# ID: svediakorp-gov2109
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 111,359
# sentences: 3,175
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 287
Öfver-Kommendantens i Stockholm
underdåniga Ullåtande, i afseende på de OfverKomvtendanls-Expeditionen
och Stockholms
Garnison rörande delar af Revisionsberättelsen.
Underd ånigste Memorial.
Eders Kong). Maj:t har, i Nådig Remiss af den 23 näsllidne Fe■bruan,
i Nåder till mig öfverlemna!, transumt af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse om den år 184 r förrättade Stats-Revision, med Nådig
befallning lill mig, att deröfver skyndsammast med underdånigt
Utlåtande inkomma.
Då i nämde transumt, som innefattar de punkter af Rikets Ständers
Revisorers Berättelse, hvilka röra Öfver-Kommendanten oeh Stockholms
Garnison, ingen sådan anmärkning förekommer, uppå hvilken
någon förklaring af Herrar Revisorer är infordrad, eller af dem anses
behöflig, har jag trott mig uppfylla Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
då jag af samma transumt tagit noga kännedom och inhämtat
de deri lemnade upplysningar; och får Nåden detsamma, i underdånighet
här bifogadt, återsända. Stockholm och Öfver-KommendantsExpeditionen
den i Mars 1842.
C. F. la or i eli s,
.Ofver-Kommendant.
■C. J. Westberg.
— 288 —
Kongl Krigs-Yetenskaps-Akademiens
underdåniga Utlåtande, i anledning af Revisions»
berättelsen i drande nämde Alea demisRäkenskaper.
S tormäktig&te Aller nådi gste Konung?
Genom Nådig Remiss å barbos återgående transuml, har Eders
Kongl. Maj:t täckts infordra Krigs-Yetenskaps-Åkademiens skyndsamma
underdåniga Utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers sistlidet år
afgifna Berättelse, i hvad den rörer Krigs-Vetenskaps-Akademiens Räkenskaper
för åren 1838, och 18,39,,
Revisorerne hafva vid sistnämde års. Räkenskaper anmärkt, alt:
”till år t84o utbalanseras Sekreterarens, Öfverste-Löjtnant Byströms,
”skuld, a31 Rdt 34, sk. 6 rst., samt kontanta behållningen, 28, Rdr 4 sk.,
”■för hvilkas indrifvande några åtgärder icke synas vara vidtagna.”
Under förutsättning, att denna anmärkning, som jemväl omfattar
den kontanta behållningen å de Krigs-Vetenskaps-Akademien Nådigst
anslagna medel , var ernad att afse blott Öfverste-Löjtnant Byströms, i
densamma omförmälda, skuld, får Krigs-Vetenskaps-Akademien deröfver
i underdånighet afgifva följande Utlåtandet
I skrifvelse af den 20 November 1840, tillkännagaf Kongl. Kammar-Rätten,
att ofvannämde anmärkning blifvit af dess Revisions-Kontor
gjord vid Akademiens Räkenskaper för år 1839. Til 1 svar härå,
anförde Akademien, att som Öfverste-Löjtnant Byström afled i Oktober
månad 1839, och utredningen af hans efterlemnade bo icke vid årets
slut var fulländad, kunde icke, vid Räkenskapernas afslutande, någon
laga åtgärd till indrifvande af Akademiens i samma bo ägande fordran
vara vidtagen ; hvaremot Akademien nu till Kongl. Kammar-Rätten;
insände bestyrkt afskrift af Stockholms Rådhus-Rätts Dom uti afträdes-,
urarfva- och förmånsrätts-lvisten emellan sterbhusdelägarne efter
Öfverste-Löjtnanten, Sekreteraren i Krigs-Yetenskaps-Akademien , Riddaren
af Kongl. Svärds-Orden, Thomas Byström, å ena sidan, och hans
borgenärer, å den andra, gifven och utfärdad den 7 December 1840»
hvaraf upplystes, att Akademiens af Öfverste-Löjtnant Byström ägande:
— 289 —
fordran blifvit vederbörligen bevakad, samt förmånsrätt för densamm^
yrkad och af Rådhus-Rätten Akademien tilldömd. Med anledning
häraf, lät Kongl. Kammar-Rätten anmärkningen förfalla; och har, sedan
Rådhus-Rättens Dom vunnit laga kraft, liqvid mellan delägarne
i Öfverste-Löjtnant Byströms konkursmassa den 4 sistlidne November
blifvit uppgjord, samt Akademiens ofvannämde fordran tili fullo gäldad.
Krigs-Vetenskaps-Akademien framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Majits,
wnderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. II. KREUGER.
C. Meijer,
Stockholm den 5 Mars 1842*
Henning Hamilton.
— 590
Direktionens öfver Invalid-Inrättningen
undetd. Utlåtande , i anledning af Revisorernes
Berättelse rörande den granskade Redogörelsen
för denna Inrättning
filtormäktigste Ållernådigste Konung!
Genom Remiss den a3 sistlidne Februari, har Eders Kongl, Majst
till Direktionens öfver Invalid-Inrättningen Utlåtande öfverlemnat den
del af Rikets Ständers Revisorers Berättelse om 1841 års Stats-Revision,
som omfattar nämde Inrättning; och får Direktionen, tili åtlydnad
häraf, nu i underdånighet anföra;:
Att Rikets Ständers Revisorers anmärkning, ”att, utaf Invalidfon»
”dens medel, ett kapital af ro,000 Rdr utlånats den i September 1838,
”hvarå ränta k 5 procent skulle uti 183p års Räkenskaper redovisas,
"hvilket likväl icke skett,” ej är, efter Direktionens åsigt, öfverensstämmande
med verkliga förhållandet. Direktionen uppbar nemligen
1/2 års ränta å förberörde kapital den i Mars 1839, och ytterligare
Sfi års ränta å samma kapital den 1 September samma år, hvilka båda
ränteposter, å tillsammans 5oo Rdr Banco, äfven blifvit uti 18,3c> års
Redogörelse för Invalid-Inrättningen bland inkomsterna upptagna och ✓
redovista. Uti skuldebrefvet å ifrågavarande lånesumma, hvilket varit
öfverlemnadt till Rikets Ständers Revisorer, finnes betingadt, att ränleJiqvid
bör ske hvarje halft år, och i det då nyttjade formulär för
redovisningen fanns ej något särskilt balansconto, hvadan nästa
räntebetalning å merberörde kapital, från den j September i83p till
den 1 Mars 18.40, ej heller kunde upptagas förr, än uti 1840 års räkning,
under hvilket år den skett, så mycket mindre sorn det icke skäligen
kunde anses åligga Redogöraren att redovisa de 4 månadernas
räntemedel förr, än han uppburit dem. När Direktionens redogöielse,
från och med år 184<>, författades efter ett nytt formulär, der ett särskilt
balansconto finnes utfördt, så har räntan för de 4 sista månaderne
af delta år ock der blifvit upptagen och balanserad. Enahanda
förhållande är äfven med räntan å de den 3 December 1839 utlånta
7,780 Rdr. Efter hvad Direktionen nu i underdånighet anfört, synes
det således som vöre anmärkningen, enligt hvilken ingen redovisning
skall hafva skett för ofvanberörde 4 månaders ränte medel, genom något
missförstånd tillkommen.
Hvad derefter beträffar anmärkningen, att hvarken någon kassaräkning
eller något särskilt conto med hvarje låntagare blifvit förda,
så funnos väl ej dessa conti efter det förra, under de år, som Revisionen
omfattat, begagnade formulär för redogörelsen; men sedermera har
Eders Kongl. Maj:t behagat i Nåder anbefalla, att, från och med år
1840, redogörelsen skall författas efter ett formulär, der de ifrågaställa
särskilta räkningarne äfven äro utförda; hvadan anmärkningen numera
icke lärer kunna leda till någon påföljd.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis
iWiderdlnigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,,
M. BRAHE.
Axel Möllerhjelm,,
Stockholm den 2 Mars 1842;
Fritz Rythen.
— 292
Kongl. Förvaltningens af Sjö Ärendena
underd. Utlåtande, i anledning af Revisorernes
Berättelse rörande Förvaltningens, Flottan»
Stationers och Lotsverkets Räkenskaper.
Stormäktigste Ållernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss den 23 sistlidne Februari å härhos återgående,
af Förvaltningen af Sjö-Ärendena, den i i denna månad, emottagna
transumt af Rikets Ständers Revisorers år 1841 afgifna Berättelse om
den samma år verkställda granskning af Stats-Verkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
åren 1838 och i83g, har Eders Kongl. Majrl, i hvad nämde Berättelse
rörer dessa årens Räkenskaper för Förvaltningen af Sjö-Ärendena och
Flottans Stationer samt Lotsverket, behagat infordra Förvaltningens
underdåniga Utlåtande; och får, i anledning häraf, Förvaltningen följande
i underdånighet anföra:
Hvad först beträffar Rikets Ständers Revisorers, med anledning af
det förhållande, att Kungsholms fästningsbyggnad, ”vid 1889 års slut,
”häftade för en skuld till Flottan af 22,114 Rdr 36 sk. 3 rst., hufvud"sakligen
uppkommen för erhållna materialier och effekter från Förråden
”samt för dagsverken,” gjorda erinran, ”att dylika förskotter, då de af
”olika titlar skola ersättas, böra emellan titlarne årligen fördelas och
”icke balanseras;” så enär Förvaltningen icke kunnat utgrunda rätta meningen
och syftningen af denna erinran, är väl Förvaltningen icke eller
i tillfälle, att något egentligt svar derå meddela; men om Rikets
Ständers Revisorer tilläfventyrs velat derigenom förklara sitt ogillande
af fästningsbyggnadens berörde skulds balanserande, får Förvaltningen
i underdånighet upplysa, alt denna skuld, som leder sitt ursprung från
många års försträckningar, består i värdet af från Flottans Varf utlemnade
materialier och persedlar samt af dagsverken, hvilka ännu icke,
i anseende till bristande tillräckliga statsanslag för fästningsbyggnaden,
kunnat Flottan ersättas; hvarför de ock ovillkorligen måste i dess
Räkenskaper årligen balanseras, i öfverensstämmelse med Kongl. Brefvet
den 16 Maj 1829, enligt hvilket merberörde skuld, som vid 1827
års
293
års slut utgjorde 21,43a Rdr 27 sk. 6 rst., skulle, till detta belopp,
tills vidare i räkenskapen balanseras; och bar den del af skulden, som
öfverstiger denna summa, derefter än tillväxt och än minskats, i den
mån fästningsbyggnadens årliga anslag dertill föranledt.
Vidkommande dernäst Rikets Ständers Revisorers anmälan om de
olika sätt, hvarpå sjöaflöningen beräknats, dels under 1887 och i838
årens expeditioner till Medelhafvet med Fregatten Josefina och Korvetten
Najaden, dels under den, från och med år i838, verkställda årliga
öfnings-expedition till Medelhafvet och Vest-Indien med en Korvett,
så är frågan om rätta grunden för förstnämde aflönings evalvation
i silfver-speeie väckt uti Kammar-Rätten och beror nu på Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning; hvadan, om misstag anses hafva inträffat, rättelse
härutinnan ©tvifvelaktigt varder vidtagen samt Nådigst föreskrifven.
Beträffande åter den i befälets aflöning, under de årliga öfningsexpeditionerna
med en Korvett, skedda nedsättning, emot hvad Eders
Kongl. Majus Nådiga Sjöaflönings-reglemente af år r838 bestämmer, så
har denna nedsättning, hvilken grundar sig på Eders Kongl Maj:ts
Nådiga Bref den 4 Maj och 1 Augusti i838, blifvit i Nåder anbefalld,
för att derigenom minska expeditionernas kostnad ©eli i samma mån
öka tillgångarna på medel för exercis med Flottans bemanning, hvartill
anslaget nu är alltför knappt af Rikets Ständer anvisadt, för att
kunna anses fullt motsvara sitt vigtiga ändamål.
Slutligen och hvad rörer Rikets Ständers Revisorers yttrade åsigt,
”att, i enlighet med hvad för andra Corpser sker, äfven Kanonier”Corpsens
beklädnad, jemte dess underhållande, borde för framtiden ställas
på passevolans,” så får, i afseende härå, Förvaltningen underdånigst
anföra, att det vid denna Corps’s inrättande var ämnadt, att lill Kompani-Cheferna
öfverlemna beklädnadens och sängklädernas underhåll
på passevolans, men att desse Chefer, derom då tillsporde, förklarade
sig ej vilja derpå ingå, i anseende till de många svårigheter, som
vid denna Corps motte, genom Corpsens särskilta beskaffenhet, jemförelsevis
mot andra, hvarföre ingen annan utväg fanns för vidmakthållandet
af nämde Corps’s beklädnad och sängkläder, än att sådant på
det mest hushållsaktiga och i öfrigt mest ändamålsenliga sätt öfvertogs
af Kronan; hvilket förfarande jemväl, enligt Förvaltningens öfvertygelse,
varit, i följd af härutinnan meddelade föreskrifter, för Eders Kongl.
Majit och Kronan långt fördelaktigare, än om samma underhåll varit
38
294
stäldt på passevolans, hvarjemte erinras bör, att den vinst, KompaniCheferne,
genom öfvertagandet af en slik passevolans, naturligtvis måste
kunna påräkna, tillfallit Staten såsom besparing; och anser sig Förvaltningen
Lora, på grund häraf, i underdånighet hemställa , att Rikets
Ständers Revisorers i förevarande ämne framställda åsigt ej måtte till
någon rubbning i nuvarande förhållanden föranleda, utan underhållet
af Kanonier-Corpsens beklädnad och sängkläder, hädanefter som hittills,
få direkte för Kronans räkning besörjas.
Hvad Rikets Ständers Revisorer, till följd af granskning af Flottans
i Götheborg och Lotsverkets Räkenskaper, anfört, läcktes Eders
Kongl. Majit Nådigst finna icke kunna till något yttrande ifrån Förvaltningens
sida föranleda.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit*
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis.
Joh. Carl Widus.
Referent.
umderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. KREUGER.
C. G. Warberg.
G. E. Lundstedt.
Stockholm den 9 Mars 184a.
Fr. Hullström.
mi 291 SSii
Direktionens öfver Armeens Pensions
Kassa
u nderd. Utlåtande, angående Revisorernes
Berättelse om förvaltningen af statsanslagen
till nämde Kassa,
Stormäktigste Ållernådi0ste Konung!
Genom Nådig Remiss af den 23 sistlidne Februari, har Eders
Kongl. Majit, med infordrande af Direktionens olver Armeens PensionsKassa
underdåniga Utlåtande, öfverlemna! ett transumt af Rikets Ständers
Revisorers Berättelse om den år 1841 förrättade Stats-Revision, i
hvad densamma angår förvaltningen af statsbidragen till Armeens Pensions-Kassa,
för pensioner ingen utaf afskedade, pensionsberättigade militäre
och civile embels- och tjenstemän från Armeen, samt redogörelserna
öfver anslaget till pensionerande af militäre embets- och tjenslemäns
samt under-eflicerares med vederlikars i fattigdom efterlemnade enkor
och barn, för åren 1838 och i83cy Och får, lill åtlydnad häraf, Direktionen,
som af Rikets Ständers Revisorers Berättelse inhämtat, alt vid
granskningen icke någon anmärkning uppkommit, hvarken vid den
lemnade redovisningen för statsbidragen till Armeens Pensions-Kassa ,
eller vid redogörelserna öfver statsanslaget till militär-enkors och barns
pensionerande, härhos endast, med hänseende lill den af Revisorerne,
uti Berättelsen omförmälda, äskade fullständiga redovisning för förvaltningen
af alla de under Direktionens vård ställda medel, i underdånighet
öfverlemna och åberopa det, i fråga härom, infordrade och till
Hans Exellens Herr Justitie Siats-Ministern af Direktionen, i skr ifvelse
den g November fö »lidet år, afgifna yttrande, äfvensom Hans Exellens
Herr Justitie Stats-Ministerns skrifvelse till Direktionen af den 23 i nyssnämde
månad.
Den Nådiga Remissen återställes härjemte i underdånighet; och
Direktionen framhärdar med undersåtlig vördnad, nit och trohet,
Stoimäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
Maur. LEWENHAUPT.
;H, Kalmberg. -G. A. Östbom. F. O. Silfverstolpe.
C. G Spens. C. H. Möllersvärd. M. B. Schurer v. Waldheim.
Stockholm den 3 Mars i842.
C. Åhman, Johan O. Jonson,
— 296
!§4fl slexa 9 November.
Till Hans Exellens Herr Justitie Stats-Ministernj angående
Rikets Ständers Revisorers begäran om redovisning
för förvaltningen af de wider Direktionens
förvaltning ställda fonder :
Uti skrifvelse af den 3o sistlidne Oktober, bar t. f. Herr Justitia
Sta Is-Ministern meddelat Direktionen öfver Armeens Pensions-Kassa,
att som vid underdånig anmälan af Rikets Ständers nu sammanvarande
Her rar Revisorers, genom deras Ordförande, skriftligen gjorda begäran,
att Hans Exellens Herr Justitie Slals-Ministein mätte utverka Kongl.
Ma j:ls Nådiga befallning till Direktionen att låta Revisorerne tillställas
en fullständig redovisning för alla de under Direktionens vård ställda
medel, Kongl. Majtt beliagat i Nåder förordna, att Direktionen borde
uppgifva , i hvad mån Rikets Ständers Revisorer ägde ingå i granskning
af de ilråga varande Räkenskaperna, och i hvad mån sådan granskning
ej kunde Revisnerne medgifvas, i anseende till Armeens ägande
Tätt uti Pensions-Kassan, oberäknadt Armeens särskilta tillhörighet,
Ackords-Amorteringsfonden , för hvilken, uteslutande och enskilt tillhörig
Armeen, denna hade sina egna Revisorer; hade alltså Direktionen
att med yttrande i omförmälda hänseende inkomma.
Med anledning häraf, får Direktionen, sorn ansett en undersökning
om naturen och beskaffenheten af alla de under Direktionens våld och
förvaltning ställda fonder nödvändig, för alt finna en säker vägledning
för omdömet i de ämnen, deröfver Direktionen nu har att yttrande afgifva,
först i korthet framlägga en dylik undersökning, med hänseende
lill hvar och en af de ifrågavarande fonderna, hvilka äro:
1:0 Armeens Pensions-Kassa.
Otillräckligheten af de tillgångar, Staten kunde lemna för pensionering
af Armeen tillhörande militäre och civile embets- och tjenstemän, vid
afgång ur tjenst, till följd af ålder eller erhållna blessyrer oell ådragen
bräcklighet, framkallade vid i^56års Riksdag förslag inom Krigsbefälet, att,
medelst inrättande af en egen Pensions-Kassa och genom egna uppoffringar
dervid , komma Staten till biträde i omsorgen att med underhåll
förse Armeens militäre och civile embets- och tjenstemän efter
erhållet afsked. Förslaget antogs och bifölls af Rikets Ständer, samt
stadfäslades af Kongl. Maj:t genom Nådig Förordning och Reglemente
den ro Januari
!- 297
Vid Kassans inrättande, anstogos henne vakans- och liggelidsbesparrngarne
af lönerna vid militärstaten'; hvarjemte och sorn Armeens Pensions-Kassa
befriade Wadstena Krigsmansbus-Kassa från allt åliggande
för framtiden att pensionera Årmeens befäl, Pensions-Kassan i stället
erhöll 3/5 af Krigsmanshusels inkomster årligen. Här för utan bar blifvit
på Pensions-Kassan, från och med år 183o, öfverlåten den löneinnehållning,
sorn i vakanser efter afskedade militärpersoner, under namn af
begrafningshjelp, förut till Stats-Verket ingått.
Dessa äro de bidrag af Staten, som Pensions-Kassan åtnjutit och,
hvad särskilt beträffar 3/>:delarne af Wadstena Krigsmanshus inkomster ,
med inskränkning till de så kallade äldre inkomsterna, för närvarande
åtnjuter, men hvilka på långt när icke äro tillräckliga för ändamålet,
hvarföre hvad som utöfver samma statsbidrag varit för pensioneringen
af nöden måste fyllas genom tillskott af Armeen.
Om del icke kan bestridas, alt Slaten har förbindelse att med
lämpligt underhåll förse Armeen tillhörande embets- och tjenstemän,
då ålder eller följderna af erhållna blessyrer nödga att lemna tjenste»,
måste äfven lagas för gifvet, såsom följd af en slik förbindelse, att Statens
anslag för pensioneringen bort och böra i främsta rummet för
ändamålet användas; och då dessa anslag varit otillräckliga, ligger äfven
i sakens natur, alt något upplag af statsbidragen icke kunnat ske,
och att Årmeens Pensions-Kassas fond måste hafva tillkommit af
Armeens egna tillskott, hvarföre ock denna fond rätteligen bör anses
såsom en Armeens tillhörighet.
Statsbidragen och Armeens Pensions-Kassas egna tillgångar ingå
uti gemensam redogörelse. £n speciel granskning af redovisningen
för de förra kan således icke äga rum, utan att äfven vidröra redogörelsen
för de sednare.
Rikets Ständers Revisorers granskningsrätt bör val icke anses vidsträcktare,
än att tillse, det bidragen af Staten blifvit använda för det
ändamål, i hvilket de äro gifna, nemligen till pensionerande af öfveroch
underbefäl samt civile tjenstemän från Armeen.
För en sådan granskning har, i likhet med hvad skett till föregående
Stals-Revisioner, äfven nu blifvit till Rikets Ständers Herrar
Revisorer öfverlemnadt, för åren i838 och 183q , dels Utdrag af Armeens
Pensions-Kassas Hufvudböcker, upptagande så väl beloppen af
tatsbidragen, utom räntan å f. d. Krigsmanshus-kapitalet, enär densamma
ingår i räntan å Pensions-Kassans egna kapital, sorn ock summan
»f under året utbetalda pensioner, dels äfven exemplar af Direktionens
från trycket utgifua Pensions-kungörelser; och hvarmed allt
ådagalägges, att Statens bidrag till Pensions-Kassan på långt när icke
varit för den Pensions-Kassan åliggande pensionei ingsskyldigjiet tillräckliga.
En på sådant sätt lemnad redovisning för statsbidragen har
vid förra Stats-Revisioner befunnits tillfyllestgörande, hvilket jemväl
hort förväntas; ty om Rikets Ständer kunde äga att, i vidsträcktaste
mening taget, granska förvaltningen af Amieens Pensions-Kassa, borde
väl med denna rätt äfven anses förenad den för hvarje Stat naturliga
skyldighet, att sjelf och uteslutande pensionera sina afskedade tjenstemän,
och Armeen såmedelst alldeles befrias från att med egna dryga
uppoffringar deltaga i en sådan, Staten ensamt tillhörande, skyldighet.
2:0 Armeens Enke- och Pupill-Kassa.
Stiftad år 1817, är denna Kassa tillkommen och vidmakthållen
allenast genom Armeens egna bidrag, utan något anslag af Staten. Hans
Majit Konungen låter i Nåder till Kassan årligen aflemna 5 000 Rdr,
utgörande ränta af det till Kassan, vid dess inrättande, af Högstsalig
Hans Majit Konung Cahl XIII, Hans Majit Konungen och Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen i Nåder utlofvade gåfvokapital , 100,000 Rdr.
Omförmälda ränta utgör en särskilt anslagsfond inom Armeens Enkeoch
Pupill-Kassa, och disponeras af Hans Majit Konungen lili pensioner
för mililärpersoners enkor och barn.
Armeens Enke- och Pupill-Kassa samt Hans Majit Konungens
anslag till Kassan äro så helt och hållet af enskilt beskaffenhet, att
förvaltningen och redogörelserna för desamma icke ur någon synpunkt
lära kunna blifva föremål för Rikets Ständers Herrar Revisorers
granskning.
3:o Armeens Ackords-Amorteringsfond
Fonden,
bildad år 1833, i ändamål att inlösa och amortera alla
oflicers-ackorder inom Armeen, har tillkommit endast genom, med Armeens
eget begifvande, gjorda innehållningar å befälets löner, och är
icke i åtnjutande af något särskilt anslag utaf Staten för ackordernas
amorterande, hvilket ensamt bör åstadkommas genom den tillgång,
som dertill lemnäs af den vid oflicerslönerna fästade ackordsräntan ,
hvilken ränta till fonden jemväl skall ingå, ej mindre under den tid,
en ledig beställning kan komma att stå vakant utöfver 4 månader, än
ock för beställning som indrages. För ackordsregleiingens befrämjande,
är väl ett kreditiv af 100,000 Rdr anvisadt å Rikets Ständers RiksgäldsKontor,
å hvilket fonden äger, alt, med iakttagande dervid af bestämda
villkor och förbehåll, draga större eller mindre belopp; men hvilket
kreditiv är, till sin natur, endast eli temporärt understöd för fonden.
299 —
För de belopp, som å ifrågavarande kreditiv af fonden lyftas och
innehafvas, lemnäs fullständig redovisning årligen till Herrar Fullmäktige
i Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, hvilka utan tvifvel måste vara
de rätta redovisande till Rikets Ständer för det ifrågavarande kreditivet.
Som Armeens Ackords-Amorteringsfond icke tillgodojuter något
statsanslag och alltså uteslutande och allenast tillhörer Armeen, kan,
vid sådant förhållande, granskning af fonden icke anses tillkomma Rikets
Ständers Revisorer.
4.0 Anslaget å Riks Statens j:de Hufvudtitelj för pensioner till
enkor och barn efter militäre embets- och tjenstemän samt underofficerare
j med vederlikar.
Förvaltningen af delta stats-anslag, uppgående till 23,000 Rdr, har
varit från Kongl. Stats-Kontoret lill Direktionen öfverflyttad, från och
med år 1828, och af Direktionen utförd efter derom gällande särskilta
föreskrifter, sednast gifna i Kongl, Majus Nådiga Reglemente den si
September i833.
För anslaget, som städse hållits afskiljdt från öfriga under Direktionens
administration stående medel, ingår årlig verificerad redogörelse
till Kongl. Kammar-Rätten, för att i Öfver-Revisions-Departementet
granskas.
Slutliga granskningen af ifrågavarande anslags förvaltning tillkommer
uteslutande Rikets Ständer och deras Revisorer, hvarföre ej heller
Armeen, genom dess Fullmäktige, tagit någon befattning med reviderande
af redogörelsen eller undersökning af Direktionens förvaltning i
denna del.
Genom den till Kongl. Majtt af Direktionen under den 3o sistlidne
Augusti afgifna, infordrade underdåniga Berättelse om tillståndet och
styrelsen af här ifrågavarande statsanslag för åren i838 och i83c), och
sedan, efter skedd reqvisition, dertill hörande Bref, Direktionens Protokoll
och Registratur blifvit till Rikets Ständers Herrar Revisorer utlemnade,
samt då redogörelserna finnas att i Öfver-Revisions-Departementet
tillgå, äro Herrar Revisorer redan i tillfälle till en fullständig
granskning af omförmälda statsanslags förvaltning och redogörelserna
för detsamma.
Af det föregående torde det vara tillräckligen ådagalagdt, att, med.
undantag af redogörelsen för statsanslaget till militär-enkors och barns
pensionerande, hvilken redogörelse alltid varit af Rikets Ständers Revisorer-
granskad, de öfriga under Direktionens förvaltning ställda fonder
äro af den natur, att någon speciel granskning af dessa fonders
— 300
förvaltning och Räkenskaper icke kan Rikets Ständers Herrar Revisorer
tillhöra.
Sted för denna åsigt hämtas jemväl från i2:te punkten af Kongl.
Majits Nådiga Cirkulär den 14 Augusti innevarande år till samtlige
förvaltande Verken, hvilken punkt tydligen förutsätter, i afseende på
de Räkenskaper, sorn till Rikets Ständers Herrar Revisorers granskning
skola förekomma, en förutgången revision i Kongl. Kammar-Rätten.
Armeens Pensions-Kassas, Armeens Enke- och Pupill-Kassas samt Armeens
Ackords-Amorteringsfonds Räkenskaper deremot hvarken äro, eller
hafva någonsin varit underkastade revision i Kongl. Kammar-Rätten.
De författningar, hvilka Direktionen, i sin förvaltning af PensionsKassorna
och Ackordsfonden närmast har att ställa sig till efterrättelse,
äro; Kongl. Majrts Nådiga Reglementen för Armeens Pensions-Kassa
och för Armeens Enke- och Pupill-Kassa af den 15 Februari i84o,
samt för Armeens Ackords-Amorteringsfond af den 3 Juli samma år.
Med hänsigt till Armeens Pensions-Kassa och Ackordsfonden förekommer,
att, enligt j, 8, i4 och ig §§. af Reglementet för Pensions
Kassan
och i, 2 och 3 §§. i Reglementet för Ackordsfonden —tillämp
liga
jemväl i afseende på Armcens Enke- och Pupill-Kassa —Årmeens
Pensions-Kassa samt Armeens Ackords-Amorteringsfond stå under styrelse
af Armeen, genom Krigsbefäl eller Fullmäktige, som, under Kongl.
Maj:ts Nådiga stadfästelse, förordna om Kassans och Fondens förvaltning,
och att granskningen af Kassornas och Fondens förvaltning tillkommer
Armeen genom Krigsbefälet, Arraeens Fullmäktige eller utsedde Revisorer
från Armeen, hvilken granskning bör på vissa derför bestämds
tider försiggå.
Emot dessa bestämda föreskrifter samt hvad i öfrigt förekommit,
anser sig Direktionen icke kunna , för sin del, medgifva någon annan
granskning af Pensions-Kassorna och Ackordsfonden, än den sorn blifvit
Armeen förbehållen; och boner Direktionen sig alltså förhindrad att
till Rikets Ständers Ilerrar Revisorer kunna lemna någon redovisning
för förvaltningen af Armeens Enke- och Pupill-Kassa samt Armeens
Ackords-Amorteringsfond, eller annan redovisning för Armeens PensionsKassa,
än den till Herrar Revisorer redan öfyerlemnade, för statsanslagen
till nämde Kassa. Slockholm etc.
Ur Direktionens öfver Armeens Pensions-Kassa Registratur rätten
ligen utdraget; betygar Stockholm den 3 Mars 1842.
Ex officio,
Johan O. Jonson«
TilJ
— 301 =t
'Fall IMrefcl tonen ofver Armeens Pcnsiofi&iMassa.
I anledning al den utaf Ordföranden hos Rikets Ständers Revisorer,
Herr Presidenten och Kommendören med Stora Korset af Kongl.
Svärds-Orden, Friherre J. Cederström, gjorda anhållan om Nådig befallning
tili Direktionen, alt låta Revisorerne tillställas en fullständig redovisning
för förvaltningen af alla de under Direktionens vård ställda
medel, har Kongl. Majit, enär, enligt hvad af Direktionen blifvit upplyst,
Rikets Ständers Revisorer redan af Direktionen fått emottaga, för åren
1838 och iSäp, lika beskaffade handlingar, som till föregående StatsRevisioner
blifvit ofverlemnade, samt då Direktionen har under sin
vård flera fonder och medel, som, lill större delen, bestå af Krigsbefälets
tillskott och andra enskilta bidrag, i afseende hvarå , såsom Armeens
särskilta tillhörighet, någon granskningsrätt icke tillkomme Rikets
Ständers Revisorer, i Nåder funnit anledning icke vara för handen,
att låta Direktionen förständigas alt tillställa Revisorerne fullständig
redovisning för förvaltningen af alla under Direktionens vård ställda
medel; hvarom jag härmed, på Nådig befallning, skolat Direktionen
underrätta. Stockholm den a3 November 1841 *
C. TlirnelHadli.
Carl IVal heim.
Med originalet lika lydande, intygar
Ex officio,
Johan O, Jonson.
— 302
Kongl. Styrekens öfver Fängelser
och Arbetsinrättningar i Riket
anderd. Utlåtande, i anledning af Revisorernes
Berättelse om granskningen af Räkenskaperna
jför anslagen till Fångvården*.
Stor mäktigs te Äller nådigs te Konung!
Till full: görande af Eders Kongl. Maj:ls bilagda Nådiga Remiss å
dervid fogade utdrag af Rikets Ständers Revisorris Berättelse om den
år j $41 verkställda granskning af Stals-Verkets Räkenskaper, får Styrelsen
öfver Fängelser oell Arbetsinrättningar i Riket, i afseende å de
uti samma Berättelse gjorda framställningar, sorn ansetts böra föranleda
Styrelsens Utlåtande, sådant härmed i underdånighet afgifva..
i.'o Hvad beträffar Revisorernes yttrade önskan r att extra förplägning
af bränvin; för korrektionisler mätte upphöra, så åberopar Styrelsen
i underdånighet dess den g Mars 1840 afgifna yttrande , i anledning
af enahanda framställning af Rikets Ständers år 183;) församlade
Revisorer,.och hvaruti blifvit upplyst, alt dylik extra förplägning,
med iakttagande af all sparsamhet, endast vid vissa tillfällen,, då korreklionisterne
med svårare arbeten sysselsättas,. och särdeles under den;
kallare årstiden,, varder utdelad.
2:0 I afseende å framställningen,, att åtskilliga afgifter, såsom af
Stockholms Stads Krögare-Societet samt Vin- och Kaffeskänkar , jemte
slerbhusa fgi fter med flera, hvilka af Styrelsen uppbäras, borde till Stal s—
Kontoret ingå, och bestämda anslag deremot tili Styrelsens stat uppföras,
får Styrelsen underdånigst upplysa, att,, sedan ofvan uppräknade
afgifter, till den del de från Stockholms Stad utgå, genom Eders Kongl..
Majlis Nådiga Bref af den 27 Juli 184 ■, blifvit anslagna till den uti
Hufvudstaden stiftade Hans Kongl. Höghet Prins Carls Uppfostringsinrättning
för vanvårdade barn,, för underhåll af en särskilt afdelning
för vanartiga barn, återstå af dylika extra inkomster, till uppbörd hos
Styrelsen,, endast de ifrån de flesta Städer utom Stockholm, inflytande,.
&å kallade spinnhusafgifterna, vanligen utgörande omkring 870 Rdr B:co
303 —
årligen, och synes icke skäl vara, aU i afseende å dessa, af ålder, till
Spinnhusen anslagna inkomster göra någon förändring,.
3:o Då Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att, af de uti i83g
års Revisionsberättelse omförmälda , från föregående åren balanserade
fordringar hos enskille personer, Hol-Bälts-Rådet Tiägårdhs, KammarRätts-Rådet
Ugglas och Ka pilenen Bouanders skulder fortfarande balanserades,
bör Styrelsen underdånigst anmäla, att Karnmar-Rätts-Rådet
Ugglas skuld är vorden godtgjord; att frågan om ersättande af Kapitejien
Bonanders förskott utgjort fötemåi lör profning uti Eders Kongl.
Mairts och Rikets Kammar-Rätt, Iivarest den nyligen lärer vara afgjord;
samt att Styrelsen uppdragit åt dess Ombudsman att vidtaga de åtgärder,
som i afseende å Hof-Rätts-Rådet Trägårdhs skuld kunna blifva
,af nöden,
^:o I anledning al Revisorernes anmärkning, att vid Styrelsens
Hufvudböcker saknats register, har Styrelsens Kamrerare blifvit erinrad,
att Iiufvudböckerna hädanefter dermed forse; vidkommande åter
den uti samma punkt g jorda erinran, att uppgift saknats, huru mångå
af korrektionisterne åren 1833 och i83p varit friska, sjuka och arresterade
i cell, hvarom uppgifter förmenats böra Räkenskaperna åtfölja;
så anser Styrelsen, för dess del, dylika uppgifter icke utgöra föremål
för Räkenskaperne annorlunda, än i den mån de inverka på redovisningen
för korrektionisternes underhåll, och i afseende hvarå de äfven
varit att tillgå; varande deremot berörde uppgifter fullständigt intagna
uti de underdåniga Berättelser, som till Eders Kongl. Majit af Styrelsen
afgifvas, och af h vilka Revisorerne, jern väl i denna del, erhållit kännedom,
som utvisas deraf, att resultatet af nämde uppgifter är uti Revisionsberättelsen
om förmäld t,
5:o Beträffande Revisorernes tillstyrkanden, dels att bestämda, numererade
provianteringsstater för friska, lämpade efter mer eller mindre
svårt arbete, för sjuka och för arresterade i celler eller länshäkten
måtte varda fastställda, dels att den tabellariska redovisningen för utgångna
portioner bör främst upptaga antalet personer, friska, sjuka och
arresterade, dels ock att samtliga Korrektions-Inrättningarnes Räkenskaper
måtte efter samma formulär upprättas, får Styrelsen underdånigst
åberopa hvad Styrelsen, dels uti dess den 27 Maj 1841 afgifna Utlåtande
rörande förslag till Reglemente för Kronoarbets-Kompanier, dels uti
en, under deri ii sistlidne December, gjord underdånig framställning
om åtskilliga åtgärder, i anledning af den Styrelsen uppdragna befatta
— 304 —
liing med samtliga fångvårdsanstalterna, i fråga om bestämda spisordningar
för alla fängelser yttrat, samt i öfrigt underdånigst anföra, alt
handläggningen af frågor om räkenskapers form, jemlikt Kongl. Kungörelsen
den 10 April 1828, 7 §. 2 morn., tillhör Eders Kongl. Majlis oell
och Rikets Stats-Kontor; varande emedlertid föislag lill förmuiärer, ej
mindre för Korreklions-Inrättningarnes, än öfriga fängelsers räkenskaper
under utarbetning.
6:0 Jemte det Revisorerne anfört exempel på de betydliga skiljaktigheter,
som visa sig emellan fångars beklädnads- och underhållskostnad
på särskilta ställen, hafva Revisorerne äfven yttrat den åsigt, att
rättvisa och billighet synas fordra, att lika tjvalificersde fångar, i afseende
på kost och beklädnad, lika behandlas. Då såsom exempel framdragits
den höga kostnaden för matportionen vid Piönnier-Cot psen, hafva
Revisorerne förbisett, att vid berörde, på militärisk fot organiserad®
Arbels-Corps, skall manskapet, jemlikt Eders Kongl. Muj:ts den 26 Oktober
1826 utfärdade Kådiga Reglemente, undfå underhåll, enligt särskilt
Stat, i öfverensstämmelse med hvad som bestås gemenskapen vid.
Armeen; hvadan nämde Corps, i afseende å underhållskostnaderna, iek®
kan jemföras med de uti Kronans häkten förvarade fångar. Någon
närmare upplysning rörande nämde kostnader är Styrelsen emedlertid
icke i tillfälle alt lemna, enär Styrelsen dermed icke ägt befattning ,
hvilken varit åt Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium uppdragen.
Att portionskostnaden uti Malmö varit lägst, har ägt sin grund
deruti, att det hittills lyckats att fi underhållet derstädes på entreprenad
besörjdt, emot det i stat anvisade belopp; varande dock kontraktet
derom nu uppsagdt.
Den skiljaktighet uti fångbeklädnadens kostnad å särskilta ställen,
som af Revisorerne blifvit omförmäld, är föranledd af den olikhet,
som förefinnes emellan de för fängelse-inrättningarne gällande Stater,
och får Styrelsen för öfrigt, i anledning af den anställda jemförelse*
emellan beklädnadskostnaden å Ny Elfsborg och Gölheboig, er nia att
å förslnämde ställe förvaras fångar af mankön och å det sednare qvinnor,
hvadan någon jemförelse emellan kostnaderna å dessa ställen icke
fir lämplig. Vid Götheborgs Korrektions-Inrältning, hvarest anslaget
varit lägst, har det dessutom alltid mött största svåiighet alt kunna
åt der förvarade personal förskaffa den oumbärligaste beklädnaden ,
hvilket ock icke, utan den yttersta omsorg hos Föreståndaren och derigenom
att fångarne tillika måst begagna egna klädespersedlar, låtit
305 —
sig verkställa. Då Styrelsen är syselsatt att utarbeta och, så fort ske
kan, ämnar till Eders Kongl. Maj-ts Nådiga pröfning öfverlemna förslag
till förnyade Stater för samtliga Kor rekliojis-Iurättningarne och
Fäslningsfängelserna, blifyer emedlertid tillfälle att få förstnämde olikheter
undanröjda.
7:0 Med föranledande af hvad Revisorerne yttrat, angående arbetsinkomsten
vid de olika Korreklions-Inrättningarne , och deribland särskilt
vid den uti Malmö, får Styrelsen underdånigst upplysa, att Hufvudboken
för den å nämde ställe varande fängelsefabriken hittills endast
åtföljt Styrelsens Hufvudbok, utan att deruti intagas; men att densamma
hädanefter kominer att uti sistnämde Hufvudbok ingå.
8:0 Vidkommande Norra och Södra Korrektions-Inrättningarnes utestående
fordringar för verkställda arbeten, hafva Revisorerne framställt,
alt, då det icke vöre af bebot påkalladt alt lemna kredit på dessa arbeten
, sådant måtte i möjligaste måtto inskränkas. Då angelägenheten
fordrar att, för korrektionisternes sysselsättande, bereda tillfälle till arbeten,
har det, särdeles i början , icke kunnat undvikas att emot de
peisöner, som anlitat Iurättningarne, förfara på ungefärligen enahanda
sätt, som enskilte Fabriksidkare, hvilket, i förening dermed att arbetslöner
icke alltid kunnat inflyta i samma mån, som de, efter det arbetena
blifvit färdiga, bort uti Räkenskaperna debiteras, vållat, att fordiingar
lill betydligare belopp varit och ännu äro uti Räkenskaperna balanserade.
Emedlertid har Styrelsen vid flera tillfallen förordnat, alt, der
ej i särskilta fall annorlunda blifvit öfverenskommet eller af Styrelsen
medgifvet, verkställda arbeten icke få ifrån Iurättningarne uiietnnas
förr, än betalning derför blifvit eriagd , äfvensom Styrelsen, sednast
den 13 sistlidne November, föreskrii vit nödiga åtgärder för utredande
och indrifning af förberörde Inrättningars utestående fordringar, hvarmed
för nät varande fortgår; varande således allt hvad på Styrelsen
kan i berörde afseende ankomma redan vidtaget.
g:o Särskilt hafva Revisorerne anfört, att de gratifikationer, hvilka
till 31 sk i 1 lige tjenstemän vid Styrelsen blifvit 3iiordnade, icke bort. öka
»tgifterna å del nog hårdi anlitade anslaget till fångars vård. Dessa
gratifikationer, hvilka, till följd af Eders Kongl. Maj;ts Nådiga beslut,
blifvit utbetalda, på lika sätt, sorn tillförene årligen sedan år i83oägt
rum, lufva utgjort ersättning för de ökade göromål, som uppkommit
sedan alioningsanslagen för Styre,Isens tjenstemän först bestämdes, och
således innefattat en af behof och rättvisa påkallad förbättring uti de
-
306 —
ras lönevillkor, som på delta salt utgålt, intilldess en ny reglering af
Styrelsens aflöningsstat kunnat äga rum; hvadan de ock icke lära kunna
anses hafva tillhört annat anslag, än det, hvarå de blifvit anvisade.
För tiden, från och med sistlidet år, då ny aflöningsstat för Styrelsen
vidtagit, äro emedlertid så beskaffade gratifikationer icke vidare erforderliga.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung! '
Eders Kongl. Maj:ts
^jnderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
Clas LIVIJN.
Å. P. Sandström,
Stockholm den 9 Mars 1842.
R. Th. Cederschiöld.
Rudolf Cederschiöld.
— 307 —
Stuteri-Öfver-Styrelsens
underd. Utlåtande, i anledning af Berättelsen
om granskningen af Stuteriernas Räkenskaper.
Stormäktigste Ållernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss den 10 näsllidne Februari, har Eders Kongl.
Maj:t täckts infordra Stuteri-Öfver-Styrelsens underdåniga förklaring
i anledning af de anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer väckt vid
granskning af Stuteri-Öfver-Styrelsens äfvensom Strömsholms samt Ottenby
Stuteriers Räkenskaper för åren r8iS och i83c).
Stuteri-Öfver-Styrelsens för Stats-Revisionen afgifna Berättelse har
befunnits icke tillräckligt upplysande, såsom endast upptagande inkomster
och utgifter, men icke några uppgifter öfver Stuteriernas ställning
och den verkan dessa haft på hästalvelns förbättring i landet.
Då alla dessa förhållanden om förmälas uti den underdåniga Berättelse,
hvarmed Stuteri-Öfver-Styrelsen, för hvarje t il länd a 1 upe t år,
lill Eders Kongl. Maj:t inkommer, och hvilken Berättelse jemväl, till
dess hufvudsakligaste innehåll , genom Stats-Tidningen allmänheten
meddelas, har Stuteri-Öfver-Styrelsen, förvissad att Rikets Ständers
Revisorer äga tillgång till dessa , uti Civil-Departementet af Eders
Kongl. Maj:ts Kansli förvarade, handlingar, icke ansett nödigt att särskilta
exemplar deraf för nu ifrågavarande ändamål låta utskrifva.
Den Stat för Stuteri-Öfver-Styrelsen, som af Rikets Ständers Revisorer
äskas, finnes ej. I och för min befallning med denna styrelse
, åtnjuter jag hvarken lön eller arfvode, och det arfvode, som af
Sekretereren uppbäres, grundar sig på Eders Kongl. Maj;;ls Nådiga Btef
den 21 September i833
Den vid Strömsholms Stuf eris redogörelse anmärkta utgift för beklädnadspersedlar
åt stallbetjeningen har skett lill följd af StuteriÖfver-Styrelsens
order, ehuru Redogöraren försummat att densamma
bilägga.
1 anledning af de anmärkningar, som förekommit emot Ottenby
Stuteris Räkenskaper, får Stuteri-Öfver-Styrelsen slutligen i underdånighet
anföra::
— 308 —
I :o E' ligt 18 § af Eders Kongl. Mnj:(s, under den 18 Maj \få-j,
utfärdade Instruktion för Bokhållaren vid Stuteriet, äger lian att beräkn
> sig lill godo skjuts och traktamente, då afståndet till det ställe,
dit Iian hl ifver beordrad, är längre än 2 mil från Stuteriet. Häraf
sjins loija, att då Inrättningens öfriga betjening i tjensteäfenden bortsände-,
, resan jemväl för dessa bör bekostas, då afståndet är så betydligt,
att. Stuteriets hästar icke böra dertill anlitas. Hemmanet Risinge
är beläget tre mil från Ottenby; hvarförutan vid nu ifrågavarande fall
förekommer, alt förrättningarne varat flera dagar, samt alt Kungsgårdens
ombud ofta måst qvardröja öfver natten och, emedan han ej
kunnat bo på stället, varit nödsakad att bekosta sig härbärge,
2:0 Räkningen öfver en resa till Kalmar , ”för att inlemna handlingar
till Landshöfdinge-Embetet i ett mål, angående hemmanet Presttorp”,
har icke blifvit fullständigt rubricerad, utan var hufvudsakliga
ändamålet med resan, som verkställdes af Stuteriets Skrifvare , att få
en större sedel vexlad, hvilket olla icke kan ske på närmare ställe, än
Kalmar. Då bud sällan afsändus lill denna stad, belägen 6 mil från
Ottenby, förekommer i ö frig I mycket alt der uträtta under de få resor
dit, hvilka i Räkenskaperna upptagas. I anseende lill den mängd vigtiga
verifikationer, som åtfölja Räkenskaperna, anses nödvändigt, att
Bokhållaren sjelf öfverbör dessa handlingar till Kalmar, hvarest han
är närvarande hos Bokbindaren, för att tillse att de blifva i behörig
ordning häftade, samt qvafdröjer till dess de äro färdiga att åter
hemföras.
3:o Vid bestämmandet af betjeningens vid Ottenby löneförmåner ,
beiäknades ved*anslaget för hvardera af dem till 4 famnar, således
icke högre, än som för ett ta 1 fl ig t hushåll i allmänhet erfordras. Sedermera
har Stuteriets Chef, omtänkt att i möjligaste måtto skona
Kungsgårdens skog, hvilken, i en ort sådan som Öland, är af högt
värde, begärt och erhållit Stuteri-Öfver-Styrelsens samtycke, att , efter
3 Rdr 16 sk. Banco per famn, få lösa den ved, som betjeningen kunde
lyckas bespara. Först efter denna åtgärd , hvarigenom större omtanke
väcktes, uppkom en sådan besparing lör några af dem , derigenom att
tvenne smärre hushåll bolt tillsammans, eller alt de ogifta icke haft
eget hushåll. Att, vid sådant förhållande, minska vedanslaget för kommande
år vore icke billigare, än alt fråntaga hvar och en annan tjensteman
en del af hans lön, så snart det upplyses, att densamma icke helt
och håliet åtgått för hans uppehälle,
4:o
~ 309 —
4:o I anseende till Ottenby Kungsgårds afskiljda läge och vidsträckta
ängsmarker, hade dess fordna Förvaltare icke ansett möjligt att verkställa
höskörden på annat sätt, än genom afslående från en del deraf
åt allmogen, sorn förrättade denna bärgning. Samma metod fortsattes
äfven de lörsta åren, hvarunder Kungsgården af Stuteri-Öfver-Styrelsen
disponerades, men aå , i mån af Stuteriets tillväxt, behofvet af foder
ökades, blef man betänkt på medel att undvika dessa betungande uppoffringar.
Första försöket att anskaffa tillräckligt antal legda arbetare,
för att dermed verkställa inbärgningen, gjordes år 1839, oc^ ^ar » ^
det slog lyckligt ut, sedermera fortsatts. Endast en lägenhet, hvarå,
emedan den är sko^beväxt, gräset torkar långsamt samt bärgningen
följaktligen är besvärlig och kostsam, måste ännu afbärgas för lott;
likväl har afgiften derför blifvit nedsatt från hälften af afkastningen
till tredjedelen.
Hvad ändteligen beträffar antalet af de dagsverken, som för jordbruket
m. m. åtgår, så skulle en framställning om behofvet deraf blifva
af allt. för stor vidlyftighet. Stuteri-Öfver-Styrelsen tror sig derföre
endast böra i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
dervid, alt den af Kommitterade uppgjorda och af Eders
Kongl. Maj:t Nådigst fastställda plan för Kungsgårdens skötsel följes;
att möjligaste hushållning är afsedd uti denna plan; och att, om misshushållning
med dagsverken skulle ägt rum, sådant ofelbart redan skulle
hafva medfört de betänkligaste följder för Kungsgårdens ekonomiska
ställning.
De Nådiga Remisshandlingarne återfölja.
Stuteri-Öfver-Styrelsen framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad,
trohet och nit,
S t or m äk t igs te A11 e r n å d i gs t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste och underdånigste
tjenare och undersåte,
Cr. A. HJERTA.
Stockholm den 10 Mars 1842.
J. A. Lundström,
40
— 310
Kommitteens för Salpeter-ärendena
underd. Utlåtande, i anledning af Revisorernes
Berättelse rörande Salpeterfondens förvaltning.
Stormäktigste AHernådi gste Konung!
Genom remiss af bifogade transumt ur Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers afgifna underdåniga Berättelse, i hvad den rörer
Salpeter fondens förvaltning under åren 1838 och i83p har Eders
Kongl. Maj:t täckts infordra Kommitteens för Salpeter-ärendena underdåniga
Ullålande deiöfvei; till följd hvaraf Kommitteen nu får anföra
följande, efter ordningen af Revisorernes framställning:
§ I.
Häröfver lärer något yttrande af Kommilteen icke erfordras.
§ a.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 6 Oktober nästlidet
år, är Carl Gustafs Stads Gevärs-faktoris skuld till Salpeterfonden
uti i?4o års, till Eders Kongl. Mij:ls och Rikets Kammar-Rätt
afgifna, Hulvudbok öfver denna Fond afskrifven.
§ 3.
Legan för begagnandet af Fonden tillhöriga salpetersjudningspannor
i Kronobergs och Christianstads Län betalas dels med penningar,
dels med salpeter, och utgjordes, utom kontant år i838 Rdr io: — —
samma år i Christianstads Län med 7 LU. 10 U. 7 lod,
och i Kronobergs Län ,, . .22. — p. — 2. —
samt år i83pi Christianstads Län „ 1. — 6.— 4- —
och i Kronobergs Län „ . . .11. —
—
eller tillsammans nied 42 LÄ 7 U. 1 lod,
som, å 5 Rdr per LU, gör . . . . . „ ju: 36 (
och således för begge åren en sammanräknad summa af hdr 221: 36, 4*
Sedan salpeterproduklionen i dessa begge Län de sednare åren
mycket nedgått, och fördenskull en del af pannorna ej begagnats,
— 311 —
torde dessa, helst de deribland mindre aanvändbarä befitliga, kunna
försäljas; men öfriga i vissa Län varande inventariepersedlar af våganstalter
m. m., som för salpeter-uppbördens emottagande och proberande
äro oumbärliga, böra, efter Kommitteens underdåniga tanke, bibehållas.
§ *• ’
Till indrifvande af här ifrågavarande Salpeterfondens fordringar
för upphandlade och Länen tillsända sjudningspannor, hafva af Romni
kleen , tid efter annan, vidtagna åtgärder medfört följande resultat,
nemligen: alt för Skaraborgs Län resterande 66 Rdr 6 sk. 9 rst,, som
imiestålt hos aflidne Kronofogden Wetterstrand och i lians gäldbundna
bo ej kunnat för bristande tillgång uttagas, uti iQ4l års Hufvudbok
komma att afskrifvas, och att för Wermlands Län , på grund af
inkomna upplysningar, det ersättning ej vore att förvänta, år i84o afskrifvits
* 18 Rdr 28 sk. 10 rst., samt af återstoden, 1 56 Rdr 4* sk. 10
rst., genom Eders Kongl. Muj:ts Befallningshafvande detta år blifvit inbetalda
35 Rdr 29 sk. 8 rsU, beroende det öfriga på indrifning; hvaremot
å Kommitteens åtskilliga gånger och sednast i skrifvelse af den i3
si st 1 i d ne December hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Westmanlands Län gjorda påminnelser om infordrande af 83 Rdr 1 2 sk.
5 rst., oguldne af Lands-Sekreleraren, Lagmannen Almgrens sterbhusdelägare,
hittills något svar icke följt.
§ 5.
Körande de i denna § omnämda proprie balanser, upplyses i
underdånighet:
aj att Tollinska balansen år 1840 blifvit minskad till 49 Rdr 3
sk. 11 rst.;
b) att aflidne Kronofogden Dahms balans, lill hvars betalning, enligt
Eders Kongl. Maj:Is Befallningshafvaudes i Gottlands Län skrifvelse
af den i3 näsllidne Januari, tillgångar helt och hållet saknas, kommer
att i 18 ji års Hufvudbok afskrifvas;
c) att förre Kronofogden Rosengrens ene Löftesman,Öfverste-Löjtnanten
Tornerhjelm , som blifvit ålagd betala ifrågavarande ^5o Rdr, har till
Landshöfdingen Virgin försålt all sin lösegendom; men att, sedan Karnmar-Advokat-Fiskals-Embetet
emot Virgin, i anledning häraf, väckt talan,
Eders Kongl. Maj:Is Befallningshafvande i Christianstads Län, genom
Utslag af den 3o sistlidne Oktober, förklarat, att nämde lösegendom
skall användas till balansens godtgörande, hvilket Utslag likväl,
— 312 _
enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes skrifvelse af den j
nästlidne December, då ännu icke hade vunnit laga kraft;
dj att Kihlströmska balansen, 600 Rdr, är redan år 1840 lill afskrifning
befordrad;
e) att Kronofogden Rabes balans, 5 Rdr 3a sk. 6 rst,, qvarstår ännu,
och beror det på Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätts
pröfning, i hvad ordning befintliga tillgångar få användas;
f) att Kronofogden Långströms balans, 10 Rdr 1 sk. g rst., torde
'vid 1841 års bokslut komma lill afskrifning, emedan ali tillgång till
summans gäldande hos sterbhuset skall saknas.
Kommitteen framhärdar med undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
snderdånigste, tropligtigsle
tjenare och undersåter,
M. ROSENBLAD.
P. Westerstrand,,
D, Krutmejer.
Stockholm den 2 Mars 1842*
— 313 —
Kongl. Kammar-Rättens
underd. Utlåtande, i anledning af Revisorrrnesanmärkningar
vid Länens Särskilta Ut giftsräkningar»
S
t o r m ii k t i g s t e Aller 11 ådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:!, genom Remiss af den 2 sistlidne Mars,
behagat anbefalla Dess och Rikets Kammar-Rätt alt afgifva underdånigt
Utlåtande, rörande åtskilliga utaf Rikets Ständers Revisorer, uti
deras om den år 18/|r förrättade Stats-Revision affemnade Berättelse, vid
Länens Särskilta Utgiftsräkningar för åren 1833 och i83c) anmärkta
omständigheter; så har Kammar-Rätten, som, i afseende å de till ÖfverKevisions-Deparlementet
ingående Räkenskaper, icke äger annan befattning,
än att pröfva de anmärkningar, som vid dessa Räkenskapers granskning
kunna varda framställda, ansett sig, så vidt frågan angår anledningen
dertill, att hvad af Rikets Ständers Revisorer blifvit erinradt,
vid berörde granskning lemnats oanmärkt, böra i ämnet infordra yttranden,
så väl af den tjensteman, hvilken granskningen verkställt, som
af vederbörande Revisions-Kommissarie. Yid berörde förhållande och
då dertill kommer, att en af de omständigheter, hvilka af Rikets Ständers
Revisorer omformälas, utgjort föremål för Revisions-Konforets anmärkning,
i anledning af i&4° års Räkenskapers granskning, och hvilken
anmärkning, sorn för närvarande är på förklaring beroende, skall
af Kammar-Rätten afdömmas, finner Kammar-Rätten sig endast böra
berörde yttranden härhos i underdånighet öfverlemna.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar Kammar-Rätten,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
nnderdånigste, tropligtig.1;te
tjenare och undersåter,
Aug. von HARTMANSDORFF.
And. Lewin. A. P. Sandström. Math. Rosén.
O. A. Tauvon. C. E. Ålander.
I. Brander.
Stockholm den 4 April 1842;
C, J. Fahnehjelm.
— 314 —
Kommissariens i Öfver-Revisions Departementets
Provins - Råkens kaps - Kontor
Yttrande.
Od ni j u k t M e ra o r i a I.
Under den g dennes, har Provins-Räkenskaps-Konloret blifvit
förelagdt, alt med skyndsamt Utlåtande till Kongl. Kmmar-Rätten inkomma
öfver Nådiga Remissen, i anledning af BeräLtelsen om sednast
förrättade Slats-Revision, och får, till åtlydnad häraf, jag i ödmjukhet
bifoga infordrad förklaring af Herr Revisoren Ortman , som granskat
i838 och 1839 årens Extra Uigiftsräkningar, och, för egen del, i ödmjukhet
anföra, att jag vid i:sta och 2:dra punkterna icke har något
alt tillägga livad Revisor Ollman i ämnet andragit, och all jag, sedan
de i 3:dje punkten ifrågasatta posterna i flera års Ränleriräkningar influtit
såsom anticipationer eller förskolter, för min del, icke kan finna,
att Konungens Befallningshafvande, efter det behöriga för eski iller
blifvit meddelade huru desse anticipationer borde liqvideras, något kan
hafva felat, då, i öfverensstämmelse dermed, föreskiift blifvit lemnad
om medlens foimella afförande, så mycket mindre som några skäl,
hvarföre medlen än vidare skulle föras under balanstitel, af Rikets
Ständers Herrar Revisorer, uti den underdåniga Berättelsen, icke blifvit
uppgifna.
Fyra Bilagor åtfölja Herr Revisor Ortmans förklaring. Stockholm
af Provins-Räkenskaps-Kontorel den 18 Mars 1842.
•J Alm.
Revisor A. Ortmans Förklaring.
Ödmjukaste Memorial.
Under vördsammaste åtlydnad af Kongl. Kammar-Rättens remiss
till svaromåls afgifvande å närlagde transumt af Rikets Sländers Herrar
Revisoiers anmärkningar vid Länens Särskilta Uigiftsräkningar, får
Kontoret äran anföra följande:
1:0 Det åberopade Kongl. Brefvet omnämner ingen viss persons rätt
till pioyisionens åtnjutande; men Kongl. Majit har till alla delar Nå
-
digst bifallit det Betänkande, som varit anledning till bemälte Kongl.
Bref, och af detta högst vidlyftiga Betänkande utredes, att Lands-Kontoren
verkligen ansågos böra bekomma if2 procent såsom närlagde anteckning
utur de i Kongl. Kammar-Kollegii Aktuarie-Kontor förvarade
handlingar bestyrka, och med kännedom hvarom Re visionen icke ansåg
sig böra anmärka den afförda procenten.
2:0 Af de Förordningar, som haft till föremål att bestämma inkomster
och utgifter af Landtulls-Accismedlen har Revisionen ej funnit
något stöd för anmärknings utfärdande, derutinnan Hospitalet kunnat
bestridas rättigheten till erhållna 8 Rdr 16 sk., hvilken summa
också lärer böra anses såsom ersättning för afstådda, från fordna tider
ålnjutna, vida större inkomster. Dock bar, vid granskningen af 184»
års Särskilta Räkning för Södermanlands Län, anmärkning utfärdats i
berörde hänseende, med utsträckt åtalan om återbäring af hvad som
Under de sednaste 10 åren blifvit utbetaldt.
3:o De här förekommande summorna äro skuldbelopp, som ,bort
vederbörande ersättas. Någon räkning eller qvitto finnes visserligen
icke bilagd anordningen, och några sådana handlingar äro, efter Revisionens
erfarenhets-rön, icke eller att anse såsom verifikationer, enär
Revisionen i sådant hänseende endast har att tillse, huruvida Konungens
Befallningshafvande, på sätt finnes föreskrifvet, uppgjort kostnadsförslag
för byggnadernas verkställande, och alt samma förslag blifvit af Kongl.
Kammar-Kollegium pröfvadt och godkändt. Närlagde Utdrag besanna
denna sednare omständighet. Stockholm och Provins-Räkenskaps-Kontoret
den 17 Mars 1842-
A. Ortman.
Anteckningar i enlighet med Äldre Kongl. Bref, etc., sorn Jörvaras
hos Aktuarien i Kongl. Kammar-Kollegium.
Fol. (i i 1745 års Kongl. Brefband.
FRIEDRICH med Guds Nåde, etc.
Wår ynnest etc. Wi håfve låtit Oss föredragas Edert gemensamma
underdåniga Belänkande af den 4 sist!. Dec., anglie de i Båtsmansrotarne
och indelningen tillåtna vakanser under fredstid, samt om uppbörden
och redogörandet för de deraf inflytande medel, hvilka numera
kumma att lemnäs under Eder, Wårt Stals-Kontors, disposition, så väl
— 316 —
sorn ock räkenskapernas reviderande oell bokslutet deröfver m. m.
Och som Wi beraälte Edert Belänkande lill alla delar i Nåder bi Falle ;
så fåle Wi, i anledning deraf, Wära Nådiga ordres till vederbörande
Landshofdingar, så väl som elc. Stockhol® etc. den a i Januarii i y^5.
A nd v a Delen.
Till Kongl. M a j : t.
10.de
Kollegierna, med Stals-Iiont., uti forberörde deras underd. Betänkande
af den i2tte sist). Novem bris, ang:de För; ådskassemedlen vid LandtMilicen,
i underd. dertill styrk t, att Häradsfogdarne måtte i Nåder bestås
En procent för sådan uppbörd; så lycka Koll. och Stats-Kont. ,
att Häradsfogdarne samt Kompaniskrifvarne äfvenledes för denna uppbörd
kan i Nåder beviljas i procent — — —
/2:te sidan. — —• — Angående Räkningarnes reviderande och
desammas hänförande till bokslut genom Lands-Kont.; ty bålla Kollegium
och Stats-Kontoret före, att dem kunde tilläggas en half procent
lör så stor summa, sorn uti Landl-Ränteriet af besparings- eller båtsmansförråds
kasse-medlen årligen veikligen influtit.
Afskrift.
Litt. A.
Till Elfsborgs Läns Ränteri.
Sedan Kongl. Kammar-Kollegium, uti skrifvelse af den 22 Mars
delta år, förordnat, att kostnaderna för reparationer å Kronans hus och
byggnader i landsorten borde uti Extra Utgiftsräkningen i vanlig ordning
redovisas; så bar Konungens Befallningshafvande återreqvirerat
till Kongl. Kammar-Kollegium, den 25 Febr. i835 och den i3 Februari
detta år, insända handlingar öfver anliciperade dylika medel för
föregående åren, på det sådan redovisning skulle kunna lill vägabringas.
Och äro dessa handlingar, hvilka härhos bifogas, från Kongl. Kollegium
nu ankomna i Bref den 26 sistlidne Oktober.
Såsom
— 317 —
Såsom en följd häraf, afföres uti Särskilta Utgifts-räkningen, under
titel: Kostnader för Kronans hus och byggnader i landsorten:
Enligt Reqvisitionsförslaget d. 25 Febr. 1835, samt 8 Februari detta år,
å i838 års anslag, återstoden, . . . 4?8 Rdr 2 sk. 4 rst.
Wenersborg å Lands-Kontoret den 11 November 1837.
P. Sandelhjelm.
F. Ii. Gasslander.
Afskrift
Till Elfsborgs Läns Ränteri.
Af det, enligt skrifvelsen den 11 November 183^ , till afförande
å 1838 års anslag för Kronans byggnader och reparationer i landsorten,
bestämda belopp, 478 Adr 2 sk. 4 rst. Banco, kommer, sedan Kongl.
Ma i: t, under den 21 sisth September, i Nåder bestånd, huru en del
utgifter, hvilka i General-Sammandraget för samma år icke funnos
upptagna, skola ersättas, afföringar att ske i följande ordning:
å i83S års anslag, enligt General-Sammandraget, . 25g: 47- 8.
å 183g
11
nedan u
ppräknade poster:
l834
Okt. 24.
Appelberg . .
12: 4 0.
25.
Lindahl . .
1: — —
29.
Rafstedt . . ,
, 29: i3. 4.
Nov. 3.
Kjellberg, rest,
5: — •—
i835
Juli 13.
Hjellström . .
3: 16. —
i836
Aug. 5.
Gauffin . .
22: 10. —
Okt. i3.
Lito , . . *
5o: 24. —
Nov. 22.
Sjöström . :
9: i5. 4.
Lindström ’ .
— 16 —
Dec. 3.
Gauffin . . .
5o: 24. —
;-Statens 2:dra H
ufvudtitels anslag
till skrif-
ch expenser m. m„ följande anordningar:
i836
Febr. den
5. Svan . .
4:
Mars den
21. Nordström .
8:36. —
Juli den
16. Dito .
21: — —
184; 14. 8.
33: 36.
Tillsammans 478: 2. 4*
Börande, i öfverensstämmelse härmed, Räkenskaperna omslutas.
Wenersborg å Lands-Kontoret den 3 November i838.
P. Sandelhjelm.
F. H. Gasslander,
41
— 318 —
Afskrift.
Till Elfsborgs Läns Ränteri.
På grund af Kongl. Kammar-Kollegii Bref den r Augusti detta år,
skola nedan uppräknade anticipationer allöras i Särskilta Utgifts-räkningen,
å anslaget till reparationer af Kronans hus och byggnader i
landsorterna för nästkommande år, nemi.
i838 Nov. a. Glasmästaren Dafgård 2: 32. —
9. Vaktmästaren Dahlberg . ... . i3:
i Dec. 12. Vaktmästaren Gauffin 23: 2/f*
med afdrag af å detta års anslag, enligt order den
19 sistl. April, an vista ......... 5: —
—  18: 24. —
Tillsammans 34: 8. —
“Wenersborg å Lands-Kontoret den 3 September r83g.
X*. Sandelhjelm.
F„ H. Gasslander.
319 —
Direktionens öfver Teknologiska
Institutet underd. Utlåtande , i anledning
af Revisionsberättelsen rörande nämde Instiituts
Räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majlis, uti Remiss den
no sistlidne Februari, Direktionen öfver Teknologiska Institutet meddelade
Nådiga befallning ”att med förklaring, i anledning af hvad Rikets
Ständers Revisorer, enligt närlagdt transumt, anmärkt vid Teknologiska
Institutets Räkenskaper, till Kong!- Majit i underdånighet inkomma
så tidigt, att samma förklaring, efter föregången underdånig
^anmälan inför Kongl. Majit, kan inom den i 7 §. 3 morn. af Instruktionen
för Rikets Ständers Revisorer bestämda termin, till Full”mäktige
i Riksgälds-Kontoret öfverlemnas,” får Direktionen inför Eders
Kongl. Majit i underdånighet anföra följande.
Direktionen , sorn instämmer i den af Rikets Ständers Revisorer
yttrade hushållsprincip, att större besparing kan vinnas, om de materialier,
som erfordras till daglig förbrukning, icke upphandlas för
hvarje särskilt fall, och genom anmälan hos Eders Kongl. Majit om
nödvändigheten af en utvidgad lokal, vid hvilken behöfliga förvaringsrum
för materialier kunde afses, sökt bereda möjligheten af dess framtida
tillämpning, hvarvid likväl derjemte torde erfordras tillsättande
af en särskilt tjensteman , för att under sin vård emottaga de i större
partier uppköpta materialierna, efter behof utlemna dem , och för desamma
redovisa, anser likväl att för närvarande, då både lokal oell
Materialförvaltare saknas, någon väsendtlig förändring i det anmärkta
förhållandet icke kan äga rum. Institutets hus lernnar endast ett högst
otillräckligt utrymme för samlingar, verkstäder och lärosalar., hvilka
föremål, till följd af Institutets syftemål, i främsta rummet måste afses.
Hvad åter angår den nödiga uppsigten öfver och vården af sådana
uppköpta materialier, så torde böra tagas i betraktande, att Institutet
blott äger en enda Räkenskapsförare, med aflöning af 300 Riksdaler,
och att alla de öfrige tjenstemännens befattningar afse meddelande
— 320 —
undervisning åt eleverne samt sådan verksamhet, hvarigenom så val
deras egen insigt och färdighet inom teknologiens område kan utvidgas,
som denna vetenskaps framsteg må befordras. Biand Institutets
nu varande tjenstemän skulle således ingen skäligen kunna användas
till Materialförvaltare; och att uppköpa större partier af materialier,
äfven för ett lindrigare pris, utan nödig kontroll öfver deras användande,
har erfarenheten visat icke alltid medföra besparing, utan tvertom
merendels förlust.
Deremot vinnes, genom de nu brukliga uppköpen i mindre qvantiteter,
den fördelen, att man kan lättare se hvartill materialierna blifvit
använda; och Institutets vecko-räkenskaper äro äfven ) denna afsigt
så inrättade, att, under titlarne'. Inventarier, Instrumenter och Redskap,
upptages allt hvad som bör inventeras; hvarjemte särskilta räkningar
och arbetslistor utvisa, huru många dagsverken på hvarje vid Institutet
tiilverkadt instrument, redskap eller inventariepersedel blifvit använda,
och hvilka materialier, som dertill åtgått. Genom dessa kontroller,
anser Direktionen olägenheterna af de nu brukliga, smärre uppköpen
fullt uppvägas.
De remitterade handlingarne återlemnas i underdånighet; och
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigsté
tjenare och undersåter,
C. D. Skogman. A. P. v. Sydow.
G. M. Schvarts
Gustaf Silfverstolpe,
Tekn. Institutets t. f. Sekreterare.
— 321 —
Direktionens öfver Chalmerska
Slöjdskolan underd. Utlåtande, i anledning
af Revisorernes Berättelse om granskningen
af Skolans Räkenskaper.
Underdånigste Memorial.
Uti Nådig skrifvelse af den io innevarande månad, har Eders
Kongl. Maj:t täckts anbefalla Direktionen öfver Chalmerska Slöjdskolan,
att med förklaring, i anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer anmärkt
vid Slöjdskolans Räkenskaper, till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
inkomma så tidigt, att samma förklaring, efter föregången
underdånig anmälan inför Eders Kongl. Maj:t , kan inom den i 7 § 3
mom. af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer bestämda termin,
till Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret öfverlemnas.
Till underdånig åtlydnad af denna befallning och med afseende
på de emot räkenskapssältet förekomna anmärkningar: att några verifikationer
ej bifogats för donationsmedlen från Frimurare- Barnhuset
och för de inkomster, som genom uthyrda lägenheter til/flutit, samt att
derjemte saknas anteckning inom linien om Inrättningen tillhörande
fastigheters varde} får Direktionen underdånigst förklara: att, då Chalmerska
Donationsfonden med sina räntor, af hvilka sednare Skolan årligen
erhåller de till löner för Lärare utgående 3,000 Riksdaler Banco,
enligt testators, framlidne Herr Kansli-Rådet och Kommendören
Chalmers föreskrift, befinnes under vård och förvaltning af FrimurareSamhällets
Barnhus-Direktion, med hvilken förvaltning Direktionen öfver
Chalmerska Slöjdskolan således icke har någon befattning och fastigheten,
med dess tillhörigheter, under samma förhållanden, af förstnämde Direktion
blifvit Skolan till begagnande öfverlemnad utan uppgifvet värde,
samt följaktligen både den Slöjdskolan sålunda tillflytande kontanta
årsinkomst och fastigheten äro att anse som enskilt egendom, för
hvilken Chalmerska Slöjdskolans Direktion äger att redovisa inför Frimurare-Samhället;
och då Rikets Ständers Herrar Revisorer, efter Direktionens
tanke, tillkommer endast rättigheten att granska räkenskapen
öfver statsanslaget och de villkor, under hvilka detta anslag beviljats,
utan anmärkning blifvit uppfyllda; så finnér sig Direktionen, på
nu i underdånighet anförda skäl, vara hindrad att meddela de ifrågaställda
verifikationerna. Götheborg den 22 Februari 1842.
På Direktionens vägnar,
Cr. £ (I e 11 Ii J © 1 m*
Carl Palmstedt.
— 322 —
Riks-Marskalk-Embetets
underd. Utlåtande , i anledning af Revisionsberättelsen
rörande Kongl. Slottens Räkenskaper.
Underdånigt Utlåtande.
Uti Nådig Remiss af den 22 December sistlidet år, som den o i
denna månad till Riks-Marskalks-Embetet ankommit, har Eders Kongl.
Maj:t behagat infordra Riks-Marskalks-Embetets underdåniga Utlåtande,
i anledning af Remissen följa k tiga , härhos i underdånighet återgående,
transumter af Berättelsen om sednast förrättade Stats-Revision; och får,
tili följd deraf, Riks-Marskalks-Embetet underdånigst anföra följande:
Hvad först beträffar anmärkningen vid Räkenskapen öfver Kongl.
Slottets 1 Stockholm byggnadsmedel för år i83p, att nemligen Sekreteraren
vid Ståthållare-Embetet, som blifvit utnämd den 27 Maj samina
år, uppburit arfvode från årets bör jan, och Räkenskapsloi aren, hvilken,
genom Nådigt Bref den 22 Maj meranämde år , erhållit förhöjdt
arfvode, uppburit förhöjningen äfvenledes för hela året, utan att Eders
Kongl. Maj:t, uti åberopade Nådiga Bref, derom skulle hafva lemnat
föreskrift; så har Eders Kongl. Majit, på sätt Eders Kongl. Majrts Nådiga
Bref till Riks-Marskalks-Embetet af den 22 Maj i83p innehåller,
behagat i Nåder bestämma en summa af 3oo Rdr Banco , för år räknadt,
att från början af samma år utaf slotlsbyggnadsmedlen utgå, såsom
arfvode till den person , som Sekreteraretjensten vid SlåthållareEmbetet
å Stockholms Slott under tiden förrättat, samt den 27 i
nämde månad till Sekreterare vid Ståthållare-Embetet utnämnt och förordnat
Kammarjunkare!! C. L. von Mentzer, med åtnjutande af det för
denna befattning, enligt Eders Kongl. Majtts högslberörde Nådiga beslut
af den 22 Maj, beviljade årliga arfvode; äfvensom Eders Kongl.
Majtt, uti Nådigt Bref sistnämde dag, gifvit Riks-Marskalks-Embetet
tillkänna, att, sedan Riks-Marskalks-Embetet hos Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet hemställt och tillstyrkt, att Fältkamreraren Humble må
personelt, så länge han fortfar med uppgörande af Räkenskaperna för
Kongl. Slottet härstädes, tillgodonjuta en årlig tillökning af 5o Rdr B:eo
uti det honom för samma befattning bestådda arfvode, samt att berörde
tillökning måtte få af de till Slottets underhåll anslagna medel
— 323
utgå oell uppföras i Stalsförslaget för Stockholms Slott för då innevarande
och kommande år, Eders Kongl. Maj:t i Nåder godtfunnic att
till Riks-Marskalks-Embetets sålunda gjorda underdåniga hemställan lemna
bifall; hvadan något vidare utlåtande rörande den i ofvanberörde
hänseende uti Revisionsberättelsen framkastade uppgift icke torde erfordras.
Vidkommande derefter hvad som i Revisionsberättelsen finnesanfördt,
angående Haga och Ulriksdahls Slott, så synes uppgiften om beloppet
af de medel, hvilka af anslaget för Ulriksdahl blifvit till anslaget
för Haga öfverflyttade, endast innefatta en upplysning ur Räkenskaperna,
och kan således icke påkalla något yttrande; och i afseende
på anmärkningen, att reparationer ej blifvit upplåtna åt den minstbjudande,
har Ståthållare-Embetet upplyst, att anbud å verkställigheteu
af sådana reparationer, sorn varit af någon betydenhet, genom allmänna
tidningarna infordrats, hvilket jemväl inhämtas af de Räkenskaper,
hvarvid berörde anmärkning ägt rum, enär deruti just finnas
upptagna kostnader för införande i tidningarne af annonser om reparations-arbetens
verkställande. Stockholm den i5 Februari i84a.
M. BRAHE,
Wilh. von Schoultz.
324
Kongl. Witterhets-, Historieoch
Antlqvitets-Akademiens
underd. Utlåtande, i anledning af Revisorernes
Berättelse rörande bemälte sikademis
tillgångar.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Enligt Nådig befallning, får Eders Kongl, Majlts Witterhets-, Historie-
och Antiqvitets-Akademi afgifva underdånigt Utlåtande i anledning
af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, i deras afgifna
Berättelse, framställt och föreslagit, angående behofvet af förökadt anslag
till inlösande af de jordfynd, som Eders Kongl. Maj:t och Kronan
hembjudas, på det Akademien icke må blifva nödsakad, såsom i
sednare åren, i brist af medel, ofta varit händelsen, dels att afstyrka
inlösen af en del hembjudna artiklar, som kunnat vara för de Kongl.
Samlingarne af värde, dels att af dem taga blott en mindre del, t. ex.
af mynten endast de exemplar, som för Kongl. Kabinettet varit behöfliga;
hvaraf den mindre gynnsamma följd uppstår, att hembjudarne,
som icke på en hand erhålla sin betalning , afskräckas från framtida
anmälan, äfvensom att alla de för Kongl. Majit och Kronan icke inköpta
mynt och antiqviteter , med hvilka enskilt aatiqvarisk handel i
[Riket icke idkas, blifva uppköpte af Guldsmeder och andra Handtverkare
tili nedsmältning eller förstörelse; förmenande Revisorerne, att om
tillräckligare medel, utöfver de af Rikets sednast församlade Ständer
årligen på stat uppförda 1,00© Rdr Banco, till en början beviljades,
med berättigande för Akademien, att af sedermera inlösta mynt och
antiqvariska pjeser få, under behöriga kontroller, försälja allt hvad för
Kongl. Samlingarne finnes öfverflödigt, till det förhöjda pris, som erfarenheten
redan, genom några af Akademien vidtagna dylika transaktioner,
visat kunna påräknas, en så betydlig fond lätteligen skall bildas,
att alla statsanslag för ändamålet blefvo öfverflödiga och de öfverskotter
af antiqviteter, som nu förskingras eller nedsmältas, stadnade i
andra samlingars gömmo.
Riktig
-
— 325 —
Riktigheten af hvad Rikets Ständers Revisorer sålunda fiamställt,
i afseende på olågenheterna af ett hittills saknadt anslag till inlösen
af jordfynd, och de skadliga följderna deraf, erkännes af Akademien så
mj'cket hellre, som Akademien, uti sin den i/f Maj 183p lill Eders
Kongl. Maj:t ingifna underdåniga framställning om behofvet af förökade
statsanslag, bland andra skäl, åberopat äfven de af Revisorerne nu
anförda. Sedan erfarenheten visat, att, efter utfärdandet af Eders
Kongl Maj:ts Nådiga Förordning af den 17 April i8?.8 om forntida
minnesmärkens fredande och bevarande, antalet och värdetaf årligen hembjudna
jordfynd, uppgått till mångfaldigt högre belopp, än under något
förutgående år, och Akademien, af sina enskilta, för andra ändamål
bestämda medel, för att icke allt för ofta besvära Eders Kongl. Majit
med begäran cm anslag af extra utgiflsmedlen, uppoffrat för Akademien
högst betydliga summor på förökandet af Statens Samlingar; ansåg
Akademien sig böra i underdånighet anmäla behofvet af ett särskilt
statsanslag för detta ändamål, hvarvid Akademien, efter beräkning
af de summor, som från i833 års början blifvit till Snmlingarnes förökande
använda, underdånigst tillstyrkte ett årligt anslag af 1000 Rdr
Blco, hvilket ock af Rikets Ständer vid sista Riksdag blifvit beviljad
(-. Akademien yttrade, vid samma tillfälle, sin förmodan, att, äfven
med tillgång till denna summa, lion skall nödgas, såsom förut ofta skett,
tillbakavisa mycket, sorn för Samlingarne och vetenskapen kunde vara
af vigt att behålla; men Akademien vågade ej föreslå ett högre belopp,
emedan lion hade många andra behof, som borde fyllas, och derjemte
befarade, att ett begärdt högre anslag skulle mött afslag hos Rikets
Ständer. Akademien hyste ock den förmodan, att, i händelse de sökta
anslagen beviljades, och en ny lämpligare lokal kunde erhållas till Samlingarnes
ordentliga uppställande och offentliga förevisande, dessa skulle
väcka ett så allmänt intresse, alt, vid en följande Riksdag, sådana anslag
skulle af Rikets Ständer beviljas, hvarigenom de Svenska historiska,
antiqvariska och numismatiska Samlingarne skulle komma att täfla med
de yppersta i främmande länder, der dylika inrättningar, sedan lång tid
tillbaka, ägt mångdubbelt större medel att disponera. Det har för
Akademien varit synnerligen tillfredsställande, att finna denna förmodan
besannad, långt förr än hon kunnat vänta, då Rikets Ständers, efterj
det ii}ra statsanslagets beviljande, först sammanträdande Revisorer
redan behjertat behofvet af förökade penningetillgångar; och Akademien
slyrkes derigenom i sin förhoppning, alt den välvilja, hvarmed denna
nationalangelägenhet af de sednast församlade Rikets Ständer blifvit
42
— 326 —
omfattad, skall, på grund af Revisorernes nu gjorda framställning, ej
blott fortfara, utan äfven bereda nya utvägar att hastigare uppnå det,
icke blott för Akademien, utan säkerligen för hvarje vän af Fosterlandets
ära och historiska minnen, efterlängtade målet, att erhålla ett värdigt
National-Museum.
Den af Rikets Ständers Revisorer anvisade utvägen, att, genom förytlrande
af Kongl. Samlingens dupletter af antiqviteter och mynt, bereda
nya tillgångar för Samlingarnes ökande, har redan vid några tillfällen
blifvit med fördel begagnad, sedan Eders Kongl. Majit, genom
INådig skrifvelse af den 8 Oktober i83i, medgifvit Akademien rättighet,
att, efter noggrann pröfning af hvad i vetenskapligt afseende finnes
mest förmånligt, afyttra eller utbyta Myntkabinettets öfverflödiga dupletter,
med förelagd skyldighet alt årligen inkomma med underdånig
anmälan om hvad i berörde afseende blifvit af Akademien vidgjordt;
hvarförutan Akademien af ålder haft rättighet alt, till förmån för Samlingarne,
nedsmälta sådana mynt och fornsaker, hvilka, till följd af
nötning eller andra orsaker, befinnas odugliga alt lör de Kongl. Samlingarne
användas eller till främmande föryttras.
Erfarenheten har visat, att dupletterna förmånligast användas till
utbyten. Denna utväg till Myntkabinettets kompletlerande.är så mycket
mera behöflig, som de mynt, särdeles utländska, hvilka i Svenska jorden
anträlFas, med få och obetydliga undantag, tillhöra {Jtde, ioide,
lille och 12lte seklerna; hvaremot våra jordfynd högst sällan erbjuda
tillfälle att fylla Myntkabinettets många och stora luckor för de föregående
och efterföljande seklerna. Kontant försäljning har deremot
visat sig mindre lönande, ehuru visserligen ett eller annat kunnat afyttras
till betydligt högre pris än metall värdet; men för större partiers
försäljning har man ännu icke funnit utväg, och prisen måste, i sådant
fall, betydligt nedsättas, om det skall lyckas alt finna köpare. Hvad
som, genom en sådan kontant försäljning, skulle kunna inflyta, har
Akademien trott sig icke höra betrakta annorlunda , än som en osäker
tillgång, hvilken, i den mån den skulle kunna beredas, borde an vändas
lill betäckande af bristen i det årligen af Rikets Ständer, till Samlingarnes
ökande, beviljade anslag, hvars otillräcklighet visat sig redan under
det sist förflutna året, då för nämde ändamål blifvit använd en
summa af 1,382 Rdr 7 sk. g rst. Banco.
Akademien anser otänkbart, att dessa kontanta försäljningar, äfven
med förutsättning af några års förökadt anslag till ett fullständigare
— 327 —
inlösande af under tiden förekommande jordfynd, skulle kunna bereda
en så betydlig fond, att, på sätt Revisorerne förmenat, alla statsanslag
för ifrågavarande ändamål skulle blifva öfveiflödiga, helst Samlingarne,
i den mån de blifva vetenskapligt ordnade och vinna större uppmärksamhet,
äfven loide kräfva betydligare tillgångar, för att kunna hålla
jemna steg med likartade stiftelser i andra länder. Under sådana förhållanden,
skulle dessutom försäljningen blifva långt mindre fördelaktig,
emedan det ständiga behofvet af kontanta medel till nya fynds inlösande
ofta skulle nödga till försäljning , utan att Akademien skulle
kunna afvakta och begagna endast de mest förmånliga tillfällen. Genom,
en dylik anordning, skulle dessutom Akademiens tvenne tjenstemän
nödgas hufvudsakligen använda sin tid och omtanke på handelsspekulationer,
hvarigenom ingen eller obetydlig tid skulle återstå , för
de rika materialiernas vetenskapliga undersökning och Samlingarnes behöriga
ordnande. För att kunna bilda ett Museum, som uppfyller vetenskapens
anspråk och bereder Fäderneslandet heder, anser Akademien
således oundgängligen nödvändigt, att ett årligt och tillräckligt statsanslag
alltid finnes alt tillgå för inlösen af de jordfynd, som inom
landet anträffas, och att de dupletter, som härigenom uppkomma , må
antingen genom utbyte eller, när fördelaktigt tillfälle erbjudes, genom
kontant försäljning, kunna användas till anskaffande från utländska Samlingar
och Mynthandlare, eller på auktioner, af sådana fornsaker och
mynt, hvilka icke uti vår jord anträffas, men likväl äro oundgängliga
till kompletterande af våra Samlingar och till förklarande af de föremål
från forntiden, hvilka hos oss förekomma.
Det remitterade utdraget af Rikets Ständers Revisorers Berättelse
varder härjemte underdånigst återstäld.t; och Wiltcihets-, Historieoch
Antiqvilets-Akademien framhärdar med djupaste vördnad , trohet
och nit,
Stormäktigste Allernådigsle Konung!
Eders Kongl. M a j: t s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
M. ROSENBLAD.
Stockholm den i Mars i342-
Bror Em. Hildebrand.
— - 328 —
Direktionens vid Kongl. HofKapellet
oell SSpektaklerna
underd. Utlåtande, i anledning af Revisorernas
Berättelse om gianskningeu af
Kongh Theaterns Piäkenskapev.
Stormak tigs te Ål ler nådigs te Konon g!
Till fullgörande af Eders Kongl. Majlis, tinder den 22 näsllidne
December, Direktionen vid Dess Hof-Kapell och Spektakler meddella
Kådiga- befallning, får Direktionen, med återställande af närlagda transuint
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse em den år iSzft förrättade
Sta ts-Revision, härmedelst afgifva underdånigt Utlåtande, i anledning af
samma Berättelse, så vidt den rörer Kongl. Theaterns, af bemälte Revisorer
granskade. Räkenskaper för de aine spelåren , *838—iRdgssamt
*83c>— 184».
Revisorerne hafva först anmärkt; ”att, ehuru Kongl. Reglementet
”den 5 Oktober i83p stadgar, det Inventarium öfver samtliga Kongl.
”Theatern tillhöriga persedlar och effekter hör vara upprältadt, finnes
”likväl endast Räkenskap å behållningarna i materialförrådet, samt af
rjved, ljus och viner.” Till bemötande af denna anmärkning, har Direktionen
skolat underdånigst upplysa, att det af Revisorerne åberopade
Theater-Reglementet, i *2 § 2 mern., väl innehåller, att fullständiga
Inventarier öfver Kongl. Theaterns kostymer, attributer och in venta
rie persed hr skola af Magasins-Kontrollören upprättas, samt att, [följd
häraf, dylika Inventarier vid Kongl.Theatern finnas och derstädes alltid
varit förda; men att deremot ofvannämde 12 samt den ont
Kongl. Theaterns Räkenskap äfvenledes handlande 2 § 3 mom. i i83<|
års Reglemente , lika litet som de motsvarande stadgaudena i förut
gällande Reglementen, föranleda till skyldighet för Theaterns Styrelse
att, till formlig granskningsåtgärd, tillhandahålla någon särskilt och såsom
Årsräkenskap uppställd redovisning för Kongl. Theaterns kostymer,
attributer och inventariepersedlarj att en dylik Årsräkenskap, i ariseentill
arbetets omfång och vidlyftighet, persedlarnes beskaffenhet och de
dagligen dermed förefallande ändringar och omvexlingar, ej skulle kunna
åstadkommas, åtminstone icke utan en vid magasinerna anställd
mångdubblad tjenstemannapersonal , hvars aflöning Kongl. Theaterns
tillgångar icke medgifva; att emedlertid de genom Reglementet anbefallda,
fortlöpande Inventarieböckeina, upprättade och förda af en härför
antagen och ansvarig tjensteman , eller Magasins-Kontrollören, är©
tillfyllestgörande, såsom innefattande all erforderlig säkerhet och nödig
kontroll öfver persedlarnes befintlighet och användande för afsedda
ändamål; att uti dessa Inventarieböcker , och under speciel tillsyn af
Direktören för Ekonomiska förvaltningen, all tillkomst af persedlar, under
den eller de pjeser, hvartill de höra, noga antecknas, dels på grund
af upphandlingsräkningar, hvilka, utan att vara försedda med intyg
om en dylik annotation, ej liqvideras, dels med ledning af de års-redogörelsen
öfver kostymerings-reqvisita bilagde afföringsorder; äfvensom
alt på enahanda sätt förfares, då ändring eller omföring af persedlar
från en till annan pjes verkställes; samt att den afgång, som äger
rum å persedlar, hvilka äro förs] i Ina eller anses kunna begagnas till
lagningar och förändringar af ännu användbara persedlar, utrönes och
bestämmes vid särskilta inventeringar; hvarefter och sedan instrumenten
öfver dessa, under noggrann kontroll handhafda, förrättningar undergått
granskning af Direktionen, nödiga föreskrifter meddelas om de
forslitna eller endast till lagningar och förändringar användbara persedlarnes
afföriug i Inventarieböckerna.
Vidare hafva Revisorerne erinrat och såsom mindre lämpligt ansett,
att, utaf Theaterns medel, årligen utbetaldes ett arfvode af 33 Rdr
16 sk. Banco till Kammar-Rättens Revisionsbetjening, för granskningen
af Theaterns Räkenskaper,
Efter hvad Direktionen inhämtat, har föregående Theater-Styrelse,
som, för omkring 20 år sedan, utverkade Kongl. Maj:ls Nådiga be fa Ilning
till Kammar-Rätten om granskning derstädes af Theaterns Räkenskaper,
funnit delta särskilta arbete, nedlagdt å en Räkenskap, som
egentligen icke tillhörde Stats-Verket , böra vedergällas med det nu
anmärkta arfvodet, hvilket, af sådan anledning, sedermera och allt hittills
årligen utgått till den bland Kammar-Rättens Revisionsbeljening,
som ifrågavarande granskning ombesörjt. Då nu emedlertid Rikets
Ständers Revisorer gjort denna åtgärd till föremål för anmärkning emot
Theaterförvaltningen, samt Direktionen, särdeles efter förlusten af de
Theatern förut bestådda statsanslag, gerna begagnar hvarje tillfälle alt
bereda minskning i Theaterns utgifter, är Direktionen betänkt alt förenärnde
arfvode för den kommande liden indraga.
- 330 -
Slutligen hafva Revisorerne anmärkt, att någon af Direktionen till
Kongl. Maj:t afgifvcn underdånig Berättelse, angående Thealerns tillstånd
och förvaltning, icke blifvit Revisorerne meddelad.
Enligt Kongl. Maj:ts, den 6 September i83{. och den 5 Oktober
i83g, för Kongl. Theatern utfärdade Nådiga Reglementen, har Direktionen,
under den i5 Juli 1839 och den 3o Juli 1840, till Kongl.
Maj:t afgifvit underdåniga Berättelser om Kongl. Theaterns arbeten,
inkomster och utgifter, samt om Theaterns tillstånd i öfrigt för de arne
spelåren, i838—183<9 samt 1889—1840; men någon särskilt Berättelse,
tili grund för Rikets Ständers Revisorers granskningsåtgärd, har icke varit
af Kongl. Maj:t i Nåder anbefalld, och således ei kunnat eller bort af
Theater-Styrelsen afgifvas. Så vidt för Direktionen kändt är, har ej
heller någonsin tillförne någon granskning genom Rikets Ständers Revisorer
ägt rum af Theaterns Räkenskaper, troligen af den orsak, alt
Kongl. Theatern åtnjutit, såsom kontant understöd af Stats-Verket, endast
den jemförelsevis ringa årliga summan af 4,5oo Rdr Banco, då
Theaterns inkomster af Kongl. Maj:t och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
egna medel samt af representationerna uppgått till omkring
170,000 Rdr Banco årligen; varande numera, och i följd af Rikets
Ständers vid 1840 och i8{i årens Riksdag fattade beslut, äfvenledes
förberörde statsanslag , 4>5oo Rdr, jemte de för Theaterns behof förut
anvisade 200 famnar ved in natura, från och med sistnämde år, indraget.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste A11 e r 11 å cl i g s t e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
uoderiiAiiigste ecb tropligtig»,ts
tjenare och undersåter,
A. Backma*. S. G. Schyberg.
Slockholm den 21 Februari 1842.
(J. E. IEählberg.
Kong!. ^erafimer-Ordéns-Giilets
underd. Ullåtande, i anledning afRev.sorernes
liera t tel se rörande gran-k »ingen af 1838
och 1839 årens Hospitals-llukenskciper.
Stormäktigste Ållernådsgste Konnng!
Till ållydnad af Eders Kongl. Majrts, uti Remiss, meddella Nådiga
befallning till Dess Serafirner-Oidens-Gille, att i underdånighet afgifva
Utlåtande, i anledning af hvad Rikets Ständers år 1841 iörsamlade
Revisorer, jemlikt bilagdt transumt af deras öfver den förrättade StatsRevisionen
afgifna Berättelse, anfört och framställt, angående HospitalsRäkenskaperna,
får Serafimer-Ordens-Gillet i underdånighet anföra, att
då Revisorernes anmärkningar äro hämtade från särskilta Hospitalers
Räkenskaper, hvilka väl undergå granskning hos Serafimer-Ordens-Gillet,
men icke föranleda till annan åtgärd af detta Embetsverk, än pröfning
af de anmärkningar, som dervid kunna göras af Revisorn, hvilken
åligge.r deras speciella granskning, samt att låta sammanfatta dessa
Hospitalsräkningar, jemte Serafimer-Ordens-Gillets Kassaräkning, uti en
Hufvudbok, hvilken derefter aflemnas till Eders Kongl. Majrts och Rikets
Kammar-Rätt, der dessa Räkenskaper undergå ytterligare granskning,
har Serafimer-Ordens Gillet infordrat dess Revisors utlåtande
öfver hvad Rikets Ständers Revisorer vid Hospitals-Räkenskaperna erinrat
, och får samma utlåtande, hvilket lärer anses nöjaktigt upplysa
de omständigheter, som fästat Revisorernes uppmärksamhet, härmedelst
i underdånighet öfverlemna ; hvarvid Serafimer-Ordens-Gillet, i afseende
på Revisorernes erinran, att, för Hospitalernas räkning, upphandling
stundom sker under hand, men att sådant, så vidt persedlaines antal
och beskaffenhet det medgifva , helst bör verkställas genom anställande
af eatreprenad-aukticn, hvarmedelst bättre priser kunna erhållas,
trott sig, för egen del, endast böra i underdånighet tillägga, det sådant
anskaffningssätt af Serafimer-Ordens-Gillet i allmänhet iakttages, och att
undantag derifiån göres blott vid de tillfällen, då anskaffningen antingen
är af så ringa betydenhet, eller beskaffenheten af det erforderliga
sådan, att upphandlingen ej lämpligen katr genom auktion veikställas,
eller ock persedlarne kunna förfärdigas af hospitalshjonen, hvarigenom
— 332
ej allenast anskaffningskostnaden förminskas, utan äfven hospilalshjonea
erhålla en äfven för dem nyttig sysselsättning.
Den Nådiga Remissen återställes härjemte, och Serafimer-OrdensGillet
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl Maj:ts
anderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
M.ROSENBBLAD. J. BE LA GARDIE. C. DE GEER;
M. BRAHE. JOH. LAGERBJELKE.
Stockholm den 5 Mars i842*
C. M. Hindbeck.
Rtn
— 333 —
Hevi sorn a vid Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet
afg foa Förklaring olver Revisorernes anmärkningar
vid Hospitals-Räkenftkaperna.
