# ID: svediakorp-gov2107
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 22,347
# sentences: 573
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


ni.
M M
vid
Urtima lill^llrinoil i 8tvelcllvlm
^ i on 1844 oell 1845.
OO
roirsr^
Aor» ^LASLiiinKvn:
o/?r ^
^e^K/r /r^/L>>eF<?'e,r<^6 <Xe «/ ^o/r^/.
/^/X^-^/s/r Xtt///re ?«/ /^o/r^X
^r-55^ </e «/ /i/Xe/^
A/o^c/cr tt/r<Xe/-c/a/r/An ^/?vr/?r^tt///r//r^<7/'
oeX
Kongl. Maj: ts T a Z
till Rikets Ständer pa Rikssalen, tvid Riksdagens öppnande
den 20 Juli
Walborne, Ädle och Wälbördige, Ärewördige, Wördige, Wällarde,
Äreborne, Förståndige, Wälaktade, Hederwärde
och Redlige,
Gode Heeror och Swenske Män!
Ä^itt uppträdande pä detta rum, i stötel af Sweriges RikeS här församlade Ständer,
äterkallar bittra hugkomstcr af en stor, en oersättlig förlust, och Min hälsning
till Eder är sorgens och saknadens. Aldrig hafwa desta känslor med högre rätt omgifwit
en wördad Faders fridsälla grift. Hanö minne wälsignaö af twänne Folk,
dem Hans mäktige Ande fästade wid hwarandra med oupplösliga band. Genom
deras förening har Han för Norden grundlagt en ny framtid af ära. Genom broderlig
endrägt stola de uppfylla Hans stönaste förhoppningar, Hans warmastc
önstningar för den Skandinaviska HalfönS sjelfständighet och lycka.
Högtidligt och betydelsefullt är en Konungs första möte med Nationens Ombud
wid början af den bana pä hwilken de äro kallade att gemensamt framgä. Den
Bihang till R. St. Protok. 1844 k 1845. 1 Samt., 2 Afd.
2
innerliga tillförsigt med hwilken de sluta sig till hwarandra, den uppriktighet och
rättwisa, som stämpla deras afsigter och handlingar, ffola, näst Försynens bistånd,
trygga ett älffadt Fosterlands lugn och sällhet.
Wi hafwe i Herrans Tempel anropat den Allsmäktigeö beffydd. Den kraft,
Wi behöfwe för framgången af Wära wigtiga wärf, böre Wi nu söka i Wara
inbördes förhållanden af tillgifwcnhet och trohet, af wälwilja och samdrägt. Jag
lofwar Eder, Gode Herrar och Swcnj^e Män, att rätt och sanning styrka,
att befordra upplysningens framsteg och befrämja urwecklingen af de ädla och
redbara egenskaper, hwilka utmärka Nordens allwarliga och kraftfulla Söner. Af
Eder wäntar Jag tillbaka en uppriktig samwerkan för detta upphöjda mål, och det
förtroende, som ett rent uppsåt och oaflätliga omsorger för Landets wäl kunna påräkna
af ett högsinnadt Folk.
Da Jag sammankallade Eder, Gode Herrar och Swenjlke Män, till detta Urtima
Riksmöte, radsrägade Jag mera Min ifriga längtan efter Eder närwaro i en
för Mig och Riket sä wigtig tidpunkt, än möjligheten att inom en sä kort tidrymd
kunna fullständigt bereda och för Eder framlägga de flera maktpäliggande ärenden,
som utgöra föremäl för Min omtanka, och öfwer hwilka Jag har för afsigt
att inhemta Edra beslut eller höra Edra önskningar. Skora, frän sistför
flutna
Riksdag qwarstående, samhällsfrägor upptaga desiutom Eder tid och kräfwa
Eder synnerliga uppmärksamhet. Jag hoppas dock att under Eder sammanwaro
kunna meddela Eder åtskilliga wigtiga öfwerläggningsämncn, och främst bland dem
förslag till en ny Brottmäls-Lag, mera öfwerensstämmande med wär tids äsigter
och bemödanden att med nödig stänghet i straffbestämmelserna förena den aktning
man är skyldig menniff'owärdet.
Inseende wigten och behofwet af den inre förwaltningenö förenkling och förswarswerketS
fullkomligare ordnande, ffall Jag egna Mina oafbrutna omsorger ät desia
3
wäscndtliga angelägenheter. För att dertill kunna erhälla Eder upplysta mcdwerkan,
är Jag sinnad att snart äter kalla Eder till ett nytt Urtima sammanträde.
Dek är med listig tillfredsställelse Jag underrättar Eder om alla främmande
Makters Mig bcwisade förbindliga deltagande och wänskapliga tänkesätt wid Mitt
anträde till Regeringen. Jag är glad att finna ett tillfälle att derför offentligen uttrycka
Min erkänsla.
De Förenade Rikenas förhällandcn till en af det Nordliga Afrikas Kust-statcr
hafwa hitintills warit beroende af en Wär handel betungande och Wär »värdighet
förnärmande ärlig afgift. Min fasta föresats är att icke längre erlägga
densamma, sedan alla andra Europeiska Makter, med undanlag af en enda, derifrän
äro befriade. I förtrolig samwcrkan med denna Makt hafwa underhandlingar
för detta ändamäl redan blifwit öppnade, och Jag har all anledning att hoppas en
fredlig utgäng af Wära framställningar.
De fosterländsk känstor hwaraf I ären lifwade, Gode Herrar och Swenffe
Män, ffola leda Edra öfwerläggningar och underlätta Evra arbeten. Jag nedkallar
öfwer dem den Högstcs »välsignelse och förblifwer Eder alle samteligen och
hwar och en i synnerhet med all Kongl, näd och ynnest städse wälbewägen.
K t o ekholm, 1845.
Trpckt hos P. A. Norstedt Lc Söner,
Kongl. Dokrrycknre.
Perattelse
om hwad i Rikets Styrelse sig tilldragit
seda» sista Riksdag;
Giftve» Stockholms Slott ä Niks-Salen de» LO Juli 1844.
>->edan Rikets Ständers sista sammanträde har det behagat den Allwisa Försynen
att hädankalla den ädle och upplyste Furste, som utöfwer ett fjerdedel»
sekel fört fredens spira öfwer den Skandinaviska halföns förenade folk. Sista
tidpunken för denna Styrelses langa och »välgörande »verksamhet är föga aflägsen
och de hufwudsakligaste åtgärder, sou» här komina att framställas, utgöra
närmaste fortsättningen och flutet deraf.
Efter det Kongl. Maj:t i följd af denna sorgliga tilldragelse upp- Fö>'l,ällm,>t
stigit pä Lhronen, har Kongl. Mant fran alla främmande Magter ska magtn-.
fatt emottaga de omifzkänligaste prof af »vänffap och förtroende. Defla
tänkesätt, lika dyrbara för Kongl. Majus enffilda känflor, som de
mäste »vara tillfredställande för Brödra-folkenS fortfarande lugn och
trefnad, äro af Kongl. Majit med fägnad omfattade och med uppriktighet
befwarade. De ega en säker och »varaktig grundwal, ty de
stödja sig pä inbördes aktning för hwarandras rättigheter, och pä en
oaflåtlig sorgfällighet om helgden af egna. Den lyckliga och fredliga
Handels
Traktater.
Konvnition
vni Or>su»dsta
Tullen.
ställning, hwari de Förenade Rikena salunda befinna sig i sina förhallanden
lill Utländska Stater, gifwer Kongl. Mast de bästa förhoppningar
att ytterligare kunna utweckla och befästa de fördelar,
som för handeln och sjöfarten redan äro beredda, och hwilka alltid
stola utgöra en af Kongl. Majus wigtigaste Regerings-omsorger.
De underhandlingar, som redan wid förra Riksmötets sammanträde
wörö öppnade, till beredande pä förmänliga grunder af Handels-
och Sjöfarts-Traktater med Ottomannista Porten, Republiken Venezuela,
samt de Fria Niks-Städerne Hamburg och Bremen, hafwa
under loppet af arén 1840 och 1841 blifvit afsimade, och sedan
de i följd deraf ingängne Traktater af wederbörande Magter ömsesidigt
blifvit ratificerade, hafva desamma uti full kraft och werkan
inträdt. En, pä fullkomliga jenmlikhetsgrunder uppgjord, förnyad öfwerenSkommelfe
har likaledes med Stor-Hertigdömet Oldenburg blifwit
afsiutad, och den 1 Juni 1843 ucwe.rlad.
Med Danmark hade redan en längre rid underhandling warit
ä bane, till bestämmande af ätstilliga förhällanden, som med Öresundsta
tullen ega gemenskap, och till beredande af ett med Swensta
och Norrsta Handelns och Sjöfartens billiga fordringar mera öfverensstämmande
beräknings-sätt af waru-wärden och derför uppburne
afgifter. Detta wigtiga ärende har genom en i Helsingör den 23 Augusti
1841 afsiutad Konvention blifvit till afgörande bringadt. Genom
den salunda träffade öfverenskommelse, har den uti Christianopel
är 1645 upprättade Oresundsta Tull-Tariff ä nyo blifvit till tillämpning
upplifvad; wärdén för en del artiklar, som icke uti bemälte
Tariff wörö upptagne, bestämde, samt tull-afgisterne för en del andra
waror betydligt nedsatte; äfvensom ätstillige ätgärder till lättnad
för handeln och befordrande af skyndsammare eppeditions-sätt wid Öre-,
sundö Tullkammare blifvit tillwägabragre. De grunder, enligt hwilka
denna Convemion är uppgjord, hafva likaledes af de fleste andre
Europeiska Magter blifvit antagne, och de Förenade Rikena hafva
salunda, genom den wäckelfe Kongl. Mast gifvit, i afseende ä de
missbruk, som wid Orefundska T'.illens uppbörd och beräkning under
en lang följd af ar inritat sig, at alla genom Sundet trafikerande
Nationer beredt en rättelfe, hwarö rätts-grund Kongl. Danska Regeringen
fjelf infelt. Denna Regering, med hwilken Kongl. Mast
fortfarande bemödar Sig att underhalla en god grannsämja och ett upp>
riktigt förtroende, har ä sin sida med beredwillighet lämpat sig till
de uppoffringar, som af rämvifa och billighet wörö föreskrifne och
som Kongl. Mast ansett Sig böra payrka. Om ännu omständigheter
gifvas, hwilka med de Förenade Rikenaö och Danmarks ömsesidiga
handelsförhållanden ega gemenskap, och hwilka det wsre
önskligt att se annorlunda ordnade, hyser Kongl. Mast den fasta tillförsigt,
att de uti sadant afseende gjorde framställningar snart stola
leda till det dermed afystade ändamål.
I sammanhang med sistnämnde underhandling hade äfven hoö Fö,höjKongl.
Danska Regeringen framställningar blifvit gjorde, i afseende summas,
ä det uti Fredsfördraget i Köpenhamn den 27 Maj 1660 initehall-FiE^r/I
ne stadgande, att Danmark till Swerige ärligen, för underhållet af
Fyrbakarne a Swensta sidan emellan Skagern och Falsterbo, skulle
utbetala en summa af 3,500 R:dr; hwarwid anmärktes, att kostnaderne
för dessa fyrar, hwilka till en del mast a nyo uppbyggas och
alla undergått wäfentliga förbättringar, derigenom betydligt ökatS,
samt att den summa, som af Swensta fartyg ärligen såsom fyr>afgift
till Danmark erlades, steg till ett icke obetydligen högre belopp än
' 4
den summa, hwarför Swerige af Dagmark erhöll godtgörelfe. Till
följd häraf blef genom en i Stockholm den 7 April 1842 utweplad
Declaration öfwerenskommet: att Danmark ä sin sida samtyckte
att höja den till Swerige ärligen afgifwande erfätrnings-summan
frän 3,500 till 10,000 R:dr Specie, att utgä fran den tid da
ombyggnaden af Falsterbo fyr blifwit fulländad, hwilket förhållande
med den 1 Juli 1843 utträdt; hwaremot Kongl. Maj:t, i likhet med
Stora Britannien och alla andra sjöfarande Magter, medgaf akt fyrafgifterne
i Öresund för Swensta fartyg af 20 LästerS drägtighet och
derutöfwer förhöjdes med i/6 del af det förra beloppet; hwilken
förhöjning för Swensta fartyg ärligen utgjort omkring 700 R:dr
Hamb. Buo, och restitutions-wiö, pä Kongl. Majus Nådiga befallning,
hittills blifwit de sjöfarande godtgjord. Den ökade inkomst, som
genom denna öfwerenskommelse blifwit Statswerket beredd, stiger till
en ärlig summa af 6,500 R:dr Hamb. V:co, motswarande 17,333 R:dr
16 st. B:co.
Ertmdirwns- Med Koitungariket Belgien har en Konvention blifwit afsiucad
med Mlgim. om ömsesidig rättighet till förbrytares Utfordrande, och ratisikationerne
den 28 October 1843 utwexlade.
Konventioner, Konventioner angäende ömsesidigt upphäfwande af Jus detrac
w"nd"8,
!s tus hafwa blifwit afstutade ined Spanien, under den 20 April 1841;
med Lucca, den 21 Angnst! 1842; med Sardinien, den 27 September
1842; och med Schweitzista Edsförbunder, den 4 December 1842.
Underhand- De underhandlingar, som med Kejserl. Vrasiliansta Regeringen
warit inledde till en Handels-Traktats afsturande, hafwa icke kunnat
leda till det äfystade ändamälet, och äro ätnrinstone för nägon tid
afbrutne. Deremot fortgå underhandligar uti enahanda syftning med
Neapolitanste, Portugisiste och Spanste Regeringarne, utan art lik
-
wäl ännu med wishet katt bestämmas, huruwida de af Kongl. Mast
förestagne öfwerenskommelser kunna göra sig gällande och leda till
Traktaters ingående.
De Förenade Rikena äro tillika med Danmark de enda Mag- Triom» till
ter, fom ännu fortfara atc till Kejsaren af Marocco erlägga en dryg
statt, — uppgående för Swerige och Norrige till 20,000 Spanska Piaster
ärligen, — för att betrygga sina handelsfartyg för sjöröfverietö
wador i Medelhafvet, och sina landsmän för faran att såsom
flafwar bortföras till det inre af Afrika. Kongl. Mast, som
önstar anwända alla de medel, hwilka sta uti Des magt, för att främja
handelns och sjöfartens fördelar, samt att befria desamma fran hwarje
onödigt och orättmätig! betungande, har med Hans Mast Konungen
af Damnark öfwerenskommit, att pa enahanda grunder fotade
underhandlingar stola öppnas, för att med Kejsaren af Marocco
afstuta nya WänstapS- och HandelS-Traktater, hwilka, i det att
de försäkra de Nordiste MagternaS undersaker om samma förmaner,
fom uti Maroccanste hamnar af andra Nationer ätnjmas, tillika för
framtiden åsyfta upphäfwandet af den hittills gäldade afgiften. Jnstruccioner
hafva för detta ändamål blifvit utfärdade; men ännu wore
'för tidigt att något widare omförmäla i afseende a denna underhandling,
som är förenad med icke obetydliga swarigheter och inwecklingar.
Kongl. Mast hoppas likwäl att desa kunna öfwerwinnas,
särdeles till följd af den famwerkan, som fran Kongl. Danska Regeringens
sida eger rum, och det bistånd, fom af de större Sjö-Magterne
blifvit utlofwadt; och Kongl. Mast är fast besluten att sätta
en gräns för desa orättmätiga anspråk.
Genom de Engelska wapnens framgång L China, och genom den
Handels-Trakcat, som Stora Bruannien ined detta Kejsardöme afflm ">cd China.
6
Ailluil'-
stcfiis
EmbetS
bcrattclft.
Lt>gbe>vd»ing
ii.
tat, och hwaraf fördelarnr synas wara beräknade att komma den
allmänna werldShandeln till godo, har en ny afsättningsort för Sweriges
namr- och konst-alster blifwit öppnad, och ett nytt mål för desi
sjöfart beredt, hwilka anses kunna blifwa af wigt. För att a Sin
sida bidraga till utwecklande af Vesta förmåner, har Kongl. Majit
besturat, alt en Agent till China stall afga, för att komma i tillfälle
att meddela upplysningar, som kunna tjena till ledning för de handelsföretag,
hwilka till följd af den salunda öppnade nya handels-marknaden
torde komma att uppsta.
Justitie-Stats-Ministerns ärligen afgifna berättelser angäende lagstipmngen
ucwifa, att antalet af alla wid domstolarne malade lagöfwerträdelfer
pä det hela nägot ökats, men de gräfsta brotten hafwa
i nägon mäll astagit, sä att, dä under ären 1830 till och med 1833
i ärligt medeltal personer blifwit sakfällde för 118 sädana brott, har
medeltalet af samma stags brott ären 1834—1837 utgjort 81 och
under de derpä följde fyra ären 69. Utmätningarne hafwa äfwen
fortfarande minstats och wärdet af all ester utmätning fäld fastighet
pä landet, jemfördt med den friwilligt försälda egendomens warde,
Utgjorde är 1842 1 procent.
Den, till följd af Rikets Ständers framställning under sist förflutna
Riksdag, af Kongl. Majit bestutade Lagberedning för ytterligare
granskning af Civil- och Kriminal-Lagförslagen organiserades i flutet
af är 1841, dä den kommitto, som förut warit nedsatt att uppgöra
jemförelse-tabläer öfwer nämnde förslag och den gällande lagen, upplöstes.
Lagberedningens arbete börjades med det följande äret, under
hwars lopp det uppdrag äfwen lemnades Lagberedningen att särskilt
inkomma med yttranden angäende domstolarnes organisation, om wa
-
let emellan de nu brukliga olika satt till förevarande af straffarbetssängar,
huruwida någon ändring uti den i Kriminal-lagförsiagec utsätta
straffarbets- och fängelsetid borde ega ruin samt slutligen om förliknings-konimittäers
införande. Llngäende Vesta ämnen, jemte frägan
om det straffsystem i hela dest widd, som i en ny Kriminal-lag borde
bestämmas, har Lagberedningen afgifwit underdäniga yttranden, hwilka
blifwit till trycket befordrade och komma att Rikets Ständer meddelas.
Lagberedningens werksamhet har sedan warit upptagen med
granskningen af Kriminal-lagförflaget; och för att påskynda detta wigliga
arbete, sä att Kongl. Mast mä kunna under Riksdagens lopp
till Rikets Ständer aflata nådig proposition rörande ny strafflag,
har Kongl. Mast den 20 sistlidne Maj förstärkt Lagberedningen med
tre nya arbetande Ledamöter.
Det af Rikets Ständer bewiljade anslag för Länsfängelsernes i Nybygg,>adnRiket
förändring och förbättring har lenmat Kongl. Maja ett önskätdt
tillfälle att ät detta maktpåliggande ämne egna Sin uppmärksamhet.
Resultatet häraf är, att nybyggnad eller utwidgning af Länsfängelser
och Vesta häktens inrättande ester det sa kallade Cell-systemet är
under arbete i sju Län, der behofvec af nya häkten war störst,
neml. Stockholms, Gefleborgs, Fahlu, Wermlands, Östergöthlands,
Skaraborgs och Christianstads. Närmaste ledningen af Vesta arbetsföretag,
som uppgifvas kunna fullbordas nästa är, är anförtrodd ät
Majoren wid Jngenienr-Corpsen Carl Fredrik Hjelm, som lemnats
tillfälle att pä Statens bekostnad företaga en resa uti de länder inom
Europa, der fängelse-arkitekturen i synnerhet blifwit utwecklad samt
salunda tillegna sig de sednast gjorda förbättringar i detta afseende,
särdeles angäende uppwärmning, ventilation, wattenledning till cellerna
m. m. I öfrigt hafva framställningar blifvit gjorda om uppförande
8
af nytt länsfängelse i Wexiö, der förra häktet under den staden sist
öfwergängna brand gick förloradt, saint af ett särffildc Kronohäkte i
Wimmerby till förwarande af fängarne fran norra delen af Calmar
län, för att derigenom undwika den stora kostnad, fom i anseende
till det langa afstandet är förenad med detze fängars transporterande
till Länshäktet i Calmar stad. Af anflaget till LänSfängelsebyggnaVerne
hafwa till början af innewarande är blifwit anwände 214,820 N:dr
80 ff. i rst. och för byggnadernas fortsättning under äret är en
summa af 200,000 R:dr beräknad.
För uppförande af nytt häkte för Stockholms stad hafwa i sistl.
Februari mänad ritningar och kostnadsförstag till sädant fängelse blifwit
till Kongl. Maj:t ingifne, med underdänig anhällan om rättighet
för staden att lyfta de af Rikets Ständer för detta ändamål bewiljade
medel, samt erhälla upplätelse af den kronan tillhöriga lilla mynttomten,
för att der anlägga fängelset; och af ansiaget till stads- och
Häradshäktens uppförande efter cellsystemet är en summa af 1500
R:dr Banco disponerad till Häradöboarne i Södra Möre inom
Calmar Län, hwilka wid häradets Tingstad byggt ett sä beffaffadt
häkte; hwarförurau underdänig ansökning inkommit om bidrag af detta
anflag för uppförande af nytt ransakningshäkce i Effilscuna till gemensamt
förwarande af fängar frän staden och de derintill angränsande
Oster- och Wester-Rekarnes Härader.
