder inberäknade, eller behållningen
å nämnde räkning bland tillgångarne upptagen. Vidare
torde böra erinras, att som nu meddelade uppgifter äro hemtade
från Riksgälds-Kontorets räkenskaper, så har härvid ej heller tagils i
beräkning det, för bestridandet af Kontorets utbetalningar, å Banken
anvisade, men i dessa räkenskaper icke uppförda kreditiv å 1,000,000
R:dr, ehuru samma kreditiv, som under io månader hvarje år varit
af Banken insatt å Riksgälds-Kontorets dervarande egentliga inkomstoch
utgifts-räkning, till hela sitt belopp kunnat af sistnämnde A erk
disponeras vid de tidepunkter, vid hvilka Verkets ställning af Revisorerne
uppgifvits. Någon fråga om begagnande af detta kreditiv har
dock under den tid, hvarför Riksgälds-Kontorets räkenskaper nu blifvit
granskade, destomindre ifrågakommit, som Kontorets, utan beräkning
af kreditivet, å samma räkning innestående behållning, under
denna tid, vanligtvis öfverstigit 1,000,000 R:dr.
Vid jemförelse mellan Riksgälds-Kontorets Skulder och Tillgångar
vid början och slutet af de 2:ne årf som den af nu församlade Revisorer
anställda räkenskaps-granskning omfattat, befinnes, att ifrågavarande
Verks financiella ställning, enligt dess räkenskaper, till den grad
förbättrats, att Tillgångarne, som vid 184 f års början understego Skul
-
2
10 —
derna med 437-802 Ridr 2 sk» 9 rst., vid 1843 års slut, icke allenast
motsvarade Skuldernas liela belopp, utan älven öfverstego detsamma
nied en summa af ej mindre än 1,118,488 Rtdr 2 sk. 10 rst. Detta
särdeles fördelaktiga resultat liar hufvudsakligen uppkommit af de
högst betydliga öfverskotter, som de till Riksgälds-Kontoret, under oftaberörde
alne år, influtna statsbidrag lemnat utöfver de anslagssummor,
som dermed beliöft under samma tid besti idas. Enligt Rikseälds
.
1 t.
Kontorets kapitalräkningar för dessa år, hafva nemligen de härunder
levererade bevillningsmedel, jemte andra till Kontoret ingående allmänna
afgifter, öfverstigit de derå anvisade och under samma år utbetalde
anslag med det ansenliga beloppet af 2,009,0/18 R:dr 42 skj
rst. Oell då, i öfverensstämmelse med det inom detta Verk från
äldre tider iakttagna bokföringssält, utom den för året bestämda statsfyllnadssumman,
de Riksgälds-Kontoret vid sista Riksdag ålagda mångfaldiga
utbetalningar icke upptagits bland Kontorets skulder, hvadan
desamma icke förr, än de verkställas, förekomma i räkenskaperna; så
hafva de till dessa utbetalningars bestridande anvisade och till största
delen redan aflemnade tillgångar, sorn vid deras mottagande blifvit
kapitalräkningen tillgodoförda, under omförmälda tiderymd jemväl
lemnat en ganska betydlig öfverskjutande behållning. Denna behållning
kommer dock naturligtvis att minskas, i den mån det ännu
återstående stora beloppet af ifrågavarande utbetalningar varder i föreskrifven
ordning verkstäldt och å berörde räkning affördt. För öfrigt
bör, vid bedömandet af Riksgälds-Koutorets ställning vid sistlidet
års slut, icke lemnäs ur sigte, att bland de i Kontorets räkenskaper
då upptagna tillgångar innefattas, till ett sammanräknadt belopp
af nära 4°o.ooo R:dr, utgifna förskotler till Riksdagskostnader samt
Kontors-expenser m. fl. dylika utbetalningar, hvilka förskotts-summor»
så snart de blifvit behörigen redovista, komma att på vanligt sätt af~
skrifvas. Å andra sidan hafva Revisorerne likväl ansett sig böra erinra,
att omförmälda bokförda tillgångar skulle hafva utgjort en ännu
större summa, derest öfverskotlerna å Stats-Verkets inkomster för år
1840 blifvit, på vanligt sätt, under år 1842: till Riksgälds-Kontoret öfverlemnade.
Men som dessa öfverskotter, ehuru deras verkliga belopp
måste hafva varit kändt under sistnämnde år, under hvars lopp 1840
års Rikshufvudbok skulle afslulas, icke kommit Riksgälds-Kontoret till
godo förr, än i slutet af Mars månad innevarande år, så hafva de naturligtvis
icke kunnat upptagas i Riksgälds-Konlorets räkenskaper för
sistlidet år, deruti några från Kongl. Stats-Kontoret leve.erade öfverskottsmedel
följaktligen icke förekomma.—Det sålunda inlrälLde dröjs
-
— 11 —
målet med levereringen af i84o års öfverskotter liar val icke egentligen
inverkat på Riksgälds-Konlorets kontanta kassabehållning, enär,
i händelse af desammas tidigare aflemnande, ett dera motsvarande
belopp af den i Riksgälds-Kontoret innestående oell för Kongl. StatsKontoret
disponibla statsfyllnadssumma förmodligen blifvit i stället
uttaget; men Revisorerne hålla i allt fall före, att, till vinnande af
reda i räkenskaperna samt likstämmighet i de årliga Liqviderna emellan
Stats- och Riksgälds-Kontoren, Stats-Verkets Öfverskotter, såsom
jemväl vanligtvis iakttagits, böra till Riksgälds-Kontoret aflemnas före
slutet af det år, då den Rikshufvudbok, hvarpå de sig grunda, skall
vara afslutad; helst det för Riksgälds-Kontorets financiella -operationer
kan vara af väsendtlig vigt, att ifrågavarande, på förhand o bestämbara,
tillgång, så snart som möjligt, varder för detta Verks Styrelse känd
och disponibel.
Enligt de i Herrar Fullmäktiges Berättelse Revisorerne meddelade
uppgifter, angående Riksgälds-Kontorets rörelse under innevarande års
första hälft samt ställning vid slutet af samma halfår, hafva Kontorets
Inkomster derunder uppgått till 2,923,999 R:dr i5 sk. 6 rst., hvaraf
de från Kongl. Stats-Kontoret då erhållna Öfverskotterna och Besparingarne
för år 1840 utgjort 352, r 34 R:dr 36 sk. j rst. Deremot har,
under samma tid, fråaa Riksgälds-Kontoret blifvit utbetaldt ett sammamäknadt
belopp af 2 4^4»47^ R;dr 43 sk. i rst. Oansedt Riksgälds-Kontorets
utgifter under berörde halfår blifvit ökade genom
den för räntebärande obligationers uppköpande eller belånande då utgifna
summa, 976,328 R:dr 14 sk. 6 rst., hafva således, i allt fall, Utgifterna
understigit Inkomsterna med 469,522 R:dr 20 sk. 5 rst. Den
ytterligare minskning af Riksgälds-Konlorets Skulder, som under de
6 första månaderna af detta år kunnat åstadkommas, har uppgått till
ett belopp af 902,592 R:dr 20 sk. 7 rst., hvadan Skulderna den 3o:de
sisth Juni voro förminskade till 5,23o,238 R:dr 2 sk. 3 rst., oberäknadt
härå upplupna, obetalda intressen. Af denna skuldsumma var ett belopp
af 4 348,6i8 R:dr räntebärande, nemi. i32,6i8 R:dr, efter 5 procent,
och 4>2 16,000 R:dr efter 4 procent. Nyssnämnde dag utgjorde RiksgäldsKontorets
i räkenskaperna uppförda Tillgångar en summa af 6,429,302
R:dr 3i sk. 1 rst., deraf 1,278,006 R:dr 25 sk. 5 rst. innestodo på
Riksgälds-Kontorets Inkomst- och Utgifts-räkning i Rikets Ständers
Bank. Kontorets bokförda Tillgångar öfverstego alltså vid denna tidepunkt
Skulderna med 1,199,064 B:dr 28 sk. 10 rst.
RifcsgäldsKontorets
ställning
d. 30 Juul ld43.
12 —
inlösta obliga- Bland de skuldposter, som, enligt de för Revisorerne företedda
uoner. räkenskaper och handlingar, blifvit af Riksgälds-Kontoret liqviderade,
hafva Revisorerne funnit de i sist församlade Revisorers Berättelse, sid. 6,
omförmälda 2tne obligationer, som voro de enda återstående af Riksgälds-Kontorets,
i sednare tider, bland allmänheten utgifna 5, 4i/asamt
4 procents obligationer. Alla dessa obligationer äro följaktligen nu
mera infriade.
Hiksgäiij-seä- Åf Riksgälds-Kontorets utelöpande Kreditsedlar, eller de allmänt
benämnda Biksgäldssedlarne, hvilkas belopp i åberopade Revisionsberättelse,
sid. ig, uppgafs vid 1840 års slut utgöra R:dr <757,3322. —
hafva sedermera blifvit till inlösen företedda och
invexlade t
under år 1841 .... R:dr 203,378: 2. —
,, 1842. . . . „ 69,986: 19. —
samt under i:sta och 2:dra qvarta
len
afår 1843. ... >, 32. —
—  297,678: 5. —
hvadan de, vid sistnämnde qvartals slut, oinlösta
Biksgäldssedlarne voro utfärdade å ett sammanräk
nadt,
återstående belopp af R:dr 4^9>559t *7* —
motsvarande i Bankomynt . R:dr 306,372; 43. 8.
Koppar- De utevarande Koppar skiljemynts poletterne uppgingo, vid 1840
‘polititerne ^rs s'uh till en summa af R:dr R:gds ii3,84i: 36. 3.
Häraf äro till invexling aflemna de
år 1841 . . . . . . R:dr ofö: 3o. —
,, 1843 ......,, *89. 29.
och första hälften af år 1843 ,, 36: 42. —
472: 5. —
så att de, enligt räkenskaperna, utelöpande dylika
Polletter, den irsta sisth Juli, utgjorde . . R:dr 113,369: 3i. 3.
elier evalyerade i B:ko ... „ 75,579: 36. 10.
Allmänna Såsom fortsättning af den 1 x84i års Revisionsberättelse, sid. 7
Eml*DIDgen och 8, meddelade uppgift å beloppet af den Allmänna Bevillning,
som för åren 1838 och i83g blifvit lill Riksgälds-Kontoret levererad,
hafva Revisorerne ansett sig böra upplysa, att,oberäknadt den i Riks
-
gälds-Kontorets räkenskaper särskilt upptagna oell redovisade Centonalbevillning,
till detta Verk ytterligare influtit:
af i838 års Bevillning,
under 4;de qvartalet af år 1841 » efter afdrag af utbetalda restitutioner,
men med inberäkning af de under samma qvartal levererade
restantier å äldre årens bevillnings-medel, . ; R:dr 857: 42> n.
samt af i83g års Bevillning,
under berörde qvartal .... R:dr 3,612: 20. 9.
och under år 1842, med tillägg af
då influtna restantier för år 1838
och de föregångna åren,
3o. —
ii,245: 2. 9.
Då de sålunda ytterligare influtna bevillningsafgifterna läggas till
de summor, hvarmed Bevillningen för ifrågavarande arne år, enligt
åberopade Berättelse, öfverstigit det i 1835 års Bevillningsförordning
beräknade beloppet af denna statsinkomst, visar sig, att densamma
lemna! ett till Biksgälds-Kontoret levereradt, behållet öfverskott, för
år i838, af R:dr 178,720: ^6. —
och för år 1839, af
; . . ,, 223,5pi: 47. 4*
eller för begge åren tillsammans R:dr 4°2,3i2: 42- 4-
Den för är 1840 af Riksgälds-Kontoret, under samma års lopp,
mottagna eller vid länteliqvider derstädes innehållna Allmänna Bevillning
har, med afdrag af de från Riksgälds-Kontoret utbetalda kostnader
för årets bevillningstaxeringar inom Stockholms Stad ,
utgjort ; . . . R;dr 47>3og: 8. 6.
häruti inberäknad den arfs- och testamentsbevillning,
som , utöfver hvad deraf restituerats,
under året influtit.
Under år 1841, hafva levereringarne af 184© års
bevillning uppgått till ett sammanräknadt
belopp af  „ 2,408,697: 36. 10.
och under år 1842 till
46,553: —
samt under de 3:ne första qvartalen af innevarande
år, med tillägg afl 838 och föregångna
års restantier,
3,757: a3. 9.
Summa lUdr 2,506,317: 46. 1.
- 14
Såsom Bevillning för år 1841, hafva till Riksgälds-Kontoret ingått
eller derstädes innehållits:
under loppet af sagde år , efter afdrag af omförmälde taxeringskostnader
samt restituerade tastamenis-bevillningsafgifter, men
med inberäkning af ali sådan derutöfver under samma år influten
bevillning, .
R:dr 4">>34^: 23 10.
i, år 1843 ... „ 2,456687: 8. 2.
och under de 3:ne förflutna qvartalen af detta år ,* 20,636: 28. —
Summa Rtdr 2,517,570: 12. —
Vid jemförelse emellan de bevillningssummor, sorn således blifvit
till Riksgälds-Kontoret levererade, eller vid verkställda ränteliqvider
der innehållna, samt det årliga belopp, eller 2,301,690 Rtdr, hvartill
Allmänna Bevillningen, med undantag af den i sammanhang dermed
utgjorda centonalafgift, blifvit i den för nämnde år gällande Bevillningsförordning
beräknad, befinnes, att de öfverskotler, sorn vid denna
Förordnings tillämpning kommit Riksgälds-Kontoret till godo, utgjort
för år 1840  Rdr 204,627: 46. 1,
och för år 184*
>> 215.880: 12. —
samt följaktligen för dessa 2:ne år ett samman
räknadt
belopp af . . Rdr 420,5o8: 10. 1.
Utaf den Allmänna Bevillning för år 1842 och följande år, som
Rikets Ständer vid sista Riksdag sig åtogo, och hvilken då beräknades
till 2,000,000 R:dr årligen , har, till och med slutet af nasti. September
månad, för förstnämnde år ett belopp af 1,996,44* R:dr 10 sk,
till Riksgälds-Kontoret influtit elier blifvit derstädes innehållet; varande
häruti, efter vanligheten, inberäknad hela den under samma år
erlagda arfs- och testamentsbevillning, hvaremot 184a års taxeringskostnader
inom Stockholms Stad från det nu uppgifna beloppet afdragits.
Kortstämpel- Med h u fvudsa k lig t gillande af Rikets sist församlade Ständers i
afgiften. underdånighet framställda förslag, till beredande af ökade kontroller
å den för spelkort stadgade stämpelafgift, bar Kongl. Maj: t, genom
Förordning af den 23 Februari i842, till allmänt iakttagande från den
i:sta derpåföljde Oktober, i nåder meddelat de för verkställigheten af
dessa förändrade kontroller erforderliga föreskrifter; hvarjemte Kongl.
Majit, till utgörande från och med sistnämnde dag, påbjudit den af
— 15
Rikets Ständer från 6 till 8 sk. förhöjda stämpelafgift för hvarje till
försäljning eller förbrukning inom Riket ämnad kortlek.—Till följd af
de, genast efter denna Förordnings utfärdande , vidtagna åtgärder för
anskaffandet från Bankens Pappersbruk och Stereotjperings-Inrättning
af de derigenom föreskrifna kortkonvolut och hallstämpelpapper, har
det nya stämplingssätlet så väl i Riksgälds-Kontoret som i orterna
kunnat inom behörig tid börjes, samt färdiga kortkonvolut och stämpelpapper,
i den mån de erfordrats, vederbörande tillhandahållas. Enligt
hvad erfarenheten hittills visat, har också det med de föreskrifna nya
kontrollerna åsyftade ändamål, att förekomma underslef vid förrberörde
afgifts utgörande, på ett tillfredsställande sätt vunnits. Såsom bevis
härpå, hafva Herrar Fullmäktige i sin Berättelse till Revoisorerne
upplyst, att den till Riksgälds-Konloret influtna kortstämpelafgift,
hvilken, under åren 183g , 1840 och 184 r , i medeltal utgjort endast
5,3e8i R:dr 40 sk, 1 rist., från den usla September 1842 till samma
dag innevarande år, uppgått till icke mindre än 23,718 Rldr 46 sk. 3 rist.,
af hvilken sumrtia likväl en betydlig andel influtit såsom afgift för
omslämpling af förut stämplade kort. Dessutom måste från RiksgäldsKontorets
sålunda ökade inkomst af kortstämplingen afdragas tillverkningskostnaden
för de nya kortkonvoluten och stämpelpapperen, hvilken
kostnad utgör något öfver t sk, för hvarje stämplad kortlek.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers Beslut angående an vän- Nummerdandet
af Kongl. f. d. Nummer-Lotter i- Inrättningens tillgångar, hafva, ;U'
vid denna Inrättnings, 1 Januari månad 1842 verkställda, upplösning, fångar,
utom räkenskaper och öfriga handlingar, blifvit till Riksgälds-Kontoret
a flem na de
ilo Kongl. Nummer-Lotteriets fasta egendom, med dertill hörande
brandredskap och några få vid egendomen behöfliga inventarier;
varande Inrättningens öfriga effekter och inventarier, genom Direktionens
försorg, afyttrade samt den derför erhållna summa inbegripen
i
2:0 Lotteriets då ägande kontanta kassa-behållning, R:dr 38,766: x. 10.
3:o Brud gå fvofon dens cho d:o „ 11,002: 18. 7.
4:o Brudgå fvofon dens Räntemedels-Kassas behållning
3,3oc): 3i. 7,
och 5m 9 st. dels Brudgåfvofonden, dels dess Ränte
Trausport
53,078: 4* —
Länet till
TackjernsBergslageroa,
— 16 —
Transport 53,078: l\. —
medels-Kassa tillhöriga, räntebärande reverser å
ett sammanräknadt kapital-belopp
af R:dr 18,800: — —
med derå obetald, till 1841 å>'s
slut beräknad, ränta . . . „ 28: 2g. 4-
18,828: 2Q. 4-
Sima R:dr 7i,go6: 33. 4-
Straxt efter förenämnde fasta egendoms mottagande, hafva Herrar
Fullmäktige gått i författning om dess afträdande till Kongl. SundhetsKollegium.
I anseende till det med Brudgåfvofondens öfverlemnande
till Riksgälds-Kontoret förenade åliggande för detta Verk, att utbetala
de innestående brudgåfvovinsterna, har denna fond blifvit upptagen
å ett särskildt conto i Riksgälds-Kontorets Hufvudbok, derå de
för hvarje år utbetalda dylika vinster komma att afföras, hvarefter
återstoden af fonden tills vidare bör, såsom en Kontoiets skuld, utba
lanseras.
Enligt hvad nyssberörde Hufvudbok för sisth år utvisar, hafva
här ofvan uppgifna reverser inom samma års slut blifvit till fullo
infriade.
Med anledning af Rikets Ständers vid 1S28—i83o års Riksdag
meddelade beslut, angående liqviden för det af Bankens medel utgifna
lån å 200,oc o R:dr, som år 1810 af Rikets Ständer beviljades till
Tack jerns-Bergslagernas understödjande, har Riksgälds-Kontoret, i början
af innevarande år, från Kongl. Stals-Kontoret fått mottaga ett belopp
af 2,554 R;dr 3i sk. 4 rst., såsom återstoden af de till Statsverket
skedda kapital- och ränte-inbetalningar för samma lån. På sätt
en häröfver upprättad och Riksgälds-Kontoret jemväl tillställd Räkning
ådagalägger, har för godtgörande af omförmälda lån, under åren
181 3—182g, till Banken levererats ett sammaniäk
nadt
belopp af R:dr 2s4>iIt: 34- io
och,
under år r833, lill Riksgälds-Kontoret. . ,, 17,874: 4^* 5.
Då härtill lägges den nu sednast verkställda inbetalningen
. . J^. .... .«•••• ,, 3,554- 3 r. 4*
uppkommer alltså den summa af .... . R:dr 244>54i: ‘5. 7*
som ifrågavarande lån, jemte derför förskrifna och erlagda räntor,
enligt åberopade Räkning, utgjorde.
t_ 17 —
Beträffande det af Rikets sist församlade Ständer vidtagna beslut, att ManuMftirden,
under Kongl. Kommerse-Kollegii förvaltning ställda, Manuf aktur-lå~ J>i»Looten»
ne-fonds behållning i årliga vinstmedel borde, efter afdrag af omkostnader
och löiluster, hvarje år till Riksgälds-Kontoret inlevereras; få Revisorerne,
under åberopande al deras, i Berättelsen om Manufaktur-Diskontens
granskning, rörande denna fråga, afgifna yttrande, bär endast
upplysningsvis anmäla , det Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref af den g
November i8/\ i, gifvit Herrar Fullmäktige tillkänna; att, efter inhemtande
af bemälte Kongl. Kollegii underdåniga Utlåtande i ämnet, uti
hvilket Utlåtande Kongl. Kollegium, på anförda skäl, afstyrkt allt öfverlemnande
till Riksgälds-Kontoret af större eller mindre del utaf
nämnde Diskonts öfverskoltsmedel, Kongl. Maj:t, ”med hänsigt till innehållet
af Rikets Ständers underd. skrifvelse af den i Mars 184r,
”angående kreditivet för Manufaktur-Diskonten, samt vid öfvervägande
”af öfriga härvid förekomna förhållanden, funnit godt i nåder förordna,
att det belopp af izRooo R:dr Bko, som hittills å Manufakturdiskontens
vinstmedel anordnats till Teknologiska Institutet, hädanefter
och så länge en motsvarande summa är å Riks-Staten för detta
”behof anslagen, årligen skall af samma vinstmedel till Riksgälds-Kontoret
i behörig ordning levereras.” Till följd af detta förordnande
och i öfverensstämmelse med härom af Herrar Fullmäktige gjord erinran,
har Kongl. Kommerse-Kollegium föranstaltat om berörde årliga
summas inbetalande lill Riksgälds-Kontoret före hvarje års slut.
Efter det Herrar Fullmäktige, med anledning af Rikets Ständers, Kongl t a.
i I2i §• af Riksgälds-Kontorets Reglemente införda, beslut, angående e*'
Kongl. f. d. Kansli-Styrelsens s. k. Handkassa^ i Mars månad sisth Lassa,
år, hos Kongl. Majit i underdånighet förfrågat sig, huruvida Kongl.
Majit då ännu meddelat Sitt nådiga förordnande, angående nämnde
Kassas öfverlemnande till Riksgälds-Kontoret, har Chefen för Kongl.
Eklesiastik-Departementet, genom skrifvelse af den 23:dje nästpåföljde
April, underrättat Herrar Fullmäktige: ”att sedan, uppå den af Ri
”kets
Ständer, den 17 Dec. 1829, gjorda och på beslutet vid 1823 års
”Riksdag grundade underdåniga framställning om öfverlemnande till
”Riksgälds-Kontoret af Kansli-Styrelsens Handkassa, Kongl. Majit, under
”den 11 Februari 183a, enär omförmälde fond vore bildad genom
”besparade och tid efter annan förräntade öfverskotter och frivilligt
”sammanskjutna bidrag, och således icke utgjorde statsmedel, i nåder
3
_ is —
"förklarat Sig icke finna skäl anbefalla densammas öfverlemnande till
”Riksgälds-Kontoret; hvarjemte Kongl. Maj:t förordnat, att Kassans
"behållning skulle användas till understöd vid vetenskapliga arbetens
”utgifvandet har, uppå Rikets Ständers den 10 November i84oförnja”de
underd. hemställan i ämnet, dervid de anmält, att, under förutsättning
af nådigt bifall till Kassans förening med Riksgälds-Kontoret,
”Rikets Ständer beslutat å Riks-Statens 5::te Hufvudtitel, under rubrik»
”till understöd vid vetenskapliga arbetens ut gifvande, uppföra ett rän”tan
å denna Kassas, till 9,000 R:dr uppgifna, kapitalfond, efter 5 procent,
motsvarande anslag af 45o R:dr, Kongl. Maj:t, medelst nådig
”skrifvelse täll Dess och Rikets Stats-Kontor af den i4: näsipåföl jde
”December, tillkännagifvit, att, då Kongl. Majit ansett det ej kunna
”tillhöra Rikets Ständer, utan endast Kongl.. Majit Sjelf, att förordna
"om ifrågavarande, genom frivilliga sammanskott bildade, Kassas förvaltning
på ett med lag och författningar öfverensstämmande sätt,
”Kongl. Majit, i enlighet med Dess nådiga förordnande af den 11 Fe"bruari
1882, funnit godt i nåder besluta, det de ifrågavarande medlen
skulle af Stats-Kontoret emottagas, och den årliga räntan för det
”af Kongl. Majit förut bestämda ändamål användas; i öfverensstämmelse
med hvilket nådiga beslut, Kongl. Majit ock, vid underdånig an”mälan
af Rikets Ständers, vid sista Riksdag, vidtagna reglering af utgifterna
på Riks-Statens 5:te Hufvudtitel , den 2.5 Januari sisth år
”(i84i> i nåder förklarat Sig icke kunna antaga det å denna Hufvud"litel,
såsom ersättning för belöpande räntan å meromförmälda HandVassas
fond, villkorligt uppförda anslag, 45o R::dr, utan anbefallt Statskontoret
att, i afseende på detta anslag, iakttaga Kongl. Maj:ts,
”den i4 December 184°» rörande denna fråga meddelade nådiga
”beslut.”
Vid nu anförda förhållande, och enär, jemlikt Kongl. Majlis åberopade
nådiga förklarande, det af Rikets Sländer, under förutsättning
af meranämnde fonds aftemnande till Riksgälds-Kontoret, beviljade särskilda
anslag förfallit, hafva Herrar Fullmäktige, som ansett detla anslags
i statsfyllnadsumman inbegripna belopp böra från densamma afdragas,
beslutat att, vid utbetalningen af nämnde summa, låta innehålla
ett samma anslag motsvarande belopp af 45o R:dr; derom Kongl.
Stats-Kontoret blifvit underrätladt: hvarvid Herrar Fullmäktige återfordrat
hvad som, i okunnighet om Kongl. Majits nådiga beslut, vid
den då redan verkställda liqviden af i84't års statsfyllnadssumma, blifvit
för mycket utbetaldf.