Till Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet.
1 anledning af Rikets Höglofl. Ständers Revisorers Berättelse ora
den år 18.$i förrättade granskning af i83S och i83q årens Hospitals'Räkenskaper,
lår Kongl. Ordens-Gillets Revision deröfver, punktvis, ödmjukast
afgifva följande Förklaring:
n:o (Under granskningen af 183.9 års Wadstena Hospitals Räkning,
ilann val Revisionen, alt lösen blilvit utbetald för Konungens fiefaJl.
ningsliafvandes ii /Östergöthlands Län gifna Utslag om Hospitalets skyldighet
att .utgöra vissa afgifter till Stadens kassa, hvarföre, bland öfri:ga
anmärkningar, äfven nämde Utslag, såsom icke Räkenskapen bilagdt,
infordrades; men då Hospitalet i den väckta frågan ansågs, genom det
samma, böra för de af ”inrättningen i sednare tider förvärfvade gårdar
'”och tomter, för hvilka någon förändring, i afseende på allmänna utskyld
er till Staden och dess särskilta behof, icke kunde uppkomma
”derigenom , att äganderätten deraf rru mera ifrån -enskifte personer
”öfvergått till Hospitalet,” erlägga de påförda utskylderna; förmodade
Revisionen, att Lands-Kaosli-Kxpedition, derifrån Utslaget blifvit utfärdade
icke -saknat lagligt skäl till den fordrade lösen, hvarå qvitterad
räkning under den uppgifna verifikationen, pag. 1117, finnes bilagd.
2:0 Hvad de i Götheborgs Hospitals Räkenskaper, såsom utestående
vid uppbördsårets slut, balanserade poster beträffar, så äro sådana årligen
af‘Direktionens Sekreterare, ex oflicio, till deras riktighet bestyrkta,
och utvisar dessutom den räkenskapen åtföljande balansförklaring,
att åtgärder för deras indrifvande blifvit vidtagna. Det ifrågasatta
restantie-beloppet af hemmanet Mollsjönäs, ej allenast för år i.'835, utan
äfven för åren .i83S och 183y, med sammanräknade 2=0 Rdr 18 sk.,
äfvensom af hemmanet Mohult, för åren 1,837 och 183p, med 31 Rdr
5 sk. 4 rst., har, under påföljande eller uppbördsåret 1840, ti 11 Hospitalskassan
influtit, och äro öfriga restmedel af Hospitalets lägenheter
uti Elfsborgs iLän, under samma lid, från tillsammans 487 Rör 2$ sk.
5 rst. förminskade till 246 Rdr 18 sk. 10 rst. Att ,i836 års arrende
för en ängs-teg i Lexby, utgörande 22 Rdr ännu balanseras, skall, efter
hvad räkenskapen tillika upplyser, ”bero på utredning i f. d. Kronofogden
Öhboms massa,” såsom orden lyda.
De uti Wadstena Hospitals Räkning balanserade 206 Rdr 24 sk. 9
jTSt. härleda sig från bristande arrende af en lägenhet, Fattigängen
— 334 —
kallad, och utgjorde från början 36o Rdr; men sedan Konungens Befallningshafvande,
uppå Sysslomannens ansökning om sistnämde belopps
utbekommande, genom Utslag den i i Augusti 1834» detsamma fastställt,
befanns, enligt Magistratens derå tecknade bevis, vid utmätningens
verkställande bos förre Arrendatorn, nu mera aflidne Handlanden
Edström, tillgång för endast 153 Rdr 23 sk. 3 rst., som äro
redovisade uti 1835 års Hospitalsräkning, der handlingarne äfven finnas
bilagda, hvarefter återstoden, eller ofvanberörde, ifrågasatta 206
Rdr 24 sk. 9 rst., balanserats; och utvisar derjemte i838 års Hospitalsredogörelse,
att för nämde, af Sysslomannen bevakade återstod i Edströms
konkurs Hospitalet, genom Wadstena Rådhus-Rätts Dom den i j
September i838, som räkenskapen åtföljt, icke åtnjutit någon förmånsrätt,
hvarföre beloppet blifvit tills vidare balanseradt.
3:o Af den anledning Rikets Ständers Revisorer sjelfve anfört, eller
ätt persedlarnes antal icke fordrat någon upphandling genom entreprenad-auktion,
hafva vid de uppgifna mindre Hospitalen i Wisby och
Hernösand sådana uppköp skett, vid det förra, enligt den åberopade
räkningen af den i3 December 1889, bland annat af 12 st. skjortor och
i8 st. lintyg, å 2 Rdr 12 sk. stycket; men då samma räkning befanns
vara af Herr Landshöfdingen , i egenskap af Hospitalets Föreståndare,
anordnad till godtgörande af Hospitaismedlen och prisen derigenom
godkända, ägde Revisionen icke lagligt skäl att dem bestrida, och enär
vid det sednare, eller Hernösands Hospital, skoarbete blifvit lemnadt
för tillsammans 25 Rdr 32 sk. Btco, enligt L. Stenmarks afgifna räkning,
deri prisen variera från 2 Rdr 32 sk. och 2 Rdr paret, samt
för halfsulning med kläckning äfven 32 sk., utom det uppgifna högre
priset, samt utbetalningen fanns vara qvitterad och således bestyrkt, lärer
något yrkande om återbetalning af en redan af Sysslomannen på stället
godkänd och liqviderad räkning ej kunnat äga rum, på grund af hvad
Länets Markegångstaxa för året bestämmer för Båtsmännens beklädnad,
äfven om Revisionen funnit prisen nog höga , samt annat ändamål i
sådana fall icke vinnas, än hvad Revisionen sökt ernå, genom att fästa
Sysslomannens uppmärksamhet på dylika omständigheter.
Revisionen anser sig derjemte böra ödmjukast anmäla, att, genom
förut utfärdade, dels genast medgifna, dels ock af Kongl. Ordens-Gillet
fastställda anmärkningar vid de nu af Rikets Ständers Revisorer
granskade, 2.‘ne årens Hospitalsräkenskaper, tillsammans 489 Rdr 32 sk.
13:co redan kommit Allmänna Hospilalsfonden tillgodo. Stockholm den
4 Mars 1842.
P. U. Schale n.
— 335
Direktionens öfver Kongl.
Serafimer-Ordens-Lasarettet
undcrd. Utlåtande, i anledning af Revisorernes
Berättelse angående nämde Lasarett*
Stormäktigste Aller nåd! gste Konung?
Eders Kongl. Maj:t har, genom Nådig Remiss den 12 nästlidne
Februari, anbefallt Eders Kongl. Maj:ts Serafimer-Ordens-Lasaretts
Direktion att afgifva underdånigt Utlåtande, i anledning af hvad Rikets
Ständers år 1S4 * församlade Revisorer, jemlikt transumt af deras
öfver den förrättade Stats-Revisionen afgifna Berättelse, i afseende å
Serafimer-Ordens-Lasarettet, anfört och framställt; och hvaraf inhämtas:
att Revisorerne , med bifogande af utdrag utaf Lasaretts-Direktionens
Räkenskaper för åren iS38 och i83p, samt anmälan om de för Lasaretts-Inrättningen
gällande Nådiga Stater, om det, svar, Eders Kongl.
Maj:t i Nåder behagat låta meddela Revisorerne , i anledning af deras
underdåniga begäran att, för tilltänkt inventering, få tillgång till Lasarettskassans
säkerhetshandlingar, och derom att, vid besök å SerafimerLasarettet,
Revisorerne funnit allt i utmärkt god ordning, i öfrigt dels
tillkännagifva sig hafva fästat uppmärksamhet dervid, att Lasarettets
Uppbördsman, utom särskilt sekreterarearfvode och ersättning för skrifmaterialier,
affart i Räkenskaperna, såsom uppbördsprovision, 3 procent
af alla Lasarettet tillflutna inkomster; hvilket aflöningssätt Revisorerne
funnit olämpligt och ledande till en , i jemförelse med hvad dylika
tjenstemän i åtskilliga andra Verk åtnjöto, alldeles för hög aflöning,
hvarigenom medlen till en del drogos från det med dem åsyftade ändamål,
och i sammanhang hvarmed Revisorerne yttrat den förmodan, att
Serafimer-Ordens-Gillet, derunder samtliga Lasaretterna i Riket lydde,
utan tvifvel skulle, med dess talrika tjenstemannapersonal, kunna öfvertaga
förvaltningen jemväl af Serafimer-Lasarettet, och fonden således
befrias från en betydlig del af dess löneutgifter; dels ock förklarat sig,
i anledning af den vägrade tillgången till Lasarettets lånehandlingar,
icke kunna upplysa, huruvida någon särskilt borgen garanterade en fondens,
vid 1839 årsslut, upptagen fordringspost å 18,55a Rdr 32 sk.
Banco, bestående uti Bartheleroyfondens obligationer.
— 336 —
Till underdånig åtlydnad af högstberörde Nådiga Befallning, får
Lasaretts-Direktionen, återställande d« i Nåder reudUeiade handlingar—
ne, i underdånighet anföra följande:
Eders Kungl. Majit har, i anledning af Revisorernas-,, genom Justitie
Statsministern, 11arnstälIda underdåniga anhållan om Befallning
till Lasaretts-Direktionen att för Revisorerne hålla tillgängliga Lasarettskassans
säket hetshandlingar, för att af Revisorerne inventeras, låtit,
under den 3o nåstlrdne Oktober , meddela Revisorerne det svar , att
Eders Kongl. Maj:t, som inhämtat, att Serafimer-Lasarettet erhölle af
Staten allenast 5,ooo Rdr årligen, såsom ersättning för unportafgift å
tobak, beviljad för mångå år tillhaka, samt 5oo Rdr årligen, r godtgörebe
för en tillförne, till lika belopp, åtnjuten inkomst lian f. d.
Nummer-Lotteriet, i Nåder ansett, det Rikets Ständers Revisorer väl
agde att af redogörelsen för användandet de 2 år, Re visionen omfattade,
af dessa medel och hvarf i öfrigt genom allmänna bidrag kunde hafva
Lasarettet tillfallit, taga kännedom; men alt räkningarne foi öfriga utgifter,
uppgående till 3o å. 40,000 Rdr Baro- årligen, ieke kunde för
Revisorerne blifva tillgängliga; orb att, då Lasarettets utlånta kapitaler
härflöto fran testamenten och gåfvor, bland hvilka sistnämde funnos
upptagna 20,000 Rdr af Eders Kongl, Majrt Sjelf förärade, samt kassans
räkenskaper reviderades uti Eders Kongl. Majrts och Rikets KammarRätt,
och om förvaltningen deraf Berättelse 2.'tie gånger om året, inför
Eders Kongl. Maj:t och Ordens-Kapitlet, af Lasaretts-Direktionen i underdånighet
afgåfves, Revisorernas begäran att få granska och inventera
denna kassa vore ny, och kunde, såsom stridande emot Inrättningensenskilt
ägande rätt deltill, icke i Nåder bifallas-. Då, i följd af detta
Nådiga svar, hvarom Lasaretts-Direkiionen blifvit särskilt i Nåder underrättad,
Revisorerne sedermera icke hos Lasaretts-Direktionen til 1-  kännagifvit sig ämna företaga någon- granskning utaf Redogörelserna , i
hvad de rörde Statens eller andra allmänna bidrag till Lasaretts-Inrättningen,
samt Revisorerne af Lasarettets, uti Eders Kongl. Majrts och'
Rikets Kammar-Rätt tillgängliga, Räkenskaper haft tillfälle inhämta, att
de allmänna anslagen, hvilka vida understiga Lasarettets öfriga, till det
mesta, på grund af enskiita donationer ägande inkomster, blifvit till
Lasarettets underhåll använda;; så anser Direktionen i underdånighets
att Rikets Ständers Revisorer, emot innehållet af högstberörde Nådiga
svar, icke hafva ägt att, i afseende å Lasarettets förvaltning, afgifva så
beskaffade erinringar, som dem de nu framställt, ej mindre om Uppbördsmannens
aflöningssält, hvilket finnes grundadt på ett af Kongl.
Majrt, den 19 November år ij5i, gifvet och sedermera oafbrutet till
-
337
larnpadt Nådigt beslut om rättighet för Uppbördsmannen vid SerafimerLasarettet,
att, för uppbörden af inkomsterna, beräkna 3 procents provision
å alla Lasarettet tillflytande medel , än äfven om SerafimerLasarettets
förflyttande under Sarafimer-Ordens-Gillets förvaltning, samt
att, vid sådant förhållande och då dylika ämnen allenast inför Eders
KongL IVLjzt och Ordens-Kapitlet kunna utgöra föremål för pröfning,
det icke tillkommer Lasaretts-Direktionen, att, i anledning af hvad Revisorerne
sålunda anfört, i vidsträcktare mån, än nu skett, sig i underdånighet
yttra.
Serafimer-Ordens-Lasaretts Direktion framhärdar med djupaste
vördnad , trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majsts
uDderdånigstey tropligtigste
tjenare och undersåter,
M, ROSENBLAD. M. BRAHE.
Stockholm den 12 Mars 18^2.
Math, Rasen.
338
Consistorii Åcaderaicl i Upsala
underd. Utlåtande, j anledning af Pievisorernes
anmärkningar vid Upsala Univera
sitets Räkenskaper för år 1838»
Stormäktigste Ålleraådigste Konung!
Till underdånigste åtlydnand af Eders Kongl. Maj:ts., under den
12 i denna månad, gifna Nådiga befallning, får Consistorium Academicum
öfver hvad Rikets Ständers nästlidet år församlade Revisorer, i
afseende på Upsala Kongl. Akademis Räkenskaper för år i838, anfört
och framställt följande Utlåtande i underdånighet afgifva, och dervid
iakttaga samma ordning och nummerföljd , som det Consistorium Nådigst
meddelade transumt af Revisionsberättelsen innefattar :
i:o Hvad angår de anmärkta balanserna i Vestra Upland samt
Helsingland, den förra utgörande ett belopp af 546 Rdr 6 sk. io rst.,
och den sednare 7,796 Rdr 22 sk. 10 rst., båda i räkenskapen utförda
och i flera år balanserade fordringsposter i aflidne Akademifogdarne
Forsslinds och Langhs konkurser, af hvilka likväl, genom slutlig utdelning
af den sistnämdes efterlemnade tillgångar, 2,789
8 rst., under den 2 Augusti 1869, blifvit afbetalda; sä anser Consistorium,
enär numera styrkt blifvit, att i Redogörarnes bo all vidare tillgång
till gäldande häraf saknas, den Akademiska räkenskapen icke längre
böra med ifrågavarande balans besväras, hvadan, efter af Akademi-Kontoret
derom ingifvande memorial, dessa balanssummor synas böra i
vederbörlig ordning till afskrifning befordras.
2:0 Beträffande åter den i 1838 års redogörelse för Östra Uplands
Fögderi med 642 Rdr 28 sk. 9 rst. utförda balans, så inhämtas af den
räkenskapen bilagda specifikation och den åberopade restlängden, att
derutaf i83 Rdr ^5 sk. utgöra rester ifrån äldre tider, att 35 Rdr 46
sk. 6 rst. blifvit för indrifning öfverlemnade till vederbörande tjensteman,
samt att 426 Rdr 8 sk. 4 rst> jemnt motsvarar restlängdens belopp,
deraf 281 Rdr 43 sk. 2 rst. berodde af Consistorii Academici resolutioner
i anledning af räntegifvares ansökningar om anstånd eller befri
-
— 339
else, i anseende till öfvergången brandskada m. ra., samt 143 Rdr i3
sk. 2 rst. voro hos hemraansåboerne dels utsökta, dels ock mot naturaprestationer
qvitterade.
Sedan, af den i förestående anmärkning upptagna total-balans i
Östra Upland, ingen annan ogulden post nu mera återstår, än de, från
äldre tider, i räkenskapen årligen ingående i83 Rdr 45 sk., och, genom
verkställda undersökningar, det blifvit ådagalagdt, att Akademiens anspråk
på dessa medels utbekommande icke kan af Akademien vederbörligen
styrkas; så iiar vederbörande tjensteman blifvit anbefalld att
dem till afskrifning hos Consistorium anmäla.
3:o Stats-Revisionen har funnit sig föranlåten yrka, att, ehuru Inspectores
iErarii och Kamreraren intygat, det Akademiens lånehandlmgar
linnas förvarade i Räntekammaren, en fullständig förteckning likväl
icke blott, såsom hittills skett, öfver de under årets lopp tillkomna
nya lånehandlingar, utan ock öfver de sedan förra åren befintliga
dokumenter, med anteckning om den säkerhet, sorn för hvarje år presterats,
borde räkenskapen åtfölja. Då denna förändriag i verifikationssättet
för Akademiska tjenstemännen icke är förenadt med något särdeles
ökadt besvär, men Revisionen ansett densamma höra till god ordning
och tjena till fullständigare upplysning för kommande Stats-Rerisioner;
så har Consistorium, för dess del, visserligen icke något deremot;
men Consistorium bör dock härvid i underdånighet anmäla, att större
delen af dessa utlånta medel utgöra privata stipendiestiftelser vid
Akademien, och äro följaktligen icke att i detta hänseende anse lika
med Akademiens egna kapitaier.
4:o f afseende på de i Westerås Läns Ränteri, från äldre tider,
befintliga depositioner, utgörande tillsammans 298 Rdr 27 sk. 8 rsi.,
hvaraf 78 Rdr 10 sk. 4 rst- allt sedan 1796 berott på Kongl. KamrnarKollegii
Utlåtande om förmånsrätt till dem skall tillkomma Kongl.
Maj:t och Kronan eller Akademien, och 220 Rdr 17 sk. 4 rsh deponerade
1778, utgöre vissa Akademibönder af bemälte Kollegium ådömd
ersättning för dagsverkskostnader vid kungsängarnes afbärgande, hvarförutan
ock i räkenskapen blifvit balanserad en bytesbristfordran af i45
Rdr 20 sk. 11 rst., uppkommen emellan åren 1696 och 1699; så ock
enär numera hvarken bandiingarne i berörde mål kunna tillrättafås,
ej heller några tillförlitliga upplysningar vinnas, hvaruppå Akademiens
rättsanspråk å berörde medel kunna grundas, kommer äfven frågan
härom att, efter af Akademi-Kontoret i laga ordning till Consisto
-
— 340 —
xiutn ingifvande anmälan för afskrifning, upptagas neli på för Landen
varande skäl pröfvas.
Med underdånigste vördnad, trohet neli nit framhärda,
Stormäk tigste Al lern åd igs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
saller underdånigste oell iropligtigste
tjenare och undersåter,
J. E. B o e t h i u s.
Kongl. Akad. a. v. Rektor.
J. Thorsander. Christ. E. Fahlcrantz. A. E. Knös. C. J. Almqvist.
P. E. Bergfalk, G. Wahlenberg.
Isr. Hwasser. L. P. Walmstedt.
D. M. Schedvin. ,J. Henr. Schröder. El. Fries.
W. F. Palmblad. E. Aug. Schröder.
J. H. Haak.
Upsala den a6 Februari 1842.
Con
-
— 341 —
Consistorii Academici i Lund
underd. Utlåtande, i anledning afRevisorernes
Berättelse angående granskning
gen af bunäs Universitets Räkenskaper,
Stormäktigste Ällernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts , uti Remiss den
12 sistlidne Februari, gifna Nådiga befallning, får, i anledning af den
anmärkning, Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorer framställt
om indrifvande eller afskrifning af en Kongl. Akademiens balanserade
fordran, 7,518 Rdr 33 sk. 11 rst. Banco, utgörande kronotionde, som
dels indragils, dels på annat sätt frångått Akademien och blifvit på
militien indeld, Consistorium Academicum i underdånighet afgifva följande
Förklaring.
Bland de mänga Lunds Universitet tillhöriga inkomstkällor och
medel, dem Staten, i behofvets stund, till andra ändamål användt, befinnas
äfven ifrågavarande balanserade poster, hvilka, på sätt uti underdånigst
bifogade, från Akademiens Bokhållare infordrade Utlåtande är
närmare specificerad t, tillkommit hufvudsakligen derigenom, att en del
af Akademiens tionde, under krigsåret 1718, blifvit till rusthålls förbättring
använd, med villkor, enligt hvad authentikt Jordeboks-extrakt
af den 22 Oktober 173c> upplyser, alt samma tionde skulle till Akademien
på annat sätt återgäldas. Den fordran , Universitetet sålunda af
Slaten erhållit, har ända till 1807 blifvit i Kronofogdarnes räkenskaper
balanserad till förmån för Akademien, och utgjorde sistnämde år
4,761 Tunnor 24 5/B kappar råg, 7,095 Tunnor 9 1/8 kappar korn, 5,016
Tunnor 4 V2 kappar hafra, 5 Lispund i3 U. smör, allt sammanlagdt
utförd t, efter kronovärdi, till det jemförelsevis ringa penningevärdet,
7.518 Rdr 33 sk. ii rst. Banco, hvilken summa i Akademiens Räkenskaper
alltjemt balanseras. Beräknad, såsom vederbort, ända till närvarande
tid, efter markegångspris för den bortmistade årliga tionden,
kommer ifrågavarande fordran att uppgå till ett vida högre belopp.
Till dess utbekommande hafva flera försök blifvit gjorda. Redan
år 1764 ingick Consistorium Academicum till Kongl. Majit med underdånig
anhållan om ersättning; och, på Nådig befallning, föreskref Eders
Kongl. Majlis och Rikets Kammar-Kollegium, uti Bref den 17 Juli
samma år, alt, genom Kon»l. Maj;ts Befalluingshafvandes i Malmöhus
44
— 342
Län försorg, behörig undersökning om förhållandel skulle i orten anställas.
Uti skrifvelse till för berörde Kongl. Kollegium af den 21 Mars
påföljande året 1^65, inberättade då varande Landshöfding! n, GeneralMajoren
Adlerfelt, att, i löljd af ofvannämde föreskrift, blifvit i orten
behörigen undersökt om brskafbnhelen af det omfrågade balansbeloppet,
hvarför återvinning söktes, och att Consistorium Academicum lill
honom inkommit med så väl fullständig deduktion i målet, som ock
behörig pretensionsr åkning ; hvarvid bemälte Landshöfding sig yttrat,
att, såvida Kongl. Kollegium skulle finna för godt att derför tilldela
Akademien ersättning af K/ önans behållna tionde, så vore lian af din
tanke, att Akadcmh u dertill ägde rättighet, i stöd af Konung Fredtik
den Andres Donationsbi ef den 11 Juli j561 lill Dom-Kapitlet eller
dess Skola i Lund. hvilket Doriationsbref, genom Kongl. Brefvet den
i9 D ecember 16C6, blifvit på Akademien öfvei flyltadt, med flera skäl,
som akten • utvisar. Men oaktadt denna Landshöfdinge-Ernbetels tillstyrkan
och alla af Univeisitelet framlagda bevis, ansåg Kongl. Kammar-Kollegium,
som lästat sig vid det af Akademi-Räritn äslaren, genom
missförstånd, gjorda yikande om ersättning af förlorad tionde
ända från iC32, målet ännu vara isamma mörker och oreda, som tillförne;
och fann Kollegium derföre för godt att hänvisa detsamma tili
ny undersökning, hvartill väl på 1780-lalet åtskilliga förberedelser finnas
vara gjorda, men hvilken sedermera aldrig blifvit fulländad.
Vid 1828—i83o årens Riksdag, blef af Univeisitetets då varande
Fullmäktig, Professoren B M. Boln eVr, motion väckt om ersättning åt
Universitetet för dess ifrågavarande, år 1718, förlorade tionde; men
Stais-Utskottet, förklarade sig, i dess Utlåtande N:o 28, ”hafva funnit
”det af Lunds Universitet framställda ersättningsanspråk vara en rättsfråga,
hvilken, ej tillhörande Rikets Ständer att afgöra, må i behörig
”ordning och efter sig företeende omständigheter kunna utföras; och an”såg
U Iskoi tet således ämnet böra ankomma på veder börande Verks och
”A uk tor ileter s handläggning och yttrande, innan detsamma kari blifva
”föremål för någon Rikets Ständers åtgärd.” Detta Uilåtande varm tre
Stånds bifall, men återremitterades af Pr este-Ståndet, som ansåg frågan
icke behöfva passera ytterligare utredningsgrader.
Efter denna framställning, så fullständig som den bestämda korta
tiden för den underdåniga förklaringens afgifvande tillåtit, vill Consistorium
Academicum nu inskränka sig till den underdåniga anhållan, att
Universitetets ifrågavarande rättmätiga fordran mätte få i räkenskaperna
balanseras, lill dess den blifvit vedei bör ligen gulden, samt att det
mätte blifva Consistorium i Nåder tillåtet att framdeles få med under
-
— 343 —
däm^t Betänkande inkomma, angående beredandet åt Universitef, såväl
al ifrågavarande ersättning, sorn vederlag för den inkomstkälla, hvilken
genom indragna tionden gått förlorad; i hvilket hänseende Consistorium
vågar i underdånighet hysa så mycket tryggare förhoppning om Eders
Kongl. Majtts fortfarande Nådiga benägenhet, sora det ofta blifvit ådalagdt,
att Akademiens finnansiella ställning skulle kunnat, utan Statens
betungande med nya anslag, ännu ytterligare medgifva all den utvidgning,
som vetenskapernas framskridande alltjemt gör nödvändig, om
hon, i stället att, i afseende på sina medel och tillgångar, tid efter annan
vidkännas oerhörda förluster och minskningar, fått behålla hvad
uti sjelfva stiftelsen blifvit henne tillerkändt, nemligen alla de egendomar,
hvilka till ett antal af Niohundratjugefem (92Ö) Bondgårdar,
upptagna i 1670 års Stat, då alla dessa herrligheter ännu ej till Akademien
hemfallit, lill Fyrahundrasjuttioett Q7O ^ie'a hemman, förutan
Qvarnar, Gatuhus m. m. , uteslutande af enskilte blifvit till andeliga
Inrättningar i Lund, under framfarna tider, donerade, och af hvilka
alla hemman Akademien nu har qvar endast 9 3/4 mantal.
Med djupaste, undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
J. Pramberg. E. S. Bring. Carl F. Berling. B. M. Bolméer,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigsle
tjenare och undersåter,
C. G. Bbijkius.
Jon. Henr. Thomander. C. J. Schlyter.
I. Sönnerberg.
C. J. Hill.
S. Nilsfon.
J. W. Zetterstedt.
A. W. Ekelund.
Carl August Hagberg.
Lund den 3 Mars 1842.
Chr. Naumann.
— 344 —
Lunds Akademis Bokhållares
Utredning, angående en Akademiens, sedan
längre tid tillbaka, balanserade fordran.
Till Consistorium Academicum i Lund.
Till åtlydnad af Akademiens Herr Rektors, den a3 dennes, mig
gifna befallning, får jag härmedelst aflemna mitt ödmjukaste Utlåtande,
i afseende på Rikets Ständers Revisorers, vid i83p års Kongl. Akademiens
i Lund Räkenskaper, gjorda anmärkning om en Akademiens, sedan
äldre tider, balanserade fordran, JB:co Rdr 7,518: 33. 11., af Kongl.
Maj;t och Kronan för kronotionde, som dels indragits, dels på annat
sätt frångått Akademien och blifvit på militien indeld. Efter ett noggrant
genomseende af Akademiens Räkenskaper för äldre åren , har
jag funnit ofvannämde summor bestå af de poster , som innehållas i
följande
Specifikation.
Utredning af Balansposterna.
Råg. Rora. Hafra. Smör Banco.
l:o Indragen Tionde till Kronans
Magasin :
år 1518.
Tiondesmör från Befallningsman Stares
Fögderi, efter 1776 års evalvation, be
räknadt
å 14 sk. L#T, . . . — — 5. 13. 1: 31- f»
3»
år ISES.
Kronotionde frånBefallningsmännen Grönqvists,
Krooks och Brandts Fögderier
samt kyrkotionde från Petreji, Klercka
och Hisings Inspektioner, efter vederbörliga
förklaringar och efter afdrag
af öfverlevereringar, utgörande råg,
577 T:nor 4 f ’s skäppor, å 6 i Dir; korn,
499 T:nor 5 i skpr, å 5 Dir; hafra,
22 Tinor ^skäppa, Dir, till ett samnranräknadt
värde af 6,315 Dir 21 öre
4» Pgr; derpå äro afskrifna 1,822 Dir
46 öre 6 pgr och liqviderade 4,231 Dir
10 öre, hvarefter , enligt AkademiRäntmästaren
Svenonii uträkning, pag.
114 i 1733 års Akademi-Räkning, A~
kademiens återstående fordran utgjorde,
utan någon uppgift på det motsvarande
spanmålsbeloppet, 262Dir 2 öre 22 S pgr,
efter 1776 års evalvation, beräknade till —
43: 32. J»
a
Transport —— —
5. 13. 45: 15, J
a
-
— 345 _
Räg. Korn. Hafra. Smör. Banco.
Transport
5, 13. 45; 15. ».
/£:o Bortmist och dels på Milit ien in- s
delt, deta, under titeln Sätesfrihetp
af kortad Kronotionde från Oxie,
Skytts, Wemmenhögs, Ljunits och
Prosta Härader, utgörande:
Un ligt Lands - Kamreraren Winbergs
Jordeboks-extrakt af den 22 Oktober
1739, pag. 315 i 1737 års Räkning,
53 T:r 4g kpr råg, 78 T:r 18§ kpr
korn och 53 T;r 27 kpr hafra årligen,
efter kronovärdi, 2 Dir 8 öre för låg
och 1 Dir 4 öre för hafra, först debiterad
i 1737 års Bok, enligt Akad. Räntmästaren
Svenonii Liqvidation den 26
Oktober 1739, pag. 160 —176 i samma
Bok, från och med år 1718 till och med
år 1750, belöpande till . . . 1,752. S'B. 2,591. 1,773. 27.
8 8
värde, efter 1776 års evalvation,
95^. 25. 1».
För åren 1751—53 samma qvantum spannmål,
efter samma priser, med en årlig
missräkning af li rst 159. Ty 235. Ty 161. 9. 178: 15. —
Får ar 1754 likaledes . • . 53. 4*. 78. fa 53. 27.  59: 21. li.
8
Dessutom för samma år, kronotionde
från N:o 1 Masby, i Nöbbelöfs Socken
och Ljunits Härad, hvilket låg i ödesmål,
efter samma priser och evalvation,
se pag. 83 i 1754 års Bok, . Ä . T'v. 7'T, T'T, —
29. IL
2 2 2
För år 1755 likaledes . . . . 53. 4 i. 78. fa 53. 27.  59: 20. 10.
För åren 1756 — 1776, utom nyssnämde s
spannmål, på grund af LandshöfdingeEmbetets
Utslag den 17 Oktober 1757,
pag. 251 i 1756 års Hufvudbok, kronotionde
från Westra Wärestad i Bösaipä
Socken och Skytts Härad, råg 24 kpr,
korn 2 T:r 3 kpr, bafra 24 kpr, eller
tillsammans årligen: råg 53T:r,28* kpr,
korn 80 T:r 21 £ kpr, bafra 54 T:r
15 kpr, efter samma priser och evalvation,
dervid dock, genom missräkning
i 1770 års Bok, penningevärdet blifvit
med 103 Dir 22 öre, eller B:co 17:13. 6.,
för litet beräknadt .... 1,129. 1*692. 1,142. 27. — rr 1,255: 9. —
8 8
Item för åren 1777 och 1778, efter 36 sk.
för råg och lorn och 18 sk. för hafra 107. ,y 161. 7f. 108. 30. — — 242: 18. —
4
Likaledes, efter samma priser, för åren
1779—1786
430. a- 644.2». 435, 12. — ^ 969: 2«. —
Likaledes för åren 1787—1806, efter samma
beräkningsgrund, men med 3 rst.
högre beräknadt värde än föregående
iren  1,075. fa 1,612. i. 1,088. 12.  2,423: 41. —
2
Transport 4,761. fa 7,095. 9L 4,818, 4f. 5. 13, 7,195: 27. xx.
8
346
Råg. Kora. Hafra. Smör. Banco
Transport 4,761. 7,095. 9's 4,818. 4i. 5. 13. 7,195: 27. 11.
3:0 För till Landt- Ränteriet lev er e- 8
rade medel af Norra Knästorpsmar'ken
eller Biskops-Hästhagen:
dels ordinarie ränta för åren 1687 —1719,
å 52 Dir, eller 8 Rdr 32 sk årligen, —— — — — — — 286: — —
dels kronotionde, 6 T:r hafra årligen,
för samma år, å 1 Dir 4öre, eller 9 sk.,
enligt Liqvidationen, pag. 244 etc i 1743
år3 Bok , grundad på Kongl. Brefvet
den 3 Augusti 1681 och Kansli Immission
den 3 Augusti 1687, pag 444 i
samina Bok, .... — — 198. — — — 37: 6 —
Summa 4 761. 7,Olfo. 9 'g 5,016. 4*. 5. l». 7*5iÖ. 33 ii.
8
Allt sedan år 1807, har Kongl. Majit och Kronan icke blifvit debiterad
för den, under N:o 2 i Specifikationen årligen, från 1718 till
1806, upptagna kronotionde, utan att jag af Hufvudbéckerna kan finna
med hvad rättighet Kionofogdarne, sedan 1806, upptagit i sina redogörelser
uppbörden så mycket mindre, än de förut balanserade posterna
belöpa sig till. Lunds Akademi-Kontor den 25 Februari 1842.
J. M. L öf m a r k.
— 347
Konsistoriernas
infordradeunderd.jUtlåtanden, i anledning
af Revisorernes anmäi kningar rörande beräkningen
af uppbörd-;-och redovisningsprovisioner
å de under Konsistoriernas
förvaltning ställda fonder och medel.
Upsala Ärkestifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
Eders Kongl. Maj:t liar i Nåder befallt Konsistorium inkomma
med underdånigt Utlåtande, i anledning af hvad Rikets Ständers förli—
det år församlade Revisorer, jemlikt Konsistorium meddeladt transumt af
deras öfver den förrättade Stats-Revisionen afgifna Berättelse, anfört
och framställt, rörande åtkilligt i förvaltningen af de under Konsistoriel
nas våld ställda kassor och medel; och Konsistorium går nu att
denna Nådiga befallning i underdånighet fullgöra.
Revisorernes framställning röter uteslutande den å åtskilliga medel
innehållna upphörds- och redovisningsp)ovisionen , med afseende å
hvars, efter olika grunder för olika medel och på olika sätt för olika
Stift, skedda beräkning, Revisorerne yttrat sig anse lämpligt, ”att, ge?nom
allmän författning, blifver bestämdt, om och, i sådant fall, till
”hvad belopp, provision eller procent bör af hvaije slags medel få af
”uppbördsmannen eller den redovisande beräknas” Så vida denna hemställan
blott åsyftade ett utverkande af en allmän författning, som i
tydliga och bestämda ordalag skulle utstaka deras rätt, som närmast
vidkännas förvaltnings och redovisningsansvaret för de under DomKapitlens
uppbörd och vård varande medel, ägde Konsistorium endast att
derutinnan instämma; hvartill det länner sig så mycket mer uppmanadt,
Sorn säkerligen intet annat, än bi islen af en sådan författning, gifvit
anledning till de anmärkningar, hvilka, år r8?9 i Kongl. KammarRätlen
gjorda vid sältet för beräkningen af ifrågavarande förvaltningsprovision
, nödgat de fleste Konsistorie-Notarier i Riket alt, medelst
underdåniga besvär, som ännu hvila oafgjorda, Iros Kongl. Maj:t söka
d«n rättvisa , som Kongl. Kammar-Rätlen ej kunnat dem medgifva.
Men då Rikets Ständers Revisorer derjemte ifrågasatt, "om provision
får beräknas” för den penningeför vältning , som genom Dom-Kapitlen
beslrides; då de dessutom tillegnat sig det i Kongl. Iiammar-Rättens
Revisions-Kontor först yppade tviflel om gilltiglrelen af de anspråk till
6 procents provision å rr.flutna st; mboks- celi kollekt-medel, som samtlige
Konsisloi re-Notarier grunda på Kongl. Brefvet dtn 17 Mars J 768;
— 343 -
torde Konsistorium af dessa omständigheter böra anse sig upproanadt
att ett omständligare Utlåtande nu afgifva, hufvudsakligen rörande den
rättighet, som, på detta sätt, åtminstone synes vara betviflad.
I Dom-Kapitlens nogsamt kända sammansättning och organisation,
hufvudsakligen utstakad genom Kongl. Förordningen om rättegång i
Dom-Kapitlen af den ii Februari 1687, ligger en redan tidigt
utförd realisation af den ide', som först i våra dagar blifvit bragt till
klarare och allmänligare uppfattning, och såsom sådan alstrat förslagen
om inrättande af kommunalnämde]-och municipalbefattningar. Hufvudkarakteren
deraf är, att, för administrationen af Statens värf, vinna och
åstadkomma så mycket som möjligt, med minsta möjliga uppoffring af
Statens tillgångar, och att derföre, i denna afsigt, meden lönlös embetsförvallning
belägga dem, som antingen redan i annan embetsutöfning
förvärfva sitt uppehälle, eller såsom enskille medborgare uti intet embete
sig försökt. Också hafva , i enlighet härmed, hvarje Dom-Kapitels
samtlige Ledamöter, med undantag måhända af dess Ordförande,
saknat allt arfvode för deras befattning såsom sådane ; de hafva till den
grad ansetts skyldige fullgöra dessa åligganden ex nobili officio, a.tt
på sednaste tider många af desse Ledamöter, som måhända hyst den
förvillande åsigten, att fördelarne af de prebende-pastorat eller hemmån,
de innehaft, varit anslagna såsom ersättning för innehafvarens möda
vid göromålen i Dom-Kapitlet, blifvit på känbart sätt öfverlygade
om sitt missförstånd. De hafva ock derföre alltid nästan uteslutande
nödgas egna sin uppmärksamhet och kraft åt de värf, sorn, utgörande
deras egentliga åligganden, varit mer än tillräckliga att upptaga al! deras
verksamhet, och deremot, med åsidosättande af de mångartade och
Mädse förökade konsistoriella göromålens närmare handläggning, öfverlemna
dessa åt den enda person, hvars odelade omtanke och åtgärd
kunnat för delta ändamål påräknas. Denna person har varit Konsistorie-Notarien,
som, ursprungligen ämnad alt såsom Dom-Kapitlets Arkivarie
oeh Sekreterare, ansvara för dess protokoll, sedermera, i dea
mån ökade behof förorsakat förökade anspråk på Dom-Kapitlens verksamhet,
efterhand dessutom blifvit iklädd egenskapen både af Kamrerare
och Räntmästare, oberäknade de skyldigheter honom åligga såsom
Ephori Sekreterare, i fråga om Elementar-Läroverkens angelägenheter,
För honom åtminstone var det oundgängligen nödvändigt, att han af
sjelfva tjernsten skulle finna sitt uppehälle och sin utkomst, helst vid
de flesta Dom-Kapitel denna tjenst nu är så beskaffad, att han omöjligen
utan biträde, som han sjelf måste aflöna, kan den sköta. Först
på
— 349 —
på sed naste år har dack Staten börjat att, af sin amede], till beredande
af (Irinia Konsistorie-Notarieraies utkomst något väsend tligare bidraga.
Dm förmån, som i 168'] års Förordning är deni rnedgifven, såsom ersättning
för deras der utstakade skyldigheter såsom Arkivarier och
Protokollsförande, består i • rättigheten till lösen for de vid Embetsverket
utfärdade expeditioner och fullmakter; — i förra hänseendet numera
lill största delen bestämd genom Kongl. Expeditionstaxan, i det
sednare ännu efter så manga år alldeles obestämd. Såsom EforatsSekreterare,
har Konsistorie-Notarien härstädes, från längre tider tillbaka,
åtnjutit 61 Tunnor kronotionde, ålskillige andre lära ock hafva
af fordno åtnjutit dylika, ehuru mindre, anslag för denna befattning;
men allmänt bestämdes icke dessa arfvoden förr än vid sednaste lönereglering
för Elemeotar-Läroverken, då, enligt 183 r års Interims-Stat,
hvarje Konsistorie-Motarie, sorn ej redan ägde dylik lön på stat, erhöll
3o Tunnor efter 6 Rdr Banco per tunna, eller 180 Rdr årligen. Detta
är det enda bidrag, som Staten lemnar för dessa ansvarsfulla tjensters
uppehållande. Men den rättvisan har likväl vederfarits dessa tjensters
innehafvare, att, i samma mån de utom det öfriga trägna arbetet blifvit
betunga le nred en vidlyftig och mödosam penningeförvaltning och
redovisning — ett för tjensten till en början främmande åliggande, men
sorn egentligen för omkring 100 år tillbaka uppkommit och, sedermera
oupphörligen förökad t, numera till den grad tillväxt, att tjensten, endast
och allenast för dess skull, är genom särskilt Kongl, stadgande
förklarad såsom en upp hörds ma noa befattning, hvars innehafvare, i likhet
med Rikets egentligaste penningeförvaltare, med ali sin egendom i
första hand ansvarar för- den uppbörd han besörjer; —■ så har ock ,
genom särskilta Kongl, stadgande»!, den princip blifvit erkänd och uttalad,
att provision å de förvaltade medlen bör tillkomma Förvaltaren.
Delta skedde först och fullständigast genom Kongl. Brefvet den 7 Juli
1-755, rörande uppbörden af lasarettsmedlen. Efter erhållen kännedom
om Konsistorie-Notariernes möda vid dessa medels uppbörd och redovisning,
förklarar Kongl. Maj:t Sig ’'finna billigt att tillägga bemälte
Notarier för sådant extra arbete” en viss procents arfvode af de uppburna
medlen. — Ett Kongl, beslut meddelades således bär, grundadt
på bestämdt uttalade moliver, hvilkas allmänlighet måste göra
dem gällande ej blott för denna särskilta uppbörd , utan ock för alla
dylika, som kunde åläggas Ronsislorie-Notarierna, Det var det ”éxtra
arbetet f hvilket alla sådana uppbörder dem tillskyndade, som borde
.och måste med motsvarande arfvode godtgöras. Detta arfvode bestäm
45
-
— 350 —
des bär lill 3 procent. Sednare Lief, i följd af samma rättmätiga åsigt,
genom Kongl. Brefvet den i rj Mars i 63, 6 procent dem beviljad för
dc kollekt- och stamboks-medel, som gå genom deras händer. Till
-vedei läggning af det förmenande, alt della sistnämde Bref, såsom utfärdadt
ursprungligen för Åbo Slift, obehörigen blifvit af Rikets öfriga
Konsistorie-Notarier åberopadt, är ej af nöden att mycket orda.
Otaliga sådana, i särskilta fall, medgifna rättigheter, särdeles i vår ekonomiska
lagstiftning, hafva efter hand er hållit kraft och verkan af allmänna
rättsbud. Detta Bref särskilt, sedermera öfver hela Riket tillä
Dipa dt och i denna afsigt upplaget i den, fulla 4 år elier Finlands
afsöndring från Sverige, på Nådig befallning ulgifna i 813 åis Eklesiastika
Lagsamling, har äfven, genom Eders Kongl. Majlis Nådiga Bref
till detta Konsistorium af den 16 December i836, blifvit lill sin gäl
lande
kraft och verkan stadfästadt, samt dei före,genom ett Kongl. Karainar-Rättens
i denna del laga kraftvunna Utslag, till .sin gilllighet erkändt.
Ytterligare stadganden, bekr äftande Konsistoi ie-Notai iernes
rätt till provision på om bänder hafvande medel, finnas dessulom i
särskilta Kongl. Bref och Resolutioner, på åtskilliga tider vissa DoinKapitel
meddelade. Såsom exempel härpå, må underdånigst anföras.
Kongl. Brefvet till Konsistorium i Strengnäs af den 28 Juli 1834 och
det ofvan omförmälda Brefvet till detta Konsistorium af deli 16 December
183(5. Principen liar således lill sin allmänlighet och gilllighet
städse, då den blifvit satt i fråga , på högsta ort vunnit godkännande
och bekräftelse. Att ulen för hvarje specielt lall, eller i örande
lifa ren da särskilt uppbörd, ej blifvit i särskilta Kongl, Resolutioner
uttalad till bemötande och afvisande af ända hittills oförsökta
och derföre oförutsedda och aldrig anade anmärkningar, härrör säkerliden
endast af en lyst löi utsättning, så väl hos Statens Öfver hufvud,
som påbjudit och befallt de särskilta penningeförvalti inearna, som hos
de underordnade Konsistorierna, som fåll emottaga dissa befallningar,
— att rättigheten till arfvode för dessa befattningars ulföiande vöre
en gång för alla erkänd och således ej hehöfde lör livaije särskilt fall
omordas. Så är åtminstone påtagligen Ellet med de ifiågavarande, af
Rikets Ständers Revisorer nu anmärkta piov isionerna å besparda pastoralier,
vederlagsrnedel, kapellansléiner, prostetunnor m. 111. Dessa komxrio
först i fråga, genom Kongl. Brefvet den 18 November 1 j83, enligt
hvilket-de skulle användas ”för nödig fond till allmänna arbetshus,
och af sådan anledning af Kongl. Kom mei st-Koilcgiuni uppbäras
oell lorvaltas. Mtn detta Kollegium fann snart åliggandet så betungande,
att det begärde och, genom Kongl. Brefvet den i3 September
— 351 —
T7,9°’ erböli befallning lil! Konsistorierna att till Kommprse-Kollegium
”insända hvad af de till arbefshusinrättningen anslagna medel tili hvarje
S ift inflyta kan.” Från den tiden, ingingo härifrån årliga redovisningar
till Kommerse-Kollegium, hvilka, säkerligen derstädes ännu förvarade,
skola kunna utvisa, hvad äfven härstädes befintliga koncepträkningar
och anteckningsböcker bestyrka, alt nemligen redan då, från
första början, 3 procent af medlen här innehöllos såsom uppbörds- och
redovisnings-provision för Konsistorie-Notarien. Härför låg tydligen
Kongl. Brefvet den 7 Juli 1765 till grund. Analogien dermed var
ock påtaglig, hvarföre dess tillämplighet å ifrågavarande fall ej heller
af Kollegium i någon måtto bestreds. Ja, det nya åliggandets ansvar
och möda hade med skäl kunnat rättfärdiga den högre beräkningsgrunden
efter 6 procent, som det sednare utkomna 1768 års Bref utstakade,
och hvilken, efter hvad nu är uppdagadt, alla öfriga Konsistorier
troligen då genast, och det utan anmärkning eller klander, medgåfvo
sina Notarier att följa. Emedlertid fortfor förhållandet med dessa besparingsmedels
uppbörd och redovisning samt provisionen derå inom
detta Konsistorium till år 1808. då rättigheten till stöista delen af
dessa besparingar, genom Kongl. Brefvet den 17 December bemälte år,
öfvei flyttades till fonden för Gymnasie- oell Skolhusens byggnad inom
Stiftet, hvilken fond på detta sätt här fick sin första grundläggning.
Den en gång för Konsistorie-Notarien afgjorda rättigheten till 3 procents
provision å dessa besparingar fortfor alt tillkomma honom, äfven efter
denna förändring, och detta med så mycket större skäl, som hans möda
och ansvar genom förändringen fördubblades, i det de här ijvarstadnade
medlen mäste bokföras, förvaltas och utlånas, och således förorsakade
ett nytt åliggande, utan ny ersättning. Sådan är upphofvet och
anledningen till den rättighet, som icke blott nu Rikets Ständers Revisorer
ifrågasatt, utan äfven, ehuru först år 1 83q, Kongl. Kammar-Rättens
Revisorer velat underkänna. Att den finnes och måste finnas, anser
Konsistorium obestridligt. Men att den i olika Konsistorier blifvit
på olika sätt beräknad, ådagalägger måhända nödvändigheten deraf,
att, i enlighet med Rikets Ständers Revisorers underdåniga hemställan,
en allmän författning utfärdas, som bestämmer beloppet af den provision
, Konsistorie-Notarierne af om bänder hafvande medel tillkomma
bör, och får Konsistorium derföre uti denna hemställan underdånigst
instämma. Af sådan anledning anser sig Konsistorium äfven böra underdånigst
uppgifva hvilka allmänna medel af Konsistorie-Notarien härstädes
uppbäras, förvaltas och redovisas. De äro:
— 352
A) Fonder:
1:0 Stiftets Gymnasie- och Skolhusbyggnadsfond, med sina inkomster
af besparade pastoralier, kapellansloner, vederlagsoch
prostetunnor.
2:0 Stiftets allmänna Premie- och Fattigkassa Jör ElementarLäroverken.
Någon Emeritifond finnes ej ännu, men hopp är,
att den snart må kunna åstadkommas, således torde älven
dess förvaltning böra tagas i beräkning,
B) Uppbörd s medel, som med redovisning genast af lemnäs*
1 :o Lasarettsmedel.
2:0 Stamboks- och Kollektmedel, dels beständiga, åiliga, som äro:
till Gymnasie- och Skolhusen, Ecklesiustikverket i Lappmarken,
Sjömanshusen, Institutet Jör Blinda och Döfstumma, Stiftets
Bibelsällskap, Konsistorie-Amanuensen och medellösa Studerande
; dels tillfälliga, som påbjudas för Kyrkors nybyggnad
och reparation, eller andra likartade ändamål.
3.'o Lönemedel till Elementar Läroverken, som illgöras af Djeknepenningar
samt Lönejylluadsmedel efter 18tg och efter i83f
års Interims-Stat.
/po Af gifter vid befordringar, till Krigsmansliuset,
Att provisionen ej kan eller bör utgå till lika belopp af afla dessa
medel, torde såsom billigt medgifvas, helst bär å djeknepenningarne
och krigsmanshusmedlen alldeles ingen pi ovision hittills innehållits,
och å lönefjl Inad smed len blott en piocent. Men den provision af 6
procent å byggnadsfondens inkomster, som i alla Konsistoriel, utom
delta, varit beräknad och medgifven, loide deremot böra anses såsom
den rätta; och hemställer derföre Konsistorium underdånigst, att denna
mätte bestämmas såsom en för alla Konsislorie-Notarier gemensam
rättighet.
— 353 —
Linköpings Stifts Konsistorii underdåniga Utlåtande.
I anledning af hvad Rikets Sländers år i8'i församlade Revisorer
anfört oell framställt, angående beräkningen af provision å de under
Konsistor iernas vård oell ansvar slående publika medel, får DomKapitlet,
jemlikt Eders Kongl. Majlis Nådiga befallning, i underdånighet
afgifva följande Utlåtande:
Nämde ansvar åligger Linköpings Dom-Kapitel för
Ilo Skolverkets Emeritikassa, med en behållning, enligt sista bokslut,
uppgående lill 27,3i2 Rdr 4 i sk. 7 rst. Banro. Denna kassas
inkomster bestå af dels in flytande räntemedel, af hvilka Notarien, såsom
För valtare, enligt Konsistorii beslut den 26 Oktober it85, räknar
sig till godo 12 p o rent, dels kadukmede! af sådana ecklesiastika lägenheter
, som, utöf ver den laga tiden, till följd af besvär eller af andra skäl,
stå obesatta; af desvä kadukmedel åtnjuter Notarien, enligt Dom-Kapitlets
beslut af den 10 Febiuaii 1773, 6 procents uppbördsprovision.
alo Stiftets Allmänna Premie- och Fattigkassa _, hvars behållning,
vil ofvannämde bokslut, utgjorde 3 534 lidi 3i sk. 5 rst. Banco. Någon
uppbördspro vision bar ej Notarien åtnjutit, meri deremot, såsom
Förvaltare, 12 procent af inflytande intressen.
3lo Stiftets och Gymnasii lyggnachkassa, hvars behållning, vid
samma bokslut, utgjorde /[9>8(p Rdr ^7 sk. 7 rst. Banco. Qess inkomster
bestå, dels af inflytande intressemedel, dels af de henne, enligt
1820 års Kongl. Skolordning, tillkommande kadukmedel. För uppbörden
af de sednare har Notarien, enligt of vannämde Konsistor iebeslut
af den 10 Februari 1773, innehållit 6 procent. Sjelfva kassaförvaltningen
besltuddes en tid, intill början af år i835, utan arfvode, af
framlidne Lektorn, Professor Arehn, hvilken, under en fjortonårig,
nästan oafbruten ledighet från sin tjenst såsom Lär ar e vid Gymnasium,
hade tid att densamma bestrida. Elte-r nämde Professois, vid sagde
tid, timade död, uppdrogs för valtningen åt Domkyi ko-Sysslomannen
Dahlgren, hvilken för denna ansvarsfulla och besvär liga befattning, med
Konsistorii goda minne, beräknat sig till godo 6 procent af de inflytande
intressemedlen.
Af Notarien uppbäras och redovisas dessutom följande medel:
4:o Kollektmeclelj hvilka han, enligt Kongl. Biefvtl den 17 Mars 1768,
upptaget i den Samling af För fattningar , hvilka andia eller förklara
— 35+ —
Kyrkolagen, som, på Ejers Koigl. M ij:ts Nådiga befallning, 1813 utgafs,
innehåller 6 procent.
5:o Lasarettsmedelj af hvilka han, enligt Kongl. Författning af den
rj Juli iy55, åtnjuter 3 procent.
G.o De medel, sorn inflyta för nu mera indragna j:de Lektionen,
af hvilka af Notarien tillgodoräknas 6 procent; hvarvid dock mäste anmärkas,
att största delen af dessa medel b står i kronotionde, hvilken
utfaller på en så aflägsen ort, att, för dess uppbärande, kommissionär
måste begagnas, hvilken sig till godo afräknar 3 af ofvannärr.de procent.
Utom dessa kassor och medel, förvalta, under Konsistorii tillsyn,
Läroverkens Ilektorer, utan allt arfvode, livar sitt Läroverks enskilta
Kassa, samt Premie- och Fattigkassa. Särskilt har Rector Gymnasii ,
utan arfvode, handhaft och redovisat en mängd fonder, hufvu lsakligen
tillhöriga stipendie-inrältningar, dels vid härvarande Läroverk, dels äfven
vid Akademierna, till e;t sunni mräkuadt kapitalbelopp af 16,466
Rdr B:co, utom frälse-räntor och stipendie-heinmans afkastningar; hvilken
uppoffring af tid och möda, ehuru , genom åtskilliga gifvares frikostighet,
i sednare tider betydligt förökad, framtida Rektorer, säkerligen
lika villigt som de hittills varande, för fattiga ynglingars bästa
underkasta sig.
En donation af annat syfte, nemligen till inrättande af en Schola
Popularij i Linköping, om hvilken Ephorus, genom underdånig skrifvelse
af den 20 Oktober sistlidet år. Eders Kongl. Maj:t underrättat,
har dessutom hittills blifvit af Rector Gymnasii, utan arfvode förvaltad.
Då denna donation, hvilken nu uppgår till 6,220 Rdr B:co, åsyftar ett
för Gymnasium alldeles främmande ändamål, sedan det af Testator gjorda
förbehållet om Gymnasie-ungdomens fria undervisning i aritmetik,
genom sedermera skedd reglering af undervisningsämnena, blifvit öfverflödigt;
så synes Rector Gymnasii, hvars göromål redan, genom den
honom åliggande speciella tillsynen öfver Läroverket, äro nog trägna,
ieke skäligen kunna åläggas att med förvaltningen af denna fond, utan
arfvode, fortfara.
I afseende så val på denna som öfriga kassor, stipendie-fonderna
undantagna, tror sig Dom-Kapitlet i underdånighet böra för framtiden
erinra, att ett så stort ansvar, så stor möda och stundom direkt omkostnad,
som alla dessa medels förvaltning och redovisning erfordrar,
i«ke »tan motsvarig ersättning kan åläggas en Konsistorie-Notarie, hvars
355 —
hela ordinarie lön utgöres af 3o Tunnor span mål, och hvars öfriga
spotler af expeditionslösen och dylikt viii icse kunna anses mer än
motsvara den möda, lian för sådana särskilta expeditioner måste vidkännas.
Skulle en sådan ansvarsfull och dertill lönlös kassaförvaltning honom
åläggas, har Dom-Kapitlet skäl att helara, del ingen skicklig och
pålitlig samt med behörig borgen försedd person, såsom sökande till
denna tjenst, sig anmälde. Dom-Kapitlens förlust, i loista, och kassornas
egen, i andra rummet, kunde i sådan händelse blifva vida kän
barare,
än af nu utgående provisioner. Ännu mindre anser sig Dom»
Kapitlet kunna ålägga någon af sina Ledamöter oftanämde för valtning,
eller tillstyrka att den blefve någon af dessa Ledamöter ålagd. Den
skulle då påbördas Biskop, Domprost, eller någon Lektor. Alt någon
af de föistnämde skulle försumma de dyrbara pligter dein ålig
ga,
såsom högste vårdare af Skolans och Kyrkans angelägenheter inom
Stiftet, för en så underordnad befattning, vore väl till ännu större förfång
för Kyrkan och Skolan än dem sjelfve. Till icke mindre förfång
för Stiftets högsta Läroverk, Gymnasium, skulle det väl lända, om någon
dess Lärare belastas med en kassavård, hvars behöriga bestridande
för bevakningar, uppbörder m. rn„ skulle fordra hans närvaro, än
här än der vid Domstolar och Rättegångsverk, under den tid hans ernbetspligt
ålägger honom och Läroverkets bästa klafver, att han skulle
undervisa ungdomen.
Alldeles nödvändigt synes det der före Dom-Kapitlet, alt någon för
detta ändamål »flönad tjensteman bestrider förvaltningen af oftanämde
kassor, under Dom-Kapitlets inseende, disposition och ansvar. Den allmänna
grund, enligt hvilken aflöningen hittills utgått och ännu utgår,
nemligen genom dels uppbörds- dels redovisnings-arf vode, anser icke
D''in-Kapitlet heller olämplig, enär den både öfverensstämmer med
hvad i andra förvaltningsgrenar är brukligt, och tillika är lämpad elter
kassornas tillgångar.
Hvad åter sjelfva beloppet af dessa arfvoden för särskilta kassor
angår, så ehuru Dom-Kapitlet anser, att en billig jemkning för framtiden
torde böra äga rum, tilltror sig dock Dom-Kapitlet icke nu genast
kunna uppgöra ett definilift förslag, då det saknar kunskap om
lavad som i andra Stift är brukligt, och olika kassor medföra olika
besvär.
Af sådant skäl får Dom-Kapitlet blott i allmänhet underdånigst
föreslå, det täcktes Eders Kongl. Majit, med bibehållande åt nuvarande
KassaférvaUars af det arfvode, de vid befattningens emottagande med
— 356
skäl påräknat och hittills åtnjiöit, f<* c framti len, genom utfärdad allmän
Förordning, reglera dessa arfvoden, på sätt som Eders Kongl. M<ij:t i
Nåder finnér vara öfverensstämmande med hvars och ens besvär, kostnad
och ansvar.
Utdrag af Protokollet, hållet i Linköpings
Dom-Kapitel den 26 Oktober 1^35.
S. D. § i\. 6: j Beträffande KonsistorK-Notariens arfvode för
rakenskapern is förande öfver kassorna, deras utestående kapitaler och
räntornas insamlande derför, så ansåg H. Herr Biskopen Tre p ocents
»(dragning af de inbetalda kapital?rita så mycket mindre lämplig , som
kassan för ett lån på kort tid skulle derigenom förlora; föreslog alltså
i dess ställe för Notar ien Tolf procent af kassornas inflytande intressen,
hvarförutan af kojlekterna, för uppbörden deraf, han, enligt Kongl.
Brefvet af den 17 Mars 17^8, afsk lifver Sex procent, som ock vanligt
varit; men hvad de lill (jymnasiebusets nybyggnad beviljade och inflytande
medel angår, att han deraf erhåller Två procents uppbördsprovision.
Och sorn Consistorialis denna reglering af Notariens a rf- 1
vode äfven biföllo och till framtida efterrättelse fastställde; ty blef sådant
Notarien, soir, under denna punkts förehafvande, afträdt och nu
åter förekajlad blifvit, kungjordt. Ut supra.
Ex protocollo,
J. Frieri/eif.
L N.
Utdrag af Protokollet, hållet i Linköpings
Dom-Kapitel den 10 Februari 1773.
S. D. § i5. Hemställde Konsistorie-Notarien M. Wallenberg, om i@ke,
då utredandet af de flera räkningar för stridiga Pastoraters inkomster,
samt uppbörden och redogörelsen derför, är förknippadt med lika så
stort, om icke långt större besvärlighet, möda och ansvar , sorn andra
i Stiftet skeende uppbörder, honom kunde, i anseende härtill , tillåtas
att deraf, äfvensom af kollekt- och stamboksmedlen , njuta 6 procents
arfvode. Hvilket Konsistorium, såsom på all billighet grundadt, pröf■yade
skäligt alt bifalla. Ut supra.
Ex protocollo,
J. Friedleif.
L. N.
Skara
— 357
Skara Stifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
I anledning af hvad Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorer,
i deras öfver Stats-Revisionen afgifna Berättelse , anfört och framställt
om uppbörds- och redovisningspro visioners beräknande efter olika grunder
inom olika Stift, samt om lämpligheten att, genom allmän författning,
bestämma, huruvida och, i sådant fa 11, till hvad belopp provision
eller procent bör af hvarje slags medel få af uppbördsmannen
eller den redovisande beräknas, får Konsistorium, på Nådig befallning,
afgifva följande underdåniga Utlåtande.
Af de medel, Rikets Ständers Revisorer omnämnt, uppbära och redovisa
detta Konsistorii tjenstemän inga andra , än kolleklmedel samt
besparda löneinkomster af lediga Prest- eller Skolläraresysslor, jemte
vederlagsraedel under extra nådår. För denna uppbörd och redovisning
hafva de, med tillämpning af Kongl. Brefvet den 17 Mrs 1768,
beräknat Sex procent. Detta Kongl. Bref är väl, på sätt Revisoerne
anmärkt., egentligen ut får flad t för Åbo Stift; men då uppbörden är förenad
med lika möda och ansvar för tjenstemän nen vid Konsistorier i
allmänhet, bär detsamma blifvit ansedt äga gällande kraft äfven för
dem. Och alldenstund, hvad I jenstemännen vid detta Konsistorium särskilt
beträffar, denna procent hittills utgjort en de! af de i öfrigt ringa
och obetydliga löneinkomster, som, vid tillträdet af deras befattningar,
dermed voro förenade genom häfdvunnet bruk; får Konsistorium i underdånighet
tillstyrka, det täckes Elers Kongl.' Majit i Nåder tillåta
dem att äfven hädanefter, så länge de sina befattningar innehafva, beräkna
samma procent för ofvannämde uppbörd oell redovisning, i händelse
Eders Kongl. Majit icke skulle finna skäl att, genom allmän författning,
enahanda procent derför i Nåder bestämma.
Strengnäs Stifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
Uti Nådig Remiss af den 12 sistlidne Februari, har Eders Kongl.
M'ij:t anbefallt Konsistorium att inkomma med underdånigt Utlåtande
i anledning af hvad Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer,
.uti deras afgifna Berättelse, framställt rörande uppbörds- och redovisningsprovision
af medel, sorn stå under Stiftstyrelsernes vård.
Till underdånig åtlydnad häraf, får Konsistorium, i afseende på
jprovisionsberäkningen vid härvarande Dom-Kapitel, underdånigst hän
-
— 358 -
visa till hvad Konsistorium, redan under den 3i Mars för lidet år, uti
infordradt underdånigt Utlåtande, rörande detta ämne utförligare andragit,
och här endast intaga hufvudinnehållet deraf. Kongl. Skolordningen
af år 1820 stadgade, alt dessa kassor skulle hildas och vara under
Dom-Kapitlets förvaltning. Före år 1821, hade större delen af de
medel, som nu lill dessa kassor ingå, till förmån för Stiftets svagt lönade
Kolleger, uppburits af Konsistorie-Notarien, hvilken för detta besvär,
efter enskilt aftal, åtnjutit 6 procent af uppbörden. KonsistorieNotarien
är visserligen den Dom-Kapitlets tjensteman, som besörjer så
väl uppbörd som redovisning af de under Konsistorii ansvar ställda medel;
men Konsistorium har dock ej kunnat annorlunda, än såsom stridande
mot rättvisa och billighet, anse, om förökadt ansvar och besvär
skulle denna tjensteman kunna åläggas, utan deremot någorlunda svarande
förökade inkomster; och då enskilta personer, för hans besvär
med dem tillkommande medel, ansett 6 procent af uppbörden såsom
billigt arfvode, har Konsistorium icke dragit i betänkande att för enahanda
medels uppbärande och redovisande, ehuru de öfvergått från
enskilt till publik natur, tillåta enahanda arfvode. Med ledning af Kongl.
Brefvet den 17 Mars 17G8, förnyades derföre berörde aftal, att KonsistorieNotarien,
för sitt besvär, skulle få innehålla Sex för hundradet af alla
till dessa fonder uppburna och redovisade medel. Samma aftal har sedermera,
enligt Konsistorii underdåniga tanke, vunnit Nådig sanktion,
genom Eders Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 24 Juli 1824 och Resolution
den 27 April 1840- Då dessutom Konsistorie-Notariens ordinarie
lön härstädes utgöres af inalles 3o Tunnor spanmål samt lös/sRdr
Bteo i penningar, vågar Konsistorium hysa den underdåniga förhoppning,
att det må anses, såsom både af behof och billighet på kalladt,
att denne tjensteman får bibehållas vid de hittills beräknade 6 procent å
de till dessa fonder inflytande så väl vakans- som intressemedel. I händelse
en allmän Nådig författning härom skulle komma att utfärdas, är
det Konsistorii tanke, att nämde arfvode i underdånighet tillstyrkes;
men om lämpligheten af en sådan allmän författning dristar icke Konsistorium
afgifva något bestämdt yttrande, helst lokala förhållanden möjligen
skulle deremot lägga hinder eller kunna leda till orättvisa. Sådana
förhållanden anser Konsistorium kunna förklara den, endast inom Ärkestiftet,
mindre uppbördsprovisionen af vissa medel, enär Notarien
derstädes har dubbelt större ordinarie lön, än Rikets öfrige KonsistorieNotarier,
eller 60 Tunnor spanmål, hvarjemte honom äfven bestås en
Amanuens, som han icke sjelf behöfver aflöna.
— 359 —
Vidkommande slutligen Revisorernes anmärkning, att 6 procent
af kollektmedlen, med tillämpning af ett, endast för Åbo Konsistorium,
den 17 Mars 1768 medgifvet Nådigt tillstånd, innehållits af alla
Konsistorie-Notarierne, kan Konsistorium ingenting annat anföra, än
att Konsistorium ansett ifrågavarande Kongl. Bref innefatta ett allmänt
lagstadgande, emedan det finnes intaget uti den, på Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, år 1813 ulgifna Samling af författningar
och stadgarj hvilka ändra eller förklara Kyrkolagen och ännu är o till
efterlefnad gällande.
Westerås Stifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
I Nådig Remiss den 12 sistlidne Februari, bar Eders Kongl. Maj:t
täckls i Nåder anbefalla Konsistorium att, i anledning af hvad Rikets
Ständers år 184* församlade Revisorer, i afseende på uppbörds- och
redovisningsprovision af under Konsistoriernas vård stående medel, i
deras Berättelse anfört och framställt, med underdånigt Utlåtande lill
Eders Kongl. Maj:t inkomna; hvilken Nådiga befallning Konsistorium
alltså skolat härigenom underdånigst fullgöra.
Beträffande först provision å kollekt- och stamboksmedel, hvilken,
med tillämpning af Kongl. Brefvet till Åbo Konsistorium den in Mars
1768, blifvit vid Rikets alla Konsistorier beräknad till 6 procent af
det insamlade beloppet, så får Konsistorium Nåden tillstyrka, att samina
beräkning må i detta hänseende äfven hädanefter få äga rum, enär
hvad i högstberörde Kongl. Bref är för Åbo Stift medgifvet, med lika
mycket skäl, synes böra gälla för de öfriga Stiften i Riket, och den
hittills beräknade provision står i ett, efter Konsistorii tanke, billigt
och jeml förhållande till besväret med uppbörden och redovisningen
af nämde medel.
Hvad dernäst angår de under Konsistorii vård stående kassor, får
Konsistorium i underdånighet förklara, alt förvaltningen deraf, genom
årliga förökandet af deras behållningar, blifvit allt mer och mer mödosam;
i anledning hvaraf, och då det ej synes billigt att KonsistorieNotarien,
hvilkens ordinarie lön är 3o T:r spanmål, och hvilkens Ijensleåligganden,
åtminstone vid detta Dom-Kapitel, äro mångfaldiga ocharbetsdryga,
skulle, utan särskilt arfvode, belastas med en så mödosam och derjemte
ansvarsfull befattning, som förvaltningen af nämde kassor är, Konsistorium
fördenskull i underdånighet föreslår,att Eders Kongl. Maj;t täcktes
— 360
i Nåder stadga, att Konsistor ie-Notarien må, af årligen upplupna intressemedel
på de af honom, under Konsislorii tillsyn, förvaltade kassor,
tå sig till godo beräkna en piovision af 6 procent. SärskiltJår
Konsistorium i underdånighet tillkännagifva, ali Gymnasium härstädes
har en eg» 11 byggnadskassa, hvilkens medel, under Konsistor ii tillsyn,
förvaltas af Rictor Gymnasii, för hvilkens möda dervid Konsistorium
i underdånighet föreslår, såsom ersättning, en dylik provision, sorn
Konsistorium i delta hänseende för Konsistorie-Nolarien haft Nåden
föreslå.
Vidkommande slutligen inflytande vakansmedel från lediga ecklesiastika
lägenheter, får Konsistorium underdånigst tillkännagifva, attén
provision derå, till 6 procent af summan, hittills blifvit vid detta DomKapitel
beräknad, hvilket pr ovisions-belopp Konsistorium ock, hvad
del förflutna hetraff.n, linner ganska skäligt, då i betraktande tages det
besvär, som Räkenskapsförare!! måste hafva med arrende-konlrak ters
uppgörande, korrespondens och uppbörd saint den slutliga anordningen,
vederbörande delägare emellan, af de under vakanser inflytande
medel. Meli skulle Eders Kongl. Maj:t tinna för godt 1 Nåder gilla och
fastställa hvad Konsistorium här förut hafi Nåden föreslå, rörande provision
af länUmedel, derigenom Konsistorie-Notarien , 1 mån af kassornas
tillväxt, skulle kunna påräkna en ökad inkomst; så torde provision»
n af ifrågavarande vakansmedel kunna nedsättas till 3 procent,
hvilket Konsistorium ock, för sin del, i underdånighet tillstyrker: derjemte
Konsistor ion», till undvikande af vidlyftiga vidräkningar i afseemfe
på de, »nli,t äldre praxis, redan uppburna provisioner, tillika
under dån igsl hemställer, att, derest Eders Kongl. Majit skulle täckas i
Nåder gilla hvad Konsistorium nu haft Nåden föreslå och tillstyrka,
tillämpningen deiaf ej målte anbefallas förr, än med böljan af nästmgående
1 äkenskaps-år.
Wexio Stifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
Sedan Rikets Ständers Revisorer, i B» lättelse n om den år 18 4 f
förrättade Stats-Revision, anmäl kt i afseende på Konsistorierna, att
uppbörds- och redovisningsprovisioner blifvit eller olika grunder beräknade
för olika medel, och olika inom olika Stift, samt att def
syntes R e viso re 1 ne lämpligt, att, genom allmän författning, blefve bestämdt
lill hvad belopp provision eller procent bör af hvarje slags
medel få al uppbördsmannen eller elen redovisande beräknas; har
— 361 —
Eilers Kongl. Majrt, i Nådig Remiss af elen 12 nästlidne Februari, anbefallt
Konsistorium, att, i anledning häraf, med lill Edeis Kongl.
Maj:t stäldt, underdånigt Utlåtande till Kongl. Eck lesiastik-Departemenlet
inkomma så tidigt, att, eller föregången underdånig anmälan
inför Eders Kongl. Majrt i Siats-Rådet, beiörde Utlåtande må kunna,
inom den i 7 § 3 mom. af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer
bestämda tid, till Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret öfverlemnas.
De allmänna medel, som af Konsistor ie-Notarien härstädes, emot
provision, uppbäras och inför Konsistorium redovisas, äro: de i Skolordningens
2 Sekt. 3 kap. 4 § bestämda kadukmedel, de enligt Skolordningens
2 Sekt. 3 kap 1 § morn. c. byggnadskassan tillfallande medel,
lasarettsmedel, samt kollekt- och stamboksmedel.
Hvad de tvenne förslnämde slagen angår, hvilka bildas af behållna
inkomster vid ecklesiastik- och läraresysslor, hvilka, genom tvist
eller af andr a skäl, öfver den lagliga tillträdesliden stå lediga, af ständiga
vederlag under extra nådår samt af ett års behållna inkomster
efter sådana ecklesiastike tjenstemän, som dö eller afgå utan att efterlemna
enka eller barn , hvilka lagligen kunna få nådår; så uppburos
kaduk medlen, före år 1820, af Notai ien, emot ett arfvode af 6 procent,
och i början af 1111 gällande Skolordnings tillämpning, begagnade Konsistoiium,
till uppbörden af båda dessa slags medel, de vid de lediga
lägenheterna ti Iföl ordnade vikar ier, emot föi höjd aflöning. Oftast uppkom
rno häraf förluster, då inkomsterna icke motsvarade aflöningen. —
En annan utväg med större kontroll måste derföre vidtagas, och Konsistorium
fann lämpligast, att, med stöd af sin vunna erfarenhet, anförtro
upphöiden, emot lön a ar fvodet af 6 procent, åt Notarien, som både
ar nät mare under K orr sist o r i i inseende och i alla händelser måste med
uppbörden hafva mångfaldig befattning, ej blott genom en vidlyftig
skriftvexling, till inhämtande af nödiga upplysningar om boställenas beskaffenhet
och deras ordtntliga utarrenderande, utan äfven genom
skyndsamt påkallade lagsökningar för restantier, förskotler till vikariernes
resor och underhåll, inkomsternas fördelning emellan vederbörande
kassa och efterträdaren, verificerade uppgifter på inkomsternas
belopp, och härpå grundad redovisning inför Konsistorium. För allt
detta besvär och dermed förenad kostnad är del bär uppburna arfvodet
af 6 procent icke högt, och bar, i medeltal för åtta år, ej uppgått
till högre belopp, än omkring ?4 R^r för året. Att ålägga Notarien
eller någon annan denna uppbörd utan arfvode, äger Konsistorium
ingen rättighet, och det skulle tydligen strida mot Skollagens föreskrift,
som väl tillägger kassorna behållna inkomster af vissa lägenheter, men
— 362 —
med det uttryckliga villkor, ”sedan aflöning och utskylder blifvit behörigen
bestridda;” och lill dessa måste naturligtvis äfven räknas uppbördsarfvodet,
hvilket tydligen ådagalägges genom Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref till Konsistorium i Strengnäs den 28 Juli 1824. I och
för sjelfva förvaltningen af medlen, sedande blifvit inför Konsistorium
redovisade, har något arfvode aldrig blifvit ifrågasatt, än mindre uppbuiet.
Genom det anförda, hoppas Konsistorium hafva ådagalagt: att
en uppbördsman af ifrågavarande medel är nödvändig; att denne ej
kan åläggas att detta uppdrag fullgöra utan arfvode; att det hittills uppburna,
nemligen 6 procent, är ej mindre billigt än öfverenstämmande
med Skollagens anda, närmare bestämd och förklarad genom ofvan åberopade
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse till Konsistorium i Strengnäs.
För uppbörden af lasarettsmedlen äro 3 procent bestämda för
Konsistorie-Notarien, genom Kongl. Brefvet den 7 Juli ij55.
Hvad slutligen vidkommer anmärkningen rörande innehållna 6 procent
af kollekt- och stamboksmedlen, med tillämpning af ett endast
för Åbo Konsistorium den 17 Mars 1768 medgifvet Nådigt tillstånd,
så får Konsistorium underdånigst anföra, att nämde Kongl. Bref, ehuru
utkommet 1768, likväl, sedan Finland blef från Sverige skiljdt, är i
den, på Eders Kongl. Majtts Nådiga befallning, år 1813 utgifna Samling
af författningar och stadgar, hvilka ändra eller förklara Kyrkolagen
af år 1686, upptaget såsom ett allmänt, icke till någon viss ort
inskränkt stadgande, och bör väl således gälla till samtliga Konsistoriernas
Notariers efterrättelse.
Konsistorium vågar således i underdånighet föreslå, att äfven provisionen
för den af Notarien, i och för denna uppbörd , räkenskaper
och vidlyftig brefvexling, ålagda möda och ansvar, hädanefter som hittills,
kommer att utgå med 6 procent.
Såsom ett ytterligare skäl, hvarföre Konsistorium i underdånighet
vågar inför Eders Kongl. Maj:t föreslå bibehållandet af provision för
Notarien, på sätt Konsistorium haft Nåden yttra, anser sig Konsistorium
böra i underdånighet anföra, att härvarande Notaries på stat anslagna
lön utgör endast 3o T:r 5 1/2 k:pr kronotionde, hvilka icke kunna
motsvara det trägna arbete, som med denna sysslas bestridande är
förenadt.
— 363 —
Lunds Stifts Konsistor!! underdåniga Utlåtande.
Med föranledande af Rikets Ständers Revisorers år 184 f afgifua
Berättelse, att uppbörds- och redovisningsprovision blifvit, efter olika
grunder beräknad för olika medel, och olika inom olika Stift, hvadan
lämpligt ansetts, att det genom allmän författning blefve bestämdt, om
och, i sådant fall, till hvad belopp provision eller procent för hvarje
slags medel bör af uppbördsmannen eller den redovisande få beräknas,
har Eders Kongl. Maj:t, i Nådig Remiss af den 12 dennes, häröfver
infordrat Konsistorii underdåniga yttrande, hvars hufvudsakliga innehåll
finnes Konsistorium anvisadt i Nådigt Utslag af den 27 April
xS4o å underdåniga besvär af Konsistorie-Notarien härstädes, anförda
öfver Kongl. Kammar-Rättens åläggande för honom af den 6 December
1838, att återbära 6 procents uppbörds- och redovisningsarfvode,
det han för uppburna, besparade pastoralier sig till godo beräknat; från
hvilket åläggande han genom ofvanåberopade Utslag blifvit i Nåder
frikallad, enär Dom-Kapitlet härstädes upplyst, att 6 procents arfvode
för uppburna medel Konsistorie-Notarien härstädes från äldre tider
tillfallit, och Eders Kongl. Maj:t dessutom, under den 28 Juli 1824»
i Nåder tillåtit Konsistorie-Notarien i Strengnäs att, såsom provision ,
af uppbörden, beräkna sig 6 procent; hvilket belopp Konsistorium äfven
nu ansett sig böra i underdånighet föreslå till Nådigt bifallande,
genom den allmänna författning, hvars utfärdande i ämnet Rikets Ständers
Revisorer ansett vara af förefunna omständigheter påkalladt.
Götheborgs Stifts Konsistorii underdåniga Utlåtande.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
under den 12 sistlidne Februari, rörande den provision, KonsistorieNotarien
beräknar för medel, som af honom redovisas, får Konsistorium
underdånigst meddela följande upplysningar:
Vid Götheborgs Dom-Kapitel uppbär Notarien för närvarande ingen
annan redovisningsprovision, än den af 6 procent, som han, enligt
Kongl. Brefvet den 17 Mars 1768, beräknar sig till godo för sådana
medel, som inom Stiftet genom kollektering upphämtas. Af besparda
pastoralier, som till byggnadskassan eller biskopshuset ingå, likasom af
intressemedel för de utur under Konsistorii vård stående kassor utlånta
poster, beräknar han deremot, alltsedan den 1 Juli 1838, icke
den ringaste provision, enär Kongl. Kammar-Rätten honom sådan
364
fråndömt; öfver hvilket Utslag Notarien likväl i underdånighet hos
Eders Kongl, folaj;t besvär anfört, och Konsistorium sedermera, på erhållen
Nådig befallning, underdånigt Utlåtande afgifvit. Af' vederlagsjnedel,
vakansspanmål, äfvensom af deri från Stats-Werket utgående
ersättningen för djeknepenningarne har af Notarierna vid detta DomKapitel
aldrig någon provision blifvit uppburen eiler beraknad. Af inflytande
lasarettsmedel hafva de endast räknat sig till godo 3 procent.
När nu med dessa uppgifter sammanslälles" det förhållande, att Notarien
vid Konsistorium i detta Stift af Staten, i årlig inkomst, endast åtnjuter
3o T;r korn, efter årets markegåugspris, och 34 Rdr 24 sk. B;co i
penningar, vågar Konsistorium, för siu de-l, i underdånighet anse, attingen
afkortning i haus inkomster, som äro af tillfällig natur, bor äga
run>, helst det eljest lärer blifva svårt att med skicklige tjenstemän förse
ett Embetsverk, hvars göromål nästan dagligen förökas.
Kalmar Stifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl, Muj.rts Nådiga Remiss, i
anledning af hvad Rikets Ständers sednuste Revisorer anmärkt, angående
de inom Konsistorierna beräknade uppbörds- och redovisningsprovisioner
för upptagande af åtskilliga medel, får hä> varande DomKapitel
i underdånighet anföra alt inom detsamma hittills icke kommit
i fråga beräkning af annan provision eller procent, än den Notarien
tillkommande för uppbörd af stamboks- och kollekt- samt lasarettsmedel;
för de förra beräknad, med ledning af Kongl. Brefvet den 17
Mars 1760, till 6 procent, och för de sednare, i stöd af Kongl. Brefvet
den 7 Juli 175.5, till 3 procent. Att denna provision icke bör anses
för hög, i anseende till hvarjehanda besvär, som åtfölja uppbörden af
nämde medel, är Dom-Kapitlets öfvertygelse, Besparda pastoralier
af vakanta Pastorater uppbäras och redovisas af Hector Gymnasii ,
utan beräkning af provision.
Carlstads Stifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, den 12 innevarande
månad gifna, Nådiga befallning, får Dom-Kapitlet öfver hvad
Rikets Ständers Revisorer, i sin Berättelse om den sistlidet år förrättade
Stats-Revision, anfört och framställt, angående uppbörds- och
re
-
— 365
redo visningsprovisioners "beräknande vid Konsistorierna och Direktionen
öfver Stockholms Stads Und-erv-isnings-verk, afgifva följande underdåniga
tillåtande, i hvad frågan rörer Konsistorierna.
Hvad först angår skälen för uppbörds- och redovisningsprovisions
beräknande, anser Dom-Kapitlet vara alldeles obestridligt, att Konsistoriernas
Notarier, med de, i oell för sig sjelfva, helt oell hållet otillräckliga
löner på stat af omkring 3o T:r spanmål, de för närvarande
vid sina mödosamma och ansvarsfulla sysslor åtnjuta, ingalunda kunna,
titan särskilt arfvode, åläggas uppbörd, förvaltning och redovisning af
medel. Om således de skola fortfara, såsom hittills skett och hvilket
visat sig ledande till enskilt och allmän nytta, att hafva befattning
med medels uppbörd, vård och redovisning; så är Dom-Kapitlets underdåniga
tanke, att de derför också måste erhålla särskilt arfvode.
Och för att ett sådant arfvode mätte stå i riktigt förhållande till arbete
och ansvar, finner Dom-Kapitlet i underdånighet säkrast, att det utgår
med vissa piocenf af de redovisade medlen; hvilket är desto mera skäligt,
enär lönerna på stat äro allestädes ungefärligen lika, ehuru platserna
äro sig emelian i arbete och ansvar ej obetydligen olika.
Under antagande således, icke allenast att Konsistoriel tias Notarier
boia erhålla särskilt arfvode för medels uppbörd och redovisning,
utan oek att detta arfvode bör utgå med vissa bestämda procent af de
redovisade medlen, är Dom-Kapitlets underdåniga tanke, att dessa procent
böra vara lika vid alla Konsistorierna och af alia medel, så vida
ej, genom särskilta författningar, någorstädes och om några medel redan
finnes annorlunda stadgadt. Beloppet åter af dessa procent anser
Dom-Kapitlet i underdånighet, emedan sådant synes så väl skäligt som
©ck det hittills i allmänhet ägt rum , böra bestämmas till 6 af alla
byggnadskassornas årliga inkomster, vare sig kaduk-och vederlags- eller
räntemedel.
Hvad angår de, med tillämpning af Kongl. Brefvet den 17 Mars
1768, af alla Konsistorie-Notarierna innehållna 6 procent af kollektoch
stam boks-medel, anser Dom-Kapitlet underdånigst, att detta Bref,
genom dess intagande i den, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, år
c813 författade och utgifna Samling af författningar och stadgar, hvilka
ändra eller förklara Kyrkolagen af år 168S och ännu äro till efterlefnad
gällande, hafva erhållit egenskapen af allmänt gällande stadga;
så att hvad Rikets Ständers Revisorer i den delen anfört bör förfalla,
helst, i Dom-Kapitlets underdåniga tanke, ingen ändring häruti
kvarken behofves eller bör äga rum.
— 366 —
Beträffande de af Notarien vid detta Konsistorium erhållna 3 procent
för uppbörd och redovisning af ersältningssumman för djeknepenningarna,
hyser Dom-Kapitlet den underdåniga öfvertygelse , att denna
provision, som af Notarierna åtnjutits från år 1789, hör oförändrad
härefter utgå, åtminstone ingalunda minskas, så länge Notariens lönelörmåner
i Öfrigt ej vinna någon förbättring af betydenhet.
Slutligen och för den händelse, att Eders Kongl. Maj:t skulle i Nåder
linna för godt att, såsom Dom-Kapitlet underdånigst föreslagit, fastställa
Konsistor ie-Notariernes uppbörds- och redovisningsprovisioner i
allmänhet till 6 procent, vågar Dom-Kapitiet yttra den sin underdåniga
öfvertygelse, att detta Nå diga stadgande ej bör komma i Iråga att
tillämpas på nuvarande redogörare, så vida de derigenom skulle lida
någon minskning i de inkomster, de hittills innehaft och påiäknat, då
de sina sysslor sökt och ei hållit.
Hvad sist beträffar provisions beräknande hos Direktionen öfver
Stockholms Stads Undervisningsverk, äger icke Dom-Kapitlet örn förhållandena
dervid den kännedom, att Dom-Kapitlet kan tilltro sig här-,
om i underdånighet något yttra.
Hernösands Stifts Konsistor» underdåniga Utlåtande.
Eders Maj» har i Nåder läckts anbefalla Konsistorium att inkomma
med underdånigt yttrande, i anledning af de anmärkningar, Rikets Ständers
år 184 1 församlade Revisorer framställt vid provisions-beräkningen å
de medel, som vid Dom-Kapitlen förvaltas; oell får Konsistorium sitt
Utlåtande i detta ämne barbos i underdånighet afgifva.
Konsistorium, som nogsamt inser olämpligheten deraf att, på sätt
Stats Revisorerne anmärkt, uppbörds- och redo visningsprovisionei na
blifva efter olika grunder beräknade för olika medel, och olika inora
olika Stift, vågar dei före, för siri del, i underdånighet tillstyrka, det
täcktes Eders Maj» i Nåder, genom en allmän författning, bestämma,
om och, i sådant lall, lill hvilket belopp, provision eller procent af
hvarje slags ecklesiastika medel får af uppbördsmannen eller den redovisande
beräknas. Om ock, i afseende å lämpligheten af denna
provision, någon anmärkning möjligen kunde framställas, torde dock
indragandet af denna, under en längre tid, utan åtal åtnjutna löneförmån
strida emot billigheten och emot ändamålet, att genom skälig lön
uppmuntra tjenstemanna-skicklighet, enär Konsistorie-Nolarierne, sem
vanligtvis uppbära de flesta ecklesiastika medlen oell för desamma redovisa,
hafva så ringa löner å stat sig anslagna, alt dessa meia iiro att
betrakta såsom måttliga skrifvare-arfvoden, än som löner för så trägna,
mödosamma och ansvarsfulla tjenslebefattningar, som Konsistorie-Nolarierne
nu innehafva, och vid hvilka befattningar göromåleri, i följd af
dea stigande folkmängden inom Stiften, allt mer och mer förökas; och
får Konsistorium, hvad i sådant afseende detta Stift särskilt angår, i underdånighet
fästa Eders Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derå, att Konsistorie-Notarien
härstädes, som redan förut, genom sina åligganden i
och för Lappmarksförsamkingarnes angelägenheter, mer än andra Konsistorie-Notarier
är betungad, dertill i sednare tider .sett sina göromål
betydligen förökade genom de många nya Pastorater, som inom detta
Stift blifvit bildade.
1 den underdåniga förhoppning, att Eders Majit i Nåder täckes
stadfästa den ofvannämde, af behofvet så högt påkallade och, genom
åldrigt bruk, nästan häfd vunna provisionen å de medel, som vid DomKapitlen
i Riket förvaltas, får Konsistorium, till följd af Eders Majlis
Nådiga befallning, i afseende å provisionens blifvande belopp, i underdånighet
hemställa:
1:0 Att Eders Majit täcktes i Nåder bevilja Konsistorie-Notarierne
rättighet att beräkna 6 procent af kollekt- och stambeksmedlen,
enär denna löne-inkomst, genom Kongl. Brefvet af den ij
Mars 1768, blifvit Notarien vid Åbo Dom-Kapitel förunnad, och sedermera
i långliga tider af öfrige Konsislorie-Notarier tillgodonjuLits ,
utafn att af vederbörande Aukloriteter någon anmärkning, förr än år
$84o, deremot blifvit gjord.
2:0 Att Konsist or ie-Notarierne, eller den redovisande, likaledes hädanefter
måtte få, vid redovisningen, beräkna sig i provision 6 procent
å kadukmedel och andra intrader af lediga ecklesiastika lägenheter,
enär Konsislorie-Notariernes besvär med denna uppbörd icke är ringa,
och denna provisions beräkning tillförene ansetts så billig , att Kongl.
Kammar-Rätten, som granskat redogörelsen för ofvanberörde medel,
icke funnit skäl vara att dervid göra någon anmärkning.
3:o Att då Konsistorierna, i sednare åren, fått sig ålagdt att emottaga
och utdela från Stats-Kontoret remitterade lönemedel , Eders
Maj:t Nådigst täcktes till Konsistorie-Notarierne anslå något arfvode
för det ej obetydliga besvär, som dem genom detta nya åliggande tillskyndats.
Deremot vågar Konsistorium i underdånighet afstyrka aII provisionsJjeräkning
å de från Stals-Konloret, såsom ersättning för djeknepenningarne,
utgående medel, då Konsistorie-Notarim dermed ej'har annat besvär,
än att dessa medel1 & Landt-Ränleriet qvittera och dem sedermera
till Dom-Kapitlet aflemna^
Hvad slutligen angår procenten af intressem ed leri, anser Konsistorium
med billigheten öfverensstämmande, att ett arfvode af åtminstone
5 procent af räntan,, biefve uppbördsmannen eller den redovisande tilldelad
t.
Kongl. Bergs-Kollegii
underdåniga Utlåtande, angående Revjsoreraes
Berättelse om granskningen af Bergikolans
i Fahlun Räkenskaper.
Stormakt i gste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Remiss af den 10 dennes, liar Eders Kongl. Majit
befallt Bergs-Kollegium, att inkomma med förklaring öfver Riketsilöglofl.
Ständers Revisorers Berättelse om den år 184* förrättade revisionen,
i hvad den angår Fahlu Bergskolas Räkenskaper.
Hvad Rikets Ständers Revisorer derom anföit är, efter K. ol leg ii
underdåniga lanke, mindre att anse såsom anmärkning emot Räkenskaperna,
än såsom en anmälan till Rikets Höglofl. Ständer af hvarjehanda
vid Skolan förekommande förhållanden: såsom alt Räkenskapei ne
icke åtföljas af någon Berättelse om Bergskolans förvaltning, blott. Berättelse
om verkställda reparationer å Beriskolans egendomar; alt JernKontorel
lemnar ett betydligt bidrag till Läroverkets undeihåll; att
Elever nes antal är omvexlande; samt att Läroverkets verksamhet utsträckts
till utvidgande af Fädei neslandels geologiska kännedom.
Med anledning af hvad som Rikets Ständers Revisorer sålunda anföit,
anser sig emedlertid Bergs-Kollegium böra följande i underdånighet
yttra och upplysa, nemligen:
ilo Att inseendet öfver Bergskolans förvaltning, i afseende på de
vid Bergskolan förekommande läromelhoder, Lärarnes fullgörande af
deras åliggande, Elevernes uppförande och flit, samt medlens användande
till nödiga malerialier och inventaiier, enligt Instruktionen, tillhör
Bergs-Kollegium, som derom årligen emottager Föreståndarens Bejältelse,
hvilken uti Jern-Kontorets Annaler sedermera varder offentliggjord;
hvaremot penninge-redogörelsen , som genom behörigen qvitlejade
räkningar visar, att utgiften veikligen är gjord, äfvensom, genom
påskrift å räkningen, för hvilket ändamål den ar gjord, tillika med
qvitlerade förteckningar å de inventarier, som under året tillkommit,
samt uppgift å de förbättringar eller förändringar, som blifvit gjorda
å Bergskolans gårdar, efter att hafva blifvit granskad i Bergs-Kollegium,
öfverlemnas till Eders Kongl. Majlis Kammar-Rätt, för att derstädes
behörigen revideras.
210 Att, enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga skrifvelscr till BergsKollegium
af den 28 September 1824 samt dea 22 Januari 1829, det
är Kollegium tilla tet att låta de besparingar, som kunna göras på en
utgiftstitel vid Bergskolan, användas till fyllande af inträffade brister
på en annan.
Den Nådiga Remissen återställes härjemte i underdånighet; och
Bergs-Kollegium framhärdar med djupaste vödnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
D. Y. Tribler; F. A. Berndes. Adolf Hallgren.
N. G. Sefström,’
Referent.
Slockholm den 21 Februari 1842.
Akerberg.
Götheborgs Konsistor»
Underd. Utlåtande, angående Revisorernes
anmärkning i afseende på Götheborgs
Biskopshusfondt
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Den af Rikets Ständers Sr 1841 församlade Revisorer väckta fråga
om Biskopshuskassans ställande under Konsistorii vård och medlens
förräntande var redan den 4 November 1840 föremål för Konsistorii
Utlålande, hvilket ock, under samma dag, till Kongl. Kammar-Rätten
ingick, till följd af dess Öfver-Revisions-Kontors anmärkning vid Konsistoiii
1837—1S38 års Räkenskaper; Konsistorium upplyste då, alt
Kongl. Brefvet af den 3 Februari 1819, sorn angår inköp af nytt biskopshus,
i det sist afbrändas ställe, anbefallde köpeafhandlingens äfslutande
åt Konungens Befallningshafvande, i samråd med Biskopettj
men icke med Konsistoriumi Enligt Kongl. Brefvet den 13 December
1821, åligger det Konsistorium alt årligen afgifva räkning öfver de inkomster,
hvilka tillfallit biskopshuset; men icke finnes i samma Kongl.
Bref den mening uttryckt, alt Konsistorium äfven skall föra räkning
öfver utgifterna, hvilket ock skulle blifva hardt nära omöjligt, enär
Konsistorium, såsom embetsmyndighet betraktadt, val in pleno skulle,
utan för hvarje särskilt fall tagen besigtning, hafva svårt att kontrollera,
huruvida en anmäld reparation å biskopshuset påfordrade en påkallad
Utgift. Konsistorium skulle ock, genom vården af biskopshuset^
kassamedel, iklädas åliggandet af ettslags ekonomiskt inspektorat öfver
Stiftets Biskop, hvilket Konsistorium år 1840, i skrifvelsen till Kongl.
Ka mmar-Rätten, förklarade, såsom för sig opassande och äfven obehöf3igt,
alldenstund Biskopen sjelf afgifver räkning öfver utgifterna för embetshusets
vårdnad, hvilken läkning hvarje år bifogas Konsistorii räkenskaper
och, genom Konungens Befallningshafvande, till Kongl. Kammar-Rätten
insändes. Konsistorii räkenskaper underskritvas af Notarien
och Revisorerhe; Biskopshuset af Biskopen. En räknings äkthet
lärer ej bero på underskriften, men huruvida den öfverensslämmer
med bifogade verifikationer.
Alt Biskopshuskassans medel skulle genom utlåning göras fruktbara,
(aller sig så mycket svårare, som Konsistorium ofta icke katt få ut
-
— 372
lånta rle summor, som tillhöra de kassor, hvilka redan slå under Konsistorii
vård, och del dessutom later synas afgjordt, att en kassa eller
ett kapital, sorn är bestämdt för underhåll af ett embetshus, icke gerna
kan utlånas, emedan en större eller mindre reparation å ett dylikt
lius eller någon annan utgift, som för detsamma af innehafvaren ansågs
nödvändig, skulle måhända ofta påkalla uppsägningar af större eiler
mindre belopp af de utlånade medlen; — en åtgärd, sorn skulle
medföra både besvär och tidspillan, och kanske vålla, att låntagaren,
efter flera dylika uppsägningar, sjelf uppsade hela lånet till inbetalning;
ock det torde blifva omöjligt sedermera att, under sådana omständigheter,
få till afkastning någorstädes insätta ett kapital, hvilket möjligen,
genom större eller mindre uppsägningar deraf, komme att minskas.
Med undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
S tor mä k tig s te Allernådigste Konung?
Eders Kongl. Maj:ts
anderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. BRUHN.
David M. Hummel. S. Helander. D. W. Dunckel.
Anders Godhe. B. Wadström.
Niclas Beckman. Joh. Gust. Ek. N. Hagborg.
G. T. Ljundgren.
Götheborg den 2 Mars 1842.
Ku
-
— 373 —
Kuratorern.es
feldtska Stipendieinrättningen
iMidf-rd. Utlåtande, i anlednng af Revisorerne»
Berättelse om granskningen af denna
Inrättnings Räkenskaper,
Stormaktigste Ållernädigste Konung?