J>,Etander Det jemt ökade antal af fängar och den deraf uppkomna träng
sel
wid Rikets häkten och korrektionsanstalter hade föranledt serffilta
framställningar till Kongl. Majit af Styrelsen öfwer fängelser och
arbetsinrättningar. Bland de förstag Styrelsen afgifwit till beredande
af nödigt utrymme för detza fängar hade Styrelsen äswen hemställt
om inrättande af Krono-arbctskompanier, tjenlige att werk
-
ställa större arbeten sä wäl för Kronans, som för enstilce Bolags
och serstilte personers räkning. Kongl. Mast, som fann denna inrättning
af högsta behof päkallad, beflutade ben 8 Augusti 1842, art
en Krono-arbets-corps under militärist disciplin ffulle uppsättas. Reglemente
för Corpsen fastställdes, och de bestämmelser i öfrigt, som erfordrades
för dest organisation, meddelades samma dag. Uti denna
Corps äro alla i brist af laga förswar till allmänt arbete dömde manspersoner
berättigade till inträde under wista instränkningar, hwilka
bero af personens älder, hälsa och kroppsbestaffenhet; och friheten
äterwinnes efter bestämd tid samt äfwen detzförinnan under wista
wilkor. Sedan Pionnier-Corpsen blifwit upplöst, stall äfwen frän
wärfwadt Regemente utstruken Soldar i Krono-arbets-corpsen insättas,
för att uttjena sin återstående kapitulations-rid; och pä det Kronoarbetskarl
efter hans frigifwande frän Corpsen icke mä sakna tillfälle
till arbete och systelsättning, är en kommitté nedsatt, bestäende
af Chefen för Jngenieur-Corpsen, Justitie-kansteren, Ordföranden i
Styrelsen öfwer Fängelser och Arbets-Jnrätmingar, tillika med ÖfwerDirekcören
wid Styrelsen öfwer wäg- och wattenbyggnader, för att
uppgöra och till Kongl. Mast inkomma med underdånigt förstag, angäende
inrättande af en serstilt soldat-trnpp för werkställande af allmänna
arbeten, wid hwilken Corps frigifwen Krono-arbetskarl stulle ega att
antaga wärfning. Krono-arbets-corpsen utgöres för närwarande af
tio kompanier och tre mindre afdelningar, hwilka anwändas i arbete,
ett kompani hos enstilt bolag samt de öfriga kompanierne
jemte afdelningarne för Kronans räkning. Af den ordning, som i
allmänhet wisat sig wara rädande bland arbetsmanstapet, är all anledning
att af denna inrättning hoppas ett fördelaktigt resultat.
10
Upphasivande Dä, sedan förbudet den 10 December 1812 emot all gemenFölEt^nffap
med f. d. Konung Gustaf Adolf, f. d. Drottningen och deras
E."^'barn utfärdades, de derwid affedda förhällanden blifwir wäfentligen
förändrade, helst nära ett tredjedels arhundrades inre lugn och nationens
stadgade kärlek för fakernas nya ordning satt insegel pä 1809
och 1810 arens tilldragelser samt Swensta folkets angående thronföljdcn
fattade beslut, har Kongl. Mast, pa detze och flere ffäl samt
med begagnande af den besättande rätt, som i detta ämne, jemlikt
12 Z. i Riksdagsbeslutet den 12 November 1810, Konungen tillkommit,
i näder upphäst nämnde Förbud af den 10 December 1812
och lätit under den 7 sistlidne Maj Kungörelse derom utfärda.
Ulsaidmide Angående den lagförklaring, som sedan sista Riksdag blifvit ut"kl8>g.
" färdad, är uppgift meddelad Rikets Ständers Justiri-L-OmbudSman,
som derom lärer lemna Rikets Ständer underrättelse.
Befästnings- Befästningsarbetena wid Waxholm och i Stockholms stärgard,
albctui. nnd Carlsborg, Carlsten och Marstrands hamnförswar, samt wid
inloppet till Carlskrona, hafwa, enligt ärligen pröfwade arbetsplaner,
fortgått i män af dertill anwisade tillgängar ä Extra Statsanflaget.
Waxholms fästning har till en del blifvit med Bombkanoner bestyckad.
Smärre nybyggnader och ärliga reparationer i fästnings- och
garnifonsorterna hafwa i wänlig ordning egt rum och bekostats af
Ordinarie StacSmedlen.
Bygnads- Åtskilliga andra nybyggnader, som warit af behofvet oundwikligen
päkallade, hafwa blifwir dels företagna, dels äfven fullbordade,
nemligen:
Besigtningshus af sten för Utrednings-förrädet i Stockholm, i
stället för det gamla af bräder uppförda, hwilket ansetts eldfarligt,
saint tillika warit förfallet och för ändamalet otillräckligt; hwarjemte
a sjelfva Utrednings-förradets hus blifvit anbringad en åskledare;
Ridhus af träd för Swea Arcilleri-NegementeS behof ä en af
Kronan jeinwäl inköpt tomt;
Förrådshus af sten till förevarande af Lif-Bewärings-Regementets
materiel; och
Sjukhus ä Frösön för Jemtlands Fält-Jägare-Regememes och
Häst-Jägare-Corps' räkning.
Tillgångar härtill hafva blifvit beredda inom 4:de Hufvudtitelns
ordinarie ansiag.
För Kronans räkning och Carlsborgs fästningsbyggnads behof Inköpte
har blifvit inköpt Borghamns kalkstensbrott, beläget wid sjön Wetterin
Flerfaldiga förmaner för byggnadsarbetets fortgång äfvensom betydliga
besparingar i byggnadsutgifterna äro härigenom afsedda.
De staden Mad föriit tillhörige Kasern-, Stall- och Magasinsbyggnader,
som begagnas af den derstädes förlagda Sqvadron af
Kron-PrinsenS Hntzar-Negemente, äro jemwäl nu för Kronans räkning
inköpte med de af Rikets Ständer derför serskilt anwisade
medel.
Reserv-förradet, afsedt till beklädnad och utredning för en Klatz ReseivBewäringsnianskap,
blifwer till nästa ars början fullständigt för
15,500 man. Nödiga upphandlingar hafva nemligen ffett, ej allenast
till ersättande af derifrån uttagne persedlar, uran ock till anskaffning
af materiel för de 500 man, med hwilken förrådet ansetts böra
tillökas.
Gewärs-tillwerkningen har bedrifwits med anwändande af de Gcwärs-tiilutaf
Rikets Ständer dertill anwisade Extra ansiag under 1840 wid
Carl Gustafs stads, Hnsqwarna och Norrtelje faktorier, men de
12
följande ärm och sedan Norrtelje faktori blifwit nedlagdt endast wid
de 2me förstnämnda. Den största ärstillwerkningen ffer ännu, och
innan faktoriet wid Carl Gustafs stad blir fullt färdigt, wid Husqwarna.
Ny modell a Jnfanterigewär med stagkrutS antäudning har
blifwit antagen och fastställd, och hafwa gewären fräst och med ar
1841 i enlighet dermed förfärdigats.
FörNiMmiq De i Jönköping och Göteborg förut befintliga Gewäröupplag
"'upplag.'^ hafwa blifwit förflyttade till Carlsborgs fästning och förwaraS nu uti
Vet derstädes uppförda Tyghus.
Saltpeter- I följd af nedfättningen Uti inlösningsprifet för Saltpeter frätt
ningen.' 7>/2 R:dr ända till 5 R.dr Lispundet, hade Saltpeter-produktionen i
de flesta Län under sednare ären betydligt nedgätt. Sa länge inlösningsprifet
war bestämdt till 7</2 R:dr Lispundet, eller mull är 1885,
uppgick den ärliga produktionen till omkring 34,000 Lispund, wida
öfwerstigande krutbrukens behof, hwaremot efter inlösmngSprifetS
successiva nedsättning produktionen smäningom aftaga, sa att nu den
med 7 ä 8,000 Lispund ärligen understiger förenämnda behof. Till
äterupphjelpande af den salunda sjunkande Saltpeterberedningen har
Kongl. Maja i näder förordnat, dels att understöd, lbestäende af
räntefria län, mä frän Salcpeterfondett utgifwas till anläggare af
Saltpeter-lador inom Westerbottens, Norrbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Upsala, Stockholms, Westmanlands, Gefleborgs,
Östergöthlands, Kronobergs, Calmare, Jönköpings och Christianstads
Län, eller de 13 Län af Riket, hwilka äro till Sjuderi-Distrikter
indelade; dels att räntefria förstock till anskaffning af Sjudningspannor
mä lemnäs ät wederbörande jordegare, samt att defia förmäner
äfwen kunna utsträckas till jordbrukare inom öfriga Länen. Till
ytterligare uppmuntran af Saltpeternäringen har Kongl. Mast frän
l3
och Md är 1844 och lillö widare höjt Saltpeter-inlösningspriset till
5 N:dr 32 sk. Lispundet, hwartill Saltpeter-fonden lemnar tillgältg.
För att bereda Saltpeter-producemer tillfälle att leverera renad Saltpeter,
hvarigenom rabatt undwikes, har Kongl. Maj:t pa Saltpeterfondenö
bekostnad lätit trycka och kring Riket sprida de af Direktören
i l:sta Saltpeter-Sjuderi-Distrikcet Aflefloren Plageman i sädant
afseende författade underrättelser.
Nya kontrakt med krutbruken hafwa sedan de gamla lupit till Knimill
->
c> ^ ^ v o,.. . ^ iverkniiige».
ända Upprättats pa 15 är, räknadt fran 1844 ärs borian. Den
ärliga kruttillwerkningen är derigenom bestämd till 800 centner Handgewärskrut,
1,500 centner Styckekrut och 3,500 centner Bergskrut,
eller tillsammans 5,800 centner. Styckekruts-rillwerkningen har i de
nya kontrakten blifwit till beloppet nedsatt; hvaremot, och dä under
sednare arén ökad gruswcbrytning, odlings företag och serffilte anläggningar
gjort större tillgäng ä Bergskrut behöflig, tillwerkningen af
denna krutsort, som efter förra kontrakter utgjorde 2,355 centner och
redan genom Konh. Breftvet den 13 Januari 1837 tillökades med
500 centner, nu blifwit bestämd till 3,500 centner. Priset ä det
krut, som frän Kronans förräd försäljes, har förblifwit oförändradt.
Armeen har i wänlig ordning warit till wapenöfningar samman- Wc>pe,wsdragen.
Sedan Rust- och Notehällarne wid de indelte Kavalleri-och
Jnfanteri-Regementerne frän 1841- ärs början befriats frän Patzevolans-afgifren
till Ryttarens och Soldatens personella underhäll och
ftukwärd under möten och mönstringar, hafwa kostnaderna derför
blifwit bestridda utaf det wid sednast förflutna Riksdag dertill serffilr
anwisade anslag, eller den sä kallade Nya Mötesfonden. För att
anskaffa mötesbehofwen till billigare pris än som kunnat erhällaö
genom anwändande af förut brukligt anffaffningsfätt, hafwa wid re
-
Np mötesplats.
gementerne blifwit inrättade Provianteiiugö-Direkcioner, för hwilka
serstilt Instruktion blifwit utfärdad. Denna nya inrättning, grundande
sig pä en bestämd fördelning af tillgängarne för wapenöfningarne;
ett tidigt bestämmande af terminerna derför: upphandling under
det föregående äret af det päföljande årets mötesbehof, och rättighet
för hwarje regemente att sig till nytta genom förlängd öfningstid
ett annat ar anwända de besparingar, som regementet något är
kan ät sig bereda, har till en början blifwit antagen för arén 1842,
1843 och 1844, eller de 3 är, hwarunder Rusthällarens serstilta afgift
till hästens utfordring enligt Pasevolans-kontrakcet fortfar. Kongl.
Mast har sedermera äfwen förordnat, att inom de provinser, der
mötesplatserna äro mera aflägsna frän Läne-Residensen, upphandlingsaukcioner
ä mötesbehofwen stola under wisa derwid stadgade wilkor
anställas pä samma gäng för Vewäringsmanstapet, som för gamla
Stammen, till beredande af enhet i upphandlingen, besparing i kostnaderna,
samt likhet i Soldatens och Bewärings-ynglingens förplägning.
Bewäringsmanstapets öfningar hafwa ärligen under den derför
bestämda tid af 12 dagar fortgått; men dä tillräcklig beklädnad
och utredning saknas att pä en gäng kunna sammandraga allt det
Bewäringsmanstap, som hwarje är bör undergå wapenöfning, har
denna wapenöfning i flera Län försiggätt uti 2me terminer. Ett
större Ofningsläger war är 1843 ä Ladugärdsgärdet wid Stockholm
sammandraget.
Till förminskande af Marche-kostnaderna för Lif regementets
Husar Corps wid desi sammandragning till möten, har för Corpsen
ny mötesplats, belägen mera i midten af CorpsenS ständ, än de förut
warande Axevalla hed och Utnäs löt, blifwit utsedd ä Sanna hed
hwarest nödigt utrymme dertill blifwit beredt.
Arbets-konnuenderingar ur indelta Armorn hafva utgätt:
under är 1841: till Hamn- och Brobyggnaderne i Stockholm och
Malmö, Motala mekaniska Werkstad, Waxholm, Fredriksborg,
Rindö, Carlsten, samt Trollhätte Canal, med tillsammans 2,061 man;
under är 1842: till Stockholm och Malmö, Waxholm, Rindö,
Carlsten, Strömsholms och Trollhätte Canaler, samt Jönköping,
med tillsammans 2,573 man; och
under är 1843: till Stockholm, Waxholm, Rindö, Carlsten, Strömsholms
och Trollhätte-canaler, med tillsammans 2,039 mait.
ArmöenS siukwärd har utgjort föremäl för Kongl. Majus serffilta
uppmärksamhet. Kongl. Mast hade redan ar 1839 tillsatt en
komitö med uppdrag att fullständigt omarbeta de för sjukwarden
wid Arnu-en och Flottan utfärdade reglementen och föreskrifter. Denna
komitö har under den 8 Januari 1840 afgifwit sitt betänkande
i ämnet, hwilket, jemte Sundhets kollega utlåtande deröfver, blifvit
fran trycket utgifwet. Enligt komitöenS förslag skulle ledningen
af sjukwards angelägenheterna i fält tillhöra en Geneon! GjukwärdsGcyrelse,
om hwarS organiserande äfven för fredstid fraga blifvit
wäckt; men sedan Kongl. Mast, efter inhemtande af en sednare
komnäs yttrande i ämnet, funnit det tills widare kunna ansta med
tillsättande af General SjukwärdS-Styrelse under fredstid, har Kongl.
Mast emedlertid ät Krigs- och Sundhets kollegierna uppdragit att
afgifva de i ofvannämnda betänkande föreflagne Reglementer, Instruktioner,
m. m. sa widt Al-mäens sjukward rörer. I sammanhang
med ifragawarande reorganisation star behöfligheten af acffilliga
nya anslag, dels för Fält-Läkare Corpsens aflöning, dels för kompletterande
af Sjukwards-perfedel-förraden, dels ock till anskaffning
för regememerna af Förbinderi- och SjukhuS-wagnar.
Arbtts kom»i«ideri»gar
lil' A
A>'m^ns
sjnkwLrd.
i6
R°terii>gs-ät- Med undantag af wrebro och Skaraborgs Län, äro Längderna
öfwer den Extra och den nya Ordinarie Soldac-Roteringen i Rikets
öfriga Län, der sadan Rotering förekommer, nu af Kongl. Maj:t
siutligen pröfwade. Kongl. Maj:t förwämar, att Nolerings-werken
äfwen för förstnämnde 2:ne Län snart stola hinna afsiutas, pä det
Kongl. Mast, enligt Rikets Ständers wid sistförflutna Riksdag yttrade
önstan, mä blifwa i tillfälle att i ett sammanhang om den nya
Ordinarie Soldat-roteringen i sin helhet afläta Nädig Proposition,
och angäende ferstilt Jemtlands Notering har Kongl. Maj:t bifallit
den af Rikets Ständer gjorda hemställan om ny Rotering inom
denna provins.
Wch^bottms I anseende till Westerbottens Fält-Jägare Regementes widsträckk»lm„g.
ta förläggning och deraf uppstäende olägenheter för Regementet, hade
Kongl. Mast redan är 1837 bestmit, att detsamma stulle i 2me
Corpser fördelas. Detta Kongl. Majus bestut har nu mera blifwit
i werket satt, sä att, i stället för det förra Regementet, 2:ne Corpser
blifwit organiserade under namn af Norrbottens Fält-JägareCorps
och Westerbottens Fält-Jägare-Corps med serstilta Löniitgs
Stater.
Bohus Lans Sedan det med Rusthällarne wid Södra Bataljonen af Bo
Sdd>/Ba-
Hus-Läns Regemente ingängna Häst vakans-kontrakt med är 1842
lupit till ända, har Kongl. Maj:t tillätit, att Bataljonen ytterligare
under 10 är mä förblifwa Infanteri, under hwilken tid Rusthällarne
ärnjuta enahanda lindring i styldigheten till sina soldaters underhällande,
som är 1777 af Konung Gustaf lil blifwit Rotehällarne wid
Regementets Norra Bataljon förunnade; dock att Trost-PaflevolanS-afgiften
kommer att tills widare fortfara.
Ibland
'7
Ibland de sedan sistförflutna Riksdag utfärdade Milikär-författ-Nva ForfatN
ningar har Kongl. Mast welat här anmärka: "'dr.
Förordningen oin crnppcrs och persedlars forcskaffande,
hwarigenom, dels medelst wista förändringar i truppers förläggningsoch
underhalls-sätt under täg och marcher, dels ock genom anwändande
företrädeswis af transport-medel sjöledes, den möjligaste lindring
i inqvarterings-bördan och kronostjmsnings-ssyldigheten blifwit
ät landers och städernas innewänare beredd. Den förut gällande
1791 ars Tag-Ordning har med 1842 ars utgång till all kraft och
werkan upphört; samt
Inqvarrerings-Ordiungen för Gtäderne utom Stockholm,
hwarigenom, hufwudsakligen i afseende ä den ständiga inqvarteringen,
förman blifwit beredd sa wäl ät ingvarterings-tagare som at ingvarteringsgifware;
ät de förre medelst förhöjd inqvarterings-erstittning
och ät de sednare medelst befrielse frän bekostandet af denna utgift,
med undantag af servicen, som tills widare för städerna qvarstär.
Det under arbete warande sammandrag af författningar röran- Samma,,-  de Krigsmakten till lands har, enligt inkommen anmälan, sälundaAmAA'.
fortgätt, att de uti Krigs-kollegii Arkiv förwarade original af
Kongl. Bref och General-Ordres tillika med alla af trycket utgifna
författningar för en tidrymd af öfwer 100 är blifwit transtumerade
till de delar, desamma äro afsedda att uti nämnda sammandrag
intagas.
Jemwäl har, i anledning af Rikets Ständers derom yttrade Kneckt,-kon
^
tncktens trnck
onstan,
anstalt blifvit fogad om ingifvande fran trycket af indelta
Regementernas Kneckte-koiitrakc och öfriga afhandlingar, som ligga
till grund för rustnings- och roterings-förbindelsernas utgörande.
2
i8
NybMiiader Dä Kongl. Majit til! sednast församlade Rikets Ständer afgaf
l»°»i berättelse om hwad i Rikets styrelse sig tilldragit, wörö 84-Kanon-Skeppet
Stockholm, 40-Kanon-Fregatten Eugenie, Korvenen
Carlskrona, Skonerterne Aktis och Amiral Puke samt nio kanonslupar
fullt förtimrade, utom det att kölar och spant till tre dylika
stupar wörö resta. Alla Vesta fartyg äro, sedan dest, dels fullbordade,
dels nära färdiga, med undantag af Skeppet Stockholm, om
hwars fortsättande Kongl. Mast, i saknad af dertill disponibla medel,
icke kunnat förordna; och hafwa utomdest Ångfartyget Thor om
twähundra hästars kraft, samt Lastgaleasen Tärnan blifwit fullt färdigbyggda,
stäfwar resta för en 32-kanoners fregatt, benämnd Norrköping,
en 10-kanoners brigg och en exercis-brigg för Stockholms
Station, med hwilka tre fartyg, äfwenfom under nybyggnad warande
4 kanonslupar och 3 landstigningsstupar, arbetet är betydligt
avancerad!; hwarförman en Chefsbät för Lotswerket och en jakt för
Postwerket, samt ett icke obetydligt antal små fartyg blifwit nybyggde.
Reparationer De äldre fartygen hafwa blifwit underhällne, samt förbyggna,
nott. Flottan.förändringar och swära reparationer ^verkställda ä korvetten
Jarramas, Exercis-briggen Snappopp, Ängfartygen Heimdall och
Nordstjernan, Kongl. Jakten Esplendian, Skonerterne Styrbjörn
och Experiment, Chefsfartyget Hilda och 12 stycken kanonjollar.
