# ID: svediakorp-gov2096
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 104,121
# sentences: 4,328
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Prot. Utdr■ d. g Sept. 1840-
595
Utskottens på förmiddagen återremitterade Betänkande N:o 5, angående Lagstiftningen
om fattigvården i Riket.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Remitterades till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet en
af Professor Geijerj med anledning af 56 §. Riksdags-Ordningen, den 5 dennes
väckt och då bordlagd motion, att Rikets Ständer hos Kongl. Majit genom
underdånig skrifvelse mätte anhålla, det Kongl. Majit täcktes anbefalla
och Lill Rikets Ständers kunskap låta komma en undersökning om slafvarnes
tillstånd på ön St. Barthelemy, samt om de tjenligaste medel för slafveriets
afskallände derstädes.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets den 20 Augusti sisth och den 5
dennes å bordet lagda Betänkande N:o 104, i anledning af väckta motioner
0111 upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen den 24 Augusti 1813,
emot fylleri och dryckenskap, hvilket, med anledning af de dervid gjorda
anmärkningar, återremitterades.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 13, i anledning af väckta
motioner om vidtagande af åtskilliga förändringar tili lindring uti Båtsmansroteringens
utgörande å landet.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
memorial N:o 4, i anledning af Herr Tornerhjelms, Rudolf
Victorj motion, angående tiden för den blifvande nya Författningens, rörande
bran vins-bränningen, tillämpning.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets memorial N:o 30, till
Rikets Ständer, i anledning af återremisserna pä memorialet N:o 14, rörande
tiden för Riksdags fortfarande.
l:o Vidblef Ståndet och godkände, att den egentliga, eller normal-tiden
för Riksdags fortfarande bestämmes till sex månader;
2:o fann Ståndet skäligt frånträda tillägget af ordet ”Lagtima” i 109 §.
Reg.-Form. lista period;
3:o vidblef Ståndet sitt förut fattade beslut om vilkoren för Riksdags
upphörande före den för fortfarandet bestämda tiden;
4:o instämde Ståndet, fortfarande, i det af Utskottet föreslagna vilkor
för Riksdags ytterligare förlängning;
5:o vidkommande den egentliga redactionen af 109 §., frånträdde Stån
-
5g6 Prot. Utdr. d. g Sept. 1840.
det de mot densamma för öfrigt gjorda anmärkningar och godkände äfven,
att i Irsta perioden af §;, ordet ”bifall” utbytes emot uttrycket ”sammanstämmande
beslut”;
6:0 godkände Ståndet den föreslagna förändrade lydelsen af 109 §. Regerings-Formen
och 80 §. Riksdags-Ordningen; varande sålunda denna förändring
af Ståndet antagen till Grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets den 2 och 5 dennes
å bordet lagda Utlåtande N:o 288, i anledning af väckta motioner om upphörande
af dagsversks-skyldigheten till kungsgårdar och boställen.
S. D. Föredrogs ånyo och i ett sammanhang, ej mindre Stats-Utskottets
Utlåtande N:o76, i anledning af Rikets Ständers Revisorers åren 1835, 1837
och 1839 afgifne Berättelse om samma år verkställd granskning af Stats-Verkets
samt andra af Allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning åren 1832,1833, 1834,1835, 1836 och 1837, än samma Utskotts
Utlåtande N:o 289, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 76.
Ståndet biföll Utlåtandet N:o 76, med de förklaringar och förändringar
dervid, som innefattas i Utlåtandet N:o 289, men afslog deremot den i slutmeningen
af beggedera Betänkanden tillstyrkta och vidhållna underdåniga
skrifvelsen.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets följande Memorial och Utlåtanden,
sedan den 2 dennes å bordet hvilande:
N:o 67, i anledning af erhållne återremisser å Utskottets Betänkanden
N;ris 39 och 40 samt Utlåtandet N:o 47.
Lades till handlingarne.
N:o 68, Öfver väckt förslag att belåna redan intecknade och på Banken
transporterade skuldebref.
Bifölls.
N:o 69, olver väckt förslag, att beräkningen af ränta på ränta i Rikets
Ständers Bank malte i aila de lall, der sådan ränteberäkning eger rum,
upphöra.
Bifölls.
N:o 70, med hemställan om eftergift af Regislratorn H. Gullander åliggande
betalnings-ansvar för åtskilliga lån, utgifna från Malmö Låne-Contoir,
Bifölls.
N:o 71, i anledning af ålskillige tjenstemän vid Götheborgs Låne-Con
-
Fröt. Uldr. d- g Sept. t84o
-
597
loir ansökningar om eftergift af öfverräntor och befrielse från betalningsansvar
för lån, som utgått å sedermera falska befunna handlingar.
Bifölls.
N:o 72, i anledning af erhållen återremiss å Utskottets Betänkande N:o
2.3, i fråga om löneförhöjning och pensionsrätt för Bruks-Skrifvaren vid Tumba
A. Sätherberg.
Bifölls.
N:o 73, i anledning af Postmästaren, Kammmarberren J. Maulesj ansökning
om eftergift af skuld till Banco-Discont-Verket.
Bifölls.
N:o 74, i anledning af väckt motion, angående åläggande för Directionen
vid Rikets Ständers Låne-Contoir i Götheborg att till lånesökande derstädes
öfversända beviljade lån och omsättningar af lånen ombesörja.
Bifölls.
N:o 75, i anledning af gjord framställning om in- och utvexlings-prisen
å Ducater samt utvexling af guld- och silfver-plantsar.
Bifölls.
N:o 76, med hemställan, att Stockholms Stads Sparbank måtte erhålla
rättighet att i Banken insätta ytterligare 50,000 R:dr Baneo emot 3 procents
ränta och uppå 6 veckors uppsägning.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats- och Bevillnings-Utskottens
följande Betänkanden, sedan den 2 dennes å bordet hvilande:
N:o 22, angående så väl Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
i anledning af framställdt förslag, att halfva Tull-uppbörden för inkommande
utländska stenkol må till understöd för Höganäs stenkolsverk anvisas,
som ock åtskillige i detta ämne väckte motioner.
N:o 23, i anledning af Herr Rosenblads , Bernhardf motion, angående
förändradt sätt för Tolagens uppbärande; och
N:o 24, angående åtskilliga motioner och yttranden, dels om tillverkning
af papper vid Rikets Ständers pappersbruk Tumba för Chartas-Sigillatae-Contoirets
behof, samt till Tullverkets stämpelsedlar, äfvensom till spel kor t-con volut,
och dels om förbättrade stämplar å dessa slags papper samt om enahanda
format å alla så kallade skrif-ehartor.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Banco- och Lag-Utskottens Betänkanden
och Utlåtanden sedan, den 4 dennes å bordet hvilande:
N:o 2, i anledning af väckta frågor om upphäfvande af Förordningen
den 27 April 1742, och Förklaringen den 4 Juli 1745, angående förbud e
-
Prot. Utdr. d. g Sept. tS4o.
mot guld- och si Ifver mynts utförande utur Riket samt nedsmältande och
förvandlande, deraf.
Nro 3, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 2 Maj 1747, angående straffets skärpande för dem, sorn föröfva
svek och bedrägeri med Bankens sedlar.
Nro 4, i anledning af väckta frågor, dels om upphäfvande af nu gällande
stadgande, att 3:dje uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt fastighet,
förr än lånet blifvit utbetaldt eller omsatt, dels ock om åläggande
för Banken att till vederbörande Domare årligen aflemna förteckningar på intecknade
fordringar;
blefvo samma Betänkanden och Utlåtanden af Ståndet bifallna.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Betänkanden, hvilka den
4 dennes blifvit å bordet lagde:
O
Nro 112, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 5 §§. i 17
Gap. Ärfda-Balken och af 3 §.8 Cap. Jorda-Balken samt om upphäfvande af
Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762.
Ståndet, som antagit Utskottets förslag, angående lika gifto- och arfsrätt,
antog ock nu Irsta alternativet af den förändrade lydelsen af 4 och 5 §§. i
17 Cap. Ärfda-Balken samt 8 Cap. 3 §. 1 mom. Jorda-Balken.
Nro 114, i anledning af väckt motion om ändring af föreskrifterna i 9
Cap. Handels-Balken, angående ränta af försträckta penningar eller varor.
Bifölls.
Nro 115, i anledning af väckta motioner om stadgande af skyldighet för
gäldenär att, i brist af annan tillgång, med arbete aftjena sin skuld.
Bifölls.
N:o 116, i anledning af väckta motioner om nedsättning i underhållet
för bysatt gäldenär.
Bifölls.
Nro 117, i anledning af väckt motion, angående vilkorliga utmätningsresolutioner.
Bifölls.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Constitutions-Utskottets memorial:
Nro 32, angående en ifrån Bonde-Ståndet remitterad anmärknings-anled
ning.
Godkändes.
Prot. Utdr. d. g Sept■ 1840.
och N:o 33, angående ytterligare framställda anmärknings-anledningar,
med afseende på Stats-Rådets bristande fulltalighet.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedannämnde bordlagda Utlåtanden
och Memorial:
N:o 288, i anledning af väckta motioner om upphörande af dagsverksskyldigheten
till kungsgårdar och boställen.
Bijölls.
N:o 290, i anledning af väckt motion om afskrifning af åtskilliga Kongl.
Krigs-Collegii Artilleri-afdelnings i Mariebergs egendom intecknade capitalskulder.
Bifölls.
N:o 292, med svar å erhållna återremisser å Utlåtandet N:o 145, i anledning
af väckt motion om upphörande af begrafningshjelps aftjenande.
Utlåtandena N:ris 145 och 292, godkändes.
N:o 293, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 171.
Lades till handlingarne.
]NT:o 294, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 173.
Lades till handlingarne.
N:o 295, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 176.
Lades till handlingarne.
N:o 296, med svar å erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 186, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående beloppet af den behaglig
tids förlänings-spanmål, som vid ledigblifvande Pastorat bör bibehållas, och
om återstodens användande.
Ståndet godkände de af Stats-Utskottet i Utlåtandet N:o 186 uppgifna
och i Utlåtandet N:o 296 vidhållna förslag, med förtydligandet uti det senare
Utlåtandet.
N:o 297, i anledning af olika beslut öfver Utskottets Utlåtanden JN:ris
82 och 188, angående prolongation å arrendet af Edeby hemman.
Voterings-proposi tionen godkändes.
N:o 298, i anledning af olika beslut öfver Utlåtandena N:ris 84 och
190, angående prolongation å arrendet al Söderby hemman.
Voterings-propositionen godkändes.
och N:o 299, angående skiljagtiga beslut öfver Utlåtandena N:ris 85 och
189, rörande prolongation å arrendet af Barkarby hemman.
Voterings-proposi tionen godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande N:o 289, med svar å
6oo
Prot. Utdr. d. g Sept. 1840.
erliållna återremisser å Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers åren 1835, 1837 och 1839 meddelade beräLtelser
om samma år verkställd granskning af Stats-Verkets och andra af allmänna
medel bestående fonders styrelse och förvaltning åren 1832 — 1837; och
i sammanhang härmed förekommo serskilda punkter af Utlåtandet N:o 76.
Härvid stannade Ståndet i följande beslut:
l:o 1, 3—8, 10, 11-15, 22, 24, 25, 29, 30, 38, 40—43, 46, 47,
50 och 51 punkterna af Utlåtandet N:o 289, lades till handlingarne.
2:j Andra punkten af Utlåtandet N:o 289, ansågs icke påkalla något
yttrande å Ståndets sida.
3:o Ståndet lät förblifva vid 33, 91, 98, 114, 121, 123,124, 140,143
och 208 §§. af Utlåtandet N:o 76, och 9, 20, 21, 23, 26, 27, 28, 33, 34
och 48 punkterna af Utlåtandet N:o 289.
4:o 16, 17, 18, 19, 31, 32, 35, 36 och 45 punkterna biföllos.
5:o Slåndet fann 154 §. i Utlåtandet N:o 76, och 37 punkten i Utlåtandet
]NT:o 289, icke påkalla någon åtgärd, likasom Ståndet ansåg 156 §. af Utlåtandet
N:o 76, och 39 punkten af Utlåtandet N:o 289, numera icke någon
åtgärd af Ståndet föranleda.
och 6:0 Aidblifvande förut fattade beslut, i anledning af 170 och 211
§§. af Utlåtandet N:o 76, lade Ståndet 44 och 49 punkterna af Utlåtandet
N:o 289 till handlingarne.
S. D. Ånyo föredrogs Stats-Utskottets Utlåtande N:o 291, i anledning
af återremiss å Utlåtandet N:o 136, öfver väckt motion om försäljning af åtskilliga
Kronans fisken.
Ståndet, som bifallit Utlåtandet N:o 136, godkände nu följande tillägg
och förändring, enligt Utlåtandet N:o 291, nemligen:
l:o Att, i de fall, då fiske är beläget vid stränderna af sådant hemman,
som ligger i byalag, options-rätten att fisket inlösa må tillkomma hela byalaget,
och endast, i händelse detsamma sig deraf icke vill begagna, af omförmälda
hemmans-egare utöfvas.
Jrs» 2:o Att Rikets Ständer i underdånighet må begära, att Kongl. Maj:t ville
till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition, huru det bör förhållas med sådana
kronofisken, hvilka finnas af den dåliga beskaffenhet, att de icke kunna
lill ränta skattläggas och köpare dertill erhållas; och
3:o Att Rikets Ständer för deras del medgifva, att de kronofisken, som
äro belägna inom de åt Lapparna upplåtna så kallade skallefjäll, må, vid ifrågaställd
försäljning af de mindre krono-fiskena, undantagas, samt, i den mon
nu va
-
Prot. Utclr. d. p Sept. 1840.
601
nuvarande arrenden upphöra, upplåtas ti:l fritt begagnande af dem, söm innehafva
den kringliggande marken.
I öfriga delar, eller de, som angå fiskena vid de åt nybyggarne i Jemtland
upplåtna ego-områden, samt yrkad rättighet för Klabböle byamän att,
emot viss nedsatt taxa, få ständigt innehafva Klabböle laxfiske i Umeå eif,
lades Utlåtandet N:o 291 till handlingarna.
S. D. e. m. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande N:o 300, angående
sökt rättighet för åtskilliga städer alt återbekomma af dem erlagd rotefrihets-bevillning.
Ståndet biföll, att, enligt hvad Stals-Utskottet hemställt, städerne Gefle,
Malmö, Landscrona, Ystad, Lund, Söderhamn, Ekilstuna och Skanör, som,
enligt hvad utredt är, utgjort rotefrihets-bevillning till ett sammanräknadt
belopp af 9,831 R:dr 18 sk. 9 r:st., må förklaras berättigade att ifrån Riksgälds-Contoiret
återbekomma den för deras egentliga stadsjord erlagda och till
detta Verk influtna, samt förut icke serskildt restituerade andel af denna bevillning,
så vida deras anspråk å utbekommande häraf varda hos styrelsen
öfver nämnde Contoir före 1841 års slut vederbörligen anmälda och de, för
...
bestämmande af reslitutionernes belopp, erforderliga handlingar till samma
styrelse ingifna.
I sammanhang härmed, beslöt Ståndet att anmoda Stats-Utskottet att snarligen
inkomma med Utlåtande öfver en af Herr Norin väckt och af Ståndet
den 5 sistlidne Mars till Stats-Utskottet remitterad motion, i fråga om upphörande
af extra rotering af städernas jord, hvilken motion slutar med ett
restitutions-anspråk för staden Hudiksvall, dylikt med det, som, på sätt förut
nämnes, blifvit för ofvanuppräknade städer godkändt.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats- samt Bevillnings-Utskotlens
Betänkanden:
N:o 22, angående så väl Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
i anledning af framslälldt förslag, att halfva tull-uppbörden för inkommande
utländska stenkol må Lill understöd för Höganäs stenkolsverk anvisas,
som ock åtskilliga i detta ämne väckta motioner;
N:o 23, i anledning af Herr Rosenblads3 Bernhard^ motion, angående
förändradt sätt för tolagens uppbärande; och
N:o 24, angående åtskilliga motioner och yttranden, dels om tillverkning
af papper vid Rikets Ständers Pappersbruk Tumba för Chartae-SigillatseContoirets
behof samt till Tull-Verkets stämpelsedlar, äfvensom till spelkortsBih.
till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 76
602
Pro t. Utdr. d. g Sept. 184.0.
convolut, och dels om förbättrade stämplar å dessa slags papper, samt om
enahanda format å alla så kallade skrif-chartor.
S. D. Föredrogos ånyo Bevillnings-Utskottets nedannämnde bordlagda
Betänkanden och Utlåtande:
N:o 24, i anledning af Herr Rosenblads, Bernhard, motion, angående
befrielse ifrån erläggande af bevillning utaf utdelning å Götha-Canal-Bolags
actier.
Bifölls.
N:o 25, i anledning af Herr Göran Hammars motion om lindring uti
bevillning för staden Wexiö.
Bifölls.
och N:o 26, i anledning af erhållen återremiss å Utskottets Betänkande
N:o 10, angående Contracts-Prostarne Sandbergs och Öhrnbergs motioner om
bestämmande af en bränvins-consumtions-afgift.
Lades till handlingarne.
S. D. Föreclrogos ånyo följande Banco-Utskottets memorial och Utlåtanden
:
N:o 67, i anledning af erhållna återremisser å Utskottets Betänkanden
N:ris 39 och 40 samt Utlåtande N:o 47.
Lades till handlingarne.
N:o 68, öfver väckt förslag att belåna redan intecknade och på Banken
transporterade skuldebref.
Bifölls.
N:o 69, öfver ett väckt förslag att beräkningen af ränta på ränta i Rikets
Ständers Bank måtte, i alla de fall, der sådan ränteberäkning eger rum,
upphöra.
Bifölls.
N:o 70, med hemställan om eftergift af Registratorn H. Gullander åliggande
betalningsansvar för åtskilliga lån, utgifna ifrån Malmö Låne-Contoir.
Bifölls.
N:o 71, i anledning af åtskillige tjenstemäns vid Götheborgs Låne-Contoir
ansökningar om eftergift af öfverräntor och befrielse från betalnings-ansvar
för lån/som utgått å sedermera falska befunna handlingar.
Bifölls.
N:o 72, i anledning af erhållen återremiss å Utskottets Betänkande, N:6
23, i fråga om löneförhöjning och pensionsrätt för Bruksskrifvaren vid Tumba
A. Sätherberg.
Bifölls.
Prot. Ut dr. d. Q Sept. 184.0.
6o3
N:o 73, i anledning af Postmästaren, Herr Kammarherren J. Maldes
ansökning om eftergift af skuld till Banco-Discont-verket.
Bifölls.
N:o 74, i anledning af väckt motion, angående åläggande för Directionen
vid Rikets Ständers Låne-Contoir i Götheborg att till lånsökande derstädes
öfversända beviljade lån, och omsättningar af lånen ombesörja.
Bifölls.
N:o 73, i anledning af gjord framställning om in- och utvexlings-prisen
å ducater, samt utvexling af guld- och silfver-plantsar.
Bifölls.
och N:o 76, med hemställan, att Stockholms stads Sparbank måtte erhålla
rättighet att i Banken insätta ytterligare' 50,000 R:dr Banco emot 3
procents ränta och uppå 6 veckors uppsägning.
Bifölls.
S. D. Till Lag-Utskottet remitterades en, med anledning af 56 §. Riksdags-Ordningen,
af Herr Hegardt väckt motion, ej mindre om upphörande
af serskilda föreskrifter, att tredje uppbudet å inköpt fastighet, som blifvit
intecknad för skuld till flera allmänna Verk eller Inrättningar, eller enskildta
Bolag, ej må meddelas förr, än köpet der blifvit anmäldt och lånet antingen
betaldt eller omsättning deraf behörigen verkställd, än äfven angående en
lag-förklaring eller ett förtydligande, i anledning af 88 §. uti Concurs-lagen
den 12 Mars 1830.
Från Hederv. Boxde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 291,
beslöt Ståndet för sin del bifalla den af Olof Olofsson från Westerbottens
Län väckta motion, att Rikets Ständer må till Kongl. Majit i underdånighet
göra den hemställan, att Klabböle byamän måtte berättigas att, emot den å
Umeå Lands-Canzli år 1765 uti fastställd taxa stadgade årliga afgift af 8
tunnor saltad lax och 10 rökta laxar, i framtiden innehafva och gagna Kronans
laxfiske vid Klabböle land och strand.
Och skulle respective Med-Stånden, jemte det att de erhöllo det af Olof
Olofssons denna dag i ämnet afgifna anförande och det deri åberopade Konung
Johan Illts Bref den 7 September 1588 vänligen inbjudas att deltaga i
Bonde-Ståndets ofvannämnde beslut.
S. D. Remitterades till Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotten:
-
6o4
Prot. Ut dr. d. g Sept. 1840.
Ett af Pehr Hansson från Wermland ingifvet skriftligt anförande, i anledning
af samma Utskotts Betänkande N:o 5, angående lagstiftningen om fattigvården
i Riket; samt
2:o Ett skriftligt anförande af Anders Brisman från Skaraborgs Län, i
anledning af nämnde Utskotts Betänkande JN;o 6, angående härads-allmänningarnes
förvaltning m. m.
S. D. Ånyo föredrogos livart efter annat Constitutions-Utskottets följande
fern memorial, dervid Slåndet fattade nedannämnde beslut:
N.o 29, i anledning af tre Stånds återremisser på memorialet N:o 11,
angående Riksdags återkomst hvart tredje år.
Ståndet vidblef sitt, i anledning af memorialet N:o 11, fattade beslut samt
godkände den i memorialet N:o 29 föreslagna voterings-proposition.
N:o 30, i anledning af återremisser på memorialet N:o 14, rörande tiden
för Riksdags fortfarande.
Det af Utskottet framställda förslag till förändrad redaction af 109 §.
Regerings-Formen och 80 §. Riksdags-Ordningen godkändes till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, enligt 56 §. Regerings-Formen.
N:o 31, angående erhållen återremiss af Utskottets memorial N:o 13.
Ståndet lät bero vid Utskottets yttrande i memorialet IS: > 31.
N:o 32, angående en från Bonde-Ståndet remitterad anmärknings-anled
ning.
Återremitterades; samt
N:o 33, angående ytterligare framställde anmärknings-anledningar, med
afseende å Stats-Rådets bristande fulltalighet.
Återremitterades.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 291,
i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 136, angående väckt fråga, att
Kronans fisken måtte till skatte försäljas m. m., blef Utlåtandet N:o 291 bifallet,
utom i hvad det rörer Klabböle laxfiske, i afseende å hvilken punkt
Ståndet fattade det beslut, som genom serskildt Protocolls-utdrag blifvit meddeladt.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banco- och Lag-Utskottens följande
3 Utlåtanden, nemligen:
N:o 2, i anledning af väckte frågor om upphäfvande af Förordningen
den 27 April 1742, och Förklaringen den 4 Juli 1745, angående förbud mot
guld- och silfvermvnts utförande utur Riket samt nedsmältande och förvandlande
deraf.
N:o 3, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förord
-
Prot. Utdr. d. 12 Sept. 1840.
6o5
ningen den 2 Maj 1747, angående straffets skärpande för dem, som föröfva
svek och bedrägeri med Bankens sedlar.
N:o 4, i anledning af väckte frågor, dels om upphäfvande af nu gällande
stadgande, att tredje uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt fastighet,
förrän länet blifvit slutbetaldt eller omsatt; dels ock om åläggande för Banken
att lill vederbörande domare årligen aflemna förteckningar på intecknade fordringar.
Den 12 Sept. 1840.
Från Hög lo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 2 och
9 dennes, på bordet lagda memorial N:o 29, i anledning af tre Stånds återremisser
på memorialet N:o 11, angående Riksdags återkomst hvart tredje år-,
lät Ridderskapet och Adeln bero vid Utskottets yttrande i memorialet ]N:o 29.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets, den 2 och 9 dennes,
på bordet Jagde memorial N:o 30, i anledning af återremisserna på me
morialet
N:o 14, rörande tiden för Riksdags fortfarande, antog Ridderskapet
och Adeln Constitutions-Utskottets i memorialet N:o 30 framstäldte förslag
till förändring af 109 §. Regerings-Formen och 80 §. Riksdags-Ordningen att
hvila till grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 2 och 9
dennes på hordet lagda memorial ]N:o 31, angående erhållen återremiss af
Utskottets memorial N:o 13, fann Ridderskapet och Adeln det icke erfordra
annan åtgärd, än att läggas till handlingarme.
S. D. Remitterades till Lag- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUlskotten
Herr af Ströms, Israel Adolphdenna dag afgifna motion, angående
förändring i sättet, huru afkornsten af Härads-allmänningarna må komma
de utsynings-berättigade till godo.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets, den 2 och 9 dennes,
på bordet lagde memorial N:o 33, angående ytterligare framställda an
märknings-anledningar,
med afseende på Stats-Rådets bristande fulltalighet,
beslöt Ridderskapet och Adeln, att detta memorial utan vidare åtgärd skulle
läggas till handlingarne.
S. D. e. m. Då nu ånyo föredrogos så väl Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers åren 1835, 1837 och 1839 afgifna
berättelser om samma år verkställd granskning af Stats-Verkets samt andra
af allmänna medel bestående Fondérs tillstånd, styrelse och förvaltning åren
6o6
Prot. Utdr, d. 12 Sept. 1840.
1832, 1833, 1834, 1835, 1836 och 1837, sorn samma Utskotts den 2 och 9
dennes på bordet lagda Utlåtande N:o 289, i anledning af erhållen återremiss
å Stats-Utskottets Utlåtande lN:o 76, stannade Ridderskapet och Adeln
i följande beslut:
l:o 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22,
23, 24, 25, 27, 28, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 44,
46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 55, 56, 58, 59, 60, 61, 62, 64, 65, 66, 67,
68, 69, 71, 74, 75, 76, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 85, 87, 88, 89, 90, 91, 92,
93, 94, 95, 96, 97, 98, 100, 101, 102, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109,
110, lil, 112, 113, 114, 115, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 127, 128, 129,
130, 131, 132, 133, 134, 138, 139, 141, 142, 145, 146, 147, 150, 151,152,
157, 161, 162, 164, 165, 166, 167, 169, 171, 172, 173, 176, 177, 178,181,
182, 183, 184, 185, 186, 188, 189, 193, 195, 197, 198, 199, 200, 201,202,
204, 206, 207, 208, 209, 212 och 213 §. §. i Utlåtandet N:o 76, äfvensom
37:de punkten i Utlåtandet N:o 289 ansägos icke erfordra någon åtgärd.
2:o Utskottets förslag i 4 §. ansågs böra förfalla.
3:o Utskottets förslag uti 12, 36, 54, 57, 63, 116, 117, 125, 126, 136,
155, 159, 187 §. §. samt slutmeningen i Utlåtandet N:o 76, tillika med motsvarande
punkter N:ris 5, 8, 12, 13, 16, 24, 25, 29, 30, 31, 38, 41 och 47,
uti Utlåtandet N:o 289 afslogos.
4:o Utskottets tillstyrkanden uti 15, 29, 43, 45, 73, 77, 84, 99, 124,
135, 140, 143, 144, 153, 156, 158, 160, 163, 168, 174, 179, 180, 190, 192,
194, 196, 203, 205 och 210 §. §. af Utlåtandet N:o 76 och uti 17, 18, 19,
32, 36, 44, 45 och 49 punkterna af Utlåtandet N:o 289 biföllos.
5:o Hvad Utskottet i 35:te punkten af Utlåtandet N:o 289 föreslagit, i
afseende på upphörande af det under Kongl. Kammar-Rätten ställda serskilda
Revisions-Contoir för Allmänna Magazins-ärenden bifölls, hvarjemte StatsUtkottet
anmodades att inkomma med förslag, huru förhållas skall med löner
och arfvoden för de personer, som nu äro anställde vid nämnde Revisions-Contoir.
6:0 Utskottets hemställan uti 154 §. af Utlåtandet N:o 76 befanns icke
vara förenlig med 30 §. Riksdags-Ordningen.
7:o Den uti 191 §. af Utlåtandet JN:o 76 omtalda anmärkning ansågs
böra lemnäs utan vidare åtgärd.
S. D. Återremitterades Banco-Utskottets den 2 och 9 dennes, på bordet
lagda Utlåtande ]N:o 69 öfver ett väckt förslag, att beräkningen af ränta
på ränta i Rikets Ständers Bank måtte i alla de fall, der sådan räntpbgräkning
eger rum, upphöra.
Prot. Utdr. d. 12 Sept. 1840.
607
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets uti 15 §. af Utlåtandet
N:o 76 gjorda tillstyrkande, det Beviilnings-Utskuttet må erhålla uppdrag
att afgifva förslag till de åtgärder, hvilka kunna anses nödiga för vinnande
af controll derå, att, äfven i landsorterna, chartering underkastade
handlingar verkligen blifva med behörigt stämpladt papper försedde.
S. D. Bifölls Stats-Utskottets den 2 och 9 dennes på bordet lagde Ut
låtande
N:o 290, i anledning af väckt motion om afskrifning af åtskilliga
Kongl. Krigs-Coliegii Artilleri-afdelnings i Mariebergs egendom intecknade capital-skulder.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets den 2 och 9 dennes
på bordet lagda Utlåtande N:o 292, i anledning af erhållna återremisser å
Utlåtandet N:o 145.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Banko-Utskottets den 2 och 9 dennes
på bordet lagda Utlåtande N:o 68 öfver väckt förslag att belåna redan
in tecknade och på Banken transporterade skuldebref.
Från Högvörd. Preste-Staxdet.
S. D. Föredogos ånyo i ett sammanhang Stats-Utskottets Utlåtande N:o
136, angående vackt fråga, att Kronans fisken mätte till skatte försäljas, och
Utlåtandet N:o 291, i anledning, af återremiss å Utlåtandet N:o 136, äfvensom
en af Hedervärda Bonde-Ståndet, genom Protocolis-utdräg af den 9 dennes,
meddelad inbjudning att biträda dess för egen del fattade beslut, att Rikets
Ständer må bos Kongl. Maj:t i underdånighet göra den hemställan, att
Klabböle byamän måtte berättigas att, emot den a Umea Lands-Canzli ar
1765 uti faställd taxa stadgade årliga afgift af 8 tunnor saltad lax och 10
rökta laxar, i framtiden innehafva och gagna Kronans laxfiske vid Klabböle
land och strand.
Ståndet biföll, hvad i Utlåtandet N:o 136 finnes föreslaget, med de dervid
i Utlåtandet N:o 291 gjorda tillägg, äfvensom enligt detta senare att
Rikets Ständer för deras del medgifva, att de Kronofiske!!, som äro belägna
inom de åt Lapparne upplåtne så kallade skattefjell, ma, vid den ifrågastälde
försäljningen af de mindre krono!iskena, undantagas, samt 1 den nion nu*
varande arrenden upphöra, upplåtas till Iritt begagnande af dem, som innehafva
den kringliggande marken.
Och hlef, till följd häraf, den af Hedervärda Bonde-Ståndet gjorda
inbjudningen icke antagen. _ . , .. ,
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets^ sedan elen 4* den
-
6°8 Prot. Utdr. d. 12 Sept. 1840.
nes å bordet hvilande, Betänkande N:o 113, i anledning af så väl Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, med förslag till förändrade stadganden, rörande
bysättning, som ock serskildt i detta ämne väckta motioner, blef, till följd
al de deremot gjorda anmärkningar, Betänkandet återremitteradt.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutions Utskottets den 2 och 9 dennes
bordlagda memorial:
N:o 32, angående en från Bonde-Ståndet remitterad anmärknings-anled
ning.
Godkändes.
N:o 33, angående ytterligare framställda anmärknings-anledningar, med
afseende på Stats-Rådets bristande fulltalighet.
Ståndet, som fann förhållandet, som föranledt detta memorial, bekymmersamt,
ansåg dock ingen annan åtgärd dermed vara att vidtaga än att detsamma
till handlingarna lägga.
Från V ä 11 o fl. Borgare-Standet.
S. D. f. m. Föredrogos ånyo följande Constitutions Utskottets bordlagda
memorial:
N:o 34, i anledning af återremisserne på memorialet N:o 18.
N:o 35, i anledning af två Stånds återremiss på memorialet N:o 20.
N:o 36, angående Ridderskapets och Adelns återremiss på memorialet
N:o 21 och N:o 37, i anledning af erhållen återremiss på memorialet N:o 23.
De uti dessa memorial af Constitutions-Utskottet föreslagna voterin«spropositioner
godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo följande Banco- och Lag-Utskottens bordlagda
Betänkanden och Utlåtande:
N:o 2, i anledning af väckta frågor om upphäfvande af Förordningen den
27 April 1742 och Förklaringen den 4 Juli 1745, angående förbud emot
guld- och silfvermynts utförande utur Riket, samt nedsmältande och förvandlande
deraf.
Bifölls.
N:o 3, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 2 Maj 1747, angående straffets skärpande för den, som föröfvar
svek och bedrägeri med Bankens sedlar.
Bifölls.
och N:o 4, i anledning af väckta frågor, dels om upphäfvande af nu
gällan
-
Prot. Utdr d. 12 Sept, 1840- 609
gällande stadgande, att tredje uppbudet icke må meddelas å i Banken pantsatt
fastighet, förr än lånet blifvit slutbetaldt eller omsatt, dels ock om åläggande
för Banken att till vederbörande domare årligen aflemna förteckningar
på intecknade fordringar.
Härvid förekommo:
l:o Utskottens hemställan, att Kongl. Brefvet den 5 Februari 1768, kungjordt
genom Svea Hof-Rätts Universal den 9 Mars samma år, hvarigenom
stadgas, att tredje uppbudet å inköpt fast egendom, som linnes vara intecknad
för lån ifrån Banken, icke må meddelas innan köparen hos Domaren
styrkt, att lånet antingen blifvit betaldt eller å köparens namn omsatt, måtte
till all kraft och verkan upphäfvas.
Af slogs.
och 2:o Utskottens yttrande öfver en af Riksdags-fullmägtigen Peter Pers»
son väckt motion, att förteckningar öfver Bankens inteckningar årligen måtte
tillsändas vederbörande domare.
Återremitterades.
S. D. Ånyo föredrogs Lag-Utskottets bordlagda Betänkanden:
N:o 112, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 5 §. §. i 17
Gap. Ärfda-Balken, och af 3 §. 8 Cap. Jorda-Balken, samt om upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762.
Härvid förekommo:
a) Första alternativet.
Antogs, för den händelse, att förslaget, angående lika gifto- och arfsrätt,
af Rikets Ständer godkännes och vinner Kongl. Maj:ts Nådiga sanction;
och b) Andra alternativet.
Antogs, för den händelse, att förändring af giftorätts- och arfs-lagarne
antingen af Rikets Ständer ej bifalles eller icke vinner Kongl. Maj:ts Nådiga
sanction.
N:o 113, i anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, med
förslag tili förändrade stadganden, rörande bysättning, som ock serskildt i
detta ämne väck La motioner.
Ater rem itterades.
N:o 114, i anledning af väckt motion om ändring af föreskrifterne i 9
Cap. Iiandels-Balken, angående ränta af försträckta penningar eller varor.
Bifölls.
Bill. till R. St, Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 77
6:o
Prot. TJtdr. d. 11 Sept. 18 fo.
N:o 115, i anledning af väckta motioner om stadgande af skyldighet för
gäldenär att, i brist af annan tillgång, med arbete aftjena sin skulii.
Bifölls.
N:o 11(3, i anledning af väckta motioner, angående vilkorliga utmätningsresolutioner.
Bifölls.
S. D. Ffter ånyo skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 99, i anledning af väckta motioner, rörande
förändrad reglering af Consuls-districten samt utfärdande af ny Consuladstadga,
blef samma Betänkande återremitteradt.
F r å n Hede r v. Bonde-Ståndet.
S. D. Måns Månsson från Calmar Län aflemnade skriftligt anförande,
i anledning af Banco-Utskoltets Utlåtande N:o 64, angående utgifvande från
Banken af dess enligt 1839 års bokslut utöfver grundfonden behållna ränte*
vinst och capital-öfverskott.
Remitterades till Banco-Utskottet.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets sedan den 5 dennes på bordet hvilande
Utlåtanden, nemligen:
N:o 112, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 5 §§. i 17
Gap. Ärfda-Balken och af 3 §. 8 Cap. Jorda-Balken, samt om upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762.
Bifölls.
N:o 113, i anlednmg af så väl Kongl. Majrts Nådiga Proposition med
förslag till förändrade stadganden rörande bysätlning, som ock serskildt i detta
ämne väckta motioner.
Återremitterades.
N:o 114, i anledning af väckt motion om ändring af föreskrifterna i 9
Cap. Handels-Balken, angående ränta af försträckta penningar eller varor.
Bifölls.
N:o 115, i anledning af väckta motioner om stadgande af skyldighet för
gäldenär alt, i brist af annan tillgång, med arbete aftjena sin skuld.
Bifölls.
N:o 116, i anledning af väckta motioner om nedsättning i underhållet
för bysatt gäldenär.
Bifölls; samt
Prot. Utdr, d. 16 Sept. 1840.
611
N:o 117, i anledning af väckt motion om vilkorliga utmätnings-resolutioner.
Återremitterades.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets, sedan
den 5 dennes på bordet hvilande Utlåtande N:o 99, i anledning af väckte
motioner, rörande förändrad reglering af Consuls-Districten samt utfärdande
af ny Consulad-stadga.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets, sedan den 9 i denna månad
på bordet hvilande, memorial:
N:o 34, i anledning af återremisser på memorialet N:o 18, med förslag
till förändrad redaction af 4 §. Regerings-Formen.
Ståndet medgaf, att de i nämnde §. föreslagna 2:ne förändringar må
serskildt, såsom af hvarandra oafhängige, behandlas; och i öfrigt godkände
Ståndet Utskottets förslag till voterings-propositioner i begge frågorna.
N:o 35, i anledning af återremisser på memorialet N:o 20, med förslag
till ändring af senare perioden i 34 §. Regerings-Formen.
Voterings-propositionen godkändes.
N:o 36, , anledning af återremiss på memorialet N:o 21, med förslag
lill ändring i 39 §. Riksdags-Ordningen.
Ståndet godkände den uppgifna voterings-propositionen.
N:o 37, i anledning af erhållen återremiss på memorialet N:o 23, med
föreslående af ett tillägg uti 28 §. Regerings-Formen.
Den uppgifna voterings-propositionen godkändes.
Den 16 Sept. 1840 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln att vänligen inbjuda Högv. PresteStåndet
samt Hederv. Bonde-Ståndet att förena sig uti det af Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet fattade beslut, om förhöjning af lönerna för
Ilof-Rälts-Råden uti Rikets Ilof-Rätter lill 1,800 Riksdaler, och för Assessorerne
i samma Ilof-Rätter till 1,500 R:dr Banco årligen.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln att genom Protocolls-utdrag vänligen
inbjuda Vällofl. Borgare- samt Hedervärda Bonde-Stånden till instämmande
uti det af Ridderskapet och Adeln samt Högv. Preste-Ståndet fattade
beslut: att för Professor Cederschiöld personelt å Allmänna Indragnings-slaten
anvisas 1,000 R:dr årligen, att oafkortadt utgå, under vilkor och förutsättning,
6l2
Prot. Utdr. d. 16 Sept. 1S40.
alt derigenom försvinna ej mindre de 566 R:dr 32 sk., han förut från extra
ntgifts-fonden uppburit, än de 100 R:dr, som till honom utgått å Carolinska
Institutets slat och finnas inbegripna i de för Institutets reglering nu beräknade
tillgångar.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets, dels den 9 och
12 dennes, dels endast sistnämnde dag på bordet lagde memorialer N:o 301,
med förslag till sammanjemkning eller voterings-proposilioner, i anledning al
skiljagtiga beslut angående stats-regleringen, och N:o 321, med en rättelse uti
memorialet N:o 301, stannade Ridderskapet och Adelil i följande beslut:
i:sta punkten.
De föreslagna volerings-propositionerna godkändes.
Qulra punkten.
Ridderskapet och Adeln förklarade sitt beslut vara, att för Ilof-stallets
utfodring på stat uppföras 30,000 R:dr, till följd hvaraf de föreslagna voterings-propositionerna
ansågos böra förfalla.
3:dje och 4-'de punkterna.
De framställda förslagen till voterings-propositioner afslogos.
5:te punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
6:te och jule punkterna.
Pröfningen af voterings-proposilionerna uppskjöts till Ridderskapet och
Adeln erhållit kännedom om alla Riks-Ståndens beslut, i anledning af StatsUtskottets
Utlåtande N:o 92.
8:de j q:de och io:de punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna godkändes.
n:te punkten.
Stats-Utskottets till Ridderskapet och Adeln ställda inbjudning blef af
Ridderskapet och Adeln antagen, till följd hvaraf den första voterings-propositionen
ansågs förfalla. Den senare voterings-propositionen godkändes.
i2:te punkten.
De föreslagna volerings-propositionerna godkändes.
i3:de punkten.
Den första voterings-propositionen godkändes, men de tvänne öfriga återremitterades,
på grund af dervid gjorde anmärkningar.
j/pde punkten.
Med instämmande i Preste-Ståndets, genom inbjudning, af denna dag
meddelade beslut, rörande denna punkt, afslogs, på grund af 34 §. 2 mom.
Riksdags-Ordningen, den föreslagna voterings-propositionen, såsom innefattande
Troi. Vtdr. d. 16 Sept, 1840.
6:5 i
ett vilkor af ekonomisk och administrativ beskaffenhet, och på grund deraf
alt i fråga derom 2 Stånd stannat emot 2; hvarjemte, i afseende på sjelfva
anslaget, Ståndet förklarade sig vilja vidblifva sitt redan förut fattade beslut
om bifall dertill samt anmodade Stats-Utskottet att från Borgare- och BondeStånden
inhemta Utlåtanden, huruvida ofvannämnda Stånd vilja i sakens så
beskaffade skick anslaget bifalla.
i5:de punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
i6:de punkten.
Den till Ridderskapet och Adeln ställda inbjudningen antogs, till följd
hvaraf den första af de föreslagna voterings-propositionerna ansågs förfalla;
den senare voterings-propositionen godkändes.
ij:de punkten.
Den lill Ridderskapet och Adeln ställda inbjudningen antogs, i följd hvaraf
den första voterings-propositionen ansågs förfalla; den andra voterings-propositionen
godkändes.
i8:de punkten.
Frågan angående serskildt anslag för 2:ne pensions-rum, att tilldelas District-General-Befälhafvare
och Inspectörer ansågs förfallen, på grund deraf
att 3:ne Stånds beslut strida deremot, och således borde älven den derom föreslagna
voterings-proposition förfalla. De öfriga voterings-propositionerna afslogos.
ig:de och 20:de punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna godkändes.
2 i:sta punkten.
Den första föreslagna voterings-propositionen af slogs och den senare godkändas.
22:dra punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
z3:dje och 24-da punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna afslogos.
a5:te punkten.
Denna punkt återremitterades, i anledning af dervid gjorda anmärkningar.
26:te punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen afslogs.
ay.de
Den föreslagna voterings-propositionen gillades.
614
Prot. Utdr. d. 16 Sept, iS4°<
z8:de och zg:de punkterna•
De föreslagna voterings-propositionerna af slogos.
3o:de punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
3i:sta punkten.
Voterings-propositionen ansågs böra erhålla följande lydelse:
Den, som vill, att för Försvars-verket i allmänhet, eller för Krigs-CollegLi
Departementer, skall såsom bestämdt anslag uppföras 666,666 R:dr 32 sk., voterar.
Ja;
Den, det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, uppföras 696,000 R:dr såsom bestämdt anslag för Försvarsverket
i allmänhet eller Krigs-Collegii Depaitementer; hvarjemte ansågs, att
någon votering rörande de till 22,500 R:dr beräknade rotefrihets-afgifterna,
såsom redan genom trenne Stånds beslut anvisade till utgifter för Försvarsverkets
behof, icke kan ega rum»
3z:dra punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen afslögs.
33:dje och 34-'de punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna godkändes.
35:te punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen afslogs.
36:te punkten.
Utskottets hemställan om antagande af dess förslag till underdånig framställning
till Kongl. Maj:t bifölls, i följd hvaraf den första af de föreslagna
voterings-propositionerna ansågs förfalla; de öfriga voterings-propositionerna
godkändes.
3y:de punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes; hvarjemte Ridderskapet
och Adeln beslöt, att vänligen inbjuda Vällofl. Borgare- samt Hedervärda
Bonde-Stånden, att förena sig i det beslut Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet fattat, i afseende på en underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t, rörande det ämne, hvarom denna punkt handlar.
38:de punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
3g:de punkten.
Stats-Utskottets förslag i denna punkt återremitterades, i anledning af
dervid gjorda anmärkningar.
Prol. Utdr. d. 16 Sept. tS-fo. (j15
4o:de och 41:sta punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna afilogos.
4^:dra punkten,
Ridderskapet och Adeln biföll Utskottets till Ståndet gjorda hemställan
att förena sig uti Preste-Ståndets beslut, hvarigenom den första voteringspropositionen
ansågs förfalla; den senare voterings-propositionen godkändes.
43:dje punkten.
Utskottets inbjudning till Ridderskapet och Adelil' attt instämma i Preste-Slåndets
beslut, antogs, hvarigenom den första voterings-propositionen ansågs
förfalla; den andra voterings-propositionen godkändes och den tredje
af slogs.
44-'de och \b:te punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna godkändes.
46:te punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen afslogs.
4y:de punkten.
De föreslagna voterings-propositionerna godkändes.
48:de punkten.
Utskottets uti memorialet N:o 321 gjorda hemställan, att Ridderskapet
och Adeln måtte förena sig i Preste-Ståndets beslut, bifölls; hvarjemte den uti
memorialet N:o 301 föreslagna voterings-propositionen godkändes,
49-de och 5o:de punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna godkändes.
5usta punkten.
De föreslagna voterings-propostitionerna godkändes, hvarjemte beslöts, att
Högvördiga Preste-Slåndet vänligen skulle inbjudas att sig förena uti Ridderskapets
och Adelns i denna punkt omförmäldta beslut.
52.dra punkten.
Denna punkt återremitterades till följd af de vid densamma gjorda anmärkningar.
53:dje, 54-'de och 55:te punkterna.
De löi esla ga voterings-propositionerna godkändes.
56:te punkten.
Denna punkt återremitterades, till följd af dervid gjord anmärkning.
57:de punkten.
Ridderskapet och Adeln förenade sig i Preste-Ståndets beslut samt godkände
den föreslagna voterings-propositionen.
6i5
Fröt. Utdr. d. 16 Sept. 1840.
58:de och 5g:de punkterna.
De föreslagna voterings-propositionerna godkändes.
6o:de punkten.
Denna punkt återremitterades, i anledning af dervid gjord anmärkning.
Gusta punkten.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
S. D. Vid föredragning af Preste-Släudets under den 11 sistl. Augusti
gjorda inbjudning till Med-Stånden alt instämma uti Preste-Ståndets, i sammanhang
med 32 punkten uti Stals-Utskottets Utlåtande N:o 202, fattade beslut,
rörande ordställningen af Utskottets tillstyrkande i afseende på anslaget
af 9,000 R:dr, att användas till ersättning åt inqvarlerings-gifvare, fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att vidblifva sitt förut i denna fråga fattade
beslut.
S. D. Vid föredragning af Expeditions-Utskottets Memorial N:o 11, i anledning
af gjorda anmärkningar uti Utskottets förslag till underdånig skrifvelse
N:o 64, fann Ridderskapet och Adeln för godt, att, med frånträdande af
sitt förut fattade beslut, nu godkänna det med memorialet åtföljande under
N:o 90 afgifna nya förslaget till underdånig skrifvelse i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om medels anvisande till gevärs-fabricationen.
S. D. Vid föredragning af Preste-Ståndets den ll:te sistlidne Augusti
till Med-Stånden gjorda inbjudning, att förena sig uti Ståndets rörande 6:te
punkten af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 213, eller frågan om anslaget för
Naturhistoriska Riks-Museum, fattade beslut, fann Ridderskapet och Adeln,
hvars förut i ämnet fattade beslut är med Preste-Ståndets alldeles öfverensstämmande,
inbjudningen icke erfordra annan åtgärd, än alt läggas lill handlingarne.
Från Ilögvörd. Preste-StÅndet.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets den 9 och
12 dennes å bordet lagda memorial N:o 301 med förslag till sammanjemkning
eller voterings-propositioner, i anledning af skiljagtiga beslut, angående Statsregleringen,
fattade Ståndet för sin del följande beslut:
Första Hufvud-Titeln.
l:o Ståndet, som icke antog den af Utskottet gjorda inbjudningen att
med Eonde-Slåndet sig förena om bifall till hvad Utskottet i denna del tillstyrkt
-
Prot. Utdr. d. 16 Sept. 1840. 617
styrkt i Utlåtandet N:o 168 vidblef sitt beslut, i afsende på den underdåniga
skrifvelsen och godkände voterings-propositionerna.
2:do Voterings-propositionerna godkändes.
3:o Ståndet vidblef sitt beslut och godkände voterings-propositionerna.
4:o Ståndet ansåg denna fråga, hvarom 2 Stånd stannat emot 2, böra,
såsom varande ett önskningsmål, förfalla, och afslog derföre voterings-propositionen.
Andra Hufvud-Titeln.
5:o, 6:0, 7:o, 8:0, 9:o, 10:o. De i nämnde 6 punkter föreslagna voteringspropositioner
godkändes.
ll:o Ståndet, sorn godkände, att aflönings-beloppet för en ökad tjenstemanna-personal
inom Kongl. Stats-Contoiret uppgår för året till 3,600 R:dr,
hvilken summa således utbytes mot den, genom ett misstag, i beslutet upptagna,
gillade äfvenledes voterings-propositionerna.
l2:o och 13:o Voterings-propositionerna godkändes.
14:o På grund af Riksdags-Ordningens 34 §. 2 morn., der det heter: ”bestämma
sjelfva ämnets beskaffenhet efter Grundlagen, men icke den hvarje
serskildt Utskott i allmänhet uppdragna befattning, huruledes ett mål, i enlighet
med Rikets Ständers deröfver tillhöriga beslutande rätt, må afgöras” fann
Ståndet, i afseende på denna punkt, för godt afslå voterings-propositionen,
såsom innefattande ett vilkor af ekonomisk och administrativ beskaffenhet,
och på grund deraf, att i fråga derom 2:ne Stånd stannat emot 2.
I afseende åter på sjelfva anslaget, förklarade Ståndet sig vidblifva sitt
redan förut fattade beslut om bifall dertill, samt beslöt anmoda Stats-Utskottet
alt från Borgare- och Bonde-Stånden inhemta Utlåtanden, huruvida äfven
nämnde Stånd vilja i sakens så beskaffade skick anslaget bifalla; och skulle
Höglofl. Ridderskapet och Adeln vänligen inbjudas att detta Ståndets beslut
biträda.
15:o Voterings-propositionen gillades.
16:o Godkände Ståndet, att anslaget till Kongl. Tabell-Commissionen bestämmes
tillsammans till 2,500 R:dr ulan spanmåls-beräkning, och gillade i
öfrigt voterings-propositionerna.
Tredje Hufvud- Titelii.
17:o Voterings-propositionerna godkändes.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 73
618 Fröt. Utdr. d. 16 Sept. 184.0.
l8:o Denna punkt blef på grund af de dervid gjorda anmärkningar återremitterad.
19:o Ståndet sorn vidblef sitt beslut, i afseende på den underdåniga skrifvelsen,
godkände den föreslagna voterings-propositionen.
20:o Voterings-propositionen gillades.
21:o Ståndet fann för godt, med åberopande af de vid punkterna 4:o och
l4:o anförda skäl, afslå första voterings-propositionen, angående de nunderdåniga
skrifvelsen rörande åtskilliga förändringar med de Kongl. Gardes-Regementena,
och att låta den andra voterings-propositionen, rörande Kongl. Maj:t
medgifven rättighet att af besparingarne å Titeln anslå de till Gardes-Regementenas
Interims-stat erforderliga medel, tills vidare hvila.
22:o Voterings-propositionen gillades.
23:o och 24:o. De i dessa begge punkter framställda voterings-proppsitioner
afslogos.
25:o Återremitterades på grund af gjord anmärkning.
26:o Voterings-propositionen afslogs.
27:o Voterings-propositionen godkändes.
28:o och 29:o. De i dessa begge punkter föreslagna voterings-propositioner
blefvo af Ståndet afslagna.
30:o Voterings-propositionen gillades.
31:o Återremitterades, med anledning af de mot denna punkt framställda
anmärkningar.
32:o Voterings-propositionen blef, på grund af förut anförde skäl, af slagen.
33:o och 34:o. De i dessa begge punkter föreslagna voterings-propositio
ner
godkändes.
35:o Voterings-propositionen öfver denna punkt afslogs.
36:o Ståndet vidblef sitt beslut och godkände voterings-propositionerna.
Fjerde Hufvud-Titeln.
37:o och 38:o. De i dessa punkter framställda Voterings-propositioner
godkändes.
39:o Ståndet förklarade sig icke vilja bestämma någon fördelning af exercis-anslaget
mellan Linie- och Skärgårds-flottan samt afslog den af Utskottet
föreslagna Voterings-propositionen.
40:o Voterings-propositionen afslogs.
41 :o Voterings-propositionen godkändes.
Prot. Utdr. d. 16 Sept. 1840.
Femte Hufvud-Uiteln.
42:o Voterings-propositionerna bif ollos.
43:o Återremitteradesj med anledning af de mot denna punkt framställda
anmärkningar.
44:o och 45:o. De i begge dessa punkter framställda Voterings-propositioner
gillades.
46:o Ståndet vidblef beslutet om anslagets fortfarande och afslog Voterings-propositionen,
emedan Borgare-Ståndet är ensamt om det föreslagna vilkoret,
och Bonde-Ståndets förslag om en underdånig anhållan i ämnet redan
har, på Ekonomi-Utskottets hemställan, blifvit Rikets Ständers beslut.
Utskottets hemställan (pag. 43), att frågan om den underdåniga skrifvelsen
lill Kongl. Maj:t om förenandet af de å serskilda ställen befintliga samlingar
och Bibliothek, skall, då, i afseende på den samma, 2:ne Stånd stannat
mot 2, förfalla, godkändes.
Sjette Hufvud-Titeln.
47:o Ståndet vidblef sitt beslut och godkände Voterings-propositionerna.
Åttonde Hufvud-Titeln.
48:o. De till denna punkt hörande Voterings-propositioner, sådane som de
i Utskottets nu ånyo föredragna Memorial N:o 321 upptagas, gillades.
49:o Voterings-propositionen godkändes.
Nionde Hufvud-Titeln,
50:o Den föreslagna Voterings-propositionen godkändes.
51:o Ståndet vidblef sitt beslut och godkände Voterings-propositionerna.
52:o Voterings-propositionen godkändes.
Tionde Hufvud-Titeln.
53:o, 54:o, 55:o, 56:o, 57:o och 58:o. De i dessa 6 punkter uppgifna Voterings-propositioner
fann Ståndet skäligt bifalla.
Allmänna Indragnings-staten.
59:o Volerings-proprositionerna godkändes.
60:o Ståndet godkände Utskottets afstyrkande af ett ytterligare Pensionsrum
för Amiralsgraden, hvilket af Kongl. Majit blifvit äskadt,
620
Fröt. Utdr. d. 16 Sept. 1840.
Till följe häraf kommer och den Yoterings-proposition, som i denna
punkt blifvit framställd, att förfalla.
61 :o Yoterings-propositionen godkändes.
S. D. Föredrogs Högloft. Ridderskapets och Adelns, genom Protocollsutdrag
denna dag, meddelade inbjudning att biträda det af samma Stånd
och Vällofl. Borgare-Ståndet fattade beslut om förhöjning af lönerna för HofRätts-Råden
i Rikets Hof-Rätter till 1,800 R:dr, och för Assessorerne i samma
Hof-Rätter till 1,500 R:dr Banco årligen.
Preste-Ståndet, som bifallit Stats-Ulskottels Utlåtanden N:ris 40 och 193,
i afseende på afstyrkandet af lönetillökningar för Hof-Rätls-Råden och Assessorerna
i Rikets Hof-Rätter och derjemte under denna dag redan godkänt
den af Utskottet i memorialet N:o 301, 4:de punkten föreslagna voteringspropositionen,
fann sig af uppgifna skäl också förhindradt antaga Högloll. Ridderskapets
och Adelns inbjudning.
S. D. Föredrogs ånvo Stals-UtskottetSj sedan den 9 dennes, å bordet
livilaude memorial N:o 302, med förslag till sammanjemkning och voteringspropositioner,
i anledning af Riks-Slåndens olika beslut i fråga om beräkningen
af Stats-verkets inkomster.
Ståndet godkände de i Usta och 2: Ira punkterna framställda voteringspropositioner,
men fann deremot skäligt återremittera 3:dje punkten, till följd
af de mot densamma framställda anmärkningar.
S. D. Föredrogos ånyo Stats Utskottets} sedan den 9 dennes, å boi’det
livilande Memorial och Utlåtanden:
N:o 303, med förslag till voterings-proposition för omröstning, i anledning
af skiljagtiga beslut, i fråga om löne-ersätlning till adjungerade ledamöter
i Götha Hof-Rält.
Yoterings-propositionen gillades, med iagttagande af rättelser vid 5 sid.
4 raden nedifrån, serskildt meddelad.
N:o 304, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 195.
Ståndet vidblef sina beslut, i afseende på Usta, 2:dra, 3:dje och 5:te punkterna,
såsom de i sistnämnde Utlåtande finnas föreslagna, samt godkände,
hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 304 tillstyrkt, rörande 4:de och 6:te punkterna.
Från Wäll o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Ulskoltels Memorial N:o 301, med förslag
till sammanjemkning eller voterings-propositioner, i anledning af skiljagtiga
beslut, angående stats-regleringen.
Härvid förekommo:
Prot. Utdr, d. 16 Sept. 1840.
621
Första Hufvud-Titeln.
l:o Den under denna numer upptagna inbjudning af slogs och voteringspropositionerne
godkändes.
2:o Voterings-propositionerne godkändes.
3:o Med antagande af Utskottets jemknings-förslag, godkände Ståndet Utskottets
Utlåtande N:o 168, i afseende på anslaget till Rosersbergs Slott, i
följd hvaraf den uppgifna voterings-proposiLionen å Ståndets sida ej påkallade
någon åtgärd.
4:o Voterings-propositionen godkändes.
Slutmeningen lades till handlingarne.
Andra Hufvud-Titeln.
5:o, 6:0, 7:o, 8:0 och 9:o voterings-propositionerna godkändes.
10:o Inbjudningen nnder denna numer af slogs och voterings-propositionen
godkändes,
ll:o Voterings-propositionen godkändes.
12:o Den första voterings-propositionen, med iagttagande af det andra
alternativet till 7a-proposition, äfvensom den derefter följande voterings-propositionen
(å början af pag. 13), godkändes.
13:o vid hvilken punkt förekommo följande moment:
a) Inbjudningen till Borgare-Ståndet, (vid slutet af pag. 13), att förena
sig uti Preste-Ståndets beslut, i afseende på ordställningen af beslutet öfver
11 punkten, litt. bj af Stats-Utskotlets Utlåtanden N:ris 40 och 193.
Denna inbjudning antogs.
b) Voterings-propositionen, pag. 14, angående extra Provincial-Läkarnes
aflönings-belopp.
Godkändes.
c) Den derefter å samma sida uppställda volerings-proposition, till bestämmande
af contra-propositionen, vid skeende votering öfver frågan, huruvida,
och under hvad vilkor extra Provincial-Läkare må tillåtas innehafva
annan tjenste-befattning.
Denna voterings-proposition kommer att förfalla, i följd af beslutet, enligt
mom. litt. a.
och d) Voterings-propositionen, (vid slutet af pag. 14 och början af pag.
15), angående ofvannämnde vilkor för extra Provincial-Läkarne.
Godkändes, med iagttagande af l:sta alternativet uti ney-propositionen.
l4:o, 15:o och 16:o voterings-propositionerna godkändes.
622 Prot. Utdr. d. 16 Sept. 1840.
Hvad i öfrigt anföres, pag. 18 och 19, angående Andra Hufvud-Titeln,
lades till handlingarne.
Tredje Hufvud-Titeln.
17:o Voterings-propositionerna godkändes.
l8:o Inbjudningen afslogs och lorslaget till voterings-propositionen återremitterades.
19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35
och 36:o.
Voterings-propositionerna godkändes} och hvad Utskottet i öfrigt anfört
vid 23:dje punkten, samt vid slutet, rörande denna Hufvud-Titel, (pag. 34
och 35), lades till handlingarne.
Fjerde Hufvud-Titeln.
37, 38, 39, 40 och 41:o. Voterings-propositionerna, jemte den serskilda
hemställan vid 39:de punkten, godkändes; och slutmeningen, i afseende på
denna Titel, (pag. 38), lades till handlingarne.
Femte Hufvud-Titeln.
42, 43, 44, 45 och 46:o voterings-propositionerna godkändes; och slutmeningarna
(pag. 43), lades till handlingarne.
Sjette Hufvud-Titeln.
47:o Inbjudningen afslogs och voterings-propositionerna godkändes.
Slutmeningen vid denna Hufvud-Titel, (pag. 46), lades till handlingarne.
Sjunde Hufvud-Titeln.
Anmälan derom påkallade ej någon åtgärd.
Åttonde Hufvud-Titeln.
48:o, Vid hvilken punkts pröfning förekom jemväl Stats-Utskottets memorial
N:o 321, med en rättelse uti memorialet N:o 301.
Voterings-propositionerna, enligt memorialet ]\T:o 321, godkändes.
49:o, Voterings-propositionen godkändes.
Slutmeningen vid denna Hufvud-Titel, (pag. 47 och 48), lades till
handlingarne.
Prot. TJtdr. d. 16 Sept. 1840.
620
Nionde Hujvud-Titeln.
50, 51 och 52:o voterings-propositionerna godkändes.
Slutmeningen vid denna Hufvud-Titei, (pag. 51 och 52), lades till handlin
garne.
Tionde Hujvud-Titeln.
53, 54, 55, 56, 57 och 58:o voterings-propositionerna godkändes.
Hvad i öfrigt anföres, (pag. 56 och 57), angående denna Hufvud-Titel,
lades till handlingarne; och
Allmänna Indragnings-Staten.
59:o Inbjudningen afslogs och voterings-proposilionerna godkändes.
60:o ocli 61 :o voterings-propositionerna godkändes.
Slutmeningen, (pag. 60 och 61), godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets memorial N:o 302, med förslag
till sammanjemkning och voterings-propositioner, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut, i fråga om beräkningen af Slals-Verkets inkomster.
Voterings-propositionerna under N:ris 1 och 2 godkändes , hvaremot voterings-propositionerna
under N:o 3 uppskjotos.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets memorial N:o 303, med förslag
till voterings-proposition för omröstning, i anledning af ski 1 jagtiga beslut, i
fråga om löne-ersättning till adjungerade ledamöter i Götha Hof-Rätt.
Förslaget till voterings-proposition, med iagtlagande af serskildt anmäld
rättelse uti Ja-propositionen, godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande N:o 304, i anledning
af återremiss å Utlåtandet N:o 195, angående Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om löne-reglering för de under Stats-Departementen lydande expeditioner.
Härvid förekommo de serskilda punkterne uti Utlåtandet N:o 304, sålunda:
1, 2 och 3 punkterna lades till handlingarne.
4 punkten, Utlåtandet N:o 304, godkändes.
5 punkten, Utskottets tillstyrkande i Utlåtandet N:o 304, utöfver hvad
i Utlåtandet N:o 295 förekommer, blef icke antaget.
6 punkten, Utlåtandet N:o 304 bifölls.
S. D. Till Lag-Utskottet remitterades en af Herr G. F. Ekholm, med
anledning af 56 §. Riksdags-Ordningen, väckt motion, rörande ett ändamålsenligare
inrättande, än det nuvarande, af Rikets fängelser och straff-anstallter.
624
Fröt. Utdr. d. 16 Sept. iSjfo.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Sta ts-Utskottets memorial N:o 301, med
förslag till sammanjemkning eller voterings-propositioner, i anledning af skiljagtiga
beslut, angående Stats-regleringen, fann Ståndet skäligt bifalla Utskottets
hemställan, att hvarje punkt af memorialet skulle blifva föremål för
serskild pröfning; och handlades detsamma således i följande ordning, nemi.:
l:o, 2:o, 3:o, 5:o, 6:0, 7:o, 8:0, 9:o, 10:o, ll;o, 12:o, l3:o, l4:o, 15:o, 16:o,
17:o, 19:o, 20:o, 21:o, 22:o, 23:o, 24:o, 25:o, 26:o, 27:o, 28:o, 29:o, 30;o, 3l:o,
32:o, 33:o, 34:o, 35:o, 37:o, 38:o, 4():o, 41 :o, 42:o, 43:o, 44:o, 45:o, 46;o, 47:o,
49:o, 50:o, 51:o, 52:o, 53:o, 54:o, 55;o, 58:o, 59:o, G0:o och 61:o. De i desse
punkter framställde förslag och propositioner till votering i Förstärkt Stats
utskott
godkändes.
4:o Inseendet öfver Kongl. Slotten och förvaltningen af de dertill
beviljade anslag m. m.
Utskottet i sista punkten af Utlåtandet N:o 31 gjorda och uti Utlåtandet
N:o 168 vidhållna tillstyrkande, att samtlige Slotten måtte ställas under en
enda redan befintlig Embets-myndighet bifölls; hvarefter Ståndet godkände
den af Utskottet i denna punkt framställda voterings-proposition.
18:o District-Generals-lönerne m. m.
Återremitterades.
36:o Underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående Försvars-Ferkels
organisation m. m.
Ståndet vidhöll sitt i detta ämne förut fattade heslut, och godkände de
af Utskottet framställda voterings-propositioner.
39:o Excercis-anslaget för Kongl. Flottan m. m.
Ståndet fann, att, enär, på sätt af dess prolocoll för den 1 nästlidne
Augusti inhemtades, Utskottets förslag i sin helhet, rörande detta ämne, var
af Ståndet bifallet och yttrande således jemväl meddeladt öfver fördelningen
af exercis-anslaget, något ytterligare beslut af Ståndet härom nu icke erfordrades,
samt att, då följaktligen Utskottets Utlåtande angående ifrågavarande
anslags fördelning är af tre Stånd bifallet, votering derom i Förstärkt
Stats-Utskott icke borde ega rum; och blef, i anledning häraf, förevarande punkt
till Utskottet återremitterad.
48:o Anslag till Fångars vård, skjuts, underhåll, medicamenter, m. m.
Den af Utskottet vid denna punkt framställda voterings-proposition blef
af
Fröt. Vtdr. d. 16 Sept. 1840.
625
af Ståndet godkänd, med iagltagande af den rättelse, som deri, uti serskildt,
Ståndet nu tillhandakommet, memorial N:o 321, blifvit gjord.
5G:o Anslag till löner för tvcinne nya Professorer vid hvartdera Universitetet
m. m.
Det af Utskottet vid dessa löners beviljande föreslagna vilkor, att föreläsningar
vid begge Universiteten hädanefter skola hållas öfver Rikets Grundlagar
och Constitutionella Institutioner, blef af Ståndet gilladt; och godkände
Ståndet de rörande denna punkt framställda voterings-propositioner.
57:o Löner till Professores emeriti.
Ståndet biträdde det beslut, Borgare-Ståndet, rörande detta ämne, fattat;
och godkände voterings-propositionen vid denna punkt.
S. D. Föredrogs åter Stats-Ulskotlels memorial N:o 302, med förslag
till sammanjemkning och voterings-proposiLioner, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut, i fråga om beräkningen af Siats-Verkets inkomster.
De vid första och andra punkterne af detta memorial framställde voterings-propositioner
blefvo af Ståndet godkände; och fann Ståndet skäligt antaga
Utskottets i 3:dje punkten gjorde inbjudning, att Bonde-Ståndet måtte
förena sig med Preste- och Borgare-Ståndens beslut och medgifva, det Sterblius-afgiften
må försvinna; vid hvilket förhållande frågan om votering, rörande
samma afgift, kommer att förfalla.
S. D. Yid förnyad föredragning af Stats-Utskottets memorial N:o 303,
med förslag till voterings-proposition för omröstning, i anledning af skiljagtiga
beslut, i fråga om löne-ersättning till adjungerade ledamöter i Götha HofRätt,
godkände Ståndet den af Utskottet föreslagne voterings-proposition, med
den deruti sedermera af Utskottet gjorda rättelse.
S. D. Yid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 304, i
anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 195, fann Ståndet skäligt låta bero
vid de trenne öfrige Riks-Ståndens beslut, rörande Irsta, 2:dra och 3:dje punkteine,
angående aflöning för Justitiae-Departemenlets Expeditioner; de föreslagna
nya staterne för Landt- och Sjöförsvar-Departementen; samt äskadt
anslag af 600 R:dr, till beredandet af en ytterligare Protocolls-Secreterarelön
inom Ecclesiastik-Departementet; och godkände Ståndet Utskottets i 4:le
punkten gjorde hemställan, rörande tiden för beräkningen af löne-anslagen
för Expeditions-cheferne och den tillökade personalen inom Stats-Departementens
Expeditioner, m. m.; hvaremot Ståndet, i afseende å de i 5:te punkten
omförmäldte ämnen vidhöll sitt förut, vid handläggning af Utlåtandet
Njo 195, fattade beslut och afslog det i förevarande Utlåtande af Utskottet
Bih. till R, St. Prot 1840. 9 Sami. 1 Band. yq
626
Fröt. TI teir. cl. 19 Sept. 1840.
gjorde tillstyrkande och hemställan; och vidblef Ståndet jemväl dess, vid
handläggningen af Utlåtandet IN'o 195, fattade beslut, rörande 6:te punkten,
angående anslag för Landt- och Sjöförsvars-Deparlementens Commando-expeditioner,
samt afslog Utskottets hemställan, att till aflöning för SjöförsvarsDepartementets
Comrnando-expedition må, af det gemensamma aflönings-anslaget
å 4:de Hufvud-titeln, anvisas och serskildt i Staten utföras 1,520 R]dr.
S. D. Föredrogs åter och remitterades till Lag-Utskottet en af Fredric
von Zweigbergk från Skaraborgs Län väckt motion, angående tredje uppbudets
meddelande å fastigheter, som äro intecknade för gäld tili allmänna
cassör.
S. D. Ånyo föredrogos Constitutions-Utskottets följande memorial, nemi.:
N:o 39, i anledning af återremisser å memorialet N:o 24.
Ståndet fann skäligt bifalla, hvad Utskottet i delta memorial föreslagit
samt godkänna de framställde voterings-propositionerna.
N:o 40, angående tvänne Stånds återremisser å memorialet N:o 25. r ]
De i detta memorial framställde voterings-propositioner godkändes.
N:o 41, angående en af Herr Roos j C. U._, anmäld anledning till anmärkning
emot Stats-Rådet och f. d. Stats-Secreteraren Grip.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ett från Höglofl. Ridderskapet och Adeln nu ankommet
utdrag af dess Protocoll för denne dag, med inbjudning till Högvörd. PresteStåndet
och Bonde-Ståndet att förena sig uti det af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet fattade beslut om förhöjning af lönerna för Hof-RättsRåden
uti Rikets Hof-Rätter till 1,800 R:dr och för Assessorerne uti samma
Hof-Rätter till 1,500 R:dr Banco årligen.
Enär Ståndet, rörande detta ämne, redan fattat beslut och godkänt de
derom framställde voterings-propositioner, fann Ståndet för sin del, alt å berörde
inbjudning icke kunde liafvas afseende.
Den 19 Sept. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adei.n.
S. D. f. m. Återremitterades Banco- och Lag-Utskottens, den 5 och 9 dennes,
på bordet lagde Betänkande N:o 4, i anledning af väckta frågor, dels
om upphäfvande af nu gällande stadgande, att 3:dje uppbudet icke må meddelas
å i Banken pantsatt fastighet, förr än lånet blifvit slutbelaldt eller omsatt,
dels ock om åläggande för Banken att till vederbörande domare årligen
aflemna förteckningar på intecknade fordringar.
Prot. TJtdr. d. 1Q Sept■ 1840. 627
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banco- och Lag-Utskottens den 5
och 9 dennes, på hordet lagde Betänkanden:
N:o 2, i anledning af väckta frågor om upphäfvande af Förordningen
den 27 April 1742 och Förklaringen den 4 Juli 1745, angående förhud emot
guld- och silfvermynts utförande utur Riket samt nedsmältande och förvandlande
deraf.
N:o 3, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 2 Maj 1747, angående straffets skärpande för dem, som föröfva
svek och bedrägeri med Bankens sedlar.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Constitutions-Utskottets den 5 och 9 dennes
på hordet lagde memorial:
N:o 36, angående Ridderskapets och Adelns återremiss på memorialet
N:o 21; och
N:o 37, i anledning af erhållen återremiss på memorialet N:o 23, vidblef
Ridderskapet och Adeln sitt, i anledning af memorialet N:o 21, fattade
beslut, samt godkände de uti memorialen N:ris 36 och 37 föreslagna voterings-propositioner.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets den 9 och 12 dennes på
bordet lagde memorial N:o 302, med förslag till sammanjemkning och voterings-propositioner,
i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, i fråga om beräkningen
af Stats-Verkets inkomster, fann Ridderskapet och Adeln, som icke
biföll den till Ståndet uti 2:dra punkten gjorda hemställan att bifalla Utskottets
uti Utlåtandet N:o 226, i afseende på utmarksskatten på Öland, afgifna
och af Borgare-Ståndet godkända tillstyrkan, för godt att godkänna
samtlige uti memorialet N:o 302 föreslagna voterings-propositioner.
S. D. Godkände Ridderskapet och Adeln den voterings-proposition, som
Stats-Utskottet framställt uti dess den 9 och 12 dennes på bordet lagda memorial
N:o 303, med förslag till voterings-proposition för omröstning, i anledning
af skil jagtiga beslut, i fråga om löne-ersättning till adjungerade ledamöter
i Götha Hof-Rätt.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 9 och 12 dennes
på bordet lagda Utlåtande N:o 304, i anledning af återremiss å Utlåtandet N;o
195, blef Utlåtandet N:o 304 af Ridderskapet och Adeln bifallet med den förändring,
att Ridderskapet och Adeln, i afseende på de öfvertalige embets- och
tjenstemännen samt Yaktbetjente inom de fordna Stats-Expeditionerna och
Justitise-Revisionen, i stället för Utskottets förslag, hvilket icke antogs, biföll
hvad Kongl. Maj:t uti Dess Kådiga Proposition i afseende på dem föreslagit.
6a8
Fröt Utdr. d. /g Sept. 1840.
S. D. Återremitterades Banco-Utskoltets den 2 och 9 dennes på bordet
lagda Utlåtande N:o 75, i anledning af gjord framställning om in- och utvéxlings-prisen
å ducater samt utvexling af guld- och silfver-plantsar.
S. D. Vid förnyad föredragning af Conslitutions-Utskotlets den 5 och
9 dennes på bordel lagda memorial N:o 34, i anledning af återremisserna
på memorialet N:o 18, medgaf Ridderskapet och Adeln, att de tvänne förslagen
till förändring i 4 §; Regerings-Formen må serskildt, såsom af hvarandra
oafliängiga, behandlas, men vidhlef i öfrigt sitt förut fattade beslut, samt
godkände de föreslagna voterings-propositionerna.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 5 och 9
dennes på bordet lagde memorial N:o 35, i anledning af t\å Stånds återremisser
på memorialet N:o 20, och sedan, genom Protocolls-utdrag från Högvördiga
Pres.te-Ståndet, underrättelse erhållits, att nämnde Stånd, med frånträdande
af den redaction, som det föreslagit till ändring af senare perioden
i 34 <§. Regerings-Formen, deremot bi träd t den af Ridderskapet och Adeln i
detta hänseende uppgifna, fann Ripderskapet och Adeln, som vidhlef sitt i
ämnet fattade beslut, för godt att godkänna Utskottets förslag fill voteringsproposition,
på sådant sätt, som Utskottet, i slutet af memorialet, ansett böra
ske, i afseende på den händelse, att ett af de Stånd, hvilka återremitterat
förslaget, skulle vidblifva sin anmärkning.
S. D. Afslogs Lag-Utskottets den 5 och 9 dennes på bordet lagda Betänkande
N:o 112, i anledning af väckt motion om ändring af 4 och 5 §§.
i 17 Capitlet Ärfda-Balken och af 3 §. 8 Capillet Jorda-Balken, samt om
upphäfvande af Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762.
S. D. Beslöts, alt, jemte det redan justerade Protocolls-utdråget af den
16 dennes, angående Ridderskapels och Adelns beslut öfver Stats-Ulskottets
memorial N'o 3()1, med förslag till sammanjemkning eller volerings-propositioner,
i anledning al skiljagtiga beslut, angående Stats-regleringen, skulle serskildt
Protocolls-utdrag till Med-Stånden samt Stats-Utskottet afgå, innehållande
tillkännagifvande, att Friherre Sprengtporten , Jacob Wilhelm; Grefve
Frölich, David; Herr Tersmeden, Carl Reinhold; Herr Westfelt, Nils;
Fiiherre Boye, Fredrik; Grefve Horn, Claes Fredrik; Herr Ribbing,
Bengt; samt Herr Tersmeden, Gustaf Reinhold, reserverat sig emot Ridderskapets
och Adelns beslut att alslå en del af de föreslagna voterings-propositionerna.
S. D. e. m. Återremitterades Stats-Utskottets den 16 dennes på bordet
lagda Utlåtande N:o 309, i anledning af Kongl. Majrls Nådiga Proposition,
angående afskrifning af undsältnings-skulderna i Norr- och Vesterbottens Län
Prol. Uldr. d. ig Sept. 1840. 629
samt enskilda motioner om dylik afskrifning, i så väl berörde, som i andra
Län.
S. D. Lades till handlingarne Stats-Ulskottets den 16 dennes, på bordet
lagde Utlåtanden:
N:o 306, i anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet N:o 204.
N:o 307, i anledning af erhållen återremiss på Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 228,
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets den 16 dennes på
hordet lagda Utlåtanden:
N.o 305, i anledning af Olof Olofssons mot'on om rättelse i förment 0-  rigt:g tillämpning af den för Vesterbotten gällande skattläggnings-method.
N:o 308, i anledning af väckt motion örn afskrifning af Grosshandlanden
C. J. Liljewalchs återstående skuld till Stats-Verket, i och för erhållna
försträckningar till Vester- och Norrbottens Läns undsättning.
S. IX Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 12 dennes
på hordet lagde memorial, N:o 41, angående en af Herr Ro sj C. U.3
anmäld anledning till anmärkning emot Siats-Rådet och f. d. Stats-Secreteraren
Grip > fann Ridderskapet och Adeln den anmälda anledningen till anmärkning
icke erfordra någon åtgärd.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets den 12 dennes på
hordet lagda memorial N:o 40, angående två Stånds återremisser på memorialet
N:o 25, fann Ridderskapet och Adeln icke för godt att antaga Ulskottets
inbjudning, ulan godkände den föreslagna voterings-propositionen.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 12 dennes
på bordet lagda memorial N:o 39, i anledning af återremisser på memorialet
No 24, stannade Ridderskapet och Adeln i följande beslut:
l:o Förslaget, alt ordet före må i stället för ordt t under införas emellan
orden Sveriges Konung, och orden de sednaste fem åren, godkändes.
2;j Inbjudningen af Utskottet, alt Ridderskapet och Adelil måtte låta
förfalla sin anmärkning, alt utländning, under de uppgifna vilkoren, må
njuta Svensk-manna-rält, endast i fråga om tjensters tillsättande, blef af
Ridderskapet och Adeln antagen.
3:i Den af Ulskottet, med afseende på sammanförande på ett ställe af
allt, som lörer undantagen för utländsk man från §:ns allmänna stadganden,
föreslagna redaclions-förändring godkändes.
4:o Alla de voterings-propositioner, som ej genom förestående beslut förfallit,
godkändes.
65o
Prot. Utdr. d. 1g Sept. 1840,
S. D. Remitterades tili Allmänna Besvärs- oell Ekonomi-Utskottet Herr
Ribbingsj Bengt, den 12 dennes på bordet lagda motion örn underdånig
anhållan lios Kongl. Maj:t, i afseende på Stats-Rådels närvarande ofullständiga
sammansättning, tillika med de, i anledning deraf, denna dag afgifne yttranden.
S. D. Återremitterades Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets den
5 och 9 dennes på hordet lagde Betänkande N:o 99, i anledning af väckta
motioner, rörande förändrad reglering af Consuls-districten samt utfärdande
af en ny Consulad-stadga.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 5 och 9 dennes
på hordet lagda Betänkande N:o 114, i anledning af väckt motion om
ändring af föreskrifterna i 9 Cap. Handels-Balken, angående ränta af försträckta
penningar eller varor.
S. D. Återremitterades Lag-Utskottets den 5 och 9 dennes på hordet
lagda Betänkanden:
N:o 113, i anledning af så väl Kongl. Majrts Nådiga Proposition, med
förslag till förändrade stadganden, rörande Insättning, som ock serskildt i
detta ämne väckta motioner.
N:o 117, i anledning af väckt motion, angående vilkorliga Utmätningsresolutioner.
Från H ö g v ö r d. Preste-StIndet.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets memorial N:o 35, i anledning
af två Stånds återremisser på memorialet N:o 20.
Återremitterades } med den af Ståndet, såsom dess gemensamma förklarade
tanka, att Ståndet, med frånträdande af den redaclion, som det föreslagit
till ändring af senare perioden i 34 §. Regerings-Formen, deremot biträder
den af Högloft. Ridderskapet och Adeln i detta hänseende uppgifna.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets den 12 och 16 dennes
bordlagda följande memorial till Rikets Ständer:
N:o 34, i anledning af återremisserne på memorialet N:o 18.
A.
Ståndet antog icke den gjorda inbjudningen att lill grundlagsenlig behandling
godkänna de af Utskottet föreslagna ändringar i 4 §. RegeringsFormen,
utan vidblef sitt deröfver fattade beslut och gillade voterings-propositionen.
De under Litt. B_, C och D framställda voterings-propositioner gillades.
N:o 36, angående Ridderskapets och Adelns återremiss på memorialet
N:o 21.
Fröt. Vt dr. £i. ig Sept. 1840.
V0 terings-proposidonen gillades.
N:o 37, i anledning af erhållen återremiss på Betänkande t N:o 23.
Med frånträdande af sitt förra beslut, antog Ståndet inbjudningen och
dermed äfven till grundlagsenlig behandling det föreslagna tillägget uti 28 §.
Regerings-Formen; kommandes sålunda den föreslagna voterings-propositionen
att härigenom förfalla.
S. D. Ånyo föredrogos Constitutions-Utskottets den 12 och 16 denhes
bordlagda följande memorial till Rikets Ständer.
N:o 39, i anledning af återremissev på memorialet N:o 24.
A.
Yoterings-propositionen gillades.
B.
Ståndet, som vidblef sitt beslut, godkände voterings-propositionen.
C.
Ståndet godkände voterings-propositionen; instämde med Ridderskapet
och Adeln deri, att ordet under framför tid, på första raden af förslaget må
utgå, och biföll, hvad Utskottet hemställt, så väl att ordet under på ett annat
ställe i momentet, eller emellan orden: Sveriges Konung och orden de sena- v
ste fem åren utbytas emot ordet före , som ock hvad Utskottet under samma
liLtera vidare yttrat.
D & E.
Voterings-propositionerna gillades.
Det under sistnämnde littera projecterade sammanförande på ett ställe i
28 §. Regerings-Formen af hvad, som rörer undantagen för utländsk man från
§:s allmänna stadganden, godkändes, jemte den, med anledning deraf, under
littera F. uppgifna voterings-propositionen.
N:o 40, angående två Stånds återremisser på memorialet N:o 23.
Ståndet, som vidblef sitt i ämnet fattade beslut, godkände den för sådan
händelse föreslagna voterings-propositionen.
N:o 41, angående en af Herr Roosj C. U.} anmäld anledning till anmärkning
emot Stats-Rådet och f. d. Stats-Secreteraren Grip.
Godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Expeditions-Utskottets den 16 dennes
å bordet lagda memorial N:o 11, i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets förslag till underdånig Skrifvelse N:o 64.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid i dag anställdt val till Banco-UtskoLtets förstärkande, jemlikt
73 §. Riksdags-Ordningen, hafva följande blifvit utsedde:
652
Prot. Utdr. d. ig Sept. 1840.
Till Ledamöter:
Harts Jansson från Elfsborgs,
Johan Jacob Rutberg från Norrbottens,
Niclas Jönsson från Christianstads,
Johan sindersson från Upsala,
Anders Larsson från Westerås,
Ephraim Larsson från Elfsborgs,
David åndersson från Hallands,
Nils Persson från Södermanlands,
l\låns Månsson från Calmar,
Johannes åndersson från Skaraborgs,
Johannes Johannisson från Götheborgs och Bohus,
Jacob Kihlblom från Södermanlands,
Peter Claesson från Elfsborgs,
Sven Isacsson från Calmar,
Hans Persson från Gefleborgs,
Per Mattsson från Wester-Norrlands,
Hans Hansson från Götheborgs och Bohus,
Peter Gabrielsson från Kronobergs^
Nils Gustaf Nilsson från Östergöthlands,
Nils Persson från Örebro, och
Gustaf Pettersson från Östergöthlands Län; samt
till Suppleanter:
l:o Olof Carlsson från Wermlands,
2:o Christen Andersson från Malmöhus,
3:o Jonas Andersson från Jönköpings,
4:o Jöns Ersson från Wermlands,
5:o Didric Weström från Stora Kopparbergs; och
6:0 Anders Göransson, jemväl från Stora Kopparbergs Län.