I anledning af hvad Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorer-,
i a:ne punkter, anmärkt vid Kongl, och Hvitfeldtska Gymnasie-Stipendieinrättningens
Räkenskaper för år i83p, få Kuratorerne öfver denna
Inrättning, i följd af Eders Kongl, Maj:ts Nådiga Remiss under den 12
nästlidne Februari, afgifva underdånigt Utlåtande,
Rörande första anmärkningen, eller den vid ett lån å 1/0O0 Rdr,
med ogulden ränta, har Eders Kongl, Maj:ts och Rikets Kammar-Rätts Utslag
af den 1 April 1840 blifvit fullgjordt, och således den Stipendieinrättningen
tillerkända ersättning redan kommit samma Inrättning
till godo, på sätt 1841 års Räkenskaper utvisa.
Hvad åter angår sedan anmärkte arrendemedel för åren 1816 med
1820 af egendomen Toftestad, 4-756 Rdr 24 sk., åberopa Kuratorerne
under dånigst Eders Kongl. Maj:ts i afskrift bifogade Nådiga Bref af den
22 Maj 1835, enligt hvilket Eders Kongl. Majit, med upphäfvande af
Kongl. Kammar-Rattens Utslag den 3 Juni i833, Nådigst befriat då
varande Kuratorerne från dem ålagd ersättning af nämde arr.endemedel
samt då äfven ifrågaställa sådana medel för Stipendieinrättningens säterier
Åby och Sundsby; hvarjemte Kuratorerne få underdånigst tillkännagifva
, att sedan Stipendieinrättningens fordran hos Arrendatorn
af Toftestad, sedermera aflidne Majoren och Riddaren C. L. de Mare,
för obelaldt arrende, 3,iii Rdr Bco, och ränta derå blifvit i hansgäldbnndna
bo till betalning med förmånsrätt fastställd, och nu mera äfven
aflidne Kronofogden, Assesoren C. G. Carlen, som antagits till Syssloman
i nämde bo och jemväl innehaft enahanda befattning med oek*
iå döde Fändriken F. G. de Mares konkursmassa, fiån hvilken betydligaste
tillgången för Majorens borgenärer vore att påräkna, först efter
långvarig rättegång, afgifvit redogörelse för massorna; men dessa redogörelser
icke visade tillgång för Stipendieinrättningens fordran hos Majoren
de Maré, och alltså blifvit, å Stipendieinrättningens vägnar, klan
48
-
— 374 —
drade; så liar, efter det Carlen under tiden med döden afgått och fordringen
bevakats i hans afträdda bo samt fått betalningsrätt, utan företräde,
till det belopp, som blefve fuststäldt i särskilta redogörelse-tvisten,
Eders Kongl. Muj:ls och Rikets Götha IIof-Rätt, — till hvats pröfning
Stipendieinrättningen, genom vad från Wartofta Härads-Rätt, i
Dimbo Tingslag, emot Sysslomannen i Carlens konkurs, der ingen af
Majoren de Mares borgenärer anmält fordringsanspråk, dragit denna
tvist, — genom Domden 24 sisllidne September, gillat anmärkningar till
en summa af i,3ai Rdr 28 sk. 9 rst Bco, dock stadgat, i afseende på
sådana poster, emot hvilka anmärkningar först i Kongl. Hof-Rätlen
Blifvit godkända, att Stipendieinrättningen icke deraf agde att få mera
än å dess fordran, i förhållande till öfrige de Mareske borgenärers kraf,
om dessa hade anmälts , kunde sig belöpa; varande 5 procents ränta
från lagsökningsdagen Stipendieinrättningen tillagd.
Med rättelse af hvad Rikets Ständers Revisorer anfört, få Kuratorerne
tillika underdånigst upplysa, alt de Stipendieinrättningen tillhörande
in- och utsockne hemman utgöra tillsammans i^i UJ12 mantal,
hvaraf 54 1/6 mantal äro donerade och de öfriga, eller 87 Sfi mantal,
testamenterade.
Kuratorerne, som underdånigst återställa remisshandlingarna, framhärda
med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
aiferunderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
G. EDENHJErMv A. Bruhn..
F. Ekman..
Götheborg den 26 Mars 184.2’.
Joh, Bruzewitz..
375
Afskrift.
Kongl. Majis Nådiga Bref till Rvitfeldtska Stipendie-Kur ator erne,
angående anmärkningar vid Stipendieinrättningens Räkenskaper.
CARL JOHAN etc.
Vår ynnest och Nådiga benägenhet etc. Hos Oss håfven J anfört
underdåniga besvär emot Vår och Rikets Kammar-Rätts, i anledning
af f. d. Femte Revisions-Kontorels anmärkningar vid granskningen
af 1824 års Räkenskaper för Hvitfeldtska Stipendieim ättningen, den 3
Juni 1833 meddelade Utslag.
I afseende på föremålet för de underdåniga besvär, som angå arrendeafgiften
för Stipendieinrältningens egendomar Toftestad, Sundsby
och Åby, bafve Vi af handlingarne inhämtat: 1:0 att, sedan afvelsgården
Toftestad, 1/2 mantal frälse, efter fötegången arrendeauktion, blifvit,
genom kontrakt den 6 Juni i8i5, på 3o års tid, räknad från Midfastan
1816, upplåten till Majoren Carl L. de Mare, mot årligt arrende,
153 Tenor korn, lör hvilken afgifts erläggande under de 5 första
åren Häradshöfdingen H. G. Bråkenhjelm och Kapitenen A. F. Rosenborg
borgat, en för begge och begge för en, såsom lör egen skuld; men
M ajoren De Maré saknat Lillgång att gälda första årets arrende, hvadan
J lagsökt löftesmännen, bland hvilka Bråkenhjelm inbetalt sin andel
för 2:ne år med tillsammans Rdr 24 sk., dervid dock förekomma,
att, i anledning af yppad särskild rättegång, efter Bråkenbjelms sedermera
inträffade död, om gillligheten af den utaf honom , jemte äfven
aflidne Kapitenen Rosenborg, ingångna omförmälda borgensförbindelse,
Högsta Domstolen, genom slutlig Dom den 5 Maj i8a4> befriat desse
kautionisters sterbhusdelägare frän all påföljd och verkan af berörde
borgen, i följd hvaraf Slipendiekassan måst återbära förenämde af Häradshöfdingen
Bråkenhjelm inbetalda medel; så håfven J derförinnan,
efter det De Mare' sökt cessionsförmån, Stipendiekassans fordringsanspråk
i laga ordning bevakat; varande likväl, enligt vederbörandes anmälan5,
redovisning af massan ännu icke verkställd, oaktadt de flera försök J
gjort att dertill Sysslomannen, Kronofogden Carlen förmå: 2:0 att, i
fråga om Sundsby säteri, hvilket Kronofogden Olof Frössberg arrenderat
på 3o år från Midfastan 1816, mot 167 T:r korn årligen, med
borgen af Gästgifvaren C. Bågenholm och Magasins-Kommissarien R. J.
Unaeus, efter det Bågenholm gjort cession och aflidit före utgången af
första arrende-året, vid hvilket förhållande J förständigat vederbörande
376) —
att, i Bågenholms ställe, en ny Löftesman anskaffa, samt Frössberg deni
19 April 1817 ingifvit cessions-ansökning,. o&h andre Löftesman nen *
Unaeus, derefter afståtfe sin egendom till sina kreditorers förnöjande, J
anställt bevakning uti sistnämde 2:ne konkurser, nied den påföljd, att
1816' och 1817 årens arrende-afgift,. jemte bestämd husröte-ersättning,.
från Frössbergs konkursmassa ingått till Stipendiekassau, hvilkens andel
för hennes uti Unasi konkurs, fastställda fordran uppgått till tjS
Rdr g sk. j rstj men alt då J vägrat antaga Sysslomannens uti Frössbergs.
gäidbundna bo erbjudande att år 1818 arrendet till Slipendiekassan
afträda, Sundsby säteri blifvit för berörde år, gfnom Sysslomännens
föranstaltande ,, bortarrenderadt för en samma af 300 Rdr,. sorn
Stipendiekassan tillgodokommit, så att en brist i arrendebeloppet af
l;,o36 Rdr uppstått; och håfven J den 11 Augusti I1818 genom auklion
upplåtit Sundsby på nytt arrende, att tillträdas derpå följande
fardag, samt vidare den 18 Augusti 1828; förordnat, att som hvarken
uti Frössbergs eller hans kautionisters konkursmassor någon tillgång
funnes att ersätta förenämde bristande i,o36 Rdr, så skulle delta belopp
a-fskrifvast; och 3::o vidkommande det af Carl Gudmundsson Bagge*
mot 210 T:nor korn om året,, arrenderade säteriet Åby, för hvilket arrende
Rådmannen D. B. Bagge och Handlanden John Bagge borgat,,
att sorn ej mindre Arrendatorn än Löttesmännen,,under loppet af åren
1820 och 1821:, sökt cessionsförmån, J besörjt bevakning i konkaRSmassorna
för l*8ig, och 1820. årens arrenden m. m.; men att uti Arrendatorn
Bagges massa ingen tillgång funnits, hvaremot från Rådmannen
Bagges influtit 2o5, Rdr 36 sk. 4* rst., och från Handlanden Bagges,
konkursmassa 7-4 39 s^-
Genom det öf verk lagade Utslaget, har Kammar-Rätten förklarät*
att,, jemlikt 1 1 §, uti de om ifrågavarande arrenden utfärdade kontrakt*
Eder ålegat att, genast efter det Arrendatorerne brustit i uppfyllandet
af sina skyldigheter,, dem från deras arrenden skilja, samt att, hvad:
särskilt anginge Sundsby säteri,,detsamma bort af Eder, genom auktion,,
å nytt arrende utbjudas ett år tidigare än sorn skett; utgörande de
förluster, sorn, i följd af berörde åsidosatta åtgärder, Kammar-Rätten
ansett* hafva uppkommit, för Toftestad 5m00 Rdr, för Sundsby i,o36 Rdr
och för Åby 2,7-30, Rdr; Och som Kammar Rätten funnit Eder icke
kunna undgå att bålla Stipendiekassan skadeslös, men anledning tillika
förekommit, att arrendeafgifterna varit allt för högt uppdrifna samt
oförenliga med Arrendatorernes bestånd , har Kammar-Rätten ansett *
att, emedan, vid hållna sednaste auktioner, Tonestad blifvit utarrenderadt
för 82. Tinor G kpr korn,, Sundsby för i:i,i: Tyta ,. och Aby för n.as
— 37T
T:nor 26 kpr korn årligen, borde ersättningen derefter bestämmas y
i följd hvaraf, enligt uppgjord beräkning, Kammar-Rätten ålade Eder
alt gälda Stipendiekassans förlust med tillsammans 3,324 Rdr 39 sk*
6 rst., deraf 843 Rdr 1 9 sk. g rst., såsom i anmärkningsväg härledande
sig från i Räkenskaperna för detta orätt afskrifne arrendemedel,.skulle
till Stipendiekassan levereras under titel:.Kammar-Rättens observationsmedel,
och 2:5 procent af nämde summa,, utgörande Kammar-Rättens
Kansli- och Revisionsbel jenings anmärkningsarfvode , i Räkenskaperna
åter aflbras med 210 Rdr 4° sk. g rst. samt till Kammar-Rätten insändas;.
men öfriga ådömda beloppet, 2,481 Rdr 9 sk. 9 rst., skulle inbetalas
i afräkning på ännu balanserade restantier af ifrågavarande
arrendemedel; hvarefter det sorn deraf sedermera återstode , finge i
Räkenskaperna till afskrifning befordras; ägande J att af möjligtvis
blifvande utdelning uti Majoren De Mares ännu outredda konkurs erfeåLla
ersättning, sedan Stipendiekassan undfått sin andel i utdelningen
för 948 Rdr 24 sk., utgörande 1816 års arrende af Toftestad.
Uti Edra besvär öfver Kammar-Rättens berörde Utslag håfven J
hufvudsakligen anfört, det J ansett med Stipendieinrättningens fördel
närmast instämmande att icke skilja Arrendatorerne från sina arrenden,
så länge de sjelfve eller deras Löftesmän förmådde uppfylla arrendevillkoren,
. emedan nya arrendeauktioner icke kunde påräknas medföra
enahanda förmåner, som dem, af hvilka Stipendiekassan, genom gällande
kontrakt, var i besittning; hvarjemte Vi den 4 Mars 1818 afslagit
Majoren De Maies ansökning om befrielse från, arrendet af Toftestad;
men att,, så snart sig visat att Stipendiekassans säkerhet äfventyrades,
J vidtagit lagliga åtgärder till bevakande af kassans fordringar samt
till Arrendatorernes aflägsnande och egendomarnes utarrendering å nyöj
i följd af hvilket allt, med det mera besvärsskriften innehåller, J underdånigst
anhållit, att Kammar-Rättens Utslag måtte upphäfvas och
befrielse från den deruti ålagda ersättning Eder beviljas.
öfver dessa besvär har f. d„ Femte Revisions-Kontoret afgifvit underdånig
föi klaring, med yrkande att, derest Oss skulle täckas af gunst
och nåd bevilja eftergift af det ådömda beloppet, Kammar-Rättens betjening
mätte bibehållas vidden genom Utslaget bestämda anmärkningsprocent;
hvarjemte Kammar-Rätten inkommit med Utlåtande och J
påminnelser inlemna!..
Efter öfvervägande af detta allt,, med det mera handlingarne innehålla,
håfve Vi funnit den af Kammar-Rätten, till stöd för sitt Ut~
Äg» åberopade 11 § uti arrendekontrakten icke kunna betraktas, så sorn
— 378
medförande den ovillkorliga förbindelse, alt J, genast och ulan pröfning
af sig företeende omständigheter och förhållanden , varit pligtige
från arrendet skilja Arrendatorerne, då de icke uppfyllde de uti deras
kontrakt bestämda villkor; och som J behörigen iakttagit hvad Eder
ålegat till bevarande af Stipendiekassans rätt och fördel , håfve Vi,
med upphäfvande af Kammar-Rättens Utslag i de öfverklagade delar,
pröfvat skäligt befria Eder från den ålagda ersättningen; i följd hvaraf
Revisions-Kontorets yrkande om anmärkningsprocents tillgodonjutande
kommer att förfalla*
I afseende på det dröjsmål , sorn ägt rum med redovisningen af
Stipendiekassans fordran hos Majoren De Mares konkursmassa , låte Vi
öfverlemna handlingarne till Vår Justitie-Kansler, för att tillse, det
berörde kassa, så skyndsamt ske kan, må förhjelpas till utbekommande
af hennes rätt. Vi befalle etc.
Stockholms Slott den 22 Maj i835.
CARL JOHAN.
Th. von Baumgarten.
Afskriften; enlighet mod höga Orginalbrefvet bestyrker, Götheborg af Kongl,
och Hvitfeldtska Stipendiekuratorernes Kansli den 26 Mars 1842,
Joh. Bruzewitz.
— 379 -
Kyrkokuratorernes i Christianstads Län
underd Utlåtande, i anledning af Revisorernes
Berättelse rörande granskningen af nämde Läns
Landt kyrko-Hakens/caper,
Uiiderdånigste U{.bitande l
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss den rs sistlidne
Februari å Rikets Ständers Revisorers Berättelse om den Ar 18^ i verkställda
Stals-Revision, i hvad den angar Räkenskaperna lör Landtkyrkorna
i Skåne, få Eders Kongl. MajJls Befallningshafvande och BiskopsEmbetet,
i afseende på gjorde anmärkningar vid berörde Räkenskaper,
aflemna följande underdåniga Utlåtande:
Att hos Kyrkoföreståndarne eller i åtskilliga Kyrkors kassor innestått
större oförräntade behållningar, än som medgifves uti 16 punkten
af Kongl, Instruktionen den 12 April i8r5, härleder sig derifrån, antingen
att låntagare med nödig säkerhet ej erhållits genast då medlen
varit att tilgå, eller ock att större byggnader eller reparationer förestått,
hvartill behållningen måst reserveras, utan att kunna på någon
kortare tid göras fruktbara, med säkerhet att vara disponibla då utgiften
bort äga rum. Vid sådana förhållanden kunna ränteförluster
för Kyrkorna icke undvikas; men en ofullständighet i redogörelserna
är, alt orsakerna till dylika större inneliggande behållningar icke uppgifvas.
En lika ofullständighet är ock» om inventarier öfver Kyrkornas
tillhörighet saknas, eller icke med noggranhet upprättas, äfvensom om
brist är att på sådana böcker och handlingar, sorn vid alla Kyrkor
böra finnas; och för att afhjelpa denna ofullständighet för framliden,
likasom alt nödiga upplysningar om orsaken till större kassabehållningar
ej må vid räkenskapen saknas, skola Eders Kongl. Maj;ts Befallningshafvande
och Biskops-Embetet ofördröjligen hos Consistorium
Ecclesiaslicum i Lund begära nödiga föreskrifter till Presterskapet. .
Hvad åter angår orsaken till de utgifter, hvilka äga rurm åt Kyrkoherdar,
Skollärare, Orgelnister, Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor,
så grunda sig dessa utgifter, i de flesta fall, på de till de
samma begärda och erhållna särskilta tillstånd för hvarje Församling,
hvarifrån dock böra undantagas utgifterna, dels till Kyrkoherdar, hvilka
utgöra ersättning för besvär och kostnader vid Kyrkoräkenskapernas
— 380 —
förande och upprättande, som förr ålegat Kyrkoinspeklorerne, men
genom Kongl* Brefvet den 4 December 1811 blifvit Kyrkoföreståndarnes
skyldighet, dels ock till Barnmorskor, hvilka, enligt Kongl. Brefvet
den 23 Augusti i8o5, få af Kyrkornes behållna tionde tilldelas en
skälig lön.
Beträffande slutligen de för Christianstads Läns Kyrkor balanseräde
fordringar och skulder, så hafva alla dessa balanser tillkommit
före nuvarande Kyrkobokhållares tid, och äro de fleste, på sätt Herrar
Revisorer yttrat, mycket gamla samt alla af den ålder, att någon fråga
om deras godtgörande icke lagligen kan väckas. Med afseende på
denna deras ålder, kan ej heller , utan särskilt utredning, som synes
fordra mera tid än Kyrkobokhållarnes öfriga tjenstegöromål kunna med^
gjfva att uppoffra, upplysas huru de tillkommit; men skälig anledning
är att förmoda, det de uppstått hufvudsakligen genom, vid bokslutens
tsppgörande, författade anmärkningar, som antingen förfallit elfer af
Kongl. Kammar-Rätten blifvit fullföljda och afgjorda, utan att i påföljande
bokslut sådant, på sätt under en sednare tid varit och nu
mera är förhållandet, behörigen observerats. Någon orätt eller förlust
skulle således hvarken drabba Kyrkorne eller någon annan, om alla
dessa gamla balansposter ur boksluten, i hvilka de ensamt äro synliga,
uteslutas. Christianstads Lands-Kontor den i5 Mars 1842.
Georg von JRoscn. Willa. Fave.
O. Beckmann.
Kyrko
-
— 381 —
Kyrkokuratorernes i Malmohus Län
itill Kongl. Majrt algifna underd. Utlåtande, i
aned dng af Revisorernes anmäm n>ngar vid
.detta Läns J^andt kyrko-Riikenskaper.
Angående Räkenskaperna för Hardeberga och Sandby Kyrkor.
.Fill skyldig åtlydnad af jE Iers Kongl. Mij:ts Nådiga befallning, få
«vi härmedelst, för Hardeberga och Sandby Socknar, i djupaste underdånighet
afgifva förklaring å de anmärkningar, hvilka Rikets Högloft.
Ständers Revisorer öfver Kyrkornas Räkenskaper i allmänhet till Eders
Kongl- Mij:t underJåaigst inlemnat.
Nila dessa anmärkningar kunna hufvudsakligen återföras till en
.enda, nemi. emot förbiseende eller öfverskridande af Elers Kongl.
Mijtts Nådiga .Instruktion af den ta April ,f8,15; i afseende på hvilken
anmärkning .vi underdånigst utbedja oss tillåtelsen att företrädesvis
anföra, hvad också 1 det följande skall ådagaläggas, det flere andra
gällande föreskrifter gifvas, antingen af så enskilt och från lokala förIiållanden
härledd beskaffenhet, att de leke bort, eiler oek så sent
,utgifvits, att de icke kunnat uti den allmänna Nådiga Författningen
intagas. Sådant är, i afseende på förstnämle Socknar, förhållandet nfed
den ifrån Kyrkorna utgående årliga afgiften till Jordgummor och till
dessas undervisning, af hvilka den förra finnes redan uti aSoS års
Kyrkoräkenskaper uppförd , grundande sig på E lers Kongl. M ij:ts
Nådiga befallning af den a3 Augusti , sedermera åberopad uti
Kongl. Brefvet den i3 Februari i8oy, och den sednare,, som förekommer
först uti iSaj års Räkenskaper, h*r sitt stöl uti Elers Kongl.
M. j:ts särskilta Nådiga tillåtelse , meddelad genom Högvördiga DomKipitlet,
uti Cirkulär af den a j. Oktober samma år,.
Att några Kyrkorna tillhöriga m idel hos Kyrkoherden räntefria
innestått, gäller destomindre dessa Församlingar , som undertecknad,
Kyrkoherde, alltifrån sitt tillträde för 18 år tillbaka , dels ofta måst
göra enskilta och räntelösa förskott för Kyrkorna, dels i annat fall alltid
erlagt vederbörlig ränta för hela återstoden , sedan beloppet af de
årliga utgifterna fråndragits samma års kontanta kassabehållning, hvarigenom
oftare inträffht, att han icke en gång haft räntefri någon del
af de 5o Rdr, hvartill han likväl, enligt 16: le morn. uti den åberopade
Nådiga Instruktionen, varit lagligen berättigad.
382
Att Kyrkorna måst vidkännas ökade utgifter till Kyrkoherde,
Klockare eller Kyrkovärdar, saknar likaledes all giund, helst de håda
sednare äga nu, likasom torr, ingen slags lön eller arfvode af Kyrkan,
och deiföre, oaktadt ökadl besvär och minskadt penningevärde , låtit
sig nöja med samma arfvode, som för öfver ett halft sekel sedan blifvit
bestämdt, nemligen a4 sk.
Således återstår endast anmärkningen öfver bristande Inventarieförteckningar,
som kan äga någon skenbar grund. Det har visserligen
fiandt, att den vid några tillfallen ej bifogats; men då har också alltid
den förutgångna varit åberopad, och då Kyrkans inventaiium någon
gång ökats, har också uti en sednare Förteckning denna tillökning alltid
blifvit vederbörligen upptagen.
Sedan Rikets Ständers Revisorers i allmänhet framställda anmärkningar
sålunda blifvit fullständigt besvarade, och deras grundlöshet
j afseende på Hardeberga och Sandby Kyikor ådagalagd, hoppas vi i
underdånighet hafva uppfyllt den af Eders Kongl. Maj:t ©ss JXådigst
ålagda skyldighet, samt framhärda etc.
Angående Räkenskaperna för Bjeresjö och Oxie Kyrkor.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majlis, genom Landsliöfdinge-
och Biskops-Embetena, gifna befallning, till följd af Rikets
Ständers Revisoreis gjorda allmänna anmärkningar vid Kyrkoiäkenskaperna,
får jag afgifva följande underdåniga förklating.
Vid Bjeresjö och Oxie Kyrkor hafva inga större kapital legat ofruktbara
längre, än tills de mot behörig säkerhet kunnat utlånas.
Ordentligt Inventarium har årligen åtföljt Kyrkoräkenskaperna.
De utbetalningar, som af Kyrkorna utgå, grunda sig på Kongl.
Resolutioner.
Angående Räkenskaperna för Kjells - Nöbbelöfs
och Felestads Kyrkor.
Med anledning af hvad Rikets Höglofl. Ständers Revisorer anmärkt
vid Skånska Kyrkornas Räkenskaper, får jag, hvad angår K jells-Nobbelöfs
och Felestads Kyrkor, i djupaste underdånighet förklara:
Att Förteckning öfver dessa Kyrkors inventarium för hvarje år åtföljt
Räkenskaperna.
383
Att den lön, som finnes tillagd FÖrsamlingarnes Barnmorska, grundar
sig på enhälligt beslut vid allmän Sockenstämma, till följd af högvederbörlig
föreskrift i detta ämne.
Att, enligt i6:!e punkten i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion,
angående vården af Kyrkornas medel och öfriga tillhörigheter, af den
12 Apiil 181 5, några kontanta penningar, så vida de kunnat mot fullgod
säkerhet utlånas, aldrig i Kyrkornas kassor legat ofruktbara.
Angående Räkenskaperna för Burlöfs Kyrka.
Till underdånigst följd af allernådigst äskadt utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers år 1841 förrättade Stals-Revision ,
böra följande omständigheter i underdånighet anföras:
Vid tillträde år 18 ;6 , efter förpaktande af 3:dje enkeåret, till
Burlöfs konsistoriel^ Pastorat, bestående af Trettio och 3A hemmantal,
i Lunds Stift och Malmöhus Län, inlöstes bostället med i 645 Rdr B:co,
så kallad öfverbyggnad, och 6p4 Rdr B:co, nybyggnad, el ler tillsammans
B:co Rdr 2,33g, enligt Husesynsprotokollet, samt brandförsäkrades till
ett värde af B:co Rdr 2,65o. Härtill öfvertogs såsom lön dels något
af den framlidne företrädarens konkursmassas skuld till Kyrko- och
Fattigkassan, som utföll, mot 6 procents ränta, enligt Sockenstämmoprotokoll
(Men 28 Jan. 1827), dels ock efter hand, en del af samma
Kassors inflytande medel, likaledes med 6 procents ränta som årligen
lades till kapitalen. Då lånet på sådant sätt år 1837 hade stigit till
Tvåtusen etthundratjugu Rdr, yrkade dåvarande Kyrkovärdar i Räkenskaperna
för året, att annan Uppbördsman skulle förordnas, emedan
säkerheten för lånen icke ansågs tillräcklig i det brandförsäkrade boställets
ehuru öfvervägande lösen , eller den afbetalning, som årligen
skedde enligt lagligen skedd öfverenskommelse, tillräcklig. Konungens
respektive Befallningshafvande samtyckte, och Högvördiga Dom-Kapitlet
tillförordnade en Prebende-Komminister J. O. Berggren i Upåkra, att
uppbära och redovisa nämde Kassor, hvilkas Räkenskaper för öfrigt af
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rält emottagna, befunnos riktiga, tillika
med deras någon tid derefter granskade behållning. Hans Högvördighet,
Biskopen m. m. Herr D:r Faxe tilläde egenhändigt bemälte
Komminister titel af "vice Pastor i dessa ämnen”, och böcker, tillika
med andra hithörande handlingar öfverlemnades honom i laga före^
skrifven form.
— 384 —
Efter årliga exrcutiva auktioner eller utmätningar, hvartill hälften
af lön och boställets afkastning amandes, ulan hilder af andra och
s. k. lysta förmånsiätler, var skulden till nämde Kassor, enligt vederbörande
Kionobefallningsniirs intygande, godigjoid den 3r Dtcember
sistlidet år 1841. Uti inlaga till Fögvördiga Dcm-Kapitlet af den 22
Uecimber samma år, anhöll underteknad om ut bekommande af redovisning
och qvitter ser af den tillför ordnade vice Pastorn i dessa ämnen,
hvilken beräknat räntorna halft år och deröfver utöfver laga tid, sami
att ett Konurgens resp. Befallnkigsbafvandes och Högv, Bisk.opsEmbetets
längesedan laga kraft \ nnna Utslag af den i5 Januar i i833
mätte sättas i v< rkställighet, enligt hvilket ’Tlärads-Pi osten Herr Magister
Wied borde vid Sockenstämma med Församlingen utse 2.'ne
eller 3:ne af dess för säkeihel kär.de Ledamöter”, att Kyrkans medel
emottaga, under det Pastor årligen nppiätlar räkning. D* n af nig
den 22 sisllidne December begärda Sockenstämman är nu benäget ntJy
st till den 1 instundande Maj. Becker och Räkenskaper äroännu i
den uti dessa ämnen tillförordnade vice Pastorns händer, som deifore
åtnjuter ett salarium, hvilket ej kan undeigå minskning annorlunda,
än genom framdeles underdånigt anlöpande af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
rättvisa granskning; men alt intet »f Rikets Ständers Slals-Rt vision
anmärkt laga klander eller annat fel elfer bristfällighet finnes så
väl i Räkenskaperna under min hanel, eller till och med året 183>y,
som ock i det ännu under min hand varande Inventarium; de tta vågar
jag, då böcker och handlingar mig lagligen ålerltmnas, lika lagligen
lofva konstatera.
Vice Pastor J. O. Berggrens underdåniga Förklaring.
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majlis, genom Lnndshöfdrnge- och
Biskops-Fm betena, gifha befallning, får jag på Rikets Ständers Revisorers
gjorda allmänna anmärkningar vid Kyi koräkt-nskaper na i Malmöhus
Län afgifva för Burlöfs Kyrka i djupaste underdånighet följande
förklaring:
Under de 3 ne år jag varit Burlöfs Kyrkokassas föreståndare, bafra
inga kapitaler legat ofr uktbar a längee, än till dess de kunnat mot behörig
säkerhet utlånas.
Inventarieförteckning har ordentligen blifvit årligen bifogad Kyrkans
Räkenskap r.
Grunden lill Barnmorskans af Kyrkans behållna tionde utgående
lön ligger i Kongl. Brefvet den a3 Augusti j£o5.
— 385 —
Angående Räkenskaperna för Bårslöfs och Fjerrestads
Kyrkor.
Till följd af Rikets Ständers år 184r samlade Revisorers till förklaring
hitkoftrna anmäikningar rörande Kyrkornas Räkenskaper, får
jag i underdånighet följande upplysningar meddela:
1:0 Härvarande Kyrkors kassabehållning är väl större, än den af
Slats*Revisorerne i anmärkningen åberopade författningen medgifver,
hvilket orsakats deraf, alt en större reparation flera år varit påtänkt
och förra året deciderades, men afven då hindrades af den ostadiga
väderleken, och kofnmér först i år, efter vederbörligen lemnadt tillstånd,
att Verkställas, Och s< m Kyrkans Syssloman icke lyckats påträffa så
påliiliga låntagare, att ej möjligtvis hinder vid {åkallande behof för
permingar ries indrifning skulle ske, hafva penningari,e såsom kassamedel
blifvit förvarade,
2:0 Rikets Ständers Revisorers anmärkning, angående uteblifvet och bristande
Inventai iecon to öfver Kyi konras tillhörighet, kan icke angå dessa Kyrkor,
vid hvilkas Räkenskaper sådant conto följt.
3:o Kyrkoherden härstädes tillgodonjuler af Kyrkan ingen aflöning,
men väl Skollärar ne, hvilka, enligt Eders Kongl. Maj:ts Eget Nådiga
beslut af den 16 December 1820, tilUr kändes 3 Tunnor korn hvardera
af våra Kyrkor. Den ringa utgift för org< Ispelning och belgtrampning,
sorn al Kyrkan Utgår, giundar sig på ett år 1810 faltadt sockenstämmo-beslut,
hvilket bestämde dessa båda utgifter till ip Rdr för
hvarje Kyika. Ehuru en Kongl, författning af den s3 December r8o5
medgifver af lönebiträde af Kyrkorna åt Barnmorskorna får utgå, har
likväl ingen sådan utgift härifrån utgått.
Kyi koherden härstädes bebor boställe, hvarföre han ej heller erhåller
hushyra af Kyi kan. Kyi ko-Inspektorer finnas icke.
Angående Räkenskaperna för Frillestads Kyrka.
På grund af Kongl. Maj:ls Nådiga Rtmiss af den 12 sistlidne Februari
å transumt af Rikets Ständers år 1 1 församlade Revisorers
öfver Stats-Revisionen algifna Berättelser, få vi, såsom Kuratorer för
Frillestads Kyrka, härmed i underdånighet afgifva följande Utlåtande:
1:0 Det olver skott af hvad Kongl. Distr uklionen den 12 April 1 815
tillåter en Kyrkas Syssloman, alt af Kyikans kapital oförräntadt inne
-
hålla, har, då sådant i Frillestads Kyrkas Räkenskaper befinnes, ej
kunnat utlånas af brist på vederhäftig låntagare. För närvarande finnes
ej sådant öfverskott.
2:0 Inventarieförteckning har årligen jemte Kyrkoräkningarne afgifv
its å allt Frillestads Kyrkas ägande inventarium.
3:o Den afgift af Två Tunnor korn, sorn årligen af Frillestads Kyrkas
tionde utgår lill förbättrande af Frillestads Skolmästares lön, grundar
sig på Kongl, Majlis Nådiga beslut af den 12 Mars 1836; hvilket
blifvit oss förständigadt genom Konungens Höga Befallningshafvandes
i Malmö Bref af den 3o Mars samma år.
Angående Räkenskaperna för Hesslunda Kyrka.
Landshöfdirige-Embetet i Malmöhus Län och Biskops-Embetet i
Lunds Stift hafva, uti skrifvelse af den 3 sistlidne Mars, på grund af
Ed ers Kongl. Majrts Nådiga Remiss af den 12 Februari innevarande
år å de vid sista Stats-Revisionen gjorda anmärkningar, i anledning
af de under sednare åren uppgjorda Kyrkräkningarne inom detta Län,
infordrat Kyrkoherdarnes underdåniga förklaringar i detta ämne; och
ehuru jag först förlidet år tillträdde härvarande Kyrhoherde-beslällliing,
och således icke i något hänseende kan finna mig af anmärkning
garne träffad, eller för mina företrädares åtgärder ansvarig, känner jag
mig likväl förbunden alt lill besvarande upplaga de förra och meddela
underdånig förklaring öfver de sednare,
1:0 Under de sednare åren har endast en högst obetydlig behållning
varit oförräntad i härvarande Kyrkokassa. Anledningen hvarför
denna behållning ofta kan vara störst just vid räkenskapsårets slut
är den, alt inkomsten af Kyrkans tionde och jordar inflyter kort tid
dessförinnan, då det ofta är svårt att genast finna någon låntagare,
som vill öfvertaga penningebeloppet och derför kan ställa nöjaktig
säkerhet. Kyrkans Föreståndare äga, mig velterligen, icke rättighet att
utlåna några penningar mot lägre ränta än sex för hundrade!, då likväl
den säkerhet, sorn vid sådana lån bör presteras, skall vara lika med
den som fordras vid sådana Låneyerk, der endast fem procents ränta
erlägges. Den tidepunkt torde af denna anledning icke vara mycket aflägsen,
då någon annan föreskrift härom kommer att äga rum, och
Kyrkans Föreståndare måhända, i likhet med förmyndare, åläggas, att
mot en nedsatt procent ansvara för de behållna medlens ovillkorliga
förräntande. Dessförinnan lära anmärkningar, sådana som de i första
387 —
punkten förekommande, endast vara att anse som villkorliga, och således
ulan någon allmännare påföljd.
2:0 De i härvarande Kyrkostol införda exemplar af Kyrkoräkningarne
för de tvenne sista åren, lyckas antyda , att något Inventarieconto
öfver Kyrkans tillhörigheter af höcker m. m. icke åtföljt de exemplar
af Kyrkoräkningarne, som härifrån afgått. Om förhållandet
varit sådant, så är detta icke i enlighet med gällande föreskrifter, och
jag vill då endast i underdånighet tillägga , dels att della framdeles
skall bli rältadt, dels att denna möjliga uraktlåtenhet under de förflutna
åren varit utan vådlig påföljd, så mycket hellre, som Kyrkans
tillhörigheter, sådana de finnas upptagna i det Inventarieconto, hvilket
uppgjoides i83p, blifvit lill deras fulla belopp och i behörigt skick
åt mig för lidet år öfverlemnade.
3:o De här uppgjorda Kyi loräkningar upptaga icke någon annan
aflöning till Kyr koherden än 1 Rdr 24 sk. B:co, hvilken blifvit beräknad,
enligt gällande anordningar, till skrifmaterialier m. m. Den aflöning, som
af Kyrkans medel utgår till Skolmästaren, grundar sig på Kongl. Maj:ts
dertill lemnade Kådiga tillåtelse af den 3o November 1833; och det
anslag af 2 Tunnor korn, sorn Jordegumman årligen af den behållna
Kyrkotionden uppbär, är henne tillagdt genom sockenstämmo-beslut
af den 20 Augusti 1824, stadlästadt af Konungens Befallningshafvande
i Malmo Län och Biskops-.Embetel i Lunds Stift den i3 November
samma år.
Öfver de anmärkningar, sorn af Rikets Ständers år 1841 församlade
Revisorer blifvit gjorda vid Räkenskaperna för Kyrkorna i Skåne,
få vi undertecknade, Kuratorer för Zireköpinge Kyrka, afgifva följande
underdåniga förklaring:
Det är egentligen blott en af de gjorde anmärkningarne, som kan
röra Zireköpinge Kyrkas Räkenskaper, i hvilka nemligen är afförd En
Tunna 2 1/4 k:pr råg, såsom lön åt Socknens examinerade Barnmorska.
Denna lön beviljades af Församlingen på socknestämma dm 2n Oktober
1 go5, som det heter i dervid hållna Protokoll, pä Kongl. May.ts
Nådiga tillåtelse och befallning. Det har väl också bandt att någon
gång befunnits i Kyrkokassan ett större kapital, än del som är tillåtet
i 16 punkten af Korg], Kyrko-Insti uktionen den 12 April r8i5; men
i Räkenskaperna bar då alltid varit lillkännagifvet, antingen alt peil
-
— 388 —
nmgarne varit bestänka till en redan beslutad reparation , eller att
utlånas, så snart någon låntagare med erforderlig säkerhet deilill anmälde
sig.
Angående Räkenskaperna för Bjufs Kyrka.
På grund af Kongl. Maj;ts Nådiga Remiss den 13 sistlidne Februari
föranledd af Rikets Ständers år 18 }i församlade Revisorers gjorde
anmärkningar vid Ky rkoräkenskaperne uti Malmö och Christianstads
Län, får jag i underdånighet lemna följande förklaring;
1:0 Att icke jag, som först tiljträdt Pastoratet den 1 M *j år ,1841 .»
uppgjort Räkenskaperna för Bjufs Kyrka i Luggude Plärad och Malöhus
Län, utan min företrädare, v. Pastor Schönbe.ek, och således är det
icke jag, utan han, sorn stannar ,i ansvar lör dessa Räkenskaper.
2:0 Finner jag af den befintliga Kyrkostolen, att Pastor endast iru
nehaft kontant 26 Rdr 3,0 sk. ,<j rst. Banco, hvilka till mig blifvit lem<-  nade och af mig skola blifva lorränlade.
3:o Att den utgående lönen, Sex Tunnor korn, lill Socknens Skolmästare,
och En Tunna korn till Socknens examinerade Barnmorska af
Kyrkans behållna tionde, grundar sig dels på allmänt soekenstämmobeslut
och dels på Eders Kongl. M.ij:ts Nådiga Resolutioner. Det är
ett historiskt och notoriskt faktum, att Skånska Kyrkorna, ifrån att Lill
större delen vara skuldsatta och utfattiga under Kyrko-Inspektorernes
förvaltning före år i8i5, numera, under Kyi koherdarnes förvaltning,
de mesta Kyrkorna finnas behållna, och en del rika, hvarpå jag i djupaste
underdånighet torde få 1 of att fästa Eler Kongl. Maj:ts Nådiga
uppmärksamhet, och hvilket förhållande synes förtjent af Rikets Ständers
Revisorers uppmärksamhet, i stället för deras anmärkningar.
Angående Räkenskaperna för Wälinge och Kattarps Kyrkor.
Uppå de anmärkningar, sorn af Rikets Ständers Revisorer år 18 f.4
blifvit anförda emot Kjfkoräkenskapernes författande i Skåne, får jag,
hvad de mig allernådigst anförtrodda Församlingar, Wälinge och Kattarp,
beträffar, i allerdjupaste underdånighet anföra;
— 389 —
Alt, så ridt jag kan inse, äga icke de gemensamma anmärkningarne
någon tillämpning på Räkenskaper nes författande härstädes, emedan
aldrig större summor, än tillåtet är, innestått, utan då för handen varande
reparationer erfordrat det, och då orsaken alltid varit uppgifven;
hvad åter aflöningar af Kyrkorna beträffar, ulga endast 2 Tunnor säd
af hvardera Kyrkan till Jordegumma!!, och hvilken aflöning, före mia
tid, blifvit på allmän Soeknestämma besluten och af Landshöfdinge£mbelet
år 1822 stadfästad, och hvarpå jag kan uppvisa autentik»
handlingar, i fall det erfordras,
Angående Räkenskaperna för Farhults och Jonstorps Kyrkor,
Till följd af Kongl. Maj.ls Nådiga Remiss den 12 sistlidne Februari
å Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorers anmärkningar vid
Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne, Halland, Blekinge och Bobus
Län, får underteeknad, Kyrkoherde i Fashult och Jönstorp i Skåne
af Lunds Stift, jemte Kyrkornas Syssloman, i djupaste underdånighet
aflemna följande Förklaring:
j:o Undertecknad, Kyrkoherde, har albing innehaft af Kyrkornas
medel mer, än hvad >6 mom. af Kongl. Kyrko-Instrukttonen af dea
12 April 1815 stadgat, utom vid de tillfällen, då kyrkoreparationer
Varit i båga, oell innebar jag för närvarande, af Farhults Kyrkas medel,
1 97 Rdr 18 sk. i rst. Banco till en, enligt sockenstämmo-protokol!
af den 29 Mars i8jo, beslutad orgelbyggnad, hvilket tillbörligen blifvit
anmärkt uti 1840 års Räkenskaper.
2:0 Inventarieconto öfver Kyrkornas böcker och öfriga tillhörigheter,
af hvad natan och beskaffenhet de vara må, har, under de 32 år
jag härstädes varit Kyrkoherde , ordentligt varit upprättad och åtföljt
aila årens Räkenskaper,
3:o Någon lön till Kyrkoherde, Skollärare, Organist, Klockare och
Orgeltrampare utgår icke af dessa Kyrkor, Det är endast 2.*iie Barnmorskor,
hvilka, enligt sockenslämmo-protokoll af den 19 April 1812,
erhålla tillsammans Tre Tunnor korn af Kyrkornas behållnings-tionde,
nemligen af Jonstorps Kyrka 2:ne och af Farhults Kyrka en. Huruvida
denna lön är sanktionerad af höga vederbörande är mig obekant;
några handlingar härom finnas icke i Pastorsarkivet. Dessa 3:ne
Tunnor korn hafva af Kyrkornas behållnings-tionde utgått i 3o år, och
således 8 år förr än undertecknad blef Kyrkoherde vid dessa Försam»
Angående Räkenskaperna för Brundby Kyrka»
På grund af Rikets Ständers sednasle Revisorers anmärkningar,
för så vidt de kunna afse Bi undhj Kyrkas Räkenskaper, få vi 1) är med
afgifva följande underdåniga Utlåtande:
1:0 Om än ifrågavarande Räkenskap; r för ett eller annat år upptagit
större oTörräntad behållning, än de 5o Rdr Banco, hvilka, enligt 16 §
af Kongl. Kjrko-Instruktionen den *3 April 1815, skola i kassan aHtid
vara qval liggande, har dervid antingen varit tydligt tillkärmagifvet
skälet, vanligtvis någon under hand varande reparation, hvars verklig"
het följande års Räkenskaper hest yi k t, eiler ock liar denna summa understigit
det i åberopade Kongl. Instruktions samma § för tillåt ligt
liggande ofruktbara medel bestämda maximum, och dess otilliäcklighet
till nödiga utgifters bestridande af nästföljande Kyrkor åkning vidfogade
qvittenser intygats.
2:0 Då Förteckning öfver Kyrkans tillhörigheter årligen afgifvits med
den redighet och ordning, som då dertill intet formulär linnes, ej
kunnat föranleda skalig anmärkning, återstår endast det tillkännagifvande,
att, i händelse böcker saknas, en såfkan brist ej uppkommit under
den tid, sedan r834, undertecknad, vice Pastor, öfver log pastoralvården
härstädes, och att dess orsak, som nu ej med säkerhet kan bestämmas,
troligen ligger i åverkan af råttor och förmultning af fukt,
hvaraf Kyrkan är högligen besvärad.
3:o Socken-Barnmorskans lön, den enda af de i revisionen anmärkta,
som från drnna Kyrka utgår, grundas på soekenslämmobeslut
af den 2.5 April 1813 lill hvilket rättighet igenfinnes i Kongl» Brefvet
till Lunds hiögv. Dom-Kapitel den 23 Augusti i8o5, och som i, närmast
efter nämde anslags beviljande, afsiulade Kyr kor åkning vid denna
cird i te lade post åberopats „ hvarefter dess idkelig» upprepande i följande
Räkenskaper ansetts obehööigt.
Angående Räkenskaperna för Wäsby och Wikers Kyrkor.
Med anledning af Konungens Höga Befallningshafvandes och Högvördiga
Biskops-Embetets gemensamma skrifvelse, grundad på Kongl»
Wajtts Nådiga Remiss af den 12 sistlidne Februari å transumt af Rikets
Ständers iS.jr församlade Revisorers öfver drn förrättade SiatsRevision
afgifua Berättelse, om gjorda anmärkningar öfver Räkenskaperna
för
djupaste underdånighet förklara: att
— 391 —
«:o Wäsby och Wikens Kyrkor ej innehaft större oförräntade behållningar,
än nödvändigheten fordrat i och för årets bestämda, nödiga
utgifter, utom då fråga varit örn större förestående högst nödiga
reparationer, nybyggnader eller koppartaktäckning, hvartill alltid förut
Konungens Höga Befallningshafvandes och Högvördiga Biskops-EmIbeite.
ts gemensamma tillstånd sökts och vunnits;
■Ko Inventarieförteckning å Kyrkornas tilihörigheter hafva alltid
•vid Räkenskaperna varit bifogade, äfvensom Utdrag af Kyrkornas Jordebok
%
3io Kyrkoherde eller Klockare hafva aldrig uppburit någon lön af
Kyrkorna. Endast Organist och Orgeltrampare njuta lön af Wäsby
Kyrkan den förre 20 Rdr och den sednare 5 Rdr 16 sk. Banco, stadgad
och beviljad på allmän Socknestämma och förnyad t 1831 vid
Högvördigste Herr Doktorns och Biskopens närvaro. Skollärare och
Barnmorskor njuta ej någon lön af Kyrkorna. — Sorn Wikens Församling
hufvudsakligen utgöres af Fiskläget Wiken, äger Wikens Kyrka så svaga
årliga inkomster, att den dermed ej kan underhålla sig, utom årliga
sammanskott af Församlingens till större delen fattiga invånare, och bar
derföre aldrig några penningar der oförräntade kunnat innehafvas.
Angående Räkenskaperna för Flenninge Kyrka.
På grund af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss den 12 sistlidne Februari
å ett transumt af Rikets Ständers år s 8/j i församlade Revisorers
i®fver den förrättade Stats-Revisionen afgifna Berättelse, har Kongl.
Landshöfdinge- och Högv. Biskops-Embetet infordrat Kyrkoherdarnes
Utlåtande, rörande ”anmärkningarne öfver Kyrkoräkningarne”; lill följd
hvaraf, jag härmed får i underdånighet afgifva den förklaring, att dessa
”anmärkningar” icke röra Flenninge Kyrkas räkning, så vida derunder
icke ville förstås den, angående ”lönen till Barnmorskan och Bälgtrampareri”,
helst Kj^rkans medel städse har måst hållas till hands,
dels till förestående inköp af en ny orgel, dels tili ständigt påkallade
reparationer, och nu slutligen till en ny kyrkobyggnad, som nu till
det mesta är fulländad, och det af egna medel, utan både kollekt och
främmande lån, och likväl har under tiden, så snart man fann säkerhet
för medlens utlånande, en summa af ej mindre, än mellan 1 n och
1800 Rdr Banco, varit i flera år utsatt till förräntande. Hvad sorn
kunnat öfverblifva den nya kyrkobyggnadens kostnad, måste hållas i
392
daglig beredskap till inköp af ett större nytt orgelverk, som den större
nya Kyrkans behof nu oförtöfvadt påkallar. Och hvad den helt obetydliga
"lönen till Barnmorskan och Bälgtramparen” beträffar, så är de*
föie min embetstid härstädes, och således för mer än 20 år tillbaka,
enligt vedertaget bruk på andra ställen , å allmän Sockenstämma besluten,
men på hvad laga grund, ligger utom min befogenhet att bedomina.
Angående Mäkeiiskaperna för MÖrarps Kyrka.
I skrifvelse den 3 sistlidne Mars, hafva Landshöfdinge-Emhetet i
Malmöhus Län och Biskops-Embetet 5 Lunds Stift, till följd af Eders
Kongl. Maj:ls Nådiga Remiss den 12 sistlidne Februari å transumt af
Likets Ständers Revisorers Berättelse om sist hållna Ståts-Revision, af
Kyrkoherdarne i Skåae infordrat underdåniga Förklaringar öfver de af
samma Revisorer vid sednare årens Kyrkot äknmgar gjorda anmärkningar;
och får jag alltså, i afseende på Mörarps Kyrkas Räkenskaper, en
sådan Förklaring i djupaste underdånighet afgifva.
Hvad första punkten af anmäi kningarne beträffar, eller att Kyrkoberdarne
för ett icke ringa antal Kyrkor innehaft större oförräntade
behållningar, än som medgifves 1 Eders Kongl. Majlis Nådiga Instruktion
af den 12 April i8i5, tyckes detta fall visserligen, under mina
företrädares tid, någon gång hafva ägt rum, ehuru den oförräntade behållningen
icke varit betydlig; men då jag först sistlidet år den 1 Maj,
såsom-Kyrkoherde, tillträdde detta Pastorat, täcktes Eders Kongl. Majit
Nådigst finna, alt jag för mina företrädares åtgärder icke kan ansvara.
■För egen del skall jag ställa mig nämde Nådiga Instruktion till noggrann
underdånig efterrättelse. Dock torde det Nådigst tillå,tas mig
nämna, att orsaken till det anmärkta förhållandet oftast är att söka deri,
att tiden för räkenskapernas uppgörande inträffar strax efter den, då
Kyrkornas betydligaste inkomster inflyta, och att det ofta icke låter
sig göra att genast få behållningen utlånl mot den föreskrifna säkerheten
och till det räll te belopp af sex för hundradet, hvarunder ingen
utlåning lärer få äga rum.
Äfvenledes skall andra punkten af Revisorernes anmärkningar, rörande
bifogande af noggrant Invenlarieconto öfver Kyrkans tillhörigheler
af böcker m. m., af mig blifva behörigen iakttagen. Så vidt jag
kunnat utröna, har dock ingen församlighet äf Mörarps Kyrkas målsmän
i detta afseende ägt rum.
393
Med anledning af Revisorernes anmärkning, alt ingen orsak blifvit
angifven till de utgifter, som till aflöningen utgått i flera Församlingar,
dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare, Organister, Klockare, Orgeltrampare
och Barnmorskor, får jag i underdånighet upplysa , att af
Mörarps Kyrka ingen annan dylik aflöning utgått, än den af i Rdr 24
sk, till Pastor, för skrifmaterialier, och, enligt sockenstämmobeslut, 3 Rdr
32 sk. till Kyrkovärdarne, samt 24 kappar råg och 24 kappar kom
till Församlingens Barnmorska.
Angående Räkenskaperna För Wellnfe och Raus Kyrkor.
Å de af Rikets Ständers år 184® församlade Revisorer vid Landskyrkornas
i Skåne Räkenskaper gjorde anmärkningar få vi härmed afgifva
följande underdåniga Förklaring, i afseende på Weilufs och Raus
Församlingars Kyrkor:
1:0 !n ventarieförtekningen har alltid blifvit räkningen bilagd, med
undantag af hvad som skett för år i83q, då undertecknad, Pastor, var
såsom Fullmäktig vid sednast hållna Riksdag, och då Vicarius i räkningen
anfört, att inventarium då var lika med nästföregående årets, hvilken
anmärkning torde motsvara en bilsgd Förteckning.
2:0 Om någon gång kontanta behållningen öfversligit hvad Kongl.
Instruktionen af den 12 April 1810 tillåter, har sådant vållats, antingen
af för hand varands kyrkoreparationer , elier ock deraf, att vid
Räkningens uppgörande, då lösen för tionden nyss influtit, man ännu
ej funnit någon, som mot nöjaktig säkerhet kunnat mottaga penningar
till förräntning. Att de ej länge blifvit för Kyrkorna ofruktbara,
inhämtas af följande årets Räkning.
3;o Af berörde Landskyrkor utgår ingen aflöning till Kyrkoherde,
Skollärare, Organist, Klockare eller Orgeltrampare; men Socken-Barnmorskan
erhåller af hvarje Kyrkas behållning Fyra Rdr B:co årligen,
till följd af ett, redan före min tjenstetid, å allmän Sockenstämma
fattadt beslut, hvilket åter har sin grund uti Kongl. Maj:ls till DomKnpitlet
i Lund den 2 Augusti i8o5 aflålna Nådiga skrifvelse, hvilken
tyckes vara ett för Rikets Sländers Revisorer obekant dokumeut.
— 394 —
Angående Räkenskaperna för Brågerup^ och Nefvetshög!
Kyrkor.
Med föranledande af Konungens Hoga BTaliuingshafvandes och
Högvördiga Biskops-Embetets aflåtna skrifvelse, föranledd af Rikets
Ständers år 1841 församlade Revisorers öfver den förrättade Stats-Revisionen
afgifna Berättelse, rörande Kyrkoräkenskaperna för Landt-Kyrkorna
i Skåne, få undertecknade, Kuratorer vid Brågerups oell Nefvets-,
högs Kyrkor i Bara Kontrakt och Malmöhus Län, i djupaste underdånighet
afgifva följande Utlåtande:
Beträffande 1 :sta momentet af ofvannämde Berättelse; ”att Pastorer»
ne för ett icke ringa antal Kyrkor innehaft större oförräntade behållningar,
än som medgifves uti 16 punkten af Kongl, Kyrko-Instruktio»
nen den 12 April 1815kan det visserligen synas, såsom om förhållandet
äfven härstädes varit sådant, emedan, sedan liera år tillbaka, en
större behållning årligen linnes utförd under rubrik: ”1 Kassan influtna
medel;” men då denna behållning, som icke före Räkenskapernas af»
slutande kunnat utlånas, alltid blifvit i följande årets Räkenskaper, med
full ränteberäkning, i debet upptagen, har deraf ingen förlust kunnat
förorsakas i Kyrkornas inkomster. Hvad åter den brist angår, hvilken,
vid framlidne Kyrkoherden, Prosten Harsens frånfälle, sistlidet år
yppats, har densamma bärledt sig derifrån, att uppgiften angående full
säkerhet för de utlånta penningarne icke varit sanningsenlig; hvarföre
hans sterbhus kommit att häfta för en betydlig skuld till båda Kyrkorna,
hvilken af undertecknade, Syssloman, blifvit behörigen bevakad,
med åberopande af den förmånsrätt jy Kap. 8 § Handels-Balken finnes
tillägga dylika fordringar.
Beträffande atdra momentet: ”Att Inventarieconto öfver Kyrkornas^
tillhörigheter af böcker m, m. vid åtskilliga räkningar saknals, äfvensom
att de befintlige, antingen äro till en del mindre noggrant upprättade,
eller visa brister af sådana handlingar, som vid alla Kyrkor böra
finnas;” har, så vidt oss kunnigt är, hvarken det ena eller del andra
i afseende på dessa Kyrkor ägt rum.
Hvad slutligen 3:dje eller sista momentet angår, grundar sig Artis
Obstetr. Professorns lön, af Nefvetshögs Kyrka, 6 kappar råg, och, af
Brågerups Kyrka, 6 kappar korn och 6 kappar bafra årligen, på sockenstämmobeslut
den 21 November och 12 December 1824- Barnmorskans
löneanslag, af Nefvetshögs Kyrka, 1 Tunna råg, och af B: ågerups
Kyrka, ,8 k:pr korn årligen, har, före yår befattning såsom Syssloman,
af Kyrkornas medel utgått.
— 3g§
Angående Räkenskaperna för Rengs och Hammars Kyrkor.
Öfver Rikets Sländers Revisorers Berättelse om den år 1841 förrättade
Stats Revision få vi, i hvad den rörer Skånska Landkyrkornas
Räkenskaper* för Rengs och Hammars Kyrkor i Malmöhus Län i djupaste
underdånighet afgifva infordradt Utlåtande.
En större oförräntad kassabehållning, än Kongl. Kyrko-Instruktiomen
af den 12 April 1815 medgifver, skall nästan vid hvarje årsräkBings
afslutande uppkomma, emedan just då Kyrkans betydligaste årsinkomster
inflyta, hvilkas öfverskott dels måste, för instundande sommarens
reparationer å de här gamla Kyrkorna, afsättus, dels icke genast
kan emot behörig säkerhet, i brist af låntagare, utlemnas.
Inveniarieföi teckning, som år efter år är nästall enahanda, åtföljer
vaaligen årsräkniogen. Om någon bok eller handling från äldre tider,
sora Kyrkorna ägt, skulle i sednare tider saknas, så har sådant uppkommit
af Kyrkornas oljenlighet till förvaringsrum, der böcker och
handlingar förloras genom fuktighet, ohyra och stundom genom tillgrepp.
En del årliga utgifter och anordningar hafva tillkommit sedan
Kongl. Instruktionen 1815 utfärdades, såsom: lill Länets Lasarett, till
Barnmorskors aflönande och undervisning rn. m.; men de grunda sig
på Eders Kongl. Majlis Nådiga förslag, bifall och stadfästelser. Andra
anslag, såsom till Organisters och Bälgtrampare* aflöning m. m., hafva
ock i laglig ordning och, med vederböranifes Aaktoriteters bifall och
beslut, tillkommit.
Angående Räkenskaperna för Btinkeflods och Hyllie Kyrkor.
Bå »nderleeknade, Bunkeflod® och Hyllie Kyrkors Syssloman, emtrttagit
ett transumt af Rikets Ständers Revisorers Berättelse om den år
184f förrättade Stals-Revision, åligger det oss att, på Nådigste befallning,
afgifva underdånig Föklaring öfver de antnäskniligar, bemälte Revisorer
ffinnit för godt göra vid Räkenskaperna för Landtkyr korna i
Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län; hvilket åliggande vi nu gå
att fullgöra.
ilo Herrar Revisorers första anmärkning, att Pastor och Kyrkovärdai
innehaft större ofcpräntade behållningar, än som medgifves uti 16
— 396 —
punkten af Kongl Instruktionen af den ra April 1815, inträffar icke
på undertecknade, Syssloman, enär under vår förvaltningstid någon
större behållning för dessa Kyrkor aldrig innestått, utom de år, då någon
större reparation i vederbörlig ordning varit besluten eller påbörjad.
Balansen i sist afslutade Räkenskap för Bunkeflods Kyrka visar
väl en kassabehållning af aoo Rdr, mendet lilla öfverskottet af
hvad enligt Instruktionen får innestå, är redan minskadt genom utbetalningar
innan det nu löpatide årets inkomst inflyter. Hyllie Kyrka
deremot hade endast en kontant behållning af 31 Rdr, således vida
linder maximum.
2:0 Vid andra anmärkningspunkten hafva vä ingen förklaring att
afgifva, enär Inventarieförteckningar alltid åtföljt Räkenskaperna för
dessa Kyrkor, samt Herrar Revisorer dessutom icke uppgifvit, hvilka ds
böcker och handlingar äro, sora bort finnas men saknats,
3:o Af de löner och arfvoden, till hvilka Herrar Stats-Revisorer,
enligt tredje anmärkningspunkten, icke funnit orsaken hvarken tali
Kongl. Instruktionen den 12 April 1815 eller uti Räkenskaperna,
utgå sådana från dessa Kyrkor endast lill Klockaren och Organisten
i båda Församlingarna, till Skolmästaren i Bunkeflod samt till
JBälgtramparen och Barnmorskan i båda. Men af Kongl. Resolutionerna
den 22 Juli 1814 ’ som tillägger Klockaren 3:ne Tunnor spanmål af
hvardera Kyrkan, samt den 28 September i833, som till Skolmästaren
i Bunkeflod anslår 8 Tunnor, äro vidimerade afskrifter bilagda
Räkenskaperna för det första året, sorn dessa poster blifvit afförda.
Särdeles oväntad är anmärkningen mot arfvodet till Orgeltrampare!!
®ch Barnmorskan, enär, hvad det .förstnämd» beträffar, denna utgift
väl måste ovillkorligen räknas till en Kyrkas behof, som äger orgel ,
då denne icke utan trampning kan begagnas, och hvad angår löneu
till Barnmorskan, så hade Kongl. Brefvet till Biskop och Konsistorium
i Lund, dateradt Helsingborg den 3 Augusti 18o5, som anbefaller Konsistorium
”förständiga Presterskapet inom Skåne, att i alla de Socknar,
”der ingen lärd Barnförlosserska finnes, söka öfvertala Föisamlingarne
”att af hvarje Kyrkas behållna enskilta tionde bestå en skälig lön för
”en sådan examinerad Barnmorska”, bort på stället, eller i Kongl. Kamgnar-Rätlen,
vara lika tillgängligt, som för undertecknade, Redogörare,
Kn»
— 397 —
ingående Räkenskaperna för Sallerups Kyrka,
i Oxie Härad.
Rikets Högloft. Ständers Revisorers anmärkningar emot Skånska
Kyrkornas Räkenskaper och deras medels förvaltning röra sig hufvudsakligen
kring tvenne punkter, öfver hvilka vi böre rättfärdiga oss:
1:0 Anledningen till Socken-Jordgummans aflönande af Kyrkans
behållna tionde grundar sig på Kongl. Brefvet den 2g Januari 1812;
2:0 Hvad Kyrkans kontanter beträffa, hafva , under uudertecknads,
Kyrkoherde, tid, icke flera legat ofruktbara, än Kongl. Instruktionen
den 12 April 1815 medgifver, sä framt icke någon under arbete varande
reparation å Kyrkan dertill föranledt, eller i saknad af vederhäftige
låntagare för ögonblicket; hvilket kan inhämtas af följande årets
Räkenskaper.
Fullständig Inventarieförteckning, jemte en dylik öfver Kyrkans
ntlånta kapilaler med derå löpande, specificerad ränta och derför ställd
säkerhet, har alltid åtföljt de härifrån afgående Räkenskaperna.
Sedan Sallerups Kyrka, år 1838, blifvit med behörigen fastställd
orgel försedd, har Belgtramparens lön, såsom en oumbärlig Kyrkobetjent,
enligt sockenstämmobeslut den 26 Augusti i838, i83p års Räkenskaper
bilagd t, blifvit bestämd till den obetydliga utgiften af Sex Riksdaler
Banco, att af Kyrkans medel utgå.
Angående Räkenskaperna för Tommarps och Skjegvie Kyrkor.
Anmärkningarne af 184* års Stats-Revisorer vid Räkenskaperna för
ftandtkyrkorna i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län, samt särskilt
vid dem för Kyrkorna inom Skåne och Blekinge, få vi, Tommarps
©eh Skjegvie Kyrkors Syssloman, efter föreskrift, besvara med följande
underdåniga Utlåtande:
Val har behållningen för dessa Kyrkor någon gång, enligt Räkenskaperna,
synts bestå, bland annat, uti flera Hundra Riksdaler, men
redan vid räkningens uppgörande, har större delen varit utlånt, ehuru
skuidebrefven derför, såsom utgifna efter den 1 Maj, och således sedan
räkenskaps-året förflutit, icke kunnat upptagas uti Räkningarna för
förlidna året. En och annan gång, hafva större reparationer förestått,
för hvilka medel hafva blifvit innehållna, ehuru Auktoiiteterne då ännu
icke hunnit förordna om deras verkställighet. Äfven har händt*
51
— 398 —
att utlåning af kyrkomedel blifvit förhindrad derigenom, att pemningesökande
hellre anlita de nya låneanstal,terna, emot fem, procents ränta
och borgens-säkerhet, än taga kyrkolån mot 6 procent och med inteckningskostnad.
Med ali möjlig noggranhel äro Kyrkornas inventarier antecknade,
hvadan vi våga anse anmärkningen i denna del icke angå oss.
Underlåtenheten att uti Räkningarna verificera utgifterna, lill aflöning
åt Pastor, Skollärare, Orgelnist, Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor,
. är ock anmärkt. Härå svaras underdånigsi l:
Afgiften till Pastor består uti den ringa penning af a4 sk, från
hvarje Kyrka, som, under rubrik:. ”Pastors-N-otariat”, årligen
En, sådan afskrifning har skett , så långt Kyrkornas Räkenskaper gå
tillbaka. Någon, verifikation för behörigheten af denna, anordning, med
sekels häfd, har hittills aldrig fordrats. Lämpligare än att äska sådan,
vore frågan örn afgiftens förhöjande efter tidernas, förändrade skick.
Kyrkorna gifva, uti dessa Församlingar intet löneunderstöd åt: Skollärarne.
Åt Orgelnisten i Tommarp är, efter vederbörandes hörande, af Eders
Kongl. Maj:t, under den <4 November 1835 , såsom lön tilis vidare
tillagd afkastningen af en Kyrkans jord inom Fridshögs hemmans område.
Eders K.ongh. Majds Nådiga Bref derom är bilagdt Räkningen
för det året, under hvilket anslaget skedde. Någon ytterligare bestyrkning
lärer derföre, icke behöfvas.
Af Kyrkan har Klockaren i denna egenskap intet.
Undertecknad, Kyrkoherde, och Församlingen hafva alltid: sjelfve
lönt Belgtrampareehuru dennes lön bort utgå af Kyrkans medel.
Allöningen till Barnmorskan har, likasom den till Professorn och.
Riddaren Liljevalch, för Barnmorske-undervisuingen, blifvit stadgad uti
sednare tider. Församlingarna hördes och medgålvo anslagen , dera
Högsta Makten beviljade och fastställde. Icke lärer detta generella
stadgande erfordras såsom verifikation vid hvarje Kyrkas Räkenskap.
Yi vilje icke dölja vår underdåniga öfvertygelse, alt granskning af
Landtkyrkornas Räkenskaper ligger utom gränsen af det uppdrag, som
är bestämdt för Rikets Ständers Herrar Revisorer , och att anmärkningarne
leda sin upprinnelse derifrån, att bemälte Revisorer. saknat närmare
kännedom, om, Skånes partiella institutioner..
— 399 —
Angående Räkenskaperna för Hammarlöfs och Wemmerlöfs
Kyrkor.
Till allerunderdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådigste
Remiss af den 12 sistiidne Februari, få Hammarlöfs och Wemmerlöfs
Socknars Kyrkors Syssloman i djupaste underdånighet afgifva följande
Förklaring öfver Rikets Hoglofl. Ständers åriS^t församlade Revisorers
öfver den förrättade Stals-Revisionen afgifna Berättelse, så vidt den
angår granskning af berörde Kyrkors till Höglofl. Kongl. KammarRätten
inlemnade Räkenskaper.
■Första anmärkningspunkten, sorn afser Kyrkornas kontanta behållning
i kassan, utöfver hvad i6:de punkten af Kongl. Maj:ts Nådigste
Kyrko-Instruktion den 12 April r'8i5 medgifver, lå vi allerunderdånigst
sålunda besvara: att de kontanta medel, sorn funnits i kassorna
vid årsiäkenskapernas afslutande, dels blifvit innehållna till utbetalning
af förevarande större reparationer å Kyrkorna, och dels härrört deraf,
att säkre och vederhäftige låntagare sig icke under tiden anmält; i alla
fall har dessa Kyrkor årligen blifvit tillgodo beräknad ränta under
min kyrkoherdetid för ett sådant öfverski idande belopp, som icke till
nödiga reparationer åtgått.
Öfver Ändra anmärkningspunkten , sorn upptager, det Inventarieconto
öfver Kyrkornas ti 11 liöi ig heter af böcker m. m. vid åtskilliga
Räkenskaper felats eller saknats, få vi lika underdånigst förklara: att
sådane alltid, under den tid undertecknad härstädes varit Kyrkoherde,
åtföljt hvarje års Kyrkoräkenskaper, upprättade med den noggranhet
sorn befintliga persedlar och böcker föra nied t-; och då någon föreskrift
öfver hvad, sorn i afseende på böcker bör finnas vid hvarje Kyrka, icke
är känd, håfve vi icke deiöfver kunnat hålla någon kontroll.
Slutligen och hvad Tredje anmärkningspunkten vidträffar, som innefattar,
det orsak saknats för de utgifter, som till aflöningar i flera
Församlingar utgått, få vi äfven alierunderdånigst förklara: att årliga
afsknfningarne till Kyrkoherden , med flera under särskilta benämningar,
grunda sig dels på urminnes häfd och dels på sockenstämmobeslut,
hvilka vunnit vederbörande Auktoriteters sanktion, och derefter
fortfarande blifvit utbetalta. Besluten hafva vanligen bilagts vid den
räkning, hvaruti den derpå grundade afibringen första gången skett, och
Sedermera hafva inga andra verifikationer ansetts behöfliga, än behöriga
evittenser för den verkställda årliga utbetalningen.
— 400
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers gjorde anmärkningar
ofver Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne, Halland, Blekinge
och Bohus Län, få undertecknade, Stäfvie Kyrkas Syssloman, i djupaste
underdånighet afgifva följande underdåniga Förklaring:
a) Att, under den tid undertecknade ansvarat för Stäfvie Kyrkas
Räkenskaper, inga större oförräntade behållningar, än som medgifves
uti i6:de punkten af Kongl. Kyrko-lnstruktionen den 12 April 1815,
innestått, utan hafva Kyrkans penningar, så snart de uppgått lill 100
K dr, blifvit utlånta.
b) Alt Invenlarieconlo öfver Kyrkans alla tillhörigheter varit Kyrkans
Räkenskaper bifogad, samt tilt några brister i Kyrkans tillhörigheter
af böcker ni. m. ieke ägt rum under den tid undertecknade ansvarat
fér Kyrkans medel och lillhörigheler.
C) Att inga utgifter af Stäfvie Kyrka utgått till aflöning åt Kyrkoherde,
Skollärare, Orgelnist eller Klockare , utan endast sådana ututgifter
som finnas upptagna uti 1 n punkten af Kongl. Kyrko-lnstruktionen
den 12 April i8i5, med undantag af lön lill Sockens Barnmorska,
En Tunna spanmål, hälften råg och hälften korn, och har denna
löneafgift uppkommit till underdånigste åtlydnad af Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref af den 29 Januari 1812, som bjuder, att examinerad Barnmorska
skall antagas samt viss årlig lön af Kyrkans behållna tionde
til) henne anslås.
Angående Räkenskaperna för Lackalänga Kyrka.
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers gjorda anmärkningar
olver Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne, Halland, Blekinge
och Bohus Län, få undertecknade, Lacka^riga Kyrkas Syssloman, i djupaste
underdånighet afgifva följande underdåniga Förklaring:
a) Att, under den tid undertecknade ansvarat för Lackalänga Kyrkas
Räkenskaper, inga större oförräntade behållningar, än som medgifves
uti i6:de punkten af Kongl. Kyrko-lnstruktionen den 12 April
]8t5, innestått; utan hafva Kyrkans penningar, så snart de uppgått
till leo Rdr, blifvit utlånta.
b) Alt Inventarieconto öfver Kyrkans alla lillhörigheler varti Kyrkans
Räkenskaper bifogad, samt alt några brister i Kyrkans tillhörigheter
af böcker m. m. icke ägt rum under den tid undertecknade ansvarat
för Kyrkans medel och lillhörigheler.
c) Att inga utgifter af Lackalänga Kyrka utgått lill aflöning åt
Kyrkoherde, Skollärare, Orgelnist, Klockare eller Orgeltrampare, utan
endast sådana utgifter, som finnas upptagna uti 17 punkten af Kongl.
Kyi ko-Instruktionen den 12 April j 815, med undantag af lön till
Sockens Barnmorska, En Tunna spanmål, hälften råg och hälftea
korn, hvilken löneafgift uppkommit lill underdånigste åtlydnad af Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 2g Januari 1812, som bjuder, att examinerad
Barnmorska skall antagas samt viss årlig lön af Kyrkans behållna
tionde till henne anslås.
Angående Räkenskaperna för Reslöfs, Östra Karleby,
Gullarps, Bosarps, Billinge, Röstånga, Konga, Aske,
Torlösa, Skräflinge, Fellestads, Hallaröds och
Annelöfs Kyrkor.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
af den 12 sistlidne Februari, oss meddelad af Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande
i Malmöhus Län och Biskopen uti Lunds Stift, uti
Bref af den 3 Mars detta år, få undertecknade, Kyrkoherdar uti Onsjö
Kontrakt, afgifva följande underdåniga Förklaringar öfver de anmärkningar,
som Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorer framsLällt
emot nämde Kontrakts Kyrkoräkenskaper.
1:0 Kyrkornas hufvudsakliga inkomst utgöres af de medel, som erhållas
vid försäljningen af deras odisponerade tionde. Denna försäljning
sker uti Mars och April månader, och inkomma auktionsmedlen
till Kyrkornas Kuratorer vanligen inom slutet af sistnämde månad.
Då de inkomna medlen icke tarfvas för Kyrkornas egna närvarande behof,
tillkännagifves ofördröjligen uti någon af Provinsens tidningar, att
så beskaffade medel finnas till utlåning mot behörig säkerhet. Ganska
ofta händer, att Kyrkoräkningarne afslutas, som sker med den siste
Ap 1 il, innan säker låntagare hunnit anmäla sig. Detta gör, att både
större och mindre summor förekomma utbalansei ade uti de årliga Räkenskaperna,
under namn af Kontant i Kassan, om än ulan tillägg af
förvarade i Kyrkokistan, likväl alltid der nedlagda. Att vi sjelfve icke
innehaft större oförräntade behållningar af Kyrkornas medel, än sorn
Kongl Instruktionen af den 12 Jpril 1815 Jöreskrifver, är hvad vi
med lull trygghet kunna försäkra, och härmed tro vi ess i underdånighet
— 402 —
hafva besvarat den emot våra Kyrkoräkningar gjorda första anmärkningen.
2:0 Hvad den andra anmärkningen vidkommer: att Jnventarieconlo
saknats vid åtskilliga Kjrkoräkningar, och der de afgifvits, varit med
mindre noggranhet upprättade , äfvensom sådana böcker och handlingar
saknats, som böra finnas uti Kyrkornas arkiver, få vi i underdånighet
afgifva den förklaring, det vi icke kunna erinra oss hafva uraktlåtit,
att, vid aflemnandet af årliga Kyrkoräkenskaperna, äfven bifoga
ett så beskaffadt conto, upptagande Kyrkornas tillbörigheter så noggrant,
sorn oss varit möjligt. Skulle, emot förmodan, Kyrkornas arkiv
vara i brist af sådana böcker och handlingar , som der böra finnas ,
skole vi icke underlåta att förskaffa detsamma den i denna väg erforderliga
fullständighet.
3:o Tredje och sista anmärkningen: att hvarken i Kongl. Instruktionen
af den 12 April 1815, eller i Räkenskaperna, hafva Revisoreme
funnit orsaken för de utgifter, som till ajlöningen utgått i flera Församlingar
dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare, ‘Orgelnisten, Klockare,
Orgeltrampare och Barnmorskor, gå vi att möta med följande
underdåniga förklaring. Då, af de här uppgifna personer, endast Barnmorskor
erhålla aflöning af de inom Kontraktet varande Kyrkors
©disponerade tionde, kommer orsaken till denna äi liga utgift ensamt
att blifva föremål för vår underdåniga förklaring; och få vi, till styrko
för den, i underdånighet åberopa Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till Lunds
Konsistorium, dateradt Helsingborg den 23 Augusti i8o5, upptaget uti
Konsistorii Cirkulär, N:o g8, af den 6 September samma år, hvaruti
Lunds Stifts Presterskap anbefalles: ”i anseende till yppad brist på tillräckligt
antal undervista och kunniga Jordgummor, att i alia de Socknar,
der ingen skicklig och behörigen lärd Jordgumma eller Barnförlosserska
finnes, söka öfvertala någon qvinna att af erkänd praktisk
Jjäkare skaffa sig tillbörlig kunskap och gilltigt vittnesbörd derom,
utan ock Församlingarne, att af hvarje Kyrkas behållna enskilta tionde
bestå en skälig lön för en sådan examinerad Barnmorska”. Till underdånig
åtlydnad häraf, höllos Socknestämmor med de inom Kontraktet
varande Församlingar, på hvilka den aflöning bestämdes åt varande
och blifvande Jordegummor , som uti Kontraktets Kyrkoräkenskaper
årligen afföres.
Om förloppet af dessa Socknestämmor erhöll Konsistorium underrättelse
samma år, som Kongl, Maj:ts Nådiga Bref derom utkom, och
hafva utan tvifvel utdrag af de vid dessa Socknestämmor förda prolo
-
— 403 —
kol! blifvit, såsom verifikationer för berörde utgift, bifogade i8o5 eller
1806 års Kyrkoräkenskaper.
Alt icke belasta Räkenskaperna med mindre nödiga verifikationer,
Lill hvilkas antal detta protokollsutdrag ansetts kunna höra, sedan
det en gång lemnat upplysning oni orsaken till utgiften, liar förmodligen
varit skälet , hvarföre man icke sett detsamma ytterligare
upptaget uti de på dessa år följande Kyrkoräkningar..
Angående Räkenskaperna för Gylle och Kyrkoköpinge Kyrkor
Till
underdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Majtts den 12 sistlidne
Februari meddelta Nådiga föreskrift, får Kyrkokuratorerne, att, inom
utgången af April månad, till Lands Kontoret i Malmö* inkomma med
lill Eders Kongl. Majli stäldt, underdånigt Utlåtande öfver de anmärkningar,
sorn af Rikets Ständers Revisorer blifvit gjorda mot Räkenskaperna
för Landlkyrkorna i Skåne, Halland , Blekinge och Bohus Län ,
få vi härmedelst, angående Räkenskaperna för Gylle och Kyrkoköpinge
Kyrkor i Skytts Härad, Malmöhus Län, i djupaste underdånighet afgifva
följande upplysningar:.
a) Då ej någon reparation under året skolat verkställas, hafva ej
penningar utöfver det belopp, Kongl. Instruktionen den ia April i8i5
medgifver, hos Kyrkans Syssloman innestått, utom för år 183g, då
innestående behållningen* för Gylle Kyrka var 71 Rdr och* för Kyrkokopinge
81 Rdr, till hvilket ringa öfverskott ej kunnat erhållas någon
låntagare. För en del år har deremot ej så stort kapital innestått,
sorn ofvannämde Kongl. Instruktion tillåter..
b) Kyrkornas Inventarieförteckningar, af hvilka afskrift medföljt
hvarje års Kyrkoräkenskaper, upptager alla deras- tillhörigheter..
e) Kyrkoherden och Skollärarne uppbära här ingen lön af Kyrkorna.
Barnmorskan har sin lön på grund af Kongl. Förordningen den
23 Augusti i)8o5. Den på Sockenstämma den 19 Augusti 1838 af åboerna
bestämda lönen åt Orgelnist och Belgtrampare skall, enligt Pastor
Fr. Schlyters yttrande, vara af Kongl. Maj:t beviljad, hvarom vi likväl
icke kunna lemna någon närmare upplysning, alldenstund någon Nådig
tillstånds-resolution härom ej finnes vid Pästors-arkivet, och det icke
eller i Kyrkoräkningarna blifvit antecknadt,, när någon* sådan* blef utfärdad.
— 404 —
Angående Räkenskaperna för Bösarps och Simlinge Kyrkor.
På befallning af Eders Kongl. M ij:ts Befallningshafvande i Malmö
Län och Högvördigste Biskopen öfver Lunds Stift, få vi undertecknade,
Syssloman för Bösarps Kyrka i Skytts Härad och Simlinge Kyrka i
Wemmenhögs Härad, öfver de af Rikets Ständers Revisorer, vid den
år 1841 förrättade Stats-Revisionen, gjorda anmärkningar, angående Räkenskaperna
för Landtkyrkorna, undei dånigst afgifva följande Utlåtande:
Af Kyrkornas medel hafva inga större behållningar innehafts oförräntade,
än som Kongl. Kyrko-Instruklionen af den r 2 April 1 815 tillåter,
då de icke varit bestämda i föreskrifven ordning till Kyrkornas
behof och reparationer, eller låntagare med laglig säkerhet icke anmält
sig till låns erhållande af Kyrkornas till utlåning kungjorda medel.
Ordentliga Inventarieförteckningar öfver Kyrkornas lillhörigheter
hafva blifvit Kyrkoräkenskaperna årligen bifogade. Huruvida de kunna
”visa brister af sådana böcker och handlingar, som vid alla Kyrkor
”böra finnas,” är svårt alt inse och uppgifva, då ingen författning finnes,
som bestämmer, hvilka eller huru många böcker vid alla Kyrkor böra
finnas.
Den lönings-spanmål, som årligen af Kyrkornas tionde utgår till
Församlingarnes Barnmorskor, är dertill anslagen på Sockenstämmor,
till följd af Kongl. Förordningarne af den a3 Augusti i8o5 och den 39
Januari 1812.
O
Angående Räkenskaperna för Mellan grefvie och Åkarps
Kyrkor.
Enligt erhållen föreskrift, få undertecknade, Syssloman för Mellan»
Grefvie och Åkarps Kyrkor af Lunds Stift, i djupaste underdånighet
afgifva Utlåtande, i anledning af Rikets Höglofl. Ständers Revisorers,
under 184i års Stats-Revision, gjorda gemensamma anmärkning vid
Kyrkoräkenskaperna i Riket, nemligen :
a) Visserligen hafva kassabehållningarna för Mellan-Grefvie Kyrka,
från ©ch med i838, och för Åkarps, under de sista fem åren, utgjort
högre belopp, än som är tillåtet att oförräntadt innehafvas; men hvad
angår förstnämde Kyrka, så hafva Sysslomännen en längre tid insett
nödvändigheten af en större reparation å densamma , och derföre så
småningom insparat och aflagt^af de årliga inkomsterna, för att såmedelst
-
405 —
medelst prella flen erforderliga sutmnan, utan all nödsakas uppsäga
ocli-indrifva de redan wulånta kapitabu un, hvilket, då de btfuuias Iros
allmogen, är -förenadt -med svårighet och tidsutdrägt, fastän fullkomlig
säkerliel tor medlen icke saknas; och beträffande Åkarps Kyrka, så visa
Räkenskaperna, att anledningen lill ofvannämd*; förhållande varit den,
att Kyrkan, tinder berörde tid, erhållit en ny orgel samt ett nytt plåttak,
jemte flere andra förbättringar, att icke nämna dem, sorn ännu
föreslå, till hvilkas bekostande i behörig ordning nödiga medel icke
bmt saknas i kassan. Af denna omständighet härledt, har jemväl intiäftht,
att Sysslomannen icke förmått förekomma, det ett betydligt
öfverskott förblifvit outlånt under de tvenne sista åren, iSBp och 1840,
livilket dessutom har sin grund i svårigheten att, emot den fullkomliga
säkerhet, som mäste fordras för så beskaffade medel, erhålla låntagare,
hvilkas vederhäftighet är känd; och Sysslomannen våga fördenskull
i underdånighet hoppas, att anmärkningen i afseende på ifrågavarande
Kyrkor icke för dem kan hafva någon påföljd,
b') För hela den tid undertecknad, Kyrkoherde, upprättat Kyrkoräkningarne,
hafva Inventarieförteckningar åtföljt Räkenskaperna, likasom,
oss veterligen, inga böcker saknas, som vid Kyrkorna böra finnas,
ehuru åtskilliga sådana gått förlorade vid en Mellan-Giefvie Prestgård,
år 1 ^8->4- öfvergången eldsvåda.
e~) De i denna punkt anmärkta aflöningar till Burnmorskan, de enda
sorn häri Församlingarne för de år, Revisionen omfattat, utgått, grunda
sig på soekenstämmobesiut den t<^ April ihi, hvilket är antecknadt
i Kytkoräkningarna för nämde är; och då Barnmorskan tillsattes
af Pastor och Kyrkovärdar, jemlikt 4 Kap, 4 § Kyrkolagen, lärer det
anmärkta anslaget af Kyrkans medel till hennes aflöning afven vara
fconscqvent riktigt.
Angående Räkenskaperna för Ibbs Kyrka.
I anledning af Rikets Ständers år i84* församlade Revisorers afgifna
Revisions-Berätlclse, vågar jag i allerdjupaste underdånighet anföra':
a)
Att Sr! Ibbs Kyrkas kapital, sorn under året influtit, ej längre
legat i kassakistan ofruktbart , än sorn erfordrats för låntagaren , att
anskaffa lånedokumenteina , ställda i behörig ordning till Kyrkans
framlida säkerhet.
52
— 406 —
b) All Kyrkoräkenskapen härifrån, icke allenast sisi lidet år, nian
äfven de för egående åren, alltid varit beledsagad af In\ eulai iefor teckning
Öfver Kyikans ornamenter och tillhör igheler al becker ni. m ,
Som finnas vid Kyrkan, och att Barnmorskans lön har årligen utgått
af Kyrkans behållna sparmål, En Tunna korn, enligt sockenslän moprotokoll,
rörande Barnmorskas anlagande och aflönande, af den 12 April
1813 och den 7 Maj 1814 * grundade på Kongl. Majlis INådiga Bref
den 23 Augusti i8o5 och den 29 Januari 1812 till Consistorium
Ecclesiasticum i Lund.
Angående Räkenskaperna för Qvistofta oell Glumslöfs Kyrkor.
Af Qvistofta och Glumslöfs Kyr kors medel, innehafvas, åtminstone
numera, icke större behållningar oförräntade, än författnri garna medgifva,
likvist med afseende på den tid, seni erfordras att bereda Kyrkornas
kapital fullgod säkerhet och bringa lånehandlingar i vederbörligt
skick.
Inventarieförteckningarne äro fullständiga och noggranna.
De få anslag, som här utbetalas af Kyikornas medel, grunda sig
på vederbörlig sauktion.
Angående Räkenskaperna för Billeberga och Tirups Kyrkor.
I afseende på Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vidKyrkoräkningarna
för de konkelterade Provinserna, får undertrcknad afgifva
följande underdåniga Utlåtande:
t :o Åf Billeberga och Tir ups Kyr lors årligen inflytande medel,
hafva icke stöl re behållningar innehafts oföi rantade, än som medgifgifves
uti Kongl Instruktionen den 12 Aptil r8r5, utom då större reparationer
varit för handen, hvilket alltid anmärkts i årets räkning*.
2:0 Inventariecentin äro fullständiga och öfverensstämmande med
förhållandet.
3:o Af dessa Kyrkors medel utgå inga t. flön ingar till Kyrkoherden,
Skollärare, Orgelntster, Klockare eller Orgeltrampare.
2:ne Barnmorskor njuta aflöning af kyi kolh eden , till f*ljd af
Kongl. Brefvet dateradl Helsingborg deu 23 Augusti i8o5.
— 407 —
Angående Räkenskaperna för Wadensjö och Örja Kyrkor.
Meri anledning af Rikets Sländers Revi orers gjorda anmärkningar,
får jag härmedelst aflemna följande underdåniga Utlåtande:
1:0 Att , af Wadensjö och Örja Kyrkors kontanta kassamedel , ej
stöl re behållningar, än som enligt författningarna medgifvas, funnits,
utom vid sådana tillfällen , då antingen en större reparation varit i
fråga, eller ock då ingen fullgiltig säkerhet kunnat presteras för penningaines
utlånande.
■2:0 Att Jnventarieeontin val icke alla år åtföljt Kyrkoräkningarae,
men då hafva ock inga tillägg ägt rum för året.
l3:o Att Klockaren i Wadensjö uppbär af Kyrkans spanmål 1©
Tunnor korn i löneförhöjning såsom Skolmästare, enligt Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref af den 27 Augusti 1B28.
Att öbstetriciae Professor Liljevalch i Lund njuter årlig lön af
hva je Kyrka 6 kappar råg och 6 kappar korn efter Länets markegångspris,
enligt sockenslämmo-prolokollet af den 1 Mars i835, grundadt
på Kongl. Maj:ts Nådiga Cirkulärbref, samt att Barnmorskorna i hvarje
församling hafva aflöning af Kyrkornas tionde, enligt Kongl. Brefvet
den a3 Augusti 080S.
Angående Räkenskaperna för Landskrona, Agrauntorps och
Tofta Kyrkor.
Rikets Ständers Revisorer hafva vid den för år 184 * förrättade
Stats-Revision framställt en del anmärkningar vid Kyrkoräkenskapen
för de konkelterade Provinserna, hvilka jag nu i underdånighet får
Besvara, så vidt de röra de mig i Nåder anförtrodda Församlingar.
,j;o Landskronas kyrkokassas medel hafva utan svårighet strax blifvit
fruktbärande, och kassabehållningen har aldrig varit oförräntad till
större belopp, än nödvändigheten erfordrat. Alldenstund Kyrkan tarfyar
ständiga reparationer, och åtskilliga i behörig väg bifallna anslag,
successivt under årets lopp, utgå af Kyrkans medel, måste alltid någon
kassabehållning för kortare tid finnas ofruktbar, då in?en lag förpligtar
Kyrko-Rådet att, för Kyrkans räkning, bestrida utbetalningar af andra,
än Kyrkans egna medel. Emot förvaltningen af dessa medel kan
emedlertid ingen billig anmärkning äga rum.
— 408 —
För Agmuntorps Kyrka utvisa Räkenskaperna, att större kmssaLehållningar
af Kyrkornas Syssloman oda blifvit forian tade, när säkra
Jåntagare ieke strax anmält sig. För närvarande Sunes der en större
summa disponibel i oda för Kyrkans utvidgning m. m., hvartill, enligt
kostnadsförslag, åtgå circa 20,000 frdr Rgs. Aibetet skall påbörjas under
sornmarns lopp, och hvad sora icke är utlånt, åtgår strax till uppköp
af byggnads-malerialier.
Tofta Kyrkas behållning blir alltid fruktbärande så tidigt, som
säkre låntagare kunna prestera godkända säkerbetsbandlingar.
'•%:o Kyrkornas mventarieförlrckningar äro alltid fullständiga och i
behörigt skick, men då en Kyrkas inventarium under löpande räkenskapsåret
icke vunnit någon tillökning, hänvisar man någon gång till
föregående åiets Inventarieförteckning, för att icke onödigtvis öka uiktab-t
i Räkenskaperna.
3:o Pastor i Landskrona uppbär hushyra, enligt Kongl. Brefvet den
22 Februari 1827.
Kyrko-Inspektoren uppbär hushyra, enligt Konungens Befallnirgshafvandes
och Riskops-Erabetets Resolution den 3 Augusti 1815 , samt
lön af Kyrkan, enligt samma skrifvelse.
Andre Stads-Komministern åtnjuter hushyra af Kyrkan, enligt samma
Auktorrti ters Resolution af den 3& November 18 <3 , och Förste
Stads Komministern, enligt Dilo af den 2 j Februari 1 8 1 4 •
Klockare- och Q ege l ni st-1 musterna ät o förenade, och de sniäire
anslag, sorn tillfalla Klockaren afKvtkwns andel, äro sanktionerade af
Konungens Befallningshafvande och Biskops-Km betet., Oigelnistens lön
grundar sig på Församlingens beslut alden t8 September 18 3 a , fastställt
af Konungens Befallningshafvande den 24 samma månad.
För Belgtramparens lön finnes ©fvanåberopade Auktoi iteters Resolution
af den 4 Februari rS iä.
Klockaredrängen, sorn tillika är Kyrkoråds Vaktmästare och har
uppsigt vid kyrkogåidtn, hvarvid ett luis. på Kyrkans bekostnad, åt
honom är uppfördt, har äfven anslag al Kyrkan , enligt samma Myndigheters
beslut.
*•
I Agmuntorp njuterOrgelnisten lön, enligt Kongl. Brefvet den 9 Maj
1827. Till alne Skollärare finnes inora samma Församling årligt anslag,
enligt särskilta Kongl- Resolutioner, hvilka alltid till åi och datum
upptagas i Räkenskaperna.
I Tofta finnes äfven anslag till en Skollärare och tili uppköp af
skolböcker m. m., till följd af Kongl, skrifvelse, som är åbeiopad 1
Räkenskaperna för den tid detta anslag yaiit be vilja dt.
Barnmorskornas lön i Landtförsamlingarne åberopas ej här till sitt
ursprung; men det är Kongl. Brefvet af den 23 Augusti t8o5 och den
29 Januari 1812 till Consist. Eccles. i Lund, som gifvit sanktion å't
denna åtgärd.
För en del mindre årliga utbetalningar vid Landtkyrkorna, till Orgeltrampare,
Kyrkovaktare> Ky/kovardar m. m., finnes ej öfverallt annan
sanktion, än Församlmgarnes enhälliga beslut; men dessa utbetalningar
arn, i samma mån som de äro nödvändiga, tillika så obetydliga,
att de icke böra föranleda till billiga anmärkningar.
Det årliga arfvode, som tillfaller Artis Obstetricice P/ofessorn i
Lundy grundar sig på uppmaning från högre ort till Försarulingarne.
Åtgärden härvid stöder sig således på en antieiperad sanktion.
Angående Räkenskaperna för Stångby och Wallkärra Kyrkor.
På Rikits Ständers Revisorers i underdånighet afgifna Berättelse
Öfver den förrättade Stats-Revisionen, och dervid gjorda anmärk-ningur
öfver K vrkoräkenskaperna i allmänhet, får undertecknad, så vida dessa
anmärkningar kunna röra Stångby oeh Wallkärra Kyrkors Räkenskaper,
alJerunderdånigst afgifva följande Förklaring:
Uti hvarje års Kyrkoräkning hafva, uti credit, blifvit upptagna de
utgifter, sorn grunda sig på .‘©ckenstämmobeslut, af Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Länet och Högvördig» Biskops-Em betet i Stiftet
sanktionerade, när utgifterna hafva öfverstigit 5© Rdr Banco, och alltid
ined protokoller och cjvittenser bestyrkte. Dessutom upptagas Pastorsj
otariet och eisättning för skrifmaterialier, af båda Kyrkorna, till
Tre (3) Rdr £:co, på grund af Kongl. Majtts Nådiga Förordning dfen
56 Februari 1817, § 8; Jordegcmmans lön af båda Kyrkorna, En
Tunna råg och En Tunna korn , i öfverensstämmelse med Kongl. Majtts
Nådiga Förordning den >3 Augusti i8©5 och sockenstämmobeslut
den 1 o November samma år.
Till Herr Professorn oeh Riddaren Liljevalch, såsom Lärare i förlossmngsvetenskapen,
och såsom ersättning för den undervisning, sorn
af honom meddelas blifvande Jordegummor , utgår årligen Tolf (12}
kappar korn, på grund af nämde Heir Professors år 1834 hos Edeis
Kongl. Majtt i underdånighet gjorde ansökan, maximi venerandi C011-  sistorii Circ. N:o 2(11 samma år oeh ÉoekuestäEnmoheslut den 14 November
aistnämde år.
— 410 —
Till Inslltulum Clinicnm En Timna råg, euligt Kongl. M >j:'s Nådiga
befallning den i April 1812, då Kyrkoinspektorerne lör ut blifvit afskedade.
De Inventarieförteckningar, som årligen hafva åtföljt Kvrkoräkningarne,
upptaga alla de böcker sorn Kyrkorna äga, och uti kassa»
har icke kontant innestått utöfver hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion
den 12 April 1815, § 16, medgifver , och de fall , som härifrån
gjort undantag, hafva varn föranledde genom af behofvet påkallade,
tillämnade, beslutade och af höga vederbörande medgifna reparationer.
Angående Räkenskaperna för 8st Pseders Klosters odb
Nöbbelöfs Kyrkor.
De anmärkningar, Rikets Ständers Revisorer vid sista Stats-Revision
gjort vid Landtkyrkornas Räkenskaper i Skåne, Udland, Blekinge oell
Bohus Län, träffa, ingendera, S: Pahlers Klosters och Nöbbelöfs Kyrkors
Räkenskaper för den tid undertecknad, Kyrkoherde, varit dessa Kyrkors
Syssloman, det vill säga från den i Maj j836. Hurudant förhållandet
tillförene varit , anser jag mig icke ens behöfva känna , än mindre
redovisa.
Det i kyrkokassan qvarJiggande kontanta belopp har intet år Öf▼ersligit
den summa, som iB:de punkten af Kongl. Kyrkoinstruktionen
af den 12 April 1815 bestämmer, med mindre anledningen dertill
också varit i Räkenskaperna afgifven. Oftare har kassabehållmngen vida
understigit minimum af det som får innestå, hvilket här , utan mehn
för Kyrkorna, kunnat ske, då ur Sparbanken i Lund, der smärre summor,
då de icke kunnat säkert utlånas, blivit mot ränta insatta, dessa
hvarje vecka varit att i små poster, efter behof, återfå.
Inventarieförteckning öfver Kyrkornas tillhörigheter och böcker
har alltid åtföljt dessa Kyrkors Räkenskaper, mig veterligen , saknas
å Förteckningen intet, som vidKyrkorna finnes eller behöfver finnas.
Af S:t Paeders Klosters och Nöbbelöfs Kyrkor utgår ingen aflöning
till Kyrkoherden, ej heller till Skollärare, Orgelnist, Klockare eller
Orgeltrampare, Afgiften till Barnmorskorna har sin orsak uti Kongl.
Maj;ts Nådiga Bref till Konsistorium , daterad t Helsingborg den a3
Augusti i8o5 och intaget i Konsistorii Cirkulär N:o 98.
- 411 —
Angående Räkenskaperna för Hellestads, Dalby och
Dondernps Kyrkor.