Den af Herrar Fullmäktige sålunda beslutade åtgärd hafva Revi
-
— 19 —
■soterne Funnit på det för Herrar Fullmäktige uppgifna förhållande
grundad och med villkoret för ifrågavarande anslag öfverensstämmande.
Till hvad sist församlade Revisorers Berättelse, sid. 8 — to, inne- D« på Rikshåller,
angående de å Riksgälds-Kontoret anvisade kreditiv-summor, ^'tVwsade
hafva Revisorerne ansett sig böra tillägga följande, ur de nu granska- Kreditiver.
de Prolokollerna och räkenskaperna hemtade upplysningar, rörande
samma kreditiv samt deras begagnande och godtgörande.
Sedan , på sätt i åberopade Revisions-Berättelse finnes uppgifvet, Stor*
den summa, som, till följd af stadgandet i Reglementets ioo §, skulle, Kreditiret.
såsom fond för det så kallade Stora Kreditwétj å en för sådant ändamål
öppnad särskild räkning i Rikets Ständers Bank insättas, funnits
utgöra 280,3{6 R:dr 41 sk. 9 rist., och halfva beloppet häraf blifvit
med 140,173 Rldr 20 sk. 10 rist. på denna räkning insatt ; så hafva,
i öfverensstämmelse med berörde reglementariska föreskrift, Herrar
Fullmäktige, efter mottagandet af det Riksgälds-Kontoret tillkommande
belopp af Stats-Verkets öfverskotter för år i83g, låtit å samma räkning
ytterligare insätta 70,086 Rldr 34 sk. 5 rist. Men då den härefter
återstående sista fjerdedelen af förenämnde fond skulle på enahanda
sätt afsättas, hvilket enligt Reglementet borde ske, så snart
Riksgälds-Kontoret kom i åtnjutande af enahanda öfverskotter för år
i84o, befanns, att de från Kongl. Stats Kontoret för nyssnämnde 2ine
år erhållna öfverskottssummor icke lemnade någon vidare tillgång till
ifrågavarande fond. Dessa öfverskotter voro nämligen af Rikets Ständer,
vid beslutandet af fondens bildande , beräknade till ett sammanlagdt
belopp af 1,200,000 Rldr, hvartill desamma jemväl voro upptagna
uti den uträkning öfver Riksgälds-Kontorets inkomster och utgifter,
som låg till grund för bestämmandet af den summa, deraf
fonden skulle utgöras. Häremot hade, enligt de i Kongl. Stals-Kontoret
uppr ättade Liqvider, till Riksgälds-Kontoret endast aflemnats, såsom
öfverskotter för år i83p
Rldr 280,702: 1. —
och för år 184o ............ ,, 332,134. 36. 7.
eller tillsammans för begge åren ...... Rldr 632,836: 37. 7.
Vid sådant förevetande, och med afseende dessutom å Reglementets
stadgande, alt det belopp, hvarmed de förväntade bfverskotterna
befunnos understiga deras beräknade summa , borde vid slutliga insättningen
å kreditivfonden innehållas, har frågan om några medels
vidare afsättande å ofvanberörde räkning ansetts böra förfalla.
— 20 —
Mindre
ULrecLilivefc.
Span-m&ls»
1£) ndsätttjingsILrediiiret.
.
^kolera—
Kfiditivct.
Under ilen inventering, hvarom här nedan förm ales» hafva Revisorerne
funnit förseglingen orubbad å det i Herrar Full mäktiges egen
vård befintliga konvolut, sorn innehåller Rikets Ständers, vid sista Riksdags
slut, utfärdade Anordning å den summa, hvartill Stura Kredit!vet
då hestämdes.
Åf det, vid i8z(o och 1841 års Riksdag, anvisade, så kallade Mindre
Kreditiv* har, så vidt Riksgälds-Konlorets handlingar och räkenskaper
utvisa* någon lyftning hitintills icke ifrågakommit.
I ytterligare afbetalning å det, vid 1828 — i83o års Riksdag, beviljade
och sedermera, lill liela sitt belopp, lyflade kreditiv å 1,000,000
R:Jr för undsättningar i missväxtår, har Riksgälds-Kontoret» från
Kongl. Stats-Kontoret emottagit
under år 1841
. R:dr 5a,000: — —
år 1842 ........... „ ion,000: — —
samt under innevarande år ........ „ 3o,ooo: — —
eller tillsammans ........... R:dr 180,000: — —
utgörande alltså Riksgälds-Kontorets ännu återstående och, enligt Rikets
Sländers beslut,, inom linien i räkenskaperna upptagna fordran för
hvad som af delta Kreditiv blifvit uttaget, 770,000 Rldr.
Med anledning af en utaf Herrar Fullmäktige Begärd upplysning
om föi hållandet med redovisningen för det, vid 1834 och r835 år3
Riksdag, beviljade Kreditiv till kostnader i följd af cholerafarsoten*
har Kongl. Kommerse-Kollegium, som i sednare tider öfvertagit utredningen
af och liqviderna för de återstående cholerakostnaderna, uti
en till Kongl. Stats-Kontoret afbiten och derefter Herrar Fullmäktige
meddelad skrifvelse af den 6 December 1842, tillkännagifva:: att sedan
de, i och för cholenasjukdömens utestängande och hämmande, pä
Kongl. f. d. Karantäns-Kommissionens i Stockholm föranstaltande» anskaffade
samt, vid Koni missionens upplösning, lill Kongl. KommerseKollegii
inseende öfvei kemnade byggnader och effekter, bilf vit i öfverensstämmelse
med Kongl. Majlis- nådiga föiordnanden, dels å offentliga
auktioner försålda och dels till särskilda, för karantänsväsendet
främmande ändamål upplåtna , samt de fastställda köpesktllingame
— 21. —
kommit Kongl. Kollegium tillhanda, hade Kongl. Kollegium då först
kommit i tillfälle att, i afseende på nämnde byggnader och effekter,
låta unprätta slutlig redogörelse; hvadan en sådan redogörelse komme
att 184.2 års Hufvudbok för karantänsmedlen biläggas; varande, uti
samma skrifvelse, derjemte till Kongl, Stats-Kontoret aflemna de , ej
mindre omförmälda auktionsmedel, hvilka, efter afdrag af kostnaden
för byggnadernas och inventariernas vårdande , utgjorde ett belopp
af
Rrdr 2,189: 42- &
än den behållning . . . .
„ 738: to. 10.
som uppkommit efter indrrfningen af Karantäns-Kommissionens på
Kongl. Kommerse-Kollegium öfverffytlade fordringar, samt liqviderandet
af Kommissionens, utaf Kongl. Kollegium, äfvenledes öfveitagna
skulder.
Jemte nyss uppgifna arne poster å tillsammans R:dr 2,928: 5. 6.r
bar Riksgälds-Kontoret, såsom återbetalning å ifrågavarande
Kreditiv, under detta år, från Kongl. Stats-Kontoret
erhållit följande, genom förauktionering af cholerasjukbuspersedlar,
som för åtskilliga Garnisons-orter varit
anskaffade, till Kongl. Ki igs-Kollegium influtna summor,,
nemligen :
år 1840 ...... . . . Rrdr 542: 3q. 4-
9-
— 27- —
Summa Rrdr 4«837: 3a. 6.
Härigenom är Riksgälds-Kontorets fordran för verkställda utbetalningar
å sistnämnde Kreditiv nu mera nedsatt till 60,363 R:dr 4.1 sk, 3 r:st.
Vid sistföi flutna Riksdag blef det, till (Jli- Diskontfondens förstärkning
på Riksgälds-Kontoret anvisade Kreditiv ekadt till 3oo,ooo R:dr.
Härjemte förordnade Rikets Ständer, i afseende på ränteligvidérna för
detta kreditiv: att U11-Diskonlfondeu skall vara Riksgälds-Kontoret
ansvarig för godtgörande* af den ranta, sorn å de af kreditiv medlenbeviljade
låneunderstöd uppkommer, med afdrag likväl af de med
denna lånerörelse gemenskap ägande oell med Reglementet för Diskontfondens
förvaltning öfverensstämmande omkostnader; hvilket afdrag
dock ej får öfverstiga en fjerdedel af den- tili 4 procent fastställda
räntan för de lån, dertill Kredit! vet blifvit begagnadt. Vid verk
-
och
1841
1842
1,199: (
167: af
Ull DistonfKreditivet.
t
— 22 —
stä 1 ligheten af denna föreskrift, har emedlertid förekommit, att Kongl,
Majit, jemlikt Dess nådiga Bref den i| Augusti i 841 , förklarat: ”att,
”r förenlighet med hvad Rikets Ständer yttrat i afseende på tillfälliga
”förluster, hvilka vid lånerörelsen icke kunna undvikas, sådana för"luster
äfven må anses utgöra föremål för de afdrag, hvilka i Rikets
”Ständers beslut omförmälas”.
Kongl. Kommerse-Kollegium har derföre, efter emottagande! af de
i Riksgälds-Kontoret för år 1840—1842 författade Liqvider emellan
Riksgälds-Kontoret och Ull-Diskontfonden, låtit uppgöra särskilda Vidräkningar,
deruti, med åberopande af högstberörde Kongl. Bref, ej
allenast förefallna kostnader för ifrågavarande lånerörelse, utan ock
derå uppkomna tillfälliga förluster blifvit från Riksgälds-Kontorets
uppgifna räntefordringar afdragna, til] ett belopp, motsvarande 1/4 af
räntorna för de å Kreditivet lyftade medel. Enär dessa afdrag, hvad
förlusterna beträffar, likväl icke öfverenstämde hvarken med RiksgäldsKontorets
Reglemente eller Rikets Ständers, i deras underdåniga skrifvelse
Nio 279 intagna, beslut, hafva Herrar Fullmäktige åter ansett de
i sådant hänseende yrkade afdrag så mycket mindre kunna, å Riksgälds-Kontorets
sida, medgifvas, som, enligt hvad i 1840 och ,1841
år9 Vidräkning uttryckligen uppgåfves, ersättning för de der upptagna
förlusterna möjligen kunde framdeles erhållas. De sålunda af
Kongl. Kommerse-Kollegium ifrågasatta, men af Herrar Fullmäktige
icke medgifna afdragen, hvilka
för år 1840 och 1841 utgjorde
. Rldr 1811 3. 1.
samt för år 1842
110: 10. 10.
eller tillsammans Ridr 291: i3. 11.
komma följaktligen att fortfarande i Riksgälds-Kontorets räkenkaper
upptagas bland detta Verks hos Ull-Diskonten ägande fordringar.
Enligt Revisorernes åsigt, hafva Herrar Fullmäktige från det till
deras efterrättelse utfärdade Reglementes bestämda föreskrift hemtat
grundad anledning till vägrandet att godkänna de afdrag, som för de
å Ull-Diskontens låne-rörelse, under berörde år, uppkomna tillfälliga
förluster blifvit ifrågasatta.
I likhet med hvad i 1841 års Revisions-Berättelse uppgafs, har
nu ifrågavarande Kreditiv, äfven under den derefter förflutna lid, endast
till en mindre betydlig andel utaf kreditivsumman varit anlitadt.
Således utgjorde det härå lyftade belopp
— 23 —
vid slutet af år 1841 allenast ...... R:dr i6,5oo: — —
,, 1842 ,^i g,o8o: — —
och vid slutet af 3:dje qvartalet detta år . . „ 22,o3o: — —
I afräkning å det, vid 1828—i83o års Riksdag, beviljade och sedermera
fortfarande, räntefria Kreditiv å 100,000 R:dr till befrämjande
af Armeens ackords-reglering, var,
vid 1841 års slut, uttagen en summa af . R:dr 23,5o4-‘ 16, 8.
vid 1842 års slut, dito ....... „ 672: 4o. 4-
och den 3o September innevarande år, dito . . ,, 7,282: 34- 8.
Å de i 184e års Revisions-Berättelse, sid. 14 och 1 5, uppgifna 2ine
Ränteri-balanser af Riksgäldsmedel har någon afbetalning sedermera
icke skett; varande samma balanser således i de till Riksgälds-Kontoret
sednast inkomna Ränteri-räkenskaper upptagna till oförminskadt
belopp. Den äldre, eller förre Landt-Räntmästaren i Östergöthlands
Län M. Tollins balans, till i,p4^ R-'dr sk. 7. rst. och den yngre,
eller den i Wester-Norrlands Läns Ränteri år 1841 yPPade samt af
då med döden afgångne Landt-Räntmästaren E. G. Harlin åsamkade
balans, lill i4,o5g R:dr 16 sk. Verkliga beloppet af sistnämnde
balans har dock ännu icke, så vidt i Riksgälds-Kontoret är kändt, blifvit
genom föreskrifvet Balans-Utslag bestämdt. — Under sisth år, har
visserligen en ytterligare sådan balans blifvit upptäckt i Christianstads
Läns Ränteri; men i denna balans lärer, efter hvad Revisorerne
af Herrar Fullmäktiges Protokoller inhemtat, någon uppbörd af
Riksgälds-Kontorets medel icke ingått.
Då Revisorerne ansett sig böra meddela Rikets Ständers kännedom
om hvad hos Herrar Fullmäktige förekommit samt af dem blifvit
beslutadt och tillgjordt, i afseende på verkställigheten af Rikets
Ständers, uti Reglementets i3 §. införda, beslut, angående Öfverlemnande
lill Kongl. Majit af Riksgälds-Kontorets fordringar för Städerna
Malmös och Ystads Kasernbyggnadslån, äfvensom af de å dessa lån,
sedan i835 års början, inbetalda medel, hafva Revisorerne funnit
lämpligast här intaga hvad Herrar Fullmäktige sjelfve derom, i sin
till Revisorerne afgifna Berättelse, anfört och upplyst; innehållande
denna Berättelse i afseende härpå följande anmälan:
”Under tillkännagifvande, att Kongl. Maj:t, med anledning af Ri
-
Armeens
Ackords
reglerings
.
Kreditir.
Räoteri
balaoser,
Städerna
Malmös ock
Ystads K.asernbyggDadslaa.
•— 24 —
"kets Ständers 1 nnderdånighet anmälda önskningar, i afseende å en
”förändrad förläggning af Kron-Prinsens Hussar-Regemente inom Ständerna
i Skåne, åt Kongl. Krigs-Kollegium uppdragit alt gå i författning
om de i sådant afseende nödiga åtgärder, anmodade Kong).
"Majit, genom nådigt Bref af den 29 September 1841, Fullmäktige att
”till bern alte Kollegium låta emot qvitto aflemna, såväl Städerna JVlal”mös
oell Ystads för ofvanomförmälda lån utgihia skuldförbindelser,
"af Fullmäktige på Kollegium i laglig form transporterade, som ock
*’de kapital- och räntebelopp, hvilka från och med år 1835, såsom
”följd af samma förbindelser, blifvit till Riksgälds-Kontoret eriagda
”och i dess vård befunnos. Yid jemförandet af detta nådiga Bref
"med den deruti åberopade i3 §. af Reglementet för Riksgälds-Konto"ret,
fästade Fullmäktige sin uppmärksamhet å den omständigheten,
"att, enligt Reglementets uttryckliga innehåll, skulle ifrågavarande for"dringar,
jemte derå influtna medel, till Kongl. Majit öfverlemnas, för
‘att dermed anskaffa erforderliga Stall- och Magasitis-byggnader för
"den i Ystad förlagda Sqvadron af Kronprinsens Hussar-Regemente;
"hvaremot, jemlikt ordalydelsen af högstberörde Kongl. Bref, lyftningen
af de äskade tillgångarne syntes vara föranledd af beslutet om
”en förändrad förläggning af hela detta Regemente. Och då, tili följd
"af Kongl. Majits och Rikets Ständers sammanstämmande beslut,
"Riksgälds-Kontoret ägde återbekomma hvad som af ofvannämnde foT”dringar
och kontanta medel icke behöfde för det afsedda ändamålet
”användas, så berodde naturligtvis beloppet af den Riksgälds-Kontoret
”sålunda tillkommande återstod på den större eller mindre omfattningen
af det föremål, hvartill desamma i första rummet lomme att an*
vändas; hvadan Fullmäktige också ansågo en utsträckning af detta
”föremål utöfver hvad Rikets Ständer stadgat inverka på Riksgalds”Kontorets
rätt, såsom möjligen medtagande en större andel af de härtill
disponibla tillgångar, än som deraf eljest lomme att utgå.
”Vid sådant förhållande, och på det att icke stridiga åsigter, rörande
”meranämnde tillgångars rätta användande och hvad som häraf borde
"återställas, måtte vid derom framdeles emellan Kongl. Krigs-Kolle"gium
och Riksgälds-Kontoret förestående liqvid uppkomma, trodde
”Fullmäktige sig, före de reqvirerade fordringarnes ofverlåtande samt de
"kontanta medlens utbetalande, höra begära, att Kongl. Kollega å detsamma
afgifvande qvitto måtte tillika innefatta en förbindelse i afseende
pä inbetalningen till Riksgälds-Kontoret, på sätt Reglementet
"stadgar, af hvad som utaf dessa fordringar och medel icke erfordras
"för anskaffandet af Stall- och Magasius-byggnader för den i "istad
— 25 —
”förlagda St/vadron af Kron-Prinsens Hussar-Regemente. Men sedan
”bemälle Kongl. Kollegium vägrat att ett sådant qvitto afgifva, och
”Kongl. Maj:l förklarat Sig i nåder gilla Kongl. Kollegii härom med”delade
beslut; så, och efter det Kongl. Kollegium, uti förn jad reqvisition,
tillkännagifva, alt åtgärder blifvit af Kongl. Maj:t i nåder an'■'befallda
för verkställigheten af Rikets Ständers förordnande angående
njss omförmälda, för Garnisonen i Ystad erforderliga byggnaders
”inköpande, hafva Fullmäktige funnit sig, med afseende härå och i
'betraktande af öfriga, vid den ytterligare behandlingen af denna fr'åga
”förekommande samt i Protokollet för den ii Maj 1842 anförda om"ständigheter,
böra bifalla ifi åga varande skuldförbindelsers samt de
”derå inbetalda och i Riksgälds-Kontoret innestående medlens öfverlemnande
till Kongl. Krigs-Kollegium, emot vanligt, på ett sådant
”reversal, som finnes Protokollet bilagdt, antecknadt qvitto.”
”De på merbemälte Kongl. Kollegium sålunda öfverlåtna for”dringars
då återstående kapitalbelopp utgjorde tillsammans
. . . R:dr 36,728: 16. —
”och derå, vid 184 t ärs slut, upplupna obetalda räntor „ 4^3: 22. 1.
”samt de, såsom kapitalafbetalningar och räntor å
”dessa fordringar, till Riksgälds-Kontoret ievere”rade
och från detta Verk till Kongl. Krigskollegium
öfverlemnade kontanta medel . . „ 6,3g2*. 17. 8-
Summa R:dr 43,56g: 7. 9.
”kommande dock denna summa att, intilldess bestämdt blifvit hvad
”Riksgälds-Kontoret bör häraf återfå , upptagas och balanseras inom
”linien i Riksgälds-Kontorets räkenskaper bland detta Verks fordringar.”
För egen del, få Revisorerne tillägga, att de väl icke funnit något
att erinra emot den af Herrar Fullmäktige slutligen beviljade öfverlålelsen
af ofvanberörde fordringar samt utbetalningen af de derå influtna
medel; men att, hvad behandlingen af detta ärende beträffar,
bade, enligt Revisorernes åsigt, Herrar Fullmäktige, då Kongl. Majrts
till dem aflåtna nådiga Bref syntes afse ett annat föremål än det ,
hvartill ifrågavarande tillgångar voro af Rikets Ständer anvisade, i
stället för att af Kongl. Krigs-Kollegium äska den föreslagna förbindelsen
angående återställandet till Riksgälds-Kontoret af det möjligen
blifvande öfverskotlet å samma tillgångar, bordt till Kongl. Maj:t ingå
med en underdånig anhållan om nådig förklaring af rätta förståndet
utaf högslberörde Bref.
. ^
Bland de mångfaldiga åtgärder och beslut, som, enligt hvad Herrar
Fullmäktiges Protokoller nogsamt utvisa, sedan sista Riksdag, föranledts
af de till åtskilliga Städer utaf Riksgälds-Konlorels medel utgifna
Byggnadslån, hafva Revisorerne ansett sig böra anmäla följande.
Byggnadslånet Sedan Rikets sist församlade Ständer medgifvit, ”att det, vid 184®.
Borå»Staden ’^rs slut> återstående belopp af lånet å 85,000 R:dr till återuppbyg”gande
af Staden Borås må på det satt liqvideras, att räntan derefter
”utgöres med 4 procent, samt att 2 procent å kapitalet årligen af”betalas”;
så och enär följaktligen de årliga kapital- och ränteinbetalningarne
å detta lån icke, i likhet med hvad för sådana låneunderstöds
godtgörande vanligtvis är föreskrifvet, behöfva utgöras med någon viss
andel af den ursprungliga lånesumman, hafva Herrar Fullmäktige, för
att, så vidt med omförmälda betalningsvillkors iakttagande kan förenas,
underlätta och förenkla både liqvider och ränteberäkningar, funnit
sig föranlåtne förklara, alt med godtgörande af den ytterligare
ränteskuld, sorn måste uppkomma, då de föreskrifna årliga kapitalafbetalningarne
icke inom hvarje års slut varda verkställda, må anslå
till dess liqviden för nästföljande årets inbetalning fullgöres. Likaledes
och då de låne-innehafvare, som icke inom stadgad tid verkställt den
för år 184° bestämda kapital-afbetalning, ingalunda syntes böra tillgodonjuta
fördelaktigare betalningsvillkor, än de låntagare , som den
för samma år dem åliggande betalningsskyldighet behörigen fullgjort,
hafva Herrar Fullmäktige, i fråga om bestämmandet af det kapitalbelopp,
hvarefter de vid sista Riksdag medgifna albetalningar rätteligen
böra utgöras, meddelat det förklarande, att den lånesumma , sorn
återstår efter afdrag af i84o års inbetalning, äfven om denna ej skett
förr än efter slutet af samma år, utgör det belopp, hvarå kapitalafbetalningarne
för de följande åren skola beräknas.
Suden Beträffande det Staden Wenersborg meddelade byggnadslån , för
'Wenersborg» hvilket betalningsvillkoren äfvenledes af Rikets sist församlade Ständer
byggnadslån. föränt|rac[es> genom medgifvandet, ”att Stadens för detta lån, vid i84q
”års slut, ägande skuld må godtgöras med 6 procent årligen af den
”ursprungliga lånesumman, af hvilka 6 procent 4 procents årlig ränta
”för det oguldna beloppet skall utgöras och återstoden på kapitalet
”afräknas”; så hafva, i öfverensstämmelse med nyss anförda åsigt, Herrar
Fullmäktige ansett sig kunna antaga , att den sålunda beviljade
förändringen i de betalningsvillkor, som för samma lån, vid i834 och
1835 års Riksdag, stadgades, icke kunde afse den ränteinbetalning, sorn
före slutet af år 1840 borde af vederbörande verkställas och från den
— 27 —
i Juli sagde år utgå efter 5 procent årligen. Den redan innan i84i:
års början förfallna räntan för nämnde lån har derföre, på grund af
Riksgälds-Kontorets då gällande Reglemente, blifvit låneinnehafvärne
affbrdrad. Emot erläggandet häraf hafva likväl nästan alla bland dem
protesterat; men, genom Kongl. Majris Befallningshafvandes i Elfsborgs
Län samt Kongl. Götha Hof-Rätts sedermera meddelade och laga
kraftvunna beslut, äro äfven desse låneinnehafvare förklarade skyldige,
att, enligt skuldförbindelsernas ordalydelse , de dem affordrade räntebelopp
utbetala.
Till följd af Rikets Ständers beslut, angående det af Kongl. Maj:t
i nåder beviljade och utaf mindre Kreditivet utbetalda lån å 100,000
R:dr, för återuppbyggande af den, genom 1838 års eldsvåda, ödelagda
del af Staden Wexiö, har Kongl. Stäts-Kontoret i vederbörlig ordning
på Riksgälds-Kontöret öfverlålit alla, genom Kongl. Brefvet den 6:te
April i838 samt de för detta lån utfärdade förbindelser, förstnämnde
Embetsverk tillerkända rättigheter och anspråk. Derjemte har vederbörande
Byggnads-Kommitte, jemlikt samma beslut, till RiksgäldsKontoret
öfverlemnat alla de handlingar, som, till säkerhet för lånets
återbetalning, blifvit innehafvarne deraf affordrade. Och sorn de
anmärkningar, hvilka vid dessa handlingars i Riksgälds-Kontoret verkställda
granskning förekommit, sedermera genom Kommitteens försorg
blifvit behörigen iakttagna, samt något icke varit att erinra vid den af
Kommitteen upprättade och till Riksgälds-Kontoret insända allmänna
Liqvidation öfver den utbekomna lånesumman; så har Kommitteen,
hvilken ställt sig lill noggrann efterrättelse de densamma, i afseende
på vårdandet af Riksgälds-Kontorets rätt och säkerhet, meddelade
föreskrifter, af Herrar Fullmäktige erhållit fullständig decharge för
dess med lånemedlen hafda befattning. Vid den afgifna Liqvidationens
insändande, har Kommitteen till Riksgälds-Kontoret utaf låne
summan
återbetalt ett belopp af 5,iöo R:dr, som icke beliöft för det
härmed afsedda ändamål begagnas.
Från Byggnadslåne-Kommitteen i Wenersborg bar väl likaledes
den af Rikets Ständer föreskrifna Liqvidation till Riksgälds-Kontoret
inkommit, äfvensom Kommitteen, efter vidlyftig skriftvexling, omsider
aflemnat Kommitteen affordrade intecknings- och säkerhetshandlingar
för hela den till utdelning bland enskilda tomtägare bestämda
låtiesumma, eller 125,000 R:dr; men den af sistbemälde Kommitté
begärda decharge för befattningen med dessa lånemedels fördelning
Staden
Wexiöi
Byggnadslån.
— 28 —
För Rik«gäldsKsntoreti
räkning
inropade
Egendomar.
och redovisande beror ännu på resultatet af den insända Liqvidationens
granskning.