Linieskeppen Försigtigheten och Dristigheten äro i docka insatte och
korvetten Swalan upphalad pä land, för att undersökas huruwida
och i bwad män de förtjena att repareras. Fregatten af Chapman
har undergätt en mindre reparation ä kopparförhydningen och PostÄngfartygen
Swerige, Swensta Lejonet, Nordstjernan och Motala
hafwa sätt intagas i docka för att undersökas och förses med smärre
reparationer. I öfrigt hafwa under den förflutna tiden master och
rundhullt blifvit tillwerkade sa wäl för de nybyggda fartygen, som
för de äldre, hwilka deraf warit i behof, nya tacklingar förfärdigade
för Linieffeppet Gustaf den Store, Fregatten Desirée, Korvetten
Carlskrona, Ångfartyget Thor, Skonerten Aktis, Lastgaleafen Tärnan
och Lots-Chefsfartyget Ellida, med flera mindre fartyg, och kompletterade
för Liniefleppen Försigtigheten och Manligheten, Fregatterne
Götheborg, Euridice och af Chapman, Korvmerne Jarramaö
och Najaden, samt i allmänhet för alla sä bewärade som obewärade
fartyg, hwilka under arén warit till expeditioner rustade.
Ny lavettage och Artilleri-attiralj har blifvit förfärdigad för Fregatterne
Desirée och Eugenie, Korvetten Carlskrona, samt Skeppet
Gustaf den Stores öfra batteri, jemte back och flans, samt för Ångfartyget
Thor bombkanonlavmer med fina kursörer anflaffade, andra
lavetter dels nybesiagna, dels reparerade för flera af dr öfriga
fartygen, äldre kanoner förändrade, samt diverse andra Artilleri-arbeten
werkställda.
Ur Flottan hafva deremot blifvit utrangerade Fregatten Camilla
och däckade Kanonslupen Cederström, samt tre Roddfartyg, hwilka
alla ansetts icke förtjena reparation.
Sedan Rikets Ständer wid sist förflutna Riksdag bland annat
i underdånighet anhallit, att en plan för Rikets siöförfwar mätte
uppgöras, har Kongl. Majit, för att gä denna Rikets Ständers
önflan till möte, förordnat en kommitö, att taga detta wigtiga ämne
i noggrannt öfwerwägande, och har komitttm till Kongl. Majit afgifwit
ett fullständigt underdänigt betänkande, rörande dec antal fartyg
och decerter, hwaraf komitwn ansett Swensta Flottan böra bestä.
Kongl. Majit har tillika i Näder förordnat om ^verkställande af
en generel besigtning ä Flottans alla fartyg, pä det med säkerhet
Antlänldr
»rdsattandc
äfen komitt-'',
att uppgöra
plan för Riktts
sjötörswar.
20
utrönas ma, i hwad man de fordra reparation och en sadan förtjena,
hwilken besigtning redan för sig gatt wid alla tre Stanonerne och kommer
att grundlägga de kalkyler, som i detta afseende blifwa utarbetade.
Nvbvg,q»aden Hwad beträffar nybyggnaden af arssilliga hus för Flottans belM
ftrFlo?-öof, sa har den, sa widt medel dertill kunnat disponeras, med werktmis
behof. sElM fortgått. I Carlskrona har den nya Skeppsgoste-kasernen
blifwit inredd och fullbordad, nytt kokhus och nödiga uthus för densamma
uppförda, den betydliga reparationen pä Tyghuset fullbordad,
stora Lavettboden reparerad och stllökc med en maning, en rustkammarbyggnad
för Sjö-Artilleri-Regementet inredd, en ny klensmedja
med tio eldar fullbordad, fastage förrådet utwidgadt, ett nytt stitage-förrads-hus
uppfördr, wantjkjulet pä Lindholmen ombygdt och
apteradt till Jnventariekammare, groffmedjan alldeles förändrad efter
en ny ändamalsenligare method och redan försedd med 22 eldar, kanonexercishus
uppfördt, kokhus för Matros- och Bätsmanskafernerite
nybyggda, samt kasern-byggnad för Båtsmän päbörjad, utom
det att en mängd större och mindre reparationer och förbättringar ä
Kronans hus, hägnader, broar, guaier, wägar och brobänkar midtagits.
I Stockholm äro Carl Johans kyrka pä Skeppsholmen och
Wakthuset pä Galerwarfwet fullbordade, ett bätwattenffjul, ett ammunitionshus,
falut-batteriet med denvarande förwaringshus, gastar ä
galer-ffjulen, samt en del uthus nybyggda, äftvensom inredning werkställd
ä norra ändan af det nybyggda kanonstupffjulet, en större reparation
ä kanonier-kafernen innewarande är börjad, utom det att
andra mindre reparationer och byggnader samt guaie-anläggningar
egt rum; warande derjemte, rippä Rikets Ständers underdäniga anhållan,
en generel besigtning werkställd ä alla i närheten af Armöens
2l
utredningsförråd pä Skeppsholmen belägna byggnader, till utrönande
huruwida wid nägon af denr kan finnas eldfara. Wid Götheborgs
Station hafwa hus och byggnader undergått de reparationer,
som warit af behofwet päkallade, och en förlängning af derwarande
kanonflupskjul päbörjad, för att mera ändamålsenligt kunna konservera
det wid Stationen warande förökade antal fartyg.
Sedan qvantiketerne af det krut, som för Flottans Stationer och
de till dem hörande sjöfästningar behöfwaS, af Kongl. Mast blifwit
fastställda, samt upplyst blifwit, att dessa qvantiteter i de befintliga
kruthusen för närwarande icke kunna rymmas, har Kongl. Mast anbefallt
nödiga åtgärder för uppgörande af kostnadssörsiag och ritningar
till nya kruthusbyggnader ä de ställen wid Stockholms och Götheborgs
Stationer, som dertill kunde finnas lämpliga.
Det wigtigaste af de sedan sista Riksdag företagna arbeten är Foi-tsattmndock
onekligen fortsättningen af nya dockbyggnaden i Carlskrona. ÄbMnaSedan
Kongl. Maj:t wid sista Riksmötet fästac uppmärksamheten pä
den stora besparing, som skulle uppkomma derigenom, att tillfälle bereddes
till uppläggande ur sjön uti torra förwaringsrum af flera
krigsskepp, än hwad de uri Carlskrona redan befintliga tre dockor
medgifwa, samt öfwerlemnat uppgjorda kostnadssörsiag till fullbordande
af de twä derstädes äterstäende konservations-dockor och till anläggande
af twä bassiirer, inrymmande hwardera tre skepp; samt
Rikets Ständer i anledning deraf anwifat ett extra Stats-anflag af
133,333 RDr 16 sk. att med 33,333 Rwr 16 sk. om äret under
loppet af fyra är mgä, fastställdes den byggnadsplan, hwarefter arbetet
skulle företagas, hwarförman wifia stadgande» meddelades i afseende
pä kronoarbetskarlarnes anwändande derwid; och i sammanhang
härmed förordnade Kongl. Mast äfwen om fjerde och femte
Sednast? tiders
»apff»-  »inqar,röran
de sjöwapnet.
dockornas ucwidgning, sä att de kunde inrymma linieskepp och större
ångfartyg. Detta arbete har med nit och kraft pästyndats och nied
all den hushållning, som warit möjlig, fortsatts. Sedan under loppet
af är 1841 materialier blifwit upphandlade, samt derefter instrumentalier
förfärdigade och andra förberedande ätgärder för sjelfwa
arbetet widtagna, hafwa under de twänne päföljande ären 1,850 kubikfamnar
jord blifwit utgräfva, 494 kubikfamnar sten sprängde, 400
kubikfamnar murning werkställd, och 9,904 qvadratfot sten huggen,
till hwilka arbeten anwändts 74,864 dagswerken, deraf 47,687 af
krono arbetskarlar; och har i allmänhet den fastställda arbetsplanen
för hwarje är blifwit uppfylld, sä att all anledning ar, icke allenast
att arbetet stall blifwa ändamälSenligt utfördt, utan äfwen att anslagen
icke blifwa öfwerstridna.
Flottan har efter hand tillegnat sig de nyare tiders uppfinningar,
-hwilka för sjöwapner warit af nytta, och har äfwen, till inhemtande
af nödiga upplysningar om främmande länders framsteg i de till
sjökrigstjensten hörande delar, utfändt kunnige Officerare, hwilka wid
sin hemkomst lemnat tillfyllestgörande bested i de ämnen, som förekommit,
utom det att yngre Sjö-Officerare blifwit uppmuntrade med
rese-stipendier att i utländsta mariner förwärfwa erfarenhet och kunstaper,
af hwilka fäderneslandet i en framtid kommer att störda nytta.
Bland senare tiders uppfinningar hafwa bombkanonerne och fartygsbyggnaden
af jern i främsta rummet fästat uppmärksamheten; och sedan
Rikets Ständer wid sista Riksdag för bombkanoners anskaffning
anwisat ett belopp af 40,000 R:dr B:ko, hafwa trettio sädana
kanoner af 7 tums kaliber och 6 st. af 60-pundig kaliber, jemte nödiga
projektiler och brandrör, blifwit upphandlade; warande af Kongl.
23
Maj:t i Räder anbefaldt, att försök till anskaffande af jernfartyg
stola göras medelst byggnad af twenne Chefsfartyg.
Ofningar med Flottans bemanning hafwa hwarje ar blifvit fö- Ls»i„gar r
retagna, ehuru i den mindre stala, som warit en oundwiklig följd af l>otjc»sten.
anslagets inskränkta belopp. Salunda har ärligen ect kasern- och ar
tilleri-exercisfartyg
wid hufwudstationen warit mrustadt, dera underbefäl
och manskap erhållit den underwisning i sjötjensten och exercisen,
som emellan arbetstiderna hunnit meddelas, äfwensom steppsgoflarne
blifwit öfwade ä en hwarje ar dertill utrustad brigg. Likaledes har
äfwen ärligen en korvett warit utrustad till aflägsnare farwatten,
hufvudsakligen för att bereda öfning ät unge officerare, och har denna
således jemm fortgående öfningsexpedicion wifat fig hafwa ett wäsemligt
inflytande pä det yngre befälets praktiska sjömansbildning.
At de kadetter af Kongl. Krigs-Akademien, som welat egna sig ät
fjöwapnet, hafwa hwarje är underwisning och öflrng blifwit kemnade
ä ett af Flottans seglande bewärade fartyg, och kännedom af kusterne
samt inloppen är äfwen bibringad Flottans styrmän ä dertill särskildt
mrustadt fartyg. Deflutom hafwa expeditioner utförts, med
föremäl af handelns skyddande, är 1840 af en fregatt och twä skonertar
till Medelhafvet, samt, för öfning af stärgärdswapnet, dels en,
dels 2, dels 3 bataljoner kanonjollar, utom Chefsfartyg, ärligen warit
utrustade för sä wäl Flottans ordinarie bemanning, som sjöbewäringsmanskapet
frän Stockholms Stad och Län, samt Götheborgs
och Bohus-Län, utom det, att smärre expeditioner med ängfartyg
äfwen utförts och Flottans befäl warit anwändt pä Postwerket
ängfartyg.
Den cheoretista bildningen har gatt i bredd med den praktiska ,,ingm
och underwisning i sjömannawetenstaperne blifwit lemnad sä wäl wid
Kongl. Krigs-Akademien som wid Jnformatiouswerken i Carlskrona
och Stockholm, äfwensom någre af Flottans Officerare blifwit anställde
såsom Lärare wid de särskildt i sjöstäderne inrättade Navigations-
och Skeppsbyggeriffolor. Föreskrifter hafwa blifwit lemnade
om de kunskapsmätt i humaniora, hwilka böra adagaläggas af dem,
som anmäla sig till undergående af sa wäl Sjö-Officers- som SjöArtilleri-Officers-examen,
och läroböcker i de till sjöyrket hörande wetenffaper
äfwensom Exercis-Reglementen äro utarbetade af Sjö-Officerare,
samt till begagnande antagne.
Nya försatt- Flere för sjöwapnet af wäsendtlig nytta warande författningar
d"Ww^°ict!'hafwa blifwit utarbetade och antagna. Salunda utgafs under den
3 Juli 1840 Kongl. Majus Nådiga Förordning, angående prejning
ifrån Rikets Fästningar af Orlogs- och andra fartyg; under den 20
Augusti samma är Kongl. Majus förnyade Nådiga Reglemente, angående
hwad iakttagas bör i afseende pä mätning af till handel byggda
fartyg och bätar; under den 27 April 1841 Kongl. Majus Nädiga
Kungörelse, angäende huru förhällas bör, dä sa wäl Kronans
som enskildes ängfartyg möta hwarandra; under den 11 September
1841 Kongl. Majus Nädiga Instruktion, hwarefter de till GeneralMönstringars
förrättande med Kongl. Flottans särskilta korpser hafwa
att sig t underdänigher rätta; under ben 8 April 1843 Kongl.
Majus förnyade Nädiga Reglemente för afiönings beräknande under
sjöexpeditioner, och under samma dag Kongl. Majus förnyade Nädiga
Reglemente för beräkning af lysningSämnen under sjö-expeditioner;
hwarförman under den 19 Juli 1841 Reglemente för tjenstgöringen
och hushällningen till sjötz blifwit fastställdt.
FörättdmiM- Flera af behofwet päkallade förändringar i personalen wid Kongl.
ui,spm'oi>al. Majus Flotta hafwa under tiden sedan sista Riksdag egt rum, sä
35
wäl inom Officers- och Under-Officers-korpserne, som inom de särskilta
manstaps-klatzerne; och genom indragningar, der sädana utan
olägenhet kunnat werkställas, hafwa äfwen mindre tillökningar i af
löningen
för en del af de lägre befälsgraderne och en del af manstapet
kunnat beredas. I sammanhang med detza regleringar hafwa
äfwen stadganden utgifwits om befordringsgrunder inom underbefäls
och manstapsklatzerne, samt om de förmaner, äfwen i aflöningswäg,
hwilka tillkomma dem i man af stigande kunskaper och aflagda
examina.
Sedan sista Riksdag har extra rotcringen af Städernes privi- Erga rotc
legierade
jord blifwit fulländad, deraf 37 hela rotar, jemte ett amal StRmias
roteandelar, uppkommit. För Bätsmanshället pä landet har äfwen jo>'d'm.''nu
den besiutade extra rotejemnkningen försiggått, hwarigenom, oberäknade
Hallands Län, ett antal af 146 ordinarie och 458 extra hela
rotar, utom roteandelar, uppkommit; och har Kongl. Maj:t till rustoch
rotehallarnes lindring, der en sadan warit sökt, i Räder bifallit,
att den belöpande vakans-afgifcen fick utgå för twänne ar i sender,
nemligen för det löpande äret och esterräkningswis för ett rest-ar. I
öfrigt hafwa till lindring för rust- och rotehållare flera åtgärder blifwit
widtagna, såsom att flera samlingsplatser för Indelningen i Bleking
blifwit bestämda: att förändring i uppfordringsterminerne blifwit
anbefalld, pä det manskapet mera allmänt ma kunna sjöledes transporteras
till och ifrån Stanonerne: att, uppå Rikets Ständers underdåniga
begäran, bestämmelser blifwit gifna om det antal befäl,
fom stall åtfölja bätsmansmarcher: att, uppå Rotehallarnes förslag,
rekryteringsfätter pa Gottland blifwit regleradt, samt att bestämmelser
blifwit gifna, rörande Bärsmännens förseende med kojer och täcken,
26
Sjömatningm
ä
Swensta
kustmia.
Siokarte
werkets
handhaf
wail-e.
sedan Rikets Ständer, med rust- och rotehällarnes frikallande fran
detta onus, för anskaffning af dylika persedlar anslagit niedel.
Sjömätningen ä Swensta kusterne har, under ledning af dertill
utsedde Flottans officerare, i behörig ordning fortgätt pä en kuststräcka
af tillsammans något öfwer 40 geografista mil; och anses
hela sjömätningen a Vesta kuster innewarande ar kunna bringas till
stut. I sammanhang med de fia arbeten har en grafist triangelmätning
förlidec ar blifvit werkställd, innefattande en sträcka af22</^
geografista mil; äfvensom under wintermänaderne kartor blifvit upprättade
öfver somrarnes mätningar. Innewarande är är defiutom,
under ledning af en Officer ifrån Sjökarte-Arkiwet och med biträde
af andra Flottans Officerare, en ny mätning af sjön Wenern päbörjad,
till hwilken handels- och sjöfartsfonden lemnar bidrag med
en witz summa ärligen i fem är, ester hwilken tid detta af behofwet
päkallade arbete anses kunna wara fullbordadr.
Under en mängd af är hade Vice-Amiralen m. m. Gustaf af
Klint haft sig uppdraget bestyret med Swensta Sjökarte-werket, — ett
uppdrag, som han stött med det nit och den skicklighet, att han tillwunnic
sig allmän uppmärksamhet säwäl inom riket, som bland främmande
navigerande Nationer. Efter Mce-Amiralen af Klints är
1840 timade död, uppdrogs detta makcpäliggande arbete ät defi son,
Kaptenen wid Flottan Erik Gustaf af Klint, som sedermera fortsatt
Sjökartewerket pä samma sätt som förut. I öfrigt bör anmärkas,
att större och mindre rättelser blifvit werkställda uti de flesta af förut
befintliga sjökort och derwid iakttagna alla de sednare tiders upptäckter
och förändringar, som kommit till Styrelsens kännedom; och att
Profefior Selander ester uppdrag är 1843 werkställt observationer
till bestämmande af kompafiens mifiwisning pä ätstilliga punkter.
27
Ät wapnenS förbättring har Kongl. Mast egnat oafbruten om- ForMtn»-  sorg. Flottans Sjöartilleri-Regemente har blifvit försedt med nya Flöttmis
wupeu»
Gewär. Förändringen af flintläsgewär till sädana med stagkrms-antändning
har fortgätt, samt en allmän besigtning öfwer Flottans alla
stim- och kastpjecer blifvit företagen, och en omstöpning af Musketkule-förrädet
päbörjad.
Sedan Rikets Ständer wid 1834—1835 arens Riksdag med-F„>-cch bäk
gifvit att, till Bak- och Fyrinrättningens upphjelpande, ett amonerings-län
finge genom Riksgälds-Konroret upptagas, har, till följd
deraf, ett belopp af 120,000 N:dr af samma Kontor hällitS Förwaltningen
af Sjö-ärendena tillhanda, hvarförutan Rikets Ständer
wid 1840—1841 arens Riksdag anwifat ett extra Stats-anstag
af 160,000 R:dr, att under loppet af fyra är för samma ändamäl
utgå. Genom dessa betydliga summor har Styrelsen blifvit satt i
tillfälle att widtaga högst wigtiga förbättringar i Fyr- och Väk-wäsendet,
sä att detta i mänga fall nu blifvit ordnadt pä en mera ändamälsenlig
fot och efter senare tiders förbättrade methoder. Sälunda
äro Lentille-Fyrar uppförda pä Winga, Morupstänge och Falsterbo,
samt linder uppförande pä Olands södra udde och Grönffär. Reverber-Fyrar
äro anlagde pä Hällö, Kullen, Utklippan, Landsort
och Swartklubben, samt ledfyrar ä Buffär och Böttö. Alla dessa
dels nybyggnader, dels förändringar wörö päräknade att blifva färdiga
till 1845 ärs utgäng, men hafva längt förut till största delen
medhunnits, och det äterstäende förmodas med skälig wisshet kunna
fulländas inom innewarande ärs stut. Ett fyrfartyg är äfven anffaffadt,
för att utläggas pä det farliga Falsterbo-refvet, försedt
med twenne fyrar och sä inrärtadt, att den af sjöfarande länge yttrade
önffan om tillgäng pä Lotsar för angöringen af Drogden och seg
-
28
Juvmteriw
gen af
Kronans
ekowirke.
lingen genom Flintrännan derigenom uppfylles; kommande ftin lotsar
att för detta ändamål pä försök stationeras om bord ä samma fartyg.
Med skälig sannolikhet kan det äfwen beräknas, att, ehnru dels
opäräknade utgifter uppkommit derigenom, att Kullens fyr, hroilken
war päräknad att till 2/udelar qwarstä, säsoin för swag för påbyggnad,
mäste aldeles nedrifwas och ombyggas, dels kostnaden för fyrfartygets
utrustning, likasom för inventariernes första uppsättning ä
de ofwannämnde fyrarne, warit betydlig, det af Rikets Ständer för
ändamälet gifne ansiag dock icke öfwerstrides.
I afseende ä Rikets Ständers tvid sista Riksdag gjorda underdäniga
framställning dels om Fyrars anläggande pä Gottsta Sandön,
Sandhammars udde, stäret Understen och klippan Bonden, dels
om prickningen, har efter werkställd underfökning den upplysning
wunnits, att fyr pä nägot af nämnda ställen icke behöfwes; hwaremot
de ätgärder angäende prickningen ägt rum, att icke mindre än 14
tunnbojar, 4 flaggprickar och 2 kors bliswit utlagda. I öfrigt hafwa
flera lotsstugor blifwit uppbyggda, lotSbätar anskaffade, samt mänga
bergringar och andra fäkerhets-anstalcer för de sjöfarande utlagda.