På grund af Rikets Ständers Revisorers gjorda allmänna anmärk*
»ingar vid Kyi koräkenskapei na i Lunds Stift och Malmöhus Län få vi,
för Hellestads, Dalby och Bonderups Kyrkor, i djupaste underdånighet
afgif va följande Fork lai ing t
Vid Kyrkorna hafva inga kapitaler legat ofruktbaia längre, än till
dess de kunnat utlånas mot behörig säkerhet.
Inventarieförteckningar hafva Kyi koräkenskaperna blifvit bifogade,
upptagande alla vid Kyrkorna befintliga böcker.
PA grund af Kongl. Majlis Kådiga Bref af den s3 Augusti i8o5
och derpå gruudadt sockrnstämmo-protokoll, utbetalas till Sockriarnes
Jord eguni mor hvad för dem i Räkenskaperna finnes upptaget.
Lii ligt Kongl. Mejtts Kådiga Bref af den 12 November i8iq, stbetalas
till Oigelnisten i Dulby hvad i Dalby Kyrkas Räkenskaper
finnes upptaget.
Enligt sockenslämti obeslut af den c) September 1827, § 2, utbetalas
al D.lby Kyrkas kassamedel Två (2} Rdr B:co lill Orgeltramparen
derstädes, såsom i Ky 1 kor äktnskaperna finnes upptaget.
Angående Räkenskaperna för Silfåkra och Refvinge Kyrkor.
Ehuru Rikets Ständers Revisorers, under sist förrättade Stats-Revision
och vid granskning af Landi kyi kornas inlemnade Räkenskaper
från Skåne, Hilland, Blekinge och Bohus Län , gjorda anmärkningar
icke eg ii 11 ige-11 inträffa på dem, sorn blifvit afgifwa för dessa, Silfåkra
• ch Refvinge Kyrkor, anse vi oss undertecknade, Sysslomän, dock höra
i djupaste undeidånighet aflemna följande Utlåtande:
1:0 Att i kassorna ofta varit mindre, än 16 punkten af Kongl, Instruktionen
den ij April 1815 medgilver, och om förhållandet varit
»ågot år motsatt, har orsaken antingen g» nast eller genom påföljande
års räkning blifvit anföid; men om Pastor synts innehafva större oförräntad
behållning, har sådant härledt sig fiån den omständighet, att,
mot inteckning i fast egendom och 2:ne mäns vederhäftige borgen,
obetydligare summor sällan kunnat utlånas, utan måst här, såsom på
mångå andra ställen, ligga några månader efiuktbara i Kyi kobel deus
vård, hvilket dock ej kan räknas honom tili last, då medlen, genom
— 412 —
kungörelse i Pastoratet eller allmänna tidningsbud, blifvit til! utlåning
erbjudna.
3M Alt Inventarieförteckningar alltid bär blifvit Räkenskaperna
bifogade, varit noggrant upprättade och vid allmänna sockenstämmor
upplästa, granskade och af Försaralingarnes invånare till riktigbeten
bestyrkta samt aldrig visat någon brist i afseende på sådana
böcker oeh handlingar, som v:d Kyrkorna böra förefinnas.
3:o Att inga utgifter blifvit i Räkenskaperna afförda, utan att de
varit genom Kongl. Förordningar påbjudna eller vid allmänna sockenstämmor
beslutade och med ordentliga qvittenser yerifi.eerade.
Angående Räkenskaperna f5r Fosie och Lockarps Kyrkor.
Bland de anmärkningar, hvartill Rikets Högloflige Sländers Revisorer,
vid granskningen af Räkenskaperna för L mdtkyrkorna i Skåne,
Halland, Blekinge och Bohus Län, tiott sig hafva anledning, kunna
undertecknade icke se någon enda äga tillämpning vid Rakenskaperna
för Fosie och Lockarps Kyrkor i Malmöhus Län och Oxie Härad, utom
den, som rörer lön åt Barnmorskan i dessa Församlingar, hvilken af
Kyrkornas medel utgår.
Af Kyrkstolai na inhämtas, att lön till Barnmorska, af Fosie Kyrka,
utgått sedan år r806 och, af Lockarps Dito, något sednare, men löre
nuvarande Sysslomans tillträde lill deras befattning. Det torde icke för
dessa hafva varit tillståndigi att indraga en lön, sorni mer än 3o år
allmänt, utan anmärkning, utgått ifrån Kyrkorm i Skåne. Och då
Kongl Brefvet dateradt Helsingbo'g den ?3 Augusti 1800 uttryckligen
stadgar: "att Församlingarna skala, af hvarje Kyrkas enskilta liön"de,
bestå en skälig lön för en examinerad Barnmorska/’ och Revisrorerne
icke lära påstå, att Kongl. Instruktionen af den 12 April i8i5
upphäft högstberörde Nådiga Bref, synes det som Revisorerne saknat
allt skäl för denna anmärkning.
Angående Räkenskaperna för Skanörs och Falsterbo Kyrkor.
Ehuru de Nådigst anbefallda underdåniga Utlåtanden af K vi kojta
ra t orer ne, i anledning af Rikets Ständers Bevisorers Berättelse om
den år 1841 förrättade Stats-Revision, tyckas angå endast Landt-men
ieke Stadskyrkorna; likväl och då vi i detta omdöme tilläfventyrs
misstaga
— 413 —
misstaga oss, få vi i djupaste underdånighet afgifva följande nnderdåinga
Utlåtande, rörande förhållandet med Skanörs och Falstei bo Släders
K yi ko! åkeribkaper.
JJvad först angår fntieslå-ende steine ©förräntade behållningar , än
sorn rncdgifves uti rörde punkten af Kongl. Kyrko-Instruktionen den
i 2 April 1815, så medgifves, alt dessa Kyrkors hela kontanta behållningar,
under förra Pastorns tid. blifvit förvarade i kassakistor ira, förmodligen
i brist på låntagare af så ringa belopp med erforderlig säkerhet;
men, från nuvarande Pastors tillträde, hafva Kyrkornas kapitaler
blifvit atlanta, utom hvad oundgängligen beböfts til! nödiga utgifter
och under årets lopp verkställda reparationer, enligt hvad de
sednare årens Räkenskaper utvisa.
Beträffande för det andra Inventarieförleckningarne , så hafva de
åtminstone de sednare åren, eller under nuvarande Kura torers tid, alltid
åtföljt Räkenskaperna och noggrant upptagit Kyrkornas alla tillhörigheten,
utom några böcker, såsom Kyrkoböcker och andra Ånnotalionsböcker,
hvilken brist föran ledis deraf, att dessa icke eller blifvit
upptagna i äldre Inventarieförteckningar; men de skola framdeles blifva
sned största noggranhet specificerade.
Hvad slutligen rörer den anmärkningen, att Rikets Ständers Revisorer
icke funnit orsaken för de utgifter, sorn till aflöningen utgått ,
dels till Kyrkoherden, dels åt Orgelnisten, Klockare, Orgeltrampare
och Barnmorskor, så få vi i djupaste underdånighet förklara, att dessa
ärliga, till beloppet oförändrade expenser äro af så gammal praxis
"vedertagna, att man ej ansett nödigt att vid Räkenskaperna årligen bifoga
eller ens åberopa de Resolutioner eller Kyrkorådsbeslut, hvarpå
dessa utgifter sig grunda; så mycket mindre, som de förut aldrig lära
föranledt till anmärkning.
Angående Räkenskaperna för Sodra Ilårslöfs och
Bodarps Kyrkor.
184 i års Stats-Revisorers anmärkningar vid Räkenskaperna för LandtIkyrkorna
uti åtskilliga Provinser, och särskilt vid dem för Kyrkorna inom
Skåne och Blekinge, få vi, Södra Hårslöfs och Bodarps K yrkors Syssloman,
bemöta med delta Nådigst anbefallda underdåniga Utlåtande.
Uti nvssnämde begge Kyrkors kassor hafva visserligen ej sällan ,
enligt Räkenskaperna, funnits kontanta penningar till belopp af 4 ä
5oo Rdr; men det har äfven handt, att utlåningen s-å medtagit behåli
53
-
— 414 —
ningen, att Pastor haft ad annna exponenda endast några få Riksdaler.
Vid de tillfällen, då behållningen sjuts så betydlig, liar olla förhållandet
varit sådant, att större delen vid Räkniugarnes uppgöiande varit
utlånt, ehuru efter den i Maj, då i äkenskapsåret utgått, hvadan reverserne
ieke kunnat upptagas uli Räkningarne för föiflutna året. En
och annan gång har någon större reparation förestått, för hvilken medel
blifvit innehållna, ehuru Auktor ileterne då ännu icke hunnit anlitas
om beslut till dess företagande Då händelsen varit den, att penningal
ne re vera innestått uti kassorna, har anledningen till underlåten
utlåning varit den, att låntagare, hellre än att, för 6 procent och
emot helst sökt inleekuingssäkerbet, emottaga kyrkomedel, anliLa nyare
tiders låueanslalter, emot lägre ränta och säkerhet af borgen.
In veu tu rieme äro, hvad angår Hårslöf och Bodarp, införda uti
sjelfva Räkningarne, och sådant med en noggrauhet, som lemnar oss
den förhoppning, att anmärkningen i denna del icke är rigtad emot oss.
Anmärkningen om underlåtenhet att uti Räkenskaperna anteckna
och verificera utgifterna till aflöning åt Pastor, Skollärare, Orgelnist,
Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor, besvaras underdånigst sålunda
:
Aflöning'n till Pastor består uti den ringa penning af 2/j sk. från
hvarje Kyrka, som under rubrik: ”Pastors Notariat” årligen afskrifva».
En sådan afskrifning har skett så långt Kyrkornas Räkenskaper gå
tillbaka. Någon verifikation för behörigheten af denna afskrifning eller
anordning, med mer anett sekels häfd, har aldrig fordrats och lärer icke
eller hädanefter blifva af nöden, så länge ingen fråga om afgiftens
billiga förhöjande efter tidernas förändrade skick uppstått. Skollätarne
hafva uli dessa Församlingar ingen löneundsättning från Kyrkorna.
Orgelnisten har, allt sedan i^So, af hvardera Kyrkan åtnjutit 3o Daler,
som, i följd af myntförändring, sedermera omförts till 5 Rdr, hvilk?,
såsom ordinarie anordning, under tidernas lopp ständigt och oförändrad!
afskrifvits lill i834>då beloppet, enligt sockenstämmobeslut, sorn
vid det årets Räkningar är bilagdt, skäligen fördubblades. Någon närmare
hestyrkning häraf lärer icke erfordras. Klockaren här har intet
af Kyrkan. Orgel- eller Belg tramparen har från fordna tider haft en
ringa aflöning, sora, ehuru något förhöjd emot hvad den fordom var,
dock icke lärer fordra någon annan debets-verifikation, om den så får
kallas, än den, som finnes uti oumbärligheten för orgeln af en sådan
person. Aflöningen till Barnmorskan har, likasom den till Professorn
och Riddaren Liljevalch för Barnmorske-undervisningen, tillkommit uti
sednare tider-. Församlingarne hördes och medgåfvo anslagen ,, bväka
— 41S —
deceftei beviljades och fastställdes af högsta makten, hvars beslut, såsom
gene reit, icke lärer erfordras såsom verifikation för hvarje särskilt
ii Vikas Räkenskap.
Vi håfve nu underdånigst besvarat anmärkningarna, som troligen
till större delen uteblifvit, om bland Revisorerne funnits någon med
närmare kännedom om särskilta Institutioner i de så kallade konketierade
Provinserna.
Angående Räkenskaperna för Blentarps Kyrka.
Såsom svar på Rikets Höglofl. Sländers Herrar Revisorers anmärkningar
öfver Kvrkoräkenskaperna i Skåne m. m., få vi undertecknade,
hvad angår Blentarps Kyrka, underdånigst anföra"
a) Om innehållna, oförräntade större summor, utan angifven orsak.
Vid sista Räkenskapernas uppgörande, har väl en behållning uppkommit
öfver hvad vi, såsom Kuratorer, äga rättighet att innehafva för
nödiga utgifters bestridande under året, men med angifven orsak af
dess användande till nya kyrkoportars anskaffande, och då under tiden
äfven bristfä 1 len å klocktornet yppats, till hvilkas iståndsältande
nämde medel äfven skola begagnas, hafva de på så kort lid ej kunnat
utlånas.
b) Om saknad af eller brist uti Inventarieförteckning.
Oss veterligen, har denna anmärkning icke någon tillämpning vid
denna Kyrka.
c) Om löner och verificerad rättighet att dem utbetala.
Inga andra löner bestridas af Kyrkans behållna medel , än de i
Instruktionen af i8i5 upptagna, och för hvilka behöriga qvittenser åtfölja
Räkenskaperna, dock med undantag af anslagna lönen till Sockens
Barnmorska, grundad på sockenstämmobeslut af den 19 April 1812,
föranled t af Kongl, tillåtelsen den a3 Augusti i8o5 och Kongl. Brefvet
den 29 Januari 1812.
För undervisning i burnmorskekonsten utgår ingen lön från denna
Kyrka,.
— 416
Angående Räkenskaperna för Ristorps celi Björka Kyrkor.
I följd af, genom Konungens Höga Befallningshafvandes i Malmö
och Högvördiga Biskops-Embetets i Lund oss meddelade skrifvelse af
den 3 i denna månad, hvilken innehåller ett transumt af Rikets Ständers
Revisorers Berättelse om den år 1841 förrättade Stats-Revision,
dervid anmärkningar af dem blifvit gjorda emot Räkenskaperna för Landtkytkorna
i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län, har det blifvit
undertecknade, I! 1 storps och Bjöi ka Kyrkoi s Syssloman, ålagd t att häröfver
till Eders Kongl. Maj:t lemna underdånig Förklaring,
1:0 Hvad angår första anmärkningen: "att för ett icke ringa antal
”Kyrkor Pastorerne innehåll större oförräntade behållningar, än som med”g
i Ives uti 16 punkten al Kongl. Ky koinspeklors-Iusli uklionen den 12
"'April 1815, utan att upplysning lemnats, huruvida instundande behof
”sådant påkallat," så få vi i stöista underdånighet upplysa, att ett sådant
förhållande icke ägt rum, hvad 11Istorps och Björka Kyrkors kassor
betiiifFar, sedan år i833, då undertecknad, Pastor, tillträdde Kyrkoherdeembelet
vid dessa Församlingar, Och Kyrkornas Räkenskaper visa,
alt i Hera år ej ens 5o Rdr funnits i hvardera af dessa Kyrkors kassor.
2:0 Ändra anmärkningen: "att In ventar ieconto öfver Kyrkornas
”tillhörigheter och höcker vid åtskilliga Räkningar saknats, äfvensom alt
”de befintlige, antingen äro till eri del mindre noggrant uppräknade,
”eller visa brister al sådana böcker och handlingar, som vid alla Kyrkor
böra finnas/’ Med Listorps och Björka Kyrkors Räkenskaper har
årligen, åtminstone sedan år 1S33, åtföljt en behörigen verificerad Inventarieförteckning,
hvilken upptagit ända till den ringaste Kyrkorna
tillhöriga persedel; samt veta undertecknade ej att någon bok saknas,
som Kyrkorna böra äga, om ej den omisteliga Bibeln, och har häraf
ett exemplar för hvarje af dessa Kyrkor bfilvit belingadt af den upplaga,
som Herr Gleerup nu i Lund upplägger,
3:o Tredje anmärkningen: ”Revisorerne hafva hvarken i Kong!. Ib”sti
nktionen den 12 April i8i5 eller i Räkenskaperna funnit orsaken
”för de utgifter, sorn till aflöning utgått i flera Församlingar, dels åt
Kyrkoherdarne, dels åt Skol lär a r e, Orgeln isted', Kiockaie, Orgeltrampare
och Barnmorskor m. m." De aflöningar, som årligen utgå af dessa
Kyrkor, och sorn ej finna stöd af Kong»!. Instruktionen den 12 April
2810, äro: till Barnmorskan 24 kappar råg af hvarje Kyrka, och till
Barnmorskeläraren G kappar korn af Listorps ©eh 6 kappar råg af
— 417 —
Björka, efter Länets markegångspris. Barnmorskan liar få• t sig denaa
årliga lön af Kyrkorna tilldelad genom ett sockenstämmobeslut i April
iiSia, hvilket vi i afskrift hafva Nåden meddela.
Barnmorskelärarens ofvannämde fön af Kyrkorna har i allm-än
sockenstämma den i Mars iS35 blifvit beviljad, och bafve vi Nåden
äfven bifoga en afskrift af nämde protokoll. Och har denna Barnmorskelärarens
lön blifvit af Eders Kongl. Majit sanktionerad i skrifvelse
till Dom-Kapitlet i Lund den 25 November 1816.
Härmed tro sig undertecknade hafva fullgjort den Nådiga befallningen
om Förklarings afgifvande rörande ofvannämde Irenne anmärkningar.
Angående Räkenskaperna för Wombs och Weberöds Kyrkor.
I anledning af de anmärkningar, Herrar Revisorer gjort vid 1341
års förrättade Stats-Revision, öfver Kyrkoräkenskaperna, få vi i djupaste
underdånighet afgifva denna Förklaring.
Att, i saknad af låntagare med fullkomlig säkerhet, har väl peniivngarne
någon tid varit ofruktbara, men, så fort låntagare anskaffat
säkerhet, halva de genast blifvit ullånta. Då låntagare icke infunnit
sig, som haft säkerhet, håfve vi insatt Kyrkornas kontanta belop-p i
Sparbankerna. Vid hvarje års Kyrkoräkning har alltid åtföljt Inventarieförteckning,
noggrant upprättad öfver Kyrkornas tillhöiigheler
så väl af bocker som andra persedlar. Uti Kyrkoräkningarne hafva ej
blifvit aflinda några utgifter, utan de som grunda sig på .Kongl. Förin
dningar och sockenstämmobeslut.
Angående Räkenskaperna för Kärrstorps Kyrka.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majlis, genom Dess Befallningshafvande
i Malmöhus Län, meddelade Nådiga befallning, får
jag, så vidt det rörer Kerrstorps Kyrka, afgifva följande underdåmgste
Förklaring:
Då undertecknad, v. Pastor, i sådan egenskap endast tjenslgjort
härstädes ett år, och det således endast för min egen (öi vältning lärer
tillkomma mig att aflägga räkenskap, så får jag i underdånighet upplysa,
så väl att, vid min hitkomsl, alla Kyrkans medel voioemot vedel
härlig säkerhet utlånta, som öck al't det i den al mig alslutade
— 4!8 —
Räkning för sistlidet räkenskapsår upptagna kontanta penn inge belopp „
i 13 Hdr 28 sk. 7 rst. Banco, lör närvarande icke kan utlånas, i anseende
till Kyrkans förestående utvidgning, hvarom Församlingen ligger
i underdånig ansökning.
Så vidt vi vete, har behörig Inventarieförteckning alltid åtföljt
.Räkenskaperna; dock få vi i underdånighet medgifva, att en del af
Kyrkans böcker saknas i arkivet, hvilka af sednaste , nu mera aflidne,
Kyrkoherden Frost blifvit förkomna. Fordringsanspråk på ersättning
liar blifvit gjordt vid bouppteckningen.
Ifrå n Kerrstorps Kyika utgår ingen annan aflöning till extra betjente,
än Lill Jordegumman Johnsson, som åtnjuter 191/2 kappar råg
och 1 Tunna korn. Detta grundar sig på sockenstämmobeslut den iq
Maj i833, hvilken handling har, såsom verifikation, blifvit bifogad if'34
års Räkenskaper; och då det icke är brukligt, att mer än första gången,
då en sådan utbetalning sker, bifoga eller åberopa den handling, hvarpå
afgiflen grundar sig, så täckes Eders Konek Maj:t hafva Nåden finna,
att denna anmärkning icke skäligen kan träffa förvaltarne af Kerrstorps
Kyrkas medel.
Angående Räkenskaperna för brandstads och Åsums Kyrkor,
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majrts Nådiga befallning,
får, i anledning af de anmärkningar Rikets år 1841 församlade
Revisorer framställt om Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne och
Malmöhus Län, undertecknade, Syssloman, i djupaste, underdånighet
afgifva följande förklaring och upplysning:
a) Det innestående kapital af Brandstads Kyrka, som öfverstiger det
i i6:de punkten af Kongl. Kyrko-Instruktionen den 13 April 18fi5
föreskrifna, är, enligt sockenmännens fattade beslut, bestämdt lill plåtars
uppläggande öfver Kyrkans torn, i stället för derå befintliga takpannor,
som, ehuru försvarligt skalade och understrukna, likväl icke
kunnat hindra att regn och snö inträngt och skadat hvalfvet. För
Åsums Kyrka, sorn endast har en mindre ringklocka, är af dervarande
sockenboar beslutet att för Kyrkans innestående penningar inköpa äfven
en större klocka; och då en förändring med timmerverket i tornet
derigenom kommer att ske, hvilken okar kostnaden, har öfverenskommelse
träffats att dröja med inköpet af ringklockan, till dess Kyrkan
insamlat så stort kapital, som betäcker hela kostnaden.
— 419 —
b) Exemplar in duplo öfver Kytkornas tillhö igheter, hvilka äro
noggrant uppräknade efter Iuventai ieboken, åtfölja årliga Kyrkoräkeuskaperna.
c) Enligt anförda Kongl. Instruktion af den 12 April i8i5, njuter
Kyrkoherden arfvode för räkenskapernas förande saint för skrifmaterialier
, hvilket arfvode blifvit bestämdt till En Riksdaler 24 skilling
för hvarje Kyrka , hvarför qvittens årligen medföljer Räkenskaperna.
Skollärare och Klockare inom detta Pastorat njuta ingen lön af Kyrkorna.
Den för examinerade Barnmorskorna utgående lön af Kyrkornas b -  hållna tionde blef, på allmän Sockenstämma, år 1821 den a3 September,
för Brandstads Barnmorska, bestämd till Fj'ra Tunnor korn , och,
för Asums Barnmorska, till En Tunna råg och En Tunna korn , hvarför
qvittenser medfölja de årliga Kyi koräkenskaperna.
Angående Räkenskaperna för Frenninge och Wollsjö Kyrkor.
Till förklaring öfver de af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkning
vid Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne m. m., få vi underdånigst
afgifva följande:
1» Af Kyi kokassorna i dessa, Frenninge och Wollsjö, Församlingar
af Färs Härad och Malmöhus Län, hafva Pastorerne aldrig innehaft oför
lärrude
medel till större belopp, än hvad 16 § af Eders Kongl. Maj ris
Nådiga Instruktion, angående vården och förvaltningen af Kyrkornas
fastigheter m. m-, af den 12 April t8i5 medgifver, eller 5o Rdr till
nödiga utgifters bestridande; och hafva Pastorerne någon gång innehaft
större belopp, har sådant skett såsom kontant lån, för hvilket Kyrkan
tillgodonjutit ränta.
2:0 Af de för Kyrkorna nödige ansedda böcker och skrifter är här
ingen brist, enligt här i underdånighet bilagdt utdrag af Inventarieförteckningen.
Det defekta och förmultnade exemplaret af Hans
Majestät Konung Garl den XII:tes Bibel är ersatt genom den acqvisition,
som blifvit gjord af den i Lund och Gleerupska Bokhandeln utkommande
ny* upplagan af Kyrkobibeln i stor qvart, hvaraf ett exemplar
blifvit hegardt till hvarje af dessa Kyrkor. Några få brister
förefinnas i samlingen af Eders KongL Maj:ts Nådiga Förordningar
odh Resolutioner för äldre tider tillbaka, äfvensom i M. V. Konsistorii
Cirkulär, utan att vi förmå uppgifva orsaken dertill. För Wollsjö
Kyrka finnes, utom den för altaret varande Psalm- och Evangeliebok
samt Handbok, en fullständig samling ministeriella böcker.
— 420 —
3:o Iivari särskilt rörer anmärkningen i afseende på aflöning åt
K yi koherdar, Skollärare, Orgelnisten oell Or geltrampare, liar f rån dessa
K vikor ingen sådan utgått till nämde personer, utan hafva Pjstorerne
•Renast åtnjutit högst billigt arfvode för Räkenskapernas förande oell
skrifmaterialier, sedan allt bestyr blifvit åt dem öfverlemnadt. Åfloningen
åt Barnmorskan finnes grundad i soekenstämmobeslutet af den
19 April 1812, hvilket vi underdåuigst bifoga.
Angående Räkenskaperna för Löfvestads Kyrka.
Sorn svar på Rikets Ständers Revisorers anmärkningar öfver Kyrjkor-äkenskaperna
i Skåne m. m., få vi undertecknade, hvad angår Löfvestads
Kyrka, underdånigst anföra ;
a) Om innehållna, ofcirräntade större summor, utan angifven orsak.
Vid genomseende af föregående årens Räkenskaper för Löfvestads
Kyrka, finnas visserligen större behållningar i kassan upptagna, men torde
dessa, till största delen, vara öfverskott på räkenskaps-årets inkomster,
hvilka icke gerna, före räkningens uppgörande eller årets slut,
kunnat utlånas. Räkenskapen anmärker ock vid nämde behållningar, så
väl att de komma alt tili låns utbjudas, sorn ock för något år att de
verkligen blifvit i Lunds Veckoblad till låns kungjorda; hafvande dessutom
detsamma skett ifrån predikstolen. Kyrkans ständigt tillväxande
kapitaler och ränteinkomst intyga bäst Kuratorernes omvårdnad
om Kyrkans rätt. Svårigheten att med tillbörlig säkerhet få penningarna
1 orten utlånta, äfven till 5 procent, så väl som det i flera hänseenden
för Kuratorerne betänkliga att utlåna till främmande orter ,
der svårare är att få reda på en låntagares vexlande förmögenhets-om--  ständigheter, hvarom just nu Kuratorerne hafva en icke angenäm erfarenhet,
torde, med afseende derjemte på deras ansvar, få anmärkas till
ursäkt för dem, om behållningarne icke genast kunna placeras»
b) Om saknad af elier brist uti Inventarieförteckning.
Denna anmärkning har, oss veterligen, icke någon tillämpning yid
Löfvestads Kyrka.
e>) Om löner och verificerad rättighet att dem utbetala.
Utsockne:
Kongl. Akademien i Lund uppbär af kyrkofonden från Löfvestads
Kyrka 5 T:r 6 k:pr råg samt 7 T:r korn, enligt för Kuratorerne
okänd,
— 421
utsänd, men förmodligen af Höga Öfverheten gjord anordning. Kuraloreine
kunna icke annat än i underdånighet instämma i grunden för
.principen till Revisorernes anmärkning i afseende på löner, som äro
[främmande för ändamålet med kyi kolionden. Då Akademien i Lund är
en inrättning för Staten eller Riket, men ingen sockenskola, så vore
väl billigt, alt Akademiens underhåll utgår af hela Riket och icke af
enskilta Socknar i Lunds Stift, hvilket likväl sker, enär, vid brist i
kyrkokassan, Sockenboarne äro skyldiga alt, utom kyrkotionde-afgiften,
äfven särskilt bekosta Kyrkans byggnad och underhåll. Och om Kyrkans
tionde skall användas till för densamma främmande ändamål, så
vore billigare och rättvisare, att sådant skedde insockne än utsockne.
Löfvestads Socken måste underhålla fyra fasta skolor, hvartill bidrag
af Kyrkan i sådant fall snarare borde påräknas, än till Akademien;
flera andra ganska vigtiga insockne utgifter att förtiga,
Kuratorerne våga derföre i största underdånighet till Eders Kongl.
Maj:ts Höga pröfning hemställa , huruvida icke mot Församlingarna i
Lunds Stift skulle vaia rättvist, att till kommande Ständer aflåta Nådig
proposition, det Staten måtte ersätta Akademien värdet af den från
§ocknarne utgående kyrkofonden, och denna åter tillfalla antingen Kyrkan
sjelf eller nyttiga inrättningar inom Församlingen.
Hvad angår öfriga utsockne utgifter, så äro de, en undantagen, upptagna
i Instruktionen af i8i5 och hafva mer eller mindre samband
med Kyrkorna. I afeende på lönen till Professor Liljevalch i Lund
för undervisning i barnmorske-konsten, få vi upplysa, att den är beyiljad
för hans tjenstetid med 12 kappar råg.
Insockne:
Barnmorskelönen är grundad på sockenstämmobeslut, föranledda
af Kongl, tillåtelsen den 23 Augusti i8o5 och Kongl. Brefvet den 2g
Januari 1812.
Angående Räkenskaperna för Wanstads och Tolånga Kyrkor.
Ålagde «tt afgifva Utlåtande öfver de af Rikets Ständers Revisorer,
vid granskning af i84o års Räkenskaper för Landtkyrkorna i Skåne,
Halland, Blekinge och Bohus Län, gjorda.anmärkningar, få vi härmed
sådant allerunderdånigst aflemna, ^
422 —
Forsla anmärfcningspunkten, rörande af en del Kyrkoherdar innehafila
stone olo*rräntade behållningar, än som medgifves uli r6 p*mkten
af Kong!. Kyrko-Instr uklionen den i April i8i5, bar afseende äf-ven
å Wanstads och Tolånga Kyikors Räkenskaper; men då dels reparationer
å dessa Kyrkor instundande sommar förestå , och dels för
.Tolånga Kyrka kommer atl intköpas en silfverkalk, i stället för en sistlidet
år derifrån bortstulen, hafva för dessa ändamål tillräckliga medel
måst hållas disponibla, rell våga vi, till styrko härför, vidfoga härhos,
så val sockenstärnfno-protokqUerna för den 3 och ro dennes, sorn ©ok
lostnadsförslag olver bristlälligheter å Kyrkorna, jemte afskrift af en
af Sergeant Bergman utfärdad skuldsedel.
Hvad angår anmär kriingspunklen , att Inventarieconti öfver
JK yr kor nas böcker m. rr. antingen saknats eller är o mindre noggrant
upprättade, eller visa bröster af sådana bocker och handlingar, sorn vid
alla Kyrkor böra finnas; så har ett sådant Inventarieconto blifvit af
oss med möjligaste noggranhet nppiäftadt, men de brister, som deruti
förekomma, äro äldre och hafva icke yppats under vår förvaltning.
Den 3:dje och sista annaärkningspunkten , angående af Kyrkornas
medel bestridde aflöningar till åtskilliga personer, afser den lön, som
af dessa Kvikor utgår till Församlingar nes Barnmorskor. Kyrkoräkningarna
visa, att sådana aflöningar årligen utgått, (rån och med år r8©<5,
utan att någon För fa tini nig deiför finnes åberopad, och hafva undertecknade
sig icke bekant anledningen dertill.
Angående Räkenskaperna för Röddinge ocii Ramsåsa Kyrkor.
1 följd af i Nåder anbefafdt underdånigt Utlåtande öfver de, under
den af Rikets Ständers år 18/jfi församlade Revisorer förrättade Statsrevision,
vid Räkenskaperna för samtliga Landt kyrkorna i Skåne framställde
anmärkningar, tå vi, såsom Röddinge och Ramsåsa Församlingars
K yrkekuratorer, i djupaste underdånighet afgifva följande;
Hvad förbemälte Revisorers första anmärkning angår , eller att
Pastor och Kyrkovä^dar härstädes innehaft större oförräntade behållningar,
än som Eders Kongl. Majrts Nådiga Kyi ko-instruktion den
12 Aprii i8r5 föreskrifver, väga vi i underdånighet nämna, att sådant
skett i redan framlidne Kyrkoherdars tid, till följd hvaraf del oek för
den v. Pastor, sorn uti förestår embetsför vaitningen och blott några
månader tjenstgjort på stället, vore fast ogörligt, att på något säLt upplysa
af hvad anledning berörde behållningar, hos förutvarande Pasta
-
— 423 —
rer, oför rä niada inneslStt. Men enligt våra nuvarande Kyrko värdars
underdåniga lanke, lärer orsaken dei iill vara ali finna, dels i för banden
varvande reparationer, sorn -sådan! påkallat, dels i brist på låntagare,
som kunnat laga säkerhet prestera.
Beträffande åter aumärkningarne i anledning af den Inventarieförteckning
öfver Kyrkornas tillhörigheter af bocker ra. ro-, sora vid någon
Räkning alldeles saknats, äfvensom att de befintlige antingen vidlåder
någon oriktighet eller brist, få vi, Kyrko vårdar, i djupaste underdånighet
erkänna, det vi, i förlitande på Räkenskapsförfattarens tillgöranden,
i denna del lemnat uppmärksamheten å sido.
Hvad slutligen de utgifter, för hvilka Revisorerne i Räkenskaperna
icke funnit orsaken, vidkommer, som utgått till aflöning åt de inom
dessa Församlingar tjenstgörande Barnmorskor, så har, till utide-rdånigste
följd af KongL Brefven den Augusti i8o5och den 29 Januari
18112 samt Konsistorii derpå grundade Cirkulär den *8 Mars siktjnämde
år, Pastor, i samråd med Församlingarne , enligt hvad underdånigst
bifogade Protokoll utvisar, för mer än ett decennium tillbaka,
å allmän sockenstämma öfverenskommit och beslulit, att, i betraktande
af Kyrkornas goda tillgångar, och för att vid Församlingarna fästa behörigen
examinerade dugliga Barnmorskor, hvaraf Pastoratet tillförene varit i
saknad, bestämma Barnmorskans i Röddinge lön till 2 Tunnor råg och
£ Ramsåsa till 6 Rdr Banco, som af Kyrkornas medel skulle årligenutgå.
Stormäktigste Ållernådigste Konung!
På grund af hvad vi sålunda haft Nåden anföra, våga vi i underdånighet
hoppas, det Eders Kongl. Majit täcktes i Nåder inhämta , att
Kyrkorna icke, genom någGt vårt förvållande, gått miste om hvad
dem rätteligen bort tillkomma.
Angående Eäkenska perna för Hoby och Håstads Kyrkor.
Vid författandet af Hoby och Håstads Kyrkors Räkenskaper och
förvaltningen af deras inkomster, har alltid Kongl. Instruktionen dea
i5 April 1815 blifvit noga iakttagen, så att alla poster, så i debet som
®nedit, äro fullständigt verifåcerade, och de årliga penningebehållningarne
, utöfver hvad sorn fordrats för beslutna osh påbörjade reparationer
och andra utgifter, då de uppgått till 5o Rdr, förräntade ä 6 procenti
Barnnaorskelönerna äro bestämda genom år 1811 fattade sockenstämmobeslut
, grundade på Kongl. Majrts Nådiga förordnande. Bokförteckningarna
och det öfriga till iuventarierna hörande äro full
-
— 424 —
komligt en liga med förhållanden, D:r Luthers Postilla har dock aldrig
funnits härj hvilket allt, i Nåder affordradt, vi trott oss bora anföra
och berätta.
Angående Räkenskaperna för Arne och Hököpinge Kyrkor*-
Ålagde att r i omedelbar underdånig skrifvelse till Eders Kongl,.
Maj:t, afgifva vår ödmjukaste Förklai ing olver Rikets Ständers Revisorers,-  vid sistlidet års Stats-Revision , gjorda, dels allmänna, dels oek detta
Län ensamt gällande anmärkningar rörande Kyrkoräkenskaperna, få vi!
härmed i djupaste underdånighet anföra t
1:0 Att hvad beträffar de gemensamma anmärkningarne vid samtliga
Räkenskaperna, nemligen: att Pastorerne och Kyrkoherdarne för etti
icke ringa antal Kyrkor innehaft större oförräntade behållningar, än sorn
medgilves uti 16 punkten af Kongl. Kyrko-fnstruktionen deri 12 April
t8r5, sorn ock alt Inventai ieeonto ötver Kyrkornas tillhörigheter af
böcker m. m. vid åtskilliga Räkningar saknats, blifvit mindre noggrant
upprättade, eller visa brister af sådana böcker och handlingar, som vid
alla Kyrkor böra finnäs; så äio, hvad Arrie och Hököpinge Kyrkor
vidkommer, dessa anmäi kningar tvifvelsutan des to mindre tillämpliga,
som af dessa Kyrkors Räkenskapsböcker upplyses, både att Pastor för
desamma aldrig innehaft någon oförräntad b. hållning till större belopp,,
än enligt högst berörde Kongl. Kyrka-Instruktion den 12 April 1815
medgifves, utom vid tillfälle af antingen någon förestående betydligare
reparation eller då icke ännu medhunnen, säker utlåning, äfvensom att
Inventarieconto öfver Kyrkornas tillhöi igheter, enligt samma Räkenskaper,
befinnes, så till innehåll som uppgifternas noggranhet, fullt motsvarande
hvad både sanna förhållandet utvisar och gällande författningar
föreskrifva*
2:0 Att hvad åter beträffar de särskilt detta Län rörande anmärkningar
mot Kyrkoräkenskaperna, nemligen: att Rikets Ständers Revisorer,
hvarken uti meranämde Höga Instruktion eller i Räkenskaperna , funnit
orsaken för de utgifter, som till aflönirigen utgått i flera Församlingar,
dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare, Orgelnister, Klockare,
Orgeltrampare och Barnmorskor;: få vi härmed i djupaste underdånighet
förklara, att i förutnämde Arrie och Hököpinge Församlingar, af
ofvanbemälte personer, endast Pastor, Orgelnist och Barnmorska af
Kyrkornas medel åtnjuta något bestämdt arfvode, de båda sednare®
grundadt på sockenstämmobeslut j och hafva vi, hvad angår Hököpinge
— 425 —
Kyrka, der endast orgel finnes, af denna Kyrkas Sockenstämmoprolokollsbok
inhämtat, att meranämde Församling lios Eders Kongl.
Majrt uti djupaste underdånighet både anhållit om och et hållit Nådigt
tillstånd, att, i likhet med hvad i dylikt fall redan förut blifvit åtskilliga
Landtförsamlingar Nådigst foruunadt, årligen till Orgeinistens
aflöning få använda någon viss del af dess ©disponerade spanmål; och
tvifla vi ingalunda, att ju den allmänna orsaken till sådana Kyrkornas
flesta löningsförbindelser torde böra sökas i en dylik å vederbörlig ort
skedd ansökan samt derå gifven resolution, hvilken sedermera tjenat
såsom prejudikat, ehuru den närmare bestämmelsen härå af oss icke
kan uppgifvas.
Angående Råkenskaperna för Söfvestads, Bromma, Högestads,
Baldringe, Tranås, Onslunda, Stora Herrestads, Borrie,
öija, Hedeskoga, Bjeresjö, Sjörups, Katslösa, Nöbbelöfs
oell Skifvarps Kyrkor.
Öfver de r Rikets Ständers Revisorers Berättelse om den är 184 r
förrättade Stats-Revision upptagna anmärkningar vid Räkenskaperna för
Landtkyrkorna i Skåne, Halland och Blekinge få iindei tecknade, Kyrkokuralorer
i Ljunits och Herrestads Häraders Kontrakt af Malmöhus Län,
till åtlydnad af den oss gifna befallning, och så vidt dessa anmärkningar
kunna vara tillämpliga på våra Kyrkoräkenskaper, i djupaste
underdånighet afgifva följande Utlåtandet
I afseende på Första anmärkningspunkten, som upplager, att Pastorerne
och Kyrkoherdarne för ett icke ringa antal Kyrkor innehaft
större oföriäntade behållningar, än som medgifves uti r6:de punkten
af Kongl. Kyrko-Instruktionen den r2 April s8i 5, förekommer det oss,
som skulle detta — såsom det blifvit framstäldt —> sakna all tillämplighet
på de af oss afgifna Kyrkoräkenskaper för revisionsåren i83&
och 183g, alldenstund dessa Räkenskaper, lika litet som de föregående
och efterföljande årens, utvisa så beskaffade, af oss innehafda, behållningar.
För de lån, som någon eller några af oss, i saknad af andra
säkre låntagare, i ordentlig väg upptagit, a-f Kyrkornas medel, har lika
beskaffad, af Kyrkoväidanie pröfvad och godkänd, säkerhet varit ställd
oell lika ränta kommit Kyrkorna till godo, som för deras öfriga ut|Anta
medel. Om åter, med ifrågavarande större behållningar, skulle
förstås de belopp, som någon gång och för någon tid kommit att ligga
— m —
©fruktbara i de under Pastors och Kyrkovärdarnes gemensamma vård
befintliga kyikokassorna — och hvilket äfven för revisionsåren på alla
ställen i detta Kontrakt, utom i Tranås, ägt rum—så få vi, till upplysning
om förhållandet härmed, i underdånighet andraga; dels att Kyrkornas
flesta och största inkomster af behållna tionden oell intressemedel
vo0 ni. inflyta icke förr, än mot slutet af räkenskapsåret, hvarföre
de oftast måste förblifva i kassan liggande långt in på det nya
året,dels att den större mängd af publika låneinrättningar, sorn i Provinsen
finnas och som till största delen bereda lånelillfäilen mot lägre
ränta och med förmånligare betalningsvilkor, år efter år allt iner försvårar
utlåningen på säkra händer af Kyrkornas medel, mot den i lag
föreskriftia högre ränta. Härtill kommer å ena sidan den ansvarighet,
hvari Kyrkokuratorerne slå för de under deras vård befintliga kapitalel,
och hvaraf de finna sig föranlåtne till iakttagande af den största
varsamhet vid ullåningarne, samt å andra sidan angelägenheten af att,
för instundande större reparationer, hafya medel till hands i kassan,
ulan att vara nödsakade att indrifva Kyrkornas äldre, mot fullgod säkerhet
utestående, fordringar, och för hvilka icke så sällan påkommande
behof, de i i6:de punkten af Kongl. Kyrko-fnstruktionen till innehållande
medgifna 5o Rdr lätteligen torde finnas vara alltför otillräckliga,
Delta är hvad vi i underdånighet våga åberopa såsom förklaringsgrunder
dertill, att så väl Kyrkornas Föreståndare, sorn Församlingarna
sjelfva, hvilka i främsta rummet hafva gransknings- och anmärkningsrätt
öfver Kyrkoräkenskaperna, hellre låta ett och annat hundra Riksdaler
någon tid vara oförräntade i kassan, än antingen äfventyra förluster,
de der mången gång, genom en förhastad utlåning, kunde blifva
stora och känbar» nog, eller blottställa sig för det obehag och den
förlägenhet, som ofta kunde blifva en följd af saknad tillgång på medel
till bestridande af nödiga utgifter. Om än dessa eller andra orsaker
till de större kassabehållniogarne icke alltid blifvit i Räkenskaperne
antydda, hafya de dock ofta blifvit det; och då det någon gång
uraktlåtits, har det skett antingen till följd af saknad bestämd föreskrift
derom, eller ook af den förmodade obehöfligheten af dessa lätt
i ögonen fallande orsakers ständiga upprepande.
Hva’d Andra anmärkningspunkten angår, eller att Inventariecento
vid åtskilliga Räkningar saknatsj veta vi icke, att denna brist förefunnits
vid våra Räkningar för något af revisionsåren; och, i afseende
på dea anmärkta mindre noggranheten vid dessa contis upprättande
äfvensom bristen af böcker och handlingar, hafva vi svårt att derom
^fgifva något yttrande, då dels icke något formulär för upprättande af
— 42?
Inventarieconto är oss gifvet, dels anmärkningen icke närmare gifvet
vid handen, hvari denna mindre noggranhet eller dess brister beslå.
Slutligen vidkommande den Tredje anmärkningen, rörande de utgifter,
som till aflöning utgått, dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare,
Orgelnister, Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor, få vi i under*
dånighet lörklara.att inga andra aflöningar af Kyrkornas medel utgått,
än sådana, som grunda sig på gällande Förfatlningar samt i laga ordning
sökt och vunnen tillåtelse. Ingen enda af Kontraktets Kyrkoherdar
bar någon aflöning af kyrkokassoma, helst dermed vä! icke lärer
kunna förstås det obetydliga belopp af sk., som, i enlighet med i8i5
års Kyrko-Instiuktion, under- namn af arfvode för Räkenskapernas fejande,
Kyrkoherden tillkommer, icke heller den Riksdaler, som, med
Konsislorii tillåtelse i Cirkuläret Nio 208, aflores för skrifmaterialier,
och som föga motsvarar detta behof. De enda ställen inom Kontraktet,
der lön af kyrkotionde!) utgår till Skolmästare, äro Högesta oeh
Baldringe, på grund af Kongl. Majtts Nådiga Resolution af den 16 Augusti
1813, samt Bromma, enligt Kongl. Brefvet af den 3o December
1837. Till följd af vederbörliga Resolutioner af åren 1815 och 1828,
åtnjuta Orgelnisterna i Skifvarp och Nöbbelöf kontanta löner af Kyrkorna;
och allt ifrån 1707 har lön af Stora Herrestads kyrkokassa vitgåLt
till Klockaren derstädes, de 70 färsta åren med 3 Daler, och ända
ifrån 177? med nuvarande belopp, 24 sk. ; för hvilket anslag Kongl.
Majus Resolution i äldre Kyi koräkenskaper finnes åberopad och otvifvelaktigt
i afskrift bifogad, fastän detta i sednare årens ansetts obehöfligt,
likasom det å öfriga ställen ansetts öfverflödigt att, år efter år,
åberopa och bifoga de Resolutioner, som ligga till grund för anslagen,
ingenstädes inom Kontraktet utgår lön af Kyrkorna till Orgeltrampare.
Deremot äro i alla Kontraktets Församlingar löner af Kyrkornas
medel anslagna till examinerade Barnmorskor, och det på grund af
Kongl. Brefvet den a3 Augusti i8o5, hvilket, ehuru gällande och tillämpad
t för alla Skånes Kyrkor, dock synes hafva varit Rikets Ständers
Revisorer obekant.
Angå&ade Räkenskaperna för Efverlöfs och SltKimiiige Kyrkor.
Till underdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Majus , uti Remiss
den 12 sistlidne Februari, gifna Nådiga befallning, får, i anledning af
Rik ets år 1841 församlade Revisorers anmärkningar vid Kyrkoräkensiaperna,
undertecknade, Efveilols och Slimminge Kyrkors Syssloman ,
— 428 -
i afseende på de Räkenskaper, som för dessa Kyrkor blifvit uppgjord#
sedan den i Maj 18 36 , i djupaste underdånighet afgifva följande
Förklaring.
En Förteckning öfver hvarje Kyrkas silfver, koppar, böcker och
kläder m, m. har livart år sedan i836, då undertecknad, Pastor, tillträdde
dessa Församlingar, åtföljt dess Räkenskaper. Samma Förteckning
har äfven noggrant upptagil hvarje särskilt persedel, och, efter
hvad oss bekant är, ej visat brist på sådana böcker eiler handlingar,
som vid Kyrkorna böra finnas.
Äfven i dessa Församlingar, liksom i trakten häromkring , finnas
visserligen personer, som alltför gerna skulle vilja låna lill och med
de mindre penningesummor, sorn vid Kyrkorna varit att tillgå ; men
dessa äro tillika i det predikament att de ej kunna prestera nödig säkerhet.
Andra deremot äro i den författning, att de antingen kunna
insätta vissa summor i Sparbankerna, eller ock utlåna dem till enskilta
personer, och lemna dem då, äfven i det sednare fallet, emot fem
procents ränta. Af dessa anledningar är det, som Pastor funnit sig
föranlåten att hittills innehafva de kontanta medel , som Kyrkorna
tillhöra, men har, ända ifrån det första året, lagligen förräntat hvarje
runstycke, som för hvardera Kyrkan öfverstigit Femtio Rdr Banco.
Inga medel — icke en gång några resekallspenningar — hafva af
dessa Kyrkor utgått till Pastor, utom det af Kongl. Maj:t den 12 April
1815, i den Nådiga Instruktionen rörande Kyrkornas vård, medgifna
arfvodet för Räkenskapernas förande, och hvad sorn, i enlighet med
liögstbemälte Nådiga Instruktion, till vanligt belopp blifvit påfördt för
nödiga skrifmaterialier. Icke heller har någon utgift till Skollärare ,
Orgelnist, Klockare eller Belgtrampare här ägt rum , utom den för
Kyrkornas renhållning, som i Efverlöfs bestrides af Klockaren och i
Slimminge af den $• k. Klockaredrängen. Men till Jordegumman i
Efverlöf har årligen, af Kyrkans medel, betalts värdet för En Tunna
råg efter markegångspris, enligt sockenstämmobeslut den 29 Maj 1836,
som i protokollsutdrag bifogades det årets Räkenskaper.
Angående Räkenskaperna för Hvellinge och Fuglie Kyrkor,
På Rikets Ständers år 184 • församlade Revisorers gjorda anmärkningar
få vi, Hvellinge och Fuglie Kyrkors Syssloman, afgifva följande
underdåniga Utlåtande:
1:0
— 429 —
ilo Då Räkenskaperna blifvit afslutade, vid hvilket tillfälle Kyrkovärdarne
först redovisa lör sin uppbörd, har visserligen olla och oftast en större
behållning i kassan uppstått, än sorn, enligt 16 punkten af Kongl. Kyrko*
Jnsti uktionen den 12 April i8i5, oförräntad får innestå; men, sä bärnt
icke snart förestående behof gjort en större kassabehållning nödvändig,
hafva ock de influtna medlen med görligaste första blifvit utlånta, och
hvartill behöfvande medlemmar af Församlingarna nästan alltid sig anmält.
Mindre angelägenhet att vinna lån af Fuglie Kyrkokassa har nu
en tid visat sig, emedan man vet, att, så snart Eders Kongl. Majit behagar
Nådigst tillåta en vid samma Kyrka behöflig nybyggnad m. m., lånen
skulle komma att infordras.
2%o Ålla de böcker och handlingar, Kyrkorna tillhöriga , som vid
wnderteeknads, Kyrkoherde, tillträde till Pastoratet blifvit till honom
öfveriemnade, hafva uti Inventarium blifvit upptagna, äfvensom de sedan
tillkomna.»
3:o Till Kyrkoherden utgår af Kyrkorna ingen annan aflöning, än
i Rdr 24 sk. af hvardera för Pastors notariat och skrifmaterialier, och
hvilka icke allenast utan anmärkning, utan äfven i stöd af lag, hafva
utgått allt ifrån den tid, som besväret med Kyrkoräkenskaperna m. m.
blifvit’öfverflyttadt från de fordna Kyrko-Inspektorerna till Preslerskapet.
Enligt Eders Kongl» Ma j:ts allernådigste tillstånd af den 27 September
i834, äro till Hvellinge Sockens Skollärares löneförbättring, af
Kyrkans tionde, anslagna 4 Tinor råg och 6 T:nor korn. Enligt Eders
Kongl. Majlis lika Nådiga tillstånd af den 7 Febr. 1335, äro till Orgelspelaren
i Hvellinge anordnade, af samma tionde, 2 Tinor råg och 2 Tinor
korn, samt till Belgtramparen 2 Rdr 32 sk. Anslagen af Hvellinge Kyrka!
itill Kyrkovaktaren 1 Rdr 16 sk., för Kyrkans renhållning, tvätt, klockrep
och smörja 3 Rdr, för tornurets uppdragning 5 Rdr, och för drss renovering
3 Rdr, samt af Fuglie Kyrka: till Kyrkovaktaren 1 Rdr 16
sk., och för Kyrkans renhållning, tvätt, klockrep och smörja 3 Rdr, hafva,
ifrån lång tid tillbaka, till samma belopp utgått, och lära giunda sig
på behörigen sanktionerade, ehuru nu icke i behåll varande sockenstämmobeslut;
åtminstone äro dessa utgifter af behofvet ovillkorligen
påkallade.
Till underdånigsle följd af Eders Kongl. Majlts Nådiga skrifvelse
af den 23 Augusti :8o5 och Venerandi C insistorii i Lund derpå
grundade förständigande om examinerad Barnmorskas antagande för
Församlingarne och löns anslående af kyrkotionden till en sådan, hade,
på sockenstämma med Hvellinge och Fuglie Församlingar den n
— 430 —
December t808, af Hvellinge Kyrka blifvit bestämda 24 kappar tåg
©cb 1 Tunna korn, samt af Fuglie Kyrka 18 kappar råg och 18 kappar
korn; äfvensom lill Barnmorska för båda Socknsrne antagen den utaf
aflidne Herr Pr ofessor Treudden burg examinerade oeh godkända Hustrun
Elna Andersdotter. Men då Elna Andersdotter snart nog lärer hafva
förlorat Församlingarnes förtroende, blef redan på Sockenstämma i
Hvellinge den 20 Februari 1820 en annan, Hustru Kjerstin Jönsdotter,
för Socken antagen och lill då ännu lefvande Herr Professor Tmadelenburgs
undervisning, examen och godkännande insänd; och, på
Sockenstämma i Fuglie Kyrka den 3 Mars 1823, blef för denna Socken
till Barnmorska antagen Dragonen David Sjöbecks hustru, Karna Joasdotter,
som ock njutit Herr Professor Liljevalchs i Lund undervisning
och af honora blifvit med beröm godkänd. Vid undertecknads, Kyrkoherde,
tillträde lill Pastoratet, då Eina Andersdotter, dels för sin åld*r,
såsom född den 24 Maj l7^9> dels oc*4 ännu mer för sitt olyckliga
dryekenskap&begär, var alldeles urståndsatt att bestrida barnmor&k»-  befatlningen och af ingen enda begagnades eller kunde begagnas, utan
den påtagligaste risk för både barnaföderskor och deras foster, tyckt®
väl undertecknad. Kyrkoherde, som Församlingarne allt skäl vara
för händers, att den odugliga och obegagnade Elna Andersdotter afsattes,
och att de, i hennes ställe, antagna, allmänt förtroende åtnjutande, kommu
i åtnjutande af det lilla anslaget, om icke mera; men Eders Kongl.
Majlis Befallningshafvande i Malmö var af annan tanke, och ehuru
Fuglie Sockenmän fullföljde sitt påstående till Kongl. Majtts och Rikets
Kammar-Kollegium, stadfästade merbemälte Kongl. Kollegium, genom
Utslag den a6 Januari i836, Eders Kongl, Majus Befallningshafvande*
beslut, så att den besynnerlighet fortfar och alltjemt till Elna Andersdotters
en gång inträffande död kommer att fortfara, att hon, utan
att göra minsta gagn, åtnjuter hela anslaget af båda Kyrkorna, och de
j hennes ställe antagna, allmänt begagnade, erhålla intet, utom det,
hvarmed mera bemedlade finna sig föranlåtne att godtgöra deras möda»
Angående Räkenskaperna för GordslSfs-Kjrkoby Kyrka,
Till följd af Kongl. Majtls Befallningshafvande* i Malmöhus Lön
wh Högvördiga Biskops-Embetets i Lunds Stift, på grand af Kongl.
Majlis Nådiga Remiss den 13 sisllidne Februari, uti Bref till Herr
Kontrakts-Piosten Wred i Bara af den 3 sisllidne Mars, framställda
Åläggande för hvarje Kyrkas Syssloman, att, inant deum atåasds ut
-
43! —
gång, till ofvanbemälte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomma
ined, till Kongl. Majit i underdånighet släldt, Utlåtande öfver de af Rikets
Ständers Revisorer, vid Stats-Revisionen i84t. gjorda gemensamma
anmärkningar vid granskningen af Raknirgarne för Landtkyrkoi na i
Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län, få vi undertecknade, Gördslöfs-Kyrkoby
Kyrkas nuvarande Syssloman, afgifva följande underdåniga
Utlåtande rörande de nämde Kyrkas Räkningar, som vid Revisionm
a84 * blifvit granskade.
Hvad den första anmärkningen angårs ”att Pastorerne och Kyrko"värdarne
för ett icke ringa antal Kyrkor innehaft större oförräntade
"behållningar, än som medgifves uti i(5:de punkten af Kongl. Kyrko"Instruktionen
den 13 April s8ä5, utan att upplysning lemnats, huru"vida
instundande behof sådant påkallat”, få vi i underdånighet anföra,
att, uti Kyrkans Räkning för år i838, i debet upptages, såsom i
kassan innestående, en större oförränlad penningebehållning, än sorn
enligt den, uti citerade anmärkningen, nämde Kyrkoinslruktion medgsfves,
samt att icke i debet finnes någon orsak nämd, hvarför
samma behållning innehölles; men utaf en anmärkning i credit uti
B8^7 års Räkning inhämtas, att nämde penningebehållning skulle, under
sommaren *838, användas till omtäckning af en del af Kyrkans blytak
oeh andra nödiga reparationer, hvarföre Kyrkans Syssloman innehöllo
»inskrifna penningebehållning; och utaf credit i 1838 års Räkning finnes
tydligt, att oftaomnämde penningebehållning till nyssnämde ändamål
blifvit använd, samt slutligen att Kyrkans Syssloman, under de
Höljande åren, icke innehaft större oförräntade penningebehållningar, än
i ofvanbemälte Kyrkoinstruktion medgifves, utan att, då så skett, uppgifva
orsaken dertill i debet*
Hvad den andra anmärkningen angår t “att luventarieconti öfver
‘ Kyrkans tillhörigheter och böcker m. m. vid åtskilliga Räkningar sakfnats,
äfvensom att de befintliga, antingen äro till en del mindre nog”grant
upprättade, eller visa brister af sådana böcker och handlingar,
"som vid alla Kyrkor böra finnas”, få vi i underdånighet förklara, att vid
Kyrkan befintliga böcker och handlingar visa, att behörigen upprättade
Jnventarieconti öfver Kyrkans tillhörigheter, böcker m. m. åtföljt dess
Räkningar för de år, hvarför de af Stats-Revisionen 1841 blifvit granskade,
samt att för närvarande vid Kyrkan icke saknas några vigtigare böcker
eller handlingar, sora vid hvarje Kyrka böra förvaras och finnas; dock
torde vi i underdånighet härvid få nämna, att, alldenstund Kyrkan icke
så sällan af tjufvar hemsökes, hvilket, under en tid af 6 å 7 år, tvenne
432
gänger skett, sä kan det visst hafva handt, att någon Kyrkans tillhörighet
saknats uti dess Inventarieconto för något år, men som sedan
förskaffats, sedan man icke lyckats återbekomma det förskingrade.
Hvad slutligen angår den särskilta anmärkningen för Malmöhus,
Christianstads och Blekinge Läns Kyrkor: ”Revisorerne hafva hvarken
”1 Kongl. Insti uktionen den 12 April 1815 eller i Räkenskaperna fun”nit
orsaken för de utgifter till aflöningar, som utgått i flera Församlingar,
dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare, Orgelnister, Klockare,
”Orgeltrampare och Barnmorskor”, få vi i underdånighet nämna , att,
utaf de i anmärkningen upptagna utgifter till aflöningar åt der nämde
personer, endast den sistnämde, eller den till Pastoratets Barnmorska,
utaf Kyrkans medel med En Tunna råg årligen utgår, samt att sådant
' sk er til S följd af Kongl. M 0 jr; s särskilta Nådiga förordnande och sockenstämmobeslut
den 19 Apiil 1812, hvilket inhämtas af Kyrkans Räkning
för sistnämde år.
Angående Räkenskaperna för bårslöfs Kyrka»
Till följd af Kongl. Majlis Befallningshafvandes i Malmöhus och
Högvördiga Biskops-Embetets i Lunds Stift, på grund af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss den 12 sistlidne Februari, uti Bref af den 3 sistlidne
Mars till Herr Kon frakts-Prosten i Bara Härad, Mag. Wred, framställda
åläggande för hvarje Kyrkas Syssloman, alt, inom denna (April) månads
utgång, till ofvanbemälte Kongl. Majus Befallningshafvande inkomma med,
till Kong]. Maj:t i underdånighet stäldt, Utlåtande öfver de af Rikets
Ständers Revisorer, vid Stats-Revisionen a 84® gjorda, gemensamma anmärkningar
vid granskningen af Räkningarne för Landtkyrkorna i
Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län, få vi undertecknade, Särsiöfs
Kyrkas nuvarande Syssloman, afgifva följande underdåniga Utlåtande
rörande nämde Kyrkas Räkningar för de år, som vid Revisionen
j 84 » blifvit granskade.
Hvad den irsta anmärkningen: ”att Pastoreme och Kyrkovärdarne
”för ett ’cke ringa antal Kyrkor innehaft större oförräntade behållningar,
än som medgifves uti 16 punkten af Kongl. Kyrko-Instruk”tionen
den 12 April 1815, utan att upplysning lemnats, huruvida instundande
behof sådant påkallat’', angår, få vi i underdånighet yttra,
att Kyikans Syssloman under de år, hvilkas Räkningar varit föremål
för Rikets Ständers Revisorers granskning år 1841 > enligt hvad vid
Kyrkans arkiv förvarade Räkningar för samma år utvisa, icke inneha!t
433
större oförräntade penningebehållning, än sora, enligt den, i citerade anmärkningen,
nämde Kyrko-Instruktion medgifves, utan att, då så skett,
nemligen för år i83c), upplysning lemnats i debet om orsaken dertill,
äfvensom att credit utvisar, att samma penningebehållning blifvit använd
till uppgifna ändamål.
Hvad den aldra anmärkningen: ”att Inventarieconti öfver Kyrkans
”tillhörigheter och böcker vid åtskilliga Räkningar saknats, äfvensom
”att de befintliga, antingen äro till en del mindre noggrant upprättade,
”eller visa brister af sådana böcker och handlingar, som vid alla Kyrkor
böra finnas”, angår, så få vi i underdånighet nämna, att uti Kyrkans
arkiv befintliga böcker och handlingar visa, att behörigen upprättade
Inventarieconti öfver Kyrkans tillhörigheter och böcker med mera
åtf Ijt dess Räkningar för de år samma Räkningar af Stats-Revisionen
184 1 blifvit granskade; samt att dessa Inventarieconti väl torde visa
brister på några klädespersedlar och böcker, såsom t. ex. Bibeln, som
vid Kyrkan borde finnas; men alldenstund inga dyrbarheter kunna vid
Kyrkan förvaras, emedan den ofta af tjufvar hemsökes, så hafva Kyrkans
Sysslomän icke ansett ändamålsenligt att anskaffa sådana klädespersedlar
och böcker, helst de kunna, då så behöfves, hämtas ifrån
Moderkyrkan, och äfven emedan Kyrkans åi liga inkomster äro ganska
obetydliga.
Hvad slutligen vidkommer den särskilta anmärkningen för Malmöhus,
Christianstads och Blekinge Läns Kyrkor, nemligen: ”Revisorerna
"hafva hvarken i Kongl. Instruktionen den 13 April 1815 eller i Räkenskaperna
funnit orsaken för de utgifter till aflöuingar, sorn utgått i flera
"Församlingar, dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare, Orgelnister,
”Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor”, få vi i underdånighet anföra,
att, utaf de uti anmärkningen nämde utgifter till aflöningar åt
uppräknade personer, endast den sistnämde, eller till Pastoratets Barnmorska,
utaf Kyrkans tionde, med En Tunna råg årligen utgår, samt
att sådant sker till följd af Kongl. Maj:ts särskilta Nådiga förordnande
och sockenstämmobeslut den 19 April 1812, hvilket inhämtas af Kyrkans
Räkning för sistnämde år.
Angående Räkenskaperna för Östra Sallerups och
Långaröds Kyrkor.
I afseende på de af Rikets Ständers Revisorer sistlidet år gjorde
anmärkningar öfver Landlkyrkornas Räkenskaper i Skåne, Halland och
434
Blekinge samt Bolms Län, får undertecknad, för Östra Sallerups o&h
Långaröds Kyrkor i Skåne af Lunds Stift, inför Eders Kongl. Maja*
i underdånighet afgifva nedanstående Utlåtande:
Den i sisLlidne Maj tillträdde jag detta Pastorat, och har således
ej ännu här uppgjort några Kyr koräkningar, hvarföre jag endast måsta
stödja detta Utlåtande på de upplysningar, som i härvarande, förda
Räkenskaper m. m. öfver dessa Kyrkor i sednare åren, eller seda»
förra Stats-Revisionen, äro alt tillgå.
Östra Sallerups Kyrka.
I dennas Räkenskaper har, ifrån och tued 1834» kontanta behållningen
vid deras afslulande några år visserligen öfverstigit hvad KyrkoInstruklionen
af den 12 April i8i5 medgifver, nemligen: för i835, då
denna behållning uppgick till 3oi Rdr 9 sk. 8 rst Banco; för iS3j,
till t 33 Rdr 7 sk. 1 rst.; och för 1839, till i32 Rdr 3 sk. 5 rst., men
för förstnämde år blef' hela summan och vida mer använd till en i
behörig ordning beviljad, och vid slutet af i836 fullbordad reparation
så å Kyrkan som tornet, och för de a:ne sednare hafva behållningarne,
såsom näst derefter uppgjorda Räkenskaper visa, under påföljde ås
blifvit mot föreskrifveu säkerhet utlånta.
Längaröds Kyrka.
År i834 var kontanta behållningen i kassan, vid Räkningens afslu»
tande, 167 Rdr 4 sk-, i835, 511 Rdr 3 sk. 9 rst. och i836, 3i6 Rdr
07 sk. ti rst. Sistnämde år skedde i laglig ordning äfven å denna
Kyrka en betydlig reparation så in- som utvändigt, ocH blefvo föranämde
dess ägande medel, tillika med en del af de utlånta, härtill använda,
enligt i arkivet förvarade handlingar. 1837 års Räkning visar,
att kassan då ägde kontant 220 Rdr 33 sk. 4 rst» i838endast 74 Rdr;
men dock dessutom 3oo Rdr Banco, innestående i Bilistenska sterbhuset,
som anmärkts af Kontrakts-Prosten vid dess här hållna inventering,
i April månad 1839, och vid hvilket tillfälle Enkan efter kort
förut aflidne Kyrkoherden Billsten blifvit tillförbunden att icke allenast
godtgöra Kyrkan denna summa med det snaraste, utan ock att
derå betala laglig ränta ifrån den 3i Juli föregående år. Förbindelsen
fullgjordes af Enkan. Vid 1839 års Räknings afslutande, var kontanta
kassabehållningen 298 Rdr 3a sk. 8 rst, ech^hlef någon tid derefter
så stort belopp deraf emot laglig säkerhet och ränta utlånt, att den i
följande års Räkning icke uppgår till mer än 74 Rdr 38 sk. 7 rst.,
hvarför alltså, så vidt jag kan finna , dennas såväl som Ö.^Sallerups
435
Kyrkas kontanta behållningar blifvit vederbörligen' fruktbara gjord*.
Om det vill synas, att deras utlåning någon gång fördröjts, är det mig
okändt, antingen det skett af brist på säkre låntagare eiler af andra
orsaker.
Begge Kyrkornas Inventarieförteckningar under förestående år Sv©,
utom hvad beträffar några mindre persedlar, böcker och handlingar,
som af mal och fukt blifvit förderfvade eller mer och mindre skadade,
öfverensstämmande med dem, som vid sednssle Proste-inventeringea
den 3 Juni 1841, då jag emottog Kyrkornas tillhörigheter, författade#
•och som i Visitations.protokolisboken aro införda.
Något annat arfvode till Paster af Kyrkorna har ej algått, åri det
för Rakenskapernas förande, nemligen Eh Rdr 24 sk. Banco af hvardera,
som är förenligt med innehållet i Dom-Kapitlets Cirkulär, N:o
a«8, af år 4818.
Endast af ö. Sallerups Kyrka utbetalas så beskaffad lön , som al
Revisorerne anmärkts, nemligen till Församlingens examinerade Jordegumma.
Denna aflöning, som är 18 kappar råg och 18 kappar korn
årligen af behållna lionden, har, efteiT Länets mai kegångspris , utgått
ifrån och med år i8s3, och förmodar jag att dess tillkomst är ordentligen
grundad på Eders Kongl. M<jsts allåtna Nådiga skrifvelse tiM
Konsistorium i Lund af den 2$ Januari j8j2.
Angående Räkenskaperna för Höxeröds Kyrk»,
Inför Eders Kongl. Majit får, i afseende på transumtet af Rikets
Ständers Revisorers Berättelse om den år 184? förrättade Stats-fievi»ion,
i djupaste underdånighet undertecknad afgifva följande Utlåtandet
Sorn intet, rörande Höxeröds Kyrkas Räkenskaper, något annat t
förutskrifna transumt förefinnes, hvarpå de gjorda anmärkningarna
kuru** syfta, än Jordegummans lön, En Tunna korn af Kyrkans behållna
tionde, så må i djupaste underdånighet, såsom skäl för sagde
Jöns utgående, få åberopas ett sockenstämmoprotokoll af den 1a Maj
1822 bland Höxeröds Kyrkas handlingar, hvilket är grundadt på Kongl.
Ma j;U allernådigste vilja och befallning, enligt Kongl. Maj;ts Höga Befalluiugshafvandes
Kungörelse af den ti April .1822, angående examisujeride
Jurdegumnmrs antagande och afiönande j Förband inga/ne.
Angående Räkenskaperna för Östra Espinge Kyrka.
Med anledning af de anmärkningar, som af Rikets Ständers Revisorer,
vid den år iS41 förrättade Stats-Revision, blifvit gjorda vid
Landtkyrkornas Räkenskaper i Skåne, Halland och Blekinge, få inför
Eders Kongl. Maj:t undertecknade, Östra Espinge Kyrkas nuvarande Kuratorer
i djupaste underdånighet afgifva följande Utlåtande;
1:0 Har, under nuvarande Pastors och Kyrko värdars tid, aldrig, med
undantag af år 1840, hos dem innestått större behållning af Kyrkans
medel, än den som medgifves i Kyrko-Instruktionen af den 1a Apiil
s8i5, § 16. Under numera aflidne Företrädarens tid simt dåvarande,
äfvenledes nu aflidne, Kyrkovärdars, har visserligen ett sådantförbållande
inträffat, utan att undertecknade kunna uppgifva orsaken dertill;
men Räkningarne upplysa, att de innestående medlen blefvo lagligen
förräntade af Kuratorerne, så att ingen förlust för Kyrkan derigenom
uppkommit. Hvad året 1840 angår, så blefvo då hos undertecknade,
Kyrkovärdar, innestående 164 Rdr j 1 sk. 1 rst. Banco, dels
af den anledning alt säker låntagare icke erhölls, dels derföre ' att, då
Räkningen uppgjordes, Eders Kongl. M«j:t redan allernådigst étadfäslat
ritning och kostnadsförlag till ny tornbyggnad, hvarmed Församlingen,
så fort sig göra lät, skulle gå i författning. För att likväl göra äfven
dessa hos oss, Kyrkovärdar, innestående medel för Kyrkan fruktbärande,
till dess byggnaden påfordrade deras utbetalande, åtågo vi oss,
hvilket det årets Räkning utvisar, att dem lagligen förränta, i likhet
med Kyrkans öfriga utlånta medel.
2:0 Förteckning öfver Kyrkans inventarium finnes af undertecknade
vidfogad Räkningen för år i838, och det i noggrannaste öfverensstämmelse
med den, som sednast vid Prostinventeringen den 21 Februari
i83g, då undertecknad, v. Pastor , emottog embetsförvaltningen
härstädes, författades och som särskilt är införd i Kyrkans Visitationsprotokollsbok.
Emedan, under de 2;ne sednare räkenskapsåren, ingen
annan förändring med Kyrkans inventarium förefallit, än att en Husförhörslängd
och en Sockenstämmo-protokollsbok blifvit anskaffade, så
har i de årens Räkningar, med upptagande af dessa böckers tillkomst,
blifvit hänvist till Förteckningen af år i838. Denna praxis har härstädes,
under lika förhållanden, blifvit följd allt sedan år 1702, hvilket
Kyrkans äldre Räkenskapsböcker vitsorda.
3:o Af Ö. Espinge Kyrkas medel har ej någon så beskaffad aflöning
utgått, som de af Revisorerne anmärkta, med undantag af den af
1 Tunna
437
r Tunna korn efter markegångspris till Församlingens examinerade
Jordegumma, Denna aflöning har utgått alltsedan år 18i3, och grunden
för densamma finnes i Högvördiga Dom-Kapitlets i Lund Cirkulär lill
Vördiga Presterskapet i Lunds Stift, N:o i56, dateradt den 18 Mars 181 2,
i hvilket först meddelas Kongl. Maj:ts lill Konsistorium aflåtna Nådiga
skrifvelse af den 29 Januari 1812, rörande antagande af examinerade
Jordegummor i de 1x2 Stiftets Församlingar, der ännu sådana saknades,
och derefter följande föreskrift lemnäs: ”1 de Församlingar, vid
”hvilka behörigen examinerade Jordegummor ännu ej blifvit antagna
”bör Vördiga Presterskapet, till underdånigste följd häraf, oförtöfvadt anställa
sockenstämmor och med Församlingen öfverenskomma., att så väl
”antaga någon skicklig qvinna, med fallenhet för beställningen, att låta
"sig till Församlingens tjenst deruti undervisas, som att, för hennes aflö”nande,
bestämma viss ärlig lön af Kyrkans behållna^ enskilta tionde.”
Vi våga således i djupaste underdånighet tro, att vi, i hvad på
oss ankommit, samvetsgrant och i öfverensstämmelse .med oss gifna
föreskrifter förvaltat Ö. Espinge Kyrkas medel.
Angående Räkenskaperna för Södra Rörums och
Häglinge Myrkor.
I afseende på de anmärkningar, som, under den år 1841 förrättade
Stats-Revisionen, blifvit gjorda vid Landtkyrkornas Räkenskaper,
fåa’ undertecknad, för Södr» Rörums och Häglinge Församlingar, afgifva
följande underdåniga Utlåtande:
Hvad usta anmärkningen beträffar, rörande för stor oförräntad
behållning, inhämtas af Räkenskapsböckerna för de år, som undertecknad
uppgjort Räkenskaperna, följande förhållande:
Södra Rörum. Häglinge.
tor
1833. Hos Pastor, till årliga expo- Hos Pastor, till årliga expo
nenda
. . . 50: -— — nelida . . . 50: — —
kontant i kassan, som kontant i kassan, som
nyss influtit, till ut- nyss influtit och som
låning, efter beräkning måste innehållas till
af en oundviklig re- uppräknade större
paration och kostna- utgifter, . . 169: 9.11.
S* m * “•
Förordningar och Kungörelser
m. m. . 144: 6. 8.
194: 6. S.
Se 1834 års Räkenskaper. 5S
— 438 —
1834. Till rxpoufinda . 50:
kontant i kassaa . 53:27. 5.
103: 27. 5.
Till exponents
kontant i kassan
50:
5:15 2
55: 15. 2
1835 Till expooeoda e 50: — —
kontant i kassan, nyligen
influtet och till
en pågående k lockreparation,
o . 145:30 3.
Se 1836 åra Räkenskaper.
1836. Till espon en da . 50: — —
kontant i kassan, som
ej kunnat utlånas, - 173:35. 6
Till exponenda . 50; —
kontant i kassan, som
nyligen influtit och
utlånas, . . 120: 15 6.
195: 30. 3.
223: 35. 6.
Se 1836 års Räkenskaper.
Till exponenda . 50: — —
kontant i kassan, som
forst till räkemhapsslutet
kunnat för
tionden insamlas, 135:47. 9.
170: 15. 6,
*837.
Till exponenda
50:
—
—
Till exponenda
kontant i kassan
12: 12
5
kontant i kassan
—-
62:
12
5.
1838.
Tili exponenda
50
—
—
Till exponenda
kontant i kassan
7;
33
11.
kontant i kassan
57:
33.
11.
1839
Till exponenda
50:
—
—
Till exponenda
kontant i kassan
13:
7.
2.
kontant i kassan
63:
7.
2.
1840
Till exponenda .
50:
—
—
Till exponenda
kontant i kassan
—
33.
3.
kontant i kassan
50:
33
3
. 50:
. 33:
23
11
. 50:
. 27:
23
11.
. 50:
_
98:
29
10.
. 50.
. 76:
16.
4
83: 23 11.
77: 23 11.
148: 29. 10.
126: 16 4.
Instruktionens 16:de punkt föreskrifver, alt, då Kyrkorna hafva
medel utöfver hvad till deras nödiga utgifter och underhåll fordras,
samt summan öjverstiger Ett hundra Riksdaler Banco, höra dessa medel
ej ligga ofruktbara, utan, emot inteckning eller etc., ut lemnäs. Femtio
Rdr skola dock alltid vara att tillgå, lill bestridande af nödvändiga
smärre utgifter och reparationer. Allmännare praxis ha i dessutom
varit, att Pastor innehall Femtio Rdr Banco lill årliga exponenda, så
kallade, hvilken summa till det mesta åtgått tili kummunion-ulgifter
etc., utom de bestämda Femtio till mindre repa rationel; således ofvanstående
Ett hundra Rdr in summa. Öfversitteri för de åtta åren visar,
att kontanta behållningen för Rörums Kyrka, under fyra år, och
för Häglinge, under tre, understigit 100 Rdr, och för Öfrigt aldrig be
-
tydligt öfverstieit 200 Rd
i, sorn
id i äkenskansslutet , med sin ränte
-
och tiondebetalning, influtit. Genast har ej, med bästa vilja, säker låntagare
varit att tillgå, då man ock, lii! Kyrkans större föimån i längden
, velat påräkna 6 procent. Hvad del ena året har varit inne,
— 439 —
liar, med Räkenskapsförarens stora besvär och ej alltid utan risk ,
blifvit utlånl till det andra, hvadan det förmånliga resultat uppkommit,
att Kyrkornas förmögenhet på de åtta åien fördubblats.
Södra Rörums Kyrka hade, enligt i83a års räkenskapsslut, \ behållning
Rdr 5t)7 och, vid i8jo års, Rdr i.apS
Häglinge „ 1,621
3,183
Rörande Inventarieförteckningen:
Den har alltid åtföljt Räkenskaperna och varit tydligt skiifven.
Om ordningen ej varit den bästa, har felet härrört af brist på
formulär, sorn voie en gol sak lill uniformitet för alla Kyrkor.
Väl brista några böcker; men de funnos ej vid mitt tillträde: och
In venteringsföi rättaren föreskref ej deras anskaffande. Så mycket har
blifvit bragt i ordning af väsendtiigare beskaffenhet. Detta lilla kunde
äfven varit gjordt, om man vågat påföra Kyrkorna utgiften. Godt
vore, om en allmän gällande föreskrift på ett stalie upptoge hvad
sorn borde finnas, och att det bristande skulle anskaffas.
Undertecknad har ej beräknat sig något annat arfvode, än det,
sorn föreskrifvet är, En Rdr sk. Banco, i öfverensstämmelse med DonaKapillets
Cirkulär, under N;o 208, af år 1818.
Någon annan lön för befattning inom Församlingen, än Barnmorskans,
är ej i Räkenskaperna upptagen, och denna till samma be27
tappar råg och 27 kappar korn, som redan år 1814 flones
Angående Räkenskaperna för Höörs och Munkarps Kyrkor,
I anledning af närlagde transumt i vidimerad afskrift, vågar jag
hä rmed aflemna följande underdåniga Utlåtande:
Beträffande första anmärkningen, Litt. A , öfver Kyrkornas i Riket
gemensamma Räkenskaper, har vid dessa, Höörs och Munkarps, Kyrkors
Räkenskaper, under min embetstid, från den 1 Maj i33o, det förhållit
sig sålunda, att, då någon af dessa Kyrkor innehaft större kapital i
kassan, än som Kongl. Instruktion den 12 April 1815 föreskrifver, har
detta kapital antingen varit så obetydligt, att det icke kunnat som lån
af någon emottagas , ^eller har det innestått till nå^on beviljad nödig
k vi koreparation, eller ock, ehuru i allmänna tidningarne utbjudet till
utlåning, har ingen låntagare sig dertill anmält. Före den ofvannämde
tiden, eller löre år i33o, har det troligen förhållit sig på lika sätt.
lopp al
påförd.
— 440
Hvad åter anmäi kningarne i Litt. B. vidkommer, lärer icke under min
embetstid något år saknats vid Hörs och Munkarps Kyrkors Räkenskaper
Inuentarieconto, hvilken uppgift jag i underdånighet vågar stödja derpå,
att ingen påminnelse blifvit mig derom lemnad i anmärkningsväg af
tillförordnade Auktoriteter; men skulle i Räkenskapernas Inventarieförteckningar
saknas någon af de böcker, som vid alla Kyrkor böra finnas,
hafva sådana förluster träffat mina anförtrodda Församlingars Kyrkor
före min hitkomst, antingen genom de eldsvådor, som öfvergått
Pastorsbostället, eller om de varit i Kyrkorna förvarade, genom stöld,
råttbett eller mögel.
Hvad vidare angår anmärkningen för Malmöhus, Christianstads
och Blekinge Läns Kyrkor, blifver det mitt underdåniga yttrande, att,
före år 181 i, eller sista året Iiyrko-Inspektorerna förde Kyrkornas
Räkningar i ofvanskrifna Län, voro redan löner af Kyrkorna anslagna
till Socknarnes Barnmorskor, i enlighet med Kongl. Brefvet af den
23 Augusti i8o5; men Skollärare, Orgelnister, Klockare och Belgtrampare
hafva inga aflöningar af Höörs och Munkarps Kyrkor. Pastors-notariat och
skrifmaterialier uppbäras af Kyrkorna i Lunds Stift, enligt samma
Stifts Högvördiga Dom-Kapitels Cirkulär den 3 Juli 1818, mom. 5,
som stödjer sig på Kongl. Resolutionen af den 12 April 1815. En
årlig afgift af Tre Riksdaler Banco lemnäs af hvarje af dessa Kyrkor,
för deras renhållning, mässklädernas tvätt, klockrep och klocksmörja,
m. m., hvilken afgift blifvit årligen utbetald redan i förra århundradet;
men anses vara allt för ringa i denna tid, då endast en mark talg till
hvarje klockornas smörjning nu gäller 16 sk. Banco och i mindre
dyr tid 12 sk.
Angående Räkenskaperna för Norra Rörums och
Hallaröds Kyrkor.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majus Nådiga Remiss
af den 12 sistlidne Februari, mig meddelad af Eders Kongl. Majus
Befallningshafvande i Malmöhus Län och Biskopen i Lunds Stift, uti
Bref af den 3 Mars detta år, får undertecknad, Kyrkoherde uti Norra
Rörum af Frosta Härad, afgifva följande underdåniga Förklaringar öfver
de anmärkningar, som Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorer
framställt emot våra Kyrkoräkenskaper.
1:0 Norra Rörums Kyrkas medel, som hufvudsakligen tillkommit genom
försäljning af dess odisponerade tionde, äro alla fruktbara och ut
-
_ 441 —
lånta till säkra låntagare, som dessutom förskaffat sig vederhäftiga borgensmän.
Så snart försäljningen föregått, har det ofördröjligen blifvit
tillkännagifvet, att så beskaffade medel funnits lill utlåning emot behörig
säkerhet, så vida det ej handt, att Kyrkan tarfvat sådana medel för
eget närvarande behof; hvilket inträffade sistlidet år, då nödvändiga
utgifter fordrades icke långt efter Kyrkoräkenskapens afslutande, dels
till Landtmätare för verkstäldt enskifte å Norra Rörums Prestgård,
dels ock till kyrkotakets förbättrande och iståndsättande. Hvad Hallaröds
Kyrka beträffar, så äger den icke någon behållning, utan har
deremot ännu qvar någon skuld, medelst en betydlig dess reparation
och nybyggnad. Att vi sjelfve icke innehaft större oförräntade behållningar
af Kyrkans medel, än som Kongl. Instruktionen af den 13 April
r815 föreskrifver, är hvad jag med full trygghet kan försäkra. Och
härmed tror jag mig i underdånighet hafva besvarat den emot vår
Kyrkoräkning gjorda första anmärkning.
3:0 Hvad den andra anmärkningen vidkommer, att Inventarieconti
saknats vid åtskilliga Kyrkoräkningar, och der de afgifvits, varit
med mindre noggranhet upprättade; äfvensom sådana höcker och handlingar
saknats, som böra finnas uti Kyrkornas arkiver , får jag i underdånighet
afgifva den förklaring, det jag icke vet mig på minsta
sätt hafva uraktlåtit, att, vid aflemnandet af årliga Kyrkoräkenskaperna,
äfven bifoga ett så beskaffad! conto, upptagande Kyrkornas tillhörigbeter,
så noggrant som mig varit möjligt. Skulle emot förmodan Kyrkornas
arkiv vara i brist af sådana böcker och handlingar, som der
böra finnas, skall jag icke underlåta att förskaffa detsamma den i denna
väg erforderliga fullständighet,
3:o Tredje och sista anmärkningen: att hvarken i Kongl. Instruktionen
af den 12 April 1815, eller i Räkenskaperna, hafva Revisor erne
funnit orsaken för de utgifter, som till aflöning utgått i flera
Församlingar, dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare, Orgelnisten,
Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor, går jag att möta med följande
underdåniga förklaring: D>å, af de här uppgifna personer, endast
Barnmorskan erhåller aflöning af Norra Rörums och Hallaröds Kyrkors
odisponerade tionde, vågar jag endast i underdånighet nämna, att, efter
hvad härvarande Kyrkors Räkenskapsböcker utvisa , har Barnmorskan,
vida öfver 3o år, af hvarje Kyrka för sin tjenstbefattning, såsom lön,
årligen uppburit En Tunna säd, som betalts efter årlig markegångstaxa,
hvilken utgift årligen uti Kyrkoräkenskapen blifvit afförd, utan
att någon anmärkning någonsin tillförne deröfver blifvit gjord, äfvensom
jag, för längre tid tillbaka, hört en ganska tillförlitlig och sakkun
-
— 442 —
ni? man påstå, att orsaken till nämde utgift var den , att Kongl.
Maj: t skall hafva utfärdat Nådigt Bref för mera än 3o år sedan, hvaruti
Lunds Stifts Presterskap an be fa lies, i anseende till brist på tillräckligt
undervista och kunniga Jordegummor, att i al la de Socknar der
ingeri skicklig och behörigen lärd Jordegumma eller Barnförlosserska
funnes, söka öfvertala någon qvinna att af erkänd praktisk Läkare skaffa
sig tillbörlig kunskap och gilltigt vittnesbörd derom, utan ock Församlmgarne
att, af hvarje Kyrkas behållna enskifta tionde, bestå en skälig
lön för en sådan examinerad Barnmorska, och, till underdånig åtlydnad
häraf, skola sockenstämmor blifvit hållna vid Församlingarna, på hvilka
den aflöning bestämdes åt varande och blifvande Jordegummor, som uti
Ky jkoräkenskaperna årligen afföres. Utdragai de vid dessa sockenstämmor
förda protokoll hafva förmodligen, såsom verifikationer för berörde
utgift, blifvit bifogade iSo5 eller i8 i6års Kyrkoräkenskaper, men för
att icke belasta Rakenskaperna med mindre nödiga verifikationer, till hvilkas
antal ett sådant protokollsutdi ag ansetts kunna höra, sedan det kanhända
mera än en gång lem nät upplysning om orsaken till utgiften,
torde kanske vara skälet, hvarför man icke sett detsamma ytterligare
upptaget uti de på sistnämde års följande Kyrkoräkningar,
Angående Räkenskaperna för Horfva Kyrka.
Anbefalld att Förklaring afgifva öfver Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar, angående Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne' m,
in., får, med afseende på Hurfva Kyrkas årliga Räkning, i djupaste underdånighet,
jag anföra följande;
Hvad första momentet af de gemensamma anmärkningarna angår,
så medgifves, att äfven i Hurfva Kyrkas Räkning för åtskilliga år blifvit
införda större oförräntade behållningar, än hvad tillåles i af Revisorerne
åberopade Kyrko-Inslruktion. Men då hela kyrkotakets omläggning
med bräder och bly, hvartill Laudshöfdinge- och Biskops-Embetenas
tillåtelse, enligt föreskrift, söktes och erhölls, länge varit motsedd
och af behofvet påkallad, samt för en i allt sammanräknad summa
af 738 Rdr 3a sk. Banco verkställdes, fann Församlingen nödigt, utom
det att en del af utlånla kapitalet uppsades och användes, alt icke alla
influtna penningar skulle utlånas, då måhända betalnings-svårighet i
behofvets stund uppkommit; äfvensom fattige handtverkare och handtlangare
hvarken vilja eller kunna vänta på deras arfvode till dess laga
uppsägningstiden tilländalupit. Sedan åter denna betydliga reparation
— 413 —
försiggått, har utlåning shett- Härtill kommer dessutom en svårighet,
den de flesta Kyrkokassa-förvaltare troligen erfarit, att, äfven då något
öfverskott förefinnes, saknas ofta så väl säkre låntagare, som säkre och
villige borgensmän; äfvensom de fleste äro föga betjente med och således
icke begära en så ringa lånesumma, som kan öfvervara efter ett
års Räkning, hvarföre några års öfverskott till det mesta måste ssmjas,
för att finna låntagare. Opålitlige låntagare, som önska lån, stundom
utan både vilja och förmåga alt dem återgälda , torde i mängd
erbjuda sig; men med dem äro hvarken Församlingen eller Räkenskap»;-  föraren belåtna. Det torde på dessa grunder innefatta en obillighet,
om påstående gores, att Pastor skall förränta penningar, dem han icke
behof ver, dem han gerna vilie lemna, men dem han måste innehafva,
endast derföie att ingen säker låntagare är att tillgå.
Hvad andra anmärkningsmomentet vidkommer, har alltid härifrån
med K yrkoräkningen åtfölji ett Inventarium på Kyrkor nas böcker och
öfriga tillhörigheter Dock torde, äfven i detta afseende, någon ändring
i åberopade Kyrko-Instruktion vara behöflig, dels derföre att Kyrkornas
böcker, om de i Kyrkorna skola förvaras, äro blottställda för
det mögel och den fuktighet, som vanligen inom murar och under
hvalf förderfva dein, äfven då årlig tillsyn och vädring iakttages, dels
derföre att högst sällan någon Församlings-ledamot, för hvilket ändamål
de förmodligen böra finnas, begagnar dero, dels ock derföre, att
sådana böker nu mera vanligen äro att tillgå i Pastorernes egna bibliot
heker.
Den tredje anmärkningen kan här sanningsenligt besvaras sålunda:
att ingen aflöning från Huifva kyrkokassa utgår till Kyrkoherde, Skollärare,
Klockare, Barnmorska, emedan de trenne förstnämde endast
åtnjuta deras ordinarie och på Författningar grundade löner, och den
sistnärade emottager sitt årliga arfvode från Skarhults gård , då hon i
sin sak betjenar både Gudmunntorp» och Huifva Socknar, hvilka höra
till Skarhults gods.
Angående Räkenskaperna föi’ Borlunda celi Skeglinge Kyrkor.
I afseende på de anmärkningar, som Rikets Ständers Revisorer
gjert vid Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne, Hälland, Blekinge
oell Bohus Län, få undertecknade, tjenstförrättande Pastor och Kyrkovärdar
i Borlunda och Skeglinge Församlingar^ i underdånighet afgifva
följande Förklaring:
Hvad angår den forsla anmärkningen: ”att Pastorer och Kyrko”värdar
innehaft större oförräntade behållningar, än som medgifves uti
”i6:de punkten af Kongl. Kyrko-Instruktionen den 12 April 1815”,
kunna vi icke förneka, att det ofta inträffat, att mer än 100 Rdr B:co,
utom de 5o Rdr B:co, som, enligt Kyrko-Instruktionen, böra vara i
Pastors hand till nödvändiga smärre utgifter, varit i kassan qvarliggande.
Orsaken till detta förhållande har alltid varit, att ingen säker låntagare
kunnat erhållas; ty aldrig har det blifvit underlätet att i närmaste
Stads tidning utbjuda till låns de kontanta medel, som Kyrkan
haft i kassa.
Rörande anm. 2, ”att Inventarieconti Öfver Kyrkornas tillhörig”heter
af böcker m. m. vid Räkningarna saknats, äfvensom att de be”fintlige,
antingen äro till en del mindre noggrant upprättade, eller
”visa brister af sådana böcker och handlingar, som vid alla Kyrkor
^’böra finnas”, få vi i underdånighet anföra, det vi icke kunna, då undertecknad,
tjenstförrättande Pastor, först för 4 månader sedan emottog
pastoralvården vid dessa Församlingar, och ingen skriftlig uppsats
af Pastoratets förre innehafvare visar, att Inventarieförteckningen årligen
blifvit Räkenskaperna bifogad, såsom fullkomligt säkert uppgifva ,
att nämde förteckning hvarje år åtföljt Kyrkoräkenskaperna; vi tro dock,
att Förhållandet så varit. Deremot våga vi försäkra, att Inventarieförteckningen
alltid varit med noggranhet uppgjord och alt inga böcker
saknas af dem, som böra vid Kyrkorna finnas, utom Konung Carl XII:s
Bibel, som för längre tid sedan är förmultnad.
Hvad anmärkningen 3 beträffar, "att Revisorerne hafva hvarken i
”JKongl. Instruktionen af den 12 April 1815, eller i Räkenskaperna fungit
orsaken till de utgifter, som tili aflöningar utgått i flera Församlingar,
”dels åt Kyrkoherdar, dels åt Skollärare, Orgelnister, Klockare, Orgeltrampare
och Barnmorskor”, få vi underdånigst anföra: att till Pastor,
af dessa Kyrkors medel, intet annat utgår, än det arfvode för Räkenskapernas
förande, som är upptaget i Kyrko-Instruktionen; att af dessa
Kyrkors medel intet utgår till Skollärare, Orgelnist, Klockare och
Orgeltrampare; men att årligen, sedan 1806, till Barnmorskan blifvit utbetalte,
af Borlunda Kyrkas medel, 6 Rdr 32 sk. Banco, och, af Skeglinge,
4 Rdr 2i sk. 4 rsf- Banco; varande detta bidrag af Kyrkokassan
till Barnmorskans underhåll bestämdt af Pastor och Församlingarna vid
allmän sockenstämma, på grund af Kongl. Brefvet af den 23 Augusti
i8o5.
Angående
— 445 —
Angående Räkenskaperna för Gårdstänga och Holmby Kyrkor.
Till följd af de anmärkningar, som för år 184i blifvit gjorda af
Rikets Ständers församlade Revisorer, vid den förrättade Siats-Revisionen,
deröfver, "”att Paslorerne, för ett ej ringa antal Kyrkor, innehaft
”större oförräntade behållningar, än som medgifves K 16 punkten af
”Kongl. Kyrko-Instruktionen den 12 April 1815, utan att upplysning
“lemnals, huruvida instundande beliof sådant påkallat,” får jag underdånigst
yttra, alt dessa anmärkningar vä! ej kunna tillämpas p5 Gårdstånga
och Holmby Kyrkors Räkenskaper för år 184 1, af det skäl, att
då varande v. Pastorn, innehade, utom hvad förutnämde Kyt ko-Instruktion
tillåter, från hvardera Kyrkorna ett penningebelopp väl ringa att
utlåna » och knapl tillräckligt för bestridande af de små oförutsedda
utgifter för Kyrkorna, som under året inträffat.
Beträffande andra punkten af Revisorernes anmärkningar „ så ka»
denna ej angå förutnämde Kyrkors Räkenskaper, alldenstund Inventarieförteckningar
öfver Kyrkornas tillhörigheter af böcker m. ra., aila
år, i fullständigt skick åtföljt Räkenskaperna, hvari sådana handlingar
och böcker finnas upptagna, som vid Kyrkor i allmänhet böra finnas.
Den enda lön, som af Gårdstånga och Holmby Kyrkor årligen,
utgår, är till Församlingarnes Barnmorskor , och dessa utbetalningar
stödja sig på Kongl. Maj:ts sanktion, i följd af Landshöfdinge- och BiskopsEmbetenas
skrifvelse, daterad Malmö Lands-Kontor den i5 Oktober
,«834.
Angående Räkenskaperna för Hörby och Lyby Kyrkor.
Öfver Rikets Höglofl. Ständers Revisorers anmärkningar, rörande
j&yrkokuratorernes förvaltning af Landtkyrkornas medel, får jag, i afseende
på Räkenskaperna vid Hörby och Lyby Församlingars Kyrkor,
i djupaste underdånighet afgifva detta Utlåtandes
Hvad första momentet af gemensamma anmärkningarne angår, så
medgifves, att vissa år större oförräntade behållningar, än hvad Kongl.
Instruktionen den 12 April 1815 tillåter, blifvit i Kyrkoräkenskaperna
utförda; men orsaken härtill har varit och är, att större reparationer
å Kyrkorna varit beliöfliga och föreslagna, vederbörligen hos Höga Auktoritetet
sökta och bifallna, samt derefter till verkställighet företagna ,
hvartill penningar af Kyrkans medel bör, vid arbetets företagande, åt
57
— 446 -
entreprenören alltid vara till hands, helst fattiga handtverkare och
deras handtlangare hvarken vilja eller kunna vanta på deras ai I'voden,
till dess laga uppsägningstid tilländalupii, eiler pt Tillingarne genom
lagsökning blifvit indrilna. Bland de orsaker, sorn ofta vålla, attpenningaine
icke blifva utlånta, är svåiighelen att eihälla säkra låntagare
och löftesmän, hvaruppå K Ji kokassaförvaltarne i synnerhet mäste vara
uppmärksamma, helst, derest tillgång hos gäldenäien saknas, Pastor
och Kyrkovärdar måste ersätta Kyrkan fulla inloppet af utlåningen,,
och för en sådan förlust vill nog hvar och en, så vidt görligt är,
freda sig. Obilligt synes det ock vara, att Pastor och Kyrkoväidar,,
i blist på sakta låntagare, skulle ei lagga ränta för penningar, dem de
icke behöfva, dem de gerna ville utlåna, men dem de, af au föi da örsäter,
måste innehafva.
Hvad andra anmärkningen angar, sä, då ailä Ar noggranna och
spec fika inventarieförteckningar öfver Kyikornas tillhörigheter åtfölja
Kyrko räkenskaperna, och, vid Prost visilationer samt inventeringar, Kyrkans
tillhörigheter noga jemföras med Föi tockningarne, upplyses af dem,
att sådana handlingar och böcKer, sorn tillhöra Kyrkoina, finnas vid
dem och äro under Pastois och Kyrkoväidais vård med ansvarsskyldighet.
Någon annan lön af Kyrkornas enskifta tionde utgår icke från
Hörby oclr Kyby Kyrkor, än den som, enligt Eders Kongl. Maj:aS
Nådiga Förordning af den 23 Augusti r8o5> tillätes att utg ifvås åt Socknarnes
examinerade Jordegummor.