S. D. Jemlikt Ståndets beslut den 16 i denna månad, företogs nu, genom votering
med slutna sedlar, i vanlig ordning val tili förstärkande af Constitulions-Utskollet,
hvarvid följande, genom högsta röst-antalet, bjefvo utsedde:
Till Ledamöter:
v. Talmannen Per Ericsson med
64 röstér.
Jon
Prot. XJtdr. d. 23 Sept, 1840. 633
Jon Olsson från Gefleborgs Län . . . , 64 röster
Anders Andersson från Skaraborgs Län 63
Fredric von Zweigbergk från Skaraborgs Lån 63
Anders Nilsson från Östergöthlands Län . . 62
Pehr Persson i Äclelforss från Jönköpings Län ..... 62
Petter Mårtensson från Jönköpings Län 61
Sven Heurlin från Kronobergs Län 61
Per Östman från Wester-Norrlands Län 61
Håkan Nilsson från Christianstads Län 61
Föhr Påhlsson från Christianstads Län 61
Johan Fredric Dahllöf från Elfsborgs Län 60
Pehr Pehrsson från Örebro Län 59
Jonas Kylander från Wermlands Län
59
Till Suppleanter.
l:o Jonäs Johannesson från Jönköpings Län med .... 56 röster
(efter lottning med den nästföljande)
2:o Bengt Gudmundsson från Hallands Län 56
3:o Olof Olsson från Westerås Län 55
4:o Johan Andersson Lundberg från Norrbottens Län . . 54
5:o Johan August Zetterberg från Stockolms Län .... 53
6:0 Lars Boéthius från Stora Kopparbergs "Län 49
Den 23 Sept. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. f. m. Beslöt Ridderskapet och Adeln inbjuda de öfriga Riks-Stånden
att, innan den egentliga föredragningen inom Stånden af Constitiitions-Utskottels
förslag till ombildning af National-Representationen eger rum, med
Ridderskapet och Adeln sig förena till gemensam öfverläggning, utan protocoll,
öfver ifrågavarande ämne, och förklarade Ridderskapet och Adeln sig
med nöje härtill upplåta sitt Sessionsrum Riddarhussalen.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets den 16 dennes på bordet
lagda Utlåtande N:o 313, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 22, angående yrkad utsynings-rätt å Kronoparken^ 'Halle- och
Hunneberg, fann Ridderskapet och Adeln för godt att dels bifalla första punkten
i Utskottets Utlåtande, eller afstyrkandet a.f all åtgärd, i anledning af
B ib. till R, St, Vrot. 184Q- S> <Saml> 1 Band. 80
634
Fröt. Utdr. cl. 23 Sept. 1840.
Riksdags-fullmägtigen v n Zweigbergks förslag, rörande Åse Härads samt
Thuns Skolas rättigheter till utsyning ä lvronoparkerna Halle- och Hunneberg,
dels stadga, att, i stället för Utskottets i senare punkten afgifna förslag,
rörande den ifrågaställa rättigheten för Rotehållarne på slättbygden
inom Barne, Wiste, Åse och Skånings Härader, att till soldat stugornas uppbyggande
erhålla virke från Kronoparkerna Halle- och Hunneberg, beslutet
måtte lå den lydelse: att Rikets Ständer anse lämpligt förklara, att, i händelse
Kongl. Maj:t skulle, uppå derom skeende underdånig anhållan och efter
föregången undersökning, linna ifrågavarande Rotehållare vara i behof af utsyning
för deras soldattorps underhåll, Rikets Ständer för deras del medgifva,
det må, utan hinder af den skedda regleringen, Rotehållarne återfå rättighet
till sådan utsyning, som de före regleringen varit i åtnjutande af.
S. D. Remitterades till Stats- samt Allmänna B -svärs- och EkonomiUtskotten
Herrar Gripenstedt, Johan August, Bildts, Knut, och Edenhjelms,
Gillis, denne dag afgifna yttranden, i anledning af Utskottens åtlerremitterade
Utlåtande N:o 1, angående sättet för utgörande af Städernas, utom Stockholm,
inqvarteringsbesvär.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Utskotlels den 16 dennes på
bordet lagde Utlåtande N:o 311, i anledning af anmärkningarne vid Utskottets
B-tänkande N:o 24, angående sökt eftergift eller anstånd med inbetalningen
af det Öregrunds stad beviljade lån.
S. D. e. m. Då nu upplästes ej mindre Expeditions-Utskottets Memorial N:o
12, i anledning af en yrkad förändring i UlskoLtets förslag till underdånig
skrifvelse N:o 65, än ock Utskottels under N:o 100 afgifne förnyade förslag
till underdånig skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition om
fortfarande tills vidare al anslaget för Rikets allmänna Ärenders Beredning,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att godkänna sistnämnde under 1S:i
100 afgifne förslag.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets den 16 och 19 dennes på bordet
lagda Utlåtande N;o 310, i anledning af väckt motion orri utfärdande af
förnyad Instruction för Rikets Ständers Revisorer, i hvad som rörer deras
befattning med Stats-Yerket.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Cjnstitutions-Utskottets den 19 och 23 dennes
på bordet lagda memorial:
N;o 42, rörande Stats-Utskottets anledning till anmärkning, i fråga om
den Jemtland åren 1832 och 1833 meddelade undsättning af spanmål, fann
Ridderskapet och Adeln detta memorial icke erfordra annan åtgärd, än att
* läggas till handlingarna.
Prut. Uldr d. 23 Sept. 18^0.
635
S. D. Lades till handlingarna Stats-Utskottets, den 19 dennes, på bordet
la"de Utlåtanden:
N.o 314, i anledning af anmärkningarna vid Ulskottets Betänkande N:o
150, angående vilkoren för det till staden Wenersborgs återuppbyggande beviljade
lån.
N:> 323, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 254.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stals-Utskotlels den 19 dennes på
bordet lagde Utlåtanden:
N:o 315, angående sökt befrielse från ersättandet af uppburna förskott till
utgifter, i följd af cholera-farsoten.
N:o 316, angående sökt befrielse från Götha-Canal-Bolag ålagd bevillning
för utdelade vinstmedel.
N:o 318, angående åtskilliga Redogörares inom Jönköpings Län underdåniga
ansökning om befrielse från ålagd ersättning af oberäknade bevillningsafgifter.
N:o 319, angående trycknings-kostnaderna för Riks-Ståndens Protocoll vid
innevarande Riksdag, äfvensom utdelningen af samma Protocoll.
N:o 320, angående dispositionen af de, vid Riksdagens slut, öfverblifvande
exemplar af hillänget till Riks-SLåndens Protocoll.
N:o 322, i anledning af väckt motion om ersättning för åren 1839 och
1840 till de dagsverksskyldige under Mariaeholms och Cathrinasbergs Landshöfdinge-Bos
tällén.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Lag-Utskottets den 19 dennes på bordet
lagda memorial N:o 120, med förslag till sammanjemkning af de inom RiksStånden
fattade skiljagliga beslut, vid förehafvande af Utskottets, genom Betänkandet
N:o 26 och Utlåtandet N.o 70, framställda förslag, rörande den
uppenbara kyrkopliktens afskaffande, fann Ridderskapet och Adeln icke för
godt att antaga den till Ståndet gjorda inbjudning, utan godkände den föreslagna
voterings-proposilionen.
S. D. Lades till handlingarna Lag-Utskottets den 19 dennes på bordet
lagda Utlåtande N:o 121, i anledning af återremisser utaf åtskilliga från Utskottet
algi fna Betänkanden.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Af det hos Ståndets Electorer denna dag bållne Protocoll inhemta
des-, att till ledamot af Stats-Utskoltet under Prosten Åstrands frånvaro,
636
Prot. Utdr. d. 23 Sept. 1840.
sorn tjenstledighet erhållit, utsedd blifvit Prosten Berlin; hvartill han ock
genom Protocolls-utdrag legitimeras skulle.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottetsj sedan den 9 dennes å hordet hvilande Betänkande N:o
99, i anledning af väckte motioner, rörande förändrad reglering af Consuls*
Districterij samt utfärdande af ny Consulad-sladga, blef samma Betänkande
af Ståndet bifallets]
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden och memorial,
hvilka den 19 dennes bli t å hordet lagda:
N:o 305, i anledning af Olof Olofssons motion om rättelse i förment
origtig tillämpning af den för Westerbotten gällande skattläggnings-method.
Bifölls.
N:o 306, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet N:o 204.
Ståndet, som bifallit ULlåtandet N;o 204, lade, med gillande af Utlåtandet
N:o 306, detsamma till handlingarne.
N:o 307, i anledning af erhållen återremiss på Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 228.
Lades till handlingarne.
N:o 311, i anledning af anmärkningarne vid Utskottets Betänkande N:o
24, angående sökt eftergift eller anstånd med inbetalningen af det Öregrunds
stad beviljade lån,
Med ogillande af Utskottets Utlåtande N:o 24, vidhållet i N:o 311, beslöt
Ståndet medgifva den förlängning af de föreskrifna återbetalnings-terminerna
af det staden år 1829 beviljade låne-understöd, stort 5,000 födr, att
i stället för deni stadgade årliga afbetalningen med 10 procent, densamma
må verkställas med 5 procent å det primitiva capitalet, och således lånet,
inom 1859 års slut, vara till fullo inbetaldt.
N:o 312, i anledning af återremisser å Utskottets Betänkande N:o 70,
angående de staden Borås beviljade byggnads-lån.
Med underkännande af Utlåtandet N:o 312, biföll Ståndet, att räntan å
det staden Borås år 1829 beviljade ytterligare lån å 85,000 R:dr må till 4
procent nedsättas, med bibehållande i öfrigt af de för återbetalningen fastställda
vilkor.
N:o 313, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o
22, angående yrkad utsyningsrätt å Kronoparkerne Halle- och Hunneberg.
Bifölls.
Vid nu ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 309,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående afskrifning af und
-
Prot. Utdr, d. 23 Sept. 1840.
6 37
sältnings-skuldérna i Norr- och Vesterbottens Län, samt enskilda motioner om
dylik afskrifning i så väl berörde, som i andra Län, blef detta Utlåtande,
på grund af dervid gjorde anmärkningar, återremitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Constitutions-Utskottets Memorial N:o
42, rörande Stats-Utskottets anledning till anmärkning, i fråga om den Jemtland
åren 1832 och 1833 meddelade undsättning af span mål.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets den 19 dennes å bordet lagda
följande Utlåtanden och Memorial:
N:o 315, angående sökt befrielse från ersättandet af uppburna förskott
till utgifter, i följd af cholera-farsoten.
Bifölls.
N:o 31G, angående sökt befrielse från Götha Canal-Bolag ålagd bevillning
för u1 delade vinst-medel.
Bifölls.
N:o 317, i anledning af åtskilliga, ännu icke återställda, förbindelser, rörande
Svenska statens fordna utländska skuld.
Bifölls.
N:o 319, angående trycknings-kostnaderna för Riks-Ståndens Protocoll
vid innevarande Riksdag, äfvensom utdelningen af samma Protocoll.
Bi jolis.
N:o 320, angående dispositionen af de vid Riksdagens slut öfverblifvande
exemplar af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
Bifölls.
N:o 322, i anledning af väckt motion om ersättning för åren 1839 och
1840 till de dagsverks-skyldiga under Mariaeholms och Cathriuaebergs Landsliöfdinge-boställen.
Bifölls.
N:o 323, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets UtlåtanN:o
254
Lacles till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets följande Betänkanden och Utlåtanden,
den 19 dennes å bordet lagde:
N:o 118, i anledning af väckt motion, angående en närmare förklaring
Öfver lagens stadganden, i fråga om skyldighet att serskildt lagfara med öfverlåtelse
af inköpt fast egendom.
Af slogs.
638
Prot. Utdr. d. 23 Sept. 184.0.
N:s 119, i anledning af väckt fråga om förändring af stadgandet, angående
fördelning af böter för försummad lagfart.
Bifölls.
N:o 121, i anledning af återremissir utaf åt killiga från Utskottet afgifna
Belänkanden.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs och lades lill handlingarne Expeditions-Utskottets memorial
No 12, i anledning af en yrkad förändring i Utskottets förslag till
underdånig skrifvelse No 65.
S. D. e. xn. Föredrogsen af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, genom Protoeolls-uldrag
denna dag, meddelad inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att,
innan den egentliga föredragningen inom Stånden af Constitutions-Ulskott. ts
förslag till ombildning af national-representationen eger rum, med Ridderskapet
och Adeln sig förena till gemensam öfverläggning, u an Piotocoll, öfver
ifrågavarande ämne, hvarföre ock Ridderskapet och Adeln förklarat sig
med nöje upplåta sitt sessions-rum, Riddar hus-salen.
Preste-Ståndet förklarade sig med nöje antaga den af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln gjorda inbjudning.
Från V äl 1 o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Sedan Ståndet, vid behandling den 16 dennes af Stats-Utskottets
memorial N:o 302, med förslag till sammanjemkning och voterings-propositioner,
i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, i fiåga om beräkningen af
1'taIs-Verkets inkomster, uppskjutit pröfning af de i memorialets tredje punkt
föreslagna voterings-proposilioner, angående Lagmans- och Häradshöfdingeräntan
samt sterbhus-afgifLen, inhemtade Borgare-Ståndet af nu uppläst utdrag
af protocollet, hållet hos Hedervärda Bonde-Ståndet den 16 dennes, alt
sistnämnde Riks-Stånd antagit Stats-Utskottets i nämnde punkt af memorialet
till samma Riks-Stånd gjorda inbjudning, alt förena sig uti Preste- och Borgare-Ståndens
beslut och medgifva, att slerbhus-afgiften må försvinna; vid
hvilket förhållande, och då således frågorna om Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans
samt slerbhus-afgiftens upphörande numera voro genom trenne RiksStånds
sammanstämmande beslut afgjorda, Ståndet fann de, i afseende härå,
föreslagna voterings-propositioner förfalla.
S. D. Föredrogs ånyo Constilutions-Utskottels memorial N:o 39, i anledning
af återremisser på memorialet N:o 24, med förslag till ett nytt moment
af 28 §. Regerings-Formen, angående utländsk mans naturalisation.
Prot. Utdr. d. 23 Sept, 184°« 63g
Härvid förekommo:
\i) Det jemknings-förslag, (pag. 2 af memorialet N:o 39), att för naturalisation
al utländsk man icke ma fordras, utom ölriga i det nya momentet
stadgade vilkor, annat, än att han bekänner sig lill den Christna läran.
Jernknings-forslaget a/slogs.
Förslag Lill voterings-propositioner under Litt. Aj B och C.
Godkändes.
3: ) Utskottets, i anledning af Högloll. Ridderskapets och Adelns anmärkning,
att ordet under framför ordet tio på första raden af förslaget må utgå,
gjorda hemställan, att de trenne öfriga Stånden ville deruti förena sig med
Ridderskapet och Adelil, äfvensom Utskottets förslag, att ordet under emellan
oiden: Sveriges Konung och orden: de senaste jern årenj må utbytas
emot ordet före.
Bi föl los.
4:o Utskottets inbjudning till Borgare-Ståndet att låta den vid förslaget
gjorda, såsom Ståndets gemensamma tanka, förklarade anmärkning, att utländske
män bordt uteslutas ifrån rätt att nämnas till andra civila och ecclesiaslika
embeten och tjenster, än vetenskapliga, förfalla.
Denna inbjudning afslogs.
5:o Förslag till voterings-propositioner under Litt. D och E.
Godkändes•
6:0 Förslag, (pag. 4 af memorialet N:o 39,) angående nedflyttning till
slutet af det nya momentet och förändrad redaclion af ett uti 28 §. Regerings-Formen
förekommande stadgande, angående Konungens rätt att i militära
embeten nyttja utländske män.
Antogs.
och 7:o Förslag till voterings-propositionen under Lill. F.
Godkändes.
S. D. Foredrogos ånyo följande Constitutions-Utskottets bordlagda memorial
:
N:o 40, angående två Stånds återremisser på memorialet N:o 25.
Voterings-propositionen godkändes.
och N:o 41, angående en af Herr Roos > C. U.j anmäld anledning till
anmärkning emot Stats-Rudet och f. d. Stats-Secreteraren Grip.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Ulskoltets nedannämnde Utlåtanden och
Memorial:
64o
Prot. Utdr. d, 23 Sept. 184.0.
N:o 305, i anledning af Olof Olofssons motion om rättelse i förment
origtig tillämpning af den för Westerbotten gällande skattläggnings-method.
Bifölls.
N:o 306, med svar å erhållne återremisser af Utlåtandet N:o 204, i anledning
af väckta motioner, angående inventering i Kongl. Ränte-Kammaren
och de betydligaste af de förvaltande Verkens cassör.
Utskottets i Utlåtandet N:o 204 afgifna och i Utlåtandet N:o 306 vidhållna
yttrande godkändes.
N:o 307, i anledning af erhållen återremiss på Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 228.
Lades till handlingarne.
'N:o 309, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående afskrifning
af undsättnings-skulderna i Norr- och Westerbottens Län, samt enskilda
motioner om dylik afskrifning i så väl berörde, som i andra Län.
Bifölls.
och N:o 313, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 22, angående yrkad utsynings-rält å krono-parkerne Halle- okh Hunneberg.
Lades till handlingarne.
S. D. Ånyo föredrogs Stats-Utskottets Utlåtande N:o 311, i anledning
af anmärkningarne vid Betänkandet N:o 24, angående sökt eftergift eller anstånd
med inbetalningen af det Öregrunds stad beviljade lån.
Med ogillande af Stats-Utskottets Betänkande N:o 24 och Utlåtande N:o
311, beslöt Ståndet den förlängning af de föreskrifna terminerna för återbetalning
af det till staden Öregrund, vid 1828—1830 årens Riksdag af allmänna
medel lemnade lån af 5,000 R:dr, att, i stället för stadgad årlig afbetalning
med tio procent, densamma må verkställas med fem procent å det
primitiva capitalet; och blefvo de öfriga Riks-Stånden vänligen inbjudna att
i detta Ståndets beslut sig förena.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande N:o 312, i anledning
af återremissen å Utskottets Betänkande N:o 70, angående de staden Borås
beviljade byggnacls-lån.
Med ogillande af Stats-Utskottets Betänkande N:o 70, och Utlåtande N:o
312, beslöt Ståndet, det må den vid innevarande års slut befintliga återstod
af det staden Borås emot 5 procents ränta beviljade lån liqvideras på dét
sätt, att räntan betalas med 4 procent, och ätt 2 procents capital-afbetglning
erlägges; och blefvo de öfriga Riks-Stånden vänligen inbjudna att i detta
Ståndets beslut sig förena.
S. D.
Prot.. Utdr. d. i3 Sept. i8-£o.
S. D. Efter skedd föredragning af Hedervärda Bonde-Ståndets meddelade
Protocolls-utdrag för den 9:de dennes, innefattande dels nämnde RiksStånds,
vid föredragning af Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o291, vidtagna beslut,
angående Klabböle byamäns rätt att, emot en årlig afgift af 8 tunnor
saltad lax och 10 rökta läxor, i framtiden innehafva och begagna Kronans
laxfiske vid Klabböle land och strand, dels inbjudning till Med-Stånden att
sig förena uti berörde Bonde-Ståndets beslut, förklarade Borgare-Ståndet sig
icke finna skäl att denna inbjudning antaga.
S. D. Föredrogos: l:o Expeditions-Utskottets memorial N:o 11, i anledning
af gjorda anmärkningar vid samma Utskotts förslag till underdånig skrifvelse,
N:o 64, med svar å Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om medels anvisande
till gevärs-fabricationen; och 2:o förslaget N:o 90, tili underdånig
skrifvelse i samma ämne.
Detta senare förslag antogs.
S. D. Efter skedd föredragning af Högloflige Ridderskapets och Adelns
Protocolls-utdrag, för denna dag, med inbjudning till de öfriga Riks-Stånden
att, innan den egentliga föredragningen inom Stånclen af Constitutions-Utskottets
förslag till ombildning af nalional-representationen eger rum, med Ridderskapet
och Adeln sig förena till gemensam öfverläggning, utan protocoll,
öfver ifrågavarande ämne, blef samma inbjudning af Borgare-Ståndet antagen.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Ånyo föredrogos hvart efter annat Stats-Utskottets följande sexton
Memorial, Belänkanden och Utlåtanden, nemligen:
N:o 305, i anledning af Olof Olofssons motion om rättelse i förment
ovigtig tillämpning af den för Westerbotten gällande skattläggnings-method.
Bifölls.
N:o 306, i anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet N:o 204.
Ståndet lät dervid bero.
N:o 307, i anledning af erhållen återremiss på Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 228.
Lades till handlingarne.
N:o 309, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående afr
skrifning* af undsättnings-skulderna i Norr- och Westerbottens Län samt enskildte
motioner om dylik afskrifning i så väl berörde, som andra Län.
Återremitterades.
Bill. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. s Band. 81
642
Proc. Ut dr. d. 2 3 Sept. 1840.
N:o 310, i anledning af väckt motion om utfärdande af förnyad Instruction
för Rikets Ständers Revisorer, i hvad som rörer deras befattning med
Stats-Verket.
Återremitterades.
N:Ö 311, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 24,
angående sökt eftergift elier anstånd med inbetalningen af det öregrunds stad
beviljade lån.
Ståndet afslog Utskottets Betänkande N:o 24 och Utlåtande N:o 311,
samt beslöt för sin del, det må staden Öregrund erhålla sådan förlängning å
de bestämda terminerna för inbetalning af ifrågavarande byggnadslån, att,
under i öfrigt redan stadgade vilkor, afbetalning verkställes med 250 R:dr
Banco årligen.
N:o 312, i anledning af ålerremisser å Utskottets Betänkande N:o 70, angående
de staden Borås beviljade byggnads-lån.
Ståndet biföll Utskottets sista tillstyrkan i Utlåtandet N:o 312 och lade
samma Utlåtande i öfrigt till handlingarne.
N:o 313, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o
22, angående yrkad utsynings-rätt å krono-parkerne Halle- och Hunneberg.
Ståndet biföll Slats-Utskoltets Betänkande N:o 22, och lade N:o 313 till
liandlinearne.
.
N:o 314, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o
150, angående vilkoren för det till staden Wenersborgs återuppbyggande beviljade
lån.
Ståndet biföll Stats-Utskottets Betänkande N:o 150, och lade N:o 314
till handlingarne.
N:o 316, angående sökt befrielse från Götha Canal-Bolag ålagd bevillning
för utdelade vinstmedel.
Bifölls.
N:o 317, i anledning af åtskilliga ännu icke återställde förbindelser, rörande
Svenska statens fordna utländska skuld.
Bifölls.
N:o 318, angående åtskillige i’edogörares inom Jönköpings Län underdåniga
ansökning om befrielse från ålagd ersättning af oberäknade bevillningsafgifter.
Bifölls.
N:ö 319, angående trycknings-kostnaderne för Riks-Ståndens protocoll vid
innevarande Riksdag, äfvensom utdelningen af samma protocoll.
Bifö'lls.
Prol. TJldr. d. 23 Sept. 1840.
645
N:o 320, angående dispositionen af de vid Riksdagens slut öfverblifvande
exemplar af Bihangen till Riks-Ståndens Protocoll.
Bifölls.
N:o 322, i anledning af väckt motion om ersättning för åren 1839 oell
1840 till de dagsverks-skyldige under Marieholms och Cathrinaebergs Landsliöfdinge-bos
tällén.
Bifölls.
N:o 323, i anledning af erhållen återremiss af Stats-Utskottets Utlåtan-<
de N:o 254.
Lades till handlingarne.
S. D. Ånyo föredrogos hvart efter annat Constitutions-Utskottets följa»*'
de två memorial, hvarvid Ståndet fattade nedannämnde beslut:
N:o 42, rörande Stats-Utskottets anledning till anmärkning, i fråga om
den Jemtland åren 1832 och 1833 meddelade undsättning af spanmål.
Godkändes.
N:o 43, med 2:ne förslag till ändring uti 9 §. Regerings-Formen.
Utskottets begge förslag till ändring i 9 §. Regerings-Formen blefvo af
Ståndet antagna till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, enligt 56
§. Regerings-Formen.
S. D. Ånyo föredrogos hvart efter annat Lag-Utskottets följande fyra
Betånkanden, Memorial och Utlåtande, nemligen:
N:o 118, i enlighet af väckt motion, angående en närmare förklaring Öfver
lagens stadganden, i fråga om skyldighet att serskildt lagfara med hvarje
öfverlåtelse af inköpt fast egendom.
Bifölls.
N:o 119, i anledning af väckt fråga om förändring af stadgandet, angående
fördelning af böter för försummad lagfart.
Bi jolis.
N:o 120, med förslag till sammanjemkning af de inom Riks-Stånden fattade
skiljagtiga beslut, vid förehafvande af Utskottets, genom Betänkandet N:o
26 och Utlåtandet N:o 70, framställda förslag, rörande den uppenbara fcyrkopliktens
afskaffande.
Godkändes; samt
N:o 121, i anledning af ålerremisser utaf åtskilliga från UtskotLet afgifna
Betänkanden:
Ståndet lät bero vid respective Med-Ståndens beslut, angående Ulskot
-
644
Pro t. Utdr. d. 26 Sept. 18 .jo.
■tets Betänkanden N:ris 89 och 102 samt lade Utlåtandet N:o 121 i öfrigt
till handiingarne.
S. D. Föredrogs ånyo en från Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln, den 19
dennes, genom Protocolls-utdrag ankommen inbjudning till Ståndet att biträda
förstnämnde Riks-Stånds beslut om anvisande af ett personelt anslag af
1,000 R:dr B:co årligen å Allmänna Indragnings-Staten, för Herr Professor
P. G. Cederschiöld.
Ståndet fann för godt att vidblifva sitt förut fattade beslut om arfvode
åt bemalde Herr Professor, och lade inbjudningen till handiingarne., |
S. D. Föredrogs ett från Höglofl. Ridderskapet och Adeln ankommet utdrag
(N:o 535) af dess Prolocoll för den 16 dennes, med inbjudning till
Borgare- och Bonde-Stånden ätt deltaga i Ridderskapets och Adelns samt
Preste-Ståndets fattade beslut, i afseende på en underdånig skrifvelse till
“Kongl. Maj:t, rörande det ämne, hvarom handlas i 37 punkten af Stats-Utskoltets
memorial N:o 301, med förslag till sammanjemkning eller voteringspropositioner,
i anledning af skiljagtiga beslut, angående Stats-regleringen.
Ståndet fann för sin del skäligt vidblifva sitt, i afseende å berörde 37
punkt, förut fattade beslut, och lade inbjudningen till handiingarne.
S. D. Föredrogs ett från Höglofl. Ridderskapet och Adeln ankommet utdrag
af dess Protocoll för denna dag, med inbjudning till öfrige Riks-Stånden
alt, innan den egentliga föredragningen af Constitutions-Utskottets förslag
till ombildning af national-representationen eger rum, med Ridderskapet och
Adeln sammanträda i Riddarhus-salen till gemensam öfverläggning, utan Protocoll,
öfver ifrågavarande ämne.
Ståndet förklarade sig med nöje antaga denna inbjudning.
Den 26 September 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets, den 16 och 23 dennes på
bordet lagde Utlåtande N:o 312, i anledning af återremisser å Utskottets Betänkande
N:o 70, angående de staden Borås beviljade byggnads-lån, fann
Ridderskapet och Adeln för godt antaga Välloflige Borgare-Ståndets i sammanhang
härmed föredragna inbjudning af den 23 dennes till Med-Stånden att
förena sig i det beslut, Borgare-Ståndet, med ogillande af Betänkandet N:o 70
och Utlåtandet N:o 312, fattat, att nemligen den vid innevarande års slut befintliga
återstod af det staden Borås emot 5 procents ränta beviljade lån må
Prot. TJtdr. d. 26 Sept. 1840.
645
liqvideras på det sätt, att räntan betalas med 4 procent, och att 2 procents
capital-afbeta 1 ning erlägges.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 19 och
23 dennes på bordet lagde memorial N:o 43, med 2:ne förslag lill ändring
uti 9 §. Regerings-Formen, fann Ridderskapet och Adeln dessa förslag böra
oförändrade hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets den 19 och 23 dennes
på bordet lagde Utlåtande N:o 317, i anledning af åtskilliga ännu icke
återställda förbindelser, rörande Svenska statens fordna utländska skuld.
S. D. Afslogs Lag-Utskottets den 19 och 23 dennes på bordet lagde
Betänkande N:o 118, i anledning al väckt motion, angående en närmare förklaring
öfver lagens stadganden, i fråga om skyldighet att serskildt lagfara med
hvarje öfverlåtelse af inköpt fast egendom.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets den 19 och 23 dennes
på bordet lagde Betänkande N:o 119, i anledning af väckt fråga om förän
dring
af stadgandet, angående fördelning af böter för försummad lagfart.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 23 dennes på bordet lagde Betänkanden:
N:o 26, i anledning af väckt fråga om befrielse från rotering för Torps
Prestgård å Dahlsland.
N:o 28, i anledning af väckt fråga om ändring i föreskrifterna, angående
utarrendering af krono-lägenheter.
N:o 29, i anledning af väckt fråga om stats-anslag till inrättande af ett
stam-holländeri.
N:o 31, i anledning af väckt fråga om Landtbruks-Academiens indragning
m. m.
N:o 33, i anledning af väckt fråga om fördelning, emellan tvänne tjenstemän,
af de Polismästaren i Stockholm tillhörande befattningar såsom Polisdomare
och Polismästare.
N:o 34, i anledning af väckt fråga om Landshöfdinge-sätets i Götheborg
förläggande till Uddevalla och att Götheborgs och Bohus Län måtte benämnas
Bohusland med Götheborgs Län, m. m.
N:o 35, i anledning af väckt fråga om stats-anslag till tryckning och
spridning af skrifter för befrämjande af nykterhet.
jN:o 36, i anledning af väckt motion om tillökning i de så kallade kalldygnen
vid tackjerns-blåsning.
N:o 37, i anledning af väckt fråga, att åboer å kronohemman och ny
-
646
Vrot. Utdr. d. 2 6 Sept. iS'j.o,
byggen i Rikets norra provinser måtte undfå rättighet att å sina hemman och
nybyggen kola till afsalu.
N:o 38, i anledning af väckt fråga om inrättande af en skola i staden
Borgholm.
N:o 39, i anledning af väckt motion om förändring i sättet för bedömandet
af saltpeters halt och beskaffenhet.
N:o 40, i anledning af väckt fråga om Lunds Stifts fördelning i tvänne
Stift.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärsosh
Ekonomi-Utskottens den 23 dennes, på bordet lagde Betänkanden:
N:o 27, i anledning af väckt fråga om anläggning af en Köping i Wittsjö
by af vestra Göinge härad af Christianstads Län samt inrättande af ett
Post-Contoir derstädes.
N:o 32, i anledning af väckt fråga om Smålands Hussar-Regementes afsittning
emot eidäggande af liäst-vacans-afgift.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banco-Utskottets den 23 dennes på
bordet lagde Betänkanden:
► N:o 82, i anledning af Riksdags-fullmägtigen G. B. Apelqvists motion,
angående nedsättning i räntan med] en procent å alla lån, som från Rikets
Ständers Bank eller de derunder lydande Låne-Contoiren utgifvas.
N:o 85, öfver väckta motioner, angående låns utgifvande från Banken emot
pant af storskiftade hemman i Dalarne.
N:o 86, öfver väckt motion, angående förskotts-låns meddelande från
Banken för strömrensningar, sjö- och myr-aftappningar samt i stort företagna
odlingar.
N:o 88, i anledning af väckta motioner, dels om inrättande af LåneContoir
i hvarje provins, dels om tillökning i discont-fonden och nedsättning
af räntan för discont-lån, m. m.
S. D. Återremitterades Banco-Utskottets den 23 dennes på bordet lagda
Utlåtande N:o 83, öfver väckt motion, angående låns utgifvande från Rikets
Ständers Bank emot första inteckning uti fast egendom på landet" till
belopp af fastighetens halfva taxerings-värde.
S. D. Afslogs Banco-Utskottets den 23 dennes på bordet lagda Utlåtande
N:o 87, i anledning af väckta motioner, angående dels utsträckning af
lånetiden och nedsättning af räntan för discont-lån, samt dels bestämmandet
af någon viss andel af discont-fonden till lån åt jordbrukare och bergsmän.
Trot. Utdr. d. 26 Sept. 1840.
647
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Då nu föredrogs Högloflige Ridderskapets och Adelns, genom Protocolls-utdrag
af den 16 dennes, Preste-Ståndet meddelade inbjudning att biträda
Högloflige Ridderskapets och Adelns beslut vid 51:sta punkten i StatsUtskottets
memorial N:o 301, fann Ståndet för godt inbjudningen antaga;
och kommer derigenom den i slutet af pag. 50 uppgifna voterings-proposilion
att förfalla.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskottets, sedan den 16 dennes, å
bordet hvilande Utlåtande N:o 310, i anledning af väckt motion om utfärdande
af förnyad Instruction för Rikets Ständers Revisorer, i hvad som rörer
deras befattning med Stats-Verket, blef samma Utlåtande, på grund af
dervid gjorda anmärkningar, återremitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets s den 16 och 23 dennes, å bordet
lagda Utlåtande N:o 308, i anledning af väckt motion om afskrifning af
Grosshandlaren C. F. Lilj ewalchs återstående skuld till Stats-Verket, i och
för erhållne försträckningar till Wester- och Norrbottens Läns undsättning.
Bifölls.
Från W ä 110 f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Ånyo föredrogs ett från Höglofl. Ridderskapet och Adeln ankommet,
den 23 dennes på bordet lagdt utdrag, (N:o 535) af dess protocoll för
den 16 .innevarande månad, med inbjudning till Borgare-och Bonde-Stånden
att deltaga i Ridderskapets och Adelns samt Preste-Ståndets fattade beslut, i
afseende på en underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t, rörande det ämne,
hvarom handlas i 37 punkten af Stats-Utskottets memorial N:o 301, med
förslag till sammanjemkning eller voterings-propositioner, i anledning af skiljagtiga
beslut, angående stats-regleringen; men Borgare-Ståndet fann icke skäl
att denna inbjudning antaga.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stnts-Utskottets Utlåtanden och Memorial:
N:o
308, i anledning af väckt motion om afskrifning af Grosshandlaren
C. F. Liljewalchs återstående skuld till Stats-Verket, i och för erhållna försträckningar
till Wester- och Norrbottens Läns undsättning.
Bifölls.
N:o 310, i anledning af väckt motion om utfärdande af förnyad Instruc
-
648
Prot. Utdr.\ d. 16 Sept. 18 4° ■
tion för Rikets Ständers Revisorer, i hvad som rörer deras befattning med
Stats-Verket.
Bifölls.
N:o 315, angående sökt befrielse ifrån ersättandet af uppburna förskott
till utgifter, i följd af cholera-farsoten.
Återremitterades.
N:o 316, angående sökt befrielse ifrån Götha Canal-Bolag ålagd bevillning
för utdelade vinstmedel.
Bifölls.
N:o 318. angående åtskillige redogörares inom Jönköpings Län underdåniga
ansökning om befrielse ifrån ålagd ersättning af oberäknade bevillningsafgifter.
Bifölls.
N:o 319, angående trycknings-kostnaderna för Riks-Ståndens protocoll vid
innevarande Riksdag, äfvensom utdelningen af samma protocoll.
Återremitterades.
N:o 320, angående dispositionen af de, vid Riksdagens slut, öfverblifvande
exemplar af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
Bifölls.
Tn:o 322, i anledning af väckt motion om ersättning för åren 1839 och
1840 till de dagsverks-skyldige under Mariseholms och Cathrinaebergs Landshöfdinge-boställen.
Bifölls.
och N:o 323, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 254.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande N:o 314, i anledning
af anmärkningarne vid Utskottets Betänkande N:o 150, angående vilkoren för
det till staden Wenersborgs återuppbyggande beviljade lån.
Med ogillande af Stats-Utskottets Betänkande ]N:o 150, och Utlåtande
N:o 314, beslöt Ståndet, att Wenersborgs stads vid detta års slut varande
skuld till staten må betalas med 6 procent å det primitiva capitalet årligen,
af hvilka 6 procent 4 procent utgöra ränta och återstoden afräknas på capitalet,
och blefvo Med-Stånden vänligen inbjudna att i detta beslut med Borgare-Ståndet
sig förena.
S. D. Ånyo föredrogos nedannämnde Constitulions-Utskoltets memorial:
N:o
Prot. TJulr. d. 26 Sept. 1840. 649
IV.o 42, 1 öiande Stats-Xjtskottets anledning till anmärkning, i frå^a om
den Jemtland åren 1832 och 1833 meddelade undsättning af spanmål.°
Godkändes.
och IN:o 43, med tvänne förslag till ändring i 9 §. Regerings-Formen.
Dessa tvänne förslag antogos till grundlags-enlig behandling vid nästa
Riksdag. >
S. D. Upplästes Constitutions-Utskottets memorial till Borgare-Ståndet,
(N:o 44), angående en at Ståndet yrkad, men af Talmannen vägrad Proposition,
hvilken afsåg Stats- samt Allmänna Besvärs- och Fkonomi-Utskottens
Betänkande N:o 21, i anledning at väckta motioner om indragning af Biskopsoch
Domprost-embetena; och då delta Betänkande nu, i följd af Constitutions-Utskottets
om förmäldte memorial, företogs till behandling, blef samma
Betänkande al Ståndet bifallet; hvarjemte Constitutions-Utskottets memorial
N:o 44, lades till handlingarne.
S. D. Efter skedd föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 121, i
anledning af återremisser utaf åtskilliga ifrån Utskottet afgifna Belänkanden,
lades samma Utlåtande till handlingarne.
Från Ilederv. Bonde-Standet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets bordlagda Utlåtanden:
N:o 308, i anledning af väckt motion om afskrifning af Grosshandlanden
C. F. Liljewalchs återstående skuld till Stats-Verket, i och för erhållne
försträckningar till Wester- och Norrbottens läns undsättning.
Bifölls.
N:o 315, angående sökt befrielse från ersättandet af uppburne förskott
till utgifter i följd af cholera-farsoten.
Återremitterades.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens,
sedan den 23 dennes, på bordet hvilande Utlåtanden:
N:o 26, i anledning af väckt fråga om befrielse från rotering för Torps
Prestgård å Dahlsland.
Jf slogs.
N:o 27, i anledning af väckt fråga om anläggning af en köping i Wittsjö
by af Westra Göinge Härad och Christianstads Län, samt inrättande af ett
Post-Contoir derstädes.
Bifölls.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 82
65o Pro t. Utdr. d. 16 Sept. 1840.
N:o 28, i anledning af väckt motion om ändring i föreskrifterne, angående
Utarrendering af Kronolägenheter.
Bifölls.
N:o 29, i anledning af väckt fråga om Stats-anslag till inrättande af ett
Stam-Holländeri.
Bifölls.
N:o 30, i anledning af väckt fråga om understöd af Stats-medel till upphjelpande
af fisket i Bohus Läns skärgård.
Återremitterades.
N:o 31, i anledning af väckt fråga om Landtbruks-Academiens indragning
m. m.
Återremitterades.
N:o 32, i anledning af väckt fråga om Smålands-Hussar-Regementes afsittning,
emot erläggande af Hästvacans-afgift.
N:o 33, i anledning af väckt fråga om fördelning emellan två tjenstemän
af de Polismästaren i Stockholm tillhörande befattningar såsom Polisdomare
och Polismästare.
Bifölls.
N:o 34, i anledning af väckt fråga om Landshöfdinge-sätets i Götheborg
förläggande till Uddevalla, och att Götheborgs och Bohus Län måtte benämnas
Bohusland med Götheborgs Län, m. m.
Bifölls.
N:o 35, i anledning af väckt fråga om Stats-anslag till tryckning och
spridning af skrifter för befrämjande af nyckterhet.
Af slogs.
N:o 36, i anledning af väckt motion om tillökning i de så kallade
kalldygnen vid tackjerns-blåsning.
Lades till handlingarne.
N:o 37, i anledning af väckt fråga att åboer å Kronohemman och Nybyggen
i Rikets Norra Provinser måtte undfå rättighet att å sine hemman
och Nybyggen kola till afsalu.
Bifölls.
N:o 38, i anledning af väckt fråga om inrättande af en skola i staden
Borgholm.
Återremitterades.
Prat. TJtdr. d. 3o Sept. 1840.
651
N:o 39, i anledning af väckt motion om förändring i sättet för bedömandet
af Saltpeters halt och beskaffenhet,
Bifölls.
N:o 40, i anledning af väckt fråga om Lunds Stifts fördelning i tvänrre
Stift.
Bifölls.
Den 30 Sept. 1840.
Från Hö glo fl. Ridderskapét och Adeln.
S. D. Återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens,
den 23 och 26 dennes, på bordet lagde Betänkanden:
N:o 25, i anledning af dels Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, angående
frågan om lindring uti den hemmans-egarne i Jemtland åliggande roteringsoch
rustnings-skyldighet, och dels redan updtagna, inom Riks-Stånden, i ämnet
väckta motioner.
N:o 30, i anledning af väckt fråga om understöd af statsmedel till upphjelpande
af fisket i Bohus Läns skärgård.
S. D. Afslogs Banco-Utskottets, den 23 och 26 dennes, på bordet lagde
Memorial N:o 81, i anledning af förra Kamereraren C. Mattons ansökning
om restitution af lön samt erhållande af pension.
S. D. Återremitterades Banco-Utskottets den 23 och 26 dennes på bordet
lagde Betänkande N:o 84, i anledning af väckta förslag till förändrade
föreskrifter, i afseende på Bankens fastighets- samt skiftes- och odlings-lånerörelse.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banco-Utskottets den 26 dennes på
bordet lagda Utlåtanden och memorial:
N:o 77, i anledning af gjordt accords-anbud till liqvid af ett utaf numera
aflidne Majoren Crispin Ekman hos Banco-Disconten upptaget lån.
N:o 80, i anledning af förrältad revision af Banco-Discont-Verkets räkeilskaper
och förvaltning för år 1839.
N:o 89, angående en af Bankens Commissariat verkställd afskrifning af
2:ne från Banken utgifna fastighets-lån, hvilkas belopp icke kommit låntagarne
tillhanda.
N:o 90, i anledning af Inspectoren R. E. Normans ansökning om eftergift
af upplupen öfverränta å ett lån i Banco-Disconten.
N:o 91, med hemställan, att den, Jern-Contouet beviljade Creditiv-rätt i
Bänken måtte få fortfara till nästa riksdag.
65i
Prot. Utdr. d. 3o Sept. 184.0.
N:o 92, öfver en väckt fråga om fortfarande af det Sparbankerna 1 Riket
beviljade ereditiv.
N:o 93, öfver Herr C. Hallenborgs motion, åsyftande förändring i nu
gällande föreskrifter, rörande Cassa-Creditiv åt Hypotheks-föreningar.
N:o 94, i anledning af Herr Rosenblads, B.} motion om ereditiv från
Rikets Ständers Bank åt Privat-Banker.
N:o 95, öfver väckta frågor 0111 afsättande utaf en fond i Rikets Ständers
Bank, att användas till lån mot pant af ritorr spanmål.
N:o 96, öfver Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående sökt creditivrätt
i Rikets Ständers Bank för Stockholms stads Drätsel-Commission.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Banco-Utskottets den 26 dennes på bordet
lagda Utlåtande N:) 78, öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 36, i anledning af väckt fråga om förändrad organisation af
Banco-Fullmäkliges expedition, fann Ridderskapet och Adeln för godt att bifalla
Betänkandet N:o 36.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets den 26 dennes på
bordet lagda Utlåtande N:o 79, i anledning af de inom 3:ne Riks-Stånd gjorda
anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 44, med förslag till ny aflöningsstat
för Banko-Verkets embets- och tjenstemän, konst-idkare samt vaktbetjening,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att, jemte bifall till hvad Banco-Utskottet
för öfrigt i Betänkandet N:o 44 och Utlåtandet N:o 79 hemställt,
godkänna det af Utskottet i Betänkandet N:o 44 afgifna förslag till allöningsstat
för Banco-Verkets embets och tjenstemän, konst-idkare samt vaktbetjening
med följande förändringar:
l:o att 2:ne Commissarii-löner å 1,600 R: Ir hvardera, en Cassörs-lön å
1,200 R:dr med åtföljande 100 R:d r tjenstgörings-arfvode samt 500 R:dr missräknings-penningar,
en Bokhållare-lön i Sedel-Contoiret å /()() R:dr, 3:ne Contoirsskrifvare-löner
dersammastädes ä 400 R:dr, samt ett Cassa-skrifvare-arfvode
å 400 R:dr, eller tillsammans R: Ir 7,300, öfverflyttas frän ordinariestaten
till Indragnings-staten, med skyldighet för Banco-fullmägtige att vid
första CommisSarie-ledighet, genom indragning al en Commissarie beställning
inom Depositions-afdelningen, bereda den ena Commissarie-lönens indragning,
samt att, i alseende på de öfriga härigenom pä indragnings-stat öfverflyttade tjenster,
indraga desamma, så snart Fullmäktige, elter alt förut vid hvarje ledighet
hafva hört Commissariatet, finner Bankens göromål sådant medgifva.
2:o Att på Ordinarie Staten blad konst-idkare uppföras så väl en Garde
des Medailles och en Brandmästare > med de för dessa befattningar af Utskottet
på Supplementar-stat föreslagna löner af 200 R:dr för den förre och
Prot. TJtdr d. 3o Sept. i8j£o.
65 3
150 R:dr för den senare, sorn en Pappersmästare vid Batikens pappersbruk,
med samma anteckning, sorn för Bruksförvaltaren: uppbär lön å Tumba
Bruks-stat.
3:o Att det på Ordinarie statens Sii.pplementar-stat uppförda anslag af
1,500 R:dr för Extract-arbeten, samt lönlöse Extra ordinat ie tjenstemäns
uppmuntran förhöjes till 2,500 R:dr, dock med tillägg, att, så länge någon af
de 11 på Indragnings-staten med extra lön uppförda Extra ordinarie!- icke
till ordinarie lön befordrats, eller från sin innehafvande Extra lön algått, dessa
extra löner böra af detta anslag bestridas, hvarigenom sålunda det för
detta behof af Utskottet, med sammanräknadt 1,404 R;dr å Indragnings-sta
li
O O
ten uppförda anslag kommer att boitgå; och
4:o att, i likhet med hvad Utskottet i sitt senare Utlåtande N:o 79 föreslagit,
Bokhållaren Schös samt Actuarien Schröderheim, hvardera å Indragniugs-staten
uppföras med 720 R:dr.
F r å n II ö g v ö r d. Preste- Ståndet. ,
S. D. Sedan Ståndet beslutat, att, med anledning af 56§. Reg.-Formen,
denna dag anställa val till ledamöter i Förstärkt Constitutions-Utskott
företogs nu detta val, och befunnos, efter valsedlarnes öppnande, deri vara
utsedde till
Ledamöter:
Vice Talmannen, Biskopen Doctor Hedrén,
Biskopen m. m. Butsch,
Biskopen m. m. Agardh,
Biskopen m. m. Doctor Heurlin,
Contracts-Prosten Doctor Agrell,
Prosten Stenhammar,
Lector Laurenius,
Contracts-Plosten Östberg,
Prosten m. m. Astrand,
Contracts-Prosten Gumcelius,
Prosten Bergqvist,
Professorn Doctor Thomander,
Prosten Berlin,
Professorn m. in. Bolmeery samt till
654
Fröt. Ut dr. d. 3o Sept. 1840.
Suppleanter:
Contracts-Prosten Sandberga
Prosten Lundblad j
Contracts-Prosten, Doctor Björkman ,
Prosten Lindmark,
Prosten Gahne; och
Contracts-Prosten Nordhammar.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets den 19 och 23 dennes
å hordet lagde momorial N:o 43 till Riksens Ständer med 2:ne förslag till ändring
uti 9 §. Regerings-Formen.
Ståndet, som återremitterade den under Litt. A. föreslagna förändringen
i ofvannämnde med förklarande såsom dess gemensamma tanka, att denna
förändring icke kunde hänföras till de högst nödiga eller nyttiga, antog
deremot till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag den under Litt. B»
i sista perioden uppgifna.
S. D. e. m. Föredrogs Vällofl. Borgare-Ståndets, i Protocolls-utdrag af
den 23 dennes, meddelade inbjudningar att i följande af Ståndet fattade beslut
sig förena:
l:o angående sökt eftergift eller anstånd med inbetalningarne af det Öregrunds
stad beviljade lån.
Preste-Ståndet, som i denna fråga stannade i enahanda beslut, lade inbjudningen
till handlingarne; och
2:o angående de staden Borås beviljade byggnads-lån (Stats-Utskottets Betänkande
N:o 70 och Utlåtande N:o 312).
Preste-Ståndet fann för godt, med frånträdande af sitt eget, instämma i
Vällofl. Borgare-Ståndets beslut, det må den vid innevarande års slut befintliga
återstod af det staden Borås, mot fern procents ränta, beviljade lån' liqvideras
på det sätt, att räntan betalas med 4 procent och att 2 procjents
eapital-afbetalning erlägges.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Ulskottets memorial N:o 120, med förslag till
sammanjemkning af de inom Riks-Stånden fattade skiljagtiga beslut vid förehafvande
af Utskottets genom Betänkandet N:o 26 och Utlåtandet N:o 70
framställda förslag, rörande den uppenbara kyrkopliktens afskaflande.
Ståndet, som icke fann för godt antaga den af Utskottet gjorda inbjudningen
att frånträda sitt från Utskottets förslag skiljagtiga beslut, att nemligen
någon underrättelse från predikstolen i kyrkan, der enskildt skriftemål skett,
hvilket nu Rikets Ständer för deras del beslutat, skall sättas i stället för den
Prot. Utdr. d. 3o Sept. 1840.
655
uppenbara kyrkoplikten, hvilken skall upphöra, icke bör meddelas om den
felandes namn och (brottets beskaffenhet, aktade emedlertid nödigt inställa
prof ningenaf den uppgifna voterings-propositionen för frågans afgörande i Förstärkt
Lag-Utskott, samt beslöt vänligen inbjuda Vällofl. Borgare-Ståndet
och Heder v. Bonde-Ståndet att med Preste-Ståndet deri instämma att någon
underrättelse från predikstolen icke bör meddelas om namnet på den felande
och beskaffenheten af hans brott.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden:
N:o 314, i anledning anmärkningarna vid Utskottets Betänkande N:o 150,
angående! vilkoren för det till staden Wenersborgs återuppbygande beviljade
lån.
I sammanhang hvarmed äfven förekom en af Vällofl. Borgare-Ståndet,
genom Protocolls-utdrag af den 26 dennes meddelad inbjudning, att i dess
öfver förevarande Utlåtande fattade beslut instämma
Ståndet, som inbjudningen antog, beslöt, med ogillande af Stats-Utskottets
Betänkande N:o 150 och Utlåtande N:o 314, att Wenersborgs stads vid detta
års slut varande skuld till Staten må betalas med 6 procent å det primitiva
capitalet årligen, af hvilka 6 procent, 4 procent utgöra ränta och återstoden
afräknas på capitalet.
N:o 318, angående åtskilliga Redogörarnes inom Jönköpings Län underdåniga
ansökning om befrielse från ålagd ersättning af oberäknade bevillningsafgifter.
Bifölls.
Från Vällofl. BorgA-UE-Ståndet.
S. D. f. m. Upplästes ej mindre Expeditions-Utskottets memorial N:o 12, i
anledning af en yrkad förändring i Utskottets förslag till underdånig Skrifvelse
N:o 65, innefattande svar å Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om fortfarande,
tills vidare, af anslaget för Rikets Allmänna Ärenders Beredning, än
äfven ett nytt förslag, under N:o 100, till Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
i berörde ämne.
Med vidblifvande af sitt godkännande utaf Expeditions-Utskottets Skrifvelse-förslag
N:o 65, afslog Ståndet den af Utskottet i memorialet N:o 12
tillstyrkta jemkning.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o
317, i anledning af åtskilliga, ännu icke återställda, förbindelser, rörande
Svenska statens fordna utländska skuld, blef samma Utlåtande af Ståndet
bifalle t.
656
Prof• Utdr. d. 3o Sept. 1840.
S. D. Föredrogos ånyo följande Lag-Utskottets Betiinkanden och memorial
:
N:o 118, i anledning af väckt motion, angående en närmare förklaring
öfver lagens stadganden, i fråga om skyldighet att serskildt lagfara med hvarje
öfverlåtelse af inköpt fast egendom.
Afslogs.
N:o 119, 1 anledning af väckt fråga om förändring af stadgandet, angående
fördelning af böter för försummad lagfart.
Bifölls.
och N:o 120, med förslag till sammanjemkning af de inom Riks-Stånden
fattade skil jagtiga beslut, vid förehafvande af Utskottets, genom Betänkandet
N:o 26, och Utlåtandet N:o 70, framställda förslag, rörande den uppenbara
kyrkopliktens afskalfande.
Med vidblifvande af sitt, i anledning af Lag-Utskottets Betänkande N:o
26, och Utlåtande N:o 70 , fattade beslut, afslog Ståndet det al Lag-Utskottet
i Utlåtandet N:o 120, uppgifna jemknings-förslag, att Ståndet må i PresteStåndets
beslut i denna fråga sig förena; hvarefter den i sistnämnde Utlåtande
uppställda voterings-proposition godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
nedannämnde bordlagda Betänkanden och Utlåtanden:
N:o 25, i anledning af dels Kongl. Majis Nådiga Skrilvelse, angående
frågan om lindring uti den hemmans-egarne i Jemtland åliggande roteringsoch
rustnings-skyldighet, och dels inom Riks-Stånden i ämnet väckta motioner.
Bifölls.
N:o 26, i anledning af väckt fråga om befrielse ifrån rotering för Torps
Prestgård å Dahlsland.
Bifölls.
N:o 21, i anledning af väckt fråga om anläggning af en Köping i TV ittsjö
by af vestra Göinge härad af Christianstads Län, samt inrättande al ett
Post-Contoir derstädes.
Af slogs.
N*o 2b, i anledning af väckt motion om ändring i föreskrifterna, angående
utarrendering af krono-lägenheter.
Bifölls.
Nio 29, i anledning af väckt fråga om stats-anslag till inrättande af ett
stam-holländeri.
N:o 31,
Trot. TJldr. d. 3o Sept. 1840. 657
N:o 31, i anledning af väckt fråga om Landtbruks-Academiens indragning,
m. m.
Bifölls.
N:o 32, i anledning af väckt fråga om Smålands Hussar-Regementes afsiltning,
emot erläggande af häst-vacans-afgift.
Bifölls.
N:o 33, i anledning af väckt fråga om fördelning emellan Ivänne tjenstemän
af de Polismästaren i Stockholm tillhörande befattningar, såsom Polisdomare
och Polismästare.
Bifölls.
N:o 34, i anledning af väckt fråga om Landshöfdingesälets i Götheborg
förläggan le till Uddevalla, och att Götheborgs och Bohus Län måtte benämnas
Bohusland, med Götheborgs Län, m, m.
Bifölls.
N:o 35, i anledning af väckt fråga om stats-anslag till tryckning och
spridning af skrifter för befrämjande af nykterhet.
Härvid f) re ko mino:
l:o Tillstyrkandet, att ett anslag af 2,500 R:dr mätte ifrån RiksgäldsContoiret
utgå och ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, att vändas
för tryckning och spridning af skrifter, tjenlige lill hämmande af fylleri-lasten.
Jf slogs ;
och 2:o Utskottets yttrande, i anledning af gjordt förslag, att Rikets Ständer
måtte hos Konsth Maj:t i underdånighet anhålla, alt Kongl. Maj:t täcktes
lemna fortfarande Nådig uppmärksamhet åt omförmälda ämne, samt utfärda de
författningar och vidtaga de åtgärder, som för ändamålet kunna linnas lämplige.
Bifölls.
N:o 36, i anledning af väckt motion om tillökning i de så kallade källdalen
vid tackjernsblåsning.
Bifölls.
N:o 37, i anledning af väckt fråga, att åboer å Kronohemman och Nybyggen
i Rikets norra Provincer måtte undfå rättighet, att å sina hemman
och Nybyggen kola till afsalu.
' Bifölls.
N:o 38, i anledning af väckt fråga om inrättande af en Skola i staden
Borgholm.
658
Vrot. Utdr. d. 3o Sept. 1840.
N:o 39, i anledning af väckt motion om förändring i sättet för bedömandet
af saltpeters halt och beskaffenhet.
Bifölls ;
och N:o 40, i anledning af väckt frågr om Lunds Slifts Fördelning i
tvänne Stift.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Betänkande, N:o 30, i anledning] af väckt
fråga om understöd af Stals-medel till upphjelpande af fisket i Bohus Läns
Skärgård.
S. D. Föredrogs ånyo följande Banco-Utskoltels Memorial, Betänkande
och Utlåtanden:
N:o 81, i anledning af förre Kamereraren C. Mattons ansökning om reslilutioner
af lön samt erhållande af pension.
ylfslogs.
N:o 82, i anledning af Riksdags-Fullmägtigen G. B. dppelqvists motion,
angående nedsättning i räntan med En procent å alla lån, som från Rikets
Ständers Bank eller de derunder lydande Låne-Contoiren utgifvas.
Bifölls.
N:o 85, öfver väckta motioner, angående låns utgifvande ifrån Banken
emot pant af storskiftade hemman i Dalarne.
Bifölls.
N:o 86, öfver väckt motion, angående förskotts-låns meddelande från
Banken för strömrensningar, sjö- och myr-aftappningar samt i stort företagna
odlingar.
Bifölls;
och N:o 88, i anledning af väckta motioner, dels om inrättande af LåneContoir
i hvarje Provins, dels om tillökning i Discontfonden och nedsättning
af räntan för Discont-lån, m. ra.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo och återremittcrfdes följande Banco-Utskoltets
Utlåtanden och Betänkande:
N:o 83, öfver väckt motion, angående låns utgifvande ifrån Rikets Ständers
Bank emot första inteckning uti fast egendom på landet, till belopp af
fastighetens halfva taxeringsvärde.
IST:o 84, i anledning af väckta förslag till förändrade föreskrifter, i af
7
O ö
seende på Bankens fastighets-, samt skiftes- och odlings-lånerörelse;
och N:o 87, i anledning af väckta motioner, angående dels utsträckning
Trot. Ultlr. d. 3o Sept. 1840.
6S 9
af låne-tiden och nedsättning af räntan för Discont-lån, samt dels bestämmandet
af någon viss andel af Discontfonden till lån åt Jordbrukare och
Bergsmän.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Upplästes en af Johan Andersson från Upsala Län nu ingifven
samt af åtskillige Ståndets ledamöter och suppleanter i Riksens Höglofl. Ständers
Förstärkta Stats-Utskott undertecknad skrift, innehållande en protest
mot Höglofl. Ridderskapets och Adelns samt Högvörd. Preste-Ståndets behandling
af vissa utaf Slats-Ulskottet föreslagna voterings-propositioner; och blef
samma skrift, på derom af Talmannen gjord framställning, af Ståndet godkänd
samt i Protocollet intagen.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 25, i anledning af dels Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse, angående frågan om lindring uti den hemmansegarne i
Jemtland åliggande roterings- och ruslnings-skyldighet, och dels enskilda motioner
i ämnet.
S. D. Föredrogs ett från Yällofl. Borgare-Ståndet ankommet utdrag af dess
protocoll för dfen 23 dennes, (N:o 352) med inbjudning till de öfrige RiksStånden
att biträda det beslut, som förulnämde Riks-Stånd, med ogillande
af Stats-Ulskottets Betänkande N:o 70 och Utlåtande N:o 312, fattat, nemligen
att den vid innevarande års slut befintlige återstod af det staden Borås
emot 5 procents ränta beviljade lån må liqvideras på det sätt, att räntan
betalas med 4 procent och alt 2 procents capital-afbetalning erlägges.
Ståndet fann för godt att, med frånträdande af sitt förut i delta ämne
fattade beslut, antaga inbjudningen.
S. D. Föredrogos ånyo, hvart efter annat, och biföllos Banco-Utskotteta
följande Tretton Betänkanden, Memorial och Utlåtanden, nemligen:
N:o 77, i anledning af gjordt accords-anbud till liqvid af ett utaf numera
afl. Majoren Crispin Ekman hos Banco-Disconten upptaget lån.
N:o 78, öfver gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande N.'o 36,
i anledning af väckt fråga om förändrad organisation af Banco Fullmägtiges
expedition.
N:o 84, i anledning af väckte förslag till förändrade föreskrifter i afseende
på Bankens fastighets- samt skiftes- och odlings-lånerörelse.
N:o 88, i anledning af väckte motioner, dels om inrättande äf Låne
-
€6o
Fröt. TJtdr. d. 3—14 ®ct- 1&4°-
Contoir i hvarje provins, dels om tillökning i Discont-fonden och nedsättning
af räntan för Discontlån m. m.
N:o 89, angående en af Bankens Comniissariat verkställd afskrifning af
två från Banken utgifne fastighets-lån, hvilkas belopp icke kommit lånlagar»
lie tillhanda.
N:o 90, i anledning af Inspectoren P. E. Normans ansökning om eftergift
af upplupen öfverränta å ett lån i Banco-Disconlen.
N:o 91, med hemställan, alt den Jern-Contoiret beviljade creditiv-rätt
i Banken måtte få fortfara lill nästa iliksdag.
N:o 92, öfver väckt fråga 0111 fortfarande af de Sparbankerne i Riket
beviljade creditiv.
N:o 93, öfver Herr Carl Hallenborgs motion, åsyftande förändring i nu
gällande föreskrifter, rörande Cassa-creditiv åt Hypotheks-föreningar.
N:o 94, i anledning af Herr Pern/iai d Rosenblads motion, 0111 creditiv
från Rikets Ständers Bank åt Privatbanker;
N:o 95, öfver väckte frågor om afsätlande af en fond 1 Rikets Ständers
Bank, att användas till lån mot pant af ritorr spanmål.
N:o 96, öfver Kongl. Majlis Nådiga Proposition, angående sökt creditivrätt
i Rikets Ständers Bank för Stockholms stads Drälsel-Commission, samt
N:o 97, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående rättighet
för Directionen af Arméens Pensions-cässa till ett räntebärande creditiv
i Riksens Ständers Bank.
De 11 3, 7, 10 och 14 Oct. 1840.
Från Högloft. Riddersicapet och Adeln.
S. D. Ånyo föredrogs Bevillnings-Ulskottets den 23 och 26 sistlidne
September på bordet lagde Utlåtande N:o 27, i anledning af anmärkningar
mot Betänkandet N:o 12 angående grunderna för den blifvande Allmänna
Bevillningen samt föreskrifterna för tillämpningen deraf.
Då Grundlagen föreskrifver, att grunderna för den blifvande allmänna
Bevillningen först skola uppgifvas, och att derefter: sedan, Bevillningsssummans
belopp blifvit fastsläldt, det tillkommer Bevillnings-Utskotlet att, med
tillämpning af dessa grunder, författa förslag Lill Bevillningens utgörande, kunde
Riclderskapet och Adeln nu icke ingå i någon annan slutlig pröfning af
Bevillnings-Ulskoltels förslag, än i afseende på förenämnde grunder, hvarvid
Ståndet, under förbehåll alt det, när Bevillnings-Ulskoltels slutliga förslag till
Bevillningens utgörande inkommer, eger alt, i förhållande Lill den bevillnings
-
Troi. Utdr d. 3—>4 Oct, 1840.
summa, sora Sländerna'finna nödigt att sig åtaga, rätta och slutligen bestämma
afgiflernas belopp, stannade i följande beslut:
i:sta Artikeln.
Afgiften skall erläggas af hvarje mansperson och hvarje qvinna från och
med fyllda 18 Lill och med fyllda 60 år, samt skall fortfara alt årligen utgå
äfven efter fyllda 60 år af alla dem, hvilka utaf tjenst eller rörelse, eller
genom undantags-beting vid afhandlingar om öfverlåtelse af egendom ega
100 R:dr årlig inkomst, äfvensom af dem, hvilka efter 2:dra Artikeln utgöra
bevillning för fast egendom af öfver 200 R:dr värde.
O ö
2:dra Artikeln.
Under förbehåll att framdeles få i behörig ordning pröfva och bestämma
huru stor procent af lön eller inkomst hvar och en, som ålägges bevillning,
bör utgöra, och under godkännande af hvad Utskottet i Betänkandet
N:o 12 föreslagit, att nemlignn den hittills af lönar utgående centonal skall
upphöra, biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets förslag i 2:dra §:n.
3:dje §. Bifölls.
4:de Bifölls med det tillägg, att den accords-ränta, som, enligt af
Kongl. Maj:t utfärdad Författning, utgöres af en stor del militäre- embetsoch
tjenstemän, skall afdragas från löne-inkomsten, innan den tili bevillning
beräknas.
5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 §. §. Bifollos.
14 §. Bifölls med uteslutande af de på 4:e och 5:e raderna Stående orden:
”så framt denna handel kommer att fortfara.”
15 §. Bifölls med följande förändringar:
n) att orden: ”Bokhandlare, lika med Handlande §. 10” skola utgå;
b\ att Gesäller skola till bevillning uppföras i 2:ne classer;
c) att, i afseende på bevillningen af Informatorer och Skollärare, f/tskot1.
1 , i Betänkandet N:o 12 framställde, förslag antogos;
d) att bevillningen för Utlänningar (deruti ej inbegripne Norrmän för
Norrska Producter), som resa omkring i landet och efter eller utan medhafvande
prof för egen räkning eller såsom utskickade för andra, ulbjuda
eller sluta handel om utländska varor, skall bestämmas efter de grunder,
som i 1835 års Be vi I In i 11 gs-F örordn i ng äro gällande.
16, 17 och 18 §. §. Bifollos.
19 §. Så väl UtskolLels förslag i denna som Ulskutlets hemställan i
661 Trot. Utdr. d. 3—14 Oct. 184<>.
Betänkandet N:o 27, angående en underdånig anhållan till Kongl. Maj:t om
vissa statistiska upplysningars infordrande, biföllos.
20 §. Bifölls.
21 §. Bifölls med den förändring, att orden — ”af egaren till frälseränta!!”,
skulle utbytas mot orden: ”af frälse-ränlans egare."
22, 23, 24, 25 och 26 §. §. Biföllos.
27 §. Bifölls med följande förändringar:
a) att de under rubriken Gårdfarihandlande, befintliga orden: "så framt
denna handel kommer att fortfara”, skulle utgå, samt att sista momentet under
samma rubrik skulle förändras till följande tydelse: ”Denna senare afgift
skall erläggas då pass meddelas, och i behörig ordning redovisas, enligt den
controll, som af vederbörande embetsverk kommer att bestämmas;”
b) att sista momentet under rubriken: Inspectorer, skall erhålla följande
förändrade lydelse: ”De egare eller innehafvare af jord, som sjelfve densamma
bruka, och icke hafva hos sig anställde Inspector eller Rättare, skola
ifrån den för Inspector eller Rättare stadgade bevillning vara befriade;”
c) att saltpetler-sjudare, så väl kronans, som private, böra vara fria från
bevillning.
28, 29, 30, 31, 32 och 33 §. §. Biföllos.
I anledning af 33 §. beslöt Ridderskapet och Adeln dessutom, att nu
väl genomgå och pröfva förslaget till Bevillnings-stadga i sin helhet, men att
Ståndet derefter, vid meddelandet af sina beslut, åt Bevillnings-Utskottet uppdrager
att afsöndra och serskildt upptaga de reglementariska stadganden,
hvartill Kongl. Maj:ts Nådiga bifall erfordras.
34 §. Bifölls sådan den i Betänkandet N:o 12 finnes föreslagen och med
underkännande af den i Utlåtandet N:o 27 föreslagne uteslutning.
35 §. Bifölls, med undantag af det i Utlåtandet N:o 27 föreslagna nym
moment, angående bevillningen af räntan å insatte capital i Trollhätte gamla
Slussverks byggnad, hvilket moment afslogs.
36 §. Bifölls med den förändring, att ordet ”Fidei-commiss” uteslutes utur
l:a momentet, men bibehålles i det 4:de.
3:dje Artikeln.
37 §. afslogs; i anledning hvaraf den 38 ansågs förfalla.
4:de Artikeln.
39 §. Skulle, under förutsättning att ålders-ziffrorne å dem, som böra
till skatt antecknas, blifva beroende af de beslut, hvilka i sådant afseende
Fröt- Utdr. d. 3—l/f. Ocl. 1840<
663
serskildt fattas oell blifva gällande, erhålla följande lydelse: ”1 hela Riket
”skola mantals- och skattskrifningar börjas i medlet af November månad, då
"alla, som, inom den 31 December samma år, fylla år, i mantal skatt»
"skrifvas, och de, som vid lika tid fyllt 18 år, antecknas till personlig skyddsafgift^
erläggande. Mantals- och Skattskrifningen förrättas inom hvarje stad,
"pastorat eller socken, i närvaro af ett sådant Konungens Befall ningshafvan"des
ombud, som med nödige kunskaper förenar anseende i orten. Dertill
"må bland presterskapet endast kunna förordnas ordinarie eller tjenstförrättande
pastorer, hvilka dessutom alltid böra antingen sjelfve öfvervara för'rältningen,
eiler också dertill hafva i deras ställe utsett någon af församlingens
öfrige prester. Är pastor ensam prest inom församlingen, och laga
"förfall hindrar hans inställelse, bör hau föranstalta, det annan person, förtedd
med Husförhörsboken, tillstädeskommer, för att utur densamma, under
''lika ansvar, som för pastor, meddela alla upplysningar, som lagligen kunna
"äskas.”
40 §. Bifölls.
41 §. Skulle erhålla följande lydelse, ”Om mantals- och skattskrifningar’’na
låter Konungens Befallningshafvande tidigt utfärda kungörelser, som för
"Jandet utsätta den ordning, uti hvilken desse förrättningar hvarje dag på
"för- eller eftermiddagen skola ske, samt att den, som vid upprop i bestämd
"ordning ej är tillstädes, gör sig till böter förfallen; hvarförutan kungörelsen
"hör innehålla tydliga föreskrifter om beskaffenheten af de uppgifter till mandals-
och skattskrifning, som de skattskyldige, enligt Författningarna och
"denna Bevillnings-stadga, skola aflemna.”
42 §. Antogs med följande redactions-förändringar:
a) att ordet "utfärdade”, i 1 momentet skulle utbytas emot ordet ”utfärdande”;
och
b) att 2 mom. skulle erhålla följande förändrade lydelse: "Dessa uppgifter,
som tvåfallt författas, skola icke allenast noga upptaga alla de personer,
"hvilka till hvars och ens hushåll höra, med utsättande af namn, Alder, mer
"eller mindre arbetsförmåga, bräcklighet o. s, v., utan äfven bestämdt inne"hålla
piersonens embete, tjenst eller befattning, den rörelse, näring eller
"handtering, han idkar, hans fastigheter, verk och inrättningar, jemte de ho”nom
tillhörige fartyg, o. s. v,, enligt Utskottets förslag.”
43 §. Bifölls med den förändring att bötes-beloppet fördelas på sätt 1835
års Bevillnings-förordning stadgar, och att ur första momentet utgå orden:
"som äro desamma, hvilka uti serskild Kongl. Förordning, angående mantals"och
skattskrifning, äfven finnas uppsatta.”
664
Trot. Utdr. d. 3—14 Oct. 18^0.
44 §. skulle erhålla följande lydelse: ”vid Universiteten förrättas mandals-
och skattskrifningen för Academi-staten och dem, som under Acadetni”ska
Jurisdictionerna lyda, i förening med och vid samma tillfälle, som mandals-
och skattskrifningen verkställes för den öfrige Församlingen i den stad
”der Universitetet är förlagdt, i närvaro af Academi-Bokhållaren och ett af
”Academiens Rector utsedt ombud.”
45 §. Bifölls med uteslutande af ordet ”skattskyldig”, emellan orden ”ingen”
och förbigås.
46 §. Antogs med följande förändringar:
a) att 1 momentet skulle erhålla följande lydelse: ”Hvarje skattskyldig
”skall ovilkorligen till skatt uppföras och taxeras der han •—. mantalsskrifven är;”
b) att i sista momentet skulle, i stället för orden: ”till Kongl. Kammar-Rätten”,
införas orden: ”på sätt och i den ordning förfaltningarne föreskrifva.
”
47 §. Bifölls.
48 §. skulle erhålla följande lydelse; ”Den upprättade mantalslängden
”skall å allmän sockenstämma till granskning företes, eller ock, om så begä”res,
uppläsas och sedan, genom påskrift af vederbörande kyrkoherde eller
”den hans tjenst förrättar, samt tvänne närvarande socknemän, styrkt blifvit,
"ali antingen inga eller endast de uti serskildt förteckning upptagne anmärk”ningar
blifvit till rättelse antecknade, med sina bilagor emottagas af hvarje
"'Församlings Kyrkoherde, för att, förseglad med hans och Härads-skrifvarens
”sigill, förvaras intill dess handlingarne varda till vederbörlig Berednings”Comité
öfverlemnade, för att ytterligare granskas”, o. s. v., enligt Utskottets
förslag.
Dessutom skulle ett nytt moment tilläggas denna §, så lydande: ”1 stad
”skall mantalslängden, sedan den blifvit afslutad, hållas de skattskyldige tillblanda
å tid och ställe, som Magistraten åligger att genom kungörelse fiån
”predikstolarne tillkännagifva.”
I stället för 49:de till och med lil:le §§., hvilka angå Taxererings-Comiteer
på landet och i städerne, antog Ståndet, hvilket ansåg både Beredninss-
och Taxerings-Comite'er böra bibehållas, samma stadganden, som hittills
varit gällande i afseende på dessa Comiteer och innehållas i 1835 års
Bevillnings-stadga från och med 51:sta till och med 133:dje §§., dock under
förbehåll alt, i afseende på sådan redaction och sådana meningar, sorn
möjligen stad i strid med andra beslut, som Ridderskapet och Adeln, vid
prof ningen af ifrågavarande ärende i sin helhet, fallat eller kommer alt fat
ta
a t
Prot. XJtdr. d. 3—14 Oct. 1840•
665
ta ät Bevilnings-Ulskottet öfverlemna alt föreslå rättelse i de §§., sorn på detta
salt icke öfverensstämma med Ridderskapets och Adelns förenämnde beslut;
samt dessutom med den förändring, i afseende på Taxerings-Comitéernes
sammansättning, att, i stället för 90:de, 91:sta, 92:dra, 93:dje och 94:de
§§. i 1835 års Bevillnings-stadga, antogos följande fyra §§.
§•
"Taxerings-Comite^ på landet skall utgöras af tvänne ledamöter af Ridderskap
och Adel, 2:ne af Presterskap, 2:ne af Ståndspersoner samt 3:ne af
”Bonde-Ståndet; och utse de tili Taxerings-Districtet hörande Socknars Bered”nings-Comiteer,
inom sig, dessa ledamöter, i enlighet med den i nästföljande
§. nämnde bestämmelse."’
< §• '
Den ordning, hvarefter Taxerings-ComiteWnes ledamöter af de serkil
da
Socknarna årligen skola utgöras, så att en och samma Socken icke hvarje
”gång lemnar ledamot blott af samma Stånd, bestämmes af Preste-Ståndet
”genom öfverenskommelse inom hvarje Contract och för de öfriga Stånden
”genom Socken-ombuds öfverenskommelse inför Härads-Rält. Sådan öfverenskommelse
gäller för hela den tid denna Bevillnings-Stadga blifver gällande.”
§•
”Der tillgång ej är på ledamot af Ridderskaap och Adel, utses i dess
”ställe af Slåndspersons-Classen.”
§•
”Utsedd ledamot, som, utan laga förfall, från Comiteens sammanträde utehlifver,
höte 6 R:dr 32 sk. till Socknens fattige; och varde taxeringen, utan
”afseende på hans frånvaro, fortsatt.”
I sLället för 112, 113 och 114 §§. antog Ridderskapet och Adeln da
stadganden, som finnas intagne i 134:de och 135:te §§. af 1835 års Bevillnings-stadga.
115:te §. bifölls.
Ridderskapet och Adeln ansåg äfven att en serskild §., på sätt i 1835
års Bevillnings-stadga varit brukligt, borde finnas, angående insändandet af
Taxerings-Comiteens protocoller och längder, och att den borde få sitt rum,
i sammanhang med de stadganden, som angå Taxerings-Comitéerne samt erBih.
till- R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band, 84
m
Prot. TJldr. cl. 3—uf Oct, 18^.0.
hålla följande lydelse: ”De vid Taxorings-förrällningaine ferde piotocoll med
"dertill hörande längder och handlingar skola, vid Bot af En R:dr, lill Lännels
eller Stadens fattigförsörjning för hvarje överskjutande dag, inom tre
”veckor efter nämnde förrättningars slut, ingifvas af Kronofogdarne till Konungens
Befallningshafvande och af dem, som vid Taxerings-förrättning i
"stad haft prolocolls-föringen s<g anförtrodd, till stadens Magistrat, hvilken,
”'vid enahanda bot, vare pligtig att dessa handlingar, inom åtta dagar efter
"deras emottagande, till Konungens Befallningshafvande insända.”
116, 117 och 118 §§. Biföllos.
119 §. Bifölls med den förändring i redactionen, att senare momentet
skulle erhålla följande lydelse: ”Med valet af dessa senare, så väl som al
"Riks-Ståndens ledamöter, förhålles på det sätt, att Täxerings-Comiteen i dess
"Plenum inom sig utser sex personer, nemligen en af Ridderskap och Adel,
”en Prest, tre Borgare och en Ståndsperson; hvarvid iagttages, att. af detta
"antal ledamöter en utses ifrån hvarje af Taxerings-Comileens Aldelningar”, 0.
o. v., lika med Utskottets förslag.
120 §. Bifölls med den förändring, att ordet ”uti” skulle tillsättås emellan
orden ”gällde” och ”allt”.
121 §. Med bifall till Utskottets, i afseende på denna gjorda hemställan,
att med bestämmandet af procent-beloppet och öfrige anslag måtte
anstå, intill dess vid bevillningens fördelning hunnit utrönas, huruvida och i
hvad mon någon förändring derutinnan kunde böra ega ruin, antog Ridderskapet
och Adeln §:n med följande redactions-forändringar:
a) att orden: ”en procent af hela Länets hevillnings-summa” skulle utbytas
emot orden: ”af hela bevillnings-summan för Länet en procent”, och
b) att ordén: ”vid beräkning eller utbetalning”; skulle utgå.
122 §. Bifölls med den förändring att ordet: ”(Berednings)”, skulle införas
framför ordet: ”(Taxerings)”
123 § Skulle erhålla samma lydelse som motsvarande §. i 1818 års Be
villnings-stadga.
124 §. Bifölls
125,
126 och 127 §§. afslogos, och r deras ställe antogos 146, 147,148,
149, 150 och 15l:sta §§. i 1835 års Bevillnings-stadga, hvarjemte beslöts,
att öfverskrifcen till den afdelning, hvartill dessa §§. höra, skulle erhålla sumanå
lydslse som i sistnämnde stadga.
5:te Artikeln
-
128,, 129, 130, 131,, 132, 133, 134 och 135 §§. bifollos
-
Prot. TJidr. d. 3 Oct, i8ij.o.
136 §• B'fölls med dea förändring, alt ordet: ”sjöfolket” skulle utbytas
mot ordet: ”sjömännen,”
Öfver 137, 138 och 139 §§. kunde något beslut ej vidare ega rum, sedan
Ridderskapet och Adeln, genom antagande af alla §§., som i 1835 års
Bevillnings-Stadga angå Berednings- och Taxerings-Comitteerna, äfven antagit
105, 106 och 107 §§ i nämde Stadga:
140, 141 och 142 §§. Biföllos.
143 §. Bifölls, med undantag af 3:dje punkten, hvilken icke bifölls.
144 §. Bifölls.
145 §. Bifölls, med följande förändringar:
a) att utur 3:dje punkten borde uteslutas orden: ”hvarunder likväl icke
”må inbegripas sådane, hvarigenom hyres-medel eller annan inkomst till enskilde
personers eller corporationers förmon inflyta;”
b) att 8; le punkten skulle erhålla följande lydelse: "Lärlingar i Handel,
”Handtverk, Manufakturier och Fabriker, till fyllda 18 år.”
146, 147, 148, 149, 150, 151, 152 och 153 §§., Biföllos.
Dessutom fann Ridderskapet och Adeln, att de hänvisningar till andra
§§,, som i en del §§. finnas intagne, naturligtvis böra rättas efter de förändringar
i §§ s numereriug, som blifva en följd af Ridderskapets och Adelns
sålunda fattade beslut.
Från H ö g v ö r d. Preste-Standet.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets nedanstående Utlåtanden och
Bölänkanden, sedan den 26 sisth Sept. å bordet hvilande, hvarvid Ståndet
beslöt, som foijer:
N:o 77, i anledning af gjordt arrende-anbud till liqvid af ett utaf nu
mera aflidne Majoren Crispin Ekman hos Banco-Disconten upptaget lån.
Bifölls.
N:o 78, öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 36, i anledning
af väckt fråga om förändrad organisation af Banco-Fullmägtiges Expedition.
Med ogillande af Utskottets tillstyrkande i Betänkandet N:o 36, angående
anställandet af ett räkenskaps biträde vid Banco-Fullmägtiges Expedition,
vidhållet, ehuru med en något förändrad lydelse i Utlåtandet N:o 78, afslog
ock Ståndet det arfvode 300 R:dr B:co, som Utskottet tillstyrkt måtte på räkningen
Obestämda Supplementar-Staten disponeras af Banco-Fullmägtjge för
det uppgifna ändamålet, men godkände, hvad Utskottet i öfrigt hemställt.
N:o 80, i anledning af förrättad revision af Banco-Discont-verkets räkenskaper
och förvaltning för år 1839,
668
Fröt. Utdr. d. 3 Oct. 1840.
Ståndet, som biföll hvad af Utskottet å pag. 21 finnes tillstyrkt, alt full
afskrifning må af Rikets Ständer beviljas, ej mindre för de i 2:dra och 3:dje
punkterne omförmälda 32 st. låns återstående belopp, med tillsammans R:dr
18,946: 31. 6., än äfven för de i 4 pcb 5 punkterna omnämnda öfverräntor,
tillsammans R:dr 13,079: 8, 11., sämt att de i Irsta punkten upptagna 18
st. lån må från Capital-räkningen alföras och å Balance-extractet för inom
linien förda lån upptagas med tillhopa 5,671 R:dr 12 sk., dock med samma
förbehåll, som förut egt rum vid låns förande inom linien, så i afseende
på ombudsmännens skyldighet, soth ock användandet af hvad möjligen kan
inflyta, lade Betänkandet i öfrigt till handlingarne,
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärs• och
Ekonomi Utskottens Betänkande N:o 32, i anledning af väckt fråga om Smålands
Hussar-Regementes afsättning , emot erläggande af häst-vacans-afgift,
blef samma Betänkande, på grund af dervid gjorda anmärkningar, af Slåndet
återremitteradt. „
S. D. Bå nu ånyo föredrogos Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
följande Betänkanden och Utlåtanden, sedan den 23 sisth Sept.
å bordet hvilande:
N.o 25, i anledning af dels Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
frågan om lindring uti den hemmansegarne i Jemtland åliggande roteringsskyidighet,
och dels inom Riks-Stånden i ämnet, väckta motioner.
N:o 26, i anledning af väckt fråga om befiielse från roterings-skyldighel
för Torps Prestgård å Dahlsland.
N:o 27, i anledning af väckt fråga om anläggning af en Köping i Wittsjö
by af Vestra Göinge Härad och Christianstads Län, samt inrättande af ett
Post-contoir derstädes.
N:o 28, i anledning af väckt motion om ändring i föreskrifterne angående
utarrendering af Kronolägenheter.
N:o 29, i anledning af väckt fråga om stats-anslag till inrättande af ett
stam-holländeri.
N.o 30, i anledning af väckt fråga onfunderstöd af Stats-medel till upphjelpande
af fisket i Bohus Läns skärgård.
N:o 31, i anledning af väckt fråga om Landtbruks-Academiens indragning,
m. m.
N:o 33, i anledning af väckt fråga om fördelning emellan 2:ne tjenstemän
af de Polismästaren i Stockholm tillhörande befattningar, såsom Polisdomare
och Polismästare.
N:o 34, i anledning af väckt fråga om Landshöfdingesätets i Götheborg
ProC, Ut dr, d, 3 Oct. 1840. 669
Förläggande till Uddevalla, och att Göthebores och Bohus Län måtte benämnas
Bohusland och Götheborgs Län, m. m.
N:o 35 , i anledning af väckt fråga om stats-anslag till tryckning och
spridning af skrifter till befrämjande af nyckterhet.
