# ID: svediakorp-gov2085
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 109,428
# sentences: 2,250
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1840 och 1841.
T ii
■ • /j»
SJETTE SÄMLINGEN.
1= Afdelningen.
Banko-Utskottets Memorial, Utlåtanden och Betan
handen.
Banco Utskottets Memorial N’.o t.
i
Ankoru till Exp.-Utsk. d. 12 Februari
Memorial, med anhållan om Nolarie-arfvoden åt 2:?ie
Protocollsfdrande på Utsleottets Jfdelningar, samt
om tillökadt Canzlibiträde.
Sedan Banco-Utskottet, för vinnande af en skyndsammare behandling utaf
de Utskottet tillhörige ärenden, ansett nödigt att fördela sig på 2ine Afdelningar,
nemligen en för Finans-ärendena och granskning af Förvaltningsåtgärderne,
samt en för Räkenskapernes genomgående och granskning till
ziffran, hvaremot någon serskild Afdelning för handläggning af allenast
Enanciella mål för närvarande icke funnits erforderlig; så, och med anledning
häraf, har Utskottet, i stöd af 24 §. Mom. 1 i Riksdags-Ordningen,
denne dag antagit 2:ne Canzlister; men enär hvarje Afdelning har
behof afen Prolocollsförande och bemälde Canzlister sålunda blifvit, såsom
Notarier, på Afdelningarne anställde, får Utskottet härigenom vördsamt
anhålla, ej mindre att de af Utskottet antagne 2:ne Canzlister,
såsom bestridande Notarie-befattningar å Afdelningarne,
måtte undfå Nolarie-arfvoden, beräknade från antagandet, än
ock att Utskottet måtte tillåtas att, från och med denna dag,
disponera arfvoden till 2:ne Canzlister, hvilka till en bör_
jan, för göromålens skyndsamma gång inom Utskottet, oundvikligen
erfordras.
Stockholm den 3 Februari 1840.
Å Högloft. Ridderskapets och Adelns Å Högvördige Preste-Ståndets Leda
-
Å Wällöf]. Borgare-Ståndets Leda- Å Hedervärda Bonde-Ståndets Leda
-
Ledamöters vägnar;
C. J. af Nordin.
möleis vägnar:
Es. Tegnér.
möters vägnar:
Joh. Fredr. Gråå.
möters vägnar:
Pehr Ericsson.
W. Thyselius.
Bihang till R. St. Prof. 1840. 6 Sami. 1 Afdela.
1 :sta Håftet.
2
Banco- Utskottets Memorial N:o 2.
N:o 2.
Memorial, angående Revision öfver Lane Contorens i
Götheborg och Malmö Förvaltning och Räkenskaper
för år 1839.
Enär de af Rikets Ständer, beträffande Revisorers och Suppleanters
utseende till de årliga Revisionerna af Discont-Verken, vid sistförflntne
Riksdag fattade och Banco-Ulskottet meddelade beslut, icke innehålla något
i afseende på valet af Revisorer och Suppleanter till de Revisioner af
nämnde Verk, hvilka, jemlikt föreskriften i §. 101 af Banco-Reglemenlet
under den 26 Maj 1835, taga deras början den i5 April innevarande är,
får Utskottet, då angeläget är, att till ofvan omförmälde Revisionsförrättningar
vid Låne-Contoren i Götheborg och Malmö Revisorer förordnas, vördsamt
hemställa,
det måtte Riks-Stånden, hvart inom sig, utse en Revisor och
en Suppleant, för granskning af hvartdera Låne-Conlorets
räkenskaper och förvaltning för näsllidet år, och örn det fattande
beslutet skyndsamligen lemna Utskottet del , på det
de personer, som dertill varda utsedde, måtte, genom Utskottets
försorg, derom erhålla underrättelse.
Stockholm den 7 Februari 184,0.
Banco-Utskottets Memorial N-o 5.
3
N:o 3.
Memorial, med anmälan att Banco-Fullmäktiges till
Utskottet afgifne Berättelse ofördröjligen kommer
att till Rikets Ständer öfverlemnas.
För fullgörande af den i 2 §. af Banco-Utskoltets nu gällande Inslruclion
Utskottet tillhörande skyldighet, att, vid Riksdagens början,
Rikets Ständer skyndsamligen meddela den af Banco-Fullmäglige tili Utskottet
afgifne Berättelse, dels om Bankens tillstånd och rörelse i sin helhet,
dels ock om Förvaltningen af Tumba Pappersbruk , har väl,angående
tryckningen af samma Berättelse, anstalt redan blifvit fogad; men som
ifråga varande tryckning, oaktadt all skyndsamhet derutinnan iakttages,
icke kan, i anseende lill arbetets vidlyftighet, medhinnas på kortare tid
än 2 å 3 veckor, får Utskottet, lill undvikande af anmärkningar om försumlighet
i berörde hänseende, härigenom hos Rikets Ständer anmäla, det
Utskottet desto heldre ansett sig böra uppskjuta öfverlemnande! af omförmälde
Berättelse, intilldess tryckningen deraf blifvit verkställd, som utskrifningen
af fyra exemplar utaf merberörde Berättelse med dertill hörande
Tabeller, i likhet med hvad vid sisllidne Riksdag egde rum, skulle
erfordra nära samma lid, som den för tryckningen behöfliga, och dessutom
leda till ökade kostnader, ulan alt medföra någon deremot svarande fördel
för Rikets Ständer.
Slockholm den 7 Februari 1840.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckerietj 18/fO.
Banco-Utskottets Memorial N:o 4-
N:o 4.
Ankom till Exp.-Utsk. d, 12 Febr.
Memorial med öfverlemnande af Banco-Fullmägtiges Berättelse
till Utskottet år i84o.
Till åtlydnad af föreskriften uti §. 2 af nu gällande Instruction för Rikets
Sländers Banco-Utskott, får Utskottet till Rikets Ständers kännedom härhos
öfverlemna Banco-Fullmägtiges, lill Utskottet afgifne, Berättelse dels om
Bankens tillstånd och rörelse i sin helhet, dels ock om förvaltningen af
Tumba Pappers-Bruk. Stockholm den 24 Februari 1840.
Bihang till R. St. Brot. 1840. 6 Sami. 1 Åfd. 2 Häftet.
Berättelse till Rikets Ständers Banco-Utskott, rörande
Banco-Verkets tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet, samt de hos Banco-Fullmägtige
förekomne hufvudsaklige ärenden.
Afgifven vid Lagtima Riksdagen i Slockholm den 14 Januari 1840.
Då Banco-Fullmägtige, lill åtlydnad af den uti §. 23 af Banco-Reglernentet
den 26 Maj 1835 meddeldte föreskrift, nu gå att till Rikets Ständers
Banco-Utskott afgifva Berättelse om Banco-Verkets tillstånd, rörelse
och förvaltning i sin helhet, samt de hos Fullmägtige förekomne hufvudsaklige
ärenden, anse Banco-Fullmägtige sig böra upptaga de hit hörande
ämnen i enlighet med den ordning, som blifvit följd vid uppställningen,
ej mindre af nu gällande Banco-Reglemente, än af de, under tidrymden
från sist förflutne Riksdag, af Rikets Ständers Ilerrar Revisorer afgifne Berättelser,
med iakttagande hvaraf Banco-Fullmägtige få för Högloft BancoUtskotlet
framlägga följande förhållanden.
§• *•
Af Banco-Fullmägtige vidtagne åtgärderdels på grund af j dels i
samband medj de uti Art. 1. Afd. 1. af Banco-Reglementet meddelade
allmänna föreskrifter rörande Bankens förvaltning.
De uti §. g af Banco-Reglementet föreskrifne Inventeringar i Bankens
Cassör och öfrige förvaringsrum äro af Banco-Fullmägtige samfäldt
hvarje år förrättade, efter dertill af vederbörande uppgjorde, fullständige
och verificerade förteckningar; hvarjemte, i öfverensstämmelse med stad
-
1
2
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
gandet i samma §., besigtning å Bankens Hus och Inventarier blifvit af
Banco-Fullmägtige för hvarje år anställde.
(Baneo-Fullmägtiges Piotocoll den 20 Februari i835, den 18 Februari, 10 Augusti,
29 December i836, den 27 Februari och 8 September 1837, den 26 Februari
och 22 October 1838, den 25 Februari och den 27 December 1839).
Sedan, vid tillsättningen af en Commissarie-Beställning inom Banken,
dertill 3:ne sökande sig anmält, rösterne inom Banco-Styrelsen så utfallit,
att 2:ne af de sökande erhållit 3 röster hvardera, samt den tredje
anie röster, och härvid inträffat, att en person blifvit till Commissarie i
Banken utnämnd med 3:ne röster, afgifne af 2tne Ordinarie Ledamöter
och en inkallad Suppleant, hvilken för tillfället, såsom Ordförande, ägt
afgörande rösten, samt derefter Banco-Fullmägtige, enligt hvad Bikets
Ständers Revisorers Berättelse af år i83p (pag. 6) närmare utvisar, beslutat
att, intill nu ingångne Riksdag, icke någon Commissarie-Befattning
i Banken må tillsättas, utan i närvaro af minst 2:ne Ordinarie Ledamöter
bland Banco-Fullmägtige af hvarje Riks-Stånd; hafva Herrar Revisorer härvid
anmärkt, att Banco-Fullmägtige icke handlat i öfverensstämmelse med
Rikets Ständers föreskrifter, då Fullmägtige vidtagit berörde Beslut, hvarigenom
dels Banco-Styrelsen, i uppgifvet fall, skulle vara förhindrad att
afgöra hos Styrelsen förekommande mål, derest icke minst 2:ne Ordinarie
Ledamöter af hvarje Riks-Stånd vore tillstädes, dels de Suppleanter, hvilka
i Styrelsen kunde inkallas, skulle komma att beröfvas den magt och myndighet,
hvarmed de blifvit af Rikets Ständer beklädde. — Banco-Fullmägtige
anse sig af sådan anledning böra fästa Höglofl. Utskottets uppmärksamhet
derå, att, ehuru izj af Banco-Reglementet icke innehåller annan
föreskrift i afseende på sammansättningen af Banco-Styrelsen, lör besluts
fattande i derstädes förekommande mål och ärenden, än att A-delar af
Fullmägtiges hela antal, och deribland åtminstone en af hvarje Riks-Stånd,
skall tillstädes vara, är likväl härigenom Fullmägtige icke betaget att uppskjuta
med handläggningen af ett mål, intill dess Fullmägtige blelvo fulltaligare,
eller att afvakta någon för tillfället frånvarande Fullmägtigs återinträdande
i Styrelsen, derest Fullmägtige skulle finna målets vigt eller
beskaffenhet sådant fordra; vid hvilket förhållande, och då Banco-Fullmägtiges
anmärkte Beslut icke kunde leda till någon annan påföljd, än som
skulle uppstå derigenom, att pluraliteten af Banco-Fullmägtige, vid yppad
fråga om tillsättning af någon Commissarie-Beställning inom Banken, skulle
besluta att bordlägga, eller för någon tid uppskjuta afgörandet häraf, Banco
-
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
3
Fullmäktige hoppas, det Ilöglofl. UtskoLtet skall finna, att Rikets Ständers
föreskrifter icke blifvit, genom berörde beslut, af Banco-Fullmägtige öfverträdde.
ö
(Banco-Fullmägtiges Protocoll den ig och 26 Juli 1838).
Undertecknad Ekerman, som uti Banco-Fullmägtiges omförmäldte
Beslut icke deltagit, får åberopa min till Prolocollet yttrade serskilda
mening.
I sammanhang härmed och då tillsättandet af Commissarie-Beställmngarne
inom Banken, efter Fullmägtiges omdöme, måste anses såsom en
af de för Verket inflytelserikaste åtgärder Banco-Styrelsen kan vidtaga,
men det icke kan antagas eller billigtvis begäras, att en för kortare tid
inkallad Suppleant, som deltoge i tillsättningen af dylik Beställning, skulle
äga den noggranna kännedom af de sökandes användbarhet och verklige
egenskaper, som för afgörandet af en så vigtig fråga erfordrades, få BancoFullmägtige,
jemlikt deras den 20 Juli i838 fattade, och uti ofvanåberopade
Revisions-Berättelse äfven omnämnde Beslut, härmedelst vördsamt
hemställa:
att uti nu upprättande Banco-Reglemente måtte, i öfverensstämmelse
med Banco-Fullmägtiges här ofvan yttrade åsigt, intagas
det stadgande, att hädanefter icke någon Commissarie-befattning
i Banken får tillsättas, utan i närvaro af minst nrne Ordinarie
Ledamöter bland Banco-Fullmägtige af hvarje Riks-Stånd.
Härvid anser dock undertecknad Ekerman mig böra åberopa min
till Banco-Fullmägtiges Protocoll den 26 Juli 1838 afgifne reservation.
I afseende på dels den af Bankens Commissariat eller Under-Styrelse,
äfvensom Departemental-Styrelserne, besörjde förvaltning, dels Controlloch
Revisions-Arbetet inom Banken i dess serskilde delar, dels Bankens
Ekonomiske Ärender, dels Bankens Lånerörelse å orörlig pant på längre
tider, dels Bevaknings- och Utsökningsåtgärder i och för hos Banken upptagna
Lån, dels ock de 3:ne Discont-Verkens i Stockholm, Götheborg och
Malmö rörelse, få Banco-Fullmägtige åberopa de Berättelser, hvilka blifvit
afgifne och i enlighet med först åberopade §. 23 i Banco-Reglemenlet härhos
öfver lemnäs:
4
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
a) af Bankens Under-Styrelse;
b) af Chefen för Controll- och Revisions-Afdelningen;
c) af Chefen för Hufvud-Afslulnings-Contoret;
d) af Chefen för Låne-Canzliet;
e) af Bankens Fiscals-Embete; och
j) af Directionerne vid förenämnde Irenne Discont-Verk för den tidrymd,
som förflutit ifrån det enahanda Berättelser till Rikets
Ständers sednast församlade Herrar Revisorer afgåfvos.
Och vilja Banco-Fullmäglige, lill uppfyllande af stadgandet i §. 25
mom. i af Banco-Reglementet, här nedan, i ett sammanhang, meddela
uppgift å de tillförene, på Bankens Omkostnads-Räkning uppförde, men
numera af Fullmägtiges Dispositions-Räkning N:o 2 utgående, dels årliga,
dels tillfälliga, Anordningar, jemte yttrande om och hvilka så beskaffade
anslag Fullmägtige anse böra än vidare fortfara.
Äfvensom Banco-Fullmägtige, till upplysning om ej mindre de till
Fullmägtige inlemnade besvär af Bankens Embets- och Tjenstemän, än äfven
de till Fullmägtige från personer inom Verket inkomne, till Högloft.
Banco-Utskollet ställda, ansökningar, få åberopa här nedan under §. 12
intagne uppgift.
§. a.
Banco-Fullmägtiges åtgärder i afseende på de j enligt Art. Afd. 3
af Banco-Reglementet Fullmägtige gfne _, ser skildte uppdrag.
I öfverensstämmelse med föreskrifterne uti §. 5 af Lagen för Rikets
Ständers Bank den 1 Mars i83o, och §. 27 i Banco-Reglementet af den 26
Maj i835, äro under tidrymden från sista Riksdag, dels för hvarje halft
år, uppgifter till ådagaläggande af Vexel-Bankens Ställning_, dels vid
hvarje års utgång till och med år i838 Öfver sigt er öfver Bankens hela
ställning efter hvartdera årets Bokslut, tryckte och genom Fullmägtiges
försorg med allmänna Tidningarne utdelade, under iakttagande dock af
den förändring, i afseende på nämnde Halfårs-uppgifter, att, efter införandet
af den för Banco-Verket provisoriskt fastställda nya organisation, den
förut varande Titeln: "Uppgift öfver Vexel-Bankens ställning/’ förändrats
till benämningen: "Uppgift öfver förhållandet emellan Bankens
Metalliska Gassa samt utelöpande Sedlar och Depositions-Skuld.”
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
5
Sedan dels Directionen vid Låne-Contoret i Götheborg, uti skrifvelse
af den 28 Augusti 1838, anmält, att af de 2:ne, för Högv. PresteStåndet
sisth Riksdag utsedde Suppleanter i Directionen vid nämnde Låne-Contor,
den ene, eller då varande Professoren, numera Domprosten
och Ledamöten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Doctor A. Bruhn, afflyttat
till Staden Westerås, samt att ovisst vore, när den andre, eller
Domprosten och Ledamoten af samma Orden, Herr Doctor D. M. Hummel
, hvilken en längre tid varit sjuk, blefve till helsan så återställd, att
han, i händelse af inlrälFande behof, kunde i Directionen ingå, dels ock
Directionen vid Låne-Contoret i Malmö, uti skrifvelse af den 16 April
1889, tillkännagifvit, att förste Suppleanten för Vällofl. Borgare-Ståndets
Ledamot i Directionen vid detta Låne-Contor, Lands-Secreleraren och
Riddaren af Kongl. Wasa-Orden C. C. Halling, såsom Ledamot i Direc—
tionen inträdt efter Rådmannen och Häradshöfdingen Jacob Borg, som
den 7 i samma månad med döden afgått, hafva vid det förra tillfället
Banco-Fullmägtige, i öfverensstämmelse med de i §. 29 af Banco-Reglementet
gifne föreskrifter, inberättat det anmäldte förhållandet till Högv.
Preste-Ståndets Canzli-Direction, som den 23 October i838 lill Suppleant
efter Herr Domprosten Doctor Bruhn utsett Theologias Lectorn vid Götheborgs
Kongl. Gymnasium, Herr Doctor Niclas Beckman; samt vid det
sednare tillfället Borgare-Ståndets Fullmägtige i så väl Banken som Riksgälds-Conloret,
den 27 April j83p, till Suppleant efter Lands-Secreteraren
Halling, valt Rådmannen i Malmö, Auditören J. Knutsson.
(Banco-Fullmägtiges Protocoll den 18 October i838, den 25 April och 2 Maj 183g.)
IIos Banco-Fullmägtige har jemväl Directionen vid Malmö LåneContor,
uti skrifvelse af elen 6 Mars 183S, tillkännagifvit, dels att, sedan
Handlanden i Carlskrona, E. A. Thörn, med företeende af erhållet
utdrag af 'Vällofl. Borgare-Ståndets Protocoll den 1 September 1834* hvarigenom
han blifvit af bemälde Riks-Stånd utsedd till Revisor af Låne-Contorets
räkenskaper och förvaltning för år 183^, den 1 Mars i838, såsom
den i förordnandet utsatte dag för början af denna Revision, personligen
i Låne-Contoret sig inställt, men, efter erhållen underrättelse om
den förändring af tiden för de ärlige Discont-Revisionernes företagande,
som vid sist hällne Riksmöte blifvit fastställd, skriftligen anmält sig vara
hindrad, att vid den rätteligen den 17 derpåföljde April börjande Revisions-förrättning
sig infinna; dels ock att Fabrikören J. P. Borg i Lund,
6
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
sora varit af Borgare-Ståndet utsedd till Suppleant vid samma Revision,
likaledes förklarat sig vara hindrad att Revisions-förrättningen öfvervara;
äfvensom Directionen vid nämnde Låne-Contor, uti skrifvelse af den 29
Januari nasti, år i83p, anmält, ej mindre alt nuvarande Handlanden i
Söderköping Christian d’Juhigne'som vid sistl. Riksdag, då lian varit
Borgare i Helsingborg, blifvit af Borgare-Ståndet utsedd till Revisor vid
sistnämnde års Revision öfver Låne-Conloret, anmält sig vara förhindrad
att uti denna Revision deltaga, än äfven, att den för honom utsedde Suppleanten,
Borgmästaren i Skanör, S. JV. Cronsioe s den 21 Januari samma
år, detta uppdrag sig afsagt.
I anledning häraf och med fästadt afseende å den uti ofvanåberopade
29 af Banco-Reglementet intagne föreskrift, att, vid hos Banco-Fullmägtige
skeende anmälan om uppkommen ledighet bland de af BorgareStåndet
valde Directeurer eller Suppleanter vid Låne-Contoren , den lediga
platsen skall tillsättas genom val af Ståndets Fullmägtige i Banken och
Riksgälds-Contoret, under ordförande af den främste bland Ståndets Fullmäglige
i Banken, hafva Banco-Fullmägtige vid det förra tillfället, under
den i5 Mars i838, uppdragit åt Borgare-Ståndets främste Ledamot inom
Banco-Styrelsen att, med ledning af Banco-Reglemenlets berörde §., gå i
författning om utseende af en Revisor och en Suppleant för nämnde Riksstånd
vid samma års Revision af Malmö Låne-Contors räkenskaper och
förvaltning, samt vid det sednare tillfället, uuder den 7 Februari 1889,
hos Vällofl. Borgare-Ståndets Canzli-Direction anhållit, att Directionen ville
gå i författning om val af en Revisor och en Suppleant för nämnde Riksstånd
vid samma års Revision af Låne-Contoret, hvarefter Directionen
anmodat Borgare-Ståndets Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoret att
sådant val gemensamt förrätta.
Men ehuru bemälte Fullmägtige, i brist af närmare föreskrifter, huru
förhållas borde i omförmäidte, sålunda inträffade fall, samt på det att
Ledamöter för Borgare-Ståndet ej måtte saknas vid berörde Revisions-förrättningar,
trott sig böra härvid förfara i öfverensstämmelse med den uti
§. 29 af Banco-Reglementet gifne föreskrift i fråga om val af Directeurer
och Suppleanter vid Låne-Contoren, samt alltså, med tillämpning af denna
§. till ifrågavarande fall, gått i författning om val af Revisor och Suppleant
lill hvardera af förenämnde 2:ne Revisions-förrättningar, hafva dock
Banco-Fullmägtige velat å det sålunda inträffade förhållandet fästa
Iföglofl. Banco-Ulskottets uppmärksamhet, på det att för framtiden bestämd
föreskrift må kunna meddelas angående val af Revisorer och Sup
-
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
7
pleanter vid Revisionen af Låue-Contorens Räkenskaper och förvaltning
för den händelse, att de Revisorer och Suppleanter, hvilka varda utsedde
i och för sådane Revisions-förrättningar, skulle desse uppdrag sig afsäga,
eller med döden afgå.
Efter det Rikets Ständer vid sisth Riksdag beslutat, att, för framtida
uppsiglen och controllen vid Götha Canals vidmagthållande, Fullmägtige i
Banken och Riksgälds-Contoret borde gemensamt utse och välja, ej mindre
ett Ombud, som hade att, i egenskap af Ledamot, å Statsverkets och
Bankens vägnar, uti Götha Canal-Direclion deltaga, än ock ett Ombud vid
de årliga Revisionerne af Canal-Verkets Räkenskaper, och Rikets Ständer
detta deras Beslut, uti skrifvelse af den 3o April i835, hos Kongl. Majit
i underdånighet anmält, samt, i öfverensstämmelse med berörde beslut,
uti så väl §. 3o af Banco-Reglementet, som §. 58 af nu gällande Reglemente
för Riksgälds-Contoret, stadgat, att Fullmägtige i begge Verken gemensamt
hvarje år skola utse och välja en person att, å Stats-Verkets
och Bankens vägnar j såsom Ledamot deltaga i Götha-Canal-Direclion och
ett Ombud att, å Stats-Ferkets och Bankens vägnardeltaga i de årliga
Revisionerne af Canal-Verkets Räkenskaper, har Kongl. Majit, uti till
Banco-Fullmägtige den 16 Juli nyssnämnde år aflåten Nådig skrifvelse,
jemte lillkännagifvande, det Kongl. Majit funnit, att, till utöfvandet af
den uppsigt å Götha Canals vårdande, hvilken å Stats-Verkets sida kunde
erfordras, någon Ledamot af Canal-Directionen icke kunde annorlunda, än
genom ett från Kongl. Majit utfärdadt Nådigt förordnande, bemyndigas, i
Nåder förklarat, att den genom Bankens samt Riksgälds-Contorets Fullmägtige
väljande Ledamot i Götha Canal-Dii eetionen icke blelve alt anse
annorlunda, än såsom Ombud för Banken och Riksgälds-Contoret; men att
deremot Kongl. Majit pröfvat skäligt i Nåder anbefalla 3:dje Afdelningen
af Dess Slor-Åmirals-Embete, som hade sig anförtrodd den allmänna vårdnaden
öfver samtelige Vatten-communications-anslalter i Riket, att på StatsVerkets
vägnar iagttaga behörig uppsigt äfven å framtida vidrnaglhållandet
af Götha-Canal-Verk, med dertill hörande anläggningar; hvilket förhållande
Banco-Fullmägtige anse sig härmedelst böra lill Rikets Ständers kännedom
meddela, för vidtagandet af de förändringar uti förbtrörde Reglementariske
föreskrifter, hvilka Rikets Ständer, till följd deraf, kunna anse behöflige
eller lämplige.
Och hafva emedlertid Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoret,
under den från sist hällne Riksdag förflutne tidrymd, hvarje år gemen
-
8
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
samt utsett, så väi en person att såsom Ledamot deltaga i Götha-CanalDirection,
sorn ock ett Ombud vid de årlige Revisionerne af Canal-Verkets
Räkenskaper, och bemälde Ombud, efter hvardera Revisionen, berättelse
om hvad dervid förekommit till Fullmäktige i båda Verken aflemnat,
O O
(Banco-Fullmägtiges Protocoll den 5 Juni och i5 December i835, den 3o Juni r836,
den 5 Januari, 27 April och 28 December 1837, den 10 Maj och 37 December
i838, den 27 April och 27 December i83g.)
Banco-Fullmägtige tro sig ock böra i sammanhang härmed tillkännågifva,
att Gölba-Canal-Direction, uti skrifvelse den i5 Juli 1837, hemställt,
att, då de af Fullmäktige i Ranken och Riksgälds-Contoret utsedde
Ombud för deltagande i Revisionerne af Götha-Canal-Directionens förvaltning
och redogörelse, alltsedan år 1831 vägrat att utsträcka detta deltagande
till granskning af hvad som angått Motala Verkstad; men den af
Fullmägtige utsedde Ledamot i Directionen likväl alltid deltagit i öfverläggningar
och voteringar inom Directionen i ämnen, som tillhört Verkstadsförvaltningen,
antingen Fullmägtiges Ombud vid Revisionerne måtte
aucloriseras att deltaga äfven i granskningen af Verkstadens förvaltning,
eller ock en sådan förändring vidtagas, att den af Fullmägtige utsedde Ledamoten
i Directionen icke eller kom me att med berörde förvaltning sig
befatta.
I anledning af hvilken hemställan Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoret,
efter hållet sammanträde och den 28 December 1887 fattadt
Beslut, åt de Ombud, hvilka blifvit af Fullmäktige utsedde Lill de
årliga Revisionerne af Götha-Canal-Verks Räkenskaper och förvaltning, uppdragit
att jemväl deltaga i Revisions-förrättningen af Motala Mekaniska
'Verkstads Räkenskaper och förvaltning; äfvensom Fullmägtige förklarat, att,
lill följd häraf, det utsedda Ombudet i Gölha-Canal-Direclionen fortfarande
ägde att i öfverläggningar och beslut rörande nämnde Verkstad deltaga,
hvarom Canal-Directionen blifvit uti afgående skrifvelse underrättad.
Enligt hvad det af Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoret utsedde
Ombud i Canal-Directionen för Banco-Fullmägtige anmält, har dock
Götha-Canal-Bolag vid sednaste Bolags-Stämman förordnat, att Motala Mekaniska
Verkstad, hvars hållande till salu då blifvit beslutadt, skulle under
tiden förvaltas af en serskild, af Bolaget utsedd och af Canal-Directionen
-
Berättelse af Banco-Fullmägtige. g
tionen oafhängig Styrelse; Hvilket Fullmägtige ansett sig böra för Högloft.
Utskottet tillkännagifva.
(Banco-Fullmägtiges Protoeoll den 9 Januari 1840.)
Pä grund af det åt Banco-Fullmägtige, genom §. 3i i Banco-Reglementet,
lemnade uppdrag, ”att, i händelse af inträffande krigsoroligheter
vara beredde på sådane anstalter, hvarigenom Bankens redbarheter samt
angelägna handlingar och documenter må, örn så påfordras, kunna, utan
tidsutdrägt, till säker ort inom Riket förflyttas,” hafva Banco-Fullmägtige,
för det olyckliga fall, att omständigheterne skulle påkalla uppfyllandet af
nämnde uppdrag, varit betänkte på uppgörandet af en fullständig plan,
för verkställigheten af en så beskaffad förflyttning under den ena eller andra
årstiden, hvilket arbete undertecknad, v. Troila efter anmodan af
Banco-Fullmägtige, mig åtagit; och i afseende hvarå Fullmägtige få, uti
serskildt afgifvande utlåtande, deras åsigter närmare utveckla.
(Banco-Fullmägtiges Protoeoll den 3 Juli i835 och den g Januari i84o.)
Till uppfyllande af de uti §. 3a af Banco-Reglementet Fullmägtige
lemnade uppdrag, så väl att låta utarbeta fullständigt Förslag till ny Organisation
af Banco-Verket, enligt de af Rikets Ständer i samina §. bestämda
Hufvudgrunder, som ock att, i sammanhang härmed, låta uppgöra
Förslag ej mindre till redovisning och tjenstgöring inom hvarje Bankens
Afdelning, än äfven till reglering af den vid Verket erforderliga tjenstemannapersonal
samt af dess Lönevilkor, hafva Banco-Fullmägtige, enligt
hvad Rikets Ständers Revisorers afgifne Berättelser af år 183^ (pag. 5—6)
och år 1839 (pag. 6—8) utvisa, vidtagit följande hufvudsaklige åtgärder:
18 36 den 11 och i3 Februari äro för Bankens Gassa-Af delning, SedelContor
och Depositions-Afdelning, tillika med Controll- och Revisions-Af
delningen j i dess förhållande till hvardera af förstnämnde
3:ne Afdelningar, Ordnings-Stadgar i afseende på redovisning, tjenstgöring
och personal af Banco-Fullmägtige fastställde.
s. ä. den 22 December äro vidare, ej mindre för Bankens Lane-Afdelning
än ock för dess Hufvud-Afslutnings-Contorj hvarmed Ekonomien
IO
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
blifvit förenad, samt för Controll- och Revisions-Afdelningen 3 i dess
förhållande till förstnämnde Afdelning, äfvensom till den generella
Controllen och Afslutningen förVerket i sin helhet, Ordnings-Stadgar
i afseende på redovisning, tjenstgöring och personal af Fullmägtige
fastställde.
i83j den 2,5 Maj är, för Bankens Under-Styrelse eller Commissariat->
dess sammankomster och dess Expedition, Ordnings-Stadga fastställd
samt derjemte tills vidare bestämde de Allmänna Hufvudgrunderrie i
afseende på vidden och omfånget af den ansvarighet, som skall Chefsoch
Commissarie- samt öfrige Embets- och Tjenstemannabefattningar
åtfölja, hvilka hufvudgrunder sedermera blifvit den 4 Februari 1838
ytterligare fastställde intill samma års slut, samt den 3 Januari iS39
till efterlefnad stadfästade, intill dess af Rikets Ständer eller Höglofl.
Banco-Utskottet kan derom annorlunda förordnas.
183y den 2/ December är den nya Organisationen af Låne-Canzliet likaledes
af Banco-Fullmäglige gillad och godkänd; och
i838 den i5 Februari hafva Fullmägtige under pröfning tagit, ej mindre
ett af utsedde Corniterade afgifvet förslag till allmän Lönereglering
för Bankens samtlige Afdelningar och Contor efter Departementer
och Tjenstegrader, på grund af de förhållanden, den nya Organisationen
ansetts komma att med sig föra, sedan alla surnumerärer antingen
i verklig tjenst blifvit använda eller på annat sätt ifrån inneliafvande
Löneanslag afgått, än äfven serskilde af arne Ledamöter
inom Banco-Styrelsen uppgjorde förslag till lönereglering för
Verket; hvarefter en ny Aflönings-Stat lör Banco-Veikets Euibetsoch
Tjenstemän samt Betjente blifvit sistnämnde dag af Fullmägtige
provisoriskt fastställd, i afseende på hvilken nya Lönereglering åtskillige
jemkningar, som, i och för densammas bringande till verkställighet,
i vissa delar funnits erforderlige, äro af Banco-Fullmägtige den 3
Maj sistberörde år vidtagne.
Med begagnande af den, genom §.33 af Banco-Reglemenlet, BancoFullmägtige
lemnade rättighet att under mellantiden intill nu inträffade
Riksdag låta, der så lämpligt funnes, sätta det nya Organisationsförslaget
provisoriskt i verkställighet, på det att, jemte den dermed åsyftade besparing
i förvaltningskostnaderne, någon erfarenhet om fördelakligheten
och ändamålsenligheten af de blifvande Organisationsförändringarne mätte
kunna erhållas före Förslagets anmälande till Rikets Ständers stadfästelse,
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
hafva Banco-Fullmäglige låtit sätta förenämnde Ordnings-Stadgar och Förslag
provisoriskt i verkslällighet sålunda, att desamma vidtagit:
För C as sa- A'fdelningen _, Sedel-Contoret och D epositions-Afdelningen j
tillika med Controll- och Revisions-Af delningen uti dess förhållanden
till förstberörde 3:ne Afdelningar, från och med April månad
i836;
För Lane-Afdelningen och ffuJvud-Afslutnings-Contoretj jemte dermed
förenade Ekonomien samt för Controll- och Revisions-Af delningen
i dess förhållande till Låne-Afdelningen, generella Controllen och
Afslutningen för Verket i sin helhet, från och med år i83^;
För Verkets Nja Under-Styrelse från och med den i Juli sistnämnde
år, och
För Låne-Canzliet från och med den i Februari i838.
Banco-Fullmägtige hafva sedermera, under den 3 Januari i83g, anmodat
Commissariatet att, före då nästinstundande Mars månads utgång,
till Fullmägtige inkomma med anmälan, huruvida erfarenheten visat den
sålunda provisoriskt förordnade Organisationen af Banco-Verket vara i tillämpningen
ändamålsenlig; till svar hvarå Commissariatet, uti Memorial af
den 12 i förstberörde månad, förklarat, att, så vidt erfarenheten ditintills
ådagalagt, den nja Organisationen af Banco-Verket, efter Commissariatets
åsigt, väl på det hela vore ändamålsenlig, men att, i afseende på detaillerne
samt beträffande hvarje Afdelning och Conior, serskildt för sig betraktadt,
redan vid föreskrifternes tillämpning åtskillige tillägg, förändringar och
jemkningar funnits, och, efter all sannolikhet, i mon af fortsatta iagttagelser,
än jtterligare skulle finnas vara af nöden; och att således under
ilen tid, sorn den nja Organisationen dittills egt rum, icke kunnat vinnas
den erfarenhet, som fordrades för meddelandet af ett bestämdt och osvikligt
omdöme, huruvida densamma vore till alla dess delar ändamålsenlig;
hvarjemte dels Commissariatet anmält, att, såvida en detaillerad framställning,
rörande de tillägg, jemkningar och ändringar, som vid Organisationens
tillämpning kunde finnas för hvarje Afdelning och Contor erforderlige,
skulle af Commissariatet lemnäs, sådant, med afseende å ämnets vidsträckta
omfång och maktpåliggande beskaffenhet, icke möjligen kunde med
behörig noggranhet fullgöras inom den utsatta tiden, dels ock serskildte
Chefen för Controll- och Revisions-Afdelningen, Commissarie!! N. Kohnodin,
förmält, att han, som ansett en mera lättfattlig uppställning af SedelContorets
Hufvud-Boks räkenskaper kunna åstadkommas, varit betänkt uppå
12
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
ett Förslag för vinnande af detta ändamål, samt, för uppgörande deraf,
användt den tid, hans egentliga Embetsgöromål medgifvit, men icke kunde
för sig sjelf bestämma, när den återstående handläggningen kunde af honom
medhinnas, än mindre förutse, huru lång tid, som för Under-Styrelsens
öfrige Ledamöter erfordrades för granskningen af detta hans arbete
och afgifvande af ett moget omdöme deröfver.
Med afseende härå, hafva Banco-Fullmägtige, under den 17 Januari
183g, med utsträckning af den uti Beslutet af den 3 i samma månad bestämda
tid, anmodat Commissariatet, att, inom den 1 påföljde September,
till Fullmägtige inkomma med utlåtande angående de tillägg, jemkningar
och ändringar, som, vid tillämpningen af den nya Organisationen af BancoVerket,
kunnat, för hvarje Afdelning, finnas erforderlige.
Men, uti Memorial af den 12 December sistl. år, har Commissariatet
anmält, att, ehuru detsamma hoppats att, genom ökade ansträngningar,
kunna lyckas alt efterkomma, hvad Banco-Fullmägtige sålunda förordnat,
Commissariatet likväl med ledsnad måst erfara, att äfven den genom
Banco-Fullmägtiges senare Beslut bestämda tid varit otillräcklig för verkställigheten
af ett arbete af det vidsträckta omfång och den magtpåliggande
beskaffenhet, som det ifrågavarande samt dess, af behofvet påkallade, gemensamma
handläggning af personer, de der, hvar för sig, hade att oafbrutet
uppfylla de olika, vigtiga befaltningarne, att vara Ledamöter uti
Bankens Under-Styrelse och vårdare af Bankens redbarheter, att såsom
Chefer förestå Bankens serskildte Afdelningar och Contor, samt att, såsom
Embetsmän inom Verket, bestrida utstakade göromål för dagen, hvilka
skiljaktiga befattningar vanligtvis så upptogo deras tid, att föga eller intet
deraf återstod att använda för serskilde sysselsättningar, och hvartill, vid
den tidpunkt, då omförmälde arbete, enligt Fullmägtiges sistberörde beslut,
bordt vara färdigt, kommit ytterligare ökade göromål i och för de Berättelser,
hvilka, jemlikt Banco-Reglementet, så väl af Comiterade gemensamt,
som af flere deruti deltagande Chefer, måst, vid samma tidpunkt;,
afgifvas till Rikets Ständers senast församlade Herrar Revisorer; i sammanhang
hvarmed Commissariatet, som, af uppgifne skäl, funnit det vara
oundgängligt att, med iakttagande af ej mindre de flere, utaf Banco-Fullmägtige
redan vidtagne Beslut, till förändring eller jemkning i det uppgjorda
Organisalions-Förslaget, än äfven de, af Commissariatet nödige ansedde,
ytterligare jemkningar, äfvensom alla de Redaclions-Förändringar,
hvilka häraf blefvo en följd, Förslagen rörande hvarje af de organiserade
Departementen sammanbringades till ett nytt fullständigt helt, hemställt,
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
i3
och Banco-Fullmägtige, genom beslut af sistnämnde dag, eller den 12
nasti. December, vidtagit, nödige ansedde åtgärder för ifrågavarande arbetes
snara fullbordande, så att Banco-Fullmägtige göra sig förvissade, att,
till uppfyllande af Rikets Ständers härutinnan gifne uppdrag, ofördröjligen
kunna till Höglofl. Utskottets samt Rikets Ständers upplysta pröfning
och stadfästelse öfverlemna ett, i öfverensstämmelse med de af sist församlade
Ständer fastställde hufvudgrunder, upprättadt och på en mognad
erfarenhet grundadt, fullständigt förslag till den nya organisationen af
Banco-Verket; hvarvid Banco-Fullmägtige jemväl blifva i tillfälle för Högloll.
Utskottet framlägga elt serskildt, inom Banco-Styrelsen framställdt,
och, på sätt Protocollet för den 7 Mars i83g utvisar, af Fullmägtiges
pluralitet biträdt Förslag till förändrad Organisation af Fullmägtiges egen
Expedition.
I afseende på detta sistnämnda förslag, få dock undertecknade,
v. Troil och Ekermansom detsamma icke biträdt, åberopa våra tili
Banco-Fullmägtiges Protocoll den 7 Mars i83g afgifne serskilde yttranden.
Den här ofvan omförmäldte nya Aflönings-Stat för Banco-Verkets
Embets- och Tjenstemän samt Betjente, hafva jemväl Banco-Fullmägtige,
med begagnande af den i åberopade §. 33 tillika gifne rättighet, att under
tiden till nu ingångne Riksdag för de nya eller förändrade Tjenstebefattningar,
som af den nya Organisationen blifvit en följd, anordna de Lönevilkor,
Fullmägtige funno af rättvisa och nödvändighet påkallade, låtit till
dess hufvudsakliga delar sättas i verkställighet från och med år i838; och
vilja Fullmägtige, i och med detsamma, sorn Förslaget till Banco-Verkets
nya Organisation till Höglofl. Banco-Utskottet öfverlemnas, tillika framlägga
i sin helhet den nya Aflönings-Stat för Verket, som Fullmägtige anse sig
böia tillstyrka till antagande och stadfästelse för framtiden.
I hvad mon besparingar uppkommit genom den af Banco-Fullmägtige
provisoriskt fastställda nya Aflönings-Staten, är emedlertid Höglofl. Utskottet
i tillfälle inhemta af Rikets Ständers Revisorers sisth år i83c> afgifne
Berättelse (pag. 7 och 8), utvisande, atl då redan vunnits en årlig besparing
af 3,242 R:dr 32 sk., hvilken kommer alt ökas i den mon, de å
surnumerär-staten upptagne personer, på ett eller annat sätt, afgå. Enligt
hvad samma Berättelse tillika upplyser, äro dock besvär af någre
Bankens Embetsman, eller Banco-Commissarierne J. QvistbergKammarherren
P. Semeleis, C. N. Kolmodin och L. G. bPibl ingen hos Herrar
Revisorer anförde deröfver, att Bankens 6 yngre Commissarie!’ icke, ifrån
den tidpunkt, eller i838 års början, då den nya Aflönings-Staten i all
-
*4
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
mänhet är vorden tillämpad, fått tillgodonjuta den för dem af Comiterade
föreslagne Löneförhöjning från 1^0 till 1600 R:dr Banco; vid pröfning
af hvilka besvär, Herrar Revisorer ansett bemälde klagander vara berättigade
att, ifrån samma tidpunkt och intilldess Rikets Ständer annorlunda
förordnade, beräkna en årlig Lön af 1600 R:dr Banco; hvarefter ej
mindre bemälde Commissarier, uti en till Fullmägtige ingifven skrift af
den i3 nästl. December, anhållit, att den af Rikets Ständers Herrar Revisorer
dem tillerkände löneförhöjning utbekomma; än äfven en af Bankens
yngre Commissarier, L. Ekman> uti serskild till Fullmägtige ställd ansökning
af den 19 i samma månad, begärt att komma i åtnjutande af den
förmon, Rikets Ständers Revisorer tillagt ofvanbemälde Commissarier, med
hvilka han delade lika göromål och ansvar.
Banco-Fullmägtige, hvilka, jemlikt deras den i3 Februari i838, i
sammanhang med då provisoriskt fastställd Aflönings-Stat för Bankens Embets-
och Tjenstemän samt Betjente, fattade Beslut, vilja, uti serskildt afgifvande
utlåtande, hos Höglofl. Utskottet tillstyrka, att åtskillige Bankens
Embets- och Tjenstemän, (och bland dem äfven Bankens 6 yngre Commissarier
till förenämnde belopp) må, i nion af blifvande besparingar på
Interims-Staten, erhålla Löneförhöjningar, hvilkas billighet Fullmägtige väl
redan vid den provisoriskt fastställde regleringen af Banco-Statens Lönevilkor
insett, men, för att icke träda den af Rikets Ständer uti ofvanåberopade
§. 33 af Banco-Reglementet bestämda högsta aflöningssumman för
nära, ansett sig då icke böra bevilja, hade förmodat, att Rikets Ständers
pröfning och fastställande af organisationsförslaget i sin helhet bordt föregå
bestämmandet af de Lönevilkor, hvilka, för det fall, att samma Förslag
skulle af Rikets Ständer gillas och antagas, blifvit af Fullmägtige såsom
lämplige föreslagne, samt att de ingifne besvären alltså icke skolat upptagas
till afgörande af Herrar Revisorer; men, sedan Herrar Revisorer förklarat
klaganderne berättigade att, från i838 års början och intilldess Rikets
Ständer annorlunda förordna, beräkna en årlig Lön af 1600 R:dr
Banco, hafva Banco-Fullmägtige, som, i anseende lill ämnets beskaffenhet,
icke trott sig böra betrakta detta Revisorernes förklarande såsom en föreskrift,
och således icke eller funnit deraf följa, att ifrågakomne löneförhöjning
skolat utgifvas förr, än frågan, efter Rikets Ständers inträffade sammanträde,
blifvit föremål för Höglofl. Utskottets pröfning, velat härigenom
underställa Höglofl. Utskottets bedömande, till hvad Beslut Herrar Revisorers
ofvan omförmäldte förklarande må anses föranleda; tillstyrkande
derjemte, alt, derest den begärda Löneförhöjningen af R:dr 160 B:co
Berättelse af Banco-Fullmäktige. i 5
Ärligen skulle klaganderne af Höglofl. Utskottet tillerkännas, att för tiden
från och med i838 års början utgå, denna förhöjning då måtte från nyssnämnde
lid tillgodokomma Bankens samtelige Sex yngre Commissarier, såsom
varande dertill lika berättigade.
(Banco-Fullmägtiges Protocoll den 19 December 1839.)
Undertecknad, Helsingius , som, i fråga om den af ofvanbemälde
Commissarier sökte löneförhöjning, varit med Banco-Fullmägtiges pluralitet
af olika tanka, får åberopa mitt till Banco-Fullmägtiges Protocoll den 7.
November sisth år afgifne yttrande.
§• 3.
Förflyttningar pä Bankens Pensions-Stat.
Med stöd af den Banco-Fullmäglige, genom §. 63 af Banco-Reglementet,
lemnade rättighet att, i händelse af ohjelpligt sjukdomstillstånd
och afgjord oförmögenhet att vidare gagna Verket, utan föregången Afskedsansökning,
kunna på Pensions-Stat förflytta den ene eller andre af Verkets
Tjenstemän, då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång
eller verkställigheten af Bankens nya organisation funnes oundgängligen nödigt,
hafva, under tiden från sislförflutne Riksdag, följande Bankens Embets-
och Tjenstemän blifvit af Banco-Fullmägtige på Pensions-Stat förflyttade,
med bibehållande af deras åStat innehafde, här nedan lill beloppet
upptagne Löner, nemi.:
1835 den 17 Febi., Bokhållaren B. J. Berger Lön B:co R:dr 600:
och Contorsskrifvare!! G. M. Ahlberg . „ 3oo:
1836 den 10 Mars, i sammanhang med Verkets förändrade organisation:
Commissarierne C. Rudberg Lön B:co R:dr i5oo:
och A. Foran „ i5oo:
Bokhållarne G. O. Björk
600:
J. Fredzell ........ 600:
S. L. Ritzell
600: — —
C. F. Lindborg  „ 5a5:
F. G. IVesterdahl ...... 5a5:
G. W' Sundberg „
samt Contorsskrifvaren C. Tigerschöld . . ,, 3oo:
1836 den 24 Mars. Bokhållaren A. R. v. Baumgarten . „ 525:
den i3 Maj. Kamererare!! J. Norén . „ 900:
99
j6
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
i836 den i3 Oct. Bokhållaren O. Gripensvärd, Lön B:co R:dr 370: .
1887 den i3 April. Commissarie!! A. Broman . . . „ i5oo:
och i838 den 10 Maj Bokhållaren A. Landström . . „ 600:-
bland hvilka Contorsskrifvare!! Ahlberg, Kamereraren Norén och Commissarien
Broman dock redan före detta med döden afeått.
O
§• 4-
Bankens Ställning.
Uti de från och med år i833 till och med år i838 upprättade,
med allmänna Tidningarne utdelade och för Höglo!!. Banco-Utskottet tillgänglige,
Öfversigter af Bankens hela ställning vid hvartdera årets slut, äro
fullständige upplysningar meddelade, angående så väl Bankens skulder och
tillgångar, som dess utgifter för hvartdera af dessa sex år samt användandet
af desse årens öfverskott; äfvensom serskilde sammandrag till upplysning
härom blifvit uppgjorde och intagne uti de af Rikets Ständers Revisorer
åren 1835, 1837 och i83p afgifne Berättelser; men till underlättande
af jemförelse!! emellan desse Öfversigter och på det Högloft. Utskottet
må vara i tillfälle att på ett ställe inhemta hufvudresultaten af Bankens
rörelse för hvarje af desse år, få Banco-Fullmägtige härhos bifoga
sammandrag för samtlige åren, upptagande under
N:o 1, Bankens genom Lånerörelsen förvärfvade Contant influtne
årliga Ränte-inkomster, dess dermed bestridda egna Ränte-utgifter och Förvaltningskostnaden
m. m., samt det totala Öfverskott, som för hvartdera året
å räntorne uppkommit;
N:o 2, Capital-Räkningens vinster och tillväxter, jemförde till derå
inträffade förluster och nedsättningar, såsom grund för Capitalets tillväxt
på det hela; och
N:o 3, Bankens samtlige tillgångar, jemförde till dess samtlige
skulder, utvisande det, enligt Räkenskapen, befintliga Total-Öfverskottet
eller Capitalet, sådant det vid hvartdera årets utgång sig bestämmer;
Upplysande sistnämnde sammandrag, att Bankens totala öfverskott
eller
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 17
eller Capital-tillgång, vid 1838 årsslut, utgjorde B:co R:dr 7,636,835: 4. 2.
hvartill nu ytterligare kommer vinsten eller CapitaI-tillökningen
för år i83g, hvilken väl ej kan lill siffran uppgifvas,
förrän efter verkställd afslutning af samma års
Hufv ud-Bok, men dock, enligt hvad redan kändt är,
med visshet kan antagas ej komma att understiga . . 600,000:
så att Bankens totala Öfverskott eller Capital-lillgång, vid
i83g års slut, säkert kan anses hafva uppgått till . . 8,236,835: 4. 2.
§. 5.
Bankens Fe selin gs- och Cassa-rörelse.
A) Förändringarne med Bankens tillgångar aj Silfver och Guld ,
eller dess Metalliska Gassa , jemte de af Fullmägtige vidtagne åtgärder
i samband med Bankens ut- och in-vexling af Silfver och Guld samt
till förstärkande af dess Metalliska Fond.
Af Rikets Ständers Revisorers år 1835 afgifne Berättelse (pag. i5),
är Höglofl. Banco-Ulskottet i tillfälle att inhemta de åtgärder Banco-Fullmägtige
vidtagit, för att kunna med jemn och oafbruten uppmärksamhet
följa de dagliga förändringarne med, ej mindre Bankens Metalliska Gassa,
än dess Sedelstock. Uti nämnde Berättelse, jemte de sedermera till Rikets
Ständer afgifne, tryckte Revisions-Berättelser af år 1837 (pag. 9, 10)
och år i83g (pag. 10, 11) äro äfven fullständige uppgifter, angående förhållandet
med Bankens Metalliska Cassa under tiden ifrån Silfverutvexlingens
början den 1 October 1834, till och med den 2 November sisth år
x83g, meddelade; men för att lätta öfversigten af det hela, och göra förhållandet
härmed i möjligaste måtto åskådligt, anse Banco-Fullmägtige sig
böra härför redogöra genom följande, i korthet uppgjorde, sammandrag öfver
förändringarne med Bankens Silfver- och Guld-tillgångar, alltifrån
Silfver-utvexlingens början', intill närvarande tid.
3
18 Berättelse af Banco-Fullmäktige.
Spccial-Cassorne hafva utgifvit till Allmänheten Silfvt
rmynt.
Bankens Metalliska Cassa i Silfver,
myntajt oell omyntadt, har eflectivt
Minskats.
Ökats.
1834 Oct. 1 — December 31 - -
111,082
30
106,584
19
10
—
—
1833 lill oell med Mars 31 - - -
Juni 3t! " ; '
n „ September 30
„ „ December 31
88,066
71,933
23,471
31,116
12
33
12
—
67,858
73,996
3,423
20,344
31
16
4
40
1
5
8
—
—
S:a
214,587
9
—
171,622
44
2
—
—
1830 till och med Mars 31 - - -  Juni 30 - - -  n n October 1 - -  „ December 31
25,454
28,013
29,141
30,618
24
16,547
21,924
32
8
1
217.329
76,587
17
4
7
S:a
113,226
24
—
38,471
40
1
293,916
17
11
1837 till och med April l - - -  Juni 30 - - -  „ September 30
M December 31
19,046
26,170
208,100
151,250
—
—
2,790
18,534
202,010
148,817
4
10
27
34
4
4
3
6
—
—
S:a
404,506
—
—
372,152
28
5
—
—
1838 till och med Mars 31 - - -  „ „ Juni 30 - - -  n „ September 29
„ „ December 31
17,850
509,700
454,650
18,150
—
—
10,625
509,036
451,076
12,307
36
10
46
44
2
3
/
—
—
S:a
1,000,350
—
—
983,046
41
—
—
-
1839 till och med Mars 30 - - -  „ „ Juni 29 - - »
„ „ September 28
„ „ December 31
19,500
5,550
4,050
5,100
—
11,024
22
6
2,457
513,127
149,850
44
12
1
7
5
S:a
34,800
—
-
-i
11,624
22
6
665,435
10
—
Summa
Effectiv minskning alltså
1,879,212
21)
1,683,503
4
—
959,351
724,151
27
24
11
1
Bankens Silfvertiilgång var den 30 September 1834
den 31 December 1839
6,584,648
5,860,496
24
47
11
Minskning
Men när ökningen 226,240/— Ducater afräknas, efter 102 sk. i silfver med
724,151
480,762
24
5
1
utgör Metalliska Cassans minskning
på det hela endast Silfver
R:dr
243,389
19
1
Berättelse af Banco-Full magt i ge.
Guldtillgången har undergått följande förändringar:
*9
1834
October I
-December 3]
1835
till och med Mars 28 -  Juni 30 -  „ September 30
December 31
1836 S:a
till och med Mars 31 -  n Juni 30
October 1
December 31
1837 S:a
till och med April 1
n Juni 30
„ September 30
December 31
1838 S:a
till och med Mars 31 -  „ Juni 30
„ September 29
„ December 31
1^39 S:a
till och med Mars 30 -  Juni 29 -
„ September 28
,, December 31
U I
g a n g n
Ut
vexlade.
Ducater.
448
554
337
480
11
1,388
38
2,735
2,832
2,097
7,702
2,720
6,604
4,496
13,857
27,6/ /
4 222
3,150
14,285
3,860
2,803
2,640
3,056
Ut
assignerade.
Ducater.
644
297
496
3,442//,
5,636
9.871/&
53
3,191444
173
166
DucatBräk,
af
Myntet,
ersatte i
Silfver.
Ducater.
3,583,44
70
11924
IOO
104
30
3234-.
°-'Jxoo
15,558
lOO
2
5 io"o
4.005
12,359
14,759JL1
18,094.
81,957
03.859
oumma
ö knin iren
JUL
IOO
8 3
IOO
87,
IOO
_4_
IOO
_4 5_
IOO
Förlust
inynt
-
Dueater.
I _33
-*•100
Tillsammans.
Ducater.
1,092
851
833
3,928-44
5,647
11,25944
91
5 926-6--
J)t'-UIOO
3,005
2,263
11-285 44
2,790
(t 7-23-?-4
U, I —'-»J-Q Q
4,600
13,88744
28,00 U
rj, -j- 0 q
4,24 Ij&s
3,72744
3,681
Ingångne.
Ducater.
1,860
IOO'
48,3444fe
133,29044
93,915-42.
IOO
_70_
IOO
167,70844
195
195
Minskning.
Ökning.
194
161
761
1,116
2,477
30/4
1,520/4
4.027
JS7_
IOO
Ducater.
851
833
1,684
Duca ter.
768
81,018J-o
42,
697-4
123,715/4
91
2,263
2~354
2,790
6,528/4
4,600
13,88744
308,19844
27,806/4
3,715/4
4.080,4
2 966 4 ■-
"’• ' 'ioo
3,681
14 442-4
t -t.-t-t- J O O
3,880
1,570
a 797-7 4
‘ ‘ JOÖ
2,484/4
10,732/4
Effectiva
Cassan i Guld, som den 31 December 1839 uppgick till
utgjorde den 30 September 1834 endast
57,019/4
Ducater
Ökning
67,86640
90,910/4
158,71
231,702/4
5,461/4
226,240/4
20
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
Jemte det Banco-Fullmägtige, enligt hvad i den tryckta RevisionsBerättelsen
af år 1835 (pag. 18) omförmäles, med stöd af §. 114 i BancoReglementet,
vidtagit en och annan jemkning uti de vid. samma Reglemente
fogade tariffer för visse utländske Myntsorters in- och utvexling,
hafva Fullmägtige, den 3o December sistnämnde år, fastställt en beräknings-taviff
för emottagande! omedelbart i Bankens Cassör af äldre Silfvermyntssorter,
då sådane Banken erbjudas.
I öfverensstämmelse med de i §§. 112 och 116 af Banco-Reglemen
tet
gifne föreskrifter, hafva Banco-Fullmägtige, före utgången af Mars
månad hvarje år, bestämt det för året gällande in- och utvexlings-priset
å Svenska och Holländska Ducater; hvarvid det förra bibehållits oförändradt
vid 5 R:dr 3a sk. per Ducat;
hvaremot det senare, som varit bestämdt:
Åren 1834 oc^ !835 till B:co R:dr 6: 10. 8.
sedermera blifvit fastställdt år i836 till „ „ 5: /\o. —
1837 till » ,, 5: 36. —
och 1838 till „ „ 5: 34- —
hvilket sistnämnde pris jemväl år iS3p och intill närvarande tid oförändradt
bibehållits.
Banco-Fu! Imägtiges Protocoll den 12 Februari i834, den 20 Mars i835, den 24
Mars i836, den 16 Mars 1837, den i5 Mars i838 ocb den 7 Mars 183g.)
Någon förändring under årets lopp i de sålunda för hvarje år fast
ställda
pris, har hitintills ej funnits vara af behof påkallad, men då Fullmägtige,
lika med Rikets Ständers senast församlade Revisorer, anse sådane
förhållanden möjligen kunna inträffa, hvarigenom det blefve för Banken
fördelaktigt, att så väl, utvexlings- som invexlings-priset under årets
lopp nedsättes, anse Fullmägtige sig ega ali anledning att förena sig uti
den af bemälde Herrar Revisorer (i83g års tryckta Revisions-Berättelse
pag. j 2) gjorde framställning att, på sätt rörande invexlingspriset å Ducater
redan i §. 1 16 af Ranco-Reglementet är stadgadt, Banco-Fullmägtige
för framtiden må berättigas, att, om så nödigt pröfvas, jemväl under årels
lopp det fastställde utvexlingspriset, medelst nedsättning, förändra.
Af sistnämnde Revisions-Berättelse finner ock Ilöglofl. Utskottet, att,
efter det fråga hos Fullmägtige uppstått om och under hvad vilkor utvexling
af Guldplantsar från Banken finge ega rum, Fullmägtiges pluralitet,
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
den 28 Juni i838, ansett, att utvexling af Guldplantsar emot BancoSedlar
kunde tillåtas efter det till 5 R:dr 34 sk. Banco bestämda pris för
Ducaten, med tillägg af den till procent stadgade slagskatt, men att
likväl icke någon sig begagnat af rättigheten att under sådane vilkor i Banken
tillvexla sig Guldplantsar mot Banco-Sedlar.
Rikets Ständers Revisorer hafva, med anledning af nyssberörde Beslut
(se i83g års tryckta Revisions-Berättelse pag. 12, i3), tili Banco-Fuilmäglige
öfverlemnat, huruvida ej för framtiden utvexling från Banken
af Guldplantsar mot Banco-Sedlar, efter det för Ducater vid tillfället gällande
utvexlingspris, må tillåtas, utan något tillägg af mynt-eller slagskatt,
hvilket tillägg synts Revisorerne hafva förorsakat, att den af Banco-Fulimägtige
gifna tillåtelse till utvexling af guldplantsar icke blifvit begagnad
under den sommaren 1838 starka utvexlingen af Silfver. Men Banco-Fullmägtige,
som väl biträda den åsigt, att för framtiden utvexling från Banken
af Guldplantsar mot Banco-Sedlar, efter det för Ducater vid tillfället
gällande utvexlingspris, må tillåtas, utan något tillägg af mynt- eller slagskatt,
ehuru Fullmägtige icke ansett sig berättigade att, på grund af de,
uti nu gällande Banco-Reglemente lemnade föreskrifter, sådan utvexling
bevilja, hafva uppskjutit med fattandet af deras Beslut öfver Revisorernes
ofvanberörde framställning, under afbidande af de föreskrifter i afseende
på Guldplantsars utvexling från Banken hvilka Rikets Ständer kunna finna
lämpligt att till efterrättelse meddela.
Af de åtgärder och Beslut Baneo-Fullmägtige vidtagit i frågor, rörande
förstärkandet af Bankens reela Fond, äro visserligen de väsendtligaste
redan omnämnde uti den af Rikets Ständers senast församlade Revisorer
afgifne Berättelse (pag. i3— 18); men då, ifrån den stund Banken
Öppnats till Silfverutvexling, Banco-Fullmägtiges första skyldighet varit att
tillse, det Banken alltid må vara försedd med så stor Cassa, som erfordras,
för att dess Sedlar med klingande mynt vid anfordran inlösa, samt
det jemväl, enligt §. 4 af den vid sisth Riksdag utfärdade Instruction för
Rikets Ständers Banco-Utskott, åligger Högloft. Utskottet, att, vid den Utskottet
tillhörande undersökning och granskning af Banco-Verkets tillstånd
och huru detta Verk under tidrymden från sistförflutne Riksdag styrdt och
förvaltadt blifvit, med synnerlig uppmärksamhet följa de Banco-Styrelsens
åtgärder, som afse Silfverutvexlingens fortgång och bestånd; anse BancoFullmägtige
för en pligt alt här i ett sammanhang upptaga och redogöra
22
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
för alla de åtgärder och beslut Fullmägtige, till befrämjande af förenämnde
vigtiga ändamål, vidtagit.
Det är härvid för Banco-Fullmägtige en synnerlig tillfredsställelse,
att kunna för Höglofl. Banco-Utskottet anmäla, att Banco-Fullmägtige icke
behöft att, i och för realisationens vidmagthållande, anlita någon enda af
de uti §. ia3 af Banco-Reglementet anvisade utvägar, eller att, till förstärkande
af Metalliska Cassan, begagna den af Rikets sist församlade Ständer,
genom så väl §. 122 i Banco-Reglementet, som serskildt auctorisation
af den 26 Maj 1 835, Fullmägtige gifne rättighet, att aftala och atsluta Credit
eller Creditiv å utrikes ort till ett belopp af 2,000,000 R:dr i Silfver,
och det äfven med användande af Bankens innehafvande Stats-Obligationer;
utan har realisationen framgått med den lugna och ostörda gång, att
den Metalliska Cassan kunnat, tid efter annan, i nion af behof, förstärkas
med Silfver och Guld från främmande länder, under iakttagande att priset
aldrig öfverstigit för å Silfret den, genom Myntbestämnings-Lagen, stadgade
Vexlingsgrund, och för Guld det fastställda, under tidrymden från
sisth Riksdag, oafbrutet gällande invexling-priset af 5 R:dr 3a sk. B:co
per Ducat; och således enär de medel, hvilka lemnats såsom förskott å
afslutade leverancer, icke kunnat i annan väg göras fruktbare eller någon
ränta å desamme kunnat Banken tillgodokomma utan ringaste kostnad för
Banken, enligt hvad Banco-Fullmägtige nu gå att för Höglofl. Utskottet
framlägga och närmare utveckla.
i835 den a5 Juni, då coursen nedsjunkit till i2y-| sk. på Hamburg,
har till Banco-Fullmägtige, från ett Handelshus här i Staden, inkommit
en skrift, deruti, med tillkännagifvande att bemälda Handelshus,
som med Bruksegares Hypotheks-Cassa contraherat om ett större Lån i
Hamburger Banco, blefve i tillfälle under åren i835 och i836 afgifva
vexlar till ett större belopp, samt erinran att coursens ytterligare fall vore
att befara, då, under Juli månad förstnämnde år, Hypotheks-Cassans
obligationer komrno att till salu utbjudas, samma Handelshus sig förfrågat,
hurnvida ej, till förekommande af det menliga inflytande coursens
ytterligare fall komme att på exporten utöfva, Banco-Fullmägtige voro
benägne, att bidraga till införskaffande från utrikes ort af Silfver och
Guld, i hvilken händelse Handelshuset ville sig betinga i3o skill. 8 r:st.
för hvarje R:dr Specie, samt 5 R:dr 3^ skill. 8 r:st., allt Banco, för hvarje
fullvigtig Svensk eller Holländsk Ducat, som bevisligen från utrikes ort
inkom och af Handelshuset till Banken levererades.
Med afseende å deLta anbuds obestämda beskaffenhet, och sedan
Berättelse af Banco-Fullinägtige.
20
Ilufvucltnannen för nämnde Handelshus, inför Banco-Fullmägtige, uppå
tillfrågan, förmält sig icke kunna på förhand med säkerhet uppgifva tiden
för levererandet af någon bestämd summa, förklarade Banco-Fullmäetige
. O O
den 2 Juli samma år, att berörde anbud, i det skick detsamma då blifvit
gjordt, icke kunde antagas. Men uti en den g i sistnämnde månad,
ingifven, ytterligare skrift, erbjöd sig bemälda Handelshus att, inom ett
års förlopp, till Banken leverera Silfver eller Guld till en summa motsvarande
800,000 R:dr Banco-Sedlar, efter 128 sk. för hvarje R:dr i Silfver
och 5 R:dr 3a sk., allt i Banco-Sedlar, för hvarje Ducat, mot förskott
af 600,000 R:dr i Banco-Sedlar, samt med förbehåll, att leveransen verkställdes
antingen i Silfverplantsar (tackor,) försedde med Kongl. Svenska
Myntets ConLroll-stämpel, utvisande innehållet i Svenska Silfver-R:dr,
elter afdrag af Myntskatten, eller i Guldplantsar, likaledes försedde med
Kongl. Myntets Controll öfver innehållet, eller i full v igtige Holländska
Ducater.
Detta anbud blef samma dag, eller 1835 den g Juli, af Fullmägtige
antaget, under följande, uti upprättadt Contract, bestämde vilkor:
1:0 att leveransen skulle verkställas kostnadsfritt för Banken, antingen
i Silfverplantsar (tackor), försedde med Kongl. Svenska Mynt-Verkets stämpel
och åtföljande betyg öfver vigten samt innehållet i Svenska SilfverR:dr
efter afdrag af Mymtskatten, eller i Guldplantsar, likaledes försedda
med Mynt-Verkets stämpel och åtföljda af dess betyg öfver vigten samt
innehållet i Ducater efter afdrag af Myntskatten, eller ock uti fullvigtige
Holländska Ducater, å hvilka, i slikt fall, någon Myntskatt icke beräknades,
utan full betalning, ä 5 R:dr 3a sk. Banco per Ducat, leverantören
tiligodokom;
2:0 att Leverantören förbehölls, emot säkerhet, som af Banco-Styrelsen
pröfvades och funnes antaglig, ett räntefritt förskott från Banken,
till belopp af högst 600,000 R:dr Banco, i ett för allt, om och enär han,
efter undertecknandet af Contractet, sig derom anmälte, dock så, att, förskottssumman
icke på en gång öfversteg 400,000 R:dr B:co;
3:o att Leverantören, för hvarje skeende leverans, med ConsulalsBetyg
styrkte Silfret och Guldet vara afgånget från Utländsk Ort sednare
än Contractets afslutande;
4:o att hvarje i Banken aflemnad andel af leveransen gick i afräkning
på Lefverantörens innehafvande förskotts-summa, med rättighet för
honom att genast, efter derstädes skedd uppvägning och befunnen riktighet,
utbekomma hvad Öfverskott, som å det levererade kunde hafva upp
-
24
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
stått, äfvensom att omedelbart derefter anmäla sig om erhållande af nytt
förskott, inom det utstakade maximum, så länge något af leveransen återstod;
5:o
att derest leveransen till större eller mindre del vid utsatt tid
ej vore fullgjord, Leverantören underkastade sig att, från lyftnings- till
återbetalnings-terminerne, erlägga till Banken ränta efter 6 för hundrade
åxligen å de begagnade Förskottssummorne, deraf återstoden, om sådan
funnes, då ock genast skulle Banken godtgöras.
Den genom förestående a:dra och f.de punkter Leverantören förbehållne
förskottsrättighet blefiså måtto af honom begagnad, att han, emot
lill Banken ingifne och af Fullmägtige godkände säkerhetshandlingar, den
B October i835, förskottsvis lyftade ett belopp af 366,666 R:dr 3a sk.
Banco, hvarefter det a (slutade Contractet, under tiden till den iZ Junii
i836, sålunda fullgjordes, att, med iagttagande af öfrige i Contractet föreskrifne
vilkor, till Banken levererades Guld till belopp af 146,006
Ducater. Då denna leverans efter bokföringspris af 2 R:dr 6 sk. pr Ducat,
uppgått lill R:dr Silfver Specie 3io,2p4: *• liar således en öfverlevereringskettaf
R:dr io,2p4: 4* Silfver Specie, hvarföre Leverantören blif
vit,
efter det uti förenämnde Contract bestämda pris, godtgjord.
Emedlertid hade i836 den 3o Juni, i anseende till den samma år
inträffade serdeles gynnsamma conjunctur för exporten, och under förutsättning
att, till följd häraf, anbud å leveranser af Silfver eller Guld till
Banken skulle inkomma, Fullmägtige enhälligt beslutat att, medelst räntefria
förskotter från Banken, befrämja införskaffandet af förstnämnde metall
från främmande Länder, samt Banco-Fullmägtiges pluralitet tillika, enligt Beslut
af samma dag, ansett, att införskaffandet af Guld till Banken från Utrikes
ort äfven borde på enahanda sätt uppmuntras, oaktadt det, under då
varande förhållanden, syntes vara för Leverantören af större vinst, att
lemna sistnämnde metall, än Silfver; hvarjemte förslag hos Fullmägtige
blifvit väckt att, med användande af de i §. 23y af Banco-Reglementet anvisade
medel, företrädesvis till förstärkande af Bankens Silfverfond, samt
på grund af §. 120 i samma Reglemente, ett prasmium af x| eller 2
sk. Banco per R:dr Silfverspecie måtte beviljas för införskaffandet af silfver,
såsom det slag af reel valuta, hvarmed Banken vore lagligen förpligtad
att sina Sedlar vid anfordran inlösa; men med fästadt afseende derå,
att, oaktadt den då varande ganska förmånliga exporten af Landets producter
i allmänhet, vid i vissa fall betydligen höjde Skeppningspriser,
Vexel
-
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
a5
Vexel-Coursen då fortfarande höll sig högre, än sorn varit att påräkna,
samt härtill koin , att proportionen emellan Metallisk valuta och Sedelstock
ändock för tillfället befanns i tillväxande, har phiralitelen af Banco-Fullmägtige,
som fruktat att, genom förslagets antagande, medverka till Coursens
stegrand», enligt Beslut af den 28 Juni samma år, ansett sig ej kunna
biträda berörde Förslag, hvilket i följd häraf förfallit.
Redan den 21 i sistnämnde månad hade ock pluraliteten af BancoFullmäglige,
efter antagande åfelt till Fullmägtige inkommet anbud, afslutat
Contract om leverering till Banken före nästderpåföljde October
månads utgång af Silfver eller Guld till värde af 5o,ooo R:dr Silfver
Specie, likaledes, efter ett pris af 2 R:dr 3a sk. Banco-Sedlar för hvarje
R:dr Silfver Specie och 5 R:dr 32 sk. i dylike Sedlar för hvarje Ducat,
emot en betingad förskotts-summa, stor i3o,oooR:dr; att på en gång eller i
lieie poster lyftas, samt under för öfrigt likartade vilkor, som de uti förrberörde
Contract af den 9 Julii 1835 bestämde.
1836 den sy September afslulade Banco-Fullmägtige, med enhälligt
antagande af ett då ingånget anbud, Contract med ett Handelshus i Götheborg
om leverering lill Banken af Silfver, motsvarande 88,000 Svenska
Specie R:dr, efter enahanda pris, som de i förut ingångne Contracten bestämda,
emot ett betingadt Förskott af 174,000 R:dr i Banco-Sedlar, att i
elt för allt af leverantören lyftas, om och när han derom sig anmälde,
samt under för öfrigt likartade vilkor med de här ofvan upptagne.
Det förra af desse 2:ne Contracter fullgjordes redan den >3 Augusti
1836 genom leverering af Silfver till belopp af Silfver Specie R:dr 64,957:
4i. 11. och således med en öfverleverering af R:dr 14><)57: 4i. 11. Silfver
Specie; och det sednare fullgjordes den 20 October samma år genom
leverering af Silfver Specie R:dr 89,027: 18. 9. och sålunda med en öfverlevering
af R:dr 1,027: 18. 9. sistnämnde mynt; hvilka öfverlevereringar
äfven blifvit godtgjorde efter de i Contracten upptagne pris.
Samma är den 18 Augusti emottogo Fullmägtige ännu ett anbud
till leverans af Silfver eller Guld, inom en tid likväl af 9 månader, hvarvid
hos Fullmägtige fråga uppstod, huruvida Förskotter å dylike leveranser
till Banken rätteligen borde medgifvas för en tid, som sträckte sig utöfver
det löpande Calenderåret, samt Fullmägtige, enär lemnande af förskott,
hvilka först under ett kommande år skulle godtgöras, ej kunde afse
att, genom införskaffande af ädla metaller, realisera det löpande årets
Handelsvinst, utan måste anses utgöra en assignering på den öfvervigt,
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
Handeln elt följande tilläfventyrs komrae att äga, hvilken assignering sålunda
skulle verkställas förr, än det vore möjligt med säkerhet bedömma,
om någon sådan öfvervigt i verkligheten skulle uppslå, funnit sig höra antaga
och för framtiden följa den grundsats, att Förskott i och för contralierad
leverans af ädla metaller lill Banken icke borde beviljas under annat
vilkor, än att den leverans, för hvilken förskottet lemnades, skulle under
löpande Calenderåret fullgöras; med tillämpning af hvilken grundsats
Fullmäglige ansett sig ej kunna antaga sistberörde anbud.
Den fördelaktiga conjunctur, som i början af år 183^ ägde rum,
gaf Fullmägtige anledning hoppas, att äfven under loppet af detta år
Bankens metalliska Cassa skulle kunna betydligen förstärkas på enahanda
väg, som, enligt hvad ofvan nämndt är, blifvit det föregående året begagnad;
och detta hopp vann äfven i så måtto bekräftelse, att anbud samma
år blefvo Fullmägtige från olika håll gjorde;
Den g Mars dels från ett Handelshus här i Staden af Silfver eller
Guld till värde af 100,000 R:dr Silfver Specie, att levereras inom den
15 derpåföljde September, emot elt räntefritl förskott stort 200,000 R:dr i
Banco-Sedlar; dels ock utaf Herr Heinrich Lewin Hesse i Altona af Silfver,
motsvarande i5o,ooo R:dr Silfver Specie, att levereras under loppet
af samma års sommar och inom medlet af då instundande September månad,
med förbehåll likväl, att allenast leveransen af 5o,ooo R:dr Silfver
Specie blefve ovilkorlig och att å denna summa erhölles förskott med
100,000 R:dr Banco, men att leverantören vore öppet att, inom slutet af
nästderpåföljde Maj månad, bestämma, 0111 han ville resterande 100,000
R:dr Silfver leverera eller icke; samt
Den 2.3 Mars samma år af ett belopp, motsvarande 100,000 R:dr
Silfver Specie att levereras inom September månads utgång, emot erhållande
af ett förskott utaf 2 R:dr i Banco-Sedlar för hvarje R:dr SilfverSpecie,
som skulle levereras;
allt efter ett pris af 2 R:dr 32 sk. i Banco-Sedlar för hvarje R:dr SilfverSpecie
och 5 R:dr 3a sk. i dylike Sedlar per Ducat, samt under de förut
vanlige, här ofvan uppgifne vilkor.
Men innan tiden för desse Contracters fullgörande gick lill ända,
inträffade våren 1837 i Norra America den oförutsedda brytning, som sedermera
allt mer utvecklade sig, samt i mer eller mindre mon inverkade
på Handels- och Credit-förhållanderne inom hela den handlande verlden.
Redan den 11 Maj nyssnämnde år 1837 tillkännagaf också Herr
Hessej alt han frånträdde leveransen af de vilkorligen erbjuclne 5o,ooo
Berättelse af Banco-Fullmäktige. 27
R:dr Silfver-Specie, hvarå något förskott icke erhållits; och den 1 Juni
emotLogo Banco-Fulhnägtige en från Kongl. Maj:t aflålen, så lydande Nådig
skrifvelse:
”Wår Ynnest &c. Då den rubbning i Handels-och Credit-förhållanden,
som inträffat på flere Utrikes Orter, kan verka till fördröjd afsättning
å Sveriges förnämsta exportvaror, så vilje WI, af omsorg för allmänt
väl, fästa Eder uppmärksamhet å angelägenheten att under närvarande
omständigheter å Bankens sida undvika alla åtgärder, ledande till
förminskning i (len Vexeltiligång, somför importhandeln erfordras. I delta
afseende synes det vara lämpligt, alt i fall Contracler örn leverering af
Silfver Lill Banken under loppet af innevarande år blifvit af Eder alslutade,
deras verkställighet uppskjules till en mera gynnande lidpunct. Efter den
betydliga tillväxt, Bankens Metalliska Fond under de sednare åren vunnit,
är densamma, nu utgörande öfver 7 Millioner Riksdaler Specie, utan den
ytterligare tillökning, hvars förvärfvande Bankens behållna Inkomster
medgifva, mycket mer än tillräcklig för alt uppfylla oafbruten utvexling
af äfven en större summa i Bankens Sedlar, än den utelöpande. Härtill
kommer, dels att, i följd af 5:le puncten uti Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse angående grunderne för Bankens rörelse och förvaltning af den
3o Mars i835, uppköp af Silfver för Bankens räkning ej må ske, då Coursen
håller sig öfver utvexlingspriset, dels ock, alt genom de contraherade
Silfverleveransernes uppskjutande koslnaderne vid en eljest till äfventyrs
erforderlig utförsel af Silfver kunna besparas. WI befalle Eder Gud Allsmäglig
Nådeligen. Stockholms Slott den 26 Maj i83j.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman.”
Hvarefter Herr Hesse den i3 näst derpå följde Juli, uti en till
Fullmägtige ingifven skrift, på anförde skäl och med afseende å dåvarande
Handelsförhållanden, hemställde, huruvida ej Banco-Fulhnägtige skulle finna
det medföra ömsesidig fördel och innebära en lättnad för Svenska Handeln
i allmänhet, att med fullgörandet af den leverans af 100,000 R:dr SilfverSpecie,
sorn Herr Hesse, enligt ofvanomförmäldte Contract, sig åtagit; finge
anstå till ultimo Juli i838, mot det att ränta på det uppburna förskottet
300,000 R:dr Banco af honom erlades till slutet af Juli månad 183'y samt
den af honom lemnade borgen förnyades för samma förskott.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Vid pröfning elen 20 Juli sistnämnde år af denna Hr FJesses hemställan,
blef densamma, enligt hvad af Rikets Ständers Revisorers år 1889
afgifne Berättelse (pag. 16) upplyser, af Fullmägtige enhälligt afslagen,
hland annat och förnämligast af det skäl, att en öfverenskommelse om
verkställandet af Silverleverans under sommaren i83S vore att anse såsom
ett nytt Silfverköp, hvilket åter Banco-Fullmägtige voro oberättigade att
ingå, då Coursen, såsom händelsen var, stod öfver pari.
Deremot väcktes hos Banco-Fullmägtige, som erhållit kännedom,
att äfven från öfrige a:ne Handelshus, hvilka under 183-y slutat Contracter
om leverering af ädla metaller till Banken, enahanda ansökning, som den
från Herr Hesse ingifne, vore att förvänta, Förslag örn upphäfvande af
alla tre under samma år afslutade Contracter om leveranser af Silfver eller
Guld till Banken, sålunda att leverans-affären skulle förbytas till en
Låne-AHar, på sätt, alt de af leverantörerne uppburne förskott förvandlades
till Lån, som på 3:ne terminer under 1837 års Höst borde återbetalas;
med bifall hvartill pluraliteten af Banco-Fullmägtige sistnämnde dag
beslutade, att berörde 3:ne Contracter fingo upphäfvas, under vilkor, att
de lyftade förskotten återbetalades, med en tredjedel sednast å den i Contracten
utsatte till för verkställigheten af leveransen, en tredjedel inom en
månad derefter och den återstående tredjedelen sednast arne månader efter
den utsatte levereringsliden, med 5 procents ränta från lyftnings- till
betalningsdagarne, samt förbehåll, dels att, om icke inom de utsatte tiderne,
desse återbetalningar blefvo verkställde, räntan beräknades, enligt
det äldre Contractet, efter 6 procent om året, dels alt öfverenskommelse
härom skulle vara afslutad sednast den 10 derpaföljde Augusti.
I öfverensstämmelse med detta Beslut och sedan de 3:ne Leverantörerne,
hvar för sig, förklarat sig härmed nöjde, hafva de afslutade Contracten
mot nyssnämnde vilkor blifvit upphäfde, och samtlige, på grund
af samma Contracter, uppburne förskotter återguldits, samt underdånig anmälan,
enligt Fullmägtiges Beslut den 7 påföljde December, hos Kongl.
Maj:t skett, till svar a Dess ofvanintagne Nådiga skrifvelse i ämnet.
Verkningarne af den år 1887 inträffade Handelscrisis sträckte sig i
så måtto äfven till år i838att Sveriges förnämsta exportartikel Jernet,
måste afyttras till nedsatte priser; och då Landel äfven hemsöktes af
missvext, som gjorde det nödvändigt, alt importera ett betydligt belopp
af Spannmål, kunde, till följd häraf, conjuncturen icke medgifva förstärkandet
af Bankens Metalliska Cassa under detta års lopp medelst inköp
eller invexling af ädla Metaller från Utrikes Ort.
Berättelse aj Banco-Fullmäktige.
29
Men under år i83g j då säkerhet och liflighet i verldshandel återkom
och en fördelaktig conjunctur för Jernhandeln uppstod, erhöllo Banco-Fullraägtige
följande anbud, angående leveranser af ädla metaller till Banken,
nemligen:
Den /g April: dels från Herr Hesse i Altona af Silfver till ett belopp
af 100,000 R:dr Silfver Specie; dels från ett Handelshus i Götheborg,
Silfver till enahanda belopp, eller 100,000 R:dr Silfver Specie, att
levereras sist den i5 derpå följde September.
Den %5 April: från Directionen öfver Bruksegares Hypotheks-Cassa,
af Silfver eller Guld till ett värde af 5oo,ooo R:dr Silfver Specie, att levereras
inom den 3o i nyssnämnde September månad, under vilkor, bland
andre, alt, derest leveransen till större eller mindre del vid utsatt tid ej
blefve fullgjord, Directionen förbunde sig att, från lyftnings- till återbetalnings-terminerne,
erlägga lill Banken ränta efter jern för hundrade om året
å de betingade förskottssummorne, som kunde vara begagnade, och
att, sedan hvad Hypotheks-Cassan sig åtagit, blifvit af Directionen fullgjordt,
Directionen förpligtade sig alt till lianken, inom den 3o September
1840, ytterligare leverera Silfver eller Guld, motsvarande R:dr 5oo,ooo
Silfver Specie, emot rättighet för Directionen att från den dag, leveransen
för år 1839 blefve fullgjord, erhålla ett räntefritt förskoll af 1 Million
R:dr Banco; samt
Den 2 Maj: från ett Handelshus i Götheborg af Silfver, lill värde
motsvarande 5o,ooo R:dr Silfver Specie, alt levereras inom den 16
derpåföljde September;
allt emot ett pris af 2 R:dr 32 sk. Banco för hvarje R:dr Silfver Specie,
och 5 R:dr 3a sk. Banco för hvarje Ducat, som vid utmynlningen kunde,
efter afdrag af mynt-eller slagskatten, erhållas utur de levererade qvantiteterne.
Vid pröfning af desse anbud funno Banco-Fullmägtige, dels att,
med afseende å de olägenheter, som möjligen kunde uppkomma derutaf,
alt leverantör, som vore Utländsk man, bruste i uppfyllandet af ingången
öfverenskommelse utaf ifrågavarande beskaffenhet, Contract om leverans
af ädla Metaller till Banken icke borde afslutas med någon, som icke vore
Svensk undersåte, samt att, på sådan grund, förstnämnde anbud, eller
det af Herr Hesse gjorde, ej kunde antagas, dels ock att, elter den af
Banco-Fullmägtige tillförne, den 18 Augusti i836, fastställde grundsats,
det var för tidigt att sluta Contract om leverans, som först under innevarande
år skulle verkställas, och att till följd häraf det af Directionen
för Bruksegares Hypolheks-Cassa gjorde anbud, så vidt det angick levere
-
3o
Berättelse af Banco-Fullmäktige»
ring af Silfver eller Guld under loppet af år 1840, icke kunde, då för
närvarande, af Banco-Fullmägtige antagas, hvaremot pluraliteten af BancoFullmägtige
biföll ej mindre öfrige 2:ne anbud, än äfven det af nämnde
Direction gjorde anbud, så vidt det angick de 5oo,ooo R:dr Silfver Specie,
hvilka skulle levereras under år i83g; dock med den förändring i de
erbjudne vilkoren att, likasom alltid tillförne, leverantören skulle sig förbinda
att, för den händelse leveransen Lill större eller mindre del inom
utsatt tid icke fullgjordes, erlägga lill Banken sex för hundrade om året
å de betingade förskotls-summorne; i öfverensstämmelse hvarmed Contracter,
på sätt Rikets Ständers Revisorers år i83g afgifne Berättelse (pag.
17, 18) omförmäler, afslötos så väl den 19 April och den 2 Maj med bemälda
arne Handelshus i Götheborg, om de af dem erbjudne belopp, som
äfven sistnämnde dag med Directionen för Bruksegarnes Idypotheks-Cassa
om Silfver eller Guld till ett värde af 5oo,ooo Rrdr Silfver Specie efter
ofvan upptagne pris, samt emot vanliga räntefria förskott och enahanda
vilkor i öfrigt sorn förut vid ingåendet af dylika Contracter varit bestämde;
hvilka Contracter behörigen fullgjordes, det första genom leverering
af Silfver Specie Rrdr 100,098: 7. 8, och sålunda med en öfverleverering
af g5 Rrdr 7 sk. 8 rrst. i Silfver Specie; det andra med Silfver Specie
Rrdr 5o,3o8: 42• 6, och således med en öfverleverering af 3o8 Rrdr 42 sk.
6 rrst. Silfver Specie; samt det tredje, eller det med Directionen för Bruksegarnes
Hypotheks-Cassa ingångne, medelst leverering af Silfver Specie
Rrdr 501,284: 38. 3, och således med en öfverleverering af 1,284 R;dr
38 sk. 3 rrst. Silfver Specie. Bankens Metalliska Cassa har alltså från
sisth Riksdag intill närvarande tid blifvit på förenämnde väg förstärkt
med Silfver och Guld från Utrikes ort till följande belopp, nemi.:
Till följd af Contraclet den 9 Juli 1835, med Guld till värde af
'46,oo6\A% Ducater ... i Silfver Specie Rrdr 310,294: 1. 4-
Till följd af Conlractet den 21 Juli i836, med „ 64,947: 41* 1 *•
Till följd af Contractet den 27 Sept. sistn. år, med „ 89,027: 18. 9.
och lill följd af de år i83g alslulade 3:ne Contracter,
med tillhopa
651,688: 40. 5.
Tillsammans Silfver Specie R:dr 1,115,968: 6. 5.
Efter granskning af de hos Banco-Fullmäktige förde serskildte Protocoll,
i frågor rörande reela Fondens vidmaglhållande, hafva emedlertid
Berättelse af B anea-Fullmäktige.
Rikets Ständers Ar 183^ församlade Revisorer, den a3 November samma
år, i anledning af de dittills utaf Fullmägtige vidtagne åtgärder till den
Metalliska Cassans förstärkande, gifvit Fullmägtige tillkänna, det Revisorerne
förmodade, att, om framdeles en lika fördelaktig conjunctur som år
1836 skulle inträffa, Fullmägtige icke skulle underlåta att jemväl begagna
de medel, som uti §. 23^ af BancoReglementet voro ställde till Fullmägtiges
disposition att användas, i enlighet med föreskriflerne uti §. 120 af
samma Reglemente; hvarefter åter Rikets Ständers sednast församlade Revisorer,
enligt i83p års tryckta Pievisions-Berättelse (pag. 18), yttrat den
öfvertygelse, att Fullmägtige, vid framdeles afslutande Contracler 0111 levereringar
af Silfver eller Guld lill Banken, icke borde bevilja vederbörande
leverantörer räntefria förskotter på längre tid, än högst 3:ne månader,
samt att vid uppgörande af dylike Contracter för framtiden borde,
jemte de lyftade förskottssummornes återbäring med 6 procents ränta från
lyftningsdagen, bestämmas något lämpligt vite, att af Leverantören erläggas
för den händelse, att öfverenskomne levereringar icke inom stadgad
tid verkställas.