Angående Räkenskaperna för Harlösa och
Hammarlunda K. j rkor.
Till följd af anin faldt underdånigt Utlåtande öfver de, vid den af
Rikets år i84r församlade Revisorer föi rättade Siats-Revisionen, å Räkenskaperna
för samtliga ILandtkyi koi na i Skåne, framställde anmåi kningar,
få vi, såsom Harlösa och Hammarlunda Föisamlingais Kyikokuratorer,
i djupaste underdånighet afgifva följande::
Hvad förberaälte Revisorers första arimäi klling angår, eller atfc
Pastor och Kyrkovärdarne till äfveniyrs innehaft större oföriäntade
behållningar, tiri som Eders Kongl. Wajrts Nådiga Ky 1 ko-Insl 1 uktion
den 12 April r81S föi eskrifver, våga vi r underdånighet nämna , att
sådant, oss veterligen, aldrig varit, och för 1 är v arande v isst rligen icke
är, förhållandet här, alldenstund Harlösa Kyika, långt före nu varan
-
— 447
de Pastors tjenstetid, varit i betydlig skuld, som fortfarit ända till i83q,
då nämde Kyrka, dels genom en erhållen gåfva, dels genom blyforsäijning,
icke allenast mäktat att afbörda sig skulden, utan äfven fått öfverskott
af penningar, hvilka, enligt fattadt. soekenstämmobesl-ut, blifvit
mot ränta insatta i Lunds Sparbank, för alt desto lättare vara tillgänglig
till en viii samma sockenstämma öfverenskoramen och således
nu förestående, nödig reparation å tornet. Häraf synes, all Föreståndarna
icke uraktlåtit att, i alla afseenden och mer än vanligt, påse
[Kyrkans bästa, emedan, i motsatt fall, penningarna hade skriat förvarats
tili ifrågavarande reparation, och således legat ofruktbara; h vilket
icke ihi skett.
H immarlunda Kyrka deremot , som utgör Annex till Harlösa,
:|nr till högst nödvändiga reparationers bestridande, i September månad
i8|}o, måst läna af Fattigkassan 1S0 Rdr Banco, hvilka den ännu
åcke kunnat återgälda.
Beträffande åter anmärkningarna i anledning af den Inventarieförteckning
öfver Kyrkornas till horig he te r af böcker m. m , som vid
Räkningarna från åtskilliga ställen saknats, få vi i djupaste underdånighet
tillkännagifva, att en sådan Förteckning, under nuvarande Pastors
tjenstetid, hvarje år behörigen åtföljt Räkenskaperna för Harlösa
©ch Hammarlunda Kyrkor,.
Hvad slutligen de utgifter, för hvilka Revisorerne ä Räkenskaperna
icke funnit orsak, vidkommer, som utgått till aflöning åt inom dessa
Församlingar tjenstgörande så väl Orgelnist som Barnmorskor, så har,
enligt hvad bifogade protokoller, Litt. Å. B. C. D, utvisa, nuvarande
Pastors företrädare, i samråd med Församlingarna, för lång tid tillbaka,
å allmän sockenstämma öfverenskommit och beslutit, att, såsom bidrag
till dessa högst nödvändiga personers underhåll , af Kyrkornas medel
anslå den ringa lön, namie 4 stycken protokoll upplaga, af hvilka de
■anie, nemligen Litt. A. 2?., rörande den i Församlingarna antagne Orgelnisten,
äro af Landshöfdinge- och Biskops-Embetena stadfästade.
Angående Räkenskaperna för Lomma Kyrka.
' Till underdånigste följd af Eders Kongl. Majtts Nådiga Remiss den
12 sist!idne Februari å trausumtet af Rikets Ständers år 1841 församlade
Revisorers öfver den förrättade Stats-Revisionen afgifna Berättelse,
rörande de vid Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne, Halland,
Blekinge och Bohus Län gjorda gemensamma anmärkningar, och med
— 448
anledning af Konungens Respektive Befallriingshafvandes i Malmo celi
Mögvördiga Biskops-Embetets i Lund, den 3 sistlidne Mars, till HäradsProsten
afiålna skrifvelse, få undertecknade, så vidt berörde anmärkningar
röra Lorn ma Kyrka i Malmöhus Län och Lunds Stift, afgifva
följande underdåniga Utlåtande:
Beträffande första anmärkningen, få vi underdånigst nämna , att ,
under den tid vi varit Kyrkans Syssloman, vid Räkenskapernas årliga
afslutande, hos Pastor antingen icke innestålt större behållning af
Ky ikans med<d, än sorn rnedgil ves i 16 punkten af Eders Kongl. Majlis
Nådiga Instruktion den 12 April r 8* 5, elier i annat fall, att den större
inn »stående behållningen icke då genast kunnat utlånas , i brist på
sakra låntagare, eller varit ämnad tili en snart förestående reparation.
Hvad andra anmärkningen angår, få vi lika underdånigst yttra,
alt de böcker och andra persedlar, som i Inventarieconto blifvit upptagna,
tillhörande Kyrkan, finnas, och ali denna Inventarieförteckning
åtföljt Räkningen.
Och Hvad sista anmärkningen slutligen vidkommer, få vi äfven
underdånigst förklara, att inga löner af Kyrkan utgå till Skollärare, Orgelnister,
Klockare och Belgtrampare; men alt Kongl. Maj:ls Nådiga Instruktion
af den ra April i8i5 stagar, att Kyrkoherdarnes arfvode för
Bäkenskapernas förande skall i credit upptagas; och att dessa skola
njuta e>sättning för skrifmaterialier, bestämmes i 8 § uti Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning af den 26 Februari 1817. Lönen till Barn
raorskau är tillåten, till följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till
Dom-Kapitlet i Lund den 28 Augusti 18o5, der det heter: ”Alltså
”vele Wi i Nåder hafva anbefallt Eder förständiga Presterskapet i Skåne,
”att i alla de Socknar, der ingen skicklig och behörigen lärd Jordegumma
eller Bai nförlosserska finnes, söka öfvertala, icke allenast nå”gon
qvinna, att härutinnan förskaffa sig tillbörlig kunskap och giiitigt
”vittnesbörd derom af någon i vettenckapen erkänd praktisk Läkare,
”utan ock Församlingarna, att, af hvarje K yrkas behållna enskilla tiondsi,
”bestå en skälig lön för en sådan examinerad Barnmorska'"',
Angående Räkenskaperna för Norrviddinge ock
Dagstorps Kyrkor,
Öfver de anmärkningar, som Rikets Hög loff Stånders Revisorek,
vid 1841 års Stats-Revision, gjort öfver Landtkyrkorna 1 Skåne, Halland
och Blekinge, få vi, så vidt dessa anmärkningar 1 öra Norrviddinge oeb
449 —
Dagstorps Kyrkors Räkenskaper , härmed i djupaste underdånighet aflemna
följande Utlåtande:
Beträffande första anmärkningspunkten, så har ofdrräntade behållningen,
under de Irenne år jag, Möller, varit Kyrkoherde här, icke
öfverstigit hvad Kongl. Kyrko-Instruklionen medgifver, utan då nödvändigheten
sådant påkallat, hvarom ock upplysning lemnsts uti Räkenskaperna,
såsom då större reparationer varit under ventilation, och
Sfven Församlingen ansett oundgängligt, att så mycket kontanta medel
innehölles i kassan, som var erforderligt för beredande af tillämnad
byggnad; och sorn Kyrkornas egentliga inkomster merendels icke inflyta
förr, än i slutet af räkenskapsåret, och räntorne af utestående fordringar
äro, till större delen, beräknade till räkenskapsårets stut, så yppas
sällan tillfälle att inom kommande räkenskap»året få utlånt medlen, så
att erforderlig säkerhet vinnes, och dessa måste då balanseras, såsom
> kassan förvarade till utlåning.
Hvad anmärkt blifvit rörande Inventarieförteckningen, så har sådan
alltid varit Räkenskaperna bifogad, och ingen af Kyrkornas tillhörigheter
saknats.
Anmärkningen, rörande användandet af Kyrkornas medel till »flöningar,
vidkommer dessa Kyrkor, endast hvad angår de Pastor tillkommande
tjugefyra skilling Banco för Räkenskapernas förande, hvilken
aflöning på så sätt af hvarje Kyrka utgått , sedan Pastor blifvit
ålagd att vara Kyrkornas Räkenskapsförare; och årlig lön af Kyrkorna
till Barnmorska, hvilken grundar sig på Kongl. Brefvet lill Konsistorierna
af den a3 Augusti »8o5 och Församlingarnes till följd deraf
fattade beslut.
Angående Räkenskaperna för Remmarlöfs Kyrka.
Rikets Ständers Herrar Revisorers gemensamma anmärkningar vid
K yr Koräkenskaperna från Skåne, Halland, Blekinge och Bobus Län,
morn. a.j föranleda till den underdåniga försäkran , att undertecknade ,
Remmarlöfs Kyrkas Kuratorer, icke lålit större del af Kyikans penningar
ligga ofrukbara, än nödigt varit, dels i följd af svårigheten eller
omöjHgheten att till säkre låntagare och på obestämd lid få utsätta
obetydliga summor, dels med afseende på möjliga, ehuru oförutsedda.
Kyrkans behof af sådana summor, under årets lopp. Med hästa nit
hafva Kyikans Kuratorer icke kunnat förena den obetänksamhet, sorn
skulle illa anslå hvilken annan husägare som helst, att hålla Kyikata
— 450 —
i saknad af medel till upphj-Ip<nde af t. ex. klockstapeln, om lian af
en orkan skulle kasLas omkull, eller Lill bot och reparation af skador
å tak och murar, för hvilka skador man synnerligen i detta flacka,
skoglösa och på 3 sidor af närliggande haf omgifna Skåne, finnér byggnader,
i anseende till storm och slagregn , årligen mer .eller mindre
blottställda.
Vid moni. 6 få vi underdånigst förklara, att, efter hvad vi tro oss
veta, couto öfver Kyrkans särskilta tillhörigheter åtföljt Räkenskaperna,
och att deruti dessa tillhörigheter finnas upptagna. Den brist på någon
bok och handling, som kan förefinnas., är antingen att tillskrifva
tidens och förm ulin ingens inflytelse eller den omständigheten , att de
vanliga Kyrkoböckerna äro med dea patronella Moderkyrkans böcker
.gemensamma.
Mot Räkenskaperna från detta, Malmöhus, Dan hafva Herrar Revisorer
särskilt anmärkt åtskilliga, efter deras förmenande, Kyrkorna
olagligt åsätta löner till Kyrkoherdar, Skollärare, Qrgelnister, Klockare,
Orgeltrampare och Barnmorskor. Hvad de första angår, har undertecknad
att underdånigst åberopa det hittills oanmärkta och med 181'Sårs
Nådiga Instruktion öfverensstämmande förhållande, att Kyrkoherden,
såsom arfvode för sitt notariat och till skrifmaterialier, uppburit En
Riksdaler 24 sk. Banco årligen. I afseende åter på de 2 Rdr R:co,
hvilka utgå till Sockens Barnmorska, få vi underdånigst upplysa, att
denna utgift finnes första gången år i.8q5, eller långt före vår förvaltnings
början, Kyrkan påförd och måtte hafva sin grund i något då utkommet
och hittills icke upphäfvet Nådigt stadgande eiler tillstånd , taget till
efterrättelse af dåvarande Kyrko-Inspektoren, och lemnadt ulan anmärkning
till denna dag.
Angående Räkenskaperna för Lilla Harrie Kyrka
Rikets Ständers Revisorers år 1841 gjorda anmärkningar vid Kyrloräkenskaperna
för Landtkyrkorna i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus
Län föranleda till följande underdåniga Utlåtande :
a) Som man ännu icke, vid den tiden då Räkenskaperna uppgjordes,
hade någon säker låntagare af Lilla Harrie Kyrkas behållna medel,
måste man, till undvikande af Kyrkans förfång, låta medlen i kassan
innestå tills vidare; hvadan de i Kyrkans Räkning fingo synas såsom
.annu ofruktbara, under afvaktan få full säkerhet för deras utlånande:.
b) Beträffande Inventarieconlo, så har, viddess upprättande och afgifvande,
nuvarande Pastor följt samma ordning, som dess företrädare,
och hitintills utan anmärkning.- Skulle några Kyrkans nödiga böcker
och handlingar saknas å Förteckningen, så befinnas de ibland Moderkyrkans,
sorn är patronel, hvaiå härvarande Pastor har särskilt uppsats
i arkivet,
c) Pastor åtnjuter af Kyrkan ingen annan aflöning, än, för Räkenskapernas
förande, det vanliga arfvodet, som Kongl. Kyrko-Instruktionen
den ra April i8r5 utstakar, såsom en Kyrkans utfallande hetalningspost
till Pastor; hvarföre han ocii godtgör sig densamma af Kyrkans
medel.
(1) Barnmorskans lön har, under Pastors företrädare intill närvarande
tid, arida ilrån år i!8oS, utgått af Kyrkans medel, utan påminnelse
deremot.
Angående Räkenskaperna för Stora Harrie Kyrka.
I anledning af Rikets Ständers Revisorers, vid 1841 års Revision,
gjorda anmärkningar öfver Landlkyrkotnas Räkenskaper, få vi i ali
underdånighet afgifva följande Förklaring:
r:o Då, enligt Kongl. Instruktionen af den ti April 1815, Kyrkornas
behållningstioride skall genom auktion försäljas, inträffar merendels
att penningarna, hvilka stundom genom exekutiv åtgärd måste indrifvas,
leke inflyta så tidigt, att de kunna utlånas till den tid, som för årsräkning
en- är föreski ifve», h varföre hela Kyrkans inkomst afföres såsom
inneslående behållning.
Denna behållning blir således i Räkningen för året stående, ehuru
utlåning deraf sker så fort erforderlig säkerhet kan erhållas; men denna
utlåning kan icke afskiifvås förr än i näst afgifvande Räkning, hvaraf
föijer, att den innestående behållningen synes större, än den veikligen
är, emedan hela, eller en del deraf, blifvit under året utlånt.
2:0 Vid hvarje års räkning bilägges behörigen styrkt Inventarium
öfver Kyrkornas ornamenter och tillhörigheter, innefattande silfver,
messing, malm, kläder, böcker och1 trävaror, jemte inbundna Kongl.
Författningar.-
3:o De af Kyrkorna utgående a flön ingär,, verificeras genom behöriga
(jvittenser af dem, som dem åtnjuta, och giunda sig för det mesta pä
KongL Kyi ko-instruktionen af den 12 Åptil r8®5.
— 452 ~
Angående Räkenskaperna för Högs och Kjeflinge Kyrkor.
Del Nådigst infordrade Utlåtandet öfver Rikets Ständers sist församlade
Herrar Revisorers anmärkningar vid Räkenskaperna för Landtkyrkorna
i Skåne, med flera Provinser, få vi, för vår del, härmed underdånigst
afgifva :
Hvad, alt hörja med, vidkommer de 'större oförräntade behållningarna,
” torde oss Nådigst tillåtas andraga, hurusom, för exempels
skull, under åren 1837, f838, i83p och 1840, kassabehåilningeu för
Högs Kyrka uppgått till totalbeloppet, 2,53a Rdr 8 sk. 7 rst., och utgifterna,
under åren i838, i83p, i84o och 1841, lill 2,157 Rdr 4^ sk.
2 rst.; för Kjeflinge Kyrka, kassabebåilningen till totalbeloppet, 1,145
Rdr 19 sk. 5 rst., och utgifterna, under åren i838, i83p, 1840 och
1841. till 77* Rdr 6 sk. Fördelas nu nämde behållningar, jeni förda
med nämde utgifter, lika på 4 år; så visar sig för hvarje räkenskapsår
ett plus, för Högs Kyrka, uppgående till 93 Rdr 27 sk. 7 rst, och för
Kjeflinge Kyrka ungefärligen enahanda belopp (allt Banco}, och således
ingendera uppgående till det, som, i enlighet med bestämmelsen i
16 punkten a{ Eders Kongl. Majus Nådiga Instruktion af den 12 April
1815, må, utan ansvar å Kyrkans Sysslomans sida, i kassan innestå.
Aldrig har eller vid de 10 års Räkenskaper, jag, Cronsioe, utan
all hittills gjord anmärkning, uppgjort, saknats fullständig och med
Nådig föreskrift enlig Förteckning öfver Kyrkornas Inventarier i lösörepersedlar.
Slutligen torde, med föranledande af sista anmärkningarne, få underdånigst
nämnas, att, inom ingendera af detta Pastorats Socknar,
hvarken Kyrkoherde, Skollärare, Orgelnist , Klockare eller Orgeltrampare,
lönas af Kyrkan; äfvensom att, hvad Barnmorskelönen beträffar,
densamma utgår och utgått, på grund af Eders Kongl. Majlis Egen Nådiga
skrifvelse till Högvördiga Dom-Kapitlet i Lund af den a3 Augusti
i8o5.
Afgående Räkenskaperna för Hofterups Kyrka.
I anledning af Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorers an.
märkningar öfver vissa delar af Kyrkans Räkenskaper, få vi i underdånighet
afgifva följande Förklaring:
1:0
i:o Hofterups Kyrkas Räkenskap för år i8/\o utvisar en oförräntad
behållning af 206 Rdr 34 sk. 1 rst. Banco, hvilken summa koin att
förvaras i kyrkokistan , af den orsak att den låntagare, som anmält
sig till dessa penningar, ej infann sig inom April månads utgång iS4t;
dock blefvo, uti Juli månad, 200 Rdr Banco utlånta mot revers, enligt
bifogad afskrift.
2:0 Inventarieconto öfver Kyrkans lillhörigheter af böcker m. m,
bar ailtid medföljt Räkenskaperna, i enlighet med den uppgift på alla
de vid Kyrkan befintliga böcker och handlingar, sorn jag emotlagit, vid
tillträdet af Pastoratet, år i838.
3:o Den lön, som af Kyrkan utgår lill Församlingens Barnmorska,
är, enligt sockenstämmoprotokoll af år 1812 den 7 Maj, beviljad
och bestämd till Fyra Riksdaler Banco, hvilket protokollsutdraget
utvisar.
Angående Räkenskaperna för Carl Ludvig Eugéns och
»Saxtorps Kyrkor.
I anledning af Kongl. Kammar-Rälleiis anmärkningar anföres: att
Carl Ludvig Eugens och Saxtorps Kyrkor icke hafva outlånta penningar,
flera än som erfordras till kyrkoreparationens fulländande och en
iiy ringklockas anskaffande, så fort ske kan. Anmärkes i öfrigt, att medelst
Lånebankerna blifva kyrkolånen mindre sökta, oell att Sysslomannen
oftast hemsökas af låntagare, hos hvilka merendels osäkerhet och krångel
kunna väntas.
Dessa Kyrkor hafva inga andra utgifter utgjort , än dem som äro
äldre och på lagliga omständigheter grundade.
Jag vet icke något här vara feladt; utan skulle Önska att erhålla
särskilta anmärkningspunkter, då jag tror mig kunna reda allt och
ådagalägga mitt redliga förfarande.
Angående Räkenskaperna för Söderviddinge och
Annelöfs Kyrkor.
Öfver de anmärkningar, som Rikets Högloft. Ständers Revisorer,
vid 1841 års Siats-Revision, gjort vid Räkenskaperna för Landtkyrkorna
i Skåne, Halland och Blekinge, få vi, så vidt^dessa anmärk
58
-
— 454 —■
»ingar röra Söderviddinge och Annelöfs Kyrkors Räkenskaper , i djupaste
underdånighet afgifva följande Förklaring:
Hvad första anmärkmngspunkten beträffar, bar det visserligen någon
gång inträffat, att större oförräntade behållningar innehafts, än
i6:de punkten af Kongl. Kyrko-Instruktionen den 12 April r8t5 inedgifver.
Detta har då härledt sig, antingen derifrån att förra årets inkomster
ieke hunnit inom räkenskapsåret indrifvas, i hvilket fall medlen
blifvit gjorda fruktbara, så snart pålitlig låntagare anmält sig,,
hvilket förhållande då följande års Räkning utvisar; eller oek hafva
medlen innehållits för någon förestående reparation, hvilket förhållande
i Räkenskaperna varit antydt. Dessutom torde vi underdånigst få
fästa Eders Kongl. Majrts Nådiga uppmärksamhet derpå, att den summa
, sorn åberopade Kyi ko-fnstruktion tillåter Kyrkornas Syssloman
innehafva, icke är tillräcklig till bestridandet af Kyrkornas ordinarie
utgifter för året, hvilket af Kyrkornas Räkenskaper kan finnas.
Hvad, i afseende på Invenlarieförteekningarne, blifvit anmärkt, så
hafva sådana alltid åtföljt Räkenskaperna. Några bocker, som böra'
finnas vid Kyrkorna, saknas icke här.
Hvad slutligen vidkommer anmärkningen om af Kyrkornas medel
utgående aflöningar, så utgår, af ofvannämde Kyrkor, endast lön till
Sockenbarnmorska.», hvilken grundar sig på Kongl. Brefvet till JDbiroKapitlet
af den »3 Augusti 180S.
Angående Räkenskaperna för Stora och Lilla
Slågarps Kjrkor.
På grund af Kongl. Majrts Nådiga Remiss den 12 sistlidne Februari
å transumt af Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorers, öfver
den förrättade Stats-Re visionen, afgifna Berättelse, vågar jag, vid förelagdt
vite af i6 Rdr 32 sk. Banco, i djupaste underdånighet Utlåtande
afgifva öfver de anmärkningar, sorn af Rikets Ständers Revisorer blifvit
gjorda i afseende på Räkenskaperna för Landtkyrkorna r Skåne etc.,
i den mån de angå detta Pastorats Kyrkor.
Uti nämde transumt, hvaraf jag erhöll del den 17 sistlidne Mars,
heter det: ”såsom gemensamma anmärkningar vid samtliga dessa Räkenskaper,
gälla följande:
”a) Ätt Pastorerne och Kyrkoherdarne, för ett icke ringa antal Kyrkor,
innehaft större oförräntade behållningar, än som medgifves uti
”ii6ul-e punkten af Kongl. Kyrko-Iustruktionen den 12 April i8*5, utan
455
a'att upplysning lemnats, huruvida instundande behof sådant påkalla
t.”
Under den tid jag, i egenskap af Nådårspredikant, härstädes uppgjort
Kyrkornas Räkenskaper, har ej det förhållande ägt rum, att oförräntade
hehållningarne i dessa Kyrkors kassor varit större, än i ofvanåberopade
punkt medgifves, med mindre upplysning lemnats, att instundande
behof sådant påkallat. Men då någon gång en mindre summa å Tjuge
å Trettio Rdr, utöfver de Femtio Rdr Banco, som böra vara till hands
för tillfälliga utgifter, icke blifvit utlånt, har det inträffat af det skäl,
att ingen låntagare velat emottaga en så liten summa med de villkor,
utan hvilka Kyrkornas penningar icke få utlånas, Och detta förhållande
tyckes ej vara i strid mot i6.;de punkten i Kongl. Instruktionen den
12 April 1,815, der det heter; ’’då Kyrkorna hafva medel utöfver hvad
”till deras nödiga utgifter och underhåll fordras, samt summan öfver”stiger
Etthundra Rdr Banco, böra dessa medel ej ligga ofruktbara.”
b) ”Att In venlarieconti öfver Kyrkornas tillhör ig heter af böcker m, m.
”vid åtskilliga Räkningar saknats, äfvensom att de befintliga , antingen
”äro till en del mindre noggrant upprättade, eller visa brister af sådana
böcker och handlingar, sorn vid alla Kyrkor böra finnas.”
Vid de Kyrkoräkningar, som af mig härstädes blifvit uppgjorda
och af samtlige Kyrkornas Syssloman afslutade, har bifogats Förteckning
öfver Kyrkornas lil 1 hörigheter både af böcker och andra saker,
enligt det In ventrrieprotokoll, efter hvilket jag af Herr Härads Prosten
emottagit dessas tillhörigheter , och de derefter tillkomna böcker och
handlingar m. m. hafva uti Inventarieförteckningen uppförda blifvit.
Vidare heter det: ”För Malmöhus, Christianstads och Blekinge Läns
”Kyrkor; Revisorerne hafva, hvarken i Kongl. Instruktionen den 12 April
”181 5, eller i Räkenskaperna, funnit orsaken för de utgifter, som till af”loningar
utgått i flera Församlingar, dels åt Kyrkoherdar, Skollärare,
”Orgelnister, Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor.”
Af Stora och Lilla Slågarps Kyrkor hafva icke utgått några utgifter
till lön åt Skoilärarne , Orgelnist, Klockare och Orgeltrampare; icke
eller åt Kyrkoherden, så vida icke det obetydliga af En Rdr 24 sk.,
under namn af notariat och skrifmaterialier, som af hvardera Kyrkan
utgått i mångfaldiga år, kan dertill räknas. Denna utgift synes hafva
åtminstone någon grund i ofta åberopade Kongl. Instruktion den 12
April 1815, då det på ett ställe i i^:le punkten deraf heter; ”Kyrkoherdars
arfvode för Räkenskapernas förande” — och ytterligare: ”utbetalta
medel till nödiga skrifmaterialier” etc.
£- 456 -2
Deremot finnes häruti icke antydd någon lön åt Barnmorskan,,
ehuru en sådan utgift af Kyi korna inemot Fyratio års tid utgått, och
detta säkerligen på grund af Kongl. Brefvet den n3 Augusti i3o5,
rörande antagandet af examinerade Barnmorskor.
Af det nu i djupaste underdånighet anförda torde synas, att de
af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningar icke egentligen kunna
tillämpas i afseende på dessa Kyrkors Räkenskaper för sednare åren,
eller falla dessa Kyrkors nuvarande Syssloman tili last.
Angående Räkenskaperna för Stora Råby och Bjellerups Ky rkor,
På grund af Högvördiga Biskops-Embetets i Lund oc-h Landsbo
Idinge-Em betets i Malmö för oss utfärdade åläggande af den
3 Mais detta år, att till Eders Kongl. Majit i underdånighet inkomma
med Utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid Skånes,
Hallands, Blekinge och Bohus Läns Landtkyrkors Räkenskaper, så
vida dessa anmärkningar löra Stora Råby och Bjellerups Kyrkor, hvilkas
Syssloman vi äro, våga vi i djupaste underdånighet afgifva följande
Förklaring:
Hvad Herrar Revisorers första anmärkning vidkommer, så träffar
den ingalunda oss, såsom Syssloman för Stora Råby och Bjellerups Kyrkor,
enär dessa Kyrkors Räkenskaper utvisa, att, då större penningesummor
behöfts qvarliggande i kyrkokassorna för större nödiga utgifters
Bestridande, detta förhållande alltid i Räkenskaperna blifvit anmärkt,
såsom fallet var vid Bjellerups Kyrka år 1836>, då 3^4» och år 1840,
då 174 Rdr B.'co i denna afsigt innehöllos. I öfrigt hafva Kyrkornas
Syssloman noga följt 16 mom. af den Kongl. Instruktionen, som bjuder,
att när Kyrkorna hafva medel utöfver hvad till deras nödiga utgifter
och underhåll fordras, samt summan öfverstiger Ett hundra Rdr
Bico, så böra dessa medel göras räntebärande, dock så att alltid Femtio
Rdr Banco äro i Kyrkokassan qvarliggande till bestridande af nödiga
smärre utgifter och reparationer; hvaraf synes, att Kyrkans Syssloman
icke äro skyldige att utlåna Kyrkans medel förr, än dessas summa
uppgår till 100 Rdr utöfver de 5o , som böra vara till hands för
nödiga utgifters bestridande.
Beträffande andra anmärkningen, torde vi underdånigst få tillkännagifva,
att vi följt en, ända från år 1815, antagen praxis, att icke hvarje
år belasta Kyrkornas Räkenskaper med det så kallade Inventarium, in
extenso utfördt, ulan hänvisa till det årets Räkenskaper, uti hvilka
= 457
detta Inventarium finnes intaget, och endast förnya Invenlarii afskrift
vande hvart eller 5*te år, då gemenligen några nya persedlar till
kommit,
hvilka deri skola upptagas.
Vidkommande sista anmärkningen, tro vi oss endast i underdånighet
behöfva nämna, att Kongl. Instruktionen den 12 April i8i5 uttryckligen
stadgar, att Kyrkoherdarnes arfvode för Räkenskapernas förande
skall i credit upptagas, samt att Kongl Brefvet af den 23 Augusti
1800 ålägger Presterskapet, att, som Hoga orden lyda, ”söka öfvertala Förssa
mlmgarna att, af hvarje Kyrkas behållna enskiila lionde, bestå en
'”skälig lön för en examinerad Barnmorska.” Hvarjemte vi lika underdånigt
våga tillägga, att hvarken någon Skollärare, Orgelnist, Klockare elier
Orgeltrampare åtnjuter lön af Stora Råby och Bjellerups behållna tionde.
Till allerunderdånigste åtlydnad af Eders Kongl. Majtts, uti Remiss
den 12 sistlidne Februari, gifna Nådiga befallning, få, i anledning af
de anmärkningar, Rikets år j84 1 församlade Revisorer gjort vid Landtkyrkornas
Räkenskaper inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län,
Göddelöfs Kyrkas Syssloman härmed afgifva följande allerunderdånigste
Förklaring,
Rörande järsta anmärkningen; att en del Pastorer och Kyrkoherdar
innehaft större oförräntade behållningar, än som tnedgifves uti-16
punkten af Kongl. Instruktionen af den 12 April i8i5 , utan att upplysning
lemnats, huruvida instundande behof sådant påkallat; så hafva
vi sökt noga ställa oss till underdånig efterrättelse 16 punkten i ofvannärode
Nådiga Instruktion, att, så snart Kyrkan ägde 100 Rdr B:co öfver
de 5o, sam enligt samma Nådiga Instruktion böra innestå, samt genom
utlåning sökt, ehuru ofta icke utan stor svårighet, få desamma fruktbärande,
och aldrig innehaft denna summa, utan då Kyrkans behof sådant
oumbärligt påkallat, i hvilket fall sockenstämm0protokoll , som
styrkt behofvet, alltid åtföljt årets Räkning, och har i nästa års Räkning
redovisning för de använda medlen icke uteblifvit.
Hvad andra anmärkningen angår; att Inventarieconti ofver Kyrkans
tillhörigheter af böcker ro. ro, vid åtskilliga Räkningar saknats,
äfvensom att en del varit mindre noggrant upprättade, eller visat brister
af sådana böcker och handlingar, som vid alla K yrkor böra finnas;
så har aldrig Inventarieförteckning på alia Kyrkans lösörepersedlar saknats,
och har denna Förteckning varit upprättad lika med de gamla,
— 458 —
som vid kyrkostaten finnas från äldre tider tillbaka, neli alltid upptagit
alla sådana Kyrkans handlmgai och böcker, sorn icke äro gemensamma
med Moderkyrkans,
Utaf de af Revisoterne anmärkta utgifter till löner ål Kyrkoherdar,
Skollärare, Orgel ulster, Klockare, Orgeltrampare och Barnmorskor,
äger vid Göddelöfs Kyrka endast utgiften till Barnmorskan rum; och
grundar sig denna utgift på Kongl. Majlis till Biskop och Konsistorium
i Lund afgifna Nådiga sk t i I veise, daterad Helsingborg den a3 Augusti
i8o5.
Angående Räkenskaperna för Dalköpinge och Gislöfs Kyrkor.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl, Maj:ts, uti Remiss den
12 sistlidne Februari, gifiia Nådiga befallning, få, — i anledning af de anmärkningar,
Rikets år i 84 1 församlade Revisorer framställt mot Räkenskaperna
för Landtkyi korna i Skåne,— Dalköpinge och Gislöfs Kyrkors
Sysslomän, hvad särskilt dessa Kyrkors Räkenskaper angår, i underdånighet
afgifva följande Förklaring,:
Undertecknad, Kyrkoherde, som den j sistlidne Maj till träd t em»
betet, har om förvaltningen af Kyrkornas medel före denna lid ingen
annan upplysning att meddela, än den han af Räkenskaperna och Församlingarnas
Kyrkovärdar inhämtat.
Hvad första punkten i omförmälda anmärkningar angår, så utvisa
Räkenskaperna, att, än större, än mindre summor innestått oförräntade
hos Pastor och Kyrkovärdarne; men detta har varit en följd af dels
redan påbörjade, dels snart förestående reparationer, för hvilkas bestridande
penningar måst innehållas, fastän detta förhållande icke alltid varit
i Räkenskaperna anmärkt.
Vidkommande 2:dra punkten i anmärkningarna, så ådagalägga de
årliga Räkenskaperna, att Inventarieconto öfver Kyrkornas tillhörigheter
af böcker m. m. dels varit fullständigt uppgjordt och åtföljt Räkenskaperna,
dels upptagits såsom lika med de föregående åren.
Af härvarande kyrkokassor hafva inga andra utgifter utgått, än
18 kappar råg och 18 kappar korn från Dalköpinge, och 3o kappar
råg och 1 Tunna korn från Gislöf till Barnmorskan, hvilken utgift
grundar sig på beslut, fattadt vid allmän sockenstämma.
Angående Räkenskaperna för Westra och Frn
Ahlstads
Kyrkor.
Under förutsättning,, att de anmärkningar,, som Rikets Ständers Sr
1841 församlade Revisorer gjort vid Räkenskaperna för Landlkyrkorna
1 Skåne, Halland och' Blekinge, afse åren 1887, 1838- och i;8'3<y, ehuru i
bern alte anmärkningar, hvaraf ett transumt blifvit härvarande Pastorsernbete
meddelädt, ej blifvit uppgifvet, hvilka års Räkenskaper, sorn
blifvit till granskning lörehafda, går jag nu att, i enlighet med Eders
Kongl. Majds Befallningsbafvandes i Malmö och Högvördiga BiskopsEmbetets
t Lund skrifvelse af den 3 sistlidne Mars, öfver bemälte anmärkningar,
så vidt de synas angå Westra- och Fru-A bista ds Kyrkors
Räkenskaper för ofvannämda 3* år, afgifva följande
alferunderdånigste Utlåtande ?
i?o Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt, att,, för ett icke ringa antal
Kyrkor, Kyi koherdarne innehaft större oförräntade behållningar, än sorn
medgifves uti 16 punkten af Kongl. Kyrko-Instruktionen den 12 April
1815, utan att upplysning lemnats, huruvida instundande behof sådant
påkallat.. Denna anmärkning lärer ej hafva afseende på Westra- och FruAhlstads
Kyrkors Räkenskaper för ofvannämde år; ty när någon gång
större oförräntade behållning, än sorn Kongl. Författningen medgifver,
blifvit i kassan innehållen, har alltid upplysning om ändamålet dermed
varit antecknad. De penningar, sora för försåld kyrkotionde influtit
den 1 Maj, hafva stundom, af brist på säkra låntagare, ej kunnat utlånas
förr än i den påföljande månaden.
2:0 Rikets Ständers Revisorers anmärkning, angående Inventarieconti
öfver Kyrkornas tillhörigbeter af böcker ro. m., lärer ej eller afse Westraoch
Fru-Ahlstads Kyrkor, emedan vid deras Räkenskaper åtföljt fullständig
och noggran Föiteckning öfver alla dessa Kyrkors tillhörigheter
och böcker, bland hvilka sednare ingen saknas utom Bairds Afhandling
om nykterhet, hvilken bok aldrig hitkommit.
3>:o Några utgifter af kyrkokassorna till aflöning åt Kyrkoherden ,
Skollärare,. Orgelnist, Klockare och Orgeltrampare har här icke utgått,
roen väl till Barnmoiskorna, nemligen: till Westra-Ahlstads Sockens Barnmorska
1 Tunna 18 kappar råg och 18' kappar korn, samt till Fru-Ahlstads
Sockens Barnmorska r Tunna råg och en Tunna korn. Dessa utgifter
grunda sig på sockenstämcaobeslut af den 2g September 1822, som äro
vid samma års Räkenskaper bilagda och upplysa, att bemälte år b lefvo
Barnmorskornas löner af Kyrkornas kassor tillökta. För öfrigt in
-
- r 460 —
liäm t as af Räkenskaperna, att lön till Barnmorskorna af Kyrkokassorna
Bär utgått allt sedan år i8o5. Ehuru denna utgift ej finnes med uttryckliga
ord medgifven uti Kongl. Kyrko-Instruktionen den 12 April,
1815, så vågar jag likväl hos Eders Maj:t underdånigst hemställa, om
icke densamma, äfven för framtiden, får fortfara, dels derföre att den
ur kyrkokassorna utgick redan många år förr, än ofvannämde Kongl.
Instruktion emanerade, och dels derföre att det blir svårt, om icke
omöjligt, att af Församlingarna anskaffa löntill examinerade Barnmorskor,
hvilkas anställande inom Soeknarne är uttryckligen påbjudet uti Kongl.
Brefven af den 29 Januari 18(2 och den 2 November 1840.
Angående Räkenskaperna för Trelleborgs och Maglarps Kyrkor,
Trelleborgs och Maglarps Kyrkors Syssloman få, till underdånig åtlydnad
af Eders Kongl. Majlis Nådiga Remiss den 12 sistlidne Februari,
i djupaste underdånighet afgifva följande Förklaring öfver Rikets
Höglofl. Ständers år 1841 församlade Revisorers, öfver den förrättade
Stats-Revisionen, afgifna Berättelse, så vidt den angår granskningen af
berörde Kyrkors till Kongl. Kammar-Rätten inlemnade Räkenskaper.
Första anmärkningspunkten, som afser Kyrkornas kontanta behållning
i kassan utöfver hvad 16 punkten af Kongl, Kj^rko-Instruktionen
den 12 April i8i5 medgifver, få vi sålunda besvara: att de
kontanta medel, som funnits i kassorna, vid afslutandet af 1839 och
1840 årens Räkenskaper, de enda, med hvilka undertecknad, Kyrkoherde,
haft befattning, strax derefter, eller så snart behofvet påkallat och
låntagare sig anmält, blifvit dels använda till föreslående nödiga reparationer
på Kyrkorna och deras inventarier, samt dels utlånta emot
reverser och den säkerhet, som erbjudits och ansetts tillräckligen betrygga
Kyrkorna för förlust.
Invenlarieconti öfver Kyrkornas tillhörigheter af böcker m. m.,‘
har alltid åtföljt dessa Kyrkors Räkenskaper, och hvilka blifvit upprättade
med den noggranhet, som befintliga persedlar och böcker föranleda
Om, bland böcker och handlingar, på Inventarieförteckningen
saknas några sådana, som vid alla Kyrkor böra finnas, härleder det sig
derifrån, att de vid dessa Kyrkor icke äro att tillgå. — Skulle Eders
Kongl. Maj:t, på grund af den nu besvarade a:dra anmärkningspunkten, i
Nåder täckas förordna, att felande böcker skola anskaffas, anse Kyrkornas
Syssloman
— 461
Syssloman för sin pligt, att, till underdånig åtlydnad häraf, terörde
höcker för Kyrkornas rakning och på deras bekostnad genast inköpa,
så vidt de uti bokhandeln stå att erhålla.
De årliga afskt ifningar, som uti Kyrkoiäkningarna förekomma, under
benämning af Pastors lön och hushyra , grunda sig på urminnes
häfd, och ifinnas upptagna uti alla de åt ens Räkenskaper, som vid K yrkorna
äro förvarade, allt ifrån och med år 1666. Dessa utgifter af k yi komedien
hafva troligen tillkommit under den tid Trelleborg var Statt,
samt såsom ersättning till Pastor för saknad prestgård eiler embetsihus
i Trelleborg; hvilket förhållande än i dag fortfar, så att Pastor är
nodsak-td att härstädes sjelf förse sig med bostad. Summornas högst
ringa belopp gifva nogsamt tillkänna, att rubrikerna hafva slått qvar
från urminnes tid, och de icke, efter tidens kraf, blifvit ändrade och
förhöjda. De till andra behof utgående löner och arfvoden äno sådana
anslag, som grunda sig på sockenstämmobeslut, hvilka vunnit vederbörande
auktoriteters sanktion, samt derefter fortfarande blifvit utbetalta
och i årliga Kyrkoiäkningarna afförda. Besluten hafva vanligen bilagts
deri Räkning, hvaruti den derpå grundade äfföringen första gången skett^
och sedermera hafva inga andra verifikationer ansetts behofliga, än behöriga
qvittenser å de verkställda årliga utbetalningar ne. På samma sätt
har det tillgått under nuvarande Kyrkoherdes korta embetstid vid detta
Pastorat.
Angående Räkenskaperna för Uppåkra och Flackarps Kyrkor*
Till åtlydnad af Eders Kongl. Majtts, genom Landshöfdinge- och
Biskops-Embetena, gifna befallning, få vi på Rikets Ständers Revisorers
gjorda allmänna anmärkningar vid Kyrkoräkenska.perna i Malmöhus
Län afgifva, för Uppåkra och Flackarps Kyrkor , i djupaste underdånighet
följande Förklaring:
Inga kapitaler hafva, under den tid vi varit Kyrkornas Syssloman,
vid Kyrkorna legat oförräntade längre, än till dess de kunnat mot
behörig säkerhet utlånas.
Ordentliga Inventarieförteckningar hafva blifvit Kyrkornas Räkenskaper
årligen bifogade.
Grunden till utbetalningen åt Socknarnes Barnmorskor ligger i
Kongl. Brefvet af den Augusti i8o5.
§9
Angående Räkenskaperna för Kyrkheddinge Kyrka.
Till underdånig åtlydnad af Landshöfdingen i Malmö och Biskopens
i Lund föreläggande att, vid vite al Sexton Riksdaler 32 sk. Banco,
på grund af Eders Kongl. Majrts Nådiga föreskrift, inom innevarande
.April månads slut, inlemna Förklaring öfver de af Rikets Ständers Revisorer
gjorde anmärkningar vid Landtkyrkornas i Skåne Räkenskaper,
få undertecknade, så vidt dessa anmärkningar angå Kyrkheddinge Kyrkas
(af Lunds Stift och Bara Härads Kontrakt) afslutade Räkenskap,
den Nåden i underdånighet anföra:
1:0 I afseende på anmärkningen, att Kyrkornas kontanta penningar
icke blifvit utlånta och fruktbärande, i den mån de influtit, såsom föreskriften
i Kongl. Förordningen af år i8i5 antyder, så få undertecknade
dervid upplysa, att, ehuru ingen summa af ofvannämde Kyikas
Behållning ligger ofruktbar, utan allt efterhand blifvit ullånt, eller i
närmaste Sparbank insatt, för att vid förelailande behof kunna desto
lättare uttagas, hafva undertecknade likväl icke för dessa mindre summor
kunnat erhålla den föreskrifna säkerheten af inteckning, emedan
ingen låntagare vill underkasta sig den betydliga kostnaden för gravationsbevis,
chartor och domarens påskrift, 1 synnerhet då mindre lån,
ulan så mångå omvägar och kostnader, kunna erhållas.
2:0 I afseende på anmärkningen mot löneanslag, af Kyrkans behållna
tionde, till Klockare, Barnmorskor m. fl., få vi underdånigst förklara,
att Barnmorskan, till följd af fattadt beslut på allmän Sockenstämma,
bekommit af Kyrkans behållna tionde En Tunna korn,såsom
en ringa ersättning för det hon biträder vid barnförlossningar hos fattiga
hustrur, som icke hafva den ringaste ersättning att bjuda för
hennes besvär. Detta förfarande med Kyrkans medel har, allt ifrån
den tid examinerade Jordegummor, enligt Eders Kongl. Majrts Nådiga
påbud, vid Församlingarne borde antagas, varit bekant och utan anmärkning
lemnadt af de auktoriteter, hvilka det tillhör att vaka öfver
hushållningen med Kyrkornas medel; och derföre hafva undertecknade
förment sig icke hafva handlat emot Författningarnas innehåll, då de
årligen i Räkenskaperna alfort En Turnia korn till Barnmorskan.
Angående Räkenskaperna för Eserups Kyrka»
Genom skiifvefse från Landshöfdinge- och Biskops-Embetena, hafva
ujaderlecknade blifvit ålagde att, vid vite af Sexton Riksdaler 32 sk.
B:co, inom denna månads slut, uti till Eders Kongl. Maj:t ställd skrift,
i underdånighet inkomma med Förklaring öfver de af Rikets Ständers
Revisorer gjorde anmärkningar vid Landtkyrkornas i Skåne afgifna
Räkenskaper.
Till underdånig åtlydnad häraf, få undertecknade, så vidt dessa
anmärkningar angå Eserups Kyrkas (^af Bara Härads Kontrakt, Lunds
Stift och Malmöhus Länj) afsiutade Räkenskap, den Nåden i underdånighet
anföra,:
■ :o I afseende på anmärkningen, att Kjukornas kontanta behållna
medel icke blifvit utlånta och fruktbärande, på sätt Eders Kongl. Majlis
Nådiga Författning af år 1315 föreskrifver, få undertecknade dervid upplysa,
att ehuru ingen summa af ofvannämde Kyrkas behållning ligger
ofruktbar, utan efterhand blifvit ullånt, eller i närmaste (Kunds} Sparbank
insatt, för att, vid förefallande behof, kunna desto beqvämligare
uttagas, hafva undertecknade för dessa mindre summor icke kunnat
erhålla den föreskrifna säkerheten af inteckning, emedan ingen låntagare
vill underkasta sig den betydliga kostnaden för gravationsbevis,
chartor och domarens påskrift, helst lån af så liten betydenhet, utan
så många omvägar och kostnader, kunna erhållas.
2:0 Beträffande anmärkningen mot löneanslag, af Kyrkornas behållna
tionde, till Skolmästare, Klockare, Barnmorskor m. fl., få vi underdånigst
förklara, alt Barnmorskan härstädes af Kyrkans behållna tionde
har årligen, till följd af sockenstämmobeslut, en gratial af En T:na korn,
såsom ersättning för det hon biträder vid barnförlossningar hos fattiga
hustrur, som icke hafva den ringaste ersättning att bjuda för hennes
besvär. Detta förfarande med Kyrkans medel har på de flesta ställen
i Stiftet ägt rum allt från den tid, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
påbud, examinerade Jordegummor vid Församlingarne borde antagas,
utan att de auktoriteter, hvilka det tillhör att vaka öfver hushållningen
med Kyrkans medel, dervid gjort någon anmärkning; och derföre
hafva undertecknade i underdånighet förment sig icke hafva handlat
mot Författningarnas föreskrift, då de årligen i Räkenskaperna affört
En Tunna korn till Barnmorskan.
Angående Räkenskaperna för Gessie och Eskilstorps Kyrkor.
Till följd af Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorers Berättelse
och anmärkningar vid Landtkyrkorna i Skåne, Halland, Blekinge
sch Bohus Län , få vi härmed i djupaste underdånighet till Eders
Kongl. M"j°t afgifva följande Föiklaring, rörande Gessie och Eskilstorps
Kyrkor af Oxie Härad i Lunds Stift::
j:o Hvad först anmärkningen vidkommer rörande Kyrkokassorna ,
så medgifves visserligen, att det någon gång handt, att, ef ter det Kyr koräkningen
för året blifvit afslutad, en större kontant penningesumma i
kassan blifvit qvarliggsnde, än som medgifves i i6:de punkten al Kongl.
Kyrko-Instruktionen den j 2 April r8i5; men sällan har detta inträffat,
och aldrig utan att den, under löpande året, blifvit an vand för Kyr kans
behof, hvilket af den följande Kyrkorälu nskapen blifvit visadt.
2:0 En noggrant uppiätlad In ventarieförteckning öfver Kyrkornas
tillhörigheter och böcker m. m. har alltid åtföljt hvaije års Räkning.
3:o Rörande anmärkningen öfver utgifterna till aflöningen åt Barnmorskor
nr. fl., hafva vi trott oss böra rätta oss efter Kongl. Maj:ts
Kådiga Bref till Högvördiga Dom-Kspitlet i Lund den s3 Augusti i8o5,
hvari Församlingarne uppmanas att af Kyrkorna lemna någon lön åt
Jordegummorna. Lasareltslunnan har blifvit beviljad, enligt Kongl.
Brefvet den 1 April 1812; ecb, på grund af Kongl. Majlis tillåtelse af
år 1824:, får artis obstetiicias Professorn i Lund en ringa lön af 12
kappar spanmål af Gessie Kyrka. Pastors arfvode för Räkenskapens
förande och för skrifmaterialier grundar sig dels på Kongl. Majrls Nådiga
Förordning den 25 Februari 1817 och dels på ofvan åberopade
Kongl. Kyrko-Instruktion. För de öfriga årliga utgifterna till Akademien
i Lund nr. m., veta vi ingen annan grund, än att de hittills
utan anmärkning blifvit Kyrkorna påförda.
På grund af Landshöfdinge-Embetets i Malmö och Högvördig»
Biskops-Embetets i Lund för oss utfärdade åläggande af den
3 Mars detta år, att till Eders Kongl. Majit i underdånighet inkomma
med Utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid Skånes
, Hallands, Blekinges och Bohus Läns Landlkyrkors Räkenskaper,
så vidt dessa- anmärkningar röra Fjelie och Flädie Kyrkor i Skåne och
Torna Härad, hvilkas Syssloman vi äro , våga vi i djupaste underdånighet
afgifva följande Förklaring:
Hvad Herrar Revisorers första anmärkning vidkommer, så har vid
Räkenskaper nas årliga afslutande någon gång den i kassan qvarliggande
koataata behållningen öfverstigit det belopp, som 16 morn. af Kongl.
— 465
Kyrko-Instruktionen af den 12 April 1815 bestämmer, men under följande
årets lopp blifvit uliånt, så snart någon säker låntagare sig dertill
anmält, eller ock i Sparbank insatt, och aldrig har ett stone kapital
legat i kassan ofruktbart, så vida icke Kyrkornas behof det påkallat,
som då i årets Räkenskaper blifvit antydh
Beträffande andra anmärkningen, torde vi i underdånighet få tillkännagifva,
att Inventarieförteckning öfver Kyrkornas tillhörigheter och
böcker m. m. alltid åtföljt Kyrkornas Räkenskaper, hvilken visar hvad
vid Kyrkorna finnes eller behöfver finnas.
Vidkommande sista anmärkningen, anse vi oss endast i underdånighet
böra nämna, att Kongl. Majrts Nådiga Instruktion af den 12 April
1815 uttryckligen stadgar, att Kyrkoherdarnes arfvode för Räkenskapernas
förande skall i credit upptagas; och att dessa1 skola njuta
eisättning för skrifmaterialier, bestämmer 8 § i Kongl. Majfts Nådiga
Förordning af den 28 Februari 1817. Den andel af Kyrkornas behållna
tionde, som utgår tili Lasarettet i Lund, grundar sig på Kongl,
Mujrts Nådiga befallning den 1 April 1812. Den af Kyrkorna anslagna
span mål tili artis obstetriciae Professorn Liljevalch i Lund stödjer sig på
Kongl. Majrts gifna Nådiga tillåtelse af är 1824; och den lön i spanmål,
som utgår af Kyrkorna till Jordegummorna , har sin grund i Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref till Högvördiga Dom-Kapitlet i Lund af den 2,3
Augusti i8o5. Hvarjemte vi lika underdånigt våga tillägga, att hvarken
någon Skollärare, Orgelnist, Klockare elier annan Kyrkobetjent åtnjuter
lön af Fjelie och Flädie Kyrkors behållna tionde.
Angående Räkenskaperna för Tullstorps Kyrka;
Utom de skäl, som i det gemensamma Utlåtandet äro upptagna,
hvarför, mot Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion, större belopp af kyrko»
kassorna, än 5o Rdr, blifvit innehållna, må följande, såsom speciel! afseende
Tullstorps Kyrka, i underdånighet anföras;
1:0 Är denna Kyrka, så väl i anseende till bristande utrymme som
svaghet, oduglig ansedd och till omhj^ggnad af H. H. Biskopen ock
Kommendören Herr Doktor Faxe föieslagen.
2:0 Ar klockstapeln, såsom varande af träd, nära upprutten och bör
uppbyggas af sten, ihop med Kyikan.
Då nu den kassabehållning, som Kyrkan äger, ehuru betydlig,
likväl icke kan förslå til! uppförande af 2tne så dyra byggnader , särdeles
på en ort, som helt och hållet saknar timmer, och stea icke kai.
— 466 —
erhållas på närmare afstånd än Sypdels mil och måste kontant betalas;
så blir häraf en oundviklig följd, dels att ombyggnaden uppskjutes ,
tili dess kassan hunnit behöflig storlek, dels att ett större belopp af
kassan innehålles för visserligen oförutsedda, men dock sannolika behof.
Då detta belopp alltid måste vara tillhands för Kyrkans räkning , så
följer ock, att hon deraf icke skäligen kan beräkna sig till godo någon
ränta.
Detta, såsom med sanna förhållandet öfverensstämmande, har jag
ansett mig särskilt böra anföra; hvarjemte jag äfven instämmer i det
gemensamma Utlåtandet.
Angående Räkenskaperna för Anderslöfs, Solberga, HassleBösarps,
Östra och Westra Wemmenhögs, Svenstorps,
Kjellstorps, Lilla Bedinge, Espö, Klagstorps, Östra Torpe,
Lilla Isie, Hemesdynge och Södra Asby Kyrkor.
Till underdåuigste besvarande af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss,
innefattande Rikets Sländers Revisorers anmärkningar rörande Räkenskaperna
för Landtkyrkorna , få vi undertecknade, Pastorer och Kuratorer
för Kronokyrkorna uti Wemmenhögs Kontrakt, afgifva efterföljande
underdåniga Utlåtande :
a) Der kyrkokassabehållningen på något ställe finnes större, än
Kyrko-Instruktionen tillåter, härflyter det dels deraf, att å utlåningssummorna,
ehuru kungjorda, den uppgifna säkerheten icke ansetts tillräcklig,
dels deraf att man nu mera ej gerna betalar 6 procent, då
alla andra långifvare och kassor åtnöjas med 5 procent.
b) Inventarierna härstädes äro alltid specificerade och skola framdeles
vidare kompletteras, derest något skulle finnas bristande.
I afseende på utbetalningen af löner till hvarjehanda embeten
äfvensom till examinerade Barnmorskan, så äro desamma , dels genom
Kongl. Maj:ts Nådiga Resolutioner beviljade, dels efter behörigen hållna
Sockenstämmor i Församlingarna beslutna och sedan af Konungens
Befallningshafvande och Biskops-.Embetet medgifna; men handlingarne
härom bifogas endast första gången, sådana afgifter uti Kyrkoräkningen
afföras.
467 -i
Angående Räkenskaperna för Hasie och Vestra Skreflinge
Kyrkor.
Med föranledande af Konungens Höga Befallningshafvandes och
Högvördiga Biskops-Embetets aflåtna skrifvelse, föranledd af Rikets
Ständers år 1841 församlade Revisorers öfver den förrättade StatsRevisionen
afgifna Berättelse, rörande Räkenskaperna för Landtkyrkorna
i Skåne, få undertecknade, Kuratorer vid Husie och Vestra Skreflinge
Kyrkor i Oxie Härad af Malmöhus Län, i djupaste underdånighet afgifva
följande Utlåtande:
Beträffande i:sta momentet af ofvannämde Berättelse: ”att Pastorerne
innehaft större oförräntade behållningar, än som medgifves uti
”i6.*de punkten af Kongl. Kyrko-Instruktionen af den 13 A piil i8i5,
utan att upplysning lemnats huruvida instundande behof sådant påkallat”,
måste det visserligen medgifvas, att förhållandet kunnat vara
sådant, då Kyrkoräkenskaperna för föregående året måst afslutas , utan
att dessförinnan säkra låntagare, eller sådana, som varit försedde med
för vederhäftighet kände löftesmän, sig anmält; men det. oaktadt, hafva
vi dock alltid så föranstaltat, att penningarne vanligtvis före Maj månads
utgång varit till säkra personer utlemnade, hvilket af Kyrkornas
Räkenskaper tydligen kan utrönas.
Beträffande a:dra momentet: ”alt Inveartarieconto öfver Kyrkornas
tillhörigheter af böcker m. m. vid åtskilliga Räkningar saknats, äfvensom
att de befintlige, antingen äro till en del mindre noggrant upprättade,
eller visa brister af sådana handlingar, som vid alla Kyrkor
böra finnas”, har, så vidt oss kunnigt är, hvarken det ena eller det
andra, i afseende på dessa Kyrkor, någonsin ägt rum.
Hvad slutligen 3:dje eller sista momentet angår, så grundar sig Skoljaaästarnes
Jöneanslag af hvardera Kyrkan, 3 Tunnor råg och 3 Tunnor
korn, på Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution den 21 Januari 180g; Orgelnistens
lön, 16 Rdr Banco årligen af hvarje Kyrka, på Kongl. Maj:ts
Nådiga Resolution den 13 November 1823; artis obstet. Professorns
lön, af Husie Kyrka 18 kappar råg, och af Vestra Skreflinge Kyrka
18 kappar korn, på sockenstämtnobeslut den 21 November 1824 och
18 Januari i835.
Barnmorskornas löneanslag, 38 kappar råg och 18 kappar korn
af hvarje Kyrka, samt Belgdragarnes löneanslag, 5 Rdr Banco af hvarje
Kyrka, hafva, före vår befattning såsom Syssloman, utan anmärkning
utgått af Kyrkornas medel,
Angående Räkenskaperna för Ingelstads och Östra Grefvie
Kyrkor.
Då Rikets Höglofl. Ständers Harrar Revisorers Berättelse om den för
år 1841 förrättade Stats-Revision jemväl upptager anmärkningar vid Räkenskaperna
för Landtkyrkorna i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län,
så få undertecknade, såsom Syssloman för Ingelstads och Östra Grefvie
Församlingars Kyrkor i förstuämde provins, Milinöhus Län, och Oxie
Härad, på Högvederbörlig Befallning afgifva följande underdåniga Förklaring
:
1:0 Att, om vid Kyrkoräkenskapernas uppgörande det någon gå;ng
bandt, att större kapital, ,än det Kongl. Instruktionen den 1 2 April 18tt5
xnedgifver, blifvit, såsom i kassan innestående , upptaget , har dertill
alltid funnits grundade skäl och anledningar, såsom: att Kyrkorna,,
gamla och af mindre solid konstruktion, ständigt, och ofta hastigt tarfva
reparationer, ej sällan till större och betydligare utgifter; att derom,
antingen redan varit gjord, eller skolat oförtöfvadt göras ansökan hos
Högvederbörande auktoriteter, och penningar dertill derför måste
vara tillhands; eller ock att för ögonblicket laga säkerhet för utlåningen
icke kunnat presteras, men, i hvilket fall som helst, hafva Kyrkornas
penningar icke länge, och aldrig öfver ett pär månader, kunnat
anses ofruktbara.
2:0 Hvad Kyrkornas In ventarium öfver dem tillhöriga bocker m. m.
vidkommer , har detta alltid årligen blifvit upprättadt enligt verkliga
förhållandet, och upptagit så väl det mindre fullständiga eller defekterna,
som nytillkomna saker och handlingar.
3:o Utaf dessa Kyrkor utgår endast, som årlig lön, En Tunna råg
af hvarje, till Söcknarnes vid allmän Sockenstämma r815 antagna
examinerade, ordinarie Jordegumma, och har detta redan nu i 2^ år
oanmärkt hvarje år blifvit i Kyrkoräkningarna upptaget.
i Angående Räkenskaperna för Kärrstorps och Glostorps
Kyrkor.
I anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelse om dea år
a841 förrättade Stats-Revision och de anmärkningar, som vid granskningen
af Landtkyrkornas Räkenskaper blifvit gjorda, får jag, hvad
Kärrstorps'och Glostorps Kyrkor angår, allerunderdånigst aflemna följande
Förklaring: i;o
— *69
t:o I afseende på den anmäikningen , att Pastor innehaft större
oförräntad kassabehållning, än som medgifves uti iG:de punkten af
Kongl. Kyrko-Instruktionen den n 2 April i 81 5, får jag allerunderdånigst
upplysa, att då sådant, handt, har orsaken varit, antingen en snart förestående
reparation å Kyr korna, eller att vederhäftig låntagare ej kunnat
erhållas; åtminstone kan jag med fullkomlig visshet uppgifva , att
förhållandet varit sådant under de tvenne sednast förflutna åren, då
ofvannamde kyrkokassor stätt under min förvaltning.
2:0 Jnventarieconti öfver dessa Kyrkors tillhörigheter, upprättade
i enlighet med veikiiga förhållandet, hafva alltid från detta ställe åtföljt
K y r k o rak e ns kape ri 1 a. örn någon bok eller annan tillhörighet ur
dessa conti blifvit utesluten, har orsaken varit, att densamma på ett
eller annat sätt förkommit eller förmultnat.
3:o Så val af Kärrstorps som ^Glostorps Kyrkor äro löner anslagna
åt examinerade Jordegummor, och af Glostorps Kyrka särskilt en obetydlig
lön åt Orgeltramparen; hvilka anslag grunda sig på Församlingarnes,
vid sockenstämmor fattade, samt af Landslröfdinge-och BiskopsEnvbetena
stadfästade beslut. Allt sedan år 1812, hafva lönerna till
Jordegummorna utgått, och sedan år m8.2c) till Orgeltramparen, utan
att Höglofl. Kongl Kammar-Rätten lunnit sig befogad deremot göra
någon anmärkning.
Angående Räkenskaperna för Törringe Kyrka.
Med anledning af Rikets Ständers år 1841 församlade Revisorers
anmärkningar vid Räkenskaperna för Landtkyrkorna i Skåne , får jag
Nåden inför Eders Kongl. Maj:t aflemna följande underdåniga Utlåtande:
Skabersjö Pastorat, hvilket jag, såsom Kyrkoherde, innehaft sedan
den 1 Maj 1827, äger tvenne Kyrkor: Moderkyrkan Skabersjö och Annexen
Törringe. För den förra, såsom patronell under Skabersjö säteri,
afgifves ingen räkning. De gjorda anmärkningarna kunna således
endast gälla Törringe Kyrkas Räkenskaper; och i afseende på dem vågar
jag i djupaste underdånighet anföra :
1:0 Att Törringe Kyrka aldrig något år, under min tjenstetid, innehaft
större, men väl de flesta åren mindre oförräntad behållning, än
som medgifves i 16 punkten af Kongl. Kyrko-Instruktionen den 12
April 1815.
J 60
— 470
2:0 Ått Inventarieconto eller Förteckning öfver Kyrkans tillhörigheter
af böcker m. m., öfverensstämmande med verkliga förhållandet,
alltid blifvit hvarje års Räkning bifogadt.
3:o Att Pastor i årligt arfvode och för skrifmaterialier icke tillgodonjutit
mer, än i Rdr 24 sk., samt att den aflöning af 1 Tunna korn,
sorn årligen, allt sedan år 1807, af kyrkofonden utgått till Sockens
examinerade Jordegumma, sannolikt måste hafva tillkommit genom
laga sockenslämmobeslut och med vederbörande Åuktoriteters bifall ;
helst, under loppet af så många år, ingen anmärkning emot denna sednare
ägt rum, hvarken å Lands-Kontoret eller i Kongl, Kammar-Rätten.
Angående Räkenskaperna för Tygelsjö och Klagstorps Kyrkor,
I Oxie Härad.
Bland de anmärkningar, hvartill Rikets Ständers Revisorer funnit
anledning vid granskning af Landtkyrkornas i Skåne, Halland, Blekinge
och Bohus Län Räkenskaper, är det endast trenne, som träffa Tygelsjö
och Klagstorps Kyrkor, eller Orgelnistens, Belgtramparens och Barnmorskans
löner, hvilka af Kyrkornas mede] utgå.
Ått uppgifva ursprungliga grunden till Orgelnistens och Belgtramparens
aflöning af Kyrkorna, är för Kyrkornas Syssloman nu mera icke
möjligt, då några äldre handlingar till upplysning i frågan icke här
finnas. Så mycket är dock visst, att dessa löner, enligt kyrkostolarne,
ulgått i Tygelsjö allt sedan 1750, och i Klagstorp sedan 1752, samt till
vida högre belopp än det nuvarande. Barnmorskans lön har af Tygelsjö
och Klagstorps Kyrkor utgått allt sedan iöo5.
Då nu dessa löner funnos upptagna i Kyrkornas Räkenskaper och,
redan vid nuvarande Pastors tillträde till Tygelsjö Pastorat , utgått,
de förra 63 å 65 år, och den sednare 12 år, tilltrodde sig icke
Kyrkornas Syssloman att upphöra med utbetalning af löner, som i så
inånga år, troligtvis utan alt anmärkning, utgått, och som således, efter
skälig förmodan, måtte grunda sig på vederbörlig auktoritet, ehuru, som
ofvan blifvit nämdt, någon handling i ämnet icke förefanns.
För öfrigt skulle Kyrkornas Syssloman icke ogerna se Kyrkorna
befriade både från dessa och andra främmande utgifter.
es Ali
Kyrko^tiratorerncs i Götheborgs
och Bohus Lön underdåniga Utlåtande,
i anledning af Revisorernes anmärkningar vid
nämde Läns Landtkyrko-Räkenskctper„
Under d å n i g s t e Memorial.
Ti i 1 följd af Eders Kongl. Maj:ts återgående Nådiga Remiss af den
i 2 sisilidne Februari, meddelad i anledning af den, utaf Rikets Ständers
åt 1841 församlade Revisorer, Öfver förrättad Stats-Revision afgifna Berättelse,
rörande förekomna anmärkningar vid Landtkyrko-Räkenskaperna
i Bohus Län, få Kyrkokuratorerne, såsom Utlåtande, underdånigst
meddela,, att samtlige Konfrakts-Prostarne inom Bohus Län nu
blifva af Kuratorerne erinrade om vederbörandes förständigande, att
vid hädanefter afgifvande Kyrko-Räkenskaper ställa sig de anmärkta
förhållandena till efterrättelse,.
Götheborg å Lands-Kontoret den 7 Juni 1842.
3?å Landshöfdinge-Embetefs vägnUir} Ä. BRUHN.
P, W. Hqemgrek. Care Emgelbe»»*!
472’ —
Direktionens öfver Allmänna Garnisonssjukhuset
underdåniga Utlåtande, i anledning
a# Revisorei nes Berättelse oro granskningen af
Gurn Sons-Sjukhusets Räkenskaper.
Stormäktig ste Allernådigste Konung!
Sedan, genom Nådig Remiss af den 23idje sist]idne Februari, Eders
K ongl. Maj:t täckts infordra Direktionens öfver Allmänna Garnisonssjukhuset
underdåniga Utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse om år rP^i förrättad Stats-Revision, i Evad densamma
röt er nämde Sjukhus lör åren 1838 och r8?<p; så får nu Dit ektionen
underdånigst anmäla, hurusom Direktionen icke har något att
tillägga utöfver hvad Direktionens underdåniga Årsberättelser och till
Kongl. Kammar-Rätten algifna Räkenskaper innehålla , helst Rikets
Ständers Revisorer, vid kalkjl och uppgifter i öfverensstämmelse med
Räkenskaperna,t icke haft något att emot förvaltningen erinra.-
Birektionem framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
S&ormi&k tigs te Allernådigste" Konung!
Eders Kongl. Maj;:ts
usderdånigste och tropligtigste
tjenare och utidersåter,
G. F. LORICHS
SxEllJiA-St MoRIfEKV Ch. Em. RUDBECK,
C. Åkerhjelm: A',. Hl- Branting;- T. M. Lemche»,-
t. f. Öfvei-Fältläkare.
Stockholm den 28’ Maj 1842’.
Åug. Grandinson.
— 47»
Öfver Ståthållare-Embetets
underd. Utlåtande, i anledning af Revisnrernes
anmärkningar vid Öfver-Ståthållare-EinföetefS'
Kanslis Räkningar••
Stormaktigste Ållernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss af den 22
December 184?. hvilken den g Februari detta år kom Öfver-Ståthållare-Embetet
tillhanda, med transumt af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse om den år 18*41 förrättade Stats-Revision , rörande ÖfverStåthållare-Embetets
Kanslis Räkning för Kronans Publika Hus istockholm
sami öfver-Stå t hållare-Em betets Kanslis De positions-Räkning, får
Öfver-Stål hållare-Embetet, sedan de äldre årens handlingar frän år
iy5i hunnit genomgås, afgifva följande underdåniga Föiklaring:
Vid Ö f ve r - St åthåll a r e-Émbetet s Kafislis Räkning för
Kronans Publika Hus i Stockholm är anmärkt:
1:0 Att denna Räkning är förd i kassaformy ehuru deruti ingå
medel af olika slag m. m.
Denna Räkenskap, sorn, hvad dess rubrik tydligen ger tillkänna,
innefattar blott en Räkning, har i alla tider blifvit förd på enahanda
sätt, utan att någon förlust för Kongl. Majit och Kronan derigenom
uppstått, alltid med biläggande af Stats-Kontorets anordningar i debet,
hvilka grunda sig endera på Stat eller ingifna Protokolls-Utdrag från
Öfver-Stå t hållare-Em betets Kansli,- och i credit är ställd på sina särskilta
titlar.
2.0 Att Eders Kongl. Ma jäs Nådiga Stat samt Rontrakterna angående
Lys- och Renhållningen ej blifvit Räkenskapen bifogade.
Denna punkt är redan i dtn ofvanstående förklarad , derigenom
alt Stats-Kontoret, som medlen anordnar , har dessa handlingar till
grund för anordningarne.
3:o Att behållningen icke är i Rikets Ständers Bank insattj utan
årligen balanserad.
Detta kommer deraf, att icke obetydliga förskotter måste utbetalas,
såsom ett qvartals fångförtäringskostnad m. rrv. Och har denna behållning,
som åren i838 och i83g tillfälligtvis varit ovanligt stor, sedermera
nedgått, så att den vid i84oåis slut ut gjordt hdj ^8 sk. 4 rsf.
474- —
4 o Att aflöning för lägra V'ed går elsbetjenin gen, Krönare, Famnare,
F adb är are och Sågare, blifvit för åren /838 och 183g utbetald,
utan att, enligt Räkenskapen, något motsvarande arbete synes derför
vara verkstäldt; hvarförutan famnings- och trafningskostnaden, hvilken
till i838 med 16 sk. famnen utgått, derefter blifvit med 24 s^-  famnen er lagdt
Hvad den ifrågavarande utbetalda aflöningen beträffar, så har
Eders Kongl. Maj;t, uppå Öfver-Ståthållare-Embetets den i5 Maj 1829
gjorda underdåniga förfrågan, huru vid det förändrade förhållande,
som inträffade genom Högsalig Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sofia
Albertinas frånfälle, så väl i öfrigt, som med ifrågavarande för Hennes
Kongl. Höghets Palais antagne arbetsfolks på Stat uppförda löner höride
förhållas, uti Nådig skrifvelse af den 24 Juli samma år, behagat
anbefalla, att det, för ved- och kol-upphandlingen med flera utgifter
i och för Högbemälte Hennes Kongl. Höghets Palais, å Stat uppförda
anslag skulle bibehållas, hvilket, ytterligare finnes bekräftadt genom,
liders Kongl. Maj:ts , äfven för ifrågavarande åren, fastställda Nådiga
Stater.
Den med 24 sk. famnen utbetalda famningskostnad vid hamnen
samt inläggnings- och trafningskostnad i vedbodarne för de Publika
Verkens vedförråd har ingen gemenskap med Vedgårdsbetjeningens
bär ofvan omförmälda löner, utan är enlig med de allmänna arbetspriserna
vid hamnarne. Den har blifvit såväl inför Kammar-Rätten
verificerad, som i förslag till vedupphandlings-kostnaden hos Stats-Kontoret
upptagen. Lika förhållande förefinnes med huggnings- och sågningskostnaderna
för samma ved. — I öfrigt torde det tillåtas Öfver-Ståthållare-Embetet
i underdånighet få anmäla, att dessa anmärkningar
grunda sig på enahanda hos Kammar-Rätten af en dess extraordinarie
tjensteman förut gjorda efteranmärkningar vid ifrågavarande årens
redan utan anmärkning reviderade Räkenskaper, och äro i de ÖfverStåthållare-Embetet
hittills meddelade beslut, med undantag af 2tdra
punkten, angående Statens och Kontrakternas biläggande vid Räkenskapen,
afslagna.
Vid Öfver-Ståthållare-Embetets Kanslis DepositionsJ
Räkning:
Upptages en summa af t,5i4 Rdr 41 hvilken blifvit
såsom tillgång balanserad.
Denna Balans lyder sålunda?
475 -
Diverse Debitorer från år 1715 till år 1747» sorn i 1799 års utgående
balans finnas specificerade, ,
334: 15. 2.
År 1762, framlidne Öfver-Ståthållaren Herr Grefve
Törnflycht
555: 26. 8.
För Intresseräkning ;  625: — —
Summa 1,5 14-' 4 1 • 1 °-
Denna fordran, 334: i5. 2,, kommer att förminskas till 133: 1. 5,,
derigenom att samma personer både i debet och credit äro för samma
summor till ett belopp af 201: i3. 9. upptagne ; hvilket troligen
härledt sig derifrån, att år 1740, då SJotts-Kansliets Hufvudböcker,
eller som de då kallades Speciai-Räkningar, från 1671 till r 74° upplättades,
befunnos en del assignationer utöfver insättningsbeloppen hafva
blifvit utfärdade, hvilka och förmodades vara af Banken inlösta och voro
i Räkenskapen med Banken afförda, hvarföre de personer som troddes
hafva utbekommit dessa assignationer blefvo till motsvarande belopp
återdebiterade; men vid, år 1748, anställd jemförelse med Bankens Räkenskaper
upptäcktes, att de i Banken till ett belopp af 201: 13. 9
i-ngångna öfverassigneringarne ej blifvit uttagna; hvadan, genom denna
dubbla på- och afföring, jemte en missräkning Slotts-Kansliet tillgodo
af 1: 8. 4. fordringsanspråket minskades med 202." 22.!., så att det, i
stället för 334: i5. 1., endast blifver r33: 1. 5., tillkommet, som det i
Räkenskaperna heter, genom, utan avans, af afl. Aktuarien M. Arfvidsson
orätt utassignerade medel,
Rörande framlidne Öfver-Ståthållaren Grefve Törnflychts balans
inhämtas, att bemälte Herr Grefve den 23 Maj 1732 bekommit, eller
som det i Räkenskaperna heter, kommenderat af depositionsmedlen
18.000 Dal., samt den a5 November 1787 på samma sätt likaledes
12.000 Dal., eller tillsammans 3o,ooo Daler Kopparmynt. År 1739
insattes väl i Slotts-Kansliet åtskilliga summor för framlidne ÖfverStåthållaren
Grefve Törnflychts kreditorer, deraf Slotts-Kansliet innehöll
sin fordran, men genom Utslag den 3i Mars 1742 beslöt Svea
Hof-Rätt, att de af Herr Grefven och Öfver-Slåthållaien, utaf Depositions-kassan
till egen nytta deponerade och af Slotts-Kansliet,
på sätt nämdt är, innehållna 3o,ooo Dal. skulle till Herr Grefvens
samtlige borgenärer utlevereras; hvilket Utslag Kongl. Maj:t den 28
November 1744 i Nåder behagade gilla och fastställa.
Under åren 1760 och 1762,hafva likväl 20,000 Dal., i afräkning ä
denna skuld, genom sterbhusets kuratorer, blifvit afbetalda , så att
densamma, vid 1762 års slut, utgjorde 10,000 Dal., eller nu balanserade
555 Rdr 26 sk. 8 rst. Banco,
478 —
S5etiäflande den för Intresseräkning balanserade, Öfver-StåthållareEmhetets
"Kanslis fordran, 6a5 Rdr, så synes densamma-hafva tillkommit
derigenom, att sedan Kongl. Maj:t, enligt Råds-Protokollet den iq
December i ^55 och Rikets Ständers Sekreta Utskotts Betänkande den 4
Mars påföljande år, bifallit, det Slotts-Kansliet, till någon vedergällning för
sitt så väl eljest, som besynnerligen med Depositions-kassan, i sednare
tider til lök ta arbete, få af samma kassas behållning, som i YexelBanken
år ifrån år står fruktlös, hädanefter uti Läne-Ranken förränta
11 2,5oo Daler Kpm:t och använda den årliga räntan till fördelning
emellan embets- och tjenstemännen i berörde Verk, samt, genom
JMådig Skrifvelse den 3o April ,1766, ytterligare medgifvit en förökad
summa af 10,000 Dal. till förräntning i Läne-Banken, hvilka sednare
likväl Herrar Banko-Fullmäktige vägrade till förräntning emottaga, på
den grund att Kongl. Majit, genom Kungörelse, utfärdad förr än ofvannämde
till Öfver-Ståthållare-Embetet aflåtne Nådiga Bref, befallt, att
Läne-Banken tills vidare skulle vara tillsluten; till följd hvaraf, enligt
beslut den 28 Maj 17(17, dessa medel annorstädes utlåntes, och hafva
desa,mma dets hos enskifte, dels hos Stats-Kontpret sedermera varit
förränka de.
Att räntemedlen blifvit till vederbörande behörigen utbetalda, tyckes
Räkenskaperna utvisa; men deremot förete sig uti Räkningarne från
1780 till och med 1786, der förutnämde ,6a5 Rdr upptagas, större och
mindre poster, i dessa conti med Läne-Banken balanserade, utan att
upptpckas kunnat, hvart dessa .625 Rdr rätteligen tagit vägen.
Och skall Öfver-Ståthållare-Emhetet, så fort ske kan, i behörig
ordning anmäla dessa poster till afskrifning.
J fråga om tillämpningen af Kongl. Brefvet den 10 Juli 1816
och den Öfver-Ståthållare- Embeteti Kansli meddelta belånings rätt uppå
Riksgälds-Kontorets obligationer, anses Öfver-Ståthållare-fimbetets Kansli
för år i838 innehaft sådana till ett belopp af fy,000 Rdr, och att således
med i,35o Rdr hafva ökat sina inkomster utöfver deni , hvartill
omförmälda Kongl Bref skulle berättiga, samt år i83g innehaft från
46,5oo till 36,5oo Rdr, hvilket sednare belopp, i Räkningen balanseradt,
först under loppet af Januari och Februari månader 1840, blifvit i
Banken insatt; äfvensom att 3:ne obligationer blifvit till sitt innehåll
orätt upptagna; i sammanhang hvarmed likväl blifvit anmäldt, att med
Räkenskaperna bifogadt Protokollsutdrag styrkt blifvit, att, vid förrättad
inventering, Riksgälds-Kontorets obligationer till det för år i838
balanserade belopp, 4/Foo Rdr, voro i Depositionsskåpet inlagda.
— 477 —
Uti underdånig skrifvelse af den 21 Februari 1840, och således
långt förr än några anmärkningar uppstodo, ty älven dessa äro grundade
på de af samma extraordinarie tjensteman i Kammar-Rätten härutinnan
utfärdade, men af Kammar-Rätten ex incommunicato afslagne
anmärkningar, som var författare till de förutnärude vid Räkningen
för Kronans Publika Hus härstädes, har Öfver-Stålbållare-Embetet inLerättat,
att Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli, på grund af 1816 års
Kongl. Bref, som medgifver rättigheten att i Riksgälds-Kontoret, mot
5 procents ränta, insätta alla till och med år 1813 qvarstående depositionsmedel,
samt att, efter Räknings öppnande med Götha Kanal,
mot 3 procent derstädes förränta de påföljande årens, i Banken i vanlig
ordning levererade, enahanda medel, sålunda begagnat den Nådiga
tillåtelsen, att, sedan Götha-Kanal-Diskont kort derpå, eller år 1817,
upphörde att infria sina förbindelser, hvilka i stället af Riksgälds-Kontoret
öfvertogos, der Öfver-Ståtbållare-Embetets Kansli således å nyo
Lief fordringsägare, Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli, allt ifrån nämde
Diskonts upphörande ända tili i83g års slut, då, med den 18 December,
alla dessa obligationer upphörde att vara räntebärande, innehaft
Riksgälds-Kontorets obligationer äfven för den del af de medel,
som i samma Diskont, om den fortfarit att äga bestånd, fått insättas;
hvarefter Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli, likt andra fordringsägare,
måst realisera sina tillgångar, hvilka då funnos till sitt hela belopp i
Banken insätta: hvarjemte tillika i underdånighet anhölls, att då tillåtelsen
till förräntandet af dessa medel,, hvilka varit bestämda att utgöra
en förbä ttring i de em bets- och tjenstemäns, sorn med depositionsmedlen
hafva befattning, högst knappa och ändå otillräckliga löner,
utan deras förvållande, genom en tillfällighet, af sig sjelf upphört,
hvarigenom dessa löntagare, som redan år 1816 voro i löneförmåner
långt underlägsna deras vederlikar inom öfriga^ Embets-Verken, sedan
den tiden icke erhållit någon löneförbättring, nu vpro de mest vanlottade
inom Embelsmanna-corpsen, Eders Kongl. Majit täcktes tillåta ÖfverStåthållare-Embetets
Kansli, på andra föreslagna säkerhetshandlingar,
få med depositionsmedlens förräntande fortfara, hvilken sednare åtgärd
Eders Kongl. Majit, uti skrifvelse af den 4 April 184©, icke funnit
kunna i Nåder bifallas.
Vid i838 års slut, var visserligen behållningen i Riksgälds-Konlorets
obligationer 4?>5oo Rdr; men som full tillgång för utassigneriogar
alltid måste i Banken innestå, omvexlade behållningen som oftast;
hvilket förhållande l83c> års Räkning oekså antyder, då behållningen
der var 36,5oo Rdr.
478 —
Att med sistnamde medels insättning fördröjdes tills under Januari
och Februari månader påföljande året, härleder sig derifrån,
att Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli hoppades på annat, med allmän
säkerhet förenligt, sätt få denna dess, ända från år i^5o, beviljade lönefyllnad
bibehållen; men som tillika insågs, att en längre tidsutdrägt
med detta ärendes behandling skulle erfordras, förflyttades medlen
■vid sagde tid till Banken, hvarest alla depositonerna, utan undantag,
från den tiden innestått och för närvarande qvarstå.
Hvad de till orätt belopp upptagna 3:ne obligationerna beträffar,
så finnes, genom Räkenskaperna bilagd offentlig handling, ådagalagdt,.
att det på hufvudsumman icke hade något inflytande.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Majits
anderdånigste, tropligtigsfe
tjenare och undersåte.
Maur. LEWENHAUPT.
Stockholm den 3- Juni 1842,
P* Er Ingelgren»
Rikets Högloft. Ständers Revisorers
BERÄTTELSE
0111 ilen åi* 1841 för räll lade granskning
af de under Kongl. Majds
oell Rikets Kominer se-Kol -  legiuni ställda fonder
oell medel;
jemte
Kongl. Kommerse-Kollegii, i anledning deraf, till
Kongl. Maf:t afgifna,
O q
underdåniga Utlåtande.
STOCKHOLM 1842,
tryckt hos J. A. Wallde k.
r •
i o.
:
i
7 ' '
■ ^ ; j ‘ : .
f-';
HJndertecknade, af Riks-Stånden, till Stats-, Banko- -och Riksgälds-Verkens öfverseende,
valde Revisorer, hvilka det, i sådan egenskap, jemväl ålegat att granska redogörelsen
för och förvaltningen af de under Kongl. Majits och Rikets KommerseKollegium
ställda fonder och medel, nemligen: Manufaktur-Diskont-och Ull-Diskontfonderna,
de i ett sammanhang redovisade Manufaktur-, Extra Licent-, Tull- och
Konfiskations-medlen samt anslaget till godtgörande af Svenske och Norrske Konsulers
utgifter för nödställde Svenske Sjömäns underhåll och hemförskaffande, få, sedan
en så beskaffad granskning numera blifvit af Revisorerne verkställd, till Rikets Höglofl,
Ständer, rörande detta ämne, härmedelst afgifva Berättelse, med anmälan derjemte,
att, som Rikets Ständers år i839 församlade Revisorer öfversett ofvannämde fonders
och medels förvaltning, under åren 18^7 och i838, har den nu förrättade revisionen
omfattat åren 1839 oeh :84o.
Vid början af revisions-förrättningen, hafva Revisorerne fått emottaga så väl
Kongl. Kommerse-Kollegii till Kongl. Majit afgifna underdåniga Berättelserom ifrågavarande
fonder och medel för sistnämde 2:ne år, med tillhörande böcker, rä^
kenskaper och handlingar, som ock den Berättelse, hvilken särskiite, af Kongl. Majit
i Nåder tillförordnade Revisorer i underdånighet aflemnat, angående Manufakturoch
Ull-Diskont-fondernas förvaltning år i83g. Den af de Kongl. Revisorerne, i afseende
på granskningen af i84° års räkenskaper för nyssberörde Diskontfonder,
under den 3o sistlidne Oktober, afgifna underdåniga Berättelse har sedermera jemväl
blifvit, genom Nådig remiss, till undertecknade Revisorer öfverlemnad.
Till upplysning rörande Manu faktur-Diskontf ondens ställning under åren
183g och 1840, bifogas härjemte de öfver densamma för ifrågavarande år upprättade
Kapitalslut; hvaraf inhämtas, att fondens inkomster genom influtna räntor å utlånta
kapital, efter afdrag af utgifterna i oeh för förvaltningen, utgjort:
år 1839  T--r__ a6,567: 38. 6.
och år 1840 - -- -- -- -- - - -- -- -- 25,627: 3g. —
tillsammans 52,ig5; 29. 6,
I
Härifrån afgå dock följande summor, nemligen;
ito För reparationer å Kgl. Kommerse-Kollegii hus, under begge åren, 642: 3o. ■—
2:0 Två års anslag till Technologiska Institutet, ä 14,000 Rdr årligen, 28,0001 — —
3:o Afskrifning af ett numera aflidne Advokat-Fiskalen i Kgl. Kommerse-Kollegium,
Kommerse-Rådet Weinberg, meddeladt förskott
till lagsöknings-utgifter ---- ------ - gy; ig. —
4:o På Kongl. Kommeise-Koilegii tillstyrkan och i följd af Kongl.
Brefvet den 10 Juli i84o, afskrifna äldre fordringar, för hvilka,
elter iåntagarnes och revel sutgifvarnes iråkade obestånd eller
inträffade död, all utsigt till återbetalning saknats, till sammanräknadt
belopp af------------- - 2,75q: 47. —
Summa äi,ooo: — —
Då denna summa afdrages från ofvanberörde 5a,tg5 Rdr 2g sk. 6 rst., befinnes,
att Manufaktur-Diskontfonden, hvars behållning vid l838 års slut utgjorde
827,534 Rdr 24 sk., under de 2:ne påföljande åren , vunnit en tillväxt af 20,695
Rdr 2g sk. 6 rst., hvarigenom dess kapital-tillgångar vid i84o års utgång ökats
till 848,23o Rdr 5 sk. 6 rst. Men om Rån dessa tillgångar afskiljas fondens osäkra
fordringar, dä utgörande igo,i5g Rdr i5 sk. 8 rst., eller 46,544 Rdr 46 sk. mera
än det belopp, hvartill nämde slags fordringar vid i838 års slut ansetts uppgå, visar
sig, att fondens, såsom säker ansedda, behållning endast utgjorde 658,070 Rdr
37 sk. 10 rst., och således, under loppet af åren i839 och i84o, minskats med 25,849
Rdr 16 sk. 6 rst.
Beträffande ofvanberörde post å g7 Rdr ig sk,, hvilken, såsom nöjaktigt redovisad
, bli i vi t i räkenskaperne afförd å ett aflidne Kommerse-Rådet Wennberg i.
lifstiden af Manufaktur-Diskontfondens medel lemnadt förskott, stort 100 Rdr, till
lagsöknings-kostnaders bestridande, förekommer, att, enligt den, af Utredningsmännen
i Kommerse-Rådet Wennbergs sterbhus, för nämde förskott den 23 Maj 1839
afgifna redovisnings-räkmng, åtskilliga af de deruti upptagna och af Kongl. Kommerse-Kollegium
godkända lagsöknings-utgifterna, till sammanräknadt belopp af 38
Rdr, blifvit bestridda utöfver tio år före räkningens datum; vid hvilket förhållande
någon afskrifning af sistnämde summa ingalunda synes hafva bort af Kongl. Kollegium
ruedgifvas. Hvad deremot angår återstoden af ifrågavarande afskrifningsbelopp,
eller 5g Rdr 19 sk., hvarför ersättning jemväl beviljats Kommerse-Rådets sterbhusdelägare,
anse Revisorerne densamma böra, såsom osäkra fordringar, upptagas och
påföras de Manufaktur-Diskontfondens gäldenärer, i och för hvilkas skulder berörde
lagsöknings-kostnader ägt rum.
Som, vid reglering af utgifterna under Riks-Stateus gide Hufvudtitel, Ri
kets sist församlade Ständer å berörde Hufvndtitel, för Technologiska Institutet i Stockholm,
uppfört, bland annat, ett belopp af 14)Ooo Rdr, motsvarande det af ManufakturDiskontfondens
vinstmedel till Institutet hittills utgångna årliga anslag, har, i följd
häraf nämde fond, från och med innevarande år, blifvit från detta anslags utgörande
befriad.
Under de 2:ne ,år, som utgöra föremål för Revisorernes gransknings-förrättning,
hafva, i följd af en inom fabriksnäringarne alltjemt tilltagande produktion, de
till lån utur Manufaktur-Diskonten berättigade fabriksidkare fått vidkännas en fortfarande
förminskning af låne-procentens belopp. Vid den af Kongl. Kommrrse-Kollegium,
i början af år i83g, till grund för lånerättens bestämmande, verkställda reparation
af Manufaktur-Diskonten, beräknades fondens i låneväg disponibla medel
till 1,622,960 Rdr, och sedan derifrån afdragits, dels den till förlagslån
anslagna årliga summa af 200,000 Rdr, dels de, jemlikt särskilta Nådiga stadganden,
manufakturisterne i Eskilstuna Fristad och deras förläggare tillkommande
lånebelopp, utgörande för de förstnämde 331 procent af föregående årets
tillverkningsvärde, och för de sednare 4o procent af förlagssumman; återstodo,
till fördelning emellan samtlige öfrige lånberättigade fabrikanter, 1,287,710 Rdr.
Då emedlert d denna tillgång >'cke medgaf lånerättens bestämmande til! de uti Kongl,
brefvet af den 18 Maj 1836 fastställda belopp, eller för I'neberättigade idkare i första
klassen 20 procent, uti den andra i5, och i den tredje 10 procent af nästföregångna
årets uppgifna tillverkningsvärde, blef, med tillämpning af de uti högstberörde
Nådiga Bref, för sådant fall, meddelta föreskrifter, i83g års allmänna lånerätt
nedsatt, i första klassen till Aderton, i den andra till Tretton och en half samt i
tredje klassen till Nio procent, hvilket, i jemförelse med förhållandet år i838, utgjorde
ett mindre belopp, i första klassen af * , i den andra af ij oell i den tredje
af 1 procent. I öfverensstämmelse med den så unda stadgade grund och i män af
nästföregångna årets tillverkningsvärde, besteg sig lånerätts-beloppet för år i83g i
första klassen till i,o44»75r R;dr, i den andra till 124,322 R:dr, och i den tredje
till 107,182 Rdr. — Ar i84o, då, efter det ofvanomförmälde afdrag ägt rum, fondens
i diskontväg användbara tillgångar ansågos utgöra 1,204,943 Rldr, tillädes de
i första klassen upptagne fabrikanter, efter Sjutton procents lånerätt, 1,006,600 Rdr,
andra klassens idkare, efter Tolf och tre fjerdedels procent, 126.866 R:dr, och fabriksidkare,
tillhörande tredje klassen, efter Atta och en half proc nt, 116,397 R:dr.
Beträffande rättigheten att uti Manufaktur-Dis1 ontfonden upptaga lån i vanlig
diskontväg, hafva, under åren i83g och 1840, följande särskilta Nådiga förordnanden
blifvit meddelade, nemligen:
2;o Kongl, Brefvet af den t5 Februari 1839, enligt hvilket Fabriksidk atén
Alexandel' Malcolm undfått tillåtelse att, för tillverkningarne vid dess i Norrköping
anlagda machinfabrik, begagna lånerätt i nämde fond;
2:0 Kongl. Brefvet af den 19 Juli 1839, som tillägger Bruksidkaren J, G.
Clason rättighet att uti Manufaktur-Dishontfonden årligen upptaga lån, i förhållande
till värdet af de utaf honom, under nästföregående året, vid Furudals bruk
åstadkomna mekaniska jemtillverkningar; och
3:o Kongl. Brefvet af den 11 Maj 1840, hvarigenom lånerätt uti merberörde
fond i Nåder beviljats Fabriksidkaren William Gibson, i mån af värdet å föregående
årets vid Jonsereds gjuteri uti Götheborgs och Bohus Län åstadkomna tillverkning
af fabriksredskap, machinerier och sådan jernmanufaktur i öfrigt, sora är af
särdeles beskaffenhet och vid jerngjuterier i allmänhet icke tillverkas.
I anledning af gjord underdånig framställning rörande förhöjd lånerätt i Manufaktur-Diskontfonden
för fabrikater, hvarvid inhemsk ull blifvit begagnad, har
Kongl. Maj:t, enligt Nådig skrifvelse af den 3o November sistlidet år, behagat förordna,
att, utöfver den, genom Kongl, Kommerse-Kollegii Cirkulär den 4 Augusti
i836, klädesfabriksidkare beviljade 33J procents förhöjning i lånerätten för de kläden,
de kunna styrka sig hafva af Svensk ull tillverkat, dem ytterligare må förunnas
i6| procents förhöjning för dylik fabrikation; så att den utvidgade lånerätten
i sådant afseende dädanefter lomme att utgöra hälften af den låneprocent, hvartill
klädesfabrikanter i allmänhet äro berättigade.
Å det af Manufaktuf-Diskontfonden, till Förlagslån för nya, här i Riket förut
okända, uppfinningar och inrättningar i fabriks- och slöjdeväg samt väsendtligt
förbättringar af redan gjorde anläggningar, afsatte anslag, stort 200,000 R:dr, voro,
vid i838 års utgångl, dylika lån meddelade till ett belopp af - - 197,366; 43. 2.
hvaraf, under åren i83g och 1840, genom förfallna kapital-afbetalningar
till fonden infloto * * ------ * - - - - 49)820: 17. 9'.
Enligt hvad uti Rikets Ständers år l83g församlade Revisorers Berättelse finnes
omförmäldt, hade Grosshandlarne Aug. Bergman och J. C. F. Bohnstedt, i afräkning
å det, genom Kongl. Brefvet den 18 Maj 1836, dem tillagda förlagslån af
4o 000 R:dr, till understöd för deras i Stockholm anlagda mekaniska bomulfs-spinneri
och väfveri samt mekaniska verkstad, vid 1838 årsslut,- uppburit 23,5oo R:dr;
och hafva sedermera, i dea mån tillgångar å förlagslånefonden uppkommit, blifvit
Utässigneradef
1:0 till Grosshandlarne BefgOaan och Bohnstedt, återstoden af deras nysshämde
lån, - -- -- -- -- -- -- -- -- - i6,5oo:
Och 2:0 till Inlressenterne i Rydboholms, inom Elfsborgs Län an
lagda,
mekaniska väfveri med dertill hörande bleknings- och
j,aÉi«w.i„..l,'.ilfT, glimii ffSU
Transport i6,5oo; -— —
Transport i6,5oo: *“» —
appreterings-verkj hufvudsakligen för åstadkommande af sådaua
hvita, släta bomullstyger, som, tinder Damn af shirtings och
cambrics, hit till Riket inkomma; i afräkning å det, genom Kgl.
Brefvet den ii Juni r836, bemälte Intressenter beviljade förlagslån
äf 4»,ooo R:dr ------ 35,5oo: — —■
tillsammans 52,ooo: — —
Hvaremot följande, före år 183g, äf Manufaktur-Diskohtfönden i Nåder beviljade
förlagslåné‘Understöd, i anseende till bristande tillgångar, ännu vid l84o års slut
icke kunnat vederbörande låneberätligade tillgodokomina, nemligen:
Återstoden af Rydboholms Fabriks-intressenters lån ----- 4»5oo: — —
Lån till f. d. Handlanden P. W. Berg och Löjtnanten I. T. Berg a5,ooo: — —
„ „ Lagmannen L. M, Trozelli - -- -- -- -- - ao,ooo: — —
,, „ Hofmarskalken m. m. Grefve N. Bark och Medintressenter 20,000: — —
i, „ Machinfabrikanten Alex. Malcolm — ------- ia(ooo: — —
„ ,, Fabriksidkarne S. O. Indebetou och K* A. Almgren - - 6,666:32. —
summa 88,666: 32. —
Uppå derom gjorda underdåniga ansökningar, hafva sedermera, genom särskilta
Kongl. Bref, nedannämde personer förklarats berättigade att, i mån af tillgång,
uppbära förlagslån Otur Manufaktur-Diskontfonden, nemligen:
i:o Fabriksidkaren Benj. Fyhn, till fortsatt bedrifvande af en i Skellefteå
änlagd fabrik, för beredning af terpentin, hartz och kimrök,
enligt Kongl. Brefvet den 27 April i84p, - 3,000: — —
2:0 Fabriksidkaren A. F. von Rothstein, i och för den af honom å
Löfholmen, nära hufvudstädeh, inrättade bensvärtefabrik, enligt
Kongl. Brefvet den 26 Juni i84ö, - -- -- -- -- 6,000: — —
3:o Fabriksbolaget j. Öbergs Enka & Comp., såsom understöd för
dess i Stockholm anlagda klädesfabrik, enligt Kongl. Brefvet
den 3 Oktober 184°> - -- -- -- -- -- -- 5o,ooo: — —*
tillsammans 69,000: — —
Om härtill lägges Ofvanstående - - 88,166:32. —-
visar sig', att, vid sistlidet års slut, å förlagslåne^-fonden Vörö anvisade
lån till ett belopp af------------ - t47»*66: 3a. —-
för hvilkas utbetalande tillgångar å fonden saknadgs.