N:o 36, i anledning af väckt motion om tillökning i de så kallade kalldygnen
vid tackjernsblåsning.
N:o 37, 1 anledning af väckt fråga, att åboer å kronohemman och nybyggen
i Rikets norra provinser måtte undfå rättighet att å sina hemman och
nybyggen kola till afsalu.
N:o 38, i anledning af väckt fråga om inrättande af en Skola i staden
Borgholm.
O _
N:o 39, i anledning af väckt motion om förändring i sättet för bedömandet
af sallpeters halt och beskaffenhet; och
N:o 40, i anledning af väckt fråga 0111 Lunds Stifts fördelning i tvänne
Stift.
Blefvo samma Betänkanden och Utlåtanden af Ståndet nu bifallna.
Från "Wällofl, Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos följande Banco-Utskottets Utlåtanden,
Betänkande och memorial:
N:o 77, i anledning af gjordt accords-anbud lill liqvid af ett utaf nu
briera aflidne Majoren Crispin Ekman hos Banco-Disconten upptaget lån;
N:o 80, i anledning af förrättad revision af Banco-Discont-verkets räkenskaper
och förvaltning för år 1839;
N:o 89, angående en af Bankens Commissariat verkställd afskrifning af
tvänne ifrån Banken utgifna fastighetslån, hvilkas belopp icke kommit låntagaren
tillhanda;
N:o 90, i anledning af Inspectoren P. E. Normans ansökning om eftergift
af upplupen öfverränla å ett lån i Banco-Disconten;
N:o 91, med hemställan, alt den Jern-Contoiret beviljade creditiv-rätt i
Banken måtte få fortfara till nästa Riksdag:
N:o 92, öfver en väckt fråga om fortfarande af det Sparbankerne i Riket
beviljade creditiv;
N:a 93, öfver Herr C. Hallenborgs motion, åsyftande förändring i nu
gällande föreskrifter, rörande cassa-creditiv åt Hypotheks-föreningar;
N:o 94, i anledning af Herr Rosenbladst R.j motion om creditiv från
Rikets Ständers Bank åt Privat-Banker;
670 Fröt. Uldr. d. 3 Oct. 184.0.
N:o 95, öfver väckta frågor om afsältande utaf en fond i Rikets Ständers
Bank att användas till lån, emot pant af ritorr spanmål;
N:o 96, öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående sökt creditivrätt
i Rikets Ständers Bank för Stockholms stads Drätsel-Corn mission;
och N:o 97, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
lättighet för Directionen af Armeens Pensions-Cassa till ett räntebärande creditiv
i Rikets Ständers Bank.
S. D. Ånvo föredrogs B nco-Utskottets bordlagda Utlåtande N:o 78, öfver
gjorda anmärkningar vid Utskottets Blänkande N:o 36, i anledning af
vackt fråga om förändrad organisation af Banco-Fullmägtiges Expedition.
Slåndtt, sorn bifallit Banco-Utskottets Betänkande N:o 36, godkände dek
i Utlåtandet N:o 78, föreslagna förtydligande, att Banco-Fullmägtige må berättigas
att | å Räkningen Obestämda Supplementar-Staten disponera ett arfvode
af högst 300 R:dr B:co årligen att användas såsom ersättning till deri person
i Banken, som, uppå Banco-Secreterarens hemställan, blifver af BancoFullmägtigen
förordnad all, vid räkenskaps-göromåh 11 inom Banco-Fullmägtiges
Expedition, Secreterare!! biträda; äfvensom Ståndet, i följd häraf, hi föll’,
att det uti aflönings-staten, under rubrik: Serskilda löner, anslag och arfvoden
för personer, som icke tillhöra någondera af of vanupptagne tjenstegrader,
utförda arfvode 300 R:dr till den person, sorn biträder vid räkenskaps-göromålen
inom Öfverstyrt Isens Expedition, kommer att ifrån berörde
Stat uteslutas; och i öfrigt lades Utlåtandet N:o 78 lill handlingarne.
S, D, Föredrogs ånyo Banco-Utskottets Utlåtande N:o 79, i anledning
af de inom Irenne Riks-Stånd gjorda anmärkningar vid Utskottets Botänkande
N:o 44, med förslag lill ny aflönings-stat för Banco-Yerkels embets- och
tjenstemän, konslidkare och vaktbetjening.
Ståndet, som godkänt det af Banco-Utskottet, vid Betänkandet N:o 44,
framlagda förslag till ordinarie aflönings-stat för Banco-Yerkels embets- och
tjenstemän, konstidkare och vaktbetjening, fastställde nu berörde stat, att
gälla till efterrättelse från och med innevarande års början, endast med den
förändring, som är en följd af Banco-Utskottets, af Ståndet antagna, hemställan
i Utlåtandet N:o 78 öfver gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o 36,
i anledning af väckt fråga om förändrad organisation af Banco-Fullmägtiges
Expedition, äfvensom Ståndet förklarade, att BancoFullmägtige må berättigas
att för samtlige embets- och tjenstemännen låta utfärda Fullmagter med tour ifrån
deras constitutorials dala; och biföll Ståndet derjemte, att Bokhållaren
H. S. Schös och Acluarien B. H. Schröderheim må på indragnings-staten
uppföras till ett lönebelopp af 720 R:dr B:co hvardera.
Prol Uldr. d. 3 Oct 184.0.
S. D. Efter förnyad föredragning af Lag-Utskottets Memorial N:o 136',
med anmälan om behofvet af en rättelse, i anledning af Utskottets Betänkande
No 112, rörande väckt motion om ändring af 4 och 5 §.§. i 17
Gap. Ärfda-Balken och af 3 §. i 8 Gap. Jorda Balken, samt om upphäfvande
af Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762, blef samma memorial
godkändt.
Fr å 11 H eder v. Bonde-Standet.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Bevillnings-Utskottets Utlåtande:
N:o 27, i anledning af anmärkningar mot Betänkandet N:o 12, angående
grunderna för den blifvande allmänna Bevillningen samt föreskrifterna för
tillämpningen deraf; och Betänkande
N:o 28, i anledning af Herr Christiersons motion, angående bestämmande
af det belopp, uppbördsman och redogörare borde åtnjuta för debitering
och indrifning af Bevillningen.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets Utlåtande N:o 79,
i anledning af anmärkningar mot Ulskoltets Betänkande N:o 44, med förslag
till ny aflönings-stat för Banco-Verkets embets- och tjenstemän, konslidkare
och vaktbetjening, fann Ståndet för godt att bifalla Utlåtandet N:o 79,
med det vilkor, att den af Utskottet föreslagna löneförhöjning för vissa tjenster
inom Bancö-Verket icke annorlunda bör utgå, än i den mon tillgång
dertill uppkommer derigenom, att de tjenster, som uti Herr Stuarts mot Utskottets
Utlåtande N:o 79 gjorda reservation finnas upptagna och i den ordning
lian föreslagit blifva indragne, hvilken tillgång då kommer att fördelas
på de förböjda lönerna i jemförligt förhållande till deras primitiva belopp.
S. D. Ånyo föredrogs ett från Vällofl. Borgare-Ståndet ankommet och
den 30 sisth September bordlagdt Utdrag af dess Protocoll för den 26 i
sistnämnde månad (N:o 358), med inbjudning till Med-Stånden att deltaga
i det beslut, sorn förstnämnde Riks-Slånd, med ogillande af Siats-Utskottets
Betänkande N:o 150 och Utlåtande N:o3l4, fattat, alt nemligen Wenersborgs
stads vid detta års slut varande skuld till staten må betalas med sex procent
å det primitiva capitalet årligen, af hvilka sex procent, fyra procent må
utgöra ränta, och återstoden afräknas på capitalet.
Ståndet fann för godt att antaga denna inbjudning.
67a
Prot. XJtdr. d. j Oct. 1840.
Den 7 Oct. 1840. f. ro.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeli*.
S. D. Remitterades till Stats- samt Allmänna Besvärs och Ekonomiutskotten
ett denna dag afgifvet anförande af Herr Edenhjelm, Gillisj i anledning]
af Utskottens återremitterade Betänkande N:o 30, i anledning af
väckt fråga om understöd af statsmedel lill upphjelpande af fisket i BohusLäns
skärgård.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och i ett sammanhang ej mindre Banco-Utskotlets
Betänkande N:o 44, med förslag till ny aflönings-stat för BancoVerkets
embets- och tjenstemän, konst-idkare samt vaktbeljening, än utlåtandet
N:o 79, i anledning af de inom 3:ne Riks-Stånd gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande N:o 44, med förslag lill ny aflönings-stat för BancoVerkels
embets- och tjenstemän, konslidkare samt vaktbeljening.
Ståndet biföll Betänkandet N:o 4-4 med de dervid i Utlåtandet N:o 79
gjorda förändringar och tillägg, samt under förbehåll, att 2:ne Commissariebeställningar
nemligen en i Sedel-Contoiret och en i Depositions-afdelningen,
en Casseurs-syssla samt en Bokhållare och tre Contoirs-skrifvare-tjenster i Sedel-Contoiret,
äfvensom en Cassa-skrifvare befattning komma, i öfverensstämmelse
med hvad Banco-Fullmägtige yttrat, ati indragas vid nu varande inneliafvares
afgång, i den nion de förändringar uti Bankens rörelse, som blifva
qn följd af Verkets nya organisation, kunna bringas i verkställighet.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet en af Contracts-Prosen Östberg
denna dag väckt motion, att embets- och tjenstemännens löner och dit hörande
förhållanden i Rikets Ständers Riksgälds-Contoir må, med upphörande
af hvad derom nu är provisionelt stadgadt, ordnas efter enahanda hufvudgrunder,
som gälla för aflöningen inom Banken.
S. D. e. m. Föredrogos ånyo och bi föllos Banco-Utskottets följande Memorial,
Betänkanden och Utlåtanden:
N:o 81, i anledning af förre Kamereraren C. Mattons ansökning om
restitution af lön samt erhållande af Pension;
N:o 82, i anledning af Riksdags-Fullmägtigen G. B. Appelqvists motion',
angående nedsättning i räntan med en procent å alla lån, som från
Rikets Ständers Bank eller de derunder lydande Låne-Contoiren ulgifvas.
JN':o 85,
Prot■ Vtdr. d. 7 Oct. 1840.
N:o 85, öFver väckta motioner angående låns utgifvande Från Banken
emot pant aF storskiFtade hemman i Dalarne.
N:o 86, öfver vackt motion, angående Förskottslåns meddelande från
Banken för strömrensningar, sjö- och myr-aftappningar samt i stort företaglie
odlingar.
N:o 88, i anledning af väckta motioner, dels om inrättande afLåne-Contoir
i hvarje Provins, dels om tillökning i Discont-fonden och nedsättning af
räntan för Discont-lån, m. m.
N:o 89, angående en af Bankens Commissariat verkstäld afskrifning af
2:ne från Banken utgifna fastighets-lån, hvilkas belopp icke kommit låntaearne
tillhanda.
O
N:o 90, i anledning af Inspectoren P. E. Normans ansökning om eftergift
af upplupen öfverränta å ett lån i Banco-Disconlen.
N:o 91, med hemställan, att den Jern-Contoiret beviljade Creditiv-rätt i
Banken måtte få fortfara till nästa Riksdag.
N:o 92, öfver en väckt fråga om fortfarande af det Sparbankerna i Riket
beviljade Creditiv.
N:o 94, i anledning af Herr Rosenblads, Jl.3 motion om Creditiv från
Rikets Ständers Bank åt Privat-Banker.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Banco-Ut skottets, sedan den 26 September
sisth å bordet hvilande Utlåtanden och Betänkanden:
N:o 8.3, ofver väckt motion, angående låns utgifvande från Rikets Ständers
Bank, emot första inteckning uti fast egendom på landet, lill belopp af
fastighetens halfva taxeringsvärde,
N:o 84, i anledning af väckte förslag till förändrade föreskrifter i afseende
på Bankens fastighets- samt skiftes- och odlings-lånerörelse.
N:o 87, i anledning af väckte motioner, angående dels utsträckning af
lånetiden och nedsättning af räntan för Discont-lån samt dels bestämmandet
af någon viss andel af Discont-fonden till lån åt jordbrukare och Bergsmän.
N:o 95, öfver väckta frågor om afsättande utaf en fond i Rikets Ständers
Bank, alt användas till lån mot pant af ritorr spanmål; blefvo samma
Utlåtanden och Betänkanden, på grund af dervid gjorda anmärkningar, återremitterade.
Från Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Upplästes meddeladt utdrag af Högvördige Preste-Ståndets ProBih.
till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 85
6;4
Prot. Utdr. d. 7 Oct. 1840.
tocoll den 30 sistlidne September, hvaraf inhemtades, att Preste-Ståndet, vid
behandling af Lag-Utskottets memorial, N:o 120, med förslag till sammanjemnkning
af de inom Riks-Stånden faltade skil jagtiga beslut vid förehafvande
af Utskottets, genom Betänkandet N:o 26 och Utlåtandet N:o 70 framställda
förslag, rörande den uppenbara kyrkopliktens afskaffande, inbjudit Borgare-
och Bonde-Stånden att förena sig med Preste-Ståndet deri, att, då enskildt
skriftermål eger rum, i stället för den uppenbara kyrk oplikten, underrättelse
ifrån Predikostolen icke bör lemnäs om namnet på den felande
och beskaffenheten af hans brott; men Borgare-Ståndet fann icke skäl att denna
inbjudning antaga.
S. D. Föredrogos ånyo följande Lag-Utskottets bordlagda Betänkanden
och Utlåtande:
N:o 122, i anledning af väckta motioner, om upphäfvande eller ändring
af Kongl. Förordningen den 9 Maj 1835, angående hvad iagttagas bör vid
bandel om lösören, som köparen låter i säljarens vård qvarblifva.
Bifölls.
N:o 123, i anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition med
förslag till Förordning emot olofliga folksamlingar, som ock serskilda i detta
ämne väckta motioner.
Återremitteras.
N:o 124, i anledning af väckta motioner om upphäfvande af Kongl.
Maj:ts Nådiga Förbud af den 10 December 1812, emot all gemenskap med
f. d. Konung Gustaf Adolf, f. d. Drottningen och deras Barn.
Bifölls.
N:o 125, i anledning af väckta motioner om ändring i 5 Gap. Missgernings-Balken.
Bifölls.
N:o 126, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot Utskottets Betänkande
N:o 66, i fråga om förtydligande af Kongl. Brefvet den 25 September
1777, dels väckt motion om upphäfvande af samma Kongl. Bref.
Utlåtandet N:o 126, i hvad det angår den väckta motionen om upphäfvande
af Kongl. Brefvet den 25 September 1777, godkändes, och i öfrigt
lades samma Utlåtande till handlingarna.
N:o 127, i anledning af väckta motioner om ändringar i AnsvarighetsLagen
för Stats-Rådets Ledamöter.
Bifölls
N:o
128, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 13 Juli 1818, angående handskrifne, på sedelhafvaren eller
Prot. Utdr d. 7 Oct. 184.0. 67S
på viss man och ordres ställda invisningars eller så kallade assignationers
belopp.
Af'slogs.
N:o 129, i anledning af väckt motion om förhöjning af den i lagen
itadgade mansbot.
Bifölls.
N:o 130, i anledning af väckt motion om utfärdande af Taxa för rättegångskostnad,
m. m.
Bifölls.
N:o 131, i anledning af väckt motion om rättighet för den, som till
försäljning emotlagil varor, eller derpå lemnat egaren förskott, att derföre
njuta, framför andra borgenärer, företräde till betalning ur samma varor.
Återremitterades.
N:o 132, i anledning af väckt motion om ändring af praescriptions-tiden för
klander å fast egendom.
Bifölls.
N:o 133, i anledning af fråga om närmare lagbestämmelser; huru förfaras
bör, då, vid lagfarts sökande, fullständiga åtkomsthandligar saknas.
Bifölls.
N:o 134, i anledning af väckta motioner om ändring i nu gällande stadgfinden,
angående behandling af frågor om oenighet makar emellan.
Bifölls.
och N:o 135, i anledning af väckta motioner om ändring af beräkningsgrunden
för magistraternes boupptecknings-arfvoden.
Bifölls.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades en, med anledning af 56 §.
Piiksdags-Ordningen, af Herr Limnelius väckt motion, angående lönereglering
för Rikets Ständers Riksgälds-Contoir, lill likhet med hvad för Banken
blifvit bestämdt, så vidt sådant med dessa Verks något olika organisatioa
må linnas öfverensstämmande.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets, sedan den 26 sistlidne September
på bordet hvilande, utlåtanden:
N:o 80, i anledning af förrättad revision af Banco-Discontverkets räkenjkaper
och förvaltning för år 1839.
Ståndet fann för godt godkänna utlåtandet.
676 Prot. Utdr. d. 7 O cl. 1840.
N:o 81, i anledning af förre Kamereraren C. Mattons ansökning om
restitution af lön samt erhållande af pension.
Jfslo"s.
N:o 82, i anledning af väckt motion angående nedsättning i räntan med
En procent å alla lån, som från Rikets Ständers Bank elier de derunder lydande
Låne-Contoiren utgifvas.
Återremitterades.
N:o 83, öfver väckt motion, angående låns utgifvande från Rikets Ständers
Bank, mot första inteckning uti fast egendom på landet, till belopp af
fastighetens halfva taxeringsvärde.
Bifölls.
N:o 85, öfver väckta motioner, angående låns utgifvande från Banken
'O o
emot pant ar storskiflade hemman i Dalarna.
Bifölls.
N:o 86, öfver väckt motion, angående förskotts-låns meddelande från
Banken för strömrensningar, sjö- och myr-aftappningar samt i stort företagna
odlingar.
Bifölls.
N:o 87, i anledning af väckta motioner, angående utsträckning af lånetiden
och nedsättning af räntan för Discont-län, m. m.
Ståndet hiföll detta Utlåtande med åberopande af dess beslut angående
Utlåtandet N:o 82..
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos följande Lag-Utskottets bordlagda
Utlåtanden:
N:o 122, i anledning af väckta motioner om upphäfvande eller ändring
af Kongl. Förordningen den 9 Maj 1835, angående hvad iagllagas bör vid
handel om lösören, som köparen låtit i säljarens vård qvarblifva.
N:o 128, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 13 Juli 1818, angående bandskrifna, på sedelhafvare!) eller
på viss man och ordres ställde invisningars, eller så kallade assignationers
belopp.
N:o 129, i anledning af väckt motion om förhöjning af den i lagen stadgade
mansbot.
N:o 130, 1 anledning af väckt motion om utfärdande af Taxa för rättegångskostnad,
m. m.
N:o 131, i anledning af väckt motion om rättighet för den, som till
försäljning emottagit varor och derpå lemnat egaren förskott att derför njuta,
framför andra borgenärer, företräde till betalning ur samma varor.
Prol. TJidr. d. 7 Oct i84&- 677
N:o 132, i anledning af väckt motion om ändring af praescriptions-tideis
för klander å fast egendom.
N:o 133, i anledning af väckt fråga om närmare lagbestämmelser, huru
förfaras bör, då, vid lagfarts sökande, fullständiga åtkomst-handlingar
O * O O
saknas.
N:o 134, i anledning af väckta motioner om ändring i nu gällande stadganden,
angående behandling af frågor om oenighet makar emellan.
N:o 135, i anledning af väckta motioner om ändring af beräkningsgrunden
för Magistraternas bouptecknings-arfvoden.
N:o 136, angående en rättelse, i anledning af Utskottets N:o 112, rörande
väckt motion om ändring af 4 och 5 §§. i 17 Gap. Ärfda Balken och
af 3 §. i 8 Gap. Jorda-Balken, samt örn upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 19 Augusti 1762.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos följande Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskuttens den 3:dje dennes bordlagda Utlåtanden:
N:o 41, i anledning af väckt motion om anslag till förhöjd lön åt en
Skollärare i Östhammar.
N:o 42, i anledning af väckt motion om inrättande af en Skola i Arwika
köping.
N:o 43, i anledning af väckt fråga, att säterier, äfvensom rå- och rörshemman,
måtte deltaga i Fjerdingsmans aflöning.
N:o 44, angående dispositions- och jordegande-rätten till de så kallade
kyrkohemmanet) i Halland.
N:o 46, i anledning af väckt fråga, alt de så kallade bibeltrycks-medel,
som årligen erläggas af Pastorerne på Gottland, måtte användas till folkundervisningens
befrämjande derstädes.
N:o 47, i anledning af väckt fråga om ulgifvande af en Officiel tidning.
N:o 48, 2 anledning af väckt motion, att den span mål, som upphandlas
för Stats-verkets räkning, matte levereras elter vigt.
N:o 51, i anledning af väckt fråga om skyldighet för embets- och tjenstemän,
m. fl., att, då de företaga resor i Kongl. Majrts och Kronans ärenden
och på dess bekostnad, färdas på ångfartyg, der sådant sig göra låter.
S. D. Aid förnyad föredragning, bifölls Stats-, Banco- och Lag-UIskottens
den 3:dje dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 50, i anledning af Pe~
ter Perssons från Calmar Län motion, om upphörande af Bankens och Riksgälds-Contoirets
Forum privilegiatum.
S. D. Föredrogs och antogs Högvördige Preste-Slåndets, uti ProtocollsUtdrag
den 30 sisth September gjorda inbljudning, att deltaga i dess beslut,
678
Trot. Utdr. d. 10 Oct. 1840-
angående Lag-Utskottets Memorial N:o 120, med förslag till sammanjemkning
af de inom Riks-Stånden fattade skiljagtiga beslut, vid förehafvande af Utskottets
genom Betänkandet N:o 26 och Utlåtandet N:o70 framställde förslag,
rörande den uppenbara kyrkopliktens afskaffande.
Den 10 Oct. 1840 f. m.
Från Högvörd. Peeste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo och återremitterades Banco-Utskottets följande
Utlåtanden, sedan dea 26 September å bordet hvilande:
N:o 93, öfver Herr C. HaUenborgs motion, åsyltande förändring i nu
gällande föreskrifter, rörande cassa-creditiv åt Hypotheks-föreningar.
N:o 96, öfver Kongl. Majlis Nådiga Proposition, angående sökt creditivrätt
i Rikets Ständers Bank för Stockholms stads Drätsel-Commission.
N:o 97, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående rättighet
för Directionen af Armeens Pensions-cassa till ett räntebärande creditiv
i Rikets Ständers Bank.
S. D. Till pröfning ånyo och afgörande i ett sammanhang, företogos
Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 12 j angående grunderna för den blifvande
allmänna Bevillningen samt föreskrifterna för tillämpningen deraf, och
samma Utskotts Utlåtande N:o 27, i anledning af anmärkningar emot Betänkandet
N:o 12; dervid Ståndet beslöt på sätt, som följer:
Art. 1. Personlig skyddsafgift.
Ståndet, som godkände, alt denna afgift erlägges af alla inom Riket i
mantalslängd skattskrifna personer, aktade likväl nödigt för sin del besluta, så
väl alt bestämmandet af denna afgifls belopp tills vidare uppskjutes, som ock
att den beräknas för hvarje mans- och qvinsperson från och med fyllda 17
år tili och med fyllda 60 år, samt godkände i öfrigt, hvad Utskottet i Utlåtandet
N;o 27 föreslagit, angående samma afgifts fortfarande utgörande äfven
öfver 60 ars alder.
Art. 2. Jfgift af lön, egendom och rörelse m. m. af embets- och tjensteman
samt betjente, m. fl.
2. Bifölls, äfvensom att den hittills af löner utgående centonal må,
i enli°het med Utskottets förslag i Betänkandet N:o 12, upphöra
3. Bifölls.
4. Bifölls med det uteslutande af orden ”så väl i Kronans som andra
publika byggnader” i l:sta morn., som ock med den förändrade lydelse
af 2:dra morn., hvarom i Utlåtandet N:o 27 förmäies.
Prot. Utdr. d. 10 Oct. 1840. 67g
5, 6 , y, 8 och g. Biföllos.
«$\$\ 10, 11 j 12, och i3. Biföllos med den förändrade lydelse, som blifvit
föreslagen från början af 10 §. och den rättelse, som blifvit gifven åt den
i slutet af densamma förekommande hänvisning, äfvensom den i 11 §. pag.
8 projecterade förändring: allt på sätt i Utlåtandet N:o 27 innehålles.
i4- Bifölls med följande tillägg:
a) Arbetsfolk , så i städerna som på landet, som icke äro lagstadde och
ej eller njuta ständig arbetslön, utan arbeta för dagspenningar eller efter serskild
öfverenskommelse och beting, erlägga:
Mankört
I Stockholm
Ogifte och enklingar samt gifte utan minderåriga barn , R:dr 1.
Gifte samt enklingar med ett minderårigt barn ...... 24 sk.
Gifte samt enklingar med flere minderåriga barn frikallas
från denna afgift.
I de öfrige städerna och på landet.
Ogifte och enklingar samt gifte utan minderåriga barn . . . . 32 sk.
Gifte samt enklingar med ett minderårigt barn 16 sk.
Gifte och enklingar med flere minderåriga barn äro från
denna afgift fria.
Qvinkön•
Ogifta eller enkor äro från denna afgift fritagne.
b) Arrendatorer betala fem procent af den inkomst de ega, sedan arrendesumman
blifvit afdragen, hvilken afgift dock ej må dem påföras till mindre
belopp, än en åttondedel af Fastighets-bevillningen.
Likaledes betala Landtbonde!', Hälftenbrukare och de, som bruka arrenderad
jord, feni procent af den inkomst, de ega, hvilken afgift dock ej må
understiga en sextondedel af Fastighets-bevillningen.
i5. Bifölls med de förändringar, som i Utlåtandet N:o 27 finnas
föreslagne, i afseende på den bevillning, som bör utgå af nedanstående:
a) Fiskare, ändringen från sju till åtta gillades.
b) Försäljare af utländska lottsedlar.
c) Försäljare af inländske enskilde personers dito, jemte den för begge
dera
slagen uppgifna fördelning i 2:ne classer.
d) Informatorer, för den lön, de hos enskilde åtnjuta lika med tjenstemän
(se 2:dra §.)
e) Skol-lärare lika med tjenstemän.
f Utländningar (se pag. 24.)
<S8o
Trot. Utdr. d. 10 Oct. 184°•
Hvarjemte Ståndet beslöt, att spisqvarter, der, jemte mat, endast porter,
öl och svagdricka hållas tillhanda, icke må från erläggandet af bevillning
fritaga s.
16 , 17, 18 och tg godkändes, äfvensom den i anledning af sistnämnde
§. i Utlåtandet N:o 27 föreslagna underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majit angående erhållandet af upplysningar för vinnandet af möjlig rättelse i
minimi-tariffen öfver hemmansvärdet.
vo, 2i och 22, jemle det vid slutet af denna §. tillagda nya moment,
enligt Utlåtandet N:o 27, 23, 24, 25 och 26 biföllos.
27. Godkändes med iagttagande af hvad i Utlåtandet N:o 27 finnes
föreslaget, så väl om en förändrad lydelse af sista momentet under rubriken
Inspectorer, som ock, att näst efter Saltpeters-sjudare, Kronans, upptages
private . R:dr 2.
, 4*- 28. Bifölls.
2g. Godkändes, likväl med iagttagande af hvad Ståndet beslutat om
erläggandet af bevillning efter 2:dra Art. af arbetsfolk på landet bland mankön
äfven må tillämpas på arbetsfolk vid bruk, bergverk och alla öfriga inrättningar.
3o, 3/, 32 och 33 biföllos.
di1. 34• Ståndet, som ogillade hvad Utskottet i denna §. föreslagit, ansåg
det borde § bibehållas vid samma lydelse, som stadgandet härom i nu
gällande Bevillnings-Förordning, nemligen: ”ofvanberörde stadgande gäller ock
för alla cassör, hvilka njuta mer än fem för hundrade af deras utlånle medel,
så att enahanda afdrag å räntan, i afseende på dem ofelbart skall ega
runi, dock undantagas härifrån Sparbankerna, äfvensom Disconterna, hvarest
lån gifvas på kortare tid, och der räntan vid lånets utlemnande uppbäres,”
Föredragningen, som, i anseende till den långt framskridna tiden, afbröts,
skulle i näst inträffande Plenum fortsättas.
Från W ä U o f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet öfverlemnades ett
af vice Talmannen Herr Halling denna dag ingifvet anförande, i anledning
af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets meddelade och af Ståndet återremitterade
Betänkande N:o 99, rörande förändrad reglering af Consuls-Districten,
m. m.
S. D. Föredrogos å nyo Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 12, angående
-
Prot. Uldr. d. 10 Oct. 184o.
681
ende grunderna för den blifvande allmänna Bevillningen samt föreskrifterna
för tillämpningen deraf, och samma Utskotts Utlåtande, N:o 27, i anledning
af anmärkningar emot förutnämnde Betänkande.
Härvid förekommo:
l:o Inledningen till Utlåtandet, N:o 27, hvilken ej påkallade Ståndets
yttrande, lades till handlingarne.
2:o Utskottets yttrande, pag. 3, vid slutet af Betänkandet N:o 12, angående
personlig skyddsafgift, 1 Ärt. 1 §. uti uppgjordt förslag till BevillningsFörfattning
och Utskottets förklarande i detta ämne uti Utlåtandet, No 27.
Ståndet beslöt: a) alt personlig skyddsafgift bör bibehållas, med vilkor,
alt beloppet bestämmes, sedan Statsbrist-summan blifver utredd, och med
iakttagande, att denna afgift ej kommer att öfverstiga 24 sk. för man och 12
sk. för qvinna, b) alt samma afgift bör utgå ifrån och med fyllda 18 år, och
c) att i öfrigt godkännes 1 §. uti Bevilluing-s-Författnings-förslaget, med tillägg
enligt Utlåtandet, Nio 27.
3:o Andra Artikeln af Bevillnings-Författningen.
§.2.
Med ogillande af Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 27, godkände
Ståndet, hvad Utskottet i Betänkandet, N:o 12, angående upphörande afCentonal-afgift
å löner, tillstyrkt, äfvensom Ståndet gillade förslaget till 2 §. uti
Bevillnings-Författningen. (Bil. Betänkandet, N:o 12.)
§. 3.
Förslaget, enligt Betänkandet, Nio 12, godkändes.
§• 4-
Godkändes, enligt Betänkandet, N:o 12, med förändring och tillägg, enligt
Utlåtandet, N:o 27.
§§. 5, 6, 7, 8 och 9.
Antogos, enligt Betänkandet, N:o 12.
§. 10.
Ståndet a) godkände den, genom Utlåtandet N:o 27 förändrade redaction
af inledningen till denna §, b) gillade de i 10 §. upptagna miniminfgifter
för Grosshandlare, andre Handlande, Mäklare, Skepps-CIarerare, Apothekare,
samt egare af skeppsvarf, fabriker och manufacturier, c) biföll Utskottets
tillstyrkande, angående läste-afgift för fartyg, d) beslöt näst efter tariffens
slut följande förtydligade bestämmelse:
”Hå Skeppsredare uppgifvit och, på sätt uti 8 §. föreskrifves, blifvit taxerad
för behållen inkomst af sitt skeppsrederi, högre, än hvad den här in
Bih.
till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 80
Prot. TJtdr. d. 10 Oct. 1S40.
tagna läste-afgiflen utgör, erlägge hail ej den serskildt stadgade läste-afgiflen:
och e) antog de tvänne sista momenten af denna §., vid hvars slut en hänvisning,
i afseende på uppgift öfver egande fartyg, bltf, i öfverenstänimelse
med Utlåtandet N:o 27, rättad ifrån §. 66 till §. 64.
§. 11.
Ståndet beslöt följande lydelse af ingressen Lill denna §.:
"Handtverkare, med dem jemförlige Manufacturister, och andra förut icke
uppräknade Borgare skola, med bibehållande af den i allmänhet fastställda
grund, till fem procent af inkomsten taxeras, med ledning af nedanstående,
till närmare lättelse fastställda, classification, nemligen:”
Yid de, enligt förslaget vid Betänkandet N:o 12 uppförda classer, som
utgöra för Stockholm och Götheborg 14, för Städerna af första classen 12,
för städerna af andra classen 10, för städerna af tredje classen 9, för städerna
af Fjerde classen 9 och för städerna af femte classen 8, beslöt Ståndet
skola tilläggas för de serskilda classernas städer ytterligare en minimi-class
med ett belopp af 2 R:dr mindre, än hvarje nuvarande minsta dass, hvarigenom
för Stockholm och Götheborg bestämmes en femtonde dass, med en
taxations-summa af 8 JR:dr, för städerna af första classen en trettonde dass,
med en summa af 8 R:dr, för städerna af andra classen en elfte dass, med
en summa af 6 R:dr, för städerna af tredje classen en tionde dass, med en
summa af 5 R:dr, för städerna af fjerde dassen en tionde dass, med en
summa af 4 R:dr, i följd hvaraf Utlåtandet N:o 27, i denna del var bifallet,
och för städerna af femte dassen en nionde dass, med en summa af
2 R;dr.
Derjemte beslöt Ståndet ätt vänligen inbjuda de respective Med-Stånden
att med Borgare-Ståndet sig förena uti hvad Ståndet, på sätt nämndt är, i
afseende på BeviJlnings-Författnings-förslagets 11 §., antagit.
§§. 12, 13 och 14.
Antogos, enligt Bevillnings-Utskottets förslag.
§.15.
Inledningen, äfvensom bestämmelse af den bevillningsom bör erläggas
af:
Advocater och Sakförare.
Aeteurer och Actricer, Musikanter, Sångare, Sångerskor, Dansmästare,,
zn. fl,, som tillhöra de Kongl, spectaclernes stat.
Utskottets förslag godkändes.
Aeteurer och Actricer, Musikanter, Sångare, Sångerskor, Dansmästare,
m. fl., som tillhöra öfrige spectade-trupper.
Prol. TJtdr, d. 10 Oct. 184.0.
€35
St;’lidet beslöt, alt, jemte de fyra classer, som, i afseende på sistnämnde
personers bevillning, äro uppförda, skall bestämmas ytterligare en lemle
dass, med en taxalions-summa af 3 R:dr.
Arbetsfolk i städerna.
Ståndet beslöt, att arbetsfolk i städerne, som icke äro lagstadda och ej
alltid njuta ständig årslön, utan arbeta för dagspenning, eller efter serskild
öfverenskommelse och beting, skola, i bevillning efter andra Artikeln, betala:
mankön i Stockholm och Götheborg: ogifte och enklingar, samt gifta utan
minderåriga barn 1 R:dr, samt gifte och enklingar med minderåriga barn 16
sk., samt i de öfriga städerna: de förre 32 sk. och de senare 12 sk.
Föredragning af detta ärende fortsättes nästa Pleni-dag.
F rån II e d e r v. B onde-Standet.
S. D. Ånyo föredrogos, hvart efter annat, Lag-Utskottets följande fem
Belänkanden och Utlåtanden, nemligen:
N:o 133, i anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, med
förslag till Förordning emot olofliga folksamlingar, som ock serskilte i detta
o o o o w
ämne väckta motioner.
Återremitterades.
N:o 12d, i anledning af väckte motioner om upphäfvande af Kongl.
Maj:ts Nådiga förbud af den 10 December 1812, emot all gemenskap med
f. d. Konung Gustaf Adolf, f. d. Drottningen och deras barn.
Bifölls.
N:o 125, i anledning af väckta motioner om ändring i 5 Gap. Missgernings-Balken.
Återremitterades.
N:o 126, i anledning af dels gjorde anmärkningar emot Utskottets Betänkande
N:o 66, i fråga om förtydligande af Kongl. Brefvet den 25 September
1777, dels väckt motion om upphäfvande al samma Kongl. Bref.
Ståndet fann skäligt sålunda bifalla Utskottets förslag i Betänkandet Nx>
66, att genom utfärdande Författning varder, såsom elt af Kongl. Brefvet den
25 September 1777 föranledt undantag från allmänna lagens stadgande i 1
Gap. 2. Straff-Balken, förordnadt, det ej någon må häktas för brott emot
5 Gap. 1 §. Missgernings-Balken, ehvad brottet må vara föröfvadt genom tal,
skrift eller tryck” förr än Kopgl. Maj:t förklarat undersökningen böra fortgå,
hvarefter vederbörandes pröfningsrätt, i fråga om den tilltalades häktande,
inträder.
684
Fröt. Utdr. d. 14 Oct. 1840.
N:o 127, i anledning af väckta motioner om ändringar i Ansvarighetslagen
för Stats-Rådets ledamöter.
Återremitterades.
S. D. Vid förnyad föredragning återremitterades Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens följande tvänne Uilåtanden, nemligen:
N:o 45, angående besittningsrätten till Annexe- Stom- Mensal- och Kyrkohemman
i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län för de å dessa hemman
antagne åboer; och
N:o 49, i anledning af väckt fråga om en lika beskattning å all jord
Liom Riket m. m.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskotteis nedannämnde Utlåtanden
och memorial, fattade Ståndet följande beslut.
N:o 328, i anledning af återremiss å Utlåtandet, N:o 178.
Lades till handlingarne.
N:o 329, i anledning af återremiss å Utlåtandet, N:o 185.
Lades jemväl till handlingarne.
N:o 330, i anledning af erhållen återremiss af Ståts-Utskottets Utlåtande,
N:o 227.
Bifölls^
N:o 333, i anledning af återremiss å memorialet N:o 234;
N:o 333, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 241 ;
K;o 334, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 255;
N;o 335, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 275; och
N:o 336, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 282.
Dessa sistnämnde fem Utlåtanden lades till handlingarne; samt
N:o 338, i anledning af väckt fråga om ubetalniug till Bredaryds Församling
af ett, räntan å hemmanet Ramnäs Holsagården motsvarande, Capital.
Bifölls.
Den 14 Oct. 1840.
Från Höglo fl.. Riddersk.apet och Adet.n.
S. D. I. m.. Remitterades till Stals-Ulskotlet Herr Bräkenlijelms , Per
Reinholdx denne dag afgifne motion, angående anvisande af el t årligt ar fvode,
aLt på Allmänna Indragnings-stalen. utgå till Herr Leyonmarck för de
vid Ta bell-Verket gjorda tjensler.
S. D. Med anledning af Stals-Ulskottets af t ren ne Riks-Stånd bifallue
I
Fröt. Vi dr d. 14 Ocl. id/fo. 68)
memorial N:o 319, beslöt Ridderskapet och Adeln, att af Ståndets tryckta
prolocoll för innevarande Riksdag skola 150 exemplar aflemnas till Riksgälds-Conloiret
och de öfrige 350 exemplaren utdelas lill Ståndets ledamöter.
S. D. Lades till handlingarne Bevillnings-Utskoltets den 23 och 26 sisth
September på bordet lagde Betänkande N:o 28, i anledning af Herr Ckristiersons
motion, angående bestämmande af det belopp, uppbördsman och
redogörare borde åtnjuta, för debitering och indrifning af bevillningeit.
S. D. Återremitterades Banco-Ulskottets den 26 och 30 sistlidne September
på bordt t lagrie Utlåtande N:o 97, i anledning af Kongl. Maj:ts N ådiga
Proposition, angående rättighet för Directionen af Armeens PensiousCassa
till ett räntebärande Creditiv i Rikets Ständers Bank.
- S. D. Anlog Ridderskapet och Adelil Borgare-Ståndets, genom PrötocollsUldrag
af den 23 och 26 sistlidne September, gjorde och den 30 i samma
månad på bordet lagde inbjudningar att instämma uti Ståndets genom nämnde
Protocolls-Utdrag fattade beslut.
l:o rörande Stals-Ulskoltels Utlåtande N:o 311, i anledning af anmärkningarne
vid UtskolUts Betänkande N:o 24, angående sökt eftergift eller anstånd
med inbetalningen af det Öregrunds stad beviljade lån;;
2:o rörande Stats-Utskottets Utlåtande N:o 314, i anledning af anmärkningarne
vid Utskottets Betänkande N:o 150, angående vilkoren. för det,, till
staden Wenersborgs återuppbyggande beviljade,, lån.,
S. D. Då nu ånyo föredrogs Lag-Utskottets den 30 Sept. på borde®
lagde Utlåtande N.o l26, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot Utskottets
Betänkande N.o 66, i fråga om förtydligande af Kongl. Brefvet den
25 September 1777, dels väckt motion om upphöfvande af samma Kongl.
Bref, godkände Ridderskapet och. Adeln Utskottets yttrande öfver Professor
Gejers motion samt beslutade, i enliglnt med Herr Cederschjölds vid Betänkandet
N:o 66, fogade reservation, att genom utfärdande Författning varder
förordnadt, det ej någon må häktas för brott emot 5 Cap. 1 §. Missgerniugs-Balken,
ehvad den åtalade förbrytelsen blifvit begången genom tal,,
skrift eller tryck, förr än Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Dess Nådiga
Bref af den 25 September 1777, förklarat undersökningen böra fortgå,,
hvarefter vedet hörandes pröfningsrält, i fråga om den tilltalades häktande,,
inträder.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adelil Lag Utskottets den 31) sisth September
på -bordtt lagde Betänkande N:o 128, i anledning af väckt motion
ani upphäfva,lide af Kongl. Förordningen den 13 Juli 1818, angående hand
-
686
Trot. ZJldr. d. Ocl. l84o
-
skrifne, på sedelhafvare!! eller på viss man och ordres ställde invisningars
eller så kallade assignationers belopp.
S. D. e. m. Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets dels den 30
sisth September dels den 10 dennes på hordet lagde Belänkanden:
N:o 129, i inledning f väckt motion om förhöjning af den i Lagen
stadgade mansbot.
N:o 130, i anledning af vackt motion om utfärdande af Taxa för rättegångs-koslnad,
m. m.
N:o 131, i anledning af väckt motion om rättighet för den, som till
försäljning emotlager varor och derpå leranat egaren förskolt, att derföre njuta
framför andra borgenärer företräde till betalning ur samma varor.
N:o 134, i anledning af väckta motioner om ändring i nu gällande stadganden,
angående behandling af frågor om oenighet makar emellan.
N:o 137, i anledning af väckt motion örn utsträckning och förtydligande
af 19 §. uti Instructionen för Riksens Ständers Justitiae-Om budsman.
S. D. Lades till handlingarna Lag-Utskottets, dels den 30 sisth September,
dels den 10 dennes, på bordet lagde memorial och Utlåtande:
N:o 136, med anmälan om behofvet af en rättelse, i anledning af Utskottets
Betänkande N:o 112, rörande väckt motion om ändring af 4 och 5
§. i 17 Capitlet Ärfda-Balken och af 3 §. i 8 Capitlet Jorda-Balken samt
om upphäfvande af Kongl. Förordningen den 19 Augusti 1762.
N:o 141, i anledning af erhållen ålerremiss utaf Utskottets Betänkande,
N:o 108 öfver väckt motion om offentlighet vid Under-domstolar och Poliskamrar.
S. D. Återremitterades Lag-Utskottets, den 30 sisth September, på bordet
lagde Betänkande N:o 135, i anledning af väckta motioner om ändring
af beräkningsgrunden för Magistraternas boupptecknings-arfvoden,
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets elen 7 dennes på bordet lagd*
memorial N:o 324, med förslag till voterings-proposition, i anledning af skiljaktiga
beslut öfver Utlåtandet N:o 258, angående lön-ersättning för f. th
Slats-Secreterarne Grip och von Hartmansdorff'.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 7 dennes på
bordet lagde memorial N:o 325, med förslag till voterings-proposition, i följd
af skilja g ti ga beslut öfver Utlåtandena N:ris 195 och 304, angående löne-reglering
för Stats-Departementens Expeditioner, blef den föreslagoa voteringsproposilionen
af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Lad es till handlingarne Stats-Utskottets den 7 dennes på bordtt
lagde memorialer:
Trot. Ultlr. d. i/f. Oct. 1840.
687
N:o 332, i anledning af återremiss å Memorialet N:o 234.
N:o 333, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 241.
3N:o 334, i anledning af erhållen återremiss å Slals-Ulskoltels Utlåtande
N:o 255.
JNT:o 335, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 2'75.
N:o 336, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 282.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Ulskoltets den '7 dennes på
hordet lagde Utlåtande N:o 338, i anledning af väckt fråga om utbetalning
till Bredaryds församling af ett, räntan å hemanet Rannäs Höltagården motsvarande,
capital.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens, den 7 dennes, på bordet lagde Betänkanden och Utlåtanden
:
N:o 41, i anledning af väckt motion om anslag till förhöjd lön åt en
Skollärare i Östhammar.
N:o 46, i anledning af väckt fråga, att de så kallade Bibeltryeksmedel,
som årligen erläggas af Pastorerne på Gottland , malte användas till folkundervisningens
befrämjande derstädes.
N.’o 47, i anledning af väckt fråga om utgifvande af en olliciel Tidning.
N:o 48, i anledning af väckt motion, att den spanmål, som upphandlas
för Stals-Verkets räkning, måtte levereras efter vigt.
N:o 49, i anledning af väckt fråga om en lika beskattning å all jord
inom Riket, m. m.
N:o 51, i anledning af väckt fråga örn skyldighet för embets- och tjenstemän,
m. fl. att, då de företaga resor i Kongl. Maj:ls och Kronans ärenden
och på dess bekostnad, färdas på Ångfartyg, der sådant sig göra låter.
S. D. Återremitterades Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskoltens
den 7 dennes på bordet lagde Betänkande N:o 42, i anledning
af väckt fråga om inrättande af en skola i Arvika köping.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärs-och
Ekonomi-Utskottens den 7 dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 43, i anledning
af väckt fråga, att säterier, äfvensom rå- och rörs-hem man, måtte deltaga
i Fjerdingsmans aflöning.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
dels den 7, dels den 10 dennes på bordet lagde Betänkanden:
N:o 101, i anledning af väckt motion 0111 upphörande af den afgift,
som erlägges för begagnande af vägarne å Kongl. Djurgården.
688
Trot. Vldr. d. 1/j. Oct. 1840
N:o 102, i anledning af väckt motion om ändring af hittills gällande bestämmelser
om Sveriges och Norriges ömsesidiga handels-förhållanden.
N:o 103, i anledning af väckta motioner, dels om utsträckning af föreskrifterne
i Kongl. Kungörelsen den 27 Aug. 1823 om Domares skyldighet
att lemna Pastorerne förteckning öfver sakfällde personer, dels om uppgifter
å personer, som, efter häfdande, inför Domstol lofva hvarannan äktenskap.
N:j 104, an gående föreslagen ordning för tillsättande af Krono-Länsmänstjenster
och vilkor för befordran till sådana tjenster.
N:o 105, i anledning af väckt motion, att lösnings-rätten till fjerdeparter
i Fahlu Grufva icke vidare må vara de brukande Bergsmännen förbehållen.
S. D. Afslog Ridderskapat och Adeln Banco-Utskottels den 10 dennes
på hordet lagde Utlåtande N:o 99, i anledning af Fabrikören A. L. Sohlins
ansökning om eftergift af upplupne räntor å 2:ne lån i Banco-Disconten.
S. D. Lad es till handlingarne Banco-TJIskottets den 10 dennes på bordet
lagde Memorial N:o 98, i anledning af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
återremiss å Utskottets under N:o 55 och 57 afgifne Utlåtanden.
S. D. Då nu ånjm föredrogs Expeditions-Utskottets den 10 dennes på
bordet lagde Memorial N:o 13, i anledning af Post-Iuspectoren C. F. Lindstedts
ansökning om förhöjning uti ett honom vid sistlidne Riksdag tillagdt
arfvode, blef samma Memorial lagdt till handlingarne.
S. D. Remitterades lill Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet ett
at Herr von Stahl, Emilj denna dag afgifvet yttrande, i anledning af Utskottets
återremitterade Betänkande N:o 99, i anledning af väckta motioner,
rörande förändrad reglering af Consuls-districten samt utfärdande af ny Consulad-stadga.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Remitterades lill Stats-Utskottet en af Professor Grafström med
anledning af nämnde Utskotts Utlåtande N:o 308 väckt motion, att efter vederbörlig
af Konungens Befallningshafvande verkställd undersökning om förhållandet
för dem af allmogen inom Norr- och Vesterbottens Län, hvilka i&-  ke, utan sin totala undergång, skulle kunna återgälda den undsättning, som
de åren 1833—1836 genom Grosshandlaren Liljewalch erhållit, måtte beviljas
samma förmoner, som öfrige till Staten skuldsatte undsättnings-tagare
i nämnde Län.
S, D. Fortsattes den sedan sista Plenum den 11 dennes, hvilande föredragningen
-
Prot. TJldr. d. 14 Oct. 184.0.
689
red ragn in gen af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:) 12, angående grunderna
för den blifvande allmänna Bevillningen, samt föreskrifterne för tillämpningen
deraf, oc-li samma Utskotts Utlåtande N:o 27, i anledning af anmärkningar
emot nyssnämnde Betänkande; hvarvid Ståndet fattade följande
beslut:
§. 35 bifölls, med följande af Utskottet i Utlåtandet Nro 27 föreslagna
förändringar, att nemligen ordet ”allmänna'’ framför Inrättningar från Irsta
momentet utgår, och att efter sistnämnde moment ett nytt införes af lydelse,
som i sagde Utlåtande å pag. 38 innehålles.
Nro 36, bifölls, med de forändringar, som dels af Utskottet blifvit uppgifna
i Utlåtandet Nro 27, att frän början af 4:de mom. uteslutas orden ”Fidei-commisser
och”: äfvensom att 5:le mom. erhåller den förändrade lydelse,
som å pag. 39 innehålles, dels ock med den förändring, hvilken Ståndet för
sin del, nu beslöt, att nemligen fynd af antiqvariskt och historiskt värde
må från all bevillning vara Intagna.
Art. III.
§. 37. Ståndet, som beslöt att 3:dje mom. skulle erhålla följande lydelse:
”den, som erhållit högre caracter, än som åtföljer innehafvande tjénstegrad
och, efter behörigt förordnande minst ett år förrättat den tjenst, sorn
motsvarar den högre caracteren, samt sådant vederbörligen styrker, erlägger
icke någon caracters-bevillning”, godkände i öfrigt denna §.
§ 38, godkändes, med iagttagande af, att orden ”Berednings och”, af
missskrifning tillkomna, uteslutas.
Art. IV.
§. 39 skulle, under förutsättning, att ålders-ziffrorna å dem, som böra
till skatts erläggande antecknas, blifva beroende af de beslut, hvilka i detta
hänseende varda Riksens Ständers, erhålla följande lydelse:”! hela Riket skola
mantals- och skatlskrifningar börja i medlet rf November månad, då alla,
som, inom den 31 December samma år, fylla år, i mantal skattskiifvås och
de, som vid lika tid fyllt 17 år, antecknas till personlig skyddsafgift erläggande,
Mantals- och skattskrifningen förrättas inom hvarje stad, pastorat eller
socken, i närvaro af eLt sådant Konungens Befallningshafvandes ombud.
sorn med nödiga kunskaper förenar anseende i orten. Af Fresterskap.et må
endast ordinarie eller tjenstförrättande Pastorer kunna dertill förordnas, hvilka
dessutom alltid sjelfve böra dervid vara tillstädes, eller ock i sitt ställe
Bih. till R. St, Prot. 1840. g Sami. 1 Band. 87
6go
Prot. Utdr. d. 14 Oct. 1840.
hafva utsett någon af församlingens prester; men är Pastor ensam prest inom
församlingen och laga förfall hindrar hans inställelse, må han foga den anstalt,
att annan person tillstädeskommer, som, med Pastors ansvar, ur den
medförda husförhörsboken meddelar all elen upplysning, som lagligen kan
äskas.”
§. 40 bifölls.
Föredragningen afslöts och kommer att i det för eftermiddagen utsatta
Plenum fortsättas.
S. D. Fortsattes föredragningen af Bevillnings-Utskottets Betänkande
N:o 12, angående grunderna för den blifvande allmänna bevillningen samt föreskrifterna
för tillämpningen deraf, och samma Utskotts Utlåtande N:o 27,
i anledning af anmärkningar emot nyssnämnde Betänkande, dervid Ståndet
beslöt, som följer:
§§. 41 och 42 biföllos.
§. 43 godkändes., med iagttagande af den i Utlåtandet N:o 27 föreslagna
förändring, att i 1 mom. 3:dje raden efter ordet ”bötej’ införes: ”En
Riksdaler, hvaraf § tillfalla socknens fattiga och § åklagaren.”
§. 44. Med ogillande af Utskottets förslag i denna del beslöt Ståndet,
att § borde erhålla följande lydelse:
Vid Universiteten förrättas mantals- och skattskrifningen af AcademiBokhållaren
för Academi-Staten och dem, som under Academiska Jurisdictionen
lyda, i förening med och vid samma tillfälle, som mantals- och skattskrifningen
verkställes för den öfriga församlingen i den stad, der Universitetet
är förlagdt, i närvaro af ett af Academiens Rector utsedt ombud.
§. 45 bifölls.
§. 46. Ståndet, som ansåg, att 1 mom. borde erhålla följande lydelse:
”hvarje skattskyldig skall ovilkorligen i mantal uppföras och taxeras, der han,
med vederbörligt tillstånd, antingen bosatt är eller till nästa fardag flyttar,
eller största delen af året sig uppehåller”, godkände i öfrigt denna §.
§§. 47 och 48 biföllos.
I afseende på Utskottets i Betänkandet N:o 12, pag. 18 gjorda förslag:
alt Taxerings-Comiteernö på landet, sådane de hittills varit, må indragas och
förenas med Berednings-ComiteWne, likväl under gemensam benämning af Taxerings-Comité
på landet” blef detsamma icke af Ståndet gilladt, utan ansåg
Ståndet, att både Berednings- och Taxerings-Comitéer borde bibehållas,
de sistnämnde likväl endast hållas under första året, då en ny Bevillningsförordning
skall tillämpas; och förbehöll sig Ståndet rättighet att, i afseende
Fröt. Utclr. d. 1/f. Oct. 18^.0.
på så väl redactionen af hithörande §§. i Bevillnings-förordningen, sorn dessa
Comiteers sammansättning och befattning serskildt besluta.
§§. 87—111 om Taxerings-Comite i städerne:
livad Utskottet i denna del i Betänkandet N:o 12 tillstyrkt, antogs,
med iagttagande af den förändring af §. lil, hvilken Utskottet i Utlåtandet
N:o 27 föreslagit, och som Ståndet nu gillade.
Fortsättningen af föredragningen uppsköts till näst inträffande Plenum.
Från Y ä 110 fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragning af Beviljnirigs-Utskottets Betänkande N:o
12, angående grunderna för den blifvande allmänna Bevillningen, samt föreskrifterna
för tillämpningen deraf, och samma Utskotts Utlåtande N:o 27
i anledning af anmärkningar emot Betänkandet, N:o 12.
Härvid förekommo:
Bevillnings-Förfatlnings-förslagets 15 §.
Arrendatorer i allmänhet.
Utskottets förslag i Betänkandet N:o 12, och Utlåtandet N:o 27, angående
frikallelse för arrendatorer i allmänhet ifrån bevillning efter andra Artikeln,
bifölls.
Artister i åtta classen
Med godkännande i öfrigt af Utskottets förslag, beslöt Ståndet för Artister
en ytterligare, nionde dass, med en taxations-summa af 3 R:dr.
Auctions-Betjente,
Betjenter, Kuskar och Lakejer,
Hyr-Lakejer,
Billard-egare,
Billarder,
Bokhandlare,
Boktryckare.
Boktryckeri-Konstförvandter,
Brädvräkare,
Byggmästare, Skepps- i städerne, och öfrige
Byggmästare,
Chirurger, med practik, samt Badare och de, som hålla rakstugor.
Förslaget, bilagdt Betänkandet N:o 12, godkändes.
Directeurer, Theater-, vid andra, än Konungens spectacler.
Ståndet beslöt, a) att desse Theater-Directeurer skola, såsom bevillning
Prot. Utdr. d. 14 Oct. 184&■
efter andra Årtiteln, årligen erlägga 25 R.dr, och dessutom betala förskottsvis
för hvarje representation, i Stockholm 3 R:dr,och i alla öfriga städer och
orter 1 R:dr 16 sk., b) att en lika afgift för hvarje represen ta tionsdag, så väl
i städerne, som på landet, skall erläggas af kringresande in- eller utländske
persöner, hvilka, med serskildt tillstånd, gifva representationer af mechaniska
konster, lindansning, konstridning, m. m., eller sådane, som kringföra och
visa främmande djur, m. m., åliggande alla förenämnde att, innan de ifrån
staden eller 01 ten afresa, eller pass dem meddelas, med bevis af Kronans
Uppbördsman styrka, att representalions-afgiften blifvit erlagd; och skall qvitto
derå, jemte betyg, att bevillningen för löpande året blifvit gulden, eller
säkerhet derföre ställd, ovilkorligen företes å den ort, dit de sig begifva, innan
någon representation der får uppföras, c) att, om sådan person afreser ifrån
orten, utan att hafva denna bevillning erlagt, ansvare derföre den, som
pass till resan meddelat eller för resans fortsättning detsamma åtecknat, och
d) att bevillnings-afgift för hvarje concert i Stockholm, 3 R:dr, och i alla
öfriga städer och orter, 1 R.dr 16 sk., skall förskottsvis erläggas af både utländska
och inländska concert-gifvare i Riket.
Doctorer, Medicinae- eller Läkare.
Förslaget, bilagdt Betänkandet N:o 12, gillades.
Entrepreneurer, Renhållnings- och Lyckt-iändnings-.
Förslaget godkändes,
Fiskare, ehvad de äro Borgare eller ej.
Förslaget, enligt Betänkandet INro 12, med rättelse, enligt Utlåtandet
N:o 27, gillades.
Fruntimmer, som idka klädsöm, med en eller flera medhjelperskor.
Förslaget gillades.
Försäljare af lottsedlar.
Med ogillande af Beliinkandet N:o 12, godkände Ståndet Utlåtandet N:o
27, i afseende på den bevillning, som bör erläggas af försäljare af utländska
lottsedlar, samt af inländska enskilda personers lottsedlar, äfvensom Ståndet
härvid beslöt följande tillägg: ”Försäljare af lottsedlar, vare sig utländska eller
inländska enskilda personers, påföres ovilkorligen afgift efter ofvannämnde
bestämmelse, så vidt kändt är', att de till salu utbjudit eller annorlunda
föranstaltat om slika lottsedlars försäljning.”
Försäljerskor, så kallade Brödjungfrur, samt alla öfriga personer af qvinkönet,
hvilka förestå försäljning i bodar eller på näringställen för andra*
räkning.
Förslaget gödkändes.
Prot. TJtdr. d. f Ocl.
Gesäller.
Med ogillande af Utskottets förslag, bestämde Ståndet bevillning efter
andra Artikeln för Gesäll till 1 R:dr 16 sk.
Gouvernante!' och Informations-fruntimmer i privata lius, samt fruntimmer,
som bemma bos sig bålla pensions-inrättningur eiler skolor.
Förslaget godkändes.
Gästfifvare.
Förslaget gillades.
Hampvräkare.
Med ogillande af Bevillnings-Utkottets förslag, bestämdes Hampvräkares
bevillning efter andra Artikeln till 1 R:dr.
Handels expediter och Commissionairer, som icke äro Borgare, jemte flere,
i sammanhang dermed, uppräknade personer, pag. 14 i Bevillnings-Författnings-förslaget.
Utskottets förslag godkändes.
Handtverkare, Kronans, vid Amiralitetet, Artilleriet och Fortificationen,
m. II. Stater, samt af alla slag, vid Hofvet och de Kongl, spectaclerna,
Hofmästare bos private,
Hushållerskor,
Huspredikanter,
Hyrkuskar,
Hårfriseurer,
Hästhandlare,
Informatorer hos enskilde,
Inköpare för de Kongl. Hofven,
Jernbärare,
Kammarjungfrur,
Kammartjenare,
.Klädmäklare och Klädesmäklerskor,
Kock, hos private,
Kock, Skepps-,
Krögare, Krögerskor, m. fl, som uppräknas vid slutet af pag. lo och 15
af förslaget,
Kypare,
Licentiater, Medicinae..
Förslaget, enligt Betänkandet, N:o 12, godkändes.
Lin vräka re.
Förslaget ogillades och bevillning för dem utfördes lill 1 Ralr.
694
Prot, Utdr. d. 14 Oct. 184»-
Lotsar och Lotsdrängar.
Förslaget godkändes.
Lottsedelsförsäljare.
Utlåtandet N:o 27, godkändes.
Mjölnare,
Modekrämare och Modekräm erskor,
Månglerskor, och
Mästare vid sockerbruk, manufacturier och fabriker.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, gillades.
Mästersvenner och Gesäller vid sockerbruk, manufacturier och fabriker.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes, med tillägg af en tredje
dass, med en taxations-summa af 1 R:dr 16 sk.
Mätare,
Packare och Packhus-karlar.
Parmmätare, och
Provisorer.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, gillades.
Sjömän:
Styrmän. Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes.
Understyrmän och Constaplar, samt Matroser och Timmermän.
Bevillningen efter andra Artikeln för desse bestämdes till 1 R:dr.
Kockar och Jungmän.
Ansågos höra vara befriade ifrån bevillning efter andra Artikeln.
Skeppare, Coopvasrdie, samt
Skeppare, Skut- och Båt-, och
Skollärare.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes.
Spisqvarters-, Värdshus- och dylika Näringshållare, samt.
Spisqvarter, der, jemte raat, endast porter, öl och svagdricka hållas tillhanda.
I afseende på de förra, eller spisqvarter, m. fl., i allmänhet, gillades
Bevillnings-beslämmelsen, enligt Betänkandet N:o 12, men hvad beträffar de
senare, eller spisqvarter, der, jemte mat, endast porter, öl och svagdricka
tillhandahållas, godkändes Utskottets framställning i Utlåtandet N:o 27.
Spanmålshandlande,
Språkmästare,
Stadstjenare eller Polisbetjente,
Syjungfru!’,
Fröt. Utdr. d. 14 Oct. 1840. 6g5
Tidnings.ykrifvare,
Timmer- och Brädhandlare, samt
Timmer- och Murgesäller.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes.
Tjäru-Vräkare.
Med ogillande af Utskottets förslag, bestämdes bevillning efter andra
Artikeln för Tjäruvräkare till 1 R:dr.
Tohaksplanterare och Plantage-egare,
Tractörer, och
Tiädgårdsmästare, som äro borgare.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes.
Utlänningar, som resa omkring i landet.
Den uti Utlåtandet N:o 27, föreslagna bestämmelse godkändes, med iakttagande,
att orden å femte raden: utländska varor utbytas till dessa: utländska
manufactur-varor.
Utländingar, som i städerna drifva handel och rörelse.
Vindragare,
Vågkarlar, och
Åkare, som ej äro borgare.
Förslaget, enligt Betänkandet, N:o 12, godkändes.
§.§. 16, 17 och 18.
Godkändes, enligt förslaget vid Betänkandet N:o 12.
§. 19.
Förslaget till denna §., enligt Betänkandet N:o 12, gillades, hvaremot
Ståndet afslog Bevillnings-Utskottets hemställan i Utlåtandet N:o 27, angående
en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, i afseende på en undersökning,
till ledning för Rikets näst sammanträdande Ständer, i hvad nion rättelse
i minimi-tariffen öfver hemmansvärdet bör ega rum.
§. §. 20 och 21.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes.
§. 22.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, med tillägg af ett nytt moment
vid slutet af denna §., enligt Utlåtandet N:o 27, gillades.
§. §. 23, 24, 25 och 26.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes.
§. 27.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, godkändes, med följande förändringar:
l:o att näst efter: Advocater och Sakförare i 4 Classer, intages
Prot. TJldr. d. l/f- Oct. 18^o.
en period, så lydande: ”Arbetsfolk och arbetsföre Backstugusittare, sorn utan
standig årstjenst och lön arbeta för dagspenning: mankön, ogifte samt gifte
och enklingar, utan minderårige barn 32 sk.; gifte samt enklingar, med minderårige
barn 12 sk.;” 2:o alt bevillnings-bestämmelserna för Inspectorer, med
flere, som uppräknas vid slutet af pag. 26 uti Betänkandet N:o 12, antogos,
enligt samma Betänkande, med förtydligande af sista momentet, enligt Utlåtandet
N:o 2.7, och 3:o att bevillningen för saltpetersjudare, private, utföres,
enligt Utlåtandet N:o 27, äfvensom Ståndet godkcände Bevillnings-Utskottets
yttrande, att sjömän å landet böra vara ifrån] 27 §. af Beviilningsförfattningen
uteslutne.
§ 28. -
Godkändes, enligt förslaget vid Betänkandet, N:o 12.
§. 29.
Gillades, enligt Betänkandet N:o 12, med tillägg näst framför ordet
Byggmästare af denna bestämmelse:
”Arbetare, som ej äro Gesäller, Smältare, samt Gayarder vid Wallonsmiden,
Drifvare, Rostvändare, Uppsättare och Hytle-arbetare, då de icke äro
drängar i lagstadd tjenst för kost och lön: lika med andre arbetare å landet.”
§. §. 30, 31, 32, 33 och 34.
Gillades, enligt förslaget vid Betänkandet N:o 12, i följd hvaraf Utlåtandet
N:o 27, i hvad det upptager förändring af 34 §., var förkastadt.
§. 35.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12, med uteslutande af ordet: allmänna
i denna §:s 1 moment, och med införande näst efter samma moment,
enligt Utlåtandet N:o 27, af ett der tillstyrkt nytt moment, angående bevillning
af insatta capital i Trollhätte gamla Slussverks-byggnad.
Från II e d e r v. B onde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Stats-Utskottets Utlåtande,
N:o 331, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, angående rusthållsnummer
vid Bohus Läns Regemente, hvilka, i följd af vägran att ingå på
häst-vacans-afgifls-contractens förlängning, komma att till Cavallen återgå.
S. D. Ånyo föredrogos, hvart efter annat, Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
följande Åtta Betänkandeil och utlåtanden, nemligen:
N:o 100, i anledning af motioner om förändring af sättet att aflöna tjenstemän
-
Fröt. Vlclr. d. 14 Oet. 1840. 697
steman oell betjening vid Tullverket samt upphörande af de i detta afseende
stadgade sportler och expeditions-afgifter.
N:o 101, i anledning af väckt motion, om upphörande af den afgift,
som erlägges för begagnande af vägarne å Kongl. Djurgården.
Återremitteras.
N:o 102, i anledning af väckt motion om ändring af hittills gällande
bestämmelser om Sveriges och Norriges ömsesidiga handelsförhållanden.
Bifölls.
N:o 10.1, i anledning af väckta motioner, dels om utsträckning af föreskrifterne
i Kongl. Kungörelsen den 27 Aug. 1823, om Domares skyldighet
att lemna pastorerne förteckning öfver sakfällde personer, dels om uppgifter
å personer, som, efter häfdande, inför Domstol lofva hvarannan äglenskap.
Bifölls.
N:o 104, angående föreslagen ordning för tillsättande af Krono-Läns
mans-tjenster
och vilkor för befordran till sådane tjenster.
Af slogs.
N:o 106, i anledning af väckta motioner, om rättighet för Hernösands
Stift att komma i åtnjutande af de 124 tunnor span inål, som derifrån år
ligen
utgå till Upsala Domkyrka.
Bifölls.
N:o 107, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Bjlänkande, angående
skjutsnings-anstalterna i Riket.
Bifölls; samt
N:o 108, om föreslagne åtgärder för att befordra skeppsfartens förkofran.
Bifölls.
S. D. Ånyo föredrogos, hvart efter annat, Stats-Ulskottets töljande Tre
Betänkanden och Utlåtanden, nemligen:
N:o 324, med förslag till voterings-proposition, i anledning af skiljagtiga
beslut öfver Utlåtandet N:o 258, angående löne-ersättning för f. d. StatsSecreterarne
Grip och von Hartmansdorff.
Bifölls.
N:o 325, med förslag till voterings-proposition, i följd af skiljagtiga beslut
öfver Utlåtandena N:o 195 och 304, angående löne-reglering för StatsDepar
tenn* 11 (er nes Ex ped i tioner;
Bifölls; och
Bih. till R. St. Fröt. 1840. 9 Sami. 1 Band. 88
(jgg Prot. TJtclr. d. 17 Oct. 1840.
N:o 327, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 177.
Lades till handlingarne.
S. D. Ånyo föredrogos Banco-Utskoltets Utlåtande:
N:o 98, i anledning af Höglo!!. Ridderskapets och Adelns återremisser å
Utskottets under N:ris 55 och 57 afgifne Utlåtanden.
Lades till handlingarne: samt Memorial.
N:o 99, i anledning af Fabrikören A. L. Soldins ansökning om eftergift
af upplupne räntor å 2:ne lån i Banco-Disconten.
Af slogs.
Den 17 Oct. 1840 f. m.
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades till Stats-UtskoLtet Herr Odencrantz’s, Gustafdenne
dag afgifne anförande angående ersättning af kostnaderna under denna Riksdag
för Riks-Ståndens klubbar.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Banco-Utskottets den 14 dennes
på bordet lagde Betänkande N:o 104, öfver väckt fråga om tillfällig förstärkning
af fonden för lånerörelse på namn och reverser.
S. D. Återremitterades Lag-Utskottets den 30 sistlidne September och
den 14 dennes på bordet lagda Betänkande N:o 122, i anledning af väckta
motioner om upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen den 9 Maj
1835, angående hvad iagttagas bör vid handel om lösören, som köparen låter
i säljarens vård qvarblifva.
S. D. Återremitterades Lag-Utskottets den 30 sisth September och den
14 dennes på bordet lagde Betänkande N:o 123, i anledning af så väl Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition med förslag till Förordning emot olofliga folksamlingar,
som ock serskilda i detta ämne väckta motioner.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 30 sisth September
och den 14 dennes på bordet lagde Betänkande N:o 124, i anledning
af väckta motioner om upphäfvande af Kongl. Maj:ts Nådiga Förbud af
den 10 December 1812 emot all gemenskap med f. d. Konung Gastaf Adolph,
f. d. Drottningen och deras barn.
Från Högvörd. Preste-Standet.
S. D. Föredrogs ånyo Banco-Utskottets, den 14 dennes å bordet lagda
Prot. Ut dr. d. 17 Oct. 1840.
%9
Utlåtande N:o 104, öfver väckt fråga om tillfällig förstärkning af fonden för
lånerörelse på namn och reverser.
Bifölls.
S. D. Fortsattes föredragningen af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o
12, angående grunderne för den blifvande allmänna Bevillningen, samt föreskrifterne
för och tillämpningen deraf och samma Utskotts Utlåtande N:o 27, i
anledning af anmärkningar emot nyssnämnde Betänkande.
Till följd af Ståndets, i sisla plenum fattade beslut att håde Beredningsoch
Taxerings-Comiteer borde bibehållas, de sistnämnde likväl endast hållas
under första året då en ny Bevillnings-förordning skulle tillämpas, äfvensom
i sammanhang- härmed gjorda förbehåll, att, i afseende på så väl redactionen
af hithörande §§. i Bevillnings-förordningen, som dessa Comiteers sammansättning
och befattning serskildt besluta, företogs detta ämne, hvarom beslöts
på sätt, som följer:
Om Berednings-Cornite pä landet.
§. 49.
Härads-Skrifvaren åligger att författa och till Konungens Befallningshafvande,
under loppet af Januari månad, insända förslag till terminer för Berednings-Comteernas
inom fögderiet sammanträden, hvilka så bestämmas, att
Härads-Skrifvaren dervid kan vara tillstädes och att förrättningarne inom April
månads utgång det året, då Taxerings-Comite skall hållas, men eljest
inom medlet af Juni månad, må kunna fullbordas.
§. 50.
Godkändes, med iagttagande af den förändring, att orden ”TaxeringsComiteer”,
sorn å 2:dra och 5:te raden förekomma, utbytas på begge ställen
mot ”Berednings-Comiteer”.
§. 51.
Bifölls, med deii förändring alt ordet ”Taxerings” utbytes mot 'Borednings”.
§. 52.
Antogs, med den förändring af lista morn., att efter orden å 4:de raden
”sex af Bonde-Ståndet”, §:n erhåller följande lydelse: "dock kunna BeredningsComiteer,
om så åstundas, bestå af ett mindre antal ledamöter, likväl ej un
-
joo Prot. Utdr. d. 1J Oct. 18^0.
der sex, hvaraf tre af Ridderskapel och Adeln eller Ståndspersoner, samt
tre bönder, med det undantag, som 57 §. omförmäler”.
2:dra mom. bifölls, med iagttagande af alt ordet ”Taxerings” i 2:dra raden
förbytes i ordet "Berednings”. $. 53 antogs med den förändring, alt
de å l:sta raden förekommande orden ett Pastorat, utbytes mot en Socken
eller Pastorat.
§• (§• 56.)
Ståndet antog §. 56 i uu gällande Bevillnings-förordning af den 14 Maj
1835, med följande förändringar:
a) ordet ”Wänne” å Irsta raden utbytes mot ordet ’’flere”;
b) perioden ''och en sådan Comité’ likväl ej bestå af flere än sju personer”
förändras till denna lydelse, "och må en sådan Comité' ej bestå af
flere än sexton ledamöter”.
§. (§. 58.)
Nu gällande Bevillnings-förordnings 58 §. bibehölls, med den förändring
i Irsta raden, att ordet ”fyra” förvandlas till ’sex”, och att tryckfelet i2:dra
raden från slutet, af ''Pastorater’’ rättas till ”Pastorer”.
§. (§. 59.)
Ståndet ansåg, att § 59 af nu varande Bevillnings-förordning må oförändrad
här införas.
§. 54.
Ståndet fann, att denna §. må utgå.
§. 55.
Godkändes.
§. 56. '
Gillades, med iagttagande att ordet ”Taxerings” utbytes mot ”Berednings”;
§•
57.
Antogs, med följande förändringar:
a) orden ”Taxerings”, som på Irsta och 7:de raden förekomma, utbytes
mot "Berednings”;
Prot. Uldr. d. 17 Oct. 184.0. 701
b) orden ”vare den utebli/vande förfallen till ett vite af Tre R:dr
16 sk. till socknens fattige och” utgå;
c) ordi t Sju, å sisla raden, förändras lill Sex.
§. 58.
Irsla mom. godkändes, med iagttagande af den förändring, att ordet
”Taxerings” på Irsta raden utbytes mot ”Berednings” oell ”Pastoratets”,
å näst den sista, mot ”Socknens”.
2:dra mom. utgår.
§. 59.
Ansåg Ståndet böra utgå.
§. (§. 80.)
Ståndet bibehöll 80 §. af nu gällande Bevillnings-förordning, med tillägg
i början efter ordet ”Härads-Skrif var en” af orden ”före och”.
§. 60.
Denna §. ansågs böra utgå.
§• 61.
Antogs, med iagttagande af att orden ”Taxerings” på lista och 3:dje
raden utbytas mot ”Berednings”.
§. 62.
Godkändes, med iagttagande af nyssnämnde rättelse.
§. 63.
Blef, med samma rättelse, antagen.
§. 64.
Enahanda förhållande, som nyss ofvan.
65, 66, 67, 68, 69 och 70 godkändes med iagttagande, dels att
ordet Taxerings-Comité utbytes mot Berednings-Comité’, dels ock af den
möjligen förändrade numerföljden å här citerade §§.
§• *71.
Ståndet fann densamma böra utgå.
^02 Trot. Ut dr. d. 17 Oct. 184°-
§• (§• 71.)
Ståndet antog §. 71, sådan den lyder i nu gällande Bevillnings-förordning.
§• 72.
Godkändes, med utbytande af ordet ”Taxerings”, å andra raden, mot
”Berednings
§. 73.
Godkändes, med iagtlagande, dels att, enligt Utlåtandet N:o 27, ordet
3’hammarskatts” i 5:te raden frun böljan må från denna §. uteslutas, dels
ock att på 3:dje raden från slutet af sidan, efter orden privilegieradt skeppund”
införas orden: ' Frälse — — och”.
§§. 74, 75, 76, 77, 78 och 79 godkändes med iakttagande så väl af
rättelsen från ”Taxerings” till ”Berednings”, som ock i afseende på numerföljden
af en i §. 77 citerad §.
§. 80.
Gillades, med iagttagande af den förändring, alt orden ”TaxeringsComiteen”
å näst den sista raden, utbytas mot ”Berednings- och Taxerings
Comité
erne”.
§§. 81, 82, 83 och 84 godkändes.
§. 85.
Ansåg Ståndet böra utgå.
§\ ,
De år, då ingen Taxerings-Comité sammanträder, skall BeredningsCo
mi tern, innan den åtskiljes, bland sina medlemmar välja och föreslå en fff
hvarje Stånd och Class till ledamöter i Pröfnings-Comitéen, hvilket val i
prolocollet antecknas.j
§. 86.
Förklarade Ståndet böra utgå.
§•
De hos Berednings-Comitéen förda protocoll och längder, sedan de biil'-
Fröt. Utdr. d. #7 Oct. 184.0.
vit behörigen justerade1, samt af Ordföranden och tvänne Ledamöter åtecknade,
skola, jemte mantalslängden och dess bilagor af Härads-Skrifvaren emottagas,
för att, det Ar, då Taxerings-Comité hålles: densamma tillställas, men
de öfriga åren till Konungens Befallningshafvande insändas, senast inom tvenne
veckor efter det Berednings-Comiteerne slutat sina förrättningar, vid bot
af 1 R:dr till socknens fattige för hvarje dag dermed längre dröjes.
Om Taxerings-Comité pä Landet.
§■ (§• 870
Första året, då denna Bevillnings-förordning tillämpas, skall Härads-Skrifvarén,
sedan Socken-Beredningarne sina förrättningar slutat, det genast hos
Konungens Befallningshafvande anmäla, som så bestämmer antalet af Taxerings-Comiteer
och dem indelar, att vederbörande ej besväras med långa resor
och utsätter dagarne för hvarje Taxerings-Comitees sammanträde.
De följande Aren, så länge denna Bevillnings-förordning gäller, komma
inga Taxerings-Comiteer på landet att hållas, utan äro Taxeringarne fulländade
genom Berednings-Comiteernes åtgärder.
% (§■ 88.)
Antogs 88 §. i nuvarande Bevillnings-förordning, endast med uteslutande
af ordet ”årligen” på första raden.
§. (§. 89.)
Ståndet antog §. 89, med den förändring, alt orden å raden 3 och 4,
”de i följd af denna Författning, första året skeende taxeringar” utbytas
mot orden ”dessa taxeringar”,
§• (5-90.)
Nu gällande Bevillnings-stadgas 90:de §. antogs oförändrad.
§> (§.91.),
Ståndet antog §. 91 i Bevillnings-förordningen.
§• (§• 92.)
Ståndet antog §. 92 med följande förändringar:
a) ordet ”första” i 2:dra raden utgår;
»o4 Prot. Vtdr. d. 1<] Oct. t84°■
b) det i denna §. bestämda vite fann Ståndet skäligt att nedsätta från
sex R:dr 52 sk., till tre R:dr 16 skiliingar.
§. (§• 93.)
Ståndet bibehöll §. 93 oförändrad.
§. (§. 94.)
§. 94 antogs sådan den nu gäller.
§. (§• 95.)
Ståndet bibehöll 95:te §:n i nuvarande stadga, med tillägg efter ordet
”Taxerings-Comité” å 3:dje raden af orden ”det år en sådan skall hållas”.
§. (§.96.)
Ståndet godkände §. 96, med dess nuvarande lydelse.
§. (§.97.)
§. 97 antogs, med den förändring, att de på 2:dra och 3:dje raden förekommande
ord: *'i 66 till och med 72 utbytes mot ordet ”dem”
samt att de tvänne sista raderne ”hvilken afgift —• —- — lönen njuter
helt och hållet utgå.
§. (§.100.)
§. 100 antogs oförändrad.
§. (§• 101.)
Likaledes antogs §. 101 i nu gällande Bevillnings-Förordning.
§. (§. 109.)
§. 109 antogs sådan den nu finnes, endast med iagttagande deraf, att
den §., som deri citeras rörande böterna, rättas efter den blifvande numer»
följden.
§•
Det år då Taxerings-Comité hålles, skall, Taxerings-Comitéen, innan
den åtskiljes, bland sina medlemmar välja och föreslå en af hvarje Stånd
och klass till ledamot i Pröfnings-Comitéen; hvilket val i Protocollet antecknas.
§. (§. 110.)
Prot, Utdr. d. 77 Oct, i8^0é 7o5
§• (§• no.)
Den nuvarande lydelsen af §. 110 bibehölls oförändrad.
Om en allmän Profnings-Comitc i hvarje Län.
§. 112.
Godkändes, med iagttagande, att på l:sta raden efter ordet ”granska3'
tilläggas orden Berednings- eller”
§. 113.
Bifölls, enligt Betänkandet N:o 12, likväl med iagttagande, att efter de
på andra raden förekommande ord ”bland de af” införas orden: ”Beredningseller.
”
Hvad Utskottet i Utlåtandet Nio 27 hemställt, att, i stället för ordet
*’med,3i mätte införas ordet >3utan3 på lista raden var således ogilladt.
§. §. 114, 115, 116, 117, 118, 119 och 120 godkändes, med iagttagande
att i §. 115 införes i 2:dra raden af pag. 58 efter orden: ’3 besvär öfver3'
orden 33Berednings- eller.’3
§. 121.
Godkändes, äfvensom Ståndet biföll hvad i sammanhang härmed af Ut*
skottet blifvit hemställdt i Utlåtandet N:o 27.
Om edgång vid Taxeringan.
§. 122.
Gillades, med iagttagande, att på lista raden, efter orden ,3sd V3 in?»
föres ordet 3>Berednings33
Om skydd jör Taxeringsmän.
§. 123.
Med iagttagande, att på lista raden efter orden 33ledamöter af * in*
föres ordet *’Beredningsj3 godkändes denna §,
Bill, till. R. St. Prot. 1840. Q Sami. 1 Band, , ga
Fröt. TJtdr. d. 77 Oct. 1840.
Om ändrings sökande i Debiterings- och Tax erin g s ■■ m ål,
samt om besvär öfver ädömde böter.
§. 124.
Godkändes, med iagttagande af att den bär åberopade §, kommer att
rätta sig efter den förändrade nummerföljden.
§. §. 125, 126 och 127, sådane sorn de i Betänkandet N:o 12 föreslås,
och med den ändring, som Utskottet hemställt i afseende på förstnämnde §.,
ogillades, och antog Ståndet hvad i delta hänseende föreskrifvet finnes i §. §.
147, 148, 149, 150 och 151 af nu gällande Bevillnings-förordning, endast
med iagttagande af att i 147 §. Irsta raden efter ordet ”öfver” och i 150
§., 3:dje raden från slutet, efter orden ”ej eller må till”, införes ordet
Berednings
Art. V.
Om Uppbörd, Afkortning, Undantag och lindring samt Redogörelse.
§. 128.
Gillades, med tillägg af ordet ”Berednings” efter ordet ”sedan”], hvarmed
§. begynner.
§. §. 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138, 139 och 140
godkändes, med iakttagande, dels att i §.136, 3 morn. 3:dje rad. näst före’Tarserings-Coinité”
införes ”Berednings,” dels ock alt det tryckfel, som i samma
§. förefinnes och skrilfelet i §. 139 varda rättade, i enlighet med Utlåtandet
N:o 27..
Om Afkortningar,
§.§.141 och 142’ godkändes.
Om undantag och Lindring i Bevillningen.
§. 143.
Ståndet godkände den föreslagna befrielsen från afgift efter första artikeln
för dem, sorn finnas upptagna i Usta och 2:dra puskterne, men ansåg deremot
att 3:dje punkten borde helt och hållet utgå, 7
§. 144. bifölls..
Prot. Utdr. d. rj Oct, 1840.
§. 145.
Irsta och 2:dra mom. godkändes.
3:dje mom. gillades, med den förändring, att de i 4:de raden förekommande
ord: ”är anslagen” utbytes mot ”utgår.”
4:de mom. godkändes.
5:te mom. godkändes från början till och med orden ”af desammas egare
betalas ,” hvarefter, med ogillande af det öfriga, Ståndet ansåg att slutet
af momentet borde erhålla denna tydelse: ’'samt att de Tjensteniänj hvilka
af sådan afkomst njuta lön, böra för densamma vara från Bevdlning
befriade”
6:te och 7:de mom. godkändes.
8:de mom. enligt Utlåtandet N:o 27 gillades, med tillägg af ”lärlingar
i handel'’; och skulle momentet sålunda erhålla denna lydelse: Lärlingar i
handelhandtverk, manufacturier och Fabriker.”
§. 146 godkändes, med den forändrade lydelse af 2:dra morn., som i
Utlåtandet N:o 27 blifvit föreslagen.
§• 147.
Ståndet, som ansåg, att början af della moment borde erhålla följande
förändrade lydelse: ”de af Allmogen, som ega eller bruka hemman, hvilkas
värde icke öfverstiger Fet tusende R.dr” samt att på 8:de raden i
stället för orden ”hvarjemte de” bör insättas ”hvarjemte Föräldrarne’’, god
käude
i öfrigt momentet.
. •
2:dra mom gillades.
Derjemte beslöt Ståndet, att till denna §. foga ett 3:dje moment af denna
lydelse: ”hvarje mantalsskrifven person af de mindre bemedlade folkklasser,
som i denna §. omförmälas, jemte gesäller, tjenstedrängar och lärlingar,
samt allmogens hemmavarande söner, om hvilka det vid mantals-skrifningen
intygas, att de då minst ett år icke supit bränvin och dylika spritdrycker,
erhålla afkortning för hälften af den personliga skyddsafgiften, hvarom anteckning
sker i mantalslängden.