Enligt Kongl. Majus Nädiga Förordnande den 29 September
1841 har, pä sätt Rikers Ständer anhällit, inventering afekewirkesförrädet
i Carlskrona blifwit werkställd, derwid den erfarenhet wunnics,
att hela behällningen af detta wirke utgjorde 223,058 kubikfot 43
tum utom 6,663 st. espings-, stup- och jollwirke samt 413 st. lavettaxel-wirke;
warande i sammanhang härmed ekwirkesförräden i Stockholm
och Götheborg äfwen inventerade.
29
I ändamål att utwidga Landtbruks-Akademiens iverksamhet till La»dtbn,ks
^
^ .. . . .. .. . . . Akademien
okadr gagn for landtmanna-narmgarne l allmänhet, har Kongl. Mayl och, HuMllför
densamma utfärdat nya stadgar, och äro jemwäl i sadant af- flapE.'
seende förändrade Reglementen för flera Hushållnings-Sällffap
fastställde.
Förnyadt kontrakt har uppgjorts om fortfarande af Landtbruks- LaoMmksJnstinltet
a Degeberg, fran hwilket, sedan detz inrättning ar 1835
intill sistlidet ärs flur, ester fulländade lärokurser utgatt 125 elever
och 117 lärlingar. Lägre Landtbruksffolor wid Orup i Malmöhus,
Wäderbrunn i Södermanlands, Bjädesjöholm i Jönköpings, Sjögestad
i Östergöthlands och Hägerwall i Westmanlands Län hafwa
inrättats ester af Kongl. Mast fastställde stadgar; och för iordningsbringande
af ett Landtbruks-Jnstitut a Ulltuna Kungsladugård i Upsala
Län, sa snart nuwarande arrendet af denna Kungsladugård upphörer,
äro nödige åtgärder widtagne.
Till uppmuntran för elever wid Teknologiffa Institutet ochEl^E,wid
Chalmersta Slöjdffolan, der uitderwisningen fortgått efter gifne
stämmelser, hafwa ökade premier blifwit bewiljade. st^Slojd
Awen
i flere afseenden hafwa utwägar genom Styrelsens för- u»de>wissorg
blifwit beredde för dem, som det åstunda, att genom sakkunnige lmidtimmnapersoner
eller i tryck urgifne achandlingar kunna erhålla underwisning
och råd i witza landtnrannanäringar, såsom angående förbättrade
akerbrnksmethoder, ängswattningar och wattenafledningar, angående
farffötstln, angående sillfiffet, angående bästa sältet att tillwerka tjära och
pottassa, angående mera ändamalsenliga än hittills wanliga linspänads-
och wäfnadsmethoder, m. m.
3o
LpMi-c M- För att ät innewänarne i Norr- och Westerbottens af mist.värbngniiigs-
ter ofta hemsökte Län öppna tillfälle till begagnande af dr bergningsoch
Utwägar, som Kronans widsträckta ffogsomrädeil erbjuda, Utan att
bönens lA,. ffogarneS framtida bestånd deraf äftventyraS, samt för att tillika befrämja
Bergs- och Sägwerksrörelsen derstädes, har Kongl. Maj:t,
under witza föreffrifna wilkor och kontroller, medgifwit kolningar och
timmerhyggen a Kronoinarker samt sadane kronohemmans och nybyggens
skogar, hwilkas områden blifwit genom afwittring eller eljest
bestämda, och har enahanda förman i afseende ä kolningar för Bergwerkens
behof blifwit medgifwen för Wester-NorlandS och Jämtlands
Län.
Asmin- Till forcffyndande af der för de norra orterna angelägna afwittringöwerket,
har antalet af Afwittrings-Landtmätare i nägra Län
ökats och de föreffrifter i öfrigt blifwit meddelade, som af omständigheterne
funnits päkallade. I Jämtlands Län, der afwittringarne
tidigare än i de andra Länen sattes i gäng efter en är 1820 utfärdad
stadga, och till större delen inom provinsen Jämtland blifwit
före sistförflutna Riksdag fullbordade, hafwa sedermera AfwittringSLandtmätarne
warit sysselsatte med afstutande af de äterstäende afwittringarne
inom nämnde provins, men hufwudsakligen med afwittringsätgärder
i Herjeädalen, der Swegs af 5 socknar bestämde pastorat,
med en egorymd af 1,213,095 tunnland, numera är att anse
säsom afwittradt, och de öfrige socknarne redan, säwidt sädant erfordras,
till större delen blifwit afmätte och ä karta lagde; warande
i följd af afwittringarne i Länet 142 nya mantal tillkomna, hwaremot
dock äldre hemmantalet genom förmedlingar i följd af egobrist
kan komma att minskas med ungefärligen 30 mantal. I de öfriga
Länen, der afwittringar werkstälts efter en är 1824 utfärdad stadga,
hafwa afwirtringsätgärderna under arén 1839—1843 hufvudsakligen
omfattar Carl Gustafs, Näneä, Pitea och Lulea socknar i Norrbottens,
Vurträsts, Nordsjö och Degefors socknar i wester borrens,
Anundsjö, Junsele, Gudmunrå, ytterlännes, Njurunda, Hafrö och
Bergsjö socknar i Westernorrlands, samt Ofwanäkers, Bollnäs,
Alfta, Hanebo, Jerfsö, Ljusdals, Färila, Hogdals, Gnarps och
BjursäkerS socknar i Gefleborgs Län; och hafwa i dessa Län i och
för aswittringarne blifwit under samma ar afinätte nära 1,300,000
ttinitland och ralineer uppgängne till ett amal alnar af omkring
2,600,000; warande, i följd af aswittringarne i dessa Län, omkring
140 nya mantal tillkomne, jemte ett större amal bewiijaöe Kronotorp,
och ännu icke i hemmantal ingängne nybyggen. Storstiftesförrättningarne
i Stora kopparbergs Län, der Nas, Floda, Järna, Äp- S^rflistm
pelbo, Leksands, Rättwiks, Bjursas, Ohre, Ahls och Gagnefs '
socknar undergått storstifte pä Kronans bekostnad, hafwa under de
sednare arén fortgått i Mora, Sophia Magdalena, Wenjans och
Stora Dma socknar, hwarwid mer än 200,000 tunnland blifwit
afmätta; och hafwa, enligt kartebestrifningar för de storstifrade sock
narne,
4,592 befmenhets-nummer uppkommit.
Med sorgfällighet har Kongl. Majit tillsett, hwilka förbättringar Laga Men.
kunde wara att i Landtmäteri-Författningarne widtaga, derwid likwäl
föga anledningar wijat sig till ändringar i dessa författningar, under
hwilkas tillämpning eit stigande hag för laga stiftens företagande i
märkbar män wifat sig, hwarä såsom exempel ma anföras, att handlagde
stiften är 1842 omfattade 150 mantal mer än är 1839, samt
att det förra äret afmättes 181,486 tunnland och 6,337,156 alnar
delningslinier och wägar mer än är 1839; warande frän är 1827,
dä nu gällande stiftesförfattningar mkommo, och intill 1842 ärs flut
32
Odlings
föreNig.
Jernband
teriiige».
aftnätte nära tio millioner tunnland, de egowidder oberäknade, som
utgjort föremal för afwittringar och storstifteit.
Bland åtgärder, deraf, likasom af Mes- och afwittringswerket,
landets stigande odling i wäsemlig man är att förwänta, förtjenar
ock omnämnas, att, till utvikningar och aftappningar af sänka
trakter och sjöar för beredande af odlingsförecag, de anslag af
120,00» Ridr för de norra och 100,000 R.dr för de mellersta och
södra provinserne, hwilka Rikets Ständer wid sistförflmna Riksdag
bewiljat, blifwit, utom en mindre del af den förra anstagssmnman,
för 70 särskilta arbetsföretag anwifade att utgå dels såsom anslag
utan äterbetalningsstyldighet, dels såsom län till menigheter eller enskilde,
hwilka genom kontrakt förbundit sig till utförandet efter af
Kongl. Maj:t fastställde planer; warande genom detza företag att
påräkna en landwinning af omkring 46,000 tunnland mark, som
förut warit helt och hållet wattendränkt eller sä wattensjuk, att den
gifwit föga eller ingen afkastning.
Under de mindre gynsamma förhällanden, hwilka de sednare ären
för Bergwerksrörelsen egt rum, har Kongl. Majit, med hänsigt till
den jemförelsevis wigtigare angelägenheten, att Swensta jernet komme
att, med all möjlig besparing i tillwerkningökostnaden, winna ökad
godhet och kredit, föranstaltat om utredning af den werkan, som
warn: lufts anwändande medförde och hwad medel till besparing i
tillwerkningskostnaden kunde utan mehn för tillwerkningens inre halt
beredas. Jemte det Kongl. Maj:t ät wiche Bergslager mäst bereda
lane-utwägar till förlägenhetens minskning, har Kongl. Majit äfwen
förordnat om tarkjernswägars inrättande i städerna Philipstad, Nora
och Linde, i ändamäl att, genom wägförande af tackjern derstädes,
inne
-
33
innehafwarne mot pant deraf ffulle kunna erhålla län i Rikets Ständers
Bank och dess Lånekontor i Götheborg. De nedtryckta prisen
ä Stångjern hafwa gifwit en ökad anledning att paränka kraftiga
Åtgärder till förbättrande af Swensta jern-manufakturen, sä att en
betydligare steppning af sädane finiden till främmande länder stnlle
kunna ega rnm; och har till en början Kongl. Majit anstagit erforderliga
medel för winnandet af närmare kännedom angäende sätter
för beredningen af sädane manufaktur-smiden, som i England, Frankrike
och Tystland till större godhet och bättre pris, än här i Riket
tillwerkas.
För Sågwerksegare, hwilka i motsats mot Bruksegare, under
de sednare arén haft en förmänlig affättmng af deras tillwerkningar, har
under tiden den ökade fordel blifwit beredd, att fagningsrätten wid
salu- och lego-fägar numera fär utöfwas utan förut warande begränsning
till wisst ärligt sägningsbelopp, dock utan widsträcktare rätt än
tillförene till begagnande af sädane stogar, som ej kommit under enskild
eganderätt; och har äfwen det förut gällande förbudet för egare
af husbehofs-sägar att försälja hwad af egen stog kan försägas, blifwit
upphäfwet. Med hänsigt äter till den gansta betydliga stogsbesparing,
som kan winnås genom sägs begagnande i stället för yxa
wid träds fällning och afrrumning, hafwa dertill lämpliga jagar blifwit
pä allmän bekostnad anstaffade och sörjande till HuShällningsSällstapen,
eller, der sädane ej finnas, till Landshöfdinge-Embetena,
äfwenjom premier anslagits för införandet till Hufwudstaden af i
bäda ändarne sagad wed.
För Manufakiur-Distonten har ett nytt Reglemente blifwit utfärdade
Den sedan sista Riksdag frän twä till femhundratusen Riks
-
Trädwaru
handcln.
Mmnifciktur
Distonten.
daler ökade fond för förlagsrätt, har synts i wäsentlig man bidraga
till lifwandet af hagen för införandet af nya och förbättrade anstalter
i Fabriks- och Slöjdewäg, och i hwilket afseende anslag äfwen bewiljals
för att fran främmande länder inhemta närmare kännedom
om sednare kiders uppfinningar. Tillwerkningswärdet wid samtlige
Manufakturerne, som för är 1838 beräknades till 13,090,089 R:dr,
uppgick för är 1842 till 15,292,186 R:dr B:co, deraf klädesfabrikernas
tillwerkn ingar beräknats till 3,863,439 R:dr för är 1838
och till 4,482,948 R:dr för är 1842, samt Bomulls- och Linnefabrikernes
till 426,581 R:dr för det förra och till 508,600 R:dr
för det sednare äret: warande det att antaga, att Plle-fabrikernas
tillwerkningar under sistlidet är uppgätt i wärde till mer än fem
millioner R:dr.
Ullrrvduk- Sedan Rikets Ständer är 1841 ökat kredirivet för ullproduk
renens
befrämjande frän twä till trehundratusen N:dr, har Kongl.
Maj:t meddelat foreffrifcer till underlättande af handeln med inhemsk
ull; och, jemte det wista förändrade stadgande» blifwit utfärdade för
Ull-Kontoret i Norrköping, hafwa nödige förfoganden blifwit, ehuru
hittills utan framgäng, widtagne för tillwägabringandct af ullsonerings-anstalter
i Götheborg och Malmö, dertill medel blifwit af Rikets
Ständer anwifade. I afseende ä Kronans Stam-schäferier,
der antalet af fär wid 1843 ärs stut uppgick till 828, hafwa åt
skilliga
regleringar stett, och har en sakkunnig person antagits sa wäl
för tillsynen öfwer vesta schäferier, som för att med räd och upplysningar
tillhandagä enffilde Schäferi-egare. Wid Swensta fabrikerna
blefwo under sistlidet är ungefärligen 20,000 N Swenst ull mera
än är 1842 anwände.
35
Wid Kronans stuterier, der hästantalet wid sistlidet ars stut Hast-asw l„.
uppgick till 328 stycken, hafwa de regleringar blifwit widtagne, som ansetts
lämplige för att för landet bereda en ökad fördel af dessa inrättningar,
hwilka, i anseende till det goda stick, hwari de befunnits,
i wäsentlig män bidragit till häst-afwelns förbättring; och har styrelsen
äfwen warit omtänkt att fä utredt i hwad män de, i sednare tider
i Tysta staterna, Frankrike och Danmark, följda systemer för befrämjande
af hästkulturen mä ega företräde framför de här i Riket amagna.
Till fisteriernas upphjelpande i Bohusläns stargärd har Kongl.
Maj:t anflagit witza summor ärligen, dels för att ät wäffrejdade
sistare, hwilka genom olyckor förlorat bätar och fistredstap samt derigenom
kommit i sä nödställd belägenhet, att de icke kunnat utan understöd
fortsätta sitt näringsfäng, äcer förskaffa erforderliga smärre
bätar med tillbehör, i den män att deras lidne förluster kunde anses
godtgjorde, dels till premier för idkande af storfiske wid längre aflägsna
bankar i Nordfiön med däckade fiskefartyg, sa inrättade, att den
fängade fisken kunde ä dem stötas och saltas, äfwenfom för idkande
af Makrillfiske tidigt pä wären medelst drifgarn, samt för begagnande
af ständ- eller fättgarn, med afläggande af finmastade notars nyttjande.
Till lättnad för handeln och sjöfarten har Kongl. Maj:t är 1841 FMn-fwens
förordnat om wissa ändringar i förut gällande Författningar angående
de handlingar, hwarmed Swensta fartyg till bestyrkande af deras
nationalitet böra wira förfedde. Härigenom hafwa steppsrederierna
wunnit en betydlig besparing i utgifter, jemte fördelen att undwika
den tidsutdrägt och omgäng, som med Fribrefs ärliga uttagande förur
war förenad.
Fem större Navigationsskolor, nemligen en i hwardera af stä-NaviM-o»--  derna Stockholm, Götheborg, Gefle, Malmö och Calmar hafwa pä
36
Skepps
bWerknit'.
Ätgärdkr till
uppmuntrande
af
hmalffflfängst
i Söderhaswet
ni. m.
Statens bekostnad, samt tre mindre, nemligen i Carlshamn, Wisby
och Hernösand, äfwen med bidrag af allmänna medel, blifwit inrättade,
och hafwa för de förra ett gemensamt och för hwarje af de
sednare särskildt Reglemente blifwit fastställde, hwarefter underwisningen
derstädes under de sednare arén enligt bestämda Lärokurser
fortgått. I följd häraf har ock är 1842 stadgats, att Sjökaptensoch
Styrmans-examina endast komma att tagas wid Navigationsskolorna,
hwilket bör hafwa den följd, att Swensta handelsflottan
stall mera än hittills blifva försedd med stickliga Befälhafvare och
Styrmän, och derigenom wimla ett ökadt förtroende för erhällande
af förmänligare afyranfer och frakrer.
För beredande af lättade tillfällen till inhemtande, efter wetenstapliga
grunder, af fullständig kännedom i Skeppsbyggeriet har
Kongl. Mast widragit anstalter för inrättande af 2:ne SkeppsbyggeriJnstitut,
ett i södra och ett i norra otterne, och har i afseende derä
Reglemente blifvit af Kongl. Mast utfärdadt; men någon uppgörelse
härom har, oaktadt flerfaldiga försök, hittills icke kunnat träffas med
warfsegare i norra orterna, utan har endast ett sadant Institut i
Carlskrona, efter uppgjordt kontrakt med Warfs-Dickponenterne
derstädes, nyligen blifvit inrättadt, och äro nu till en början ett anta!
af 14 elever der antagne.
För att uppmuntra till idkande af hwalfistfängst i Söderhafwet,
deraf andra länder hemtac stora fördelar, har Kongl. Majtt utlofvac
premier för utrustandet härstädes i sädant ändamål af Swensta fartyg
af minst 150 läster, med wilkor, bland andra, att besittningen,
som a hwarje fartyg borde utgöra minst 16 man infödda Swenstar,
stulle beredas tillfälle att winna färdighet och insigt i hwalfistet, pä
det att, sä wid möjligt är, biträde af utländske män wid dylika
framtida företag icke ma blifwa af nöden; warande annrälan gjord
af 2:ne Handelshus, att de innewarande ar afsända fartyg till Söderhafwet
för hwalfistfängsts idkande. Äfwen har, med afseende dera,
att i de kolonier i Australien, hwilka i sednare tider hastigt utbildat
sig, en förmånlig afsättning af Swensta produkter, och deribland
hufwudfakligen fadane, som utgjorde föremal för huSsiöjden, stulle
kunna beredas, särdeles om sadan handels-gemenstap kunde inledas
och befästas sa tidigt, att icke andra nationer hunne att deraf sig
utestutande bemäktiga, Kongl. Maj:t ansett lämpligt att, för utrustandet
och affändandet till Australien af fartyg, lastade med Swensta
produkter, bewilja ett bidrag af Handels- och Sjöfarts-Fonden, under
wilkor, att, med ledning af den erfarenhet, som derwid wunnes,
en sä fullständig berättelse i ämnet blefwe afgifwen, att den för andra
Swenste handlande, som wille rigta sin omtanka pä handel i denna
werldSdel, kunde tjena till upplysning och efterrättelse wid ditsändandet
af Swensta waror. Dec härmed äfwen äsystade ändamål atc
bereda nya tillfällen till sysselsättning för Swensta handelsflottan,
hwars lästetal sedan är 1837 icke obetydligen ökatS, och till afsättning
af Swensta produkter, har wisat sig desto angelägnare, som erpor- Expmtten,
utan motfwarande minstning i importen, ar 1842 sä afragit,
att den, efter att hafwa tillförene beräknats till ett wärde af 20 ä
30 millioner N:dr, endast uppgick till nägot öfwer 18 millioners wärde,
hwilket sednare förhällande hufwudfakligen eger sin grund deri, att
utförseln af jern dä utgjorde omkring 140,000 SM mindre, än det
föregäende äret, och hwilken minstning icke kunnat uppwägaS af den
ökade utförsel, som egt rum med flere andra stags waror, hwaribland
mä nämnas raffineradt socker, som förut pä mänga är icke
utgjort nägot wäfentligt föremal för Swensta exporthandeln, men är
38
1842 blifvit Utförde till ett belopp af 1,300,000 N. Hwad äcer
inrikes sjöfarten beträffar, har den synts winna ökad liflighet, och
har lästetalet a dertill begagnade fartyg sedan sistförflutne Riksdag
ökat sig med något mera än 1,000 läster.
Trollhult.- Till beredande af lättade kommunikationer sa wäl till watten,
som till lands, hafwa werkfamma åtgärder blifwit widtagna. Den
genom Trollhätte och Götha kanalen öppnade kommunikationen mellan
Westerhaget och östersjön har blifwic fullkomnad derigenom att
Trollhätte-kanal och stufiar samt öfrige segelleder mellan Götheborg
och Wenersborg utwidgats och fördjupats, i denman, som erfordrats
för att göra denna segelled farbar för alla fartyg, som kunna patzera
Götha-kanal, men för beredandet af bogfermgsstalter a denna stora
kommunikationslinea, hwilka, äfwensom nedsättning i afgifterne för
begagnandet af Götha-kanal, utgöra ett nödwändigt wilkor för
winnandet af de större fördelar för handeln och näringarne, fom af
denna farled ffäligen böra förwäntas, har ännu icke mera kunnat
ätgöras, än att, utom ett förut befintligt ångfartyg för bogsering
mellan Ströms kanal och Götheborg, ett annat sadant för en annan del af
Götha Elf anffaffats; warande befallning meddelad wederbörande,
att afgifva yttrande och förslag i afseende ä hwad i öfrigt aterstar
Ströms- att till lättnad för trafiken widtaga. Sedan ett bolag bildat sig,
^jm im ^för att, med begagnande af de medel, Rikets Ständer wid sistförflutna
Ncksdag dertill anwisat, utföra den nödige befunne ombyggnaden
af Strömsholms kanal- och flutzwerk, har Kongl. Maj:t i början
af ar 1842 utfärdat Privilegium och Reglor för samma Bolag,
hwarefter ombyggnadsarbetet företagits och fortgått efter af Kongl.