Enligt de öfvér Gabtla Vll-Disköntforidéti upprättade, härjemte bilagdä KapitaUslut
för åren i83g och t84ö, haf berörde fönd, hvars behållning Vid 1838
— 6 —
års slut uppgick, till - -- -- -- -- -- -- -- 58,09g; 3o. 10.
deruti dock inbegripna osäkra fordringar till belopp af 13,157 R:dr
10 sk 11 r'.st, halt uti inkomst;
år i83g: Räntor - -- -- -- -- -- 200: — —
Uilvärderings-, sorterings- och raagasinerings
afgifter
- - 2,740:46- 2.
Hyresmedel för lägenheter i ullmagasinshuset 4y3: 16. —
Bidrag af Mannfakturmedlen, enligt Kongl.
Brefvet den g November i836, - - - - 1,200- — —
och år i84o: Räntor - -- -- -- -- - 2oo: — —
Ullvärderings-, sorterings- och magasinerings-afgifter
------- 2,734: i5. 3.
Hyresmedel - -- -- -- - 662:3o. 3.
Bidrag af Manufakturmedlen, jemlikt
Bref, ----- t.-> 00:
.4,6i4: 14. 2.
XÖ36 års Kongl,
.4,796:45. 6.
hvaremot, under ifrågavarande 2:ne år, fondens utgifter
varit följande:
Löner och arfvoden till tjenstemän och betjening vid
Ullkontoret i Norrköping samt till Schäferi-Direktöien
Hofman Bang, för begge åren, - - - 7,762:21. 6.
Rese- och ti aktaments-penningar för Direktören Hofman
Bang - -- -- -- -- -- - 1,287; 26. 3.
Extra utgifter - - 443: 16. 5.
Läropremier till Kongl. Sekreteraren Nathhorst, för
inöfvandet af fårherde-elever, jemlikt Kongl. Brefvet
den i4 April 1837, i25o R:dr för hvartdera
året, - -- -- -- -- -- -- - 2,5oo: — —
Reparationer vid ullmagasinshuset i Norrköping - - i33: 26. 4-
Intresse till Manufaktur-Diskontfonden å försträckta
medel för åren i83g och i84° ----- 588:44- >•
Ränte-utdelning för begge åren till de enskilta aktie
ägarne
i berörde magasins-byggnad - - - - 41*'-
"
Afskrifning al ett Herr Stats-Rådet m. m. Poppius
meddeladt förskott, för öfversätln ng och tryckning
af skrifter rörande ullkulturen m. m., enligt Kgl.
Brefvet den 19 Juni 1840, ------- 5a3' 7 4-
summa 67,510:42. 6.
. 13,649; 45. 11-
Utgifterna hafva sålunda, under ifrågavarande a!ne år, öfvgrskjutit
inkomsterna med ett belopp af 4,238 R:dr 34 sk. 3 rist; i
följd hvaraf fondens bokförda kapital-behållning, vid i84o års utgång,
förminskats till - -- -- -- -- -- -- -- 53,86ot 44- 7-
Under denna behållning innefattas, ej mindre fondens andel uti
ullmagasins-byggnaden i Norrköping, upptagen till ett värde af
32,710 R;dr 2 sk. 5 r:st, än ock osäkra fordringar till sammanräknadt
belopp af 10,981 Rdr x4 sk. 11 rst.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, med godkännande af den i i835
års Revisionsberättelse yttrade åsigt, att, då alla utgifter för Ullkontoret i Norrköping
samt ullsorteringen derstädes m m. bestriddes af Ull-D skonten, följaktligen
icke allenast alla, under årets lopp, utgående arfvoden till de i och för ullkulturen
anställde personer, utan ock alla extra utgifter, som af Ullkontoret bekostades, borde
å ett conto i hufvudboken upptagas, så att fondens samtliga utbetalningar för
ullkulturen måtte kunna med större lätthet öfverskådas och bedömmas, uti skrifvelse
af den 23 September sistlidet år, hos Kongl. Maj:t i underd. anhållit om
verkställighet af Revisorernes sålunda framställda förslag; har Kongl. Maj:t, enl gt
Nådigt Bref till Kongl. Kommerse-Kollegium af den 27 sisth Juli, förklarat, att då
gamla Ull-Diskontfondens hufvudsakliga inkomster härleda sig från ullsortering?-,
värderings- och magasinerings-afgifter vid Ullkontoret i Norrköping, äfvensom från
hyror af magasinshuset derstädes, och det, i följd deraf, varit nödigt att i den årliga
hufvudboken hålla tvenne särskilta conti öppna, det ena, under titel t Ull kontoret
i Norrköping , för redovisningen af detta Kontors inkomster och utgifter, samt
det andra, under titel: Ullmagasins-byggnaden i Norrköping, (är fondens fasta egendom,
hvars afkastning och utgifter ensamt der redovisas, den af Rikets Ständer begärda
sammanföring till ett enda conto icke kunde i Nåder bifallas; men att fram»
gent för hvarje år skall i hufvudboken upptagas ett omslut, innefattande på ett
ställe ett sådant sammandrag, som Revisorerne åsyftat. Ett dylikt omslut har jemväl
för sistlidet år, 1840, blifvit upprätladt och till Revisorerne öfverleranadt; och
få Revisorerne, med bifogande deraf, för egen del anmäla, att dä detta sammandrag
lemnar en lättfattlig öfversigt af Gamla Ull-Diskontfondens inkomster och
utgifter, det, genom Rikets Ständers ofvanberörde underd. framställning, åsyftade ändamål
såmedelst synes vara vunnet.
Med Kongl. Maj:ts dertill lemnade Nådiga bifall, har Kongl. Koramerse-Kollegiura,
under den 8:de Juli 1839, med Direktören Hofman Bang afslutat förnyadt
kontrakt, enligt hvilket denne fönbundit sig att, emot ett årligt arfvode af Gamla
Ull-Diskontfondens medel, stort tooo R;dr, jemte rese- och traktaments-ersättning,
under påföljande 3:neår,Fyra månader årligen här i Riket oafbrutet vistasf för att
vederbörande schäferiägare med råd och upplysningar tillhandagå.
Under den i3 Augusti i84o, har Kongl. Majit behagat fastställa en förnyad
Taxa å de afgifter, som för sortering, värdering och magasinering af ull vid Norrköpings
Ullkontor böra erläggas.
Med anledning af hvad, uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers Berättelse,
blifvit yttradt och anmärkt, rörande de, med stöd af Kongl. Brefvet den 26
Mars i836, utaf Gamla Ull-Diskontfondens medel, Herr Presidenten Skogman, tid
efter annan, meddelta förskotter, till ett sammanräknadt belopp af i5,5oo R:dr, i
och för inköp af Fabriks-Societeten i Norrköping frångångna lotter uti dervarande
ullmagasins-byggnad, af hvilka förskotter, enligt i838 års utgående balans, till redovisning
ännu återstodo 3,g45 R:dr i5 sk., hafva Revisorerne skolat anmäla, att,
under påföljande 2:ne år, af sistnämde summa blifvit, medelst tili Manufaktur-Diskont-Kontoret
aflemnade aktier uti berörde magasinshus och liqvid af de å dylika
aktier innestående ränte-utdelningar, ytterligare redovisade tillsammans 5o4 R:dr
12 sk.; att, efter hvad, vid anställd inventering af fondens säkerbets-handlingar, inhämtats,
enahanda redovisning för återstoden af ifrågavarande förskotter blifvit, under
innevarande år, af Herr Presidenten aflemnad; samt att, sedan numera samtliga, förut
i enskiUa personers ägo befintliga aktier uti raeranämde ullmagasins-byggnad blifvit
för Ull-Diskontfondens räkning inlösta, berörde fond sålunda blifvit ensam ägare
af samma magasins-byggnad.
I sammanhang härmed, få Revisorerne tillkännagifva, att, på sätt Revisorerne
företedda handlingar utvisa, ullmagasins-byggnaden i Norrköping blifvit, med
Kongl. Maj:ts dertill lemnade Nådiga bifall, på Kongl. Kommerse-Kollegii föranstaltande,
hos Städernas Allmänna Brandstods-Bolag emot eldskada försäkrad till ett
värde af 3o,ooo R:dr B:co, äfvensom att ej mindre tre års brandförsäkrings-umgälder,
än ock den, genom Styrelsens för nämde Brandstods-Bolag Kungörelse af den
27 Februari innevarande år, påbjudna extra afgift blifvit för ullmagasinshuset behörigen
erlagda.
Uti gamla Ull-Diskontfondens räkenskaper balanseras fortfarande det förlagslån,
stort 5,ooo R:dr, hvilket, genom Kongl. Brefvet af den 23 April j83i , beviljats
Kongl. Sekreteraren Nathhorst, i och för uppbyggande af fårhus, tvättanstalter,
jemte flera inrättningar, å Kronans Stamschäferi Näs; vid åtnjutandet af hvilket
lån Nathhorst, i anseende till hans förtjenstfulla bemödanden om införandet i Riket
af en förbättrad ullkultur, blifvit, enligt Kongl. Brefven af den 22 Maj iR35 och
26 Mars i836, tills vidare bibehållen, emot fortfarande ställd säkerhet och under
vilkor
villkor af den utfästa iäi/tans behöriga erläggande. Detta åliggande har jemväl, unber
åren 18 9 cch 1840, bifvit af Nathhorst /tillgjordt.
Under nu ifrågavarande tvenne år, hafva å Nya Ull-Diskonlfondens hos Riksgälds-Kontoret
ägande Kreditiv å 200,000 R:dr blifvit uttagna, år 1839: 36,260: — —
år 1840: ig,36o: — —
tillsammai s 55,620: — —
De, till öfversigt af Fonders tillstånd under berörde 2Ine: år, uppgjorda, här
bos
bilagda Kapitalslut utvisa, att merai ämnde fond, hvars behållna vinst vid 1833
års s’ut upptages till 119: 3o, 11.
haft i inkomst:
år iS3g, i ordinarie cch förfdllo-i än tor, - - - 1,529! 3. 9.
och år 1840, dito dito, - -- -- -- -- 768: 44- 9 2,798:
6.
hvaremot räntan till Riksgälds-Kontoret för de på
Ull- kredltivet uttagna medel uppgått, år i839 till - 1,5:3:23. 3.
och år 1840 till - -- -- -- -- -- 1,171: t. 4- 2634:74. 7.
Häraf synes, att lane lörels. n under dessa år drifvits med en förlust af 383 R:dr 24
*k. 1 r: t.
Utgående balansen för år r84o uppteger fondens tillgångar på följande sätt:
Behållning i Rikets Ständers Bank ----- 36: 26, —
Säkra fosd ingar ---------- 17 600: — —
Osäkra dito - -- -- - 5,431:36. 6. a2Q7o:,4. 6.
och då härmed jemföias fondens skulder, nemhgen:
till R ksgälds- Kontoret, i kapital ----- ig,36o: — —
1840 års obetalda ränta - -- -- -- - 1,171: l. 4-
och till Gamla U l-D skontfoi.dsn, för lemnade förskotter, 2,70a: ö. 4- 23^37: 7. §,
visar sig., att skulderna öfverstiga tillgångarne med 266 Rdr 4l 2 rst; hvadan,
med tillägg af de osäkra fo di Ingarnes belopp, fonde s verkliga br.st kan beräknas
till 5 700 Rdr 29 si. 8 rst.
Bland Nya Ull-Diskontfondens omförmälda oäkra fordringar, förekommer en
post å 2,977 Rdr 5 sk., utgörande Kongl. Maj ts och Kronans förlust på ett till
E .gland expoiteradt ull-parti; i afseende häiå inhämtas af R.kets S,änders Revisors
rs år 1839 afgifna Berättelse, hurusom, vid en i Norrköping anstäld auktion å ett
af föire Direktören för dei varande
nadt, men, i fö I} 1 af hans iråkade konkurstillstån J, o nUst lemnadt parti af i5,g3i|
ft ull, Kongl. Kommerce-Kollegium måsf, för Kronans 1 äkning, inropa gfji ffl, emedan
auktionsanbudet understeg ull . ns belåningsvärde j hvarefter detta uhparti. uppå
underd. hemställan af Herr Stats-Rådet Poppius oell med Kongl. Maj:ts dertill Iemnade
Nådiga bifall, blifv t, på försök och i afs gt att göra Svenska ullen utrikes
mera känd, till England öfversändt, för att der försäljas} att, v d samma tillfälle,
jemväl blifvit medsändt ett af Kongl. Sekreteraren Nathhorst i Ull-Diskontfonden
pantsatt och, för fondens läkning, vid bero: de auktion inropadt parti af 576 % vid
stamscliäreriet å Näs producerad ull, emot Nathhorsts argifna förbindelse att ersätta
Ull-Diskontfonden den skillnad, som till fondens skada kunde uppstå emellan det
pris, hvartill ullen inropats, och det, som derför i England erhöllfs; att emedlertid,
genom konjunktur-förhållanden och ullprisernas oförmodade fall i England, det
med ofvannämnda ullpartier löretagna exportförsök medfört för lust at 3,367 Rdr 3a
sk. 5 rst, hvaraf, vid veikställd utredning, Nathhorst ansetts böra, i löljd af s'n
afgifna förbindelse, godtgöra, i kapital 673 Rdr 33 sk. 7 rst. och i omkostnader 8
Rdr 2 sk. 8 rst., eller tillsammans 68t Rdr 36 sk. 3 rst., hvilket belopp äfven blifvit
honom i räkenskaperna påfördt; hvaremot återstoden, 3,685 Rdr 44 sk. 2 rst,
upptagits såsom fondens enskilta förlust. Sedan Nathhorst öfver de- vid liqviden
följda beiäkningsgrunder i underdånighet anfört besvär, har Kongl. Maj:t, enligt
Nådigt Bref af den 20 Mars 18’g , med arssende å den allma ina nytta, som för inhemska
u lproduktionen uppkommit derigenom, att i Sverige fallen elektoral-ull blifvit
å den större ullmarknaden särdeles fördelakt'gt känd, äfvensom derå, att den
bättre egenskapen af ullen från Näs otvifvelaktigt bidrag t dertill, att för hela det
exporterade partiet erhållits högre pris, än om de andra schäferieraas ull blifvit i
särskilta oblanda le partier försåld, funnit godt bifalla, att Nathhorst finge til godonjuta
så stor förhöjning i det för den exporterade ullen honom ored terade pris, som
motsvarade det högre värde, hvartill ullen från Näs varit, år i834 för belåningsrätt
i Ull-Diskontfonden antagen, i jemförelse med de sehäferiers, hvilkas ull, vid försäljningen
i England, funnits med den föistnämnde sammanblandad; hvadan och då
förstnämnde ull upps';attats till 3 Rdr 32 sk. per theller 1 Rdr 8 sk, per % mera
än de öfiiga schäfériernas, Nathhorst komme att tillgodoberäknas i5-32:dels föihöjning
i det för hins export-u!l af Diskont-Kontoret upptagna försälj lingsbelopp, och hans
kapitalskuld dymedelst nedsättas från 673 Rdr 33 sk. 7 ist. till 4i5 Rdr 39 sk. 7
rst. I följd af högstberörde Nådiga beslut, har Nya Ull-Diskont fondens å ofvannämnde
bt lanta ullparti uppkomna och bland dess osäkra fordringar bokförda förlust ökats,
tiil 2,977 Rdr 5 sk; och då denna summa, för hvilken någon ersättning tilli
fonden icke kan ifrågakomma, följaktligen ej eller bör såsom dess fordran betraktas,
utan fastmera utgör en gifven förlust, anse Revisorerne beloppets fortsatta balanserdnde
i räkenskaperna mindre lämpligt och till intet ändamål ledande; hvarföre Revisorerne
hemställa, att raeranämnde belopp måtte varda i behörig ordning till afskrifning
befordrad t,
Vidkommande de å Rils-Statrns Nionde Hufvudtitel anvisade Manufakturmedel,
äfvensom Extra Licent- och Eskilstuna Fristads-nicdlen samt d- från Kongl.
General-Tull-Siyrelien levererade Tull- och Beslags-andelar, i sammanhang hvarmed
jemväl redovisas ersättningen för inlösta Lärfts-premiesedlar i Wester-Norrlands
Län, få Revisorerne åberopa det Utdrag af räkenskaperna öfver samma med I, hvilket
finnes denna Berättelse bilagd t; och hvaraf inhämtas, att hehållningen af samtliga
ifrågavarande medel, vid i838 års slut, uppgick till - - - 24,676: 1. 6.
och inkomsterna, under åren 1839 och 1840, till ------ 32,336. 18. 6.'
Summa 57,012:20. —•
hvaremot utgifterna, bestående af understöd åt fibriks- och slöjdeidkare,
arfvoden, resebidrag samt premier för tillverkning af fina
lärfler, vadmal m. m,, nämnde 2:ne år, utgjort tillsammans - - - 24822:19. 3.
i följd hvaraf, behållningen till år i8jt upptages till - - - - 32,190: — 9.
Uppå underdånig anhållan af Hustru Anna Katarina Forsselius, hvilken, såsom
understöd för en af henne i Linköping inrättad skola för undervisning i väfnadskonsten,
år 1829 fått af Manufaktur-medlen uppbära ett förlagslån, stort 5oo Rdr,
att i tio års tid läntefiitt begagnas, har Kongl. Majit, enligt Nådigt Bref af den
28 September 1839, funnit godt bifallu, att omförmälda låne-understöd finge anses
såsom en gåfva och belöning för Hustru Forsselii ådagalagda sällsynta skicklighet i
väfnads-konsten och berömliga nit att deruti lemna undervisning, samt sökanden
följaktligen frikallas från återbetalning af berörde lån; dock under villkor, att Hustru
Forsselius, så länge hennes krafter sådant till ta, fortfar att med dylik undervisning
tillhandagå dem, sorn henne derom anlita samt att Magistraten i linköping
må äga att, likasom hilt Ils, årl gen till Kongl. Kommerse-Kollegium afgifva berätse
om ifrågavarande väfnads-skolas verksamhet.
Jemlikt till Kongl. Kommerse-Kollegium aflåten Nådig skrifvelse af den 6
Februari t83g, har Kongl. Majit, som ansett d t ledande till fördel för det allmänna,
att de å Manufaktur-, Eskilstuna Fristads- samt Tull- och KoDfiskationsmedien
varande behållningar, hvilka icke genast behöfae användas, gjordes räntebärande,
så vidt sådant kunde ske, utan att derigenom längre uppehåll eller hinder
uppkomme för dispositionen eller lyftningen af samma medel, när så erfordrades,
funnit godt att, med bifall til Kongl. Koll g i i sådant hänseende gjorda underdåniga
hemställan, tillåta Kongl. Kollegium att på korta uppsägningstider och emot den
ränta, som, i förening med fullgod, af Kongl. Kollegium pröfvad, säkerhet, kan erhållas,
utlåna, ej allenast det belopp af omförmälda behållningar, som då ej erfordrades
för sådana utgifter, hvilka dermed skola bestridas, utan ock de besparingar, hvilka
å samma medel framdeles kunna uppkomma; börande de inflytande ränLmedlen lillgodoföras
den fond, hvaraf lånen meddelats.
I afseende på det förre Ullsorteraren i Norrköping L. Centner, jemlikt Kongl,
Brefvet den 9 F, bruari x833, af Manuf.k tur-m dien tibagda lån, stort 4636 Rdr,
för inköp och begagnande, vid dess der an'agda Kamm lls-spånadsfabrik, af några för
allmänna medel införskrifna machiner och spinnstolar, för hvilket lån, på sätt uti sista
Revisions berät*e'sen finnes omförmäldt, Hofmarskalken Grefve Bark och Kammarherren
von Knorring numera iklädt sig ansvarighet och afgifvit deras, med Kongl.
Sekret rar n Nathhorsts bo gen forsedJa, föibindelsc att, utan ränta, f, ån och med
år 183g, å skullen årligen afbetala en tiondedel, hafva Revisorerne inhämtat, det
en sådan afbeta^ingsskyldighet blifvit för åren 183g och 18 ,o behörig n fullgjord;
så att den vid sistnämnde å s slut balans råd • åt rstoden af samma lån nd ist uppgick
till 3,708 Rdr 38 sk. 4 lst
Revisorerne
få jemväl bifoga et Utdrag af iäkenskiperna öfver de m del,
hvilka, till följd af Kongl Brefvet den 3o Januari i83o, Kongl. Kommerse Kollegium
äger att, till årligt belopp af i,8oo Rdr, up.bära för g dtgö ande af sådana
förskotter i oc . för nödställde Svenske sjömäns underhåll och hemfö>s' aflande, för
hvilka Konsulerne, enligt gal ande för skrifter, äro till ersättning berättigade. Berörde
Utdrag upp'yser, att behållningen af ifrågavarande slags m del, vid 1840 åis
slut, besteg sig till 1,27.5 Rdr 4' sk. 11 rst,, deraf likväl 973 Rdr 18 sk. 5 rst.,
hvilket belopp blifvit till Konsu'er föiskottsvis utbelaldt, återstodo till indrif.dng
fiån ved rböiande rederier; o h utvisar summan af utestående, till innevarande år
Balanserade fordringar, i jemförelse med förhå landet vid 1838 års slut, en minskning
af 166 Rdr 3g sk 9 rst.
Räkenskaperna öfver samtliga ofvanomföi mälda fonder och medel h ifva Revisorerne
funnit fö da m d ordning Oih redighet; och har deras gra skning, hvad
ziffran viJkomme", icke framkallat någon anmärkning.
Beträffande formen för Manuf k ur-Diskonlfon Jens räkenskaper, hafva Revisorerne,
lik 1 med de af Kongl M • j:t, för granskning af Manufaktu - och Ull-DisLotibernes
förvaltning år 1840, i Nåder föroidnade Revisorer, ans tt sig icke böra lemBa
obemärkt, att å d osäkra fordringarne den if.ån skuldsedlarnes förfallodagar
upplöpande ränta, utgörande, enligt Kongl. Brefvet den 17 December 1823, åtta
proceat om året intilldess liqvid sker, sistlidet år, lik som alltid ti iförne, icke
blifvit uppdebiterad och till nästpåföljande års ingående ba'ans öfverförd, samt att,
i sä måtto, fondens verkliga ställning vid hvarje års s'ut icke är uti 1 äkenskapen synlig.
Revisorerne, som anställt inventering af fondernes lånchandlingar och hypoteker,
hafva funnit desamma omsorgsfullt ordnade och säkert förvarade.
Af Ombudsmannens afgifna särskilta berättelser, angående fondernes balanserade
fordringar, äfvensom af de utaf ho-ora förda la^söknings-diarier, hafva Revi
-
sore'rne derjemte inhämtat, att ifrågavarande fo:dringar blifvit noggrant bevakade
eeh utsöknings-ärendena med drift handlagda.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin Instruktion,
till Kongl. Maj:l i underdånighet insäudt ett exemplar af denna Berättelse, Stockholm
den i4 December 1841.
Högloft. Ridderskapet och Adelns Ledamöter :
JACOB CEDERSTRÖM. R. von KRAEMER. LEONHARD FR. RÄÄF.
FREDRIC AMINOFF. J. J. EHRENSTAM. G. G. GEDDA.
Högvördiga T reste-Ståndets Ledamöter :
N. J. EKDAHL. SVEN LIDMAN. P. O. CARLANDER.
G. W. GUMAELIUS. E. BERGQVIST. JOHAN EKSTRAND.
Vallo fl. Borgare-Ståndets Ledamöter:
AND. BERG. J. F. SILVANDER. L. V. HENSCHEN.
THEOD. FOENANDER. SV. MALMQVIST. JON. RHODIN.
Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter;
Jon! JAC. RUTBERG. F. von ZWEIGBERGK. J. KIHLBLOM.
AND. ANDERSSON. JONAS JOHANSSON. PETTER PEHRSSON.
A. Brändström.
■ n.fWWW
Bilagor
tili
Rikets Ständers år 1841 församlade R visorers Berättelse, angående
granskningen af de under Kongl. KommerseKollegium
ställda Fonder,
Bilaga Litt. A.
— 16 —
Kapitalslut öfvi r Manufaktur
-
Debet.
Balans från år 1838.
Skulder.
1.0 Till Rikets Ständers Bank:
aj å Låne-Afdelningens Räkning N:o 8, Kongl. Kommerse
Kollegii
stående eller tillök.ta Diskontlån, emot 3 procents
J änta, kaj itai 89,101: 5. 4.
Ij å Depositions-Afdelnirgens
Räkning N:o 5, af Kongl.
Kommeise - Kollegii Kreditiv
lör Mai ulaktur- Diskonten
(9'0,898Rdr42 sk. 8 rst.) emot
3 procents å- lig ränta, begagnadt
kapital 84g,100: 38. 5.
. obetalda räntor
till den 31 December
i838
c} Utelöpande
Assignationer:
för år 1797
en å .
,, 1838, fyra å
ta,,64:37. ro. ^,.965.,8, 3.
2,46,
- 3.
20.
4.
7-
2:0 Utelöpande Attester öfver insatta medel på
Depositions-Afdelningens Räkning F:o 5, .
3,i46: .8. 3
9^5 974 27
Transport | 955,974)27! 9
'7 —
Diskontfonden för år i83g.
Credit.
Balans från år 1838.
T i 1 1 g 3 n g a r.
1:0 Säkra Fordringar:
aj Manufaktur-Diskont!ån . . , 1,334,333. 3ä 5.
bj Förlagdån . . . i85,6o2. i3. 4
räntor härå till x838
års slut . . . 4'325. 12 8.
cj A ståodslån . . 104,022 20. 6
räntor härå iill 1838
års slut . . . 2,014 28. 7.
189,927. 26. —
2:0 Osäkra Fordringar;
aj Manufaktur-Diskontlåo ....
bj Förlagslån, kapital 1 1,764 29 10
räntor härå till i838
års slut .... 7,84 (• 17. —
cj Anståndslån, kapital 750. — •—
räntor härå till i838
års slut ....
36. 32. —
i°6,o37 i- 1-,.630.208. i,. 6.
121,941. 3- 4.
i9,6o5.46 10.
786- 3x — 142 333. .34 2
800.4». —
3.0 Inventarier
/j.:0 Förskjutna Medel:
aj Assuranspremie tö r egendomen Holms Bruk,
förskjutna Rosenborgs & fikenmarks ko 'kurs
massa,
. , - .
1,280.31- 6.
bj Förskott till Gamla Ull-Diskontfonden 8,795 28. 7.
Vinst och Förlust.
i n k omster:
1.0 Ordinarie räntor ....... 62,673. 23. 3.
2/0 Förfalloräntor
. 5,705.45- 5.
Gravatio ner:
i\o Räntor:
aj Till Rikets Ständ' rs
10,076.
68,379 20. 7.
1,783,509
Transport 68,379. 20. 7.1 1,783, 5o9)
3
— i8 —
Transport
Balans till år 18/jo.
Tillgångar.
1.-0 Säkra. Fordringar',
aj Manufaktur-Diskontlån . . . 1,328,370. 4o. 4*
bj Förlagslån . . 185,564* 26. 8.
upplupna räntor
till 183g års
slut .... 3,969.25. 8. i89j534. 4. 4.
cj Anståndslån, enligt
särskilta Kongl.
Resolutioner, . iot,834-21. a.
obetalda räntor
till 1839 års
slut . . . . »03,885.39. 5.,^,.^ a,.
2:0 Osäkra Fordringar'.
aj Manufaktur Diskontlån .... i58,ioa. 7, 9.
bj Förlagslån . . . 12,090 46 9.
räntor till 183g års
slut 8,785. 32. 4. 20)8j,6 3l,
cj Anståndslån . . . 1,890. — —
räntor till 1839 års
•'"* • • • • • .,985,44 . 0. ,80 864. 35. 8
3:0 Inventarier
867. 26. —
4-‘0 Förskjutna Medel',
aj Assuranspremier för egendomen
Holms Bruk, förskjutna Rosenborgs
& Fkenniarks konkursmassa, . . 1,280. 3r. 6.
"bj Till Gamla UU-Diskontfonden, . g,743.39. 8. iTj024 23> 2<
955,974 27
1,814,647
24
11
Summa B.co Rdr J 2,770,622) 4( 8
Stockholm af Manufaktur Diskont
E.
F. Ström.
Bank, å Räkningen
N:o 8, 2,673. I. 6.
bj Till Dito,
å Räkningen
]\:o
5, 25,782. i3. 1 r.
Transport 68,379. 20. 7.
28,455.i5. 5.
2.0 Aflöning .... .... 8,254.47
3.0 Arfvoden  2,868. 16. —
4--o Extra utgifter  2,23a. 47* 8.
5.0 Reparationer  544- 32. —
6:0 Kongl. Teknologiska
Institutets anslag
i4>ooo. — —
7.0 Afkortning  97- *9- — 56,453 33. 1.
Manulaktur-Diskontfoudens behållna Vinst år i83g
Balans till år 1840.
Skulder.
S:o Till Rikets Sländers Bank’,
aj å Låne-Afdelning ns Räkning N:o 8, Kongl. Komraerse-Kollegii
stående eif r tillokta Diskontlån, emot 3 proc:s ränta,
kapital 89,101. 5. 4*
bj å Depositions-Afddningens Räkning
JNT:o 5, af Kongl. Kommerse-Kollegii
Kreditiv för Manufaktur-Diskonten
(g. 0,898 R;dr 42 sk- 8 rst.), emot
3 proc:s årlig ränta, i egagnadt
kapital .... 868,086. 32. 9.
obetalda räntor till
d. 3i D cemb 1B3g i3,og3. 5. 3.
ej Utelöpande Assignationer,
för år
1797, en å . . . 3 4.
18ig, en ä . . . 57.29. 5. r
y  —  7- 32 9- 970,333. 28. 1
2.0 Utelöpande Attester öfver insatta medel på Depo
sitions-Afdelningens
Räkning N;o 5  4>848 33. 4-
179. 38.
Summa B;co Rdr
Kontoret dan 18 Juni 1840.
1,783,509 3 9
11,925 35 6
975.'87!13 5
2,770,622] 4j 8
Carl G. Kasel.
Bilaga Litt. B.
Kapitalslut öfver Manufaktur
-
Debet.
Balans från år 1839.
Skulder.
1.0 Till Rikets Ständers Bank:
aj å Låne-A fdelningens Bakning N:o 8, Kongl. Kommerse-Kollegii
slående eller tillökta Diskontlån, emot 3 procents ränta,
kapital 89,101. 5. 4-
bj å Depositions-Afdelningens Räkning
N:o 5, af Kongl Kommeise-Kollegii
Kreditiv för Manufaktur - Diskonten
(910,898 R;dr 42 sk 8 r st), emot
3 procents årlig ränta. begagnadt
kapital  868 086. 3a. 9,
obet.ilda räntor till
d. 3i Decemb. 1839 13,093. 5. 3.
cj Utelöpande Assignationer,
för
år 1797, en å . . 3. 4-
„ iöj9, må . . 57 29. 5. r ,
7 • 9- 970,338. 28. 1.
2.0 Utelöpande Attester öfver insatta mejel pa Deposi
tions-Afd
dmngens Räkning K;o 5 ...... 4>848- 33. 4
1,179 38.
975,187
Tiansport ! 975,187! 13 j 5
21
Diskonlfonden för år i84o.
*?S£SiSaB«28®ffi3fiW^^
Credit.
Balans från år i83g.
Tillgångar.
1:0 Säkra Fordringar',
aj Manuf rktur-Diskontlån .... [,328,370. 4<>. 4
bj Förlagslån . . [83,564- 26. 8.
upplupna räntor till
18 3g års slut . . . 3,969. 25. 8.
cj Ånståndslån, enligt
särski!ta Kongl Rfsolutioner,
. . . 101,834.21. 2.
upplupna räntor till
r839 års slut . . . 2,o5i. 18 3,
,89,534. 4. 4-
2:0 Osäkra Fordringar',
aj Manufaktur-Diskontlån ....
bj För agslån . . . 12,090. 46. 9.
räntor till 1839 års
slut 8,785. 32 4
cj Anståndslån . . . 1,890. — —
räntor t il 1839 års
slut ...... 44- 1 o
3:0
Inventarier . ......
4:o Förskjutna Medel',
aj Assuranspremie,' för »gendomen
Holms Bulk, förskjutra Rosenborgs
& E^enmaiks konkuismassa, ,
bj Till gamla Ui -D.skontfonden . .
Vinst och Förlust.
Inkomster:
[03.885. 09. 5. f 36 ,
i58,io2 7. 9.
20,876. 3i. i.
1,985. 44- l0-
1,280 3r. 6.
9,743 3a. 8
180^964. 35. 8.
867. 26. —
11,02.4.23. 2.
;:o Ordinarie räntor
2.0 Förfa lorä tor .
60,086 9. 6.
5’6'54- M 7 65,7.40.18. 7.
t,814,647
24 11
Transport 60 740. 18. 7 I i,814,647 124| 11
Iran spor t
Balans till år 1841 •
a. >
Tillgångar.
1:0 Säkra Fordringar:
aj Manufaktur-Diskontlån .... 1,276,830. 3o. 11
bj Förlagslån . . . 187,455. 26. 8.
upplupna räntor till
>84o års slut . . 3,963 22. 10
cj Anståndslån , enligt
särskilta Kongl. Risö
utioner,
191 »419
6.
• 110,624. 23. 6.
upplupna räntor till
1840 års slut . . 2,007. 14 —
I 12,53 1.07. 6. sq o
J 1 1,580,781. 2 t. II
166,156. i5. 9.
2:0 Osäkra Fordringar:
aj Manufaktur-Diskontlån ....
b) Förlagslån . . . 12,090.46. 9.
räntor till 1840 års
s,ut _g>75a.45. 8. 2I;843.44. 5.
cj Anståndslån . . . 682. 3o. 8.
räntor till i84o års
SlUt  LSLll7 Jii 878. 20. — 188,878.32. 2.
3:o Inventarier  8gy 2g _
4:0 Förskjutna Medel',
aj Assuranspiemier för egendomen Holms Bruk, föiskjutna
Rosenborgs & Ekenmarks konkursmassa
. . 1,280. 31. 6.
bj Förskott till gamla Uil-Diskontfouden
.... 1 1,84.7. 8. 4*
upplupna räntor derå 657. 16. 4. , , ,
—_ 13,785. 8. 2.
975,187
1,784,312 4o 3
13
Summa B:co Rdr | 2,759,500j 5| 8
Stockholm af Manufaktur Diskont
-
E. F. Ström.
— 23 —
Transport 65,740. 18. 7
Gravationer:
1.0 Räntor,
aj till R kets Ständers Bank, å Räkningen
N:o 8, , . 2,673, 1. 6,
bj till D:o, å d:o N:o 5, 25.201. 47-
2:0 Aflöning
3:o Arfvoden .......
4:o Extra Utgifter
27,875. — 7.
7,507. 5. —
2,818 16. —
D9ia- 6- —
97.46. —
5:o Husreparationer m, m, ...
6;o Kongl. Teknologiska Institutets anslag i4,ooo. — —
7:0 Afkortning  2,759.47. — 56-970i ?
Manufaktur-D:skontens behållna Vinst år 1840 : ,
Balans till år 1841.
Skulder.
1:0 Till Rikets Ständers Bank:
aj å Låne-Åfdelningens Räkning N:o 8, Kongl. Kommerse- Kollegii
stående eller tillökta Diskontlån, emot 3 procents ränta,
kapital 89,101. 5. k.
bj å Depositions-Åfdelningens Räkning
N:o 5, af Kongl. Kommerse-Kollegii
Kreditiv för Manufaktur-Diskonten
(910,898 Rdr 42 sk. 8 rst.), emot 3
procents årlig ränta, begagnadt kapital
828,734 26. 5.
obetalda räntor till
d. 3i Decemb. i84o i2,539- 47. 26. 4.
■cj Utelöpande Assignationer,
förår 1797, enå 3. 4-
„ år ,84o, en å 1,^3. 35. 9. ,^3 ^, g
2:0 Utelöpande Attester öfver insatta medel på De
positions-Afdeloingens
Räkning N:o 5 .... 4.4^3. 12. —
Summa B:co Rdr 1
1,814,647 24 11
8,769 42 _
936,082 34 9
2,759,5oo| 51 8
Kontoret den 23 Mars i84t.
Carl G. Kiisel.
Bilaga Litt. C.
- 24
Kapitalslut öfver Gamla Ull
-
Debet.
Balans jr ån år 1838.
Skulder:
Manufaktur-Diskontfonden, för temnadt förskott,
,, Ull-Kontoret i Norrköping, öfverlefverering, . .
Utgifter år 183q:
A Hörd g till Ull-Kontorets Tjenstemän ...... 3,715.37.
Ti
8,795. a8. 7.
till
Extra Utgifter
Läropremier till Kongl. Sekreteraren Nathhorst . . .
Beparat oner å Ullmagasinshust t i Norrköping . . . .
Räntor, till Mannfaktur-Diskontfonden, for
år iSSg, . .
27». 11. t.
„ enskilta delägare i Ullmagasins
huset
-
210. — —
4S8. I ]
Balans till år
Tillgångar.
1:0 Säkra Fordringar :
l84o.
hos Bikets Ständeis Bank
„ Herr Presidenten m. in. Skogman .
„ Ull-Kontoret i Norrköping . . .
„ Nya Ull-Diskontfonden
„ Andel i Ull-Magasinshuset i Norrköpgs
i Diskont-lån
58o. 4-  3,5g3. 19. —
i3o. 24. 4-  2,706. 6. 4-
32,563. 2.
14 075. 29.
2:0 Inventarier :
vid Uil-Kontoret i Norrköping
,, Diskont-Kontoret .
53,(548. 37.7.
876. 11.
187 3o.
3:o Osäkra Fordringar
4:0 Förskjutna Medel:
omkostnader för öfversättning och tryckning
af 2:ne Brochyrer röiande fåraf
veln,
rest  55o. 42- 6.
till Direktören N. E. Hofman Bang , reseunderstöd,
4^°- — —
i, o63.4i 10.
10,981- 14. 11.
1,000.42. 6.
Summa B:co Rir j ..31 ,^53j22 j 3
Stockholm af Manufaktur Diskont
E.
F. Ström.
— 25 —
Diskontfonden för år 1839.
Credit.
Balans från år i838.
Tillgångar:
1:0 Sahra Fordringar,
hos Riktts Ständers Bank ....
„ Herr Presidenten m. m. Skogman
„ Ull-Kontoret i Norrköping . .
„ Nva Ull-Diskontfonden ....
i Diskontlån
andel i Ullmagasinshuset i Norrköping
:o Inventarier,
vid Ull-Kontoret i Norrköping
17- 29. 4-
3,945. 25. —
160.29 q.
2,714. 9. —
12.999 29- 8-  32,2 1 3. 2. 5.
52,o5g. 29. 2
817.43. 4.
Diskont-Kontoret  187.30. 6. er er
___  i,oo5. 25 10
3:o Osäkra Fordringar i3,i 57 10. 11
4:o Förskjutna Medel,
omkostnader för till England expoi te
ra
i Ull  104. 4- —
„ „ öfversättnig och tryckning
af 2;ne Brochyrer rörande får-fveln 568.42. 6. 6 2 46 6
Inkomster år 183c>;
Räntor
Ullvärderirgs-, sorterings- och magasinsafgifter .... 2,740.46 2.
Hyresmedel . . . .
473. 16. —
Bidrag af Manufakturmed en, enligt Kongl. Brefvet den
9 November 1836j  ... 1,200 — —
Balans till år 1840.
Skulder:
Till Manufaktur-Diskonten, för lemnadt förskott, kapital 9,397. 8. 4-
till i83g års slut upplupna räntor  346. 3r. 4
Summa B.co Rdr
Kontoret den 18 Juni i84o.
Carl G. Käsel.
66,895
4,614
i4
9743 3g 8
8i,253(’22j 3
4
Bilaga Litt. D.
K a pitalslut öfver gamla UI1-
Debet.
Balans från år 1839.
Skulder:
Till Manufaktur-Diskonten, för lemnade förskotter, kapital 9,897. 8. A.
upplupen 3 procents ränta d rå
346.3i. 4.
9743
39
8
Utgifter år 1840:
Aflöning t il Ull-Kontorets Tjenstemän
4,046. 32. —
Extra utgifter
172 42. 6
Reparationer å Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping . .
95. 5. -
Läropremier till Kongl. Sekreteraren Nathhorst . . .
1,250
Afskrifningar
1,810. 33- 7
Räntor, till Manufak tur-Diskontfonden å lemnade for-
skotter, för år 1840, . . . 3io.33 —
„ till enskifta delägare i Ullma-
gisinshuset  201. —
511. 33. —
7,887
2
I
Balans till år r841.
Tillgångar:
Ilo- I säkra fordringar,
hos Rikets Ständers Bank ..... 1,946 2-
„ Herr Presid nten m. m. Skogman . 3,441 - '3- —
„ UIl-Kontoivt i Norrköping . . . 91.20. 6.
„ Nya Ull-Dis ontfonden 2,706. 6. A.
i Diskontlån i3,342. 34 8. ,,,527. 38 8.
2'o T fastighet, andel i Ullmag sinet i Norrköping
32,713. 2. 5.
3:o I inventarier,
vid U I-Kontoret i Norrköp ng . . q55. 3o 9
\
„ Diskont-Konloret  187.30. 6.
ii43. 13. 3.
i
4'.o I osäkra fordringar
. . . 10,981. 14. 11.
66,365
2,|
Summ 1
B:co Rdr |
83 99Ö|
,5|
—
Stochholm af Manufaktur D'skont
E.
F. Ström.
Diskontfonden för år i84o.
Credit.
Balans från år 1839.
T i 11 g A n g a r :
1\o I säkra fordringar,
hos Rikets Ständers Bank  58o. 4' 2-
,, Herr Presidenten m. m. Skogman . 3,5g5 ig. —
„ Ull-Kontoret i Norrköping . . i3o. 24* 4-
„ Nya Ull-Diskont(onden 2,706. 6. 4-
i Diskontlån
14075.2g 4-
andelar i Ullinagasinshuset i Norrköping 3a,563 . 2 55^3. 37, 7
2’.o I inventarier,
vid Ull-Kontoret i Norrköping . . . 876. 1 . 4-
„ Diskont-Kontoret  187. io. 6. 1063.4i.io.
3:o I osäkra fordringar io,ij8i. i4- it
fo I förskjutna medel,
omkostnader för öfversättning och tryckning
af 2:oe Broehyrer rörande fårafveln 55o. 42. 6.
reseunderstöd till Direktör Hofman Bang 45o- — — , 000 g
Inkomster år 1840:
Räntor  200. — —
Ullsorterings-, värderings- och magasincringsafgifter . . 2,734. i5. 3.
Hyresmedel
.... 662. 3o. 3
Bidrag af Manufakturmedlen, enligt Kongl Brefvet dea
g November 1836, 1,200. — —
Balans till år 1841 •
Skuld ti l Manufiktur-D skonten, för lemnade förskotter, 11,847. 8. 4-
Dito dito, ränta å lemnade förskotter år 1840 .... 617. 16. 4*
Summa B;co Rdr
66,6g 4
4o
4,795
45 6
12 5o4 2.4 8
8-8996I *3| —
Kontoret den 24 April 1841.
Carl G. Kasel.
Bilaga Litt. E.
Sammandrag af Inkomster och Utgifter vid Ullmagasinshuset i
Utgifter.
Räkningen öfver Ullmagasinsbyggnaden afförer, fol. loj
extra utgifter, reparationer och intressemedel ,
skillnad utöfver utgifter
i 5
Summa B:co Rdr | 662|3o| 3
Sammandrag af Inkomster och Utgifter vid Ull-Kontoret i Norrköping,
Utgifter.
Räkningen med Ull-Kontoret i Norrköping afförer, fol. 9:
extra utgifter samt för uppköp af inventarier, under år i84o,
i9o
34
5
Aflönings-conto, fol. 4> till Ull-Kontorets tjenstemän och
betjening
3,o f 6
32
Summa B:co Rdr |
3,137
18 J 5
Summarisk Uppgift på hvad Gamla Ull-Diskontfondens HufUtgifter.
bestående Sammandrag öfver inkomst och utgift vid Ull-Konto
Norrköping utvisar brist i tillgång
vers undervisande,
. ings-conto, fol. 6, resekostnader för af Direktören Hofman Bai
verkställda besigtningar vid schäferierna, åren i83g ecb i84o,
leir Stats-Rådet G. Poppius meddeladt förskott till trycknii
m. m. af skrifter, rörande Ullkulturen,
. .
gen med Herr Piesidenten G. D. Skogman, fol. 8, upptager, f
en år i84o inlöst aktie i Ullmagasinshustt i Norrköping, . .
423
3i
9
1,000
—
—
1,200
—
—
1,287
26
3
5a3
7
4
i5o
—
—
1 4>634l 17I 4
Summa B:co Rdr |
Stockholm i Manufaktur-Diskont
-
Norrköping', enligt Ga irla Uli-Diskontfordens Hufvudbok för år i84o.
Inkomster.
Räkningen öfver Ullmagaslnsbyggnsden i Norrköping upptager
hyror för husets lägenheter
Summa B:co Rdr ( 66a|3o| 3
enligt Gamla Ull-Diskontfondens Hufvudbok för år i84o.
Inkomster.
Räkningen med Ull-Kontoret i Norrköping upptager, fol. 9;
ull värderings- med flera utgifter
värd*t af behållna, år i84o inköpta, inventarier
Skillnad utöfver inkomst
• • •
• • •
2,734
i5
3
79
'9
6
4*3
31
9
1 3,237118
5
Summa B:co Rdr
vudbok för år i84o redovisar, rörande Ullkulturens befrämjande.
Inkomster. 1
Förestående Sammandrag öfver inkomst och utgift vid UPmagasinsbyggnaden
i Norrköping utvisar behållning utöfver utgifterna .
Räkningen med Kongl. Kommerse-Kollegli Statistiska Kontor, fol, 25,
upptager leverering af Manufakturmedel till Ull-Diskontfondens
förstärkande
Emotstående, af Herr Presidenten Skogman inlösta och i ManurakturDiskont-Kontoret
förvarade, aktie i Ullmagasinshuset i Norrkö
pitl^
•
Skillnad utgifter utöfver inkomster under år i84o .......
Summa B:co Rdr 1
3o 4
45
9
1,200
—
—
i5o
__
2>979
>9
7
1 4,634117! 4
Kontoret den 31 Maj i84>.
C. Hjorth.
Bokhållare.
Bilaga Litt. F.
Ka, italslut öfver Nya Ull
-
Debet.
Balans från år i838.
Skulder:
1:0 Till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, för af kreditivet begagnadt
kapital,
38,56o.
intresse derå, ä 5 procent, till den
3i Decerab. i838. ...... i.iio. 11. 4. o /
_ 09,970. ii. 4.
2:0 Till Gamla Ull-Diskontfonden, för förskjutna
2,714. 9. —
Balans till år 1840.
Tillgångar:
1:0 Säkra,
Behållning i Rikets Ständer* Bank, å
räkningen N:o 7,  1,029. 3- '•
Diskont,än 36,5öo - - 3^ 3 t
2:0 Osäkra Fordringar
3,025.'37. 11.
42,684
4o,6i 4
4'
Summa B;co Rdr | 83,299! i3| 4
Stoekbolm af Manufaklur Diskont
E. F. Ström.
Diskontronden för år i83g.
Credit.
Balans från år 1838.
Tillgå n g a r :
1\o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . . 79. 3i.ir.
Diskontlån 39,070. 19 1. 3o6“0 3 _
42,804
g
3
Inkomster år i83g:
Ordinarie räntor 1,4-1 1 • 36. 9,
Förfallorä.Uor
117.15. —
1,529. 3- 9-
U t gi f t e r år 183p:
Beräknad ränta till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor,
för af kieditivet begagnade medel år 1839, . . . i,5i3. 23. 3.
Fondens vinst år i83g
.5
28
6
Balans till år 1840.
Skulder:
i;o Till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, för af kieditivet lyftade me-  del år 183g, kapital 36,260. — —
ränti härå, å 5 p< oc nt, till 18)9 års
slut  1,5.3.23. 3.37_„_Va,_ 3
2:0 Gamla Ull-Diskontfonden, för förskjut-  na medel, 2,706. 6. 4'
4° 479
>9
7
Summa B;co Rdr
83,299! .3| 4
Kontoret den i8 Juni 1840.
Carl G. Kasel.
Bilaga Litt. G.
Kapitalslut öfver Nya Ull
-
P å f ö r e s.
Balans från år 183g.
Skulder:
i:o Till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor, för af kreditivet begagnade
m.del år 183g, kapital 36,200. — —
5 procents ränta bäiå till 183g års slut i,5i3. 23 3. ^
2:0 Gam a Uil-Diskontfonden, förskjutna
4o,479
29
7
Utgifter för år 1838:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor för af kreditivet begagnade
medel år 1840
1,171
1
4
Balans till år 184
Tillgångar:
Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank 36. 26. —
Diskont!än I7,5oo. _
Osäkra Fordringar . •
5,433 36. 6.
22,970
>4
6
Summa B co Rdr 1
64,6201451
5
Stöckholm af Manufaktur Diskont
-
ia. F. Ström.
— 33 —
Diskontfonden för ar i84o.
Godtgöres.
Balans från år 1839.
Tillgångar:
1.0 Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . i>029- 3. 1.
Diskontlån ....... . . 36.56o. — — 37.58a 3. 1.
2-0 Osäkra Fordringar 3,025.37.11.
4°,6 4
4«
Inkomster:
Ordinarie räntor
612. 19. 4-
Förfailoi äutor ............... i56 25 5.
768
44
9
Balans till år 184 r •
Skulder:
Ti l R tets Ständes Riksgälds-Kontor, föV af KreJitivet begagnade me-  del år 1840, kapital, 19,160.
5 procents tänta härå, enligt beräknng, 1,171. <• 4' 2o,53i. r. 4
Crat.ila Ud-Diskontfonden, för Ietnnadl förskott, .... 2,706. 6. 4
23,237
7
8
Summa B:co Rdr I 64,6io|45j 5
Kontor t den 2$ April t84(.
Carl G. Kasel.
5
i. “
Bilaga Litt. Ff.
Utdrag af i83q och i84o års Räkenskaper för Manufaktur-^
Debet.
Behållningar och Fordring
ar:
Frän år 1838
24,784.21. 6.
Afgår skuld
108. 20. —
Återstå tillgångar .......
24,676
1
i 6
Inkomster :
År i83g, af Manufaktur-medel . . . »
12,538. 3’i. 6.
,, Konliskations dito ....
a*,599. 3o. 2.
„ Extra Licent dito ....
. 863. g 2.
,, Eskilstuna Fristads dito . ,
. 87.24 —
16,088. 46. 10;
År i84o> af Manufaktur-medel ....
i2r6i5 io. 6.
Konfiskations dito ....
2,684- 45- i o.
,, Extra Licent dito . .. .. .
847 11. 4-
,, Eskilstuna Fristads dito .
100. — —
16,247: 19. 8.
32,336
18
6
Summa B:co Kdr |
57,012 j
20J
1
Stockholm af KoDgl. Kommerse
-
Extra Licent-, Konfiskations- och Eskilstuna Fristads-medeh
esnarjieaoaw
1
Credit.
Utgifter:
År 1839, af Manufaktur-medel .... 10,674 12. 8.
Konfiskations dito .... 1,366. 32. —•
,, Extra Licent dito .... 708 26. —
„ Eskilstuna Fristads dito . . 66.32.— 12816. 5 8.
År 1840, af Manufaktur-medei .... 9,778. 3.2. 7.
„ Konfiskations dito .... i,5oo. — —
„ Exti a Licent dito .... 660. 35. —
„ Esk istuna Fristads dito . . 66 32. — ,9.nnfi. ,3 n
24,822
'9
3
Behållningar och Fordringar:
3
Vid 1840 års slut,
af Manufaktur-medlen 18,968 24. 11.
„ Konfiskations dito
~ .„ 'Extra Licent dito  341 8. 6,
.„ Eskilstuna Fristads dito . . . 2,123,34. —<32268 9. 8.
Afgår skuld
. . 78. 8
.Återslå tillgångar ................
32/90
9
Summa Bc® ft;dr
57,012
120
1-
Ko!l<gii Statistiska Kontor den 27 Augusti t8|i.
A. J. Lönnerberg.
Bilaga Litt. I.
Utdrag af Räkenskaperna öfver uppburna medel, åren 1839 och i84o,
stridt, för hemförskaf
-
Debet,
Enligt i838 åts Räkning, utgjorde Behållningen vid samma års slut .
Af Kongl. Stats-Kcntoret anordnade medel, i afräkning på det årliga
ans'aget af 1,800 Bdr, som, genom Kongl. Brefvet den 3o Januari
«83o, blifvifanvisedt till ersättande alde utgifter, Svenske Konsu'er å
utrikes otter bestridt för Svenskt sjöfolk, år 1840,
Summa B.co Bdr
*,375
5oo
Summa B.co Rdr j i,875J i4|
Stockholm af Kongl. Kommerce-KollegH
til 1 godtgörande af de utgifter, Svenske Konsuler å utrikes orter be
f ande af Svenskt sjöfolk. _____
Crdeti.
>
Utgifter:
Kongl. Stats-Kontoret,
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka influtit från Re-  deri* r, såsom ersättning för lemnadl understöd till Svemkt sjöfolk,
hvarför Svenske Konsuler förskottsvis blifvit godtgjorde:
ar 1 889 ............ *4*1' 3o.
» 1840 a8S. 34. io.^38 6 m
Afskrifningar:
Af de till Svenske Konsuler förskottsvis gjorda utbeta’ningar,
för hvilka någon ersättning från Rederier ej. kunnat
ei hållas, enligt särsk lia Kongl. Bref och Kongl. Kollegii
meddelade beslut,
&r 1839 62.33. —
>1 i84-o 98. 29. 3. ,fi: 3
599
20
1
Balans till år 1841:
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridda omkost*|
nader för Svenskt sjöfolk, om hvikas godtgörande af Redeihr Advo^
Lat-Fiskals-Embetet fått sig uppdraget att ombesörja . 973. 18. 5.(
Behållning af kontanta medel uti Rikets Ständers Bank . 3oa a3 6.
1,375
4<
11
Summa B;co Rdr j 1,8751 *41 —
Statistiska Kontor den %j Augusti i&4t.
A. J. Lönnerberg.
Kongl- Kommerse-Kollegii underdåniga Utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers Berättelse om deri år
1841 verkställda granskning af de under Kongl. Kollegium
ställda fonders och medels förvaltning.
Stormäktigste Aller nådigsle Konung!
T
iil åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, i Bref af den 19 sistlidne
Januari, får Eders Kongl. Maj;ts och Rikets Kommerse-Kollegium nu afgifva
und rdånigt U'låtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers Berättelse, angående
af dem, år 1841, föriättad granskning af de under Kollegii förvaltning ställda
fonder och medel.
I denna Beiättelse, som omfattar åren i83g och 1840, förekommer ingen anmärkning
emot någon af de å bemä'te fonder och medel bestridda utgifter, utom i
afse nde på ett helopp af Trettioåtta Rdr B:co, sorn b'ifvit godtgjordt fram idne
Advokat-Fiskalen i Kollegium, Kommerse-Rådet J. O Wennbergs sterbhusdelägare,
Rikets Ständers Revisorer hafva härvid anmärkt, att sedan Kommerse-Rådet
Wennberg af Manufaktur-Diskontfonden uppburit ett förskott af Etthundra Rdr
till lagsökningskostnaders bestiidande, samt Utredningsmannen i hans sterbhus den
23 Maj i$3g lemnat redovisningsi åkning för nämnde föiskott, så har Kollegium
godkänt denna räkning, ehuru åtskilliga af de i densamma upptagna lagsökningskostnader,
till ett sammanräknadt belopp af 38 Rdr, blifvit bestridda utöfver tio dr före
räkningens datum.
Då denna godtgöre'se ägt rutil, på grund af en utaf Kolltg i ruvara:de Advokat-Fiskal
granskad och gillad räkning, har Ko legitim ansett sig böra häröfver
infordra hans unde dåniga förklar ng, som härjemte bifogas, och hvaraf Eders Kongl.
Majit torde i Nåder finna, alt något tvifvel icke kan äga rum, huruvida ifrågavarande
belopp verkligen blifvit lill det uppgifna ändamålet användt, och att den begärda
godlgörelsen svårligen kun at if Kol egium förvägras, på den g tind att r dovisningen
för seni inkommit, enär denna summa kan anses såsom ett fot tgående för
-
- 3g -
skott för lika beskaffade utg fter, och ingen föreskrift finnes, som uttryckligen bestämmer,
inom hvilken tid dylika m del böra redovisas; samt att Advokat-Fiskalen
Rydqvist, så väl hos RevisOrerne, då denna anmärkning gjordes, som i den nu afgifna
underdåniga förklaringen erbjudit s g att, i fall sådant skulle fordras, till
Manufaktur-Diskonlfondtn utbetala ofvannämnde belopp.
Beti äflande dm återståei de delen af det utaf Kommerse- Rå ’et Wennberg
uppburna lörslott, eller 5g Rdr ig sk., som blifvit utgifna till lagsökningskostnadec
inom tio år före d n dag, då redovisning derför lemnades, och för hvilka bemälte
Kommerse-Råds sterbhusdelägare jemväl bl.fvit godtgjorde, så hafva Revisorerne
emöt denna åtgärd icke fiamställt någon anmärkning, men ansett beloppet böra bland
osäkra fordringar upptagas och påföras de Mar.ufuktur-Diskontfondens gild c närer,
för hvi.kas skulder berörde lagsökn ngskostnader ägt rum.
Med anledning häraf, får Kollegium i underdånighet upplysa, att detta sistnämnde
belopp blifvit af Kommerse-Rådet Wennberg utgifvet, dels till lösen för
handlmgarne i ett Manufaktur-Diskontfoi.den rörande skuldfordringsmål och dels till
chai tering å skuldebref af gäldenäi er, mot hvilk* lagsökning förgäfves blifvit anställd.
Manuraktur-Diskontfonden är väl bifiiad från erläggande af lösen för Utslag
i lagsösningsärendeo; men D.skontens Ombudsman är pligtig, icke allenast att förse
de skuldebref, som i original inför Exekutorer och Domstolar böra förevisas, med
stämpladt papper, u'an äfven att betala kommunikations- och öfriga utsökningskostnader,
då fondens gäldenärer dertill sakna tillgångar, äfvensom lösen för transumter
af Konkursdomar m. m. De medel, som för sådant ändamål af Ko'legii AdvokatFiskal,
i dess egenskap af fondens Ombudsman, utgifvas, blifva i behörig ordning
äf honom redovista. Om vid anställd lagsökning tillgång finnes hös gäldenären till
godtgörande så väl af upplupen ränta som af kapital och lagsökningskostnader, så
blifva äfven dessa kostnader af de befintliga tillgångarne fonden ersatta, så vidt
dylik ersättning af vederbörande Domare eller Exekutor är fonden tillagd. Att dessförinnan
påföra hvarje gäldenär dessa kostnader, har hittills icke varit brukligt, och
Kollegium skulle icke eller anse det vara lämpligt eller medföra någon fördel,
om lagsökningskostnaderna, som icke utgöra någon egentig diskontskuld och icke
dier löpa med ränta, blefve upptagna bland fondens räntebärande fordringar för diskontlån.
Vid granskning af Nya Ull-Diskontfondens Räkenskaper, hafva Rikets Ständers
Revisorer funnit bland föndens osäkra fordringar uppförd en post å Tvåtu
-
sen i iohut.dra sjutiosju Riksdaler 5 sk., utgörande Eders Kongl. Maj:ts och
Kronans förlust på det år 1835 lill England utförda partiull, och hemställt, att då
någon ersältnng till fonden för denna summa icke kunde komma i fråga, densamma
må te i behörig ordning varda till afskrifning befordrad.
I afseende härå får Kollegium i underdånighet anföra: att den, enligt Eders
Kongl. Maj;ts Nådiga befallning i Bref af den 16 Maj 1835, verkställda utförsel till
England af ett parti Sve, sk ull blifvit företagen i den dubbla afsigt, att så väl bereda
Ull-Diskonten, hvarest denna ull varit belänt, godtgörelse för det utgifna lånet
genom pantens försäljning, som äfven göra den finare Sv nska ullen känd i England
och utröna det pris, som för densamma kunde å den större ullmarknaden påläktias;
hvarvid Eders Kongl. Maj,t anbefallt Kollegium tillse, att förlust för GamUll-D
skontfonden i mrijl gaste måt'o undveks. Sedan beloppet af denna förlust umera
är bestämdt ecb någon ersättning derför icke kan erhållas, finner Kollegium,
lika med Revisorerne, att summans fortsatta balanserande icke !edr till något ändamål.
Men då Nya Ull-Dlskontfonden endast utgöres af den uppburna delen af
det på Riksgälds-Kontoret anvista kreditiv, som till ku pi t al och ränta ovillkorligen
skall godtgöras, ceh ifrågavarande utförsel skett för Gamla Ull-Diikontfondens räkning,
af hvilken fond utgifteina för anstalter till ullkulturens befrämjande böra bestridas,
så anser Kollegium häraf följa, att den uppkomna förlusten bör definitivt på-!
föi as Gamla. Ull-Diskontfonden, livai igenom någon vidare åtgärd i anledning af Rsvisorerr.
es
EetirfFande formen för Manufaktur-Dhkoatfondens Räkenskaper, hafva Rikets
Ständers Ri visorer, lika med de af Eders Kongl. Maj:t för granskning af Manufaktur-
och UU-Diskontfondernes förvaltning år i84o ■ Nåder förordnade Revisorer,
ansett sig icke böra lemna obemärkt, att å de osäkra fordringarna, den från skuldStdlarnas
förfallodagar upplöpanöe. så kallade öfverränta sist lid t år, likasom alltid
tillförene, icke blifvit uppd biter.d och till nästpåfö'ja..de års ingående balans örverförd,
samt att i så måtto fond ns verklga ställning vid hyr je å*s slut icke vole
i Räkenskaperna synlig.
Rörande dttta fö: hållande bör Kollegium i underdånighet upplysa, att då
Manufaklur-Diskonlfonden, vid skeende utlåningar, äger föiskottsvis afdraga räntan,
och således för lån, hvilka bev Ijas under det ena året, m:n icke förr, än under det
näbtfö junde, äro till betalning förfallna, redan under ett föregående år godtgöies för
räntebelopp, som ej upplöper förr än under det påfö!jmde, så skulle det af R^-  visoierr.e uppgifna ändamål, att fon.le.is verkliga ställning vid Lvaije års s'ut måtte
— 41 —
i räls en sisa perna synas, icke i r.ågon mån befordras, utan tvertom motverkas genom
den i berörde afseende föreslagna åtgärd. Men om äfven härå icke skulle fästas afseende,
så förekommer likväl, att då inbetalningar till Manufaktur-Diskontfonden anses
verkställda samma dag, som ett belopp, för Fondens räkning, i Fikets Ständers
Bank insattes, men någon viss tid icke är stadgad, inom hvilken gäldenärerne böra
i Manufaktur-Diskont-Kontoret förete bevis om insättningens verkställand ’, så äger
Kontoret, vid årets slut, icke alltid kännedom om de betalningar af för fallna lån, som
för dess räkning ägt rum under de sista dagarr.e af samma år; och förfalloräntans
belopp kan således icke vid denna tid med noggranhet bestämmas och gäldenärerne
påföras. Vid detta förhållande anser Kolegium sig icke böra i underdånighet
tillstyrka meddelandet af någon föreskrift om en dylik åtgärd, som, utan att dan tor
fonden kunde medföra någon nytta, endast skulle öka de redar betydliga göromålen
i Manufaktur-Diskont-Kontoret.
Den i Nå'er hit remitterade Revisionsberättelsen bifogas i uade.dinighet; och
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
anderdånigste, tropligtigste
uudersåter octi tjenare
C. D. SKOGMAN.
JOHN AD. LEYONMARCK.
Stockholm dm 24 Febiuari 1842, L, S.
txob. Engelke.
— 42 —
Kongl. Kommerse-Kollegii Advokat-Fiskals-Embjtes underdåniga
Förklaring, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
anmärkningar..
Stormakt ig s t e Åliernådigsle Konung!!
lEje.s Kongl. Mjj:ts och Rikets Kotnmerse-Kollegium liar Iemnal dess AdvokatFiskals-Embete
del af dtn Berättelse, Rikets Ständers till Stats-, Banko- och R ksgälds-Verkens
öfverseende valde Revisorer afgifvit, angående d n granskning af de un*
eler beraälte Kong!. Kollegium ställda fonder och medel, som blifvit förrättad år i84u
Och som någon anmärkt ing i afseende på de af Advokat-Fiskals-Embetet, under redovisningsåren
i839 och i84o, vidtagna åtgäider icke är vorden framställd i nämnde
B lättelse, utom i hänseende till en år18J9 i Mai ufaktur-Diskontens Hufvudbok afskriften
post på 97 Rdr 19 sk., lärer det icke tillkomma mig att afgifva underdånig
Förklai ing öfver någon annan del af besacde Berättelse, änden som lörei njssberörde
summa.
I afseende härpå hafva Rikets Ständers Revisorer förmält, att, sedan afl dne
Kommerse-Rådet Wennh.rgi lifstiden, af Manufak tur-Diskontfond ns medel, e. hållit
ett lodskott å 100 Rdr till lagsökt iugsko,tnaders bestr öende, samt Utredningsmannen
i bemälte Kommeise-Råds sttibSus den 23 Maj 1819 lemr.at redovisningsiäkning
för nämnde förskott, så hade Kongl Kommeise-Ko legium samma läkning godkänt,
ehuru åtskilliga af de deruti upptagna lagsökningskostnader, till. ett sammanräknadt
belopp af 38 Rdr, blifvit be.tri ida utöfver tio år före läkningens datum, v d hvilket
förhållande någon afs rifning af sistnämnde summa, enligt Reviioreines förmenande,
ingalunda bort af Kongl. Kollegium medgifvas; hvaiförutan Revisorerne förklarat
sig Ense, att åieistoden af ifiågavaranle afskrift! ngsbtlopp, eller 59 Rdr 1 g sk.,,
hör så om osäkra fordringar upptagas och påföias de Manuraktur-Disl,ontfondens
gäldcnärer, i och för hvilkas skulder beröide lagsökningskostnader ägt rum. /
M d anledning af hvad sålunda blifv t anmäldt, får iag underdånigst förklara,,
att som Manuf-ktur-Diokont ns Reglemente e..dast b.friar D.sirocten från jkyldi0—
- 43
heten att erlägga löhen för Utslag i lagsökningsäreoden, oell Disko tens Ombudsman
således är pligtig, icke allenast att förse de sku!debref, som i original inför Exekutorer
och Domstolar behöfva fö evisas, med belöpande stämpladt papper, utan äfven
att betala kommunikations- och öfriga utsökningskostnader, då Fondens gäldenärer
dertill sakna tillgångar, äfvensom lösen för transumter af Konkui sdomar m. m.,
sa måste Fondens Ombudsman, i och för handläggning af i/Jo å 170 lagsöknings- och
konkursärenden om åre‘, vidkännas icke ob tydliga utgifter, hvilka åter, delest ersättning
af vederbörande gäldenärer icke kaa utbi kommis, af Diskontfonden måste
godigöras. Min företrädare i Advokat-Fis >a!s-Embetet, Kommei se-Rådet J. O.
Wennberg, som i a5 år innehaft denna tjenst, då han i Augusti månad 1837 fick
ett. anfall af slag och atled, hade under hela denna tid icke mer än en enda gång
uppburit förskott för lagsökningskostnaders bestridande, nemligen år i832, då han begärde
och erhöll ett föiskott å 100 Rdr; och emedan jrg tjenstgjort såsom Kanslist
i Advokat-F skals-Kontoret sedin slutet af år i83o, hade jag mig vä! bekant, att
lim, ensamt under de derpå följande 7 åren, i och för Manufaktur-Diskontens läkning,
utbetalt flera hundra Riksdaler, således vida utöfver det uppburna förskottet.
Kommerse-Rådet Wennbergs steibhusdelägire hale alltså var t lagligen berättigade
till ersättning af Diskonten för af Kommerse-Rådet, under loppet af de s sta tio åren,
b.stridda utgifter för Diskontens räkning, derest han efieriemnat behöriga uppg rter
derå och beloppet kunnat veiificeras. Men någre af Kommerse-Ridet i lifstiden
förde anteckningar härom vöio ej för bans sterbhusde ägare att til gå, och de måste
således åtnöja sig med den åtgärden, att af Manufaktur-D,skont-Kontoret erhålla
uppgift på Chatta Si^illatu — beloppet å derstädes fö, varade skuldebref af gäldenärer,,
mot hvilka lagsökning förgäfves blifvit ansta Id, samt att af Advokat-Fiskas Embtet
undfå upcgift på en af Kommerse-Rådet, kort före dess död, utbetald lösen för
handlingar i ett Ma ufaktut-Diskonten rörande sku dfordiings nål. Och sedan stibhusdelägarne
afgifvit specifik räkning å d ssa af Kommerse-Rådet Wennberg bestridda
utgifter, tillsammans 97 Rdr 19 sk., och kontant inbetalt 2 Rdr 29 sk., samt AdvokatFiskals-E
ubetet inhämtat, att oftabemälte K mmeise-Råd i lifstiden icke blifvit
godtgjo.d nämnde förskottå g7Rdrigsk., hemsta Ide jag hos Kongl. Komme,seKollegium,
hvad Kongl. Kollegium äfvenledes biföll, att det af Kommerse-Råuet Wennberg
år 18-2 uppburna fö skott å 100 Rdr måste ansts redov.sadt..
blad nu beträffar Rikrts Stan Ivis Revisorers förm nande, att de 38' Rdr af
oftaberörd. 97 R Ir 19 sk., sorn blifvit betalda utö ver tio år före räkningens datum,
icke bort afsknfvas, hvarmed måtte menas, att godlg frelse för dtssi 38 Rdr icke
boit komma Kommeise-Råd^t Wennbergs sterbhusdelägare t.II gido, så är det
viss rligen ö v rensstämmaude m d sanna förhållandet, att s‘.e, bhus del äg arne i den
afgjfna och god..ä..du läkning n dtböerat Kongl. Kommeis.-Kollegium af Kommers.-
— 44 -
Badet Wennberg bestridda utgifter till belopp af 38 Rdr, hvilka utgifter liIlkomia't
före år 182g; men då bär icke var fråga om pröfning eller gilltigheten af fordrings-anspräk,
som, eni gt lag oell författningar, skola göras gällande inom bestämd
tid, så vidi godtgörelse vill erhållas, utan om redovisning för erhållet förskott,
så måste den ingifna läkningens giftighet endast bedöenmas efter livad författningarne
stadga, rörande skyldigheten att redovisa uppburna fö skott af allmänna
medel. Och som Lä; vid förekommer, att Eders Kongl. Majtts Nådiga Bref till Des
och Bikets Siats-Kontor af den 7 Apiil i8åo väl anbefaller, att förskotter af SiatsV<
riets medel böra redovisas inom slutet af pålöljinde året efter det, då förskottet
blifvit anordnadt, vid äfventyr atl i annat fall förskottets hela belopp varder hos
fö:skottstagaren utkräfdt, utm allt afsrende på hvad deraf kan hafva blifvit användij
men detta Nådiga stadgande endast gäller redovisning af lemnade och i Riksbufvudboken
balanserade förskoltcr af Statsmedel, liva emot något förordnande rörande redogöi
e’sesättet för de förskotter, sim af Manufsktui D.skontens medel kunna anordnas,
icke är vordet meddeladt; så dristar jag underdånigst hysa den fö modan, det
täcktrs Eders Kongl. Maj.t i Nåder finna mig hafva saknat g iltiga skäl att bisrida
Kommerse-Rådet Wennbergs sterb1.usddägares rätt till go Jtgörelse för ifrågavarande
38 B dr B:co.
Skulle ater Eders Kongl Majit icke behaga fästa Nådigt afseende å hvad jag
bär ofvan haft Nåden i underdånighet anföra, torde skyldigheten att godtgöra Manufaktur-Diskonten
nyssnämnde summa blifva ålagd undertecknad, sota, då anmärkningen
lös Rikets Ständ ers Revisorer framställdes, genast förklarade m:g beredvillig
att bi loppet utbetala.
Rikets Ständers Revisorers framställning, i afseende på balansering iManufaklurDiskontens
läke.nskaper af 5g Rdr 19 sk., utaf beloppet i Kommerse-Rådet Wennbergs
st 1 bhu d iägares räkn:ng, rörer bokföringsraethoden för Fondens förvaltning, och
lärer detföie icke eifordra något yttrande från Advokat-Fiskals-Embetcts sida.
Mid djupaste vördnad trollet och n t framhärdar,
Stormakt i gste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj;ts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
Carl Rydqvist.
Stockholm den 21 Februari 1842.
a
låffSI
TILL
• •
RIKETS HOGLOFL. STANDER,
ANGÅENDE
AJ‘ Rikets Ständers Revisorer
År 1841.
Sf©€££)€>€iE, 1842.
P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
Berättelse till Rikets Högloft. Ständer, angående den
af Rikets Ständers Revisorer, i fortsättning från den
af Höglofl. Banco-Utskottet, vid sista Riksdag, förrättade
granskning, såväl af Bankens och Tumba
Bruks afslutade räkenskaper för åren i83p och 1840,
som af styrelsen och förvaltningen vid dessa Verk;
Gifven i Stockholm den 14 December 1841 -
1 ill följd af stadgandet uti 68 § Riksdags-Ordningen och efter af Kongl.
Maj:t den 15 nästlidne Juli utfärdad Nådig Kungörelse, hafva underteknade,
för hvartdera Riks-Ståndet, i föreskrifven ordning, valde att öfverse StatsBanco-
och Riksgälds-Yerken samt de fonder och räkenskaper, hvilka i samband
dermed granskas, sammanträdt den 15 sistlidne Septemher i Banken,
samt derstädes till en början företett de fullmagter och authorisationer, som
en hvar af oss egt att uppvisa, till bestyrkande af sin behörighet, att i Revisions-förrättningen
deltaga; vid hvilket tillfälle, medelst utdrag af Höglofl.
Riddarhus-Directionens Protocoll för den 19 och 26 Augusti detta år, blifvit
styrkt, dels att Herr Presidenten och Commendeuren af Kongl. Nordstjerneorden
Friherre A. Lejonhufvud och Herr Kammarherren D. von Stockenström,
som vid sednaste Riksdag valdes till Revisorer, afsagt sig detta
uppdrag; dels att Herr Hof-Marskalken Friherre Carl Oxenstjerna och Herr
Förste Expeditions-Secreteraren A. kV. Grundelstjerna, hvilka i stället blifvit
af Riddai hus-Directionen lill Revisorer utsedde, äfven afsagt sig nämnde befattning;
dels ock att bemälde Direction derefter, å Ridderskapets och Adelns
vägnar, utsett och förordnat underteknade J. Cederström och J. F. Aminoff.
I stället för Herr Contracts-Prosten C. Tengborg, som, för Skara Stift
till Revisor vald, af styrkt laga förfall, varit hindrad att emottaga denna
befattning, har den för nämnde Stift utsedde Supleanten, underteknad P.
O. Carlander, såsom Revisor inträdt.
4
De aflemnade fullinagterne och authorisationerne blefvo, vid härefter
företagen granskning, godkände.
Sedan den, uti § 1 af Instructionen för Rikets Ständers Revisorer öfver
Banco-Verket föreskrifne ed blifvit af Revisorerne lifligen aflagd och
egenhändigt undertecknad, hafva Revisorerne lemnat företräde åt Bankens
Öfver- och Under-styrelse samt Fiskals-embete, och dervid emottagit följande
Berättelser, nemligen:
l:o af Banco-Fullmägtige om Bankens tillstånd, styrelse och förvaltning
i sin helhet, och serskildt öfver administrationen af Tumba Bruk;
2:o af Directionerne Öfver Banco-Discont-Verket samt Låne-Contoren uti
Götheborg och Malmö, om dessa Discont-inrättningars lånerörelse;
3:o af Bankens Understyrelse, om densamma styrelse äfvensom Departemental-styrelserna
åliggande förvaltning; åtföljd af särskilde Berättelser, afgifne
utaf Låne-Cancelliets Commissarier samt Cheferne för Controll- och Revisions-
samt Boksluts- och Ekonomi-Afdelningarne; och
O ~
4:o af Bankens Fiscals-embele, rörande handläggningen af de dess befattning
tillhörige mål och ärenden.
Revisions-arbetet är sedermera af Revisorerne företaget och hesörjdt på
sätt, här nedan omnämnes:
Revisorerne hafva nemligen mot verificationerne jemnfört såväl BancoVerkets
Hufvud-Böcker, som äfven Tumba Bruks räkenskaper för omförmäldte
2:ne år; läst och under öfvervägande tagit alla de uti ofvannämnde
Berättelser förekommande ämnen, samt genomgått Banco-Fullmägtiges
allmänna Protocoll ifrån sistlidet års början till och med den 14 September
innevarande år; de hos Banco-Fullmägtige, under samma tid, förde
särskilde Protocoll i frågor, rörande den reella fondens vidmagthållande; samt
Under-Styrelsens Protocoll öfver de allmänna ärenderna och Commissariernes
i Låne-Cancelliet Protocoll öfver de med fastighets- och odlings-iånen gemenskap
egande beslut och åtgärder, från och med början af år 1840 till och
med den 14 nästlidne September; hvarvid åberopade handlingar blifvit rådfrågade
i de delar, som funnits påkalla någon uppmärksamhet.
Sedan Revisorerne jemväl inventerat Bankens Cassör och förvaringsrummen
för ädla metaller, färdigskrifne sedlar, låne- och säkerhets-handlingur,
inlemnade Deposita in. m., besett Mynt- och Medalj-Cabinettet, Bankens
5
Stereotyperings-verkstad och Tryckeri samt Brandanstalterne, och besökt ej
mindre de egentliga Expeditions-Contoren, än ock Bankens Pappers-Bruk
Tumba, få Revisorerne härmed inför Rikets Ständer anmäla resultatet af den
sålunda fulländade Revisionen af Banco-Verket i alla dess delar.
§ I
Angående
Bankens Ofver-Styrelse, samt den samma Styrelse åliggande
närmare tillsyn inom Banco-Verket.
Inom Öfver-Styrelsens af Rikets sednast församlade Ständer valda personal
har någon förändring icke egt rum.
Den Banco-Fullmägtige, likmätigt § 8 uti Banco-Reglementet, af den
26 Maj 1835, samt § 6 uti nu gällande Reglemente, åliggande närmare tillsyn
öfver ordningens vidmagthållande inom Banco-Verket, hafva Fullmägtige
sålunda utöfvat, att de fördelat sig på 3:ne Afdelningar, hvilka, hvar för sig,
inspecterat de under deras speciella tillsyn stälda Departementer och Conior.
§ 2.
Angående reorganisationen af Banco-Verket och den i samband dermed
faststälda nya Aflönings-Staten.
Efter det de af Rikets Ständer till liufviukniinderne faststälde förslag
— ^
till en förändrad organisation af Banco-Verket, jemte dertill hörande, af Banco
Utskottet
pröfvade och godkände, Redovisnings- och Tjenstgörings-Ordningar
blifvit till Banco-Fullmägtige, för framtida efterrättelse, öfverlemnade med
rättighet att uti berörde Redovisnings- och Tjenstgörings-Ordningar anbefalla
sådane ändringar och tillägg, som funnos nödiga i följd af andra eller nya
föreskrifter, rörande Bankens verksamhet, eller kunde leda till besparing i
förvaltnings-kostnaderne, eller ökad beqvämlighet för allmänheten, samt med
uppdrag derjemte, att, då sådant, utan förnärmande af någons rätt, läte sig
verkställas, göra de indragningar af tjenster, hvartill omständigheterna föranleda;
så hafva Banco-Fullmägtige, genom utdrag af deras Protocoll för den
6
26 November nästlidet år, med öfverlemnande af de faststälde Redovisningsoch
Tjenstgörings-Ordningarne, anmodat Understyrelsen, att, sedan alla de ändringar,
som då än ytterligare derutinnan kunde beslutas, blifvit till efterrättelse
meddelade, låta deraf trycka 500 exemplar för att tillhandahållas
Verkets Tjenstemän.
Detta uppdrag har Understyrelsen likväl, i anseende dertill, att det nya
Banco-Reglementet i sin helhet först helt korrt tid före Berättelsens afgif
vande
blifvit Understyrelsen officielt meddeladt, icke då ännu kunnat fullgöra.
Den i sammanhang med omförmälde reorganisation faststälda nya Aflöningsstat
för Banco-Verkets Embets- och Tjenstemän, Konstidkare och Vaklhetjening,
är, i följd af Rikets Ständers beslut, från och med 1840 års början
i dess helhet tillämpad.
Någon indragning af tjenster och deraf härflytande nedsättning i den
nya Lönestaten har väl, ifrån det densamma gått i verkställighet, icke kommit
i fråga; men deremot har, till följd af åtskillige öfvertalige Tjenstemäns
befordran till ordinarie tjenster, å Indragningsstaten uppkommit en besparing
af 1042 R:dr; hvadan sistnämnde stat, som vid tiden för nya Aflöningsstatens
fastställande uppgick till 5,774 R:dr, numera utgör 4,732 R:dr Banco.
Enär Rikets Ständer, vid fastställandet af den nya Aflönings-staten,
förordnat, att fullmagter borde utfärdas för samtlige Embets- och Tjenstemännen,
dock utan, att Bankens Vaktbetjening dervid omnämndes; hafva BancoFullmägtige,
uppå Understyrelsens hemställan, tillåtit Understyrelsen att utfärda
fullmagter för icke allenast dem af Bankens ordinarie Vaktbetjening,
hvilka då voro endast tills vidare constituerade med tour från deras constitutorialers
data, utan ock de Vaktbetjente, som derefter blifva befordrade.
§ 3.
Bankens ställning och resultatet för öfrigt af Bankens nu granskade
räkenskaper.
De öfversigter af Bankens hela ställning vid 1839 och 1840 årens slut,
hvilka, till följd af 5 § i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars
7
1830, blifvit, efter hvartdera årets bokslut, uppgjorde och med allmänna Tidningarne
utdelade, lemna fullständiga upplysningar, angående såväl Bankens
skulder och tillgångar, som dess utgifter för livartdera af dessa t vänne år och
användandet af hvartdera årets öfverskott; men till underlättande af jemnförelsen
dem imellan och ådagaläggande af rörelsens hufvudresultat för hvarje
år bifogas härhos särskilde sammandrag, uptagande under
N:o 1. Bankens, genom Lånerörelse, förvärfvade, contant influtne, ränte-inkomsler,
dess dermed bestridde egna ränte-utgifter och förvaltningskostnader,
samt det totala öfverskott, som för hvartdera året på räntorne
upkommit;
N:o 2. Capital-Räkningens vinster och tillväxter, jemnförde med de derå inträffade
förluster och nedsättningar, såsom grund för capitalets tillväxt
på det hela; samt
N:o 3. Bankens samtlige tillgångar jemnförde med dess samtlige skulder, utvisande
det, enligt räkenskapen, befintliga totalöfverskott eller capital,
sådant det vid hvartdera årets utgång sig befinner.
Uplysande sammandraget N:o 2, att Bankens totala öfverskott eller
capitaltillgång, som, enligt Banco-Fullmägtiges tryckta Berättelse (pag. 17),
vid 1838 års slut utgjorde B:co R:dr 7,636,835: 4: 2.
sedermera ökat sig:
år 1839 med — — 674,381: 37: 3.
och år 1840 med
— — 807,352: 2: 8.
så att, enligt den vid 1840 års bokslut, sammanfattade
och med Tidningarne utdelade öfversigt
af Bankens ställning (här visad i sammandraget
N:o 3) Bankens totala öfverskott eller
Ca/jitaltil/gängj vid sistnämnde års slut, up
gick
till —- — 9,118,568: 44: 1.
§ 4.
Bankens Vexlings och Cassarörelse.
A. Bankens ut- och invexling af Silfver och Guld samt förändringarne
med dess metalliska Cassa.
8
Förändringarne med Bankens Silfvertillgång äro i Fullmägtiges ofvanberörde
till Utskottet ingifne Berättelse af år 1840 (pag. 18) redovisade till
1839 års slut.
Af nämnde Berättelse inhemtas, att ifrån Silfver-utvexlingens början till
slutet af sistnämnde år blifvit till allmänheten, genom Special-Cassorne, utvexlade
Silfver Specie Riksdaler 1,879,212: 21. samt att Cassans totala förminskning
under samma tid utgjort Silfver Specie Riksdaler 724,151: 24: 1.
Under den sedermera förflutna tiden har förhållandet härmed varit
Special-Cassorne hafva utgifvit till All-  mänheten :
Silfverin
ynt.
Bankens metallis
myntadt och om}
Minskats*
La Cassa i Silfver,
mtadt, har effectift:
Ökats.
1840 till och med den 31 Mars
6,900
_
304
8
9
,, ,, ,, 30 Juni
28,200
54,958
19
4
„ „ „ 30 Septemb.
28,250
—
—
23,493
20
2
„ ,. »31 Decemb.
17,000
—
—
12,985
0
4
—
—
S:r
80,350
—
—
36,782
31
3
54,958
19
4
1841 till och med den 31 Mars
4,050
—
—
■
—
—
698
36
—
,, ,, ,, 30 J uni
276,300
—
—
258,879
44
7
—.
—
—
,, ,, ,, 31 Juli
154,005
6
5
156,321
39
2
—
„ „ „ 31 Augusti
109,500
—
—
—
—
21,046
40
2
„ „ »U Septemb.
67,524
17
6
—
—
2,531
44
8
S:r
611,379
23
11
415,201135
9
24,277
24
10
Summa
691,729
23
11
45l,984|i;>
—
79,235
44
2
Cassan i Silfver, som den 31 December 18
19, upgick
till
5,860,496
47
11
har således under tiden effectivt
minskats
med . .
.
•
372,748
22
10
samt utejorde den 11 sistlidne September
.
5,487,748
25
1
som med tillä"» af Cassan i Guld vid samma
till, livi
lken
evalverad till Silfver utgjorde
. .
•
R:dr
1,125,474
12
11
visar totalbeloppet af Bankens då
egande
metalliska
fond i Silfver
R-dr
6,613,222
38
—
Det
9
Det starka anlitande af Bankens metalliska Cassa, sorn egt rum under
innevarande år, skall, efter hvad Fullmägtige anmält, härleda sig derifrån,
att en mängd sedlar, förnämligast af skillings-valeurerne från Finland blifvit
till förväxling mot silfver till Banken insände.
De inträffade förändringarne med Bankens Guld-tillgång äro likaledes i
Fullmägtiges Berättelse af år 1840 (pag. 19) uptagne tili och med den 31
December 1839.
Cassan i Guld, som sistnämnde dag innehöll Ducater 231,702^, har
under den sedermera förflutna tiden undergått följande förändringar.
1840 till och med Mars 28:de
„ „ Junii 30:de
„ „ Sept. 26: te
„ „ Decemb. 3l:sta
Utgångne. J Ingångne. Minskning.
Ökning.
Ducater.
2,484
5,543
3,334
3,712
—
Ducater.
102,808
105,631
25,243
7 3
leo
4 2
roff
tVu
Ducater.
2,484
—
Ducater.
97,265
102,297
21,531
1 vA
TOTj
43
TuTj
S:r
15,073
—
233,683
tA
2,484
—
221,094
TtUJ
1841 till och med Mars 27:de
„ „ Junii 30:de
„ „ Sept. 11: te
2,832
5,997
4,635
3 2
TUU
TUTT
58,583
35,860
2 2
TUTT
4 1
T7F77
2,832
—
52,585
31,225
Tucr
tVu
S:r
13,464
TUTT
94,443
2,832
—
83,811
5
T 7317
Summa
28,537
Tifu| 328,127 |tVtt
5,316j — |304,y05|^
Cassan i Guld, som den 31 December 1839, efter
Ducat-skulden 1,657 Ducater, uppgick till . .
har således under tiden effectivt ökats med . . .
samt utgjorde den 11 sistlidne September . . .
afdrag af
230,045
299,589
100
Afl
529,634|Äi,
Sedan den 31 December 1839 äro uti Banken inväxlade 802 st. Franska
5-francsstycken, vägande tillhopa 46 U. 29f lod, motsvarande 687 R:dr
43 sk. 8 r:st Silfver, för 1834 R:dr 20 sk. 5 r:st Banco; men någon utväxling
af utländska myntsorter har icke egt rum.
I anledning af Rikets sist församlade Ständers beslut ej mindre att 517
utländska Medaljer och Mynt af guld, vägande 13 U. 10| lod, borde till för
Revisorernes
Berätt, ang, Bankoverket. 2
10
ökande af Bankens Mynt-Cabinett användas, än ock att de i Mynt-Cabinettet,
efter den sålunda vunna tillökningen deraf, befintlige Medaljer och Mynt af
guld och silfver, till deras metalliska värde i Bancosedlar, såsom en Bankens
fordran och deposition hos Mynt-Cabinettet, skulle uptagas och redovisas i
räkenskaperne, med iakttagande för framtiden af de förändringar, Mynt-Cabinettet
årligen i detta hänseende kunde komma att undergå; har uti räkenskaperne
blifvit uptaget metalliska värdet i Bancosedlar af såväl desse Medaljer
och Mynt med 4646 R:dr 32 sk., som de i berörda Cabinett förut förvarade
Medaljer och Mynt af Guld och Silfver med 9,533 R:dr 42 sk. 2 r:st.
I sammanhang härmed få Revisorerne anmäla, att Bankens Mynt-Cabinett,
hvilket innehåller åtskillige äldre Mynt och Medaljer, deremot icke eger
någon samling af nu gångbara utländska Mynt, slagne under detta sekel,
hvaraf ett sådant Verk, som Banken, likväl icke borde vara i saknad.
På grund af föreskriften i 105 § mom. 3 uti Banco-Reglementet af den
15 Junii 1741, äro, ifrån Banken, uppå derom, för hvarje särskildt fall, gjord
ansökning, mot sedlar utlemnade Silfverplantsar, hvilka blifvit Banken godtgjorde
efter . . Silfver R:dr 16,452: 42: il med B:co R:dr 43,874: is: 5.
men kostat Banken „ „ 16,329: 23: il „ ,, 43,545: 15: <).
hvadan således en vinst af B:co R:dr 329: 2: 8.
uppkommit, som motsvarar myntskatten i Silfver.
För fullgörande af det uppdrag, som genom Banco-Reglementels 105 §
mom. 1 blifvit Banco-Fullmägtige meddeladt, hafva Fullmägtige hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Cömmerce-Collegium begärt uplysning örn och huruvida
de uti nyssberörde § upräknade utländska Silfver-myntsorter efter år 1834
undergått någon förändring till halt eller vigt; hvarefter och sedan bemälte
Kongl. Collegium till Fullmägtige insändt, från vederbörande Consuler infordrade
uppgifter, innehållande, att någon förändring i omförmälde hänseenden
med ifrågavarande myntsorter icke egt rum, Fullmägtige bibehållit den uti
1835 års Banco-Reglemenle, under N:o 2, intagne Tariff’ för inväxling af utländska
Silfvermynt.
Vid granskning af de hos Banco-Fullmägtige, under tidrymden från och
med 1840 års ingång till Revisions-förrättningens böl jan, förde särskilde Protocoll,
i frågor rörande reela fondens vidmagthållande, hafva Revisorerne in
-
11
hämtat, att Banco-Fullmägtige antagit de af Directionen öfver Bruksegares
Hypotheks-Cassa, under såväl nästlidne, som innevarande år gjorde anbud,
att till Banken lefverera Silfver eller Guld till ett sammanräknadt belopp af
900,000 R:dr Silfver Specie, enligt följande med bemälde Direction afslutade
Contracter, nemligen:
l:o af dea 24 Januari 1840, hvarigenom Directionen öfver Bruksegare®
Hypotheks-Cassa förbundit sig, att, inom 6 månader derefter, till Banken
lefverera Silfver eller Guld Lill ett värde af 500,000 R:dr Silfver Specie efter
Svensk myntberäkning, emot betingadt pris af 2 R:dr 32 sk. Banco för
hvarje Riksdaler Silfver Specie och 5 R:dr 32 sk. Banco för hvarje Ducat,
som vid lefverancen, i afräkning derå, kunde blifva aflemnad, samt emot följande
vilkor:
a) att lefveransen skulle verkställas kostnadsfritt för Banken antingen i
Silfver-plantsar (Tackor) försedde med Kongl. Svenska Myntverkets stämpel
ocb åtföljande betyg öfver vigten samt innehållet i Svenska Silfver-Riksdaler,
efter afdrag af myntskatten, eller i Guldplantsar, likaledes försedde med
Kongl. Myntverkets stämpel och åtföljda af dess betyg ofver vigten samt innehållet
i Ducater, efter afdrag af myntskatten eller ock i full vigtiga Holländska
Ducater, å hvilka i slikt fall någon myntskalt icke beräknas, utan
full betalning efter 5 R:dr 32 sk. Banco per Ducat komme att erläggas;
b) att emot till Banken aflemnad t hypothek af inteckningar i Bruksoch
Landt-egendomar till ett belopp af 1,136,500 R:dr Banco, Directionen
skulle ega ali från Banken upbära ett räntefritt förskott af 1,000,000 Riksdaler
Banco, hvilket på en gång borde lyftas;
c) alt vid hvarje lefverance med Svenskt Missions eller Consulsbetyg
styrktes, att det lefvererade Silfret eller Guldet blifvit från utländsk ort hit'
afskeppadt;
d) att hvarje i Banken aflemnad andel af lefverancen godtgjordes Hypotheks-Cassan
sålunda, att å den lyftade förskotts-summan komme att afskrifvas
för hvarje lefvererad R:dr Silfver Specie 2 R:dr Banco och för hvarje
lefvererad Ducat 4 R:dr 12 sk. Banco; hvarefter återstoden af lefverancens
värde, enligt det contraherade priset, borde contant till Hypolheks-Cassan
erläggas med 32 sk. Banco pr Silfver-Riksdaler och 1 R:dr 20 sk. Banco pr
Ducat;
12
e) att, derest denna lefverance, till större eller mindre del, vid utsatt
tid ej blefve fullgjord, Directionen ålåge att från lyftnings- till återbetalningsdagarne,
till Banken erlägga ränta efter 6 för 100:de om året å den begagnade
förskotts-summan, deraf återstoden, om sådan funnes, genast borde Banken
godtgöras; samt
f) att, i händelse vid lefvereringen något öfverskott å det contraherade
partiet skulle uppkomma, detsamma borde ersättas Directionen efter Bankens
faststälda invexlingspris 2 R:dr 32 sk. Banco för En Riksdaler Silfver Specie
och 5 R:dr 32 sk. Banco för en Ducat; och
2:o af den 11 Februari 1841, enligt hvilket Contract Directionen öfver
Bruksegares Hypotheks-Cassa egde att, sednast inom nästderpåföljde September
månads utgång, till Banken lefverera Silfver eller Guld till ett värde af
400,000 R:dr Silfver Specie, efter Svensk myntberäkning, under förbehåll:
a) att af det erbjudna beloppet högst hälften, motsvarande 200,000
R:dr Silfver Specie finge lefvereras i Guld;
b) att det Guld, sorn lefvererades, af Banken godtgjordes Lefveranteuren
efter det pris, som Banco-Fullmägtige, enligt § 116 i Banco-Reglementet
af den 26 Maj 1835, under loppet af nästlidne Mars månad komme att
bestämma, och hvilket då faststäldes till 5 R:dr 30 sk. Banco per Ducat; och
c) att Directionen, emot till Banken aflemnadt hypothek af inteckningar
i Bruks- och Landtegendomar till ett belopp af 1,046,000 R:dr Banco, egde
att från Banken uppbära ett räntefritt förskott af 800,000 R:dr Banco, samt
emot de vilkor i öfrigt, som ofvanintagne Contract, af den 24 Januari 1840
innehåller.
Inom den i berörde Contracter utfäste tid, bar Directionen öfver Bruksegares
Hypotheks-Cassa till Banken lefvererat, på grund af det förra Contractet,
208,226^ Ducaler, motsvarande efter 102 sk. i Silfver för hvarje
Ducat, Silfver R:dr 442,480: 27: 3.
samt i Silfver-Plantsar
„ 71,493; 19: 4.
eller tillhopa  R:dr Silfver 513,973: 46: 7.
och följakteligen 13,973 R:dr 46 sk. 7 r:st Silfver utöfver det
contraherade beloppet; samt i följd af det sednare Con
-
13
tractet, 94,427 Ducater, motsvarande efter loif sk. Silfver
för hvarje Ducat Silfver R:dr 199,181: 45: 9.
och i Silfver-Plantsar  „ „ 201,089: 36: 2.
Sr. Silfver R:dr 400,271: 33: 11.
hvadan alltså Directionen, utöfver den i Conlractet utfästa summa af 400,000
R:dr Silfver, lefvererat 271 R:dr 33 sk. 11 r:st Silfver Specie.
Hvad nu först angår de af Banco-Fullmägtige meddelade räntefria förskott,
anse Revisorerne sådane vara onödige och endast beredande Lefveranteuren
en större fördel utan att gagna Banken eller det allmänna, samt att
delta sätt för förstärkande af Bankens metalliska Cassa eller medelst köp af
metaller är onaturligt sedan Banken blifvit öpnad till fri in- och utvexling
af klingande mynt mot sedlar, emedan då Banken köper den metall, hvarmed
hon är förpliglad att alltid vid påfordran sine sedlar inlösa, sker ett
sådant köp i sjelfva verket med just samma metall, eller Silfver med Silfver;
hvarförutan det motverkar ett ändamål, som eljest borde kunna upnås, nemligen
att Silfver i naturlig väg eller genom direct vexling till Banken inginge.