Och skulle respective Med-Stånden vänligen inbjudas att om sistnämnde
beslut med Preste-Ståndet sig förena.
§. 148 bifölls.
§. 149.
Hvad den för Borås stad sökta lindring i Bevillningen angår, fann Stån
-
708
Prot. TJldr. d. 77 Oct. 1840.
det skäligt densamma bevilja, på sätt Utskottets förnyade förslag i Utlåtandet
N:o 27 innehåller.
Beträffande den för Wenersborgs stad sökta lindring i Bevillningen, beviljade
Ståndet densamma, enligt förslaget i Utlåtandet N:o 27, samt att detta
ärende må utgöra 2:dra mom. af denna §.
Hvad Utskottet hemställt, i anledning af väckt fråga om befrielse från
utskylder för dea till Umeå stad donerade jord, godkändes.
§. 150.
Bifölls, med den förändrade lydelse, som i Utlåtandet N:o 27 blifvit
för densamma föreslagen.
Om Redogörelsen.
§. §. 151, 152 och 153 biföllos.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets den 23 September sisth å
bordet lagda Betänkande N:o 28, i anledning af Herr Christiersons motion,
angående bestämmande af det belopp Uppbördsman och Redogörare borde
åtnjuta för debitering och indrifning af Bevillningen.
Bijölls.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskotlets sedan den 2 September
sisth å bordet hvilande Utlåtande N:o 26, i anledning af erhållen återremiss
å Utskottets Betänkande N:o 10, angående Contracts-Prostarne Sandbergs och
Öhrnbergs motioner om bestämmande af en bränvins-consumtions-afgift.
Ståndet, sorn, vid det förhållande, hvilket Utlåtandet utvisar, fann sig
förhindradt att med detsamma annan åtgärd vidtaga, än att det till handlingarna
lägga, förbehöll sig dock rättigheten att i sammanhang härmed föreslå
ett stadgande i Bevillnings-förordningens 147 §. om afkortning för hälften
af skyddsafgiften för der omförmälde personer, hvilka afhålla sig från
begagnandet af bränvin och dylika spritdrycker.
Från Yällofh Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o
12, angående grunderna för den blifvande allmänna Bevillningen, samt föreskrifterna
för tillämpningen deraf, och nämnde Utskotts Utlåtande, N:o 27,
i anledning af anmärkningar emot omförmälde Betänkande.
Härvid förekommo:
Bevillnings-förlattnings-förslagets 36 §.
Fröt. TJtdr. d. 1j Oct. 1840. <jo 9
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12, med förändringar uti 4 och 5
momenten, enligt Utlåtandet N:o 27, och med iakttagande deraf, att sista
momentet kommer, vid dess början, att lyda sålunda: ”Af vinster på Nummer-Lotteriet,
så framt detta kommer att fortfara, och dylika andra Inrättningar,
etc.”
Tredje Artikeln.
§.§. 37 och 38.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12; dock, hvad §. 38 angår, med
r ättelse, enligt Utlåtandet N:o 27.
Fjerde Artikeln.
§. 39.
Ståndet beslöt, att denna §. må undfå följande lydelse: ”1 hela Riket
skola Mantals- och Skattskrifningar börjas i medlet af November månad, då
alla, som inom den 31 December samma år fylla år, i mantal skatt
skrifvas, och de, som vid lika tid fyllt 18 år, antecknas till personlig skyddsafgilts
erläggande. Mantals- och Skattskrifningen förrättas inom hvarje stad,
pastorat eller socken i närvaro af ett sådant Konungens Befallningshafvandes
Ombud, som med nödiga kunskaper förenar anseende i orten. Af Presterskapet
må endast ordinarie eller tjenstförrättande pastor kunna dertill förordnas,
hvilka dessutom alltid sjelfve böra dervid vara tillstädes, eller i sitt
ställe dertill bafva utsett någon af Församlingens prester; men är pastor ensam
prest, och laga förfall hindrar hans inställelse, må han foga anstallt,
att annan person tillstädeskommer, som, med pastors ansvar, ur den medförda
Husförhörsboken meddelar all den upplysning, som lagligen kan äskas.”
J öfrigt kommer åldern för dem, som i mantal skattskrifvas, att i denna
§. införas, jemlikt hvad, i följd af serskildt beslut, bestämmes.
§. §. 40, 41 och 42.
Godkändes, enligt Betänkandet, N:o 12.
§. 43.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12, med förändring, enligt Utlåtandet
N:o 27.
§. §. 44, 45, 4G, 47 och 48.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
§. 49.
Fröt. Uldr d. 1"] Oct. 1840.
Sedan Ståndet godkänt Bevillnings-Utskottets förslag, pag. 18 i Betänkandet
N:o 12, att Taxerings-Comitéerne på landet, sådane de hittills varit,
må indragas och förenas med Berednings-Comitéerna, under gemensam benämning
af Taxerings-Comite på landet, gillades 49 §. enligt förslaget vid
Betänkandet N:o 12.
§.§. 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57 och 58.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
§. 59.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12, med uteslutande från 1 mom.
af denna §. af orden: utan anspråk på något arfvode.
§ 60, 61, 62 ocli 63.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
§. 64.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12, med uteslutande af orden: eller
andel deruti efter orden: för egande fartyg, på tredje raden af andra momentet.
(Se det tryckta förslaget.)
§.§. 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81,
82, 83, 84, 85, 86, 87, 88, 89, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98, 99, 100,
101, 102, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109 och 110.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
§ lil
Med
ogillande af Betänkandet N:o 12, godkändes förslaget, enligt Utlåtandet
]NT:o 27.
§. 112.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
§. 113.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12, med förändring, enligt Utlåtandet
N:o 27, hvarigenom början af denna §. kommer att lyda sålunda.
Denna Comité skall bestå af Landshöfdingen, som utan rösträttighet förer ordet,
samt etc.
§.§. 114, 115, 116, 117 och 118.
Gillades, enligt Betänkandet N:o 12, hvarjemte Ståndet godkände Bevillnings-Utskottets
yttrande, att serskild Pröfnings-Comité för Götheborgs
städ icke skall ega rum.
§• 119-
1 mom. För detsamma fastställdes denna lydelse: ”1 Stockholm vare serskild
Pröfnings-Comité, hvilken, under ordförande af Öfver-Ståthållaren, i
dess frånvaro, af Under-Ståthållaren, eller den Konungen i deras ställe i
Prot. Utdr. d. 1J Oct. 184». ylt
Nåder förordnar, utan rösträttighet, skall beslå af tre af Ridderskap och Adel,
tre Prester, tva al Stockholms Magistrat, deni Magistraten utser, tolf rörelseidkande
Borgare, nemligen tre af Grosshandels-, tre af Minuthandels-, två af
Fabriks- och lyra af Handtverks-Classerne, samt fyra Stådspersoner.”
2 mom. Godkändes, enligt Förslaget vid Betänkandet N:o 12.
§. 120.
Godkändes, eldigt Betänkandet N:o 12.
§. 121.
Yttrandet olver denna §. i Utlåtandet N:o 27 bifölls;, i följd hvaraf
pröfning af densamma tills vidare anstår.
§. §. 122, 123 och 124.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 112.
§. 125.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12, med den förändring, att sista
perioden af Usta momentet och 125 må erhålla denna lydelse: "Öfver Profil
i ngs-Com i téens beslut må Kronans ombud och den skattskyldige anföra besvär,
hvilka, ställda till Kongl. Majit, skola, inom trenne månader ifrån af
beslutet erhållen del, ingifvas, i Stockholm, till Öfver-Ståthållaren och i Orterna
till Konungens Befallningshafvande, som dem, med hvad de dervid
hafva alt i underdånighet erinra, ofördröjligen till Kongl. Maj:t insända.”
§§. 126 och 127.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
Femte Artikeln.
§§. 128, 129, 130, 131, 132, 133, 134, 135, 136 och 137,
Godkändes, enligt Betänkandet JX:o 12.
§. 138.
Förslaget, enligt Betänkandet N:o 12, till denna §. godkändes, så vida
densamma afser husbönders ansvarighet får tjenste Iljons, stat-torpares och ar*-  bets folks kronoutskylder.
§. 139.
Redactionen ansågs böra rättas, i öfverenstämmelse med beslutet, angående
nästföregående §.
§§. 140, 141, 142, 143 och 144.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
§ 1*5-
Gti denna § stadgas befriels eifrån bevillning, efter 2 Artikeln, i 7 moment.
1 mom. godkändes, enligt Betänkandet K.o 12.
712
Prot. Utdr. d. 17 Oct. 184°•
Derefter införes ett nytt 2:dra moment, så lydande: ”lagsladde diängav
på landet och i städerne, torpare, lärlingar i handel, handtverk eller manufacturier
och fabriker, allmogens hemmavarande söner och mågar, så vida
de ej drifva sådan handtering, rörelse och näring, för hvilken bevillning eger
rum. Dock njöte drängar, äfvensom hemmavarande söner och mågar, som
på landet mantalsskrifvas hos inhyses- eller backstuguhion, stät-torpare, förr
varande bönder eller så kallade fördelstagare, tjenstgörande eller afskedade
krigsmän, icke denna befrielse till godo, utan taxeras enligt 27 med
mindre vid Taxerings-Comiteerne utredes och styrkes, att de af laglige orsaker
äro skattfrie, eller att de, för husbönders och anhöriges oundgängliga biträde,
vård och skötsel, äro behöflige, hvilket Comiteens intyg bör i protocollet
intagas till verification för befrielsen.”
Emot detta här införda 2:dra moment svarar 2:dra momentet uti 163 §.
af nu gällande Bevillnings-förfaltning, hvilket, efter hvad Bevillnings-Utskottet
upplyst, utur det nya förslaget uteslutits, under förutsättning, att alla afgifter,
sorn nu ega rum för arbetsfolk, skulle försvinna; men sedan Ståndet,
vid pröfning af 15 och 27 §§. uti förslaget, stadgat, att arbetsfolk af mankön
i städerne och på landet fortfarande skola, fastän till nedsatt belopp,
erlägga bevillning efter 2:dra Artikeln, har Ståndet funnit det vara nödvändigt,
att i den nya Bevillnings-förordningen intaga en deraf föranledd föreskrift,
motsvarande den, under andra förutsatta förhållanden, uteslutna, och
hvilken, med afseende äfven derå, att lärlingar å handel skäligen böra njuta
samma befrielse, som lärlingar vid handtverk, manufacturier och fabriker
tillkommer, Ståndet ansett höra undfå ofvan intagna lydelse.
2 morn., enligt förslaget vid Betänkandet N:o 12, godkändes, men blifver
det tredje uti denna §,
3 moni., enligt förslaget, blifver det fjerde, och beslöts, att detsamma
skulle undfå denna lydelse: ”Kronans och Statens, jemte andra till allmänt
behof anslagna, hemman och lägenheter, byggnader, verk och inrättningar,
hvarunder likväl icke må inbegripas sådana, hvarigenom hyresmedel eller
annan inkomst till enskilde personers eller corporationers förmon inflyta; den
del af städernes jord, hvaraf inkomsten utgår till lön för vederbörande emhets-
och tjenstemän, elier tili betäckande af andra efter stat och vederbörandes
förordnande fastställda behof; district- och sockenmagasin, boställshus
och sådana hus i städerna och på landet, som begagnas till boställeu för
Barmhertighets-inrätlningar, antingen hoställsinnehafvaren desamma bebor eller
icke.”
4, 5, 6
Prot. Utdr, d. 17 Oct. 1840.
7i3
4-, 5, 6 och 7 momenten, godkändes, enligt förslaget, men blifva det
femte, sjette, sjunde och åttonde.
§. 146.
1 morn. af denna §,, enligt förslaget, ansågs böra undfå denna lydelse:
”sedan i 35 §. allmänna bolag blifvit bevillning ålagda genom föreskrifven
afgift å utdelningen, följer deraf, att, i sådant fall, vidare bevillning ej
kan påföras de synbara tillhörighelerna under dessa bolag, såsom redan beskattade.
”
2 momentet, enligt förslaget, uteslöts.
Sedan Bevillnings-Utskottet, uti Utlåtandet N:o 27, upplyst orsaken, hvarföre
det uti denna §. intagne senare moment tillkommit, eller alt föreskriften
uti nu gällande oell föregående Bevillnings-stadga, rörande afkortning å
bevillning för Academie-heinuian och lägenheter, gifvit anledning tillen mångårig
tvist emellan Academien i Upsala och K.ainmar-Rättens Revisions-Departement
om bevillning å sagde fastigheter; har Ståndet ansett denna olägenhet
lättast kunna häfvas derigenom, att 3:dje eller numera 4:de momentet af
145 §. uti Bevillnings-författningen, i Usta perioden, erhåller den lydelse, som
Ståndet, enligt hvad ofvan nämnes, för densamma beslutat, och hvarigenom
all tvetydighet, så väl för Rikets Academier, som för andra allmänna stiftelser,
i fråga orri bevillnings utgörande af deras hemman, verk-, och lägenheter,
förfaller; blifvande häraf en följd, att 2:dra momentet uti den af Bevilfnings-Utskottet
föreslagna 146 §. bör uteslutas.
§§. 147 oell 148.'
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
§§. 149 och 150.
Godkändes, enligt Utlåtandet N:o 27.
§§. 151 , 152 och 153.
Godkändes, enligt Betänkandet N:o 12.
1 öfrigt lades Betänkandet N:o 12 och Utlåtandet N:o 27, till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Bevillnings-Utskoltets
Betänkande N:o 28, i anledning af Herr Christiersons motion, angående bestämmande
af det belopp, Uppbördsmän och Redogörare borde åtnjuta för debitering
och iirdrifning af bevillningen.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Ulskoltels Utlåtande N:o 104,
öfver väckt fråga 0111 tillfällig förstärkning af fonden för lånerörelse på namn
och reverser, blef samma Utlåtande af Ståndet bifallet.
Bih. till R. Sl. Prot. 1840. 9 Sunil 1 Band. 90
7i4
Fröt. Utclr. d. 17 Oct. 1840.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo ocb bifölls Banco-Utskottets Utlåtande Nio 10d,
öfver väckt fråga om tillfällig förstärkning af fonden för lånerörelse på namn
och reverser.
S. D. Ståndet biföll ocb beslöt inbjudning till Med-Stånden af ett, uti
en denna dag ingifven skrift, utaf Anders Olsson från Stora Kopparbergs Län,
framställdt yrkande, alt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet måtte åläggas
att inom åtta dagar från delfåendet aflemna utlåtande öfver ett af bemälde
Anders Olsson väckt förslag om upphörande af böter för bristande
leverans af kol Lill Stora Kopparbergs bergslag.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Ulskottets den 10 dennes bordlagde Utlåtande
N:o 326, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 170, angående
väckte frågor örn förändringar uti grundräntorna och sättet för deras godtgörande,
indeldte räntornes och lionde-spanmålens indragning lill Stats-Yerket,
samt ändring uti markegångs-sätlningarne, äfvensom dermed gemenskap egande
åtgärder för räkenskapsverkels förenkling.
Härvid förekommo tili afgörande:
2:dra punkten, angående indeldte räntornas indragning till Stats-Yerket,
emot anvisning af motsvarande contant statsanslag.
Ståndet biföll de i denna punkt under Litt. a), b), c) och d) gjorda
förändringar och förklaringar, men förblef i öfrigt vid dess förra beslut, angående
Utlåtandet N:o 170.
3:dje punkten, angående grunderne för indeldte räntornes och kronotiondens
lefvererande eller lösande med penningar samt räntepersedlarnes förenkling.
2:0 Om Augments-räntan:
Med frånträdande af dess förra beslut, biföll Ståndet Utskottets hemställan.
3:o och 4:0 om tiden för nya löuingssättets antagande, ro. m:
De gjorda förändriugarne biföllos.
4:de punkten, angående markegångssättning.
Ståndet frånlrädde dess förra beslut, och biföll Utskottets nu gjorda
förslag.
5:te punkten, angående Uppbörds-terrninen.
Ståndet vidblef sitt förra beslut, och afslog det nu gjorda förslaget.
I afseende på öfrige punkter, vidhöll Ståndet dess, angående dem uti
Utlåtandet N:o 170, lagua beslut.
Troi. Utdr. d. 1J Oct. 1840.
7.5
S. D. Vid förnyad föredragning biföll Ståndet Allmänna Besvärs- ooh
Ekonomi-Utskottets sedan den 10 dennes på bordet hvilande Utlåtande N:o
105, i anledning af väckt motion, att lösnings-rätten till 4:de-parter i Fahlu
grufva icke vidare må vara de brakande Bergsmännén förbehållen.
S. D. Föredrogs ånyo Expeditions-Utskottets den 10 i denna månad
på bordet lagde memorial N:o 13, med Post-Inspectoren C. F. Lindstedts ansökning
om 400 Riksdalers förhöjning af det honom vid sistlidne Riksdag
beviljade arfvode föi’ complettering och utdelning af Riks-Ståndens protocoll,
m. m.
Ståndet afslog den begärda förhöjningen.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutiöns-Utskottets den 14 dennes bordlagde
Utlåtanden:
N:o 44, angående en af Borgare-Ståndet yrkad, men af Talmannen vägrad
proposition.
Ludes till handlingarne.
N:o 45, med förslag till ett stadgande i 41 §. Riksdags-Ordningen om
Stats-Rådets föredragande ledamöters tillträde i alla Stånds Plena.
Af slogs.
N:o 46, med förslag till ändring och tillägg i 38 §. Regerings-Formen.
Antogs till grundlagsenlig behandling vid nästinstundande Riksdag.
N:o 47, i anledning af Bonde-Ståndets återremiss på memorialet N:o 32,
angående en anmäld anmärknings-anledning.
Lades till handlingarne.
N:o 48, angående en af Stats-Utskottet anmäld anmärknings-anledning.
Lades -till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo Siats-Utskottets, sedan den 14 dennes på bordet
hvilande, Utlåtanden:
N:o 345, i anledning af dels afslag, dels återremiss å åtskilliga uti memorialet
N:o 301 framställda voterings-propositioner.
Härvid förekommo till åtgärd.
/f:cle punkten, angående tillstyrkan, att samtlige slotten matte ställas under
inseende af en enda, redan befintlig Embetsmyndighet.
Ståndet vidhöll sitt förra beslut, och afslog inbjudningen.
i/j.:de punktenj, angående det vid anslaget lill Carolinska Medico-Chi
rurgiska
Institutet fästade vilkor. ...
Ståndet vidblef dess förra beslut, med dea förklaring af syftemålet med
ifrågavarande Institutets utvidgande, hvilken Utskottets Utlåtande N.o 193,
716 Fröt. Utdr. d. 17 Oct. 1840.
i l:te punkten Litt, a, den Ståndtt bifallit, innebåller och vidare uti Utlåtandet
N:o 345 åberopas.
iS.de
för Generaler.
Ståndet godkände voterings-propositionerna.
2i:sta punktens l.-sta proposition, angående underdånig framställning till
Kong!. Maj:t om åtskilliga förändringar vid Kongl. Svea och Andra Lif-Gardes
Regementena samt Kongl. Lif-Gardet till häst.
23:dje punkten, angående minskning al numerhästarnes antal vid Kronprinsens
Hussar-Regemenle.
24:de punkten, angående indragning af Wermlands Fältjägare-Regemente.
2Ö:te punkten, angående indragning af Lif-Beväi ings-Regementet.
28.de
Beväiing; och
2g:de punkten, angående indragning af Hallands Infanteri-Bataljons
Befäl.
Ståndet vidblef dess angående dessa 6 punkter förut falLade beslut och
afslog inbjudningen.
25:te punkten, angående anslaget till Cavallen- och Artilleri-hästars remontering,
m. m.
Ståndet vidhöll sitt förra beslut och fann ej for godt antaga Utskottets
föreslagna förändring af voterings-propositionen.
3t:sta punkten, angående beloppet af anslaget för Kongl. Krigs-Collegii
Departement.
Ståndet vidblef sitt förra beslut, med förklaring, i anledning af Utskottets
derom gjorda hemställan, att Ståndet ansåg berörde beslut vara derutinnan
tydligt och klart, att Ståndet för ifrågavarande ändamål endast beviljat
644,166 R:dr 32 sk. Banco, oberäknadt de af rotefribets-algiften utgående
22,500 R.dr.
32.dra punkten, angående underdånig framställning om fördelning af
anslaget till Krigs-Collegii Departement.
Ståndet vidblef dess förra beslut och afslog inbjudningen.
3g:de punkten, angående fördelning af anslaget till exercis för Flottans
bemanning.
Voterings-propositionen godkändes.
4o:de punkten, angående Skärgårdsflottans completlering.
Prot. Ulclr. d Oct. 18fa.
7.7
Slåndet vidblef dess förra beslut.
Öfriga punkter erfordrade ej algard.
N:o 34-6, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse lill Rikels Sliinder,
angående beräkningen af tractamenten för städernes magistratspersoner
oell borgare vid syner oell andra förrältningar för Kronans räkning.
Bifölls.
N:o 347, om ny lönereglering för Rikels Ständers Justilite-Ombudsman
ock Tryckfrihets-Cotnileens Expeditioner.
Bifölls.
N:o 348, om anslag af löner för 3:ne Länsman i Blekinge Län.
Bifölls.
N:o 349, i anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet N:o 246, angående
aflöning for den, sorn ulses till bestridande af Rikets Ständers Justitiae-Ombudsmans
förut innebafvande tjenst.
Ståndet biföll förslaget om arfvodets förhöjning till 750 R:dr årligen,
men vidblef i öfrigt sitt förra beslut.
N:o 359, om anslag lill skjutningsförsök med slagkruts-gevär.
Bifölls.
N:o 351, i anledning af erhållne återremisser A Utlåtandet N:o 253, om
ansia1' lill Sjömanna-Sällskapet.
Bifölls.
N:o 352, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 261, om rättighet
för nuvarande Yexel-Controllörer alt bibehålla innehafvande arfvoden.
Lades till handlingarna.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets den 14 dennes bordlagde Utlåtanden:
No
137, om utsträckning och förtydligande af 19 §. uti Instructionen för
Rikets Ständers Juslitiae-Ombudsman.
Bifölls.
N:o 139, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande N:o 92, öfver
väckte motioner 0111 skärpning af straffet för åverkan.
Ståndet lät bero vid Preste- och Borgare-Ståndens beslut och lade Utlåtandet
till handlingarne.
N:on 140, i anledning utaf återremisser af Betänkandet N.o 59, om upphäfvande
af en del serskilde domstolar.
Lades till handlingarne.
"i8
Fröt. TJtdr. d. 1Q Oct. 1840.
N:o 141, i anledning af erhållen återremiss utaf Utskottets Betänkande
N:o 108, om offentlighet vid Under-Domstolar och Poliskamrar.
Lades till hajidlingarna.
Den 19 Oct. 1840. f. m.
Från II ti g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo "Viillofl. Borgare-Ståndets genom Protocolls-utdrag
af den-10 dennes meddelade inbjudning alt biträda, hvad Ståndet i afseende
på Bevillnings-förslagets 11 §. antagit.
Preste-Ståndet, som ansåg, att Bevillnings-förslagets 12 §. medgifver enahanda
formen, som med den af VäIloll. Borgare-Ståndet beslutade ändring
af 11 §• synes åsyftad, fann sig, vid sådant förhållande, icke kunna inbjudningen
antaga/
S. D. Föredrogs en af Idederv. Bonde-Ståndet, i Protocolls-utdrag af
den 1'7 dennes framställd inbjudning att biträda dess beslut om föreläggande
för Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskoltet alt inom bestämd lid med
Utlåtande inkomma, i anledning af dit remitterade motioner, rörande kolböter
för bristande leverans af de så kallade hemmansränte- och qvarntulls-kolen.
Då, enligt hvad nu af nämnde Utskotts ledamöter upplystes, det af Hederv.
Bonde-Ståndet önskade ändamål vinnes, utan åtgärden af viss tids föreläggande
för Utskottet, fann, af sådan anledning, Preste-Ståndet sig förhindradt
att den gjorda inbjudningen antaga.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Expeditions-Utskottets den 10 dennes å
bordet lagda memorial N:o 13, i anledning af Post-Inspectoren C. F. Lindsteds
ansökning om förhöjning uti ett honom vid sistlidne Riksdag tillagdt
arfvode, blef memorialet med dithörande Bilagor till Slats-UtskoLlet remitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets, sedan den 19 September sisth å
bordet hvilande, memorial N:o 120, med förslag till sammanjemnkning af de
inom Riks-Slånden fattade skiljagtiga beslut, vid förehafvande af Utskottets
genom Betänkandet N:o 26 och Utlåtandet N:o 70 framställda förslag, rörande
den uppenbara kyrkopliktens atskaffande.
Lades till handlingarne.
' S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Betänkanden,
N:o 122, i anledning af väckta motioner om upphäfvande eller ändring
Prot. Uidr. d. ig Oct. 1840. 719
af Kongl. Förordningen den 9 Maj 1835, angående hvad ingtlagas bör vid
handel örn lösören, som köparen låter i säljarens vård qvarblifva.
Återremitterades.
N:a 123, i anledning af så väl Kongl. Majlis Nådiga Proposition, med
förslag till Förordning emot olofliga folksamlingar, som ock serskilde i delta
ämne väckte motioner.
Återremitterades.
N:o 124, i anledning af väckte motioner om upphäfvande af Kongl.
Maj:ls Nådiga förbud af den 10 December 1812 emot all gemenskap med
f. d. Konung Gustaf Adolph, f. d. Drottningen och deras barn.
Bifölls.
S. D. e. m. Föredrogos och biföllos Lag-Utskottets följande Betänkanden:
N:o 125, i anledning af väckta motioner om ändring i 5 Gap. Missgernings-Balken.
N:o 126, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot Utskottets Betänkande
N:o 66, i fråga om förtydligande af Kongl. Brefvet den 25 September
1777, dels väckt motion om upphäfvande af samma Kongl. Bref.
N:o 128, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 13 Juli 1818, angående handskrifne på sedelhalvaren eller
på viss man och ordres ställde invisningars eller så kallade assiguationers belopp.
N:o 129, i anledning af väckt motion om förhöjning af den i lagen
stadgade mansbot.
N:o 130, i anledning af väckt motion om utfärdande af Taxa för rättegångskostnad.
O O
N:o 131, i anledning af väckt motion om rättighet för den, som lill
försäljning emoltagit varor och derpå lemnat egaren förskott, alt derför njuta,
framför andra borgenärer, företräde till betalning ur samma varor.
N:o 132, i anledning af väckt motion om ändring af prsescriptions-tiden
för klander å fast egendom.
N:> 133, i anledning af väckt fråga om närmare lagbestämmelse, huru
förfaras bör, då, vid lagfarts sökande, fullständige åtkomsthandlingar saknas.
N:o 135, i anledning af väckte motioner om ändring af beräkningsgrunden
för Magistraternes boupptekniugs-arf voden; hvarjemte
N:o 136, memorial, med anmälan om hehofvet af en rättelse i anledning
af Utskottets Betänkande N.o 112, rörande väckt motion om ändring af 4
7^0 Prot, Utdr. d. t Q Oct. 1840.
och 5 §. §. i 17 Cap. Ärfda-Balken och af 3 §. i 8 Cap. Jorda-Balkea samt
om upphäfvande af Kongl. Föorrdningen den 19 Augusti 1762.
Lades till handlingarna.
S. D. Da nu ånyo föredrogs Lag-Utskottets Betänkande N:o 127, i anledning
af väckta motioner om ändringar i Ansvarighets-lagen för Slals-Rådets
ledamöter, fann Ståndet, med anledning af de vid Betänkandet gjorda
anmärkningar, skäligt att detsamma återremittera.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Alln änna Besvärs- och Ekonomiutskottens
följande Belänkanden och Utlåtanden:
N:o 41, i anledning af väckt motion om anslag lill förhöjd lön åt en
Skol-lärare i Östhammar.
Bifölls.
N:o 42, i anledning af väckt fråga om inrättande af en Skola i Arvika
Bifölls.
N:o 43, i anledning af väckt fråga, att Säterier, äfvensom Rå- och Rörshemman,
måtte deltaga i Fjerdingsmans aflöning.
Jfslogs.
N:o 45, angående besittnings-rätten till Annexe- Stom- Mensal-och Kyrkohemman
i Skåne, Halland, Blekinge och Bolms Län, för de å dessa hemman
antagne åboar.
Bifölls.
N:o 46, i anledning af väckt fråga, alt de så kallade Bibellrycks-medel,
sorn årligen erläggas af Pastorerne på Gottland, måtte användas till folkundervisningens
befrämjande derstädes.
Bifölls.
N:o 47, i anledning af väckt fråga om ufgifvande af en ofliciel Tidning
Bifölls.
N:o 48, i anledning af väekt motion, att den spanrnål, som upphandlas
för Stats-Verkets räkning, måtte levereras efter vigt.
Bifölls.
N:o 49, i anledning af väckt fråga om en lika beskattning å all jord
inom Riket m. m.
Bifölls.
N:o 51, i anledning af väckt fråga om skyldighet för embets- och tjenstemän
m. fl., då de företaga resor i Kongl. Maj:ts och Kronans ärenden och
på d ess bekostnad, färdas på Ångfartyg, der sådant sig göra låter.
Bifölls. S. D,
Prot. Utdr. d. 19 Oct. 1840■ 721
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets följande
Betänkanden:
N:o 100, i anledning af motioner om förändring af sättet att aflöna tjenstemän
och betjening vid Tullverket samt upphörande af de i detta afseende
stadgade sportler och expeditions-afgifter.
Af slogs.
N:o 101, i anledning af vackt motion om upphörande af den afgift, som
erläggas för begagnandet af vägarne å Kongl. Djurgården.
Bi fälls.
N:o 102, i anledning af väckt motion om ändring af hittills gällande
bestämmelser om Sverges och Norriges ömsesidiga handels-förhållanden.
Bifölls.
N:o 103, i anledning af väckta motioner, dels om utsträckning af föreskrifterna
i Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti 1823, om Domares skyldighet
att lemna Pastorerne förteckning öfver sakfällde personer, dels om uppgifter
å personer, som efter häfdande inför Domstol lofva hvarannan ägtenskap.
Bifölls.
K:o 104, angående föreslagen ordning för tillsättande af Krono-Länsmanstjenster
och vilkor för befordran till sådane tjenster.
Från V ä 11 o f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens bordlagda Betänkanden:
N:o 41, i anledning af väckt motion om omslag till förhöjd lön åt Skollärare
i Östhammar.
Bifölls.
N:o 42, i anledning af väckt fråga om inrättande af en skola i Arvika
Köping.
Bifölls.
N:o 43, i anledning af väckt fråga, att Säterier, äfvensom Rå-och Rörshemman
måtte deltaga i Fjerdingsmans aflöning.
Afslogs.
N:o 44, angående dispositions- och jordegande-rätten till de så kallade
Kyrkohemmanen i Halland.
Bifölls.
Bih. till R. St. Prot, 1840, 9 Sami. 1 Band. 91
7*2 Fröt. Utdr. d. 1[} Oct. 1840.
N:o 45 , anslående besittningsrätten till Annex- Ston - Mensal- oell Kyrkohemman
i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus-Län för de å dessa hemman
antagne åboer.
Bifölls.
N:o 46, i anledning af väckt fråga, att de så kallade Bibel trycks medel,,
som årligen erläggas af Pastorerne på Gottland, måtte användas till folkundervisningens
befrämjande derstädes.
Bifölls.
N:o 47, i anledning af väckt fråga om utgifvande af en officiel Tidning..
Bifölls.
N:o 48, i anledning af väckt motion, att den spanmål, som upphandlas
for Stats-Verkets räkning, mätte levereras efter vigt.
Bifölls.
N:o 49, i anledning al väckt fråga om en lika beskattning å ali jord
inom Riket., m. m.
oell JN:o 5t, i anledning af väckt fråga om skyldighet för - em bets- och.
tjenstemän, m. fl., att då de företaga resor i Kongl. Majlis och Kronans ärenden
och på dess bekostnad färdas på Ångfartyg, der sådant sig gora låter.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Stats-. Banco- och Lag-Utskottens
Betänkande N:o 50, i anledning af Petter Pehrssons från Calmar
Län motion, om upphörande af Bankens oeh Kiksgälds-Conloirels forum privilegiatum.
S. D. Ånyo föredrogos följande Allmänna Besvärs- och Ekonorni-Utskoltets
bordlagda Betänkanden:
Nto 100, i anledning af motioner 0111 förändring af sättet alt aflöna
ajenstemän oeh betjening vid Tullverket, samt upphörande af de i detta afseende
stadgade sportler och expedilions-afgifler.
Bifölls.
N:o 101, i anledning af väckt motion om upphörande af den afgift, sorn
erlägges för begagnande af vägarne å Kongl. Djurgården.
Bifölls.
Np 102, i anledning af väckt motion om ändring af hittills gällande bestämmelser
om Sveriges och Norrige®- ömsesidiga handelsförhållanden.
N:o 101, i anledning af väckta motioner, dels om utsträckning af för
skrifterna i Kongl. Kungörelse» den 27 Aug. 1823, om Domares skyldighet
Prot. Uldr. d. 21 Oct.—2 Nov. 1840.
att lemna Paslorerne förteckning ofver sakfällda personer, dels om uppgifter
å personer, som, efter häfdande, inför domstol lofva hvarannan ägtenskap.
och N:o 10E angående föreslagen ordning för tillsättande af Länsmans'
tjenster och vilkor för befordran till sådane tjenster.
Första punkten, som innefattar yttrande öfver förslag till förändrad ordning
för Länsmäns-tjensters tillsättning, bifölls, hvaremot den senare punkten,
som afser förslag, angående examen för dem, som må kunna till Länsmän
antagas, återremitterades.
S. D. Till Banco-Utskottet remitterades en, med anledning af 56 §.
Riksdags-Ordnuigen, af Herr Gustafsson \äckt motion, angående Banco-Commissarien
S. Turdfjelis löneförrnouer.
Den 21 Oct. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeen.
S. D. f. m. Remitterades till Lag-Utskottet ett denna dag afgifvet anförande
af Hans Excellens Herr Grefve Löwenhielm , Gustaf, i anledning af Utskottets
återremitterade Betänkande N:o 123, i anledning af så väl Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition med förslag till Förordning emot olofliga folksamlingar,
som ock serskilda i detta ämne väckta motioner.
Den 21, 24, 27, 28 och 31 Octoher samt 2 November 1840.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Ulskottets den 16 och
19 sistlidne September på bordet lagde memorial N:o 38, angående Nationalrepresentationens
ombildning, blefvo följande anmärkningar, hvilka Ståndet
förklarat utgöra dess gemensamma tankar, till Constitulions-Ulkottet hänvisade,
nemligen:
l:o att Svenska representationens fördelning på Fyra rum bör upphöra,
och att denna representation bör sammanträda på två, genom val, Stånds
eller classvis, utsedda kamrar, vid hvilkas bildning den skillnad iagttages, att
då ledamöterne 1 den ena kammaren utses för hvarje Riksdag, ledamöterne i
den andra väljas för längre tid bland personer, som förut utöfvat Riksdagsmannakallet
eller uppnått en mognare ålder, samt att representalions-föräntlringen
bör afse, att, jemte upphörandet af all sjelfskrifven personlig rätt att
vara representant, bereda de ofrälse Ståndspersons-classerna, som nu äro ute
-
Fröt. Ut dr. d. 21 O cl. 1840.
slutna från rättigheten alt sända Fullmäktige till Riksdagen, en sådan rättighet.
2:o Riksförsamlingen utgöres af Ombud för fem Ständ, nemligen för
Ridderskapet och Adeln, Preste-Ståndet, Borgare-Ståndet och Bonde-Ståndet,
samt för ett Femte Stånd, hvars sammansättning kommer, efter utredning i
Constitutions-Utskottet, att närmare bestämmas. Ombuden för hvarje Stånd
skola vara lika många.
3:o Riksförsamlingens 2:ne kamrar benämnas de äldres och de yngres,
och bestå af lika mångå medlemmar hvardera.
4:o Hvarje Stånds medlemmar i hela riket indelas i valkretsar, efter antalet
af de ombud, som hvarje Stånd skall till hvardera kammaren utse
5:o
Intet Stånd må välja Riksdagsman utom den rena Evangeliska eller
den Reformerta lärans bekännare.
6:0 Intet Stånd och ingen valkrets må välja ombud till yngre kammaren
utom sina medlemmar.
7:o Ingen, som är under 25 år gammal, må utse valman, eller väljas
dertill, eller deltaga i val af Riksdagsman inom Stånd, der ombud omedelbart
utses.
8:0 Ingen må blifva medlem af de yngres kammare förr, än vid fyllda
30 år, eller af de äldres förr, än han upphunnit 40 år, eller är öfver 30 år
och en gång varit Riksdagsman.
9:o Väckes på senare Riksdag än den, der beslut fattas örn intagande i
Riksförsamlingen af Femte Ståndets ombud, fråga om ändring af något Stånds
representations—rätt, sammanträde det Ståndets på Riksdagen närvarande ombud
från begge kamrarne, och blifve intet annat än drings-förslag Riksförsamlingen
understäldt, än det, som dessa ombud genom flesta rösterna godkänt.
Till antagande af sådant förslag fordras sedermera Riksförsamlingens bifall
och Konungens samtycke.
S. D. e. m. Remitterades till Stats-TJtskottet Kongl. Maj:ts den 17:de dennes
afgifne och denna dag ankomne:
l:o Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående rättighet för Entrepreneuren
af Pantlåne-inrältningen i Stockholm att under ytterligare tio år
begagna en fond, stor 100,000 R:dr af allmänna medel.
2:o Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, i anledning af deras hos Kongl.
Maj:t anmälda beslut om Kongl. Numer-Lotteriets upphörande.
S. D. Remitterades till Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotten
Kongl. Maj:ts denna dag ankomna Nådiga Skrifvelse!’ till Rikets
Ständer, den första af den 10 och de tre senare af den 17 dennes:
Fröt. Vtclr. d. 21 Oct. 1840.
l:o angående förändring i Södra Skånska Infanteri-Regementets rotering, i
följd af f. d. Adelsfane-boställenas befrielse från ordinarie roterings utgörande;
2:o angående den nya ordinarie soldat-roteringen i Riket;
3:o angående jemkning i Provincen Skånes ordinarie rotering;
4:o med öfverlemnande af längder på tillökad ordinarie båtsmans rotering
inom en del Län.
Den 21 Oct. 1840.
Från Y ä 110 fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades Kongl. Maj:ts den 10 dennes till.
Rikets Ständer aflåtna och i dag öfverlemnade Nådiga Skrifvelse, angående
förändring i Södra Skånska Infanteri-Regementets rotering, i följd af f. d.
Adelsfane-boställenas befrielse från ordinarie roterings utgörande.
Q O
F r å 11 Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Stats-Utskottets följande på bordet hvilande Utlåtanden blefvo nu
åter föredragne, nemligen;
N.o 337, i anledning af väckte motioner, angående upphörande af a [gifter
till Handels- och Sjöfarts-fonden, samt huru förhållas bör, med de anslag,
som varit å denna fond anvisade.
Återremitterades.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 339, angående anställd omröstning
öfver åtskilliga till stats-regleringen hörande frågor.
Lades till handlingarne.
N:o 340, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut, i fråga om löne-ersättning lill adjungerade ledamöter i Götha
llof-Rätt.
Lades till handlingarne.
N:o 341, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, i fråga om beräkningen af Stats-verkets inkomster.
Lades till handlingarne.
_ O
N:o 342, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, rörande förlängning af arrendet å Edeby hemman.
Lades till handlingarne.
N:o 343, angående verkställd omröstning i följd af Riks-Ståndens ©lika
beslut, rörande sökt prolongation å arrendet af Söderby hemman.
Lades till handlingarne.
7*6
Prot. Vt dr. d. 21 Oct. 1840.
N:o 344, angående verkställd omröstning i följd af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut, rörande sökt prolongation å arrendet af Barkarby kronobe
m man.
Lades till handlingarne.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet:
l:o Kongl. Maj:ts den 17 i denna månad aflåtna Nådiga Skrifvelse lill Rikets
Ständer, i anledning af deras hos Kongl. Maj:t anmälde beslut om Kongl.
Numer-L »tteriels upphöran le;
2:o Sven Heurlins från Kronobergs Län motion, att af Riksgälds-Contoirets
reserverade medel må afsättas En million R:dr till odlingslån.
S. D. Föredrogos Baneo-Utskottets följande, på bordet hvilande, Memorial,
nemligen:
N:g 100, till Högvördige Preste-Ståndet, med anmälan om dess fattade
skil jagtiga beslut, i anledning af Utskottets Utlåtanden N:ris 21 och 25.
Ogillades.
N:o 102, i anledning af väckt motion om öppnande af en upp- och afskrifnings-räkning
i Rikets Ständers Bank.
Bifölls.
N:o 103, i anledning af Höglofl. Ridderskapets och Adelns återremisser
å Utskottets under N:ris 69 och 75 afgifna Utlåtanden.
Lades till handlingarne,
N:o 105, i anledning af förre Handlanden Thunströms ansökning om
eftergift af ränta å lån i Banco-Diseonten.
Bifölls.
N:o 106, i anledning af Regements-Läkaren Schwabitz’s ansökning om
eftergift af straffränta för^ åtskilliga skuld-förbindelser bos Baaco-DiscontVerket.
Bifölls.
N:o 107, i anledning af Gårdsegaren i Umeå, Nils Brunbergs ansökning
om eftergift af öfverränta å ett lån i Banco-Disconten.
Bifölls.
S. I). Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets, sedan den 17 i denna
månad på bordet hvilande, Betänkande N:o 138, i anledning af återremisser
å Utskottets Betänkande N:o 81, öfver väckte motioner, dels angående
förmyndarekamrars inrättande i städerne och på landet, dels ock om ändring
af lagens stadganden, rörande de tysta förmons-rätterne, blefvo berörde
Betänkanden i öfrigt afslagne, utom hvad angår den i Betankandet N:o
138 af Utskottet gjorde hemställan, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit
Trot. Utdr. d. s3 Oct. 184&.
727
i underdånighet anhålla, det Presterskapet i Nåder anbefalles, alt, uti de förteckningar
öfver timade dödsfall, sorn vissa tider af året böra at Presterskapet
till Häradshöfdingarne och Magistraterne allemnas, jemväl uppgifva, om
efter de aflidne finnas osnvndige barn, så vidt kunnigt är; hvilken hemställan
Ståndet biföll.
Den 23 Oct. 1840 f. m.
Från V ä 11 o f 1. Borgare-Ståndet.
S D. Sedan Borgare-Ståndet denna dag fulländat behandling af dess
Enskildta Besvärs-Uiskotts afgifna Betänkande, jemte förslag till 1 :o Förordning,
angående Handtverkerierne i Riket; 2:o Förordning om de Handtverk,,
som utom burskap få å landet idkas, så ock om den landtmannen förunnade
Handels- och Slöjde-fribet, och 3:o förnyad Handels-ordning, föredrogs
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets å Ståndets bord hvilande Betänkande
N:o 89, i anledning af väckta frågor om Näringsfriheten; hvilket Betänkande
afslogs.
Den 24 Oct. 1840 f. m.
Från Högvörd. Prkste-StÅndet.
S. D. Kongl. Maj:ts nedanstående Nådiga skrifvelser till Rikets Ständer,
hvilka den 21 dennes meddelades och bordlädes, blefvo, vid nu förnyad föredragning,
till Stats- samt Allmänna Besvärs- ock Elionomi-Utskott en
remitterade:
l:o angående den nya ordinarie Soldat-roteringen i Riket; gifven Stockholms
Slott den 17 October 1840;
2:o angående jemkning i Provincen Skånes ordinarie Rotering; gifven
Stockholms Slott den 17 October 1840;
3:o angående förändring i Södra Skånska Infanteri-Regementets rotering
i följd af f. d. Adelsfane-boställenas befrielse från ordinarie voterings utgörande;
gifven Stockholms Slott deu 10 October 1840;
4:o med öfverlemnande af längder på tillökad ordinarie Båtsmansroterinir
inom en del Län; gifven Stockholms Slott deni 17 October 1840.
S. D. Kongl. Majcts Nådiga Proposition, angående rättighet för Entreprenören
af Pant-låne-inrättningen i Stockholm att under ytterligare Tio år begagna
en fond, stor 100,000 R:dr af allmänna medel; gifven Stockholms Slott
deu 17 October 1840; och
728
Trot. ZJldr. d. 28 Oct. 1840.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, i anledning af deras
hos Kongl. Majit anmälda beslut om Kongl. Numer-Lotteriets upphörande;
gifven Stockholms Slott den 17 Octoher 1840,
hvilka den 21 dennes meddelades och då på hordet lades, blefvo, vid
nu ånyo skedd föredragning, till Stats-Utskottet remitterade.
S. D. Af det hos Ståndets Electorer denna dag hållna Protocoll, inhemtades,
alt Kyrkoherden Källström blifvit utsedd att som ledamot af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet inträda under den tid Prosten Lalin
permission åtnjuter; dertill han genom Protocolls-utdrag legitimeras skulle.
Från Y äl 10 fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades följande Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse och Proposition af den 17 dennes till Rikets Ständer:
l:o Kongl. Skrifvelse, med öfverlemnande af längder på tillökad ordinarie
Båtsmans-rotering inom en del Län,
2:o Kongl. Skrifvelse, angående den nya ordinarie Soldat-roteringen i
Riket,
3:o Kongl. Skrifvelse, angående jemkning i Provincen Skånes ordinarie
rotering,
4:o Kongl. Skrifvelse, i anledning af Rikets Ständers hos Kongl. Maj:t
anmäldta beslut om Kongl. Numer-Lotteriets upphörande,
och 5:o Kongl. Proposition, angående rättighet för Entreprenören af
Pant-låne-inrättningen i Stockholm, att, under ytterligare Tio år, begagna
en fond, stor 100,000 R:dr af allmänna medel;
hvarjemte beslöts, att till Stats-Utskottet skulle öfverlenanas de serskilda
yttranden, som, i anledning af de Kongl. Skrifveiser, som uppräknas under
N:ris 1, 2 och 4, samt den Kongl. Proposition, som nämnes under N:o 5,
blifvit af flera Ståndets Herrar ledamöter afgifna.
Den 28 Oct. 1840. f. m.
Från Högvörd. Preste-St^ndet.
S. D. Då nu föredrogs Lag-Utskottets memorial, N:o 146, med tillkännagifvande,
att behandlingen af den fråga, som innehålles i Betänkandet N:o
26 och Utlåtandet N:o 70, genom Förstärkt Lag-Utskott, kommer att förfalla,
blef samma memorial till handlingarna lagdt.
Borga
-
Prot. Uldr. cl. 28 OcC. 184°
729
S: D. Efter ånyo skedd föredragning af Constitutions-Utskoltets Memorial
N:o 38, angående National-represenlionens ombildning, beslöt BorgareStåndet
att, såsom dess gemensamma tanka, förklara:
l:o att all sjelfskrifven Riksdagsmanna-rält bör upphöra, så alt Riksdagsmannakallet
cj annorlunda, än i följd af val, kan ulöfvas;
2:o att de hiLLintills orepresenterade medborgare-classer, som dertill
kunna anses berättigade , böra på lämpligt sätt uti representationen inrymmas;
3:o
att valbarbeten skall inskränkas inom stånds- eller dass-förhållanden;
4:o
att val-classerne äfven kunna blifva flere, än fyra;
5:o att valen böra ske stånds- eller dass-vis inom stånd eller dass;
6:0 att directa val i allmänhet lemnäs företräde, men att indirecta val
äfven kunna ega rum, der serskilda locala omständigheter härtill föranleda;
7:o
att representanterne böra till antalet bestämmas;
8:0 att Riksförsamlingen fördelas på tvänne kammare;
9:o alt öfre kammaren äfven bör, genom val, bildas;
och 10:o att, der skiljagtiga tankar emellan de tvänne kamrarne icke
annorlunda kunna sammanjemkas, hela Riksförsamlingen på ett rum derom,
i vissa fall, beslutar;
kommande dessa, såsom Ståndets gemensamma tanka, förklarade anmärkningar,
att, jemlikt 56 §. Regerings-Formen, till Constitutions-Utskottet
hänvisas.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Yid slutlig handläggning af Conslitutions-Ulskottets Memorial N:o
38, angående National-representalionens ombildning, återförvisade Ståndet till
Utskottet det i samma Memorial framlagde förslag lill val-lag; och, med
godkännande af den grundsats, Utskottet antagit af samfäldta val3 förklarade
Slåndet, jemlikt 56 §. Regerings-Formen, följande anmärkningar vid
förslaget innefatta Ståndets gemensamma tankar:
l:o att, bland de af Utskottet föreslagne vilkor för valrätt, tiden af
Fem år för Svensk mans vistande inom Riket må ändras till Tre år;
2:o att valrätten utsräckes till all eganderätt i hemmantal af kronoskatte-,
frälse- eller frälse-skalte-, säteri- eller rå- och rörs-natur, så ock till
Bih. till R. St. Prot, 1840. 9 Sami. 1 Band. ga
Prot. Uldr. d. 3i Oct, iS^O-,
iunehafvande åborätt i kronohemman, utan inskränkning till minimi-belopp
af taxeringsvärde; och må, under 500 R:dr sådant värde, röstetalet blifva
en fjerdedels röst. — För stadsfastighet under sistnämnde värde blifver röstetalet
en åttondedels röst;
3:o att högsta röstetalet, som någon valberättigad eger beräkna, må blifva
sex (6) röster, utan afseende derå att h. n i flera val-district eger fastigheter
af e11 sammanlagdi högre taxeringsvärde, eller sammanlagd inkomst af
högre uppskattningsbelopp, än som, efter de af Ståndet nu godkände beräkningsgrunder
motsvarar detta röstetal; och må valrätten ulöfvas endast i det
district, der den valberältigade för sin person är mantalsskrifven;
4:o att valberättigad af annan främmande religions-bekännelse, än den
Reformerta, ej må lill Riksdagsman kunna väljas; samt
5:o att Riksdagsmanna-val skall ske öppet och ej med slutna sedlar.
Slutligen och hvad angår den af Conslltutions-Utskolel uti ofvannämnde
memorial jemväl motiverade och antagne grandsats: att Svenska folkets till
Riksdag församlade Representanter må bilda en enda kammare; ansåg
Ståndet sig ej kunna i grundlagsenlig ordning härom besluta, förr än Utskottet,
på sätt det jemväl pag. 66 och 67 i memorialet antydt, med utarLetadt
förslag i denna del af representalions-frågan till Riksens Ständer inkommer.
S. D. Vid förnyad föredragning blefvo nedannämnde den 21 dennes
bordlagde Kongl. Majlis Nådiga Propositioner och Skrifvelser remitterade till
Stats-Ulskoltet, nemligen:
1:q angående rättighet för Entrepreneuren af Pantlåne-Inrättningen i
Stockholm, att under ytterligare 10 år begagna en fond, stor 100,000 R:dr,
af allmänna medel;
2:o angående den nya ordinarie soldat-roteringen i Riket;
3:o med öfverlemnande af längder på tillökade ordinarie båtsinans-rolering
inom en del Län;
4:o angående jemkning i provinsen Skånes ordinarie rotering;
5:o angående förändring i Södra Skånska Hussar-Regemt ntits rotering,
i följd af f. d. Adelsfane-boslällens befrielse från ordinarie rolerings utgörande.
.
Den 31 Oct. 1840
Från H ö g v or d. Preste-Standet.
S. D. Sedan Ståndet under den 21, 24 och 27 af innevarande månad
Prot. Utdr, d. 3t Oct. 1840-
f. och e. middagen samt den den 28 dennes f. m. till pröfn ng förehaft ConstituLi01
is-UtskoLtets Memorial N:o 38, angående National-representationens
ombildning, blef detsamma, vid nu förnyad föredragning, återremitteradt;
hvarvid Ståndet såsom sin gemensamma tanka förklarade:
l:mo alt Ståndet anser att Svenska folket skall vid Riksdagen fortfarande
representeras af Riks-Slånd;
2:o att de hittills icke representerade, men lill representation qvalificerade
medborgare-classer beredas rättighet att till Riksdagen sända Fullmägtige, helst
i ett femte Stånd;
3:o att hvarje Stånd utser genom val inom sig stånds- eller classvis
ett lika antal ledamöter, enligt en inom hvarje Stånd uppgjord och behörigen
sanctionerad ordnings-stadga;
4:o att, i händelse ett femte Stånd an ta ges, Constilutions-Ulskoltet eger
att för dess första val uppgöra förslag;
5;o att representationen fördelas på 2:ne kamrar, till hvilkas fördelning
qvalification och ar bets-ord ning m. m. Utskottet ingifver förslag;
6;o att vid behandling af grundlags-frågor hvarje Stånd eger rättighet
alt för sig öfverlägga och besluLa, med åt hvardera förbehållet veto;
7:o att valbeiä ligad af annan trosbekännelse, än den Prolestantiska, må
ej till Riksdagsman kunna väljas; och
8:0 Eger Utskottet alt, på dessa hufyudgrunder till Riks-Ståndep inkomka
med nvtt förslag Lill National-representationens ombildning.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Lag-Utskottets sedan den 30 September
sisth å bordet hvilande Betänkande N:o 134, i anledning af väckta motioner
örn ändring i nu gillande stadganden, angående behandling af frågor om oenighet
makar emellan, blef samma Betänkande bifallet.
Från V ä 110 fl. Borgare-Standet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets Memorial och Utlåtan
le:
N:o 324, med förslag till voterings-proposition, i anledning af skiljagtige
beslut öfver Utlåtandet N:o 258, angående löne-ersättning för f. d. StatsSecreterarne
Grip och von Har t mans dorff.
Återremitterades.
N:o 325, med föislag till voterings-proposition, i följd af skil jagtiga beslut
öfver Utlåtandena N:ris 195 och 301, angående lönereglering för StatsDeparterneutens
Expeditioner.
Fröt. Utclr. d. 3i Oct. 184.0,
Volerings-propositionen godkändes, och Memorialet N:o 325 lades i öfrigt
till handlingarne;
och N:o 327, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 177.
Lades till handlingarne.
S. 1). Ånyo föredrogos Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 170, angående
räckta frågor om förändringar uti grundräntorna och sältet för deras godtgörande,
indeldta räntornas och tionde-spanmålens indragning lill Slats-Verket,
samt ändring uti markegångssältningarne, äfvensom dermed sammanhang
egande åtgärder för Räkenskaps-verkels förenkling, och hemälde Utskotts
Utlåtande, N:o 326, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 170.
Härvid förekommo:
Första punkten, angående väckt fråga om undanrödjande af de olikheter
i beskattningen, sorn de serskilda jordnaturerna, m. m., medföra.
De af Utskottet, i Utlåtandet N:o 170, meddelade och i Utlåtandet, N:o
326, vidblifna afstyrkande yttranden i denna punkt godkändes.
Andra punkten, angående indeldta räntornas indragning till Statsverket,
emot anvisning af motsvarande contanta Stats-anslag.
Mom. litt a.
Ståndet biföll detta moment af andra punkten i Utlåtandet, N:o 170,
med det tillägg, som härvid blifvit gjordt i motsvarande punkt och moment
af Utlåtandet, N:o 326.
Mom. litt b.
Utlåtandet N:o 170, med den förklaring, som vid delta Moment finnes
uti Utlåtandet N:o 326, godkändes.
Mom. litt c.
Förslaget, enligt Utlåtandet N:o 170, med utbyte å första raden i detta
af orden: enl i t Fullmagter eller Constitutorial, till dessa: i följd af Fullmagter
eller Constitutorial, och med deri förändring, som Utlåtandet Piro
326, i detta moment, innehåller, godkändes.
Mern. litt d.
Ståndet biföll: l:o yttrandet under denna litt. i Utlåtandet N:o 170,
med förändring och förtydligande, enligt Utlåtandet N:o 326, angående den
i detta moment nämnda indragning af räntor och kronotionde, 2:o tillstyrkandet,
i afseende på Riksgälds-ConLoirets förskoller till Siats-Verket för lölieliqvidernes
besörjande, vid hvilken bestämmelses slut Ståndet ansåg detta
tillägg bora fogas: äfvensom i öfrigt företaga, hvad till verkställighet af
Fröt. Utdr. d, 3i Od, 184.0. 733
Rikets Ständers beslut erfordras, 3:o Utskottets hemställan, att Rikets Ständer
må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att. förslag till contante
löne-slater för dem, som hitintills innehaft indeldla löner, må varda upprättade
och Rikets näst sammanträdande Ständer förelagda, och 4:o yttrandet i
Utlåtandet N:o 326 öfver gjorda erinringar, i fråga örn förändringens bestånd.
Tredje punkten} angående grunderna för indeldta räntornas och kronotiondens
levererande eller lösande med penningars samt räntepersedlornes
förenkling.
1 Mom.
Godkändes, enligt Utlåtandena N:ris 170 och 326.
2 Mom.
Med ogillande af Utlåtandet N:o 170, godkändes Utlåtandet N:o 326.
3 Mom.
Utlåtandet N:o 170, med den förändring, som innefattas i Utlåtandet,
IST:o 326, godkändes.
4 Mom.
Förslaget, enligt den redaction, som förekommer i Utlåtandet N:o 326
antogs.
Utskottets hemställan om uppskof med den förut beslutade reductionen
af hemmans-räntorna till färre persedlar bifölls, äfvensom Ståndet godkände,
hvad Stats-Utskottet, i Utlåtandet N:o 170, yttrat, i anledning af Per Jönssons
ifrån Malmöhus Län motion, om rättighet att lösa tionde-spanmål med
viss förhöjning, samt nedsättning i forsel-lönen för den till Stockholms Stora
Barnhus anslagna spanmål, Johannes Johanssons ifrån Götheborgs Län motion,
om förändring i liden för leverering af ränte-spannemål från Oroustsoch
Tjörns Härader af nämnde Län, samt Anders Normarks ifrån Westerbottens
Län motion, om åtskilliga förändringar uti stadganden angående skyldighet
alt forsla indeldt spanmål.
Fjerde punkt en f angående markegångs-sältningen.
Med ogillande af Utlåtandet N:o 170, godkände Ståndet Utlåtandet N:o
326, hvarjemte Ståndet gillade dels Utskottets hemställan, att motionerna om
upphörande af Kongl. Kammar-Collegii rättighet att pröfva anmärkningar vid
de af Riks-Ståndens deputerade bestämda markegångspris för närvarande icke
må bifallas; dels det förslag, att det må vara räntetagare och räntegifvare
obetaget, att, inom nu stadgad tid, verkställa uppsägning af räntepersed lar,
i hvilket fall med deras levererande förhålles efter nu gällande stadganden,
^34 Fröt. TJtdr d 3i Oct. 184.0.
men att dylik uppsägning jemväl derefter och sist inom slutet af Februari
månad må kunna i föreskrifven ordning för sig gå, i hvilken händelse letyereringen
bör verkställas inom den 14 påföljande Mars.
Femte punkten, angående uppbörds-terminen.
Med ogillande af Utlåtandet N:o 326, godkändes Utlåtandet 170, i
denna punkt; och skulle de respeclive Med-Stånden vänligen inbjudas alt i
detta beslut med Borgare-Ståndet sig förena.
Sjette punkten, om förändrade stadganden, i ajseende å controllen
öfver uppbördens redovisande.
Förslagen, enligt Utlåtandena N:ris 170 och 326, afslogos.
Sjunde punkten, angående ifrågaställd förändring uti terminen för
uppbördens redovisning samt förenkling uti Landsboks-räkenskaperna och
deras tidigare afgifvande.
Hvad Utskottet i denna punkt yttrat, enligt utlåtandena, N:ris 170 och
326, godkändes, endast med den förändring, att Ståndet, som anser äskadt
uppskof med redovisningen för uppbörden å Gottland nödvändigt, för sin
del, beslutar, att redovisningstiden för Gottland må framflyttas lill den 1
Juli, på det att uppbördsstämmorna ej må behöfva att hållas der förr, än
sjöfarten vidtagits^
Från H e de r v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 5, i anledning af gjorde anmärkningar
vid sammansatta Utskottens Betänkande N:o 2, angående grunderne för
förändrade föreskrifter om Biänvinsbrännings utöfning samt afgiflerne derför,
blef samma utlåtande af Ståndet bifallet, dock med följande förändringar:
att de af Utskotten föreslagne afgifler för bränvins-bränningens utöfvande
skola minskas med en tredjedel af de belopp, Utskotten; tillstyrkt att dessa
afgifter icke må förskottsvis erläggas; och att någon ersättning för försegling
af bränvinsredskap icke må komma att ega rum.
Den 2 No v. 1840. f. m.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. I enlighet med det af Ståndet, vid föredragningen af Stats Ut
-
Prol. Uldr. d. 2 Nov. r8/j.o.
735
skottets Ullstaude N:o 218, dea 12 Augusti sisll. fattade beslut oell gjorda
förbehåll al!, sedan Rikets Ständer definitivt beslutat rörande uppförandet
å Allmänna Indragnings-staten af löner för G Professores Emeriti, a 1,600
R: Ir för hvardera, hvaraf 4 beiäknas för Universitetet i Lund och 2 för
Universitetet i Upsala, till afgörande företaga hvad Utskottet, i stället för
livad Kongl. Majrls Nådiga Proposition i ämnet nyligen anfört, innehölle,
föreslagit, att 6 arfvoden, hvaraf 4 lill Lunds och 2 till Upsala Universitet,
hvardera å ett belopp af 400 R:dr, malte å Allmänna Indragnings-staten uppföras,
för att, jemte förut innehafvande löne-inkomsler, tillfalla de yngre
Academiska lärare, som, eldigt förordnande, vicariera för de från tjenstgöringsskyldighet
befriade Professorer, fann Ståndet, vid nu förnyad föredragning
af förstnämnde Utlåtande, 3:o Universiteten, litt. f, det må frågan 0111
sagde, i-f Utskottet föreslagna arfvoden, förfalla.
S. 1). e. 111. Föredrogs ånyo Bevillnings• samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 5, i anledning af gjorda anmärkningar
vid sammansatta Utskottens Betänkande N:o 2, angående grunderna för förändrade
föreskrifter 0111 bränvinsbränningens utöfning samt afgifterne derföre,
jemte ett serskildt meddeladt blad, innehållande rättelser vid nämnde Utlåtande.
Ståndet, som ansåg de af Utskottet i Utlåtandet N:o 5, framställda allmänna
grunder icke påkalla någon serskild åtgärd, såsom tillämpade i det
af Utskottet framställda förslag till föreskrifter angående grunderna och vilkoret!
för bränvinsbränningens utöfning samt afgifterna derför, och som derjemte
icke kunde yttra sig öfver det i Utlåtandet N:o 5, å pag. 9, gjorda
tillstyrkande förr än förslaget till förordning blifvit genomgånget, företog ock
derföre genast till afgörande sagde förslag.
Första Artikeln.
Om Bränvins-brännings-rätligheten.
§. 1.
Med ogillande af 1 mom. aLdenna”§., beslöt Ståndet, för dess del, atC
det borde erhålla följande förändrade lydelse:
”Brån vinsbi ämling, af hvad tjenligt ämne elfer vext som helst, skall med
den pannerymd, samt emot de afgifler och öfriga vilkor, l är nedan föreskrifvas,
vara tillåten under tre månader af året, nemligen Mars, April och
^36 Prot. Utdr. d. 2 Nov. i84°•
November, så framt icke högst vigtiga omständigheter föranleda inställande
af denna tillverkning.”
2 Mom. gillades.
§. §. 2, 3, 4 och 5 godkändes.
§. 6.
Ståndet, som ogillade 1 mom. antog för detsamma följande förändrade
lydelse:
”På landet vare tvänne eller flera åboer å samma hemman eller å serskilda
hemmansdelar eller lägenheter, då dessa äro inom samma socken och
högst på en fjerdedels mils afstånd ifrån hvarandra belägna, obetaget alt,
emot samfälldt erläggande af den på gemensamma bränvinsredskapcn belöpande
bran vinsbi anni ngs-a fg i fte n och behörig anmälan vid mantals- och
skattskrifningen, deras bränvins-brännings-rättighet utöfva med en gemensam
panna, på den af dessa lägenheter, som dertill uppgifves, hvilken panna dock
aldrig må öfverstiga högsta tillåtna pannerymdcn.”
2:dra och 3:dje mom. godkändes.
_ §• 7-
Godkändes med den förändring, att bränvinsbränning i stad ej må utöfvas
med panna af mindre rymd än trettio kannor, i stället för ’’tjugu/’
som Utskottet föreslår.
§• 8.
1 mom. gillades, med följande förändring, att nemligen den å rad. 6
förekommande period: "och vare det en och hvar — i förhållande
derefter, beräknas” helt och hållet uteslutas och i dess ställe följande mening
införes: ”och vare det den till bränvinsbränning berättigade, om han sig deraf
begagna vill, icke medgifvet att anmäla sig för kortare tid, än den för
biänvinsbränningens utöfning tillåtna.”
2:dra mom. godkändes.
§. 9 gillades.
§. 10 godkändes,
med uteslutande likväl af de å 4:de och 5:te raderna förekommande orden
”hvilka månader bränvinsbränning af hvar och en utöfvas, äfvensom”
§• 11-
Trot. Utdr. d. 2 Nov. 1840.
73 7
§• 11-
Ståndet, som fann, att så väl den å 4:de och 5 raderne förekommande
mening: ”antingen under liela den tillåtna tiden, eller under någon af de i §. 8
omförmälda Terminer”, bör utgå, som ock den i slutet: ”beräknad i förhållande
efter ofvannämnde tid” —• godkände i öfrigt denna §.
hindra Artikeln.
Om Bränvinsbrännings‘redskapen.
§.§. 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21 och 22 biföllos.
§. 23.
I sammanhang med de af Ståndet här ofvan fattade beslut, skulle denna
§. erhålla följande lydelse: ”Ifrån och med den 1 Maj till och med den
31 October samt från och med den 1 December till och med sista dagen af
nästföljande Februari månad, samt under den tid, då tilläfventyrs Kongl.
Maj:t i Nåder skulle finna för godt att bränvinsbränning inställa eller förbjuda,
skall all bränvinsredskap antingen inlemnas i allmänna förvaringsrum,
hvilket bör ske sist å andra söcknedag efter den, då rättigheten att densamma
begagna uppliörer, eller, om den befinnes i enskildt förvar, förseglas, genom
deras försorg, som försegling skola verkställa, utan att i senare fallet
panne-egaren sig derom hehöfver anmäla.
§. §. 24, 25, 26 och 27 biföllos.
Tredje Artikeln.
Om Bevillnings-afgifterna.
Beträffande beskattningen å bränvinsbränningen, fattade Ståndet följande
beslut:
a) att beskattningen skulle bestämmas efter apparaternes afverkningsförmåga,
och att denna afverkningsförmåga skulle för de serskilda classerne beräknas
efter den grund, som i Utskottens Betänkande N:o 2 pag. 4 finnes
upptagen, äfvensom att afverkningsförmågan i hvardera af de fem classerne
anses ökad med 50 procent, då ångapparater till dem begagnas;
Bih. till. R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. g3
738
Prot. Vtdr. d. 2 IVov. 1840.
b) att för de enkla pannorna skatten skulle beräknas till och med 15
kannors-pannan efter 3 runst. för hvarje kanna bränvin, som med dem kan
tillverkas; samt att denna skatt för hvarje kanna bränvin, som kan tillverkas,
skulle Ökas från 15 kannors-pannan till och med 30 kannors dito, med
| runst. och ifrån 30 kannors-pannan tili och med 90 kannors dito med
runst. för hvarje enhet i pannerymden;
c) att för de sammansatta eller konstapparaterna skatten skulle beräkräknas
efter 2 sk. för hvarje kanna bränvin, som med dem kan tillverkas,
så vida deras afverkningsförmåga ej understiger den enkla 90 kannors-pannans,
i hvilken händelse de sammansatta apparaterne skulle skatta lika med den
enkla pannan, till hvars afverkningsförmåga det sammansatta apparatets uppgår;
äfvensom att skatten för sådan bränvinsbrännings-redskap, hvartill ångapparater
begagnas, skulle beräknas efter enahanda grunder. I enlighet med
hvilka beslut den Tariff för pannerymds-afgiften är beräknad, som här nedan
finnes bifogad:
Prot. TJtdr. d. 2 Nov. 1840. 739
Tariff för Fannerymds-af giften.
B 5W
3 V>
lista
Classen.
2:dra Klassen.
3:dje Klassen.
4:de Klassen.
5:te Klassen.
rt -t
med
med
med eld.
med
med
med eld.
med
med eld.
med ånga.
eld.
ang
a.
anga.
anga.
10
1
12
1
42
1
42
4
11
3
16
7
24
15
37
24
70
120
—
15
1
42
4
11
4
11
10
1
7
24
19
33
37
24
90
—
120
—
180
—
20
3
16
7
24
7
24
19
33
15
37
24
70
—
120
—
160
—
240
—
25
5
10
12
43
12
43
32
25
25
65
45
100
—
150
—
200
—
300
—
30
7
24
19
33
19
33
48
25
37
24
90
120
—
180
—
240
—
360
—
35
10
45
27
43
27
43
67
32
52
24
105
140
—
210
—
280
—
420
—
40
15
37
24
37
24
90
——
70
120
160
—
240
—
320
—
480
—
45
19
33
48
25
48
25
101
12
90
135
_
180
-—
270
—
360
*
540
—
50
25
65
45
65
45
112
24
100
150
200
—
300
—
400
—
600
—
55
30
45
74
37
74
37
123
36
110
165
220
—
330
—
440
—
660
—
60
37
24
90
90
135
120
180
240
—
360
—
480
—
720
—
65
44
33
97
24
97
24
146
12
130
195
260
—
390
—
520
—
780
—
70
52
24
105
105
157
24
140
210
280
■—
420
—
560
—
840
—
75
65
45
112
24
112
24
168
36
150
___
225
.
300
.—
450
—
600
—
900
—
80
70
120
120
180
160
240
320
—
480
—
640
—
960
—
85
79
33
127
24
127
24
191
12
170
255
340
—
510
—
680
—
1020
•—
90
90
—
135
—
135
—
202
24
180
*
270
—
360
—
540
—
720
—
1080
—
Anmärkning: I ofvanstående Tariff är skatten utförd endast för hvar 5:te
enhet, hor de mellanliggande enheterna hör den completteras enligt de
grunder, sona här ofvan äro vid 3:dje Artikeln uppgilne.
§. 28.
1. Morn. godkändes, ehuru med åberopande af den tariff, som Ståndet
antagit, och iagttagande att orden: ”sex månader hränningstid’ utbytas mot
orden: ”tre månaders brännings-tid.”
2:dra Mom. gillades med den förändring att i stället för nio skillingar
sättes sex.
3:dje Mom. utgår.
§. 29, 30 och 31 hiföllos.
7^o
Prot. Utdr. d. 2 Nov. 1840-
§. 32.
gotikändes med den förändring att ordet ”en sjettedel" pä 3:dje raden utbytes
emot ”en tredjedel.”
§. 33 och 34 godkändes.
§. 35,
gillades; likväl ansåg Ståndet alt till den samma följande tillägg borde göras:
'Skulle dock Kongl. Maj:t i Nåder finna nödigt alt bränvin-bränningen inställa
för hela den derföre bestämda tiden, eller någon del deraf; så må en
derefter lämpad restitution af bränvinsbrännings-afgiften tillkomma dem, som
en sådan erlagt.
O _
Godkände Ståndet den af Utskotten i Utlåtandet N:o 5 pag. 9 föreslagna
underdåniga hemställan till Kongl. Maj:t.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings- och Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Memorial N:o 6, i anledning af återremiss utaf förevarande
Utskottens Betänkande N:o 3, angående ersättning till Krono-Länsmännen
för resor, som af dem anställas till försegling af bränvins-redskap.
Lades till handlingarne.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkande N:o 44, angående dispositions- och jordeganderätten
till de så kallade kyrkohemman i Halland, blef samma Betänkande af
Ståndet af slaget.
S. D. Af det hos Electorerne denna dag hållna protocoll inhemtades,
att sedan Prosten Osterman afsagt sig att vidare fortfara med ledamotskapet
inom Banco-Utskottet, der han, i Biskopen Doctor af Kullbergs ställe, tjenstgjort,
de till ledamot af Banco-Utskottet utsett Biskopen m. m. Agardh,
dertill han ock, genom Protocolls-utdrag, förordnas skulle.
S. D. Ståndets Herrar Electorer, som till ledamot af Banco-Ustkottet
insatt Biskopen m. m. Agardh, hafva ock, i hans ställe, forordnat Kyrkoherden
Källström, att som ledamot af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
inträda, dertill han ock genom Protocolls-utdrag legitimeras skulle.
Från Vä Ilo fl. Borgare-Ståndet.
S, D. Efter ånyo skedd föredragning af Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens Memorial N:o 6, i anledning af återremiss ut
-
Trot. Uldr. d. 2 No v. 1840.
af samma Utskotts Betänkanden N:o 3, angående ersättning till Krono-Länsmännen
för resor, som af dem anställas till försegling af bränvins-redskap,
blef nämnde Memorial till handlingarne lagdt.
S. D. Föredrogos å nyo Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkande, N:o 2, angående grunderna för förändrade föreskrifter
om bränvins-bränningens utöfning i Städerna och på Landet, och bemäldte
Utskotts Utlåtande, N:o 5, i anledning af gjorda anmärkningar vid ofvannämnde
Betänkande, N:o 2.
Härvid fattades följande beslut:
l:o Utskottens yttrande, pag. 2 i Utlåtandet N:o 5, öfver väckt fråga,
att bränvins-bränningen måtte helt och hållet förbjudas, eller ock nu gällande
Författning på det sätt bibehållas, att tillverknings-tiden årligen minskas
med en månad, så att handteringen inom tre eller högst fem år alldeles upphörer,
gillades, hvaremot förslaget, att Bränvins-brännings-rättigheten hädanefter,
såsom hitintills, må åtfölja jord på Landet och i Städerne, blef icke
bifallet;
2:o Det till föreskrifter, angående grunderne och vilkoren för bränvinsbränningens
utöfning samt afgifterna derför, af Utskotten uppgjorda förslag, i
sm helhet, biet icke godkändt;
3:o Följande föreskrifter, angående grunderna och vilkoren för bränvinsbränningens
utöfning samt afgifterna derföre, antogos.
Första Artikeln.
Om Bränvins-brännings-rättigheten.
§• 1-
Bränvins-tillverkning och destillering förklaras hädanefter vara en för
hvarje Svensk man fri näring, att bedrifvas, vare sig å land eller i stad, på
huru lång tid af året, med hvad slags redskap, och med huru stor eller liten
pannerymd, som hvar och en tinner för sig förmonligast.
§■ 2.
Egare af Ättike-fabrik, hvilken, lill åstadkommande af så kallad förbränna,
vill begagna bränvins-redskap, skattar lika, som för bränvins-tillverkning.
§. 3:
De brännerier, som hädanefter anläggas i stad, böra uppföras utom dess
Trot. Utdr. d. 2 Nov. 1840.
staket, på lämpligt afstånd från andra byggnader, och i enlighet med stadens
brand-ordning.
§• 4-
Vid de årliga mantals-skrifningarne, uppgjfves stället, hvarest man vill
bränvins-bränning idka, äfvensom pannans rymd, efter hela det af Justeraren
åsatte kannetal, och den class, hvartill hon, efter hans bevis, bör hänföras,
samt huruvida hon är inrättad att drifvas omedelbart med eld eller
med ånga.
En hvar till bränvins-bränning berättigad vare obetaget att anmäla sig
till dess utöfvande under en eller flera månader, med skyldighet likväl att
bestämdt uppgifva, hvilken eller hvilka månader hail vill dertill begagna, i
förhållande hvarefter Bränvins-brännings-afgiften beräknas.
Skattskyldig är ej pligtig att vid mantals-skrifningen uppvisa stämplingsattest
eller mätnings-betyg, utom å ostämplade tackjerns-pannor; men vare
berättigad att hänvisa till den förra året uppgifna panaerymden, med åliggande,
att för uppgiftens rigtighet ansvara.
§. 5.
Mantals-skrifvaren bör, jemte utsättande af redskapens pannerymd, class
och inrättning, för eld eller ånga, samt efter afdrag, enligt 24 §., af kokrummet,
påföra afgiften, med uteslutande af bråk i beräkningen. Skriftlig
uträkning deröfver skall Mantals-skrifvaren, emot lösen efter de för Kronodebetsedlarne
gällande grunder, den skattskyldige meddela.
Enligt denna uträkning, erlägges bränvins-brännings-afgiften förskottsvis,
på det sätt och den tid, Kongl. Majit närmare bestämmer, utom i det fall,
7 §. omförmäler. Ingen må bränvins-bränning utöfva, med mindre han de
derföre belöpande afgifterne på förhand erlagt.
§. 6.
Mantals-skrifvaren åligger att, inom den tid, Kongl. Majit utsätter, enligt
skattskrifnings-handlingarne, socknevis upprätta förteckningar på alla dem,
som sig till bränvins-bränning anmält. Dessa förteckningar, hvari utsättas
pannans rymd och den class, hvartill redskapen hänföres, samt huruvida den
är inrättad lör eld eller ånga, skola insändas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
som deraf lemnar vederbörande del för controll och eftersyn, samt
föranstaltar, att ett exemplar varder inom hvarje församling i sockenstugan
elier på annat lämpligt ställe anslaget.
Prot, TJtdr. d 2 Nov. 18^.0.
745
§* 7-
Den, som, berättigad till bränvins-bränning, antingen sig dertill vid
mantalskrifningen icke, på sätt 4 §. stadgar, angifvit, eller ock anmält sig
till mindre pannerymd, än hvarmed han sedermera vill bränvin tillverka,
kan, om han åstundar sin rätt begagna, anmäla sig dertill hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, som senast inom 8 dagar derefter skall det sökta tillståndet
meddela, så vida sökanden styrker sig hafva till vederbörande erlagt
den mot anmäld bränningstid och pannerymd svarande afgiften. Det erhållna
tiilstånds-beslutet uppvise sökanden för vederbörande kronobetjent och besörje,
att det varder upptaget på den i 6 §. omnämnda förteckning öfver
dem, som inom socknen sig till bränvins-bränning anmält
Andra Artikeln.
Om bränvins-brännings-r edskapen.
§• 8.
Bränvinspanna med bröst och hatt må göras endast af metall, och öfrig
redskap af hvad tjenligt ämne som helst. I afseende på beskaffenheten och
sammansättningen, galle föjande bestämmelser:
Med enkel bränvins-redskap förstås en panna till mäskens kokning, med
dertill hörande så kallad hatt och redskap för den uppkommande bränvinsimmans
afkylning.
Pannan må ega hvad form som helst. Hatten, med fastsittande ångrör
hvaraf 6 tum, närmast densamma, ingå i uppmätningen deraf, får icke innehålla
mer, än -| delar af pannans rymd.
Åfkylnings-redskap må bestå af pipor, rör eller annorlunda bildade ytor.
Mäskvärmare är den inrättning, hvaruti mäsken, genom den från bränvinspannan
gående ångan, förberedande, uppvärmes, så att, då den derefter
slås eller tappas i pannan, uppkokning och afverkning ske fortare än eljest.
Mäskvärmare vare tillåten af hvad form eller ämne som helst, men får
ej innehålla mer, än |:del utöfver pannans rymd, ej eller så inrättas, att
den åstadkommer någon rectification, med mindre sådan inrättning uppgifves,
såsom rectifications-apparat.
Med rectificator förstås den del af ett bränvins-redskap, hvarigenom större
eller mindre del af immans vattenhalt afskiljes under mäskens kokning i
7^4 Prot. Utdr. d, 2 Nov. 1840.
pannan, så att afrinningen utkommer starkare eller sprithaltigare, än då sådan
inrättning icke begagnas.
Rectificator må bestå i klarkula, talriks-anstalt, eller hvilken annan inrättning,
som helst, utgöra serskild redskap, eller inneslutas i någon del af
den öfrige.
§• 9.
Genom begagnande af förenämnde trenne redskaps-delar, hvar för sig
eller gemensamt, uppkomma följande fem classer:
Första Classen.
Enkel redskap.
Redskap i denna class må ej innehålla ej eller får till dem fogas någon
inrättning, tjenande såsom mäsk värmare till mäskens förberedande uppvärmniug,
eller såsom rectificator till klarning, utan måste afrinningen, för
att blifva bränvin, omklaras i samma eller dylik panna.
Andra Classen.
Består af en enkel redskap med mäskvärmarc.
Tredje Classen.
Består af en enkel redskap med rectificator.
Fjerde Classen,
Består af en enkel redskap med mäskvärmare och rectificator gemensamt
Femte Classen.
Innefattar all sådan redskap, vare sig deri sd kallade dubbla pistoriska
apparaten, eller af annan ännu ej känd uppfinning, som icke kan hänföras
till någon af de föregående fyra clas seme.
Bränvinstillverkning, med redskap af hvilkendera classen som helst,
må drif vas, antingen genom eldens omedelbara verkan på pannan eller genom
-
Prot. Uldr. d. 2 Nov. 1840• 745
nora valtenånga fran serskild panna, som antingen omgifver den förra, eller
är ställd på större eller mindre afstånd från densamma.
Lösa halsar må icke till någon redskap begagnas.
§. 10.
Hvarje tillverkare af bränvins-brännings-redskap vare, innan lian den ifrån
sig lemnar, skyldig att, vid bot af 33 R:dr 16 sk. Banco, ej mindre förse
panna och hatt, äfvensom löst bröst, mäskvärmare och reclificator, när de
tillhöra redskapen, med stämpel af sitt namn och hemvist, samt årtalet, då
den förfärdigades, än ock besörja, det de varda uppmätte och stämplade af
dertill förordnad Justerare, för hvilken tillverkaren bör noggrann t uppgifva redskapens
beskaffenhet till alla dess delar. Missleder han Justeraren med origtiga
uppgifter, vare till samma böter förfallen.
Öfver mätning och stämpling utförde Justeraren betyg på sätt 14 §. föreskrifver.
Då bränvins-redskap förändras eller iståndsättes, skall den ånyo af Justeraren
mätas, och om rymden undergått förändring, ånyo stämplas, den
förra stämpeln utplånas, samt nytt mätnings- och stämplings-betyg uttagas.
Den, som ändringen verkställt, vare skyldig att, på sätt och vid ansvar, som
1 mom. af denna §. stadgar, om uppmätningen och stämplingen föranstalta.
§. 11.
Till uppmätning och stämpling af nya, eller förändrade, eller tillförene
icke uppmätte och stämplade bränvins-redskap, förordnar Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ett erforderligt antal justerare i Länen och Städerna, med
vissa dem tilldelade district, lämpade efter deras hemvist. Justerare vare lika
ansvarig för bränvins-redskaps, som för roålkärils justering.
§• 12.
Bränvinspanna skall vid mätningen vara försedd med löst bröst, då sådant
finnes, hatt eller stängselskifva och rör, samt ej mindre med de tillbehör,
hvilka, enligt §. 13, äro stämpling underkastade, än med det elier de
till redskapen hörande rör och afkylnings-redskap. Pannans hela cubik-inneliåll
mätes med vatten till öfversta kant eller läckande brädd. Om hatten
är försedd med en eller flera luckor, eller någon annan öppning, än ångröret,
skall den vid mätningen påsättas, och redskapen uppmätas till öfversta
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band, 9^
746
Prot. Utdr. d 2 Nov. 1840.
luckans eller öppningens nedre kant, till så stor höjd, som mäsk deri kan
inrymmas.
Halten skall äfven uppmätas till hela sitt cubik-innehåll, och, om han
innehåller mer, än -|:delar af pannans rymd, öfverskoltet ingå i pannerymdsberäkningen.
Den del af hatten, som är ämnad alt nedskjutas i pannans eller
bröstets öppning, ingår ej i mätningen till större del,, än hvarmed den
öfverstiger lj- tums höjd.
Mäsk\ärmare uppmäles till hela sin rymd, med afdrag för derigenom
gående rör.
Yid uppmätning af panna, försedd med aftappningsrör, skall intet afdrag
för det senares innehåll ega rum.
Lösa rör och afkylnings-redskap undersökas af Jusleraren, som å slämplings-beviset
antecknar deras dimensioner och beskaffenhet.
§. 13.
På hvarje panna, utom af tackjern, och på hvarje lill den ena eller andra
hörande hatt, stängsel-skifva, löst pannbröst, mäsk värmare eller rectificator,
som utgör serskild redskap, skall Justerare med stämpel utmärka begynnelse-bokstäfverne
af sitt namn och årtalet, då uppmätningen skett, samt derjemte
å pannan redskapens uträknade rymd. Stämpeln å pannan sättes på
halsen eller hennes öfversta del, och på den öfriga redskapen, der han, ulan
att skada den, blifver bäst synlig.
§. 14.
Enskild man, som kallar Justerare från dess hemvist, för att mäta eller
stämpla bran vins-redskap, skall godtgöra honom resekostnad och arfvode såsom
för andra embets-förrättningar. Kallas Justerare till uppmätning eller
stämpling af flera redskap på en gång och på samma ställe, i en hy eller
socken, tillkomma honom resekostnad och arfvode, endast såsom för en resa,
jemte den serskilda betalning, han bör erhålla, då mätning och stämpling ske
i hans hemvist, eller 6 r:st för hvarje kanna, som den mättia och stämplade
redskapen innehåller. Af panne-egaren må Jusleraren undfå nödigt handtlangare-biträde,
men med behörigen justerade och krönta målkäril bör han
sig sjelf förse.