1 anledning af förstbemälde Ilerrar Revisorers yttrande, torde det
tillåtas Banco-Fullmäglige att fästa Höglofl. Utskottets uppmärksamhet derå,
att, sedan erfarenheten ådagalagt, att Bankens Metalliska Cassa kunnat, tid
efter annan, betydligen förstärkas med ädla Metaller från Utrikes ort,
utan att, för införskaffandet deraf erfordrats någon annan uppmuntran
från Bankens sida, än meddelandet al så kallade räntefrie förskott vid
derom ingångne Leverans-Contracter, hvilka väl för leverantören medföra
en fördel, men sådant utan att, pä sätt förut blifvit anfördt, under de
förhållanden, hvilka hittinlills ägt rum, hafva föranledt någon uppoffring
från Banken, Fullmägtige destoheldre bordt inskränka sig till den af deni
vidlagne åtgärd att, genom räntefria förskotter, befordra införskaffandet af
ädla Metaller, som enahanda utväg tillförene blifvit af Fullmägtige med
förmon vidtagen och vunnit Rikets Ständers bifall.
Hvad åter beträffar den af sist församlade Herrar Revisorer yttrade
åsigt, angående ej allenast inskränkning uti tiden för dylika förskotters begagnande
af leverantören, än äfven bestämmande af vitespåföljd för det
fall, att, efter uppbärande af så beskaffadt förskott, leveransen icke skulle,
inom den i Contractet utsatta tid, fullgöras, så, om äfven det skulle med*
gifvas, ej mindre att stundom en tid af 3:ne månader kan vara tillräcklig
för införskaffande från Utrikes ort af det Silfver eller Guld, som kan
erbjudas till leverering i Banken, än äfven att meddelandet af räntefria
32
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
förskolter på längre lid möjligen skulle kunna i någon nion motverka Vexel-Coursens
fall, likväl då det synes ostridigt, att sådane förhållanden
kunna inträffa, hvarigenom det blefve för Banken skadligt att, medelst
något Reglementariskt stadgande betaga Banco-Styrelsen rättigheten att,
utöfver förstnämnde tid, bevilja förskotter af ifrågavarande beskaffenhet,
och dessutom Banco-Styrelsen onekligen ej bör uteslutande afse Bankens,
utan äfven det allmännas fördel, hvilken sednare åtminstone ej alltid kunde
medgifva, att man lät Vexel-Coursen nedsjunka till den punkt, vid hvilken
Silfver i direct vexling kunde till Banken ingå; samt bestämmande
åter af ett vite, för att dymedelst tvinga en blifvande leverantör att verkställa
en till Banken erbjuden leverans af ädla Metaller, äfven under den mest
missgynnande conjunctur för desammas importerande, synes snarare skadligt
än gagneligt, då detta kunde leda till Coursens stegrande ända derhän,
att ett lika belopp af Silfver eller Guld åter utfördes som det, hvilket
på ett så onaturligt sätt blifvit intvingadt, och följaktligen någon vinst
icke för Banken uppstode, men det allmänna skulle komma att lida, i
anseende till försvårandet af en redan förut tryckande conjunctur, föranlåtas
Fullmägtige afstyrka intagande i ett blifvande Banco-Reglemente, af
någre föreskrifter i det ena eller andra af desse hänseenden.
Undertecknade, Ekerman och Helsingilis, hvilka varit skiljaktige
från de Fullmägtiges Beslut, hvarigenom under år i83f) förskotter blifvit
beviljade för med Banken contraherade leverancer om Silfver och Guld,
åberopa väre lill Banco-Fullmägtiges serskildta Protocoll den ig och 25
April samt den 2 Maj nästl. år 183c> afgifne yttranden.
I sammanhang härmed och då Rikets Ständers år i83^ församlade
Herrar Revisorer jemväl, uti till Banco-Fullmägtige den 24 November samma
år aflåtet Protocolls-utdrag, enligt hvad i83t) års tryckta Revisions-Berättelse
(pag. 16) utvisar, ansett, att den utaf Banco-Fullmägtige, enligt
ofvan omföi mäldte Beslut af den 20 Juli 183^, hvarigenom de trenne under
samma år ingångne Contraeter om Silfver-leveranser till Banken blifvit
upphäfne, medgifne nedsättning af räntan å de, till följd af berörde Contraeter,
lyftade förskottssummor, under det belopp af 6 procent, hvartill
räntan, å dessa förskotter blifvit uti de afslutade Contracterne bestämd för
den sedermera inträffade händelse, att de åtagne leveranserne ej inora utsatt
tid fullgjordes, icke varit af behof påkallad, samt att Contracterne
således bordt i detta afseende efter ordalydelsen fullgöras; tro Banco
Fullmäg
-
Berättelse af B anco-Fullmägtige.
33
Fullmägtiges pluralitet, med åberopande för öfrigt af de uti Fullmägtiges
serskildta Protocoll närmare utvecklade skäl, hvilka legat lill grund för
detta Fullmägtiges Beslut, förklara sig ej böra obemäldt lemna, ej mindre
alt i och med detsamma, som leverans-affären måste till en Låne-afFär för
bytas,
det icke synes hafva varit med billighet öfverensstämmande, att de
personer, hvilka, genom inträffade oförutsedde händelser, sålunda emot
deras afsigt, blifvit Låntagare hos Banken , skulle behandlas strängare, än
Bankens Låntagare i allmänhet, hvilka för det närvarande icke erlägga utöfver
5 procents ränta, i de fall, der de icke gjort sig till såkallad straffränta
förfallne, än äfven att under de vid Beslutets fattande för hand
varande förhållanden, det, enligt Fullmägtiges åsigt, måste hafva varit af
ojemförligt större vigt, att återgången af desse Contracter snart blefve beviljad
och beslutet härom kunnigt, derigenom borde åstadkommas en för
allmänna rörelsen fördelaktig inverkan på Yexel-Coursen, och såmedelst,
i någon mon, förekommas en ytterligare kännbar nedtryckning i priset å
Landets betydligaste exportvaror, än alt en vinst af en procent å de uppburne
förskollssummorne tillskyndades Banken, hvilken ändock, genom
förskottsmedlens återbärande under de af Fullrnägtige föreskrefne vilkor,
erhållit en tillfällig Cnpilalvinst af i5,667 R:dr 14 sk. 4 r^st- Banco, hvilken
åsigt Fullrnägtige förmoda skola af Höglofl. Utskottet gillas.
Efter att sålunda hafva redogjort för de åtgärder och beslut, Fullmägtige
vidtagit, till förstärkande af Bankens Metalliska Cassa, öfverlemna
Fullrnägtige härigenom till Högloft. Utskottet att bedöma, om och i hvad mon
det lyckats Fullrnägtige att uppfylla det vigtiga och ej sällan brydsam ma,
uppdrag, som i detta hänseende Fullrnägtige ålegat, under förhoppning, alt,
om än skiljaktiga åsigter skulle kunna uppslå, i fråga om de medel och
utvägar, som, för ändamålets vinnande, bordt i hvarje serskildt fall begagnas,
Höglofl. Utskottet dock upplyst skall finna, att Fullmägtiges ögonmärke
och oafbrutna bemödanden vid aila af dem vidtagne åtgärder till realisationens
vidmagthållande städse varit, att befrämja det af Rikets Ständer, uti §.
124 Banco-Reglementet, uppgifne syftemål, att med Bankens egen fördel
förena Industriens dermed i nära sammanhang stående ostörda förkofran.
Att Banken från Allmänhetens sida, alltifrån Realisationens början,
beständigt åtnjutit det oinskränktaste förtroende, har tillförlitligt blifvit
ådagalagdt genom de rapporter, angående in- och utvexling af Silfver, som
Fullrnägtige vid hvarje Session låtit sig föreläggas; äfven under den period,
du betydliga qvantiteter Silfver uttogos, i allmänt kändt ändamål att expor
5
-
34
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
teras, för alt belacka vexelbrist, fortgick den dagliga Silfver-vexlingen
ut och in, med samma lugn, som från början utmärkt den, sedan första
ultagningen efter luckans öppnande försiggått; och ehuru den förflutna
tiden visserligen kan anses nog inskränkt för ett säkert omdöme öfver
resultaterna i det hela, af en så djupt ingripande förändring som Realisationen
i sin natur, och tillika åtföljd af fri Silfverulförsel innebar, bar likväl
derigenom blifvit ådagalagdt, alt Rikets senast församlade Ständers
beslut om Bankens Rörelse och Förvaltning, med afseende på Realisationen,
varit väl beräknade.
Fullmägliges öfvertygelse är, att, så vidt Bankens närvarande förhållanden
lill sina hufvudgrunder få oförändrade fortfara, Realisationens
bestånd, efter alla mensklig» beräkningar, är och förblifver för alltid betryggad,
och då denna öfvertygelse är grundad på den noggranna uppuppmärksamhet
på Realisationens gång, som Fullrnäglige, enligt BancoReglemenlets
föreskrift, ansett sig pligtige alt iakttaga, så hafva Fullrnäglige
trott sig icke böra underlåta, alt härå serskildt fästa Höglofl. Baneo-Utskottels
uppmärksamhet»
B) angående Bankens Sedet- och Depositions-Skuld samt Metalliska
Cassans förhållande till detina skuld.
Bankens Sedel- och Depositions-Skuld (förut benämnd VexelBanco-Skuld)
eller den Sedelstock, hvartill Metalliska Cassan bör slå i ett
förhållande af minst 2 till 5, såvida någon af Banco-Styrelsen beroende
åtgärd för Sedelstockens ökande skall kunna ega rum, (Banco-Reglementet
127) har varit underkastad följande förändringar:
Berättelse af Banco-Fullmäktige. 35
Ducater.
Silfver Specie
Riksdaler Banco.
1834
den
3o
September -
2,285t*JU
34,785,302
22
q
77
den
3.
December
-
3,501sVö
2,695
46
9
34,315,896
26
3j
1835
den
28
Mars -
- -. _
3,204j%%
19,516
22
9
34,643,655
43
11
77
den
3o
Juni
-
2,708
5,852
45
32,588,685
47
5
77
den
26
September -
- - _
2,7G()3Vö
14,693
36
32,501,058
38
77
den
3.
December -
- - -
3,005
7,568
29
2
33,149,841
47
5
CO
co
den
3.
Mars -
...
2,952
10,503
3o
9
33,756,182
43
7
77
den
3o
Juni -
-
2,761
10,613
.8
3
32,648,582
4
8
77
den
1
Detober
-
2,588
4,974
28
1
33,989,551
4°
8
77
den
31
December -
" “ “
2,422
—=—
—
—
34,059,238
.5
11
18 37
den
1 April
•F — m '
2,352
. .
,
35,081,243
I 2
6
Adviser
ade Invisningar
för Cassa-Crediti v
1
—
+ 10,600
77
den
3o
Juni - -
- - -
2,418
—
35,176,850
20
Adv
iser
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
—
+ 21,700
77
den
3o
September -
-
2,314
—
34,597,023
16
10
77
den
3 1
December
-
2,284
.
35,007,298
27
7
Adviser
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
—
+ 15,000
CO
cc
den
31
Mars - -
— —
1,778
_
35,243,834
4
1
Adv
isei
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
+ 5,500
77
den
3o
Juni
-
1,920
—_
32,980.530
16
3
77
den
2 9
September -
-
2,660
31,430,452
33
j
Adviser
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
___
+ 14,000
77
den
3.
December -
-
2,129
31,400,998
■ 5
2
Advisei
ade Invisningar
föi- Cassa-*Creditiv
—
—
+ 7,000
—
—
.839
den
3o
Mars - -
- — —
2,109
31,966,716
43
Adv
isei
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
+ 12,900
_
77
den
,29
Juni -
- - -
2,355
rr—
—
31,697,206
2.4
Adv
isei
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
+ 10,200
77
den
28
September -
-
2,168
■■
r
31,813,086
3o
10
Adv
isei
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
+ 4,200
!
77
den
3.
December -
-
1,657
32,383,622
3
'
8
Adv
isei
ade Invisningar
för Cassa-Creditiv
~
+ 17,200
—
—
Deposilions-Skulden i Silfver Specie, soin efter utvexlingens början
endast i Räkning med Kongl. Myntverket fortfarande upptogs, är under
den 3i December i836 äfven i denna del, en gång för alla, omförd Lill
Riksdaler Banco.
36
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
Bankens egen Guld- och Silfver-lillgång, på det sätt uträknad, att
från Metalliska Cassan afdrages den andel af Depositions-Skulden, som
består i Ducater och Silfver Specie, har utgjort i R:dr Banco evalverad,
och öfverstigit ett förhållande af 2 till 5 mot Sedelstocken, på sätt som
följer vid de uppgifne tidpunkterne:
Egne Guld- och
S i 1 fver- ti ligan gen s
belopp i Riksdaler
Banco.
Deraf erforderligt
för att, såsom 2 till
5, motsvara Sedel-  och Depositions-  Skulden.
Utöfver förhål-  landet af 2 till 5,
befintlige belop-  pet af ädla metal-  ler, evalvcrade till
Riksdaler Banco.
s834 den 3o September
17,576,957
8
13,914,12047
6
3,662,836
8
6
n
den 3i December
-
-
17,283,104
10
3
13,726,358
29
8
3,556,745
28
7
i835 den 28 Mars
_
17,084,153
> 9
7
13,857,462
17
7
3,226,691
22
—
77
den 20 Juni
•
•
16,891,356
33
4
13,035,474
r9
3,855,882
• 4
4
77
den 26 September
-
-
17,319,560
2
11
13,000,423
2 4
10
4,319,136
26
1
77
den 3i December
-
17,506,774
39
9
13,279,936
38
2
4,226,838
1
7
l836 den 3i Mars
_
17,454,605
3o
13,502,473
7
10
3,952,132
22
2
77
den 3o Juni
•
-
17,781,507
34
13,059,432
4°
3
4,722,074
4>
9
77
den 1 October
-
-
18,892,229
23
I
13,595,820
35
6
5,296,408
35
7
77
den 3i December
-
-
19,097,845
—
[ I
13,623,695
t5
11
5,474,149
32
11
2837 den 1 April
_
*
19,074,991
2 1
4
14,036,737
>4
7
5,038,254
6
9
77
den 3o Juni
-
-
18,988,196
37
9
14,079,420
8
4,908,776
29
9
77
den 3o September
-
-
18,424,024
29
I
13,838,809
16
4
4.585,215
12
9
77
den 3i December
-
17,948,649
31
4
14,008,919
20
8
3,939,730
10
8
i838 den 3r Mars
_
17,902,128
4°
8
14,099,733
3o
5
3,802,395
10
3
77
den 3o Juni
-
-
16,520,774
2
5
13,196,252
6
6
3,324,521
43
11
77
den 29 September
-
-
15,296,898
43
9
12,577,781
3
8
2,719,117
4.0
1
77
den 31 December
-
-
15,246,227
38
5
12,563,199
15
8
2,683,028
22
9
i83q den 3o Mars
*
15,193,355
42
5
12,791,846
36
5
2,401,509
6
77
den 29 Juni
-
-
15,189,619
31
9
12,682,962
28
10
2,506,657
2
11
77
den 28 September
-
-
16,543,164
4°
12,726,914 3i
6
3,816,250
8
6
77
den 31 December
-
-
16,931,582
6
8
12,960,328j39
to
3,971,253
■4
to
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
37
C) angående Utmjrntningen af Bankens Silfver- och Guld-förråd
samt ätskillige med Myntningen gemenskap egande åtgärder.
Till vinnande af fullkomlig visshet, att, vid utmyntningen af de nya
Silfvermyntslagen, Kongl. Förordningarne om Myntfoten af den 23 Juni
i83o och den 9 Maj i835 noggrannt iagllagits, hafva Banco-Fullrnägtige,
enligt hvad de tryckta Revisions-Berättelserne af år 1887 (pag. r3, if)
och år 183g (pag- 20, 21) närmare upplysa, låtit af vetenskapsmän undersöka
bruttovigten och halten af ätskillige från Kongl. Myntverket linder
olika år aflemnade Silfvermynt af hela, halfva, iidels, frdels, och -/^rdels
Riksdalerstycken; och finnas resultaten af desse undersökningar intagne uti
berörde Berättelser, hvilka Fullmägtige alltså här endast få åberopa.
(Banco-Fullmägtiges Piotoeoll den 11 Febr. i836 samt den a och g Äug. i838.)
Vid uppmyntning af Bankens Silfverförråd, i den mon sådant varit
af behof påkalladt, hafva'Banco-Fullmäglige, i öfverensstämmelse med föreskriften
uti §. 129 af Banco-Reglemenlet, företrädesvis ari vändt Bankens
förråd af äldre -|:dels, -|:dels, J^rdels, och -^tdels Riksdalerstycken, och
jemväl varit betänkte uppå att låta uppmynta de, enligt Kongl. Förordningen
af den 25 Juni i83o, präglade TT5:dels Riksdalerstycken,
hvilka, jemlikt Rikets Ständers vid sisth Riksdag fattade Beslut, icke
vidare få från Banken utvexlas. Commissariatet har dock härvid tillkän
nagifvit,
alt så väl Öfver-Directören vid Kongl. Myntverket som Myntmästaren
derstädes förklarat, alt berörde -J_:dels Riksdalerstycken, såsom
varande en af Kongl. Maj:t påbjuden, ännu ej aftyst Myntsort, icke kunde
till ommyntning emottagas, förr än Kongl. Maj:t lemnat Dess Nådiga tillstånd
dertill; vid hvilket från Kongl. Myntverket sålunda lemnade förklarande,
Fullmägtige den 1 Mars i838 beslutat alt låta lills vidare bero,
och i följd deraf medgifvit, att framgent, och intilldess Kongl. Maj:t i Nåder
kunde finna för gcdt alt tillåta ommyntning af ifrågakomne TT3:dels
Riksdalerstycken, plantsar fingo till ulmyntning användas.
Men sedan Rikets Ständers sist församlade Herrar Revisorer, enligt
hvad 1839 års Revisions-Berättelse (pag. 21, 22) utvisar, anmodat BancoFullmäglige
föranstalta, det ofvanberörde J^:dels Riksdalerstycken af nya
prägeln varda ommyntade och att, i händelse af ytterligare vägran å Kongl.
Mynt-Styrelsens sida alt desamme lill ommyntning emottaga, öfver en sådan
åtgärd å vederbörlig ort anföra besvär, hafva Fullmägtige, uti skrifvelse
den 19 December sisth år, hos Kongl. Maj:ls och Rikets Stats-Contor
begärt, del Kongl. Stats-Contoret ville förständiga Kongl. Myntverket,
38
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
alt, enär Banco-Slyrelsen sådant askar, till ommyntning emottaga Bankens
förråd af oftaberörde -irdels Riksdalerstycken af nya prägeln, samt derest
någre hinder för en slik ommyntning skulle möta, desamme för BancoJFullmäglige
uppgifva.
I anledning af det utaf senast församlade Herrar Revisorer (se
tryckta Revisions-Berättelsen af år 1839, pag. 22, 23) anmärkte förhållande,
alt, enligt Bankens General Hufvud-Böcker för åren i836 och 183y,
differaneer, Banken till förlust, uppstått vid ommyntning af i;dels, T*-:dels
och ^dels Riksdalerstycken af gamla prägeln, hvilka differaneer funnits
till en del hafva härrört deraf, att Kongl. Myntverket, efter uppvägning
af från Banken till ommyntning aflemnade poster i förenämnde myntsorter,
afdragit å £:dels Riksdalerstycken i;dels procent, samt å y-:dels och
J-:dels Riksdalerstycken i;dels procent af hruttovigten, utöfver den medgifna
mynlskallen, af |:dels procent, hafva Banco-Fullmägtige, uti skrifvelse
den 19 December sisth år, hos Kongl. Slals-Contoret anhållit om
fullständig upplysning, efter hvilken grund ofvanomförmälde afdrag blifvit
bestämdt.
I öfverensstämmelse med stadgandet i §. i3o, mom. 2 af BancoReglemenlet,
hafva Banco-Fullmägtige låtit, i nion af behof, utmynta
Guld, hvarvid ej mindre enkla än dubbla och fyrdubbla Ducaler blifvit
präglade.
Med anledning af de uti §§. i3a och 133 af Banco-Reglemenlet gifne
föreskrifter, dels att Bankens Mynlsilfver bör inom möjligast korta lid
ifrån Myntverket åter levereras, dels ock att, när Silfver och Guld finnes
hos Kongl. Myntverket för Bankens räkning inneslående till större belopp,
än som kan medhinnas till uppmyntning inom en lid af 6 veckor, BancoSlyrelsen
må föranstalta, alt öfverskotta genast varder lill Banken aflemliadt
i plantsar, och efter det Commissariatel, uti Memorial den 21 Januarij887,
jemte tillkännagifvande, alt Öfver-Direclören vid Kongl. Mynloch
Contiollverket då anhållit, alt för verkställande myntning utbekomma
omkring 25,000 R:dr i Silfver, anmält, alt Kongl. Myntverket, för lill
myntning emottaget Silfver, häftade för ett Skuldbelopp af 35,702 R:dr
20 sk. Silfver Specie, hvaraf 16,000 R:dr, återstående på en, redan den
16 Februari 1806, enligt Mynt-Attest af samma dag, bekommen Silfver
-
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
39
post, samt 19,703 R:dr 20 sk., ogulden från den i3 påföljde Augusti,
hafva Banco-Fullmägtige, uLi skrifvelse den 9 Februari förslbesagde år,
hos Kongl. Maj:ls och Rikets Bergs-Collegium, derunder Kongl. Myntverket
den tiden var lydande, anhållit att få upplyst och utredt, ej mindre
af hvad orsak Kongl. Myntverkets liqvider med Banken för emoltaget Silfver
lill myntning blifvit uppskjutne så länge, som i förut nämnde fall egt
rum, samt örn icke någon viss termin, efter hvarje Mynt-Attests dalum,
skulle ku niia, såsom den längsta, i slikt hänseende bestämmas, än äfven
till hvad belopp Kongl. Myntverket ungefärligen kunde behöfva alt sträcka
dess reqvisilioner i förskott i Silfver och Guld utaf Bankens förråder, för
alt deraf, i förening med egna tillgångar i ädla metaller, kunna, utan
tidsförluster och förspillda arbetskostnader, utmyntningarne underhålla.
Redan den 10 i sistnämnde månad aflemnades från Kongl. Myntverket
24,900 R:dr, hvarigenom dess skuld till Banken nedsaltes lill allenast
10,802 R:dr 20 sk. Silfver Specie, hvarefter Kongl. Bergs-Collegium,
uti skrifvelse den 20 i samma månad, jemte upplysning, att det anmärkta
uppskofvet med utmyntning af från Banken aflemnadt Silfver, varit föranledd
af den under år i836 forcerade Kopparmynlningen, meddelade BancoFullmägtige,
att Collegium ansåg en tid af 6 månader fullt tillräcklig för
utmyntning och liqvids uppgörande om myntposler af vanlig storlek, utgörande
3 å 4»ooo U. Mynlsilfver eller 2 å 4,000 Ducaler; men alt sådant
till någon del måste bero deruppå, huruvida Myntverket kunde från Banken
påräkna nytt Silfver till förmyntning, i den mon, det förut erhållna
aflemnades, hvilket sistnämnde vore af vigt ej allenast för bibehållande af
nödig arbetsvana och skicklighet hos arbetarne, utan ock för arbetsdriftens
ordnande i det hela vid Kongl. Myntverket på ett sådant sätt, att ett erforderligt
belopp af Silfverplattor städse funnos i förråd till afprägling vid
de tillfällen, då kopparmynlningen och öfrige arbeten sådant medgåfvo;
med afseende å hvilka upplysningar Banco-Fullmägtige ej funnit hinder,
att låta till utmyntning aflemna Silfver till ofvan omförmäldte belopp af
25,ooo R:dr Silfver Specie.
Men sedan Fulimäglige få månader derefter eller i Augusti månad
år 1837, i anseende till den då betydligt tilltagande ulvexlingen af hela
Silfver Specie R:dr, förordnat, alt 15o,ooo R:dr af denna myntsort ofördröjligen
skulle utmyntas, samt i anledning häraf den Bankens Tjensteman,
hvilken det åligger alt följa och bevaka Bankens förhållanden till
Kongl. Myntverket, anmält, att Öfver-Direclöien vid sistnämnde Yerk, efter
erhållen del af Fullmägtiges berörde Beslut, förklarat, att, så vida
4®
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
myntningen skulle kunna påskyndas, ett större parti Silfver på en gång
måste till Kongl. Myntverket aflemnas, emedan det qvantum, som, under
senare liden, vanligen funnits i Kongl. Myntverkets vård, endast
medgåfve arbete på en verkstad i sender, hvaremot flere serskildt© arbeten
på en gång, eller samtidigt, måste fortgå, derest ett större belopp
på kort tid skulle medhinnas, hafva Banco-Fullmägtige funnit nödigt tillåta,
att, utan hinder af hvad förut stadgadt blifvit, Kongl. Myntverket finge
på en gång från Banken erhålla och i sitt förvar hafva så stor qvantitet
Silfver, som Kongl. Myntverkels Embets- och Tjenstemän funno erforderligt,
för alt inom möjligen kortaste lid kunna åstadkomma den anbefallda
nödiga rnyntningen.
Tabellariske öfversigter, redovisande det af Kongl. Myntverket för
Bankens räkning till utmyntning emottagne Silfver och Guld, hafva, enligt
föreskriften i §. i34 af Banco-Reglementet, blifvit från Kongl. Myntverket
afgifne och till deras enlighet med Bankens räkenskaper controllerade;
äfvensom Inventeringar å Kongl. Myntverket i Januari månad hvarje
år, jemlikt §. i35 i nyssberörde Reglemente, är© verkställde,, utan att något
dervid funnits att å Bankens sida erinra.
På sätt uti tryckta Revisions-Berättelsen af år i835 (pag. 22) oraförmäles,
har, jemlikt §. 131 uti Banco-Reglementet, återstoden af den,
vid 1828 — i83o årens Riksdag, åt Myntverket anslagna förskottssumma
4o,ooo R:dr Banco, med R:dr 10,000 blifvit den 18 Juni 1835 af BancoFullmägtige
anordnad.
Den utaf Rikets Ständers senast församlade Herrar Revisorer (i83c>
års trjmkta Revisions-Berättelse pag. 2/f) föreslagne uppsmältning och ommyntning
af Bankens förråd utaf Kopparskiljemynt med gamla prägeln,
utgörande 53,233 R:dr 16 sk. B:co, anse Banco-Fullmägtige, ehuru densamma
kommer att medföra ej obetydlig förlust för Banken, sannolikt uppgående
till 10,000 R:dr B:co, dock, lika med Herrar Revisorer, befordra
mera ordning och redighet.
D) an
-
Berättelse af Banco Fu Hmäg lige.
D) angående Bankens Sedlar, dels af njure, dels af äldre slaget,
och dermed gemenskap egande åtgärder.
Enligt hvad de tryckta Revisions-Berältelserne af år 1835 (pag. 24)
och år 1Ö37 (pag. i5, 16) närmare omförmäla, hafva Banco-Fullrnäglige
ej allenast dragit försorg om ulgifvandet af de 7 valörerne af Bankens
nya Sedlar, hvilka blifvit af Rikets Ständer ovilkorligen bestämde genom
§. i3p af Banco-Reglementet, utan ock, med den rättighet, sorn i nämnde
§. blifvit Fullmägtige lemnad, funnit nödigt aLt låta utgifva en åttonde
valör å 10 R:dr Banco, hvartill en betydligare quanlitet papper redan
fanns förfärdigadt innan Rikets Ständer, vid sistförflutue Riksdag, fattat
deras beslut angående Bankens nya Sedelsorter.
Med stöd al den i §. 248 mom., litt. II., af Banco-Reglementet Fullmägtige
lemnade tillåtelse, att, för underskrifningen, numereringen och
dateringen al de nya Sedelsoi tei ne, provisoriskt bestämma den vedergällning,
som pröfvades lämplig, hafva Fullmägtige, under iakttagande af den
i §. i45 af samma Reglemente gifna föreskrift, alt alla Sedlar, som från
Banken utgifvas, skola vara underskrifne af 2:ne detta Verks Tjenstemän,
genom Beslut den 3 December i835, för de lägre valörerne bestämt tills
vidare följande vedergällning i detta hänseende, nemi.:
för första underskriften .... B:co R:dr 1: 16.
för andra underskriften — 3a.
samt för desse Sedlars förseende med
nummer och serie-bokstaf ... „ — 24.
Tillsammans B:co R:dr 2: 24 för hvarje rooorde;
hvilket belopp med 16 skill, per 1000 understiger hvad som, enligt åberopade
§. Litt. c af Banco-Reglementet, blifvit af Rikets Ständer bestämdt
för underskrifter, numerering och datering af de äldre Sedlarne, från
och med 8 sk. till och med 3 R:dr.
Men enär Bankens säkerhet fordrat, alt så väl namnunderskrifterne
å Sedlar af högre valörerne, eller Bankens nya Sedlar a 16 R:dr 32 sk.
och derutöfver, som ock den skriftliga bokstafveiingen och numereringen
af desse Sedlar verkställdes i så kallade skriflag, samt med afseende å det
arbete och den tidsutdrägt, som förorsakades af desse Sedlars dubbla bokstafvering
och numerering, hafva Fullmägtige, enligt Beslut af den 25 Februari
i836, funnit sig föranlålne att tillsvidare, i afseende på desse Sedlar,
bestämma betalningen:
6
42
Berättelse aj Banco-Fulhnägtige.
för första underskriften lill B:co R:dr i: 26. 8.
för hvarje 1000.
Hvarefter dock Fullmägtige, enligt hvad i83p års tryckta RevisionsBerättelse
(pag. a4) upplyser, antagit ett af Föreståndaren för Bankens
Stereotyperings-anstallt och Tryckeri, Myntprobei arén C. B. Broling,
gjordt anbud, att leverera till Sedel-Contoret alla de nya Sedel-valörerne,
försedde med numror och seriebokstäfver, mot ett pris af allenast 20 sk.
B:co per 1000 numror och seriebokstäfver, samt till bemälde Broling ulgifvit
ett förskott från Banken, stort 800 R:dr, såsom nödigt för inrättandet
af 2:ne Sedelnumererings-machiner, en för de lägre och en för de högre
Sedel valörerne, af hvilka machinen för de lägre Sedelvalörerne , den
4 Juli i83g, blifvit af Fullmägtige pröfvad och godkänd, samt machinen
för de högre valörerne, enligt hvad till Fullmägtiges Protocoll den 9 innevarande
Januari månad blifvit anmäldt, oförtöfvadt är färdig för anställande
profnumerering; och hafva Fullmägtige förstnämnde dag beslutat, att
alla Bankens Sedlar af lamelleradt papper, med årtal från och med 1840 och
framgent, komma att förses med nummer och seriebokstaf genom machintrjrck,
i stället för handskrift; hvarmedelst, utom den förminskning i kostnaden,
som genast sig företer, vunnits flere fördelar i afseende på så väl
eonlrollerne, som göromälen inom Sedel-Contoret.
Sedan Chefen för Sedel-Contoret tillkännagifvit, att de af Verkets
Ordinarie och E. O. Tjenstemän, hvilka det tillkommit alt, emot serskildte
arfvoden, förse de högre sedelvalörerne med numer och seriebokstaf,
undandragit sig att uti de så kallade skriflagen deltaga, hafva Fullmägtige,
den 24 Oclober sisth år, funnit sig föranlåtne bifalla en förhöjning i betalningen
för omförmäldte sedlars förseende med numer och seriebokstaf,
lill 1 R:dr 3a sk., eller med 26 sk. 8 rist., allt Banco, för 1000
sedlar; men derjemte föreskrifvit, att de numeranter, hvilka, utan styrkt
för andra underskriften lill
34. 8.
eller, i likhet med hvad uti mom. c. af åberopade
§. 248 blifvit bestämdt för underskriflerne å
Bankens äldre Sedlar, från 3 R:dr till och med
8 sk. valör, samt
för nummer och seriebokstaf
eller tillsammans B:co R:dr 3: 18. 8
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
43
förfall, undandrogo sig alt deltaga uti skriflagen, ansågos hafva afslålt från
rättigheten, alt med numer och datum förse de smärre sedelvalörerne.
Då uti Bankens förråd endast fanns ett parti af icke fullt 80,000
sedelblanketler af de högre valörerne, hvilka, emot den sålunda bestämde
högre betalningen, koinmo alt med numer och seriebokslaf förses, intilldess
den här ofvannämnde melhoden, medelst machintryck, komme att
vidtaga, har den Banken tillskyndade ökade kostnaden varit högst obetydlig.
Af 1837 års tryckta Revisions-Berällelse (pag. 16) är Höglofl. Utskottet
i tillfälle inhemta, att serskilde grunder blifvit af Fullmägtige
stadgade för bedömandet af inlösbarheten utaf Bankens lamellerade sedlar,
då dylike sedlar, i mer eller mindre ofullständigt skick, till inlösen företes;
hvilka grunder finnas intagne i Kongl. Maj:ts under den 5 Mars i836
utfärdade Nådiga Kungörelse.
Om än desse grunder vid första påseendet skulle synas nog stränga,
torde det dock medgifvas, att, vid tidpunkten af ett nytt Sedelmynts införande,
en sådan stränghet varit af nödvändighet påkallad, på det alt
från början en gräns måtte sättas emot det för Banken lika kostsamma
och betungande, som för allmänna rörelsen menliga, oskick, ali det gångbara
sedelmynlet ej allenast vanvårdades, utan äfven uppsåtligen och af
lättsinne stympades och förstördes, hvilket varit fallet med de äldre sedelsorlerne,
och jemväl syntes skola blifva händelsen med de nya, enligt
hvad man kunde sluta af det ej ringa antal stympade och illa medfarna
sedlar af den först ulgifne nya valören 6| R:dr, som inom få veckor efter
ulgifvandet till Banken inkom.
Dessutom måste, vid granskning af de fastställde grunderne, ihogkommas,
alt, ehuru den Bankens sedel af nya sorten, hvarå någon af de
i ofvanberörde Nådiga Kungörelse uppräknade väsendtliga delarne saknas,
icke omedelbart i Bankens Cassör inlöses, deraf dock icke följer, att sedeln
casseras, ulan det alltid är sedelhafvare!! öppet, att underkasta en sådan
sedel serskild pröfning, uppå hvilken det sålunda beror, huruvida en dylik
bristfällig sedel må kunna, utan förlust för Banken, inlösas.
Denna pröfning hafva Banco-Fullmägtige sjelfva härstädes ombesörjt,
samt, i afseende på sedlar af 2 R:drs och 3a sk:s valörerne, öfverlåtit
åt Directionerne vid Låne-Conloren i Götheborg och Malmö att företaga,
då förslilne sedlar af desse 2:ne valörer till inlösen vid Låne-Conloren
företes.
44
Berättelse af Banco-Fil lim äg t ig e.
Fullmäglige hafva ock, vid hvarje tillfälle, då förslitne sedlar af nya
slagen blifvit till deras pröfning öfverlemnade, aldrig underlåtit noga afse,
så väl sedel-innehafvarens rätt och på billighet grundade anspråk, som
Bankens fredande från förlust genom dubbel inlösen af samma sedel.
Till följd af föreskriften i Banco-Reglementels §. \/{o, alt Bankens
sedlar å 16, 12 och 8 sk. fortfarande intill nästa Riksdag förfärdigas och
utgifvas på samma sätt som dittills, ”endast med iakttagande, alt ett, genom
tillblandning af hampa eller annat segare ämne, mera uthålligt, ofärgadt
papper till desamme begagnas,” hafva försök blifvit anställde, för
erhållande af ett tjenligare papper till desse sedlar, af hvilka prof Fullmägtige
funnit sig kunna godkänna eli den 5 November 1835 företedt.
Men Fullmäglige hafva härvid icke kunnat undgå inse svårigheten,
alt erhålla ett tjenligt samt starkare och fastare papper, än det vanliga
lumppapperet, af beskaffenhet att kunna hvitstämplas; hvarförutan det icke
kunnat förekommas, att det, efter nämnde prof tillverkade, papper, hvilket
nu brukas lill ifrågavarande sedlar, erhållit en dunklare färg, än Bankens
förutvarande sedlar af hvitt lumppapper; hvilket äfven för Fullmägtige
utgör ett ytterligare sköl, att instämma i den af Rikets Ständers år
1837 församlade Revisorer, uti deras afgifne tryckta Berättelse (pag. 17),
gjorde hemställan, att hvitstämplingen af Bankens sedlar af äldre formulären,
å 16, 12 och 8 sk., må upphöra, derest Rikets Ständer, emot Fullmägliges
förmodan, skulle besluta, att sedlar af så låga valörer må tillverkas
och från Ranken utgifvas.
I hvad mon de uti §§. i5a och 153 af Banco-Reglementet medgifne
anstallter lill invexling i landsorterne af förslitne mot nya Banco-sedlar
från och med 8 sk. lill och med 3 R:dr valör, blifvit begagnade, och de
åtgärder, Banco-Fullmägtige, i afseende på dylik invexling, vidtagit, inhemtas
af Rikets Ständers Revisorers tryckta Berättelser åren i835 (pag. if)
1837 (pag. 17) och i83p (pag. 27). Till besparing i kostnaden har, för
Remisserne af nya och förslitne sedlar, Banken och Låne-Contoren emellan,
Fribrefspost, med stöd af Öfver-Post-Directörs-Embetets Circulär till
samll. Post-Contoren i Riket af den 3i Mars i836, (Sv. Förf. Sami. i836,
N:o 24, pag. 8), blifvit begagnad.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
45
Enligt livad 1809 års tryckta Revisions-Berättelse (pag. 27) utvisar,
hafva Rikets Ständers senast församlade Herrar Revisorer, af anledning,
att Kongl. Maj-.ls Befallningshafvande i ett och annat Län så ofia reqvirerat
förskoller lill invexling af förs Ii Ine Småsedlar, alt för Revisorerne synts uppenbart,
det en så stark omsättning af vexlingsmedel icke inom något
Län kunnat vara af hehofvet påkallad, och då således måst betviflas, att
medlen blifvit i föreskrifven ordning till det dermed åsyftade ändamål
använde, samt Banken fått vidkännas en ej obetydlig utgift i vexlingsarfvode,
ansett sig böra till Rikets Ständer öfverlemna, huruvida ej Rikets
Ständer skulle finna lämpligt för framtiden stadga, att, för utbyte af förslitne
Småsedlar i landsorterne icke får, för eli och samma Läns behof,
under något år, uttagas förskottsmedel till högre belopp, än sammanlagdt
20,000 R:dr.
Banco-Fullmägtige hafva från Cheferne för Sedel-Contoret och CassaAfdelningen
infordrat upplysning, huruvida de Sedlar, som i liqvid för
undfångne vexlingsmedel till Bankens Cassör ingått, alltid varit förslitne,
och då sådant blifvit af bemälde Chefer vitsordadtj samt den omständighet,
att förskoller lill invexling af förslitne Sedlar uti ett eller annat
Län oftare blifvit reqvirerade, just synes bevisa behofvet af en starkare
omsättning af Vexlingsmedel, tro Fullmägtige för deras del sig icke böra
biträda ofvan omförmäldte, af Revisorerne föreslagne stadgande, såsom
hvarken öfverensstämmande med ändamålet af Vexlingsanstalter för förslitne
Småsedlars utbyte i landsorten, eller af behof påkalladt.
Men för den händelse, alt Högloft. Utskottet skulle biträda Revisorernes
åsigt, i afseende på bestämmandet af något visst belopp, hvarutöfver
förskottsmedel icke må, för ett och samma Läns behof, under något
år uttagas, torde delta belopp icke böra fastställas lika för samtlige Länen,
utan med afseende å folkmängd och rörelse, saint således hvarje Läns
verkliga behof.
§. 6.
Bankens Depositionsrörelse.
Med åberopande i öfrigt af hvad de tryckta Revisions-Berällelserne
af år 1835 (pag. a5) år 1887 (pag. 18—20) och år 1889 (pag. 28) i afseende
på Bankens Depositionsrörelse, innehålla, få Banco-Fullmägtige
för deras del instämma uti den af Rikets Ständers år 1887 församlade
Revisorer (tryckta Revisions-Berättelsen pag. 20) gjorde hemställan, att nu
-
46
Berättelse af Banco-Fulhnägtige.
varande ansvarsbestämmelse för Assigneringar å Banken, förr än Assiguantens
behållning på dess Räkning från det föregående året blifvit behörigen
col lalionerad, enligt Kongl. Kungörelsen den 6 Maj 183o (Svensk Förfatlnings-Samling
N:o 33, pag. 3a i) må erhålla en sådan förändring:
att ansvaret för Assigneringar på Banken, utan föregången coltationering
af Assignantens behållning å dess Räkning, från det
lilländalupna året, må, ulan afseende å den assignerade summan,
fastställas till något visst, alltid enahanda, bötesbelopp.
§• 7*
An gående Utlåningar till Staten och vissa andra Allmänna Inrättningar.
Sedan Utredningsmannen i Götheborgs f. d. Disconl-Verk, uti en
till Banco-Fullmäglige den 21 Februari näsllidne år ingifven skrift, med
åberopande af bi fogad t Protocoll, hållet vid ordinarie Bolagsstämma med
Götheborgs f. d. Disconl-Bolag den 17 Mars i838, hemställt, huruvida
från Bankens sida hinder mötte för försäljning å offentlig Auction af f. d.
Discont-Verkets återstående fordringar, hvarom fråga vid nämnde Bolagsstämma
blifvit väckt, utan att hufvudsakligt beslut derutinnan kunnat tagas
före inhemtandet af Fullmägtiges yttrande i ämnet, enär på Ars
Proclamadagen
för fordringars bevakande bos berörde f. d. Discont-Verk
den 23 April 1831, blifvit, å Bankens vägnar, anmäld en fordran af
i 1,668 R:dr 3a sk., utgörande skilnaden emellan den ränta å 3 procent,
som Banken då tillgodonjuta å det af Discont verket uppburne, men sedermera
återbetaldle Gred i ti v å 200,000 R:dr, samt den ränta af 6 procent
från Diskont-Oclrojens utgång, den 26 October 1818, som, likmätigt 1 3:de
punkten i Kongl. Kungörelsen den [8 Juli sistnämnde år, angående Götheborgs
Discont-Verks så väl som Götha Canal-Bolags och Malmö DiscontVerks
utredning genom Statens försorg, och §. 2, Mom. 4 ocb 5 i Rikets
Ständers, under den ir i samma månad och år, meddelade Reglemente
för desse Disconters utredning, borde Banken tillkomma, hafva Fullmäktige
den 7 påföljde Mars, efter Fiscals-Ernbetets hörande, i betraktande
deraf så viii, att -|-delar af alla f. d. Discont-Verkets återstående fordringar,
sorn möjligen kunde indrifvas, skulle, enligt stadgade vilkor för utredningen
af nämnde f. d. Discont-Verk, tillfalla Utredningsmännen, såsom
ersättning för deras besvär, som ock att Banken, jemlikt Rikets Ständers
ofvanåberopade Beslut och 1 3:de punkten af Kongl. Kungörelsen d.
18 Juli 1818, icke egde att af dess å Proclamadagen för fordringars be
-
Berättelse aj Banco-Fullmägtige.
47
vakande lios Götheborgs f. d. Discont-Bolag anmälde läntefordran ii,66(i
R;dr 32 sk., lyfta del ringaste förr än 6 procents ränta, beräknad till
utredningstidens slut, kunnat åt Aclie-egarne utdelas, samt alt således,
ebvad utredningen af berörde f. d. Discontverk fortgick etter förut gällande
grunder eller, efter det framställda förslaget, på en gång afslulades,
medelst försäljning å öppen Auction af alla Verkets återstående fordringar,
lika litet utsigt för Banken gåfves att erhålla någon utdelning för omförmälde
läntefordran, meddelat Utredningsmannen af f. d. Discont-verket,
alt något hinder å Bankens sida icke molte för den ifrågaställde försäljningen
å offentlig Auction af Discont-Verkets oguldne fordringar; hvarefter
samma försäljning äfven lärer af Bolaget hafva blitviL beslutad ocb
försiggått.
Uti de tryckta Revisions-Berätlelserne för åren i83j (pag- 21) och
i83_9 (pag. 28) om förmälas, så väl de efter senaste Riksmöte till och med
år 1838 verkställde afbelalningar å de uti Banco-Reglementets §§. 160—162
upptagne fordringar hos Staten,, som ock den eftergift och afskrifning af
Hjelmare Canal-Bolägs skuld lill Banken och Riksgälds-Contoret, hvilken,
enligt Rikets Ständers Beslut och Reglementets §. 164, blifvit beviljad.^
Hvad af omförmälde fordringar under den från senaste Revision
förflutne lid ytterligare lill Banken ingått, inhemlas af Commissarialets lill.
llöglofl. Utskottet afgifne Berättelse.
§. 8.
Bankens Låne-rörelse.
Bankens egen Låne-rÖrelse i dess serskilda grenar är genom RevisionsBerättelserne
samt Commissarialets Berättelse så fullständigt redovisad, att
Fullmägtige, med åberopande deraf, anse sig här endast böra upplaga följande,
dermed samband egande, ämnen.
Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorers Berättelse (pag. 22—26)
upplyser, dels att Banco-Fullmäglige, vid pröfning af frågan, angående ersättningsskyldighet
för försummad bevakning å inslällelsedagen i Låntagarens
Concurs af ett utaf numera aflidne Grosshandlaren Anders Broberg
And.son i lifstiden, emot pant af jerneffecter hos Banken upptaget Lån,
stort 5oo R:dr Banco, den 20 Augusti 183(3, på anförde skäl, ålagt BancoCommissarierne
Gyllencreutz och Toran samt Sterbbusdelägarne efter
Berättelse af Banco-Fuilmägtige.
Baneo-Commissarien v. Hofstén , att till |.-del hvardera godtgöra Banken
ofvanberörde Låns Capital-belopp Boo R:dr, jemte derå upplupen och intill
skeende slutliqvid upplöpande föreskrifven ränta, å 3 procent årligen, med
skyldighet derjemte för dem, att, en för alla och alla för en, ansvara
för godtgörande! af den hvardera af dem sålunda ådömde andel, så att
hvad deraf hos den ene ej uttagas kunde, borde af de öfrige Banken godtgöras,
dels ock, att Fuilmägtige, den io No v. i836, sedan, då mera, på
Pensionsstat förflyttade Commissarie!! Torarij såsom tillgång till det ersättningsbelopp,
han ansetts skyldig erlägga, uppgifvit en fordran af 4^8
R:dr 4' sk- 4 r-st, utgörande den honom tillkommande aildel uti de böter,
hvartill Götha Canal-Bolag, samt Malmö f, d. Diseont, för öfverassignering,
under loppet af October månad 1817, äro vordne fällde, samt
härvid upplyst blifvit, aLt utur Discont-Verkels egne tillgångar någon betalning
för nämnde bötesandel icke vore att påräkna, beslutat att hos
Höglofl. Banco-Utskoltet hemställa, det Banco-Commissarien Toran måtte
få af Banken berörde bötesandel 4*8 R:dr 41 sk. l\ r:st, sig till godo beräkna,
under medgifvande tillika, alt bemälde Commissarie, intill dess
Höglofl. Utskottet öfver denna hemställan sig yttrat, linge åtnjuta anstånd
med gäldande af så stort belopp utaf den honom ådömde ersättningssumman,
som motsvarar hans oflanämnde bötesandel.
Men då Rikets Ständers bemälde Revisorer ansett sig ega skäl, uti
åberopade Berättelse, lill Rikets Ständer hemställa, att Banco-Commissarien
Toran må erhålla eftergift af det ersättningsbelopp, till Banken, som det,
till följd af Baneo-Fullmägliges, i omförmälda mål, meddelade beslut, skulle
åligga honom alt, lill större eller mindre del, godtgöra; finna BancoFullmägtige
för deras del
ej hinder att uti denna Revisorernes hemställan sig förena.
Efter af en Ledamot gjord hemställan, att inventering af i Banken
Lelånt, på Stockholms våg befintligt, jern samt öfrige exportable effecter,
någon gång årligen måtte anställas, hafva Fuilmägtige den i4 December
1837 beslutat, att vid den Inventering, som Kongl. General-Tullstyrelsen
årligen låter förrätta, jemväl någon å Bankens vägnar borde tillslädesvara,
i enlighet med hvilket Beslut ett serskildt Ombud sedermera årligen blifvit
af
Berättelse af Banco-Fullmägtige. 4g
af Fullmägtige utsedt, som å Bankens vägnar deltagit uti omförmälde Inventering.
(Banco-Fullmägtiges Protocoll den 26 April 1838 oell den 19 April 1839.
Bankens Ombud vid år r838 förrättade Revision af Rikets Ständers
Låne-Contor i Götheborg, har, bland annat, fästat Banco-Fullmägtiges
uppmärksamhet på de dryga afgifter, hvilka äro förenade med erhållande
af sådane Våg-Attester från Jern- och Metallvågen derstädes, som erfordras
för de våg förde effecternes belåning uti Låne-Contoret, äfvensom
derå, alt denna omständighet ofta skall hafva förhindrat egare af vågfördt
jern, att begagna den af Rikets Ständer för dem afsedda Lånelillgång,
hvilket åter skall hafva verkat till minskning utaf Låne-Conlorets ränteinkomster,
samt lill följd deraf anhållit, att Banco-Fullmägtige ville vidtaga
någon åtgärd till den anmärkte olägenhetens afhjelpande.
Vid pröfning af denna framställning, och efter det Fullmägtige inhemtat,
att, i anledning af Rikets Ständers hos Kongl. Maj:t i underdånighet
gjorde anhållan, det lämplige arfvoden måtte i Nåder fastställas åt
Vågbetjeningen, så i Stockholm, som Götheborg, för utfärdandet af VågAttester,
i och för Jern- och Våg-effecters belåning i Banken, Kongl. Maj:t,
genom Nådig Skrifvelse till Dess och Rikets Bergs-Collegium af den 3o
December i83o, bestämt lösen för omförmälda attester till 1 R:dr B:co
per Hundrade Skeppund på Jern- och Metallvågen i Stockholm, och 1 R:dr
24 sk. B:co’ per Hundrade Skeppund på Götheborgs Våg, har pluraliteten
al Fullmägtige, i betraktande deraf, att, genom sistnämnde afgift, utgörande,
med en belåningsrätt af 12 R:dr per Skeppund, |:dels procent
af låne-summan, räntefoten för lån på kortare tider betydligen liöjes,
och att således, enär belåningsrätt för å Stapelort upplagde, färdige exportvaror,
otvifvelakligt i betydlig inon afser lån på kortare tider, Rikets
Ständers afsigt med jernbelåningen, genom den dryga lösen för Vågattesterne,
måste anses i betydlig mon motverkad, beslutat hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att ifrågakomne lösen måtte, så mycket
med billighet kunde vara förenligt, nedsättas i både Stockholm och Götheborg,
samt att, om någon nedsättning på förstnämnde ställe icke vore
att erhålla, attester från Jern- och Metallvågen i Götheborg dock ej måtte
behöfva lösas dyrare, än dylika bevis från Stockholms Jern- och Metall
7
-
5o
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
våg; hvarom Fullmägtige, uti skrifvelse ilen 8 Augusti 183g, gjort underdånig
hemställan.
§• 9-
Låne-understöd medelst Creditiv från Banken.
Af Rikets Ständers Revisorers tryckta Berättelser för åren i835(pag.
32, 33), 1837 (pag. 33, 34) samt 1839 (pag. 41 > 42)> är Höglofl. Utskottet
i tillfälle inhemta, så väl i hvad nion de äldre uti Banco-Reglementets
§§. 196 — 202 omförmälde Creditiv blifvit begagnade, som äfven åt
hvilka Imättningar och till hvilka belopp rifa så kallade Cassa-Creditiv
(Banco-Reglementets §§. 2o3 — 209) blifvit af Banco-Fullmägtige beviljade,
att, intilldess Rikets Ständer annorlunda förordna, åtnjutas.
§. 10.
Bankens Discontrörelse.
Bankens vanliga Discontrörelse redovisas så väl uti de handlingar,
angående årligen förrättade Revisioner af Banco-Disconten samt Låne-Contoren
i Götheborg och Malmö, hvilka härstädes hållas Höglofl. Banco-Utskottet
tillhanda, som ock uti de bifogade Berättelserne från desse Discont-Inrättningar.
I fråga om Handels- och Närings-Disconternej, hvilkas låne-tillgångar
hufvudsakligen utgjorts, dels af i Stockholm upplånade, dels af Bankens
egne, åt dem anvisade, Öfverskottsmedel, är det egentligen, sorn
Banco-Fullmägtige, hvilka dispositionerne i begge desse hänseenden tillhört,
anse sig böra ingå uti närmare detailleradt utlåtande.
Sedan, på sätt uti 1837 års tryckta Revisions-Berättelse (pag. 37,38)
omförmäles, Banco-Fullmägtige beslutat, dels deh 24 November i836, att
hela upplåningen skulle inställas i Stockholm genast, och vid Låne-Contoren
från ingången af December månad samma år, dels den i3 April
1837, att samtlige i omlopp varande obligationer komme att till infriande
uppsägas, för att bespara den ränteutgift, som, då Banken egde mer
än full tillgång att med egne medel underhålla Handels- och Närings-Disconternes
rörelse, var ändamålslös, samt den 27 i nyssnämnde månad,
att oförfallne obligationer fingo inlösas med ränta till betalningsdagen,
om och när sådant af någon innehafvare åstundades, och efter det Handels-
och Närings-Diseonterne inom 1837 års utgång till Banken återburit
('Tillhöt’ Banco-Fallin. Berätt. i84°j siel. 5i.)
Tab. A. Sammandrag öfver de i Stockholm vid serskilda tider genom Upplåning beredda Fonder
för Handels-Disconterne, samt deraf, vid samma tider, dels förfallet, dels uppsagdt till återbetalning.
Fonder, upptagne mot
utelöpande Obligatio-  ner å 3 och 2 procent.
B
e r
af Obli
g a t i o n e r.
Förfall
men oinf
ie,
•iade.
Uppsagde,
men icke förfallne.
Ouppsagde.
1833
December - - - -
31
1,104,250
1,000
120,250
983,000
1834
Mars - - - - -
12
1,084,750
—
—
750
—
—
281,125
—
—
802,875
,
yy
Juni -
21
1,044,625
4,500
—
—„
225,250
—
—
773,875
I
yy
September - -
30
897,000
—
—
3,750
—
—
67,500
—
—
825,750
yy
December - - -
31
982,625
—
—
4,000
—
—
335,000
—
—
643,625
1835
Mars - - - - -
28
782,375
—
—
28,625
—
—
76,250
—
—
677,500
yy
Juni _____
23
776,875
—
—
4,000
—
—
132,000
—
—
640,875
-
yy
September - - - -
30
759,000
5,250
—
—
123,250
—
—
630,500
yy
December - -
31
709,750
2,375
—
—
113,000
—
—
594,375
1836
Mars - - - -
30
696,000
—-
—
1,250
—
—
97,875
—
—
596,875
yy
Juni - - - - -
29
697,750
—
—
3,250
—
—
196,125
—
—
498,375
yy
September -
28
1,085,125
—
—
4,750
—
—
209.000
—
—
871,375
yy
December - - - -
31
1,032,250
1,250
—
—
487,750
—
—
543,250
1337
Mars - - - - -
29
699,750
—-
4,250
_—
—
171,500
—
—
524,000
yy
Juni - - - - -
28
528,000
528,000
—
—
.
—
..—
yy
September -
27
377,375
377,375
—
—
—
.
yy
December - - - -
30
211,625
—
*211,625
—
—
—
—
—
—
* Summan af utelöpande obligationer har sedermera så förminskats, att densamma den 3i December sisth år utgjorde endast i,i5o R:dr, hvarå dock någon ränleberäkning
icke äger rum.
Tab. B. Sammandrag, som visar, huru Låne-Fonderne vid omförmälda tider varit på de serskilda Handels- och NäringsDisconterne
fördelade, samt om, och i hvad mon, något deraf på Upplånings-Räkningen qvarstått.
1833.
1834.
1835.
1836.
1837.
1838.
1839.
55
December 3i
Mars 12
Juni 21
September 3o
December 3i
Mars 28
Juni 23
September 3o
December 3i
Mars 3o
Juni 29
September 28
December 3i
Mars 29
Juni 28
September 27
December 3o
Mars 28
Juni 27
September 12
December 3i
Mars 3o
Juni 3o
September 3o
December 3i
T i
1
1
gång
Dera
f
invisadt till
Sandels
- och Närings-Disconterne
Af i Stockholm
upplånade medel.
Af ingången
Ränlevinst.
Af Bankens egne,
enligt Banco-Re-  glementets 200
förskjutne medel.
Summ
a.
i
Stockhol
m.
i
Götheborg.
i
Malmö.
Summ a.
1,104,250
11,331
31
8
1,115,581
3 1
8
594,500
—
440,000
—
—
65,000
—
1,099,500
—
1,084,750
22,955
8
1,107,705
—
8
594,500
—
—
440,000
—
—
65,000
—
1,099,500
—
1,044,625
22,955
8
1,067,580
—
8
554,500
—
—
440,000
—
—
65,(XX)
—
1,059,500
—
—
897,000
37,752
6
1
934,752
6
1
484,500
—
—
410,000
—
—
40,000
—
934,500
—
—
982,625
957,375
37,752
* 37,752
6
6
1
1
1,020,377
995,127
6
6
1
1
531.500
531.500
—
—
410.000
410.000
—-
48.000
48.000
—
Z
989.500
989.500
z
—
776,875
37,752
6
1
814,627
6
1
460,500
—
—
310,000
—
—
38,000
—
—
808,500
—
—
759,000
50,618
3g
5
809,618
3 Q
5
435,500
—
—
310,000
—
—
38,000
—
—
783,500
—
—
709,750
50,618
3q
5
760,368
5
415,500
—
—
310,000
—
—
38,000
—
—
763,500
—
—
696,000
50,618
30
5
210,000
956,618
39
3q
5
490,000
—
—
410,000
—
—
58,000
—
—
958,000
—
—
697,750
50,618
3q
5
350,000
1,098,368
5
557,000
—
—
440,000
—
—
68,000
—
—
1,065,000
—
—
1,085,125
66,182
23
6
470,000
1,621,307
2 3
6
677,000
—
—
440,000
—
—
68,000
—
—
1,185,000
—
—
1,032,250
66,182
2 3
6
470,000
1,568,432
23
6
877,000
—
—
540,000
—
—
100,000
—
—
1,517,000
—
—
699,750
—-
66,182
23
6
870,000
1,635,932
2 3
6
977,000
—
—
540,000
—
—
100,000
—
—
1,617,000
—
—
528,000
66,182
23
6
1,000,000
1,594,182
23
6
827,900
—
—
620,000
—
—
100,000
—
—
1,547,000
—
—
377,375
79,613
33
11
1,270,000
1,726,988
33
11
1,003,000
—,
—
560,000
—
—
110,000
—
1,673,000
—
—
211,625
79,613
33
11
1,820,000
2,111,238
33
1 1
1,179,613
33
I I
610,000
—
—
110,(XX)
—
1,899,613
33
11
79,613
33
11
1,845,000
1,924,613
33
11
1,179,613
33
1 1
610,000
—
—
135,000
—
1,924,613
33
11
-
104,426
21
5
1,895,000
1,999,426
21
5
1,114,426
21
5
700,000
—
—
185,000
—
1,999,426
21
5
104,426
21
5
2,210,000
2,314,426
21
5
1,429,426
21
5
700,000
—
—
185,000
—
2,314,426
21
5
-
104,426
21
5
2,410,000
2,514,426
2 i
5
1,579,426
21
5
750,000
—
—
185,000
2,514,426
21
5
104,426
21
5
2,410,000
2,514,426
2 1
5
1,579,426
21
5
750,000
—
—
185,000
2,514,426
21
5
-
140,761
16
8
2,410,000
2,550,761
tö
8
1,615,761
16
8
750,000
—
—
185,000
2,550,761
16
8
140,761
16
8
2,610,000
2,750,761
16
8
1,815,761
16
8
750,000
—
185,000
2,750,761
16
8
140,761
iG
8
2,710,000
_
2,850,761
16
8
1,815,761
16
8
850,000
—
—
185,000
____
2,850,761
16
8
På UpplåningsRäkningen
i
behåll.
Temporärt förskott
af LåneBanken.
16,081
8,205
8,080
252
30,877
5,627
6,127
26,118
3i
6
6
6
6
39
33,368
436,307
51,432
18,932
47,182
53,988
211,625
39
23
3
:3
23
33
11
3,131
1,381
pust Ul VC1 »llgci ucl cl i.<IUCIICU Lillu /l • j 1U1 SUlIJIIIcl
Bolaget af serskild Förskotts-räkning infriade Obligationer.
Motsvarande de oinlöste Obligationernes belopp.
å de, vid samma tid, från Allmänna Brandstods
-
(Tillhör Bunco-Fullm. Berätt. 1840, sid. 5i.)
Tab. C. Sammandrag, som visar, i hvad mon de serskilde Handels-Disconterne, vid omförmälde tider, kunnat till utlåning använda
de åt dem anvisade, jemte de i Götheborg och Malmö upplånade, Fonder.
1833
Decemb. 31
1834
Mars 12
»
Juni 21
»
Septemb. 30
»
Decemb. 31
1835 Mars 28
Juni 23
»
Septemb. 30
»
Decemb. 31
1836 Mars 30
»
Juni 29
Septemb. 27
»
Decemb. 31
1837 Mars 29
»
Juni 28
)>
Septemb. 27
»
Decemb. 30
1838 Mars 28
»
Juni 27
»
Septemb. 12
»
Decemb. 31
18119 Mars 30
»
Juni 30
Septemb. 30
»
Decemb. 31
Stockholms Handels- och
N ä ri ngs-Di s cont.
Anvisad Fond.
594.500
594.500
554.500
484.500
531.500
531.500
400.500
435.500
415.500
490.000
557.000
077.000
877.000
977.000
827.000
1,003.000
1.179.613
1.179.613
1.114.426
1.429.426
1.579.426
1.579,420
1.615.761
1.815.761
1.815.761
Använde
Ränte
inkomster.
5.978
32
11
11
5
5
51
5
8
8
Summa
Fond.
594.500 —
594.500 —
554.500 —
484.500 —
531.500 —
531.500 j—
466.478
435.500
415.500
490.000
557.000
677.000
877.000
977.000
827.000
1,003,000
1.179.613
1.179.613
1.114.426
1.429.426
1.579.426
1.579.426
1.615.761
1.815,76!
1.815.761
Deraf
U 11 å n t.
505,612
510.800
537,185
479,550
475,150
475.650
466.478
432.016
368.016
394.616
515.316
600.091
722.451
715,831
754,721
832,121
1,010.721
951,521
976,101
1,273,401
1,499.501
,1,411,10!
8 1,460.001
8 1,618.801
8 1.607.381
O n 11 å n t.
88,888
83.700
17,315
4,950
56,350
55,850
3.483
47,483
95,383
41,683
76,908
154,548
>61,168
72,278
170,878
168,892
228,092
138.324
156,024
79,924
168.324
155,759
196,95913?
>08,379 32
Götheborgs Handels
-
och Närings-Discont.
Öfverlåten
Fond.
440.000
440.000
440.000
410.000
410.000
410.000
310.000
310.000
310.000
410.000
440.000
440.000
540.000
540.000
620.000
560.000
610.000
610,000
700,01X1
700.000
750.000
750.000
750.000
750.000
850.000
Egen
upplånad
Fond.
18,000
13.250
11.000
14.000
14.000
18,750
18.500
18.500
17,625
16,3/0
16.375
16.375
16.375
16.375
16.375
16.375
9.375
9.375
9.375
9.375
Använde
Ränte
inkomster.
2,450
54
Summa
Fond.
458.000
455,700
451.1X10
424.000
424.000
428,750
328,500
328.554
327,625
426.375
456.375
456.375
556.375
556.375
636.375
576.375
619.375
619.375
709.375
709.375
750.000
750.000
750,01X1
750.000
850.000
Deraf
Ut lån t. Outlånt.
400.300
455.700
417.700
421.000
354,334
388,678
318.254
328,554
316.854
409,654
393,054
393.254
411.254
522,341
564.541
485,620
531,209
549,309
614.541
651,641
669,498
692.016
729.000
737.401)
794,800
57.700
33,300
3,000
69,665
40,072
10,245
10,770
16,720
63,320
63,120
145,120
34,033
71.833
90.754
88,165 19
70,065
94.833
57.733
80,501
57.983
21,000
12.600
55,200
Malmö Handels- och
Närings-Discont.
Öfverlåten
F ond.
65.000
65.01X1
65.000
40.000
48.000
48.000
38.000
38.000
38.00(1
58.000
68.000
68,000
100,006
100.000
41100.000
4110.000
110.000
135.000
185.000
185.000
185.000
4 185,000
185.000
185.000
185.000
4
4
Egen
upplånad
Fond.
>1.000
16,000
26,000
26,000
26.000
18,00!,
58.875
16.875
16.000
16,(XX)
16,625
15.000
15.000
15.000
8.000
8.000
Summa
Fond.
86.000
81.000
91.000
66.000
74.000
86.000
76.875
54.875
54.000
74.1XX)
84,625
83.000
115.000
115.000
108.000
118,000
110.000
135.000
185.000
185.000
185.000
185.000
185.000
185.000
185.000
Dera f
U t 1 a n t.
75.500
71.800
65,700
51.400
64,600
60.500
63,100
53.400
52.500
52.300
70.900
66.400
93.800
96.400
80.900
74.400
95.000
123.000
124.800
112.100
153.300
151.700
159,400
136.300
149.300
Outlånt.
10.500 -  9.200 -
25.300 -
14.600 —
9,400 -
25.500 -  13,775-
1,475! —
1.500; —
21.700 -  13,725 -
16.600 -  21,200 -  18,600 -  27,100 -
43.600 -
15.000 -
12.000 -  60,200 -  72.900 -
31.700 -
33.300 -
25.600 -
48.700 -
35.700 -
b : • v; V - ..
■
y
'
(Tillhör Banco-Fullm. Berätt. i8fo j, sid. 5i.)
Decemb. 3i
Septemb. 3o
Decemb. 3i
Septemb. 12,
Decemb. 3o.
Decemb. 3i
Decemb. 3i
Septemb. 3o.
Septemb. 3o.
Decemb. 3i
Tillgänglige Fonder.
Tillgång för Handels- och Närings-Disconterne samfäldt
I Götheborg upplånad Fond -
I Malmö dito dito -
Använde Ränte-inkomster -
Temporärt Förskott af Låne-Banken -
2,850,761
2,750,761
1,115,581 31 8 1,107,705 - 8 1,067,580 - 8 934,752 6 i 1,020,377 6 . 995,127 6 i 814,627 6 i 809,618 3q 5 760 368 3q 5 956,618 3q 5 1,098,368 3q '5 1,621,307 a3 6 1,568,432 23 6 1,635,932 23 6 1,594,182 23 6 1,726,988 33
18,000
13,250
11,000
14,000
14,000
18,750
18,500  18,500 — — 17 695 — - 16,375 - — 16,375 _ _ 16,375
16,375
16,375
16,375
21^000
16,000
26,000
26,000
26,000
38,000
38,875
16,875
16,000
16,000
16,625
15,000
15,000
15,000
8,000 — — 8,000| —
~ ~
—I—
-7— — — ~— 3,131 8 7 1,381 8 7
~1—
~ ~
Summa 11,154,581131 j Bj 1,139,405[ — 8| 1,104,580] —| 8[974,752[ 6| 1 j 1,060,3771 6| ,[1,05R877| ö| 11877,9801381 T|845,Ö48[ ■ a] ,"|797Tl25]'990,"-|-| 1,"" 3<)i 5| 11,652,682]231 611,599,807]23] 6|l,667,307|a3| Ö|l,6l8,557|a3| ö[ 1,751,303j331
Af föreslående Fonder
hafva blifvit Utlånade:
Hos Stockholms Handels- och Närings-Discont
„ Götheborgs d:o a:o
„ Malmö d:o d:o
hafva varit Outlånade:
Hos Stockholms Handels- och Närings-Discont
,, Götheborgs d:o d:o
„ Malmö d:o d:o
På Upplånings-Räkningen i behåll
Tab. D. Total-Samm andra
o
ver
11 e
H a
n
s -
o c
N ä
rings
- D
isconternas
Fonder
v 1
o m
f ö
r m a
1 d
t 1
e r.
!
' . '■ • , -■ '
• —
n&M.
' ‘ " *•' •» >* • _ v ,r
- ■
c"&S
\
'
...
’ '
1 ■ :•
i -V L .
n JU
,
.
;
• , ■ . ■
'
• -
‘
■
' : Lji ,
■
'
■ " - .. '-
, : :
u, :.Ä
'•/'
'v '
'
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
5i
de hos dem qvarvarande Upplåningsmedel, har den egentliga tillgång,
som sedermera varit för detta slags Discontrörelse att använda, utgjorts af
Bankens egna medel, anvisade, enligt Banco-Reglementets a3o §., i mon
af behof, till hvardera Handels- och Närings-Disconten, mot vilkor af 3
procents ränteberäkning derå Banken tillgodo, jemte de årlige räntevinster,
som å rörelsen uppkommit.
Räntan för lån från Handels- och Närings-Disconterne, hvilken från
början af år i836 utgick med 6 procent (Banco-Reglementet §. 211), och
af förekomne anledningar, den i5 Augusti samma år, nedsattes till 5i
procent, är, enligt Banco-Fullmägtiges beslut af den i5 påföljde September,
vorden bestämd till 5 procent, hvarvid den sedermera förblifvit.
Handels- och Närings-Disconten har äfven, efter denna räntenedsättning,
serdeles under den senare tiden, varit lifligen anlitad.
De, till Lånefondens förstärkande, enligt Banco-Reglementets §. 233,
anvisade Räntevinster för åren i83i — i838, utgöra, på sätt den tryckta
Revisions-Berättelsen af år 1839 (pag. 45) innehåller, R:dr 140,761: 16. 8.
Följande tabellariska uppställningar, hemtade från de till Fullmägtiges
Expedition ingångne rapporter, visa, huru upplåningen här i Stockholm,
så länge densamma fortfarit, sig förhållit, huru de anvisade Fonderne
varit på de 3:né Handels- och Närings-Disconterne fördelade, samt
hvad hvardera af desse Disconter vid samma tider haft utlånt, och ytterligare
skulle kunnat högst använda.
»
§. 11.
Angående Bankens Grundfond och användandet af sä väl de „ enligt
Art.6jAfd.5j
ne årlige Capital-afbetalningar j som af Bankens räntevinster och
nuvarande öfverskotta derå.
På sätt §. 4 af denna Berättelse utvisar, uppgick Bankens total-öfverskott
eller Capital-tillgång, vid 1834 ^rs slut, till jemnt 5,000,000 R:dr,
eller den summa, hvilken, enligt Banco-Reglementets §. 236, är bestämd
att utgöra Bankens Grundfond.
De, jemnlikt §. 287 af nu gällande Banco-Reglemenle, till Banken ingångne Capitalafbetalningar_,
hafva utgjort:
1:0 å Stats-Verkets,
enligt §. 160, återstående
skuld, i och
för liqviden med
f. d. Kongl. Familjen
- - 11: dr
2:o å Riksgälds-Contorets
i §. 161 omnämnde
skuld,R:dr
4,400,000, årligen 2
procent, eller II:dr
3:o å de mot inteckning
utgifne, i
§. 185 omnämnde,
Silfverfastighetslån,
livad som ingått utom
god tgjord ränta
procent
med 3f
Ar 1835.
66,665
88,000
23,416
32
25
4
Ar 1836.
66,666
88,000
17,310
32
27
Ar 1837.
17,495
88,000
18,980
Summa Capital - afbetalningar för alla åren
Ar 183 5.
619,256
26
Hankens behållna
Ar 1838.
88,000
20,963
Ar 1836.
685,301
35
vinst:
Ar 1837.
655,702
31
Ar 1838.
676,574
Ar 1839.
88,000
19,000
Ar 1839.
600,000
Summa Capital-afbetalningar och behållen Vinst
S u
m m a.
150,828
440,000
.99,670
690,498
18
Summ a.
3,236,835
5,027,333
*) Denna summa kan först efter fulländad:, Bokslut bestämdt uppgifvas, men uppföres till det belopp, densamma med säkerhet
kan antagas utgöra.
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
53
Häraf är odisponeradt j och sålunda hos Banken
qvarstående - - B:co R:dr 617,333: 38. 2.
Anvisadt:
a) Såsom Cassa-Creditiv intill dess Rikets Ständer,
eller deras Banco-Utskott, annorlunda förordna:
åt Skånska Hypotheks-föreningen R:dr 100,000: — -—
(hvaraf dock d. 3i sistl. Dec. intet
var begagnadt.)
åt Bruksegares Hypotheks-Cassa - 3oo,ooo:
dooooo*
(hvaraf d. 3i Dec. 1839 endast var
begagnadt R:dr 16,000).
b) Såsom förstärkning till Discont-Fonderne för
Publika Papperj likmätigt §. 218 i Banco-Reglementet.
(Banco-Fullmägtiges Protocoll den 10 ,Dec. 1835) - 200,000:
c) Såsom förstärkning af Handels- och JVäringsDisconternes
Fonderj, enligt §. 280 af Banco-Reglementet,
tid efter annan - - 2,710,000:
Summa B:co R:dr 3,927,333: 38. 2.
§• 12-
Inre Detaille-förhållanden.
I afseende å anordningarne på Banco-Fullmägtiges Dispositions-räkning
N:o 2, få Banco-Fullmägtige, dels till Höglofl. Banco-Utskottets kännedom
uppgifva inträffade förändringar, dels till stadfästelse anmäla de af
Fullmägtige, på förekomne skäl, vidtagne beslut.
Det uti Banco-Reglementets §. 247, Litt. b.j upptagne anslag till
Canzlislen vid Banco-Discontverket yl. Grubbes Enka, Christina A. Lindqvist
„ bar, sedan hon den 8 Maj 1839 aflidit, med samma månad upphört,
utgörande ------ B:co R:dr 66: 32.
Det under Litt. f. uppförde belopp till afl. Vaktmästaren vid
Banco-Discontverket G. Hesselgrens minderåriga dotter,
Euphrosina Catharinahar, enligt föreskrift, med 1837
års slut upphört - - - - - - - _5o: — —
Det åt försvunne Bokhållaren F. Zettergrens 4 minderårige
barn, till dess de komma i åtnjutande af pension i Banco
Transport
B:co R:dr 116: 32. —
54
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Transport B:co R:dr ii6: 3a. —
Statens Enke- och Pupill-Cassa, bestämda anslag af 166
Rrdr 32 sk., har, sedan orne af barnen uppnått 21 år, enligt
Banco-Fullmägtiges Beslut den 3i Aug. 1837 och 23
Aug. i838, minskats med |:delar, eller - - - - 125:
Det under Litt. o. för afl. Banco-Ombudet vid Götheborgs
Låne-Contor, Kamereraren J. Wallmo’s 5 minderårige barn
upptagne belopp 5oo Rrdr, bar, enligt Höglofl. Banco-Utskottets
Protocolls-Utdrag af den 23 Januari i835, sedan
ett af barnen, i Juli månad i838, uppnått 21 års ålder,
minskats med en femtedel, eller - - - - -100: — —
Det under Litt. p. uppförde anslag till afl. Banco-Commissarien
C. G. Silfverstolpes son, har, enligt Reglementets föreskrift,
upphört med andra qvartalet år 1837, utgörande 100:
Summa Brco Rrdr 441: ^2. —
Under förutsättning, att redan beviljade anslag fortfarande få utgå
till så väl öfrige i nyssåberopade §. uppräknade personer, i afseende på
hvilka förhållandet är alldeles oförändradt, som äfven till afl. Registratoren
vid Låne-Contoret i Götheborg, C. Hageliens barn, ehuru endast arne
af dem, nemi. Anna Charlottafödd den 2 Juli 1820, och Casper Herrman
j född den 12 Juli 1822, äro minderårige, intill dess äfven desse
uppnått 21 år (i Juli månad i843), och till Canzlisten vid Banco-Discontverket,
Assessoren Th. Claessons Enka, Wendela Marg. Malmberg, jemte
bennes minderårige barn, af hvilka ett med döden afgått, och således
endast 4 numera lefva, samt slutligen att Höglofl. Utskottet täckes
gilla och stadfästa Banco-Fullmägtiges Beslut: 1:0 af den i5 December
i836, hvarigenom afl. Contorsskrifvaren i Banken, Protocolls-Secreteraren
A. Printzenskölds minderårige son,' Ascel 3 på anförde bevekande skäl,
fortfarande tillåtits uppbära det för honom jemte brödren, Pehr Edvard
som den 4 i samma månad och år aflidit, anslagne belopp af 5o Rrdr årligen;
2:0 af den 26 October 1837, hvarigenom afvikne Bokhållaren vid
Låne-Contoret i Götheborg, C. G. Treff enbergs 3:ne minderårige medellöse
barn fått uppbära det åt deras aflidna moder jemte dem beviljade
understöd af 5o Rrdr; samt 3:o af den 2 Mars nyssnämnde år, att afl.
Bokhållaren vid Låne-Contoret i Götheborg, J. P. Anderssons Enka, Charlotta
T ronellj så länge hon är ogift och har 4 minderårige barn, må, i
anseende till hennes torftiga belägenhet, åtnjuta årligen 200 R:dr; skulle
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
de belopp, som af Banco-Fullmägtiges Dispositions-räkning N:o 2
att årligen utgå, blifva följande:
a) Afl. Bokhållaren vid Banco-Discontverket Aug. Montelii Enka
lVernander ______ ]3:co R:dr 200:
b) Afl. f. d. Bokhållaren vid Banco-Discontverket G. A.
Oudars Enka, Annette Rundqvist - 200:
c) Afl. Vaktmästaren vid Banco-Discontverket Forssboms
Enka, Sara Gust. Hagberg - - - - - 75:
d) Afl. Registratoren vid Låne-Contoret i Götheborg C. Hageliens
barn, till och med Juli månad år 1843, då alla
uppnått 2i år - - - - - - _ - ^o:
e) Afvikne Bokhållaren vid Låne-Contoret i Götheborg C.
G. Treff enbergs 3:ne barn, till dess de uppnått 21 års
ålder - - - - - - _ - - 5o:
f) Försvunne Bokhållaren i Banken F. Zettergrens dotter
Laura j, till dess hon uppnått 21 års ålder - - - /^i:
g) Afl. Contorsskrifvaren i Banken A. Prinzenskölds minderårige
son Axel, att af laglig förmyndare uppbäras, till
dess han fyllt i5 år, som inträffar den 2 Juli 1843 - 5o:
h) Afl. Vaktmästaren vid Låne-Contoret i Götheborg Wedbergs
Enka, Rebecca Klefbäck - - - - - 4o:
i) Afl. Canzlisten vid Banco-Discontverket T. Claessons Enka,
Wendela Marg. Malmberg s med 4 minderårige barn i5o:
k) Afl. Kamereraren vid Låne-Contoret i Malmö J. G. de
Mares Enka, H. C.Reddewigh , med 7 minderårige barn 333:
1) Afl. Banco-Ombudet vid Götheborgs Låne-Contor J. Wallmo’s
4 minderårige barn, tili lika andel för hvartdera,
tills de uppnått 21 år, eller döttrarne ingått gifte, så
vida det förut skulle inträffa - - - - - - \oo'.
111) Afl. Vaktmästaren vid Banco-Discontverket Caléns Enka,
Cathr. Margr. Sjöberg - - - - - - 5o:
n) förre Arbetaren vid Tumba Pappersbruk Sv. Wennersten
och hans hustru Maria Sjoberg - - - - 6:
0) Afl. Bokhållaren vid Låne-Contoret i Götheborg J. _P.
Anderssons Enka, Charl. Tronell_, så länge hon är ogift
och har 4 minderåriga barn _____ 200:
Summa B:co R:dr 1,946:
56
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Redan under sistl. Riksdag förmärktes i Banco-husen flere remnor.
— Med anledning häraf har, på sätt Rikets Ständers Revisorers tryckta
Berättelser af år 1837 (pag. 43) och i83g (pag. 5a) omförmäla, reparation
af Banco-husen blifvit femetagen, och är nu i det närmaste fulländad.
Efter förre Tryckeri-föreståndaren Directeuren H. A. Nordströms
död, hafva Banco-Fullmägtige, den 6 April 1837, beslutat föreningen af
Bankens a:ne serskildte tryckerier uti en local, under Stereotyperings-Föreståndaren
C. A. Brolings öfverinseende, och derjemte med Broling träffat
öfverenskommelse om tryckning af Småsedlar och Attester på Stereotyp-plåtar,
emot pris af 1 R:dr per ris om jemnt 5oo ark.
I följd af desse åtgärder, hafva icke allenast de fördelar vunnits,
att blott en, närmast Sedel-Contoret belägen, tryckerilocal behöfver underhållas,
och att stilgjutare-befattningen, vid inneliafvarens afgång, kan
indragas, utan äfven besparing i utgifter Banken tillskyndats, dels genom
beräkning af 5oo ark på hvarje tryckt ris, i stället att förut sådant ris
beräknades till endast 480 ark, dels derigenom, att tryckningen af attester
och invisningar endast godtgöres med 1 R:dr per ris, då densamma
deremot förut betalats med 2 å 3 R:dr för hvarje ris.
Rikets Ständers senast församlade Herrar Revisorer hafva, på sätt
tryckta Revisions-Berättelsen af år 1889 (pag. 5i) utvisar, hemställt, att
Stereotyperings-Föreståndaren Broling må, för utförandet af den utaf honom
förfärdigade, här ofvan uti §. 5 Litt. D. omförmälde, NumereringsMachin,
varda af Rikets Ständer tillagd en lämplig belöning.
Banco-Fullmägtige, som ingalunda underkänna detta Stei’eotyperingsFöreståndaren
Brolings förtjenstfull arbete, anse dock mindre med afseende
derå, än å det utmärkta sätt, hvarpå bemälte Stereotyperings-Föreståndare
i allmänhet uppfyllt den ansvarsfulla befattning, han inom Banken
innehafver, sig böra bos Höglofl. Utskottet föreslå
att Stereotyperings-Föreståndaren Brolingsom, enligt Rikets
Ständers vid sisth Riksdag fattade beslut, och Höglofl. Utskottets
Protocolls-utdrag af den 5 Febr. 1835, åtnjuter ett lönebelopp,
lika med Bankens yngre Commissarier, må försäkras om den förmon,
att framdeles undfå lön på Stat, och arfvode lika med
Bankens 10 äldste, i tjenst varande Commissarier, eller med tillsammans
1,800 R:dr B:co, då den Commissarie kommit i åtnjutande
-
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
5?
tande af högre Commissarie-Lön, hvilken näst förr än Broling,
genom Högloft. Utskottets omförmälde beslut, erhöll nu inneliafvande
lön, blifvit till Commissarie befordrad, och sålunda, då
Commissarien L. O, Ekman varder till högre Commissarie-lön
uppflyttad.
Sedan Bankens Garde des Medailles, Hr Canzli-Rådet J. G. Liljegren j
med döden afgått, och återbesättandet af denna befattning blifvit afBancoFullmägtiges
pluralitet beslutad, bar Riks-Antiquarien B. E. Hildebrandj
den i4 December i83^, för tiden intill Rikets Ständers nu inträffade sammanträde,
erhållit förordnande att, såsom Bankens Garde des Medailles,
förestå Bankens Mynt- och Medaiile-Cabinett, emot det derföre uti BancoReglementets
§. 243 bestämda årliga arfvode af 166 R:dr 3a sk. B:co.
Bankens Mynt- och Medaille-Samling bar, under liden från sisth
Riksmöte, dels genom föräringar, dels genom utbyten och inköp, i följd
af Riks-Antiquarien Hildebrands nilfulla bemödanden, erhållit flere icke
obetydliga tillökningar.
{Banco-Fullmägtiges Protocoll den »7 December 18345 den '8 Februari, den 17 Mars,
den 21 April, den ig Maj, den i5 December i836, den 26 Januari, den g Februari,
den 2 och g Mars, den 27 April, den 10 Augusti, den 7 och i4 December
1837, den 18 Januari, den 18 October, den i5 November 1838, den 25 April,
den 4 Juli, den 28 November i83g, och den g Januari 1840.)
Redovisning för åtgärder, tillhörande befattningen af Garde des Medailles,
är för hvarje år till Fullmägtige afgifven.
(Ranco-Fullmägtiges Protocoll den i4 Januari i836, den ig Januari 1837, den 18 Januari
iS38 och den 3i Januari i83g.)
Och hafva Fullmägtige, i sammanhang med en förändrad local-fördelning
af Bankens serskilde Afdelningar och Contor, äfven fogat anstallt,
att Bankens Mynt- och Medaiile-Cabinett erhåller en lämpligare local.
I anledning af Herrar Revisorers yttrande, i afseende på BancoFullmägtiges
beslut af den 7 Juni, a3 Augusti, 27 September och 27 December
i838, hvarigenom dels numera aflidne Bokhållaren i Banken, Revisoren
Pehr /Inders Åhmanj som, till borgenärers förnöjande, sin egen
-
5S
Berättelse af Banco-Fulhnägtige.
•loui afstå tfc, samt, af sådan orsak, från tjenstgöring af hållits, efter att
hafva, genom Kongl. Maj:ts oell Rikets Svea klöf-Rätts Dom, af den 12
December 1837, blifvit frånkänd afträdes-förmon, erhållit anstånd till den
r September 1S38 att styrka, det han då vore från sine borgenärers kraf
befriad, dels Åhman är vordet medgifvet, att bans concurs-tillstånd finge
upphöra, och han till tjenstgöring i Banco-Verket åter inträda, då han
fullgjort sitt åtagande i afseende på af honom kände fordringsegare i concursen,
och sålunda styrkt, att de blifvit af honom förnöjde, samt slutligen
Åhmanj efter undanrödjande af åtskillige utaf Bankens Fiscals-Embete
gjorde anmärkningar, lemnats tillstånd att i tjenstgöring åter inträda; få
Banco-Fullmägtige åberopa de serskilde skäl och omständigheter, sorn uti
Banco-Fullmägtiges Protoeoll för ofvannämnde dagar finnas upptagne.
Med anledning af de besvär, Advocat-Fiscalen i Banken, Canzlisten
i Justitise-Fördelningen af Kongl. Maj:ts Ganzli, N. A. Heurlin j hos Rikets
senast församlade Herrar Revisorer anfört öfver Banco-Fullmägtiges
beslut af den 25 Januari i 838, hvarigenom förklarats, att, i utfärdande
anslag för återbesättande af den ledigvarande Secreterare-tjensten vid Fullmägtiges
Expedition, skulle inlagas erinran, att den, som till denna tjenst
befordrades, mäste, derest han förut innehade syssla vid annat Verk, från
samma syssla afgå, hafva Banco-Fullmägtige, uti till Herrar Revisorer angifven
förklaring, yttrat den åsigt,, att, då §. 5r i nu gällande Banco-Re
glemente,
. sorn. bestämdt förbjuder, att någon må befordras till Commissa
rie
i Banken, utan med vilkor, att han lemnar den tjenst, han annorstär
des möjligen innehafver, icke föreskrifver, att enahanda förbehåll skall ovilkorligen
fästas vid befordringar till öfrige tjenstår inom Banken, men
icke eller innehåller ett enda ord., sorn förhindrar Banco-Fullmägtige
att vidtaga ett dylikt försigtighetsmått, när Banco-Verkets bästa sådant
fordrar, utan tvertom berättigar Fullmägtige, när någon Bankens Tjensteman
innehafver Syssla vid annat Verk, att pröfva', om den ena tjenste
befattningen
är för den andra hinderlig, samt äska,, att innehafvare!) skall
från endera af deni afgå, deraf är en gifven, följd, att Fullmägtige, då, de
finna en tjenst inom Banco-Verket,. antingen af tilifällige eller fortfarande
orsakert. vara af den beskaffenhet, att dess ändamålsenliga bestridande
icke kan förenas med utöfningen af hvilken tjenstebefattning sorn helst,.
äro> oförhindrade att äfven; på, förhand:, innan utnämningen sker, göra sin',
åsigjt härom, kunnig;, att Fullmägtige des tom i nd re kunde annorlunda, fatta.
Berättelse af Banco-Full magt i" c-.
*9
meningen af Banco-Reglementets §. 5t, som Battco-Utslottöts, åen 2 Februari
1835, afgifna Betänkande icke eller antydde någon annan syftning,
utan tydligen utmärkte, att Utskottets afsigt varit att utreda, det
ifrågavarande förbehåll icke ovilkorligen borde göras vid tillsättningen af
alla sysslor inom ardra tjenstegraden, på sätt, enligt förut gällande BancoReglemente,
egt rum, men icke att föreslå förbud för Fullmägtige, alt stadga
detta vilkor i serskildta fall, då omständigheterne sådant kunde påkalla;
att om deremot åt åberopade §. 5i gåfves en annan tydning, delta stadgande
påbördades den orimlighet, att Fullmägtige, då en tjensts ledighet
genom anslag kungöres, vore förbjudet att tillkännagifva, det sysslan vore
af den beskaffenhet, att den icke kunde få förenas med annan tjenstebefattning,
men deremot, ehuru förhållandena under mellantiden icke förändrats,
medgifvet att, genast efter tillsättningen af samma tjenst, tvinga
den befordrade att lenina antingen den tjenst inom Banken, hvartill han
blifvit utnämnd, eller ock den tjenst, han i annat Verk tillika innehade;
att Fullmägtige således, både genom ordalydelsen, samt andan och syftningen
af Banco-Reglementets 5i §., fått rättighet att, i omförmälde hänseende,
handla efter eget omdöme och sig företeende omständigheter; att
denna rättighet ostridigt tillkommit Fullmägtige, om icke något varit uti
ämnet stadgadt, och således icke kunde upphöra, med mindre den genom
bestämdi lagbud blifvit upphäfven.