Beträffande åter Fullmägtiges tillåtelse för vederbörande Lefveranteurer
att få till Banken, i afräkning å en erbjuden lefverance, aflemna guld, så
enär det, jemlikt 1 § i Lagen för Rikets Ständers Bank, åligger Banken att
sina sedlar med Silfver inlösa, och guld, äfven då det i Sverige ärmyntadt,
icke blifvit föremål för Bankens vexling samt aliså måste för Banken betraktas
såsom en handelsvara, hvars värde i förhållande till Silfver lätt kan falla,
derigenom Banken tillskyndas förlust, och hvilken vara en innehafvare
af Bankens sedlar kan vägra att för sådane emottaga, anse Revisorerne, det
Fullmägtige icke utan trängande skäl hädanefter böra contrahera om lefverance
af guld samt således ej inköpa andra partier guld, än de förfallne
guldpanter, som vid auctionerne i Banken kunna för Bankens räkning inropas
på grund af Banco-Reglementets 155 §.
B. Förändringar med Bankens Sedel- och Depositionsskuld.
De med Bankens Sedel- och Depositions-skuld inträffade förändringar
äro uti Banco-Fullmägtiges Berättelse af år 1840 (pag. 35) redovisade till
14
1839 års slut, vid hvilken tidpunkt hela denna skuld, enligt den af Rikets
Ständer hestämde beräkningsgrund, utgjorde Ducater 1,657 och Riksdaler
Banco 32,400,822: 3: 8.
Berörde skuldbelopp har vid nedan upptagne tidpunkter, förändrat sig
på sätt som följer:
Ducater.
Riksdaler Ba
nco.
1840
Mars 31 .
1,241
33,933,870
15
10
Ad viserade
mvisningar .
+ 12,500
—
—
Junii 30 .
1,160
33,288,749
47
-
Ad viserade
invisningar .
+ 17,800
—
—
Sept. 26 .
2,744
33,022,247
25
1
Adviserade
in visningar .
+ 10,900
—
—
Dec. 31 .
2,556
33,279,312
38
11
Adviserade
invisningar .
+ 7,100
—
—
1841
Mars 27 .
2,488
34,355,650
17
4
Adviserade
invisningar .
+ 21,600
—
—
Junii 30 .
2,465
32,925,244
15
0
Adviserade
invisningar .
+ 39,900
—
-
Julii 31 .
2,395
32,231,231
4
10
Adviserade
invisningar .
+ 14,800
—
—
Aug. 28 .
1,970
32,014,193
22
8
Adviserade
invisningar .
+ 12,500
—
—
Sept. 11 .
1,970
31,903,027
39
3
Fullmägtiges Berättelse af år 1840 (pag. 36) utvisar jemväl, att Bankens
reela fond, vid 1839 års slut, stod till Sedel- och Depositions-skulden
i ett så mycket fördelaktigare förhållande, än det af 2 till 5, att Bankens
egen metalliska tillgång, evalverad till Bancovärde, då öfversteg sistnämnde
förhållande med ett belopp af B:co R:dr 3,971,253: 14: 10. Sedermera har,
under nedan uplagne tidpunkter, förhållandet härmed varit följande:
15
Egna guld- och silf-  ver-tillgängens be-  lopp i Riksdaler
Banco.
Deraf erforderligt för
att, såsom 2 till 5,
motsvara Sedel- och
Depositions-skulden.
Belopp utöfver för-  hållandet af 2 till 5,
tillgängligt i ädla me-  taller , evalverad till
K:dr B:co.
1840 Mars 28 ... .
16,916,694
47
4
13,578,548
6
4
3,338,146
41
„ Junii 30 ...
17,614,423
9
7
13,322,619
47
7
4,291,803
10
—
„ Sept. 26 ... .
18,131,459
22
—
13,213,259
—
5
4,918,200
21
7
„ Dec. 31 ....
18,218,844
4
10
13,314,565
6
—
4,904,278
46
10
1841 Mars 27 ... .
18,204,659
20
10
13,750,900
6
11
4,453,759
13
11
„ Junii 30 ...
17,812,299
34
8
13,186,057
35
—
4,626,241
47
8
„ Julii 31 ...
17,383,330
19
7
12,898,412
21
2
4,484,917
46
5
„ Aug. 28 ...
17,427,793
14
8
12,810,677
18
8
4,617,115
44
—
,, Sept. 11 ....
17,635,260
37
4
12,761,211
6
1
4,874,049
31
3
C. Angående ulmyntning af Bankens förråd i Silfver och Guld.
Sedan Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref till Kongl. Majrts och Rikets StatsContor
af den 4 April 1840, hvilket blifvit Banco-Fullmägtige delgifvet, förklarat,
det Kongl. Maj:t funnit lämpligt i Nåder tillåta, att Rikets Ständers
Banks förråd af Tv:dels Riksda Ierss tyck en af nya prägeln finge, enär BancoStyrelsen
sådant äskade, varda å Kongl. Myntverket till ommyntning emottaget,
samt att Banken skulle, emot erläggande af vanlig myntskatt, eller |:dels
procent, få, efter räknevärdet, för omförmälde Riksdalersstycken af Myntverket
godtgöras; så har förrådet af yT:dels Riksdalersstycken blifvit till Kongl.
Myntet aflemnadt med Silfver R:dr 152,920: — —
och derstädes ommynladt, hvarvid afgått |:dels procent
myntskatt, som utgjort Bankens förlust med . . — 1,146: 43: 2.
i följd hvaraf Banken i nytt mynt återbekommit . . —- 151,773: 4: io.
Från Kongl. Myntverket hafva, enligt hvad Fullmägtige anmält, Årsräkningar
och Qvartalsupgifter, rörande till myntning emottaget Silfver och
Guld, i behörig ordning ingått samt blifvit med Bankens räkenskaper jemnförde.
Uti de årliga Inventeringarne å Kongl. Myntverket hafva Fullmägtige,
genom Deputerade, deltagit, och dervid icke funnit något att anmärka.
16
Vid af Revisorerne, den 29 i sistledne månad, förrättad inventering,
liar förrådet af myntadt Guld och Silfver samt Kopparskiljemynt uti större
och mindre General-Cassorne, enligt uprättade, verificerade InventeringsInstrumenter,
utgjort:
Silfver.
I hela Riksdaler  80,700.
„ halfva dito . .  15,150.
„ fjerdedels dito  1,041,000.
„ åttondels dito
690,000.
sextondels dito
13,200.
af gamla prägeln, som blott in- men ej utväxlas .
1,840,050: -  341,632: -
Summa Silfver R:dr 2,181,682: — —
Guld.
1,025 fyrdubbla Ducater
4,100.
950 dubbla dito  1,900.
5,200 enkla dito
. 5,200.
11,200:
Summa Ducater 11,200:
Koppar skiljemynt.
efter gamla prägeln
efter nyare prägeln
af nyaste prägeln:
uti 2 skillingar . .
„ 1
dito
„ j:dels
dito
„ }:dels
dito
„ i: dels
Dito
62,400.
4,500.
7,800.
3,750.
5,250.
2,200.
800.
66,900:
19,800: - -
Summa B:co R:dr 86,700: —
Sedan
17
Sedan Rikels Ständer, vid sednaste Riksdag, förordnat, att sä väl Bankens
dåvarande förråd uti kopparmynt af gamla prägeln, som det belopp af dylikt
mynt, hvilket dädanefter kunde till Banken ingå, borde till Kongl. Myntet
aflemnas, för att ommyntas till skiljemynt af nyaste prägeln; så, och efter
det Kongl. Stats-Contoret, hvarest Bankens Understyrelse anhållit om bestämd
upplysning enligt hvilken grund ifrågavarande kopparmynt borde af
Kongl. Myntverket inlösas, till svar härå meddelat, att vidtagandet af en
sådan åtgärd eller ommyntningen af Bankens Kopparskiljemynt utaf gamla
prägeln, samt vilkoren, hvarpå den af Myntverket finge verkställas, berodde
af Kongl. Majrts Nådiga föreskrift uppå derom från Bank-Styrelsen skeende
underdånig anmälan, — hafva Banco-Fullmäglige, efter erhållen upplysning om
Kongl. Stats-Contorets berörde förklarande, uti underdånig skrifvelse af den
17 September nästlidet år, hos Kongl. Maj:t anhållit, att ofvanberörde Kopparskiljemynt
mätte efter hand och i mohn af Bankens behof utaf de, enligt
Kongl. Majrts Nådiga Förordning af den 9 Maj 1835 faststälda särskilda valeurer,
få till Myntverket aflemnas, för att nedsmältas och ommyntas till
skiljemynt af nyaste prägeln samt att Kongl. Majrt, med afseende derå, att
Banken inlöst detsamma efter räknevärdet, Nådigst täcktes tillåta, att ommyntningen
af omförmälde kopparmynt finge ske på de för Banken möjligast
billiga vilkor.
Detta ärende lärer ännu vara på Kongl. Majrts Nådiga pröfning beroende.
D. Bankens Sedlar och dermed gemenskap egande ämnen.
Beloppet af utelöpande Transportsedlar, den 1 Januari 1841,
utgjorde
1,349,667: 4. 5.
och äro, ifrån samma dag till den 30 Juni innevarande år,
inlöste  412,179: 36. 3.
samt, i följd af Kongl. Kungörelsen den 6 Maj
1830 och Banco-Fullmägtiges beslut den
6 Juni 1840, afskrifne 15,510: 33. 6. .
427,690: 21. 9.
Till följd hvaraf den sista Juni detta år ännu funnos utelöpande 921,976: 30. 8.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
18
Under tiden från den 31 December 1839 lill och med den 31 Augusti
innevarande år, har Bankens Fiscals-Embete afgifvit utlåtanden öfver 27
st. ransakningsmål, angående efterapning och förfalskning af Bankens äldre
sedlar; men under samma tid har något mål icke förekommit, rörande efterapning
eller förfalskning af Bankens nya sedlar.
Uppå hemställan af Föreståndaren för Bankens Stereotyperings-anstalt,
hafva Fullmägtige utbetalt nödige medel till anställande af försök med den
af Engelsmannen Spenser i England, och Technologen Jacobi i Petersburg,
under loppet af förlidet år, bekantgjorda upptäckten af den så kallade Galvano-Plastiken
eller Electrografiens användande för multiplicering af konstgraverade
sedelpatriser, i stället för begagnande af Stereotyperade plåtar. De
gjorde försöken att nemligen utur en lösning af koppar-victriol med galvanismens
tillhjelp, utfälla kopparplåtar, fullkomligt lika med original-gravuren,
hafva rättfärdigat det stora företräde, denna method, framför den förr
använda, lemnar åt sedeltillverkningen, emedan de sålunda bildade plåtarne,
såsom bestående af en fastare och segare metall (ren koppar) än den vanliga,
som användes för Stereotypen, blifva uthålligare, trycket renare och skarpare,
controllerne vid plåtarnes tillverkning och förvarande betj^dligen förenklade,
behofvet af de eldfarlige större smält- och torkugnarne inskränkt om
icke alldeles öfverflödigt och slutligen undvikandet af elen för helsan högst
skadliga arsenik-röken, hvilken vid Stereotyperingen, genom deni större mängd
använda Antimonii-metallen, alltid skall uppstå.
Som plåtar för 32 skillings valeuren på förenämnde sätt åstadkomne,
blifvit med fördel använde i tryckprässarne; är anstalt fogad derom, att dylika
plåtar varda för Bankens alla öfriga sedelvaleurer beredde.
Under tiden från den 31 December 1839 till och med den 30 nästlidne
Junii, hafva de uti 152 och 153 §§ af 1835 års Banco-Reglemente anvisade
utvägar Lill utbyte af förslitne småsedlar i landsorten blifvit begagnade,
ej mindre af Låne-Contoren i Götheborg och Malmö, än äfven af jönköpings,
Westmanlands, Östergöthlands, Elfsborgs, Örebro, Werrnelands, Gefleborgs,
Wester Norrlands, Westerbottens, Christianstads, Hallands, Jemtlands
och Norrbottens Län, eller tillsammans 13 Län; varande under nämnde tid,
såsom vexlingsförskotter, utgifne:
19
till Låne-Contoret i Götheborg . .
,, Låne-Contoret i Malmö
och till förenämnde 13 Län, tillhopa
Utestående Vexlings-förskotten
jande belopp nemligen:
vid Låne-Contoret i Götheborg . .
„ Låne-Contoret i Malmö
och uti Länen, sammanräknadt .
B:co R:dr 110,000.
„ „ 60,000.
„ „ 203,250.
Summa B:co R:dr 373,250.
upgingo den 30 nästlidne Junii, till föl
B:co R:dr 10,000: — —
„ 6,170: 40. —
„ 49,714: 20. -
Summa B:co R:dr 65,885: 12. —
Till följd af stadgandet i Banco-Reglementets 136 §, att de till förslitne
småsedlars inväxling i landsorterne meddelande förskott, jemte de derför
invexlade förslitne sedlar skola directe från Banken afsändas, och till densamma
ingå, samt att Banco-Styrelsen egde, att till den person, som korame
att utses för besörjande af de med berörde remissers afsändning och emottagande
förenade göromål, anvisa något lämpligt arfvode; hafva Banco-Fullmägtige
ej mindre fastställt en i öfverensstämmelse med berörde föreskrift upgjord
förändrad Ordningsstadga för invexling af förslitne småsedlar i landsorterne,
utan äfven antagit och förordnat en person, att omförmälde åtgärder,
emot lämpligt arfvode utöfva, och för honom utfärdat nödig Instruction.
§ 5.
Depositions-rörelsen.
Uti folie-afgift för enskildes Assignerings-räkningar har, från och med
den 1 Januarii 1840 till och med den sista Junii detta år, influtit ett sammanräknadt
belopp af 8,684 R:dr Banco.
Bankens Hufvudbok för år 1840, utbalancerar obetald folie-afgift för
en enskild persons Assignerings-Räkning, under år 1839, med 172 R:dr Banco.
20
Som Révisorerne, i afseende härå, inhemtat, ej mindre att bemälde
person, vid 1839 års slut, egt å sin räkning en behållning, stor 1,360 R:dr,
derå sedermera assignerats tid efter annan samt sednast den 22 påföljde Mars
då bela återstående behållningen är vorden uttagen, än äfven att Bankens
fordran för den obetalde folie-afgiften derefter blifvit i Räkningshafvarens
Concurs bevakad; så och till förekommande för framtiden deraf, att Banken
icke må få vidkännas några förluster i dylika fall, hafva Revisorerne anmodat
Banco-Fullmägtige låta tillse, det assignering icke sker å någon enskild
persons räkning i Banken till högre belopp, än att den folie-afgift, som Banken
tillkommer, alltid kan godtgöras af å Räkningen innestående behållning.
För beredande af en skyndsammare inlösen af Publika Verks och enskilde
personers på Banken utstälde Assignationer, för hvilka inlemnarne
åstunda endast contanta medel, har den af Höglofl. Banco-Utskottet vid sednaste
Riksdag, genom beslut af den 5 sistlidne Junii, godkände anstalt, från
och med Juli månads böl jan varit i verksamhet.
Sedan Kongl. Majrts och Rikets Svea Hof-Rätt, i anledning af de emellan
Hof-Rätts-Rådet C. H. Pfeffer, å Kongl. Jlof-Rättens Fiscals-Embetes
vägnar, på ena, samt Kamereraren i Banken, Öfver Krigs-Commissarien C.
Bergh, på andra sidan, växlade skrifter, angående Hof-Rätts-Rådet Pfeffers,
såsom af Justitise-Ombudsmans-Embetet förordnad Actor, förde talan, rörande
ersättning för den förlust, Banken tillskyndats derigenom, att en på Kongl.
Räntekammarens räkning med Banken utstäld, såsom falsk ansedd Assignation,
stor 7,900 R:dr Banco, blifvit i Banken inlöst, genom Utslag förklarat, det
Hof-Rätten funnit sådane omständigheter icke hafva i målet förekommit, att
Öfver-Krigs-Commissarien Bergh kunde dömas till ansvar eller skyldighet,
att den Banken, genom inlösen af omförmälde Assignation, tillskyndade förlust
ersätta; så, och efter det dåvarande t. f. Secreteraren i Justi tiag-Ombudsmans-Expeditionen
till Banco-Fullmägtige öfverlemnat berörde Utslag, med
tillkännagifvande, att detsamma blifvit till Justitiae-Ombudsmans-Expeditionen
insändt af Advocat-Fiscalen i Kongl. Svea Hof-Rätt; att Herr Justi tioe-Ombudsmannen
Landin, hvilken dessutom vore af jäf hindrad, att med förevarande
mål taga befattning, emedan han uti pröfningen deraf i egenskap al
Domare deltagit, icke då ännu ånyo inträdt i utöfning af Justitiag-Ombuds**
21
mans-Embetet, och att t. f. Secreteraren med anledning såväl deraf, som att
tiden för besvärs anförande öfver omförmäldte Utslag snart instundade, ansett
sig böra, på sätt som skett, delgifva Banco-Fullmägtige samma Utslag;
hafva Fullmägtige, under den 19 Maj 1840, enär tvifvelaktigt vore, att de
utaf Piikets då församlade Ständer, för de af dem utsedde Justitiae-Ombudsman
och hans Supleant utfärdade förordnanden, dåmera kommit dessa Embetsman
tillhanda, så att något hinder icke kunde möta för Justitiae-Ombudsmans-Embetet,
att vid ifrågavarande mål lägga hand, till Justitiae-Ombudsmans-Embetel
återlemnat ofvanberörde utslag för den vidare åtgärd, som
Justitioe-Ombudsmans-Embetet kunde finna erforderlig.
Och lärer Justiliae-Ombudsmans-Embetet, uti dess till Rikets näst sammanträdande
Ständer afeifvande Berättelse, icke underlåta att för Rikets Stan
•
1*1»
der omförmäla hvad åtgärd bemäldta Embete må hafva i detta mål vidtagit.
§ 6.
Utlåningar till Staten och vissa andra Allmänna Inrättningar.
I ytterligare afräkning å Riksgälds-Contorets skuld till Banken för 1808
års försträckte Krigskostnader, äro den 31 December 1840 inbetalte:
Capital •' R:dr 88,000.
och Ränta , . . . — 158,400.
hvadan återstoden af Bankens fordran vid nämnde års slut, utgjorde 3,872,000
R:dr Banco.
Fullmägtige uti Riksgälds-Contoret hafva, i följd af föreskriften uti BancoReglementets
143 §, till Banken aflemnat 968 st., enligt af Rikets Ständer
faststäldt formulär, utfärdade nya 4 procents Obligationer, å 4,000 R:dr hvardera,
med dertill hörande ränte-coupons; hvaremot de år 1830 till Banken
utgifne 440 st. räntebärande förbindelser blifvit till Fullmägtige i RiksgäldsContoret
å terstai de.
I enlighet med Rikets Ständers beslut, att af Bankens i dess räkenskaper,
inom linien, balancerade fordran hos Staten, för den af f. d. Allmänna
Magazins-Inrättningen begagnade invisnings-rättighet, emot ränta, åren 1812
22
till och med 1823, R:dr 1,800,000, finge afskrifvas En Million Riksdaler, och
samma fordran uti såväl Bankens räkenskaper, som Banco-Reglementel, enligt
rätta förhållandet upptagas till 800,000 R:dr, har berörde afskrifning, vid
uprättandet af 18J0 års General-Hufvudbok, för sig gått.
Till Banco-Fullmägtiges Protocoll för den 23 April 1840, har Kammarherren
och Riddaren Rosenblad, i egenskap af Ledamot i Götha CanalDirection
anmält, att Götha Canal-Bolag den 31 nästförutgångne Mais beslutat,
att Motala Mechaniska Verkstad skulle försäljas.
Då Banken och Riksgälds-Contoret ega fordringar hos Götha Canal-Bolag
och bemälde Verkstad utgjorde en af Bolagets dyrbaraste tillhörigbeter, hvars
afskiljande från Canalen då var i fråga, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet,
att Fullmäglige, i anledning af berörde anmälan, icke vidtagit den
åtgärd, att efter sammanträde med Fullmägtige i Riksgälds-Coutoret och ge
11
lni v
mensamt med dessa utse och förordna ett Ombud, att, vid nämnde försäljning,
å Bankens och Riksgälds-Contorets vägnar, tillstädesvara, för att deras
rätt iakttaga och bevaka.
Med föranledande deraf, att åtskillige Actie-egare i Götha Canal-Bolag,
uti en till Banco-Fullmägtige ingifven och af Fullmägtige utan afseende lemnad
skrift, klagat deröfver, att till följd af Fullmägtiges i Juli månad år 1836,
meddelade förbud för Directionerne öfver Banco-Discout-Verket och LåneContoren
att lemna sådane bevis öfver de i bemälde Låne-Inrättningar belånade
Götha Canal-Actier, till begagnande vid Bolagets sammankomster, som,
jemlikt de af Kongl. Maj:t för nämnde Bolag faststälde Reglor, berättiga till
talans förande, — beslut skolat vid Bolagsstämmorne med Götha Canal-Bolag
tillkommit, hvilka föranledt nedsättning i Götha Canal-Actiernes värde, till
mehn för Actie-egarne; hafva Revisorerne trolt sig böra inför Rikets Ständer
utreda sättet för och anledningen till ofvanberörde förbuds tillkomst samt få,
i sådant afseende, anföra:
Redan vid Götha Canal-Bolags första stiftelse och i förening med utfärdandet
af Bolagets Privilegier stadgades, att egare af Actier, belånade uti
Götha Canal-Bolags f. d. Discont-Verk, voro berättigade, att för dem föra talan
vid Bolagsstämma, såvida de företedde bevisen blifvit uprättade i Öfverensstämmelse
med då gällande Reglementen. Sedermera och efter det sist
-
23
berörde Discont verk uphört, samt Rikets Ständer, i anledning deraf, medgifvit,
att Götha Canal-Actierne finge i Banco-Disconten belånas, bar Kongl.
Maj:t, uti Nådigt Bref af den 21 September 1826, med bifall till Götha Canal
Bolags derom gjorde underdåniga hemställan, i Nåder förklarat, att rösträttigheten,
ined föreskrifne vilkor, finge af Actie-egarne utöfvas, äfven då
Actierne voro i Banken belånade, så vida något hinder derför, å Banco-Styrelsens
sida, icke förekomme, och hvilken Nådiga tillåtelse derefter, genom
Kongl. Brefvet den 1 October 1830, blifvit utsträckt att gälla äfven för
Actier, belånta hos Låne-Contoren i Götheborg och Malmö. Immellertid och
på grund af ofvan åberopade Kongl. Bref af den 21 September 1826, hade
Directionen öfver Götha Canal-Bolag hos Banco-Discont-Directionen hemställt,
huruvida å dess sida, kunde möta något hinder för meddelande af sådane bevis
om de belånta Actierne, som Actie-egarne, för att begagna sin rösträtt
vid Bolagsstämma, borde förete, hvarvid Canal-Directionen äfven föreslagit
formulär för sådane bevis, till hufvudsakliga innehållet öfverensstämmande
med hvad 37 § af 1833 års Reglor stadgar; till svar hvarå Discont-Directionen,
under den 1 Mars 1827, gifvit tillkänna, att Directionen, för sin del,
icke hade något att påminna emot det föreslagna formuläret, och att de bevis,
sorn komrno att meddelas, skulle i enlighet dermed författas. Så beskaffade
bevis hafva derefter intill den Bolagsstämma, som börjades den 27 Julii
1836, utgifvits, men under nämnde Bolagsstämma blefvo väl för en del uti
Banco-Disconten och Låne-Contoret i Götheborg belånade Actier, med Bolagsreglorne
enliga bevis utfärdade, hvaremot bevisen för ett större Actiebelopp,
belånt uti omförmäldta Discontverk, icke innehållit den föreskrifna försäkran,
att Actierne skulle qvarhållas hos Låneverken till dess bevisen återstäldes. För
den sålunda vidtagna förändring upgaf Directionen öfver Banco-Discont-Verket
sig hafva liemtat anledning deraf, att den i slutet af bevisen intagne försäkran
om Actiernes qvarhållande i Discont-Verket intill bevisets återställande
lätteligen kunde föranleda hinder och uppehåll i Discont-Verkens lagliga
rätt, att till lånens godtgörelse vid förfallotiden Actierne använda och att
erfarenheten äfven skall ådagalagt, det flere tillförene utgifne bevis ännu efter
2 års förlopp icke blifvit till Discont-Verken återstälde.
Efter det Revisorerne sålunda angifvit, huru ifrågavarande bevis först
tillkommit samt orsaken för deras afskaffande; få Revisorerne tillkännagifva,
att, enligt Revisorernes åsigt, det är aldeles gifvet, att afsigten med den i
bevisen intagne föreskrift om Actiernes qvarhållande hos Låne-Verket intilldess
bevisen återstäldes, varit att förebygga, det icke på samma Actier flere
24
au etl bevis må kunna erhållas, men ingalunda för att skada Discont-Verkel,
emedan dettas rätt till utsökande af ett förfallet Actie-lån, hvarken borde
eller kunde förminskas, i följd af ett öfver hypotheket utgifvet, då ännu icke
återstäldt bevis, hvilket efter Bolagsstämmas slut vore af intet värde; i
enlighet med hvilken åsigt Revisorerne ock ansett, det Discont-Verket icke
något äfventyrat, att jemväl fortfarande, såväl före som efter år 1836, utgifva
bevis med Bolags-Reglorne öfverensstämmande, och att Discont-Directionen
i alla fall, samt åtminstone i sammanhang med dess vägran att utlemna
bevis efter förr brukliga formulär, bordt hos Banco-Styrelsen anmäla sine
betänkligheter i detta afseende, med hemställan, att Banco-Styrelsen måtte
hos Kongl. Majrt i underdånighet upgifva förhållandet till den åtgärd, Kongl.
Maj:t i anledning deraf kunde finna nödig.
På grund häraf hafva Revisorerne tillstyrkt Banco-Fullmägtige, att,
med anmälan af de hinder, som möta för erhållande från vederbörande Discont-Directioner
af sådane bevis öfver derstädes belånade Götha Canal-Actier,
som med sednast af Kongl. Maj:t i Nåder stadfästade Reglor för Götha CanalBolag
öfverensstämma, till Kongl. Maj:t i underdånighet aflemna formulär för
de bevis, som från Discont-Verken nu utgifvas.
§ 7.
Förhållandet med Bankens Lånerörelse emot 'pant af Silfver och
Guld, vågförde effecter och Låne-Bankens Obligationer samt emot
inteckning i fast Egendom, äfvensom, med Bankens utlåningar
till Släder och Corporcitioner samt till Odlingars befrämjande.
Sedan 1839 års slut har förhållandet härmed varit följande:
Beläning af Guld och Silfver.
Emot pant af guld och silfver äro, i öfverensstämmelse med föreskrifterne
uti §§ 169—174 af 1835 års Banco-Reglemente, utgifne:
1840 hela året 12,019 Lån å tillsammans R:dr 359,637:
1841 Jan. 2 till Junii 30 . 6,316 „ „ „ 176,271:
Summa 18,335 Lån å tillsammans R:dr 535,908:
Län
Lån emot pant af koppar, jern och vågförde ef feder.
Emot så beskaffade panter äro, i enlighet med stadganderne uti 175—
180 §§ af 1835 års Banco-Reglemente, utgifne:
i Stockholm. i Götheborg. Summa.
1840 hela året . . . 1,668,812:  1,068,990:  2,737,802:
1841 Jan. 2 —Junii 30 589,335:  252,400:  841,735:
Summa 2,258,147:  1,321,390:  3,579,537:
Härvid får likväl anmälas, att den, under innevarande år, för Götheborgs
Låne-Contor uptagne summa, endast utgör beloppet af derstädes under första
qvartalet af detta år utgifne lån, samt att summan af de från nämnda LåneContor,
mot pant af jern och andre vågförde decter, efter den 31 nästlidne
Mars, utgifne lån, icke ingår uti Bankens Räkenskaper, sedan Rikets Ständer,
vid sistlidne Riksdag, genom bifall till Banco-Utskottets Betänkande N:o 120,
meddelat förändrade föreskrifter, angående expeditionssättet för Jernbelåningen
vid samma Låne-Contor.
Under tiden från och med 1840 års början till den 1 sistlidne Juli
uro, genom Bankens Fiscals-Embete, uti Concurser bevakade 19 st. Lån emot
pant af jern och vågförde effecter.
Rikets sist församlade Ständers Banco-Utskott har, med uphäfvande af
Banco-Fullmägtiges, under år 1836, fattade beslut, i fråga om ersättning för
den förlust, Banken lidit, genom underlåten bevakning i Grosshandlaren Anders
Broberg Anderssons Concurs af ett lån stort 500 R:dr Banco, som
Broberg bos Banken uptagit, emot pant af åtskillige jerneffecter, under den
13 April 1840 förklarat, att Utskottet, som vid öfvervägande af hvad i denna
fråga förekommit, icke kunnat finna, det domsrätt öfver Verkets Embetsoch
Tjenstemän, uti ersättningsfrågor af dylik beskaffenhet, blifvit, genom allmän
Lag eller särskilde Författningar och Reglementen, Banco-Fullmägtige
tillagd, och således ieke kunde godkänna Fullmägtiges förfarande, utan åt
Fullmägtige öfverlemnat att låta, i laga ordning, inför vederbörlig Domstol,
Revisorernes Ber. ang. Bankoverket. 4
26
tilltala den eller dem, hvilka ansågos skyldige ansvara Banken för den förlust,
som blifvit Banken, i följd af den uraktlåtna bevakningen, tillskyndad.
Till åtlydnad af detta Utskottets beslut, har Bankens Fiscals-Embete
anhållit om kallelse och stämning lill Kämners-Rätten i Stockholm å såväl
Banco-Commissarien A. Toran, som aflidne Banco-Commissarierne B. A. von
Hojstens och A. T. Gyllencreutz’ s Sterbhus-delegare, med påstående, det måtte
Commissarien Toran jemte hem alde Sterbhus-delegare efter von Hofstén
och Gyllencreutz åläggas, att, vid utmätningst vång, genast till Banken erlägga
beloppet 500 R:dr Banco, af det lån, Grosshandlaren Anders Broberg Andersson
Iros Banken uptagit mot pant af ofvanberörde, Banken numera fråndömde
effecter, jemte den å samma belopp redan uplupne och vidare, intill
skeende slutliquid, uplöpande ränta, samt ersättning för rättegångskostnaden.
Någon belåning af Tackjern (1835 års Banco-Reglemente §§ 181 och
182) har hvarken under den tid, denna Revision omfattar eller tillförene hos
Banken egt rum.
Uti 161 § litt. d af nu gällande Banco-Reglemente stadgas: att alla
hos Banken eller Låne-Contoret nu befintlige eller framdeles ingifvande Vågattester
skola, så vidt de deremot utgifne lån icke under tiden varda inbetalde,
inom tolf månader från deras utgifningsdag, på det sätt förnyas, att
ett ytterligare, genom låntagarens försorg, anskaffadt bevis af Vågbetjeningen
derom, att panten finnes i behåll och att derför ansvaras, tillställes Banken
eller Låne-Contoret; hörande således skuldförbindelserne för belåning af dylike
elfecter i Stockholm och Götheborg jemväl innefatta åliggandet för låntagaren,
att, vid påföljd af lånets utsökning, berörde föreskrift iakttaga.
Med anledning deraf, att i början af berörde föreskrift förekommer ordet
alla, hafva Baneo-Fullmägtige, hos hvilka tvekan upstått, huruvida de
Attester, sorn utfärdas icke allenast från Vågarne i Stockholm och Götheborg,
utan äfven från Vågarne i Rikets öfrige Städer, höra, så vida icke de derå uptagna
lån varda inbetaide inom Tolf månader från Attesternes utsufninsjsdagar,
s> - O O O 7
på föreskrifvet sätt förnyas, — uti ett till Revisorerne, under den 21 nästlidne
October, afgifvet Memorial, gjort förfrågan om rätta tolkningen af berörde'
stadgande
O
-
27
Vid öfvervägande häraf och då i betraktande tages, att i början af den
åberopade §:n säges: ”hvad för öfrigt i afseende på belåningen af de i § 156
upräknade effecter är vordet stadgadt ej mindre i allmänhet, än ock särskildt
för Stockholm och Götheborg, kommer än vidare att tjena till efterrättelse,
dock med följande af Rikets Ständer vid dels sista och dels innevarande Riksdag
beslutade förändringar,” hafva Revisorerne ansett den under litt. d. införde
förändring så mycket mindre kunna afse andra, än de från Stockholms
och Götheborgs Vågar utgifna Attester, som förnyelse-bevis aldrig varit påbudna
för de ifrån Vågarne i Rikets öfrige Städer utfärdade Attester, och
Banco-Utskottets under den 26 November 1840 afgifna, af samtlige RiksStånden
bifallna Betänkande N:o 126, klart ådagalägger, att Rikets Ständers,
i den åberopade § och mom. af nu gällande Banco-Reglemente intagna beslut
endast varit föranledt af den klagan, Götheborgs Handlande fört öfver den,
efter deras förmenande, dryga lösen, som blifvit bestämd för Våg-attesterne
och förnyelse-bevisen, hvarföre de yrkat nedsättning i lösen för de förra och
afskaffandet af de sednare; i öfverensstämmelse med hvilken åsigt Revisorerne,
till svar å Fullmägtiges omförmälda framställning, förklarat, det Revisorerne
hålla före, att föreskriften i § 161 mom. litt. d. af Banco-Reglementet
icke kan hafva afseende å andre Attester än sådane, som äro utfärdade ifrån
Stockholms och Götheborgs Metall-Vågar.
Lån till Fahlu Bergslag, emot hjpothek af dess Kopparsedlar.
Emot dylika hypothek (1835 års Banco-Reglemente §199) äroutgifne:
år 1840
8 Lån på tillsammans R:dr 38,880: — —
„ 1841 Jan. 2 — Juni 30 . . 5 „ „ „ 30,510: — —
Summa 13 Lån på tillsammans R:dr 69,390:
Lån emot hjpothek af Läne-Bankeus Obligationer.
(1835 års Banco-Reglemente § 183).
Dylika lån äro utgifne till följande antal och belopp, nemligen:
a) emot hypothek af Låne-Banco Obligationer för iäldre insatte capitälen
28
är 1840
11 Lån å R:dr 70,000:
„ 1841 lill och med den 30 Juni .... 10 „ „ 51,500:
b) emot hypothek af Låne-Banco Obligationer för de, till understöd vid den
år 1800 beslutade realisation,, emot 4 procents intresse, uptagna Lån i
Silfver eller så kallade Silfver-sedlar:
år 1840
4 Lån å R:dr 1,900: — —
„ 1841 till och med den 30 Juni ..... 1 „ „ 1,000-: — —
Lån emot intekning i fast Egendom.
Bankens fordringar för utgifna fastighetslån, emot återbetalning i Silfver
äro, från den 31 December 1839 till och med den 30 Juni detta år,
förminskade:
genom slutliqvider med ......... Silfver R:dr 5,611: 24. —
„ afbetalningar med ......... „ „ 21,645: la 3.
eller tillsammans 27,256: 42. 3.
Under de i § 189 af 1835 års Banco-Reglemente bestämde återbetaljiingsvilkor,
äro utgifne:
Landt-Egendoms Lån:
1840
440 Lån å R:dr 371,842:
1841 till och med den 30 Juni 209 „ „ 155,474: — —
649 „ ” 527,316: - -
Bruks-Egendöms Lån:
1840
3 „ „ 18,000:
Slads-Egendoms Lån:
1840
32 „ 67,160:
1841 till och med den 30 Juni 16 „ „ 42,505: — —
48 „ ~ 109,665:
Summa 700 Lån å R:dr 654,981: — —
29
Genom Bankens Fiscals-Embete hafva, ifrån den 1 Januari 1840 till
oeh med den 30 nästlidne Juni, blifvit bevakade:
uti Concurser:
Lån å Landt-Egendomar ...... . . . 17 st.
„ å Stads-Egendomar . , i . . ■ . 7 „
och å Bruks-Egendomar .
2 „
-26 st.
efter årsstämningar:
Lån å Landt-Egendomar . . 15 st.
,, Stads-Egendomar 10 „
och å Bruks-Egendomar
2
-27 st.
Den 31 December 1839 upgingo oafgjorde lagsökningar för från Banken
utgifne lån emot inteckning i fast Egendom till ett antal af 33 st.
Ifrån berörde tid till den 1 sistlidne Julii hafva tillkommit . 77 st. , _
— 110.
Af dessa lagsökningar återstå numera endast 29, af hvilka oafgjorde lagsökningar
18 st. blifvit anstälde under loppet af de näst före Revisionen förUutne
månaderne.
U ti målet emellan Advocat-Fiscals-Embetet uti Kongl. Majrts och Rikets
Svea Hof-Rätt, kärande, samt Banken m. 11., svarande, angående framstäldt
påstående om Kongl. Majrts och Kronans bibehållande vid egande rätten till
hemanet N;o 1, Hästerås eller Cathrineberg, (se 1839' års tryckta RevisionsBerättelse
pag. 33—35), har Kongl. Maj:t, medelst Nådigt Utslag af den 12
nästlidne Maj, fastställt dess och Rikets Svea Hof-Rätts, den 14 Maj 1839, fattade
beslut, hvarigenom IJof-Rätten förklarat sig icke vara behörig, att omförmälde
tvist till pröfning uptaga; hvarjemte Kongl. Maj:t, med bifall till
Advocat-Fiscals-Embetets i Hof-Rätten gjorda resnings ansökning, i Nåder förordnat,
det må vederbörande Krono-Ombud, inom 3:ne månader efter det
nämnde Embete erhållit del af Kongl. Maj:ts beslut, anföra besvär öfver
Kinds Härads-Rätts, den 26 April 1838, i frågan gifne Utslag, hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt, som, utan hinder af den laga kraft, hvilken
åkommit Härads-Rättens Utslag, eger att besvären deröfver uptaga och»
dermed, lag och beskaffenheten likmätigt, förfara.
30
Län till Städer och Corporätioner.
(1835 års Banco-Reglemente § 188).
Af det låne-biträde, till högst 33,000 R:dr Banco, hvilket, vid 1828 —
1830 årens Riksdag, blifvit Lunds Domkyrka medgifvet, har hitintills icke
något kommit i fråga att utgifvas.
Å de till åtskillige Städer och Corporätioner tillförene från Banken utgifne
lån är, från den 31 December 1839 till och med den 30 Juni innevarande
år, inhetaldt tillsammans 3,825 R:dr 36 sk. 9 r:st.
Skiftes- och Odlings-Lån.
Af dylike lån hafva, i öfverensstämmelse med de uti 1835 års BancoReglemente
§ 195 gifne föreskrifter, utgått:
är 1840
. 3 Lån å tillhopa R:dr 4,280: — —
„ 1841 till och med den 30 Juni .10 „ „ „ 6,990: — —
Af den, genom 177. § mom. 1 uti sednaste Banco-Reglemente, stadgade
Circulations-summa för Skiftes och Odlings-Lån, utgörande R:dr 80,000: — —
voro den 30 nästlidne Juni utestående endast ... „ 28,703: 47. 4.
hvadan till utlåning i denna väg voro att tillgå . . R:dr 51,296: — 8.
Utestående Skiftes och Odlings-Lån för hvilka lagsökningar blifvit anstälde
utgjorde den 31 December 1839
28 st.
Af desse är o sedermera:
betaldte
1.
afskrifne  2.
3 st.
Och återstå sålunda
25 st.
28 st.
Genom Nådig Dom af den 24 sistlidne Maj, har Kongl. Maj:t, uti målet
emellan Banken, kärande, samt Åboen Johannes Larsson i Karsö, svaran
de,
(1839 års Revisions-Berätlelse pag. 38) med ändring af Kongl. Maj:ts och
Rikets Svea Hof-Rätts Dom, ålagt Johannes Larsson_, att till Banken utgifva
Jord rade 957 R:dr 13 sk. 8 r:st. jemte ränta derå efter 2 för hundrådet, från
31
<len 2 Augusti 1833 till elen 8 Juli 1834-, oell efter 6 procent frun sistnämnde
dag till dess betalning sker; hvarjemte Johannes Larsson blifvit förpligtad
att utgifva kostnadsersättning med 59 R:dr 9 sk. allt Banco.
§ 8.
Creditiver.
A. Aldre Creditiv:
Det Riksgälds-Contoret beviljade Creditiv för Jiqviden af Statsfyllnadssutnman
liar blifvit begagnadt till det belopp och inom de tider, som omförmälas
uti § 196 af Bunco-Reglementet den 26 Maj 1835, och § 178 uti
nu gällande Reglemente för Bankens styrelse och förvaltning.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers föreskrift, att det Kongl.
Commerce-Collegii Discont, till Mann fact urer lies och Fabrikernes understöd,
beviljade Creditiv af En Million Riksdaler, finge förhöjas till 1,500,000 R:dr,
emot afgifvande förbindelse för bela Creditiv-Summan, har bemälde Kongl.
Collegium, å Manufactur-Discontens vägnar, under den 18 nästlidne Maj,
för Creditiv-beloppet, 1,500,000 R:dr Banco, tili Banken uthändiga! och aflemnat
förskrifning, innefattande jemväl de särskildta vilkor och förbehåll, Rikets
Ständers omförmälde beslut innehåller.
I afseende på det Jern-Contoret beviljade Creditiv å Banken, hvilket
blifvit begagnadt enligt föreskriften i 180 §:n af 1835 års Banco-Reglemente,
få Revisorerne anmäla, det Banco-Styrelsen vid de årlige Revisionerne
inom Jern-Contoret utsett ett Ombud att, å Bankens vägnar, i Revisionerne
deltaga.
Hvarken Stockholms Stads Brandförsäkrings-Contor eller någon* af SparBankerne
i Riket bar, under ifrågavarande tid, begärt att få tillita de deni
förunnade Creditiver; och sorn Uplånings-rörelsen fortfarande varit instäld,
har det icke kunnat komma i fråga att begagna det för Handels ochNäringsDisconten
afsedda Creditiv å 250,000 R:dr Banco.
32
B. Cassa-Creditiv.
Skånska Hypotheus Föreningen och Broksegares Hypotheks-Cassa hafva
fortfarande begagnat de dem af Banco-Fullmägtige beviljade 'Credit!v, den
förra till ett belopp af 100,000 R:dr och den sednare till 300,000 R:dr allt
Banco; och Banco-Fullmägtige, sorn funnit hinder icke möta för nämnde Inrättningar
att, intill nästa Riksdag, än ytterligare begagna den dem på Banken
förunnade Creditiv-rätt, hafva i sådant afseende ifrån vederbörande Directioner
infordrat nya förbindelser för omförmälde Creditiv-summor.
Uti folie-afgift för begagnade Cassa-Creditiv bar, under tidrymden från
den l:ste Januari 1840 tili och med den sista Juni detta år, till Banken
influtit 44 R:dr Banco.
§ 9.
Bankens Discont-rörelse.
1 afseende å de Inrättningar, som ombesörja Bankens Discont-rörelse,
nemligen Banco-Discont-Verket i Stockholm samt Låne-Contoren i Götheborg
och Malmö, få Revisorerne anmäla, att nämnde Verks styrelse och förvaltning
för åren 1839 och 1840 blifvit granskad, decharge för nämnde år vederbörande
Direetioner meddelad, samt redovisning för hufvudresultalen af
den, genom berörde Låne-Verk, besörjde Discont-rörelse, Rikets Ständer meddelad
uti Banco-Utskottets Betänkanden N:o 80, af den 7 September 1840
och N:o 202 af den 10 Juni detta år.
Banco-Fullmägtige hafva, uti skrifvelse af den 16 sistlidue September,
anhållit, det Revisorerne ville meddela Fullmägtige uplysande råd, i anledning
af en hos Fullmägtige väckt fråga, att, enär Bankens disponibla tillgångar
då utgjorde omkring 1,500,000 R:dr och med största sannolikhet kunde
antagas, att någon betydligare summa i de Svenska räntebärande papperen
icke vore att tillgå, samt fonderne för Publika Pappersbelåningen samt Handels-
oell Närings-Disconten icke funnos till deras fulla belopp anlitade; men
deremot sednaste vecko-rapporterne utvisade, att, i förhållande till låne-ansökningarne
vid allmänna Discont-Ver ken, en brist funnes i Stockholm af
308,000
33
308.000 R:dr, i Götheborg af 136,000 R:dr och i Malmö af 35,000 R:dr, eller
tillsammans af omkring 500,000 R:dr, Fullmägtige måtte af Bankens ifrågavarande
odisponerade medel anvisa 700,000 R:dr till förstärkande af DiscontVerkens
allmänna Lånefonder, med 300,000 R:dr till den förstnämnde och
200.000 R:dr till hvartdera Låne-Contoret, dock under vilkor, att, i mohn
desse medel erfordrades till andra föremål, hvilka företrädesvis borde afses,
desamma successivt återbetaltes på det sätt, att för hvarje vecka då återgäldades
af Banco-Disconten i Stockholm 25,000 R:dr, af Låne-Contoret i Götheborg
15,000 och af Låne-Contoret i Malmö 10,000 R:dr, hvarigenom större
delen af beloppet, inom 3^ månader, till Banken blefve indragen.
Efter öfvervägande häraf och enär af en skrifvelsen bifogad Beräkning,
öfver Bankens, till utlåning disponible, tillgångar, sig visade, att til] utlåning,
funnes att tillgå ett belopp af 1,585,368 R:dr 44 sk. i r:st Banco, hafva
Revisorerne meddelat Banco-Eullmägtige det yttrande, att Revisorerne,
för deras del, ansett, det 700,000 R:dr af omförmälde, till utlåning disponible
medel, kunna användas Lill förstärkande af Allmänna Discont-fonderne
för utlåning på namn med omsättningsrätt; och hafva Revisorerne derjemte,
i afseende på sättet för berörde förstärknings återgäldande af Discont-Verken,
förklarat, att för den händelse omförmälde förstärkningsmedel skulle erfordras
för sina ursprungliga och i Banco-Reglementet omnämnde ändamål; BancoFullmägtige
då må, efter sig företeende omständigheter samt enligt dem i
Banco-Reglementet gifne föreskrifter, förfara.
Banco-Fullmägtige hafva, efter emottagandet af Revisorernes förenämnde
yttrande medgifvit, att nämnde summa 700,000 R:dr Banco, finge,
enligt här ofvan uptagen fördelning, till vederbörande Discont-Verk anordnas,
hvilken sålunda meddelade förstärkning af Allmänna Discontfonderne
led t till det resultat, att, på sätt de till Banco-Fullmägtige inkomne Veckorapporter
öfver Disconternes låne-rörelse utvisa, vid Låne-Contoren för närvarande
icke förefinnas några, i brist af tillgång, hvilande låne-ansökningar,
samt vid Banco-Disconten alla lån, som den ena veckan blifvit bifallna, kunnat
i nästpåföljande vecka till vederbörande lånsökande utgifvas.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket.
5
34
§ 10-
Inre detaille-förhållanden.
Som Revisorerne inhämtat, att kostnaden för den år 1837 påbörjade
reparation af bägge Bancohusen upgått till det betydliga belopp af 41,258
R:dr 31 sk. 4 r:st Banco, synes det Revisorerne, att Banco-Fullmägtige icke
bordt under band låta verkställa ett så vidsträckt arbetsföretag, hvilket troligen
aflupit med mindre kostnad, om utförandet af antingen hela reparations-arbetet
eller särskilde delar deraf blifvit på entreprenad uplåtet.
Å stora Bancobuset hafva under förlidet år blifvit anbringade åskledare,
hvarför kostnaden upgått till 2,374 R:dr Banco.
Då uti Bankens räkenskaper, under titel ”Tryckningskostnad under
1828 och 1830 årens Riksdag” balanceras en post stor 977 R:dr 34 sk. B:co,
hvilken, efter hvad upplyst blifvit, utgått för tryckning af Banco-Utskottets
vid nämnde Riksdag afgifne Betänkanden; så anse Revisorerne att BancoStyrelsen,
långt före detta, bordt antingen hos Riksgälds-Contoret söka ersättning
för berörde belopp eller ock anmäla detsamma till afskrifning.
Enär Revisorerne, vid inventeringen i Depositionshvalfvet, inhemtat, att,
sedan flere år tillbaka, derstädes förvaras åtskillige Deposita, hvilka möjligen
blifvit af egarne alldeles förgätne, så hafva Revisorerne tillstyrkt Banco-Fullmäglige
gå i författning derom, att uti Allmänna Tidningarne varder införd
en upgift öfver de i Banken varande Deposita, hvilka derstädes inneståtfc Tio
år och derutöfver, samt att sedermera årligen låta införa dylika upgifter.
Genom Nådig remiss, af den 15 sistlidne Mars, har Kongl. Maj:t, vid
föredragning för slutliga pröfningen af den väckta frågan om förändring i
sattet för tillverkning och stämpling af det för Chartae Sigillatae-Contoret erforderliga
papper, från Banco-Fullmägtige infordrat utlåtande såväl i afseende
på de föreskrifter och förbehåll, rörande Chartae Sigillatoe papperets be
-
35
skaffelihet, levereringstid, valeur-stämpling, pris m. m., hvilka för den händelse
sådant papper skulle, enligt Rikets Ständers yttrade önskan, komma
att vid Bankens Pappers-Bruk tillverkas, blifvit af Kongl. Stats-Contoret i
underdånighet föreslagne, som ock i anledning af en utafFabriks-Bolaget Söderberg
& Arosenius gjord framställning att tillverkning af Chartte Sigillataa
Papper måtte hädanefter, som hittills, varda genom entreprenade-auction uplåteli
åt fri täflan. Och hafva Fullmägtige, till åtlydnad af denna Nådiga
remiss, under den 22 iiästlidne Juli, inför Kongl. Maj:t i underdånighet upgifvit
ej allenast beskaffenheten af det Papper, som, genom Fullmägtiges föranstaltande,
för Chartte Sigillatae-Contorets behof, skulle vid Bankens PappersBruk
kunna tillverkas och vid den i Banken varande Stereotyperings-anstalt
förses med konstgraverade Stämplar eller så kalladt congrevskt tryck i flere
färgor, lämpade efter Chartornes olika valeurer, utan äfven kostnaden för
Chartornes tillverkning och förseende med stämplar samt tiden inom hvilken
det för år 1843 erforderliga förrådet kunde vara färdigt.
Sedan Rikets sist församlade Ständer hos Kongl. Maj:t, bland annat,
i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla vederbörande
Embets-Verk att vidtaga sådane åtgärder, hvarigenom de Stämpelsedlar,
hvarmed inkommande t}?ger m. m. vid Tullverket förses, måtte blifva
tillverkade af ett ändamålsenligäre papper och på ett sätt, som i möjligaste
måtto försvårade deras efterapande samt att såväl vid stättiplarnes tillverkning
som deras förvarande ali noggranhet må varda iakttagen, och i sammanhang
dermed föreslagit, att ifrågavarande Stämpelsedlar könde förfärdigas vid
den i Banken varande Stereotyperings-anstalt; så, och efter det Kongl. General-Tull-Styrelsen
blifvit i ämnet hörd, har Kongl Majit, uti en till BancoFullmägtige
aflåten Nådig skrifvelse af den 18 Januari detta år, gifvit tillkänna,
det Kongl. Majit funnit godt i Nåder bifalla, att dell af Rikets Ständer,
i omförmälda måtto, föreslagna förändring af de vid Tullverket hittills
brukliga Stämpelsedlar må, så snart omständigheterne det medgifva, bringas
till verkställighet, under iakttagande af hvad Kongl, GeneraFTull-Styrelsen,
för sådant ändamål, i afseende å de nya Stämpelsedlarnes beskaffenhet och
sättet för deras reqvirerande i Banken m. m. hemställt.
Efter det vederbörande hörde blifvit, hafva Banco-Fullmäglige uti af
CO
låtne
skrifvelser till Kongl. General-Tull-Styrelsen dels öfverlemnat profpapper
och profritningar till omförmälde Stämpelsedlar, hvilka profver jemväl
36
blifvit af Kongl. General-Tull-Styrelsen gillade och godkände, dels ock bestämt,
att 50,000 st. Blanketter till Plakat-Stämpelsedlar och 40,000 st. Blanketter
till sedlar för Dukslämp!ingen skulle vara förfärdigade inom Mars månads
utgång år 1842.
Till åtlydnad af Rikets sist församlade Ständers beslut, hafva BancoFullmägtige
låtit öfver framlidne Banco-Secreteraren G. M. Helsingius prägla
en minnespenning, föreställande, enligt en af Kongl. Vitterhets-Historias och
Antiqvitets-Academien gillad ritning, på: Atsidan: Bröstbilden med omskrift
G. M. Helsingius Aerar. Ordd. R. Sv. a. Secr. och derunder: Nät. 1786. Deliat.
1838 och Frånsidan: Svea med Riksskölden i högra handen, hvilande
venstra armen på en pjedestal, prydd med Rikets Ständers och Deras Banks
insignier; Öfverskrift: Probitatis et laborum; i afskärningen: Memores Ordd.
Regni Svaec.; af hvilken minnespenning blifvit tillstälde, exemplar i guld: den
aflidnes 2:ne Bröder; i silfver: Ledamöterne af Bankens Öfver-Styrelse, Embetsmännen
inom Esta Tjenstegraden samt offentliga myntsamlingar, och i
bronze: öfrige Tjenstemän inom Banco-Verket samt de derstädes anstälde
Extra Ordinarie Tjenstemän.
Revisorerne hafva till pröfning förehaft besvär, anförde af Bankens
Commissarier deröfver, att sedan Bankens Under-Stvrelse hos Fullmäktige
V> o o
hemställt, att, ehuru uti Banco-Reglementet någon ersättning icke blifvit bestämd
för granskning, öfverkorsning, upräkning och försegling af annullerade
och förslitne sedlar å valeurerne 10 R:dr och 6| R:dr, sådan ersättning likväl
måtte hädanefter, som hittills få utgå till det genom Fullmägtiges beslut
af den I8:de Maj 1837 bestämda belopp 42 sk. 8 r:st per 1000 st. Sedlar,
Fullmägtige under den 11 nästlidne November förklarat, det Fullmägtige,
emot ordalydelsen i Banco-Reglementets 225 §, icke kunde bifalla UnderStyrelsens
berörde hemställan.
I anledning af dessa besvär, hafva Fullmägtige meddelat, att Fullmägtige
väl till Banco-Ulskottet vid sednaste Riksdag upgifvit de särskildta anslag,
som Fullmägtige ansågo böra fortfarande utgå, och dervid föreslagit ersättning
beräknad till 42 sk. 8 r:st. Banco för hvarje 1000:de annullerade och
förslitne sedlar å valeurerne från och med 10 R:dr till och med 8 sk., som
blifvit af Commissarierne granskade, öfverkorsade, upräknade och förseglade,
37
men att Banco-Utskottet uti dess under N:o 184 i ämnet afgifne Memorial,
i stället för Sedelvaleuren 10 R:dr uptagit valeuren 3 R:dr, för hvilken afvikelse
från Fullmägtiges förslag något skäl icke förefinnes uti nämnde Memorial;
samt att Fullmägtige, emot Banco-Reglementets tydliga innehåll, varit
förhindrade att bevilja den äskade ersättningen.
Enär Banco-Reglementet icke innefattar någon föreskrift om betalning
för öfverkorsning och granskning af annullerade och förslitne sedlar å 10 R:drs
och 6j:dels Rrdrs valeuren, hafva Revisorerne icke kunnat gilla Commissariernes
ifrågavarande besvär.
§ 11-
Angående förvaltningen af Tumba Pappers-Bruk.
Räkenskaperne för åren 1839 och 1840 äro af Revisorerne granskade
och hvad ziffran beträffar lemnade utan anmärkning.
Af desse räkenskaper inliemtas följande förhållande:
lr 1839. År 1840.
Bankens förlag till Brukets bedrifvande
har utgjort:
Balance från förra året ....... 46,965: 46. 4. 24,851: 38. o.
Förskott under året i Contant .... 37,000: — — 29,100: — —
Summa 83,965: 46. 4. 53,851: 38. 5.
Det under året lefvererade papper har up
gått
till ett värde af 59,114: 7. ii. 27,577: 40. —
hvarigenom balancen blifvit år 1839 nedsatt
till  24,851: 38. 5.
men deremot 1840 ökad till  26,273: 46. 5.
Summa 83,965: 40. 4. 53,851: 38. 5.
Eli afbetalning å Bankens förskotts fordran har således egt
rum 1839 med B:co R:dr .......... 22,114: 7. u.
hvaremot år 1840 samma fordran ökats med ...... 1,422: 8. —
38
,
År 1839. År 1840.
Och består den till år 1841 utgående Bala
ncen af:
Skuld till Låne-Afdelningen . . .
. . 25,882:
28.
3.
Contant behållning; i Bruks-Cassan .
391:
18.
2.
26,273: 46. 5.
Papperstillverkningen har under åren
1839
och 1840 upgått till:
För Bankens räkning: Sedelpapper .
. . 55,908:
31.
11.
15,102: 40. —
„ åtskillige sorters papper . .
. . 1,258:
—
—
10,832: 32. -
S:gr 57,166:
31.
11.
25,935: 24. -
För enskildes räkning
4.
2.
2,044:
Summa 61,171:
36.
1.
27,979: 24. -
Papperstillverknings-Conto uptager:
Debet.
Papper under arbete från förra året . . 1,599: — - 2,708: — —
Omkostnaderne:
för helsö vård 457: 32. 9. 674: 4. —
„ fattigvård
och pensioner
. . . 492: 40. 6. 723: 37. —
„ resor och
tractamen
ten
. . . 760: 44. — 1,161: 3. 4,
„ utfodring
för dragare 768: 43. 5. 800: 28. 8.
„ diverse . 4,173: 2. n. 4,156: io. 2.
» aybyggnader
och reparationer
. 12,162: 4«. 2. 4,075: — 4.
„ aflöning . 12,863: 38. 9. 12,636: 13. 9.
Transp. 45,246: - 3. 35,815: i4. - 1,599: — - 2,708:
39
År 1839. År 1840.
Transp. 45,246: - 3. 35,815: 14. - 1,599:  2,708:
Papperstill
verknings
Conto.
. 13,585: so. o. 11.588:,,. o. ^ 35>815: _
Vinst af Papperstillverkningen .... 17,241: 40. — — —
Summa 64,086: 40. 3. 38,523: 14. —
Credit,
Värdet af färdiggjordt papper. .... 61,171
Utskottspapper, uptaget i värde till 12 sk. pr LU. 86
Mellanläggspapper för Pappers-fabrikationen 121
Papper under arbete till följande år . . 2,708
Förlust af Papperstillverkningen . . . — — 9,121: 39. 10.
Summa 64,U86: 40. 3. 38,523: 14. —
36. 1. 27,979: 24. -
4. 2. 79: 46. 2.
287:
— — 1,055: — —
Vinst- och Förlust-Räkningen visar följande
resultat:
Debet.
Genom skäring och sortering upkommen skillnad
i lumpvärde  47: 46. 11. 143: 13. 4
Förlust på förslitne och obrukbare inventarier 1,219: 36. 9.
— —
Afgång på lump  36: 39. 2. 72: 46. 2.
För jordbruket använde utöfver hvad det
inbringat  844: 18. 3.
— —
Papperstillverkningen påförde utöfver värdet
af erhållet papper ...... — — 9,121: 39. 10.
Enligt Banco-Utskottets beslut den 29 Juni
1840 afförde  — — 301,432: 21. 7.
D:o d:o d:o  — — 1,115: 16. 4.
D:o d:o den 17 Åug. 1840 d:o — — 2,839: 23. 5.
Tillökning i Brukets bokförda Capitalvärde 15,786: 25. 10. — —
Summa 17,935: 22. 11. 314,725: 16. 8.
40
Credit.
År 1839. År 1840.
Genom skäring och sortering upkommen
skillnad i lump värde  52: io. — 114: 8. 10.
Gammal koppar och bly efter reparationer 286: 12. — 775: 40. —
Värdet af hudarne efter 2:ne dödade hästkreatur —— — — 12: — —
Differance upkommen genom runstycksbråk — —  — 5.
Vinst af Mjölqvarn  355: 8. n. 267: 5. ii.
D:o af Jordbruket  — — 191: 13. 7.
D:o af Papperstillverkningen .... 17,241: 40. — — —
Brukets åsätta värde, enligt Banco-Utskot
tets
beslut den 29 Juni 1840 . . . — — 250,000: — —
Minskning i Brukets bokförda Capitalvärde — — 63,364: 43. il.
Summa 17,9.35: 22. n. 314,725: 16. 8.
Utgående Balance-Conto visar följande förhållanden:
Debet.
Cassabehållning  185: 23. i. 391: 18. 2.
Tumba hemman, Pappersbruken med alla
byggnader och fasta inventarier, Qvarn,
lastageplatsen vid Tullingesjön och Magasinshuset
i Stockholm, uptagne till 301,432: 21. 7. 250,000: — —
Hvarjehanda rudimaterier, förråder och lösa
inventarier  63,009: 26. 5. 60,976: 20. 7.
Fordringar  5,879: 27. 7. 2,199: 23. 5.
Papper under arbete till följande år . . 2,708: — — 1,055: — —
Oersatta förskott för nya pappersförsök från
dess första början och hvarför ett lager
papper utan åsatt värde finnes i
förråd  3,349 : 47. 5. — —
Summa 376,565: 2. 1. 314,622: 14. 2.
Credit.
41
Credit.
År 1839. År 1840.
Skuld till Låne-Afdel ningen 24,851: 38. 5. 26,273: 46. 5.
Capital-behållning 351,713: n. 8. 288,348: 15. 9.
Summa 376,565: a. i. 314,622: 14. 2.
Jordbruket vid Tumba har under år 1839 kostat utöfver hvad det inbringat
844 R:dr 18 sk. 3 r:st., men år 1840 lemnat en vinst af 191 R:dr
13 sk. 7 r:st. Förlusten å jordbruket under år 1839 har härledt sig från ett
numera fullbordadt odlings-arbete å en, vid sednaste egobyte imellan Tumba
och derinvid belägne Egendomar, Tumba Bruk tillfallen sank äng, hvilken
likväl, efter den verkstälda odlingen, troligen kommer att lemna en afkastning,
som småningom skall ersätta de nedlagde koslnaderne.
I samband härmed få Revisorerne anmäla, att inom Revisionen fråga
blifvit väckt angående jordbrukets ändamålsenligare förvaltning, genom utarrendering,
hälftenbruk eller uplåtande åt Bruksarbetarne; och att, efter det
ej mindre Bruksförvaltaren vid Tumba än äfven Banco-Fullmägtige i ämnet
hörde blifvit samt föreslagit, att Brukets arbetare mätte, i stället för en del
af det malt, som dem nu bestås, erhålla utfordring för 1 kokreatur hvardera,
i hvilket afseende nödige Ladugårds- och andre uthusbyggnader borde
vid Bruket upföras, — Revisorerne, vid pröfning af denna framställning, ansett
densamma böra förfalla.
Uti öfra Verkhuset är inlagdt ett nytt bjelklag, hvarjemte en ny Ångrörsledning
af tackjern blifvit derstädes insatt.
Nedra Verkhuset har undergått en betydligare reparation.
I anseende dertill, att det nuvarande Spanmåls-Magazinet icke vore för
det dermed afsedda ändamål tjenligt, emedan, oaktadt täta omskoflingar och
rökning, masken årligen skall gjort stor skada på rågen; samt enär det till
Nedra Verkhuset hörande så kallade Luft-Torkhuset, med afseende å dess aflägsna
läge, vore mindre passande lill Torkhus, hafva Banco-Fullmägtige, elJRevitorernes
Beriat, ting. Bankoverket. ^
42
ter derom af Bruksförvaltaren afgifvet förslag, hos Revisorerne tillstyrkt, att
terörde Torkhus måtte få till Spanmåls-Magazin inredas, hvilken hemställan
Revisorerne bifallit och derom underrättat Fullmägtige på det att den föreslagna
förändringen må kunna bringas till verkställighet.
Deremot hafva Revisorerne icke kunnat biträda ett af Banco-Fullmägtige,
i samband härmed, och uppå Bruksförvaltarens tillstyrkan, afgifvet
förslag, angående upförande vid Tumba af en Brygg- och Tvättstuga för
Bruksarbetarnes behof.
I anledning af en till Banco-Fullmägtige aflåten förfrågan, rörande de
aflönings-vilkor, som kunna anses behöflige, för att vid Tumba Bruk erhålla
en skicklig och passande Skol-Lärare för Bruksbarnens undervisning, hafva
Fullmägtige, uti en till Revisorerne aflåten skrifvelse, med anmälan, att Fullmägtige
antagit en person, att, emot de af Rikets senast församlade Ständer
faststälda löneförmåner af 100 R:dr Banco contant, 6 Tunnor Spanmål och 5
famnar Ved, samt fri bostad, tills vidare utöfva berörde befattning, förklarat,
att det löne-belopp, som efter Fullmägliges förmenande, skäligen skulle kunna
en i allo passande Lärare erbjudas, vore 200 R:dr Banco utom den af
Rikets Ständer bestämda qvantiteten spanmål och ved jemte fria boningsrum.
Och ehuru Revisorerne anse det vara af största vigt för barna-undervisningen
vid Tumba, att derstädes erhålla en skicklig och passande SkolLärare,
samt att löneförmånerne för denne Lärare afpassas efter fordringarne;
hafva Revisorerne likväl trott sig vara af föreskrifterne i den för dem gällande
Instruction förhindrade, att medgifva Fullmägtige utbetalningen af det
förhöjda löne-anslag, Fullmägtige föreslagit.
Banco-Fullmägtiges åtgärder och beslut under den tid, som varit föremål
för Revisorernes granskning, hafva i allmänhet vittnat om Fullmägtiges
nitfulla bemödanden och omsorger att upfylla de dem af Rikets Ständer lemnade
föreskrifter, deras omtanka för Banco-Verkets bästa och ett sorgfälligt
iakttagande af enskildes rätt; och få Revisorerne, i följd häraf, tillstyrka, att
decharge må Banco-Fullmägtige meddelas för den tid, som nu varit pröfning
underkastad.
43
Revisorerne kunna äfven med tillfredsställelse vitsorda, att Bankens
Under-Styrelse, uti vården af Verkets redbarheter, administrationen inom
Afdelniugarne och de flere på Under-Styrelsen beroende befattningar iakttagit
vederbörlig ordning och sorgfällig omtanka för Banco-Verkets säkerhet och
förmån samt nödig upmärksamhet på efterlefnaden af gifne stadgar och föreskrifter;
att Bankens Fiscals-Embete med drift och noggranhet bevakat och
handhaft Banco-Verkets vidlyfliga rältegångs-ärenden och den inre ordningen
inom Verket, samt att Bankens Tjenstemän, genom flit, pålitlighet och ordning,
funnits förtjente af Rikets Ständers ynnestfulla bifall.
Revisorerne hafva anmodat Banco-Fullmägtige gå i författning derom,
att denna Berättelse varder till trycket befordrad och med allmänna Tidningarne
utdelad.
Till följd af Revisorernes enhälliga öfverenskommelse äro de emot flere
af förestående punkter anmälde reservationer endast intagne i Revisorernes
Protoeoll.
På Ridderskapet och Adelns vägnar:
Jacob Cederström. R. von Kraemer. Leonhard Fr. Rääf.
Fredric Aminoff. J. F. Ehrenstam. G. G. Gedda.
N. J. Ekdahl.
G. IV. Gumcelius.
På Prés te-Ståndets vägnar:
Sven Lidman.
E. Bergqvist.
P. O. Carlander.
Johan Ekstrand.
And. Berg.
Theod. Foenander.
På Borgare-Ståndets vägnar:
J. F. Silvander.
L. Malmqvist.
L. V. Henschen.
Jon. Rhodin.
J. J. Rulberg.
And. Andersson.
På Bonde-Ståndets vägnar:
F. von Zweigbergk.
Jonas Johansson.
J. Kihlblom.
Petter Persson.
S. JV. Grapengiesser.
44
N:o
Bankens, genom lånerörelse forvärfvade, contant influtne, räntevaltningskostnader
m. m. saint det totala öfverskott,
År 1839.
År 1840.
Ränte-inkomst af de flerfaldige lånerörelser,
som Banken omedelbart besörjer ....
507,366
3
498,373
14
5
Räntebeliållning å förlagen till Banco-Discon-  ten och Låne-Contoren för deras lånerö-  relse mot säkerhet, dels af namn med
omsättningsrätt (8,000,000) dels af Publika
Papper (Odinarie fond 500,000) samt dess-  utom från Stockholms Spar-Bank tillgäng-  lige medel för Allmänna Discontrörelsen
391,670
40
4
400,349
10
Ränte-inkomst af Bankens egne till Handels-  och Närings-Disconternes disposition öfver-  låtne medel
62,630
20
76,825
Summa B:co R:dr
961,667
15
975,547
15
3
45
1.
inkomster, dess dermed bestridde egne ränte-utgifter och forsom
för hvartdera året på räntorne upkommit.
År 1839.
År 1840.
Bankens ränte-utgifter
24,559
31
10
24,589
15
6
Bankens förvaltningskostnader
241,188
13
4
218,361
8
10
Yälgörenhets-bidrag
7,733
16
—
7,733
16
—
Tillhopa, ränte-utgifter, förvaltningskostna-  der ni. m
273,481
13
2
250,683
40
4
Saldo, öfverskott eller behållning af de rän-  tor, lånerörelsen inbringat, och sorn tillfal-  lit Capitalräkningen
688,186
2
2
724,863
22
11
Summa B:co R:dr
961,667|is
4
975,547ji5
3
46
N:o
Capital-Räkningeiis vinster och tillväxter, jemnförde med derå
talets tillväxt
Capital-}/inster.
Af’ den contant influtne ränte-inkomsten har
Capital räkningen sig tillgodo beräknat . .
Genom beräkning af räntefordringar och rän
teskulder
till årets slut
Afgifter för Depositionshvalfvets begagnande
Folie-afgift för enskildes Assignerings-räkningar
D:o för begagnade Cassa-Crediti v. . . .
Innehållen Skedarelön för invexladt underhaltigt
Guld
Influten betalning för oanvändbare materialier
och inventariepersedlar
Genom försäljning af Ducater
Befunnen behållning i omyntadt Silfver utöfver
hvad räkenskaperne uptagit ....
Genom försäljning till Myntet af RiksgäldsContorets
Kopparskiljemynts-Polletter . .
Influtne medel å inom linien balancerad fordran
Vinst å Pappersproductionen vid Tumba .
Genom evalvation af runstycksbråk ....
Efter praescriptionstidens förlopp afskrifne Daler
kopparmynts sedlar
Afskrifne Invisningar och Attester ....
År 1839.
688,186
6,0'7i
304
4,780
10
434
573
9
1
40
18,555
30
Summa B:co R:d r | 718,976|
År 1840.
724,863
15,948
497
4,628
18
672
70,596
187
20
817,413 26
47
2.
inträffade förluster och nedsättningar, såsom grund för Capipå
det hela.
År 1839.
År 1840.
Afskrifningar och Förluster.
Återstående beloppen af 2:ne Landtegen-
do mslån
Dito å Skiftes- och Odlingslån, hvilka, enligt
Rikets-Sländers och Deras Banco-Utskotts
beslut, blifvit inom linien förde ....
Förlust å Si Ifver myntning
Värdet af, för Bankens eget behof endast an-  vändbart, vid Tumba produceradt papper,
utöfver hvad Banken under året förbrukat
Förlag till Tumba Bruk utöfver värdet af
derifrån erhållet papper
Mynlskatt vid ommyntning af gammalt Silf-  vermynt
998
12,605
462
30,527
33
26
17
32
10
6
8,262
19
3
86
1,216
480
12
5
Inlöste Daler kopparmyntssedlar efter prae-  scriptionstiden
16
40
Summa
44,594
13
4
10,061
23
8
Saldo tillväxt af Capitalet
674,381
37
3
807,352
2
8
Summa B:co R:dr
718,976
2
817,413
26
4
48
N;o
Bankens samtelige tillgångar, jemnförde med dess samtelige skulskott
eller Capital, sådant det vid
Den 31 December
År 1839.
År 1840.
Skulder.
I. Låne-Banco-skuld.
a. För utelöpande, räntebärande skuldför-
bindelser
683,045
12
G
671,362
23
3
b. För uplupne, outtagne räntor ....
61,167
3
3
65,571
24
4
c. För utelöpande Invisningar och Attester
3,646
—
4
17,491
43
3
d. För medel, som blifvit till bestämda
ändamål reserverade och afsatte .
196,395
39
7
230,034
6
5
II. Sedel- och Depositions-skuld:
l:o Sedel skuld
.
26,526,414
44
5
26,871,580
14
4
2:o Deposilions-skuld
a. Fond för inlösen af utelöpande Riks-
gäldssedlar och kopparskiljemynts Pol-
letter
743,280
9
C
580,719
22
10
b. För utelöpande Invisningar och ikttester
19,257
41
6
20,051
34
3
c. För innestående medel å löpande räk-
ningar
7,206,024
11
1
7,627,370
37
7
Låne-Banco-
skuld . . 944,254: 7.8. 984,460: 1.3.
Sedel och
Deposi-
tions-skuld 34,494,977:10. g. 35,099,722:13. —
35,439,231
18
2
36,084,182
14
3
Saldo, Bankens totalöfverskott eller Capital-
lillgång
8,311,216
41
5
9,118,568
44
*(
Summa B:co R:dr
143,750,448) 11
1 7
45,202,751
l*°
M
der, utvisande det, enligt räkenskapen, befinteliga total-Öfvcrhvartdera
årets utgång sig befinner.
Den 31 December
År 1839.
År 1840.
Tillgångar.
— -
a. Guld och Silfver i Bankens hvalf och
hos Myntverket, jemte kopparskiljemynt
17,017,805
24
1
18,325,145
29
9
(Guld evalveradt å 5: 32 pr Ducat. Silf-
ver å 2: 32 pr R:dr Silfver Specie).
b. Säkra fordringar hos Statsverket och
Riksgälds-Contoret, hvaribland de Obli-
gationer, hvilka år 1830 förklarats sko-
la utgöra Bankens grundfond ....
O D
5,022,755
45
7
4,934,755
45
/
c. Lån lill enskilde på rörlig pant och
kortare tider
2,152,269
33
8
2,133,572
23
di Län till Städer och Corporationer .
73,(586
44
II
70,903
12
10
e. Lån till enskilde mot intekning och
återbetalning i Silfver, utan ränta .
607,443
20
6
584,306
33
7
f. Dito, emot intekning oell återbetalning
i sedlar
4,563,549
26
2
4,653,630
10
9
g. Skiftes- och Odlingslån
37,697
6
3
23,550 45
8
h. Förlag, lemnade till Banco-Discontens,
Låne-Colltorens, Commerce-Collegii och
Jern-Contorets särskilde Disconterings-
rörelser
13,200,761
16
8
13,371,163
18
7
i. Beviljade Cassa-Creditiv, insatte i De-
posilions-afdelningen
400,000
—
—
400,000
—
—
k. IJplupne obetalde räntor
179,501
37
11
196,409
39
11
1. Bokförda värden och förskott af hvar-
jehanda egenskap
494,976
43
10
509,312
38
8
Summa B:co R:dr
43,750,448
11
7
45,202,751
10
4
Dessutom osäkre fordringar af flerfaldig art,
förde inom linien, till belopp af
11,515,229
41
11
10,523,663
27
7
Revisorernes Ber. ang. Bankoverket.
Rikets Ständers, år 1841, församlade Revisorers Berättelse
om granskningen af Ilikggälds-CJontorets förvaltning
och räkenskaper samt Götha Kanal-Bolags och
Malmö f. d. Diskont-inrättningars utredning.
Sedan undertecknade , af Riks-Stånden i föreskrifven ordning valde
och, genom Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den i5 Juli innevarande
år, sammankallade Revisorer af Stats-, Banko- oell Riksgälds-Verken ,
numera fulländat de göromål och förrättningar, som oss i sådan egenskap
ålegat, få vi härmedelst till Rikets Höglofl. Ständer afgifva nedanstående
särskilda Berättelse om hvad som förekommit vid den utaf
oss verkställda revision af ej mindre Riksgälds-Contorets förvaltning
och tillstånd, än den åt Styrelsen öfver samma Verk äfven uppdragna
utredning af Götha Kanal Bolags och Malmö f. d. Diskont-inrättningar.
1:0 ingående Riksgälds-Contoret.
Vid Revisorernas sammanträde den 15 nasti. September blefvo,
genom Herrar Fullmäktige, till dem aflemnade de Berättelser,
som i i §. af den vid sista Riksdag för granskningen af RiksgäidsVerket
utfärdade Instruktion finnas uppräknade. Härjemte hafva Revisorerna
sedermera fått emottaga alla, för fullgörandet af den åt dem
uppdragna revision öfver detta Verk, erforderliga protokoll och räkenskaper
m. fl. handlingar.
Som Revisorerna af Stats-Utskottets, vid sista Riksdag, under Granskning af
N:o iÖ2 afgifna Memorial inhemtat,att den af Rikets Ständers år 183g octl
församlade Revisorer började och till den i Oktober fullföljda gransk- U eDs aPeningen
af de under samma år hos Herrar Fullmäktige och Commissariatet
förda protokoll blifvit af nämnde Utskott till årets slut fortsatt,
intill hvilken tid Herrar Fullmäktige också redan erhållit decharge
för sina vidtagna och i protokollen antecknade åtgärder, så hafva Revisorerna
genomgått och granskat enahanda protokoll från och med
1840 års början samt tili och med den 9 sisth September, eller den
dag, under hvilken Herrar Fullmäktiges Berättelse til! Revisorerna är
afgifven. — Beträffande åter Riksgälds-Gontorets räkenskaper, hvilka
för åren 1887 oc'1 1838 blifvit reviderade af 1889 års Revisorer, så
har, med undantag af räkningarne öfver den nya inredningen och reparationen
af Rikets Ständers hus, Stats-Utskottet under sista Riksdag
icke företagit någon granskning af dessa räkenskaper. Den nu verk
-
— 2 —
ställda revisionen har följaktligen omfattat nämnde Contors för ärera
183g och 1840 afslutade och i Verkets Revisions-Contor förut granskade
Hufvudböcker med dertill hörande verifikationer.
Riksgälds- Till närmare upplysning om beskaffenheten och beloppet af de
Contorets medel, som till Riksgälds-Conloret ingått under de 2:ne år, för hvilka
° och8 CF räkenskaperna således nu blifvit reviderade, samt de summor, som
Utgifter, under samma lid blifvit från detta Verk utbetalda, hafva Revisorerna
låtit upprätta bifogade tabellariska Sammandrag Litt. A., utvisande
Contorets Inkomster och Utgifter, särskilt för hvartdera året. Enligt
detta med de granskade Hufvudböckerna öfverensstämmande Sammandrag,
hafva till Riksgälds-Contoret influtit:
År 1839. År 1840.
a) genom de, för bestridandet af
Riksgälds-Contorets utgifter, anvisade
och till Contoret ingående
Statsbidrag . .... R:dr 2,56o,4o6:35. 8. 2,570,999: fö. —
b') genom erlagda Skatteköpeskillingar
och lösen för å skaltejorden
vexandc ekar ....... 14,981:24. 2. 9,793:11. 4-
c) genom kapital- och ränte-inbe
talningar
å meddelade lån . . 72,246: 10. xo. 66,516: 47* 6.
df genom återbetalning af lyftade
kreditivsummor 3i5,408:42- 8. 206,212: 4- —
e) genom lefvererade behållna öfverskott
å StatsVerkets inkomster 621,068:15. x. 755,47 1 * ^2. 6.
fy genom ersättningar för utbetalda
förskott samt några mera tillfälliga
inkomster  12,700:41- 5. 12,390: 10. 3.
S:ma R:dr 3,596,812: 25. 10. 3,621,384: 6. 7-
Deremot hafva, under dessa 2.*ne
år, följande utbetalningar af Riksgälds-Contorets
medel blifvit verkställda,
nemligen:
a) Den, till Statsbehofvens fyllande,,
å Riksgälds-Conloret anvisade
summa samt derifrån utgående
Stats-anslag, häruti inberäknadt
det årliga ränte-anslaget till Hans
Maj;* Konungen, . . . R:dr 1,699,106: 3g, 3.. 1,74,6) 118:: 3’.■ jr
Transport R:dr 1,699,106: 39. 3. 1,746,118: 3. 7.
bf Lyftade medel af de på Riks
gälds-Contoret
anvisade kreditiv 223.263:29. 9. 167,254:43.—
cj) Beviljade och uttagna lån samt
emot framtida ersättning meddelade
förskott  2,355: 7. 3. 91,951:20. 2.
dj) Kapital-albetalningar och räntor
å Contorets skulder , . . . 1,057,528: 46. 9- 269,925: 7. 5.
ej) Kostnader för Rikets Ständers
och deras Revisorers sammanträden
samt aflöning för Rikets
Ständers Justitieombudsman m.fl. 19,128:16.11. 248,239:25. 7.
f) Förvaltnings- och uppbördskostnader
jemte åtskilliga hit hänförda
utgifter, såsom restitutio
ner,
anmärknings-arfvoden m.m. 53,497: 7- t- 56,o45:2t. r.
S:ma R:dr 3,o54,88o: 3. — 2,579,534: 24. io.
Vid jemförelse emellan Riksgälds-Contorets Inkomster och Utgifter
befinnes, att de förra öfverstigit de sednare ,
år 1839, med
. R:dr 541,93a: 22. 10.
och år 1840, med
i,o4i>849: 2 9* O*
eller under bägge åren med tillsammans . . „ 1,583,782: 4. 7*
Vid sådant förhållande har Riksgälds-Contoret endast under de 3:ne
första månaderna af år i83g behöft anlita det till lättnad för Contorets
utgifter medgifna kreditiv i Rikets Ständers Bank.
För att ådagalägga de förändringar, som under ifrågavarande tiel- skulder sami
rymd inträffat med Riksgälds-Contorets Skulder och Tillgångar, hafva fordringar
Revisorerna ansett sig jemväl böra bifoga denna Berättelse en Uppgift, Tillgångar.
Litt. B.j på de i Contorets Hufvudböcker vid i838 och i84° årens
slut balanserade skuldposter samt fordringar och öfriga tillgångar.
Häraf inhemtas, att Riksgälds-Contorets räntebärande Skuldj vid
förstnämnde års slut, utgjorde R:dr 5,057,685:29. 2.
samt de öfriga skulderna vid
samma tid
1,218,707: 8. 10.
6,276,392: 38. —
Hvaremot, vid slutet af år 1840, de med ränta
— 4 —
Transport R:dr 6,276,392: 38. —
löpande skulderna uppgingo till R:dr 4,004,618: — —
samt de räntefria till „ 625,3oi: 20. 7.
eller till ett sammanräknadt belopp at' .... 4,629,919: 20. 7.
Följaktligen hafva skulderna under åren 1839 och
i84o blifvit minskade med R:dr 1,646,473.- 17. 5.
Denna skuldförminskning har uppkommit:
af) genom verkställda afbetalningar, utgörande tillsammans
. R;dr 1,464,156: 21. 4*
derifrån dock måste
afräknas de under
dessa år tillkomna
nya skulder . . . 21,952:18.5.
hvarefter återstående
beloppet utgör R:dr 1,442,204: 2. 11.
bj) till följd af åtskilliga skuldposters
förande inom linien, enligt Rikets
Ständers beslut, med 203,934.' 37. 2.
och cj) medelst af Rikets Ständer beslutad
och i 1840 års Hufvudbok
verkställd afskrifning af en skuldpost
å  334: 25. 4.
!,646,473: 17. 5.
Riksgälds-Contorets Tillgångar och Fordringar, som vid slutet af
år 1838 uppgingo till ett sammanräknadt belopp af R:dr 5,837,287: 38. 2
hafva under sistförflulna 2:ne år blifvit minskade:
cf) genom verkställda liqvider
med R;dr 769,366: 2. —
b~) genom afskrifningar med . „ 993,394: 16. io.
och c) genom åtskilliga fordringars
och tillgångars upptagande
inom linien med
1,441,756: 33. r r.
eller med tillsammans . . R:dr 3,204,517: 4» 9-
Under samma tid hafva der- ...
emot nya i räkenskaperna uppförda
tillgångar och fordringar tillkommit
med ett sammanlagdt belopp af . 2,089,296:32. 5. \
Efter afdrag häraf, har följakt- 1
— 5 —
Transport R:dr 5,337,287: 38- 2.
ligen den egentliga förminskningen
af Riksgälds Contorets bokförda tillgångar
utgjort .
i,t65,22o: 20. 4.
och uppgingo alltså dessa tillgångar och fordringar
vid innevarande års början till 4>J 72,067: 17. 10.
1 anseende till den högst betydliga andel af berörde tillgångar,
som, enligt Rikets Ständers vid sisla Riksdag fattade beslut, blifvit i
1840 års Hufvudbok dels afskrifven och dels förd inom linien, var,
oaktadt ofvan anförda öfverskott af Riksgälds-Contorets inkomster, den
summa, hvarmed skulderna vid 1838 års slut öfverstego tillgåviigarne
eller R:dr 989,104: 47* IO*
vid i84o års utgång endast nedsatt lill ... ,, 467,852: 2. 9.
så ali Contorets ställning jemlikt räkenskaperna, under
meranämnde 2:ne år, allenast blifvit förbättrad med R:dr 48r,252: 45* *•
Men i verkligheten har den, under åren <83g och 1840, förorsakade
förbättring i detta Verks financiella ställning, varit vida mer betydande
än hvad räkenskaperna utvisa, helst någon godtgöreise för de numera
afskrifna eller inom linien upptagna summorna, icke någonsin
lära kunnat vara att för Riksgälds-Contoret påräkna.
Uti här ofvan uppgifna skulder äro icke de utelöpande Riksgäldssedlarne
och Koppar-skiljemynts-pollelterna inberäknade, likasom ej
eller bland tillgångarne är upptagen den för dessa sedlars och polletters
inlösande på särskild Räkning i Banken afsatta fond.
Utaf de, enligt Bil. Litt. B.j vid 1840 års slut, i Riksgälds-Contorets
räkenskaper ännu balanserade skuldposter bar det deribland
uppförda outtagna beloppet 4,666 R:dr 32 sk., af de vid 1828—i83o
årens Riksdag beviljade extra Stats-anslag, blifvit uti innevarande års
Hufvudbok afskrifvet, sedan frågan om inköpet af hemmanet Holm i
Helsingland, hvartill denna summa var afsedd, förfallit. Dessutom
komma följande 3:ne sedan längre tid tillbaka upptagna skuldposter att
hädanefter försvinna ur räkenskaperna, nemligen:
1:0 af Banken för Riksgälds-Contorets fordna Disconträkning utfärdade,
men hos Contoret icke företedde attester å tillsammans
R:dr 704: 12. 10.
2:0 från Wasa Ränteri utan reversal insända medel . . 402: — —
och 3:o för Allmänna Brandförsäkrings-Verkets räkning,
Transport R:dr 1,106: x2. xo.
— 6 —
Inlösta
Obligationer.
Transport R:dr 1,106: 12. 10.
i Finland verkställda inbetalningar, derå ränteriqvittens
icke inkommit .  385: 12. 9.
Till följd af Rikets Ständers föreskrift har nemligen
dessa summors sammanlagda belopp R:dr 1,49*: 25. 7.
redan blifvit utbetaldt till Riksgälds-Contorets Enke- och Pupill-Cassa,
enär, under den för samma medels utbekommande stadgade och kungjorda
preskriptionstid, något anspråk i sådant hänseende icke blifvit
hos Riksgälds-Contoret- anmäldt.
Sedan hela den summa af8i,5o7 R:dr4o sk , som Riksgälds-Contoret
undertiden, emot godtgörande af 3 procents årlig ränta, för sina egna
utgifter begagnat utaf extra anslaget vid 1828—i83o årens Riksdag till
Försvarsverkets iståndsättande, blifvit för det afsedda föremålet utbetald
samt jemväl återstoden af den härå upplupna räntan, under innevarande
år, uttagits, så har den särskilda Räkning, som i Banken varit
öppnad för de till berörde anslag hörande medel, numera upphört att
vidare begagnas. Likaså komma de i Riksgälds Contorets Hufvudbok
intagna räkningar öfver ej mindre nyssnämde än öfriga vid samma
Riksdag anvisade extra Stats-anslag att med detta år upphöra.
Af Riksgälds-Contorets vid 1838 års slut utelöpande, dels då redan,
dels under näslpåföljde år uppsagda 5, 4 V* saint 4 procents obligationer,
hafva under åren 1839 och i84o blifvit infriade:
5 procents obligationer å ett kapital-belopp af R:dr 294,000.
4 i/s procents d:o d:o „ 298,500.
4 procents d:o d:o „ 5,000.
eller tillsammans R:dr 5^7,5oo.
Riksgälds-Contoret har således numera inlöst sina i sednare tider
bland allmänheten utgifna obligationer, med undantag af en 5 procents
obligation å 1,000 R:dr och en 4 i/s procents obligation å 1 5o R:dr,
hvilka ännu icke blifvit till inlösen företedda.
Bland ofvanberörde infriade 5 procents obligationer äro jemväl
upptagna några genom stöld för innehafvaren förkomna, hvilkas belopp,
sådant oaktadt, är af Contoret godtgjordt, sedan obligationerna blifvit i
stadgad ordning efterlysta och föreskrifna säkerhetshandlingar aflemnade
till Contorets betryggande emot förlust, i händelse samma obligationer
framdeles måste å nyo inlösas.
— 7
Utaf Riksgälds-Contorets till ett äldre 5 procents lån hörande',,
äfvenledes förfallna obligationer å tillsammans 3,25o R:dr, har under
åren i83<} och 1840 någon inlösen icke förekommit.
Riksgälds-Contorets för flera år tillbaka utfärdade och ännu räntebärande
5 procents obligationer, hvilkas sammanräknade kapital-belopp
utgör 6,75o R:dr, hafva, i anseende till deras särskilda lydelse, icke
kunnat uppsägas och inlösas.
Till följd af Rikets Ständers vid sist förflutna Riksdag meddelade Utgifna nya
beslut, hafva 968 st. nya 4 procents obligationer å 4>°°o B:dr hvar- KUBiBken*
dera, eller å ett sammanräknadt kapital-belopp af 3,872,000 R:dr, med
dertill hörande räntekuponer för 10 år, blifvit af Riksgälds-Contoret,
under den 3o nästl. September, utfärdade för Siats-Verkets ännu återstående
skuld till Rikets Ständers Bank i anledning af derifrån utbetalda
medel till 1808 års krigskostnader. Deremot har Riksgälds-Contoret,
på sätt Rikets Ständer förordnat, i utbyte emot dessa obligationer,
återbekommit Contorets år i83o till Banken utgifna 44o sf* förbindelser
å nämnde skulds dåvarande belopp, 4.400’000 frdr, hvilka förbindelser
numera blifvit öfverkorssade och dödade.
Till upplysning om beloppet af den för åren 1838 och 1839 uttaxerade
samt till Riksgälds-Contoret lefvererade Allmänna Bevillning, Bevittningen.
hafva Revisorerna ansett sig böra anmäla, att, oberäknad! den i Riksgälds-Contorets
räkenskaper särskilt upptagna centonal-afgiften, enligt
dessa räkenskaper för de 3:ne sistförflutna åren samt Commissariatets
till Herrar Fullmäktige afgifna Berättelse för innevarande års 3:ne
första qvartal, till Riksgälds-Contoret influtit:
a) Af 1838 års Bevillning:
Under år 1838, med inberäkning af då erlagd arfs-och testamentsbevillning
samt vid ränte-liqvider innehållna bevillnings
afgifter,
R:dr 38,5o9: 16. 7.
„ år 1839 .
„ 2,402,194: 43. —
,, ar 134o ,, 37,734* 82. 8.
och under de 3:ne första q vartalen af år 184 * ,» 0,776: 3a. 8.
uti hvilket sistnämnde belopp dock äro inberäknade
de under detta år jemväl lefvererad'e restantier
å 1837 och föregångna årens bevillning.
S:ma R:dr 2,482,215: 28. 11.-
_ 8 —
Å RiksgäldsContoret
anvisade
Kreditiv.
Transport R:dr 2,482,215.- 28. 11.
Enär härifrån afdragas de af Riksgälds-Contoret
godtgjorda kostnader för 1808 års bevillningstaxering
inom Stockholms stad  2,662: 25. 10.
utgör den återstående, för Riksgälds-Contorets utgifter
disponibla behållningen af ifrågavarande års
allmänna bevillning R:dr 2,479,553: 3. 1.
b) Af i83g års Bevillning hafva under samma år, med inberäkning
af arfs- och testaments- samt innehållen ränte-bevillning, till Riks
gälds-Contoret
ingått R:dr 51,381: 33. 9.
under år 1840
2,430,716: 46- 3.
och under de 3:ne första qvarlalen af år 1841 84,577: 34. 10.
S:ma R:dr 2,516,676: 18. 10.
hvaraf, efter afdrag af de utaf Riksgälds-Contoret
med
2,639: 22. 3.
ersatta taxerings-kostnaderna i Stockholm för år
1839, återstående behållningen utgjort , . R:dr 2,5i4,o36: 44* 7*
Då nu dessa sålunda till Riksgälds-Contoret influtna summor af
i838 och 183g årens bevillning jemföras med det belopp af 2,301,690
R:dr , hvartill den allmänna beviliningen uti 1835 års Bevillningsförordning
är beräknad, visar sig, att de behållna öfverskolten utöfver
denna stats-inkomsts påräknade belopp utgjort:
för år 1838
R:dr 177,863.- 3. r.
och för år 1839 . :  „ 212,346: 44- 7*
eller tillsammans för bägge åren R:dr 390,209: 47- 8.
Beträffande de å Riksgälds-Contoret, dels vid sistförflutna och dels
vid nästföregångna Riksdag, anvisade Kreditiv, så hafva Revisorerna
ansett sig böra upplysningsvis anmäla följande förhållanden.
Som Rikets Ständer förordnat, att det vid sista Riksdag öfverblifna
odisponerade belopp utaf de för extra Statsregleringen då afsedda och
beräknade tillgångar skulle användas till bildande af'en, intill Rikets
Ständérs nästa sammankomst, afsatt fond för det så kallade Stora Kreditivet,
så har, i öfverensstämmelse med härom beslutade och uti xoo§.
af Riksgälds-Contorets Reglemente intagna föreskrifter, hälften af omförmälda
odisporierade belopp, hvilket, enligt de för beräkningen häraf
meddelade
9 -a
meddelade bestämmelser, befunnits endast utgöra 280,346 R:dr 41 sk.
9 rst, blifvit, under nasti. September månad, å den, för sådant ändamål
, i Rikets Ständers Bank öppnade särskilda Räkning insatt med
140,173 Rdr 20 sk. 10 rst.
Revisorerna hafva funnit det konvolut, som innesluter den af Rikets
sislförsamlade Ständer utfärdade Anordning å nämnde, till 2,000,000 Rdr
bestämda, kreditiv behörigen förvaradt samt förseglingen derå orubbad.
Sedan, på sätt i83c)års Revisorer anmält, Kongl. Maj:t, under den
2 Mars i838, underrättat Herrar Fullmäktige, att Kongl. Maj:t funnit
oundgängligen nödigt att lyfta bela den för utomordentliga åtgärder till
Rikets försvar bestämda summa, eller 5oo,ooo Rdr, utaf då varande Mindre
Kreditiv, samt, i följd häraf, ett belopp af 170,000 Rdr blifvit samma
år från Riksgälds-Contoret utanordnadt, så har, uppå Kongl. Stats-Contorets
reqvisitioner, återstoden af denna kreditiv-summa blifvit, under
åren 1889 och i84°>nied 33o,ooo Rdr utbetald. Men föröfrigt har, så
vidt Herrar Fullmäktiges protokoll utvisa, hvarken under nyssnämnde
eller innevarande år, någon lyftning af större eller mindre del utaf
detta kreditiv, hvilket numera är nedsatt till 5oo,ooo Rdr, eller hälften
utaf dess före sista Riksdag fastställda belopp, icke ifrågakommit.
I ytterligare afräkning å det, vid 1834 och 1835 årens Riksdag,
beviljade särskilda kreditiv å 5oo,ooo Rdr, för bestridandet af de genom
cliolera-farsoten förorsakade kostnader, har ett belopp af 2,413 Rdr
29 sk. 9 rst. år 1839 blifvit reqvireradt och utbetaldt.
Häremot har Riksgälds-Contoret, såsom återbetalning af förut å
samma kreditiv lyftade summor, fått från Kongl. Stats-Contoret emottaga:
år 1839 R:dr 65,408: 42> 8.
och år 1840 .
„ 6,212: 4. —■
S:ma R:dr 71,620: 46- 8.
Riksgälds-Contorets återstående fordran för det å detta kreditiv
ännu icke ersatta belopp utgör för närvarande 65,201 Rdr 25 sk. 9 rst.
Å det för undsättningar i missvextår, vid 1828—i83o årens Riksdag,
anvisade och sedermera, till hela sitt belopp lyftade kreditiv af
1,000,000 R:dr hafva 5o,ooo R:dr, under sisth år, blifvit återbetalda,
äfvensom enahanda summa, i afbetalning å detta kreditiv, under innevarande
år, blifvit till Riksgälds-Contoret aflemnad, så att det oersatta
kreditiv-beloppet numera är minskadt till 900,000 R:dr.
Genom de, under åren 183g och 1840, inbetalda summor å tillsammans
3oo,ooo R:dr, har Riksgälds-Contoret erhållit full liqvid för
det af Rikets Ständer, vid 1834 och 1835 årens Riksdag, beviljade och
2
— 10 —
af Conloret ulbelalda särskilda kreditiv för spanmåls-undsältningar ,
hvars belopp af Rikets sist församlade Ständer nedsattes från 4°o,ooo
R:dr lill 100,000 R:dr.
Det, till inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande,
på Riksgälds-Conloret, sedan 1828—i83o arens Riksdag, anvisade och
af Rikets sist församlade Ständer till 3oo,ooo R:dr ökade kreditiv bar,
enligt hvad räkenskaperna utvisa , oafbrutet, fastän vanligtvis endast
till en mindre del, varit begagnadt. De å detta kreditiv uttagna
medel utgjorde
vid 1838 års slut
. R:Jr 38,56o.
