# ID: svediakorp-gov2098
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 105,314
# sentences: 4,075
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1840 och 1841.
*#«
NIONDE SAMLINGEN.
Riks-Stein elen s Protocolls-ULelreig , sorn innefatta
Remisser och Beslut.
Å-l- •' tas? '--.'.‘■■i ,
\\y. \S<.\ W v.}
—
Den 9 Jan. 1 841 f. m.
Från Höglo fl. Pwdderskapet och Adeln.
S. D. Öppnades Herrar Electorers Lista till val af en ledamot att inträda
i Expeditions-Utskottet under den ledighet, som blifvit beviljad N:o
2151 Herr Liljenstolpe, Axel Fredrik, och befanns dertill hafva blifvit
utsedd
N:o 1967 Herr Rosenkrantz, fullm. Grefve Posse, Eric.
S. D. Då nu ånyo föredrogos ej mindre Expeditions-Utskoltets den 30
sisth December på bordet lagde Memorial N:o 25, i anledning af erhållen
återremiss å Utskottets förslag till underdånig skrifvelse N:o 148, än ock Utskottets
under N:o 186 afgifna och samma dag på bordet lagde förslag till
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, i fråga om näringsfriheten, blef sistnämnde
förslag N:o 186 af Ridderskapet och Adeln godkändt.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln, att ett denna dag afgifvet anförande
af Friherre Gyllenhaal, Carl Henric, angående tullinkomsternas beräkning,
skulle få till Bevillnings-Utskottet åtfölja vid meddelandet af Ståndets
beslut, i anledning af Utskottets Utlåtande N:o 3Q.
S. D. Remitterades till Stats-Utskoltet nedannämnde, denna dag afgifna,
motioner, nemligen:
l:o af Hans Excellence Herr Grefve Löwenhjelm, Gustaf, angående förstärkning
af tullbevakningen, hufvudsakligen till sjöss; och
2:o af Herr Prytz, Lars Adolph, angående förhöjning i anslaget för Tullverkets
så väl aflönings- som omkostnads- Pensions- och Indragnings-stater,
tillika med de i anledning deraf denna dag afgifna yttranden.
S. D. e. m. Föredrogs ånyo och bifölls Stats- och Banco-Utskottens den 25
November och den 4 December förlidet år på bordet lagde Utlåtande N:o
69, i anledning af erhållne återremisser å Utskottens Utlåtande N:o 4, i anledning
af Kongl. Majlis Proposition till Rikets Ständer, angående ökade tillgångar
af Manufactui-Discontens utlåningar; och beslöt Ridderskapet och Adeln
derjemte att vänligen inbjuda Vällofl. Borgare-Ståndet att i delta beslut sig
med Ridderskapet och Adeln förena.
Bih till R. St. Prot. iS/f>. 9 Sunil. 2 Rand. \
*
Prot. ZJidr. d. g Jan. 18^.1.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Banco-Ulskotlels den 1 sisi!. December på
bordet lagde Utlåtande N:o 118 öfver de inom trenne Riks-Stånd framställda
anmärkningar emot Utskottets Betiinkande N:o 83, i anledning af väckt
motion, angående låns utgifvande från Rikets Ständers Bank emot första inteckning
uti fast egendom på landet till belopp af fastighetens halfva taxeringsvärde,
blef Utlåtandet N:u 118 af Ridderskapet och Adeln bifallet, med
den förändring, alt det beslut, som Herr Stuart, uti sin vid nämnde Utlåtande
fogade reservation, tillstyrkt, blef af Ridderskapet och Adeln antaget
i stället för motsvarande förslag af Utskottet.
S. D. Vid föredragning af så väl ivvpedilions-Utskottels Memorial, N:o
26, med öfverlemnande af uppsatt förslag till Rikets Sländers underdåniga
skrifvelse, i anledning af Kongl. Majlis Kådiga Proposition om pensioner åt
f. d. Stats-Råden Friherre Åkerhjelm och Grefve Hård, som af sistnämnde
under N:o 196 afgifne förslag, blef detta senare af Ridderskapet och Adeln
god känd t.
S. D. Återremitterades Sluls-Ulskotlets sedan den 29 April förlid et år
på bordet hvilande Utlåtande N:o 78, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
åren 1835, 1837 och 1839 afgifne Beiättelse, angående förvaltningen
af Mötes- och Tross-Passevolans-Fonderna.
S. D. Vid förnyad föredragning af Hederv. Bonde-Ståndets, genom Protocolls-utdrag
af den 18 sisth November, gjorde inbjudning till instämmande
i Ståndets den 31 nästföregående Oclober fattade beslut, i fråga om grunderna
för Bränvinsbränningens utöfning och beskattning, fann Ridderskapet
och Adeln väl icke för godt alt denna inbjudning antaga, men ville dock &
densamma göra det afseende, alt Ridderskapet och Adeln nedsatte skatten
till halfva beloppet af hvad den, enligt Ridderskapets och Adelns den 9 sislh
November fattade beslut, skulle utgöra.
S. D. Remitterades till Stats-Ulskottet ett af Herr Hjerta, Lars, afgifgifvet
anförande, i anledning af Herr Prytz’s denna dag f. m. till Utskottet
remitterade motion, angående förhöjning i anslaget för Tullverkets AflöaingsOmkostnads-
Pensions- och Indragnings-stater.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets den 1 sist!idne December
på bordet lagda Utlåtande N:o 119 öfver åtskilliga anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N:o 84, i anledning af väckta förslag till förändrade
föreskrifter, i afseende på Bankens fastighets- samt skiftes- och odlings-lånerörelse,
blef samma Utlåtande bifallet, med den förändring, att för lån emot
pant af fast egendom högsta beloppet förhöjdes till 12,000 Riksdaler och minsta
beloppet till 300 Riksdaler Banco.
Prot. Utdr. d. Q Jan, l84t
-
$
Från Vä 11 o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Till Stats-U(.skottet remitterades en, med anledning af 56 §. Riksdags-ordningen,
af Herr Bagge väckt motion, att Rikets Ständer måtte till
ett mudderverks anskaffande och Rivierets till staden Uddevalla uppmuddring
anslå den af Styrelsen för vattenbyggnader uppgifna summa, under förbindelse
för stadens Borgerskap alt återbetala hälften deraf, med den ränta
och på de tider, som Rikets Ständer komma att fastställa för dylika bidrags
återgäldande.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskoltets Memorial, N:o 389, med förfrågan,
i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande Byggnads-lånet till staden
Wenersborg.
Då Ståndet, med ogillande af Stals-Utskottets Betänkande, N:o 150, och
Utlåtande N:o 314, den 26 sistlidne September beslöt, att Wenersborgs stads
vid della års slut varande skuld till staten må betalas med 6 procent å det
primitiva capitalet årligen, af hvilka 6 procent 4 procent kommo att utgöra
ränta, och återstoden skulle afräknas på capitalet, hade Ståndet genom delta
beslut afgjort ärendet, i hvad det rörer Stats-Utskottets i Betänkandet N:o
150, pag. 18 upptagna tvänne första hemställanden, hvilka Utskottet vidblifvit
i Utlåtandet N:o 314, eller dem, som angingo ifrågasatt räntenedsättning
och beloppet af den årliga Capital-afbetalningen på omförmäldta lån, hvaremot
Ståndet, vid nu förnyad föredragning, biföll, hvad Stats-Ulskotlet i
öfriga delar i Betänkandet N:o 150, än de, såsom nämndt är, genom beslutet
den 26 sistlidne September, redan af Ståndet afgjorda tvänne punkter,
sig utlåtit.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande IS:o 81, om bro- och quaie-afgifter för målbara våla
varor, som till Stockholm sjöledes inkomma, och bemälde Utskotts Utlåtande
N:o 127, i anledning af anmärkniugar vid Betänkandet N:o 81, ogillade
Ståndet Utskottets tillstyrkanden i nämnde Betänkande och Utlåtande,
hvaremot Ståndet beslöt, att en sådan anhållan må hos Kongl. Maj:t af Rikets
Ständer i underdånighet göras, som den vid Utlåtandet JNT:o 127 fogade
reservation innefattar.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 128, i anledning af motion om reglering af Pastoraten
på Gottland och föreskrifter om syn å Prestegårds-byggnader derstädes.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats- samt Allmänna Besvär*-
4 Fröt. Utdr. d. g Jan. iSJfi.
och Ekonomi-Utskottens Belänkancle N:) 90, i anledning af väckt fråga om
upphörande af de så kallade portpenningarne vid Christianstad, m. in., hlef
samma Betänkande återremitterad t.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkanden och Utlåtanden:
jV:o 91, i anledning af väckt fråga om lindring i berustade qvarnars
prsestationer.
Bijölls.
N:d 92, i anledning af föreslagna åtgärder till lindring i roteringens utgörande.
Bifölls.
N:o 93, i anledning af väckt fråga om Gardes-Regemenlenas indragning
till halfva styrkan.
Bifölls.
N:o 94, i anledning af framställda klagomål, rörande rustnings- och roterings-besväret,
samt föreslagna åtgärder till lindring derutinnan.
Bif olls.
N:o 95, i anledning af väckt motion, rörande remonteiingen vid Kongl.
Skånska Dragon-Regementet
Bifölls.
N:o 9ö, i anledning af väckta frågor, att endast värfvad trupp må coniin
enderas till Garnizons-tjenst och bevakning vid Corrections-ini ät'ningar, äfvensom
alt, då Indeldt Cavallen eller .Infanteri beordras att utgöra arbetscommenderingar,
slitnings ersättning måtte derföre Rust- 00I1 Rotehållare till
g odokomma.
Bifölls.
N:o 97, i anledning af ålerremiss å Betänkandet N:o 32, öfver väckt
fråga örn Smålands Hussar-Regementes alsittning, emot erläggande af hästvncans-afgift.
Borgare-Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 32, godkände nu den rrdactions-förändring,
som är föreslagen i Utfålandet J\:i 97, hvilket i öfrigt
lades till handlingarne.
N:o 98, i anledning af väckt motion om nedsättning af tross-passe vola nsafgiften.
Bifölls.
och N:o 100, i anledning af återremiss å Utskottens Betänkande JS':o 6,
om Lärare-seminariers inrättande, 111. m.
Lades till handlingarne.
Prot. Vtdr. d. g Jan• 184*•
5
S. D. Föredrogs ånyo och återremillerades Stats- samt Allmänna Besvärs
och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 99, i anledning af sacki fråga
0111 upphörande af eller nedsättning uti afgiften till Wadstena Krigsmanshussauit
Amiralilels-krigsmans-cassorna vid köp af rusthåll eller båts ma ns-ro tehem
man.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades elt, i anledning af Stats-Utskottets,
under N:o 354, Litt. C., afgifna och af Ståndet återremitterade Utlåtande
öfver ifrågasatta extra Stnts-anslag för lättade communicalioner och andra
allmänna arbeten, af Herr Vestlinger denna dag iwleinnadt skriftligt anförande,
i afseende på vigten och nödvändigheten af en lättad communication
flir Provinsen Dalarne genom öppnandet af de föreslagna så kallade Barkens
och Siljans samt Gråda canaler; uti hvilket anförande Herr Langenberg
sig förenat.
S. D. Efter det i Förstärkt Banco-Utskolt beslut blifvit fattadt, att af
Bankens, enligt 1839 års Hufvudbok, utöfver grundfonden varande vinstoch
Capital-öfveiskott, En million Riksdaler, kommer att till Bankens förstärkande
reserveras samt att återstoden af omförmöldte vinst- och capitalöfverskotl,
2,311,216 l’: Ir 41 sk. 5 rst., skall af Rikets nu församlade Ständer
lill allmänt nyttiga än lamål disponeras, och att en femtedel af de lill
allmänt nyttiga ändamål anslagne 2,311,216 R:dr 41 sk. 5 rst. ifrån oell
med år 1841 årligen utbetalas, beslöt Borgare-Ståndet, med antagande af
Högloft. Ridderskapets och Adelns, genom denna dag ankommet ProtocollsUldrag
lör den 29 December 1840, meddelade inbjudning att, genom Prolocolls-Utdrag,
lemna Stats-Utskottet underrättelse om förutnämnde beslut, på
det att Stats-Utskottet må blifva i tillfälle att taga denna summa i beräkning,
vid uppgörande af förslag till de utgifter, som, under namn af Extra
Siats-Reglering, eller i sammanhang dermed, komma att föreslås.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades följanle, på grund af 56 §. Riksda
"S-Ordninsien, nu väckte motioner:
° in af Peter Jönsson fiån Jönköpings Lin: att sedan Rikets Ständer, vid
innevarande Riksdag beslutat, det Rust- och Rothållare hädanefter skola vara
frie från erläggandet af den så kallade mölespassevolancen, det måtte, till
förekommande af ali origtig tillämpning vid verkställigheten af detta beslut,
bestämdt förklaras, alt jemväl de rotar, som, enligt serskilde med Kongl.
Maj* och Kronan upprättade ContraCt, i stället för att underhålla Krigs
-
5
Prot. Utdr. d, Q Jan. 184>.
manskap betala vacans-afgift, måtte å denna afgift få njuta afdrag för de deruti,
såsom mötespassevolans inbegripne 7 R:dr B:co för hvarje rote, eliev
derföre undfå ersättning af Stats-verket;
2:o af Gustaf Bernhard äppelqvist fråu Blekinge: att, sedan Pretocollssecreteraren
Carl Christian Sylvan erhållit afsked från Secreterare-befaUninge
n vid Bonde-Ståndets Canzli-Direction och det åt bemälde Protocolls-Secreterare
såsom lönoersättning för berörde befattning å Allmänna Indragningsslutcn
uppförde anslag af 100 R:dr B:co årligen följaktligen korame att upphöra,
ett årligt belopp af 100 R:dr B:co må å Stat varda uppfördt, alt af
Statsverket utbetalas såsom lön till Secreteraren vid Bonde-Ståndets CanzliDirection
från den tid, Protocolls-Secreteraren Sylvan från berörde tjenstebefattning
afgick.
S. D. Bevillnings-Utskoltets på bordet hvilande Betänkande N:o 35,
angående stämplade pappers-afgiften blef nu åter föredraget.
Ståndet gillade Utskottets åtgärd alt, med förbigående af de §. §. nli na
gällande Kongl. Förordning af den 16 Maj 1835, angående stämplade pappersafgiften,
dervid anmärkningar ej blifvit gjorde, uti sitt Betänkande endast
upptaga dem, som Utskottet ansett böra undergå förändring.
3)essa §. §. blefvo härefter serskildt handlagde, på sätt som följer:
2. Valeur en å stämpladt papper:
Ståndet beslöt, att, på sätt Utskottet föreslagit, 2 §. af nu gällande Kongl.
Förordning al den 16 Maj 1835, angående ifrågavarande afgift, skulle oförändrad
bibehållas;
4 > 1 niora. 1:0 Chartering å handlingar, som af Landtmätare expedieras:
Återremitterades.
2:0 Den af Utskottet föreslagne redactions-f örändring_, i anledning af
Stats-RAdets förändrade organisation och Hof-Canzlers-Expeditionens upphörande:
Bifölls.
3:o Den af Utskottet föreslagna lydelse i stället för föreskrifterne
pag. 6j 7 och 8 uti nu gällande Författning:
Återremitterades.
3 momentet:
Utskottets yttrandenj i anledning af Herr Stuarts, Herr Hallings oeh
David Anderssons från Hallands Län motioner:
Godkändes.
Prot. Utdr. d. p Jan. 184<.
7
«$*• 5, 6, g och 10. Chartering af Adels-, Friherre- och Grefvehref,
etc.
Utskottets Utlåtande, rörande dessa blef af Ståndet bifallet.
§. 11, 14 och iy, angående försäljning af stämpladt papper vid
Tingsställen.
Utskottets förslag i dessa delar blef af Siandet bifallet.
18. Det af Utskottet föreslagne utbyte af ordet hittills mot tillförene
blef af Ståndet gilladt.
so, 2 mom. Om stämpladt papper till ägtenskaps-lysningar.
Bifölls.
3 morn., angående tillstyrkt arfvode för Landt-Räntmästaren lika
med Lands-Contoiren för uppbörden och redovisningen af stämplade papper
s-af giften.
Gillades.
S. D. Då nu åter föredrogs Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
Betänkande N:o 22, i anledning af väckta motioner, med förslag
till hämmande af gesällers kringvandrande, blef samma Betänkande af Ståndet
bifallet.
S. D. Constilutions-Utskotfets följande, på bordet hvilande, Memorial
blefvo nu ytterligare livart efter annat föredragne, dervid Ståndet fattade
nedanstående beslut:
N:o 69, i anledning af återremisser å Memorialet N:o 45.
Ståndet fann skäligt att, med afslag å den i Memorialet gjorda inbjudning,
godkänna de framställde voterings-propositionerne.
N:o 70, i anledning af Iva Stånds återremiss på Memorialet N:o 55, och
med förslag till delning af 25 §. Regerings-formen samt ändrad ordningsnummer
af 22, 23, 24 §. §. och 25 §. Usta perioden Regerings-formen.
N:o 72, med förslag till ändring uti 1 §. 9 mom. Tryckfrihets-lagen.
N:o 73, med föreslående af ett tillägg i 1 §. 9 mom. Tryckfrihets-lagen.
N:o 74, med förslag till ändring i 2 §. 4 mom. Tryckfrihets-lagen.
De uti berörde fyra Memorial af Constitutions-Utskottet föreslagne
grund lags-förändringar blefvo af Ståndet godkände till behandling vid nästa
Riksdag, enligt 56 §. Regerings-formen.
N:>o 71, angående förloppet af voteringarne inom Förstärkta ConstitutionsUtskoltet.
Lades till handlingarne.
S. D. Stats-Ulskottets följande på bordet hvilande Utlåtanden blefvo nu
ytterligare föredragne:
5
Trot. Utclr. d. i3 Jan. 18^1.
N:o 403, i anledning af Friherre von KrcemerSj R.j molion om elt årligt
anslag af 1,000 R:dr B:co till Upsala Domkyrkas underhåll.
Bifölls.
N:o 404, i anledning af väckte motioner, att Stats-Ulskollet måtte företaga
revision af Stats- och Riksgäldsverkens räkenskaper för år 1838.
Bifölls.
N:o 405, angående ifrågaställd förlängning under tio år af det Pant-Iåneinrättningen
i Stockholm beviljade låne-understöd af allmänna medel.
4fslogs.
S. D. Uti elt från Höglofl. Ridderskapet och Adeln ankommet, nu uppläst,
Utdrag af dess Protocoll för den 29 December nästlidet år 1840, hade
bemäldte Riks-Stånd tillkännagifvit, alt, seda n i Förstärkt Bnnco-Utskott det
beslut blifvit fattad t, att af Bankens, enligt 1839 års bufvudbok, utöfver
grundfonden varande vinst- och capilal-öfverskolt, En million R:dr kommer
att till Bankens förstärkande reserveras, samt att återstoden af omförmälde
vinst och capital-öfverskott, 2,311,216 R:dr 41 sk. 5 rst. skall af Rikets nu
församlade Ständer till allmänt nyttiga ändamål disponeras, och en femtedel
af sistnämnde medel ifrån och med år 1841 årligen utbetalas, Ridderskapet
och Adeln beslutat att genom Prolocolls-Utdrag meddela Stals-Utskottet berörde
beslut, på det att bemälde Utskott måtte blifva i tillfälle att taga
nämnde summa i beräkning vid uppgörande af förslag till de utgifter, som
under namn af Extra Stats-reglering, eller i sammanhang dermed komma att
föreslås; i hvilket Ridderskapels och Adelns beslut della Riks-Stånd inbjudit
de öfriga Stånden att sig med Ridderskapet och Adeln förena.
Bonde-Ståndet fann för sin del icke skäl alt denna inbjudning antaga.
Den 13 Jan. 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets den 9 dennes på bordel lagda
Utlåtande, N:o 406, i anledning af Herr Lefréns , J. P.j motion om skyndsamt
bestämmande af förskott till bedrifvande af befåstnings-arbetena vid
Carlsborg och i Stockholms Skärgård.
S. D. Remitterades till Stals-Utskottet en motion af Herr Nordenankarj
Fredrik Wilhelm, angående anläggande på statens bekostnad af en canal,
benämnd Svea canal, lill förening af sjöarne Wenern och Hjelmaren.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stals-Utskottels sedan den 1 sistlidna
De
-
Prot. TJulr. d. i3 Jan. i84>• 9
ne December på bordet hvilande Memorial N:o 375, med förslag till sammanjemkning
och votering, i anledning af Riks-Slåndens skiljagtige beslut öfver
Utlåtandena, N:ris 17U och 32G, stannade Ridderskapet och Adeln i följande
beslut:
lista punkten. Ståndet lade Utskottets hemställan, i fråga om målets
sammanhang med Presterskapets privilegier, till handlingarne; vidblef sitt,
rörande Irsla punkten, fattade heslut; och ansåg, med ogillande af den i hufvudsaken
framställda voterings-proposition, att votering 'i Förstärkt Stats-Utskolt
öfver den förevarande frågan kommer att förfalla. De tvänne, med
litteris a) och b) utmärkta volerings-propositioner befunnos redan vara förfallna
genom Vällofl. Borgare-Ståndets medelst Protocolls-utdrag af den 21
sistlidne December meddelade beslut.
2:dra punkten. Ståndet vidblef sitt förut fattade beslut, och ansåg, att
voterings-propositionen i denna punkt bör förfalla.
Hvad Utskottet i öfrigt yttrat, ansågs icke erfordra annan åtgärd än
alt läggas till handlingarne.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens sedan den 1 sistlidne December på bordet hvilande
Betänkande Njo 84, i anledning af väckt fråga om inställaqde af den, de
Utsockne frälse-hemmanen i Halland ålagda, ordinarie rotering.
S. D. Återremitterades Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens sedan den 1 sistlidne December på bordet hvilande Betänkande,
angående reglementariska föreskrifter för Bränvinsbränningens utöfning,
samt om hvad vid försäljning af bränvin och beskattningen derå iagttagas
bör.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Af det bos Ståndets Electorer i dag hållna Protocoll inhemtades,
alt till ledamot af Conslilutions-Utskottet under Biskopen Doctor Nibelii frånvaro,
utsedd blifvit Professorn Doctor Thomanderj dertill han ock genom
Protocolls-utdrag legitimeras skulle.
S. D. Föredrogs Högh Ridderskapets och Adelns, i Protocolls-Utdrag af
den 29 December sisth, meddelade beslut alt tillkännagifva Stats-Utskottet,
det Rikets Ständer beslutat, att af Bankens vinst- och capital-öfverskott
2,311,216 R:dr 41 sk. 5 rst. skola af Rikets församlade Ständer till allmänt
nyttiga ändamål disponeras, att med en femtedel årligen, från och med år
1841, utbetalas, på det Utskottet måtte blifva i tillfälle att taga denna summa
Bih. lill R. St. Prot. 1841. 9 Sami. 2 Band. 2
IO
Prot, TJtch', d, 13 Jan, 18/p.
i beräkning vid uppgörandet af förslag lill de utgifter, som under namn af
Extra Stats-reglering eller i sammanhang dermed komma att föreslås; och
voro de öfrige Stånden inbiudne att i detta beslut sig med Ridderskapet och
Adeln förena.
Ståndet, som icke fann för godt att inbjudningen antaga, ville, på grund
af hvad Rikets Ständer rörande Bancovinslen beslutat, och i enlighet dermed,
öfverlemna åt Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten
att gemensamt inkomma med förslag om dessa medels användande lill allmänt
njttiga ändamål; hvarvid Ståndet ansåg hufvudsakligt afseende böra
lästas vid de flera behof, som i Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 354 finnas
under Litt. C. upptagne.
Och skulle de öfriga respect. Med-Stånden vänligen inbjudas att i detta
beslut med Preste-Ståndet sig förena.
S. D. Föredrogs å nyo Stats-Utskottets sedan den 8 December sisth
å bordet livilande Memorial JN:o 389, med förfrågan, i anledning af RiksSlåndens
beslut, rörande Byggnadslånet till staden Wenersborg.
I anledning häraf ville Ståndet förklara, att, ehuru det beslutat, att Wenersborgs
stads, vid detta års slut, varande skuld till Staten må betalas med 6
procent å det primitiva capitalet årligen, al hvilka 6 procent, 4 procent utgöra
ränta och återstoden afräknas på capitalet, Ståndet i öfrigt bifallit Betänkandet,
N:o 150.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Expeditions-Utskuttets Memorial, N:o 26,
med öfverlemnande ai' uppsatt förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om pensioner åt f. d.
Stats-Råden Friherre Åkerhjelm och Grefve Härd, fann Ståndet, som i dag
bifallit ofvannämnde skrifveise-förslag, Memorialet icke påkalla annan åtgärd
än att till handlingarne läggas.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Uttkottets Memorial N:o 34, i anledning
af Riks-Ståndens olika beslut, angående grunderna för den blifvande
allmänna Bevillningen, samt föreskrilterne för tillämpningen deraf, hvarvid
Ståndet, med iagltagande af de dervid anmärkta tryckfel, beslöt, på sätt som föijer:.
Gödkände Ståndet den af Utskottet å pag, 2 gjorda hemställan, att, vid
blifvande voteringar, de utsatta zåffrorna böra anscseudasi förslagsvis upptagne.
Artikeln 1.
Ståndet, som vidblef sitt beslut, i afseende på åldern, hvarifrån den personliga
skydds-afgiften bör utgå, godkände den, för sådan händelse, under
i:o föreslagna vo leri ngs-proposi ilonen.
Prot. Utdr. d. i3 Ian. 184.1.
Artikeln 2.
§. 2. Yoteringsproposltionen, 2:o, godkändes.
§. 4. Voteringspropositionen, 3:o, gillades.
§. 10. Utskottets hemställan godkändes.
§. 11. De under 4:o och 5:o uppgifna voterings-propositionerna gillades.
§. 14. Hvad Utskottet hemställt, gillades.
§. 15. Voterings-propositionen, 6:0 godkändes.
De vid samma §,, i anledning af Preste- och Borgare-Ståndens beslut om
serskilda afgifter för arbetsfolk och deras vederlikar, under 7:o och 8:0 uppgifna
voterings-propositioner gillades.
Beträffande dernäst Preste-Ståndets beslut, i afseende på afgifter af Arrendatorer,
Landtbonde!’ m. fl., fann Ståndet nu för godt desamma frånträda;
ofch kommer, till följd deraf, den under 9:o uppgifna voterings-propositionen
alt förfalla.
Voterings-propositionen 10:o gillades.
Utskottets hemställan vid början af pag. 12 gillades.
Den under ll:o föreslagna voterings-propositionen godkändes.
Likaledes gillades de under 12:o och 13:o framställda voterings-propositioner.
Utskottets hemställan om uppskof med bestämmandet af Hampvräkares
bevillning godkändes, äfvensom för Linvräkare, Understyrmän och Constaplar,
samt Matroser och Timmermän och Tjäruvräkare.
De under l4:o, l5:o, 16:o, 17:o, 18:o och 19:o uppgifna voterings-propositioner
gillades.
§. §. 19, 21 och 27. Hvad Utskottet deri hemställt, godkändes.
Voterings-propositionerna 20:o och 21 :o godkändes.
§. 33. Utskottets åtgörande gillades.
§. 34. Preste-Ståndet förenade sig uti Ridderskapets och Adelns samt
Borgare-Ståndets beslut, hvarigenom de under 22:o och 23:o uppgifna voterings-propositioner
förfalla.
§. 35. Voterings-propositionen 24:o godkändes.
§. 36. Preste-Ståndet, som icke antog inbjudningen, godkände de för
sådant fall under 25:o och 26:o framställda voterings-propositioner.
Artikeln 3,
§. 37. Ståndet, som vidblef sitt beslut, godkände de under 27:o ©eh.
28;o föreslagna voterings-propositioner.
12
Prot. Vtdr. d. i3 Jan. 1841
§. 38. Den af Utskottet gjorda hemställan godkändes.
Föredragningen af detta Memorial, hvilken nu afbröls, kommer att i
nästföljande Plenum fortsättas.
Från Y ä 11 o Q. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos följande Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Belänkanden och Utlåtanden:
N:o 101, i anledning af väckt motion om anställandet af ytterligare en
Lärare vid hvardera af Skolorna i Umeå, Piteå och på Frösön i Jemtland.
N:o 103, i anledning af väckta motioner 0111 fri tillverkning af bergskrut.
]NT:o 104, i anledning af väckt fråga om befrielse för Rusthållare från
skyldigheten att under krig reerytera, remontera, och ersätta förlorade persedlar,
emot en årlig afgift till staten, m. m.
N:o 107, i anledning af väckt motion om öppnande af direct post
gång
emellan Fahlköping och Ma firestad;
N:o l03, i anledning af väckte frågor, dels om upphörande af Kro
nobrefbärings-skyldigheten,
och dels om ersättning för dess utgörande, m.
m.; och
N:o 109, i anledning af väckt fråga om förhöjd skjuts-lega vintertiden
emellan Grisslehamn och Eckerön, samt skyldighet till färjpenningars erläggande
för posterne, som färdas öfver Ortala-viken, m. m.
S. D. Föredrogos ånyo och återremitterades följande Stats-samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtanden och Betänkande:
N:o 102, i anledning af väckt fråga om Stats-anslag till Strömstads skola.
N:o 105, i anledning af väckta motioner, dels om upphörande af Post
föringsskyldigheten,
dels om lindring i detta besvär, m. m.; och
N:o 106, i anledning af väckt motion om vidtagande af åtskillige förändringar
uti Postförfatlningarne.
S. D. Efter förnyad föredragning, blefvo Lag-Utskottets nedannämnde
bordlagda Betänkanden af Borgare-Ståndet bifallna:
N:o 163, i anledning af väckt motion om ändring, dels af Kongl. Förordningen
den 1 Juni 1748, angående förmonsrätt för lån, som af Brand
försäkrings-Contoiret
i Stockholm till husens försäkrande undfås, dels af 6 §.
i Kongl. Maj:ts för samma Contoir, den 19 December 1807, utfärdade Reglemente.
N:o 165, i anledning af väckt motion, att utmätt fastighet må på auction
försäljas endast i uppslag.
Prot. Uulr. d. i3 Jan. i84l>
N:o 167, i anledning af väckta molioner om upphäfvande af 3, 5 och
6 §. §. i 2 Capillet Giftermåls-Balken;
N:o 168, i anledning af väckt motion om förbud för Preslerskapet alt
utfärda lysning till ägtenskap för manspersoner, som, i saknad af andra me
del
att sig försörja, ej ens, på sätt i Kongl. Förordningen den 8 December
1 /56 är föreskrilvet, såsom vilkor för allmogens söners rättighet att, vid 18
års ålder, träda i gifte, innehafva stadig tjenst eller arbete och handtverk
idka;
N:o 169, i anledning af väckta motioner om dels npphäfvande, dels ändring
af 3 Cap. 1 och 10 jemte 5 Cap. 1 Giftermåls-Balken, samt 8
Cap. 2 § Äi fda-Balken;
och N:o 170, i anledning af väckt motion om upphäfvande af sista momentet
i 37 5- af 17 Cap. Rättegångs-Balken.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Lag-Utskottets bordlagda Betänkande
Nio 164, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Öfver-StåthållareEmbelels
den 28 December 1815 utfärdade kungörelse och förbud emot tryckta
skrifters utdelning eller försäljning på gator eller i portgångar i Stockholm,
blef samma Betänkande återremitleradt.
S. D. Ånyo föredrogs Lag-Utskottets bordlagda Utlåtande N:o 166, i anledning
af erhållna återremisser utaf Utskottets Betänkande N:o 42, öfver
väckta motioner om Förliknings-Comitéers inrättande.
Ståndet beslöt, att Rikets Ständer böra hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, alt Kongl. Majit täckes i Nåder befremja Förliknings Comiteers inrättande
i alla Länen, samt låta intill nästa Riksdag uppgöra och Rikets Ständer
då förelägga föislag till stadganden för nämnde Comiteer; ochblefvo de respeclive
Med-Stånden vänligen inbjudne att i detta beslut med Borgare-Ståndet
sig förena.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Ånyo föredrogos Banco-Utskottets Utlåtanden Nio 131, öfver väckt
motion, alt Corn missa rien i Banken S. Thurdfjell måtte relroacti vt få beräkna
den föi1 Bankens yngre Commissarier bestämda lön.
Afslogs.
och N:o 132, öfver väckt förslag, dels om inrättande af Läne-Contoir
å Gottland, dels om meddelande af förskott till utlåning derstädes under
14 Fröt. TJtdr. d. i3 Jan. 184*-
vintermånaderne och dels om ändring uti 229 §. af senaste Banco-reglementet.
Återremitterades.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets nedannämnde tio
Betänkanden, Ullålanden och Memorial, fattade Ståndet följande heslut:
N:o 399, i anledning af verkställde omröstningar, enligt Utlåtandena
N:ris 257 och 367, angående pensioner åt f. d. Stats-Råden Herr Friherre
Åkerhjelm och Herr Grefve Hård.
Lades till handlingarne.
N:o 400, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Ledamöternes
i Rikets Allmänna Ärenders f. d. Beredning underdåniga ansökning att
få såsom pension bibehålla de af dem i sådan egenskap innehafda arfvoden.
N:o 402, i anledning af Herr Thore Petrds motion, angående befordrande
till verkställighet af den ordinarie Stats-regleringens definitivt algjorda
delar.
Bifölls.
N:o 406, i anledning af Herr Lefrens, J. P., motion om skyndsamt bestämmande
af förskott till bedrifvande af befästnings-arbetena vid Carlsborg
oell Stockholms skärgård.
Bifölls.
N:o 407, i anledning af Herr A. von Hartmansdorff: motion om uppgift
å de ökade anslag, som kunna erfordras till förhöjning i embets- och
tjenstemännens resekostnader, i följd af Rikets Ständers beslut, angående skjutsnings-anstalterne
i Riket.
Bifölls.
N:o 408, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående ett
årligt anslag af 15,000 R:dr till understöd för de i liufvudstaden förlagde
Ga i nizons-Regem en tens mat-inrättningar.
Återremitterades.
N:o 409, med förslag till voterings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens
skil jagtiga beslut, i fråga om eftergift af Lands-Kamereraren, Kammar*
Rätts-Rådet Lindbergs ersättningsskyldighet i och för numera aflidne Kronofogden
Hoflings balans.
Godkändes.
Trot. Utdr. d. i3 Jan. 184.1.
N:o 410, angående sökt låne-nnderstöd till uppförande af en ny kyrka i
Hernösand.
Bifölls.
N:o 411, i anledning af anmärkningar vid Utskottets-Betänkande ]N:o
355, angående åtskilliga Stats-bidrags ingående till Riksgälds-contoiret.
Bifölls; samt
N:o 412, i anledning af motion om förklaring af Rikets Ständers baslut,
angående den för Universiteten beviljade Professors-Emeriti-löner samt lönetillökningar
för Professorer.
Bifölls.
S. D. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande
N:o 110, i anledning af väckt fråga om lindring förde rustande vid Smålands
Grenadier-bataljon i vissa praestationer; samt N:o" lil, i anledning af
väckt fråga orri befrielse för rotehållare från skyldigheten att ersätta klädespersedlar,
som skadas af mai, blefvo, vid förnyad föredragning, återremitterade.
S. D. Vid förnyad föredragning, af slogs Bevillnings-Utskottets Utlåtande
N:o 36, i anledning af erhållen återremiss ä Betänkandet N:o 9, angående
ätskillige motioner om stämmoböters upphörande eller förminskning; och
skulle öfverläggnings-prötocollet i denna fråga efter verkställd justering meddelas
respective Med-Stånden samt de vänligen inbjudas alt med Bonde-Ståndet
sig förena i ofvannämnde beslut.
S. D. Ånyo föredrogos hvart efter annat Constitutions-Utskottels nedannumnde
tio Memorial, dervid Ståndet fattade följande beslut:
IN:o 75, med förslag till ändrad ordalydelse af Tryckfrihets-Förordningens
5 §. 1 och 5 mom.
N:o 76, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens 76 §.
JN:o 77, med förslag till ändring af 5 §. 6 mom. Tryck fr ilie ts-Förordningen.
N:o 78, med förslag till ändring af 3 §. 4 morn. Tryckfrihets-Förordningen.
N:o 79, med förslag lill ändring af 5 §. 6 mom. Tryckfrihets-Förordningen.
De i förestående fem Memorial föreslagne Grundlags-ändringar antogos
till behandling vid nästkommande Riksdag, enligt 56 §. Regei ings-Formen.
JN:o 80, i anledning af återremisser å Utskottets Memorial N:o 56.
Godkändes.
»6 Trot Utdr. d- i5 Jan, 18/ff,
N:o 81, i anledning af återrerniss å Utskottets Memorial N:o 57.
Godkändes.
N:o 82, i anledning af erhållen återrerniss å Utskottets Memorial
N:o 59.
Den i detta Memorial föreslagna Grundlags-ändring antogs till Grundlagsenlig
behandling vid nasta Riksdag.
N:o 83, i anledning af återrerniss å Utskottets Memorial N:o 60; samt
N:o 84, i anledning af återrerniss å Memorialet N:o 62.
Dessa två sistnämnde Memorial godkändes.
Den 15 Jan. 1840.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets den 9 dennes på
bordet lagde Utlåtanden:
N:o 407, i anledning af Herr von Jiartmandorffs, A., motion om uppgift
å de ökade anslag, som kunna erfordras till förhöjning i embets- och
tjenstemännens resekostnader, i följd af Rikets Stånders beslut, angående
skjutsningsanstalterna i Riket.
JNT:o 408, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående ett
årligt anslag af 15,000 R:dr till understöd för de i hufvudsladen förlagde
Garnisons-Regementens mat-im älfningar.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats- Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens, den 9 sisth December, på bordet lagde Betänkande
N:o 89, angående anstalter för en förbättrad fångvård, genom ombyggnad
eller förändrad inredning af fängelserna samt i detta afseende ifrågaställde
Statsanslag.
S. D. Vid föredragning af Wällofl. Borgare-Ståndets genom ProtocollsUtdrag
af den 18 sisth December meddelade förnyade inbjudning, i fråga om
Navigations-Skolors inrättande i Wisby och Carlshamn samt i någon stad uti
nordliga delen af Riket, fann Ridderskapet och Adeln för godt att den gjorda
inbjudningen antaga.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs Expeditions~Utskottets Memorial, N:o 27, med öfver
lemnan
-
Fröt Utclr. d. i5 Jan. i8/£t.
17
lemnande af uppsatt förslag till underdånig Skrifvelse, angående sökt befrielse
från ersättandet af uppburna förskott till utgifter i följd af Cholera farsoten.
Ståndet, som nu godkänt ofvannänmde förslag till Rikets Ständers undärdåniga
Skrifvelse, lade Memorialet till handlingarne.
S. D. Fortsattes och afslöts föredragningen af Bevillnings-Utskottets
Memorial N:o 34, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, angående grunderna
för den blifvande allmänna Bevillningen, samt föreskrifterne för til
lämpningen
deraf, med iakttagande af meddelad uppgift å tryckfelen.
Art. 4-
§. 39. Utskottets hemställan, i afseende på redactionen af denna § , godkändes.
§. §. 41, 42 och 43 gillades.
§. §. 44 och 45 gillades.
§. 4G. Ståndet lät dervid bero.
§. §. 48, 49, 59, 64,73, 87—111,112, 113, 114, 115, 119, 120,121,
122 och 123 gillades.
§. §. 125, 126 och 127.
29:o. Då Ridderskapet och Adeln samt Preste- osli Borgare-Stånden deri
instämt, att besvär öfver Pröfnings- Comitens beslut må, så väl af Kronans
ombud, som den skatlskyldige anföras, men endast skilja sig deri, att de
2:ne förstnämnde Stånden ansett dessa besvär böra, såsom hittills, ingifvas
till Kammar-Rätten, men det senare hos Kongl. Majit; så fann Preste-Slåndet,
då frågan icke inverkar på Bevillningen, utan endast rörer det reglementariska,
det må voterings-propositionen förfalla, och i denna del så mycket
mer förblifva vid hvad nu gällande Bevillnings-Förordning innehåller,
sorn 2:ne Stånd här stannat mot ett.
Det af Utskottet föreslagne nya 2:dra mom. uti 125 §. godkändes, hvaremot
den af Utskottet, i början å pag. 38 gjorda hemställan, till följd af
Ståndets nyss fattade beslut, förfaller.
Art. 5.
§. §. 128, 136, 137, 138 och 139 godkändes.
§. 143.
30:o; voterings-propositionen gillades.
§. 145.
2; Ira mom. Ilvad Utskottet härvid hemställt godkändes.
3:dje mom. 31:o, 32:o och33:o: voteringsproposilionen godkändes.
Bih. till R. St. Fröt. 184'. 9 Sami 2 Band. 3
Fröt. Vtdr. d. 16 Jan. 184t.
5 morn. Ståndet, sora vidblef sitt beslut, godkände den, för sådant fall,
under 34:o uppgjorda voterings-propositionen, likväl med iagtlagande af rättelsen,
att ordet ”ej” å 5:te raden i ja-propositionen förändras till ordet ”de.”
8:de mom. Voterings-propositionerne 35 och 36 gillades.
§. 146 gillades.
§. 147. Ståndet, som vidblef sitt beslut, godkände voteringsproposiIlonen,
37:o.
Beträffande dernäst det af Preste-Ståndet till §. 147 fogade 3:dje mora.,
förklarade Ståndet, att det vidblefve sitt härom 1'aLtade beslut, och gillade
38:de voterings-propositionen.
Den af Utskottet gjorda hemställan, i anledning af hvad Ridderskapet
och Adeln förklarat, rörande i vissa §. §. gjorda hänvisningar till andra,
gillades.
S. D. Sedan Ståndet den 13 dennes bifallit Expeditions-Utskottets förnyade
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse N:o 186, i fråga oni
Närings-friheten, blef, vid nu skedd föredragning af samma Utskotts Memorial
N:o 25, detta till handlingarne lagdt.
Från Vällofl. Borgare-StÅkdet.
S. D. Till handlingarne lades Expeditions-Utskottets Memorial:
N:o 25, i anledning af erhållen återremiss å Expeditions-Utskottets förslag
till underdånig skrifvelse, N:o 148, i fråga om Näringsfriheten;
N:o 26, med öfverlemnande af uppsatt förslag till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition om pensioner
åt f. d. Stats-Råden, Friherre Åkerhjelm och Grefve Hård; och
N:o 27, med öfverlemnande af uppsatt förslag lill underdånig skrifvelse,
angående sökt befrielse ifrån ersättandet af uppburne förskott till utgifter, i
följd af Cholera-farsoten.
Den 16 Jan. 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeek.
S. D. f. m. Beslöt Ridderskapet och Adeln alt vänligen inbjuda de öfrige respective
Riks-Stånden att, i likhet med hvad Ridderskapet och Adeln iagltagit, bestämma
införsels- och utförsels-tull å alla de varu-artiklar, hvarå förbud mot införsel
eliev utförsel ansetts böra bibehållas för den händelse, alt Kongl. Mai:t
skulle finna för godt att i Nåder upphäfva förbudet å en eller annan artikel.
S. D. Remitterades till Banco-Utskoltet Herr Nordenanckars, Fredrik
Prot. Ut dr. d. \ 6 Jan. 18/+I.
*9
Wilhelm> den 13 dennes, på bordet lagde motion, med förslag till reglering
af Bankens lånerörelse i allmänhet, tillika ined de i anledning deraf nyssnämnde
dag afgifna yttranden.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets den 1 och 5 sist!.
December på bordet lagde Utlåtande N:o 157 öfver gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N:o 113, i anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, med förslag till förändrade stadganden rörande bysättning, som
ock serskildt i detta ämne väckta motioner, blef Utskottets förslag af Ridderskapet
ock Adeln bifallet med den förändring, att 4 §. skulle erhålla fölande
lydelse:
''För fordran, som i gäldenärs concurs bevakad blifvit, må ej bysättning
"kunna honom åläggas, der borgenär ej visar skälig anledning, det gäldenär
"undandöljer tillgång, som efter concursen honom tillfallit och till gälds betalning
gå bör: visar borgenär sådan skälig anledning; hänvise då Konungens
Befallningshafvande frågan till Domstol, sorn eger att sig deröfver utsluta.
”
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 1 och 5 sist
lidne
December på bordet lagda Utlåtande N:o 158, i anledning af återremiss
utaf Utskottets Betänkande N:o 117 öfver väckt motion, angående vilkorliga
utmätnings-resolutioner.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Expeditions-Utskottets, den 1 och 5 sist—
lidne December, på bordet lagde Memorial N:o 17, i anledning af erhållen
återremiss å Expeditions-Utskottets förslag till underdånig skrifvelse N:o 139,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att gilla, hvad Utskottet i detta Memorial
anfört.
S. D. Återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 2 och 5 sisth December på bordet lagde Betänkande N:o 87,
om beskattningen å stångjerns-tillverkningen i Riket.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats-Utskottets den 5 sistlidne December
på bordet lagde Memorial och Utlåtanden:
N:o 377, angående några, i sammanhang med frågan om hemma ntalsrän
tane
upphörande, väckta motioner.
N:o 378, angående afskrifning af de summor, som blifvit lyftade å det
på Riksgälds-Contoiret vid 1828—1830 årens Riksdag anvisade mindre Crediliv.
N:o 379, angående ifrågaställd ombyggnad af en del utaf östra flygeln
vid Rikets Ständers hus.
20
Prot. Utdr. d. 16 Jan. 184.1.
N:o 380, angående Kongl. Stats-Contoirets befrielse från vidare befattning
med det staden Wexiö beviljade byggnads-lån.
N:o 383, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om förhöjning
i löne-anslagen för gästgifvare i Herjeådalen.
N:o 384, i anledning af Anders Anderssons från Skaraborgs Län motion,
att kostnaden i och för underhållandet af vägen emellan Forssviksmo
och Rödesund må af staten bestridas.
S. D. Lades till handlingarne Stats-Utskolt ts den 5 dennes på bordet
lagde Memorial N:o 381, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottels
Utlåtande, N:o 331.
S. D. Återremitterades Stals-Utskottets den 5 sisth December på bordet
lagde Utlåtande N:o 382, i anledning af Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse, rörande
eftergift af en vid Arbets- och Corrections-inrättningen i Norrköping
yppad balans.
S. D. Föredrogos ånyo och bi föllos Lag- samt Allmänna B svärs- och
Ekonomi-Utskottens den 5 sisth December på bordet lagde Betänkanden:
N:o 9, angående väckt motion om bestämmande af visst antal förrättningar,
hvartill Landtmätare må kunna på en gång förordnande erhålla.
N:-i 10, i anledning af väckt motion om verkställighet å Syne-Rätts beslut,
i fråga om anläggning af vattenverk.
N:o 12, i anledning af fråga om reclamalion af förrymde gäldenärer.
N:o 14, i anledning af väckt fråga om laga fardag å städernas embelsoch
tjenstemäns innehafvande embetsjordar.
N:o 15, i anledning af väckt motion om domsrätt i mål, rörande sjöofficerare.
N:o 16, dels i anledning af gjorde anmärkningar vid Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Betänkande N:o 18 om Svenske undersatares skyldigheter,
när de vilja bosätta sig eller resa utrikes, samt utlänningars rätt
att inkomma och bosätta sig i Riket, -— dels ock lill följd af ytterligare motion
i enahanda ämne.
N:o 17, i anledning af fråga om förändring af 4 §. 20 Cap. ByggningaBalken.
N:o 18, i anledning af väckta motioner om tillägg till Kongl. Kungörelsen
den 14 Juli 1835, angående förändring af Kongl. Förordningen den
20 Januari 1824 om ändring eller utrifning af vattenverk.
N:o 19, i anledning af väckt motion, rörande Hafveri-eontract.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 5 sisth December på bordet lagde Betänkanden:
Prot. Utdr. d 16 Jan. i8rfr.
21
N:o 11, i anledning af väckta motioner om förändring i flyttnlngstiden
för tjenstehjon.
No 13, i anledning af väckt motion om förändring af Kongl. Förordningen
den 27 October 1812 om utskrifningssältet och inrättningen af Allmänna
Be vä rings-manskapet.
S. D. Lades till handlingarne Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 5 sisth December på bordet lagde Memorial:
N:o 20, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 1, angående väckta
förslag till ändringar, tillägg och förklaringar af de om Skiftes-verket i
Riket gällande Författningar.
N:o 21, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 2, angående väckta
frågor om ändring och förklaring i vissa delar af Kongl. Förordningen, den
1 Augusti 1805, samt andra Författningar, rörande skogarne i Riket.
Från Ilögvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Srats-Utskcttets följande Utlåtanden och Memorial:
N:o 406, i anledning af Herr LefrénSj J. P, motion om skyndsamt bestämmande
af förskott till bedrifvande af befästnings-arbelena vid Carlsborg
och i Stockholms Skärgård.
Återremitterades, med förklarande af Ståndets önskan och uppdrag åt
Utskottet att saken till behandlande skyndsamt företaga.
N:o 407, i anledning af Herr von Hartmansdorffs, A, motion om uppgift
å de äskade anslag, som kunna erfordras till förhöjning i embets- och
tjenstemännens resekostnader, i följd af Rikets Ständers beslut, angående skjulsnings-anstalterna
i Riket.
Bifölls.
N:o 408, i anledning af Kongl. Muj:fs Nådiga Proposition, angående ett
årligt anslag af 15/0) B:dr till understöd för de i hufvudstaden förlagda
Garnisons-Regementens mat inrättningar.
Bifölls
N:o 409, med förslag till voterings-proposition, i anledning af RiksSlåndens
skil jagliga beslut, i fråga om eftergift af Landskamererare!!, Kammar-Rätts-Rådet
Lindbergs ersällnings-skyldighet i och för nu mera aflidne
Kronofogden Hojlings balans.
Voterings-propositionen gillades.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkande N:o 105, i anledning af väckte motioner, dels
Trot. Vt dr. d. 16 Jan. 1§4iI
om upphörande af postförings-skyldigheten, dels om lindring i delta besvSr
m. m., blef samma Belänkande, på grund af dervid gjorda anmärkningar,
dterremitteradt.
S. D. Vid nu skedd förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs-
oeh Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 22, i anledning af väckta
motioner, med förslag till hämmande af gesällers kringvandrande, blef samma
Betänkande af Ståndet bifallet.
Af det hos Slåndels Herrar Electorer hållna ProLocoll inhemtades, att,
för den tid, som Biskopen Doctor Holmström, af opasslighet, och ContractsProsten
Hallström, i anseende till afresa från staden, linnas hindrade att i
Constitutions-Utskottets förhandlingar deltaga, till Ledamöter af samma Utskott
utsedde blifvit, för den förre, Domprosten Doctor Elmgren och för den
senare Professsor Bolmeer, hvartill de ock genom Prolocolls-uldrag legitimeras
skulle.
S. D. Att som Ledamot i Banco-Utskottet inträda för den tid, Biskopp
Agardh kommer att från Riksdagen vara frånvarande, hade af Ståndets Eleetorer
utsedd blifvit Prosten Osterman, dertill han ock genom Protocolls-afdrag
legitimeras skulle.
Från Vä Ilo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Banco-Utskottets Betänkande, Memorial
och Utlåtande:
N:o 126, i anledning af väckt fråga om nedsättning i lösen för Våg-afclester
å jern och andra vågförda effecter, som hos Banken eller Låne-Coiv
toiret i Götheborg belånas, samt afskaftande af så kallade förnyelse-bevis.
Bijölls.
N:o 127, lill svar å de inom tvänne Riks-Stånd framställda anmärkningar
vid Utskottets under N:o 87 afgifne Utlåtande, angående dels utsträckning
af lånetiden och nedsättning af räntan för Discont-lån, dels bestämmandet
af någon viss andel af Discont-fonden till lån åt Jordbrukare oeh
Bergsmän.
Memorialet N:o 127 godkändes och Utlåtandet N:o 87 lades till handlingarne.
N:o 130, öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 97,
i fråga om Creditiv för Directionen af Arméens Pensions-cassa.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 97, lade Utlåtandet J{:o 130 till
handlinga rne.
Prot. XJtdr. d. 16 Jan. 184.1. 23
N:o 133, i anledning af Högvördiga Presle-Ståndels återremiss å Utskottets
Memorial N:o 128.
Lades till handlingarne.
och N:o 134, lill svar å ett Riks-Slånds återremiss å Utskottets Betänkande,
N:o 101.
Lades till handlingarne.
Äfvensom Förstärkta Banco-Ulskottets Memorial N:o 133, med anmälan
om utgången af de omröstningar, som inom Förstärkta Banco-Utskollet blifvit
anställda öfver åtskilliga fiågor, upptagna i Banco-Utskollets under N:ris
lil, 112, 128 och 129 afgifna Memorial, blef, vid förnyad föredragning,
till handlingarne lagdt.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stals-Utskottets Utlåtande N:o
406, i anledning af Herr J. P. Lefréns motion om skyndsamt bestämmande
af förskott till bedrifvande af befästnings-arbetena vid Carlsborg och i
Stockholms skärgård, blef samma Utlåtande återremitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Siats-Utskottets Utlåtande N:o 408, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående ett årligt anslag af
15,000 R:dr till understöd för de i liufvudstaden förlagde Garnisons-Regementens
mat-inrättningar.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Ulskottets Memorial N:o 34, i anledning
af Riks-Ståndens olika beslut, angående grunderna för den blifvande
allmänna Bevillningen, samt föreskrifterna för tillämpningen deraf.
Härvid förekomino:
l:o Utskottets hemställan, att Rikets Ständer må förklara, att, vid blifvande
voteringar, de utsatta siffrorna böra anses endast förslagsvis upptagna.
Bifölls.
2:o Utskottets yttranden i Memorialet N:o 34, vid följande momenter
uti B ivillnings-förfatlnings-förslaget.
a) Art. 1, pag. 1, Art. 2. §. 2, pag. 1 och 2, §. 4. pag. 3, §. 11. pag.
6, 7 och 8, §. 15, pag. 10, §§ 17, 26, och 31, — frågorna om ufgifter af
arrendatorer, landtbönder och ladugårds-Arrendatorer, m. fl., äfvensom af
artister, — pag. 13, angående afgifter för försäljning af lottsedlar, pag. 15,
angående bevillning af Informatorer, pag. 17, angående föreslagen bestämmelse
lill minimi-afgifter för Mäster-svenner och Gesäller vid Sockerbruk, Manufacturier
och Fabriker, pag. 18, angående förslag till minimi-afgifter för
Kockar och Jungman, pag. 18, angående skattbestämmelse för Skol-Lärare,
pag. 19, angående bestämmelse för utlänningar, sorn resa omkring i landet
*4
Prol. Utdr. d. 16 Jan 18^1.
och ulhjuda eller sluta handel om utländska varor, pag. 27 och 28, angående
bevillning af Inspectorer och Rättare, samt af privale Saltpetersjudare,
§. 34 pag. 33, §. 35 pag. 33, Art. 3 §. 37 pag. 35, Art. 4 §. §. 125, 126
och 127 pag, 61 och 62, Alt. 5 §. 143 pag. 68, §. 145, 3, 5 och 8 morn.,
och §. 147.
Ståndet vidhlef dess fattade beslut och godkände 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8,
9, 10, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 27, 28, 29, 30, 31,
32, 33, 34, 35, 36, 37 och 38 voteringspropositionerna.
b) pag. 12, angående afgifter af Directörer, Theater-, vid andra än Ko
nungens
Spectacler, samt af Concertgifvare.
11 :te voteringspropositionen gillades, och i öfrigt lades Memorialet, N:o
34, i denna punkt, till handlingarne.
c) pag. 14, angående bevillningsgrun len för Gesäller, s. p. angående
liampvräkare, pag. 16, angående linvräkare, pag. 18, angående grunder för
bevillning af Under-Styrmän och Constaplar, samt Matroser och Timmermän»
män, m. fl., s. p:, angående Tjärvräkare, §. 36 pag. 33 och 34.
13, 25 och 26 voteringspropositionerna godkändes, och Ståndet lät i öfrigs
förblifva vid hvad Ulskottet, i afseende på omförmäldta punkter, i Memorialet
N:o 34, yttrat.
d) §. 39, pag. 36, och §. 44, pag. 38.
De af Utskottet i Memorialet 34, tillstyrkta redactioner godkändes.
e) §. 38 pag. 35, §. 64 pag. 43 och 44, §. 119 pag. 59, §. 125, ett
föreslaget nytt andra moment, äfvensom hvad i öfrigt hemställes i början af
pag. 38 i Memorialet N:o 34, §. 138 pag. 66 och 67, §. 139 pag. 67, §.
146 pag. 70, samL Utskottets yttrande vid slutet af Memorialet.
I dessa punkter godkändes Memorialet, N:o 34.
f) §• 73 pag. 46 och 47.
Utskottets hemställan till Borgare-Ståndet att förena sig uti Preste-Ståndets
beslut i denna punkt, blef icke antagen.
g) §. 113, pag. 57.
Utskottets hemställan, att Landshöfdingens rösträttighet i PröfningsComile
må hädanefter, såsom hitintills, bibehållas, gillades. I öfrigt lades
Memorialet N:o 34 i denna punkt till handlingarne;
och 3:o de delar af Memorialet N:o 34, som icke äro i det föregående
nämnda.
Lades till handlingarne.
S. D.
Prot. Uldr. d. 16 Jan. 18^.U
25
-S. D. Till Slals-Ulskoltet remitterades en af Herr TVijk, med anledning
af 56 §. Riksdags-Ordningen, väckt motion derom, att eftergift af straffränta
måtte ske för alla dem, som ännu ej uppgjort liqvider för sina skulder
till f. d. Götha Canal- och Malmö Discont-verk, och att Riksgälds-Contoiret,
under hvars utredning dessa verk stå, måtte erhålla föreskrift att, så
snart gäldenärer erbjuda sig att liqvidera det primitiva capitalet, med derå
upplupen fem procents ränta, sådan liqvid antaga, och 66 §. 7 Afdelningen
uti nu gällande Reglemente för Riksgälds-Contoiret derefter rättas.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Bonde-Ståndet, som funnit Expeditions-Utskottets förslag N:o 148
lill Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit, angående Näringsfriheten,
affattadt, i enlighet med Allmänna Besvärs- och Ekonorni-Utskoltets
af Rikets Ständer godkände Betänkande N:o 39, beslöt att, med förklarande
häraf, återremittera Utskottets förnyade förslag härom, under N:o 186,
på det Utskottet må i detta ämne afgifva ett förslag, fullkomligt öfverensstämmande,
äfven i afseende på motiveringen, med hvad ofvannämnde Betänkande
innehåller.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 23, i anledning af väckte frågor om förändring
i skyldigheten att hygga och underhålla vägar och broar, blef detsamma
med dervid gjorde skriftlige och muntlige anmärkningar till Utskotten
återremitterad t.
S. D. Föredrogs och återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs-och
Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 112, i anledning af väckt motion, att södra
Bataljonen af Bohus Läns Regemente må, i likhet med den norra och under
enahanda vilkor, som för densamma äro gällande, till ständigt Infanteri förvandlas
m. m.
S. D. Föredrogs ånjm Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 401, i anledning
af Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående en uppkommen brist i 1839
års anslag till Beväringsmanskapets vapenöfningar, dervid Ståndet fann för
godt Betänkandet afslå.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- och Lag-Utskottens Betänkanden:
N:o 113, i anledning af väckte motioner om ändring och tillägg uti ÅnBih,
till R. S. Prot. 1S4U 9 Sami, 2 Dand. 4
a6 Fröt. Utdr. d. 16 Jan. t84t•
svarighels-lagarne för Rikets Sländers fullmägtige i Banken och RiksgäldsContoiret,
i afseende på lyftningen af det så kallade stora Creditivet.
Bifölls.
N:'o 114, i fråga om inrättande af ett Juridiskt Institut.
Bifölls.
N:o 115, i anledning af väckt motion om skyldighet för häktad person,
som sakfälles, att ersätta sitt fång-underhåll.
Bifölls.
N:o 116, i fråga om praescriptions-tiden för utsökande af fordringar hos
Statsverket.
Återremitterades.
N:o 117, i anledning af väckt motion om belöningar af allmänna medel
för Krono-beljenter, som visa nit för tjufveriers hämmande.
Bifölls.
N:o 119, i (råga om inköp för allmänna medel af register till förslaget
till allmän Civil-lag.
Bifölls.
N:o 120, i anledning af väckt motion om inrättande af nya IIof-Rätter
och en förändrad indelning af Hof-Rälternes jurisdictioner.
Bifölls.
N:o 121, i anledning af väckt motion om organiserande af en Advocatcorps
på stat.
Bifölls.
N:o 122, i anledning af väckt motion, dels att på landet må blifva aLt
tillgå edsvurne tjenstemän till biträde vid upprättande af juridiska handlingar,
dels ock att expeditions-lösen i Domboks-rnäl må upphöra.
Bifölls.
N:o 123, i anledning af väckt motion, att, med ändring af 13 Cap. 3 §.
Rältegångs-Balken, ersättning för resekostnad och dagtractamente till extra
Domare, som, i anseende till ordinarie domares jäfagtighet, tillförordnas, altid
må af allmänna medel utgå.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt allmänna Be värs- och Ekonomi
Utskottens
Utlåtanden:
N:o 124, i anledning af väckt fråga om ersättning lill rotehållarne vid
Dahl-Regementet för slitning af soldaternes klädespersedlar under arbets-commenderingar.
Bifölls.
Prot. Utdr. d. 16 Jan. 1841. 27
N:o 125, i anledning af väckt fråga 0111 ersättning lill rotehållare vid.
Jönköpings R gemente för åbragte kostnader under en arbets-commendering
af Regementet lill Trollhätte Canal.
Bifölls.
N:o 126, i anledning af väckt fråga om allmän frihet lill hemtnin» af
Tjäru-ved å Kronans skogar i Rikets norra Län.
Bifölls.
S. D. Föredrogs oell Bifölls Banco-Ulskottels Utlåtande N:o 136, öfver
väckt fråga örn inköp af elt hus för begagnande af Låne-Contoiret i Götheborg.
S. D. Föredrogs ocb bijölls Lag-Utskottets Utlåtande N:o 172, i anledning
af väckt motion, dels örn upphäfvande af Kongl. Förbudet mot dueller
och slagsmål af den 22 Aug. 1682, ocb alia dermed sammanhang egande
Författningar, dels ock om ändring af 24 Gap. 11 §. Missgernings-Balken»
S. D. Föredrogs ocb bifölls Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande JN:o 26, i anledning af väckt fråga 0111 förändring
i tiden för väglagning.
S. D. Anmältes Expeditions-Ulskotlels Memorial:
N:o 26, med öfverlemnande af uppsatt förslag till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om pensioner
åt f. d. Stats-Råden, Friherre Åkerhjelm och Grefve Hård.
N:o 27, med öfverlemnande af förslag till underdånig skrifvelse, angående
sökt befrielse från ersättandet af uppburne förskott Lill utgifter i följd
af cholera farsoten.
Förslagen godkändes och Memorialen lades till handlingarne.
S. D. Anmältes en i Protocolls-Utdrag den 13 dennes gjord inbjudning
af Vällotl. Borgare-Ståndet att förena sig med dess beslut, i anledning af
Lag-Utskottets Utlåtanden N:o 166 och 42, angående fråga om FörlikningsComiteers
inrättande.
Med frånträdande af eget beslut, fann Ståndet för godt antaga den gjorda
inbjudningen.
S. D. Anders Larsson från Upsala Län tillkänna ga F, att, sedan Ståndet
den 8 sistl. April vid handläggning af Lag-Utskottets Memorial N:o 11, hvarigenom
Utskottet, med förklarande, att det icke tillkom Utskottet att frågor
af denna beskaffenhet behandla, återlemnat bemälde Anders Larssons och
Olof Olofssons från Westerbotten till Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Ulskotten remitterade serskilde motioner om ändring i Författningarne,
angående hemmans förmedling, ansett, att, som motionerna jemväl
Troi. Ut dr. d. 18 Jan. 1841.
öfverlemnats till sistnämnde Utskott, någon annan åtgärd icke erfordrades,
än att lägga Lag-Utskottets Memorial till handlingarne; så hade ifrågavarande
ärende derefter icke till någon behandling i Utskott iörekommit, at den
uppgifna anledning, att berörde motioner icke blifvit i vederbörlig ordning
till behörige Utskott remitterade.
På hemställan af Anders Larssonj beslöt Ståndet att remittera nämnde
motioner till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, hvilka
för sådant ändamål af rnotionerne skulle erhålla afskriften
Den 18 Jan. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
den 5 sisth December på bordet lagde Utlåtanden och Betänkanden:
N:o 115, i anledning af erhållen återremiss af Utskottets Betänkande
N:o 84, rörande afskaffande af Helfiituts-bref och förändring i följd deraf i
vissa delar af Kongl. Förordningen den 22 April 1829, angående passhandlingar
för fartyg, hvilka seglat till utrikes ort.
N:o 117, angående föreslagen indragning af vice Presidents-embetena i
Hof-Rätterna och förändrad benämning af Hof-Rätts-ledamöter, samt om ordningen
för upprättande af förslag till ledamöter i Hot-Rätter och Collegier.
N:o 119, i anledning af väckt fråga om slapelstads-rält för Köpingen
Döderhultsvik, samt Läns-styrelsens förflyttande dit ifrån Calmar stad.
N:o 121, i avledning af väckt fråga, att Utskottets förslag i dess Betänkande
N:o 51, rörande afgifler, sorn sjöfarande erlägga vid ny Elfsborgs
Fästning, måtte utsträckas, äfven i afseende på Waxholm.
N:o 122, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 32, rörande väckta motioner om ändring i Författningarne, angående allmänna
vägars underhållande vintertiden.
N:o 123, angående Bibeltrycks-tunnans användande till sitt ursprungliga
ändamål.
S. D. Återremitterades Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets den
5 sisth December på bordet lagde Betänkande N:o 116, om upphörande af
dubbla årsberäkningen vid befordran lill ecclesiastika embeten och tjenster.
S. D. Yid förnyad föredragning af Allmänna Besväis- och EkonomiUtskottets
Betänkande N:o 118, angående upphörandet af det så kallade Hemförare-Båtgillet
i Götheborg, fann Ridderskapet och Adeln för godt att an
-
Prot. Vtdr. d. 18 Jan. 184*• 29
taga Utskottets första under N:o 29, afgifna Utlåtande, samt lägga Betänkandet
N:o 118 till handlingarne.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
den 5 sistlidne December på bordet lagda Betänkande N:o 120,
i anledning af väckta motioner om Landsfiscals-ljensternes afskaftånde.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet en af Herr PrjtZj Lars Adolfa
denne dag afgifven motion, angående ersättning åt visse Commendanter för
sportler, förlorade, till följd af Kongl. 'Maj:ts Nådiga Förordning af den 3 Juli
1840, angående prejning från Rikets Fästningar af örlogs- och andra fartyg,
tillika med i anledning af denna motion afgifne yttranden.
S. D. Lides till handlingarne Stats-Utskottets den 9 sisth December
på bordet lagde Memorial N:o 38 7, i anledning af erhållen återremiss å Statsutskottets
Utlåtande, N:o 353.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats-Utskottets den 9 sisth December
på bordet lagda Utlåtande N:o 388, angående Post-Inspectoren C. F. Lindstedts
ansökning om tillökning i arfvodet för honom uppdragen befattning
vid åtskilliga handlingars tryckning.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 9 sisth December
på bordet lagde Memorial N:o 389 med förfrågan, i anledning af RiksSlåndens
beslut, rörande Byggnads-lånet till staden Wenersborg, förklarade
Ridderskapet oell Adeln, att Ståndet, genom antagande af Borgare-Ståndets
inbjudning af den 26 sisth September, icke gjort annan förändring i sitt förut
fattade beslut, än i hvad, som anginge lixjviden af den årliga räntan och
capi tal-a fbetalningen.
S. D. F öredrogos ånyo och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens den 9 sistlidne December på bordet lagda Betänkanden:
N:o
90, i anledning af väckt fråga örn upphörande af de s. L port-penningarne
vid Christianstad, m. m.
N:o 91, i anledning af väckt fråga om lindring i berustade qvarnars
praesta tioner.
N:o 92, i anledning af föreslagna åtgärder till lindring i roteringens utgörande.
N:o 93, i anledning af väckt fråga om Gaixles-Regementenas indragning
till halfva styrkan.
S. D. Lades till handlingarne Förstärkta Stats-Utskottets den 9 sisth
December på bordet lagde Memorial:
3o
Fröt. XJtdr. d. 18 Jan, 18fa.
N:o 392, angående verkställd omröstning öfver 2:ne uti Memorialet N:o
301 upptagna volerings-propositioner.
N:o 393, angående verkställd omröstning, till följd af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, i anledning af Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 258.
N:o 394, angående verkställd omröstning, till följd af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut, röran le det å Riks-Statens 5:te Hufvud-1 itel uppförda anslag till
Dramatiska speclaclet.
N:o 395, i anledning af verkställd omröstning, lill följd af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, i Irågan om löne-anslag för Carolinska Medico-Chirurgiska
Institutet. v
N:o 396, angående verkställd omröstning, i fråga om beloppet af de lån,
som hädanefter från Ull-Disconten skola afgifvas.
N:o 397, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, i afseende å Gurhus-afgiftens fortfarande.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärsocb
Ekonomi-Utskottens den 11 sisth December på bordet lagde Betänkande
N:o 94, i anledning af framställde klagomål, rörande rustnings- och roteringsbesväret,
samt föreslagna åtgärder lill beredande af lindring derutinnan.
Från Wäll o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos följande Lag- samt Allmänna Besvärs*
och Ekonomi-Utskottens Betänkanden:
N:o 22, i anledning af väckta motioner, med förslag till hämmande af
gesällers kringvandrande.
N:o 23, i anledning af väckta frågor om förändring i skyldigheten att
bygga och underhålla vägar och broar.
N:o 24, i anledning af väckt fråga om fri långtägt å bafsslränderne;
och N:o 25, i anledning af väckt motion, angående föreskrifters meddelande,
i afseende på busesyner å klockarebol.
S. D. Fördrogos ånyo följande Constilutions-Ulskottets Memorial:
N:o 69, i anledning afåterremisser å Memorialet, N:o 45.
Ståndet antog icke den af Ulskottet i berörde Memorial gjorda inbjudning,
utan vidblef den förut förklarade gemensamma tankan och godkände
voterings-propositioner ne.
N:o 70, i anledning af två Stånds återremiss på Memorialet N:o 55, och
med förslag till delning af 25 §. Regerings-formen samt ändrad ordningsnumer
af 22, 23, 24 §. §. och 25 §. Usta perioden Regerings-formen.
Prot. TJtdr. d. 20 Jan. 184.1.
3i
Utskottets förslag antogos till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag.
N:o 71, angående förloppet af voteringar inom Förstärkta ConstitutionsUtskottet.
Lades till handlingarne.
N:o 72, med förslag till ändring uti 1 §. 9 mom. Tryckfrihets-lagen.
Antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 73, med föreslående af ett tillägg i 1 §. 9 mom. Tryckfrihetslagen.
Återremitterades, med den af Ståndet förklarade gemensamma tanka, att
redäclionen af förslaget må blifva denna: "uppsatser, hemtade ur Dagblad,
anses icke såsom eftertryckta, då de i andra Dagblad införas, så vida det
tillika uppgifves, ifrån hvilket Dagblad uppsatsen är hemtad.”
och N:o 74, med förslag till ändring i 2 §. 4 mom. Tryckfrihetslagen.
Antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Belänkanden:
N:o 110, i anledning af väckt fråga om lindring för de rustande vid
Smålands Grenadier-bataljon i åtskilliga praeslalioner.
Bifölls.
N:o lil , i anledning af väckt fråga om befrielse för rotehållare från
skyldigheten alt ersätta klädespersedlar, som skadas af mai.
Bijölls.
och N:o 112, i anledning af väckt motion, att södra Bataljonen af Bohus
Läns Regemente må, i likhet med den norra och under enahanda vilkor,
som för densamma äro gällande, till ständigt Infanteri förvandlas, m. m.
Återremitterades.
*
Den 20 Jan. 1841 f. m.
Från Höglo fl.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stals- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 11 sisth December på bordet lagde Utlåtanden och
Belänkanden:
N:o 96, i anledning af väckta frågor, att endast värfvad trupp må commenderas
till Garnizons-tjenst och bevakning vid Corrections-inrätlningar, äf
-
3.2
Prot. Ut dr. d. 20 Jan. 184,1.
yensom alt, då Indeldt Cavalleri och Infanteri beordras att utgöra arbetscommenderingar,
slitnings-ersättning måtte derföre rust- och rotehållare tiligodokomma.
N:o 98, i anledning af väckt motion om nedsättning af tross-passevolansafgiften.
JNr:o 99, i anledning af väckte frågor om upphörande af eller nedsättning
uti afgiften till Wadstena Krigsmanshus- samt Amiraiitets-Krigsmaucassorna
vid köp af rusthåll eller båtsmans-hemman.
N:o 101, i anledning af väckt motion om anställande af ytterligare
en Lärare vid hvardera af Skolorna i Umeå, Piteå och på Frösön i
Jemtland.
N:o 103, i anledning af väckta motioner om fri tillverkning af bergs-krut.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 11 sistlidne December på bordet lagda Betänkande
och Utlåtande:
N:o 95, i anledning af'väckt motion, rörande remonteringen vid Kongl.
Skånska Dragon-Regementet;
och N:o 100, i anledning af återremiss å Utskottens Betänkande N:o 6,
om Lärare-seminariers inrättande, m. m.
S. D. Lades till handlingarne Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 11 sistlidne December på bordet lagda Utlåtande N:o
97, i anledning af återremiss å Betänkandet, N:o 32.
S. D. Återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
den 11 sisth December på bordet lagda Utlåtande N:o 102, i anledning
af väckt fråga om Stats-anslag till Strömstads Skola.
S. D. Å nyo föredrogos och biföllos Lag-Utskottets den 11 sistlidne
December på bordet lagda Betänkanden:
N:o 163, i anledning af väckt motion om ändring, dels af Kongl. Förordningen
den 1 Juni 1748, angående förmonsrätt för lån, som af Brandförsäkrings-Contoret
i Stockholm till husens försäkrande undfås, dels af 6 §.
i Kongl. Maj:ts för samma Contor den 19 December 1807 utfärdade Reglemente.
N:o 164, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Öfver-Ståthållare-Embetets
den 28 December 1815 utfärdade Kungörelse och förbud emot
.tryckta skrifters utdelning eller försäljning på gator eller i portgångar £
§ töckholm.
Prat. Utclr. d. 20 Jan■ 1841•
33
N:o 165, i anledning af väckl motion, alt utmätt fastighet må på auction
försäljas endast i uppslag.
N:o 167, i anledning af väckta motioner om upphäfvande af 3, 5 och 6
§. §. i 2 Capitlet Giftermåls-Balken. ,
N:o 168, i anledning af väckt motion om förbud för Presterskapet att
utfärda lysning till äktenskap för manspersoner, sorn, i saknad af andra medel
att sig försörja, ej ens, på sätt i Kongl. Förordningen den 18 December
1756 är föreskrifvet såsom vilkor för allmogens söners rättighet, alt vid 18
årsålder träda i gifte, innehafva stadig tjenst, eller arbete och handtverk idka.
N:o 169, i anledning af väckta motioner om dels upphäfvande, dels ändring
af 3 Capitlet 1 och 10 §. §. jemte 5 Capitlet 1 §. Giftermåls-Balken
samt 8 Capitlet 2 §. Ärfda-Balken.
N:o 170, i anledning af väckt motion om upphäfvande af sista momentet
i 37 af 17 Capitlet Rättegångs-Balken.
S. D. Då nu i ett sammanhang föredrogos ej mindre Lag-Utskottets d.
11 sisth December på bordet lagde Utlåtande N:o 166, i anledning af erhållna
återremisser utaf Utskottets Betänkande N:o 42, öfver väckta motio
ner
om Förliknings-Comitéers inrättande, än ock VällofL Borgare- samt Hedervärda
Bonde-Ståndens inbjudningar, den förra af den 13 dennes och den
senare af den 15 sisth December, till instämmande i bemäldeRiks-Slånds vid
föredragningen af Lag-Utskottets Utlåtande N:o 166, fattade beslut; fann
Ridderskapet och Adeln icke för godt att bifalla hvarken sistnämnde Utlåtande
eller någondera af förutnämnde inbjudningar, utan afslog Utlåtandet
N:o 166 och beslöt, för sin del, det må Rikets Ständer i aflåtande underdånig
skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Majit i Nådig Proposition till Rikets
Ständer meddela en ledning för de reglementariska stadganden, som böra
iagttagas vid inrättandet af Förliknings-Comiteer.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Beviilnings-Utskottets den 12 sisth
December på bordet lagda Memorial N:o 34, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut, angående grunderna för den blifvande allmänna Bevillningen
samt föreskrifterna för tillämpningen deraf, stannade Ridderskapet och Adeln
i följande beslut:
l:o Utskottets hemställan, att, vid blifvande voteringar, i anledning af
nu föredragne Memorial, de utsatte ziffrorne böra anses endast förslagsvis
upptagne, »odkändes.
2:o Hvad Ridderskapet och Adeln beslutat, rörande sista momentet under
rubriken Inspector er 3 pag. 30 uti Utlåtandet N:o 27, rörande SalpeterBilt-
till R- St. Prot. 1849 Sami, 2 Band. 5
34
Fröt. Utdr. d. 2o Jan. 1841•
sjudare j pag 31 i Utlåtandet N:o 27; samt rörande uteslutande af ordet Fi(lei-Commiss
utur Irsta momentet af 36:te §:n, men bibehållande af samma
ord uti 4:de momentet af nämnde fann Ståndet, med anledning af Utskottets
derom gjorde hemställanden, för godt att frånträda, till följd hvaraf
voteringsproposi Lionel na Nrris 20, 21 och 25 ansågos böra förfalla.
3;o Voterings-propositionerna Nrris 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12,
13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 22, 23, 24, 26, 30, 31, 32,33, 34, 35, 36,37
och 38 godkändes; och vidblef Ridderskapet och Adeln de beslut, som Ståndet
fattat i de delar, hvilka utgöra föremål för 3:Jje, 13:de, 24:de, 35:teoch
36:te voterings-propositionerna.
4:o 29:de voterings-piopositionen ogillades; och förklarade Ståndet, att
det i detta afseende må förblifva, vid hvad hittills stadgadt varit.
5:o Pröfningen af 27;de, och 28;de voterings-propositionerna uppskjöts,
tills Ridderskapet och Adeln erhållit del af Preste-Ståndets beslut i ämnet.
6:0 Förslagen till förändrad redaction af39 och 44 §. §. godkändes.
7:o Hvad Utskottet hemställt, i afseende på 46 och 73 §. §. samt 2 momentet
af 145:te §., bilölls.
5:o Det föreslagna nya momentet i 125:te §. bifölls.
9:o Utskottets yttranden, rörande de olika besluten i 15:de§., angående
Under-Styrmän och Constaplar samt Matroser och Timmermän in. fl. samt
angående Tjäruvräkare; i 36:te §:n angående orden: ”så framt detta kommer
att fortfara,” samt i 38:de, 59:de och ll3:de §. §., godkändes.
10:o Vid hvad Utskottet vttrat, rörande de olika besluten i 15;de §:n,
angående Bokhandlare, Theater-Direclörer, Hampvräkare och Linvräkare, samt
i 19, 21, 27, 41, 42, 45, 48, 49, 64, 87, lill och med lil, 112, 115, 119,
120, 121, 136, 137, 138, 139, och 146 §. §., äfvensom vid Utskottets slutliga
yttrande, rörande rättelser uti hänvisningarna allt efter de förändringar i
§§:nes numerering, som kunde blifva en följd af Ridderskapets och Adelns
fattade beslut, lät Ridderskapet och Adeln bero.
ll:o Hvad Utskottet yttrat, rörande besluten i 10, 14, 114, 122 och
128 §. §., ansågs icke erfordra någon åtgärd, och förslaget att vid sammanfattningen
af besluten, rörande Bevillnings-stadgan i sin helhet, Utskottet
måtte få iagttaga den rättelse, som af votering öfver 29:de voterings-propositionen
kunde blifva en följd,ansågs förfalla, i anledning af det beslut, Ridderskapet
och Adeln öfver nämnde voterings-proposition fattat.
12:o Utskottets yttranden, i anledning af besluten öfver 33, 43 och 123
§. lades till handlingarne.
!3:o Dessutom fann Ridderskapet och Adeln sig böra fästa de respecti
-
Prot. Vtdr. d. 2 o Jan. 18^.1.
55
ve Med-Ståndens uppmärksamhet på nödvändigheten att begära Ivongl. Maj:ts
Nådiga godkännande af de reglementariska föreskrifterna i Bevillnings-Förordningen;
såsom stöd hvarför, bland de flera stadganden, hvaruti böter utsättas,
fora och besvärs-hänvisningar bestämmas, samt hvarjehanda skyldigheter
åläggas dels Presterskapet, dels andre embets- och tjenstemän, Ridderskapet
och Adeln åberopade 43 §. af det nu antagna förslaget till ny Bevillnings-Stadga,
hvarigenom ej blott 46 §. i den hittills gällande, utan äfven.
Kongl. Maj:ts den 30 September 1812, angående Mantals- och Skattskrifningarnu,
utfärdade Förordning blifvit i 9 §., om vissa böters fördelning till tväskiftes
mellan Skattskrifvaren eller åklagaren och socknens fattige, förändrad;
hvarom Nådig Kungörelse, i händelse förändringen af Kongl. Maj:t antages,
lärer böra utfärdas, på det att Rikets Ständers Bevillnings-Stadga ej må stå
i strid med Kongl. Maj:ls Förordning.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Banco-Utskottets, den 12 sisth December,
på bordet lögde Betänkande N:o 126, i anledning af väckt fråga om
nedsättning i lösen för våg-attester å jern och andra vågförda effecter, som
hos Banken eller Låne-Contoiret i Götheborg belånas, samt afskallände af så
kallade förnyelsebevis.
S. D. Lades till handlingarne Banco-Utskottets den 14 och 19 sistlidne
December på bordet lagda Memorialer:
N:o 127, till svar å de inom tvänne Riks-Stånd framställda anmärkningar
vid Utskottets under N:o 87, afgifna Utlåtande, angående dels utsträckning
af lånetiden och nedsättning af räntan för Discontlån, dels bestämmandet
af någon viss andel af Discont-fonden till lån åt jordbrukare och Bergsmän.
N:o 134, till svar å ett Riks-Slånds återremiss å Utskottets Betänkande,
N:o 101.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets den 14 sistlidne
December på bordet lagda Utlåtande N:o 130 öfver gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N:o 97, i fråga om Creditiv för Directionen af Armeens
Pensions-cassa, blef nämnde Utlåtande N:o 130 ogilladt af Ridderskapet
oell Adeln, som beslöt, alt Directionen öfver Armeens Pensions-cassa erhåller
ett å Banken ställdt Creditiv, stort Tre Hundrade Tusen Riksdaler Banco,
att utgå efter de föreskrifter, sora för Cassa-creditiv i allmänhet äro gällande.
S. D. Till handlingarne lades Förstärkta Banco-Utskottets den 15 sistlidne
December på bordet lagde Memorial N:o 135, med anmälan om utgången
af de omröstningar, som inom Förstärkta Banco-Ulskotlet blifvit anställda
36
Trot, Vteir, d. 20 Jan, l8.p.
öfver åtskilliga frågor, upptagna i Banco-Utskottets, under N:rislll, 112,128
och 129, afgifna memorialer.
S. B. Anjo föredrogos och biföll os Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 19 sisth December på bordet lagde Utlåtanden;
N:o 104, i anledning af väckt fråga om befrielse för rusthållare från
skyldigheten att under krig recrytera, remontera, och att ersätta förlorade persedlar,
emot en årlig afgift till staten, m. m.
N:o 106, i anledning af väckt motion om vidtagande af åtskillige förändringar
uti Postförfattningarne, m. m.
N:o 107, i anledning af väckt motion om öppnande af direct postgång
emellan Fahlköping och Mariestad.
S, D. Återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 19 sisth December på bordet lagde Betänkanden:
N:o 105, i anledning af väckta motioner, dels om upphörande af Postföringsskyldigheten,
dels om lindring i detta besvär, m. m.
N:o lOS, i anledning af väckte frågor, dels om upphörande af Kronobrefbärings-skyldigheten,
och dels om ersättning för dess utgörande, m. m.
N:o 109, i anledning af väckt fråga om förhöjd skjuts-Jega vintertiden
emellan Grisslehamn och Eckerön, samt skyldighet tili färjpenningars erläggande
för posterne, som färdas öfver Ortala-viken, m. m.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 19 sisth December på bordet lagde Utlåtande N:o 128, i anledning
af motion om reglering af pastoraten på Gottland och föreskrifter om
syn å prestgårdsbyggnader derstädes.
S. D. Återremitterades Lag- samt Allmänna Besvärs och Ekonomi-Utskottens
den 22 sisth December på bordet lagde Betänkande N;o 24, i anledning
af väckt fråga om fri tång-tägt å liafsstränderne.
S. D, Biföll Ridderskapet och Adeln Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 22 sisth December på bordet lagde Betänkande N;o
25, i anledning af väckt motion, angående föreskrifters meddelande, i afseende
på husesyner å klockarebohl.
S. D. Lades till handlingarne Constitutions-Utskottets den 29 sisth December
på bordet lagde Memorial N:o 71, angående förloppet af voteringar
inom Förstärkta Constitutions-Utskottet.
Från Högvörd. Preste-Stanoet.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets sedan den 23 November sisth å
Fröt. Vtdr. d. 20 Jan. 1841-
37
hordet hvilande Memorial N:o 151, med förslag till sammanjemkning af de
inom Riks-Stånden faltade skiJjagliga beslut, vid förehafvande af Utskottets
genom Betänkandet N:o 66 och Utlåtandet N:o 126 framställda förslag, i
anledning af väckt fråga om förtydligande af 1 Cap. 2 §. Straff-Balken och
Kongl. Brefvet den 25 September 1777.
Ståndet, som bifallit Utskottets, genom Betänkandet N:o 66, framställde,
och i Utlåtandet j\:o 126 vidhållna förslag, fann nu, sedan Höglofl. Ridderskapet
och Adeln antagit den gjorda inbjudningen, i följd hvaraf den föreslagna
voterings-propositionen ansågs förfalla, samma Memorial icke påkalla
annan åtgärd, än att till handlingarne läggas.
S. D. Föredrogos ånyo och Liföllos Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens följande Betänkanden:
]N:o 23, i anledning af väckta frågor örn förändring i skyldigheten att
bygga och underhålla vägar och broar;
N:o 24, i anledning af väckt fråga om fri tång-tägt å hafs-stränder
o
o o
na; och
N:o 25, i anledning af väckt motion, angående föreskrifters meddelande
i afseende å huse-syner å klockarebohl.
S. 13. Föredrogos ånyo Con-titutions Utkottets sedan den 30 December
sisth å bordet hvilande följande Memorial till Rikets Ständer:
N:o 69, i anledning af återremisser på Memorialet, N:o 45.