Så väl öfver mätning, som stämpling, skall Justeraren, utan serskild betalning,
meddela, enligt bifogadl formulär, ett skriftligt betyg, innefattande
noggrann beskrifning på redskapens beståndsdelar och deras dimensioner, samt
uppgift på den dass, hvartill den hörer, och huruvida den är inrättad for
Prot. TJtdr. cl. 2 No v. 1840 • yty
tillverkning med ånga. För hvarje månad skall Justeraren fullständigt delgifva
Kongl. Majrts Befallningshafvande sådane under tiden utfärdade betyg.
§. 15.
Ej må, under något vilkor, annan del af bran vins-redskapen, än pannan,
inmuras, hvarvid iagttages, att stärnplingen alltid förblifver synlig eller lätt
åtkomlig; ej eller må panna och halt med hvarannan sammanfogas genom
nägling eller lödning.
§. 16.
Innehafvare af bränvins-redskap vare fri från allt ansvar för dess beskaff
nliet, när den befinnes öfverensstämmande med Justerarens betyg, och, i
sådant skick, ej öfverstigande den pannerymd, till hvars begagnande innehafvaren
tillstånd eger. Skulle dock bränvins-redskap vara, genom origtigt betyg
af Justeraren, hänförd till lägre dass, än vederbör, skall redskapens innehafvare,
för den uppgifna tiden, erlägga en mot den högre classen svarande
afgift.
Enär kannerymden i bränvins-redskap befinnes vara större, änden uppgifvits,
men öfverskotta ej stiger Öfver en femtondedel af den rymd, hvartill
pannan är stämplad och anmäld, samt detta med skäl kan anses hafva
tillkommit genom pannans nyttjande eller eldens verkan, vare redskapen ej
fördenskull underkastad beslag, utan betale blott innehafvare!! för den uppgifna
liden den högre skatt, hvartill pannans större rymd föranleder.
R -dskapen skall, innan påföljande bränningstid, genom innehafvarens
försorg, ånyo mätas och stämplas, på sätt och vid det ansvar, som 10 §:n
utstakar.
§. 17.
Justerare, som beträdes med origtig stämpling eller ali hafva i stämplings-betyget
hänfört bran vins-redskapen till lägre dass, än vederbör, skall
böta 33 R:dr 16 sk. Banco och mista tjensten, eller på längre eller kortare
tid från utöfningen deraf skiljas, allt efter Domarens pröfning, huruvida
förseelsen varit uppsåtlig eller vållad af större eller mindre vårdslöshet.
§• 18.
Distillerings-pannor, som Apothekare begagna för pharmaeeuliska behof,
böra angifvas och upptecknas vid mantalsskrifningen, samt mätas och stämplas,
på sätt om bran vins-pannor §. 19 stadgar, och vid enahanda påföljd.
7^8
Prol. Vtdr. cl. 2 Nov. 1840.
§. 19.
Åstundar någon att, i stället för elen redskap han anmält, begagna annan,
sorn han sig förskaffat, vare sådant tillåtet, så snart han erlagt motsvarande
afgift, och antingen vid mantalsskrifningen eller hos Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
dertill erhållit tillstånd; åliggande honom likväl, innan han
får nyttja den senare redskapen, att obrukbar göra, eller, på egen bekostnad,
låta under allmänt förvar ställa eller försegla den, han förut användt.
Endera af dessa tvänne sistnämda åtgärder skall äfven vidtagas, då någon
förskaffat sig flera, större eller annorlunda beskaffade bränvins-redskap,
än dem, till hvilkas begagnande han erhållit tillstånd, utan att vilja deni
för tillfället använda, och vare han derjemte skyldig att, inom åtta dagar
efter det han blef innehafvare deraf, sådant hos Magistraten i stad, eller hos
närmaste Kronobetjent på landet anmäla.
Från stadgandet i detta sista moment undantages dock ny redskap, som
annu är i tillverkarens vård, och gammal redskap, sorn är under lagning på
kopparslagarens verkstad.
§. 20.
Försegling skall af välkända personer, dem Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
förordnar, verkställas allenast å pannor med fasta bröst, hattar, lösa
pannbröst och afkylnings-redskap, så alt egaren må kunna till annat bruk i
hushållet begagna pannor med lösa bröst. De pipor, som till ångornas af
kylning
begagnas, vare från försegling fria.
Hvarje år, inom den tid, Kongl. Maj;t utsätter, ega Dess Befallningshafvande
att om försegling å landet antyda de dertill förordnade personer,
hvilka det åligge att, med ledning af de till dem från Mantalsskrifvarne insände
förteckningar och, i serskilda fall, Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
delgifna tillstånds-beslut, samt äfven, utan föregången anmälan af panne-innehafvarne,
ofördröjligen efter det brännings-rättigheten för någon upphört,
försegling af bi änvins-redskapen på innehafvarens bekostnad verkställa. Tid och
ort dertill inom hvarje district eger förseglaren genom kungörelse bestämma,
likväl så, att försegling af inmurade pannor, med bröst och dithörande redskap,
alltid sker, der de äro uppgifna att finnas. 1 städerna vare försegling
alltid Magistraternes åliggande.
Förseglingen skall ske med messingstråd, som trädes genom borrade eller
stampade fina hål, och sedan hopknytes, medelst en linnelapp, samt förseglas
på båda ändarne med dens sigill, åt hvilken förrättningen blifvit
uppdragen.
Prot. Utclr. d. i Nov, t8-fo.
7^9
Den för materialierne till förseglingen åtgående kostnad kommer alt af
Kronans medel från Landt-ränterien förskjutas, och ersättning derför i vanlig
ordning af Kongl. Majtts och Rikets Stats-Gontoir meddelas, emot behörig redovisning
i lands-boken, hvaremot arfvode för förseglings-beslyret bekostas
af paune-egaren och utgår efter kanne-rummet med En skilling för inmurad
redskap, samt 6 r:st för hvarje kanna af så kallade lyftpannors innehåll; dock
må, vid dessa tillfällen, rese- och tractaments-penningar af förseglaren icke
beräknas.
§• 21.
Så väl förseglare, som andra personer, hvilka ega alt, i afseende på bräuvins-bränning,
visitationer och beslag göra, vare' berättigade, enär de, för
Kongl. Maj:ts och Kronans rätt och till controll emot underslef, anse sådant
nödigt, att låta ånyo uppmäta förut uppmätt och stämplad redskap. Finnes
dervid annat innehåll, än stämpel och betyg utmärka, ans vare Justera ren,_
såsom ofvan i 17 §. sagdt är, och vare egaren saklös, så framt han icke i
underslefvet deltagit eller bevisligen, genom ofullständiga och origtiga uppgifter
lill Justeraren om redskapens beskaffenhet, förunledt denne att afgifva ett
origtigt stämplings-bevis.
Tredje Artikeln.
Om bevillnings-ajgifterne.
§. 22.
Skatt för bran vins-bränning utgöres med två skillingar för hvarje kanna
bränvin, som anses med den anmälda redskapen kunna under den uppgifna
liden afverkas.
§. 23.
Afverknings-förmågan beräknas för
redskap af Irsta classen till 8 gånger pannans rymd i månaden.
— „ 2:dra d:o -—12 — —• d:o.
— „ 3: lje d:o — 16 — — d:o.
— „ 4:de d:o — 32 — — d:o.
— „ 5:te d:o — 64 — —* dro.
Inom hvardera af förestående classer beräknas afverknings-förmågan dubbelt
högre, då ångredskap begagnas.
Fröt. Utdr. d. 4 Nov, 1840■
§. 24.
Yid beskattningen få, såsom kokrum, 2:ne jungfrumått för hvarje kanna
afräknas pannerymden.
§ 25.
Distillerings-pannor af högst 6 kannors rymd, kok-rummet inbegripet, må,
utan serskild afgift, nyttjas af dem, som till bran vins-bränning berättigade äro.
Apothekare tillåtes alt, utan serskild afgift, dock endast för pbarmaceutiska
behof, betjena sig af distillerings-pannor till högst 20 kannors rymd;
och der Apotheks-rörelsen gör bruket af flera nödigt, må likväl icke mera,
än tvänne sådane begagnas, hvaraf en på 20 och en på högst 12 kannor.
§. 26.
En procent af den summa, som genom bränvins-bevillning inflyter, skall
innehållas och lill Kongl. Stats-Contoirel ingå, för att, enligt hvad Kongl.
Maj:t, efter Pröfnings-Comiteens förslag, för hvarje Län fastställer, användas
till ersättning för det ökade besvär och de kostnader, hvilka debitering och
redovisning af denna skatt medföra.
Och 4:o. I öfrigt lades Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkande N:o 2, och Utlåtande N:o 5, lill handlingarne.
Den 4 No v. 1840 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln..
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln, att det ärende, som innefattas i
Stats-Utskotlels Utlåtande N:o 345, i anledning af dels afslag, dels ålerremiss
å åtskillige uti memorialet N:o 301 framställda voterings-proposilioner, mätte
hvila, tills Protocolls-uldrag derom från de öfriga Stånden inkommit; och att
delta beslut skulle meddelas Högvördige Preste- och Välloflige Borgare-Stånden,
från hvilka Protocolls-uldrag i ämnet ännu icke ankommit, med begäran
om meddelande från dessa Stånd af de beslut, Stånden falla så väl i
hufvudsaken, som i afseende på föredragningen af detta ärende.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 30 sisth September
och den 14 sisth October på bordet lagde Betänkande N:o 125, i anledning
af väckta motioner om ändring i 5 Cap. Missgernings-Balken.
S. D. e. m. Återremitterades Lag-Utskottets, den 30 sistlidne September
och den 14 derpåföljde Ocloher, på bordet lagde Betänkande N:o 127, ian
-
Prot. Uldr. cl 4 Aor. 1840.3
ledning af vackla molioner om ändringar i Ansvarighets-lagen för Siats-Rådets
ledamöter.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 30 sistl. September
och den 14 derpåföljde Oclober på bordet lagde Batänkande N:o 132,
i anledning af \äckt motion om ändring af praescriptions-tiden för klander å
fast egendom.
S, D. Afslog Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets, den 30 sistl. September
och den 14 derpåföljde October, på bordet lagde Betänkande N:o 133,
i anledning af vackt fråga om närmare bestämmelser, huru förfaras skall, då,
vid lagfarts sökande, fullständiga åtkomsthandlingar saknas.
Från Ilögvörd. Prf.ste-Standet.
S. D. f. m. Vid nu förnyad föredragning af Stats- Banco- och LagÖLskottens
Betänkande N:o 50, i anledning af Peter Pehrssons fiånCalmare
Län motion, om upphörande al Bankens och Riksgälds-Contoirets forum pri vi—
legialnm, biel samma Betänkande, på grund af dervid gjorde anmärkningar,
äler re mit te rädt.
S. 13. Foredrogos ånyo Stats-Utskottets följande* Memorial och Utlåtanden:
N:o
324, med förslag till voterings-proposilicn, i anledning af skiljagtiga
beslut öfver Utlåtandet N:o 258, angående löne-ersättning för f. d. Stals-Seerelerurne
Grip och von Hartmansdorff.
Ater remitterades.
N:o 325, med förslag lill voterings-proposition, i följd af skiljagtiga beslut
olver Ullå tand ena Niris 195 och 301, angående löue-reglering for SlatsDepar
lemen Is-Expeditionerna.
Volerings-propositionen godkändes och memorialet lades till handlingarne.
N:o 330, i anledning af erhållen ålerremiss af Stats-Utskottets Ullåtan-t
de N:o 227.
Med godkännande af Utlåtandet N:o 330, lade Ståndet Utlåtandet N:o 227
till handlingarne.
N:o 331, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående de
rusthålls-nunfer vid Bohus Läns Regemente, hvilka, i följd af vägran att in
gå
på häst-vacans-afgifts-contractens förlängning, komma att til L ca valleri återgå.
Bifölls.
N:o 332, i anledning af återreiniss å memorialet N:o 231.
Nio 333, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 241.
Prot. Utdr. d. 4 Nov. iS4°•
N:o 334, i anledning af erhållen ålerremiss å-Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 255.
N:o 335, i anledning af återremiss å Utålandet N:o 275.
N:o 336, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 282.
Lades till handlingarne.
N:o 338, i anledning af väckt fråga om utbetalning till Bredaryds Församling
af ett räntan å hemmanet Rannäs Holstagården motsvarande capital.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
följande Belänkanden:
N:o 105, i anledning af väckt motion att lösningsrätten till fjerdeparter
i Fahlu grufva icke vidare må vara de brukande bergsmännen förbehållen; och
N:o 108, om föreslagna åtgärder för att befordra skeppsfartens förkofran.
S. D. Föredrogos anjo Banco-Utskottets följande Memorial och Utlåtande:
N:o
98, i anledning af Höglofl. Riddersknpeis och Adelns återremisser å
Utskottets under N:ris 55 och 57 afgifna Utlåtanden.
Lacles till handlingarne.
N:o S9, i anledning af Fabrikören A. L. Soldins ansökning om eftergift
af upplupne räntor a 2:he lån i Banco-Disconten.
A/slogs.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Betänkauden och Utlåtanden:
N:o
137, i anledning åf väckt motion om utsträckning och förtydligande
af 19 §• uti Instructionen för Rikets Ständers Juslitiae-Ombudsman.
Bifölls.
N:o 138, i anledning af erhållna återremisser utaf Utskottets Betänkande
JNT:r 81, öfver väckta motioner, dels angående Förmyndare-Kamrars inrättande
i städerna och på landet, dels ock om ändring af lagens stadganden , rörande
de tysta förmons-rätterna.
A/slogs.
N:o 139, i anledning af återremiss utaf Utskottets Betänkande N:o 92,
Öfver väckta motioner om skärpning af straffet för åverkan.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 92, lade Utlåtandet N:o 139 till
handlingarne. .
N::o 140, i anledning utaf återremisser al Utskottets Betänkande iN:o 59,
öfver väckta motioner om upphäfvande af en del serskilda Domstolar.
Med
Prot. Ut dr. d. 4 No v. 1840. 753
Med godkännande af Betänkandet N:o 59, vidhållet i Utlåtandet N:?>
140, undantog Ståndet likväl härifrån den Academiska jurisdictionen, med
hvilken Ståndet ansåg någon förändring icke förr höra ega rum, än den af Rikets
Ständer nu i underdånighet begärda revisionen af de Academiska conslitutionerna
i deras helhet verkställd blifvit.
N:o 141, i anledning af erhållen återremiss utaf Utskottets Betänkande
N:o 108, öfver väckt motion oin offentlighet vid Under-Domstolar och PolisKamrar.
Lades till handlingarne.
S. D. e. m. Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets följande memorial:
N:o 44, lill Borgare-Ståndet, angående en af Ståndet yrkad, men af Talmannen
vägrad proposition.
Lades till handlingarne.
N:o 45, till Rikets Ständer, med förslag till ett stadgande i 41 §. Riksdags-Ordningen
om Stals-Rådets föredragande ledamöters tillträde i alla Stånds
plena, och
N:o 46, med förslag till ändring och tillägg i 38 § Regerings-Formeu.
Antogos såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 47, i anledning af återremiss på memorialet N:o 32.
Lades till handlingarne.
N:o 48, angående en af Stats-Utskottet anmäld anmärknings-anledning.
Godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande Utlåtanden och Memo»
rial, sedan den 17 October sisth å bordet hvilande:
N:o 346, i anledning af Kongl. Maj:t's Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående beräkningen af tractamenten för städernas Magistrats-personer
och Borgare vid syner och andra förrättningar för Kronans räkning.
Bifölls.
N:o 347, i anledning af Herr' Christiersons motion om ny löne-reglering
för Rikets Ständers Justitiae-Omhudsmans och Tryckfrihets-Comitens Expeditioner.
N:o 348, i anledning af Friherre JSfauckhojffsj J. O.j motion om ansia
af löner för 3:ne Länsmän i Blekinge Län.
Bifölls.
N:o 349, i anledning af erliå 11 ne återremisser å Utlåtandet N:o 246.
Bih. till R. St. Prot. 1840. g Sami. 1 Band, g5
?54
Prot. Utdr, d. 4 No v, 1840.
Ståndet, som bifallit Utlåtandet N:o 246, biföll ock det gjorda tillägget
i Utlåtandet N:o 349, hvilket i öfrigt lades till handlingarne.
N'o 350, i anledning af erhållne återremisser å Stals-Utskottets memorial
N:o 252.
Bifölls.
N:o 351, i anledning af erhållne återremisser å Stats-Utskottets memorial
N:o 253.
Bifölls.
N:o 352, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 261.
Lacles till handlingarne.
N:o 353, i anledning af väckte motioner, att dels åtskilliga cassors behållningar,
dels Stals-Verkets så kallade reserv-fond malle till Riksgälds-Contoiret
öfverflyttas.
Bifölls.
Från V ä 110 fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets Utlåtanden och Memorial:
N:o
328, i anledning af återremiss å Utlåtandet N;o 178.
Lades till handlingarne.
N o 329, 1 anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 185.
Lades till handlingarne.
N:o 330, i anledning af erhållen återremiss af Stals-Utskottets Utlåtande,
N:o 227.
Med vidblifvande i öfrigt al beslutet, i anledning af Utlåtandet N:o 227,
godkände Ståndet den förändrade redaction, som innefattas i Utlåtandet N:o
330; äfvensom Ståndet gillade slutmeningen af sistnämnde Utlåtande.
N:o 331, i anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse, angående de
Rusthålls-numer vid Bohus Läns Regemente, hvilka, i följd af vägran att
ingå på häst-vacans-afgifts-contractens förlängning, komma att till ca valleri
återgå.
Bifölls.
N:o 332, i anledning af återremiss å Memorialet N:o 234.
Dessa tvänne Memorial lades till handlingarne.
N:o 333, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 241.
Lades till handlingarne.
Fröt. Utdr. d. 4 Nov. iS40■
755
N:o 334, i anledning af erhållen återremiss å Slats-Ulskoltels Utlåtande
N:o 255.
Lades till handlingarna.
N:o 335, i anledning af återiemiss å Utlåtandet N:o 275.
Lades till handlingarna.
N:o 336, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 282.
Lades till handlingarna.
och N:o 338, i anledning af väckt fråga om utbetalning till Bredaryds
Församling af ett räntan å Hemmanet Rannäs Holstagårdtn motsvarande
capital.
Bifölls.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o
337, i anledning af väckta motioner, angående upphörande af afgifter till Handels-
och Sjöfarts-fonden, samt huru förhållas hör med de anslag, som varit
å denna fond anvisade, blef samma Utlåtande återremitterad t.
* S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 345, i anledning
af dels afslag, dels återremiss å åtskilliga uti memorialet N:o301, framställda
voterings-proposi tioner.
Härvid förekommo följande punkter i Memorialet, N:o 301.
4ule punkten, lörande Utskottets gjorda, af tvänne Stånd bifallna, men
af tvänne ogillade tillstyrkan, att samtliga Slotten måtte ställas under inseende
af en enda redan befintlig embetsmyndighet.
Ståndet förklarade, att denna fråga icke får förfalla.
6:te punkten, angående tillökadt antal ledamöter uti Svea och Götha
Hof-Rätter, Sjunde punkten, rörande löneberäkningen för den beviljade ökade
betjeningen i Götha Hof-Rätt, och i3:de punkten, om tillökning, så väl
uti antalet af Provincial-läkare, som deras löningsförmoner.
Dessa tvenne punkter lades till handlingarna.
och 1/pde punkten, angående det vid anslaget till Carolinska MedicoChirurgiska
Institutet fästade vilkor.
Borgare-Ståndet, som bifallit det af Stats-Utskoltet, för anslagets beviljande,
tillstyrkta vilkor, med den förklaring, som i Betänkandet N:o 193,
linnes upptagen och i Utlåtandet N:o 345, åberopas, vidblifver detta sitt beslut,
samt får, till undvikande af afl tvätydighet, föreslå, att samma förklaring
om vilkoret måtte i voterings-propositionen inflyta, derest icke Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Högvördige Preste-Slåndet skulle, med antagande
af samma förklaring, vilja på vilkoret ingå, i hvilket senare fall voteringen
blir öfverflödig.
756 Prot. Vidi\ d. 4 Nov. 184°-
Behandlingen af Stals-Utskottets Utlåtande Nio 345, fortsattes i nästinträffande
plenum.
Från II e d e r v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Utlåtande N:o 110, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
Nio 41, angående föreslagne vilkor och iagltagelser vid befordran till embeten
och tjenster, bestämmelser om embetsmäns rang, och upphörande af Fullmagters
meddelande å Titlar utan motsvarande tjenstebefattning, beslöt Ståndet,
som i öfrigt vidblef sitt i anledning af Betänkandet N:o 41 fattade beslut,
aLt Rikets Ständer må förnya deras vid sisllidne Riksdag till Kongl.
Majit framställda underdåninga begäran, det matte vid återbesättande af lediga
tjenster inom Post- och Tullverken, Kongl. Majit täckas, då såsom sökande
sig anmälte, dels sådane, som inom Verket lill ryggalagt en långvarig
och berömlig tjenstebana, dels andre, sorn för denna tjenstgöring voro alldeles
främmande, företrädesvis fästa Nådigt afseende å de förres billiga anspråk.
Och skulle respective Med-Slånden vänligen inbjudas att i detta beslut
med Bonde-Ståndet sig förena.
S. D. Enär det väckt Ståndets uppmärksamhet och vittnar om den mindre
drift, hvarmed Riksdags-ärendena i allmänhet nu handläggas, att, under
någon tid ett ovanligt ringa antal af Utskotts-Betänkanden till Riks-Stånden
inkommit; beslöt Ståndet, för sin del, det skulle Expeditions-Utskottet
anmodas att låta påskynda tryckningen af de Belänkanden, Utlåtanden och
Memorial, som till samma Utskott äro eller framdeles blifva aflemnade.
Och skulle respective Med-Stånden vänligen inbjudas att om delta beslut
med Bonde-Ståndet sig förena.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Slals-Ulskoltets Utlåtande
N:o 353, i anledning af väckta motioner, att dels ålskillige cassors behållningar,
dels Stals-verkets så kallade reserv-fond mätte till Riksgälds-Contoiret
öfverflyttas.
S. D. Föredrogs ånyo och kades till handlingarna Bevillnings-samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens memorial Nio 6, i anledning af aterremiss
utaf förevarande Utskottens Betänkande N:o 3, angående ersättning
till Krono-länsmännen för resor, som af dem anställas tili försegling af bränYins-redskap.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls: Banco-Utskottets Betänkande N:o
101, i anledning af väckt motion, att Handels- och Närings-Discontens så
Troi. XJlclr. d. 4 Nov. 1840.
kallade Reserv-fond må, med det belopp, hvartill densamma vid delta års
slut kan hafva uppgått, i Bankens vinst inberäkna».
S. I). Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets följande
tre Belänkanden och Utlåtanden, nemligen:
N:o lil , i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande, angående
Bergs-Collegii upplösning och dess förändring till en Bergs-vetenskapsacademie;
Lades
till Jiandlingarne.
N:o 113, i anledning af väckta motioner, rörande nedsättning å tullu ingid
der ne för trädvaror, som förskeppas från Sverige till Danmark och England.
Bifölls.
och N:o 114, i anledning af väckt fråga om en jemnare beräkning i allmänhet
af städernes tolag.
Bijölls.
S. D. Föredrogos ånyo, hvart efter annat, Constitutions-Utskottets följande
sju memorial, dervid Ståndet fattade nedannämnde beslut:
N:o 49, i anledning af Preste-Ståndels återremiss på förslaget Litt. A.
uti mern. N:o 43.
Ståndet godkände den af ULskottet tillstyrkte proposition lill votering i
Förstärkt Conslilulions-Ulskolt.
N:o 50, angående underdånig skrifvelse till Kongl. Majit, med anhållan,
att Kongl. Maj:t läcktes complettera Stats-Rådet.
Bifölls.
N:o 51, angående återremiss af Utskottets memorial N:o 33.
Ståndet lät dervid bero.
N:o 52, med föreslående af ett tillägg i 47 §. Regerings-Formen:
Ståndet antog till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag det af
UtskoLtet framställda förslag till förändrad redaction af 47 §. Regeringsformen*
N:o 53, med Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
upphörande af Konungens tvänne röster i Högsta Domstolen.
Bifölls.
N:o 54, med Utlåtande Öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
upphäfvande af hvad nu stadgadt, är om lagförklaringars utfärdande af
Högsta Domstolen; samt
N:o 55, angående ändring af Regerings-formens 16 §., införande af
en ny 17 §. samt ändrad Ördnings-numer å nuvarande 17 och 18 §. §.
De i dessa två sistnämnde memorial af Utskottet tillstyrkte grundlags
-
Prot. UlcLr. d. 4 Nöd. 184°•
ändringar blefvo af Ståndet antagne till behandling vid nästa Riksdag, enligt
56 § Regerings-formen.
S. D. Föredrogos ånyo hvart efter annat Lag-Ulskottets följande sex Betänkanden,
Utlåtanden och memorial, nemligen:
No 142, olver dels väckta frågor om antagande af förslagen till allmän
Civil och Criminal-Lag, eller vissa delar deraf och dels andra dermed gemenskap
egande af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer, angående nämnde förslag
den 24 Mars 1840, aflåtne Nådiga skrifvelse föranledda motioner.
Återremitterades.
N:o 143, öfver väckta motioner, angående gemensam lag för inrikes och
utrikes vexlnr.
Bifölls.
N:o 144, öfver väckta motioner om upphäfvande eller ändring afKongl.
Brefvet den 17 October 1778, angående barnamord.
Bifölls.
N:o 145, i anledning af väckt motion om ersättning af allmänna medel
till vittnen, som i brottmål åberopas.
Bifölls.
N:o 146, med anmälan, att frågan om åtskilliga föreskrifter, i afseende
på kyrkoplikten, icke kommer alt behandlas i Förstärkt Lag-Utskott, enär
tre Stånd nu mera i ämnet fattat sammanstämmaude beslut.
Lades till handlingarna; samt
N:o 147, med anhållan till Preste-Ståndet om Utlåtande, i anledning af
det senare alternativa förslaget i Betänkandet N;o 112.
Lades till handlingarna.
S. D. Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten remitterades
en af Fredrik von Zweigbergk f. ån Skaraborgs Län väckt motion
om underdånig skrifvelse tili Kongl. Maj:t, angående Role-vacance-afgiften;
Och skulle denna motion med respective Med-Stånden communiceras.
Den 7 No v. 1840. f. m.
Från Ilög lo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Då ånyo föredrogs Siats-Utskottets den 7 och 14 sisth October,
på bordet lagde Utlåtande N:o 326, i anledning af återremiss å Utlåtandet
N:o 170, stannade Ridderskapet och Adeln i följande beslut:
lista punkten samt förra delen af 7:de punkten, eller till och med Utskottets
Utlåtande, rörande uppbördens redovisning på Gottland, bifölios.
Fröt. Vtclr. d. 7 Nov. 184.0.
7S9
2:a punkten, mom. litt. a), senare delen af 4:de punkten fran och med
orden: ”samt att Rikets Ständer malte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla
etc.” 5:te och Gite punkterna samt senare delen af 7:de punkten afs
logos.
2:a punkten, momenten litt. c) och d), 3:dje punkten samt 4: le
punktens förra del, så lydande: ”att de, i afseende å markegångssättningen,
1111 befintliga föreskrifter må förblifva gällande, intilldess Rikets Ständer vid
nästkommande Riksdag blifva i tillfälle att nödige förändringar deruti besluta”,
ansågos förfalla, till följd af afslaget å mom. litt a) i 2:dra punkten.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskoltets den 7 och 14- sisth
October på hordet lagde Utlåtanden:
N:o 327, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 177, och
N:o 328, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 178, fann Ridderskapet
och Adeln, som afslagit morn. litt. a) i 2: Ira punkten af Stats-Utskottets
Utlåtanden N:ris 170 och 326, dan enda åtgärd, som vid Utlåtandena
N:ris 327 och 328 kunde anses höra vidtagas, vara alt lägga dem till handlingarna.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Siats-Utskottets den 7 och 14 sisth
October på hordet lagda Utlåtande N:) 329, i anledning af återremiss å Utlåtandet
N:o 185.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottens den 7 och 14
sisth October på bordet lagde Utlåtande N:o 330, i anledning af erhållen återremiss
af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 227.
S. D. e. m. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens den 7 och 14 sistlidne October på hordet lagde
Betänkande No 44, angående dispositions- och jordegande-ialten till de
så kallade kyrkohemmanet! i Halland.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets, den 7 och 14 sistlidne October
på bordt t lagde, Utlåtande N:o 337, i anledning af väckta motioner, angående
upphörande af afgifter till Handels- och Sjöfarls-fondt n, samt huru förhållas
bör med de anslag, som varit å denna fond anvisade.
S. D. Vid förnyad föredragning af Slats-Ulskollets den 7 och 14 sisth October
på bordet lagde Utlåtande No 331, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse, angå nde de Rusthälls-numer vid Bohus Läns Regemente, hvilka,
i följd af vägran att ingå på hästvacans-afgifts-contractens förlängning, komma
att till ca valleri återgå, beslöt Ridderskapet och Adeln alt för närvarande
låta hero vid ofvannämnde Utlåtande N:o 331.
Fröt, Utdr. d. 7 Nov. 1840.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets den 14 OcLober sisll. å bordet
lagde Utlåtande N:o 345, i anledning af, dels afslag dels återremiss af åtskilliga
uti Memorialet N:o 301 framställde volerings-propositiuner.
4-de punkten. Ståndet fann, med vidblifvande af sitt förut fattade beslut,
frågan om den i Memorialet N:o 301, punkten 4, föreslagna voteringsproposition
böra på grund af 34 och 75 §§. Riksdags-Ordningen, och, i enlighet
med hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 345 vid slutet af sin framställning
om 4:de punkten yttrat, förfalla.
6:tej:de och i3:de punkterna ansåg Ståndet icke erfordra någon dess
åtgärd, utan lades till handlingarne.
i4-'de punkten. Ståndet, som vidblifver sitt ogillande af den i StatsUtskottets
Memorial N:o 301 föreslagna voterings-propositionen, ansåg den uppkomna
tvistefrågan hafva icke allenast i formellt hänseende, då 2 Stånd stannat
emot 2, förfallit, på grund af Riksdags-Orduingens 34 och 75 §§., utan ock
hvad saken eller det af Slals-Utskoltet vid anslaget till Carolinska Med. Chir.
Institutet fästade vilkor belräflar, vara i sjelfva 'verket alldeles utplånad genom
den så väl i Utlåtandet N:o 193 af Utskottet lemnade, som än ytterligare i
Utlåtandet N:o 345 upprepade förklaring, alt med bemälde vilkor icke åsyftades
annat, än hvad redan i Kongl. Majlis Nådiga Reglemente af den 11
December 1822 innehålles och finnes föreskrifvet, till följd hvaraf Ståndet
fann någen votering hvarken erfordras ej eller ens kunna derom anställas;
men ville medvifva, att vid nämnde anslag fästes den förklaring, att Institutet
derigenom må erhålla en sådan organisation, att, i enlighet med Kongl.
Maj:ts högstberörde Nådiga Reglemente af den 11 December 1822, pålitlige
och tillvande practiske läkare för alla grenar af Medicinal-verket till Statens
tjenst vid samma Institut kunna danas.
Och då Preste-Ståndet, genom delta medgifvande, tror sig närmast hafva
instämt med de af Borgare- och Bonde-Stånden, i anledning af ofvannärnnde
Utlåtande N:o 193, fattade beslut, får Ståndet vänligen inbjuda respective
Med-Stunden att om detta beslut med Preste-Ståndet sig lorena.
i8:de punkten-. Voterings-proposilionerna, enligt Utlåtandet N:o 345y
gillades.
zr.sta punkten i.-sta propositionen, <z3, 24* 26, 28 och 2g punkterna,
Med åberopande af Ståndets beslut vid 4:de punkten och på de derföre
afgifna
Prot. Utdr. d. 7 Nov. 1840
uppgifna skäl vidblef Ståndet sina förut fattade beslut oell fann att de i nyssnämnde
6 punkter föreslagna yoterings-propositioner böra förfalla.
25:te punkten. Den föreslagna voterings-propositionen gillades med iagttagande
af att, på sätt Utskottet uti Utlåtandet N:o 345 föreslagit, orden:
”i följd af föreslagen indragning af hästar vid Lif-Gardet till Häst och Kronprinsens
Hussar-Regemente'’ ur propositionen utgå.
3i:sta punkten. Voterings-propositionen gillades.
3z:dra punkten. Med bifall till Utskottets hemställan, ansåg Ståndet voterings-propositionen
böra förfalla, i öfverensstämmelse med Ståndets vid dylika
frågor fattade beslut.
35:te punkten. Under åberopande af beslutet vid 4, 21, 23, 24,
26, 28 och 29 punkterna, ansåg Ståndet den här föreslagna voterings-propositionen
böra förfalla.
3g:de punkten. Ståndet, som, genom utgången af voteringen i Förstärkt
Stats-Utskolt öfver 37:de punkten i Memorialet N:o 301. fann ett förändradt
förhållande hafva inträdt, ansåg sig, med anledning deraf, ega skäl att frångå
sitt beslut samt biträda det af Borgare- och Bonde-Stånden i detta hänseende
fattade, hvadan, då saken vore genom 3:ne Stånds beslut afgjord, den
uppgifna voterings-propositionen komme att förfalla.
4o:de punkten. Ståndet fattade, i anledning häraf, enahanda beslut,
som vid den näst föregående, eller 39:de punkten.
43:dje punkten. Då numera tillförlitligen kändt är, att nödiga åtgärder,
till be redande af Vitterhets-, Historias- och Antiqvilets-Academiens samlingars
uppställning och ordnande uti en tillräcklig, lämplig och för allmänheten
tillgänglig local, blifvit vidtagne, finnér Ståndet, med biträdande af Borgareoch
Bonde-Ståndens beslut, att voterings-propositionen, i afseende på tiden för
anslagets utgående, kommer att förfalla. — Deremot godkände Ståndet voterings-propositionen
i hufvudsaken.
46:le punkten. Ståndet, som vidhöll sitt i ämnet fattade beslut, förklarade
derjemte, att Utskottet af Grundlagen saknat anledning till den föreslagna
voterings-propositionen, då endast ett Stånd vid anslaget fästat det i
voterings-propositionen intagna vilkor.
56:te punkten, gillades.
Från Vä Ilo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Sedan Borgare-Ståndet, vid föredragning den 4 dennes af StatsUtskottets
Utlåtande N:o 345, i anledning af dels afslag, dels återremiss å
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Rand. 96
I
762
Prot. Utdr. d. 7 Nov. 1840.
åtskilliga uti Memorialet N:o 301 framställda voterings-propositioner, yttrat
sig öfver detta Utlåtande, i hvad det afsåg de fjerde, sjette, sjunde, trettonde
och fjortonde punkterna af memorialet N:) 301, förekom nu, till fortsatt
behandling, Utlåtandet N:o 345, hvarvid Ståndet beslöt, det skulle de återstående
delarne af berörde Utlåtande hvila lil! dess frågan om handläggningen
af detta Utlåtande uti Talmans-conferens förevarit.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskotlets bordlagda Memorial N:o 98, i
anledning af Ridderskanets och Adelns återremisser å Utskottets under N:ris
55 och 57 afgifna Utlåtanden;
Lades till handlingarne,
och Utlåtande N:o 99, i anledning'af Fabrikören A. L. Soldins ansökning
om eftergift af upplupna räntor å lvänne lån i Banco-Diso ilten.
Bifölls.
S. I). Föredrogos ånyo Lag-Utskottets nedannämnde Betänkande och
Utlåtanden:
N:o 137, i anledning af väckt motion om utsträckning och förtydligande
af 19 § uti Instructionen för Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman.
Bifölls.
N:o 138, i anledning af erhållna återremisser utaf Utskottets Betänkande
N:o 81. öfver väckta motioner, dels angående Förmyndare-kamrars inrättande
i städerna och på landet, dels ock om ändring af lagens stadganden, rörande
de tysta förmons-rätterne.
I sammanhang härmed förekom Lag-Utskottets Betänkande N:o 81, och
Ståndet godkände detsamma med-det dervid i Utlåtandet N:o 138 gjorda tillägg.
N:o 139, i anledning af återremiss utaf Utskottets Betänkande N:o 92,
öfver väckta motioner om skärpning af straffet for åverkan.
Lades till handlingarne.
N:o 140, i anledning af återremisser utaf Utskottets Betänkande N:o 59,
öfver väckte motioner om upphäfvande af en del serskilda domstolar.
Lades till handlingarne.
och N:o 141, i anledning af erhållen återremiss utaf Utskottets Betänkande N;o
108, öfver väckt motion om offentlighet vid Under-domstolar och Polis-kamrar.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo följande Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden och Utlåtande:
N:o 105, i anledning af väckt motion, att lösnings-rätten till fjerde parter
i Fahlu grufva icke vidare må vara de brukande Bergsmännen förbehållen.
Bifölls.
Prot. Utdr, d. 7 Nov. 1840. -65
N:o 106, i anledning af väckta motioner 0111 rättighet för Hernösands
Stift att komma i åtnjutande af de 124 tunnor span mål, som derifrån årligen
utgå till Upsala domkyrka.
Bifölls;
och Nio 108, om föreslagna åtgärder för att befordra skeppsfartens förkofran.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets bordlagde
Utlåtande Nio 107, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 26, angående skjutsnings-anstalterna i Riket; äfvensom i sammanhang
härmed förekom sistnämnde af Ståndet dels bifallna, dels återremitterade
Betänkande.
Ståndet fattade härvid följande beslut:
l:o Ståndet vidblef Utskottets i Betänkandet N:o 26, pag. 15, 16 och
17, afgifna och af Ståndet den 17 sisth Juni godkända förslag, om entreprenader
för gästgifveri- båll- och reserv-skjutsen, samt ordning och vilkor dervid,
utom hvad beträffade 5:te och 10:de momenten, för hvilka Ståndet gillade
den af Utskottet i Utlåtandet N:o 107 tillstyrkta lydelse;
2:o Ståndet godkände Utskottets i Utlåtandet N:o 107, pag. 19, afgifna
tillstyrkande, att, i sammanhang med underdånig framställning, rörande den
föreslagna förändringen af skjutsnings anstalterna, Rikets Ständer hos Kongl. Majit
må i underdånighet anhålla, att, med afseende å nu förändrade förhållanden,
Kongl. Majit täckes låta utarbeta en ny skjuts- och gästgifveri-ordning,
innefattande de stadganden, Kongl. Majit i Nåder pröfvar nödiga och ändamålsenliga,
lill de resandes och skjutsandes betryggande emot missbruk vid
skjuts-inrättningens begagnande, äfvensom alt, utan afbidan häraf, skjuts-entreprenader
måga tillvägabringas, i den nion omständigheterna kunna det medgifva.
Betänkandet Nio 26, pag. 18, i afseende på der föreslagna reglementariska
föreskrifter, lades lill handlingarne;
3:o I fråga om diligence- och forvagns-inrältningar, fann Ståndet, i sammanhang
med förut beslutad underdånig anhållan, hemställan böra hos Kongl.
Majit göras, att Dess Befallningshafvande måtte i Nåder anbefallas att befordra
sådane anstalter, der de lämpligen kunna åstadkommas, utan hinder af
de skjuts-entreprenader, som i orten kunna vara inrättade;
4:o Ståndet godkände Utskottets hemställan, pag. 19, i Betänkandet Nio
26, att Rikets Ständer må i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit, af de
under Dess disposition ställda postmedlen, täcktes bevilja diligence-inrättnin
-
764
Fröt. TJldr. d. 7 Nov. 1840.
gen det understöd oell de fördelar, som, efler Kongl. Majlis Nådiga ompröfvande,
må finnas lämpliga för ändamålet oell tillgångarne kunna medgifva;
5:o Ståndet gillade Utskottets förslag i Betänkandet N:o 26, till förändring
af 1827 års Rese-reglemente;
6:0 Utskoltets förslag i Betänkandet N:o 26, pag. 20, att Rikets Ständer
må hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att, genom användande af ångfartyg
och andra sjölägenheter, behofvet att anlita krono-skjuts må, så vidt
sig gora låter, inskränkas, bifölls;
7:o Hvad Utskottet, pag. 21, i Betänkandet N:o 26, yttrat öfver väckta
motioner, med afseende på serskilda förhållanden, dels om höjning af skjulslegan,
dels om befrielse ifrån skjuts- och väghållning, gillades; och
8:0 Tillstyrkandet, pag. 21, i Utlåtandet N:o 107, af en underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t, att Konungens Befallningshafvande måtte anbefallas
före nästa Riksdag till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva utförliga berättelser
om framgången af skjuts-entreprenaderna, eller hvilka hinder, som derföre
mött, samt att dessa berättelser måtte RikeLs Ständer i Nåder meddelas,
bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo följande Conslitulions-Utskottets bordlagda memorial:
N:o
45, med förslag till ett stadgande i 41 §. Riksdags-Ordningen, om
Stats-Rådets föredragande ledamöters tillträde i alla Stånds plena.
Ståndet beslöt återremiss af nämnde förslag, med den af Slåndet förklarade
gemensamma tanka, att samma förslag, under närvarande förhållanden,
ej är lämpligt, och således icke kan godkännas.
N:o 46, med förslag till ändring och tillägg i 38 §. Regerings-Formen.
Della förslag antogs att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag.
N:o 47, lill Bonde-Ståndet, i anledning af dess återremiss på memorialet
N:o 32.
Lades till handlin"arne.
och N:o 48, angående en af Stats-Utskottet anmäld anmärknings-anledning.
Godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets bordlagda Utlåtanden:
N:o 346, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående beräkningen af tractameuten för städernas Magistrats-personer
och Borgare vid syner och andra förrättningar för Kronans räkning.
Bifölls.
N:o 347, i anledning af Herr Christiersons motion, om ny löne-reglering
Trot. TJtclr. d. g JVov. 184°• 765
för Rikets Ständers Justitiae-Ombudsmans och Tryckfrihets-Conaiteens expeditioner.
Återremitterades.
ocl) ]N:o 34-8, i anledning af Friherre ]$auckhoffsj J. O., motion om
anslag af löner för Irenne Länsmän i Blekinge Län.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo Expeditions-Utskottels bordlagda memorial N:o 13,
i anledning af Post-Inspeetoren C. J. Lindstedts ansökning om förhöjning uti
ett honom vid sistlidne Riksdag tillagdt arfvode.
Ståndet beslöt remiss af denna fråga tili Stats-Utskottet.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 28 sistlidne October bordlagda Utlåtande N:o 112, i anledning
af anmärkningar vid Utlåtandet N:o 31, angående tullen vid Öresund.
S. D. På framställning af Talmannen, beslöt Ståndet för sin del, efter
någon öfverläggning, att alla inom Riks-Stånden hafde förhandlingar i representations-fi
ågan tillika med Constitutions-Ulskottets deröfver redan afgifna och
framdeles afgifvande memorialer skulle i ett sammanhang tryckas, och kostnaden
dertill af riksdagsmedlen utgå, hvarvid Ståndet ansåg nödigt att för dess
räkning uppläggas 3,000 exemplar, för att tillhandahålla Ståndets Committenter
genom utdelning i socknarne, hvarom Riksdagsfullmäktige sjelfve hvar i
sin ort borde föranstalta; och skulle respective Med-Stånden inbjudas, att i
detta beslut med Bonde-Ståndet sig förena.
Den 9 No v. 1840 f. m.
Från Hög lo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Återremitterade Ridderskapet och Adeln Stats- Banco- och LagUtskottens,
den 7:de och 14:de sisth October, på hordet lagde Betänkande
N:o 50, i anledning af Peter Pehrssons från Calmar Län motion om upphörande
af Bankens och Riksgälds-Contoirets forum privilegiatum, under anmodan
derjemte till Utskotten, att med största möjliga skyndsamhet inkomma
med förnyadt utlåtande i anledning af den sålunda beslutade återremissen.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärs-och
Ekonomi-Utskottens, den 7 och 14 sisth October, på bordet lagde Batänkande
N:o 45, angående besitlnings-rätten lill Annexe-, Stom-, Mensal- och Kyr
-
766
Trot. Utdr. d. q Nov. 1840.
kohemman i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Län, för de å dessa hemman
antagne åboer.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 5, i anledning af gjorda anmärkningar
vid sammansatte Utskottens Betänkan le N:o 2, angående grunderna
för förändrade föreskrifter örn bran vins-bränningens utöfning samt afgifterne
derför, stannade Ridderskapet och Adeln i följande beslut:
l:o Irsta och 2:dra §§:nc i Ulskoltens förslag afslogos och de öfriga §§:ne
deraf ansågos förfalla, hvaremot det förslag, som Grefve Hamilton i sin reservation
framställt, antogs med följande förändringar:
a) att början af 9 §. skulle erhålla följande lydelse: ”Bränvinspanna med
”bröst och hatt och öfrig redskap må göras af hvad form och ämne som helst.
”1 afseende på' o. s. lika med forslaget;
b) att i 10 §., der andra och tredje classens redskap omtalas, ordet en
på båda ställena bör utgå, såsom tillkommet genom tryckfel;
c') att den i 23 §. omtalade skatten för biänins-bränning skall utgöras
med 2 skilliugar Banco för hvarje kanna bränvin, och
d) att 26 §. med åtföljande tabell skall {bifalla.
2:o Det af Utskotten föreslagna formulär tili mätnings- och stämplingsbevis
godkändes.
3:o Utskottens tillstyrkan, att Rikets Ständer, vid öfverlemnande af förslaget
till den blifvande nya Förordningen, angående bränvins-bränningen,
bos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, det Kongl. Majrt täcktes uti författningen
i Nåder föreskrifva, huru med debiteringen och uppbörden af berörde
afgift bör förfaras, bifölls.
4:o Ansågos Rikets Ständer, genom underdånig Skrifvelse, böra bos Kongl.
Majrt anhålla, att förbud emot eller inskränkning uti utöfningen af bränvinsbränningen,
till och med år 1845, icke måtte ega rum; under bestämmande
derjemte, att, om Kongl. Majrt likväl i Nåder skulle finna nödigt, att bränvins-bränningen
för någon del af något år inställa, så böra de afgifter, hvilka
för denna tid kunna vara erlagde, åt vederbörande restitueras.
5:o Alla öfriga frågor, som innefattas i de förenade Utskottens Betänkanden
Nrris 2 och 5, ansågos genom Ståndets nu fattade beslut böra förfalla.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Fortsattes och afslöts den i föregående plenum påbegyndta
föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande Nro 170, angående väckte frå
-
Fröt. Utdr. d. g Nov. 1840.
767
gor om förändringar uti grundräntorna och sältet för deras godtgörande, inueldta
räntornas och tionde-spanmålens indragning lill Stats-Verket, samt ändring
uti markegångs-sättningarne, äfvensom dermed sammanhang egande åtgärder
för räkenskaps-verkets förenkling och samma Utskotts Utlåtande N:o
326, i anledning at återremiss å Utlåtandet N:o 170, hvarvid förekom och
beslöts på sätt som följer:
l:o i anledning af \äkt fråga om undanrödjande af de olikheter i beskattningen,
som de serskilda jordnaturerna medföra.
Utskottets afstyrkande af förslaget i Utlåtandet N:o 170, vidhållet i N:o
326, godkändes.
^:o Angående indeldta räntornas indragning sill Stats-Verket, emot anvisning
af motsvarande conlanta stats-anslag.
Momentet litt. a.
Under förklaring att förslaget om räntornas och tiondens indragning till
Stats-Verket emot ersättning i penningar, så vidt det rörer de under 4 §. i
Presterskapets privilegier inbegripna slaler och inrättningar, enligt 114 §. Regerings-Formen,
icke kan utan alla Riks-Ståndens öfverenskommelse och Konungens
bifall blifva gällande, stannade Preste-Ståndet i det beslut, att detta
moment af 2:dra punkten i Utlåtandet N:o 170, med tillägget dervid i
motsvarande punkt och moment af Utlåtandet N:o 326, afslogs.
Momentet litt. b.
Utlåtandet N:o 170, jemte den i Utlåtandet N:o 326 i motsvarande moment
gjorda förklaring, afslogs.
Momentet litt. c.
Utlåtandet N:o 170, med deri dervid gjorda förändring i N:o 326, under
samma punkt och moment, afslogs.
Momentet litt. d.
Utlåtmdet N:o 170, i denna del, jemte den dervid gjorda ändring och
förtydligande i Utlåtandet IS lo 328, afslogs.
Härigenom förföll också hvad Utskottet hemställt, ej mindre i fråga om
Riksgälds-Contoirets förskotter till Stats-Verket för löne-liqviders besörjande,
än ock den föreslagna underdåniga anhållan till Kongl. Majit, i afseende på
allåtandet af Nådig Proposition vid nästa Riksdag om fastställandet af definitiva
lönestater i contant för dem, som hittills innehaft indeldta löner.
3:o Angående grunderne för indeldta räntornas och krono-tiondens lefvererande
eller lösande med penningar samt ränte-persedlarnes förenkling.
Till följd af Ståndets fattade och här ofvan upptagne beslut, kommer
denna punkt att förfalla.
768
Prot. Utdr. d. g No v. 1840.
4:o Angående markegångs-sältningen.
Med ogillande af hvad Ulskoltet föreslagit i Utlåtandet N:o 170, angående
förändringar i nu gällande stadganden om markegångs-sättningarne, godkände
Ståndet i denna del Utlåtandet JN:o 326.
5:o Angående uppbörds-terminen.
I sammanhang härmed foredrogs en af Välloflige Borgare-Ståndet, genom
Protocolls-utdrag af den 31 October gjord inbjudning att dess beslut i denna
del biträda.
Preste-Ståndet anlog i denna punkt Utlåtandet N:o 170, med ogillande
af N:o 326; och var sålunda nyssnämnda inbjudning bifallen.
6:0 Om förändrade stadganden i afseende på controllen öfver uppbördens
redovisande.
Hvad Utskoltet i denna del föreslagit i Utlåtandet N:o 170 och vidhållit
i Utlåtandet N:o 326, afslogs.
7:o Angående ifrågastälid förändring uti terminen för uppbördens redovisning
samt förändring uti landsboks-räkenskaperna och deras tidigare afgifvande.
Utskottets afstyrkande, enligt Utlåtahdet N:o 170, af en senare redovisnings-termin,
än den nuvarande, godkändes.
Den föreslagna underdåniga anhållan om framflyttande af redovisningstiden
för Gottland, gillades, enligt Utlåtandet N:o 170.
Deremot afslog Ståndet den i ULlåtandet N:o 170, pag. 33, föreslagna
underdåniga anhållan om pröfning och bestämmande, huruvida icke de föreslagna
förändringarne skulle bereda en enklare och skyndsammare redovis
ning
m. m.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskoltets den 7 October sisth å bordet lagde
Utlåtanden:
N:o 327, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 177,
N:o 328, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 178.
Sedan Ståndet afslagit momentet lil t. a i andra punkten af Utskottets Utlåtanden
Abris 170 och 326, var med Utlåtandena N:ris 327 och 328 ingen
annan åtgärd att vidtaga, än att desamma till handlingarne lägga.
N:o 329, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 185.
Jfslogs.
S. D. föredrogs Hedervärda Bonde-Ståndets genom Protocolls-utdrag af
den 4 dennes gjorda inbjudning alt biträda dess beslut, det skulle Evpeditions-Utskottet
anmodas att låta påskynda tryckningen af de Betänkandeu,
Utlå
-
Prot TJtdr. d g Nov. 1840.
769
Utåtanden och Memorial, som till samma Utskott iiro eller framdeles blifva
aflemnade; och fann Ståndet för godt alt inbjudningen antaga och beslutet
biträda.
S. D. Vid nu förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 7 October
sistl. och 3 dennes å bordet lagda Utlåtande N:o 337, i anledning af väckta
motioner, angående upphörande af afgifter till Handels- och Sjöfarts-fonden,
samt huru förhållas bör med de anslag, som varit å denna fond anvisade,
blef på grund af dervid gjorda anmärkningar, Utlåtandet återremitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets den
10 October sistl. och den 3 dennes å bordet lagde Utlåtande N:o 106, i anledning
af väckte motioner om rättighet för Hernösands Stift att komma i åtnjutande
af de 124 tunnor spanmål, som derifrån årligen utgå tili Upsala
Domkyrka.
Från Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets bordlagda Utlåtanden
och Memorial:
N:o 349, med svar å erhållna återremisser å Utlåtandet N:o 246, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, angående aflöning för den, som utses
till bestridande af Rikets Ständers Justitiae-Ombudsmans förut innehafvande
tjenst.
Ståndet biföll Utskottets hemställan, att det arfvode, sorn kommer att
af Riksgälds-Contoiret utbetalas till den, sorn efter Justitiae-Ombudsmannen,
Herr Hof-Rätts-RAdet Landin adjungeras till ledamot uti Kongl. Maj:ts och
Rikets Svea Hof-Ritt, må, ifrån den tid, då den nya stats-regleringen tager
sin början, få beräknas och utgå med ett lörhöjdt belopp af 750 R:dr årligen,
hvaremot Ståndet afslog, hvad Utskottet föreslagit i Utlåtandena N:ris
246 och 349 om aflönings bestämmande för Rikets Ständers blifvande Justitiae-Ombudsmän
och anvisande af arfvode åt den, som utses att Justitias-Ombudsmannens
förut innehafvande tjenst förrätta.
N:o 350, i anledning af erhållna återremisser å Stats-Utskottets Memorial
N:o 252.
Bifölls.
Bih. till R. St. Prot. 1840, g Sunil. 1 Band. 07
770
Prot. TJldr. d. g Nov. 184.0.
N:o 351, i anledning af erhållna återremisser å Ståts-Utskottets Memorial
N:o 253.
Bifölls.
N:o 352, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 261.
Lades till handlingarne.
och N:o 353, i anledning af väckta motioner, att dels åtskilliga cassors
behållningar, dels Stats-verkets så kallade reserv-fond måtte till RiksgäldsContoiret
öfverflyttas.
Bifölls.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 109, angående stångjerns-smidet och den gröfre
jernförädlingen samt kohlhandelu i Riket, hlef samma Betänkande återremitteradt.
S. D. Föredrogos ånyo och lades lill handlingarne Förstärkta Stals-UtskoLtets
Memorial:
iNT:o 339, angående anställd omröstning öfver åtskilliga till stats-regleringen
hörande frågor.
N:o 340, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndcns
olika beslut, i fråga om löne-ersätlning till adjungerade ledamöter i Götha
Ilof-Rält.
N:o 341, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens
sk il jagtiga beslut, i fråga om beräkningen al Stats-verkets inkomster.
N:o 342, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, rörande förlängning å arrendet af Edeby hemman.
N:o 343, angående verkställd omröstning, i följd af Riks-Ståndens olika
beslut, rörande sökt prolongation å arrendet al Söderby hemman.
och N:o 344, angående verkställd omröstning, i följd af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, rörande sökt prolongation å arrendet af Barkarby kronohemman.
S. D. Ånyo föredrogos Banco-Utskottets bordlagda Memorial, Betänkanden
och Utlåtanden:
N:o 100, till Hö gvördige Preste-Ståndet, med aumälan af dess fattade
skiljagtiga beslut, i anledning af Utskottets Utlåtanden N:ris 21 och G5.
Lades till handlingarne.
N:o 101, i anledning af väckt motion, att Handels- och Närings-Discontens
så kallade reserv-fond, må, meri det belopp, hvartill densamma, vid
detta års slut, kan hafva uppgått, i Bankens vinst inberäknas.
Bifölls.
Prot. TJtdr. d. g Nov. 18 4o.
771
N:o 102, i anledning af väckt motion om öppnande af en upp- och afskrifnings-räkning
uti Rikets Ständers Bank.
Bifölls.
N:o 105, i anledning af Höglofl. Ridderskapets och Adelns återremisser
å Utskottets under N:ris 69 och 75 afgifna Utlåtanden.
Lades till handlingarne.
N:o 105, i anledning af förre Handlanden Thunströms ansökning om
eftergift af ränta å lån från Banco-Disconten.
Bifölls.
N:o 106, i anledning af Regements-Läkaren Schvabitz's ansökning om
eftergift af straffränta för åtskilliga skuldförbindelser hos Banco-Discont-Verket.
Bifölls.
och N:o 107, i anledning af gårds-egaren i Umeå, Nils Brunbergs ansökning
om eftergift af öfverränta å ett lån i Banco-Disconten.
Bifölls.
S. D. Genom utdrag af Protocollet den 17 sistlidne Octoher, hade Högvördige
Préste-Ståndet meddelat, att det, vid behandling af Bevillnings-Utskottets
Betänkande N:o 12, angående grunderna för den blifvande Allmänna
Bevillningen saint föreskrifterna för tiilämpningen deraf, och samma Utskotts
Utlåtande N:o 27, i anledning af anmärkningar emot nyssnämnde Betänkande,
beslutat att uti Författningens 147 §. foga ett tredje moment, som
afsåg, att hvarje mantalsskrifven person af de mindre bemedlade folk-classer,
som i berörde §. omförmälas, jemte gesäller, tjenstedrängar och lärlingar,
samt allmogens hemmavarande söner, om hvilka det vid mantalsskrifningen
intygades, att de då minst ett år icke supit bränvin och dylika spritdrycker,
skulle erhålla afkortning för hälften af den pensonliga skyddsafgiften, hvarom
anteckning borde ske uti mantals-iängden; och voro Med-Stånden inbjudne
att i detta beslut med Preste-Ståndet sig förena.
Efter föredragning af omförruäldta Protocolls-utdrag, fann Borgare-Ståndet
ej skäl att denna inbjudning antaga.
S. D. Ånyo föredrogs Utdrag af Hederv. Bonde-Ståndets Protocoll för
den 4 dennes, hvilket den 7 derpåföljde blifvit hos Borgare-Ståndet bordlagdt,
innehållande, dels att, enär det väckt Ståndets uppmärksamhet
och vittnade om den mindre drift, hvarmed Riksdags-äendena i allmänhet
nu handlades, att, under någon tid, ett ovanligt ringa antal af UtskottsBetänkanden
Lill Riks-Stånden inkommit, hade Bonde-Ståndet, för sin del,
beslutat, det skulle Expeditions-Utskottet anmodas att låta påskynda tryckning
al de Betänkanden, Utlåtanden och Memorial, som till samma Utskott
Prot. Vtdr. d. 11 Nov. 1840.
äro eller framdeles blifva aflenmade, dels att Med-Stånden voro inbjudna
att om detta beslut med Bunde-Ståndet sig förena; ock fann Borgare-Ståndet
skäligt att denna inbjudning antaga.
Den 11 Nov. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets den 14 sistl. October
och den 4 dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 345, i anledning af
dels afslag, dels återremiss å åtskilliga uti memorialet N:o 301 framställda
voterings-proposilioner, stannade Ridderskapet och Adeln i följande beslut:
l:o 4:de punkten ansågs, till följd af 75 §. Riksdags-Ordningen, förfalla,
sedan Landt-Marskalken förklarat sig icke kunna framställa någon proposition,
att Ståndet skulle medgifva, det votering i Förstärkt Stats-Utskott i denna fråga
linge ega rum.
2:o Voterings-pi opositionerna uti 6:te och 7;de punkterna godkändes.
3:o Sedan den återstående voterings-propositionen uti 13:de punkten blifaf
de 3:ne öfriga Stånden godkänd, lät Ridderskapet och Adeln dervid bero.
4:o I afseende på 14:de punkten, instämde Ridderskapet och Adeln uti
Högv. Preste-Ståndets medgifvande, att vid anslaget för Carolinska MedicoChirurgiska
Institutet fästes den förklaring, att Institutet derigenom må erhålla
en sådan organisation, att, i enlighet med Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente
af den 11 December 1822, pålitlige och tillvande practiske Läkare
lör alla grenar af Medicinal-verket, till Statens tjenst, vid samma Institut
kunna danas.
5:o Vid pröfning af I8:de punkten, förklarade Landt-Marskalken, att, då
Ridderskapet och Adela vore ensamme om sitt beslut att bifalla Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, uti den del, hvarom punkten handlar, men denna Proposition
blifvit i samma del af de öfriga Stånden afslagen, och frågan således
vore af 3 Stånd afgjord, Herr Landt-Marskalken, emot 69 §. RegeringsFormen,
icke kunde framställa proposition till bifall å Stats-Utskottets uti
denna punkt föreslagna voterings-proposition, varande den senare voteringspropositionen
beroende af den första; och blef ej eller en sådan proposition
af Ridderskapet och Adeln yrkad.
6:0 I afseende på voterings-propositionerna uti 21, 23, 24, 26, 28 och
och 29:de punkterna, vidblef Ridderskapet och Adeln sina derom förut fattade
beslut.
7:o Den uti 25 punkten föreslagna voterings-proposition godkändes, un
-
Prot. TJtdr. d. 11 Nov. 1840.
77*
der iagttagande, ali derutur utgå orden ”i följd af föreslagen indragning af hästar
vid Lif-Gardet till häst och Kronprinsens Husar-Regemente.”
8:0 Den uti 31 ista punkten föreslagna voterings-proposition, godkändes.
9:o Utskottets yttrande öfver 32 punkten lades till handlingarna.
10:o I afseende på den i 35:te punkten föreslagna voterings-proposition,
vidblef Ridderskapet och Adeln sitt förut fattade beslut.
11 :o Utskottets yttrande rörande 39:de och 40 punkterna lades till handlingarna,
sedan de deruti omtalade frågor nu mera genom Högv. Preste-Slåndets
instämmande i Vällofl. Borgare- och Ilederv. Bonde-Ståndens beslut, blifvit
a fg jorde.
12:o Utskottets yttrande rörande 43:dje punkten lades till handlingarne,
sedan upplyst blifvit, att Högv. Preste-Ståndet biträdt Vällofl. Borgare-
och Ilederv. Bonde-Ståndens beslut om tiden, hvarifrån det tillökade
anslaget bör utgå.
13:o Vid pröfning af 46 punkten, förklarade Lanrlt-Marskalken den deruti
föreslagna voterings-proposition vara stridande emot Gundlagarnes ordalydelse, då
vilkoret, om det här ansåges såsom sammanlänkadt med Stats-Regleringen, måste,
till följd af 69 §. Regerings-Formen, anses förfallet, sedan 3:ne Stånd
icke antagit Utskotteis förslag om vilkorets fästande vid anslaget, och, om
det icke ansåges tillhöra Stats-Regleringen, hade det åtminstone 2:ne Stånd
emot sig, och måste således, enligt 75 §. Riksdags-Ordningen, förfalla; hvilken
mening äfven af Ridderskapet och Adeln gillades.
14:o 56:te punkten lades till handlingarna, sedan frågan om voteringspropositionernas
innehåll redan genom 3 Stånds beslut blifvit afgjord.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Remitterades till Stats-Ut skottets en af Professor Geijer_, den 7
dennes, väckt motion om förklaring af Rikets Siäuders beslut, angående de
för Universiteten beviljade Emeriti-löner, jemte de af några bland Ståndets
ledamöter nu i ämnet afgifna yttranden.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Allmänna Besvärs* och Ekonomi-Utskottets
Utlåtande lSf:o 107, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande
angående skjutsnings-anstalterna i Riket, stannade Ståndet, rörande detta
ämne, i fölöljande beslut:
På det att skjutsnings-åliggandet, som å flere orter hardt trycker jordbruket,
måtte i möjligaste måtto, å mera befarna vägar, inskränkas och framför
allt hållskjuts-skyldigheten må kunna upphöra, tillstyrka Rikets Ständer
774
Prot. Vtdr. d. 11 Nov. j84<>.
a) att skjuts-entreprenader å Gästgifvaregårdarna måtte, så vidt sig göra
låter, tillvägabringas och der sådant belin nes nödigt, understödjas med
någon, efter locala förhållanden lämpad, förhöjning i skjutslegan, som likväl
ingenstädes ina öfverstiga 24 sk. å landet och 28 sk. i stad milen för hästen.
b) att, vid beslut om entreprenader, håll- och reserv-skjuts-skyldige må
serskildt höras och besluta, hvarvid -|:dels pluralitet må föreskrifva minoriteten
antagningsvilkor, men, om ej en sådan pluralitet, antager entreprenörsanbuden,
förslaget må förfalla.
c) att Diligence- och Forvagns-inrättningar måtte uppmuntras och underlättas
derigenom, alt Kongl. Majit täcktes af de under Dess disposition
ställde postmedlen bevilja dessa inrättningar det understöd och de fördelar,
som, efter Kongl. Maj:ts Nådiga ompröfvande, må finnas lämpliga för ändatnålet
och tillgångarna kunna medgifva.
d) att Kongl. Majit mätte, efter Öfver-Post-styrelsens hörande,' i Nåder
tillse, huruvida äfven genom ordinarie posten någön minskning i skjutsningsåliggandet
kan beredas.
e) att enligt hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 107 pag. 9 hemställt, i sammanhang
med dessa föreslagna förändringar af skjutsnings-anstallerna, Kongl.
Majit täcktes låta utarbeta en ny Skjuls- och Gästgifveri-ordning, innehållande
de stadganden, Kongl. Majit i Nåder pröfvar nödiga och ändamålsenliga till
de resandes och skjutsandes betryggande mot missbruk vid skjuts-inrättningens
begagnande, äfvensom att, utan afbidan häraf, skjuts-entreprenader måga
tillvägabringas, i den moa omständigheterna kunna det medgifva.
f) att enligt Betänkandet Nio 26, pag. 20, Kongl. Majit täcktes bevilja
den förändring i Dess Nådiga Rese-Reglemente af år 1827, att de 12 classen,
som upptagas i berörde Reglemente, inskränkas till 5 classer sålunda, alt
för hittills varande lista classen anslås 5 hästar
2:dra och 3:dje classerna  4 d:o
4:de och 5:le d:o 3 d:o
6:te och 7:de d:o 2 d:o
9:de, 10, 11 och 12:te d:o 1 d:o
med bibehållande i öfrigt af de föreskrifter, Reglementet innehåller, dock så,
att skjutslega aldrig må beräknas annorlunda, än densamma för hvarje station
är bestämd, samt att Kronobetjening och fjerdingsman ej beräkna högre
skjutslega, än. den hittills gällande, så vida de icke begagnat skjuts från station,
der entreprenad finnes.
Prot. Vtdr. d. 11 Nov. 1840.
g) Att, enligt Betänkandet N:o 26, genom användande af Ångfartyg och
andra sjölägenheter, behofvet alt anlita kronoskjutsen må, så vidt sig göra
låter, inskränkas.
Vidare godkände Ståndet Utskottets afstyrkande i Betänkandet N:o 26
pag. 21, af der nämnde motioner.
Deremot afslog Ståndet den i Utlåtandet N:o 107 pag. 21 tillstyrkta underdåniga
anhållan hos Kongl. Maj:t, att Konungens Befallningshafvande måtte
anbefallas, före nästa Riksdag, till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva
utförliga berättelser om framgången af skjuts-entreprenaderna, eller hvilka
hinder, som derföre mött, samt att dessa Berättelser måtte Rikets Ständer
i Nåder meddelas.
I öfrigt la des så väl Betänkandet N:o 26, som Utlåtandet N:o 107 till
handlingarna.
S. D. Föredrogos ånyo Förstärkta Stats^Ut skottets sedan den 17 Oc~
lober sisth å bordet hvilande följande memorial:
N:o 339, angående anställd omröstning öfver åtskillige till Slats-regleringen
hörande frågor.
N:o 340, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut i fråga om löne-ersältning till adjungerade ledamöter i Götha
Hof-Rä tt.
N:o 341, angående verkställd omröstning, i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut i fråga om beräkningen af Stals-verkets inkomster.
N:o 342, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, rörande förlängning å arrendet af Edeby hemman.
N:o 343, angående verkställd omröstning, i följd af Riks-Ståndens olika
beslut, rörande sökt prolongation å arrendet af Söderby hemman.
N:o 344, angående verkställd omröstning, i följd af Riks-Ståndens skiljagliga
beslut rörande sökt prolongation å arrendet ef Barkarby kronohemman.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets följande Memorial och Utlåtanden
:
N:o 100, till Högv. Preste-Ståndet med anmälan af dess fattade skiljagtiga
beslut, i anledning af Utskottets Utlåtanden N:ris 21 och 65.
Ståndet förklarade sig vidblifva sitt, i anledning af memorialet N:o 65,
fattade beslut och att dermed kommer att enligt Grundlagens föreskrift förfaras.
7/6 Prot. ZJtdr. d. 11 Nov, 1840
N:o 103, i anledning af Högloflige Ridderskapets och Adelns återremisser
å Utskottets under N:ris 69 och 75 afgifna Utlåtanden.
Lades till handlingarne.
N:o 105, i anledning af förre Handlanden Thunströms ansökning om eftergift
af ränta å lån från Banco-Disconten.
Bifölls.
N:o 106, i anledning af Regements-Läkaren Schwabitzs ansökning om
eftergift af straffränta för åtskilliga skuldförbindelser hos Banco-Discont-Verket.
Bifölls.
N:o 107, i anledning af gårdsegaren i Umeå, Nils Brunbergs ansökning
om eftergift af öfverränta å ett lån i Banco-Disconten.
Bifölls.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden:
N:o 113, i anledning af väckte motioner, rörande nedsättning å tullumgälderna
för träd varor, som förskeppas från Sverige till Danmark och England;
och
N:o 114, i anledning af väckt fråga om en jemnare beräkning i allmänhet
af städernas tolag,
blefvo samma Betänkanden af Ståndet bifallna.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
bordlagda Betänkanden:
N:o 113, i anledning af väckta motioner, rörande nedsättning i tnllumgälderna
för trädvaror, som förskeppas från Sverige till Danmark och England.
Återremitterades.
och N:o 114, i anledning af väckt fråga om en jemnare beräkning i allmänhet
af städernas tolag.
Godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo följande Constitutions-Utskottets bordlagda Memorial:
'
N:o 49, i anledning af Preste-Ståndets återremiss på förslaget, litt A3 uti
memorialet N:o 43.
Voterings-propositionen godkändes. ^
Prot. Utdr. d. 11 Nov. i84°-
777
N:o 50, angående underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, med anhållan,
alt Kongl. Maj:t täcktes complettera Stats-Rådet.
Ståndet godkände hvad nti detta memorial föreslås.
N:o 51, angående återremiss af Utskottets memorial N:o 33.
Ståndet biföll tillstyrkandet, att den i memorialet N:o 33 framställda
anmärkningsfråga må förfalla;
och N:o 52, med föreslående af ett tillägg i 47 §. Regerings-Formen.
AnLogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Sedan frågan om handläggningen af Stats-Utskoltets Utlåtande
N:o 345, i anledning af dels afslag, dels återremiss å åtskilliga uti memorialet
N:o 301 framställda voterings-propositioner, uti en förliden gårdag hållen
Talmans-conferens, förevarit, fortsattes nu behandlingen hos Ståndet af detta
ärende, hvilken blifvit begynd den 4 dennes.
Härvid förekommo nedannämnde punkter af memorialet N:o 301, nemligen:
Den
Fjortonde j angående det vid anslaget till Carolinska medico-chirurgiska
Institutet fästade vilkor.
Borgare-Ståndet hade, genom Protocolls-utdrag den 4 dennes, meddelat
siLt beslut i denna punkt, i anledning af Utlåtandet N:o 345; men nu förekom
serskildt till öfverläggning Hogvördige Preste-Ståndets uti Protocolls-utdrag
af den 7 dennes till Med-Ständen ställda inbjudning att förena sig uti
Preste-Ståndets, i anledning af Utlåtandet N:o 345, öfver omförmälda fjortonde
punkt af memorialet N:o 301, fattade beslut, hvarigenom Preste-Ståndet
förklarat sig vilja medgifva, att vid nämnde anslag fästes den förklaring,
att Carolinska medico-chirurgiska Institutet må erhålla en sådan organisation,
att, i enlighet med Kongl. Majlis Nådiga Reglemente af den 11 December
1822, pålitlige och tillvande practiske Läkare för alla grenar af medicinalverket
till statens tjenst vid samma Institut kunna danas.
Borgare-Ståndet förklarade sig icke antaga nämnde inbjudning.
Den Adertonde j angående åtgärder för beredande af ökade pensions«
rum för Generaler.
Voterings-propositionerna, enligt Utlåtandet N:o 345, godkändes, och dea
iB^de punkten i memorialet N:o 301, lades till handlingarne.
Den Tjugondeförsta j i:sta propositionen j angående underdånig fram»
ställning till Kongl. Maj:t om åtskilliga förändringar vid Kongl. Svea ock
Andra Lif gardes-Regementena> samt Kongl. Lifgardet till Häst.
Dill. till R. St. Prot. 1840. £> Sand. 1 Band, 98
778 Fröt. Utdr. d■ 11 Nov, 1840•
Den Tjugondetredje, angående minskning af numer-hästarnes antal
vid Kronprinsens Hussar-Regemente.
Den Tjugondefjerde , angående indragning af Wermlands FältjägareRegemente.
Den Tjugondesjette, angående indragning af Lif-Bevärings Regementet.
Den Tjugondeåttonde , angående förändrad organisation af Gottlands
National-Beväring;
och den Tjugondenionde, angående indragning af Hallands Infanteribataljons
befäl.
Borgare-Ståndet vidblef sina, i afseende på desse punkter, förut fattade
beslut.
Den Tjugonde femte, angående anslaget till cavalleri- och artillerihästars
remontering, skoning, m. m.
Den föreslagna vole; ings-propositionen godkändes, med iagttagamle deraf,
att, på salt Stats-Utskoltet i Utlåtandet N:o 345, tillstyrkt, orden: ”i följd af
föreslagen indragning af hästar vid Lifgardet till Häst och Kronprinsens Hussar-R
gemente” utur propositionen utgå.
Den Trettiondef örsta, angående beloppet af anslaget för Kongl. KrigsCollegii
Departementer.
Yttrandet i Utlåtandet N:o 345 lades till handlingarne.
Den Trettiondeandra, angående underdånig framställning om fördelning
af anslaget till Krigs Collegii Departementer.
Borgare-Ståndet medgaf icke, alt denna fråga må förfalla, utan vidblef
silt, i afseende på denna punkt, förut fattade beslut.
Den Trettiondefemte, angående disposition af de besparingar, som å
Tredje Hufvud-Titeln kunna uppkomma genom de af Utskottet före,lagua
indragningar.
Borgare-Ståndet, som vidblifvit sina, i afseende på 21, 23, 24, 26, 28
och 29 punkterna fattade beslut, lade yttrande t i Ut'åtandet N:o 345 öfver
den Trettiondefemte punkten till handlingarne.
Den Trettiondenionde, angående fördelning af anslaget till exercis
för Flottans bemanning.
Den Fyrationde, angående skärgårdsflottans complettering.
Med vidblifvande af förut fattade beslut, lade Borgare-Ståndet sistnämnde
tvänne punkter till handlingarne.
Den Fyrationdetredje, angående anslaget till Witterhets-, Historiceoch
Anticjvitets-Academien.
Prot. Utclr. d. il Nov. 1840.
779
Yttrandet i Utlåtandet N:j 345, i afseende på denna punkt, lades lill
handlingarne.
Den Fyrationdesjette , angående anslagen till Dramatiska Spectaklet.
Med vidblifvande af Burgare-Ståndets redan fattade beslut, att vid fortfarande
anslag till Dramatiska spectaklet må lästas det vilkor, att binder för
enskilda theatrars anläggande i hufvudstaden ej eger rum, med iagltagande
likväl af de reglementariska föreskrifter, som Kongl. Maj:t kan finna af nöden,
lade Borgare-Ståndet lill handlingarne yttrandet i Stals-Utskottets Utlåtande
N:o 345 öfver den 46 punkten af bemälda Utskotts memorial N: i 301.
Den Femtiondesjette j angående lydelsen äf det t vid löne-anslaget för
tvänne nya Professorer vid hvartdera Universitetet, fästade vilkor.
Yttrandet i Utlåtandet N:o 345, i afseende på denna punkt, lades till
handlingarne.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande fyra Utlåtanden och Memorial,
nemligen:
N:o 356, i anledning af väckt fråga om restitution till staden Hudiksvall
af erlagd rotefrihets-afgilt.
Bifölls.
N:o 358, i anledning af Välloflige Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets
Betänkande N:o 319.
Bifölls.
N:o 359, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande N:o 272.
Lades till handlingarne; sani t
N:o 360, i anledning af erhållen återremiss af Utskottets Utlåtande N:o 35.
Lades till handlingarne.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial N:o
29, i anledning af Riks-Slåndens olika beslut, angående Curhus-afgiftens fortfarande,
fann Ståndet för godt godkänna så väl de föreslagna voterings-propositionerne,
som hvad i öfrigt memorialet innehåller.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskoltets fyra Memorial och Utlåtanden,
nemligen:
N:o 108, i anledning af Hedervärda Bonde-Ståndets återremiss å Utskottets
under N:o 82 aflåtna Betänkande.
Ståndet lät härvid bero.
y8o Fröt, Utdr. d, i3 Nov. 1840.
N:o lil, med förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens beslut, i
anledning af Utskottets Betänkande Nio 36 och Utlåtande Nio 78.
Godkändes.
Nio 112, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i fråga om löneregleringen
för Bunco-Verkcts embets-och tjenstemän, konstidkare och vaktbeljening.
Ståndet antog den af Utskottet framställda inbjudning, och för det fall
alt, sådant oagtadt, omröstning i Förstärkt Banco-Ulskott kommer att i förevarande
frage ega rum, godkände Ståndet de föreslagne] volerings-propositionerne;
samt
N:o 113, i anledning af Herr von Qvantens, C.j motion, om rättighet
för större jordegare att erhålla lån från Handels- och Närings-Disconten.
Bifölls.
Den 13 Nov. 1840
Från Höglo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln att vänligen inbjuda de öfrige
Eiks-Slånden att sig med Ridderskapet och Adeln förena uti Ståndets, genom
Protocolls-utdrag af den 9 dennes, redan meddelade beslut, i anledning af
Bevillnings- samt Allmänna Bervärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o
5, öfver gjorda anmärkningar vid sammansatta Utskottens Betänkande N:o 2,
angående grunderna för förändrade föreskrifter örn bränvins-bi änningens utöfning
samt afgifterne derför.
Från Vä Ilo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos anjo följande Constilutions-Utskoltels bordlagda Memorialer:
N:o
53, med utlåtande öfver Kongl. Majits Nådiga Proposition, angående
upphörande af Konungens tvänne röster i Högsta Domstolen.
Med bifall till detta Memorial, afslog Ståndet Kongl. Majlis förutnämnda
Nådiga Proposition.
N:ö 54, med utlåtande öfver Kongl. Majlis Nådiga Proposition, angående
upphäfvande af hvad nu stadgadt är om lagförklaringars utfärdande af Högsta
Domstolen.
Ståndet beslöt, att, hvad uti detta Memorial föreslås, kommer att hvila
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Trot. Utdr. d. ij. IVov. 184.0.
781'
och N:o 55, angående ändring af Regerings-Formens 16 §., införande af
en ny 17 samt ändrad ordnings-numer å nuvarande 17 oell 18 §§.
Antogs lill grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Den 14 Nov. 1840.
Från Hö glo fl. Ridderskapet och Adeln.
Sr D. f. 111. Vid förnyad föredragning af Slats-Ulskottets förliden gårdag
på bordet Jagde Memorial N:o 361, med förslag till sammanjemkning eller
votering, i följd af skiljagtiga beslut, i anledning af Utlåtandet N:o 265,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att godkänna den föreslagna voteringsproposi
lionen.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens, den 7 och 14 sistl. Oclober på bordet lagde Memorial
N:o 6, i anledning af återremiss utaf förenade Utskottens Betänkande N:o 3,
angående ersättning till Krono-Länsmännen för resor, som af dem anställas
till försegling af bränvins-redskap, fann Ridderskapet och Adeln det icke erfordra
annan åtgärd, än att läggas till handiingarne.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskoltels
denj'7 och 14 sistlidne October på bordet lagde Betänkande N:o
100, i anledning af motioner om förändring af sättet alt aflöna tjenstemän
och betjening vid Tullverket, samt upphörande af de i delta afseende stadgade
sportler och expeditions-afgifter.
S. D. Afslog Ridderkaspet och Adeln Lag-Utskollels den 10 och 14
sisth October på bordet lagde Utlåtande N:o 138, i anledning af erhållne återremisser
utaf Utskottets Betänkande N:o 81, öfver väckta motioner, dels
angående Förmyndare-kamrars inrättande i städerna och på landet, dels ock
om ändring af lagens sladganden, rörande de tysta förraons-rätterne.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 10 och 14 sist).
October på bordet lagde Utlåtande N:o 139, i anledning af återremiss utaf
Utskottets Betänkande N:o 92, öfver väckta motioner om skärpning af straffet
för åverkan.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Lag-Utskottets den 10 och 14 sisth October
på bordet lagde Utlåtande N:o 140, i anledning af återremisser utaf Utskottets
Betänkande N:o 59 öfver väckta motioner om upphäfvande af en del
serskilda domstolar, blef detsamma af Ridderskapet och Adelil godkändt, med
den förändring, alt Ståndet likväl härifrån undantog den Academiska Juris
-
782
Prot. TJtdr, d. 14 Nov. 1840.
dictionen, med hvilken Ståndet ansåg någon förändring icke förr böra ega
rum, än den af Rikets Ständer nu i underdånighet begärda revisionun af de
Academiska Conslitutionerna i deras helhet verkställd blifvit.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
den 10 och 14 sisth Oclober på bordet lagde Utlåtande N:o 106,
i anledning af väckta motioner, om rättighet för Hernösands stift att komma
i åtnjutande af 124 tunnor span mål, sorn derifrån årligen utgå till Upsala
Domkyrka.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
den 10 och 14 sisth October på hordet lagde Utlåtande N:o 107,
i anledning af anmärkningar vid Utskottets B tänkande, angående Skjulsningsanstalterna
i Riket, biföll Ridderskapet och Adeln så väl nämnde Utlåtande
N:o 107, som de delar af Betänkandet N:o 26, uti hvilka icke i Utlåtandet
N:o 107 förändringar blifvit föreslagna.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets,
den 10 och 14 sisth October på bordet lagde Betänkande N:o 108,
om föreslagna åtgärder för att befordra skeppsfartens förkofran.
S. D. Lad es lill bandiinga) ne Constitulions-Utskottets den 14 sisth October
på bordet lagde memorial:
N:o 47, i anledning af Bonde-Ståndets återremiss på memorialet N:o 32.
N:o 48, angående en af Stats-Uiskottet anmäld anmärknings-anledning.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets, den 11 dennes å bordet lagda,
memorial N:o 361, med förslag till sammanjemkning eller votering, i följd
af skil jagtiga beslut i anledning af Utlåtandet N:o 265.
Med frånträdande af sitt i ämnet fattade beslut, ville Preste-Ståndet för
ena
sig med Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet om godkännande
af Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 265; och kommer den, för motsatt
fall, föreslagna voteringen i Förstärkt Utskott alt förfalla.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och EkonomiUlskottets
den 17 October och den 11 dennes å bordet lagda Betänkande
N:o 109, angående Stång-Jerns-smidet och den gröfre Jernförädlingen samt
kolhandien i Riket, blef Betänkandet, med anledning af de dervid gjorda anmärkningar,
återremitteradt.
S. I). Då nu ånyo föredrogos Banco-Utskottets följande Betänkanden.
N:o 101, i anledning af väckt motion, alt Handels- och Närings-Discon
-
Prot. Utdr. d. 14 Nov. 1840• 783
tens sa kallade Reserv-fond, må med det belopp, hvartill densamma vid detta
års slut kan hafva uppgått, i Bankens vinst inberäknas, och
N:o 102, i anledning af väckt motion, om öppnande af en upp-och afskrifnings-räkning
uli Rikets Ständers Bulk, blefvo desamma af Ståndet bifallna.
S. D. Föredrogos anjo Constitutions-Utskottets memorial N:o 49 till
Riksens Ständer, i anledning af Preste-Ståndets återremiss på förslaget Litt.
A uti memorialet N:o 43.
Ståndet, som vidblef sin i denna fråga förklarade gemensamma tanka,
godkände den, för sådan händelse, af Utskottet uppgifna voterings-propositionen.
Från Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
bordlagda Utlåtanden och Betänkande:
N.o 110, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet N:o 41, angående
föreslagna vilkor och iagllagelser vid befordran tili embeten och tjenster,
bestämmelser om embetsmäns rang, och upphörande af fullmagters meddelande
å titlar utan motsvarande tjenstebefattning; äfvensom Betänkandet
N:o 41, i sammanhang härmed, togs i öfvervägande.
Dervid förekommo:
Första punkten: om vilkor för befordran till högre Civila embeten, såsom
Civila Stats-Råds-, Presidents- och Landshöfdinge-platser.