Till bevakande af Riksgälds-Kontorets fordringsanspråk för meddelade
byggnadslån och till förekommande af förluster genom de härför
intecknade egendomarnes försäljning till alltför låga pris, hafva
Herrar Fullmäktige fortfarande begagnat den af dem förut iakttagna
utväg, att, efter erhållen underrättelse om förestående exekutiva auktioner
å sådana egendomar, uppdraga åt Stadens Magistrat att föranstalta
om den utmätta egendomens inropande för Riksgälds-Kontorets
räkning, så vida icke det derå vid auktionen gjorda högsta anbud uppginge
till ett belopp, hvarigenom Riksgälds-Kontorets fordran blefve
till fullo betäckt. Denna åtgärd har också i allmänhet befunnits både
ändamålsenlig och tillfyllestgörande; men vid 2lne tillfällen hafva
dock de bortauktionerade egendomarne, till följd häraf, blifvit för Riksgälds-Kontorets
räkning inropade. Det ena inträffade redan under sista
Riksdag och anmäldes af Herrar Fullmäktige hos dåvarande Statsutskott.
. Den i Staden Borås belägna egendom, hvartill Ri ksgälds-Konteret,
på sådant sätt, då erhöll äganderätt, är numera, e'ter det flera
auktioner lill försäljning deraf förgäfves blifvit anställda, föryttrad.
Genom det härå,, vid sista auktionen, erhållna och af Herrar Fullmäktige
antagna köpeanbud,, har Riksgälds-Kontoret likväl blifvit till fullo
betäckt för sin kapitalfordran samt dessutom erhållit godtgörelse för
en del af den å samma fordran upplupna, förut oguldna ränta. Deremot
har ett annat förhållande inträffat i afseende på den andra, för ett
byggnadslån å 3,g5o R:dr intecknade, egendom i Staden Wenersborg, sorn
vid en dylik auktion, i Januari månad innevarande år, måste för Riksgälds-Kontorets
räkning inköpas. Jemlikt Herrar Fullmäktiges föreskrift,
lärer dock inropet häraf skett under uttrycklig reservation af
Riksgälds-Kontorets anspråk mot Byggnadslåne-Kommitteen, på grund
af Kommitteens ännu fortfarande ansvarsskyldighet för de uppburna
lånemedlen. Efter det Herrar Fullmäktige sedermera från så väl
nämnde Kommitté, som Magistraten, infordrat upplysningar i afseende
på ifrågavarande egendoms föryttrande, anställdes för sådant ändamål
ny auktion under loppet af nasti. Augusti. Ehuru det härvid erhållna
högsta köpeanbud endast uppgick till 3,ooo R:dr, eller föga mer än 2/s:delar
af Riksgälds-Kontorets i egendomen intecknade kapital- och räntefordran,
hafva Herrar Fullmäktige likväl, med afseende å de meddelade
upplysningarne om egendomens förfallna skick och verkliga värde,
funnit sig böra antaga detta anbud, dock under fortsatt reservation af
— 29 —
anspråken mot Byggnadslåne-Kommilteen. — Enligt hvad Herrar Fullmäktige,
i sin till Bevisorerne afgifna Berättelse, yttrat, hafva Herrar
Fullmäktige, alltsedan de lörsta lånehandlingarne från Wenersborgs
Byggnadslåne-Kommilte inkommo, ansett sig äga anledning befara dylika
förhållanden, sorn det nu inträffade,, i anseende till de, i jemförelse
med de intecknade egendomarnes brandförsäkringsvärden, alltför
stora lånesummor, sorn Kornmitteen till husägarne utlemnat..
Revisorerne hafva icke funnit något att erinra, hvarken vid de af ^'tteriigåre^
Herrar Fullmäktige, angående tillämpningen af betalningsvillkoren för Bygguadsläo.
ofvan omförmälda lån, meddelade beslut och förklaranden, eller vid de
åtgärder, Herrar Fullmäktige, till vårdande och bevakande af RiksgäldsKontoiets
rätt och säkerhet för samma lån, vidtagits Men af ej mindre
nu anförda förhållanden, än hvad rörande ifrågavarande lån, vid
läsningen af Herrar Fullmäktiges Protokoller och granskningen af Riksgälds-Kontorets
räkenskaper för öfrigt förekommit, hafva Revisorerne
hemtat flera giltiga anledningar att för Rikets Ständer göra framställning
derom, att, om och när dylika låneunderstöd framdeles beviljas,
Rikets Ständer härvid må fästa det bestämda villkor, att den Stad,
sorn erhåller ett sådant län, skall icke allenast vara solidariskt ansvarig
för de stadgade lånevillkorens fullgörande, utan ock verkställa de
föreskrifva ränte- och kapital-betalningarne; så att icke opåräknade
kapital- och ränteförluster må, genom mindre noggrannhet vid lånemedlens
utdelning eller låneinnehafvarnes inträffande obestånd, det
Allmänna tillskyndas, eller, såsom hittills varit fället, det Verk, hvarifrån
lånet utgått, behöfva mottaga, granska, bokföra och bevaka särskilda
skuldförbindelser af hvar enda person, sorn åtnjutit större eller
mindre andel af lånesumman. Till ytterligare bevis på angelägenheten
af en förändring för framtiden i det, under de sednare Riksdagarne,
i berörde hänseende föreskrifna litjvidalions- och bokförfngssätt, så
vida tillökning i nuvarande tjenstemannapersonal vid Riksgälds-Kontoret
vill undvikas, få Revisorerne anmäla, att, i anseende till stadgandet,
det hvarje innehafvare af byggnadslån skall i Riksgälds-Kontorets
räkenskaper erhålla sitt särskilda conto, upptager redovisningen
för närande lån redan lika stor del af detta Verks Hufvudbok, som
redogörelsen för alla VeFkets öfriga penningetransaktioner.
Jemte det Rikets Ständer, vid sista Riksdag, beslöto, att då prof- Estra Sut«-  vade och beviljade statsutgifter, sorn endast voio afsedda att utgå för r**lerin*en
30 —
en gång eller för vissa, inom bestämd tid begränsade föremål, borde
hänföras till en Extra Statsreglering, förordnade Rikets Ständer, att
dessa utgifter skulle, till de af Rikets Ständer fastställda belopp, utaf
härtill anvisade tillgångar, särskilt från Riksgälds-Konloret utbetalas.
1 anseende lill mängden af de föremål, för hvilka särskilda allmänna
bidrag vid sagde Riksdag yrkades och beviljades, samt betydligheten
af de medel, som då funnos att i sådant afseende disponera, korn
denna Extra Statsreglering att omfatta, dels i låne- dels i anslagsväg,
beviljade utgifter, som till sina föremål äro särdeles olikartade och till
sitt sammanlagda belopp högst ansenliga. Då nu utbetalningen af berörde
låne- och anslagssummor i allmänhet skulle bero på antagandet
af de flerfaldiga villkor och förbehåll, hvarunder desamma blifvit beviljade,
samt i de flesta fall endast successift verkställas, har följaktligen
hittills endast en del deraf, med iakttagande af Rikets Ständers
mer och mindre bestämda föreskrifter, kunnat från Riksgälds-Konloret
utgifvas. Emedlertid hafva Revisorerne ansett sig böra i denna Berättelse
upptaga alla de, i anledning af Extra Statsregleringen vid sista
Riksdag, till den urte nasti. September, af Riksgälds-Kontoret bestridda
utbetalningar; varande, för erhållandet af närmare upplysning om
anslags- oeh lånesummornas totala belopp, samt villkoren för deras
utgående, de §§. i Riksgälds-Kontorets Reglemente, hvarpå hvarje utbetalning
sig grundar, jemväl uppgifna:
till Länsfängelsernas ombyggnad och förseende med
celler (Reglementets 4* §0 • • • • • D:dr 79,38o: a5. g,
„ komplettering af Fält-Artilleriets redskap samt
rid- och stalipersedlar (42 §0 h:dr 24,000:
„ Beväringsmanskapets Reservförråds
komplettering . . . - . ^ i5,ooo:
,, samma Förråds förökande . . 15,407:11. 3.
„ Gevärstillverkningen .... 223,5oo:
„ befästningsarbeten i Stockholms
skärgård • • ^ * . • ■ • 15o,ooo. — ——
„ fortsättande af fästningsbyggnaden
vid Carlsborg ...... i5o,ooo:
f, iståndsättande af Carlstens fästning
och befästningsarbeten vid inloppet
till Carlskrona . . . 120,000: — —
697,907: rr. 2.
Transport 777.287: 3@. 11.
— 31 -t,
Transport 777,287: 36. 11;
till Bombkanoners anskaffande
(43 §.) B:dr 4°»ooo: — —
„ Båk- och Fyringsväsendels
förbättrande . . . . . . 130,000: — —
„ dockbyggnaden i Carlskrona . 100,000: — —
„ dervarande Ekvirkesförråds inventering,
R:dr 8,000:-—-  hvaraf likväl sedermera
, såsom besparing
å denna
anslags-summa, år
terlemnats
. . . 4>683: 3o. o. _ _ . „
3 3i6: 17. 3. _
260,3 ro: 17-. 3.
„ upprensning af Landaforssen i Ljusne
eif (44 §.) . . . *, . . B:dr 3,000:
„ Kodjupets upprensning . . . . 29,333: 16.—
„ upprensningar vid Almarestäk och
Erikssund ........ 8,000:
„ upprensning af Albrechtssund . 24,000:
„ hamnbyggnaden vid Cimbrishamn,
utaf anslagssumman , . ... . 10,000: *
acil till hambyggnaden vid Wisby. . 3o,ooo:
.  104,333: 16. —
Anmärkning: Yid öfverlemnande! af godkända
säkerhetshandlingar för de i 44 §• uppförda
anslag, å tillsammans i5',ooo R:dr, för upprensning
af Råneå, Luleå ooh Piteå elfvar,
har Kongl. Majit i nåder tillkännagifvit, att,
i stället för den af Rikets Ständer föreslagna
fördelning af samma anslag, Kongl. Måj:t deraf
anvisat: till upprensDings-arbeten i Råneå
eif 7,166 R:dr 3a sk., i Luleå eif 5,533 R:dr
16 sk. och i Piteå eif 2,3oo R:dr.
Till ombyggnaden af Strömsholms Kanal och Sluss*.
verk (45 §.) .
. . R:dr 100,000: — —
Den af Rikets Ständer, för sistnämnde företags
utförande, anvisade fond har från början utgjorts
Transport 22. 2»
— 32 -
Transport j,a44-9^7: 33t 2'
af 120 st. Bruksägarnes Hypothekskassas 4'Pr°centsobligatiouer
å 5,ooo R:Jr hvardera. Till godtgörande
af de redan utbetalda anslagssummorna för de
2:ne första åren, äro, utom influtna räntor, r6 SL
sådana obligationer använda och af Riksgälds-Kontoret
öfvertagna, Numera utgör således denna fonds
återstående kapitalbelopp 020000 R:dr; hvarförutan
fonden, i hittills upplupna, obegagnade räntor, för
närvarande äger en tillgång af mer än 3o,ooo Rtdr.
Det aktiekapital, som af Strömsholms nya Kanal-Bolag
blifvit tecknadt, uppgår, enligt Kongl. Majrts fördetta
Bolag den 28 April sisth år utfärdade Privilegium
och Reglor, till 218,000 R:dr. Före lyftningen af
första halfårets anslagssumma, deponerade bemälle
Bolag i Riksgälds-Kontoret, för att härstädes under
byggnadstiden förvaras, 1,080 st. från gamla KanalBolaget
inlösta aktier. Den för de öfriga 5, till inlösen
icke företedda, aktierne belöpande lösningssumma
blef, jemte innestående utdelning å samma
aktier, till Riksgälds-Kontoret kontant inbetald.
Till undersökningar angående en Kanal emellan
Iljelmaren och Wenern (46 §) R:dr 6,666: 82. —
„ amortering af det, före sista Riksdag, upptagna
lån för hamnbyggnaden vid Linköping (47 §•) » 240: — —
„ omläggning af landsvägen emellan Ljusdals och
Delsbo Socknar i Gefleborgs Län öfver Grytjesbergen
(48 §.) .... R:dr 6,ooo: — —
„ dito af dito inom Hanebo
Socken af samma Län , för
undvikande af Röstbergs och
Köhlbergs backarne 2,000: — —
8,000: — —
Till utgående af den i sistnämnde §. anslagna summa,
äro, enligt Herrar Fullmäktige, före afgifvandet
af deras ofta åberopade Berättelse, tillhandakomna
Kongl. Bref, dessutom i nåder an-
Transport i,2Ö2,844: 6. 2.
33 -
• 1 fl- J U •• -T I ,TranSP°r£ *^62,844: 6. 2.
visade följande, då annu acke utbetalda, anslag,
nämligen)::
till omläggning af landsvägen inom Segerstads Socken
af Gefleborgs Län, för undvikande af Brå
breckabacken,
Rtdr 1,000:
„ förbättring af vägen emellan
Junsele och Lidens Kyrkor i
"YVester-Norrlands Län . . . „ 4*000: -
„ omläggning af landsvägen förbi
ÖstbergsbackenåFröson i Jemtland
• 1 — •« . • • ,, 3,5 00:
„ dito af dito mellan Utanede by
och Bispgårdens gästgifvaregård
i Forss Socken af samma
Provins . ........ - » i,3oo: — -—
„ dito af en del utaf landsvägen
i Räfsunds Tingslag af dito . ,, 4>85o- — —
„ förbättring ,af landsvägen inom
Ljusnarsbergs eller Nya Kopparbergs
Socken af Örebro
Län
, , , „ n ,63o: — —
utgörande tillsammans R:dr 26,280: — —
I afräkning å den, enligt Reglementets 5r
till vattenaftappningar och andra förberedande åtgärder
för större odlingsföretag inom Norra delarne
af Riket, anvisade summa, deraf något, innan den 1 1
September detta år, icke blifvit utbetaldt, hafva, efter
hvad Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande af godkända
säkerhetshandlingar för de ifrågaställda företagens
utförande, dessförinnan i nåder gifvit Herrar
Fullmäktige tillkänna, nedannämnde belopp, såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet, blifvit i nåder
beviljade, nämligen:
till sänkning af Bysjön i Thorsåkers Socken af Gefleborgs
Län ..... R:dr i,825: — —
Transport i,825: — — i,2Ö2,844: 6. 2.
5
— 34 -
Transport 1,025: ■— —
till sänkning af Kyrksjön i Jättendal
Socken af samma Län R:dr 1,000: —
„ dito af Kyrksjön och Harsjön i
Harmångers Socken af dito . ,, 6,35o: —-
„ utdikning af Bodals, Piprörs
och Åkre m. fl. myror inom
Brunflo Socken af Jemtlands
Län 1,950: 5. 4*
„ till uttappning och sänkning af
Westra och Östra Harrsjön
samt Svarttjern, äfvensom några
myrutdikningar,inom Rödöns
Socken af sistnämnde Län „
„ aftappning af åtskilliga myror
inom Ovikens Socken af samma
Lan ^
„ myrutdikningar inom Nås Socken
af Stora Koppparbergs
Län
„ dito inom Jerna Socken af Dito „
„ dito inom Äppelbo Socken af
Dito ..........
eller tillsammans R:dr 24,600: 5. 4.
till Wåbäcksforsens upprensande (52 §.) . i R:dr
af lånet till Cimbrishamns Stad för dervarande hamnbyggnad
(54 §•)*•* ^:c*r 16,666: 32. —
till upprensande af Himble å,
lån .... Rrdr 4,533: 16.—•
anslag ... „ 2,266:32.—
R:dr 6,800: — —
„ dito af Tollereds å,
lån R:dr 2,133: 16.—
anslag „ i,o66:32.—
—■■■ — 3,200: — —
10,000: *
97°:
4,000: — —
2,5oo: — —
5,ooo: — —
r.ooo: — —
! ,262,844-‘ Ö. 2.
3,oo©: —
26,666: 3a. —
Transport 1,292,610: 38. 2.
35 _
Transport 1,292,510: 38. 2.
Ånmärkes: Jemlikt Kongl. Maj:ls nådiga till
kännagivande,
har frågan om det i denna §.
anvisade låneunderstöd till Stor- och Hönsmyrornas
odling förfallit,
till sänkning af sjön Tåkern i Östergöthland,
lån, (54 §•) .... R:dr
aftappning af ett vattendränkt
fält, utgörande en del af
Slangviksdalen i Tibble Socken
af Upsala Län, låneunderstöd,
. R:dr i,433: 16. —
anslag „ 716: 32.
20,000:
2,i5o: —
„ dito af Bo- och Gallerå-sjöarne
i Elfkarleby Socken af nämnde
Län, låneunderstöd, . „ 3,5oo: — —
„ beredande af aflopp för vattnet
i träsket Blackfjärden uti samma
Län, dito ..... „ ^,000: — —-
„ sänkning af Granebergs och
Hallarby sjöar dito, dito, . „ 4>ooo: — —
„ utdikning af Söder-Visjö mossar
dito, dito, „ 3,5oo: — —
„ aftappning af Bälinge mossar,
dito, dito, ....... 2,o58: 6. —
„ uttappning af Sandby sjön
i Wesslands Socken af dito,
dito, . . R:dr 3,000: — —
anslag, . „ 333: 16. —
3,333: 16. —
„ sänkning af Säby sjön i Norra
Wedbo Härad af Jönköpings
Län, låneunderstöd, „ 3,664: — —
„ anläggning af en kanal genom
Kottholms-Näset och upprensning
af Sågströmmen uti Tidaån
i Wadsbo Härad af Skaraborgs
Län, dito, . . . „ 4’i26* 24« —’
Transport 5o,33i: 4^> ~ 1,292,5to: 38. 2.
— 36' —
Transport 5o,33i:46. ■—
till sänkning af sjön Östen i samHärad
oell Län, låneunderstöd,
• R.dr 5,5o3. ■ *
AnmärAes: För Bälinge mossars aftappning bär
Kongl. Maj:.t, utom lånesumman, beviljat ett
ännu icke ulbelaldt anslag å 1,02g R:dr 3 sk.
■— Det för uttappningen af Sandby sjön i nåder
beviljade anslag utgör 1,000 R:dr, deraf
hittills endast i/®del utgifvits.
„ aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg-oell Vattenbyggnader
(57 §.)
R:dr
,, rese- oell undersöknings-kostnader samt expenser
i och för allmänna Väg- och Vattenbyggnader
(58 §•>
„ arfvode för undervisnings meddelande vid Ma
rieberg
åt Civil-Ingeniörer (5g §.) ,,
„ uppförande af embetsrum för Lands.Kansliet och
Lands-Kontoret i Wenersborg (61 §.) . . „
„ inköpande af residenshus för Landshöfdingen i
Norbottens Län (62 §•) ........
„ Riddarholms-Kyrkans lslåndsältande (64 §■) „
,, reparation af Konunga-grafvarna i Wreta Klosters
Kyrka (65 §.) .
för tillbyggnad af Kongl. Akademiens för de Fria
Konsterna hus (67 §.) .........
återstoden af ett Kongl.. Landtbruks-Akademien hevi
1 jad t byggn ads-anslag (68 §•) • • • - • »
för saknade byggnader vid Lunds
Universitet (6g §.) . . R:dr 18,000: — —
och för en Observatorii-bygg
nad
vid Upsala Dito .. . ,r n6,ooo: — —
till inrättande af Seminarier för Folkskole-Lärares
bildande (70 §.j) . . . R:dr q,5oo: — —
Transport g,5oo: — _
t,2g2,5io: 38. 2.
■ 55,884:46. —
24,000: — —
18,000: — —
1,000: — —
io,5oo: — —
6,000: — —
5>2,oco: — —
5oo: — —
18,000: — —
io,o36: 8. §•
34,000: — —
1,5a2,43*: 44 I0,
— 37 —
Transport C),5oo: —
och till stipendier för Elever vid
dessa Seminarier . . . .- „ g,366: 32.
till anskaffande af instrumenter och böcker för Navigationsskolorna
(jji ......... R:dr
„ arfvoden åt Lagberedningens arbetande Ledamöter
och Sekreterare ...... ,r
„ ersättning för afslåendet af de Ortala f. d. Kronobruk
anslagna kolräntor (74 §0 • • • • »
Sistnämnde summa, som öfverstiger det i Reglementet
uppgifna ersättnings-belopp, utgör återstoden
af dessa räntors värde, beräknadt till
sammanlagda beloppet af de io sista årens mar
kegångspris,
eller .... R:dr 4°>o86: ag. ii.-
sedan härifrån, jemlikt Rikets Ständers
beslut, afdragits:"
i:o den till i6 sk. lästen besläm--  da lösen för de levererade kolen,
utgörande R:dr 4.858:47. 3.
2:0 återstående löse--  summan för de
Kronan tillhöriga
byggnader och effekter
vid Norrtelje
Gevärsfaktori
....,, 2,088:42. 8.
och 3:o köpeskillingen
för den Faktoriet
tillhörande
jord och de för
detsammas bedrifvande
begagnade
vattenfall . . „ i,6p4:^1- 9•
8,642:25. 8.
till Ullsor lerings-anstalterna i Götheborg och Mal
-
i,522,43i: 44- to.
18,866: 3a. —
16,600: — —
2 1,483: 16. —
3.444: 4. 3.
mo
4,000: — —
Transport 1,614,826: 1. 1.
Transport 1,614,826: 1. t.
samt lill inredande och reparerande af f. d, Nummer-Lotteriets,
åt Kongl. Sundhets-Kollegium numera
upplåtna, hus Renligt Stats-Utskottets skrifvelse
den 16 Juni 184O • ••••••„ 2,000:
Summa R:dr 1,6x6,826: 1. t.
Byggnads-an- Vid den af Revisörerne anställda jemförelse emellan hvad Riks
demlen1
fö^dé gäldi-Kon torets Reglemente stadgar och Herrar Fullmäktiges Protokoller
Fria Konsterna, innehålla, rörande nu uppräknade, redan utgifna låne- och anslagssummors
belopp samt sättet och ordningen för deras utbetalande,
har någon annan anmärkning icke förekommit, än att den rekvirerade
andelen utaf anslaget, enligt Reglementets 67 §., för tillbyggnad och
reparation af Kongl. Akademiens för de Fria Konsterna hus, blifvit
till Kongl. Stats-Konloret utbetald, fastän uti åberopade §. uttryckligen
föreskrifves, att detta anslag skall ”till bemälte Akademi af Riksgälds-Kontoret
utbetalas.” Genom den således iakttagna och mot Reglementet
stridande samt ej heller af Kongl. Maj:t, så vidt Dess nådiga
skrifvelse till Herrar Fullmäktige utvisar, föreskrifna ordning för
nämnde anslagssummas utbetalande, har Kongl. Åkadamien hittills endast
kommit i åtnjutande af en del deraf, enär Kongl. Stats-Kontoret,
i öfverensstämmelse med hvad sorn i allmänhet är föreskrifvet, angående
de till detta Embetsverk från Riksgälds-Kontoret utgående anslag,
lärer, ansett sig för hvarje år icke kunna reqvirera mer än i/5:del
af anslagssumman. Den, till följd af nu anmärkta förhållande, uppkomna
omgång och tidsutdrägt med utbekommandet af ifrågavarande
anslag, hvars hela belopp, 3o,ooo R:dr, Kongl. Akademien, på grund
af Reglementet för Riksgälds-Kontoret, kunnat när som helst derstädes
uttaga, skall för öfrigt hafva förorsakat, att det byggnadsföretag, som
Rik ets Ständer genom den dertill beviljade anslagssumma, velat befordra,
ännu icke kunnat fullbordas, ehura det redan för ett par år
sedan blifvit påbörjadt. Dessutom torde, såsom en gifven följd af
dessa byggnads- och reparations-arbetens utdragande under en längre tid,
kunna förutses, att kostnaderna för desamma komma 'ätt icke obetydligt
ökas.
Ansvarigheten Under åberopande af hvad Revisörerne, i afseende på ansvarigheten
f6stsd\nT”åter- oc^ 1 iq vi d a ti 011 ss ä 11 e t för Städernas byggnadslån redan anfört, hafva Refeetajning.
visorerne ansett sig likaledes böra föreslå, att de låneunderstöd, som för
— 39 —
befrämjandet af kommunikations-anstalter och odlingsföretag m. fl. här
uppgifna föremål, hädanefter kunna af allmänna medel varda Släder
eller menigheter tillerkända, endast må meddelas under det bestämda
villkor, att hvarje Stad eller menighet skall sjelf hafva bestyret med
och vara solidariskt ansvarig för inbetalandet af de dess medlemmar
tilldelade lånesummor samt derå upplöpande räntor.
Såsom exempel pä följderna af dylika låneunderstöds utdelande
utan ett sådant villkor, få Revisorerne upplysningsvis anmäla, att, efter
hvad Revisorerne inhemtat, Riksgälds-Konloret, ensamt för det till
sjön Tåkerns sänkning beviljade lån, lärer, sedan detta företag blifvit
fullbordadt, hafva att förvänta omkring i5o st. särskilda, i vederbörande
strandägares hemman intecknade, skuldförbindelser.
Vid fullgörandet af det Herrar Fullmäktige, af Rikets sist församlade
Ständer uppdragna, vigtiga och ansvarsfulla åliggande, att hålla de
för Extra Statsregleringen anvasade och i Riksgälds-Kontoret innestående
medel allmänna rörelsen tillhanda och göra dem för RiksgäldsKontoret
frugtbärande, hafva de i 1841 års Revisions-Berättelse, sid.
12 — 14» anförda åsigter och beslut fortfarande blifvit af Herrar Fullmäktige
tillämpade. Uti de för detta uppdrags verkställighet, kort
efter sista Riksdags slut, af Herrar Fullmäktige meddelade och i nyssberörde
Berättelse jemväl uppgifna särskilda föreskrifter, har erfarenheten
och sedermera inträffade omständigheter icke föranledt något
annat väsendtligt tillägg, än förklarandet, att, sedan Armeens AckordsAmorteringsfonds
i allmänna rörelsen utelöpande 5 och 4 Va procents
obligationer blifvit inlösta , stadgandet angående sådana obligationers
uppköpande jemväl må tillämpas i afseende på samma fonds 4~procents
obligationer. — Oansedt den högst betydliga andel af Riksgälds-Kontorets
tillgångar, som tid efter annan blifvit använd till räntebärande
obligationers uppköpande eller belånande, har, enligt hvad Herrar
Fullmäktige för Revisorerne anmält, någon uppsägning eller realisering
af dessa obligationer ännu icke ifrågakommit. Och under förutsättning,
att de Riksgälds-Kontoret åliggande utbetalningar äfven hädanefter
komma att fortgå på samma sätt, som under den sedan sisla Riksdag
förflutna tid, hafva Herrar Fullmäktige yttrat den förmodan, att, åtminstone
tills vidare, ej heller någon sådan åtgärd skall behöfva å
Riksgälds-Kontorets sida vidtagas.