Herrar Revisorer hafva dock, enligt hvad tryckta Revisions-Berättelsen
(pag. 4^ ■—4®) omförmäler, förklarat, att, ”sorn uti 5i §. af BancoReglementet,
under den 26 Maj 1835, blifvit stadgadt, att allenast den,
sorn till Commissarie i Banken befordras, måste, sedan han kommit i åtnjutande
af full lön, och sålunda intjent begrafningshjelpen, lemna annorstädes
inneha,fvande tjenst, men att Bankens öfrige Tjenstemän, och sålunda
jemväl Banco-Secreteraren, endast i det fall äro förbundne frånträda
syssla i annat Verk, att den ena tjenstebefattningen finnes vara för den
andra hinderlig, och att om detta stadgande erinran bör göras uti de till
tjensterne utfärdande anslag;” alltså halva Revisorerne ”ansett Banco-Fullmägtiges
beslut af den a5 Januari i838, icke öfverensstämma med Rikets
Ständers i §. 5i af Banco-Reglementet gifne föreskrifter, om sättet
för utfärdande af anslag till lediga tjenster, såsom följd hvaraf Revisorerne,
med ogillande af berörda beslut, och det på grund deraf utfärdade
anslag, funnit, det Banco-Fullmägtige böra, före återbesättandet af den ledige
Banco-Secreterare-tjensten, gå i författning om utfärdande af nytt anslag
för ansökningars emottagande till samma tjenst.”
6 o
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
Detta Rikets Ständers Revisorers förklarande länder Banco-Fullmägtige
till efterrättelse, men Fullmägtige få, med anledning af de olika åsigter,
i afseende på tolkningen af ofvanåberopade 51 §• i Banco-Reglementet,
hvilka, på sätt här ofvan är vordet oinförmäldt, gjort sig gällande,
till Högloft. Utskottet hemställa, att samma
§. måtte erhålla en sådan lydelse, att något missförstånd af densamma
icke vidare må kunna ega rum.
§■ »3.
jjj Banco-Fullmägtige vidtagne åtgärderi afseende på de under Fullmägtiges
Inspection i visse delar ställde Discont-Verken.
Under åberopande af hvad Fullmägtiges Protocoll innehålla, i afseende
på behandlingen af de frågor, hvilka, i sammanhang med dessa,
från det egentliga Banco-verket afskiljda, Låne-Inrättningar, tid efter annan
förekommit, anse Fullmägtige sig här endast böra upptaga följande:
Med begagnande af den uti §. gg af Banco-Reglementet Fullrriägtige
lemnade rättighet, att i Expeditions- och Bokföringssättet vid Discont-rörelsen
införa all den ytterligare förenkling, som med denna rörelses egenskap
vore förenlig, och att i sådant afseende vidtaga de rättelser och reglementariske
föreskrifter, Fullmägtige, för deras del, kunde finna behöflige,
hafva Banco-Fullmägtige, som, efter granskning af Låne-Contorens RevisionsBerättelser
för år i835, till vinnande af mera likstämmighet emellan Expeditions-
och Bokförings-methoderne vid Låne-Contoren och Banco-Discont-verket
härstädes, ansett nödigt, att formulärer för räkenskaperne vid
Discont-verken sammanfattades, under den ig Augusti i836, uppdragit åt
en Tjensteman inom Verket, Referendarien S. F. Grapengiesser_, hvilken,
såsom tillförene Bankens Ombud vid ett af Låne-Contoren, och sedermera
Ledamot af Banco-Discont-Directionen , ansetts ega närmaste kännedom af
desse ämnen, att uppgöra Förslag till så väl berörde formulärer, som Bokföringen
på det hela vid Låne-Contoren.
Den af bemälde Tjensteman tillstyrkte förenkling i Discont-Verkens
räkenskaper, att den så kallade Utlånings-Boken och dertill hörande Extract
sammanföras uti en Bok, har, efter antagande på försök under ett
år vid Banco-Discont-Verket härstädes, sedermera blifvit uti samtlige Discont-Verken
införd.
I afseende för öfrigt å räkenskapernes förändring, har, efter det Referendarien
Grapengiesserj under den 19 och 26 April samt den 17 Maj
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
6r
i S38, förslag i denna del afgifvit, oell samtlige Discont-Verkens Directioner
med serskilde utlåtanden deröfver till Banco-Fullmägtige inkommit,
berörde förslag, under den 18 derpåföljde October, i afseende på Discontrörelsen,
blifvit af Banco-Fullmägtige till efterrättelse från och med nasti.
i83g års ingång antaget.
Och har, genom desse åtgärder, jemte mera enkelhet och likstämmighet',
äfven större ordning, säkerhet och controll vid Discont-Verken
vunnits.
En af bemälde Tjensteman, i sammanhang med nyssom förm alde
förslag, jemväl gjord hemställan, i afseende på införandet af ett enklare
Eecped it ion ssätt för Jerniel aningen ^ så val vid Låne-Contoret, beträffande
utlåningen med dertill hörande räkenskaper, sorn uti Banken, i afseende
på ankommande remissers expedierande, få Banco-Fullmägtige, uti serskildt
utlåtande, Lill Ilöglofl. Utskottets pröfning öfverlemna.
Sedan, enligt hvad här ofvan uti §. 2 omförmäles, Banco-Fullmägtige
provisoriskt fastställt en ny Aflöningsstat för Banco-Verkets Embetsoch
Tjenstemän samt Betjente, hafva Fullmägtige, den 21 Juni år 1808,
anmodat samtlige Discont-Directionerne, att höra Tjenstemännen vid desse
Inrättningar, huruvida de, på sätt uti §. 107 af Banco-Reglementet förutsattes,
voro beredde att, antingen gemensamt eller för hvarje Discontverk
serskildt, vidtaga någon åtgärd till beredande af understöd för behöfvande
enkor och barn efter aflidne Tjenstemän och Betjente vid Discont-verken;
och hafva Directionerne vid Låne-Contoren till Banco-Fullmägtige
redan inkommit med Tjenstemännens yttrande, hvaremot, från
Directionen af Bnnco*-Discont-Verket härstädes något utlåtande ännu icke
till Fullmägtige ingått, men oförtöfvadt lärer vara att förvänta; så alt
Fullmägtige inom kort blifva i tillfälle att detta ärende till Högloft. Utskottets
pröfning öfverlemna.
§. .4.
Angående Tumba Pappers-Bruk och dermed samband egande ämnen,
öfverlemna Banco-Fullmägtige serskild Berättelse_, men då, i anledning
af Banco-Fullmägtiges åtgärd, att, efter på Bankens Pensionsstat förflyttade
Förvaltaren af Tumba Pappersbruk, Kamereraren Möller_, till
Bruksförvaltare, såsom Bankens Tjensteman, hafva antagit Notarien J.
6a
Berättelse af B an co-Fullm ägt ige.
Bagge j med vilkor, att lian skulle åtnjuta en årlig aflöning af 1,700 R:dr
B:co, hvaraf 900 R:dr såsom ordinarie lön och 800 R:dr såsom arfvode,
saint med rättighet, dels till pension på Bankens allmänna Pensionsslat,
enligt de grunder, sorn finnas utstakade i Banco-Reglementets §§. 62 och
63, dels ock att,' emot bestämd högre afgift, i Banco-Statens Enke- och
Pupill-Cassa åtnjuta pensionsrätt för enka och barn i nion af innehafvande
lön på Stat, senast församlade Herrar Revisorer (se 1839 års tryckta Revisions-Berättelse
, pag. 57—61) anmärkt:
1:0 att Notarien Bagge blifvit tillerkänd en aflöning af 1,700 R:dr,
fastän Banco-Reglementets §. 284 mom. 2 stadgade, att Förvaltaren tillkom
lön och arfvode till belopp af endast 1,080 R:dr;
2:0 att Fullmägtige icke varit berättigade att förklara Notarien Bagge
för Bankens Tjensteman, med rättighet att åtnjuta enahanda pensionsförmoner,
som de uti Banco-Reglementets Art. 3, Ahl. 3, för Bankens ordinarie
Embets- och Tjenstemän bestämde;
3:o att Fullmägtige, utan Delegarnes i Banco-Statens Enke- och Pupill-Cassa
hörande, med Notarien Bagges antagande till Förvaltare såsom
Bankens Tjensteman, förklarat, att Bagge^ till följd häraf, skulle, emot
bestämde högre afgifter, för enka och barn, åtnjuta pensionsrätt i nämnde
Gassa; dervid dock, enär delegarne, efter erhållen kännedom af Fullmägtiges
beslut, i förevarande fall, såsom undantag, tillåtit Notarien Bagge
att vinna delaktighet i Cassan, Herrar Revisorer funnit något vidare yttrande
icke erfordras;
anse Banco-Fullmägtige sig k är icke böra obemäldt lemna:
1:0 att, på sätt Banco-Fullmägtiges Protocoll, den 1 Februari 1838,
^upplyser, flere arfvoden, hvilka förut till andre personer, i och för pappers-tillverkningen,
utgått med ett högre belopp, än den beviljade tillökningen
i arfvode åt Notarien Bagge utgör, kunnat, genom hans antagande
emot ofvan omförmälde vilkor, indragas, samt att således verklig besparing
vunnits, oberäknadt den fördel, hvilken det för Bruket alltid skall
vara, att en derstädes boende vetenskapsman är chef för pappers-tillverkningen,
än att, såsom förut varit fallet, fremmande biträden måste dervid
anlitas;
2:0 att, enär Fullmägtige icke äro af Banco-Reglementet förhindrade
alt till tjensteman i Banken antaga Bankens Pappersbruks Förvaltare,
helst denna befattning tillförene alltid innehafts af Bankens Tjenstemän,
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
63
och rättigheten till pension är af sådan antagning en gifven följd, samt
Bagges företrädare i förvaltare-befattningen varit i åtnjutande af enahanda
pensionsrätt, som den Bagge ti Hägde, Fullmägtige anse sig jemväl i denna
del icke hafva handlat i strid med Rikets Ständers dem, lemnade föreskrifter;
hvadan Fullmägtige hoppas, att deras beslut härutinnan skall af
Högloft. Utskottet gillas och fastställas ;
3:o att Fullmägtige, i afseende på den Notarien Bagge tillerkände
pensionsrätt för enka och barn, endast åberopa de skäl, som uti derasProtocoll
af den 8 Februari i838 finnas upptagne.
Under den tidrymd, som från senaste Riksdag förflutit, hafva flere
frågor hos Banco-Fullmägtige, förekommit, hvilka dels blifvit uppskjutnaoch
lemnade utan åtgärd, för att till kommande Baneo-Utskotts afgörandeanmälas,
dels, i förening med deröfver fattade beslut, funnits vara af be--  skaffenhet att böra till Höglofl. Utskottets serskilda uppmärksamhet oehs
pröfning framställas.
Sådane hafva varit:
i836 elen zg September. En af Bankens Garde des Medaille gjord'
hemställan, att en i General-Cassan N:o i förvarad samling af 5i^ utländska
medailler och mynt af guld, utgörande 820 Ducater, och i bruttovigt
i3 U. ioJ; lod, rnå få användas för Bankens Mynt- och Medaille-Cabinett,
samt framställning derjemte, att Mynt- och Medaille-Cabineltet, till dess
metalliska värde, inberäknas i Bankens reela fond.
i8$y den i3 Jpril. En hos Fullmägtige väckt fråga, om och under
hvad vilkor uppsägning till liqvid må ega rum af Bankens äldre 4;
och l\\ procents Obligationer,, äfvensom 3 procents såkallade Låne-BancoCapitaler.
— den i3 Juli. En af Kammarherren B. Rosenblad< väckt motion,
. att åtskilliga i Bankens Arch i v förvarade handlingar måtte öfverlämnäs,
dels till Riks-Archivet och dels till enskilde.
— den 28 December. En af Bonden Magnus Persson i Jäth af
Kronobergs Län gjord ansökning, att utbekomma! värdet af en utaf råttor
skadad Banco Transport-Sedel å 33 R:dr' 16 sk.
/838 den 21 Junii Åtskillige af Malmö Låne-Gontors Revisorer,
it sammanhang med verkställd granskning af i83^ års räkenskaper oclii
förvaltning, gjorde hemställanden.
64
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
i838 den 1 November. En af Referendarien S. V. Grapengiesser, i
sammanhang med erhållet uppdrag att uppgöra förslag till förändradt Bokföringssätt
vid Låne-Contoren, gjord framställning för beredande af ett
enklare expeditionssätt vid utlåningen mot pant af jern och andra expor■table
elfecter vid Låne-Contoret i Götheborg.
i83g den // Juli. Tvänne af Götheborgs Låne-Contors Revisorer,
i sammanhang med verkställd granskning af r838 års räkenskaper och
förvaltning, gjorde hemställanden.
— den 25 Juli. Någre af Malmö Låne-Conlers Revisorer, efter
fulländad granskning af 1838 års räkenskaper och förvaltning, gjorde framställningar.
— den November. En af Bankens Commissariat gjord hemställan,
huruvida de af medlernmarne uti Götheborgs nja Brandstods-Förening
till Banken afgifne, 2:ne serskilde, förbindelser, nemi. dels af den
28 Juli, 29 October och 6 November i83o, och dels af den 10 Februari
och 7 Mars 1831, skola förnyas.
— den 21 November. Af Vaktbetjeningen inom Banken och Discont-verket
gjord anhållan om pensions,rätt efter uppnådde tjenste- eller
lefnads-år, lika med Verkens Tjenstemän.
1840 den g Januari. En af Kammarherren B. Bosenblad gjord
framställning, angående präglandet af en minnespenning öfver aflidne
Banco-Secreteraren och Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordsljerne-Orden G.
31. Helsingius.
Dessa i korthet antydda ämnen komma Fullmägtige att uti serskilde
utlåtanden närmare utreda och afhandla.
Likaledes få Fullmägtige serskildt sig yttra öfver följande inom behörig
tid inkomne besvärsskrifter samt ansökningar från personer inom
Verket, nemligen:
a) i sammanhang med Bankens förändrade organisation och den provisoriskt
fastställda löneregleringen för Banco-Statens Embets- och Tjenstemän
samt Betjente:
1:0 Besvär af Commissarierne j4. Qvistberg,, P. B. SandelsC. N.
Kolmodin och L. G. Wiblingen> deröfver, att icke, efter senast församlade
Herrar Revisorers förklarande, ”det bemälde Commissarier voro berättigade
-
Berättelse af Banco-Fullmägtige.
65
rätligade alt, från i838 års början och intill dess Rikets Ständer annorlunda
förordna, beräkna en årlig lön af 1,600 R:drBanco-Fullmägtige
genast förordnat angående utbetalningen af dem tillerkändt belopp, utan
underställt Rikets Ständers Banco-Utskotts bedömmande, lill hvad beslut
Revisorernes onaförmäldte förklarande må anses föranleda;
2:0 af Kamererarne i Depositions-Åfdelningen, G. J. Waldau,
C. Bergh, L. Götherström och A. Möller, att för tiden från och
med i838 års början få åtnjuta enahanda löne-tillökning, som blifvit
Kamererarne i Låne-Afdelningen från samma tid af Banco-Fullmägtige
tillagde;
3:o ansökning af Kamereraren i Controll- och Revisions-Afdelningen,
C. G. Hjertberg , att erhålla enahanda löneförhöjning från nämnde tid;
4:o af Cassörerne i Banken, H. Grapengiesser, H. G. Martin , iV.
Bergman, A. Frödelius, G. F. Göransson och J. Hollertz, att förklaras
berättigade att, för tiden ifrån och med den 1 April r836 till i83^ års
slut, få åtnjuta nu innehafvande löne-inkomster;
5:o af Chefen för Cassa-Afdelningen, Commissarien E. Planck, att
att för nyssnämnde tid fä beräkna nu innehafvande löne-förmoner;
6:0 af på Pensionsstat förflyttade eonstituerade Bokhållaren G. V.
Sundberg, att få åtnjuta pension, motsvarande- den lön han, såsom constituerad
Bokhållare, i Banken innehaft;
7:0 af surnumeräre Bokhållaren i Banken, Herr Kammar-Rätbs-Rådet
J. V, Fahnehjelm, att, utan skyldighet Lill tjenstgöring, få bibehålla de
honom genom fullmagt försäkrade löne-förmoner;
8:0 af Revisoren här vid Verket, Inspectoren vid Stockholms Stora
Jernvåg, C. G. Cronland, att antingen komma i åtnjutande på surnumerär-stat
af den lön, hvarpå hans fullmagt lyder, intilldess ledighet af någon
tjenst yppas, hvilken kan af honom skötas på enahanda tid med den
befattning, hvarpå han eger fullmagt, eller ock, att han måtte varda på
Bankens Pensionsstat förflyttad, med bibehållande af 525 R:drs lön, såsom
den summa, på> hvilken han innehafver fullmagt;
9:0 af Kamereraren i Depositions-Åfdelningen, A. V* Wäsström,
alt för återstående tjensteår varda försäkrad om bibehållandet af Kamere
9
-
66
Berättelse af Banco-Fullmäktige.
rare-tjenst och grad, och att vid lönereglerings fastställande erhålla fullmakt
såsom Kamererare på den tjenstebefattning han vid Cassa-Boken uti
Depositions-Afdelningen bestrider, samt 1200 R:drs lön, beräknad från
och med början af år 1838j
10:0 af Banco-Ombuden vid Låne-Contoren i Götheborg och Malmö,
om tour och tjensteberäkning näst efter Bankens Commissarier, eller lika
med Cassörer och Kamererare inom Banken;
11:0 af Bankens ordinarie Husdrängar, angående löne-tillökning;
12:0 af Bankens Silfvervägare A. Sundén_, att vid tilltagande ålderdom
framdeles erhålla hela lönen såsom pension;
13:o af Bruksskrifvaren å Tumba A. Sätherberg , om löne-förhöjning
och pensionsrätt.
b) Från Låne-Contorens Tjenstemän inkomne ansökningar, nemi.:
i/{:o af Registratoren vid Malmö Låne-Contor II. Gullander att
erhålla befrielse från ålagd ersättningsskyldighet för af honom inlemnade
Lånehandlingar, från hvilkas gäldande låntagare och löftesmän, i brist af
bevis örn deras underskrifter och efter fullgjorde edgångar, lyckats vinna
befrielse;
i5:o af Banco-Ombudet vid Låne-Contoret i Götheborg, Notarien
G. E. Ferlin j om ersättning för det belopp af 2000 R:dr B:co, hvilket
han utgifvit för inlösen af arne af Z,. Hedengren tillgripne, och efter
namnunderskrifternes efterapning utprånglade Låne-Contorets Assignationer
å 1000 R:dr hvardera;
16:0 af Tjenstemännen vid Götheborgs Låne-Contors RäkenskapsÅfdelning,
om löneförhöjning;
17. af Kamereraren E. S. Winberg och Förste Bokhållaren N. Winberg:,
samt Förste Registratoren yl. Lindekvistj med anhållan, af de förre,
om eftergift af upplupne öfverräntor uppå åtskillige Låne-Documenter,
hvilka blifvit af dem inlemnade, men sedermera befunnits falske; och af
Lindqvist j om eftergift af 2o3 R:dr 11 sk. 4 r:st., återstående på ett lån,
hvilket, genom hans försummelse,, icke blifvit i concurs bevakadt.
Berättelse aj Banco-Fullmäktige.
67
Slutligen få Banco-Fullmägtige nämna, att Rikets Ständers Revisorer
år i83g, enligt hvad deras tryckta Berättelse (pag. 4» 5) utvisar, genomgått
Bankens räkenskaper till och med för året 1837, och Tumba Bruks
räkenskaper till och med för året i838, att Revisorerne tagit kännedom af
Banco-Fullmägtiges allmänna Protocoll till och med den 14 Sept. i83(),
och serskildta Protocoll till October månads slut samma år, samt af Commissariatets
och Commissariernes i Låne-Canzliet Protocoll till och med
den 14 September år i83g.
Stockholm den \!\ Januari 1840.
Arv. Arv.son Posse. Bernhard Rosenblad. E. Troil.
M. C. Bergvall. Josef Wallin. Abr. Z. Pettersson.
JS. Sandblad. Carl Joli. Ekerman. D. Helsingius.
J. Ericsson. Matts Ericsson. J. Olsson.
L, S*
Wilh. Thyselius.
Rättelse :
Sid. 15, rad. i4, nedifrån, stan 17 Febr. läs: 17 December.
STOCKHOLM, Kords troinska Boktryckeriet, 1840.
(Tillhör Banco-Fulhn. Berätt. iS/foefter sid. iG^.)
N:o i.
Bankens, genom Lånerörelsen förvärfvade contant influtna, årliga Ränteinkomster, dess dermed bestridda egna Ränteutgifter och Förvaltningskostnader m. m,,
samt det totala Öfverskott 1 sorn för livartdera året å Räntorne uppkommit.
1833.
Ränteinkomst, af tle flerfaldiga Lånerörelser) som Banken
omedelbart besörjer *• 268,388
Ränteinkomst i och för ålitandet af den assigneringsrättighet,
tillhopa R:dr 1,600,000, som Commerce.
Coliegium och Jern-Contoret fått sig upplåten
(Till en del för nästföregångne årets senare och till en del
för löpande årets första hällt.)
Ränteinkomst af nya Cassa-Creditiv -
Räntebehållning å förlägen lill Banco-Disconten och
Låne-Contoren för deras Lånerörelse mot säkerhet,
dels af namn med Omsätlningsrält (8,000,000 Rdr),
dels af Publika papper (ordinarie Fond 5oo,oooR:dr)
samt förstärkning deraf 200,000 R:dr, jemte dessutom
från Stockholms Sparbank tillgänglige medel
för allmänna DiscouUrörelsen
(iNästförflutna årets behållna Discontvinster till Banken ingångnc
under det löpande året.)
Ränteinkomst af Bankens egne till Handels-och NäringsHisconternas
disposition öfverlatne medel
Ränteinkomst å Riksgälds-Contorets Obligationer på äterstoden
af Rikets Skuld till Banken för 1808 års
krig nt. m.
Summ a
Obs. Ränteinkomstens ökning från och med 1835 harleder
sig dels fran Kiksgälds-Contorcts med det året började
Räntebetalning, dels från då antagen method att såsom
ranta för de så kallade SiIfverfasligliets-Lånen ärligen
beräkna procent, med motsvarande proportionel nedsättning
i deras för 33J är på förhand
pitalbelopp, och dels af Discontrörelscns ar iH3> betyd
liga re afkastning*
43,730 12
356,015
1834.
260,022
3 42,990
668,134 17
327,151
16
630,163 35
1835.
1836.
285,950
43,252
391,402 42
38
>2
176,000
8 "896,606
4 278,587 3o
44,019
47
324,871
— — 172,480
6 819,959
29
1837.
274,039
42,714
60
8
18
345,435
10,443
168,960
16
7?841,652
I 2
1838.
8
325,443
43,004
743
360,896
50,1.10
165,440
34
26
23
TO
Bankens Ränte-Utgifter - - - - -
(Ränte-Ulgifter för upplåningar till Handels- och NäringsDiscontcrnes
rörelse inbegripas här icke, utan godlgöras
af ränteinkomsten ä Bankens Uppläningsrörelse.)
Bankens Förvaltningskostnader, Onera, Utskylder och
Välgörenhetsbidrag, samt hvad eljest blifvit al
Rikets Ständer pä Ränteinkomsten anvisadt (hvaribland
för år i834 ersatte Capital-förluster till
belopp af 4>007: 3. 5.) -
(Efter afdrag för de under hvartdera året influlnc återbäringar.
)
4^945,637 45 2
Tillhopa, Ränteutgifter, Förvaltningskostnader
och öfrige anslag å Ränteinkomsten
Saldo, Öfverskott eller behållning af de räntor Lånerörelsen
inbringat ------
S u m m a
För året iS33. Tor året
Rik sgälds-Contorcl har af des
sa Räntcbehållningar be
kommit
- 71,380: 19. 10. 79,408: 7. 8
Och Bankens Capital-Räkning .
har deraf fått sig till godo 266,666: 32. 266,666: 3?,.
338,047 : 3. io. 346,074: 3 g. 8,
1833.
33,520
296,567
330,087
338,047
t3
1834.
29,991
254,097
4°
111284,088
to 346,074
44
39
1835.
31,925
258,442
[290,368
8 606,238
26
34
r3
1836.
28,894
261,942
290,837
9 529,121
668,134
17
Ä,30,163
35
8?896,606
'7
6t819,959
47
2 4
23
35
1837.
26,010
272,389
298,400
543,252
7*841,652
38
1838.
31,993
251,199
283,192
662,445
28
31
13
945,637
8
N:o 2. Capital-Räkningens Vinster och Tillvexter, jemförde till derå inträffade Förluster och Nedsättningar, såsom grund för Capitalets tillvext på det hela.
Den 3 i. December
År 18 33.
Af Räntevinsten bar Capital-Räkningen sig till godo
bekommit (se N:o i) - - - - -
Capital vinster liafva utgjort:
a. Contant influtne (ej bestående i räntor)
b. Genom afskrifven skuld efter tilländalupen praescrip
tiohstid
--------
c. Genom production af papper vid Tumba utöfver
det af Banken för hvartdera året lemnade Förlag
d. Genom förbrukning af sådant för Bankens egna be
hof
användbart papper, som redan förut blifvit
af Inkomsterne godtgjordt, men inom linien balanceradt
såsom tillgång - - - - -
e. Genom beräkning af Räntefordringar och Ränte
skulder
till årets slut -
f. Genom influten afbetalning å Bankens inom linien
förde fordringar
g. Genom besparing af Banco-Statens aflöning
266,666
9,474
Saldo, Capital-nedsättning på det hela, år 1834:
Det vid i83a års slut varande Capital-öfverskott utöfver
5 millioner Grundfond 4°3,I*5: 2- 5.
i833 års hela Capital-tillvext - 170,508: 26. 8.
1,026
6,952
32
'4
284,119
266,666
2,440
1834.
J2
7,016
1,152
33
284,119 20
277,275
573,623
37
29
År 1835.
606,238
1,066
3,029
12,905
44
479
3 623,719
6 850,899 18
45
23
l r 1836.
529,121
35| 9
1,439 42
11,138
19,074
År 1837.
År 1838.
543,252
29,915
9
29
127,213
687,988
623,719 23
58
8,902
+7
38
46
38,417
50,000
670,547
20
662,445
6,647
20,891
4>
28
37
687,988 28 4 670,547
4,418
694,404
10
37
9 n 694,404 37
Den 3 1. December
Af motstående Capitalets Vinst och tillvext samt af
det vid i8j2 års slut varande öfverskott utöfver
5,ooo,ooo, R:dr 4°3,115: 2. 5. har blifvit betäckt:
Capitalförlust af bestämd egenskap -
(Capitalförlusten för år 1834, R:dr 447- Q2’ 9-' har till här
upptagne belopp blifvit qvittad emot influten Capitalvinst,
samt återstoden, 4,007: 3. 5., godtgjord af ränteinkomsten.
)
Capital-nedsättning af tillfällig och vilkorlig egenskap:
a. Derigenom att Bankens fordran för gifna Förlag till
Tumba Bruk intill 1829 års slut, utöfver värdet
af derifrån erhållet papper, blifvit i i833 års afslutning,
till följd af Rikets Ständers Beslut (BancoUtskottets
ProtocollsUldrag den 16 Januari 1835),
ifrån Hufvudcolumnen förd inom linien med -
b. Genom beslutad och verkställd utbetalning till Riks
gälds-Contoret
af de till fyllande af Bankens Grundfond
innehållne summor åren 1829 och :83o, dem
Högloflige Banco-Utskottet den 24 September :834
förklarat böra Contoret tillgodokomma
c. Genom beslutad nedsättning den 5 November 1 834,
i priset för 200 Ris tryckpapper, lefvererade till
Rikets Ständers Expeditions-Utskott
d. Genom enahanda nedsättning för ytterligare lefve
rerade
600 Ris till samma Utskott -
e. Genom förandet inom linien, såsom Inventarium
värdet af det för Bankens egna behof tillverkade
och betalde papper utöfver åtgången för året -
f. Genom beräkning af Räntefordringar och Ränte
cL-
n I r!«1» till 1» ucii-tdoi-c» »rote clut - —
g. Fahlu Hospitals andel af framlidne Landshöfding
Friherre Duwalls til
fordran
Banken influtne Reductions
-
h. Diverse Afskrifningsposter -
År 1833.
7,706
105,904
Saldo, Capital-tillvext i834 på grund af årets rörelse
R:dr 174,310: 2. i.
Ytterligare Capital-nedsättning har egt rum 1834:
i. Genom den 6 Augusti 1835 beslutad förändring i
räkenskaps-methoden, sålunda att å de så kallade
Silfverfastighets-Lånen upptages ett minskadt Capitalbelopp
och i dess ställe motsvarande årlig
Ränteafkastning af dem beräknas (se Noten vid N:o 1)
k. Genom fattadt Beslut, att låta Riksgälds-Contorel
tillgodokomma det vid i834 års utgång öfver 5
millioner Grundfond varande Capital-öfverskott,
113,610
nemligen årets Capitalvinst
och derutöfver -
Saldo, tillvext af Capitalet
i74,3io: 2. 1.
143,226: 38. 3.
S u m m a
113,610
170,508
År 1834.
2,440 19
37
4<
284,119120
8
100,303
222
102,965 35
430,396
317,536
850,899
38
År 18 3 5.
År 18 36.
3,674
666
122
12
32
4,462
4,462
619,256
865
44
848
973
2,686
23
,r 1837.
2,411
20
■7
2,686
685,301
6 850,899 18 4 623,719
23
Ar 1838.
1,229 .9
11,476
464
491
14,844
14,844
655,702
687,988
28
4,670,547
44
14,565
1,748
287
11
\
17,830
17,830
676,574
15
3o
694,404 37
(Tillhör Banco-Fullm. Beriitt. 1840 j efter sid. 68.)
N:o 3. Bankens samtlige Tillgångar, jemförde till dess samtlige Skulder, utvisande det enligt Räkenskapen befintliga Total-öfverskottet eller Capitalet, sådant det
vid hvartdera årets utgång sig bestämmer,
Skulder:
Låne-Banco-SkulcL
a. För räntebärande Förbindelser, här
ledande
sig från upplåning före
år i83o ..ii.
b. För upplåning i83o och sedermera
till Fond åt Discont-Inrättningar .
C. För upplupne outtagne räntor
d. För utelöpande Invisningar och At
tester
.... i .
e. För medel, som blifvit till bestämde
ändamål reserverade och afsatte .
Sgr
Sedel-, Cassa- och Depositions-Skuld.
1:0 Sedel-skuld .....
2:0 Cassa-skuld (en utelöpande oannoterad
Casseurs-Attest å Insättning
för Låne-Afdelningens räkning)
3:o Depositions-skuld:
a. För utelöpande Riksgälds-sedlar
och Koppar-skiljemynts-polletter
b. För utelöpande Invisningar och
Attester . . . . .
c. För innestående medel å löpande
räkning ii..
Den 3 i December
Till
1 8 3 3.
840,141
1,104,250
31,849
36,617
218,090
2,230,949
Sa
Summa B:co R:dr
(Guldet j evalveradt a 5 R:dr 32 sk. pr Ducat.)
Saldo, Bankens totala öfverskott eller
Capital-tillgång ....
(Värdet af Bankens Fastigheter i Stockholm
och vid Tumba, dess Mynt- och MedailleCabiuett,
dess åtskillig? Inventarier samt
dess motstående, inom linien forde, osäkre
fordringar äro uti Capital-bfverskottet
icke inberäknade.)
Summa B:cö Ridr
24,671,354
6,203,128
24,262
3,605,745
34,504,491
[O
1 8 3 4.
826,169
982,625
35,917
27,373
392,146
2,264,232
24,059,589
6,285,214
16,160
4,090,803
34,451,768
1 8 3 5.
783,436
742,750
29,786
47,908
298,786
1,902,668
25,321,030
4,128,933
8,958
5,098,652
34,557,574
36,735,440i3 9 36,716,000|44
5,573,623
29
5,000,000
2 36,460,243
5,619,256
1 8 3 6.
733,525'
1,047,250
44,250
18,343
96,091
1,939,461
27,393,069
2,523,279
24,813
6,122,739
36,063,901
- 2 38,003,362
26
42,309,063| 4211 o 141,71(3,0001—J—142,079,4991261 7
6,304,558
1 8 3 7.
703,379
261,625
55,826
31,296
125,415
1,177,542
28,725,819
45
6 1,529,352
10,788
6,187,352
g angar:
1 8 3 8.
670,86*;
53,250
50,823
25,160
151,940
952,041
26,774,008
988,132
26,277
5,58.3,958
36,453,358,
37,630,900 47
6,960,260
26
6,33,372,370
5 34,324,418,^9~ 3'
7,636,835
44,307,9201391 7|44,591,101|38| 3j41,901,253| 331 5
a. Guld och Silfver i Bankens hvalf
och hos Myntverket, jemte plåtar
och kopparskiljemynt . . .
(Guldevalveradtå 5 R:dr 32 sk. pr Ducat,
Silfver — ä 2 „ 32 „ Silfv.Sp. R:dr)
b. Säkre fordringar hos Statsverket
och Piiksgälds-Contoret, hvaribland
de Obligationer, hvilka år i83o
förklarades skola utgöra Bankens
Grundfond .....
c. Lån lill enskilde på rörlig pant
och kortare tider ....
d. Lån till Städer och Corporationer
e. Län , utestående hos enskilde mot
Inteckning i Fast Egendom till
högst .i af Taxeringsvärdet .
(Ärligt amortissement och deraf fortgående
utlåning med 4,780,000 R:dr CirculationsCapilal.
)
f. Lån, likaledes mot Inteckning, ur
sprungligen
bestämde atL endast
med Silfver återgäldas .
g. Lån mot borgen eller annan säkerhet
på högst 8 år till understöd
för Skiften och Odlingar
(Ärligt amortissement och deraf fortgående
utlåning med 300,000 R:dr CirculationsCapilal.
)
h. Föi lag, lemnade till Banco-Discontens,
Låne-Contoi ens, CommerceCollegii
och Jern-Contorets serskilde
Disconteriogs-rörelser
i. Beviljade Cassa-Creditiv, insatte i
Deposi ti ons-A fdel ningen
k. Upplupna, obetalda räntor .
I. Bokförda värden och förskott af
hvarjehanda egenskap . .
Summa Blco R:dr
Dessutom : Osali a fordringar af flerlaldig
art, förda inom linien till
belopp af ....
Den 3 i December
1 8 3 3.
17,620,795 3c 6
5,650,614
1,561,665
80,008
4,742,071
1,187,048
226,353
10,819,451
141,322
279,731
46
1 8 3 4.
17,345,730 43
5,709,176
1,392,872
88,023
4,800,047
707,561
183,697
11,104,500
144,122
240,269
23
45
1 8 3 5.
17,572,433 44 7
5,564,509
1,241,031
86,634
4,746,862
684,144
142,663
— 11,111,500
142,572
787,147
42,309,063142 j■o |41,716,000144! 2 42,079,499
14,650,912
23
11,943,896
23
46
211 6
3 6
1 8 3 6.
19,158,036 16 8
5,289,251
1,359,831
83,907
4,6*77,345
666,834
111,508
11,847,000
200,000
141,449
772,756
26 7144,307,920
11,944,419
28
25
1 8 3 7.
18,021,592 18 2
5,198,755
2,832,244
80,407
4,607,886
64*7,854
84,958
12,249,613
177,898
689,950
33
23
11
1 8 3 8.
15,316,542129 7
5,110,755
2,417,445
77,404
4,628,716
626,891
60,162
12,864,426
200,000
174,166
484,741
7 9
24
39| 7|44,591,161|38| 3|41,901,253|3j! 5
11,783,897
11,736,946
i5
8
11,730,692
Sefätieise
angående Förvaltningen af Bankens Pappers-Bruk Tumba.
Afgifven lill Rikets Ständers Banco-Utskött vid 1840 års
Lagtima Riksdag_, likmätigt ,§ a3 uti Banco-Reglementet
af den 26 Maj i835.
Tumba Bruks afslutade och af vederbörande Tjenstemän inom Banken controllerade
Hufvudböcker, med tillhörande verificationer, äro af Bikets Ständers Revisorer, enligt
hvad de tryckta Bevisions-Berättelserne omförmäla, granskade till och med för år 1838.
Banco-Fullmägtiges Allmänna Protocoll, upptagande de af Fullmägtige, i afseende
på Tumba Bruks angelägenheter, vidtagna beslut och åtgärder, äro likaledes af
Herrar Bevisorcr genomgångne till och med den 14 September 1839.
§ 1
Fullmägtiges inseende och tillsyn öfver Bruksförvalt ningen.
Det speciella inseendet öfver Tumba Bruks förvaltning (Banco-Reglementets §
8) blef, efter framlidne Grefve von Schicerins död den 9 April 1854, uppdraget åt
undertecknad B. Rosenblad, som denna befattning sedermera och från den 29 September
1836, efter af Fullmägtige för ett år i sender anställda val, bestridt.
Enligt Banco-Reglementets föreskrift uti §§ 9 och 262, hafva Fullmägtige en
gång årligen sammanträdt å Tumba Bruk, och så väl på stället tagit närmare kännedom
af föregående årets förvaltning, som äfven anställt inventering af Brukets byggnader
och inventarier m. m.
§ 2.
Bruksförvaltningcn på stället.
På sätt Fullmägtiges till senaste Banco-lltskott aflåtna berättelse innehåller,
hade dåvarande Andre Läraren vid Bergs-Skolan i Fahlun, Notarien Jonas Bagge,
öfvertagit ledningen af försöken till den nya sedelpapperstillverkningen, och under hans
inseende blefvo icke endast desse bragte till önskadt resultat, utan ock i andra hänBil.
till Banco-Fullmugliges Berättelse år 1840.
1
seenden vigtiga förbättringar i arbetssättet vid Tumba införda; men då det med honom
afslutade contract med år 1834 tilländagick, och han lemnade sin befattning vid
Tumba, måste närmaste ledningen af den nya tillverkningen lemnäs åt Pappersmästaren
J. E. Vilander med biträde af dess son, Mästerlärlingen J. R. Vilander. Med
begagnande af den uti Banco-Reglementets § 231 Fullmägtige lemnade rättighet, afslöts,
under den 2 Juli 1833, öfverenskommelse med dåvarande Professoren vid
Technologiska Institutet Joachim Akerman, för ett års tid, från och med den 1 påföljde
September, att med råd och upplysningar uti de delar, som med papperstillverkningen
egde samband, tillhandagå, men enligt af honom gjordt bestämdt förbehåll,
med fritagande från all tillsyn och ansvarighet i afseende på sjelfva fabricationen,
och mot ett arfvode af R:dr 333: 16 sk. Banco, fritt underhåll, då han vid
Tumba vistades, samt fri skjuts vid resor för Bankens räkning dit och derifrån; hvilken
öfverenskommelse sedermera för 2:ne år ytterligare blifvit förlängd.
Det biträde, Professoren Akerman, på grund häraf lemnade, var onekligen för
Bruket af största vigt, och har under hans ledning, utom flere andra förbättringar,
försöken att gifva Bankens småsedelspapper mera seghet och fasthet blifvit verkställda;
men då Professor Åkermans tjenstebefattning icke tillät honom att annorlunda, än på
korta och bestämda tider, på stället egna sin uppmärksamhet åt papperstillverkningen,
hvarföre han också uttryckligen afsagt sig allt ansvar dervid, och derstädes icke fanns
någon person, som genast kunde inse och afhjelpa de smärre fel, hvilka, vid tillverkningen
af papperet till Bankens Sedlar, dagligen kunde yppas, var klart att tillverkningen
icke kunde fullkomligt uppnå och bibehålla den jemnhet och godhet, som för
ett papper af den beskaffenhet, som nya sedelpapperet, äro så väsendtliga.
Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorer insågo äfven detta, hvadan,
och enär Brukets dåvarande förvaltare Kamereraren C. Möller, efter 30 års nitfull
och redlig tjenst, befann sig i ett sådant sjukiighetstillstånd, att han icke utan fara
för lif och helsa kunde sköta de göromål, honom i denna egenskap tillhörde, de ansågo
tiden vara inne att verkställa en ändamålsenlig förändring uti administrationen
vid Tumba, såsom för göromålens säkra och skyndsamma gång oundgängligen nödig,
och till Fullmägtige öfverlemnade, huruvida cj, med den rätt 63 § i Banco-Reglementet
medgaf, Kamereraren Möller kunde ju förr desto hellre på pensionsstat förflyttas,
med bibehållande af sin lön såsom pension, och i hans ställe till Bruksförvaltare
vid Tumba antagas en man, som, med den för Brukets skötsel erforderliga
kännedom, förenade de Chemiska och Mekaniska insigter, hvilka voro nödiga för ledningen
af den magtpåliggande pappersfabricationen vid Bruket, och dess fullkomnande
efter omständigheternes kraf.
På grund af detta Revisorernes yttrande, och sedan Bruksförvaltaren Kamereraren
Möller den 14 December 1837 blifvit, efter med behörigt Läkarebetyg styrkt
3
sjukdomstillstånd, på pensionsstat förflyttad, hafva Banco-Fullmägtige, som funnit,
att det af Rikets Ständer, uti § 230 af Banco-Reglementet, antydde första syftemål,
vid förvaltningen af Tumba Bruk, eller tillverkningen af ett sedelpapper, som i högsta
möjliga grad egde alla de för detsamma erforderliga egenskaper, icke kunde annorlunda
uppnås, än medelst Bruksförvaltare-tjenstens öfverlåtande åt en passande och
sakkunnig person, med vetenskaplig chemisk och mekanisk bildning, beslutat att samma
tjenst åt en sådan person uppdraga, och efter erhållen underrättelse att Notarien
J. Bagge, som redan förut på ett så tillfredsställande sätt documenterat sin behörighet,
förklarat sig hugad att förvaltare-befattningen emottaga, till Bruksförvaltare vid
Tumba, derunder inbegripne de serskilde befattningarne af vetenskapsman, Förvaltare
af Tumba Bruks och Landtegendom, samt Chef för papperstillverkningen, antagit bemälde
Notarie, mot de vilkor, som uti Banco-Fullmägtiges Protocoll den 1 och 8
Februari samt 1 och 13 Mars 1838 finnas upptagne.
Den 3 Maj 1838 har Notarien Bagge tillträdt nämnde befattning, och inventering
af Brukets samtlige inventarier och förråder, ifrån förre förvaltaren till hans
efterträdare, i närvaro af inspeeterandc Banco-Fullmägtigen, egt rum den 3—21 i berörde
månad, enligt deröfver hållet, till Fullmägtige aflemnadt protocoll.
1 följd af Notarien Bagges antagande till Bruksförvaltare, har det årliga arfvode
af 333 R:dr 16 sk. Banco, som utgått till Professoren Akerman, med några
andra arfvoden och utgifter, kunnat besparas till sammanräknadt större belopp, än
hvad den nye Bruksförvaltarens lönevilkor öfverstiga hans företrädares.
§ 3-
Papperstillverkningen och dess Resultater.
Ehuru, genom serskilta förhållanden, oväntade hinder inträffat, såsom t. ex.
nödvändigheten att inställa allt arbete i öfre verkhuset eller de bättre verkstäderne
under en del af reparationstiden af denna byggnad, har dock arbete, sedan Fullmägtiges
senaste Riksdagsberättelse afgafs, jemförelsevis med förutgående år, fortgått
med större verksamhet och med mera gynnande resultater, på sätt här nedanföre
kommer att närmare redovisas.
Genom de i slutet af sistförflutne Riksdag beslutade förändringar i de blifvande
sedelvalörerne, måste fortsättningen af det nya sedelpapperets tillverkning inställas,
till dess nya formar för de nya valörerna hunne förfärdigas, hvarefter den åter
vidtog och fortsattes i mon .af gjorda anordningar. Ifrån första början af den nya
sedelpapperstillverkningen (i slutet af år 1833), hafva, utom för de sedermera afskaffade
valörerne 23, 3 och 1 R:dr, följande antal blifvit tillverkade:
för valörer 300 R:dr  29,300 stycken blanketter,
4
valörer
100
R:dr
. . 112,000
stycken
blanketter,
»
33
R:dr
16
sk.
. . 111,400
»
»
»
16
R:dr
32
sk.
. . 110,000
»
»
»
10
R:dr
. . 665,000
»
»
»
6
R:dr
52
sk.
. . 760,000
»
»
»
2
R.dr
. . 3,528,500
»
»
»
32
sk.
. . 5,864,000
»
»
Dessförutan har af Bankens nya skillingspappcr ett erforderligt belopp, så val
för årliga förbrukningen, som för bildandet af ett nödigt reservförråd, blifvit tillverkadt.
För öfrigt hafva Brukets tillverkningar bestått dels i hvarjehanda vanliga papperssorter
för Bankens eget behof, dels i Sedel- och Assignations-papper för flere
Privatbanker, offentliga inrättningar och enskiklta personer, och dels i prof-försök med
sådane papperssorter, som i allmänhet icke inom Riket förfärdigas.
Om en del nya Sedelpapperet icke alltid till den grad, som Fullmägtige skulle
önskat och för framtiden hoppas, erhållit de egenskaper, som vid dess förfärdigande
blifvit afsedda, och hvilket hufvudsakligen eger rum för den tillverkning, som med
dubbla formlag under nattarbete måste, för att ej fördröja utgifvandet af de nya sedlarne,
verkställas i nedra verkhusets ofullkomligare verkstäder, under det att det öfra
verkhuset stod under reparation, och då tillika icke på stället fanns någon Arbets-chef med
tillräckliga teckniska insigter, för att under pågående arbete afhjelpa ofta inträffande, på
tillverkningens beskaffenhet inflytande händelser, så torde det dock tåla jemförelse med
hvarje utländskt sedelpapper (hvaraf Bankens samlingar innehålla prof af de förnämsta)
i att lemna svårt efterapliga säkerhetsmärken, likasom det, för så vidt Fullmägtige
ega sig bekant, står utom all jemförelse i lindrig kostnad.
För bedömande af papperstillverkningens bedrifvande de senaste åren, lemnäs
nedanstående ur Brukets räkenskaper utdragne uppgifter.
Formnmqsdaqarne utqjorde :
År 1829
645.
» 1830 ........ 634.
» 1831
560.
» 1832  , . 674.
» 1833
669.
» 1834
910.
» 1835
792.
» 1836
953.
» 1837
885.
» 1838 .
973.
Således har medeltalet för de första 3 åren utgjort 636, och för de senare
5 åren 903 formningsdagar, samt för alla 10 åren 769], så att antalet af formningsdagar
öfverskjutit detta medeltal.
1835 med 22] dagar eller 3 procent.
1836 med 183] » » 24 »
1837 med 115] » » 15 »
1838 med 203] » » 26 »
1839, för hvilket år räkenskaperne ännu ickeäro afslutade, utgjorde formningsdagarne 931.
Värdet af tillverkadt papper har utgjort:
År 1829  R:dr 26,884: 12.—
» 1830
» 31,904:
» 1831  » 27,701:
» 1832
» 35,552:
'» 1853
» 29,136:
» 1834
» 41,520: 34. 4.
» 1835
» 42,396: 45. 4.
» 1856
» 58,411: 12. 9.
» 1857
» 50,067: 28. 9.
» 1838
» 60,025: 40.10.
eller, i medeltal, för de första 5 åren R:dr 30,227: 21. 7., och för de senaste 5
åren R:dr 50,584: 2. 5.,- samt för alla 10 åren R:dr 40,355: 36. Härvid bör
serskildt anmärkas, dels att för skillingsedelpapperet, oaktadt användandet af dyrbara
materialier under senare åren, samma pris blifvit bibehållet som förut, dels att för
vanliga papperssorter prisen blifvit nedsatta, i likhet med de allmänt gångbara, äfvensom
att skillnaden i pris emellan de nya dyrbarare sedelpapperssorterne och de indragne
gamla föga öfverstiger den besparing, som genom minskningen i blanketternes
storlek vunnits (för några till och med understiger denna).
Tillverkningskostnad och vinst pä tillverkningen hafva utgjort:
Ar.
Tillverknin
gskosln.
Yinst.
1829
26-121
10
6
723
1
6
1830
28,153
30
3
5,750
17
9
1851
23,514
36
4
4,186
11
8
1832
27,626
9
8
7,925
38
4
1833
22,725
47
9
6,860
—
5
1834
27,100
7
3
14,420
21
1
1835
31,237
18
8
11,159
25
8
1836
35,228
59
4
23,182
21
5
1837
30,306
18
—
19,761
4
9
1838
39,633
19
4
20,390
21
6
6
Härvid anmärkes, att till och med år 1855 hafva af reparations-kostnader
allenast 600 R:dr blifvit lagde på papperstillverkningen, och resten af dessa utgifter
blifvit balancerad såsom en behållning (utom år 1855, då den affördes på Yinst-j och
Förlust-Conto), hvaremot de tre sista åren all allmän reparations- och underhållskostnad
af både byggnader och machinerier blifvit Papperstillverknings-Conto debiterad.
Om Papperstillverkningen äfven tillförene blifvit med denna utgift graverad, hade resultatet
utfallit som följer:
År.
Tillverknin
gskostn.
Vinst.
Förlust.
1829
46,802
57
5
19,958
25
5
1850
50,450
2
10
1,525
46
2
1851
55,955
40
2
8,252
40
2
1852
55,555
19
7
2,198
28
5
1855
51,268
18
7
2,! 52
18
7
1854
58,780
42
9
2,759
59
7
1855
57,290
42
2
5,106
5
2
1856
55,228
59
4
25,182
21
5
1857
50,506
18
—
19,761
4
9
1858
59,655
19
4
20,590
21
6
§
Reparationen af nya Verhhuset samt öfriga åtgärder för byggnaders och
machiners underhåll och förbättring, m. m.
Ibland de mest bekymmersamma åtgärder, hvartill den Fullmägtige uppdragna
styrelse af Tumba föranledt, har varit den betydliga reparation, som erfordrats å den
är 1850, efter förutgående års brand, i öfra brukstomten uppförda nya Yerkhusbyggnad.
I April 1855 anmälte dåvarande Bruksförvaltaren, att märkligare bristfälligheter
yppats å denna byggnad. Så snart den fulländade källossningen det tillät, och
de sakkunnige män, Fullmägtige anmodat öfvervara besigtningen, funno tillfälle densamma
bevista, blef den verkställd i Fullmägtiges närvaro den 1 Juni samma är.
Dervid befanns denna byggnad redan till sina yttre murar så angripen af fukt och
röta, att icke allenast kalkbeklädnaden och sandstensbetäckningen på en mängd ställen
bortfallit, utan jemväl sjelfva tegelmuren, till ett djup af 7 ä 8 tum och deröfver
inom ytan var så förvittrad, att den vid ringaste kraftigare vidrörande i små
bitar sönderföll. Orsaken uppgafs af besigtningsmännen hafva varit, dels att till
byggnaden blifvit använd mindre välbrändt tegel, dels underlåtenhet att kring fönster
7
och öppningar anbringa erforderligt luftdrag, dels ock slutligen att byggnaden med
kalkbruk afrappades korrt efter murens uppsättande och innan denne hunnit torka
igenom. Fullmägtige beslöto, med afseende på den betydenhet, hvaraf ifrågavarande
reparation syntes blifva, i öfverensstämmelse med 263 § i Banco-Reglementet, underställa
saken Rikets Ständers samma år sammanträdande Revisorers pröfning. De
tillstyrkte att, så snart möjligen ske kunde, på ett säkert och varaktigt sätt reparera
och iståndsätta de yttre murarne å omförmäldte nya verkhus-byggnad. Under påföljande
vinter blefvo ytterligare bristfälligheter synliga å denna byggnad, och i Februari
1836 varseblefvos remnor i båda långväggarne öfver vattenledningen, som är murad
under östra ändan. Dessa senare befunnos icke stå i något sammanhang med
förut yppade skador, utan härleda sig från mindre säker grund under en del af huset,
och ansågs det såsom en lycklig händelse, att detta inträffat, innan man företa
git
den af de förut upptäckta bristfälligheterna nödig ansedda reparation, emedan
denna eljest varit helt och hållet förspilld, då grundens sjunkning sedermera inträffat.
Reparationsarbetet uppdrogs genom contract åt Ofver-Mechanikus vid Götha
Canalverk, Öfversten och Riddaren G. Lagerheim, och Directeuren A. B. Nyström,
som tog sjelfva arbetet med en del materialier på entreprenad, och t. f. OfverIntendenten
Öfverste-Löjtnanten Blom åtog sig att, å Banco-Styrelsens vägnar,
tillse, att de öfverenskomne åtgärderne verkställdes, i enlighet med upprättadt Contrakt,
med de jemkningar, som under arbetets fortgång, efter förutgående pröfning,
kunde godkännas. Sålunda blef grunden ommurad med bruk (i stället för kallmur,
som den förut varit) från stora ingångstrappan omkring östra ändan af huset och
intill hjul- och ångpanne-huset, samt under sydöstra hörnet af ångpannehuset
och denna grund under östra gafveln, förstärkt med en contrafot, anlagd
på pålning och rustverk; vidare blef hela nedra delen af huset ifrån gråstensfoten
upp till fönstrens öfra kant ommurad, hvaraf 2:ne alnar af utvändiga
muren med huggen sandsten, en half aln af innanmuren med ohuggen sandsten
och det öfrige med tegel, hvaraf eldfast tegel från Höganäs användes vid alla
för fukt mera utsatta ställen. Under tiden måste huset understöttas på de ställen,
der arbetet fortgick. Ilvalfvet öfver ångpannorna, hvilket förorsakat en för längese
dan
anmärkt spricka i väggen af ångpannehuset, utbröts och i stället anbragtes ett tak
af jernplåtar, på sparrar af stångjern i hvalfvct genom hjulhusväggen, med tjenlig sten
ommuradt; fönstren i nedra våningen förseddes med nya planstenar i ett stycke; taket
i formrummmet bekläddes med anstrukna kopparplåtar; hvarförutan flera arbeten
verkställdes, dels för att ersätta redan skadade delar, dels för att förekomma framtida
röta. Arbetet blef färdigt mot hösten 1837, afsynades och godkändes den 13
November samma år, i närvaro af flere af Rikets Ständers då församlade Revisorer.
Kostnaden har utgjort R:dr 16,644: 41. 3., hvari dock ingå åtskilliga förbättringar,
8
som icke stått i något omedelbart sammanhang med sjelfva reparationen, och hvarifrån
icke blifvit afdragna några smärre summor, som influtit för sedermera försålda
effecter.
Yid verkställigheten af denna reparation, hafva Fullmägtige i första rummet afsett
ändamålsenligt och godt arbete, och i det andra möjligaste dermed förenliga besparing.
De vände sig derföre, i afseende på besigtning, plan och utförande, till Öfverste
Lagerheim, som under dess långa befattning vid anläggningen af Götha Canal
förvärfvat en i Sverige sällsynt erfarenhet, i afseende på alla slags murningar, och på
bans tillstyrkan till Directeur Nyström, hvars allmänna förtroende såsom byggmästare
både vitsordat hans skicklighet och satt honom i tillfälle alt alltid vara försedd med
pålitliga arbetare af alla slag. Genom den åt dem öfverlålna entreprenad af arbetet
och vissa murbruks-materialier, hvars anskaffande af tillbörlig godhet eljest varit underkastad
svårighet, vanns, utom andra förmoner, besparing, emot hvad det skulle kostat,
om murare och annat arbetsfolk skulle för Brukets räkning från Stockholm anskaffats,
hvartill såsom bevis må anföras, att den nu verkställda ommuringen af grunden
med murbruk, oaktadt alla de svårigheter, som dermed voro förenade, kostade
mindre, än den gamla i kallmur och serdeles vårdslöst år 1830 lagda grunden. Dessutom
och då en besigtning efter fullbordandet af ett sådant byggnads-arbete aldrig
kan lemna den säkerhet för omdömet, som då den sker under sjelfva arbetet, läto
Fullmägtige under detsamma en ständig tillsyn ega rum, och lyckades få denna tillsyn
öfvertagen af den man, som i sjelfva sitt uppdrag att förestå Rikets civila Byggnads-väsende
eger ett vitsord för behörigheten af sitt omdöme. I afseende på anskaffande
af alla andra materialier, än dem, hvars lefvererande Herrar Lagerheim och
Nyström öfvertagit, vidtogs, för att i möjligaste måtto vinna säkerhet för dessas goda
beskaffenhet, den ordning, att icke några sådane emoltogos, innan de förut blifvit
af Herrar Lagerheim och Nyström pröfvade och godkände.
I stället för det i många år felaktiga pressverket i nedra Bruket, har, efter
tillstyrkan af Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorer, blifvit derstädes uppsatt
ett hos Directeuren Munch t eli i Eskilstuna förfärdigadt hydrauliskt pressverk, bestående
af 2:ne pressar med en för båda gemensam injections-pump samt tillhörande
utvexling. Pressarne äro af den styrka, att en tryckning af 1S00 Skep:d v. v. med
den kan åstadkommas, och hafva de under den tid af ett år, de nu varit oafbrutet
begagnade, visat sig serdeles ändamålsenlige och uthållige.
1 öfra Brukets Packkammare är, i stället för en söndergången skrufpress med
trädställning, uppsatt en ny hydraulisk packpress af 1,200 Skep:d kraft, hvilken är
applicerad till injections-pumpen för den derstädes förutvarande hydrauliska press. Då
kostnaden för båda ofvannämnde pressverk ingår i 1859 års ännu oafslutade räkenskaper,
kan den här icke bestämdt uppgifvas.
9
Med anledning af de upplysningar, Herr Bagge vid återkomsten från en resa
till England meddelat, har derifrån blifvit anskaffad såsom modell en så kallad knutsil
med omrörare, hvilka i vissa fall för pappersmassans rening befunnits af stor
nytta, och hvaraf flera exemplar efter en af Herr Bagge förbättrad construction är
under uppsättning.
§ 5.
Jordbruket, Qvarnen, smärre ekonomiska detaljer.
Af Tumba hemmans inegor, i sig sjelf inskränkta, återstå, sedan derifrån afgått
hvad som anslagits till bruksplan och täppor för arbetarne, endast omkring 6
tunnland åker och 23 tunnland äng.
Sedan Fullmägtige år 1833 förgäfves försökt att få jordbruket på antagliga
vilkor bortarrenderadt, har det måst drifvas för Brukets egen räkning.
Behållna afkastningen har utgjort:
År 1833 .... R:dr 4: 29. 1.
» 1836 .... » 244: 26. 10.
» 1837 .... » 38: 4. 7.
hvaremot år 1838 en förlust inträffat af R:dr 130: 46. 11. Orsaken till sistnämnde
års ofördelaktiga resultat är den, att den vid senaste egodelning hemmanet tillfallne
sanka äng erfordrat dikning och rödjning, hvarför kostnaden blifvit påförd hemmanet.
Afkastningen af Qvarnen (underhåll och qvarnräntan afdragne) har utgjort:
År 1833 .... R:dr 177: 29. 8.
» 1836 .... » 238: 37. 8.
» 1837 .... » 286: 46. 11.
» 1838 .... » 473: 28. —
Härvid anmärkes dock, att till och med år 1834 påfördes qvarnen i räkenskaperne
den årliga ersättning af 20 tunnor råg och 3 tunnor hvete, hvilken Bruket
förbundit sig att årligen till Comministern i Botkyrko församling utgöra, för afståendet
af denna hans boställe förut tillhöriga qvarn. Men som föremålet för denna
afhandling egentligen var förvärfvandet af vattenfallet, hvarvid nedra Bruket blifvit
anlagdt, så har denna ersättning från och med för år 1833 blifvit påförd papperstillverkningen.
Då den så kallade Tuna backe, helt nära Bruket och på dess allmänna stadsvåg
belägen, vissa årstider icke utan våda för menniskor och kreatur var farbar,
hafva Fullmägtige, sedan Bruket, emot öfvertagande af detta vägstycke, blifvit befriBil.
lill Banco-Fullmågtiges Berättelse år 1840.
2
10
adt från all öfrig väghållning, låtit omlägga denna backe på ett sätt, att den alla årstider
utan svårighet kan befaras. Kostnaden härför uppgår till omkring 800 R:dr,
hvilket, utom den allmänna nyttan denna anläggning på en mycket befaren väg medfört,
torde kunna anses fullkomligen ersatt genom vunnen lättnad för Brukets egna
transporter, som numera nästan uteslutande verkställas landvägen.
För anläggningen af den så kallade Nyboda backe på landsvägen emellan
Fittja och Stockholm, hvarvid de kringliggande Häradernes jordegare med frivilliga
bidrag tillhandagingo, hafva Fullmägtige, på Länsstyrelsens begäran, å Tumbas vägnar,
tillskjutit 50 R:dr Banco.
Genom indragning af några i och för den egentliga papperstillverkningen
icke använde arbetare, har en årlig besparing af öfver 1000 R:dr vunnits. Äfvenledes
har genom vid sjelfva papperstillverkningen vidtagne åtgärder, såsom premier för
öfver och extra godt arbete, i möjligaste måtto användande af qvinfolk vid packkammaren
m. m., den fördel beredts, att, oaktadt tillverkningen så betydligen stigit,
ordinarie arbetspersonalen föga behöft ökas, och likväl extra arbetare mera sällan och
till vida mindre antal än förut blifvit begagnade.
I början af år 1839 har en länge påtänkt sparbanks-inrättning för Bruksarbetarne
kommit till stånd, hvarvid dels genom begagnande af vissa bötesmedel vid
försummelse i arbetet, dels genom personlig garanti af Inspecterande Fullmägtigen
och Bruksförvaltaren, Insättarne blifvit försäkrade om 6 proc. ränta. Första året
stego insättningarne till 6 ä 700 R:dr.
§ 6.
Förvaltningens resultater på det hela och Brukets ställning, enligt bokslut.
Bifogade Tabell, Litt. A., utvisar i sammandrag de hufvudsakligaste förhållanden
af Bruksrörelsen och dess resultater under de Tio åren, från och med 1829 till
och med 1858, och Tabellen Litt. B. en specificerad utredning af papperstillverkningens
kostnad och värde enligt Bokslut för åren 1835—1838, af hvilken sistnämnde
Tabell resultaten finnas uppgifna här ofvan under § 3.
Till närmare upplysning af dessa tabeller, få Fullmägtige anföra följande:
Från och med för år 1834 hafva, så vidt bestämda föreskrifter det tillåtit,
hvarjehanda förändringar blifvit vidtagne i räkenskapernes uppställning och form, för
att göra verkliga förhållandet så mycket åskådligare.
Den i hvarje års bokslut balancerade Capital-behållning, hvars utgående belopp
för åren 1829—1838 upplyses af Tabellen Litt. A., har stigit från R:dr 223,581:
28. 6. vid 1828 års slut, till R:dr 335,926: 33. 10. vid slutet af 1838. Den
består af det öfverskott, som uppkommer, sedan Brukets skulder blifvit afdragne från
il
döss tillgångar. Bland dessa senare inberäknas, utom Brukets inventarier, förråder
och fordringar, dess fastigheter och byggnader med machinerier, upptagne under följande
serskildta räkningar: l:o Tumla Bruk, oförändradt uppfördt med R:dr 3,227:
3. 7., eller ursprungliga kostnaden, sedan försäljningssummorna af Hamns och Bölinge
egendomar och 1780 års Tumba Bruks inventariesumma blifvit afförda; 2:o
Nybyggnads- och Reparations-Conto, hvarpå från äldre tider förts, hvad en del nybyggnader
och alla reparationer kostat utöfver ett bestämdt årligt anslag af 600 R:dr,
som påförts papperstillverkningen. Under åren 1829—1834 ökades denna räkning från
lt:dr 119,034: 23. 8. till R:dr 160,130: 18. 4., eller med R:dr 41,093: 40. 8.
3:o Capellans-Boställstomten, från och med 1823 upptagen till ett oförändradt
belopp af R:dr 73,073: 2. 8. Härunder inberäknas kostnaden för uppförandet
af det på fordna Capellanstomten belägna nedra Yerkhuset med dess machiner, äfvensom
flera kostnader i och för förvärfvandet af denna tomt och det derpå belägna
vattenfall.
4:o Stora Boningshusbyggnaden, upptagen till dess verkliga byggnadskostnad
R:dr 32,687: 16. 10, hvilken betydligen understiger brandförsäkringsvärdet.
3:o Öfra Verkhuset. Större delen af kostnaden för denna byggnads uppförande
efter branden 1829 och det nya machineriets anskaffande har omedelbarligen
af Banken utbetalts (med R:dr 89,003: 11. 7.), så alt i Tumba räkenskaper år 1834
endast upptogos R:dr 12,348: 41. 6. för af Bruket tillsläppta materialier, hvilken
summa 1833 nedsattes till R:dr 10,292: 28. 2., genom återföring till inventarii-conto
af åtskillige öfverblefne effecter. Såsom de under N:ris 2, 3 och 3 balancerade summor
ej egentligen uttrycka, hvad de byggnader och fasta inventarier, sorn derunder
kunna inbegripas, verkligen kostat, och alldeles icke det värde, de för det närvarande
kunna anses ega, så hemställde Fullmägtige till sista Banco-Utskott, att samtlige förutnämnda
under N:o 1—3 upptagna poster finge afföras, samt deremot hela Brukets
värde upptagas till en nedsatt summa af 200,000 R:dr, fördelad på dels hemmanet,
dels samtliga byggnader, med ledning för dessa senare af brandförsäkringsbeloppet
och andra uppgifna förhållanden, men Höglofl. Utskottet «fann icke tjenligt att för
närvarande vidtaga de af Banco-fullmägtige föreslagna förändringar i bokföringen vid
Tumba,» utan beslöt, «att de ifrågasatte bokförde summor hädanefter som hittills borde
upptagas i Brukets räkenskaper.»
Under åberopande af hvad Rikets Ständers sist församlade Revisorer i ämnet
anfört, få Fullmägtige förnya sin i detta hänseende hos förra Banco-Utskott gjorda
hemställan.
Ibland balancerade tillgångar, upptagas R:dr 3,349: 47. 3. på räkningenpappersförsök,
hvilka utgöra hela kostnaden för alla anställda försök till beredande af ett
12
bättre sedelpapper, äfvensom för förbättrad tillverkning af andra pappersslag, sedan
derifrån afdragits, hvad som influtit för hvarjehanda under försöken tillverkadt och sedermera
vid en anställd auction försåldt papper. En ytterligare förminskning kan
vinnas genom försäljning af ett mindre parti vid nämnde auction återinropadt papper,
men återstoden få FuIImägtige till Höglofl. Utskottet hemställa, måtte få i Brukets
räkenskaper afskrifvas.
Under den i Tabellen Litt. A. upptagna Nybyggnads- och Reparationskostnad,
inbegripes äfven underhållet af machinerier o. s. v. Hvad denna kostnad år 1835
öfversteg det gamla, papperstillverkningen påförda årsanslag af 600 R:dr, affördes på
Brukets vinst- och förlusträkning; men för sedermera förllutne år har denna kostnad
helt och hållet påförts papperstillverkningen. Då den i nyss åberopade Tabell serskildt
upptagna kostnad för reparationen af öfra verkhuset varit af för betydligt omfång att
påföras de tvänne års papperstillverkning, under hvilka den egde rum, har den afförts
på vinst- och förlusträkningen.
Denna räkning, hvars förhållanden för åren 1835—1838 närmare upplysas af
bifogade tabell, Litt. C., upptager i Credit vinsten å papperstillverkning, behållningen
af Tumba hemman och qvarn, samt tillfälliga vinster vid inventarieförsäljningar
o. s. v., som i Debet ifrågavarande år alla sådane årets utgifter, som icke blifvit
papperstillverkningen påförda, och icke ökat verkliga behållningen af lösa inventarier
och effecter, äfvensom af skrifningar o. d. m. Då sålunda i utgående balancen
dessa år fastigheter och fasta inventarier icke blifvit påförde något ökadt värde, oaktadt
den verkliga förbättring, de under tiden vunnit, har den balancerade tillökningen
i brukets Capital-behållning helt och hållet vunnits genom förbättradt förhållande emellan
Brukets fordringar och inventariebehållningar ä ena samt skulder å andra sidan.
Brukets skuld består hufvudsakligen af Låne-bankens eller numera Låne-afdelningens
fordran för lemnade förskotter. Under åren 1830—1833 utgjorde dessa förskott
utöfver värdet af levereradt papper R:dr 48,327: 36. (derunder icke inbegripet,
hvad omedelbart från Banken utbetalts för nybyggnaden af öfra verkhuset), hvilka i
Bankons räkenskaper, efter afdrag för ökad cassabehållning, affördes på årets vinstock
förlusträkning, men i Brukets upptogos såsom en ökad Låne-bankens fordran, intilldess
skillnaden 1833 affördes. År 1834 blef, enligt af Höglofl. Banco-Utskottet,
i öfverensstämmelse med 4 §:n i 1830 års Banco-lag, lemnad föreskrift, denna Lånebankens
fordran, efter afdrag för Cassa-behållningen, till dess från 1829 balancerade
belopp R:dr 105,736: 2. 11., i Bankens böcker förd inom linien. Men från och
med år 1834 hafva årliga afbetalniningar egt rum, nemligen då man afser den alltid
i Bankens räkenskaper upptagna cassabehållningen.
13
Ar 1834 .... R.dr 739: 38. 8.
« 1833 12,740: 22.11.
« 1836 . . . . « 19,173: 29.10.
« 1837 . . . . « 8,912: 46.11.
« 1838 . . . . « 20,936: 19.—
och « 1839 18,470: 21. 9.
Summa R:dr 80,993: 33. 1.
Totalbeloppet af Bankens förskott till bestridandet af Brukets löpande utgifter,
för så vidt dessa icke af andra inkomster kunnat betäckas, hafva utgjort:
År 1829 .
. R:dr
30,097:
24.
—
« 1830 .
«
43,148:
24.
—
« 1831 .
«
43,203:
12.
—
« 1832 .
«
37,168:
—
—
« 1833 .
«
30,219:
—
—
« 1834 .
«
39,138:
24.
—
« 1833 .
«
29,156:
5.
4.
« 1836 .
«
36,550:
—
—
« 1837 .
«
35,511:
10.
8.
« 1838 .
«
26,000:
—
—
« 1839 .
«
37,000:
—
—
Öfver följande ämnen få Fullmägtige till Högloft. Utskottet afgifva serskilda
utlåtanden, nemligen:
rörande fördelningen af den närvarande Bruksförvaltare anslagne penninge-inkomst
i lön och arfvode, samt om bestämmandet af en viss summa, såsom årligt arfvode
för afslutandet af Brukets Hufvudbok. — Afskrifning af en vid förra Bruksförvaltaren,
Kamreraren Möllers afgång befunnen brist i Brukets lumpförråd samt i anledning
af Rikets Ständers Revisorers 1839 gjorda hemställan om inventering af lumpförrådet
;
rörande fördelning emellan arbetspersonalen af de så kallade brukstäpporne;
— fastställande af Fullmägtiges beslut i afseende på Brakets formbinderskor;
— sättet för upphandling af lump och om förändring i det stadgade priset derå;
— nuvarande Pappersmästaren J. E. Ullanders pensionering vid dess afgång från
tjensten och rättighet, i händelse han skulle efterlemna enka, till pension
för henne;
— Bruksskrifvaren Zetterbergs till Höglofl. Utskottet ställda ansökan om löne
förhöjning;
—
utarrendering eller försäljning af den Tumba tillhöriga lastageplats vid Hamra.
Bil. till Banco-Fullmägtiges Berättelse år 1840. g
14
Inspecterande Fullmägtigens och Bruksförvaltarens förklaring öfver några af
Rikets Ständers 1839 församlade Revisorer vid räkenskaperne gjorde anmärkningar
bifogas.
Stockholm den 30 Januari 1840.
BERNHARD ROSENBLAD. E. TROIL.
M. C. BERGVALL. ABR. Z. PETTERSSON.
N. SANDBLAD. CARL JOH. EKERMAN. D. IIELSINGIUS.
J. ERICSSON.
L. S.
TVi/li. Thyselius.
STOCKHOLM, 1840, hos L. J. Hjekta.
('Hor till Berätt, ang, Förvaltn, af Tumba Pappersbruk.J
Öfversigt af Tumba Bruksrörelse under senaste 10 åren, från och med 1829 till och med 1838.
Litt. A.
Antal Ordinarie Pappersarbetare: Äldre .
Gossar
Estra
Dito
Aldre .
Gossar
Antal Formningsdagar
Värde af tillverkadt Papper: För Bankens sedlar . .
Af åtskilliga andra slag
Summa
Tillverkningskostnad
Vinst >af Papperstillverkningen
Beloppet af Allmänna omkostnader, påfördt Papperstillverkningen
Nybyggnads- och Reparations-kostnad från och med 1835, påförd
Papperstillverkningen
Reparation af öfra Verkhuset
Qvarnens .... Vinst y efterf
Förlust (Bok-J
Tumba Hemmans Vinst f slu-
Förlust) tet. (
Låne-Afdelningens Förskott för Bruksdriften
Skuld till Lane -Afdelningen vid årets slut:
men hvarifrån i Bankens Räkenskaper afdrages Cassa-behållning,
då återstoden utvisar en Debctsumma af . . .,
Utbekommen Brandstod efter Eldsvådan
Alfördt värde af uppbrände efifecter
Tumba tillgodoräknade af Bankens Räntevinst
Brukets Skuld till Låne-Afdelningen vid årets slut: S °k“d *ned . .
° (minskad med
Balancerad Nybyggnads- och Reparations-kostnad
Total enligt Bokslut
(Förlust, enligt Dito
Capital-Behållniog vid årets slut, enligt Bokslut sedan Skuldposterne
blifvit afdragne
m . i (Vinst, efter afdrag af hela kostnaden för Nybygg, o. Reparat.
(Förlust, efter Dito Dito Dito
182
9.
1 8 c
0.
183 1.
is;
32
1 83 3.
1 8 34.
1 8
5.
183
6.
183
7.
183
8.
26
25
25
27
28
32
33
35
35
34
4
30
4
29
6
31
11
38
10
38
13
45
12
45
11
46
10
45
12
46
4
1
1
1
3
2
1
1
1 ä
2
2ä
3
9 ali 13s,
16
6 ä 7
7 å
8
9 a 10 lnä
11
6 å 7
7
8
3 ä 4
6 å
7
4
6
—
—
—
—
645
634
530
674
669
910
792
953
885
973
18,408
-
29,448
_
27,701
35,552
I
28.994
—
1-
35.698
38
4
35.006
16
49.121
4
9
42,219
29
7
43.718
28
8,436
12
-
2.456
—
—
—
| —
1 —
| —
142
—
1 —
5,821
44
—
6 790
29
4
9.290
8
7,847
41
2
16,305
12
10
26,844
12
31,904
—
—
27,701
—
—
35,552
—
—
29,136
—
41,520
34
4
42,396
45
4
58,411
12
9
50,067
22
9
60,023
40
10
26,121
10
6
28,153
30
3
23,514
36
4
27,627
9
8
22,275
47
9
27,100
7
3
31.237
19
8
35.228
39
4
30.306
18
39,633
19
4
723
1
6
3,750
17
9
4.186
11
8
7.925
38
4
6,860
—
3
14,420
27
1
11.159
25
8
23.182
21
5
19.761
4
9
20,390
21
6
3,790
47
4
3,094
43
10
2,989
37
—
2,362
19
7
3,010
32
10
3,912
16
10
2,099
42
1
2.719
3
2
2,837
47
2
3,816
8
3
21,281
26
9
2,876
20
7
13,019
3
10
6,327
9
11
9,592
18
10
12,280
35
6
6,653
22
6
1.902
37
1
2,329
13
8
6,952
32
1
—
—
—
—
—
_
—
9.205
47
2
7.438
42
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—'—
—
—
177
29
8
238
37
4
286
44
11
475
28
87
8
11
168
5
11
69
8
4
234
31
6
226
23
—
34
1
—
_
19
18
11
119
99
8
59
19
6
38
47
7
3
10
19
9
4
29
1
244
26
10
58
4
7
130
46
11
50.097
24
—
45.148
24
—
43,205
12
—
37.168
—
50,219
—
39,158
24
-r-
29,156
5
4
36,550
—
35,511
10
8
26.000 —
105,904
37
—
115,897
13
—
131,391
25
—
133,007
25
154.232
25
106,445
10
94,406
23
—
74,886
13
3
66,050
10
4
46.965
46
4
168
34
1
986
14
10
2,014
19
9
2,652
15
8
2,695
43
4
1.448
45
9
2,251
34
—
1.806
5
9
1.873
1
9
3.744
8
9
105,136
2
11
114,900
46
2
129,377
5
3
130,355
10
8
151,536
29
8
104,996
12
3
92,255
37
4
73,080
7
6
64,177
8
7
43,221
37
7
31,003
45
10
—
1
—^
—
.
—
—
31,173
35
11
—
—
—
-—
—
—
45,631
40
8
.
^ ■
u
—
9,982
24
—
15,504
12
—
1,616
21,225
—
—
—
_—
6,839
21
10
—.—
—
—
—
—
—
—
47,787
15
—
12,038
34
8
19,520
10
1
8,836
2
11
19,084
12
119,054
25
8
121.330
46
3
133,750
2
1
139,477
12
148,469
30
10
160,150
18
4
160,150
18
4
160,150
18
4
160,150
18
4
160,150
18
4
—
2,810
10
10
3,237
35
4
7,309
31
9
6,078
7
8
—
—
2,528
27
6
14,331
10
8
13,916
36
5
19,795
2
7
356
32
7
—
—
—
—
..
—
—
—
r~
2,937
21
6
—
—
—
—
—
—
—
—
43
11
226,035
6
9
229,272
42
1
236,582
25
10
242,660
33
6
285,355
4
8
287,883
32
2
302.214
42
10
316,131
31
3
335.926
33
10
—
533
38
3
.
—
—
1,582
21
10
—•
—
—
—
2,528
27
6
14,331
10
8
13,916
36
5
19,795
2
7
3,547
31
11
—
—
9,181
16
6
—
—
2,914
11
2
14,618
9
-
—
-
-
—
—
('Tior till Berätt, ang. Forvaltn, af Tumba Pappersbruk J Litt. B.
Öfversigt af Kostnaden för Papperstillverkningen vid Tumba Åren 1855 —1858.
1
8
3 5.
1
8
3 G.
1
8
3 7.
1
8
3 8.
Andel af Ordinarie Afloningcn
12,803
23
5
.
, ~
12,080
8
9
.
11,719
24
4
12,076
10
2
Utgifter för Öfverarbete, Premier, Qvinfolhsarbetc etc ....
1,423
17
4
—
1,988
15
8
. .
1,422
10
,
1,929
23
6
Extra Pappersarbetares Aflöning
122
—
—
—
121
24
274
26
487
27
_
Rudimaterier
9,271
40
2
—
7,968
36
5
7,379
37
9
.
10.409
34
6
Ved
1,110
46
10
—
1,171
31
4
.
1.101
19
1
1,399
16
9
,
____
Förslitne ocb använde Inventarier
386
10
5
—
269
36
1
604
1?
?
.
134
20
4
Yirbe, Jern, Spil;, Smedsarbete
28
18
—
—
100
10
4
.
15
26
.
59
22
9
Forlöncr
38
21
—
—
10
32
14
40
191
40
9
Utfodring för Dragare
289
26
—
—
286
32
342
16
.
956
39
9
Skärning af Papper för Privat-Bankarne
—
—
—
13
32
85
16
-
,
221
16
Arfvode för Vetenskapligt biträde
137
37
4
—
333
16
333
16
222
10
8
25,612
6
24,344
7
23,292
9
28,088
00
2
Andel i Omkostningen
2,475
36
7
2,297
32
11
2,333
8
3
3,737
31
7
Diverse legde dagsverken
40
3
4
—
129
29
8
68
11
8
lil
29
.
L
Rese- och Tractaments-Conto
1,806
11
9
—
1,102
16
961
12
830
4
,
Pensioner ocb understöd till Fattiga
406
2
8
—
372
5
4
,
490
43
4
360
1
11
Mcdicamcnter ocb Läkarevård
465
26
1
—
440
37
8
561
13
7
_
488
21
4
■
5,193
32
3
4,342
25
7
4 414
/f0
10
5 527
39
10
Nybyggnad ocb Reparationer
_
600
—
1,902
37
1
2,329
IP»
8
6,952
31
1
Papper under arbete för förra året
7,780
41
—
—•
—
7.866-
14
1
—
3.114
32
—
—
746
3
10
Summa
—
—
39,186
25
11
—
—
38,456
5
4
—
33,151
32
8
—
—
41,315
1
11
Afgår: Papper under arbete till följande år
7,866
14
1
—
—
3,114
32
_
_
2,379
19
10
_
1,599
——
Under året erhållit Utskottspapper
82
40
2
—
—
58
30
—
68
9
—
—
82
30
7
.
—
Dito tillverkade Bindbiadcr
—
—
—
—
54
Skäcktning ocb hackling af Hampa
—
—
—
—
212
5
ii
,
-
Sortering af Efsingar
—
—
—
—
61
27
ii
—
—
124
—
9
—
—
7,946
0
5
—
—
3,227
14
—
—
2,845
14
8
1,681
30
7
Återstår: Tillverkningskostnad
—
—
31,237
19
8
—
35,228
39
4
_
.
-
30.306
18
z
—
39,633
19
4
Vinst af Papperstillverkningen
—
—
11,159
25
8
—
—
23,182
21
5
—
—
19,761
4
9
—
—
20,390
21
6
Värde af färdigt Papper
—
—
42,396
45
4
—
—
58,411
5
9
—
—
50,067
22
9
—
60,023
40
10
''Hör till Berätt. ang, FÖrvaltn, af Tumba PappersbrukJ
Sammandrag af Tumbas Vinst- och Förlust-räkning för Åren 1835—1838, enligt Bokslut.
Litt. C.
Debet.
Uppkommen förlust genom skillnad emellan
gamla oell nya Lumpvärdena vid omsortering
och skäring
Brist af lump vid omsortering
Skillnad i bokfördt värde af utskottspapper
Kostnad för omsortering af lump
Rensning af pappersspån, affall och skäf
af lin oell kampa
Förlust vid hvarjehanda försliSna oell obegagneliga
effecters försäljning, o. s. v.
Nybyggnad och Reparationer (derunder inbegripna
R:dr6l4: 31. 4., ersättning för
flyttningen af Hogelby krog, R:dr 804,
för omläggning af Tuna backe, en Eldningsapparat
med kopparrörledning i ne
dra Bruket, o. s. v.)
Reparation af öfra Bruksbyggnaden eller
Verkli liset
Förlust på Jordbruket
Skillnad genom Runstycksbråk . . ,
Behållning, ökande Brukets capital
1835.
1836.
1837.
1838.
2,001 15
I
ILO 30 —
365
35 10
37
45
107 30 11
i i
6,053 22 6
1,111 30, 4! 223 30
1,617 40 -
28 45 2
727 12 10
0,205
47
2 7,438 42
1 19 7 40, 0
t 26
8
130 46 11
— 20 5
2,528 27 6 14,331 10 8 13.010 36 5 10,705
9 7
Summa R:dr | 11,625 !30|10i 24,007 i211 4 23.106 13 4; 21,797 | 2.! 6]
Credit.
Vinst af Papperstillverkningen ....
Behållen Inkomst af Tumba Hemman
Dito af dito Mjölqvarn
Vinst genom skillnad mot beräknad af
kastning vid skäring af Lump ....
Skillnad i bokfördt värde af Bindblader .
Vinst å försålda effeetcr .
Auetionsbejopp å icke bokförda effecter .
Hyra af lägenheter i Magasinshuset i Stock
bolin '
Skillnad genom Runstycksbråk
1835.
1836.
1837.
11,159
25
8
4
29
1
177
29
8
33
41
,0
250
5 19,761
244 26 10
238 37
206
58
286
4 9
4 7
46 U
1838.
20,390
21
125
31
2,820 5
270 —
475 28
56 32
450
289
135
16
Smuina lLdr | 11,625 1301101 24,0071211 4| 23,196 |l3j 4| -21,797 1 2 | 6
Stockholm, tryckt hos Al. G. Hellsten, 1840;
Banko-Utskottets Utlåtandej JV:o S.
N:o 5.
Ankom till Exp. Utsk. den 12 Mars kl. 4 e. rn.
Utlåtande t i anledning af Rikets Ständers senast församlade
Revisorers hemställan , det Lands-Kamereraren i Wermlands
Län, Kammar-Rätts-Rådet Lindberg md erhålla eftergift
af ett honom till betalning åidömdt belopp Odlings-lånemedelj
hvilket af f. d. Lands-Secreteraren Kleman blifvit
förskingradt.
Rikets Ständers år 1839 församlade Revisorer hafva, uti deras till Rikets
Ständer afgifne berättelse (p. 38—40), jemte tillkännagifvande, att LandsKamereraren
i Wermlands Län, Kammar-Rätts-Rådet Svante Lindberg,
hvilken, medelst Kongl. Mapis Nådiga Utslag af den 14 Februari 1838, alvorden
ålagd, att, i händelse af brist hos f. d. Lands-Secreteraren i nämnde
Län, Kleman, ansvara Banken för godtgörelse af 2,000 R:dr B:co, utgörande
från Banken afsände och af bemälde Kleman förskingrade odlings-låne-medel,
hvilka till Landshöfdinge-Embetet i Länet ankommit, under en tid, då samma
Embete förvaltats af Lindberg och Kleman, jemte 6 procents ränta å
berörde belopp från den 1 November 1821, då medlen från Banken utassignerades,
uti en till Revisorerne ingifven skrift, anhållit om Revisorernes
förord hos Rikets Ständer till erhållande af eftergift och afskrifning af ifrågavarande
ersättningsbelopp, på anförde skäl hemställt, det Kammar-RättsRådet
Lindberg må erhålla eftergift af det belopp, som han, genom Kongl.
Mapts of vanförmäld te Nådiga Utslag, blifvit dömd att till Banken utgifva,
och att, i händelse af bifall härtill, Lindberg, till följd deraf, må förklaras
berättigad återbekomma, hvad af hans lön, som på grund af deruti medgifven
införsel, redan blifvit innehållet och, intill dess Rikets Ständer deras beslut
i frågan meddelat, ytterligare kan komma att innehållas till godtgörande
af förenämnde ersättningsbelopp.
Vid pröfningen af denna fråga, har Utskottet, som, lika med Revisorerne,
ansett, att, enär den person, hvilken, gemensamt med Kammar-Rätts-Rådet
Lindberg, förvaltat Landshöfdinge-Embetet, då nu ifrågavarande odlingslåne-medel
till Landshöfdinge-Embetet i Wermlands Län ankommit, eller
f. d. Lands-Secreteraren Kleman, enligt hvad det utaf Stats- och Banco-Utskotten
vid 1828—1830 årens Riksdag afgifne betänkande N:o 41 vid handen
gifver, till fördöljande af sine oloflige tillgrepp, begagnat flerfalldige så
listige tillställningar, såsom, bland annat, att Kleman författat samt med sin
Bih. till R. St. Prot, 1840. 6 Sami, 1 A/d. 3 IlaJtet.
2
Banho-Uiskottets Memorial, N.-jo 6.
egen, jemte Lanclshöfdingens eller tjenstförrättande Lands-Kamererarens
namnchiffer undertecknat samt med vanligt e \ pedi t i ons - lecke. i försett, och
derefter ibland Lands-Ganzliets öfriga handlingar förvarat concept till bref af
innehåll, att deruti oinförmälde, till Lands-Canzliet inllutne, penningar vore
brefven b i fogå de, fastän hvarken bref eller penningar blifvit afsönde; att
Kammar-Rälts-Rådet under den tid, han med Kleman ddlairit uti förvaltningen
af Landshöfdinge-Embetet, svårligen, om ens möjlisren, utan åsidosätta
ntle af egne trägne tjenstegöromål, kunnat upptäcka Klemans bedrägliga
förfarande, såväl i anledning häraf, som vid betragtandc, ej mindre af det
förhållande, att, ehuru den noggranna tillsyn å Lands-Seereteraren, sorn erfordrats
för uppdagandet af dennes svekfulla förfarande, onekligen lättare
kunnat utöfvas af Landshöfdingen i Länet, än af en person på KammarRätts-Rådets
underordnade plats, likväl Landshöfdingen af Imingärd, vid
1828—1830 årens Riksdag, blifvit af Rikets Ständer beviljad eftergift för
dels odlings-låne-medel, hvilka till Landshöfdinge-Embetet ankommit, under
det Landshöfdingen sjelf varit i utöfning af Embete!, och dels för andra allmänna
medel, till betydligt belopp, de der blifvit af Kleman, på enahanda
svekfulla sätt, sorn de nu ifrågavarande, tillgripne och förskingrade, samt
Landshöfdingen af Wingård varit, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag den
12 Augusti 1825, dömd att ersätta, än äfven att Kammar-Rätls-Rådet Lindberg,
som för godtgörande af den Banken tilldömde ersättning saknade annan
tillgång, än den för hans och hans talrika familjs underhåll oumbärliga
lön, skulle, genom utgifvandet af berörde ersättning, försättas i ett utblottadt
tillstånd, — funnit sig ega grundad anledning hos Rikets Ständer
tillstyrka bifall till Rikets Ständers Revisorers ofvanberörde hemställan.