„ 1839 års d:o • . . . „ 36,260.
„ 1840 års d:o  ,, 19,360.
samt den 3o September innevarande år  „ 17,460.
Utöfver det, vid slutet af år i838, lyftade belopp 1 0,782 R:dr 4 sk. 4 r.
utaf kredilivet å 100,000 R:dr, för regiel ingen af Armeens ackorder,
bar en summa af 6,854 R:dr 43 sk., år 1839, blifvit å summa kreditiv
utbetald.
Utbetalda Från 1S39 års början och till slutet af detta års 2tdra qvartal, hafva
nya tån. nedaimämude, utaf Rikets Ständer beviljade, låne-understöd blifvit från
Riksgälds-Conloret utbetalda, sedan Herrar Fullmäktige pröfvat och
godkännt derför afgifna förbindelser, nemligen :
till Förvaltningen af Sjö-Ärendena, för Fyr- och Båk-Inrätlningarnes
förbättrande, emot 4 1/2 procents ränta .... R:dr 120,000.
„ staden Söderhamn, för stadens nya reglering och
uppförandet af dess allmänna byggnader, emot \ procents
ränta
12,000.
„ staden Malmö, för dervarande hamns förbättrande,
emot 3 procents ränta
00,000.
„ staden Linköping, för utförandet af hamnbyggnaden
derstädes, emot 3 procents ränta ...... „ 20,000.
• Summa K:dr 202,000.
Dessutom hafva Riksgälds-Contorels låne-fordi ingar, under samma
tid, blifvit ökade, genom öfverlåtelse!) på detta Verk af det tili staden
Wexiös återuppbyggande, medelst lyftning af ett motsvarande belopp
utaf mindre kreditivet, utgifna lån å 100,000 R:dr emot 4 procents ränta.
Ehuruväl det Räkenskaps-utdrag, sorn, efter Hufvudbokens afsluswinmor.
tande, skall, till upplysning för allmänheten, upprättas och genom trye
-
11 —
ket offentliggöras, kommer att i sin helhet utvisa de af RiksgäldsContoret,
under innevarande år, verkställda utbetalningar, hafva Revisorerna
dock trott sig böra här uppgifva de å detta Verk, vid sisla
Riksdag, anvisade anslags-summör, sorn, enligt Herrar Fullmäktiges till
Revisorerna afgifua Berättelse, blifvit från Riksgälds-Conloret, till och
med den g sistlidne September, utanordnade.
Sådana , till bela deras fastställda belopp, redan lyftade summor
utgöras af anslagen:
1:0 till ersättning åt en Häradshöfding i Wermland för saknad lön
under åren 1831 — 1S40
R:dr ^öo: — —
2:0 till fyllnad i Amanuensernas vid Kongl. Ribliotheket
löner för åren 1835 — 1 887 1,200: — ■—
3:o till fortsättning af Carlsborgs fästningsbyggnad, för
år 1841
..... 5o,ooo: — —
4:0 till dito af befästningsarbetena vid Waxholm och
i Stockholms skärgård, för dito ....... 5o,ooo: — —
5:o till godtgörande af återstoden utaf ett Kongl. Landt
bruks-Akademien,
år 1819, beviljadt byggnadsanslag io,o36: 8. 8.
6:0 till ersättning åt Rolehåilarne vid Calix Kompani
af Westerbottens f. d. Fält-Jägare-Regemente för
dem oriktigt påförd vakans-afgift . . . . . , ^3: 5. 4-
7:0 till restitution åt städerna Gefle, Huddiksvall och
Söderhamn af erlagd rotefrihets-afgift . . . . . 5. 1 r.
8:0 till en gratifikation åt Herr IIof-Marskalken J. A.
Leijonmarck för dess förtjenster om Svenska Tabell
Veiket
2,000: — —
9:0 till reseunderstöd för en, af Direktionen öfver Råby
Räddningsanstalt för vanvårdade barn,utsedd person 1,000: — —-  10:0 lill liqviderande af en förre Arrendatorn af Uranienborgs
Kungsgård, numera afl. Ekonomi-Direktören
P. O. Tauson, tillerkänd fordran af Kongl.
Majit och Kronan
583: 16. —
11:0 till begrafningshjelp efter förre Landt-Räntmästa
ren
i Westerås Län J. F. Alm ...... 254: 38. —
12:0 till restitution af skatteköpeskillingen för förra Kapellansbostället
Rannäs Holstagård ...... 26: 43. —
i3:o till understöd för de brandskadade i Falkenberg . 4>ooo: — —
Tillsammans R:dr 124,099:20.11.
— 12 —
Förräntade Uti 78 § af nu gällande Reglemente för Riksgälds-Contoret hafva
tillhörande Ständer förordnat, alt de till Riksgälds-Contoret influtna oell
extra stats*- såsom tillgång för extra statsanslagen afsedda medel höra, intilldess de
regleringen, komma alt för de bestämda föremålen utanordnas, hållas allmänna
rörelsen till handa och göras för Riksgälds-Contoret fruktbärande, medelst
uppköpande eller belånande af Armeens Ackords-amorteringsfonds,
Skånska Hypotheks-föreningens, Bruksägares Hypotheks - Cassas samt
framdeles sig bildande Svenska Hypolheks-föreningars räntebärande
obligationer. Enligt hvad de af Revisorerna genomlästa protokoll nogsamt
utvisa , hafva Herrar Fullmäktige med utmärkt nit och omtanka
sökt uppfylla det nya vigtiga och ansvarsfulla uppdrag, som de sålunda
erhållit. Då Revisorerna trott sig böra i denna Berättelse omförmäla
de hufvudsakligaste åtgärder och beslut, som Herrar Fullmäktige,
för fullgörandet af berörde uppdrag, vidtagit under den tid Revisorernas
granskning omfattat, hafva Revisorerna i sådant afseende
ansett mäst lämpligt här intaga hvad Herrar Fullmäktige, uti sin till
Revisorerna afgifna Berättelse, yttrat och anfört, angående dessa åtgärder
samt resultaten deraf; varande sistnämnde Berättelse, i denna del,
af följande lydelse:
”Då de räntebärande papper, till hvilkas uppköpande RiksgäldsConlorets
härtill disponibla tillgångar få användas, för närvarande högst
sällan förekomma i allmänna rörelsen, och då de innehafvare deraf,
hvilka förskaffat sig dem, i anseende till saknadt tillfälle att, utan äfventyr
för kapitalförluster, göra sina kontanta behållningar fruktbärande
på förut begagnadt sätt, i allmänhet måste anses mindre benägne att,
under nuvarande förhållanden, desamma afyttra; så hafva Fullmäktige
funnit sig icke, utan åsidosättande af Rikets Ständers härom meddelade
föreskrifter, kunna underlåta att begagna erbjudna tillfällen alt omedelbart
från sjelfva obligations-utgifvarne erhålla sådana räntebärande
papper. Fullmäktige hafva härvid hvarken kunnat eller bordt förbise
det förhållande, att, enligt hvad de till Fullmäktige, under näst]. Juli
månad, afgifna Cassa-rapporler utvisa, Riksgälds-Contorets å dess Inkomst-
ocb Utgifts-räkning i Banken innestående behållning då utgjorde
ett belopp af omkring 3.35o,ooo R:dr; af hvilken, hufvudsakligen i
skatteväg influtna och sålunda allmänna rörelsen undandragna summa,
efter ali anledning, en jemförelsevis mindre andel kommer att, under
detta år, i egenskap af extra stats-anslag, åter utgifvas. — I betraktande
af så väl nu anförda, som de flera i protokollet för den i5 Juli upptagna
omständigheter, och enär Fullmäktige, i Reglementets 45 §, fått
sig särskilt ålagdt att, på sådant sätt, förränta en summa af 600,000 R:dr,
— 13 —
hvilken, tillika med derå upplöpande räntor, skall utgöra tillgång för
det till ombyggnaden af Strömsholms kanal beviljade anslag, hafva
Fullmäktige beslutat att uppköpa de af Bruksägares Hypotheks-Cassa
erbjudna 4 procents obligationer å ett nyssberörde summa motsvarande
belopp. Dessa sedermera till Fullmäktige aflemnade obligationer, hvilka,
från Augusti månads början, varit för Riksgälds-Contoret räntebärande,
lyda å 5,ooo R:dr hvardera och äro ställda till inlösen efter 4 års
förlopp samt 6 månaders derefter, å någondera sidan, verkställd uppsägning.
Desamma blifva följaktligen uppsägbara kort efter den för
nästa lagtima Riksdag bestämda tid, hvadan deras hela kapitalbelopp,
derest det icke anses böra användas till fond för omförmälda successive
utgående anslag, kommer att, efter tilländagången uppsägningstid,
utgöra en för Rikets näst sammanträdande Ständers vidare dispositioner
eller förordnanden tillgänglig och emedlertid räntebärande summa.”
”Efter erhållen underrättelse, att Skånska Hypotheks-föreningen
skulle, vid innevarande månads början, utfärda nya obligationer å ett
sammanräknadt belopp af 5o,ooo R:dr, hafva Fullmäktige gått i författning
om dessa obligationers uppköpande. Härigenom har RiksgäldsContoret
således jemväl kommit i besittning af 5o st. utaf sistnämnde
Hypotheks-förening utgifna 4 V2 procents obligationer, inlösningsbara
efter 6 månaders uppsägning. Likaledes och sedan Fullmäktige äfven
inhemtat, att obligationer af samma Hypotheks-förening komma att
ytterligare utfärdas den i instundande December och den i Mars nästkommande
år, hafva Fullmäktige låtit anmäla sig till erhållande af
dessa obligationer, till ett belopp af5o,oooR:dr vid hvartdera tillfället.
De 4 procents obligationer, som härvid utgifvas och hvilka Fullmäktige
förklarat sig vilja för Riksgälds-Contorets räkning inköpa, komma,
dock ej att inlösas förr, än efter 5 års förlopp samt 6 månaders
derefter föregången uppsägning.”
”För öfrigt hafva Fullmäktige, vid slutet af sisth Juli månad, fått
emottaga ett af Fullmäktige jemväl antaget anbud i afseende på aflåtandet
till Riksgälds-Contoret af 131 st. Armeens Ackords-amorteringsfoads
4 1/2 procents obligationer å tillsammans 64,700 R:dr, emot godtgörelse
för obligationernas kapitalbelopp samt derå upplupna räntor;
varande dessa obligationer, den 3i i samma månad, till RiksgäldsContoret
aflemnade.”
”Enligt de af Fullmäktige, vid deras sammankomst den ip nästl.
Augusti, fattade och i protokollet för samma dag intagna beslut, komma
tills vidare Armeens Ackords-Amorteringsfonds, Skånska Hypotheksföreningens
och Bruksägares Hypotheks-Cassas, med 5 eller 4 Va procents
— 14 —
ränta, utgifna obligationer att, i den mån tillfälle dertill sig erbjuder,
af Riksgälds-Contoret inköpas, hvarvid Conlorel godlgör, ej allenast obligationernas
kapitalbelopp, utan ock derå lill den dag, då de aflemnas,
upplupen outtagen ränta. Och på det att oblig -i tions-innehafvarne må,
utan tidsutdrägt eller omgång, erhålla det sålunda bestämda uppköpspris
å dessa obligationer, hafva Fullmäktige bemyndigat Commissariatel
alt, emellan Fullmäktiges sammankomster, sådana uppköp verkställa
inom en viss fastställd maximi-summa. Vid de tillfällen åter, då frågor
kunna förekomma om uppköpandet af bemälde Inrättningars obligationer
med lägre ränta än 4V2 procent, skola Fullmäktige, vid näst
derefter inträffande sammankomst, meddela sitt yttrande och beslut,
angående antagligheten af de i sådant afseende gjorda anbud.”
”Vidare hafva Fullmäktige, till fullgörande af stadgandet i sednare
perioden af Reglementets 78 §, under sistberörde dag meddelat erforderliga
föreskrifter i afseende på verkställigheten af den RiksgäldsContoret
uppdragna belåning af de i samma § uppräknade räntebärande
papper. Härvid hafva Fullmäktige jemväl, med anledning af Fullmäktiges,
enligt sista punkten i åberopade §, erhållna åliggande,- tills
vidare bestämt tiden för de lån, sorn emot ifrågavarande hypothek
utgifvas från Riksgälds-Contoret, lill minst 6 och högst 12 månader,
samt lägsta lånebeloppet till 1,000 R:dr.”
Tollinska Såsom tillägg till hvad 1887 och 183p årens Revisions-berättelser
balansen innehålla, angående den, under förre Landt-Räntmästaren Tullius tjenstetid,
i Östergöthlands Läns Landt-Ränleti uppkomna balans, hafva
Revisorerna ansett sig böra upplysa, att, i afbetalning å nämnde balans,
för Riksgälds-Contorets räkning, ytterligare influtit ett belopp af 5,048
R:dr 3a sk. 7 rst., så att delta Verks fordran för dess oérsatta andel i
balans-summan numera är nedsatt lill 1,912 R:dr 12 sk. 4 rst.
Afl. Landt- I sammanhang härmed få Revisorerne anmäla, att, efter Landt
Räntmäatw-en
Räntmästaren E. G. Harlins frånfälle, en balans uti Vester-.Norrlands
Märlins bälsns
Läns Landt-Ränteri blifvit, i början af Juli månad innevarande år,
upptäckt, af hvilken balans Riksgälds-Contorets i Ränteriet influtna medel
skola utgöra en väsendtlig andel. Men tillkomsten och egentliga
beloppet af denna balans lärer ännu icke hunnit i föreskrifven ordning
utredas. — Emedlertid hafva Revisoferna ansett sig böra meddela, att
Riksgälds-Contoret af dess uti sistnämnde Ränteris för Maj och Juni
månader uppgifna behållning af 23,765 R:dr 24 s^- 3 rst. endast fått
emottaga 12,146 R:dr 7 sk. g rst. För öfrigt har, vid läsningen af
Herrar Fullmäktiges protokoll, i afseende på nyssberörde balans, förekommit,
hurusom, oansedt flera af ej mindre Commissariatet än Herrar
— 15 —
Fullmäktige till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande aflålna skrifvelse!*,
roed erinran om insändandet af det uteblifna Ränter i-fö» slaget för sistl.
April månad, detsamma icke till Riksgälds-Contoret inkommit förr, än
den 26 Juli, då Contoret på en gång erhöll Förslagen för April, Maj
och Juni månader»
Det härvid sålunda inträffade förhållande har ytterligare ådagalagt Extra itinteriangelägenheten
och vigten deraf, att, då Månads-förslagen från Landt- »“vemenngar.
Ränterien icke ordentligen ingå , den uti Kongl. Brefvet den 2 Juni
181 4 angifna utväg för erhållande af extra Ränteri-inventeringar varder
begagnad. Revisorerna hafva derföre, jemte det en afskrift af
högstberörde till Kongl. Stats-Contoret aflålna nådiga Bref blifvit
Herrar Fullmäktige tillställd, tillstyrkt Herrar Fullmäktige att hädanefter,
vid de tillfällen, då Ränteri-förslag, oaktadt derom hos Kongl.
Maj:ls vederbörande Befallningshafvande gjord erinran, icke inom slutet
af månaden efter den, för hvilken det bordt afgifvas, blifvit till
Riksgälds-Contoret insändl, sådant hos Kongl. Stats-Contoret anmäla,
roed begäran, atl, i öfverensstämmelse med ofvanåberopade nådiga
Bref, anstalt måtte ofördröjligen varda fogad om anställandet af extra
inventering uti det Ränteii, hvars Månadsförslag uteblifvit.
Revisorerna, som ansett angeläget, att en ökad kontroll och säker- Kontroll»
het i afseende på de af Herrar Fullmäktige och Commissariatet beslu- afsängHa Br«ftade
skrifvelsers rikliga afgång och framkomst till vägabringas, hafva
derföre tillstyrkt Harrar Fullmäktige att, till framtida iakttagande af
vederbörande tjenstemän, meddela den föreskrift, att å alla från Herrar
Fullmäktige och Commissariatet afgående Bref skall, så väl inuti sjelfva
Br efvet, som utanpå detsamma, antecknas det nummer, hvarmed hvarje
sådant Bref i Expeditions-listan är utmärkt, samt alt samma nummer
jemväl bör i Riksgälds-Contorets Postbok införas.
Enligt hvad Revisorerna 'åf Herrar Fullmäktiges protokoll inhem- Inventarier»**
tat, hafva föreskrifter visserligen redan blifvit, genom Herrar Fullmäktige,
meddelade om upprättandet af särskilda förteckningar öfver ej pero*,
mindre de i Riksgälds-Contorets hus befintliga inventarie-persedlar, än
ock de, till begagnande af Riks-Slånden och Utskotten, anskaffade samt
i Rikets Ständers hus förvarade inventarier; men då dylika förteckningar
egentligen icke uppfylla det dermed afsedda ändamål, enär de
vanligtvis endast utvisa inventariernas antal och beskaffenhet vid den
— 16 -
tidpunkt, då förleckningarne upprättades, samt icke innehålla någon
upplysning om derefter inträffade förändringar genom anskaffandet af
nya och kasserandet af äldre inventarie-persedlar; så hafva Revisorerna,
för tillvägabringandet af en ändamålsenlig och fullständig redovisning
och upplysning i detta hänseende, ansett nödigt att, i likhet med
hvad angående bokförandet af enahanda effekter inom andra Allmänna
Verk numera blifvit förordnadt, ett särskildt, hittills saknadt inventarieconto
varder i Riksgälds-Conlorets räkenskaper intaget , derå alla uti
ofvannämnde aine hus befintliga fullt brukbara inventarie-persedlar,
med utsättande af deras inköpspris, lill behörig redovisning uppföras,
och hvarest sedermera antecknas de förändringar, som ifrågavarande
effekter, i följd af tillkomst eller afgång, kunna för hvarje år undergå.
Ersättningen Sedan Revisorerna af Herrar Fullmäktiges protokoll för den 5
tili Uplands sistlidne Augusti inhemtat, att, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
»oteMUare Bref den 7 nästföregångne Juli, angående Kongl. Stats-Contorets anbe
for
eriagda fallande att hos Herrar Fullmäktige reqvirera den af Rikets Ständer
a pe niD2ar,ans|agna ersättning till Uplands Regementes Rotehållare för eriagda
s. k. klädpenningar, Herrar Fullmäktige hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält, att, enligt 88 §• i Riksgälds-Contorets Reglemente, hvars
föreskrift härvid måste af Herrar Fullmäktige iakttagas, detta anslag
bör af Riksgälds-Contoret omedelbart till Kongl. Majits Befallningshafvande
i Upsala och Stockholms Län utbetalas; så hafva Revisorerna
ansett sig böra förskaffa sig underrättelse, huruvida någon ytterligare
fråga, angående sättet för berörde anslags utbetalning hos Herrar Fullmäktige
förekommit. I sådant afseende hafva Revisorerna också, genom
protokollet för den i3 nästl. Oktober, vunnit den upplysning, att
Kongl. Majit, uti skrifvelse den ii förutgångne September, gifvit Herrar
Fullmäktige i nåder tillkänna, att Kongl. Majit, uppå anförda skäl,
icke kunde medgifva minsta afvikelse frän hittills följd ordning vid
utbetalning af sådana medel, dem Rikets Ständer, med föranledande
af Kongl. Majits nådiga skrifvelser, beviljat, eller förändra Sitt uti
förevarande fall redan fattade nådiga beslut, samt att Kongl. Majit
gjorde Sig så myckel hellre förvissad, att Fullmäktige åt fullgörandet
deraf lemnade en snar Verkställighet och de anslagna medlen Kongl.
Stats-Contoret tillhandahöllo, som, i annan händelse, kunde inträffa, att
Rikets Ständers förordnande, i afseende på ifrågavarande anslag,
blefve utan påföljd, enär Kongl. Majits Befallningshafvande, emot
Kongl.
Kongl. Majrts dem meddelade nådiga föreskrift, icke ägde att dessa
medel från Fullmäktige reqvirera eller emottaga. — Vidare innehåller
sistLerörde protokoll, att, enär, enligt hvad Kongl. Maj:ts sålunda i nåder
förklarat, den rotehållarne af Rikets Ständer tillerkända ersättning icke
fick af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eraottagas samt vederbörande
rotehållare ti i hs tällås, så vida icke densamma från Kongl. Stats-Contoret
Kongl. Maj:ls Befallningshafvande tillsändes, hvilket följaktligen
utgjorde ett bestämdt vilkor för möjligheten att verkställa Rikets Ständers
härom meddelade beslut, så, och i betraktande af härvid föröfrigt
förekomna och i protokollet jemväl upptagna särskilda omständigheter,
ansågo sig llerrar Fullmäktige föranlåtne afvika från deras förut yttrade
åsigt, i fråga om tydningen af Reglementets föreskrift angående oftaberörde
anslags utbetalande, samt medgifva detsammas utanordnande
till Kongl. Stats-Contoret, lill hvars disposition det med 2,000 R:dr
reqvirerade anslagsbeloppet alltså samma dag anordnades.
Ofvanåberopade § i Riksgälds-Contorets Reglemente lyder sålunda:
”Sedan Kongl. Maj:t, under den 16 November i84o, i nåder för’’klarat,
att ett fortsatt uttagande af de s. k. klädpenningar, som intill
”närvarande tid blifvit af rotehållarne vid Uplands Regemente med
”26 sk. 8 rst. för hvarje rote erlagda, varit stridande emot den af
”Kongl, Maj:t och Rikets Ständer rotehållarne år 1818 gifna försäkran;
”så hafva Rikets Ständer å Riksgälds-Contoret anvisat en berörde bi”drag
för 3:ne år motsvarande summa af 2,000 R:dr 35 sk., hvilken
”till Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i Upsala och Stockholms Län
”bör utbetalas för att, under loppet af en viss, efter den i sådant afseende
gällande preskriptions-författning lämpad tid , vederbörande
”rotehållare tillhandahållas och med dess derefter återstående outtagna
”belopp till nämnde Regementes beklädnadsfond ingå.”
Enär således den af Herrar Fullmäktige medgifna och verkställda
utbetalningen till Kongl. Stats-Contoret af ifrågavarande anslagssumma,
enligt Revisorernas åsigt, varit stridande emot den af Rikets Ständer
meddelade föreskrift, angående sättet och ordningen för detta anslags
utbetalande från Riksgälds-Contoret, hafva Revisorerna ansett sig icke
kunna underlåta att den i berörde hänseende förekomna anmärkningen
nu anmäla.
Jemte andra af Rikets Ständer, under sistförflulna Riksdag, fattade Uti Banlen
och, genom Stats-Utskotlets skrifvelse den a4 November 1840, Herrar dpPa4Itljear|ade
Fullmäktige meddelade beslut i afseende på ålerbekommandet eller obiigatiodsr.
— 18 —
annullerandet af åtskilliga lill Riksgälds-Contoret ännu icke återställda
förbindelser rörande Svenska Statens fordna utländska skuld , hafva
Rikets Ständer, beträffande de till Holländska lånen hörande och af
Riksgälds-Contoret före år 1812 inlösta samt i Rikets Ständers Bank
deponerade partial-obligationer, förordnat, att, i händelse dessa obligationers
företeende till afskrifning å bufvudförbindelserna förklaras utgöra
ett oeftergifligt vilkor för sistberörde förbindelsers återlemnande
eller dödande, borde Herrar Fullmäktige i sådant fall foga anstalt oin
t O r>
ifrågavarande partial-obligationers afsändande till Holland , på det sätt
Herrar Fullmäktige kunde finna mäst lämpligt samt för det allmänna
minst kostsamt och äfventyrligt.
Så vidt Revisorerna af Herrar Fullmäktiges protokoll kunnat inhemta,
har någon åtgärd i anledning af förestående uppdrag ännu icke
blifvit af Herrar Fullmäktige vidtagen.
fliksgälds- Vid den verkställda granskningen af Riksgälds-Contorets Hufvud
R^kcn^fcr
böcker ^ör bägge sistförflutna åren , har någon anledning till ansson'Utdra-
märkning icke förekommit, utan hafva dessa Böcker befunnits förda
gen derur. med mycken ordentlighet och omsorg. Revisorerna hafva ej eller funnit
något alt erinra enrot de utbetalningar, som, enligt de sålunda
granskade räkenskaperna , blifvit af Riksgälds-Contorets medel bestridda.
Härvid anse Revisorerna sig likväl böra anmäla, att den del af ifrågavarande
räkenskaper, som innehåller redovisningen för de till inredningen
och reparationen af Rikets Ständers lius utbetalda summor, redan
förut blifvit af Rikets Ständers Stats-Utskott reviderad, hvadan dessa
utgifter icke utgjort föremål för den nu förrättade granskningen. De i
Huf vudböckerna upptagna behållningar å Riksgälds-Contorets Räkningar
i Banken hafva, vid anställd jemförelse, funnits öfverensstämmande med
häröfver af vederbörande tjenstemän i Bankens Depositions-Afdelning
meddelade bevis.
I sammanhang med granskningen af förenämnde räkenskaper, hafva
Revisorerna noga genomgått och med desamma jern fört de från
trycket utgifna Utdrag deraf, hvarvid några andra anmärkningsvärda
skiljaktigheter icke förekommit, än att i:o de utelöpande Creditsedlarne
oeh Koppa rskilje mynts-pol letterna blifvit uti Räkenskaps-utdragen sammanförda
uti en enda gemensam summa, fastän Creditsedlarne i Hufvudböekerna
äro upptagna särskilt och Kopparskiljemynts-pollelterna särskilt;
då dessa bägge olika penningsorter, oaktadt den för deras invexling
bestämda fond är afsatt på en och samma Räkning i Banken,
— 19 —
hädanefter destomindre böra med hvarandra sammanblandas, som den
för Credilsedlarnes gångbarhet och inlösen stadgade preskriptionstid
ingalunda afser Skiljemynts-polielterna, så hafva Revisorerna, till beredande
af rättelse för framtiden, på det nu anmärkta förhållandet
fästat Herrar Fullmäktiges uppmärksamhet; och 2:0 den räntesumma,
som är uppförd i den Räkenskaps-uldragen för år l83c) bifogade Liqvid
öfver de, vid 1828—i83o åiens Riksdag, till Försvarsverkets iståndsätlande
anslagna medel, öfverensstämmer icke med det i Hufvudboken
upptagna belopp af samma ränta; härledande sig skillnaden emellan
dessa summor derifrån, att, på sätt i Liqviden äfven är tillkännagifvet,
räntan der endast blifvit beräknad till den 3o Oktober i83c), hvaremot
ränta för ifrågavarade medel i Hufvudboken blifvit Riksgälds-Contoret
påförd till årets slut.
Hos Revisorerna hafva Herrar Fullmäktige anmält, alt Redogörel- Riksdags-,
sen öfver de af Riksgälds-Contoret bestridda kostnaderna för sistförflut-kostUi,<lt'rna
na Riksdag ännu icke kunnat afslutas, i anseende dertill att åtskilliga
ytterligare utbetalningar, som i denna redogörelse böra upptagas, förestå,
och hvilka hufvudsakligen utgöras af kostnader för återstående
tryckning af Riks-Ståndens protokoll samt någon del af dertill hörande
Bihang. Revisorerna hafva således icke kunnat ingå i någon granskning
angående Riksgälds-Conlorets utgifter för omförmälda Riksdag ,
hvilka, enligt Herrar Fullmäktiges Berättelse, vid sisth Augusti månads
slut, uppgingo till ett belopp af 302,285 R:dr 7 sk. 11 rst.
Enligt de öfver Riksgälds-Contorels Credilsedlar förda särskilda Riksgäldträkenskaper,
voro, vid i83q års slut, sådana, eller så kallade Riksgälds- p^Koppar
sedlar,
utelöpande till ett belopp af ... . R:dr 1,352,904: 38. — skiijemynt.-
Häraf äro sedermera inlösta: polletterna.
under år 1839 . . R:dr 353,086: 4^. —
och under år 1840 . . „ 242,580: 19. —
eller tillsammans under bägge åren 595,667: 16. —■
hvadan beloppet af de vid sistlidet års slut, jemlikt
räkenskaperna, utelöpande dylika Sedlar utgjorde R:dr 767,237: 22. —
motsvarande i Bancomynt R:dr 504,824." 4^* 8.
Kopparskiljeroynls-polletter hafva blifvit invexlade:
— 20 —
Inventeringar.
Ombuds
mannens
Berättelse.
Indragning
af Cassörstjensten
-
år 1839, till ett belopp af R:dr 363: 2p. —
och år i84o, till dito
„ 26o: 33. —
Genom de, under dessa år, invexlade Polletterna,
utgörande således tillsammans R:dr Rgs 6^4: »4- *
bar den i räkenskaperna balanserade summan af utelöpande Skiijemyntspolletter
blifvit minskad lill 113,841 R;dr 36 sk. 3 rst., svarande emot
76,894 R:dr 24 sk. 2 rst. Banco.
Revisorerna hafva inventerat de af Herrar Fullmäktige förvarade
obligationer och andra för Riksgälds-Contoret vigtiga handlingar, hvarvid
samtliga dessa handlingar, deribland jemväl funnos de af RiksgäldsContoret,
efter sisla Riksdag, uppköpta räntebärande papper, befunnits
i behörig ordning, samt omsorgsfullt vårdade.
Vid likaledes anställd inventering af de till Commissariatet öfverlemnade
låne- och säkerhets-handlingar, hafva Revisorerna funnit desamma
i vanlig ordning.
Revisorerna, som genomgått den af Ombudsmannen vid RiksgäldsContoret
afgifna Berättelse, hafva, så vidt samma Berättelse utvisar,
funnit Contorels rätt och talan i detsamma rörande rättegångs- och
utsöknings-ärenden vederbörligen bevakad och utförd.
Till fullgörande af Rikets Ständers föreskrift, angående ytterligare
indragning af åtskilliga tjenster vid Riksgälds-Contoret, i den mån de
varda lediga, har, sedan sista Riksdag, Cassörssysslan, hvars dåvarande
innehafvare erhållit afsked med pension, blifvit indragen.
2:0 Rörande utredningen af Götha Kanal-Bolags och
Malmö f. d. Diskont-V er k.
Sedan Rikets Ständers, år 1839, församlade Revisorer genomläst
och granskat de hos Herrar Fullmäktige till den 1 Oktober berörde år
förda protokoll öfver Diskont-utredningen rörande ärenden, hvilken
granskning, enligt Stats-Utskottets vid sisla Riksdag under N:0 i5a
afgifna Memorial, blifvit af Utskottet till årets slut fortsatt, så hafva
Revisorerna tagit kännedom om innehållet af ej mindre de, sedan den
-
— 21 —
ra tid oell till den 6 nästlidne September , förda protokoll öfver Allmänna
och Götha Kanal-Bolags Diskont-ärenden, än protokollen rörande
Malmö f. d. Diskont, slutande med protokollet för den 8 Maj
sistlidet år, efter hvilken tid icke något ärende, rörande detta DiskontVerk
särskildt, hos Herrar Fullmäktige lill pröfning förevarit.
Berörde protokoll, vid hvilka Revisorerna icke funnit något att 'Åtgärder
anmärka, upplysa, att Herrar Fullmäktige, i öfverenstämmelse med de
i Stats-Utskottets Utlåtande N:o iig framställda och af Rikets Ständerfortskyndamle.
godkända åsigter samt de föreskrifter, som i Reglementet blifvit meddelade,
angående verkställigheten af den återstående utredningen af
ifrågavarande Diskont-verk, vidtagit åtskilliga på Herrar Fullmäktige
beroende åtgärder till denna utrednings fortskyndande. Flera tid
efter annan inkomna ackordsanbud hafva, då de vid pröfning af förekommande
förhållanden funnits antagliga, blifvit godkända; varande
i följd deraf kraffrihetsbevis , efter ackordens inbetalande, gäldenärerna
meddelade. Derjemte hafva Herrar Fullmäktige, i afseende på kostnaden
för fordringarnas indrifning, på kortare tider med Diskont-Ombudet
ingått kontrakt, enligt hvilket han varit skyldig att, emot en
provision af 5o procent å alla inflytande medel med undanlag af inbetalningarne
å fyra särskilda fordringar, för hvilka, såsom mera säkra,
andra vilkor varit föreskrifna, behörigen bevaka och indrifva. Diskontverkens
fordringar samt af egna medel bestrida alla dervid förefallande
utgifter. Kämnde provision kan möjligen synas alltför hög, men då
det jemväl tages i betraktande, att Diskonternas nu återstående fordringar
till största delen äro ganska osäkra, samt deras indrifvande
förenadt med mycket ansvar, besvär och kostnad, hvartill kommer, att
härför vidtagna åtgärder ofta icke medföra något resultat, hafva Revisorerna,
för sin del, ansett sig böra gilla hvad Herrar Fullmäktige
härutinnan beslutat. Beträffande det för granskningen af Diskont-verkens
räkenskaper förut beviljade arfvode, så har detsamma , till följd
af stadgandet i 198 §. af det vid sista Riksdag för Riksgälds-Contoret
utfärdade Reglemente, blifvit helt och hållet indraget. Dessutom har
arfvodet för Räkenskapsföraren blifvit nedsatt från 2.33 R:dr 16 sk.
till 200 R:dr; lärande sistberörde arfvode, enligt hvad Herrar Fullmäktige
yttrat, under nästa år kunna ytterligare nedsättas.
I anseende dertill, att de, under Götha Kanal-Bolags f. d. Diskonts Afbetalning
fortsatta utredning, allt sedan år 1834» hdlulna medel blifvit på tfu lanken
Diskont-utredningens särskilda Räkning i Banken insatta, utan att någon
afbetalning under tiden skelt å Bankens förskott lill liqviderande
af Diskontens skulder, hade, vid sistlidet års slut, bildat sig en på
— 22 —
denna Räkning inneslående behållning af 80,117 R:dr 21 sk. 8 rsl.,
utom den af Bankens egna medel, vid realisationens verkställighet, på
samma Räkning afsatta summa af 10,000 R:dr för bestridande af sådana
med utredningen förenade utgifter, hvartill inkomsterna icke lernnade
tillgång. Denna behållning har dock numera, enligt Herrar Fullmäktiges
beslut, blifvit till Bankens disposition öfverlemnad , såsom
afbetalning å meranämnde Diskonts skuld till detta Verk. Härigenom
har också samma skuld i verkligheten blifvit minskad till dess i inistlidet
års räkenskaper upptagna belopp af 918,907 R:dr 4 sk. 1 rst.,
hvilken summa, med tillägg af Diskont-utredningens ännu utelöpande
Assignationer å Banken, uppgående till ett belopp af 65 R:dr 1 1 sk.
10 rst., egentligen utgör Diskontens nu återstående hela skuld, alldenstund
de öfriga, såsom skulder i räkenskaperna upptagna, poster endast
utgöras af influtna medel, som ännu icke blifvit afförda å de fordringar,
till hvilkas liqviderande de skola användas.
Likaledes hafva, från och med år i834 samt till sistlidet års slut,
inkomsterna vid Malmö f. d. Diskontverks utredning öfverstigit utgifterna
med i,554 btdr 35 sk. 7 rst., hvilken summa, som, vid nästlidet
års slut, innestod å Diskont-utredningens Räkning i Banken, blifvit utassignerad
och använd till afbetalning å Bankens återstående fordran
för de till utredandet af denna Diskont meddelade förskott; varande
denna fordran härigenom minskad till det i Diskont-utredningens räkenskaper
för år 1840 ulbalanserade belopp af 43o,a4o R:dr 38 sk. 4 rst.
Afskrifning Enligt 200 §. i nu gällande Reglemente för Riksgälds-Contoret,
»f åtskilliga hafva Rikets Ständer åt Herrar Fullmäktige uppdragit alt, åtminstone
fordringar. jivarj. annat eller före Rikets Ständers Revisorers sammanträden,
undersöka och pröfva, hvilka af f. d. Filial-Diskonlernas återstående
lånefordringar kunna, ulan äfventyr af förlust för det allmänna, afskrifvas.
Med anledning al detta uppdrag hafva Herrar Fullmäktige,
i afseende på Götha Kanal-Bolags f. d. Diskonlverk , lill Revisorerna
öfverlemnat en förteckning på dels 44 ^n ^ ett sammanräknadt,
ännn obelaldt, kapitalbelopp af 37,407 R:dr 6 sk. 10 rst,, och dels återstående
räntefordringar, i följd af 1 1 st. till kapitalet redan inbetalda
lån, hvilka kapital- och räntefordringar Herrar Fullmäktige ansett
kunna och böra afskrifvas, enär icke den ringaste tillgång för desammas
godtgörande numera vore att för Diskontverket påräkna ; hvadan
Herrar Fullmäktige beslutat berörde fordringars afförande ur Diskontens
räkenskaper samt, enligt Rikets Ständers föreskrift, underställt Revisorerna
de i detta afseende meddelade beslut. Och då Revisorerna,
— 23 —
så viii af de lil! stod för hvarje beslutad afskrifning anförda skäl och
omständigheter samt de handlingar, hvarigenom- dessa förhållanden
blifvit utredda, som ock af de, genom Diskont-Ombudet, meddelade
muntliga upplysningar, inhemlat , att någon tillgång för ifrågavarande
lånefordtingars liqviderande icke är att påräkna samt att desamma
följaktligen, utan förlust för det allmänna, kunna afskrifvas, hafva
Revisorerna, uti skrifvelse till Herrar Fullmäktige, tillstyrkt samtliga
dessa fordringars afskrifva-nde.
Vid granskningen af 1889 och 184° ärens» särskilt för hvardera DiskoetDiskonten,
förda Ilufvudböeker, hafva Revisorerna icke funnit något att
anmärka. Men, i händelse Diskonternas utredning kommer att fortfarande
besörjas likasom hittills, anse Revisorerna dessa räkenskaper,
hvilka äro uppgjorda elter e/i vid Diskont-utredningens början antagen
form, framdeles böra föras på ett redigare och enklare sätt, hvilket
Revisorerna alltså få tillstyrka.
1 afseende på den olikhet, som förefinnes emellan de i ofvanberörde
Utlåtande uppgifna summor och här nedan upptagna belopp,
som Diskonternas skulder vid slutet af år 1889 ulgjorde, hafva Revisorerna
trott sig böra meddela den upplysning, att de förra blifvit
hemtade från de till Stats-Utskottet aflemnade, endast förslagsvis uppgjorda
beräkningar; hvaremot nedanstående summor äro tagna ur de
för åren 1889 och t84o afslutade Hufvudböcker och således med verkliga
förhållandet öfverensstämmande.
Götha Kanal-Bolags f. d. Diskontverks lånefordringar utgjorde i Götha Kanal
kapital, den t Januari 1889, ett belopp af . . R:dr 351,536: t3. 1 '.
Under år 1889, afbetaltes å lane- samt
kapitalen
R:dr 2,124: 32. 3. inkomster
hvarjemte afskrefvos 19,934: ' 4- 6
Således utgjorde hela förminskningen
under året
22,o58: 43- 7•
och det återstående fordringsbeloppet vid årets slut R:dr 329,477: i8. 4-
Under år 1840 ulgjorde kapital
afbetalningar
R:dr 11707: 23. 2.
samt afskrifningar .... „ 179,789: i4- ']•
således hela förminskningen 181,476: 87. 9.
hvarigenom återstående kapitalbeloppet af fordringarna,
den 3i December 1840, uppgick till . . R:dr 148,000: 28.
Transport R:dr i48,ooo: 28. 7.
Derjemte hafva, enligt Herrar Fullmäktiges till Revisorerna
afgifna Berättelse , under innevarande år
till den 7 sistlidne September, kapitalafbetaJningar
ingått till ett belopp af
3,917: 28. 6.
efter afdrag hvaraf, Diskontens återstående fordran
. sistnämnde dag utgjorde R:dr 144,o83: — x.
hvilket belopp kommer att ytterligare förminskas
med de här ofvan till afskrifning tillstyrkta . . . 87,407: 6. 10.
Utom ofvanstående kapitai-afbetalningar, utgörande för hägge
åren  R:dr 3,862: 7. 5.
hafva influtit i öfverräntor, år i83q . . R:dr 5oo: 8. 8.
år 1840 . . „ 900:
i,4oo: 8. 8.
samt återstoden af Commerce-Rådet B. H. Santessons
skuld, i kapital R:dr 10,000: — —
och upplupen ränta  „ 1,057: t 3. 6-
hvarigenom Diskont-utredningens brutto-inkomst, under
ifrågavarande 2:ne år, tillsammans utgjort . . . R:dr 16,319: 29. 7,
När härifrån afdragas Diskont-utredningens utgifter under
samma tid, nemligen:
1:0 Diskont-Ombudets provision
år 1839 .... R:dr i,3i2: 20. 5.
„ 1840. . . . „ x,318: 35. 7. 0 g
2:0 arfvode till Räkenskapsförare!! m. fl.
år 1839 .... R:dr 187: 4^- 2^
återstår en behållning af R:dr 13,310: 23. 5.,
hvarmed Diskont-utredningens skuld till Rikets Ständers Bank , under
åren 183g—iS4o, kunnat förminskas, hvilken skuld, som uti 1839 års
ingående balans upptages till ....... R:dr 898.485: 4°- 7*»
efter rättelse i årets räkenskaper af en, sedan
år 1836 , fortsatt missföring af 28,731: 34. 11.»
vid slutet af samma år, utgjorde
„ 923,08!: 4?- I0,
11,057: 13. 6.
362: 46. 2.
3:o till Contors-omkoslnader utanordnade
medel
3,009: 6. 2.
och den 3x December 1840
»» 9,3>9° 7: 4- i*
År 1818,
Malmö
f. d. Diskonts
— 25 —
År 1818, innan Riksgälds-Conloret öfvertog utredningen af Götha
Kanal-Bolags f. d. Diskontverk, ägde Diskonten en fordran hos KanalBolagets
Byggnads-Cassa, stor 1,083,877 R:dr 38 sk. 2 rst., sorn, enligt
Rikets Ständers beslut vid 1817 och 1818 årens Riksdag, afskrefs.
Mahnö f. d. Diskontverk 'filend*.'
agde, den 1 Januari 1889, lånefordrihgär till ett kapital- samuikomuer
belopp af R:dr 890,627: 19. 2. och utgifter.
Under år 1889, afbetaltes å dessa
fordringar ...... R:dr 28: 19. 2-
hvarförutan deraf afskrefvos . ,, 15,989: 23. 6.
så att hela förminskningen under året utgjorde . „ 15,987: l\2. 8.
och det återstående kapital-beloppet, vid årets slut, R:dr 874,639: 24. 6.
Under år 1840 afskrefvos ......... 81,386: 16.—
hvadan det återstående fordringsbeloppet, den 3i
December 1840, utgjorde i kapital R:dr 293,253: 8. 6.
Utom ofvannämnde kapital-inbetalning R:dr 28: 19. 2.
har till Malmö f. d. Diskontverk influtit:
år 1889 ............ „ i,545:38. 4•
„ 1840 . , ... .... . . . „ 378:45.'—
När från sammanräknade beloppet häraf . . . R:dr 1,953: 6. 6.
afdragas utgifterna under samma tid, nemligen:
1:0 Ombudsmannens provision
år i83g R:dr 537: 9.
» 1 840 126. 46. 6. 2 3
2:0 arfvoden till Räkenskapsföraren m. fl.
år 1839 ..... R:dr 53: 33. 10.
” l84° » 5o: ~~ — to3: 33. io.
3:o förskott till Contors-expenser . . , . 10: — —
eller tillsammans 777: 37. 1.
uppkommer en behållning afR:dr 1,175: 17. 5,
som kunnat användas till förminskning af Diskontens skuld till Rikets
Ständers Bank, hvilken skuld, enligt räkenskaperna, utgjorde:
den 1 Januari 1839 R:dr 43i,424: 7-
den 1 Januari 1840 „ /!p0>440; 36. io.
och den 1 Januari 1841
43o>248: 38. 4-
i
Under loppet af innevarande år till den 7 nästlidne September,
hafva, enligt Herrar Fullmäktiges Berättelse, för Malmö f. d. Diskonts
räkning influtit i,o63 R:dr fö sk. 1 rst., hvaraf, sedan föreskrifna
provisioner och arfvoden blifvit afdragna, den återstående behållningen
utgjort 745 R:dr fö sk. 3 rst.; och har således den, genom utredningens
fortsättande, från 1839 års början uppkomna behållning uppgått
till 1,921 R:dr 9 sk. 8 rst.
Den, under benämning af Björkmans, Ståhles, Kocks och Malmros^
Cassa-skulder, i räkenskaperna uppförda fordran af 3go,6g3 R:dr
37.sk.
förändring.
Till vinnande af närmare upplysning om resultatet af Diskontutredningen,
under den tid densamma varit åt Herrar Fullmäktige i
Riksgälds-Contoret uppdragen, hafva Revisorerna låtit upprätta härjemte
, under Litt. C och D, bilagda Utdrag ur Götha Kanal-Bolags
och Malmö f. d. Diskontverks Räkenskaper_, utvisande nämnde Diskonters
skulder och tillgångar den 1 Oktober 1818, då befattningen med
desammas utredning af Herrar Fullmäktige öfvertogs, samt den 3i
December 1840. Härvid böra dock Revisorerna anmärka, att nästan
hela beloppet af de i räkenskaperna, vid sistnämnde tidpunkt, balanserade
tillgångar utgöres af fordringar, hvilkas liqviderande alldeles
icke, eller till blott en högst obetydlig del , kan påräknas.
Diskonternas Revisorerna hafva låtit sig förevisas de af Diskont-Ombudet för
Låneband-
varade reverser och öfriga handlingar angående Diskonternas ännu
Diarier.C återstående fordringar, äfvensom Revisorerna tagit kännedom om de
utaf Ornbudet förda Diarier; och hafva Revisorerna härvid, hvarken i
ena eller andra hänseendet* funnit något att erinra.
Decharge Slutligen, och då Revisorerna funnit, att, med undantag af hvad
Ffä' Htr'ar ofvan blifvit anmärkt, Herrar Fullmäktige i allt öfrigt uppfyllt sina
tige. åjjgganfjen mccj fullkomligt nit och vaksam uppmärksamhet förVerkets
ändamål, tillstyrka Revisorerna, att Herrar Fullmäktige må erhålla decharge
för den tid, hvilken nu fulländade granskning omfattat.
— 27 —
Till följd af Revisorernas enhälliga öfverenskommelse, äro de emot
en och annan af förestående punkter anmälda reservationer endast intagna
i Revisorernas protokoll.
Stockholm den 14 December 184r *
På Högloft. Ridderskapets och Adelns vägnar.
Jacob Cederström. R. von Krcemer. Leonnard Fr. Rääf.
Fredric Aminoff. J. F. Ehrenstam. G. G. Gedda.
På Högvördiga Preste-Ståndets vägnar:
JV. J. Ekdahl. Sven Lidman. P. O. Carlander.
G. TV. Gumcelius. E. Bergqvist, Johan Ekstrand.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
And. Berg. J. F. Silvander. L. V. Henschen.
Theod. Foenander. Sv. Malmqvist. Jon. Rhodin.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
J. J. Rutberg. F. von Zweigbergk, J. Kihlblom.
And. Andersson. Jonas Johansson. Petter Persson.
C. G. Stuart.
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
18 42.
Bilaga Lit. A. till Rikets Ständers, dr t84t, församlade Revisorer -Verket.
Sammandrag ur Riksgälds-Contorets Räkenskaper för åren 1839 och 1843, utvisande detta Verks Inkomster och Utgifter nnder niunnde år.
Inkomster
Allmän Bevillning .
Centonal-afgift
Anmärknings-medel .
Stempel-afgift för Spelkort
Dito för Tidningar .
Skatteköpeskillingar
Lösen för de å skattejorden vexande Ekar
Kapital-inbetalningar å meddelade lån .
Räntor å dito ......
Afbetalning å en balans i f. d. General-Assistans-Contoret .
återbetalning å det äldre Kreditivet för undsättningar i naissvextår
Dito å det för samma ändamål beviljade ytterligare Kreditiv
Dito å Kreditivet för Cholera-kostnader .....
Ersättning af förskott till Creditsedel-invexlingens underlättande .
Dito af dito till kostnader vid Chaitas-Sigillatae-hvitstemplingen
Dito af dito till intecknings- och brandförsäkrings-kostnader, i
delade Byggnads-lån .......
Stats-Verkets behållna Öfverskott och Besparingar för åren 1837 och
Influten betalning för 2:ne sålda Speglar .....
Prenumerations-afgifter å Bikanget till Riks-Ståndens Protokoll
följd
af
1838
med
År SSSS».
2,510,439
30,719
5,472
4,756
9,019
7,625
7,356
54,191
18,054
29
250,000
65,408
10,000
2,002
394
621,068
275
År AMD.
2,523,963
28,021
4,628
4,607
9,778
5,673
4,119
52.354
14,162
50.000
150,000
6,212
10.000
1,960
389
755,471
40
4
28
5
32
21
Summa R:dr 3,596,812
25 10
3,621,384
6
(J t g if t e r:
Anslag till Stats-behofvens fyllande .......
Ersättning af brister i de å Riks-Staten uppförda Förslags-anslag, för år 1836 .
Extra Statsanslag för Försvarsverket till lands och sjös . . ...
Dito till Carlsborgs fästningsbyggnad för år 1840 ......
Dito till lättade Vattenkommunikationer och andra allmänna arbeten
Dito för Kongl. Musei taflor
Dito för Ekeplanterings-hägars anläggning ........
Utbetalningar utaf de för såld ekskog influtna medel ......
Kongl. Räntmästaren J. F. Alms Sterbhusdelägare tillerkänd ersättning för icke
uttagen begrafningshjelp
Årliga ränte-anslaget till Hans Maj:t Konungen . . . .
Utbetalningar i afräkning å det s. k. mindre Kreditivet .....
Dito å Kreditivet för CholeFa-kostnader ........
Dito å Kreditivet till Ull-Diskontfondens förstärkning, utöfver hvad derå blifvit
inbetald t, . . . . . . ...
Dito å Kreditivet till befrämjande af Ackords-regleringen inom Armeen .
Dito å Lånet til! Fyr- och Båk-inrättningarnes förbättrande . .
Förskjutna brandförsäkringsafgifter för intecknade egendomar i Norrköping och Borås
Förskott till kostnader vid Chartoe-Sigillatse-hvitstemplingen ....
Betalning af Kreditiv-slulden till Banken vid 1838 års slut ....
Kapital-inbetalningar å Riksgäids-Contorets öfriga skulder .....
Räntor å dito ..... . . .... . . .
Utbetalning af insatta medel till säkerhet för 2:ne förnyade Assignationer .
Återstående kostnader för 1828 —1830 samt 1834 och 1835 årens Riksdagar
Kostnader för 1840 och 1841 arens Riksdag . .
Drto för den förändiade inredningen af Rikets Ständers hus, samt andra utgifter
för samma hus . . . . .- . . . . .
Dito för Rikets Ständers Revisorers sammanträde .
Aflöning för Rikets Ständers Justitie Ombudsman samt dess och TryckfrihetsKommitieens
Expeditioner jemte expenser för samma Expeditioner
Löner, Arfvoden, Pensioner och Expenser vid Riksgälds-Contoret
Expektans-löner och Pensioner för Betjeningen vid f. d. General-Assistans-Contoret
Kostnader för Bevillnings-taxeringarne i Stockholms stad under åren 1839 och 1840
Dito för Tidningsstemplingen derstädes . . . . . ...
Restitution af orätt insatt Bevillning .........
Anmärknings- och iudrifnings-arfvoden lill Kongl. Kammar-Rättens Betjening .
Barnhusens m. fl. Barmhertighets-inrättningars andelar i Kortstempel-afgiften
för åren 1838 och 1839 . . . . . . . . .
= 3,054,880: 3. — 2,579,534: 24. 10.
Inkomster utöfver Utgifter .....
År
1,245,190
29,916
170,000
50,000
744
3,255
200,000
185,000
2,413
35,850
394
1,960
81,866
765,507
210,154
1,872
5,510
5,032
6,713
40,844
8,219
1,000
1,733
1,699
541,932
Summa R:dr
58
29
11
10
10
1,490,380
50,000
1,000
.4,483
254
200,000
145,000
15,400
6,854
90.000
1,95.1
92.000
177,902
22
333
231,707
10,074
6,124
39,563
7,661
5,225
1,000
190
1,121
1,243
1,041,849
43
20
16 j 9
38 8
16
3,596,812
25
10
3,621,384
Stockholm dep 14 December 1841.
C. €3. Stuart*
Anmärkning: Skillnaden emellan här ofvan uppgifna inkomst- och utgifts-summor samt de belopp, sorn finnas upptagna i de tryckta Räkenskaps-utdragen, härleder sig derifrån, att, i de sednare taxerings-kostnader och restitutioner,
ib. fl. utgifter, blifvit från den utförda Bevil Inings- summan afdragnaj hvaremot dessa utbetalningar au äro biand utgifterna upptagna. Likaledes anmärkts, att den här säl skilt utförda Kortstempel-aigiiten i iiakenslapsutdragea
år inberäknad bland Allmänna Beyillningen.
Bilaga Lit. B. till Rikets StänderSj år 1841 , församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Verket.
Uppgift på de i Rikets Ständers Riksgälds-Contors Räkenskaper balanserade Skulder samt Tillgångar och Fordringar vid slutet af åren 1838 och 1840.
Skulder.
Räntebärande:
Riksgälds-Contorets Obligationer med 5 procents ränta. (De uppsägbara Obligationerna
inlösta år 1839)
Dito med 4 1/2 procents dito. (Inlösta år 1839) . . . . .
Dito med 4 procents dito. ( Dito dito ).....
Dito till Rikets Ständers Bank, med 4 procents ränta och 2 procents årlig
kapital-afbetalning
De för tillskott till Trollhätte Slussverks-byggnad, år 1750, utfärdade obligationer,
eller så kallade Trollhätte Slussverks Lottsedlar, hvarför 12 procent
årligen af Riksgälds-Contoret erläggas, deraf dock 3 procent innehållas
såsom bevillning. (Förda inom linien i 1840 års Räkenskaper, enligt
Rikets Ständers beslut) ..........
Återstoden af ett, i början af 1790-talet, upptaget Lifränle-lån, emot 8 1/2 procent
årligen. (Förd inom linien i dito, enligt dito) .
Det, enligt 1779 års Riksdagsbeslut, till Hemgift åt dåvarande Hertigen af Södermanland,
sedermera Konung Carl XIII, anslagna kapital med 5 procents
ränta, (dito dito)
Utaf det, vid 1828—1830 årens Riksdag, beviljade extra anslag till Försvarsverket
begagnade medel, emot godtgörande af 3 procents ränta. (Återbetalda
^ år 1839) . . ... . . . . . . . .
Premie-lån utaf Stockholms stads Brandförsäkrings-Contor, emot 4 procents dito
Insatt fond till säkerhet för Götha Kanals framtida underhållande, emot 5 procents
dito
Innestående medel för ännu icke fulländade hamnbyggnads-arbeten vid samma
kanal, emot dito dito
Beviljad och afsatt fond för Södertelje Kanals underhållande, emot dito dito
Lappmarks Ecklesiastikverks till Riksgälds-Contoret öfverlemnade fond, emot dito
dito. (Förd inom linien i 1840 års Räkenskaper, enligt Rikets Ständers
beslut) 7 ........
= 5,057,685: 29. 2. — 4,004,618: ‘ =
JRantefria:
Riksgälds-Contorets till inlösen förfallna 5 procents Obligationer, med derå
förfal lodagarne upplupen ränta .......
Dito Dito. (Utfärdade för erkända fordringar hos Franska Regeringen) .
Dito 4 1/2 procents dito med dito ........
Utelöpande Wexel-Banco-Attester .........
Begngrmdt belopp af Riksgälds-Contorets å Banken ägande kreditiv
Återstod af de, vid 1828—1830 årens Riksdag, beviljade extra Statsanslag
till
Riksdag,
till
Outtaget belopp af extra .Statsanslaget, vid 1834 och 1835 årens
Föisvarsverket. (Ulbetaldt år 1839)
Dito af anslaget till Statsbehofvens fyllande ........
Aflemnad fond för Hjelmare Kanal- och Slussverks framtida underhållande .
Insatta medel till säkerhet för 2:ne förnyade Assignationer på Banken. (Utanordnade
år 1840) . . .
Genom kapital- och ränte-inbetalningar å städerna Malmös och Ystads kasernbyggnads-lån
influtna medel, afsalta för anskalfar.de af erforderliga
stall- och piagazinsbyggnader för den i Ystad förlagda Sqvadrou af
Kronprinsens Husar-Regemente ........
Innestående ränta å det af Riksgälds-Contoret, såsom lån, begagnade extra anslag
till Försvarsverket ...........
Upplupna, men outtagna räntor å sådana Ril sgälds-Contorets skulder, hvarå
ränteberäkningen icke upphört ........
Oersatt förskott till expenser vid Rikets Ständers Justitie-Ombudsmans Expedition.
Dito dito till kostnader vid Tidningsstemplingen .......
= 1,037,884: 28. 8. — 441 253: 22. 4. =* -
Rrpotserade medel:
Från Wasa Läns Ränteri, utan reversal, insända medel ......
För Allmänna Brandförsäkrings-Verkets räkning lefver» r nie medel, ä hvilka något
Ränteri-qvittens icke blifvit föreledt .......
Influtna Skatteköpeskillingar för rekognition?- samt disponibla kronnskogar .
I.^fvererad lösen för såld ekskog, afsatt för att, i mån af behof, användas till
kostnader för Ekplanteringsskogars anläggning och underhållande
= 180,822: 34 2. - 184,044: 46 3. =
Vid
1838 års slut.
292,250
298,625
5,000
4,048,000
32,833
3,916
100,000
81,507
2,500
93,926
1,942
30,000
Vid
1840 års slut.
6,750
3,872,000
40
67,184
13,843
559
704
81,866
6,411
60,000
845,190
22
3,000
26,276
9
4021
385
334
179,700
37
93,926
1,942
30,000
38
18
il
8,260
559
141
704
4,666
400,000
15,750
5,440
362
5,155
140
74
402
385
183,257
5
9I
10
12
33
S:a R:dr 16,276,392
Utelöpande Credifsedlar eller så kallade Kih.SgUidss<>(EI»r, motsvarande
i Bancomynt ......
Dito JKopparsfeilJemyitts-polletter
901,936
76,310
Summa R.‘dr 7,254,640
38
r
14,629,919
120
7
25
4
504,824
46
8
33
6
75,894
24
2
10
Tillgångar och Fordringar.
Fastigheter:
Rikets Ständers Hus, upptaget till den derför erlagda köpesumma. (Denna tillgång
ar, enligt Rikets Ständers beslut, förd inom linien i 1840
års Räkenskaper) ........ ^
Den af Riksgälds-Contoret nu begagnade Egendom, beräknad efter dess brandförsäkringsvärde
. . .
= 93,000: — 60,080: =
Fordringar för meddelade lån:
Lån af f. d. Skånska Hingstpremie-Cassan, emot 6 procents ranta och inteckning
1 Kronans Egendom Marieberg . . . .
Dito af f. d. Lappmarks Ecklesiastik-fonden, emot 6 procents ränta
Dito till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader, emot
2 procents årlig kapital-afbetalning och 4 procents ränta
Dito till staden Ystad, för dito dito, emot samma vilkor . . . . .
Dito till Dito för hamnarbeten derstädes, emot 2 procents årlig kapital
afbetalning
och 3 procents ränta ........
Dito till Upsala Akademi, för dess Bibliotheks-byggnad, emot dito dito
Dito till staden Jönköping för hamnbyggnaden vid staden, emot årlig inbetalning
af 10 procent, deraf för återstoden beräknas 5 procents ränta
Dito till staden Norrköping, tor dess uppbyggande efter 1822 års eldsvåda, emot
dito af 6 procent, hvaraf för återstoden beräknas 3 procents ränta .
Dito till staden Borås, -för dito elter 1822 och 1827 årens eldsvådor, emot dito dito
Dito till samma stad, för u.to efter 1827 års eld våda, emot dito af 8 procent,
deraf 5 procent skulle utgöra räntan. (Enligt Rikets sist församlade
Ständers beslut, får det, vid 1840 års slut, återstående lånebeloppet liqvideras
på det satt, att räntan derefter utgöres med 4 procent samt
2 procent å kapitalet årligen albetalas) .......
Dito till staden Weneisborg, för dito efter 1834 års eldsvåda, emot dito dito.
(Uti dessa betalningsvillkor medgafs den förändring vid sista Riksdag,
att stadens skuld vid 1840 års slut må godtgöras med 6 procent årligen
af den uv-prungliga lånesumman, hvarvid beräknas 4 procents
ränta för det oguldna beloppet och återstoden afgår på kapitalet
Dito till Förvaltningen af Sjö-Ärendena , för Fyr- och Båk-inrättningarnes förbättrande
, emot en årlig inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk., deraf räntan
godtgöres efter 4 l/a procent ........
Dito till staden Öregrund , för återuppförande af stadens nedbrunna allmänna
byggnader. (Lånet, som är räntefritt, inbetalas med en 20:del årligen)
Dito till staden Wexiö, för dess återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda , emot
framdeles vidtagande återbetalning af 6 procent, deraf 4 komma att
beräknas såsom ränta ........ . .
Dito till Stockholms stad, för bildande och underhållande af en Pantlåne-inrättning,
räntefritt till den 1 Juni 1842, hvarefter ränta derför utgöres
med 3 procent ............
Dito till Hjelmare Kanal och Slussverks Bolag, för kanalens ombyggnad. (Afskrifvet
år 1839, enligt Rikets Ständeis beslut vid 1828—1830 samt 1834 och
Vid
1838 års slut.
Vid
1840 års slut
33.000
60.000
14.000
10.000
20,053
17,950
15,200
41,000
16
5,600
151,289
85,958
85,000
150,000
1835 arens Riksdagar)
= 1,191,151: 18. 7. — 855,055: 19 6. =
Fordringar, Iåär£e«iandc sig från särsfiiiAMa emsl&utiSgheler:
I
följd af Rikets Ständers beslut angående bildandet af en reparationsfond för
Hjelmare Kanal och Slussverk
I anledning af de från Riksgälds-Contoret utgifna förskott till lånerörelsens bedrifvande
vid f. d. General-Assistans-Contoret. (Oersatta beloppet häraf
föl dt inom linien i 1840 års Räkenskaper med 40 423 R:dr 17 sk. 11 r.,
enligt Rikets sist församlade Ständers beslut) .
Förskjutna kosinader lör utförandet af målet angående Värderingsmannen vid
nyssi.ämnde Conior, sedermera all. Juveleraren S. 1. We>ibergs balans
Återstående fmdran i ad. Stadsmäklaren Sodemans konkurs. (Afskrifven i 1840 års
Rak-nskap*r, eniigt Rikets Ständers beslut) ......
I anledning af bevilja i förnyeLe af en förkommen Creditsedel , hvarför säkerhet
blifvit stälid ............
= 42,231: 16. 7. — 15,584: 26. 7. =
Hrctiitiv-fordringar:
För det, vid 1828—1830 årens Riksdag, beviljade och sedermera till hela sitt belopp
uttagna Kreditiv till spanmåls-undsättningar i missvextår. (Enligt
Rikets Ständers beslut är detta kreditivs, vid 1840 års slut, oguldna
belopp, 950,000 R:dr, fördt inom linien i samma års Räkenskaper)
För det lill undsättningar i missvextår, vid 1834 och 1835 årens Riksdag, å Riksgälds-Contoret
anvisade ytterligare Kreditiv. (Aterbetaldt under åren
1839 och 1840)
För den, under åren 1831—1834, lyftade andel utaf Mindre Kreditivet. (Den af
Rikets sist försandade Ständer beviljade afskrifningen häraf verkställd
i 1840 års Räkenskaper) ..........
För hvad som blifvit lyftadt utaf det, vid 1834 och 1835 årens Riksdag, på Riksgälds-Sontoret
anvisade Mindre Kreditiv. (Sedan det häraf utbetalda
lån til! staden Wexiö blifvit särskilt upptaget, bar, enligt Rikets Ständers
beslut, återstoden af de lyftade kreditiv-summorna blifvit med ett
belopp af 565,000 R:dr förd inom linien i 1840 års Räkenskaper)
För lyftade, men icke ersatta medel å Kreditivet till kostnader i följd a/Cholerafarsoten
.............
För den begagnade andelen af Kreditivet till Ull Diskontfondens förstärkning
För dito dito af Kreditivet till underlättande af Armeens ackordsreglering
= 2,425,947: 4. 4. — 107,198: 25. 1. =
5,000
100,000
490,000
40,452
517
1,194
66
Forti ringer lor
Föräfrott:
ulTfetftlda Anslag samt oredo visade
För det uttagna anslaget för en Vattu>edning till Carlskrona. (Fördt inom linien i
1840 års -Räkenskaper, enligt Rikets Ständers beslut) . . . .
Förskjutna anslag att ersättas af den , under nästföljande år, inflytande Allmänna
Bevillning
Förskott till underlättande af Creditsedel-invexlingen. (Återbetaldt under åren 1839
och 1840)
Dito till kostnader vid Chartse-Sigillatae-hvitstemplingen ....*.
Dito dito vid Kortstemplingen .
Dito till så kallade Contors-expenser ........
Dito till kostnader för den Soi andrade inredningen af Rikets Ständers Hus. (Redovisadt
under påföljande år) . . .
Dito dito för sistförflutna Riksdag. (Beloppet häraf kommer att efter
slutlig redovisning afskrifva?)
= 1,574,035: 34. 1. — 1,530,949: 5. 8. ’=
Ä^JsuleforälriHgaT
tjuifanla tillgångar:
Behållning på Riksgälds-Contorets Räkning N:o 1
inkomster och utgifter) ........
Dito pa dito N:o 4 (flör 1830 års extra Anslag till Försvarsverket)
= 5,337,287: 38. 2. - 4,172,067: 17.' 10. =
Skulder Utöfver Tillgångar och Ferdringar .......
1,000,000
400,000
500,000
335,000
136,605 —
38,5601 —
15,782
60,000
14.000
2,000
19,200
17,950
13,600
40.000
3,200
136,866
78,964
11
10
Banken (för Contorets egentliga
83,333
1,462,722
20,000
2.002
50
1,651
. 2,520
1,755
9,055
I
1,866
939,104
16
37
11
41
I 1
84,524
150.000
90,000
4.750
100.000
100,000
24
15,000
517
66
12 -  33 8
26
47
11
42
32
65,201 25
19,360
22,636
9
1,293,192
17
5
1,951
20
50
10
41.9
21
1
--- ,
235,335
19,134
1,583782
362
10) 457,852
43
35
S:a R:dr
Innestående behållning utaf den, genom Rikets Ständers Bank , afsatta fond å
Riksgälds-Contorets dervarande RäkningN:o 2, för inlösen af utelöpande
Riksglldssedlar och Kopparskiljemynts-polletter .
6,276,392
978,247
38
10
10
5,210,638 43 5
Stockholm den 14 December 1841.
Sui
R:dr
7,254,640
10
4,629,919
580,719
5,210,638
20
22
43
10
CJ. Q. Sinart.
• ..
.
.
.
i
i
-
, s
■
■
■
■
■
-
■
■
.
.
Bilaga Lit. C. till Rikets Ständers, är 184.1, församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Ferket.
Utdrag af Götha Kanal-Bolags f. d. Diskonts afslutade Räkenskaper, utvisande förhållandet med denna Diskonts balanserade Skulder och Tillgångar
den 1 Oktober 1818 samt den 31 December 1840.
Den 1 Okt. 1818.
Den 31 Dec.1840.
Den 1 Okt.
1818.
Den 31 De
c. 1840.
Skulder:
Tillgångar:
Bankens sa kallade Kreditiv-fordran ....... .
1,524,026
1
9
—
Utestående fordringar för Diskont-lån .........
3,095,241
36
5
148,000
28
7
Bankens fordran hos Diskont-utredningen för begagnade förskott
—
—
.1 913,907
4
1
1,204
1
1
Förra Diskont-Direktionens utelöpande Assignationer pä Banken ....
843,849
30
2
—
—
Dito dito hos Low, Smith <5c Comp., för protesterade vexlar under förra
Direktionens förvaltningstid .......
2,893
9
—
185
9
3
Utelöpande Assignationer på Diskont-utredningens Räkning i Banken .
—
—
65
11
10
Dito dito i Handlanden P. Bergs konkursmassa ......
—
—
[13,403
32
Dito Banco-Attester å insatta medel på förra Diskont-Direktionens Räkning,
. ■*
med derå beräknad ränta ......
1,600
—
—
—
—
Behållning i Läne-Banco-kapital ..........
77,272
21
2
—
—
Dito Dito på Diskont-utredningens Räkning ....
—
—
8
31
4
Cassabehållning vid Diskontens öfverlemnande till Riksgälds-Contoret .
616,861
45
7
—
—
Upptagna Lån, emot hypothek af så kallade Läne-Banco-kapital
70,427
15
6
—
—
Förra Diskont-Direktionens, i Wexel-Banken innestående och på Diskont-utred-
ningens Räkning derstädes öfverflyttade, behållning ....
7,947
20
9
—
—.
Outtagna Medel, inneståendé på den så kallade Afskrifnings-Räkningen, med derå
i
beräknad 3 procents ränta «...
1,449,083
29
7
—
—
Götha Kanal-Aktier, Diskontverket tillhöriga ........
8,448
—
—
—
—
Utelöpande 3 procents Reverser med derå beräknad ränta .....
886,105
47
11
—
—
För mycket godtgjord ränta för de, vid förra Diskont-Contoret i Götheborg, uti
lån-liqvider influtna 3 procents Reverser ......
1,020
25
4
37
6
—
Deponerade Medel, till framdeles liqvid på framlidne Majoren Ekerraanns hypo-
thek för erhållna lån
7,694
3
—
10,191
25
10
Förre Kamererarens vid nyssnämnde Contor kassabrist .....
40,788
39
—
—■
—
%
Förskott till lagsökningskostnader och expenser
6,582
19
10
23,521
40
2
Brist
925,730
6
,0
737,820
4
—
Summa. R:dr
i
4,782,786
31
11
924,172,
i
25
•
1
Summa R:dr
4,782,786
3,|
“1
924,172
25
1
Stockholm den 14 December 1841.
G. Häglund.
Bilaga Lit. D. till Rikets Ständers j är 1841 j församlade Revisorers Berättelse, angående granskningen af Riksgälds-Verket.
Utdrag af Malmö f. d. Diskonts afslutade Räkenskaper, utvisande förhållandet med denna Diskonts balanserade Skulder och Tillgångar
den 1 Oktober 1818 samt den 31 December 1840.
Skulder:
Bankens så kallade Kreditiv-fordran, med derå beräknad ränta, .
Banco-Diskontverkets dito ...........
Bankens fordran hos Diskont-utredningen för begagnade förskott
Förra Direktionens utelöpande Assignationer på Banken, med inberäkning af dem,
hvilka, såsom tillhörande kassa-behållningen, blifvit från InterimsDirektionen
lefvererade, .........
Utelöpande Banco-Attester med 3 procents ränta ......
Dito Attester å för Diskont-utredningens Räkning i Riksgälds-Contoret insatta
Creditsedlar, beräknade i Banco ........
Dito 3 procents Reverser, med derå beräknad ränta,
Allmänna Brandförsäkrings-Verket .........
Kommitterade till Allmänna Medels förvaltning .......
Stats-Verkets räntefordran ...........
Af Låntagare öfverlefvererade medel vid de till förra Diskant-Contoret i Malmö
skedda inbetalningar ..........
G. Anrepps Konkursmassa, innestående öfverskott på en hypothiserad, iutecknad
revers,
. . .
Inbetalningar af J. B. Kock, i afräkning å dess samfällda Skuld, och hvilka
smärre inbetalningar upptagas under depositions-titel , i anseende till
det stora antal af särskilda dels vanliga Diskontlån och dels såkallade
Kassa-skulder, på hvilka hvarje influten summa eljest skolat hvarje
gång afföras ..........
Dito af J. Ståhle, dito dito
S. C. Björkmans Konkursmassa ........
Åter buret kuratels-arfvode af Sysslomannen i S. C. Björkmans konkurs .
Deponerade medel till framdeles liqvid om den förre Diskont-Direktörerna ådömda
ersättning af uppkommande förlust på utlåningen
Aktie-kapitalet
Obetald utdelning derå
Öfverskott pa balanserade Tillgångarne, jemförda med Skulderna . .
Dea 1 Okt. 1818
299,992
50,000
106,420
6,815
1,124,729
24,510
74,135
31
30,142 22
100,000
588
137,542
Su m m a. R:dr
1,954,877
37
11
29
Dea 31 Dec. 1840
430,248
38
82
654
779
6,166
9,871
1,248
1,911
100,000
588
149,686
38
19
701,275
22
10
18
11
T ill g än g ar:
Utestående fordringar för Lån .........
Björkmans, Ståhles, Kocks och Malmros’s så kallade Kassa-skuld . •
Vårdet af Egendomen Rönneholm .........
Kassa-behåll nine, bestående uti kontant samt Assignationer, lefvererad af InterimS'
Direktionen ...........
På Interims-Direktionens Räkning i Banken innestående ....
Förre Diskont-Direktörerna påförd ersättning för dublett- och triplett-assignatio
ner på Banken ..........
Förskott till lagsökningar., inberäknadt hos Ombudsmannen innestående expenS'
medel ............
Dito till Contors-expenser vid Räkenskaps-Contoret .....
Den i Okt. 1818
1,248,384
448,701
14,000
51,820
190,932
1,039
Summa R:dr 1,954,877
10
Dea 31 Dec. 1840.
293,253
390,693
11,660
5,667
1
37
5 701,275
18
11
Stockholm den 14 December 1841.
€». Högalind»
Bilaga till 1841 års Revisionsberättelse angående Statsverketsid. rg5.
T 8 !j f 8 i Litt. E.
Utdrag af Lunds Kong). Universitets Räkenskaper.
_ , . år 1838. år 183©.
AP€5 W0U®
Egna Medel.
Balans från föregående året:
Behållningar och Fordringar . 133,600: 46.
Diverse Donationer
och Fonder.
108983:19 10.
Summ*:
242 584: 17.
10.
Egna Medel.
I 26,681: 24.
4-
Diverse Donationer
och Fonder.
119,195: — 4.
Summa.
245,876: 24.
8.
Uppbörd:
Statsanslag . : ; ; to,3oo: 8.
io,3oo: 8.
io,3oo: 8.
io,3oo: 8.
Bäntor, Arrendemedel, Försäljnings-
medel, insatta Kapitaler m. m. 75,078: q.
7-
21,287: 4-
2.
96,365: i3.
9-
97,148: 4-
3.
22,739: I 3.
7-
119,887: 17.
10.
S:r 85 378: 17.
7*
21,287: 4.
2.
106,665: 2 r.
9-
107,448: 12.
3.
22,739: i3.
7-
13o, 187: 25.
10.
Balans till följande året:
Skulder i ..... . 10,426: 3r.
3.
12,627: r5.
10.
23,o53: 47*
r:
17,224:4f*
4-
6,429: r.
8.
23,653:43.
Summa 229,40-5:46.
10.
142,897: 39.
ro.
872,3o3: 38.
8.
25i,354: 29.
11.
148,363: i5.
7-
%)<717: 45.
6.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder . , . „. , , 74: r 5.
8.
4,576: 29.
6.
4,65o: 45.
2,
10,426: 3i.
3.
12,627: i5.
10.
23,o53: 47-
r.
Utgift:
Löner , Arfvoden , Pensioner ,
Gratialer, Materialier m, m. 102,65o: 6.
10.
19,126: ro.
121,776: 16.
ro.
96,938: 25.
8.
27,897: 32.
6.
124,836:10.
fk.
Balans till följande året:
Behållningar och Fordringar . 126,681:24.
4-
119,195: —
4.
245,876: 24.
8.
143,989: 21.
-
107,838: r5.
3.
251,827: 36.
3.
Summa 229,4«5: 46.
ro.
142,897: 39.
10.
372,3o3: 38.
8.
25i,354.‘ 29.
11.
143,363: i5.
7-
^99’V7:45’
6.
Bilaga till 18 41 års Revisionsberättelse angående Statsverket_, sid. iq4•
Tall eli Siitt. 11.
Utdrag af Upsala Kongl. Universitets Räkenskaper.
år 1838. år 183».
Hcfoet.’
Balans från föregående året:
Egna Medel.
Diverse Donationer
och Fonder. Magnat-Stipendier.
Egna Mede).
Diverse Donationer
och Fonder.
Magnat-Stipendier.
Behållningar och Fordringar .
96,602: 87.
ro.
68,613: 3.
3. 237,945: 43.
1.
101,991: 47- to.
66,894:10.11.
24>,428:32. 8.
Uppbörd'.
Statsanslag . . . ... ..
Räntor, Arrendemedel, Försäljnings-
14.290: 32.
14.290: 32. ■
medel, insatta Kapitaler m. m.
I 08,454: 20.
r.
7,571: 44.
7* -3,771: 4.
2.
117,921: 45.
9-
13,175: 5.
4-
13,354:22. 6.
S:r
122,745: 4-
1.
7,571: 44.
7- >3,771: 4.
2.
1 32,2 1 2: 29,
9-
13,175: 5.
4-
i3,354; 22. 6.
Balans till följande året:
Skulder .......
55,1 12: 21.
—
385: 23.
3. 17: 1.
2.
54.459: 3.
6.
674:27.
9-
*4 >7;
Summa
274,460: 14.
11.
76,670: 23.
1. 23 1 784:
5.
288,663: 33.
i.
80,243:44.
—
255,200: 7. 2,
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder . . .
54,939: 16.
7-
367: 5.
7. 3: 21.
3.
55,i 12: 21.
—
385:. 23.
3.
. 17: 1. 2.
Utgift:
Löner, Arfvoden, Pensioner,
Gratialer, Materialier m. m.
117,528:46.
6.
9,809: 6.
7. 10,3o l: 42.
6.
*33,098: 2.
8.
7,464: 45*
2.
II,48i: 21. 5.
Balans till följande året:
FordriRgar ......
ro 1,991: 47'
. 10.
66,3q4: 10.
tt. 241,428: 32.
8.
ioo,453: 9.
5.
72,393: 23.
7-
243,701:32. 7.
Summa
274,460: 14.
11.
7(3,570: 28.
1. 201,734: —
D.
288,663: 33.
1.
80,243:44’
—
255,200: 7. 2.
Bilaga till 18 Å1 års Revisionsberättelse angående S'atsva ket, sid 4°-
T a fj © 11 Ut. A.
Kreditivfondens
Räntor,
A otirtnC.
Summa
Afkortningar
och
Lever
Bidrag.
medel
n. m.
Summarum.
Afskrifning
ir.
i Kontant.
Kalmar Lurt :
3,500
_
3,500
—
—
Ertu-
1833 års missväxt
—
~7
3,500
—
—
Jönköpings Län:
5,220
5,220
5,220
—
—
Efter
1837 åj-s missväxt . . . , .
—
Kronobergs Län:
40,000
—
40,000
—
—
Efter
1830 års missväxt ......
—
—
39,155
25
9
20,000
___
—
20,000
—
—
99
1833 „ d:o
—
—
19,975
—
1
Christianstads hän:
14,000
,
14,000
—
Efter
1830 och 1831 årens missväxter . .
;
—
—
14,000
—
—
Hallands Län :
80,000
___
1,433
26
4
81,433
26
4
Efter
1830 och 1831 årens missväxter .
227
29
5
67,981
47
—
105,000
105,000
—
—
))
1837 års missväxt ......
— sr-
—
—
91,407
41
6
Götheborgs och Bohvs Län;
135,000
796
36
135,796
36
—
Efter
1830 års missväxt
12,123
—
1
118,233
27
8
29,000
T
29,000
—
—
1837 „ d:o ...... .
—
5,0.00
31
8
Elfsborgs Län:
200,000
693
17
4
200,693
17
4
Efter
1830 års missväxt ......
3,456
44
10
191,327
31
2
100,000
. 604
21
6
100,604
21
6
1837 „ d:o
—
—
91,524
32
6
Skaraborgs Län :
116,775
251,320
9
7
3,949
10
6
255,269
20
1
Efter
1830 års missväxt
26,680
44
4
19
6
21,333
16
_
21,333
16
—
99
1837 „ d:o
—
—
19,979
34
—
Wermlands Län:
100,000
46
5
4
100,046
5
4
Efter
1830 års missväxt
—
99,921
11
7
10,000
10,000
—
—
99
1836 „ d:o
—
9,987
24
—
70,000
633
16
70,633
16
—
99
1837 „ d:o .
—
—
54,100
16
—
Kopparbergs Län:
31,069
66,595
46
.
1,323
37
1
67,919
105,034
35
1
Efter
1830, 1831, 1832 och 1833 årens missväxte.
—
21
—
105,000
34
33
2
33
2
99
1836 och 1837 . . . „ d:o
—
-
14,698
23
1
Gefleborgs Län:
1,598
1,600
1,600
—
Efter
1833 års missväxt ......
—
—
—
—
42,315
42,315
—
_
99
1836 och 1837 årens missväxter .
22,165
19
5
1,065
16
1,065
16
—
99
1838 års missväxt . ....
—
—
:
—
—
Wester-Norrlands Län:
44,656
32
-
44,656
32
Efter
1830 och 1833 arens missväxter .
—
—
19,253
29
3
25,258
31
25,258
3!
—
>5
1836 och 1837 „ d:o . . .
—
—
2,258
31
—
Jemtlands Län :
46,002
37
10
654
38
2
46,657
28
—
Efter
1831 och 1832 årens missväxter .
—
—
16,704
16
5
17,666
32
_
17,666
32
—
?>
1836 och 1838 „ d:o . . .
—
11,916
3
8
'
Westerbottens Län:
40,578
277,452
6
1
8.335
46
8
285,788
4
9
Efter
1830 och 1833 årens missväxter .
73,430
41
11
32
80,621
17
9
2,286
19
11
82,907
37
8
»
1835, 1836 och 1837 årens d:o . . .
—
—
40,1 n
19 11
Norrbottens Län:
439,436
42
8
23,821
9
1
463,258
3
9
Efter
1830 och 1837 årens missväxter .
108,224
25
3
94,5ii2
31
(1
6,562
30
1
6,562
30
t
Liqviden med Stats-Veiket
44,258
11
1
—
—
44,258 11
1
Dito „ Grosshandlaren Liljewalch
—
—
314
16
—
2,382,865)40| 1.1 44,613|39| lj2,427,479|21
2
Summa
224,143 J 41
101,243,268] 101 I
i Span mai
5,643 45
96,206
>7,285
2,014
36
Om k osl nader ,
Keiniöälage och
Pris-skiilDad.
48
24
1,490
96
778
2
264
113
13,096
20
124
46
47111
42
22
39
16
39
2
14
14
41
12 24
16132
604111
25 11
35
2
27
7, 2,668
20,381
452
20,178
131,1501 4| 9| 60,4311 9|11
Balans,
enligt bifogad
Uträkning.
795
24
11,733
13,495 32
4,661| 16
23,997
8,966
2,510
1,333
16
16,516
36,246
90,310 46
20,121 4!
1,065 16
25,403
23,000
5,750
151,397
40,322
240,352
6,562
43,943
28
19
30
2
30
43
Summa
Summarum
91 7
3,500
5,220
40.000
20.000
14.000
81,433
105,000
135,796
29.000
260,693
100,604
255,269
21,333
100,046
10.000
70,633
67,919
105,034
1,600
42,315
1,065
44.656
25,258'
46.657
17,666
285,788
82,907
463,258
6,562
44,258
26
36
17
21
20
16
5
16
35
33
16
32
31
28
32
4
37
3
30
11
9 4.97 47QI91 1
Bilaga till 1841 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 40.
Tabell Ut. B.
Utredning af Krediti vfondens, vid 1839 års slut, balanserade Fordringar.
Enligt Undsättnings-redogörelserna:
För Krono bergs Ii än .
„ Hallands llän
Efter 1830 års missväxt:
Lån emot borgen » ; .
Dito utan dito .
Till afskrifning anmälda .
Under indrifning genom pantförsäljning .
1837 års ?nissväxt:
Lån emot borgen < : ;
Dito utan dito .
Till,afskrifning anmälda
Under indrifning genom pantförsäljning .
„ Grötlielsorgs och Holms liän
Efter 1830 års missväxt:
Lån emot borgen .....
Till afskrifning anmälda ....
Kronofogden Öhboms balans . . .
,, 1837 års missväxt:
Lån emot borgen .....
Dito till Kustboer och mindre Jordbrukare
Elfsborgs liän
Efter 1837 urs missväxt:
Lån emot borgen . . ; „
Dito utan dito .
Till afskrifning anmälda . . .
M kura Itorgs Lån
Efter 1830 års missväxt':
Lån emot borgen
Öfverleverering af 1826 års kreditivmedel
Till afskrifning anmälda . . . .
Assessoren Funchs balans , ,
„ 1837 års missväxt:
Lån emot borgen < s -s ;
Krosto bergs Lån
Efter 1830 med 1833 arens missväxter:
Lån emot personliga förbindelser .
„ 1836 och 1837 årens missväxter:
Lån emot borgen .... i
CJeiSel»Ai*|rs lillu
Efter 1837- års missväxt:
Lån emot borgen . : { :
i
A
, 7,192:
: 6. 6.
. 4,357:
: 33. 7.
11,549: 40:
1.
»
, ,
130:
32.
—
.
-
52:
27.
7.
S: r
11,733:
3.
8.
8,666: 15. 4.
1,467:
26. 4.
10,133: 41.
8.
• o
2,749:
9.
2.
•
•
612:
29.
4.
S: r
13,495: 32.
2.
4,461: 16. 4.
172:
23. —
27:
2. 6.
4,661:
16.
4.
19,997:
.
4,000:
—
23,997:
—
—
3,899: 21.
5.
, ,
2,999:
12.
—
*
2,068:
1.
4.
332:
42.10.
569:
2. 3.
101:
13. —
. 1,003: 10.
f.
•
•
1,507: 18.
8.
S:r
2,51U:
28.
9.
•
.
1,333: 16.
—
£
36,246:
2.
6.
•£5,338: 35. 10.
Utgör återstoden af Länets skuld efter 1830 års missväxt. Afskrifning af beloppet
beror på Kongl. Kammar-Rättens pröfning.
Afskrifning är beviljad å de utan borgen utlånta 4,357 Rdr 33 sk. 7 rst., hvaremot
sökt afskrifning af lånet emot borgen, 7,192 Rdr 6 sk. 6 rst., afslagits, af
skäl att löftesmännen icke blifvit för deras ingångna borgen sökte.
Enligt sist afgifven räkning, utestodo 5,243 Rdr 32 sk. 6 rst.,' hvarför afskrifning
är sökt och till en del redan beviljad. Jemlikt Kongl. Brefvet den 6 Febr. 1839,
borde skulden vara betald vid 1840 års Uppbördsstämmor.
G-odtgörelse af först upptagna belopp beror till större delen på panters försäljning,
enligt de grunder, Kongl. Brefvet den 13 Decemb. 1834 föreskrifver.
Åf motstående 19,997 Rdr , hvilka, jemlikt Kongl. Brefvet den 30 Mars 1838,
bort betalas inom 1839 ars slut, utestå, enligt 1840 år räkning, 1839, 16. —
3§jS5§: 16. 4. Till följd af Kongl. Brefven den 2 och 3 Februari samt 30 Mars 1838, skola sistnämde
4,000 Rdr redovisas inför Stats-Sekreteraren för Handels- och Finansärendena.
8,866: 34. 9.
Skuldbeloppen, som enligt Kongl. ^Brefvet den 9 Novemb. 1839 bort vara betalda
vid samma års slut, hafva, på sätt 1840 års räkning visar, nedgått till 1,222
Rdr 44 sk. 2 rst.
90,310: 46.11.
Enligt 1840 års räkning balanseras återstående, oguldna 140 Rdr 8 sk. 7 rst.
l/4:del af motstående 1,507 Rdr 18 sk. 8 rst. är den 30 Decemb. 1840 med 376
Rdr 40 sk. 8 rst. levererad, och de öfriga 3/4:delarne komma, enligt Kongl. Brefvet
den 1 Febr. samma år, att betalas med en lika summa hvarje af de påföljande
3:ne åren.
44. 9. 1837 års lån är betaldt den 25 Maj detta år
Åf
förstnämde skuld utestod, enligt 1840 års räkning, 30,719 Rdr 13 sk.1 4 rst.,
och af den sednare54,573 Rdr 14 sk. 6 rst., med hvilka posters betalande Kongl. Maj:t
den 14 Decemb. 1840 i nåder beviljat 4 års anstånd, på det sätt att l/4:del hvarje
år till och med 1844 erlägges.
136,Sä?: L 5.
: : . 9. 4.
Transport 22. 5.
Åf skuldsumman, som vid 1841 års Uppbördsstämmor bort betalas, voro, enligt
1840 års räkning, oguldna 3,072 Rdr 7 sk. 2 rst.
i.ausport 2i.
Efter 1836 års missväxt  7,487: 12. 6.
Län till Entreprenörer:
Efter 1836 och 1837 årens missväxter,
till Brukspatron O. Forssell och Handelshuset
E. Forssells Söner . . 12,666: 32. —
„ Åtsk il lige Handlande i orten . 6,501: 8. 7. ^g j
„ Brukspatron O. R. Meuller . 4,000: •—•
„ Handlanden Domeij . . 1,000: —
5,000:
för upphandling af frökorn :
till Brukspatron O. Forssell . . 4,500: — —
„ Handlanden Domeij . . 1,000: — — ^ ^qq. _
Upplupna och obetalda räntor å dessa lånesummor 2,037: 37. 7.
Innestående hos Landskontoret och i Umeå Magasin 129: 35. 8.
S:r 39,322: 30. 4.
Dito till Degerfors och Bjurholms Församlingar, emot
gemensam ansvarighet för så stor del af undsättningsbeloppet
som kunnat tillvägabringas, i öfrigt mot
personliga förbindelser:
Efter 1838 års missväxt ..... 1,000: —
För Norrbottens Ii än
Efter 1830 och 1833 arens missväxter:
Lån till Länets invånare, dels emot borgen, dels emot
personliga förbindelser  192,019: 36. 5.
191,990: 1.
1835 års missväxt:
Skuld för från Kronomagasinena erhållen spanmåi
in natura, dels mot borgendels mot personliga
förbindelser 7,785: 14. 11.
1836 års missväxt:
Dito tor dito dito .... 7,181: 47. 11.
1837 års missväxt:
Dito för dito dito
hvarförutan i balansen ingår:
Behållen spanmåi i Distriktmagasinen
Dito i Kronomagasinen
Pottaske-medel ....
Linspånads- dito ....
Leverering efter uppbördsåret
Afkortning .....
Omkostnader ....
Fordran hos Statsverket: Odlingslån
Kronofogden Öqvists balans
Anmärkta poster ....
Liqviden med Grosshandlaren Liljewalch
Dito med Statsverket ....
7,063: 22. 6. 22,030: 37. 4.
Egentlig balans 214,050: 25. 9.
13,102: 42.
1,567: 19.
2,329: 39.
688: 42.
4,868: 31.
756: 17.
545: 44.
1,978: 29.
28; —
434: 45.
9.
11.
2.
3.
4.
4.
8.
9.
3.
26,301: 24. 5.
940,329: 2.
43.
6,569: 30.
Summa 968,496: 2.
Af skuldbeloppen, hvaraf det förra, enligt Kongl. Brefvet den 9 Januari 1839, bort
betalas med hälften vid samma års slut och återstoden inom September månads
utgång sistlidet år, äro liqviderade 7,387 Rdr 38 sk. 6 rst. — Fiån 1839 års början
bör 5 procents ränta erläggas.
Betalningsanstånd härmed, är, jemlikt förenämde Kongl. Bref, beviljadt till 1839
års slut, med villkor att 5 procents ränta betalas. Beloppet utgår oförändradt.
Lånesumman till Brukspatron Forssell, hvilken borde betalas vid den tid, Kongl.
Brefvet den 9 Januari 1839 angående skuldbeloppet 12,666 Rdr 32 sk. bestämmer,
är ännu ogulden.
Handlanden Domeijs skuld, tillsammans 2,000 Rdr, alt betalas vid 1839 års slut,
är efter hans iråkade obestånd, utsökt hos Borgesmännen.
Jemlikt Kongl. Brefvet den 17 Maj 1839, redovisas beloppet inför Kongl. FinansDepartementet.
Till följd af Kongl. Brefvet den 13 December 1834, skulle motstående betalas med
spanmåi in natura, tunna för tunna, till Dislriktmagasins bildande, under 4 år,
med l/4:del år 1835 och ett lika belopp efterföljande 3:ne år. I anseende till
inträffade missväxter dessa år, har sådan liqvid ej vidtagit förr än år 1839, då
Kongl. Maj:t den 25 Januari i nåder tillåtit, att den medgifna l/4:dels afbetalningen
må taga sin början vid 1838 års Uppbördsstämmor och så fortgå med
afbetalningen hvarje år, tills skulden är godtgjord. Vid första uppbörds-terminens
utgång, voro, af då förfallna summan, 85,844 Rdr 8 sk. 7 rst. oliqviderade.
Skuldbeloppen hade, enligt särskilta Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, bort betalas vid
1838 års slut.
Denna balanserade summa har år 1840Jnedgått till 209,077 Rdr 43 sk.
TMjewalchs skuld utgör, enligt sist afgifna räkning, 26,157 Rdr 4 sk. 6 rst.
Liqvid är uppgjord i December år 1840.
För Wcs(cr»^'orir!aB(ls ILäia
Efter 1830 urs missväxt:
Lin utan borgen
„ 1831 års missväxt:
Lin emot borgen
Dito utan dito
Transport Sfi5,33 3T 22. 5.
72: 32
1.9,037: 42. 5.
1,826: 5. 8.
1833 års missväxt:
Lån emot borgen
Dito utan dito .
>1,764: — 1.
1,568: — 8.
1’998: 1(>- 8- 3 566: (8.
Af 1831 års undsättningsrwdel hafva år 1840 1 iqviderats 2,142 Rdr. Enligt Kongl.
Brefvet den 19 Juni sislnämde år, böra. återstående skuldbeloppet tued skonsamhet
indrifvas.
1836 års missväxt:
Lån emot borgen, att betalat; vid 1839 åis slut,
till Handelshuset Vikner & Comp.
„ Handlanden And. Norrbom .
,, „ Joli. Axling
1837 års missväxt:
jtill f. d. Riksdagsfullmäktigen
N. Strindlund
„ Fattigvårds-Styrelserna
S:r 25,403: 2. 9.
5,000:
5,000:
5,000:
4,000:
4,000:
15,000:
3,000:
Jcnillnntis Lii»
Efter 1836 och 1837 årens missväxter:
Lån, emot borgen, till Entreprenörer och Församlingarnes Ombud
„ Wermlands lala
Efter 1837 års missväxt:
Lån, emot borgen, till Entreprenörer och Församlingarnes Ombud . i&.
Någon liqvid för motstående 15,000 Rdr har till Kongl. Stats-Kontoret icke ingått.
2,000 Rdr äro af Tit. Strindlund betalda den 29 Febr. 1840.
Motstående 4,000 Rdr ingå eller afskrifvas, enligt föreskriften i Kongl. B efvet den
418 2 9 ^ Juni 1840, sorn ofvan nämdt är..
Å motstående skuldsumma, sorn, jemlikt Kongl. Brefvet den 3 April 1840, bort betalas
vid ordinarie Uppbördsstämmorna för det året, äro afbetalda 4,180:43. 4.
så att enligt 1840 års räkning utestodo:
hos Postmästaren i Sala, Majoren och Riddaren Rothlieb .... 500: —
hvarför införsel uti Postmästarelönen är af Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Westmanlands Län beviljad den 6 Februari detta år:
samt hos Bergs Socknemän
409: 12.
Rätans dlo
10:20.
Mysjö dito
. 550: —
Frösö elito ........... 100: 1.
>>
o
3)
3)
33
33
— Ti
Westerbottens Län
Lån till Länets invånare, enligt personliga förbindelser:
Efter 1830 års missväxt . . . 16,303: 21. 7.
„ 1831 „ d:o .... 48,818: 19. 5.
„ 1832 „ d:o .... 43,041: 23. 9.
1833
d:o
41,044: 47. 2. 149)208: 15.11.
969:
345: 3. 6.
875:
Dito till Entreprenörer:
Efter 1831 års missväxt,
till Handlanden Wall
,, Expeditions-Kronofogden Clause'n
„ Brukspatron Forssell . . :
S:r 151,397: 19. 5.
Dito till Församlingarne, emot gemensam ansvarighet, ‘ —
eller deras Ombud, emot nöjaktig horgen, för från
Kronomagasinen erhållen sipanmål in natura:
2,189: 3. 6.
S:r 1,569: 33.
följd af Kongl. Brefvet den 29 Maj 1839, borde understödet vara betaldt inom
Mars månads slut 1840, meD, enligt räkning den 5 Juni innevarande år, utestodo:
hos Kamreraren Ullman  900: —
samt hos Församlingarne
3,417: 32.
Tillsammans 4,317: 32.
Jemlikt hvad Landshöfdinge-Embetet hos Kongl. Stats-Kontoret den 16 Juli
anmält, har Kamreraren Ullman hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om
ett års betaloings-anstånd.
Jemlikt Kongl. Brefvet den 13 December 1834, skulle för Distriktmagasins bildande
motstående skuldsumma betalas med spanmål in natura, under 4 år, med
l/4.*del år 1835 och ett lika belopp de efterföljande 3rne åren. Hitintills har
likväl någon liqvid icke ägt rum.
Handlanden Walls skuld är betald den 31 Oktober sistlidet år. Frågan om Clause'ns
och Forssells betalnings-skyldighet beror på Kongl. Kam mai-Rättens afgörande.
Kongl. Brefvet den 26 Maj 1837 bestämmer återbetalningens fullgörande inom 1838
års slut. Enligt sist afgifven räkning utestod likväl hela beloppet.
Transport 21.
6.