B01 gare Ståndet beslöt, för dess del, att Rikets Ständer ingå med en
underdånig anhållan till Kongl. Maj:t, det, vid besättande af högre Civila
embeten, Kongl. Majit täckes fästa serdeles afseende på skicklighet, ådagalagd
genom Academiska kunskapsprof och under föregången tjenstgöring i samma
embelsbana, derest icke synnerliga förekommande skäl föranleda till undantag
ifrån dessa befordringsgrunder; och skulle de respective Med-Stånden vänligen
inbjudas att i detta beslut med Borgare-Ståndet sig förena.
Andra punkten: angående förslag, att vid befordringar i allmänhet må
göras afseende å längre tids tjenstgöring inom Verket, der befordran sökes.
Med läggande till handlingarna af den andra punkten i Betänkandet
Ni) 41, och af motsvarande punkt i Utlåtandet N.o 110, förenade sig Borgare-Ståndet,
i anledning af det Hedervärda Bonde-Ståndets, genom meddeladt
och nu hos Borgare-Ståndet föredraget utdrag af Bonde-Ståndets den 4
dennes hållna protocoll, uti sistnämnda Stånds beslut, att Rikets Ständer må
784 Prol. Vtdr, d. 14 Nov. 1840.
förnva deras "vid sistlidne Riksdag till Kongl. Maj:t framställda underdåniga
begäran, det måtte, vid återbesättande af lediga tjenster inom Post-oell Tullverken,
Kongl. Maj:t täckas, då, såsom sökande, sig anmälde dels sådane,
som inom Verket t ill rygg a l a g t en långvarig och berömlig tjenstebana, dels
andra, som för denna tjenstgöring voro alldeles främmande, företrädesvis fästa
Nådigt afseende å de förras billiga anspråk.
Tredje punkten: om lediga tjensters återbesättande med ordinarie tjenstemän
inom viss tid efter det ledigheten inträffat.
Fjerde punkten: angående förslag, att Kongl. Maj:t måtte återgifva åt de
serskilda Embets-verken den rättighet, som i senare tider blifvit dem betagen,
att förordna om åtskilliga lägre tjenstebefattningars fyllande.
Femte punkten: örn bestämmande af den värdighet, som bör åtfölja embeten
och tjenster, i förhållande till hvarderas vigt.
Sjette punkten: angående förslag, att inga caracters-fullmagler må meddelas
å annan värdighet eller tjenst, än den, som innehafvaren bestrider;
och Sjunde punkten: angående förslag, att Hof-embetsmän icke måga till
statens embeten befordras.
Ståndet, som bifallit dessa punkter i Betänkandet N:o 41, lade de motsvarande
punkterna i Utlåtandet N:o 110 till handlingarne.
N:o lil, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 64,
angående Bergs-Collegii upplösning och dess förändring till en Bergs-VetenskapsAcademi;
i sammanhang med hvilket Utlåtande Betänkandet N:o 64 jemväl
togs i betragtande.
Ståndet afslog Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i Betänkandet
N:o 64 afgifna och i Utlåtandet] N:o lil vidhållna förslag, att Rikets Ständer
må till Kongl. Maj:t frambära deras underdåniga önskan, det Bergs-Collegiurn
måtte, i sådan egenskap, upphöra, och i dess ställe en under CivilDepartementet
lydande Bureau af Kongl. Maj:t varda Nådigst organiserad,
i och för utredningen af de ärenden, hvilka det, efter år 1828, ålegat Bergscollegium
att besörja; hvaremot Ståndet godkände Utskottets, i Betänkandet
N:o 64, meddelade yttrande öfver väckt fråga om Bergs-Collegii förändring
tili en Bergs-Vetenskaps Academi;
och N:o 112, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utlåtandet, N:a
31, rörande tullen i Öresund.
Betänkandet N:o 112 godkändes.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Lag-Utskottets bordlagda Utlåtande
N:o 142, öfver dels väckta frågor om antagande af förslagen till Allmän
-
Prot. Utdr. d. 14 Nov. 1840.
785
män Civil- och Criminal-Lag eller vissa delar deraf, och dels andre dermed
gemenskap egande, af Kongl. Maj:t till Rikets Ständer, angående nämnde förslag,
den 24 Mars 1840 allåtna Nådiga skrifvelse föranledda motioner, biet
berörde Utlåtande af Borgare-Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 29, i anledning
af Riks-Ståndens olika beslut, angående Curhus-afgiftens fortfarande,
hvarvid förekommo:
l:o Voterings-proposilionerna under N:ris 1, 2, 3, 4 och 5.
Godkändes.
2:o Utskottets serskilda anmälan, pag. 3, at memorialet N:o 29.
Lades till handlingarna;
och 3:o Utskottets hemställan vid slutet af memorialet N:o 29, i afseende
på rättelser uti föreslagna reglementariska stadganden.
Bifölls.
Från Hederv. Bondf.-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 357,
i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 315, angående
sökt befrielse från ersättandet af förskott till utgifter i följd af cholera-farsoten,
fann Ståndet skäligt bifalla så väl den af åtskilliga städer och socknar
inom Götheborgs och Bohus Län sökta befrielse från återbetalnings-skyldigheten
i afseende på de till uppköp af likkistor begagnade och i Betänkandet
N:o 315 omnämnde medel, 1,423 Riksdaler 8 sk. 5 r:st., som ock hvad Utskottet
i sistnämnde Betänkande tillstyrkt, angående befrielse för invånarne i
Morlanda, Tjörns och Fässbergs pastorat från den dem ålagda betalnings-skyldighet
af 351 R:dr 34 sk. 3 r:st.
Och skulle, i anseende till ämnets serskildt ömande beskaffenhet * respective
Med-Stånden vänligen inbjudas att i detta beslut med Bonde-Ståndet
sig förena.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats Utskottets Utlåtande N:o 355, i
anledning af väckte motioner, 0111 alla bevillnings-medels samt öfriga contanta
stats-bidrags ingående till Riksgälds-Contoiret.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 361,
medförslag till sammanjemkning eller votering, i följd af skiljagtiga beslut, i
anledning af Utlåtandet N:o 265, blefvo de derutinnan föreslagne voteringspropositioner
godkände.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 99
*86
Fröt. Uldr. d. 14 Nov. 184°.
S. D. Föredrogos anjo Lag-UlskolLets följande Utlåtanden nemligen:
N:o 148, i anledning af återremiss utaf Utskottets Betänkande N:o 104,
öfver väckte motioner, om upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
Lacles till handlingarne ; samt
N:o 149, i anledning at väckt motion örn ändring af sättet för verkställighet
af fängelse vid vatten och bröd.
Bifölls.
S. D. Till Stats-Utskottet remitterades ett af David Andersson från
Hallands Län den 11 dennes ingifvet och då bordlagdt anförande, i anledning
af Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse onr tillökad soldats- och bålsmansrotering
inom vissa Län.
S. D. Fredric von Zweigbergk från Skaraborgs Län uppläste en så lydande
motion:
”Sedan af Rikets Högloflige Ständer tillstyrkt blifvit, att Bankens och
Riksgälds-Contoirets forum privilegiatum skall upphöra; så får jag med anledning
häraf väcka den motion, att 23 §. i Kongl. Resolution på Ridderskapels
och Adelns besvär den 29 November 1680, som föreskrifver, det de tvister
och saker, som å Riddarhusets vägnar lagligen böra slitas, såväl vid skulders
infordrande, som eljest, skola upptagas och pröfvas omedelbart af Hof-RäU
på sätt som sker med Banken, må till all kraft och verkan upphöra.
Om communication häraf till Med-Stånden samt remiss härå till LagUtskottet
anhålles”.
Remitterades lill Lag-Utskottet och skulle jemväl communiceras med respective
Med-Stånden.
S. D. Genom utdrag al protocollet den 17 sistlidna October N:o 374,
hade Högvördige Preste-Ståndet meddelat, att det, vid behandling af Bevill-*
nings-Utskcttets Betänkande N:o 12, angående grunderna för den blifvande
allmänna bevillningen samt föreskrifterna för tillämpningen deraf och samma
Utskottets Utlåtande N:o 27, i anledning af anmärkningar emot nyssnämnde
Betänkande, beslutat, att uti Författningens 147 §. foga ett tredje moment,
som afsåg, att hvarje mantalsskrifven person af de mindre bemedlade folkklasser,
som i berörde §. omförmälas, jemte gesäller, tjenste-drängar och lärlingar
samt allmogens hemmavarande söner, om hvilka det vid mantalsskrifningen
intygades, att de då minst ett år icke supit bränvin och dylika spritdrycker,
skulle erhålla afkortning för hälften af den personliga skyddsafgiften,
hvarom anteckning borde ske uti mantals-längden; och voro Med-Stånden
jnbjudne att i detta beslut med Preste-Ståndet sig förena.
Fröt. Uldr. d. 16 Nov, 184.0.
787
Efter föredragning af omförmälde Protocolls-utdrag, fann Bonde-Ståndet
ej skäl att denna inbjudning antaga.
Den 16 No v. 1840 f. m.
Från Hö glo fl. Riddeuskapet och Adelw..
S. D. Remitterades till Stats-Utskoltet:
l:o en motion af Friherre von Kramer, Robert, om ett årligt anslag
af 1,000 R:dr Banco till Upsala Domkyrkas underhåll, m; m.
2:o Ett anförande af Grefve Frölich, David, i anledning af Stats-Utskottets
återremitterade Utlåtande N:o 337, i anledning af väckta motioner
angående upphörande af afgifter till handels- och sjöfarts-fonden, samt huru
förhållas bör med de anslag, sorn varit å denna fond anvisade.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats-Utskottets den 14 sisth October
på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 346, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer,
angående beräkningen af tractamenten för städernas Magistrats-personef
oell Borgare vid syner och andra förrättningar för Kronans räkning.
N:o 347, i anledning af Herr Christiersons motion om ny löne-rellering
för Rikets Ständers Justiliae-Ombudsmans och Tryckfrihets-Comiteens
Expeditioner.
N:o 348, i anledning af Friherre Nauchhoffs, J. O., motion, om anslag
af löner för 3:ne Länsmän i Blekinge Län.
N:o 349, i anledning af erhållne återrernisser å Utlåtandet N:o 246.
• *
N:o 350, i anledning af erhållne återrernisser å Stats-Utskottets meraori
>1
N:o 252.
N:o 353, i anledning af vackla motioner, att dels åtskilliga cassors behållningar,
dels Stats-Verkets så kallade reserv-fond måtte till Riksgälds-Contoiret
öfverflytlas.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets den 14 sisth Oo
tober pä bordet lagde Utlåtande Nso 351, i anledning af erhållne återremis*
ser å Stats-Utskottets memorial N:o 253.
S. D. Lad es lill handlingarne Stats-Utskottets, den 14 sisth October,på
bordet lagde memorial N:o 352, i anledning af ålerremiss å Utlåtandet N:o 261.
S. D. Återremitterades Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets den
14 sisth Oclober på bordet lagde Betänkande N:o 109, angående stångjernssmidet
och den gröfre jernförädlirigen samt kolhandeln i Riket.
788
Prot TJtdr. d. 16 Nov. 184.0.
S. D. Föredrogos ånyo och lades till handlingarne Förstärkta Slats-Utskottels
den 17 sisth October på bordet lagde memorial:
N:o 339, angående anställd omröstning öfver åtskilliga till stats-regleringen
hörande frågor.
N:o 340, angående verkställd omröstning i anledning af Rikets Ständers
olika beslut i fråga om löne-ersättning till adjungerade ledamöter i Götha
Hof-Rält.
N:o 341, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, i fråga om beräkningen af Stats-Verkets inkomster.
N:o 342, angående verkställd omröstning i anledning af Rikets Ständers
skiljagtiga beslut, rörande förlängning å arrendet af Edeby hemman.
N:o 343, angående verkställd omröstning i följd af Riks-Ståndens olika
beslut rörande sökt prolongation å arrendet af Söderby hemman.
N:o 344, angående verkställd omröstning i följd af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut rörande sökt prolongation å arrendet af Barkarby kronohemman.
S. D. Föredrogos ånyo och lades lill handlingarne Banco-Ulskotlets den
17 sisth October på bordet lagde memorial:
N:o 100, med anmälan af Preste-Ståndets fattade skiljagtiga beslut i anledning
af Utskottets Utlåtanden N:ris 21 och 65.
N:o 103, i anledning af Höglofl. Ridderskapets och Adelns återremisser å
Utskottets under N:ris 69 och 75 afgifna Utlåtanden.
S. D. Återremitterades Banco-Utskottets den 17 sisth October på bordet
lagde Betänkande N:o 101, i anledning al väckt motion, att Handels- och
Närings-Discontens så kallade reserv-fond må, med det belopp, hvartill densamma
vid detta års slut kan hafva uppgått, i Bankens vinst inberäknas.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Banco-Utskottets den 17 sisth Oetober
på bordet lagde Betänkanden och Utlåtanden:
N:o 102, i anledning af väckt motion om öppnande af en upp- och afskrifnings-räkning
uti Rikets Ständers Bank.
N:o 105, i anledning af loire Handlanden Thunströms ansökning om
eftergift af ränta å lån från Banco-Disconten.
N:t 106, i anledning af Regements-Läkaren Schwabitz's ansökning om
eftergift af straff-ränta för åtskilliga skuld-förbindelser hos Banco-DiscontVerket.
N:o 107, i anledning af gårdsegaren i Umeå JVils Brunbergs ansökning
om eftergift af öfverränta å ett lån i Banco-Disconten.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
den 17 sisth October på bordet lagde Betäukanden:
Prot. Utdr. d. 16 Nov. 1840.
789
N:o 113, i anledning af väckte motioner rörande nedsättning i tullurngälderne
för trädvaror, som förskeppas från Sverige till Danmark och England.
N:o 114-, i anledning af väckt fråga om en jemnare beräkning i allmänhet
at städernas tolag.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Högvördige Preste-Ståndels genom
Protocolls-utdrag af den 17 sisth October gjorda och den 7 dennes på
hordet lagda inbjudning lill de öfriga Kiks-Stånden att förena sig i PresteStåndets
beslut, angående tillägg af ett nytt moment lill 147 §. i Bevillningsutskottets
förslag till Bevillnings-Förordning, fann Ridderskapet och Adeln
icke för godt att inbjudningen antaga.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Hedervärda Bonde-Ståndets, genom Protocolls-utdrag
af den 17 sisth October gjorda inbjudning, om föreläggande af
viss tid för Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet att till Stånden inkomma
med utlåtande öfver dit remitterade motioner om kolböter för bristande
lefverans af de så kallade hemmans- ränte- och qvarntulls-kolen, fann Ridderskapet
och Adeln, efter i ämnet inhemtade upplysningar, denna inbjudning
icke erfordra annan åtgärd än alt läggas till handlingarne.
S. D. Vid förnyad föredragning af Hedervärda Bonde-Ståndets genom
Protocolls-utdrag af den 4 dennes gjorda och den 7 clennes på bordet lagde
inbjudning, om anmodan lill Expeditions-Utskoltet att låta påskynda tryckningen
af de Betänkanden, Utlåtanden och Memorial, som till Utskottet
äro eller framdeles blifva aflemnade, fann Ridderskapet och Adeln icke för
godt att antaga inbjudningen, utan lade densamma till handlingarne.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Ulskottets, den 7 dennes, på
bordet lagde memorial N:o 49, i anledning af Preste-Ståndels återremiss på
forslaget Litt. A uti memorialet No 43, blef den af Utskottet föreslagna voterings-propositionen
af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets, den 7 dennes,
på bordet lagde memorial N:o 52, med föreslående af ett tillägg i 47
§. Regerings-Formen, blef Utskottets uti detta memorial framställde förslag
af Ridderskapet och Adeln antaget till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag.
I ett sammanhang föredrogos ej mindre Stats-Utskottets, den 7 dennes,
på bordet lagda Utlåtande N:o 357, i anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande N:o 315, angående sökt befrielse från ersättandet af förskott
till utgifter i följd af cholera-farsoten; än ock Hedervärda Bonde-Ståndets,
genom Protocolls-utdrag af den 14 dennes, till Med-Slånden gjorda inbjudning
att förena sig i Ståndets beslut att bifalla så väl den af åtskilliga städer
79° Prot. Utdr. d. 16 Nov. 18^0,
och sockn ar inom Götheborgs och Bohus Län sökta befrielse från återbetalnings-skyldigheten
i afseende på de till uppköp af likkistor begagnade och i
Betänkandet N.‘o 315 omnämnda medel 1,423 Ridr 8 sk. 5 r:st., som ock
hvad Utskottet i sistnämnde Betänkande tillstyrkt, angående befrielse för invånarne
i Morlanda, Tjörns och fässbergs pastorat från den dem ålagda återbetalnings-skyldighet
af 351 R:dr 34 sk. 3 r:st.; och fann Ridderskapet och
Adeln lör godt att antaga inbjudningen och instämma i Hedervärda BondeStåndets
ofvannämnde beslut.
S. D. Bilöll Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets, den 7 dennes, på
hordet lagde memorial ]NT:o 358, i anledning af Vällollige Borgare-Ståndets återremiss
af Utskottets Betänkande N:o 319.
S. D. Lades till handlingarne Stats-Utskottets, den 7 dennes på bordel
lagde memorial:
N:o 359, i anledning af återremiss af UtskoLtets Betänkande N:o 272.
N:o 360, i anledning af erhållen återremiss af Utskottets Utlåtande N:o 35.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Bevillnings-Utskoltets, den 7 dennes, på
bordet lagde memorial N:o 29, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut angående
curhus-afgiflens fortfarande, gillade Ridderskapet och Adeln de föreslagne
voterings-propositionerna, lade till handlingarne den, sidan 3, gjorda
serskilda anmälan och biföll Utskottets i slutmeningen gjorda hemställan.
S. D. Lades lill handlingarne Banco-Utskottets, den 7 dennes, på bordet
lagde memorial N:o 108, i anledning af Hedervärda Bonde-Ståndets återremiss
å Utskottets under N:o 82 aflåtna Betänkande.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Banco-Utskottets, den 7 dennes, på bordet
lagde memorial:
N:o lil, med förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens beslut, i anledning
af Utskottets Betänkande N:o 36 och Utlåtande N:o 78; och
N:o 112, i anledning af Riks-Ståndens skil jagtiga beslut i fråga om löneregleringen
för Banco-Verkets embets- och tjenstemän, konst-idkare och vakt
bet
jening;
fann Ridderskapet och Adeln icke för godt att antaga de till Ståndet
ställda inbjudningar, utan godkände de föreslagna voterings-propositionerna.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Banco-Utskottets den 7 dennes på bordet
lagde Utlåtande N:o 113, i anledning af Herr von Qvantens, Carl, motion
om rättighet för större jordegare att erhålla lån från Handels- och Närings-Disconten.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Lag-Utskottets den 7 dennes på
Troi. Utdr. d. 16 Nov. 18/fo.
hordet lagde Betänkande N:o 144, öfver väckta motioner om upphätvande
eller ändring af Kongl. Brefvet den 17 October 1778, angående barnamord.
S. D. Återremitterades Lag-Utskottets den 7 dennes på bordet lagde
Betänkande N:o 145, i anledning af väckt motion om ersättning af allmänna
medel till vittnen, som i brottmål åberopas.
S. D. Lades till handlingarna Lag-Utskottets den 7 dennes på bordet
lagde memorial:
N:o 146, i anledning af inom Stånden fattade beslut öfver memorialet
N:o 120, innehållande förslag till sammanjemkning af skiljagtiga beslut vid
pröfningen af Utlåtandena N:ris 26 och 70.
N:o 147, med anhållan om Preste-Ståndets utlåtande angående Utskottets
Betänkande N:o 112, i fråga om uppliäfvande af Kongl. Förordningen
den 19 Augusti 1762 m. m.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Allmänna Besvärs- och Ekonomi-UtskotteCs
åen 7 dennes, på bordet lagde Utlåtande N:o lil, i anledning af anmärkningar
vid Utskottets Betänkande N:o 64, angående Bergs-Collegii upplösning
och dess förändring lill en Bergs-Vetenskaps-acaaemi, gillade Ridderskapet
och Adeln det yttrande af Utskottet, hvarigenom nämnde Collegii förändring
lill en Bergs-Vetenskaps-Academi afstyrkes, men beslöt, alt, i stället för den
af Utskottet föreslagna underdåniga önskan till Kongl. Maj:t om Bergs-Collegii
upphörande, Rikets Ständer böra uti underdånig skrifvelse lill Kongl.
Maj: t anmäla alt: ”Sorn Rikets Ständer förmena, att de ärenden, som nu
”handläggas af Bergs-Collegium, skulle, på ett enklare och mindre kostsamt
"sätt, kunna förvaltas, så anhålla Rikets Ständer i underdånighet, att Kongl.
”Majit måtte vid nästa Riksdag aflåta Nådig Proposition om Collegii indrag
ning
och det sätt, hvarpå de göromål, som hittills ålegat Bergs-Collegium,
”hädanefter böra bestridas;” och skulle de Öfriga respective Riks-Slånden vänligen
inbjudas att i detta beslut sig med Ridderskapet och Adeln förena.
Från II ö g v ö r d. Preste-Standet.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets följande memorial:
N:o 51, angående återremiss af Utskottets memorial N:o 33.
Lades till handlingarna.
N:o 52, med föreslående af ett tillägg i 47 §. Regerings-formen. Antogs,
såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, enligt
56 §. Regerings-Formem
792 Fröt. Utdr. d. 16 Nov. 1840.
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets följande
Utlåtanden och B-tänkanden:
N:o lil, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande angående
Bergr-Collegii upplösning och dess förändring till en Bergs-VelenskapsAcademi.
Betänkandet N:o 64, vidhållet i Utlåtandet N:o lil, afslogs.
N:o 112, i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
N:o 31, rörande tullen i Öresund.
Med ogillande af Utskottets Utlåtande N:o 31, biföll Ståndet Betänkandet
N:o 112.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Lag-Utskottets Utlåtande
N:o 142 öfver dels väckta frågor om antagande af förslagen till Allmän Civil-
och Criminal-Lag, eller vissa delar deraf, och dels andra dermed gemenskap
egande, af Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer, angående nämnde förslag
den 24 Mars 1830, aflåtna Nådiga Skrifvelse, föranledda motioner.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Betänkanden och Memorial
:
N:o 145, i anledning af väckt motion om ersättning af allmänna medel
till vittnen, som i brottmål åberopas.
Bifölls.
N:o 147, med begäran om utlåtande af Preste-Ståndet öfver det af Utskottet
i Betänkandet N:o 112 framställda andra alternativ.
Ståndet ansåg det andra alternativet böra förfalla, sedan det första är
vordet antaget.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Stats-Utskottets följande Utlåtanden och
Memorial, fattade Ståndet följande beslut:
N:o 356, i anledning af väckt fråga om restitution till staden Hudiksvall
af erlagd rotefrihets afgift.
Bifölls.
N:o 357, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o
315, angående sökt befrielse från ersättandet af förskott till utgifter i följd
af cholera farsoten; i sammanhang hvarmed äfven föredrogs en af Hederv.
Bonde-Ståndet, genom Protocolls-utdrag af den 14 dennes, meddelad inbjudning
att dess beslut biträda.
Ståndet, som med bifall till Utlåtandet N:o 315, beviljat invånarne i
Morlanda, Tjörns och FässbergsPastorat befrielse från dem ålagd betalningsskyldighet
af 351 R:dr 34 sk. 3 rst., beslöt nu, med ogillande i öfrigt af
7 Utlå
-
Trot. TJtdr. d. 16 Nov, 1840.
793
Utlåtandet N:o 315 och N:o 357, bevilja den af åtskillige städer och
socknar inom Götheborgs och Bohus Län sökta befrielsen från återbetalningsskyldigheten,
i afseende på de till uppköp af likkistor begagnade medel 1,423
R:dr 8 sk. 5 rst. B:co, och var härmed äfven inbjudningen antagen.
N:o 358, i anledning af Yällofl. Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets
Betänkande N:o 319.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 319, biföll äfven det i memorialet
N:o 358 föreslagna förtydligande.
N:o 359, i anledning- af återremiss af Utskottets Betänkande, N:o 272.
N:o 360, i anledning af erhållen återremiss af Utskottets Utlåtande
N:o 35.
Lades till handlingarna.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets följande Memorial:
N:o 108, i anledning af Hedervärda Bonde-Ståndels återremiss å Utskot
7
O
tets under N:o 82 a Båtna Betänkande.
Lades till handlingarne.
N:o lil, med förslag lill sammanjemkning af Riks-Ståndens beslut, i anledning
af Utskottets Betänkande N:o 36 och Utlåtande N:o 78.
Voterings-propositionen gillades.
N:o 112, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i fråga om löne-regleringen
för Banco-Yerkets embets- och tjenstemän, konstidkare och vaktbetjening.
Ståndet biföll Utskottets förslag till sammanjemkning samt godkände voterings-propositionerna.
N:o 113, i anledning af Herr von Qvantenss C.3 motion om rättighet
för större jordegare att erhålla lån från Handels- och Närings-Disconten.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Ulskottets Memorial N:o 29, i anledning
af Riks-Ståndens olika beslut, angående Curhus-afgiftens fortfarande;
hvarvid Ståndet stadnade i följande beslut:
l:o Biföll Ståndet, att Borgare- och Bonde-Ståndens tillägg, att de serskildt
inrättade Curhus-Districten må berättigas att disponera och behålla de
Curhus-medel, som inom districtet inflyta, samt alt hvad sålunda vore beslutadt,
äfven skulle gälla för nya Cmhus-District, som intill nästa Riksdag
bildas, må såsom ett förtydligande vid Preste-Ståndels beslut inflyta.
2:o Godkände Ståndet den för bestämmandet af Contra-propositionen
föreslagna votering, upptagen i Usta mom.
Bih. till. R. St. Prat. 1840. 9 Sami. 1 Band. 100
79* Prot. Vtdr. d. 16 Pfov. 1840.
3:o Gillades den Öfver hufvudfrågan uppgjorda voterings-propositionen,
hvilken förekommer i 2:dra mom.
4:o De under 3:o 4:o och 5:o föreslagna voteringar, dels om Contra-propositionen,
dels i saken eller om bestämmandet af Curhus-afgiftens belopp i
städerna Stockholm och Götheborg godkändes.
5:o Bilölls, att de i Memorialet upptagna rättelser, beroende på utgången
af ofvunnämnde voteringar, må, vid Rikets Ständers afgifvande svar å den
Kongl. Propositionen i ämnet, af Expedilions-Utskottet fä iagttagas.
Från Y ä 110 f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Bevillnings-Ftskotlets Memorial,
N:o 31, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, i fråga om Berednings
och
Taxerings-Comiteerna på landet, blefvo de i berörde memorial föreslagna
voterings-propositioner godkända.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-ULskottets nedannämnde bordlagde Bctankanden
och memorial.
N:o 143, öfver väckta motioner angående gemensam lag för inrikes och
utrikes vexlar.
Återremitterades.
N:o 144, öfver väckta motioner om upphäfvande eller ändring af Kongl.
Brefvet den 17 October 1778, angående barnamord.
Bifölls.
N:o 145, i anledning af väckt motion om ersättning af allmänna medel
till vittnen, som i brottmål åberopas.
Bifölls.
N:o 146, i anledning af Riks-Ståndens beslut öfver momorialet ]N’:o 120.
Lades till handlingarna.
och N:o 147, till Högvord. Preste-Ståndet, i afseende på senare alternativet
uti Lag-Utskottets Betänkande N:o 112.
Lades till handlingarne.
S„ D. Föredrogos ånyo Stats-Ulskottets nedannämnde bordlagde Utlåtanden
:
N:o 356, i anledning af väckt fråga om restitution till staden Hudiksvall
af erlagd rotefrihets-afgift.
Bifalls.
N:o 357, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o
Prot Utdr. d 18 Nov. 1840.
7S5
315, angående sökt befrielse ifrån ersättandet af förskott till utgifter, i följd
af cholera-fursoten, äfvensom härvid togos i betragtande omförmäldta Betänkande
N:o 315, samt Hedervärda Bonde-Ståndets, genom Protocolls-utdrag för
den 14 dennes, meddelade inbjudning till de öfriga Riks-Stånden att deltaga
i det beslut, Bonde-Ståndet i denna fråga fattat.
Med antagande af berörde inbjudning, biföll Ståndet den af åtskilliga städer
och socknar inom Götheborgs och Bohus Län sökta befrielse från återbetalnings-skyldigheten,
i afseende på de, till uppköp af likkistor, begagnade
och i Betänkandet N:o 315 nämnda medel 1,423 R:dr 8 sk. 5 r:st.; äfvensom
Ståndet gillade, hvad Stats-Utskottet, i Betänkandet N:o 315, tilltyrkt,
angående befrielse för invånarne i Morlanda Tjörns och Fässbergs Pastorat
ifrån den dem ålagda återbetalning af 351 R:dr 34 sk. 3 r:st. Banco.
N:o 358, i anledning af Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets Betänkande
N:o 319, angående trycknings-koslnaden för Riks-Ståndens protocoll vid
innevarande Riksdag, äfvensom utdelningen af samma protocoll; hvilket sistomförmäldta
Betänkande härvid jemväl förekom.
Betänkandet N:o 319 med tillägget, enligt Utlåtandet N:o 358, gillades.
N:o 359, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande N:o 272.
Lades till handlingarne.
och N:o 360, i anledning af erhållen återremiss af Utskottets Utlåtande
N:o 35.
Lades till handlingarne.
Den 18 Nov. 1840 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Vällofl. Borgare-Ståndets den 7 och 16
dennes på bordet lagde inbjudning af den 10 sisth October lill instämmande
i Ståndets fattade beslut, rörande 11 §. i Bevillnings-Utskottets förslag till
Bevillnings-förordning, fann Ridderskapet och Adeln icke för godt att antaga
inbjudningen, rörande ett ökadt antal classer, utan vidblef sitt, angående de
uti ofvannämnde §. omtalade classers antal, fattade beslut, men stadgade tillika,
att Ståndet, då bestämmandet af zilfer-beloppet för hvarje dass hos Ridderskapet
och Adeln förekommer, vill i sistnämnde afseende taga inbjudningen
i öfvervägande.
79^
Prot. Utdr. d. 18 No v, 1840
S. D. Remitterades till
Stats-Uskottet:
l:o Herr Läderhjälms, Pehr, denna dag väckta motion om revision
hos Stats-Utskottet af Stats-Verkets och Riksgälds-Contoirels räkenskaper fotar
1838, tillika med åtskillige ledamöters i anledning deraf afgifna yttranden;
2:o
Herr von Hartmansdorffs, Audust, motion om uppgifvande af förslag
till de ökade anslags-summor, som kunna erfordras för alt godtgöra
den, genom Rikets Ständers beslut om skjutsnings-anstalterna i Riket, uppkommande
förhöjningen i embels- och tjensteinäns resekostnader, tillika med
tvänne ledamöters i ämnet afgifna yttranden.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats-Utskoltets den 14 dennes på hordet
lagde Utlåtande N:o 363, i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga framställning
om afskrifning eller ersättning för åtskilliga, dels på öfverskotten af
Stats-Verkets inkomster, anordnade, dels från Kongl. Stats-Contoiret, af under
händer hafvande medel, bestridde afeifter.
7 O
S. D. Lades till handlingarne Stats-Utskottets den 14 dennes på hordet
lagde Memorial N:o 362, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 388.
S. I). Vid förnyad föredragning af Constitulions-Utskotlets den 14 sisth
October och den 14 dennes på hordet lagde Memorial N:o 46, med förslag
till ändring och tillägg i 38 §. Regerings-Formen, antog Ridderskapet och Adeln
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag Utskottets framställda
förslag.
S. D. Vid förnyad föredragning äf Stats-Utskottets den 16 dennes på
hordet lagde Utlåtande N:o 368, i anledning af återremiss å Memorialet N:o
324, biel den af Utskottet i Utlåtandet N:o 368 föreslagna voterings-proposition
af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Då nu ånyo föredrogs ej mindre Bevillnings-Utskottets den 14
och 16 dennes pä bordet lagde Memorial N:o 31, i anledning af Riks-Ståndens
olika beslut, i fråga om Berednings- och Taxerings-Comiteerne på landet,
än ock samma Utskotts denna dag inkomna Memorial N:o 33, med ytterligare
hemställan i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, i fråga om Berednings-
och Taxerings-Comiteerne på landet, gillade Ridderskapet och Adeln
de uti Memorialet N:o 31 föreslagna voterings-propositioner, med den rättelse,
sorn uti Memorialet N:o 33 blifvit föreslagen.
Fröt. Utdr. d. 18 Nov. 1840.
797
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets den 14 sistl. October
och den 14 dennes på bordet lagde memorial N:o 45, med förslag till
ett stadgande i 41 §. Riksdags-Ordningen om Stats-Rådets föredragande Iedamöters
tillträde i alia Stånds plena, hänvisade Ridd erska pe t och Adeln till
Constitutions-Utskottet den såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade anmärkning
dervid, att förslaget borde erhålla följande lydelse:
Stats-Rådets och Högsta Domstolens — — —■ berättigade äro. StatsRådets
ledamöter ega rätt att jemväl uti de Stånds plena _, hvarest de icke
hafva säte och stämma, deltaga i öfver läggningarna , men icke uti besluten.
Då Stats-Rådets ledamöter med Konungslig makt styra Riket j ege
de ej i något Riks-Stånd tillträde. I Utskott
ej besluten öfvervara.
S. D. Afslog Ridderskapet och Adeln Constitutions-Utskottets, den 7 oeh
16 dennes på bordet lagde, memorial N:o 50, angående underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t, med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes complettera StalsRådet.
S. D. e. m. Lades till handlingarne Constitutions-Utskottets, den 7 och
16 dennes på bordet lagde, memorial N:o 51, angående återremiss af Utskottets
memorial N:o 33.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets, den 7 och 16 dennes,
på bordet lagde memorial N:o 53, med Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, angående upphörande af Konungens tvänne röster i Högsta Domstolen,
beslöt Ridderskapet och Adeln, alt den Nådiga Propositionen bör hvila
till nästa Riksdag, då Ståndet ville deröfver besluta.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets, den 7 och
16 dennes, på bordet lagde memorial N:o 54, med Utlåtande öfver Kongl.
Ma j:ts Nådiga Proposition, angående upphäfvande af hvad nu stadgadt är om
lagförklaringars utfärdande af Högsta Domstolen, fann Ridderskapet och Adeln,
att den Nådiga Propositionen, till följd af 81 §. Regering-Formen, kommer
att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Vid förnyad föredragning af Conslitutions-Utskottets, den 7 och
16 dennes, på bordet lagde memorial N:o 55, angående ändring af RegeringsFo
rmens 16 §., införande afen ny 17 §., samt ändrad ordnings-numer å nuvarande
17 och 18 §§., blef samma memorial tili Utskottet återreinitteradt,
med den, såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade anmärkning, att Constitutions-Utskottet,
jemte det nu framställda förslaget, bör uppgöra och till
Riks-Slånden inkomma med ett alternativt förslag till förändrad numer-ordning
af §§:ne i Regerings-Formen, för den händelse, att både Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om upphörande af Konungens tvänne röster i Högsta Domstolen,
798
Fröt. Vtdr. d. 18 Nov. 1840.
och Dess Nådiga Proposition, angående upphäfvande af hvad nu stadgadt är
om lagförklaringars utfärdande af Högsta Domstolen, blifva hvilande till nästa
Riksdag och då af Rikets Ständer gillas och antagas.
Från Id ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets , till följd af Ståndets serskilda
beslut, sedan den 25 Juli sisth å bordet hvilande Utlåtande N:o 221, i anledning
af återremiss å Utlåtandet N:o 92, hvarvid afven detta senare Utlåtande,
angående några med stats-regleringen gemenskap egande allmänna frågor,
under öfverläggning kom, då Ståndet stannade i följande beslut:
i:sta punkten.
Ståndet lät dervid bero.
i:dra punkten.
Usta momentet bi jolis.
2:dra momentet. Då detta moment redan var af 3:ne Stånd bifallet,
måste Ståndet dervid låta bero.
3:dje punkten.
Bifölls.
4-‘de punkten.
Då tillstyrkandet i Betänkandet N:o 221, skulle medföra den följd, att
de tjenstgörande vid sådana verk och corpser, som hittills af besparingarne
njutit förhöjda iöne-anslag, enligt upprättade interims-stater, skulle förlora
dessa sina, på grund af innehafvande fullmagter och i enlighet med Rikets
Ständers stadgande vid nästlidne Riksdag innehafvande löne-förmoner, vill
Preste-Ståndet icke annorlunda antaga Utskottets i Utlåtandet N:o 221 af
Borgare- och Bonde-Stånden bifallna förslag, än med ett tillägg af följande
lydelse:
”1 sammanhang med hvad sålunda blifvit beslutadt, vilja dock Rikets
Ständer, i enlighet med hvad nästlidne Riksdag beslöts, medgifva, att det högre
aflönings-belopp, som blifvit tjenstemännen vid vissa embetsverk och corpser
hittills utöfver de af Riksens Ständer fastställda aflönings-stater tillagda,
må, så vida ej dessa verks och corpsers behof genom serskilda arfvodes-anslag
denna Riksdag blifvit afhjelpta, eller genom indragning af tjenster eller om
reglering af samma verk eller corpser af Kongl. Maj:t blifva fyllda, fortfarande,
så länge tjensternas nuvarande innehafvare qvarstå, få tillgodonjutas,
och skilnaden emellan deras nu utgående löner och den gamla staten, såsom
hittills skett, utgå af de på IIufvud-Titlarna uppkommande besparingar”.
Trot. Uldr. d. 1Q Nov. 1840.
799
Och skulle de respective Med-Stånden vänligen inbjudas att i detta Preste-Slåndels
beslut instämma.
5:te punkten.
Bilolls, på sätt i Utlåtandet N:o 92 finnes föreslaget, vidhållet iN:o221.
6:te punkten.
Bifölls, sådan som den i Utlåtandet N:o 221 finnes föreslagen.
y:de punkten j enligt Utlåtandet N:o 92.
Ståndet lät dervid bero.
S. D. Sedan Ståndet nu fattat sitt beslut, i anledning af Stats-Utskottets
Utlåtanden N:ris 92 och 221, företog Ståndet ånyo pröfningen at 21
punkten 2:dra voterings-propositionen i Stats-Utskottets memorial N:o 301,
med förslag lill sammanjemkning eller voterings-propositioner, i anledning af
skiljagtiga beslut, angående stats-regleringen, hvilken vid memorialets föredragning
i öfrigt den 16 September sisth uppskjöts; och blef denna voteringsproposition,
i fråga om aflönings-anslagen till gardes-regementena, af Ståndet bifallen.
S. 1). f. och e. m. Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets följande memorial
:
N:o 50, angående underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t, med anhållan,,
att Kongl. Maj:t täcktes complettera Stats-Rådet.
Sedan H. Id. Erkebiskopen och Talmannen förklarat, alt lian funné sig,
förhindrad att framställa Proposition på bifall, att denna hans åsigt, genom
votering af Ståndets pluralitet blifvit godkänd, biet memorialet ajslaget.
JV:o 53, med Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
upphörande af Konungens tvenne röster i Högsta Domstolen.
Ståndet förklarade, på grund af 81 §. Regerings-Formen, att det ville:
öfver Högstberörde Nådiga Proposition å nästföljande Riksdag besluta.
N:o 54, med utlåtande öfver Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående
upphäfvande af hvad nu stadgadt är om lagtbrk la ringars utfärdande af Högsta
Domstolen.
Antogs såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 55, angående ändring af Regerings-Formens 16 §., införande af en
ny 17 §. samt ändrad ordnings-numer å nuvarande 17 och 18 §§.
Ater remitteradesmed förklarande såsom Ståndets gemensamma tanka,,
att, i den händelse Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition 0111 upphörande af Konungens
tvänne röster i Högsta Domstolen, varder af Riksens Ständer antagen,
Uskottet må vara betänkt på afgifvandet af ett derefter lämpadt förslag,,
x afseende på numereringen af de i memorialet förekommande Grundlagsparagrafer.
Prot. ZJtdr. d. 18 Nov. 184.0.
S. D. e. m. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 31, i anledning
af Riks-Ståndens olika beslut, i fråga örn Berednings- och Taxerings-Comiteerne
på landet.
Med frånträdande af sitt i ämnet fattade beslut, biträdde Ståndet det af
Borgare- och Bonde-Stånden fattade att, på sätt Utskottet i Betänkandet N:o
12, pag. 18 föreslagit, Taxerings-Comitéerne på landet, sådane de hittills varit,
må indragas och förenas med Berednings-Comiteerne under gemensam benämning
af ”Taxerings-Comite, på landet”.
Och komma, till följd häraf, de uppgifna voterings-propositionerna att
förfalla.
Från Wäll o fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande N;o 355, i
anledning af väckta motioner om alla beviilnings-medels samt öfriga contanta
stats-bidrags ingående till Riksgälds-Conloiret.
S. D. Föredrogos ånyo följande Banco-Utskottets Memorial och Utlåtande
:
N:o 108, i anledning af Hedervärda Bonde-Ståndets återremiss å Utskottets
under N:o 82 afla t na Betänkande.
Lades till handlin "arne.
N:o lil, med förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens beslut,
i anledning af Utskottets Betänkande N:o 36 och Utlåtande N:o 78.
Den föreslagna voterings-propositionen godkändes.
N:o 112, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i fråga om löne-regleringen
för Banco-Verkets embets- och tjenstemän, konslidkare och
vakt-betjening.
Den af Banco-Utskottet framställda inbjudning blef icke antagen, men
de föreslagna voterings-propositionerna godkändes;
och N:o 113, i anledning af Herr von Qvantens3 C., motion, om rättighet
för större jordegare att erhålla lån från Handels- och Närings-Discouten.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo följande Lag-Utskottets Utlåtande och Betän
kanden:
N:o
148, i anledning af återremiss utaf Utskottets Betänkande N:o 104,
öfver
Prot. Utdr d. 18 Nov. 1840■
801
öfver vackla motioner om upphof vande eller iändring af Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
Lacles till handlingarne.
N:o 149, i anledning af väckt motion om ändring af sättet för verkställighet
af fängelse vid vatten och bröd.
Bifölls ;
och N:o 150, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl.
Förordningen den 7 OcLober 1805, angående ansvar för Militair-tjenstemans
öfveifallande, samt om ändring af 18 Cap. 9 §. Missgernings-Balken.
Bifölls.
S. D. Ånyo föredrogos Stats-Ulskottels nedannämnde bordlagda Memorial
och Utlåtanden:
N:o 361, med förslag Lill sammanjemkning eller votering, i följd af
skiljagtiga beslut, i anledning af Utlåtandet N.o 265.
Voterings-proposilionen godkändes.
N:o 362, i anledning af erhållen återremiss å Stals-Utskottets Utlåtande
N:o 288.
Lacles till handlingarne;
och N:o 363, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning om afskrifning
eller ersättning för åtskilliga dels på öfverskotten af Stats-Verkets
inkomster anordnade, dels ifrån Kongl. Stats-Conloiret af under händer hafvande
medel bestridda utgifter.
S. D- Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets nedannämnde bordlagda
Memorial:
N:o 56, med förslag till ändring uti Regerings-Formens 39, 40, 41, 42
och 43 §§.
Dessa förslag antogos till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag;
och N:o 57, med förslag till ändring uti Regerings-Formens 8, 13, 39,
42, 43, 63 och 81 §§.
Återremitterades till Constilutions-Utskottet, med förklarande af Ståndet,
såsom dess gemensamma tanka, att företrädesvis det afgifna förslaget lill förändring
af Regerings-Formens 43 §. bör, för vinnande af större tydlighet,
omredigeras.
S. D. Till Stats-Ulskottet remitterades följande, med anledning af 56
§. Riksdags-Ordningen, af Herr Petré väckta motioner:
Bih. till R. St. Prot. 1840, 9 Sami. 1 Band. 101
8oi
Trot. Uldr. d. >8 Nov. 1840.
l:o en, med anmodan lill Stats-Utskottet alt skyndsamligen förelaga revision
af Stals-Verkets räkenskaper förar 1838;
oell 2:o en, med yrkande, att alla de, intill närvarande lid, definitiv t
afgjorda delar af ordinarie stals-regleringen må, utan hinder af alia dermed
mer och mindre sammanhängande, dels ännu omtvistade, dels på omröstning
i Förstärkt Stats-Utskott beroende frågor nu genast varda i behörig ordning
till verkställighet befordrade, på det att desammrna må kunna, ifrån och med
1841 års ingång, lända till efterrättelse; i anledning af hvilken motion flera
yttranden äro afgifna, som komma att remissen åtfölja.
S. D. Med godkännande af en utaf Herr Bagge gjord framställning,
hvaruti hufvudsakligen fästes uppmärksamhet på behotvet för Expeditions-UtskoLtet
af en Ordförande, som, fri kallad från ordförande-befattning uti annat
Utskott, må kunna egna sin tid åt Expeditions-Utskottets göromål, hvilka , enligt
hvad anfördt är, derförutan ej kunna skötas med behörig drift, beslöt BorgareStåndet,
med afseende på nuvarande förhållande, alt bos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln vänligen begära, det Banco- och Expeditions-Ulskotlen måtte blifva
försedde med hvar sin serskilda Ordförande.
S- D. På grund af gjorda framställningar, återremitterades följande Expeditions-Utskoltets
förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse:
N:o 139, angående förnyad besigtning och skattläggning af utmarken på
Öland;
cch N:o 142, angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans samt sterblius-afgiflens
upphörande.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Efter föredragning af Högvördiga Preste-Slåndets, uti ProtocollsUtdrag
den 7 i denna månad, till respeclive Med-Stånden gjorda inbjudning, att
förena sig med förstnämnda Stånd uti dess i I4:de punkten af Slats-Ulskollets
Utlåtande N:o 345, i anledning af dels afslag, dels återremiss å ålskillige uti
Memorialet N:o 301 framställda voterings-proposilioner, fattade beslut, förenade
sig Bonde-Ståndet, uppå Talmannens proposition, om det yttrande: att,
då Ståndets förut i denna fråga meddella beslut innefattar enahanda mening''
. ^ . of
som Högv. Preste-Ståndet, uti sin förevarande inbjudning, ehuru med andra
ord uttryckt, funne Ståndet, för befordrande af det ändamål, som med inbjudnigen
åsyftas, eller sammanjemkning af hufvud-åsigterna inom Riks-Stånden,
annat svar nu ej erforderligt, än att Ståndet vidblifver sitt förra beslut.
Trot. ZJldr. d. 18 Nov. 1840.
8o3
S. D. Föredrogos ånyo Bevillnings-Utskottets sedan den 14 dennes på
bordet livilande memorial N:o 31, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut
i fråga om Berednings- och Taxerings-Comileerne på landet.
Ståndet godkände de framställde voterings-propositionerna.
S. D. Genom ankommet Protocolls-utdrag för den 3 i denna månad,
som nu föredrogs, har Högloft. Ridderskapet och Adeln vänligen inbjudit öfrige
Riks-Stånden att förena sig uti förstnämnde Riks-Sländs den 9 förutgående
fattade och Bonde-Ståndet jemväl kungjorde beslut, i anledning af Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 5,
öfver gjorde anmärkningar vid sammansatta Utskottens Betänkande N;o 2,
angående grunderne för förändrade föreskrifter om bränvins-bränningens utöfning
samt afgiflerna derföre.
Efter någon stunds öfverläggning i detta ämne förenade sig Bonde-Ståndet,
uppå Talmannens proposition, i det beslut, att på Höglofl. Ridderskapets
och Adelns ofvannämde inbjudning meddela följande svar:
De hufvudgrunder, hvarifrån Bonde-Ståndet vid redan förehafd slutlig
pröfning af Utskottens förevarande Betänkanden utgått, hafva, efter Ståndets
öfvertygelse, om sina mångfaldiga verkningar på allmänt väl under
en lång tidsföljd vunnit erfarenhetens vittnesbörd för sig, och innefatta sålunda
i delta afseende en vida större säkerhet, än lösa theorier, som ännu
icke blifvit inom vårt land pröfvade. Dessa grunder äro: att rättighet till
bränvins-bränning, för att vara allmänt gagnande i ekonomiskt och minst
skadlig i moraliskt afseende, bör hufvudsakligen inskränkas endast till husbehof,
samt denna sålunda utöfvade näringsgren högst lindrigt beskattas och
uteslutande fästas vid jorden, der den utgör ett så väsendtligt hufvudvilkor
för underhåll och förkofran af landets modernäringar, åkerbruket och boskapsskötseln,
genom de utvägar den bereder att, till vinstgifvande näringsmedel
för båda, använda öfverskotlet af den årliga potatesskörden, i förening med
slöare och ofta vid bergningen skadad säd, att i synnerhet de mindre jordbrukarne,
hvaraf allmogen hufvudsakligen utgöres, utom detta välgörande
bidrag i sin hushållning, skulle hotas till sitt ekonomiska sjelfbestånd och
sålunda vida mera än förut, blifva oförmögne att bära de större uppoffringar
till det allmänna, hvaraf denna samhälls-class företrädesvis är betungad.
Om än i allmänhet såsom en Stats-ekonomisk grundsalts kan antagas,
att blott det förädlingssält bör lemnäs företräde, som bereder högsta möjliga
vinst af ludimalerien, måste likväl, då fråga är om brän vinsbränningen inom
della land, vid grundsatsens tillämpning, flere och vigtiga undantag ega
rum. I annat fall skulle denna regel här urarta till den grundfalska pria
-
8o4
Prot. Uldr. d. 18 Nov. 1840.
cip, att en sådan industri leder till allmän båtnad, som undergräfver mängdens
välstånd, för att sammanhopa en vinst på några få händer. Det tillhör
då, efter Bonde-Ståndets åsigt, en sann och fosterländsk Sluts-klokhet att
ordna delta hushållsmål, icke endast från en abstract llieorelisk synpunkt, utan
äfven dervid rådfråga erfarenheten inom delta land, som otvifvelagligt
skall vidtsorda det från andra länder skilda förhållande, att bran vinsbränningen,
inskränkt till husbehof, utgör en lifsprincip i Svenska allmogens hushålls-system
och så djupt införlifvat sig med folklynnet, med menighetens
begrepp om sitt behof, sin trefnad och sina billiga rättsanspråk, alt dm icke kan
genom en bård beskattning undertryckas, utan att försöket skulle medföra de
mest betänkliga och sambällsvådliga löljder af tilltagande fattigdom och medborgerlig
missbelåtenhet inom den talrikaste delen af Rikets inbyggare. Deremot
borde den högsta möjliga beskattning användas såsom en återhållande
kraft mot de större bränneriernas verksamhet, endast ur det ojemförligt vigtiga
moraliska skäl, hvars seger öfver den materiella vinstberäkningen, tidsandan
mer och mer åt sig eröfrar; att berörde industri i denna rigtning utöfvad,
är den hufvudkälla, derifrån landet öfversvämmas af denna bränvinsllod,
som bortslösar dess sädesproducter, gör den fattige, genom fördyrande
af dess nödvändigaste födoämne, ännu olyckligare och utgrenar sig, i sedligt
afseende, till otaligt förderf och elände.
Af Ridderskapet och Adeln, som sjelf innehafver en stor del af landets
jord och sålunda är i tillfälle att på närmare håll taga kännedom af de mångfalldiga
bördor, hvaraf jordbruket i allmogens hand tryckes, hade BondeStåndet
i synnerhet tillförsett sig den medborgerliga välvilja att ej, genom
en härd beskattning å dess ömtåligaste hushållsbehof, en tyngd skulle läggas
till de öfriga bördorna. Det är sålunda med djup bedröfvelse, som BondeStåndet
erfarit, att Ridderskapet och Adeln, i rak motsatts af de här ofvan
uttalade fosterländska åsigter, icke endast utsträckt bränvinsbrännings-rältigheten
till en nästan obegränsad omfattning, utan äfven för denna industrigren
anfört ett nytt beskattnings-system, hvarigenom det inskiänkta, allmänt
nyttiga bruket skulle undertryckas, men deremot det riksförderfliga missbruket
lättas och befordras.
Yid sådant olyckligt förhållande skulle Bonde-Ståndet trolöst motsvara
sina Committenters rätt och förtroende, om Ståndet ett ögonblick tvekade i
sitt Beslut att ogilla Ridderskapets och Adelns förevarande inbjudning.
Deremot och då Bonde-Ståndet har allt skäl att hoppas af Respective
Med-Ståndens upplysning och fosterlandskänsla, att dessa Riks-Slånd, efter
ett närmare öfvervägande af de varnande åsigter, i allmänna välfärdens in
-
Prat. Vtdr. d i\ Nov. 184.0.
8o5
tresse, hvarunder ämnet här blifvit framställdt, skola med beskyddande välvilja
omfatta en bland de mest vigtiga af Svenska allmogens hushå!Isangelägenheter,
anser Bonde-Ståndet sig böra, för alt i allt hvad på dess åtgärd
ankommer, medverka till en god ulgmg af denna dess Corn mil ten ters välfärdsfråga,
icke underlåta att taga di t sista steget, eller vänlig inbjudning till
Med-stånden att, i frågan om grunderna för bränvinsbränningens utöfning och
beskattning, förena sig i B mde-Ståndets den 31 sisllidne October fattade och
Med-Stånden delgifne beslut.
S. D. Remitterades till
Stats-Utskottet:
Nils Persson från Södermanland motion om åliggande för berörde Utskott
att under Riksdagens lopp verkställa revision af Stats- Banco- och Riksgäldsverkens
räkenskaper för år 1838.
S. D. Förekom ånyo Borgare-Ståndets den 14 dennes bordlagde inbjudning
att biträda dess beslut i fråga om 11 §. i Bevillnings-Ulskottets Memorial
N:o 12, om allmänna bevillningen.
Inbjudningen alslogs, med åberopande af 12 §. i nämn le Betänkande.
S. D. Föredrogos ånyo Slals-Ulskoltets den 14 dennes bordlagde Utlåtanden
:
N:o 362, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 288, 0111 upphörande
af dagsverksskyldighet-r till Kungsgårdar och boställen;
Lades till handlingarne.
N:o 363, i anledning af Kongl. Majlis Nldiga framställning om afskrifning
eller ersättning för åtskillige, dels på öfverskotten af SLats-verkels inkomster
anordnade, dels ifrån Kongl. Stals-Contoiret af under händer hafvande
medel beslridde utg fler.
Bifölls.
S. D. Vid nu skedd föredragning antog Ståndet Borgare-Ståndets, genom
Protocolls-utdrag den 14 dennes, gjorda inbjudning att biträda dess beslut,
i afseende på lista punkten af Allmänna Besvärs- och Fkonomi-Utskottets
Betänkauden Nilis 41 och 110, om vilkoren för befordran till högre civila
embeten.
Den 21 Nov. 1840.
Från Höglo fl. Ridderskapf.t och Adeen.
S. D. Återremitterades Expeditions-Utskoltets den 18 dennes på bordet
8o6
Prot, TJldr. d. 21 Ko v, 1840,
lagde förslag N:o 146 till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse lill Kongl.
Maj:t, angående förlängning af de med Rusthållarne vid åtskilliga afsutna Regementen
och Corpsen afslutade contract om liäslvacance-afgifts utgörande m. m.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets den 7 och 16 dennes
på bordet lagde Utlåtande N:o i09, i anledning af de inom samtlige
Riks-Stånden framställda anmärkningar vid Utskottets under N:o 64 afgifne
Betänkande, angående utgifvande från Banken af dess, enligt 1839 års Bokslut,
utöfver grundfonden behållna läntevinst och capital-öfverskott, beslöt
Ridderskapet och Adeln, att ingen del af ifrågavarande medel skall användas
till bildande af någon reservfond för Banken, men att Bankens, enligt
1839 års Hufvudbok, utöfver grundfonden reserverade vinst och capital-öfverskott
skall till belopp äfen femtedel årligen, från och med år 1841,
användas till befrämjande af inrikes communicalioner lill andra nyttiga företag
i orterna och för allmänna behof, på sätt Rikets Ständer komma att
närmare bestämma, sedan vederbörande Utskott deröfver Utlåtande afgifvit;
och skulle de öfriga resdective Med-Slånden vänligen inbjudas, att i detta
beslut sig med Ridderskapet och Adeln förena.
S. D. Lades till handlingarna Panco-Ulskottets den 7 och 16 denne*
på bordet lagde Utlåtande N:o 110 öfver en väckt motion om användandet af
Bankens, enligt 1839 års Bokslut, utöfver grundfonden behållna läntevinst
och capital-öfverskott.
Från Ilögvörd. Preste-Ståndet, f. m.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets den 18 dennes å bordet lagda
Utlåtande N:o 368, i anledning af återremiss å memorialet N:o 324, och blef
den i nämnde Utlåtande föreslagna voterings-proposition af Ståndet godkänd.
S. U. Anställdes, på säLt Riksdags-Ordningens 73 §. bestämmer, val till
Förstärkt Banco-Utskott; och befunnos, efter valsedlarnes öppnande, deraf
utsedda till ledamöter:
Vice Talmannen, Biskoppen m. m. Doctor Hedren;
Biskoppen m. m. Doctor Holmström;
Biskoppen m. m. Doctor JVibcelius;
Biskoppen m. m. Doctor Heurlin;
Contracts-Proslen P. P. Swedelius;
Contracts-Prosten Doctor sigrell;
Contracts-Prosten Hallström;
Prosten Stenhammar;
Prot. Utdr. d. 2/ Nov, 1840. U07
Prosten Astrand;
Contracts-Prosten Ni ber lius ;
C011 Ira c ts- Pros ten G u nice lius ;
Prosten Lahng;
Prosten, Lector Bergqvist;
Dom-Prosten Doctor Elmgren;
Contracts-Prosten Öhrnberg;
Contracts-Prosten Hallbeck;
Contracts-Prosten Sylwan;
Prosten Osterman ;
Contracts-Prosten Sandberg;
Professoren m. m. Doctor Moren; och
Prosten Lalin; samt till
Suppleanter:
Prosten Ödman;
Biskopen m. m. Butsch:
Contracts-Prosten Afzelius:
Professoren, Doctor Thomander;
Prosten Sidner;
Professoren ni. m. Grafström.
S. D. f. och e. ni. Föredrogos ånyo och i ett sammanhang ej mindre Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande N:o 110, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet N:o 41, angående föreslagne vilkor och iagttagelser
vid befordran till embeten och tjenster, bestämmelser om embetsmäns
rang, och upphörande af fullmagters meddelande å titlar utan motsvarande
tjenstebefattning, än nyssbesagde Betänkande N:o 41; hvarvid Ståndet stannade
i följande beslut:
Irsta punkten.
Om vilkor för befordran till högre civila embeten,, såsom civila StatsUdds-
Presidents- och Landshöfdinge-platser.
Hvarjemte föredrogs Vällotlige Borgare-Ståndets i ämnet fattade beslöt,
genom Protocolls-utdrag af den 14 i innevarande meddeladt, med inbjudning
till Med-Slånden att deri deltaga, ”att Rikets Ständer ingå med en underdånig
anhållan till Kongl. Maj:t, det, vid besättande af högre civila embeten,
Kongl. Maj:t läcktes fästa serdeles afseende på skicklighet, ådagalagd genom
Aeademiska kunskapsprof och under föregången tjenstgöring i samma embets
-
8o8
Prol Utdr. d. 11 Nov lS4°-
hana, derest icke synnerliga förekommande skäl föranleda till undanlag från
dessa befordrings-grunder”.
Med underkännande af Utskottets afstyrkande afall åtgärd i derna punkt,
instämde Prestc-Slåndet i Borgare-Ståndets här ofvan anförda beslut.
2:dra punkten.
yIngående förslaget, att vid befordringar i allmänhet må göras afseende
å längre tids tjenstgöring inom Verket, der befordran sökes.
I sammanhang härmed, forekom äfven Heder”. Bond e-Slåudels inbjudning
alt biträda dess den 4 dennes fattade och genom Protocolls-utdrag meddelade
beslut, ”alt Rikets Ständer må förnya deras vid sisth Riksdag till Kongl.
Maj:t framställda underdåniga begäran, det måtte vid återbesättandet af lediga
tjenster inom Post- och Tullverken, Kongl. Majrt täckas, då såsom sökande
sig anmälde dels sådana, som inom Verket tillryggalagt en långvarig och berömlig
Ijenslebana dels andre, som för denna tjenstgöring voro aldeles flammande,
företrädesvis fästa Nådigt afseende å de förras billiga anspråk”.
Ståndtt, som godkände Utskottets tillstyrkande, att motionerna må i denna
del lemnäs ulan afseende, antog således icke inbjudningen.
3:dje punkten.
Om lediga tjensters återbesättande med ordinarie tjenstemän inom viss
tid efter det ledigheten inträffat.
Hvad Utskottet i Betänkandet N:o 41 tillstyrkt, vidhållet i Utlåtandet
N:o 110, godkändes.
4:de punkten.
Angående förslag, att Kongl. Maj:t mätte återgifva ät de serskilda
Embetsverken den rättighet, som i senare tider blifvit dem betagen, att
förordna om åtskilliga lägre tjenstebefattningars fyllande.
Utskottets afstyrkande af förslaget gillades.
5:te punkten.
Om bestämmande af den värdighet, som bör åtfölja embeten och tjenster,
i förhållande till hvardcras vigt.
Denna punkt blef af Ståndet af slagen.
6:te punkten.
Angående förslag att inga caracters-fullmagter må meddelas å annan
värdighet eller tjenst, än den, som innehafvarén bestrider.
Äfven denna punkt blef af Ståndet afslagen.
7:de punkten.
Angå
-
Prot. XJldr. d. 2/ JVov. 1840. 809
Angående förslag att Hoj-embetsman icke måga till några statens embeten
bejordras.
Att förslaget må utan afseende lemnäs, godkändes.
Från Vä Ilo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 368, i anledning
af åtefremiss å memorialet N:o 324, med afseende å Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut, i följd af Utlåtandet N:o 258, angående löne-ersättning till f. d. StatsSecreterarne
Grip och von Hartmansdorff'.
Den i Utlåtandet N:o 368, föreslagna voterings-propositionen godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo Banco-Utskotlets Utlåtande N:o 109, i anledning
af de inom samtlige Riks-Stånden framställda anmärkningar vid Utskottets
under N:o 64 afgifna Betänkande, angående utgifvande ifrån Banken af dess,
enligt 1839 års bokslut, utöfver grundfonden behållna räntevinst och capitalöfverskott.
Härvid stannade Ståndet i följande beslut:
l:o Ståndet förklarade, att af Bankens, enligt 1809 års hufvudbok, utöfver
grundfonden, varande vinst- och capital-öfverskott, En million Riksdaler
kommer att, till Bankens förstärkande, reserveras;
2:o beslöts, att återstoden af omförmälda vinst- och capital-öfverskott,
2,311,216 R:dr 41 sk. 5 r:st., skall af Rikets nu församlade Ständer till allmänt
nyttiga ändamål disponeras;
och 3:o beslöts, att en femtedel af de till allmänt nyttiga ändamål anslagne
2,311,216 R:dr 41 sk. 5 r:st, ifrån och med år 1841, årligen utbetalas.
I öfrigt lades Utlåtandet N:o 109 till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Banco-Utskottets Utlåtande
N:o 110, öfver en väckt motion om användandet af Bankens, enligt
1809 års bokslut, utöfver grundfonden, behållna räntevinst och capitalöfverskott.
S. D. Ånyo föredrogos följande Constitutions-Utskottets bordlagda memorial
:
N:o 58, med förslag till ändring uti Regerings-Formens 39 och 43
Dessa förslag antogos till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
N:o 59, med förslag om tillägg till Regerings-Formens 6 §.
Antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag;
och N:o 60, med förslag till ändring af Regerings-Formens 106 5-
Bih. till R. St. Prot. 1840. Sami. 1 Band. 102
V
Prot Utdr. d. s3 Nov. 18^0.
Återremitterades till Constitutions-Utskottet, med förklarande af Ståndet,
såsom dess gemensamma tanka, att det uti memorialet N:o 60 afgifna grundlags-ändrings-förslag,
såsom hvarken nödvändigt eller nyttigt, af Ståndet ogillas.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskoltets, sedanden 7 i denna
månad på bordet hvilande Utlåtande N:o 109, i anledning af de inom
samtlige Riks-Stånden framställda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 64, angående utgifvande från Banken af dess, enligt 1839 års bokslut,
utöfver grundfonden behållna ränte vinst och capital-öfverskott, beslöt Ståndet
alt Två millioner Riksdaler af samma räntevinst och capital-öfverskott
skulle användas till förstärkning af Bankens låne-rörelse, och att återstoden
1,311,216 Riksdaler 41 sk. 5 r:st. komme att fördelas emellan Rikets Län,
efter de grunder, som framdeles under Riksdagen skola bestämmas.
S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Banco-Utskottets, sedan den
7 i denna månad, på bordet hvilande Utlåtande N:o 110, öfver en väckt motion
om användande af Bankens, enligt 1839 års bokslut, utöfver grundfonden
behållna räntevinst och capital-öfverskott.
Den 23 Nov. 1840.
Från Hö glo fl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Yid förnyad föredragning af Stats-Utskottels, den 21 dennes, på
bordet lagde memorial N:o 370, med framställning om föreskrifter i afseende
å åtskillige till stats-regleringen börande frågor, hvaruti Riks-Stånden stannat
i skiljagliga beslut, biföll Ridderskapet och Adeln Utskottets i l:sta, 2tdra
och 4:de punkterna fattade beslut, men uppskjöt pröfningen af 3:dje punkten
tills Välloflige Borgare-Ståndet faltat sitt beslut i frågan.
S, D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Ulskottets, den 21 dennes, på bordet
lagde memorial N:o 371, med förslag till voterings-proposition, i anledning
af Riks-Ståndens vid afgörande! af Utlåtandet N:o 345 fattade skri jagtiga beslut,
i fråga om löne-anslaget för Carolinska Medico-chirurgiska Institutet, blef
den föreslagna voterings-propositionen af Ridderskapet och Adeln godkänd.
S. D. Återremitterades Expeditions-Utskottets, den 18 och 21 dennes,
på bordet lagde förslag N:o 141 till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
lill Kongl. Maj:t, angående ändring uti mantals-penningarnes beräknande, tilli
-
Trot. TJtdr. d. o3 Nov. 1840.
8(i
lia med Utskottels i ämnet afgifna memorial N:o 14, på grund deraf, att
den fråga, som uti förslaget blifvit åberopad såsom skäl för ifrågavarande förändring,
ellenora den ålder, vid hvilken erläggandet af den personliga skyddsafgiften
skall vidtaga, ännu icke blifvit af Riksens Ständer slutligen afgjord.
S. D. Återremitterades Expeditions-Utskottets, den 18 och 21 dennes,
på bordet lagde förslag N:o 148 till Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Majit, i fråga om närings-friheten.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. e. m. Då nu ånyo föredrogs Banco-Utskottets s sedan den 7 dennes,
å bordet hvilande Utlåtande Nio 109, i anledning af de inom samtlige
Riks-Stånden framställda anmärkningar vid Utskottets under Nio 64 afgifna
Betänkande, angående utgifvande från Banken af dess, enligt 1839 års bokslut,
utöfver grundfonden behållna räntevinst och capital-öfverskott, så, jemte
det SLåndet ogillade ej mindre hvad Utskottet i Betänkandet N:o 64 pag. 3
tillstyrkt, men i Utlåtandet N:o 109 frånlrädt, än ock hvad i sistnämnde
Utlåtande finnes föreslaget, alt af den reserverade vinsten och capital-öfverskottet
bildas en reserv-fond för Banken af 1,000,000 R:dr Banco, och att
hvad derefter återstår hålles Stats-Verket tillhanda, beslöt Ståndet, det må af
ifrågavarande medel ingen del användas till bildande af en reserv-fond för
Banken, utan att Bankens enligt 1839 års hufvudbok utöfver grundfonden reserverade
vinst- och capital-öfverskott, 3,311,216 R:dr 41 sk. 5 r:st., må, till
belopp af en femtedel årligen från och med år 1841, användas till befrämjande
af inrikes communicationer, tili andra nyttiga företag i orterna och för
allmänna behof, på sätt Rikets Ständer komma att närmare bestämma, sedan
vederbörande Utskott deröfver utlåtande afgilvit.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Banco-UtsJiottets Utlåtande
N:o 110 öfver en väckt motion om användandet af Bankens, enligt
1839 års bokslut, utöfver grundfonden behållna räntevinst och capitalöfverskott.
Från Yali011. Borgare-Ståndet.
S. D. e. m. Antog Borgare-Ståndet den af Högloflige Ridderskapet och
Adeln uti Protocolls-utdrag af den 16 dennes gjorda inbjudning alt förena sig
uti Ridderskapets och Adelns beslut, att Rikets Ständer böra uti underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majit anmäla, att, sorn Rikets Ständer förmena, att de
Sl2
Fröt. Utdr. d. i3 Nov. 1840.
ärenden, hvilka nu handläggas af Bergs-Collegium, skulle pä ett enklare och
mindre kostsamt sätt kunna förvaltas, så anhålla Rikets Ständer i underdånighet,
att Kongl. Maj:t måtte, vid nästa Riksdag, aflåta Nådig Proposition
om Collegii indragning och det sätt, hvarpå de göromål, sorn hitintills ålegat
Bergs-Collegium, hädanefter böra bestridas.
S. D. Föreclrogos ånyo följande Stats-Utskottets bordlagda memorial:
N:o 370, med framställning om föreskrifter i afseende å åtskilliga till
stats-regleringen hörande frågor, hvaruti Riks-Stånden stannat i skiljagtiga
beslut.
Härvid förekom inö:
l:o Angående 4:de punkten i Stats-Utskottets memorial N:o 301.
Yttrandet uti memorialet N:o 370 godkändes.
2:n Angående 21, 23, 24, 26, 28, 29, 32 och 35 punkterna i memorialet
N:o 301.
Memorialet N:o 370, i afseende härå, gillades.
3:o Angående 46 punkten af memorialet N:o 301.
Hvad beträffar denna punkt, som afser anslag lill Dramatiska spectaclet,
förenade sig Borgare-Ståndet, i anledning af Stats-Utskottets nu gjorda framställning,
i Hedervärda Bonde-Ståndets beslut i denna fråga, äfvensom voterings-propositionen,
enligt memorialet N:o 370, godkändes;
och 4:o dels Stats-Utskottets hemställan, att, uti Rikets Ständers, i anledning
af Stats-Utskottets Utlåtanden, rörande stats-regleringen, afgående
skrifvelse!*, måtte få intagas den underdåniga anmälan, att Rikets Ständer äro
betänkta att, vid Riks-statens upprättande, uppgöra en förnyad fördelning af
de olika Hufvud-Titlarne, till beredande deraf, att anvisningar på samma
Hufvud-Titel icke må bero på olika Departements-Chefers föredragning, dels
nämnde Utskotts förslag, att Rikets Ständer ville besluta, alt, så framt Riksstaten
med den nya titel-fördelningen icke före detta års slut varder fastställd,
anslagen för nästa år må i räkenskaperna upptagas å samma HufvudTitlar,
hvarå de uti Rikets Siänders om stats-regleringen afgående Skrifveiser
komma att uppföras.
Hvad sålunda blifvit hemstäldt och föreslaget, bifölls;
och N:o 371, med förslag till voterings-proposition, i anledning af RiksStåndens,
vid afgörandet af Utlåtandet N:o 345, fattade skiljagtiga beslut, i
fråga om löne-anslaget för Carolinska Med i co-ch i 1 u rg is ka Institutet.
Voterings-propositionen, sådan den är uppställd i memorialet N:o 371,
godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets memorial N:o 33, med yt
-
Prot. Utdr. d. 2 3 IVov. 1840.
8>5
terlignre hemställan, i anledning af Riks-Slåndens olika beslut, i fråga om
Berednings- och Taxerings-Comiteerna på landet.
Ståndet, som den 16 dennes godkännt voterings-propositionerna, enligt
memorialet N:o 31 i detta ämne, godkände nu det förtydligande af ja-propositionen
för den förutsatta första voteringen, hvilket är framstäldt uti memorialet
N:o 33.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Conslitutions-Utskottets memorial
]N:o 61, med förslag örn tillägg till Regerings-Formens 87 §. och Riksdags-Ordningens
33 §., blefvo samma förslag af Ståndet antagna att hvila till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. På grund af dervid gjorde anmärkningar, återremitterades Expedilioiis-Utskoltets
förslag Nm 147, till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse,
i fråga, huruvida lösningsrätt till grufvudelar inom Stora Kopparbergs bergslag
må varda de brukande bergsmännen fortfarande förbehållne.
F r å 11 H e d e r v. Bonde-Ståndet.
S. D. F Öredrogs ånyo Stats-Utskottets, sedan den 18 dennes, på bordet
hvilande Utlåtande JN:> 368, i anledning af återremiss å memorialet N:o 324,
med förslag till voterings-proposition angående löne-ersättning till f. d. StatsSecreterarne
Grip och von Hartmansdorff'.
Med ogillande af nu föreslagne votei ings-proposition, vidhöll Ståndet dess
beslut, i anledning af memorialet N:o 324.
S. 1). Förekom ånyo Stats-Utskottets, den 18 dennes, bordlagde memorial
N:o 371, med förslag till voterings-proposition i anledning af RiksStåndens
vid afgörandet af Utlåtandet N:o 345 fattade skiljagtiga beslut i
fråga om löne-anslag för Carolinska Medico-chirurgiska Institutet.
Voterings-propösilionell godkändes.
S. D. Föredrogos och antogos till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag följande Constitutioris-Utskottets Utlåtanden:
N:o 56, med förslag till ändring uti Regerings-Formens 39, 40, 41, 42
och 43 §§.
JN:o 58, med förslag till ändring uti Regerings-Formens 39 och 43 §§.
N:o 59, med dito om tillägg uti Regerings-Formens 6 §.
N:o 60, med dito till ändring af Regerings-Formens 106 §.
N:o 62, med dito dito af Regerings-Formens 50 §. och Riks—
dags-Ordningens 3 §.
Si4 Prot. Utdr. d. 23 Nov. 1840.
N:o 63, om val af Förmyndare att styra Riket under Konungens minderårighet.
N:o 64, med förslag i afseende på Tryckfrihels-Förordningens rätta benämning.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets, den 18 dennes, bordlagda
memorial N:o 57, med förslag till ändring uti Regerings-Formens 8, 13,
39, 42, 43, 63 och 81 §§.
Ståndet biföll förslaget till ändring af 8, 13, 39, 42, 63 och 81
att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag. Deremot återremitterades
förslaget lill förändring af 43 §. Regerings-Formen, med förklarande
af Ståndet, såsom dess gemensamma tanka, att berörde §. för erhållande
af större tydlighet bör omredigeras.
S. D. Förekommo lill förnyad handläggning Banco-TJtskottets, den 18
dennes, bordlagda Utlåtanden:
N:o 114, om ändring af §. 214 uti nu gällande Banco-Reglemente.
N:o 115, i anledning af motion om antagande af Kronofogdens i orten
vederhäftig hets-betyg för låne-sökande i Banco-Discont-verket,
Biföllos.
N:o 116, i anledning af återremiss å Utlåtanden N:ris 93, 95 och 96,
N:o 117, med anmälan af en rättelse i Utskottets under N:o 28 aflåtna
Betänkande.
Dessa 2:ne memorial lades lill handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs-och Ekonomi-Utskottens,
den 18 dennes, bordlagda Utlåtanden:
N:o 54, i anledning af väckt motion, att åtskilliga i Elfsborgs Län kring
spridda
rusthålls-numror under Westgötha afsutna ca valleri malte derifrån afsöndras,
samt med Elfsborgs och Westgötha Dahls Regementen förenas.
N:o 55, om afskalfande af fot-mötena vid Indeldta cavalleri-regementen,
m. m.
N:o 56, om armeens förseende med byxor af blått med hvitt meleradt kläde.
N:o 57, om förändradt beklädnadssätt fér Indeldta Cavalleriet.
N:o 61, om nedsättning i försäljningspriset å Svensk Författnings-Samling.
N:o 71, om bergsfogde-tjensternas afskalfande.
3N’:o 72, om upphäfvande af de fri- och rättigheter, som blifvit bergslagen
förbehåline.
N:o 73, om inrättande af dels ett Gymnasium dels en Apologistskola i
Sölvitsborg.
Dessa åtta Utlåtanden biföllos.
Prot. Utclr. d. 23 Nov. rS.fo.
8r5
N:o 74, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 3.
N:o 75, dito dito dito N:o 7.
N:o 76, dito dito dito N:o 25.
Lades till handlingarne.
N:o 77, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 31.
N:o 78, dito dito dito N:o 38.
N:o 79, dito dito dito N:o 49.
Ståndet lät bero vid öfriga Ståndens angående dessa 3:ne frågor tagna
beslut, och lade memorialen till handlingarne.
S. D. Förekom ånyo Ridderskapets och Adelns genom Protocolls-utdrag
den 16 dennes gjorda inbjudning, att biträda dess beslut, i anledning af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Betänkande Nio lil, angående Bergsm
Collegii upplösning och dess förändring till en Bergs-Vetenskaps-Acadenji.
Ståndet fann för godt att icke antaga denna inbjudning, utan vidhöll
dess i frågan tagne beslut.
S. D. Ånyo förekommo Bevillnings-Utskottets den 21 dennes hordlagde
Utlåtanden:
N:o 32, angående stämpling af spelkort samt afgiften derför.
Bifölls.
N:o 33, med ytterligare hemställan i anledning af Rikståndens olika Beslut
i fråga om Berednings- och Taxerings-Comileerne på landet.
Voterings-propositionen godkändes.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets den 21 dennes
bordlagda memorial N:o 151 med förslag till sammanjemkning af de inom
Riks-Stånden fattade skiljaktiga beslut, vid förehafvande af Utskottets,
genom Betänkandena N:o 66 och 126 framställda förslag, i anledning af
väckt fråga om förtydligande af 1 Cap. 2 §. Straff-Balken och Kongl. Brefvet
den 25 September 1777, fann Ståndet för godt att icke antaga den framställda
inbjudningen, men godkände voterings-propositionen.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos L.ig-Utskottets den 21 dennes bordlagda
Utlåtanden:
N:o 152, om ändring af 8 Capitlet Handels-Balken m. m.
N:o 153, om bestämmandet af rätt domstol för upptagande af åtal emot
Öfver-Ståtbällaren för fel i embetet.
JN::o 154, om behofvet af åtskilliga föreskrifter, rörande PolisgöromåleR*
ordnande i Slockholm.
N:o 155, om granskning och ändring af de lagens rum, enligt hvilka
ledamöter i Krigs-Rätt dömas till ansvar för felagliga domslut.
3.6
Prot. Utdr. d. 25 Nov. 1840.
N:o 156, om ansvars-bestämmelse för dem, som eftergöra andras arbe_
ten i gravur eller lithografi.
S. D. Föredrogos ånyo Expeditions-Utskottets den 21 dennes bordlagde
memorial:
N.o 15, i anledning af skrifvelse att påskynda tryckningen al Utskottens
Utlåtanden m. m.
Lades till handlingarna;
N:o 16, med förslag angående formen för Stats-reglerings-frågornes an
-
mälande bos Kongl. Maj:t.
Bifölls.
S. D. Ånyo föredrogs Stats-Utskottets den 21 dennes bordlagde utlåtan
de N:o 370 med framställning om föreskrifter i afseende å åtskilliga till Statsregleringen
börande frågor, hvaruti Riks-Ståuden stannat i skiljagtiga beslut.
Talmannens proposition till bifall af memorialet N:o 370 besvarades med
Nej, i afseende å l:a och 2:a punkterne; meri med ja, angående 3:e och 4:e
punkterne; och bade Ståndet således godkänt voterings-propcsitionen i 3:e och
Utskottets hemställanden i denna och 4 punkten; hvaremot på förnyad proposition
l:a och 2:a punkterne afslogos på det sätt, att Ståndet vidblef dess
angående dessa punkter först fattade beslut.
Den 25 Nov. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln..
S. D. Vid förnyad föredragning ej mindre af Stats-Utskottets sedan den
15 sisth Augusti hvilande Utlåtande N:o 212, i anledning af återremiss å
Utlåtandet N.o 52, i fråga om Mötes-passevolans-afgiftens framtida utgörande,
eller serskilda medels anvisande till bestridande af de kostnader, hvartill
densamma är afsedd, än ock af Ilederv. Bonde-Ståndets, genom ProtocollsUtdrag
af den 20 sisth Maj, gjorde inbjudning tili instämmande i BondeStåndets,
genom bifall till Utlåtandet N:o 52 fattade beslut, fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att med den enda förändring bifalla sistnämnda Utlåtande
N:o 52, att det å 16 raden af 5 sidan befintliga ordet soldaternes,
borde utbytas emot ordet manskapets; och skulle Högvördige Préste-Ståndet
samt Vällofl. Borgare-Ståndet vänligen inbjudas att i detta beslut sig med
Ridderskapet och Adeln förena.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets den 7 och 16 dennes på bordet
lagda Utlåtanden:
N:o 354
Prot. TJtdr. d. a5 IVov. 1840.
N:o 354 Lilt. A, i anledning af ifragaställda extra Stats-anslag för försvarsverket
lill lands.
N:o 354 Litt. B, i anledning af ifragaställda extra Stats-anslag för försvarsverket
till sjöss.
N:o 354 Litt. C, i anledning af ifragaställda extra Stats-anslag för lättade
communica tioner och andra allmänna arbeten.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Hos Preste-Ståndet, har Contracts-Prosten P, P. Svedelius framställt,
det måtte hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmälan göras om behofvet
för Höglofl. Expeditions-Utskottet af en ordförande, sorn utan att vara
såsom ordförande i annat Utskott sysselsatt, kunde åt det förstnämnde
egna sin uppmärksamhet.
Ståndet, som häraf ville lemna Höglofl. Ridderskapet och Adeln del,
gjorde sig förvissad t, det Höglofl. Ridderskapet och Adeln vidtager de åtgärder,
som säkrast leda till det önskade målet.
S. D. Föredrogs Höglofl. Ridderskapets och Adelns genom Protocolls-utdrag
af den 21 dennes meddelade inbjudning att biträda dess beslut, rörande
Banco-Utskottets Utlåtande N:o 109, angående utgifvande från Banken af
dess, enligt 1839 års bokslut, utöfver grundfonden behållna räntevinst och
capital-öfverskott.
Preste-Ståndet, som den 23 dennes, vid föredragning af ofvannämnde
Utlåtande, stannat i enahanda beslut med Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
ansåg inbjudningen således icke påkalla annan åtgärd än att till handlingarne
läggas.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Expeditions-Ulskoltets den 18 dennes å
bordet lagda memorial N:o 16, angående sättet för expedierandet af Rikets
Sländers underdåniga skrifvelser rörande Stats-regleringen, fann Ståndet, som
bifallit Stals-Utskottels memorial N:o 370, någon annan åtgärd med förstnämnde
memorial icke vara att åtgöra, än detsamma till handlingarne lägga.
S. D. Föredrogos ånyo Stats Utskottets den 21 dennes å bordet lagda
följande memorial:
N:o 370, med framställning om föreskrifter i afseende på åtskilliga till
stats-regleringen hörande frågor, hvaruti Riks-Stånden stannat i skiljagtiga
beslut.
Ståndet, som biföll Irsta, 2:dra och 4:de punkterna, godkände den i 3:dje
Bih. till. R. St. Prot. 1840. g Sami. 1 Band. io3
BiS Prot. Vtdr. cl. 25 Nov. 1840.
punkten framställda voterings-proposition och lät för öfrigt vid samma punkt
bero»
N:o 371, med förslag till voterings-proposition, i anledning af Riks-Slåndens
vid afgörandet af Utlåtandet N:o 345 fattade skiljagtiga beslut, i fråga
om löne-anslaget för Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Voterings-propositionen gillades.
N:o 374, hvilket memorial i dag ingått, i anledning af återremiss af
52:dra punkten af Memorialet N:o 301.
La des t ill handlin "arne.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föred rogos ånyo Sta ts-Utskoltets nedanuämnda bordlagda Utlåtanden:
N;o
354, angående anslag å Extra-stats-regleringen.
Återremitterades.
och N:o 354, litt. A.;, i anledning af ifrågaställda Extra-stals-anslag för
försvars-verket till lands.
Härvid förekommo:
l:o angående anslag till complettering af redskaps-, Rid-, anspanns- och
stall-persedlar för 10 batterier af det nya Fält-Artilleriet;
2:o angående anslag till complettering af beklädnad och utredning för
den class af Beväringen, som årligen skall exerceras;
3:o angående anslag till utgifter för gevärs-fabricationen;
4:0 angående anslag till befästnings-arbeten å Waxholm och uti Stock
holms
skärgård;
5:o angående anslag till Carlsborgs fästnings-byggnad;
och 6:0 angående anslag till Carlstens fästning och Marstrands hamn-försvar,
samt tili befästnings-arbeten vid inloppen till Carlskrona.
Dessa 6 punkter blefvo, hvar efter annan, återremitterade.
Föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 354, litt. Å. fortsattes tili
nästinfallande Plenum.
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. F'öredrogas ånyo Constitutions-Utskottets följande tre memorial,
nemligen :
Prol. TJldr. d 27 Nov. 18/fo.
819
N:o 61 , med förslag om tillägg till Regerings-Foimens 87 §. och Riksdags-Ord
niogens 33 §.