Ståndet, som till grundlags-enlig behandling antagit N:o 45, gillade den
i N:o 69 uppgifna voterings-propositionen.
JS!:o /(), i anledning af två Stånds återremiss på Memorialet N:o 55,
och med förslag till delning af 25:te §:n Regerings-Formen, samt ändrad
ordaings-numer af 22, 23 och 24 §. §. och 25 §., l:sta perioden RegeringsFormen.
Gillades.
N:o 71, angående förloppet af voteringar inom Förstärkta ConstitutionsUtskottet.
Lades till handlingarne.
N:o 72, med förslag till ändring uti l:sta §. 9 mom. Tryckfrihetslagen.
Antogs, såsom hvilande lill Grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 73, med föreslående af ett tillägg i 1 §. 9 mom. Tryckfrihetslagen.
Återremitterades med förklarande, såsom Ståndets gemensamma tanka,
att den föreslagna förändringen icke hörde till de högst nödiga.
38
Trot■ Vtdr. d. 20 Jan. 184.1.
N:o 74, med förslag till ändring i 2 §. 4 mom. Tryckfrihets-lagen.
Antogs att hvila tili Grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets följande den 30 December å
bordet lagda Utlåtanden:
N:o 131, öfver en väckt motion, att Commissarien i Banken S. Thurdfjell
måtte retroaetivt få beräkna den för Bankens yngre Commissarier bestämda
lön.
Bifölls.
N:o 132, öfver väckte förslag, dels om inrättande af Låne-Contoir å Gottland,
dels om meddelande af förskott till utlåning derstädes under vintermånaderne,
och dels om ändring uti 229 §. af senaste Banco-Reglemente.
Återremitterades.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets den 30 December sisth å
bordet lagda Utlåtande:
N:o 36, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet N:o 9, angående
åtskillige motioner om stämmoböters upphörande eller förminskning.
Ståndet godkände så väl den af Utskottet uppgjorda gradationen för
stämmoböters utgående, som ock att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes utfärda en Författning, som
upptager till hvad belopp stämmoböter utgå.
Likaledes gillade Ståndet, att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att uti den om stämmoböter utfärdande Författning måtte
bestämmas, det två tredjedelar af samma böter tillfalla socknens fattige och
en tredjedel Krono-Uppbördsmannen hvilket ord Ståndet ansåg böra sättas
i stället för Kronofogden.
Och skulle, i afseende härå, respective Med-Stånden inbjudas att detta
beslut biträda.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
följande Betänkanden:
N:o 110, i anledning af väckt fråga om lindring för de rustande vid
Smålands Grenadier-bataljon i åtskilliga prsestationer.
Bifölls.
N:o lil, i anledning af väckt fråga om befrielse för rotehållare från
skyldigheten att ersätta klädes-persedlar, som skadas af mal.
Bifölls.
N:o 112, i anledning af väckt motion, att Södra Bataljonen af Bohus
Prot. lltdr. d. 2 o Jan. 184t. 3 g
Läns Regemente må, i likhet med den Norra och under enahanda vilkor,
som för densamma äro gällande, till ständigt Infanteri förvandlas.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Memorial och Utlåtanden:
N:o
399, i anledning af verkställde omröstningar i Förstärkt Utskott,
enligt Utlåtandena N:ris 257 och 367, angående pensioner åt f. d. StatsRåden
Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve Hård.
Lades till handlingarna.
N:o 401, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
en uppkommen brist i 1839 års anslag till Bevärings-manskapets vapen-öfn
ingar.
Bifölls.
N:o 4u2, i anledning af Herr Petre's motion, angående befordrande
till verkställighet af den ordinarie Stats-regleringens definitivt afgjorda
delar.
Bifölls.
N:o 404, i anledning af väckta motioner, att Stats-Utskottet måtte företaga
revision af Stats- och Riksgälds-Verkens räkenskaper för år 1838.
Bifölls.
N:o 405, angående ifrågaställd förlängning under 10 år af det Pantlåne-inrättningen
i Stockholm beviljade låne-understöd af allmänna medel.
Bifölls.
N:o 411, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o
355, angående åtskilliga Stats-bidrags ingående till Riksgälds-contoiret.
Ståndet, som afslagit Betänkandet N:o 355, vidblef sitt beslut och lade
Utlåtandet N:o 411 till liandliugarne,
N:o 412, i anledning af motion om förklaring af Rikets Ständers beslut,
angående de för Universiteten beviljade Professors-Emeriti-löner samt lönetillökningar
för Professorer.
Bifölls.
Från V äl I o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos å nyo Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 9, i
anledning af åtskillige motioner, dels örn stämmoböters upphörande eller förminskning,
dels om samma böters bestämmande, i anseende till skattebeloppet,
och samma Utskotts Utlåtande, N:o 36, i anledning af erhållen återremiss
å Betänkandet, N:o 9.
4®
Prot. Vtdr. d, 2o Ian. i8f.i.
Ståndet godkände förslaget i Betänkandet, N:o 9, och Utlåtandet, N:o
36, angående stämmoböternes belopp, äfvensom Ståndet beslöt, att Rikets
Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att uti den om stämmoböter
utfärdande Författning måtte bestämmas, det en tredjedel af samma
böter tillfaller Krono-Uppbördsmannen j och två tredjedelar Socknens
fattige; och blifva de respective Med-Stånden vänligen inbjudne att i Borgare-Ståndets
beslut sig förena.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets nedannämnde Utlåtanden:
N:o 131, öfver en väckt motion, att Commissarien i Banken S. Thurdfjell
måtte retroactivt få beräkna den för Bankens yngre Commissarier bestämda
lön.
B i fölls;
och N:o 132, öfver väckte förslag, dels om inrättande af Låne-contoir
å Gottland, dels om meddelande af förskott, till utlåning derstädes under
vintermånaderna, och dels om ändring uti 229 §. af senaste Banco-Reglemente.
Återremitterades.
S. D. Med frånträdande af förut, i anledning af Stats- och Banco-Utskottens
Utlåtanden, N:ris 4, och 69, fattadt beslut, antog Borgare-Ståndet
Höglofl. Ridderskapets och Adelns, genom Protoeolls-Utdrag för den 9 dennes,
meddelade inbjudning att förena sig i Ridderskapets ocb Adelns bifall
till förutnämnde Utlåtanden, i afseende på ökade tillgångar för ManufacturDiscont-fonden.
S. D. Efter föredragning af meddeladt utdrag af Protocollet, hållet hos
Hedervärda Bonde-Ståndet den 15 December 1840, med inbjudning till MedStånden
att förena sig uti Bonde-Ståndets samma dag fattade beslut, i anledning
af Lag-Utskottets Betänkande N:o 42, och Utlåtande N:o 166, öfver
väckta motioner om Förliknings-Comitéers inrättande, blef detta Protocolls-utdrag
till handlingarne lagdt.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets Utlåtanden:
N:o 403, i anledning af Friherre von Kraemers, R. j motion om ett årligt
anslag af 1,000 R:dr Banco till Upsala Domkyrkas underhåll.
Bifölls.
N:o 404, i anledning af väckta motioner, att Stats-Utskottet måtte företaga
revision af Stats- och Rikgälds-Verkens räkenskaper för år 1838,
Ståndet lät bero vid hvad Utskottet i detta Utlåtande yttrat.
och
Prot. Uldr. d. 20 Jan. i84>-
oell N:o 405, angående ifrågaställd förlängning under 10 år af det
Pant-låne-inrättningen i Stockholm beviljade låne-understöd af allmänna
medel.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo följande Lag-Utskottets Utlåtande och Betänkande:
N:o
171, öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 122,
i anledning af väckt fråga orri upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen
den 9 Maj 1835, angående hvad iagttagas bör vid handel om lösören,
som köparen låter i säljarens vård qvarblitva.
Lacles till handlingarne.
och JV:o 172, i anledning af väckt motion, dels om upphäfvande af
Kongl. Förbudet emot dueller och slagsmål af den 22 Augusti 1682 och alla
dermed sammanhang egande Författningar, dels ock om ändring af 24 Cap.
11 §. Missgernings-Balken.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Betänka uden:
N:o 26, i anledning af väckt fråga om förändring i tiden för väglagningen;
och
N:o 27, angående väckta frågor om förändringar i Stängsel-författningarne.
S. D. Genom Protocolls-Utdrag af den 13 dennes, hade Ilögvörd. Preste-Ståndet
dels förklarat, att Ståndet ville, på grund af hvad Rikets Ständer,
rörande Banco-vinsten, beslutat, och i enlighet dermed, öfverlemna åt
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten att gemensamt inkomma
med förslag om dessa medels användande till allmänt nyttiga ändamål,
hvarvid Ståndet funnit hufvudsakligt afseende böra fästas vid de flera behof,
som i Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 354, Litt. C. upptagas, dels inbjudit
Med-Stånden att i Preste-Ståndets beslut sig förena.
Denna inbjudning blef af Borgare-Ståndet icke antagen, och Protocollsutdraget
lades till handlingarne.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs och upplästes ett från Högvörd. Preste-Ståndet ankommet
utdrag af dess protocoll för den 13 i denna månad, hvarigenom bemälBih.
till R. St. Prot. 1841, g Sami. 2 Band. 6
4a
Trot TJtdr. d. 23 Jan. 184.1.
de Riks-Stånd inbjudit de öfriga Stånden, att sig med Preste-Ståndet förena
uti dess nyssberörde dag fattade beslut, att Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskotten skulle anmodas gemensamt inkomma med förslag lill
Banco-vinstens användande till allmänt nyttiga ändamål, hvarvid hufvudsakligt
afseende borde fästas vid de flere behof, som i Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 354 finnas under Litt. C. upptagna.
Bonde-Ståndet fann för sin del icke skäl att denna inbjudning antaga.
I sammanhang härmed beslöt Ståndet, på hemställan af Johan Jacob
Rutberg från Norrbottens Län och Gustaf Bernhard Appelqvist från Blekinge
Län, att Stats-Utskottet skulle anmodas till Rikets Ständer inkomma
nied förslag till ifrågavarande medels fördelning på Rikets samtlige Län, i öfverensstämmelse
med det af Bonde-Ståndet vid handläggning af Banco-Utskottets
Utlåtande N:o 109, fattade beslut; och skulle lill ledning tor StatsUtskpttet
härutinnan, discussionen öfver samma Utlåtande utur Ståndets Protocoll
utskrifvas samt Utskottet meddelas.
S. D. Sedan Bonde-Ståndet, uppå serskildt förekomne skäl, denna dag
beslutat att anmoda Stats-Utskottet att till Rikets Ständer inkomma med
förslag till Banco-vinstens fördelning på Rikets samtlige Län, skulle underrättelse
härom meddelas Banco-Utskottet, med tillkännagifvande derjemte, att
Bonde-Ståndet, vid sådant förhållande, ansett någon åtgärd af Banco-Utskottet
icke erfordras, i anledning af den utaf Eric Nilsson från Jemtlands Län,
rörande omförmäldte ämne väckte motion, som från Bonde-Ståndet blifvit
till Banco-Utskottet remitterad.
Den 23 Jan. 1840 f. ra.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adelk.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 29 sisth December på bordet lagde Betänkanden:
N:o 110, i anledning af väckt fråga om lindring för de rustande vid
Smålands Grenadier-bataljon i vissa i Betänkandet nämnde preestationer.
N:o lil, i anledning af väckt fråga om befrielse lör rotehållare från
skyldigheten att ersätta klädespersedlar, som skadas af mal.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats-Utskottets den 29 sisth December
på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 404, i anledning af väckte motioner, att Stats-Utskottet måtte företaga
revision af Stats- och Riksgälds-verkens räkenskaper för år 1838.
Prot. Utdr. d. 23 Jan. i84t>
45
N:o 405, angående ifrågaslälld förlängning under 10 år af det Pant-låneinrättningen
i Stockholm beviljade låne-understöd af allmänna medel.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets den 29 sisth December på bordet
lagde Utlåtande j\:o 403, i anledning af Friherre von KrcemerSj R.j
motion om ett årligt anslag af 1,000 R:dr Banco till Upsala Domkyrkas underhåll.
S. D. e. m. Då nu i ett sammanhang föredrogos så väl Bevillnings-Utskottets
den 29 sistlidne December på bordet lagda Utlåtande N:o 36, i anledning
af erhållen återremiss å Betänkandet N:o 9, angående åtskilliga motioner om
stämmoböters upphörande eller förminskning, som Hederv. Bonde-Ståndets
Protocolls-Utdrag af den 13 dennes, med inbjudning till instämmande i Bonde-Ståndets
vid föredragningen af ofvannämnde Utlåtande fattade beslut., fann
Ridderskapet och Adeln icke för godt att antaga hvarken Bevillnings-Utskottets
i Utlåtandet N:o 36 framställda förslag eller Bonde-Ståndets ifrågavarande
inbjudning, utan beslöt Ridderskapet och Adeln:
l:o att Rikets Ständer böra i underdånig skrifvelse lill Kongl. Maj:t anhåjla,
det Kongl. Majrt täcktes i Nåder låta utfärda en Författning, hvarigenom
bestämmes, att stämmoböter skola utgöras med 12 skilingar Banco för
skattebelopp på en debetsedel af till och med Tolf Riksdaler Banco, och att
för hvarje full skatte-riksdaler deröfver stämmoböterna okas med en skilling
banco; samt
2:o att slämmoböternas fördelning skall förblifva densamma som hittills,
eller till hälften emellan församlingens fattiga och uppbördsmännen.
S. D. Föredrogos ånyo och biföl los Banco-Utskoltets den 29 sistl. De
cember
och den 9 dennes på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 131, öfver en väckt motion, att Commissarien i Banken S. Thurdfiell
måtte relroactivt få beräkna den för Bankens yngre Commissarie!’ bestämda
lön.
N:o 136, öfver väckt fråga om inköp af hus för begagnande af LåneContoiret
i Götheborg.
S. D. Återremitterades Banco-Utskotlels den 29 sistlidne December på
bordet lagda Utlåtande N:o 132, öfver väckta förslag, dels om inrättande af
Låne-Contoir å Gottland, dels om meddelande al förskott till utlåning derstädes
under vintermånaderna och dels om ändring uti 229 §. af senaste
Banco-Reglemente.
S. D. Vid förnyd föredragning af Lag-Utskottets den 30 sisth December
på bordet lagde Utlåtande, N:o 171 öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 122, i anledning af vackt fråga om upphäfvande el
-
44
Prot TJldr. d 23 Jan, i84>-
ler ändring af Kongl. Förordningen den 9 Maj 1835, angående livad i iagttagas
bör vid handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård qvarblifva,
blef Utskottets förslag antaget med de förändringar, Grefve Mörner i
sin reservation föreslagit och med uteslutande utur 4:de momentet al orden:
eller köparen med sin ed fylla, att afhandlingen icke till annans förfång
är diktad.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Lag-Utskottets den 30 sistl. December
på bordet lagde Betänkande N:o 172, i anledning al väckt motion, dels
om upphäfvande af Kongl. Förbudet mot dueller och slagsmål af den 22 Augusti
1682 och alla dermed sammanhang egande Författningar, dels ock om
ändring af 24 Cap. 11 §. Missgernings-Balken.
S. D. Återremitterade Ridderskapet och Adeln Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens den 30 sistl. December på bordet lagda Betänkande
N:o 26, i anledning af väckt fråga om förändring i tiden lör väglagningen.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 30 sistlidne December på bordet lagda Betänkande
N:o 27, angående väckta frågor om förändringar i Stängsel-författningarna.
S. D. Då nu ånyo föiedrogs Constitutions-Utskottets den 9 dennes på
bordet lagda Memorial N:o 80, i anledning af återremiss å Constilutions-Utskottets
Memorial N:o 56, antog Ridderskapet och Adeln Constitulions-Utskottets
i Memorialet N:o 80 framställda förslag, att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag och biföll i öfrigt Utskottets yttranden.
S. D. Vid föredragning af Conslitutions-Utskoltets den 9 dennes på bordet
lagda Memorial:
N:o 81, i anledning af återremiss å Constitutions-Utskoltets Memorial,
N:o 57.
N:o 83, i anledning af återremiss å Constiiutions-UIskottets Memorial,
N:o 60; och
N:o '84, i anledning af återremiss på Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 62;
fann Ridderskapet och Adeln för godt att godkänna de uti nämnde Memorialer
föreslagna voterings-propositioner.
S. D. Till handlingarne lades Förstärkta Stats-Utskottets den 9 dennes
på bordet lagda Memorial N:o 399, i anledning af verkställda omröstningar,
enligt Utlåtandena, N:ris 257 och 367, angående pensioner åt f. d. Stats-Råden
Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Gretve Hård.
S. D. Återremitterades Stats-Utskeltets den 9 dennes på bordet lagde
Prat. Utdr. d. 2 3 Jan. i8jft.
45
Utlåtande N:o 400, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå ledamöternas
i Rikets Allmänna Ärenders f. d. Beredning underdåniga ansökning
att få såsom pension bibehålla de af dem i sådan egenskap innehafvande
arfvodi n.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskotlets den 9 dennes på bordet
lagda Utlåtanden:
N:o 401, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående en
uppkommen brist i 1839 Ars anslag till Bevärings-manskapets vapenöfningar.
N:o 402, i anledning af Herr Petrés motion, angående befordrande till
verkställighet af den ordinarie Stats-regleringens definitivt afgjorda delar.
N:o 410, angående sökt låne-understöd till uppförande af en ny kyrka
i Hernösand.
N:o 412, i anledning af motion om förklaring af Rikets Sländers beslut,
angående för Universiteten beviljade Professors Emeriti-löner samt löne-tillökningar
för Professorer.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets, den 9 dennes, på
bordet lagde Memorial N:o 409, med förslag till voterings-proposition, i anledning
af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i fråga om eftergift af Landskarnereraren,
Kammar-Rätts-Rådet Lindbergs ersältnings-skyldighet, i och för
numera aflidne Kronofogden Hoflings balans, blef den af Utskottet föreslagne
voterings-proposition af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats- och Lag-Utskottens den 9 dennes
på bordet lagde Betänkanden:
N:o 113, i anledning af väckta motioner om ändring och tillägg uti Ansvarighels-lagarna
för Rikets Ständers Fullmägtige i Banken och RiksgäldsConloiret,
i afseende pä lyftningen af det så kallade Stora Creditivet
N:j 114, i fråga om inrättande af ett Juridiskt Institut.
N:o 115, i anledning af väckt motion om skyldighet för häktad person,
som sakfälles, att ersätta sitt fång-underhåll.
N:o 116, i fråga om praescriptions-tiden för utsökande af fordringar hos
S tals-verket.
N:o 117, i anledning af väckt motion om belöningar af allmänna medel
för Kronobeljenter, som visa nit för tjufveriers hämmande.
N:o 119, i fråga om inköp för allmänna medel af register till förslaget
till allmän Civil-lag.
N:o 120, i anledning af väckt motion om inrättande af nya IIof-Rälter
och en förändrad indelning af Hof-Rätternas jmisdiction.
46
Prot. Ut dr. d. a3 Jan. 184*•
N:o 121, 1 anledning af väckt motion ora organiserande af en Advocatcorps
på Stat.
N:o 122, i anledning af väckt motion, dels att på landet må blifva att
tillgå edsvurne tjenstemän till biträde vid upprättande af juridiska handlingar,
dels ock att expeditions-lösen i Domboksmåi må upphöra.
N:o 123, i anledning af väckt motion, att, med ändring af 13 Capitlet
3 §. Rättegångs-Balken, ersättning för resekostnad och dagtractamente till extra
Domare, som, i anseende till ordinarie Domares jäfagtighet, tillförordnas,
alltid må af allmänna medel utgå.
S. D. Ånyo föredrogos och hiföllos Stals- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 9 dennes på hordet lagde Utlåtanden:
N:o 125, i anledning af väckt fråga om ersättning till rotehållare vid
Jonköpings Regemente för åbragte kostnader under en arbets-commendering
af Regementet till Trollhätte canal.
N:o 126, i anledning af väckt fråga om allmän frihet till hemtning af
tjäruved å Kronans skogar i Rikets norra Län.
Från Högvörd. Preste-Standet. f. m.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 116, om upphörande af dubbla årsberäkningen vid befordran
lill Ecclesiastika embeten och tjenster, blef samma Betänkande, på
grund af dervid gjorda anmärkningar, till förnyad behandling återförvisad t,
och skulle återremissen åtfölja en till Ståndet ingifven petition i ämnet af
det obefordrade Presterskapet inom Carlstads Stift.
S. D. e. m. Föredrogs Expedit ions-Uts hot tels Memorial N:o 28, med öfverlemnande
af förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående Curlrus-afgiftens
fortfarande.
Ståndet, som bifallit nyssnämnde skrifvelse-förslag, lade Memorialet JN':o
28 till handlingarne.
S. D. Föredrogs en af Vällojl. Borgare-Ståndet meddelad inbjudning,
genom Protocolls-uldrag af den 20 dennes, att biträda dess beslut, i anledning
af Bevillnings-Utskoltets Betänkande N:o 9 och Utlåtande N:o 36, angående
stämmoböter.
Sorn Preste-Ståndet stannat i alldeles enahanda beslut med Vällofl. Borgare-Ståndet,
påkallade inbjudningen icke någon åtgärd, utan lades Protecollsutdraget
till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets sedan den 14 December sisth år
Fröt. TJtdr. d. 23 Jan. tS^t.
Kl
å bordet hvilande Utlåtande N:o 386, i anledning af erhållen återremiss å
Stats-Utskollets Utlåtande, N:o 310.
Med förklarande, alt en förnyad Instruction för Rikets Ständers Revisorer,
i hvad som rörer deras befattning med Stats-verket, icke vore af behofvet
påkallad, då den nu varande visat sig fullt ändamåls-enlig, beslöt Ståndet,
för sin del, det må densamma fortfarande till efterrättelse tjena, med
den förändring, att ordet Hof-Canzler utbytes mot ”vederbörande Departements-chefoch
lades sålunda Utlåtandena N:ris 310 och 386 till handlinga
me.
S. D. Föredrogs ånyo llöglofl. Ridderskapets och Adelns, i Protocollsutdrag
af den 2 December sisth år, meddelade inbjudning, det måtte Rikets
Ständer bevilja nu varande Secreteraren vid Tabell-Commissionen, Hofmarskalken
Leijonmarckj dels för åren 1839 och 1840 en hyresersättning för
hvartdera året af 200 R.dr, eller tillsammans 400 R:dr utöfver de 50 R:dr,
dem han under sådan benämning redan åtnjuter, dels ock ersättning med en
summa af 3,666 R:dr 32 sk. för det han, alltifrån år 1815 och intill innevarande
års slut, då den nuvarande löne-regleringen upphör, måst vidkännas
nedsättning i den af Rikets Ständer år 1815 för Secreteraren beviljade stat.
Preste-Ståndet, som, under den 4 December sisth, med afslag af Statsutskottets
Utlåtanden N:ris 197 och 366, beviljat Iiofmarskalken Leijonmarck^
i betrugtande af hans nedlagda möda och vunna utmärkta förtjenster af^Svenska
labell-verket, såsom Secreterare hos Kongl. Tabell-Commissionen, en gratification
af Tvåtusen R:dr Banco, samt inbjudit de respective Med-Stånden
att om delta beslut sig förena, ansåg sig nu höra detta beslut vidblifva, och
var sålunda förhindradt att den af llöglofl. Ridderskapet och Adeln gjorda
inbjudningen antaga.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats- och Lag-Utskottens följande
Belänkanden:
N:o 113, i anledning af väckte motioner om ändring och tillägg uti
Ansvarighets-lagarne för Rikets Ständers Fullmägtige i Banken och RiksgäldsContoiret,
i afseende på lyftningen af det så kallade Stora Creditivet.
N:o 114, i fråga om inrättande af ett Juridiskt Institut.
N:o 115, i anledning af väckt motion om skyldighet för häktad person,
som sakfälles, att ersätta sitt fång-underhåll.
N:o 116, i fråga om pracscriptions-tiden för utsökande af fordringar hos
Stats-Verket.
N:o 117, i anledning af väckt motion om belöningar af allmänna medel
för krono-betjenter, sorn visa nit för tjufveriers hämmande.
43 Prat. Utdr. d. 23 Jan. i§4l.
N:o 118, i anledning af väckt motion om tillökning i aflöningen för
värfvad soldat, som utöfver en viss tid varit i tjensten anställd.
JV:o 119, i fråga om inköp för allmänna medel af register till förslaget
till allmän Civil-lag.
N:o 120, i anledning af väckt motion om inrättande af nya Hof-Rätter
och en förändrad indelning af Hof-Rätternas jurisdictioner.
N:o 121, i anledning af väckt motion om organiserande af en Advocatcorps
på stat.
N:o 122, i anledning af väckt motion, dels att på landet må blifva
att tillgå edsvurne tjenstemän, till biträde vid upprättande af juridiska
handlingar, dels ock att expeditions-lösen i domboksmål må upphöra;
och
N:o 123, i anledning af väckt motion, att, med ändring af 13 Cap. 3
§. Rättegångs-Balken, ersättning för resekostnad och dagtractamente till extra
domare, som, i anseende till ordinarie domares jäfastighet, tillförordnas, alltid
må af allmänna medel utgå.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- cch
Ekonomi-Utskottens följande Betänkanden och Utlåtande:
N:o 124, i anledning af väckt fråga om ersättning till rotehållarne vid
Dal-Regementet för slitning af soldaternes klädes-persedlar under arbetscommenderingar.
N:o 125, i anledning af väckt fråga om ersättning till rotehållarne vid
Jönköpings Regemente för åbragte kostnader under en arbets-commendering
af Regementet till Trollhätte canal; och
N:o 126, i anledning af väckt fråga om allmän frihet till hemtning af
tjäruved å Kronans skogar i Rikets norra Län.
Från Vä Ilo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo:
l:o Förstärkta Slats-Utskottets Memorial N:o 399, i anledning af
verkställda omröstningar, enligt Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 257 och
367, angående pensioner åt f. d. Siats-Råden, Herr Friherre Åkerhjelm och
Herr Grefve Hård.
Lades till handlingarne;
och 2:o Stats-Utskottets nedannamnde Utlåtanden och Memorial:
N:o
Prot. TJtdr. d. 23 Jan. 1841.
49
N:o 401, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angåen
de
en uppkommen brist i 1839 års anslag till Bevärings-manskapets vapen-öfningar.
Bifölls.
N:o 402, i anledning af Herr Petres motion, angående befordran
de
till verkställighet af den ordinarie Stals-regleringens definitivt afgjorda
delar.
Bifölls.
N:o 407, i anledning af Herr von Hartmansdorffs} A., motion om uppgift
af de ökade anslag, som kunna erfordras till förhöjning i embets- och
tjenstemännens resekostnader, i följd af Rikets Ständers beslut, angående skjuts
nings-anslalterna
i Riket.
Godkändes.
N:o 409, med förslag till voterings-proposition, i anledning af RiksStåndens
skiljagtiga beslut, i fråga om eftergift af Landskamereraren, Kammar-Rätts-Rådet
Lindbergs ersällnings-skyldighet, i och för nu mera aflidne
Kronofogden Hoflings balans.
Voterings-propositionen gillades.
N:o 410, angående sökt låne-understöd till uppförande af en ny kyrka
i Hernösand.
Bifölls.
N:o 411, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o
355, angående åtskilliga Stats-bidrags ingående till Riksgälds-Contoiret.
Med vidblifvande i öfrigt af förut beslutadt bifall till Betänkandet N:o
355, medgaf Ståndet den förändring i Utskottets förslag, angående tiden för
tull- och bränvins-bevillnings- samt post- och salu-accis-medlens inlefvererande
till Riksgälds-Contoiret, att verkställigheten häraf icke kommer att taga
sin början, förr än ifrån och med år 1842.
N:o 412, i anledning af motion om förklaring af Rikets Ständers
beslut, angående de för Universiteten beviljade löner till Professores emeriti,
samt löne-tillökningar för Professorer.
Bifölls.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning, återremitterades Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 400, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Ledamöternes
i Rikets Allmänna Ärenders f. d. Beredning underdåniga ansökning
att få, såsom pension, bibehålla de af dem i sådan egenskap innehafda
arfvoden.
Bih, till R. S, Prot, 1S4U 9 Saml' 2 Band' 7
5o
Prot. Utclr. d. 23 Jan. i84f•
S. D. Föredrogos ånyo och åtterremitterades Stats- och Lag-Utskottens
Betänkande N:o 113, i anledning al väckte motioner om ändring och tillägg
uti Ansvarighets-lagarnc för Rikets Ständers Fullmägtige i Banken och
Riksgälds-Contoiret, i afseende på lyftningen af det så kallade stora Credit!
vet
S:
D. Föredrogos ånyo och biföllos följande Stats- och Lag-Utskottens
Betänkande!!:
INro 114, i fråga om inrättande af ett Juridiskt Institut.
N:o 115, i anledning af väckt motion om skyldighet för häktad person,
»om saklälles, att ersätta sitt fång-underhåll.
N:o 116, 1 fråga om prsescriptions-tiden för utsökande af fordringar hos
Statsverket.
N:o 117, i anledning af väckt motion om belöningar af allmänna medel
för Krono-beljenter, som visa nit för tjufveriers hämmande.
N:o 118, i anledning af väckt motion om tillökning i aflöningen för
värfvad soldat, som utöfver en viss tid varit i tjernsten anställd.
N:o 119, i fråga om inköp för allmänna medel af register till förslaget
till allmän Civil-lag.
N:o 120, i anledning af väckt motion om Inrättande af nya Hof-Ril
ter
och en förändrad indelning af Hof-Rälternes jut isdictioner.
N:o 121, i anledning af väckt motion om organiserande af en Advocalcorps
på stat.
N:o 122, i anledning af vackt motion, dels alt på landet må blifva att
tillgå edsvurne tjenstemän till biträde vid upprättande af juridiska handlingar,
dels ock att expeditions-lösen i Domboks-mäl må upphöra;
och N:o 123, i anledning af väckt motion, att, med ändring af 13Cap. 3
J. Rättegångs-Balken, ersättning för' resekostnad och dagtractamente lill extra
Domare, sorn, i anseende till ordinarie domares jäfagtighet, tillförordnas, alltid
må af allmänna medel utgå.
S. D. Föredrogos och godkändes Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
nedannämnde Be länkanden och Utlåtande;
N:o 124, i anledning af väckt fråga om ersättning till rotehållarne vid
Dahl-Regementet för slitning af soldaternes klädespersedlar under arbets-commenderingar.
N:o 125, i anledning af väckt fråga om ersättning till rotehållare vid
Jönköpings Regemente för åbragte kostnader under en arbets-commendering
af Regementet till Trollhätte Canal.
Pral. Ltdr. d. 23 Jan. 18^1.
och N:o 126, i anledning af väckl fråga om allmän frihet till berntil ing
af T äru-ved å Kronans skogar i Rikets norra Län.
S, D. Föredrogs ånyo och Bifölls Banco-Utskottets Utlåtande N:o 136,
öfver väckl fråga om inköp al ett luis för begagnande al Låue-Conloiret i
Götheborg.
S. D. A nyo föredrogs Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-UtUtskottens
Utlåtande N:o 28, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, N:o 3, angående grunderna och vilkoret! för hemmansklyfning,
samt afsöndring af jord eller andre lägenheter.
Ståndet, sorn bifallit Betänkandet, N:o 3, godkände nn ej mindre den i
Utlåtandet, N:o 28, tillstyrkte förändrade lydelse af 8 §. 7 momentet uti 1
Cap. af det afgifni Författnings-Förslaget i omförmäidle ämne, än äfven Utskottens
hemställan, alt 12 §. af nämnde Capitel må utur beiörde Författnings-förslag
helt och hållet utgå; och i öfrigt lades Utlåtandet, N:o 28, Lill
handlingarne.
S. D. Föredrogs meddeladt Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets Protocoll
för den 13 dennes, enligt hvilket Bonde-Ståndet dels afslagit Be vi 1Lnings
Utskottets Utlåtande, N:o 36, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet,
N:o 9, angående åtskilliga motioner om stämmoböters upphörande
eller förminskning, dels inbjudit Med-Stånden att i detta beslut med BondeSlåndet
sig förena; men denna inbjudning blef icke af Borgare-Ståndet antagen.
Från Heder v. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogs och upplästes Stats-Utskoltets Memorial N:o 417, angående
handläggning af frågor, rörande disposition af den lill allmänt nyttiga
ändamål anvisade andel af Bmco-vinsten.
B inde-Ståndet fann, alt något annat Utlåtande i anledning häraf icke erfordrades,
än all Stats-Utskottet, genom utdrag af Ståndets Protocoli, skulle
underrättas derom , att Ståndet ansåg det vara tydligt och klart, att frågan
om användandet af berörde andel af Banco-vinsten borde af Stats-Utskottet
bandläggas, på grund af Bonde-Ståndets den 20 i denna månad fattade beslut,
hvilket redan är vordet genom Protocolls-Uldrag Utskottet meddeladt.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- och Lag-Utskottens på bordet
hvilanda Betänkande N:o 118, i anledning af väckt motion om tillökning i
aflöningen för värfvad soldat, som utöfver en viss lid varit i tjenste» anställd,
blef samma Betänkande af Ståndet bifallet.
52
Prol. Utdr. d. 27 Jan. 184*•
S. D. Lag-Utskoltets följande Utlåtanden blefvo' nu åter foredragne:
N:o 171 öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 122,
i anledning af väckt fråga om upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen
den 9 Maj 1835, angående hvad iagltagas bör vid handel om lösören,
som köparen låter i säljarens vård qvarblifva.
Ståndet vidblef sitt förut fattade beslut och lade Utlåtandet till handlingarne.
N:o 173, i anledning af återremisser’ utaf åtskillige från nämnde Utskott
afgifne Betänkanden.
Ståndet lät, i hvad detta Utlåtande Ståndets återremisser rörde, bero
vid de öfriga Riks-Ståndens beslut, och lade Utlåtandet till handlingarne.
S. D. Föredrogs åter och bifölls Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande N:o 127, i anledning af återremisser å sistnämnde
Utskotts Betänkande JNT:o 99.
S. D. Aid förnyad föredragning af Ridderskapets och Adelns sedan den
20 i denna månad på bordet hvilande Protocolls-utdrag, med inbjudning till
de öfrige Riks-Stånden att, i likhet med hvad Ridderskapet och Adeln iagttagit,
bestämma införsels- och utförsels-tull å alla de varu-artiklar, hvarå förbud
mot införsel eller utförsel ansetts böra bibehållas, för den händelse, alt
Kongl. Maj:t skulle finna för godt upphäfva förbudet å en eller annan artikel.
Denna inbjudning blef af Ståndet antagen; och skulle frågan om bestämmandet
af tull å de varu-artiklar, hvarå in- eiler utförselförbud ansetts böra
ega rum, af Ståndet framdeles behandlas.
Den 27 Jan 1841.
Från Hög lo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades till Banco-Utskoltet Herr Rosenblads, Bernhard,
denna dag afgifne motion om skyndsam verkställighet af Rikets Ständers beslut,
angående förhöjningen af Manufactur-Discontens Creditiv på Rikels Ständers
Bank.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 22 sistlidne December och den 20 dennes på bordet
lagde Batänkanden:
N:o 22, i anledning af väckta motioner med förslag till hämmande af
gesällers kringvandrande.
Prot. TJtdr. d. i'] Jan. 184*•
53
N:o 23, i anledning af väckta frågor om förändring i skyldigheten att
bygga och underhålla vägar och broar.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 19 sistlidne December och den 20 dennes på bordet lagde Utlåtande
J\T:o 127, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 81 om
bro- och quai-afgifter för målbara våta varor, som lill Stockholm sjöledes inkomma,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att såsom sitt beslut antaga
det förslag, som innehålies uLi den vid Utlåtandet N:o 127 fogade reservation.
S. D. Återremitterades Bevillnings-Utskottets den 19 sistlidne December
och den 20 dennes på bordet lagda Betänkande N:o 35, angående stämplade
pappers-afgiften.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets den 12 sistlidne
December och den 20 dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 386, i anledning
af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 310.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats- Banco- och Lag-Utskottens den
18 dennes på bordet lagde Memorial N:o 129, till svar å de inom trenne
Riks-Slånd framställda anmärkningar vid Stats- Banco- och Lag-Utskottens
under N:o 50, aflåtne Betänkande, angående upphörandet af Bankens och
Riksgälds-Contoirets forum privilegiatum.
S. D. Lades till handlingarne Lag-Utskottets den 16 dennes på bordet
lagde Utlåtande N:o 173, i anledning af återremisser utaf åtskilliga från LagUtskottet
algifna Betänkanden.
S. D. Vid förnyd föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 13 dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 127, i
anledning af erhållna återremisser å sistnämnde Utskotts Betänkande N:o 99,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att såsom sitt beslut antaga det förslag,
som blifvit framställdt af Grefve von Platen, uti dess vid Utlåtandet
N:o 127 fogade reservation.
S. D. Då nu ånyo föredrogos ej mindre Stats-Utskottets den 23 dennes
på bordet lagda Memorial N:o 417, angående handläggning af frågor, rörande
disposition af den till allmänt nyttiga ändamål anvisade andel afBancovinsten,
än ock Högvörd. Presle-Ståndets samma dag på bordet lagda Protocolls-Utdrag
af den 13 Januari, med inbjudning till de Öfrige Stånden att
förena sig i Preste-Ståndets beslut om anmodan till Stals- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten att gemensamt inkomma med förslag till
Bancovinstens användande till allmänt nyttiga ändamål; — och sedan upplyst
blifvit, att både Yällollige Borgare-och Heder v. Bonde-Stånden, i öfverens
-
54
Trot. Utdr. d. 27 Jan. 18t.
stämmelse med Ridderskapet och Ådel», numera beslutat frågans behandlande
af Stals-Ulskoltet, fann Ridderskapet och Adeln någon annan åtgärd icke
vara alt vidtaga, i anledning af Slats-Ulskottets Memorial Nja 417 och Högvördiga
Preste-Ståndets ofvannämnde Protocolls-utdrag, än att lägga detri lill
handlingarne.
S. P. Remitterades till Lig- samt Allmänna B svärs- och EkonomiUlskulten
eli denne dag afgifvet anförande af Friherre Nauckhoff', Johan
Otto, innehållande utveckling al dess anmärkningar emot Lag- saint Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens återremitterade Betänkande N:o 26, i
anledning af väckt fråga 0111 förändring i tiden för väglagningen.
F r å n H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Beslöt Ståndet att till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
remittera, i sammanhang med den beslutade ålerremissen af Ulskoltets Betänkande
N:o 116, så väl elt denne dag afgifvet ytterligare utlåtande i ämnet
af Professoren Doctor Moren, med Serskildt afseende på Carlstads Stift,
som ock en af Contracls-Prosten Doctor Wieslander vid Riksdagens början
väckt motion om upphörandet af dubbel årsberäkning, hvilken då till Ståndets
enskilda UtskoLls handläggning öfverlemnades, jemte den vid remissen
inom Ståndet förda discussion.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets, sedan
den 18 December sisth år på bordet hvilande, Betänkande N?o 128, i
anledning af motion om reglering af Pastoraten på Gottland och föreskrifter
örn Syn å Prestgårdsbyggnader derstädes.
Af slogs.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden N:o 400, i
anledning al Kongl. Majrts Nådiga Remiss oppa ledamöternes i Rikets Allmänna
Ärendets f. d. Beredning underdåniga ansökning alt få såsom pension bibehålla
de af dem, i sådan egenskap, innehufda arfvoden.
Återremitterades.
N:o 403, i anledning af Friherre von Krcemers, motion om elt år
ligt
anslag af 1,000 Rj.lr Banco lill Upsala Domkyrkas underhåll.
Återremitterades.
N:o 410, angående sökt laiie-understöd till uppförande af en ny kyrka
i Hernösand.
BiföUs.
Prof. Utdr. d. 27 Jan. 184.1.
Från Vallöf 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutions-Ulskollets nedannämnde Memorial:
N;o 75, med förslag till förändrad ordalydelse af Tryckfrihets-Förordningens
5 §. 1 och 5 momenten.
Återremitterades, med förklarande, såsom Ståndets gemensamma tanka,
alt de nti detla Memorial tillstyrkta förändringar uti 5 §. 1 och 5 mom, af
Trycktrihels-forordningen icke kunna antagas att hvila till grundlags-enlig helland
1 i ng vid nästa Riksdag.
N:o 76, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens 76 §.
Detta förslag antogs till grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 77, med förslag till ändring af 5 §. 6 mom. af Tryekfrihets-forordningi
n.
Antogs lill grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 78, med förslag till ändring af 3 §. 4 mom. Tryckfrihets-förordningen.
Återremitterades, med förklarande, såsom Ståndets gemensamma tanka,
att det i Memorialet N:o 78, framställda förslag lill fö ändrad lydelse af 3
§. 4 mom. Tryckfiihets-förordningen är hvarken behöfligt eller nyttigt.
]N:o 79, med foislag till ändring af 5 §, 6 mom. Tryckfri hels-förordningen.
Antogs till grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 80, i anledning af ålerremisser å Constitutions-Ulskollets Memorial
N:o 56.
Slå.idet tillät, att ordet sina framför ordet rådslag i det genom Memorialet
N:o 56, öfverlemnade förslaget lill ändring al Regerings-Formens
39 §. må utur samma af Ståndet, Lill grundlags-enlig behandling vid nästa
Riksdag, antagna förslag utgå; äfvensom Ståndet till grundlags-enlig behandling
vid nästa Riksdag antog förslaget i Memorialet N:o 80, till förändrad
lydelse af Regerings-Formens 91 §.
N:o 81, i anledning af återremiss å Memorialet N:o 57.
Da af Constitutions-Ulskottet i Memorialet N:o 5'7, framställda förslag
anlogos till grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag, hvarvid Ståndet, i
följd af Memorialet Ns> 81, medgaf ej mindre, att ordet: för,, i 4 mom.|af
Utskottets förslag till ny redaclion af Regerings-Formens 8 §., må utbytas emot
ordet: förer, än äfven att den af Högloft. Ridderskapet och Adelil uppgifna
redaclion af 6 momentet i Regerings-Formens 8 §. må, 4 stället för
deu af Utskottet framställda, intagas i det förslag till ändring af nämnd® §.,
56
Prot. Vt dr', d. o. 7 Sein, 1841,
som till nästa Riksdag kommer att hvila. Derjemte godkändes voteringsproposilionerna;
och i öfrigt lades Memorialet N:o 81 till handlingarne.
N:o 82, i anledning af erhållen återremiss af Constitutions-Ulskottets Memorial
N:o 59.
Med ogillande af hvad Utskottet tillstyrkt i Memorialet N:o 82, vidblef
Ståndet dess, i avdedning af Memorialet N:o 59, fattade beslut.
N:o 83, i anledning: af återremiss å Constitutions-Utskottets Memorial,
N:ö 60.
Jemte godkännande af voterings-proposilionen, öfverlemnade Ståndet till
Conslitutions-Utskottet att, i anledning af föreskriften uti 56 §. RegeringsFormen,
inbjuda det Hederv. Bonde-Ståndet att foga sig efter cle öfrige tre
Riks-Ståndens i denna fråga, vid pröfning af Memorialet N:o 60, fattade beslut
och N:o 84, i anledning af återremiss på Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 62.
Voterings-proposilionen godkändes, men derjemte öfverlemnade Ståndet
till Constilutions-Utskottel att, i anledning af 56 §. Regerings-Formen, till
det Hederv. Bonde-Ståndet framställa inbjudning alt foga sig efter de öfriga
Irenne Riks-Ståndens, vid behandling af Memorialet N:o 62, fattade beslut.
S. D. Till handlingarne lades Expedilions-Ulskottets Memorial N:o 28,
med öfverlemnande af förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående
Curhus-afgiftens fortfarande.
S. D. Å nyo föredrogs: l:o Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 99, i anledning af väckta motioner, rörande förändrad reglering
af Consuls-Districten, samt utfärdande af ny Consulad-Stadga. och 2;o
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande, N:o 127,
i anledning af erhållne återremisser å nämnde Betänkande, N:o 99.
Ståndet fattade härvid följande beslut:
l:o Ståndet biföll Utskottens hemställan i Utlåtandet N:o 127, alt Rikets
Ständer, i anledning af förslaget om reglering af Consuls-Districten oell
Consulernes förseende med löner, i stället för de nu lill dem utgående C011-  sulad-afgifter, icke måtte någon åtgärd vidtaga.
2:o Utskottens frånträdande i Utlåtandet N:o 127, af Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottets tillstyrkan i Betänkandet N:o 99, i afseende
på Manifester för till Holstein destinerade Svenska fartyg, godkändes.
3:o Med ogillande af förslaget i Betänkandet N:o 99, om Svenska och
Norrska Gonsulers ställande under Stats-Ministern för Utrikes ärendetie, godkände
-
Prot. Utdr. d. 27 Jan. 18 4>-
kände Ståndet, hvad i Utlåtandet, N:o 127, tillstyrkes, att omförmäldta förslag
må förfalla;
och 4:o Ståndet beslöt, alt Rikets Ständer må till Kongl. Majit, i afseende
på Consulad-afgiften, ingå med en underdånig Skrifvelse, af det innehåll
, som i Utlåtandet, N:o 127, pag. 6, under fyra moment' är framställdt.
S. D. Föredrogos å nyo Lag-Utskottets nedannämnde Utlåtande och
Betänkande:
N:o 173, i anledning af återremisser utaf åtskilliga ifrån Lag-Utskottet
afgifna B< tänkanden.
Lades till handlingarne ;
och N:o 174, i anledning af väckta motioner, angående dels förklaring
af 88 § i Concurs-Lagen den 12 Mars 1830, dels ock upphäfvande af hvad
genom serskildta Reglementen och heslut stadgadt är, till inskränkning i
rättigheter för köpare af fast egendom, deri vissa Inrättningar hafva inteckning,
att erhålla tredje uppbudet,
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats- Banco- och Lag-Utskottens
Memorial, N:o 129, till svar å de inom Irenne Riks-Slånd framställda
anmärkningar emot nämnde Utskotts, under N:o 26, aflåtna Betänkande, angående
upphörandet af Bankens och Riksgälds-Conloirets forum privilegiatum,
Lief förslberörde Memorial, N:o 129, af Ståndet godkändt.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. I anledning af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 30 sisll. December återremitterade Utlåtande N:o 108 öfver väckte
frågor, dels om upphörande af Kronobrefbäringsskyldigheten, och dels om
ersättning för dess fullgörande m. m. begärde Vriders Jensson i Tuna från Östergöthland
få i Protocollet anmärkt, att Utskotten icke fästat något afseende
eller ens upptagit hans motion, innefattande förslag att Kronobrefbäringen
hädanefter borde slationsvis besörjas af dem, som på entreprenad sådant sig
åtogo, hvartill kostnaden skulle erläggas af skjutsskyldige inom hvarje Härad;
och yrkade Anders Jonsson, att Utskotten måtte åläggas fästa vederbörlig
uppmärksamhet vid berörde motion.
Protocolls-Utdrag härom skulle till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotten expedieras.
Bih. lill R. St. Prot. 1841- 9 Sami, 2 Band, 8
Prot. Utdr. d. 3o Jan. 184f
-
Den 30 Jan. 1841.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. .f. m. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts denna dag ankomna
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående den, under namn af Westerbottens
Regementes Häst-Jägare-sqvadrons fond, bildade serskilda casssa.
Gifven Stockholms Slott den 7 December 1840.
S. D. Då nu Anjo föredrogs Conslitutions-Utskoltets den 29 sistlidne
December och den 20 dennes på bordet lagde MemorialN:o 69, i anledning
af återremisser på Memorialet, N:o 45, fann Ridderskapet och Adeln icke för
godt att antaga den till Ståndet gjorda inbjudning, men godkände de föreslagna
voterings-propositionerna.
S. D. Antogos till Grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag de
förslag, som blifvit framställda uti Constitutions-Utskottets, dels den 29 sistlidne
December samt den 20 dennes, dels den 9 och 23 dennes på bordet
lagda Memorial:
N:o 70, i anledning af 2:ne Stånds återremiss på Memorialet N:o 55, och
med förslag till delning af 25 §. Regerings-formen sami ändrad ordningsnummer
af 22, 23, 24 §. §. och 25 §. l:sta perioden Regerings-formen.
N:o 72, med förslag till ändring uti 1 §. 9 mom. Tryckfrihets-lagen.
N:o 74, med förslag till ändring i 2 §. 4 mom. Tryckfrihets-lagen.
N:o 76, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens 76 §.
N:o 77, med förslag till ändring af 5 §. 6 mom. Tryckfrihels-Förordningen.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 29 sisth
December och den 20 dennes på bordet lagda Memorial N:o 73 med föreslående
af ett tillägg i Irsta §:n, 9 momentet Tryckfrihets-lagen, hänvisades
till Constitutions-Utskottet den, såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade
anmärkning, att redactionen af förslaget bör erhålla följande lydelse: ”uppsatser,
hemtade ur Dagblad, anses icke såsom eftertryck ta, då de i andra
Dagblad införas, så vida det tillika uppgifves, ifrån hvilket Dagblad nppsatsen
är liemtad.”
S. D. Återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
den 29 sisth December och den 23 dennes på bordet lagde BeMnkande
N:o 112, i anledning af väckt motion, att södra Bataljonen af Bohus
Läns Regemente må, i likhet med den norra och under enahanda vilkor,
som för densamma äro gällande, till ständigt Infanteri förvandlas, m. m.
Trot. Vtdr. d. 3o fan. 1841*
%
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets den § och 23 dennes
på bordet lagde Memorial N:o 75 med förslag till ändrad ordalydelse af
Tryckfriliels-Förordningens 5 §. 1 och 5 moment, hänvisades till Constitutions-Utskottet
den såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade anmärkning
att förslaget är olämpligt.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 9 och
23 dennes på hordet lagde Memorial N:o 78 med förslag till ändring af 3 §.
4 mom. Tryckfrihets-Förordningen, hänvisades lill Constitutions-Utskottet
den såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade anmärkning att den föreslagna
förändringen är olämplig och onyttig.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 9 och
23 dennes på hordet lagde Memorial N:o 79 med förslag till ändring af
5 §.6 mom. Tryckfrihets-Förordningen, hänvisade Ridderskapet och Adeln
lill Constitutions-Utskottet den såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade
anmärkning, att den föreslagna ändringen är olämplig och onyttig.
S. D. Vid förnyad föredragning af den del utaf Bevillnings-Utskottets
Memorial N:o 34, i anledning af Riks-Stånders olika beslut, angående grunderna
för den blifvande allmänna Bevillningen, samt föreskrifterna för tillämpningen
deraf, som innefattar Utskottets yttrande i fråga om Ståndens olika
beslut rörande förslaget till 37 §. i Bevilhiings-Förordningen, fann Ridderskapet
och Adeln för godt att godkänna de under Ntris 27 och 28 af Utskottet
föreslagna voterings-proposilioner.
S. D. e. m. Återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonorni-Utskoltens
den 9 och 23 dennes på bordet lagde Betänkande JNr:o
124, i anledning af väckt fråga om ersättning till rotehållarne vid DalRegemenlet
för slitning af soldaternes klädes-persedlar under arbets-comlaenderingar,
S. D. Biföll Ridderskapet och Adelil Stats- samt Lag-Utskottens den 9
ecb 23 dennes på bordet lagde Betänkande Njo 118; i anledning af väckt
motion om tillökning i aflöningen för värfvad soldat, som utöfver en viss tid
varit i Ijensten anställd.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Ubskottels den 9 och 23 dennes
på bordet lagde' Utlåtande N:o 411, i anledning af anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N:o 355, angående åtskilliga Stats-bidrags ingående
till Riksgälds-Contoiret, blefvo så väl Betänkandet N:o 355, som Utlåtandet
N:o 411 af Ridderskapet och Adeln afslagne, med undantag af de punkter
deruti, sorn innefatta afslyrkaade å de ordinarie Stats-inkomsternas samt Char
-
do
Trot. Utdr. d. 3o Jan. 18^.1.
tae-Sigillatae-medlens ingående directe lill Riksgälds-Contoiret, hvilka båda
punkter biföllos.
S. D. Då nu ånyo föredrgs Conslitutions-Utskoltets den 9 och 23 den>
nes på bordet lagde Memorial N:o 82, i anledning af erhållen återremiss af
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 59, fann Ridderskapet och Adelil icke
lör godt att antaga det af Utskottet framställda jemknings-förslag utan lade
Memorialet till handlingarne.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Då nu ånyo föredrogs Professor Gei jers den 27 dennes på bordet
lagde motion om Landshöfdinge-accordens amortissement och inlösning, beslöt
Ståndet samma motion till Slats-Utskoltet remittera, jemte den i anledning
häraf af flere bland Ståndets L :da möler nu afgifne yttranden.
S. D. Kongl. Maj:ts denna dag meddelade Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, angående den under namn af Westerbottens Regementes Hästjägaresqvadrons
fond bildade serskilda cassa; gifven Stockholms Slolt den 7 December
1840, blef, efter uppläsningen deraf, till bandlingarne lagd.
S. D. Sedan Ståndet denna dag bifallit Expeditions-Utskotlets förslag
till Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse N:o 208, angående Svenska undersåters
skyldighet när de vilja bosätta sig eller resa utrikes, blef, vid föredragning
al nämnde Utskotts Memorial N:o 29, detsamma till handlingarna
lagdt.
S, D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Utlåtande och Betänkande
:
N:o 171, öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 122,
i anledning af väckt fråga örn upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen
den 9 Maj 1835, angående hvad iagttagas bör vid handel om lösören,
som köparen låter i säljarens vård qvarblifva.
Ståndet biföll Betänkandet N:o 122, vidhållet i Utlåtandet N:o 171,
hvilket lades till handlingarne.
, < ö
N:o 172, 1 anledning af väckt motion, dels om upphäfvande af Kongl.
Förbudet mot dueller och slagsmål af den 22 Aug. 1682 och alla dermed
sammanhang, egande Författningar, dels ock om ändring af 24 Cap. 11 §.
Missgernings-Balken.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi -  Utskottens följande Betänkandeu:
Fröt■ Vtdr. d. 3o Jan. i84r‘ G i
N:o 26, i anledning af väckt fråga om förändring i tiden för väg
lagningar.
Bifölls.
N:o 27, angående väckta frågor om föiändringar i stängsel-författnin
garna.
Af slogs.
S. D. Foredrogos ånyo Constitution -Utskottets följande Memorial till
Rikets Ständer:
N:o 75, med förslag till ändrad ordalydelse af Tryckfrihets-Förordningens
5 §. 1 ooli 5 mom.
N:o 78, med förslag till ändring af 3 §. 4 mom. Tryckfrihels-För
ordningen.
N:o 79, med förslag till ändring af 5 §. 6 mom. Tryckfrihets-För
ordningen.
Oell blefvo dessa 3:ne Memorial af Ståndet återremitterade, med förklarande,
såsom Ståndets gemensamma tanka, att de i dem föreslagna Grundlagsförändringar
icke hörde till de högst nödiga och nyttiga.
S. D. Då nn ånyo föredrogs Constitutiöns-Utskottets följande Memorial
till Rikets Ständer:
N:> 76, med förslag till ändring i Riksdags-Ordningens 76 §.; och
N:o 77, med förslag till ändring af 5 §. 6 mom. Tryckfrihels-För
ordni
ngen.
Blefvo de deri föreslagna Grundlags-forändringar antagna såsom hvilande
till Grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. e. m. Föredrogos ånyo Constitutions Ulkotlets följande Memorial till
Rikets Ständer :
N:i 80, i anledning af återremiss å Conslitutions-Utskottets Memorial»
N:o 56.
Ståndet, som frånträdde den gjorda anmärkningen om bibehållandet af
slutpunkten i 39 §. Regerings-Formen , antog till Grundlags-enlig behandling
vid nästa Riksdag den i Memorialet N:o 80 föreslagna förändringen af 39
och 91 § §. Regerings-Formen.
N:o 81, i anledn:ng af återremiss å Constilutions-Utskottets Memorial,
N:o 57.
Ståndet antog den gjorda framställningen att med Ridderskapet och Adeln
instämma, så väl deri alt i 4 mom. af 8 §. Regerings-friman ordek
'för ’ förändras till förer, som ock i den af sistberörde Stånd uppgifna redaction
af 6 mom. i samma §. Deremot vidblef Ståndet sin mot 2:dra
Prot. Vldr. d. 3o Jun. l8fy.
punkten af 43 §. Regerings-Formen gjorda anmärkning, och godkände den,
för sådant fall, föreslagna voterings-propositionen.
N:o 82, i anledning af erhållen återremiss af Constitutions-Utskottets
Memorial, N:o 59.
Ståndet, sorn vidblef sin mening rörande tillägget till Regerings-Formens
6 §. godkände icke det af Utskottet uppgifna jemknitigsförslag, i afseende
på de i slutet deraf förekommande ord: ’’i fall älven desse af giltiga och till
Stats-Rådets Protocoll förda skäl äro hindrade”, dem Ståndet anser böra utgå,
utan anmodade Utskottet att med voterings-propositioner i ämnet inkomma.
N:o 83, i anledning af återremiss å Constitutions-Utskottets Memorial,
N:o 60.
Voterings-propositionen gillades.
N:o 84, i anledning af återremiss på Constitutions-Utskottets Memorial
.N:o 62.
Voterings-propositionen godkändes.
S. "D. Vid nu förnyad föredragning af Banco-Ut skottets Utlåtande N:o
136, öfver väckt fråga om inköp af ett hus för begagnande af Låne-Contoiret
i Götheborg, blef samma Utlåtande af Ståndet bifallet.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats- Banco- och Lag-Utskottens Memorial
N:o 129, till svar å de inom 3:ne Riks-Slånd framställda anmärkningar vid
Stats- Banco- och Lag-Utskottens under N:o 50 aflåtne Betänkande, angående
upphörandet af Bankens och Riksgälds-Contoirets forum privilegiatum,
blef Memorialet N:o 129 bifallet och Betänkandet N:o 50 till handlingarna
lagdt.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Utlåtande och Betänkande.
N:o 173, i anledning af återiemisser utaf åtskilliga från Lag-Utskottet
afgifna Belänkanden.
Lacles till handljngarne.
N:o 174, i anledning af väckta motioner, angående dels förklaring af
88 §. i Concurs-lagen den 12 Mars 1830, dels ock upphäfvande af hvad
genom serskilde reglementen och beslut stadgadt är, till inskränkning i rättigheten
för köpare af fast egendom, deri vissa inrättningar hafva inteckning,
att erhålla tredje uppbudet.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo Vällofl. Borgare-Ståndets, i Protocolls-utdrag af
den 13 dennes meddelade inbjudning att biträda dess, i anledning af Lag
-
Fröt. XJtdr. d. 3o Jan, i841‘
63
Utskottets Utlåtande N:o 166, om Förliknings-Comiteers inrättande fattade
beslut, hvilket beslut äfven Hederv. Bonde-Ståndet, enligt Protocolls-utdrag
af den 16 dennes, biträd t, med frånträdande af hvad Ståndet den 15 December
sisth beslutat, och hvari det äfven inbjudit Med-Stånden att instämma.
Preste-Ståndet, som icke kunde Vallöf]. Borgare-Ståndets beslut i dess
helhet biträda, vidblef sitt beslut, det må Rikets Ständer i aflåtande underdånig
skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Majit i nådig Proposition till Rikets
Ständer meddela en ledning för de reglementariska stadganden, sorn
böra iagttagas vid inrättandet af Förliknings-Comitéer, men ansåg sig ock
dermed hafva instämt i senare delen af det beslut, hvari Vällofl. BorgareStåndet
stannat.
Från V äl 1 o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedannämnde Utlåtande och.
Memorial.
N:o 413, i anledning af Herr von Hartmans dorff.s motion om anslag
till utskrifning af registratur, hvilka ifrån Stats-Expeditionerna bordt till RiksArchivet
aflenmas.
Bifölls.
N:o 414, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse, angående rotehållarne
vid Uplands Regemente beviljade befrielse ifrån utgörandet af s. k.
klädpenningar, enligt kneckte-contraclet.
Lades till handlingarne.
N:o 415, i anledning, af Riks-Ståndens beslut, rörande tryckningen af
de i Representations-frågan, vid denna Riksdag, afgifna yttranden och Memorial.
Bifölls.
och N:o 417, angående handläggning af frågor, rörande disposition af
den till allmänt nyttiga ändamål anvisade andel af Bancovinsten.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet hade enligt hvad i Memorialet
är omförmäldt, ansett handläggning af förrberörda frågor tillhöra StatsUtskottet,
äfvensom Bonde-Ståndet, genom meddeladt Protocolls-utdrag för
den 23 dennes, hvilket nu upplästes, förklarat, att Ståndet, i anledning af
Memorialet, N:o 417, fann något annat Utlåtande icke erfordras, änattStatsUtskottet
skulle genom utdrag af Ståndets protocoll underrättas derom, att
Ståndet ansåg det vara tydligt och klart, att frågan om användandet af sagde
andel af Banco-vinsten borde af Stats-Utskottet handläggas, på grund af
Bonde-Ståndets den 20 dennes fattade beslut.
64
Prot. TJtdr. d. 3o Jan. 184U
Borgare-Ståndet fann det vara ostridigt, att handläggningen af frågor,
rörande disposition af den till allmänt nyttiga ändamål anvisade andel af
Banco-vinsten, tillhörer Siats-Utskottet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats- och Banco-Utskottens Utlåtanden
och Memorial:
JN:o 130, i anledning af motioner, angående arfvodet för Rikets Ständers
Fullmäglige i Banken och Riksgälds-Contoiret.
Bifölls.
N:o 131, med voterings-proposilion, i anledning af Riks-Slåndens skiljaktiga
beslut öfver Utskottens Utlåtande N:o 68, angående pension för aflidne
Banco-Fullmägtigen Anders Danielssons enka och barn.
Voterings-proposilionen godkändes.
N:o 132, i anledning af Herr Rosenblads motion om afskrifning af Bankens
inom linien förda fordringar hos Riks-gälds-verket.
Bifölls.
och No 133, i anledning af Herr StuartSj C.j motion om utbyte af
Riksgälds-Contoirets till Bmken utgifna obligationer.
Utlåtandet jemte de dervid fogade formulaire till obligationer och Räntecouponer,
godkändes.
S. D. Föreclrogos ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 32, angående
stämpling af spelkort samt afgiften derför, och nämnda Utskotts Utlåtande
N:o 37, i anledning af gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o 32.
Härvid stannade Ståndet i följande beslut:
l:o Första punkten i Betänkandet, N:o 32, hvilken är vidhållen i Utlåtandet
N:o 37, andra punkten i Betänkandet N:o 32, fjerde punkten i Betänkandet
N:o 32, hvilken är vidhållen i Utlåtandet N:o 37, och Sjette punkten
i Betänkandet N:o 32, godkändes.
2:o Med ogillande af Tredje och Femte punkterna i B.tänkandet N:o 32
beslöt Ståndet, a) att Riksgälds-Contoiret må ega att om kort-convolutens
försäljning i Hufvudstaden och, genom Kongl. Majps Befallningshafvan le
i de orter, der kortfabriker äro eller blifva inrättade, förordna, samt att frågan
om provision för convolutens försäljning må förfalla, och b) alt Rikets
Ständer må till Kongl. Maj:ts bepröfvande öfverlemna att, bestämma den tid
för den blifvande författningens inträdande i verksamhet, och hvarinom redan
stämplade kort böra omstämplas, som Kongl. Mij:t kan finna vara erfordeilig.
3:o Utskottets yttrande i Utlåtandet N:o 37, öfver gjord anmärkning, att
be
-
Prot. Utdr. d. 3o Jan. 184*•
65
bestämdt stadgande bordt meddelas derom, att de föreslagna stämplings-åtgärderna
endast skulle tillämpas å nya eller obrukade kortlekar, lades till
liand lingarne.
och 4:o Ståndet biföll, hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 37, tillstyrkt,
att det parti kort, som af tillverkaren anmäles till utförsel, bör i närvaro
af Riksgälds-Contoirets elier Landshöfdingens ombud och vederbörande Tullkammare-föreståndare
på fabriken inläggas uti omslag och med desse embets--  mäns sigill förseglas, samt derefter kunna till utrikes ort, efter behörig anteckning
i Tullkammaren, alföras.
S. D. Föredrogs Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 175, i anledning af gjorda
anmärkningar emot Utskottets Betänkande N:o 142, öfver väckta frågor
om antagande af förslagen till allmän Civil- och Criminal-Jag, eller vissa delar
deraf; och dels andra dermed gemenskap egande, af Kongl. Maj:ts till
Rikets Ständer, angående nämnde förslag, den 24 Mars 1840 aflåtna Nådiga
Skrifvelse föranledda motioner.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 142, vidblef det fattade beslutet,
med följande förändringar: a) att, i afseende på organisationen af den föreslagna
Lag-beredningen, i stället för bestämmelsen i Betänkandet N:o 142,
”samt tre andra lagfarne män,” etc., må införas dessa ord; ”samt fem andra
lagfarne män,” etc.; b) att Utlåtandet N:o 175, angående tiden för fulländandet
af Lag-beredningens arbeten, gillas, och c) att Rikets Stånder må till
Kongl. Maj;t i underdånighet frambära den önskan, att Tableau-Comitéen numera
måtte upplösas.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades en, med anledning af 56 §.
Riksdags-Ordningen, af Herr Schartau väckt motion, hvaruti hemställts,
om icke åt Stats-Utskottet må uppdragas att uppgöra och till Rikets Ständer
inkomma med förslag, angående sättet att göra alla de medel fruktbara, som,
till följd af-ett eller annat förhållande, kunna komma att, under tiden till
nästa Riksdag, i Riksgälds-Contoiret reserveras, vare sig till vissa bestämda
ändamål, elier, i allmänhet, med afseende på framtida behof.
S. D. Upplästes meddeladt utdrag af Protocollet, hållet bos Högvörd.
Preste-Ståndet den 20 dennes, och innefattande, att nämnde Stånd, vid föredragning
af Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 36, i anledning af erhållen
återremiss å Betänkandet N:o 9, angående åtskilliga motioner om stämmoböters
upphörande eller förminskning, dels godkänt så väl den af Utskottet
uppgjorda gradationen för stämmoböters utgående, som ock att Rikets
Ständer, i underdånig skrifvelse, hos Kongb Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t
Bih. till R. St, Prot, 18 41, 9 Sami 2 Band. 9
66
Trot Utdr. d. 3o Jan■
täckes utfärda en Författning, sora upptager, till hvad belopp stämmoböter
utgå, dels gillat, att Rikets Ständer bos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att, uti den om stämmoböter utfärdande Författning, måtte bestämmas,
det två tredjedelar af samma böter tillfalla socknens fattiga, och en tredjedel
Krono- Uppbördsmannerij hvilket ord Ståndet ansett böra sättas i stället
för Kronofogden; och voro, i afseende härå, Med-Stånden inbjudne att beslutet
biträda.
Enär Ståndet i detta ämne fattat beslut, på sätt meddeladt utdrag af
dess Protocoll för den 20 dennes utvisar, lades Högvörd. Preste-Ståndets
omförmälda inbjudning till handlingarne.
S. D. Höglofl. Ridderskapet oeh Adeln bade, uti meddeladt utdrag af
dess den 20 dennes hällne Protocoll, lemnat underrättelse om de beslut,
som nämnde Riks-Stånd fattat, vid behandling af BevillningS-Utskottets Memorial
N:o 34, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, angående grunderna
för den blifvande allmänna bevillningen, samt föreskrifterna för tillämpningen
deraf.
Ibland dessa beslut förekom, att Ridderskapet och Adeln funnit sig böra
fästa Med-Ståndens uppmärksamhet på nödvändigheten att begära Kongl.
Maj:ts Nådiga godkännande af de reglementariska föreskrifterne i BeviilningsFörordningen.
Med läggande af omförmählta Protocolls-Utdrag till handlingarne, förklarade
Rorgare-Ståndet, att Ridderskapets och Adelns förrberörde framställning
nu ej föranleder till någon åtgärd, å Borgare-Ståndets sida.
S. D. Till handlingarne lades Expeditions-Utskottels Memorial, N:o 29,
i sammanhang med Utskottets förslag till Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse,
angående Svenske undersåtares skyldigheter, när de vilja bosätta sig eller
resa utrikes, o. s. v.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Efter slutad öfverläggning, i anledning af Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 68, med fortsatt förslag, i afseende å National-Representationens
ombildning och de i sammanhang dermed nödige Grundlagsändringar,
förenade sig Bonde-Ståndet uti nedanstående beslut!
Ståndet godkände dels den af Constitutions-Utskottet redan uti Memorialet
N:o 38 motiverade, och uti det förslag till förändringar i nu gällande
Grundlagar, som förevarande Memorial innefattade, tillämpade grundsats, att
Svenska folkets till Riksdag församlade Repre§pntanter må bilda en enda kam
-
Prct. Utdr. d. 3o Jan. 1841'
67
mare, hvilken för vissa frågor delar sig i tvänne Nämnder, som serskildt
öfverlägga och besluta, men, vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda,
för att skiljagtigheterna till gemensamt beslut bringa ; dels Utskottets förslag
i hvad det angår så väl sammanfattningen i Regeringsformen af grunderna
för National-Representationens arbetsordning, som urskiljandet från nuvarande
Regeringsform och Riksdagsordning af allt det reglementariska i berörde
afseende, för att blifva föremål för en serskild ordnings-stadga, som likväl
icke komme att tillhöra antalet af Rikets Grundlagar, och genom hvilken
förändring, 0111 den antages, nuvarande Riksdags-Ordning skulle upphöra att
vara gällande; dels de af Utskottet redovisle åsigter, angående den förändrade
plan för ämnenas indelning, som i förslaget till Regeringsform blifvit
iagttagen.
Deremot fann Ståndet, efter granskning af ifrågavarande Grundlagsförslag
i deras serskilde delar, skäligt att förslagen till Utskottet återremittera,
med följande dervid gjorde, af Ståndet, såsom gemensam tanka, godkände,
anmärkningar:
§. 49. Att den, för Lagtima Riksdags återkomst, i denna §. bestämda
tid af hvart annat år borde, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid
denna Riksdag serskildt fattade beslut, förändras till hvart Tredje.
§. 52. Alt antalet af de Förmyndare, som, under omyndig Konungs
minderårighet, skulle komma att i Hans namn Regeringen föra, borde bestämmas
till tre eller fem och sålunda blott en Förmyndare icke i något fall
kunna väljas.
<5. 61. Att Riksdagsman ej må, i det fall, denna §. omtalar, kunna från
Riksförsamlingen uteslutas, utan att två tredjedelar af de röstande i beslutet
sammanstämma.
§. 65. Att de i nu gällande Regeringsform stadgade Bevillnings- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskott böra, såsom fasta Utskott, i Grundlagen
bibehållas. Att det föreslagna antalet af Expeditions-Utskottets Ledamöter,
eller Tre, må ökas till Fem.
§. 70. Att, vid jemförelse af denna §. med den 101, den inbördes stridighet
emellan stadgandena i samma ämne förekom me, att, efter den förra,
äro Riksförsamlingens båda Nämnder berättigade att föreslå ändring och tillägg
jemväl uti en af Konungen väckt fråga om Grundlags stiftande, ändrande
eller upphäfvande, af hvilka Nämndernes förslag, ettdera, sedan
Riksförsamlingen det godkänt, utgör ett beslut, som kommer att hvila till
Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag; men, enligt den senare eller
101 §. kan Konungens förslag i Grundlagsväg, hvarken i Utskott, Nämnd el
-
68
Trot. TJtdr. d. 3o Jan. 1841.
ler hela Riksförsamlingen ändras, utan måste i sin helhet antingen afslås eller
antagas att hvila till slutligt afgörande vid nästa Riksdag. Att, i fråga
om Riksförsamlingens rätt att ändra ett af Konungen framställdt förslag till
stiftande, ändring eller upphäfvande af allmän Civil-, Criminal- samt Kyrkolag,
enahanda stridighet, som här ofvan blifvit anmärkt, jemväl förekomine
emellan 70 och 105 §. §.
Bonde-Ståndet ansåg föreskrifter ne, angående behandl ngen i Utskott,
Nämnd och Riksförsamling af Konungens Förslag till stiftande, ändring eller
upphäfvande, dels af Grundlag, dels af annan Lag, sorn utgör föremål
för båda Stats-magternas gemensamma pröfning, böra från den 70 §. afskiljas
och förekomma uti en serskild §., hvars öfverensstämmelse med de lill
ämnet likartade, eller 101 och 105 §. §, borde, noggrannare än som skett,
iagltagas.
§. 71. Att denna §. sålunda bör föiändras, att Riksdagsmän må ega
väcka motion antingen muntligen eller i skrift framställd.
§. 73. Att alla val och öfrige omröstningar under Riksdag skola ske
med slutna sedlar.
§. 105. Att, enär de vigtigaste civila rättsförhållanden emellan medlemmar
af alla samhällsklasser, så ock svårare Brottmål kunna komma i fråga
att efter Sjölag pröfvas och afgöras, Bonde-Ståndet ansåg denna Lag jemväl
böra i Regerings-Formen upptagas bland dem, som af båda Slats-magterne
skola stiftas, ändras eller upphäfvas.
Att i det fall, hvarom denna §. jemväl handlar, då Konungen icke, innan
Riksförsamlingen åtskiljes, kan fatta och meddela Sitt beslut, angående ett af
Riksförssamlingen antaget lagförslag, den förändrade föreskrift bör införas, att
Konungen, der Han sedermera ogillar förslaget, bör meddela nästa Riksförsamling
de skäl, som ogillandet föranledt.
§. 136. Att redactionen af denna §. bör., i afseende å tiden för Riksdags
fortfarande, ställas i öfverensstämmelse med det af Rikets Ständer, serskildt
rörande detta ämne, till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag godkände
förslag.
Hvad i allmänhet angår redactionen af de Grundlagsförslag, Utskottet
framställt, så, jemte det Ståndet företrädesvis utmärkte föreskrifterne uti 110,
lil och 112 §. §., angående sättet att verkställa val, såsom till den grad invecklade
och otydlige, att desamme, utan bifogad omständlig förklaring,
svårligen skulle kunna af Riksförsamlingen i allmänhet uppfattas och sålunda
Prof. Utdr. d. 3o Jan. i84>-
69
icke eller rätt tillämpas, ansåg Ståndet det vara af högsta vigt, att redactionen,
såsom ett hufvud vilkor för en god Grundlag, med yttersta sorgfällighet
af Utskottet vårdas, på det densamma, i denna förnämsta del af Rikets
lagstiftning, må bringas i möjligaste öfverensstämmelse med de kända mönster
af egentlighet i valet af ord för de begrepp, Lagstiftaren vill uttala, likställighet
i uttryck och lagbud, som stå med hvarandra i oskiljagtigt sammanhang,
noggranut efter enahanda regel iagttagne skiljetecken, korta perioder
och ett rent, enkelt, tydligt och bjudande språk, hvilka dels vår allmänna
Lag i sitt ursprungliga skick, dels de nya förslagen till denna Lag
framställa. Endast genom en sådan redaction blifver det, efter Bonde-Ståndets
meli ng, möjligt, att hvarje stadgande, icke blott i och för sig sjelft,
utan äfven i sit sammanhang med andra likartade, kommer att innefatta ett
klart, bestämdt och sålunda från hvarje misstydning fredadt uttryck af Lagstiftarens
verkliga mening. I öfverensstämmelse med dessa åsigter, gillade
Ståndet det förslag till ny redaction af 4-9, 52, 53, 55, 60, 61, 64 och 105
§. §., som, i anledning af under öfverläggningen i berörde afseende gjorde,
af Ståndet godkände, anmärkningar, blifvit utarbetadt, för att remissen åtfölja.
Men icke blott öfrige delar af Utskott ts förslag, utan äfven Rikets Grundlagar
i sin helhet, ansåg Bonde-Ståndet vara i behof af en förbättrad redaction,
så vida de skola motsvara den här ofvan antydda fordran af en sorgfälligt
vårdad lagstiftning och sålunda äfven i formelt afseende trygga säkerheten
och framgången af det Statsskick, hvars ombildning nu är i fråga.
Slutligen och då, i anseende dertill, att respective Med-Stånden, i sammanhang
med pröfningen at det förslag Lill Val-lag, som Constitutions-Utskottet
uti Memorialet N:o 38, till Grundlagsenlig behandling Riks-Stånden underställt,
äfven utlåtit sig i frågan om represenlations-rättens utöfning på en
eller tvänne caractersskilda kamrar, hvaremot Bonde-Ståndet icke ansett sig kunna,
med iagttagande af Grundlagens föreskrift, i denna senare pröfning ingå
förr, än Utskottet med utarbetadt förslag jemväl i denna del till Riks-Stånden
inkommit, hvilket först skett genom förevarande Memorial, representations-frågan
, dels genom detta olika behandlingssätt, dels genom Med-Ståndens,
jemförelsevis med delta Stånd, skiljagtiga åsigter i hufvudsaken, kommit
för närvarande i det skick, att Utskottet, efter hvad dess senare Memorial
äfven antyder , icke ansett sig vara i tillfälle att till ett fullbordadt
helt utarbeta ifrågavarande Grundlagsförslag förr, än de olika grunderne för
representationens constituerande blifvit Riks-Stånden emellan, om möjligt,
bringade till inbördes enhet och öfverensstämmelse, funne Bonde-Ståndet,
vid sådant förhållande, ändamålets gagn med en fullständigare granskning af
7°
Prot. Uldr. d. 3o Jan, 18/ft,
förevarande detaljförslag icke, för närvarande, motsvara den tid och möda,
som derå skulle uppoffras.
På dessa skäl, och ehuru Bonde-Ståndet icke ansett sig grundlagsenlig!
kunna undgå att ofvannämnde lagförslag i deras närvarande skick till pröfning
upptaga, ville likväl Ståndet hafva sin rätt uttryckligen förbehållen att,
sedan Utskottets förslag till representationens ordbildning framdeles blifvit i
sin helhet Riks-Ståndens slutliga behandling vid detta Riksmöte underställde,
då, utan hinder af nu fattade beslut, meddela det Utlåtande, hvartill sakens
beskaffenhet kan föranleda.
Bil,
Ny Redaction af följande $. ,$*.
§• 49.
Riksförsamlingen sammanträde till Lagtima Riksdag hvart tredje år, den
första helgfria dag i November månad. I Riksdagsbeslutet vid Lagtima Riksdag
skall intagas uttrycklig kallelse till den näst infallande. Till Urtima
Riksdag ege Konungen, eller, der Han minderårdg är, den Förmyndare-styrelse,
som i 52 §. sägs, att, när så nödigt finnes, Riksförsamlingen kalla. Ej
må Urtima Riksdag fortfara, sedan tid för sammanträde tili Lagtima inne är,
§. 52.
Dör Konung och är Thronföljaren omyndig; utfärde då Stats-Rådet kallelse
till Urtima Riksdag så tidigt, att kallelsen, inom fern Lon dagar efter
Konungens död, i hufvudstadens Kyrkor, så ock skyndsarnmeiigen i öfrige
delar af Riket, varder kungjord. Riksförsamlingen ege, utan hinder af något
den aflidne Konungens Testamente angående Riks-styrelsen, alt, på sätt i 14
§. stadgar, förordna Tre eller Fem förmyndare att, under Konungens minderårighet,
Regeringen i Hans namn efter denna Grundlag föra.
§. 53.
Nu inträffar den olyckliga händelse, att den Konungaätt, inom hviken
arfsrätten till Rikets Thron stadgad är, på manliga sidan utgår; ntfärde då
Stats-Rådet inom tid, som i 52 §. sägs, räknad från den dag, Thronen sålunda
ledig blef, kallelse till Riksförsamlingens sammanträde å Urtima Riksdag.
Riksförsamlingen skall då till Rikets styrelse efter Grundlagarne Konung
utkora.
Prot. Utdr. d. 3o Jan, i34J'
7l
§. 55.
Ej må till sådan Urtima Riksdag, för hvilken, efter Val-lagen, nytt allmänt
Val ej eger rum, sammanträde utsättas tidigare, än efter Trettionde daneil,
räknad från den, då kallelsen i hufvudstadens kyrkor kungöres.
Skall i de fall, hvarom 50, 51, 52 och 53 §. §. stadga, Riksförsamling
till Urtima Riksdag kallas, må kallelsen e] ske till tidigare dag, än den Femtionde,
ej eller till senare, än den Sextionde, allt räknadt ifrån den, då
kallelsen i hufvudstadens kyrkor kungöres. Har Riksförsamling, efter hvad
i 54 sägs, blifvit kallad; sammanträde då, Sextionde dagen, räknad från
den, Stats-Rådet sist bordt kallelsen i hufvudstadens kyrkor kungöra låta.
§. 60.
Underlåter Val-District att, efter hvad derom stadgadt är, ställa föreskrifvet
antal Riksdagsmän; vare förfallet till det vite, som Riksförsamlingen bestämmer.
Försummar utan laga förfall den valde att till Riksdag i rätter
tid sig inställa, håfve för den tid, han uteblifvit, arfvode förverkat; bote ock
ett lika belopp. Med de vitén och böter gånge sedan, som Riksförsamlingen
förordnar.
§. 6i.
Under trenne helgfria dagar näst efter den, som för Riksförsamlingens
sammanträde bestämd är, skola den af Flögste Domstolens ledamöter, som
främst i domstolen sitter och icke af laga förfall hindras, så ock Riksförsamlingens
fullmägtige i Riks-Banken och Riksgälds-Contoiret, å kungjordt ställe
sammanträda att granska Riksdagsmännens fullmagter; och åligger derföre
Riksdagsman att, den första af de dagar, sin fullmagt till granskande ingifva.
Finnes någon fullmagt i formen afvika från föreskriften i Val-lagens 14 §.;
varde det anmärkt och hos Riksförsamlingen anmäldt. Riksförsamling-en ege
1 OO
rätt att de anmärkningar pröfva, så ock andra frågor om Riksdagsmans behörighet,
hvilka blifvit Riksförsamlingens pröfning underställda, af Riksdagsman,
med stöd af Val-lagen, eller af' annan, enligt samma lags 37 §. Riksförsamlingen
vare ock berättigad att, för sådan pröfning, infordra nödiga
upplysningar, eller äska undersökning vid laga domstol. Riksdagsman, som
sin fullmagt till granskning rätteligen ingifvit, vare, ändå att anmärkning vid
hans behörighet blifvit gjord, oförhindrad att sitt uppdrag utöfva, intilldess
Riksförsamlingen genom sammanstämmande mening af två tredjedelar bland
de röstande annorledes beslutit. Är fråga om ansvar efter Val-lagen, varde
frågan till laga domstol öfverlemnad.
7*
Fröt. Utdr. d. 3o Jan. 18 4* ■
§. 64.
Har val, som i 63 §. sägs, första gången vid Riksdagen för sig gått,
öppne då Konungen, elier den styrelse, som regeringen efter denna Grundlag
förestår, Riksdagen, sedan Riksförsamlingen, efter kallelse, gudstjenst bevistat
och å Rikssalen sammanträda läte ock Riksförsamlingen afhöra berättelsen
om hvad, sedan sist hållna Riksdag, uti Rikets Styrelse sig tilldragit.
§. 105.
Riksförsamlingen ege, gemensamt med Konungen, magt att stifta allmän
Civil- och Criminal-lag samt Kyrko- och Sjö-lag, så ock att nämnde Lag, som
gällande är, förändra, eller upphäfva.
Under Civil- och Criminal-lag förstås äfven de delar af Krigs-lag och
Författningar rörande krigsväsendet, som ega tillämpning tili medborgare utoru
Ivrigs-staten.
Ej må Konungen, utan Riksförsamlingens samtj^cke, ej heller Riksförsamlingen,
utan Konungens, ny Lag stifta, eller gammal ändra, eller afskaffa.
Framställer Konungen hos Stora Nämnden förslag till ny lag, eller till
gammal lags ändring eller upphäfvande; ege Riksförsamlingen att deröfver, i
den ordning, 70 §. stadgar, besluta, och meddela Konungen sitt samtycke
eller afslag.
Antager Riksförsamlingen ett Lagförslag, som icke af Konungen blifvit
framställdt; underställe Riksförsamlingen sitt beslut Konungen; och ege Konungen
att det beslut gilla, eller, der Han ej finner det kunna ordagrannt
antagas, meddela Riksförsamlingen de skäl, som föranledt förslagets ogillande.
Kan Konungen ej, innan Riksförsamlingen åtskiljes, fatta och meddela
Sitt beslut, ege Han rätt att, före nästföljande Riksdags öppnande, förslaget
ordagrant bifalla och Kungörelse derom utfärda. Ogillar Konungen
förslaget; meddele då nästa Riksförsamling de skäl, som afslag verkat.
Vill Konungen hos Stora Nämnden framställa förslag, som i denna §.
sägs, eller hav Riksförsamlingen underställt Konungen ett af Församlingen antaget
förslag; inhemte Konungen, innan Han beslut fattar, Högste Domstolens
yttrande.
S. D. Föredrogs ett från Högvörd. Preste-Ståndet ankommet utdrag af
dess protocoll för den 16 i denna månad, hvarigenom bemäldte Riks-Stånd
inbjudit de öfrige Riks-Stånden att sig med Högvörd. Preste-Ståndet förena
uti dess nyssnämnde dag fattade beslut, att -f af de s. k. Stämmoböterne
• böra
Prot. ZJtdr. d. 3 Febr. iS4>-
böra tillfalla Socknens fattige och i Krono-uppbördsmannen, hvilket sistnämnde
ord Preste-Ståndet ansett böra i stället för Kronofogden begagnas.
Bonde-Ståndet fann för sin del ej skäl, att denna inbjudning antaga.
Den 3 Febr. 1841 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet ocii Adeln.
S. D. Remitterades till Bevillnings-Utskottet ett denna dag afgifvet anförande
af Herr von Schantz, Malcolm Gustaf, innehållande anmärkningar
vid Utskottets återremitterade Betänkande N:o 35, angående stämplade pappers-afgiften.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs• och EkonomiUtskottens
Utlåtande N:o 28, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens
Betänkande N:o 3, angående grunderne och vilkoren för hemmansklyfning
samt afsöndring af jord eller andra lägenheter från hemman.
Ståndet, som till en början genomgick hvad af Utskotten anfördt blifvit
i anledning af de mot förra Betänkandet afgifna anmärkningar, fann för
godt detsamma godkänna, hvarefter Ståndet i betragtande tog förslaget till
förnyad förordning, angående grunderne och vilkoren för hemmansklyfning
samt afsöndring af jord och andra lägenheter från hemman, hvilket förslag
ock bifölls, med följande förändringar och tillägg.
l:o Vid 1 Cap. 9 5-2 mom. ansåg Ståndet alt den der åberopade 6 §.
af Kongl. Majrts Nådiga förordning af den 19 December 1827, angående grunderna
och vilkoren för heramans-klyfning etc. borde, sådan den innehålles,
in extenso, meddelas.