Mast fastställde planer. Upprensningen af farleden till Upsala wid
Zllmarstäk och Eriksund är werkställd, och hafwa rensningarne wid
Kodjupet samt kaital-anläggitingen wid Mwechtsund blifwit till der
mesta fullbordade. De af Rikets Ständer anwisade anslag till omläggning
och förbättring af backiga eller eljest för kommunikationen
mindre tjenliga delar af de allmänna landswägarne hafwa af Kongl.
Maj:t blifwit disponerade att, i stadgad ordning, utgå till 36 särskilta
wägforbättringsföretag.
Hamnbyggnader wid Wisby och Cimbritshamn hafwa päbörjaks
och utförts, enligt planer, som af Kongl. Mast blifwit fastställde,
och hafwa detzutom pä flere ställen hamnbyggnader efter äldre
planer, samt hamn-muddringar fortgått, hvaribland mä nämnas de
wid Malmö, Halmstad, Götheborg, Jönköping och Uddewalla.
Pa förekomne wigtiga ffäl har Kongl. Mast bestulit anläggning
af en stad wid Skellefteä i Westerbotten, och en köping under namn
af Arnfföldswik i Själewads socken af Mester-NorrlandS län; warande
för denna köping särffilt Reglemente af Kongl. Mast utfärdadt.
Äfwen har Kongl. Maj:t bewiljat stapelstadsrätt för Haparanda
i Norrbottens län och Köpings privilegier för Trelleborgs by i
Malmöhus län.
Hurusom en allmännare medborgerlig anda uppenbarat sig i Försäkringsoch
för bildandet af sädane föreningar, hwilka hafwa till föremål
att gemensamt ersätta hvarje delegares förluster genom olyckshändelser,
har Kongl. Mast oftare än tillförene haft tillfälle att under
de sednare arén erfara. Kongl. Mast har nemligen lemnat fastställelse
a särffilte Reglementen för Bolag till brandförsäkring af lösegendom
i städerne i allmänhet och särffilt bade för Stockholm och
Götheborg, samt till sadan försäkring af hus och lösegendom i Östergöthlands,
Hallands, Skaraborgs, Wermlands, Kronobergs, Orebro,
Wester-Norrlands, Blekinge, Elfsborgs, Upsala, Stockholms
och Södermanlards län; och har Kongl. Maj:t fastställt en inom
Upsala län ingången öfwerenskommelfe om ersättningars utgifwande
för sädane förlnster ä wäxande gröda, som genom natur händelser
uppkomma. Afwen hafwa Reglementen för Sjö-asyranS föreningar
i Stockholm och Götheborg blifwit af Kongl. Maj:c utfärdade.
Qmiiqnmnii- Nya formulär för de sa kallade O.uinquennii-Tabellerne öfwer
ERik!ts's°l^ folkmängden i Riket m. m. hafwa af Kongl. Maj.t blifwit fastställde,
hwilka formulär tjent till efterföljd wid upprättandet af de sednaste
O.uinquennii tabellerne för arén 1836 till och med ar 1840, de der i
afseende ä Rikets folkmängd utwisa, att densamma under nämnde
guinquennium ökats fran 3,025,439 till 3,138,887 personer.
StatsEttct. Uti Kongl. Majus Nådiga Proposition om Statswerkets tillstånd
och behof med dertill hörande bilagor, lemnäs en fullständig
öfwersigt af förhållandet med sa wäl Statswerkets utgifter under de
serffilta Hufwud-Titlarne, som de ordinära och extra ordinära StatsJnkomsterne,
hwilka fortfarit att pä det hela, utöfwer beräkningarne
i Riks-Staten, lemna arliga öfwerffott.
Härledande sig förnämligast frän Tulluppbördens indrägtighet
och succesiva tillwäxt, hafwa sädane öfwerffott, med tillägg af besparingar
ä wisa Utgifts-Titlar, och efter afdrag af brister i förslagsanslag
m. m., sedan sista Riksdag kommit Riksgälds-Contoret till
godo med följande, uti afsiutade pä Riks-Hufwudboken grundade
liqvider, salderade belopp, nemligen:
för är 1839
287,702: 1. -
1840
352,134: 36. 7.
1841 . . . . '
. 772,207: 15. —
För ar 1842 har Riks-Hufwudboken ännu icke hunnit af,lukas,
och nämnde ars öfverskott kunna Medes ej heller för det närwarande
till siffran bestämdt uppgifwas; men, da Tulluppbörden ar 1842
warit större än under något föregående ar, gifwer detta förhållande
anledning till den förmodan att 1842 ars behallna öfwerffott ffola
komma att, om ej öfverstiga, åtminstone icke betydligt understiga dem
för ar 1841.
Sedan Kongl. Maj:t under loppet af sista Riksmöte meddelat Sn-sMa
Nådig sanktion ä Rikets Ständers dä fattade bestut om Lagmans-och?xgminM
och Häradshöfoinge-rätttans samt Sterbhus-afgiftens upphörande, äf- blMnnng'/-  wensom angående förändring i mantalspenningarnes beräknande, der- k°'lMandcrom
serffilta kungörelser blifwit under den 11 Mars och 7 April 1841
utfärdade, har Kongl. Maj:t widare under den 18 Februari 1843
med godkännande af Rikets Ständers i afseende pä Smides-ffattens
reglerande anmälda bestut, sä widt det äfyfrat en för alla bruk utgäende
lika beffattning, ej öfwerstigande 1 procent af privilegierad
eller, wid begagnande af derutöfver medgifwen smidesrätt, eljest ästadkommen
tillwerkning, i Räder förordnat, att den hammarskatt, som
tillförene warit till högre belopp fastställd, borde frän ock med fmidesäret
1842 man afseende pä olika smidesmethoder till i Skeppund
för hundrade nedsättas.
Likaledes har Kongl. Mast, i öfwerensstämmelse med hwad Rikets
Ständer för deras del bestmat, dels medgifwit en lämplig tillökning
i skattefrihets eller de s. k. kalldygnen wid Masugnar, dels. i
Räder bifallit att hemmansegarne pä Oland mä, enligt uppgifne grunder,
njuta befrielse frän eller lindring uti den för hemmanen tillskiftad
utmark fastställda ärliga spanmälsränta, i hwilket sednare afseende
serskild undersökning i och för närmare bestämmande af efter
-
giftens eller lindringens belopp för hwarje hemman blifwit i Räder
anbefalld och nu äfwcn, ehuru för kort tid sedan, blifwit fulländad.
Innan de, i afseende pä räntegifwares och räntetagares ömfesidiga
rättigheter och skyldigheter, serdeles wigtiga frågor om tiden och
ordningen för markegangsprisens bestämmande och förändradt sätt för
räncepcrfedlarnes utgöraiwe, jemte flere med grundffatkernes crläggande
gemenskap ägande äiniten, hwilka föranledt serskilda af Kongl.
Maj;t och Rikets Ständer wid föregående Riksmöten framställda
förslag, hunnit till siurligt afgörande hos Kongl. Maj:t förekomma,
emottog Kongl. Maj:t en af Rikets Ständer wid sistförflutna Riksdag
aflaten ffrifwelfe, innefattande anhållan att, sedan wederbörande
blifwit hörde om och i hwad man hinder för markegängssättningens
framflyttande kunna möta, Nådigt förstag i ämnet mätte till Rikets
Ständer warda framstäldr. I anledning häraf hafwa ej mindre
samtlige Läns-Styrelserne, än deputerade för markegangsfättningen
lemuats tillfälle att, i fräga om lämpligaste tiden för de arliga markegängs-taxornes
upprättande, sig yttra, hwarefter Kammar-kollegium
och Stats-kontoret betänkanden i ämnet afgifwit; Och will
Kongl. Maj:t, sa snart lämpligen ske kan, alla förenämnde frågor till
ytterligare pröfning företaga och derwid befluta angående det förstag
rörande markegangsfättningen m. m., som kommer att Rikets Ständer
meddelas.
För astadkommande af en ändamålsenlig och med de skattdragandes
fördel öfwerensstämmande reglering af dagswerksffyldigheten
till sadane kungsgårdar och kronolägenheter, hwilka äro såsom boställen
m. m. ät embets- och tjcnstenrän anstagne eller till allmänna
inrättningar upplätne, hafwa, till följd af Rikets Ständers framställning
i detta ämne, undersökningar blifwit genom wederbörande
Läns-Styrelser anställde. Da likwäl fragan härigenom icke i alla delar
blifwit sa utredd, att den kunnat af Kongl. Maj:t till slutlig pröfning
företagas, har en ny lokal-underfökning genom en dertill serskildt
utsedd embetsman, biträdd af Landtmätare och krono-ombud
m. fl., blifwir i Räder anbefalld att under innewarande ars sommar
försiggå. Enligt härwid meddelad föreskrift bör underdänig berättelse
om denna undersökning före flutet af instundande September
manad till Kongl. Mast afgifwas; och hyser Kongl. Maj:t i följd
häraf den förhoppning att ifragaställda reglering skall kunna, efter det
förslag i ämnet blifwit till Rikets Ständer wid deras närwarande
sammanträde meddeladt, utan widare uppskof bringas till werkställighet.
Sedan wid sistförflutna Riksdag fraga blifwit wäckt om befrielse
för wifla socknar inom Stora Kopparbergs Län ifrån äliggandet
att till Stora Kopparbergs Bergslag in natura lefverera Mantalsoch
ränre-kolen, äfwensom om upphäfwande af de böter, hwilka för
underlåtenhet, att sa beskaffad lefverering fullgöra, fran längre tid tillbaka
warit stadgade, har Kongl. Maj:t, jemte beviljande af en utaf
Rikets Ständer föreslagen nedsättning i nyflomförmälde wites- eller
tredskoböter, lam, i anledning af Rikets Ständers i afseende pä kolräntornes
utgörande framställda anhållan, genom dertill utsedde ko-^
miterade undersöka förhållandet med och behofwet af den Stora Kopparbergs
Bergslag i berörde hänseende tillagde rättighet, hwilken nyligen
fulländade undersökning jemwäl hast till föremal att åstadkomma
erforderlig utredning i och för pröfningen af hos Kongl. Maj:t serskildt
gjorde framställningar om förmedling i koppar-räntan; kommande
äfwen i Vefla med hwarannan gemenskap ägande frågor Radig
skrifwelse att till Rikets Ständer afgä.
Till beredande af nödig säkerhet för sa wäl Kronan, som innehafware
af hemman och lägenheter af den beskaffenhet att ränta for
dem utgå bör, har Kongl. Majit, med upphäfwande af Kongl. Förklaringen
den 14 October 1777, i Räder stadgat, att alla stattläggningar,
hwilka hos Kammar-Collegium i behörig ordning anmälas,
med undantag endast af de wid afwittringen i Norra Länen förekommande
hemmansstattläggningar samt skattläggningar a rekognicionsffogar,
om hwilka serskildt är stadgadt, stola, i öfwerenSstämmelse
med Förordningen den 17 October 1769, inom 3 ar frän den dag
dä handlingarne först till Collegium inkommit, wara pröfwade och
afgjorde eller för laga krafcwunne ansedde, sä wida befwär deröfver
ej blifvit anförde.
Uppbörds- Med hänsigt till beredande af ytterligare reda och ordning i rening
v- mnkc t. dowisltingeIt för allmänna medel hafwa ätstilliga ätgärder blifvit
widtagne.
Sedan ett för längre tid tillbaka marbetadt förslag till förändrade
föreskrifter angäende den tid, inom hwilken anmärkningar och
atal lämpligen mä kunna för uppbördsmän och redogörare äfvensom
för stattskyldige medföra betalnings- eller erfäctnings-answar, befunnits
icke erbjuda den enkelhet och öfverensstämmelse med rättsgrun
der, som warit att önska, har Kongl. Maj:t i Räder anbefallt Kammar-Rätten
att med förnyadt utlåtande och förslag i detta ämne till
Kongl. Maj:t inkomma; hwarjörutan ferstilte utlätanden blifvit frän
wederbörande infordrade, dels angäende de närmare föreskrifter, som
mä anses erforderlige i afseende pä indrifwande och afstrifning af
krono-utstylder och böter jemte andra lika bestaffade allmänna medel,
dels angäende ändamälsenligare kontrost-stadganden till förekommande
af förluster wid transporter af Kronan tillhörig spanmäl.
Med anledning af Rikets Ständers är 1841 församlade Revisorers
framställning om Landsböckernes tidigare afstutande, i ändamål
att desamma, till enhets och öfwerensstämmelses winnande emellan
dem och Riks-Hufvudboken matte kunna wid Riksbokstuter begagnas,
istället för de serffilta sammandrag, hwilka nu i Riksboksiucs
kontoret uppgöras öfwer de overificerade duppletterna af spe- '
cial räkniitgarne, har Kongl. Maj:t, som insett nyttan af den större
enhet och enkelhet äfwensom af den tidsbesparing, hwilken skulle winnås
derest den förestagna åtgärden blefwe i werket ställd, till en början
i Nader förordnat act Kongl. Majus Befallningshafwande i samtlige
Länen borde öfwer den ifrägaställde tidigare afstutningen af Landsböckerne
höras, hwarester Stats-kontoret och Kammar-Rätten ffulle
ega att öfwer ämnet i dest helhet underdånigt yttrande afgifva. Kongl.
Maju, som ännu icke fatt emottaga detta yttrande, är sinnad att sa
snart fragan blifvit erforderligen utredd, densamma till slutlig pröfning
företaga och i sammanhang dermed jemwäl närmare bestämma
de serffilta tider, inom hwilka öfrige allmänna räkenffaper böra wara
afgisne och till Kammar-Rätten insände.
Pa Kongl. Majus Nådiga pröfning är för öfrigt nu beroende
ett serskildt förstag angående närmare kontroller ä krono-utffyldernes
rätta debitering och uppbörd, hwaröfver samtlige Läns-Styrelserne
äfwensom Kammar-kollegium och Stats-kontoret blifvit hörde.
Sedan det yppats att tillwerkning och utprangling af falskt
stämpladt papper ägt rum, har Kongl. Maju, i följd häraf, förord- werku.
nät om Karte^Sigillate-papperets förfärdigande och stämpling i hufwudfaklig
öfverensstämmelse med hwad Rikets sednast församlade
Ständer förestagit, äfvensom erforderlige werkställighets-åtgärder
§6 '
blifwit serstildt anbefallde, sa att begagnandet af det nya Kartepapperet
kommer att med nästa ärs ingång kaga sin början.
Magasins- Genom handlingar, som komma att till Rikets Ständers Stats
Nttigs-wcrket.
Utstött öfwerlemnas, blifwa Rikets Ständer i tillfälle att erfara förhällandet
sa wäl med f. d. Allmänna Magasins-fondens fortsätta utredning,
hwilken numera, enligt Rikets Ständers bestut, blifwit af
Stats-kontoret öfwertagen, som med fortgången af undfättningsliqviderne
för de sednare arén fran och med 1830, jemte de tillgångar,
hwilka nu äro för undsättning i mitzwextär afsedda.
Af de tillgångar, som wid sista Riksdag för undsättning i miflwextär
af Rikets Ständer anwisades och hwilka ännu icke behöft L
någon betydligare man anlitas, äro för det närwarande i Riksgäldskontoret
innestaende 230,000 R:dr hörande till 1830 ärs kreditivfondsmedel,
hwartill kommer dels under ären 1841, 1842 och 1843
influtne och pä serstild räkning upptagne spannmäls-tullmedel
188,287 R:dr 6 st., dels serstilta behällningar ä förenämnde kredicivfond
jemte samma fonds utestäende fordringar hos Distrikrs-magasinen
i Norrbottens Län, tillsammans omkring 31,200 R:dr, dels slutligen
hwad som möjligen kän inflyta af kreditiv-fondens pä indrifning
beroende undsättnings-fordringar, hwilken sednare tillgäng dock, i följd
af de wid sista Riksdag meddelade förestrister om sätter för undfättnings-stuldernes
afskrifning, torde komma att inskränka sig till ett i
förhällande till det hela högst obetydligt belopp, förflagswis uppgifwet
till omkring 34,000 R:dr.
Posi-werkct. Antalet af de frän samtlige Post-kontoren i Riket med posterne
befordrade bref, som är 1840 utgjorde 3,190,948 st, har sedermera
ärligen ökats och uppgick för nästlidet är till 3,375,898 st.
Deremot har postporto-uppbörden sedan är 1840 nedgätt frän
608,694 R.dr 44 ff. 5 rst., som den dä utgjorde, till 589,246 N:dr
16 ff. 6 rst. för är 1841, 589,603 R:dr 30 ff. 10 rst. for är 1842
och omkring 592,000 R:dr för är 1843, enligt för detta sednare är
approximativt uppgjord beräkning; härledande sig den större ffillnaden
emellan 1840 och päföljande ärens postporto-uppbörd dels frän Norrska
och Finffa utrikes brefwexlingen, dels frän indragningen af Nummer
Lotteriet, hwars porto ärligen uppgick till omkring 10,000 R:dr.
Den wid sista Riksdag beslutade tillökning i Post katzans bidrag
till Statsverket har, i förening ined nyst anförde förhällanden,
werkat dertill, att ätffillige ifrägaställde förbättringar i postkommunikationerne
mäst uppffjmas eller lemnäs ä sido.
Dock hafwa med de inffränktare tillgängar, som warit att disponera,
flere sädane förbättringar kunnat tillwägabringas, som i sin
män bidragit till större liflighet i brefwexlingen.
Med anledning af Rikets Ständers wid deras sistförflutna sammankomst
gjorda framställning, har förhöjning i postffjutslegan blifwit
wederbörande posthemmans innehafware, i förhällande till större
eller mindre ffjutsningsbeswär, i Näder tillagd, med ett sammanräknadt
belopp af 10,594 R:dr 21 ff. ärligen, äfwensom ersättning blifwit
anflagen för stallrum ät postförares hästar, der wäntning pä pöste
rne mäste äga rum.
För utrikes brefwexlingen har en ny efter närwarande förhällanden
lämpad Postporto Taxa blifvit fastställd.
Likaledes har Paket-Post-Taxan undergätt omarbetning ester förändrade
grunder.
§8
Med Pruitzen och Danmark äro serffilte konventioner afsiutade,
som reglera postkommunikationerne med detza länder jemte hwad dermed
äger sammanhang.
MM^-H Enligt Rikets Ständers derom gjorda anhållan hafwa forsing
w?rkm. till förnyade Reglementen för Mynt- och Kontroll Werken blifvit utarbetade,
hwilka förslag, tillika med ett jemwäl upprättadc försiag
till ny Kontroll-Stadga för det närwarande äro pä Kongl. Majus
pröfning beroende.
Tull.önatt- Jemte det tnilbestämmelserne för inkommande och utgående wa
»»igarno
och , o
Tiill-mnktt. ror l allmänhet reglerades genom den efter sista Riksdag ar 1841
utfärdade förnyade Tull-Taxa, blef, omedelbarligen derefter och sedan
de pä fragan om en oföränderlig Spanmals-tulf inwerkande omständigheter
utgjort föremal för ytterligare öfwerwägande, en serskild TullTarif
för omförinälda wäsentliga förnödenhets-artikel i Nader fastställd,
att tjena till efterrättelse under trenne är eller till innewarande
ärs stut.
Ulom det att inträffade ofördelaktiga handelskonjuncmrer föranlätit
Kongl. Maj:t att efter hand ytterligare nedsätta utförsel-afgifcerne
för Stångjern med flera produkter af Bevgshandteringen äfwensom
att för andra med utförselrull belagda inhemsia artiklar medgifwa
fullkomlig tullfrihet, har under tillämpningen af 1841 ars TullTaxa
nägra hufwudsakliga förändringar deruti icke ifrägakommit eller
sadana omständigheter funnits wara för handen, som kunnat päkalla
anbefallandet af en allmännare revision af nämnde Taxa, helst densamma
föregätts af ett genom dertill utsedde komiterade utarbetadt
och Rikets Ständer wid deras förra sammankomst meddeladt fullständigt
forsing.
Wid
-
Widkommande serskilt Tarifen för Spanntälstullen, sa har nägot
behof af jemkning deruti under den förflutna tiden icke gifwit sig
tillkänna; och lämpligheten af det system för tull-lagstiscningen i denna
del, som salunda till en början för en witz inffränkcare tiderymd blifwit
bragt till ^verkställighet, torde alicsa kunna anses wara af erfarenheten
i icke owäsentlig man bekräftad.
Äfwen föreffrifterne rörande de serffilte delarne af Tull-Kontrollen
hafwa sedan sista Riksdag blifwit öfwersedde och nya författningar
i detza ämnen utfärdade, hwarigenom asyfcacs acc, i förening med
tullinkomstens betryggande, for den lofliga handelStrafiken bereda ytterligare
lättnader.
Genom Tulluppbördens tilltagande indrägtighet har Kongl. Maj:t
blifwit försatt i tillfälle att utan befarad minskning i paräknad Statsinkomst
icke allenast anbefalla förstärkta Tullbewaknings-anstalrer, utan
ock att, enligt Rikets Ständers framställda önffan, tillwägabringa
en pä sportel-systemets afskaffande grundad ändamalsenligare lönereglering
för Tullwerket.