Detla memorial återremitterades med den anmärkning, hvilken Ståndet,
jemlikt 56 §. Regerings-Formen, förklarade utgöra dess gemensamma tanka,
att i 87 §. af nämnde Grundlag jemväl må uttryckas, det Riksens Ständer
likaledes kunna öfverlemna frågor till utredning åt det i lörslaget nämnde
Förstärkta Utskott, utan alt, i sådant fall, åt samma Utskott tillika öfverlemna
beslutande-rätten.
N:o 65, med förslag till ändring i 1 §. 3 mom. Tryckfrihets-lagen;
samt
N:o 66, med föreslående af ett tillägg i 1 §. 5 mom. Tryckfrihetslagen.
De i dessa två sistnämnde memorial framställde förslag blefvo af Stånd
t antagne till grundlagsenlig behandling vid nästkommande Riksdag, enligt
56 §. Regerings-Formen.
S. D. Vid förnyad föredragning af sammansatta Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens följande 3 Belänkanden, fattade Ståndet nedannämnde
beslut:
N:o 58, i anledning af väckta motioner, rörande transport af krouo-manskap
och krono-effecter.
Åter remitterades.
N:o 59, i anledning af väckta motioner, rörande stuterier och hästafvelns
förbättrande inom Riket.
Återremitterades; samt
N:o 60, i anledning af en af Herr Petre', Thväckt motion, rörande
användande af ett obrukbart linieskepp, för att utröna bomb-canoners verkan,
m. m.
Bifölls.
Den 27 Nov. 1840.
Från "Vällof 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes den föredragning, som den 25 dennes begynles af StatsUtskottets
Utlåtande N:o 354, litt. Å.3 i anledning af ifrågaställa Extrastals-anslag
till försvars-verket till lands.
Härvid föreko mino:
7:o angående anslag till anskaffande af telegraph-persedlar för använ
-
820 Prot. IJtdr. d 28 Nov. 184o.
dande under krigstid, jemte de i sådant afseende erforderliga undersökningar,
m. m.
Återremitterades.
8:0 angående anslag till kostnader för Instructions-compagnier vid indelda
Infanteriet.
Yttrandet lemnades utan anmärkning.
och 9:o angående anslag till kostnader för indelda Arméens Öfriga vapenöfningar.
Återremitterades.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o
354, litt. B.j i anledning af ifrågaslällde Extra-stats-anslag för försvars-verket
till sjös, blef samma Utlåtande, på grund af dervid gjorda anmärkningar,
återremitteradt.
Den 28 Nov. 18 40 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Herr af Wingård* 3 Johan3 Friherre
Cederströms, Anders 3 Friherre Hermelins, August Söderling, Herr
von Hartmansdorff s 3 August} Herr Munck af Rosenschöld* 3 Nils Rudolph
och Herr Lagerhjelm* 3 Pehr3 denna dag afgifna yttranden, i anledning
af Stats-Utskottets återremitterade Utlåtande N:o 354, litt. C,3 i anledning
af ifrågasatta Extra-stats-anslag för lättade communicationer och andra
allmänna arbeten.
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets den 7 och 16 dennes på bordet
lagde Utlåtanden:
N:o 354, angående anslag å Extra-stats-regleringen.
N:o 354, litt. D., i anledning af ifrågastälida Extra-stats-anslag till allmänna
byggnader.
N:o 354, litt. E.3 i anledning af ifrågastälida Extra-stats-anslag för undervisnings-verket,
vetenskaperna och de sköna konsterna.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Utskottets den 7 och 16 dennes
på bordet lagde Utlåtande N:o 354, litt. F., i anledning af ifrågaslällda
Extra-stats-anslag till åtskilliga allmänna och enskilda föremål.
S. D. e. m. Då nu ånyo föredrogs 3:dje punkten af Stats-Utskottets memorial
N:o 370, med framställning 0111 föreskrifter, i afseende å åtskilliga till statsregleringen
hörande frågor, hvaruti Rikets Ständer stannat i skiljagtiga beslut,
Fröt. Uldr. d. 28 Nov. 1840•
och sedan genom Välloflige Borgare-Ståndets Protocolls-utdrag af den 23 dennes
blifvit upplyst, alt nämnde Stånd, beträffande ifrågavarande 3:dje punkt,
som afser anslaget till Dramatiska spectaclet, förenat sig i Hedervärda BondeSlåndels
beslut samt godkänt volerings-propositionen, fann Ridderskapet och
Adeln äfven för godt att samma voterings-proposition godkänna.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Stals-Utskoltets, den 7 och
16 dennes, på bordet lagde Utlåtande N:o 355, i anledning al väckta motioner
om alla bevillnings-medels samt öfriga contant! stats-bidrags ingående till
Riksgälds-Contoiret.
Från AV ä 11 o f 1. Borgake-Standet.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o
354, Litt. C, i anledning af ifrågasatta extra stats-anslag för lättade communicationer
och andra allmänna arbeten, blef samma Utlåtande, på grund af
de vid serskilda punkter deraf gjorda anmärkningar, återremitterad t.
F r å n Hede r v. Boxde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets, på bordet Ii vilande
Utlåtande N:o 354, angående anslag å extra stats-regleringen, företog Ståndet
först till pröfning de af Utskottet pag. 7 föreslagna allmänna vilkor för ifrågavarande
extra stats-anslag, dervid Ståndet biföll Utskottets följande tillstyrkanden
:
l;o att, der ej annorlunda finnes serskildt föreskrifvet, de anvisade beloppen
komma alt utgå under de tre nästföljande åren, med en tredjedel
hvarje år, dock alt de medel, som ett år reserveras, må kunna ett följande
år disponeras;
2:o alt medlen må endast reqvireras i moa af behof, hvarom Kongl.
AJaj:t torde i Nåder meddela vederbörande auetoriteter nödiga föreskrifter;
3:o att de besparingar, som uppkomma ä anslagen för hvarje serskildt
föremål, icke må, i annat fall, än der sådant uttryckligen är medgifvet, kunna
disponeras till något annat behof, utan oafkortade reserveras till kommande
Ständers disposition.
4:o att afbetalningar och räntor å de summor, hvilka såsom lån anvisas,
komme att till Riksgälds-Contoiret ingå.
822 Prot. TJtdr. d. 28 Nov. 184.0
Litt. A.
l:o Complettering af redskaps-, rid-, anspanns- och stall-persedlar för
nja fält-ai tilleriet.
Bifölls.
2:o Complettering af beklädnad och utredning för den dass af beväringen,
som årligen skall exerceras.
Återremitterades.
S. D. Fortsattes handläggningen af Stats-Utskottets Utlåtande 354,
angående anslag å extra stats-regleringen.
Litt. A.
3:o Utgifter för gevärs-fabricationen.
Återremitterades.
4:o Befästnings-arbeten å Waxholm och uti Stockholms skärgård.
Återremitterades.
5:o Carlsborgs fästnings-byggnad.
Bifölls.
6:0 Carlstens fästning och Marstrands hamnförsvar samt befästnings-arbelen
vid inloppen till Carlscrona.
Å t er remittera des.
7:o Anskaffande af telegraf-persedlar för användande i krigstid &c.
Bifölls. •
8:0 Kostnader för Instructions-compagnier vid Indeldta Infanteriet.
Bifölls.
9:o Kostnader för Indeldta arméens öfriga vapenöfningar.
Bifölls.
Litt. B.
l:o Fullbordande af ett under byggnad varande bestyckadt ångfartyg om
200 hästars kraft.
Bifölls.
2;o Anskaffande af ett bestyckadt ångfartyg om 300 hästars kraft.
Bifölls.
3:o Till upphandling af 72-pundiga bombkanoner med projectiler &c.
Bifölls.
4:o Förbättringar uti båk- och Fyr-väsendet.
Bifölls.
Fröt. Uldr. d. 1 Dec■ 1840.
80 3
5:o Dockbvggnaden i Carlscrona»
lii Jolis.
6:0 Fullbordandet af vattenledningen i Carlscrona»
Bifölls.
7:o Invtnlering af ekförråden i Carlscrona.
Återremitterades.
Den 1 Dec. 1840.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets, den 25 nästIidne
November, på bordet lagde memorial N:o 67, i anledning af de från
samtlige Riks-Stånden lili Constitutions-Utskottet hänvisade anmärkningar vid
memorialet N:o 38, fann Ridderskapet och Adeln för godt att godkänna den
föreslagna voterings-propositionen, med den af Constilntions-Utskottet anmälda
rätlelse, alt det i ja-propositionen borde heta samfällda val, i stället för allmänna
val.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets, den 14 och
18 sisth November, på bordet lagde memorial N:o 59, med förslag om tillägg
till Regerings-F01 mens 6 §., blef samma memorial till Utskottet åter hänvisadt,
med den, såsom Ståndets gemensamma tanka, förklarade anmärkning,
att förslaget borde erhålla följande förändrade lydelse: ”Är Departements
chef
hindrad, förordne Konungen till Departementets förvaltning, med den
rätt och det ansvar, som denna Regerings-form föreskrifver, Stals-Råd utan
Departement, eller annan Svensk man med de i 4 §. om förmälde egenskaper.’"’
S. D. Godkändes till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag det
förslag, som Conslitutions Utskottet, uti dess den 14 och 18 sisth November,
på bordet lagde memorial N:o 58 framställt lill ändring uti Regerings-Formens
39 och 43 §§.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets, den 14 och 18
sisth November på bordel lagde, memorial N:o 57, med förslag till ändring x
Regerings-Formens 8, 13, 39, 42, 43, 63 och 81 §§•> blef samma memorial
till Utskottet åter hänvisadt, med följande, såsom Ståndets gemensamma tankar
förklarade, anmärkningar:
l:o att det i 4 mom. af 8 §. förekommande ordet för bör förändras tili
ordet förer;
2:o att 6 momentet i samma §§. borde erhålla följande förändrade ly
-
8a4
Prot. U/dr. d. 1 Dec. 1840.
delse: ”Så vidt sist omförmälde inål kunna förekomma i Stats-Råd, som med
Konungslig makt styr, vare för besluts fattande lag som sist sagd är.”
I allt öfrigt godkändes Utskottets förslag till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
S. D. Vid förnyad förnyad föredragning af Conslilutions-Utskoltets, den
14 och 18 sistl. November, på bordet lagde memorial N:o 56, med förslag
till ändring i Regerings-Formens 39, 40, 41, 42 och 43 §§., blef samma
memorial till Utskottet åter hänvisadt, med följande, såsom Ståndets gemensamma
tankar, förklarade anmärkningar:
l:o Att ordet sina framför ordet rådslag borde utgå utur förslaget lill
förändrad redaction af 39 §.
2:o Att, till följe af den utaf Constitutions-Ulskoltet föreslagna uteslutning
af sista meningen af nuvarande 39 §. Regerings-Formen, den i 91 §.
Regerings-Formen nu befintliga hänvisning till 39 §. borde utgå utur den
91 §.
I allt öfrigt blef Utskottets uti memorialet N:o 56 framställda förslag
godkändt till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
S. D. Föredrogos ånyo och bi föllos Lag-Utskottets, dels den 7 och 16,
dels den 13 och 16 sistlidne November på bordet lagde Betänkanden och
Utlåtanden:
N:o 143, öfver väckta motioner, angående gemensam lag för inrikes och
utrikes vexlar.
N:o 148, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande N:o 104,
öfver väckta motioner 0111 upphäfvande eller ändring af Kongl. Förordningen
den 24 Juli 1813 mot fylleri och dryckenskap.
N:o 149, i anledning af väckt motion om ändring af sättet för verkstäl
lighet
af fängelse vid vatten och bröd.
3 N:o 150, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 7 October 1805, angående ansvar för militär-tjenstemans öfverfallande,
samt 0111 ändring af 18 Capitlet 9 §. Missgernings-Balken.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets,
den 7 och 16 sistlidne November på bordet lagde Betänkande N:o
112, i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets Utlåtande N:o 31,
rörande tullen i Öresund.
S. D. Då nu ånyo föredrogos ej mindre Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
dea 7 och 16 sisth November på bordet lagde Utlåtande N:o
110, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet N:o 41, angående föreslagna
-
Trot. Utdr. d. i Dec. 1840.
325
slagna vilkor och iagttagelser vid befordran till embeten och Ljenster, bestämmelser
om embetsmäns rang och upphörande af fullmagters meddelande
å titlar utan motsvarande tjenstebefattningar, än ock så väl Vällofl. BorgareStåndels
inbjudning af den 14 i samma månad, till instämmande i Ståndets,
rörande Irsta punkten af Betänkandet Nro 41 fattade beslut, som Hederv.
Bonde-Ståndets inbjudning af den 4 nästföregående, lill instämmande i Ståndets
fattade beslut med anledning af Utlåtandet N:o 110; fann Ridderskapet
och Adeln för godt att bifalla Utskottets Utlåtande Nro 110, med den
förändring, att Ståndet ansåg den uti 6:te punkten tillstyrkta underdåniga
önskan till Kongl. Majrt böra erhålla följande förändrade lydelse: ”att Rikets
Ilögloll. Ständer, med framställning af delta förhållande, hos Kongl. Majrt anmäla
den underdåniga önskan, att fullmagter å namn, heder och värdighet ej
må tilldelas personer, som icke äro uti verklig tjenst.”
S. D. Återremitterades Lag-Utskottets, den 7 och 16 sisth November,
på bordet lagde Utlåtande Nro 142, öfver dels väckta frågor om antagande
af förslagen till allmän Civil- och Criminal-lag eller vissa delar deraf, och
dels andra dermed gemenskap egande af Kongl. Majrt till Rikets Ständer, angående
nämnde förslag den 24 Mars 1840, aflåtna Nådiga Skrifvelse, föranledda
motioner.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats-Ulskottets, den 7 och 16 sisth
November, på bordet lagde Utlåtande Nro 356, i anledning af väckt fråga
om restitution till staden Hudiksvall af erlagd rotefribets-afgift.
S. D. Remitterades tili
Stats-Utskottet:
lro Herr StråleSj Nils Wilhelm, motion om användande af en del utaf
Bancovinsten till uppköp af obligationer att begagnas då stora creditivet
beböfver tillitas;
2:o Herr von Hartmansdorffs, August, motion om anmodan till StalsUtskottet,
att, i afseende på den reservfond af Riksgäldsmedel, hvilken enligt
1837 års Hufvudbok förefanns, inkomma med enahanda utredning och
förslag, som redan egt rum rörande reservfonden af Statsmedel för samma år.
Från H ö g v ö r d. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets memorial Nro 67, i anledning
af de från samtlige Riks-Stånden till Constitutions-Utskottet hänviDih.
till R, St. Prot. 1840» 9 Sami. 1 Band. io4
826
Prot. Utdr. d. 1 Dec. 1840.
säde anmärkningar vid Memorialet N:o 38, dervid äfven i betragtande tagas
de å serskildt blad meddelade rättelser i Memorialet N:o 67.
Ståndet, som vidblef sitt beslut, godkände voterings-proposilionen.
S. D. Sedan Ståndet den 25, 27 och 28 No vendier sisth samt denne
dag till pröfning förehaft Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 354, angående anslag
å extra stats-regleringen, jemte de under Litt. A, B, Ch, Ds E och F
förekommande serskilda Utlåtanden, blef, till följd af de dervid gjorda anmärkningar,
samma Utlåtande, jemte de under sagde Litt. förekommande, nu
återremitteradt.
S. D. Föredrogos anjo Lag-Utskottets den 27 October ocb den 16 November
sisth å bordet lagda betänkanden:
N:o 143, öfver väckte motioner, angående gemensam lag för inrikes oell
utrikes vexlar.
Återremitterades.
N:o 144, öfver väckte motioner, örn upphäfvande eller ändring af KonglBrefvet
den 17 October 1778, angående Barnamord.
Med ogillande af Betänkandet, lät Ståndet dervid bero, då detsamma
redan är af 3:ne Stånd bifallet.
Från Vä Ilo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets Memorial, N:o 67, i anledning
af de ifrån samtlige Riks-Stånden till Constitutions-Utskottet hänvi
sade
anmärkningar vid Memorialet N:o 38.
Volerings-propositionen, med iagttagande af serskildt anmäld rättelse af
orden i yrt-propositionen: allmänna val till orden: samfäldta vagodkändes.
S. 1), Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets bordlagda Utlåtanden:
N:o 354, Litt. D, i anledning af ifrågaställa extra stats-anslag till allmänna
byggnader.
1, 2 och 3 punkterna återremitterades, hvaremot 4, 5 och 6 punkterna
lemnades ulan anmärkning.
N:o 354, Litt. E, i anledning af ifi ågaställda extra stats-anslag för Undervisnings-verket,
Vetenskaperna och de Sköna konsterna.
1, 2, 3, 6 och 8 punkterna återremitterades; och 4, 5, 7 och 9 punkterna
lemnades ulan anmärkning;
och N:o 354, Litt. F, i anledning af ifrågaställda extra stats-anslag till
åtskilliga allmänna och enskildta föremål.
Prot. Vtdr. d. i Dec. 1840.
827
1, 2, 3 oell 4 punkterna lemnades ulan anmärkning; och 5, 6 och 7
punkterna återremitterades.
S. D. Föredrogs meddeladt utdrag af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protocoll för den 25-sistlidne November, af hvilket inhemlades, att, vid förnyad
föredragning ej mindre af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 212, i anledning
af återremiss å Utlåtandet N:o 52, i fråga om mötes-passevolans-afgiftens
framtida utgörande eller serskildta medels anvisande till bestridande af
de kostnader, hvartill densamma är afsedd, än ock af Hedervärda BondeStåndels,
genom Protocolls-utdrag af den 20 sisllidne Maj, gjorda inbjudning
till instämmande i Bonde-Ståndets, genom bifall lill Utlåtandet N:o 52, fattade
beslut, hade Ridderskapet och Adeln funnit för godt att bifalla sist
nämnda
Utlåtande, N:o 52, med den enda förändring, att det å sextonde
raden af femte sidan befintliga ordet:
manskapets; och voro Preste- och Borgare-Stånden inbjudna att i della beslut
med Ridderskapet och Adeln sig förena.
Borgare-Ståndet fann, med vidblifvande af sitt i denna fråga fattade
beslut, icke skäl att inbjudningen antaga.
S. D. Af meddeladt och nu uppläst Utdrag af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns den 21 sisllidne November haline Protocoll, inhemlades, att, vid
förnyad- föredragning af Banco-Ulskottets Utlåtande N:o 109, i anledning af
de inom samtliga Riks-Stånden framställda anmärkningar vid Utskottets, under
N:o 64, afgifna Betänkande, angående utgifvande från Banken af dess,
enligt 1839 års bokslut, utöfver grundfonden behållna ränlevinst och capitalöfverskott
bade Ridderskapet och Adeln beslulit, att ingen del af ifrågavarande
medel skall användas tili bildande af någon reserv-fond för Banken,
men att Bankens, enligt 1839 års Hufvud-bok, utöfver grundfonden, reserverade
vinst- och capital-öfverskott skall, till belopp af en femtedel årligen,
ifrån och med år 1841, användas till befrämjande af inrikes communicationer
till andra nyttiga företag i orterne och för allmänna behof, på sätt Rikets
Ständer kommo alt närmare bestämma, sedan vederbörande Utskott deröfver
Utlåtande afgifvit; och voro Med-Slånden inbjudne att i detta beslut
med Ridderskapet och Adeln sig förena; men denna inbjudning blef icke af
Borgare-Ståndet antagen.
S. D. Ånyo föredrogs meddeladt samt den 17 och 23 sisllidne September
på Borgare-Ståndets bord lagdt Utdrag af Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Protocoll för den 16 i samma månad, genom hvilket Borgare- och
Bonde-Stånden voro inbjudna att instämma uti det af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Slåndet fattade beslut, att för Professor Cederschiöld personell å
8^8
Prot. Utdr. d. 1 Dec, 1840
Allmänna Indragnings-staten anvisas 1,000 R:dr årligen, att oafkortadt utgå,
under vilkor och förutsättning, att derigenom försvinna ej mindre de 566
R:dr 32 sk., han förut från extra utgifts-fonden uppburit, än de 100 R:dr,
som tili honom utgått å Carolinska Institutets stat och finnas inbegripna i de
Institutets reglering nu beräknade tillgångar.
Denna inbjudning blef icke af Borgare-Ståndet antagen.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Hedervärda Bonde-Ståndets den
7 sisth November meddelade, och den 23 samma månad på Borgare-Ståndets
bord lagda Prolocolls-uldrag, innefattande inbjudning till Med-Stånden
att sig förena uti Bonde-Ståndets beslut, angående tryckning i ett sammanhang
af alla inom Riks-Stånden hafde förhandlingar uti representalions-frågan,
tillika med Constitutions-Utskottets deröfver redan afgifna och framdeles
afgifvande memorialer, förklarade Borgare-Ståndet sig icke för närvarande
antaga berörde inbjudning.
F r å n Hede r v. Bonde-Ståndet.
S. D. Ånyo föredrogs till fortsatt handläggning Stats-Utskottets, sedan
den 7 sistlidne November på bordet hvilande, Utlåtande N:o 354, angående
anslag å extra stats-regleringen Litt. C.j i anledning af ifrågasatt extra statsanslag
för lättade communicationer och andra allmänna arbeten; hvarvid
Ståndet log följande beslut:
Angående bildandet af en Styrelse för allmänna arbeten.
Återremitterades.
a) Vätten-communicationer:
Norra Districtet.
l:o Om upprensning af Råneå Elf.
Återremitterades.
2:o Om upprensning af Ilcdenforsarne i Luleå Elf.
Återremittera des.
3:o Om upprensning af Sikforssarne i Piteå Elf.
Återremitterades.
4:o Om uppmuddring af Umeå Elf.
Återremitterades.
5:o Om anskaffandet af en färja öfver Ångermanna-Elfven m. m.
Återremitterades.
Prot. Utdr. d. 1 Dec. 1840. 829
6:0 Om brobyggnad öfver Fjöhls lilla Färjesund uti Indahls-Elfven.
Bifölls.
7:o Om rensningar uti Indahls-Elfven.
Återremitterades.
8:0 Om upprensning af tolf Forssar uti Ljunga-Elf.
Återremitterades.
9:o Om upprensning af Landa-Forssen uti Ljusne Elf.
Återremitterades.
10:o Om upprensning af Skärgården vid Söderhamns stad.
Återremitterades.
ll:o Om upprensning af Nortelje k.
Bifölls.
12:o Om upprensning af inre segelleden till Stockholm vid Kodjupet,
Återremitterades.
13:o Om uppmuddring af farleden emellan Dalarö och Stockholm genom
södra Stäket.
Bifölls.
!4:o Om upprensning af farleden emellan Almare Stäk och Ericssund.
Återremitterades.
Medlersta Districtet.
15:o Om ombyggnad af Strömsholms canal och slussverk.
Återremitterades.
l6:o Om anslag för Gråda eller Backens och Siljans canaler.
Bifölls.
17:o Om anläggande af canal emellan Philipstad och Sjöändans lastage
plats.
Återremitterades.
18:o Om anläggande af canal emellan sjön Angaren och Nyköping.
Bifölls.
19:o Om anslag till en slussbyggnad öfver Qvicksund.
Bifölls.
20:o Om anslag till undersökningar m. ni., i afseende på dg vattencommunications-linier,
som kunna komma att ega gemenskap med en canal-ledning
emellan Hjelmaren och Wenern.
Återremitterades.
83o
Prot. Utdr. d. 2 Dac. 1840.
Vestra Distr idet.
21:o Om anslag för sluss-anläggningar vid Forssliaga och Deiiforss uti
Clara Elf. ^
Återremitterades.
22:o Om en canai-anläggning genom Dahlsland emellan sjöarne Wenern
och Erren.
Återremitterades.
S. D. Föredrogs ånyo Constitutions-Utskottets den 25 sisllidne November
bordlagde Memorial N:o 67, i anledning af de från samtlige Riks-Stånden
lill ConstituLions-Ulskoltet hänvisade anmärkningar vid Memorialet N:o
38, angående ombildning af Nalional-Representationen.
Ståndet fann för godt, med afslag å Utskottets hemställan, vidblifva dess
i frågan fattade beslut, men godkände den framställda voterings-propositionen.
Den 2 De c. 1840 f. m.
Från Iiöglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Siats-Utskottets den 18 sisllidne November
på bordet lagde Utlåtande N:o 367, i anledning af erhållna återremisser
å Utlåtandet N:o 257, fann Ridderskapet och Adeln för godt att bifalla
hvad Kongl. Maj:t i Dess Nådiga Proposition om pensioner för f. d. StatsRåden
Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve Hård föreslagit.
S. D. Vid föredragning af Expeditions-Utskottets Memorial N:o 18, i
anledning af Vallöf]. Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets förslag till
underdånig skrifvelse N:o 142, fann Ridderskapet och Adeln för godt, alt, i
stället för förenämnde af Ridderskapet och Adeln den 14 dennes godkända
förslag, nu godkänna Utskottets i samma ämne under N:o 157 afgifna förslag
till underdånig skrifvelse lill Kongl. Maj:t, angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans
samt slerbhus-afgiftens upphörande.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets den 14 och
18 sistlidne November på bordet lagde Memorial N:o 60, med förslag till ändring
af Regerings-Formens 106 §., blef samma Memorial till Utskottet åter
hänvisadt, med den, såsom Ståndets gemensamma tanka förklarade anmärkning,
att den uti samma Memorial föreslagna förändring af 106 §. RegeringsFormen
icke är behöflig.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskottets, den 14 och 18
sistlidne November, på bordet lagde Memorial N:o 61, med förslag om tillägg
Prot. Utdr. d. 2 Dec. 1840.
831
till Regerings-Formens 87 §. och Riksdags-Ordningens 33 §., blef samma Memorial
Lill Utskottet åter hän visad t, med den, såsom Ståndets gemensamma
tanka, förklarade anmärkning, att Utskottets i detta Memorial framställda förslag
i sitt närvarande skick är olämpligt.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Constitutions-Utskoltets, den 14 och 18
sisth November, på bordet lagde Memorial N:o 62, med förslag till ändring i
Regerings-Formens 50 §. och Riksdags-Ordningens 3 §., blef samma Memorial
af Ridderskapet och Adeln till Utskottet åter hänvisadt, med den, såsom
Ståndets gemensamma tanka förklarade, anmärkning, att förslaget är så väl obehöfligt
sorn onyttigt.
S. D. Återremitterades Constitutions-Utskoltets den 14 och 18 sisth November
på bordet lagde Memorial N:o 63, om val af förmyndare att styra
Riket under Konungs minderårighet.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats-Utskoltets den 18 sistlidne November
på bordet lagde Utlåtande N:o 364, i anledning af återremiss å Utlåtandet
N:o 309, angående afskrifning af fordringar för undsättnings-spanmål, beslöt
Ridderskapet och Adeln, i enlighet med hvad Doctor Thomander i dess reservation
tillstyrkt, att åt Kongl. Maj:t i underdånighet må öfverlemnas, att,
i öfverensstämmelse med de uti Dess i ämnet aflåtna Nådiga Proposition
intagna grunder, för livart serskildt fall, efter omständigheterna förfara.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets den 18 sistlidne November
på bordet lagde Utlåtande N:o 365, angående ersättningen af kostnaderna
för Riks-Ståndens klubbar under innevarande Riksdag.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskoltets den 18 sistlidne
November på bordet lagde ULlåtandet N:o 366, i anledning af erhållna återremisser
å Utlåtandet N:o 197, beslöt Ridderskapet och Adeln alt, på sätt
motionären föreslagit, Rikets Ständer måtte bevilja nuvarande Secreteraren vid
Tabell-Cominisionen, Hof-Marskalken Leijonmarck, dels för åren 1839 och
1840 en hyres-ersättning för hvartdera året af 200 R:dr, eller tillsammans
400 R:dr, utöfver de 50 R:dr, dem han under sådan benämning redan åtnjuter,
dels ock ersättning med en summa af 3,666 R:dr 32 sk. för det han, allt
ifrån år 1815 och intill innevarande års slut, då den nuvarande löne-reglelingen
upphör, måste vidkännas nedsättning i den af Rikets Ständer år 1815
för Secreteraren beviljade stat. Och skulle de öfriga Riks-Slånden vänligen
inbjudas att i della beslut sig med Ridderskapet och Adeln förena.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskoltens den 18 sistlidne November på bordet lagde Betänkanden
och Utlåtanden:
83a
Fröt, Vtdr. d. 2 Dcc. 1840.
N:o 52, i anledning af väckta frågor om förändring i grunderne för utgörande
af planpenningar.
N:o 53, i anledning af väckt fråga om behof ve t af stam- och slrö-rotars
närmande till hvarandra.
N:o 54, i anledning af väckt motion att åtskilliga i Elfsborgs Län kringspridda
rusthålls-numer, under Westgötha afsuttna Cavallen, måtte derifrån
afsöndras, samt med Elfsborgs och VestgÖtha-Dahls Regementen förenas.
N:o 55, i anledning af väckt fråga om afskaffande af fotmötena vid
Indeldta Cavalleri-Regementena.
N:o 57, i anledning af väckt fråga om förändradt beklädnadssätt för indeldta
Cavalleriet.
N:o 58, i anledning af väckta motioner rörande transport af krono-manskap
och krono-effecter.
N:o 59, i anledning af väckta motioner rörande stuterier och håstafvelas
förbättrande inom Riket.
N:o 60, i anledning af en af Herr Petréj Th._, väckt motion, rörande
användande af ett obrukbart linieskepp för att utröna bomb-canoners verkan,
m. m.
N:o 61, i anledning af väckt motion om nedsättning i försäljnings-priset
å Svensk Förfaltnings-Samling.
N:o 71, i anledning af väckt motion om Bergsfogde-tjensternes afskaffande.
N:o 72, i anledning af väckt fråga 0111 upphäfvande af de fri- och rättigheter,
som blifvit Bergslagen förbehållna.
N:o 73, i anledning af väckta frågor om inrättandet dels af ett Gymnasium,
dels af en ApologisL-skola i Sölfvesborg.
S. D. Afslogs Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 18 sisth November på bordet lagde Betänkande N:o 56, i anledning af
väckt fråga om Armeens förseende med byxor af blått med hvitt meleradt
kläde.
S. D. Lades till handlingarne Stals- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 18 sistlidne November på bordet lagda memorial:
N:o 74, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 3.
N:o 75, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 7.
N:o 76, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 25.
N:o 77, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 31.
N:o 78, i anledning at erhållen återremiss å Betänkandet N:o 38.
N:o 79,
Prot. Utdr. d. 2 Dec. i84°'
833
N:o 79, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 49.
S. D. Återremitterades Bevillnings-Utskottets, den 18 sisth November
på bordet lagde Betänkande N:o 32, angående stämpling af spelkort samt afgiften
derför.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Banco-Ulskoltets, den 18 sisth November,
på bordet lagde memorial N:o 114, i anledning af vackt fråga om ändring
af 214 §. uti nu gällande Banco-Reglemente.
Från Högvörd. Piieste-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats Utskottets Utlåtande N:o 355,
i anledning af väckta motioner om alla bevillnings-medels samt öfriga conlanta
statsbidrags ingående lill Riksgälds-Contoiret, blef sagde Utlåtande af
Ståndet af släget.
S. D. e. m. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande N:o 367, i anledning
af erhållne återremisser å Utlåtandet N:o 251, till följd af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om pensioner för f. d. Stals-Råden Friherre Åkerhjelm
och Herr Grefve Härd.
Med afslag å Stats-UtskoLtels ofvanskrifne Utlåtande, beslöt Ståndet för
dess del bevilja f. d. Stats-Råden Herr Friherre Åkerhjelm och Herr Grefve
Härd halfva Stats-Råds-lönen hvardera, att u Allmänna Indragnings-staten
uppföras och denna lön tillgodonjuta, med vanliga vilkor af pensionernas
minskning eller upphörande, i mån af framtida erhållande löner på stat.
Och skulle respective Med-Stånden vänligen inbjudas att i detta PresteStåndet
beslut sig förena.
S. D. Föredrogs ånyo Högloflige Ridderskapets och Adelns, genom Protocolls-utdrag
af den 25 November sisth, meddelade inbjudning att biträda
dess beslut, med bifall till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52, i fråga om mötes-passevolans-afgiftens
framtida utgörande, eller serskilda medels anvisande
till bestridande af de kostnader, hvartill densamma är afsedd.
Med vidhållande af sitt i ämnet fattade beslut, fann Ståndet sig förhindradt
inbjudningen antaga.
S. D. Föredrogos ånyo Expedittons-Utskottets memorial:
N:o 15, i anledning af en från Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskottet
ankommen anmodan alt låta påskynda tryckningen af de från de öfriga Utskotten
inkomne Betänkanden, m. m.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. io5
834
Prot. TJldr. d. 2 Dec. 18/fo.
N:o 18, i anledning af Välloflige Borgare-Ståndets återremiss af Utskottels
förslag till underdånig skvifvelse N:o 142.
Lacles till handlingarne.
S. D. F öredrogos ånyo SLuts-Utskollels följande Utlåtanden och memorial
:
N:o 363, i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga framställning om afskrifning
eller ersättning för åtskilliga, dels på öfverskotten af Stuts-Verkets inkomster
anordnade, dels från Kongl. Stats-Contoiret, af under händer hafvande
medel bestridda utgiftei-.
Bifölls.
N:o 3/6, i anledning af Riks-Slåndens skiljagtiga beslut, angående inhemsk
ulls belåning.
Ståndet vidblef sitt beslut och godkände voterings-propositionen.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
följande Utlåtanden:
N:o 81, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 1.
Ståndet, sorn bifallit Utlåtandet N:o 1, biföll ock de i Utlåtandet N'o
81 fö reslagna ändringar och tillägg.
N.o 82, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 2.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 2, lade Utlåtandet N:o 82 till
handlingarne.
N:o 83, i anledning af anmärkningar, som foranledt återremiss af Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 13.
Ståndet biföll Betänkandet N:o 13, med de dervid i Utlåtandet N:o 83
gjorda förändringar och tillägg.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets följande Utlåtanden och Betankanden:
N:o
148, i anledning af återremiss utaf Utskottets Betänkande N:o 104,
öfver väckta motioner om upphäfvande oller ändring af Kongl. Förordningen
den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap.
Med alslag af Betänkandet N:o 104 och Utlåtandet N:o 148, ansåg Ståndet,
att Kongl. Förordningen den 24 Augusti 1813, emot fylleri och dryckenskap
borde fortfarande gälla, men att dertill ock måtte komma följande stadgande,
hemtadt ur Utskottets förslag: ”Dömes någon fjerde gången eller oftare
lill ansvar för fylleri, vare, om han är myndig, dessutom under förmyndare
ställd, då påstående derom göres; dock att den således sa k fä lide må,
der han sitt lefverne bättrat, efter två års förlopp anmäla sig hos Domstolen
att åter varda myndig förklarad.”
Fröt. Utdr, d. 2 Dec. 18/jO.
835
N:o 149, i anledning af väckt motion om ändring af sättet för verkställighet
af fängelse vid valten och bröd.
Bifölls.
N:o 150, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Förordningen
den 7 Oclober 1805, angående ansvar för militär-tjenstemans öfverfallande,
samt om ändring af 18 Cap. 9 §. Missgernings-Balken.
Bifölls.
Från Wällöf 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogs meddeladt utdrag af protocollet, hållet hos Högvördige
Preste-Ståndet den 18 sisth November, och innefattande, dels nämnde Stånds
beslut öfver Stnts-Utskoltets Utlåtanden N:ris 92 och 221, angående några
med stats-regleringen gemenskap egande allmänna frågor, dels inbjudning till
Med-Slånden att förena sig med PresLe-Ståndet, i afseende på ett af detsamma
antaget tillägg vid fjerde punkten af Utlåtandet N.o 221.
Borgare-Ståndet fann icke skäl att omförmälda inbjudning antaga.
S. D. F öredrogs ånyo och lades till handlingarne Stats-Utskotlets Utlåtande
N:o 367, i anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet N:o 257.
S. D. Föredrogs Expeditions-Utskoltels nedannämnde memorial:
N:o 16, angående sättet för expedierande af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelser, rörande stats-regleringen.
Ståndet, som faitat beslut i denna fråga, i anledning af Stals-Utskottets
Utlåtande N:o 370, lade Expeditions-Ulskottels memorial N:o 16 till handlingarne;
och
N:o 17, i anledning af erhållen återremiss å Expedilions-Utskoltets
förslag lill underdånig skrifvelse N:o 139, hvilket förslag, i sammanhang härmed,
förekom.
Skrifvelse-förslaget godkändes, och memorialet N.o 17, lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo och lades till handlingarne Förstärkta Stats-Utskottets
memorial:
N:o 372, angående omröstning, i anledning af skiljagtiga beslut uti åtskilliga
lill stats-regleringen hörande frågor;
och N:o 373, angående verkställd omröstning, till följd af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, i anledning af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 195 och 304.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets memorial:
N:o 374, i anledning af återremiss å 52 punkten af memorialet N:o 301.
Lades till handlingarne.
856
Pro t. Utdr. d. 2 Dec. 1840.
och N:o 376, i anledning af Riks-Slåndens skiljagtiga beslut, angående
inhemsk ulls belåning.
Den föreslagna voterings-proposilionen godkändes.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stals- och Banco-Utskottens Utlåtande
N:o 68, i anledning af Bengt Gudmundssons från Hallands Län motion om
pension för aflidne Banco-Fuilmägtigen Anders Danielssons efterlemnade enka
och oförsörjda barn.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens bordlagda Utlåtanden:
N:o 81, i anledning af af återremiss å Utlåtandet N:o 1, angående sättet
för utgörandet af städernas, utom Stockholm, inqvarterings-besvär.
Ståndet, som bifallit Utlåtandet N:o 1, godkände nu, hvad tillagdt blifvit
pag. 2 och 3 i Utlåtandet N:o 81, men afslog tillstyrkandet pag. 4 af
sistnämnde Utlåtande, i afseende på inqvarteringen i Götheborg.
N:o 82, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 2.
Lades till handlingarne.
N:o 83, i anledning af anmärkningar, som föranledt återremiss af Stalssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 13, öfver
väckta motioner om vidtagande af åtskilliga förändringar till lindring uti
båtsmans-roteringens utgörande å landet.
Med frångående af det beslut, som Ståndet fattat öfver första punkten
af Betänkandet N:o 13, antog Ståndet den af ofvanbemäldte Utskott lill Ståndet
i första punkten af Utlåtandet N:o 83, (pag. 9) ställda inbjudning, äfvensom
Ståndet i öfrigt godkände de tillägg, som uti sistnämnde Utlåtande innehållas.
N:o 84, i anledning af väckt fråga om inställande af den, de utsockne
frälsehemmanen i Halland ålagde , ordinarie rotering.
Godkändes.
och N:o 85, i anledning af återremiss å Utskottens'' Betänkande N;o 9,
om bildande af undervisnings-anstallter för skeppsbyggeri samt anslag dertill.
Hvad Utskotten föreslagit i Betänkandet N:o 9, och vidhållit i Utlåtandet
N:o 85, blef af Ståndet antaget.
S. D. Ett af Herr Petre’ denna dag ingifvet skriftligt yttrande, i anledning
af Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 354, Litt Aj angående ifrågasatta
extra-stats-anslag för försvars-verket till lands, beslöt Ståndet komma alt åtfölja
redan beslutad återremiss af nämnde Utlåtande.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi
-
Prot. TJldr. d, 2 Dec. 18 40.
837
Utskottens Betänkande N:o 10 och Utlåtande N:o 86, angående inrättande af
navigations-skolor, in. m.
Hvad Utskotten tillstyrkt uti Betänkandet N:o 10, och Utlåtandet N:o
86, bifölls af Borgare-Ståndet, som derjemte beslöt, att, oberoende af hvad
uti Utskottens förslag omförmäles, dels en summa af 500 R:dr Banco för hvardera
af städerna Wisby och Carlshamn må, till uppförande på ordinarie stat,
beviljas, för att användas till underhåll af de i nämnde städer redan inrättade
eller tillämnade lägre undervisnings-anstalter i navigations-läran, dels
ett anslag af 500 R:dr Banco må uppföras å ordinarie stal till inrättande af
en navigations-skola i Hernösand; och blifva Högloflige Ridderskapet och Adeln
samt Högvördige Preste-Ståndet, som redan bifallit Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 10, vänligen inbjudne att
med Borgare-Ståndet sig förena uti de af Ståndet nu serskildt fattade beslut
om anslag till navigations-skolor i Wisby, Carlshamn och Hernösand.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Constitulions-Utskottets Memorial
N:o 62, med förslag till ändring i Regerings-Formens 50 §. och Riksdags-ordningens
3 beslöt Ståndet återremiss af samma memorial, med den
af Ståndet uttryckta gemensamma tanka, alt de i memorialet afgifna förslag
till redactioner af nyssberörde Grundlags-paragrapher af Ståndet anses hvarken
nyttiga eller nödiga, och således ej kunna godkännas.
F r å 11 H e el e r v ä r d a Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stals-Utskottets på bordet hvilande
Utlåtande PsT:o 367, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet, N:o
257, vidblef Ståndet sitt förut fattade beslut och lade Utlåtandet till handlingarne.
S. D. Yid ytterligare fortsättning af öfverläggningen, rörande Stats-Utskoltets
Utlåtande N:o 354, fattade Ståndet följande beslut:
Litt. C.
Vestra Districtet.
a) 23:o Uppmuddring af Albrectssund.
Återremitterades.
24.0 Muddrings-arbetena i Götha Elf emellan Ströms Canal och Götheborg.
Ståndet ansåg denna punkt icke erfordra någon dess åtgärd.
818 Fröt. TJtdr. d. 2 Dac. 1840.
25:0 Hamnbyggnad vid Götheborg.
Bifölls.
26:0 Uppmuddring af Nordre Elf.
Bilolls.
Östra Districtet.
sy:o Amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och StångAnS
uppmuddring upptaget lån.
Återremitterades.
28:0 Anläggandet af en hamn vid Wadstena.
Å terremitterades.
2Q:o Hamnbyggnad vid Lidköping.
B fölls.
3o:o Hamnbyggnaden vid staden Hjo.
Bifölls.
Södra Districtet.
31:0 Utvidgning af Warbergs hamn.
Återremitterades.
32:0 Plantering af tjenliga växter ä Mellby sandfält invid Laga ån
till förekommande af samma ås uppgrundning genom flygsand.
Bifölls.
33:o Anläggning af hamn vid Höganäs.
Bifölls.
34^0 Iståndsättandet af Landskrona hamn.
Bifölls.
35:o Fortsättandet af hamnbyggnaden vid Malmö.
Siandet ansåg denna punkt ej erfordra någon dess åtgärd.
36:o Iståndsättandet af Ystads hamn.
Återremitterades.
3y:o Hamnbyggnad vid Cimbritshamn, iståndsåttande af hamnen vid
Ahus samt uppmuddrande af Ilelgeån.
Återremitterades.
38:o Upprensning af Höje och Lödde åar.
Bi lölls.
3g:o Upprensning af Rottne åns och Ronneby köpings redd.
Återremitterades.
Prot. Utdr. d. 4 Pec. 1840. 8lg
40:0 Förberedande undersökningar till en canal genom Skåne emellan
Kattegatt och Östersjön.
ii ibiis.
4i:o Hamnbyggnad vid Wisby.
Ålen t milierades.
b) Utdikningar och ajtappningar af sanka trakter och sjöar
för beredande af odlingsföretag.
1:0 LJpphjelpande af åkerbruket i Wester-Norr lands fjälltrakter.
Bifölls.
2:0 Upprensning af den så kallade Vågbäcksforssen å Dal* Elfe en.
Bifölls.
3:o Fullbordande af Stor- och Höns-myrornas odling i Dalarne.
Bifölls.
4.0 Upprensning af Olands å.
Bifölls.
5:o Emm-åns upprensning.
Aterremillerad.es.
6:0 Upprensning af H i nible och Tollereds åar.
Alerremlterades.
y:o Urtappning af myror på Gottland.
Äten emitterades.
Den -i Dec. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln..
S. D. Öppnades Herrar Electorers lista till val af en ledamot uti Expedit!
oris-Utskottet efter N:o 75 Grefve Laget berg , Fullm. Grefve Frölich,
David, och befanns dertill hafva blifvit utsedd.
JN:o 35 Grefve Gyldenstolpe, Nils.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 1 och 2 dennes på bordet lagde Utlåtanden:
N:o 81, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 1.
N:o 82, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 2.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens,
den 1 och 2 dennes på bordet lagde Utlåtande N:o 83, i anledning
af anmärkningar, som föranledt återremiss af Utskottens Betänkande
N:o 13, blef Utlåtandet N:o 83 af Ridderskapet och Adeln bifallet med den
84o
Fröt. Utdr. d. 4 Dec. iS4°‘
liitlelse af ord, alt i stället för det å sidan 10, raden 4 befintliga ordet:
sängkläder bör sättas täcke.
CJ __
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Ulskottets den 25 sistlidne November
på bordet lagde Memorial N:o 374, i anledning af återremiss å 52
punkten af Memorialet N:o 301, fann Ridderskapet och Adeln för godt att
lägga memorialet N:o 374 lili handlingarna och godkänna den uti 52 punkten
af memorialet N:o 301 föreslagna vuterings-proposition.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats-Ulskottets den 2 dennes på bordet
lagde Utlåtande N.o 385, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse,
angående Öfverflyttning å Allmänna Indragnings-staten af de å Numer-Lotteriets
stat uppförda löner och ständiga arfvoden.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Banco-Utskoltets den 18 sisth November
på bordet lagde Utlåtande N:o 115, i anledning af väckt motion, alt
i stället för Konungens Befallningshafvandes eller domhafvandens, Kronofogdens
i orten vederhäflighets-betyg för lånsökande mätte i Banco-Discont-verket
antagas.
S. D. Kades till handlingarna Banco-Utskottels den 18 sisth November
på bordet lagde Memorial:
N:o 116, i anledning af Högv. Preste-Ståndets återremisser å Utskottets
under N:ris 93, 95 och 96 afgifne Utlåtanden.
N:o 117, med anmälan af en rättelse i Utskottets under N:o 28 aflåtna
Betänkande.
S. D. Lades lill handlingarne Expeditions-Utskottets den 18 sistlidne
November på bordet lagde Memorial N.o 15, i anledning af en från Hedervärda
Bonde-Ståndet till Expeditions-Utskottet ankommen anmodan att låta
påskynda tryckningen af de från de öfrige Utskotten inkomna Betänkanden,
m. m.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets den 18 sistlidne
November på bordet lagde Memorial N:o 16, angående sättet för expedierande
af Rikets Ständers underdåniga skrifvelser, rörande slats-regleringen,
fann Ridderskapet och Adeln, som i samma ämne fattat sitt beslut, i anledning
af Stats-Utskoltets Memorial N:o 370, Expeditions-Utskottets Memorial
N:o 16 icke erfordra annan åtgärd, än att läggas till handlingarne.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Hedervärda Bonde-Ståndets genom Proto
colls-utdrag
af den 7 sistlidne November, som den 21 i samma månad blif
vit
lagdt på bordet, gjorda inbjudning, rörande tryckning af förhandlingarne
i representalions-frågan, fann Ridderskapet och Adeln för godt besluta, att
af
Prot. TJtdr. d. 4 Dec. t84o.
af Bonde-Ståndets förhandlingar i denna fråga må, emot ersättning utaf Riksdags-kostnaderna,
serskildt tryckas 3,000 exemplar, för alt genom Konungens
Befallningshafvandes försorg aflemnas och utdelas i socknarne.
S. D. Antogos lill grundlagsenlig behandling vid näsla Riksdag de förslag,
som innehållas uti Constitutions-Utskottels den 21 sisth November på
bordel lagda memorial:
N:o 64, med förslag, i afseende på Tryckfrihets-Förordningens rälta benämning.
N:o 65, med förslag till än liing i 1 §. 3 mom. Tryck frihets-lagen.
N:o 66, med föreslående af ett tillägg i 1 §. 5. mom. Tryckfrihetslagen.
S. D. Återremitterades Stats- och Bevillnings-Utskottens den 21 sistlidne
November på bordet lagda Betänkaude N:o 80, i anledning af åtskilliga motioner,
angående föränd rädt löningssätt för Domare samt expeditions-lösens
och Chartae-Sigillatas-Contoirets upphörande.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Lag-Uiskoitets den 21 sistlidne November på
bordet lagde Memorial N:o 151, medförslag till sammanjemkning af de inom
Riks-Stånden fattade skiljagtiga beslut, vid förehafvande af Utskottets genom
Betänkandet N:o 66 och Utlåtandet N:o 126 framställda förslag, i anledning
af väckt fråga om förtydligande af 1 Capitlet 2 §. Slraff-Baiken och Kongl.
Brefvet den 25 September 1777, antog Ridderskapet och Adeln den till Ståndet
gjorda inbjudning, i följd hvaraf den föreslagna voterings-propositionen
ansågs förfalla.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets den 21 sisth November
på bordet lagde Betänkanden:
N:o 152, i anledning af väckta motioner om ändring af 8 Capitlet Handels-Balken
och upphäfvande af Kongl. Förordningen den 1 October 1752,
angående straffets skärpande för mälare, som med origtigt mätande beti
ädes.
N:o 153, i anledning af väckt motion om bestämmandet af rätt domstol
för upptagandet af åtal emot Öfver-Ståthållaren för fel i embetel.
N:o 154, i anledning af väckt motion om behof vet af åtskilliga föreskrifter,
rörande Polisgöromålens ordnande i Stockholm.
N:o 155, i anledning af väckt motion om granskning och ändring af de
lagens rum, enligt hvilka ledamöter i Krigs-Rätt dömmas till ansvar för felagtiga
domslut.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami 1 Band. 106
84a
Prot. Vtdr. d. 4 Dec. 1840.
N:o 156, i anledning af vackt motion om ansvars-bestämmelser för dem,
som eftergöra andras arbeten i gravyr eller lithograf].
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Herr StjerngraTiats, Gustaf j den
25 sisth November på bordet lagde motion om beviljande af ett extra anslag
till fyllnad i kostnaderna för armeens öfningar.
S. D. Yid förnyad föredragning af Vällofl. Borgare-Ståndets och Högvördiga
Preste-Ståndets Protocolls-utdrag, det förra af den 18 och det senare
af den 25 sistlidne November, båda bordlagda sistnämnda dag och innehållande
hemställan till Ridderskapet och Adeln om behof vet för Expeditions-r
Utskottet af en Ordförande, som, utan att vara såsom Ordförande i annat
Utskott sysselsatt, kunde åt Expedilions-Ulskottet egna sin uppmärksamhet,
fann Ridderskapet och Adeln, sedan den nu valde Ordföranden i ExpeditionsUtskottet
icke vore ledamot af annat Utskott, ofvannämnde Protocolls-utdrag
icke erfordra annan åtgärd, än att läggas till handlingarne
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats-Ulskoltets den 35 sistlidne
November på bordet lagde Utlåtande N:o 369, angående Professor Graf ströms
motion om åtgärder till beredande deraf, att de af allmogen i Norr- och Vesterbotten,
som hos Grosshandlaren Liljewalch häfta i skuld för undsättningsspanmål,
må i vissa fall derför njuta afsk)ilning.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Högvördiga Preste-Ståndets genom Protocolls-utdrag
af den 18 sisth November gjorda och den 25 i samma månad på
hordet lagda inbjudning till instämmande i Ståndets fattade beslut, i anledning
af 4:de punkten i Stals-Utskottets Utlåtande N:o 221, fann Ridderskapet
och Adeln för godt att så till vida antaga Högvördiga Preste-Ståndets inbjudning,
att Ridderskapet och Adeln till sitt i ämnet förut fattade beslut
antog ett tillägg af samma lydelse, som det, hvilket Högvördiga Presle-Ståndet
beslutat.
S. D. e. m. Vid förnyad föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 25 sisth November på bordet lagda Betänkandet N:o 124,
i anledning af motion om en underdånig anhållan hos Kongl. Majit, med afseende
å den närvarande ofullständiga sammansättningen af Kongl. Majrts
Stats-Råd, ansåg Ridderskapet och Adeln, få sätt Utskottet föreslagit, motionen
böra förfalla.
S. D. Ånyo föredrogs och bifölls Stats- och Banco-Utskottens den 25
sisth November på bordet lagda Utlåtande N:o 70, i anledning af erhållna
återremisser å Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande No 8.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- och Banco-Utskottens den 25
isll. November på bordet lagda Utlåtande No 68, i anledning af Bengt
{Fröt. Uiclr. d. 4 Dec. 184-0-
843
Gudmundsons från Hallands Län inolion om pension för aflidne Banco-Fullmägtigen
Anders Danielssons efterlemnade enka och oförsörjda barn, blef
samma Utlåtande af Ridderskapet och Adeln afslaget.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskoltens den 25 sisth November på bordet lagda Betänkanden och
Utlåtanden:
N:o 62, i anledning af väckt fråga om vägpenningars erläggande af resande,
som begagna gästgifvare-skjuts.
N:o 63, i anledning af Pehr Jönssons från Skåne motion, att det Helgons-skylds-korn,
som i Skåne blifvit disponerad t till städernes skolor, måtte
få till folkskolorna användas.
N:o 64, i anledning af väckt fråga om stats-bidrag till en i Götheborg
inrättad Elementar-skola för unge sjömän.
N:o 65, i anledning af väckt fråga om Statens skyldighet att bekosta
fattigvården för de å Krono-allmänningarne bosatte personer.
N:o 66, i anledning af väckt fråga om ersättning till innehafvarne af sådane
i rotering qvarstående hemman, som ifrån Cappelans- till Skolmästareboställen
blifvit eller blifva förvandlade.
N:o 67, i anledning af Yäckt fråga om beviljande af åtskilliga förmonet
för köpingen Lysekihl.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskoltets den 25 sisth November
på bordet lagde Memorial N:o 376, i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, angående inhemsk ulls belåning, fann Ridderskapet och
Adeln icke för godt att antaga den gjorda inbjudningen, men godkände den
föreslagna volerings-propositionen.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottels följande memorial och Utlåtande:
N:o 362, i anledning af erhållen återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 288.
Lades till handlingarne.
N:o 385, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående öfverflyttning
å allmänna Indragnings-staten af de_ å Numer-Lotteriets stat uppförde
löner och ständiga arfvoden.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets följande Memorial:
814
Prot. Utdr. d 4 Dcc. 1840
N:o 56, med förslag till ändring uli Regerings-Formens 39, 40, 41, 42
och 43 §. §•
Återremitteradesj med den af S å idet, såsom dess gemensamma tanka
förklarade, att i §. 39 ordet sina framför rådslag bör utgå, äfvensom att
slutmeningen ”huru förhållas skall, derest Konungen längre tid än tolf månader
ur Riket blifver, derom varder i 91 §. stadgadt” kommer att bibehållas.
N:o 57, med förslag till ändring uti Regerings-Formens 8, 13, 39, 42,
43, 63 och 81 §. §.
Återremitterades} med förklarande såsom Ståndets gemensamma tanka,
ali i det föreslagna tillägget till 43 §. Regerings-Formen orden: ”kunnande
intet sådant mål utan i sammanhang med den tillförordnade styrelsens deröfver
afgifna yttrande, föredragas” böra utgå och utbytas af följande ”kunnande
intet sådant mål utan i sammanhang med vederbörande Departements
chefs deröfver afgifna yttrande föredragas.” Och anmodades Utskottet
tillse, att redaclionen i senare delen af denna §. varder jernkad, till
följd af hvad Ståndet förklarat såsom dess gemensamma tanka.
N;o 58, med förslag till ändring uti Regerings»Formens 39 och 43 §. §.
Antogs såsom hvilande till Grundlags-enlig behandling vid nästa Riksdag,
enligt 56 §. Regerings-Formen.
N:o 59, med förslag om tillägg till Regerings-Formens 6 §.
Återremitterades> med förklarande af Ståndets gemensamma tanka, att
de i det föreslagna tillägget till denna §. förekommande orden ”ifall äfven
dessa af laga förfall hindras” må helt och hållet utgå.
N:o 60, med förslag till ändring af Regerings-Formens 106 §.
Förslaget till ändring ogillades, såsom hvarken högst nödigt eller nyttigt.
N:o 61, med förslag om tillägg till Regerings-Formens 87 §. och Riksdags-Ordningens
33:ije.
Utskottets förslag ogillades, såsom icke varande, enligt 91 §. Regerings-Formen,
bland de högst nödiga eller nyttiga.
N:o 62, med förslag till ändring i Regerings-Formens 30 §. och Riks
dags-Ordningens
3
Förslaget ogillades, såsom hvarken högst nödigt eller nyttigt.
N:o 63, om val af Förmyndare att styra Riket under Konungs minderårighet.
Afslogs.
S. D. Föredrogos ånyo och bi föllos Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkanden och Utlåtanden:
Prot. Utdr. d. 4 Dec, 1840. 845
N:o 52, i anledning af vackla frågor om förändring i grunderna för utgörandet
af plan-penningar.
N:o 53, i anledning af väckt fråga oin beliofvet af stam- och strö-rotars
närmande till hvarandra.
N:o 54, i anledning af väckt motion, att åtskilliga i Elfborgs Län kringspridda
ruslbåils-numror under West^ötha afsulna Cavalleri måtte derifrån
afsöndras, samt med Elfsborgs och Westgötha Dahls Regementen förenas.
N:o 55, i anledning af väckt fråga om anskaffande af fotmötena vid indeldla
Cavalleri-regementena, m. m.
No 56, i anledning af väckt fråga om Armeens förseende med bj-xor
af blått med hvilt meleradl kläde.
N:o o7, i anledning af väckt fråga om förändradt beklä lnadssätt för in
deldta
Cavalleriet.
N:o 58, i anledning af \äokta motioner, rörande transport af Krono
manskap
och krono-effecter.
N:o 59, i anledning af väckta motioner rörande Stuterien och häst-afvelns
förbättrande inom Riket.
N:o 60, i anledning af en af Herr Petré, Thj väckt motion, rörande
användandet af ett obrukbart Linieskepp, för att utröna bombkanoners verkan,
m. m.
N:o 61, i a nied ni ng af väckt motion om nedsättning i försäljningspriset
å Svensk Författnin^s-SamlinE'.
O O
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- oell Ekonomi-Utskottens
följande Belänkanden och Memorial:
N:o 71, i anledning af väckt motion om Bergsfogde-tjensternes afskaffa
11 de.
Bifölls.
N:o 72, i anledning af väckt fiåga om upphäfvande af de fri- och rättigheter,
sorn blifvit Bergslagen förbehållne.
Bifölls.
N:o 73, i anledning af väckta motioner om inrättandet dels af ett Gymnasium,
dels af en Apologist-skola i Sölvitsborg.
Bifölls.
N:o 74, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 3.
N:o 75, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 7.
N:o 76, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 25.
N:o 77, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 31.
N:o 78, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet N:o 38.
846
Prot. Vtdr, d. 4 Dcc. 18/fO.
N:o 79, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet, N:o 49.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos anjo Banco-Utskottets följande Memorial och Utlåtanden
:
N:o 114, i anledning af vackt fråga om ändring af 214 uti nu gällande
Banco-Reglemente.
Bifölls.
N:o 115, i anledning af väckt motion, alt, i stället för Konungens Befallningshafvandes
eller Domhafvandens, Kronofogdens i orten vederhäftighelsbetyg
för lånsökande måtte i Banco-Discont-verket antagas.
Bifölls.
N:o 116, i anledning af Högvörd. Preste-Ståndets återremisser å Utskottets
under N:ris 93, 95 och 96 afgifna Utlåtanden.
Lades till handlingarne.
N:o 117, med anmälan af en rättelse i Utskottets under N:o 28 aflåtna
Betänkande.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Stats-UIskottets följande Utlåtanden:
N:o 364, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 309, angående afskrifning
af fordringar för undsättnings-spanmål.
Bifölls.
N:o 365, angående ersättningen af koslnaderne för Riks-Ståndens klubbar
under innevarande Riksdag.
Bifölls.
N:o 366, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet N:o 197.
Ståndet, som afslog Utlåtande- N:o 197 och det under N:o 366, beviljade
Herr Hof-Marskalken Leyonmark, i betraktande af hans nedlagda möda
och vunna utmärkta förtjenster af Svenska Tabell-verket, såsom Secreterare
hos Kongl. Tabell-Commissionen, en gratification af Tvåtusende Riksdaler
Banco.
Och skulle Respective Med-Stånden vänligen inbjudas att i samma beslut
med Preste-Ståndet instämma.
S. D. Föredrogos ånyo Bevillnings-Utskottets följande Belänkanden och
Memorial:
N:o 32, angående stämpling af spelkort samt afgiften derför.
Bifölls.
N:o 33, med ytterligare hemställan, i anledning af Riks-Ståndens olika
beslut, i fråga om Berednings- och Taxerings-Comiteerna på landet.
Lades till handlingarne.
Prot. TJldr. d. // Dec. 184°•
847
S. D. Ånyo föredrogs en af Hederv. Bonde-Ståndet, genom Protocollsuldrag
af den 7 November sistl., meddelad inbjudning till Med-Slånden att
sig förena i Bonde-Ståndets beslut, det alla inom Riks-Stånden bafda förhandlingar
i representations-frågan, tillika med Conslitutions-Utskottets deröfver
redan afgifna och framdeles afgifvande memorial, skulle i ett sammanhang
tryckas, och kostnaden dertill af Riksdags-medlen utgå; hvarvid Ståndet ansett
nödigt att för dess räkning upplades 3,000 exemplar, för att Ståndets
Corn mitten ter tillhandahållas.
Presle-Slåndet, som af flere anledningar, och bland dem äfven den, att
Ståndet gått i författning att, på egen bekostnad, trycka discussionen, som
blifvit hållen inom Ståndet öfver representations-frågan, fann sig förhindradt
biträda den gjorda inbjudningen i hela dess vidd, ville dock, för sin del,
medgifva, att, då Hederv. Bonde-Ståndets redan hållna discussion i represensalions-frågan
i dess Protocoll tryckas, ett afdrag deraf till 3,000 exemplar
må af Riksdags-medlen bekostas, med vilkor, att samma exemplar varda, genom
Konungens Befallningshafvandes försorg, i socknarna utdeldta.
S. D. Föredrogs ånyo Högloflige Ridderskapets och Adelns i Protocollsntdrag
af den 16 November sistl. meddelade inbjudning lill Med-Stånden att
biträda dess, i anledning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande
N:o lil, fattade beslut, att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t anmäla att: ”Sorn Rikets Ständer förmena, att de ärenden,
som nu handläggas af Bergs-Collegium, skulle på ett enklare och mindre kostsamt
sätt kunna förvaltas, så anhålla Rikets Ständer i underdånighet, alt Kongl.
Maj:t måtte vid nästa Riksdag aflåta Nådig Proposition om Collegii indragning
och det sätt, hvarpå de göromål, som hittills ålegat Bergs-Collegium, hädanefter
böra bestridas.”
Och fann Preste-Slåndet för godt, med antagande af inbjudningen, atti
delta af Högloflige Ridderskapet och Adeln sålunda fattade beslut instämma.
Från Y ä 11 o fl. Boräare-Standet.
S. D. Efter föredragning af dels Expeditions-Ulskottets memorial, N:o
18, i anledning af Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets förslag N:o 142,
angående Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans samt sterbhus-afgiftens upphörande,
dels Expedilions-Utskottets skrifvelse-förslag N:o 157 i samma ämne,
blef sistnämnde förslag af Ståndet godkändi, och lades memorialet N:o
18 till handlingarne.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Conslitutions-Utskottets memo
-
848
Prot. TJtdr. d. 4 Dcc. 1840.
rial IN:o 63, om val af förmyndare att styra Riket under Konungs minderårighet,
blef samma memorial, på grund af dervid gjorda anmärkningar, till
Conslitulions-Utskollet återremitteradt.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stals-Utskoltets bordlagda Utlåtanden:
N:o 364, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 309, angående afskrifning
af fordringar för undsättnings-spanmål.
Med frånträdande af lemnadt bifall tili Stats Utskottets Utlåtande N:o
309, godkände Ståndet Utlåtandet JN:o 364.
N:o 365, angående ersättningen af koslnaderne för Riks-Slåndens klubbar
under innevarande Riksdag.
Bifölls.
ocb N:o 366, med svar på erhållne återremisser å Utlåtandet N:a 197,
i anledning af motion om anslag lill Herr Hof-Maiskalken Leijonmark , i oell
för bans befattning, såsom Secreterare vid Kongl. Tabell-Commissionen.
Utlåtandena N:ris 197 och 366, godkändes.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos följande Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens bordlagda Betänkanden och Utlåtanden:
O
N:o 52, i anledning af väckta frågor om förändring i grunderna för utgörandet
af planpenningar.
N:o 53, i anledning af väckt fråga om behofvet af stam- och strö-rotars
närmande till hvarandra.
N:o 54, i anledning af väckt motion, att åtskilliga i Elfsborgs Län kringspridda
rusthålls-numror under Westgötha afsutna Cavallen måtte derifrån
afsöndras samt med Elfsborgs och Westgötha-Dahls Regementen förenas.
N:o 55, i anledning af väckt fråga om afskalfande af fotmötena vid Indeldta
Cavalleri-Regementena, rn. m.
N.o 56, i anledning af väckt fråga om armeens förseende med byxor af
blått med hvilt meleradt kläde.
N:o 57, i anledning af väckt fråga om förändradt beklädnadssätt för Indeldta
Cavalleriet.
och N:o 59, i anledning af väckta motioner, rörande stuterien och hästafvelns
förbättrande inom Riket.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Stats-samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 58, i anledning af väckta motioner,
rörande transport af krono-manskap och krono-effecter.
S. D. Ståndet beslöt, att ett af Herr Tli. Petré denna dag ingifvet
skriftligt anförande, som afser anslag för anläggning af en ny väg emellan
Neder
-
Prot. TJtdr. d. 4 Dec. 1840.
849
Neder- och Öfver-Calix socknar i Norrbottens Län, skall åtfölja redan beslutad
återremiss af Stats-Utskottets Utlåtande Litt. C, i anledning af ifrågasatta
extra stats-anslag till lättade communicationer och andra allmänna arbeten.
S. D. Ett af Herr Unger denna dag ingifvet skriftligt anförande, som
afser anslag för iståndsättande af Landshöfdinge-residenshuset i Wenersborg,
beslöt Ståndet komma att åtfölja redan beslutad återremiss af Stats-Utskottets
Utlåtande Litt. D 3 i anledning af ifrågaställa extra stats-anslag till allmänna
byggnader.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtanden, Betänkanden och Memorial:
N:o 60, i anledning af en af Herr Petré3 Th., väckt motion, rörande
användande af ett obrukbart linieskepp, för att utröna bombkanoners verkan.
Bifölls.
N:o 61, i anledning af väckt motion om nedsättning i försäljnings-priset
å Svensk Förfatlnings-samling.
Bifölls.
N:o 71, i anledning af väckt motion om Bergsfogde-tjensternas afskaffande.
Bifölls.
N:o 72, i anledning af väckt fråga om upphäfvande af de fri- och rättigheter,
som blifvit Bergslagen förbehållna.
Bifölls.
N:o 74, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 3.
Lades till handlingarne.
N:o 75, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 7.
Lades till handlingarne.
N:o 76, i anledning af återremiss af Betänkandet N:o 25.
Lades till handlingarne.
N:o 77, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 31.
Lades till handlingarne.
N:o 78, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet N:o 38.
Lades till handlingarne;
och N:o 79, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o 49.
Lades till handlingarne.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 73, i anledning af väckta frågor om
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 107
S5o
Prat. Utdr, d. 4 Dec. 1840.
inrättandet dels af ett Gymnasium, dels af en Apologist-skola i Sölvitsborg,
Lief samma Betänkande återremitteradt.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Bevillnings-Utskoltets Betänkande
N:o 32, angående stämpling af spelkort samt afgiften derför.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets nedannämnde bordlagde Memorial
och 'Utlåtande:
N:o 114, i anledning af väckt fråga om ändring af 214 §. uti nu gällande
Banco-Reglemente.
Godkändes.
N:o 115, i anledning af väckt motion, att, i stället för Konungens Befallningshafvandes
eller Domhafvandens, Kronofogdens i orten vederhäftighetsbetyg
för lånesökande måtte i Banco-Discont-verket antagas.
Godkändes.
N:o 116, i anledning af Högvördige Preste-Ståndels ålerremiss å Utskottets
under N:ris 93, 95 och 96 afgifna Utlåtanden.
Lades till handlingarne;
och N:o 117, med anmälan af en rättelse i Utskottets under N:o 28,
aflåtne Betänkande.
Rättelsen godkändes, och memorialet N:o 117 lades i öfrigt till handlingarne.
S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Expeditions-Utskottets
memorial N:o 15, (med bilagan), i anledning af en ifrån Hedervärda BondeStåndet
till Expeditions-Utskottet meddelad anmodan att låta påskynda tryckningen
af de ifrån de öfriga Utskotten inkomna Betänkanden, m. m.
S. D. Expeditions-Utskottets å Ståndets bord hvilande förslag till Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse N:o 112, angående rättighet för åtskilliga släder
att återbekomma af dem erlagd rotefrihets-bevillning, blef, vid ånyo skedd
föredragning, återremitteradt till Expeditions-Utskottets i ändamål, att, sedan
samtlige Riks-Stånden numera bifallit Stats-Utskottets Utlåtande N:o 356,
i anledning af väckt fråga om restitution till staden Hudiksvall af erlagd rotefrihets-afgift,
skrifvelsen må omredigeras och rättas på det sätt, att sistnämnde
beslut deri jemväl blifver intaget.
Från Hederv. Bonde-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets, den 7 sisth November
bordlagda Utlåtande Nro 354, angående anslag å extra stats-regleringen
Litt. Cj i anledning af ifrågasatta extra stats-auslag för lättade communieationer
och andra arbeten; hvarvid Ståndet fattade följande beslut:
Trot, Utdr, d, 4 Dec. iS4°‘
c) Väganläggningar, m. m.
I anledning af serskildta motioner, upptagne under punkterne 1, 2’, 3,
4, 5, 6 och 7, om dels förbättring i allmänhet af vägarna i Riket> dels
anläggning af vissa vägar.
Återremitterades.
7:o Om anläggning af en ehaus sde emellan Westerås och Fahlun*
Återremitterades.
8:o Om jernvägars anläggning.
Bifölls.
9:o Om anslag för befrämjande af bogs öring medelst ångfartyg.
Bifölls.
d) Allmänna föreskrifter i afseende på Utskottets förslag i Utldtani,
det Litt. C.
Återremitterades.
e) Angående disposition af de vid innevarande års slut odisponerade
extra stats-anslag.
Bifölls.
Litt. D3 i anledning af ifrågaställds extra stats-anslag till allmännSt
byggnader.
Ilo Om anslag till byggnader af åtskilliga Landshöfdinge-residenshus,
Återremitterades.
2:o Om local för Riks-Archivet.
Ståndet biföll Utskottets förslag sålunda, att det af Riksgälds-Uontoiret
för närvarande disponerade litas må lill Riks-Archiv upplåtas, i ändamål jern*
väl, att i nion af utrymme och behof, derstädes förvara "Witterhets- Historieoch
AiitiqvitelS-Academiens samlingar, mot det att Sundhets-Collegii hus öfverlemnas
i utbyte till Riksgälds-Contoiret, samt att, under förutsättning, att
Kongl. Maj:t bifaller Numer-Lotteriets upphörande, sistnämnde inrättnings
hus användes till inrymmande af Kongl. Suiidhets-Collegium.
Utskottets tillstyrkande i afseende på llyttningskostnaderne m. m. biföll*
jemväl.
3io Om anslag till Riddarfiolmskyrkans och dess grafcfiors med dithörande
torns utvähdiga reparation och taktäckning.
' Återremitterades.
4:o Om reparation af Konungabref varn* i Wreta Mästers församling*,
kyrka och Warnhems kloster,
Bifölls,
85a Pro t. Utdr. d. 4 Dec. 1840.
5:o Om byggnad af ett capell för Finn-allmogen uti Gunnarskogs,
Gräsmarks och Eda församlingar i Wermland.
Återremitterades.
6:0 Om anslag till gymnastiska Central-Institutet.
lii fölls.
' Litt. Ej i anledning af ifrågastående eactra stats-anslag för under
visnings-verket,
vetenskaperna och de sköna konsterna.
l:o Om anslag till universiteten i Lund och Upsala för uppförandet
af ännu saknade behöfliga byggnader.
Bifölls.
2:o Om anslag till utvidgning af Carlstads läroverk.
Bifölls.
3:o Om anslag till reparation och ny inredning af Carolinska MedicoChirurgiska
Institutets hus och byggnader.
Återremitterades.
4:o Om anslag till inköp för statens räkning af fullständiga barometrar
och tillhörande tliermometrar och hydrometrar för anställande af
meteorologiska observationer.
Bifölls.
5:o Om anslag till inköp för statens räkning af det så kallade Oxenstjernska
archivet på Tidon.
Bifölls.
6:0 Om anslag till utgifvande af en vid folk-undervisningens begagnande
nödig charta öfver Skandinavienj m. m
B fölls.
7:o Om anslag till nybyggande och inrättande af ett National-Museum.
Bifölls.
8:0 Om anslag för tillbyggnad och reparation af Academiens för de
fria konsterna hus.
Biföll-.
9:o Om anslag till folk-undervisningens befrämjande.
Bifölls.
Litt. Fj i anledning af ifrågaställde extra stats-anslag till åtskilliga
allmänna och enskilda föremål.
l:o Om anslag för tillvägabringande af 8 stycken statistiska chartor
öfver vårt lands serskilda statsförvaltnings-grenar.
Bifölls.
Prot. Vtdr. d. 4 Dec. 18/f.o.
853
2:o Om anslag till årligt understöd för utrikes resor i techniskt afseende.
Bifölls.
3:> Om underhållandet af Långebro öfver Helgeån vid Christianstad.
Bifölls.
4:o Om anslag till inrättande i norra länen af 2 a 3 chemiska blekerier
och appreteringsverk.
Bifölls.
5:o Om anslag till nödiga byggnaders och verkstäders uppförande för
en arbets-inrättning uti Eskilstuna fristad
Bifölls.
6:0 Om låne-understöd för befordrande af åtskilliga nja anläggningar
vid Skönviks glasbruk.
Bifölls.
7:o Om inbetalande af det byggnads-capital j som Landtbruks-A cademien
har hos Stats-Verket innestående.
Bifölls.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets, sedan den 2 i denna
månad på Bordet hvilande, Utlåtande.
N:> 385, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående öfverflyttning
å allmänna Indragnings-staten af de å Numer-Lotteriets stat uppförde
löner och ständige arfvoden, blef samma Utlåtande af Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskotlets den 23 sisth Nov. bordlagda Memorial
N:o 376, i anledning af Ståndens skiljagtiga beslut, angående inhemsk
ulls belåning.
Ståndet godkände voterings-propositionen.
S. D. Föredrogos ånyo, livart efter annat, sammansatta Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utkottens följande 14 Betänkanden, Utlåtanden
och Memorial, nemi.
N:o 52, i anledning af väckta frågor om förändring i grunderna för utgörandet
af plan-penniugar.
Bifölls.
N:o 53, i anledning af väckt fråga om behofvet af Stam- och Strö-rotars
närmande till hvarandra.
Bifölls.
N:o 62, i anledning af väckt fråga om vägpenningars erläggande af resande,
som begagna gästgifvarskjuts.
Bifölls.
854
Prot. TJtdr. d. 4 Dcc. 1840.
N:o 63, i anledning af Pehr Jönssons från Skåne motion att det Helgonskyldskorn,
som i Skåne blifvit disponeradt till slädernes Skolor, måtte få till
Folkskolome användas.
Bifölls.
N:o 64, i anledning af väckt fråga om statsbidrag till en i Götheborg
inrättad Elementar-skola för unga sjömän.
Bifölls.
Nio 65, i anledning af väckt fråga om statens skyldighet alt bekosta
fattigvården för de å Krono-allmänningarne bosatte personer.
Bifölls.
N:o 66, i anledning af vackt fråga om ersättning till innehafvarne af
sådane i Rotering qvarstående hemman, som ifrån Capellans- till Skolmästare-boställen
blifvit eller blifva förvandlade.
Afslogs.
N:o 67, i anledning af väckt fråga om beviljande af åtskillige förmoner
för köpingen Lysekihl.
Bifölls.
N:o 81, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 1.
Bifölls.
N:o 82, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 2.
Ståndet biföll Betänkandet N:o 2 och lade N:o 82 till handl!ngarne.
N:o 83, i anledning af anmärkningar, som föranledt återremiss af Ut»
skottens Betänkande Nio 13.
Med frånträdande af sitt beslut i anledning af Betänkandet N:o 13, bi»
föll Ståndet Utlåtandet N:o 83.
N:o 84, i anledning af väckt fråga om inställande af den, de Utsockne
frälse-hemman i Halland, ålagde ordinarie rotering.
Bifölls.
N:o 85, i anledning af återremiss å Utskottens Betänkande Nio 9, om
bildande af undervisnings-anstallter för Skeppsbyggeri samt anslag dertill.
Ståndet vidblef sitt vid Betänkandet N:o 9 fattade beslut och lade Utlåtandet
N:o 85 till handlingarne; samt
N:o 86, i anledning af återremiss å Betänkandet Nio 10, angående inrättandet
af Navigations-skolor, m. m.
Lades likaledes till handlingarne.
S. D. Föredrogs och afslogs en från Höglofh Ridderskap^ och Adeln
genom utdrag af dess Protocoll den 21 sisth November, N:o 687, till MedStånden
albiten inbjudning att biträda det beslut, förstnämnde Riks-Stånd fat
-
Fröt. Vtdr. d. 5 Dec. 18^.0.
855
ta>t viri handläggning af Banco-Utskoltets Tillåtande, N:o 109, i anledning af
anmärkningar mot Utskottets Betänkande N:o 64, angående utgifvande från
Banken af dess behållna räntevinst och capital öfverskott.
S. I). Föredrogos ånyo Siats-Utskottets följande 3:ne Utlåtanden, nemligen:
IST:o 365, angående ersättningen af kostnaderne för Riks-Ståndens klubbar
under innevarande Riksdag.
Bifalls.
N:o 366, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet N:o 197.
Lades till handlingarne > samt
N:o 375, i anledning af återremiss å 52 punkten i memorialet N:o 301.
Lades till handlingarne.
S. D. Vid förnyad föredragning af sammansatta Stats- och Banco-Utskottens
följande 2 Utlåtanden fattade Ståndet nedannämnde beslut.
N:o 68, i anledning af Bengt Gudmundssons från Hallands Län motion
om pension för aflidne Banco-Fullmägtigen Anders Danielssons efterlemnade
enka och oförsörjda barn.
Bifölls; samt
N:o 70, i anledning af erhållne återremisser å Stats- och Banco-Utskottens
Utlåtande N:o 8.
Ståndet vidblef sitt vid Utlåtandet N:o 8 fattade beslut och lade Utlåtandet
N:o 70 till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets följande
2 Utlåtanden, nemligen:
N:o 124, i anledning af motion om en underdånig anmälan hos Kongl.
Maj :t, med afseende åden närvarande ofullständiga sammansättningen af Kongl.
Maj:ts Stats-Råd.
Lades till handlingarne; samt
N:o 125, i anledning af återremissen å Betänkandet N:o 83, angående
Kongl. Theaterns indragning och utarrendering till enskildte samt om rättighet
för enskildte att anlägga Theatrar i Hufvudstaden, m. m.
Ståndet afslog Betänkandet N:o 83 och lade Utlåtandet N:o 125 till
handlingarne.
Den 5 Dec. 1840 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adelis.
S. D. Då nu ånyo föredrogos, ej mindre Stats-Utskottets förliden gårdag på
bordet lagda Memorial N:o 391, med förslag till yoterings-propositioner ian
-
856
Prot. TJtdr. d. 5 Dcc. 1840.
ledning af skiljagtiga beslut öfver Utlåtandena, N:o 257 och 367, än ock
Högvörd. Preste-Ståndets genom Protocolls-Utdrag af den 2 dennes gjorda
inbjudning till instämmande i Ståndets beslut att bevilja f. d. Stats-Rå leii
Friherre Åkerhjelm och Grefve Härd. halfva Siats-Råds lönen hvardera, att
å Allmänna Indragnings-staten uppforas och denna lön tillgodonjuta, med vanliga
vilkor af pensionernas minskning eller upphörande i mån af framtida
erhållande löner på stat, fann Ridderskapet och Adeln för godt, att antaga
Preste-Ståndets ifrågavarande inbjudning, i följd hvaraf Ridderskapet och
Adeln ansåg så väl voteringen om contra-propositionen, som andra alternativet
vid voteringen om hufvudsaken förfalla, men i öfrigt godkände den i memorialet
N:o 391 föreslagne voterings-propositionen.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Ulskottets förliden gårdag på
bordet lagde Memorial N:o 390, med förslag till voterings-propotion, i anledning
af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut i fråga om mötes-passevolancens upphörande,
blef den föreslagne voterings-propositionen af Ridderskapet och Adeln
godkänd.
S. D. Remitterades till Bevillnings-Utskottet ett denna dag afgifvet anförande
al Herr Stuart, Carl, i anledning af Utskottets, af Ridderskapet och
Adeln återremitterade Betänkande N:o 32, angående stämpling af spelkort samt
afgiften derför.
S. D. Då nu ånyo föredrogs Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 25 sistlidne November på borde lagda Utlåtande N:o 125, i anledning
af återremissen af Betänkandet N:o 83, angående Kongl. Theaterns indragning
och utarrendering till enskilda samt örn rättighet för enskilda att anlägga
theatrar i hufvudstaden, m. m., blef samma Utlåtande af Ridderskapet och
Adeln bifallet med följande förändringar:
l:o att den underdåniga begäran till Kongl. Maj:t om upphäfvande af
Kongl. Brefven af den 14 Maj 1789 och den 30 Juli 1831 ansågs böra
förfalla; och
2:o att Utskottets tillstyrkan angående afgifterna af utländska skådespelare,
lindansare m. fl. afslogs.
S. D. Lades till handlingarne Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
den 25 sistlidne November på bordet lagda Utlåtande N:o 126, i anledning
af väckt motion om upphörande af böter för uragtlåten leverering till
Stora Kopparberg bergslag af ränte- och mantals-kolen.
S. D. Remitterades till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet Herr
Nordenskölds, Otto Gustaf, den 1 dennes på bordet lagde motion, em underdån
-
Trot. TJldr. d. 5 Dec. 1840 85;
derdånig hemställan till Kongl. Maj:t om vidtagande af åtgärder i afseende
på Rikels sjömakt till skyddande af handeln.
S. D. Lades till handlingarne Förstärkta Stats-Utskottets den 1 dennes
på bordet lagde Memorialer:
JNjo 372, angående omröstning i anledning af skiljagtiga beslut uti åtskilliga
till stats-regleringen hörande frågor.
N:o 373, angående verkställd omröstning till följd af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut, i anledning af Stats-Utskotlets Utlåtanden N:ris 195 och 304.
S. D. Lades till handlingarne Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
den 1 dennes på bordet lagda Utlåtande N:o 85, i anledning
af återremiss å Utskottens Betänkande N:o 9 om bildande af under vis
nings-anstalter
för skeppsbyggeri samt anslag dertill.
S. D. Ånyo föredrogos och biföllos Banco-Utskottets den 1 dennes på
bordet lagda Betänkanden, Utlåtanden och Memorial:
N:o 120, i anledning af väckt fråga om förändring i nu gällande föreskrifter,
angående Expeditionssättet för jernbelåningen vid Låne-Contoiret i
Götheborg.
N:o 121, öfver en af Baron E. von Vegesach ingifven ansökning om eftergift
af erlagd straffränta för skuld till Discont-Verket.
N:o 122, öfver gjord framställning, att den Banco-Fullmägtig, som har
inspectionen öfver Tumba pappersbruk, må, undersitt vistande derstädes, erhålla
fritt vivre och logis.
N:o 123, med hemställan om upphäfvande af föreskriften, angående indragning
vid inträffande ledighet af vaktmästare-tjensten vid Tumba pappersbruk.
N:o 124, i anledning af väckt fråga om ett årligt anslag till en Sparbanks-inrättning
för bruksarbetarne vid Tumba.
N:o 125, i anledning af väckt fråga om bildandet af en fast Skola å
Tumba pappersbruk.
S. D. Återremitterades Lag-Utskottets den 1 dennes på bordet lagda Betänkande
N:o 159, i anledning af väckt motion om ett lagstadgande, som berättigar
fordringsegare, att hos Konungens Befallnings-hafvande erhålla s. k.
promotorial i lagsökningsmål.
S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets den 1 dennes på bordet
lagda Betänkanden:
N:o 160, öfver väckt motion om ändring i sättet för besvärs anförande
Uih. lill R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 108
858
Prot. Utdr. d. 5 De c. 1840.
emot Öfver-Ståthållare-Embetets och Konungens öfrige Befallningshafvandes beslut
2 mål, angående brott emot Polis-författningarne, m. m.
N:o 161, i anledning af vackt motion om ändring af 9 och 10 Capitlen
Kyrkolagen.
N:o 162, i anledning af väckt fråga om lagstiftning för Hypotheks-föreningar.
S. D. Biföll Ridderskapet och Adeln Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens den 2 dennes på bordet lagda Betänkande IS:o 88, i fråga
om vissa förmoners beviljande för invånarne inom Vester- och Norrbottens
Län.