2:o Beslöt Ståndet, alt, i 2 Cap. 4 §. 2 mom. de der förekommande
slutorden: ”och må Odalåker eller äng icke dertill användas” må helt och
hållet utgå.
3:o Fann Ståndet för godt att till de i denna Författning förekommande
§. §. foga en ny, af följande lydelse:
”Hvad i denna författning stadgas, må icke lägga hinder för afsöndring,
lagfart och besittning för evärdelig tid af de mindre jordlotter, som kunna
föräras eller inlösas till kyrkor, skolor och fromma stiftelser, likväl under förbehåll,
att samma jordlotter, derå endast Hus för berörde ändamål och allBih,
till R. S. Prot. lS4u 9 Sand, 2 Band. 10
74
Fröt. Utdr. d. 3 Febr.
toänna inrättningar skola kunna uppföras, icke i öfrigt må bebyggas eller
åbos under andra, än här ofvan föreskrifna vilkor.”
Och skulle de respective Med-Stånden vänligen inbjudas att i dessa af
Preste-Ståndet rörande Skiftes-stadgan fattade beslut instämma.
S. D. Föredrogs ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
Utlåtande, N:o 127, i anledning af erhållne återremisser å sistnämnde
Utskotts Betänkande, N:o 99, i anledning af väckta motioner, rörande
förändrad reglering af Consuls-Districten, samt utfärdande af ny ConsulaclStadga»
Preste-Ståndet,
som bifallit Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 99, ansåg sig nu, med frånträdande af samma beslut, böra
till ofvannämnda Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande
N:o 127 bifall lemna.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet en af Professor Geijer väckt motion,
deri Tit, Bruhn, Wallin och Bexell instämt, det måtte den åt båda
Amanuenserne vid Kongl. Bibliotheket vid denna Riksdag tillerkända upprättelse
i lönevilkor och återuppflytlning lill jemnbredd med deras vederlikar
i Kongl. Canzliet icke blott, såsom redan fastställdt är, inträda för framtiden,
men komma dem till godo från den tid, då det under innevarande
Riksdag dem tillaggda årliga lönebelopp rättligen bordt dem tillfalla, och
hvilket äfven för deras vederlikar utfallit.
S. D. Föredrogs ånyo Höglofl. Ridderskapets och Adelns, genom Protocolls-utdrag
af den 16 Januari sisth, meddelade inbjudning till Riks-S tå liden
att bestämma införsels- och utförsels-tull å aila de varu-arlildar, hvarå
förbud mot införsel eller utförsel ansetts böra bibehållas, för den händelse
att Kongl. Majit skulle finna för godt att i Nåder upphäfva förbudet å en
eller annan artikel.
Preste-Ståndet, som i sammanhang med föredragningen af BevillmngsUtskottets
Utlåtande N:o 30, den 14 December sisth år, beslutat, att äfven
för de varor, å hvilka förbud finnas föreslagna, tullafgifter borde utsättas för
den händelse att Kongl. Majit i Nåder funne, det förbud för en eller flera
af ifrågavarande varor icke borde ega rum och antog för sådant fall, de tullbestämmelser
för dessa varor, som i Betänkandet N:o 21 finnas uppgifna, ansåg
sig redan hafva uppfyllt hvad Höglofl. Ridderskapets och Adelns inbjudning
åsyftar, hvilken således från Ståndets sida icke påkallar någon vidare
åtgärd.
Prot. Vtdr, d. 3 Fehrt 1841>
7 5
Från Vällofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af den 7 December 1840 till Rikets
Ständer, angående den, under namn af Westerbottens Regementes HästJägare-Sqvadrons
fond, bildade serskilda cassa, hvilken Kongl. Skrifvelse bordlädes
hos Borgare-Ståndet den 30 sistlidne Januari, föredrogs ånyo och blef
till Stdts-Utskotlet remitterad.
S. D. Föredrogos å nyo Stats-Utskottets Utlåtande N:o 337, i anledning
af väckta motioner, angående upphörande af äfgifter till Handels- och
Sjöfarts-fonden, samt huru förhållas bör med de anslag, som varit å denna
fond anvisade, och bemäldte Utskotts Utlåtande, N:o 416, i anledning af erhållna
återremisser å ULlåtandet, N:o 337.
Härvid förekom första punkten uti Utlåtandet, N:o 337, hvilken var
vidhållen uti Utlåtandet, N:o 416, angående Gonvoy-Comrnissariatets upphörande
och inrättande, i dess ställe, af ett nytt Embets-verk.
Ståndet afgjorde denna punct sålunda, att Rikets Ständer, med ogillande
af hvad Stats-Utskottet i berörde punct af Utlåtandena, N:ris 337 och 416,
tillstyrkt, må, i öfverensstämmelse med hvad Rikets sist församlade Ständer
funno lämpligt, förklara sig anse Convoy-Commissariatet kunna umbäras och
till besparing af dermed förenade kostnader, helt och hållet indragas, och
besluta underdånig anhållan, att, om någon serskild förvaltning skulle erfordras
af de medel, hvilka Rikets Ständer vid denna Riksdag kunna ställa till
Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, till utgifter i och för fredsverket med Barbaresk-Staterne,
samt Tractamenten till Consuler och Consulats-Secreterare å
eller utom Barbaresk-kusten och till understöd för Svenska kjukan i Lon«
don , Kongl. Maj:t då i Nåder täcktes uppdraga en sådan förvaltning åt Commerce-Collegium,
samt att, om nödigt anses, alt Norrska Regeringen, i afsaende
på Norrska Stels-Verkets bidrag, genom ombud, hädanefter deltager i
Förvaltningen, Kongl Maj:t derom täcktes i Nåder förordna.
Detta ärendes behandling fortsättes i näst inträffande Plenum
Den
6 Féhruari.
S. D. Fortsattes föredragning af Stats-Utskottets Utlåtandet, N:o 337,
i anledning af väckta motioner, angående upphörande af afgifter till Handels-
och Sjöfarts-Fonden, samt huru förhållas bör med de anslag, som varit
å denna fond anvisade, och bemäldte Utskotts Utlåtande, N:o 416, i
anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet, N:o 337.
Härvid förekommo:
76
Prot. Utdr. d. 3 Febr, iSfy,
l:o Andra puncten i Utlåtandet, N:o 416, hvari hemslälles, att Rikets
Ständer må besluta, alt afgiften till Handels- och Sjöfa rts-fonden ifrån och
med nästkommande år 1842, till nu stadgadt belopp, kommer att intill nästa
Riksdag, tillsammans med Tull-medlen, uppbäras och till Slats-Verket
ingå.
Ståndet biföll icke denna punct, utan beslöt, alt afgiften till Handelsoch
Sjöfarts-fonden, ifrån och med nästkommande år 1842, intill nästa Riksdag,
skall med procent af Tull-beloppet utgå, äfvensom Ståndet beslöt,
att nämnde afgift icke skall ingå till Stats-Verket.
2:o Tredje puncten i Utlåtandet, N:o 337, och den motsvarande i Utlåtandet,
N:o 416, hvaruti de af Convoy-Commissarialet bestridda utgifter uppräknas.
Ståndet ansåg dessa puncter nu ej påkalla något yttrande.
3:o Det yttrande, som i Utlåtandet. N:o 337, pag. 19 finnes, i afseende
på det uppförda bidraget till aflöningen för Beskickningen i Constantinopel,
utgörande 14,720 R:dr,
Lades till handlirigarne.
4:o Tolfte punkten i Utlåtandet, N:o 337, och den motsvarande i Utlåtandet,
N:o 416, hvari afses en jemnförelse emellan Handels- och Sjöfarlsfondens
inkomster och utgifter.
Ståndet fann dessa puncter icke påkalla något yttrande;
och 5:o De återstående punclerna i Utlåtandet, N:o 337, och de motsvarande,
jemte tillägg, i Utlåtandet, N:o 416.
Ansågos, i följd af besluten vid fö.ista och andra punclerna , förfalla.
I öfrigt lades Stats-Utskottets Utlåtanden, N:ris 337 och 416, tili handlingarne.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkande:.
N:o 27, angående väckte frågor om förändringar i Stängsel-författningarne,
samt
Utlåtande:
K:o 28, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande
N:o 3, angående grunderna och vilkoren för hemmans-klyfning, samt afsöndring
af jord eller andre lägenheter från hemman.
S, D. Lag-Utskottens Utlåtanden:
Troi. Uldr, d. 3 Fehr. 1S4>•
77
N:o 174, i anledning af väckte motioner, angående dels förklaring af
88 §. i Concurs-lagen den 12 Mars 1830, dels ock upphäfvande af hvad genom
serskildte Reglementen och beslut stadgadt är, till inskränkning i rättigheten
för köpare al fast egendom, deruti vissa inrättningar hafva inteckning,
alt erhålla tredje uppbudet; samt
N:o 175, i anledning af gjorda anmärkningar emot Utskottets Betänkande
N:o 142, öfver dels väckte frågor om antagande af förslagen till allmän
Civil- och Criminal-lag, eller vissa delar deraf och dels andra dermed gemenskap
egande, af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer, angående nämnde förslag
den 24 Mars 1840, aflåtne Nådiga Skrifvelse, föranledda motioner blefvo,
vid förnyad föredragning, bifallne.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls sammansatta Stats-, Banco- och LagUtskottens
Memorial N:o 129, till svar å de inom Tre Riks-Stånd framställde
anmärkningar vid samma Utskotts under N;o 50 aflåtne Betänkande angående
upphörandet af Bankens och Riksgälds-Contoirets forum privilegiatum.
S. D. Remitterades till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet en af
Erik Nilsson från Jemtlands Län väckt motion, alt Konungens Befallningshafvande
måtte hädanefter få upptaga och afgöra en del mindre mål, sorn
nu gå till Kammar-Collegium.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Ulskottets följande 5 Utlåtanden:
N:o 413, i anledning af Herr von Ilartmansdorffs motion om anslag
till utskrifning af registratur, hvilka från Stats-Expeditionerne bordt till RiksArchivet
aflemnas.
Bifölls.
N:o 414, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående Roleliållarne
vid Upplands Regemente beviljad befrielse från utgörandet af så
kallade klädpenningar, enligt knekte-contractet.
Lades till handlingarna.
N:o 415, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande tryckningen af
de i Represenlations-frågan, vid denna Riksdag, afgifna yttranden och Memorial.
Bifölls.
N:o 418, i anledning af begärd utredning Öfver dc i 1837 års Riksllufvudbok
utbalaneerade Riksgäldsmedel.
Bifölls.
samt N:o 419, i anledning af väckt fråga om ett räntefrilt lån för Carlskrona
Stads pastorat.
Bifölls.
y8 Prot. TJtdr. d. 3 Febr. 184.1
S. D. Ånyo föredrogos sammansatta Stats- och Banco-Utskottets följande
fyra Utlåtanden.
N:o 130, i anledning af motioner, angående arfvodet för Rikets Ständers
Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoiret.
Bifölls.
N:o 131, med voterings-proposition, i anledning af Riks-Slåndens skilj
agtisra
beslut öfver Utskottens Utlåtande N:o 68, angående pension För aflidne
Bnco-Fullmägtigen Anders Danielssons enka och barn.
De deruti fö resi a.gn.e voterings-propositioner godkändes.
N:o 132, i anledning af Herr Rosenblads motion 0111 afskrifning af Bankens
inom linien förda fordringar hos Riks-gälds-verket.
Bifölls.
samt N:o 133, i anledning af Herr Stuarts, C.j motion om utbyte af
Riksgälds-Contoirets till Banken utgifna obligationer.
Bifölls.
S. D. Bevillnings-Ulskoltets Utlåtande N:o 37, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Ulskoltets Betänkande N:o 32, angående stämpling af spelkort
samt afgiften derför, blef, vid förnyad föredragning, bifallet.
S. D. Föredrogs ånyo ett från Höglofl. Ridderskapet och Adeln ankommet
utdrag af dess Protocoll för den 20 i sistlidne månad, N:o8l8, derutinnan
nämnde Riks-Stånd fästat Med-Ståndens uppmärksamhet på nödvändigheten
att begära Kongl. Maj:ls Nådiga godkännande af de reglementariska föreskrifterne
i Bevillnings-Förordningen.
Ståndet fann för sin del, en sådan underdånig anhållan icke vara nödvändig.
S. D. Föredrogs ånyo en af Vällofl. Borgare-Ståndet, genom utdrag af
dess Protocoll för den 20 i sistlidne månad, N:o 532, till Med-Stånden aflåten
inbjudning att biträda förutnämnda Riks-Stånds beslut, det Rikets Ständer
må hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, uti den Författning, som
angående stämmoböter varder utlärdad, måtte bestämmas, det en tredjedel
af samma böter tillfaller Krono-Uppböjdsmannen och två tredjedelar Socknens
fattige.
Under åberopande af sitt i ämnet förut fattade beslut, förklarade Ståndet
sig icke kunna antaga denna inbjudning.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets nedannämnde sex
Utlåtanden, fattade Ståndet följande beslut:
N:o 137, angående förändring i tiden för de årliga revisione'rnas början
Prot. Utclr. d. 3 Febr. i84r’
vid Banco-Discont-Verket, samt Province-Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö. °
Bifölls.
N:o 138, angående revisionerne öfver Banco-Discont-Verkets förvaltning
oell räkenskaper saint f. d. Riks-Disconlens utredning.
Ståndet godkände Utskottets beslut, att jemväl företaga revisionen af
Banco-Discont-Verkets förvaltning och räkenskaper, äfvensom f. d. Riks-Disconlens
utredning för nästlidet ar; samt förklarade sig vilja på vanligt sätt utse
de Revisorer , som under år 1842 och de följande åren intill nästa Riksdag
skola deltaga i den årliga granskningen af nämnde förvaltning och utrednin°;
viljande Ståndet, när samma val för sig gått, derom meddela undenättelse.
N;o 139, i anledning af väckt fråga om anställande af en Canzlist till
biträde åt Ombudsmannen vid Låne-Conloiret i Götheborg.
Afslogs.
N:o 140, med hemställan, att ett i Banken upptaget landtegendomslAu j
hvilket icke blifvit inom behörig tid i låntagarens concurs bevakadt, måtte i
Bankens räkenskaper få afskrifvas.
Bifölls.
N:o 141, öfver väckt motion, angående utredning af de hinder, som från
Banco-förvaltningens sida mött Actie-egare i Götha Canal Bolag att för deras
i B mco-Disconten belånade actier erhålla sådana bevis, som, enligt BolagsReglemente,
erfordras för att för detsamma föra talan vid Bolagets sammankomster.
Godkändes; samt
N:q 142, till svar å Vällofl. Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets under
N:o 120 auåtne Betänkande.
Lades till handlingarne.
S. D. Kongl. Maj;ls Nådiga Skrifvelse lill Rikets Ständer, angående
den, under namn af Westerbottens Regementes Häsljägare-Esqvadrons fond
bildade serskilda cassa, blef vid förnyad föredragning lagd till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo en af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, genom
utdrag af dess Protocoll för den 16 i sisth månad, N:o 789, till Med-Stånden
alla Ina inbjudning att deltaga i det beslut, förstnämnde Riks-Stånd fattat,
att nemligen bestämma införsel- och utförsel-tull å alla de varu-artiklar,
hvarå förbud mot införsel eller utförsel ansetts böra bibehållas, för den händelse
Kongl. Majit skulle finna för godt att i Nåder upphäfva förbudet å en
eller annqn artikel.
8c»
Trot. Vtdr. d. 6 Fehr. iS4f•
Ståndet förklarade sig i sistomförmälde händelse godkänna de tull-beslämmelser,
som Bevillnings-Ulskoltets Betänkande N:o 21 för sådana varuartiklav
innefattar.
Den 6 Fehr. 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Remitterades till Stats-Utskottet en denna dag af Herr Liljehöök
j Ludvigj afgifven motion om understöd af allmänna medel åt Staden
Falkenberg, tillika med ett i ämnet afgifvet anförande.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottels den 23 sisth Januari på hor
det
lagde Utlåtande N:o 413, i anledning af Herr von Hartmansdorff* motion
om anslag till utskrifning af Registratur, hvilka ifrån Stats-Expeditionerne
bordt till Riks-Archivet aflemnas.
S. D. Å nyo föredrogs och bifölls Siats-Utskottets den 23 sisllidne Januari
på hordet lagde Memorial N:o 415, i anledning af Riks-Ståndens beslut,
rörande tryckningen af de i representations-frågan vid denna Riksdag
afgifna yttranden och Memorial.
S. I). Gillades Stats-Utskotlets den 23 sisth Januari på hordet lagde
Memorial N: 414, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
rotehållarne vid Uplands Regemente beviljad befrielse från utgörandet af s.
k. klädpenningar enligt kneckte-contractet.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos Stats- och Banco-Utskottens den 23
sisth Januari på hordet lagde Utlåtanden:
N:o 130, i anledning af motioner, angående arfvodet för Rikets Ständers
Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoiret.
N:o 132, i anledning af Herr Rosenblads motion om afskrifning af Bankens
inom linien förda fordringar hos Riks-gälds-Contoiret.
S. D. Yid förnyad föredragning af Stats- och Banco-Utskottens den 23
sisth Januari på bordet lagde Memorial N:o 131 med voterings-proposition,
i anledning al Riks-Ståndens skiljagtiga beslut öfver Utskottens Utlåtande N:o
68, angående pension för aflidne Banco-Fullmägtigen Anders Danielssons
enka och harn, hlef den föreslagna voterings-propositionen af Ridderskapet och
Adeln godkänd.
S. D. Återremitterade Ridderskapet och Adeln Stats- och Banco-Utskottens
den 23 sisth Januari på bordet lagde Utlåtande N:o 133, i anledning
af
Prot. Utdr. d. 6 Fihr. 184.1.
81
af Ilen Stuarts, C.j niolion 0111 utbyte af Riksgälds-Contoirets till Banken
ulgifne Obligationer.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Bevillnings-Utskottets den 23 sistJidne
Januari på bordet lagde Utlåtande N: > 37, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande N:o 32, angående stämpling af spelkort
samt afgiften derför.
S. D. Föredrogos ånyo och biföilos Lag-Ulskoltets, dels den 16 och
27 sisllidne Januari, dels endast sistnämnde dag på bordet lagde Betänkanden:
N:o
174, i anledning af väckte motioner, angående dels förklaring af 88
§. i Concurr-lagen den 12 Mars 1830, dels ock upphäfvande af hvad genom
serskilda reglementen och beslut stadgadt är, till inskränkning i rättigheten
för köpare af fast egendom, deri vissa inrättningar hafva inteckning, att erhålla
tredje uppbudet; och
N:o 175, i anledning af gjorda anmärkningar emot Utskotlets Betänkande
N:o 142, öfver dels väckta frågor om antagande af förslagen till allmän
Civil- och Cri mina l-lag, eller vissa delar deraf, och dels andra dermed gemenskap
egande, af Kongl. Majjts till Rikets Ständer, angående nämnde
förslag, den 24 Mars 1840 aflåtna Nådiga Skrifvelse, föranledda motioner.
S. D. Lades till handlingarne Banco-Utskotlets den 27 sistlidne Januari
på bordet lagda Utlåtanden:
N:o 141, öfver väckt motion, angående utredning af de hinder, som
från Banco-förvaltningens sida mött Actie-egare i Götha Canal-Bolag att för
deras i Banco-Disconten belånade adier erhålla sådana bevis, som, enligt
Bolags-reglemente, erfordras, för att för desamma föra talan vid Bolagets
sammankomster.
N:o 142, till svar å Yällofl. Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets
under N:o 120 aflåtna Betänkande.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets den 27 sisth Januari
på bordet lagde Memorial N:o 138, angående revisionerna öfver Banco-Disoont-Verkets
förvaltning och Räkenskaper samt f. d. Riks-Discontens utredning,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att, med godkännande af
nämnde Memorial, gifva Banko-Utskottet tillkänna, det 5 §. af den utaf Ridderskapet
och Adeln för Riddarhus-Directionen utfärdade Instruction innehåller
föreskrift för nämnde Direction, att å Ridderskapets och Adelns vägnar
årligen förrätta de för ofvannämnde Revisioners verkställighet erforderliga
val.
Bih. till R. St. Prot. 1849 Sami. 2 Band. 11
82
Prot. Utdr. d. 6 Febr. 184.1.
S. D. k nyo föredrogos oell biföllos Banco-Utskottets den 27 sisllidné
Januari på bordet lagde Memorialer och Utlåtanden:
iN:o 137 angående förändring i liden för de årliga revisionernas början
vid Banco-Discont-Verket samt Provins-Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö.
IV: o 139, i anledning af väckt fråga om anställande af en Canzlist, till
biträde åt Ombudsmannen vid Låne-Contoiret i Götheborg.
N:o 140, med hemställan, att ett i Banken upptaget landlegendomslån,
hvilket icke blifvit inom behörig tid i låntagarens concours bevakadt, måtte
i Bankens räkenskaper få afskrifvas.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Utskottens den 9 och 23 sistlidne Januari på bordet lagda Utlåtande,
N:o 28, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskoltens Betänkande N:o
3, angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning samt afsöndring
al jord eller andra lägenheter från hemman, fann Ridderskapet och Adeln
för godt att bifalla Utskottens förslag till Författning, med följande förändringar,
nemligen i
1 Cap. 2 §. Ordet utskylder skulle utbytas emot orden: allmänna onera;
och ordet underhållas emot orden: hafva sin bergning.
1 Cap. 3 Skulle erhålla följande förändrade lydelse: kan en åbo af
andra ortens allmänna näringar hafva säker och ständig förtjenst s då
bör sådawt vid fråga om besutenhet i serskild beräkning dertill ingå.
i Cap. 8 § 1 mom. Emellan orden Pastorat och utses skulle införas
orden: för högst 5 år.
i Cap. 8 ff. 3 ni nn. Orden: eller om sä nödigt finnes skulle utgå och
i deras ställe införas ordet: samt.
1 Cap. g $. 2 mom. Efter ordet innehåller i midten af momentet
skulle tilläggas orden: när hemmansdelen går i annor mans ego än rätter
arfvinge.
2 Cap. 1 $. Orden till och med skulle utbytas emot ordet: högst.
2 Cap. fi. §. 1 mom. Skulle erhålla följande förändrade lydelse: Lägenhetj
som efter 1 ff.n upplåtes, må icke v.v a af mindre område j än
(de för serskildte orter uppgjorda bestämmelserna införas) på hvarje afsöndrad
del.
2. Cap. 5 §. Ordet utskylder skulle utbytas emot ordet onera:
2 Cap. 7 t mom. Efter ordet tillstånd skulle tilläggas orden: utrarendera
eller.
Efter i3 S> i % Cap. skulle införas följande: Hvad i förestående ;3 §.
Trot. TJtdr. d. 6 Febr. 184.1.
83
rörande undersökning stadgadt är j må ej tillämpas } i frågor om på lifstid
eller vissa är redan afsöndrad lägenhet af mindre jordrymd och beskaffenhet
„ än som i denna eller 182g års Författning om afsöndring af
jord från hemman tillåten är, så vida a/handlingen om öfverlåtelsen blifvit
intagen uti Härads-Rätts Pr.docoll; utan må egaren af lägenheten
densamma behålla till besittnings-tidens slut. Mot denna Författning stridande
afhandling om upplåtelse af jord må icke af Domaren till protocollet
i Domboken intagas eller betyg om dess uppvisande vid Tinget
meddelas.
Och skalle de öfriga Riks-Slånden vänligen inbjudas att i detta beslut
sig med Ridderskapet och Adeln förena.
S. I). e. m. Å nyo föredrogos och biföllos Stats-Utskottets den 30 sisth Jari
uari på bordet lagde Utlåtanden:
Nro 418, i anledning af begärd utredning öfver de uti 1837 års RiksHufvud-Bok
utbalancerade Riksgäldsmedel.
N:o 419, i anledning af vackt fråga 0111 ett räntefritt lån för Carlskrona
Stads Pastorat.
S, I). Biföll Ridderskapet och Adeln Bevillnings-Utskottets den 30 sisth
Januari på bordet lagde Betänkande Nro 38, i anledning af väckt motion,
att vissa sorter sidentyger, då de med direct lägenhet införas från Ost-Indien,
må bära en tull af endast tio procent.
S. IX Föredrogos ånyo och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 3 dennes på bordet lagde Utlåtanden:
Nro 134, i anledning af väckt motion om nedsättning af hästvacanceafgiften,
m. m.
Nro 135, i anledning af erhållen ålerremiss af Betänkandet, Nro 30.
Nro 136, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet, Nro 58.
N:o 137, i anledning af väckt motion, att den sedan år 1682, inom
Helsingland och Gestrikland uppodlade jord icke må med rotering besvä
ras
rn. m.
N:o 138, i anledning af återremiss å Utskottens Betänkande Nro 14, angående
åtskilliga Ön St. Barthelemy rörande förhållanden.
Nro 139, i anledning af vackt motion, rörande landets uppodling och
nybyggens anläggande å Kronans ouppodlade trakter m. m,
Nro 140, i anledning af väckt fråga om Klockare-helgonskyldens i Skåne
användande till Folkskolor.
N;o 141, i anledning af väckt fråga om reglering af sjön Wenerns vattenhöjd.
H
Prot. Vldr d. 6 Febr. 184>•
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 3 dennes på bordet lagde Utlåtande Njo 142, i anledning
af väckt motion, angående remonteringen vid Lif-Regemeuls DragonCorps
m. m., beslöt Ridderskapet och Adeln, att denna fråga borde förfalla.
S. D. Bifölls Banco-UtskoUets den 3 dinnes på bordet lagda Utlåtande
N:o 144, i anledning af Herr C. Sabelfelts motion om utsträckning i tiden
för återbetalning af uti Handels- oell Närings-Disconti n upplagan le län. samt
om fortfarande rättighet för B.mco-styrelsen att, genom upplåning, bereda
tillgångar för nämnde Discont.
S. D. Vid föredragning af 2:ne Protocolls-utdrag af den 20 sistlidne
Januari, dit ena från Högvörd. Preste-Ståndet och det andra från Vä 1 lufi,
Borgare-Ståndet, af hu( vudsakligen samma innehåll, att nemligen Stån len bifallit
Bevillnings-Ulskoltels Utlåtande N:) 36, i anledning af erhållen återremiss
å B‘tänkandet N:o 9, angående åtskilliga motioner om slämrnoboters
upphörande eller förminskning, med den förän bing, att en tredjedel af böterna
skulle tillfalla Krono-uppbördsmannen, hvilket ord ansetts böra sä tas
i stället för Kronofogden, samt inbjudit Med-Slånden att i nämnde beslut
instämma, fann Ridderskapet och Adeln för godt alt vidblifva sitt förut i ämnet
fattade beslut.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs Expedilions-Utskottets Memoria) N:o 30, i anledning
af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, rörande Expeditions-Ulskottels förslag till
underdånig skrifvelse N:o 191.
Med bifall till hvad i Memorialet framställdt blifvit, godkände Ståndet
Utskottets nya förslag lill underdånig skrifvelse N:o 228, angående vidtagande
föiändringar uti Båtsmans-roteringens utgörande å landet.
S. D. Föredrogs Hederv. Bonde Ståndets, uti Protocolls-utdrag af dyn 13
Januari sistl , meddelade inbjudning alt biträda dess, i anledning af Bevillnings-Ulskottets
Utlåtande N o 36, rörande stämmoböter, fattade beslut; m< n
Preste-Ståndet fann icke skäl alt denna inbjudning antaga.
S. D. Föredrogos ånyo Stats Utskottets följande Utlåtande och Memorial:
N:
> 413, i anledning af Herr von Hartmansdorjfs motion om anslag
till utskrifning af registratur, hvilka ifrån Siats-Expeditionerna bordt till RiksArchivet
aflemnas.
Bifölls.
Prot Vtdr. d. 6 Febr 18 fy.
85
N:o 414, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse, angående rotehållarne
vid Uplands Regemente beviljad befrielse ifrån utgörandet af s. k.
klädpennjngar, enligt kneckte-contracltt.
Bifölls.
N:o 415, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande tryckningen af de
i representdtions-frågan vid denna Riksdag afgifne yttranden och Memorial.
Återremitterades med den anmärkning, att, eldigt Ståndets den 4 December
sistlidne fattade beslut, Ståndet, för dess del, niedgifver, att, då
Hederv. Bonde-Stindels redan hållna discussion i Representations-frågan i
dess protocoll tryckes, ett afdrag deraf Lill 3,000 ex. må af Riksdagsmedlen
bekostas, hvaraf således fc.ljer, att Preste-Slåndets medgifvande i sagtle
hänseende inskiänkt sig lill de at Bonde-Ståndet vid nyssnämnde tid i lepresentations-frågan
afgifna yttranden och fattade beslut.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Ulskoltets Memorial N:o 417, angående handläggning
af frågor, rörande disposition af den till allmänt nyttiga ändamål
anvisade andel af Banco-vinslen.
Ståndet, som icke antog den till detsamma af Utskottet gjorda hemställan,
vidblef sitt beslut, i afseende på remissen af frågan om handläggning af
Bane -vinstens disposition, men fann för öfrigt, sedan upplyst blifvit, att de
andra respective Riks-S ån len beviljat remiss af frågan till Siats-Utskottet,
ofvannämnde Memorial icke från Stan lets sida påkalla annan åtgärd, än att
till handlingarne läggas.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 37, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 32, angående
stämpling af spelkort samt afgiften derför.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 32, antog ock de dervid gjorda
ändringar och tillägg i Utlåtandet, N:o 37.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- och Banco Utskottens följande Utlåtanden
och Memorial:
N:o 130, i anledning af motioner, angående arfvodet för Rikets Standers
Fullmäglige i Banken och Riksgälds-Conloiret.
Bifölls.
N:o 131, med volerings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut öfver Utskottens Utlåtande N:o 68, angående pension för aflidne
B mco-Fullmägligen Jnders Danielssons enka och barn.
Voterings-propositionen gillades.
86
Prot, Vtdr. cl. 6 Fehr, i84f>
N:o 132, i anledning af Herr Rosenblads motion om afskrifning af Bankens
inom linien förda fordringar hos Riksgälds-verket.
Bifölls.
Nso 133, i anledning af Herr StuartSj C. t motion om utbyte af Riksgälds-Gontoirets
till Banken utgifne obligationer.
Bifölls.
S. D. Föredrogs Ånyo Lag-Utskottets Utlåtande Nso 175, i anledning af
qjorda anmärkningar emot Utskottets Betänkande Nso 142 öfver dels väckta
om antagande af förslagen till allmän Civil- och Criminal-lag eller vissa delar
deraf, och dels andra dermed gemenskap egande, af Kongl. Majsts till
Rikets Ständer, angående nämnde förslag, den 24 Mars 1840 aflåtna Nådiga
Skrifvelse, föranledda motioner.
Med bifall till Utlåtandet Nso 175, lades Betänkandet N:o 142 till handlingarne.
O
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets följande Memorial och Utlåtanden:
Nso
137, angående förändring i tiden för de årliga revisionernas början
vid Banco-Discont-Verket samt Province-Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö.
Bifölls.
N:o 138, angående revisionerne öfver Banco-Discont-Verkels förvaltning
och räkenskaper samt f. d. Riks-Discontens utredning,
Bifölls.
Nso 139, i anledning af väckt fråga om anställande af en Canzlist till
biträde åt Ombudsmannen vid Låne-Conloiret i Götheborg.
Bifölls.
Nso 140, med hemställan, att ett i Banken upptaget landtegendoms-lån,
hvilket icke blifvit inom behörig tid i låntagarens concurs bevakadt, måtte
i Bankens räkenskaper få afskrifvas.
Bifölls.
Nso 141, öfver väckt motion, angående utredning af de binder, som
från Banco-förvaltningens sida mött Actie-egare i Götha Canal-Bolag att för
deras i Banco-Disconten belånade actier erhålla sådana bevis, sorn, enligt
Bolags-reglemente, erfordras, för att för desamma föra talan vid Bolagets
sammankomster.
Bifölls.
Prot. Utdr. d. 6 Fabr. 184*1 87
N:o 142, till svar å Vällofl. Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets ander
N:o ISO allåtna Betänkande.
Lades till liandlinga me.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden:
N:o 418, i anledning af begärd utredning öfver de uti 1837 års Rikshufvudbok
utbalancerade Riksgäldsmedel.
Bifölls.
N:o 419, i anledning af väckt fråga om ett räntefritt lån för Carlskrona
stads Pastorat.
Återremitterades.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande
A:o 38, i anledning af väckt motion, att vissa sorter sidentyger,
då de med direct lägenhet införas från Ostindien, må bära en tull af endast
10 procent, blef samma Betänkande af Ståndet bifallet.
Från Y ä 11 o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskotlets Memorial och Utlåtanden:
N:o 137, angående förändring i tiden för de årliga revisionernas början
vid Banco-Discont-Yerket samt Province-Låne-Contoiren i Götheborg och
Malmö.
Bifölls.
N:o 138, angående revisionerna Öfver Banco-Discont-Verkets förvaltning
och räkenskaper samt f. d. Riks-Discontens utredning.
Ståndet godkände Utskottets tillkännagifna åtgärd att verkställa omförmälda
revision för näsllidet år, äfvensom yttrandet, i hvad det Ståndet rörer,
i afseende på revisionerna under de följande åren intill Rikets Ständers
nästa sammankomst.
JY:o 139, i anledning af väckt fråga om anställande af en Canzlist till
biträde åt Ombudsmannen vid Låne-Contoiret i Götheborg.
slugs.
N:o 140, med hemställan, att ett i Banken upptaget landtegendoms-lån,
hvilket icke blifvit inom behörig tid i låulagarens concurs bevakadt, måtte i
Bankens räkenskaper få afskrifvas.
Bifölls.
N:o 141, öfver väckt motion, angående utredning af de hinder, som ifrån
Banco-förvaltningens sida mött Actie-egare i Götha Canal-Bolagj att för
deras i Banco-Disconten belånade actier erhålla sådane bevis, som, enligt
88
Prot Ulclr. d 10 Fehr. l84>-
Bolags-reglemenle, erfordras, för att för de samma föra talan vid Bolagets
sammankomster.
Återremitterades.
och Nio 142, till svar å Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets Betänkande
N:o 120, i anledning af väckt fråga om förändring i nu gällande
föreskrifter, angående expedilionssättet för jern-belåningen vid Låne-Contoiret
i Götheborg, hvilket senare Betänkande jemväl nu förekom lill pröfning.
Betänkandet N:o 120 bifölls och Utlåtandet N:o 142 lades till handlingarne.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats-Ulskottets Utlåtande N:o
419, i anledning af väckt fråga om ett räntefritt lån för Cailskrona stads Pastorat,
blef samma Utlåtande återremitteradt.
S. D. Till Siats-Utskottet remitterades en af Herr Christierson, med anledning
af Riksdags-Ordningens 56 §., väckt motion om medel lill bidrag för
upphjelpande af Carlskrona stads närvarande utblottade och nödställda ecclesiastik-väsende;
och beslöts serskildt, det skulle denna motion Med-Slånden
vänligen communiceras.
S. D. Till Stats-Ulskottet remitterades en af Herr Åkesson väckt motion,
att Rikets Ständer må af Banco-vinsten eller andra Staten tillhörande
medel anslå en summa af Fyratusende Riksdaler Banco, att genast utgå till
understöd och hjelp för de brandskadade i staden Falkenberg.
Den 10 Febr. 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adel*.
S. D. f. m. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets den 27 sistlidne Januari
och den 6 dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 416, i anledning af erhållna
återremisser å Utlåtandet N:o 337, beslöt Ridderskapet och Adeln att,
med afslag å Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 337 och 4l6, förklara, det uppbördssättet
och förvaltningen af Handels- och Sjöfarts-fonden böra, likasom
afgifterna dertill, förblifva oförändrade.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 23 sisth Januari och den 6 dennes på bordet lagde Utlåtande
N:o 128, i anledning af återremiss af Utskottens Betänkande N:o 5,
rörande allmänna stadganden och anslag till Folkundervisningens befrämjande,
Prot. Utdr, d 10 Febr. 1841'.
89
de, Lief hvad Utskotten föreslagit af Ridderskapet och Adeln bifallit, med
följande förändringar och undantag:
Uti den period, som finnes på sidan 33 näst före Usta §:n, skulle orden:
prof vas af, utbytas emot ordet underställas , och orden: medgifva de
emot orden: pröfva hvilka, med hvilka förändringar och under iagttagande
att ordet: nedanstående, utbytes emot ordet: ofvanstående , bela perioden
skulle flyttas sist och blifva 17 §:n i förslaget.
Uti 1 $. 2 mom. skulle orden Kyrkoherden och utgå.
Uti 1 $. 3 mom. skulle orden minimi fordringen af utgå.
Uti 1 4 niom. skulle orden: minst åtta utbytas emot ordet: vissa.
3 di*. 4 morn. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Stipendiater,
som lärocursen i seminarium fulländat, äroförbundne att minst för 3:ne
är antaga s kol-lär ar e-be fattning , dä en sådan inom ett är efter fulländad
lärocurs dem af vederbörande erbjudes. Hvarje Stipendiat skall före
stipendiets erhållande ställa nöjagtig säkerhet för dess återbäring, i hän•
d Ise han icke fulländar lärocursen eller icke fullgör den i detta moment
ålagda tjenstgöring.
3 §. 5 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Hvar och en,
som vill anses behörig att söka lärare-beställning vid Folksk la , skall,
antingen han genomgått Seminarium eller icke, derstädes aflägga prof,
och, enligt betyg af dess föreståndare samt af, dem Dom-Capitlet förordnar
att dylika prof öfvervara , ega erforderlig skicklighet till den lärarebeställning,
han söker. Föremål för Skol-lär are- e oc a m e n äro Svensk språklära
och välskrifning , catechesen , biblisk historia, kyrkosång , physisk och
politisk geographi i säker öfversigt, fäderneslan I ets historia och hufvuddragen
af allmänna historien , räkenkonsten till och med sammansatt regula
de Fri, allmänna begreppen af geometri och linearteckning samt af
naturläran. Eolkskol-lärare böra dessutom ega skicklighet att undervisa
i enkel gymnastik och innehafva de klockare på landet ålagda kunskaper
i vaccination och åderlåtning. Vid desse lärares antagande bör afseende
i första rummet fästas vid deras gudsfruktan, christeliga sinne,
fr mliet och ödmjukhet.
Uti 3 §. 6 mom. skulle orden: icke äro förbudne att, utbytas emot
ordet må.
5 §. 1 mom. skulle erhålla följande lydelse: På för samlin garne må bero
att vid näst inträffande klockare-ledighet , skol-lärare och klockare-befattningarna
sammanslå.
Bih. till R. St. Prot. t8fi. 9 Sami. 2 Band. ia
Prot. TJldr, cl. lo Febr. 184.1.
Uti 5 §. 2 mom. skulle orden: Den person, hvilken kommer att bestrida
dessa förenade befattningar , mät, utbytas emot orden: Då dessa befattningar
komma att bestridas af en person, bör han.
Uti 5 $f. 4 morn. skulle orden: som nu gällande kyrkolag och öfriga
författningar, utbytas emot orden: sorn gällande författningar.
5 §. 5 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Vid Folk-Skole-lärares
tillsättande skall, antingen hans befattning är med klockarebeställning
förenad eller icke, ledigheten kungöras såsom till den senare,
och Skol-styrelsen ega att bland behörige sökande å förslag uppföra i:ne,
som företrädesvis utmärkt sig för gudsfruktan, sedlighet och kunskaper,
hvarefter församlingens röstegande ledamöter genom val utse den, de tjenligast
finna.
6 §. skulle erhålla följande lydelse: Af Kongl. Maj’.t bestämmes för 5
år i sender, hvilka läroböcker böra så väl i Seminarierna, som i folkskolorna
inom hela Riket begagnas i hvarje ämne, som utgör föremål för
Skol-lärare-examen.
Intet barn af någotdera könet må upphöra med hemläsning eller med
skolans begagnande, förr än det hunnit lära'.
a) att väl läsa innantill Svenskt och Latinskt tryck;
b) Biblisk historia och den religion s-kunskap , som erfordras, för att
af Presterskapet emot tag as till nattvardsläsningen;
c) Kyrkosång;
d) skrifva;
e) de fyra räkensätten i hela tal.
Undantag må endast för bristande natur-anlag beviljas.
7 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse:
1:0 För alla de barn, som det åligger att folkskolan besöka, äf vensomför
dem, hvilka efter föräldrars eller målsmäns önskan blifva i de
föreskrifne läroämnena handledda hemma, bör undervisningen vidtaga,
då de uppnått en alder af 7 år; skolande det likväl öfverlemnas till församlingarne
sjelfva att närmare bestämma skolåldern efter förhållandena
i hvarje ort; dock så, att undervisningens början ej må uppskjutas
längre än till g:de året, men öppet lemnäs hvarje barn att äfven före 7
års ålder få af skol-undervisningen sig begagna.
2:o På tider, sorn af Skol-styrelsen närmare bestämmas och i närvaro
af de Ledamöter, den inom sig utser, böra offentliga examina med
b amen i hvarje skola anställas, dervid äfven de barn, sorn icke bivista
Prot. TJtdr. d. »o Fehr. 184.1.
folkskolan, skola sig infinna och förhöras, på det utrönas måtte, huruvida
under hemläsningen deras undervisning varit försummad.
Utur 8 §. 1 mom. skulle utgå orden: ambulatoriska eller..
Uti 8 2 mom. skulle ordet vissa utgå, samt orden: tillsammans
minst 3 månader utbytas emot orden: vissa månader.
Uti 8 $. 3 mom. skulle orden: andra åtminstone en gång hvar ifde
dag utbytas emot orden: öfriga i den ordning Skol-styrelserne bestämma.
8 4 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Dessa skolor
komma, i likhet med hvad om de fasta skolorna uti a puncten af 1 §. är
f öreslaget, att ställas under inseende af Skolstyrelsen, hvilken eger vaka
deröfver, att undervisningen ledes i' öfverensstämmelse med den för
fasta skolan gällande plan, hvarföre ock de barn, som vid de flyttande
skolorna njuta undervisning, böra undergå examen vid den fasta skolan,
efter den ordning, skol-styrelsen stadgar.
Uti g skulle orden: skola sådana fasta skolor, som Utskotten här
ofvan föreslagit, inrättas; utbytas emot orden: skola fasta skolor äfven
inrättas.
10 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Utanläsning af Catechesen
bör i skolorna ega rum: ehuru denna läsning kan ske under lärarens
ledning, åligger det likväl vederbörande Presterskap att meddela
barnen undervisning i religionen, serdeles sä vidt den af ser dess tillämpning
på hjerta och lefverne, samt att för sådant ändamål infinna sig i
de fasta skolorna minst en gång i hvarje vecka, och i de flyttande, så
ofta tjensteåligganden och öfrige förhållanden det medgifva.
Uti 11 §. skulle orden: desto heldre antagas,som tillfället derigenom
ber edes för meddelandet af undervisning åt så många barn, skolorna kunna
inrymma, utbytas emot orden: företrädesvis begagna.
Uti 12 §. 1 mom. skulle ordet böra, utbytas emot ordet må, hvarjemte
mellanmeningen: dertill församlingarna, utan serdeles svårighet torde
kunna bereda tillgång, skulle utgå.
12 §. 2 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: De barn, hvilkas
f öräldrar eller målsmän icke ega tillgång att bekosta deras skol-undervisning,
böra genom fattigvården understödjas. Hvar och en husbonde
skall tillse, att dess tjensiehjons och underhafvandes barn icke blifva
i saknad af erforderlig undervisning.
12 §. 3 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Ofvannämde
stadgande må ej anses lägga något hinder emot en mera utsträckt hemläsning;
dock med det vilkor, att barn, som den begagna, icke destomin
-
9*
Fröt. Utdr. d. 10 Febr. 1841.
dre anses skyldige att å de tider, hvilka för sådana barn bestämmas, ininfinna
sig i skolan vid samma ansvars påföljd för uragtlätenhet deraf,
som i allmänhet är bestämd för försummelse af skolgångs-skyldigheten,
12 §. 5 morn. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Örn dessa varningar
blifva frugtlösa, må nämnde soekenstyrelse ålägga vitén till högst
3 JR.dr 16 sk. Bancos belopp, hvilka tillfalla skol-cassan. Hjelper icke
heller det, och barnen stå tillbaka i Christendoms-kunskap eller färdighet
i innanläsning, må de kunna från föräldrarna skiljas och till vårdande
åt enskilde personer öfverlemnas samt deras underhåll, jemte skolpenningarne,
hos föräldrarne eller målsmännen i laga ordning utmätas.
12 § 7 morn. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Alla i skolåldern
varande barn böra, enligt den gällande Skolordningen, i skolan sig
inställa, endast de undantagne, hvilka af föräldrar eller målsmän blifvit
anmälde att undervisas hemma. Desse äro väl befriade från skolgång,
men måste vid de allmänna skölf örhören sig inställa för att undergå pröfning,
huruvida den undervisning, som de erhålla hemma, i n ggranhet
och omfattning någorlunda motsvarar den, som i skolan meddelas; börande,
om ett annat förhållande utrönes, ordentlig skolgång dem åligga.
Uti 12 8 mom. skulle orden: den tid på dagen, sorn, utbytas emot
orden: de tider, som.
Dessutom bestämdes, att numer-ordningen af momenten i 12 §. skulle så
förändras, att 6 momentet skulle blifva det Usta, 7: le det 2:dra, 8:de det
3:dje, 2:dra det 4:de, 3:dje det 5:te, 4:de det 6:te, 5:te det 7:de och Usta
det 8:de.
13 §. skull e erhålla följande förändrade lydelse: Om söndagarna bör,
der så ske kan, för den ungdom, som utgått från skolan, undervisning
meddelas af vederbörande Presterskap uti religionen, och af Skol-läraren
uti öfrige för skolorna före skrifne läro-ämnen, vid hvilka tillfällen förhör
i dessa ämnen anställes. Till den i skolan begynta undervisningens
fortsättning och ytterligare befrämjande, genom läsning af tjenliga böcker,
bör Socken-bibliothekers inrättande uppmuntras.
14 §. skulle erhålla följande lydelse: Barn, som begagna enskilda skolor,
stå under samma tillsyn af församlingens allmänna skolstyrelse, som
de der begagna huslig undervisning.
15 §. 2 morn., som i öfrigt godkändes, skulle flyttas till 5 §. och der
blifva 6:le momentet.
Uti 16 §. 3 mom. skulle orden: Kyrkoherdarne böra, hvar för sin
församling, årligen, utbytas emot orden: Skolstyrelserna böra årligen.
Prot. Utdr. d. io Fehr, 1841*
95
Anslaget till inrättning af Seminarier Bestämdes till Tretton Tusende
Riksdaler, deraf 1,000 för hvartdera seminarium, och skulle detta anslag uppföras
bland Statsverkets utgifter på vederbörlig Hufvud-Titel.
Anslaget till stipendier för lärare-elever vid seminarierna bestämdes, såsom
Utskotten föreslagit, till 9000 P<:dr, men skulle blifva ett förslags-anslag
och på vederbörlig Hufvud-Titel på Riks-stalen uppföras.
Afgörandet af 4 §. och af 3 momentet i 5 §. uppskjöts tills vidare, och
afgörandet af frågan om anslag till det i 4 §. 5 mom. omförmälde ändamål,
tills Ståndet fattat sitt beslut öfver 4 §:n.
Dessutom beslöt Ridderskapet och Adeln, att tvänne erinringar, i afseende
på redactionen i allmänhet af förslaget, den ena af Herr Lefren, Johan
Pehr, oell den andra af Herr von Hartmansdorff, August, skulle Utskotten
meddelas.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs och återremitterades Stats-Utskottets denna dag ingångna
Utlåtande N:o 431, i anledning af motion om understöd för de brandskadade
i staden Falkenberg.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utsfcottets Utlåtande N:o 337, i anledning
af väckte motioner, angående upphörande af afgifter till Handels- ooh Sjöfarts-fonden,
samt huru förhållas bör med de anslag, som varit å denna fond
anvisade, och besagde Utskotts Utlåtande N:o 416, i anledning af erhållne
återremisser å Utlåtandet Nto 337.
Första puncten i Utlåtandet K:o 337, vidhållen i Utlåtandet N:o 416,
med underdånig anhållan om Convoy-Commissariatets upphörande, och inrättande
i dess ställe af ett nytt Embetsverk.
Ståndet beslöt, för sin del, det må Rikets Ständer förnya den af de näst
föregående gjorda underdåniga anhållan, att det hittills varande ConvoyCornmissariatet
måtte, så snart sig göra låter, blifva indraget, och dess befallning,
till besparing i de hittills dryga förvaltnings-utgifterna, i allo öfverflyltas
på Commerce-Collegium, helst, om nödigt anses, att Norrska Regeringen,
genom ombud, hädanefter deltager i förvaltningen af dessa medel, Kongl.
Maj:t är oförhindrad sådant förordna, äfven sedan den nu i underdånighet
föreslagna förändringen blifvit verkställd.
Och torde, i händelse af Nådigt bifall lill berörde underdåniga hemställan,
Kongl. Maj:t täckas anbefalla bemälde Collegium att olver förvaltningen
af ifrågavarande, hädanefter, såsom hittills, under Kongl. Majtts Nådiga dis
-
94
Fröt, Utdr. d. 10 Febr. i84f
-
position stående fond, låta föra serskild hufvudbok, samt att, efter dess årliga
alslutande, till Kongl. Maj:t afgifna underdånig berättelse om fondens
ställning. Hvarjemte Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att berörde berättelse
måtte genom tryck befordras till allmän kännedom, samt i öfrigt
räkenskaperna lör fonden, likasom händelsen nu är med Convoy-cassans, tillhandahållas
Rikets Ständers Revisorer och Stats-Ulskott.
Andra punkten i Utlåtandet N:o 416, med hemställan, alt afgiften till
Handels- och Sjöfarts-fonden, ifrån och med nästkommande år 1842, till nu
stadgadt belopp kommer att intill nästa Riksdag tillsammans med tullmedlen
uppbäras och till Statsverket ingå.
Ståndet bilöll så till vida denna punct, att det beslöt, det skall afgiften
till Handels- och Sjöfarts-fonden, ifrån och med nästkommande år 1842
intill nästa Riksdag, utgå till oförändradt och nu stadgadt belopp, eller 10
procent al tullbeloppet, men ogillade deremot punktens senare del och beslöt,
att nämnde afgift icke skall till Statsverket ingå.
Ståndet lann, till följd af de beslut, som nu blifvit fattade, de återstående
puncterna dels förfalla, dels icke påkalla någon åtgärd, hvarföre ock
Utlåtandena N:ris 337 och 416 i Öfrigt lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotteris
följande Utlåtanden:
N:o 134, i anledning af väckt motion om nedsättning i liäst-vacanceafgiften
m. m.
Bifölls.
N:o 135, i anledning af erhållen ålerremiss af Betänkandet N:o 30.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 30, biföll äfven de förändringar
och tillägg deri, som i Utlåtandet N:o 135 blifvit föreslagna.
N:o 136, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 58.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 58, godkände ock det här föreslagna
tillägget om allåtande af en underdånig skrifvelse, med anhållan, det
Kongl. Majit täcktes i Nåder vidtaga de åtgärder, som kunna finnas tjenlig,d
för afhjelpandet af öfverklagade olägenheter, i afseende å skjutsning till och
inställelse å samlingsplatserne af Blekinge Läns indelda Båtsmän.
N:o 137, i anledning af väckt motion, att den sedan år 1682 inom Helsingland
och Gestrikland uppodlade jord icke må med rotering besväras, m. m.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
följande Utlåtanden och Betänkanden:
Prot. Utdr. d. 10 Fehr. 18/pti
g5
N:o 138, i anledning af återremiss å Utskottens Betänkande N:o 14,
angående åtskilliga, ön St. Barthelemy rörande, förhållanden.
Lades till handlingarne.
N:o 139, i anledning af väckt motion, rörande landets uppodling och
nybyggens anläggande å Kronans ouppodlade trakter m. m.
Bifölls.
N:o 140, i anledning af väckt fråga om Klockare-helgonskyldens i Skåne
användande till Folkskolor.
Bifölls.
N:o 141, i anledning af väckt fråga om reglering af Sjön Wenerns vattenhöjd.
Bifölls.
N:o 142, i anledning af väckt motion, angående remonteringen vid LifRegementets
Dragon-Corps.
Af slogs.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets följande Betänkande och Utlåtande
:
N:o 143, med förslag till de grunder, som böra tjena till efterrättelse
vid pensionering af Bankens embets- och tjenstemän, vaktbetjente och konstidka
re.
Återremitterades.
N:o 144, i anledning af Herr C. Sabelfelts motion om utsträckning 1
tiden för återbetalning af uti Handels- och Närings-Disconten upptagande lån,
samt om fortfarande rättighet för Banco-styrelsen att, genom upplåning, bereda
tillgångar för nämnde Discont.
Bifölls.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet en af vice Talmannen, Biskoppen
Doctor Hedre'n denne dag väckt motion, att Linköpings stad måtte, för
dervarande hamnbyggnad, af allmänna medel erhålla ett lån af 20,000 R:dr
Banco.
Från Vä 110fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades en af Herr Nordvallj med anledning
af 56 §. Riksdags-Ordningen, väckt motion, med anhållan, det ville
Rikets Ständer bifalla, att, i stället för det årliga anslag af 1,080 R:dr under
återstående 15 år, hvilket Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref af den 14 April
1837, tillförsäkrat staden Linköping, såsom bidrag till ränta och capital-afbetalning
af ett lån för Linköpings hamnbyggnads- och uppmuddrings-arbete
96
Prot. Vlär. ä. i3 Fehr.. 1841.
på en gång utbetala denna summa med sammanlagde 16,700 R:dr, och dessförutan
förunna Linköpings Borgerskap ett lån stort 17,500 R:dr Banco.
S. D. Till handlingarna lades Expeditions-Utskottets Memorial N:o 30,
i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, rörande Expeditions-Utskottets
förslag till underdånig skrifvelse, N:o 191.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 431, i anledning
af väckt motion om understöd för de brandskadade i staden Falkenberg,
blef samma Utlåtande af Ståndet afslaget.
Den 13 Febr. 1841.
Från Hö glo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets den 10 dennes
på bordet lagda förslag N:o 238 till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående uppbäfvande af Kongl. Förbudet ernet dueller
och slagsmål af den 22 Augusti 1682 och dermed sammanhang egande
Författningar, beslöt Ridderskapet och Adeln, att sista meningen i lagförslaget,
eller följande ord: ”För delagtighet i envig eller utmaning dertill vare
”straff, som i allmänna Lagen utsatt är'’ skulle utbytas emot orden: ”För del”agtighet
i envig eller utmaning dertill vare straff, som i allmänna Lagen för
”delaktighet i missgerningar utsatt är”.
Och skulle de öfrige respective Riks-Stånden vänligen inbjudas att i detta
beslut sig med Ridderskapet och Adelil förena.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stat s-Ut skott st s den 10 dennes å bordet lagda
Utlåtande N:o 421, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 406.
Bifölls.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Efter slutad öfverläggning sistlidne Plenidag öfver Stals- samt
All
-
Prot. Uldr. d. i3 Febr. 18fy.
97
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskoltens Utlåtande N:o 128, i anledning
al återremissen å Utskottens Betänkande N:o 5, rörande allmänna stadgandeu
och anslag till folkundervisningens befrämjande, företog nu Bonde-Ståndet
delta ämne till afgörande, dervid Ståndet först godkände Utskottens hemställan,
pag. 33, angående vederbörande Embets-myndighelers rätt att medgifva
undantag, i händelse hinder skulle möta vid tillämpningen af Utskottens i
ämnet framställda Lag-förslag, om hvilket Ståndet derefter pundvis fattade
beslut, på sätt som följer:
1.
1 och 2 momenten skulle förenas till ett enda af följande lydelse:
I hvarje Pastorat böra finnas en eller flera Folkskolor, antingen fasta eller
flyttbara, efter Communernes eget bestämmande. Åt Skol-Styrelse inom
hvarje District vare hufvud-inseendet å dervarande Skolor anförtrodt.
3 mom. bifölls, med uteslutande af ordet fasta.
4 mom. borde sålunda förändras:
Skola skall för undervisning hållas öppen vid den eller de tider af året,
sorn Skol-Styrelsen bestämmer.
• -2*
Denna §. borde efter Ståndets åsigt erhålla följaude lydelse:
Hvarje Skol-District åligger att anskaffa och underhålla nödiga rum för
de Skolor, som inom Districtet finnas. I kostnaden härtill skola alla inom
Districtet boende deltaga. Tillskott i penningar utgöras efter de i 2 Art.
Bevillnings-Förordningen föreskrifne grunder, men byggnadsvirke, körslor och
dagsverken, efter hvad allmänna Lagen om kyrkobyggnad stadgar. Der fast
Skola skall imätlas, ankommer på församlings-boerne sjelfve att dess läge
bestämma.
3.
Bifölls.
$ • 4'
Ståndet besöt, att 1, 2 och 3 mom. af denna §. skulle förenas till 2:ne
och lyda, som följer:
l:o Den, hvilken, efter godkände prof i de kunskaps-ämnen, sorn 3 §.
5 mom. bestämmer, till Lärare vid Folkskola blifvit antagen, skall i årlig
Bih. till II. St, Prot. i8fy. Q Sami. a Band. *3
98
Fröt. Utdr. d. 13 Fehr, 1841-
lön åtnjuta minst åtta tunnor spanmål, hälften råg och hälften af annat sädesslag,
som, jemte råg, inom orten i kronotionde utgår; så ock i penningar
26 Riksdaler 32 sk. Banco. Dessutom hör Läraren af församlingen förses
med tjenlig bostad och nödig vedbrand, samt, der loealen sådant medgifver,
till honom upplåtas ett lämpligt jordland, dels till brukning för eget behof
af jordfrugter och dels för att meddela undervisning uti trädplantering och
trädgårdsskötsel.
2:o Skollärare ege ock att tillgodonjuta vinterfoder och sommarbete för ett
ko-kreatur, eller, der församlingen hellre vill gifva ersättning i spanmål, i
stället två tunnor af de i 1 mom. nämnde sädesslag.
4 mom. bifölls.
5 mom. Ståndet ville pröfva delta morn., i sammanhang med hvad Utskotten
uti sitt Utlåtande slutligen hemställt, angående bidrag af Stats-medel
till Skollärares aflöning.
5.
1,2 och 3 mom. biföllos.
4 mom. Då bland de lagar, som, efter Regerings-FormeD, äro föremål
för båda Stats-magternes pröfning, Kyrkolag äfven finnes upptagen, ansåg Ståndet
Utskottens hemställan, i det skick, den här förekommer, vara olämplig
och sålunda böra alldeles utgå.
5 mom. bifölls, med den redactions-förandring, att, i stället för orden:
Kyrkoherden och Kyrko-Rådet eller Skol- Styr elsen, bör införas: KyrkoRudet
och Skol-Styrelsen.
6.
Ståndet ansåg denna §. böra erhålla följande förändrade redaction: de
kunkaps-ämnen, som, enligt 3 §. 5 mom. fordras, för att till Lärare vid
Folkskola blifva antagen, skola ock utgöra föremål för undervisningen i sådan
Skola. Dock må de skolbarn, som af fattigdom hindras att undervisningen
längre tid begagna, eller sakna nödig fattningsgåfva att förvärfva
det fulla kunskaps-måttet, sam undervisningen erbjuder, kunna ur Skolan utskrifvas,
sedan de uppnått nödig kunskap i följande ämnen:
a) Ren och flytande innanläsning af Svenska språket, så Latinsk , som
Svensk stil.
b) Christendomen, efter de läroböcker, som vid Skolan äro antagne.
c) Kyrkosång.
Prot. TJtdr. d. i3 Febr i84f>
99
<$*• 7-
Bifölls.
$. 8.
Lydelsen af denna §• ansåg Ståndet böra på följande sätt förändras:
l:o Socken eller Pastorat, der vidsträckt område fordrar en på serskildte
ställen tillgänglig Skolundervisning, må det vara tillåtet alt, utom de
Folkskolor, hvarom 1 §• 1 mom. stadgar, jemväl inrätta By-skolor för fattige
och från Folkskolan aflägset boende barn. Skolstyrelsen ege att, emot de
lönevilkor, som, efter församlingsboer nes börande, kunna öfverenskommas,
till Lärare vid By-skola antaga den sökande, som inför Styrelsen ådagalagt,
jemte utmärktare fallenhet för barna-undervisning, godkände prof af Svenska
språkets rena och flytande innanläsning, tillförlitlig kunskap i Christendomen,
samt kännedom af Kyrkosång, så ock i öfrigt gjort sig känd för en sann
Ghriste!ig vandel. Föremål för undervisuing i By-skola vare det minimi-mått
af kunskap, som 6 §. bestämmer. Der Skolstyrelse ställt By-skola under Lärarens
vid Folkskolan i Districtet närmaste inseende, vare dennes, eller i
annat fall, Styrelsens eget betyg, att Skolbarn, vid anställdte prof, funnits
ega nödig kunskap i de ämnen, som vid Bj^-skola inhemtas, tillfyllestgörande
besked för barnet, att hafva sin skolgång fullbordat.
2;o Nödige ruin för Byskola åligger församlingen att anskaffa och bekosta.
§. §. 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 biföllos.
X 16.
Bifölls utom hvad angår ordet: Kyrkoherdarne i 3 morn., som borde
utbytas mot ordet: Skol-Styrelserne.
Hvad angår Utskottens vid slutet af Utlåtandet gjorde hemställan om årligt
Stats-anslag, under:
a) till inrättning af Seminarier 6,500 R:dr, deraf 500 R:dr till hvardera;
b) till Stipendier för Lärare-elever vid dessa Seminarier 9,000 R:dr,
hvilken summa borde, i nion af behofvet, fördelas Stiften emellan; och
c) till bidrag vid Skol-lärares aflöning 50,000 R:dr; så fann Ståndet
skäligt dessa anslag bifalla.
I sammanhang härmed företog Ståndet lill pröfning den fråga, som 4
§. 5 mom. innefattar, eller om sättet, huru sistnämnde Stats-anslag borde
fördelas, dervid Ståndet stannade i följande beslut: att af ifrågavarande Statsanslag,
50,000 R:dr årligen, andra städer icke borde blifva delaktige, än så
-
100
Fröt. Ut dr. d. 17 Febr. i8J[u
dane, der ändamålsenliga folkbildnings-anstalter saknas; utan anslaget fördelas
alla Rikets Län emellan, i mon af hvarje Läns sammanräknade folkmängd
å landsbygden och i nyssnämnde städer; skolande det sedermera bero
på en Läns-Comité, hvars Ledamöter för sådant ändamål socknevis utses,
att, under Landshöfdingens praesidium, fördela summan Länets alla socknar
emellan, i mon af hvarje sockens folkmängd, derest socknen icke, genom
JJirectioner, Stiftelser eller andra åt densamma anslagne förmoner, redan e»
ger medel till Folkskolors inrättande och underhåll, i hvilket sistnämnde fall
det må ankomma på Läns-Comiléens pröfning, om, och till hvad belopp,
samma socken bör någon andel af Länets anslag tillgodonjuta.
Slutligen ansåg Ståndet det böra bestämdt uttryckas, alt, i de orter,
der Folkskolor redan äro inrättade och lönen för de dervid anställde Lärare
bestämd, någon förändring i dessa lönevilkor icke genom ifrågavarande Lagstiftning
kommer att ega rum, i annat fall, än der vederbörande församling
sjelf om en sådan förändring med Läraren öfverenskommer.
Den 1'7 Febr. 1841.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos Expeditions-Utskottets följande Memorial:
N:o 31, i anledning at Vällofl. Borgare-Ståndets uterremiss af Expeditions-Utskotlets
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 147.
Sedan Ståndet denna dag bifallit det nya skrifvelse-förslaget i ämnet,
under N:o 236, lades Memorialet till handlingarne.
N:o 32, till Ilederv. Bonde-Ståndet, i anledning af dess återremiss af
Expedilions-Utskoltets senare Skrifvelse-förslag N:o 186, angående näringsfriheten.
Ståndet, som bifallit Skrifvelse-förslaget N:o 186, lade Memorialet N:0
32 till handlingarne.
S. D. Föredrogs Högh Ridderskapets och Adelns, i Protocolls-Utdrag af
d<en 13 dennes, meddelade beslut att vid Expeditions-Utskottets förslag" till
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse N:o 238, angående upphäfvande af
Kongl. Förbudet emot Dueller och slagsmål af den 22 Augusti 1682 och dermed
sammanhang egande Författningar, göra den förändring, att sista meningen
i Lagförslaget, eller följande ord: >5för delaglighet i envig eller utmaning
dertill, vare straff, som i Allmänna Lagen utsatt är” skulle utbytas
mot orden ”för delagtighet i envig eller utmaning dertill vare straff, sorn i
Prot. Utdr. d. 17 Fehr. l84’> 101
Allmänna Lagen för delagtighet i missgerningar utsatt är,” med inbjudning
till Med-Siånden att i detta beslut instämma.
Och blef inbjudningen af Presteståndet antagen.
Från Väll of 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Ej mindre den 10 ocb 13 af innevarande månad, än äfven denna
dag förevar Banco- ocb Lag-Utskottens Utlåtande N:o 5, i anledning af
gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande N:o 1, med förslag till Lag
för enskilda Banker; och i denna fråga hafva af Borgare-Ståndet följande beslut
blifvit fattade:
Härvid förekommo:
l:o Banco- och Lag-Utskottens tillstyrkan i Betänkandet N:o 1, och Utlåtandet
N:o 5, alt en fullständigare lagstiftning, rörande enskilda Banker,
än den, som nu finnes, måtte varda af Rikets Ständer beslutad.
Godkändes.
2:o Förslag Lill Lag för enskilda Banker, enligt Baneo- och Lag-Utskottens
Utlåtande N:o 5.
A) 1, 2, 4, 10, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 19 och 20 §. §. godkändes.
B) 3 §. antogs, med uteslutande af orden: eller Vexlings-Contoir uti
denna §:s andra moment.
C) 5 §. antogs, endast med den förändring, att mom. litt. a. bestämdes
skola lyda sålunda: ”a) om beloppet af leeknings-summan eller grundfonden,
deraf minst 40 procent skola utgöras af penningar, som för mynt i landet
gälla.”
D) 6 §. antogs, endast med den förändring, att 1 mom. kommer att
undfå denna lydelse: ”Såsom säkerhet för den del af grundfonden, hvilken
ej ovilkorligen skall bestå af contanta medel, må begagnas ej allenast reda
penningar samt controlleradt guld och silfver, utan äfven sådana faslighelsinteckningar,
actier, eller allmänna Verks och Inrättningars räntebärande obligationer,
som för sådant ändamål af Bolaget godkännas efter pröfning, uti
hvilken Konungens Befallningshafvande i Länet skall deltaga, med skyldighet
alt öfver säkerheten sig utlåta; börande de nedsalta medlen, jemte de
sålunda godkände säkerhetshandlingarne, i Landt-Ränteriet eller annat allmänt
förvaringsrum nedläggas uti Cassa-kista med serskildta lås, dertill Directionen
samt ett af Konungens Befallningshafvande utsedt allmänt ombud hafva
hvar sin nyckel.'’
E) 7 §. godkändes, endast med följande förändrade lydelse af början
101
Trot. ZJldr. d. 17 Febr. i84f•
utaf mom. litt. d.j ”att lill Banken skola vara inhetalde minst 10 procent af
grundfonden eller | af det i 5 §. litt. a. bestämda tillskott i reda penningar,
äfvensom etc.”
F) För 8 §. antogs följande lydelse: ”Utom in visningar på Rikets Ständers
Bank, 1 enlighet med derom gällande föreskrifter, må ej af enskild Bank
utfärdas andra tryckta eller graverade förbindelser, än creditsedlar, ställda
till innehefvaren, att vid anfordran, utan ränta, inlösas, och hvilka ej må
lyda å mindre belopp, än 6 R:dr 32 sk. Banco, motsvarande 2 R;dr 24 sk.
Silfver specie.”
G) 9 §. antogs, med den förändring uti dess 1 morn., att näst efter orden:
’’som i 6 §. nämnas,” tilläggas dessa: ”och 4:o innehafvande säkerhetshandlingar
för lemnade Cassa-creditiver, i den nion dessa anlitas, likväl aldrig
till större belopp, än 25 procent af tecknings-summan, så vida sistnämnde
handlingar äro af lika beskaffenhet med grundfonds-handlingar, enligt 6 §.”
H) 11 §. antogs, med följande förändrade lydelse af dess 1 morn.: ”Vid
utlåning eger Banken, då ränta ej är utfäst högre, än efter fem för hundrade
om året och utlåning ej ställd pä längre tid, än 6 månader, alt afdraga
ränta för bela lånetiden, och vare jemväl, derest låntagaren ej betalar å förfallodagen,
berättigad att ifrån nämnde dag beräkna 6 procents ränta.”
och I) 14 §. antogs, med följande förändringar, nemligen:
l:o atl ett nytt första moment införes, så lydande: ”Delegare i enskild
Bank svaren, en för alla och alla för en, för uppfyllandet af Bankens alla
förbindelser, på sätt och i den ordning, här nedan stadgas;
2:o att det af Utskotten uppställda första, eller nu blifvande 2:dra momentet
godkännes, med den der nämnde räntas nedsättning till 6 för hundrade
om Aret; och
3:o att 2 momentet blifver det 3:dje, och det 3:dje i ordningen det
fjerde;
och 3:o yttrandet, att, för den händelse, att Kongl. Maj:t, med bifall lill
Rikets Ständers derom framställda underdåniga förslag, skulle, såsom myntenhet,
antaga Riksdaler Courant, blefve deraf en följd, att de uti ifrågavarande
lag i Riksdaler Banco bestämda penningebelopp kommo alt i motsvarande
Riksdaler courant utföras; äfvensom Utskottens hemställan, vid slutet
af Utlåtandet N:o 5, alt Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det måtte, antingen såsom ett tillägg till lagen för enskilda Banker,
eller genom serskild kungörelse, förklaras: att hvad Kongl. Kungörelsen den
14 Januari 1824 stadgar, angående enskilda Banker eller Disconter, hädanefter
skall gälla, endast i afseende på sådane Banker, som redan äro inrätta
-
Prot. XJldr. d. 17 Febr. 1841. lo3
de, hvilka vid deras undfångna privilegier, under den derför återstående tiden,
måga orubbade bibehållas, derest de ej sjelfva önska att före samma
tids utgång få deras statuter förändrade tili öfverensstämmelse med ofvanberörde
lag.
Godkändes.
I öfrigt lades Betänkandet N:o 1, och Utlåtandet N:o 5, till bandlingarne.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades ett af Herr Petré, med åberopande
af 56 §. Riksdags-Ordningen, ingifvet yttrande, föranledt af en, angående
tillökade tubbevaknings-anslag, hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
väckt motion, sorn, enligt hvad upplyst är, blifvit till förutnämnde Utskott
remiLterad , hvarjemte beslöts, att ett af Herr Arnberg, i anledning af Herr
Petres yttrande, lemnadt anförande, kommer att remissen åtfölja.
S. D. Föredrogos följande Stats-Utskottets Utlåtande och Memorial:
N:o 418, i anledning af begärd utredning öfver de i 1837 års RiksHufvudbok
ntbalancerade Riksgäldsmedel.
Bifölls.
N:o 420, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 384.
Lades till handlingarne.
och N:o 422, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 408.
Lades till handlingarne.
S. D. Efter förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande
N:o 38, i anledning af väckt motion, alt vissa sorter sidentyger, då de med
direct lägenhet införas från Ost-Indien, må bära en tull af endast tio procent,
blef samma Betänkande bifallet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtanden och Betänkande:
N:o 134, i anledning af väckt motion om nedsättning i häst-vacanceafgiften,
in. m.
Bifölls.
N:o 136, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 58.
Ståndet biföll, hvad Utskotten föreslagit i Betänkandet N:o 58, och vidhållit
i Utlåtandet N:o 136, äfvensom hvad serskildt blifvit i det senare Utlåtandet
tillstyrkt.
N:o 137, i anledning af väckt motion, att den sedan år 1682 inom
Helsingland och Gestrikland uppodlade jord icke må med rotering besväras,
m. m.
Bijölls.
[' io|
Prot. Utdr. d. 17 Fehr. l84f.
N:o 139, i anledning af väckt motion, rörande landets uppodling och
nybyggens anläggande å Kronans ouppodlade tragter, m. m.
Bifölls.
N:o 140, i anledning af väckt fråga om Klockare-helgonskyldens i Skåne
användande till Folkskolor.
Bifölls.
N:o 141, i anledning af väckt fråga om reglering af sjön Wenerns vattenhöjd.
Bifölls.
N:o 142, i anledning af väckt motion, angående remonteringen vid Lifregementets
Dragon-Corps.
Bifölls.
S. D. Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
Utlåtande N:o 135, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet
N:o 30, öfver väckt fråga om understöd af Statsmedel lill upphjelpande
af fisket i Bohus Läns skärgård.
Utlåtandet N:o 135, bifölls, med den förändring, att Ståndet beslöt,
att det anslag, som må af Rikets Ständer uppföras å Riks-Statens Nionde
Hufvud-Titel, att ställas till Kong1!. Maj:ts Nådiga disposition, för att derigenom
befordra fiskeri-näringen inom Riket, bestämmes ttll Fem tusende
Riksdaler Banco; och blefvo de respefctive Med-Slånden inbjudne att i detta
beslut med Borgare-Ståndet sig förena.
S. D. Föredrogos l:o Expeditions-Utskottets förslag, N:o 238, till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående upphäfvande af
Kongl. Förbudet emot dueller och slagsmål af den 22 Augusti 1682 och dermed
sammanhang egande Författningar, odr 2:o meddeladt utdrag af Höglofl.
Ridderskapels och Adelns Protocoll den 13 dennes, hvaraf inhenrlades, att
Ridderskapet och Adeln beslutat, alt sista meningen i Lag-förslaget, eller följande
ord: ”För delagtighet i envig eller utmaning dertill vare straff, som i
allmänna Lagen utsatt är*, skulle utbytas emot orden: ”För delagtighet i envig
eller utmaning dertill vare straff, som i allmänna Lagen för delagtighet
i missgerningar utsatt är", och voro Med-Stånden inbjudna att i detta beslut
med Ridderskapet och Adeln sig förena.
Denna inbjudning antogs, i följd hvaraf skrifvelse-förslaget gillades, med
den af Ridderskapet och Adeln beslutade förändring.
Från
Prot. Ut dr. d. 1<] Fehr. 1841.
io5
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 416,
i anledning af återremisser å Utlåtandet N:o 337, fattade Ståndet följande
beslut:
l:o Convoy-Commissariatets upphörande och inrättandet i stället af ett
serskildt utaf Utskottet föreslaget embetsverk.
Ståndet biföll, att Convoy-Commissariatet må upphöra, men fann skäligt
att, med ogillande af Utskottets förslag till inrättande af ett nytt embetsverk,
i stället besluta, det de göromål, som tillhört Convoy-Commissariatet, hädanefter
böra af Commerce-Collegium bestridas.
l:o Beloppet af den afgift, som bör till Handels- och Sjöfartsfonden
erläggas.
Ståndet beslöt, att berörde afgift fortfarande skall utgå med tio procent
af tullbeloppet; och skulle Vällofl. Borgare-Ståndet inbjudas att i detta beslut
sig med Bonde-Ståndet förena.
3:o Uppbär den, redovisningen och förvaltningen af af giften till Handels-
och Sjöfartsfonden.
Med ogillande af Utskottets Utlåtande i denna del, beslöt Ståndet, att
afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden skulle hädanefter uppbäras på enahanda
sätt, som tillförne, men redovisas för Riksgälds-Contoiret och dit ingå,
för att hållas vederbörande tillhanda för de ändamål, som af Ständerna
beslutas; hvarefter öfverskottet bör åt Stats-Verket reserveras. Vällofl. Borgare-Ståndet
skulle jemväl inbjudas att i detta beslut sig med Bonde-Ståndet
förena.
4:o Arfvoden 3 aflöningar och expencer för det af Utskottet tillstyrkta
nya embetsverk.
Afslogs.
5:o Utgifter för fredsverket med Barbar esk-Staterne j samt tractamenten
till Consuler och Consulats-Secr eter are ä Barbaresk-kusten.
Ståndet beslöt, att, i stället för de af Utskottet, för berörde ändamål
tillstyrkte 90,000 R:dr, endast 50,000 B:dr skulle af Handels- och Sjöfartsfonden
årligen utgå.
6:0 Tractamenten till Consuler} m. fl. utom Barbaresk-kusten och understöd
för Svenska kyrkan i London.
De för dessa ändamål tillstyrkte 67,000 R:dr biföllos, att af HaYidelsoeh
Sjöfarts-fonden utgå; hvarjemte Ståndet godkände det af Utskottet i Utgift.
lill R. S. Prot. J&fU 9 Sami. 2 Band. l4
io6 Trot. Utdr. d. iy Febr. 1841
låtandet N:o 416 gjorde tillägg, att uppkommande besparingar å de serskildte
anslagen till Consulers aflöning böra sammanlagda reserveras, för att ett annat
år kunna till det afsedda ändamålet användas.
7:o Bidrag till Quar antaine s-inrättning i Känsö.
Ståndet bilöll, att 2,000 R:dr må för detta ändamål, såsom förslagsanslag,
å Handels- och Sjöfarts-fonden uppföras; men ogillade Utskottets Utlåtande
i öfrigt uti denna del.
8:a Utgifter af Handels- och Sjöfarts-fonden för Sjö-expeditionen.
Det af Utskottet för berörde ändamål tillstyrkta belopp af 45,000 R:dr
blef af Ståndet bifallet att af nämnde fond årligen utgå.
9:o De expectance-löner och pensioner, som af Handels- och Sjöfartsfonden
böra utgå.
Ståndet biföll, att de för detta ändamål af Utskottet tillstyrkta 7,641
R:dr 32 sk. må från nämnde fond årligen utgifvas.
10:o Brandf-örsäkrings-prcemier för Consulats-huset i Tanger.
Ståndet biföll, att dessa prsemier må till det belopp, som i Utlåtandet
Nto 337 är upptaget, från Handels- och Sjöfarts-fonden utgifvas.
liro Dispositionerne å Handels- och Sjöfarts-fonden till Stockholms
slussbyggnad och till ombyggnad af Trollhätte canal och slussverk.
Utskottets Utlåtande i denna del bifölls; och ansåg Ståndet, att hvad
Utskottet i öfrigt yttrat, rörande beräkningen af den inkomst, som för framtiden
borde tillkomma Stats-verket utaf afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden
och dispositionen af öfverskottet utaf denna afgift, jemte det bidrag,
som för handelns och sjöfartens skyddande borde lemnäs från Konunga-Riket
^Norrige, i följd af Ståndets här ofvan fattade beslut, icke erfordrade någon
vidare åtgärd.
S. D. Föredrogs ett från Höglofl. Ridderskapet och Adeln ankommet utdrag
af dess protocoll för den 13 i denna månad, med inbjudning till öfrige
Riks-Stånden attt deltaga i det beslut, förstnämnde Riks-Stånd fattat: att nemligen
uti Expeditions-Utskottets förslag N:o 238, till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående upphäfvande af Kongl. Förbudet
mot dueller och slagsmål af den 22 Augusti 1682 och dermed sammanhang
egande Författningar, i sista meningen af lagförslaget följande ord: ”För delaktighet
i envig eller utmaning dertill, vare straff, som i allmänna Lagen
utsatt är”, skulle utbytas mot orden: ”För delagtighet i envig elier utmaning
dertill vare straff, som i allmänna Lagen för delagtighet i missgerningar utsatt
är”.
Denna inbjudning blef af Bonde-Ståndet antagen.
Prot. Uldr. d. 18 Febr. 1841.
107
Den 18, 20 och 24 Febr. 1841.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Banco- och Lag-Utskottens den 27 sisth
Januari och den 6 dennes på bordet lagda Utlåtande N:o 5, i anledning af
gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande N:o 1, med förslag till Lag
för enskilde Banker, blef samma förslag af Ridderskapet och Adeln antaget
med följande förändringar:
1 §. skulle erhålla följande tydelse:
Enskilde stände del Jritt att, till Bank-rörelses bedrifvande med egna
creditsedlar, stifta bolag inom alla Rikets Län. Uti Läns-stjrelsens residensstäder
skola Bankernes hufvudcontor dock alltid förläggas.
Bank-ajdelningar eller vexlings-contor utan rätt att utgifva andra
egna förbindelser än Utvisningar till viss mon å hufvudcontor st, måga
dock uti öfrige Rikets städer eller andra tj enliga ställen inrättas.
2 §:n 2 inom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Kongl. Maj:t
bestämme i hvarje fall det belopp, hvarutöfver teckningssumman icke
får gå.
3 §. i Utskottets förslag ansågs förfalla, till följd af det beslut, som angående
1 §. blifvit fattadt. Deremot skulle såsom 3 §. införas en ny §. af
af följande lydelse: Iden händelse, Banco-bolag bestämmer viss tid för upphörande
af deras Bank-rörelse, men sedermera ändock önskar att dermed
få fortfara, skall kungörelse derom trenne gånger införas i allmänna
tidningarne minst 18 månader före stämmodagen.
Uti 5 §. Litt. a) skulle orden: af reda penningar utbytas emot orden:
af Rikets gällande mynt.
5 §. Litt. e) skulle erhålla följande förändrade lydelse: c) ”om tiden
”och sättet för den årliga revisionen, hvaruti ett af Konungen förordJ’nadt
ombud bör deltaga, och för revisions-berättelsens kungörande i
”tidningar ne.”
6 §, 1 morn. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Såsom säkerhet
för den del af grundfonden, hvilken ej ovilkorligen skall bestå af
contanta medel, må begagnas ej allenast Rikets gällande mynt samt controlleradt
Guld och Silfver, utan äfven sådane fastighets-inteckningar,
adier, eller allmänna Verks och Inrättningars räntebärande Obligationer,
som för sådant ändamål af Bolaget godkännas efter pröfning, uti
hvilken Konungens Befallningshafvande i Länet skall deltaga med skyl
-
Prat. Ut dr. d. 18 Febr. 18 El
-
dighet att öfver säkerheten sig utlåta; börande de nedsatta medlen, jemte
de sålunda godkände säkerhets-handlingar , i Landt-Bänteriet, eller annat
allmänt förvaringsrum nedläggas uti Cassa-kista med serskildta läs,
dertill Directionen samt ett af Konungens Befallningshafvande utsedt allmänt
ombud hafva hvar sin nyckel.
Uti 7 §. Litt. a) skulle orden: så väl den af Kongl. Majit utfärdade
Tillstånds-resolution, som ock Bolags-reglorne utbytas emot orden: vederbörligen
fastställda Bolagsreglor.
Uti 7 §. Litt. d) skulle orden: reda penningar utbytas emot orden:
Bikets gällande mynt.
Yid 7 §:ns slut skulle tilläggas ett nytt moment, så lydande: f) att
Bolaget erhållit och i allmänna tiilningarne infört Konungens Befallningshafvandes
förklaring, att de för Bankens öppnande stadgade vilkor blifvit
fullgjorde.
Utt 8 §. skulle orden: än 3 B:dr 16 sk. Banco, motsvarande 1 Bulr
12 sk. Silfver Specie utbytas emot orden: än 6 Bulr 32 sk. Banco, motsvarande
2 B:dr 24 sk. Silfver Specie.
Af 11 §:us 1 mom. skulle slutet från oell med orden: såsom straffränta
utgå, och i stället införas orden: beräkna 6 procents ränta.
12 §:ns 1 inom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Enskilda
Bankers Adier eller lottbref må icke i någon sådan Bank belånas.
Främst i 14 §. skulle införas ett nytt moment så lydande: Delegare i
enskild Bank svare, en för alla och alla för en, för uppfyllandet af
Bankens alla f örbindelser, på sätt och i den ordning, här redan stadgas.
I stället för 1 och 2 momenten i 14 §:n antogs ett moment af följande
lydelse : Derest ej Banken med Bikets metalliska mynt eller med sådane
sedlar, som lika med mynt i Biket gälla, vid anfordran inlösa sina tryckta
eller graverade creditsedlar, vare Bankens sedelutgifning inställd, intilldess
inlösningen af de förut utgifva sedlarna kan åter vidtaga. Skulle
Bankens oförmåga att på föreskrifvet sätt inlösa sina utelöpande creditsedlar
fortfara utöfver en månads tid, håfve Bank-Bolaget förverkat
rättigheten att dylika sedlar vidare utgifva, och kommer Banken
att i concurstillstånd försättas. Då Banken blifvit försatt i concurstillstånd,
ega innehafvärne af Bankens, 'morn här redan bestämda prcescriptionstid,
företedda creditsedlar samt å Bikets Ständers Bank utfärdade,
men derstädes icke inlösta, invisningar, förmånsrätt till betalnings erhållande
utaf de afträdda tillgångarna framför Bankens öfriga fordringsegare.
Fröt. Utdr. d. 18 Febr, 184/•
109
1 morn. af 15 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Innehafvare
af Credit-sedel eller invisning ega jemväl, oberoende af den rätt,
som i nästföregående ,§\ Bankens Borgenärer tillägges , att 14 dagar, efter
det sedelns eller invisningens inlösen blifvit vägrad, lagsökai en eller
flera lottegare med samma rätt att använda utmätningstvång, som Lag
och gällande. Författningar i allmänhet medgifva emot gäldenär för skulder
af den mest executiva beskaffenhet.
2 morn. i 15 §. bifölls, med följande tillägg vid momentets slut: Mot
andra lottegare förf ares som Allmänna Lagen i thy fall stadgar.
16 §. ansågs, till följd af Ridderskapets och Adelns, rörande 15 §. fattade
beslut, böra förfalla.
Dessutom beslöt Ridderskapet och Adeln, att genom serskilt kungörelse
bör förklaras, att hvad Kongl. Kungörelsen den 14 Januari 1824 stadgar, angående
enskilde Banker eller Disconter, hädanefter skall gälla, endast i afseende
på sådane Banker, som redan äro inrättade, hvilka vid deras undfångne
privilegier , under den derföre återstående tiden, måga orubbade bibehållas,
derest de ej sjelfva önska att före samma tids utgång få deras statuter
förändrade till öfverensstämmelse med ofvanberörde Lag.
S. D. Föredrogs ånyo och bi föllos Stats-Utskottets dels den 6, dels den
10 dennes på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 421, i anledning af ålerremiss å Utlåtandet N;o 406;
N:o 431, i anledning af motion om understöd för de brandskadade uti
staden Falkenberg.
Och skulle de öfrige Riks-Stånden vänligen inbjudas att i Ridderskapets
och Adelns beslut, rörande Utlåtandet N:ö 431, sig förena.
Från Högvörd. Pueste-Ståndet.
S. D. Sedan Ståndet den 13, 17 före och eftermiddagen, samt denne
dag till pröfning och afgörande förehaft Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande
N:o 5, i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottens Betänkande
N:o 1, med förslag till Lag för enskilde Banker, stannade Ståndet, i anledning
deraf, i följande beslut.