Stockholm den 10 Mars 1840.
N:o 6.
Ankom till Exp. Utsk den 12 Mars kl. 4 «• mMemorial,
i anledning af på Bankens Pensions-Stat förflyttade
Bokhållaren Gustaf Wilhelm Sundbergs ansökning att erhålla
pension, motsvarande deri lön, haji enligt constitutorial inom
Banco-Verket innehaft.
os Utskottet har f. d. Bokhållaren Gustaf Wilhelm Sundberg anhållit,
att han, som, efter att hafva blifvit, medelst constitutorial, befordrad till en
Banko-Vlskollels Memorial, N-o 6.
5
Bokhållare-syssla i Rikets Ständers Rank, den 10 Mars 1836 är vorden, i
sammanhang med Verkets förändrade organisation, på Bankens Pensions-stat
förflyttad och dervid fått sig tillagd pension, endast efter den tjenst, på hvilken
lian innehade fullmagt, inåtte blifva hugnad nied ett pensions-belopp,
motsvarande den Bokhållare-lön, han senast före flyttningen på Pensionsstat
åtnjutit, samt att detta belopp kunde få beräknas från ofvannämnde tid;
och sorn Banco-Fulimägtige, uti häröfver afgifvet utlåtande, jemte upplysning,
att, ehuruväl sökanden, då han omförmälde dag på Pensions-stat förflyttades,
enligt consti tu toria 1 vid Banko-Verket innehade syssla inom 3:dje tjenstc-graden
nied 450 R.dr lön och 90 R:dr arfvode, han dock egde fullmagt endast
å sjenst inom 4:de tjenste-graden med 375 R:dr lön på Stat och 75 R:dr
arfvode årligen, samt att, vid sådant förhållande, och då, enligt §. 43 af nu
gällande Banco-Reglemente, ”endast det å Stat uppförde löne-belopp vid någon
Tjenstemans eller Betjentes afgång ligger till grund för pensions-beräkning”,
Fullmäktige varit förhindrade att tilldela sökanden högre pensions-belopp,
än hvartill utfärdad fullmagt berättigade, eller med 375 R:dr B:eo
årligen, yttrat, alt Sundberg, derest Banco-Verket icke varit under reorganisation
vid hans den 6 December 1834 vunna befordran till en Bokhållaresyssla
i f. d. Vexel-Banken, ofelbart hade erhållit fullmagt å samma syssla
och således, om nämnde tillfällighet icke inträffat, vid förflyttningen på Pensions-stat
undfått pension, beräknad efter den af honom då innehafde Bokhållare-lön,
anser Utskottet sig ega allt skäl att med Fullmägtige instämma
i den hemställan:
att f. d. constituerade Bokhållaren Gustaj Wilhelm Sundberg må
tilläggas ett, emot den ordinarie lön, han vid förflyttningen pä Pensions-stat
åtnjöt, svarande pensions-belopp af 450 R:dr Banco årligen,
att honom retroactivt tillgodokomma från och med den 1
April 1836.
Stockholm den 10 Mars 1840.
STOCKHOLM, ÉCKSTE1NSKA BOKTRYCKERIET 1840.
- . .i
-
.
’ •
•: *>•
Banco-Ulskollcts Utlåtande, IV.o 7.
1
N:o T.
Ank. till Exp. Utsk. den 21 Mars, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af gjord hemställan, angående uppsmältning
och ommjntning af Bankens förråd uti hoppar-skiljemynt
af gamla prägeln.
Uti elen af senast församlade Revisorer till Rikets Ständer afgifne Berättelse
(se 1839 års tryckta Revisions-Berättelse, sid. 24), hafva Revisorerne,
som det icke synts lämpligt, att Bankens förråd af koppar-skiljemynt
utaf gamla prägeln, hvilket vid den af Revisorerne anställde inventering
uppgått till det ansenliga belopp af 53,233 R:dr 16 sk. Banco, uti allmänna
rörelsen utgåfves, hemställt till Rikets Ständer, att Bankens för!åd af
berörde koppar-skiljemynt må för Bankens räkning uppsmältas och om myntas
till skiljemynt af nyaste prägel.
Efter öfvervägande häraf, och som Banco-fullmägtige, uti deras vid
Riksdagens början till Utskottet aflålne Berättelse, hvilken är bifogad Utskottets
Memorial N:o 4> förklarat, att, ehuru den föreslagna ommyntningen
komme att medföra icke obetydlig förlust för Banken, Banco-fullmägtige
dock anse densamma befordra mera ordning och redighet, har Utskottet
funnit sig föranlåtet
hos Rikets Högloflige Ständer tillstyrka, att så väl Bankens nuvarande
förråd uti kopparmynt af gamla prägeln, som det belopp
af dylikt mynt, hvilket hädanefter tili Banken ingår, må
till Kongl. Mynt-Verket få aflemnas, för att nedsmältas och ommyntas
till skiljemynt af nyaste prägel.
Stockholm den 19 Mars 1840.
Bih. till R. St. Prot. 1840. 6 Sami. 1 Afd. 4-'de Häftet.
1
2
Banco-Ulskotlets Betänkande , N;o 8.
N:o 8.
Anh. till Exp. Utsk. d. 21 Marc, kl. i e. na.
Betänkande, i anledning af väckt Motion om rättighet för Bankens
Gählenärer, att i Landt-Ränter ien få erlägga ränta
och capital-af betalningar ä innehaf vande Fastighets-lån.
Hedervärda Bonde-Ståndet har lill Utskottet remitterat en af Riksdagsfullmägtigen
Johan Johansson från Götheborgs och Bohus Län väckt, så
lydande motion:
”Så väl vid flera förflutna Riksdagar, som senast vid i83o års Riksmöte,
har af Rikets Ständer tillfälle för fastighels-egare blifvit öppnadt, att
erhålla Lån i Rikets Ständers Bank mot lägre ränta, än hvad sorn vanligen
kan betingas hos enskilde capitalister. Fördelen häraf har okals genom
den beviljade tillåtelsen alt med 2 procents afbetalning amortera capitalbeloppet,
och flere fastighets-egare hafva skyndat att begagna dylika, elter
utseendet förmonliga, vilkor. Dessa förmoner hafva dock i väsendtlig nion
minskats genom den, låntagarne ålagde, skyldighet alt halfårsvis betala räntorna
genom insättning i Banken. Denna skyldighet har tvingat hvar och
en låntagare att för ränte-afbetalningarne begagna Ombud i hufvudstaden,
hvaraf handt, att, genom Ombudets aflönande för dess besvär, räntan, sorn
beräknats att utgå med 4 procent, i sjelfva verket uppgått till 6 för hundradet
och deröfver, serdeles när primitiva lånet varit af ringa belopp.
Enär dessa smärre lån hufvudsakligen erhållits af allmogen, i följd al de
smärre fastighets-delar, som af dem vanligen innehafvas, har den egentligen
jordbrukande delen af Sveriges bebyggare, till hvars förmon dessa lån
varit ämnade, deraf njutit minsta gagnet, tvert emot Rikets Ständers afsigt,
emedan å dessa lån högre afgäld verkligen egt rum, än i den händelse,
desamma erhållits hos enskild person. För att afhjelpa denna olägenhet
vågar jag ödmjukligen föreslå: att ränte-afbetalningarne på hos Rikets
Ständers Bank erhållna fastighets-lån måtte af lånens innehafvare få
ske uti Landt-Ränterien, hvarifrån dessa ränte-medel inom viss föreskrifven
tid kunde till Banken insändas. Låntagarne belastades icke då med
onödiga och ofta betungande commissions-arfvoden, och Bankens säkerhet
kunde genom lämpliga föreskrifter lika väl bevaras, som nu, genom räntans
omedelbara insändande. Jag öfverlemnar tili Rikets Ständers Höglofl.
Banco-Utskottets Betänkande, N.o 8.
3
Banco-Utskolt att föreslå de controller, som kunna erfordras till betryggande
af Bankens säkerhet, i händelse mitt förslag skulle anses verkstälibart.”
Vid pröfningen häraf har Utskottet funnit, det Rikets senast församlade
Ständer, med bifall till Banco-Utskottets Betänkande N:o 41» afslagit
en i samma ämne med den förevarande, inom ofvannämnde Riks-Stånd
väckt motion; hvarvid Utskottet, såsom skäl för det tillstyrkta och bifallna
afslaget, hufvudsakligen anfört, att, enär, om äfven den föreslagna depositionen
i Landt-Ränterien af ifrågavarande afbetalningar skulle beviljas, det
ändock måste åläggas låntagare, att, sedan han afbetalningen i Ränteriet verkställt,
och behörig attest deröfver erhållit, densamma tillika med uppgift
öfver den låne-nummer, hvartill afbetalningen hörde, sjelf eller genom någon
härvarande Commissionär, aflemna till Banken, som lät anteckna den
verkställde inlevereringen, utan att den å lånet afföra, förrän den erlagde
summan till Banken ingått, samt låntagaren imedlertid skulle löpa det äfventyr,
att, i fall det deponerade beloppet under tiden förskingrades eller
under transporten gick förloradt, för andra gången nödsakas betala, hvad
han i Ränteriet deponerat, hvarigenom således låntagaren ingenting kunde
vinna, men Banken måste förlora, icke allenast i anseende till mångdubblad
kostnad för bref-lösen och post-porto, utan äfven i aflöning till ett ökadt
antal Tjenstemän, i och för de flerfaldige göromål, som deraf blefvo
en följd, och i annat fall åter, eller derest låntagaren befriades från allt
ansvar, så snart han i Ränteriet penningarne deponerat och Banken sedermera
för dem vidkännes risquen, desto större förluster derigenom kunde
för Banken uppkomma, som Banken, vid utsökandet af hvad i Landt-Ränterien
kunde blifva för dess räkning deponeradt och derefter förskingradt,
icke hade att påräkna en så beskaffad företrädes-rätt, som, genom Kongl.
Förordningen den 18 December 1823, är vorden densamma tillagd hos dem
af Bankens egne Embets- och Tjenstemän, hvilka dess medel under uppbörd
hafva, samt härförutan icke förmodas kan, det Landt-Ränterien skulle
kunna förmås, att utan vedergällning besörja ifrågavarande betydliga
uppbörd för Banken, deröfver hålla räkning, och om medlens remitterande
draga försorg; och har Utskottet, som i allo gillar de skäl, som blifvit
mot det väckta förslagets antagande anförde, härigenom ansett sig böra
tillstyrka afslag å Johan Johanssons ifrågavarande motion.
Stockholm den 19 Mars 1840.
TRYCKT HOS J. A. WALLDEN,
1840-
Banko-Utskottets Memorial, No 9.
1
N:o 9.
Ant. tili lvxp. Läsk. dea II April, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af inicht fråga om användandet af i
Bankens Generul-Cctssa N:o i förvarade utländska Med a iller
oell Mynt till förökande af Bankens Mynt-Cabinett.
Sedan Bankens Garde des Medailles, Riks-Antiqvarien B. E. Hildebrand,
hos Banko-Fullmägtige tillkännagifvit, att han, enligt af Fullmägtige
lemnadt uppdrag, granskat de i Bankens General-Cassa N:o 1 förvade
517 utländska medailler och mynt af guld, utgörande 820 ducater och
i brultovigt 13 W 10| lod, saint funnit dessa medailler och mynt, präglade,
de flesta under 16:de, 17:de och höljan af 18:de, samt någre under
14:de århundradet, vara af den dyrbara beskaffenhet, att det, i vetenskapligt
hänseende, vore en förlust, om desamma blefvo utmyntade, hafva
Banco-Fullmägtige hos Utskottet hemställt, att omförmälde medailler och
mynt må få användas till förökande af Bankens Mynt-Cabinett.
Med afseende å desse medaillers och mynts sålunda styrkta höga
värde, och då för Banken, som eger tillgång rå omynladt guld, behof att
uppsmälta dem icke är att befara, har Utskottet, på det desamme icke
må gå för vetenskapen förlorade, velat hos Rikets Ständer vördsamt hemställa,
att ifrågavarande medailler och mynt, tillsammans 820 ducater,
hvilka äro uti Bankens reela fond inbegripne, måtte få derifrån
afföras och till förökande af Bankens Mynt-Cabinett användas.
I sammanhang härmed och enär Mynt-Cabinetlet förut eger åtskilliga
medailler och mynt af guld och silfver, får dock Utskottet, i händelse
Rikets Ständer bifalla Utskottets nu gjorda hemställan, tillstyrka,
ej mindre att de i Bankens Mynt-Cabinett, efter den sålunda vunna
tillökningen, befintlige medailler och mynt af guld och silfver, lill
deras metalliska värde i Bancosedlar, såsom en Bankens fordran
och deposition hos Mvnt-Cabinettet, upptagas och redovisas i räkenskaperne,
med iagttagande för framtiden af de förändringar,
Mynt-Cabineltel årligen, i detta hänseende, kan komma att undergå
än äfven, att Bankens mynt- och medaill-samling icke må, förrän i
sisla rummet, användas till inlösen af dess utelöpande förbindelser
eller annorledes, ulan Rikets Ständers begifvande, Banken afhänclas.
Stockholm den 31 Mars 1840.
Bih. till R, St, Prot, 1840, 6 Sami, i dfd, 5 Haft, 1
Banko-Utskottets Utlåtande> N;0 10-
Reservation
af Herr Borgmästaren Helleday: ”Med Utskottet instämmer jag uti dess hemställan,
att de uti Bankens reella fond hittills inberäknade utländska mynt
och medailler, tillsammans 820 ducater, må från reella fonden afföras och
till förökande af Mynt-Cabinettet användas; men då jag icke kan betrakta
Bankens Mynt-Cabinett annorlunda, än såsom dess öfriga inventarier, anser
jag Utskottets tillstyrkan, att de i Mynt-Cabinettet, efter sålunda vunnen
tillökning, befintlige medailler och mynt af guld och silfver skola, tilldelas
metalliska värde i Bancosedlar, såsom en Bankens fordran och deposition,
i räkenskaperne upptagas och redovisas, med iagltagande af årligen
inträffande förändringar, samt att Bankens mynt- och medaille-samling icke
må, förrän i sista rummet, användas till inlösen af Bankens utelöpande förbindelser,
eller i öfrigt, utan Rikets Ständers begifvande, Banken afhändas,
både olämplig och alldeles öfverflödig.
N:o 10.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 April, kl. 1 e. irs
Utlåtande , i anledning af framställde anmärkningar vid Utskottets
under N:o 6 afgifne Memorial.
Sedan Hedervärda Bonde-Ståndet, enligt ankommet Protocol Is-Utdrag
af den 21 nasti. Mars, på grund af gjorde anmärkningar, återremitterat
Utskottets, under N:o 6, aflåtne Memorial, i anledning af på Bankens Pensions-Stat
förflyttade Bokhållaren Gustaf Wilhelm Sandbergs ansökning, att
erhålla pension, motsvarande den lön, Iian enligt Constilutorial inom BancoVerket
innehaft, får Utskottet härmedelst till svar meddela, att, som Utskottets
ifrågavarande Memorial, enligt ankomne Protocolls-Utdrag, från
Högloflige Ridderskapet och Adeln af den 20, Högvördige Piesle-Ståndet
af den 21, och Välloflrge Borgare-Ståndet af den 28 näsllidne Mars, är
vordet af dessa drne Riks-Stånd bifallet, kan berörde ålerremiss ej till någon
vidare åtgärd från Utskoltets sida föranleda.
Stockholm den 10 April 1840,
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Banco-Ulskottets Utlåtande, N.-o 11.
1
N:o li.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 April, kl. 1 e. m.
Utlåtande , i anledning aj Herr Adler stams, G. U., motion om
ytterligare ersättning för det lidande, som, genom en rättegång
med Rikets Ständers Bank, skall blijvit honom förorsakadt.
Uti en hos Högloft. Ridderskapet och Adeln väckt, den 20 sistlidne Mars
till Utskottet remitterad motion, har Herr Adlerstam , G. U., fästat uppmärksamheten
derpå, alt det anslag, Rikets år 1828—i83o församlade Ständer
åt honom bestämt’, såsom ersättning för hvad han då skall visat sig
hafva förlorat genom en tvetydigt ansedd Banco-Förordning, den Rikets
Ständer funnit höra utur Lagstiftningen utgå, icke med det belopp, som
vederbordt, honom tillgodokommit, i thy alt, sedan, på grund af väckte
motioner vid ofvannämnde Riksmöte, blifvit i förrberörde hänseende beviljade:
af
Högloft. Ridderskapet och Adeln B:co R:dr 16,000.
afj. Vällofl. Borgare-Ståndet
7>2p4*
samt af Högv. Preste- och Hederv. Bonde-Stånden 4>65o.
Banco-Ulskottet, som, efter motionärens tanka, bordt, till åtlydnad
af Riksdags-Ordningens ^3 §, sammanjemnka de olika meningarne och hos
Rikets Ständer föreslå en medelsumma, dock inbjudit de 2:ne förstnämnde
Riks-Stånden, som beviljat högsta ersättningsbeloppen, att förena sig med
de arne Stånd, som beviljat den lägsta summan, hvarefter denna inbjudning
blifvit af Vällofl. Borgare-Ståndet anlagen och sålunda, i följd af 3:ne
Riks-Stånds sammanstämmande beslut, endast sistnämnde lägsta summa är
vorden honom såsom ersättning tillerkänd; hemställande motionären, af
sådan anledning, att Banco R:dr 10,325, såsom medelsumman emellan de
ofvanupptagne, af Riks-Stånden bestämde högsta och lägsta beloppen, kunde,
efter afdrag af redan uppburne 4>65o R:dr, honom beviljas, samt att BancoUlskottet
måtte handlägga frågan i det skick den sig befann, då samtlige
Riks-Ståndens beslut inkomtno till Högloft. Banco-Utskoltet vid omförmäldle
Riksmöte.
Bilt. till R. St. Prot. 1840■ 6 Sami. 1 A/d. 6 Häftet.
i
2
Banco-Ut skottets Utlåtande, N.-o 11.
Af de handlingar, hvilka, till närmare utredning af förhållandet, hos
Banco-Utskottet vid senast förflutne 2:ne Riksmöten förevarit, är upplyst,
att, sedan hemmanen Norrkärr och Strömsvik, uti hvilka Banken egt en
intecknad fordran, stor 3,777 ^:t^r ^7 4 r:st-> en den i5 December
1821, för Handlanden C. Morbergs coucursmassas räkning, anställd auction,
blifvit af Öfverste-Lieutenanten Adlerstam inropade för 8,200 R:dr
Banco, men berörde egendomar, i anseende till underlåten inbetalning å
Bankens omnämnde fordran, måst, efter föregångne laga uppbud, anslås
till försäljning å Banco-Auction den 18 Mars 1824 och då blifvit för 8,q5o
R:dr Banco inropade af Öfverste-Lieutenanten Adlerstam och hans Fru;
hafva desse, i stället alt, på sätt Kongl. Förordningarne den iq Augusti
1789 och den 18 December 1823 stadga, inom 7o;te dagen efter auctionsinropet,
med Kongl. Majrts Befallningshafvandes laga kraftvunne utslag
visa, för huru stor del uti köpeskillingens erläggande de borde njuta minskning,
omedelbart hos Bankens Commissariat, å 74:de dagen efter auctionen,
företett de handlingar, på grund af hvilka de ansett sig berättigade lill
lyftande af köpeskillingens Öfverskott; hvaraf uppstått den följd, att nämnde
egendomar, enligt Banco-Fullmägtiges beslut af den 20 Januari 1825, anslagits
till försäljning å ny auction, viii hvars företagande den 3o Juni
sistberörde år General-Intendenten och Riddaren d' Orchimont för 4;3oo
R:dr Banco samma egendomar inropat; hvarefter väl Kong). Maj:ts och Rikets
Svea Hof-Rätt, der Öfverste-Lieutenanten Adlerstam yrkat ogillande
af Banco-Fullmägtiges omförmälde beslut och deraf föranledde åtgärder,
funnit, det Öfverste-Lieutenanten vore berättigad, alt köpet om egendomarne
Norrkärr och Strömsvik tillgodonjuta, samt att således den sist hållne
auctionen borde återgå och Banken för bemälde Öfverste-Lieutenant och
hans Fru köpebref utfärda; men Kongl. Maj:t, medelst Dom af den 5 Juni
1828, i Nåder förklarat, alt, enär Öfverste-Lieutenanten Adlerstam och
hans Fru ej gittat ådagalägga, det Banco-Styrelsen, i afseende å dess klandrade
beslut och vidtagna författning att låta egendomarne å ny BancoAuction
försäljas, i någon måtto öfverskridit de uti författningarne stadgade
föreskrifters ordalydelse; utan Öfverste-Lieutenanten och hans Fru deremot
åsidosatt, hvad lag och dermed förenlig omtanka af dem fordrat,
och således miste skylla sig sjelf ve , som sig ej bättre föresett, prof vade
Kongl. Maj:t i Nåder rättvist, att, med upphäfvande af Hof-Rättens öfverklagade
Dom, ogilla Öfverste-Lieutenantens och hans Frus till Hof-Rälten
instämde påstående, i följd hvaraf frågan om återgång af den å fastighetei ne
den 3o Juni 1825 hållne auction kom att förfalla.
Banco-Utskoltels Utlåtande, AT.o 11.
3
Vid jemförelse emellan det Betänkande, Rikets Ständers Banco-Ulskott
vid 1828—i83o årens Riksdag under N:o 71 afgaf öfver en af Herr Gripenstedt
vackt motion om ersättning åt Öfverste-Lieutenanten Adlerstam
för del lidande, lian på förenämnde sätt fått vidkännas och Utskottets under
N:o 87 meddelade ytterligare utlåtande, i anledning af de inom RiksStånden
gjorde anmärkningar, finnér man, det Banco-Utskollet, i betra gtande
af den nödställda belägenhet, hvaruti Öfverste-Lieutenanten Adlerstams
Tio harn blifvit försatte, genom deras faders oförmåga att dem försörja,
sedan hans fasta egendom, på ofvannämnde sätt, lill underpris bortgått,
tillstyrkt, att en gåfva af 4>65o R:dr Banco, utgörande skilnaden
emellan inropssumman för Norrkärr och Strömsvik vid den förra och vid
den senare Banco-Auclionen, mätte, under ålskillige föreskrifne vilkor, till
Öfversle-Lieutenant Adlerstams barn anordnas, hvilken tillstyrkan Högvördige
Preste-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet i allo bifallit; hvaremot
Ilöglofliga Ridderskapet och Adeln bestämt den summa, hvilken
skulle, såsom ersättning, beviljas, lill 16,000 R:dr Banco, att af Banken
lill Öfversle-Lieutenant Adlerstam sjelf utbetalas, samt Vällofl. BorgareStåndet
beviljat en ersättning af 7,294 R;dr Banco, alt utgå af Bankens
länlevinst och öfverlemnas till Öfversle-Lieutenanlens egen disposition;
och har Banco-Utskottet sedermera, uti dess Memorial N:o 123, till
jemkning af förenämnde hos Riks-Slånden fattade olika beslut, inbjudit
Höglo!!. Ridderskapet och Adeln samt "Vällofl. Borgare-Ståndet att med
öfrige 2:ne Riks-Stånd sig förena, så väl i afseende å sjelfva summan, som
grunderne och sältet för dess anordnande; hvarigenom summan blifvit af
3:ne Riks-Stånd slutligen bestämd till det af Banco-Ulskotlet föreslagna
belopp; deremot för öfrigt den ändring skett, alt Öfversle-Lieutenant Adlerstam
blifvit berättigad all denna summa sjelf uppbära.
Slutligen inhemtas af Rikets Ständers Banco-Utskotls, vid sisllidne
Riksdag, under N:o 28, aflålne och af samtlige Riks-Stånden bifallne Betänkande,
att Utskottet, i anledning af Herr Grefve Pipers, Carl Fredric,
motion, det Rikets Ständer måtte, på enahanda skäl, som nu blifvit anförde,
i ersättning åt Herr Adlerstam bevilja den summa af 16,000 R:dr
Banco, som Höglofl. Ridderskapet och Adeln, för dess del, redan vid
1828—i83o årens Riksdag ansett honom böra förunnas, sig utlåtit, att,
hvad beträffade den anmärkning, alt frågan icke på grundlagsenligt sätt
skulle blifvit af Rikets sistnämnde år församlade Ständers Banco-Ulskott
behandlad, funne Utskottet sig icke tillsländigt ingå i någon pröfning, huru
4
Banco-TJtskotlets Utlåtande , N:o 11.
dermed sig måtte förhålla, och att för öfrigt, om än å ena sidan antages,
att möjligen mindre klarhet och bestämdhet uti de författningar rörande
Banco-Auctioner, hvilka bordt Öfverste-Lieutenanten Adlerstam lill efterrättelse
tjena, kunde i någon nion hafva föranledt de förluster, ÖfversteLieutenanten
fått vidkännas genom den senast vidtagne försäljningen af
egendomarne Norrkärr och Strömsvik; likväl då å andra sidan i betragtande
toges, ej mindre att en bestämd försummelse af Öfverste-Lieutenanten
Adlerstam, eller hans, oagtadt erhållen anmaning, fortsatte åsidosättande
af föreskrifne årliga inbetalningen på det i fastighelerne intecknade BancoLån,
varit orsaken dertill, att fastigheterne mäst den 18 Mars 1824 å BancoAuction
försäljas , än äfven att, vid den då verkställde försäljningen på uppoch
afslag, ej högre anbud å samma fastigheter skett, än det af ÖfversteLieutenanten
Adlerstam sjelf gjorda, 8,g5o R:dr, samt, vid sådant förhållande,
Rikets åren 1828—i83o församlade Ständer mäste anses hafva gjort
allt hvad, af deras medlidande högst bordt förväntas och med något sken
af billighet kunnat begäras, då Rikets Ständer, af deltagande för ÖfversteLieutenant
Adlerstam och hans Tio oförsörjda barn, beviljat honom, af
Bankens medel, hela det belopp, 4>65o R:dr Banco, som utgjort skilnaden
emellan det pris, till hvilket Öfverste-Lieutenanten sjelf, å Banco-Auetionen
den 18 Mars 1824, inropat egendomarne Norrkärr och Strömsvik, och det
pris, hvartill de, vid senaste auctionstillfäilet den 3o Juni 1828, då
Öfverste-Lieutenanten Adlerstam icke egde rättighet sjelf derå bjuda , bortgått,
ansåg Utskottet Rikets Ständer sakna anledning, att till förmon för
Öfverste-Lieutenant Adlerstam och hans familj göra den föreslagne ytterligare
penningeuppoffring, som skulle i sin nion bidraga till minskning i
det belopp, Staten framdeles, i och för angelägnare behof, egde att af Bankens
räntevinst påräkna, hvadan Utskottet tillstyrkte Rikets Ständer att
motionen afslå.
Lika med Rikets senast församlade Ständers Banco-Utskott, anser
Utskottet sig icke tillständigt att ingå i pröfning, huruvida frågan om ersättning
till Herr Öfverste-Lieutenanten Adlerstam blifvit af Banco-Utskottet
vid 1828—i83o årens Riksdag på Grundlagsenligt sätt behandlad, än
mindre att, utan afseende å Rikets Ständers vid samma Riksdag fattade
beslut, handlägga frågan i det skick, den sig befann, då Riks-Slåndens skiljaktige
meningar i afseende på ersättningsbeloppet lill Banco-Utskoltet vid
nyssnämnde Riksmöte inkommo, hvadan Utskottet icke annorlunda än såsom
en ny fråga kunnat upptaga Herr Adlerstams hemställan till pröfning;
och då härvid förekommit, att motionen är af alldeles enahanda
Banco-Utskottets XJtlätandej IV.-o it.
5
syftning med den, på sätt ofvan är omförmäldt, vid senaste Riksdag
väckte, af samtlige Riks-Stånden, genom bifall till Utskottets Betänkande,
N:o 28, afslagne, samt någre ytterligare skäl icke blifvit anförde för understödjande
af motionärens anspråk, finner Utskottet sig böra tillstyrka
Rikets Höglofl. Ständer,
att å Herr
afslag.
Stockholm den i5 April 1840.
lieser vatio lier.
Af Herr Prosten Lyth: ”Enär Rikets Ständer år 182g beviljat Öfverste-Lieutenanlen
Adlerstam ett skadestånd, så måste detta, framstäldt under
hvilken rubrik som helst, innebära ett medgifvande af antingen ofullsländighelen
i den Lagstiftning, eller hårdheten i den Lagskipning, som
vållat Herr Adlerstams lidande. Det förra hafva Rikets Ständer, åtminstone
indirect, medgifvit. Utan att nu vilja ingå i något slags bedömande
af i834 års Ständers fattade beslut, skulle jag likväl tro, att, enär Ständerne
1829 stannat i så skiljaktiga meningar om summan, som till Herr
Adlerstam borde utbetalas, att olikheten förhåller sig såom 4 till 16,
Rikets Ständers egen värdighet i detta fall kräfver tillämpning af Grundlagens
föreskrifter i Riksdags-Ordningens 58Joch ^3 §§, samt att en sammanjemkning
af de olika anslagssummorna till Öfverste-Lieutenant Adlerstam
således vid denna Riksdag verkligen bör ske, emedan den hitintills
icke skett.”
Af Herr Doctor Hvasser och Herr Rådman Lindblad: ”Vi instämma
uti Herr Prosten Lyths reservation”.
<S
Banco-V(skottets Ullålande, N.-o 12.
N:o 12.
Ank. till Exp. Utsk. elen 18 April, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Rosenblads, B., motion om bestämmande
af pr rescript ionstid för emottagande i Kronans
Uppbörd och inlösen uti Rikets Ständers Bank af Bankens
utelöpande Transportsedlar samt sedlar ä 3 och 2 R:dr å
ofärgadt papper.
Under den i4 sisllidne Mars, liar Höglofl. Ridder,skåpet och Adeln till
Banco-Utskottels handläggning remitterat en af Herr Rosenblad, Bernhard,
väckt motion, deruti, af anledning, att allmänheten, så länge de från Rikets
Ständers Bank tillförene ntgifne Transportsedlar samt sedlar å 3 och
3 R:dr efter gamla formuläret ännu ega allmänt omlopp, är utsatt för de
förluster, som dessa sedlars lätta förfalskning och efterapning föranleda,
föreslås, det Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, dels alt 1843 års
slut bestämmes såsom den tid, efter hvilken icke vidare i Kronans eller
allmän uppbörd skola emollagas Bankens från och med 1777 års början
till och med den 3i Mars i836 utgifna, samt å Specie eller Banco lydande
Transportsedlar, äfvensom dess från och med 1777 års början till
och med i836 års slut utgifna sedlar å 3 och 3 R:dr å ofärgadt papper,
såväl å enkla som dubbla blad; dels ock alt innehafvarne al berörde Transport-
samt 3 och 3 R:drs sedlar böra, såvida de för dem vilja njuta betalning,
desamma till inlösen i Banken uppvisa före utgången af år 1846,
efter hvars förlopp alla då ännu oinlösta sedlar af förutnämnda slag sålunda
komme att förlora all rätt till betalning; samt att Rikets Ständer
ville detta deras beslut hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla, med anhållan,
att Kongl. Majit, jemte Nådig stadfästelse derå, måtte täckas detsamma,
genom Allmän Kungörelse, sorn årligen, till och med 1846, borde
i Rikets Kyrkor uppläsas, lill Allmänhetens efterrättelse meddela; och sluteligen
att Banco-Fullmägtige målte åläggas alt, sedan Kongl. Majit täckts
en sådan Nådig Kungörelse utfärda, en gång om året lill och med 1845
samt fyra gånger under loppet af år 1846, samma Nådiga Kungörelse i
Rikets olficiela Tidning låta införa.
I sammanhang härmed hafva jemväl lill Utskottet blifvit öfverlemnade
de yttranden, hvilka vid frågans förehafvande hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit afgifna, nemligen:
Banco-Utskottets Utlåtande, IV: o 12.
7
1:0 Af Herr Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel, som ansett den af
Herr Rosenblad föreslagne praescriptionstid för omförmälde sedlars emottagande
i Kronans uppbörd, väl icke komma att medföra så stora olägenheter,
ehuru tiden vore temligen kort; men deremot på det högsta afstyrkt
förslaget, att dessa sedlar, efter i^ö års slut, skulle förlora sin rätt
till betalning i Banken; och har Herr Grefven, efter hvars omdöme det
visserligen vore rättast, att, så länge Banken finnes, densamma äfven bör
inlösa sina sedlar, utan afseende å deras ålder, dock trott, att, i händelse
någon praescriptionstid för deras inlösen skulle stadgas, densamma icke
borde bestämmas till mindre an Tio år, samt anhållit, att, om en sådan
åtgärd varder bifallen, Utskottet ville föreslå, alt, till allmänhetens kännedom,
underrättelse derom uti de små Almanachorne blifver intagen;
2:0 Af Herr Friherre Cederström , Jacob, som, med bestridande af
Herr Rosenblads motion, instämt i Herr Grefve Gyldenstolpes anmärkning
om otillbörligheten deraf, alt Bankens sedlar, då de icke befinnas förfalskade,
någonsin kunna förlora sin gällande kraft, anhållit, att all fråga om
denna praescriptionstid må försvinna;
3:o Af Herr von Hartmansdorffj August, som yrkat, att någon fråga
om aflysning af sådane sedelsorter, som Herr Rosenblad omförmält, icke
måtte under innevarande Riksdag förekomma, enär flere millioner af desse
sedlar ännu äro i rörelsen och en sådan äflysning skulle bringa många menniskor
om deras egendom, samt
4:o af Herr Grefve Frölich, David , som i allo instämt i de af Herrar
Gyldenstolpe , Cederström och von Hartmansdorff gjorde anmärkningar,
under förklarande, att, efter Herr Grefvens åsigt, ingen annan orsak
kan elier bör få gifvas för ett sådant förslags verkställighet, som Herr Rosenblad
framställt, än om en Bank skulle upphöra, och det blefve nödigt
att utröna, huruvida Banken vore banqueroutte eller icke; men att, då,
såsom 1111, förhållandet är motsatt, och Banken fullt solvent, Herr Grefven
ansåg en sådan åtgärd icke af behofvet vara påkallad, utan stridande
mot lag och rätt.
Ehuru utgifvandet från Banken af sedlar å 3 och 2 R:dr å dubbla
blad redan långt före delta samt af Transportsedlarne med den 3i Mars
1836, på sätt motionären förmält, upphört, äfvensom tillverkningen af sedlar
å 3 och 2 R:dr på enkla blad är vorden med i836 års utgång inställd,
likväl, med afseende derå, dels att utgifvandet af sistnämnde sedlar fortfarit
lill slutet af år i838, hvarefter först desse sedlar, enligt Banco-Fullmäktiges
den 22 November samma år fattade beslut, icke vidare från Banken
i allmänna rörelsen utgifvils, utan enär de i Cassorne mer eller min
-
s
Banco-Utshottets Utlåtandej N.-o 12.
dre förslitne, inkommit, till Bankens Sedelcontor blifvit aflemnade alt förstöras;
dels och hufvudsakligen att sammanlagda beloppet af utelöpande
sedlar utaf ifrågavarande trenne slag uppgick ännu vid i83g års slut till
en summa af icke mindre än B:co R:dr 5,o3t,3o4: 25. 7*), och att alltså,
derest prasscriptionstid för deras inlösen i Banken, på sätt motionären före
slagit,
nu bestämdes, sådant, enligt hvad Utskottet befarar, skulle leda
till förluster för många enskilde, anser Utskottet sig för närvarande
icke kunna tillstyrka Rikets Ständer att besluta utsättandet
af någon viss praescriptionstid, med hvars utgång
all inlösen i Banken af omförmälde Transporlsedlar samt
sedlar å 3 och 2 R:dr på ofärgadt papper skulle upphöra.
Men då Utskottet delar motionärens öfvertygelse, att, derest en fullkomlig
indragning af Bankens berörde sedlar kunde, på sätt förordnadt blifvit
i afseende på Rikets Ständers Banks tillförene utgifne sedlar å Daler
Kopparmynt, verkställas inom en icke aflägsen framtid, flere fördelar skulle
vinnas, och deribland erhållandet af visshet om den utelöpande sedelstockens
belopp, har Utskottet , för beredande häraf i framtiden, ansett sig böra
föreslå Rikets Höglofl. Ständer att nu besluta, det Bankens
från och med 1777 års början till och med den3i
Mars i836 utgifne, samt å Specie eller Banco lydande
Transporlsedlar, äfvensom dess från och med 1777 års
början till och med 1812 års slut å 3 och 2 R:dr på
dubbla blad, samt från och med 1813 lill och med
i836 års slut likaledes å 3 och 2 R:dr på enkla blad
tillverkade sedlar af ofärgadt papper, icke få emottagas
i uppbörden af allmänna medel längre än till och
med år 1848.
Skulle Rikets Ständer finna för godt att härtill bifall lemna, blir
nödigt, att hos Kongl. Maj:t göres underdånig anhållan, det Kongl. Maj:t
täcktes, till allmän efterrättelse, Nådig Kungörelse utfärda, och derjemte
ej mindre anbefalla vederbörande om dess uppläsande från Predikstolarne
minst
*) Transportsedlar Banco R:dr
1,334,112: 25: 7.
Sedlar å 3 och 2 R:dr med dubbla blad  281,152: — —
,, med enkla blad  3,416,040: — —
Summa B:co R;dr 5,031,304: 25: 7.
Banco-Ulskottets Utlåtande, N:o i3.
9
minst 2'.ne gånger hvarje år under den bestämda praescriptionstiden, än
äfven !förständiga|Kongl, Yetenskaps-Academien att låta, till allmänhetens
kännedom, uti de små Almanachoina för de 2:ne år, som näst föregå den
lid, då omförmälde sedlars emottagande i uppbörden skall upphöra, och
således för åren 1847 och 1848» ifrågavarande Kungörelse införa,
Och torde Banco-Fullmägtige erhålla uppdrag att, så ofta nödigt pröfvas,
låta meranämnde Kungörelse införa uti Rikets Ofliciela Tidning.
Stockholm den i5 April 1840.
N:o 13.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 April, kl. 1 e. ra.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, dels i allmänhet, om
Lån ifrån Banken till understöd för kyrkors byggande, dels
serskildt, om dylikt lån för uppf örande af Domkyrka i Hernösand.
Genom Protocolls-utdrag af den sistlidne Februari, har Hedervärda
Bonde-Ståndet till Banco-Utskottet remitterat en af Eric Nilsson från
Jemtlands Län väckt motion, deruti han, i afsigt alt ifrån Statens sida bereda
understöd till nya kyrkors byggande, der sådana äro af behofvet påkallade,
och på det att kostnaderne för sådane företag, till någon del,
äfven må förflyttas på de kommande generalionerne, som draga nytta
af dessa byggnader, föreslagit, alt, till delta ändamål, af Rikets Ständers
Bank mätte beviljas lån till en tredjedel eller hälften af den sumftran
det för hvarje serskilt fall upprättade kostnads-förslaget upptoge, att, emot
af Församlingens samtlige Ledamöter för återbetalningen ingången solidarisk
ansvarighet, utgå under 2 å 3 år, eller i den mon arbetet kunde fortgå,
mot erläggande af 4 procents årlig ränta och 2 procents amortissement;
förmenande motionären, att, genom så beskaffade försträckningar från Bankens
sida, något menligt inflytande på realisationen eller Bankens functioner
för öfrigt icke kan vara att befara, i synnerhet om det låne-belopp,
Bih. till R. St. Prot. 1840. 6 Sami. 1 A/d. 6 Häftet. %
10
Banco-Utskoltets Uttalande, N.-o 13.
sorn, för ifrågavarande ändamål, ifrån Banken finge utgifvas, beslämdes till
högst 5o eller 60,000 R:dr B:co om året.
Ifrån Yälloflige Borgare-Ståndet har sedermera, uti Protocolls-Utdrag
af den 29 i förenämnde månad, lill Utskottets handläggning blifvit öfverlemnad
en af Herr E. J. Westman, i egenskap af Fullmäglig för Hernösands
stad och efter af stadens samt Hernö församling erhållet uppdrag,
väckt motion, att Rikets Ständer, mot församlingens garanti, måtte till
uppbyggande af dess casserade Stifts- eller Domkyrka bevilja densamma ett
Bancolån, stort 4°>00° R-'dr B:co, på de vilkor, församlingen, enligt ett
motionen bifogadt Sockenslämmo-protocoll föreslagit, nemligen mot 3 procents
ränta och 1 procents årlig afbetalning på Capitalet, hvarvid dock, i
händelse lånet på sådane vilkor icke skulle kunna erhållas, motionairen vore
berättigad att erbjuda och be vilja 2 procents årlig Capital-afbetalning; upplysande
en af Kyrkans Ombudsman författad, Utskottet meddelad uppgift,
dels att kostnaden för den tillämnade nya Stiftskyrkan, enligt af Kongl.
Öfver-Intendents-Embetet god kändt kostnads-förslag öfver modell-ritningen,
uppgår lill 83,2i3 R:dr sk. B:co, deruti likväl icke inberäknad kostnaden
för ett nytt orgelverk, som anses kunna upptagas till 8 å 10,000 R:dr,
dels äfven att kyrkans tillgångar uppgå till ungefärligen 3i,ooo R:dr,
hvaraf utestående och förräntade omkring 22,000 R:dr hos förmögnare personer
och 9,000 R:dr hos mindre bemedlade emot hvarandras borgen och inteckning
uti mindre gårdar, hvilken summa likväl, under nuvarande svåra
penninge- och andra förhållanden, förmodas icke kunna, vid en tillstunda
lide kyrkobyggnad, indrifvas.
Enär Rikets senast församlade Ständer så väl gillat den, uti 20 punkten
af Banco-Utskoltets Betänkande N:o 6, med förslag till hufvudgrunder
för Bankens förvaltning och rörelse, af Utskottet yttrade åsigt, att, då Bankens
utlåningar böra vara antingen på kort tid elier ock mot sådane fordringshandlingar,
som utan allt för mycken svårighet skulle kunna försäljas
eller hypotheseras och i sistnämnde hänseende föi bindelserne för de lån,
som af vissa städer och corporationer under collectiv ansvarighet för ränteoch
capital-afbetalning innehades, synts vara af ofördelagtigare beskaffenhet,
än de egentliga fastighets-lånen till viss man mot lemnad intecknings-säkerhet,
Banken icke vidare borde utgifva några nya lån till städer eller corporationer,
utöfver hvad af Rikets Ständer redan vore medgifvet, i öfverensstämmelse
hvarmed jemväl uti §. 188 af nu gällande Baneo-Reglemente
är vordet stadgadt, att dylik utlåning, utöfver den i i83o års Banco-Reglemente
medgifna, till vissa, uti åberopade §. upptagne städer och corporationer
icke vidare eger rum, som ock, genom bifall till Utskottets Be
-
Banco-Utskottels Utlåtande , N.-o i3.
ii
länkande JNT:o 18, i anledning af de till Utskottet remitterade motioner af
Herr Prosten Östberg j angående ett Banco-lån lill S:t Annae Capell-församling
samt af Herr Hahn, rörande ett Banco-lån till Umeå stad, förklarat,
att de låneunderstöd, hvarom nyssnämnde motioner handlade, såsom stridande
emot hufvudgrunderne för Bankens rörelse, icke kunde till utgifvande
från Banken beviljas; har Utskottet, som alltid skulle finna betänkligt
att tillstyrka frånlrädandet af den sålunda utaf Rikets Ständer, i sammanhang
med realisationens verkställande enhälligt antagne den grundsats, destomindre
ansett sig nu böra ett afvikande från densamma undeislödja, som
några ytterligare skäl derför icke tillkommit; äfvensom Utskottet i öfrigt
icke kunnat förbise olämpligheten deraf, alt lånerörelsen droges från dess
naturligare föremål och mera produetiva förelag till dess nu föreslagna utvidgning,
hvaraf följden skulle blifva en sådan utsträckning i anspråken på
lånebilräde från Banken, att slutligen någon gräns derför svårligen kunde
bestämmas.
Hvad serskildt beträffar den af Herr Westman väckta motionen, torde
Utskottet icke böra obemäldt lemna, att motionairen, som ansett, att kostnaden
för uppbyggandet af Hernösands Domkyrka skulle uppgå till R:dr 100,000,
derjemte, enär tillgången utgjordes af endast mer eller mindre säkert disponible
31,000 R:dr, samt, om äfven det sökta lånet, 40,000 R:dr, erhölles,
således bristen skulle af församlingen fyllas med 2g,000 R:dr, allt
Banco, för egen del förklarat sig icke kunna tillstyrka det sökta lånet, eller
att församlingen, bestående af blott 1,200 mantalsskrifne personer, dymedelst
skuldsattes lill ett, efter hans förmenande, dess förmåga öfverstigande
belopp, helst församlingen icke hade någon i Lag grundad skyldighet
att nybygga och fullborda Stifts- eller Domkyrkan, utan Stiftets medverkan
genom de vanliga derifrån till kyrkan anslagne så kallade Domkyrkotunnorne,
eller annat bidrag, och, derest kyrkan från år J<347> då Stiftet
skiljdes ifrån Upsala, fått, i likhet med andra, de äldre Stiften frånskiljde
kyrkor i Carlstad, Götheborg och Calmar, uppbära de från Stiftet
årligen utgående 124 dom kyrk o-tunnor, tillgången redan långt före detta
medgifvit kyrkans återuppbyggande.
På grund af den åsigt, som hos Rikets senast församlade Ständer gjort
sig gällande, och hvilken Utskottet i allo biträder, får Utskottet alltså
tillstyrka Rikets Ständer alt å ifrågavarande, till Utskottet
remitterade, motioner af Eric IVilsson från Jemtlands
Län och Herr E. J. Westman meddela afslag.
Stockholm den i5 April 1840.
12
Banco-Utskottets Utlåtande > N.o 1.3
Reservationer.
Af Eric Nilsson från Jemtlands Län: ■”Ehuru jag, vid Höglofl. Utskottets
öfverläggning om min motion om lån af Rikets Ständers Bank till understöd
för kyrkobyggnader, blifvit öfverröstad, har jag derföre icke blifvit
öfvertygad, alt något gillligt skäl förefinnes, som talar för afslag af
denna min motion: då det icke kan uppgifvas Bankens oförmåga att meddela
dylika lån, eller att sådane låne-bidrag skulle föranleda till rubbning
af Bankens öfriga functioner, eller alt den af mig föreslagna säkerheten för
Banken blifvit underkänd och icke eller, alt ett sådant låne-understöd är
någonting främmande för Bankens rörelse, ty de äro bestämdt af samma
beskaffenhet, som fastighets-lån, som Banken meddelar, endast med den
skilnad, att efter mitt förslag skulle en del smärre jordbrukare och verkligen
behöfvande komma i åtnjutande af en förmon, som nu endast tillkommer
större fastighets-egare; ulan Höglofl. Utskottet har derföre åberopat
några beslut af Rikets senast församlade Ständer, som jag icke anser
för någon regel för nu varande Ständer, ty i sådant fall, om man stride
skulle hålla sig lill hvad föregående Ständer beslutat, så skulle ju naturligen
deraf följa, att ingen förändring i hvad som helst skulle kunna ega
rum; dock har jag erfarit, alt Ledamöter inom Höglofl. Utskottet, som åberopa
desse skäl, sjelfve väckt fråga om förändring af hvad sisla Ständer
beslutade, i afseende på lån mot guld och silfver-panter.
Vidare har Höglofl. Utskottet icke kunnat förbise olämpligheten deraf,
att låne-rörelsen droges från dess naturliga föremål och produetiva företag.
Jag har deremot ansett de naturligaste föremål för låns erhållande vara de
oundgängligasle behof ven, som ofta uppenbara sig deruti, att, då en fattig
församling finnér sig tvungen att uppbygga sin kyrka, så måste den, alt
börja med, vända sig till Konungens Befallningshafvande och Consistorium,
för att anhålla om deras förord hos Kongl. Maj:t om Nådigt tillstånd att
öfver hela Riket, om jag så får uttrycka mig, få tigga medel, skillings,
styfvers och runstyckstals, till understöd för denna byggnad; och för
denna insamling skola Consistorier, Prostar, Prester, Kyrkovärdar och Sexman
sältas i rörelse, och jag känner bestämdt från min ort, som är mera
glest bebodd, att, då en sexman genomvandrat sin rote för en sådan insamling,
får han icke så mycket, som motsvarar hans tidsspillan, och detta
besvär får han hafva för intet.
Vidare har Höglofl. Utskottet trott, att, om min motion bifölls, följden
deraf skulle blifva en sådan utsträckning i anspråk på lånebiträde från Ban
-
Banco-Utskottets Utlåtande, JV.-o 13.
13
ken, alt slutligen någon gräns derföre svårligen kunde bestämmas. Jag har
dock föreslagit blott 5o eller 60,000 R:dr Banco om året, och detta tyckes
icke vara ett så obegränsadt belopp. På de skäl, jag nu ytterligare haft
äran framställa, hemställer jag vördsammast, örn icke Rikets Högloft. Ständer
skulle finna för godt godkänna min motion, som nu är i fråga.”
Af Herr Doctor Hvasser: '•'Emot Höglofl. Banco-Utskottels fattade beslut
att afslå Herr Borgmästaren Westmans motion om ett Banco-lån af
4o,ooo R:dr, för återuppbyggande af Hernösands förfallna kyrka, får jag
vördsamt mig reservera. Jag bade visserligen önskat, att denna fråga fått
vara på Utskottets bord hvilande, till dess 2!ne dermed sammanhängande
motioner rörande 124 tunnor Kronolionde-spanmåls reclamerande från Upsala
Domkyrka lill Hernösands, blifvit afgjorde. Men då denna min mening
icke kunnat inom Utskottet göra sig gällande, får jag öfver hufvudsaken
mitt yttrande aflemna.
Höglofl. Utskottet har afslagit motionen, på grund af sista Banco-Reglementel,
der i 6 Artikeln 2 Afd. 188 §. mom. 1 orden så lyda: Någon
utlåning från Banken till städer eller corporationer eger hädanefter ej
rum, utöfver hvad i 183o års Banco-Reglemente medgifvits. Jag kan för
min del icke anse nuvarande Ständer vara härigenom bundne, helst ordet
hädanefter icke lärer kunna betyda en everldelig tid, utan allenast liden
lill denna Riksdag, då Rikets Ständer ju ega magt alt förändra Banco-Reglementet,
såsom de för godt finna. När vid sista Riksdag Banco-Reglementet
uppgjordes, var verkligen högst nödigt att intaga ofvan anförda stadgande,
ty farhågor yttrades från många håll för den då beslutna realisationens
bestånd, hvarföre ock låne-rörelsen måste i möjligaste måtto inskränkas.
Nu synas dessa farhågor förskingrade, och, ehuru val jag anser, att
all försigtighet ännu och allt framgent är af nöden lill betryggande af Bankens
säkerhet, hufvudsakligen hvilande på de visa grunder, som för lånerörelsen
blifvit bestämde, och som, då de under förflutna 5 åren visat sig så
fördelagtiga för Banken, jag i allmänhet önskar bibehållne, vågar jag dock
tro, att Banken, i den lyckliga ställning, den nu sig befinner, är mera än
någonsin i tillfälle, alt med låneunderstöd mot nöjagtig säkerhet underlätta
vigtiga företag, de må anmälas af städer, corporationer eller enskilde; varande
naturligtvis Rikets Ständer förbehållet, att för hvarje serskildt fall
profva behof och omständigheter. — Att Hernösands stad är i största behof
af ifrågavarande lån, torde vara tillräckligen upplyst. Kyrkan är så
förfallen, att gudstjensterne mäste hållas i Gymnasii-salen. Det för en ny
kyrkas uppförande uppgjorde kostnads-förslag uppgår till 100,000 R:dr Banco,
hvartill endast 31,000 lära finnas såsom möjlig tillgång. Vid sådant
14
Banco-Utskottets Utlåtande, N.o 14■
förhållande synes del billigt, alt låne-ansökningen, om icke lill hela beloppet,
åtminstone till någon del, må varda bifallen. Delta kan icke betraktas
såsom något farligt prasjudicat, enär flere städer och kyrkor tillförene
åtnjutit och ännu bibehållas vid samma förmon; och då Rikets Ständer
kunnat tillåta, alt en så betydlig summa som 3o,ooo R:dr kunnat få reserveras
i Banken öfver 10 år för Lunds Domkyrkas räkning, ehuru denna
rika kyrka icke behöft uttaga dessa medel, hvarigenom de blifvit lill Bankens
skada en så lång tid ofruglbara, så synes det vara påfallande strängt,
att nu vägra äskadt lånebilräde åt Sveriges nordligaste och måhända fattigaste
Stiftskyrka.”
Af Herr Prosten Lyth: ”Jag instämmer uti Herr Doctor Hvassers reservation.
”
N:o 14.
Ank. till Eip. Utsk. den 18 April, kl. 1 e. m.
Utlåtande j i anledning af Herr Bagges motion, dels om v i Ikoren
för återbetalning af de Lån, som Uddevalla Stads Borgerskap
och Församling af Banken erhållit, och dels angåen
de
ett nytt Lån af Bankens medel till Uddevalla Stads
församling.
Jemte anmälan, att Uddevalla Stads Borgerskap och församling af Rikets
Ständers Bank erhållit lån, det förra å 25,000 R:dr och det senare å
16,666 R:dr 32 sk., mot 4 procents ränta och 2 procents afbetalning årligen, för
uppförandet af Stadens Publika byggnader och kyrka efter den staden
öfvergångna eldsvåda, å hvilka lån skall återslå, på det förra 11,148 R:dr
44 sk. 11 r:st och å det senare 6,787 R:dr 27 sk. 1 r:st, har Herr M.
Bagge, uti en inom Yällofl. Borgare-Ståndet väckt och till Utskottet remitterad
motion, af anledning, att de årliga inbetalningarne å berörde lån
skola för närvarande generation vara allt för tryckande, hos Rikets Ständer
anhållit, att, när lånen genom skeende afbetalningar, nedgått, det förra
till 10,000 R:dr och det senare lill 6,666 R:dr 32 sk., desamma måtte få
omsättas till primitiva, hvarigenom de årliga inbetalningarne minskades till
1,000 R:dr celi nuvarande generation på det sätt vunne lindring uti dess
Banco-Vtskottets Utlåtande JY.-o 14*
13
gjorda ansträngningar, alt de i någon mon finge delas af en kommande;
hvarförutan och som det för staden skall medföra högst kännbara kostnader
vid den intecknings förnyande, som för Borgerskapets lån vore beviljad
uti stadens publike byggnader och fastigheter, emedan serskild Rådstugu-Rätt
derför måste förordnas, antingen från Jönköping eller Wenersborg,
motionären hemställt, att, enär för Stadsförsamlingens lån intekningssäkerhet
icke skall vara lemnaJ, utan endast belalnings-ansvarighet af en
för alla och alla för en, och som äfven för Borgerskapets lån vore gifven,
samt Banken ansetts vara belåten med enahanda säkerhet för lån, som till
andra städers borgerskap blifvit lemnade, först omförmälde inteckningssäkerhet
måtte eftergifvas, eller för den händelse detta icke skulle bifallas,
att inteckning måtte få ega rum i Packhus-tomten N:o 36, helst denna
vore af föga värde, och för packhus-läge mindre tjenlig; och har Herr
Bagge slutligen, uppå anförde skäl, begärt, att Stadsförsamlingens lån måtte
få ökas till 10,000 R:dr, mot lika vilkor och garanti, som voro stadgade
för gamla lånet.
Beträffande först den af motionären äskade omsättning af ofvanberörde
tvänne lån, har Utskottet skolat fästa uppmärksamhet derå, att, i händelse af
bifall härtill, öfrige släder och corporationer, hvilka hafva lån i Rikets Ständers
Bank, otvifvelaktigt deraf hemta anledning att söka af enahanda förmon
komma i åtnjutande, hvarigenom skulle inträffa, att en längre tid än den,
som vil lånens beviljande blifvit beräknad, komme att åtgå, innan dessa
lån blefve lill fullo liejviderade.
Med anledning så väl häraf, sorn alt Rikets Ständer redan vid 1823
års Riksdag medgifvit en minskning uti den årliga inbetalningsskyldigheten
för det åt Uddevalla stad lemnade lånebiträde, i och för iståndsättandet af
dess publika byggnader, anser Utskottet sig böra
afstyrka bifall till Herr Bagges uti berörde hänseende
gjorda anhållan.
Hvad dernäst angår den väckta frågan om eftergifvande af den för
lånet till Uddevalla Stadsförsamling lemnade inteckningssäkerhet, så och
äfven med förutsättande, att den för samma lån tillika åtagna personliga
ansvarighet af Borgerskapet möjligen skulle kunna anses för Banken innebära
nöjaktig säkerhet, att lånet blifver vederbörligen återbetaldt, finner
Utskottet likväl ej något giltigt skäl, hvarför Banken skulle vid alldeles
oförändrade omständigheter frånträda en från början såsom erforderlig ansedd
säkerhet, helst sådant, blefve ett praejudical till enahanda förmons
medgifvande för den eller de städer, som, under samma vilkor, erhållit
16
Banco-Utskottets Utlåtande, IV,-o 14-
lån lios Banken; på grund hvaraf, och enär kostnaderne för den serskilde
Rådstugu-Rätt, som vid Intecknings-förnyelser måste förordnas, efter den
utredning, som vid 1828—i83o årens Riksdag, i berörde hänseende, blifvit
uti Banko-Utskottets Betänkande N:o 3g meddelad, äro föga betydliga
samt dessutom blott hvart io:de år påkomma, Utskottet
anser sig ej kunna tillstyrka bifall hvarken lill den sökta
eftergiften af Intecknings-säkerheten, eller den föreslagna
ändringen deruti.
Och får Utskottet slutligen, i afseende på det af motionären äskade
tillökta lånet till Uddevalla stads församling, med åberopande af de
skäl, som blifvit anförde uti Utskottets Betänkande N:o i3 för afslag å
begärda låne-biträden till kyrkors byggnad,
hos Rikets Ständer afstyrka bifall till Herr Bagges ifrågavarande
förslag.
Stockholm den i5 April 1840.
Reservation
af Herr Prosten Thuden: ”Jag vill visserligen icke underkänna de
skäl, Höglofl. Banko-Utskottet anfört för afslag å Herr Bagges motion, men
önskade dock, att åtminstone första delen af motionen kunde af Rikets
Ständer bifallas. Jag förmodar äfven, att sådant icke skulle utgöra ett så
vådligt prejudicat, enär, med den kännedom, jag har om det ifrågavarande
samhällets belägenhet, jag är fullt öfvertygad, att få kunna förete så giltiga
skäl för lindring i lånevilkoren, som detta samhälle.”
Daneo-Utskottets Utlåtandej IV.-o 15.
17
N:o 15.
Ant. till Exp. Utsk. den 18 April, kl. 1 e. m.
Utlåtande j i anledning aj väckt fråga, om ansvarsbestämmelsen
för den Räkningshafvare i Banken, som j utan föregången
collationering, assignera!' å sin Räkning derstädes.
Efter det, uti en hos Bankens Commissariat, förekommen fråga, olika
meningar uppstått om rätta förståndet och tillämpningen af stadgandet uti
Kongl. Kungörelsen under den 6 Maj i83o, att den Assignant, som försummar
att, senast vid Januari månads utgång, hafva sin Räkning, för det
tilländalupna året, med Bankens Bok behörigen collatior.erad, skall, i nion
af den assignerade summans belopp, vara förfallen till lika böter och ansvar
med den, hvilken, utan egande behållning, assignerat på sin Räkning
i Banken; hvarvid Commissariatets fleste Ledamöter ansett, att något ansvar
icke borde drabba Assignanlen för hvad han assignerat utaf de, under
löpande året, på Räkningen insatta medel, utan endast för den, från
förflutne året, på Räkningen qvarstående ocollationerade behållning; hvaremot
Banco-Fuilmägtige, lika med Commissariatets minoritet, funnit, det
Assignanlen gjort sig förfallen till böter af 3 procent utaf hela den assignerade
summan_, utan afseende på beloppet af den från förflutne året inhalancerade
behållning; hafva Rikets Ständers år i83t församlade Revisorer,
enligt tryckta Revisions-Berättelsen pag. 19—-20, med anledning af de
uti förevarande ämne yttrade olika åsigter, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet
å nuvarande ansvarsbestämmelse för assigneringar å Banken, förr än
Assignantens behållning å dess Räkning från det föregående året blifvit behörigen
collalionerad, samt derjemte till Rikets Ständer öfverlemnat, huruvida
ej billigheten kan anses påkalla vidtagandet af en sådan förändring
härutinnan, att ansvaret för assigneringar å Banken, utan föregången collationering
af Assignantens behållning å dess Räkning från det tilländalupna
året, må; utan afseende å den assignerade summan, fastställas till något
visst, alltid enahanda, bötesbelopp.
Med denna föreskrift, hvilken stödjer sig på stadgandena i 27 och
28 §§ uti Banco-Ordningen af den 22 September 1668, lärer förnämligast
Bill. till R. St. Prot. 18/fo. 6 Sami. 1 Afd. 6 Haft.
3
18
Banco-Utskottets Utlåtande, N.-o i5.
afses att vinna ordning och reda i Banco-Verkels räkenskaper och är, utur
denna synpunkt betraktad, af högsta vigt till förekommande af de tvister,
som, genom misskrifningar å ena eller andra sidan, kunna ega rum, och
hvilka föranleda till fel i böckerne, de der, efter flere års förlopp, svårligen,
om ens möjligen, stå att reda. Men då Utskottet sålunda väl medgifver,
det något ansvar hör drabba den Assignant, som uragtlåter att fullgöra
den i ofvanhögstberörde Kongl. Kungörelse gifne föreskrift, inom der
stadgad lid, har Utskottet deremot icke kunnat inse någon giltig grund,
hvarför en sådan ansvarsbestämmelse hör vara olika för olika Assignanter,
helst den följd, som genom föreskriftens åsidosättande kan inträffa, eller
oreda i räkenskapen, är enahanda för den räkningshafvare, som drifver en
större, med den, som har en mindre assigneringsrörelse, och Utskottet anser
fördenskull, lika med Rikets Ständers Revisorer, det ansvaret hör fastställas
till något visst, alltid lika, bötesbelopp, samt får, på grund häraf,
hos Rikets Ständer tillstyrka en så beskaffad förändring af stadgandet uti
Kongl. Kungörelsen af den 6 Maj i83o,
att den Assignant, som försummar att, senast vid Januari
månads utgång, hafva sin Räkning för det tilländalupna
året med Bankens Bok behörigen collationerad,
skall böta Tjugufem Riksdaler Banco, hvilka fördelas på
lika sätt, som i afseende på fördelningen af böter för
öfverassignering är stadgadt;
och lärer, i händelse af Rikets Ständers bifall härtill, underdånig skrifvelse
böra till Kongl, Maj:t expedieras med
anhållan, att Nådig Kungörelse måtte utfärdas till allmänhetens
underrättelse om den sålunda vidtagna förändring.
Stockholm den i5 April 1840.
Banco-Ulskottets Betänkande, N.-o 16.
19
N:o 16.
Ank. till Exp. Utsk. den 18 April, kl. 1 e. m.
Betänkandej angående afskrijning af ä:ne från Banken utgifne
Odlings-Lån.
Bankens Fiscals-Embete har, uti den till Utskoltet afgifne Berättelse,
angående de af bennilde Embete handlagda mål och ärenden, hemställt,
att af de 16 stycken Skiftes- och Odlings-Lån, som vid sistlidne Riksdag,
tili följd af Utskottets fattade beslut, skulle föras inom linien, nedannämnde
måtte afskrifvas, nemligen:
a) det af numera aflidne Fänriken H. F. Ek, emot borgen af jemväl
aflidne Öfver-Auditeuren E. Wennerholm, och Kyrkoherden H. W. Malmsten,
i lifstiden upptagne lån å 2,000 R:dr, hvaraf nuvarande capitalåterstoden
utgör 1,976 R:dr 18 sk. 9 rist., och
b) det af Nybyggarne F, Lustig, Eric Carlsson och Pehr Johansson,
emot borgen af Bergsmännen Eman. Nilsson och Jon Olofsson_, hvars belopp,
R:dr 80, numera aflidne Kronofogden P. J. Långström förskingrat,
och hvaraf capital-återstoden uppgår till 63 R:dr 29 sk. 4 rist.
Som af liandlingarne rörande dessa lån inhemtas, i afseende å det förra,
att begge Iöftesmännen redan långt för detta gjort concurs och redovisning
för deras concurs-massor erhållits samt de jemväl aflidit och deras arfvingar
vunnit afträdes- och urarfva-förmon, hvarförutan låntagaren äfven
numera aflidit i ett alldeles utblottadt tillstånd; och beträffande det senare
lånet, att återstoden af detsamma blifvit uppburen och förskingrad af Expeditions-Kronofogden
P. J. Långström samt i dennes concurs bevakad och
till betalning fastställd, hvarefter Långström aflidit och redovisning för
concurs-massan inkommit, utvisande, att icke någon utdelning för Bankens
ifrågavarande fordran kan ur massan erhållas, emedan tillgångarne icke
varit tillräcklige till gäldande af sådane fordringar, hvilka blifvit dömde
att utgå med förmonsrätt framför Bankens; så och enär följagteligen alla
de personer, hos hvilka Banken i och för berörde lån eger fordringsanspråk,
aflidit och, jemlikt de till Fiscals-Embetet inkomne redovisningar
förderas concurs-massor, icke någon tillgång, hvarken till större eller mindre
belopp, funnits, att för gäldandet af Bankens på besagde lån grundade
återstående fordringar, tillgå; får Utskottet hos Rikets Höglofl. Ständer
tillstyrka,
20
Banco- Utskottets Betänkande, N.-o 16.
att ofvanomförmälde af Fänriken Ek under N:o 172
samt af Nybyggarne F. Lustig, Eric Carlsson och Pehr
Johansson under N:o 924 upptagne odlings-lån må lill
återstående belopp i capital, ränta och låns-påkostnader
uti Bankens räkenskaper afskrifvas.
Stockholm den i5 April 1840.
Reservation
af Herr Borgmästaren Helleday: ”Jag har icke ansett mig kunna biträda
Höglofl. Banco-Utskottets tillstyrkan, att odlingslånet N:e 924 till F.
Lustig m. fl. varder i Bankens räkenskaper afskrifvet, enär icke är upplyst,
att aflidne Kronofogden Långströms arfvingar sökt och vunnit Afträdes-
och TJrarfva-förmon.”
STOCKHOLM, HOS L. J. HJERTA, 1840.
Banco-Utskottcts Utlåtande, N;0 1"].
1
N:o 17.
Ank. lill Exp. Utsk. den ig Aprilj kl. 1 e. m.
Utlåtandej öfver en af Rikets Ständers år i83y församlade Re
visorer
gjord hemställanj att förre Banco-Commissarien Toran
må erhålla eftergift af ett honom ådömdt ersättningsbelopp
Sedan,
vid pröfning af den uti Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorers
Berättelse, pag. 22—26, omförmälde fråga angående ersättnings-skyldigliet
för försummad bevakning å inställelsedagen i låntagarens concurs af
ett utaf numera aflidne Grosshandlaren Anders Broberg And:son, i lifstiden,
emot pant af jern-effecter, hos Banken upptaget lån, slort 500 R:dr Banco,
Utskottet icke kunnat finna, det Rikets Ständer, hvarken genom äldre Reglementen
och serskilda föreskrifter, ej eller genom Banco-Reglementet under
den 26 Maj 1835, medgifvit Banco-fullmägtige domsrätt öfver Banco-Verkets
Embets- och Tjenstemän uti ersättningsfrågor af omförmälde beskaffenhet,
Utskottet, som icke godkänt Banco-fullmägtiges den 25 Augusti 1836 i of
vanberörde
mål meddelade och å det åberopade stället uti 1837 års Revisions-Berättelse
upptagne beslut, öfverlemnat åt Banco-fullmägtige att låta, i
laga ordning, inför vederbörlig Domstol tilltala den eller de Bankens Embels-
eller Tjenstemän, hvilka anses skyldige ansvara Banken för den förlust,
som, till följd af den uragtlåtna bevakningen utaf förenämnda lån, blifvit
Banken tillskyndad; så får Utskottet, med tillkännagifvande häraf, fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet derpå, att, emedan det sålunda kommer att
på vederbörlig Domstols afgörande bero, hvilken eller hvilka af Bankens
Embets- eller Tjenstemän dömes skyldig att ifrågavarande förlust Banken
ersätta, Utskottet för närvarande icke kan meddela något yttrande öfver den
af Rikets Ständers Revisorer gjorde samt af Banco-fullmägtige, uti deras till
Utskottet afgifne Berättelse, pag. 47—48, biträdda hemsällan, att förre BancoCommissarien
G. A. Toran må erhålla eftergift af det ersättnings-belopp till
Banken, som det, till följd af Banco-fulimägtiges uti ofta berörde mål meddelade
beslut, skulle åligga honom att, till större eller mindre del, godtgöra;
hvadan Utskottet ser sig föranlåtet
tillstyrka, att samma hemställan måtte få förfalla;
men af anledning, att bemälde Revisorer, i sammanhang med berörde hemställan,
tillkännagifvit, det Banco-fullmägtige, den 10 November 1836, beBih.
till R. Sl. Prot. 1840. 6 Sami. t Afd. 7:de Häftet. 1
2
Banco-Ulskottets Utlåtande , N:0 17.
slutat hos Rikets nästkommande Ständers Banco-Utskott anhålla, det BancoCommissarien
Toran måtte få af Banken sig till godo beräkna 418 R:dr 41
sk. 4 rst., utgörande den honom tillkommande andel uti de böter, hvartill
Götha Canal-Bolags samt Malmö f. d. Discont-Verk, för öfverassignering, under
October månad år 1817, äro vordne fällde, har Toran, uti en till Utskottet
ingifven skrift, begärt att berörde bötes-andel utbekomma.
Utskottet har, i afseende på denna fråga, af Banco-fullmägtiges protocoll
inhemtat, att, sedan Toran hos Banco-Fullmägtige gjort ansökning,
bland annat, derom att, till godtgörande af den honom af Banco-Fullmägtige
ådömda ersätlnings-skyldighet till Banken för försummad bevakning uti
Grosshandlaren Anders Broberg dnd:sons concurs af ett till honom utgifvet
lån, emot pant af jern-elfecter, utbekomma de böter, utgörande 418 R:dr
41 sk. 4 rst., hvilka Commissarien Toran från år 1817 egt innestående för
casserade Canai-Bolags-Discont-assignationer på Banken, Banco-fullmägtige hos
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret begärt underrättelse om den åtgärd, sorn
blifvit vidtagen, i anledning af en från Banco-fullmägtige den 20 Augusti
1818 aflåten skrifvelse, med anmälan af de böter, hvartill Götha Canai-Bolags-
samt Malmö f. d. Discont för öfverassignering under loppet af October
månad 1817 blifvit fällde; så hade Fullmägtige i Riksgälds-Contoret Lill svar
härå förmält, alt, då böter egde minsta rätt till betalning ur gäldbundet bos
tillgångar, någon annan åtgärd i anledning af ofvanberörde skrifvelse icke
kommit i fråga, än att de bötessuminor, hvartill Götha Canal-Bolags- samt
Malmö f. d. Discont-Verk blifvit af Banken fällde, äro vordne inom linien
upptagne och balancerade, för att utgå utur blifvande öfverskottet, sedan ej
mindre Rikets Ständers Bank, än samtlige Discont-Verkens öfrige Borgenärer,
ur Discont-Verkens egne tillgångar erhållit full betalning för deras fordringar,
så lill capital, som derå beräknad ränta; hvarefter Banco-fullmägtige, i
betraktande deraf, att, enär det på Commissarien Toran berott att vid öfvcrassigneringen
godtgöra sig sin andel uti det derför ådömda bötesbeloppet, och
endast genom hans uragtlåtenhet att genast förskaffa sig sådan godtgörelse,
han gått i mistning af sin obestridliga rätt, samt med afseende derjemte på
Commissarien Torans knappa vilkor, beslutat den hemställan, som uti ofvan
åberopade Revisions-Berättelse blifvit om förmäld.
Hvad sålunda förekommit, har Utskottet i öfvervägande tagit, och ehuru
Torans rätt till berörde bötesbelopp svårligen lärer kunna bestridas; likväl
och som Banken icke har sig ålagd någon ansvarsskyldighet för böter, hvilka
i och för öfverassignering varda vederbörande räkningshafvande ålagde, och
Banco-Utshollcls Utlåtande, N.o 18.
5
hvilka, i saknad af tillgång hos dea försumlige, ej blifva godtgjorde, har Utskottet
funnit sig
icke kunna hos Rikets Ständer tillstyrka bifall till Banco-Commissarien
Tovans ifrågavarande ansökning;
hvilket Utskottet ansett sig böra för Rikets Ilögloflige Ständer anmäla.
Stockholm den 15 April 1840.
N:o 18.
Ank. lill Exp Utsk. den ig April, kl. 1 e, m.
Utlåtande , i anledning af väckt fråga angåiende löneförhöjning,
så väl för åtskillige Tjenstemän vid Rikets Ständers LåineConior
i Götheborg, som för en vid samina Contor anställd
Vaktbetjent.
Uti en till Utskottet ingifven skrift, hafva nedannämnde vid Rikets Ständers
Låne-Contor i Götheborg anställde Tjenstemän, nemligen Kamererare» E.
S. Winberg, Förste B Thal laren JV. Winberg, Andre Bokhållaren TV. Holmgren,
Förste Registratorn A. Lindqvist och Andre Registrator» JV. Engblad,
anhållit, att de, i anseende till Låne-Contorets årligen tilltagande rörelse och
deraf följande tillökning i arbete för Contorets inskränkta bokförings- och räkenskaps-personal,
måtte blifva hugnade med någon förbättring i deras lönevilkor,
å hvilken ansökning Låne-Contorets Direction, under vitsordande af
samtlige ofvanberörde Tjenstemäns utmärkta ordning och drift i utöfningen
af deras befattningar, tillstyrkt bifall, äfvensom Directionen anmält LåneContorets
ende Vaktbetjent till vinnande af tillökning i hans nuvarande arvode,
hvilket utgör 200 R:dr Banco.
Jemte öfverlemnande af omförmälde ansökning med det af Låne-Contorets
Direction dervid afgifne yttrande, hafva Banco-fullmägtige, uti deröfver
afgifvet utlåtande, förklarat, att, då, under tiden från sistlidne Riksdag, enligt
Banco-fullmägtiges beslut den 20 Augusti 1835, Contorets tjenstemannapersonal
erhållit den tillökning med E11 Bokhållare, utöfver dittills fastställd
stat, hvilken, uti 104 §. af B.mco-Reglementet under den 26 Maj 1835, är
vorden medgifven, Fullmägtige desto mindre funnit skäl att tillstyrka någon
löneförhöjning för ofyanbemäide tjenstemän, som genom en af Fullmägtige
4 Banco-Utskoltets Utlåtande, 7VT.o 19.
under den 18 October 1838 beslutad förenkling af räkenskaperna vid LåneGontoret
i Götheborg, göromålen för tjenstemännen vid samina Contor verkligen
blifvit förminskade; hvaremot Fullmägtige, enär, på sätt Directionen af
Låne-Contoret jemväl upplyst, de göromål, hvilka åligga den vid Contoret
anställde vaktbetjent, äro så trägna, att de icke lemna honom tillfälle till någon
annan inkomst än lönen, hvilken för hans och bans familjs underhåll
vore otillräcklig, ansett sig ega skäl hos Utskottet tillstyrka, att honom må
förunnas enahanda löne-förmoner, som Banco-Discont-Verkets vaklbetjenter
åtnjuta, eller 300 R:dr Banco årligen.
På grund af de upplysningar, Banco-fullmägtige sålunda meddelat, anser
Utskottet sig sakna anledning att hos Rikets llögioflige Ständer tillstyrka någon
löneförhöjning för ofvanbemälde, vid Götheborgs Låne-Contor anställde,
tjenstemän, men finnér deremot den föreslagna tillökningen för Contorets
Vaktmästare vara så af billighet påkallad, att Utskottet icke kan undgå hos
Rikets Ständer härmedelst tillstyrka,
att Vaktmästaren vid nämnde Låne-Contor må erhålla en förhöjning
med 100 R.dr uti de löneförmoner, han hitintills åtnjutit, och att
hans lön sålunda bestämmes till 300 R:dr, allt Banco, årligen.
Stockholm den 15 April 1840.
N:o 19.
Ank. till Exp. Etsk. den 1Q April, kl 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af gjord hemställan, om nedsättandet utaf
den såsom Tumba bruks fastighetsvärde i räkenskaperne nit
balancerade summa.
Uti räkenskaperne för Bankens pappers-bruk, Tumba, äro följande poster,
såsom tillsammans utgörande brukets fastighetsvärde, bland tillgångarne
balancerade, nemligen:
l:o Tumba hemman, upptaget till inköpspriset . . . R:dr 5,227: 3. 7.
2:o Nybyggnads- och reparations-conto  160,150: 18. 4.
3:o Gapellans-boställs-tomten  73,075: 2. 8.
Banco-Utskoltels Utlåtande > N.O ig.
5
4:o Slöra boningshus-byggnaden  52,687: 16. 10.
5:o Ofia verkhuset . ...
10,292:28. 2.
R:dr 3017432:21. 7.
Då emedlertid härvid förekommer: att nybyggnads-och reparations-conto
intill år 1835 blifvit påfördt det belopp, hvarmed aila vid bruket verkställde
reparationer årligen öfverstigit ett bestämdt anslag af 600 R:dr, som af
vinsten å pappers-tillverkningen utgått; att uti det för Capellans-boställstomten
upptagne fastighetsvärde är inberäknad kostnaden för uppförandet af
nedre verkhuset, med dess machinerier; att den, såsom öfra verkhusets fastighetsvärde,
uppförda summa endast utgör värdet å de af bruket vid husets
uppbyggande tillsläppta malerialier, och att således de under] N:ris 2, 3
och 5 balancerade summor icke utvisa, hvad de byggnader och fasta inventarier,
som derunder inbegripas, verkligen kostat, än mindre det värde, de
flir närvarande kunna anses ega, hafva Banco-fullmägtige, under åberopande
af Rikets Ständers senast församlade Revisorers (se 1839 års Rev. Ber. pag.
55—56) gjorde hemställan i ämnet, förnyat deras till Rikets Ständers BancoUtskotl
vid sislförflutne Riksdag afgifne tillstyrkan, att samtlige här ofvan,
under N:ris i—5, upptagne poster måtte få afFöras, samt hela brukets värde
deremot upptagas till en nedsatt, på hemmanet och samtlige byggnaderne
fördelad summa af 200,000 R:dr.
Vid pröfning af denna hemställan, har Utskottet, på de af Fullmägtige
anförde skäl, samt med afseende jemväl derå, att, enligt hvad Rikets Ständers
år 1839 församlade Revisorer anmärkt, åtskilliga byggnader, hvaribland
det såkallade klaekhuset och gula stenhuset (tillsammans brandförsäkrade till
18,530 R:dr 5 sk. 4 r;st) icke uti förstnämnde summa till något värde ingått,
funnit den, såsom brukets fastighetsvärde, nu balancerade summa 301,432
R:dr 21 sk. 7 r:st, icke lemna ledning för bedömandet al verkliga värdet å
fastigheterne vid Tumba, och alltså ansett nämnde summa, såsom förvillande,
böra utur räkenskaperne alföras.
Hvad dernäst angår bestämmandet af brukets fastighetsvärde, har Utskottet
desto mindre kunnat tillstyrka dess upptagande till den föreslagna
nedsatta summan af 200,000 R:dr, som något skäl tor en sådan nedsättning
icke blifvit af Banco-fullmägtige anfördt, och brandlörsäkrings-summan i allmänhet
lemnar tillförlitlig ledning för bedömandet af fastigheters värde, samt
det byggnaderne vid Tumba bruk åsatte brand försäkrings-värde, enligt utdrag
af det brukets liufvud-buk bifogade inventarii-instrument, uppgår till ett sammanlagd
L belopp af 250,044 R:dr 4 sk. 4 r:st.
Bilt. till B. S. Vrot, 1840. 0 Saini. 1 Afd. 7.cle Häftet. 2
6
Banco-Utskottets Utlåtande > N:0 IQ.
På grund af hvad salunda anfördt blifvit och enär serskild värdering af
brukets fastigheter skulle förorsaka en onödig kostnad, får Utskottet hos Rikets
Högloflige Ständer hemställa,
att de, såsom Tumba Bruks fastighetsvärde, nu balancerade poster,
tillsammans utgörande 301,432 R:dr 21 sk. 7 rst., må få afföras
samt Brukets hela värde deremot upptagas till en summa af 250,000
R:dr, fördelad på de serskilde byggnaderne, enligt det hvardera af
dem åsatte brandförsäkringsvärde, efter afdrag af 44 R:dr 4 sk. 4
rst., allt Banco, å brandförsäkringsvärdet af de, såsom serskild post,
försäkrade staqueter och inhägnader kring tomten.
Utskottet har dock härvid icke bordt lemna obemäldt, att värdet af
Tumba hemman icke är uti den, såsom Brukets fastighetsvärde, nu föreslagna
summa uppförd t, af anledning, att värdet af frukträd, staqueter och inhägnader
m. fl. poster, hvilka Utskottet icke ansett böra tagas i beräkning vid
fastighetsvärdets bestämmande, såsom serskildt brandförsäkrade, uti försäkringssumman
ingått, till så betydligt belopp, att Utskottet ansett derunder väl
kunna inbegripas värdet af det genom anläggning af verkstäder och boningsbus
åt brukets tjenstemän och arbetare, till en stor del upptagne Tumba
hemman, hvilket dessutom, såsom jordegendom betraktadt, iemnar ringa afkastning.
Stockholm den 15 April 1840.
Reservation
af Herr Borgmästaren Helleday: ”Då jag ansett nedsättandet af Tumba
bruks fastighetsvärde icke vara af något behof påkalladt och möjligen föranleda
till irring framdeles, samt derjemte funnit det vara upplysande, att pä
ett ställe kunna se hvad Bruket kostat, har jag trott det vara lämpligast, att
brukets fastighetsvärde oförändradt bibehålles, och på grund häraf icke kunnat
biträda Utskottets nu gjorda hemställan.”
Häruti instämde Herr Häradshöfdingen Bogeman och Herr f. d. StatsRådet
m. m. Poppius.
— ■—
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet 1840.
Banco-ZJlsholtcls Betänkande, N:o 29.
4.
N:o 20.
Ank. till Exp. Utsk. den 24 April, kl. it f. rw.
Betänkande, innefattande förslag till ett förändradt Mynt-System.
Uti en hos Högloflige Ridderskapet och Adeln väckt och, enligt protocolls-utdrag
af den i5 nästlidne Februari, till Utskottet remitterad motion,
har Herr von Troil, Emil, föreslagit, att Rikets Ständer, för deras del,
måtte besluta och derefter anhålla om Kongl. Maj:ts Nådiga sanction å en
allmän författning, så lydande:
1:0 Svenska myntets enhet är Riksdalern Silfver-specie, sådan densamma
blifvit fastställd genom Kongl. Förordningen om myntfoten af
år i83o.
2:0 En Riksdaler Silfver-specie indelas uti Fyra Riksdaler kurant;
En Riksdaler kurant indelas uti 48 skill ingar;
En skilling indelas uti 4 styfver;
En Riksdaler Silfver-Specie utgör sålunda 192 skillingar eller 768
styfver;
En Riksdaler kurant utgör sålunda 192 styfver;
0:0 1 öfverenskommelser, förbindelser och skrifter af alla slag, kan begagnas
den korta benämningen Species, hvarmed alltid förstås Riksdaler
Si/fver-species;
4:o f öfverenskommelser, förbindelser och skrifter af alla slag, kan begagnas
den korta benämningen Riksdaler, hvarmed alltid förstås Riksdaler
kurant;
,5:o Öfverenskommelser, förbindelser och skrifter af alla slag kunna,
lill huru stort belopp som helst, ställas i Riksdaler, utan dessas förvandlande
lill Species;
6:0 Denna Förordning blifver gällande från och med 1842, och bör
dessförinnan livar tredje månad från predikstolarne uppläsas samt i de små
almanackorne för så väl år i84i> sorn 1842 införas, hvarjemte motionären
ansett, det Rikets Ständer böra i sammanhang härmed hos Kongl.
Maj:t anhålla om den förändring i kopparmyntningen för framtiden, att
densamma måtte inskränkas till allenast trenne slag, nemligen: ”1:0 En styf
Bih.
till R. St. Prot. 184°- 6 Sami. 1 Afd. Sale Häftet, 1
2
Banco-Utskottets Betänkande, N.-o 20.
ver, lika stor med den nu föreskrifha r fG skilling banco; 2:0 En skilling,
lika stor med nu föreskrifne sf3 skilling banco och 3:o 4 skillingar, lika
stor med det nu föreskrifna 2 skillingar bancostyckel.”
Vid denna motion voro följaktige de i anledning af densamme inom
Högloflige Ridderskapet och Adeln afgifne yttranden, nemligen a) af Herr
Rosenblad j Bernhard} som anfört: alt lian oföra nd ra dt vore af den öfvertygelse,
det en förändring i de myntförhållanden, hvarvid ett folks alla
vanor blifvit fästade, icke kunde ske ulan de största olägenheter; alt, ehvad
roan i dagliga bruket helst räknade i Banco eller i Riksgäld, i Riksdaler
eller i Daler, vare sig silfver eller koppaimynt, hvar och en kände, hvad
den sedel betydde, han fick i handen; att den enfaldigaste, som emoltoge
en tolfskilling Banco, visste, hvad den vore, ehvad denne företrädesvis kallade
den en tolfskilling, en adertonskiiling eller en niomarkare; att 0111
vid silfvermyntets bestämmande i i83oårs myntordning, på sätt Rikets Sländer
då önskat, den nya Silfver-iiiksdalern blifvit lika med Banco-Riksdalern,
efter realisations-grunden, hade det otvifvelaktigt varit bättre, men
alt, då sådant icke skett, och allmänheten sedermera lärt sig blifva förtrolig
med silfvermyntets reduclion till Banco eller Riksgäld, som förut med
dessas till hvarandra, hvarje förändring skulle verka förvillelser, i början
ofta medförande den enfaldiges förluster; att den, som vore van att på Bankens
sedlar en tvåa betydde det begrepp, han fästat vid ordet 2 R:dr B:co
eller vid 3 R:dr Riksgälds, skulle få svårt att fatta, att det hädanefter skulle
endast betyda 1 i^B R:dr Banco eller 2 R:dr Riksgälds; att likaledes
mången skattskyldig skulle, när han fick se Riksdalertaiet på sin debet-sedel
förökadt med hälften, tro sina skatter i lika nion ökade; att om man vidare
toge i betraktande den mångåriga circulation, som skulle komma att
ega rum af Bankens gamla sedlar, egande banco värde jemte de nya, med
Riksgäldsvärde, och tillika erinrade sig, att alla både Riks-Bankens och de
enskilde Bankernes sedelformulärer m. m. måste omgöras, man torde finna
Törmönen, att, när man omsider kunnat vänja sig med de nya förhållandena
och de gamla sed larne blifvit utslitne, hafva två bekanta mynt-enheter,
i stället för en, blefve väl dyrt köpt, samt att af det föreslagna utbytet
af ordet Specie, för att uttrycka Silfvervärde, i stället för det nu
brukliga Silfver-specie, kunde föranleda förvillelser, då icke endast alla
Bankens sedlar, ulgifne före den 1 October 1804, lyda å Specie, ehuru de
gälla för Banco, utan äfven ännu mångå skuldsedlar torde finnas i enskildes
händer, hvilka voro ställda å Specie, fastän de efter mynt-bestämningslagen
inlöstes efter Banco; och har Herr Rosenblad slutligen yttrat, att, i
Banco-Utskollets Betänkande, N;o 20.
3
händelse en förändring i myntsystemet nödvändigt måste slie, det vore
bättre alt göra den radical; att hvilken grund man än måtte välja för den
nya mynt-enheten, hulde man antaga ett nytt namn och för under-afdelningarne
införa decimal-syslemet; att olägenheterne visserligen för den första
generationen vore så stora, att Herr Rosenblad för sin del ej tillstyrkte
det, men alt desse i ett afseende vöre mindre, än efter Herr von 21roils
förslag, nemligen att, då benämningarne vore olika, en förvexling emellan
Bankens Riksdaler Banco och Bankens Riksdaler Kurant aldrig kunde ega rum,
och att förändringen skulle medföra en stor förmon, eller den enkelhet i räkenskaper
och bokföring, som åtföljde decimal-syslemet; samt b) af Herr Lefren,
Johan Per, som förklarat, det han, endast under vilkor af decimal-systemets
införande, ville tillstyrka den förändring i nuvarande myntförhållanden, att
en Riksdaler Riksgälds, underbenämning af Krona, antages lill enhet; hvarvid
Herr Lefren, såsom skäl för berörde systems antagande, omförmält, att som
det redan vore gifvet, att decimal-systemet skall gälla i afseende på mått, mål
och vigt, vore det följaktligen orimligt, att icke fullända systemet, genom alt
äfven införa tiodelningen i myntet, helst myntet, enligt Herr Lej rens förmenande,
vore så till sägandes Allmätaren för menige man i räknesättet;
att detta system skulle göra den så kallade sort-räkningen öfverflödig, hvilket
vore en ganska väsendtlig omständighet, då man aldrig kunde hoppas,
att folkbildningen skulle stiga ända derhän, att menige man med lätthet
skulle, ulan kännedom deruti, kunna reda sig i alla beräkningar, hvaremot,
om decimal-räkningen antages, så väl i afseende å mått, mål och vigt,
som myntet, en hvar, som erhållit någorlunda allvarlig underbyggnad i
räknekonsten, eller som egde insigt i Quatuor Species i enkla tal, skulle
kunna verkställa alla i allmänna iifvet förekommande calculationer.