Till upplysning om beskaffenheten och beloppet af de, intill närvarande
dag, för Riksgälds-Kontorets räkning uppköpta räntebärande
Innestäende
medels förräntande.
— 40 —
papper, hvilka ännu innehafvas af detta Verk , äfvensom de summor,
hvilka genom ulgifna lån blifvit tills vidare af Riksgälds-Konloret förräntade,
hafva Revisorerne trott sig böra meddela nedanstående, häröfver
uppgjorda Förteckning, deruti obligationernas och lånens uppsägnings-
och förfall otider jemväl finnas uppgifna.
"Uppköpta ohligatioaer s
Armeens Ackords- Amorteringsfonds ,
med 4 procents ränta.:
i,114 st. å 5o.o R:dr hvardera, eller å tillsammans R:dr 557,000: — —-  (Skola, i öfverensstämmelse med Kongl. Brefvet
den 19 Augusti 1833, infrias efter verkställd
oell i tidningarne kungjord utlottning)
7 st. å 100 R:dr dito ,. .. . . . .. . • 70o: — —
-———— (Dito dito.)
—
1,121 st. K:dr 557,700:
Bruksägares Hjpotheks- Kassasj
med 4 procents ränta:
j20 st. å 5,ooo R:dr hvardera, eller
å tillsammans . . R:dr 600,000'. — ■—
(Skola inlösas efter 6 månaders uppsägning,
hvilken dock ej får ske förr,
än efter den j Augusti 1845.)
Af dessa obligationer utgöra 106
st., å tillsammans 53o,ooo R:dr, den
afsatta, ännu återstående fonden för
Strömsholms kanals ombyggnad.
i3 st. å 3,ooo mark Hamb. B:co hvardera,
eller å tillsammans
, . * mark 39,000*
47 st, å 12,000 mark d:o d:o 94,000*
3g st. å 1,000 mark d:o d:o 39,000.
99 st. Stina mark 172,000.
motsvarande, efter 128 sk. kurs, R.:dr 152,888: ^2. 8. ggg. g
(Skola infrias efter utlottning, eller, enligt
flypotheks-Kassans till Riksgälds-Kontoret
särskilt afgifna förbindelse, efter ;6 månaders
föregången uppsägning.) Transport ,,310,588: 4a. 8,
— 41
Transport i,3io,588: \2.
Skånska Hypotheksföreningens :
49 st. 5 procents å 1 000 R:dr
hvardera R:dr 49.000:
8 st. dito å 200 R:dr
hvardera ,, 2,000:
(Skola infrias efter 6 månaders
uppsägning, hvilken dock ej
får ske förr än 5 år efter obligationernas
utgifningsdag.)
^5i st. 41/2 procents
å 1,000 R:dr
hvardera . „ 751,000:
i3 st. dito å a5o
R:dr hvardera ,, 3,260:— —
51,0 00:
754,250: —
(Häraf skola obligationer å ett
sa mmanräknadt belopp af
69,000 R:dr inlösas genast
efter 6 månaders uppsägning,
men de öfriga först
efter 5 år från utgifningsdagarne
och 6 månaders
derefter skedd uppsägning).
35o st. 4 procents å 1,000 R;dr
hvardera, . . . . „ 35o,ooo: — —
(hvilka skola inlösas etter
6 månaders uppsäg
-
i,i55,25o. — —
&aj,j71 st. ning)
S:a R:dr 2,465,838: 42• 8.
Emot Hypothiserade Obligationer meddelade Lån:
till Rikets Ständers Bank, emot 5 proc. tänta och
hypothek af i,45o st. Armeens AckordsAmorterings-fonds
4 proc. obligationer å 5oo
R:dr hvardera, att betalas efter 3 månaders
uppsägning, R:dr 543.760:
Transport 543,700: — — 2,465,838: 42- 8.
— 42
Transport 543,75o: — — 2,453,838: 42. 8.
till enskild person, emot samma
ränta och hypothek af 5 st.
Skånska Hypotheksföreningens
5 proc. obligationer å tillsammans
3,5oo R:dr, att betalas
i Januari månad nästa
år, R:dr 3,000: — —
546,750: — —-
Särskildt lån till Rikets Ständers Bank, emot 4 procents
ränta: och utan hypothek, att betalas efter
3 månaders uppsägning, : „ 600,000:
Summa förräntade medel R:dr 3,612,588: 42: 8;
Efter tagen kännedom om de i Herrar Fullmäktiges Protokoller ofta
förekommande och af föreskrifterna angående förräntandet af Riksgälds-Kontorets
kontanta behållning föranledda frågor, samt de afHerrar
Fullmäktige i sådant hänseende fattade beslut och vidtagna åtgärder,
anse Revisorerne sig äga fullt skäl att för den tid, hvarunder det
ta
Verks förvaltning nu blifvit granskad, instämma i sist församlade
Revisorers yttrande, att Herrar Fullmäktige med utmärkt nit och omtanka
sökt uppfylla ifrågavarande, särdeles vigtiga uppdrag. Enligt Revisorernes
åsigt, måste äfven de af Herrar Fullmäktige i sednare tider
beslutade uppköp af 4 procents obligationer med längre förfallotid
godkännas, helst jemväl sådana pappers uppköpande är fullkomligt
öfverensstämmande med de af Rikets Ständer meddelade reglementariska
föreskrifter, och om äfven å desammas kapitalbelopp
framdeles, vid ett hastigare realiserande, någon rabatt, i anseende
till den längre betalningstiden, måste medgifvas, denna i allt fall säkerligen
bör komma att vida understiga den, under dessa pappers innehafvande,
å dem erhållna räntevinst. Beträffande slutligen den, i afseende på
det lån å 600,000 Rrdr, som Rikets Ständers Bank erhållit, medgifna
jemkning i de för dylika lån stadgade villkor, så hafva Revisorerne,
vid de i Herrar Fullmäktiges Protokoll uppgifna förhållanden, funnit
beslutet härom både ändamålsenligt och för det allmänna fördelaktigt.
Då genom de uti ifrågavarande hänseende från Riksgäids-Kontoret,
sedan sista Riksdag, utlerauade kontanta medel, uppgående till mer
än 4 millioner R;dr, hela Rikets rörelsekapital erhållit en förstärkning,
hvars stora vigt och behöflighet för allmänna industrien, särdeles under
innevarande år, måste af hvar och en erkännas, och då härtill
kommer, att, till följd af dessa, eljest för både Siats-Verket och den
enskilda rörelsen ofruktbara medels förräntande, en för Rikets näst
sammanträdande Ständer disponibel räntevinst af mer än 3oo,ooo R:dr
varder beredd, synas i sanning de ändamål, som med det af
Rikets sist församlade Ständer härom meddelade beslut åsyftades,
vara fullkomligen uppfyllda.
Utaf de Riksgälds-Kontoret, enligt Reglementets 83—98 §§., ålag- särskilda
da särskilda utbetalningar, hafva, utom de i sista Revisions-Berättelsen, Utbetaininga
sid. i i, uppräknade anslags- och restitutions-summor, följande hittills
blifvit verkställda, nämligen:
1:0 det redan vid 1828—i83o års Riksdag beviljade och på Riks
gälds-Kontoret
anvisade understöd för Rotehållarne vid Westerbottens
f. d. Fältjägare-Regemente, motsvarande den under åren
i83o—>809 influtna rotefrihets-afgift inom Westerbottens och
Norrbottens Län, .
R:dr 20,723: iS. 3.
hvaraf det förra Länets Rotehållare erhållit
11,676 R:Jr 4 sk- 1 rst. och det sednares
9,047 Rtdr 11 sk, 2 rst.
2:0 de Städerna Malmö, Landskrona, Ystad, Lund,
Eskilstuna, och Skanör beviljade restitutioner af
erlagd rotefrihetsbevillning för åren x83i —
1835 .
„ ,8 671: 6. —-
3:o den Rotehållarne vid Uplands Regemente beviljade
ersättning för utgjorda s. k. klädpenningar
2,000: — —
4:o ersättningen till Garnisons-skolan i Christianstad
för de numera afskaffade portpenningarne
i nämnde Stad, för sednare hälften af år 184f
samt hela år 1842
. . „ 360: — —
och 5:o anslaget till befrämjande af Skandinaviska
Naturforskares och Läkares sammanträden år
i84o °ch 1842 2,000: — —
Tillsammans R:dr 3i,f>54: 21. 3.
— 44 —
Kong). Räntma
staren J i4
Alms begraf
Dingshjelp.
Af del lill dessa utbetalningar jemväl hänförda förslagsanslag å
15,000 R:dr årligen för de genom post-sk jutslegans förhöjning föranledda
ökade utgifter, har väl ännu icke något blifvit lyftadt; dock
kommer, enligt Kongl. Majtts nådiga Bref den 3 December 1842, att
framdeles häraf utgå hvad sorn, jemlikt Öfver-Post-Direklörs-Embetels
tillkånnagifvande, erfordras för den,, från ecb med innevarande år,
poslhemmans-innehafvarne tillerkända förböjda skjutslega, uppgående
för samtliga posthemman i Riket till 10,594 R;dr aa sk. om året.
Då sist församlade Revisorer, enligt deras Berättelse, sid. 16 och
17, redan upptagit och behandlat frågan, angående utbetalningen af
här ofvan omförmälda ersältningssumma till Rotehållai ne vid Uplands
Regemente, hafva vid sådant förhållande nuvarande Revisorer ansett
sig, vid granskningen af Herrar Fullmäktiges åtgärder,, böra förbigå
hvad Protokollerna i berörde hänseende innehålla..
I afseende på de öfriga nu granskade utbetalningarne, hafva Revisorerne
funnit de af Rikets Ständer, till iakttagande dervid,, meddelade
reglementariska föreskrifter noga följda.
Enligt hvad Revisorerne, under läsningen af Herrar Fullmäktiges
'Protokoller inhemtat, bar förre Landt-Räntmästaren i Westerås Län,
Kongl.. Räntmästaren J. F. Alms efterlemnade Enka, under åberopande
af Kongl. Majrts nådiga Bref den 6 Augusti 184,1, bos Herrar Fullmäktige
anhållit om utbekommande af skilnaden emelian den, på
grund af Stats-Utskoltets skrifvelse den 7 Juli 1840, till henne med
n54 R:dr 38 sk. från Riksgälds-Kontoret utgifna begrafningshjelp efter
hennes aflidne man, och det belopp af 395 R:dr 24 sk., hvarmed denna begrafningshjelp,
enligt Kongl, Majtts och Rikets Ständers beslut, skulle
från nämnde Veik utgå. Vid behandlingen af denna fråga, bar hos
Herrar Fullmäktige förekommit,, hurusom, ej mindre högstberörde nådiga
Bref, än Rikets Ständers deruti anförda underdåniga skifvelse af
den 15 Juni 1841 innehålla: ”att Rikets Ständer bifallit,, att ifrågavarande
begrafningshjelp, hvilken bordt till sterbhusdelägarne utgå med
”3()5 Frdr 24 sk., med derunder beräknade 37 tunnor spanmål, finge
”till dem från Riksgälds-Kontoret utbetalas;” hvaremot, jemlikt StatsUtskottets
här ofvan omförmälda skrifvelse samt den dermed likalydande
96 §. i nu gällande Reglemente för Riksgälds-Kontoret, uti:
hvilka handlingar någon uppgift å hegrafningshjelpens belopp icke fia
-
_ 45 -
nes meddelad, Rikets Ständer endast b i f a 11 i 1 r att, elium sterbhusdelägarue
efter Kongl. Räntmästaren Alm försummat att, inom den i författniugarne
stadgade lid, anmäla sig till begrafningsh jelpens utbekommande,
”den begrafningshjelp, hvartill sterbhusdelägarne, utan afseende
härå, kunna finnas berättigade, må dem till godo komma och
”af Riksgälds-Kontoret utbetalas.”’ I öfverensstämmelse med denna af
Rikets Ständer, till iakttagande vid Riksgälds-Kontorels förvaltning,.
Herrar Fullmäktige meddelade föreskrift,, hafva Herrar Fullmäktige
ansett att till Enkan Alm ej kunde såsom begrafningshjelp utbetalas
högre belopp, än den summa, som hon redan uppburit, och hvilken,
enligt af Kongl. Stats-Kontoret meddelad upplysning,. utgjorde hälften
af den pension hennes man för år i832, eller det år, då han med
döden afgick, å Allmänna Indragningsstaten innehaft, samt följaktligen
motsvarade hvad sterbhuset tillkommit, i fall dess anspråk i berörde
hänseende inom rätt tid gjorts gällande. Någon utbetalning från
Riksgälds-Kontoret af högre begrafningshjelp till merbemälte Kongl.
Räntmästares sterbhus, än den som i sådant afseende redan ntbekommits,
kunde för öfrigt, efter Herrar Fullmäktiges åsigt, destomindre
medgifvas, sorn, enligt hvad både ofvan åberopade Kongl. Bref och
Stals-Utskottets rörande detta ämne till Rikets Ständer afgifna Betänkande
utvisade.,, erhållandet af begrafningshjelp utöfver den, sorn genom
gällande författningar var bestämd, icke ens blifvit hos Rikets
Ständer sökt, utan den hos Ständerna väckta fråga endast angått återvinnandet
af den rättighet till begrafningshjelpens utbekommande,, sorn
sterbhuset genom forsum madt kraf förverkat..
Revisorerne, som anse Herrar Fullmäktiges sålunda meddelade
förklarande grundad t på ej mindre uttryckliga ordalydelsen af Rikets
Ständers Herrar Fullmäktige tillkännagifna beslut, än sjelfva beskaffenheten
af den fråga, hvilken utgjorde föremålet för samma beslut, hafva
dock trott sig böra till Rikets Ständers kännedom anmäla det förhållande,
som föran led t de af Enkan Alm mot Riksgälds-Kontoret
väckta anspråk; lärande den oriktiga uppfattningen af Rikets Ständers
ifrågavarande beslut, vid uppsättandet af den underdåniga skrifvelsen
härom, förmodligen förorsakats genom den i slutet af Stats-Utskoltels
Betänkande förkommande upplysning: ”att Kongl. Räntmästaren Alms
”pension, hvaraf begrafningshjelp, derest sådan blifvit till fullo afljenad,,
”skulle med sex månaders belopp utgå, utgjort 395 R:dr 24 sk. med
”derunder beräknade Zj tunnor spanmål.”
— 46
Ut\^Un unt3antaS endast någon del utaf det belopp, sorn är afsedt
ny* U’ för godtgörandet af ackordsersättning^) lill förre Landshöfdingen i
Wester-Norrlands Län, Friherre H. Mörner, hafva alla vid sistförflutna
Riksdag, mot särskildt bestämda villkor, beviljade och på Riksgälds-Kontoret
anvisade lån, utgörande ett sammanräknadt belopp af
256,957 R:dr 26 sk. 4 rst. blifvit i löreskrifven ordning utbetalda, sedan
vederbörande, genom afgifna och af Herrar Fullmäktige godkända förskrifningar,
förbundit sig att uppfylla de af Rikets Ständer för samma
lån stadgade betalningsvillkor.
FSrbindelserna Uti Riksgälds-Konlorets Ilufvudböcker finnas fortfarande å sär»
^Skuldénl^^kild räkning upptagna och balanserade, ej mindre de, dels af Riksgälds-Kontoret,
dels af Kongl. Stals-Kontoret utfärdade, allt hittills
icke återställda, förbindelserna för de fordna Svenska Statslånen i
Holland, lydande å ett sammanlagdt kapitalbelopp af 6,000,000
R:dr Holländskt Courant, än äfven 73 st. Riksgälds-Konlorets partialobligalioner
å 1,000 Gulden Brabanskt Wexelmynt hvardera. Sedan af
de för Holländska lånen, genom Riksgäids-Kontorets Kommissionärer,
utgifna 15,ooo st. partial-obligationer, på sätt Stats-Utskottet vid sista
Riksdag, i sitt Betänkande N:o 317, upplyst, 14,716 st., tid efter annan,
blifvit inlösta och annullerade, så att deraf endast 284 st.
obligationer, motsvarande 113,600 R:dr förstberörde myntsort, skulle
kunna vara utelöpande, hafva, på det dessa skuldposter må framdeles
kunna ur räkenskaperna helt och hållet afföras, Rikets Ständer, uti
underdånig skrifvelse af den 27 Oktober 1840, under åberopande af
Kongl. Maj:ts nådiga åtagande, vid 1815 års Riksdag, i afseende på Rikets
utländska gälds indragande och inlösande, hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhållit, att alla erforderliga och ändamålsenliga åtgärder
måtte varda vidtagna, på det att, så snart härvid förkommande omständigheter
och förhållanden möjligen medgifva, antingen de för
fordna Statslånen i Holland utgifna hufvudförbindelser och dertill hörande
handlingar, jemte de icke återställda partial-obligationerna för
enahanda lån i Brabant, må återbekommas, eller åtminstone vederbörliga
bevis om dessa hufvud- och partial-förbindelsers fullkomliga dödande
erhållas. Härjemte hafva Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmält, att Rikets Ständer, i afseende på de till Holländska
lånen hörande och af Riksgälds-Kontoret, före år 1812, inlösta samt
i Rikets Ständers Bank deponerade partial-obligationer, uppdragit åt
Herrar Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret att, för äen händelse dessa
obligationers företeende till afskrifning å hufvudförbindelserna förklaras
utgöra ett oeftergifligt villkor för sistberörde förbindelsers återlemnande
eller dödande, foga anstalt om ifrågavarande partial-obligationers
afsändande till Holland, på det sätt, som Herrar Fullmäktige
finna mest lämpligt samt för det allmänna minst kostsamt och äfventyrligt.
Af de uti Riksgälds-Kontoret befintliga handlingar hafva Revisorerne
icke kunnat erfara, huruvida, med anledning af Rikets Ständers
sålunda framställda underd. anhållan, någon eller några åtgärder blifvit
af Kongl. Maj:l i nåder anbefallda. Och då Herrar Fullmäktige
ej heller ännu fått mottaga någon underrättelse, huruvida sist omförmälda
partial-obligationer verkligen behöfva, för det önskade ändamålets
vinnande, till Holland utsändas, har följaktligen någon verkställighet
af det Herrar Fullmäktige i detta afseende meddelade uppdrag
hittills icke ifrågakommit.
Sedan Revisorerne här ofvan uppgifvit hvad som , under gransk- Riksgåldjningen
af Riksgälds-Konlorets Hufvudböcker för åren 1841 och 1842, ^böcker
förekommit samt ansetts böra till Rikets Ständers kännedom meddelas,
få Revisorerne, beträffande sjelfva Hufvudböckerna , anmäla, alt dessa
räkenskaper, vid hvilkas granskning någon anmärkning icke förekommit,
befunnits förda med mycken ordentlighet och omsorg , samt att
de deruti upptagna inkomster och utgifter varit vederbörligen verificerade.
Men bland för öfrigt föreskrifna verifikationer, hafva Revisorerne
uti 1842 års Hufvudbok saknat den Liqvidation med Statsverket,
som för samma år bordt, till följd af i34 § i RiksgäldsKontorets
Reglemente, under sisth April månad upprättas. Enligt
hvad Herrar Fullmäktiges Protokoller utvisa, har denna Liqvidation
också blifvit af Kommissariatet, den 9 Maj innevarande år, uti a:ne
exemplar till Herrar Fullmäktige ingifven; hvarefter, och sedan densamma
blifvit af Herrar Fullmäktige godkänd, samt detta å ena exemplaret
antecknadt, Herrar Fullmäktige, uti skrifvelse af den l^rde i
samma månad, till Kongl. Stats-Kontoret öfversändt begge exemplaren,
med begäran, att det andra exemplaret måtte varda försedt med anteckning
om Liqvidationens godkännande jemväl af Kongl. Siats-Kontoret samt
derefter till Riksgälds-Kontoret å ters täl cl t , för att såsom verifikation
detta Verks Hufvudbok biläggas. Denna begäran har emedlertid, en
-
BäkroslapsC
tdragen.
lied ■görelsen
för K ik.«dagskoctuaiierna.
]
— 48 -
1»»t Revisorerne meddelad underrättelse, först i dessa dagar blifvit af
Kongl. Slats-Konloret fullgjord, oell har Lkjvidationen således ej förrän
den 5:te i denna månad till Riksgälds-Kontoret återkommit.
if
Vid anställd jemförelse, hafva de i Hufvudböckema uppgifna behållningar
å Riksgälds-Kontorets räkningar i Rikets Ständers Bank
funnits öfverensstämmande med de bevis, vederbörande tjenstemän i
Bankens Depositions-Afdelning härom meddelat.
Revisorerne, som likaledes med ifrågavarande Hufvudböcker jemfört
de från trycket utgifna Utdrag af Riksgälds-Kontorets räkenskaper
för samma år, hafva härvid, med undantag af några anmärkta och
genom förbiseende vid korrektursläsningen troligen tillkomma oriktighet
uti 1841 års Räkenskaps-Utdrag, äfven funnit de i omförmälda
Utdrag förekommande uppgifter öfverensstämma med de förhållanden
IIufvudböckerna å d ag aIägga,.
För att efter vanligheten undergå särskild granskning, har till
Revisorerne, jemte Riksgälds-Kontorets öfriga Räkenskaper, blifvit aflemnad
en, under den 6:Le nasti. September, af härtill utsedde tjenstemän
inom nämnde Verk afslutad och derefter utan anmärkning reviderad
Redogörelse för de, till och med sagde dag, af Riksgälds-Kontoret
utbetalda förskotter till kostnader i och för sist/örjlutna Riksdag.
Revisorerne , som jemväl granskat denna Redogörelse med tillhörande
verifikationer, hafva dervid, hvarken i afseende på de verkställda ulhetalningarne
eller i öfriga hänseenden , funnit något att anmärka.
Enligt Revisorernes åsigt, förekommer således numera icke något hinder
deremot, att den i Riksgälds-Kontorets räkenskaper såsom förskott
upptagna och hittills balanserade samt nu redovisade kostnadssumma
för sista Riksdag varder, på vanligt sätt, befordrad till afskrifning. —
For att meddela en närmare upplysning om de hufvudsakliga utgifter,
hvartill denna summa blifvit använd, samt huru stora andelar deraf
utgått för hvarje Riks-Stånd eller Utskott särskildt , hafva Revisorerne
låtit upprätta samt härvid bifoga ett med den granskade Redogörelsen
öfverensstämmande tabellariskt Sammandrag öfver alla uti densamma
uppförda riksdagskoslnader, utgörande, efter afdrag af influtna prenumerationsafgifter
för Bihanget till Riks-Slåndens Protokoller, ty R:dr
i5 sk., ett sammanräknadt belopp af 387,3o8 R:dr 3o sk. 5 r.‘st.
Då detta Sammandrag jemföres med enahanda, öfver kostnaderna
vid nästföregångne Riksdag uppgjorda och 1835 års Revisions-Berättelse
bilagda, Tabell, befimies, att den uti det nu författade Sammandraget
upptagna riksdagskostnads-summa med icke mindre än 68,gg3 Rtdr
34 sk. 6 r:st. öfverstiger hvad som, enligt åberopade Tabell, blifvit
från Riksgälds-Kontoret utbetaldt till bestridande af utgifterna för
*834 och i835 års Riksdag. Skillnaden emellan kostnaderna för da
begge sista Riksdagarne är dock i sjelfva verket icke så betydlig, sorn.
en sådan jemförelse visar, emedan en mängd utbetalningar, uppgående
till omkring i5,ooo Rtdr, för sistnämnde Riksdag först kommit att
verkställas, sedan de hufvudsakligaste kostnaderna dervid blifvit redovisade
inför Rikets Ständers, under det år då Riksdagen slöts, församlade
Revisorer. Deremot lära, vid afslulandet af den nu ifrågavarande
Redogörelsen, endast några få, jemförelsevis mindre betydliga riksdagskostnader
hafva varit oliqviderade; och skall dessas godtgörande bero
på fullbordandet af den återstående tryckningen och häfmingen af
någon del utaf Riks-Ståndens Protokoller,
Bland de uli sistberörde Redogörelse upptagna utgifter, förekomma Tryckningen
äfven kostnaderna för den verkställda särskilda tryckningen af BondeStåndets
förhandlingar i representationsfrågan. Och som, vid denna repreieutsUoajtrycknings
besörjande, Rikets Ständers härom fattade beslut icke blif- M«,n
vit efter dess ordalydelse iakttaget, hafva Revisorerne ansett sig böra
anföra det härvid inträffade och för Revisorerne upplysta förhållande.
Enligt åberopade beslut, borde, vid tryckningen af nyssbemälle
Riks-Stånds Protokoller, 3,000 exemplar af de inom Ståndet rörande
representations-förändringen afgifna yttranden och fattade beslut särskilt
afdragas, emot ersättning i sammanhang med öfriga kostnader
för dessa Protokollers tryckning; hvilka exemplar, sedan de, likaledes
på allmän bekostnad, blifvit häftade, skulle till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
aflemnas och genom deras försorg till Socknarne utdelas.