Ståndet godkände, hvad Utskotten i Betänkandet N:o 1 tillstyrkt, vidhållet
i Utlåtandet N:o 5, att en fullständigare lagstiftning, rörande enskilde
Banker, än den, sorn nu finnes, malte varda af Rikets Ständer beslutad.
*10
Prot. XJtdr. d. i3 Fehr.. l84*•
Härefter öfvergick Ståndet att i betragtande taga Jörslaget till Lag för
enskilde Banker, enligt Utlåtandet N:o 5.
1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 §. 5- gillades.
§. 8.
Bifölls, med den förändring, att enskild Banks credit-sedlar ej må lyda
å mindre belopp än 6 R:dr 32 sk. Banco, motsvarande 2 R;dr 24 sk. Silfver
Specie.
§• 9.
Bifölls, med tillägg i första stycket af ett nytt moment. 4:o innehafvande
säkerhetshandlingar för lemnade Cassa-creditiv, i den mon dessa anlitats,
dock härföre aldrig utöfver 40 procent å det verkliga Actie-capitalets
belopp; börandes dessa låne handlingar af Directionen vid hvarje Låne-contoir
pröfvas, i närvaro af Konungens Befallningshafvande, eller dess ombud.
§. 10.
Gillades, med den förändring, att slutorden i 2:dra momentet: ”och efter
föregången anmälan i Banken,” utgå samt utbytas af dessa: ”och hvarom
anmälan bör i Banken ofördröjligen göras.”
§. 11.
Bifölls.
§• 12.
Med ogillande af lydelsen i Usta momentet, beslöt Ståndet, att sagde moment
borde blifva af följande innehåll:
”Enskilda Bankers actier eller lottbref må icke i någon sådan Bank belånas.
”
I öfrigt gillades denna §.
§. 13.
Bifölls.
§. 14.
Ståndet, som ogillade denna §., sådan den af Utskotten blifvit föreslagen,
antog för densamma följande lydelse:
”Derest ej Banken med Rikets metalliska mynt, eller med sådana sedlar,
Prot. ZJtdr. d. 18 Febr. 1841.
111
som lika med mynt i Riket gälla, vid anfordran inlöser sina tryckta eiler
graverade credit-sedlar, vare Bankens sedel-utgifning inställd, intilldess inlösningen
af de förut utgifna sedlarne kan åter vidtaga. Skulle Bankens oförinåga
att på föreskrifvet sätt inlösa sina utelöpande credit-sedlar fortfara
utöfver en månads tid, håfve Bank-bolaget förverkat rättigheten att dylika
sedlar vidare utgifva, och kommer Banken att i Concurs-tillstånd försättas.
Då Banken blifvit försatt i concurs-tillstånd, ege innehafvarne af Bankens
inom här nedan bestämde prasscriptions-tid företedda credit-sedlar samt å
Rikets Ständers Bank utfärdade, men derstädes icke inlösta, invisningar, förmonsrätt
till betalnings erhållande utaf de afträdda tillgångarna framför Bankens
öfrige fordrings-egare.”
§. 15.
Ogillades, sådan den af Utskotten linnes föreslagen, och antogs för densamma
följande lydelse:
”Skulle, sedan enskild Bank blifvit fullständigt utredd, tillgångarne finnas
otillräckliga för inlösen af alla utelöpande sedlar och skuldförbindelser,
då skola de fordrings-egare, som återstå, vara berättigade att, för sina fordringar,
lagsöka en eller flera af Bankens delegare, efter eget godtfinnande,
med samma utmätnings-tvång, som för skuld af den mest executiva beskaffenhet;
skolandes denna rättighet äfven vidtaga, så vida icke Bankens utredning
inom sex månaders tid blifvit fullbordad, efter hvilken tids förlopp all
betalnings-rätt emot Banken för dess utelöpande, till inlösen icke anmälde,
sedlar upphörer, hvarefter den eller de, som sålunda liqviderat Bankens brist,
ega rättighet att af de öfrige delegare utkomma, hvad på deras lagliga andel
i förhållande till teckningen belöper.”
§. 16.
Blef äfven af Ståndet underkänd, och i dess ställe en så lydande antagen
:
”1 den mon, Bankens tillgångar kunna realiseras, skall det åligga utredningsmännen
att inlösa de utelöpande sedlar och skuldförbindelser med laglig
ränta; i hvilket afseende, genom allmänna kungörelser inom kortare terminer,
skall tillkännagifvas den summa, som inom viss utsatt dag är färdig
till inlösen, så väl till belopp, som sedlarnes och förbindelsernas utgifningsdag,
numer och valör, efter hvilken dag ingen ränta på sådana sedlar eller förbindelser
får beräknas.
lii
Fröt. Uldr, d. 18 Fehr.
§• 17.
Bifölls, med den förändring, att ordet ",han’’, som på näst den sista raden
af 2:dra momentet i denna §. förekommer, utbytes mot ordet ”Bolaget.”
§. §. 18, 19 ocli 20 bi föl los.
i öfrigt lades så väl Betänkandet N:o 1, som Utlåtandet N:o 5, till handlingarne.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande
N:o 143, i anledning af väckte motioner, alt Privat-Bnnkernas sedlar må i
Krono-uppbörden emottagas, blef samma Utlåtande af Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogs ånyo B evillnirigs-Ut skottets den 10 dennes å bordet lagda
Memorial N:o 39, i anledning af Riks-Ståndens i vissa delar fattade beslut
öfver Utskottets uti Memorialet N:o 34 afgifna förslag till sammar.jemkning
af de skiljagtiga besluten, rörande grunderna för den blifvande allmänna
Bevillningen, samt föreskrifterna för tillämpningen deraf.
Lades till handlingarne.
S. D. Sedan Ståndet, den 4 Juni sistl. år, anställt val, på grund al 69
§. Regerings-Formen, till det der påbud na Förstärkta Stats-Utskott, hafva
ilere så väl af ordinarie ledamöter som Suppleanter afgått, hvarföre ock Ståndet
agtat nödigt, på sätt Protocollet närmare utvisar, denna dag, så väl genom
val utse ytterligare 8 Suppleanter, som ock meddela förnyad uppgift
på Ståndets nu varande ordinarie ledamöter och Suppleanter af sagde Förstärkta
Utskott:
Biskopen m. m. But sch,
Biskopen m. m. Doctor Holmström,
Biskopen m. m. Doctor Nibelius,
Biskopen m. m. Doctor af Kullberg,
Biskopen m. m. Doctor Heurlin,
Prosten Ödmann,
Contracts-Prosten P. P. Svedelius,
Professoren m. m. Geijer,
Kyrkoherden m. m. Bergvall,
Kyrkoherden m. m. Doctor Wallin.
Comminister;! Dahlgren,
Contract-Prosten Hallström,
Contracts-Prosten Hibelius,
Contracts-Prosten Gumcelius,
Con
-
Trot. Ut dr. d. 18 Febr. t84t<
Contracts-Prosten P. G. Svedelius,
Prosten Bergqvist,
Prosten Doctor Hvasser,
Contracts-Prosten m. m. TuneliuSj
Contracts-Prosten ro. m. Öhrnberg,
Professorn m. m. Bolmeer,
Professorn ra. ra. Doctor More’n.
Suppleanter:
Prosten Lalin,
Prosten Thuden,
Prosten Berlin,
Biskopen m. m. Doctor Bruhn,
Prosten Sidner,
Prosten Säve,
Professorn m. m. Grafström,
Contracts-Prosten ra. ra. Hallbeck,
Prosten Osterman,
Domprosten Doctor Elmgren,
Contracts-Prosten Sandberg,
Contracts-Prostsn Nordhammar,
Prosten Sylvan,
Prosten Källström,
Prosten Lundblad.
S. D. Af det hos Ståndets Electorer denna dag haline Prolocoll inhemtades,
att Professorn Doctor Thomander blifvit, i Lector Laurenii ställe,
utsedd lill Ledamot af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, dertill
han ock, genom Protocolls-utdrag, legitimeras skulle-.
Från Vällofl. Bougare-Stakdet.
S. D. Till handlin^arne lades Expedilions-Utskoltels Memorial:
N:o 31 i anledning af Borgare-Ståndets återremiss af Expedilions-Utskoltets
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse N:o 147;
och N:o 32, till Hedervärda Bonde-Ståndet, i anledning af dess återremiss
af Expeditions-Utskottets senare skrifvelse-förslag N:o 186, angående
]Närings-fri heten.
Bilt. tili R. St. Trot. 1841. 9 Sami. 2 Band, i5
Prot. Vt dr. d. 18 Fehr. 1841•
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedannämnde Utlåtanden och
Memorial:
N:o 421, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 406.
Bifölls.
N:o 423, med förslag till sammanjemkning och voterings-propositioner „
i anledning af skiljagtiga beslut öfver Utlåtandena Juris 92 och 221.
Voterings-propositionerne godkändes.
N:o 424, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, angående ett
extra anslag till befremjande af göromålens gång inom Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-Collegium.
N:o 425, i anledning af väckt fråga om löne-ersältning för en Härads'
höfding i Wermland.
Bifölls.
N:o 426, 1 anledning af Herr Hallinus motion om låne-anslag till Malmö
hamnbyggnad.
Bifölls.
N:o 427, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse, i fråga om anslag
för Cabinetts-Cassans behof.
Återremitterades.
N:o 431, i anledning af motion om understöd för de brandskadade i
staden Falkenberg.
Bifölls.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning, bi föllos Stats-' samt allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 14 och Utlåtande N:o 138,
angående åtskilliga Ön St. Barthelemy rörande förhållanden.
S. D. Föredrogos ånyo och återremitterades Bevillnings-Utskottets Memorial
N:o 39, i anledning af Riks-Ståndens i vissa delar fattade beslut öfver
Utskottets uti Memorialet N:o 34 afgifna förslag till saiumanjemkning af
de skiljagtiga besluten, rörande grunderne för den blifvande allmänna Be vinningen
samt föreskrifterne för tillämpningen deraf.
S. I). Föredrogos ånyo och biföllos Bevil 111 ings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkanden N:o 8, i anledning af väckta
motioner om ändringar i Kongl, stadgan om hvad vid sjöfart inrikes orter emellan
och landväga transport af voror iagttagas bör, samt om inrikes tullförpassning
och tullbevakning af den 28 November 1835;
N:o 9, angående Herr Ä. Brunnii motion om ändring i nu gällande
Segla tions-Orduing ;
Prot. Vtdr. cl. 18 Febr. 1§4U
och N:o 10, angående Herr B. Hjorts motion om upphäfvande af
den i Kongl. Brefvet d> u 2 Augusti 1836 föreskrifna försegling af bränvins-käril.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Betänkande N:o 143, öfver väckta
motioner, angående gemensam Lag för inrikes och utrikes vexlar, samt
nämnde Utskotts Utlåtande N:o 176, i anledning af gjorda anmärkningar emot
Utskottets förut omförmäldta Betänkande:
Härvid förekommo:
l:o Yexel-Lag-förslaget.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 143, med den förändring af 7 §,,
hvilken ti listyrkes i Utlåtandet N:o 176.
2:o Yttrandet, pag. 4 af Betänkandet N:o 143, angående upphäfvande af
de der uppräknade Författningar.
Godkändes, i följd af beslutet under N:o 1.
och 3:o Hemställan, pag. 15 af Betänkandet N:o 143, att Rikets Ständer,
vid öfverlemnande till Kongl. Maj:t af deras underdåniga förslag till ifrågavarande
Lag, må uttrycka den underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t täcktes,
genom serrskild Författning, som, liktidigt med samma Lag, kunde prornulgeras,
meddela de reglementariska föreskrifter, Kongl. Maj:t i Nåder kan pröfva
nödiga, i stället för sådana, till Beurs- och och Mäklare-Ordning hörande
Lag-bestämmelser, som äro intagna uti de serskilda Författningar, hvilkas upphäfvande
blifvit föreslaget.
Bijölls.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning, bifölls Lag-Utskottets Betänkande
N:o 177, i anledning af väckt motion om upphörande af Riddarhusets forum
privilegiatum,
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande
N:o 143, i anledning af väckta motioner, att Privat-Bankernes sedlar må i
Krono-uppbörden emottagas.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banco-Utskottets nedannärande Betänkande
och Utlåtande:
N:o 143, med förslag lill de grunder, som höra tjena till efterrättelse
vid pensionering af Bankens embets- och tjenstemän, vaktbeljente och konstidkare;
och
N:o 144, i anledning af Herr C. Sabelfeldts motion om utsträckning
i tiden för återbetalning af uti Handels- och Närings-Disconlen upptagande
lån, samt om fortfarande rättighet för Banco-Styrelsen att genom upplåning
bereda tillgångar för nämnde Discont. , .
Fröt. Utdr. d, 18 Febr. 184*•
S. D. Föredrogos å nyo Banco- och Lag-Utskottens nedannämnde Utlåtande
och Betänkande:
N:o 6, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande,
N:o 4, öfver väckta frågor, dels om upphäfvande af nu gällande stadgande,
att tredje uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt fastighet, förr än
lånet blifvit slutbetaldt eller omsatt, dels ock om åläggande för Banken att
lill vederbörande Domare årligen aflemna förteckningar på intecknade fordringar.
Ståndet, sorn afslagit Betänkandet N:o 4, i fråga om upphäfvande af
stadgandet, alt tredje uppbudet å i Banken pantsatt fast egendom icke må
meddelas förr, än lånet blifvit omsatt eiler betaldt, företog nu ärendet, i hvad
det angår en af Riksdagsmannen Petter Pehrson väckt motion om åläggande
för Banken alt till vederbörande Domare årligen aflemna förteckningar å intecknade
fordringar; i afseende på hvilken motion Ståndet gillade Ulskottens
yttranden i Betänkandet, IST:o 4 och Utlåtandet N:s G;
och N:o 7, i anledning af väckt motion om serskildt ansvar för förfalskning
af enskilde Bankers sedlar.
Bifölls.
Från Hede rv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco- och Lag-Ulskoltens Utlåtande
N:o 5, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande
N:o 1, med förslag lill Lag för enskilde Banker, fattade Ståndet följande
beslut:
§. 1. i det vid Betänkandet fogade förslag;
Ståndet ansåg denna §. böra erhålla följande rödaction:
”Banco-rörelsej med rättighet alt utfärda tryckta eller graverade Creditsedlar,
må utaf enskilde personer, endast i förening till Bolag, bedrifvas, efter
dertill erhållet tillstånd genom Kongl. Majjts och Rikets Ständers sammanstämmande
beslut. Ansökning om Bank-inrättning bör till Kongl. Maj:t ingifvas
och vara åtföljd af de för Banco-Bolaget uppgjorda grundreglor och ullånings-reglementen,
så ock af prof-blanketter till Credit-sedlar. Finner Konungen
Bank-inrättningen för landet fördelagtig, gore derom Proposition till
Rikets Ständer. Kj må hvarje gång tillstånd lill Bank-inrättning beviljas för
längre tid än 10 år”.
”Vill Bolag ansökning förnya; förfares såsom ny Inrättning nu stadgadt
är”.
Trot. Vtdr. d. ' 8 Febr. 184f.
117
Och skulle redactionen af öfrige §. §. i förslaget bringas Lill öfverensstämmelse
med hvad Ståndet sålunda beslutat derom, att hegge Stats-magternes
sammanstämmande beslut skall erfordras för meddelande af tillstånd till enskilde
Bankers upprättande.
§. §. 2, 3, 4, 5 och 6 biföllos.
'§. 7. moni. Litt. A. B. C. biföllos.
inom. Litt. D. skulle erhålla följande redaction:
”Att till Banken skola vara inbetalda minst 12i procent eller hälften af
det i 5 §. Litt. A. bestämda tillskott i reda penningar, så ock handlingar,
hvilka Bolaget, efter pröfning, godkänt, aflemnade till säkerhet derföre, attåterstoden
af samma tillskott varder inom sex månader i Banken insatt.”
§. 8 skulle sålunda förändras:
”Utom invisningar på Rikets Ständers Bank, i enlighet med derom gällande
föreskrifter, må ej af enskild Bank — —• — —• ej må lyda å
mindre belopp än 6 R:dr 32 sk. Banco, motsvarande 2 R:dr 24 sk. Silfver
Specie.”
§. 9. första mom. bifölls, men det andra, såsom innefattande en 0-  lämplig undantags-lag, enär förbudet borde vara ovilkorligt, skulle alldeles
utgå.
10 bifölls.
§. 11 skulle erhålla följande förändrade lydelse:
”För de försträckningar, enskild Bank ieinnar, må ej högre ränta beräknas,
än i allmän Lag tillåten är, ändå att försträckningen ej vid förfallotiden
återgäldas. Dock eger Banken, der försträckning är gifven på 6 månader eller
kortare lid och endast fem procents ränta beräknad, att räntan vid försträckningens
utgifvande innehålla”.
2 momentet utgår.
ia. Björsta momentet bifölls.
Andra momentet kommer att lyda sålunda;
"Äro varor i Banken belånte, och lösas de ej åter vid förfallotiden; galle
hvad i allmänna Lagen om uppbud, värdering och försäljning af iösöre«
pant stadgadt är”.
§. 13 bifölls.
§. 14. vid början af denna §. skulle tilläggas ett så lydande moment:
”Delegaie i enskild Bank svare, en för alla och alla för en, för uppfyllande
af Bankens alla förbindelser, på sätt och i den ordning, här nedan stadgas”.
1 morn. i samma §. skulle erhålla följande lydelse:
”Derest ej Banken — —. — — åtnjute borgenären laga ränta å
Prot. Utdr. d. 20 Febr. 184*•
Creti il-sedelns eller invisningens belopp ifrån den dag, betalning vägrad blifvit,
intill — — vidtages.
2 c ch 3 mom. biföllos.
§. §. 15, 16, 17, 18, 19 och 20 gillades.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls Bevillnings-Ulskottels Betänkande
N:o 38, i anledning af väckt motion, att vissa sorter sidentyger, då de
med direct lägenhet införas från Ostindien, må bära en tull af endast tio
procent.
Den 20 Febr. 1841 f. m.
Från H ö g 1 o f 1. Riddf.iiskapet och Adeln.
S. D. Återremitterades, i anledning af gjorda anmärkningar, ExpeditionsUlskuttets
den 17 och 18 dennes på bordet lagda förslag N:o 241 till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående dels rättighet
för enskilde att anlägga Theatrar i hufvudstaden, dels ock granskning af
skådespel, hvilka å enskilde Theatrar uppföras.
S. D. e. m. Återremitterade Ridderskapet och Adeln, i anledning af gjorda
anmärkningar, Expeditions-Ulskoltels förslag N:o 245 till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t, med förklaring i fråga om den för de
Sex äldste Professorerne vid hvarldera af Rikets Universitet beviljade lönetillökning.
Från Högvörd. Preste-StÅndet.
S. D. f. och e. m. Då nu ånyo föredrogs Stals- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Ulskottens Utlåtande N:o 128, i anledning af återremiss
å Utskottens Betänkande N:o 5, rörande allmänna stadganden och anslag
till folk-undervisningens befremjande, stannade Ståndet dervid i följande
beslut:
Med förbigående af hvad Utskotten yttrat, i anledning af de anmärkningar,
som mot förra Betänkandet afgifna blifvit, öfvergick Ståndet genast
till sid. 33 i Utlåtandet och den period, hvilken finnes upplagen näst före
§. 1 af förslaget.
Ståndet, som godkände, hvad i sagde period innehålles, beslöt, att med
utbyte af ordet nedanstående mot ordet ofvanstående, hela perioden skulle
nedflyttas och utgöra §. 17 i förslaget.
ProC. Utdr. d. 20 Fehr, iS4f>
§. 1.
l:o, 2:o, Med ogillande af dessa moment, antog Ståndet för desamma
följande lydelse:
l:o ”i hvarje Socken bör finnas minst en, helst fast, skola, men, der Iocala
förhållanden det förhindra, en eller flera flyttbara skolor, hvaruti minsten
behörigen godkänd Lärare meddelar undervisning; dock må 2:ne eller flere
socknar om en Lärare sig förena, der folkmängden är så ringa, att en Lärare
kan ändamålsenligt bestrida undervisningen, samt local-förhållandet för
öfrigt sådant medgifver”.
2:o Kyrkoherden skall, jemte Skol-Styrelsen, hafva inseende öfver församlingens
Skol-verk samt besörja, att det i tillbörligt skick hålles och flitigt
begagnas.
3:o Ståndet beslöt för detsamma följande förändrade lydelse:
''Lärares anskaffande och skolors inrättande bör sättas i verket inom loppet
af fem år, räknade från det Författning uti ämnet blifvit kungjord. Der
om folk-undervisningen redan genom vederbörligen fastställda reglementen är
stadgadt, må dervid förblifva.”
Den ytterligare föredragningen af Utlåtandet uppskjöls, för att i näst inträffande
Plenum fortsättas.
Från Vallo fl. Borgare-Standet.
S. D. Borgare-Ståndet beslöt att, genom serskildt ProLocolls-Utdrag, vänligen
inbjuda Höglofl. Ridderskapet och Adeln att med Borgare-Ståndet sig
förena i det af Ståndet beslutade bifall till 1 §. af förslag till lag för enskil
da
Banker, enligt Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande N:o 5.
S. D. Upplästes meddeladt utdrag af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protocoll för den 18 dennes, hvarigenom Ridderskapet och Adeln inbjudit
Med-Slånden att förena sig i det af Ridderskapet och Adeln beslutade bifall
till Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 431, i anledning af motion om understöd
för de brandskadade i staden Falkenberg.
Borgare-Ståndet, sorn jemväl redan godkänt nämnde Utlåtande, lade
omförmäldta Prolocolls-utdrag till hand lingar ne.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 30, angående gemensamma Nämnder
för vården om Häradernas och Länens gemensamma angelägenheter, blef
samma Betänkande återremitterad t.
Prot. XJtdr. d. 20 Fehr. 184
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades:
l:o Ett af Herr Petre denna dag lermiadt anförande, i anledning af
Kongl. Maj:ts till Stats-Utskottet den 3 af innevarande månad aflåtna Nådiga
Skrifvelse, angående ett serskildt anslag för befremjande af göromålens
behöriga gång inom Stats-Gontoiret;
och 2:o Ett af Herr Petré denna dag ingifvet yttrande, i anledning af
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse af den 3 uti innevarande månad till StatsUtskottet,
angående ett serskildt anslag för Kongl. Theatern, motsvarande
de för denna inrättning i Stat uppförda summor, hvilka Rikets Ständer förklarat
böra med 1840 års slut upphöra.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets bordlagda Utlåtanden
och Memorial:
N:o 428, angående förändrad fördelning af Riks-statens Hufvud-Titlar.
N:o 429, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtan
de N:o 78.
Utlåtandet N:o 429, gillades, endast med den förändring, att i den.,
pag. 21 af nämnde Utlåtande, förekommande hemställan om en underdånig
skrifvelse, angående mötes-passevolans-fonderna, införas, i stället för orden:
"med underdånig anhållan,” dessa: så framt Kongl. hvarom Rikets
Ständer torde göra underdånig anhållan, skulle behaga i Nåder medgifva,
samt alt, i stället för orden: "Kongl. Maj:t täcktes anbefalla deras sammanförande”
sättes: berörde fonder sammanföras etc.
N:o 430, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande,
N:o 208.
Med vidblifvande af redan lemnadt bifall till Utlåtandet N:o 208, ogillade
Ståndet Utlåtandet N:o 430, i hvad det innefattar förändring af det
förra.
N:o 432, i anledning af erhållen återremiss af Stats-Utskottets Utlåtande,
N:o 382.
Ståndet beslöt, att Fabriks-idkarne Schubert och Rundstedt samt aflidne
Rådmannen Gahms sterbhusdelegare befrias ifrån skyldigheten att ersätta
en vid Arbets- och Correclions-inrättningen i Norrköping yppad, i omförmäldta
utlåtande nämnd eassabrist, och att återbekomma, hvad till godtgörande
deraf redan blifvit af dem inbetaldt.
N:o 433, i anledning af väckt motion om eftergift af straffräntan för
de ännu återstående skulderna till Götha Canal och Malmö f. d. Disconter.
Bifölls. och
Prot. Utdr. d. 20 Febr. 18/fl.
121
oell N:o 434, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
det, till försvars-anstaller i Stockholms skärgård, å mindre creditivet liftade
belopp af 500,000 R:dr.
Ståndet lät vid detta Memorial bero.
S. D. Till Utskottet remitterades Ivänne af Herr Kjellberg, med anledning
af 56 §. Riksdags-Ordningen, väckta motioner, nemligen: l:o angående
anslag till uppmuddring af inloppet till Götheborgs riviére, m. m., och
2:o om ett anslag lill uppmuddring af Ångermanna Elfven.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets Betänkanden:
N:o 143, med förslag till de grunder, som böra tjena till efterrättelse
vid pensionering af Bankens embets- och tjenstemän, vaktbetjente och konstidkare.
Återremitterades.
N:o 144, i anledning af Herr C. Sabelfelts motion om utsträckning i
tiden för återbetalning af uti Handels- och INärings-Disconten upptagande lån,
samt om fortfarande rättighet för Banco-styrelsen att, genom upplåning, bereda
tillgångar för nämnde Discont.
Bifölls.
S. 1). Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
Betänkanden:
N:o 134, i anledning af väckt motion om nedsättning i hästvacanceafgifttn,
m. m.
Bifölls.
N:o 135, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet, N:o 30, om
understöd af Statsmedel till upphjelpande af fisket i Bohus Läns skärgård;
Bifölls.
N:o 136, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet, N:o 58, om
fortskafTning af trupper sjöledes;
Bifölls.
N:o 137, i anledning af väckt motion, att den sedan år 1682, inom
Helsingland och Gestrikland uppodlade jord icke må med rotering besväras
m. m. ^
Återremitterades.
Bih. lill R. St. Prot. i841. 9 Sami. 2 Band. 16
122
Prot, Utdr. d. 20 Febr. 184.1.
N:o 138, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 14, angående åtskilliga,
ön St. Barthelemy rörande, förhållanden;
Lades till handlingarne.
N:o 139, i anledning af väckt motion, rörande landets uppodling och
nybyggens anläggande å Kronans ouppodlade trakter m. m.
Bifölls.
N:o 141, i anledning af väckt fråga om reglering af Sjön Wenerns vattenhöjd.
Återremitterades.
N:o 142, i anledning af väckt motion, angående remontering vid LifBegementels
Dragon-Corps, m. m.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad handläggning af Bevillnings-Utskottets Memoria] j\':o
39, i anledning af Riks-Ståndéns i vissa delar fattade beslut öfver Utskottets
uti Memorial N:o 34 afgifne förslag till sammanjemnkning af de skiljagtige
besluten, rörande grunderne för den blifvande Allmänna Bevillningen, samt
föreskrifterne för tillämpningen deraf, blef samina Memorial af Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogos å nyo Lag-Uttkottets Betänkanden:
N:o 176 i anledning af gjorda anmärkningar emot Utskottets Betdnkande
N:o 143, öfver väckta motioner, angående gemensam Lag för inrikes och
utrikes vexlar.
Med vidblifvande af sitt förra beslut biföll Ståndet Utskottets förslag till
förändrad lydelse af 7 §.
N:o 177 i anledning af väckt motion om upphörande af Riddarhusets
forum privilegiatum.
Bifölls.
S. D. Föredrogos å nyo Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Betänkande!’:
JNT:o 9, om ändring i 3 §. af 1111 gällande Seglations-ordning.
Återremitterades i sammanhang med en nu väckt motion af Fredric
von Zweigbergk från Skaraborgs Län om ändring i 30, 31, 32 och 34 §. §.
Segla tions-ordningen.
N:o 10. Om upphäfvende af den i Kongl. Brefvet den 2 Augusti 1836
föreskrifne försegling af bränvins-käril.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad föredragning af Herr Christiersons från BorgareStåndet
communicerade motion, om medel till bidrag för upphjelpande af
Prot. TJtdr. d. 10 Fehr. 1841 > ia3
Carlskrona stads Eccleslastique väsende, blef samma motion lagd till handlingarne.
S. D. Föredrogs ett från Högvördiga Preste-Ståndet ankommit utdrag af
dess protocoll för den 3 i denna månad, med underrättelse, att bemälde
Riks-Ståud bifallit Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande
N:o 28 i anledning af gjorda anmärkningar vid samma Utskotts Betänkande
N:o 3, angående grunderne och vilkoren för hemmansklyfning samt
afsöndring af jord eller andra lägenheter från hemman; dock med följande
förändringar och tillägg i det af Utskotten afgifna förslag till förnyad förändring
i berörda ämne’;
”Vid 1 Capitlet 9 '§. 2 mom. ansåg Ståndet, att den der åberopade 6 §.
af Kongl. Majtts Nådiga Förordning af den 19 December 1827, angående
grunderna och vilkoren för hemmansklyfning ete., borde, sådan den der innehålles,
in extenso meddelas.
2:o Beslöt Ståndet alt i 2 Capitlet 4 §. 2 mom. de der förekommande
slutorden: ”och må 0dalåker eller äng icke dertill användas ” må helt och
hållet utgå.
3:o Fann Ståndet för godt att till de i denna Författning förekommande
§. §. foga en ny af följande lydelse; ”IIvad i denna Författning'stadgas
må icke lägga hinder för afsöndring-, lagfart och besittning för everdelig tid
af de mindre jordlotter, som kunna föräras eller inlösas till kyrkor, skolor
och fromma stiftelser, likväl under förbehåll, att samma jordlotter, derå byggnader
endast lill förberörde ändamål och allmänna inrättningar skola kunna uppföras,
icke i öfrigt må bebyggas eller åbos under andra än här ofvan föreskrifne
vilkor; och hade Högvördiga Preste-Ståndet inbjudit öfrige Riks-Stånden
att i dessa beslut med Preste-Ståndet sig förena.
Bonde-Ståndet, fann för sin del icke skäl att denna inbjudning intaga.
S. D. Ståts-Utskottets följande på bordet hvilande Memorial och Utlåtande
blefvo nu åter föredragna:
N:o 420, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 384.
Bonde-Ståndet lät bero vid de öfrige Riks-Ståndens beslut och lade detta
Memorial till handlingarne.
N:o 421, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 406.
Afslogs.
N:o 422, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 408.
Ståndet lät bero vid de öfrige Riks-Ståndens beslut och lade detta Memorial
till handlingarne.
Prot. Vldr. d. *4 Febr. 184.1.
N:o 423, med förslag till sammanjemkning och voterings-propositioner,
i anledning af ski 1 jagtiga beslut öfver Utlåtandena Nrris 92 och 221.
Ståndet godkände de uppställde voterings-propositionerne, och fann icke
skäl antaga den till Ståndet gjorde inbjudning.
N:o 424, i anledning af Kongl. Maj:ts Nåd iga Skrifvelse angående ett
extra anslag lill befrämjande af göromålens gång inom Kongl. Maj:ls och Rikets
Kammar-Collegium.
Afslogs.
N:o 425, i anledning af väckt fråga om löne-ersättning för en Häradshöfding
i Wermland.
Af slogs.
N:o 426, i anledning af Herr Hallings motion om låne-anslag till Malmö
hamnbyggnad.
Éifölls.
S. D. Föredrogos åter Banco- och Lng-Ulskottens Utlåtande:
N:o 6, i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottens Betänkande
N:o 4.
Lades till handlingarne, och Betänkande
N:o 7, i anledning af väckt motion om serskildt ansvar för förfalskning
af enskilda Bankers sedlar.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Ulskottels Utlåtande N:o
145, med hemställan att Kronofogden Assessoren A. H. Lagerlöf måtte
beviljas eftergift af räntebetalning af en Bankens Odlings-låne-fordran, derföre
betaluings-skyldigbet blifvit Assessoren ådömd, blef samma Utlåtande
al Ståndet bifallet.
Den 24 Febr. 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Remitterades lill Constitutions-Ulskottet en i den ordning
29 §. Riksdags-Ordningen föreskrifver af Grefve Frölich} David,anmäld
anledning till anmärkning emot Siats-Rådet samt mot Chefen och Föredragande
Stals-Rådet för Finans-Deparlemenlet eller den hans tjenst förrällat.
S. D. Remitterades till Stats-Utskoltet Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer om Mötes-passevolansens upphörande och de deraf bestridda
kostnaders öfverflyttande på Stals-Verket; Gifven Stockholms Slott den 22
Februari 1841.
Prot. Uldr, cl. i\ Ftbr.
13 5
S. D. Uppdrog Ridderskapet oell Adelil ät Conslitutions-Utskotlet ;itt
till Rikets Stiin ler afgifva sitt Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts den 15 dennes
afgifna Aå liga Proposition till Rikets Ständer om ändring i 87 §. RegeringsFormen.
Från Ilögvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Sedan med Risdagsgöromålen, så vidt de äro af Representationen
beroen le, hunnits så vida, att tiden lör deras afslutande hör med någorlunda
visshet kunna bestämmas och då en sålunda ungefärligen utsatt tidpunkt säkert
skulle i sin moa medverka lill påskyndandet af de ännu återstående
görotnålen, och derjemte gifva Nationen anledning att närmare motse slutet
af ett för densamma och landet långvarigt och kostsamt Riksmöte, beslut för
sin del Ståndet, det må Rikets Ständer ingå till Kongl. Maj:t med underdånig
anmälan, det de anse Riksdagsgöromålen vara så nära tilländabragla att
Riksdagen borde kunna innan medlet af nästkommande Maj månad afslutas,
äfvensom med lika underdånig anhållan det täcktes Kongl. Majit i Nåder besia
uma dagen för Riksmötets slut.
Och skulle respective Med-Stånden vänligen inbjudas alt i detta beslut
nied Preste Ståndet instämma.
S. D. Kongl. Maj:ts denna dag allemnade Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer om mötes-passevolansens upphörande och de deraf bestridda kostnaders
öfvei flyttande på Stals-verket; gifven Stockholms Slott den 22 Febr.
1841, blef efter uppläsningen, nu lill Slats-Utskoltel remitterad.
S. D. Efter nu skedd uppläsning af Kongl. Maj:ts denna dag aflemnade
Nådiga Proposition till Rikets Ständer om ändring i 87 §. Regerings-Formen;
g‘fven Stockholms Slolt den 15 Februari 1841, blef Högstberörde Nådiga
Proposition till Constitutions-Utkottet remitterad.
S. D. Föredrogos ånyo de vid genomgåendet af Bevillnings-Utskottets
Utlåtande N: > 30, i anledning af gjorde anmärkningar vid Belänkandet N;o
21, angående Tullbevillningen, då uppskjutna speciella anmärkningar> dei>
öfver Ståndet stannade i följande beslut:
3.
Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 30 tillstyrkt, att, sedan en del af de i gällande
Taxa med förbud bi 1 agde artiklar af Utskottet ansetts Lora till in- eller
utförsel tillåtas, en slik tillåtelse icke må vidtaga förr, än från och
med den 1 Januari 1843, bifölls.
I2Ö
Fröt. Utdr. d. 24 Febr. 1841°
4.
Beslöt Ståndet', alt Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
det rättigheten att till Riket införa varor, sorn enligt nu gällande Tulltaxa
äro förbjudne, men nu blifvit till införsel föreslagna, måtte tills vidare
medgifvas endast vissa större städer, hvilka Kongl. Majit täckes bestämma;
och hade Ståndet således ogillat hvad Utskottet i denna del tillstyrkt.
5.
Biföll Ståndet i enlighet med Utlåtandet Nto 30, att någon restriction
i afseende på fartygs storlek, hvari hittills förbudne varor må till de stapelstäder,
som kunna derföre varda bestämda införas, icke bör ega rum.
S. D. f. och e. m. Fortsattes föredragningen af Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 128, i anledning af återremiss
å Utskottens Betänkande N:o 5, rörande allmänna stadganden och anslag till
folk-undervisningens befrämjande:
§.
4:o Med ogillande af detta moment, sådant det af Utskotten finnes föreslaget,
antogs för detsamma följande lydelse:
Den tid Skolorna, så de fasta som flyttbara, årligen böra hållas öppna
bestämmes i Skol-Styvelsen af vederbörande myndighet fastställda, reglemente.
§. 2.
Ogillades och antogs för densamma följande^ förändrade redaction jemte
tillägg:
”Att uppbygga och underhålla nödiga skolhus åligger församlingarne; i
följd hvaraf hvarje Sockens invånare gemensamt böra besörja anskaffandet af
tjenliga skolrum, så väl för de fasta som de flyttbara Skolorna inom socknen
och skola dertill erforderliga medel utan undantag för serskilda orter utgå
efter grunder, som i Lag stadgadt är om kyrkobyggnad, såframt ej öfverenskommelse
på annat sätt derom träffas.
De församlingar, som åtagit sig att tillbörligen och värdigt af egna anslag
fortfarande aflöna en Skollärare, mea styrka sig sakna medel att anskaffa
nödiga skolbyggnader med tillhörande tomt eller jordland, må af Statsanslaget
för detta ändamål hugnas med något lämpligt understöd efter vederbörande
Auctoriteters förslag.
Prot. TJtdr. d. 24 Febr 1841°
127
§• 3.
1, 2 och 3 moni. gillades.
4:o Ståndet beslöt för detta morn. följande lydelse:
”Stipendiater, sorn lärokursen i Seminarium fulländat, äro förbundne alt
minst för 3:ne år antaga Skol-lärare-befattning, då en sådan inom ett år efter
deras afgång ur Seminarium, som af vederbörande erbjudes,’'
5:o Ståndet ansåg detta mom. böra erhålla följande lydelse:
”Hvar och en, som vill anses behörig att söka Lärare-befattning vid Folkskola,
skall, antingen han genomgått Seminarium eller icke, derstädes aflägga prof
och enligt betyg af dess Föreståndare, ega lull färdighet uti lätt- och välskrifning
jemte innanläsning, samt fullgiltig insigt och ådagalagd förmåga att
undervisa i följande ämnen: Catechesen och Biblisk historia, kyrkosång, pbysisk
och politisk Geographi i säker öfversigt, äfvensom Fäderneslandets historia
och hufvud-dragen af Allmänna historien, räkenkonsten så väl theoretiskt
som praktiskt till och med sammansatt regula de tri, allmänna begreppen af
geometri och linearteckning samt natur-läran. Lärare vid Folk-skolan böra
dessutom ega skicklighet att undervisa i enkel gymnastik; och skall för öfrigt
vid antagandet af desse Lärare afseende i första rummet fästas vid
deras gudsfrugtan och christeliga vandel.”
<3:o Della mora. blef af Ståndet afslaget.
Föredragningen afbröts nu och kommer att i näst inträffande Plenum
fortsättas.
S. D. Föredrogs Högh Ridderskapets och Adelns, genom Protocolls-utdrag
den 18 dennes meddelade inbjudning att biträda dess beslut med bifall
lill Stats-Utskottets Utlåtande N:o 431, i anledning af motion om understöd
för de brandskadade uti staden Falkenberg.
Preste-Ståndet, som återremitterat sagde Utlåtande, kunde dermed ingen
annan åtgärd, för närvarande vidtaga, utan lade inbjudningen till handlingarne.
Från V ä 110 fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Vid nu förnyad föredragning blefvo till bandlingarne Iagde StatsUtskottets
Utlåtanden:
N:o 217, i anledning af återremisser å Utlåtandet N:o 61, sista punkten,
hvaruti meddelats yttrande, i fråga om anslag till Va viga tions-skolor och undervisnings-anstalter
för skeppsbyggeri;
Prot. Utclr. d. il\ Febr. 18^•
och N:o 218, i anledning af återremisser å Utlåtandet N:o 62, sista punkten,
angående arfvoden till Folk-lärare, Seminarieföreståndare och stipendier
för Skol-lärare-elever; hvilka punkter, i följd af Ståndets beslut, varit å
Ståndets bord bvilande, men numera ej ansågos erfordra serskild behandling.
S. D. Sedan, genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, den ålder,
ifrån hvilken den personliga skydds-afgiften kommer alt utgå, blifvit bestämd,
fattade Ståndet nu det beslut, att till handlingarne lägga Expeditions-Utskottels
Memorial N:o 14, i anledning af sistnämnde Utskotts förslag N:o 141,
till Piikets Ständers underdåniga skiifvelse, angående ändring i mantals-penningarnes
beräknande.
S. D. Föredrogos ånjo Banco-Ulskottets:
Memorial N:o 145, med hemställan, att Krono-Fogden, Assessoren A. H.
Lagerlöf måtte beviljas eftergift af räntebetalning för en Bankens Odlingslåne-fordran,
derföre betalnings-skyldighet blifvit Assessoren ådömd.
Bifölls.
Utlåtande N:o 146, i anledning af gjord hemställan om afskrifning af
mVra utaf numera aflidne Krono-Fogdarne B. Carlson och M. Rabe uppburne,
men förskingrade låne-fordringar.
Bifölls;
och Betänkande N:o 147, med förslag till Taxa å expeditions-lösen i Rikets
Ständers Bank samt dertill hörande Discont-Verk och Låne-Contoir.
Återremitterades.
S. D. Remitterades:
till Constitutions-Utskottet :j
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den 15 dennes lill Rikets Ständer
om ändring i 87 §. Regerings-Formen; och
till Stats-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse af den 22 dennes till Rikets Ständer om
mötes-passevolansens upphörande och de deraf bestridda kostnaders öfverflyttande
på Stats-Yerket.
S. D. Yid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens ytterligare Betänkande, N:o 31, angående lagstiftningen
om fattigvården i Riket, biföll Ståndet Utskottens tillstyrkan, att, i händelse
serskildt afgifvet förslag om Sockneslämmor ocb Socken-Nämnder antages,
Socken-Nämnderne alltid måga utgöra Faltigvårds-Slyrelserne, äfvensom Ståndet
-
Prot. Utdr. d. i/\ Febr. 184129
det godkände Utskottens i Belänkandet, N:o 31, lemnade förslag till Stadga
oui Fattigvården i Riket, endast med följande förändringar:
vid 1 $.
För denna §. antogs följande lydelse: ”Hvarje socken å landet och i
stad hvarje församling, skall lemna nödtorftig vård och försörjning åt sådane
dess medlemmar, som sakna förmåga och medel att sjelfva sig dermed
förse; dock måga socknar af samma pastorat och församlingar af samma stad,
äfvensom flera angränsande pastorater, der de så åsämjas, förena sig om gemensam
fattigvård."
vid 5 «$*. 1 mom.
k första raden införas, i stället för orden: ”för hvarje Socken eller Pastorat
å landet,” dessa ”för hvarje Fattigvårds-samhälle,” äfvensom å sjunde
raden utbytas orden: ”Socknen eller Pastoratet” emot detta uttryck: ”Faltigvårds-samhället”.
vid 11 §.
Denna §. godkändes, endast med förändring af uttrycket å tredje raden:
”under fem år”, till detta: ”under två år”.
vid i3
För denna §. antogs följande lydelse: ”Den fattigvårds-ansvarighet, som
i de näst föregående 4 §. §. är föreskrifven, må af Fattigvårdsstyrelse kunna
eftergifvas, i den mon behof och billighet sådant påkalla”.
vid 18 $.
Denna §. godkändes, endast med den förändring, att å sjette raden införas,
i stället för orden: ”17 år”, dessa: ”18 år”.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Enligt derom förut fatladt beslut, företogos nedannämnde val,
dervid utsågos:
Till Revisorer för granskning af Stats-Verkets, Bankens och RiksgäldsContoirets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Bih. till R. S. Prot 1S4U 9 Sami. 2 Band. ' 17
i3o Prot. Vidr. d. 24 Fehr.. 1841•
Vid härefter först infallande Revision.
Vice Talmannen Per Ericsson från Wermlands,
Johan Jacob Rutberg från Norrbottens,
Jonas Johansson från Jönköpings,
Fredric von Zweigbergk från Skaraborgs,
Anders Andersson från Skaraborgs, oell
Peter Petersson i Ädelfors från Jönköpings Län.
Vid andra Revisionen.
Anders Nilsson från Östergöthlands,
Johan Kihlblom från Södermanlands,
Jonas Kylander från Wermlands,
Hans Hansson från Götheborgs och Bobus,
Måns Månsson från Calmar, och
Per Persson från Örebro Län.
Till förutnämnde Revisorers Suppleanter:
l:o Johan Andersson Lundberg från Norrbottens,
2:o Peter Mårtensson från Jönköpings,
3:o Peter Gabrielsson från Kronobergs,
4:o Gustaf Petersson från Östergöthlands,
5:,o Jon Olsson från Gefleborgs, och
6:0 Magnus Frykberg från Wermlands Län.
Till Revisorer för granskning af Banco~Discont~Verket:
år 184^.
Nils Persson från Södermanlands, och
Nils Persson från Örebro Län.
år 1843•
Anders Larsson från Westerås, och
Per Mattsson från Wester-Norrlands Län.
år 1844.
Johannes Andersson från Calmar, och
Anders Jonsson i Tuna från Östergöthlands Län.
Prot. Vlclr. d. 24 Febr. 1841• i3l
Suppleanter:
l:o Didric Weström från Stora Kopparbergs,
2:o Olof Carlsson från Wermlands, och
3:o Anders Andersson från Östergöthlands Län.
Till Revisorer för granskning af Rikets Ständers Läne-Contoirs i
Götheborg förvaltning.
år i8\i.
David Andersson från Hallands Län.
år 1842‘
Johannes Andersson från Skaraborgs Län.
år i843.
Johan Fredric Dahllöf från Elfsborgs Län, samt
är 18 44'
Ephraim Larsson fiån Elfsborgs Län.
Suppleanter:
l:o Sven Andersson från Skaraborgs Län,
2:o Johannes Petersson från Elfsborgs Län,
3:o Peter Claesson från samma Län, samt
4:o Hinric Hansson jemväl från samma Län.
Till Revisorer för granskning af Rikets Ständers Lune-Contoirs
Malmö förvaltning.
år 1841-
Ola Jeppsson från Blekinge Län.
år 1842.
Håkan Nilsson från Christianstads Län.
år 1843.
Niclas Jönsson från Christianstads Län; samt
PrOt. tit dr. d. 27 Febr. 184>■
dr 18 44'
Christen Andersson från Malmöhus Län.
Suppleanter:
l:o Nils Jeppsson från Malmöhus Län.
2:o Lars Nilsson från Blekinge Län.
3:o Lars Petersson från samma Län, och
4:o förre Rikdagsmannen Thomas Nilsson i Klöfveröd, Christianstads Län.
S. D. Kongl. Majrts denne dag aflemnade Nådiga Proposition lill Rikets
Ständer af den 15 dennes om ändring i 87 §. Regerings-Formen, föredrogs
och remitterades till Conslilutions-Ulskotlet.
Den 27 Febr. 1841.
Från Hög 1 of 1. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Remitterades till Constitutions-Utskottet tvänne denna dag
af Herr Munck af Rosenschiöld j Nils Rudolf j i den ordning, 29 §. Riksdags-ordningen
föreskrifver, anmälda anledningar till anmärkningar, den eria
emot Stats-Ministern och Föredraganden för utrikes ärendena, den andra einot
Stats-Rådet och Föredraganden för Civil-Departementet.
S. D. Sedan N:o 1430 Herr Gyllengahm , fullmägtig Herr von Troil,
Emilj efter af Kongl. Maj:t erhållet Nådigt tillstånd, lemnat sin plats uti
Hemliga Utskottet, och lill ledamot efter honom uti nämnde Utskott blifvit
utsedd N:o 2109 Herr Anckarsvärd, August3 beslöt Ridderskapet och Adeln
härom underrätta Expeditions-Ulskoltet, med anmodan, att med förslag
lill underdånig skrifvelse i ämnet till Riks-Slånden inkomma.
S. D. Återremitterades, i anledning af gjorde anmärkningar, Expediti
ons-Utskottets den 24 dennes på bordet lagde förslag N:o 246 till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj.t, angående reglering af Allnänna
indragnings-Staten:
S. D. e. m. Återremitterades Stats-Utskottets den 6 och 18 dennes på bordet
lagde Utlåtande N:o 427, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, i_fråga
om anslag för Cabinetts-Cassans behof.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expedilions-Utskoltets den 24 dennes
å bordet lagda Memorial:
Prot. Uldr. d. 27 Febr, 184U
133
N:o 33 med öfverlemnande af förslag till underdånig skrifvelse N:o
245, och
N:o 35 i anledning af Höglofl. Ridderskapet och Adelns åter rera iss af
Expeditions-Ulskottets skrifvelse, förslag N:o 141, angående ändring uti Mantalspenni
liga rnes beräknande;
hlefvo samma Memorial till handlingarne lagde.
S. D. Föredrogs en af Yällofl. Borgare-Ståndet i Protocolls-Utdrag af
den 17 dennes, meddelad inbjudning att biträda dess, i anledning al Statssamt
Allmänna Besvärs- oob Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 135, fattade
beslut, att det anslag, som må af Rikets Ständer uppföras å Riks-Statens
Nionde Hufvud-Titel att ställas till Kongl. Maj:ls Nådiga disposition, för
alt derigenom befordra fiskerinäringen inom Riket, bestämmes till Femtusende
Riksdaler Banco.
Denna inbjudning blef af Preste-Ståndet antagen.
S. D. Remitterades till Stats- och Lag-Utskotten en af Contracts-Prosten
Doctor Björkman, med stöd af 5G § Hiksdags-Oidningen samt i anledning
af Rikets Ständers beslut, rörande underdånig anmälan till Kongl.
Maj t om Nådig stadfästelse af ett behöfligt tillägg till Ansvarighets-lagen för
Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds Contoiret, i afseende pä det så kallade
slöra Creditivet, denne dag väckt motion om behofvet af fullständig granskning
och ny redaction af na gällande Ansvarigbets-lag för nämnde Fullmägtige;
i hvilken motion Contracts-Prostarne Östberg och Afzelius instämt.
S. D. Fortsattes ånyo föredragningen af Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 128, i anledning af återremiss å Utskottens
Betänkande N:o 5, rörande allmänna stadganden och anslag till
folkundervisningens befremjande.
§- 4.
l:o Bifölls med den förändring, att de å 4: le och 5:te raderna förekommande
orden: ”hvaraf hälften råg och hälften det sädesslag, som, jemte
råg, inom orten 1 Kronotionde spanmål utgåD' utbytas mot dessa: "’i det
eller de sädesslag och på det sättj Kronotionden inom orten utgår.”
2:o Ståndet antog för detta moment följande lydelse:
''Skolläraren skall af Församlingen förses med tjenlig bostad och nödigt
bränsle. Derjemte bör sommarbete och vinterfoder för en ko åt honom anskaffas;
skolande, der local eller andra omständigheter sådant förhindra, 2
tunnor spanmål af förenämnde sädesslag, i ersättning lemnäs.”
Bifölls
-
134
Pro t. Vldr'. d. 27 Febr. 1841-
3:o Beslöt Ståndet, för sin del, att efter nu nämnde moment skulle införas
ett nytt af denna lydelse:
4:o Derjemte bör Läraren åtnjuta en af församlingen bestämd afgift,
hvilken antingen erlägges på en gång, såsom inträdes-afgift, eller ock utgår
för vecka eller månad af hvarje barn, som begagnar undervisning i Skolan,
endast de utfattige undantagne. Denna afgift bör vara större i fast Skola
än i de flyttbara, hvaremot Läraren i de senare bör under Skoltiden åtnjuta
kostnadsfritt underhåll.”
4:de mom. i Utlåtandet ogillades, och skulle ett deremot svarande, under
5:le af denna lydelse inflyta:
5:o (4:o) ”1 de församlingar, der icke öfverenskommet är om utgörande
af elen här ofvanföre i l:sta mom. bestämda minimi aflöning, bör ett bidrag
af minst 2 och högst 6 sk. B:co af hvarje skattskyldig person i församlingen
årligen utgöras; kommande så väl denna afgift, som den i föregående
moment omnämnde skolgäld att uppbäras genom försorg af Kyrko-Rådet,
eller Communai-slyrelsen, i händelse en sådan framdeles blifver organiserad,
eller efter aftal med Kronobeljeningen, samt att derefter inlefvereras till församlingens
Skol-cassa, för att till sina behöriga ändamål användas.
5:te moni. ansåg Ståndet böra fördelas i 2:ne.
6:0 Skulle berörde personella bidrag icke räcka till Skol-lärarnes aflöning,
skall det åligga församlingarne att dertill sammanskjuta det, som brister,
efter de i 2:dra Art. af Bevillnings-Förordningen bestämda grunder, så
framt ej frivillig öfvenskommelse derom annorlunda träffas.
7:o Derest någon församling — — ■— -—. ändamåls-enligt inrät
tande
af sitt skolverk, enligt 5 mom. i Utlåtandet.
§. 5.
i:o Med underkännande af Utskottens förslag i denna del, fann Ståndet,
att momentet borde erhålla följande lydelse:
”Skol-lärare och Klockare-beställningarne må vid inträffad ledighet kunna
sammanslås, när Pastor och församlingen derom öfverenskommit och DomCapitlet
dertill bifall lemnat.”
2:dra 3:dje och 4:de momenten fann Ståndet böra utgå.
5:o mom. ogillades, och blef i dess ställe följande antaget;
2:o (5) A id tillsättandet af Skol-lärare-beställning, med hvilken den af
Klockare icke är förenad, skall, sedan tjensten till besättande i behörig ordning
hlifvit kungjord, och documenterade sökande sig anmält, det åligga
Prot. Vtdr. cl. 27 Fehr. 1841•
Skolstyrelsen att till Lärare utse och förordna den, hvilken utmärkt sig för
största skicklighet, gudsfrugtan och christelig vandel.
§• 6.
Ståndet, som underkände denna §., bestämde för densamma följande
lydelse:
De kunskapsämnen, som, enligt 3 §. 5 mora., fordras, för att till Lärare
vid Folkskola blifva antagen, skola ock utgöra föremål för undervisningen
i sådan Skola. Dock må de Skolbarn, som af fattigdom hindras att undervisningen
längre tid begagna, eller sakna nödig fattningsgåfva att förvärfva
det fulla kunskapsmått, som undervisningen erbjuder, kunna ur Skolan
utskrifvas, sedan de uppnått nödig kunskap i följande ämnen:
a) Ren och flytande innanläsning af Svenska språket, så latinsk som
svensk stil.
b) Biblisk historia och christendomskunskap, efter de läroböcker, som
vid Skolan äro antagne.
c) Kyrkosång.
Föredragningen afbröts, för att i näst inträffande plenum fortsättas.
Från Väl lo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Borgare-Ståndet beslöt att, genom serskildt Protocolls-utdrag, vänligen
inbjuda de respeetive Med-Stånden att med Borgare-Ståndet sig förena i det
af Ståndet den 20 i denna månad fattade och genom Protocolls-utdrag, N:o
590, meddelade beslut, angående Stats-Utskottels Utlåtanden N:ris 382 och
432, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, rörande eftergift af en
vid Arbets- och Corrections-inrättningen i Norrköping yppad balans.
S. D. Föredrogos ej mindre Utdrag af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protocoll för den 30 sisLlidne Januari samt den 3 och 6 dennes, än äfven
Utdrag af Högvörd. Presle-Ståndels Protocoll för den 3 dennes, innefattande
dels nämnde tvänne Riks-Stånds beslut, i anledning af Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 3, och Utlåtande N:o 28,
angående grunderne och vilkoren för hemmans-klyfning samt afsöndring af
jord eller andra lägenheter från hemman, dels inbjudningar af hvartdera af
bemäldte Riks-Stånd till Med-Stånden alt i besluten sig förena.
Härvid förekommo uti Förfaltnings-förslaget:
A
i36
Trot. Utdr. d. 27 Febr. 1841.
1 Cap. 3 ,$*.
Ridderskapels och Adelns inbjudning antogs.
1 Cap. 3 <$*.
Ridderskapets och Adelns inbjudning aniogs.
1 Cap. 8 §. 1 och 3 mom.
Ridderskapets och Adelns inbjudning antogs, i afseende på 3 momentet,
men icke, hvad angick det l:sta.
1 Cap. g §. 3 mom.
De af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet antagna förändringar
blefvo äfven af Borgare-Ståndet godkända.
2 Cap. 1 $.
Ståndet förenade sig uti Ridderskapets och Adelns beslut.
2 Cap. 4 S- 1 och 2 morn.
Ridderskapets och Adelns samt Preste-Ståndets inbjudningar blefvo icke
antagna.
2 Cap. 5 §.
Ridderskapets och Adelns inbjudning antogs.
3 Cap. 7 §. 1 mom.
Ridderskapets och Adelns inbjudning blef icke antagen.
Jf Ridderskapet och Adeln föreslaget tillägg efter i3 $. af 3 Cap.
Följande moment af berörde tillägg antogs af Borgare-Ståndet, nemligen:
'Hvad i förestående 13 §. rörande undersökning, stadgadt är, må ej tillämpas
i frågor om på lifstid eller vissa år redan afsöndrad lägenhet af mindre
jordrymd och beskaffenhet, än som i denna eller 1827 års Författning om
afsöndring af jord från hemman tillåten är, så vida afhandlingen om öfverlåtelsen
blifvit intagen uti Härads-Rätts Protocoll, utan må egarne af lägenheten
densamma behålla till besiltnings-tidens slut;” hvaremot den senare
delen af det föreslagna tillägget, eller denna mening: ”Mot denna Författning
siri
-
Troi. Utdr. d. i’] Fehr. 1841-
137
stridande afhandling om upplåtelse af jord må icke af Domaren till Protocollet
i Domboken intagas eller betyg om dess uppvisande vid Tinget meddelas,
” icke blef af Borgare-Ståndet antagen.
En af Presté-Ståndet föreslagen ny §. till de i omförmälda Författning
förekommande
Borgare-Ståndet instämde uti Preste-Ståndets beslut i denna del.
S. D. F 'öredrogs ånyo oell återremitterades Bevillnings- Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande, N:o 11, i anledning af
åtskilliga motioner om ändringar i Kongl. Förordningen, till förekommande
af oloflig införsel eller utförsel af varor, af den 12 December 1835.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande,
N:o 144, i anledning afgjord framställning om sammanslående af de Banco-räkningar,
hvarå det Manufactur-Disconten beviljade understöd i Banken är
anyisadt, blef samma Utlåtande bifallet,
S. D. Till handlingarne lades Expeditions-Utskottets Memorial, N:o 35,
i anledning af Höglofl. Ridderskapets och Adelns återremiss af ExpeditionsUtskottets
Skrifvelse-förslag, N:o 141, angående ändring uti Mantalspenningarncs
beräknande.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Utlåtande, N:o 140, i anledning af väckt fråga om Klockare-helgonsskyldens
i Skåne användande till Folk-skolor lät Ståndet dervid
bero.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 8, i anledning af väckte motioner
om ändringar i Kongl, stadgan om hvad vid Sjöfart inrikes orter emellan
och landväga transport af varor iagttagas bör, samt om inrikes tullförpassning
och tullbevakning, af den 28 November 1835.
S. D. Vid förnyad föredragning återremitterades Stats-Utskottels Utlåtande
N:o 427, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, i fråga om anslag
för Cabinetts-Cassans behof.
S. D. Remitterades till Lag-Utskottet en äf Ola Jeppsson från Blekinge
Län den 17 dennes vackt motion, alt Lag-Utskottet måtte anmodas afgifva
förslag till de ändringar i Kyrkolagenj som kunna blifva en följd
af Sländernes beslut, angående Klockare- och Skol-lärare-tjensternes förening,
Bih. till R. St. Prot. 1841. 9 Sami, 2 Band. 18
»38
Prot. Utdr. d. 1 Mars
samt öfrige ämnen, hvilka förekomma uti Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 5 och 128, rörande allmänna stadganden
och anslag lill folkundervisningens befremjande; och skulle Olai Jeppssons
motion jemväl communiceras med respeclive Med-Slånden.
Den 1 Mars 1841.
Från Hög lo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets den 27 sisth
Februari på bordet lagde, ej mindre förslag N:o 253 till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:ts, i anledning af Rikets Ständers Revisorers
åren 1835, 1837 och 1839 afgifne Berättelser om samma år verkställd
granskning af Stats-Verkets samt andra af allmänna medel beslående fonders
il istånd, styrelse och förvaltning åren 1832, 1833, 1834, 1835, 1836 och
1837, än ock Memorial N:o 37, med öfverlemnande af förslaget N:o 253,
fann Ridderskapet och Adeln, att, då Stats-Utskottet i 30 punkten af sitt Utlåtande
N:o 289 tillkännagifva, det Utskottet, i sammanhang med frågan om
extra Stats-Regleringen, komme att afgifva förslag, rörande medels anvisande
för betäckande af kostnaderne för inventering af ekeviikes-förråden i Carlskrona
, och i 7 punkten af Utlåtandet N:o 354, Litt. B. tillstyrkt anvisande
för ändamålet af en summa, stor 8000 R:dr B:co, men denna fråga ännu icke
vore af Rikets Ständer slutligen afgjord, 19 punkten uLi Expeditions-Uttkottets
förslag N:o 253, med anledning af delta förhållande, borde återremitteras,
hvaremot Ridderskapet och Adeln i öfrigt godkände Utskottets
förslag.
N:o 1. Herr von Hartmansdorff_, August. Den 19 punkten är af
följande innehåll:
”Jemte förmälan, det Eder Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den 22
Juli 1835, förklarat den'af Rikets senast församlade Ständer underdånigst be•
•
gärde inventering af alla ekevirkes-förråder vid Flottans station i Carlskrona
icke kunna bifallas, hufvudsakligen i anseende lill bristande anslag för bestridande
af de för berörde ändamål erforderliga kostnader, hafva Revisorerne yttrat
den öfvertygelse, att en fullständig inventering af omförmälde ekevirkesfön
åd vore af behofvet högligen påkallad, så väl för nödig controll å veder
hörandes redovisningsskyldighet, som för undersökning deraf, om icke
större eller mindre del af förrådet kan af ålder eller tillfälligheter befinnas
hafva blifvit för Flottans behof odugligt, äfvensom på det att upplysning om
användbara behållningen af hvarje slag ekevirke lill de serskilde byggnads
-
Prot. Uldr. d. 1 Mars. l8g.t.
l3g
behofven må erhållas; och få Rikets Ständer på dessa af Revisorerne anförde
skäl hos Eder Kongl. Maj:t förnya den vid sisth Riksdag gjorde underdåniga
anhållan om fullständig inventering af ekevirkes-förråden i Carlskrona, samt
tillika förklara, att de medel, som för detta ändamåls vinnande äro af nöden
, må, i likhet med kostnaderne vid andra inventeringar, utgå af RiksSlatens
4 Hufvud-Titels anslag för Flottans behof/
”Jag anmärker ingen origtighet vid uppställningen af denna punkt hos
Expeditions-Utskottet; men jag torde få erinra Ridderskapet och Adeln att,
såvida mitt minne icke felar, framställdes, då delta beslut fattades, det några
medel för ifrågavarande ändamål icke funnos på de ordinarie tillgångarne
för Flottan. Med anledning af denna anmärkning, har också Stats-Utskottet,
i dess Betänkande N: > 354, angående anslag å extra Stats-Regleringen,
upptagit en summa af 8,000 R:dr Banco för denna inventering af ekevirkes-förråden.
När nu beslut öfver delta senare Betänkande ännu icke är
af Riks-Stånden fatladt; så lärer det vara orsaken hvarföre ExpeditionsUtskottet
icke kunnat hafva officiel kunskap om förhållandet. Men som sistnämnde
förslag är Ridderskapet och Adeln bekant, så får jag vördsamt anhålla,
att förevarande förslag till underdånig skrifvelse måtte återremitteras,
på det att hela denna punkt måhända kunde uteslutas och saken sedermera
genom en serskild framställning från Rikets Ständer förekomma. Under tiden
kunde Uttkottet, genom serskildt Memorial, på vanligt sätt, underrätta
Riks-Stånden om skälet, hvarför denna punkt uteslöts.”
N:o 2. Grefve af Ugglas, Ludvig: ”Efter den upplysning, som Herr 'ron
Hartmansdorff meddelat, får jag förena mig med honom i begäran om återremiss.
Dock får jag anhålla med detsamma, att Ridderskapets och Adelns
beslut härom måtte meddelas de öfrige Stånden, på det att Expeditions-Utskottet
må äfven från dem kunna erhålla auctorisalion att företaga den uteslutning
. som Herr von Hartmansdorff begärt.”
S. D. Remitterades till
Stuts- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten.
Herr Munck af Rosenschölds, Nils Rudolph, den 10 sistlidne Februari
på bordet lagda motion om upplåtande af de s. k. knonobetena i Skåne äfvensom
krono-allmänningar samt kyrkojordar till uppbyggande derå af kronotorp.
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet.
Herr Munck af Rosenschölds, Nils Rudolph, den 13 sistlidne Februar
Trot. Utdr. d. 1 Mars. 184.1,
på bordet lagda motion om försäljning till Danmark af Svenska besittningen
i Vest-Indieu ön St. Barthelemy, emot åtnjutande af tullfrihet i Öresund,
m. m.
S. D. Vid förnyad föredragning af Vä Hofi. Borgare-Ståndets, genom Protocolis-utdrag
af den 20 sisth Februari, gjorde och den 24 i samma månad
på bordet lagde inbjudning till Ridderskapet och Adeln att med BorgareStåndet
sig förena i det af Ståndet beslutade bifall till 1 §. af förslaget till
Lag för enskilda Banker, enligt Banco- och Lag-Utskottens Utlåtande N:o 5,
blefsamma inbjudning af Ridderskapet och Adeln antagen.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Banco- och Lag-Utskottens den 17
sistlidne Februari på bordet lagda Utlåtanden:
JN:o 6, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande,
N:o 4, öfver väckta frågor, dels om upphäfvande af nu gällande stadgande,
att tredje uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt fastighet, förr än
lånet blifvit slutbetaldt eiler omsatt, dels ock om åläggande för Banken alt
till vederbörande Domare årligen aflemna förteckningar på intecknade fordringar.
N:o 7, i anledning af väckt motion om serskildt ansvar för förfalskning
af enskilde Bankers sedlar.
S. D. Biföllos vid förnyad föredragning Banco-Ulskottets den 17 sistlidne
Februari på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 145, med hemställan, att Kronofogden Assessoren A. H. Lagerlöf,
måtte beviljas eftergift af räntebetalning för en Bankens Odlings-lånefordran,
derför betalnings-skyldighet blifvit Assessoren ådömd.
N:o 146, i anledning af gjord hemställan om afskrifning af några utaf
numera aflidne Kronofogdarne B. Carlsson och M. Robs uppburne, men förskingrade,
lånefordringar.
N:o 147, med förslag till Taxa å Expeditions-lösen i Rikets Ständers
Bank samt dertill hörande Discontverk och Låne-Contoir.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats- och Banco-Utskottens den 10
sistlidne Februari på bordet lagde Utlåtande N:o 143, i anledning af väckta
motioner, att Privat-Bankernes sedlar må i Krono-uppbörden emottagas.
S. D. Biföllos vid förnyad föredragning Lag-Utskottets den 6 sistlidne
Februari på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 176, i anledning af gjorda anmärkningar emot Utskottets Betänkande
N:o 143, öfver väckta motioner, angående gemensam Lag för inrikes och
utrikes vexlar.
Trot. Vtdr. cl. i Mars, 184*•
N:o 177, i anledning af vacht motion om upphörande af Riddarhusets
forum privilegiatum,
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens den 6 sistlidne Februari på bordet lagde Betänkanden:
N.
o 8, i anledning af väckte motioner om ändringar i Kongl. Stadgan
om hvad vid sjöfart inrikes orter emellan och landväga-lransport af varor 1-  agttagas bör, samt om inrikes tullförpassning och tullbevakning, af den 28
.November 1835.
N:o 9, angående Herr A. Brunnii motion om ändring i nu gällande
Segla tions-Ordning.
N:o 10, angående Herr B. Hjorts motion om uppbäfvande af den
i Kongl. Brefvet den 2 Augusti 1836 föreskrifna försegling af bränvins-käril.
S. D. Lades till handlingarne Bevillnings-Utskottets den 6 sistl. Februari
på bordet lagde Memorial N:o 39, i anledning af Riks-Ståndens i vissa
delar fattade beslut öfver Utskottets, uti Memorialet N:o 34, afgifne förslag
till sammanjemkning af de skil jagtiga besluten, rörande grunderna
för den blifvande allmänna bevillningen, samt föreskrifterne för tillämpningen
deraf.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets, den 17 sistl. Februari på
bordet lagde Utlåtande N:o 432, i anledning af erhållen återremiss å StalsUtskottets
Utlåtande N:o 382, blef äfven för Ridderskapet och Adeln föredragen
Vällofl. Borgare-Ståndets, genom Protocolls-utdrag af den 27 sist!.
Februari, meddelade inbjudning till instämmande i Ståndets den 20 i samma
månad fattade beslut, att Fabriks-idkarne Schubert och Rundstedt samt aflidne
Rådmannen Gahms sterbhusdelegare befrias från skyldigheten att ersätta
en vid Arbets- och Corrections-iniättningen i Norrköping yppad, i omförmäldta
Utlåtanden nämnd, cassabrist och att återbekomma, hvad till godtgörande
deraf redan blifvit af dera inbelaldt; och fann Ridderskapet och Adeln
för godt tt antaga den gjorda inbjudningen, i följd hvaraf Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 432 skulle 'läggas Lill handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets dels den 6, dels den
17 sistlidne Februari på bordet lagda Utlåtanden:
N:o 425, i anledning af väckt fråga om löne-ersältning för en Häradshöfding
i Wermland.
N:o 426, i anledning af Herr Hallings motion om låne-anslag till Malmö
hamnbyggnad.
l42
Prot. Utdr. d i Mars 1841*
N:o 430, i anledniug af erhållen återremiss å Siats-Utskottets Utlåtande,
N:o 208.
N:o 433, i anledning af väckt motion om eftergift af straffräntan för
de ännu återstående skulderna till Götha Canal och Malmö f. d. Disconter.
N:o 434, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående det
till försvars-anstalter i Stockholms skärgård å mindre Creditivet lyftade belopp
af 500,000 Riksdaler.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets den 6 sisth Februari på bordet
lagda Memorial N:o 423, med förslag till sammanjemkning och voterings-propositioner,
i anledning af skiljagliga beslut öfver Utlåtandena, N;ris 92 och 221.
S. D. Lades till handlingarne Stats-Utskottels den 6 sisth Februari på
bordet lagde Memorial:
N:o 420, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 384.
N:o 422, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 408.
S. D. Återremitterade Ridderskapet och Adeln Banco-Utskotlels den 3
oell 6 sistlidne Februari på bordet lagde Betänkande N:o 143, med förslag
lill de grunder, som böra tjena till efterrättelse vid pensionering af Bankens
embets- och tjenstemän, valubetjente och konst-idkare.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. f. och e. m. Fortsattes och afslöts föredragningen af Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 128, i anledning
af återremiss å Utskottens Betänkande N:o 5, rörande allmänna stadganden
och anslag till folk-undervisningens befremjande.
§. 7.
Ståndet antog för densamma följande förändrade lydelse:
l:o För alla de barn, som det åligger att Folkskolan besöka, äfvensom
för dem, hvilka, efter föräldrars eller målsmäns önskan, blifva i de föreskrifina
läro-ä milena hand ledda hemma, bör undervisningen vidtaga, då de uppnått
en ålder af 7 år, skolande det likväl öfverlemnas till försa tillingarne
sjelfva att närmare bestämma skol-åldern efter förhållandena i hvarje ort;
dock så, att undervisningens början ej må uppskjutas längre, än till 9:de året,
men öppet lemnäs hvarje barn alt, äfven före 7 års ålder, få af undervisningen
sig begagna.
2:o På tider, som af hvarje Skol-Styrelse närmare bestämmas, böra offentliga
examina med barnen i Folkskolan anställas. Sådana förhör skola ock
Prot. Ut Jr. d. i Mars 184t.
143
hållas med de barn, hvilka icke bevistat Folkskolan, dertill Skol-Styrelsen äfven
åligger lämplig tid och ställe utsätta.
§. 8.
Denna §. fann Ståndet kunna helt och hållet ur förslaget utgå, helst derom
blifvit af Ståndet stadgadt i 1 §.
§• 9.
Ansåg Ståndet böra erhålla denna lydelse:
”Hvad örn Folkskolorna på landet, och dervid anställde Lärare stadgadt
finnes, gäller äfven för dem i städerna.”
§• Jo,
Ståndet bestämde för densamma följande lydelse:
”Ehuru utanläsning af Catechesen i Skolorna hör ega rum under Lärarnes
ledning, åligger det likväl vederbörande Presterskap att meddela barnen
undervisning i Christendomen, samt att för sådant ändamål infinna sig i
Skolan, så ofta tjenste-åligganden och öfriga förhållanden det medgifva.”
§. 11.
Ståndet ansåg denna §. kunna och höra utgå, hufvudsakligen på den
grund, att nödiga, stadganden härom redan förefinnas.
§. 12.
Ira mom. ansåg Ståndet böra utgå.
2:o Med ogillande af Utskottens förslag, fann Ståndet, alt momentet borde
erhålla följande lydelse:
De barn, hvilkas föräldrar eller målsmän icke ega tillgång att bekosta
deras skol-undervisning, böra genom Fattigvården understödjas. Hvar och en
husbonde skall tillse, att dess tjenstehjons och underhafvaudes barn icke blifva
i saknad af erforderlig undervisning.
3:o Detta moment bifölls med den förändring, att, i stället för de å
3:dje raden förekommande orden ”ofvannämnde stadgande ej anses derföre
lägga något hinder i vägen”, hvilka utgå, insättas dessa: ”en sådan tillåtas
och alt orden å femte raden ”dagar i veckan” utbytas mot "tider”.
4:o Godkändes, med uteslutande af orden ”eller Cornmunai-Styreise, så
framt en sådan framdeles varder inrättad,” hvilka böra utgå.
Prot. TJldr. d, i Mars 18^.1.
5 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse:
”Om dessa varningar blifva frugtlosa, må Kyrko-Rådet ålägga vitén till
högst 3 R:dr 16 sk. Banco belopp, hvilka tillfalla Skol-cassan. Hjelper icke
heller det, och barnen stå tillhaka i Christendoms-kunskap eller färdighet i
innanläsning, må de kunna från föräldrarne skiljas och till vårdande åt enskilde
personer öfverlemnas samt deras underhåll, jemte skolpenningarne, hos
föräldrarne eller målsmännen i laga ordning utmätas.”
6:0 Ståndet ansåg detta moment, såsom öfverflödigt, böra utgå.
7:o För detta moment antogs följande förändrade lydelse:
”Alla i skolåldern varande barn böra, enligt den gällande Skol-Ordningen,
i Skolan sig inställa, endast de undantagne, hvilka af föräldrar eller målsmän
blifvit anmälde att undervisas hemma. Skulle, vid de i 7 §. 2 mom.
bestämda förhör, denna hemläsning finnas icke behörigen vårdad, skall vid
början af nästa läsetermin ordentlig skolgång dessa barn åligga.”
8:0 Ståndet fann delta moment böra utgå, såsom tillhörande det serskilda
Reglememte, som för hvarje Skola skall upprättas.
§ 13.
Skall erhålla följande förändrade lydelse:
”Om Söndagarne bör, der så ske kan, för den ungdom, som utgått från
Skolan, undervisning meddelas af vederbörande Presterskap uti Christendomen
och af Skolläraren uti öfrige för Skolorna föreskrifna läro-ämnen, vid
hvilka tillfällen förhör i dessa ämnen anställes. Till den i Skolan begynda
undervisningens fortsättning och ytterligare befremjande, genom läsning af
tjenliga böcker, bör Socken-bibliotheks inrättande uppmuntras.”
§. 14.
1 momentet bifölls.
2:o Ståndet ansåg detta mom. såsom öfverflödigt, böra utgå, till följd af
Ståndets beslut i 1 §. 3 mom. vid slutet.
§. 15.
Iso Ståndet fann detta morn., såsom innehållande ett reglemenlariskt stadgande,
böra utgå.
2:o Följande förändrade redaclion blef af Ståndet antagen:
”Skulle någon Skollärare befinnas oskicklig eller försumlig i förrättande
af sin tjenst, eller ådagalägga ett sådant uppförande, att lian ej bör såsom
lära
-
Trot. Utdr. d. l Mars 184U
i45
lärare längre bibehållas, må Skol-Styrelsen ega, alt, efter frugtlöst gifna varningar,
en sådan från tjensten skilja, och sådant på sockenstämma församlingen
tillkännagifva.
§• 16.
l:o Gillades, med tillägg efter ordet ”Kyrkoherden,” å andra raden, eller
den Prestmanj som honom företräder.3’
2:o Bifölls, med iakttagande af den ändring, att mellan orden å 5:le raden
vederbörande ”Skol-Styrelser” och ”upprättas”, insattes orden ”eller af
enskilde Donatorer”. Derefter togs i öfvervägande hvad Utskotten hemställt
angående anslags beviljande för ändamålet.
a) anslaget till inrättning af Seminarier hestämdes till Tretton tusende
R:dr deraf 1,000 R:dr till hvartdera Seminarium; och skulle detta anslag upp
föras hland Stats-Verkets utgifter på vederbörlig Hufvud-Titel.
b) anslaget till stipendier för Lärare-elever vid dessa Seminarier, för att
efter behof, Stiften emellan fördelas, bestämdes, enligt Utskottens förslag, till
IS io tusen R:dr, men skulle blifva ett förslags-anslag att på vederbörlig Hufvud-Titel
på Riks-Staten uppföras.
c) anslaget till det i 4 §. 5 mom. omförmälda ändamål. Femtio tusen
R:dr beviljades och kommer äfven såsom förslags-anslag att å vederbörande
Hufvud-Titel i Riks-Staten upptagas.
Och skulle respective Med-Slånden vänligen inbjudas att dessa af Preste-Ståndet
fattade beslut i fråga om folk-undervisningen biträda.
S. D. Föredrogs Expeditions-Utskottets förslag till Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, angående reglering af allmänna Indragnings-staten.
Återremitteradesj med anmodan lill Utskottet, att, i afseende på 3;dje
punkten, ställa reclactionen af densamma i full öfverenstämmelse med Riket*
Ständers beslut i det der förekommande ämne.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Memorial och Utlåtande:
N:o
420, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 384.
N:o 422, i anledning af återremiss å Utlåtandet N;o 408.
Lades till handlingarne.
N:o 425, i anledning af väckt fråga om löne-ersättning för en Häradshöfding
i Wermland.
Bifölls;
Bih. till R. St. Prot. 1841. 9 Sami. 2 Band. 19
i46
Prot. Uldr. d. i Mars 18/f.t,
Från Y äl 1 o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Till handlingarne lades Expeditions-Utskottets Memorial, N:o 36,
i anledning af Borgare-Ståndets ålerremiss utaf Expeditions-Utskottets Skrifvelseförslag,
N:o 224.
S. D. Föredrogos å nyo Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 35, angående
stämplade pappers-afgiften, samt bemäldta Utskotts Utlåtande N:o 40»
i anledning af gjorda anmärkningar vid nyssnämnde Betänkande.
Ståndet godkände Betänkandet N:o 35, medförändringar ocb tillägg, enligt
Utlåtandet N;o 40, endast med undantag af det senare Utlåtandets åttonde
punkt, hvaruti tillstyrkes, att uti Chartae-Sigillatse-Förordningens 6 §. må,
näst efter rubriken: ”Besigtningar, Economiska,” etc., införas: ”Beskrifningar
öfver Geometriska chartor”, ocb hvilken punkt blef af Ståndet afslagen.
S. I). Föredrogos ånyo och biföllos följande Banco-Ulskottets Utlåtanden
och Memorial:
N:o 148» öfver en af Herr Biskop Agardh väckt motion, angående användande
af en fjerdedel utaf Bankens framdeles blifvande räntevinst till allmänna
arbetem
N:o 149, med underrättelse om Riks-Ståndens fattade beslut, i anledning
af ULskottets Betänkande N:o 97 och Utlåtande N:o 130.
N:o 150» i anledning af väckt fråga om förstärkning af fonden för belåning
af fast egendom i Rikets Ständers Bank.
N:o 151» i anledning af väckt fråga om uppliäfvande af föreskriften
i 228 §. af nu gällande Banco-reglemente, angående förkortande, i vissa
fall, af lånetiden vid omsättning af från Banco-Disconten erhållet lån;
och N:o 152» med hemställan om afskrifning af obetald arrende-afgift
för den till Malmö Låne Contoir» hus hörande gårdsjord.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Sedan Riksdagsfullmägtigen Lars Pettersson från Blekinge Län
afsagt sig det honom lemnade förtroende att vara Tredje Suppleant för de
under innevarande Riksmöte valde Revisorer till granskning af Låne-Contoirets
i Malmö förvaltning; utsågs förre Riksdagsmannen Per Nilsson i Sandhjrx
Christianstads Län» att» i stället för Lars Pettersson» vara Tredje
Suppleant.
Prot Utdr. d. 1 Mars 184.1.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts den 24 sistl. Fe»
bruan ankomne Nådiga Skrifvelse om mötespassevolancens upphörande och
de deraf hestridde kostnaders uppförande på Stats-Verket.
S. D. Förekom å nyo Ridderskapets och Adelns, genom Utdrag af dess
Protocoll för den 30 sistlidne Januari, samt 3 och 6 påföljde Februari gjorda
inbjudning att biträda dess beslut i afseende på Lag- samt Allmänna Besvärs-
onh Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 28, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Betänkande N:o 3, angående grunderne och vilkoren
for hemmansklyfning samt afsöndring af jord eller andra lägenheter
från hemman, och fann Ståndet för godt att antaga samma inbjudning i
hvad den angår följande puukter‘, nemligen:
1 Cap. 3 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Kan en åbo af
andra ortens allmänna näringar hafva säker och ständig förtjenst; dä
bör sådant, vid fråga om besutenhet, i serskild beräkning dertill ingå.
1 Cap. 8 $. 1 mom. Emellan orden Pastorat och utses skulle införas
orden: för högst 5 år.
1 Cap. g §. 2 mom. Efter ordet innehåller , i midten af momentet,
skulle tilläggas orden: när hemmansdelen går i annor mans ego, än rätter
arfvinge.
2 Cap. 1 §• Orden till och med skulle utbytas emot: högst.
2 Cap. 4 1 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Lägen
het,
som efter 1 §. upplåtes må icke vara af mindre område än (de
för serskilde orter uppgjorde bestämmelser införas) på hvarje af söndrad del.
2 Cap. 7 §. 1 morn. Efter ordet tillstånd skulle tilläggas orden: utarrendera
eller.
Efter i3 S- 2 Cap. skulle införas följande: Hvad i förestående i3 §.
rörande undersökning stadgadt är , må ej tillämpas i frågor om på lifstid
eller vissa år redan afsöndrad lägenhet af mindre jordrjmd och beskaffenhet
, än som i denna eller i8al års Författning om afsöndring af
jord frän hemman tillåten är, så vida af handlingen om öfverlåtelsen blifvit
intagen uti H är ads-Rätt-Protocoll; utan må egaren af lägenheten densamma
behålla till besittningstidens slut. Mot denna författning stridande
afhandling om upplåeelse af jord må icke af Domaren till Protocollet
i Domboken intagas, eller betyg om dess uppvisande vid Tinget meddelas.
I öfrigt förklarade Ståndet sig icke kunna antaga den framställda inbjudningen
, utan åberopade sitt i detta ämne förut fattade beslut.
1-43
Trot. TJtdr• cl. i Alars ]8/£f.
S. D. Föredrogos å nyo, livart efter annat, Stals-Utskottels sedan den
17 sisll. Febr. på bordet hvilande Utlåtanden:
JN:o 428, angående förändrad fördelning af Riks-Statens IIufvud-Titlar.
N:o 429, i anledning af erhållen återremiss å Utskottets Utlåtande
N:o 78.
Bijölls:
N:o 430, i anledning af erhållen återremiss å Utskottets Utlåtande
N:o 208.
Bifölls,
N:o 432, i anledning af erhållen återremiss u Utskottets Utlåtande
N:o 382.
Ståndet vidblef sitt vid Utlåtandet N:o 382 fattade beslut och lade Utlåtandet
N:o 432 till handlingarne.
N:o 433, i anledning af väckt motion om eftergift af straffräntan för de
ännu återstående skulderne till Götha Canal- och Malmö f. d. Disconter.
Bifölls; samt Memorial:
N:o 434, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse angående det
till försvars-anstalter i Stockholms skärgård å mindre Credilivet Jyftade belopp
af 500,000 R:dr.
Lacles till handlingarne.
S. D. Vid förnyad föredragning af Ridderskapels ocb Ådelns genom Utdrag
af dess Protocoll för den 18 sistl, Februari gjorda inbjudning alt biträda
dess beslut, rörande StatsUtskottels Utlåtande N:o 431, i anledning af
motion om understöd för de brandskadade uti staden Falkenberg, förklarade
Ståndet sig icke kunna den gjorda inbjudningen antaga.
S. D. Föredrogs å nyo en från Vällofl. Borgare-Slåndet genom Utdra»
af dess Protocoll för den 17 sistl. Februari gjord inbjudning alt biträda dess
beslut, rörande Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande
N:o 135, i anledning af erhållen återremiss af Betäukandet N:o
30 öfver väckt fråga om understöd af Stats-medel till upphjelpande af fisket
i Bohus Läns skärgård.
Ståndet förklarade sig icke kunna den gjorda inujudningen antaga.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskotlets sedan den 17 sistl. Februari på
bordet hvilande Utlåtande N:o 146, i anledning af gjord hemställan om af
-
Troi. TJldr. d. 3 Mars 18^.1.
149
skrifning af några utaf numera aflidne Krono-Fogdarne B. Carlson oell M.
Rabe uppburne, men förskingrade låne-fordringar.
Bifölls ;
och Betänkande N:o 147, med förslag lill Taxa å expeditions-lösen i Rikets
Ständers Bank saint dertill hörande Discont-Verk och Låne-Conloir.
Återremitterades.
S. D. Föredrogs och återremitterades Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande
N:o 143, i anledning af väckta motioner, att Privat-Bankernes sedlar
må i Krono-upphörden emollagas.
Den 3 Mars. 1841 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Bsvillnings-Utskottets den 24 sisth Februari
och den 1 dennes på bordet lagda Utlåtande N:o 40, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Betänkandet N.o 35, angående stämplade pappers-afgiflen,
fann Ridderskapet och Adeln, som i öfrigt biföll Betänkandet N:o 35
med de förändringar och tillägg, som i Utlåtandet N:o 40 finnas föreslagna,
för godt att deruti besluta följande förändringar:
l:o De två första raderna uti den å sidan 3 i Betänkandet N:o 35, befintliga
tabell, skulle sammanslås till en, och erhålla följande redaclion:
”Handli ngar, som inlemnas eller utgifvas,”
Och zifferbestämmelserna lill denna rad skulle blifva sådana, som första
raden dem innehåller.
2:o I afseende på bestämmelserna för chartering af samtlige till 5 §.
hörande å 5:'e sidan af Betänkandet N:o 35, upptagne öppna bref och öfriga
handlingar, beslöt Ridderskapet och Adeln att de i 1835 års författning
intagne afgifter skulle bibehållas.