S. D. Då nu ånyo föredrogos ej mindre Stals- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens den 1 dennes på bordet lagda Utlåtande N:o 86, i
anledning af återremiss å Betänkandet N:o 10, angående inrättandet af Navigations-skolor,
m. m., an ock Vällofl. Borgare-Ståndets i Protocolls-utdrag af
den 2 dennes gjorda inbjudning till instämmande i Ståndets beslut att, oberoende
af hvad uti Utskottens förslag omförmäles, dels en summa af 500 R:dr
Banco för hvardera af städerna Wisby och Carlshamn må, till uppförande
på ordinarie stat, beviljas, för att användas till underhåll af de i nämnde städer
redan inrättade eller tillämnade lägre undervisnings-anslalter i navigationsläran,
dels ett anslag af 500 R:dr Banco må uppföras å ordinarie stat lill inrättande
af en Navigations-skola i Hernösand, fann Ridderskapet och Adeln,
som förut bifallit Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkande
N:o 10, för godt att antaga inbjudningen med det vilkor, att anslaget
utgår från 1841 års början, när vederbörande i staden visa sig hafva beredt
tillgångar för hvad, som till ändamålets vinnande erfordras utöfver det
anslag Rikets Ständer nu göra, samt att det ifrågasatta anslaget för en Navigations-skola
i Hernösand icke ovilkorligen skall tillfalla nämnde stad, utan
den stad norr om Gefleborgs Län, som först anmäler sig hafva beredt de
tillgångar, hvilka äro för ändamålet nödiga; och skulle de öfriga Riks-Stånden
vänligen inbjudas att i detta beslut sig med Ridderskapet och Adeln
förena.
Från Högvörd. Preste-Standet f. m.
S. D. Anställdes val af Directeurer och Suppleanter, af Preste-Ståndet
vid Rikets Ständers Låne-Contoir i Götheborg och Malmö, och befunnes efter
valsedlarnes öppnande vara utsedda
i Götheborg:
Fröt. Ut dr. d. 5 Dec. 18^0.
85g
Directeurer:
Biskopen, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden Herr Doctor Anders
Bruhn, samt till
Suppleanter:
Dom-Proston, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden Doctor D. M.
Hummel, oell
Theol. Lectorn, Prosten och Kyrkoherden Doctor N. Beckman; samt
i Malmö:
Directeurer:
Vice Contracts-Prosten, Kyrkoherden i Fosie, Magister Christopher Sydvan;
samt till
Suppleanter:
L. L. O. O. Professorn, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Magister
B. M. Bolme'sr, och
Chem. et Phys. Professorn, Contracts-Prosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden
Doctor J. A. Engeström.
S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Lag-Utskottets följande Belånkanden
sedan den 23 Nov. sisth å bordet hvilande:
N:o 152, i anledning af väckta motioner om ändring af 8 Cap. HandelsBalken
och upphäfvande af Kongl. Förordningen den 1 October 1752, angående
straffets skärpande för mätare, som med origtigt mätande beträdes.
N:o 153, i anledning af väckt motion om bestämmandet af rätt domstol
för upptagande af åtal emot Öfver-StåthåHaren för fel i embetet.
N:o 154, i anledning af väckt motion om behofvet af åtskilliga föreskrifter
rörande Polis-göromålens ordnande i Stockholm.
N:o 155, i anledning af väckt motion om granskning och ändring af de
lagens rum, enligt hvilka ledamöter i Krigs-Rätt dömas till ansvar för felagtiga
domslut; och
N:o 156, i anledning af väckt motion om ansvars-bestämmelser för dem,
som eftergöra andras arbeten i gravyr eller lithograf!; blefvo samma Betänkanden
af Ståndet bifallna.
S. D. Då nu ånyo föredrogos Stats- och Bevillnings-Utskottens Betänkande
N:o 80, i anledning af åtskilliga motioner, angående forändradt lönings
-
86o Fröt. Utdr. d. 5 Dec. 1840,
sätt för Domare samt Expeditionslösens och Chartas-Sigillatas-Contoirets upphörande;
blef samma Betänkande af Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial IS:o 390, med förslag
till voteriugs-proposition, i anledning af Rikets Ständers skiljagtiga beslut i
fråga om mötes-passevolansens upphörande.
Blef på grund af dervid gjorda anmärkningar återremitteradt.
S. D. Föredrogos ånyo Constitutions-Utskottets den 23 Nov. sisth å bordet
lagda följande memorial:
IST:o 64, med förslag i afseende på Tryckfrihets-Förordningens rälta benämning.
N:o 65, med förslag lill ändring i 1 §. 3 mom. Tryckfrihets-lagen.
N:o 66, med föreslående af ett tillägg i 1 §. 5 mom. Tryckfrihets-lagen.
Härvid iagltogs att ordet ”Hof-Canzlern,” sorn å sista raden i memorialet förekommer,
utbytes emot ”Justitias Siats-Ministern;”
Och blefvo ofvannämnde 3:ne förslag antagna såsom hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, enligt 56 §. Regerings-Formen.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
följande Betänkanden:
JNko 62, i anledning af väckt fråga om vägpenningars erläggande af resande,
som begagna gästgifvare-skjuts.
Bifölls.
N:o 63, i anledning af Pehr Jönssons från Skåne motion att det Helgonskylds-korn,
som i Skåne blifvit disponeradt till städernas Skolor, måtte tå
lill Folkskolor användas.
Bifölls.
N:o 64, i anledning af väckt fråga om statsbidrag till en i Götheborg
inrättad Elementar-skola för unga sjömän.
Bifölls ;
N:o 65, i anledning af väckt fråga om Statens skyldighet att bekosta fattigvården
för de å Krono-allmänningarne bosatte personer.
Bifölls.
N:o 66, i anledning af väckt fråga om ersättning till innehafvare af sådane
i rotering qvarstående hemman, som ifrån Cappellans- till Skolmästareboställen
blifvit eller blifva förvandlade.
Bifölls.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Banco-Ulskoltens Utlåtanden:
N:o 68, i anledning af Bengt Gudmundssons Ii an Hallands Län motion,
Prot. Vtdr. d. 5 Dec. 1840.
861
om pension för aflidne Banco-Fullmägtigen Anders Danielssons efterlemnade
enka och oförsörjda harn.
Afslogs.
N:o 69, i anledning af erhållne åter re misser af Stats- och Banco-Utskottens
Utlåtande N:o 4.
Med bifall till Utlåtandet N:o 69, lade Ståndet Utlåtandet N:o 4 till
handlingarne.
]N:o 70, i anledning al erhållne återremisser å Stats- och Banco-Utskottens
Utlåtande J\:o 8.
Bifölls; och
Utlåtandet N:o 8 lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
följande Utlåtanden:
N:o 125, i anledning af återremissen af Betänkandet N:o 83, angående
Kongl. Theaterns indragning och utarrendering till enskilde samt om rättighet
för enskilde att anlägga theatrar i llufvudstaden, m. m.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 83, lade Utlåtandet N:o 125 till
handlingarne.
N:o 126, i anledning af väckt motion om upphörande af böter för uragtlåten
leverering till Stora Kopparbergs Bergslag af ränte- och mantalskolen.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Förstärkta Stats-Utskottets memorial:
K:o 372, angående omröstning i anledning af skiljagtiga beslut uti åtskilliga
till stats-regleringen hörande frågor; och
]\':o 373, angående verkställd omröstning till följd af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut i anledning af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 195 och 304.
Lades till handlingarne.
S. D. Föredrogos ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
följande Betänkande och Utlåtande.
Pv:o 84, i anledning af väckt fråga om inställande af den, de utsockne
frälsehemmanen i Halland ålagde ordinarie rotering.
Bifölls.
N:o 85, i anledning af återremiss å Utskottens Betänkande N:o 9, om
bildande af undervisnings-anstallter för skeppsbyggeri samt anslag dertill.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 9, lade Utlåtandet N:o 85 till handlingarne.
862
Prot. Utdr. d. 5 Dcc. iStio.
N;o 86, i anledning af återremiss å Betänkandet N:o 10, angående inrättandet
af Navigations-skolor ra. m.
Hvarjemte äfven i betragtande togs en af Välloflige Borgare-Ståndet genom
Protocolls-utdrag af den 2 dennes meddelad inbjudning att dess, i sammanhang
med nyssnämnde Betänkande fattade, serskilda beslut, biträda.
Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o 10, vidhållet i Utlåtandet N:o 86,
fann äfven för godt, så vida instämma i det af Välloflige Borgare-Ståndet
fattade beslut, att, oberoende af Utskottens förslag, en summa af 500 R:dr B:co
för hvardera städerna Wisby och Carlshamn må, till uppförande på ordinarie
stat, beviljas, för att användas till underhåll af de i nämnde städer redan
varande eller tillämnade lägre undervisnings-anstallter i Navigations-läran,
samt att ett anslag af 500 R:dr Banco må å stat uppföras till inrättande a£
en Navigations-skola i någon af de norr om Gefle belägna städer; men öfverlöt
åt Kongl. Maj:t att i Nåder bestämma, hvilkendera af dessa städer, som
kan för ändamålet befinnas vara den tjenligaste.
Från W ä 11 o f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Constitutions-Utskottets memorial:
N:o 64, med förslag, i afseende på Tryckfrihets-Förordningens rälta benämning.
Hvad Constitutions-Utskottet föreslagit, antogs till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
N:o 65, med förslag till ändring i 1 §. 3 mom. Tryckfrihetselagen.
Antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag;
och N:o 66, med föreslående af ett tillagg i 1 §. 5 mom. Tryckfrihetslagen.
Förslaget antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, dock
med iagttagande af den rättelse, som är serskildt anmäld af ett tryckfel, i
så måtto, att ordet: ",Justitia StaPs-Ministerri’ bör införas i stället för det
begagnade ordet Hof-Canzleren.
S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Stats- och Bevillnings-Utskofctens
Betänkande N:o 80, i anledning af åtskilliga motioner, angående förändradt
löningssätt för Domare, samt Expedilions-lösens och Chartae-SigillatfeContoirets
upphörande, blef samma Betänkande af Ståndet bifallet.
S. D. Föredrogos ånyo följande Stats-Utskottets Utlåtande och Memorial:
N:o 385, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående öfver
-
Prot. Uldr. d. 5 Dec. 184.0.
863
flyttning på Allmänna Indragnings-stalen af de å Numer-Lotteriets stat uppförde
löner och ständiga arfvoden.
Bifölls ;
och JS:o 390, med förslag till voterings-proposition, i anledning af RiksStåndens
skiljagtiga beslut, i fråga om mötes-passevolansens upphörande.
Yoterings-propositionen godkändes.
S. D. Föredrogs Stats-Utskottets memorial N:o 391, med förslag till voterings-propositioner,
i anledning af skiljagtiga beslut öfver Utlåtandena N:ris
257 och 367; och i sammanhang härmed företogs meddeladt utdrag af Högvördige
Preste-Ståndets den 2 dennes hållna protocoll, innefattande ej mindre
Preste-Ståndets beslut i den fråga, som förekommer uti förutnämnda Utlåtanden,
än äfven inbjudning till Med-Stånden att i Preste-Ståndets beslut sig
förena.
Inbjudningen blef icke antagen, men de af Siats-Utskottet föreslagna voterings-propositioner
godkändes.
S. D- Föredrogos ånyo och biföllos Lag-Utskottets nedannämnda bordlagda
Memorial och Belänkanden:
N:o 151, med förslag till sammanjemkning af de inom Riks-Stånden fattade
skiljagtiga beslut vid förehafvande af Utskottets genom Betänkandet N:o
66, och Utlåtandet N:o 126 framställda förslag, i anledning af väckt fråga
om förtydligande af 1 Gap. 2 §. Straff-Balken och Kongl. Brefvet den 25
September 1777.
N:o 152, i anledning af väckta motioner om ändring af 8 Cap. IJandelsBalken
och upphäfvande af Kongl. Förordningen den 1 October 1752, angående
straffets skärpande för mätare, som med origtigt mätande beträdes.
N:o 153, i anledning af väckt motion om bestämmandet af rätt Domstol
för upptagande af åtal emot Öfver-Stålhållaren för fel i Embetet.
JN:o 154, i anledning af väckt motion om behofvet af åtskilliga föreskrifter,
rörande polis-göromålens ordnande i Stockholm.
IN:o 155, i anledning af väckt motion om granskning och ändring af de
lagens rum, enligt hvilka ledamöter i Krigs-Rätt dömas till ansvar för felagtiga
domslut;
och j\:o 156, i anledning af väckt motion örn ansvars-bestämmelser för
dern, som eftergöra andras arbeten i gravyr eller lithographi.
S. D. Beslöts, alt ett af Herr Petré, denna dag, i anledning af StatsUtskottets
afgifna och af Ståndet återremitterade Utlåtanden, angående extra
stats-regleringen, inlemnadt skriftligt anförande, jemte hvad i sammanhang
dermed blifvit aufördt, skulle nämnde återremisser åtfölja.
S64
Prot. Utdr. d. S Dec. 1840.
S. D. Föredrogos: l:o utdrag af Protocoliet, hållet hos Högloflige Ridderskapet
och Adeln den 9 sistiidne November och innefattande nämnde RiksStånds
beslut, i anledning af Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Betänkande N:o 2 och Utlåtande N:o 5, angående grunderna
för förändrade föreskrifter om bränvins-bränningens utöfning samt afgifterna
derför, 2:o utdrag af bemäldte Riks-Stånds den 13 i berörde November
månad hällne Protocoll, hvarigenom Med-Stånden inbjödos att förena sig
uti Ridderskapets och Adelns beslut i ofvansagde fråga, 3:o utdrag af Hedervärda
Bonde-Ståndets protocoll för den 31 sisth October, uti hvilket är intaget
Bonde-Ståndets beslut, i afseende på grunderna för förändrade föreskrifter
om bränvins-bränningens utöfning samt afgifterna derför, och 4:o utdrag af
sistnämnde Riks-Stånds den 18 nästlidne November hållna protocoll, hvarigenom
ej mindre svar lemnats å Ridderskapets och Adelns inbjudning till
deltagande i dess beslut i detta ämne, än äfven inbjudning serskildt meddelats
till Med-Stånden att instämma uti Bonde-Ståndets beslut i samma ärende.
Borgare-Ståndet fann icke skäl att antaga de af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet 1 denna af Borgare-Ståndet den 2 sisth November afgjorda
fråga meddelade inbjudning.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande N:o 369,
angående Professor Grafströms motion om åtgärder till beredande deraf, att
de af allmogen i Norr- och Westerbotten, som hos Grosshandlaren Liljewalch
häfta i skuld för undsättnings-spanmål, må i vissa fall derför njuta afskrifning.
S. D. Föredrogos ånyo och godkändes Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkanden och Utlåtanden:
N:o 62, i anledning af väckt fråga om vägpenningars erläggande af resande,
som begagna gäslgifvare-skjuts.
N:o 63, i anledning af Pehr Jönssons ifrån Skåne motion, att detHelgonskylds-korn,
som i Skåne blifvit disponeradt till städernas Skolor, måtte
få till Folk-skolorna användas.
N:o 65, i anledning af väckt fråga om statens skyldighet att bekosta
fattigvården för de å Krono-AUmänningarne bosatta personer.
N:o 66, i anledning af väckt fråga om ersättning till innehafvarne af
sådana i rotering qvarstående hemman, som ifrån Cappelans-till Skolmästareboställen
blifvit eller blifva förvandlade; och
N:o 67, i anledning af väckt fråga om beviljande af åtskilliga förmoner
för köpingen Lysekihl.
S. U. Efter ånyo skedd föredragning af Stats- samt Allmänna Besvärs
och
-
Prot. TJtdr. cl. 5 Dec. 184.0.
865
och Ekonomi-Utskottens Utlåtande, N:o 64, i anledning af väckt fråga om
Stats-bidrag till en i Götheborg inrättad Eleroentar-skola för unga Sjömän,
blef samma Utlåtande återremitteradt.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Föredrogos åter Stats-Utskottets följande Memorial:
N:o 390, med förslag till voterings-proposition, i anledning af Rikets
Ständers skiljagtiga beslut, i fråga om mötes-passevolancens upphörande.
Ståndet godkände voterings-propositionen om bifall, att, på sätt Utskottet
föreslagit, ordet ”Soldaternes” bör utbjtas emot ordet ”manskapets.”
N:o 391, med förslag till voterings-proposition, i anledning ef skiljagtige
beslut öfver Utlåtandena N:is 257 och 367.
Yoterings-propositionerue biföllos.
S. D. Föredrogos åter Stats-Utskottets
låtanden:
N:o 375, nied förslag till sammanjemkning och votering, i anledning af
Riks-Ståndens skiljagtiga beslut öfver Utlåtandena N:is 170 & 126.
De af Utskottet föreslagna voterings-propositioner blefvo af Ståndet godkände;
Och fann Ståndet skäligt förklara, att, på sätt Utskottet hemställt,
Kongl. Maj:ts Nådiga Sanction borde begäras i Riks-Ståndens beslut, rörande
ifrågavarande ämne, hvarjemte Utskottets förslag i öfriga delar godkändes.
N:o 364, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 309, angående afskrifning
af fordringar för undsättnings-spanmål.
Bifölls.
N:o 369, angående Professor Graf ströms motion om åtgärder till beredande
deraf, att de af allmogen i Norr- och Westerbotten, som hos Grosshandlanden
Liljewalch häfta i skuld för undsättnings-spanmål, må i vissa
fall derföre njuta afskrifning.
Bifölls.
N:o 372, angående omröstning, i anledning af skiljagtiga beslut uti åtskilliga
lill Stats-regleringen hörande frågor.
Lades till handlingarne.
N:o 373, angående verkställd omröstning, till följd af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut, angående Stats-Utskottets Utlåtanden, N:ris 195 & 304.
Lades till handlingarne.
S. D. Då nu i ett sammanhang föredrogos Stats-Utskottets Utlåtande
Bih. lill R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1 Band. 109
följande på bordet hvilande Ut
-
866
Prot. Utdr. d. 5 Dec. i8jf.o.
IV:235, samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ulskoltens Utlåtande, N:o 126,
i anledning af \äckta motioner om upphörande af böter för uragtlåten leverering
tili Stora Kopparbergs Bergslag af ränte- och mantalskolen, be Ivo samma
Utlåtanden återremitterade till gemensam behandling af Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- och Bevillnings-Utskottens
Betänkande N:o 80, i anledning af ålskiliige motioner, angående förändradt
löningssätt för Domare, samt Expeditions-lösen och Chartae SigillataeConloirets
upphörande, biel samma Betänkande af Ståndet bifallet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- och Bancu-Utskottens på bordet
hvilande Utlåtande, N:o 69, i anledning af återremisser å samma Utskotts
Utlåtande JN:o 4, fann Ståndet skäligt att, med ogillande af förstnämnde
Utlåtande N:o 69, bifalla Utlåtandet N:o 4; dock alt någon tillökning i
Manufaclur-Discontens utlåningsfond af Bankens räntevinst och capital-öfverskotl
icke skulle ega rum, samt, med godkännande af Utskottets i Utlåtandet
]N:o 69 afgifne förklaring, att med uttrycket: ”Bankens behållna tillgångar”
bör förstås dels de till Banken ingångna Capital-afbetainingar, som ej åter
derifrån utgått, dels den behållna räntevinsten.
S. D. Föredrogs och lades till handiingarne Expeditions-Utskottels Memorial
N:o 17, i anledning af erhållen återremiss al UtskoLtets förslag till
underdånig skrifvelse N:o 139.
Den 8, 9, 11, 12, 14, 15, 16, 18, 19, 21, 22, 23, 29 och 30 Dec. 1840.
Från Höglofl. Ridderskapkt och Adfln.
S. D. Vid förnyad föredragning af så väl Bevillnings-Utskottets den 21
sisth December på bordet lagde Utlåtande, N:o 30, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Betänkandet N:o 21, angående Tullbevillningen, som af sistnämnde
Betänkande N:o 21, stannade Ridderskapet och Adeln i följande
beslut:
l:o Utskottets yttrande öfver Herr Cederschjölds motion, rörande afskaffande
af tull och ersättning för den derigenom uppkommande minskning i
statens inkomster genom personella afgifter bifölls;
2:o den föreslagna taxan, rättad efter Utskottets förslag i Utlåtandet
N:o 30, bifölls, med följande för hvarje serskild artikel, vid hvilken någon
rättelse skett, upptagne förändringar:
Alun, andra slag, Angelica, Anis och Antimonium crudum eller Spiesglans.
Ansågos böra vara fria från utförsel-tull.
Prot. TJtdr. d. 8 — 3o Dec. 184.0.
867
Jpothcksvaror. Införsels-tullen bestämdes, för enkla medicinalier till
5 R:dr, och för sammansatta till 10 R:dr, af 100 R:dr värde. Utförseln af
båda slagen ansågs böra vara fri från tull.
siska och Beck. Ansågos böra vara fria från utförsel-tull.
Ben , andra slag, oarbetade. Utförseln bestämdes till 3 skillingar per Lisp.
Bilder, andra slag. Införsel-tullen förhöjdes till 15 R:dr af 100 R:dr värde.
Bildthuggeri-arbeten af träd och architectoniska arbeten. Benämningen
å denna artikel ansågs böra blifva: bildthuggeri-arbeten af träd och architectoniska
arbeten af alla slag; hvarjemte den ansågs böra fördelas i
tvänne klasser, nemligen: af Svenska Konstnärer, fria från tull, vare sig
vid införsel eller utförsel; och af andra Konstnärer, belagda med en införsel-tull
af 15 R:dr, för 100 R:dr värde, men fria från utförsel-tull.
Blyertspennor. Redactionen skulle erhålla följande förändring:
Blyertspennor
Tullv. Qv. för Tullberäkn. Inf. tull. Utf. tull.
20 sk. timmermans 1 Skålp. 4 sk. fria.
3 R.dr alla andra slag 1 Skålp. 30 sk. fria.
Bokstaf s-stämplar samt Boktryck- eller stilar, förslitne och obrukbara,
eller stilskrot. För förslitne och obrukbara eller stilskrot bestämdes iuförsels-tullen
till 1 sk. per Skålp., och utförseln deraf ansågs böra vara fri från tull.
Borstar. Ansågs, såsom hörande till slöjdevaror och med dem dragande
lika lull, böra utur den egentliga Taxan uteslutas och endast i noten upptagas
med hänvisning till slöjdevaror, ej specificerade.
Bränvin och sprit. Redactionen och Tullbeslämmelserna derom skulle
blifva följande:
Bränvin och Sprit
af ris, eller arrack; af socker eller rumm; cognac, införd från Frankrike;
och genievre, Holländsk.
Tullv. Qv. för Tullber. Inf. tull. Ulf. tull.
2 R'.dr af till och med 12 graders styrka 1 kanna 32 sk.
3 R:dr deröfver  1 kanna 1 R:dr
alla andra slag odistilleradt eller
distilleradt förbudet
Derjemte beslöt Ridderskapet och Adeln att, derest Kongl. Majjt skulle
finna, alt förbud emot införsel af Bränvin och Sprit, alla andra slag, odistilleradt
eller distilleradt, icke bör ega rum, införsel-tullen å sådant bränvin
eller sådan sprit skall vara 32 sk. kannan, då varan håller till och med
12 graders styrka, och 1 R:dr kannan, då gradtalet är deröfver.
868
Prot, TJtdr, d. 8—3o Dec, 1840.
Böcker. Redactionen ocb Tullhestämmelserna derom skulle blifva följande.
Böcker:
Qv. för Ttillber. Inf. tull. Utf. tull.
på alla språk, chartor ocb musikalier, inbundne
och oinbundne  fria. fria.
utrikes efter tryckta arbeten på Svenska
språket eller sammandrag af sådana arbeten
förbudna.
biblar, gifna till Svenska Bibel-Sällskapet fria.
med inbundet, rent eller linieradt, papper
100 R:dr. 25 R:dr. fria.
Chicorie-rotj Cobolt, Dref, Drefmat ocb Dun. Ansågos böra vara
fria från utförsel-tull.
Decorationer, Platåer, med tillbehör , äfvensom Ornamenter , ej specificerade.
Ansågos, såsom börande tili slöjdevaror och med dem dragande
lika tull, böra utur den egentliga taxan uteslutas och endast i noten upptagas
med hänvisning till slöjdevaror, ej specificerade.
Fikon. Införsel-tullen bestämdes tili 2 sk. per Skålp.
Fisk. Alla under denna rubrik uppförde artiklar ansågos böra vara fria
från utförsel-tull; hvarjemte redactionen ocb Tullbestämmelserna i afseende
på Sill ansågos böra blifva följande:
Fisk.
Tullv. Saltad eller inlagd: Ov. för Tullber. Inf. tull. Utf. tull.
1 R:dr 32 sk. Sill, i f tunnor eller derunder
tunna. 8 sk. fri.
8R:drl6sk. all annan  1 tunna. 32 sk. fri.
Fjäder. Ansågs böra vara fri från utförsel-tull, hvarjemte införseltullen
å den ospritade bestämdes till 1 R:dr per Lisp.
Fjädrar, andra ej specificerade ocb Flaskfoder. Ansågos, såsom hörande
till slöjdevaror ocb med dem dragande lika tuli, böra utur den egentliga Taxan
uteslutas ocb endast i noten upptagas med hänvisning till slöjdevaror , ej
specificerade.
Fläsk. Införsel-tullen bestämdes till 1 R:dr per Lisp.
Frö. Alla under denna rubiik uppförda artiklar ansågos böra vara fria
från utförsel-tull.
Färger och Färgnings-ämnen. Rödfärg ansågs böra vara fri från utförsel-tull.
Införsel-tullen bestämdes för Bresilja, raspad eller malen till
Trot. Uldr. d. 8—3o Dec. 1840
1 sk.; för Fernbock, raspad eller malen till 4 sk.; för Indigo till 2 sk.; och
för Sumack till 6 r:st, ailt per Skålp.
Färgmossa. Ansågs böra vara fri från utförsel-tull.
Gallmeja. Ansågs böra vara fri från införsel-tull.
Garn. Införsels-tullen å Kamulls- eller Redgarn, ofärgadt, otvinnadt
och odubbleradt j bestämdes till 5 sk. per Skålp.
Glas. Införsels-tullen bestämdes för Spegelglas , rå och oslipade, eller
så kallade glasämnens till 20 R:dr, slipaile, of olierade _, till 25 R:dr och för
jolierade till 30 R:dr, allt af 100 R:dr värde. För Glas, andra slag, hvita
eller färgade ej specificerade , bestämdes införsel-tullen till 12 sk. per Skålp.
Guld, Bok-. Intörsel-tullen bestämdes, i enlighet med 1835. års taxa,
till 10 sk. för äkta , och 6 sk. för oäkta.
Hattar. Införsel-tullen för så väl Italienska strå-, som af siden eller
annan väfnad bestämdes till 3 R:dr 16 sk. stycket.
Horn, Hudar och Skinn och Humla. Ansågos böra vara fria från utförsel-tull.
Hummer. Utförsel-tullen bestämdes till 2 sk. för 1 tjog.
Hår. Alla under denna rubrik uppförda artiklar ansågos böra vara fria
från utförsel-tull.
Hängslen. Tullbehandlingen ansågs böra blifva efter vigt, så att för 1
Skålp. med 4 R:dr tullvärde betalas 1 R:dr 16 sk. i införsel-tull; utförseln
skulle vara fri från tull.
Instrumenter , musikaliska: Violer. Tullvärdet å violer bestämdes till
10 R.dr, och införsel-tullen till 2 R:dr.
Jern, gjutet: Tack och Ballast. För den händelse, att Kongl. Maj:t
skulle finna, att förbud emot in- eiler utförsel af denna vara icke bör ega
rum, bestämdes utförsels-tullen för tack- och ballast-jern af bergmalm till 4
R:dr 24 sk., och af sjö- eller myrmalm till 16 sk. Skepp. st. v. Införseltullen
för den förra sorten tackjern bestämdes för samma händelse till 4
R:dr 24 sk., och för den senare sorten till 2 R:dr per Skepp. st. v.
Jern, gjutet: kanoner, sticken, nickhakar och mörsare, ostämplade
och oborrade. För den händelse, att Kongl. Maj:t icke skulle finna, att förbud
för utförsel af denna vara bör ega rum, bestämdes utförsel-tullen till 4
R:dr 24 sk. per Skeppund st. v.
Jern, gjutet: hällar öfver 1-| tums tjocklek, samt lod och lödjor öfver
1 Skålpunds vigt stycket. Ansågos böra vara förbjudna till utförsel;
hvarjemte för den händelse, att Kongl. Maj:t icke skulle gilla förbudet emot
deras utförsel, tullen dervid bestämdes till 4 R:dr 24 sk. per Skeppund st. v.
$7°
Prot. Utclr. d. 8—3o Dec. 1840.
Jern, gjutet: casserade canoner och bomber samt mörsare. Utförseln
af denna artikel ansågs böra vara fri från tull.
Jern, smidt eller valsadt: ankare. Tullvärdet bestämdes till 40 R:dr
och införsels-tullen till 4 R:dr per Skeppund st. v.
Jern, smidt eller valsadt: kettingar. Tullvärdet bestämdes till 40R:lr
per Skeppund st. v. oell utförseln skulle vara fri; i öfrigt skulle denna artikel
fördelas i t v änne classer efter dimensionernas olikhet och bestämdes införsel-tullen
för de mindre dimensionerna till 4 R:dr och för de större till
1 R:dr per Skeppund st. v. Åt Bevillnings-Utskottet öfverlemnades alt bestämma
de dimensioner, som skulle höra till den ena eller andra classen.
Jern, smidt eller valsadt: stäng-, platt, | turn tjockt och deröfver,
under 12 tums bredd och öfver \ tums fyrkant. Utlörsel-tullen bestämdes
till 16 sk. per Skeppund st. v.
Jern, smidt eller valsadt: band- och platt-, under ^ tums tjocklek,
bult- och galler- samt sänksmide, rundt eller kantigt, knip- och fyrkant-,
af | tum och derunder, skär- ock klipp-jern, saltpanne-plätar, | tum tjocka
och deröfver, samt af 12 tums bredd och deröfver. Införsel-tullen bestämdes
till 5 R:dr per Skep. sl. v. och utförseln ansågs böra vara fri f rån lull
Jern, smidt eller valsadt: plåtar, of örtente, under J turn tjocka, af
till och med 6 Lisp. vigt stycket. Införsel-tullen bestämdes till 9 R:dr per
Skep. st. v. och utförseln ansågs böra vara fri från tull.
Jern, smidt eller valsadt: plåtar, of örtente, öfver 6 Lispunds vigt
stycket. Införsel-tullen bestämdes till 5 R:ir per Skeppund st. v. och utförseln
ansågs böra vara fri från tull.
Kakel. Införsel-tullen bestämdes till 1 sk. 4 r:st per R:dr.
Kalk, kalksten, kimrök, kli. Ansågos böra vara fria från utförsel-tull.
Kläder: gång-, linne- och säng-, ej specificerade. Föreskriften om
fri in- och utförsel deraf för sjöfarande och resande skulle erhålla följande
förändrade redaction: ”tillhörige sjöfarande eller resande, när de synbart äro
”brukade, antingen medförde af dem sjelfve, eller införde med annan lägenhet”.
Knapergall och ekollon. Ansågos böra vara fria från utförsel-tull.
Koppar, smidd eller valsad: andra helfärdiga arbeten. Införsel-tullen
bestämdes till 4 R:dr per Lisp.
Korgar, Korgmakare-arbeten. Ansågos, såsom hörande till slöjdevaror
och med dem dragande lika tull, böra utur den egentliga faxan uteslutas och
endast i noten upptagas med hänvisning till slöjde-varor, ej specificerade.
Kort. Införseln af denna artikel ansågs böra vara förbjuden, men, för
den händelse, att Kongl. Majit icke skulle finna ett sådant förbud böra ega
Prot Vtdr. d. 8—3o Dec. 184.0.
runi, bestämdes tull väldet till 40 R:dr oell införsel-tullen till 15 R:dr per
gro-s.
Krut. För den händelse, att Kongl. Maj:t icke skulle finna, att förbud
för införseln af denna vara bör ega rum, bestämdes tullgärdet till 40 R:dr oell
införsel-tullen till 10 R:dr pr centner.
Käppar, Lampor. Ansågos, såsom hörande till slöjdevaror och med dem
dragande lika tull, böra utur den egentliga taxan uteslutas och endast i Noten
upptagas med hänvisning till Slöjdevaror, ej specificerade.
Ljus, Vax-. En ny underafdelning af denna artikel ansågs böra tilläggas
under namn af alla andra slag, med ett tull värde af 1 R:Jr 12 sk. per
skålpund, en införsel-tull af 20 sk. och frihet för tull vid utförsel.
Ljuskronor. Ansågos, såsom hörande till Slöjdevaror och med dem dragande
lika tull, böra utur den egentliga Taxan uteslutas och endast i Noten
upptagas med hänvisning till Slöjdevaror, ej specificerade.
Lunta, Ansåg böra vara fri från utförsel-tull.
Läder, mer eller mindre beredt: Hvita samt Sämskade skinn och hudar.
Tullvärdet nedsattes till 40 sk. och införsel-tullen till 8 sk. per ska ip.
Läster till skoarbeten. Ansågos böra beläggas med en införsel-tuli af
8 sk. för 1 par; tullvärdet bestämdes till 32 sk.
Mais. Ansågs böra vara fri från tull vid utförsel.
Malm. För den händelse, att Kongl. Majrt icke skulle finna, att förbud
för utförsel af denna vara bör ega rum, bestämdes utförsel-tullen till 75 R:dr
af 10!) R:dr värde.
Mastix. Tullvärdet nedsattes till 1 R:dr och införsel-tullen till 6 sk.
per skålpund. Utförseln ansågs böra vara fri från tull.
Mjöl, af vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål, eller
hänföras till Medicinalier. Utförseln ansågs hora vara fri från tull.
Munlack. Införsel-tullen bestämdes till 24 sk. skålpundet.
Musslor. Ansågos böra vara fria från utförsel-tull och de friska jemväl
från införsel-tull. Derjemte beslöts, att under bokstafven O skulle införas artikeln
Ostron på följande sätt och med följande tull-bestämmelser.
Tullv. Ostron Qv. för Tullb. Inf.-Tull. Utf.-Tull.
6 R:dr friska 1 Träd 1 R:dr Fria
1 R:dr insyltade eller saltade 1 kanna 12 sk. Fria
Nålar. Den i Utlåtandet N:o 30, föreslagne nya rubriken: Krås- och
Bröst-nålar af oägta metall, jemte tufIbestämmelserne dervid, ansågos böra
»r Taxan utgå.
Ost. Tull värdet förändrades till 3 R:lr 36 sk.
S72
Prot. Uldr. d. 8—3o Dac. 1840.
Oljor. Införsel-tullen å Bom-olja eller af Oliver, i fat, bestämdes till
6 sk. per kanna och å Hampolja till 2 sk. per kanna.
Paraplyer och Parasoller. Ansågos såsom hörande till slöjdevaror och
med dem dragande lika tull, böra utur den egentliga taxan uteslutas och endast
i Noten upptagas med hänvisning till Slöjdevaror ej specificerade.
Pelsverk eller Pelterier. Utförseln å alla under denna hufvud-rubrik
upptagne artiklar ansågs böra vara fri från tull.
Pennor. Redactionen af artikelns benämning ändrades till följande lydelse:
Pennor, skrif-, alla slag, utom af stål eller andra metaller.
Penslar. Samma tullbestämmelser lör denna artikel, som i 183o års
taxa finnas upptagne, blefvo nu äfven antagne.
Plommon, Catharin- och Sviskon. Införsel-tullen bestämdes till 1 sk.
6 rst. per skålpund.
Plymer. Införsel-tullen bestämdes till 15 R:dr per skålpund.
Salpeter. För den händelse, att Kongl. Maj:t skulle finna, att det af
Ridderskapet och Adeln, genom bifall till Utlåtandet N:o 30 i denna del,
beslutade förbud emot införsel af Salpeter icke bör ega rum, bestämdes införsel-tullen
till de belopp, som i Betänkandet N:o 21 finnas föreslagne.
Saltsyra. Införsel-tullen bestämdes till 6 rst. per skålpund.
Saxar, andra slag. Tullbehandlingen af denna artikel ansågs böra ske
efter vigt och bestämdes tullvärdet till 4 R:dr samt införsel-tullen till 1 R:dr
16 sk. per skålpund.
Siktar. För denna artikel antogs lika tullbestämmelser, som 1835 års
taxa innehåller.
Silfver, Bok-. Lika tullbestämmelser, som för denna artikel finnas upptagne
i 1835 års taxa, blefvo nu äfven af Ridderskapet och Adeln beslutade.
Silke, rått, ofärgadt. Ansågs böra vara fritt från införsel-tull.
Sirap: Socker-, brun eller hvit. Utskottets förslag i Betänkandet N:o
21, blef af Ridderskapet och Adel bifallet.
Skedvatten eller Salpetersyra. Införsel-tullen bestämdes till 1 sk. 6 rst.
per skålpund.
Sköldpadd: arbetad. Införsel-tullen bestämdes till 10 R:dr per skålpund.
Socker: Topp• C andi- och Kak-. För den händelse, att Kongl. Maj:t
icke skulle gilla förbudet emot införsel af denna artikel, bestämdes tullvärdet
till 16 sk., och införsel-tullen till 8 sk. per skålpund.
Speglar och Lampetter. Ansågos såsom hörande till Slöjdevaror och
med
Trot. Utdr. d. 8—3o Dec. i8/j.o.
873
med dem dragande lilia tull, böra utur den egentliga Taxan uteslutas och
endast i Nolen upptagas med hänvisning till Slöjdevaror ej specificerade.
Stenkol. Införsel-tullen bestämdes till 4 sk. per tunna.
Strumpor och andra på Strumpstol eller genom stickning tillverkade
arbeten, andra slag. Tull värdet bestämdes till 5 R:dr och införsel-tullen 1
R:dr per skålpund.
Stål. Utförseln af alla under denna rubrik upptagne artiklar ansågs
böra vara fri från tull, och orden St. v. ansågos böra utgå utur columnen:
Qvant, för tullberäkningen. Dessutom nedsattes införsel-tullen å Garfstål
till 3 R:dr 36 sk. per 100 skålpund.
Sågblad. Tullbehandlingen ansågs böra ske efter vigt; tullvärdet bestämdes
till 1 R:dr och införseltullen till 10 sk., allt per skålpund.
Tenn- och bly-aska, samt Tjära. Utförseln ansågs för dessa båda artiklar
böra vara fri från tull.
Tjärberma eller Trakt jära. Denna arlikel ansågs böra vara förbjuden
till utförsel; men, för den händelse Kongl. Maj:t skulle finna, att förbud emot
utförsel icke bör ega rum, bestämdes utföisel-tullen lill 44 sk. per tunna.
Tobak. Utförseln af Stjelkar ansågs böra vara fri från tull.
Träd, Bomulls-, hvit eller färgad. Införsel-tullen för nystad bestämdes
till 32 sk., och i härfvor till 24 sk. per skålpund.
Trädvaror: Bräder och Plankor, sågade, af Alm, Bok och Ek och
andra inom landet växande, ej specificerade trädslag. Denna artikel ansågs
böra så skiljas, att för Bräder och Plankor af Ek och Ask de af Utskottet
föreslag ne tullbestämmelser i allo blifva gällande, hvaremot Bräder
och Plankor af Alm, Bok, Björk och andra inom landet växande, ej specificerade,
trädslag skola vara Iria från utförsel-tull.
Trädvaror: Fanerskifvor, Hanspakar, Läkter, Sågade; Pumpträd;
Ribbor; Stäfver, Lagg- och Botten, af till och med 42 verktums längd
å de förra och högst 27 verktums längd å de senare, och Arträd. Ansågos
böra vara fria från utförsel-tull.
Tågvirke: sådant, hvarmed Svenska fartyg varit nödsakade att, i
stället för b visligen förloradt, sig d utrikes ort förse, då samma tågvirke
vid hemkomsten finnes obrukadt. Sedan Ridderskupet och Adeln bifallit
Utskottets i Utlåtandet N:o 30 afgifna förslag rörande tullbestämmelser för
tågvirke, ansåg Ridderskapet och Adeln ofvannämnde rubrik böra ur tull-taxan
försvinna.
Ull. Ali ull skulle sammanföras under en rubrik. Tullvärdet bastämBih.
till. R. St. Prot. 184.0. 9 Sami. 1 Band, Ilo
874
Trot. TJldr. d. 8—3o Dec. i8<fo.
des till 20 sk. och införsel-tullen till 2 sk., allt per Skålp. Utförseln skulle
vara fri från tull. Derjemte bestämdes, för den händelse att förbud emot
införsel af kläde fortfarande kommer att ega rum, att utförsel af lin sorterad
electoral-ull må berättiga till införsel af kläde till lika vigt, emot en tull
af Två Riksdaler per skålpund; kommande likväl, i händelse denna rättighet
något år begagnas till ett belopp af 300,000 skålpund, densamma med "det
året alt upphöra.
Urband och Urkedjor, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen. Ansägos såsom hörande till Slöjdevaror och med dem dragande
lika tull, böra utur den egentliga Taxan uteslutas och endast i Koten
upptagas med hänvisning till Slöjdevaror ej specificerade.
Vagnar och Åkdon. UtskotteLs i BelänkandeL JN:o 21 framställda förslag
bifölls i denna del, med det tillägg, att äfven enskildes ur riket bevisligen
utförda vagnar få tullfritt åter införas.
Vin, alla slag, på fastager. Utskottets i Betänkandet N:o 21 i denna
del addina förslag bifölls.
Vismut. Ansågs böra vara fri från utförsel-tull, hvarjemte införsel-tullen
bestämdes till 2 sk. per skålpund.
Väfnader: Helsiden, Alngods: Taft, kypert eller Levantin, Satin
eller Sidensarge, alla andra slag, ej specificerade; samt Shawlar, Shawletter
och andra Dukar. Under hvardera af dessa rubriker skulle tilläggas,
att sådana varor, då de införas directe från Ostindien, skola, med ett tullvärde
af 30 R:dr per skålpund, bära en införsel-tull af blott 3 R:dr.
L äfnader: Halfsiden, eller af silke till större eller mindre del blantiadt
med bomull, Lin, Ull eller andra ämnen: Alngods, alla slag.
Under denna rubtik skulle tilläggas, att sådan 1 varor, dä de införas directe
från Ostindien, skola, med ett tullvärde af 10 R:dr per skålpund, bära en
införsel-tull af blott 1 R:dr.
Väfnader: Halfsiden, eller af silke till större eller mindre del blandadt
med Bomull, Lin, Ull eller andra ämnen: Shawlar Shawletter och
andra dukar. Under hvardera af de under denna hufvudartikel upptagne
tvänne rubriker skulle tilläggas, att sådana varor, då de införas directe från
Ostindien, skola, för 100 R:drs värde, bära en införsel-tull af blott 10 R:dr.
Väfnader: Bomulls-; Alngods, Hvita, alla ej specificerade, genom
sjelfva väfnadssättetfaponerade. Under denna rubrik skulle tilläggas, att
sådana varor då de införas directe från Ostindien skola, med ett tull värde
af 5 R:dr per skålpund, bära en införsel-lull af blott 24 sk.
Väfnader: Bomulls , Alngods, Hvita: alla ej specificerade: genom
Prot. Utdr. d. 8—3o Dec, 18^.0. 875
väfnadssättet släta, såsom Callico, Bomullslärft, m. Jl. För denna artikel
antogs samma tullbestämmelser, som i 1835 års Tulltaxa finnas föreskrift
11a, hvarjemte beslöts, att, derest Kongl. Majit skulle finna, att förbud emot
införsel icke bör ega rum, införsel-tullen skall vara 1 Ridr 5 sk. 4 rist. och
tullvärdet 3 Ridr 16 sk. per Skålpund.
Väfnader: Bomulls-, alngods, färgade, alla genom väfnadssättet släta,
enfärgade. För denna artikel antogs samma tullbestämmelser, som i 1835
års Tulltaxa finnas föreskrifna, hvarjemte beslöts att, derest Kongl. Majit skulle
finna, att förbud emot införsel icke bör ega rum, införsel-tullen skall vara
1 Ridr 5 sk. 4 rist. och tullvärdet 3 R:dr 16 sk. per Skålpund.
Väfnader: Bomulls-, alngods, färgade, väfda af garn utaf olika
färger, till väfnadssättet släta. De under denna artikel upptagna varor ansågos
böra vara förbjudna till införsel, men för den händelse, att Kongl. Majit
icke skulle finna ett sådant förbud ega rum, bestämdes tullvärdet till 5 Ridr
och införsels-tullen till 1 Ridr 32 sk. per Skålp.
Väfnader: Bomulls-, alngods, färgade, tryckta eller pressade, andra
slag. Under denna rubrik skulle tilläggas, att sådane varor, då de införas
directe frän Ostindien, skola bära en införsels-tull af blott 25 sk. 8 rist.
Väfnader: Bomulls-, Shawlar, Shawletter och andra dukar, släta af
färgadt garn, större och mindre samt tryckta, under 7 cjvarters fyrkant,
fransarna oberäknade. For denna Artikel antogs samma tullbestämmelser,
som 1835 års Tulltaxa för densamma innehåller, hvarjemte, för den händelse
att Kongl. Majit icke skulle finna införsels-förbudet böra ega rum, tullvärdet
bestämdes till 4 Ridr 16 sk. och införsels-tullen till 1 Ridr 21 sk. 4 rist.
per Skålp.
Väfnader: Bomullsmed blandning till större eller mindre del af
lin, andra slag. Under denna rubrik skulle tilläggas: att, då sådana varor
införas directe från Ostindien, införsels-tullen icke skulle vara högre, än 10
procent af värdet.
Väfnader: Ylle-, alngods. De under denna hufvud-rubrik upptagne
tvänne serskilda artiklar Boy och Flanell, hvilka, enligt Utskottets af Ridderskapet
och Adeln gillade förslag, bära samma tullbestämmelser, ansåg
Ståndet böra sammanföras under en gemensam rubrik, benämnd Boy och
Flanell.
Zink, Tutanego och Spiauter. Ansågs böra vara fria från nlförsel-tnll.
3:o Frågan att, för de artiklar, k vi Ika i 1835 Tulltaxa varit med förbud
belagda, men nu blifvit till in- eller utförsel tiflåtne, de nu beslutade
876
ProC. Utdr. d. 8—3o Det. 1840.
tullbestämmelser icke skulle gå i verkställighet förr än från någon senare tid
än den, ifrån hvilken den nya taxan i öfrigt kommer att blifva gällande,
ansågs höra förfalla.
4:o Utskottets förslag, angående befrielsen från tull-urngälder för de
Kongl. Personerna och Corps-Diplomatique, samt angående underdånig anhållan
till Kongl. Maj:t, dels om oförändrade tullbestämmelser å spanmål under
fem år, dels om iagttagelser i afseende på tullen för landtmanna-produkter
vid de tractater med främmande Magter, som framdeles uppgöras, hiföllos.
5:o Att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet höra anhålla, det
rättigheten att till Riket införa varor, som, enligt nu gällande Tulltaxa, äro
förbjudne, men nu blifvit till införsel tillåtne, måtte tills vidare medgifvas
endast vissa större städer, hvilka Kongl. Majit täckes bestämma.
6:0 Transito-afgiften för tjära ansågs höra vara lika med den, sorn blifvit
bestämd för andra varor; hvarjemte Ridderskapet och Adeln åt Bevillninys-Utskottet
öfverlemnade att jemka tariffen för credit-upplaget och transito-afgiften
genom iagttagande af de rättelser deruti, som blifva en följd af
Ridderskapets och Adelns här ofvan rörande Tulltaxan fattade beslut.
7:o Utskottets förslag till underrättelser om hvad vid Taxans verkställighet
iagttagas bör godkändes, likväl med det tillägg, att, i fall några af de
deruti införde bestämmelser icke skulle finnas vara fullt lämplige till de beslut
Ridderskapet och Adeln redan fattat och här ofvan linnas upptagne,
Bevillnings-Utskottet då måtte föreslå de rättelser uti underrättelserna, som
deraf anses böra blifva en följd.
8:0 Hvad i öfrigt af Utskottet blifvit yltradt ansågs dels genom ofvannämnde
beslut vara förfallet eller afgjordt, dels icke erfordra någon åtgärd
af Ridderskapet och Adeln.
Den 8 Dec. 1840.
Från II ög v ö r d. Pueste-Standet.
S. D. Föredrogs ånyo Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
den 25 November sisth och den 5 dennes å bordet lagda Betänkande
N:o 67, i anledning af väckt fråga om beviljande af åtskilliga förmoner
för köpingen Lysekihl.
Bifölls.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande Nio 369,
angående Professor Grafströms motion, om åtgärder till beredande deraf, att
Vrot- Utdr. d. 8 Dee. 184.0.
allmogen i Norr- och Westerbotten, som hos Grosshandlaren Liljewalch häfta
i skuld för undsättnings-spanmål, må i vissa fall derför njuta afskrifning.
Från ValloII. Borgare-Ståndet.
S. D. Föredragos ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 21, angående
Tyll-Bevillningen, samt bemäldte Utskotts Utlåtande N:o 30, i anledning
af gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o 21.
Härvid förekommo:
A). De uti Utlåtandet N;o 30 upptagna allmänna anmärkningar.
l:o Vid Utskottets yttrande deröfver, huruvida Utskottet varit behörigt,
att ensamt behandla frågan örn förbud emot någon varas in- eller utförsel
vidare borde ega rum eller ej, lät Ståndet bero.
2:o Ståndet fann, att ett maximil af import-tull icke borde på förhand,
innan tull-taxe-förslagets pröfning, bestämmas.
3:o, 4:o, 5:o och 6:0. Vid hvad Utskottet, under dessa numror, till svar
å gjorda allmänna anmärkningar, i Utlåtandet N:o 30 förklarat, lät Ståndet
bero.
B). De i Utlåtandet N:o 30 upptagne speciella anmärkningar:
l:o Fråga om afskaffande af all tull och ersättning för den derigenom
uppkommande minskning i statens inkomster.
Betänkandet N:o 21 oeh Utlåtandet N:o 30, biföllos.
2:o Fråga, om, såsom hufvudgrund för tull-taxe-förslaget, oinskränkt handels-friliet
bör antagas, eller om förbudsskydd bör bibehållas.
I likhet med Bevillnings-Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 30, ansåg
Ståndet, att förbud må bibehållas för de varor, hvilka, vid pröfning af förslag
lill tull-taxa, kunna finnas böra dermed beläggas.
3:o Utskottets yttrande i Utlåtandet ]N:o 30, att, sedan en del af i gäl
lande
taxa med förbud belagda artiklar af Utskottet ansetts böra tillin- eller
utförsel tillåtas, en sådan tillåtelse icke må vidtaga förr, än ifrån och med
den 1 Januari 1843.
Pröfning af denna punkt uppskjöts.
4:o Utskottets tillstyrkande att hvarje stapelstad i Riket må förklaras,
ej mera nu, än tillförne, kunna betagas dess lika och enahanda rätt att im
portera
alla till införsel lofgifna varor.
Med ogillande af Betänkandet N:o 21, i denna punkt, godkändes omförmäldte
tillstyrkande i Utlåtandet N:o 30.
s78
Fröt. Uldr. d. 9 Dec. 1840.
5:o Utskottets afstyrkande, i fråga om restriction, i afseende på fartygs
storlek, för varors införsel.
Med ogillande af Betänkandet N:o 21, godkändes Utlåtandet N:o 30.
6:0 Yttrande öfver väckt fråga om upphörande af den de Kongl. Personerna
och utländska Beskickningarne hitintills medgifna frihet ifrån tullumgälders
erläggande.
Ståndet beslöt, att tull för varor, som införas, bör af hvarje consument
erläggas, utan sjelfskrifven rätt till restitution;
och C). Tull-taxe-förslaget och de dervid gjorda anmärkningar.
Litt. A.
Agat: oarbetad
arbetad
Alabaster: oarbetad
arbetad ej specificerad
Alun: Romersk
andra slag
| Betänkandet N:o 21, bifölls.
Betänkandet N:o 21, bifölls.
Betänkandet N:o 21, bijölls,
med den förändring, att införseltullen
nedsaltes till 4 R:dr
8 sk. per 17 Lisp.
Ambra, Apelsiner: Betänkandet N:o 21, godkändes.
Apotheks-varor Redaction och bestämmelser an
togos,
i likhet med 1835 års
Tull-taxa.
'"^fska^ * " 1 ®e^n^an(^e*' ^:o 21 > godkändes.
Askar och Dosor Utlåtandet N:o 30, godkändes.
Assa Foetida , . . . Betänkandet N:o 21, bifölls.
Föredragning af detta ärende fortsättes i näst inträffande plenum.j
Den 9 Dec. 1840 f. m.
Från Högloft. Ridderskapet och Adelit.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets förliden gårdag på
bordet lagde memorial:
N:o 128, med förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut i anledning af Utskottets Utlåtande N:o 109; och
Trot. TJldr. d. 9 Dec. 1840.
N:o 129, innefattande förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut i anledning af Utskottets Utlåtanden N:ris 21 och 65.
Fann Ridderskapet och Adeln för godt att godkänna de i håda dessa memorial
föreslagna voterings-propositioner.
S. D. Lades till handlingarne Stats-Utskottets förliden gårdag på hordet
lagde memorial N:o 398, i anledning af återremiss å memorialet N:o 390.
Från Högvörd. Preste-Ståndet.
S. D. f. m. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets följande memorial:
Nr:o 391, med förslag till voterings-propositioner, i anledning af skil jag—
tiga beslut öfver Utlåtandena N:ris 257 och 367.
Sedan Preste-Ståndet inhemtat, att voterings-propositionerna af 3:ne Stånd
godkända blifvit, måste Ståndet dervid låta hero, men ville derjemte fot klara,
att det ogillar Utskottets förfärande att i 2:ne propositioner fördela frågan
om pensions beviljande för f. d. Stats-Råden Herr Friherre Åkerhjelm och
Herr Grefve Hård.
N:o 398, i anledning af återremiss å memorialet N:o 390.
Ståndet, som för sin del ansåg den föreslagna voteringen öfver frågan
stridande mot 80 §. Regerings-Formen, jemförd med 75 §. Riksdags-Ordningen,
beslöt, för undvikande deraf, med frånträdande af förut fattadt beslut,
biträda Ilögloflige Ridderskapets och Adelns samt Bonde-Ståndets med bifall
till Stats-Utskottets i Utlåtandena N:ris 52 och 212 gjorda och vidhållna hemställan,
att mötes-passevolans-afgiften för manskapets underhåll vid Indeldta
Cavalleriet och Infanteriet må med innevarande år upphöra, och rust- och
rotehållare tills vidare befrias från de åligganden för hvilka berörde afgift
hittills blifvit erlagd samt i det stället ett emot nämnde afgift svarande anslag
uti rundt tal af 176,000 R:dr från och med nästa år uti Riks-Staten uppforas
till bestridande af de kostnader, hvartill nyss ornförmälde afgift varit
afsedd och med iagttagande att under ett år möjligen uppkommande besparingar
få påföljande år användas, samt alt beslutet härom skall underställas
Kongl. Maj:ts Nådiga sanction.
Derjemte godkände Ståndet den i Utlåtandet N:o 52, pag. 5 rad. 16, föreslagna
redactions-förändringen, att ordet ”soldaternes” utbytes mot ”manskapets”.
Sedan voteringen i passevolance-frågan sålunda förfallit, lade Ståndet memorialen
N:o 390 och 398 tili handlingarne.
83o
Prot. TJidr. d. g Dcc. 1840■
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottets sistlidne gårdag å bordet lagda
Memorial:
N:o 128, med förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljagliga beslut
i anledning af Utskottets Utlåtande N:o 109.
Återremitterades.
N:o 129, innefattande förslag lill sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljagliga
beslut, i anledning af Utskottets Utlåtanden Niis 21 och 65.
Ståndet, som vidblef sitt beslut, godkände den föreslagna voterings-propositionen.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
Betänkande N:o 124, i anledning af motion örn en underdånig
anmälan hos Kongl. Majit med afseende å den närvarande ofullständiga sammansättningen
af Kongl. Maj:ts Stats-Råd.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o
21, angående Tull-bevillningen, samt bemälde Utskotts Utlåtande N:o 30, i
anledning af gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o 21.
Härvid förekommo följande artiklar uti Tull-Taxe-Förslaget:
Litt. B.
Balsam . . * Specificationen och bestämmelser, en
ligt
Betänkandet N:o 21, godkändes.
Band:
Sammets Tullvärdet bestämdes till 12 R:dr 24
sk., och införsel-tullen till 2 R:dr, allt
per skålpund.
andra slag: Siden Tullvärdet bestämdes per skålpund till
25 R:dr och införsel-tullen 3 R:dr 16 sk.
Halfsiden . . Tull värdet bestämdes per skålpund till
12 R:dr 24 sk., och införsel-tullen till
2 R:dr.
Bomulls,, ylle och linne . . . Betänkandet N:o 21, godkändes.
I fråga om frihet ifrån utförsel-tull, godkändes, för artikeln Band, Betänkandet
N:o 21.
Barkj Beck
Betänkandet N:o 21, godkändes.
Beckolja
Prot. XJtdr. d. g Dec. 184.0.
Beckolja
Ben, Blyerts
Blyerts-pennor
Bly-Socker
Blår: Hamp
Lin
Bläckpulver siler Substansj Bomull .
Borax
Borstar
Bouillon de pochej Brunsten . . .
Bränvin och Sprit:
Af sädj potatis eller andra
/ ordf rugter:
Genearej Holländsk:
af till och med /s graders styrka
deröfver
Bih. till R. St. Prot. 1840. 9 Sami. 1
. Betänkandet N:o 21, bifölls med den
förändring, att införsel-tullen bestämdes
till 1 R:dr 32 sk. för 48 kannor.
. Betänkandet N:o 21, godkändes, med
iagttagande, alt redactionen för artikeln
Ben: Hvalfisk- oarbetadt klufvet
eller spjelkadt, förändras till en så lydande:
”Ben: Hvalfisk, oarbetadt, i barder
eller stänger.”
. Utlåtandet N:o 30, godkändes.
. Betänkandet N:o 21, bifölls.
. Tullvärdet bestämdes till 25 R:dr och
införsel-tullen till 2 R:dr, allt per skeppund.
Tull värdet bestämdes till 40 R:dr och
införsel-tullen till 5 R:dr, allt per skeppund
;
Äfvensom det bifölls, att Hamp- och
Lin Blår äro fria från utförsel-tull.
Betänkandet N:o 21 godkändes.
Tullvärdet bestämdes till 20 sk., och
införsel-tull till 2 sk. allt per skålpund.
Införsel-tullen bestämdes till 25 R:dr
för 100 R:drs värde, äfvensom Ståndet
beslöt frihet från utförsel-tull.
Betänkandet N:o 21, godkändes.
Bestämdes, per kanna, tullvärdet till 2
R:dr, och införsel-tullen till 24 sk.
Bestämdes, per kanna, tull värdet till
3 R:dr, och införsel-tullen till 36 sk.;
äfvensom frihet för dessa tvänne slag
ifrån utförsel-tull bifölls.
Band, 111
882
Prot. Utclr. d. g Dec. 18/^0.
»
Alla andra slag odistilleradt
eller distilleradt I enlighet med Utlåtandet, N:o 30, be
stämdes:
tullvärdet till 2 R:dr per kunna,
förbud emot införsel och frihet från
utförsel-tull.
frugt:
Cognacj Fransk:
af till och med 12 graders styrka Bestämdes per kanna: tullvärdet till
2 R:dr, och tullen vid införsel lill 24 sk.
deröfver För hvarje öfverskjutande grad ökasin
införsel-tullen
med 2 R:dr per kanna,
i följd hvaraf den, uti Utlåtandet N:o
30, upptagna införsel-tull af 1 R:dr
per kanna förfaller.
Andra slagäfvensom Tull värdet utsattes till 3 R:dr per
Af Socker eller Rumm j kanna.
af till och med 12 graders styrka
Af R^efle^Arrac I Fastställdes enahanda bestämmelser,
af till och med 12 graders styrka j h0ru ^rans^ cog!iac
deröfver
.J
Och bifölls för alla dessa slag frihet från utförsel-tull, enligt Utlåtandet
N:o 30.
Bröd, Bönor Betänkandet N:o 21 godkändes.
Litt. C.
Cacao Betänkandet N:o 21, godkändes.
Cuffd Bestämdes per skålpund: Tullvärdet
till 12 sk. och införsel-tullen till 3 sk,
äfvensom vidare beslötos följande stadganden:
Caffe,
brändt Tullvärdet bestämdes till 24 sk., och
införsel-tullen till 6 sk., allt per skålpund,
äfvensom frihet ifrån utförseltull
bifölls.
Chicorie och alla andra till Caffe'-
surrogät användbara brända växter Tullvärdet bestämdes till 8 sk. och in
-
Trot. Utclr. d. Q Dec. 184°•
883
försel-tullen till 2 sk., allt per skålpund,
och medgafs utförsel-tullfrihet.
Campher, Castanier
Betänkandet Isko 21, godkändes.
Caviar Bestämdes tullvärdet till 1 R:dr 16 sk.
och tullen vid införsel till 16 sk., allt
per skålpund.
Chicorie-rot Betänkandet N:o 21, godkändes.
Chinabark
Betänkandet N:o 21, godkändes, med
den förändring, att i rubriken å malen
chinabark uteslutas orden: till införsel
af Apothekare.
Chinarot v Blänkandet N:o 21, godkändes.
Chlorkalk / &
Chocolade  Tull värdet bestämdes till 1 R:dr, och
införsel-tullen till 12 sk., allt per skålpund,
äfvensom frihet ifrån utförseltull
bifölls.
Cider, Cobeber Betänkandet N:o 21, godkändes.
* t-» ... 1 1 . at Oj II .. 1
Coboltj Malm -» Betänkandet N:o 21, godkändes, med
Metall / den förändring, att införsel-tullen å
Cobolt-malm, af Utskottet föreslagen
till 1 R:dr, bestämdes lill 36 sk. per
Skålpund.
Coeffurer Rubriken antogs, så lydande: ”Coeffurer
och fruntimmershattar, ej specificerade’’.
Bestämmelserna i öfrigt, enligt Betänkandet
N:o 21, gillades.
CoinpasserCortander Betänkandet N:o 21, gillades.
Corinther
Tullvärdet godkändes, enligt Betänkan
det
N:o 21, och införsel-tullen utsatLes
till 2 sk. per Skålpund.
Litt. D.
Dadlar Betänkandet N:o 21, godkändes.
Dekorationer: platåers med tillbehör,a Beslöts att införsel-tullen blifver 25
äfvensom ornamenter ej specifice-1 R:dr för 100 R:dr värde, och bifölls
vade
J frihet ifrån utförsel-tull.
Deslar
Betänkandet N:o 21, godkändes.
884
Prot. Utdr. d. q Dec. 1840,
Dref å Belänkandet N:o 21, gillades, endast
Drefmat^ eller gammalt och i stycken f med den förändring, att införsel-tullen
af högst 2 famnars längd sönJerhug- f för drefmat Bestämdes till 6 sk. per
get tågvirke J Skeppund.
^Dun'a | Betänkandet N:o 21, godkändes.
Litt. E.
^Enbär * maSSa j. Betänkandet N:o 21, godkändes.
Etuisj med tillbehör, af sammansatta,-. TTll<1 . , ,
11 • 1 .. I utlatandet JN:o 30, godkändes,
eller ej specdicerade ämnen . . ./ ’ 6 1
Litt. F.
Fartyg: fenkol Betänkandet N:o 21, gillades.
Fernissa Belänkandet N:o 21, godkändes, med
den förändring, att införsel-tullen bestämdes
Ull 8 sk. per Skålpund.
Fikon Betänkandet JN:o 21, godkändes, med
den förändring, att införsel-tullen bestämdes
lill 2 sk. per Skålpund.
Filett*
Fingerbirm,- 'och sjriigar '}K:o 21 ’ Sandes.
Fisk -v Betänkandet N:o 21 , godkändes, en
Fiskskinn
j dast med iakttagande, alt rubriken:
”Anjovis, Sardeller och Thornfisk” förändras
till denna: ”Fransk Anjovis,
Sardeller och Thornfisk”, för hvilka
tullvärdet heslämdes till 32 sk., och
införsel-tullen till 8 sk. per Skålp.
Fjäder Betänkandet N:o 21, godkändes.
Fjädrarj Ur
Utlåtandet N:o 30, godkändes, endast
Andra, ej specificerade . . med nedsättning af införsel-tullen å
andra ej specificerade fjädrar ifrån föreslagna
33 lhdr 16 sk. till 25 R:dr
för 100 R:drs värde.
Fjäll Betänkandet N:o 21, godkändes.
Flaskfoder
Utlåtandet N:o 30, bifölls, dock med.
Fröt. TJldr. d. g Dec. 1840-
885
nedsättning af införsel-tullen ifrån föreslagna
33 R:dr 16 sk. till 25 R:dr
för 100 R:drs värde.
IHntor \ Betänkandet ]NT:o 21, godkändes.
Flintsten J
Fläsk Betänkandet N:o 21, gillades, dock med
införsel-tullens nedsättning ifrån föreslagna
1 R:dr 16 sk. till 36 sk. per
Lispund.
Flätor: Frö j . . Betänkandet N:o 21, godkändes, endast
med de förändringar, att införsel-tullen
för fransar, galloner och snö
ren,
andra slag, nedsattes ifrån föreslagna
1 R:dr 16 sk. till 1 R:dr för
Skålpundet, och att vid rubriken: ”Rugter
och bär, ej specificerade”, införas,
i stället för den af Utskottet upptagna
redactionen: ”inlagda i bränvin eller
ättika” dessa ord: ”inlagda alla slag”.
Fyrverkeri-arbeten : Utlåtandet N:o 30, gillades.
Färger och färgningsämnen, färgträd Betänkandet N:o 21, gillades.
Litt. G.
Galläpplen: Gardiner Betänkandet N:o 21, godkändes.
Garn ........... Betänkandet N:o 21, gillades, endast
med de förändringar, att den af Utskottet
föreslagna fördelning af hvitt
bomullsgarn i tvänne uti Betänkandet
specificerade slag ogillades, hvaremot
tullvärdet och tullen, vid införsel af
hvitt bomullsgarn, utan sådan skilnad,
bestämdes, det förra till 40 sk., och
den senare till 6 sk. allt per Skålp.,
samt att rubrikerna å kardullsgarn antogos
så lydande:
'Kard ulls:
ofärgadt och färgadt, otvinnadt och odubbleradt.
886
Prot, Utclr. d. g Dec. 1840.
Färgadt och ofärgadt, tvinnadt eller
dubbleradt, eller så kalladt brodergarn”.
Gevärj alla slag eller delar deraf. . Utlåtandet N:o 30, godkändes, dock
med nedsättning af införsel-tullen ifrån
föreslagna 33 R;dr 16 sk. till 25 R:dr
för 100 R:drs värde.
Gipssten'. 21, gillades.
Gipsarbeten Utlåtandet N:o 30, gillades, dock med
införsel-tullens nedsättning ifrån föreslagna
33 R:dr 16 sk. till 25 R:dr för
100 R:drs värde.
Glas
Betänkandet N:o 21, gillades med föl
jande
förändringar, nemligen:
Alt för buteljer, burkar och flaskor öfver
\ kanna till och med | kanna bestämdes
per 100 stycken lullvärdet till
8 R:dr, och införsel-tullen till 2 R:dr;
Alt för buteljer, burkar och flaskor af
större rymd bestämdes, per 100 stycken,
tull värdet till 16 R:dr och införsel-tullen
till 4 R:d.r;
Att för hvitt fönsterglas bestämdes,
per 20 band, tullvärdet till 60 R:dr,
och införsel-tullen till 15 R:dr;
och alt för glas, andra slag, hvita eller
färgade, ej specificerade, bestämdes
införsel-tullen till 12 sk. per Skålp.
Föredragning af delta ärende fortsältes i näst inträffande plenum.
S. D. Föredrogos ånyo Banco-Utskottels nedannämnde Memorial:
N:o 128, med förslag till sammanjemkning af Riks-Slåndens skiljagtiga
beslut, i anledning af Utskottets Utlåtande ]\T:o 109.
Voterings-propositionerna godkändes.
N:o 129, innefattande förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, i anledning af Utskottets Utlåtanden N:ris 21 och 65.
Den till Borgare-Ståndet ställda inbjudning antogs ej, och voterings-propositionen
godkändes.
Prot. Utdr. d. 9 Dec. 1840.
887
Från Heder v. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets Memorial N:o 128,
med förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut i anledning
af Utskottets Utlåtande N:o 109, förklarade Ståndet sig icke kunna
antaga den deri framställda inbjudning, och godkände Voterings-propositionen.
S. D. Föredrogs ånyo och återremitterades Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
sedan den 14 sisth October på hordet hvilande Betänkande
N:o 109, angående Slångjerns-smidet och den gröfre jernförädlingen samt kolhandeln
i Riket.
Den 8 och 9 Dec. 1840.
Från H e d e rv. Bonde-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande
N:o 21 och Utlåtande N:o 30, angående Tullbevillniugen, fattade BondeStåndet
följande beslut:
l:o Ståndet biföll dels Utskottets tillstyrkan, pag. 8 i Utlåtandet N:o 30,
att, i den blifvande Tulltaxan, grundsatsen af förbud mot varors in- och utförsel
må kunna tillämpas, der sådant finnes nödigt; dels hvad Utskottet
föreslagit uti 3:dje, 4:de, 5:te och 6:te hufvud-punkterna (pag. 9—13) af Utlåtandet
N:o 30;
2:o följande varor skulle till införsel förbjudas:
a) Bränvin och Sprit af alla slag, destilleradt och odestillerad t, Genevre,
Cognacj Rumm och Arrac, äfvensom hvad under benämningen Likörer
i Tulltaxan förslås;
b) Kardullsgarn af alla slag;
c) De artiklar, som i Tulltaxan förstås under benämningen: Slöjdevaror
eller FabriksHandtverkeri- och Manufadur-varor;
d) Af Helsiden-™fnader följande: Taft, Kypert eller Levantin, Satin
eller Sidensarge, enfärgade eller skiftande, rutiga eller randiga genom olika
fär«adt silke, men ej genom väfnadssättet, Shawlar, Shawletter och andra
dukar af alla slag, ej mindre släta och enfärgade, än genom väfnadssättet
eller olika färgadt silke fasonerade, dock icke sådane, som äro af gaz, eller
annan gles väfnad, af bourre de soie, samt genom tryckning eller pressning
fasonerade;
888
Trot. XJtdr. d. 10 Dec. 1840
e) Af Half siden-\äfnader: Shawlar, Shawletter och andra dukar af under
10 R:dr värde stycket;
f) Af 2?o/n«//.y-Yäfnader: alla genom väfnadssätlet släta, såsom Callico,
Bomullslärft, m. m.;
g) Kläde samt alla öfrige ylle- och halfylle-väfnader, hvilka i 1835 års
Tulltaxa äro med införsel-förbud belagde;
3:o Införsels-tullen å nedannämnde artiklar bestämdes till följande belopp:
å Dref till 2 R:dr; Fernissa till 16 sk.; Färsk lax ti 11 6 R:dr 32 sk.;
Rökt Läse och åhl till 2 R:dr; Humla till 1 R:dr 24 sk.; Juveler till 25
procent af värdet; Kor och Ungbockar till 6 R: 1 r 32 sk.; Kött, färskt till
32 sk.; saltadt till 6 R:dr 32 sL; och torkadt eller rökt till 1 R:clr 16 sk.;
Ost, alla slag 2 R:dr; äkta Perion, 25 procent af värdet; Plymer, Strutsoch
andra slag 15 R:dr; Porcelaine Lill den i Betänkandet N:o 21 åsatte införsel-tull;
Smink och Sminkjlor till 5 R:dr efter 100 procent af värdet; Såpa
1 R:dr; Snus alla slag 24 sk.; Tågvirke 1 R:dr; Tågvirke inköpt ä utrikes
ort i stället för bevisligen förloradt, men vid hemkomsten obrukadt
till 1 R:dr; Ull, i enlighet med hvad Utskottet uti Betänkandet N:o 21 föreslagit;
Vindrufvor, i enlighet med hvad 1835 års Tulltaxa bestämmer;
hvarjemte Ståndet beslöt, alt Ylle- och Halfylle-väfnader skulle i afseende å
tullen och dess belopp hafva de bestämmelser, som 1835 års Tull-taxa utstakar;
4:o
a) Alt Tack- och Ballast-jern skall vara till Utförsel tillåtet; och
blef tullvärdet å gjutet tack- och ballast-jern för hvarje Skeppund nedsatt
från 9 R:dr till 8 R:dr samt utförsel-tullen derå bestämd tiil 2 R:dr eller
25 procent af sistnämnde tullvärde;
b) Att utförsel-tullen å Hällar öfver li tums tjocklek samt lod och löd
jor
äfven 1 Skeppunds vigt stycket nedsättes till 2 R:dr 24 sk.
I alla Öfrige delar bifölls Betänkandet N:o 21 med de dervid i Utlåtandet
N:o 30 af Utskottet föreslagne ändringar och tillägg.
Den 10 Dec. 1840.
Från V ä 11 o f 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Forlsattes föredragning af Bevillnings-Utskoltets Betänkande N:o
21, angående Tullbevillningen, samt bemälde Utskotts Utlåtande N:o 30, i
anledning af gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o 21.
Härvid
Prot. TJulr• d. 10 Dec. 1840. 889
Härvid förekommer följande artiklar uti Tull-taxe-förslaget:
Litt. G.
Glasflusser, gäss Betänkandet N:o 21, gillades, med den
förändring, att införsel-tullen antogs för
insyltade gäss till 30 sk. per tunna,
och för rökta gä<s till 7 sk. per
stycket.
Litt. H.
Hagel, alla slag, hampa . . .
Handskar *
Harts
Hattar
Honung, humla
Hummer . .
Hvalraf
Hår
. .
Hdektor, hakar och hy skjör . .
Bilt, till R. St. Prot. 1840. 9 Sami.
Betänkandet N:o 21 gillades.
Ståndet godkände Betänkandet N:o 21,
dock så, att införsel-tullen antogs till
4 R:dr 24 sk. per Skålpund.
Tull värdet gillades, enligt Betänkandet
N:o 21, och införsel-tullen bestämdes
till 20 sk. per Lispund.
Betänkandet N:o 21 gillades, dock med
följande förändrade införsel-tull-hestämmelser,
nemligen:
för Italienska stråhattar, 2 R:dr 24 sk.
per stycket;
andra strå-hattar 36 sk. per stycket;
hattar af läder, fiskben, papper, träd
eller rölter, m. m.,36 sk. per stycket.
Betänkandet N:o 21 godkändes.
Tullvärdet bestämdes till 3 R:dr 16
sk. per tjog, frihet från införsel-tull
bifölls, och utförsel-tullen antogs, per
tjog, till 8 sk.
d. Betänkandet N:o 21, gillades.
. Betänkandet N:o 21, gillades, endast
med förändring af tullvärdet ifrån föslagna
3 R:dr till 4 R:dr per Skålpund.
1 Band. 11a
890 Trot. XJtdr. d, 11 Dec, 1840.
Hängslen
Hö  i Betänkandet N:o 21, gillades.
Litt. I.
Ingefäray ister
. Betänkandet N:o 21 antogs endast med
följande förändringar, nemligen:
att införsel-tullen å torr ingefära bestämdes
till 2 sk. per Skålpund, och
att redactionen för artikeln: ”Nya SkeppsInventarier”,
godkändes, så lydande:
”Inventarier-, Skepps- Nya, i Taxan ej
specificerade, för byggnad, tackling eller
utrustning behöfliga, men ej hänförliga
till husgeråds-saker eller beklädnads-persedlar.
föredragningen af detta ärende fortsattes uti nästa Plenum.
Den 11 Dec. 1840 f. m.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Öppnades Herrar Electorers lista till val af en ledamot i Expeditions-Utskottet
efter N:o 35 Grefve Gyldenstolpe, Nils; och befanns dertill
hafva blifvit utsedd.
N:o 105, Grefve af Ugglasy Ludvig.
Från Wällöf 1. Borgare-Ståndet.
S. D. Fortsattes föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o
21, angående T ull-be villningen, samt bemälde Utskotts Utlåtande N:o 30, i
anledning af gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o 21.
Härvid förekommo följande artiklar uti Tull-taxe-förslaget:
Litt. J.
Jern, gjutet:
Tack-och\barlastj af bergmalm. Tullvärdet bestämdes till 9 R:dr perl
Skep. st. v., samt beslöts förbud till
in- och utförsel.
af sjö- och myrmalm . . . Tullvärdet bestämdes till 8 R:dr per
Prot. Utdr. d. 11 Dec. 184o. 8gt
1 Skep. st. v., inför sel-förbud fasställdes,
och medgafs, att tack- och barlast-jern
af sjö- och myrmalm må kunna
utföras uppå ansökan af hvarje producent
och under de af Kongl. Maj:t
bestämmande controller, tillräcklige att
förhindra export af bergmalms-tackjern;
varande utförsel-tullen härvid bestämd
till 16 sk. för 1 Skep. st. v.
Bomber och kulör s kanoner > stycken fl Tull värdet och införsel-tullen bestäm
nickhakar
och mörsare, samt des, enligt Betänkandet N:o 21, och
nare och gröfre lavetter . . .) en utförsel-tull antogs till 32 sk. för
1 Skep. st. v.
Kanonerj stycken, nickhakar och mörA Tull värdet, 9 R:dr per 1 Skeppund
säreostämplade och oborradejhäl-l st. v., gillades, men förbud emot in
lär
öfver tums tjocklek^ samt lodi och utförsel beslöts.
och lödjor öfver 1 Skep. vigt stycketJ
Gamla casserade canoner och bomber Följande rubrik antogs: ”casserade ca
noner
och bomber, samt mörsare och
kulor, per 1 sk. st. v. bestämdes tullvärdet
till 8 R:dr, samt in- och utförsel-tullen,
hvardera till 2 R:dr.
Grytor och kittlar samt slussportar. Följande rubriker och bestämmelseran
togos:
Grytor,
kittlar, kakelugnar, gallerverk
samt apterade stolpar och ledstänger
dertill, och slussportar. Tull värdet bestämdes
till 24 R:dr, och införsel-tullen
till 6 R:dr för Skeppundet st. v.,
äfvensom frihet ifrån utförsel-tull beslöts.
Hällar af li tums tjocklek och derunder,
till och med 1 tum, lod och
lödjor till vigter af 1 Skeppunds vigt
och derunder, till och med £ Skep.
Tullvärdet fastställdes till 10 R:dr per
Skep. st. v., förbud till införsel bifölls,
och 2 R:drs utförsel-tull per Skep.
nyssnämnde vigt beslöts.
Prot. TJtdr. d. 11 Dec. 1840.
Allt annat gjutet arbete j ej specifi
ceradt
. . ....... Betänkandet JNT:o 21, godkändes,
Smidt eller valsadt:
Ankare Bestämdes per 1 Skep. st. v tullvärdet
40 R:dr, och införsel-tullen 4 R:dr,
samt beslöts frihet ifrån utförsel-tull.
Kettingar .
Följande rubriker och bestämmelser an
-
togos:
Kettingar: af | tums diameter och derunder.
Tullvärdet 45 R:dr, införseltullen
5 R:dr;
öfver | tums diameter. Tullvärdet 30
R:dr, och införsel-tullen 3 R:dr, allt
per 1 Skep. st. v. För begge slagen
bestämdes frihet ifrån utförsel-tull.
Draggarj armbullar , hammare , roderjernj
skeppsknän och smedjestäd. Betänkandet N:o 21, gillades.
Stäng-j platt-, | tum tjockt och'j Tullvärdet antogs, enligt Betänkandet
deröfver} under 12 tums bredd och f N:o 21, förbud emot införsel beslåmöfver
| tums fyrkant. J des, och en utförsel-tull af 16 sk. per
i Skep. st. v. beslöts.
Smälltj stycken ....... Ståndet ansåg denna artikel, med bestämmelserna
för densamma, böra utur
Tull-taxe-förslaget utgå.
Band- och platt ....... Betänkandet N:o 21, godkändes, endast
med den förändring, att förbud mot
införsel bestämdes.
Plåtar: oför lenta ....... Rubriken, enligt Utlåtandet j\T:o 30,
antogs; och bestämdes per 1 Skep. st.
v., för oförtenta plåtar under J tum
tjocka af till och med 6 Lisp. vigt st.
tullvärdet till 33 R:dr 16 sk. och införsel-tullen
till 9 R:dr, och för oförtenla
plåtar öfver 6 Lisp. vigt stycket,
tullvärdet till 36 R:dr och införseltullen
till 9 R:dr, äfvensom frihet ifrån
utförsel-tull för begge slagen fastställdes.
Prot. Utdr. d. n Dec. 184.0.
893
förtenta.
Spik, samt allt annat handtverksoch
manilj adur- smide j ej specificeradt.
Detta ärendes föredragning fortsattes i nästa plenum.
S. D. Föredrogos: l:o Utdrag af llöglofl. Ridderskapets och Adelns Protocoll
den 2 dennes, innefattande dels Ridderskapets och Adelns beslut, i anledning
af Siats-Utskottets Utlåtanden Kn is 197 och 366, dels inbjudning tili
Med-Stånden att i heslutet deltaga; och 2:o Högvördige Preste-Ståndels Prolocolls-utdrag
för den 4 dennes, hvaruti intagas Preste-Ståndets beslut i samina
ämne och inbjudning till Med-Stånden, att i nämnde Riks-Stånds beslut
sig förena; men dessa inbjudningar blefvo icke af Borgare-Ståndet antagne.
Från lie der v. Bonde-Standet.
S. D. Vid föredragning af Banco-Utskoltets memorial, N:o 129, innefattande
förslag till sammanjemkning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i anledning
af Utlåtandena N:ris 21 och 65, angående praescriptions-tid för utgifva
ude af sedlar å 14 och 10 sk. kopparmynt, fann Ståndet för godt den
föreslagna voterings-propositionen godkänna.
S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Betänkanden:
N:j 157, öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande N:o 113,
i anledning af så väl Kongl. Majrts Nådiga Proposition, med förslag till förändrade
stadganden rörande bysättning, som ock. serskilde i detta ämne väckta
motioner. Ståndet Biföll Betänkandet N;o 113.
N:o 158, i anledning af återremiss utaf Utskottets Betänkande N:o 117,
öfver väckt motion, angående vilkorliga utmätnings-resolutioner.
Betänkandet N:o 117 bifölls.
N:o 159, i anledning af väckt motion om ett lagstadgande, som berättigar
fordringsegare att hos Konungens Befallningshafvande erhålla så kalladt
promotorial i lagsöknings-målen.
Bifölls.
N;o 160, öfver väckt motion om ändring i sättet för besvärs anförande
emot Öfver-Slålhållare-Embetets och Konungens öfrige Befallningshafvandes
beslut i mål angående brott emot Polis-Författningarne m. m.
Bifölls.
N:o 161, i anledning af väckt motion om ändring af 9 och 10 Capitlen
i Kyrkolagen.
Bifölls.
Betänkandet N:o 21, godkändes.
Trot Utdr. d. 11 Dec. 1840.
N:o 162, i anledning af väckt fråga om lagstiftning för Hypoteks-föreningar.
Bifölls.
S. D. f öredrogos ånyo Banco-Utskottets Belänkanden:
N:o 118, öfver anmärkningar emot Betänkandet N:o 83, angående låns
ingifvande från Rikets Ständers Bank emot första inteckning uti fast egendom
på landet, till belopp af fastighetens halfva taxerings-värde.
Med godkännande af Utskottets nu gjorda hemställan, vidblef Ståndet i
öfrigt dess beslut vid Utlåtandet N:o 83.
N:o 119, öfver anmärkningar vid Betänkandet N:o 84, i anledning af
väckta förslag till förändrade föreskrifter i afseende på Bankens fastighetssamt
skiftes- och odlings-låne-rörelse.
Ståndet biföll Utlåtandet N:o 84, med de förändringar, Utskottets i Betänkandet
N:o 119 gjorde förslag innefattar.
N:o 120, om förändring i nu gällande föreskrifter, angående expeditionssättet
för jerrpbelåningen vid Låne-Contoiret i Götheborg.
Bifölls.
]S:o 121, öfver en af Baron C. von Vegesack ingifven ansökning om ef
tergift
af ei lagd straffränta för skuld till Discont-Verket.
Bifölls.
N:o 122, öfver gjord framställning att den Bauco-Fullmägtig, som har
Inspectionen öfver Tumba pappersbruk, må, under sitt vistande derstädes,
erhålla fritt vivre och logis.
Af slogs.
N:o 123, med hemställan om upphäfvande af föreskriften angående indragning
vid inträffande ledighet af Vaktmästare-tjensten vid Tumba pappersbruk.
Bifölls.
N:o 124, om ett årligt anslag till en Sparbanks-Inrättning för bruks-arbetarne
vid Tumba.
Af slogs.
N:d 125, om bildandet af en fast Skola å Tumba pappersbruk.
Afslogs.
S. D. Föredrogos åter Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
följande på bordet hvilande Betänkanden:
IN:o 87, om beskattning å stångjerns-tillverkningen i Riket.
A ter remitterades.