Hvad Rikets Ständer sålunda i afseende på afdragandet af nämnde
antal exemplar förordnat, iakttogs också vid den under Riksdagens
lopp verklällda Protokolls-tryckningen; hvaremot den derefter återstående
delen af Bonde-Ståndets diskusioner i representationsfrågan
blifvit särskilt tryckt, utan något samband med tryckningen af Ståndets
Protokoller. Dessutom, och fastän Rikets Ständers förordnande
allenast afsåg Bonde-Ståndets beslut och yttranden, hafva ej mindre
7
— 50 -
Konstitutions-Utskottets, angående samma fr åga, afgifna Betänkanden och
Memoria], än dervid fogade Reservationer blifvit, tillika med dessa beslut
och yttranden, omtryckta. Såsom anledningar till omföl malde afvikelser
från hvad Rikets Ständer beslutat och förordnat, har BondeSlåndets
Kansli-Direktion, uti dess häröfver, före trycknings-kostnadernas
liqviderande, infordrade Utlåtande, hufvudsakligen uppgifvit: att
den veikslällda omtryckningen af Konstitutions-Utskottets Betankanden
varit oundviklig för vinnandet af det med Rikets Ständers beslut åsyftade
ändamål; att, då den under Bonde-Ståndets sammanvaro medhunna
tryckningen omfattat en del af dessa Betänkanden, hade återstoden
deraf, vid den sedermera fortsatta tryckningen, ansetts icke kunna förbigås,
och att, i anseende lill det förändrade sätt, hvarpå protokollstryckningen
efter Riksdagens slut blifvit besörjd, det svårligen och
nästan omöjligen låtit sig göra att dervid särskilt afdraga diskussionerna
och besluten i representationsfrågan.
Med afseende å dessa upplysningar, och i betraktande af öfriga
härvid förekomna samt i Herrar Fullmäktiges Protokoll uppgifna omständigheter,
hafva Herrar Fullmäktige bifallit utbetalningen af den
summa, i,634 R:Jr 32 sk., hvartill de verificerade kostnaderna för
merberörde handlingars tryckning och häftning uppgingo. — Sedermera
hafva samma handlingar, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers härom
till Kongl. Maj:t allålna unde>d. skrifvelse, blifvit, på RiksgäldsKontorets
bekostnad, till Kongl. M .j:ts Befallningshafvande öfversända,
med iakttagande af den föidelning Länen emellan, sorn Bonde-Ståndets
Kansli-Direktion föreslagit.
Oansedt tryckningen af förenämnde handlingar blifvit utsträckt
utöfver hvad Rikets Ständer beslutat, hafva Revisorerne likväl ansett
Herrar Fullmäktige, vid här ofvan uppgifna föi hållanden , rätteligen
hafva bifallit de verificerade tryckningskostnadernas godtgörande.
Den för Enligt 63 och 204 §§• i det för Riksgälds-Kontoret, vid sista Riks
Riksgälds-
dag, utfärdade Reglemente, beslutade Rikets då församlade Ständer, att
anvisad”]] ^Riksgälds-Kontorets hus skulle till framtida lokal för Riks-Arkivet
lokal. upplåtas, samt Riksgälds-Kontoret i stället inflytta i det af Kongl.
Sundhets-Kollegium dittills begagnade embetshus, sedan detsamma
blifvit islåndsalt och för ändamålet inredt samt ett brandfritt kassahvalf
derstädes anbringadt. Då detta beslut ännu icke gått i verkställighet,
hafva Revisorerne funnit sig föranlålne göra sig närmare un
-
— 51 ~
derrättade om de orsaker, som föranledt elt sådant förhållande. Härvid
hafva Revisorerne af Herrar Fullmäktiges Protokoller samt andra
hos Revisorerne företedda handlingar hufvudsakligen inhemtat följande
upplysningar:
Sedan Kongl. Sundhets-Kollegium inflyttat i sin nya lokal, f. d. Nummer-Lotteriets
egendom, täcktes Kongl. M;«j:t , genom nådigt Bref af
den 6:te Maj innevarande år, underrätta Herrar Fullmäktige, att bemälte
Kongl. Kol leg ii förra hus komme att, genom Kongl. Öfver-Intendents-Em
betet, till Riksgälds-Kontoret öfverlemnas, samt att härvid,
genom samma Embetes föranstaltande, af- och tillträdessyn skulle å
huset hållas, i närvaro af ombud från både Kongl. Sundhets-Kollegium
och Riksgälds-Kontoret. Så snart Herrar Fullmäktige mottogo denna
underrättelse, utsågos af dem de ombud, som, å Riksgälds-Kontorets
vägnar, borde syneförrättningen öfvervara. Härjemte förordnade Herrar
Fullmäktige, att, på det alla å nämnde hus befintliga brislfälligheter
måtte vid synen med största noggrannhet varda anmärkta och i det
blifvande Syne-instrumentet antecknade, en mycket anlitad och erfaren
Byggmästare skulle dessa ombud med erforderliga upplysningar
dervid tillhandagå. Omförmälde syn förrättades och huset öfverlemnades
till Riksgälds-Kontoret den 31rsta i förenämnde månad.
Men det föreskrifna Syne-instrumentet, hvarigenom Herrar Fullmäktige
trodde sig, utan omgång eller tidsutdrägt, kunna erhålla en både
fullständig och -tillförlitlig uppgift å alla de bristfälligheter , som behöfde
afbjelpas , ankom , oaktadt derom gjorda påminnelser, ej förr
från Kongl. Öfver-Intendents-Embetet, än den ip:de nasti. September.
I stället för alt innefatta sådana upplysningar angående ifrågavarande
hus, att Herrar Fullmäktige med full tillförsigt kunde derpå grunda sina
åtgärder för den förestående reparationens verkställande, innehöll denna
handling, i afseende på husets beskaffenhet, endast: alt detta hus,
dels i följd af dess sättning, dels i anseende till fukt, som uppkomme
från berget, hvarpå östra delen deraf blifvit uppförd, vore så betydligt
bristfälligt till väggar, tak , golf, fönster, dörrar m. m., att detsamma
borde undergå en total reparation , innan det kunde till det
dermed afsedda ändamål begagnas. Deremot voro de vid synetillfället
anmärkta omständigheter och bristfälligheter närmare beskrifna uti en
Syne-instrumentet bifogad Promemoria af förrbemälte Byggmästare,
hvilken häruti, bland annat, uppgifvit: att alla så väl yttre som inre
väggmurar i meranämnde hus voro så illa uppförda, att betydliga
sprickor uppkommit och påträffades öfverallt , hvadan väggarne icke
— 52 —
t unde hålla rärraen inne, utan borde, för byggnadens bestånd, undergå
en total reparation; samt alt husets östra del, till 12 alnars längd,
stod på ett brandt berg, hvarutför väta under 2/3 af året nedsipprade
till den grad, att golfven i förstugorna stundom voro betäckta med
vatten, deraf stark fukt uppkomme i större delen af byggnaden, som
härigenom larfvade beständiga reparationer. Enligt hvad dessutom i
denna Promemoria uppgafs, skulle kostnaden för husets reparerande
och förändrade inredning uppgå till minst 25,00© R:dr. Med hänsigt
till betydligheten af de erforderliga reparationsarbetena, och då den
af Syne-instrumentet förväntade ledning för hvad sorn borde tillgöras
för det förfallna husets islåndsättande icke erhållits, förklarade
Herrar Fullmäktige, det de ansågo högst angeläget, att, innan samm*
arbeten företogos, ett fullständigt och i alla afseenden tillförlitligt kostnadsförslag
deröfver blefve uppgjordt. För erhållandet af ett sådant
förslag, vände sig Herrar Fullmäktige således, genast efter Syne.instrumentets
mottagande, till Stadens Arkiteckt, med anmodan att han, så
skyndsamt som möjligt, måtte upprätta och till Herrar Fullmäktige
inlemna detta förslag. Men som bemälte tjensteman sedermera förklarade
sig vara hindrad att med nödig skyndsamhet uppgöra ett så vidlyftig
kostnadsförslag, som för det dermed åsyftade ändamål erfordrades;
och då enahanda förhållande förmodades äfven kunna inträffa med
andia ojäfviga och skickliga personer, som blefve af Herrar Fullmäktige
härom anmodade, så beslöto Herrar Fullmäktige att hos Kongl.
Maj:t i underd. anhålla, det Kongl. Öfver-Intendents-Embetet måtte
varda i nåder anbefaldt foga anstalt derom, att, sedan genom anställd
noggrann undersökning blifvit utredt, huruvida ifrågavarande byggnads
grund och öfriga beskaffenhet medgåfvo densammas fullkomliga
islåndsättande och den nuvarande inredningens förrändrande, ett fullständigt
förslag, angående verkställigheten häraf samt de dermed förenade
kostnader, blefve uppgjordt och till Herrar Fullmäktige aflenanadt.
Denna anhållan framföides uti underd. skrifvelse af den 37 näst].
September. Huruvida densamma blifvit af Kongl. Majit bifallen, eller
hvilket beslut Kongl. Majit i anledning deraf behagat meddela, hafva
Herrar Fullmäktige ännu icke erfarit.
I sammanhang med nu uppgifna förhållanden, har för Rerisorerne
likaledes blifvit anmäldt, att Riksgälds-Kontoret, hvarken vid mottagandet
af Kongl, Sundhets-Kollegii förra hus eller sedermera, erhållit
några handlingar angående Kongl. Maj;ts och Kronans åtkomst och
äganderätt lill detta hus och den tomt, hvarpå det är uppfördf. Genast
efter erhållen underrättelse, att några sådana handlingar icke funnos
i bemälte Kongl. Kollegii eller Kongl. Öfver-Intendents-Embetets Arkiver,
hafva Herrar Fullmäktige derföre från Stockholms Stads Embetsoch
Byggnings-Kollegium infordrat de upplysningar om den med samma
hus förenade tomt och äganderätten dertill, som de i detta
Verk befintliga handlingar kunna innehålla. Dessa upplysningar hafva
dock hittills icke meddelats. Likaså, och under anmälandet af hvad
i berörde hänseende förekommit samt vigten för Riksgälds-Kontoret,
att bestämd och säker underrättelse om förhållandet med äganderätten
till oltanämnde hus erhölles, innan den af Rikets Ständer beslutade
kostsamma reparation derå företoges, hafva Herrar Fullmäktige, uti
sin olvan uppgifna underd. skrifvelse, jemväl anhållit, alt Kongl. Maj:t
i nåder täcktes förständiga vederbörande, att antingen till RiksgäldsKontoret
öfve; lemna åtkomst-hand hogarne angående denna egendom,
eller åtminstone meddela Herrar Fullmäktige upplysning, när och jiå
hvad sätt Kongl. Maj:t och Kronan dertill erhållit äganderätt. Meia
någon sådan upplysning bar ej heller ännu blifvit Herrar Fullmäktige
meddelad.
På sätt Herrar Fullmäktige ofvan upplyst, kan visserligen allt
hvad på dem berott sålunda synas hafva blifvit i formelt hänseende
iakttaget; men Revisorerne kunna, å andra sidan, ej annat än uttala deras
öfvertygelse vara, att, derest Herrar Fullmäktige och RiksgäldsKonlorels
tjenstemän med ali den drift, som varit möjlig och af behofvet
påkallad, hade handhaft detta angelägna ärende, det utan tvifvel
varit möjligt att på kortare tid, 5n ett halft år, både få kostnadsförslag
af kunnig man uppgjordt och de nödigaste reparationerna
verkställda, så att Rikets Ständers beslut vid slutet af innevarande år
hade kunnat uppfyllas. Revisorerne måste beklaga, alt en så lång tid,
sorn nära 3 år, skall hafva framflutit, utan att Rikets Ständers beslut
i delta ämne kunnat verkställas; hvarigenom det dermed åsyftade dubbla
ändamål, nämligen, så väl Riks-Arkivets som Historie-, "VVilterhetsoch
Antiqvitels-Akademiens Samlingars vårdande och uppställande,
hittills icke vunnits. Revisorerne tillförse sig derföre nied visshet, att
Herrar Fullmäktige skola, i allt hvad på dem beror, påskynda den
ifråga varande flyttningen, så att den må kunna ske sednast till medlet
af nästa år.
Tjen tgäriogiordnlngOQ
-
Tjenste
indragningar.
iBTeateriogar.
OmbudsmanBana
Berättelse.
- 54 -
Det, enligt Reglementets 173 af Rikets sist församlade Ständer
Herrar Fullmäktige meddelade uppdrag, att låta uppgöra och till behörigt
iakttagande utfärda en efter nuvarande förhållanden lämpad ny Instruktion
och Tjenstgöringsordning för Riksgälds-Kontorets samtlige
embets- och tjenstemän samt vaktbetjenter, har blifvit fullgjordt, och
denna Instruktion för Revisoreme uppvisad.
1 öfverensstämmelse med härom uti Reglementet meddelade stadganden,
hafva, utom den i 1841 års Revisions-Berättelse omförmälda
indragning af Kassörssysslan, sedan sista Riksdag, följande, å den utfärdade
Interims-aflönings-Slaten för Riksgälds-Kontoret uppförda, tjenster
blifvit indragna, nämligen: Kamrerare- och Kassörssysslorna vid
Kreditsedel-Verket samt Kontorskrifvare-ljensten i Kassa-Kontoret.
Derjemte har den å samma Stat upptagna personella löneförhöjning
för dåvarande Bokhållaren i Boksluls-Konloret numera, till följd af
dennes afgång ur Riksgälds-Kontorets tjenst, äfvenledes kunnat
indragas.
Vid den af Revisorerne anställda inventering af de under Herrar
Fullmäktiges egen vård förvarade vigtiga handlingar, deribland äfven befinnas
alla, sedan sistförfluten Riksdag, af Riksgälds-Kontoret uppköpta eller
belånade, räntebärande obligationer, hafva dessa handlingar funnits väl
ordnade och omsorgsfullt vårdade. Revisorerne hafva likaledes in venterat
de i Kommissariatets förvar befintliga léne- och säkerhetshandlingar,
hvarvid saknades 3:ne sådana handlingar, hvilka, enligt afgifna
qvittenser, för flera månader sedan, blifvit till en tjensteman inom
Verket utlånta, utan att vid inventeri.igstillfället kunde bestämdt uppgifvas,
huruvida desamma sedermera blifvit till Kommissariatet återställda
eller ej. Dock igenfunnos dessa handlingar innan inventeringen
slutades.
Den till Revisorerne af Riksgälds-Kontorets Ombudsman afgifna
Berättelse, angående de af honom, sedan 1841 års Revision, handlagda,
detta Verk rörande rättegångs- och utsökningsärender, hafva Revisorerne
genomgått och dervid funnit Riksgälds-Kontorets rätt och talan i
dessa mål vederbörligen iakttagen.
— 55 —
Hos Revisorerne hafva Herrar Fullmäktige anmält, hurusom, bland Afskrifning af
de under Kommissariatets vård varande och i dess Anteckimigsböcker.Te.,1t1a“eot‘j1
införda lestamentsbevillnings-handlingar, befinnes en af Hof-Rätts vice
Notarien C. Du Rietz och Sjö-Kapitenen J. Ekström undertecknad
borgensförbindelse, af den 16 September i83o, for. bevil/ningen af
afl. Fröken F. L. Flemings testamente till förre Kapitenen Friherre
P. Cronhjelms förmån; hos hvilka Löftesmän denna bevillningsafgift
icke kunnat ulbekommas, enär den erie, eller Ekström , redan för flera
år tillbaka afhändt sig lifvet, hvarefter hans (Qvarlåtenskap blifvit till
Borgenärerne afträdd, och den andra, vice Notarien Du Rietz, vid anställda
lagsökningar funnits sakna all tillgång för infriandet af sin ingångna
borgen. Vid sådant förhållande, och då den jemväl lagsökta
testamentstagaren , hvilken nu nyligen aflidit å Ulriksdals Invalidinrättning,
i anseende till styrkt fattigdom, ej heller kunnat sagde bevillningsafgift
inbetala, hafva Herrar Fullmäktige ansett det allt hittills
balanserade målet, angående denna, genom Kongl. Kammar-Rättens
Utslag den i3 Februari i838, till ett belopp af 112 R:dr 4 sk. 4 rist.
fastställda bevillningsafgift, desto hellre kunna och bora uti ofvanberörde
Anteckningsböcker afski ifvås, som de Kommissarier, hvilka
godkänt och antagit den till Riksgälds-Kontoret för densamma irigifna
borgen , längesedan ur detta Verks tjenst afgått. Dock som Herrar
Fullmäktige icke, genom något Rikets Ständers beslut, blifvit berättigade
att för bristande tillgång medgifva dylika afskrifningar, hafva Herrar
Fullmäktige, före ifrågavarande afskrifnings verkställighet, velat
derom göra anmälan hos Revisorerne samt afvakta deras beslut. Härjemte
hafva Herrar Full mäktige tillika hemställt, att Revisorerne måtte
hos Rikets näst sammanträdande Ständer göra erforderlig framställning,
för beredandet af rättighet för Herrar Fullmäktige att framdeles, utan
föregången anmälan hos Rikets Ständer eller deras Revisorer, låta afskrifva
i Riksgälds-Kontorets Anteckningsböcker eller Diarier balanserade
testamentsbevillnings-mål, då derigenom, enligt hvad företedda
handlingar ådagalade , någon förlust för Riksgälds-Kontoret icke föranleddes.
Till svar å hvad sålunda blifvit Iros Revisorerne anmäldt och
hemsläldt, hafva Revisorerne meddelat Herrar Fullmäktige: dels att, enär
någon utsigt icke förefinnes, att bevillningen för ofvannämnde testamente
hädanefter skall, till större eller mindre belopp, inflyta, Revisorerne,
lika med Herrar Fullmäktige, ansett ifrågavarande mål kunna
afskrifvas; men som Revisorerne ej helier, på grund af den för dem
gällande Instruktion, äga att besluta om dylika afskrifningars verk
-
ställande, hafva Revisorerne funnit sig endast kunna härmedelst tillstyrka
Rikets Ständers bifall dertill, att detta bevillningsmål måtte, på
sätt Herrar Fullmäktige förklarat, varda afskrifvet; dels att, hvad åter
vidkomme frågan om Herrar Fullmäktiges berättigande att, utan föregången
anmälan, hädanefter låta verkställa dylika afskrifningar, Revisorerne
, af det hos dem nu anmälda särskilda förhållande med ett
sådant mål, ieke funnit anledning föreslå Rikets Ständer något allmänt
stadgande, i afseende på framdeles förekommande afskrifningsfrågors
behandling.
BetrSr »f fBrre I den ordning Rikets Ständer, uti 160 §. af Riksgälds-Kontorets
J^LindVer lemen^e» föreskrifvit, har förre Bokhållaren vid detta Verk J. E.
Lindberg hos Revisorerne anfört besvär deröfver, att Herrar Fullmäktige,
då Klagandens ansökning om afsked från dess i Riksgälds-Kontorets
Boksluts-Kontor innehafda tjenstebefattning, den 18 Maj 1842,
beviljades, icke tilläde honom den pension, hyarom han då tillika hade
anhållit; och som Lindberg, genom besvären bilagdt Läkarebetyg,
1111 mera behörigen styrkt sin i afskedsansökningen uppgifna oförmåga
till vidare tjenstgöring; så ock i ölverensstämmelse med Herrar Fullmäktiges,
vid besvärshandlingarnes öfverlemnande, afgifna yttrande,
hafva Revisorerne pröfvat skäligt alt, på grund af 194 §■ * åberopade
Reglemente samt 2 §. mom. lit, g. uti den för dem utfärdade Instruktion,
tillerkänna honom pension till ett af Riksgälds-Kontorets Kommissariat,
med tillämpning af de för detta Verks tjenstemän fastställda
pensionsgrunder, uträknadt belopp af 44° R-"dr si sk. årligen; hvilken
pension Revisorerne ansett böra af Riksgälds-Kontoret utbetalas och
Lindberg från och med månaden näst efter dent hvarunder han erhöll
sitt afsked, tillgodoberäknas.
Post Impekto- Likaledes har Post-Inspektoren C.F. Lindstedt, i föreskrifven ord
jtTdn^mird"n'nS»
^los Revisorerne k/agat öfver ett af Herrar Fullmäktige den 14
Juli 1842 meddeladt beslut, hvarigenom Lindstedt, i egenskap af extraordinarie
Kontorskrifvare vid Riksgälds-Kontoret, förklarats böra,
jemlikt Reglementets 185 inför Kontorets Kommissariat erhålla föreställning
och åtvarning, i anseende till det skrifsätt, han uti en till
Henar Fullmäktige ingifven besvärsski ift begagnat.
Med anledning af dessa besvär och den klagan Lindstedt, derjemte,
uti inlemnade påminnelser vid Herrar Fullmäktiges i ämnet afgifna
Utlåtande, anfört deröfver, att han sedermera blifvit från Riksgälds
-
57 —
Kontoret skiljd, hafva Revisorerne meddelat de teslut, som Revisorerne
funnit med Riksgälds-Kontorets Reglemente öfverensstämmande
och af härvid förekomna förhållanden påkallade.
Angående utredningen af Gotha Kanal-Bolags och Malmö
f. d. Diskont-Inrättningar.
Efter inhemtad upplysning, att de hos Herrar Fullmäktige förda
särskilda Protokoller, rörande f. d. Filial-Diskonternas utredning, blifvit
vid 1841 års Revision granskade till den 6 September samma år,
hafva nu församlade Revisorer genomläst och granskat Herrar Fullmäktiges
enahanda Protokoller från berörde dag lill och med den i3
September innevarande år. — De förhållanden af mera hufvudsaklig
vigt, som vid denna granskning förekommit, samt de erinringar, hvartill
Revisorerne derunder funnit anledning, varda här nedan anförda.
I afseende på justeringarne af ifrågavarande Protokoller, haf- Protoiolh•va
Revisorerne anmärkt, att öfver dessa justeringar, hvilka sko- justerin*»™*,
la verkställas vid Herrar Fullmäktiges nästa sammankomst, icke
föres något särskildt Protokoll.; dock antecknas numera justeringen af
det sednast hållna Protokollet rörande Diskont-ärenden uti det Protokoll,
som öfver samma ärenden föres vid det tillfälle, då något dylikt
ärende nästa gång hos Herrar Fullmäktige förekommer. Men sorn härigenom
ofta händer, att justeringen af ett Protokoll icke kommer att
i ett följande Protokoll antecknas förr, än en längre tid sedan det
justerade Protokollet, är fördt — såsom exempel hvarpå Revisorerne
kunna uppgifva, att anteckningen om justeringen af Protokollet, angående
Götha Kanal f, d. Diskonts ärenden, för den i5 December 1841
först finnes inlagen i Protokollet för den s Juni 1842, samt att något
Protokoll ännu icke visar, att det sista särskilda Protokollet rörande
utredningen af Malmö f. d. Diskont, hvilket fördes den 8 Maj
r8fo, sedermera blifvit justeradt —; så och ehuru, så vidt af berörde
anteckningar inhemtas, de under den tid, hvarom nu är fråga, förda
Protokoller verkligen blifvit justerade, hafva Revisorerne likväl ansett,
att, på sätt i flere andra allmänna Verk skall iakttagas, särskilda
s. k. Jusleringsprolokoller, i afseende på Diskont-utredningen, jemväl
höra föras hos Herrar Fullmäktige.
8
— 58
KtteWk«p«r- Med anledning af det vid sistförflutna Riksdag meddelade regie
nai
förenklings mentarjs|sa stadgande, angående förenklandet af bokföringssättet vid Diskonternas
återstående utredning, oeb med jemväl fästadt afseende å
det i 184 r års Revisions-Berättelse härom intagna yttrande, hafva
Herrar Fullmäktige låtit verkställa åtskilliga erforderliga förenklingar
och förändringar i den vid Diskont-Utredningen förut iakttagna räkenskapsföringy
hvarjemte Herrar Fullmäktige, i sammanhang härmed,
meddelat några beslut och närmare bestämmelser rörande verkställigheten
af flere posters en längre tid uppskjutna afförande i Diskonternas
Hufvudböcker, Till följd af hvad sålunda blifvit beslutadt oeb
föreskrifvet, hafva ej allenast en och annan i räkenskaperna för de
förra åren befunnen oriktighet blifvit rättad, utan äfven åtskilliga
derstädes förekommande särskilda räkningar och coniin dels uteslutna
och dels lämpade efter numera i vissa hänseenden förändrade förhållanden,
För att bereda och ådagalägga öfvergången från den äldre
räkenskaps-methoden lill den uti Hufvud böckerna för å ren 184* och
1842 iakttagna riktigare och fullständigare bokföring, hafva särskilda
Omslut af 1840 års Hufvufböcker för både Götha Kanal och Malmö
f, d. Diskonter blifvit upprättade och Revisorernes granskning underställda.
Sedan dessa Omslut och de af Herrar Fullmäktige, till
framtida iakttagande, föreskrifna förändringar uti ifrågavarande bokföring
blifvit granskade, hafva Revisorerne ansett sig böra yttra den
åsigt, att, jemte de för öfrigt verkställda förenklingar ne af berörde
räkenskaper, äfven den härvid bibehållna Kapitalräkningen kunnat och
bordt ur de nya räkenskaperna uteslutas, helst denna räkning innehåller
alldeles samma summor, sorn uti Balansconto finnas upptagna, och
således är föga upplysande samt fullkomligt öfveiflödig;. hvaremot, genom
bibehållandet deraf, de balanserade slutsummorna fortfarande
komma att fördubblas. Vidkommande derefter sjelfva behandlingen
af frågan om merberörde förenklingars och förändringars verkställande,
såhaf va Revisorerne fästat sin uppmärksamhet dervid, att, ehuru Herrar
Fullmäktige öfver det r sådant hänseende uppgjorda förslag, under
den 14 Juli sistlidet år, infordrat Diskont-Utredningens Ombudsmans
och Räkenskapsförares Utlåtande, detta dock ej blifvit afgifvet föFr, än
den 2 Maj innevarande år, hvarefter ärendet först den ia påfölfde
Juli till slutligt afgörande företagits. Härigenom har åter inträffat,
att, sedan afslutandet af 1841 och 18^2 års räkenskaper, i afvaktan å
beslutet angående det förändrade bokföringssättet, blifvit uppskjutet,
samt dåvarande Räkenskapsföraren den 22 i sistnämnde månad med
döden afgått, Herrar Fullmäktige funnit sig föranlåtne, att, för afslu
-
— 59 —
tara le t af de arne sist förflutna årens räkenskaper, anslå en särskild
■gratifikation af 66 ft:dr 3a sk. åt den, i hans ställe, antagne Räkenskapsförare.