Utskottet har härföl utan, jemte protocolls-utdrag af den 12 nästderpåföljde
Mars, från Högloflige Ridderskapet och Adeln emottagit ett yttrande
af Frih erre Wrede, Fabian Jacob, deruti Fiiherren, såsom ett amendement
till Herr von Prolls ofvanberörde motion och en modification af
Herr Rosenblads bär förut upptagne yttiande, i afseende på decimal-syslemet,
föreslagit:
1:0 ”att närmaste under-afdelningen af den af Herr von Troil föreslagna
mynt-enheten mätte blifva i fi Riksdaler kurant och alt denna under-afdelning
måtte få ett nytt namn, t, ex. Krona, Ort, eller något
dylikt;
2:0 att den minsta mynt-under-afdelningen blir i/ioo:del af en Krona
och alt denne under-afdelning benämnes styfver;
4
Banco-Utskottets Betänkande, N;o 20.
3:o att de utpräglade skiljemynten af silfver bestämmas lill hela, tre
fjerdedels och halfva Kronor, eller 100, 75 och 5o styfver, motsvarande
i värde de nu i bruk varande småsedlarne 16, 12 och 8 sk i 11 ingar Banco;"
och till stöd för delta förslag hufvudsakligen andragit: alt erfarenheten så
■val hos oss, som hos andra nationer alltid visat, att, då någon ny enhet
blifvit införd i systemet för mått, mål, vigt eller mynt, de mindre bildade
elasserne länge fortfarit att begagna de gamla benämningarne i stället
för de nya; alt då de gamla och nya enheterna stålt till hvarandra i något
enkelt, rationelt förhållande, olägenheten af denna namnförvexling varit
obetydlig eller så godt som ingen, hvilket vore fallet, då t. ex. en sedel
å 16 sk. B:eo i södra Sverige benämnes 3 daler, och i det öfriga Sverige
34 sk. Riksgälds; alt om deremot ett sådant enkelt förhållande icke egde
rum, såsom t. ex. i Frankrike emellan francs och livres eller’ ännu mer
emellan 1/2 kilogram och den derföre ofta subslituerade äldre benämningen
livré, namnförvexlingen kunde leda lill verkliga olägenheter; alt om ett
Riksdaler kurant fördelades i roo under-afdelningar, dessa under-afdelningar
utan tvifvel skulle ganska länge förvexlas med halfva skillingar och sålunda
leda till förvillelser, i afseende å minutprisernes bestämmande och bedömande;
alt enär 24 sk. nu utgör 96 styfver samt af Friherren föreslås till
för delning i 100 under-afdelningar, deraf, på sätt Fi iherren förmält, visserligen
följde, alt värdet af de nya under-afdelningarne skulle komma att
med 4 procent skilja sig från dem, hvars benämning Fr iherren ansett dem
böra bibehålla, men att deraf ingalunda följde, att missräkning af 4 procent
i minuthandeln i allmänhet genom delta förhållande kunde föranledas,
utan att sådant på sin höjd kunde inträffa på sådane priser, som allmogen
vant sig vid att beräkna i styfver, och dessa skola, enligt Friherrens förmenande,
icke uppgå lill högre än tö styfver i de sydliga provitrserna, och
till 6 å 9 i den öfriga delen af Sverige, samt att olägenheterna häraf derföre
icke komrne i någon jemförelse med fördelai ne af alt undvika en ny
benämning och nya begrepp.
Hedervärda Bonde-Ståndet har likaledes till Utskottet remitterat Riks—
dagsfnllmägligen Sven Heurlins från Kronobergs Län uti Ståndet väckte motion,
så lydande:
”Vid sisllidne Riksdag bestämde Rikets Ständer mynt-enheten till en
fjerdedels Riksdaler i silfver, eller En Riksdaler Riksgälds , med benämning
af En Riksdaler kurant; men Harrs Maj:t Konungen har hittills uppskjutit
att sanctionera detta Rikets Ständers beslut. Emedlertid och ertär dagliga
erfarenheten vittnar om de mångfaldiga olägenheter och många misstag.
Banco-VIskoltcts Betänkande, N.o 20.
5
som ega rum i följd deraf att icke ega en mynt-enhet, den der är enkel
och öfverensstämmande med folkets vana, så föreslår jag vördsamligen,
att Rikets Högloflige Ständer, med stöd af 72 §. Regerings-Formen, der
det heter, ”att Rikets Ständer ega allena rätt, atl genom Banken utgifva
”sedlar, som för mynt i Riket må erkännas”, måge besluta, alt Rikets Ständers
Banks sedlar hädanefter skola lyda på Riksdaler kurant, motsvarande
Riksgälds-va lern en.”
Innan Utskottet ingår i bedömande af de serskilda förslag till ett nytt
mynt-system, som nu blifvit framlagde, har Utskottel ansett sig böra i
minnet återföra, alt, sedan Rikets Ständer vid senaste Riksdag till Kongl.
Majit, under den 2-7 October i834> a flå ti t underdånig skrifvelse, innefattande,
att Rikets Ständer fastställt Svenska myntets räkne-enhet lill jemt
1 Riksdaler Silfver-specie, i enlighet med det skrot och korn, som MyntOrdningen
af år i83o bestämmer, samt alt denne mynt-enhet, svarande
emot tolf skillingar Silfver-Specie, och i räknevärde enahanda med En
Riksdaler Riksgäldssedlar, eller 2/3 af Banco-Riksdalern eller 32 skillingar
B:co, borde benämnas Riksdaler kurant och indelas i 48 skillingar samt
hvarje sådan skilling i 12 runstycken, Kongl. Majit, under den 6 April
1835, i anledning af berörde skrifvelse, på anförde skäl, i Nåder förklarat,
det Kongl. Majit ansåge tiden ej vara inne att afgöra en fråga, som vidrörde
så många intressen och som egentligen vore ideel, samt att Kongl. Majit
alltså för del dåvarande vägrade Sitt bifall till Rikets Ständers begäran om
räkne-enhelens bestämmande i så kallade Riksdaler kurant och bibehölls
det gamla räknesättet i Riksdaler Banco.
Utskottet har tagit härvid förekommande, för alla samhälls-classer högst
vigliga frågor i noggrannt öfvervägande, samt med of vananförde förslag och
yttranden jemfört de, rörande detta ämne, vid sistförflulna Riksdag, af dåvarande
Banco-Ulskott och Ständer meddelade utlåtanden och fattade beslut,
enär den sedermera föi flutna tid, enligt Utskottets fullkomliga öfvertygelse,
icke medfört någon hufvudsaklig förändring i de omständigheter,
som föranledde Rikets då församlade Ständers hos Kongl. Majit i underdånighet
gjorda anmälan om olägenhelerne deraf, att någon bestämd räkneenhet
för penninge-förhållandena inom Riket icke funnes. Utskottet instämmer
också fullkomligt i den, vid samma tillfälle, yttrade och af dagliga
erfarenheten allt mer och mer bekräftade åsigt, i afseende på dessa förhållanden,
sorn måste föranleda en för allmänna penning-rörelsen i så många
fall menlig olikhet i begreppen om fastigheters, varors, arbetsbiträdens
och fordringars uppgifna värden. Sedan de omvexlingar och förändringar,
6
Banco-TJlskotlets Betänkande, N.o 20.
Rikets egentliga mynt under långliga lider varit underkastadt, numera, efter
realisationens veikslälhghet, upphört och detta mynt för framtiden vunnit
en elter ali sannolikhet orubblig stadga, synes den lid icke längre böra
uppskjutas, då man kommer i tillfälle alt äfven undanrödja den obestämdhet
i myntets benämningar, som utgör ett ännu gvarstående minne
af fordna Ständers stridiga beslut, angående bestämmandet af delta mynts
rätta värde. Utskottet vågar dessutom, med serskildt fästadt afseende å innehållet
af Kongl. Majlis Ilögsiberörde Nådiga skrifvelse, föreställa sig, att
de betänkligheter numera upphört, som hindrade Kongl. Maj:t att, samtidigt
med ett, för den större allmänheten till utseende nästan helt och hållet
okändt, metalliskt mynts återutgifvande, bifalla någon ändring i detta
mynts gamla beräkningssätt. För sin förmodan i detta hänseende, tror
Ulskollet sig jemväl kunna hemta stöd deraf, att Rikets Ständer vid sisla
Riksdag vidtogo den, såsom ledande lill det af Rikets Ständer åsyftade mål,
utaf Kongl. Majit då i Nåder föreslagna åtgärd, alt nemligen fastställa de
nya Banco-sedJarnes valörer på ett sätt, som, medelst deras sammanfattande
i Riksgälds-sedlarne motsvarande summor, underlättade bruket alt begagna
sistnämnde räknesätt. Utskottet anser sig således böra
understödja de inom Riks-Slånden nu gjorda framställningar örn
införandet af ett ordnadt och bestämdt myntsystem.
Men då de dermed afsedda stora och allmänna fördelar skulle, i Utskottets
tanke, till en hufvudsaklig del förfelas, såvida icke härvid samma
enbet koni me att fastställas för det egentliga mynt värdet och det allmänna
räkneväi det, finnér Utskottet sig icke kunna biträda Herr von Troils förslag
om bibehållandet af Specie-Riksdalern såsom enhet för myntet, under
det Kurant-Riksdalern konime ali utgöra den verkliga råkne-enheten. Att
åter antaga förstnämnde myntsort äfven såsom räkne-enhet, måste Utskottet
af mångfaldiga skäl afstyrka. Utskottet torde i detta afseende endast
behöfva anföra, dels ovanan hos allmänheten att, i berörde egenskap, begagna
sig af Specie-Riksdalern, samt den oreda och det missförstånd, som
häraf troligen skulle blifva en oundviklig följd, dels oek olämpligheten och
origligheten af en, i jemförelse till allmänt gångbara varu- och arbetspris,
allt för hög räkne-enhet.
Vidkommande derefter det af Herr Friherre TVrede framslälda förslag
om decimal-systemets införande, i afseende på Sveriges mynt-och riikneförhållanden,
så erkänner Ulskollet visserligen de väsendlliga och obestridliga
fördelarne af detta system, hvad lätthet och enkelhet i alla iiqvider
och räkenskaper beträffar, äfvensom Utskottet anser berörde förslug va
-
Banco-Utskoltels Betänkande, N.o 20.
7
Ta serdeles redigt och, så vidt möjligt, lämpad t efter redan befintliga förhållanden;
men Utskottet finner sig dock nödsakadt fasta synnerlig vigt
-vid de betänkligheter, sorn emot införandet af deeimal-systeir.et nli ifrågavaiande
hänseende förekomma. Med högst få undantag är nemligen hela
Svenska nationen ännu obekant med delta system och sältet för dess användande.
Ett ofördröjligt införande deraf skulle således ofelbart i början
och möjligtvis äfven under en längre tidrymd förorsaka oredor och misstag,
serdeles innan underrättelsen derom hunnit blifva föremål för allmänna
folkundervisningen. Det redan för Tio år tillbaka Rikets Ständers pröfning
underställda decimal-systern för mått, mål och vigt har ännu icke ansetts
kunna införas, oaktadt den stadgade liden derför redan inträffat. Rikets
Ständer afslogo dessutom vid sista Riksdag då varande Ranco-Utskotts hemställan
om meranämnde systems begagnande vid bestämmande af räkneenhelens
under-afdelningar. Genom det na framställda förslagets antagande,
blefve för öfrigt en ny myntbenämning oundviklig och följaktligen det
stora antalet af skiljaktiga benämningar å de i allmänna rörelsen gångbara
mynten ytterligare ökadt. Utskottet finner sig, vid dessa förhållanden, nu
föranlåtet
afstyrka oftaberörde systems införande i Rikets mynt- och penni
nge-förhål landen.
Beträffande den för framtiden mest lämpliga mynt- och räkne-enhet, så
enär räkningssättet i Banco, ehuru föreskrifvet och begagnadt i Statens och
alla allmänna Verks räkenskaper och handlingar, likväl icke är brukligt
bland största delen af allmänheten, och dess mera allmänna införande sannolikt
skulle föranleda rubbning och oreda i mångfaldiga enskilda liqvider,
hvartill kommer, att, med få undantag, de preglade och bland allmänheten
utgifna Silfvermynt icke motsvara, hvarken jemna multipler eller jemna
under-afdelningar af Banco-Riksdalern, hvadan flera sådana mynt icke
utan verklig svårighet för personer, som äro mindre vane vid penningars
räknande, kunna lill sitt värde i Banco bestämmas, anser Utskottet sig
icke kunna tillstyrka Banco-Riksdalerns antagande till laglig enhet
för mynt- och räknesättet.
Deremot delar Utskottet Rikets sist församlade Ständers åsigt om fördelaktigheten
af mynt- och räkne-enhetens framtida bestämmande till ett,
Riksgälds-Riksdalern motsvarande, värde. Denna Riksdaler är nemligen
till sitt värde och sina minsta under-afdelningar för allmänheten, sedan nära
4o år tillbaka, fullkomligt känd och i de flesta landsorter redan, såsom
den egentliga räkne-enheten, begagnad. Den kan dessutom med lätthet
8
B ane o-Ul skot tets Betänkande, IV: o 20.
jern föras nied det utelöpande Silfvermyntet, hvars hitintills varande enhet
utgör en jemn multipel af densamma, hvarförutan alla från Banken efter
nya formulären utfärdade oell med stor Begärlighet af allmänheten emottagne
sedlar motsvara jemna Riksdalerlal i Riksgälds. Med afseende härå
och å de allmänna fördelarne af en låg mynt-enhet, serdeles 1 ett land,
hvars rörelse-capital jemförelsevis är mindre Betydligt, får Utskottet alltså
hemställa, att den nya gemensamma mynt- och rä.kne-en beten må
Bestämmas lill ett värde, motsvarande Riksgälds-Riksdalern.
Utskottet, som dock anser mindre lämpligt alt för all framtid Bibehålla
Benämningen af Riksgälds, får derföre och till undvikande af sammanblandning
med de i allmänna penninge-rörelsen gångbara Specie- och
Banco-Riksdalrar, vördsamt
föreslå, alt, på sätt Rikets sist församlade Ständer beslöto, denna
mynt-enhet må kallas Riksdaler Kurant.
Under förutsättning af Rikets Ständers Bifall till hvad Utskottet här
ofvan yttrat och föreslagit, har Utskottet uppgjort och får barbos Rikets
Ständers bepröfvande underställa följande förslag till nytt mynt-system,
dervid Utskottet, i afseende på mynt-sorternes Benämning, ansett sig böra
undvika alla Bråk; äfvensom Utskottet, enär runstycken numera icke myntas
och denna myntsort, i anseende lill sitt ringa värde och föga användbarhet,
synes kunna utan olägenhet afsksfDs, på sätt Herr von Troil föreslagit,
trott minsta under-afdelningen af mynt-enheten böra erhålla den,
vid smärre liqvider redan i nästan alla delar af Riket Begagnade Benämning
af styfver, motsvarande en fjerdedels skilling.
I. Allmänna räknings sättet i Handel och Handel samt vid Bokföring.
1:0 Svenska myntets räkne-enhet faslställes till jemt q/^tdels Riksdaler
Silfver-specie, i enlighet med det skrot och korn, som Mynt-Ordningen
af den q Maj 1835 bestämmer;
2:0 Denna gemensamma mynt- och räkne-enhet, svarande emot tolf
skillingar Silfver-specie och i räknevärde enahanda med En Riksdaler Riksgaldssedlar
eller 2y3:delar af Banco-Riksdalern eller 32 skillingar B:co, benämnes
Riksdaler kurant-,
3:o En Riksdaler kurant indelas uti fyralioålta skillingar och hvarje
skilling uti fyra styfver; samt
4:0 Då i öfverenskommelser, förbindelser och skrifter af alla slag, efter
viss bestämd tid, Begagnas Benämningen af endast Riksdalerförstås dermed
alltid Riksdaler kurant.
II...
JBanco-Ulskoltets Betänkande, N;o 20.
9
II. Silf ver myntet.
A. Utmyntningen :
De serskilda Silfvermynten blilva:
1:0 Ett om 4 Riksdaler kurant — 1 R:dr Silfver-specie — 3 2/3 R:dr
Banco — 4 Riksgälds.
2:0 Ett om 2 Riksdaler kurant — 1/2 R:dr eller 24 sk- Silfver-specie
— 1 r/3 R:dr Banco — 2 R:dr Riksgälds.
3:o Ett om 1 R:dr kurant — 1/4 R-^r eRer *2 skillingar Silfver
specie
— 2^3 R:dr eller 32 sk. Banco — 1 Riksdaler Riksgälds.
4:o Ett om 24 skillingar kurant — 1/8 R:dr eller 6 skillingar Silfverspecie
— t/3 R:dr eller 16 sk. Banco — 1/2 R:dr eller 24 sk. Riksgälds.
5:o Ett örn 12 skillingar kurant — 1/16 R:dr eller 3 skillingar Silfver-specie
— 1/6 R:dr eller 8 skillingar Banco — 1/4 R:dr eller 12 skillingar
Riksgälds.
Utskottet har ansett sig böra, i sammanhang härmed, till besvarande
upptaga en från Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskottet remitterad motion
af Riksdags-lu Hmäg tigen Magnus Pehrsson från Wermlands Län, deruti,
under anförande, att det nu i omlopp varande Silfvermynlet vore grundadt
på så vidlyftig beräkning, att den mindre upplysta allmogen svårligen
egde förmåga att uppfatta dess rälta myntvärde, och hvaraf följde, alt
sådant mynt man och raan emellan nllemnades och emottoges för högre
eller lägre värde, än hvarför det i sjelfva verket som mynt gällde, motionären
föreslagit, att å det silfver, som hädanefter myntas, prägeln å dess
alla valörer ändras lill densamma, hvarför myntet i allmänna rörelsen gäller
i Riksgälds samt så tydlig, att den med lätthet kan urskiljas, samt att
det redan utmyntade och i omlopp varande silfver i samma moa, det in
vexdas,
måtte till likhet med det förutnämnda ommyntas.
Enär prägeln å det silfvermynt, som efter antagandet af ofvan framlagda
förslag till nytt mynt-system, kommer alt utmyntas, mäste förändras
till öfverensstämmelse med samma förslag, samt den mynt-enhet, Utskottet
föreslagit, motsvarar En Riksdaler Riksgälds, lärer den gjorda framställningen
om anbringande af Riksgälds-valören å silfvermynlet böra förfalla;
och torde någon ommynlning af de silfvermynt-sorter, hvilka, enligt 1835
åis Myntordning, blifvit utmyntade, icke böra komma i Råga, helst de silfvermynt-sorter,
hvilka, enligt nu föreslagna mynt-system, komma att utmyntas,
blifva af alldeles lika storlek och värde med dem, sorn nu från
Banken utvexlas. Men Utskottet, som till alla delar instämmer uti motio
Bih.
till R. St. Viol. 1840. 6 Sami. t A/d. 8:dc Haft, 2
10 Banco-Utskottets Betänkande, N-0 ao.
närens framställning, att valören å det silfvermynt, som hädanefter utmyntas
måtte blifva mera tydlig och i ögonen fallande, än nu är händelsen,
har trott sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet begära, att den ena sidan, åtminstone
å de smärre silfvermynt, som, enligt Utskottets förslag,
komma att utmyntas, endast måtte upptagas af myntets valör.
B. Skrot och Korn.
På sätt redan i nu gällande Myntordning är stadgadt, skola alla ofvanstående
silfvermynt innehålla Tre delar fint silfver emot En del koppar,
och således vara tolf-Iödigt, under förbehåll likväl af de, enligt samma
Myntordning, tillåtne remedia, nemligen:
i finheten: 3/iooo:dels skålpund Victualievigt Finsilfver öfver eller under
å hvarje helt skålpund så kalladt Myntsilfver, och
i vigten:
På rf Riksdaler kurant stycket, deraf 25 — 2 skålpund,
3/iooo:delar öfver eller under per skålpund.
På a Riksdaler kurant stycket, deraf 5o — 2 skålpund,
4/dooo:delar öfver eller under per skålpund.
På 1 Riksdaler kurant stycket, deraf roo — 2 skålpund,
7/doootdelar öfver eller under per skålpund.
På 24 skillingar kurant stycket, deraf 200 — 2 skålpund,
7/iooo:delar öfver eller under per skålpund.
På 12 skillingar kurant stycket, deraf 4°o “ 2 skålpund,
1 ofii ooo:defar öfver eller under, allt per skålpund Victualievigt.
III. Kopparmyntet.
I likstämmighet med det ofvan föreslagna systemet för silfvermyntets
öfver- och under-afdelningar, får Utskottet föreslå att:
1:0 Kopparmynlsorlerne blifva:
a. Ett om 4 skillingar kurant — 1 skilling Silfver-speeie — 2 a/3
skillingar Banco — 4 skillingar Riksgälds.
b. Ett om 2 skillingar kurant — 1 \fZ skilling Banco — 2 skillin
gar
Riksgälds.
c. Ett om 1 skilling kurant — afi skilling Banco — 1 skilling Riks
gälds
— 4 styfver.
d. Ett om 2 styfver kurant rz 1/0 skilling Banco — 1 fa skilling
Riksgälds.
e. Ett om 1 styfver kurant — 1 fö skilling eller 2 runstycken B.u
co
— 1 f\ skilling Riksgälds,
Baneo-Utskottets Betänkande, N:0 20.
ii
2:0 Vtmynlningen.
Elt Skeppund Vict. vigt i koppar — 25 Lispund Stapelstadsvigt utmyntas
till: Fyra Hundrade Femtio R:dr kurant — 3oo Ridr Banco i Fyraskillings-stycken;
Tre
Hundrade Sjuttiofem R:dr kurant — 25o R:dr Banco i En- och
T våskillings-slycken;
Tre Hundrade Riksdaler kurant — 200 R:dr Banco i En- och Tvåstyfvers-stycken.
I anseende till de mångfaldiga, efter olika utmyntnings-grunder, i senare
tider präglade och i allmänna penninge-rörelsen utspridda kopparskiljemynt
samt lättheten alt, vid sådant förhållande, sammanblanda mynt
af sinsemellan helt olika värden, har Utskottet ansett sig böra hemställa,
huruvida icke Rikets Ständer skulle finna lämpligt hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, alt, vid det nu föreslagna nya kopparmyntets
präglande, skillnaden emellan de olika myntsorterne,
i afseende på både form och prägel, göres så märkbar som möjligt;
äfvensom Utskottet, enär erfarenheten visat, att, i anseende lill det nu gångbara
kopparmyntets likhet i prägeln med silfvermyntet, förfalskning egt
rum, velat föreslå Rikets Ständer,
att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det måtte de nya
kopparmynts-sorterne blifva å framsidan försedde allenast med
Konungens höga namnchiffer.
Utskottet får, i sammanhang härmed, tillstyrka,
att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla om
utfärdande af Nådig Kungörelse, att Kronans och öfrige Publika
Verks räkenskaper komma att, så fort sig göra låter, föras efter
den mynt-enhet och benämning, som nu af Kongl. Majit och Rikets
Ständer antages, äfvensom alt Rikets Ständer besluta, alt Bankens
och Riksgälds-Contorets räkenskaper skola, från och med
den tid, som för Kronans och öfriga Publike Verks räkenskaper,
varder af Kongl. Majit i Nåder bestämd, föras efter enahanda
räknesätt.
Slutligen har Utskottet velat hemställa,
att, i händelse Utskottets nu afgifna förslag till ett förändradt
Myntsystem godkännes, Rikets Ständer ville anmoda deras Lagutskott
att till Rikets Ständer inkomma med förslag till de lagförändringar,
hvilka, till följd häraf, kunna anses behöflige.
Stockholm den 23 April 1840.
12
Banco-Utskoltets Bilänkande, N.o ao.
Reservationer.
Af Herr Mannerskantz: ”Sorn jag i högst väsendtlig mon öfver denna
fråga varit af olika tanke med Utskottets pluralitet och saken rör ett
ämne af så stor vigt som ordnandet af en, som jag hoppas, lång framtid
af alla Rikets mynt- och peiininge-förhålianden, har jag ej ansett
mig böra linder likgiltig tystnad se ett beslut fattas, som jag, på grund
af djup öfvertygelse, i fleifaldigt hänseende ej kan instämma uti. Jag har
deilöre emot detsamma måst afgifva min protest, fast denna troligen ej
lill någon verkan af förändring kommer att det ringaste betyda, skall den
dock freda mig sjelf för de egna, rättvisa förebråelser jag alltid skulle göra
mig, om, vid det lörsta Reformförslag, hvaröfver jag, såsom Riksdagsman,
haft att yttra mig, och hvarvid både nyttan och lämpligheten och lättheten
af utförandet, genast varit för mig till full ögonskenlighet bevisad, jag
icke offentligen afsagt mig ali delaktighet deri alt del icke blifvit ulfördt.
Genom Konungs och Ständers sammanstämmande beslut, blef, vid sistförflutna
Riksmöte, stadga införd i landets penninge-förhållanden; men genom
den ena Slatsmaglens försigtigt vishet, som ansåg icke för många och
för stora förändringar på en gång böra företagas, blef till en kommande tid
uppskjutet att i dessa förhållanden också införa reda. Denna tid synes nu
vara inne; ingen t villar mera på den lyckligt verkställda realisationens fortfarande
bestånd; med säkerheten fullt vunnen, återstår blott att äfven se
ordning herrska, såväl inom det hela som inom de serskildta delarne af
den vid förra Riksdag på fast och säker grund uppförda, väl sammanfogade
byggnaden. Alt åstadkomma detta, tillhör närvarande Banco-Ulskott.
Genom flere från olika Riks-Stånd inkomne motioner, har det också blifvit
påmindt om denna sin pligt, som olvilvelaktigt äfven den förutan icke hade
blifvit lörsummad. Främst har stått nödvändigheten alt bestämma en
lämplig räkne-enhet, samt att underafdela denna, efter de rationellaste grunder.
Om nyttan af della förelag hafva tankarne inom Utskottet hvarken
varit eller kunnat vara delade; först då man kom till sjelfva utförandet,
blef jag af skiljaktig mening med de fleste öfriga. Emellan 4 serskild*
förslag var alt välja; det af föregående Ständer, likasom i testamente efterlemnade
och derjemte de vid denna Riksdag af Herr von Troil, Herrar
Rosenblad och Lefren gemensamt samt Friherre Wrede väckta. Utskottet
bestämde sig för det första af dessa förslag; grunderna till delta beslut må
sökas i Utskottets Betänkande härofyan; meu jag bekänner mig ej hafva
Bitnco-TJtskotlets Betänkande, N:o 2o.
13
funnit skälen bindande nog för alt antaga dem. Jag bär deremot aldrig
ett ögonblick kunnat tveka alt ibland de 4 förslagen förklara mig för det
af Friherre fVrede framställda, hvilket jag funnit så enkelt och sä vackert,
sä på en gång lätt fatlligt och lätt verkställbar^ att jag ej funnit någon
orsak att ej slraxt tillämpa det, ty det af Friherre tVrede uppgjorda nya
system innefattar i sig så helt och hållet på samma gång också både det
gamla och öfver gången, alt nog aldrig vid någon förbättrande förändring
flere fördelar ined mindre olägenheter kunnat vinnas. Såsom bevis härpå
hänvisar jag såväl till sjelfva förslaget, sorn lill de väl utvecklade motiven
derföre; i början af Utskottets betänkande finnas båda delarne nära
fullständigt upptagne.
Till alla dessa så goda skäl, skulle visserligen ännu många andra äfven
så talande kunna läggas; men jag fruktar det skulle blott göra min
reservation för lång, ulan ali medföra motsvarande nylla, emedan de ändå
ovilkorligen af sig sjelfva skola tränga sig på hvar och en,, som blott lätt
uppfattat de, som redan blifvit anförde. Jag inskränker mig derföre endast
att lill besvarande upptaga de af Utskottet emot förslaget gjorda anmäikningar;
och hoppas jag lätt kunna visa svagheten af desamma. Utskottet
erkänner sjelf de obestridliga och väsendt/iga fördelarne af decimalsystemet,
hvad lätthet och enkelhet i alla räkenskaper och liqvider beträffar;
men Utskottet fäster synnerlig vigt vid den betänkligheten, att hela Svenska
nationen, med högst få undantag, ännu skall vara helt och hållet obekant
med detta system. Detta påslående är likvist blott till en del rikligt,
ty hvar och en inom Svenska allmänheten, som lärt sig qvatuor species,
kan lika lätt räkna med tior, som med åttor, nior eller tolfvor; och det
är visst icke svårare alt finna producten af t. ex. 10 gånger 45 än af rågånger
samma tal; äfvensom t. ex. 143 lika fort på gammalt vanligt sätt låter
dividera sig med 100, som med 48'. Den likasom paniska förskräckelse, man
tyckes hysa för decimal-systemet, hvilket man synes anse innefatta idel
trollformler, fattlige och användbare endast för de i högre mathematiskl vetande
invigde, mätte sitta qvar ifrån skolan, der man sett serskilda capitel
i de arithmetiska 1'äioböckerna egnade åt delta system, hvilka capitel just
i anseende dertill, alt systemet lör det närvarande ej användes i några practiska
beräkningar, vare sig af penninge- eller mått-, mål- och vigt-förhållanden,
af den stora mängden öfverhoppa.? eller blott flygtigl genomläses, och
derföre också icke af densamma kunna begripas; men använd systemet blott
några få månader, och all skenbar obegriplighet äfven för den mindre bildades
fatlningsgåfva skall försvinna; det behöfves för den större allmänhe
-
14
Banco-Uiskottets Betänkande, JV.-o 20.
ten alltid visas den practiska nyttan af en sak, innan den förmår sig att
studera den torra theorien derom. Det lior dock noga märkas, att det är
blott genvägarne, sorn systemet innefattar, hvilka måste serskildt läras;
för resten kommer man, såsom jag redan antydt på omväg, lika fort med
tior, som rätt fram med tolfvor. Utom dess kan ju, enligt det system,
Friherre Wrede uppgjort, den Svenska allmogen, så länge den önskar, eller
ända till dess ilen hunnit blifva väl förtrolig med alla det nyas obestridliga
och väsendtliga fördelar, fortsättas med sina gamla räknesätt, R:dr specie,
R:dr B:co, R:dr Rgs, ja till och med D:r S:mt kunna efter fritt
vai användas, emedan de alla reducera sig så ganska lätt till kronor; hvilka
senare blott i alla offentliga räkenskaper borde inom kort ovilkorligen
användas. Hvarföre det nya systemet för mått, mål och vigt icke blifvit
infördt, ehuru för öfver tio år sedan fastställdt, bekänner jag, alt jag icke
vet; förmodligen nr del derföre, alt många för ifrigt och för högljudt hafva
satt sig emot äfven den nyttiga och önskliga förändringens genomdrifvande;
dessutom anser jag det alltid för en olycka att skjuta upp ett godt beslut,
genom en för långt utsträckt praescriplionslid före dess verkställande; denna
gör mera skada än gagn; föregående både öfverläggningar och beslut kunna
glömmas under liden; tankarne förändras, ifvern svalnar; striden måste
på nytt börjas igen. Äfven måste det medgifvas, att åtskillige temligen betydande
svårigheter mola för förändringen i mått, mål och vigt, och den
nu ifrågasatte för mynt och penningeväsendet medför väl också några olägenheter;
men decimal-systemet är icke skulden hvarken lill det ena eller
det andra; det är sjelfva ombytet af det kända gamla mot det obekanta
nya, som någon tid åstadkommer någon villervalla. Men då man nu vill
göra en förändring, hvarföre ej låta den bli fullständig; de partiella tjena
blott lill att flere gånger förnya oundviklig oreda och osäkerhet. Det är
emedlertid eget att lägga märke till, huru man vanligen behandlar alla
förslag till reformer; när det begäres, alt decimal-systemet skall införas i
förhållandena af mått, mål och vigt, svaras, att man bör börja med alt
begagna det i penninge-väsendet; vill man åter börja med detta, då påstås
deremot, att man i första hand bör sysselsätta sig med mått, mål och vigt,
många andra färska dylika exempel att förtiga. Sålunda en irrgång, hvarur
man aldrig kan komma, emedan raan ej besinnar, all om man går in genom
ena dörren och ut genom den andra, eller tvertom, kan vara
fullkomligt likgiltigt. Vidare stöder Utskottet sitt afslag på förslaget om
decimal-systemets införande i myntet derpå, att Rikets Ständer ej vid förra
Riksdag antogo delta system; men detta anser jag för det minst talande äf
Banco-Utskottets Betänkande, N.-o 20.
15
alla slcäl; vore det gällande, så skulle utsigterne för fäderneslandets framlid
sannerligen vara ganska litet förhoppningsfulle, emedan då också alla andra
nyttiga och goda ideer, som i sin uppkomst genom majoritetens dom blifvit
förqväfde, icke någonsin mera skulle kunna vakna tipp till nytt lif igen.
Del som vid ett tillfälle icke funnits lämpligt, kan blifva del så mycket
mera en annan gång; och att Utskottet delar öfvertygeisen om rigtighelen
af den satsen, bevisas bäst deraf, att Utskottet just i närvarande betänkande
föreslår Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:l anhålla om Dess Nådiga bifall
till ett förslag, som Kongl. Maj:t vid sista Riksmöte förklarade Sig då
ej vilja antaga. Dessutom anser jag eli Utskott i dess första utlåtande
ofver en vigtig fråga, aldrig böra dagtinga med principerne för det
rätta, utan bestämdt vara skyldig framställa dessa; om allmänna andan
inom Riks-Slånden ännu icke är mogen för deras antagande, det, kommer
först erfarenheten att lära; och om considerationer och betänkligheter
då finnas råda, icke är faran af en återremiss så stor, att den serdeles på
förhand behöfver frukt.s. Utskottet säger också, alt genom antagande af
Friherre Wredes förslag en ny mynlbestämning blefve oundviklig; det är
tvertom just genom Utskottets eget och ej genom Friherre Wredes project,
jorn ny mynlbestämning blir nödvändig; ty Utskottet förändrar ju myntenheten
från 1 R:dr Specie till i R:dr kurant 1 Rgs, då Friherre Wrede
deremot låter denna slags enhet blifva densamma, som förr och blott vill
hafva 24 ski/lingar eller Kronan till räkne-enhet. Friherre Wrede önskar
dock, alt Kronan också blefve mjnt-enhet; och det vore visserligen det rationellaste
; hade jag haft något hopp om framgång, skulle jag visst icke lindel
låtit att yrka derpå. För låg hade denna enhet ingalunda blifvit; den
hade nemligen blifvit tre gånger större, än den af en stor del af Svenska
allmänheten såsom räkne-enhet använda dalem silfvermynt, samt dessutom
icke serdeles mycket mindre än de i Frankrike, Schweitz, Österrike och
Norra Italien begagnade Francs, Gulden, Schein eller Zwatizig, samt något
större än de också utan men i medlersta och södra Italien gångbara Paoli
eller Carliner; alt ej utsträcka jemförelsen ännu längte. Och när ändå alla
Rankens nya sedlar, om Utskottets förslag anlages, måste få värdet uttryckt
på annat sätt, så kunde kronor lika viii |>å dem komma att skrifvas, som
Riksdaler kurant. Att man hade fått ännu en ny benämning, troi' jag bade
varit en bestämd fördel: emedan den i sig lättare hadekunnat uppfatta alla
de mångå serskilda förvillande Riksdaler-sorterne, än hvad ännu ett nytt
Riksdaler-namn skall kunna göra. Slutligen hade denna nya enhet del företrädet
att enkelt och bestämdt uttrycka förhållandet emellan silfiets var
v
-
16
Banco-Ulskollels B.-tdakn atle, N.-o ao.
tle och silfi ets vigt, emedan kionans silfve.halt skuKe utgöra just jemt
i/too .if fii mait silfver.
Jag h n varit vidlyftig i den vederläggning, hvari jag ingått. Jag
skulle icke varit det, om Utskottet Idoli icke alltför strängt behandlat den
motion, fö- hvilken jag if i ar. Ty icke ing, aLt Utskottet ej velat tillstyrka
Frihet re JVredes förslag för det närvarande, det har icke eller velat
göra något för all lätta dess införande i en framlid; utan snarare Ivertom
genom ett och annat af sina beslut i amuel, motarbetat detta införande;
derigenom har det visat sig hafva föga allvar med det vackra berömmet
om decimal-syslemels väsendtliga och obesltidliga fördelar. För att nu
rädda ett vackert förslag från en förtidig glömska, och för alt försöka förekomma
att ej för mångå förbinder emot dess antagande framdeles må uppstaplas,
har jag velat fästa uppmärksamheten på detsamma i Riks-Slånden,
att man möjligen der må döma annorlunda, än Utskottet och finna, huru
många fördelar och huru få olägenheter dervid äro fästade; och kunde det
lyckas alt få en förrnonlig tanke åtminstone inom något al Riks-Slånden
för detta förslag uttryckt, så skulle ändå något vara vunnet för en sak,
som jag ansett för god att för hastigt lemna utan afseende, och derföre
så ifrigt förfäktat.
Jag bar ännu att anföra ålskillige anmärkningar vid några serskilda
punkter af Utskottets förslag. Så anser jag namnet Riksdaler kurant icke vara
så mycket bättre än Riksdaler Riksgälds, all någon förändring deraf varit
behöflig. Jag skulle äfven önskat, alt man ännu fortsatt med runstyckesberäkningen
så länge man ännu fortfar med sk i 111 ilga r och Riksdaler; förändringen
tjenar lill föga båtnad nu; så länge det gamla fortfar i hufvudsak,
hvarföre göra ombyte blott i småsak. Både runstycken och styfrar
äro nu blott ideella myntsorter; och om \J6 skilling banco kallas i styfver
eller 3 runstycken, kan göra just detsamma. Jag skulle visserligen vilja
hafva kopparmyntets valörer uttryckta i styfver; men det skulle vara
sådana styfver, som Friherre Wrede föreslagit, hvaraf i oo gå på 24 skilling;
jag öfvergel1 aldrig hoppet, att ju icke en sådan decimal-indelning i en framtid
skall blifva antagen, men just derföre ville jag nu icke hafva styfvernamnet
i förtid missbrukadt; ty i min tanke, om man nu ojficielt, om jag
så må säga, bestämmer t)G styfver på skilling, så blir det sedan vida
svårare att antaga en fördelning, som ger 100 dylika på samma värde. —
Jag tror äfven, alt Utskottet fastställt för många olika sorter af kopparmynt;
för mycket är lika skadligt sorn för litet; och det är visserligen för myckel
-
Btaico-Vlskotlets Betänkande, N.o 20.
17
ket alt hafva 7 å 8 olika slag i allmänna rörelsen gångbara; hvilket lär
ganska länge blifva händelsen. Jag hade likaså velat, alt man på ena sidan
af nuvarande 1^8 R:dr specie, eller Utskottets 24 skilling kurant* hade låtit
pregla en krona, för att derigenom likasom af sig sjelf låta motsvarande
benämning fästa sig vid detta myntstycke. Hvad jag ej kunnat vinna för
ögonblicket, hade jag sålunda kunnat få se beredt för framliden, utan någon
slags olägenhet.”
Herr General-Adjutanten Akrell: ”Emot Utskottels Betänkande, i hvad
det rörer mynt-indelningen, får jag mig reservera. Jag hade ansett, att
förslaget om liodelnings-räkningens införande hade bordt af Utskottet
antagas. Fördelen af detta räknesätt är alltför väl känd, för att af mig nu
behöfva omständligare utvecklas. Man har, sorn skäl emot decimal-systemets
införande för närvarande anfört större delen af Svenska nationens
obekantskap dermed. Jag åberopar i detta hänseende Finlands exempel.
Finska allmogen bade säkerligen icke mera kännedom af systemet, än
vår nu har,, då detsamma der infördes, likvisst är den nu allmänt belåten
med detsamma!. Man antyder vidare, såsom skäl, att decimal-systemet för
mått, mål och vigt icke ännu blifvit in förd t- Jag får likväl fästa uppmär k
samheten
derpå, att vid 1828 års Riksdag ingick Bonde-Slåndet på deci
mal-räkningens
införande i mått, mål och vigt, som af Rikets Ständer antogs,
med den ändring blott vid 1828 — r83o årens Riksdag, att beslutets
verkställighet uppsköts i ro år.. Jag hade derföre ansett, alt decimal-systemet
i afseende på myntet, nu äfven och i samband med dess införande
i mått, mål och vigt, bordt antagas; helst det torde blifva ett hinder för
t ill väga bringa ndet af denna nyttiga förändring i afseende på mått, mål och
vigt; alt den icke äfven kan inföias i afseende på myntet.”
Herr Biskopen m. m. Doctor Tegnér: ’\fag réserverar mig mot Utskottets
förslag, i afseende på silfrets utmyntning. Utom de föreslagna 5
myntsorterne, motsvarande 4 fbdr, 2 R:dr, 1 R:dr, 24 sk., 12 sk. Kurant
eller Riksgälds, tior jag att det äfven borde finnas ett mynt, motsvarande
16 sk. kurant. Deremot har blifvit a 11 för dl, att antagandet af en sådan valör
skulle försvåra införandet af decimal-systemet, som man hoppas framdeles
kunde bli möjligt. Det är också sannt, alt, i fall decimalräkningen
antages, det vöre omöjligt att få r/3 af enheten; men just häri ligger också
en af systemets väsendtligaste ofullkomligheten Dess införande möter
älven många andra hinder i folkets vanor, sorn böjt sig efter ett helt annat
räkensystem. Dess antagande lär ej eller kunna länkas utan i sammanBih.
till R. St. Prot. 1840■ 8 Sami. 1 Afd. 8;de Ildftet. 3
18
Banco-Utskoltels Betänkande, N;o 20.
Iiang med enahanda system för mått, mål och vigt, hvilket sistnämnde,
ehuru för 12 år sedan af Sländerne föreslaget och godkändt, icke ännu
kunnat verkställas och troligtvis ännu länge möter oöfvervinnerliga svårigheter.
Icke eller nu har Utskottet föreslagit antagandet af detta räknesystem,
och den invändning, som härifrån hemtas, synes mig derföre böra
förfalla.
Ett annat och i min tanke vigtigare inkast är, att det ifrågavarande
myntet, 16 sk., eller plåten, icke passar in med det nu föreslagna systemets
delningsgrund. I anledning häraf bör jag anmärka, att hela systemet
icke är ett naturligt, utan ett artilicielt. Erfarenheten lär, att alla nationer
helst fästa sig vid den lägre räkne-enheten och ogerna lemna den, när
den en gäng är införd. Den egentliga räkne-enheten hos folket är ingalunda
Riksdaler», utan Dalem, i södra Sverige silfverdalen» i några al de
norra provinserne koppardalen» Efter det 1111 föreslagna systemet finns
ingen expression, hvarken för 1 Daler (8 sk.) eller för 2 Daler (16 sk.).
Från 3 Daler (^24 sk.) hoppar man ner i ett bråk 1 1/2 Daler (12 sk.).
Den föreslagna under-afdelningen l/3 R:dr eller 16 sk. må ej passa in i
systemet; men den passar så mycket bättre för behofvet och beqvämligheten
vid smärre liqvider man och man emellan, hvarföre jag tror att den
exceptionsvis kunde och borde antagas. Afsigten med ett myntsystem kan
icke ensamt vara den att paradera med en sträng logisk riktighet i indelningen,
utan äfven att befordra lätthet i rörelsen och beräkningen de trafikerande
emellan. Den förvexling, man befarar mellan plåten (16 sk.) och
1 2-skilling-styckel, försvinner i fall Utskottets förslag anlages, att på dylikt
småmynt ena sidan endast betecknas med valören. De förenade Svenska
och Norrska vapnen tyckas der kunna umbäras. Vi ha annat, sorn påminner
oss om föreningen".
Uti denna reservation instämde Herr Prosten Berlin och Herr Prosten
Lyth.
TRYCKT MOS J. A. WALLDE!»,
1840.
Banco-Utskoltets Utlåtande, iV;o 21.
i
N:o 3i.
Ank. till Exp. Utsi. den 2 Maj, kl. 8 e ra.
Utlåtande ofver en vackt motion, att Bankens Sedlar d i G, 12 och 8
skilling s- valeur en fortfarande matte fä förfärdigas och utgifvas.
Till Utskottet har Högvärdige Preste-Ståndet remitterat en af ContractsProsten
Hallbäck väckt, så lydande motion::
''Uti Reglementet för Bankens förvaltning, förekommer i 14o §. följande
stadgande: ”Bankens sedlar å 16, 12 och 8 skillingar få fortfarande
''intill nästkommande Riksdag förfärdigas och utgifvas på samma sätt som
■'hittills. Likaledes må Bankens äldre förråd af färdiga sedlar å 14 och
’’ 1 o skillingar koppar skiljemynt, gällande lika med Bancosedlar, i nion af
”behof och efterfrågan, användas vid alla vexlingar och Liqvider.*’
Af detta stadgande tyckes följa, alt från innevarande Riksdag dessa
skillingssedlar efter liand skulle komma att indragas, hvilket skulle medföra
en stor missbelåtenhet i den dagliga rörelsen, der de mera värderas, än det
i valeur dem motsvarande silfvermyntet, emedan de med mera beqvämlighet
kunna förvaras. De medföra ock den fördel, att, då i liqvider remisser
skola göras, som sluta sig på 8, 12, 16, 24, 36 skillingar o. s. v-, dessa ej
kunna verkställas med Bankens nya sedlar, utan med tillhjelp af ovanberörde
skillingssedlar, såvida man ej vill begagna silfvermyntet, hvilket skulle
gifva åt porto en icke billig tillökning.
Jag vågar derföre vördsammast föreslå, att dessa sedlar, sorn, enligt
Banco-Reglementets 14© tyckas vara ämnade att från denna Riksdag indragas,
mätte fortfarande få förfärdigas och utgifvas.7’
Vid sistlidne Riksdag hemställde Banco-Utskottet, att indragningen af
Bankens småsedlar måtte successivt ske, så att sedlar måtte tillverkas af 8
sk. valeur ej längre än till och med år 1835, af 12 sk. valeur lill och med
i836, samt af 16 sk. valeur till och med 1837, dock ej lill större belopp
fcr hvarje år, än tillverkningen d i Lin lills af hvartdera slaget under de senast
före samma Riksdag förflutne åren varit ; till stöd för hvilken hemslällan
Bih. till R. St. Prot. 1840. 6 Samt. 1 Afd. 9 Häftet. l
2
Banco-Utskotlets Utlåtande, N:o 2r.
Utskottet hufvudsakligen anförde, att tillverkningen af dessa sedlar vore förenad
med ganska dryga kostnader, och hvilka, efter hvad Banco-Ulskottets
Betänkande N:o 16 innehåller, uppgått till 5o,ooo R:dr Banco årligen, samt
att silfvermyntets användande i de dagliga smärre liqvrderne skulle, genom
en sådan åtgärd, befrämjas, men Rikets Ständer beslöto, att ifrågavarande
sedlar skulle intill nästblifvande Riksdag bibehållas.
Ehuru det således skulle kunna synas, som hade Rikets senast församlade
Ständer delat den af Banco-Utskottet yttrade åsigt, att tillverkningen
af Bankens omförmälde sedlar borde upphöra, då de, på sätt nyss är
förmäld t, beslutat, att Bankens sedlar å 16, 13 och 8 sk. borde till en kommande
Riksdag bibehållas, likväl, enär den med tillverkningen af dessa sedlar
förenade kostnad, enligt hvad Utskottet inhemtat, blifvit under senare
tider betydligen, eller till nära halfva beloppet nedsatt, och sistlidet år i83t),
med inberäkning, utom aila öfriga utgifter, jemväl af kostnaden för nämnde
sedlars invexling i landsorterne, äfvensom deras slutliga granskning och
korssning uppgått till endast 28,466 R;dr 27 sk. 4 rst- eller, med tillägg af
de löneanslag 8,410 R:dr, hvilka i och för utgifvandet af ifrågavarande sedlar
utgått till 36,876 R:dr 27 sk. 4 rst. allt Banco, hvilket belopp, genom
fortsatt vidtagande af lämpligare åtgärder till erhållande af ett bättre, mera
uthålligt papper, bör ytterligare kunna förminskas, så att den kostnad, desse
sedlars lifgifvande skulle medföra, vid jemförelse till den, som med en ökad
utmyntning utaf smärre silfvermynt och detta mjmts spridande i landsorterne
måste vara förenad, icke kan blifva betydlig, helst icke bör förbises,
att någon förlust måste för Banken uppstå, i följd af silfvermyntets nötning, om
äfven icke i betraktande tages den omständighet, att Banken otvifvelagtigt
tillskyndas en icke obetydlig vinst genom sedlarnes tillfälliga förstöring, då
deremot allt det silfvermynt, som går förloradt, utgör en förlust för densamma;
och vid sådant förhållande, det för ifrågavarande sedlars indragning
anförde hufvudsakliga skäl synes Utskottet numera hafva förfallit; samt härtill
kommer, alt med den glesare befolkning och de mindre utbildade communications-anslaller,
landet eger, sedlar å ifrågavarande smärre valeurer ännu
svårligen skulle kunna i rörelsen umbäras; att större delen af allmänheten
bitinlilis icke med begärlighet emottagit silfvermyntet, hvartill orsaken torde
återfinnas deruti, att detta mynt är utprägladt till underafdelningar af Specie
Riksdalern och sålunda icke instämmer med det allmänna räknesättet; och
alt äfven, derest Rikets Ständer skulle gilla Utskottets, uti dess betänkande
3N:o 20, afgifna förslag till ett förändrad t myntsystem och silfvermyntet
Banco-LhÅottels Utlåtandej IV:o 11.
3
iblefve ut präglad t, på salt Utskottet föreslagit, detta icke lät sig verkställa på
en längre tid, derunder allmänna rörelsen fordrade de nuvarande skillingssedlarnes
fortfarande, i och för lit/vidcr man och man emellan, har Utskottet,
sorn skulle finna betänkligt att i en tidpunkt, då åtgärder måste vidtagas för
att genom köp från utrikes ort af silfver förstärka Bankens metalliska cassa,
genom ifrågavarande sedlars indragning uttvinga silfvermynlet i allmänna
rörelsen, hvaraf följden jemväl skulle blifva vigtiga förändringar i de föreskrifter,
Rikets Ständer meddelat, i afseende å Bankens rörelse och förvaltning,
funnit sig föranlåtet hos Rikets Höglofl. Ständer föreslå,
alt sedlar å 16, 12 och 8 sk. Banco, eller motsvarande valeurer,
enligt den mynt-enhet, som i grundlagsenlig väg kan varda
bestämd, böra intill nästa Riksdag förfärdigas och från Banken
utgifvas.
Och får Utskottet, derest Rikets Ständer skulle denna hemställan bifalla, under
afbidande af Rikets Ständers beslut, i anledning af Utskottets under N;o
20 afgifna betänkande med förslag tilt ett förändradt myntsystem, förbehålla
sig att framdeles få till Rikets Ständer inkomma med utlålande, i afseende
på ifrågavarande sedlars form och utseende.
Hvad deremot angår Bankens redan för längre tid tillbaka förfärdigade
sedlar å i4 och 10 sk. kopparmynt af åren i8o3 och i8o4, så enär
begärligheten efter dessa sedlar synes vara i aftagande, och beloppet af utelöpande
dylika sedlar, som vid i836 års utgång uppgick till 6i,33'7_R;dr
44 sk., sedermera så nedgått, att detsamma vid sistlidet års slut utgjorde
endast 33,3a7 R:dr 24 sk., samt således förenämnde, med det af Utskottet
föreslagna myntsystem icke öfverensstämmande, sedlar troligen efter någon
tid skola komma alt utur allmänna rörelsen alldeles försvinna, anser Utskottet
sig ega allt skäl till den hemställan,
att Bankens nyssberörde sedlar å i4 och 10 sk. kopparmynt
må utgifvas endast till och med år 1841.
Stockholm den 3o April 1840.
Reservationer.
Af Herr Stuart' ’’Då min öfvertygelse om olämpligheten och origtigheten af ett
fortsatt utgifvande från Banken af de så kallade småsedlarne icke i ringaste mon
4
Banco-Utskottets Utlåtande, IV:o zi.
blifvit rubbad, genom de i motsatt’ syftning anförda och af Banco*Utskottets
piuralite godkända skäl; och då jag anser det af Utskottet nu tillstyrkta
beslut strida emot eLt af de vigligasle ändamålen med den vid sista Riksdag
verkställda realisation, så finnér jag mig föranlåten alt häremot mig uttryckligen
reservera. Icke allenast den till nära 5o,ooo R;d om året uppgående
kostnad, som Rikets Ständers Bank, för dessa sedlars utgifvande,
måste vidkännas, utan, i ojemförligt högre grad, de mångfaldiga dagligen öJiade
olägenheterne af ett sedelmynt, hvars motsvarighet icke lärer finnas i
något land, hafva hos mig närt och underhållit förhoppningen, alt Rikets
sist församlade Ständers beslut om upphörande af berörde sedlars utgifning
skulle hållas i helgd. Dessa sedlars uppgifna och så högt beprisade be
qvämlighet
vid penninge-remisser synes åtminstone för mig icke kunna uppväga
de förluster, som den större allmänheten, enligt hvad erfarenheten visat,
tillskyndas genom sedlarnes lätta förfalskning och förstörbarhet. Vid
beslutandet af en fortfarande utgifning af ifrågavarande sedlar, måste det
dessutom vara en ovilkorlig skyldighet att taga i betraktande det förfärligt
tillvävande antalet af förfalskningsbrott, hvartill desamma föranleda. Endast
under loppet af 2:ne år hafva Bankens Fiscals-Embetes utlåtanden blifvit
meddelade i 43 stycken serskilda ransakningsmål angående dylika förfalskningar.
Skall äfven för framtiden Bankens skyldighet att utgifva sedlar å
några skillingar fortfara, måste således dessa sedlar med betydligt ökade
tillverkningskostnader, både till beskaffenhet, form och innehåll förändras
samt bringas i närmare öfverensstämmelse med Bankens öfrige Creditsedlar.
Huruvida icke deras begagnande i den mindre penningerörelseu derefter blir
för den större delen af nationen mera svårt och obeqvämt, än användandet af
silfvermynt, kommer naturligtvis först framtidens erfarenhet att ådagalägga.
Såsom en, efter min åsigt, lämplig öfvergång från vanan vid meranämnde
sedlar till bruket af klingande mynt, och på det att, under tiden, erforderlig
tillgång af detta mynt må kunna beredas för sedlarnes utbyte i landsorterne
på samma sätt, som nu är föreskrifvet, i afseende på förslitna sedlars
invexling, har jag ansett mig böra underställa Rikets Ständers bepröfvande
det af Banco-Ulskotlels Finans- och Canzli-afdelning antagne förslag till successivt
upphörande af ifrågavarande sedelutgifning, enligt hvilket
Bankens sedlar å 8 sk. skulle upphöra att förfärdigas och utgifvas
vid 1841 års slut, sedlarne å 12 sk., vid slutet af år
1842, och sedlarne å 16 sk., vid 1843 års slut.’*
Uti denna reservation instämde Herr Brukspatron Langenberg, Herr
Banco-Utskoltets Utlåtande, N:o a#»
Cassel, Herr Presidenten m. m. Poppius, Herr Lieutenant Mannerscanlz,
Herr Häradshöfdingen Bogeman och Herr Slats-Secreteraren, m. m. Baron
Nordenfalk.
AfHr Biskopen m. m. Doctor Tegnér: ''"Emot Utskottets förslag att alldeles indraga
sedlarne på 10 och i4sk. måste jag reservera mig. Jag yrkar icke att några
nya sådana må tillverkas, ty de äro ställde på Banco och passa således ej för det
nu föreslagna kurant-systemet. Men då ett betydligt antal deraf ännu skall
ligga obegagnadt i Banken, så inser jag intet skäl, hvarföre de ej skulle utsläppas
i rörelsen, der de medföra mycken beqvämlighet vid vexlingen. Med skillingssedlar
på 8, jo, 12, i/j, 16 sk. Banco finnas ganska få skillra gs-tal, som man
ej kan liqvidera, utan att gripa lill det alltid obeqväma kopparmyntet. — Isynnerhet
anser jag i,o:skillingen, svarande mot i5 sk. kurant, väsendtlig, då
den på en enda skilling när närmar sig Riksgäldsplåten, som vid all vexling
är så beqväm. När man medgifver de öfriga skillings-sedlarnes bibehållande,
så synes det mig föga conseqvent att derifrån undantaga de på 10 och
14, helst omkostnaden derpå redan är gjord, och jag ej kan inse, hvad fördel
man har af att heldre låta dem förmögla i Banken, än komma ut bland
folket och underlätta rörelsen. Ju flere underafdelningar man har under den
antagne räkne-en,beten, ju lättare g.å omsättning och liqvid.:’’
Uti denna reservation förenade sig Herr Doctor Hvasser och Herr
Prosten Berlin, den senare med tillägg, att lian endast ansåg nödigt, att Kungörelse
utfärdades derom, att Bankens sedlar å 14 och 10 sk. kopparmynt
icke voro aflysle, på det allmänheten icke längre måtte förblanda dem med
de aflysta sedlarne å Daler kopparmynt.’’
Af Herr Brukspatron Langenberg'. ’’Jag hade ansett, att frågan om indragning
af Bankens sedlar å 14 och 10 sk. kopparmynt bordt hos Banco-Utskottet
hvila, intill dess Rikets Ständer pröfvat Utskottets förslag till ett förändradt
myntsystem. Skulle detta förslag icke vinna Rikets Ständers bifall, så böra
nemligen,, enligt min tanka, nyssnämnde sedlar fortfarande, likasom hitintills,
från Banken utgifvas.”
Häruti instämde Herr Prosten Lyth och Herr Borgmästaren Helleday.
6
Bane o-Utskottets Betänkande, N.o 22.
N:o 22.
Ank. till Exp. Utsk. den 2 Maj, kl. 8 e. rn.
Betänkande, angående afskrifning får en, vid hällen inventering, yppad
brist i Lumpförrådet vid Tumba Pappersbruk.
Jemte det Rikets sistlidet år församlade Revisorer, uti deras Berättelse
(pag. 61), anmält, att, vid den under loppet af Maj månad 1838 förrättade
inventering, å de vid Tumba bruk befintlige förråder, brist i
Brukets lumpliilgångar yppats, beräknad, efter nuvarande fastställde priser,
till ett värde af 1,115 R:dr 16 sk. 4 rst. Banco, om hvars ersättande af f.
d. Bruksförvaltaren, Kamereraren Möller fråga uppstått, hafva Revisorerne,
vid det förhållande, alt från år 177,9, ^å inköpet af den lumpsort, sorn förnämligast
vore i fråga, tagit sin början, icke någon inventering eller uppvägning
af lump-förråden vid Tumba är vorden verkställd, samt med afseende
å den betydliga förvandling, en sådan vara, under så lång tidrymd, ovilkorligen
måste undergå, understödt bemälde Kamererares anhållan om afskrifning
af det belopp, han, till följd af den sålunda yppade bristen, möjligen
kunde blifva förbunden att ersätta.
Enär Banco-Fullmägtige upplyst, att, så vidt Brukets böcker föranledde,
annan afskrifning eller afföring i behållningarne af oskuren lump icke
egt rum än den, som skett för uppvägd lump till skärning eller försäljning
och hela den ifrågavarande bristen, 2,208 17 tt, hvilken egentligen upp
stått
å den, allt ifrån 1779 till och med år 1834, inköpta gröfre lumpen, tillsammans
utgörande 60,853 gft 7 #, icke uppgår till fullt 3| procent deraf,
hvilket, under en tidrymd at mera än ett halft århundrade, icke kan anses
vara betydligt på en artikel af den förgängliga beskaffenhet, som lump, samt
dessutom, enligt Fullmägtiges förklarande, icke ringaste anledning sig företett,
att underslef å Kamereraren Möllers sida blifvit begånget, finner Utskottet, i
,öfverensstämmelse med hvad Revisorerne och Fullmägtige, för deras del,
hemställt, sig böra tillstyrka,
att ofvanberörde brist af tillhopa 2,208 7 lump, måtte
få uti Tumba Bruks-böcker afskrifvas, och Kamereraren Möller
således från ersättning deraf befrias.
Banco-Utskottets Betänkande, N:0 25.
7
Men på det att ett dylikt förhållande må för framtiden undvikas,
har Utskottet, i enlighet med hvad Revisorerne äfven tillstyrkt, ansett böra i
blifvande Banco-Reglemente stadgas,
att inventeringar å förråden vid Tumba hädanefter verkställas
vid hvarje förvaltares afgång och deremellan minst hvart
femte år.
Stockholm den 3o April «84o.
N:o 23.
Ank. till Exp. Utsk. den i Maj, kl. S e. m.
Betänkande, i freida om löne-förhöjning och pensions-rätt för Bniksskrif
våren vid Tumba A. Sätherberg.
Hos Utskottet har Bruks-skrifvaren A. Sätherberg anhållit, att han,
som öfver 26,1 år bestridt Bruks-skrifvareljensten vid Tumba Pappers-Bruk,
utan rätt till befordran eller lörhoppning om tarflig utkomst under annalkande
ålderdom, då han blefve oförmögen att sin tjenst längre förrätta, måtte,
enär prisen på allt hvad för honom med familj till en tarflig bergning
oundgängligen erfordrades, voro uppdrifne i ett allt för stort missförhållande
lill hans löne-inkomster, såsom en uppmuntran lör de ökade och ansvarsfulla
göromål, hvilka han, i följd af förändrade förhållanden, under senare
hälften af sin tjenstetid, fått vidkännas, uti nu innehafvande lön, 5oo R:dr,
erhålla en tillökning med 200 R:dr, allt Banco; hvilken löne-förhöjning Sätherberg
destomindre förmodade kunde anses öfverdrifven, som hvarje tillfälle
till biförtjenst vore honom betaget.
Enär Banco-Fullmägtige uti afgifvet, ansökningen bifogadt, utlåtande,
upplyst, dels att Bruks-skrifvare-tjensten vid Tumba icke undergått någon sådan
förändring, hvarigenom Sätherberg, i och för densamma, erhållit ökade
göromål, och dels att lian, utom lönen, åtnjuter fria husrum med flere andre
förmoner, har Utskottet funnit sig icke ega skäl att för bemälde Bruks-skrifvare
föreslå någon löne-tillökning; men då Fullmägtige vitsordat, att Sätherberg,
under den lid af 26! år, som han varit vid Bruket anställd, med,' nit
8
Banco-ZJ(skottets Betänkande, JV;o $4'
och ordning fullgjort sine åligganden, samt rättvisa och billighet fordra, att
en tjensteman, sorn, under en lång följd, al år, oförvitligen uppfyllt sine tjenstepligter,
bör vara förvissad att, när aftagande krafter och sjuklighet göra
honom oförmögen till desse pligters vidare fullgörande, kunna påräkna något
understöd för sin bergning på ålderdomen, får Utskottet, på grund af Fullmägtiges
derom gjorde hemställan, hos Rikets Höglofl. Ständer tillstyrka,
att Bruks-skrifvaren Sätherberg förunnas enahanda rättighet lill
pension, som blifvit Bankens embets- och tjenstemän, genom
§. 62 i Banco-Reglementet af den 26 Maj 1835, medgifvem
Stockholm den 3o April 1840»
vi Njo 24.
Ånk. till Exp, Utsk, den 2 Maj, kl, 8 e, m.
Betänkande, i anledning af väckt fråga om pension för Papper s-mästaren
J. E. Ellander, samt bestämmandet för framtiden af Pappersmästarens
vid Tumba löne-vilkor.
Sedan hos Banco-Fullmägtige Pappersmästaren vid Tumba, Johan Eric
Vilander, anhållit om afsked från dess innehafvande Pappersmästare-tjenst,
med bibehållande af enahanda löne-inkomster och öfrige förmoner, som han
hittills åtnjutit, hafva Fullmägtige, uti till Utskottet afgifvet memorial, förmält,
att, ehuru tillförene vid ett lika beskaffadt tillfälle, eller då Ellanders
företrädare i Pappersmästare-tjensten år 1825 erhöll afsked, Fullmägtige ansett
sig oförhindrade att tillåta denne såsom pension bibehålla sine löne-inkomster
och öfrige förmoner, Fullmägtige likväl, enär något bestämdt stadgande
till stöd derföre icke vöre i Banco-Reglementet intaget, funnit sig bö
ra
Utskottets pröfning underställa Ellanders berörde ansökning.
Jemte vitsordande, att Ellander, sorn vid Tumba Bruk tjenat 57 år,
deraf 26 såsom Mäster-lärling och i5 såsom Pappers-mästare, under denna
sin tjenste-tid, i redlighet, skicklighet och nit lemnat de vackraste efterdömen
åt efterträdare och medarbetare, hafva Banco-Fulknägtige, till ytterligare ledning
-
Baiico-Utskottels Be tankandej N:o 24. 9
ning för denna frågas bedömande, upplyst, att de löne-inkomster och öfrige
förmoner, ZJllandcrs företrädare åtnjutit, utgjorts af årlig lön l\ o o R:dr samt
victualie-penningar 21 R:dr 24 personel bevillning för honom, jemte hustrun,
10 tunnor spanmåi, 12 famnar ved, 5 talgljus, utfodring för en ko
med 72 effe hö och 80 gffe råghalm, jemte a;ne trädgårds-täppor; och hafva
Banco-Fullmägtige, dels förklarat, att de, vid det förhållande, alt Ullander, utöfver
berörde inkomster, innehade ett serskildt anslag af 120 R;dr, allt Banco,
för deras del ansågo pensionen för Vilander i conlante medel kunna bestämmas
till ett belopp, motsvarande |;delar af hans conlante löne-förmoner;
och dels hemställt, alt, enär Ullander icke, på sätt med hans företrädare varit
händelsen, uti Banco-Statens Enke- och Pupill-Cassa vore delegare, Vilander
s hustru mätte, i fall hon kom me alt honom öfverlefva,'undfå en pension,
motsvarande det belopp, som af nämnde cassa till enkor efter dess delega*
re utbetalades, i förhållande till deras å Bankens Stat under lifstiden innehafde
löner, jemte några mindre förmoner, deraf enkan efter Vllanders företrädare
varit i åtnjutande.
Efter hvad sålunda upplyst och utredt blifvit, och då billigheten synes
fordra, alt Vilander af det Verk, han så länge och med så utmärkt nit
och skicklighet tjenat, för egen och en ålderstigen hustrus återstående lifstid
erhåller medlen lill en tarflig bergning, har Utskottet, i öfverensstämmelse
med hvad Fullmäglige tillstyrkt, ansett sig böra hos Rikets Ständer
henfslälla,
att Pappers-mästaren vid Tumba, J. E. Vilander, måtte, vid afgång
från nämnde befattning, för dess återstående lifstid tilldelas
en årlig pension af 4^o R:dr Banco, jemte bibehållande
af Tio tunnor spanmåi, 12 famnar ved, 5 étfe talgljus, 72 gfefe
hö och 80 &Lt råghalm, samt den bonings-local och de 2ine
trädgårds-täppor, han nu innehafver, äfvensom alt hans hustru
måtte tillförsäkras att, derest hon skulle honom öfverlefva, erhålla
en årlig pension af i5o R:dr Banco, 5 tunnor spanmåi,
6 famnar ved, i\ £ä talgljus samt 72 gffe hö och Ro gfefe råghalm,
med rättighet tillika alt bibehålla mannens bonings-local
och 2:ne trädgårds-täppor.
Dock har Utskottet ansett det förbehåll böra fästas vid den åt Vilander
och hans hustru föreslagne rättighet alt fortfarande begagna bonings-loBih.
till R. St. Erot, 184.0, 6 Sand, 1 Afd, Q Väft, 2
10
Banco-Ulskoltets Betänkande, N'.o %5.
cal och trädgårds-täppor, alt de må åtnjuta en sådan förmon endast, så vida
andra lämpliga boningsrum och täppor, utan Brukets betungande med
serskilde utgifter, finnas att tillgå för tilländers efterträdare i Pappers-mästare-tjensten.
Bancö-Fullmägtige hafva, i sammanhang härmed, föreslagit en sådan
reglering utaf Pappers-mästarens löne-vilkor, att, i stället för deribland upptagne
personlig bevillning för honom och hustru, samt victualie-penningar,
hvilka poster icke nu mera ingingo i den öfrige Bruks-personalens aflöning,
uppfördes en motsvarande förhöjning i penninge-lönen; och enär, genom en
sådan förändring, några ökade kostnader icke skulle Bruket ådragas, samt
nedsättning i Pappers-mästarens löne-förmoner icke lärer kunna ske, med hopp,
att någon skicklig och påliLlig person ålager sig denna vigtiga och ansvarsfulla
befattning, får Utskottet, med understödjande af Banco-Fullmägtiges
berörde framställning, tillstyrka,
att Pappers-mästarens löne-förmoner för framtiden bestämmas
till; lön 45o R:dr och arfvode 100 R:dr, eller tillsammans
contant 55o R:dr Banco, 10 tunnor span mål5, 12 famnar ved,
5 föi talg-ljus, utfodring för en ko, med 72 £& hö och 80
råghalm, samt boningsrum, jemte trädgårds- och kål-land af
lika beskaffenhet med dem, hvilka Pappers-mästaren hittills
innehaft.
Stockholm den 3o April 1840.
N:o 25.
Ank. til! Exp, Utsk, den 2 Maj, kl. 8 e. m.
Betänkande, med hemställan om ersättning åt de arbetare vid Tumba,
som, å Brukets ouppodtade mark, sjelfve upptagit täppor.
Sedan, efter vunnen kännedom derom, att ålskillige arbetare, som å
Tumba Bruks upptagne mark uppröjt och åt sig odlat mindre täppor eller
lyckor, sedermera öfverlåtit besittnings-rätten deraf, dels åt medarbetare vid
Banco Utskottets Betänkande, N'.o 2S.
11
Bruket och dels åt andre personer, Banco-Fullmägtige uppdragil åt Bruksförvaltaren,
Professoren Bagge att uppgöra och till Fullmägtige afgifva förslag,
angående dispositionen af nämnde lyckor, har Förvaltaren, jemte tillkännagifvande,
att de af arbetarne, tid efter annan, med egen kostnad och möda,
å Brukets stenbundna och oländiga utmark, upptagne täppor saramanräknadt
utgjorde i32 kappland, deraf på de 3o personer, som de samma
brukade, således belöpte i medeltal omkring 4 kappland, hos Fullmägtige,
efter rådslag med ålskillige af täppornas innehafvare, hemställt, att, enär, om
dispositionen af ifrågaställde jordstycken fråntages dem, som genom eget arbete
och kostnad deråt gifvit något värde, billigheten syntes fordra, att de
derföre bekommo något vederlag, hvaruppå anspråk äfven öfvergått till dem,
som genom köp eller annorledes kommit i besittning af sådane täppor, det
måtte hvar och en tillåtas bibehålla den täppa, lian för närvarande brukade,
intill dess han med döden afginge eller från Bruket afflyttade, då, såsom ersättning
för den på odlingen nedlagde moda och kostnad, borde till förre
brukaren eller hans rälts-innehafvare af Bruket erläggas 2 Rrdr B;co för hvarje
kappland af den innehafde jorden; hvarigenom Bruket för omförmälde
i3a kappland väl tillskyndades en utgift af 264 R:dr B:co, men för framtiden
befriades från alla likartade anspråk, emedan ali oindelad, odlingsbar
mark vid Bruket redan blifvit af arbetarne på förenämnde sätt begagnad.
Uti till Utskottet afgifvet utlåtande i förevarande ämne, hafva Fullmägtige
anfört, att, ehuru omförmälde jord-täppor, såsom af Bruks-arbetarne,
utan dertill erhållet tillstånd, å Brukets mark röjde och odlade, kunde dem
när som helst fråntagas och med Brukets öfriga egor förenas, Fullmägtige
dock, i betragtande deraf, alt desse lyckor blifvit upptagne på den mark, som
för Brukets räkning ej ansetts värd att odlas, samt derå obestridligen blifvit
nedlagdt betydligt arbete, deraf täppornas innehafvare, i anseende till jordens
stenbundna och oländiga beskaffenhet, svårligen hunnit skörda motsvarande
afkastning, ansett det icke vara Brukets egare, Rikets Ständer, värdigt,
hvarken att genast begagna sig af sin rätt att indraga jordlotterne till Bruket,
eller att, utan ersättning, tillegna sig den på markens odling nedlagda
kostnad och arbete.
Med afseende å hvad sålunda anfördt blifvit och på det bruksfolket
må beredas tillfälle att fortfarande, under lediga stunder, odla sine täppor,
samt dymedelst vänjas från andra förströelser till en för deras ekonomiska
belägenhet fördelaktig sysselsättning, hvarigenom de än ytterligare fästas vid
bruket, får Utskottet
Banco-Utskotlets Betaknande, B\o 2S.
hemställa, att arbetarne vid Tumba må tillåtas odla och begagna
förenämnde, af dem upptagne och ännu innehafvande täppor,
så länge de äro i Brukets tjenst, med vilkor, att, vid deras
afflyttning ifrån Bruket eller frånfälle, jordlolterne, för att
af Banco-Styrelsen vidare disponeras, hemfalla till Bruket, emot
ersättning till aflrädaren eller hans rätts-innehafvare för
markens odling, beräknad till Två R;dr B:co för hvarje geometriskt
kappland, i nion af hvarje jordlyckas areal.
Stockholm den 3o April 1840.
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri, i8.40,
Banco-Ulskoltets Betänkandej N:o 26.
i
N:o 26.
Ant. till Exp. Utsk. den 21 Maj, kl. 2 e. m.
Betänkande, med hemställan om ärligt löneanslag för en Formbinder
ska vid Bankens Pappersbruk Tumbaj samt angående
en Elevs inöfvande i j ormbindning.
Urul er förmälan, alt tydligheten af vattenmärkena uti de nya Bancosedlarne
utgör en af de hufvudsakliga egenskaper, hvilka föröka svårigheten
af deras efterapande; att en serdeles vigt således ansetts höra fäslas å de
till dessa vattenmärkens anbringande erforderliga pappersformar; alt för
samma formars föilärdigande man velat afse sådane vilkor, som påkalla
serskild skicklighet, handlag och öfning; att, såsom följd häraf, dertill
skicklige personer skola, genom Banco-Styrelsens försorg, blifvit inöfvade i
lämpliga formars tillverkning; att delta arbete likväl skall hafva funnits
vara af beskaffenhet att på ett så menligt sätt angripa synförmågan, alt
den dermed sysselsatte i längden gjordes oförmögen till både detta och annat
arbete; att af sådan anledning den person, som till formbinderska blifvit
anlagen, skall hafva förbehållit sig, såsom vilkor för sitt fortfarande
med formars förfärdigande, alt varda försäkrad om någon årlig inkomst,
som komme att fortfara, äfven sedan den, genom hennes åtagande af delta
arbete påskyndade, tidpunkt inträffat, då hon blefve oförmögen att på något
sätt förtjena sitt underhåll; och att, på denna grund, ett årligt arfvode
af iöo R:dr Banco, utom serskildt bestämd betalning för sjelfva arbetet,
skall, under förbehåll af Rikets Ständers stadfästelse, blifvit bemälde
formbinderska beviljadt, att utgå under hennes lifstid, hafva Banco-Fullmägtige,
som, efter det nämnde arfvode, genom denna formbinderskas afgång,
blifvit ledigt, beslutat att tilldela detsamma åt den person, som
henne i befattningen efterträdde, och att, med afseende å de förökade göromålen,
till 2;dra formbinderska antaga ett annat fruntimmer, med rättighet
alt i sin tour inträda i åtnjutande af ofvannämnde arfvode, samt att
ålägga Tumba Bruks-styrelse tillse, att alltid någon passande elev itiöfvades
i formbindningen, hos Utskottet hemställt,
1:0 att vid Tumba bruk alltid må få finnas 2:ne formbinderskor,
hvaraf, utom betalning efter accord, den äldsta må förklaras berättigad alt
Bill. lill R. St. Prot. 184,0. 6 Sami. 1 Afd. 10 Haft.
1
2
Banco-Ulskottets Betiinkandej IV.-o 27.
uppbära en årlig lön af 100 R:tlr Banco, alt utgå äfven om bristande synförmåga
skulle sätta henne ur stånd att längre med formarbetet fortfara
och
2:0 att Bruks-styrelsen må ega tillse, att alltid någon skicklig elev inöfvas
i formbindning, samt för sådant ändamål af Bruks-cassan använda
högst 66 R:dr 3a sk. Banco om året.
Med anledning häraf och då behofvet att alltid ega tillgång på skickliga
och pålitliga formbinderskor oförändradt qvarstår, får Utskottet, på
det, å ena sidan, tillverkningssättet må i möjligaste måtto undandragas en
farlig offentlighet, och, å den andra, de personer, som till formningsarbetet
användas, må ega trygghet mot en eljest oundviklig nöd, när en, genom
denna sysselsättning försvagad synförmåga, utesluter möjligheten för
dem att genom något slags arbete vinna sin bergning, hos Rikets Ständer
tillstyrka bifall till hvad Banco-Fullmäglige sålunda
framställt och föreslagit.
Stockholm den 11 Maj 1840.
N:o 27.
Ank. till Exp. Utsk. den 21 Maj, kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt Jr äga om förändring i föreskrif
terne, angående för slitne småsedlars utbyte i Landsorterne.
Med anledning deraf, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i ett och
annat Län, under den tid, som utgjort föremål för Rikets Ständers senast
församlade Revisorers granskning af Banco-Verkets förvaltning, serdeles
ofta reqvirerat förskott till utbyte af förslitne småsedlar i landsorten,
hafva bemälde Revisorer (se i83p års tryckta Berättelse pag. 27—28) ansett
sig böra till Rikets Ständer öfverlemna, huruvida ej Rikets Ständer
skulle finna lämpligt för framtiden stadga, att för utbyte af förslitne
småsedlar i landsorterne icke får, för ett och samma läns behof, under
något år, uttagas förskottsmedel till högre belopp, än sammanlagdt 20,000
R:dr Banco,
Banco-Utskottets Belänkande, N.o 27.
3
Banco-Fullmäglige, som, efter livad deras till Utskottet afgifne och
vid Utskottets Memorial N:o 4 fogade Berättelse, pag. 45, föranleder, i
afseende på Revisorernes berörde framställning, från vederbörande tjenstemän
inom Banco-Verket infordrat upplysning, huruvida de sedlar, som i
liqvid för undfångne vexlingsförskott lill Bankens cassör ingått, alltid varit
förslilne, hafva, vid det förhållande, alt sådant blifvit af bemäldc tjenstemän
vilsordadt, för deras del, ansett, alt det af Revisorerne, till stöd för
den af dem yttrade åsigt, anförde skäl, eller alt omsättningen af vexlingsmedel
inom ett och annat Län varit serdeles stark, talade emot en inskränkning
af förskottsmedlen inom någon bestämd summa.
Lika med Banco-Fullmäglige, hyser väl Utskottet den öfvertygelse,
all det af Revisorerne föreslagna stadgande icke öfverensslämmer med ändamålet
af vexlingsanstalterne för förslitne småsedlars utbyte i landsorterne;
hvadan ,ock Utskottet
tillstyrker, alt Revisorernes förevarande framställning
måtte få förfalla;
men då, vid granskningen af Banco-Verkels förvaltning sedan sisla Riksdag,
det synts Utskottet, som skulle en del af de lill utbyte af förslitne
småsedlar från Banken ullemnade förskottsmedel icke blifvit, i föreskrifven
ordning, till det med dem åsyftade ändamål använde, hår Utskottet
troll sig böra laga i belraglande, om och hvilka åtgärder lämpligast skulle
kunna vidtagas lill förekommande af missbruk med berörde medels användande,
och Utskottet hemtar dertill ytterligare anledning af en från Hedervärda
Bonde-Ståndet lill Utskottet remitterad motion af Riksdagsfullmägligen
Jonas Kylander från Wermlands Län, deruti han anfört, dels
att, lill följd af den utaf Banco-Fullmäglige, under den 20 Oclober i836,
utfärdade Ordnings-stadga, i afseende på förslilne småsedlars utbyte, en
vexlingsförrältare i landsorten vore förbunden att uti Stockholm hafva ett
serskildt ombud, som inlemnade förslitne sedlar samt lill förvexlaren remitterade
nya småsedlar; och dels att, utom det ansvar, hvaruti förvexlaren
stöde till ett sådant af honom utsedt Ombud, lian ej eller kunde
erhålla det, ulan mot ersättning af den för vexlingen anslagne procent,
och hvarigenom, enligt motionärens förmenande, den nyttiga effect, Rikets
Ständer med beslutet angående förslilne småsedlars invexling åsyftat,
skall blifva alldeles förfelad, samt fördenskull föreslagit, alt de småsedlar,
som till förvexling inom Länen afsändas, böra antingen från Banken, eller,
om någon oformlighet dervid förckomme, från Kongl. Ränlkammaren dirccle
till den antagne vexlaren afsändas, med rättighet för denne alt till
4
Banco-UlskoUets Betänkande, IV-o 2J.
samma Verk, hvarifrån medlen ankommö, de invexlade förslitne småsedlarne
insända.
Utskottet delar fullkomligen motionärens åsigt, det åliggandet för vexlingsförrättare
att hafva Ombud härstädes, i och för vexlings-medlens uttagande
och öfversändande till vexlingsförrättaren, samt insättning i Banken
af de ankommande förslitne sedlarne, torde afhålla mången att åtaga sig
ett bestyr, som väl måste medföra besvär och tidspillan, men så mycket
mindre kan vara förenadt med någon deremot svarande inkomst, sorn den
provision, hvilken af Banken bestås vexlingsförrättare, tilt en stor del, om
ej till hela beloppet, erfordras till godtgörelse åt bemälde Ombud för det
icke ringa besvär, denne förorsakas. Att emedlertid ifrågavarande vexlingsrörelse
numera temligen mycket begagnas, synes styrka det af Utskottet
bär ofvan uppgifne förhållande, att missbruk vid berörde medels användande
eger rum, helst med säkerhet torde kunna antagas, att åtminstone
en och annan af nu varande vexlingsförrättare, vid ultagajidet hos
Banken af vexlingsförskott, mindre afse nya småsedlars spridande i den
ort, der de äro boende, än mera, att kuuna få begagna de uttagna medlen
till andra, för deras bestämmelse fremmande, ändamål.
Dessa missbruk tror Utskottet skulle kunna till bufvudsaklig del förekommas
derigenom, att vexlingsremissernes fram- och återsändande skedde
directe till och ifrån Banken; och enär, genom en sådan förändring, vexlingsförrättarens
behof af serskildt Ombud härstädes kunde upphöra samt
till följd deraf vexlingsförrättaren äfven befrias från de kostnader, som
dermed för närvarande äro förknippade, har Utskottet all anledning förmoda,
att flere personer i landsorten skola finnas hugade att, för den provision,
Banken i slikt fall beslår, åtaga sig bestyret med förslitna småsedlars
invexling.
Då det likväl icke torde vara lämpligt att såsom tjenstepligt ålägga
en eller annan af Bankens tjenstemän tle göromål, som äro förenade med
vexlingsmedlens remitterande, emottagande och insättning; skulle Banken,
i anledning af ofvanberörde förändring, utöfver den provision, hvilken tillkommer
vederbörande vexlingsförrättare i Länen, i och för förslitna småsedlars
invexling, tillskyndas en ytterligare utgift eller arfvode åt den person,
som Lomme att anförtros omförmälde göromål; men då medgifvas
måste, att Banken, så länge derifrån utgifvas sedlar å smärre valeurer,
ovilkorligen bör befordra sådane sedlars utbyte, enär de blifva förslitne
och följaktligen mindre användbara i allmänna rörelsen, samt omförmälde
ytterligare kostnad blefve obetydlig, i jemförelse med den lättnad i allmänna
rörelsen, som af ett dylikt utbyte åsladkommes, har Utskottet skolat
Banco-Utskoltetf Betänkande, N.o 27.
5
lil Istyrka följande förändring uti de, rörande förslitna småsedlars utbyte i
landsorten, gällande föreskrifter,
att vexlingsremisserne hädanefter directe från Banken
afsändas och till densamme ingå samt att den af Verkets
tjenstemän, som af Banco-Styrelsen utses alt besörja
de dermed förenade göromål, derföre erhåller ett
lämpligt arfvode, hvilket Banco-Fullmägtige, under fästadi
afseende å göromålens mängd, ega att årligen bestämma.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet har Utskottet likaledes fått emottaga
en af Riksdagsfullmägtigen Lars Pettersson från Blekinge Län väckt motion,
deruti afses utsträckning af de föreskrifter, som angå förnötte småsedlars
in vexling i landsorten; men som för den händelse Rikets Ständer
skulle bifalla hvad Utskottet här ofvan föreslagit och hemställt, utbytet af
sådana sedlar i betydlig mon underlättas, samt den lill ytterligare befrämjande
af ett dylikt utbyte, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref lill Dess och
Rikets Slats-Contor den 22 Maj 181 c>, vidtagna anstalt, fortfarande lärer
komma att bibehållas; anser Utskottet några vidsträcktare åtgärder i delta
hänseende icke vara erforderliga; samt får fördenskull
tillstyrka, att Lars Petterssons ifrågavarande motion icke
må till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Maj 1840.
6
Banco-Utskoltets Betänkande, N.-o 28.
N:o 38.
Ani. till Exp. Utsk. den 21 Maj, kl. 2 c. m.
Betänkandej rörande dels uppsägning och dels äfven omskrifning
j efter ursprungliga myntvärdet, af de så kallade LåneBanco-Capitalen.
Jemte anmälan, alt, efter hos Banco-Fullmägtige franistäldt förslag,
det mätte, lill förekommande af sedelstockens minskning och då det icke
vore med god hushållning förenligt, alt Banken på samma gång den egde
tillgångar utöfver hvad, som kunde i låneväg användas och derför inställt
all upplåning mot 3 procents ränta, fortfarande skulle begagna andras penningar
mot 4ä och 4 procent ränta, alla Bankens utelöpande äldre skuldförbindelser,
eller de så kallade Låne-Banco-Capitalen, för så vidt de
hurö högre ränta än 3 procent lill betalning efter sex månader uppsägas,
samt de för lån i silfver, vid realisationen af Riksgäldssedlarne utgifne, på
viss lid stälde, obligationer i den mon, de förföllo, icke vidare få förnyas,
och följaktligen någon ränteberäkning å dem, efter lörfallodagen, icke ega
rum, Banco-Fullmägtige den i3 April 1837 beslutat, alt obligationer med
4 procent för lån i silfver, efter förfalloliden af desamma, icke vidare
fingo förnyas, utan då skulle inlösas, men ansett, att frågan, huruvida och
under hvad vilkor uppsägning till liqvid af Bankens äldre så kallade LåneBanco-Capilal,
emot \ och 3 procents ränta, borde ega rum, skulle
öfverlemnas lill Rikets näst sammanträdande Ständers afgörande, dock under
Banco-Fullmägtige förbehållen rättighet alt derförinnan, i händelse
omsländighelerne sådant föranledde, frågan lill ny pröfning företaga; —
hafva Rikets Ständers näslnärande år församlade Revisorer, hvilka tagit
ifrågavarande ärende i öfvervägande, förklarat, (se Rev. Berät. pag. 26—28)
alt tvekan hos dem uppstått, huruvida rättigheten att omförmälde LåneBanco-skulder
uppsäga verkligen kunde anses vara af Rikets Ständer åt
Banco-Fullmägtige öfverlålen, ifrån hvilken åsigt ålskillige af Revisorerne
varit skiljaklige, enär de ansett, att, då Banken egde en i tillvext varande
behållen förmögenhet af flere millioner, hvilka till en stor del lågo ofruktbara,
liden syntes för densamma vara inne att betala dess ränledragande
skuld, som kunde och borde ju förr desto heldre betalas, hvarigenom Ban
-
Banco-Utskottets Betänkande, N.o 28.
7
ken skulle årligen inbespara öfver 26,000 R:dr i räntor, hvilka onödigtvis
utgå.
I öfverensstämmelse med ofvanberörde beslut, hafva Banco-Fullmägtige,
uti till Utskottet afgifvet memorial, anfört, ej mindre att i afseende på merbesagde
Låne-Banco -skulder, utgörande, enligt upprättade extract vid
nästlidet års slut,
å 4 procent, med ränta på ränta  3o: 3: 6.
å 41 d:o
88,635: 6: 8.
å 4 d;o a31,463: 32: 5.
a 3 d.o 1 8o,4q5: 3q: ii,
Sgr 600,624: 34: 6*
å 3 procent, emot inlemnadt silfver 29,§35: 26: —
Sgr 63o,56o: 12: 6.
och realisalions-obligationer
235: — —
hvarå lån blifvit utgifne och utgjorde nämnde tid på äldre
Låne-Banco-obligationer 126,247: 44: 4-
och på Silfver-sedlar
5,o56: 10: 8.