Uti Betz wid öppnandet af sistförflutna Riksdag afgifna berättelse
om tilldragelserna i Riks-Styrelsen tillkännagaf Kongl. Maj:t huruledes
en förändrad reglering i afseende pä de i stapelstäderne utgäende
afgifter af handeln och sjöfarten, förnämligast hwad Tolagen beträffade,
war i fräga, asyfcande att, utan förminskning i de inkomster,
hwarom detza städer blifwit försäkrade och hwaraf de för sina utgifters
bestridande kunde fortfarande wara i behof, afhjelpa den betydliga
skiljaktighet, som ägde rum emellan handels- och sjöfarts-afgifterne
i olika städer, ett förhållande, som icke allenast wore hinderligt
för handelsrörelsens utweckling i allmänhet, utan ock i wäsentlig man
4
§9
Tolags rcglmiigni.
förfwarande beräkningarne wid utfärdandet af hwarje ny Tull-Taxa.
Förstaget till denna reglering, som hufwudsakligen hwilade derpä, att
stapelstäderne ffulle, i utbyte mot direkta inkomster af handeln och sjöfarten
m. m., erhålla motfwarande anflagssummor af Staten, hwilken
derföre ffulle beredas ersättning genom lämplig förhöjning i tullafgifterne,
war dä meddeladt Stapelstäderne för upplysningars erhållande
bland annat om beloppet af de erfättningssummor, hwilka i omförmälde
hänseende kunde konuna att erfordras.
Under fragans widare behandling har Kongl. Maj:t kommit till
öfwertygelfe derom, att förberörde reglering icke lämpligen kan omfatta
andra städernes inkomster än Tolagen, men att den ej heller
behöfwer för ändamalets hufwudfakliga ernäende härutöfwer utsträckas;
och Kongl. Maj:t, som i anledning häraf till en början lant genom
Kommerse-Kollegium upprätta ett tabcllarifft fiuumandrag öfwer Tolagsinkomsternes
mcdelbelopp uti samtlige stapelstäderne, grundadt
pä derom erhällne uppgifter för arén 1834 med 1838, har, sedan
omständigheterne hindrat en definitiv framställning i ämnet till Rikets
Ständer under deras sistförflutna sammankomst, wid flutet af nästlidet
är anbefallt infordrande af enahanda uppgifter för den tid 1841
ärs Tull-Taxa warit gällande, eller för arén 1842 och 1843, pä det
Kongl. Maj:t mä blifwa i tillfälle att wid frägans hänffjmande till
Rikets nu förfamlade Ständer med möjligaste noggranhet uppgifva
det ersättningsbelopp, hwartill hwarje Stapel-stad ffäligen mä anses
berättigad.
Wärdén om kungs- och kungsladugärdar samt de kronans öfrige
hemman och lägenheter, hwilka för Statens räkning förwalras, har
fortfarande blifvit handhafd under tillämpning af derom gifne allmänna
föreffrifter.
Likaledes har genom wederbörande embetsmyndigheter behörig P,,Me bpggtillsyn
egnats ät widmakchällandet af Kronans hus och byggnader i"^Mleu.^
landsorterne och hufwudstaden; warande i afseende pä Vesta sednare
närmare föreffrifter för bestämmande af innehafwarnes underhallsffyldighet
meddelade.
Sedan, efter pröfning af fran wederbörande infordradl utlåtande
i fräga om tillämpligheten a civile boställen, kungsgårdar och andra
kronans lägenheter af den är 1836 utfärdade förnyade Militie
boställs- och Husesyns-ordning, det befunnits att nämnde författning,
i anseende till den speciela lagstiftning, som af alder för Militie boställen
warit gällande m. m., icke kunde i afseende pä Civil-Stacens
boställen tillämpas, uran att fullständigt omarbetas och derwid i flera
omständigheter förändras, har Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets
Ständers wid sista Riksdag framställde förnyade anhållan om utfärdande
af en efter nuwarande tidsförhållanden lämpad Boställs- och
Byggnads-ordning för de ät Civil-Staten anflagne boställschemman, i
Räder anbefallt Kammar-Kollegium att, efter Läns-Styrelsernes hörande
och sedan öfrige för ärendets behandling nödige upplysningar
blifwic inhemtade, med förslag till en siik Boställs- och Byggnads-ordning
till Kongl. Mast inkomma.
Under det regleringen af kronans parker och allmänningar, hwar- Kronopark
om är 1824 förordnades, ytterligare fortgätt, hafwa, i afseende pä ÄnA"'tc'.'''
dispositionen af de ät Häradsmenigheter upplätne Allmännings-skogar,
speciella föreskrifter tid efter annan blifvit meddelade; warande för
det närwarande pä Kongl Majus Nädiga pröfning beroende ett efter
wederbörandes hörande afgifwer förslag till jemkning Lwisja delar
af hwad angäende Härads-Allmänningarnes förwalrning nu är i allmänhet
stadgadt, hwilket förslag bland annat äsyftar att, pä sätt
>
af Rikets Ständer jemwäl blifwit begärdt, öfwerläta ät allmänningsintresenterne
ett widsträcktare deltagande i förwaltningen i allt hwad
som icke rörer det wetenstapliga af stogShushällningen, äfwenfom att,
utan kostnad för intresenterne, pästynda och befrämja införandet ä
detza allmänningar af ett förbänradt stogshushällnings-system.
För öfrigt hafwa i sistnämnde ändamål serstilta åtgärder redan
blifwit widtagne, dels medelst befallning till Chefen för Skogs-Jnstitutet
att företaga inspektionsresor, dels genom bemyndigande för
bemälde Chef att lata genom Institutets elever, under ledning och
eftersyn af Institutets Lärare, biträda Jägeribetjening^; med uppmätning
och trakthuggningsindelning af stogarne inom wifa Län, der ett
sädant biträde företrädeswis funnits af bshofwet päkalladt.
Attgäende de Uti en till Kongl. Maj:t afläten strifwelse anhöllo Rikets sednast
fordna Swm-.,. - . ^ ^ .
sta Stats- församlade Stander, att, ehuru genom redan widtagne åtgärder for
liqvidemes afstutande om de fordna Swensta Statslanen i Holland
och Drabant, Swensta Statswerket hufwudsakligen wore betryggadc
emot sädane ytterligare fordringsanspråk, som da eller framdeles möjligen
skulle kttnna grundas pa ätstiliige ännu icke till Riksgälds-Kontorer
aflemnade förbindelser, hörande till nämnde Statslån, Kongl.
Mast likwäl, för god ordnings stutt, mätte täckas anbefalla widtagandet
af ändamälsenliga anstallter, ledande dertill, att berörde förbindelser
mä antingen äterbekommas eller ock bewis erhallas om samma
förbindelsers fullkomliga dödande.
Sedan Kongl. Mast lack för Sig framlägga en fullständig utredning
af förhällandet med liquiden i afseende pä förberörde Statslån,
har Kongl. Mast under den 4 sistledne Maj meddelat erforderlige
förestrifter, för ernående af det utaf Rikets Ständer äsyftade ändamål.
Religionen, denna wigtiga grundwal för samhällets bestånd, har Religwnsi
allmänhet med ett berömligt allwar och ett upplyst nit blifwit af allmänhet.
Presterskapets wardad. Om än i en eller annan ort werksamma åtgärder
warit erforderliga för art lugna en öfwerfpänd inbillning hos
somliga och afstöja hyckleriet hos andra förfamlingarnes medlemmar,
hafwa dock i de flesta fall Presterskapets råd och lugna warningar
warit tillräckliga för att bibehålla religions-begreppen i deras oförwillade
renhet.
Bibel- och Mitzions-Sällstaperne hafwa fortsatt sin werkfamhet. Mba- och
Genom de Gudomliga sanningarnas spridande till mindre bemedladeSAapmn,.
eller med den Kristna Religionens ljus ännu obekanta mennistor utöfwa
de ett gagneligt inflytande pä samtid och efrerwerld.
Till upphjelpande af en wid Religions-underwisningen i Lapp- RMgwnsmarken
länge öfwerklagad brist hafwa frän trycket blifwit utgifne "nmgn,'.'
en af Prosten L. L. Lastadius utarbetad Biblist historia pä Lappska
språket, samt en ny upplaga af Lappsta ABC-Boken.
Religions- och barna-underwisningen bland Finn-allmogen i Finnstoga
kapellen af Elfdals pastorat samt Hwitfands och Östmarks
socknar af Fryksände pastorat har fortfarande bestridits af de med
Statens bidrag aflönade stollärare. Antalet af de barn, som under
sistförflutne är ätnjöt underwisning, utgjorde 492. Skol-underwisningens
werkningar hafwa wäl allestädes pä Vefla orter wifat sig
^välgörande, dock ingenstädes till den grad man önskat och tiden
fordrar.
Af de flera ansökningar om understöd för främmande trosför- understöd ät
wandler, som blifwit i underdänighet anmälda, har Kongl. Maj:t t->m°f'änu'
funilit skäligt bewilja allenast ett sädant till Pastorn wid ett prote-'"^^"'
stantistt kapell i Bordeaux, der regelmefligt alla Söndagar Guds
-
54
tjenst firas werelwis pä Tysta och Danska sprakén för sjöfarande
fran Östersjö- och Nordfjö-Staterna, och hwarför understöd frän ätffilliga
af dessa Stater uppbäras.
Nva kprko- Nya Kyrkobyggnader hafwa blifwit beflutade i 50 Församlin
v-h
n-rko- gar och ritningar dertill i Näder stadfästade; och Kongl. Maj:t har
i.p.umDncr. utfärdade Cirkulär anbefallt Konsistorierna förständiga weder
börande
Kyrkoherdar att, wid inträffande ombyggnad af Kyrkor eller
större reparationer derä, hos Konsistorium uppgifva, huruwida nägra
mätningar eller minnesmärken der förefinnas, som förtjena att bibehällas,
i hwilken händelse konsistorium bör läta ombesörja deras aftecknande
och dessa ritningar derefter till Kongl. Maj:t insända.
Förändiilijpr I afseende ä kostnaden för laga husesyn ä Klockarebohl har
finMinE Maj:t genom allmän Kungörelse i Näder stadgat, det stall,
och kg» ko>. ^ ersättning för sädan kostnad eger rum, denna gäldas pä sätt
om ekonomiska besittningar finnes stadgadt i 8 §. af Kongl. Kungörelsen
den 28 Maj 1830.
Särskilta byars och hemmans förläggande frän en till annan
Församling har, der sädant befunnits tjenlig!, blifwit i Näder tillätet.
Inom Calmar och Hernösands Stift har en ny klassifikation af
pastoraren blifwit föreflagen och af Kongl. Maj:t gillad.
Kollen- och De Församlinaar, hwilkas oförmäga att af egna medel allena
Stambokv- behöfliga kyrkobyggnader, blifwit behörigen witsordad, och
hwilka fördenskull erhällit Nädigt tillständ att genom Collert och Stamboksbref
insamla dertill nödigt understöd, hafwa uppgätt till ett antal
af 28.
PlvstnKip.ts Af de Kongl. Majus pröfning underställda förslag till löne
asicmng.
konventioner hafwa 58 blifwit i Näder gillade och stadfästade.
55
Den af Preste-Ständet wid siftförflntna Riksdag wäckca fräga
om upphäfwande af 1722 ärs Förening om Prest-rättigheternas utgörande
i Bohus Län har Kongl. Majit ansett böra förfalla, sedan
samtliga församlingarnas i nämnde Län deputerade, deröfver hörde,
bestridt hwarje förändring uti ifrägawarande förening; kommande
dock densamma icke att lägga hinder i wägen för upprättande af
andra efter närwarande tidsförhållanden mera lämpade öfwerenSkommelfer.
En särffilt Författning om Ryttares, Soldaters och Båtsmäns
dagswerksffyldighet till presterffapet har blifwit utfärdad, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Preste-Ständets wid sista Riksdagen
i ämnet afgifna yttrande.
Trenne Försiag till reglementen för Prest-enke- och Pupill- Picst-c»^-  Kafor för särffilta stift och härader hafva blifwit Kongl. Majus
höga pröfning underställda och wunnit Nådig stadfästelse.
Komiwen för Kyrkolagens öfverseende har med sina arbeten säKyrk^sagmr
^ ^ ° ^ ^ omarbctcinde.
längt framffridit, att den, da den arffchdes forlidet ar den 18 De
cember,
förmodade sig före instundande Augusti manad kunna sammanträda
till afstutande af sina arbeten, och att desi förstager jemte
tillhörande tabläer och beränkanden skulle hinna till trycket befordras
före den lagtima Riksdag, som i början af är 1845 borde inträffa;
och har Komiwen erhållit befallning atr, utan afseende pä den mellankomna
urtima Riksdagen, sä fort ffe kan äter sammanträda för att
sitt arbete afluta.
Med upphäfwande af Kongl. Cirkulären den 13 Maj 1830Föchttmngar
och den 26 April 1834 har Kongl. Maj:c utfärdat nytt stadgande, pE,iravct
huru förhällas bör, när inom fatalietiden för ledig prestlägenhet, °Mndc<.
hwartill försiag af Konsistorium upprättas, tillräckligt antal kompetente
56
sökande sig icke anmält; äfwensom af förekommen anledning järstädt
blifwit förestrifwet hwad iakttagas bör, da profpredikant af sjukdom
hindras att prof fullgöra.
Uppå derom gjord framställning har Kongl. Mast i Nader förklarat,
att Protokolls-förande wivi Prest- och Pastoral-examina för
framtiden ma upphöra, i följd hwaraf sökande till prestlägenhet hädanefter
ej är förbunden att sadant protokoll ansökningen bilägga.
Nya förordningar äro i Nader utfärdade, om prestwal den 1
April 1843, samt om Sockenstämmor för Riket i allmänhet, med
undantag af Stockholms stad; om Kyrko-rad; och om Socken-nämnder
för landet, den 29 Augusti 1843.
Folk-flolonm. Sedan Rikets sednast församlade Ständer, med öfwerlemnande
af förslag till Lag om folkunderwisningen i Riket, hos Kongl. Mast
i underdånighet anmält, att medel blifwit anwisade, ej mindre till
inrättande af Folkstolelärare-Seminarier och till stipendier at dessa
Seminariers elever, än till understöd för Folkskolelärares aflönande
inom de församlingar, som deraf funnes wara i oundgängligt behof,
har, efter Nådig pröfning af Rikets Ständers oswanberörde förslag
och i hufwudsaklig öswerensstämmelfe dermed, under den 18 Juni
1842 Nådig stadga om folkunderwisningen i Riket blifwit af Kongl.
Mast i Nader utfärdad.
Wid underdånig föredragning af de genom wederbörande Landshöfdingar
och Vistopar till Kongl. Mast insända ansökningar om
understöd för sadana församlingar, hwilka af fattigdom wore urstandsatte
att sjelswa till det i Högstberörde stadga bestämda minimum
deras Skollärare aflöna, och hwilkas oförmåga i berörde hänseende
af nyssnämnde embetsmyndigheter blifwit witsordad, har Kongl. Mast
af det utaf Rikets Ständer dertill lcmnade anslag i Nader bewiljat
understöd med sammanlagdt 32,172 R:dr 8 sk. Banko till 578 Församlingar,
hwaraf 53 i Ärkestiftet, 29 i Linköpings, 97 i Skara,
33 i Strengnäs, 46 i Westerås, 78 i Wexiö, 69 i Lunds, 48 i
Götheborgs, 25 i Calmar, 40 i Carlsstads, 57 i Hernösands och 3
i Wisby Stift.
Wid bestämmandet af detza understöd, har Kongl. Mast icke
kunnat utan inskränkning bewilja dem till det högre belopp, som flerestädesifran
för särskilta församlingar blifwit begärdt och af wederbörande
tillstyrkt; emedan, utom af andra skäl, nära hela det af
Rikets Ständer kemnade anslag derigenom skulle medtagits, och således
intet finnas att tillgå för andra lika behöfwande församlingar,
som icke sä skyndsamt medhunnit de förberedande ätgärderna för ordnandet
af deras skolwäsende. Om understöden sälnnda blifwit mindre
än man flerestädes päräknat, böra de likwäl alltid hafwa utgjort en
hjelp för dem, som deraf kommit i åtnjutande, och tillika en uppmuntran
för andra församlingar att med lika wärma omfatta och
skyndsamt ordna denna wigtiga angelägenhet.
Da af de ansökningshandlingar, som wid ofwanberörde provisionella
fördelning af understöds-anstaget kommit under Nådig pröfning,
befunnits, att församlingarna uppgjort sina beräkningar, bestämt
sina bidrag och kalkulerat sina behof efter högst skiljaktiga grunder,
har Kongl. Mast, enär det är af wigt att folkunderwisningen
med det första inom alla Församlingar ändamålsenligt ordnas, lätit
upprätta formulär, enligt hwilket uppgifterna fran de församlingar,
om hwilkas tillgångar, behof och öfriga omständigheter fullständig
kännedom ännu saknas, inom den 1 nästkommande Augusti skola meddelas;
hwarefter Kongl. Mast blifwer i tillfälle atc till Rikets Ständer
framställa Nådig proposition i ämnet.
58
Semmarimie De i Hufwttdstadelt och Stiftsstäderna inrättade Folkolelärare
?LraE^'Seminarierne
äro i full werksamhet, och till Eleverne derstädes hafwa
Stipendier af de dertill anstagne medel .blifwit utdelade.
Skolhus- Ett icke obetydligt antal Församlingar, särdeles i Skane, har
bpgguu.u. E tillstånd att, till understöd wid uppsörandet af bestucade
Skolhusbyggnader, fa anwända någon del af Kyrkornas medel,
hwartil! Kongl. Mast ock, dä sadant funnits förenligt med församlingarnas
bästa, lemnat Sitt Nådiga samtycke; dock alltid med det
wilkor, att Kyrkan borde godtgöras det lrmnade bidraget, i händelse
hon skulle komma deraf i behof
Kvralsättg. Till lättnad wid sangunderwisningen i Folkskolorna samt nyttjande
och bruk af de församlingar, i hwars Kyrkor Orgel icke finnes,
har Kongl. Mast, uppå Preste-Standets rvid sista Riksdag
gjorda underdåniga framställning, genom Musikaliska Akademien lärit
upprätta en tabell öfwer minimi-antalet af de melodier i den Nadigst
fastställda Koralboken, som kunna behöfwas och äro tillräcklige för
alla i Psalmboken befintliga psalmer; hwilken tabell genom bemälde
Akademies försorg kommer att fran trycket utgifwas.
Skole-R-gle- Åtskilliga Kongl. Majus höga pröfning underställde förstag till
Reglementen för enffilda Församlingars Skolor hafwa, med de af
wederbörande efter föregången granskning tillstyrkta förändringar och
tillägg, bliswit till efterrättelse fastställde.
Elementar- Under den 21 December 1840 har ny Jnterims-Stat för Eler
Larowerken. „^„tar-Lärowerken blifwir fastställd.
Sedan Revisionen öfwer detza Lärowerk förlidet ar warit i
Hufwudstaden sammankallad, har den, ester fulländad! uppdrag, med
underdånig berättelse till Kongl. Mast inkommit. Af denna berättelse,
som blifwit till trycket befordrad samt meddelad samtlige Gym
-
nasii- och Skollärare i Riket och hwaraf ett antal exemplar äfwen
kommer att till Rikets Ständer utdelas, synes huru underwisningen,
sä wäl i de gamla Elementar-Lärowerken, som i Nya Elementarstolan
i Stockholm, fortgått. Att de allmänna Lärowerken fortfarande
njura ett stigande förtroende bewisar sig bland annat deraf, art antalet
af Lärjungar wid Rikets Skolor och Gymnasier wid marterminens^
flut sörlider ar utgjorde 5,917, hwilket, wid jemförelse med
antalet ar 1832, wisar en tillwäxt af innalles 764 eller i medeltal as
69 Lärjungar ärligen.
I Borgholms stad pä Oland har en ny stola blifwit öppnad Emumoch
ställd i samband med Lärowerket i Calmar genom Skolans öfre undr^M
afdelning, der underwisning meddelas ynglingar, som egna sig ät handeln
och näringarna, och hwars Lärare aflönas af det utaf Rikets Ständer
dertill bewiljade anflag. I nedra afdelningen underwisas barn af
bäda könen i innanläsning, Kristendom, strifning och räkning. Läraren
i denna afdelning lönas af staden.
För inrättande af en ny Lägre Apologist-stola i Sölvitsborg
samt till understöd för Prins Oskars Elementar-Skola i Askersund
hafwa nödige medel blifwit anwisade af besparingarna ä anflaget till
Elementar-Lärowerken. För sistnämnde Skola har ett Reglemente
blifwit till efterrättelse faststäldt.
Enär stor olikhet wid olika Domkapitel wisat sig i afseende pä uppbordsberäkningen
af provision för Konsistorii-Notarierne och öfrige Redo- MÄ,-"wergörare
ä de till Stiftens och Lärowerkens Katzor inflytande medel,
har Kongl. Maj:t, till winnande af likhet ock öfwerensstämmelse i berörde
hänseende, under den 9 sistlidne Februari ett allmänt stadgande
derom utfärdat.