Nyssnämnde, af Revisorerne granskade räkenskaper, vid hvilka Gi3tlj»
någ-on anmärkning icke förekommit, utvisa, alt Götha Kanal-Bolags inkömuer““h
f. d. Diskonts Inkomster utgjorts: Utgifter,
af kapital-inbetalningar, under år 1841, .. . . R:dr 3,644: 16. 8.
och under år 1842,. ........... „ 53: 3. 10.
R:dr 3,697: 20. 6.
samt af influtna öfverränlor,
år 184» ....... R:dr yfä ut. 10.
och år id4a . . «.«.., -. 995: 44* 2.
—1.769: 8. —
eller tillsammans iför hegge åren R:dr 5,466: 28. 6.
De under samma år bestridda Utgifter hafva
deremot bestått af;:
a]) provision till Diskont-Ombudet
. . . . . ... R:dr 3,o85: 4* 4*
ib'} arfvode till Räkenskaps
föraren
.... .. . .. . „ 31 a: 5. 4.
<c) dito för räkenskapernas
granskning, före slutet af sisla
Riksdag, .. ..... . . .. „ 9: 34. 8.
— 3,4o5: 44* 4-
Härigenom har således uppkommit en behållning
för begge åren af . . ..
R:dr. 2,060: 32. 2.
hvilken behållning likväl under loppet af innevarande
år, hvarunder några medel icke influtit, blifvit
minskad, dels genom ett beviljad t förskott för
fullföljande af en rättegång, hvilken Diskont-Ombudet
icke varit skyldig på egen bekostnad utföra,
..... R:dr 133; 16. —
dels genom ett till kontors-expenser
anordnadt belopp  „ 20: — —■
,53: ,6. -
— 60 —
och uppgick alltså Diskontens kontanta behållning
den j3 näsllidne September till ..... R:dr 1,909: 16. 2.
Malmö f. d. Inkomsterna vid utredningen af Malmö f. d. Di kont hafva
jJiskonts In- . . 0 J
io nast er celi Higjöri2
utgifter, 5r ».-..-»i, R:dr 1,063: 43. 1.
år 18/|3 ...... j) 2j0. ■ ■"■ ——
hvaremot följande Utgifter under samma tid blifvit
beftridda, nami.:
ay provision till Diskont-Ombudet
R:dr 344* 21. 6.
by arfvode till Räkenskapsföraren ,, 88: 42- 8.
cy dito för räkenskapernas
granskning, till slutet af sista
Riksdag, 2: 37. 4-
3 r»13: 43. r.
436: 3. 6»
Behållningen för nämnde år har alltså uppgått
till .
* . • • R:Jr 37’
hvilken behållning likväl den 13 September innevarande
år, hvarunder ej heller för detta Diskontverks
räkning några medel influtit, var minskad med den,
sedan årets början, lill kontors-expenser utanordnade
summa
13: —
Den, efter 1840 års slut, för Diskontens räkning
i Rikets Ständers Bank influtna och derstädes innestående
kontanta behållning utgjorde följaktligen sistnämde
dag . , , s
862: 37.. 7.
Gött».Enligt ofvanberörde Omslut, uppgingo Götha Kanal-Bolags f. d.
'KUgåDgåV'odJDiskonts Tillgångar den 3i December 1840 lill R:dr 206278: 16. 11.
Skulder* _ ,
Dessa Tillgångar hafva, under åren 184 * och
i843> blifvit minskade genom
a) ofvanuppgifna kapital-afbetal
ningar
h:dr 8,697: 20. 6.
by inbetalning till Rikets Ständers
Bank å dess fordran för
Transport 3,097: 20. 6. 20 278: 16. 11.
Transport 3,69^ 30* 6. 206,278: j6, 11.
meddelade förskotter till Diskontens
utredande . , . ^ 30,117: 21. 8.
tf) på grund af Reglementets 200
§., verkställd afskrifning af 44
siv Diskontlån å ett återstående
kapitalbelopp af . . . „ 37,407: 6. 10.
dy afskrifning af Diskontens i
räkenskaperna upptagna fordringar
för bestridda lagsök
ningskostnader
13,327: 27. 7.
ey dito för en oriktig ränteberäkning
vid Diskontens egna
reversers emottagande i lånelicjvider
........ 37: 6. «—
/y redovisandet af ett balanseradt
förskott till kontors-ex
penser
..... .. . . „ 2: 34- 9-
eller med tillsammans R:dr 84,58g: 21. 4*
Deremot hafva samma Diskonts
Tillgångar, under dessa 2.me
år, ökats med ofvan uppgifna behållning
. 2,060: 32. 2.
hvadan, efter afdrag häraf, den verkliga minskningen
i Tillgångarne utgjort ....... 82,528: 87. 2.
och voro desamma alltså,, vid 1842 årsslut, nedsatta
till
123,749- 27. 9.
Götha Kanal- Bolags f. d. Diskonts Skulder uppgingo, enligt åberopade
Omslut, vid slutet af år 1840» till . . R:dr 944-098: 20. 11.
och dea 3i December 1842 till ...... „ 913,988: 4•
Der sålunda ett belopp af . i- , ; j ; . . R:dr 3o,iio: 16. 5‘
utgörande minskningen i skulderna har uppkommit genom den verkställda
afbetalningen å Diskont-Utredningens skuld till Banken; varande
skillnaden emellan denna afbetalnings- och skuldförminskningens
hela belopp föranledd genom tillkammen ny skuld till Räkenskapsföraren
för bestridda koators-expenser.
Malmo f. d.
DukonU Tilt
gångar och
Skulder.
— 62 —
Vid jemförelse mellan nyssnämnde Diskonts i räkenskaperna balanserade
Tillgångar och Skulder, visar sig, att Skulderna öfversteg©
Tillgångarne, den 3i December i84o, med . - R:dr 737,820: 4- —
och samma dag 1843 med
790,238: 24. 9.
Malmo f. d. Diskonts Tillgångar, som, jemlikt merberörde Omslut,
vid 1840 års utgång utgjorde R:dr 702,83 : 6. 6.
hafva under de följande atne åren minskats med „ 26,812: 87. 8.
eller till
R:dr 676,017: *6. 10.
Minskningen i dessa Tillgångar har förorsakats derigenom, att
1:0 å de utestående Diskontlånen afbetalls ett kapitalbelopp
af . . „ . . ^ , . R:dr i,3i3: 43. 1.
samt afförts flera förut inbetalda,
men under depositionstitel i rä
kenskaperna upptagna summor, af
tillsammans .
„ 8,©33: fö. 8.
9,347: 37. 9.
2:0 de af framlidne Kommerse-Rådet S. C. Björkmans
konkursmassa och dess Syssloman , för längre tid
tillbaka , inbetalda medel å hans s. k. Kassaskuld
afförts med
11,119: 28. 9,
3:o Diskontens i räkenskaperna balanserade fordran
för lagsökningskostnader afskrifvits med . . . 5,667: 5- 8„
4:0 behållningen å Diskont-Utredningens Bankoräkning
vid 1840 års slut, 1,554 R:dr 35 sk, 7 r., användts
till afbetalning å Bankens fordran för meddelade
förskotter vid liqvideranclet af Diskontens skulder,
hvilken behållning med , . _ .  676: fö. —
Öfversteg de under de följande åren å samma räkning
insatta och vid detta års början iunestående
medel.
samt att 5:o det bland Tillgångarne, i 1840 års Hufvudbok
utbalanserade förskott till kontors-expenser . 1: j5. 6.
sedermera blifvit härtill användt.
Summa R:dr 26,812: 37. 8.
— 63 —
Malmö f. d. Diskonts Skulder uppgingo den 3i December t84<>»
enligt Omslutet, till , . R;dr 553,143:3a. 2.
och samma dag i84*> jemlikt årets räkenskaper, till „ 4^0,944: 26. 8.
hvadan skuldförminskningen under denna tid utgjort R:dr 122,199: 5.6.
Med undantag af den redan omförmälda afbetalningen å Bankens
förskottsfordran R:dr i,554: 35. 7.
härleder sig dock denna skuldförminskning endast
från verkställigheten af Herrar Fullmäktiges, rörande
förenklingen af Diskont-Utredningens räkenskaper,
den 12 Juli detta år fattade beslut. Till följd häraf,
hafva nämligen:
1:0 åtskilliga , såsom depositioner bokförda poster
blifvit afförda med tillsammans ’9>S77* *6* 3*
2:0 tvenne under rubrik: obetald aktie-utdelning och
öfverlevereringar , balanserade skuldposter å ett
sammanräknadt belopp af  670: 10. 3.
afskrifna;
och 3:o det bland skulderna upptagna aktiekapitalet 100,000: — —
fördt inom linien i räkenskaperna.
Enär från nu anförda skuldförminskningar, utgörande
tillhopa R:dr 122,202: i4- —r
afräknas under tiden tillkommen skuld för kontors
expenser
3: 8. 6.
uppkommer ofvan anförda skuldförminsknings
summa
R.dr 122,199: 5 6.
Såsom en af nu skedda afskrifningar och omföringar jemväl föranledd
följd , har de bokförda Tillgångarnes öfverskott utöfver Skulderna,
hvilket vid 1840 års slut utgjorde . . . R:dr 149,686: 22. 4-
under de a:ne sista åren ökat sig till .... „ 245,072: 38. 2.
Efter ofvan omförmälda, år i84i verkställda, afbetalningar å
Götha Kanal-Bolags och Malmö f. d. Diskonters skulder till Rikets
Ständers Bank, för erhållna förskotter i och för Diskonternas utredning,
utgör förstnämnde Diskonts ännu återstående skuld
för dessa förskott R:dr 913,909' 39. 11.
och den sistnämndes dito „ 430,248: 38. 4*
hvilka summor, uppgående till ett sammanräknadt
belopp af ..... ...... R;dr i,344>i38: 3o. 3.
äro förda inom linien i Bankens räkenskaper.
Återstäende
Skuld till
Banken.
Åtskilliga Fot* Med »nJedriirtg af föreskriften i 200 §. af det för Riksgälds-Kon^skrffvande"
torel gällande Reglemente, hafva Herrar Fullmäktige anmält, att ej
8 allenast %% st, ut* Götha Kanal-Bolags ‘Diskonts räkenskaper allt hit
tills
balanserade lån & ett sammanräkna dt, ännu obetaldt kapitalbelopp
sf 34»f>30 Btdr 3l sk,, utan ock sistnämnde Diskonts rän tefordringar i
följd af 0 st, andra till kapitalet likviderade lån, äfvensom a:ne i
Malmö Diskonts räkenskaper balanserade låns kapitalbelopp å 4^,967
Ridr 1 sk, 3 rst., vid den i berörde §. föreskrifna undersökning, befunnits
kunna, utan förlust för det allmänna, afskrifvas, enär den ringaste
tillgång för dessa fordringars godtgörande numera ieke vore att för
Diskontverken påräkna; hvadan Herrar Fullmäktige, för sin del, beslutat
desammas afförande ur Diskonternas räkenskaper, hvilket beslut,
jemlikt Rikets Ständers föreskrift, blifvit lievirorernes pröfning understäldt.
Och som Revisorerne af de, till stöd för hvarje beslutad afskrifning,
anförda skäl och omständigheter samt i öfrigt erhållna upplysningar
inhemtat, att någon ytterligare liqvid för ifrågavarande fordringar,
efter all sannolikhet, icke är att förvänta, hafva Revisorerne,
äfven för sin del, ansett, att desamma böra ur räkenskaperna affäras.
Likaledes hafva Herrar Fullmäktige beslutat och Revisorerne, efter
derom gjord hemställan, jemväl medgifvii afskrifning af de i Götha
Kanal-Bolags f. d. Diskonts Hufvudböcker, på särskilda contin uppförda
fordringar utaf numera aflidne Snickaren J. Wigandt och Målaren,
M. Bruhn samt af för längre tid tillbaka upplösta Handelsbolaget Low,
Smith & Comp; å hvilka fordringar, tillsammans utgörande 1,38g R:dr
jo sk. 4 rs,|-> någon vidare afbetalning icke är att motse, sedan det af
Wigandt och Bruhn aflemnade hypothek redan i sådant afseende användts
samt både deras och Low, Smith & Comps konkursmassor långt
före delta blifvit utredda.
Arfvodena vid För öfrigt få Revisorerne anmäla, alt arfvodet för Diskont-Utredt>isk<nit-utred-n;n£;e[ls
Räkenskapsförare, från och med Augusti månad detta år, blifB1B5e0'
vil nedsatt från 200 R:dr lill 133 R:dr 16 sk. årligen. Någon förän
dring
i den för Diskont-Ombudet, för flera år tillbaka, bestämda och i
1841 års Revisioris-Berättelse, sid. ar, uppgifna provision har deremot
icke ifrågakommit under den tid, som nuvarande Revisorers .granskning
afselt.
65 —
Revisorerne hafva anställt inventering af de i Diskont-Ombudets
lili- . af D skont
förvar
ännu befintliga reverser och säkerhetshandlingar, samt tagit Lånereyerkännedom
om de rörande Diskont-Utredningen loida Diarier; hvar- ,ervid
Revisorerne, för den sedan sista re visions-förrältuingeu föiflutna
tid, icke funnit något att anmärka.
Hos Revisorerne har Herr Kommerse-Rådet och Kommendören af Rommme
^
a c t b 11
Kongl. Wasa Orden, m. m. B. H. Santesson, i stadgad ordning, anförtSaatee5Sons
besvär deröfver, att sedan han hos Herrar Fullmäktige, på grund af besvär.
Kongl, Miaj:ts nådiga Dom den 4 Joni i832, anhållit att, jemte upplupen
ränta, utbekomma 5,464 R:dr 5 sk. i i rst., eller det belopp,
som skall hafva blifvit för Götha Kanal f. d. Diskonts räkning för
mycket inbetaldt, i anseende till förment oriktighet uti en Liqvid, hvilken,
till följd af högstberörde Dom, vore, under den 3o Juni samma
år, i Diskont-Utredningens Räkenskaps-Kontor uppgjord öfver hvad
sora influtit å de af Majoren N. J Ekermann i lifstiden till nämnde
Diskont aflemtiade hypotheker, och hvilken oriktighet af klaganden
uppgifvits bestå deruti, att ett stadgande i Kongl. Götha Hof-Rätts
emot Diskont-Utredningen laga kraftvunna Dom i Ekermannska konkursmålet
icke skall hafva blifvit iakttaget, i afseende på en af Löjtnanten
G. Anrepp utgifven och hos Diskonten hypothiserad Revers
å 4000 R:dr; så hade Herrar Fullmäktige, genom beslut af den 26
Oktober sistlidet år, förklarat, att då Hr Kommerse-Rådet Santesson,
ända till slutet af näst föregångne Maj månad, lemnat nämnde Liqvid
utan ali anmärkning, vore följaktligen den i lag bestämda tid för
klandrandet af sådana redovisningar, som ifrågavarande Liqvid, långt
före detta af honom försuten; hvadan Herrar Fullmäktige, utan att
ingå i pröfning af den anmärkta oriktigheten i samma Liqvid, hade
funnit sig icke kunna fästa något afseende å Herr Kommerse-Rådets på
den uppgifna oriktigheten grundade anspråk, men likväl medgifvit,
att, i fall Herr Kommerse-Rådet ansåge sig befogad att i rättegångsväg
göra samma anspråk gällande, den af Herr Kommerse-Rådet dea
12 Mars i838 afgifna ovillkorliga afsägelse af allt redovisnings- och
ersättnings-anspråk i afseende å Ekermannska hypothekerna icke må, å
Diskont-Utredningens sida, begagnas i fråga om redovisningen för omförmälda
Revers.
Revisorerne, som till pröfning förehaft detta besvärsmål, jemte klagandens
härigenom fortsatta yrkande om utbekommandet af ofvanbe
9
-
66
rörde summa, med derå upplupen ränta, hafva härvid funnit outredt,
håde huruvida återbäring af dessa medel verkligen hör äga rum, och
hvilken, i sådant fall, hör deraf komma i åtnjutande. Revisorerne hafva
derföre ansett sig icke kunna meddela den af klaganden äskade
ändring i det beslut, Herrar Fullmäktige i ämnet meddelat; varande
det naturligtvis klaganden obetaget, att för fullföljandet af sina mot
Riksgälds-Kontoret framställda anspråk, om han dertill finnér sig befogad,
å ort och ställe som vederbör, sin talan i laga ordning utföra.
Emedlertid hafva Revisorerne, under granskningen af de till omförmälda
mål hörande Protokoller och handlingar, anmärkt, att, ehuru
Herr Kommerse-Rådet Santessons ifrågavarande ansökning blifvit till
Herrar Fullmäktige ingifven den 3i Maj nästlidet år och redan påföljande
dag, eller den i Juni, till Ombudsmannen och Räkenskapsföraren
vid Diskont-Utredningen remitterad, hafva desse tjenstemän med sitt
Utlåtande deröfver icke till Herrar Fullmäktige inkommit förr, än den
25 påföljde Augusti, hvarefter ytterligare 2.*ne månader åtgingo, innan
ansökningen af Herrar Fullmäktige afgjordes. Revisorerne anse sig af
hvad härvid förekommit föranlåtne fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
å långsamheten af detta ärendes behandling. Vidare har blifvit
anmärkt, att, oansedt det inkomna Utlåtandet icke innehöll de för målets
utredande nödvändiga npplysningar, och oaktadt tvenne bland
Herrar Fullmäktige yrkade målets återremitterande, för att erhålla
en fullständig utredning deraf, ansökningen likväl till slutligt afgörande
företogs. För öfrigt anse Revisorerne Herrar Fullmäktige hafva
varit oberättigade att, på sätt som skett, medgifva, det ofvanåberopade,
af Herr Kommerse-Rådet Santesson den 12 Mars i838 meddelade,
ovillkorliga afsägelse af allt redovisnings- och ersättnings-anspråk icke
må, å Diskont-Utredningens sida, begagnas i fråga om redovisningen
för nu ifrågavarande hypothek, helst det beslut, till följd hvaraf denna
afsägelse från Herr Kommerse-Rådet erhållits, i sammanhang med
öfriga åtgärder angående Diskont-Utredningen, varit Rikets Ständers år
183(/ församlade Revisorers pröfning understäldt och af dem utan anmärkning
lemnadt; vid hvilket förhållande detsamma synes icke hafva
kunnat, utan Rikets Ständers dertill lemnade samtycke, tillintetgöras.
Revisorerne hafva således ansett sig böra underställa Rikets Ständers
pröfning, huruvida icke, i fall, genom meranämnde afsägelses nu anmärkta
undanrödjande, förlust för det allmänna skulle förorsakas, någon
ansvarsskyldighet derför hör komma i fråga.
Slutligen och då Revisorerne funnit, att, med undantag af hvad Decharge för
här ofvan anmärkt blifvit, Herrar Fullmäktige, vid alla sina åtgärder, Fullmattlsemed
fullkomligt nit och ospard möda uppfyllt de af Rikets Ständer
dem lemnade föreskrifter, tillstyrka Revisorerne, att Herrar Fullmäktige
må erhålla decharge för den tid, hvilken nu fulländade granskning
omfattat.
De emot några af förestående yttranden anmälda reservationer äro
uti Revisorernes Protokoll införda.
Stockholm den i4 December 184 3.
t På Högloft. Ridderskapets och Adelns vägnar:
HUGO HAMILTON. N. A. SILFVERSCHIÖLD.
G. STJERNGRANAT. L. G. v. CELSING.
NILS af ZELLÉN. CARL af FORSELL,
På Idögvördiga Preste-Ståndets vägnar:
C. A. AGARDH. C. G. BERLIN. J. C. BILLINGDAHL;
ANDERS SANDBERG. JOH. NORRMAN. M. KLINTBERG.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
AND. BERG. CARL VALLEY. J. MALMBORG.
C A. KRAKAU. P. O. NORIN. JOHAN FRISTEDT.
På Hederväida Bonde-Ståndets vägnar:
P. ERIKSSON. A. NILSSON. J. KYLANDER.
HANS HANSSON. M. MÅNSSON. P- PERSSON.
C. G. Stuart.
— 69 —
Till Rikets Hoglofl. Ständer!
ili 11 lig t 5 §. i elen, lill ledning vid revisionerna af Riksgrilds-Konto- Upplysningar
reis tillstånd och förvaltning, af Rikets sist församlade Ständer utfär-„lo afsee“de p*
några, un ixevt
dadé
Instruktion, böra Fullmäktige i nyssnämnde Kontor, vid Revi- sioos-Berätsions-Berättelsernas
tryckning oell utdelning, bifoga desamma de upp- glend/åikslysningar,
som af deruti anmärkta förhållanden kunna påkallas. Vid gäid«-Verket,
detta stadgandes nu ifrågakomna tillämpning i afseende på RiketsfärhåtUadeo
Höglofl. Ständers Revisorers tili trycket befordrade Berättelse om den
näsllidet år verkställda granskningen af Riksgälds-Kontorets förvaltning
och räkenskaper samt f. d. filial-Diskonternas fortsatta utredning, hafva
Fullmäktige, med förbigående af öfriga häruti förekommande, enligt
Fullmäktiges åsigt, dels tillräckligen utredda och dels, såsom t. ex.
frågan om de s. k. Juslerings-protokollerna, mindre maktpåliggande
framställningar, ansett några närmare upplysningar endast behöfva a£
Fullmäktige meddelas, angående förhållandena med 2:ne i denna Berättelse
omförmälda ärenden och deras af Herrar Revisorer anmärkta
behandlingssätt.
I afseende på det ena af dessa 2tne ärenden, eller frågan om.
Riksgälds-Kontorets flyttning från dess nuvarande lokal till Kongl»
Sundhets-Kollegii förra embetshus, hafva Herrar Revisorer (^sid. 53 i
den tryckta Berättelsen) yttrat; att allt hvad på Fullmäktige berott,
kan visserligen synas hafva blifvit i formelt hänseende iakttaget, men
att, efter Herrar Revisorers öfvertygelse, hade, derest Fullmäktige och
Riksgälds-Kontorets tjenstemän, med all den drift, som varit möjlig
och af behofvet påkallad, handhaft detta angelägna ärende, det utan
tvffvel varit möjligt att på kortare tid, än ett halft år, både få kostnadsförslag
af kunnig man uppgjordt och ‘de nödigaste reparationerna
verkställda, så att Rikets Höglofl. Ständers beslut kunnat, vid slutet af
år i843, vara uppfyldt; hvarjemte Herrar Revisorer beklagat, att en
si lång tid^ som nära 3 år, skall hafva framflutit, utan att Rikets Höglofl,
Ständers ifrågavarande beslut kunnat verkställas.
Såsom en offentlig, i Rikets grundlagar konstituerad, embetsmyndighet,
måste Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret anse sig ovillkorligen
10
— 70 —
förpliglade alt ställa sig till noggrann efterrättelse de för allmänna
ärendens behandling,, genom gällande författningar eller häfdvunnen
praxis, stade; de folmer. Her rar Revisorer hafva också ottiyckligtn
erkänt, att Fullmäktige härutinnan iakttagit sitt åliggande. Om nu äfven
lresagde fornér, hvilkas åsidosättande ofelbart skulle hafva ådragit
Fullmäktige ett välförtjent klander, möjligtvis föranledt någon tidsutdrägt
med verkställigheten af det beslut, Herrar Revisorer åberopat,
karr väl sådant ej rimligen tillräknas Fullmäktige, sorn hvarken föreskrifvit
eller på något, af Herrar Revisorer uppgifvet, oriktigt sätt tillämpat
dessa förmer.
Ehuru Fullmäktige måhända borde inskränka sig till hvad nu
blifvit anfördt, helst ofvan cmförmälda ärende, lika litet, som andr a lill
Fullmäktiges åtgärd hänskjutna mål, kunnat undandragas en fot menlig
behandling, hafva Fullmäktige likväl, för att hn na en fullständig upplysning
om anledningar ne till och beskaffenheten af Fulin äktiges tillgöranden
uti ifrågavarande hänseende under den tid, som Herrar Revisorers
granskning, i afseende på detta ärende, omfattat, ansett sig
böra vördsamt meddela den till Kongl. Majit angående samma ämne,
under den i sisth November, af Fullmäktige aflålna underdåniga skrifvelse;
hvilken skrifvelse var af följande lydelse:
”Efter emoltagandet af Eders Kongl. Majlis nådiga Bref af den
nide näst). Oktober, angående öfverlåtandet till Riks-Ärkivet af Riks—
gälds-Korrtorets nuvarande hus, hafva Fullmäktige i nyssnämnde Kontor,
med anledning af hvad samma nådiga Bref innehåller, ansett sig bör a
för Eders Kongl. Majit, ej allenast uppgifva orsaken, hvarför icke detta
bus hittills kunnat eller ännu kan af Riksgälds-Kontoret aflemnas, ulan
äfven anmäla de af Fullmäktige vidtagna åtgärder, för att, så vidt på
Fullmäktige ankommit, befordra till verkställighet Eders Kongl. Majits
och Rikets Ständers beslut, angåtnde Riksgälds-Kontorets förflyttning
från berörde hus lill den för della Verk anvisade nya lokal.”
”Sedan Rikets sist församlade Ständer, uti underdånig skrifvelse
af den 19 Maj 1841» fiH Eders Kongl. Majit framfört sitt förslag, i afseende
på Riksgälds-Kontorets inflyttande uti det åt Eders Kongl.
Majlis Sundhets-Kollegium upplåtna hus; så anmälde dåvarande Statsutskott,
uti ett härvid i afskrift underdånigst bilagdt Memorial, N:o 54;3>
af den 2.5:te i samma månad, att en betydligare reparation å delta
— 71 —
Inis sam!, nå,'ra förändringar i dess inredning ovillkorligen erfordrades,
innan detsamma kunde för det af Rikets Ständer afseddä ändamål begagnas.