3:o I öfverensstämmelse med hvad Herr PrytZj uti sin vid Betänkandet
Nio 35 fogade reservation yrkat, skulle den period i nuvarande Författnings
5 §., hvilken finnes å 21 sidan samt börjas med ”Enär någon, som etc.”
och slutas med ”medföra lika värdighet,” erhålla följande förändrade lydelse:
”Enär någon, som förut varit eller är i kronans eller annan offentlig tjenst,
"tillägges högre namn, heder och värdighet af embete och tjenst, charteras
”de derom utfärdade öppna bref eller fullmagter lill dubbla beloppet, emot
”hvad föreskrifvet är för fullmagter å verklig tjen-t. Härvid iagttages dock
"alt Öppna bref eller fullmagter å civila caracters-värdigheter, charteras lika
"med i värdighet motsvarande militära."
Prot, TJtdr. d. 3 Mars 18 4-1-
4:0 Den rubrik, sora i 6‘ §. skulle införas näst efter ”Besigtningar Ekonomiska
etc.” ansågs böra erhålla följande redaction: ”Beskrifningar öfver Geometriska
chartor, jemte öfriga af Landtmätare expedierade handlingar.”
5:o 11 §. 3 mora. samt 1'7 §. 1 och 4 puncterna ansågos böra förblifva
oförändrade, sådana de i 1835 års Författning linnas intagne.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 27 sistlidne Februari på bordet lagda Betänkande
3N;o 32, i anledning af väckt motion om skärpt ansvar för ohägn af betande
kreatur.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Banco-Utskottets den 24 sistl. Februari
på bordet lagda
Utlåtande N:o 151, i anledning af väckt fråga om upphäfvande af föreskriften
i 228 §. af nu gällande Banco-Reglemente, angående förkortande i
visst fall af lånetiden vid omsättning af från Banco-Disconten erhållet lån, och
Memorialet N?o 152, med hemställan om afskrifning af obetald arrende-,.,
afgift för den till Malmö Låne-Contoirs hus hörande gårdsjord.
S. D. Vid förnyad föredragning af Vällofl. Borgare-Ståndets den 27 sistlidne
Februari på bordet lagde inbjudning af den 17 i samma månad, till
instämmande i Ståndets, vid pröfningen af Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Utlåtande N:o 135, i anledning af erhållen återremiss
af Betänkandet, N:o 30, öfver väckt fråga om understöd af Statsmedel
till upphjelpande af fisket i Bohus Läns skärgård, fattade beslut, blef samma
inbjudning af Ridderskapet och Adeln afslagen.
S. D. Vid förnyad föredragning af Högvörd. Preste-Slåndets genom P10-  tocolls-utdrag af den 24 sistlidne Februari gjorda och den 27 i samma månad
på bordet lagda inbjudning till instämmande i Ståndets beslut angående
underdånig anmälan lill Kongl. Maj:t rörande Riksdags-göromålens fortgång
och bestämmande af dag för Riksdagens slut, fann Ridderskapet och Adeln
icke för godt att denna inbjudning antaga, utan blef den lagd lill handlingarne.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 27 sistlidne Februari på bordet lagde Betänkanden:
N:o 33, i anledning af väckta motioner om närmare bestämmande af
stadgandet i 26 Cap. 2 §. By^ggninga-Balken, rörande Byggnads-skyldigheten
å Prestgårdar på landet.
N:o 38, i anledning af väckte motioner om alla hemmans, utan afseende
å deras olika natur, deltagande i byggande och underhåll af Tingshus
Prestgårds- och andra allmänna byggnader.
Fröt. ZJtdr. d. 3 Mars 184.1. i5i
S. D. Återremitterades Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 27 sistlidne Februari på bordet lagda Betänkande N:o 34, i
anledning af väckte motioner om förändring af L indtmäteri-taxan.
S. D. Föredrogos ånyo och bilollos Lag- samt Allmänna- Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 27 sisth Februari på bordet lagde Betäukanden:
N:o 36, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 24 §. i Kongl.
Förordningen den 20 December 1825, rörande leveranser för sjö- eller landtförsvarets
behof.
N:o 37, i anledning af väckt motion om utfärdande af en Byggnadsordning
för Kronohemman, som äro till boställen åt Civilstaten anslagne.
N:o 39, i anledning af väckta motioner om tillägg till Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813 emot fylleri och dryckenskap.
N:o 40, i anledning af väckt motion rörande förändring af 14 Capitlet
96 §. i Krigs-artiklarna, angående fördelning af böter.
S. D. Lades till handlingarne Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 27 sistlidne Februari på bordet lagde Memorialer:
N:o 41, i anledning af erhållen återremiss af Utskottens Betänkande
N:o 23, angående väckta frågor om förändring i skyldigheten att bygga och
underhålla vägar och broar.
N:o 42, i anledning af erhållen återremiss af Utskottens Betänkande N:o
24 angående väckt fråga om fri tångtägt å hafsstränderna.
N:o 43, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 26, angående
väckt fråga om förändring i tiden för väglagningen.
S. D, Ånyo föredrogos och bi föllos Stats-Ulskottets dels den 6 sisth Februari
och den 1 dennes, dels den 17 sisth Februari och den 1 dennes på
bordet lagda Utlåtanden:
N:o 424, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ett extra
anslag till befrämjande af göromålens gång inom Kongl. Maj:ts och Rikets
Karnmar-Collegium.
N:o 429, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 78.
S. D. Återremitterade Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets den 17
sistlidne Februari och den 1 dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 428, angående
förändrad fördelning af Riks-Statens Hufvud-Titlar.
Från II ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Memorial och Utlåta
nden
Fröt. Utdr. d. 3 Mars 18^1.
N:o 423, med förslag till sammanjernkning och voterings proposilioner i
anledning af skiljagtiga beslut öfver Utlåtandena N:ris 92 och 221.
Ståndet antog den till detsamma gjorda hemställan att frånträda tillägget,
som Ståndet beslutat vid 4:de puncten af Utlåtandet N:o 221, hvarigenom
den för motsatt fall, föreslagna voterings-propositionen kommer att förfalla.
Godkändes den framställda voterings-propositionen i anledning af Ståndens
olika i fråga om Liggetids- och Nådårs- eller Begrafningshjelp- besparingarnes
redovisande, m. m.
Slutligen förklarade Ståndet sig godkänna Utskottets förslag i 2:dra puneten,
2 mom. att för tjenstemän som före denna Stats-reglerings vidtagande
innehafva löner, hvarunder spanmål finnes beräknad, för densamma, må fastställas
ett genom sist förflutne fem årens markegångs-sättningar uppkommet
medelpris af 7 R:dr 10 sk. tunnan, hvilket sedermera, till dess de hinna
afgå, vid hvarje påföljande Riksdag må, efter enahanda grunder ånyo uträknas
och bestämmas.
N:o 424, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ett
extra anslag lill befrämjande af göromålens gång inom Kongl. Maj:ts och Rikets
Ka m m a r-Colleg i u m.
Bifölls.
N:o 426, i anledning af Herr Kallings motion om låne-anslag till Malmö
hamnbyggnad.
Bifölls.
N:o 427, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, i fråga om anslag
för Cabinetts-cassans behof.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Bsvillnings-, Lag- samt Allmänna
Besvärs' och Ekonomi-Utskottens följande Betänkanden:
N:o 8, i anledning af väckte motioner om ändringar i Kongl. Stadgan
om hvad vid Sjöfart inrikes orter emellan och landväga transport af varor
iagttagas bör, semt om inrikes tullförpassning och tullbevakning, af den 28
November 1835.
N:o 9, angående Herr A. Brunnii motion om ändring i nu gällande
Segla lions-ord ning.
N;o 10, angående Herr B. Hjorths motion om upphäfvande af den i
Kongl. Brefvet den 2 Augusti 1836 föreskrifna försegling af Bränvins-käril.
S. D. Ståndet, som i skrifvelse af den 13 Februari sisth till Hög v.
Dom
-
Prot. Utdr. d, 3 Mars 184*•
153
Dom-Capillen i Lund och Götheborg tillkännagifva, att den ärliga revisionen
al' Lune-Contoirens i Malmö och Götheborg Räkenskaper och förvaltning kommer
alt med den 15 April nästkommande taga sin början, och derjemte erinrat
väibemäldte Dom-Capitel att gå i författning om utseendet, inom deras
respective Stift af en Fullmägtig från hvardera att i re visions-förrättningarne
deltaga, beslöt nu härom Banco-Utskottet, genom utdrag af Protocollet,
underrättelse meddela.
S. D. Vid nu skedd föredragning af Expeditions-Utskottets förslag till
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 253, i anledning af Rikets Ständers
Revisorers åren 1835, 1837 och 1839 afgilne Berättelse om samma år
verkställd granskning af Stats-Yerkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1832, 1833, 1834, 1835, 1836
och 1837, fann Ståndet för godt återremittera 19 punkten i Skrifvelseförslaget
angående medels anvisande för betäckande af kostnaderna för inventering
af eke virkes-föri åden i Carlskrona, helst denna fråga ännu vore på Rikets
Ständers beslut beroende; hvaremot Ståndet i öfrigt godkände skrifvelse-förslaget.
I sammanhang härmed blef ock Expeditions-Utskottets Memorial, N:o
37, såsom godkändt genom nyssnämnde beslut, till handlingarne lagdt.
S. D. Föredrogos ånyo ej mindre Lag-Utskottets Betänkande N;o 143
öfver väckta motioner angående gemensam lag för inrikes- och utrikes-vexlar,
än samma Utskotts Utlåtande N:o 176 i anledning af gjorda anmärkningar
emot Utskottets förenämnde Betänkande.
l:o Yexel-Lag-förslaget.
Godkändes enligt Betänkandet N:o 143, med den förändring af 7 §. 2
Cap. hvilken i Utlåtandet N:o 175 finnes föreslagen.
2:o Hvad Ulskottet hemställt pag. 4 i Betänkandet N:o 143, angående
uppliäfvande af nu gällande Författningar rörande vexlar, gillades.
3:o Godkände Ståndet hvad af Utskottet i sammanhang med projectet
till Vexel-Lag, blifvit föreslagit, och hvilket finnes upptaget i Betänkandet
N:o 143 pag. 15.
S. D* Föredrogos å nyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden:
N:o 428 , angående förändrad fördelning af^ Riks-Statens Hufvud-Titlar.
Återremitterades.
N:o 429, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande,
K:o 78.
Ståndet biföll Utlåtandet N:o 78, jemte det deri föreslagna förtydligande
och tillägg i Utlåtandet N:o 429.
Bih. lill R. S. Prot. i84H 9 Sami. a Band. 20
154
Prot. Uldr, d. 3 Mars 184.1.
N:o 430, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande
Nio 200.
Med bifall till hvad Utskottet i Utlåtande N:o 430 dels tillstyrkt, med
ändring af Utlåtandet N:o 208, dels vidblifvit, lades Utlåtandet N:o 208 till
liandlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden:
N:o 432, i anledning af erhållen åLerremiss å Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 382.
I sammanhang hvarmed, äfven förekom en af Vällofl. Borgare-Ståndet i
Protocolls-utdrag af den 27 Februari sisth meddelad inbjudning att förena sig
i det af Ståndet, den 20 i samma månad, fattade beslut, angående Stats-Utskottets
Utlåtanden N:ris 382 och 432, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse, rörande eftergift af en vid Arbets- och Corrections-inrättningen
i Norrköping yppad balans.
Med frånträdande af sitt till Utlåtandet N:o 382 lemnade bifall beslöt
Ståndet, att fabriksidkarne Schubert och Rundstedt samt aflidne Rådmannen
Gabms Sterbhus-delegare befrias ifrån skyldigheten att ersätta en vid Arbetsoch
Corrections-inrättningen i Norrköping yppad, i omförmäldta Utlåtanden
nämnd Cassabrist, och att återbekomma hvad till godtgörande deråt redan
blifvit af dem inbetaldh
N:o 433, i anledning af väckt motion om eftergift af straffräntan för
de ännu återstående skulderne till Götha Canal- och Malmö f. d. Disconteiv
Bifölls.
N:o 434, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, angående det,
till försvars-anstalter i Stockholms skärgård, å mindre Creditivet lyftade belopp
af 500,000 R:dr.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Banco- och Bag-Utskottens följande Utlåtande
och Betänkande:
N:o 6, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande
N:o 4, öfver väckta frågor, dels om upphäfvande af nu gällande stadgande,
att 3:dje uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt fastighet, förrän
lånet blifvit slutbetaldt eller omsatt, dels ock om åläggande för Banken att
till vederbörande Domare årligen aflemna förteckningar på intecknade fordringar.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N» 4, lade Utlåtandet N;o 6 till
handlingarne.
Prot. TJtdr. d. 3 Mars 1841.
i55
N:o 7, i anledning af väckt motion om serskildt ansvar för förfalskning
af enskilde Bankers sedlar.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banco-Utskottets följande Memorial,
Utlåtande och Betänkande:
N:o 145, med hemställan, att Kronofogden, Assessoren A. H. Lagerlöf
måtte beviljas eftergift af ränte-betalning för en Bankens Odlings-låne-fordran,
derföre betalnings-skyldighet blifvit Assessoren ådömd.
N:o 146, i anledning af gjord hemställan om afskrifning af nåsra utaf
numera aflidne Kronofogdarne B. Carlsson och M. Rabe uppburne, men förskingrade
låne-fordringar.
N:o 147, med förslag till Taxa å expeditions-lösen i Rikets Ständers
Bank samt dertill hörande Discont-Verk och Låne-Contoir.
S. D. Vid nu skedd förnyad föredragning af Stats- och Banco-Utskottens
Utlåtande N:o 144, i anledning af gjord framställning om sammanslående
af de Banco-räkningar, hvarå det Manufactur-Disconten beviljade understöd
i Banken är anvisadt, blef samma Utlåtande af Slåndet bifallet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banco-Utskottets följande Utlåtanden
och Memorial:
N:o 148, öfver en af Herr Biskop Agardh väckt motion, angående användande
af en fjerdedel utaf Bankens framdeles årligen blifvande räntevinst
till allmänna arbeten.
N:o 151, i anledning af väckt fråga om upphäfvande af föreskriften i
228 §. af nu gällande Banco-reglemente, angående förkortande i visst fall af
låneliden vid omsättning af från Banco-Disconten erhållet lan.
N:o 152, med hemställan om afskrifning af obetald arrende-afgift för
den till Malmö Låne-Contoirs hus hörande gårds-jord.
S. D. Föredrogos ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
följande Betänkanden och Memorial:
N:o 32, i anledning af väckt motion om skärpt ansvar för ohägn af be
tande
kreatur.
Bifölls.
N:o 36, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 24 §. i Kongl.
Förordningen den 20 December 1825, rörande leveranser för Sjö-eller Landtförsyarets
behof.
Bifölls.
Fröt. Vtdr. d. 3 Mars 1841.
N:o 37, i anledning af väckt motion om utfärdande af en Byggnadsordning
för Kronohemman, som äro till boställen åt Civil-staten anslagne.
Bijölls.
N:o 39, i anledning af väckte motioner om tillägg till Kongl. Förordningen
dea 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
Bifölls.
N:o 40, i anledning af väckt motion rörande förändring af 14 Cap. 96
§. i Krigs-artiklarne, angående fördelning af böter.
Bifölls.
N:o 41, i anledning af erhållen återremiss af Utskottens Betänkande JV:o
23, angående väckta frågor om förändring i skyldigheten att bygga och underhålla
vägar och broar.
N:o 42, i anledning af erhållen återremiss af Utskottens Betänkande N:o
24, angående väckt fråga om fri tångtägt å hafsstränderne.
N:o 43, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 26, angående
väckt fråga om föi ändring i tiden för väglagningar.
Lades till handlingarne.
S. D. Med anledning af en inom Ståndet väckt motion och med åberopande
af hvad Kongl. Maj:t i Dess Nådiga Skrifvelse, af den 24 Februari
1840, framställt, såsom en af hufvudgrunderne för en blifvande ny Författning
i ämnet, ej mindre tillverkningens ytterligare förhöjda beskattning,
än ock dess inskränkning till möjligen kortaste tid af året, lann Ståndet
för godt inbjuda respective Med-Stånden att sig med Preste-Ståadet
förena i beslutet om brån vins brännings-tidens inskränkning till 3:ne månader
om året, nemligen Mars och April örn våren, samt November om
hösten.
Från Y ä 110 fl. Borgare-Standet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkanden och Memorial:
N:o 32, i anledning af väckt motion om skärpt ansvar för ohägn af betande
djur.
Bifölls.
N:o 33, i anledning af väckta motioner om närmare bestämmande af
stadgandet i 26 Cap. 2 §. Byggninga-Balken, rörande byggnads-skyldigheten å
preste-gårdar på landet.
Bifölls.
Fröt. Utdr. d. 3 Mars 184.1,
N:o 34, i anledning af väckta motioner örn förändring af LandtmäteriTaxan.
Bifölls.
N:o 35, i anledning af väckta framställningar om förändringar och
tillägg till Kongl. Kungörelsen den 24 Januari 1781, angående Religionsfriheten.
Ståndet fattade det beslut, att, utan att godkänna de af Utskotten anförda
skäl, likväl låta förblifva vid det slut, hvaruti Utskotten i omförmälda
fråga stannat.
N:o 36, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 24 §. i Kongl.
Förordningen den 20 December 1825, rörande leveranser för Sjö-eller Landtförsvarets
hehof.
Bifölls.
N:o 37, i anledning af väckt motion om utfärdande af en Byggnads-Ordning
för Krono-hemman, som äro till boställen åt Civil-staten
anslague.
Bifölls.
N:o 38, i anledning af väckta motioner om alla hemmans, utan afseende
på deras olika natur, deltagande i byggande och underhåll af Tingshus,
Prestgårds- och andra allmänna byggnader.
Bifölls.
N:o 39, i anledning af väckta motioner om tillägg till Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
Bifölls.
N:o 40, i anledning af väckt motion, rörande förändring af 14 Cap. 96
§, Krigs-Artiklarne, angående fördelning af böter.
Bifölls.
N:o 41, i anledning af erhållen återreiniss af Utskottens Betänkande N:o
23, angående väckta frågor om förändring i skyldigheten att bygga och underhålla
vägar och broar.
Lades till handlingarne.
N:o 42, i anledning af erhållen återremiss af Utskottens Betänkande N:o
24, angående fri tångtägt å hafsstränderne.
Lades till handlingarne.
och N:o 43, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 26,
angående väckt fråga om förändring i liden för väglagningen.
Lades till handlingarne.
i 58
Trot. Vt dr. d. 3 Mars
S. D. Beslöts, att tvänne i da" lemnade yttranden, det ena af Herr
jirnber°, och det andra af Herr Kjellberg, skola åtfölja redan meddelad
återremiss af Bevillnings- Lag- samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskottens
Betänkande N:o 11, i anledning af åtskilliga motioner om ändringar i
Kongl. Fördningen, till förekommande af oloflig införsel och utförsel af varor,
af den 12 .December 1835.
S. D. Borgare-Ståndet antog Högvörd. Preste-Ståndets, genom Protocollsutdrag
af den 24 sistlidne Februari, meddelade inbjudning att med PresteStåndet
förena sig i det beslut, att Rikets Ständer ina ingå till Kongl. Maj:t
med underdånig anmälan, att de anse Riksdags-göromålen vara så nära till
ända bragdta, att Riksdagen borde kunna, innan medlet af nästkommande
Maj månad, afslutas, äfvensom med lika underdånig auhållan, det täcktes
Kongl. Maj:t i Nåder bestämma dagen för RiksmöteLs slut.
Från Idederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings- Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Ulskottens Betänkande N:o 11, i anledning af åtskilige
motioner orri ändring i Kongl. Förordningen till förekommande af oloflig
införsel eller utförsel af varor utaf den 12 December 1835, blef samma Betänkande
af Ståndet bifallet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevil]nings-Utskottets Utlåtande N:o
40, i anledning af gjorde anmärkningar vid Betänkandet N:o 35, angående
stämplade pappers-afgiften, fattade Ståndet följande beslut:
l:o Utskottets tillstyrkande att 4 §. 1 mom. af 1835 års Förordning
må oförändrad bibehållas och de i Betänkandet N:o 35 tillagde orden ”äfvensom
Landtmätare” utgå;
Bifölls.
2:o De af Utskottet i Betänkandet N:o 35 föreslagne förändringar uti de
föreskrifter, som pag. 6, 7 och 8 uti 1835 års Förordning, angående stämplade
pappers-afgiften finnas stadgade-ogiIlades; Och beslöt Ståndet, att berörde
Förordning uti omförmälde delar skulle fortfarande vara gällande.
3:o Det af Utskottet föreslagna tillägg uti sista mom. pag. 18 i nu gällande
Förordning af orden ”för underbefäl och manskap vid militär kust-bevaknings-corpsm”
och ”för underbefäl vid Kongl. Telegraf-corpsen.”
Bifölls,
Prot. Utdr. d. 3 Mars 1841, 15cj
4:o Tillägget i 8:Je punkten af Utlåtandet N:o 40, utaf orden: 'Beskrifningar
öfver geometriska chartor.”
Bifölls.
5:o Tillstyrkandet, att det i 18 §. af nu gällande Förordning, angående
Redogörarnes inom Kongl. Maj:ts Canzli lörsäljnings-provision, förekommande
serskildta stadgande må derifrån uteslutas.
Bifölls.
6:0 Dm af Utskottet föreslagne förändrade lydelse af 20 §. 2 mom. uti
berörde Förordning.
Bifölls.
S. D. Foredrogos åter Banco-Utskottets följande Betänkanden:
INT;o 148, öfver en af Herr Biskop Ågårdh väckt motion, angående användande
af en fjerdedel utaf Bankens framdeles årligen blifvande räntevinst
till allmänna arbeten.
Bifölls.
N:o 140, med underrättelse om Riks-Ståndens fattade beslut i anledning
af Utskottets Betänkande N:o 97 och Utlåtande JN:o 130.
Lades till handlingarne.
N:o 150, i anledning af väckt fråga om förstärkning af fonden för belåning
af fast egendom i Rikets Ständers Bank.
Bifölls.
N:> 151, i anledning af väckt fråga om uppbäfvande af föreskriften i
228 §. af nu gällande Banco-Reglemente, angående förkortande i visst fall
af lånetiden vid omsättning af från Banco-Diseonten erhållet lån.
Bifölls.
S. D. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Uttskottens följande
Betänkanden blefvo nu ytterligare föred ragne?
N:o 32, 1 anledning af väckt motion om skärpt ansvar för ohägn af betande
kreatur.
Bifölls.
N:o 33, i anledning af väckte motioner om närmare bestämmande af
stadgandet i 26 Cap. 2 §. Byggninga-Bulken, rörande byggnadsskyldigheten å
Prestgårdar å landet.
Bifölls.
N:o 35, 1 anledning af väckte framställningar om förändringar och tillägg
till Kongl. Kungörelsen den 24 Januari 1781, angående religions-friheten.
Bifölls.
N:o 36, 1 anledning af väckt motion om upphäfvande af 24 §. i Kongl.
Fröt. V t dr. d. 3 Mart 184.1.
Förordningen den 20 December 1825 rörande lefveranser för sjö-eller landtförsvarets
behof.
Bifölls.
N:o 37, i anledning af väckt motion, om utfärdandet af en Byggnadsordning
för kronohemman, som äro till boställen åt Civil-staten anslagne.
Bifölls.
N:o 38, i anledning af väckte motioner om alla hemmans, utan afseende
på deras olika natur, deltagande i byggande och underhåll af Tingshus,
prestgårds och andra allmänna byggnader.
Bifölls.
N:o 39, i anledning af väckte motioner om tillägg till Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
Bifölls.
N:o 40, i anledning af väckt motion rörande förändring af 14 Cap. 96
§. Krigs-artiklarne angående fördelning af böter.
Bifölls.
N:o 41, i anledning af återremiss af Utskottens Betänkande N:o 23, angående
väckte frågor om förändring i skyldigheten att bygga och underhålla
Vägar och broar.
Ståndet Jät bero, vid de öfrige Riks-Slåndens rörande detta ämne fattade
beslut och lade förevarande Memorial till handlingarne.
N:o 42, I anledning af återremiss utaf Utskottens Betänkande N:o 24,
angående väckt fråga om fri långtägt å hafsstränderna.
Lades till handlingarne.
N:o 43, i anledning af återremiss af Betänkandet N:o 26, angående väckt
fråga om förändring i tiden för väglagniagen.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs ett från Högvördiga Presteståndet ankommet utdrag af
dess Protocoller för den 24 nästl. Februari, med tillkännagifvande, att béinäldte
Riks-Stånd, för sin del, beslutat, det må Rikets Ständer ingå till
Kongl. Maj:t med underdånig anmälan, att de anse Riksdagsgöromålen vara så
nära tilländabragte, att Riksdagen borde innan medlet af nästkommande Maj
månad afslutas, äfvensom med lika underdånig anhållan, det täcktes Kongl.
Maj:t i Nåder bestämma dagen för Riksmötets afslutande; och bade Högvördiga
Preste-Ståndet inbjudit de öfrige Riks-Stånden att sig med Preste-Ståndet
i delta beslut förena.
Förevarande inbjudning blef af Bonde-Ståndet antagen.
Prot. Vtdr. d. 6 Mars iSfy•
S. D. Enligt ett från Väliofl. Borgare-Ståndet ankommit Protocolls-utdrag
för den 27 nästl. Februari, som nu upplästes, hade bemäldte Riksstånd
inbjudit de öfrige Riks-Stånden att med Borgare-Ståndet sig förena i
dess den 20 i samma månad fattade och genom Protocol Is-utdrag N:o 590
meddelade beslut, angående Stats-Utskottets Utlåtanden N:o 382 och 432 i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, rörande eftergift af en vid Arbets-
och Corrections-imältningen i Norrköping yppad balans.
Bonde-Ståndet fann för sin del icke skäl att denna inbjudning antaga.
Den 6 Mars 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adelis.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Herr Edenhjelms , Gillis, denna
dag väckte motion angående anslag åt Krono-Hospitalet i Götheborg till ersättning
för förlorad inkomst af centonalen utaf Götheborgs Stads embetsoch
tjenstemän.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 6 sisth Februari och den 1 dennes på bordet lagda
ytterligare Betänkande N:o 29, angående ändring af författningarna om
socknestämma samt om bildande af Communal-styrelser, blef hvad Utskot
ten
föreslagit af Ridderskapet och Adeln bifallet, med följande förändringar:
1 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse: Socknestämma skallhällas
ärligen i Maj och November månader, samt eljest när det befmnes
nödigt.
1 mom. i 3 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse: När Socknestämma
förordnas af Konungens Befallningshafvande, Biskopen, Domcapitlet
eller Contracts-prosten eller äskas af vederbörande Sockne-Nämnd,
eller i stad af Magistraten, må kungörelse derom icke vägras.
Sista meningen i 4 §. skulle erhålla följande lydelse: Påkallas öfverläggning
i ämnen, som gemensamt röra flera socknar af olika pastorat,
sker anmälan derom hos Konungens Befallningshafvande eller Dom-capitlet,
som förordnar om ordförande, samt till sammanträde bestämmer tid
och ställe, och eger, hvarje sockon att utse Deputerade, som för sådan
öfverläggning sammanträda med Deputerade från öfrige socknarna.
5 §. afslogs.
1 mom. i 6 §. skulle erhålla följande lydelse: Rösträttighet i sockenstämma
pä landet ege i allmänhet en hvar egare, arrendator eller inne
Bih.
till R. St. Prot. i84'. 9 Sami a Band. 3i
Trot■ Uldr. d. 6 Mars iSft.
innehafvare af fastighet, jemte andra socknens invånare, som för lön,
fabrik, verk eller inrättningar, handtverk och annan näring eller rörelse
erlägga bevillning efter 2 Art. Rösträttigheten beräknas efter hemmantalet,
der sådant finnes åsatt. För bevillning efter 2 Art. vare lika
rösträtt, som för ?- mantel för 5 R.dr lika med för 2\ R:dr lika med
tt- mantal. För bevillning under 2\ R:dr eger ingen rösträtt rum. I
stad röstas för fastighetsvärde af 2,000 R.dr likasom för 10 R:dr bevillning
efter 2 Art.
Utur 2 mom. i 6 §. skulle utgå följande mellanmening: eller serskilda
föreskrifter om röstberäkningen äro gifna.
Utur 1 mom. i 7 §. skulle utgå liela den senare meningen från och med
”Socknestämma skall hållas offentligt” etc. ända till momentets slut
2 mom. af 7 §. skulle erhålla följande lydelse: Ej må ledamots frånvaro
hindra stämmans fortgång; kommer han tillstädes sedan beslut tagit
är, må han icke derstädes något i samma ämne anföra.
Sista meningen i 8 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse: I mål
för hvika annan prestman är förordnad att Socknestämma hålla, vare han
ordförande. Hvarjemte efter denna mening, skulle tilläggas: Den som
eger rätt att om Socknestämma förordna, eger ock att sjelf eller genom
ombud när vara och i öf v erläggningen, men ej i beslutet, deltaga.
Början af 3:dje meningen i 1 mom. af 9 §. skulle få följande lydelse:
Protocollet må, när så ske kan, genast, men skall, i annat fall o. s. v.
och 4:o meningen i samma moment skulle erhålla följande lydelse: Protocollet
undertecknas af ordföranden, hvilken för dess rigtighet är ansvarig,
och bestyrkes af minst 3:ne Församlingens ledamöter, eller i händelse
detta antal ej är närvarande, af en krono- eller kyrkobetjent, som
beslutet öfvervarit; vägrar närvarande ledamöter att Protocollet med sina
underskrifter bestyrka, teckne derå skälet till denna sin vägran, hvarefter
saken genast hänskjutes till Konungens Befallningshafvande att vidare
derom förordna.
Sista meningen i 2:a mom. af 9 §. skulle erhålla följande lydelse: Skulle
så inträffa, att å Socknestämma fattas beslut, som ordföranden anser
lagstridiga, då bör han deremot göra föreställningar och sådant till Protocollet
anmärka, hvarefter och sedan justering föregått, det genast skall
af Ordföranden till vederbörande embetsmyndighet insändas såsom dess fastställelse
understäldt. Ordförande vare berättigad att för skrifmaterialier
erhålla ersättning af kyrkans medel.
10 §, skulle erhålla följande förändrade lydelse: Till sockne stämmas
Prot. Utdr. d. 6 Mars 18 fu i63
handläggning höra mål, hvilka röra Församlingens gemensamma angelägenheter,
såsom:
1:0 ÖJverenskommelser till befrämjande af gudsfrugtan och ordning
vid allmänna, gudstjensten.
2:0 Frågor rörande folkundervisningen.
3:o Kyr kovärdars, Skol-Directions, Skollärares, Klockares, Organists
och annan Kyrkobetjening tillsättande och af skedande, der ej annorlunda
stadgadt eller öjligt är.
4:o Granskning af Kyrko- och Skol-räkenskaperna, samt frågor om
Kyrko- och Skolmedletvi begagnande.
5:o ÖJverenskommelser om graf ställen.
6:0 Sockne-Nänmds, Fjerdingsmans, Sexmäns och andra ordningsmäns
utväljande och entledigande.
7:0 Nämndemäns utväljande.
8:0 Hushållningen och vården af kyrkoegendomar och af församlingens
icke redan omnämnde medel eller cassör.
g:o Byggnad och underhåll aj kyrkan med hvad dertill hörer, jemte
alla församlingens hus och lägenheter, såsom Prestgård, Skolhus, Skolmästareboning,
Sockenstuga, Fattigstuga, Tiondelada m. fl.
10:0 Öfverenskommelser rörande Presterskapets, Skollärares samt kyrkobetjenters
rättigheter och inkomster.
11:0 Af gifters bestämmande till kyrka; skola, fattigvård och andra
fromma ändamål.
12 o Bänkfördelningar.
i3:o Fattigvård och frågor om mindre arbetsföre personers inflyttning
från andra socknar.
i4:o Frågor om Sockne-magasiners anläggande och vård.
i5:o Allmänna hälsovården, koppympningens befrämjande och Barnmorskors
antagande.
16:0 Brandstods-föreningar.
iy:o Öfverenskommelser om väghållning, snöplogning, brobyggnad m.
m. dylikt.
18:0 öfverenskommelser till sedlighets och allmän ordnings befrämjande.
ig:o Verification af Mantals- Rest- och Afkortnings-längder, samt
granskning af indelning till kronoskjutsers utgörande och längder öfver
er lagd betalning derför.
.64
Prot. Utdr. d. 6 Mars 1841-
20:0 Utväljande af Sockne fullmäktige i beskattnings mål och andra ärender.
21:0 Intyg om personers förhållande hvilka anmälas till allmänna
belöningars erhållande, äfvensom yttranden om gjorda uppodlingar m. m.
d., i hvilka afseenden Socknestämma jemväl eger att meddela föreskrifter
om de hvar och en tillhörande göromål, med iagttagande af hvad för serskilda
fall genom denna förordning eller annars gällande lagbud finnes,
stadgadt samt till noggrann efterlefnad häraf, der så nödigt finnes, hos
vederbörande embetsmyndighet begära föreläggande af vitén efter dess
bepröfvande. För ärenden, som, enligt serskilda Författningar, böra vid
Socknestämma företagas, gälle hvad derom är föreski ifvet. Med vård
och förvaltning af kyrkors medel och öfriga tillhörigheter förhålles, såsom
serskildt är förordnadt.
11 §. skulle erhålla följande lydelse: Nu är Socknestämma protocoll
och beslut justeradt och under skrif vet, då skall beslutet med besvärs-hänvisning,
som alltid bör åtfölja, nästpåföljande Sön ■ eller Helgedag då
Gudstjenst hålles från Prediksstolen uppläsas. Hogdin det ensamt någon
person af församlingen, då skall honom ofördröjligen utdrag af Protocollet,
innefattande beslutet, tillställas. År någon med beslutet missnöjd,
må han deruti söka ändring genom besvär , som ingifvas till Dom-Capitlet
i de mål, som upptagas ii, 2, 3 och 4 morn af 10 och i alla
öfriga hos Konungens Befallningshafvande i Länet inom klockan 12 på
3o dagen, eller om helgdag dä infaller, dagen derefter, ruknad antingen
från beslutets kungörande eller deraf bevisligen erhållen del, den dagen
oräknad då sådant skett, allt efter hvad här ofvan före uti sers kilde händelser
stadgas, bifoge < c k sina besvär ej allenast det öfverklagade beslutet,
utan äfven bevis när detsamma kungjordes eller blef honom tillställdt,
åliggande jemväl den missnöjde att inom 14 dagar efter det besvären
blifvit inlemnade å ort som vederbör, till Ordföranden af emna
Diarii-utdrag öfver besvärens inlemnande. För Hernösands Stift vare förmål
som gå till Dom Capitlet från Jemtland, JFssterbotten, Norrbotten
och Lapmarken besvärs-tiden dubbelt längre än hvad härom i denna <$*.
är stadgadt. Försummas hvad sålunda föreskrifvet är, vinner beslutet
laga kraft, så vida det icke angår ämne , hvarom Socknestämma icke eger
beslutande rätt.
Uti 1 mom. af 15 §. skulle orden: i detta afseende utbytas emot orden:
i dessa hänseenden.
Prot. Utdr. d 6 Mars >84'•
>65
Uti 1 mom. af 16 skulle orden: från hvarje af dem utbytas emot
ortlen : af de röstegande inom hvarje af dem.
Uti I inom. at 17 §. skulle början af mom. erhålla följande förändrade
lydelse: Ordförande och vice Ordförande vä/jas för tvänne är ä Socknestämma
, der hvarje valberättigad bör vid upprop efter val listan muntligen
afgifva sin röst. På i 16 ff. föreskrifne sätt väljas Ledamöter och
Suppleanter o. s. v. enligt Utskottens forsla».
Uti 2 morn. af 17 §• skulle orden: i Maj eller Juni månader utbytas
emot orden : i Maj månad.
Uti 4 morn. af 17 skulle orden: efter 2:ne års tjenstgöring utbytas
emot orden: efter 2:ne sistförflutne årens tjenstgöring.
Början af andra morn. i 20 skulle erhålla följande förändrade lydelse:
För uttagande af oguldet tillskott, hvarom i föreskrifven ordning är d
socknestämma beslutadt samt restlängd i socknestämma uppläst och erkand,
skall genast o. s. v. enligt Utskolteos förslag.
Slutet at första meningen i 22 §. skulle erhålla följande förändrade lydelse:
sockn estårnman utser Revisorer , som granska redogörelsen och inom
1 månad om denna gr önskning afgifva berättelse , hvarefter det ankommer
på socknestämma, som inom t,j dagar derefter hällas skall, att godkänna
redogörelsen eller besluta om klander i lusa ordnins.
tJ O
24 skulle erhålla följen le lydelse: Förhandhafvande af ordning och
vården om sedlighet, skall Socknenärnnd hälst söka genom förmaningar
och föreställningar förmå den. felagtige till rättelser; men Nämnden äger
dock, att for uppenbara förseelser ådömma de böter och vitén, som
genom författningar eller vederbörande Embetsmyndighet äro ålagde för
öfverträdelse af sådana ordnings - stadgar , öfver hvilkas efterlefnad
det tillhör Nämnden att vaka. I dylika fall gäl/e om jäf emot Ordförande
och Ledamöter, hvad i3 Cap. Rättegångs-Balken om jäf emot Domare
stadgar
l 26 skulle efter orden: berättigad att tilläggas orden, i laga ord
ning.
Uti 29 §. skulle ordet fastställd utbytas emot ordet utsatt.
Uti 30 §. skulle efter ord't tillstädes tilläggas en ny mening så lydande:
Omröstning sker till Protoco/let.
Uti 30 §. skulle den mening som börjar med, Piil sitt biträde och slutar
med ålderman utgå och i stället införas följande: ”Då behof vet för serskildt
tillfälle det fot drar, eger han från hvarje gård inom roten kalla
nödigt biträde. Derjemte skulle >id slutet af §. tilläggas följande mening.
iG6
Fröt. Utdr d. 6 Mars 184.1.
Tillsyningsman eger lika rätt att afsäga sig sitt uppdrag som i 17 §. är
ålderman medgifven.
Uti 36 §. skulle ordet dess uteslutas.
Dessutom skulle vid slutet af Författningen en ny § inforas af följande
lydelse: Hvad genom denna författning således blifvit för Socknestämmor
och Sockne-Nämnd föreskrifvet, kommer dock icke att medföra någon
ändring uti de för vissa församlingar eller delar deraf utfärdade privilegier
eller serskildta Kongl. Bref och Resolutioner.
Från H ö g v ö r d. Preste-Staldet.
S. D. Då nu till slutligt afgörande förekom ej mindre Bevillnings-Utskottets
Betänkande N:o 35, angående stämplade pappers-afgiften, än samma
Utskolts Utlåtande N:o 40, i anledning af gjorde anmärkningar vid nyssnämilde
Betänkande, pröfvade Ståndet skäligt bifalla Betänkandet N:o 35, med de
dervid i Utlåtandet N:o 40 föreslagna ändringar och tillägg.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Memorial N:o 12 i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtige beslut rörande grunderna och vilkoren för bränvins-bränningens
utöfning samt afgifterna derför, beslöt Ståndet som följer
§. 2, angående grunden för rättigheten tili utöfning af bränvins-bränning
gillades.
§, §. 1, 8, 10, 11 och 23.
Pröfningen af dessa §. §. uppskjöts till dess Ståndet inhemtat svar å in*
bjudniugen till de öfrige respective Riks-Stånden att instämma i Preste-Ståndets
keslut angående bräningstidens inskränkning till 3:ne månader om året.
§. 3, 1 mom. påkallar ingen åtgärd af Ståndet.
2 mom. Hvad Utskotten hemställt medgifves.
§. 4 gillades i alla sina mom. äfvensom den under l:o föreslagna vote*
ringspropositionen.
§. §. 5, 6 och 7 gillades, hvarigenom Ståndet ock antagit tillägget i
sistnämnde §. ”i enlighet med stadens brandordning/’
§. 9. Utskottens hemställan bifölls.
Andra Artiklen.
§. §. 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 26 och 27.
Hvad Utskotten i nämnde §. §. hemställt eller anmält gillades.
Prot. TJtdr. d. 6 Mars 18^1.
167
Tredje Artiklen.
§. 28, äfvensom de under 2:o, 3:o och 4:o uppgifna voterings-propositioner
gillades.
'§. §. 29, 30 och 31 hiföllos.
§. 32. H vad Utskolten hemställt medgafs.
§. 33. Inbjudningen alt sig med Ridderskapet och Adeln förena i afseende
pä denna §. antogs af Preste-Ståndet.
§. §. 34 och 35 gillades, äfvensom den under 5:o föreslagna voterings
propositionen.
Yid Utskottens hemställan öfverst å pag. 17 lät Ståndet bero.
Den gjorda hemställan till Ståndet rörande det af Utskottet föreslagne
formulär till mätnings- och stämplings-bevis beviljades och formuläret godkändes,
med iakttagande af den uppgifna rättelsen,
S. D. Föredrogs Stats-Utskottets Memoria!, N:o 438, angående verkställd
omröstning i anledning af Riks-Ståndens olika beslut rörande grunderna för
allmänna Bevillningen samt föreskrifterne för tillämpningen deraf.
Lades till handlingarne.
S, D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets Memorial och Utlåtande:
JNr:o 149, med underrättelse om Riks-Ståndens fattade beslut i anledning
af Utskottets. Betänkande N:o 97 och Utlåtande N:o 130.
Med ogillande af Utskottets förklarade åsigt att frågan vore förfallen då
2 Stånd stannat emot 2 återförvisade Ståndet densamma och med åberopande
af 72 §. Regerings-Formen samt då frågan utgör en del af de stadgar och
Reglementen, hvilka Rikets Ständer åligga att för Bankens rörelse och förvaltning
uppgöra och bestämma, anmodades Utskottet, att i enlighet med de
af Riks-Stånden fattade beslut, voterings-propositioner uppsätta och med dem
till Stånden inkomma, på det frågan må varda genom Förstärkt Banco-Utskott
afgjord.’
N:o 150 i anledning af väckt fråga om förstärkning af fonden för belåning
af fast egendom i Rikets Ständers Bank.
Bifölls.
Från Y ä 11 o f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ej mindre Expeditions-Utskottets Memorial N:o 37,
med öfverlemnande af förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse N:o
253, i anledning af Rikets Ständers Revisorers åren 1835,"1837 och 1839 af
-
if>8
Prot. Utdr. d. 6 Mart, l84>-
gifne Berättelser om samma år verkställd granskning af Stats-Verkets samt
andra af allmänna medel beslående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
åren 1832, 1833, 1834, 1835, 1836 och 1837, än äfven omförmäldte Skrifvt[se-förslag,
som blifvit, i afseende på de«s nittonde punkt, återremitteradt
af Höglofl. Ridderskapt t och Adeln samt Högvördiga Preste-Ståndet; och, efter
lagen kännedom af de skäl, som Ridderskapet och Adeln anfört för den
beslutade återremissen, enligt hvad af meddeladt utdrag af nämnde RiksStånds
Protocoil för den 1 dennes upplyses, blef skrifvelse-förslaget jemväl
af Borgare-Ståndet återremitteradt på enahanda skäl, som uti Ridderskapets
och Adelns nyssberörde Protocolls-utdrag åberopas.
S. D. Föredrogs ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande N:o 128, i anledning af återremiss å Utskottens Betänkande
N:o 5, rörande allmänna stadganden och anslag till folk-undervisningens
befremjande; hvarvid Ståndet tillika tog kännedom af de beslut, hvilka
de öfrige Riks-Stånden i detta ämne fattat; äfvensom, i sammanhang härmed,
förekom Högvördiga Preste-Ståndets genom Protocolls-utdrag al den 1
dennnes meddelade inbjudning till Med-Slånden att i Preste-Ståndets beslut i
omförmälda fråga instämma.
Ståndet fattade följande beslut:
Med förbigående »af Utskottens yttranden, i anledning af de antnärkninningar,
som emot Betänkandet N:o 5 voro afgifna, öfvergick Ståndet till sidan
33 i Utlåtandet N:o 128, och den period, hvilken upptages näst före 1
§. af författnings-förslaget; och jemte det Ståndet godkände, hvad i berörde
period innehålles, beslöts, att, med utbyte af ordet nedanstående emot ordet
ofvanståendej hela perioden skulle nedflyttas och utgöra 17 §. i nämnde
förslag.
1 öfrigt förekommo:
§. 1.
1 och 2 momenten. Utlåtandet N:o 128 godkändes.
3 morn. Utlåtandet N:o 128 godkändes med uteslutande af orden; mim
nimi-fordringen af.
4 mom. För delta moment fastställdes följande lydelse: ”Fast Skola
skall för undervisning hållas öppen vid den eller de tider af året, som SkolStyreisen
bestämmer.”
§. 2.
Utlåtandet N:o 128 godkändes.
§• 3.
Troi. Uldr. d. 6 Mars 184*-
§• 3.
1, 2 och 3 mom. Utlåtandet N:o 128 gillades.
4 moni. För detta moment antogs en redaction, så lydande: ”Stipendiater,
sorn lärocursen i Seminarium fulländat, äro förbundne att minst för
tre år antaga Skol-lärare-befaltning, då en sådan, inom ett år efter deras afgång
ur Seminarium, dem af vederbörande erbjudes. Undandrager sig Stipendiat
att fullgöra, hvad honom ålagdt är, vare skyldig att återställa det
stipendii-belopp, hvilket lian uppburit.”
5 mom. Antogs, i öfverenstämmelse med förslaget vid Utlåtandet N;o
128, endast med de förändringar, att efter orden å tredje raden: ”enligt betyg
af dess föreståndare” tilläggas dessa: ”samt af dem, Dom-Capitlet förordnar
att dylika prof öfvervara,” och att vid slutet, i stället för orden: ”deras
Gudsfrugtan, christeliga sinne, fromhet och ödmjukhet,” införas dessa: ”deras
Gudsfrugtan och christliga vandel”.
6 morn. Utlåtandet N:o 128 anlogs, endast med den förändring, att orden:
”icke äro förbudna” utbytas emot ordet: ”må”.
§. §. 4 och 5.
Antogos, enligt Utlåtandet N:o 128, endast med den förändring, att i 4
mom. af 5 §. införas, i stället för orden: ”sorn nu gällande Kyrkolag och
öfriga Författningar”, dessa ord: ”sorn gällande Författningar”.
§.6.
För denna §. godkändes följande redaction:”De kunskapsämnen, som, enligt
3 §. 5 morn., fordras, för att till Lärare vid Folkskola blifva antagen,
skola ock utgöra föremål för undervisningen i sådan Skola. Dock må de
skolbarn, som af fattigdom hindras att undervisningen längre tid begagna,
eller sakna nödig fattningsgåfva att förvärfva det fulla kunskapsmått, som undervisningen
erbjuder, kunna ur Skolan utskrifvas, sedan de uppnått nödig
kunskap i följande ämnen:
o) Att med lätthet läsa rent och väl Svenska språket innantill, så väl
Latinsk, somSvensk stil.
b) Skrifva.
c) Biblisk historia och den Religions-kunskap, som erfordras, för att af
Presterskapet emottagas till Nattvards-läsningen.
d) De fyra räknesätten i hela tal.
Bih. till R. St. Trot. 1841- 9 Sami. 2 Band. 2*
i fjo Frol. TJtdr. d 6 Mars 184,1.
é) Kännedom om det allmännaste af Fäderneslandets Historia och Geographie.
f) Första grunderna af Natur-läran;
och g) Kyrkosång.
§. 7.
1 morn. Utlåtandet N:o 128 gillades.
2 mom. Följande redaction antogs: ”På tider, som af Skol-Styrelsen
närmare bestämmas, och i närvaro af de Ledamöter den inom sig utser,
böra elffentliga examina med barnen i hvarje Skola anställas, dervid äfven
de barn, som icke bevista Folkskolan, skola sig infinna och förhöras, på
det utrönas måtte, huruvida, under hemläsningen, deras undervisning varit
försummad.”
5. 8.
1 mom. Utskottens förslag, enligt Utlåtandet N:o 128, gillades, endast
med uteslutande af orden: ”ambulatoriska eller.
2 morn. Förslaget, enligt Utlåtandet N:o 128, godkändes, endast med
de förändringar, att ordet: ”vissa” å första raden utgår, och att, å andra ra
den,
i stället för orden: ”tillsammans minst 3 månader”, införas dessa: ”vissa
naånader”.
3 mom. Förslaget, enligt Utlåtandet N:o 128, antogs, med den förändring.
att orden: ”andra åtminstone en gång hvar fjortonde dag” utbytas emot
dessa ord: ”öfriga, i den ordning Skol-StjTelserna bestämma”.
4 mom. Detta moment antogs af denna lydelse: ”Dessa Skolor komma,
i likhet med hvad om de fasta Skolorna uti 2 punkten af §. 1 är föreslaget,
att ställas under inseende af Kyrkoherden och Skol-Styrelsen, hvilka ega vaka
deröfver, att undervisningen ledes, i öfverensstämmelse med dén för fasta
Skolan gällande plan; hvarföre ock de bani, som vid de flyttande Skolorna
njuta undervisning, böra undergå examen vid den fasta Skolan, efter den
ordning Skol-Styrelsen stadgar.
5 mom. Utlåtandet N:o 128 gillades.
Föredragning af detta ärende foitsättes i näst inträffande plenum.
Från Hedervärda Bokde-Standet.
S. D. Efter förnyad föredragning af Conslitutions-Utskoltels 2:ne gånger
jbordiagde Memorial N:o85, med förslag till sammanjemkniug af Riks-Ståndens,
Prot■ Utdr. d. 6 Mars 184.1.
i anledning af Constilutions-Utskottets Memorial N:o 38, såsom gemensamma
tankar, till Utskottet liänvisade anmärkningar, förekom först till öfverläggning,
huru vidsträckt Ståndet borde för närvarande ingå i pröfning af förstnämnde
Memorial; och då, i fråga om Riks-församlingens Constituerande på
En eller Tvenne kammare, Bonde-Ståndet stannat uti ett från de öfrige
Riks Stånden skiljagtigt beslut, samt det, vid sådant förhållande, bör anses
vara utan ändamål att till pröfning företaga Utskottets Memorial i sin helhet,
förrän ofvannämnde hufvud-fråga, på hvars utgång de serskilda detaljförslagens
antagande eller förkastande till stor del beror, blifvit af samtlige
Riks Stånden afgjord; så beslöt Ståndet att lör närvarande inskränka sin pröfning
inom den del af förevarande Memorial, som innefattar hemställan till
Bonde-Ståndet (pag. 16) att, med frånträdande af sitt förra beslut, angående
Riks-församlingens bildande på en kammare, förena sig med respective MedStånden
om Tvåkam mar-Systemets antagande.
I hufvudsaken förklarade Ståndet, uppå Talmannens proposition, såsom
sin gemensamma tanka, aLL det icke antager Utskottets berörde hemställan,
utan vidblifver den af Ståndet förut godkände grundsats, altSvenska Folkets
till Riksdag församlade Representanter, må bilda en enda kammare, hvilken
för vissa frågor delar sig i tvänne Nämnder, som serskildt öfverlägga och besluta,
men, vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda för att skiljagtigheterne
till gemensamt beslut bringa,
Af detta Bonde-Ståndets beslut skulle Constitutions-Utskottet, genom Protocolls-uldrag
serskildt erhålla del, på det Utskottet må skyndsamt komma i
tillfälle, att förevarande princip-fråga till Rikets Ständers afgörande Grundlagsenlig!
bereda; och koinme, intilldess beslut härutinnan blifvit i Förstärkt
Conslitutions-Utskott faltadt och Riks-Stånden meddeldt, pröfningen i öfrige
delar af Utskott, ts Memorial att emedlertid anstå.
S, D. Vid föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs- ocl} EkonomiUtskottens
Utlåtande N:o 30, angående gemensamma Nämnder för vården
om Häradernes och Länens gemensamma angelägenheter, fann Ståndet för
godt samma Betänkande af slå > under förklarande, det Ståndet icke finner
lämpligt besluta om bildande af Härads- och Läns-Nämnder, förr än sig visat,
att inrättningen af Sockne-Nämnder medfört det dermed åsyftade gagn.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-ULskoltens Belänkanden Nio 4 och 29, angående ändring af författningarne
rörande Sockenstämma, samt om bildande af C0mmunal-styreiser,
fattade Slåndet följande beslut:
172
Trot. Uldr, cl. 6 Mars 184.1*
Ståndet godkände Första (1) och Tjugonde (20) §. §. sådane de lyda
uti det vid Betänkandet N:o 4 fogade förslag till Lag 0111 Sockenstämmor i
Riket, utom Stockholms stad, samt Sockne-Nämnder för landet.
I öfrigt godkände Ståndet det vid Betänkandet N:o 29 fogade förslag i
samma ämne; dock med den anmärkning att, uti 17 §. 1 morn. af sistnämnde
förslag orden: "ånyo deri inväljas,”’ ändras till: ”ånyo kunna deri inväljas
, samt att, uti 24 §. det, genom tryckfel, tillkomne ordet: ”eflerlemnad,
” ändras till: ”efterlefnad.’’
S. D. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande
N:o 34, i anledning af väckta motioner, om förändring af Landtmäteri-Taxan,
Lief, vid förnjrad föredragning, återremitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande,
N:o 144, i anledning afgjord framställning om sammanslående af de Banco-räkningar,
hvarå det Manufactur-Disconten beviljade understöd i Banken är
anvisadt.
S. D. Föredrogos å nyo, Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
följande två Utlåtanden, nemligen:
N:o 145, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 90.
Lades till handlingarne; samt
N:o 146, i anledning af erhållen återremisser å Betänkandet N:o 102.
Af slogs.
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos Stats- och Bevillnings-Ulskottens
följande åtta Memorial och Betänkanden, nemligen:
N:o 147, i anledning af anmärkningar mot Betänkandet N:o 80, i anledning
af åtskillige motioner om ett förändradt aflöningssätt för Domare,
samt Chartae-SigillalEe-Contoirets upphörande.
N:o 148, i anledning af väckt motion om upphörande af Bevillning för
Såg-qvarnar.
N:o 149, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition samt Herr Rosenblads
^ Bernhard, motion om utbyte mot ett årligt anslag af Tullmedlen,
af den så kallade föringen till hemkommande fartvgs besättningar.
N:o 150, i anledning af väckt motion om en gemensam dag och ort för
Hiantalsskrifningar och uppbördsmöte:).
N:o 151, i anledning af väckt motion att de medel, som fordras för
Curhus-anstalterne, må af Stats-verket utgå.
N:o 152, i anledning af Herr Friherre von Krcemers motion, angående
sättet för stämmoböters utgående.
Prot. Utdr. d. 8 Mars, i8p• 173
N:o 153, i anledning af Herr Ha/Ungs motion örn upphörande af cento
ral
å embets- och Ijenstemäns löner; samt
N:o 154-, i anledning af vackt motion om Dehels-sedlars utfärdande och
öfverlemnande till- de skattskyldige inom viss kort tid efter det Taxeringarna
blifvit verkställda.
Den 8 Mars 1841.
Från Idögvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
ytterligare Betänkande N:o 29, angående ändring af För fa t In ingarne
om Sockenstämma samt om bildande af Communal-styrelser.
Ståndet, som genast öfvergick till det af Utskotten framställda förslag
till Lag om Sockenstämmor i Riket utom Stockholms stad samt om Socken-nämnder
för landelj beslöt att ur samma rubrik orden ”utom Stockholms
stad” böra utgå, samt förbehöll sig derjemte rättigheten öppen leornad
att framdeles få om det återstående af rubriken bestämma.
Usta Ca p i lie t.
, Om Sockenstämma.
1. §. bifölls.
2 §.
Ståndet antog för densamma följande lydelse:
Kungörelse om Sockenstämma utfärdas af Kyrkoherden, eller den
hans embete förrättar, eller af den Prestman, som för serskilda mål eger
rätt, att i Sockenstämma ordet föra.
3 § 1 mom.
Skulle erhålla följande förändrade lydelse:
När Sockenstämma anbefalles af Konungens Befallningshafvande, eller
Biskopen, eller Dom-capitlet, eller i stad af Magistrat begäres, får
kungörelse derom icke vägras.
2 mom. bifölls med iagttugande, att den i de 2jne sista raderna förekommande
meningen "och ege sökanden att deröfver klaga på sätt för
besvär öfver sockenstämmo-beslut stadgas” utbytes emot denna: ”jemte besvärs
anvisning, pä sätt om sockenstämmo-beslut stadgas.”
4 §•
Bifölls med den förändring, att §:n slutar med de å 12:te rad. före
-
*74
Prot. Utdr. d. 8 Mars 184<-
kommande orden ’'som finnes lämpligt, sammankallas,” hvarigenom de derpå
följande 2:ne punkterna helt och hållet utgå.
5 §.
Ansåg Ståndet höra helt och hållet utgå till följe af det heslut, som
fattades angående 6 §. 1 mom.
6. §.
Första punkten af denna §. fann Ståndet böra blifva af följande lydelse:
Rösträttighet i Sockenstämma på landet ege i allmänhet en hvar egare,
arrendator, så framt egaren icke bor inom församlingen eller i annat
fall sig denna rättighet icke förbehållit, eller innehafvare af fastighet,
jemte andra Socknens invånare, som för lön, fabrik, verk eller inrättningar,
handtverk och annan näring eller rörelse erlägga bevillning
efter 2 Art., de likväl undantagne, hvilka stå under annans husbondevälde.
Rösträttigheten räknas efter hemmantal, der sådant finnes åsatt.
Annars medför 10 R:dr Bevillning efter 2 Art lika rösträtt, som | mantal,
5 R:dr lika med ett | mantal och 2 R:dr 2f sk. lika med f é mantal
hvarunder, på grund af bevillning, ingen rösträtt eger rum. / stad
röstas efter hittills antagna grunder, hvarvid dock iagttages, att emot
2 000 R:dr fastighetsvärde svarar 10 Rulr Bevillning för lön, eller rörelse,
samt att rösträtt icke utöfvas för mindre Bevillnings-belopp efter 2
Art. än 2 R.dr 2/f sk.
Derjemte beslut S-Andet, att till denna punkt foga följande tillägg: Till
rättelse för beräkningen af rösträttigheten skola Häradsskrifvare och
Stads Cassör tillställa Kyrkoherden utdrag af hvarje S ekens och Stads
Bevillnings-Taxerings-längd inom början af Mars månad året efter det
för hvilket taxeringen skett.
Lösen för dessa längder, beräknad lill 32 sk. arket, då hvarje sida hör
upplaga minst 30 rader, erlägges af Socknens medel.
Andra punkten skulle erhålla denna lydelse:
I de ärenden, som endast angå hemman eller andra fastigheter och
utgifter eller besvär, som efter hemmantal eller fastighets-andel ut°å,
röste endast egar ne till dessa fastigheter samt, om fastigheterna tillhöra
Kronan, inneha f värne deraf, med röstberäkning efter livard eras fastighets-andel,
hvilka dessa besvär åligga. 1 de fall, der, enligt serskilda
Författningar, endast vissa medborgare ega rätt att rösta, eller serskilda
föreskrifter om röstberäkningen äro gifna, förhålles, på sätt samma Författningar
för hvarje fall stadga.
1 öfrigt blef denna § godkänd.
Prot. Utdr. d. 8 Mars i8^U
i75
§. 7.
lM morn. ansågs, såsom öfverflödigt, kunna helt och hållet utgå.
2: Ira ntom, skulle erhålla följande förändrade lydelse:
”Ej må ledamots frånvaro hindra stämmans fortgång. Kommer hart
tillstädes sedan beslut taget i är, må han icke derstädes något i samma
ämne anföra.”
§. 8. lii [bils.
9 §•
1 inom. gillades, med följande förändringar: att orden å 6:te raden: ”ert
sammandragen redogörelse för Öjverläggningen” utgå, samt att, efter det
i början af 8 raden förekommande ordet men insattes ordet ”skall.”
2:dra mom.
Ståndet antog för detsamma följande förändrade redaction:
”Ordföranden åligger att Protocollen, införda i en serskild bok, noggrannt
förvara och vårda. Honom tillhör ock att åt en hvar, som det
åstundar, hålla Protocollet tillhanda för att deraf taga afskrift, hvilken
af Ordföranden till rigtigheten bestyrkes. Skulle så inträffa, att å Sock
enstämma fattas beslut, som Ordföranden anser lagstridiga, då bör han
deremot göra föreställningar och sådant till Protocollet anmärka; hvarefter
och sedan justering föregått, det genast skall af Ordföranden till
vederbörande embetsmyndighet insändas, för vinnande af rättelse.
10 §•
Ståndet antog för densamma följande lydelse:
"Till Sockenstämmas handläggning höra mål, som angå fullgörandet
af församlingens gemensamma åligganden , vården om dess tillhörigheter,
vidtagande af anstalter för gemensamt behpf eller gagn o. s. v Härtill
räknas fördenskull 1:0 Öfverenskommelser till befordrande af Gudsfrugtan,
sedlighet och ordning samt om tiden för allmänna Gudstjensten; 2:0
frågor rörande folk-undervisningen; 3:o Klockares, Organists och annan
kyrkobetjenings tillsättande och af skedande, der ej annorlunda stadgadt
är; 4:0 Kyrkoråds, Kyrkovärdars, Sex mäns och andre Ordningsmäns utnämnande
och endtledigande; 5:o Granskning af kyrko-räkenskaperna samt
frågor om kyrkomedleus anordnande för kyrkans behof; 6:0 Hushållningen
och våu den af kyrko egendomar och lägenh ter; y:o Byggandet och
underhållandet af kyrkan och hvad dertill hörer, jemte alla församlingens
hus och lägenheter3 såsom prestgård, sockenstuga, tionde lada m. fl.; 8:0 öfverenskommelser
, rörande Presterskapets och kyrkoberjenters inkomster
och rättigheter; gro bestämmande af af giften till kyrka, fattigvård och
Trot. TJtdr. d. 8 Mars 18 fl.
andra fromma ändamål; 10:0 Banleför delningar; 11:0 Öfverenskommelser om
graj ställen , äfvensom 12:0 alla sådana kyrkomål och ärenden, som enligt
serskilda Författningar, eller efter vederbörandes befallning, bero på
Sockenstämmas utlåtande, afgörande eller verk tällighet, såsom angående
Br andsto ds-för emu ar, Socken-Magasiner , verifcation aj Rest- och Af -  kortnings-längder, äf vensom af betalning för krono-skjutser, val af Sockne-fullmägtige
vid taxeringar och för andra ärender, Frej dbetyg i fråga
om allmänna belöningart yttranden om odlingar och tillverkad Salpeter,
om vaccinationens fr emj ande, jordegummors antagande, om väghållning,
snöplogning, brobyggnad m. m
Med vård och förvaltning af Domkyrkornas, så ock kyrkornas i Stockholms
stad samt Lunds och Götheborgs Stifts fastigheter, medel och öfriga
tillhörigheter förhålles så som serskildt är förordnadt.
Alla afgifter, sorn på Sockenstämma beslutas, utgå, så vida ej serskildt
derom blifvit stadgadt eller frivillig öfverenskommelse derom träffad,
på sätt som om röst-rätt i 6:te §. bestämdt är.
Sockenstämma eger ock, der så nödigt prof vas, till noggrann ef terlefnad
af hvad genom denna Förordning aller annars gällande lagbud finnes
stadgadt, föreskrifva och bestämma vitén, hvilka likväl, om de flera
gånger förnyas, icke må öfverstiga ett belopp af tillsammans 10 B:dr
B :co / börande likväl Sockenstämmas beslut om vitén af Konungens Befallningshafvande
pröfvas och fastställas, innan de äro gällande.
11 §. Antogs mod följande förändringar: De å 2:dra raden förekommande
orden: ”sorn alltid bör åtfölja” utgå.
Den å pag. 25, öfversl förekommande meningen: ”angår det någon —
— — honom tillställas,” utbytes mot en så lydande: ”angår det ensamt
någon person, då skall honom ofördröjligen utdrag af Protocollet, innefattande
beslutet, tillställas.”
Å raden 5 insattes efter ”Dom-CapitJet i de mål som” ”upptagas under
}:o, 2:0, 3:o, 4-'° och 5;o i 10 hvarigenom således hvad å 6 oell 7 raderna
förekommer från orden ”röra kyrkodisciplin — — — afsältan
de"
utgår.
Att å 8 raden efter ”Konungens Befallningshafvande i Länet” insältes:
”der icke annorlunda finnes stadgadt.”
Vidare att å raden 13 ordet ”och” utbytes mot ”eller, samt å 16 raden
”14 dagar” mot ”21 dagar.”
Slut
-
Prot. TJtclr. d. 8 Mars 1841•
*77
Slutligen fann ock Ståndet för godt att till denna § lägga ett nytt moment,
så lydande:
”År Ordförande med So eli en stämmo-beslut missnöjd, kungöre det församingen
inom ätta dagar efter justeringen och fullfölje sina besvär
i den tid och ordning, som här ofvan sägs; meddele ock inom qi dagar
efter fatalietids utgång församlingen vederbörandes bevis, att besvären
äro fullföljde. Besluta vederbörande, att sockenstämman skall öfver
besvären höras, förordne dä Dom-Capitlet annan ordförande.
12, 13 och 14 §. §. godkändes.
Föredragningen af Betänkandet afbröls för att i näst inträffande Plenum
fortsättas.
S. D. Af det hos Ståndets Electorer denna dag hållna Protocoll inhemtades,
att till Ledamot af Bevillnings-Ulskottet, i framlidne Contracts-Prosten
Doctor Wieslanders ställe, utsedd blifvit Prosten och Kyrkoherden Magister
C. E. Bexell', dertill han ock, genom utdrag af Protocollet, legitimeras
skulle.
Från Wällöf 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Upplästes meddeladt utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets den 6
dennes hållna Protocoll, hvaraf iuhemlades, att nämnde Riks-Stånd, efter förnyad
föredragning af Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 85, med förslag
lill sammanjemkning af Riks-Ståndens, i anledning af Constitutions-Utskottets
Memorial, N:o 38, såsom gemensamma tankar, till Utskottet hänvisade anmärkningar,
först öfverlagt, huru vidsträckt Ståndet borde för närvarande
ingå i pröfning af Memorialet, N:o 85; att Bonde-Ståndet beslutat att nu inskränka
denna pröfning till den del af Memorialet, som innefattade hemställan
till Bonde-Ståndet (pag. 16), att, med frånträdande af sitt förra beslut,
angående Riks-församlingens bildande på en kammare, förena sig med
Med-Slånden om Två-kpmmar-systemets antagande; att Bonde-Ståndet, såsom
sin gemensamma tanka , förklarat, att det icke antager Utskottets berörde
hemställan, utan vidblifver den förut af Ståndet godkända grundsats, att
Svenska Folkets till Riksdag församlade Representanter må bilda en enda
kammare, hvilken för vissa frågor delar sig i tvänne Nämnder, som serskildt
öfverlägga och besluta, men, vid inbördes stridighet i åsigter, sammanträda,
för att skiljagtigheterna till gemensamt beslut bringa; och att Bonde-Ståndet
slutligen förmält, ej mindre att af detta Bonde-Ståndets beslut skulle ConstiBih.
till R. S. Prot. 1S4U 9 Sami. 2 Band. z3
»78
Trot. Utdr. d. 8 Mart i84>•
tutions-Utskoltet, genom Protocolls-utdrag, serskildt erhålla del, på det alt
Utskottet måtte skyndsamt komma i tillfälle att förevarande princip-fråga till
Rikets Siänders afgörande Grundlagsenlig! bereda, än äfven all, intilldess
beslut härutinnan blifvit i Förstärkt Constitutions-Utskott faltadt och RiksStånden
meddeladt, pröfningen, i öfriga delar af Ulskottets Memorial, N:o
85, skulle emellertid anslå.
Borgare-Slåndet förklarade, att handläggning af Constitutions-Ulskoltels
Memorial, N;0 85, kommer att anslå, intilldess beslut, genom votering i
Förstärkt Constitutions-Utskott, varder faltadt derom, huruvida En-kammareeller
Två-kammare-systemel för Riks-församlingen skall ega rum.
S. D. Efter föredragning ej mindre af Expeditions-Utskoltets Memorial,
N:o 34, angående en med regleringen af Allmänna Indragnings-Staten sammanhang
egande fråga, än äfven af Expeditions-Utskottets förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 246, angående Allmänna IndragningsStaten,
blef berörde Skrif velse-förslag återremitterad t.
S. D. Föredrogos: l:o Expeditions-Utskoltets Memorial, N:o 33, med
öfverlemnande af förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, N:o 245,
innefattande en förklaring af Rikets Ständers, i sammanhang med regleringen
af Riks-Statens Tionde Hufvud-Titel, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmälda beslut om en beviljad löne-tillökning af 300 R:dr för hvarje af de
sex äldste Professorerne vid hvartdera af Rikets båda Universitet, och 2:o
omförmälda Skrifv’else-försl ig.
Ståndet biföll Skrif velse-förslaget och lade Memorialet, N:o 33, till
handlingarne.
S. D. Fortsattes föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärs- och E
konomi-Utskottens
Utlåtande, N:o 128, i anledning af återremiss å Utskot
tens
Betänkande, N:o 5, rörande allmänna stadganden och anslag till follundervisningens
befremjande, hvarvid Borgare-Ståndet tillika tog kännedom
af de öfriga Riks-Ståndens i ämnet fattade beslut; äfvensom lill öfverläggning
förevar Högvördrga Preste-Ståndets meddelade inbjudning i denna fråga.
Nu förekomma i Författnings-förslaget
§. §. 9, 10, 11 och 12.
Utlåtandet, N:o 128, godkändes.
§. 13.
För denna §. fastställdes följande med Presle-Ståndets beslut-enliga
lydelser:
Prot. Utdr. d. 8 Mars 1841-
”Om Söndagarne bör, der så ske kan, för den ungdom, som utgått ifrån
Skolan, undervisning meddelas af vederbörande Presterskap uti Christcndomen,
och af Skol-läraren uti öfriga för Skolorna föreskrifna läro-ämnen, vid
hvilka tillfällen förhör i dessa ämnen anställas. Till den i Skolan begynda
undervisningens fortsättning och ytterligare befremjande, genom läsning af
tjeniiga böcker, bör Socken-bibliotheks inrättande uppmuntras.”
§• 14.
Utlåtandet N:o 128 godkändes.
§. 15.
1 morn. Utlåtandet N:o 128 gillades.
2 mom. För detta moment antogs följande redaction: ”Skulle någon
Skol-lärare befinnas oskicklig eller försumlig i förrättande af sin tjenst, eller
ådagalägga ett sådant uppförande, att han ej bör, såsom Lararp, längre bibehållas,
må Skol-Styrelsen ega att, efter frugtlöst gifna varningar, en sådan ifrån
tjensten skilja, och sådant på Sockenstämma församlingen tillkännagifva.
”
16.
Uilåtandet N:o 128 godkändes.
Derjemte biföll Ståndet Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut«koltens
hemställan, att Rikets Ständer må bevilja följande anslag, alt till
och med året efter nästa Riksdag ifrån Riksgälds-Contoiret utgå och till Kongl.
Maj t öfvei lemnäs, för att, i enlighet med förut bestämda grunder, användas,
nemligen: a) till inrättning af Seminarier, Sex Tusende Fem Hundrade Riksdaler,
deraf 500 R:dr för hvartdera Seminarium; b) till stipendier för Lärare-elever
vid dessa Seminarier, Nio Tusende Riksdaler, hvilken summa borde,
i nion af behof, emellan Stiften fördelas; och c) till det i 4 §. 5 mom.
omförmälda ändamål, Femtio Tusende Riksdaler, äfvensom Ståndet, med antagande
af Preste-Slåndets inbjudning, fann anslaget 6,500 R:dr under litt.
a- böra ibland Stals-verkets utgifter på vederbörlig Hufvud-Tilel uppföras,
hvaremot Ståndet ej antog Preste-Ståndels inbjudning, i afseende på anslagen,
under litt. b och c, alt de må, såsom förslags-anslag, å vederböilig HufvudTitel
i Riks Staten uppföras.
Slutligen beslöt Birgare-Ståndet att vänligen inbjuda det Hedervärda
Bonde-Slundet att med Borgare-Ståndet sig förena uti det beslut, som Ståa
-
iSo
Prot. LJldr. d. 8 Mars iS4>-
det, enligt Protocollet för den 6 dennes, fattat, angående Förfaltnings-förslagets
1 §• 1 och 2 moment.
S. D. Upplästes raeddeladt utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets Protocoll
för den 18 sisth Februari, med underrättelse om de beslut, som nämnde
Riks-Stånd fattat, vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 416,
i anledning af åter re misser å Utlåtandet N:o 337, öfver väckta motioner, angående
upphörande af afgifter lill Handels- och Sjöfarts-fonden, samt huru
förhållas bör med de anslag, som varit å denna fond anvisade.
Härvid förekommo tvänne frågor, i afseende hvarå Borgare-Ståndet var
inbjudet alt uti Bonde-Ståndets beslut instämma, nemligen:
l:o Augående beloppet af den afgift, som bör lill Handels- och Sjöfartsfonden
erläggas; i hvilken fråga Bonde-Ståndet, lika med Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt Högvördige Preste-Slåudet, beslutat afgiftens fortfarande
utgående med tio procent al tullbeloppet, men Borgare-Ståndet den 6
sistledne Februari förklarat samma afgift skola ifrån och med år 1842 intill
nästa Riksdag med 6’| procent af tullbeloppet utgå.
Ståndet antog icke inbjudningen i denna punkt, utan vidblef sitt fattade
beslut.
2:o Angående uppbörden, redovisningen och förvaltningen afafgiften till
Handels-- och Sjöfarts-fonden; i hvilken punkt Bonde-Ståndet, med ogillande
af Utskottets Utlåtande i denna del, beslutat, att afgiften till Handels- och
Sjöfarts-fonden skulle hädanefter uppbäras på enahanda sätt, som tillförne,
men redovisas för Riksgälds-Contoiret och dit ingå, lör att hållas vederbörande
tillhanda för de ändamål, som af Ständerne beslutas, samt att öfverskottet
borde åt Stats-Verket reserveras.
Herr Talmannen förklarade hufvudsakligen: att, då Hedervärda BondeStåndet
var ensamt om den mening, att afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden
borde, gemensamt med tullmedlen, till Riksgälds-Contoiret ingå, hade
berörde fråga, om den sorterar under 89 §. Regerings-Formen, såsom af
trenne Stånd afgjord, derigenom erhållit kraft och verkan af Rikets Ständers
beslut, som, enligt Grundlagens mening och ordaförstånd, icke får under
samma Riksdag upphäfvas; alt, om denna afgift åter anses böra hänföras
lill bevillningsmål, hvilket var oafgjordt, intilldess Stats-Utskoltet inkomme
med jemknings-förslag i ämnet, samt Ständerne sig deröfver yttrat, skall votering
i Förstärkt Utskott ega rum, och i sådant fall var det fullkomligen
likgiltigt, om ett Stånd stannat emot tre eller två Stånd emot två, hvilket
senare förhållande skulle blifva enda följden af inbjudningens antagande; och
att ifrågavarande inbjudning, om den godkändes, påtagligeu skulle hafva till
Prot. Utdr. d. lo Mars 1841-
följd att söndra, hvad som redan, jemlikt Irenne Stånds beslut, åtminstone
lills vidare, utgör ett helt; på hvilka skäl Herr Talmannen vägrade proposition
å Hedervärda Bonde-Ståndets i förutnämnde afseende meddelade inbjudning,
såsom, efter Herr Talmannens åsigt, stående i strid med 49 §. 3 mom.
samt '75 §. Riksdags-Ordningen, hvilken inbjudning Herr Talmannen ock
ansåg, utan all tvifvel, hafva härledt sig derifrån, att det Hedervärda BondeSlåndet,
då densamma beslöts, ej haft sig bekant, att tre Stånd stannat i
samma beslut; och denna vägran af propositionen blef af Borgare-Ståndet
godkänd.
Den 10 Mars 1841.
Från Höglo fl.
S. D. f. m. Remitterades till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
ett denna dag afgifvet anförande af Herr Brummer, Carl Magnus , i anledning
af Herr Munck af Rosenschölcls till Utskottet remitterade motion om
ön S:t Bär thele mys försäljande till Danmark.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Betänkande N:o 177,
i anledning af väckt motion om upphörande af Riddarhusets forum privilegiatum.
S. D. Fortsattes föredragningen af Lag- samt Allmänna Besvärs- oell
Ekonomi-Utskottens ytterligare Betänkande N:o 29, angående ändring af Författningarne
om Sockenstämma samt om bildande af Communal-Styrelser:
anira Capitlet.
Om Socken-Nämnd.
15 §. Ståndet antog för densamma följande lydelse:
1 mom. Socken-Nämnd för hvarje Socken eller Pastorat på landet må
kunna, på sätt här nedan stadgas, utses att hvar inom sitt samhälle besörja
de förvaltnings- och verkslällighels-åtgärder, rörande samhällets hushållning,
Sundhets- och Ordnings-polis, hvilka af Sockenstämma åt Nämnden uppdragas;
dock utan befattning med de för Kyrko-Råd, Skol-Styrelse och Fatligvårds-Styrelse
genom serskilda Författningar bestämda göromål.
Prot. Utdr. d. lo Mars 184*•
2 mom. ansåg Ståndet kunna utgå.
3 mom. bifölls.
16 §. skulle erhålla följande lydelse: ”Sockenstämma väljer Ordförande
och Ledamöter i Socken-Nämnder till antal, som nödigt pröfvas”.
2 mom. utgår.
17 §. 1 och 2 mom. fann Ståndet kunna utgå.
3 mom. skulle erhålla denna lydelse: ”Valbar till Ordförande och Ledamot
vare hvarje välfrejdad medlem af samhället, som i Sockenstämma eger
rösträtt”.
4 mom. antogs med följande lydelse: Rättighet att afsäga sig sålunda
erhållen kallelse tillkommer den, som är 60 år gammal, den, sora har
svag helsa eller annat hinder, hvars giltighet Nämnden eger pröfva, den,
som annan Communal-befattning bestrider, samt embets- och tjensteman,
som anmäler sig vara af sin befattning förhindrad alt Nämndens förtroende
mottaga.
18 §. bifölls.
19 §. utgår.
20 §. 1 mom. antogs, med tillägg af orden: ”genom Snckenstämmo-beslut”
hvilka inforas å Irsta raden emellan orden ”sorn” celi ”äro”.
2 moni. utgår.
21 och 22 §. §. anlogos.
De öfrige §. §. i förslaget, 23—36, ansåg Ståndet kunna såsom öfverflödiga
utgå.
Slutligen ville ock Ståndet anmoda Utskotten alt iagltaga den rättelse i
numerföljden af förslagets §. §., som kan finnas nödig, i anseende till de af
Ståndet nu deri beslutade förändringar.
Och skulle respective Med-Stånden vänligen inbjudas att i dessa af Preste-Slåndet
fattade beslut, i anledning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 29, instämma.
S. D. Vid nu skedd förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi Utskottens Betänkande N:o 30, angående gemensamma
Nämnder for vården om Häradenas och Länens gemensamma angelägenheter,
blef samma Betänkande af Ståndet ajslaget.
S. D. Föredrogos ånyo Stals- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
följande Utlåtanden, Memorial och Betänkanden:
N:o 145, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 90.
Ståndet, som afslagit sistnämnde Betänkande, lade Utlåtandet N:o 145,
till handlingarne.
Prot. Utdr. d. 10 Mars 184*•
i83
N:o 146, i anledning af erhållne återremisser å Betänkandet N:o 102.
Bifölls.
N:o 147, i anledning af anmärkningar mot Betänkandet N:o 80, i anledning
af åtskilige motioner om eli förändradt aflöningssäLt för Domare och
Chartae-Sigillettae Contoirets upphörande.
Lades till handlingarne.
N:o 148, i anledning af väckt motion om upphörande af Bevillning för
sågqvarnar.
Lades till handlingarne.
N:o 149, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition samt Herr Rosenblads,
B., motion om utbyte, emot ett årligt anslag af Tullmedlen, af
den så kallade Fölingen till hemkommande fartygs besättningar.
Bifölls.
N:o 150, i anledning af väckt motion om en gemensam dag och ort
för mantalsskrifningar och uppbördsmöte!!.
N:o 151, i anledning af väckt motion, alt de medel, som fordras för
Curhus-anstalterna, må af Statsverket utgå.
N:o 152, i anledning af Herr Friherre von Krcemers motion, angående
sättet för släinmobölers utgående.
N:o 153, i anledning af Herr Hallings motion om upphörande af centonal
å em hets- och tjenstemäns löner.
N:o 154, i anledning af väckt motion om debets-sedlars utfärdande och
öfverlemnande lill de skattskyldige inom viss kort tid, efter det taxeringarne
blifvit verkställde.
Oth blefvo dessa sistnämnde 5 Betänkanden, såsom icke påkallande någon
åtgärd, till handlingarne lagda.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats Utskotlets följande Utlåtanden:
N:o 439, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet, N:o 400.
N:o 441, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående de
för befästnings-arbelenas fortsättande behöfliga medel.
N:o 442, i anledning af Herr Stjern^ranatSj G motion, angående beviljande
af ett extra anslag ti 1 fyllnad i kostnaden för armeens öfningar.
N:o 443, i anledning af väckt motion om aflöning för Secreteraren vid
Bonde-Ståndets Canz'i-Direclion.
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets följande
Memorial, Betänkande och Utlåtanden:
N:o 129, om arfvode för extra Canzli-bilräde. Bifölls.
Prat. Utdr. d. 10 Mars iS,p.
N:o 131, angående föreslagen förenkling af titulaturer i embetsskrifvelse)'
lill och från embetsverk och enskilde personer. Bifölls.
N:o 132, i anledning af väckt motion, alt Läkare, som anställas vid
Bruk eller hos menigheter , må vara pligtige att under krig tjenslgöra vid
armeen. Bifölls.
N:o 133, i anledning af väckta motioner om medverkan för- afskaffande
af slafveriet på ön St. Barthelemy. Bifölls.
N:o 134, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande N:o 104,
angående vilkor för befordran till Rrono-länsmans-tjenster.
Ståndet, som bifallit sistnämnde Betänkande, lade Utlåtandet N:> 134
till handlingarne.
N:o 135, i anledning af föreslagen Districts-fördelning inom Stockholms
Län vid de årliga Markegångs-taxornas upprättande. Bifölls.
N:o 136, i anledning af väckt fråga om vidtagande af åtgärder, i afseende
på Rikets sjömagl till handelns tryggande. Bifölls.
N:o 137, i anledning af väckt förslag, att Beväringsskyldige å Öland
samt inom Norra och Södra Möre Härader af Calmar Län hädanefter må till
vapenöfningar sammanträda i Calmar stad.
Bifölls.
Från V ä 11 o f 1. Borgare-Ståndet.
S, D. En af Herr Schartau, i den ordning, Grundlagen stadgar, emot
Konungens Rådgifvare anmäld anledning till anmärkning blef till Constitutions-TJtskottet
remitterad.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillning^- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Memorial N:o 12, i anledning af Riks-Slåndens skiljagliga beslut,
rörande grunderna och vilkoren för bränvinsbränningens utöfning samt
afgifterne derföre; i sammanhang hvarmed förekom Högvörd. Preste-Ståndets,
genom Protocolls-utdrag af den 3 dennes, meddelade inbjudning tili MedStånden
att förena sig uti Preste-Ståndets beslut, angående bränvinsbränningstidens
inskränkning till Irenne månader af året.
l:o Ståndet godkände Utskottens yttrande, pag. 8 af Memorialet N:o 12,
angående bränvinsbrännings-redskapens förfärdigande af hvad ämne, som helst,
voterings-proposilionen, i afseende på Författningens 35 §., samt det pag. 17
omförmäldta formulär till mätnings- och slämplings-bevis, sådant det finnes
derstädes rättadt; äfvensom Ståndet lät bero a) vid Utskottens hemställan,
pag.
Prot. Utdr. d. 10 Mars
185
pag. 3, att, sedan Rikets Stander, i sammanhang med frågan om beskattningen,
fattat beslut, rörande afverkuings-förmågän bos ång-apparater, få afgifva
förslag till redaction af Författningens 3 §. senare moment, b) vid yttrandet
pag. 6, angående 9 §., c) vid förklarandet pag. 16, angående framdeles afgifvande
förslag til! redaction af 35 §., ocb d) vid Utskottens yttrande, pag.
17, i afseende på Ridderskap! ts och Adelns samt Preste- och Bonde-Ståndens
bifall lill Utskottens hemställan i Utlåtandet N:o 5, att Rikets Ständer böra,
vid Förfaltnings-förslagets öfverlemnande till Kongl. Maj:t, uti underdånig
Skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täckes i den blifvande Förfatln:ngen föreskrifva,
huru med debiteringen och uppbörden af branvinsbrännings-afgiften
bör förfaras;
2:o yttrandet, pag. 8, angående Författningens 12 §. 3 morn., ansågs ej
påkalla någon åtgärd, och yttrandet, angående 12 §. 5 morn., samt PresteStåndets
ofvanberörde inbjudning larles till hand Hagarne;
ocb 3:o Utlåtandet N:o 12, i dess öfriga delar, återremitterades.
Från Hede r v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens ytterligare Betänkande N:o 31, angående Lagstiftningen
om fattigvården i Riket, fattade Ståndet följande beslut:
l:o Sedan Ståndet förut gillat Utskottens förslag, angående Socken-nämnder,
fann Ståndet något hinder icke möta alt bifalla Utskottens hemställan,
pag. 3 af förevarande Betänkande, att desse Nämnder alltid måga utgöra fattig
vårds-styrelser.
Angående det af Utskotten framställdte Lag-förslag:
2:o Ståndet ansåg sista perioden af 10 §. ”dock med rättighet att, om
han vill, af deras tillgångar eller arbete åtnjuta ersättning för den kostnad,
han sålunda fått vidkännas/’ böra alldeles utgå.
3:o Skulle en ny §., i ordningen den 14:de, införas af följande lydelse:
”1 det fall, att egare af större jordegendom, Bruk eller Fabrik redan eger
eller, efter erhållet tillstånd af öfrige församlingsboer, genom Sockenslämmobeslut
hädanefter inrättar enskild fattigvård för sitt ego område, vare lian
skyldig att för de fattiges understöd inom samma omtåle utan församlingens
betungande ansvara.
Och kommer i följd häraf numerordningen af de öfrige §. §. att förändras.
Bih. till R. St. Prot. 184■ 9 Sami. 2 Band. 24
186
Trot- Hulr. d. 11 Mars 184.1.
4:o För att göra Kronobetjeningens handräckning ännu mera tillgänglig
i det fall, 20 §. omförmäler, ansåg Ståndet denna handräckning höra kunna
å landet lemnäs af Kronofogde eller Länsman.
I öfriga delar hlef Lagförslaget bifallet, äfvensom Ståndet gillade Utskottens
hemställan, det Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att, i den nion förslaget antages, Författning i enlighet dermed må utfärdas.