Sgr i3i,3o4: 16: —
förekomme det serskilda förhållande, att större delen deraf, i följd af
testamentariska förordnanden, tillhöra sådane fromma stiftelser, som dels
undfått dem med uttryckligt vilkor, att Capitalen aldrig få lyftas, dels ock
erhållit serskildt tillstånd, att medlen alltid skulle vara mot ränta i Banken
innestående, såsom framlidne Directeuren Sahlgren, hvilken, enligt
Banco-Fullmägtiges Protocoll för den 11 September 1772, erhållit Rikets
då församlade Ständers medgifvande att i Låne-Banken, emot 4 procent
ränta, insätta ett capital af 3oo,ooo daler kopparmynt, till understöd för en
af honom tillernad Barnhus-Inrättning; än äfven att Fullmägtige, för att
kunna sammanjemka de olika åsigter, som, i afseende på uppsägningen af
ifrågavarande skulder, blifvit yttrade, samt jemväl förena obligations-innehafvarnes
billiga anspråk, utan att derigenom åsidosätta Bankens sannskyldiga
rätt, ansett de fromma stiftelser, som erhållit vederbörligt tillstånd alt
få sina medel i Banken emot ränta innestående, fortfarande deraf måtte
blifva i åtnjutande, samt att alla andra innehafvare af slika obligationer,
hvilka icke kunna styrka sig ega en dylik rättighet, deremot måtte lemnäs
öppet att antingen genast emottaga contant liqvid, eller ock låta sina innehafvande
obligationer omskrifvas, de, som vore ulstälde emot 3 procents
ränta, på 6 månaders uppsägning, och de, som löpa med högre intresse, på
8
Banco-Utskottets Betänkande, N.o 28.
elt års uppsägning; och hafva Banco-Fullmäglige, för beredande af verkställighet
åt denna framställning, tillstyrkt:
1:0 alt Banco-Styrelsen må berättigas att, inom någon utsatt, passande
tid, uppsäga Bankens- alla ifrågavarande skulder, eller så kallade LåneBanco-Capilal,
med uppmaning till de vederbörande, som anse sig vara
berättigade alt få medlen qvarstående och förräntade i Banken, alt, innan
uppsägningstidens utgång, sådant hos Banco-Styrelsen uppgifva och med
behörigt bevis styrka;
2:0 att, sedan uppsägningstiden tilländalupit, de fromma stiftelser, som
då vederbörligen styrka sin rättighet att få obligationernes belopp uti Banken
emot ränta innestående, må, efter Banco-Fullmägtiges ompröfning,
fortfarande deraf förblifva i åtnjutande, emot det att vederbörande Styrelser
afsäga sig den rättighet till medlens framlida uppsägning, hvartill innehafvande
obligationer möjligtvis kunna föranleda;
3:o att alla andre innehafvare af dylika obligationer, som förklara sig
icke genast vilja emottaga contant betalning,, må få obligationerne omskrifva,
de med 3 procents ränta, på 6 månaders, och de med högre intresse på
ett års uppsägning; samt
4:o att för alla öfriga, som inom den utsatta tiden icke gifva sig till
känna,
obligationerne anses såsom uppsagde och capitalen balanceras för
vederbörandes räkning med upplupen ränta endast till uppsägningstidens
slut.
För att närmare utreda denna fråga, hafva Revisorerne meddelat följande
upplysningar: alt rättigheter för så väl publika Verk och Inrättningar,
som enskilde personer, att i Låne-Banken insätta sina medel på intresse
eller emot ränta, allt ifrån Banco-Verkets början fortfarit; att alla
äldre författningar om dylika insättningar, först påkallade af Banco-Styrelsen
för beredande af fond till Bankens egna utlåningar, endast afsett att
skydda Banco-Verket för hastiga uppsägningar af desse capital, men alt
småningom, och sedan Banken hunnit förvärfva lillräcklige egne tillgångar,
det förvandlats till en skyldighet för Banken att till samma intresse, som
Banken sjelf åtnjutit, och följaktligen utan någon båtnad för Verket, emottaga
sådane capital, som varit bestämde att förräntas ad pios usus, såsom
för Hospital, Lazarett etc., utan alt de derom gifne föreskrifterne
synas åsyfta annat, än alt medlen oförändradt skulle qvarstå i Banken;
att räntan, som till en början varit utfäst lill 6 procent, då Banken sjelf
åtnjöt 8 procent, sedermera blifvit, genom Ständernas Deputerades beslut
af den 5 Juni 1701, fastställd lill /jl procent, med beräkning af ränta på
ränta
Banco-Utskottels Betänkandej IV.-o 28.
9
ränta efter Bancomelliod och ytterligare, genom Kongl. Kungörelserne af
den 26 April och a3 September 1756, nedsatt dels lill /ji procent och
dels till 4 procent med enkel ränteberäkning; samt att, genom Kongl.
Kungörelsen af den 11 April 1792. är vordet förordnadt, det räntan på
de capital till 4| samt 4 procents intresse, som under enskilde personers
namn vore i Banken qvarstående, borde, vid hvarje capitals nästa förfallodag,
förminskas till 3 procent årligen.
Under sådane förhållanden och då derjemte lages i betraktande, dels
å ena sidan, alt ifrågavarande Låne-Banco-Capital blifvit, i förtroende
till den säkerhet, Banken erbjuder, för välgörande ändamål derstädes insatta,
till en del med förbud för vederbörande målsmän alt dem någonsin
utlaga, och hvarigenom dessa fromma stiftelser icke allenast, måst vidkännas
förluster, i anseende lill de, efter hvad ofvan är förmäldt, tid efter
annan beslutade nedsältningar uti den primitivt föreskrifna räntan,
utan äfven gått i mistning af större delen utaf fordringarnes verkliga värde;
samt å den andra sidan åter, alt, då dessa medel uti Banken blifvit i utlåningsväg
använde och ännu vidare i sådan eller creditiv-väg kunna göras
fruktbara, allt emot en högre ränta, än den Banken sjelf betalar, Banken
i längre tider tillskyndats en stor fördel och hädanefter ej eller i allmänhet
kan förlora något, tili följd deraf, atl meranämnde medel i Banken mot
ränta innestå, finnér Utskottet sig föranlåtet
hemställa, alt någon uppsägning af ofvanupptagne Låne
Banco-Capital
och silfver-sedlar icke må, för närvarande,
ega rum.
Då emedlertid denna fr åga vid näslblifvande Riksmöte åter kan förekomma
samt densammas pröfning, enligt Utskottets åsigt, skulle underlättas,
i händelse det då vore upplyst, under hvilka serskilda förbehåll och
vilkor dessa Låne-Banco-Capital äro uti Banken innestående, hvarom
för närvarande icke någon underrättelse kan af Bankens räkenskaper och
handlingar erhållas, har Utskottet, till ernående af detta ändamål, så vidt
sådant, utan vidtagande af de åtgärder, Banco-Fullmägtige föreslagit, låter
sig verkställa, funnit sig böra anmoda Banco-Fullmägtige att låta, vid
räntebelalningarne, tillse, ej mindre b vilka af dessa fordringar verkligen tillhöra
fromma stiftelser och sålunda icke blifvit på enskilde personer öfver
-
Bih. till R. St. Brot. 184.0. 6 Sand. 1 d/d. 10 Haft.
2
10
Baiico-Utskoltets Betänkande, N.-o 28.
låtne, än äfven de vilkor, i afseende på uppsägningen, hvarunder de samma
innehafvas.
Utskottet öfvergår härefter lill besvarande af nedannämnde till Utskottet
remitterade, i samband härmed stående motioner, nemligen dels af
Herr Rosenblad, Bernhard, som föreslagit, alt de fromma stiftelser, hvilka
innehafva Låne-Banco-Capital, insatta eller donerade under uttryckligt
förbehåll å gifvarnes sida, att de aldrig finge ur Banken utlagas, berättigas
alt få dessa capital från och med för år 184 r omskrifne lill deras ursprungliga
värde i nuvarande Banco-mynt, på så sätt, att de, sorn varit
ställde i Ducater, förvandlas till R:dr Banco efter 5 R:dr 3a sk. för hvarje
Ducat, de i R:dr Specie lill R:dr Banco efter 2? R:dr för hvarje R:dr Specie,
de i Daler Caroliner och Daler Kurant först till Specie elter 25 sk.
för en Daler Carolin och efter 3 Daler pr R:dr med 3 procents rabatt
för 1 Daler Kurant, samt sedan lill Banco efter förenämnde grund samt
de i Daler Silfver eller Kopparmynt, om de tillkommit före 1745, efter 3
Daler Silfvermynt eller t) Daler Kopparmynt, om de tillkommit från och
med 1745 till och med 1756 efter 31 Daler Silfvermynt eller 10 Daler
Kopparmynt och de, som sedermera tillkommit efter 6 Daler Silfvermynt
eller 18 Daler Kopparmynt för 1 R:dr Specie eller 2? R:dr Banco; att de
fromma stiftelser, som vilja begagna en sådan förmon, böra sig derom anmäla
inom 1841 års slut; alt det må bero af de beslut, Rikets Ständer serskildt
kunna fatta, att i de nya förbindelserna förbehålla Banken viss uppsägningstid
eller att göra dem å ömse sidor ouppsägbara, samt alt BancoStyrelsen
uppdrages alt detta beslut i allmänna tidningarne kungöra;
och dels af Professoren Geijer, hvilkens motion innefattar alldeles enahanda
förslag med ofvanupptagna, af Herr Rosenblad afgifna.
Då uti 1 § af Lagen för mynlbestämningen under den 1 Mars i83o,
såsom orubblig grund, så väl för in vexling af Bankens sedlar, som för inlösen
af dess öfriga förbindelser, är vordet fastsläldt, att 128 sk. eller 2?
R:dr Specie i sådane sedlar eller förbindelser skola gälla lika med en R:dr
i silfver, finner, med afseende jemväl å § 3 af nu gällande Instruction
för Banco-Utskoltet, som innehåller, alt Banco-Utskottet bör i det nogasle
följa Banco-Inrältningens hufvudgrunder, bestämda bland annat genom nyssnämnde
Lag, Utskottet sig icke kunna tillstyrka ifrågavarande, före myntbestämningen
icke väckte, först nu ifrågasatte undantag ifrån berörde, för
Banco-Ulskottels Betänkande, N;0 28. il
inlösen af Bankens förbindelser stadgade, orubbliga grunder, och får derföre
hos Rikets Ständer
afstyrka bifall till ifrågavarande tvänne motioner.
Stockholm den 19 Maj 1840.
Reservationer.
Af Herr Biskopen Doctor Tegnér: ”Ehuru det icke kan nekas, alt Utskottet
afslagit de ifrågavarande motionerna, i full öfverenstämmelse med
mynlbeslämningslagen, måste jag likväl reservera mig mot delta afslag.
Det är här icke fråga om rättsgrunder, hvilka ej heller blifvit af motionärerne
åberopade, utan just om ett billigt undantag derifrån, till fördel
för fromma stiftelser och bland dessa endast sådane, som haft sina capital
insatta i Banken, under det uttryckliga vilkor, att aldrig få uppsägas.
Härigenom har det blifvit omöjligt för dessa stiftelsers föreståndare att sätta
sig i säkerhet mot myntförsämringen. De dödas, testatorernes, rätt plär
man dock anse för helig och ej onödigtvis gäcka deras förtroende. Att
billighet och enskild mans rätt måste vika för det allmänna bästa, erkännes
gerna, celi vi böra ej derföre klandra det hårda i i83o års Myntbestämningslag,
Realisationen hvilar ytterst på en Concurs, der Ständerna
voro på en gång parter och domare, men i enskildas Concurser erkänner
likväl Concurslagen vissa fordringsegare, t. ex. Kronan och tjenstefolk, i afseende
på deras löner, såsom prioriterade. E11 sådan prioritet tyckes väl
också billigheten fordra för de fattige. Att den ej kunde erkännas vid
realisationen, må lia sin förklaringsgrund i nödvändigheten. Men sedan realisationen
är stadgad och tyckes hvila på tillförlitliga grunder, tyckes ett undantag
för ett sådant ändamål och hvarigenom Bankens säkerhet ingalunda
äfventyrades, kunnat ega rum. Det är upplyst, att Banken, just i dessa dagar,
på inlösen af de gamla koppardalers-sedlarne vunnit omkring -70,000
R:dr Banco. Delta var en vid realisationen alldeles opåräknad vinst, och
med ungefär hälften deraf hade de fromma stiftelsernas billiga anspråk
kunnat tillfredsställas. Det är upprörande att se ett Verk, som på sin rörelse,
hvartill faltigfonderna äfven i sin nion bidragit, årligen vinner flere
12
Banco-Utskotlets Betänkande, N.o 28-
hundra tusen R:dr, åt de fattige vägra en ersättning, som under nuvarande
förhållanden ingalunda vore känbar. Jag är så fördomsfull, det ingen rätt
välsignelse kan vara med en sådan vinst. Det gifves icke blott juridiska
pligter, ulan äfven ethiska och christliga, och en smula samvete kunde ej
skada, till och med i ett penningverk. Den farhåga, som blifvit uttalad
inom Utskottet, att, i fall detta beviljades, flere dylika anspråk kunde
väckas hos enskilde personer, som äfven förlorat på realisationen och sålunda
Bankens bestånd äfventyras, kan jag icke dela. Förhållandet vore
der helt annorlunda. De fattige göra i allmänhet inga anspråk, de bedja
endast hos den rika Banken. Med dem hedja äfven de döda, och vredgas
kanhända i sin graf öfver ett sviket slägtes hårdhjertade obillighet. Frågan
är mindre om en skuld, som skulle gäldas, än om ett barmhertighetsverk,
som skulle utöfvas.”
Af Herr Prosten Lyth: ”Sedan Banco-Utskotlet afslyrkt bifall till de
motioner, som yrkat, att Banken borde lill fromma stiftelser utgöra räntor
i samma eller motsvarande myntsort, så vida primitiva insättningen skett
i silfver eller deremot svarande sedelmynt, nödgas jag reservera mig mot
den grundsats, Utskottet sålunda uttalat. Utskottet har ej kunnat förneka
anspråkets rättmätighet, men trott, alt dess erkännande kunde leda lill
oberäkneliga, för Bankens bestånd äfvenlyrliga följder, enär nemligen hvar
och en innehafvare af en Låne-Banco-Altest kunde anses lika berättigad
med den milda stiftelse, för hvilken motionärerne talat. Detta är likväl,
enligt min öfvertygelse, ogrundad t, och Rikets Ständer skulle visst icke
begå hvarken orättvisa eller inconsequence, om åt dessa stiftelser tillerkändes
bättre rätt, än åt enskilde fordringsegare. Sådan förmonsrätt har allmänna
lagen och förfaltningarne i åtskilliga analoga fall medgifvit. Fromma
stiftelsers alumner blifva alltid de rätte räntetagare, hvilka gifvaren
åsyftat; icke så enskildte innehafvare af en Banco-altest. Enskildte räntetagare
kunna anses såsom de der sjelfve, eller genom målsmän, deltagit i
Rikets Ständers beslut om förändrade myntförhållanden; de kunna af så
.
7 . 0
dane förändrade förhållanden möjligen dragit en vinst, som uppvägt ifrågavarande
ränteförlust: allt detta gäller icke om fromma stiftelsers pensionärer.
Då jag tror, att rättvisan blir den säkraste grundval för Bankens
framtida bestånd, har jag icke ens kunnat fatta, hvarför Herrar motionärer
förordat endast räntetagare af de capital, hvilka insätlaren förklarat
ouppsägbara, Icke blir Bankens förbindelse till de öfrige derigenom min
-
Banco-Utshottets Betänkande, N.o 28.
13
dre helig, att de visat till dess löften och åtaganden ett oinskränktare,
ehuru ofta sviket, förtroende. Sådane räntetagare af fromma stiftelser,
hvilkas attester uttryckligen innehålla, att räntan skall utgå i samma myntsort,
som insättningen skett, lyckas väl framför alla berättigade till restitution
af anspråk, dem de aldrig förverkat. Den omständighet, att många
sådane Banco-attester blifvit tid efter annan omskrifna, då i stället för
silfver, eller kopparmynt blifvit begagnadt det tvetydiga ordet Specie,
borde aldi aminst åberopas; ty sådane operationer, från ränletagarnes sida
ofrivilliga, lända icke Banco-Styrelsen till heder. Eger fäderneslandet den
tillfredsställelsen att finna Riks-Bankens bestånd väl betryggadt, så borde
dess representanter anse dess medel bäst använda, enär de utgingo för att
honorera gamla skulder till fromma inrättningar eller förbindelser till stora
och riks vigliga ändamål.
Bill. lill R. St. Prot. 1840■ 6 Sami. 1 A/d. 10 Hä/tet.
STOCKHOLM,
THYCKT HOS L. J. HJERTA,
1840.
Rättelser i Banco-Utskottets Bet änkan deri > N:s 28 & 2 g.
lili Banco Utskottets Betänkande N:o 28, pag. 12, efter raden
tillkommer: ”Uti denna reservation hafva instämt: Herr Doctor Hagberga
Herrar Prostarne Leedzén, Tunelius, Berlin och Thuden”.
Uti Banco-Utskottets Betänkande N:o 29:
pag. 1 raden i5 står: Yid Riksdagen början, läs: ”Tid Riksdagens början*
val af Revisor och en
Suppleant — ”val af en Revisor och
en Suppleant”
förut skrifne vilkor, — ”föreskrifne vilkor”,
5 * § af BjcoReglementet —*'*i5i §.afBicoReglementeU
hafva — ”hvaraf”
mätte — ”mast”
fages, — “foges”
Sedeltillverkningens — ’’Sedeltillverkningen”
- 4
— 3 & 4 —
~ 17
— 2.4 —
— 21
— 4 —
5 —
25
— 8 —
— 27
— 24 —
— 3i
— 3a —
STOCK IIO L M, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, 1840.
Banco-Utslutlcts Betänkande, JV:o 2g,
I
N:o 29.
Ank. till Exp. Disk. den 21 Maj, kl. 2 e. m. ^
Berättelse om B anco-Fullmäktiges åtgärder och förvaltning
på det hela, efter nästförjlulne Riksdag.
Samtlige Riks-Stånden hafva till Utskottet remitterat Rikets Ständers
Revisorers Berättelser för åren 1835, 183y och i83q, angående verkställd
granskning af Banco-Verkets Hufvud-böcker oell Räkenskaper till 183^
års slut, af Tumba Bruks Hufvud-böcker och Räkenskaper till och med
■år ‘i838, af Banco-fullmäktiges allmänna Protocoll till den i5 September,
och serskilda Protocoll i frågor, rörande den reela fondens vidmakthållande
Lill October månads utgång år r83q, samt af Under-styrelsen® eller
Uommissariatets, äfvensom Commissariernes i Låne-Canzliet Protocoll till
och roed den <<4 September samma år.
Vid Riksdagen bör jan har Utskottet jemväl fått emottaga ej mindi e
Banco-fullmäktiges Berättelse om Bankens tillstånd och rörelse i sin helhet
samt förvaltningen af Tumba Puppers-Bruk, än äfven de serskilda
Berättelser, hvilka, enligt föreskriften i i 835 års Banco-Reglemente, blifvit
afgifne, dels af Bankens Commissariat, angående den af Commissariatet
besörjde dagliga administrationen af Banco-Verket, så väl på det hela,
som inom Departementen, med dervid fogade Berättelser, af Låne-Canzliets
Chef, angående Lån på orörlig pant och längre tider, samt granskningen
af dermed gemenskap egande handlingar, af Controll- och Revisions-afdelningens
Chef, i alseende på Controll- och Revisions-arbetet inom
Banken, af Chefen för Hufvud-Åfslutnings-Contoret samt Bankens Ekonomi,
öfver de till hans befattning hörande ärenden, och dels af Bankens
Fiscals-Einbete, om de mål, som nf detsamma blifvit bevakade efter aflemnandet
af dess Berättelse till 183c> års Revision.
Till följd häraf och i öfverensstämmelse med föreskriften uti §
af den för Utskottet utfärdade Instruction, har Utskottet företagit och numera
fulländat den Utskottet åliggande "'undersökning och granskning af
Banco-Verkets tillstånd, och huru detsamma, efter näslförflulne Riksdag,
styrdt och förvaltadt blifvit.”
Utskottet, som härvid, för den tid Revisions-Berättelserne omfatta,
liagt berörde Berättelse till grund för dess arbeten och för den tid, som semiln
till R. St. Prot. 1840. 6 Sami. 1 Afd,. 11 Häftet. 1
2
Banco- Utsi: oi tets Betänkande, JY:o 2 g.
dermera förflutit, äfven egt ledning af ofvanomförmälde, till Utskottet afgifne
Berättelser, har fortsatt Revision och granskningen af Bankens Hufvud-böcker
och Räkenskaper till 1838 års slut, genomgått Banco-fullmäktiges Protocoll,
samt tagit kännedom af Under-styrelsens eller Commissarialets, äfvensom
Commissariernes i Låne-Canzliet, Protocoll till nästlidet års utgång.
Banco-Styrelsens åtgärder, i afseende på Silfver-ntvexlingens fortgång
och bestånd, hafva af Utskottet blifvit med synnerlig uppmärksamhet
följde. Banco-fullmägliges nilfulla bemödanden uti denna både vigtigaste
och mest brydsamma del af deras förvaltning, fordra att erkännas.
De synas icke eller hafva varit utan framgång, då, enligt hvad Bancofullmäktiges,
uti Utskottets Memorial N:o till Rikets Ständer öfverlemnade,
Berättelse (pag. 18) inhemtas, Metalliska Cassans minskning allt
från Siifver-utvexiingens början, intill nästlidet års slut, utgör endast
243,389 R:dr 19 sk. 1 r. Silfver Specie, oaktadt den under tiden inträffade svåra
conjunclur.
Af Bankens ställning är öfversigt, enligt hvartdera årets afslutnde räkenskaper
från och med 1833 till och med i838, och således för lika lång
tid, sorn Bankens räkenskaper blifvit af Utskottet reviderade, Rikets Ständer
meddelad, uti de för sådant ändamål sammanfattade Siffer-uppställningar,
som blifvit bifogade Banco-fullmäktiges vid Riksdagens början afgifne,
till Rikets Ständer af Utskottet öfverlemnade Berättelse, hvadan
Utskottet förmodar, att något utdrag af de räkenskaper, hvilkas granskning
till siffran Utskottet ombesörjt, icke nu erfordras, utan får i detta
hänseende endast förklara, att Utskottet funnit de i Fullmäktiges Berättelse,
med tillhörande Tabeller, upptagne summor till alla delar rigtige och
öfverensstämmande med Banco-Verkets räkenskaper för den tid, hvilken
hittills varit Revision underkastad, samt desse räkenskaper, i behörig ordning
upprättade, innefatta fullständig redogörelse för Verket på det hela.
Hvad under granskningen förekommit af beskaffenhet, att kunna anses
tillhöra den Berättelse om Bankens förvaltning, som, enligt Riksdags"
Ordningens 3a §, bör föregå nytt val till Rikets Ständers Fullmäktige i
Banken, får Utskottet, till uppfyllande af föreskriften uti sista momentet
af ofvanåberopade 4 § i dess Instruclion, här nedan, under vissa hufvudpunkter,
upptaga.
Banco-Utslottets Betänkande, JS'.o 29.
3
A.
JFidtagne åtgärder, dels i samband med, dels på grund af de
lili Art. 1, Afd. 2 och 3 af Banco-Reglementet, Banco-Fullmakt
i ge meddelade föreskrifter och serskilda uppdrag.
1:0 Af Banco-Fu/hnäktige fattadt Beslut, i afseende ä tillsättning
af Corn miss ar ie-be ställningar inom Banken.
(t 83g års Rev. Ber. pag. 6 och Banco-fullmäkliges Ber. pag. 2 — 3).
I afseende på det af Banco-Fullmäktige den 26 Juli 1 838 fattade beslut, ej
allenast alt till Utskottet hemställa, det måtte uti Banco-Reglementet intagas
Stadgande, att Commissarie-befattning ej inå tillsättas annorledes, än i närvaro
af minst 2:ue ordinarie Ledamöter bland Banco-fullmäktige af hvarje
Riks-Stånd , utan oek att, intill innevarande Riksdag, icke någon så beskaffad
beställning i Banken skulle tillsättas, utan, i enlighet med det sålunda
föreslagne stadgandet, får Utskottet åberopa dess serskildt afgifna, under
N:o 3o, härvid bifogade Betänkande.
2:0 Angående för rät La dt val lill Revisor och Suppleant för Revision
af Malmö Läne Contor.
(Banco-fullmäkliges Berättelse pag. 5—7).
Sedan så väl den af Vä Hofi. Borgare-Ståndet vid senaste Riksdag valde
Revisor för granskning af Malmö Låne-Contors förvaltning och räkenskaper
för år 1837, som äfven den för honom utsedde Suppleant, förklarat
sig'vara hindrade att Revisions-förrättningen öfvervara, hvilket förhållande
afven inträffat med de personer, som för år i83g varit valde till
Revisor och Suppleant för granskning af samma Låne-Contors förvaltning
och räkenskaper för år 1S38; hafva Banco-fullmäktige, i anledning
häraf och med fästadt afseende å den uti 29 §. af Banco-Reglementet intagne
föreskrift, att vid hos Banco-fullmäktige skeende anmälan om uppkommen
ledighet bland de af Borgare-Ståndet valde Directörer och Suppleanter
vid Låne-Contoren, den lediga platsen skall tillsättas genom val af
Ståndets Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoret, vid det förra tillfället
uppdragit åt Borgare-Ståndets främste Ledamot inom Banco-stvrelsen,
att, med ledning af Banco-Reglementets berörde §, gå i författning om
utseende af en Revisor och en Suppleant för nämnde Riks-Stånd, vid då
ifrågavarande revision af Malmö Låne-Contors räkenskaper och förvaltning
4
Banco- Utskottets Betänkande, N:o 29.
samt vid det senare' tillfället hos Vallöf!.. Borgare-Ståndets Canzli-Dii ectioir
anhållit, att Directionen ville gå i författning om val af Revisor och en
Suppleant för nämnde Riks-Slånd vid 183^ åi-s revision af samma LåneContor.
Jemte tillkännagifvande, det Utskottel, för sin del, finner, atL BancoFullmäklige
i berörde hänseenden rätteligen förf ari t, då de, i saknad af
bestämda föreskrifter, huru med ifrågavarande val förhållas borde, tillämpat
den uti Raneo-Reglementels §. ap gifne föreskrift, i fråga om val af
Direcleurer och Suppleanter vid Låne-Contoren , förbehåller sig Utskottet,
att, i sammanhang med förändradt förslag lill Reglemenlai iska föreskrifter
för Banco-Verkets styrelse och förvaltning, få föreslå nödige stadgan d'en,
angående val af Revisorer och Supp rea trier vid Revisionen af Låne-Con lorens
räkenskaper och förvaltning, för den händelse, atL de Revisorer och
Suppleanter, hvilka varda utsedde i och för sådane Revisionsförrättningar»
skulle desse uppdrag sig afsäga eller med döden afgå.
3:o Angående Bankens förändrade Organisation.
(^1 835 års Rev. Berättelse, pag. 1 4 — 1 5.
års, Rev- Berättelse, pag. 5—8.
i8'3’p års Rev. Berättelse, pag. 6— 7.
och Banco-Fullmägtiges Berättelse, pag. p—1 5.)
Sedan Banco-Fullmägtige lill Utskottet ingifvit Förslag till en ny
organisation af Banco-Ver ket, upprätta dt i enlighet med de af Rikets Ständer
vid sistlidae Riksdag antagne, uti § 3a af Banco-Reglementet under
den 2() Maj 1835 bestämde hufvudgrunder, och innelatlande ej: mindre
Redovisnings- och Tjenslgörings-Ordningen inom livat je Bankens Afdelning
och Conior, Jin äfven reglering af den vid Verket erforderliga■ Tjenstenianna.-  personal samt dess Löne v ilkor, i afseende hvaiå Bjnco-Fullmäktige jemväl
ställt sig till efterrättelse den af Rikets Ständer uti 33 af åberopade
Reglemente lemnade föreskrift, alt totalsumman af Bankens, genom
samma Reglemente bestämda, Affonm-gs-Stat ej i- något fäll får öfverskridas,
har Utskottet, med anmälan, att antnäi klling emot Banco-Fullmäklige
i och för de af dem vidtagne åtgärder, lill fullgörande af det uti åberopade
§§ af Banco-Reglementel Fullmäktige lemnade uppdrag, icke förekommit,
velat tillkännagifva att, efter fulländad pröfning af omförrnälde
vidlyftiga Förslag, Utskottet icke skall underlåta, att, i öfverensstämmelse
med § 5 af dess Instruction, till Rikets Ständer afgifva yttrande Öfver
samma förslag och dess fastställande till efterrättelse för framtiden.
B an co-Ut skottets BetänkandeN:o 2 g.
5
B.
Förflyttningar pä Bankens Pensions-Stat.
(ÖBaneo-Fullrms Berättelse, pag. 15.)
Uti 3 af den till Utskottet från Banco-Full mäktige afgifne Berättelse,
upplagas de Bankens Ernhets- och Tjenstemän, hvilka Fullmäktige,
med stöd af den genom 63 tili Banco-Keglementet Fullmäktige lemnade rättighet
, på Bankens Pensions-stat föi flyttat, oagtadt de sig oin afsked icke
anmält.
Vid den utaf Utskottet anställde granskning af de hos Banco-Fullmäklige
uti dessa frågor haline Protocoli, htir Utskottet inhemta!, det
Fullmäktige, för alla de af dem sedan sista Riksdag beslutade förflyttningar
på Pensions-stat, och hvilka till större delen varit (oranhdde at BancoVerkets
nya organisation , egt stöd af ofvanåberopade 63 tili BancoReglemenlet;
hvadan ock Utskottet anser dessa beslut icke Lill någon anmärkning
föranleda.
C.
Med Bankens Vexlings och Cassa rörelse samband egande ämnen.
1:0 singående i83g års Revisorers framställning, dets om nedsättning
af ut veje tings priset å Ducater , samt dels rörande utvexling frän,
Banken af Gufdplantsar.
(j 83g års Rev. Berättelse, pag. 12—13, och Banco Fullmäktiges Berättelse,
pag. 20 — ar.)
Öfver de af Rikets Ständers år i83g församlade Revisorer gjorde
framställningar, rörande dels ulvexlingspriset å Ducater, samt dels utvexling
från Barken af Guld plantsar, förbehåller sig Utskottet alt. få afgifva
serskildt. Betänkande, i sammanhang med en af Herr PFcern väckt och från
Vä Hofi. Bo* gare-Ståndet till Utskottet remitterad motion, angående utvexling
fiån Banken af Silfver i Plantsar.
2:0 sif Banco-Fullmäktige vidtagne åtgärder, i afseende på Silfverntvexlingens
fortgång och bestånd.
(i 83g äis Rev. Berättelse, pag. 12—18 och Banco-Full mäg tiges Berättelse,
pag. 21—34 )
De af Banco-Fullmäktige vidtagne åtgärder * afseende Silf ver-utvexlingens
fortgång och beståndj äro så fullständigt redovisade, ej mindre
6
Banco~ZJtsholtets Betänkande, iV.-o 29.
uti den af Banco-Fullmäktige till Utskottet afgifne Berättelse, än äfven uti
Rikets Ständers senast församlade Revisorers Berättelse, att Utskottet,
till undvikande af ett onödigt upprepande, här endast upptagit sådane åtgärder,
vid hvilka Utskottet trott sig böra fästa Rikets Ständers serskilda
uppmärksamhet:
a) Härvid förekommer först, det Banco-Fullmäktige den 21 Juli
jS36, då Contract afslulades om lefveraiice af Silfver eller Guld,
lill ett värde af 5o,ooo R:dr Silfver, med anledning al ett utaf KrigsRådet
J. Ulrich, å Hans Mapis Konungens vägnar, gjordt, med Kongl.
Maj:ts Nådiga påskrift om dess gillande försedt, anbud, och på grund af
det sålunda slutade Contractet, hvarå jemväl orr,-förmälde höga påskrift,
angående dess gillande förefanns, utgifvit ett förskott, i afräkning å den
öfverenskomna ltlveraneen, stort i3o,ooo Rrdr Banco, för hvilket belopp
derjemte, såsom säkerhet, blifvit lemnad en så lydande förbindelse:
”Af Rikets Ständers Bank har undertecknad, i afräkning å den betalning,
som, enligt under denna dag afslutadt Contract, kommer att erläggas
för ett parti Silfver eller Guld, hvilket undertecknad, å Hans
Majit Konungens höga vägnar, för Hans Majlis räkning och med Dess godkännande,
förbundit Sig att lill Rikets Ständers Bank aflemna, lyltat ett
räntefrilt förskott, stort 13o,ooo Rrdr Svenskt Banco, alt återgäldas på
sätt och i den ordning förutnämnde Contract föreskrifver och bestämmer.
Stockholm den 1 p Juli 1836.
Å Hans Majit Konungens Höga vägnar, enligt Nådigste uppdrag.
Gillas.
C A R L JO II A N.
John Ulrich,
Konungens Hand-Secrelerare'J.
Ehuru denna säkerhet icke varit till foi men enlig med de Säkerhetsförbindelser
, Banco-Fuilmäklige derförinnan afförd ra l vederbörande Leverantörer
för af dem uppburne förskottssummor, finner Utskottet likväl, i
betraktande deraf, att sagde Contract blifvit inom den deruti bestämda tid
behörigen fullgjordt,
att detta Fullmäktiges förfarande icke må lill någon anmärkning
föranleda;
men i anledning häraf och på det Fullmäktige måtte hädanefter, så vidt
möjligt är, icke försättas i nödvändighet alt, i saknad af alla föreskrifter
Banco-Utskottets Betänkande, N:o 2g.
7
i fråga om förskolter å uppköp till Metalliska Cassans förstärkande, handla
endast efter godtfinnande, får Utskottet förbehålla sig alt serskildt öfverlägga
och til! Rikets Ständer hemställa, om och hvilka ytterligare stadganden,
som i förevarande hänseende möjligen kunna finnas lämplige och erforderlige.
U) Likaledes har Utskottet, under läsningen af de hos Banco Fullmäktige
förde serskilde Protocoli, inhemtat, det Banco-Ftdlmäklige, vid
pröfningen af ett den 18 Augusti sistnämnde år till Fullmäktige ingifvet
anbud, om lefverans af Silfver elier Guld, till ett värde af 200,000 R:dr
Silfver Specie, under loppet af Nio månader, räknade från berörde dag,
funnit sig böra antaga och för framtiden följa den grundsats, att förskotter
i och för contraherad lefverans af ädla metaller till Banken, icke borde
beviljas under annat vilkor, än att den lefverans, för hvilken förskottet
lemnades, skulle under löpande Calender-året godtgöras; hvarförutan Fullmäktige,
med tillämpning af denna grundsats, afslagit det gjorda anbudet.
A andra sidan anfördes häremot: att det icke vore en ovigtig punkt
i ledningen af Bankens angelägenheter, att, så vidt sådant, utan ringaste
förlust för Verket eller våda för dess credit, kunde ske, komma näringarne
och rörelsen lill biträde, att det vore allmänt kändt, huru den större
tillgången, än efter frågan på vexlar, i betydlig mon nedsatt coursen och
verkat en momenlel brist å Stockholms Börs på Svenskt mynt, då hvar
och en i det längsta holle på sina vexlar, för att ej sälja dem med för
stor förlust; att under dåvarande förhållanden med Handels-Disconten, då
den för den stora handeln vore föga användbar, just rätta sältet för Banken
att komma en förlägenhet inom densamma till biträde, vore ingåendet
af Contracter örn lefveranser af reel valuta mot förskott äfven på
längre tid; att, vid ingåendet af sådane, ingalunda följde, att de utländska
tillgångar, som skulle betäcka lefveransen, först tillkommo såsom ett öfverskott
å Svenska handeln, just vid den lid eller det år, då lefveransen egde
rum.
Enligt Utskottels öfvertj^gelse, bör väl någon viss lid bestämmas, utöfver
hvilken Banco-Fullmäktige icke må ega att bevilja förskotter i och
för åtagne lefveranser af ädla metaller; men då det för Fullmäktige icke
lärer vara möjligt, alt vid pröfningen af ett inkommet anbud, rörande
sådan lefverans, utröna grunderne för detta anbud, anser Utskottet
den sålunda ulfäsle Liden böra få tillgodonjutas, utan afseende på Calenderår.
8
Banco- Utskottets Betänkande, N:o 29.
c) Efter livad i83g års Revisions-Berältelse, pag. 16, gifver vid handen,
hafva Rikets Ständers år 1 (83y församlade Revisorer, i afseende på
ett af Banco-Fullmäktige den 20 Juli sistnämnde år fattad t beslut, rörande
återgång af ålskil t ige under samma år afsJutade -co nt racle r, om lefverans
af dels Silfver dels Guld till Banken, förklarat, att de, sorn för öfrigt
icke funnit något alt erinra vid omförnrälde beslut, dock ansågo, att
den utaf Banco-Fullmäktige medgifna nedsättning af län än å de I\ ftade
förskotts-summorue, under del belopp, hvartill 1 antanå desamma blifvit genom
de afslutade coutraclen bestämd, för den sedermera inträffade händelse,
att de åtagna lefveranserne ej inom utsatt tid fullgjordes, icke varit af behof
påkallad, samt att coutraclen således bordt i cl etla afseende efter ordalydelsen
fullgöras.
I anledning häraf hafva Banco-Fullmäktige anfört ej mindre, att, i
och med detsamma som lefv era ns-affä ren måste lill en Låne-affär förbytas,
det icke syntes Fullmäktige hafva varit med billighet öfverensstämmande,
alt de personer, hvilka, genom inträffade oförulsedde händelser, sålunda,
emot deras afsigt, blifvit låntagare hos Banken, skulle behandlas strängare,
än Bankens låntagare i allmänhet, hvilka för det dåvarande icke er~
lade utöfver 5 procents ränta, med undantag af de fall, der de gjort sig
förfa i Ine till så kallid straff-ränta, hvilken så mycket mindre här borde
ifrågakomma, som Contractens upphäfvande utgjorde Fullmäktiges önskan.;
än äfven att, under de vid beslutets fattande för hand varande förhållanden,
det, enligt Fullmäktiges åsigt, måste hafva varit af ojemförligt större
vigt, att återgången af desse Contracter snart blefve beviljad och beslutet
derom kunnigt, derigenom borde åstadkommas en för allmänna rörelsen
fördelaktig inverkan på Vexei-coursen , och såmedelst i någon nion förekoinmas
en ytterligare kännbar nedtryckning i priset å landels betydligaste
exportvaror, än att en vinst af en procent å de uppburne förskotts-suoamome
tillskyndades Banken, hvilken ändock, genom förskottsmedlens
återbärande, under de af Fullmäktige föreskrifne vilkor, erhållit
en tillfällig Capital-vinst af 15,667 R:dr 14 sk. 4 r- Bea.
Ehuru Utskottet icke vill bestrida, att den af Banco-Fullmäktige medgifna
nedsättning af räntan ej ovilkorligen af behofvet påkallats, finner
Utskottet likväl, alt, under dåvarande omständigheter, billigheten talade
för en dylik ränte-nedsättning; och, i öfverensstämmelse med denna åsigt,
tror Utskottet jemväl, alt för framtiden Fullmäktige böra berättigas, alt
när
Banco-Uislottets Betänkande, N'.o 2 g.
9
när återgång af slutade conlract, angående Metalliska Cassans förstärkning,
af Fullmäktige anses för den allmänna rörelsen fördelaktigt, kunna
nedsätta den i conlracten för meddelade förskott bestämda ränta lill 5
procent.
3:o Åtgärder i samband med ulmyntningen af Bankens
Guld- och Silfver-förräd.
a) Angående utmyritning af ff.dels Riksdalers-stycken af nya pregeln.
(1839 års Rev. Berättelse, pag. 21—-22, och Banco-Fullmäktiges Berättelse
pag, —38.)
Eller hvad Banco-Fullmäktiges, till Utskottet afgifne, Berättelse föranleder,
kafva Fullmäktige, i följd af senast församlade Revisorers dem
gifne anmodan, hos Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contor begärt, det
Kongl. Stats-Contoret ville förständiga Kongl. Myntverket, att, enär BancoStyrelsen
sådant äskar, lill ommyntning emottaga Bankens förråd af
R:drs-slycken utaf riva prägeln, samt, derest några hinder för en slik
ommyntning skulle möta, desamme för Banco-Fullmäktige uppgifva.
Kongl. Stats-Contoret har sedermera, på sätt Utskottet inb em tat,
hos Banco-Fullmäktige lillkännagifvit, att angående ommyntning af omförmälde
förråd af R:drs-stycken, underdånig anmälan blifvit beslutad,
hvarvid Kongl. Stats-Contoret för dess underdåniga del tillstyrkt, att de
ifrågavarande Y\ R:drs-stycken mätte få vid Kongl. Myntverket emottagas
och användas till andra myntsorter.
Ä) Angående en Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställd fråga,
huruvida Shedare-lön för Guld, som saknar nödig smidighet, men icke
understiger ducatens halt, hör erläggas.
(1837 års Rev. Berättelse, pag. 10—1 1.)
0839 års Rev. Berättelse, pag. 23.)
Uti den af senast församlade Revisorer till Rikets Ständer afgifne
Berättelse omförmäles, det en uti 1 ö37 års Berättelse omnämnd och Kongl.
Majrls Nådiga pröfning underställd fråga, huruvida Skedarelön borde erläggas
för sådant guld, hvars finhet icke understiger Ducatens halt, men
sorn befinnes vara osmidigt, vid tiden för afgifvandet af förstnämnde Berättelse
icke varit af Kongl. Maj:t i Nåder afgjord.
Då emellertid detta ärende redan den 19 Januari 1837 blifvit af
Banco-Fullmäktige lill Kongl. Majlis Nådiga pröfning öfverlemnadt, ansåg
BUi. till R. St. Brot. 1840. 6 Sami. 1 Afd. 11 Häftet. 2
10
Banco- Utskottets Betänkande, N:o 2 g.
Utskottet sig böra införskaffa upplysning om orsaken till dröjsmålet med
frågans afgörande, hvarvid ULskotleL inhemtal, att Kongl. Maj:t, enligt utfärdad
allmän kungörelse, som finnes intagen under N:o ig i Svensk Författnings-Samling,
i3:de årgången, under elen 28 Apiil 1S3^ i Nåder afgjort
förevarande ärende; och skal], efter hvad hos Utskottet tillika är vordet
upplyst, den, uti såväl i83y som 1 83g års Revisions-Berättelse, meddelade
underrättelse hafva tillkommit af den anledning, att något serskildt
Nådigt svar uppå den gjorda underdåniga hemställan icke kommit BancoFullmäktige
tillhanda..
4:o Af Banco-Fullmäktige vidtagen åtgärd, i afseende på
numerering och datering af B anie ens nya sedlar.
(Banco-Fullmäktiges Berättelse, pag. — 43.j),
Uti § 248 af senaste Banco-Reglemenle öfvei lemnäs åt Banco-Fullroäktig-e,
att, sedan utgifningen af de nya sedelsorterne böi jat, för den erforderliga
numereringen och dateringen, så vida sådant icke kail vederbörande
tjenstemän, utan serskild ersättning, åläggas,, provisoriskt intill nästa
Riksdag bestämma den vedergällning, som profves lämplig, dock med vilkor,
att densamma ej får öfverstiga det belopp, sorn för enahanda ändamål
ditintills vore anslaget, och hvilket, enligt samma§:s morn. lil. o., utgör
26 sk. 8 rst. per 1000 st. sedlar.
Af Banco-Fu!lr«äktiges Berättelse och Protocoll Ilar Utskottet likväl
inhemtat, ej mindre, att Banco.Fullmäktige, för numerering och bokstafvering
al Bankens ny a sedlar 5 de högre valeurerne, eller å 16 R:dr
32 sk. och derutöfver, bestämt betdningen till 1 R:dr 5 sk. 4 rst. B:oo
per iooo:de, än äfven ali denna betalning sedermera blifvit förhöjd till
1 R:dr 32 sk. för ett lika antal sadlar; hvartill Fullmäktige såsom skäl
uppgifvit, bland annat, att berörde sedlars dubbla bokstafvering och numerering
förorsakade mera både arbete och tidsutdrägt, än de öfrige
sedlarnes.
Ehuru, enligt hvad efran omförmäles, Reglementets föreskrift uti
åberopade § är tydlig och bestämd, likväl, och då i betraktande tages, att
de nya sedlarne å högre valeurer borde å bägge sidor förses med numer
och seriebokstaf, alt detta arbete icke finge när som helst på dagen verkställas,
utan måste å vissa bestämda tider, uti så kallade skriflag, fullgöras-;
att, till följd häraf, det ifrågavarande arbetet niedtoge så mycken lid, det.
Bctnco-Ut slottets Betänkande, N:o 2 g.
II
högst få, om ens någon, funnit det vara med sin fördel förenligt alt, äfven
för elen af Fullmäktige tillökta ersättning, besörja omförmälde numerering
och bokstafvering, hvadan ock Fullmäktige, enligt deras Protocoll för den
24 Oclober nästl. år, sett sig föranlåtne föreskrifva, det de af Bankens
tjenstemän, hvilka det lillkomme att med numer, datum och seriebokstaf
förse Bankens sedlar, och hvilka, utan styrkt förfall, sig undandrogo att
deltaga uti skriflagen, ansåges hafva afstått ifrån rättigheten, att med numer,
datum och seriebokstaf förse de smärre sedelvaleurerne, finnér Utskottet,
på desse, med de flere af Banco-fullmäktige anförde skäl, det Bancofullmäktige
för den beslutade tillökningen af omförmälde ersättning egt
sådane giItige anledningar, att någon anmärkning dervid icke skäligen hör
kunna i fr å g a k 0 m m a.
D.
Med lånerörelsen samband egande ämnen.
1:0 Angående 'verkställd inbetalning å f. d. Allmänna Magasins-Inrättningens
skuld, för begagnad Invisnings-rättighet emot ranta.
(j 837 års Rev. Ber., pag. 21).
Sedan Kongl. Majit, uti Nådigt Bref af den 22 April i83o, i anledning
af Rikets Ständers den 17 förbigångne Mars gjorde underdåniga anmälan,
anbefallt Kongl. Stals-Contoret att till Rikets Ständers RiksgäldsContor
aflemna 1 million R:dr B:co af hvad, sorn influtit efter realiserandet
och indrifningen af förra Allmänna Magasins-Inrättningens tillgångar
och fordringar, samt att aflemna till Rikets Ständers Bank, i afbetalning
å dess fordr ingar hos Magasins-lnrättningen, hvad utöfver berörde
million kunde ytterligare ingå, och enligt Stats-Contoréts, uti tili Bancofullmäktige
inkommen Skrifvelse af d. r5 April 1836 gjorde anmälan, aflevereringen
till Riksgälds-Contoret blifvit till fullo verkställd, samt, efter det
ytterligare medel influtit, till godtgörelse för omförmälde fordringar, nemi.:
för begagnad Invisningsrättighet emot ränta (ö 81 2 — 182'3) 1,800,000: — —
för upplåtet Creditiv till uppköp af myntbara metaller 3u2,2i3:4o. —
2,102,213: 40* —
derutöfver sked t afbetalning till Banken å denna sistnämnde fordran; hafva
Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorer uti deras Berättelse anmält,
att, enär Rikets Ständers beslut, om aflevereringen af berörde medel
lill Riksgälds-Contoret, icke blifvit Banco-styrelsen delgifvet eller föreskrift
lemnad, att, på grund deraf, afkortning borde ske å den, enligt bestämda
Banco-UIskottets Betänkande, N:o 2g.
föreskriften i Banco-Reglementet af år r83o, inom linien förde summan
1,800,000 R:clr, denna summa qvarstår till oförändradt belopp i Bankers
räkenskaper bland de inom linien förde osäkre fordringar, sami lastat Rikets
Sländers uppmärksamhet å förr berörde omständighet, för tillvägabringa
ncTe af nödig rättelse och den öfverensstämmelse, Sorn emellan de serskilde
Verkens räkenskaper rätteligen bör ega rum.
Vid sådant förhållande, och ehuru den verkställde inbetalningen till
Riksgälds-Contoret blifvit af Rikets Ständer Vid 182S—1 83o årens Riksdag
beslutad, äfvensom Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 17
Mars i83o (^N:o 465), hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att
Kongl. Majit täcktes anbefalla vederbörande, ej mindre att Bankens fordran
för det år 1826 lyftade spanmåls-creditiv, 1 million R:dr, blefve ju
förr desto heldre inbetald på sådant sätt, att f. d. Allmänna MagasinsInrättniingens,
utredning förskjöte, hvad som kunde bristav sedan credilivfondens
contanta behållning dertill blifvit använd, än äfven, att sä väl
hvad som kunde återstå af f. d. Allmänna Magasins-fondens utrednings contanla
behållning, sedan förenämnde förskott algått, som hvad sedermera
genom denna utredning kunde inflyta, aflemnades till Riksgälds-Contoret,
till ett sammanräknadt belopp af 1 million R:dr, samt att hvad derefter
ytterligare kunde ingå, blefve aflemnadt till Banken, i afbetalning å dess
fordringar hos f. d. Allmänna Magasins-Inrätlningen, samt således afföringer*
utur Bankens räkenskaper af omförmäide, till Riksgälds-Contoret mhelalde
1 million Rulr, såsom en följd af Rikets Ständers beslut, endast
utgör tillämpning af ett redan utaf Rikets Ständer gifvet stadgande,
bar Utskottet dock icke ansett sig kunna meddela något förordnande, sorn
stöde i strid emot föreskriften uti Banco-Reglementels 162, utan får Lill
Rikets Hög lo fl. Ständer hemställa,
alt af Bankens omförmäide, inom linien 1 dess räkenskaper
balancerade, fordran hos Staten, för den af f. d. Allmänna
Magasins-Inrätlningen begagnade Invisnings-rättighet emot
ränta åren 1812 till och med 1823, stor . 1,800,000:.-——-  måtte få afskrifvas 1,000,000:
hvilken, i följd af Rikets Ständers beslut, till
Riksgälds-Contoret ingått, och samma fordran
uti så väl Bankens räkenskaper,, sam
blifvande Bänco-RegTemente, enligt rätta förhällandet,
upptagas till 800,000: *
BancoA (sl ottets Betänkande, N:o 29,
2:0 Angående ersättning af'Bankens förlust, genom urdgt/åten bevakning
i Concurs af ett i Banken upptaget Lån emot pant af Jern-e/jeder.
1 33års Rev. Rei ältelse , pag. 22—26.j)
083c, ,, ,, ,, 3o. j)
Med anledning af Banco-fullmäktiges beslut ilen 25 Augusti 1836,
hvarigenom Banco-Commissarrerne A. 7\ Gyllencreutz neli A. Foran, samt
Banco-Coinmissai ien yl. v. Hafstens sterbhusdelegare blifvit ålagde att,
med jtdel hvardera, eller, vid bristande tillgång lins någondera, en för
alla och alla för en, ansvara för godtgörande af den förlust, stor 5oo R:dr,
sorn Banken, i följd al hemålde Commissariers försummelse, fått vidkännas,
genom underlåten bevakning uti Grosshandlaren Anders Broberg Anderssons
Concurs, af ett utaf bouoin i lifstiden bos Banken, emot pant
af jern å nämnde belopp, upplaget lån, hafva Rikets Ständers år i83t församlade
Revisorer, jemte Iiflkännägifvande, all Banco-Commissarien Gyllencreutz,
efter å Banco-Styi elsen uttagen stämning, yrkat npphäfvande
af Banco-fullmäktiges ifrågavarande beslut, dels förklarat, att, enär den,
genom såväl äldre Reglementen , som Banco-Reglementet af den 26 Maj
1835 §§ 80 och 81 , Banco-fullmäktige i visse mål medgifne domsrätt öfver
Bankens tjenstemän, icke kunde utsträckas derhän, att Fullmäktige
egde pröfva och afdömina ersättningsfrågor emellan Banken och någon dess
aflidne tjenstemans sterbhusdelegare , samt de emot aflidne Banco-Coramissarien
v. Hafstens stei bhus-delegare i detta mål väckte ersättningsanspråk
sålunda tillhört laga Domstols afgörande, Revisorerne funnit skäligt
att till all kraft och verkan upphäfva Fullmäktiges, af bemälde sterbhusdelegare
hos Revisoreine öfverklagade beslut, och derjemte till Högloft.
Banco-IJlskottets afgörande öfverlemnat, huruvida, viri det förhållande,
ail Banco-Cornmissarien v. Hofsle’n aflidit, innan han fått sig i målet förklara,
anledning må förefinnas alt emot sterbhus-delegarne ytterligare ersättningstalan
i Domstolsväg fullfölja; dels ock hemställt, att Banco-Commissarien
Toran, som väl gemensamt med ofvanbemälde Commissarier varit,
efter arbetsordningen, ansvarig för ärendenas behöriga gång inom
Låiie-Banco-Depai tementet, men, enligt Låne-Banco-Commissarierne emellan
öfverenskommen fördelning af göromålen inom Departementet, icke
egt någon befattning med Bankens utlåning å pant af jern och andre vågförde
effecler, måtte, med afseende jemväl å hans mångåriga tjenstetid,
och derunder städse ådagalagde nit i sina pliglers uppfyllande, af Rikets
Ständer erhålla eftergift af det ersättningsbelopp lill Banken, som det, lill
Banco- Utskoltels Betänkande, N:o 2 g.
följd af Fullmäktiges omförmäldta beslut, skall åligga honom alt lill större
eller mindre del godtgöra; ogIi har, enligt Rikets Sländers sistlidne år
församlade Revisorers afgifrje Berättelse, pag. 3o, Kongl. Svea llof-Rätt
förklarat sig ej vara behörig att till pröfning upptaga ofvanberörde, af
Banco-Co mm issa ri en Gyllencreutz , som under liden äflidit, mot BaneoStyrelsen
väckte talan; öfver hvilket beslut dock bemälde Commissaiies
enka lius Kongl. Maj:t anfört underdåniga besvär, som ännu åro på Kongl.
Majlis Nådiga pröfning beroende.
Som, vid öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit, Utskottet
-icke kunnat Finna, det domsrätt öfver Banco-Verkets embets- och tjenstemän
uti ersättningsfrågor af förevarande beskaffenhet, blifvit, hvarken genom
nilman Lag eller serskilda Författningar och Reglementen, Banco-fullmäktige
tillagd, har Utskottet, sorn icke kunnat godkänna Banco-fullmäktiges förfarande
i detta mål , öfverlemnal åt Banco-Fullmäktige att låta i laga ordning,
inför vederbörlig Domstol, tilltala den eller de, hvilka anses skyldige
ansvara Banken för den förlust, som, efter hvad ofvan är förmäldL, Banken
tdlskyndats, i följd af den uragtlålne bevakningen.
3:o singående fnttadt beslut, att ett Bankens Ombud skall lillstädes:vara
vid årlig inventering å Stockholms Jernväg.
^Banco-fullmäktiges Berättelse, pag. 48—4‘>)
Sedan Banco-Fullmäktige, under den i4 December 1837, beslutat,
-att, vid den inventering, som Kongl. General-Tull-Styrelsen ärligen later
förrätta, jemväl någon å Bankens vägnar borde tillslädesvara, i och för inventering
af i Banken belånt, på Stockholms våg befintligt, jern, samt öfrige
exportable effeeter; så har, i enlighet med detta beslut, ett serskildt
Ombud sedermera årligen blifvit af Banco-Fullmäktige ulsedt, som å Ban.
kens vägnar deltagit uti omförmälde inventering.
Med gillande af den åtgärd, Fullmäktige sålunda vidtagit, och enär
dylika inventeringar årligen anställas i Götheborg å det uti jernvägen derstädes
liggande jern och Öfrige exportable effeeter, hvilka blifvit å Låne'.
Contoret i Götheborg belånade, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att det må åt Banco-Fullmäktige öfverlemnas, att, så ofta
och på det sätt Fullmäktige finna lämpligast och för Bankens
säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar i härvarande
jernvåg å det derstädes förvarade, för Bankens räkning
pantsatta jern, samt öfrige exportable effeeter.
Banco-Utshotlcts Betänkande, JVto 2 g,
4:0 Rikets Ständer i Revisorers yttrande, i anledning af gjord' hem*
ställan till Bankens tryggande emot förlust å lån emot fastighetspant,
bes värad med: inteckning , som eger företrädesrätt framför det sökta
länet.
(9 835 års R'ev. Berättelse, pag. 29— 3o.)
Sedan, i anledning af stadgandet uti Bnneo-Reglemenlet, § 189 mom.
2- lill, c., att, om fastighets-panl, hvarå lån sökes, är bes varad med inteckning,
egande företrädesrätt framför det sökta lånet, beloppet - af samma inteckning-
skall afdrag-as från den -y del af taxeringsvärdet, hvarutöfver lån
icke får meddelas, Bankens Commissariat, uti dess till 1835 års Revisorer
afgifne Berättelse, utbedi sig Revisorernes yttrande, huruvida, på sätt Banco-fullmäktige
den a 5 Juni i83o rnedgifvit, jemte capitalet, fern års ränta
derå får från tredjedelen af taxeringsvärdet afdragas, så att den återstod
deraf, sorn Banken liela irar, i alla händelser må vara fri från gra va tioner
hafva bemälde Revisorer, på anförde skäl, ansett det böra bero på Bancafullrnäktige
att, uppå Commissarialets derom i serskilda fall gjorde framställningar,
efter omslnndighelerne lemna de föreskrifter, som för Verketssäkerhet
pröfvas mest betryggande.
Efter öfvervägande af hvad Revisorerne, till stöd för deras åsigt,
andragit, har Utskottet funnit allt skäl alt i Revisorernes yttrande instämma.
5~:o Angående af Banco-/ull mäktige vidtagen åtgärd till Banketts säkerhet
mot förlust ä län pä. fastighet span t, som uppgifves. vara af liro—
noskatte-natur.
(1839 års Rev. Berättelse, pag. 33—35.)
Rikets Ständers senast församlade Revisorer hafva uti deras Berättelse
närmare redogjort för ett fastighetslån, stort 3,35o R:dr B:co, hvilket
i Banken upptagits af enkan M. E. Lidbäck, hvarefter Revisorerne till— -  kännagifvit, att, till förekommande för framliden af så beskaffade händelser,
sorn. den, hvilken med omförmälde lån uppstått, och till Bankens betryggande
för de förluster, hvilka, till följd deraf, skulle kunna uppstå, Bän—
cofullmäklige den 8 Maj nästlidet år funnit skäligt stadga, att, vid Iåns
upptagande i Bänken å hemman eller lågenhet, som uppgifves vara af
kronoskalte-natur, antingen detta hemman åtnjuter säterifrihet eller icke,
samt är indeldt till rustning, eller dess ränta på annat sätt disponerad,,
lånsökanden ovilkorligen, genom utdrag af Jordeboken, utfärdadt antingen
af Kongl. Kammar-Collegium, eller, af vederbörande Lands-Conlor, skalM
i6 Banco Utskottets Betänkande, JV:o 2g.
styrka, att hemmanet eller lägenheten verkligen innehafves under skatterätt,
och hvilken föreskrift Fullmäktige förklarat skola intagas uti den
tryckte uppgift, som från Banken meddelas, angående hvad sökande lill
Banco-lån å fast egendom hafva att iagltaga.
Enär Kongl. Majit ännu ej meddelat Nådigt Utslag uti det af Revisorerne
omförrnälde och på Kongl. Majits Nådiga pröfning beroende mål,
anser Utskottet det vara för tidigt att afgifva ylin® le öfver del med ofvanberörde
lån inträffade ovanliga förhållande, m> n, i afseende å deri af
Banco fullmäktige gifne, här förut upptagne föreskrift, har Utskottet
trott sig böra förklara, det Utskottet finner samina föreskrift vara ändamålsenlig.
- 6:0 Angående väckt fråga om öfver flyttning vid tS3g års början,
enligt Banco Reglementets § 22 j, från Banco-Didron tens och Låne-Con~
torent tåne förlag af en, mot de till Skånska Hypotheks-föreningen och
Bruksegare? Hypotheks-Cassa beviljade Creditiv, svarande fond.
(V83g års Rev. Berättelse, pag. 42 — 4^0
Utskottet har, lika med Revisorerne, gillat dea af Banco-styrelsen härutinnan
yttrade åsigt, att nemligen den ifrågaställde öfverflyIlningen så
mycket mindre borde vid ofvannämnde tidpunkt ske, sorn Banken härförutan,
i dess från år 1835 reserverade räntevinst, egde til 1 räckIige tillgångar
lill Cassa-creditiv åt Hypotheks-föreningar, hvilket Utskottet skolat
för Rikets Ständer tillkännagifva.
7.0 Angående framställning, i afseende ä beloppet af Låne-Contorens
cassa behållning.
(M 335 års Rev. Berättelse, pag. 34—35.)
Då Directionen af Låne-Contoret i Malmö, uti dess till Utsk-ollet afgifne
Berättelse, hemställt, att högsta beloppet af Låne-Contorets Cassa-hehållnimr
måtte bestämmas till 5o,ooo R:dr, bl ifver Utskottet i tillfälle att,
i sammanhang med yttrande öfver denna hemställan, äfven afgifva utlåtande
öfver den af Rikets Ständers år iS35 församlade Revisorer väckte
fråga, alt remisser ej må ega rum, derest icke de remitterade medlen
uppgå till ett eller annat 1 oo-tal öfver Cassa-behåliningens maximibelopp.
8:0 Angående vackt fråga om ändring af den uti § 202, mom. f,
af Banco-Reglementet intagne föreskrift, i följd hvaraf från Handels
och
-
Banco-Tjlskotlets Betänkande, JV:o 29.
velt Närings-Disconten högre lån, än å 10,000 R:dr Banco icke utgijvas,
utan mot säkerhet aj 4 namn,
(i83y års Rev. Berättelse pag. 38).
Revisorerne hafva fästat Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet å
angelägenheten af en förändring uti Baoco-Reglomenlets ofvanåberopade
föreskrift, såvida Handels- och Näriogs-Disconterne. skola uppfylla det med
dem åsyftade ändamål. Med anledning häraf har Utskottet ansett sig böra
tillkännagifva, det Utskottet kommer att öfver Revisorernes berörde framställning
sig yttra, vid besvarandet af en utaf Herr Kyrkoherden Bergvall
■inom Högvördiga Preste-Sländet väckt, till Utskottet remitterad, motion,
angående förändring i Reglementet för Handels- och Närings-Disconten.
E.
Inre Det dille-För hällande.
1:0 inslag ä Banco-ftill mäktiges Dispositions-r åkning JS: o 2.
(^Banco-fullmäktiges Berättelse, pag. 53—55.)
De förändringar, som, i afseende på anordningarne å berörde Räkning
sedan sista Riksdag insträffat, hafva Banco-fullmäktige omförmält uti deras
Berättelse; och enär Utskottet, vid öfvervägande af de skäl, hvaruppå
Fullmäktiges, i förevarande hänseende vidtagna beslut sig grunda, funnit
de gjorda anordningarne vara med billighet öfverensstämmande, har Utskottet
skolat hos Rikets Ständer hemställa, alt till nedannämnde personer
måtte från Banco-fullmäktiges Dispositions-rähning N:o 2 få, under de af
fullmäktige förut skrifne vilkor, ulgifvas följande belopp, nera ligen:
lill afvikne Bokhållaren vid Låne-Conloret i Götheborg C. G. Treffenbergs
3:nebarn, tills de uppnått 21 års ålder. ........ R:dr 5o.
till aflidne Conlorsskrifvaren i Banken yl. Prinzenskölds minderårige son,
Axel, att af laglig förmyndare uppbäras, till dess han fyllt i5 år, sorn
inträffar den 2 Juli 1843 .
R:dr 5o.
till aflidne Bokhållaren vid Låne-Contoret i Götheborg J. P. Anderssons
enka, Charlotta Tronell, så länge hon är ogift och har \ minderåriga
barn
R:dr 200.
2:0 Anmärkningar vid räkenskaperne.
(i835 års Rev. Berättelse pag. 44—4^0
Sih. till R. St. trot. 1840. C Sami. 1 Afd. 11 Haft. 3
i8
Banco-Utskottets Betänkande, JV:o 29.
I anledning al Rikets Stänrlers Revisorers anmärkning att kostnaderne
för skrifmaterialier och prenumeration å Tidningar lör B mco-Vei ket,
såsom nog dryga, borde nedsättas, får Utskottet upplysa , dels att, enligt
hvad det till Utskottet ingifne förslag till Bankens föiändrade organisation
innehåller, en ny reglering, i afseende å skrifrnalerialiers utdelande till
Verkets Embets- och Tjenstemän, kommer att med de förändringar och
indragningar, som af den nya organisationen blifva en följd , upp.öras och
fastställas, samt dels att kostnaden för prenumeration A Tidningar ifrån
och med år 1835 icke uppgått till hälften af det belopp, densamma utgjorde
vid tiden för Revisorernes anmärkning.
Likaledes får Utskottet, i afseende å Revisorernes framställning, om
indragning, så väl af serskildt arfvode till den Bankens Commissarie, som
förer räkenskaperne tued Kongl. Myntet, som af de tjensler, hvilkas innehafvare
Revisionen inom förra Vexei-Banken ålåge, anmäla, att berörde
indragningar varit afsedde vid förslaget till Bankens förändrade organisation,
samt i och med denna organisations provisoriska verkställighet, redan
äro vordne iakttagne.
3:o Befordringsmål och andra Bankens Tjenstemän m. fl.
rörande ärenden
aj Angående Rikets Ständers Revisorers anmärkning i anledning af
Commissarien C. IV. Kol/nodins och Contorsskrif varén P. C. Bomans
besvär.
Med anledning af hvad som förelupil uti de arne, i 1835 års tryckta
Revisions-Berättelse pag. ^5—omlörmälde befordringsmål, hvilka blifvit
underställde Rikets Ständers samma år församlade Revisorers pröfning,
medelst anförde besvär, dels af constituerade Banco-Commissarien C. N.
Kolmodin, sorn klagat deröfver, att Banco-fullmäklige Lill den då lediga
Advocat-Fiscals-sysslan i Banken, med klagandens förbigående, utnämnt
den andre sökanden, Notarien vid deras Expedition N. A. Hennin, och
dels af Contorsskrifvare!! i Banken, Revisoren P. C. Boman, som fört
klagan deröfver, att Banco-fullrnäktige tili den efter Advocat-Fiscalen
Heurlin ledigblifne Nolarie-tjensten, framför klaganden, befordrat constituerade
Contorsskrifvaren kV. Thyselius, hafva bemälde Revisorer, som
funnit, att Banco-fullmäklige, genom de i dessa mål fattade beslut, väl
icke öfverskrida Banco-Reglementets bokstafliga föreskrift, men alt det likväl
varit, med iakttagande af Banco-Verkels nytta och fördel samt med
Barico-Utskottets Betänkande, IV:o 2 g.
l9
rättvisa mera öfverensstämmande, om Kolmodin och Boman blifvit till de
lediga tjensterne befordrade, ansett sig böra, till förekommande för framtiden
af godtyckligt förfarande vid tjensters tillsättande inora Banco-Verket,
lästa Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten deraf, att 1
mom. i 48 §■ af Banco-Reglemenlet, som legat till grund för Banco-full-.
mäktiges öfverklagade beslut, bringas till mera öfverenssäminelse med.
innehållet af 3 mom. i samina §,
BetiäfFande först omförmälde 2:ne befordringsfrågor, så och enär
Rikets Ständers Revisorer, enligt den för dem gällande Instruction, §. 3,
inom. f., ega att pröfva och afgöra besvär, som af Bankens Embets- och
Tjenstemän i befordringsmål blifvit i föreskrifven ordning anförde, samt
besväranderne icke hos Utskottet fullföljt deras klagomål, anser Utskottet
något yttrande öfver denna del af frågan destomindre vara från Utskottets
sida erforderligt, som Utskottet, för sin del, icke funnit skäl att emot Fullmäktiges
beslut uti ifrågavarande befordringsmål framställa någon anmärkning;
men i afseende åter på Revisorernes i sammanhang dermed gjorda,
här ofvan upptagne hemställan, har Utskottet skolat fästa uppmärksamhet
derpå, alt, enär mom. 1 af Banco-Reglementets § innehåller, bland annat,
att 'till tjensterne vid Fullmäktiges expedition, Commissarie-beslälU
ningai ne och Fiscals-tjensterne, Fullmäktige utnämna, med fästadt afseende
på Verkets fördel, samt vigten och ansvarigheten af hvardera befattningen,
den bland competente sökande, som Fullmäktige finna till den lediga platsen
mest skicklig och passande; samt 3 mom. uti samma §. åter förmår,
att, "vid så väl förslags upprättande, som utnämningar till öfrige
i §. 46 uppräknade tjenster,’’ och således, med undanlag endast af de i
ofvanberörde i mom. upptagne, till alla öfrige tjenster inom Banken, ”skall
väl fullt erforderlig skicklighet till sysslans bestridande, i förening med ett
redligt och anständigt uppförande, utgöra första grunden för befordran,
men den sökande, som desse' egenskaper förenar, vare ock förvissad att
oförkränkt njuta tillgodo dess tour och anciennitet inom Verket,” af dessa
stadgauden klarligen följer, att Rikets Ständer dels å ena sidan åsyftat attr
åt Banco fullmäktige bereda möjligheten, att, utan något band af tour och,
anciennitet, lill tjensterne vid deras expedition och de vigtigaste befalt-.
ningarne inom Verket, använda personer af utmärktare skicklighet och förtjenst,
dels å andra sidan ansett rättvisa och billighet påkalla, att, der
sysslorne äro af egenskap att, för deras bestridande, en viss vana mera
20
Banco-Ulskottets Betänkande, JY:o 29.
är af nöden, än någon större skicklighet, Banco-fnllmäktige ickernåega en
lika fri pröfningsrätt.
Och då, efter hvad Utskottet varit i tillfälle inhemta, någon för
Banken menlig följ 1 icke inträffat, i anledning af den vidsträcktare pröfningsrätt
vid tillsättning af en del tjenster inom Verket, som blifvit åt
Baneo-fullmägtige öfveriemnad, kan Utskottet ej eller biträda den af Rikets
Ständers Revisorer väckta framställning, helst denna endast synes
åsyfta en inskränkning i Banco-fulimäkliges omförmälde rättighet.
/;j) 1 anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning, till följcf
af Advocat-Fiscal en N. A. H eurlins besvär öfver Banco-fuilmäktiges
Beslut, i fråga om tillsättning af Banco-Secreterare-tjensten.
(ji83c) års Rev. Berättelse, pag. 4f>—4^» oc^ Banco-fuilmäktiges Ber. y
pag. 58— 6o.j)
Efter det Ådvocat-fiscalen uti Banken, Canzlisten uti Justitise-fördelliingen
af Kongl, ulaj:ts Canzli JV. A. Heurlin, hos Rikets Ständers sistlidne
år församlade Revisorer anfört besvär öfver Banco-fuilmäktiges beslut,
dels af den a5 Januari i838, hvarigenom förordnats, att uti utfärdande
anslag till den då leöigvarande Banco-secreterare-beställningen skulle intagas
den ”erinran, att den, som till tjensten befordrades, måste, derest han
”förut innehade sj^ssla vid annat Verk, från samma syssla afgå/’ och dels
af den i5 påföijde Maj, enligt hvilket Banco-fullmäktige, enär Advocatfiscaien
Heurlin, hvilken, såsom sekande till nämnde tjenst, sig anmält,
uti sin ansökning gjort det förbehåll, att, i händelse af hans utnämnande
till tjensten, honom, pä grund af 5i § i Banco-Reglernentet, af den 26 Mai
i835, matie tillåtas att reed Secreterare-beställningen förena en tjenstebefattning
I annai Verl;, så vida den senare icke fanns vara för tjensten
i Banken hinderlig, men detta förbehåll vore oförenligt med det uti
anslaget fästade vilkor, förklarat, alt samma ansökning icke kunde komma
under ompröfaing-, samt järnvä! fört klagan deröfver, att Baneo-Fullmäktige,
genom beslut af Jen Mars «83e, bestämt, att den, som då bomme
att förordaks lili Banco-secrclcrarc-tjenalen, med hvars tillsättande
Banco-Fulf makt ige, de.i <y i samma månad och år, beslutat uppskjuta, intill
dess ett väckt förslag om förändrad organisation af Banea-fullmäkliges
Expedition blifvit af Rikets Ständer or öfvad t, borde ådagalägga, att harr
Tore i tillfälle uteslutande egna sin tid åt denna tjensts bestridande, genom
hvilket beslut Banco-fullmäktige skola hafva satt Ad vocat-fiscalen
Heurlin i nödvändighet, att det honom samma dag meddelade förordnan
-
Banco-Utslcotlets Betänkande, JV;o 2g.
21
de sig afsäga; så hafva Revisorerne, vid pröfning af dessa besvär, förklarat,
det Banco-fullmäktiges beslut af den a5 Januari 1838 icke öfverensslämmer
nied Rikets Sländers 5i § af Banco-Reglementet gifne föreskrifter,
om sältet för utfärdande af anslag till lediga tjenster, såsom följd hafva
Revisorerne, nied ogillande af så väl berörde beslut, och det på grund
deraf utfärdade anslag, som af det under den i5 Mars samma år meddelade
beslut, förordnat, det Banco-fuIImäklige boule, före åtei besättande af
den lediga Banco-secreterare-t jenslen, gä i författning om nytt anslag för
ansökningars emottagande lill nämnde tjenst; äfvensom Revisorerne funnit
Banco-fullmäktige hafva saknat anledning lill den uti öfverklagade beslutet
af den i/j Mars i83q gifne föreskrift, hvarigenom då, vid förordnandet
lill Banco-secrelerare-tjenslens bestridande, blifvit fästadt ofvan upptagna
vilkor.
Banco-fullmäktige hafva, i anledning af de olika åsigter, i afseende
på tolkningen af ofvan åberopade § öi i Banco-Reglementet, hvilka hos
Banco-fullmäktige och Rikets Ständers Revisorer gjort sig gällande, uti
deras lill Utskottet afgiliie Berättelse, pag. 6o, hemställt, att samma §
måtte erhålla en sådan lydelse, alt något missförstånd af densamma icke
vidare må ega rum.
Enär Revisorerne, efter hvad Utskottet jemväl, i ett föregående mål,
anfört, äro berätligade att pröfva och afgöra besvär, som af Bankens E naij
ets- och Tjenstemän eller Betjente blifvit, uti befoi d rings- eller andra dem rörande
mål, bos Revisorerne, i föreskrifven ordning, anförde, samt dertill kommer,
att Banco-fullmäktige, på sätt deras till Utskottet algifne Berättelse
innehåller, förmält, att de ställt sig lill efterrättelse det af Revisorerne,
i anledning af besvären gifne förklarande, att, före åtel besättandet af den
lediga Banco-secreterare-tjensten, gå i författning om utfärdande af nytt
anslag före ansökningars mottagande lill samma tjenst; har Utskottet, som,
för sin del, icke kunnat inse, det något förtydligande af ofvanberörde 5t
§ erfordras, ansett dess yttrande här böra inskränkas till det förbehåll, att,
sedan Banco-Verkets förändrade organisation blifvit af Utskottet i alla dess
delar pröfvad, få afgifva utlåtande, om och huruvida någon ändring af
samma § kan finnas behöflig.
c) Angående Revisoren P. A. Åhman beviljad rättighet, att efter
upphör dt concurs-tillstånd åter inträda i tjenstgöring.
(j83c) års Rev. Ber., pag. 49> 5i och Banco-fullmäktiges Ber., pag.
57—58).
22
Banco-Utskottets Betänkande, IV.'O 2 g.
Med föranledande deraf, alt Banco-rullmäklige, ej mindre tid efter
annan beviljat Bokhållaren i Banken, Revisoren Pehr Anders Åhman, som,
efter att hafva sin egendom lill sine Borgenärers förnöjande afträdt, genom
Kongl. Maj:ls och Rikets Svea llof Rätts dom blifvit frånkänd afträdes-förmon,
ytterligare rådrum till träffande af öfverenskommelse nied sine
Borgenärer, än äfven tillåtit Åhman, att i Bankens tjenst äler inträda,
oaktadt ej ens styrkt blifvit, ali Åhman verkligen varit från samtlige sine
Borgenärers kraf befriad, hafva senast församlade Revisorer, på anfötde
skäl, förklarat, det Banco-full makt ige icke genom Banco-Reglementet blifvit
till de sålunda vidtagne besluten berättigade.
Utskottet, som af Banco-fullmäktiges Prolocoll och Berättelser inhemtat,
alt Åhman redan under föll idet år med döden afgått, anser, vid
sådant förhållande, något yttrande i denna fråga icke erforderligt, samt
hemställer, att förevarande anmärkning mätte få förfalla.
(A) Angående Rikets Ständers Reviiorers hemställan, om belöning
till Stereotyperings- och Tryckeri-föreståndaren C. A. Broling, för en
af honom förfärdigad Sedelnumererings-machin, äfvensom Banco fullmäktiges
tillstyrkan, af löne-förhöjning för bemälde Broling.
(”iSöt) års Rev. Ber., pag. 5i och Banco-fullm. Ber., pag. 56—5yf.
I anledning af ej mindre Rikets Ständers Revisorers bemstäjlan, att
Stereolyperings- och Tryckeri-föreståndaren C. A. Broling må, för utförandet
af de utaf’ honom förfärdigade numererings-machiner för Bankens
nya sedlar, varda af Rikets Ständer tillagd en lemplig belöning; än äfven
Banco-fullmäktiges förslag, det bemälde Broling må försäkras om den förmon,
att framdeles umPå lön på stat och arfvode, lika med Bankens io
äldste, i tjenst varande Commissaiier, då den Commissarie kommit i åtnjutande
af högre Commissarie-lön, hvilken, näst förr än Broling erhöll
sin nu innehafvande lön, blifvit lill Commissarie befordrad, kominer Utskottet
att afgifva serskildt Betänkande tdl Rikets Ständer.
ef Angående fortfarande arfvode till Bankens Garde des Medailles.
(^Banco-fullmäktiges Ber., pag. 5^).
Banco-full mäktige hafva uli deras Berättelse omförmält, att, sedan
Bankens Garde des Medailles, Canzli-Rådet Liljegren med döden afgått,
och återbesättandet af denna befattning blifvit af Fullmäktiges pluralitet
beslutad, Fullmäktige, under den i4 December 183^, förordnat Riks-An
-
Banco- Utskottets Betänkande, IV:o 2q.
23
tiqvarien B. E. Hildebrand, alt, för liden intill denne Riksdag, såsorh
Bankens Garde des Madailles, föreslå Bankens Mynt- oell Medaille-Cabinelt.
Sorn Bankens mynt-och medaille-samling, hvilken under de senast förflutne
åren vunnit betydligare tillökningar, mäste med omsorg otli noggran
het vårdas, samt då tillfallen sig dertill erbjuda, äfven böra med
sällsynta och nya mynt förökas, får Utskottet, med afseende ej mindre
bära, än äfven i betraktande al den obetydliga kostnad, som för Banken
uppkommer, genom anställandet af en Garde des Madailles, hvilken bar
tillsynen (ifver Bankens mynt ocdi medailleu-, härigenom bos Rikets Ständer
tillstyrka stadfästelse ä Herrar Fullmäktiges ofvanberörde beslut.
Utskottet har härvid trott sig bora anmäla, att Utskotlet låtit Bankens
Mynt- och Medaille-Cabinelt sig förevisas, samt alt Utskottet funnit
detsamma vara med nit och omsorg vårdad t.
F.
Tumba Pappers-Bruk.
1835 års Rev. Ber., pag. /jG.j)
i :o Rikets Ständers år 1835 församlade Revisorer hafva, uti deras afgifne
Berättelse, anmält, alt Tumba Bruks Hufvudbok för år i 834 • hvilken
den i Juli förstnämnde år bordt vara i färdigt skick till Bankens RevisionsContor
iidemnad, icke förr än den ii påföljde November, och utan alt då
vara af Revisions-Conloret granskad, kommit Revisorerne tillhanda; men
då, på sätt inspecterande Fullmäktigen öfver Tumba, uti den nämnde
Berättelse bifogade förklaring upplyst, ifrågaställde Hufvud-bok redan, under
loppet af Juli månad, utaf Bruks-förvallaren blifvit till Bankens Revisious-Contor
aflemnad, och det anmärkte dröjsmålet vållats af den tjensteman
inom Revisions-Conloret, sorn granskningen deraf ålegat , samt (lenne
tjensteman, för berörde uraktlåtenhet, enligt Fullmäktiges beslut, inför
Gummissari a tet erhållit föreställning; anser Utskottet Revisorernes förenämnde
anmälan icke kunna till vidare åtgärd föranleda.
(i 835 års Rev. Ber., pag 4/)-  2:0 Revisorerne hafva anmärkt, att ehuru, enligt stadgandena i 183o
åis Banco-Lag och Banco-Reglemente, Bankens fastigheter ej finge i »beräknas
i den capilal-behålluing, Banken alltid borde ega utöfver dess skulder,
samt alla förvaltnings-kostnader och förluster för året skulle af Bankens
räulevinsl eisattas, och följaktligen de från Låne-Bunken, från och med
jBarico-Utfihotlels Betänkande,, JY:o 2 g.
förenämnde år, utgångne förlags-förskolt till Tumba bordt, så vidt de
öfverstigit Brukets gjorde levereringar och cassabebållning, af Bankens
räntevinst godtgöras; Fullmäktige likväl, i afseende härå, icke lemnat Bruksförvaltaren
föreskrift, förrän den 10 Januari 1835, lill iakttagande i i834
Ars räkenskaper, då förlusterne, eller skilnaderna emellan Lane-Bankens
förskott och Brukets levereringar för alla åren, från och nied 1 83o till
och med 1833, utgörande tillsammans 45,63i R:dr 4° sk. 8 r., påen gång
blifvit å Bankens fordran afskrifne, hvarigenom, enär ifrågavarande afskrifning
blifvit i Bankens böcker i behörig tid verkställd, en förvillelse, enligt
Revisorernes åsigt, skulle uppslå, vid jemförelse emellan Bankens och Tumba
Bruks räkenskaper för nyssnämnde år.
Då i Tumba Bruks hufvud-böcker för åren i83o—r833, såsom skuldbalance
upptagits allt hvad icke genom Brukets åtgärd blifvit Banken ersatt,
och anledningen dertill, att i Bankens räkenskaper för samma år ett
lägre balance-belopp förefinnes, lätteligen kunnat, vid betraktande af BankLagens
och Reglementets föreskrifter om beräkning af Bankens capital-behållning
och årsvinst, utredas; så, enär, uppå hemställan af inspecterande
Fullmäktigen öfver Tumba, genom Fullmäktiges åberopade beslut den 10
Januari i835, likstämmighet emellan Bankens och Brukets räkenskaper
vunnits, anser Utskottet ofvanberörde anmärkning böra förfalla.
1835 års Rev. Ber. pag. 48).
3:0 Vidare hafva Revisorerne anmält, att, sedan qvarnen och valsverket
i nedra verkhuset, intill år 1S23 begagnat ett och samma vattenhjul,
men vattnet icke funnits ega nog kraft att drifva begge dessa verk,
desamma nyssnämnde år, utan föregången undersökning, blifvit försedde
med hvar sitt vattenhjul, ulan alt det dermed åsyftade ändamål vunnits,
enär begge hjulen icke samtidigt skulle kunna sältas i gång.
Alde härvid meddeldle upplysningar, har UlskoLtet inhemlat, alt,
ehuru omförmälde förändring icke medfört den påföljd, alt båda verken,
hela året igenom, kunna på en gång drifvas, hvilket, i anseende lill den
ringa vatten-tillgången, vissa tider icke varit att förvänta, den fördel likväl
derigenom vunnits, att verken åtminstone höst- och vårtiderne kunna liktidigt,
oberoende af hvarandra, begagnas, och då deraf måste härledas den för
Bruket inträffade vinst, att qvarnlullen, redan första åren derefter, ökats med
mera än 5o procent, samt att behållningen af qvarnen alltsedan varit i tilltagande,
anser UlskoLtet Revisorernes ifrågavarande anmärkning böra förfalla.
(3 835
Banco-Ut skottets Betänkande, N’o 29.
25
(Y835 års Rev. Ber., pag. 49).
4:o Ytterligare liar det förefallit Revisorerne anmärkningsvärdt, att,
ehuru hufvudsakliga ändamålet med den, år 1828 påbörjade och år i834
slutade, egodelning emellan Tumba och Hogelby hemman skall varit, ”att
blifva qvitt ett nära Brukets tomt beläget, hemmanet Hogelby tillhörigt,
krogstäde, som af en del bland Bruksfolket, icke sällan till hinder för arbetets
jemna gång, besöktes”, Bruket dock måtte träffa serskild öfverenskommelse
med egaren af berörde hemman om krogens bortflyttande, och
derföre utbetala 666 R:dr 3a sk. Banco.
Vid det. i anledning häraf, upplysta förhållande, att, enligt Kongl.
Ma j:ts uti ofvanberörde egodelningsmåi meddeldle Nådiga dom , kostnaderne
för sjelfva skiftet skulle delas lika emellan Bruket och Hogelby, men
deremot bortflytlningen af åbyggnaderne vid krogen verkställas på Brukets
bekostnad, samt att, lill följd deraf, den öfverenskommelse med egaren
lill Hogelby blifvit träffad, ali han sjelf skulle ombesörja flyttningen, mot
en ersättning af 666 R:dr 32 sk. Banco, anser Utskottet brukets fördel icke
hafva blifvit af Fullmäktige förbisedd, då de beviljat nämnde ersättningsbelopp,
till undvikande af de obestämde kostnader, sorn borlflyttandet af
åbyggnaderne vid Hogelbv krog, om det för Brukets räkning verkstälts,
kunnat medföra.
(r835 ars Rev. Berättelse, pag. 4<>)
5:o Revisorerne hafva anmärkt, att, sedan Pastoralierne från Tumba
hemman, intill år 1818 beräknade i ett för allt till omkring 3o R:dr Banco,
uppå begäran af dåvarande Pastor i Botkyrka och Salems församlingar,
blifvit förhöjde till ett belopp af 17 tunnor Råg och lf tunna Korn, hvars
värde skulle af hvarje års markegångspris bestämmas, så, fastän Bruksförvaltaren
år i832, då ombyte af Pastor skett, hos Fullmäktige sig förfrågat,
huruvida nyssnämnde fördel kunde vid ny Pastcs tillträde nedsättas,
hade den tillträdande Pastorn dock blifvit tillagd enahanda förmoner med
bans företrädare.
Enär det beslut, på grund hvaraf nuvarande Kyrkoherden uti Botkyrka
och Salems församlingar från Tumba åtnjutit enahanda löne-inkomsler,
som bans företrädare, är vordet af Fullmäktige faltadt den 2g Mars
i832, samt Rikets senast församlade Ständer, med bifall till Banco-Utskottets
under N:o 21 afgifna Betänkande, frikallat Fullmäktige från all
£ih. till R. St. Prof, 1840. 6 Sami. 1 JfcL 11 Häftet. 4
Banco Utskottets Betänkande, N:o 29.
ansvarighet från <le af elem intill slutet af Januari månad 1834 vidtagne, uti
deras Protocoll antecknade, beslut och åtgärder, kan Fullmäktiges onvörmälde
beslut numera icke utgöra föremål för Utskottets bedömande; likväl har Utskottet
härvid velat upplysa, att, sedan Rikets Häglof]. Ständer vid 1818
års Riksdag ansett Kyrkoherden i nämnde församlingar böra ”i Pastoralier
af Tumba Bruks hemman och qvarnar erhålla en lämplig årlig inkomst,
i likhet med hvad Pastorer af sådane lägenheter efter Författningar ne lillkomma’’,
densamma blifvit bestämd att utgå i penningar till ett belopp,
motsvarande lösen efter mai kegångspris af 17 tunnor Råg och 11 lunna
Korn; att detta beslut blifvit uti 18a3 års Banco-Reglemente (6 Art. 2
Afd. §. 9) till framlida efterrättelse intaget; att jemväl uti Banco-Reglementet
af år i83o (Art. 6, §. 16) blifvit infördt det stadgande: ”Kyrkoherden
i Botkyrka och Salems församlingar, äfvensom Capelianen och inneliafvaren
af Klockare- och Organist-beställningarne, bibehållas vid sina,
efter ingångna öfverenskommelse!’, egande, och i Banco-Reglementel af' år
]8a3 utstakade löne-inkomster af Tumba Egendom”, samt att vid slikt förhållande,
och då en i så allmänna ordalag afla t ta d föreskrift icke kunde
hänföras blott lill lägenheternes för tillfället varande innehafvare, Fullmäktige
varit förhindrade att nedsätta de sålunda bestämde Pasloialierne från '
Tumba hemman.
(3835 års Rev. Berättelse, pag. 5o.)
6:0 I anledning af Revisorernes hemställan, att utgifterne vid Tumba
Bruk för tidningar och en calender malte, i händelse de icke skulle kunelia
helt och hållet indragas, åtminstone nedsättas, har Utskottet funnit,
att kostnaderne i berörde hänseende, ehuru ifrån och med år 1835 till
beloppet förminskade, likväl icke kunna helt och hållet undvikas, enär
förvaltningen af ett Bruk med vidsträckt rörelse, för hvilket betydliga upphandlingar
verkställas efter kungörelser i lidningarne, åtminstone behölver
tillgå elen officiella tidningen och de allmännaste annonsbladen.