På grund af denna anmälan och med bifall till Stats-Utskottels,
i sammanhang dermed, gjorda hemställan, beslöto Rikets Ständer,
alt ifrågavarande bus skulle, på Riksgälds-Kontorets bekostnad och
genom Fullmäktiges föranstaltande, iståndsättas och för berörde ändamål
behörigen inredas samt förses, med ett, å lämpligt ställe inom detsamma
anbringadt, brandfritt k assa hvalf; hvarförutan en dittills saknad
uthusbyggnad, för uppläggandet af Riksgälds-Kontorets årliga vedbehof,
borde anskaffas: varande nu anförda beslut, genom 204 §• i det för
Riksgälds-Kontoret, vid sista Riksdag, utfärdade Reglemente, Fullmäktige
till behörigt iakttagande meddeladt, på sätt Eders Kongl. Majit
täckes inhemta utaf den afskrift af samma §., som Fullmäktige jemväl
få härhos 1 underdånighet bifoga,”
”Enligt hvad ordalydelsen af Rikets Ständers sålunda fattade
och i Riksgälds-Kontorets Reglemente intagna beslut utvisar, hafva
Rikets Ständer följ aktligen ansett Riksgälds-Kontorets inflyttning i dess
nya lokal icke kunna för sig gå, innan den föreskrifna reparationen
oell inredningen deraf blifvit fullbordad. Lokalens inskränkta beskaffenhet
skulle ej heller medgifva, att någon del af densamma, efter inflyttningen,
utaf Riksgälds-Kontoret utrymdes för att repareras, äfven om
deri förestående reparationen kunde parlielt verkställas. Den, efter hvad
Fullmäktige hittills föreställt sig, alldeles oundvikliga nödvändigheten af
emförmälda betydliga reparations utförande, innan Riksgälds-Kontoret
kan "begå gna det till lokal för Kontoret bestämda hus, har också varit
den enda anledningen, hvarför Fullmäktige icke, genast efter mottagandet
af delta hus, gått i författning om Kontorets ditflyttande och upplåtandet
tili Riks-Arki vets begagnande af dea egendom, som RiksgäldsKontoret
ännu innehar,”
”Beträffande nu ifrågavarande reparations oell inrednings verkställande,
så hoppades Fullmäktige, att, så snart Sundhets-Kollegii förra
hus blifvit till Riksgälds-Kontoret öfverlemnadt, de i sådant hänseende
erforderliga åtgärder skulle kunna ofördröjligen vidtagas; och då
Eders Kongl. Maj:t, under den 6 Maj detta år, Läcktes underrätta Fullmäktige,
alt Eders Kongl. Mäj:ts Öfver-Intendents-Em be te fått sig i
iiåder uppdraget act, vid husets aflemnande af Sundhets-Kollegium,
föranstalta om af- och tillträdessyn derå, förmodade Fullmäktige, att,
utan någon omgång eller tidsutdrägt, en både fullständig och tillför
-
— 72 -
litjfg uppgift å alla de Bristfälligheter, sora beliöfde afhjeTpas, skulle
Itunna erhållas i det Syneinstrument, som vid samma tillfälle naturligtvis
boide upprättas. Under denna förutsättning, och på det att
livar enda förekommande bristfällighet måtte vid syne-förrättningen varda
med största noggrarihel anmärkt och i Syneinstrumentet antecknad,
samt denna handling alltså komma att innefatta sådana upplysningar,
atlFullmäktige, med full tillförsigt, kunde derpå grunda sina åtgärder
för reparationens verkställighet, förordnade Fullmäktige, att en
person med bepröfvad och allmänt erkänd erfarenhet och skicklighet
i bj^ggnadsföretag borde vid synen vara tillstädes, för att RiksgäldsKontorets
ombud härvid med erforderliga upplysningar tillhandagå.
]\Ien när det afvaktade Instrumentet öfver omförmälda, den 3i sistl.
Maj förrättade syn, efter derom gjorda påminnelser, omsider, genom
Öfver-Intendents-Embetels skrifvelse af den i5:de näst). September,
kom Fullmäktige tillhanda, befanns detsamma, i afseende på sjelfva
beskaffenheten af huset, allenast innehålla: att detta, dels i följd af
dess sättning, dels i anseende till fukt, som uppkomme från berget,
hvarpå östra delen af huset blifvit uppförd, vore så betydligt bristfälligt
till väggar, tak, golf, fönster, dörrar m. m., att samma hus borde
undergå en total reparation, innan det kunde till det dermed afsedda ändamål
begagnas. Deremot voro de vid synen anmärkta omständigheter
och bristfällig heter närmare uppgifna uti en Syneinstrumentet bilagd
Promemoria af förrbemälte, utaf Fullmäktige för upplysningars
meddelande tillkallade Byggmästare, hvilken Promemoria uti nyssberöFde
hänseende var af följande lydelse:
”Alla, så val yttre som inre, väggmurar i detta hus äro så illa
”uppförda, att betydliga sprickor uppkommit och påträffas öfver allt,
så att väggarne icke kunna innestänga värmen, utan böra, för byggnadens
bestånd, undergå en total reparation. Husets östra del, till 12
alnars längd, står på ett brant berg, hvarutöfver väta nedsipprar under
3/s:delar af året till den grad, att golfven i förstugorna stundom
äro betäckta med vatten, hvaraf uppkommer stark fukt i större delen
’af byggnaden, som derigenom tarfvar ständiga reparationer. — Golfven
äro öfver allt, dels så förfallna och dels så illa inlagda, att d*
’’icke passa till annat, än i vagnshus eller andra uthus. — Dörrar och
’’lås, isynnerhet på nedra botten, äro ytterst bristfälliga. — Fönsterbå”garne,
innehållande mindre rutor, äro i allmänhet angripna af röta.—
”Alla gipstak högst bristfälliga. — Fönsterpanel saknas i alla rum;
”bröstpanel, i dåligt skick, finnes endast i ett rum. — Tapeter finnas
73 —
''afven blott » ett rom, och jemväl dessa äro bristfälliga. — Kakelug”narne
böra dels omsättas och dels blifva nja/’
”Angående de för öfrigt vid syne-förrättningen förekomna förbål»
landen torde Fullmäktige få i underdånighet hänvisa till de afskrifter
af meranämnde Syneinstrument och Promemoria, som härjemte underdånigst
öfverlemnas.”
”Enär Fullmäktige således af det, först den ig September, hit inkomne
Syneinstrument icke erhöllo den deraf förväntade ledning för
sina tillgöranden, i afseende på det förfallna husets islåndsättande,
men emedlertid af denna handling och isynnerhet af den dervid bifogade
Promemoria, enligt hvilken, kostnaden för de erforderliga reparations-
och inrednings-arbetena skulle uppgå till minst 25,ooo P:dr,
funno den förestående reparationens för Pikets Ständer uppgifna nödvändighet
och betydlighet fullkomligen bekiäftad, ansågo Fullmäktige
högst angeläget, att, innan dessa aibeten foretogos, ett fullständigt
ocb i alla hänseenden tillförlitligt kostnadsförslag öfver desamma uppgjordes.
Fullmäktige beslölo derföre, den aolde i samma månad, att
vända sig till Stadens Arkitekt, med anmodan att han, så skyndsamt
som möjligt, måtte upprätta och till Fullmäktige aflemna ett sådant
kostnadsförslag. Men sedan bemälte Arkitekt, efter att, i Fullmäktiges
närvaro, hafva gjort sig närmare underrättad om den ifrågavarandejreparationens
och inredningens beskaffenhet, vid Fullmäktiges näst derefter
inträffade sammankomst, förklarat sig hindrad att med nödig skyndsamhet
uppgöra ett så vidlyftig kostnadsförslag, som det, hvilket uti ifrågavarande
hänseende erfordrades; så ock enär möjligLvis äfven andra lämpliga
personer, som af Fullmäktige derom anlitades, likaledes kunde
vara förhindrade att berörde uppdrag emottaga, ansågo sig Fullmäktige
då genast böra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. Majit täcktes anbefalla Öfver-Intendents-Embetet foga anstalt
derom, att, sedan genom anställd noggrann undersökning blifvit utredt,
huruvida byggnadens grund och öfriga beskaffenhet medgåfvo densammas
fullkomliga iståndsältande och den nuvarande inredningens förändrande,
ett fullständigt förslag, angående verställigheten häraf samt
de dermed förenade kostnader, blefve uppgjerdt och till Fullmäktige
aflemnadt. Fullmäktige, sorn, i underdånig skrifvelse af den 27 sisth
September, framförde denna anhållan, hafva sedermera icke erfarit huruvida
densamma blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallen,
— 74 —
eli er hvilket beslut Elers Kongl. M»j: t, i atile Ining deraf, behagat
ru e J d e 1 a. ”
”Vid nu anförda förhallanden, och då Fullmäktige alliså ännu
sakna eli vederbörligen nppgjordt, tillförlitligt förslag, angående sättet
för reparerandet och iståudsätlandet af den för Riksgälds-Kontorets inrymmande
anvisade, men, i dess nuvarande skick, härtill icke användbara
lokal, lackes Eders Kongl. Majit nådigst finna, att Fullmäktige för
närvarande icke äro i tillfälle meddela någon bestämd upplysning angående
tiden, då det på möjligheten af Kiksgälds-Kontorets inflyttning
t den nya lokalen ensamt beroende aflemnandet af Kontorets hittills
begagnade bus kan verkställas. Men så snart Fullmäktige, med någon
säkerhet, kunna bestämma tidspunkten för nyssberörde flyttning, efter
hvars verkställighet Riksgälds Kontotets hus genast kommer att åt RiksArkvvet
upplåtas, skola Fullmäktige härom Edeis Kongl. Majit i undet
dånighel under lätta.”
”Slutligen anse sig Fullmäktige, vid detta tillfälle, böra ånyo i
underdånighet anmäla, att Riksgälds-Kontoret, hvarken vid mottagandet
af Sundhets-Kollegii hus eller sedermera, ei hållit några handlingar
angående Edet s Kongl. Majlts och Kronans åtkomst och äganderätt till
samma bus och den tomt, hvarpå det är uppfördt. Fullmäktige hafva
derföre, sedan Fullmäktige inhemtat, att några sådana handlingar icke
skola finnas i bemälle Koll eg i i eller Öfver-Intendents-Embetets Arkiv,
begärt, att Öf ver-Ståthållare-Embetet mätte från Stock holms Stads Embets-ocli
Byggnings-Rollegium infordra samt d- refter meddi la Fullmäktige
de upplysningar om den,med nämnde bus förenade tomt och ägandejätten
dertill, hvilka de i detta Veik befintliga handlingar kunna innehålla.
Dessutom hafva Fullmäktige, uti ofvan åberopade underdåniga
skrif velse af den 27 September, anhållit, att Eders Kongl. Majit, i anseende
lill vigten för både Riksgälds-Kontoret och det allmänna, att
bestämd och säker underrättelse om förhållandet med äganderätten lill
samma bus erbålles, innan den kostsamma reparationen derå företages,
i nåder täcktes förständiga vederbörande att, antingen till RiksgäldsKontoret
öfverlemna åtkomstbandlingarne angående denna egendom,
eller åtminstone meddela Fullmäktige upplysning, när och på hvad
sätt Eders Kongl. Majit och Kronan dertill erhållit äganderätt.”
För öfrigt få Fullmäktige, såsom tillägg till hvad förestående un
-
— 75 —
derdåniga skrifvelse innehaller, jemväl vördsamt anmäla, att Kongl.
Maj:', i anledning af Fullmäktiges, under den 27 September sisll. år,
i underdånighet framförda anhållan ora det erforderliga kostnadsfri slagets
upprättande samt de saknade äganderätls-handlingarnes erhållande,
meddelat Fullmäktige, här nedan intagna, nådiga svar af den 28:de
derpåföijde November:
”Efter inliemtande af Wårt Öfver-Intendents-Embetes underdåniga
Utlåtande, håfve Wi detta ärende Oss föredragas låtit, och dervid ,
med bifall till Eder underdåniga anhållan, pröfvat skäligt i Nåder
anbefalla bemälte Embete alt föranstalta derom, att, sedan genom
anställd noggrann undersökning blifvit utredt , huruvida den ifrågavarande
byggnadens grund och öfriga beskaffenhet medgifva densammas
fullkomliga iståndsättande och den nuvarande inredningens förändrande,
ett fullständigt förslag, angående verkställigheten häraf samt
öfver de dermed er forder liga kostnader, varder uppgjordt och till Eder
skyndsamligen aflemnadt; börande det härvid åligga den person, som
af Öfver.Intendents-Embetet härtill förordnas, att i Riksgälds-Kontoret
inhemta upplysning om de vid husets ifrågavarande inredning erforderliga
förändringar.’”
”Beträffande åter frågan om förhållandet med Kronans äganderätt
lill omförnrälda byggnad, i hvilket hänseende några närmare upplysningar
icke kunnat af Öfver-Intendents-Embetet meddelas, så, thuru
anledning icke synes förekomma att Kronans äganderätt till detta, af
Sundhets-Kollegium, alltsedan år 1801,. till embelsrum begagnade, hus,
hvilket K r onan alltså, i mer än tjugo år, oqvaldt innehaft och besutit,
numera skulle kunna göras stridig, samt tvifvelsmål om beståndet af
denna äganderätt destomindre boidt uppstå som det måste antagas,
att Rikets Ständer derom gjort sig förvissade, innan de hos Oss i underdånighet
anhöllo om utbyte af Riksgälds-Kontorets förra hus emot
det nu ifrågavarande, bafve Wi likväl funnit godt i Nåder anbefalla
Wårt och Rikets Kammat-Kollegium att låta anställa undersökning,
huruvida några handlingar eller andra bevis möjligen kunna erhållas,
till bestyrkande af Kronans rättmätiga åtkomst utaf ifrågavarande
fastighet, samt alt om lör loppet af denna undersökning Eder underrätta.
”
— 76 —
Åf hvad na blifvit anfördt och upplyst, täckas Rikets Höglofl.
Ständer finna, att Full mäktige, för verkställandet af Rikets Höglofl. Ständers
ofvan oberopade beslut, hvarken i formelt eller öfriga hänseenden,
kunnat förfara annorlunda än som skett.
Den andra frågan, dervid Fullmäktige funnit sig nu bö'ra ingå
i en närmare utredning af de utaf Herrar Revisorer anmärkta förhållanden,
rörer Herr Kommerse-Rådet m. m. B. H. Santessons väckta
anspråk på återbekommande af hvad, enligt hans förmenande, blifvit
lill Götha Kanal Bolags f. d. Diskont för mycket inbelaldt utaf ds
så kallade Ekermannska hypotheksmedlen. I afseende på detta måls
behandling af Fullmäktige, hafva Herrar Revisorer förklarat sig föranlåtne
fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet å långsamheten af samma
behandling (sid. 66 i Berättelsen).
Så vidt Fullmäktige hafva sig bekant, har den person, hvilken
denna fråga rörde, icke sjelf ansett sig äga fog framställa den af Herrar
Revisorer, i berörde hänseende, gjorda anmärkning, helst samma
fråga, i allt fall, blifvit så tidigt pröfvad, att den kunnat af honom underställas
Herrar Revisorers granskning. För öfrigt torde det, till förklarande
af den anmärkta tidsutdräglen med fattandet af beslutet i
besagde mål, vara tillfyllestgörande alt åberopa handlingarnes stora
vidlyftighet och invecklade beskaffenhet samt hvadProtokollerna härom
innehålla; hvilka sednare utvisa, alt ärendet blifvit så skyndsamt,
sig göra låtit, handlagdt.
Vidare hafva Herrar Revisorer lagt Fullmäktige till last, att Harr
Kommerse-Rådet Santessons skriftliga afsägelse af allt anspråk emot
Diskont-utredningen i och för Ekermannska bypolhekferna förklarats af
Fullmäktige icke hindra Herr Kommerse-Rådet att inför Domstol göra
sin rätt gällande, om han dertill funné sig befogad.
Härvid bör först erinras, alt berörde afsägelse, sorn ej tillkömmit
i följd af någon föreskrift från Rikets Höglofl. Ständer eller Deras
Revisorer, blifvit Herr Kommerse-Rådet Santesson affordrad i det
ögonblick, då han begärde och erhöll anstånd med betalningen af sin
— 77
skuld till Götha Kanal Bolags f. d. Diskont, och i ändamål att förekomma,
det icke uppfyllandet af betalningsskyldigheten skulle kunna
göras beroende af något slags invändningar om förmenta genfordringar.
Afsigten med omförmälde afsägelse var, och kunde således icke
vara, att göra Diskont-Utredningen oåtkomlig för anspråk, som möjligen
voro grundade på lag och rättvisa, dels emedan Herr Kommerse-Rådet
då ännu icke framställt något anspråk, och dels emedan Fullmäktige
omöjligen kunde vilja föresätta sig att i den stund, då Herr Kommerse-Rådet
var blottställd för den stränga påföljd, lagen i dylika
fall stadgar, och således helt och hållet beroende af Fullmäktiges tillgöranden,
begagna hans förlägenhet, för alt aftvinga honom den dyrbaraste
rättighet hvarje medlem af ett lagbundet, samhälle äger, nämligen
den, att kunna inför Domstol och genom lagen återvinna det
som, efter hvad han tilltror sig kunna visa, utgör en hans rättmätiga
fordran. — Det var också först efter det Herr Kommerse-Rådet fullgjort
sin betalningsskyldighet, och således upphört att vara DiskontUtredningens
gäldenär, som anspråket på ålerbekommandet af det belopp,
han ansåg sig hafva för mycket inbetalt, utaf honom framställdes.
Fullmäktige — då, likasom nu, öfvertygade derom, att detta anspråk
aldrig kan vinna framgång, enär Herr Kommerse-Rådet icke, inom
den i lag föreskrifna tid, klandrat den redovisning för Ekermannska
hypotheker na, hvilken, till följd af en Kongl. Majus Dom, blifvit från
Diskont Utredningen afgifven — ansågo, att enär det enda med afsägelsen
åsyftade ändamål, eller full liqvid för Diskont-Utredningens
fordran, vunnits, Fullmäktige saknade all befogenhet alt, i händelse
Herr Kommerse-Rådet tilltrodde sig äga något i lag grundadt anspråk
emot Diskont-Utredningen och ville göra detsamma gällande, derför
lägga hinder i vägen, med begagnande af ofta åberopade afsägelseskrift.
Det är för öfrigt icke all förmoda, alt ens någon enskild person med
allmänt medborgerligt anseende skulle låta, för egen vinning, förleda
sig att använda ett dylikt vapen mot sin motståndare, och än mindre
bör väl Styrelsen öfver ett Rikets Ständers Verk härtill göra sig skyldig.
Enligt denna åsigt, handlade ock Fullmäktige, då de förklarade
ifrågavarande afsägelseskrift icke utgöra något hinder för Herr Kommerse-Rådet
Santesson alt i laglig väg göra sin talan gällande; och om
än den af Fullmäktige, för det förut uppgifna och sedermera vunna
ändamålet, vidtagna åtgärd, alt affordra Herr Kommerse-Rådet merberörde
afsägelse, skulle varit föremål för de år i83c) sammankallade Revisorers
granskning, hvilka dock ej synas halva å denssmma fästat
11
78
någon egentlig vigt, våga Fullmäktige likväl tro, att deras, af sist församlade
Herrar Revisorer klandrade, förfaringssätt skall vinna Rikets
Höglofl. Ständers godkännande.
Slockholm den 28 Februari 1844-
J. CEDERSTRÖM. P. R. BR ÅKENHJELM. F. O. SILFVERSTOLPEZACH.
FUCHS. C. DAHLGREN. O. WINTER.
G. HOLM. NILS LIMNELIUS. A. M. BRINCK.
HANS JANSSON. P. SAHLSTÖM. J. A. ZETTERBERG.
t. O. Sinart.
Till Rikets Höglofl. Ständer, i anledning af 1841 års Rerisorerä Berättelse om granskningen af
Riksgilds-Verket.
Bil. Lii. A. till Rikets Ständers■, dr tSfS, församlade Revisorers Berättelse,angående granskningen af Riksgälds-Verket.
Sammandrag ur Riksgälds-Kontorets Räkenskaper för åren 1841 och 1842, utvisande detta Verks Inkomster och Utgifter under nämnde är.
Inkomster
-
udrifnings-arfvodens ut
för vissa bestämda före
i Borås
i missväxtår
Allmän Bevillning »
Centonal-afgift
•
Anmärknings-medel .........
Godtgjordt Remisslage vid anmärknings- och
betalande
. .
Stämpel-afgift för Spelkort .......
dito för Tidningar
Skaf teköpeskillingar
Lösen för de & skattejorden växande Ekar
Kapital-inbetalningar å under längre tid ellei
mål beviljade lån ....
Räntor å dito .......
Inbetalning för eu af Riksgälds-Kontoret försåld egendom
Återbetalningar å det äldre Kreditivet för undsättningar
Dito af tills vidare f örräntade medel .......
Räntor å dylika madel
Ersätttning af förskott till kostnader vid Charta-Sigillata-hvitstämplingen
Dito af dito till intecknings- och brandförsäkrings-koitnader, i
af meddelade byggnadslån, .
• •
Dito af rättegångs kostnader i ett balans-mål .
Återbäring af ett förskott vid obligationers uppköpande . .
Dito af anordnad, men genom innehafvarens frånfälle besparad Ion,
Stats-Verkets behållna Öfverskotter och Besparingar för år 1839
Af Bankens behållna vinst och kapital-öfverskott vid 1839 års slut
„ Manufaktur-Diskontens räntevinst för åren 1841 och 1842 . .
Kongl. f. d. Nummer-Lotteriets och Brudgåfvo-f ondens aflemnade kontanta
behållningar, jemte sedermera influtna kapital- och räutefor-»
öringar, . .
■ -
Prenumeration s-afgifter å Bihanget till Riks-Ståndens Protokoller . .
Deponerad lösen och utdelning för Aktier i Strömsholms gamla KanalBolag
.
. . .
År 1841.
3,495,367
22
10
27,386
26
6
11,822
17
9
15
24
7
6,781
15
6
9,873
35
11
5,977
18
2
1,918
2
9
46,283
37
4
23,290
—
—
50,000
—
—
1,951
20
2
4,119
28
.6
188
30
4
50,000
—
■ '
280,702
1
*
462,243
17
10
19
15
År 184».
Utgifter utöfver Inkomster
2,567,607
27,907
7,573
8
15,179
9,654
4,545
2,485
63,042
27,325
$83
100,000
136,177
40,149
1,766
12
90
462,243
28,000
73,266
367
971.379
4
6
6
—
10
U t gifte r:
Ärligt ränte-anslag till Hans May.t Konungen
Anslag till Stats-behofvens fyllande . .
Understöd för sådan fattigvård, som bör af Staten bekostas, ....
Ersättning för upphörd dagsverks- skyldighet under 2:ne Kungsgårdar
Löne- och inqvarterings-ersättningar för en Häradshöfding och någre
Länsmän i Wermland .»,......
Löne-tillökning för vissa tjenstemän inom Kongl. Ribliotheket samt
Kongl. Kammar-Kollegium
Extra anslag för Försvarsverket till lands - . .
Dito för Dito till sjös
Dito för vattenkommunikationer och hamnbyggnader
Dito för vattenaftappningar och odlings-företag ..... ...
Dito till aflöning och undersökni&gskostnader för allmännät^arbetens
utförande
Dito till Vllsorterings-anstalters inrättande
Dito till reparation af Kongl. Sundhets-Kollegii nu varande hus och inköpande
af ett nytt LandshöfHnge-residenshus i Piteå . . .
Dito till iståndsättande af Riddarholms-Kyrkan och Konunga-graf
varna
i Wreta Klosters Kyrka
Byggnads-anslag för Fria Konsternas Akademi och Landtbruks-Akademien
samt Universitetet i Lund ...........
Anslag till Navigations-Skolors inrättande
Dito till Folkskole-Lärares bildande
Särskildt anslag till Garnisons-Skolan i Christianstad .....
Anslag till befrämjande af Skandinaviska Naturforskarne» sammanträden
j . . • • • v
Dito till belöning för Hofmarskalken Leijonmarks förtjenster om
Svenska Tabell-Verket
...
Dito till aflöning för Lagberedningen samt. inköp af Registret öfver
förslaget till nya Civil-lagen
Understöd för Rotehållarne vid Westerbottens Fält-Jägare-Regemente
Restitutioner af erlagda roterings- och rotefrihets-afgifter samt en
skatteköpeskilling ..........
.
Några särskilda, vid sista Riksdag, för en gång beviljade anslag till välgörande
föremål eller fromma Stiftelser
Utbetalningar å Kreditivet till Ulldiskontfondens förstärkning. . . .
Dito å Dito till- befrämjande af Ackords-regleringen
inom Armeen
Afsatt fond för det s. k. Stora Kreditivet
Återstod af lånet till Pyr- och Bäk-inrättmngarnes förbättrande
Lån till Städerna Malmö och Linköping för hamnbyggnader ....
Dito för vatten-aftappningar och odlings-företag ........
Dito till Staden Söderhamn och Carlskrona Stads Pastorat ....
Dito för utvidgande af Carlstads Läroverk ..........
Dito för infriande af Landshöfdinge-Ackorden
.
Betalning vid inköpet afen, till Riksgälds-Kontorets säkerhet, intecknad
eget*tior*. % Rörås
Förskjutna Brandförsäkringsafgifter för intecknade egendomar i
Norrköping, Wenersborg och Borås . . . . -
Förskott till kostnader vid Charta-SigiRafa-hvitsfämplingen . . .
Dito till inköp af Skånska Hy potheksföreningens obligationer . .
Kapital-ufbetalningar å Riksgälds-Kontorets skulder ......
Räntor å dito .....................
Restitution och utbetalning af influtna' medel å lånen för Städerna
Malmös och Ystads kasernbyggnader
Utbetalning af de för såld ekeskog influtna' medel
Dito af Brudgåf vovinster ................
Kostnader för 1840 och 1841 tiri Riksdag
Dito för nästkommande Riksdag
Dito för Rikets Ständers hus
Dito i anledning af Rikets Ständers Revisorers sammanträden år
1839 och 1841
Aflöning och expenser för Rikets Siänders Justitie-Ombudstnan samt
dess och Tryckfrrbets-Kornmitteens Expeditioner, jemte lön för
Sekreteraren i Bonde-Ståndets Kansli-Direktion,
Löner, Arfvoden, Pensioner och Expenser vid Riksgälds-Kontoret .
Expektans-löner och Pensioner samt en Gratifikation för Betjeningen
vid f. d. General-Assistans-Kontoret ..........
Kostnader för Bevillnings-Taxeringarne i Stockholms Stad. . . .