6o
Uttiversitcte». För werkställande af den Utaf Rikets Ständer wid sistförflntne
Riksdag i underdånighet begärda Revision af Universitetens Konstitutioner
och Styrelselagar, har Kongl. Maj:t, särffildt wid hwartdera
af Universiteten, förordnat förberedande Utskott, hwilka efter fullgjordt
uppdrag ega att underdåniga becänkanden och förstag till Nödiga
ansedda förbättringar afgifwa.
AmväiidMi- De fyra nya profetzorslöner, hwilka wid sista Riksdagen an
vcrsit>-tn>"bc-
stvgvs till Universiteten i Upsala och Lund, hafwa blifvit anwände
w>l,ade MI- af 2mc nya Juridiffa professioner wid hwartdera Uni
versitetet,
i sammanhang hwarmed en ny fördelning af läroämnena
mellan de särskilta Lärostolarne blifvit fastställd.
Akadmiiffa Wid bada Universiteten hafwa platser blifvit anskaffade för uppbvggnado.
födande af nya Astronomiska Obfervatoriibyggnader; ritning för den
i Upsala har redan blifvit Kongl. Majus pröfning underställd och i
Räder gillad. — Nådig fastställelse har äfven blifvit meddelad a en
ritning till ny byggnad i Lund för inrymmandet af Universitetets Kemiska,
Fysiska och Zoologiska lärosalar och samlingar.
Offentliga lill- Sa wäl wid Universiteten, som wid Etememar-Lärowerken i all
^aumänhtt'.
' mänhet har underwisningen blifvit förd pä ett sätt, som hedrar Lärarne
och wirsordar deras nitiska bemödanden att följa tidens stigande
upplysning och gagna det uppwexande siägtet.
Anffaget till Genom det af Rikets Ständer wid sistlidne Riksdag bewiljade
d,cr^ch"lae- anslag till Resestipendier och lärda werks ingifvande har Kongl. Majit
^'gffwande!''blifwit satt i tillfälle att uppmuntra utgifwander af åtskilliga gagneliga
och för Riket hedrande wetenffapliga arbeten samt att understödja
hoppgifvande unge män, hwilka af brist pä egna tillgängar i annat
fall ej kommit i tillfälle att utsträcka filta forskningar till sädana kun
-
6?
skgpsgrenar, som endast i främmande länder med full framgång kuling
inhemtas.
En ny Stadga om Fattigwärden i Stockholms Stad har bilf- FaMgwärwit
af Kongl. Maj:t i Näder utfärdad.
Det af Rikets Ständer afgifna förflag till Stadga om Fattigwärden
i Riket, hwaröfwer wederbörailde med infordrade utlätanden
inkommit, är färdigt till afgörande, sa snart den under handläggning
wgrande nya Författningen angående laga förswar, hwarmed ifrägawarande
förstag i wifla delar eger nära sammanhang, kan komma
under stutlig pröfning.
Wid underganig föredragning af flera fran enffilda Städer och
Församlingar inlemnade ansökningar om Nådig stadfästelse a förslag
till Reglementen för deras Fattigwärd, har Kongl. Majit, wid det
förhållande att en allmän Stadga för Fattigvården i hela Riket hwilar
till Kongl. Majus afgörande, förklarat sig icke wilja desamma fastställa,
utan hänwifat fökanderne till wederbörande Landshöfdingar, som
egde att Vefla Reglementen pröfwa samt, sä wida de funnos med Lag
och Författningar öfwerensstämmande, dera meddela provisorisk fastställelse,
intilldefl den nya allmänna Författningen om Fattigwärden i
Riket hunnit i Näder utfärdas.
Förslag till Reglementen för åtskilliga inom särskilda orter och För- Enskilda Arsamlingar,
till de fattiges hjelp stiftade Arbetsinrättningars och Nöd- ningar^
hjelpskaflors wärd och förwalcning haswa blifwic till Kongl. Majit
inlemnade och, dä de befunnits ändamälsenliga, till underdänig efterrättelfe
fastställde.
Sedan fullständig plan för Arbetsinrättningen i Eskilstuna blifwit Al-betsimMaf
wederbörande uppgjord och af Kongl. Majit i Näder fastställd, EMsmna.
62
har berörde Inrättning kommit i åtnjutande af det för densamma,
till nödiga byggnaders och ^verkstäders uppförande, bewiljade anslag.
Anmanda,,.- Af det ivid sednaste Riksdag anwisade arliga anflag, stort 10,000
Stän!-'R:dr, till understöd för den fattigwärd, som, enligt 21 §. 3 mom. af
Rikets Ständers underdåniga förslag till Stadga om Fattigwärden
wardt.i. . bomma att af Kongl. Maj:t och Kronan bekostas, har
större delen algatt till Fattigförsörjningen i 10m de under LandtförswarsDepartememet
lydande Garnizons Församlingar, samt de under Sjösörswars-Departementet
hörande Församlingar ivid Kongl. Majus
Flottas Stationer i Stockholm, Carlskrona och Götheborg. — Af
den återstående delen har Kongl. Maj:t, efter wederbörandes anmälan,
meddelar understöd at sadane fattige i landsorten, hwilkas mantalsffrisningsort
ej kunnat utrönas; hwarefter de arliga öfwerstotten
bliswit ställda till Ofwer-Stachallarens disposition att för berörde ändamål
inom Hufwudstaden anwändas.
Piovmcial- Sedan wid förra Riksdagen anslag bewiljats till nya arfvode»
LaNire. ^ Provmcial-Läkare, hafiva sadane bliswit föreslagne att
anställas i Jemtlands, Stora Kopparbergs, Wermlands, Elfsborgs,
Gefleborgs, Calmar, Skaraborgs och Jönköpings Län, hwilka deraf
hade jemförelsewis största behofwet; men som till den nya Läkarebeställningen
i sistnämnde Län ingen sökande sig anmält, har det för
densamma anflagna arfvode anwändtS till anställande afen extra Provincial-Läkare
i Wester-Norrlands Län, med station i Torps Socken
af Medelpad. Extra Provincial-Läkarebeställningen pä Oroust och
Tjörn har icke heller, i brist pä sökande, kunnat tillsättas, hwarför
Kongl. Maju anslagit detta arswode äc en i Nysätra Socken af Westerbottens
Län stationerad Extra Provincial-Läkare.
I sammanhang med de nya Läkarebeställningarnes inrättande
har ny reglering af Läkare-distrikten inom Länen blifwit widtagen,
och Kongl. Majus Sundhecs-Collegium har inkommit med underdånigt
förslag till en allmän och fullt ändamålsenlig reglering as Provincial-Läkarewärden
i Riket.
Ett nytt Lazarett och Kurhus har blifwit anlagdt i Sundswall, Siukmärdssanit
ett nytt Lazarett i Norrtelje. Till en ny Lazaretts- och Kurhusbyggnad
i Carlstad har ritning blifwit af Kongl. Mast i Na- i>i>>-kiim,s°
"b'.
der g,Ilad.
Pä det en tillförlitlig kännedom om Hsspitalernes, Lazarettens
och Kurhusens närwarande tillstånd mä winnås, äfwensom närmare
upplysningar inhenuas om ej mindre werkan af de föreffrifter och
förändringar, som de sednare arén, med hänseende till nämnde sjukwärdsinrättningars
förbättrande, blifwit widtagne, än äfwen de åtgärder,
hwilka för deras ytterligare fullkomnande knnna wara att
widtaga, har General-Direktören öfwer Hospitalerne, Lazaretten och
Kurhusen i Riket m. m. C. I. Ekströmer blifwit i Näder anbefallt
att samtliga desia inrättningar inspektera och med underdånig berättelse
derom till Kongl. Maj:r inkomma.'
Pä underdånigt Förslag af Kongl. Maj:ts Sundhets-Kollegium BmiM-loirhar
ett förnyadt Reglemente för Varnmosiorna i Riket under den 2
November 1840 blifwit till wederbörandes efterrättelse i Nader faststäldt.
Wid sinret af sistlidne är uppgick amalec af examinerade Varnmossor
i Länen till 1084, hwilkec mot nästföregäende äret wisar en
tillökning af 8; när härtill läggas Varnmofforna i Stockholm, utgör
antalet för hela Riket 1218. — Wid härwarande Undrrwisinngswerk
hafwa 44 och i Lund 23 eller tillsammans 67 Lärlingar blifwit
examinerade och som Varnmoffor godkända, af hwilka förstnämnda
64
21 de utmärktaste tillika erhållit underwisning i den instrumentala
förlossningskonsten.
Bacci,>a- Förestandarne för de i Räder inrättade Vaccindepots hafwa
hwar i sin krets gatt Vaccinatörer och allmänheten till handa med
ympämne, deraf flere Vaccinatörer äfwen meddelat ät grannförsamlingar,
hwarförman vaccinäinne, efter inkomne regvisttioner, blifwit
frän Kongl. Maj:ts Sundhets-Collegium till landsorterna afffiekadt.
Antalet af äldre och yngre personer, som med framgång bliswic ympade
ar 1842, uppgick till 70,684, hvilket med 2,984 öfwerstiger
antalet nästföregående ar, och är det högsta, som alltsedan 1888 egt rum.
Merina,-- Veterinär-inrättningens werksamhet har med framgång fortgått,
imattmiige». de 81 elever, hwilka, Utom flere enskilde personer, under förra
äret begagnat underwisningen, hafwa 5 med utmärkelse aflagt Djurläkare-examen.
Under loppet af är 1842 urbröto och spridde sig hastigt
pä ätffilliga ställen i provinserna sjukdomar bland husdjuren, men mildrades
eller afstannade merendels, sedan Djurläkare kommit i tillfälle
act föreffrifwa och leda behandlingen. Änven under sistlidet är
hafwa sjukdomar wisat sig bland husdjuren, dock icke af sä sivär
och kringgripande beskaffenhet som uästsöregäende äret.
Kongl. Mast hyser det hopp att Rikets Ständer ined Kongl.
Maj:t förena sina bemödanden att befordra Fäderneslandets gagn och
bästa. Datum ut Supra.
h. Huiiiii. O vuu Liv iiu.
STOCKHOLM, 1844. P. A. Norstedt K- Söner, Kongl. Boktr,-cknre.
^onZ/. -I 7l'.'o 2.
1
T.
-l.nl.
XO^OI..
<5rv,/v, / /,/ «/«/ /?//>e/.^ i-/l/ ,/?-
^>/c-e/>/l //,r>' L/ott l! l/e/l /A
Vällivine, Xlile oell Vrilbö, <Ii»e, XrevörcliAe, Vö,6i^e> Vällärlte, Xre5orne,
10l8läiilii-;e, Vrilrllitrllle, lleilei vrri lie
6olIe Ilerrrir oell 8velise IVIrin!
8eclnn 6ocIe Ilerrrir oell 8ven8lrs Nän, ^enom sliiisvelse sk cleo r^
i llennri niänull, lill viniirinlle r>s Wtl IlissII, i liillIer<Iäni,oIiel rinmäll äl8liillir>e
llän 8i8lt'6rtlulii6 IVi!l8lI:>^ livilrincle, oell vill iilnevarrlncle Kilr8möle »t'
laller gnlri^na toi8lr,« lill ÄNllrinZrir i Kili6l8 6, uiilllr>zrlr, tiar >sr>A till 8er8l<illl
siicisnin^ loiel-.rilt lie clelrir ris killer omlormrillle 8liiisvel8e, livilllg ringä
keZerin^x-I^oi Nleii8 56 §. oell Hl! 8llr,A8orclninZen8 ^l) §. s^uil vill, esler rltl
liritvri i ämvel Iiörl l>Iill 8lr>l8-käcl, iiäi nleclel8l ^illo oell r>ntgA3 Lllerl uli
tle88s llelur r>s<;isil3 söi8lr>^; lill töljci livrirss 56 H. ke^erin^g-kormen oell -sl)
IliIi8lIoA8-Oilillinge» llommr, r>ll li86r»nester lirisvri lien lorrindrrllte I^clel8e,
80M lierärcle 8lli>svel86 u^ls^er.
lri» sörlllisver killer, 6orle Herrsr oell 8ven8lre Mn, med ali XonZI.
l^äcl oeli ^nne8l vrilbeväZLii
o 8 e k.
o// /!, 1844 oc/r 1845. 1 2 2 ^r/t.
1
2
/ro/?-/. « /l//>r?/r/e,i / ll7o 3.
änf. l>II lexp. Illslr. cl- 9 iXov. fl, '/ ?. »K
XO_^d
kl.^:^
/Vc?e//gcc Ä-a^ i att/ec/n/ttA cr/' ckt^/cr7/rAa «r<^ /l/?(e/v LitSttt/n", ?'«/ /,r??6l'c//'c??/c/e
/'/vvc/ttg^ cr/r/ttAv/e 6/vc?/c//ccg v/o/-ö//c///>,gc/,-/ g//-  ne/ ^,/oe/»/co//lc^ ^>7o/t cc /c//»wcc/cV7 c/e/? c) ^Vorvz-c^e/' /öl/ /.
Völllorne, Xclle oell Völ kore! ige, Xrevörclige, Vörcligs oel, Völlörele, ^reliorne,
k"öi slänelige oell Völ-ikloele, lleelervörcle oell Ileellige
6o3e Herror oell 8venske Män!
lili skrifvelse of elen sisllielne Oeloker lefven 3, Oocle Herror oek
8venske klon, jemle lionislöllning oin ele förslog lill öneliungor i Ilegeringsformen
oell lliksöogsorelnillgen, livilko 3og reelon, erliigl iXäeligl 8vor ä llikssolen
cleo i<) i sonlino mänoel, kifollil, viclrne i unclerelönigllel onniöll, oll,
eller förelloicl ^rolniog of öfrige, viel nöslforutgöngiie Ilikselog, lros Lonslilutions-Olskollel
vöeklo oell lill ofgöronels viel innevoronele Iliksmöle logligen
keieelelo förslog lill önelringor i Ilikels Orunellogor, 3 enkölligl goclkönl ele
ikloncl omförmölelle förslog, livorigenoin fölzoncle Orunellogs-^orogroker skulle
erköllo elen foröuelraele lvelelse, Ilerörele skrifvelse ujljlloger, nemligen: Ilegerings-formens
es, 17, 22, 3/>, 3g, /;3, /jc) oell 106, liikselogs-orelningens
2, >5, 1^ i 2:3ro momenlel, 22 oell 5c), soml Vrvekfrillets-I^örorelningens
1 i 5:le oell grete momenten, H, genom nteslnloncle of 8:ele momenlel
oell cierof n^jlkommonele t'örön3ro3e nummorföljcl för c>:6e, io:ele> lille oe!»
12:ls momenten, somt §. 5 i 6:le momenlel; u livilkri 6run3Iogsförön3ringor
3 onllöllit om klin Idelig» srinelion.
Oell leor 3og, eker Nill 8lols-Röels llöron6e ilörölver, fnnnil Foell oll
jemvöl ctesso Lclro förslog i lklocler gillo oell onlogo.
3og förklitver Ileler, Oocle Ilerror oell 8venske Klon, meel oll XoiiFl.
Mä oell Vnnesl völkevögen.
O 8 L ^ k.
-5rvr/' « , ^.o 4.
L.
i^nl. lill Lxja. Llsli. il. 21 Lluj, 1>. ls l. >,i.
KOKLL.
/Vi/d/Zvr A'-?/', r <r/r?Lv///MA a/ i/^/i,7//n>r ^5,// /lz/ne^ /ö/'ev/,/o
»a
/«Z-/6/vi!/?^/'r>?Aa/-,- d 11^§§cde„.
de/r /<-.,/« Mi//
Vällaorne, Xdle oell VällaöndiAe, XnevöndaAe, Vöndi^e vela Vällande, Xnelaonne,
Kön8ländiAe vela Välalilade, Iledenvände oell Ledli"e,
Lode Hennar oell 8ven8lie I^län!
Lili uudendäniA 8liidsvel86 deia H Leeenilaen 8i8llidel än, lidvén .1,
Lode Henr»!' oell 8ven8lie lVlän, jaä ansönde Ljiamilei' sons8laFil utsändande asein
loa sållning, lavariZenom sönlilana8, cist 2 Laja 3 H Listenmäl8l)aIIien, om sönlaud
sön 8y8lionelaann sid la^a lavarannaia lill äjjla, ulan all Konungen hilvor
den lös lill, ujajalaönl all vana pallande, doeli ulan all nä^on sönändainA iaäniAenom
8lisll i la»6N8 8ladganden i ,3 Laja. i ^ LälleAänn8LaI!ii-n, om iäs
cinol ilumane, oela i 17 Laja. 7H 8amma Lalli, oin iäs emot villnen, i lavillia
lall <!el Lomme all ivnlalisva viil lavad laillilL söne8linitvel vanil.
Idler iul>enalan«le al 8lal8Ladel8 oola I!ö^8l6 Dom8loIen8 stranden
liäiiisven, lian ,la§ lunnil godt all dolla Ldenl sön8laA i ljuden laisalta.
Lilia!ede8 lian 3a^> esler 8lal8-Ladel8 oela IIöF8le Dam8lo1en8 Lönande
lemnal i^lill 8aml^clie till Ldenl uli 8linisve!8s don 3o 8i8llidne i^ovemLen
aninulda fön8la-j, all, zenona ulfandande fönsallnin", vanlien, 8a8vm ell as
Konzl. Lnesvel den 28 8ejalemlaen >777 lönanledl undanlag snan allmänna
la:;6U8 8lad^ande i 1 Laja. 2 H. 8lnaMaaIlien, sönondnadt, del ej na^on inka
l,älila8 sön lanoll enaol 5 Laja. l I>li88^6nninF8laaIIien sunn, än ester del
Konni. Naj:l sönlilanal unden8uIininAen liona tönlgä.
Oenom undendäniF 8linisvel8e den l8 nä8llidne OeeeinLen iiasven 1,
Lode llennan vela 8ven8lie Mu, i anledning as väeLl lna^g om de i servil
-
4
över/- -r /k/te?.?a/e/t, ^V.-c> 4-
ela författningar ^jfna destämmelser, rörantle stralset lor indrott, af anföitla
orsaker, föreslagit utlärelanelet af 6» förklaring, af innedall: att dongl. lil efven
»leii I ,4piil 17^3 voll elen 25 Manual i 1^82 döra i öfvei-ensstummelse
meel 8e,at i kongl. Oieivet 8en 21 3nni 1820 gilda tolkning, 8°, förstas, att
ciet i samma kongl. diet' destäm8a fästningsstralf so,- an,ira ollo, treelje res-in
förolviielt indrott, i afsigt ritt stjäla, skall ä-löinas, tillika med det i öf> igt i
lag lör derörele drott stadgade ansvar, antingen nägot vid ind,ottet tillgripits,
eller oj.
I afseentle ä derörde förslag, livaröfvei' 8tats-dadet oed Oögste Ooinstolen
lrörde dlifvit, är vorclet anmärkt, ritt elen degärda lagloi klariiigen vöre
stiidanele emot ordalydelsen os de i timnet utfärdade soi to! tuinAr»,-, ril vensom
mot liera i kongl 5Iaj:ts namn meddelade l-eslut i tnllloljde mai; ned
dä sälnnda yppat sig stridiga meningar om stadgandets rigtigliet såsom lagförk
läring, samt dagan ej riv af den vigt eilen deskaldendet, att <!en synes
päkalla någon serskild deliandling, afskild tran förslaget tili n)^ 8tralliag,
livarom iVadig Oroposition är viel innevarande ldiksdag tili levien alläten, dar
lag lunnit skal att detta Odert förslag icke antaga.
Vidare är si Oder, 6ode Iderrar oell 8venske Nän, i underdånig skrilvelse
den >> lanuari, detla är, föreslaget följande stadgande: "livar, som ettergör
eiler förfalska,' sedel, som inom Riket, meci delrörigt tillstänrl, af enskild
dank ulgilven är» lör ritt säsom penningar gä oed Hälls; strsises mert
»idele ä kristning fran oell med kitt till oed med llre är elter omständ igdeterna.
samt vare ärelös. Oen, som utprångla,- ei> säcdm sedel, lien dun vet
vara falsk,samtderlnre tillnarrar sig penningar elter vriror, vr»re jälnväl ärelös o> d
rlömmes tili sästninHssi dete frän oed me8 8ex mänseler till oed meri lytt är,
som HernrnHen är lill; men vrrrrier de8r»Heriet y^rrxlt, innan nä»o>> rlerlHenom
litlen simelo, dote ulnränHlsren gratio 8oler oed miste elei till äran, om
drottet etet förtjena,-."
Oetla korsisH lian 7aH, efter koreHänHen HiansliiiinH i elen orelninH,
Hrnnell.iHen anvisar, uneler öfverväHanele taZit; oel, el,»n u omle, mädle al
Hilen föreslaHna stralfdeslämmelser äro IiirelriHare, än 8e lräremot svar a ntle i
Zen nya 8trakflaH, dvarom .!»H viel innevarande di!is8aH allatit l^ruliH Orosrositio»,
lileväl, enäi- tillämpningen »f 8tralliagens sla8gantlen i 8etla äinne deror
pa samma lags antagancle oed träelanele i verlisamdet, samt dale, t törslag,
dvildet i allt lali skärper ansvaret utöfver dvael elter dittills gällanele lag
>5v«r a ^V/c> 4.