(Rev. Ber. af år i835 pag. 5o—5i).
7:0 Med anledning deraf, att Fullmäktige, utöfver beloppet af Förvaltarens
vid Tumba Bruk den io Januari 1835 ingifne räkning å 326
R:dr 24 sk., för under år 183zJ af honom bestridd mathållning åt personer,
som, i Brukets ärenden, sig der uppehållit, beviljat honom elt serskildt
å räkningen uppfördt arfvode af i33 R:dr »6 sk,3 hafva Rikets
Banco-Utskottets Betänkande, N:o 29.
27
Sländers Revisorer anmärkt nämnde utgiftspost, såsom tillkommen endast
i följd af den öfver Tumba Bruk inspecterande Fullmäktigens ålgärd; i
sammanbang hvarmed Bevisorerne anmält, att Bruks-förvaltaren, hvilken
förut ej skall förmärkts klaga öfver de för malhållningen fastställde pris,
kort derefter inkommit med förslag till förhöjning deruti, som af Fullmäktige
jemväl beviljats.
Utaf den häröfver afgifne, Revisions-Berättelsen afåri835 bifogade,
förklaring iuhemtaS, dels alt vid eller nära intill Tumba Bruk icke funnits
något Värdshus, der de personer, som tillfälligtvis vistades vid Bruket,
i och för dess angelägenheter, kunde erhålla kost och logis, utan att Bruksförvaltaren
från längre tid tillbaka haft sig uppdraget att för sådane
personer bestrida mathållning, mot godtgörelse efter visse fastställde pris,
hvaremot ersättning för nattqvarter och uppassning tidtals, ulan bestämd
grund, blifvit honom af Banco-stvrelsen tillagd; dels ock att, enär Bruksförvaltaren
Möller funnit nämnde bestyr årligen för sig medföra förlust,
hvilken blifvit kännbarare, i samma mou Bruket, i och för den nya papperstillverkningen
och dermed sammanhang egande byggnader, inrättningar
och försök, tätare besöktes af vetenskapsmän, konstnärer och andré
personer, Förvaltaren å desse förhållanden fästat den inspecterande Fullmäktigens
uppmärksamhet, i ändamål att derföre beredas ersättning, samt
att bemälde Fullmäktig, till följd häraf och på grund af öfvertygelse, att
Bruks-förvaltaren icke med det i ofvanberörde räkning fordrade ersättnings*-  belopp för sine kostnader vore skadeslös, helst om i betragtande tages,
att Förvaltaren i och för ett sådant värdskap måste vara försedd med inventarier
och tjenstefolk, vida utöfver hvad hans ställning eljest skulle fordrat,
tillåtit Förvaltaren å räkningen uppföra ett arfvode af i33 R:dr 16
sk. och hos Fullmäktige bifallandet deraf understödt.
Då uppdraget alt med kost, nattläger och uppassning förse personer,
som tillfälligtvis för Brukets räkning sig der uppehålla, icke kan anses åtfölja
Bruks-förvaltare-befattningen, samt aftal om beloppet af ersättning
jemväl för nattläger och uppassning, icke på förhand var träffadt emellan Banco-styrelsen
och Förvaltaren; så och vid det upplysta förhållande, att
Bruks-förvaltaren sjelf väckt fråga om ersättning i sistnämnde hänseende,
samt tillökning i den för mathållningen bestämde och uti räkningen upptagne
betalning, och den inspecterande Fullmäktigen, som varit närmast i
tillfälle bedöma dessa Förvaltarens anspråk, ansett billigt, att han, i ett
för allt, derföre erhölle 133 R:d,r tö sk.; finner Utskottet Fullmäktige icke
28
Banco- Vislottets Betänkande, N:o 2 9.
hafva kunnat undgå att i berörde hänseende lemna Bruks-förvaltaren äskad
godtgörelse, och Revisorernes ifrågavarande anmärkning således böra förfalla.
Och har, med afseende å de besvär och kostnader, som äro oskil jaktige
från det Förvaltaren vid Tumba Bruk ombelrodde, hans tjenstebefattning
egentligen icke tillhörande uppdrag, att vid hvarje tillfälle vara beredd
att med kost, nattläger och uppassning förse de personer, som besöka
Tumba i Brukets angelägenheter, samt olämplighelen af, alt ersättningen
derför e skulle, såsom förut, till någon del bero på Fullmäktiges godtfinnande,
Utskottet ansett Fullmäktige icke hafva saknat giltig anledning
att för framtiden antaga det i 1835 års Revisions-Berättelse omnämnda
förslag till taxa å betalningen för mathållning vid Tumba.
(dicvisions-Berältelsen af år 1835, pag. 55.)
8:o I fråga om reparationen af den nya verkhusbyggnaden, hafva Rikets
Ständers år i835 församlade Revisorer, med afseende derå, att dea
öfver Tumba inspecterande ledamoten bland Fullmäktige, sedan Bruksförvaltaren
redan i slutet af Mars månad 1835 anmält den då för handen
varande vigten och nödvändigheten af en skyndsam reparation, skall underlåtit
genast upplysa de öfrige Banco-fullmäktige om, och för dem utreda
bristfäliigheternes verkliga beskaffenhet; att Fullmäktige icke, efter emottagande
af Bruksförvaltarens omförmälde anmälan, tillkännagrfvit förhållandet
för Rikets Ständers då församlade Banco-Utskott, i hvilket fall, efter Revisorernes
förmenande, skyndsamma åtgärder för skadans botande ej skolat
uteblifva och besparing i kostnaden kunnat beredas, samt att Fullmäktige
icke, oagtadt stadgandet i a63 §, af Banco-Reglementet, allt intill Revisorernes
sammanträde vidtagit några anstalter för byggnadensiståndsällande,
förmält sig ej kunna underlåta uttrycka den mening: ”att Banco-fullmäktige,
"och ibland dem isynnerhet den, som haft speciella inspeelionen öfver
"Tumba, i fråga om det nya verkhusets reparerande, icke ådagalagt den
”rådighet och drift i sitt handlingssätt, som Rikets Ständer haft Fätt att
"vänta af sine Ombud.”
Utskottet, sorn, lika med Revisorerne, fästat uppmärksamhet dervid,
att, ehuru Förvaltaren vid Tumba Bruk, i memorial af den 3i Mars i835,
anmält behofvet af reparation utaf de å nya verkhusbyggnaden yppade
bristfälligbeter, bestående i kalkrappningens a (Tullande och murens förvittring
till jflere tums djup, några åtgärder till botande deraf likväl icke
under påföljande sam mar månad er blifvit af Fullmäktige vidtagne, har
Banco-UtskotUts Betänkande, TS:o 2q-.
39
under noga granskning tagit de flere härmed sammanhang egande frågor
och dervid, bland annat, inhemlat, dels alt, på sätt den häröfver afgifne»
*835 års Revisions-Berällelse (pag. 67— -y3) bifogade förklaring innehåller,
Fullmäktige, redan den 11 Jpril samma år, uppå den Jnspecterande
Fullmäktigens föranstaltande, från Bruksförvaltaren erhållit närmare
underrättelse om de upptäckte bristjälliglieternes beskaffenhet, derigenom
upplysning vunnits, alt reparationen hvarken vöre af beliofvet påkallad
eller med fördel, till framtida bestånd, kunde verkställas, förrän väggarne
utdunstat kylan och erhållit lufitorkning, hvilket förmodades upplaga
tiden till påföljde Maj månads utgång; att vid Fullmäktiges sammanträde
vid Bruket, som, af gillige och uti åberopade förklaring närmare omförmälde
anledningar, uppskjntits lill den 1 påföljde Juni, besigtning af
sakkunnige män blifvit anställd till utrönande af beskaffenheten och omfånget
af skadan å de då från fukt uttorkade murarne; men att det af
hesiglningsmännen nllofvade, och för en ändamålsenlig arbetsplan oundgängligen
nödiga kostnadsförslag, först den 6 Augusti till Fullmäktige inkommit,
hvarefter ett varaktigt arbete det året icke vidare varit alt påräkna; samt
alt, till följd af stadgandet i s63 § af Banco-Reglementet, att någon
större reparation ej, utan de mest oundgänglige behof, finge af Fullmäktige
företagas, innan de deröfver inhemlat yttrande af Rikets Ständers
Revisorer, Fullmäktige, enligt nyssnämnde dag fatladt beslut, deruti
den inspecterande Fullmäktigen dock i c Le deltagit, ansett sig böra af vakta
Revisorernes bifall, innan några åtgärder för den ifrågasatte ”större reparationen”
vidtogos; men att, oaktadt redan vid Revisorernes första sammanträde
gjord anhållan om deras yttrande i ämnet, Fullmäktige icke erhållit
detsamma förr än, då Revisorernes sammanvaro slutades den \l\ December
t 835; dels ock alt under källossningen år io36 visat sig sådane remnor
i murarne å förenämnde verkhusbyggnad, som tydligen ådagalade, att sjelfva
grundläggningen var bristfällig och murarne bräcklige äfven å de delar,
der någon åverkan af fukt ej kunnat vid förut haline besigtningar upptäckas;
hvarefter såväl de i förenämnde Revisionsberättelse omförmälde, som.
de å grundmuren befintlige brist!a 11 igheter,^i ett sammanhang, under åren
i836 och 183-7 blifvit på så säkert och varaktigt sätt botade, att Rikets
Ständers år i83y församlade Revisorer, af hvilka flere vid den efter reparationens
slut derå verkställde afsvning tillslädesvarit, ansett för en tillfredsställelse
att kunna anmäla, det reparationsarbetet befunnits med ospard
3o
Banco- Utskottets Betänkande, N:o -> g.
omsorg fullbordadt, onder användande af för hvarje behof bäst passande
och fullgode malerialier.
Af hvad sålunda förekommit, har det synts Ulskollet uppenbart, att
det, efter upplysning om brislfalligheternas beskaffenhet, med reparationen
af deri nya v.ei khusbyggnaden inträffade uppskof, hvilket härrört från de
undersökningar och förberedande åtgärder, sorn för en ändamålsenlig arbetsplan
varit af nöden, medfört en väsendtlig fördel för verket, enär, i händelse
de fiån murens förvittring härrörande brislfälligheter genast år i835
blifvit iståndsalte och grundmurens sjunkning derefter inträffat,. Bruket
med säkerhet fått vidkännas ökade kostnader genom verkställandet, hvar
för sig, af reparationer, som nu blifvit, efter en omfattande plan, i ett sammanhang
utförde; vid hvilket förevetande, och ehuruväl Utskottet finnér
Revisorerne icke hafva saknat all anledning till det af dem yttrade omdöme
öfver Fullmäktiges åtgärder i omförmälde hänseende, Utskottet dock
anser förhållandet härmed icke till någon erinran föranleda.
(Rev. Berättelsen af år i83p, pag. —61.)
gro I afseende å de Kamereraren Möllers efterträdare i förvaltarebefattningen
vid Tumba, Notarien J. Bagge, af Fullmäktige beviljade löne-
och pensions-förmoner, hafva Rikets Ständers år 183g församlade Revisorer
fästat uppmärksamhet vid, alt Fullmäktige icke allenast tillerkänt
Bagge en årlig aflöning af 1,700 R:dr B:co, deraf 900 R:dr såsom ordinarie
lön och 800 R:dr såsom arfvode, fastän Banco-Reglementet af den
2G Maj 1835, i § 254, mom. 2, stadgade, att Förvaltaren vid Tumba tiII—
lomme lön och arfvode på Brukets stat till det belopp, han då åtnjöt,
hvilket sainmanlagdt utgjorde endast 1,080 R:dr B:co, utan äfven vid Bagges
antagande till Tumba Bruks-Förvallare, förklarat honom för Bankens
tjensteman, med rättighet att åtnjuta enahanda pensions-formoner, som
uti 3:dje Art. 3:dje Afd. af berörde Reglemente blifvit för Bankens embets-
och tjenstemän fastställde, oaktadt uti 1 Afd. af åberopade Artikel,
vid bestämmandet af Banco-statens indelning och löne-förmoner, Tumba
Bruks-Förvaltare icke upptagits såsom tillhörande Bankens tjenstemän,
eller ens bland antalet af de personer, hvilka i öfrigt ålnjöte deras aflöning
å Bankens stat, samt de i 3 Afd. stadgade grunder för pensions-beräkning
påtagligen endast’ kunde hafva afseende å de embets- och tjenstemän,
hvilka funnos i Bankens aflönings-slat uppförde.
Baneo-Utskotlcts Betänkande, JY:o 29,
Hvad sålunda anmärkt blifvit, liar Utskottet noga öfverväga!; och
enär i 1111 gällande Banco-Reglemente med Förvaltare vid Tumba Bruk afselts
cn person, som allenast ombesörjde den ekonomiska delen af förvaltningen,
samt det, enligt Reglementets ahl §, senare morn., varit Fullmäktige
öppet lemnadt att med någon vetenskapsman träffa sådan öfverenskommelse,
att hans biträde kunde vara att påräkna, i 1 ändelse det för
pappei s-fabricationen blefve vid något tillfälle af behof påkalladt; men, för
sedeltill verkningens bibehållande på den ståndpunkt, den redan innehade,
och dess framlida förbättrande, i nion af tidens ständigt stigande fordringar,
redan af Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorer (Rev. Ber., pag.
51) funnits af nöden, att deråt egnades oafbruten tillsyn af en vetenskapligt
bildad man, med chemiska och mechaniska insigter; alltså och då Rikets
Ständer, vid bestämmande af löue-förmoner åt Förvaltaren vid Tumba
Bruk icke afsell, att genom honom jemväl skulle erhållas nödigt vetenskapligt
biträde, synes det Utskottet, som Fullmäktige icke af förut
gällande föreskrifter varit förhindrade att, då till Förvaltare af Tumba
Bruks- och L mdt-Egendom , samt Chef för pappers-lill verkningen derstädes,
kunde erhållas en man, hos hvilken förenämnde egenskaper med visshet
vore att påräkna, för honom bestämma lämplige löne-vilkor, och öfrige
fönnoner; och enär, på sätt senast församlade Revisorer (Rev. Ber.
pag. 5q) upplyst, nu vai ande Bruks-förvaltaren innehafver de för Brukets
behörige drift erforderlige chemiske och mechaniska insigter och således
är i tillfälle, utan främmande biträde, anordna de i afseende å pappersfabricalionen
nödige åtgärder, öfver hvilkas verkställighet hans företrädare
endast egt tillsynen, och åtskillige, för vetenskapligt biträde vid pappers
fabricalionen, dittills utgångna kostnader, fullt motsvarande den Bagge
beviljade tillökning i Bruks-förvallare-lönen, derigenom blifvit besparde,
samt Bagge, såsom hufvudsakiigt vilkor för emottagandet af nämnde befattning,
äskat att varda såsom Bankens tjensteman antagen, och tillförsäkrad
lika pensions-förmoner, som, genom då gällande oell framdeles blifvande
Banco-Reglemente, vore eller kunde blifva för Bankens öfrige tjenstemän
bestämde, så och med afseende å den för nya sedel-tillvei kningens
stora vigt, alt för framtiden vid Bruket fästa en man med Bagges allmänt
erkända skicklighet, samt ett tjenligt medel för detta ändamål obestridligen
varit alt försäkra Bagge om åtnjutande af pension v;d en kommande
ålderdom, eller, i händelse han, till följd af ohjelpligt sjukdomstillstånd,
skulle blifva oförmögen att med nämnde befallning fortfara;
32
Banco-Utskottets Betänkande, N:o 29.
finnér Utskottet Fullmäktige icke haf va saknat anledning till deras förenämnde,
af Revisorerne anmärkte, åtgärder och således ej eller för desamma
kunna något klander underkastas.
(Revisions-Berätlelsen af år i83c), pag. Ga.)
10:0 Jemte tillkännagifvande, att, enligt Tumba Bruks liufviulböcker
för åren 183^ och i83<8, Bruket blifvit påfördt kostnaderne för inspecterande
Baneo-fullmäkligens, så väl vivre som logis, under vistandet vid
Bruket, med ett sammanräknadt belopp af 58 R:dr Banco under år 1837,
och 38 R:dr samma mynt under år i838, hafva Rikets Ständers år ,839
församlade Revisorer, enär Banco-Reglementet uti 254 $, mora. 1, stadgade,
att den af Fullmäktige, som egde inspectionen öfver Bruket, Atnjöte för
dervid förefallande rese- och andra kostnader en årlig ersättning af 3oo
B:dr, och under uttrycket andra kostnader, efter Revisorernes omdöme,
måste inbegripas sådaue utgifter, som de förenämnda, hvilka alltså skulle
blifvit Bruket obehörigen påförde, ansett sig böra ofvanberörde förhållande
inför Rikets Ständer till rättelse och återbetalning anmäla.
Uti häröfver afgifven förklaring, har inspecterande Fullmäktigen,
hland annat, anfört, att, då enligt Banco-Reglementet af år ,S3o, 6 Art.
6 §., den Fullmäktig, som då egde inspectionen öfver Tumba Bruk , åtnjutit
3oo R:dr, såsom årlig ersättning ”för dervid förefallande resekostnader”
, samt Rikets Ständers Banco-Utskott vid Riksdagen åren 1828—,83o
dessutom, genom Protocolls-uldrag den 16 Februari sistnämnde år, förordnat,
alt, vid hvarje års slut, en lämplig och billig ersättning framgent
skulle tilldelas Förvaltaren vid Tumba, i och för herberge och kosthållning,
så väl åt den inspecterande Fullmäktigen, vid de tillfällen, han vid Bruket
vistades, som ock åt de personer, han tidtals, i afseende på rådgöring
och upplysning, kunde behöfva dit medföra; så och då således, enligt dessa
stadganöen, vivre och logis för den inspecterande Fullmäktigen, under vistandet
vid Bruket, icke skulle af honom, för det årliga arfvodet, bekostas,
och Rikets senast församlade Ständers Banco-Utskott, vid uppgörandet
af föreskrifterne för Tumba Bruks förvaltning, icke föreslagit, samt
Rikets Ständer följaktligen icke beslutat någon förändring uti hvad i berörde
hänseende förut var stadgadt, hvilket uti förslaget till det förnyade
Reglementet förmältes vara bibehållet ”med allenast någon redactionsförändring”
,
B aneo-Ut .skottets Betänkande, AT:o 2g.
33
ändring” skulle, enligt 'hem alde Foll mäktiges åsigt, genom utbytet af orden:
”resekostnader” i iS3o års Banco-Reglemente, mot det af*'rese- och
andri knstnader” uti det af år i 835, icke åsyftats alt ålägga den inspecHerande
Fullmäktigen alt, på egen bekostnad, bestrida utgifter, för hvilka
han förut varit befriad, ulan allenast uttrycka, att med hans befattning
voro förenade äfven andra utgifter, än för resor, och för hvilka det bestämda
anslaget äfven borde anses såsom ersättning; och har, såsom exempel
derpå, att den öfver Tumba inspecterande Fullmäktigen, med nit för
sitt uppdrag, kunde, i och för detsamma, ådragas jemväl andra utgifter,
än för resor, med företedde handlingar blifvit ådagalagdt, huruledes denne
inspecterande Fullmäktig, för att, då numera Förvaltaren vid Tumba,
Notarien Bagge, år 1836 företog en resa till England , genom honom erhålla
upplysningar, rörande Engelska Bankens sedeltillverkning och andra
ämnen af intresse för papperstillverkningen vid Tumba, samt Banco-fullmäklige
icke varit berättigade att anordna medel till bestridande af kostnaderne
derför, förorsakats en utgift af 82g R-.dr 20 sk. B:co.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, och enär de, genom
i83o års Banco-Reglemente och af Banco-Utskottet tillförene, i afseende
på förvaltningen af Banco-Verket och Tumba Bruk, meddeldle föreskrifter,
måste, så vidt någre motsvarande stadgande» uti senare Banco-Reglementet
förekomma, utan att de äldre föreskrifterne deruti finnas åberopade,
anses vara till dess gällande kraft upphäfne^ finnér Utskottet, i likhet med
Rikets Ständers Revisorer, att, då den inspecterande Fullmäktigen, såsom
ersättning för rese- och andre kostnader, i ett för allt, blifvit tillerkänd
ett årligt arfvode af 3oo R:dr, kostnaderne för bemälde Fullmäktiges
<vivre och logis, under vistandet vid Tumba , icke rättligen bordt Bruket
påföras; men med afseende derå, att inspecterande Fullmäktigen, i
och för den honom ombetrodde inspectionen öfver Tumba Bruk, och för
fullkomnandet af papperstillverkningen derstädes, ådagalagt sig hafva bestrid
t betydligare kostnader, derföre ersättning af Brukets eller Bankens
medel icke begärts eller erhållits, anser Utskottet den af Rikets Ständers
Revisorer, i fråga om de Bruket påförde utgifter förden inspecterande
Fullmäktigens vivre och logiSj gjorde framställning icke kunna till någon
åtgärd föranleda.
Hvad Utskottet, med anledning of Rikets Ständers Revisorers
framställningar, yttrat och hemställt, uti dess redan före detta afgifBih.
till 11. St. Prot. 1840. 6 Sami. 1 Afd. 11 Häftet. 5
34
Uanco-Utsiottets Betänkande j JV:o 2 g,
ne utlåtanden och betänkanden: N:o 5, angående eftergift tili LandsKamereiarén
, Knmmar-Rätts-Rådet Lindberg, af ersättning för odlings-lånemedel,
som blifvit utaf förr# Lands-Secrelerarem Kleman förskingrade;
N:o 7, angående uppsmältning och ommyntning af Bankens förråd utaf
gammalt koppar-skiljemynt; N:o 15, 0111 ansvarsbestämmelse för räkningshafvare
i Banken, som, utan föregången coltationering, assignerar å sin
räkning derstädes; N:o \j, i fråga om eftergift åt Banco-Commissarien
Toran af ett honom ådöindt ersättningsbelopp; N:o rg, angående nedsättning
af Tumba Bruks fastighetsvärde; JN:o 22, rörande afskrifning af yppad
brist i lumpförrådet å Tumba; N:o 27, om förändring i föreskriflerne,
angående förslitne småsedlars utbyte i landsorterne; N:o 28, angående dels
uppsägning, deTs omskrifning, efter ursprungliga myntvärdet, af desåkallade
Låne-Banco-Capitalen, får Utskottet åberopa, och skall i öfrigt icke underlåta
att, eldigt § g af Utskottets Inslruction, Rikets Ständer underställa
de föreskrifter, hvilka, i ett eller annat hänseende, kunna fordra att uti
blifvande Banco-Reglemente upptagas.
På grund »f Utskottets här ofvan meddelade utlåtanden öfver de
Banco-fullmäktiges åtgärder, som påkallat serskild uppmärksamhet, får Utskottet,
sorn icke funnit någon anledning till anmärkning hafva emot Fullmäktige
förekommit för den lid, hvilken utgjort föremål för Utskottets
granskning, härmedelst, jemte vitsordande af Fullmäktiges nit för uppfyllandet
af det dem lemnade ansvarsfulla uppdrag, tillstyrka,
att Bnneo-fulimäktige frikallas från all ansvarighet, i afseende
på dfe 'åf dem intill i83g års slut vidtagne beslut och
åtgärder, hvilka ära upptagne uti de till samina tid af Ut
skottet
granskade protocull.
Utskottet anw r jemväl för «n angenäm pligt att instämma uti det
af Rikets Ständers Revisorer lemnade vitsord, att så väl Bankens Understyrelse
uti vården af Bankens redbarheter,, förvaltningen inom Departementen
och dess öfriga befattningar, ådagukiggt ordning och fullständig
noggrannhet »arnt oafbruten uppmärksamhet på gifne föreskrifter, som ock
Bankens Fiseals-Einbete med drift och skicklighet, till Verkets nvtta och
fördel, sine åligganden fullgjort, samt Bankens öfrige tjenstemän i allmänhet,
genom flit, pålitlighet och ordning, gjort sig af Rikets Ständers välvilja
förtjente.
Stockholm den 19 Maj 184»,
Banco- Utskottets Betänkande, N:o 2g.
35
R eservationer.
Af Herr Stuart: ”Uli Riksdags-Ordningens 3a § antydes ändamålet med
det utlåtande, som Banco-Ulskoltet nu afgifvit. Till uppfyllande af detta ändamål,
tiar jag ansett, att, vid anförande af sådane Fullmäktiges beslut och
åtgärder, som Utskottet förklarat sig icke kunna helt och hållet gilla, de
Fullmäktige, hvilka, enligt protocollen, j dessa beslut deltagit, bordt i utlåtandet
uppgifvas; men Utskottets fleste Ledamöter hafva ej instämt i denna
åsigt, hufvudsakligen af det skäl, att dylika uppgifter icke skola blifvit
meddelade i de vid förflutna Riksdagar af Baneo-Ulskottel afgifne Decharge
- B e t ä n k a uden. Dock som jag af detta skal icke kunnat öfvertyga»
om olämpligheten och öfveiflödigheten af en dylik upplysning för RiksStånden,
innan de gått att genom valsedlarne afgifva det slutliga yttrandet
öfver sina Fullmäktige, så har jag trott mig höra i reservationsväg anmäla
min från Utskottet skiljaktiga åsigt, för hvilken jag hemtal ytterligare
stöd af hvad JustilicC-Ombudsmannen ansett sig böra iagttaga på de Ledamöter
af Högsta Domstolen, hvilka deltagit i de uti hans Embets-Berättelse
anförde Utslag och Domar.”
Af Herr Bogeman: ’TIvad beträffar Utskottets beslut att anmoda
Banco-fullmäktige alt, som orden lyda, vid vederbörligt forum anställa
rättegång emot den eller de, hvilka anses skyldige ansvara
Banken för den förlust, som Banken tillskyndats, i följd af den uragtlåtne
bevakningen i Grosshandlaren Anders Broberg Anderssons concurs,
så får jag förklara, att jag deri instämmer, endast så vidt det afser rättegångs
anställande emot Commissarierne A. Gyllencreutz och A. Toran;
men deremot, och hvad rörer ersättnings-anspråken emot afl. Commissarien
von Hofstens sterbhusdelegare, delar jag, i detta hänseende, i allo 183^
års Herrar Revisorers åsigt. Den foi mella omständigheten, alt von Hofstet
i lifstiden aldrig kommit att afgifva förklaring öfver de af Advocatfiscals-embetet
framställde anmärkningar och påståenden, anser jag vara af
så väsendtlig egenskap, att von Ilojstens sterbhusdelegare nödvändigt böra,
enligt rättsgrund och billighet, af Domstol frikännas från större eller mindre
ersättningsskyldighet; och då en rättegång emot förrbemälde sterbhusdelegare
således, i min tanka, blir ändamålslös och, i stället för att gagna,
endast skulle tillskynda Banken kostnader och rällegångsutgifter instancer11a
igenom, anser jag mig pligtig reservera mig emot alla de, i och för
36
Banco-Utskoftels Betänkande , N:o■ 3 o.
rättegångs anställande emot von Hofstens sterbhusdelegare, Banken möjligen
tillskyndande kostnader.’’
Häruti instämde Herr Borgmästaren Helleday, Herr Prosten Thudén,
Herr Commissarie!) Stuart, Herr Kammarherren Nordenfelt, Herr Brukspatron
Geijerstam, Herr Prosten Berlin, samt Herr Stats-Seereteraren Baron
Norden falk, de arne sistnämnde under åberopande af det yttrande,
1837 års Revisorer afgifvit och de vid Revisionen hit rädt.
N:o 31).
Betänkande, i anledning af väckt fråga, att icke någon
Commissarie-beställning i Banken må tillsättas,
utan i närvaro af minst 2:ne Ordinarie Ledamöter
bland B ane o-Fullmäktige af hvarje Riks-Stämd.
Sedan Banco-full mäktige med anledning deraf, att en ledig Commissarie-beställning
i Banken blifvit tillsatt, vid ett tillfälle, då Banco-styrelsen
val utgjorts af åtta Ledamöter, m°n för ett af Riks-Stånden ej varit
tillslädes någon ordinarie Ledamot, utan blott en inkallad Suppleant, den
26 Juli 1838 beslutat, ej allenast att till Banco-Utskottet hemställa, det
mätte, uti upprättande Banco-Reglemente, intagas stadgande, att någon
Coinmissarie-befatlning i Banken ej må tillsättas annorledes, än i närvaro
af minst erne ordinarie Ledamöter bland Banco-lullmäktige af hvarje Riksstånd,
utan jemväl, att, intill innevarande Riksdag, icke någon så beskaffad
beställning i Banken skulle tillsättas, utan i enlighet med det stadgande,
Banco-fullmäktige sålunda ansett sig böra tillstyrka till intagande
i blifvande Banco-Reglemente; samt Rikets Ständers senast församlade Revisorer
öfver detta Fullmäktiges beslut meddelat det omdöme (j83gårs
Rev. Ber. pag. 6), att Fullmäktige icke handlat i öfverensstämmelse med
Rikets Ständers föreskrifter, då Fullmäktige vidtagit förenämnde beslut,
hvarigenom Baneo-styrelsen, i uppgifvet fall, skulle vara förhindrad att
afgöra hos Styrelsen förekommande mål, derest icke minst a:ne ordinarie
Ledamöter af hvarje Riks-Stånd voro tillstädes, samt de Suppleanter, hvilka
i Styrelsen kunde inkallas, skulle komma att berölvas den magt ock
myn
-
Banco-U/slottets Betänkandex N:o 5o.
njyndighet, hvarmed de blifvit af Rikets Ständer beklädde; så hafva Barrco-fullmäktige,
i afseende härå QBanco-fn11mäktiges Berättelse, pag. 2—3).
förklarat, all, ehuru § 14 af B mco-Reglementet icke inuehölle annan föf,
reskrift, angående sammansättningen al BauCn-styreLe», för besfuts fattande
i derstädes turekommande mai och ärenden, än alt två tredjedelar af
Fullmäktiges hela antal, och deribland åtminstone en af hvarje Riks-Stånd,
skall liilstädesvara, voi e likväl härigenom Fullmäktige icke betaget att uppskjuta
med handläggningen af ett mål, intill dess Fullmäktige blefve fulltaligare,
eller att afvakta någon för tillfället frånvarande Fullmäktig.? återinträdande
i Styrelsen, derest Fullmäktige skulle finna målets vigt eller beskaffenhet
sådant fordra, samt vid detta förhållande och då Fullmäktiges anmärkta
beslut icke skall hafva kunnat leda tili någon annan påföljd, an som uppslode
derigenom att pluraliteteu af Banco-ful!#>äktige, vid yppad fråga oni
tillsättning af någon Commissarie-beställning inom Banken, skulle besluta
att bordlägga, eiler för någon tid uppskjuta afgörandel häraf, Banco-fullmäklige
hoppats, det Utskottet måtte filina, det Rikets Ständers föreskrifter
icke blifvit, genom berörde beslut, af Banco-fullmäktige öfverträdde;
hvarjemte Banco-fullmäktige, i' sammanhang härmed, på anförde skal, och
i öfverenstärnmelse med Fullmäktiges ofvanberörde beslut, hemställt, det
måtte, uti nu upprättande Banco-Reglemente intagas det stadgande, alt hädanefter
icke någon Commissarie-befallning i Bänken må tillsättas, utan i
närvaro af minst arne ordinarie Ledamöter bland Banco-fullmäktige af
hvarje Riks-Stånd.
Beträffande först rneromförmälde, »f Banco-fullmäktige fattade beslut,
hvarigenom Banco-fullmäktige, i uppgifvet fall, skulle vara förhindrade
alt afgöra förekommande mål, så vida icke minst 2:ne ordinarie Leds mö- ,
ter af hvarje Riks-Stånd voro tillstädes, har Utskottet, efter profning af
hvad å ömse sidor härutinnan blifvit an förd t, icke kunnat undgå instämma
uti Rikets Ständers Revisorers, i afseende härå, meddelade yttrande ; men
som Utskottet, vid granskning af Banco-Verkets förvaltning, under deri
lid, som förflutit, sedan ifråga varande beslut fattades, rnhemlut, att icke
någon tillsättning af Commissarie-befallning blifvit uppskjuten , af anledning,
det Baucu-Sly reisen saknade den fulltalighet, som, enligt samma beslut,
vore ei forderlig, samt således någon, hvarken för Banken eller den
enskilde, menlig följd deraf uppstått, anser Utskottet Revisorernes berörde
anmarkn ng böra förfalla,
JtiJt. till R. St. Prut. 1810, fi Samt. I ,4jd. 11 Hult- &
38
Banco-Ulskotlets Memorial, N:o 5i.
Och enär sådane omständigheter ganska ofta kunna inträffa, då flere
af Banco-Styrelsens Ledamöter äro förhindrade att, under längre tider, i
Styrelsens öfverläggningar deltaga, samt mångå olägenheter kunna uppstå
deraf, att en ledig Commissarie-beställning i Banken en längre tid förbi i f—
ver otillsatt; så, och då en mängd af de ärenden, hvilka på Banco-fullmäktiges
handläggning bero, otvifvelaktigt äro af lika vigtig egenskap, sorn
tillsättning af Comm.issarie-befattningar, och en för tillfället i BancoStyrelsen
inkallad Suppleant har enahanda förbindelse, som er> ordinarie
Ledamot, eller att, före pröfningen af de hos Styrelsen förekommande ärenden,
söka inhemta alla erforderlige upplysningar; har Utskottet icke kunnat
biträda Banco-fullmäktiges ofvanberörde hemställan , samt får alltså
tillstyrka, alt densamma måtte afslås.
Slockholm den 19 Maj 1840.
N:o 31.
Ant. till Exp. Utsi. den 25 Maj, kl. \ 11 f. m
Memorial,
med anmälati af en rättelse i Utskottets Betänkande
N:o 20.
Uti berörde Betänkande, innefattande förslag till ett förändradt
Mynt-system, har, vid bestämmandet af ulmyntningsgrunden för kopparmyntet,
victualievigts beräkning blifvit, genom misskrifning, begagnad i stället
för stapelstadsvigt, som dervid varit afsedd och, enligt Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 28 April i835, samt 3 §. i Kongl. Kungörelsen
den 9 Maj samma år, utgör nu gällande beräkningsgrund vid nämnde
mynts prägling; hvilken misskrifning Utskottet får härmedelst vördsamt
anmäla till rättelse uti ifrågavarande Betänkande, hvaraf anira raden å
ritte sidan bör lyda sålunda: •
”Ett Skeppund koppar, stapelstadsvigt, utmyntas till”
Stockholm den a3 Maj 1840.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens Boktryckeriet, 1840.
B aneo-Ut skottets Memorial, N‘,o 32.
1
N:o 32.
Auli. till Exp. Ul9k. den 20 Juni, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Irenne serskilde ansökningar om
eftergift af öfvcrränlor å Discont-Lån.
Till Utskottet hafva ansökningar blifvit ineifne:
O
l:o af Lieutenanten vid Vestgötha Kongl. Regemente, J. G. de Laval
om eftergift och afskrifning af återstående öfver-räntan å ett, af Lieutenanten
C. G. Freidenfeldt, emot borgen af Lieutenanten John de Laval
och Capitainen J. A. IV/geistjern a , i Banco-Disconten upplaget Lån, stort
1000 R:dr, för hvilket sökanden, jemte dess 2:ne broder, Capitainen C.
F. de Laval och vice Häradshöfdingen P. C. de Laval, enligt serskild afgifven
förbindelse, iklädt sig ansvarighet;
2:o af Capitainen i Armeen Axel P. von Löwenadler, likaledes om
eftergift för återstående öfver-räntan å ett af numera aflidne AdvocatFiscalen
i Armeens Pensions-Cassa G. Gustavi hos Banco-Discont-Verket
upptaget Lån å 540 R:dr; och
3:o af Sadelmakaren Christoffer Gerle om eftergift för den pä Hofslagaren
A. F. Lundlis, den 11 April 1828 förfallna, och den 13 April
1839 till capitalet liqviderade, Discontskuld, 200 R:dr upplupne öfver-ränta.
I anledning af förstnämnde ansökning, har Utskottet inliemtat, att
låntagaren, Lieutenanten Freidenfeldt låtit anvärfva sig till Artillerist vid
Kongl. Maj:ts Flottas Siö-Arliileri-Corps, och att all utsigt till fullgörande
af den honom ådömde betalningsskyldighet försvunnit, samt att bröderne
de Laval å det af Freidenfeldt upptagne lån, tid efter annan, inbetalt
tillsammans 383 R:dr 16 sk., hvarigenom, och med tillägg af de inbetalningar,
som ingått, till följd af den i Capitaine IVigelstjernas lön beviljade
införsel, lånet blifvit till capital fullt liqvideradt, samt 50 R:dr godtgjorde
å den till 291 Idur 9 sk. 11 r. uppgångne öfver-räntan; vid hvilket
förhållande, och då sökandens, Lieutenanten J. G. de Lavals, gemensamt
med sine 2:ne bröder, till Discont-Verket afgifne förbindelse, icke
tillkommit i följd af någon hans egen skuldsättning hos Verket, såsom löftesman
vid ifrågavarande låns upptagande, utan för att befria en sin broder
Irån bonoin ågånget bysättningstvång, samt enär Banco-Utskoltet vid
Bih. till li, St, Brot. i8Jo. G Sami, 1 AJd, 12 Ilaft, i
2
Banco-Utskottets Memorial, N\o 32.
sista Riksdagen medgifvit upphäfvande af den uti löftesmannen för lånet,
Capitaine JVigelstjernas lön vunne införsel, genom hvars beståndande det
återstående öfver-räntebeloppet nu skulle hafva varit fullt inbetaldt, Utskottet,
sedan den ene af sökandens i förbindelsen deltagande bröder år
1833 meddellös aflidit och den andre råkat i obestånd, utan att någon utdelning
erhållits från deras concurser, deruti fordran blifvit bevakad, anser
sig böra tillstyrka Rikets Ständer
att till Löjtnanten J. G. de Lavals ifrågavarande ansökning
lemna bifall.
Beträffande dernäst den af Capitaine Löwenadler gjorde ansökning, så
har Utskottet funnit, att Löwenadler, såsom ensam löftesman för lånet,
blifvit, sedan concurs uppstått efter aflidne låntagaren, Advocat-Fiscalen
Gustavi, från hvars massa i utdelning endast erhållits 80 R:dr 10 sk. B:co,
lagsökt hos Öfver-Ståthållare-Embetets Can/di och genom dess Utslag den
9 Februari 1832 ådömd betalningsskyldighet, till fullgörande hvaraf han
dock, vid sökt verkställighet af Utslaget, saknat all tillgång; att derefter
personlig frihet blifvit honom medgifven tills vidare och så länge han erlade
erbjuden successiv afbetalning af 10 R:dr B:co i månaden, samt att,
genom sådane afbetalningar lånet slutligen blifvit till capital liqvideradt
och i afräkning å den upplupne öfver-räntan, som, efler stadgad beräkning
å 8 procent, uppgått till 118 R:dr 46 sk. 4 r., afbelalde 74 R:dr
17 sk. 1 r.; hvadan Utskottet, med fästadt afseende å Capitaine Löwenadlers
medellösa tillstånd samt hans uppnådda höga ålder och deraf härrörande
oförmåga att kunna sina villkor förbättra, anser sig ega skäl att
bifall till den af honom sökta eftergift af återstående öfverränte-beloppet
R:dr 44: 29. 3.
Hvad slutligen vidkommer Sadelmakaren Gerles ansökning; så enär,
dels Hofslagaren Lundh, vid hos honom anstäldt utmätningsförsök, saknat
all tillgång till gäldande af det lån, han hos Banco-Disconten upptagit,
dels af Gerle, som till sine borgenärers förnöjande afträdt sin egendom,
och från hvars Massa Banco-Disconten bekommit den på dess fordran sig
belöpande dividend med R:dr 6: 22. 1., hvarken genom utmätnings- eller
bysättningstvång, sedermera kunnat indrifvas mer än de, den 23 Mars
1836 å lånet afförde 16 R:dr 32 sk., förr än han genom enskildt biträde,
den 13 April 1839, beredt sig utväg till liqviderande af capital-återstoden,
R:dr 176: 41. 11., samt således föga anledning förefinnes att förvänta den
upplupne öfver-räntans gäldande, hvarken af Lundh eller Gerle, finnér Ut
-
Banco-Utskottets Memorial, N:o 33.
3
skottet, i enlighet med hvad Banco-Discont-Directionen, uti infordradt utlåtande,
äfvenledes tillstyrkt, sig böra hemställa,
att Sadelmakaren Christoffer Gerle matte förunnas eftergift
af den upplupna straffräntan R:dr 167: 14. 8., å det
af Hofslagaren Lundh hos Banco-Disconten upptagne lån,
för hvilket Gerle sig borgen iklädt.
Stockholm den 19 Juni 1840.
N:o 33.
Anti. till Exp. Utsk. d. 20 Juni, kl. 2 e. m.
Memorial, angående afskrifning af B:dr 2,839: 23 sk. 5 r.
Banco, utgörande kostnaden för vid Tumba Bruk anställda
försök till beredande af förbättrad Papperstillverkning.
Banco-Fullmägtige hafva, uti deras till Utskottet afgifne Berättelse,
angående förvaltningen af Bankens Pappersbruk Tumba, fästat Utskottets
uppmärksamhet derå, att, ibland balancerade tillgångar, äro på Räkningen
Pappersförsök upptagne R:dr 3,349: 47 sk. 5 r., hvilka, efter afdrag af
hvad som influtit för hvarjehanda under försöken tillverkadt och sedermera
vid anställd auction försåldt papper, utgöra hela kostnaden för alla
gjorda försök till beredande af så väl ett bättre sedelpapper, som förbättrad
tillverkning af andra pappersslag, och hemställt, att, sedan ifrån berörde
summa afgått det belopp, som, vid försäljning af ett å nämnde auction
åter inropadt mindre parti papper, kunde inflyta, återstoden måtte få
i Brukets räkenskaper afskrifvas.
Sedan Utskottet, i anledning häraf, från Banco-Fullmägtige infordrat
bestämd uppgift å värdet af det ännu oförsålda papper, hvarför tillverkningskostnaden
är vorden Räkningen Pappersförsök påförd, samt upplyst blifvit,
att nyssnämnda oförsålda papper utgöres af 51äg ris hvarjehanda sorters Omslagspapper
och 6 ris gult Kalker-utskottspapper, hvaraf det förra kan med förmon
för Banken begagnas till sådana dess enskildte behof, för hvilka Banken
eljest nödgas uppköpa annat papper å 10 R:dr B:co riset, men det senare
eller det gula Kalkerpapperet icke kan anses säljbart; får Utskottet,
på grund häraf och då till förminskande af den å Räkningen Pappersförsök
4
Banco-Utskottets Betänkande, N\o 34.
uppkomne balance, annan tillgång, än den nu uppgifne behållning i papper,
icke förefinnes, hos Rikets Högloft. Ständer tillstyrka,
att, sedan omnämnde 6 ris gult Kalkerpapper blifvit, till
förekommande af missbruk, förstörde och 51V ris Omslagspapper
till Bankens Pappers-magazin aflemnade, emot godtgörelse
a 10 R:dr B:co liset, med 510 R:dr 24 sk., som i
Tumba räkenskaper å Räkningen Pappers försök komma att
afföras, återstoden af denna räkning 2,839 R:dr 23 sk. 5 r.
må få afskrifvas.
Stockholm den 19 Juni 1840.
Ani;, till Exp. Utsi;, den 20 Juni, lil. 2 e. ra.
Betänkande, angående vuekt fråga, dels om fördelning af
Bruksförvaltarens å Tumba, J. Bagges Löne-inkomst i Lön
och arfvode, dels om bestämma/ide för framliden af det
belopp, sorn till erforderligt biträde för upprättande af
Brukets Bokslut årligen må utgå.
Ilos Utskottet hafva Banco-Fullmägtige anmält, att, då, under den 8
Februari 1838, éontract afslutades med andre Läraren vid Bergs-Skolan i
Fahlun, Jonas Bagge, Qtn hans antagande till Förvaltare af Tumba Bruk,
Banco-Fullmägtige icke ansett sig berättigade bevilja Bagges yrkande, att
af honom anslagne 1,700 R:dr i årlig löne-inkomst, 1,200 skulle anses såsom
lön, och således tjenande till möjligen framtida pensionsbestämmelse,
utan att Banco-Fullmägtige fastställt lönen endast till 900 Rrdr allt Banco,
i likhet med hvad Bagges företrädare i sådan egenskap uppburit, men att
Banco-Fullmägtige, som, med afseende, dels å de ökade skyldigheter, hvilka
komma att med Bruks-Förvaltarens befattning förenas, dels derå, att
Bagge icke kunde få tillgodonjuta den förmon, hans, ibland den egentliga
tjenstemannapersonalen i Banken, inskrifne företrädare egt att i tour
kunna ^befordras till högsta lönen inom Verket och dermed förenade pensionsrätt,
funnit Bagges omförmälda begäran vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
förbundit sig att densamma hos Utskottet till bifall anmäla.
Banco-Utskottcls Betänkande, N;0 34.
5
Med anledning häraf och då medgifvas måste, att Bruks-Förvaltaren
å Tumba, Professoren Bagge, uti de till hans befattning hörande ämnen,
eger en sådan grad af skicklighet, att det är af vigt att fästa honom vid
Bruket, samt enär detta ändamål, enligt Utskottets förmenande, säkrast vinnes
genom hans tillförsäkrande om någorlunda bekymmersfria dagar, när
belsa och krafter, vid en kommande ålderdom, icke vidare tillåta honom
att med ulöfningen af nu innehafvande tjenstebefattning fortfara, finner
Utskottet sig böra tillstyrka,
att af den conlanta löne-inkomst 1,700 R:dr Banco, som
blifvit nuvarande Bruks-Förvaltaren, Professoren Jonas Bagge
tillerkänd, 1200 R:dr må uppföras såsom lön och 500 R:dr
såsom serskildt arfvode, med det uttryckliga förbehåll likväl,
att denna lönens förhöjning endast gäller för nuvarande
innehafvare!! af Bruks-Förvallare-tjensten.
f sammanhang härmed, hafva Ranco-Fullmägtige jemväl andragit, hurusom,
genom § 19 uti den för Bruks-Förvaltaren å Tumba, under den
20 September 1827, utfärdade Instruction, Förvaltaren är vordet medgifvet
att till hjelp vid Bokslutet för 2:ne månader antaga ett biträde, emot
arfvode, som af Banco-Slyrelsen bestämmes; hurusom beloppet af detta arfvode
på sådant sätt utgått för åren 1827—1829 med 100 R:dr årligen,
varit besparadt under följande år, då vid Bruket fanns en Arbets-Chef,
sorn kunde Förvaltaren i förberörde hänseende biträda, men åter utgått år
1884 med 50 R:dr, 1835 och 183G med 100 R:dr för livarldera året,
1837 med 50 ll:dr och slutligen för år 1838 blifvit af Banco-Fullmägtige
bestämdt att utgå med 100 R:dr, efter det Förvaltaren förklarat, att han
icke ens med samma belopp vore ersatt för den kostnad, han fått vidkän
nas
för nämnde biträdes begagnande; hemställande Banco-Fullmägtige, att
ett belopp af 1(30 R:dr Btco måtte, för nämnde ändamål, hädanefter årligen
få utgifvås.
Utskottet anser sig, på grund af denna Banco-Fullmägliges hemställan,
böra hos Rikets Höglofl. Ständer föreslå,
att ett årligt arfvode af 100 R:dr Banco må för framliden
bestämmas, att utgå för erforderligt biträde vid upprättan
det
af Tumba Bruks Ilufvud-Bokslut.
Stockholm den 19 Juni 1840.
6
Banco-Utskottets Betänkande, N.-o 35.
N:o 35,
Ani;, till Exp. Utsi;, d. SO Juni, kl. 2 e. m.
Betänkande, angående hufvud gr under ne för en förändrad organisation
af Bunco-Verket.
Uti Reglementet för Bankens Styrelse och Förvaltning af den 26
Maj 1835 § 32, är åt Banco-Fullmägtige vordet uppdraget, att låta utarbeta
och till Rikets näst sammanträdande Ständers pröfning och fastställande
öfverlemna fullständigt förslag tillen nyorganisation af Banco-Verket,
enligt följande af Rikets Ständer vid Riksdagen antagne och bestämde
hufvudgrunder:
”1. Yexel-Banken, Låne-Banken, Special-Cassorna samt Småsedelsoch
Afräknings-Contoiret, efter förra organisationen, komma att motsvaras
af följande 4 Hufvud-Afdelningar:
a~) En Gassa-Af delning, dit allt skall hänföras, som angår behållningar
i ädla metaller och sedlar, äfvensom contant utgift och contant
inkomst;
b~) Ett Sedel-Contoir, dit allt skall hänföras, som angår sedlars tillverkning
och inlösen;
c) En Depositions-Afdelning^ som, af Vexel-Bankens flerfaldiga functioner
skall bibehålla endast redovisningen för allmänna Verks och enskildes
deponerade penningar samt, såsom en följd deraf, assignalionsrörelsen;
d')
En helne-Afdelning, som, med frånskiljande af Cassa-Redovisning
och hvad i öfrigt är för dess föremål främmande, skall hafva att besörja
och redovisa Bankens utlåningar, beräkna och uppbära räntorne,
deraf bestrida förvaltningskostnaderne och eljest anbefallda utgifter
samt utreda, hvad för hvarje rörelsegren vid något tillfälle förlorats
eller på det hela vunnits för hvarje år.
II. De granskande, controllerande, afslutande och biträdande Afdelningarne
och Contoiren inom Banco-Verket blifva:
a) Ett häne-Canzli, motsvarande Canzli-Departementet.
G) En Controll- och Revisions-Af delning, som skall dels besörja all under
årets lopp behöflig controll och moträkning, samt under denna
synpunkt omfatta både Cassan, Sedelverket, Depositions-Banken och
Banco-Utskoltets BetänkandeN.-o 35,
7
Låne-Banken, dels sysselsätta sig med granskning af fullt färdig och
afslutad Räkenskap, ej blott lill ziffran, ulan äfven till anordningarnes
enlighet med gifne författningar,
c) Ett Hufvud-Afslutnings-Contoir, hvars föremål skall vara att utur
de serskilda Böckerne sammanfatta en möjligast förkortad samt tillika
tydlig och upplysande General-IIufvud-Bok öfver hela Banco-Verket.
Hvarjemte Fiscals-Contoret, enligt dess egande organisation, bibehålies.
Börande Bankens Ekonomiske ärenden, på sått lämpligast anses,
antingen öfverlemnas åt Hufvud-Afslutnings-Contoiret eller fördelas
emellan vederbörande Afdelningar, samt den speciella Bokföringen
af hvad Ekonomien tillhörer, ordnas så, att ali onödig vidlyftighet
vid Hufvud-afslutningen undvikes.
III. II vardera Afdelning och Contoir skall stå under en af Fullmägtige
omedelbart tillsatt Chef, med åliggande att inom Afdelningen eller
Contoiret dels ordna arbetet, dels vaka öfver göromålens behöriga och oafbrutna
gång, samt med skyldighet att derföre ansvara inför Öfverstyrelsen.
IV. Vården af Bankens i General-Cassorne och sedelmagazinen samt
de öfriga förvaringsrummen befintlige redbarheter och tillgångar, jemte den
dermed förenade nyckel vården, skall öfverlemnas åt vederbörande Departements-Chefer
gemensamt med några af de högre Tjenstemännen inom
hvardera af Bankens Afdelningar och Contoir, hvilka skola ega med Cheferne
samfäld ansvarighet för de under deras vård förvarade tillhörigheter.
V. Banco-Verkets Understyrelse kommer att utgöras af Cheferne för
de serskilde Departementen: Cassa-Afdelningen, Sedel-Contoiret, Depositions-Afdelningen,
Låne-Afdelningen, Låne-Canzliet, Controll- och Revisions-Afdelningen
samt Hufvud-Afslutnings-Contoiret, uti hvilka Verket,
enligt den nya organisationen, skall fördelas.
Tillhörande det Fullmägtige att låta uppgöra förslag, ej mindre till
Redovisnings- och Tjenstgörings-Ordningen inom hvarje Bankens Afdelning
och Contoir, än äfven till reglering af den vid Verket erforderliga tjenstemannapersonal,
samt dess lönevillkor, under noggrann! iagttagande, att controller
och göromål, så vidt det utan äfventyr af förluster för Banken låter
sig verkställa, i möjligaste måtto förenklas; att tjenstemannapersonalen
inskränkes till det antal, som för göromålens obehindrade gång oundgängligen
erfordras, och att alla andra ändamålsenliga medel till förminskning
i de nuvarande kostnaderne för Bankens förvaltning blifva begagnade.”
8
Banco-TJtskottets Betänkande, N:o 35.
Nästföljande § 33 af Banco-Reglementet innehåller, att för uppfyllandet
af omförmälda uppdrag nödige åtgärder ofördröjligen borde af Fullmägtige
vidtagas, och berättigar Fullmägtige att under mellantiden, intill
nästderpåföljande Riksdag, i den nion förslaget till Bankens nya Organisation
Liefve utarbetadt och af dem godkändt, låta, der sådant funnes lämpligt,
sätta detsamma provisoriskt i verkställighet, på det att, jemte den
dermed åsyftade besparing i förvaltningkostnaderne, någon erfarenhet o;n
fördelaktigheten och ändamålsenligheten al' de blifvande organisalions-förändringarue
måtte kunna erhållas, innan förslaget till Rikets Ständers stadfästelse
anmält#; Fullmägtige öppet lemnadt att under tiden för nya elier
förändrade t jtnsiebefatlningar anordna de lönevillkor, Fullmägtige funno af
rättvisa och nödvändighet påkallade, dock under förbehåll, att tolal-syinman
af Bankens dåvarande Åflönings-Stat ej finge i något fall öfverskrida*.
Hvarjemte Baneo-Ulskottet genom 5 § af Rikets Högloft. Sländers för
Utskottet fastställda Inslruction, erhållit uppdrag, att, sedan Utskottet noga
granskat de förelag till en ny organisation af Banco-Verket samt till reglering
af den vid detta Verk erforderliga tjenstemanna-personal och dess
lönevillkor, sorn Banco-Fui 1 mägtige fått sig uppdraget alt, enligt antagne
och bestämda huftudgrvnder, låta utarbeta, skall Utskottet, som jemväl
bör taga en fullständig kännedom om den då redan vunna erfarenheten
om dessa lurslags fördeiaklighst och ändamålsenlighet, desamma, med. deruti
möjligen nödiga och nyttiga ansedda ändringar och tillägg, till Rikets
Ständers pröfning och fastställelse öfverlemna. Börande Utskottet dessuLom,
i sammanhang härmed, pröfva och till framlida efterrättelse fastställa de
genom Fullmägliges försorg uppgjorda förslag till redovisnings- och tjenstgörings-ordningar
för Bankens serskilda Afdelningar och Contoir.
Med föranledande häraf, hafva Banco-Fullmägtige lill Banco-Utskottet
öfverlemna t förslag tili Tjenstgörings- och Redovisnings-Ordningar för:
Cassa-A fd el n i ngen,
Sedel-C kontoret,
Deposilions-Afdelniiigen,
Lä r.e-A fdel ni ngen,
Låue-Canzliet,
Conlroll- och Revisions-Afdelningen,
Boksluts- och Ekonomi-Afdelningen, samt
Understyrelsen och dess Expedition;
hvar
-
jBanco-TJtskollets Betixnkandej IV:o 35.
9
hvarförutan förslag, dels i afseende på den ansvarighet, sorn Banco-Verkels
Embets- och Tjenstemanna-befatlningar åtfölja, dels till en definitiv Aftöningsstat
samt dels till förändrad organisation af Banco-Fullmägtiges egen
Expedition likaledes lill Utskottet inkommit, olver hvilka likväl Utskottet
ansett sig böra serskilda Utlåtanden till Rikets Högloft. Ständer afgifva; inskränkande
sig Utskottet nu till meddelande af en i möjligaste måtto sammandragen
öfversigt af grundel ne for hvarje Afdelniugs organisation samt
föremålen för dervarande befattningar;
a) Gassa- Af delningen.
Till denna Afdelning hänföres allt, som angår behållningar i ädla
metaller, i sedlar och i kopparmynt, äfvensom contant utgift och contant inkomst
samt mynt-om vexling. En lätt och redig öfversigt af Cassans tillstånd
och de dermed inträffande daglige förändringar, så väl för hvarje
serskildt slag af behållningar, som på det hela eller med andra ord: En
gemensam fortgående Cassa-Riikning är ett hufvudföremål för bokföringen
derstädes.
Emedan Cassans förråd och behållningar (ej egne, utan blott under
dess redovisning ställde} utgöras icke allenast af Banken tillhörige eontante
medel (metalliska tillgångar) ulan äfven af dylike, tillhörande andra;
så och enär hvarje serskildt Förvaringsrum betraktas såsom Gäldenär för behållningen
deruti, blifva de motsvarande Borgenärerne under denna synpunkt
Lane- Af delningens Conto för de contenia medel (metalliska tillgångar),
Banken sjelf eger samt Depositions-Af delningens Conto för å Räkning derstädes
insatt Guld.
Emedan Cassans behållningar (icke heller egna, utan blott under dess
redovisning slallda) vidare utgöras af representativt mynt (Bankens räntefritt
utställda skuldförbindelser, ansedda såsom penningar och inlösbara
viii anfordran), för hvilka likaledes hvarje serskildt Förvaringsrum är att betrakta
under egenskapen af Gäldenär, så blifver motsvarande Borgenären
under denna synpunkt: Sedel-Contoirets Conto.
Emedan Sedel-Contoiret i sin räkenskap måste betragta sig å Bankens
vägnar såsom Gäldenär för alla de Bancosedlar, som ibland allmänheten
utelöpa, och afbörda denna skuld genom förslitna och obrukbara sedlars annullering
samt öka densamma genom nya tillverkade sedlars aflemnande till
Förvaringsrummen; hvaremot Cassan är den, som har att besörja sjelfva inlösningen
och dertill är försedd med metallisk tillgång af Banken sjelf (LåneBih.
till R. St. Brot. 18/fo, 6 Sami, 1 Afd. 12 Haft, 2
10
B ane o-TJl skot tets Betänkande, N;o 35.
Afdelningen), då nemligen icke inlösningen uppskjutes och stadnar vid nytt
sedelbyte; så blifver, enligt denna synpunkt, uti Cassa-Afdelningens Räkenskap:
Läner Afdelningens Conto Gäldenär och Seclel-Contoirets Conto Borgenär
för hela massan af utelöpande Bancosedlar.
För Cassa-hehållningarne i myntadt och omyntadt Guld och Silfver,
Kopparmynt och färdiga Sedlar sammantagne, blifver Total-Cassans Conto
Gäldenär och Omförings-Conto Borgenär.
Uti hvar och en af de Speciella Cassorne (tills vidare Sju, af hvilka
Fyra Expeditions- och Tre Vexlings-Cassor) föres ett Diarium öfver intägt
och utgift. Afslutning sker för hvarje dag och controlleras af Cassa-AfdeU
ningens Chef.
Såsom en vighetsanstalt och för alt icke stundligen behöfva anlita
de större Förvaringsrummen är en så kallad Dagvexlings-Cassa inrättad.
Dess behållning blifver till sitt Total-belopp uti metalliskt mynt och sedlar
tillhopa oföränderlig, sådan densamma af Bankens Öfver-Styrelse bestämmes.
Den vårdas af Cassa-afdelningens Chef och Kamererare samt
begagnas endast till utbyten, olika sorter emellan. Minst en gång i månaden,
på obestämd dag, inventeras denna Gassa i öfvervaro af båda Njmkelvårdarne,
utaf Cheferne i de öfrige Departementen, minst arne på samma
gång deruti deltagande.
Vården af de större Förvaringsrummen för myntadt och omyntadt
Guld och Silfver samt Sedelmynt tillhörer, med undantag af Sedel-Contorets
Chef, de sex öfrige Departemenls-Cheferne och de biträdande Commissarierne
uti DeposiLions-Afdelningen, Låne-Afdelningen och Låne-Canzliet,
under lika och gemensam ansvarighet, hvaremot vården af Kopparmynts
General-Cassan under gemensam ansvarighet tillhörer Commisarierne i Sedel-Conloret,
hvilka, såsom egande inseende öfver nya Sedlars förfärdigande
och förslitne Sedlars slutliga annullerande, ansetts icke böra tillika ega någon
befattning med vårdandet af Sedlar, som blifvit från dem aflemnade
till förbrukning och äro dertill användbara.
Bankens så kallade mindre General-Cassa, som uti alla Mynt- och
Sedelsorter sammantagne ej får hos sig ega högre belopp, än En million
R:dr Banco från en dag till den följande, förser Special-Cassorne med behöflige
penningar för dagen, och emottager från dem, efter slutad expedition,
de öfverskott, som uppkomma, i följd af föreskriften, att en Cassör
icke får från en dag till en annan ega större behållning, än zfooo R:dr, för
hvilka han säkerhet ställt. Vården deraf tillhörer, med undantag af de i
Banco-Ulskollets Betänkande, N:o 35.
II
Sedel-Contoret placerade Conunissarier, samt Chefen för Cassa-Afdelningen
och Pantlåne-Commissarien, — de öfrige Departements-Cheferne jemte de
biträdande Commissarierne ut i Depositions-Afdelningen, Låne-Afdelningen
och Låne-Canzliet, samt desses Vicariér under lika och gemensam ansvarighet.
— Nyck! aine förvaras, efter inbördes öfverenskommelse, utaf en Chef
och en biträdande Commissarie, i sender, deribland ingendera, under samma
lid, innehar Nyckelvård till något af de större Förvaringsrummen.
Expeditions-Cassoriie (lills vidare fyra inom gemensam local) hafva
att emottaga alla slags Penninge-Insättningar för Depositions- och LåneAfdelningarne
och tillika besörja all sådan vexling och tillbakagifning, sorn
i samband med insattningarne äskas, samt att inlösa nämnde Afdelningars,
äfvensom Sedel-Contorets, för inlöste Transportsedlar, på Cassa-Afdelnineen
ställde invisningar.
O O
Vexlings-Cassorne (lills vidare Irenne med hvar för sig afsk il jd local)
besörja allenast utbyte och för vexling af alla Mynt- och Sedelsorter,
utom Transportsedel’, för hvilka Sedel-Contorets invisningar dock kunna
jemväl i dessa Cassör infrias.
Chefen för Cassa-Afdelningen är ansvarig att någon Special-Cassas
behållning, enligt afslutningen för dagen, icke öfverstiger zjooo R:dr Banco.
Så vidt möjligen ske kan, skall han äfven vaka deröfver, att, till det i Afslutningsdocumentet
uppgifna belopp, behållning verkligen linnes i Cassan.
Han är i sådant afseende förpliktad att dagligen taga en allmän öfversigt
af hvarje Cassas behållning; samt berättigad att, så ofta han för godt finner,
uti en eller flere Cassör anställa Speciel inventering. Likasom Dagvexlings-Cassan,
skola jemväl Special-Cassorne af de öfrige Cheferne, på
obestämd dag, inventeras minst en gång i månaden.
Afdelningens egentliga räkenskap innefattas uti en allmän Cassa-Bok,
hvars förande åligger en Kamererare och grundar sig å dels en SpecialBok
öfver infriade invisningar och utställde insällningsbevis, dels ock å
serskilde verificalioner samt dagafslutningar.
Personalen inom Cassa-Afdelningen utgöres af
Chef . . .
Kamererare .
Cassörer:
i
i
för Expeditionen .
Yexlingen . .
4-
3.
T
12
Banco-Utskolttts Betänkandej IV\o 35,
Bokhållare:
för Cussa-Specialen mot Depositions- och Låne-Afdelningar
ne
m. m
till biträde åt Chefen m. m
i.
i.
2
Cassa-Skrifvare
7
tillsammans iS
hvaraf likväl i Cassör och i Cassaskrifvare förmodas kunna indragas, i
händelse Rikets Högloft. Ständer finna för godt besluta, att Sedlar på 8,
12 och IÖ skiliingar icke vidare må af Banken utgifvas.
Till denna Afdelning af Banco-Verket hänföres allt, som angår nja
Sedlars tillverkning samt obrukbara Sedlars inlösning och annullering, med
ali i samband dermed erforderlig redovisnings- och arbetsåtgärd.
Föremålen för dess omsorger blifva alil så:
d) Controli öfver tillverkning af Papper till högre Sedelvalörerne, från
och med i6':dels till och med 5oo R:dr.
b) Sedel-tillverkning eller Sedlars tryckning och skrifning.
c) Magasins-vård af Sedel-papper, Sedel-blanketter, nya tillverkade Sedlar,
intilldess de hunnit aflevereras till Cassa-Afdelningen, samt inlöste
förslilne Sedlar å io R:dr och derunder ifrån och med deras
aflevererande från Cassa-Afdelningen, intilldess de, efter skedd slutlig
granskning och annullering, blifvit förstörde genom bränningsanstalten.
(Inkomne Sedlar å de högre Valörerne från och med 5oo
till och med 16; R:dr, äfvensom Transport-Sedlarne, förvaras inom
Contoret såsom Verificationer Lill Sedelräkuingarne, intilldess de kunnat
aflemnas till Bankens Räkenskaps-Archiv.)
d) Speciel redogörelse öfver Sedelräkningarnes serskilda balancer, hvilka
tillhopatagne innefatta Bankens totalskuld både för utelöpande och i
Cassa liggande banco-sedlar samt motsvaras af den summa, SedelContoret
har, såsom sin fordran påförd Cassa-Afdelningen.
Med hänsigt till hvartdera af desse föremål, är Contoret i behof af en
derefter lämpad fyrfaldig Räkenskap, nemi.:
a) öfver de ordres om tillverkning af Papper till större Sedelvaleurer,
som Herrar Fullmägtige, uppå anmälan af Chefen för Sedel-Contoret
b) Sedel-Contoret.
Banco-Ulskottets Betänkandej IV.-o 35.
13
örn behofvet af en eller flere Sedel-sorter, utfärda samt det till följd
deraf inkomna Sedelpapper.
F) öfver Sedeltillverkning och Magasinsvård, hvilken Räkenskap äfven
innefattar redovisning för hvad, som i desse hänseenden icke omedelbarligen
inom Contoret ornbesörjes, såsom Sedlars tryckning i den
serskilda Trycknings-anstalten, deras Skäring och Stämpling, der
desse åtgärder äro behöflige, Sedlars skrifning samt slutligen för
hvad som. af felaktigt Sedel-papper, Sedel-blanketter och vid tillverkningen
uppkommet maculatur, efter hvarje års förlopp förstöres
genom Brännings-anslalten.
c) öfver fullt färdige Sedlar, som till Cassa-Afdelningen blifvit lefvererade,
öfver inlöste Sedlar samt i sammanhang dermed öfver SedelContorets
förhållande lill Cassa-Afdelningen, samt
<T) öfver behandlingen inom Contoret af från Cassa-Afdelningen dit in
kornne
förslilne Sedlar å io R:dr och derunder (Småsedlar).
Sedcl-Contorets förråder af Sedel-Papper och Blanketter samt af färdige
Sedlar och Maculatur vårdas under 3:ne olika lås, hvartill Chefen,
en biträdande Commissarie samt Kamereraren i Sedel-Gontoret hafva hvar
sin nyckel.
Personalen inom Contoret utgöres af:
Chef i.
Commissarier, som tillhandagå Chefen med bevakningen öfver Sedelpappers-formation
vid Tumba, namnunderskrifter vid nya Sedlars
tillverkning, undersökningar angående falska och förfalskade Sedlar,
godkännande eller casserande af stympade eller bristfällige Sedlar,
ordningens handhafvande vid uppräkning och annullering af förslilne
Sedlar och hvad mera, som med Conlorels föremål står i samband 2.
Kamererare för hufvud-bokföringen, utstakning och utdelning till skrifning
af smärre Sedlar m.
1.
Bokhållareför den speciella bokföringen af tillverkade och ingångne
Sedlar, hvar, under sitt Conto, afprickningen för de senare samt
Extraclens uppgörande m. m
Contors-Skrifvare
6.
Till Contoret hänföres vidare:
Föreståndare för Stereotyperingen och Tryckeriet
1
14
Banco-Utskottets Betänkande, N\o 35,
Förste Tryckare .
i•
Andre Tryckare
2.
Medaljör , i
Stilgjutare
r
Tillsammans
20.
Deraf likväl, enligt Banco-Fullmägtiges yttrade åsigt, 1 Commissarie,
1 Bokhållare och 3 Contors-Skrifvare framdeles, i den nion de gamla
Transportsedlarna upphöra och försvinna, blifva umbärlige, äfvensom Medaljörs-
och Stilgjutare-befattningarne vid nuvarande innehafvarnes afgång
komma att indragas.
c) Depositions -Afdelningen.
Dit hänföres allt hvad, som tillhörer redovisningen för Allmänna
Verks och Inrättningars, Bolags och Enskildes deponerade penningar samt,
såsom en följd deraf, assignationsrörelsen, äfvensom sådane medel af depositions-natur,
hvilka förut ingått i Låne-Bankens Räkenskap, men icke
kunna utbetalas utan serskildta Beslut af Bunkens Öfver- eller Under-Styrelse,
såsom Bötesmedel till disposition åt de fattige, Bötesmedel, enligt
Bankens Brand-Reglemente m. ni.
Depositions-Afdelningen har endast Skulder, och kan, enligt sin natur,
icke ega att fordra, utom hos Cassa-Afdelningen, som emottagit de
influtne contante medlen, och skall dem, vid påfordran, åter utbetala. I
dess Räkenskap blifver tili följd deraf Cassa-Afdelningens Conto alltid Gäldenär
för lillhopalagde summan af de åtskillige Räkningshafvarnes salderade
fordringar.
Räkningarne föras icke blott i Riksdaler, Skillingar och runst. Banco,
eller i händelse af ett förändradt Mynt-System, enligt de grunder, som
detsamma kommer att innefatta, utan jemväl i Ducater och hundradedelar
deraf, med dem, som sig derom anmäla.
Depositions-Afdelningens befattning, i hvad Assignations-rörelsen angår,
stödjer sig på den hufvudgrund, att anvisning på medel, sorn ej åtminstone
öfver en natt stålt Räkningshafvaren till godo, icke får, såsom
giltig, derstädes antagas.
Fordringsegarne hos Afdelningen (Bäkningshafvare) skiljas under 6
Glassér.
Till den usta höra:
Medel, som bero af Bankens egen Styrelses disposition, äfvensom
fBanco-Ul-skottets Betänkande, N\o 35.
15
Skuld-balancerne för ännu utelöpande, icke io år gamla, In visningar oell
Insältningsbevis förre Yexel-Banken och dess Cassör emellan. (Fria från
Folii-afgift.)
Till elen 2:eira:
Alla varande eller blifvande Contos, tillkomne under egenskapen af
Crediliv eller Förlag uLaf Banken, Cassa-Creditiv undantagne, vare sig
räntefritt eller mot utstakad ränta. (Fria från Folii-afgift.)
Till elen 3telje:
Medel, tillhörige Staten samt dess Allmänna Verk och Cassör, ej
egande natur af Crediliv eller Förlag från Banken. (Fria från Folii-afgift.)
Till elen 4:de:
Alla de under Stockholms Stads Styrelse hörande Embets-Yerk och
Cassör samt sådane Allmänna Inrättningar, Välgörenhets-anstalter, Concurs-Massor
m. fl., som begagna Depositions-Banken egentligen till Förvarings-ställe,
och om hvilka med tillförsigt kan förutsättas, att öfverassignering
icke kommer i fråga; samt jemväl sådane Enskilde, som antingen,
innan folii-afgiften vidtog, behörigen anmält sig hafva upphört med assigneringen
på Banken; eller ock derefter fortfarande bibehållit eller upptagit
ny rökning i Depositions-Afdelningen, men framdeles göra anmälan om
samma räknings upphörande, samt insätta det mot utelöpande Assignationcr
svarande belopp; (från Folii-afgift befriade — de sistnämnde, likväl ej
förr, än under året näsLefter det, anmälan om assigneringens upphörande
blifvit gjord.)
Till elen 5:te:
Medel, tillhörige alla Stiftelser, Bolagsföreningar och Enskilde, hvilka
utställa Invisningar med beräkning på omloppstid, och af sådan orsak äro
underkastade Folii-afgift, samt
Till elen 6:te:
Cassa-Creditiven, likaledes underkastade Folii-afgift, enligt Rikets Högloft.
Ständers beslut.
Före Räknings upptagande göres skriftlig anmälan hos Under-styrelsen
, som, enligt nyssnämnde grunder, hänförer räkningen till sin behöriga
Class.
Personal.
Chef 1.
Commissarier . 2.
Kamererare för Deposilions-Boken ....... 4-
16
Banco-Utskoltets Betänkande, N\o 35.
Bokhållare . . . ,
Contoirsskrifvare . .
Maculeringsstämplare
3.
6.
i
Tillsammans 17
d) L åne - A f d elnin gen.
A. För det egentliga Banco-Ferket och
B. För Discont-Rörelse.
Låne-Afdelningen för det egentliga Banco-Verket har alt besörja och
redovisa Bankens Utlåningar, beräkna och uppbära Räntorne deraf, bestrida
Förvaltningskostnader och eljest anbefallda utgifter och utreda, hvad för en
eller annan rörelse-gren, vid något tillfälle förlorats samt för hvardera serskildt
och på det hela vunnits hvarje år.
För utredande af Vinst och Förlust samt Capitalets deraf beroende
förhöjning eller nedsättning måste Låne-Afdelningens räkenskap omfatta i ett
samband, mer eller mindre summariskt, för hela Banco-Verket:
Så väl Fordringarne som Skulderne äro antingen:
Låne-Afdelningen specielt tillhörande, som till sina detaljer böra ingå
och redovisas i dess Räkenskap, eller,
Låne-Afdelningen, blott i och för sammanfattningen af hela BancoVerkets
tillgång och öfverskott, generelt rörande, som hafva sin detaljredovisning
i annat Departement och derföre kunna i Låne-Afdelningens
Räkenskap mera summariskt behandlas.
Att betjena allmänheten i dess flerfaldige förhållanden till Bankens
Låne-Afdelning med minsta omgång och tidsutdrägt, sorn, allt efter arten
och beskaffenheten af hvarje transaction, under nödig controll och säkerhet,
må kunna åstadkommas med den härför afsedda arbets-personal, är hufvudlöremål
för Afdelningéns dagliga verksamhet, äfvensom att, under sine vederbörlige
titlar, successive fördela alla Inkomst-och Utgifts-poster, så att de,
vid årets utgång, blifva tili beloppet bestämda genom uppsummering af columner
för hvarje Afdelning och Under-afdelning. För hvarje förfluten vecka
formeras en afslulning öfver det hela. Bankens Allmänna Hufvudbok (livar
-
Fordringarne,
Skulderne,
Inkomsterne och
Utgifterne.
af
Banco-Vtskottcls Betänkandej IV-o 35.
m
af sammanfattandet, hufvudsakligen på grund af Låne-Afdelningens, men
jemväl med ledning af Sedel-Conloirets, Cassa- och Deposilions-Afdelningarnes
Räkenskaper, i afseende på sådane detaljföremål, som hvardera tillhöra
, hesörjes i här nedan omförmäide Boksluts-Afdelning), har att å sina
vederbörliga Contos redovisa, så väl årsrörelsen, som in- och utgående balancer
samt verkställa Capilal-behållningens slutliga fördelning i Grundfond
och Reservfond.
Personal.
Chef ................. i.
Commissarie!’
3.
Kamererare
3.
1) okhall a le* . . . » . . » . . . . . . . fy.
Contorsskrifvare 5.
Silfver vägare i.
Tillsammans 18.
B. Lane-Af eldning för Discont-Rörelse.
Från den under Litt. A. beskrifne Låne-Afdelningen för det egentliga
Banco-Verket lemnäs härtill nödige förlag, på sätt och i den ordning,
som af Rikets Ständer, vid hvarje Riksdag, bestämmes. Netto-afkastningen
af rörelsen, sedan förvaltningskostnad blifvit bestridd, samt godtgörelse innehållen,
så väl för inträffade förluster för året, som för beloppet af sådane
fordringsposler, hvilka, efter bepröfvande af Rikets Ständers lill granskning
af Räkenskap och Förvaltning utsedda Revisorer, funnits af egenskap att
böia såsom osäkre frånskiljas den egentliga Låne-balancens summa, och å
serskildt blad inom linien balanceras, tillfaller ofvannämnde Afdelning för
det egentliga Banco-Verket.
Discont-rörelsens skötande och redovisningen för densamma i alla sina
detaljer står i öfrigt under alldeles afskiljda Styrelser samt utgör föremål
för alldeles afskiljda Räkenskaper, hvilka af dertill utsedde Revisorer speciell
granskas.
De serskilde Låne-Verken äro:
En Discont i Stockholm,
Ett Låne-Contoir i Götheborg och
Ett Låne-Contoir i Malmö,
hvilka hvardera (ätt sig anvisadt sitt district samt sköta och redovisa 3:ne
olika slag af Discont-rörelse, nemligen:
Bih, till R. St, Brot. 1840, G Sami, 1 A/d, 72 Haft, 3
18
Banco-Utskotlets Betänkande, N\o 35,
Utlåning på namn-säkerhet mot reverser och borgen, med omsätlningsrätt.
(Allmän Discont.)
Utlåning mot säkerhet af Gäldenärens namn med åtföljande hypothek af
Publika Papper samt i serskilda fall borgen, utan omsätlningsrätt.
(Publika Pappers Discont.)
Utlåning emot säkerhet af Gäldenärens namn med åtföljande hypothek af
antingen accepterad invisning eller skuldsedel af annan person, utan
omsätlningsrätt. (Handels- och Närings-Discont.)
Iagttagelserne, i afseende på Discont-rörelsens ordnande samt Fonderne
för dess bedrifvande, bero af Rikets Ständers beslut från Riksdag till
Riksdag och äro således ombytlige.
I Stockholms Discont-Styrelse deltaga 2:ne Bankens Commissarier,
sorn der hafva sin dagliga sysselsättning och på Discontens Stat åtnjuta
innehafvande löneförmoner; och Styrelsen utgöres för Öfrigt, dels af medlemmar
i Bankens Öfver-Styrelse, dels af tjenstemän från Banco-Verket.
I Götheborgs och Malmö Låne-Contoirs-Styrelser deltaga på h vartd era
stället ett Bankens Ombud, som på Låne-Contoirets Stat aflönas, och för
öfrigt Ledamöter, som af hvartdera Riksståndet dertill utses.
e) L ån e - C an zl i et.
Denna Banco-Verkets biträdande Afdelning besörjer, för hvad som
angår Låne-rörelsan på orörlig pant och längre tider, alla de åtgärder,
hvilka icke äro af egenskap att ingå uti Låne-Afdelningens befattning såsom
Expeditions- och Räkenskaps-Deparlement, eller uti Controil-och RevisionsAfdelningens
befattning, såsom controllerande, eller uti Fiscals-Embetets befattning
såsom verkställande, i dess egenskap af Bankens juridiska Ombud.
Uti Låne-Canzliets bestyr, som alltså är af blandad och flerfaldig art,
afses 2:ne bestämdt skil jagtiga föremål:
a') Lånehandlingars granskning i och för Låns beviljande.
b') Utestående Låns bevakning.
I båda dessa hänseenden förekomma inom Låne-Canzliet, dels Juridiska,
dels Kamerala och dels Collegiala behandlingssätt och former.
Med Låne-handlingars granskning åsyftas att tillse och göra sig förvissad
:
1:0 att panten är af egenskap att medgifva belåning, enligt de af
Rikets Ständer utstakade grunder j
B anco-Ut skottets Betänkande j N:o 35.
19
2:0 att elen, som lån söker, är till låns erhållande berättigad och
har till panten behörig och obestridlig egande-rätt;
3:o att Banken må hafva, för händelse af det ifrågavarande beloppets
utsökande, sin förmonsrätt förvarad, i afseende på Capital, Ränta och förskjuten
kostnad, samt genom Intecknings och skuldförbindelses fullständighet
och lagliga form i öfrigt, vara för sitt anspråk fullkomligen betryggad.
4:o att Låne-beloppet ej kommer att öfverstiga det maximum, som, i
hänseende till hvarje lån och till hvarje Gäldenär, är af Rikets Ständer
bestämdt.
Uti bevakningen af utestående lån ingår:
5:o att iagttaga samt, efter sig företeende förhållanden, ordna hvad,
i följd af inträffade förändringar med pant eller Gäldenär eller Löftesmän,
i en eller annan måtto erfordras till betryggande af Bankens rätt och bästa;
6:0 att vederbörligen låta förnya Inteckningarne, äfvensom, i utsta
kade
fall, Borgensförbindelser och brandförsäkringar samt förnyelse-documenternes
rigtighet och fullständighet conlrollera;
7:0 att i god tid föranstalta om anmaning, der den stadgade betalningsskyldigheten
blifvit åsidosatt;
8:0 att hålla ordning på de dagar, då anmaningarne kommit vederbörande
tillhanda, såsom grunden för den tillåtne respit-tidens beräkning;
g:o att låta föranstalta om omedelbar utsökning af totala Låne-summan,
med ränta och omkostnader, sedan respit-terminen, för betalande
eller reglerande af hvad anmanadt blifvit, tilländagått.
Ådagaläggandet om och i hvad måtto dessa flerfalldiga omsorger blifvit,
i afseende på hvarje Lån serskildt, vederbörligen handhafde, är föremål
för Låne-Canzliets Redovisnings-ordning.
Den Collegiala behandlingen af alla, Låne-Canzliet tillhörande, mål
och ärenden, med åtföljande granskningar och beredningar, tillhörer Chefen
jemte öfrige derstädes tjenstgörande Commissarier med biträde för detaljerne
af underlydande tjenstemän, hvarförutan Afdelningen har att vårda och
vigilera sådane Förbindelser med åtföljande hypothek af inlecknade Skuldsedlar,
som af Banco-Styrelsen blifvit antagne till säkerhet för beviljade
Cassa-Creditiv o. d., dels ock att besörja Yigilancen i afseende på de Bankens
säkerhetshandlingar, som befinnas under Commissariatets samfällda
vård samt de Lån, hvilka redan utgått eller hädanefter utgå, enligt Rikets
Ständers serskilda Förordnanden, till allmänna Verk eller Corporationer,
på andra villkor eller mot annan säkerhet, än som för Fastighets-lån i allmänhet
äro fastställda.
Banco-Utskoltets Betänkande, iT.-o 35,
Personal.
Chef
Commissarier
Referendarie
Registrator, tillika Actuarie för hela Verket
. .. i.
Notarie
Canzlister
Tillsammans ro.
f) Co n troll- och Revisions -A f d elllin gen.
Denna Banko-Verkets biträdande Afdelning skall, enligt de af Rikets
Ständer bestämda, här ofvan intagne, hufvudgrunder, besörja all behöflig
Controll och moträkning samt förrätta granskningen af fullt färdig Räkenskap.
Någon uppsigt öfver Låne-bevakning, Ekonomi-åtgärder, Discont-rörelse,
Fiscals-göromål och handläggningar af Coliegial- och Canzli-natur,
tillhör deremot icke Controll- och Revisions-Afdelningen i vidsträcktare måtto,
än hvad i samband dermed finnes utveckladt genom Banco-Räkenskapen
och under granskningen deraf inbegripes. Dess omfång är det egentliga
gående Verket, Räkenskapen för detsamma, förberedelserne för en allmän
Afslutning samt dennes ändtliga granskning.
I desse hänseenden stav Controll- och Revisions-Afdelningen i omedelbar
och jemn beröring med
Cassa-Afdelningen,
Sedel-Contoret,
Depositions-Afdeluingen och
Låne-Afdelningen,
så väl för periodiska controller under loppet af ett år, som för den fullt
afslutade Räkenskapens genomgående; med Tumba Bruk ej mindre hvad
granskning af dess för hvarje månad serskildt afslutade Cassa-räkningar, än
af Bruks-IIufvud-Boken för hvart och ett tilländagånget år vidkommer;
och med Bankens Boksluts-Contoir uti hvad, som rörer fullständig Revision
af Bankens allmänna Hufvud-Bak, då densamma blifvit för ett förflutet år
afslulad och renskrifven.
Till utrönande af öfverensstämmelsen emellan Cassa-Afdelningens Räkenskap
å ena samt Sedel-Contoirets, Depositions-Afdelningens och LåneAfdelningens
Räkenskaper, å andra sidan, uppgöres derjemte i Controll-och
Revisions-Afdelningen, vid förloppet af hvarje 4;de vecka en så kallad Ge
-
Banco-Utskoltets Betänkande, N:o 35, 21
neral-Conform, som grundar sig å Cassa-Afdelningens Dags-afslutningar och
de serskilde, inom Sedel-Contoiret samt Depositions- och Låne-Afdelningarne,
förda Cassa-Räkningar.
Föremål för Afdelningens befattning blifva, jemte hvad i fråga om
de 4 Expeditions-Departementen och Tumba Bruk stadgas, ytterligare:
alt besörja de granskningar af liqvider, räkningar och zifferförhållanden
utaf hvarjehanda egenskap, som från Öfver- eller Under-Styrelsen
eller Chefen för något Departement kunna för tillfället varda anbefallde
eller påkallade;
alt sammanfatta de Yecko-uppgifter och Calculer öfver Silfver-Fondens
samt Depositions- och Sedel-skuldernes förändringar, som för hvarje
vecka ingå till Öfver-Styrelsen;
att sammanfatta de uppgifter i enahanda hänseenden, som, enligt
Banco-Lagens 5:te §, skola genom Tryck meddelas allmänheten vid hvarje
halft års slut; samt
att emottaga Års-vedovisning för alla Blanketter till Obligationer och
Invisningar, som i Bankens rörelse begagnas.
Personal.
Chef
. i.
Kamererare •••••••.••• .... i •
Bokhållare:
för Controll mot Depositions-Afdelningen . . 3.
motLåne-Afdélningen för egentlig fortgående Controll
under året 2.
och för Yecko-afslutning i. 3
Revisorer, gemensamme för hela Banco-Verket . . 3.
Tillsammans 10.
g} Boksluts- och Ekonomi - Af de Ininge n.
I afseende på Uufvud-boks-afslutning, har denne Afdelning alt hufvudsakligen
på grund af Låne-Afdelningens, men jemväl med ledning af
Cassa- och Deposilions-Afdelningarnes samt Sedel-Contoirets Räkenskaper,
hvilka hvar för sig inom Afdelningarne och Contoiren afslutas, jemte dermed
gemenskap egande Böcker, Exlract och Veiificationer, upprätta Bankens
General-ilulVud-Bok; att till utrönande af upplupen, men Banken icke
22
Banco-Utskottets Betänkande3 N\o 35,
godtgjord ränta å sådane fordringar, för hvilka de af Controll-och RevisionsA-fdelningen
uppgjorde Extract blolt utvisa Cåpital-återstoden eller för hvilka
alldeles inga Extract anses behöflige, vid hvarje års slut författa en approximatif
Calcul; att likaledes upprätta den Utredning, hvarigenom Lånen
mot Inteckning i Fastigheter och återbetalning i Silfver årligen böra, medelst
omföring i General-Hufvud-Boken, undfå egenskapen af räntegifvande
lån å 3|dels procents Ränta; att under årets lopp föra en Special öfver
Egentliga och Extra Administrations-Utgifter , under hvar sin IIufvud-Rubrik
med tillhörande Under-Afdelningar, samt att, efter fulländadt Bokslut,
sammanfatta och till Bankens Öfver-Styrelse aflemna den öfversigt af Bankens
hela ställning, som, enligt 5 § i Banco-Lagen, skall, genom tryck,
meddelas allmänheten.
Beträffande de Ekonomiska Ärendenaså åligger Afdelningen att
ombesörja upphandling, vård och utdelning af alla för Verket nödige Materialier,
Eflecter och Förnödenheter; att hafva tillsyn öfver bägge Bancoliusens
reparation och vidmagthållande; att årligen förfalla behörigt Inventarium
öfver Bankens Fastigheter och Lösören samt att öfver Vaktbetjeningen,
dess tjenslebestyr och ambulatoriska användande i de serskilde Departementen,
äfvensom hvad i öfrigt till ordning inom denne Corps hörer,
utöfva den närmare uppsigten.
Personal.
Chef i.
Contorsskrifvare ............ i.
Conducteur i.
Vaktmästare .............. i.
hvarjemte under denne Afdelning upptages, såsom
tills vidare egande Lön på Stat sig tillagd och i sådan
egenskap hit närmast hänförlig
Bokbindare
i.
Tillsammans 5.
kommande dock sistnämnde befattning, att vid nuvarande innehafvares afgång
indragas.
Bankens Under-Stjreise
utgöres af Cbeferne uti Verkets serskilde Afdelningar, nemligen:
Cassa-Afdelningen
i.
Sedel-Contoiret
. . . i.
Banco-Utskottets Betänkande, N.-o 35.
23
Depositions-Afdelningen i.
Låne-Afdelningen i.
Låne-Canzliet i.
Conlroll- och Revisions-Afdelningen i.
Boksluts- och Ekonomi-Afdelningen i.
Tillsammans 7.