Dito för Tidning»stämplingen derstädes
Dito för Kortstumplittgen
Barnhusens m. fl Barmhei tighets-inrättniKgars andelar i Korlsiumpel
a.
fgiften för åren 1840 och 1841
Anmärknings- och Indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-Rättens
betjening, med tillägg af inrrehållet remisslage,
Rtetituerade Brvillnings-aSgifter
Förräntade Medel:
genom räntebärande Obligationers uppköpande
dito dito belånande
ett särskildt lån till Rikets Ständers Bank .....
= 3,281,859: 23. 9. — 4,538,966: 12. 9.
Inkomster utöfver Utgifter
T)
u
År 1841.
År 184».
R;dr 13.4-77,940[261 21+,538,966J 12| 9
S u m ut a R:dr
200,000
—
200,000
1,800,500
1,000,000
18,851
_
1,221
10
8
—
—
750
—
—
637
25
7
3,40)
.
140,000
_
280,407
11
2
——
194,666
32
—
1,080
89,746
32
—
—
—
1,716
32
—
14,000
;
20,666
32
2,000
—
—
—
—
—
—
8,008*
—
—
17,650
—
—
34,850
—
—
10,036
8
8
22,000
10,000
_
—
6,600
—•
—
—
4,500
—
—
—
—
120
—
—
1,000
—
—
1,000
—
—
2,000
—
—
—
—
506
12
12,775
20,723
15
3
—
—
13,129
36
3
16
24
-
5,583
16
20,400
—
—
19,080
—
-
867
17
210,260
7
,3
—
—
30,000
—
—
—
—
.—
70,000
—
—
—
—
—
28-93-3
16
12,000
—
12,000
—
—
8,000
—
—
—
-
107,000
—
—
44,000
—
-
—
220
1
1
4,000
_
1,766
46
6
1,927
25
4
50,000
—
—
—
90,491
25
7
88,000
—
—
177,295
6
9
170,763
2
9
243
11
2
6,392
17
8
3,038
14
11
4,000
—
—
—
1,800
—
—
145,000
—
—
4,816
31
3
—
—
4,269
26
—
3,424
5
8
1,000
—
—
5,515
38
6
1,723
36
—
6,683
41
6
7,017
45
6
44,131
14
2
42,452
35
il
6,832
6
6
5,458
23
2
2,537
41
—i
2,961
34
— i
1,500=
—
—-
1,000
—
—
—
—
4,107
37
4;
1,199
12
1
1,559
24
2,461
12
10
1,503
5
4
183
28
3
877
1
9
825,447
27
J
987,397
37
9
—
—
599,150
—•
—
—
i
600,000
196,08!
2
5
-
—
3,477,9401261
214,538,966 [ 121
9
Stockholm den JS4 December 1843.
c; «&
linart.
A i märkning: SI <1 Fr aden emellan lät ofvan uppgifna inkomst- oell utgifts-snrr mer tant de Er lopp, sorn finnas upptagna i de tryckta Räkenskaps utdragen, härleder sig deiifiån, alf, i de sednare, taxericg.kostnader
och restilufibntr ut. fl. utgifter blilvil fiån den utföida Bevililnirgs-suminao afdragra; hvaremot dessa utbetalcingar nu äro hlard utgifterna upptagna'.
iBil. Lit. B. till Rikets Ständers, är tSf3, församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Verket*
Uppgift på de i Riksgälds-Kontorets Räkenskaper balanserade Skulder samt Tillgångar och Fordringar vid slutet af åren 1848 och 1842.
Skulder.
It a” n i elsara is <1 v s
Itik gälds-Kontorets Obligationer med 5 proc. ränta, hvilka, i anseende till deras ordalydelse, icke
kunnat å Kontorets sida uppsägas,
Dito ned 4 proc. ränta, utfärdade till R kets Ständers Bank eller dess ordies, att, till ett antal af 22
st. å 4,000 R:dr hvardera eller å ett sara manräknadt kapital-belopp af 88,000 R:dr, årligen
infrias, . . . .
Insatt Fond till säkerhet för Götha Kanals framtida underhållande, emot 5 proc. ränta, . . ■ . . .
Innpslående Medel (ör annu icke fulländade Hamnbyggnadsarbeten vid samma Kanal, emot dito, . .
Beviljad, och afsatt Fond för Södertelje Kanals underhållande, emot dito,
. .
Dito dito för ombyggnaden af Strömsholms Kanal och Slussverk, hvartill årligen, under 15 års tid från
och med 1842, skall af Riksgälds-Kontoret utbetalas ett anslag af 50,000 R:dr; bestående
den härtill afsatta Fond utaf Bruksägares Hypotheks-Kassas 4 proc. obligationer, . . .
= 4,004,618: = 4,398,618
Baiitrfrla:
Riksgäld s-K ont orets till inlösen förfallna 5 proc. Obligationer, med derå till förfallodagarne upplupen
ränta
Dito dito, (utfärdade för Svenska medborgares ei kända fordringar hos Franska Regeringen),
Dito 4 l/a proc. Obligationer med dito
Utelöpande Kexel-Banko- Attester, (Efter förloppet af särskilt bestämd proescriptionstid, är dessa Attesters
belopp, enligt Rikets Ständers beslut, år 1841 utbelaldt till Enke- och Pupill-K assan
vid Riksgälds-Kontoret.)
,*....
Återstoden af de vid 1828—1830 års Riksdag beviljade extra Stats-anslag, (Sedan fiågan om detta anslags
användande föifallit, har dess belopp i 1841 års Hufvudbok blifvit utskrifvet.) . . .
Onttaget beiopp af sinslaget till Statsbehof vens fyllande ...
Aflemnad Fond för Hjelmare Kanals och Slussverks framtida underhållande
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummer-Lotteri-Inrättningens upplösning, till Riksgälds-Kontoret
öfvei lernnade s. k. Brudgåfva fond
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser för den inställda 1144:de dragningen vid nämnde
Lotteri-Inrättning
Renom kapital och ränte-inbetaln ngar å Städerna Malmös och Ystads kasernbyggnadslån influtna
och, för anskaffande af Stall- och Magasins-byggnader för den i Ystad förlagda Sqvadron af
Kronprinsens Husar-R.egemente, afsatta medel, (Utbetalda år 1842 för det dermed afsedda
ändamål.)
Tnnestående ränta å det af Riksgälds-Kontoret, såsom lån, begagnade belopp utaf extra Slats-anslaget vid
1828—1830 års Riksdag till Försvarsverkets iståndsättande, (Uttagen år 1841.)
Upplupen, outtagen ränta å de, år 1750, för tillskott till Trollhätte Slussverks byggnad utfärdade
Obligationer
. .
. . • .
Dito å Bruksägares Hypotheks-Kassas, till fond för Strömsholms Kanals och Slussverks ombyggnad
anvisade. Obligationer
Vederbörande redogörares fordran för bestridda expenser vid Rikets Ständers Justitie-Ombudsmans
Expedition ....
.
Dito dito vid (Tidtiingsstämplingen,' (Godtgjord under år 1841.)
= 441,256: 22. 4. — 1,571,6/7: 18. 5. =
Itaponrrad© Medell
Från Wasa Läns Ränteri, utan Reversal, insända medel, (Efter slutet af särskilt bestämd prasscriptionstid
(ör utbekommandet af dessa medel, gro de år 1841 utleranade till Enke-och Pupill
Kassan
vid Piik«galds-Kontoret.)
För alllmänna Brandför säkrings-Verkets räkning levererade medel, derå något Ränteri-qvittens icke
blifvit (öretedt, (Dito dito.)
Levererad Lösen för såld ekskog, afsatt för att, i mån af behof, användas till kostnader för Ekplante
rings-skogars
anläggning och underhållande,
Lösningssumman för 5 st., till inlösen icke företedda, Aktier i Strömsholms Gamla Äa«aJ-BoIag, jemte
tnnestående utdelning å samma Aktier,
= 184,044: 46. 3. — 180,990: 4. 5. =
Vid
18-10 års slut.
6,750
3,872 000
93,926
1,942
30,000
8,260
559
141
704
Vid
184» års slut
4,666
400,000
15,750
5,440
362
5,155
12
32
10
140 25 6
74 2 8
402 -
385I12
183,257
Tillgångar och Fordringar utöfver Skulder
33
6,750
3,696,000
93,926
1,942
30,000
570,000
3,760
559
141
1,505,050
17,364
26,002
159
5,155
13,300
183
44
180,622
367
1,118,488 2
Sta R:dr
Vid 1840 års slut. Vid 1842 års slut.
4,014,852:16. 3. 4,014,852:16. 3.
Inom linien upptagna Skulder:
Till Rikets Ständers Bank, för derstädes äf Riksgälds-Kontoret, emot
diskontvillkor af 2 proc. ränta, till 1823 års slut begagnade
förskotter. (Förd inom linien enligt Rikets Ständers beslut
vid nyssnämnde års Riksdag)
De för tillskott till Trollhätte Slussverks byggnad, år 1750, utfärdade
Obligationer eller s. k. Trollhätte Slussverks Lottsedlar,
hvarför 12 proc. årligen af Riksgälds-Kontoret erläggas,
deraf dock 3 proc, innehållas såsom bevillning. (Dessa
Obligationers kapital-belopp förd t inom linien, enligt Rikets
Ständers beslut vid 1840 och 1841 års Riksdag) .... 32,833:16. — 32,833:16. —
Det, enligt 1779 års Riksdagsbeslut, till hemgift åt dåvarande Hertigen
af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, anslagna
kapital med 5 proc. ränta. (Földt inom linien enl. dito dito) 100,000: — — 100,000: — —
Återstoden af ett, i början af 1790:talet upptaget, Lif ränte-lån, emot
8*/a proc. årligen. (Dito dito)
• 3,916: 32. — 3,916:32. —
Den af Lappmarks Ecklesiastik-Kerk, emot 5 proc. ränta, till Riks—
gälds-Kontoret öfverlemnade fond. (Dito dito) . j_. 67,184:37. 2. _ 67,184:37. 2.
S:a R;dr“ 4^218,787: 5. 5f^218,787J~5~5
Utelöpande Kreditsedlar eller så kallade Riksgälds-Sedlar, motsvarande i Bankomynt,
Dito Kopparskiljemynts-Pollelter, dito,
4,629,919 20 7 7,269,773 26
504,824
7.9,8.94
322,582
75,604
16
Gunima R:Ur |5,210,638|43| 517,667,9591431 2
Tillgångar och Fordringar.
Fastighet:
Den af Riksgälds-Kontoret nu begagnade Egendom, beräknad efter dess brandförsäkringsvärde, .
Fordring-ar för meddelade lån tinder lånare t!d eiler för vissa Iiestämda
föremal:
Län af f. d. Hingst-Premie-Kassan, emot 6 procents ränta och inteckning i Kronans Egendom
Marieberg,
Dito af f. d. Lappmarks Eclilesiastik-fonden, till Uddevalla Stads och Bäfve Landtförsamling, emot
samma ränta,
Dito till^Staden Malmö, för uppförande af Kasern- och Stallbyggnader, emot 2 proc. årlig afbetalning
å ett kapital af 21,333 R:dr 16 sk. samt 4 proc. ränta, (Riksgälds-Konlorets fordran för detta
lån är, år 1842, öfverlåten på Kongl. Krigs-Kollegium.)
Dito till Staden Ystad å ett ursprungligt belopp af 25,000 R:dr, för dito, emot enahanda kapital
afbetalning
och ränta (Dito dito)
Dito till sistnämnde Stad å dito af 20,000 R:dr, för verkställande af arbeten i dervarande hamn,
emot 2 proc. årlig kapital-afbetalning och 3 proc. ränta, (Be v i I jad t vid 1823 års Riksdag.)
Dito till Upsala Akademi å dito af 50,000 R:dr, för Bibliotbeksbyggnaden, emot dito dito, ....
Dito till Staden Jönköping å dito af 8,000 R:dr, för hamnbyggnaden derstädes, emot årlig inbetalning
af 10 proc., deraf för kapital-återstoden beräknas 5 proc. ränta,
Dito till Staden Norrköping å dito af 200,000 R:dr, för Stadens återuppbyggande efter 1822 års
eldsvada, emot dito af 6 proc, hvaraf beräknas 3 proc. ränta för återstående kapitalbeloppet,
Dito till Staden Borås å dito af 100,000 R;dr, för dito efter 1822 och 1827 års eldsvådor, emot
dito dito,
Dito till samma Stad å dito af 85,000 R:dr, för dito efter sistnämnde års eldsvåda, hvilket låns vid
slutet af år 184(4 återstående belopp, enligt Rikets sist församlade Ständers beslut, får på det
sätt liqvideras, att räntan derefter utgöres med 4 proc., samt 2 proc. å kapitalet årligen afbetala*,
Dito till Staden Wenersborg å ett ursprungligt belopp af 150,000 R:dr, för Stadens återuppbyggande
eftei- 1834 års eldsvåda, för hvilket lån den lindring i betalningsvillkoren, vid sista Riksdag,
medgats, att Stadens skuld vid 1840 års slut får godtgöras med 6 proc. årligen af den ursprungliga
iånesumman, hvarvid skall beräknas 4 proc. ränta för det oguldna beloppet, .
Dito till Staden Öregrund å dito af 5,000 R:dr, för återuppförande af Stadens år 1829 nedbrunna
allmänna byggnader; skolande detta lån, sorn är räntefritt, återbetalas med i/so;del årligen, .
Dito till Staden Wexiö, för dito efter 1838 års eldsvåda, emot inbetalning af 6 proc. årligen,
hvaraf 4 proc. ränta för det återstående låne-beloppet borde beräknas, (Räntan skulle utgå
fran den 1 Juli 1843, men kapital-afbetahiingen först från samma dag 1846) ......
Dito till Staden Söderhamn a 12,000 R.dr, fö Stadens nya reglering och dess allmänna byggnaders
uppförande efter 1835 års eldsvåda; å hvilket lånebelopp, fiån och med år 1842, årligen inbetalas
7 proc., deraf såsom ränta beräknas 4 proc. å kap tal-återstoden,
.
Dito till Stockholms Stad, för bi dande och underhållande af en Parit-Låneinrättning; börande för
detta tån, från den 1 Juni 1842, erläggas 3 proc. årlig rä lta,
Dito till Förvaltningen af Sjö-Jirendena å 120,000 R:dr, föi Fyr- och Buk-inrättningar nes förbättrande,
emot årlig inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk., hvaraf räntan g.idtgöres efter 4»f* proc.
Dito till Staden Malmö, för dervarande hamns förbättrande, emot 10 proc ärlig kapital-afbetalning,
från och med år 1843, samt 3 proc. ränta från lånets utgifomgsdag
Dito till Staden Linköping, för hamnbyggnaden derstädes, emot årlig inbetalning af 5 pioc. å det
ursprungliga kapital-beloppet, 20,000 R:dr; af hvilken inbetalning 3 proc. ränta för den
återstående låneram/nan god göres
Dito till Strandägarne omkring sjön Tåkern i Östergöthland, för sänkningen af samma sjö, emot en
ar 1847 vidtagande inbetalning af 5 proc. å den ursp ungliga Iånesumman, hvarvid 3 proc.
ränta å kapital-återstoden beiäknas,
D to till Öfverste-Löjtnauten G. A. Ennes, lör aftappning af ett vattendränkt falt å Egendomen Negelstena
i Tibble Socken af Upsala Län, emot dito dito,
Dito till Kaptenen J. A. Sundmark, för dito af Bo- och Gallerå-Sjöarne i Elfkailebv Socken af
samina Län, emot dito dito,
....
Dito till upprensning af vattendraget genom Mösa, Rnd och Hesslinge sjöar lili Ekavik, i Mälaien,
för beredande af aflopp för vattnet i Träsket Blackfjä den uti samma Län, emot d to dito,
Dito till Carlstads Stifts Domkapitel, för utvidgande uf Läroverken inom nämnde Stad, emot 3
proc. årlig kapital-afbetalning och 3 proc. ränta, sedan länet, sora utbetald s i December 1841,
under 5 år innehafts räntefritt
Dito till Carlskrona Stads Pastorat, emot 5 proc. årlig inbetalning, deraf 3 proc. skola beräknas
såsom ränta,
Dito till Kongl. St ats- Kontoret, föi inlösande af de med åtski liga Landshiifdinge-bestä Iningar
förenade ackord, emot inbetalning af 6 proc. årligen utaf de infriade ackordens belopp; af
hvilken inbetalning 4 proc. ränta för ilen ef.er b varje liqvid återstående! ånr-suiiuna beraknas,
= 855,055: 19. ö. — 1,083,582: 1. <i =
Fordringar, hårledande fras» &iä?»ders meddelade förord»
. nander» eller inträffade sfrsäiiiSa fJrliällaaden s
Hos Hjelmare-Kanal - och Slussverks-Bolag, motsvarande beloppet af den bi'dade reparationsfon
den
för nämnde Kanal och Slussverk,
„ åtskilliga Kollektörer vid f. d. Numroer-Lolteri-Inrättningen
För bestridda kostnader till utförande af målet, angående Värderingsmannen vid f. d. Ge .eral-Assi
stans-Kontoret,
afl. Juveleraren S. J. Wessbergs balans, . . .
I anledning af den, emot ställd säkerhet, beviljade förnyelsen af en förkommen Riksgälds Sedel .
= 15.584: 26. 7. — 19,899: 30. 6. =
Krrditiv-fordrissg-ar:
För lyftade, men icke ersatta medel .å Kreditivet till kostnader i följd af Chöler a-farsoten
„ det begagnade beloppet af Kredit.vet å 300,000 R:dr till Ud-Diskont -fondms föi stärkning,
emot 4 proc. ränta, dock med afdrag af de med Diskontens lånerörelse förenade omkostnader,
,, dito af det räntefria Kreditivet å 100,000 R:dr till undei lättande af Armeens Acki) ds-regl* ring
De å särskild räkning i Rikets Ständers Bank afsatta medel, till bildande af fond för det s. k. Stora
Kreditivet,
= 107,198: 25. 1. — 295*214: 25 4 =
Fordriagar lör förskottsvis ntbeialilti Anslag samt oredovisadc
©lier »ersatta Förskotter:
Förskjutna Anslag, alt ersättas af den under nästföljande år inflytande Allmänna Bevillning,.
För det under 184-1 års Statsfyllnads-sumraa inbegripna och räntan för Kongl. f. d. Kansli-Styrel
sens
Handkassa molsvarande Anslag, tdl understöd vid vetenskapliga arbetens digifvande,
Förskott till kostnader vid Charta-Sigillata-hvitstämplingen, att ersättas af Kongl. Stats-Kontoret,
Dito till s. k. Kontors-expenser
Dito tdl omkostnader vid Kortstämplxngcn
Dito vid Tidtiingsstämplingen
Dito till utgifter vid Rikets Ständers kus
. .
Dito till kostnader vid siitföjlutnu Riksdag, hvilket förskott kommer att afskrifvas såsom numera
redovisadt,
Dito till dito för nästkommande Riksdag
= 1,530,949: 5. 8. — 2,063,942: 22. 1. =
Tilis vidare förräntade Medel:
Genom uppköpta Obligationer:
Armeens Ackords-Amortei ings-fonds, emot 4 proc. ränta, R:dr 350,000: — —
Bruksägares Hypotheks-Kassas, emot dito, „ 753,777; 37. 4.
Skånska Hypotheks-Föreningens, emot 5 proc. dito,
25,000: — —
„ „ „ 4Va dito -. „ 202,000:
» >, „ „ 4 dito
350,000: — —
Genom lån, mot 5 proc. ränta och hypothek af Armeens Ackords-Amorterings-fonds och Skånska Hypotheks-Föreningens
Obligationer,
Genom ett särskildt lån till Rikets Ständers Bank, emot 4 proc. ränta,
_., _ „ = 2,874,527: 37. 4. =
M«ntefordrBn?rar ‘
HoMtasst lS©l»åläiiing(:
å Riksgälds-Kontorets räkning N:o 1 i Banken (för Kontorets egentliga Inkomster och
Utgifter)
å Dito N:o 4 (för 1840 års extra anslag till Försvarsverket), utassignerad år. 1841, ....
= 4,172,067 17. 10. — 7,269,773: 25. 8. =
Skulder utöfver Tillgångar och Fordringar
S:a K:dr
Vid 1840 åis slut. Vid 1842 års slut.
Inom linien upptagna Tillgångar: .
Rikets Ständers hus, beiäknadt efter den derför af Riksgälds-Kontoret
betalda köpesumma. (Det bokförda värdet häraf upptaget
inom linien, enl. Rikets Ständers beslut vid 1840 och
1841 års Riksdag)
33,000;  33,000:
Det oersalta förlags-kapitalet till bedrifvandet af lånerörelsen vid f. d.
General-Assistans-Kontoret. (Eördi inom linien, eni. dito
dito)
40,423:17.11. 40,423:17.11.
Det obetalda beloppet af det, vid 1828—1830 års Riksdag, beviljade
och sedermera begagnade Kreditivet till Spanmåls-und
sättningar
i missväxtår. (Dito dito)  950,000: — — 800,000:
Den lyftade andelen utaf det, vid 1834 och 1835 års Riksdag, anvisade
s. k. Mindre Kreditiv, efter afdrag af den för byggnadslånet
till Staden Wexiö använda summa. (Dito dito) . 565,000: — — 565,000: — —
Det såsom Kreditiv beviljade samt utbetalda anslaget för en Kattu
ledning
till Carlskrona. (Dito dito)  83,333: 16. — 83,333: 16. —
S:a R:dr 1,671,756: 33.11. 1,521^5(^3X11.
Innestående Behållning utaf den, genom Rikets Ständers Bank, afsalia fond å Riksgälds-Kontorels dervarande
Räkning N:o 2, för inlösen af utelöpande Riksgäldj-Sedlar och Kopparskiljemynts-Polletter
S u m m a R:dr
Vid
1840 års slut
60,000
14.000
2,000
19,200
17,950
13,600
40.000
3,200
136,866 39
78,964
Vid
års slut
60,000
14,000
2,000
84,524
150.000
4,750
100.000
24
100,000 j
90,000
11
15,000
517
66
65,201
25
19,360 —
22,636 47
1,293,192
1.951
419
50
23
45
13,200
39.000
1,600
120,576
71,872
79,822
145,541
4,250
100,000
11,640
100,000 —
110,545
50.000
19.000
31 1
28
17 3
20,000
1,433
3,50.)
4.000
8.000
12,000
151 0)
17,364
2,139
329
66
Hi
65,201 25
19,080 —
672 40
210,260
1,670,820 23 7
235,335
43
450
21 1,927
126
100
42 40
1.072 K)
19,134 351 3
1,583,782 4
362 45
457,852 2
385,133
4,269
1,680,777
37
5.93,750 —
600,000'
64,122
808,484
47
11
4,629,919 20 7 7,269,773 25 8
580,719 22
10
398,186
17
15,210,638143j 5j 7,667,959j431 2
Stochholm den 14 December 1843.
7
Bil. Lit. C. till Rikets Ständers, Ar rS/jSj församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgålds-Verket.
Sammandrag öfver de af RikegäMs Kontoret, intill den 6 September 1843, bestridda omkostnader för 1840 och 1841 års Riksdag.
För HögTofliga Ridderskapet och Adeln
8 Högvördiga Preste-Ståndet ........ .
8 Vällofliiga Borgare-Ståndet ... .... ...
8 Hedervärda Bonde-Ståndet
. . . .
8 Höglofliga Konstitutions-Utskottel .......
8 0 Stats-Utskottet.
8 8 Banko-Utskottet ..........
8 8 Beviilnings-Utskottet ........
8 8 Lag-Utskottet
8 8 Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
8 8 Expeditions-Utskottet .
8 8 Hemliga Utskottet .........
Allmänna Omkostnader .............
Då härifrån afgå influtna Pr en ume ration®-afgift er .
Summa Bko R:dr
Utgör återstoden det belopp,- som till ofvanbeiörde dag blifvit såsom Riksdagskostnader
utgifvet,. .
Representa-
tions-kostDad.
Månads-arfvo-  deD och Dag-  traktamenten.
Trycknings- och
Håftnings-kost-  nader.
Klubb-kost-
nader.
Diverse
Utgifter.
Summa.
Banko.
6,840
36,631
41
14 117
17
4
6,422
27
4
7,485
30
10
71,497
20
6
6,800
23,064
6
—
9,695
—
3,599
31
8
1,173
15
6
44,332
5
2
6,840
—
—
26,952
—
—
6.017,31
3
3 352
2,183
37
8
45,345 20
11
6,840
-—
—
41,670
20
— -
8,854
31
—
3,964
32
1,814
39
63,144
26
—
—
10,417
32
—
—
—
706
2
10
11,123
34
10
.—.—
—
—
23.639
42
8
—
—
1,135
1
.9
24,774
44
5
—
—
10,077
37
4
—
—.
354
38
7
10,432
27
11
—
—
12,843
26
8
.
—
—
—
1,182
2
—
14,025
28
8
—
—
7,764
40
—
i
—
—
335
23
9
8,100
15
9
—.
.—
14,454
21
4
—
—
664
28
10
15,119
2
2
—-—
—
—
24,971
10
8
43,268
35
9
—
818
21
8
69,058
20
1
—
—
1,066
32
—
—
—
40
42
8
1,107
26
8
—
-
—
—
—
—
—
—
9,266
12
4
9,266
12
4
27,320
-|
—
233,554121
8
8J,953
19
4
17,338
43
—
27,161
9
5
387,327145
5
—
|
—
19
15
—
—
—
19
15
27,320
—
-i
233,554
21
8i
81,934
4
4
17,338
4
al
27,161
9
5,
387,308
30
5
Stockholm den 14 December 1843.
€* Gr Stuart.
jinm. 1. Under rubriken Diverse Utgifter ära upptagna de för hvarje Riks-Stånd och Utskott särskildt belöpande kostnader för papper och öfriga skrifmaterialier, eklärering
i Ståndens och Utskottens sessions- och kansli-rum, städning och skurning m. rn.
'it. Under Allmänna Omkostnader inbegripas åter de för Riks-Ständen och Utskotten gemensamt bestridda utgifter, såsom: för lyshållning t förstugor och trappor uti
Rikets Ständers hus, för Rikssalens och Storkyrkans iordningssättande vid Riksdagens böljan och slut, tu. m.