Och skulle de Respective Med-Stånden vänligen inbjudas att i dessa beslut
med Bonde-Ståndet sig förena.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande:
N:o 436, i anledning af Herr Bagges motion, orri anslag till ett mud
derverk
och rivierets upprensning vid Uddevalla.
Bifölls.
och Mern. N:o 438, angående verkställd omröstning, i anledning afRiksStåndens
olika beslut, rörande grunderne för allmänna bevillningen, samt föreskrifterne
för tillämpningen deraf.
Lades till handlingarne.
Den 11 Mars. 1841.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Återremitterades Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 6 sistlidne Februari och den 1 dennes på hordet lagde Betänkande
N:o 30, angående gemensamma Nämnder för vården örn Iläradernes
och Länens gemensamma angelägenheter.
Från Högvörd. Preste-StIndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af BevillningsLag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 11, i anledning af åtskilliga
motioner om ändring i Kongl. Förordningen till förekommande af oloflig
införsel eller utförsel af varor utaf den 12 December 1835, hlef samma Betänkande,
med anledning af dervid gjorda anmärkningar, återremitteradt.
S. D. Föredrogos ånyo och bijollos Stats-Utskottets följande Utlåtanden
:
N:o 436, i anledning af Herr Bagges motion om anslag till ett mudderverk
och rivierets upprensning vid Uddevalla.
Prot. Utclr. cl. 12 Mars. i84>.
N:o 437, i anledning af väckt fråga om Banco-vinstens utdelning till
Rikets samtlige Län.
S. D. Vid nu skedd förnyd föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 440, i anledning af Herr Professoren Geijers motion, att Amanuenserne
vid Kongl. Biblioteket, måtte få retroactivt beräkna den dem vid denna Riksdag
beviljade löne-föi höjning, blef samma Utlåtande, på grund af dervid gjorda
anmärkningar, återremitteradt.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Tag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkanden:
N:o 33, i anledning af väckta motioner om närmare bestämmande af
stadgandet i 26 Cap. 2 §. Bvggninga-Balken, rörande byggnads-skyldigheten å
presle-gårdar på landet; och
N:o 38, i anledning af väckta motioner om alla hemmans, utan afseende
på deras olika natur, deltagande i byggande och underhåll af Tingshus-,
Prestgårds- och andra allmänna byggnader;
blefvo samma Betänkanden af Ståndet afslagna.
Den 12 Mars 1841.
Från Höglofl.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 17 sistlidne Februari och den 1 dennes på bordet lagde
ytterligare Betänkande N:o 31, angående Lagstiftningen om fattigvården
1 Riket, blef det af Ridderskapet och Adeln antaget med följande förändringar:
1
§. skulle erhålla följande lydelse: Hvarje Socken ålandet, och hvarje
Stad skall lenina nödtorftig värd och försörjning åt sådane dess medlemmar
, sorn sakna förmåga att sjelfva sig dermed förse j dock måga flera
Socknar på landet, der de så åsämjas j förena sig om en gemensam
fattigvård.
I 1 momentet af 2:dra §:n skulle ordet aldrig utbytas emot ordet icke.
3:dje §:n skulle erhålla följande lydelse: Af gifter för fattigvårdens behof
utöfver d<m pertonella afgift > hvarom 18 §:n stadgar, och de directa
bidrag i natura-persedlar, hvarom man på Socknestämma kan öfverenskomma
skola utgöras i förhållande till hvars och ens , enligt nästföljande
§.j egande rösträtt> i fråga om fattigvård.
4:4e §:n skulle erhålla följande lydelse: Socknemännens öfverläggning
i88
Fröt Utclr. d. 13 Mars tSp.
ningar , i de fattigvården tillhörande ärenden, hållas ä allmän Sockenstämma
, hvarvid en hvar egare, arrendator eller innehafvare af fastighet,
jemte andra Socknens invånare, sorn för lön , fabrik, verk eller inrättningar,
handtverk och annan näring eller rörelse, erlägga bevillning
efter 2:dra Artikeln, har rösträttighet Denna rösträttighet beräknas efter
förmedlade hemmantalet, der hemmantal finnes åsatt. Dör to Ii drs
bevillning efter 2.dra Artikeln vare lika rösträtt, som för Ialeis mantal,
för 5 R.drs lika med |.-dels mantal och för 2± R:drs lika med f6adels
mantal. För bevillning under 2± R:dr eger ingen rösträtt runi.
I Stad röstas för fastighetsvärde af 2,000 R:dr likasom för 10 R.drs
bevillning efter 2:dra Artikeln.
I 1 momentet af örte f 1 skulle orden från hvarje af dem utbytas emot
orden af de röstegande inom hvarje af dem.
I örte §:u skulle tilläggas elt Ije moment, så lydande: Då flere Socknar
af serskilda Pastorat på landet förena sig om gemensam fattigvård,
skall Fattigvårds-Styrelsen, genom valda ombud från alla deri deltagande
Socknar, upprättas efter samma grunder, sorn för Fattigvärds-Styrelse inom
Pastorat stadgade äro.
J 1 momentet af örte §:n skulle början af momentt erhålla följande
förän Irade lydelse: Ordförande och vice Ordförande väljas för tvänne år
å Sockenstämma, der hvarje valberättigad bör, vid upprop efter vallistan,
rnundteligen af gifva sin röst. På i 5 te J\vz föreskrifva sätt väljas Ledamöter
och Suppleanter o. s. v. enligt Utskottens förslag.
I 4:de momentet af örte §:n skulle orden efter 2:ne års tjenstgöring
utbytas emot orden: efter 2:ne sistförfutne årens tjenstgöring.
förde §:n afslogs.
Fortsättningen af detta måls pröfning nppskjö s till nästa plenum.
Den 13 Mars 184-1.
S. D. f. 111. Rimilterades till Dag- samt Allmänna B-svärs- oell Ekommi-Utskotten
elt denna dag afgifvet anförande af Grefve Taube, Gustaf Johan,
innehållande anmärkningar vid Utskottens återremitterade Betänkande
N:o 30, angående gemensamma Nämnder för vården om Häradernas och Länens
gemensamma angelägenheter.
S. D. e. m. Remitterades lill Siats-Utskottet Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans samt
sterbhus-afgiftcns upphörande; gifven Stockholms Slott den 11 Mars 1841.
Troi. Uldr, d. i3 och i5 Mars 18fy.
189
Den 1 3 och 15 Mars 1841.
S. D. Fortsattes pröfningen af Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottens ytterligare Betänkande N: > 31, angående lagstiftningen 0111
fattigvården i Riket, i sammanhang hvarmed nu föredrogs Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocolls-Utdrag af den 10 dennes, innefattande dess vid pröfningen
af förenämnde Betänkande fattade beslut samt inbjudning till MedStanden
att i dessa beslut tued Bon le-Siåudel sig förena; och biföll Ridderskapet
och Adeln Utskottens Betänkande med följande förändringar:
11 §. afslogs.
En nv §. skulle införas, så lydande: Då någon medlem aj ett fattigvårds-samhcille
sysselsätter ett större antal arbetsfolk eller i allmänhet
utöfvar sin näring på ett sådant sätt, att derigenom fattigvården är betungad
i en hägre nion, än som må kunna anses motsvaras af de bidrag,
som af honom erläggas , må en serskild fattigvärds-afgift kunna honom
af Fattigvårds Styrelsen åläggas, icke öfverstigande hälften af hans andel
i de allmänna fattigvårds-bidragen.
12 och 13 §. §. skulle utgå.
4 morn. af 14 §. skulle erhålla Tö jande förändrade lydelse: Om föräldrar,
som icke åtnjuta fattigunderstöd, åsidosätta vården om sina barn,
få att de med bettlande beträdas, skall Styrelsen göra sig noggrannt underrättad
om förhållandet samt vidtaga de anstalter, som af behojvet
kunna påkallas.
5 och (i mom. af 14 §. afslogos.
Uti 2 morn. af 17 §. skulle orden: derest icke fattigvården för hjonet
då upphör, utbytas emot orden: derest icke fattigvården för hjonet
derigenom kan upphöra.
3 morn. af 17 §. afslogs.
Uti 18 § skulle ordet Fattigvårds-styrelsens utbytas emot ordet församlingens.
Början af' 20 §. skulle erhåll 1 följande lydelse; Fattigvårds-Styrelsen
besörjer uppbörden af alla af gifter för fattigvår ds-behof vet, och för uttagande
af oguldet till kott, hvarom i föreskrifven ordning är å Socknestämma
beslutadt samt restlängd i Socknestämma uppläst och erkänd, skall
genast o. «. v., enligt Utskottens förslag.
Uti 2 mom. af 23 §. skulle orden: I allmänhet böra tilläggas framför
de ord, hvarmed morn., enligt Utskottens redaktion, börjar.
3 morn. af 23 §. skulle erhålla följande lydelse: På de orter, der gar
-
Trot. Utdr. d. 13 Mars 1841'
nisoner eller Kronans varf eller verkstäder äro] förlagda, bör Kongl.
Majit och Kronan deltaga i fattigvärds-afgifterne till det belopp, som efter
billigheten bestämmes af Kongl. Majit, sedan vederbörande deröfver
hörde blifvit.
1 slället för 24 §. skulle följande §. införas: Inflyttar eller anmäles till
inflyttning frän ett fattigvårds-samhiille till annat, någon, som saknar
arbetsförmåga eller känd laglig utväg till bergning, då må sådan person
icke antecknas i mantals-längden i inflyltningsorten utan medgifvande af
Fattigvårdsstyrelsen derstädes.
26 §. afsiogs.
Uti 1 mom. af 27 §. skulle orden: så vidt den sker inom Länet, der
det har sin hemort, uteslutas.
Uti 1 mom. af 28 §. skulle ordet styrelsens utgå.
2 mom. af 28 §. skulle erhålla följande lydelse: öfver Konungens Befallningshafvandes
beslut i sådane mål anföras hos Kongl. Kammar-Collegium
besvär, hvilka inom 3o dagar efter erhållen del af beslutet , den
dagen oräknad, då sådant skett, aflemnas till Konungens Befallningshafvande
, som deröfver infordrar förklaringar och, sedan de inkommit,
liandlingarne jemte eget utlåtande till bemäldte Collegium insänder.
Vid slutet af 4 mom. i 28 §. skulle följande tillägg införas: Underhållsskyldighet,
som icke lagligen kunnat åläggas något samhälle eller enskild
person, tillhör det Kongl. Majit och Kronan att vidkännas.
Beträffande för öfrigt 1 och 2 punkterne i Bonde-Ståndets inbjudning,
hvilka hade afseende på sådane delar af Utskottens nu pröfvade Betänkande,
hvarom Ridderskapet och Adeln i plenum den 12 dennes, före erhållen del
af denna inbjudning, fattat sina beslut, så fann Ridderskapet och Adeln, att
berörde punkter, den ena om bifall till Utskottens af Ridderskapet och Adein
redan bifallna hemställan, att, i händelse förslaget om Socknestämmor
och Socknenämnder antoges, Socknenämnderna alltid måga utgöra Fattigvårds»
styrelserna, och den andra om uteslutande af sisla perioden af 10 §., hvilken
§. blifvit af Ridderskapet och Adeln alldeles afslagen, icke erfordrade någon
vidare behandling.
Den 13 Mars. 1841.
Från II ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets den 10 o’6h 11 dennes
å bordet lagda Memorial N:o 95 tili Rikets Ständer, med hemställan om af»
Trot. Vtdr. d. i3 Mars 184*-
görande i Förstärkt Constitutions-Utskott af frågan om Representationens fördelning
på en eller tvänne Kamrar.
Återremitterades, med förklarande af Ståndets gemensamma tanka, alt
de i ja-propositionen förekommande orden: ”i anledning af ConstitutionsUtskottets
förslag i Memorialet JV:o 85 Löija ur samma proposition utgå.
S. D. Kongl. Maj:ts denna dag aflemnade Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans samt Sterbhus-afgiftens
upphörande; gifven Stockholms Slott den 11 Mars 1841, Lief, efter uppläsningen,
till handlingarne lagd.
S. D. Åf det hos Ståndets Electorer denna dag hållna Protocoll, hvilket
nu blifvit meddeladt, inhemtades, att till ledamot af Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottet, i Professorn Doctor Thomanders ställe, vore utsedd
Kongl, ldofpredikanten, Contracts-Prosten och Kyrkoherden Magister G. Heletij
dertill han ock genom utdrag af Protocollet legitimeras skulle.
S. D. f. och e. 111. Föredrogs ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens ytterligare Betänkande N:o 31, angående Lagstiftningen
örn fattigvården i Riket, dervid Ståndet stannade i följande beslut:
Afslog Ståndet, hvad Utskotten å pag. 3 hemställt, att Socken-nämnderna
alltid måga utgöra Fatligvårds-styrelserna, till följd af Ståndets beslut vid
Betänkandet, N:o 29.
Vid rubriken: ”Förslag till stadga örn Fattigvården i Riket,” anmärkte
Ståndet och beslöt tillägget af orden: ”utom Stockholms stad.”
§. 1. Skulle erhålla följande lydelse:
”Hvarje Socken å landet och i stad hvarje församling skall lemna nödtorftig
vård och försörjning åt sådane dess medlemmar, som sakna förmåga
och medel att sjelfve sig dermed förse; dock måga socknar af samma pastorat,
der de så åsämjas, förena sig om gemensam fattigvård, hvilken alltid
hör vara för Församlingar inom samma stad gemensam.”
§. 2. godkändes.
§. 3. Ansåg Ståndet höra utgå och att under samma numer borde uppflyttas
den §, som i Betänkandet förekommer såsom §. 4, likväl med följande förändrade
lydelse:
"Allmänna öfverläggningar i de fattigvården tillhörande ärenden hållas å
Sockenstämma. Rösträttighet i sockenstämma på landet ege i allmänhet en
livar egare, arrendator, så framt egaren icke bor inom församlingen, eller i
annat fall denna rättighet sig icke förbehållit eller innehafvare af fastighet,
t (T) <2 Trot. Utdr. d. i3 Mars. 184*•
jemte andra socknens invånare, som för lön, fabrik, verk eller inrättningar,
handtverk och annan näring eller rörelse erlägga bevillning efter 2 Ari.,
de likväl undantagne, hvilka stå onder annans husbondevälde. RöstiätLigheten
räknas efter hemmantal, der sådant finnes åsatt. Annars medför lt) R:dr bevillning
efter 2 Art. lika rösträtt, sorn | mantal, 5 R:dr lika med £ och 2
R:dr 24 sk. lika som -Tg mantal, hvarunder på grund af bevillning ingen
rösträtt eger rum.”
”Vid sockenstämma i stad röstas efter hittills antagna grunder, hvarvid
dock iagttages, att emot 2,000 R:dr fastighetsvärde svarar 10 R:dr bevillning
för lön eller rörelse, samt att röstiäLt icke ulöfvas för mindre beviliningsbelopp
efter 2 Art., än 2 R:dr 24 sk.
Sedermera beslöt Ståndet, att såsom 4 §. i stadgan för Fattigvården skulle
uppflyttas den, som i Betänkandet finnes upptagen såsom §. 18, och blifva
af följande lydelse:
"Om afkastningen af fattigvården tillhörige fastigheter och capital, jemte
inkomsten af sterbhus-afgifter, böter, collecter, frivilliga gåfvor och andra sådana
bidrag, icke äro för fattigvårds-behofvet ti 11 räckIige, skall, derest ej annan
öfverenskommelse träffas, till fyllnad af bristen först erläggas en afgift
af högst 8 sk. för mans- och 4 sk. för qvins-person, som är mantalsskrifven
och fyllt 18 år; dock må undantag härutinnan bero af Fatligvårds-styrelsens
pröfning. Hvad derutöfver erfordras, fylles genom tillskott efter de grunder,
som för rösträtt i Sockenstämma stadgade äro.”
§. §. 5 och 6 fann Ståndet böra utgå.
§. 7. godkändes.
§. 8. gillades, med följande tillägg i böljan af densamma.
”På landet skall för hvarje fattigvårds-samhälle å Sockenstämma utses
en fattigvårds-styrelse, i hvilken Pastor är Ordförande, för att besörja förvaltningen
af alla faLtigvårds-angelägenheter och eger denna styrelse pröfva”
m. m.
9. Skulle erhålla denna lydelse:
”Anhöriga i rätt upp- och nedstigande led samt syskon skola ömsesidigt
vara förbundne att bidraga till hvarandras försörjning, i mon af behof åden
ena och förmåga å den andra sidan.”
Föredragningen af Betänkandet fortsattes i näst inträffande Plenum.
Från
Prot. Utdr. d. i3 Mars t84l
-
Från Vä Hofi. Borgare-Ståndet.
S. D. Upplästes och lades till handlingarne Kongl. Majjts till Rikets
Ständer den 11 uti innevarande månad i Nåder afiålna och denna dag öfverlemnade
Skrifvelse, angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans samt
Sterbhns-afgiftens upphörande.
S. D. Föredrogos anjo Stats-Utskottets, under N:ris 354 och 435, afgifna
och af Bilagor, under Lilt. A, B, Cj D_, E och F, åtföljda Utlåtanden,
angående anslag å extra SLats-regleringen.
Härvid förekommo:
l:o Yttrandet, pag. 1 i Utlåtandet N:o 435, i anledning af det framställda
yrkande, att anslagen å extra Stats-regleringen måtte, under sina vederbörliga
titlar, varda uppförda å Rikets ordinarie stat.
Godkändes.
2:o Tillstyrkandet, pag. 14 i Utlåtandet N:o 435, att, der ej annorlunda
finnes serskildt föreskrifvet, de anvisade beloppen må komma att utgå
under åren 1841, 1842, 1843 och 1844 med en fjerdedel årligen, dock att
de medel, som ett år reserveras, må kunna under ett följande år disponeras.
Gillades.
3:o Utlåtandena N:o 354, Litt. Aj och N:o 435, Litt. A, angående försvars-verket
till lands.
l:o Angående anslag lill complettering af Redskaps-, Rid-, Anspanns- och
Sta 11 persed lar för nya Fält-artilleriet.
Ståndet lät vid Utskottets yttranden i denna fråga bero.
2:o Afstyrkandet af det utaf Kongl. Maj:ts för anskaffning af klädesbyxor
för Bevärings-manskapet äskade anslag,' och hemställan dels om ett anslag
af 30,000 R:dr för reservförrådels completterande, i stället för de persedlar,
som åren 1835 till och med 1838 blifvit derifrån ultagne och ännu
icke ersatta, dels om bifall till det uti Krigs-Collegii Utrednings-afdelnings
i Stals-Ulskotlets Utlåtande N:o 354, Lilt. A, omförmäldta sammandrag uppförde
belopp af 30,814 R:dr 22 sk. 2 rst., Lill materiel för en tillökt nuinerair
af 500 man.
Gillades.
3:o Utskottets yttranden, pag. 22, 23 och 24 af Utlåtandet N:o 435,
Litt. A, angående ett extra Stats-anslag till Gevärs-fabricationen, i fråga om
de lill ombyggnad och förbättrad inredning af Carl Gustafs stads Factori af
Bih. till R St. Prot. 9 Sami. 2 Band. 25
iq£ Prot. Utclr. cl. 13 Mars
anslagets till Gevärs-fabricationen för åren 1835—1839 förskottsvis använda
medel, och i afseende på nedläggandet af Norrtelje Gevärs-factori.
Godkändes.
Äfvensom Ståndet lät bero vid Siats-Utskottets yttrande, pag. 23 af Utlåtandet
N:o 435, Litt. A, i anledning afPeter Jönssons ifrån Jönköpings
Län motion om ökad beställning å gevär ifrån Husqvarna Factori.
och 4:o Yttrandet, angående anslag till befästnings-arbeten å Waxholm
och uti Stockholms skärgård.1
Bestämdes ett anslag för år, af 50,000 R:dr att utgå under 4 år med
tillsammans 200,000 R:dr, till befästnings-arbetena å Waxholm och uti Stockholms
skärgård; i sammanhang med hvilket anslags beviljande Ståndet beslöt,
att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder förordna, att correctionfster och arbetsfångar
samt arbetslöse personer skola företrädesvis användas till ifrågavarande arbeten.
Föredragning af delta ärende fortsattes uti näst inträffande Plenum.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Yid förnyad föredragning af Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Memorial N:o 12, i anledning af Riks-Ståndens skilj—
agliga beslut, rörande grunderne och vilkoren för Bränvinsbränningens utöfning
samt afgifterne derför, fattade Ståndet följande beslut.
Utskottens yttrande (pag. 11) i anledning af 26 §. 4 morn. uti det vid
Utlåtandet N:o 5 fogade förslag till författning i ämnet, alt nemligen frågan
om pann-egares skyldighet att betala arfvode för förseglings-bestyret, såsom
varande genom Tre Riks-Stånds beslut afgjord, icke påkallar någon annan
åtgärd från Utskottens sida än en anmälan, blef af Ståndet återremitteradtj,
med den anmärkning, att Ståndet anser samma fråga böra behandlas i enlighet
med 71 §. Regerings-formen, samt att Utskotten således hör, äfven i
afseende på denna punkt, föreslå propositioner lill votering i Förstärkt Statsutskott.
Ståndet ajslog Utskottens hemställan så väl (pag. 13) om antagande af
den utaf Preste-Ståndet beslutade beskaltnings-tariff, som ock (pag. 16) om
deltagande uti de öfrige Riks-Ståndens beslut angående Bränvinsbränningsafgifters
erläggande förskottsvis.
Hvaremot Ståndet fann för godt att godkänna och antaga hvad Utskotten
för öfrigt i Memorial N:o 12 hemställt och föreslagit.
Prot. TJtdr. d. l3 Mars 184+.
S. D. Vid förnyad föredragning afslogs en från Högvörd. Preste-Ståndet,
genom utdrag af dess Protocoll för den 3 i denna månad N:o 603, till
Med-Slånden allåten inbjudning att deltaga i det beslut, förstnämnde Riksstånd
fattat angående brällvinsbrännings-lidens inskränkning lill 3 månader
om året, nemligen Mars, April och November.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
Utlåtande N:o 134, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande
N:o 104, angående vilkor för befordran till Krono-länsmans-tjenster,
förklarade Ståndet sig vidblifva sitt vid handläggning af Betänkandet N:o
104 fattade beslut, samt lade utlåtandet N:o 134 till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Siats-Utskottets följande fyra Utlåtanden,
nemligen:
N:o 440, i anledning af Herr Professoren Geijers motion, att Amanuenserne
vid Kongl. Bibliotheket måtte få retroaclivt beräkna den dem vid innevarande
Riksdag beviljade löneförhöjning;
N:o 441, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående de
för befästmngs-arbetenas fortsättande behöfiiga medel;
N:o 442, i anledning af Herr Stjerngr anats > G., motion, angående beviljande
af ett extra anslag till fyllnad i kostnaderne för Armeens öfningar;
samt
N:o 443, i anledning af väckt motion om aflöning för Secreleraren vid
Bonde-Ståndets Canzli-Direction.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
följande 8 Memorial, Betankanden och Utlåtanden, nemi.
N:o 129, om arfvode för extra Canzli-biträde;
N:o 130, i anledning af väckte frågor, dels om upphörande afFyr-Båkoch
Lots-afgiflerne, och dels om förändrande af vissa punkter i nu gällande
Lots-reglemente;
N:o 131, angående föreslagen förenkling af titulaturer i embets-skrifvelser
lill och från embetsverk och enskilde persorner»
N:o 132, i anledning af väckt motion, att Läkare, som anställas vid
Bruk eller hos menigheter, må vara pligtige att under krig tjenslgöra vid
Armeen;
N:o 133, i anledning af väckte motioner om medverkan för afskalfande
af slafveriet på ön St. Barthelemy;
N:o 135, i anledning af föreslagen Districts-fördelning inom Stockholms
Län vid de årlige markegångs-taxornes upprättande;
ig6
Prot. Utdr. d. i3 Mars iS4r
-
N:o 136, i anledning af väckt fråga om vidtagande af åtgärder, i afseende
på Rikets sjömagt till handelns tryggande; samt
N:o 137, i anledning af väckt Förslag, att Bevärings-skyldige å Öland
samt inom Norra och Södra Möre Härader af C timar Län hädanefter må till
vapenöfningar sammanträda i Calmar stad.
S. D. Föredrogs ånyo och afslogs en från Vällofl. Borgare-Ståndet, genom
utdrag af dess Prolocoll för den 8 dinnes, N:j 613, till Binde Ståndet
framställd inbjudning alt deltaga i det beslut, som förstnämnde, Riksstånd
fattat, vid handläggning af 1 §. 1 och 2 momenlerne uti det vid Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 5, rörande
folkundervisningen, fogade förslag till författning i ämnet.
S. D. Vid föi nyad föredragning afslogs en från Högvörd. Preste-Ståndet,
genom utdrag af dess Protocoll för den 1 dennes, N:o 588 till MedStånden
aflåten inbjudning att deltaga i de beslut, som förstnämnde Riksstånd
fattat, i fråga om allmänna stadganden och anslag till folkundervisningens
befremjande
S.
D. Vid förnyad föredragning af ej mindre Expeditions-Utskottets
Memorial N:o 34, angående en med regleringen af allmänna indragnings-slaten
sammanhang egande fråga, än äfven af samma Utskotts förslag tiil Rikets
Ständers underdåniga Skrifvelse N:o 246, angående allmänna Indragnings-Staten,
blef berörde förslag återremitteradt, med den anmärkning, i afseende
på tredje punkten, att Utskottet bör ställa redactionen af densamma
i full öfverenstämmelse med Rikets Ständers beslut i det der förekommande
ämne.
S. D. Upplästes och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans
samt sterbhus-afgiftens upphörande; och skulle Exnedilions-Utskottet härom
underrättas.
S. D. Föredrogs ånyo och godkändes Constitutions-Ulskottets Memorial
N:o 95, med hemställan om afgörande i Förstärkt Constitutions-Utskott af
frågan om Representationens fördelning på En eller Tviinne kamrar.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets Memorial N:o 178,
med förslag till sammanjemkmng af de inom Riks-Stånden faltade skiljagtiga
beslut, vid förehafvande af Utskottets under N:o 42 och 166 afgifna Betänkanden,
i anledniug af väckta motioner om Förliknings-Committéers inrättande,
fann Ståndet skäligt antaga den af Utskottet framställda inbjud
-
Prot. Utdr. cl. i5 Mars, 184n
197
ning att biträda det beslut, som Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
i ämnet fattat.
S. D. Vid förnyad föredragning lades till handlingarne Lag-Utskottets
Utlåtande N:o 180, i anledning af återremisser utaf åtskillige Irån Utskottet
afgifne Betänkande!].
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande N:o 465, i
anledning af Herr Kjellbergs motion, angående anslag till upptnuddring af
inloppet till Götheborgs revier, m. m.
Den 15 Mars 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeen.
S. D. f. m. Remitterades till Stats-Utskottet en denna dag af Friherre
Boye, Fredric, väckt motion om pension för aflidne Seoreteraren i Kongl.
Landtbruks-Acaderaien Pehr Adolf Granbergs efterlemnade enka, jemte de,
i anledning deraf afgifna yttranden.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Fortsätter föredragningen af Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens ytterligare Betänkande N:o 31, angående lagstiftningen
om fattigvården i Riket, hvarvid äfven i betraktande togs Hedervärda
Bonde-SLä 11 dets i Protocolls utdrag af den 10 dennes meddelade inbjudning,
att dess beslut biträda i afseende å förenämnde Betänkande.
10 § gillades med följande förändringar:
l:o alt de å första raden förekommande orden: "hemmansbrukare, arrendatorer”
utgå.
2: > att den mening, som å 3:lje och 4:de raden förekommer ”eller det
till brukning eller arrende upplåtna hemmanets egare eller innehafvare’'
också utgår, älvensom
3:o att sista period af § ”dock med rättighet — — — fått vidkännas”
uteslutes, och var således i denna del Hedervärda Bonde-Ståndets inbjudning
antagen.
Beslöt Ståndet att i detta förslag skulle ingå en ny § till hvars
Usta mom. antogs den af Hedervärda Bonde-Ståndet äfvenledes beslutade,
nemligen:
l:ta mom. I det fall att egare af större jord-egendom, bruk eller fabrik,
Pral, Vtdr. d. i5 Mars 18/jl.
redan äger eller, efter erhållit tillstånd af öfrige församlingsboer, genom Sockenstämmo-beslut
hädanefter inrättar fattigvård för sitt ego-område, vare han
skyldig att för de fattigas understöd inom samma område, utan församlingens
betungande, ansvara.
2:dra mom. ”Der tillfälliga verk och inrättningar, såsom bruk, fabriker,
grufvor, skeppsvarf, sågverk, m. m. uppstå, eller ock redan uppstått utan att
fattigvården, rörande den dervid anställda arbets-personal blifvit behörigen
ordnad, må det bero af församlingens och vederbörande egares eller disponenters
öfverenskommelse å Sockenstämma, att derom, såsom tjenligt finnes,
förfoga. I vidrigt fall bör, då behof af fattig-försörjning vid ofvanbemälde
anläggningar ifrågakommer, egaren derföre allena ansvara.”
11 §. gillades med den enda förändring, att de å l:sta och 2:dra raderna
förekommande orden ''är gift eller" borttagas.
12 5- ansåg Ståndet böra ur förslaget utgå.
13 §. skulle erhålla denna lydelse: ”Den fattigvårds ansvarighet, som i
9, 10 och 11 §. §. är föreskrifven må å allmän Sockenstämma kunna eftergifvas
i den mon behof och billighet sådant påkalla.”
14 §. 1 mern, ansåg Ståndet kunna inskränkas till följande lydelse: ”Vid
utdelande af falligvårds-understöd, skall Faltigvårds-Styrelse tillse, att det
emotsvarar de nödvändigaste beholven: alltid med beräkning af fattighjonets
arbetsförmåga, ehvad den må vara större eller mindre.”
Föredragningen fortsattes i det för eftermiddagen utsatta plenum.
S. D. e. m. Fortsattes och afslöts föredragning af Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens ytterligare Betänkande N:o 31, angående
Lagstifningen om fattigvården i Riket, i sammanhang hvarmed äfven förekom
Hedervärda Bonde-Ståndets inbjudning: i ämnet.
14 J
2, 3, 4, 5 och 6 mom. biföllos.
15 §.
1 mom. Ståndet antog för detsamma en sådan lydelse: ''Fattigvårdsstyrelsen
tillkommer målsmans- och husbonde-rätt öfver demj som åtnjuta
fattigförsörjning
2 och 3 mom. biföllos,
16 §.
Bifölls.
17 §.
1 morn. gillades med den förändring, alt den å 5 raden förekommande
punkt, som börjar med orden: ”understödet är ock ett förskott” skulle erhål
-
Trot. Utdr. d, i5 Mars
199
la denna lydelse: "För öfrigt är ock understödet att anse såsom ett förskott,
hvarföre emottagaren” etc.
2 morn. gillades , med uteslutande af det å l:sta raden förekommande
ordet ''full” framför fattigförsörjning.
3 mom. fann Ståndet böra utgå.
18 §.
Se of vanföre.
19 §.
Utgår.
20 §.
Början af denna §. skulle erhålla följande lydelse: ”Fattigvårdsstyrelsen
besörjer uppbörden af alla af gifter för fattigvårds-behofvetj och för
uttagandet af oguldet tillskott, hvarom i föreskrifven ordning är å Sockenstämma
beslut ad t, samt restlängd i Sockenstämma uppläst och erkänd,
skall genast på Styrelsens anmälan” etc. hvarjemte Ståndet, i likhet med
Hedervärda Bonde-Ståndet, beslöt att å 4 raden efter ”Kronofogde i orten”
skulie sättas ”eller Länsman”.
21, 22 och 23 §. §.
Bi föllos.
24 §•
Gillades, med följande tillägg och förändring, att å 4:de raden efter ordet
”inflyttningen” insättes orden ”har minderåriga oägta barn, eller”, samt
att ordet ”Fattigvårds-Stvrelsen” förändras till ”församlingen”.
25 och 26 §. §.
Godkändes.
27 §.
1 mom. Ståndet ansåg detta morn. kunna inskränkas till följande lydelse:
”med tiggare och obehörige kringstrykande personer förf ares, på sätt
i Lagen emot lösdrifveri och försvarslöshet stadgas”.
2 mom. bifölls.
28 och 29 §. §.
Godkändes.
Slutligen ville Ståndet anmoda Utskotten att iagltaga de förändringar
i §. §. numerföljd i förslaget till Fattigvårds-Stadga, hvilka kunna blifva en
följd af Ståndets nu fattade beslut, äfvensom Ståndet godkände, att i den
mon förslaget kan komma att blifva Rikets Ständers beslut, Rikets Ständer
då hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Författning, i enlighet
dermed måtte varda utfärdad.
200
Prot. Utdr. d. i5 Mars i84t■
Från Vällofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden, N:ris 354
och 435, angående anslag å Extra Stats-Regleringen, samt Bilagorna dervid,
under Litt. Å, B, C, D, E och F.
Nu föreko mm o:
l:o Utlåtandet N:o 354 j Litt. A, och Utlåtandet N:o 435, Litt. A,
i anledning af ifrägaställda Extra Stats-anslag för Försvars-verket
till lands.
5:o angående anslag till Carlsborgs fästnings-byggnad.
Utskottets förklarande, pag 26 af Utlåtandet N:o 435, Lit. A., att icke
kunna tillstyrka, att den summa, som, af Rikets Ständer för Carlsborgs fästningsbyggnad
anslås, må tillika kunna användas till andra allmänna arbeten,
godkändes; och i öfrigt beslöt Ståndet, att 50,000 R:dr årligen, till Carlsborgs
fästningsbyggnad och för den der förlagda Pionier-Corps’ sysselsättande, må
beräknas och utgå för fyra år med tillsammans 200,000 R:dr B:co.
6:o Angående anslag till Carlstens fästning och Marstrands hamnförsvar
samt till befästnings-arbeten vid inloppen till Carlskrona.
Ståndet beslöt, att, gemensamt för Carlstens fästning och Marstrands
liamnförsvar, samt för befästnings-arbeten vid inloppet till Carlskrona, anvisas
en summa af 160,000 R:dr med 40,000 R:dr årligen under fyra år, att
af Kongl. Maj:t, i mon af behofvet och för beredande af sysselsättning åt de
å nämnde ställen förvarade arbetsfångar, emellan begge dessa fäslningsarbeten
fördelas; äfvensom Ståndet biföll Utskottets tillstyrkan, alt Rikets Ständer
måtte medgifva, att de kostnader, hvilka erfordras för vid ifrågavarande
arbeten använda fångars vård och underhåll, m. m., må fortfarande, utgå
af det för sådant ändamål å Riks-Statens åttonde Hufvud-Tilel anvisade förslags-anslag.
I sammanhang härmed skulle de respective Med-Stånden vänligen inbjudas
att förena” sig uti de beslut, som Borgare-Ståndet, vid bestämmandet af
anslagen för befästningsarbetena å Waxholm och uti Stockholms skärgård, för
Carlsborgs fästningsbyggnad, till Carlstens fästning och Marstrands hamnförsvar,
samt till befästnings-arbeten vid inloppen till Carlskrona, den 13 uti
innevarande månad och denna dag fattat, i afseende på Correctionisters, arbetsfångars
och arbetslöse personers sysselsättande.
7:o Angående ifrågastälda anslag till Telegraph-persedlars anskaffning,
samt för Telegraph-Inrätlningarnes underhåll.
St'n
-
Prot. Vtdr. d. i5 Mars 184-1•
201
Ståndet godkände Utskottets i denna punkt, uti Utlåtandet, N:o 354,
Lit. A., afgifna och i Utlåtandet, N:o 435, Litt. A., vidblifna yttrande;
äfvensom Ståndet till handlingarne lade, hvad Utskottet, pag.
31, i det senare Utlåtandet, förklarat, i anledning af gjorda framställ
ningar,
angående Postverkets behof af ökade tillgångar, i följd af skjutslegans
förhöjning, samt, i afseende på de af Kongl. Maj:t å Postmedlens öfverskott
vidtagna dispositioner till byggnad af ångfartyg samt understöd för Diligence-Inrättningarne.
8:0 Angående anslag för Instructions-Compagnier vid indeldta Infanteriet
Utskottets yttranden godkändes, likasom Ståndet ock gillade hvad Utskottet,
pag. 32 i Utlåtandet, N:o 435, Litt. A., sig yttrat, i anledning af
Herr St/erngranats s G.j motion om ett extra anslag för Exercis-sqvadronerna
vid indeldta Cavalleriet; och 9:o angående anslag för indeldta Armeens
öfriga vapenöfningar.
Utskottets yttranden bi föl los;
och 2:o Utlåtandet^ N:o 354t Litt. B., och Utlåtandets N:o 435,
Litt. B. s i anledning af ifrågastäldta Extra-Stats»Anslag Jör försvarsverket
till sjöss.
l:o Angående anslag till fullbordande af ett under byggnad varande bestyckadt
ångfartyg om 200 hästars kraft.
2:o Angående anslag till anskaffande af ett bestyckadt ångfartyg om 300
hästars kraft.
Utskottets yttranden, i dessa tvänne punkter, gillades.
3:;» Angående anslag till upphandling af 72-pundige bomb-kanoner, med
projectiler för linie-skeppen och de större fregatterna, samt till kanonslupars
armering med bomb-kanoner.
Utskottets i Utlåtandet, N:o 354, Litt. B., afgifna och i Utlåtandet, N:o
435, Litt. B., vidhållna tillstyrkande, att endast för fregatters och kanonslupars
armering med bomb-kanoner anvises ett anslag af 40,000 R:dr, att
disponeras, i den nion behofvet det fordrar, gillades.
4:o Angående anslag för erforderliga förbättringar uti Båk- och Fyringsväsendet,
medelst nybyggnader och förändringar till båtnad för sjöfarten i
allmänhet.
Ståndet biföll Utskottets yttranden, pag. 37 af Utlåtandet, N:o 435,
Litt. B., i denna punkt: äfvensom Ståndet antog ett så lydande tillägg vid
beslutet om anslaget lill Båk- och Fyringsväsendet: ”Härförutan anhålla Rikets
Ständer i underdånighet, att, hvad utöfver den bestämda summan kun
Bih.
till^R. S. Prot. 1S41. 9 Sami. 2 Band. 26
202
Prot. Utdr. d. i5 Mars iS^U
de erfordras till fyrars, båkars och sjömärkens inrättande och förbättring, mätte,
framför alla andra ifrån Handels- och Sjöfarts-fonden utgående kostnader,
bestridas af denna fonds tillgångar.”
5:o Angående anslag till dockbyggnaden i Carlskrona.
Ståndet beslöt, att för dockbyggnaden i Carlskrona och sysselsättning
derstädes för arbetsfångar eller så kallade allmänna arbetskarlar, anvises ett
Extra-Stats-Anslag af 66,666 R:dr 32 sk., att med 16,666 R:dr 32 sk. årligen
utgå under loppet af 4 år.
6:o Angående anslag till fullbordande af vattenledningen i Carlskrona.
Ståndet beslöt, att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det läcktes Kongl. Maj:t i Nåder låta, genom tillförlitlig och kunnig
person, anställa ny undersökning, till utrönande så väl af vattenledningens
utförbarhet, som ock den dertill erforderliga kostnad, äfvensom höra Carlskrona
stads invånare, i afseende å det bidrag, som , för vattenledningens
framtida underhåll, kan af staden få påräknas, samt att Kongl. Maj:t, derest
företaget skulle anses böra öfvergifvas, och sedan utröndt blifvit, att de till
vattenledningen redan uppköpta jernrören ej kunna till allmänna byggnader
användas, då täcktes förordna om dessa jernrörs och andra materialiers försäljning
och medlens ingående till Riksgälds-Contoiret, för att framdeles kunna
tagas i beräkning i och för anläggning af en vatten-cistern af i Utlåtandet
uppgifven beskaffenhet, så framt en sådan inrättning skulle anses kunna vid
Carlskrona ändamålsenligt till vägabringas, och de ifrågavarande medlen lemna
tillgång till kostnadens bestridande, eller ock, om vattenledningen skulle
finnas böra fullbordas, till Rikets näst sammanträdande Ständer i Nåder aflåta
Proposition i ämnet, så att vid nästa Riksdag definitift beslut, rörande
besagde företag, må kunna fattas;
och 7:o Angående anslag för inventering af ekeförråden i Carlskrona.
Utskottets yttranden i Utlåtandet, N:o 354, Litt. B, och Utlåtandet, N:o
435, Litt. B., i denna punkt, biföllos.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Slats-Ulskottets Utlåtande N:o 439, i anledning
af erhållne återremisser å Utlåtandet N:o 400 angående pension till ledamöterne
i Rikets allmänna ärenders f. d. Beredning.
Ståndet vidblef sitt förra beslut och biföll således icke hvad Utskottet i
Utlåtandet N:o 439 föreslagit.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Utlåtanden:
Prot. TJtdr. d. 15 Mars 184U
N:o 179, öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 127,
i anledning af väckte motioner, om ändringar i ansvarighets-lagen för Stats-Rådets
ledamöter.
Sistnämnde Lagförslag föredrogs punktvis, dervid Ståndet fattade följande
beslut:
Sjelfva ingressen samt 1 och 2 §. §. biföllos.
§. 3. Ståndet beslöt att ur denna §. skulle utgå följande mening: ‘'dock.
härunder icke begripne sädans i denna 6o §. ej omnämnde af gifter, hvilkas
föremål är o inrättningar till enskildtas gemensamma nytta och beqvämlighet,
såsom Bäk- Bro- Färj- och andra af gifter af dylik beskaffenhet.
”
§. 4. Bitolls.
§. 5. Ståndet biföll denna §. med den förändring i afseende på straffbestämmelsen
i 1 mom. att denna bör vara lika med den som stadgas i §.3
eller att Stats-Råd, som gör sig förfallen till de i §. 5, 1 mom. uppräknade
förseelser, mister embetet och varder ej vidare nyttjad i Rikets tjenst.
§. §. 6 och 7 biföllos.
§. 8. Ståndet förändrade denna §. sålunda: att Stats-Råd, som gör sig
förfallen till de deri uppräknade förseelser, mister embetet jemte det han ej
vidare får gagnas lill någon annan Statens tjenst eller embete.
§. §. 9 och 10 biföllos.
N:o 181, i anledning af väckt fråga om afgifvande af förslag till de
Lagförändringar, hvilka, till följd af Rikets Ständers vid denna Riksdag fattade
beslut, om ett förändradt myntsystem, kunna anses behöflige.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets Utlåtanden:
N:o 463, med framställning angående resultatet af Stats-regleringen samt
beräkning af Stats-fyllnads-summan, jemte dermed sammanhang egande frågor.
Återremitterades.
N:o 445, i anledning af Herr Bråkenhjelms, P. R. motion om ett årligt
arfvode att på allmänna Indragnirigs-staten utgå till Herr Hofmarskalken
Leijonmark, för dess vid Tabell-verket gjorde tjenster.
Bifölls.
N:o 446, angående ålerremiss å Utlåtandet N.ro 403, i anledning af Herr
Friherre von Krcemers motion, om ett årligt anslag af 1,000 R:dr till Upsala
Domkyrkas underhåll, i händelse 124 tunnor af den tili samma Kyrka,
Prot. Utdr d. 17 Mars i84>-
na utgående Kronotionde skulle, på sätt Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i
underdånighet föreslagit till Hernösands kyrka anvisas.
Lades till handlingarne.
N:o 447, med anledning af Riks-Ståndens olika beslut i fråga om åtskilliga
Stats-bidrags ingående till Riksgälds-Contoiret.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
N:o 448, i anledning af väckt fråga om ett låne-understöd för återuppbyggandet
af en genom vådeld förstörd bro öfver Nissa-ån.
Bifölls
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskoltets Utlåtande N:o 182, öfver gjorda
anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 123, i anledning af såväl Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, med förslag till förordning emot oloflige Folksamlingar,
som ock serskilda i detta ämne väckta motioner.
Den föreslagna lagen företogs punktvis till afgörande, dervid Ståndet fattade
följande beslut:
1, 2, 3, 4, 5 och 6 §. §. biföllos.
7 §. Ståndet beslöt att denna § skulle sålunda förändras, alt i stället
för orden; ”eller ock de, som dessas embeten företräda” sättas orden: ”sorn
till förrättande af deras embeten behörigen förordnade äro.”
Öfrige §. §. jemte hvad Utskottet i öfrigt slutligen föreslagit, biföll Ståndet.
Den 17 Mars 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Återremitterades Constitutions-Utskottets den 10 och 15 dennes
på bordet lagde Memorial N:o 95, med hemställan om afgörande i Förstärkt
Constitutions-Utskott af frågan om representationens fördelning på en eller
tvänne kamrar.
S, D. Öppnades Herrar Electorers lista till val af en ledamot i Expeditions-Utskoltet
efter N:o 105, Grefve af Ugglasj Ludvig, och befanns dertill
hafva blifvit utsedd.
N:o 83, Grefve Cronstedtj Fredric Johan.
S. D. f. och e. ni; Då nu ånyo föredrogs, så väl Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens den 3 och 15 dennes på bordet lagde
Memorial N:o 12, i anledning af Riks-Ståndens skil jagliga beslut, rörande
grunderna och vilkoren för bränvins-bränningens utöfning samt afgifterna derför,
samt Högvördige Presle-Ståndets genom Protucolls-utdrag af den 3 dennes
gjorde inbjudning om bränvins-brännings-tidens inskränkning till 3;ne
Prot. Utdr. d 17 Mars 1§41.
ao5
månader om året, nemligen Mars och April örn våren, samt November om
hösten, stannade Ridderskapet och Adeln i följande beslut:
2 <§. Utskottens yttrande, det Ridderskapets och Adelns samt Borga reSlåndels
beslut om bränvins-bränningens skiljande från jordbruket, såsom privilegium
måtte anses hafva förfallit, gillades, och Ridderskapet och Adeln
ansåg deu af Utskotten föreslagna 2 §. böra intagas i Författningen, sådan
Utskotten den föreslagit.
I §. Ridderskapet och Adeln fann sitt förut i afseende på denna §. fattade
beslut hafva förfallit, och antog icke Preste-Slåndets inbjudning, utan
bestämde den tillåtna brännings-tiden till 6 månader om året.
3 §. Inbjudningen, i afseende på 1 morn., antogs och frågan, angående
2 mom. uppskjöts på sätt Utskotten föreslagit.
4 §. 1 och 2 mom. Utskottens yttrande godkändes.
4. §. 3 mom. Inbjudningen antogs, hvarigenom voterings-proposilionen
ansågs förfalla.
4 §. 4 moni. Utskottens yttrande godkändes.
5 §. Utskottens yttrande godkändes.
6 §. Inbjudningen antogs.
7 §. 1 ibjudningen antogs och Utskottens yttrande i öfrigt rörande den
na
§. lades tili handiingarne.
8 §. Inbjudningen antogs.
9 §. Utskottens hemställan bifölls.
10 §. Inbjudningen antogs.
II §• Inbjudningen antogs på så sätt, att Ridderskapet och Adeln in
stämde
i Bonde-Ståndets fattade beslut.
12 § 1 mom. Yttrandet rörande Borgare-Ståndets beslut godkändes och
inbjudningen antogs.
12 §. 2 mom. Inbjudningen antogs.
12 §. 3 mom. Utskottens yttrande lades till handiingarne.
12 §. 4 mom. Inbjudningen antogSi
12 §. 5 mom. Utskottens yttrande lades till handlngarne.
12 §. 6 mom. Inbjudningen antogs.
13 §. Utskottens yttrande gillades.
14, 15, 16, 17, 18, 19 och 20 §. §. Inbjudningen antogs.
21 §. Inbjudningen antogs.
22 §. Ridderskapet och Adeln ansåg, på säll Utskotten sig yttrat, denna
§. komma att bibehålla samma ordställning och lydelse, som den haft i
den Författning, som hittills gällt.
2o6
Prot. XJldr. d. 1J Mars lS4*•
23, 24 och 25 §. §. Inbjudningarna antogos.
26 §. Inbjudningen antogs och hvad det öfriga af Utskottens yttrande
öfver denna punkt angick, fann Ridderskapet och Adeln det bero af det beslut,
som Borgare-Ståndet i det afseendet komme att fatta, då frågan återkommer
lill dess handläggning.
27 § Inbjudningen antogs.
28 §. I afseende på beräkningen af ång-npparaters afverknings-förmåga
instämde Ridderskapet och Adeln i Preste-Ståndets heslut. I öfrigt vidblef
Ståndet sitt förut fattade beslut, och godkände voterings-propositionerna
N:ris 2, 3 och 4.
29. §. Inbjudningen antogs.
30 och 31 §. §. Ridderskapet och Adeln antog den lydelse af dessa §. §.,
som Preste- och Bonde-Stånden beslutat.
32 §. Utskottens yttrande godkändes.
33 §. Utskottens yttrande befanns icke erfordra någon åtgärd af Ridderskapet
och Adeln.
34 §. Denna §. antogs, sådan den af Preste- och Bonde-Stånden blifvit
beslutad.
35 §. Inbjudniugen lill Bonde-Ståndet befanns icke erfordra någon åtgärd
å Ridderskapets och Adelns sida och den under N:o 5 föreslagna voterings-proposition
alslogs.
Beträffande frågan om förslag till underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
angående huru med debiteringen och uppbörden af bränvins-brännings-afgiften
bör förfaras, så fann Ridderskapet och Adeln, att Utskotten borde med
förslag i detta afseende inkomma, och att, intill dess det skett, frågan icke
kunde blifva föremål för Ståndets öfverläggning.
Inbjudningen till Preste- oeh Borgare-Stånden, till instämmande i de
2:ne öfrige Ståndens beslut, angående formuläret till mätnings- och stämplings-bevis
befanns icke erfordra någon åtgärd af Ridderskapet och Adeln.
Från Högvörd. Preste-Standet.
S. D. f. m. Föredrogs Stats-Utskotjtets Memorial N:o 470, i anledning
af återremiss å Memorialet N:o 423.
Lades till handlingane.
S. D. Föredrogos ånyo så väl Stats-Utskottets Utlåtande N:o 354, angående
anslag å Extra Stats-régleringen, som ock samma Utskotts Utlåtande
Prot. Utdr. d. 17 Mars 184*'
N:o 435, i anledning af återrreraisser å det förstnämnda, hvarvid. Ståndet
beslöt på sätt, som följer:
Godkände Ståndet hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 435 pag. 1 yttrat,
i anledning af de anmärkningar, som mot en Extra Stats-reglering i allmänhet
blifvit gjorda.
Äfvenledes godkändes så väl den af Utskottet uppgjorda beräkning af
de disbonibla tillgångarne, som ock dess hemställan, att, i enlighet med
hvad 3:ne Stånd yrkat, anslagen i allmänhet å extra Stats-regleringen fördelas
på 4 år.
Hvad åter angick, hvad Utskottet hemställt å pag. 14 och 15 i Utlåtandet
N:o 435, Jann Ståndet för godt att med pröfning och med beslut deröfver
uppskjuta, till dess Ståndet i öfrigt genomgått nu under öfverläggning
varande Utlåtanden.
Litt. A.
l:o Till complettering af redskaps-, rid-, anspanns-och stall-persedlar
för 10 batterier af nja Fält-Artilleriet.
Det af Utskottet tillstyrkta anslag 24,000 R:dr beviljades.
2:o Till complettering i beklädningen för den class af Beväringen,
som årligen skall exerceras.
Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 435 pag. 19 tillstyrkt, så väl om frånträdande
af dess i förra Utlåtandet tillstyrkta anslag för anskaffandet af klädes-byxor,
som ock af ett anslag af 30,000 R:dr för reserv-förrådets completrande
och 30,814 R:dr 22 sk. 4 r:st. till materiel för en tillökt numerär af
500 man beväring bifölls.
3:o Gevärs-fabricationen.
Ståndet beviljade ett extra Stats-anslag af 84,000 R:dr årligen att under
4 år utgå med tillsammans 336,000 R:dr.
Hvad Utskottet i öfrigt i denna punkt föreslagit rörande:
a) det för ombyggnad och inredning af Carl Gustafs Jactori af anslaget
till gevärs-Jäbricationen använda belopp;
b) ökad tillverkning vid Huskvarna factori;
e) nedläggande af Norrtelje factori, blef af Ståndet bifallet.
4:o Till befästnings-arbeten å Waxholm och uti Stockholms skärgärd.
Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 435 tillstyrkt, bifölls.
5:o Till Carlsborgs fästnings-byggnad.
Ståndet biföll så väl den tillstyrkta summan af 50,000 R:dr årligen, alt
2o8
Prat. Utdr. d. 17 Mars 184,1.
för 4 år utgå med 200,000 R:dr, som ock, atl samina summa icke må användas
tili andra allmänna arbeten.
6:0 Till Carlstens fästning och Marstrands hamnjörsvar samt till befästnings-arbeten
vid inloppen till Carlskrona.
Hvad Utskotlet i Utlåtandet JN:o 435 tillstyrkt, så väl i afseende på
anslaget 40,000 R:dr årligt n, som ock att kostnaderna, hvilka erfordras vid
nu ifrågavarande arbeten använde fångars vård och underhåll, m. m. må,
fortfarande utgå af det för ändamålet anvisade fö; slags-anslaget å 9t le Hulvud-Titeln,
blef af Ståndet bifallet.
7:o Till anskaffande af Telegr aph-per sedlar> ro, ro.
Hvad Utskottet i denna punkt tillstyrkt och v idb I i f'v i t, bifölls•
8:0 Till kostnader för Instructions - Compagnier vid inde Idta Infanteriet.
Med ogillande af hvad Utskottet tillstyrkt, beviljade Ståndet hvad
Kongl. Majit äskat 31,000 R:lr, för året, uppgåtnde således för 4 år till
124,000 R:dr.
Hvad Utskotlet åter tillstyrkt, i anledning af Herr Stjerngranats motion
, bifölls.
9:o Till kostnader för indeldta Arme’ens öfriga vapen-öfningar, ro. ro.
Hvad Utskottet i denna del hemställt och vidblifva godkändes.
Litt. B.
l:o Angående anslag till fullbordande af ett under byggnad varande
bestyckadt ångfartyg om 200 hästars kraft.
Den af Kongl. Majit äskade summa 100,000 R:dr beviljades.
2: > Angående anskaffande af ett bestyckadt ångfartyg om 3oo hä^
stars kraft.
Hvad Utskotlet i denna del tillstyrkt och vid bl i fvi t bifölls.
3:o Angående upphandling af y2-pundiga bomb-canoner med projectilerj
ro. ro.
Ståndet beviljade den af Utskottet tillstyrkta summa 40,000 R: Ir att
till bomb-canoners anskaffande användas.
4:o Angående anslag för förbättt ingar i b åk- och fyrings-väsend
tj ro. ro.
Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 435 tillstyrkt om ett anslag af 160,000
R:dr att med 4O,CO0 R:dr för året utgå, bifölls, äfvensom om underdånig
anhållan, att prickar och sjömärken göras mera synliga, der beliofvet så
påkallar.
5:o
Prot. Utdr. d. 17 Mars 1841• 209
5:o Angående anslag till dockbjggnaden i Carlscrona.
Ståndet beviljade det af Utskottet tillstyrkta anslaget af 133,333 R:dr
16 sk. att nied 33,333 R:dr 16 sk. för året uterå.
6:0 Angående anslag till fullbordande af vattenledningen i Carlscrona.
Ståndet biföll Utskottets hemställan i Utlåtandet N:o 435.
7:o Angående anslag för inventeringen af eke-förråden i Carlscrona.
Hvad Utskottet i denna del tillstyrkt och vidblifvit, bifölls.
Föredragningen af förevarande Utlåtanden fortsattes i det till eftermiddagen
utsatta plenum.
S. D. Fortsattes föredragningen af så väl Stats-Utskottets Utlåtande N:o
354, angående anslag å extra Stats-regleringen, som samma Utskotts Utlåtande
N:o 435, i anledning af erhållna återremisser å förstnämnde Utlåtande,
hvarvid Ståndet beslöt på sätt som följer:
Litt. C.
Beträffande först aflöningen för den af Kongl. Maj:t föreslagna styrelse
för allmänna arbeten, beviljade Ståndet ett anslag intill nästa Riksdag af 8,000
R:dr för året, eller för 4 år 32,000 R:dr; dock utan att i samma summa
ingå de 1,250 R:dr, hvilka blifvit föreslagna att dels från Riks-Statens 4:de
Hufvud-Titel (1,000 R:dr), dels från 9:de IIufvud-Titeln (250 R:dr) för detta
ändamål användas; kommandes dessa 1,250 R:dr sålunda att på sagde
Hufvud-Titlar fortfarande qvarstå.
Biföll Ståndet, i enlighet med hvad Utskottet tillstyrkt i UtlåtandeN:o
435, pag. 7, så väl att för rese- och undersöknings-kostnader samt expenser
vid ifrågavarande nya Styrelse ställes till Kongl. Maj:ts disposition en summa
af 6,666 R:dr 32 sk. Banco årligen eller för 4 år beräknadt 26,666 R:dr
32 sk., som ock till aflöning af en Lärare vid Mariaebergs Läroverk i de
kunskaps-ämnen, som specielt tillhöra Ingenieurer för allmänna arbeten, 1,000
R:dr årligen, eller för 4 år 4,000 R:dr.
a) Yatten-communicationer.
Norra Districtet.
l:o, 2:o, 3:o Ståndet beviljade icke blott de för upprensning af Råneå
eif föreslagne 4,000 R:dr, Luleå eif 5,000 R:dr och Piteå eif 6,000 R:dr, tillsammans
15,000 R:dr, utan godkände äfven, att dispositions-rätten af med
Bih.
till R. St. Prot. t84’> 9 Sami 2 Band. 3»
210
Fröt. TJtdr. d. 17 Mars 1841-
len för ändamålet må åt Kongl. Maj:t vara öfverlåten, skulle en annan fördelning
dera! finnas nyttig och nödig.
4:o Ståndet beviljade till Umeå elfs upprensning 2,000 R:dr årligen, eller
för 4 år 8,000, R;dr, dock under förut stadgade vilkor af bidrag från Umeå
stad.
5:o Hvad Utskottet hemställt i Utlåtandet N:o 435, godkändes.
6:0 Bifölls.
7:o Anslaget till Indahls elfven, att utgå med 4,000 R:dr årligen, eller
för 4 år 16,000 R:dr, beviljades.
8:0 De till upprensning af 12 forssar i Ljunga eif föreslagna 3,000 R: Jr
för en gång beviljades.
9:o Anslaget till upprensning af Ljusne eif, 6,000 R:dr, beviljades.
10:o Det af Söderhamns stad, för uppgifvet ändamål sökta låne-understöd,
15,000 R:dr, beviljades, med vilkor, som för dylika lån varda fastställda.
liro Ståndet beviljade 6,000 R:dr för en gång till upprensning af Norrtelje
å, under vilkor, att arbetet dermed varder fullbordadt.
12:o I enlighet med Utlåtandet N:o 435, beviljade Ståndet den för Kodjupets
fullständiga upprensning erforderliga summa 44,000 R:dr.
13:o Hvad Utskottet i denna del tillstyrkt och vidhållit, godkändes.
l4:o Biföll Ståndet, så väl det för upprensning i segelleden vid Almare
Stäk och Ericssund i Mälaren tillstyrkta anslag, 8,000 R:dr, som ock det
för erhållandet deraf föreslagna vilkor.
Föredragningen afslöts, och kommer att i morgondagens Plenum fortsättas.
Från Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Slats-regleringen, jemte bilagorna vid dessa
Utlåtanden.
Härvid förekommo: Utlåtandet N:o 354, Litt. C. och Utlåtandet N:o
435, Litt. Cj i anledning af ifrågasatta extra stats-anslag för lättade communicationer
och andra allmänna arbeten.
a) Angående anslag till den af Kongl. Maj:t föreslagna Styrelse för allmänna
arbeten samt till aflöning för en Lärare vid Mariebergs Läroverk i
de kunskaps-ämnen, som specielt tillhöra Ingeniörer för allmänna arbeten.
Pröfning häraf uppskjöts.
b) angående anslag för speciela företag.
«) Yatten-conamunicationer:
Prot. Utdr. d. 17 Mars 1841-
Norra Distr ictet
l:o
Råneå, 2:o Luleå och 3:o Piteå Ehvars upprensning. Yttrandena
i Ullåtandena N:o 354, Litt. C. och N:o 435, Litt. C. godkändes, med det
vilkor, att Ståndet anser den önskan böra uttryckas, att arbetslöse personer
i Norrland till dessa arbeten företrädesvis användas.
4:o Upprensning af Umeå eif, samt 5:o anläggandet af en färjbrygga vid
Weda gästgifvaregård och anskaffandet af en färja derstädes öfver Ångermanelfvén.
Utlåtandet N:o 435, Litt. C. godkändes.
G:o En ifrågasatt brobyggnad öfver Fjöhls lilla färjsund uti Indals elfven.
Utlåtandet N:o 354, Litt. C och Utlåtandet N:o 435, Litt. C. biföllos.
7:o Upprensning af Indals elfven.
Utlåtandet N:o 435, Litt. C. gillades.
8:o Ljunga elfs, 9:o Ljusne elfs och 10:o Söderhamns skärgårds upprensning.
Utlåtandena N:o 354, Litt. C. och N:o 435, Litt. C. biföllos.
ll:o Upprensning af Norrtelje å.
Ståndet beviljade, till uppmuddring af Norrtelje å, ett Stats-anslag af
6,000 R:dr.
12:o Upprensning af inre segelleden till Stockholm vid det så kallade
Kodjupet.
Utlåtandet N:o 435, Litt. C.} bifölls.
13:o Uppmuddring af farleden emellan Dalarö och Stockholm genom södra
Stäket, och 14:o enahanda företag, i afseende på farleden till Upsala vid
Almare Stäk och Ericssund i Mälaren.
Utlåtandena N:o 354, Litt. C. och N:o 435, Litt C. biföllos.
Medlersta Districtet.
l5:o Ombyggnad af Strömsholms Canal och Slussverk.
Ståndet beslöt, att till ombyggnad af Strömsholms Canal och Slussverk
anslås en summa af 50,000 R:dr årligen under åren 1841, 1842, 1843, 1844
och 1845, eller tillsammans 250,000 R:dr, och i öfrigt uppskjöts bestämmandet
af vilkoren för detta anslag.
Föredragning af detta ärende fortsattes i näst insträffande plenum.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades, på grund af gjorda anmärkningar,
Conslitutions-Utskottets Memorial, N:o 95, med hemställan om afgörande
il*
Prot. Vtdr. d. 18 Mars 1841•
i Förstärkt Constitutions-TJtskott, af frågan om representationens fördelning
på en eller tvänne kamrar.
Den 18 Mars 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 17 dennes på
bordet lagde Memorial N:o 470, i anledning af återremiss å Memorialet N:o
423, fann Ridderskapet och Adeln, i enlighet med hvad Utskottet yttrat, den
i Memorialet N:o 423 föreslagna Usta voterings-propositionen förfalla; hvaremot
Ridderskapet och Adelu godkände den senare i samma Memorial föreslagna
voterings-proposition.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets den 3 och 15 dennes på
bordet lagde Utlåtande, ?i:o 435 Litt. A, i anledning af erhållna återremisser
af Utlåtandet N:o 344 Litt. A, blef Utlåtandet N:o 435 Litt. A. af Ridderskapet
och Adeln bifallet med följande förändringar:
l:o För den i 3:dje punkten omtalade gevärs-fabricationen biföll Ridderskapet
och Adeln 84,000 R;dr årligen att utgå i 5 år med tillsammans
420.000 R:dr.
2:o Vid 8.de punkten, angående anslag för Inslructions-Compagnier vid
indeldta Infanteriet, beslöt Ridderskapet ooh Adeln att, med ogillande af
hvad Utskottet i detta afseende tillstyrkt, bevilja, hvad Kongl. Majit äskat
31.000 R:dr föråret, uppgående således för 4 år till 124,000 R:dr.
Derjemte antog Ridderskapet och Adeln Vällofl. Borgare-Ståndets genom
Protocolls-utdrag af den 15 dennes, i anledning af 6:le punkten af Utlåtandet
N:o 435 Litt. Å., gjorda inbjudning till instämmande i nämnde Stånds den
13 och 15 i denna månad, i sammanhang med bestämmandet al anslagen för
åtskilliga befästningsarbeten, fattade beslut, i afseende på Correctionisters, arbetsfångars
och arbetslöse personers sysselsättande.
Från Högvörd. Preste-Standet.
S. D. Föredrogos Expeditions-Utskottets följande Memorial:
N:o 38, i anledning af erhållne återremisser af Utskottets Skrifvelse-förslag
N:o 245; och
N:o 39, i anledning af erhållne återremisser af Skrifvelse-förslaget
N:o 253. ' °
Prot. Vtdr. d. 18 Mars 184*•
2l3
Ståndet, som denna dag godkänt de i Memorialen omnämnda förnyade
Skrifvelse-förslag, lade Memorialen IStris 38 och 39 till handlingarne.
S. D. Fortsattes föredragningen af så väl Stats-Utskott ts Utlåtande,
N:o 354, angående anslag å extra Stats-regleringen, som samma Utskotts Utlåtande
N:o 435, i anledning af erhållna återremisser å förstnämnde Utlåtande,
hvarvid Ståndet stannade i följande beslut:
Medlersta Districtet.
15:o Strömsholms Canal och Slussverk.
Ståndet beslöt, i likhet med hvad af Afdelningen inom Utskottet blifvit
tillstyrkt, det må 600,000 R:dr Banco i Riksgälds-Contoiret afsätlas, för
att under 15 års tid med upplöpande räntor användas med 50,000 R:clr årlig
utbetalning till ombyggande af Strömsholms Canal och Slussverk.
De af Utskottet föreslagna grunder för medlens förräntande, äfvensom de
uppgifna vilkoren för erhållandet af desamma, hvarom å pag. 25—27 förmäles
under l:o—8:0, godkändes med följande tillägg: 9:o alt en af Fullmägtige
i Rikets Ständers Riksgälds-Contoir utsedd person kommer att såsom Ledamot
deltaga i Bolagets Direction från och med dagen för utbetalandet af det
allmänna anslaget, och intilldess att Canal- och Slussverket blifvit färdigbyggdt,
samt att ett på enahanda sätt ntsedt Ombud deltager i den årliga
revisionen af Canal verkets räkenskaper; börande Berättelse om arbetets fortgång
111. m. hvarje år af Direetionen till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifvas,
och derefter med officiella Tidningen allmäidieten meddelas.
Föredragningen fortsattes i nästinträffande plenum.
Från Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs och lades tillj handlingarne Stats-Utskottels Memorial,
N:o 470, i anledning af återremiss å Utlåtandet, N:o 423.
S. D. Foitsattes föredragning af Stats-Utskoltets Utlåtanden N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen, jemte Bilagorna vid dessa
Utlåtanden:
Härvid förekommo följande i Utlåtandet N:o 354, Litt. C. och Utlåtandet,
N:o 435, Litt. C. omförmäldta anslag till lättade vatten-communicationer:
16)
Till Gråda samt Barkens och Siljans canaler.
Yttrandena i sistberörde 2:ne Utlåtanden, angående Barkens och Siljans
Canaler, godkändes.
a>4
Prot. Utdr. d. i3 Mars 18 fr
-
I afseende på frågan om anslag till Gråda canal, fattade Ståndet följande
beslut:
a) Ståndet biföll Utskottets tillstyrkande i Utlåtandet N:o 435 Litt. C.,
alt Rikets Ständer må för fullbordande af nämnde Canal bevilja en summa
af 50,000 R:dr, under vilkor, att ett Bolag bildas, som förbinder sig att tillskjuta
det för arbetets verkställande härutöfver befinteliga belopp;
b) Ståndet beslöt, att i den underdåniga skrifvelsen härom skulle uttryckas
den önskan, alt arbets-commenderingar ej må till detta arbete användas;
c)
Såsom tillägg vid beslutet om Gråda Canal, antog Ståndet ytterligare
stadganden, lika med 4 och 7 momenten af de utaf Stats-Utskottet i Ullåtandet,
N:o 435, Litt. C, föreslagna vilkor för anslag till Strömsholms Canal
och Slussverk, endast med den förändring, att i 4 momentet utbytas orden:
högst 15/100 R:dr om året, emot dessa: högst 8 procent om året å det af
Bolaget tillskjutna capital;
och d) Utskottets yttrande, pag. 29, Utlåtandet, N:o 435, Litt. C, i afseende
på förd klagan öfver förluster genom anlagde damm-byggnader, i och
för Gråda Canal, godkändes,
17:o För anläggandet af en Canal emellan Philipstad och Sjö-ändans lastageplats.
l8:o För en Canal ifrån sjön Yngaren med utlopp till Mälaren, eller alternativt
lill Östersjön vid Nyköping;
och 19:o för en Slussbyggnad öfver Qvicksund.
Utlåtandena, N:o 354 Litt. C., och N:o 435, Litt. C., godkändes;
och 2:o i afseende på en föreslagen Canal-ledning emellan Hjelmaren
och Wenern, eller Svea Canal.
Till fullbordande af undersökningar, angående Svea Canal och spridande
af underrättelser derom, beviljades ett Stats-anslag af 6,666 R:dr 32 sk.;
och Utlåtandet, N:o 435, Litt. C, 20:de punkten, senare momentet, i fråga
o.m hufvudsakligt anslag till Svea Canal, bifölls.
Föredragningen af delta ärende fortsattes uti nästinträffande plenum.
F r u 11 Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och godkändes Stats-Utskottets Memorial N:o 470,
i anledning af återremiss å Memorialet N:o 423, med förslag till sammanjemkning
och voterings-proposilioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut
öfver Utlåtandena, N:ris 92 och 221.
Prot. Vtclr, d. 18 Mars 184.1.
2l5
S. D. Föredrogos ånyo, hvart efter annat, Stats-Utskottets följande fyra
Utlåtanden:
N:o 450, i anledning af dels väckt motion om lånebidrag för inlösen af
Landshöfdinge-accorden, dels Kongl. Maj:ts i detta ämne aflåtna Kådiga
Skrifvelse.
ylfslogs.
N:o 451, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ett
serskildt anslag för befremjande af göromålens behöriga gång inom StatsContoirel.
Bifölls.
N:o 452, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ett
serskildt anslag för Kongl. Theatern, motsvarande de för denna inrättning
å Stat uppförde summor, hvilka Rikets Ständer förklarat böra med 1840 års
slut upphöra.
Bifölls; samt
N:o 453, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
anslag till arfvoden för adjungerade Ledamöter i Svea och Götha HofRätter.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- samt Allmanna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens följande fyra Utlåtanden, fattade Ståndet nedannämnde
beslut.
N:o 155, i anledning af erhållne återremisser af Betänkandet N:o 108.
Ståndet biföll så väl Betänkandet N:o 108, samt Utlåtandet N:o 155.
N:o 156, i anledning af erhållne återremisser af Utlåtandet N:o 99.
Ståndet lät bero vid Betänkandet N:o 99 och lade Utlåtandet N:o 156
till handlingarne.
N:o 157, i anledning af erhållne återremisser af Betänkandet N:o 112.
Bifölls; samt
N:o 159, i anledning af Kongl. Majrls Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående förändring i Södra Skånska lufanteri-Regementets rotering,
i följd af f. d. Adelsfane-boställenas befrielse från ordinarie voterings utgörande.
<v
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens följande sex Betänkanden, nemligen:
N:o 44, i anledning af väckt fråga, huruvida anteckning uti prest-belyg
bör göras, angående brott, hvilka blifvit al minderåriga begångna.
2l6
Trot. Utdr. d. 20 Mars 184.1
N:o 45, i anledning af väckt fråga om deportation af brottslingar.
N:o 47, i anledning af väckte frågor om tillägg vid 27 §. 2 Cap. af
Krigs-Artiklarne.
N:o 48, i anledning af väckt fråga om prygel-straffets afskaffande, m. m.
N:o 49, i anledning af väckt motion om Slånd-Rätt för afdömande af
vissa förseelser, som af krigsman i fredstid blifvit begångne; samt
N:o 52, i anledning af väckt motion om upphäfvanrle af Kongl. Placatet
den 12 Januari 1726 samt Kongl. Brefvet den 2 Maj 1751, angående
olofliga sammankomster i enskildta hus till Gudstjensts förrättande, m. m.
S. D. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande
N:o 51, i anledning af väckt motion örn bestämmande af den tid, hvarifrån
Författningar, som uppläsas ifrån predikstolarne, skola anses gällande,
blef, vid förnyad föredragning, dterremitteradt.
Den 20 Mars. 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 3 och 15
dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 435, Litt. B., i anledning af erhållne återremisser
af Utlåtandet N:o 354, Litt. B., blef Utlåtandet N:o435, Litt. B. af
Ridderskapet och Adeln bifallet med följande förändringar:
l:o I anledning af lista puncten beviljades 100,000 Rldr för ångfartyg;
och lät Ridderskapet och Adeln bero vid hvad Utskottet; Lafseende på 2:dra
puncten; yttrat.
2:o Den af Utskottet i 3:dje puncten tillstyrkta summa 40,0C0 R:dr beviljades
att till bomb-kanoners anskaffande användas.
3:o Den i 6:te puncten föreslagna framställning till Kongl. Majit skulle
inskränkas till anhållan, det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder låta, genom tillförlitlig
och kunnig person, anställa ny undersökning, till utrönande så väl af
vattenledningens utförbarhet, som ock den dertill erforderliga kostnad, äfvensom
höra Carlskrona stads invånare, i afseende å det bidrag, sorn, för vattenledningens
framtida underhåll, kan af staden påräknas.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragningen af så väl Stats-Utskottets Utlåtande
N:o
Prot. TJldr. d. 20 Mars 2ly
N:o 354, angående anslag å extra Stats-regleringen, som samma Utskotts Utlåtande
N:j 435, i anledning af erhållna ålerremisser å förstnämnde Utlåtande,
hvarvid Ståndet stannade i följande beslut:
Litt. C.
16:o Utskottets i Utlåtandet N:o 354 gjorda och i N:o 435, vidhållna
afstyrkande af anslag till Barkens och Siljans canaler godkändes.
Bjviljade Ståndet det anslag af 50,000 Rj lr hvilket Utskottet tillstyrkt
till fullbordande af Gråda Canal, äfvensom Ståndet godkände så väl de vid
anslaget fästade vilkor, som ock alt Rikets Ständer hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla om anställande undersökning af de olägenheter, som ålskillige
invånare förment skulle af Canal-anläggningen uppkomma.
17:o Hvad Utskottet i denna del tillstyrkt och vidhållit, godkändes.
18:o och 19:o biföllos.
20:o Med ogillande af hvad Utskottet i denna del tillstyrkt, beslöt Ståndet
anslå 20,000 R:dr B:eo att till Kongl. Majrts disposition ställas, för alt
användas till ytterligare undersökningar och upprättande af koslnads-förslag
för den uppgifna Canal-ledningen mellan Hjelmaren och Wenern.
Föredragningen fortsätles i det för eftermiddagen utsatta Plenum.
S. D. Forsattes föredragningen af Stats Utskottets Utlåtande N:o 354,
angående anslag å extra Stats-regleringen och Utlåtandet N:o 435, i anledning
af återremiss af förstnämnde Utlåtande; hvarvid Ståndet beslöt på sätt som följer:
Litt. C.
Vestra Distr idet.
21:o Ståndet fann för godt att, i stället for den, för ändamålet otillräckliga
summan af 75,000 R:dr, hvilken Utskottet anvisat för sluss-anläggningarne
vid Forshaga och Deijefors, bevilja ett anslag af 00,000 R;dr, oberäknadt
4.000 R:dr till jordersältningar, hvilket kommer att tillfalla det af nyssnämnde
företag, som först kan komma till stånd, och af Kongl. Maj:t pröfvas nvttigast
och nödvändigast; dock att detta anslag icke må utgå till högre belopp
än 60,000 R:dr för Deijefors och 50,000 R:dr för Forshaga, jordersättningssumman
deri icke inberäknad, blifvande sålunda 10,000 R:dr Statsverket
reserverade för den händelse, att slussanläggningen vid Forshaga kommer
i åtnjutande af anslaget.
Bill. lill R. St. Prot. 1841. 9 Sami. 2 Band. 28
a 18
Prot. JJldr. d. 20 Mars iS/ft
-
22:o Anslaget 35,000 R:dr, såsom bidrag till en canal-anläggning emellan
sjöarne Eiran och Wenern, bifölls.
23:o Det för upprensningen af Albrectssund äskade och tillstyrkte anslag
24,000 R:dr beviljades, enligt Utlåtandet JN:o 354.
24:o SLåndet lät dervid bero.
25:o Med ogillande af hvad Utskottet i denna del hemställt, beslöt Stån»
det, alt den summa, stor 79,899 R:dr 3 sk. 8 rst., som blifvit från Hamnbyggnadsfonden
disponerad till dragvägars anläggning uppefter Götha eif, m.
»i. må af Stals-medel varda Götheborgs Hamn-cassa ersatt, med vilkor alt
användas till hamnbyggnaden.
26:o Hvad Utskottet tillstyrkt, blef af Ståndet bifallet.
Föredragningen fortsältes i näst inträffande Plenum.
Från Wäll o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden, N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Stals-regleriugen, samt Bilagorna vid dessa
Utlåtanden.
Nu förekommo följande uti Utlåtandet, N:o 354, Litt, C. och Utlåtandet,
N:o 435, Litt. C. omförmälda frågor om anslag för vallencommunicationer:
Vestra
Districtöt.
21 :o Till slussanläggningar vid Forsshaga och Deijeforss.
a') Ståndet biföll, att Rikets Ständer må, för sluss-anläggningarne vid
Forsshaga och Deijeforss, bevilja 75,000 R:dr, att, sedan visshet erhållits, att
associationerna för dessa företag, emot nämnde bidrags erhållande, utfästa sig
att arbetet fullborda, af Kongl. Maj:t emelian de begge företagen fördelas, i
moa af den för hvardera belöpande kostnad;
b~) Ståndet beslöt, att Rikets Ständer, å deras sida, förklara, alt något
vidare bidrag af Staten till förut nämnde företag, än det nu beviljade, icke
eger rum;
c) Ståndet ansåg vidare, att i den underdåniga skrifvelsen härom borde
uttryckas den önskan, att arbets-commenderingar ej må till arbetet begagnas,
men väl, alt tillfälle må beredas för permitterade soldater att vid
ifrågavarande arbete söka förtjenst;
och (T) Ståndet antog slutligen, såsom tillägg vid beslutet om anslag till
slussanläggningarne vid Forsshaga och Deijeforss, stadganden, lika med 4 och
Prot. Vtdr. d. 20 Mars 1841. iig
7 momenten af de utaf Stats-Utskottet föreslagna vilkor för anslag till Strömsholms
Canal- och Slussverk, endast med den förändring, att uti 4 mom. utbytas
orden: högst i5_,ooo R:dr om året emot dessa: högst åtta procent om
äret d det af Bolaget tillskjutna capital.
22:o Till en föreslagen Canal-anläggning emellan sjöarne Wenern och
Erren.
Utskottets tillstyrkande af ett anslag af 35,000 R:dr för ifrågavarande
Canal-anläggning afslogs.
23:o För upprensning af Albrechtssund.
Utskottets yttranden godkändes, hvarjemte Ståndet beslöt, det skulle
härvid den önskan uttryckas, att arbetsfångar till ifrågavarande arbete företrädesvis
komma att användas.
24:o Till föreslagna muddrings-arbelen i Götha eif.
Denna punkt af Utlåtandet N:o 354, Litt. C. och den motsvarande af
Utlåtandet, N:o 435, Litt. C. lades till handlingarne.
25:o För hamnbyggnaden vid Götheborg, samt till godtgörelse af staten
för de medel, sorn af Götheborgs sfod blifvit använde för upprensning af
Götha eif.
Utskottets afstyrkande af anslag till omförmäldta ändamål godkändes.
26:o Till upprensning af Nordre eif.
Utskottets yttranden godkändes.
Östra Districtet.
27:o a) Till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och uppmuddring
af Stångån upptaget lån.
Det af Utskottet i Utlåtandet, N:o 354, Litt. C. meddelade och i Utlåtandet,
N:o 435, Litt. C. vidhållna yttrande bifölls.
b) Angående lån af staten till Linköpings hamnbyggnad, i hvilket ämne
motioner blifvit väckta af Herr Biskopen m, m. Doctor Hedrén samt Herr
Nordvall.
Återremitterades.
28:o Till hamn-anläggning vid Wadstena.
Denna punkt af Utlåtandet, N:o 435, Litt. C. afslogs.
29:o Till hamnbyggnad vid Lidköping, 30:o till hamnbyggnad vid Hjo,
31» till utvidgning af Wärbergs hamn, och 32:o för flygsandens hämmande
å Mellby sandfält vid Laga-ån.
Utskottets yttranden i dessa frågor godkändes.
2 afl?
Prot. Uldr. d. 20 Mars t84f•
ogIi 33:o Till en hamn vid Höganäs och en vågbrytare vid Svineboda.
Utskottets tillstykanden i Utlåtandet, J\:r 435, Litt. C. af anslag lör
dessa ändamål afslogos.
... >
Från Hede rv. Bonde-Ståndet.
S. D* Vid förnyad föredragning biföllos Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkanden:
N:o 46, i anledning af vackt motion, att Soldat och Hussar, som endast
begått första resan enkel stöld eller andra mindre svåra brott, må fortfarande
vid Regementet qvarblifva; och
N:o 53, i anledning af väckt motion om öfverseende af Instruction och
Taxa för justering af mått och vigter.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottels
Memorial N:o 153, i anledning af väckt fråga om skjmdsam verkställighet
af Rikets Ständers beslut, angående förhöjning af Manufactur-Disconteus
creditiv på Rikets Ständers Bank.
Lades till handlingarne.
Memorial N:o 154, lill svar å ett Riks-Stånds återremiss af Utskottets
under N;o 141 afgifne Utlåtande.
Lades till handlingarne.
Betänkande N:o 155, i anledning af väckte frågor om förändring och
förtydligande af de för Handels- och Närings-Disconlernes låne-rörelse uti 4,
5 och 6 mom. af 232 §. i Bunco-Reglemenlel af den 26 Maj 1835 lemnade
föreskrifter, angående dels antalet af namn, som erfordras såsom hypothek
för lån utöfver 10,000 R:dr, dels belåningen af vexlar, dels högsta tillåtna
skuldsältnings-bt loppet och dels förbudet mot Iåns omsättning.
Återremitterades.
Memorial N:o 156, i anledning af väckt fråga, angående stadgande i Banco-Reglementet,
att Kamereraren vid B mco-Discont-Verket skall ställa borgen
eller annan godkänd säkerhet för den uppbörd honom anförtros.
Bifölls; och
Utlåtande N:o 157, i anledning af Directionens öfver Malmö LåneContoir
hemställan om ändring af §. 88 morn. 8 uti nu gällande BancoReglemente.
Bifölls.
Prot Utdr, d. 11 — 29 Mars i84*<
Den 22, 24, 27 och 29 Mars 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stals-UlskolteLs den 3 och 15 dennes
på bordet lagda Utlåtande N:o 435 Litt. C, i anledning af erhållna återremisser
af Utlåtandet N:o 354 Litt. C., blef Utlåtandet N:o 435 Litt. C. af
Ridderskapet och Adeln bifallit med följande förändringar:
l:o Till aflöning för den nya Styrelsen för allmänna arbeten, med derunder
lydande District-Chefer, beviljades ett anslag af 9,766 R:dr 32 sk. årligen
alt utgå i 4 år.
2:o Det i 7 punkten under hufvud-rubriken vallencommunicationer framställde
förslag om anslag till upprensning af Indals-elfven, bifölls med det
vilkor, att oi tens invånare till fullbordande af ifrågavarande upprensnings-arbete
bidraga med en tredjedel af kostnaden, vare sig genom arbete eller i
penningar.
3:o För det i 9 punkten under hufvud-rubriken valten-communicationer
omtalade ändamål, upprensning af Ljusna^elf beviljades ett anslag af 6000
Rjdr med vilkor att ortens invånare sjelfva genom arbete eller bidrag i penningar
bekosta det öfriga, som erfordras för ifrågavarande strömrensning.
4:o I afseende på 15 punkten under hufvud-rubriken valten-communicationer
beslöt Ridderskapet och Adeln, det må 600,000 R;dr Banco i Riksgäl
ds-Contoiret afsätlas, för alt under 15 års tid, med upplöpande räntor,
användas med 50,000 R:drs årlig utbetalning till ombyggnad af Strömsholms
Canal- och Slussverk; hvarjemte de af Ulskoltet föreslagna grunder för medlens
förräntande, äfvensom de uppgifna vilkoren för erhålllandet af desamma,
hvarom å pag. 25—27 förmäles under l:o—8:o, godkändes, med följande tillägg:
9:o att en af fullmäglige i Rikds Ständers Riksgälds-Contoir utsedd person
kommer att såsom Ledamot deltaga i Bolagets Direction, från och med dagen
för utbe talan let af det allmänna anslaget, och intill dess att Canal- och
Slussverket blifvit färdigbyggdt, samt att ett, på enahanda sätt utsedt Ombud
deltager i den årliga revisionen af Canalverkets räkenskaper, börande berättelse
om arbetets foitgång m. m. hvarje år af Directionen till Kongl. Maj:t
i underdånighet ingifvas, och derefter med officiella tidningen Allmänheten
meddelas.
5:o Vid pröfningen af 20 punkten, under hufvud-rubriken vatten-communicationer,
beslöt Ridderskapet och Adeln, alt anslå 20,000 R:dr Banco,
att till Kongl. Maj:ts disposition ställas för att användas lill undersökningar
222
Prot. Utdr. d. 22—29 Mars 18/f.t.
rörande jordersättningar för Canal-ledningen emellan Hjelmaren och Wenern
samt nödiga utgreningar till Bergslagerna, samt att Rikets Ständer derjemte
böra hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla en
undersökning i afseende på lämpligaste beräkningen af den nu föreslagna Canalens
dimensioner, de vilkor, hvarunder arbetets verkställande antingen må
kunna af Staten öfvertagas elier uppdragas åt något Bolag, och öfriga omständigheter,
hvilka på bestämmandet af Statens bidrag kunna inverka, samt derefter
Nådig Proposition i ämnet till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta;
och skulle Högvördige Preste-Slåndet samt Vällofl. Borgare-Ståndet inbjudas
att i detta beslut sig med Ridderskapet och Adeln förena.
6:0 För det i 21 puncten, under hufvud-rubriken vatten-communicationer
omtalade föremål, blef allt anslag af Ridderskapet och Adeln afslaget.
7:o Med afslag å Utskottets förslag i 22 puncten, under hufvud-rubriken
vatlen-communicaljoner; beslöt Ridderskapet och Adeln, det Rikets Ständer
hos Kongl. Maj:t anhålla om verkställande af förnyad undersökning angående
lämpligaste sättet för åstadkommande af en Canal-led ifrån Wenern till Stora
Lee och dermed sammanhängande vattendrag uti det inre af Dalsland,
samt alt Kongl. Maj:t läcktes till nästsammanträdande Rikets Ständer afgifva
Nådig Proposition i ämnet.