5
oeb föi fullninstur kun ä»Iömg8, 8^1168 ulstöru en beliöklist lustförbällrinst oell
varu ljenlistl ull Ullavi' liden lillum^U8, vilt just tilt berörde förlust lemna
IVlill bifall.
8edun frist, miller den 2k) ^nstU8li i8.s/s, lill lider aklälil Nudist ?rosl08ilion,
unstäende undrinst uf 2/j Oris,., -§,5 vol, 6 §§. L vststniliZa-bulken, ä8^flrinde,
ull den, 80m inställ i 01 leii8 rit Xonunsten 8ludlä8lade bra>id8lOil8-bolust,
ej 8kulle varu ak^Idist ull dellusta i brund8lod8 nlstörande ldärud8- eller
8oeknevi8, rir al lider, Oode Ileirui neli 8veii8ke lVIrin, uli underdunist akritvet86
den 22 8i8llidne l^ebruuri unniäldt, ull I lill ulla delur iii8lumden uli
de uf lVlist ullulade ä8istler, men likväl, uf anförda 0,8aker» un8usten en be^
lunkelid uf 5ex munuder ilöra Iemnu8 ullmrinlielen ull bereda 8ist den inli
ulfunde förundi insten, 8uml törden8kull västrul 8uml^eke lill terörde ?roji»8iliun,
80m ieke kunde med undrinst eller modiliealion unlustu8, oell i 8lällel,
för lider del, be8lulul, ull, i frästa om 8k vldistbelen ull stilva 8aml rullistlielen
ull eiliällu b>und8lod, en lörundrinst uli billill8 i della ämne, i 2H
Oun. tt^ststninstu-Lulken, stifna föi e8kiäfler, borde stenoin gerhild förlullninst
vuialu ^u bjuden, 8udan 8vin !VIin ?,o^o8ilion nlvi8a>-, enda8l med följande
lillästst, vid 8lulel: "doek Idlfver denna föidullninst ieke ställande förr, än 8ex
mänuder eller den8ammu8 kunstöiunde." Oell bar lust, eller 8lul8-Iaadel8 oell
Itöst8le I)oin8loIeu8 liörande, funnil stodl ull liderl 8ä be8kutfude för8tast unllista.
linlistl lider nnderrlunista 8krifvel86 uf den 22 8i8llidne l^ebruuri Iiatven
f, Oode l^errur oeb 8ven8ke IVilä», för lider del, be^Iulul, ull, med uf86-  ende j)u vjl^ude 8kiljustlista meninstur om lulla lsdninsten af I^onsti. Xnnstörel8en
den 1 Oelober 1812, rörande ell no»u iustllustande uk livad lust oell
förfullninstur ^ubjuda vid be8väi88k> ifler8 oell un8ökninstar8 inleinnude, varder
förklarudt, ull onr 8akesturen estenbundistl nndei leeknul be8Vär88krifl ellei' un8ökninst,
80m lill l^oiistl. !^laj:l 8aml vederbörande Oollestier eller limbel8-  niun in»ifve8, ulstör den om8ländistbet, all fullmustl för instifvandel ej blifvit
bifogad, ieke liinder för 8krillen8 eller uii8ökninsten8 usi^lustande lill ^rofin,
ist; — Iivilkel för8lust .1 lill Mll ompröfvunde öfverlemnal. Oeb vill iuz
delaammu, efler ull deröfver balvu boil IVlill 8lal8-laud oell llöst8le. Dom8lolen,
i Räder bifalla.
ö
^o/r»/. Ttto 4.
I den ordning, grundlagen dextämmor, liar lag under öfvervägande
tagit Ddert, genom 8brifvel8e den 26 8i8tlidne AIar8, anmälda underdåniga
lörslag, om utfärdande ok en författning, dvarigenom 8tadgas:
7 ^ 6a^. .torda-llalben erdäller följande förändracle lidelse:
"kummel- landdo dort inom stämmotid, liko jordegaren llefallningsdafvanden
till, att donom ocl, »lik det lian med sig so, k, ätcrdemta. Danddo 8ball ocb
lör olaga alll^ttning döka dio claier, jorclegareus ensab, eiler den8, 80m jordegarens
rött lefver; neli »lia de, 80m med voro att kjella landbo alilvtta,
lröte lrvardera Dem daler;" 8amt
att 8 §. i 8amma La^itel ocd Laid förblaras kalva till all brast ved
merdan u^sidört.
Hvilket förslag lag surmit sbäl i ljäder godkänna.
Uti underdånig 8brifvel8s den 5 8i8tl!dne c^^ril, däfven I, 6ode
llerrar ooli 8venske Alan, föreslagit, det stadias mä: "att utinätnings förrättare
dör, ester verkställcl utmätning, men innan lian krän lörrättnin gsstället
sig deger, om gäldenär 8a ^ibar, emot lösen allemna ordentligt utmätnings^rotoooll,
innefattande fullständigt grunden tor utmätningen, uträkning ä
skulddelo^^et, 8a till capital 80in iänta oed lagsöbningsbostnad, ujijrgilt ä
de utmätta saberne 8amt värdering; men sordrar ej gäldenär sädant ^rotoeoll,
vare utmätning8sörrättaren ända skyldig att utan losen till8tälla gäldenären
en skriftlig utgift skulddelosijoet 8amt grunden sör utmätningen,
jemte dagen, dä den blifvit verkställcl."
Detta sör8lag dar dag, eder att dak'va derösver dort 8tats-Ilädet oed
Ilögste Dom8toien, sunnit godt i Mcder gilla oell antaga.
8asom 8var ä min lXäcliga Droposition den 1 Augusti >8cj/^ om vis8a
förändrade föreskrifter i afseende laglait oed nvttjande räti8 inteckning,
är, genom Dder underdäniga skrifvelse den 5 8i8lddne /t^ril, anmälclt,
duruledes l an8elt försattningen8 inledning döra, idlund ändrade lagrum, urtaga
jemväl 16 H af ,6 Daza. lvrda-Lalben, 8amt derföre, enär Alin Drojaosition
icke bunde annorlede8 än i dess deldet antagas, liincler möta att till
densamma lemna Ddert samtycke; dvarvid l libväl, för Dder del, de8lutat
antaga de uti samma Dro^osition befintliga stadganden, med förändring en
-
Ko»Z/. <r /!/^«<r/e,r, ^.-o 4.
'7
dust uk lien köreslugnu kö, kudduingens inledning, i>viIIi0N sliuile eiiiuilu !vljunde
lidelse: ' 3V'led ändring uk 4 § i 4 Ouj). ^ordu-llulken, liVUll ungur sdudgundod,
udd, i liundoise nugon säljer jord, lius vile,' dömd, lien Iiun torr dill
unnun suld lrukver, civi. liv^ skull vuru giidd, Lvm körsd gjordes, //i L' 7 /i,'
./o/v/u-/,o//roo, 7 /rum/ do//. /////ö/t/ttm' /ö/^o.i/>/v//, o//, o//r /„/go// v/öd/o,'
//6/u///rm // //rode/ //// /r/e/z/re^ r/e/r v/ur// //e/rrd/rr^ Lom /or-v/ v/rrdde e//ee /egr/e"
e/o.
kug Iiur inliemdud 8dud8-lvudods ool, ilögsde Domstolens ^ddrunde olver
livi. sulnudu uk t!.!', v v i, läoilomnuilo förslug, oell Un, ni i, v i i, om un lrerörde
tillägg iolie varit uf seliot ^ukulludd, lielsd >6 § i ,6 Ouj). /ordu-llullien
oj ukser indoelinudo ligo-ukdul, livurom sdudgus i förordningen olon ,3 .luli,
1800, 80M suledos rodun Fjord lion insliiänlining i äldre lugkuded, livillien
us^ktus medelst ill uguv:,, unrle tillägg, olod likväl ieko ur unledning l,e1'uiu,
udd od)'d!igl,od eiler inisstursdund genom tillägget skull nsrnkomniu,
livurlun lug ulven u viel du förslug inolieieiur ?din lXudigu sdurlläsdolse.
II villi ungur ledei d, genom unde, dunig skrifvelse den 18 8i8diidne Doeemner,
lrum8nrnu, oei, derefter i g, undlugsonlig ordning i,08 l>lig unmäldu
förslug, unguonde utfärdande uf en föikuddning, lrvurigenom sdudgus: "udd den
did uk dio ur, 80m ouikörinäles i fong!. förordningen den i3 duni , 8oo, vin
törkordunde uk den i g Lu^. 12 § llundels-Dulken boslumdu did, inom livilken
tordringur emeiiun enskilde kunnu idil vu gälluncle, skull räknas frun den
dug, du skuldebref elior unnun Iiundiing, dera lord,un grundud ur, udgutlg elier
fordringen unnoriolio8 dillkoin, 8umd udd, der fordran ej tili liedulning
körkuller su tidigt, udd don inom dio är sökus oller kräkvus kun, skull borgenär
ändoek, inom 8ugde did8 kö, Ioj,^> guidei.ur derom erinra, eiler 8idd kordringsuns^luk
lör ruddu, elier 1,08 lVomingens Dekullningsbukvunde angifva,
sä vidu ilun ded8u,nmu förvuru viii": — sä eiiuru lag tili syftningen giiiur
deddu förslug, 8umd tinner, udd ded8ummu, bvilked vidrörer en vigtig del uk
lugsdifdningen, vore nyttigt, derest dedsummu åtföljdes uk gudru bidliörunde bestämmelser,
livurigenom ull kuru kör mi88d^clning linnde UN808 dillrueliligen
1öre8^gd, oell livilliu 8Iund unnud udmurlide: udd, 8edun kordrun lulikvid 1,6>
liörigen 8ovuilud, lrör didon kör ^dderligure k>evuilning rulinu8 krun den dug,
dä 8i8de luevuliningen 8iiedde, 8umd udd, dere8t ukiuedulning u I,ukvud8do1 eller
rundeluetulning uk gäldenär eller med llung ved8liup gjord ur elier gäldenär eljest
erkänt sin unsvuriglret, eller udökvut sudun bekuttning, eiler vidtagit ?ä
-
8
dun udFgvd, 80M inneludduv evlrunnunrle devuf, Fullev dedtu i lildied med Fjovd l»evslrninF,
till kovdvinFsvgldens llevuvunde, utvensoin ridd IloiFenuv, Iivillren inneliusvev
slunt, e^ev devudnv njudu ileduIninF, undu udd IievulrniiiF emod Fuldenuven
ej slredd; lilrvul, enuv i dessa liunseenden unmuvlriu dved^diFlledev leire
lllilvid undunvöjdu, sumd Ilellolved ul omlöi niulilu, i lidev slr, ilvelse usljlduFiiu,
8dudFUnde minslrus, viri ded tovllällumle, udd de devlidi löljdu Fiunclev vedan
Fjovd siF FuIIuinle i lr>F8lris>ni>iF6n, unsei' UF ölvevvuFunde strul vrnu lö>- I,unden,
udd ej unduZu ilvuFulromnu ldvsIuF, deiu du» säledes väFiuv IVlidd Iris»!!.
Medelst vindevdäniF slrvilvelse den l2 I^elliuuvi innevuvunde uv, Ilulven
d, Lodelleviuv oell 8venslre IVlun, eindev ullevvslunde ul Hclei, vid sista liilrsduF,
i undevduniFlied Fjovda, llulVudsuirli»en enuliundu s> umsiällnin», unlvvd
veil udveelrlud cie Fvunclev, ilvillru, eliev I3dev äsi»d, dulude lev ns>slliälvunde
ul liiddils vuvande olilrlied udi Fildovädd veil uvlsvridd löv mun oell (svinna, älvensom
5öv elen fövundvin», udd summa lätt, som lnodevs veil s^sdevs Iluvn
nu KAS, udd, vid uvlsduFt, dväda i ulliden ludevs eliev modevs ställe, vuvdev
dill s^slrons ullromIinAav udsdvuelrd; i ölvevens-dänimelss IlVUVNied ^ alAilvid
lövslu» dill : Ludving ul Lildevmuls-Lullrens c) Lusi. 3 § sumd 10 Lusi. 2 §.;
nsisillälvunde ul sistnämnde Lusiidels 3, /j, 3 oell 6 sunid undvinF ut Litrevmuls-LuIIrens
l l Lusi. 2 oell 7 §§., Xvlda-Lullrens 2 Lusi. i H, 3 Lusi.,
<) Lusi. 1 § oell 12 Lusi. ^
^u» lluv, eliev ^löFSdu Domstolens oell 8dul8-lludeds Ilövunde, sov«luIliFd
ökvevvuFud dedtu viZdiZU ävende, orll lunnid Fodd udd dill Ldei t löisluA
lemna lilidd lii lull.
l^led ull KonFl. iXud oell ynnest lövlililvev jaF Ldev, Lode lleviav
oell 8venslre IVIän, städse välbeväFen.
O 8 L k.
AivrZL d/tt/./r 7V»///gtt övar a /V.s 5.
9
5.
ä,nt. till Hxi^.-IIilit. 6. 26 i>l^, ti. 11 s. m.
KOl^OI.. N/^d:V8
2^a/ k,7/ 7?/7>ve//v //d /l/^-Va/e//^ v/77 V//// c/e/r 2./
M//
Välkorne, Xdle velt Välllördige, ärevördige, Vördige, Vällärde, Xrekrorne,
Vörsländige, Välaklade, Iled rvärde velt lkedlige.
Oode llerrar oell 8venske Nänl
Ned förtroende till Odra foslerländska tänkesätt oell Oder tillglfvenliet
kor Nig oell Nill Uns, framförde dag lill Oder, Oode Herrar oell 8venske
Nän, vill l/egvnnelsen af della kiksmöte, Nin körsla välkomst-llelsning.
Ned samma känslor, »k erfarenlleten lrekäslade, af taeksamlieten förökade,
Ilemförlofvar dag Uller i dag lill lillia enskildta, redan länge för det allmännas
1)881.1 äsidosatla värf. Olera för Hillel vigliga lleslut l/afva lilikvit
kallade uncler elen lid, Vi gemensamt ailrelal för ell älskadt Oosterlands sällllel
oell öro. Om lillro sorgkälliga öfverlaggningar icke alllid kunnat lrereda
öfverensstämmelse i äsigter, böre Vi icke torline, ull sällan tillförene eli
Riksmöte, inom en lilia inskränkt lider^md, omfattat frägor ris llögre kiet)'-  delse oell ak' en mera genomgripande inverkan pä sanillällsiifvets förllällanden.
Ve invecklade uppgifter, 8om varit lacker korelagde, liafva svärligen medgifvit
allas fullständiga utredning. Nen, livad del närvarande förnekat 088, 8kall,
ined den Oögstes kiiständ, en ieke allsten framlid ireskära. Under del
livar oell en ililand -Oder troget vär<Iar del kall, Oörsvnen llonom anförlroll,
8kall dag egna Vin sannerliga uppmäi ksamliet ät de lorllättringar, llvarak
Värt 8amlläll88kiek kan vara j kiell of, förvissad, all, dä lag ä v^o sammankallar
Oder, jemväl d skolén fortgä pä den väg, som leder till det allmännas
klätnad, oell llvilken, om det skall kdikva det lugna men säkra framskridandets
oell den sanna upplysningens, äfven mäste vara endräglens oell det ömsesidiga
förtroendets jemnade liana.
Orägan om en förändrad represen lilion Klar varit föremål för allvarliga
öfverläggningar, dem dag städse följt med uppmärksamllet oell deltagande.
I ämnets vigt oell betydelse igenkinnes en gillig förklaring ak sväriglleL-L.
1/7/ /r. ö?. /'rot. 1844 oc/r 1845, 1 ött/»/. 2 ^/l/. 2 2
10
^o/rgl, -i K/^^«/e/r, lV?o 5.
ten att förena de, om köläng, infens leskaklenlet, ieke vin lelofvet deraf,
skiljaktiga meningarne. Om denna stora angelägenlet skall kunna, pä ett för
fäderneslandets lamtid letr^ggande sätt, atgöras, erfordras likväl ömsesidiga
eftergifter ät clet allmännas lästa, ocl dag l^ser till Rikets 8tanders fosterlandskärlek
den fasta tillit, ritt de rikven lärutinnan skola motsvara l^ationen8
förloppningar.
Onder lo^et »k detta Riksmöte lar lag till lider ökverlemnat förslag
till n^ 8trakflag ocl l?ängelselag. liliuru en fullständig, till förslagens alla
delar utsträckt, granskning ek lider icke lunnit fulllordas, lakven 1 dock,
ekter livad lag med synnerlig tillfredsställelse inlemtat, antagit lukvudgrunderne
kör ett 8trakl-svst6m, som med den för samlällets säkerlet nödiga
strängleten i strakklestämmelser, körenar en med religionens neli menskligletens
lögre fordringar mera ösver6ns8tämmande aktning kor menniskovärdet.
Oenom detta leslut lalven 1 körleredt den vidare lelandling, som vid
lidert nästa sammanträde äterstär, oell lvarom lag da skräll till lider göra
ytterligare framställning.
Vid framläggandet af 8tats-Verkets tillstånd oell lelok ansäg lag Nig
ak Nin Xonungsliga pligt utmanad att, till lefrämjandet ak anstalterne kär
den allmänna uppfostran, vetenskaperne ocl de sköna konsterne, till lorsvars-Verkets
ordnande, till allmänna arbeten kör landets uppodling samt näriugarnes
förkofran, käreslä lider, gods llerrar oelr 8venske män, att ä lesparade
tillgängar anvisa serskildta anslag. l)e leslut, som, med anledning
lärak, ak lider llikvit fattade, vittna pä ett tillfredsställande sätt, att 1 uppskattat
oell insett Nina framställningars oaklätliga s^fte: Rikets välstånd oell
anseende.
lag lar erfarit den omsorgsfulla profning, l egnat ät Riks-Lankens ytterligare
letr^ggande samt myntvärdets fortsätta upprättlällande. Ned den
uppmärksamlet, denna maktpäliggande kräga förtjenar, skall lag följa verkningarne
ak Odra i afseende derä vidtagna ätgärder. l>s indireeta 8tatsinkomsternas
fortfarande tillväxt, vittnande om en ökad landelsrörelse ocl en stigande
inro förliofran, laiva äkven vid <!etta Riksmöte leredt möjligleten ak
en ieke olet^dlig nedsättning i allmänna levillningen. lidert leslut att använda
denna opäräknade tillgäng till folkundervisningens lelämjande, innelär
ett ojäkaktigt levis pä lider nitälskan tor lildningens ocl sedligletens
framsteg.
Vid Riksdagens öppnande underrättade lag lider, 6ode Herrar ocl
Lvenske Nan, om Nin, i samråd med ett ak Vära Orannriken, fattade före
-
a /V-o 5.
11
sats att ej lävKre erlagKa <len ärli Ka ak^ikt, som i snart ett lrelt 3rlrun6ra6e
lie nu k^örenacle kliliena, till sin Iranclels sll^ll^ande, lreviljat en ak clet I^orclliKa
Vkrilcas kvu8t-8tater. Vära unlierlrancilinKar kör detta ändamål, lrvillca
kunnit ett kraktiKt stoll i I^NKelslia oelr frånsila IleKerinKarnes vänslia^IiKa lremedlinK,
lrakva Irlikvit lcrönta meck kramZänK. Oenom en meck I^e^saren ak
Naroeeo, cien 5 sistl. Vpril, ak dertill ömsesidiKt liekuIlmälitiZade Omirud, akslutad
ökverensllommelse, kiar denna akZikt ikrän oekr med samma daK kor
kramtiden up^lrört.
I stock ak IkeKerinKS-IUmens 109 §., upplöser >taZ lacker sammanliomst
kor clenna KänK. ^aK nedlcallar Himlens välsiKnelser okver kVIIc oelr I.and,
oelr kgK körlilikver laller, Oode lderrar oelr 8venslie Nan, Vlle samteliKen,
samt livar oelr en is^nnerlret, meck all I^onZl. I^äd vell ynnest val bevågen,
12
Mr^Zs T^aZ oo/r <? ^k/^a/e/r v«/ /ki^c/«A6/r /§^—/<5^5.
N:o k. Ron^j. Näjrts la! ockr Lerättelss vid kiksdsZens ö^^nands, om livad
8!A I Ki!iet8 Lt^velse tilldla^id 8sdan l8/so —iL/si.
— 2. I anledning »5 LtsliiiHZs aniaZne OlundlaA8-kör8ndlinAar den «l)
Oetoker >8^4-
— Z. I snledinn» ak ZLskiliiza sntaZns 6tund!aZ8-kör8ndrinZai' den ^ Ro
vsmkrel'
184^.
— 4- I anledning ak Zt8!i!I!i»a Ra»kon8ndlin»ai' den iy Naj 18/^8.
— 5. Ron»!. Ugj:tg la! till Riiieds sländei' kdtssalen, vid ?»i!isda»en8
stul. den 2^ Naj l6/j8.
L«»riöes'Z'