8:0 Med ogillande af hrad Utskottet i 25 puncten, under hufvud-rubriken
vatlen-communicationer, hemställt, beslöts, att den summa, stor 79,899
R:dr 5 sk. 8 rst., som blifvit från hamnbyggnads-fonden disponerad till dragvägars
anläggning uppefter Götha eif m. m., må af Stats-medel varda Götheborgs
hamncassa ersatt, med vilkor att användas till hamnbyggnaden.
9:o För det uti 27 punkten, under hufvud-rubriken vatten-coinmunica»
tioner, föreslagna lån till Staden Linköping bestämdes, att från den tid, medlen
lyftas, årligen skall erläggas 5 procent af det primitiva capitalet, hvaraf
3 procent beräknas såsom ränta å det vid hvarje liqvid återstående capital
och de öfriga 2 procent såsom afbetalning, till dess hela summan sålunda
Blifvit återgulden.
10:o Med afslag å Utskottets tillstyrkande i 33 puncten, under hufvudrubriken
vatten-communicationer, beslöt Ridderskapet och Adeln att för hamnbyggnad
vid Höganäs och Svineboda till Kongl. Majit öfverlemnas ett anslag
af 76,000 R:dr att användas för det af dessa förelag Kongl. Majit pröfvar
angelägnast; och skulle Högvördiga Preste-Ståndet vänligen inbjudas att i detta
beslut sig med Ridderskapet och Adeln förena.
ll:o Med ogillande af hvad Utskottet i 34 puncten under hufvud-rubriken
vatjten-ccmmunicationer yttrat i afseende å Landskrona hamn, beslöt
Prot. Uldr. d. 22—29 Mars 1841-
Ståndet att för samma hamns iståndsättande anvisa 25,000 H:dr, hvaraf i,
eller 16,666 R:dr 32 sk. af det allmänna bekostas och 1, eller 8333 R:dr 16
sk. af staden, som sistnämnde summa återgälder med 500 R:dr Banco
för året.
12:o För det i 39 puncten, under hufvud-rubriken vatten-communicalioner
omtalade ändamål, bifölls ert summa af 10,000 R:dr hvaraf 5000 R:dr
utgå såsom Stats-anslag och 5000 R:dr beviljas såsom lån, hvars återbetalning
ifrån dess lyftning beräknas sålunda, att 5 procent å det primitiva
beloppet årligen erläggas, hvaraf 3 procent utgöra ränta och åsterstoden afgår
på capitalet.
l3;o Beträffande 1 puncten i hufvud-rubriken , utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar, för beredande af odiingsföretag, beslöt Ridderskapet
och Adeln.
a) Alt en summa af 120,000 R:dr Banco ställes till Kongl. Maj:t disposition
för att inom Norrbottens, Westerbottens, Wesler-Norrlands, Jemtlands,
Elfsborgs, Stora Kopparbergs samt Norra delarne af Wermlands Län, eller
öfre och nedre Elfdals, öfre och nedre Frykdals samt Jösse Härader, användas
till valtenaftappningar eller dam-byggnader, för motverkande af frost
och till beredande af sådana större odiingsföretag, som öfverstiga menigheternas
förmåga, samt att lill Kongl. Maj;ts Nådiga pröfning måtte öfverlemnas ,
att för hvarje serskildt föremål, i man af den nytta som deraf kan påräknas,
bestämmer, om Stats-bidraget skall utgå såsom anslag eller lån, och i denna
senare händelse, huru med återbetalningen skall förhållas, samt om ränta bör
erläggas eller ej.
b) Att till vattenaftappningar eller andra förberedande åtgärder för större
odiingsföretag inom den återstående delen af Wermland samt Rikets öfriga
i mom. a) icke uppräknade Län, ställas till Kongl. Maj:ts disposition en
summa af 100,000 R:dr att utgå på lika vilkor, som i mom. a) äro bestämda.
c) Att de för Em-åns och Stångåns samt Himble och Flotteruds åars
upprensning och för uttappning af myror på Gottland beviljade understöd,
hvilka af en eller annan orsak kunna komma att icke utgå, må på enahanda
vilkor, som för anslagen under Litt. a) och b) i allmänhet äro bestämde, af
Kongl. Maj:t disponeras till andra odiingsföretag inom Länen i Södra delen
af Riket.
l4:o I afseende på de uti 5 puncten, under hufvud-rubriken utdikningar
och aftappningar m, m. omförmäldte föremål, beslöt Ridderskapet och Adeln
att 45,000 R:dr beviljas för Em-åns och 10,266 R:dr 32 sk. för Stång
-
a3£ Prot. ZJtdr. d. 11 29 Mars 184t
åns
upprensning, med öfverlemnande åt Kongl. Majit att bestämma huruvida
ofvannämnde summor, böra, i sin helhet eller tiil större eller mindre delar,
utgå såsom lån eller såsom anslag ulan återbetalningsskyldighet; och skulle de
öfrige Riks-Stånden vänligen inbjudas att i detta beslut sig med Ridderskapet
och Adeln förena.
15:o För det i 7 puncten, under hufvud-rubriken utdikningar och aftappningar
m. m. omtalade ändamål, eller understöd för myrors ultappniug
på Gottland, beviljades 50,000 R:dr under lika vilk«r för användandet, sorn
de hvilka Ridderskapet och Adeln beslutat i afseende på dispositionen af de
till vattenaflappningar och odlingsförelag under mom. Litt. a) och b) vid 1
puncten beviljade medel.
löio I afseende på de uti 1—6 puncterna, under hufvud rubriken väganläggningar
m. m. omtalade föremål, beslöt Ridderskapet och Adeln, att för
omläggning och förbättring af backiga eller eljest för communicalionen mindre
tjeniiga delar af de allmänna landsvägarne i Riket, till Kongl. Majits disposition
ställes en summa af 200,000 R:dr, alt under 4 år utgå med 50,000
R:dr årligen, samt alt till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnas alt, för
hvarje serskildt fall, förordna i hvad nion vederbörande menigheter, som åstunda
anläggning och förbättring af vägar, må vara pligtige alt till företagets
utförande Ined arbete bidraga; dock så, att de menigheter, hvilka erbjuda
sig att med aibete eller tjenslbarheter, till företagets utförande bidraga,
skola företrädesvis vara berättigade att af anslag komma i åtnjutande;
hvarjemte Ståndet, med antagande af Vä Hofi. Borgare-Ståndets, genom Protocolls-utdrag
af den 24 dennes gjorde inbjudning, fann för godt att, i afseende
| å frågan om anslag till anlägning af en väg emellan Öfver- och NederCalix
socknar i Norrbottens Län, besluta, det Rikets Ständer, må medgifva,
att Kongl. Maj:t, sedan vederbörande ånyo blifvit hörda och fult sig yttra,
huruvida de, för den händelse Staten lill vägens uppbrytande lemnar bidrag,
vilja för dess framtida underhåll ansvara, må ega att disponera ett Stats-anslag
af 7,000 R:dr till understöd för anläggning af den emellan Öfver- och
Neder-Caiix socknar föreslagne väg.
17:o Uti 5 puncten af föreskrifterna för utbetalningen och användandet
af de summor, som till de i Utlåtandtt Nio 435, Lill. C. omförmäldte föremål
anvisas, skulle emellan ordet: directct och ordell anslag införas orden:
af Rikets Ständer till beloppet bestämda.
l8:o Uti 6 puncten af föreskrifterna för utbetalningen och användandet
af de summor, som till de i Utlåtandet Nio 435, Litt. C, omförmäldte föremål
-
Prot. Utdr. d. 11 Mars i84<-
remål anvisas, skulle orden af Kongl. Maj:t utbytas emot ordet: vederbörligen,
uti hvilket beslut de öfrige Riks-Slånden vänligen skulle inbjudas att
sig med Ridderskapet och Adeln förena.
19:o 11 puncten af föreskrifterna för utbetalningen och användandet af
de summor, som till de i Utlåtandet N:o 435 Jjitt. C. omförmäldte föremål
anvisas, skulle erhålla följande lydelse: ”att till Kongl. Maj:ts disposition, för
”bestridandet af sådane ersättningar, som, enligt hvad Utskottet här ofvan
”hemställt, må utgå för oförvållade olyckshändelser eller sådane hinder för
”företaget, som ej kunna förutses och beräknas, skall ställas en summa af
*'20,000 R:dr.”
Den 22 Mars 1 841.
F r å n H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtanden,
så väl N:o 354, angående anslag till extra Stats-regleringen, som N:o 435, i
anledning af erhållne återremisser å ULlåtandet N:o 354, dervid Ståndet beslöt
på sätt, som följer:
Litt. C.
Östra Districtet.
2'7:o Biföll Ståndet, i enlighet med Utlåtandet N:o 354, att för amortering
af det för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns uppmuddring upptagna
lån, hvari Staten till hälften deltager, anvisas för nästföljande 4 år
4,320 R:dr. I sammanhang härmed gillade ock Ståndet afstyrkandet af Herr
Nordvalls motion, angående Utlåtandet N:o 435.
Likaledes biföll Ståndet, enligt Utlåtandet N:o 435, den tillstyrkta lånesumman,
så till beloppet, som säkerheten och förbindelsen, i afseende på
hamn-arbetets fullbordan, men beslöt, i afseende på medlens återgäldande
den förändring, att från den tid, medlen lyftas, kommer att årligen erläggas
5 procent af det primitiva capitalet, hvaraf 3 procent beräknas såsom ränta
å det vid hvarje liqvid återstående capital och de öfriga 2 procent såsom afbetalning,
tilldess hela summan sålunda blifvit återgulden; under åberopande
af hvad Utskottet i denna del tillstyrkt å pag. 61 mom. 3.
28:o Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 435 tillstyrkt, så i afseende på
Bih. till R. St. Prot. 1841. 9 Sami. 2 Band. 2o
32Ö
Fröt, Vtdr. d. aa Mars 18fa.
anslagssumman Cilli Wadstena hamnbyggnad, som öfriga dervid gjorda hemställanden,
blef af Ståndet bifallet.
29:o och 30:o bifölls.
Södra Districtet.
31:o Hvad Utskottet, i alseende på fullbordandet af hamn-anläggningen
vid Warberg tillstyrkt och vidblifvit, godkändes.
32:o Bifölls»
33:o Ståndet, som afslog det af Utskottet för en hamn-anläggningvid Höganäs
erforderliga och tillstyrkta anslag 191,000 R:dr, beviljade deremot det
för anläggandet af en vågbrytare vid Svinebodan i Utlåtandet N:o 435 tillstyrkta
anslag 76,000 R:dr.
34:o Med ogillande af hvad Utskottet yttrat, i afseende å Landskrona
hamn, beslöt Ståndet att för samma hamns iståndssättande anvisa 25,000
R:dr, hvaraf -|, eller 16,666 R:dr 32 sk. at det allmänna bekostas och eller
8,333 R:dr 16 sk. af staden, som sistnämnde summa återgäldar med 500
R:dr B:eo för året.
35;o Påkallade numera och sedan Utlåtandet N:o 426 blifvit bifallet,
icke någon åtgärd ifrån Ståndets sida.
36:o Det för hamnens i Ystad islåndsättande sökta låne-understöd 50,000
R:dr, beviljades.
37:o Ståndet biföll till alla delar, hvad af Ulskottet vid denna punkt i
Utlåtandet N:o 435 finnes tillstyrkt.
38:o, 39:o, 40:o och 41:o biföllos.
b) Utdikningar och aftappningar af sanka tracter och sjöar för beredande
af odlings företag.
l:o Ståndet stannade härvid i följande beslut:
a) att en summa af 100,000 R:dr B:co ställes till Kongl. Majrts disposition
för Norrbottens, Vesterbottens, Vesternorrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs Län;
b) att en summa af 20,000 R:dr för norra delarna af Wermlands
Län eller Öfre och Nedre Elfdahls, Öfre och Nedre Fryckdahls samt Jös
se
Härader;
c) att en summa af 100,000 R:dr till den återstående delen af Wermlands
samt öfriga Rikets Län, för alt användas till vatten-aftappningar eller
dambyggnader för motverkande af frost och lill förberedande af sådane större
odlings företag, som öfverstiga menigheternas förmåga, samt att till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning måtte öfverlemna®, att för hvarje serskildt föremål, i
Prot. TJtdr. d. a» Mars i84t»
mort af den nytta, som deraf kan påräknas, bestämma, om Stats-bidraget
skall utgå såsom anslag eller lån, och i denna senare händelse, huru med
återbetalningen skall förhållas, samt om ränta bör erläggas eller ej;
d) att de för Emm-åns och Stång-åns samt Himble och Tollereds-åens
upprensning och för uttappning af myror på Gottland beviljade understöd,
hvilka likväl, af en eller annan orsak, kunna komma att icke utgå, må på
enahanda vilkor af Kongl. Majrt disponeras till andra odlings-företag inom
sistnämnde Län af Riket.
Derjemte förbehöll sig Ståndet att, så vida medel ännu skulle vara öfriga
att disponera, sedan extra Stats-regleringen blifvit definitivt afgjord, kunna
större anslag för beredande af odlings-företag bevilja.
2:o, 3:o och 4:o biföllos.
5:o Med ogillande af hvad Utskottet i denna del tillstyrkt, beslöt Ståndet
bevilja ett anslag af 45,000 R:dr till understöd för Emm-åns upprensning,
äfvensom 10,266 R:dr 32 sk. till Stång-åns upprensning, med vilkor,
att strand-egarne ansvara för fullbordandet af nu nämnde företag.
Föredragningen afbröts men fortsattes i det för e. m. utsätta plenum.
S. D. e. m. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtanden
N:o 354, angående anslag å extra Stats-regleringen, och N:o 435, i anledning
af erhållna återremisser å förstnämnde Utlåtande, hvarvid Ståndet beslöt
på sätt, som följer;
Litt. C.
b) Utdikningar och aftappningar af sanka tracter och sjöar för beredande
af odlings-företag.
6:o Låne-understödet 10,000 R:dr, till upprensning af Himble och Tollereds
åar beviljades, med vilkor, som i Utlåtandet N:o 435 finnas fö
reslagna.
7:o Låne-anslaget af 50,000 R:dr till myrors uttappning på Gottland
beviljades, med vilkor, som här näst ofvan anfördes, att Kongl. Maj:t må
ega, derest omständigheterna så skulle påkalla, anvisa en del af beloppet
såsom anslag.
c) Väg-anläggningar m. m.
1—6. Ståndet biföll, i enlighet med Utlåtandet N:o 435, att en summa
af 150,000 R:dr, att under 4 år utgå, med 37,500 R:dr årligen, ställes till
Kongl. Maj:ts disposition för anläggning och förbättring af allmänna landsvägarne,
äfvensom hvad Utskottet dervid i öfrigt hemställt.
228
Vrot. T]lär, d. 22 Mars i841'
Äfvenledes bifölls, hvad Utskottet tillstyrkt, angående väganläggningen
mellan Öfver- och Neder-Caiix socknar. •
7:o Anslaget till försöks anställande för anläggandet af en chausse'e mellan
Westerås och Fahlun beviljades.
8:0 och 9:o biföllos.
d) De af Utskottet tillstyrkta föreskrifter l:o—liro för utbetalningen och
användandet af de anslag eller låne-understöd af Staten, hvilka för allmänna
arbeten komma att af Rikets Ständer beviljas, godkände Ståndet.
é) Godkändes.
Litt. D.
Ilo, a) Ståndet beslöt, att, för uppförande af en stenhusbyggnad till
Landshöfdinge-residens i Wexiö med nödigt utrymme för Lands-Canzli,
Lands-Contoir, Ränteri och Landtmäteri-Contoir, jemte boställs-rura för
Landshöfdingen och alla erforderliga uthus-byggnader, beviljas en summa af
25,000 R:dr.
b) Bifölls.
c) Beviljade Ståndet ett anslag af 15,000 R:dr till uppförande af stenhusbyggnad
i Wenersborg för inrymmandet af dervarande Lands-Canzli,
Lands-Contoir, Landt-Ränteri och Landtmäteri-Contoir.
d) Beviljade Ståndet ett anslag af 6,000 R:dr till inköp af det hus
i Piteå1, hvilekt till Landshöfdinge-residens derstädes för närvarande begagnas.
“
é) Bifölls.
Föredragningen fortsättes i näst inträffande plenum.
Från Yällofl. Borgare-Standet.
S. D. Fortsattes föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen och Bilagorna vid dessa
Utlåtanden:
Följande uti Utlåtandet N:o 354 Litt. C. och Utlåtandet N:o 435 Litt.
C. omförmälda frågor om anslag förekommo:
a) Vatten-communicationer:
Södra Districtet.
34:o Till iståndsättande af Landscrona hamn.
Ståndet beslöt ett Stats-auslag till Landskrona hamns iståndsättande af
Prot. Utdr. d. 22 Mars i§4u
229
25,000 R:dr, med vilkor, att nämnde stad deraf återgäldar till Stals-Verket
8,333 R:dr 16 sk. genom en årlig inbetalning af 500 R:dr.
35:o Till staden Malmö för fortsättning af hamnbyggnaden derstädes.
Detta ämne var serskildt afgjordt genom pröfning af Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 426 och förrberörde punkt lades till handlingarne.
36:o Till iståndsättande af Ystads hamn.
Det af Stats-Utskottet tillstyrkta låne-understödet 50,000 R:dr bifölls,
hvarvid beslöts, att återbetalningen af lånet skall ifrån dess lyftning beräknas
på det sätt, att 5 procent å det primitiva beloppet årligen till!
Staten erlägges, hvaraf 3 procent utgöra ränta och återstoden afgår på
capitalet.
37:o För en hamnbyggnad vid Åhus, lill hamnbyggnaden vid Cimbritshamn
och för upprensning af Helge-å; och
38:o För upprensning af Höje och Lödde åar.
Stats-Utskottets yttranden i Utlåtandet N:o 354 Litt. C, med förändringar,
enligt Utlåtandet N:o 435 Litt. C, godkändes.
39:o Till upprensning af Rottne-å och Ronneby köpings redd.
För detta ändamål bifölls en summa af 10,000 R:dr, hvaraf 5,000
R:dr utgå, såsom Stats-anslag, och 5,000 R:dr beviljas, såsom lån, hvars återbetalning
ifrån dess lyftning beräknas sålunda, att 5 procent å det primitiva
beloppet årligen erlägges, hvaraf 3 procent utgöra ränta och återstoden
afgår på capitalet.
40:o Till förberedande undersökningar för en canal genom Skåne;
Utskottets afstyrkande af anslag härtill gillades;
och 41:o Till hamnbyggnad vid Wisby.
Det af Slats-Ulskottet för detta företag tillstyrkta anslag af 79,000 R:dr,
bifölls.
b) Utdikningar och aftappningar af sanka tracter och sjöar för beredande
af odlings-företag.
l:o Till vatten-aftappningav och andra åtgärder för större odlings-företag.
Mom. Litt. a. bifölls, med tillägg af orden: Wermlands fmnbyggd> näst
efter orden: Stora Kopparbergs Län, äfvensom mom. Litt. b. gillades.
2:o Angående upprensning af Wåbäcks-forssen i Dal-elfven, 3:o i afseende
på odling af Stor- och Höns-myrorna i Dalarne, och 4:o rörande upprensning
af Olands-å.
Stats-Utskottets yttranden godkändes.
5;o Angående upprensning af Ernm-ån och Stång-ån.
Stats-Utskottets yttrande, angående ett bidrag af Statens medel för Em
-
Prot. Utdr. d. 12 Mars
åns upprensning af 45,000 R:dr godkändes, nied den förändring, att af denna
summa 35,000 R:dr utgå, såsom lån, och 10,000 R:dr såsom Stats-anslag;
och Utskottets tillstyrkande af ett lån, stort 15,400 R:dr, till Stång-åns upprensning
gillades.
6:o Angående upprensning af Himble och Tollereds åar, och 7:o i afseende
på låne-understöd för utiappning af myror på Gottland.
Utskottets yttranden godkändes.
c) Väganläggningar, no. m.
Ståndet beviljade ett Stats-anslag för vägens anläggning och förbättring
af 50,000 R:dr årligen, alt utgå under 4 år med sammanlagde 200,000 R:dr,
hvilket anslag ställes till Kongl. Majjts disposition; äfvensom Ståndet antog
Utskottets tillstyrkande, att Rikets Ständer må till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna att, för hvarje serskildt fall, förordna, i hvad nion vederbörande
menigheter, som åstunda omläggning och förbättring af vägar, må vara
pligtige alt till företagets utförande med arbete bidraga; dock så, att de
menigheter, hvilka erbjuda sig att med arbete eller tjenstbarheter till företagets
utförande bidraga, skola företrädesvis vara berättigade att af anslag
komma i åtnjutande.
Föredragning af detta ärende fortsattes i nästinträlfande Plenum.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning biföll Ståndet Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 444, i anledning af väckte motioner, angående ersättning åt visse Commendanter
för sportler, förlorade, till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning
af den 3 Juli 1840 om prejning från Rikets fästningar af Örlogs- och andra
fartyg.
" S. D, Förekom ånyo Högvördige Preste-Ståndets inbjudning att biträda
dess beslut, i afseende på Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
ytterligare Betänkande N:o 29, angående ändring af Förfaltningarne om
Sockenstämma samt om bildande af Communal-styrelser.
1 Cap. Om Sockenstämma.
2 §. Hade af Preste-Ståndet erhållit följande lydelse:
Kungörelse om Sockenstämma utfärdas uf Kyrkoherden, eller den,
hans embete förrättar, eller af den Prestman, som Jör ser skilde mål eger
rätt att i Sockenstämma ordet föra.
Ståndet fann för godt antaga inbjudningen härom.
3 §. 1 och 2 moni.
Prot. Utdr. d. z2 Alart iS^i.
Ståndet vidblef sitt beslut i dessa frågor och afslog inbjudningen.
§. §. 4, 5, 6, 7 och 9.
Inbjudningen afslogs.
§. 10 hade af Preste-Ståndet erhållit följande lydelse:
Till Sockenstämmas handläggning höra mål, som angå fullgörandet af
församlingens gemensamma åliggande, vården om dess tillhörigheter, vidtagande
af anstalter för gemensamt behof eller gagn o. s. v. Härtill räknas
fördenskull: l:o Öfverenskommelse!- till befordrande afGudsfrugtan, sedlighet
och ordning samt om tiden för allmänna Gudstjensten; frågor rörande Folkundervisningen;
3:o Klockares, Organists och annan kyrkobetjenings tillsättande
neli alskedande, der ej annorlunda stadgadt är; 4:o Kyrkoråds, Kyrkovär
dars,
Sexmans och andra Ordningsmäns utnämnande och endtledigande; 5:o
granskning af kyrko-i äkenskaperna samt frågor om kyrko-medlens anordnande
för kyrkans behof; 6:o hushållningen och vården af kyrko-egendomar och lägenheter;
7:o byggandet och underhållendet af kyrkan och hvad dertill höler,
jemte alla församlingens hus och lägenheter såsom Prestgård, Sockenstuga,
Tiondelada m. fl.; 8:o öfverenskommelse!-, rörande Presterskapets och Kyrkobetjenters
inkomster och rättigheter; 9:o bestämmande af afgifter tili Kyrka,
Fattigvård och andra fromma ändamål; loro bänkfördelningar; 11 :o öfverenskommelse!-
om grafslällen; äfvensom 12:o alla sådana Kyrkomål och ärenden
som, enligt serskilda Författningar, eller efter vederbörande befallning bero
på Sockenstämmas utlåtande, afgörande eller verkställighet, såsom angående
Brandstods-föreningar, Sockenmagazm, verificationer af Rest- och Afkortningslängder,
äfvensom afbetalning för Kronoskjutser, val af Sockenfullmägtige vid
taxeringar och för andra ärenden, frejdbref i fråga om allmänna belöningar,
yttranden om odlingar och tillverkad Salpeter, om vaccinationens fremjande,
jordegummors antagande, om väghållning, suöplogning, brobyggnad m. m.,
med vård och förvaltning af Domkyrkornas, så ock Kyrkornas i Stockholms
stad samt Lunds och Götheborgs Stifts fastigheter, medel och öfriga tillhörigheter
förhålles, såsom serskildt är förordnadt. Alla afgifter, som på Sockenstämma
beslutas, utgå, såvida serskildt derem blifvit stadgadt eller frivillig
öfverenskommelse derom träffad, på sätt, som om rösträtt i 6 §. bestämdt
är. Sockenstämma eger ock, der så nödigt pröfvas, till noggrann efterlefnad
af hvad genom denna Förordning eller annars gällande lagbud finnes stadgadt,
föreskrifva och bestämma vitén, hvilka likväl, om de flera gånger förnyas,
icke må öfverstiga ett belopp af tillsammans Tio R:dr Banco; börande likväl
Sockenstämmas beslut om vitén af Konungens Befallningshafvande pröfvas och
fastställas, innan de äro gällande.
Trot. Utdr. d, 22 Mars 18/^1.
Slåndet fann för godt antaga denna inbjudning.
I öfriga delar af förevarande Betänkande, der Högvördige Preste-Ståndet
besluti t förändring uli Utskottets förslag, eller 1 Cap. 11 §. samt 2 Cap. 15
§., 1 och 2 morn. 16, 17, 19, 20 och 23 till och med 36 §. §. fann Ståndet
ej skäl att inbjudningen antaga.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Lag- saint Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Betänkanden, N:o 50, i anledning af väckt
motion om upphäfvande af all verkan utaf Kongl. Brefvet den 12 Juni 1839,
angående iagttagandew vid skatteköp.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets Betänkanden:
N:o 455, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande, N:o
410, angående ett föreslaget låne-understod för Stads-församlingen i Carlskrona.
Lades till Jiandlingarne.
N:o 4-56, angående föreslagne åtgärder till minskning i Carlskrona stads
utgifter för Presterskapets aflöning, m. m.
Bifölls.
N:o 457, angående arfvode för mottagningen och utdelningen af de vid
Riksdagens slut Öfverhlifna exemplar utaf Riks-Ståndens Protocoll, samt Bihanget
dertill, m. m.
Bifölls.
N:o 458, i anledning af Bonde-Ståndets återremiss å Utskottets Memorial
N:o 389, med förfrågan om Riks-Ståndens beslut, angående byggnadslånet
till staden Wenersborg.
Ståndet lät bero vid de öfrige Ståndens beslut, och lade detta Utlåtande
till handlingarne.
N:o 459, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 235, dels
i fråga om yrkad befrielse för vissa socknar inom Stora Kopparbergs Län
från åliggandet att in natura leverera ränte- och qvarntulls-kohlen, dels om
upphörande af tredskoböter för uragtlåten lefverering till Stora Kopparbergs
Bergslag af ränte- och mantals-kohlen.
Ståndet biföll, hvad Utskottet tillstyrkt, i afseende på första frågan, angående
befrielse från skyldighet att in natura leverera ränte- och mantalskohl,
hvaremot Ståndet beslöt, att de för underlåtenhet att inom stadgad tid
till Stora Kopparbergs Bergslag in natura leverera ränte- och mantals-kohlen
nu föreskrifna vites- och tredskoböter ej allenast, på sätt Utskottet föreslagit,
skulle nedsättas från | till utöfver kohlens inom orten fastställde marke
gångs
-
Prot. Vtdr. d, Mars 18 4? •
233
gångsvärde, ulan för framtiden helt och hållet upphöra; och skulle Med-Stånden
vänligen inbjudas att delta beslut biträda.
N:o 460, i anledning af väckte molioner, angående förhöjning i anslaget
för Tullverkets och Tullbevakningens förstärkning.
Bifölls.
N:o 461, angående tiden för nästa revision af Stats- Banco- och Riksgälds-verkets
förvaltning och räkenskaper.
Bifölls,
N:o 462, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, i fråga om
mötespassevolansens upphörande och de deraf bestridda kostnaders öfyerflyttande
på Stats-Verket, samt i ämnet väckt motion.
Bifölls.
Den 24 Mars 1841.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. e. m. Beslöt Ridderskapet och Adeln vänligen inbjuda Vällofl. BorgareStåndet
samt Ilederv. Bonde-Ståndet till instämmande i Ridderskapets och
Adelns, denne dag på förmiddagen, vid pröfningen af 15 punkten under
Hufvudrubriken valtencommunicationer i Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 435,
Litt. C , fattade beslut, att 600,000 R:dr Banco må i Riksgälds-Contoiret afsättas,
för att under 15 års tid, med upplöpande räntor, användas, med
50,000 R:dr årlig utbetalning, till ombj-ggnad af Strömsholms canal- och
slussverk; samt att de af Utskottet föreslagna grunder för medlens förräntande,
äfvensom de uppgifna vilkoren för erhållandet af desamma, hvarom å
pag. N:ris 25—27 förraäles under l:o—8:1, godkännas, med följande tillägg:
9:o att en af Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-Conloir utsedd
person kommer alt såsom ledamot deltaga i Bolagets Direction, från och med
dagen för utbetalandet af det allmänna anslaget, och intilldess att Canal- och
Slussverket blifvit färdigbyggdt, samt att ett på enahanda sätt utsedt ombud
deltager i den årliga revisionen af Canal-verkets räkenskaper, börande berättelse
om arbetets fortgång m. m. hvarje år af Directionen till Kongl. Maj:t i
underdånighet ingifvas, och derefter med officiella tidningen allmänheten
meddelas. Emot denna inbjudning reserveiade sig Herr Ribbing, Bengt,
samt Herr Munck af Rosenschöld, Nils Rudolph, under begäran, att deras
reservation, jemlikt 57 §. Riksdagsordningen, skulle de öfrige Riks-Stånden
meddelas.
Bih. till R. S. Prot. 1S4U 9 Sami. 2 Band. 3o
Fröt Utdr. d. 24 Mars 184f.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Forlsaltes och afslöls föredragningen af Stats-Utskottets Ullåtande
N:o 354, angående anslag å extra Statsregleringen, samt samma Utskotts
Utlåtande N:o 435, i anledning af erhållna ålerremisser å det förra; hvarvid
Ståndet stannade i följande beslut:
Litt. D.
2:o Ståndet biföll, hvad Utskottet, i Utlåtandet N:o 354, tillstyrkt, med
de dervid gjorda ändringar och tillägg i Utlåtandet N:o 435.
3:o Ståndet beviljade det af Kongl. Maj:l äskade anslag, för en gång, af
52,000 R:dr till Riddarholmskyrkans och dess Grafchors med dithörande torns
utvändiga reparation och taktäckning.
4:o Biföll Ståndet de för Konungagrafvarne i Warnhem och Wreta projecterade
anslag, äfvensom hvad Utskottet i öfrigt, i afseende på verkställigheten
af reparations-arbetet, hemställt.
5:o Hvad af Utskottet vid denna punkt finnes tillstyrkt i Utlåtandet
N:o 435, blef i allo bifallet och godkänd t.
6:0 Bifölls.,
Litt. E.
l':o Ståndet beviljade de af Kongl. Maj:t i Dess Nådiga Proposition till
Universiteten i Upsala och Lund, för uppförandet af sådane ännu saknade
byggnader, som fann os mest behöflige, äskade anslag af 50,000 R:dr, att emellan
begge Universiteten till hälften hvarldera fördelas.
2:o Ståndet fann skäligt bevilja för Carlstads Läroverks utvidgning ett lån
af 8,000 R:dr, räntefrilt under 5 år och sedermera mot 6 procenLs årlig afbetalning,
, deraf 3 procent å capitafe t och 3 procent såsom ränta.
3:o, 4:o och 5:o godkändes.
6:0 Hvad Utskottet i denna punkt tillstyrkt i Utlåtandet N:o 354, jemte
den, i afseende på beloppet af förskottet,. gjorda rättelse i Utlåtandet N:o
435, bifölls.
7:o och 8:0 bifölTos.
Q:o Fordrade icke någon vidare åtgärd ifrån Ståndets sida..
Litt. F.
f:o, 2:o, 3:o och 4:o bifölilos.
Prot. Utdr. d. 2 4 18/f.t.
235
5:o Ståndet beviljade ett anslag, för en gång, af 10,000 R:Jr för en arbetsdin
ältning i Eskilstuna Fristad.
6:0 Bifölls.
7:o Bifölls, enligt Utlåtandet N:o 354, med det dervid i Utlåtandet N:o
435 gjorda tillagg.
Enligt Ståndets, vid början af nu genomgångna Utlåtanden, fattade beslut,
återgick Ståndet till pröfning af de allmänna vilkor för de an visade extra
Stals-anslagen, hvilka vilkor å pag. 14 i Utlåtandet N:o 435, under Iso,
2:o, 3:o och 4:o upptagna, nu blefvo af SLåndet godkända.
Äfvenledes godkände Ståndet den för Fullrnägtige i Riksgälds-Contoiret
föreslagna föreskrift, att de till extra Statsregleringen afsedda tillgångar höra,
om möjligt, göras fruktbara, äfvensom sättet derföre; hvarjemte Ståndet
gillade den af Utskottet gjorda hemställan om underdånig anhållan hos Kongl.
M;.j;t, det måtte vederbörande erhålla befallning att lemna Fullrnägtige i
Riksgälds-Contoiret underrättelse, om vid hvad tid de anvisade anslagens lyftning
erfordras, m. m.
S. D. Sedan Ståndet nu erhållit svar å dess lill de respective Med-Stånden
aflåtna inbjudning att instämma i Preste-Ståndets beslut, angående bränvinsbrännings-tidens
inskränkning till 3:ne månader, företogos nu ånyo de, af
nämnde anledning, vid föredragningen af Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Memorial N:o 12, i anledning af Riks-Slåndens
skiljagliga beslut, rörande grunderne och vilkoren för Bränvinsbränningens
utöfning och afgifterne derför, öppna lemnade §. §.
§. 1. Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln nu med Hederv. BondeStåndet
instämt, att Bränvinsbränningstiden må till sex månader för året
fastställas, i enlighet med nu gällande stadganden, lät Presle-Ståndet ock
bero vid hvad Utskottet här hemställt
I sammanhang härmed blefvo ock 8, 10, 11 och 23 §. §. af Ståndet bifall
na.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Stats-Utskottets Memorial
N:o 4G4, med upplysning, i afseende å Riksgälds-Contoirets tillgångar
for bestridande af de å extra Stats-regleringen anvisade utgifter.
S. D. Vid nu förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärs<fch
Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 34, i anledning af väckta motioner
om förändring af Landtmäteri-taxan, blef samma Betänkande af Ståndet bifallet.
236
Prot. Vtdr. d, 24 Mars iS4>-
Från Y ä 110 f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsaltes föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden, N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen, samt Bilagorna vid dessa
Utlåtanden.
Härvid förekommo följande delar af Utlåtandet, N:o 435, Litt. C.
c) Yag-anläggningar, ni. m.
Angående anslag till anläggning af en väg emellan Öfver- och NederCalix
socknar i Norrbottens Län.
Ståndet beslöt, att Rikets Ständer må medgifva, alt Kongl. Maj:t, sedan
vederbörande anjo blifvit hörde och fått sig yttra, huruvida de, för den
händelse staten till vägens uppbrytande lemnar bidrag, vilja för dess framtida
underhåll ansvara, må ega att disponera ett stats-anslag af 7,000 R:dr till
understöd för anläggning af den emelian Öfver- och Neder-Calix socknar föreslagna
väg; och inbjödos de öfriga Riks-Stånden vänligen att i detta beslut
med Borgare-Ståndet sig förena.
Angående fråga 0111 anslag till försöks anställande, i och för en Chausséanläggning
emellan Westerås och Fahlun.
Ståndet beviljade ett stals-anslag af 15,000 R:dr, att ställas lill Kongl.
Maj:ts disposition för förbättring af vägen emellan Westerås och Fahlun, och
till lika fördelning emellan Westerås och Stora Kopparbergs Län; hvarvid
tillädes, alt nämnde tvänne Län för ifrågavarande väg, till hvars förbättring
berörde anslag beviljats, icke skola vara berättigade till andel uti det af Ståndet
den 22 dennes beslutade anslag för omläggning och förbättrande af vägar
i allmänhet; och skulle de respeetive Med-Stånden vänligen inbjudas att
förena sig uti Borgare-Ståndets om anslag till meromförmälda väg sålunda
fattade beslut.
Yttrandet, pag. 47 och 48, i Utlåtandet, N:o 354, Litt. C., i afseende
på Herr Petres och Didric Weströms motioner 0111 understöds beviljande
till Dalortens invånare.
Lades till handlingarne.
Angående fråga om anslag till jernvägars anläggning.
Utskottets j ttranden godkändes.
Angående väckt fråga om anslag för befremjande af bogsering, medelst
ångfartyg, å Canal-linien emellan Stockholm och Götheborg, samt öfrige derinvid
belägna orter.
Utskottets pag. 48 i Utlåtandet, N:o 354, Litt. C.^ afgifna och pag. 59
i Utlåtandet, N:o 435, Litt. C.j vidhållna yttrande i denna punkt bifölls.
Troi. Vtdr, d. 24 Mars 184'• 237
d) Utskollels förslag till vissa föreskrifter för utbetalningen och användandet
al de i Utlåtandet, N:o 435, Litt. C.j till der omförmäldta föremål,
anvisade summor, hvilka föreskrifter äro uppställda pag. 61, 62 och 63 af
nämnde Utlåtande.
1, 2, 3 och 4 momenten godkändes.
Ett nytt 5:te moment antogs, så lydande: ”Alt vid alla arbeten, till
hvilkas utförande stalén i större eller mindre mon bidrager, må företrädesvis
och, der sig så göra låter, användas försvars- och sysslolöse parsoner; hvarjemte,
i frågor om utdikningar och vatten-aftappningar, eller vägars omläggning
eller förbättring, vederbörande menigheter, före arbetets begynnelse,
måtte blifva hörde, för att, angående företagens lämplighet, sig utlåta.”
Det af Utskottet föreslagna 5:te, men nu med N:o 6 betecknade momentet
antogs af denna lydelse: ”alt, då arbetets utförande öfverlemnas till menigheter,
bolag eller enskilde, dessa alltid böra, enligt contract, förbinda sig
att, efter fastställd plan, fullborda arbetet, utan att kunna af staten påräkna
något ytterligare bidrag, samt att ett sådant vederbörligen afslutadt contract,
i öfverensstämmelse med de af Rikets Sländer meddelade föreskrifter, bör
bos Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret företes, innan medel må af Fullmäg»
tige anordnas.”
De af Utskottet föreslagna 6, 7, 8, 9 och 10 momenten antogos, betecknade
med N:ris 7, 8, 9, 10 och 11.
11 momentet, enligt Utskottets förslag, afslogs.
och e) Utskottets yttranden, pag. 50, i Utlåtandet, N:o 354, Litt. C.,
och pag. 63 och 64, i Utlåtandet, N:o 435, Litt. C._, i afseende på det vid
1840 års slut odisponerade beloppet af det extra Stats-anslag, som af Rikets
Ständer vid sistförflutne Riksdag beviljades till vatten-eommunicalioner och
allmänna arbeten.
Godkändes.
Derefter företogs pröfning af följande uppskjutna frågor i Stals-Utskotlets
Utlåtanden, N:o 3o4, Litt. C.j och N.'o 435, Litt. C.j nemligen:
1:° Förslag till aflöning för en ny Styrelse för allmänna arbeten, med
derunder lydande Dislrict-chefer.
Ståndet beviljade ett anslag af 8,000 R:dr årligen under 4 år, att ställas
till Kongl. Maj:ts disposition, för att, såsom arfvoden användas till dem,
som med allmänna arbeten få befattning, med uttryckligt förklarande, att
Ståndet härvid afser, att något nytt Embetsverk ej må för ändamålet inrättas.
I öfrigt lades Stats-Utskottets omförmäldta Utlåtanden, i denna punkt,
till handlingarne.
Trot. TJtdr. d. a4 Mars 18/^1.
2:o Yttrandena, i afseende på rese- och undersöknings-kostnader samt
expenser vid den nya Styrelsen.
Ståndet beslöt, att Rikets Ständer för rese- och undersöknings-kostnader
samt expenser, i följd af ifrågavarande arbeten, må ställa till Kongl. Maj:ts
disposition en summa af 6,000 Ridr årligen under 4 år, eller tillsammans
24,000 R:dr.
och 3:o Utskottets tillstyrkande, att det af Kongl. Majit för en vid Malmbergs
Läroverk anställd ytterligare Lärare i de kunskaps-ämnen, som spe
cielt
tillhöra Ingeniörer för allmänna arbeten, äskade arfvode, 1,000 R:dr
årligen, må af Rikets Ständer, intill nästa Riksdag, eller med beräkning för
lyra ur, beviljas.
Bifölls.
Föredragning af detta ärende fortsattes uti näst inträffande Plenum.
O ö
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Till förnyad handläggning förekomrno Stats-UIskottets Utlåtande
N:o 354 och N:o 435, angående anslag å extra Slals-regleringen; och fann
Ståndet härvid skiiligt godkänna de af Utskottet i Utlåtandet N:o 435 pag.
14 under punkterna l:o, 2:o, 3:o och 4:o föreslagna allmänna vilkor för de
anvisande extra Stuls-anslagen, hvaremot Ståndet ansåg sig böra uppskjuta
med beslut, angående hvad Utskottet, pag. 15, i sistnämnde Utlåtande hemställt,
tilldess samtliga anslags-summome blifvit af Ståndet bestämde.
Och skulle Stats-Utskottets förevarande Utlåtande i näslintraffande plenum
ytterligare förekomma.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden
Is iris 354 och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen, luttade Ståndet
följande beslut:
Litt. A.
Försvarsverket till lands.
Ilo Angående hegardt anslag till complettering af redskaps-, rid-, anspanns-
och stall-persedlar för 10 batterier af nya Fält-Artilleriet.
Ståndet, som bifallit, hvad Utskottet uti Utlåtandet N:o 354 rörande det*-  ta anslag yttrat, fann för godt att vidblifva detta beslut.
2:o Ståndet godkände Utskotlets afstyrkande i Utlåtandet N:o 435 af
det anslag, som Kongl. Majit äskat för anskaffande af klädes-b^xor för Bevä
-
lingen under dess vapenöfningar i fredstid; äfvensom Ståndet afslog det af
Utskottet tillstyrkta anslag 30,8l4 R:dr 22 sk, 4 i :st till materiel för en ti 11—
ökt numerär af' 500 man.
Hvaremot Ståndet fann skäligt bifalla ULskotlets tillstyrkan om ett anslag
af 30,000 R.dr för reserv-förrådets completterande, i stället för de persedlar,
som åren 1835 till och med 1838 blifvit derifrån uttagne och ännu
icke ersatte.
3:o Det för gevärs-fabricationen begärde anslag.
Ståndet biföll ett extra Stats anslag för detta ändamål af 50,000 R:dr
årligen att under fyra år utgå med tillsammans 200,OS 0 R:dr.
Hvad Utskottet i öfrigt under förevarande punct hemställt och föreslagit,
blef af Ståndet godkändt.
4:o Anslaget till befästningsarbeten å Waxholm och uti Stockholms
O O
skärgård.
Ståndet biföll för detta ändamål ett extra Stats-anslag af 50,000 Rall’
årligen, att under fyra år utgå med tillsammans 200,000 R:dr, och beslöt
Ståndet derjemte, att Rikets Ständer må till Kongl. Majit aflåta den underdåniga
Skrifvelsen, hvarom Väilofl. Borgares-Ståndet, enligt dess Protocoll för den
13 dennes, i anledning af detta anslag fa Lia t beslut; samt att dessförutan i
underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Majit i Nåder tillse, att, genom en
fullständigt ordnad plan för befästnings-arbetets utförande, de medel, sorn
blifvit anslagne varda så använde, att det med anslaget åsyftade ändamål
må vinnas.
Med vidare handläggning af Stats-Utskottets förevarande Utlåtanden uppskjuts
till nästinträffande plenum.
Den 27 Mars. 1841.
Från Höglo fl. Ridderskapet oell Adeln.
S. D. e. m. Remitterades lill Conslitutions-Ulskoltet Kongl. Majrts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående ändring af 7 §1 uti den emellan
Sverige och Norrige afslutade Riks-act; gifven Stockholms Slott den 17
Mars 1841.
Från Högvörd. Preste-Standet.
S. D. f. ni. Vid nu skedd förnyad föredragning af Zag- samt Allmän
-
2 4°
Trot■ Ut dr. d. ij Mars 18/f.l,
na Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 35, i anledning af
väckta framställningar om föiändringar och tillägg till Kongl. Kungörelsen
den 24 Januari 1781, angående Religions-friheten, klef samma Betänkande
af Ståndet bifallet.
S. D. Kongl. Maj:ls denna dag aflemnade Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående ändring af 7 §. uti den emellan Sverige och Norrige afslulade
Riks-act; gifven Stockholms Slott den 17 Mars 1841, blef, efter deraf
nu skedd uppläsning, till Constitutions-Utskottet remitterad.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets Utlåtande N:o 444, i anledning
af väckte motioner, angående ersättning åt visse Kommendanter för
sportler, förlorade, till följd af Kongl, Majts Nådiga Förordning af den 3
Juli 1840 om prejning från Rikets fästningar af örlogs- och andra fartyg,
hiel samma Utlåtande, med anledning af dervid gjorda anmärkningar, återremitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottets
Betänkande N:o 130, i anledning af väckta frågor, dels om upp
hörande
af fyr-, båk- och lots-afgifterne, och dels om förändrande af vissa
punkter i nu gällande Lols-Reglemente.
S. D. Sedan Ståndet denna dag godkänt Expeditions-Utskottets förnyade
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående regleringen
af allmänna Indragnings-staten, blef samma Utskotts Memorial N:o 40, till
handlingarne lagdt.
Från Y ä 11 o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs meddeladt utdrag af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
den 24 dennes hållna Protocoll, innefattande dels nämnda Riks-Stånds be
slut,
vid pröfning af 15 punkten under Hufvud-rubnken: Valten-communicationer,
i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 435, Litt. C, dels inbjudning till
Borgare- och Bonde-Stånden att i samma beslut sig förena; men denna inbjudning
blef af Borgare-Ståndet icke anlagen.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 100, i anledning af återremiss på Constitutions-Utskottets Memorial
N:o 95, blef den uti Memorialet N:o 100, föreslagna voterings-proposition af
Borgare-Ståndet godkänd.
S. D. Efter skedd föredragning af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer den
17 uti innevarande månad i Nåder aflåtna och denna dag öfverlemnade Pro
posi
-
Prot. TJtdr. d. 27 Mars 184t.
position, angående ändring af 7, §. uti den emellan Sverige och Norrige afslutade
Riks-act, blef nämn le Kongl. Proposition till Constitutions-Ulskottet
remitterad.
S. D. Fortsattes föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen, samt Bilagorna vid dessa
Utlåtanden.
Härvid förekommo:
l:o Besiämmandet af vi Ikoren för det till ombyggnad af Strömsholms
canal- och slussverk beslutade anslag; och pröfning häraf skedde efter den
ordning, hvaruti momenten äro uppställda pag. 25, 26 och 27 i Utlåtandet,
N:o 435, Litt. C.
Jemte det Ståndet, till förtydligande af det fattade beslutet om anslag
lill ombyggnad af Strömsholms canal- och slussverk, förklarade, att denna
ombyggnad skall ske efter den af Herr Öfverste-Löjtnanten och Riddaren
Edström uppgjorda plan, antogos momenten ibland vilkoren för anslaget, på
sätt här nedan säges.
Ira Momentet antogs af denna lydelse: ”att närvarande eller blifvande
bolag tillförbinder sig att, under hvarldera af de ifrågavarande fem åren, tillskjuta
och å arbetet, samtidigt med det årliga stats-anslaget, använda ett
belopp, motsvarande hälften at samma anslag.’
2:a Momentet antogs, enligt Utskottets förslag, pag. 25, i Utlåtandet, N:o
435, Litt. C., med uteslutande af ordet: sålunda.
3:dje Momentet antogs, nytt, af denna lydelse: ”alt canal-arbetet, så mycket
ske kan, fortskyndas, med iagltagande, att gamla canalverket under tiden
så vidmaglhålles, att fallen derå kan verkställas, på det sätt, Herr Öfverste-Löjtnanten
Edström föreslagit.”
4:de Momentet antogs af lika lydelse med det af Utskottet, pag. 25 och
2G af Utlåtandet, N:o 435, Litt. C., föreslagna 3:dje moment, endast med
den förändring, alt orden vid början: efter arbetets fullbordan utbytas em@t
dessa: efter canal- och slussverks-arbetets fullbordan.
5:te Momentet godkändes lika lydande med det af Utskottet pag. 26 i
Utlåtandet, N:o 435, Lill. C. föreslagna fjerde moment, endast med utbyte
af orden: högst i5jOOo R:dr om året emot dessa: högst 8 procent om året.
6:te Momentet antogs, så lydande: ”att gamla canal- oell slussverket
Bih. till R. St. Prot. 184f. 9 Samt 1 Band. 3i
Prot. Utdr. d. 24 Mars 184t
-
med alla dess tillhöriglieter i fast och lös egendom, tjenar såsom säkerhet
för uppfyllandet af bolagets förbindelser; hvarjemte, i händelse ett nytt bolag
skulle bildas, detta tillförbinder sig att i allmänt förvar deponera de nuvarande
1,085 aetier, eller för de actier, som kunna brista, ett contant belopp,
motsvarande den lösningssumma, som för hvar actie kommer att bestämmas,
under förbehåll, att, sedan Canalen är färdigbyggd, dessa actier
till Bolaget återställas eller förstöras.”
O
7:de och 8:de momenten antogos af enahanda lydelse med de af Utskottet,
pag. 26 och 27 i Utlåtandet, N:o 435, Litt. C., föreslagna 6:te och 7:de
momenten.
9:de momentet antogs, så lydande: ”att Rikets Ständer i underdånighet
öfverlemna till Kongl. Majrt att med Bolagets Direction i Nåder låta afsluta
ordentligt contract, innefattande ofverenskomna vilkor, rättigheter och skyldigheter,
hvarvid Kongl. Maj:t torde finna för godt att stadga, det Bolaget
alltid företrädesvis må till canal- och slussverks-arbetet betjena sig al sysslolöse
eller arbetssökande personer, och icke utom i de fall, då sådant kunde
vara oundgängligen nödvändigt, få begagna sig af s. k. arbets-commenderingar.
Detta contract bör dock vara upprättadt inom ett år, efter det
Rikets Ständers, rörande denna fråga, fattade beslut blifvit hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmäldt.
och 2:o Utlåtandet, N:o 435, Litt. D. med svar å erhållna återremisser
af Utlåtandet, N:o 354, Litt. D., i anledning af ifrågaställa extra stals-anslag
till allmänna byggnader.
Mom. litt. öj b och c, angående Landshöfdinge Residens-husen i Wexiö,
Calmar och Wenersborg.
Hvad Utskottet i dessa moment af Utlåtandet, N:o 435, Litt D. yttrat,
godkändes.
Och mom. litt. d, angående ifrågasatt inköp af nuvarande Landshofdingens
i Norrbottens Län egande och till Residens hus i Piteå begagnade egendom.
Ståndet beviljade ett extra anslag af 6,000 R:dr till inköp af nuvarande
Landshöfdingens i Norrbottens Län egande stads-egendom i Piteå, för att
tjena till boställe åt vederbörande Landshöfdingar i Länet och inrymmande
af Lands-Canzli, Lands-Contoir och Landt-Ränteri, m. m., under förbehåll,
att den åt Landshöfdingen nu utgående hyres-ersättning af 300 R:dr kommer
att för Riksgälds-Cöntoiret reserveras.
Föredragning af delta ärende fortsattes i näst inträffande Plenum,
Fröt, Vtdr, d, 27 och 29 Mart i84>-
Den 27 och 29 Mars 1841.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid fortsatt föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen, fattade Ståndet följande
beslut.
Försvarsverket till lands.
Litt. A. Q/orts.')
5:o Anslag till Carlsborgs fästnings-byggnad.
Ståndet godkände Utskottets afstyrkande af det förslag, alt den summa,
som af Rikets Ständer kan för Carlsborgs fästnings-byggnad blifva anslagen,
må tillika kunna användas till andra arbeten.
Och vidblef Ståndet sitt vid Utlåtandet N;o 354 fattade beslut, angående
beloppet af ifrågavarande anslag 150,000 R:dr, dock med den förändring,
i afseende på tiden för dess utgående, att anslaget fördelas på 4 år, och sålunda
kommer att utgå med 37,500 R:dr årligen.
6:0 Anslag till Carlstens fästning, Marstrands hanmförsvar samt befästnings-arbeten
vid inloppen till Carlscrona.
Ståndet beviljade för della ändamål ett extra Slats-anslag af 25,000
R:dr årligen, alt under 4 års tid utgå med tillsammans 100,000 R:dr.
I sammanhang härmed, antog Ståndet Vallöf]. Borgare-Ståndets inbjudning,
genom Protocolls-utdrag af den 15 dennes, att förena sig med det be
slut,
bemäld te Riks-Slånd fattat, vid bestämmande af anslag för befästningsarbetena
å Waxholm och uti Stockholms skärgård, för Carlsborgs fästnings-byggnad,
till Carlstens fästning och Marstrands hamnförsvar, samt till befästningsarbetena
vid inloppet till Carlscrona, att nemligen Rikets Ständer må hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder förordna,
att correctionisler och arbets-fångar samt arbetslöse personer skola företrädesvis
användas lill dessa arbeten.
7:o, 8:0 och 9:o. Ståndet, som bifallit dessa punkter vid handläggningen
af Utlåtandet N:o 354, fann för godt att detta beslut vidblifva.
244
Trot. Utclr. d. 27 och 29 Mars 1841.
Försvarsverket till sjös,
Litt. B.
leo, 2.0 och 3:o. Ståndet, som bifallet dessa punkter af Utlåtandet N:o
354, vidblef delta beslut.
4:o Angående anslag för erforderliga förbättringar uti Bak- och Fyringsväsendet.
Ståndet vidblef sitt förra beslut att för detta ändamål bevilja ett extra
anslag af 75,000 R:dr, blott med den förändring, att anslaget skall utgå under
loppet af 4 år, med 18,750 R:dr årligen.
I öfrigt godkändes förevarande 4:de punkt, sådan den är redigerad i Utlåtandet
N:o 435.
5:o Angående anslag till dockbyggnaden i Carlskrona.
Ståndet, som redan bifallit Utskottets afslyrkande af ifrågavarande anslag
uti Utlåtandet N:o 354, fann ej skäl att detta beslut förändra.
6:0 Angående anslag till fullbordande af vattenledningen i Carlscrona.
Med frånträdande af sitt vid denna punkt i förra Utlåtandet fattade
beslut, godkände Ståndet Utskottets förändrade åsigt uti dess Utlåtande
N:o 435.
7:o Angående anslag för inventering af ekförråden i Carlscrona.
Ståndet biföll det af Utskottet, i dess Utlåtande N:o 354, för della ändamål
tillstyrkla anslag 8,000 R:dr.
Communicationer och allmänna arbeten.
Litt. C.
Ståndet af slog, hvad Utskottet pag. 5—7 uti Utlåtandet IST:o 435, beträdande
en Styrelse för allmänna arbeten och anställande af en Lärare
vid Mariebergs läroverk, till bildande af Ingenieurer för dessa arbeten ,
föreslagit:
a) Vattén communicationer.
Norra Districtet.
l:o, 2:o och 3:o. Anslag för upprensning af Råneå, Luleå och Piteå
elfvar, bifölls, enligt Utlåtandet N:o 435, med den bestämmelse, som Val
-
Prot. Utdr. d. 37 och 2g Mars ’8^t.
245
lofliga Borgare-Ståndet, enligt dess protocoll för den 17 dennes, vid detta anslag
fastat.
4:o Umeå eif bifölls, enligt Utlåtandet N:o 435.
5:o Färjebrygga vid Weda gästgifvaregård.
Utskottets afstyrkande i Utlåtandet N:o 435 bifölls.
6:0 Slån let, som redan bifallit Utskottets afstyrkan uti Utlåtandet N:o
354, ansåg denna punkt ej fordra vidare åtgärd.
7:o Upprensning uti Indals-elfven.
Bifölls, enligt Utlåtandet N:o 435, med vilkor, att 01 ten må härtill bidraga
med dagsverken eller annorledes, till ett belopp, motsvarande minst
5,333 R:dr 16 sk.
8:0 Ljunga eif; bifölls.
öro Linda-forssen i Ljusna eif; bifölls.
10;o Söderhamns skärgård; bifölls.
ll:o Norrtelje å; fordrade ej vidare åtgärd.
12:o Anslag för upprensning af inre segelleden till Stockholm vid Kodjupet;
afslogs.
13:o Uppmuddring af farleden genom södra Stäket; fordrade ej vidare
åtgärd.
14:) Upprensning af farleden till Upsala vid Almare Stäk och Ericsund
i Mälaren.
Det tillstyrkta anslaget fann Ståndet för godt att afslå.
Medlersa Districtet.
Anslag för:
l5:o Ombyggnad af Strömsholms canal och slussverk; afslogs.
16:o Gråda samt Barkens och Siljans canaler.
Frågan om anslag för Barkens och Siljans canaler fordrade ej någon vidare
åtgärd, och hvad angår Gråda canal, fann Ståndet ej skäl att något anslag
härtill bevilja, såsom en följd hvaraf Utskottets vidare hemställan i denna
punkt af Ullåtandet N:o 435 pag. 14, ansågs förfalla.
17:o Canal emellan Philipstad och Sjö-ändans lastageplats; Utskottets afstyrkande
bifölls.
l8:o Canal från sjön Yngarn; fordrade ej vidare åtgärd.
19:o Slussbyggnad öfver QvicksunJ; erfordrade ej någon åtgärd.
20:o Canal-ledning emellan Wenern ooh Hjelmaren; Utskottets afstyrkande
i Utlåtandet N:o 435 bifölls.
&46
Trot, Utdr. d. 27 och 29 Mars 184t*
Vestra Districtet.
Anslag för;
21:o Forsshaga och Degerforss.
Det tillstyrkta anslaget afslogs.
22:o Canal-anläggning från Wenern till Erren.
Det i Utlåtandet N:o 435 tillstyrkta anslag blef afslaget.
23:o Albrechtssund.
Det tillstyrkta anslaget afslogs.
24:o Muddrings-arbeten i Götha eif.
Denna punkt erfordrade icke någon åtgärd.
25:o Hamnbyggnad vid Götheborg; och
26:o Nordre eif.
Då Ståndet förut bifallit Utskottets afstyrkande, fordrade dessa punkter
ej vidare åtgärd.
Östra Districtet.
27:o Dels anslag för;
Amortering af det för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns uppmuddring
upptagne lån, dels ytterligare låne-anslag för denna hamnbyggnad.
Ståndet biföll, hvad Utskottet, så väl i Utlåtandet N:o 354, som i Utlåtandet
N:o 435 vid denna punkt tillstyrkt.
28:o Hamn-anläggning vid Wadstena.
Det af Utskottet uti Utlåtandet N:o 435 tillstyrkta anslag afslogs.
29:o Hamnbyggnad vid Lidköping; och
30:o Hamnbyggnad vid Hjo.
Fordrade ej någon vidare åtgärd.
Södra Districtet.
Anslag för:
31:o Utvidgning af Warbergs hamn.
Bifölls, enligt Utlåtandet N:o 354.
32:o Flygsandens hämmande å Mellby sandfält.
Lades till handlingarne.
33:o Hamn-anläggning vid Höganäs och tili en vågbry-tare vid Svinebodan.
Ståndet, sorn redan bifallit Utskottets afstyrkande i dess Utlåtande
Prot. TJtdr. d. 27 och 92 Mars 184U
247
N:o 354, vidblef sitt beslut och lade denna punkt uti Utlåtandet N:o 435
till handlingarne.
34:o Landskrona hamn.
Fordrade ej någon åtgärd.
35:o Lån till staden Malmö.
Lades till handlingarne.
36:o Lån lill iståndsätlande af Ystads hamn.
Bifölls, enligt Utlåtandet N:o 354.
37:o aj Hamnbyggnad vid Åhus.
Det i Utlåtandet N:o 354 tillstyrkte anslag för detta ändamål blef afsla
get,
hvaremot Ståndet fann för godt att bifalla det låne-bidrag 20,000 R:dr,
som Utskottet jemväl tillstyrkt.
b) Hamnbyggnad vid Cimbritshamn.
Ståndet beviljade 40,000 R:dr såsom låne-understöd för detta ändamål,
men afslog det tillstyrkta anslaget.
c) Undersökning, rörande Helge-åns upprensning.
Utskottets tillstyrkan härom afslogs.
38:o Upprensning af Höje och Lödde åar.
Lades till handlingarne.
39:o Upprensning af Rottne-ån och Ronneby köpings redd.
Bifölls, enligt ULlålandet N:o 354.
40;o Förberedande undersökningar för en canal genom Skåne.
Lades lill handlingarne.
41:o Hamnbyggnaden vid "Wisby.
Det tillstyrkta anslaget afslogs.
b) Utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar för beredande
af odling-företag.
l:o Ståndet fann ej skäligt att, på sätt Utskottet föreslagit, bevilja Statsanslag
serskildt för ifrågavarande ändamål inora Norrbottens, Westerbottens,
Wesler-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs Län; titan
beslöt, att, till vatten-aftappningar eller andra förberedande åtgärder för odlingsföretag
inom alla Rikets Län, må ställas lill Kongl. Maj:ts disposition en
summa af 400,000 R:dr, att såsom lån utgå, mot följande vilkor: att återbetalning
skall ske inom 10 år, att lånet blifver ränlefritt de lie första åren
och sedan löper med 3 procents årlig ränta; alt capital-afbetaluing vidtager
först efter 4 år och utgår sedermera med |:del om året', då räntan med
hvarje capitul-afbetalning försvinner; och att dessutom, der serskilde omständigheter
sådant kunna föranleda, Kongl. Maj:t må ega alt vid lånets med
-
243
Prot. Utdr. d. 27 och 29 Mars 184*•
delande anvisa högst f:del deraf, såsom anslag, utan ränta eller ålerbetalningsskyldighet;
och kommer, i och genom detta beslut, Utskottets förslag
under Litt. b. alt förfalla. De respective Med-Stånden skulle vänligen inbjudas
att i detta berht med Bonde-Ståndet sig förena.
2:o, 3:o och 4:o, Ståndet, som bifallit dessa punkter i Utlåtandet N:) 554-,
ansåg frågan härom ej fordra vidare åtgärd.
Med vidare handläggning af Stats-Utskottets förevarande Utlåtanden skulle
till eftermiddagens Plenum anstå.
Den 2 7 Mars 1841.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskotiets Memorial N:o 100, i anledning
af återremiss å Utskottets Memorial, N:o 95, med hemställan om afgörande
i Förstärkt Constilutions-Utskott af frågan om Representationens fördelning
på en eller två kamrar.
Ståndet fann för godt alt, med frånträdande af sitt förra beslut, den föreslagna
voterings-propositionen godkänna.
S. D. Till Constitutions-Utskoltet remitterades Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående ändring af 7 §. uti den emellan
Sveiige och Norrige afslulade Riks-Act.
Den 29 Mars 1841 f. m.
Från Höglbfl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskotiets den 24 och
27 dennes på bordet lagde Memorial, N:o 100, i anledning af återremiss på
Constitulions-Utskottets Memorial, N:o 95, blef den af Utskottet i Memorialet
N:o 100 föreslagna viterings-proposilion af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Vid föredragning af Välloflige Borgare-Ståndets, genom Protocolls-utdrag
af den 24 dennes, gjorde inbjudning till instämmande i
Ståndets vid afgörandet af frågan om anslag till försöks anställande i och fölen
chaussée-anläggning emellan Westerås och Fahlun fattade beslut, fann Ridderskapet
och Adeln, som bi fal 1 Stats-Utskottets förslag i 7:de puncten af
Hufvud-rubriken väganläggningar m. rn. uti Utskottets Utlåtanden, N:o 354
Litt. C. och N:o 435 Litt. C., icke för godt alt antaga den gjorda inbjudningen.
Från
Prot. Utdr. d. 29 Mars 18^1,
24g
Från Högvörd. Preste-StIndet.
S. D. Sedan Ståndet i Plenum den 27 dennes under Öfverläggning förehaft
Bevillnings-Utskoltets, Mein. N:o 41, i anledning af Riks-Ståndens olika
beslut angående tullbevillningen fortsattes nu och afslöts samina föredragning
hvarunder Ståndet stannat i följande beslut:
Beträffande först hvad under rubriken allmänna anmärkningar förekommer,
så, ehuru Ståndet medgifvit Utskottet att ulan sammanträde med Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-UlskoLtet behandla frågor huruvida förbud mot
någon varas in- eller utförsel borde äga rum, eller ej, ogillade dock Ståndet
under åberopande af 34 §. 2 mom. Riksdags-Ordningen den slutsats Utskottet
pag. 2 af detta medgifvande dragit.
Likaledes ogillade Ståndet den af Utskottet pag. 3 och 4 framställda
grundsats, att Riks-Ståndens olika meningar i frågor om förbud borde underkastas
omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, samt ansåg Ståndet, i detta
hänseende skiljagtiga beslut vara afgjorda genom den i 75 §. Riksdags-Ordningen
för frågor af ekonomisk beskaffenhet meddelade föreskrift.
Hvad dernäst angår Utskottets behandling af de så kallade speciella anmärkningarne
gillades densamma med undantag af puncten 3, rörande hvilken
någon omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, enligt Ståndets ofvanomförmälda
beslut, icke kan äga rum, till följe hvaraf voterings-propositionen N:o 1 ogillades,
hvaremot Ståndet ansåg den 3 puncten vara genom 3:ne Stånds beslut
af Rikets Ständer antagen.
Voterings-propositionen N:ris 2—20 gillades.
Vid Art. Blyertspennor biträdde Ståndet den af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln antagna redactionen samt gillade voterings-propositionen N:o 21.
Voterings-propositionerna 22—27 gillades.
Voteringspropositionerna 28—31 ogillades, emedan i dem ingår frågan
om förbud, och återremitterades på det Utskottet må dels frånskilja de slag
af bränvin och sprit, för hvilka enligt Ståndens beslut införselförbud blifvit
stadgade, dels uppställa voterings-propositioner emellan de af Stånden antagna
olika tullbestämmelser för de till införsel tillåtna slag af denna varuartikel.
Voterings-propositionerna N:o 32—81 gillades, äfvensom hvad Utskottet
hemställt angående artikeln Ghina bark, pag. 27.
Coéf/iirer pag. 29, Decorationer pag. 29—30, Fjädrar andra ej specificerade
pag. 38 och 39.
Bilt. till R. St. Prot. 1841• 9 Sami, 2 Band. 32
Prot. TJldr. d. 29 Mars 184.1.
Voterings-propositionerna 82—85 återremillerades i anledning deraf, alt
frågan om förbud förekommer i hvarje af dem.
Voterings-propositionerna 86—\11 gillades, äfvensom hvad Utskoltet å
pag. 61 hemställt rörande artiklen Uängsler.
Voterings-propositionerna N:ris 128 och 129 ogillades och Ståndet ansåg
genom 3 Stånds sammanstämmande beslut Jern: gjutet Tack- celi Ballast
af bergmalm vara lill utförsel förbjudet samt Jern: gjutets Tack- och Ballast
af Sjö- och Myrmalm till införsel förbjudet.
Voteiings-oropositionerna N:ris 130—132 återremitterades, emedan japropositionen
i N:o 132, som innehåller förbud, mäste ogillas och voteringspropositionerna
N:ris 130 och 131 afse bestämmandet af contra-propositionen
N:o 132.
Voterings-propositionen N:o 133 gillades.
Voterings-propositionerna, N:o 134—136 återremitterades, emedan i deni
alla ingår frågan om förbud och anmodades Utskottet att uppställa voterlngspropositioner
emellan de af Stånden antagna olika tullbestämmelserna.
Voterings-propositionerna Niris 137 och 138 gillades.
Yoterings-propositionerna N:ris 139 och 140 återremitterades på det Frågan
om föibud derifrån må uteslutas.
Beträffande art. Jern', allt annat gjutet arbete cj specificeradt frånträdde
Ståndet sitt derom fatlade beslut och antog Utskottets af de öfriga
Stånden gillade förslag hvarigenom voterings-propositionerna N:ris 141 och
142 förfalla.
Likaledes frånträdde Ståndet sitt beslut, rörande art .Ankare, och antog
Utskottets af Hederv. Bonde-Ståndet gillade förslag hvarigenom således voterings-propositionerna
Niris 143 och 2:1 ra alternativet af voterings-propositionen
N:o 144 förfalla, men hvilken proposition i öfrigt efter sagde uteslutande
gillades.
Äfvenledes frånträdde Ståndet sitt beslut angående Kettingar af större
eller mindre tackjerns diameter och antog Utskottets af Bonde-Ståndet gillade
förslag, till följe hvaraf voterings-propositionerna NVis 145—147 återremitterades
att af Utskottet rättas i enlighet med detta senare, af Ståndet nu
fatlade beslut.
Hvad Ståndet angående Draggar Armbultar m. m. beslutat frånträddes
och antogs h.vad Utskoltet i denna del föreslagit och, de öfriga Stånden godkänt.
Härigenom förfalla voterings-propositionerna, N:ris 148 och 149:
Yoterings-propositionerna N:o 150 ogillades och ansåg Ståndet det af2:ne
Prot. Utdr. d. 29 Mars 18 41. s5i
Ständ fattade beslutet örn införsel-förbud böra gälla, enär art. förut är till införsel
förbjuden.
Volerings-proposilionerna N:ris 151 och 152 gilladesj
Yoterings-proposiiionen N:o 153 ogillades och ansåg Ståndet art. vara genom
3:ne Stånds beslut till införsel förbjuden.
Voterings-proposilionerna N:ris 154 och 155 gillades.
Voterings-propositionen N:o 156 ogillades med åberopande af de vid
Nio 150 anförda skäl.
Voterings-propositionen 157—459 gillades.
Ståndet frånträdde sitt beslut angående Plåtar förtente och antog Utskottets
af de öfriga Stånden godkända förslag, hvarigenom voterings-proposilionen
N:o 160 förfaller.
Yoterings-proposiiionen N:o 161 ogillades och Preste-Ståndets beslut om
införsel-föi'budet förfaller.
Voterings-propositionen N:o 162 gillades.
Yoterings-proposiiionen N:o 163 ogillades och Ståndets beslut om införsel-förbudet
föi faller och i sammanhang dermed äfven lista alternativet i voterings-propositionen
Nio 164, hvilken i öfrigt godkändes.
Volerings-propcsitionerna Niris 165—171 gillades.
Voterings-propositionerna Niris 172 och 173 återremitterades på det Utskottet
må frånskilja hvad genom 2 Stånds, med nu gällande tulltaxa sammanstämmande
beslut må af ifrågavarande art. anses till införsel förbjudet.
Voterings-propositionerna Nio 174 godkändes.
Voterings-propositionen Nio 175 förfaller, äfvensom 2:dra alternativet i
N:o 176, emedan Preste-Slåndet frånträdde sitt beslut och antog Utskottets
af Bonde-Ståndet gillade förslag rörande art. kläder, tillhörige sjöfarande eller
resande.
Voterings-proposilionerna Niris 177—182 gillades.
Äfvenledes godkändes hvad Utskottet hemställt pag. 9o angående Korgmakare-arbeten
ej specificerade.
Voterings-propositionen Nio 183 ogillades och Ståndet ansåg artikeln genom
3:ne Stånds beslut vara till införsel förbjuden.
Voterings-propositionen Niris 184—189 gillades, äfvensom Utskottets hemställan
pag. 92, angående käppar alla slag.
Voterings-propositionen Nio 190 ogillades och artikeln ansågs Lill införsel
tillåten då endast ett Stånd deremot stadgat förbud, i sammanhang hvarmed
2:dra alternativet i voterings-propositionen N:o 191 förfe Iler.
Voterings-propositionen Nio 192, gillades.
25a
Prot. ZJldr. cl. 29 Mars 1841-
Voterings-propositionen N:o 193 förfaller, emedan Preste-Slåndet frånträdde
silt beslut och antog Ulskoltets af de öfriga Stånden gillade förslag.
Yoterings-propositionerne N:ris 194—200 gillades.
Yoterings-propositionen !N:o 201 förfaller, emedan Ståndet frånträdt sitt
beslut och antagit Utskottets förslag, hvilket af de öfriga Stånden linnes
godkänd t.
Yoterings-propositionerne N:s 202—234 gcdkändes jemte Utskottets hemställan,
pag. 6, angående Parapluer och Parasoller.
Voterings-proprositionen N:o 235 förföll, ty Ståndet frånträdde siLt beslut
angående Perlemor, arbetadoch biträdde de öfriga Ståndens beslut med
bifall till hvad Utskottet hemställt.
Voterings-propositionen N:o 236 gillades.
Voteringsproposilionerne N:ris 237 och 238 förfalla, emedan Preste-Ståndet
med frånträdande af beslutet biträder de öfriga Stånden med bifall till
hvad Utskottet hemställt.
Voterings-propositionerna N:ris 239—243 godkändes.
Voterings propositionen N:o 244 och 245 ogillades, och Ståndet ansåg det
af 2:ne Stånd stadgade införsel-förbudet såsom ett Rikets Ständers beslut, enär
Artikeln i nu gällande Tulltaxa är till införsel förbjuden.
Voterings-propositionerna N:ris 246 och 247 gillades.
Voterings-propositionen N:o 248 förfaller, emedan Preste-Slåndet fränträdde
sitt beslut och lika med de öfriga Stånden godkände Utskottets förslag.
Voterings-propositionerna N:ris 249—252 gillades.
Voterings-propositionen N:o 253 ogillades, och Ståndet ansåg Artikeln genom
3:ne Stånds beslut vara till införsel förbjuden.
Voterings-propositionen N:o 254—258 gillades, äfvensom Utskottets hemställan
pag. 23 angående Art. Speglar och Lampetter.
Voterings-propositionen N:o 259 förfaller, dä Ståndet' frånträdt beslutet
och lika med de öfriga Stånden bifallit Ulskottels förslag.
Voterings-propositionerna N:ris 260—.265 gillades.
Voterings-propositionen N:o 266 ogillades och Ståndet ansåg Artikeln vara
till införsel tillåten, då endast ett Stånd deremot stadgat förbud.
Voterings-propositionen N:o 267—275 gillades.
Voterings-propositionen N:a 276 ogillades och Ståndet ansåg Artikeln vara
till utförsel tillåten, då endast ett Stånd deremot stadgat förbud.
Voterings-propositionerna N:ris 277—280 gillades.
Voterings-propositionen N:ris 281—-283 förfalla sedan Ståndet frånträdt
silt beslut och i likhet med de öfriga Stånden godkänt Utskottens förslag.
Prot. Vtdr. d. 29 Mars 1§4U
255
Voterings-propositionen 284 gillades.
Voterings-propositionen 285 förfaller, äfvensom första alternativet i vo
terings-propositionen
286, emedan Ståndet frånträdde sitt heslut och i likhet
med Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet godkände Utskottets förslag.
Voterings-proposilionerna 287—290 godkändes.
Voterings-propositionen N:o 291 förfaller och Preste-Ståndet instämmer
med de öfriga Stånden.
Voterings-proposilionerna N:ris 292—-294 gillades.
Voterings-propositionen N:o 295 förfaller, af skäl som vid N:o 291 anfördes.
Voterings-propositionen N:o 296 gillades.
Voterings-propositionen N:o 297 förfaller och Ståndet godkänner Utskot
tets
förslag.
Voterings-propositionen N:o 298 gillades.
Voterings-proposilionerna N:ris 299—306 förfalla, emedan Slåndet frånträdde
siLt beslut rörande ifrågavarande Artiklar, och antog Utskottets af de
öfriga Stånden godkända förslag.
Voterings-proposilionerna N:ris 307 och 308 gillades.
Hvad Utskottet å pag, 42 hemställt i anledning af den gjorda fördelningen
af Tågverkej njttj godkändes.
Voterings-propositionen N:o 309 gillades, äfvensom hvad Utskottet å pag.
44 angående Alt. Ull anfört.
Voterings-propositionerna N:ris 310—311 gillades.
Likaledes ock hvad Utskottet å pag. 45 anfört under rubriken Urband
och Urkedjor.
Voterings-propositionen N:o 312 förfaller och Ståndet med frånträdande
af förut fattadt beslut gillar hvad Utskottet föreslagit och de öfriga Stånden
antagit.
Voterings-propositionerna N:ris 313—319 gillades.
Voterings-propositionerna N:ris 390 och 321 återremitterades i anledning
deraf alt frågan om förbuds bestämmande eller icke deri ingår.
Voterings-propositionen N:o 322 gillades.
Voterings-propositionerna N:ris 323 och 324 återremitterades af skäl som
vid N:o 320 och 321 senast blifvit uppgifne.
Till den af Utskottet å pag. 57 gjorda hemställan samtyckte Ståndet.
Då Ståndet, frånträdande sitt förra beslut, nu godkände den af Utskottet
föreslagna och af de öfriga Riks-Stånden antagna difinilion på Halfsiden
förföll dermed ock voterings-propositionen N:o 325.
254
Fröt. Utdr. d. 29 Mars 18^.1
Voterings-propositionen N:o 326 gillades.
Voterings-propositionen N:o 327 ogillades med åberopande af de vid voterings-propositionerna
N:ris 244 och 245 senast anförde skäl.
Voterings-propositionerna N:ris 328 och 329 gillades, äfvensom hvad Utskottet
å pag. 61 i öfrigt anmält.
Voterings propositionen N:o 330 ogillades med åberopande af här nyss
ofvan anförde skäl.
Utskottets anmälan pag. 62 angående Schawlar gillades.
Voterings-propositionen N:o 331 gillades.
Voterings-propositionen N:o 333 ogillades och ansåg Ståndet denna Artikel
genom 3 Stånds beslut vara till införsel förbjuden.
Voterings-propositionerna N:ris 333—335 gillades.
Voterings-propositionen N:o 336 ogillades under åberopande af det vid
3NT:o 332 senast anförda skäl.
Voterings-propositionerna N:ris 337 och 338 gillades.
Voterings-propositionen N:o 339 ogillades och ansåg Ståndet det af 2:ne
Stånd stadgade införsel-förbudet såsom ett Rikets Ständers beslut, då Artikel i nu
gällande Tulltaxa är lill införsel förbjuden.
Voterings-propositionen N:o 340 gillades.
Voterings-propositionen Nm 341 ogillades med åberopande af de derföre
nyss anförda skäl i anseende till frågan om förbuds bestämmande oell ]\:o
342 ogillades, emedan Ståndet ansåg Artikeln genom 3:ne Stånds beslut till införsel
förbjuden.
Voterings-propositionen N:o 343 gillades.
Voterings-propositionerna Njris 344 och 345 förföllo, ty Ståndet frånträdde
sitt beslut och instämde i de öfriga Ståndens bifall till Utskottets
förslag.
Voterings-propositionerna N:ris 346—348 gillades.
I afseende på underrättelser om hvad vid Tulltaxans verkställighet iagttagas
bör, gillade Ståndet hvad som blifvit bemställdt i §. §. 6, 7, 2 morn.
10, 14, 15, 24, 27 och 31 samt lät bero vid 1, 7, 1 mom. och 1 §.
Hvad Utskottet å pag. 5 hemställt, alt uppgörande af förteckningar på
de nu till in- eller utförsel förbjudne varu-ai tiklar, men hvilka komma att
mot tull till Riket införas och derifrån utföras från och med den 1 Januari
1843, må bero på utgången af voteringen N:o 1, ogillades, helst sagde voterings-proposition
blifvit ogillad och anmodades Utskottet alt en så beskaffad
förteckning upprätta.
Prot. Utdr■ d. 2g Mars i84r
-
Hvad Utskottet i öfrigt å pag. 6 och 7 hemställt och anmält, Lief af
Ståndet god känd t.
S. D. Vid nu förnyad föredragning af Constitutions-Utskottels Memorial
N:o 100 till Rikets Ständer i anledning af återremiss på ConstilutionsUlskoltets
Memorial N:o 95, blef den i förstnämnde Memorial föreslagna voterings-propositionen
af Ståndet godkänd,
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Memorial, Utlåtande
och Betänkande:
N:o 178, med förslag till sammanjemkning af de inom Riks-Stånden fattade
skiljagliga beslut vid förehafvande af Utskottets under ]NT:ris 42 och 166
afgifne Belänkanden i anledning af väckle motioner om Förliknings-comitéers
inrättande.
Då samtlige Riks-Ståndcn förklarat sig instämma i hufvudsaken, alt Rikets
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om meddelandet af
Nådig proposition med förslag till stadganden för Förliknings-Comiteers inrättande,
men endast 2:ne Stånd beslutat det tillägg till berörde anhållan,
”att Kovgl. Maj:t läcktes i Nåder befremja Förliknings-Comiteers inrättande
i alla Lin,” hvilket tillägg deremot af de tvänne öfriga Riks-Stånden blifvit
förkasladl, fann Présle-Ståndet, enär 2:ne Stånd sålunda i afseende på nämnde
tillägg i den underdåniga Skrifvelsen stannat emot 2:ne, frågan derom,
enligt 75 §. Riksdags-Ordningen hafva förfallit, och följagtligen votering derom
i förstärkt Lag-Utskott icke böra äga rum; kommandes fördenskull derr
underdåniga skrifvelsen endast att innehålla hvad de 4 Riks-Stånden gemensamt
beslutat, och den föreslagna voterings-propositionen deremot att förfalla.
N:o 180, i anledning af återremisser af åtskilliga från Utskottet afgifna
Betänkanden.
Lacles till handlingarne.
N:o 181, i anledning af väckt fråga om afgifvande af förslag lill de
Lag-förändringar hvilka, till följd af Rikets Ständers å denna Riksdag fattade
beslut om ett förändrad t myntsystem, kunna anses behölliga.
Bifölls
S. D. Föredrogos ånyo Stats Utskottets följande Memorial och; Utfå tanden:
N:o 463, med framssällning angående resultatet af Slals-regleringen, samt
beräkning af Stats-fyllnads-summan, jemte dermed sammanhang egande frågor.
Lacles till hancllingarne.
N:o 465, i anledning al' Herr Kjellbergs motion, angående anslag tili
uppmuddring af inloppet lill Götheborgs riviere, m. m.
Bifölls.
256
Prot. TJtdr. d. 29 Mars 184*•
N:o 445, i anledning af Herr BräkenhjelmSj P. R. j molion om ett årligt
arfvode att på allmänna Indragnings-staten utgå tili Herr Hofmarskalken
Leijonmark, för dess vid Tabellverket gjorde tjenster.
Bifölls.
IST:o 446, angående återremiss å Utlåtandet N:o 403.
Utlåtandet N:o 403 bifölls ocli N:o 446 lades lill handlingarne.
N:o 448, i anledning af väckt fråga om ett låne-understöd för återuppbyggandet
af en genom vådeld förstörd bro öfver Nissa-ån.
Bifölls.
N:o 466, angående det till bestridande af Riksgälds-Contoirets utgifter
erforderliga belopp af allmänna Bevillningen.
Lades till handlingarne.
S. D. Yid nu skedd förnyad föredragning af Lag-Utskollets Utlåtande
]NT:o 182, Öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 123, i anledning
af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga Preposition med förslag till Förordning
emot olofliga folksamlingar, som ock serskilde i detta ämne väckta motioner,
blef Utlåtandet N:o 182 af Ståndet bifallet.
S. D. e. m. Föredrogos ånyo Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
följande Betänkanden:
N:o 44, i anledning af väckt fråga, huruvida anteckning uti prestbetyg
bör göras, angående brott, hvilka blifvit af minderåriga begångna.
Af slogs.
N:o 45, i anledning af väckt fråga om deportation af brottslingar.
Bifölls.
N:o 46, i anledning af väckt motion att soldat och hussar, som endast
begått första resan enkel stöld, eller andra mindre svåra brott, må fortfarande
vid Regementet qvarblifva.
Bifölls.
N:o 47, i anledning af väckte frågor om tillägg vid 27. §. 2 Cap. af
Krigs-Artiklarne.
Bifölls.
N:o 48, i anledning af väckt fråga om prygel-straflets afskaffande, m. m.
Af slogs.
N:o 49, i anledning af väckt motion om Stånd-Rätt för afdömande af
vissa förseelser, som af krigsman i fredstid blifvit begångna.
Bifölls.
N:o 50,
Prot. Utdr. d. 29 Murs 18^.1.
N:o 50, i anledning af väckt motion om upphäfvande af all verkan
utaf Kongl. Brefvet den 12 Juni 1839, angående iagttaganden vid skatteköp.
Bifölls.
N:o 51, i anledning af väckt motion om bestämmande af den tid,
hvarifrån Författningar, som uppläsas från predikstolarna, skola anses gällande.
Bifölls..
N:o 52, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Placatet
den 12 Januari 1726 samt Kongl. Brefvet den 2 Maj 1751, angående
olofliga sammankomster i enskildte hus till Gudstjensts förrättande,
m. m.
Bifölls.
N:o 53 , i anledning af väckt motion om öfverseende af Instruction och
Taxa för justering af mått och vigter.
Bifölls.
S> D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets följande Memorial, Betänkande
och Utlåtande:
N:o 153, i anledning af väckt fråga om skyndsam verkställighet af Rikets
Ständers beslut, angående förhöjning af Manufactur-Discontens Creditiv
på Rikets Ständers Bank.
Bifölls.
N:o 154, till svar å ett Riks-Stånds återremiss af Utskottets under N:o
141, afgifna Utlåtande.
Lades till handlingarne.
N:o 155, i anledning af väckte frågor om förändring och förtydligande
af de för Handels- och Närings-Disconternes låne-rörelser uti 4, 5 och 6 mom.
af 232 §. i Banco-Reglementet af den 26 Maj 1835, lemnade föreskrifter, angående
dels antalet af namn, som erfordras såsom hypothek för lån utöfver
10,000 R:dr, dels belåningen af vexlar, dels högsta tillåtna skuldsättningsbeloppel
och dels förbudet mot låns omsättning.
Bifölls.
N:o 156, i anledning af väckt fråga, angående stadgande i Banco-Reglementet,
att Kamereraren vid Banco-Discont-Verket skall ställa borgen eller
annan godkänd säkerhet för den uppbörd, honom anförtros.
Bifölls.
Bih. till R- St. P^t. 1841. 9 Sami. 2 Band. 33
258 Prot. TJtdr. d. 29 Mars i84t
N:o
157, i anledning af Directionens öfver Malmö Låne-Contoir hemställan
om ändring af §. 88 moni. 8 uti nu gällande Baneo-Reglemente.
Bijölls.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
följande Utlåtanden och Betänkande:
Nro 155, i anledning af erhållne återremisser af Belänkandet N:o 108.
Ståndet, sorn bifallit Betänkandet N:o 108, lade Utlåtandet N:o 155 till
handlingarne.
N:o 156, i anledning af erhållne återremisser af Utlåtandet N:o 99.
Då Utlåtandet N:o 99 blifvit af Ståndet bifallet, skulle Utlåtandet N:o
156 till handlingarne läggas.
Nro 157, i anledning af erhållne återremisser af Betänkandet N:o 112.
Siandet biföll Betänkandet N:o 112, med de dervid i Utlåtandet Nro 157
föreslagna tillägg.
Nro 158, i anledning af väckt motion om behofvet af förändringar uti
Kongl. Majrts Nådiga Instruction för Beklädnads-Directionerne. vid indelda Infanteri-Regementena,
m. m.
Bifölls.
N:o 159, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående förändring i Södra Skånska Infanteri-Regementets rotering, i
i följd af f. d. Adelslane-boställenas befrielse från ordinarie roterings utgörande.
Bifölls.
Nro 162, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 89.
Ståndet, som bifallit Betänkandet Nro 89, bifoll ock det dervid i Utlåtandet
Nro 162 föreslagna tillägg.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskoltets följande Memorial och Utlåtanden
:
N:o 454, angående de i Regerings-Formens 63 §. föreskrifua Creditivsummors
belopp.
Bifölls.
Nro 455, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande Nro
419, angåend ■ ett föreslaget låne-understöd för Stads-forsamlingarne i Carlscrona.
Ståndet beviljade Carlscrona stads Pastorat ett lån af 20,000 Rrdr Btnco
mot 5 procent årligen, hvaraf 3 procent beräknas som ränta och 2 procent
capital-afbetalning.
Prot. Utdr. d. 29 Mars 18 41-
a5g
N:o 456, .'ingående föreslagna åtgärder till minskning i Carlscrona stads
utgifter för Presterskapets aflöning, m. m.
Bifölls.
i\:o 457, angående arfvode för emollagningen och utdelningen af de vid
Riksdagens slut öfverblifna exemplar utaf Riks-Ståndens protocoll samt hillänget
dertill, m. m.
Bifölls.
N:o 456, i anledning af Bonde-Ståndets återremiss å Utskottets Memorial
N:o 389, med förfrågan om Riks-Ståndens beslut, angående byggnadslånet
till staden Wenersborg.
Lades till handlingarne.
N:o 460, i anledning af väckte motioner, angående förhöjning i anslaget
för Tullverkets och Tullbevakningens förstärkning.
Bifölls.
N:o 461, angående tiden för nästa revision af Stats- Banco- och Riksgälds-verkets
förvaltning och räkenskaper.
Bifölls.
N:o 462, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, i fråga om
mötespassevolansens upphörande och de deraf bestridda kostnaders öfverllyttande
på Stats-Verket, samt i ämnet väckt motion.
Bifölls.
F rå n Wällöf 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragning af Siats-Utskottets Utlåtanden N:ris 354
och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen och bilagorna vid dessa
Utlåtanden.
Härvid förekommo:
l:o Följande delar af Utlåtandena, N:ris 354, Litt D. och 435, Litt. D}
i anledning af ifrågaställa extra Stats-anslag till allmänna byggnader.
1 morn. Litt. e, angående tillökad hyres-ersättning till Landshöfdingen
i Kronobergs Län.
Utskottets yttrande, pag. 8 i Utlåtandet N:o 435, Litt. D., gillades.
2.0 angående local för Riks-Archivet samt Vitterhets-, Historiae- och
Antiqvitets-Academiens samlingar, med de frågor, som med detta ämne hafva
sammanhang.
Utlåtandet N:o 354, Litt. D., med förändringar och tillägg, enligt pag.
10 och 11 af Utlåtandet, N:o 435 Litt D t gillades.
Prot. Utdr. d. 29 Mars 1841’
3:o angående anslag till fullbordande af Riddarholms-kyrkans reparation.
Ståndet beslöt, att den af Stats-Utskoltet tillstyrkta summa af 40,000
R:dr må af Rikets Ständer anvisas, till fullbordande af Riddarholms-kyrkans
reparation, så till tak, som yttermurar och dertill hörande ornamenter, samt
att Rikets Ständer derjemte måtte i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes låta i vederbörlig ordning utreda, om och i hvad nion enskilde, som
vid eller uti kyrkan hafva grafvar, böra dessas iståndsättande sjelfva bekosta,
då motsvarande belopp af det anvisade anslaget kommer att besparas.
4:o I afseende på ifrågasatt reparation af Ronungagrafvarne i Wreta
och Warnhems klosterkyrkor; 5;o i anledning af gjord framställning om anslag
till uppbyggande af en kyrka för Finn-AJlmogen i Gunnarskogs, Gräsmarks
och Eda församlingar i Wermland; och 6:0 angående anslag till planering
af Voltige-gården vid Gymnastiska Centrai-Institutet, m. m.
Utlåtandet, N:o 435, Litt. D.3 i dessa puncter, godkändes.
2:o Utlåtandet, N:o 354, Litt. E., och Utlåtandet, N:o 435, Litt. E., i
anledning af ifrågaställda extra Stats-anslag för Undervisningsverket, Vetenskaperna
och de Sköna konsterna.
l:o I afseende på anslag till Universiteten i Upsala och Lund, för uppförandet
af ännu saknade byggnader, som finnas mest behöflige.
Hvad Utskottet tillstyrkt,' pag. 19 af Utlåtandet, jN:o 435, Litt. E.,
bifölls.
2:o Angående ifrågaställdt anslag till utvidgning af Carlstads Läroverk.
Till detta ändamål beviljade Ståndet ett lån af 8000 R:dr, hvilket lån
skall, beräknadt ifrån lyftningsdagen, återbetalas med 5 procent å det primitiva
beloppet årligen, af hvilka procent 3 procent utgöra ränta och återstoden
afgår å capitalet.
3:o I anledning af Prosten Äliltjvists motion om anslag till reparation
och inredning af en Carolinska Institutet tillhörig stenhusbyggnad.
Det i Utlåtandet, N:o 354, Litt. E., afgifna' och i Utlåtandet, N:o 435,
Litt. E., vidhållna afstyrkande yttrandet godkändes, äfvensom Ståndet till
handlingarne lade det moment af denna punct i ULlåtandet, N:o 354, Litt.
E., hvilket alser medel genom försäljning af Numer-Lotteriets hus, enär frågan
om dispositionen af berörde hus är i det föregående afgjord.
4:o Angående äskadt anslag till inköp af barometrar, m. m.
5:o I fråga om inköp för Statens räkning af det så kallade Oxenstjernska
Archivet på Tidon.
Trot. Utdr. d. 29 Mars
261
6:0 I anledning af ifrågaställa anslag för utgifvandet af en för Folkskolorna
afsedd Charta öfver Scandinavien, samt de hegge verken: Scriptores
lerum Svecicarum Medii jEvi och Diplomatarium Svecanum.
7:o om anslag tili uppbyggande och inrättande af ett National-museum.
8:0 om anslag för tillbyggnad och reparation af Academiens för de fria
Konsterna hus, och
9:o i afseende å uppförandet af det för Folk-uudervisningens befremjande
anvisade Creditiv å Riksgälds-Contoiret.
Utlåtandet, N:o 354, Litt. E., med rättelse, enligt Utlåtandet, N:o 435,
Litt. E. gillades;
och 3:o Utlåtandet, N:o 354, Litt. F., och Utlåtandet, N:o 435, Litt.
F., i anledning af ifrågaställda extra Stats-anslag till åtskilliga allmänna och
enskildta föremål.
l:o Angående anslag för tillvägabringande af Statistiska Chartor; 2:o rörande
stipendier till utrikes resor i techniskt afseende; 3:o angående underhållet
af Långebro öfver Helge-ån vid Christianstad; och 4:o angående anslag
för inrättande i de Norra Länen af två eller tre Chemiska Blekerier och Appreterings-verk.
Utlåtandet, N:o 354, Litt. F., godkändes.
5:o angående ifrågaställdt anslag för en Arbets-inrättning uti Eskilstuna
Fristad.
Ståndet beviljade ett anslag af 10,000 R:dr till nödiga byggnaders och
verkstäders uppförande för en Arbets-inrättning i Eskilstuna Fristad, med
vilkor, att det anslagna beloppet skall i Riksgälds-Contoiret innestå, intilldess
fullständig plan för ifrågavarande Arbets-iuräUnings anläggande och vidmagthållande
blifvit upprättad och af Kongl. Maj:t i Nåder fastställd; hvarefter,
och sedan Eskilstuna Fristad iklädt sig förbindelsen att tillskjuta, hvad
som utöfver anslaget erfordras, och att inrättningen, på stadens bekostnad,
framgent underhålla vid äfventyr af återbetalnings-skyldighet, medlen skola,
i nion af behof, till staden utbetalas.
6:0 Angående ett äskadt lån af allmänna medel till egarne af Skönviks
Glasbruk; och 7:o angånde utbetalning på en gång till Landtbruks-Academien
af det byggnads-capital, som Academien haft hos Stats-verket innestående.
Utlåtandet, N:o 354, Litt. F., i dessa punkter, med tillägg, i afseende
på den sjunde puncten, enligt Utlåtandet N:o 435, Litt. F., bifölls.
S. D. Föredrogos: l:o Expeditions-Utskottets Memorial, N;o 40, med
262
Prot. Utdr. d. 29 Mars 18/f.f.
öfverlemnande af nytt Skrifvelse-förslag, N:o 277, angående Allmänna Indragnings-Statens
reglering, och 2:o omförmäldta Skrifvelse-förslag.
Detta Skrifvelse-förslag godkändes, och Memorialet, N:o 40, lades till
handlingarna.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottens
Utlåtanden:
A:o 145, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet, N:o 90, angående
upphörande af de så kallade portpenningarne vid Christianstad, m. m.
Betänkandet, N:o 90, och Utlåtandet, N:o 145, gillades;
och N:o 146, i anledning af erhållna äterremisser å Betänkandet, N:o
102, i fråga om Slats-ansiag till Strömstads Skola.
Utlåtandet, ]N:o 146, gillades.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes handläggningen å Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 354
och ]N:o 435, angående anslag å extra Stats-regleringen; och fattade Ståndet
härvid följande beslut:
Litt. C.
Anslag för lättade communicutioner och andra allmänna arbeten (fortsättning.
)
b) Utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar, för beredande
af odlingsföretag (fortsättning.)
5:o Till upprensning af Eman och Stångån.
Ståndet biföll de af Utskottet tillstyrkte Låne-anslag uti Utlåtandet, N:o
354 af 45,000 R:dr för Emåns upprensning, och uti Utlåtandet JN:o 435 af
15,400 R:dr för upprensningen af Stångån; oell skulle vid dessa 2:ne län samma
vilkor iagttagas, som Ståndet vid nästföregående 1 punct för de deri omförmälde
lån föreskrifvit.
6:0 Till upprensning af Himble och Tollereds åar.
Ståndet biföll Utskottets tillstyrkan i denna punct under enahanda vilkor
för detta lån, som i 5:te puncten blifvit stadgadt.
7:o Tili låne-understöd för utlappning af myror på Gottland.
Bifölls.
c) Väganläggningar, m. m.
Ståndet beviljade, för omläggning och förbättring af backiga eller eljest
för cornmunicalionell mindre tjenliga delar af de allmänna landsvägarne i Ri
-
Prot. JJtdr. d. 3i Mars 184* •
ket, ett Slats-anslag af 200,000 R:dr, att, under fyra år, utgå med 50,000
R:dr årligen; och skulle detta anslag, till lika belopp, fördelas emelian Rikets
samtlige Län, samt i hvarje ort ställas under inseende och förvaltning af
Länets Pröfnings-Comité, hvilken sålunda egde att pröfva beholven och nödiga
medel till ifrågavarande ändamål anordna.
I följd af detta beslut, afslogs Utskottets tillstyrkan, pag 57, angående
under stöd för anläggning af den mellan Öfver- och jNeder-Calix. socknar föreslagna
viig.
7:o (Pag. 57 i Utlåtandet N:o 435) till anläggning af Chaussee emellan
Westerås och Fahlun.
Afslogs.
I afseende på 8;de och 9:de puncterna, hvilka vid handläggningen af
Utlåtandet N:o 354 blifvit af Ståndet bifallna, vidblef Ståndet detta sitt beslut.
dj I fråga om de föreskrifter, Utskottet pag. 61, 68 och 63 föreslagit, rörande
utbetalningen och användandet af de summor, Utskottet anvisat till de
i Utlåtandet N:o 435 Litt. C. omförmälde föremål, instämde Ståndet i det
beslut, Borgare-Ståndet, enligt dess ankomne Protocolls-utdrag af den 24 dennes,
härom fattat.
é) Ståndet, som bifallit, hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 354 tillstyrkt,
fann denna punct ej fordra vidare åtgärd.
Med vidare handläggningen af förevarande Utlåtandet uppskjöts till nästinfallande
Plenum.
Den 31 Mars 1841.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Ulskottets den 3 och 15 dennes på
bordel lagde Utlåtande, JN:o 435, Litt. D., i anledning af ei hållna återremis
ser
å Utlåtandet, N:o 354, Litt. D., biet Utlåtandet K:o 435, Litt. D., af Ridderskapet
och Adeln bifallet med följande förändringar:
l:o att Lill uppförande af en stenhus-byggnad i Wenersborg för inr ymmande
af der varande Lands-Canzli, Lands-Coutoir, Landt-Ränteri och Landtmäteri-Coirtoir
anslås en summa af 15,000 R:dr.
2:o att till inköp af Landshöfdinge-residenshus i Piteå beviljas en summa
af 6,000 R:dr.
3:o att i beslutet, angående användande af Numer-Lotteriets hus till inrymmande
af Sundhets-Collegium och Fält-läkare-contoiret m. m.; skulle,
emellan orden måtte och besluta, tilläggas orden: för deras del; och
t
264
Prot. Ut dr. d. 3l Mars 1841•
4:o att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till fullbordande afRiddarholmskyrkans
reparation anslås en summa af 52,000 R:dr.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Aid nu skedd förnyad föredragning af Constitutions Utskottets
Memorial, N:o 96, till Rikets Ständer, i anledning af Tre Riks-Stånds
emot Conslitutions-Utskottets Memorial N:o 61, gjorda och till Utskottet hänvisade
anmärkningar, blef den i förstnämnde Memorial föreslagna voteringspropositionen
af Ståndet godkänd.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 179, öfver gjorda
anmärkningar vid TJtskottels Betänkande, JN:o 127, i anledning af väckta motioner
om ändringar i Ansvarigliets-lagen för Stats-Rådets ledamöter och blef
samma Lag sådan den i Utlåtandet N:o 179 finnes föreslagen, af Ståndet godkänd,
med följande förändringar:
l:o Att de i slutet af §. 4 förekommande orden ”Och varde ej vidare
i Rikets tjenst nyttjad” utgå.
2:o Att de i 5 §. 1 mom. i slutet förekommande orden ”utan att kunna
directe åter insättas eller till annat embete inom Stats-Rådet förordnas”
äfvenledes utgå.
3:o Att 2 mom. af samma 5 §., hvilket börjar med orden ”Stats-Rådsledamot,
som i andra — — — — enligt allmänna Lagens förskrifter i
1 Cap. 12 §. Rättegångs-Balken, belt och hållet borttages.
4:o Att 11 §. i nu gällande Ansvarighets-lag bibehålies, med följande tillägg:
gällande härvid, hvad y6 §. Riksdags-Ordningen i detta fall stadgar-”
S.
D. Ståndet, som, med anledning af nu förestående sammanträde i
Förstärkt Constitutions-Utskottj fann nödigt genomgå förteckningen på dem,
som, vid den 30 September sisth år anstäldt val, blifvit till ledamöter af
Förstärkta Constitutions-Utskottet utsedde, beslöt derjemte förnyad uppgift
derå meddela:
Ledamöter:
Vice Talmannen, Biskopen m. m. Doctor Hedrén,
Biskopen m. m. Rutsch,
Biskopen m. m. Agardh,
Biskopen m. m. Doctor Heurlin,
Con
-
Trot. TJtdr. d. 3i Mari 184*•
Gontracts-Prosten Doctor Agrell,
Prosten Stenhammar,
Lector Laurenius,
Contracts-Prosten Östberg,
Contracts Prosten Gumcelius,
Prosten Bergqvist,
Professoren Doctor Thomander,
Prosten Berlin,
Professoren m. m. Bolméer,
Contracts-Prosten Sandberg,
Suppleanter ;
Prosten Lundblad,
Contracts-Prosten Doctor Björkman,
Prosten Lindmark,
Prosten Gahne, och
Contracts-Prosten Nordhammar.
Från Y allo fl. Borgare-Standet.
S. D. Föredrogos ånyo: l:o Stats-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Kkonomi-Utskottens Betänkande N:o 89, angående anstalter för en förbättrad
fångvård genom ombyggnad eller förändrad inredning af fängelserna samt,
i delta afseende, ifrågaställa Stats-anslag, och 2:o bemäldte Irenne Utskotts
Utlåtande, N:o 162, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 89.
Hvad Utskotten i Betänkandet N:o 89, och Utlåtandet N:o 162, tillstvrkt
gillades, endast med följande förändringar:
l:o Att, som redan stadgadt är, att fångar, under ransaknings-tiden, uti
Stadshäktet! serskildt skola vårdas och förplägas, bör följande mening, vid
slutet af tillstyrkandet, pag. 11, i Betänkandet N:o 89, angående anslag till
fängelse-byggnader i Stockholm och Rikets öfriga städer: ”och att äfven inom
städeina fängelserna, efter ombyggnader, böra begagnas för ransakningsfångar,
tills dessa blifvit af första instansen dömde, utan att de förut måga försändas
till Länshäkte,” uteslutas;
och 2:o att Utskottens tillstyrkande, pag. 13, af Betänkandet 'jSTto 89,
Bih. till R. St. Prot. i84t• 9 Sami. 2 Band. 34
a66
Trot. Utclr. cl. 3i Mars 18^.1.
angående elt Stais-anslag af 250,000 R.dr till uppbyggande af ett straff-fängelse
efter Pensylvania-methoden, afslogs.
Äfvensom Ståndet till handlingarne lade den, vid slutet af Belänkandet
N:o 89, gjorda anmälan om beredande af tillgång för anslagen ulan ökad beskattning.
S. D. Sedan Ståndet den 13 dennes bifallit Stats-Ulskottets i Utlåtan
det
N:o 435, afgifna tillstyrkande, alt, der ej annorlunda finnes serskildt föreskrifvet,
de å extra Stats-regleringen anvisade beloppen komma att att utgå
under åren 1841, 1842, 1843 och 1844 med en fjerdedel årligen, dock
så, att de medel, som ett år reserveras, må kunna under elt följande år
disponeras, företog Ståndet nu till pröfning och godkände de öfriga vil
kor
och bestämmelser, som Utskottet pag. 14 och 15 af Utlåtandet N:o 435,
för extra Stats-anslagens tillstyrkt.
S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o
450, i anledning af dels väckt motion om lånebidrag för inlösen af Landsböfdinge-accorden,
dels Kongl. Maj:ts i detta ämne aflålna Nådiga Skril veise»
blef berörde Utlåtande af Borgare-Ståndet bifallet.
Från IIeder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förtsalt föredragning af Stats-Utskottets Utlåtanden N:o 354
och 435, angående anslag å extra Stats-regleringen, fattade Ståndet följande
beslut:
Litt. D.
Anslag till Allmänna byggnader.
l:o Till Landshöfdinge-Residenshus.
a) i Wexiö; bifölls, enligt Utlåtandet N:o 435.
b) i Calmar, Utskottets afstyrkande bifölls.
c) i Wenersborg, Bifölls enligt Utlåtandet N:o 435.
d) i Piteå; Ståndet afslog Utskottets yttrande, och beviljade ett Statsanslag
af 6,000 R:dr för inköp lill Residenslms af nu varande Landshöfdingens
i Norrbottens Län egande samt till Residensbus i Piteå begagnade egendom;
och fästade Ståndet vid detta anslag samma bestämmelser, som Väliofl. Borgare-Ståndet;
é)
ifrågasatt ytterligare hushyres-ersättning till Landshöfdingen i Wexiö.
Utskottets afstyrkande godkändes.
Prot. Utdr. d. 3f Mars 1841,
267
2;> Local för Riks-Archivet, Vitterhets, Historias- och Atiqvitels-Aeademieu
samt Sundhels-Collegium ined Fält-Läkare-Contoiret.
Ståndet vidblef sitt i denna punkt af Utlåtandet N:o 354 fattade beslut
och biföll det ytterligare anslag af 1,000 R:dr, som uti Utlåtandet N:o 435
blifvit tillstyrkt.
3:o Till Riddarbolms-kyrkans reparation.
Det föreslague anslaget blef af Stån let nedsatt till 25,000 R:dr, och fastades
dervid den bestämmelse, att anslaget i första rummet må användas
til! iståndsällande af Riddarbolms-kyrkans tak, samt derefter till yttermurarnes
reparation, med dertill hörande ornamenter, och att allt arbetet fördetta
ändamål kommer att verkställas genom vanlig entreprenad, äfvensom alt det
möjligen blifvande öfverskottet må för Stats-verket besparas.
Då de öfrige, eller 5, 6 och 7 punkterne af denna Littera, redan blifvit
vid pröfningen af Utskottets Utlåtande N:o 354 afgjorde, fann Ståndet,
som vidblef dessa beslut, vidare åtgärd härutinnan ej erfordras.
Litt. E.
Anslag för Urider visnings-Ver ket, Vetenskaperna och
Sköna Konsterna.
l:o Till Universiteten i Upsala och Lund för uppförande af sådane ännu
saknade byggnader, som finnas mest behölliga. Ståndet, som bifallit Utskottets
afstyrkande af ifrågavarande anslag uti Utlåtandet N:o 354, vidblef
detta beslut och lade Utlåtandet N:o 435 i denna punkt till handlingarne.
Hvad sedermera angår ifrågastä lid te extra Stats-anslag:
2:o till utvidgande af Carlstads Läroverk;
3;o till reparation och inredning af en Carolinska Institutet tillhörig sten
husbyggnad
;
4:o till inköp af Barometrar m. m.;
5:> till inköp för Statens räkning af det så kallade Oxenstjernska Biblio
theket
å Tidon;
6:0 till utgifvande af en för Folkskolorne afsedd charta öfver Skandinavien
m. m.;
7:o till uppbyggande och inrättande af ett National-Museum;
8:0 för tillbyggnad och reparation af Academiens för de fria Konsterna
hus; och
9:o angående uppförande af det för Folkundervisningens befremjande serskildt
beviljade anslag;
a68
Prot. Utdr. d. i April i84t•
så emedan Ståndet vidblef sina vid handläggningen af Utskottets Betänkande
N:o 354 i dessa punkter fattade beslut, fann Ståndet någon vidare åtgärd
härutinnan» i anledning af Utlåtandet N:o 435» e] erfordras.
Litt. F.
inslag till åtskilliga allmänna och enskilda föremål.
Ståndet, som redan bifallit, hvad Utskottet under denna Littera i dess
Betänkande N:o 354 hemställt, ansåg vidare pröfning ej erfordras, än hvad
angår 7:de punkten, der Ståndet godkände det af Utskottet uti Utlåtandet
N:o 435 gjorde tillägg.
Sedan sålunda de speciela delarne af extra Sta ts-reg leringen blifvit pröfvade,
fann slutligen Ståndet skäligt godkänna, hvad Utskottet pag. 15 uti Utlåtandet
N.*o 435 tillstyrkt, dels angående föreskrift för Herrar Fullmäglige i
Riksgäl ds-Contoiret att göra de till extra Stats-regleringen afsedda tillgångar
frugtbara» intilldess deras användande kan ifrågakomma, dels angående Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse lill Kongl. Majrt i de af Utskottet uppgifna
ämnen.
Den 1 April 1841.
F r å n Högl Ofl. RiBDERSKAPET OCH A DEUS.
S. D. "Vid förnyad föredragning af Stats-Utskoltets den 3 och 13 sisth
Mars på bordet lagde Utlåtande N:o 435, Litt. E. i anledning af erhållna
återremisser å Utlåtandet N:o 354, Litt. E., blef Utlåtandet N:o 435 Litt.
E. af Ridderskapet och Adeln bifallet med följande förändringar:
l:o att till Lunds Universitet anvisas för uppförande af nödige byggnanader
det af Kongl. Majit äskade anslag 25,000 R:dr samt för Upsala Universitet
en summa af 25,000 R:dr, att användas i första rummet till uppförande
af en ny Obser vatorii-byggnad samt i öfrigt till andra nödige ansedde
Universitets-byggnader; och skulle de öfiiga Riks-Slånden vänligen inbjudas
att i detta beslut sig med Ridderskapet och Adeln förena;
2:o att till utvidgning af Carlstads Läroverk beviljas ett lån af 8,000
R:dr, hvilket lån skall, beräknadt ifrån lyftningsdagen, återbetalas med 5 procent
å det primitiva beloppet årligen, af hvilka procent 3 procent utgöra
ränta och återstoden afgår å eapitalet.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets den 3 och 15 sistlidne
Mars på bordet lagde Utlåtande IS:o 435 Litt. F.» i anledning af erhållna å
-
Prot. Uidr. d. i April 184,1* 369
terremisser å Utlåtandet Nio 354-, Litt. F., biföll Ridderskapet oell Adeln det
i / punkten af Utskottet föreslagna tillägg, men lade Utlåtandet i öfrigt till
liand lingarne.
S. D. 1. och e. m. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 3
och 15 sist lid ne Mars pa bordet lagde Utlåtande N:o 435, i anledning af erbållna
återremisser ä Utlåtandet N:o 354, stannade Ridderskapet och Adeln
i följande beslut:
l:o De zifFer-beräkningar öfver tillgångar och utgifter, som Utskottet
framställt, ansågos icke erfordra annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
2:o De under N:ris 1, 2 och 4 sid. 14, föreslagna allmänna vilkor för de
anvisande extra Slats-anslagen, bi föllos.
3:o Det under N:o 3 å samma sida föreslagna allmänna vilkor för de
anvisande extra Stats-anslagen, bifölls med den förändring, att slut-orden:
utan oajkortade reserveras till kommande Ständers disposition, skulle utgå
; och skulle de öfriga Riks-Slånden vänligen inbjudas att i detta beslut sig
med Ridderskapet och Adeln förena.
4:o Den punkt, som angår tilfgångnrnes frugtbargörande, intilldess deras
användande kan ifrågakomma, uppsköts, intilldess Stats- och Banco-Utskotten
inkomma med Utlåtande, i afseende på den fråga, som inom Utskotten
är under öfverläggning, angående frugtbargörandet af de uti Banken varande.
Riksgälds-Contoirels behållningar; och skulle Välloflige Borgare-Ståndet samt
Hedervärda Bonde-Ståndet inbjudas alt i detta beslut sig med Ridderskapet
och Adeln förena.
5;o lius Kongl. Majit skulle i underdånighet anhållas, det Kongl. Majit
täcktes icke allenast anbefalla vederbörande att lemna Herrar Fullmägtige i
Riksgä!ds-C< ntoiret underrättelse, vid hvilka tidpunkter de anvisade anslagens
lyftning erfordras, utan ock, i händelse något anslag af en eller annan anledning
icke skulle komma att användas, i Nåder låta be mål de Fullmägtige derom
undfå kännedom.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats- och Banco-Utskottens ehn 20
sisllidne Februari och den 1 sistlidne Mars på bordet lagde Utlåtande Nio
144, i anledning af gjord framställning om sammanslående af de Ranco-räkningar,
hvarå det Manufactur-Disconten beviljade understöd i Banken är anvisad
t.
S. D. Återremitterades Be vinnings-, L'g- samt Allmänna- Besvärs- och
Iikommi-Uts kol te ns den 20 sistlidne Februari och 1 sistlidne Mars på bordet
lagde Betänkande N:o 11, i anledning af åtskilliga, motioner om ändringar i
270
Prot. Utdr. d. 1 April i84>-
Kongl. Förordningen till förekommande af oloflig införsel eller utförsel af varor,
af den 12 December 1835.
S. D. Vid förnjad föredragning af Baneo-Utskotlets den 24 sistlidrie
Februari och den 1 sistlidne Mars på bordet lagde:
Utlåtande N:o 148, öfver en af Herr Biskop Agardh väckt motion, angående
användande af § utaf Bankens framdeles årligen blifvande ränte vinst
till allmänna arbeten; och
Memorial N:o 149, med underrättelse om Riks-Ståndens fattade beslut, i
anledning af Utskottets Betänkande N:o 97 och Utlåtande N:o 130;
Blef Utlåtandet N:o 148 bifallet och Memorialet N:o 149 gilladt af Ridderskapet
och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Expeditions-Utskottets den 1 sistlidne Mars
på bordet lagde Memorial, N:o 36, i anledning af Borgare-Ståndets återremiss
utaf Expeditions-Utskottets Skrifvelse-förslag N:o 224, fann Ridderskapet och
Adeln nämnde Memorial icke erfordra annan åtgärd än alt läggas till hand*
lingarna.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Föredrogs ånyo Expeditions-Utskottets Memorial N:o 41, i
anledning af erhålhie återremisser af Expeditions-Utskottets Skrifvelse-Förslag
N:o 241.
Som Ståndet nu lemnat bifall lill det förnyade Skrifvelse-förslaget N:o
278, påkallade nämnde Memorial icke någon annan åtgärd ån att tili hand»
lingarne läggas.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial N:o 447, med anledning
af Riks-Ståndens olika beslut, i fiåga om åtskilliga Stats-bidrags ingående
till Riksgälds-Contoiret.
Sedan H. H. Erke-Biskopen och Talmannen, på uppgifna skäl, förklarat
sig förhindrad att å förevarande Memorial framställa någon annan proposition
än den af afslag, och denna Herr Talmannens åsigt blifvit af Ståndet godkänd
, blef ock Memorialet N:o 447 af Ståndet afslaget.
S. D. e. m. Föredrogos ånyo och bijöllos Stats-Utskottets följande Utlåtanden:
N:o
450, i anledning af väckt motlicn om lånebidrag för inlösen af
Landshöfdinge-accorden, dels Kongl. Maj:ls i delta ämne aflåtna Nådiga
Skrifvelse.
N:o 451, i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse, angående ett
Prot. Utdr. d. i A or il 18^. 271
serskildt anslag för befremjandet af göromålens behöriga gång inom StatsContoiret.
Nij 452, i anledning af Kongl, Maj:ls Nådiga Skrifvelse, angående ett serskildt
anslag för Kongl. Theatern, motsvarande de för denna Inrättning å
Slat uppförda summor, hvilka Rikets Ständer förklarat böra med 1840 års
slut upphöra.
S. D. Då 1111 ånyo föredrogs Stats-Utskottets Utlåtande N:o 453, i anledning
af Kongl. Mcijjts Nådiga Proposition, angående anslag till arfvoden
för adjungerade ledamöter i Svea och Götha Hof-Rälter, blef samma Utlåtande,
med anledning af dervid gjorda anmärkningar, återremitteradt.
Från W ä 11 o f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets Memorial och Utlåtanden
:
N;o 454, angående de i Regerings-Formens G3 §. föreskrifna Creditivsuntmors
belopp.
Återremitterades.
N:o 464, med upplysning, i afseende på Riksgälds-Contoirets tillgångar
för bestridande af de å extra Stals-regleringen anvisade ut»ifter.
Lades till hand/ingarne.
N: > 467, i anledning af Herr Ha Ilin gs motion om användande af de å
Rikets Ständers Banks vinst för år 1835 och de följande åren i behåll varande
öfverskott.
Återremitterades.
och N:o 439, med svar å erhållna återremisser af Utlåtandet N:o 400,
i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Remiss uppå ledamöternes i Rikets Allmänna
Ärenders f. d. Beredning underdåniga ansökning att få, såsom pension,
bibehålla de af dem, i sådan egenskap, innehafda arfvoden.
Bifölls.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades följande, med anledning af Riksdags-Ordningens
56 §., väckta motioner, med afseende på fördelningen af de,
dels genom besparingar uti Riksgälds-Contoiret, dels genom Bankens räntevinst,
samlade medel, nemligen:
l:o Af Herr Geijer> med förslag, alt åtminstone en million Riksdaler reserveras
åt Riksgälds Contoiret, alt med 250,000 R:dr om året utgå i fyra år
och användas till betäckande af Stats-brist eller nedsättning i bevilluingen,
och i synnerhet skydds-afgiften, som träffar alla lika och tyngst den arbe
-
472
Trot. TJtdrTd. 1 April tåfa.
tande, tjenande classen; uti hvilket ämne flere af Ståndets ledamöter sig
■yttrat;
2:o af Herr Bagge, att en summa af 400;000 R:dr måtte uti extra
Stats-regleringen ställas till Kongl. Majlis disposition, för att med f om året
användas i anslags- och låne-väg ti 1L lättade communicationers befremjande i
de Län eller orter, hvilka, efter ansökningar och anställde undersökningar,
kunna pröfvas deraf vara i behof, och hvarvid de Län böra njuta företräde,
som icke redan kommit i åtanka vid de beslut, hvilka för ofvanberörde Statsreglering
blifvit fattade;
och 3:o af Herr Hegardt, att en summa af 20,000 R:dr måtte anslås,
antingen på en gång, eller ock med 5000 R:dr årligen i 4 4r, samt ställas
till Regeringens disposition, för att, genom Förvaltningens af Sjö-Ärendena
försorg, användas för Lols-väsendets förbättring.
S. D. Sedan Borgare-Ståndet, enligt Protocolls-utdrag, N:o 019, vid beviljadt
anslag för erforderliga förbättringar uti Båk- och Fyrings-väsendet medelst
nybyggnader och förändringar, till båtnad för sjöfaiten i allmänhet, den
15 sistlidne Mars antagit ett så lydande tillägg: ”Härförutan anhålla Rikets
Ständer i underdånighet, alt, hvad utöfver den bestämda summan kunde erfordras
till fyrars, båkars och sjömärkens inrättande och förbättring, måtte,
framföre alla andra ifrån Handels- och Sjöfaits-fonden utgående kostnader,
bestridas af denna fonds tillgångar”, beslöt Borgare-Ståndet nu att inbjuda de
öfriga Riks-Ståndcn alt i beslutet 0111 nämnde tillägg med Borgare-Ståndet sig
förena.
S. D. Sedan Ståndet, enligt Protocolls-utdrag, N:o 629, beviljat ett anslag
10,000 R:dr tili nödiga byggnaders och verkstäders uppförande för en
Arbets-inrättning i Eskilstuna fristad, med vilkor, alt det anslagna beloppet
skall i Riksgälds-Conloiret innestå, intill dess en fullständig plan för ifrågavarande
Arbets-Inrättnings anläggande och vidraagthållande blifvit upprättad
och af Kongl. Maj:t i Nåder fastställd, samt att derefter, och sedan Eskilstuna
fristad iklädt sig förbindelsen att tillskjuta, hvad som utöfver anslaget
erfordras, och att Inrättningen, på Stadens bekostnad, framgent underhålla
vid äfventyr af återbetalningsskyldighet, medlen skola, i mon af behof, till
staden utbetalas, beslöt Slåndet nu att vänligen inbjuda llöglofl. Ridderskapet
och Adeln att i detta beslut med Borgare-Ståndet sig förena.
S. D. Föredrogos ånyo och återremitterades följande Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi'Utskottens Utlåtanden:
N:o
Prot. Utdr. d i April i <°4 r• 273
N:o 160, i anledning af dels Kongl. Majtts Kådiga Skrifvelser till
Rikets Ständer, angående den nya oid nai le Soldat-rc teringen i Riket, och
dels en i ämnet väckt motion.
K: ) för, i anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Skrifvelse, angående
den tillökade ordinarie Båtsmans-roteringen inom en del Län.
S. I). Föredrogos å nyo och biföllos följande Stats-Utskotlets Utlåtanden
:
lS;o 436, i anledning af Herr Bagges motion om anslag till elt
Mudderverk och rivierets upprensning vid Uddevalla.
K:o 437, anledning af vackt fråga om Banco-vinstens utdelning till
Rikets samtl g; Län.
K:o 45 r, i anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Skrifvelse, angående
ett serskildt anslag for befremjande af göromålens behöriga gång inom
Stats-Contoret.
K:o 45a, i anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Skrifvelse, angående
ett serskildt anslag för Kongl. Theatern, motsvarande de for denna inrättning
s Stat uppförda summor, hvilka Rikets Ständer förklarat böra
med j84o års slut upphöra;
oell K:o 433, i anledning af Kongl. Majlis Kådiga Proposition, angående
anslag till ari voden för adjungerade Ledamöter i Svea och Götha
Hof-Rätter;
Äfvensom till handlingarne lades Förstäikta Stats-Utskottets Memorial,
K:o 438, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståmdens
olika beslut, rörande grunderne för Alin anna Levillningen, samt föreskrifterna
för tillämpningen deraf.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Föredregos ånyo Slats-X tskotlets Utlåtande, K:o 437? * an~
ledning af väckt fråga om Banco-vinstens utdelning till Rikets samtlige
Län.
Återr emitterades.
K:o 464. med upplysning, i afseende å Riksgälds-Conlorels tillgångar
för bestiidande af de å Extia Stals-rcgleringen anvisade utgifter.
Lades till handlingarne.
Bih. till R. St. Prot. 18Ao och 1841• 9 Saini. 2 Band. 35
274
Prot. Ut dr. d. i Aj ril 184*.
N:o 467, i anledning af Herr Haldings motion om användande af
de å Rikets Ständers Banco-vinst för år 1835 och de följande åren i behåll
varande öfverskott.
Ater remitterades.
Nto 466, angående det till bestridande af Riksgälds-Conlorels utgifter
erforderlige belopp af Allmänna Bevillningen.
Återremitterades.
S. D. Vid förnyad föredragning af Fr. von Ztveigberks från Skaraborgs
Län motion, alt af Riksgälds-Contorets tillgångar anordna de Creditiv,
som, enligt G3 §. Regerings-formen, skola afsättas till Regeringens
disposition, blef samma motion till Stats-Utskottet remitterad.
S. D. Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande, N:o 162, i anledning af ålerremiss å Betankandet
N:0 89, angående anstalter för en förbättrad fångvård, genom
ombyggnad eller förändrad inredning af fängelserne, samt i detta afseende
iifrågaställda stats-anslag.
Med afslag å hvad Utskotten föreslagit, beslöt Ståndet, alt ett anslag
af 900,000 R:dr B:co skall reserveras och under tiden göras frugtbart,
för att, sedan fullständigt kostnadsförslag till ordnande åfelt nytt fängelsesystem
blifvit utarbetadt och af kommande Ständer antaget, till detta
ändamål i mon af behofvet användas. — Och skulle de respective MedStånden
inbjudas att detta Bonde-Ståndets beslut biträda.
S, D. Till förnyad, handläggning förekommo Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens:
Betänkande N:o i58, i anledning af väckt motion om behofvet af
förändringar uti Kongl. Majrts Nådiga Instruction för Beklädnads-Directionerne
vid de indeldta Infanteri-Regementena, m. ra.
Återremitterades.
Betänk inde Nio i65, i anledning af Täckt motion om upphörande
af en del Quarantaines-afgifter.
Bifölls.
CJtldtande N:o rGG, i anledning af väckt fråga om åtgärders vidtagande
för hafverie s afskaffaude.
B fölls.
Memorial N:o 1G7, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o
Lades till handlingarne.
Prot. Vt dr. d. i April 27Ö
Memorial N'.o 1G8, i anledning af återrerniss å Utlålandet N:o 45.
Ståndet lät bero vid de Öfriga Ståndens beslut, oell lade detta Memorial
till handlingarne.
Memorial N:o 169, i anledning af ålerremiss å Utlåtandet N:o 4p*
Ståndet lät bero vid de öfrige Ståndens beslut, och lade delta Memorial
till handlingarne.
Memorial N:o 170, i anledning af återrerniss af Utlåtandet N;o 59-
Ståndet Ilät bero vid öfrige Ståndens beslut, och lade detta Memorial
lill handlingarne.
Memorial N:o 171., i anledning af återrerniss af Utlåtandet N:o 64.
Lad.es
Memorial B:o 172, i anledning af återrerniss af Utlålandet N:o 73.
Lades till handlingarne.
Memorial N:o 173, i anledning af erhållen återrerniss af Utlåtandet
N;o 106.
Lades till handlingarne.
Memorial N:o 174., i anledning af erhållen återrerniss af Utlåtandet
N:o 109.
Lades till handlingarne.
Memorial N-.o 170, i anledning af återrerniss å Betänkandet N:o 110.
Ståndet lät bero vid de öfrige Ståndens beslut, och lade detta Memorial
till handlingarne.
Memorial N:o 176, i anledning af återrerniss af Betänkandet
]\7:o i r 1.
Ståndet lät bero vid öfrige Ståndens beslut, celi lade detta Memorial
till handlingarne.
Memorial J\’.o 177, i anledning af erhållen återrerniss af Betänkandet
N:o 19,4.
Lades till handlingarne.
Betänkande N\o 178, i anledning af väckte frågor om förändring
af och lindring uti beskattningen å qvarnar, m. m.
Bifölls.
Utlåtande N-.o 179, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående åtgärder till behöfvandes undsättning i missvext-år.
Bifölls.
276 Brot. XJtdr. d. 1 April iS^i.
Utlåtande N\o 180, i anledning af väckt fråga om iniältandet af
Socken-magaziner, m. m.
Bifölls.
Memorial N\o 182, i fråga om aflöning för den person, som hos de
sammansatta Utskotten besörjt Secreterare-tjenst.
Bifölls ; samt
Utlåtande l\:o 183, i anledning af väckte frågor om förändring i
sättet för fångars skjuts och transporterande.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkanden l
N:o 54, i anledning af väckta motioner rörande Jude-Reglementet;
och
N; 1 55, i anledning af vackt motion, rörande tillämpningen å de
utskiftade Krono-parkerne på Öland af Kongl. Förordningen om joidafsöndring
;
blef det förra bifallet med den förändring, hvartill en från Utskotten
ankommen rättelse föranleder, men det senare återremitteradt,
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottels Memorial N:o 454* angående
de i Regerings-formens 63 §. föreskrifue Creditiv-summors
belopp.
Återremitterades.
Memorial N;o 468, i anledning af Kongl. Majrts Kådiga remiss å
underdåniga ansökningar, angående utförandet af en föreslagen Canal-ledning
emellan Hjelmaren och Wenern.
B fölls.
Utlåtande N:o 469, i anledning af motion om låne-understöd för
Götha Canal.
Bifölls.
Memorial N:o 47°> i anledning af återremiss å Memorialet N:o'4a3.
B föds.
Memorial N:0 4jrr i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 413-
Lades till liandlirtgarne.
Memorial N:j 472> 1 anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse,
Pro:. Utdr. d. i April 1841.
angående den, under namn af Westerbottens Regementes Häst-Jägare-Squadrons-fond,
bildade Cassa.
Lades till handlingarne.
Utlåtande Psro 473, i anledning af Herr Petres motion, i fråga om
rättighet för Kcngl. Stats-Contorets tjenstemän, att innehafva befattningar
utom nämnde embetsverk, m. m.
B;fälls.
Ullålande N:o 474» 1 anledning af ålerremiss å Utlåtandet N:o43i.
Siandet, som förut afslagit sistnämnde Ullålande, vidblef delta beslut,
och lade Utlåtandet N;o 4j4 handlingarne.
Memorial N:o 47^, med anmälan om Kongl. Majlis Nådiga remiss
å 4 petilioner, angående Svea Canal.
Lades till handlingarne; samt
Utlåtande N:o 48°» i anledning af Herr Kjellbergs motion om anslag
till upprensning af Ångermanna-Elfven.
B Jolis.
S. D. V d ånyo skedd föredragning af Förstärkta Stats-Utskottels
nedannämnde Memorial angående verkställda omröstningar.
N:o 478? i fråga om pension för aflidne Banco-fuUmägligen Anders
Danielssons enka och barn.
]> : ) 477, > fråga om eftergift af Landskamererare!! Ksmmar-RättsRådet
Lindbergs ersättningsskyldighet i och lör Kri nofogden Hajlings
balance.
N:o 478, öfver en med grunderna för Allmänna Bevillningen sammanhang
egande fiåga; och
N:o 479, ' följd af skiljagliga beslut öfver en punkt uti Utlåtandena;
Nrris Q2 och 221;
Llefvo samma memorial lid handlingarne lagda.
b. I). Till handläggning förekom å nyo Constit ut iöns-Utskottets
Memorial N:o g6, i anledning af Tie Riks-Siånds emot Utskottets Memorial
N;0 Gi gjorda och till Utskottet hänvisade anmärkningar; hvarvid
Ståndet, med fråntiädande af dess gjorda anmärkning, instämde uti det
beslut, Borgare-Ståndet fultal, samt i öfrigt godkände de af Utskottet fö1
eslagna \ ote; ings-propos:tioner.
S. D. Föiedi ogs ånyo och bifölls Lag-Utskotlels Fetänkande N:o j83,
i anledning af värkt fiåga 0111 andt ingar i Kytko-Lagen.
Prat. U.dr. d. 3 April i84l*
Den 3 April iSzfr.
Från H ö g l o fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Lades till handlingarne Stais- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens dea 3 sistlidne Mars på bordet lagde Utlåtande, N;o
i45, i anledning af erhållen återrerniss af Betänkandet N:o g-o.
S. D. Bifölls vid förnyad föredragning Lag-samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens den 27 sistlidne Februari och den 3 nästlidne
Mars på bordet lagde Betänkande N:o 35, i anledning af väckta framställningar
om förändringar och tillägg till Kongl. Kungörelsen den 24 Januari
1781, angående Religions-fiiheten.
S. D. Lade Ridderskapet och Adeln till handlingarne Högvördige
Preste-Ståndets den 27 sistlidne Februari och den 3 nästlidne Mars på
bordet lagde inbjudning till instämmande i nämnde Stånds beslut öfver
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 28,
i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottens Betänkande N:o 3, angående
grunderna och vilkoren för hemmansklyfning samt afsöndring af
jord eller andra lägenheter från hemman.
S. D. Afslogs Banco-Utskottets den 24 sistlidne Februari och 3
nästlidne Mars på bordet lagde Utlåtande K;o i5o, i anledning af väckt
fråga om förstärkning af fonden för belåning af fast egendom i Rikets
Ständers Bank*
S. D. Yid förnyad föredragning af Högvördige Preste-Ståndets den
17 sistlidne Mars på bordet lagde inbjudning till biträdande af nämnde
Stånds, i anledning af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande N:o 128, fattade beslut i frågan om folkundervisningen,
ansåg Ridderskapet och Adeln denna inbjudning för det närvarande icke
erfordra annan åtgärd, än att lägga? till handlingarne; men beslöt i sammanhang
härmed att till pröfning upptaga de punkter i Utlåtandet ]NT:o
128, hvilka Ridderskapet och Adeln vid nämnde Utlåtandes föregående
pröfning beslutat att tillsvidare uppskjuta,- och stannade Ridderskapet och
Adeln dervid i följande beslut:
4 §. i mom. bifölls med den förändring, att orden hälften det
sädesslag skulle utbytas emot orden hälften i det eller de sädesslag.
4 §■ 2 mom. skulle erhålla följande fydelse:
”Skolläraren skall af församlingen förses med tjenlig bostad och
”nödigt bränsle. Derjemte bör sommarbete och vinterfoder för en ko åt
Prot. Utdr. d- 3 jdpril 18/{ I.
'lionom anskaffas; skolande, der local eller andra omständigheter sådant
”förhindra, två tunnor spannmål af förenämnde sädesslag i] ersättning
'lemnäs.”
4 §. 3, mom. bifölls.
4 §. 4 mom- bifölls, under förbebåll af Ridderskapet och Adeln att,
så vida de öfrige Riks-Slånden skulle finna för godt att af skyddsafgiften
anslå erforderliga medel till allmänna folkundervisningen, de i detta moment
omnämnde bidrag af hvarje skattskyldig person försvinna.
4 §. 5 mom. samt 5 §. 3 mom, biföllos.
Likaledes bifölls, alt, på sätt Utskotten å sidan 43 i morn. C. föreslagit
till det i 4 §• 5 mom. omförmälda ändamål Femtiotusen Riksdaler
anslås, att till och med året efter nästa Riksdag från Riksgälds-Contoret
årligen utgå och till Kongl. Maj:t öfverlemnas för att, i enlighet med de
af Rikets Ständer bestämde grunder, användas,
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats- samt Allmänna Besvärs-och
Ekonomi-Utskottens den 3 sistlidne Mars på bordet lagde Utlåtande N;o
\/\6, i anledning af erhållna ålerremisser å Betänkandet N.*o 102.
S. D. Lades till handlingarna Stats- och Bevillnings-Ulskottens
den 3 sistlidne Mars på bordet lagde Memorialer och Betänkanden.
N:o i47> i anledning af anmärkningar mot Betänkandet ]ST:o 80, i
anledning af ålskillige motioner om ett förändradt aflöningssätt för Domare
och Chartse-Sigillatas-Contorets upphörande.
Bs:o i5o, i anledning af väckt motion om en gemensam dag och
ort för mantalsskrifningar och uppbördsmöten.
N:o »5i, i anledning af väckt motion, att de medel, sorn fordras
för Curhus-anstalterna, må af Stats-Verket utgå.
Nto i5», i anledning af Friherre von Kramers motion^ angående
sättet för stämmoböters utgående.
N:o 153, i anledning af Herr Hallings motion om upphörande af
Centonal å embels- och tjenstemäns löner.
N:o i54, i anledning af väckt motion, om debet-sedlars utfärdande
och öfverlemnande till de skattskylldige inom viss kort tid, efter det taxeringarna
blifvit verkställda.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- och Bevillnings-Utskoltens
den 3 sistlidne Mars på bordet lagde Betänkande, N:o 148, i anledning af
väckt motion om upphörande af bevillning för Sågqvarnar, Lief samma
Betänkande af Ridderskapet och Adeln goslkändt.
28o
PrOt. Ut dr. d. 3 A pri ! r.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos Stats-Utskoltets dels den 3,
dels den 8, dels den ii och dels dm i5 sistlidne Mars på bordet lagde
Utlåtanden ;
N;o 4^0, i anledning af Herr Bagges motion om anslag lill ett
mudderverk och Rivierets upprensning vid Uddevalla.
N*.o 437, i anledning af väckt fråga om Banco-vinstens utdelning
till Rikets samtlige Län.
N:o 439. i anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet N:o 4oo.
N;o 44,, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skifvelse, angående
de för befästningsarbetenas fortsättande beliöfligä medel.
N:o 442, i anledning af Herr St.jerngranaiSj G , motion, angående beviljande
af ett extra anslag till fyllnad i kostnaderna för Armeens öfningar.
N:o 443) i anledning af väckt mo'ion om aflöning för Secreteraren
vid Bonde-Ståndets Canzli-Dii ection.
N:o 446, angående återremLs å Utlåtandet, N:o 4°3-
N:o 448) i anledning af väckt fråga om ett låne-Understöd för återuppbyggande
af en genom vådeld förstörd bro öfver Nissaån.
N:o 449’ angående ny lönereglering för Riksgälds-Contorets tjenste
manna-personal
och vaktbetiening.
N:o 451, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, angående
ett serskildt anslag för befremjande af göromålens behöriga gång inom
Stats-C jntoret.
S. D. Lades till handlingarna Stat -Utskottets den 8 sistlidne Mars
på bordet lagde Memorialer:
N:o 433, angående ve kställd omröstning, i anledning af RiksStåndens
olika beslut, rörande grunderna för Allmänna Bevillningen samt
föreskrifterna för tillämpningen deraf.
N:o 464, med upplysning, i afseende å Riksgälds-Contorets tillgångar,
för bestridande af de å extra Stal s-regleringen an visade utgifter.
S. D. Återremillerades Stals-Utskottets den 8 sist!. Mars på bordet
lagde Utlåtande, N:o 44°) * anledning af Herr Professor Geijers motion,
att Amanuenserna vid Kongl. BiblUtheket mätte retroactivt beräkna den
dem vid denna Riksdag beviljade löneförhöjning.
S. D. k nyo föredrogos och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 8 sistlidne Mars på bordet lagde Memorial och Belänkanden:
NjO
1
Prot. Ut dr. den 3 April 1841 •
K;o 12g, om arfvode för extra Canzli-biträde.
N:o i3o, i anledning af väckta frågor dels om upphörande af FyrBåk-
och Lotsafgifterna, och dels om förändiande af vissa punkter i nu
gällande Lois-Reglemente,
N:o 131, angående föreslagen förenkling af titulaturen i embetsskrifvelser
till och från embetsverk och enskilde personer.
N:o 182, i anledning af väckt motion, attLäkare, som anställas vid
Bruk eller hos, menigheler, må vara pligtige att under krig tjenstgöra vid
Armeen.
N:o 133, i anledning af väckta motioner om medverkan för afskaffande
al slafvei iet på Ön St. Barthelemy.
N:o i35, i anledning af föreslagen district-fördelning inom Stockholms
Län v’d de årliga Markegångs-taxornas upprättande.
N;o i36, i anledning af vackt fråga om vidtagande af åtgärder, i
afseende på Rikets sjömakt till handelns betryggande.
N:o 137, i anledning af väckt förslag, a! t Beväringsskyldige å Öland
samt inom norra och södra Möre Härader af Calmar Län hädanefter må
till vapenöfningar sammanträda i Calmar stad.
S. D. Lades till bandlingarne Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskoltels
den 8 sisldidne Mars på bordet lagde Utlåtande, N:o 134» i anledning
af Utskottets Betänkande, N/o 104, angående vbkor för befordran
till Krom -Länsmans-tjenster.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets den 11 sistlidne
Mars på bordet lagde Memorial, N:o 178, med förslag till sammanjemkring
af de inom Riks-Slånden fattade skiljagtiga beslut vid förehafvande
af Utskottets under Nrris 42 och 166 afgilna Betänkanden, i anledning af
väckta motioner om Förliknings-Comiters inrättning, biff den föreslagna
voterings-prcpositionen af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Lades till handlingarna Lag-Utskottets den 1 1 sistlidne Mars
på bordet lagde Utlåtande, N:o 180, i anledning af återremisser utaf åtskilliga
från Ut koltet afgifna Betänkanden.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 1 1 sisth
Mars på bordet lagde Betänkande, N:o j 81, i anledning af väckt fråga om
lifgifvande af förslag till de Lagförändringar, hvilka, till följd af Rikets
Ständers å denna Riksdag fattade beslut om ett förändiadt myntsysleme,
kulma anses be hofi ga.
Bih. till R. St. Prot. 1841 • 9 Sami. 2 Band. 36
a8a
Prat. UIdr. den 3 April 1841.
S. D. Vid förnyad föredragning af Högvördige Preste-Ståndets den
i5 sisllidne Mars på bordet lagde och genom Protocolls-Uldrag af den 8
och 10 i samma månad meddelade inbjudning till instämmande i Ståndets
beslut, i anledning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkande, N:o 2g, angående ändring af Författningarna om Socknestämma,
samt om bildande af communal-slyrelser, fann Ridderskapet och
Adeln för det närvarande ingen annan åtgärd vara att dervid vidtaga, än
att lägga Protocolls-utdragen lill handlingarna.
S. D. Remitterades till Slals-Ulskottet:
1:0 Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
extra Statsanslag för den af Rikets Ständer begärda Lag-Beredning; Gifven
Stockholms Slolt den 3o Mars 184G
2:0 Friherre Tersmedens, Wilhelm Fredrik, den 3i sistlidne Mars
på bordet lagde motion, angående återställande till Uplands Regementes
Rotehållare af vissa utaf elem erlagda klädespenningar, tillika med de i
anledning deraf nämnde dag afgifne yttranden.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens, dels den i5, dels den 20 sistlidne Mars på
bordet lagde Betänkanden:
N:o 44» i anledning af väckt fråga, huruvida anteckning uti Prestbetyg
bör göras angående brott, hvilka blifvit af minderåriga begångna.
N:o 43, i anledning af väckt fråga om deportation af brottslingar.
N:o 4g, i anledning af väckt motion om ståndrätt för afdömande
af vissa förseelser, sorn af krigsman i fredstid blifvit begångna.
N:o 5o, i anledning af väckt motion om upphäfvande af ali verkan
utaf Kongl. Brefvet den 12 Juni 183g, angående iagltagelser vid skatteköp.
N;o 5r, i anledning af väckt motion om bestämmande af den lid,
hvarifrån Författningar, som uppläsas från predikstolarna, skola anses gällande.
N:o 52, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl.
Placatet den 12 Januaii 172(1, samt Kongl. Brefvet den 2 Maj 1781, angående
olofliga sammankomster i e^skildta hus till Gudsljensts förrättande
m. m.
N:o 53, i anledning af väckt motion om öfverseende af Inslruction
och Taxa för justering af må t och vigter.
N;o 55, i anledning af väckt motion rörande tillämpningen, å de
Prot. Uldr» den 3 si pr il 18 4 r -
a83
utskiftade Kronoparkerna på Öland, af Kongl. Förordningen om jord-afsöndring.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens den i5 sisllidne Mars på hordet lagda
Betänkande, IN’:o 46, i anledning af väckt motion, att Soldat och Hussar,
som endast Begått första resan enkel stöld eller andra mindre svåra brott,
må foitfarande vid Regementet qvarblifva.
S. D. Remitterades till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
Herr JSrummers, Carl Magnus, den 17 sistlidne Mars väckte motion om
revision af Barthelemy-fondens förvaltning.
S. D. Ånyo föredrogos och bi föllos Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens dels den 17, dels den ao och dels den 24 sistlidne
Mars på bordet lagde Utlåtanden, Memorial och Betänkanden.
N:o i5p, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, angående förändring i Södra Skånska Infanteri-Regementets rotering,
i följd af f. d. Adelsfane-boställenas befrielse från ordinarie roterings
utgörande.
N:o 162, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 8g, angående
anstalter till en förbättrad fångvård.
N:o i63, i anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvelse, angående
jemkning i provinsen Skånes ordinarie rotering m. m.
N:o 164, i anledning af väckt fråga om dels skyndsam verkställighet
af rotejemnkningen i Westerbottens och Nor rbottens Län och dels rättighet
för vederbörande rotehållare vid Westerbottens Regemente att erhålla
utdelning af de rotefrihets-medel, hvilka af vacanta rotar inom
nämnde Län till Stats-verket influtit.
N;o 165, i anledning af väckt motion om upphörande af en del
qu arant aines-afgifter.
N:o 166, i anledning af väckt fråga om åtgärders vidtagande för
bofveriels afskafiande.
N:o 182, i fråga om aflöning för den person, som bos de Sammansatta
Utskotten besörjt Secreterare-tjenst.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens den 17 sistlidne Mars på bordet lagde Utlåtande,
N:o 155, i anledning af erhållna återremisser af Betänkandet
N:o 108.
284
Prot. Utdr. den 3 April i 8 4 r -
S. D. Lades till handlingarna Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Elionomi-Utskottens, dels den 17, dels den 20 sisllidue Mars på hordet
lagde Memorialer och Utlåtanden.
N:o i56, i anledning af erhållna återremisser af Utlåtandet N:o 99.
N:o 167, i anledning af återremiss af Utlåtandet N:o 43*
N;o 168, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 45.
JN:0 169, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 4<>
lN:o i 70, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 59.
N:o 171, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 64.
N:o 172, i anledning af återremiss å Utlåtandet JNT:o 73.
N:o 173, i ättledning af återremiss å Utlåtandet TN:o 106.
IN:o 174, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 109.
N:o 175, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o ijo.
N:o 176, i anledning af återremiss af Betänkandet N:o 111.
N:o 177, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:o 124.
8. D. Återremitterades Sints- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 24 sistlidne Mars på bordet lagde Utlåtande, N;o 183,
i an'edning af väckte frågor om förändring i sältet för fångais skjuts
och transporterande.
S. D. Lades till handlingarna Stats-Utskottets dels den 20, dels
den 24 och dels dea 27 shtlidue Mars på hordet lagde Utlåtanden och
Memoria ler.
N;o 455, i anledning af anmärkningar vid Utskottets] Betänkande,
N: i 4i°, angående ett fireslagel låne-understöd för Stads-försarulingen i
Carlscrona.
N:o 453, i anledning af Bonde-Ståndets återremiss å Utskottets Memorial
N: j 38g, nied förfrågan om Biks-Slåndens beslut, angående byggnads-lånet
ti il sfaden Wenersborg.
N:o 468» i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss å underdåniga
ansökningar, angående utförandet af en föreslagen Canal-ledning emellan
Hjrlttiaivn och Wenern.
N:o 4r]x• ‘ anledning af återremiss å Utlandet N;o 4I5.
N:o, 474» ^ anledning af ålersemi&så Utlåtandet N;o 43*-
N:) 470, med munälan 0111 Kongl. Majlis Nådiga remiss å 4 petitioner,
angående Svea Canal.
N:o 476, angående verkställd omröstning, i fråga om pension för
aflidne Banco-Fullmägtigen Anders Danielssons enka och barn.
Prat. Utdr. d. 3 April 1841 •
N; i 477> angående verkställd omröstning, i fråga om eftergift af
Lands-Kamereraren, Ka mm ar-Rätts-Rå de t Lindbergs ersättnings-skyldighet
i och för Kronofogden Hojlings balanoe.
N;o 478, angående verkställd omröstning, öfver en med grunderna
för Allmänna Bevillningen sammanhang egande fråga.
N:o 479» angående anställd omröstning, i följd af skiljagtiga beslut
ofver en punkt uti Utlåtandena N;ris <52 och 221.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets, dels den
20, dels den 24 och dels den 27 sistlidne Mars på bordet lagde Utlåtanden:
N:o
4^7, angående arfvode för(emottagningen och utdelningen af de
vid Riksdagens slut öfverblifna exemplar utaf Riks-Ståndens Protocoll
samt Bihanget dertill.
N:o 461, angående tiden för nästa revision af Stats- Banco- och
Riksgälds-verkens förvaltning och räkenskaper.
N:o 462, i anledning af Kongl. Majfts Nådiga Skrifvelse, i fråga
om mötes-passevolancens upphörände och de deraf bestridda kostnadeis
Öfverflyltande på Stats-vrrket samt i ämnet väckt motion.
N:o 469^ i anledning om motion om låne-understöd för Götha
Canal.
N:o 472» i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, angående
den under namn af Westerbottens Regementes Häsl-Jägate-Sqvadronsfond
bildade cassa.
N:o 480, i anledning af Herr Kjellbergs motion om anslag till upprensning
af Ångermanna-Elfven.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 24 sistlidne
Mars på bordet lagde Utlåtande, N;o 478, i anledning af Herr Petre's
motion, i fråga om rättighet för Kongl. Stats-Contorets' tjenstemän att innehafva
befattningar utom nämnde Embetsverk, fann Ridderskapet och
Adelu för godt att vid nämnde Utlåtande låta bero.
S. D. Gillade Ridderskapet och Adeln Bunco-Ulskottets den 20
dinnes på bordet lagde Memorialer.
N;o i53, i anledning om väckt båga om skyndsam verkställighet
af Rikets Ständers besiu*, angående förhöjning af Manufäctur-Discontens
Cieditiv på Rikets Ständers Bank.
N:o 154, till svar å ett Riks-Stånds återremiss af Utskottets linder
Njo 14» afgifua Utlåtande.
286
Prot. Vt dr. d. I Jpril l8/\l.
S. D. Å nyo föredrogos och biföllos Banco-Utskotlets dels den 20,
dels den 27 sistlidne Mars på bordet lagde Memorialer och Utlåtanden:
N:o i56, angående stadgande i Banco-Reglementet, att Kamereraren
vid Banco-Discont-verket skall ställa borgen eller annan godkänd säkerhet
för den uppbörd, honora anförtros,
N;o 157, i anledning af Directionens öfver Malmö Låne-Contor hemställan
om ändring af § 88 mom, 8 uti nu gällande Banco-Reglementet.
N:o 160, öfver Capitainen C. F. von Hennings ansökning om eftergift
af öfverränla å Discontlån.
N:o 16c, i anledning af väckt motion om nedläggande af all vidare
ersättningstalan emot förre Direclörerne vid Malmö Låne-Contor, Contracts-Prosten
Doctor Gullander samt Borgmästaren Kjellander för den,
genom Kamereraren Lindstedts bedrägliga förfarande i tjensten, LåneContoret
tillskyndade förlust.
S. D. Föredrogs ån}'0 och bifölls Lag-Utskottets den 27 sistlidne
Mars på bordet lagde Betänkande, N;o i83, i anledning af väckt fråga om
ändringar i Kyrkolagen.
S. D. Lades till bandlingarne Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
den 2q sistlidne Mars på bordet lagda Utlåtande, ]\T:o 142, i
anledning af erhållna återremisser å Betänkandet, JNT:o 11g, angående stapelstadsrält
för köpingen Döderhultsvik.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 29 sistlidne Mars på bordet lagde Betänkande, N:o
i43, i anledning af motion, att en del göromål, som nu tillhöra KammarCollegium,
må åt Kongl. Majus Befallningshafvande öfverlåtas.
S. D. Lades lill handlingarna Bevillnings-Ulskottets den 3i sistl.
Mars på bordet lagde Utlåtande, N;o 42, i anledning af anmärkningar emot
Utskottets Memorial, N:o 3g, angående Riks-Slåndens i vissa delar fattade
beslut öfver Utskottets, uti Memorialet N:o 34, afgifna förslag till
sammanjemkning af de skiljagtiga besluten^ rörande grunderna för den
blifvande Allmänna BevilJningen samt föreskrifterna för tillämpningen
deraf.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Bevillnings-Utsköltets den 3i
sistlidne Mars på bordet lagda Betänkande, N:o 43, i anledning af Riksdags-Fullmägtigen
Diedrich Weströms från Kopparbergs Län motion om
befrielse från bevillning för Lima sockens invånare.
Brot Utclr. deri 3 April 18,| r.
287
Från Hög v. Preste-Ståndet.
S. D. Vid nu skedd förnyad föredragning af Siats-Utskottets Utlåtande,
N:o 449, angående ny lönereglering för Riksgälds-Contoi ets tjenstemanna-personal
och vakt-betjening, blef samma Utlåtande, till följd af
dervid gjorda anmärkningar, återremitteradt.
S. 1). Kongl. Majrts Nådiga Proposition lill Rikets Ständer, angående
extra Stats-anslag för den af Rikets Ständer begärda Lag-Beredning,
gifven Stockholms Slolt den 3o Mars 1841, i>lef, efter uppläsningen, till
Slats-Ulskoltet remitterad.
S. D. Föredrogs ånyo Höglofl. Ridderskapets och Adelns, i ProtocollsUtdrag
af den 6 Februari sistlidne meddelade inbjudning att biträda dess
beslut, i anledning af Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande, N:o 28, i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, N:o 3, angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning
samt afsöndring af jord eller andra lägenheter från hemman,—
men Ståndet ansåg sig för närvarande icke kunna inbjudningen antaga,
utan lade den derföre till handlirrgarne.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stals- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Utlåtanden:
N:o 160, i anledning af dels Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, angående den nya ordinarie Soldat-roteringen i Riket, och
dds en i ämnet väckt motion; och
N:o 161, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, angående
den tillökade ordinaiie Båtsmans-roleringen inom en del Län.
S. D. Föredrogs ånyo Slats-Utskotlets Utlåtande, N:o 4^9j i anledning
af erhållen återremiss å Stats-Ulskollets Utlåtande N:o 235., jemte en
af Hedervärda Bonde-Ståndet till Med-Slånden gjord inbjudning att biträda
dess i ämnet fattade beslut.
Ståndet, sorn fähn skäligt bifalla St As-Ulskottets förstnämnde Utlåtande,
kunde således icke antaga besagde inbjudning.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-samt Allmänna Besvärs-och EkonomiUtskottens
följande Betänkanden, Utlåtanden och Memorial:
N:o i63, i anledning af Kongl. Majrls Nådiga Skiifvelse, angående
jemkning i provinsen Skånes ordinarie rotering m. m.
Bifölls.
a88
PrOt. XJtdr. din 3 yl pr il 184 r • ’
N:o 164, i anledning af väckt fråga om dels skyndsam verkställighet
af rote-jemkningen i Vesterbottens och Norrbottens Län, och dels
rättighet för vederbörande rotehållare vid Vesterbottens Regemei te alterhålla
utdelning af de rotefrihets-medel, hvilka af vacante rotar inom nämde
Län till Stats-Verket influtit.
Bifölls.
N:o i65, i anledning af väckt motion om upphörande af en del
quarantaines-afgifter.
Bifölls.
N:o 166, i anledning af väckt fråga om åtgärders vidtagande för
Hofveriets afskaffande.
Bifölls.
N:o 167, i anledning af ålerremiss å Utlåtandet Njo 43>
N;o 168, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 45.
N; > 169, i anledning af återremiss å Utlåtandet N;o 4g.
N:j 170, i anledning af återremiss af Utlåtandet N;o 5<).
N;o 171, i anledning af återremiss af Utlåtandet N:o 64-
N:o 172, i anledning af återremiss af Utlåtandet N;o 7Z.
N:o 17Z, i anledning af erhållen återremiss af Utlåtandet Njo 106.
N:o 174, i anledning af erhållen återremiss af Utlåtandet N;o 109.
N:o 175, i anledning af erhållen återremiss af Betänkandet N:oito,
N:o 176, i anledning af återremiss af Betänkandet N:o 111.
N:o 177, i anledning af erhållen ålerremiss af Betänkandet N;o 124.
Lades till handlingarne.
S. D. Vid nu skedd förnyad föredragning af Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande, N:o 55, i anledning af väckt
motion, rörande tillämpningen å de utskiftade Krono-parkerne på Öland,
af Kongl. Förordningen om jordafsöndring, blef samma Betänkande
bifallet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkanden och Utlåtanden, ^0178, i anledning af väckta
frågor om förändring af och lindring uti beskattningen å Qvarnar m. m.
Återremitterades.
N:o 179,
Prot. TJtdr. den 3 April 1841* 289
N:o 179, i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, angående
åtgärder till behöfvandes undsättning i missvextår.
Återremitterades.
N:o 180, i anledning af väckt fråga om inrättandet af Socken-magazin
rn. m.
Bifölls.
N:o 181, i anledning af väckta förslagj angående åtgärder till afhjelpande
af nöden i Dalarne.
B'fölls.
N:o 182, i fråga om aflöning för den person, som hos de sammansatta
Utskotten besörjt Secreterare-ljensf.
Bifölls.
N:o »83, i anledning af väckta frågor om förändring uti sältet för
fångars skjuts och transporterande.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Memorial och Utlåtanden:
IS:o
468, i anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga remiss å underdåniga
ansökningar, angående utförandet af en föreslagen Canal-ledning emellan
Hjelm; ren och Yenern.
Bifölls.
N:o 469» i anledning af motion om låne-understöd för Gölha
Canal.
Bifölls.
N;o 470, anledning af ålerremiss å Memorialet N:o 4^3.
Lades till handlingarna.
N:o 4i anledning af återremiss å Utlåtandet N;o 4*3.
Lades till handlingen'na.
N*.o 472, i anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvelse, angående
den, under namn af Vesterbottens Ilegementes Hästjägare-Sqvadrons-fond,
bildade cassa.
Bifölls.
Bih.till. R. St. Prot. 1841 9 Sami. 2 Band. 3;
200 Prot. Utdr. den 3 yl pr il 1841.
Ni'» 473. i anledning af Herr Pttrés motion, i fråga om rättighet
för Kongl. Stals-Contorels tjenstemän aLt innehafva befattningar utom
nämnde Embets-Verk m. m.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Stals-Utskottets följande Utlåtanden oell
Memorial;
N;o 474> ’ anledning af åt rremiss å Utlåtandet K::o 43*.
Ståndet biföll Utlåtandet N:o 431, och lade Utlåtandet K:o 4?4>
till handlingarne.
b:» med anmälan 0111 Kong1. Madts Kådiga Ren iss å 4 peti
tiOier
angående Svea Canal.
Bifölls.
K;o 476. angående verlsläld omröstning, i fråga om pension för
Banco fnllmägtigen Anders Danielssons enka och barn.
K:o 477-» angående verkstäld omröstning, i fråga om eftergift af
Landskamererare^ Kammar-Rätts-Rådet Lindbergs ersältnings-skyldighet i
och för Kronofogden Ho/Ungs balance.
Njo 47(3> angående verkstäld omröstning öfver en med grunderna
för Allmänna bevillningen sammanhang egande fråga.
K:o 479> angående verkstäld omröstning, i följd af skil jagtiga beslut
öfver en punkt uti Utlåtandena N:ris 02 och 221.
Lades till handlingarna.
K:o 4^0, i anledning af Herr Kjellbergs motion om anslag till
upprensning af Ångei raanna-elfven.
Bifölls.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredr0go«: 1:0 Expediiioas-Utskoltets Memorial, K:o 4r,
i anledning al erhållna återremisser å Utskottets Skiifvelse-förslag, Kto
241, angående dels rättighet lör enskilde att aulägga Theatrar i huvudstaden,
dels ock granskning af skådespel, hvilka å enskilda Theatrar
uppföras, och 2:0 ett af Expedilions-Utskottet upj.salt nytt, nied K:o 278
betecknadL förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse i berörde ämne.
Prot Utdr. den 3 April 1841.
29 r
Detta senare Skrifvclse-förslag godkändes, och Memorialet, N:o
4r, lades lill handlingarne.
S. D. Till Stals Utskottet remitterades Kongl, Ma,: s till Rikets
Ständer den 3n sistlid-e Mars i Nåder allåtna och denua dag öfyerletnnade
Proposition, angående Extra Stats-anslag för den af Rikets Ständer
begärda Lag-beredning.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 4r> i
anledning af Riks-Slåndens olika beslut, angående Tull-bevillningen.
Härvid förekommo:
1:0 i afseende på de af Utskottet, i Utlåtande N:o 3o, till besvarande
upptagna, emot Betänkandet N:o 21 framställda allmänna anmärkningar:
a)
angående 1, 2, 3, 4> 5 och 6 punkterna.
Ståndet lät bero vid det slut, hvari Utskottet pag. 2 af Memorialet
N:o 41 > i dessa delar slädnät;
och b^) den af Utskottet, pag. 3 och 4 Memorialet N:o 4i framställda
grundsalis, alt Riks-Ståndens olika meningar, i frågor om varors
förbud, borde underkastas omröstning i Förstärkt Stats-Utskott.
Sedan af Ledamöter inom Ståndet blifvit yrkad proposition å bifall
till berörde framställning, anförde Herr Talmannen: alt, då Bevillningsutskottet
uti det raisonnement, som föregår dess Utlåtande i denna del,
äfvensom å andra ställen i Memorialet, medgifvit, att det uteslutande tillkommer
den andra Stats-magten eller Regeringen att förordna om förbuds
bibehållande uti eller borttagande frän tull-lagstiftningen, en mening,
hvars rigtighet icke eller från det nuvarande stats-skickets införande
varit salt i fiåga, följde ock deraf, att Rikets Ständer icke ega rättighet
att med full kraft och veikan, samt oberoende af Regeringen, besluta
om förbu Is-skyddets bibehållande eller borttagande; at>, i motsatt fal1,
eller om beslutande-rätten tillkom Rikets Ständer, men ej den andra statsmagten,
vore det resultat, hvartill Utskottet kommit, obestridligen rigtigt;
all, enär §. R ksdags-OHningen stadgar, a't, utom i afseende på Grund1
ags-frågor, för hvilka alla Riks-Ståndens sammans ammande beslut och
Konungens sanction erfordras, i alla öfriga ärende1, med undantag af dem,
hvilka omförmälas i 66, 69, 70, 71 och 72 §§. af Regerings-formen, gäller,
jemte Konungens sanction, tre Stånds mening, och alt, om två Stånd
stadna mot två, föi'alle frågan och föiblifve vid det, sorn tillförne stad
-
292
Prot. Utdr. d■ 3 April 18^1.
gadt varit, utan alt samma fråga må kunna viu den Riksdagen värkas
eller upptagas, och enär frågan om förbuds-skyddels bibehållande eller
borttagande är att hänföra, icke till de mål och ärenden, hvilka omformalas
uti nyssåberopade fem §§ , utan lill dem, hvarom 89 §. RegeringsFormen
handlar, eller sådana, hvaruti Ständerna endast kunna göra föreställningar,
och på hvilka <jj. Riksdags-Ordningen eger tillämpning, vore
det för Herr Talmannen omöjligt att inse, huru en fråga, hvaruti Rikets
Ständer, efter Bevillnings-Utskottets eget medgifvande, ej ega beslutande-rätt,
kan Grundlagsenligt dragas under omröstning i Förstärkt
Stals-Utskolf, b vars caracteristiska egenskap, enligt 6g och ji §§. Regerings-formen,
just är den alt genom omröstning utöfva Rikets Ständers
beslutande-rätt; att den omständighet, att Reyillnings-Ulskottet, efter
gammal häfdvunnen praxis, ensamt tagit befattning med detta ämne,
kunde, efter Herr Talmannens omdöme, ej förändra detsammas natur,
liebst Riks 'ags-ordningen i 34 2 moni. uttryckligen stadgar, ’’att sjelf
va
ämnets beskaffenhet, efter Grundlagen, men icke den hvarje serskild
Utskott i allmänhet uppdragna befattning, bestämmer, huruledes ett mål,
i enlighet med Rikets Ständ et s deröfver tillhöriga beslntande-räti, bör afgöras;
och att, på dessa skäl, och då Herr Talmannen icke kunde tillåta
sig att, utan föregånget åläggande af Coasli tu tion s-Utskottet, med full besinning,
tillstädja, hvad, efter Herr Talmannens begrepp, stod i uppenbar
strid med Grundlagen, fann Herr Talmannen sig föranlåten vägra proposition
å bifall till såväl Bevillniiigs-Utsko'tets förslag, att, der antingen ett Stål d
st doat , emot tre, eller två Stånd emot två, i fråga om förbuds-skyddels
bibehållande eller borttagande, derom skall i Förstärkt Stats-Utskott röstas,
som de, i öfverensstämmelse härmed, uppställda voterings-proposrtioner;
hvilken propositions-vägran, med de för densamma uttryckta motiv,
Ståndet godkände.
a;o angående speciella anmärkningar.
1 och 2 punkterna. Yttrandet deröfver, pag, 4 af Memorialet N:o
di, gillades.
3 punkten. Den af Utskottet, å nyssberörde pag., gjorda hemställan
till Höglofl. Ridderskapet och Adeln lad»s till handlingarne, och den
första voterings-propositionen godkändes.
4 punkten. Utskottets yttrande, pag. 5, godkändes.
5 punkten. Yttrandet lades lill handlingarne.
6 punkten. Inbjudningen till Ståndet antogs; i följd hvaraf den
ai dra volerings-pi opositionen föifaller.
Prot. Utdv. d. 3 April 184 t . 2g3
oell 3:o i afseende på besluten vid det af Utskottet upprättade
oell betänkandet, N:o 21, bifogade Tull-Taxe-förslag, med förändringarne,
enligt Utlåtandet, N:o 3o.
Alin7, andra slag.
Inl)judningen, pag. 8, antogs, i följd hvaraf den tredje voteringspropositionen
föt faller. Fjerde voterings-propositionen godkändes.
Angelica, Anis och Antimonium crudum.
KS
Femte, sjette och sjunde voterings-propositionerna godkändes.
Apothek s-varor.
Yttrande, angående redactionen, gillades, och åttonde och nionde
voterings-propositionerna godkändes.
Aska.
Tionde och elfte voterings-propositionerna gedkändes.
Band.
Inbjudningen antogs, och tolfte, trettonde och fjortonde voteringspropositionerna
förföllo.
Beck.
Femtonde voterings-propositionen antogs.
Beckolja.
Inbjudningen antog», och dsn sextonde voterings-propositionen
för föl 1.
Ben.
Yttrandet, angående redactionen, godkändes; inbjudningen pag.
1 blef ej antagen, och sjuttonde samt adertonde voterings-proposilionerna
gillade*.
Bilder.
Den nittonde voterings-propositionen godkändes.
Bildhuggeri-arbeten af träd och architectoniska arbeten.
Den tjugonde voterings-proposilionen godkändes.
Bljertspenn r.
Den af Höglo!]. Ridderskapet och Adeln beslutade redaetion antogs,
och den tjugondeförsta voterings-propositionen gillades.
Blår, Hamp- och Lin-.
Inbjudningarne afslogos, och ljugondeandra och tjugondetredje voterings-proposilionerna
godkändes.
Bokstaf'sstä mplar.
Tjugondefjerde och Tjugondefemte voterings-propositionerna gillades.
Borax. Borstar.
Inbjudningarne antogos^ hvadan t jug^nde^jelle och tjugondesjunde
voterings-propositionerna förfalla.
Bränvin och Sprit. Böcker.
Tjugondeåltonde, Tjugondeniond? , Tretionde och Tretiondeförsta
voterings-propositionerna blefvo, emedan i dem ingår frågan om förbud,
ogillade och återremitterade, på det att Utskottet må frånskilja förbuden
och uppställa voterings-pi opositioner emellan de af Stån len antagne
olika tull-bestämmelser.
Caffe. Caviar.
Inbjudningarne antogos, och treltiondeandra och tretiondetredje voterings-propositionerna
för föllo.
Chicorie-rot.
Tretliondefjerde vo erings-p oposi buen godkändes.
China-bark.
Yttrandet, angående redaetionen, gillades*
fröt. Utdr. d. 3 April 1841. 29J
Chocolade.- Cobolt-malm.
Inbjudningarne antogos, treltiondefemte och tretliondesjetle voterings-pi
opositionerna förf ollo; och den trettiondesjunde voterings-proposilionen
gillades.
Cobolt-metall.
Treltiondeåttonde voterings-propositionen godkändes.
Coeffurer*
Yttrandet, angående redactionen, gillades.
Corinther. Decorationer.
Inbjudningarne till Borgare-Ståndet antogoSj. yttrandet angående redaclionen,
i afseende på art. Decorationer, gillades, och trettiondenionde
och lyrationde voterings-propositionerna förföllo.
Dref.
Fyrationdeförsta och fyrationdeandra voterings-propositionerna
an logos..
Drefmat.
Inbjudningen afslogs, och fyrationdelredje samt fyraliondtljeide
voterings-propositionerna gillades.
Dun.
Fyrationdefemte voterings-propositionen godkändes.
Fernissa. Fiko". Fisk. Fjäder.
Inbjudningarne till Borgare-Ståndet blefvo icke antagne; och 46—
64 voterings-propositionerna gillades.
Fjädrar.
Inbjudningi n antogs; yttrandet, angående redactionen, gillades och
sextiondefemte voterings-propositionen för foll.
Flaskfoder.
Inbjudningen antogs, och sextionde; jette voterings-propositionen god
-
2q6 Prof. Utclr. d. 3 April 1841.
kändes »tt tillämpas, för den händelse, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln
vidblifver sitt fattade beslut.
Fläsk.
Inbjudningen afslogs, och sextiondesjunde samt sexliondeåltonde
voterings-proposilionerna gillades.
Fi 'ansar, Galoner och Snören. Frukter och Bär.
Inbjudningarne antogos, och
rings-p ropositionerna förföl!o.
Frö, Färger och färgning sämnen.
rji — yg voterings-propositionerna gillades.
Garn: bomulls, hvitt.
Inbjudningen afslogs, och den åttationde voterings-propositionen
godkändes.
Kamulls- eller Redgarn, ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt.
Åttationdeförsta voterings-propositionen godkändes.
Kardulls- garn, ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt.
Inbjudningen antogs, i följd hvaraf Ståndet, för dess del, ansåg
åttationdeandra och åttationdetredje voterings-propositionerna förfalla.
Kardulls- garn, färgadt, tvinnadt eller odubbleradt.
Inbjudningen, i afseende på redactionen, antogs, men åtlationdefjerde
och åttationdefemte voterings-propositionerna, såsom upptagande förbudsbeslämmelse,
ogillades.
Utskottets hemställan, pag. 47> i afseende på redactionen af artikeln:
Kardullsgarn, ansågs nu ej påkalla någon åtgärd.
Garn ; linne, of ärgadt.
Åttationdesjette voterings-propositionen gillades.
Gevär. Gipps-arbeten. Glas.
Inbjudningarne antogos, 87—91 voterings-propositionerna förföllo,
och 92—95 voterings-propo3:tionerna godkändes.
Guld,
Trot XJtdr. cl. 3 April 1F4 •• 2^)7
Guld: Bok-»
Nittiondesjette och nittiondesjunde voterings-propositionerna god
käi
des.
Gäss. Handskar. Hartz. Hattar,
Inbjudningarne antogos, 98—101, 102 och io3, i hvad de röra Borgare-Ståndets
heslut, 104 och 106 voterings-propositionerna förföllo, äfvensom
io5:te voterings-propositionen godkändes.
Horn.
Etthundradesjunde 'och elthundradeåttonde voterings-propositionerna
godkändes.
Hudar och Skinn.
Inbjudningarne antogos, etthundradenionde och elthundradeelfte
voterings-propositionerna förföllo samt etthundradetionde och etthundiadetoifte
voterings-propositionerna gillades.
Humla.
Etthundradetreltonde och ettilundradefjortonde voterings propositionerna
godkändes.
Hummer.
Inbjudningen afslogs, och etthundradefemtonde samt etthundradesextonde
voterings-propositionerna gillades.
Hår.
117 — 123 voterings-propositionerna gillades.
Häktor, Hakar och Hjskor.
Inbjudningen antogs, och etthundradetjugufjerde 'voterings-proposirtionen
förföll.
Hängslen.
Utskottets yttrande, i afseende härå,’ pag4 60 och 61 gillades.
Bih. till R. St. Fröt. 1841• 9 Sami. 2 Band. 38
2 g 8 Prot. Vt dr. d. 3 yl pr il 18zj i.
Ingefära.
Inbjudningen antogs, och den elthundradeljugondtfemte voteringspropositionen
förfölb
Instrumenter.
Den etthundradetjugondesjette voterings-proposilionen gillades.
Inventarier: skepps.
Inbjudningen afslogs, och den etthundradetjugondesjunde voteringspropositionen
godkändes.
Jern: Gjutet, Tack- och Ballast, af Bergmalm, äfvensom af
Sjö- och Myrmalm.
128—i32 voterings-propositionerna, såsom afseende förbuds-bestämmelser,
afslogos.
Bomber och Kulor, Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare
samt finare och gröfre Lavetter.
Inbjudningen afslogs , och etthundradetrettiondetredje voteringsproposilionen
gillades.
Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämplade och oborrade,
Hällar öfver i\ tums tjocklek samt Lod och Lödj or öfver 1 Skeppunds
vigt stycket.
134 —136 voterings-propositionerna återremitterades, emedan idem
alla ingår frågan om förbud; och anmodades Utskottet att uppställa voterings-propositionern
emellan de af Stånden antagna olika tull-bestämmelserna.
Casserade Kanoner och Bomber samt Mörsare.
Inbjudningen afslogs, och etthundradetreltiöndesjunde samt etthundradetrettiondeåttonde
vole ings-propositionerna godkändes.
Grytor och Kittlar m. m.
Voterings-propositionerna N;ris i3p och 140 återremitterades, på det
att frågan om förbud må derifrån uteslutas.