Under-Styrelsen har att redogöra inför Rikets Ständers Banco-UtskoLt
och Revisorer, medelst afgifvande Berättelse för Banco-Verkets Administration
i dess nedannämnde hufvudsakligare detaljer, nemligen:
Vården af de metalliska förråden och Sedelbehållningarne samt af
emottagne Deposita;
Olika Sedel-valörers tillverkning, utgifning, inlösning;
Depositions-rörelsens gång, utsträckning eller inskränkning för hvardera
af de serskilde Classerne;
Låne-rörelsens utsträckning eller inskränkning för hvartdera af
de olika Låne-slagen;
Behandlade befordrings-mål, ordnings-mål, eller hvarjehanda andra
frågor och ärenden, som Under-Styrelsen anser vara af den egenskap, att
serskild uppmärksamhet bör å dem fästas; kommande vid Under-Styrelsens
allmänna Berättelse att bifogas serskilde Berättelser af Låne-Canzliets Chef
samt Cheferne i Controll- och Revisions-, Boksluts- och Ekonomi-Afdelningarne,
angående visse bestämde, desse Afdelningar tillhörande, befattningar.
I sammankomsterne, hvarom Bankens Fiscals-Embete alltid underrättas,
på det en af Fiscalerne dervid må kunna tillstädeskomma, skola
föredragas och behandlas alla för verkställighet, beredning eller definitift
afgörande, Under-Styrelsens samfällda åtgärd tillhörige ämnen, vare sig på
grund af Resolutioner, Remisser, Ansökningar eller andre handlingar,
framställningar af någon Chef (i samband med dess Afdelnings dagliga
bestj?r) eller serskilde anmälanden, förslag och motioner, som ega gemenskap
med Bankens allmänna angelägenheter eller inre förvaltning.
För pröfning och behandling af mål, der, efter öppnad discussion,
meningarne befinnas delade och resultatet alltså kan blifva på omröstning
beroende, skola minst 5 Ledamöter uti sammankomst och öfverläggning
deltaga, men föredragning af sådane mål, der ingen skiljagtighet i åsigter
eger ruin, må obehindradt för sig gå, när 4 äro tillstädes, och utgör des
-
24
Banco-Ulskotteti Betänkande} N\0 35,
ses sammanstämmande mening Under-Styrelsens beslut. — Befallningen af
ordinarie Ordförande tillkommer en bland Gheferne, som Öfver-Styrelsen
dertill utser, och vid Ordförandens frånvaro eger den äldste tillstädesvarande
Chefen att föra ordet.
Till undvikande, så vidt görligt är, af de flerfalldiga olägenheter för
Verket och dess Tjenstemän, som åtfölja Vicariat-förordnanden flere grader
igenom, vare det Under-Styrelsen obetaget att, i fråga om erforderliga
Vicariat lill Sysslor inom Bokhållare-grad och derunder, åt vederbörlig
Chef öfverlåta vidtagandet af sådan åtgärd, hvarigenom tjensten för permitterad
person varder nöjagtigt bestridd, jemte rättigheten att, när slik åtgärd
anses lämplig, under ansvar för arbetets behöriga gång fördela, på
sätt lämpligast finnes, det arfvodesbelopp, som för hvarje serskildt fallkan,
på grund af Baneo-Reglementet, varda af Öfver-Styrelsen medgifvet och som
i annan händelse skulle en Extra-ordinarie tillfalla.
Under-Styrelsen åligger för öfrigt att vederbörligen iagttaga och handhafva
da stadgar, föreskrifter och bestämmelser i Banco-Reglementet och
öfriga gällande Författningar, som för Bankens Cömmissariat i dess egenskap
?.f Under-Styrelse lid efter annan åro vordne meddelade.
Personal i Under-Styrelsens Expedition:
Secreterare i.
Notarier 2.
Canzlister 2.
Tillsammans 5.
Desse förslag hafva uppå Banco-Fullmägliges föranstaltande blifvit utarbetade
af serskilde Committerade bland Bankens Embels- och Tjenstemän
samt i nion, som de hunnit fullbordas och af Fullmägtige, efter Commissariatets
hörande, granskas, till efterrättelse provisoriskt fastställde, hvarefter
Co mm issa rialet, uppå gifven anledning, å nyo genomgått dem, samt
med ledning af den erfarenhet, som under tillämpningen vunnits, deruti
föreslagit åtskillige ändringar och tillägg, hvilka för det mesta afselt sjelfva
redaclionen, utom hvad beträffar Sedel-Contoirel, hvars Räkenskap funnits
sakna den fullständighet i redovisning saint den åskådlighet i uppställning,
sem är af nöden, så väl för en närmare granskning af Bokföringens enlighet
-
Banco-Ulskottels Betänkande, N',o 35.
25
het med de af Sedel-Contoiret verkställde åtgärder, som för framställandet
af en klar öfversigt utaf Conloirets ställning, icke allenast till det af Bankens
öfriga Departementer (Uassa-Afdelningen), hvarmed del hufvudsakligen
står i beröring, utan ock till Conloirets egne redogörare, hvadan ock
nya Formulairer dertill blifvit upprättade och vid hvilkas öfverlemnande
till Utskottet Fullmägtige bland annat yttrat, alt, då de, vid samtliga förslagens
slutliga granskning, derutinnan införde ändringar ocb tillägg, hvilka,
vid desammas första utarbetande och systemets uppställning, icke uti
alla de minsta detaljer kunnat beräknas och förutses, men sedermera, under
tillämpningen, visat sig erforderliga för det helas mera ändamålsenliga
ordnande och ärendenas obehindrade gång, likväl befunnits mindre väsendtliga
än hvad som först förmodades, så vore detta ett resultat, vittnande
om det nit och den sakkännedom, som måste tillerkännas Förslagens författare;
hvarjemte Fullmägtige förklarat sig anse ifrågavarande Förslag uti
tillämpningen fördelagtige och ändamålsenlige samt fördenskull tillstyrkt,
att desamma måtte gillas ocb varda fastställde; hemställande Fullmägtige
likväl, att som nämnde Tjenstgörings-Ordningar blifvit upprättade, med afseende
å nu gällande föreskrifter för Bankens rörelse, för det fall, att Rikets
Högloft. Ständer i dessa skulle besluta några förändringar, sagde ordningar
i öfverensstämmelse dermed då måtte jemnkas; äfvensom att, vid blifvande
fastställelse af de nya Tjenstgörings-Ordningarne, den grundsats mätte
blifva antagen, att väl hufvudgrunderne icke utan förutgående medgifvande
af Rikets Ständer må få ändras, men Bankens Öfver-Styrelse dock, i afseende
på detalj-förhållandena, berättigas att vidtaga de förändringar, som
en ökad erfarenhet kan finna för ärendenas gång och Bankens bästa erforderlige;
och som Banco-Utskottet, efter noga granskning af Förslagen, gjort
sig förvissadt, både om deras lämplighet och att de af Rikets Ständer åsyftade
ändamål: förenklade controller och göromål samt inskränkning af tjenstemanna-personalen
till det antal, som oundgängligen erfordras, blifvit i
möjligaste måtto iagttagne och ernådde, utan att Utskottet dervid funnit
skäl föreslå annan ändring än,
att den Berättelse, som till Banco-Utskott och Revisorer
bör aflemnas, angående Låne-Canzliets functioner, icke bör,
på sätt Förslaget innehåller, af Chefen ensam, utan jemväl
af de uti Afdelningen biträdande Commissarie!- afgifvas*
så får Utskottet tillstyrka,
att ofvanstående hufvudgrunder för en ny Organisation af
Bih. till R. St, Prot. 18/fo. 6 Sami, 1 AJd, 12 Haft, 4
26
Banco-Utskottets Betänkandej N.-o 35,
Banco-Verket varda af Rikets Ständer stadfästade, med
lemnad rättighet för Banco-Fullmägtige att uti de af BancoUtskottet,
på grund af dess Instruction nu fastställde Redovisnings-
och Tjenstgörings-Ordningarne, anbefalla sådane
ändringar och tillägg, som finnas nödiga, i följd af andra
eller nya föreskrifter rörande Bankens verksamhet eller
kunna leda till besparing i Förvaltnings-kostnaderna eller
ökad beqvämlighet för allmänheten, samt med uppdrag
derjemte att, då sådant utan förnärmande af någons rätt
låter sig verkställas, ytterligare göra de indragningar af
tjenster, hvartill omständigheterne föranleda.
I sammanhang härmed har Banco-Utskottet tagit i öfvervägande:
1:0 En från Vällofl. Borgare-Ståndet till Utskottet remitterad motion
af Herr C. C. Hallinge innefattande hemställan, att, då Banco-Utskottet fullgör
sitt åliggande att pröfva, huruvida den provisoriskt införda nya regleringen
inom Banken dels motsvarat förra Riksmötets föresats att nedsätta
Bankens förvaltningskostnader till alla dess delar och dels uppfyller hvad
dermed i öfrigt blifvit åsyftadt, dervid äfven borde komma under sträng
granskning, om icke-Bankens function att belåna Guld och Silfver, åtminstone
i mindre poster, vöre främmande för Bankens bestämmelse och mera
närmar sig en Assistance-Inrättning, som borde derifrån skiljas; — om icke
möjligtvis i Banken i förra eller senare tider blifvit införde och bibehållne
göromål och sysslor, mera behöflige för Lönernes skull, än desse för sjelfva
arbetet, så att en möjlighet visar sig. att, genom en betydlig indragning af
personal, åstadkomma en af behofvet högt påkallad besparing i utgift samt
att äfven uppmärksamhet fästes vid de bland årliga utgifterne förekommande
så kallade välgörenhets-bidragen, deras fördelning m. m.; och
2:0 Ett af Herr Helleday till Vällofliga Borgare-Ståndets Protocoll
för den i5 sistlidne Februari, i anledning af samma motion, afgifvet anförande,
som innehåller åtskillige upplysningar, angående nämnde frågor;
uti hvilket anförande Herrar Morsing och Geijer förklarat sig instämma,
den förre med tillägg, att minimi-beloppet för beläning af Guld och Silfver,
hvilket nu är 1 R:dr, syntes honom lämpligare kunna bestämmas till
i5o R:dr„
Banco-Utskottets Betänkandej N\o 35.
27
Under åberopande af hvad här ofvan är vordet af Utskottet anfördt,
rörande sjelfva organisationen och enär Utskottet nu till Rikets Ständers
hepröfvande öfverlemnar Förslag till Aflönings-Stat för Banco-Verkets Tjenstemän
och Betjening på det hela och således innefattande personalen, äfven
inom Banco-Fullmägtiges Expedition och Fiscals-Contoiret samt Vaktbetjeningen,
anser sig Utskottet, som framdeles jemväl kommer att afgifva
serskildta utlåtanden, angående Bankens framtida Låne-rörelse på Guld- och
Silfver-pant samt om anslagen till fromma Stiftelser m. m., för öfrigt endast
böra hänvisa till hvad dessa förslag och utlåtanden innehålla, rörande
de i ofvanherörde motion omförmäldta ämnen.
Stockholm den 19 Juni 1840.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1840.
Barico-Utskottets Betänkande, JV:o 56.
I
N:o 36.
Ani. till Exp. Utsi. den 20 Juni, kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt fråga om förändrad
organisation af Banco-Fullmägliges Ex/jedition.
Hos Utskottet hafva Bauco-fullmägtige, jemte förmälan, hurusom redan
framlidne Grefve v. Schwerin, uti ett till Banco-fullmägtiges Protocoll
den 25 Juni i83o afgifvet anförande, fäslat uppmärksamhet å behofvet
för Fullmägtige att ega inom deras Expedition någon att tillgå, som
kunde, i egenskap af räkenskapskunnig person, gå Fullmägtige tillhanda med
upplysningar och förslag i alla räkenskaps-ärenden, for uppfyllandet af
hvilket åliggande erfordrades djup kännedom af ej mindre räkenskaper i
allmänhet än Bankens isynnerhet, samt förmågan att göra sig bevandrad
med alla olika räkenskaps-methoder inom de Verk, som blifvit ställda, dels
under Banco-fullmägtiges omedelbara ledning, dels under deras lika ansvarsfulla
Öfver-inspection; hurusom detta behof af Banco-fullmäglige erkändes,
men, enär Banco-Secreterare-beställningen just då innehades af
den tjensteman, som kanske mest af alla, hvilka under förflutne tider tillhört
Bauco-Staten, jemte den förtroligaste bekantskap med Bankens hela
räkenskaps-väsende i dess alla detailler, förenat den största kännedom af
andra räkenskapsformer, äfvensom förmågan att genom omslutningar göra
resultaten eller granskningen lättfattlig, befattningen af räkenskaps-biträde
uppdrogs åt dåvarande Banco-Secreteraren Helsingius, som på Fullmägliges
begäran åtog sig densamma, och derefter, enär bemälde BancoSecreterare,
i den honom uppdragne befattning, omöjligen kunde nöjagligt
af någon ersättas, frågan om detta uppdrags förvandlande till en ordinarie
bestallning kom att stå tillbaka för de af behofvet mera ögonblickligt
påkallade reformer inom Banken, samt Fullmägtiges Expedition icke blef
upptagen bland de Afdelningar af Banken, i afseende å hvilkas organisation
Fullmägtige berättigades provisoriskt vidtaga förändringar; andragit, att,
med afseende å behofvet att skilja de olika beskattningarne af Expedilions-Chef
och af Räkenskaps-biträde, Fullmägtiges pluralitet, i sammanhang
med återbesättandet af den ledige Secreterare-bestäilningen vid deras
Expedition, under den 7 Mars sistlidet år beslutat underställa Rikets
£ih. till R. St, Prot, 1840, S Sami. 1 J/cl. 13 Ilafc. 1
Banco-Utskottets Betänkande, N:o 5'6’.
Ständer, del förslag till förändrad organisation af ifrågavarande Expedition,
hvarigenom densamma komme att bestå.- af:;
En ,Ba/ico-Secreterarej Chef för Expeditionen och ansvarig för all
ordning inom densamma, hvilken uppsätter afgående Expeditioner, och,
yid nuvarande Notaries befordran eller afgång, öfvcrtag.er Prolocolls-föringen ;
En Kameraresom emottager, granskar och med hvarandra jeinför
alla lill Fullinäglige ingående uppgifter, rörande räkenskaps-förhållunden
med skyldighet att, i händelse lian dervid finner något att anmäi ka, sådant
för Banco-fullmäglige anmäla, — upprullar de sammandrag, sora
kunna vara anbefaldte samt tillhandagår med alla cl.e utredningar i räkenskapsväg,
. Banco-fu l I m ägt ige kunna honom u ppd raga ;
En JS.otarie för Protocolls-föringen, hvilken befattning- vid innehafvarens
först skeende befordran eller afgång finl rages; samt
En Canzlist med lika- åliggande, som för del närvarande.
Och hafva Banco-fullmägtige uppsk ju tili tillsättandet af Runco-Secreterare-tjell
sten, intilldess, Rikets Ständer öfver om furir,alle föislag beslutat.
Utskottet har tagit det af Banco-fullmägtige framställde förslag under
noggrant öfvervägande, och beträffande först Fullmägtiges tillstyrkan,
angående Banco-Secreterare-beslällningen, så„ ehuru Bauco-Seci eterare n,
enligt Utskottets åsigt, icke bör, jemte sine öfrige flere olikartade göromål,
åläggas, eller, möjligen kan i hela sin. v,idd förena, det serskilda
uppdraget af Banco- fu Hmäg tå ges Rake liska ps-bi t rade, måste dock denne
tjensteman icke-allenast, såsom Chef för Expeditionen, tillse och vara Bancofullmägtige
ansvarig, att de sammandrag af räkenskaperne, hvilka vid Expeditionen
äro,. såsom nödige, anbefaldte, blifva vederbörligen upprättade,,
utan ock städse ega fullständig kännedom örn Verkets ställning- i alla dessdelar,
och de förändringar , sorn i ett eller annat hänseende kunna tidtals derute
inträffa. Oell på det Banco-Secrelerar.en icke må förhindras att med'
oafbruten uppmärksamhet följa Verket, både i dess helhet och- mångfalldiga
serskildta, deta!Iler,, anser Utskottet, således icke lämpligt,, att dennetjensteman
skall derjemte betungas, med deri underordnade och enformiga
samt; med hans egentliga Ijenste-å ligga tiden mindre förenliga,, befattningen,
att föra Prolocollet vid Herrar Fullmägtiges sammankomster, från hvilket)!
befattning Bänco-Secrelerar.en allt sedan i83o varit, befriad.
Hvad deremot angår Notarie-sysslan vid Banco-fullmägtiges- Expedition,
så bar, sedan grundsatsen af offentlighet vid Bankens förvaltning gjorfc
gällande,, behof veit af. denna syssla långt före detta varit insedt och,
jBcmco-Utshottets Betänkande, IV:o 5&.
densamma redan för io år tillbaka blifvit å Stat uppförd. Utskottet, sorn
äfven funnit, att Banco-fullmägtiges åtgärder och beslut, med dervid icke
sällan förefallande discussioner, böra, för deras framläggande till granskning
och bedömmande inför Rikets Ständers BancoUtskott och Revisorer',
såsom hittills, i Protocollet utförligen upptagas, har, vid sådant förhållande,
och med afseende derå, att jemte Notariens förutvarande åligganden,
blifvit, enligt Rikets senast församlade Ständers, genom bifall till
Banco-Utskottets Betänkande N:o c>6, fattade beslut, och föreskriften uti
§ 39 af nu gällande Banco^Reglemente, förenade de göromål, hvilka tillhört
den numera indragna Archivarie-tjenslen vid Banco-fullmägtiges Expedition,
destomindre ansett någon förändring uti hvad Rikets Ständer sålunda,
i afseende å berörde Notarie-tjenst, förordnat, som Utskottet, delan•
de den i åberopade Betänkandet yttrade åsigt, anser det vara nödigt, att
inom Banco-fullmägtiges Expedition finnes en tjensteman med expeditionsvana,
som kan, vid Secreterarens förfall, fullgöra dennes åligganden hos
Banco-Fullmägtige, Rikets Ständers Revisorer eller Banco-Utskott.
Beträffande slutligen den af Banco-fullmäglige fö res lag ne Kamererare,
hvilkens syssla skulle bestå , dels uti emottagande, granskning och jemnförelse
af alla till Fullmägtige inkomne uppgifter, rörande räkenskapsföi hållanden,
med skyldighet att för Banco-fullmägtige anmäla dervid förekomne anmärkningar,
dels uti upprättandet af de sammandrag, som äro anbefaldte, samt
dels i uppgörandet af de utredningar i räkenskapsväg, hvilka honom af
Banco-fullmägtige uppdragas, har Utskottet icke kunnat undgå att inse,
det denna befattning, efter numera verkställd realisation, icke bör kunna
blifva så mödosam, som den vissa tider tillförne varit, helst Fullmägtige,
sedan Banco-verkets förändrade organisation vidtagit, i sådane räkenskapsfrågor,
som icke grunda sig på de uppgifter, hvilka till Fullmägtige ingått,
lämpligast kunna från vederbörande Åfdelnings-chefer erhålla nödige
upplösningar; att således i nyssnämnde hänseende något serskildt räkenskaps-biträde
icke erfordras, samt att den föreslagne Kamereraren följagtligen
icke skulle erhålla en, emot hans tjenstegrad, med thy åtföljande
löne-inkomster, svarande sysselsättning; men då deremot icke kan nekas,
hvarken att granskningen af de lill Fullmägtige inkomne uppgifter, rörande
räkenskapsförhållauden, jemte upprättandet af sammandrag öfver desamma,
är af oundgängligt behof på kal lael t, icke eiler att denna befattning omöjligen
kan med Secreterarens mångå och olikartade göromål utan olägenhet
förenas, enär, i sådant fall, icke erhölles dea controll, hvilken, till förekom
-
4
Barico-Ut skottets Betänkande, N:o 57.
mande af lätt skeende misstag, är af vigt i afseende å ifrågavarande, till
Banco-fullmägtiges ledning tjenande, sammandrag, hvilka icke kunna, såsom
Verkets öfrige räkenskaper, undergå granskning inom Controil- och
Bevisions-Afdelningen, har Utskottet, på nu anförde skäl, och med anledning
af Banco-fullmägtiges, här ofvan upptagne, förslag till förändrad organisation
af deras Expedition, ansett sig endast böra tillstyrka,
att vid Banco-fullmägtiges Expedition anslälles ett räkenskapsbiträde,
med åliggande att granska och med hvarandra
jemföra alla till Fullmägtige inkomne uppgifter, rörande räkenskapsförbållanden,
samt, i händelse något dervid befinnes
att anmärka, sådant för Fullmägtige tillkännagifva; att ujaprätta
de sammandrag, som kunna vara anbefaldte; samt att
tillhandagå ej mindre Fullmägtige än Banco-Secreteraren med
alla erforderliga utredningar och uppgifter i räkenskapsväg.
Förbehållande sig Utskottet att, i sammanhang med frågan om lönereglering
för Banco-verkels embets- och tjenstemän, få hos Rikets Höglofl.
Ständer föreslå det arfvode, som för nämnde räkenskapsbiträde kan finnas
lämpligt.
Stockholm den ig Juni 1840.
§. 37.
Ank, till Exp. Utsk. den 3o Juni, kl. 10 f. m.
Betänkande, i afseende å den ansvarighet, som BancoIVerJcets
Embets- och Tjenst emanna befattningar
åtföljer.
Ilos Utskottet hafva Banco-Fullmägtige anmält, att de af dem utsedde
Committerade för Banco-Verkets förändrade organisation, såsom föremål
för Fullmägtiges serskilda pröfning och afgörande, underställt Fullmäglige,
hurusom Committerade, på grund af hvad, i afseende på så väl
Chefernes, som Commissariernes i allmänhet ansvarighet före och under
sista Riksdag, förekommit, samt anfördt och stadgadt blifvit, funnit det icke
vara någon tvifvel underkastad!;, att ju det slugs collectiva ansvarighet,
om med befattningen af Commissarie i Banken ansetts förenad och hvar
-
Banco- 0Lslcottels Betänkande, N:o 07.
5
om, sfi i förra, som senare lider, det obestämda och obegränsade begreppet
blifvit någon gång ända derhän sträckt, sorn skulle en Commissarie
kunna bindas lill ansvar och penninge-er^ällniig för kamraters och underlydandes
fel, uragllåtmheter och misstag, äfven iler lian varit skiljd från
all befattning med saken och bevisligen ur-tåndsatt att derutinnan något
conlrollera eller åtgöra, vore, enligt Rikets Ständers uttryckliga beslut, i
och med den nya organis itionens införande upp.häfdt och omintetgjordt,
så att ansvarigheten för Comrnissarierne, likasom för tjänstemännen i allmänhet,
vore personlig och sträckte sig allena till hvad en hvar haft sig
ombetrott att verkställa, conlrollera eller värda, hvilken gruudsatts också
, i fråga om Cassa-Chefeni ansvarighet för möjliga balander i SpecialCassorne,
blifvit iagttagen och uttalad i dithörande redovisnings-ordning;
men att, ju mera tydligt och bestämdt det vore, att hvad Cornmissariebefattuingarne
i allmänhet vidkomme, ansvarigheten vore personlig och
icke collectiv, destomera vore det ock af vigt för varande och blifvande
Chefer, hvilka utgöra blott ett antal af sju, att icke sväfva i någon ovisshet
om arlen och beskaffenheten af det ansvar, sora Chefs-befattningen
och Ledamotskapet i Bankens Commissariat eller Uader-slyrelse meri sig
förde, helst, derest en föreställning om fortfarande collectivt ansvar, såsom
öfveigånget från förre lill härefter blifvande medlemmar af Bankens Under-styrelse,
i den anda och syftning, som förut någon gång gjort sig gällande,
möjligen skulle leda till ansvars- och penninge-ersättnings-anspråk
emot Cheferne, en för alla och alla för en, eller specielt emot någon
Chef, betraglad såsom ett slags ovillkorlig löftesman för sitt Departement,
i afseende på göromål, befattningar, controlier och vård, utöfver
och utom hvars och ens anvisade verkningskrets och åligganden, ett slikt
förtroende-uppdrag utan all tvifvel då vore af den äfventyi liga egenskap,
att säkerligen något hvar, af loflig omsorg för egen och anhöriges trygghet,
skulle anse sig uppmanad, att detsamma frånträda, hvarför Commilterade,
efter enhälligt yrkande af de i Corn i teen deltagande och tillkallade Chefer, anhållit,
att i delta hänseende en möjligast bestämd förklaring måtte afFullmägtige,
i sammanhang med Under-Styrelsens organisation , meddelas, hvarefter
en hvar kunde bedomina arten, beskaffenheten, vidden och omfånget
af det ansvar och det äfventyr, som åtföljde Chefs-befattning och Ledamotskap
i Under-Styrelsen.
Med stöd af hvad Commilterade sålunda audragit, hafva Banco-fullmägtige,
på sätt af i83c) års Revisions-Berättelse pag. 8 inhemtas, under
'6
Banco-Visköttets Betänkande, N:o T)/-.
den a5 Maj ioS^, bestämt de allmänna grunderne, i afseende på vidden
•och omfånget af den ansvarighet, som skall Chefs- och Commissarie-samt
öfrige em bets- och tjenstemairaa-befattningar inom Banken åtfölja, och hvilka
grunder, genom Banco-fullmägliges beslut af den [\ Februari 1838, blifvit
ytterligare til! efterrättelse fastställde intill samma års slut, samt vidare
under den 3 Januari nästlidet år till efterlefnad stadfästade, intilldess
Rikets Ständer elier Deras Banco-Utskolt kunde annorledes derom
förordna.
Efter verkställd granskning af berörde grunder, har Utskottet, som
godkänt desamma, härigenom skolat underställa Rikets Ständers vidare pröfning
följande förslag, i afseende på den ansvarighet, som Banco-Verkets
embels- och tjenstemanna-befattningar åtfölja, nemligen:
i:o Cheferne skola, i egenskap af Ledamöter uti Bankens Under-Styrelse,
hvilken, vid sina sammankomster, besörjer den egentliga och dagliga
förvaltningen af Banco-Verket på det hela, en för alla och alla för en,
ansvara för de beslut och åtgärder, som de öfvervarit, och hvaremot de
icke, enligt Protocollet, sig reserverat.
2:0 Likaledes skola Cheferne och de biträdande Commissarierne samt
de af Verkets öfrige tjenstemän, som deltaga i nyckel vården, en för alla
■oell alla för en, eller der blott'arne äro anställde , en för begge och begge för
en, ansvara för de under deras vård förvarade tillhörigheter, sålunda,
att, enligt nuvarande förhållanden:
a) De för Cassa-Afdelningen , Deposilions-Afdelningen, Lane-Afdelningen,
Låne-Canzliet, Controll- och Revisions-Afdelningen samt Boksluts-och
Ekonomi-Afdelningen, utsedde Chefer och de biträdande Commissarierne
i Deposilions-Afdelningen, Låne-Canzliet och Låne-Afdelningen, med undantag
af Pant-Låne-Com missa lien, under en sådan ansvarighet hafva vården
af Större General-Cassan för ducaler samt silfvermynt, magazinen för
utländskt mynt och ädla metaller i omyntad form samt för färdige sedlar,
Depositions-hvalfvet och det i Låne-Afdelningen befintliga jernskåpet;
b') Sedel-Contorels Chef och biträdande Commissarie!- under gemensamt
ansvar hafva vården af Kopparmynts-General-Cassan;
ej) Cheferne för Depositions-Afdelningen, Låne-Afdelningen, Lune-Ganzliet,
Controll- och Revisions-Afdelningen samt Boksluts- och EkonomiAfdelningen,
och, med undantag af Commissarierne i Sedel-Contoret samt
Pant-Låne-Commissarién, öfrige biträdande Commissarier samt desses Viearier
under enahanda ansvar hafva nyckelvården till Mindre General-Cassan;
Banco-UlsTcottets Betärilcancle, JV-o 5"7.
T
cl) Cassa-A fd e 111 i agens Chef oell Kamererare hafva nyckel vården till'
I)ag\ äxlings C .s-sa 11, under gemensamt ansvar;
e) Panl-Låne-Commissarien och Andi e Låne-Banco-Karnereraren, un>-  der gemensam ansvarighet, hafva vården af Guld- och Silfver-Pant-livalfvet;
varande Låne-Afdelningens Chef, derest han underlåter att, minst en
gång i hvarje månad, på obestämda dagar anställa provisionel inventering
r Panl-LAne hval-fvet, ausvaiig i sista rummet för den brist, sorn der kan
uppstå ;
f) Chefen och biträdande Corn missar ren i Låne-Afdelhingen, under gemensamt
ansvar, vårda sknid-föi lnndelser-ne för lån till Stora Kopparbergs
Bergslag på så kallade kopparsedhlr, samt för lån på jern och vågförde effecter,
med da Lånen tillhörande våg-attester;.
if) Chefen oell de biträdande Commissarierne i. Sedel-Contoret, under
gemensam ansvarighet, vårda detta Gonloirs behållningar i lärdigskrifne sedlar,
sedel-blanketter, sedel-papper, sedel-maculatu-r samt inlöste sedlar af
håde äldre och nyai e- for miila i rem;
11) Chefen och de biträdande Commissarierne i Låne-Ganzliet, under
gemensåint ansvar, vårda Fastighets- samt Odlings-Låne-handlingarlie..
3;o Gheferne skola hvar lör sig ansvara för arbetets ordnande samt
göromålens- behöriga och öafbrutna gång inom hvar sim Afdelning eller
Contoir, med skyldighet alt, lör befrämjande deraf, noga handhafva och»
ingi Laga de eontroller och den tillsyn, som hvar och en af deim, eldigt
Bedovisnings- och Tjenstgörings-ördningarne för samma Afdelning- eller
Contoir eller andre gällande Författningar,, åligga; blifvande Chefen h sista»
rummet ansvarig för den skada eller förlust , sorn kan tillskyndas Banken,,
genom de i Afdelningen eller Cöntoiiet Biträdande Görn missari ers- eller underordnade
tjenstemäns fel eller förseelser, i händelse han, genom ett noggrant
iagltagande af föreskrifne eontroller och samvetsgrant uppfyllande af
öfrige embelspligter kunnat, men underlåtit att förekomma, lätta, eller
i lid upptäcka samma fel eller förseelser.
4:o Så väl Chefer, sorn biträdande Commissarie!’ och tjenstemän skola
i öfrigt, hvar för sig, ansvara för livad hvar och en tillhörer att verkställa,
controllera eller vårda ,, och då» arne eller flere handlägga samina Expedition
eller ärende, skall ansvaret för den skada och förlust, som tillskyndas
Verket, dem emellan sålunda: fördelas, att den, sorn haft första handläggningen,
kommer att ersätta en tredjedel och den eller de controlleran—
de två tredjedelar; börande ersättningen, då de contiollerande äro flere3,
8
Banco-Utskottets Betänkande, IS:o 58.
af hvardera med lika belopp utgöras, men skulle densamma icke kunna
hos en eller annan af de ersättningsskyldige uttagas, skola de öfrige, en
för hegge och begge forén, eller en för alla och alla för en , godtgöra bristen.
5:o Den, som enligt Tjenstgörings-ordningen eller vederbörligt förordnande
af Öfver- eller Under-Styrelse eller Departements- eller Contorschef,
förrättar en annans embete eller tjenst, står under Liden i samma
ansvar, sam ordinarie innehafvaren deraf; men, om någon eljest med Departements-
eller Conloirs-chefens tillstånd, sätter en annan i sitt ställe,
ansvarar han sjelf för vicariens åtgärder.
Dessutom är hvar och en Bankens embets- eller tjensteman, likmätigt
sin ed, viel eget personligt ansvar förbunden att i lid upptäcka och tillkännagifva,
om han förmälker något å farde vara, som kan lända Banken
lill skada eller förlust.
I sammanhang med ofvan föreslagne grunder för bestämmande af
vederbörande embets- och tjenstemäns förenämnde ansvar, samt enär
Banco-styrt Isen endast är en administrativ auetoritet, som icke eger domsrätt,
och hvars ledamöter ofta kunna hafva nytta eller skada af sakens utgång,
anser Utskotlet sig böra tillstyrka,
att uppkommande frågor om tillämpning af Bankens embetsoch
tjenstemäns betalnings-eller ersättningsskyldighet, i händelse
af bestridande, icke må af Bankens Öfver- eller Understyrelse
afgöras, ulan böra, efter föregången undersökning,
ölverlemnas till vederbörlig domstol.
Stockholm den 29 Juni 1840.
N:o 38.
Anio till Exp. Utsk. den 20 Juni, kl. 2 e. m.
Betänkande, angående Löneförhöjning för Banco-Omhuden
vid Götheborgs och Malmö Låne-Contoir.
Uti en till Utskottet ingifven skrift, hafva Banco-Ombuden vid LåneConloren
i Götheborg och Malmö, surnumeraire Contoirs-skrifvarne C. A.
Nordström och G. E. Ferlin förmält, att, då, vid Låne-Contoirens inrättande,
aflöningen för Banco-Ombuden, rese- oell equiperings-koslnaden deri
inbe
-
Banco-Utskottets Betänkande, N:o 38.
9
inbegripen, bestämdes till i ,333 R:dr 16 sk. eller i 33 R:dr 16 sk. mer, än det
belopp, hvartill Commissariernes i Banken ^med undantag af de io äldstes)
löne-inkomster då för tiden uppgingo, ansågos förstnämnde befattningar
lika nied Banco-Commissariernes, med hvilka de derföre, i frågan om
löneförmoner, fullt ut sattes i jemnbredd , enär dem derjemte tillförsäkrades
att af sine förut innehafvande löner i Banken få bibehålla hvad, som kunde
öfverblifva, sedan skälig ersättning blifvit leornad åt de personer, som
till bestridande af deras tjenster i Banken förordnades, och hvilket, genom
förmäns och kamraters välvilja, vanligen så reglerades, att de af desse sine
förut egde löner fingo bibehålla hälften, hvadan äfven förre Banco-ombudets
i Malmö J. A. Björkmans hela löne-inkomst utgjort:
Arfvode vid Låne-Gonloiret , - B:co R:dr i ,333: 16. —
samt halfva lönen i Banken . . . — —
Tillhopa B:co R:dr *,y83: 16. —
Och förre Banco-ombudets i Götheborg J. Wallmos aflöning:
Arfvode vid Låne-Contoret B:co R:dr i,333: 16. —
11 al Iva lönen i Banken „ 262: —
Hvartill sedermera såsom personel tillökning, med
rättighet att uppbäras retroactivt från år 1824, honom
tilldelades skillnaden emellan hans egen och
Björkmans lön, med . .
. „ ,, 187: 24. —
Summa B:co R:dr 1,783: 16. —
hvilket belopp från och med år i83o ytterligare
ökades med 20 procent å halfva lönen i Banken „ „ 5a: 24. —
Således tillhopa B:co R:dr i,835: 4°- —
eller mer, än så väl högsta Commissarie-lön, som hvarje annan lön inom
Banken på den tiden, och detta allt oberäknadt, tid efter annan, honom i
och för ökade göromål, tillagde betydliga extra arfvoden och gratificationer;
att, derest i betragtande togos de uppoffringar, Banco-ombuden, i och
för sina tjenstebefaltningar, voro underkastade, dels genom försvunnen utsigt
till hvarje annan fortkomst å tjenstemannabanan, än inom Banco-verket
, dels i följd af kostnaden för equipering och bosättning å en fremmande
ort, äfven deraf hämtades skäl till beviljande af en för Bancoombuden
tillräcklig och nödtorftig utkomst^ att likväl förhållandet med
nuvarande Banco-ombudens löne-inkomster och avancement inom Banken,
under den tid, de vid Låne-Contoren tjenstgjort, varit sådan, att, då den
JSih. tili R. St. Prof. 1840. 6 Sami. 1 Afd. 13 Häftet. 1
IO
jBanco-Jj t slottets Betänkande, A7: o 58.
nya tjenste-regleringen inom Banken med den i April i836 provisoriskt
sattes i verkställighet, deras derstädes på Constitutorial iimehafde Contoirsskrifvare-tjenster
, med åtföljande löner, af hvilka de dittills uppburit ena
hälften, sedan den andra blifvit använd för tjenstgörrngens bestridande, såsom
öfverflödige indrogos; och att, ehuru de dervid försäkrades om bibehållande
af deras tur inom Banken, samt såsom ersättning för den indragna
lönen och intilldess, vid blifvande ledighet, de åter kunde erhålla
Contorsskrifvare-lön, dem anvisades de extra löner af 144 R-dr för året,
som de före erhållandet af Contoirsskrifvare-tjensler åtnjutit, de likväl fått
vidkännas en minskning uti påräknad löne-inkomst af 36 R:dr årligen, och
dessutom endast qvarstodo såsom Surnumerairer vid Banco-verket; samt att
hela löneinkomsten efter nyssnämnde tid, för dem hvardera utgjorts af:
Arfvodet vid Låne-Contoiret
B:co R:dr i,333: 16. —
och Extra lönen i Banken . »
,, ,, 144: — —
Tillsammans B:co R:dr r,477: 16. -—•
jemte serskildt för Banco-ombudet Ferlin, en del af det för jernbelåningen
i Götheborg anslagne arfvode af 4öo R:dr om året, och således, oagtadt
sedan inträffade prisförändringar, öfver 3oo R:dr mindre, än befattningarnes
egenskap, i jemförelse med lika beskaffade inom Banken, redan
för 16 år tillbaka ansågos fordra, och första innehafvarne deraf erhöilo;
anhållande Contoirsskrifvarne Nordström och Ferlin, på grund al hvad sålunda
utredt blifvit, och då det måste anses som en oegentlighet, om
hvars afskaffaude fråga redan tillförne varit väckt alt med Banco-ombuds
befattningarne vid Låne-Conloiren förena tjenster uti Banken , för att deraf
räkna lur, samt draga inkomst, att jemte en för deras ekonomiska bestånd
oundgängligen nödig löneförbättring, svarande emot tidens fordringar
och tjenstens beskaffenhet, Banco-ombuden måtte tilläggas tur och
tjenstebefattning lika med Casseurer och Kamererare i Banken, hvarigenom
ej allenast närmare likhet skulle beredas emellan dem och de begge Bankens
Commissarier, som tjenstgöra i Baneo-Disconten och dervid, lika med
dem, uppbära sina löner å Diseont-verkets stat, utan jemväl de ofta öfverklagade
olägenheterne af Banco-ombudens serskildt egande tjensters i
Banken förrättande genom viearier skulle upphöra, enär desse sistnämnde
tjenster då i vanlig ordning kunde återbesättas.
Uti häröfver afgifvet Utlåtande, hafva Banco-fullmägtige fästat Utskottets
uppmärksamhet å den utaf Rikets Ständers sistlidet år församlade
Revisorer öfver Malmö Låne-Contorrs räkenskaper och förvaltning gjorda
Banco-Utskottets Betänkande, JV;o 58.
hemställan, att Banco-ombudet måtte hyresfritt få bebo öfra våningen af
Låne-Contoirets bus, med förbindelse alt under den vanliga revisionsliden
upplåta tjenligt rum, antingen åt Revisorerne eller Låöe-Contoirtts Direction,
samt derjemte förklarat, att Banco-fullmägtige, för deras del, inseende billigheten
deraf, alt Banco-ombudeti erhålla förbättrade lönevillkor, och att
samma lönevillkor blifva till ett visst, för innehafvarne af dessa tjenstebefattningar
alltid enahanda belopp en gång för alla bestämde, funnit sig, på
de af sökanderne anförde skäl, ega grundad anledning tillstyrka, det bemälde
Ombud, emot det de afstå hela deras i Banken innehafvande eller erhållande
löne-inkomster, må undfå ett arfvode till enahanda belopp med de
löne-anslag, som nu äro eller framdeles blifva för Bankens yngre Commissarier
bestämde, under villkor dock, hvad Ombudet i Malmö beträffar, att,
om han, på grund af Revisorernes ofvan omförmälda framställning, förklaras berättigad
att hyresfritt få begagna de rum i Låne-Contoirets hus, hvilka nu
äro åt honom upplåtne, hans aflöning då borde minskas med too R:dr
B:co ; hvaremot Fullmägtige, beträffande Banco-ombudens anhållan om tur
och tjensleberäkning lika med Bankens Kamererare, yttrat, att, då dessa
Ombudsbefatt 11 ingar lill sin natur äro och måste vara af den beskaffenhet,
att deras, blott tills vidare förordnade, innehafvare kunna, när sådant
skäligt pröfvas, af Fullmägtige återkallas, Fullmägtige funnit sig endast på
dessa skäl böra bestämdt afstyrka, så väl, att sökandernes tjensler i Banken
må blifva annorlunda, än genom förordnande, tills vidare, tillsatte,
som ock att högre tur och tjensleberäkning, än hvartill de, på grund afi
Banken innehafvande tjenster, äro berättigade, må dem tilläggas, helst det icke
skulle vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att Nordström
och Ferlin nu skulle, framför deras äldre kamrater inom Bokhållare- och
Contoirsskrifvare-graderne, erhålla en Lur- och Ljenste-beräkning, som icke,
då de förordnades till Banco-ombud vid Låne-Contoiren, var med desse
befattningar förenad.
Elter öfvervägande af hvad härvid förekommit, har Utskottet, lika
med Banco-fullmägtige, icke funnit skäl att för Banco-ombuds-befattningarnes
endast tillförordnade innehafvare tillstyrka högre tur och tjensteberäkning,
än de, på grund af i Banken innehafvande tjenster, ega, men
anser både billighet och en nödig omtanka för Verkets sanna fördel fordra,
att desse tjenstemän förses med en för deras ekonomiska bestånd
oeh oberoende oundgängligen nödig, en gång för alla bestämd, löne-inkomst.
Då lik väl den utaf Banco-Fullmägtige föreslagne tillökning af ina
R:dr 32 sk., rese- och ecjuiperingskoslnader deruti inberäknade, med 23S
Banco-Utslcottets Betänkande, JV:o 58.
R:dr 4° understiger det belopp, Banco-ombuden vid Låne-Contoren, på
sätt redan är upplyst, tillförne åtnjutit, oagtadt dyrheten i lefnadskostnad,
enligt hvad kändt är, både i Götheborg och Malmö under de senare
åren betydligen tilltagit; och härtill kommer, att Banco-ombuds-befattningarnes
innehafvare icke allenast äro stängde från all annan befordran på
tjenstemannabanan än inom Banken, utan äfven från alla enskildta lönande
uppdrag och hvarje tillfälle lill extra inkomster inom Verket, men i
följd af sine tjensteförhållanden svårligen kunna undvika utgifter, hvartill
för Bankens öfrige, med dem jemförlige, tjenstemän, anledning icke förefinnes,
har Utskottet, i betragtande jemväl deraf, att Rikets Ständers Revisorer
med den af dem gjorde hemställan, det Banco-ombudet vid LåneContoret
i Malmö måtte åläggas alt bebo öfra våningen af Låne-Contorets
lius, afsett Låne-Contorets fördel af denna tjenstemans ständiga tillstädesvaro,
samt vård och tillsyn icke blott öfver byggnader och inventarier,
utan äfven öfver arbetets gång, samt enär det skulle innebära en motsägelse
att, för fullgörandet af det sålunda gifna åläggande, fordra betalning,
funnit sig uppmanadt att hos Rikets Ständer tillstyrka,
det må Banco-ombuden vid Låne-Contoren i Götheborg och
Malmö, emot afstående af hela deras i Banken innehafvande
eller framdeles erhållande löne-inkomster, åtnjuta ett arfvode
till enahanda belopp med det löne-anslag, som vid
reglering af Banco-statens lönevillkor kan varda bestämdt för
Bankens yngre Commissarier,
samt derförutan
Banco-Ombudet vid Malmö Låne-Contor, mot befrielse från
hyres-afgift, ålägges att bebo de rum i Låne-Contorets hus,
hvilka hittills varit af honom emot hyra begagnade, med
skyldighet, att, under de årliga Revisionerne derstädes upplåta
nödiga rum, antingen åt Revisorerne eller Låne-Contorets
Direction, och Banco-Ombudet i Götheborg, hvarest
Låne-Contoret icke eger eget hus, tillägges såsom hyres-ersättning
100 R:dr, allt Banco, årligen.
Stockholm den ig Juni 1840.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens - Boktryckeriet, 1840.
Banco-Pj Iskottels Betänkande, JV:o 3 g.
i
N:o 39.
Ank. till Exp. Utsk. den 23 Juni, kl. J j e. m.
Betänkande, i anledning af gjord hemställan om någon
belöning till Stereotyperings- och Tryckeri-Föreståndaren
i Banken, Myntproberaren C, A. Broling.
Rikets Ständers år j83q församlade Revisorer hafva, uti deras afgifne
berättelse, (j)ag. 14 och 5i) anmält* att Föreståndaren för Bankens
slereotyperings-anstalt och tryckeri, Myntproberaren C. A. Broling åtagit
sig att-, emot ett visst nedsatt pris, låta förse alla Bankens sedlar, enligt
nya formulärer, med nummer och seriebokstäfver, och atl, för delta ändamål,
låta förfärdiga tvänne sedel-numererings-machiner, en för de högre och en
för de lägre valeurerne, samt att Revisorerne låtit sig förevisas en af bemälde
Broling då redan förfärdigad sådan machin för de nya sedlarne af
lägre valeurer, hvilken Revisorerne funnit på det mest tillfredsställande
sätt motsvara det åsyftade ändamålet. Revisorerne hafva derföre, med afseende
å de fördelar, hvilka, genom den ifrågavarande inrättningen, blifvit
Banken tillskyndade, hos Rikets Ständer hemställt, att Myntproberaren
Broling, som genom en nästlidne sommar företagen utrikes resa, berndt
■sig tillfälle alt inhemta kännedom af sättet lör sedlars numerering, medelst
tryck, måtte lör dess, i sådant hänseende, nedlagda möda, och utförandet
af förr berörde numererings-maclrin, jemte den machin af enahanda beskaffenhet,
som han förbundit sig att för de högre valeurerne förfärdiga,
varda af Rikets Ständer tillagd en lämplig belöning, så vida numereringsmachineu
för de högre valeurerne blefve lika fullkomlig och ändamålsenlig,
som den redan förfärdigade, hvilket Revisorerne ansett sig kunna med visshet
antaga.
Uti den af Banco-fullmägtige till Utskottet afgifna berättelse, pag.
56, hafva Fullrnägtige åter, under förmälan, det de ingalunda underkände
Stereotyperings-föreståndaren Brolings omförmälda förljenstfulla arbete,
dock mindre med afseende derå, än å det utmärkta sätt, hvarpå bemälde
Stereotyperings-föreståndare i allmänhet uppfyllt den ansvarsfulla befattning,
han inom Banken innehafver, hos Utskottet föreslagit, att Broling,
sorn, enligt Rikets Ständers vid 'sistlidne Riksdag fattade beslut och BancoUtskottets
Protocolls-utdrag af den 5 Februari i 835, åtnjuter ett lönebe
Bih.
till R. St- Prot. 1840. 6 Sami. 1 A/d. 14 Häftet. I
Banco-UIskottets Betdrikande, N:o 5g.
lopp lika med Bankens yngre Commissarier, må försäkras om den förmon
att framdeles undfå lön på stat, och arfvode lika med Bankens 10 äldste,
i tjenst varande Commissarier, eller med tillsammans 1800 R:dr B:co, då
den Commissarie kommit i åtnjutande af högre Commissarie-lön, hvilken
näst förr än Broling, genom Utskottets åberopade beslut, erhållit nu innehafvande
lön , blifvit till Commissarie befordrad , och sålunda , då Commissarien
L. O. Ekman varder till högre Commissarie-lön uppflyttad.
Innan Utskottet yttrar sig öfver de här ofvan upptagne, af sist församlade
Revisorer och Banco-fulimägtige gjorda serskilda framställningar,
har Utskottet skolat tillkännagifva, att Utskottet, sorn tagit Stereol vperingsoch
Tryckeri-anstalten i ögonsigte, dervid funnit, alt sedel-numereringsmachinen
för de högre sedel-valeurerne, hvilken numera äfven blifvit fulländad,
vore applicerad uti de vanliga tryckpressarne, hvarigenom då numrorne
och seriebokstäfverne kunnat tryckas på vått, i stället för torrt papper,
efter hvilken senare plan numererings-machinen för de lägre valeurerne
varit inrättad, numrorne och seriebokstäfverne erhållit en ökad tydlighet;
att denna numererings-tnachin således vore mera fullkomlig och
ändamålsenlig, än den först förfärdigade, samt att Broling jemväl gått i
författning derom, att sistnämnde machin varder förändrad efter enahanda
plan, som den senast inrättade.
Vidare har Utskottet skolat fästa uppmärksamheten derå, att ganska
betydlig besparing för Banken uppstått och än vidare uppkommer, till
följd af berörde anstalt för sedlarnes förseende med nummer och seriebok
stafj. enär, på sätt Revisorerne jemväl uppgifvit, Broling förbundit sig
alt lefverera alla de nya sedel valeurerne, försedde med nunn or och seriebokstä
fver, till ett pris af 20 sk. Banco för 1000 st. nuraror med seriehokstäfver,
hvaremot,före dessa machiners inrättande, i enahanda ändamål utbetalts
för nya s^dlarneå smärre valeurer 7\ sk. B:co och för de högre sedelvaleurernedels
1 R:dr 5 sk. 4 r. och dels 1 R:dr 33 sk. B:co, allt per 1000 st. sedlar.
Åf hvad Ulskottet sålunda upplyst, lärer det vara obestridligt, att
ganska stora fördelar genom den af Myntproberaren Broling åvägabragte
inrättning blifvit Banken tillskyndade, och att Broling äfven i delta hänseende
gjort sig förtjent af Rikets Ständers hågkomst och uppmuntran;
men då Broling erhållit full godtgörelse för de kostnader, han å de förfärdigade
numererings-machinerne nedlagt, samt Broling, genom den serskildta
inkomst för anbringandet af muni or och set ieboksläfver, han sig
förbehållit, kommer att åtnjuta ersättning för den möda och de kostnader,
B an c o-Ut skottets Betänkande, N:o 5 g.
3
sorn Broling nedlagt i och för utförandet af merberörde numereringsmachiner,
anser Utskottet sig icke böra biträda Revisorernes ofvanomförinalde
hemställan.
Deremot har Utskottet, med fästad t, afseende, ej mindre å den vigtiga
och ansvarsfulla befallning, Myntproberare» Broling i Banken innehar,
än äfven å den sällsynta skicklighet och ordentlighet, hvarmed han
fullgör de många och magtpåliggande göromål, som denna befattning åt
följa,
ansett Broling hafva gjort sig val förtjent af någon ytterligare uppmuntran
samt framtida löneförbättring; och får Utskottet fördenskull, lika
med Bunco-fullmäglige, föreslå,
att Stereotyperings- och Tryckeri-föreståndaren C. A. Broling
måtte undfå lön på Bankens stat till lika belopp med
hvad, som blifver af Rikets Ständer faststäldt för detta Werks
äldste, i tjenst varande, Commissarier, att tillträdas vid samma
tid, som högre Commissarie-lön tillfaller, eller bordt
tillfalla den Commissarie, eller Banco-Commissarien L. O.
Ekman, hvilken näst före Brolings förseende med dess nu
innehafvande löne-inkomst, erhöll lägre Commissarie-lön vid
Banco-verket; dock under villkor och förbehåll, dels att berörde
förmon endast tillkommer Mvntproberaren Broling
personligen, samt att således skillnaden emellan den lön, som
vid regleringen af Banco-Statens löner, varder för Bankens
Stereolyperings-föreståndare bestämd, och lönebeloppet för
Bankens äldste, i tjenst varande, Commissarier, uppföres på
indragnings-slat, med anteckning ”personelt för nuvarande
innehajvarén” och dels, att härigenom icke sker någon inskränkning
i antalet af de högre löner, som redan äro eller
framdeles varda Bankens äldre Commissarier tillerkände.
Stockholm den 19 Juni 1840.
Reservation
af Herr Borgmästaren Helledaij: ”Enär, i följd af Utskottets nu fattade
beslut, skulle kunna inträffa, att Stereotyperings-löreståndaren Broling,
derest han med döden afginge före den tid , från och med hvilken den
högre lönen honom, enligt samma beslut, skulle tillgodokomma, gick i mist
-
4
Banco-Utskotlets Betänkande, N:o 4cr.
ning af ali uppmuntran för sin förtjenslfullä uppfinning, har jag ansett,
att Utskottet hade bordt tillstyrka, det Broling genast måtte komma i åtnjutande
af den föreslagna högre lönen.”
N:o 40.
Alik. lill Esp. Utsk. dea 23- Jani, kl. \ j e, m.
B et anie ande, med hemställan, att Chefen för Cassa-Afdelningen
och Bankens Casseurer måtte retroactivt
få beräkna åtskillige dem tillagde löne-förmöner.
Till följd af den uti § 33 af nu gällande Reglemente för Bankens
förvaltning, Banco-fulimägtige lemnade tillåtelse, att under mellanliden intill
nu inträffade Riksdag, i den man förslaget till Bankens förändrade organisation
blefve utarbetadt och af Fullmägtige godkäudt, låta, der sådant
lämpligt funnes, sätta detsamma provisoriskt i verkställighet, på det att,
jemte den dermed åsyftade besparing i förvaltnings-kostnaderne, någon erfarenhet
om fördelagtigheten och ändamålsenligheten af de blifvande organisations-förändringarne
måtte kunna erhållas, innan förslaget till Rikets
Ständers stadfästelse anmäldes; Fullmägtige dervid öppet lemnadt att under
liden för nya eller förändrade t je uste- b efa 11 n i n ga r anordna de lönevillkor,
Fullmägtige funné af rättvisa och nödvändighet påkallade, dock
under förbehåll, att total-summan af BankensÅflönings-slat, enligt ofvan åberopade
Banco-Reglemente, icke finge i något fall öfverskridas; hafva Bancofulimägtige
väl, efter hvad deras till Utskottet afgifne berättelse, pag. ii,
föranleder, förordnat, att den förändrade organisationen af Cassa-afdelningen
horde vidtaga från och med April månad i836; hvaremot löne-villkoren för
tjenstemännen i berörde Afdelning först under den i5 Februari i838' blifvit
fastställde, att från och med nästnämnde års början utgå sålunda, att
Chefen för nämnde Afdelning, utom förut uppburen lön
R:dr f,44o: — —
och arfvode i och för Chefs-befattningen, 200: — —
erhölle såsom missräknings-penningar och ersättning
för kostnader, åtföljande hans befattning 3oo: — —
samt så länge han innehade lägre Corn missa rie-lö»,
ej uppgående till 1,600 R:dr, lönefyllnad . . . . „ 160: — —
eller tillsammans R:dr 2,100: — —-
B ane o-Ut slottets Betänkande, N’.o 4 o.
Och Casseurerne , i stället för då egande löne-inkomster
af tillsammans R:dr 1,400: — ■—*
Lön „ 1,200. —■ *
Serskildt arfvode
„ 100: — —
Ersättning för genom nya organisationen föranledde
förluster
3oo: — —
Och missräknings-penliingar
200: — —
för dem hvardera eller tillhopa R:dr 1,800: — ——
Under anförande häraf och jemte anmälan, hurusom , beträffande Chefsbefattningen
, de densamma åtföljande göromål vore af den mest besvärliga
och ansvarsfulla egenskap, och hvad dernäst anginge Casseurs-sysslorna,
att både arbete och ansvar dervid blifvit, till följd af det förändrade sedel-systemet,
i ganska betydlig nion tillökadt, men att inkomsterne deremot
under tiden, från den 1 April i836, då förändrade organisationen af
Cassa-Afdelningen vidtog och intill den 1 Januari i838, då den af Fullmägtige
fastställda Interims löne-reglering sattes i verket, varit mindre, än
före Cassa-Afdelningens reorganisation; hafva Chefen för meranämnde Afdelning,
Commissarie!! E. J. Planck och Casseurerne i Banken JS. Bergman,
II. yl. Grapengiesser, II. G. Martin, 3. A. Frödelius, J. Hollertz
samt G. F. Göransson tili serskilde skrifter anhållit, att de mätte för den
lid, som förflutit mellan organisationens införande uti Cassa-Afdelningen och
tillämpningen af den nya löne-regleringen, eller 1 år och g månader,
tilläggas skillnaden mellan de derunder uppburne inkomster och dem, de
för närvarande åtnjuta, och hvilken skillnad skall utgå, för Chefen, med 8o5 R:dr
och för Casseurerne med tillsammans 4,200 R;dr, allt Banco.
Uti det Utlåtande, sorn Banco-fullmäglige häröfver afgifvit, vitsorda
Fullmägtige sökandernes uppgift, att nya organisationen inom de fleste
Departement vidtagit någon tid förr, än de förhöjde lönevillkoren kommit
vederbörande tjenstemän tillgodo, hvartill Fullmägtige tilikännagifvit anledningen
hafva varit, att förslagen till förändrad organisation af Bankens
särskilde Afdelningar och Contoir blifvit, i den mon desamma hunnit utarbetas,
provisoriskt satte i verkställighet, men att deremot Baneo-Slatens
löne-villkor icke kunnat delvis, utan enligt sakens natur först, sedan samtlige
Departementen blifvit organiserade, på en gång af Fullmägtige provisoriskt
bestämmas; och hafva Fullmägtige derjemte anfört, att samtidigt
med Cassa-Afdelningens organisation, dels under den 10 Mars i836 Che
-
6
Banco-Utskottets Betänkande, IV:o 4o.
fen för samma Afdelning erhållit det arfvode af 200 R:dr årligen, honom
för denna befattning anseits böra tillkomma, dels, sedan Sedelkorsnirigs-arfvodel
för Bankens Casseurer med Mars månads utgång år 1 836
upphört och desse tjenstemän, uti ingifven skrift af den ir> påföljde April,
anhållit, att dem måtte tillerkännas minst 5oo R:dr Banco årligen från
och med siitberörde månads början, såsom en skälig ersättning för deras
ökade göromål och ansvar, Fullmägtige under den \ Maj samma år åt
desse tjenstemän utaf då befintlige besparingar, efter afdrag af de i och
genom organisationen tillkomne pensions-anslag, beviljat, såsom ersättning
för minskade iöne-inkomster och förökad t arbete, extra lillökning i det,
enligt § 3q af Banco-Reglementet, bestämda årliga arfvode 180 R:dr, med
inö R:dr allt Banco, att för tiden från och med April månads början år
1836 till dem utgå, samt att Fullmägtige, som, med anledning af Casseurernes
sedermera gjorde ansökning om tillökning uti deras så kallade missräkuings-penningar,
under den a3 November 183^ funnit nödigt att till
Rikets Ständers då församlade Revisorer ingå med den framställe ng, i afseende
pä rätta förståndet af Binco-Reglementets 33 §, hvilken uti tryckte
Revisions-Berättelsen (pag. 6-8) finues upptagen, efter erhållen kännedom af
Revisorernes häröfver meddelade yttrande, genom beslut den i5Febr. i838,
med begagnande af den rättighet, nyssåberopade § af Banco-Reglementet lemnade,
provisoriskt fastställt Banco-Statens, och deribland Chefens för CassaAfdelningen,
äfvensom Bankens Casseurers löne-inkomster, att med ofvanupptagne
belopp, eller 2,100 R:dr för den förre och 1,800 R:dr, allt Banco,
för de senare, från och med 1838 års början utgå. Slutligen hafva
Fullmägtige förmält, att de, vid den provisoriskt fastställde regleringen af
Banco-Statens löner, anseLt sig icke vara befogade att bevilja hvarken sökanderne
eller öfrige af Bankens tjentstemän någon retroacliv beräkning af
dem förunnade högre löne-förmoner, i vidsträcktare måtto, än att desse fått
utgå från det års början, då löne-staten antagits, och förmena sig desto
heldre böra afstyrka bifall till ifrågavarande ansökningar, som en sådan
beräkning, i händelse den för sökanderne beviljades, kunde begäras af öfrige
embets- och tjenstemän, som före 1838 års början genom den nya
organisationen blifvit ålagde ökade eller förändrade göromål; men för den
händelse dylik beräkning blefve någre bland Bankens tjenstemän beviljad,
skulle sökanderne, som, efter Fullmägtiges förmenande, innehade de inom
Yrerket mest trägna och ansvarsfulla befattningar och hvilka de med ut
-
Banco-U) nkottets Betänkande , lV:o 4o. -j
märkt nit oell noggranhet bestrid t, då vara dertill i framsta rummet berättigade.
Efter hvad Utskottet af tillgänglige handlingar inhemtat, utgjorde
Casseurernes löne-iukomsler, innan den nja organisationen af Gassa-A.(del
-
ningen tog sin början:
Lön med arfvode
1,080: — —
Arfvode for sedlars korsning, per medium 160: —- —-
samt missräknings-penningar 200: — —
Summa i,44°* — —
och sedermera, efter det nya organisationen af nämnde Afdelning
blifvit satt i verkställighet, intill fastställandet af en nv aflömngs-stat, eller
från och med den i April 1836 lill den r Januari 1838:
Lön 1,080: — —
ersättning för förloradt sedelkorsnings-arfvode 120: —
och missräknings-penningar 200: — —
eller tillhopa 1,400: — —
Samt följaktligen per medium 4° R:dr mindre än före den 1 April
1836. Och åtnjöt Chefen för Cassa-Afdelningen under nyssnämnde period,
utöfver sine förut såsom Commissarie innehafde löne-iukomster, det
för Chefs-hefatlningen af Banco-fullmäglige bestämde årliga arfvode af
200 R:dr Banco.
Då det emedlertid är obestridligt, att Chefs-befattningen inom CassaAfdelningen
är den besvärligaste uti Banken, helst denne Chef alia socknedagar
såväl från tidigt på morgonen till sent på middagen, som äfven
om eftermiddagen, en eller annan timma, måste vara i Banken tillstädes,
och icke eger att, utan laga förfall, åt annan person öfverlemna de honom
tillhörige ansvarsfulla göromål; att vid den ständiga vexlingen under
expeditionstiden emellan Dag-Cassan, deröfver Chefen, med biträde af Kameraren
inom Afdelningen, har vården, och Special-Gassorna, missräkningar
lättligen kunna inträffa, ledande till förlust för bendikte Chef; att,
be'räffande åter Casseurerne, deras göromål vunnit en högst ansenlig tillökning,
oberäknadt de större förluster, tili följd af missräkningar, desse numeri
äro underkastade, då alla sedlar, som från Banken utgifvas, skola, i
såväl vexlings sorn annan väg, gå genom deras händer, finner Uiskollet
ifrågavarande Chef och öfrige tjenstemän genast efter den nya organisationens
införande hafva bordt komma i åtnjutande af någon lämplig ersätt
-
8
Banco-Utskottets Betänkande, N:o 4o.
ning, utöfver förut innehafde löne-inkomsler för den ökade moda oell det
högre ansvar, de dervid fått vidkännas.
Vid detta förhållande och enär destomindre är att befara, det ett
bifall till ofvanberörde ansökning skulle, på sätt Fullmägtige förmält, från
öfrige embets- och tjenstemän, som före 1838 års början genom den nya
organisationen blifvit ålagde ökade eller förändrade göromål, framkalla anspråk
på åtnjutande af enahanda förmon, som dels sökanderne, efter hvad
Fullmägtige jemväl vitsordat, vore, till följd af deras befallningars trä,
genhet och ansvarsfullhet, i främsta rummet berättigade till retroactiv beräkning
af högre löne-inkomster, och dels icke någon ansökning i detta hänseende,
hvarken före eller efter den i § 48 af Banco-Reglementet för slika
ansökningars inlemnande bestämda tid, till, Utskottet inkommit från någon
annan tjensteman inom de Afdelningar och Contoir, som före den 1 Januari
1838 blifvit reorganiserade, finner Utskottet sig ega allt skäl i så måtto
tillstyrka bifall till sökandernes merabesagde anhållan,
att Chefen för Cassa-Afdelningen , Commissarien E. J Planck
måtte för tiden från och med den r April 183(3 till den 1
Januari i838, eller 1 år och q månader, erhålla det arfvode
såsom missräknings-penningar, han, allt ifrån sistnämnde
dag, uppburit, eller 3oo R:dr Banco årligen, utgörande för
nämnde lid Fem Hundrade Tjugofem Riksdaler; samt att
Casseurerne i Banken IV, Bergman, H. A. Grapengiesser, H.
G. Martin, J. A. Frödelius, J. Hollertz, samt G, F. Göransson,
hvardera mätte, under enahanda tid, varda till agde skillnaden
emellan det sammanräknade belopp af 3ao R:dr, de
såsom missräknings-penningar samt ersättning för förluster till
följd af nya organisationen under ofvanberörde tid åtnjutit
och den enahanda ersättning, som de nu uppbära, 5oo R:dr,
eller 180 R:dr B:co, utgörande för hvardera, under i| år
315 R:dr, eller tillsammans Ett Tusen Åtta Hundra Nittio
R:dr, allt Banco; hvartill full tillgång finnes å de besparingar,
som under åren i836 och i83^ å Aflönings-staten uppkommit.
I sammanhang härmed bar hos Utskottet till pröfning förekommit
en inom Utskottet väckt motion, att, då Bankens samtlige från den 1 April
i836 till den 1 Januari 1838 i tjenst varande y Gasseurer, varit lika for
tjenta
-
Banco-Utslcottets Utlåtande, JV:o 4r.
9
tjente att för samma tid erhålla skillnaden emellan de af dem uppburne
missräknings-penningar, jemte ersättning för förluster till följd af nya
organisationen och den ersättning, Casseurerne under den sedermera förflutne
tiden åtnjutit, ofvanberörde skillnad äfven må tillgodokomma den
bland Bankens under omförmälde tid i tjenst varande Casseurer, numera
Commissarien. Weser, som icke derom inom behörig tid ansökning tili Utskottet
ingifvit, och enär ofvan anförde skäl för beviljandet af den förmon,
Utskottet tillstyrkt för sex bland Bankens Casseurer, äro fullt tiilämplige
äfven i afseende på Commissarien Weser, har Utskottet ansett sig böra
hemställa,
att förenämnde belopp 315 R:dr B:co jemväl må Commissarien
Weser tillgodokomma.
Stockholm den 22 Juni 1840.
N:o 41.
Alik. till Exp. Utsk. den 23 Juni, kl. § 7 e» m.
Utlåtande, i anledning af Kam er er ar en A. W. TFäströms
ansökning att varda försäkrad om bibehållandet för
återstående tjensteår af Kamererare-tjenst med dervid
följagtige lön.
Jemte öfverlemnande af en utaf Kamereraren uti Bankens DepositionsÅfdelning
A. W. Wäström till Banco-Fullmägtige ingifven och till Utskottet
ställd skrift, deruti han, under anförande, dels att, sedan lian den
x5 October 1834 blifvit, medelst Constitutorial, befordrad till Kamererare
uti dåvarande Småsedels-Contoret, Fullraägtige, enligt beslut af den 10
Mars i836, förflyttat honom till en tjenstebefattning vid Cassa-boken i
förstnämnde Afdelning, hvarefter den Kamererare-syssla i Smusedels-Contoret,
sökanden innehaft, blifvit, efter utfärdadt anslag, den 28 nästpåföljde
April till annan person bortgifven; dels att lian häröfver anfört besvär
hos Rikets Ständers år i83^ församlade Revisorer, hvilka föiklarat
sig icke kunna derå fästa något afseende, samt dels, att, enligt Fullmägtiges
beslut under den i5 Februari och 3 Maj 1838, sökandens nu innehafvanBik.
till R. St. Prof. 1840. 6 Sami. 1 J/d, 14 Sä/tet. 3
Banco-Ut slottets Utlåtande , ]Y:o 4l.
de tjenste-befattning ko-nme att vid hans afgång förvandlas till Bokhållaresyssla
, hvadan lian, efter 35 års tjenstgöring inom Banken, befunne sig i
den obehagliga ställning att icke ega bestämd Kamererare-tjensi och lön*
anhållit att undfå Kamererare-fullmagt på den tjenstebefattning, han nu
innehar, samt t,200 R:drs lön, retroaetivt beräknad från och med början
af år 1838, då löneförhöjning till en del af Bankens tjenstemän utgått; —
hafva Banco-fullmägtige, i anledning af omförmälde ansökning, sig yttrat,
att, då inför Rikets Ständers år i83y församlade Revisorer redan vöre ådagalagdt,
alt det gamla Småsedels- och Afraknings-Conloret icke vidare existerade
från den stund, det nya Sedel-Contoret provisoriskt bragtes r gång;
att Kamererare-tjensten i förstnämnde Conior följagtligen i och med detsamma
blifvit indragen och inne hafvar en deraf förflyttad på Surnumerärstat,
lika med alla öfrige vid Småsedels-verket anställde personer, samt
att i Sedel-Contoret inrättade Kamererare-tjenst, såsom en alldeles nyr
till både lönevillkor och göromål med Kamererare-tjensten i förra Småsedel sContoret
olika beskaffad tjenst, blifvit, efter utfärdadt anslag, i vanlig ordning,
medelst ConsLitutorial, tillsatt, dervid Wäström icke såsom sökande
sig anmälde; funné Fullmäktige sig, i afseende på Wäströms förevarande
ansökning, endast böra anföra,, att,, enär Wäström, vid befordran till Kamererare
i f. d. Småsedefs-Contoret undfått allenast r,080 Ridrs löneinkomst,,
och vid förflyttning till sin nu innehafvande syssla i Depositions-Äfdelningen
blifvit försäkrad örn bibehållande af enahanda lönevillkor, hans begäran
att komma i åtnjutande af 1,200 Rrdrs lön, syntes Fullmäglige destoinera
obefogad, sorn den befattning, han nu innehade, vöre lämpad efter
bans förmåga och af så linding beskaffenhet, att beslut om dess förändrande
till Bokhållare-syssla, vid Wäströms afgång, blifvit fatladt; mea
att, då rättvisa och billighet påkallade, att Wäström, lika med Yei kets
öfr ige em bets- och tjenstemän, bi behölles vid de löneinkomster, lian före
Verkets förändrade organisation innehaft, Fullmäktige,. sorn , enligt BäncoReglementets
33 §, endast egt att provisoriskt sätta i verkställighet det
utarbetade förslaget till Bankens förändrade organisation, och således endast
kunnat medelst (Sofist i Intoria 1 tillsätta de af samma organisation beroende'
befattningar, hos Utskottet tillstyrkte, att Wäström måtte, genom erhållande
fullmagt, förvissas att få bibehålla de löneinkomster, han nu uppbär,,
då fullmagier för Bankens öfrige- med Constitutoriai försedde em bets- och
tjenstemän varda utfärdade.
Banco-Utslotlcts Utlåtande, N:o it.
Med fäs ta dt afseende å hvad Banco-fullmägtige sålunda anfört och
hemställt, får Utskostet tillstyrka,
att Kamereraren Wäström må berättigas alt, intilldess Iian
varder vidare befordrad, eller på annat sätt från sin nu innebafvande
befattning afgår, få åtnjuta en löne-inkomst af
Ett Tusende Åttatio Riksdaler Banco, samt att fullmagt &
delta belopp må för honom få utfärdas.
Stockholm den 19 Juni 1840.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet3 1840.
Baneo-Uiskottets Uttalande, ål.o 43-
l
N:o 42.
Ank. till Exp. Utsk. d. 25 Juni, kl. i e. ra.
Utlåtandej i anledning af Revisoren C. G. Cronlands ansökning att
förflyttas antingen på Surnumerair-stat med åtnjutande af
innehafvande lön, enligt full magt, eller på Pensions• stat med
å Stat egande lön såsom Pension.
11 os Utskottet har constituerade Revisoren i Bankens Conlroll- och Revisions-Conloir,
Inspecloren vid Stockholms stora Jernvåg, C. G. Cronland,
uti ingifven skrift, andragit, alt han, som alltsedan år 1814 vaiit i Banken
tjenstgörande och den 19 Mars 1834 blifvit, medelst fullmagt, befordrad
till Revisor i Bankens Revisions-Contoir, samt sedermera afstått all rätt till
befordran i den förhoppning, att, enligt gällande Grundlag och Banco-Reglemente,
den erhållne fullmagten vore en borgen, att förenämnde tjenst
och lön icke kunde honom beröfvas, så länge han uppfyllde sine åtagne
förbindelser, genom Banco-Fullmägliges beslut af den 27 September i838,
utan föregången ansökning, mot sin vetskap och vilja, blifvit utnämnd och
förordnad att, i ledigheten efter Revisoren J. P. Holmberg, öfvertaga den
honom förut i Controll- och Revisions-Afdelningen tillhörande Revisors-befatlning,
hvarvid göromålen äro icke allenast mera trägna, utan ock af helt
annan beskaffenhet, än vid den Revisors-! jensi i Bankens f. d. Revisions-Contoir,
hvarå Cronland erhållit fullmagt; all å Grönlands häröfver bos Rikets
Ständers senast församlade Revisorer anförde besvär något afseende icke
kunnat fästas, och att lian således, efter 26 års tjenstetid i Banken, voie,
utan eget förvållande eller någon försummelse å hans sida, bragt i den
olyckliga belägenhet alt, med hustru och 8 barn, nödgas emotse en framtid
af nöd ocb fattigdom, desto svårare, som hans helsa blifvit vacklande
samt arbetsförmåga och krafter aflagit; anhållande Revisoren Cronland, att
Utskottet måtte vidtaga sådan åtgärd, hvarigenom lian antingen komme i
åtnjutande på Surnumerair-stat af den lön, hvarpå bans fullmagt lyder, intilldess
ledighet till någon sådan tjenst inom samma grad kan yppas,
hvars göromål öfverensstämma med dem, hail såsom Vexel-Banco-Revisor baft
ocb kunna skötas på enahanda lid med sistnämnde befattning, eller ock
Dih. till R. Sl. rrot. iS.fo. 6 Sami. 1 A/d. iö:de Ila/t. 1
2
3anco-UiskoUets "Utlåtande^ N.o 42-
ali han målte varda å Bankens Pensions-stat uppförd, med bibehållande af
den lön k SaSv R:dr B:eo, hvilken åtföljde den Revisors-befattning, till
hvilken han den i g Mars i 834 blifvit medelst fullmagt befordr ad; — Öfver
hvilken ansökning Banco-Fullmägtige sig utlåtit, och vid det förhållande,
att Cronland numera icke kunde med annorstädes innehafvande befattning
förena tjenst inom Banco-Verket, samt på det något klagomål öfver genom
Verkets nya organisation förorsakadt enskildt lidande icke måtte kunna förebäras,
till Utskottets behjertande öfverlemna^ om icke Cronland kunde
förflyttas på Bankens Pensions-stat med rättighet alt för sin öfriga lifstid,
såsom pension,, uppbära på Stat, enligt fullmagt, innehafvande lön 5a5.B:dr.
B:co årligen, helst derigenom sökanden, efter 26 års berömlig tjenstgöring
inom Banken, icke förunnades större förmon, än som tillgodokommit de
Vrerkets embets- oell tjenstemän, hvilka vid den nya organisationen befunnits
till tjenstgöring oskicklige och oanvändbare..
Af handlingarne i detta mål har Utskottet inhemta tatt Revisoren
Cronlandj sorn, efter derom gjord ansökning, den 1 g Mars 183.4 a*f BaneoFullmägtige
utnämndes till erhållande af en i Bankens f. d. Revisions-Contoir
ledigblifven Vexel-Banco-Revisors-syssla, med 525*R:dr lön och io5 R:dr
arfvode årligen, öfver hvilken befordran, såsom utgörande uppflyltning till
högre löneinkomst inom 3:dje eller Bokhållare-tjenslegraden, Protocölls-ut
drag,
likmätigt stadgandet i 3 Art. 2 Ahl. 11 §. uti då, gällande Banco
Regiemenle
af den 18 Mars l83o, för sökanden utfärdades, blifvit, sedan
den nyorganiserade Depositions-Afdelningen träd t i verksamhet och granskningen
af dess räkenskaper införlifvats med nuvarande Gontroll- och Revisions-Afd
el ningens göromål, lika med åtskiliige andre tjenstemän, hvilkas
befattningar tillhört eller stålt- i förening med f. d. Vtxel-Banken, surnumerair;
att Granland^ såsom sådan,, ledig lill annan tjenstgöring inom BancoVerket,
blifvit af Gommissariatet under den 26 Augusti 1887 föreslagen,
att förflyttas till en ledig Bokhållare-syssla i Gontroll- och Revisiöns-Afdelningen
inom samma lönegrad, hvaruti lian sig befann, men att, uppå
Grönlands deröfver anförde besvär, Banco-Fullmägtige, vid den skillnad,
som sig företedde emellan Revisors--och Bokhållare-befattning, ansett Cronland
icke kunna, utan efter eget begifvande från hans Revisors-tjenst lill
den lediga Bokhållare-sysslan förflyttas, och, i följd deraf, samt enär Cronland
likväl icke mer än andre surnumeraire tjenstemän kunde anses fritagen
från vidare tjenstgöring i Banken, så vidt densamma, i anseende till
arten, öfverensstämde med hans förut innebafde befallning,, under den 5
Oclober 1837 anmodat Gommissariatet att fördela de dåvarande 2:ne Re
-
Banco-Utskottets Utlåtande, W-'o
3
visorernes i Oom Irol] - oell Revisions-A fdtdningen göromål på 3 persöner,
med föreskrift tillika, alt, vid en af desses afgång, RevisörerneS antal tornine
alt återbringas till allenast 2:ue; 0111 hvilket beslut Cronland den 18
October £837 inför ^Commissariatet underrättades, hvarefter han i tjenstgöring
inträdde såsom tills vidare 3:dje Revisor och beslutet sålunda sattes
beträffande honom i verkställighet, utan att han sig besvärade hos Rikets
Ständers då församlade Revisorer; att sedermera, dels uppå Commissariatets,
i sammanhang med den provisoriskt fastställde löneregleringen för
Banco-Verkets embets- och tjenstemän, gjorde förfrågan, huruledes Cronland^
löneinkomster rättligen borde upptagas, Fullmägtige den 3 Maj 1838
förklarat, ”att Cronland skulle uppföras på Surnumerair-stat, med fortfarande
skyldighet till tjenstgöring, i enlighet med Fullmägliges beslut den 5
October i83y, samt att vid. inträffande ledighet af någon utaf de begge
(öfriga) Revisors-ljensterne, han borde på ordinarie Stat öfverföra?’, —
dels, efter det en af de i Controll- och Revisions-Afdelningen anställde
3:ne Revisorer, </. P. Holmberg den 3o Juli 1838 aflidit, Cronland, uppå
Commissarialets anmälan, och enligt Fullmägtiges beslut af den 9 påföljde
Augusti, blifvit, med dittills egde löneförmoner, 63o R:dr B.co på ordinarie
Stat öfverflyttad, — dels ock slutligen, sedan Commissafiatet, i anledning
deraf, att Pievisoren Cronland redan förut afsagt sig alla tjensteförordnanden
vid förlust af all rätt till befordran inom Verket, under den 18 Augusti
i838 hemställt, huruvida Cronland vid sådant förhållande, efter aflidne
Revisoren Mohnberg, borde komma i åtnjutande af de till en början för
de [6 äldste tjenstemännen inom 3;dje tjenstegraden bestämde högre löneinkomster
af 700 R:dr B:co årligen, och Fullmägtige anmodat Commissariatet
att höra Cronland, huruvida han vöre benägen ätt fullgöra alla de
hans, i följd af Holmbergs frånfälle, tillkomne Revisorstjenst åtföljande göromål,
samt Commissariatet derefter anmält, att Cronland förklarat, det
lian omöjligen kunde åtaga sig ifrågavarande göromål eller andra, än dem,
han hittills bestridt, emedan de ej skulle kunna förenas med hans vid
Stopkholms Jern- och Metallvåg innehafvande, under Kongl. Tull-Verket
lydande, Inspectors-befattning, Banco-Fullmägtige den 27 September 1838
beslutal, att, enär Cronland, till följd af deras den 5 October 1837 fattade
laga kraftvunne beslut, vore öfverflyttad från Surnumerair-staten till en af
de arne genom nya organisationen bestämde Revisors-sysslor inom Controll-
och Revisions-Afdelningen, men förklarat, det han icke kunde fullgöra
dertill hörande göromål, i förening med sin utom Verket egande tjenst,
skulle, med stöd af §. 5l uti Banco-Reglementet af den 26 Maj 1835,
4
Banco-Ulskottets Utlåtande, N.O 42-
Cronlandj som tillika beviljades tjenstledighet på egen bekostnad intill årets
slut, derest han ville vid sin syssla inom Controll- och Revisions-Afdelningen
bibehållas, lemna innehafvande tjenst vid Tull-Verket, innan han upphörde
att åtnjuta tjenstledighet, så att han omedelbart derefter kunde inträda
i utöfning af meranämnde Revisors-syssla. Och har Revisoren Cronlandj
som ännu fortfarande åtnjuter tjenstledighet, öfver Banco-Fullmägtiges
omförmäldte beslut af den 3 Maj och 27 September r 838 sig hos Rikets
Ständers år i83p församlade Revisorer besvärat, under anhållan, att,
derest afseende å besvären ej kunde hafvas, han måtte få förflyttas på Pensionsstat
med bibehållande af lönen; men Revisorerne, som funnit de öfverklagade
besluten vara en följd af Banco-Fullmägtiges den 5 October
1837 fattade mot Cronland laga kraftvunne beslut hafva icke kunnat å besvären
fästa afseende samt ansett frågan om C ronlands förflyttning på Pensionsstat
vara af beskaffenhet, att, likmätigt 5 §• uti den för dem utfärdade
Instruction, Revisorerne icke kunde sig dermed befatta.
Hvad först angår Revisoren C ronlands förflyttning på Bankens Pensionsstat,
med åtnjutande af hans, enligt fullmagt, egande lön såsom pension,
så enär bemälde Revisor, som är född den 2 April 1797, endast uppnått
43 lefnadsår och i Banco-Verket tjenstgjort 26 år, har Utskottet, emot
de uti 3 Artikeln 3 Afdelningen af nu gällande Banco-Reglemente stadgade
grunder för pensionsberäkning, ansett sig icke böra tillstyrka bifall å
Banso-Fullmägliges i delta hänseende gjorda hemställan.
Beträffande dernäst Revisoren C ronlands aifhållan att på Surriumerairstat
få åtnjuta den lön, hvarå hans fullmagt lyder, intilldess ledighet lill
sådan tjenst inom samma grad kan yppas, hvars göromål öfverensstämma
med dem, han såsom Vexel-Banco-Revisor haft, och kunna skötas på enahanda
tid med sistnämnde befattning, så, ehuru sökanden icke öfver Banco
Fullmägtiges
den 5 October 1887 fattade beslut, i följd hvaraf de 2:ne Revisorernes
inom Controll- och Revisions-Afdelningen göromål skulle för
delas
på 3 personer samt vid en af desses afgång Revisorernes antal återbringas
till allenast tvänne, hos Rikets Ständers då församlade Revisorer
besvär anfört, likväl och vid det förhållande, att någon för Cronland men-,
lig inverkan af Banco-Fullmägtiges nyssåberopade beslut icke uppstått, eller
kunnat såsom gifven antagas förr, än då Banco-Fullmägtige den 3 Maj 1833,
angående hans öfverforande på ordinarie Stat, förordnat, finner, i öfverensstämmelse
med den i 36 af Regenngs-Formen uttryckte grundsats, Ut
-
Banco-Vlskotlets Memorial, N.o 4^-
5
skottet sig af rättvisa och billighet uppmanadt att hos Rikets Högloflige
Ständer tillstyrka,
det Revisoren Cronland må på Bankens Jndragningsstat förflyttas,
med åtnjutande af bonom, genom den i 9 Mais i834 utlärdad
fullmagt, försäkrad lön på Stal, 525 R:dr Banco årligen, intilldess
han må kunna användas i sådan tjenstgöring, som, till
göromålens mängd och beskaffenhet motsvarar den, hvilken honom,
enligt åberopade fullmagt, såsom Vexel-Banco-Revisor ålegat.
Slockholm den 19 Juni 1840.
N:o 43.
Ank. till Exp. Utsk. den 6 Juli, kl. II f. m.
Memorial med tillstyrkan , att Commissarierne i Banken, A- P.
Qvistberg , P. B. Sandels, C, N. Kolmodin, L. G. Wiblin gen
och L. O. Ekman, mä retroactivt fä tillgodoräkna den för
Bankens yngre Commissarier föreslagna lön af 1,600 R:dr B:co.
Med gillande af de besvär, Banco-Commissaiierne A. P. Qvistberg,
Kammai herren P. B. Sandels, C. N. Kolmodin och L. G. Wiblingen anfört
deröfver, att bemälde Commissarier icke, i likhet med Bankens öfrige
embets- och tjenstemän, ifrån den tidpunkt, eller 1838 års början, dåden
af utsedde Committerade upprättade och af Banco-fullmägtige provisoriskt fastställde
aflönings-stat för Banco-Verkel i allmänhet är vorden tillämpad,
af Banco-fullmägtige blifvit tillagde och fått tillgodonjuta den för dem af
Committerade föreslagne lönförhöjning från i,44o till 1,600 R:dr, hafva Rikets
Ständers sistlidet år församlade Revisorer för Banco-fullmägtige förklarat*
att, enär klaganderne, genom den nya organisationen af Banco-Yerket, och
den, i följd deraf, skedda indragning af 3:ne Coinmissarie-beställningar,
dels fått sig ålagdt större ansvar och besvär, i afseende på vården af större
och mindre General-cassorne, och dels erhållit tillökning uti förut egande
göromål, ej mindre, hvad serskildt beträffade dem af klaganderne, som tillhörde
Låne-Cansdiet, i anledning af skedd indragning utaf en Commissarie
-
6
'Banco-Utskollcls Memorial, TV.-o 43.
tjenst derstädes., än äfven till följd af den ökade lånerörelsen, oell dertill
konirae, icke allenast att det löne-lielopp, Barkens yngre Commissarier åtnjöLo,
icke stod i förhållande till löneine inom öfrige tjenstegradeine, serdeles
då i betragtande tages, atL Commissarier i Banken voro, genom
Banco-Reglemenlet, förbjudne alt innehafva befattningar utom Verket, och
alt de sportler i och för tjensten, hvilka, före införandet al en förändrad
organisation, de egt att påräkna, blifvit betydligen förminskade, utan ock,
att de af Verkets embels- och tjenstemän, hvilkas tjenster och göromål,
genom den nya arbets-ordningen., blifvit förändrade eller tillökade, erhållit
föi höjda löne-villkor, samt för öfrigt Banco-fullmägtige sjelfve insett billigheten
deraf, att löne-inkomsterne för Bankens yngre Commissarier varda
förhöjde från t,44° l'll i>6oo R:dr, och förthy beslutat aLt hos Rikets
Ständer hemställa, alt en sådan tillökning mätte dem tilläggas, i mon af
blifvande besparingar på dnterims-staten, Revisorerne på dessa skäl ansett
klaganderne berättigade alt, ifrån r838 års början, eller den lid, från och
med hvilken ofvannämnde nya aflönings-stat b 1 if\it tillämpad, och intilldess
Rikets Ständer annorlunda förordna, beräkna en årlig lön af i,6oo
R:dr B:co; men enär Banco-fullmägtige, uppå klagandernes skriftligen gjorda
begäran om utbekommande af den dem sålunda tillerkända löneförhöjning,
under den ig December sistlidet år, sig utlåtit: att af Revisorernes om fö -  mälda förklarande icke följde, alt den löneförhöjning, sökanderne, enligt Revisorernes
förmenande, voro berättigade undfå, borde utbetalas förr, än Rikets
Ständer eller deras Banco-Ulskott derom förordnat, och sålunda endast
förmält sig vilja underställa Utskottets bedömande, till hvad beslut Revisorernes
förenämnde förklarande måtte anses föranleda; så hafva bemälde
Commissarier öfver della Banco-Fullmägliges beslut hos Utskottet sig besvärat,
under hufvudsakligt anförande, att Revisorernes mening uti ofvanberörde
beslut ovillkorligen varit den, alt klaganderne genast, utan all vidare
ompröfning, skulle komma i åtnjutande af de högre löneförmonerne;
hvilket syntes dels deraf, att Revisorerne gillat klagandernes besvär, som
angingo att genast utbekomma medlen, dels äfven deraf, att då Revisorerne
berättigat klaganderne att, ”intilldess Rikets Ständer annorlunda förordna,”
beräkna de förhöjda löne-inkomsterne, det vore klart, att Revisorerne pröfvat
saken för den föregående tiden, och alt Rikets Ständers förordnanden
endast skulle komma alt omfatta framtiden; att ett ytterligare påtagligt
be vis för rigtigheten af denna tolkning fanns uti den reservation emot
beslutet, som blifvit nedlagd af en Ledamot inom Revisionen, hvilken väl
ansett det vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, alt klagan
-
Bimco-Vtskoltcts Memorial, N.o
7
derne korame i Åtnjutande af den löne-förhöjning, de önskat, men att frågan
dock borde hemställas Rikets Ständer,, hvilken reservation, om plurali tetens
mening varit, att Rikets Ständer skulle pröfva saken innan den verkställdes,
enligt klagandernes förmenande, aldrig kunnat komma i fråga; att
för öfrigt, ehvad’ Revisorernes beslut vore på skäl grundadt eller icke,
det likväl alltid qvarstod, att samma beslut var gifvet af en Öfver-auctoritet
uti en rättsfråga,, öfver hvilket beslut någon klagan icke blifvit förd och
som sålunda, lika med hvarje annat laga kraft vunnet' beslut, ovillkorligen
skolat tjena till efterrättelse och gå i verkställighet;: att Fullmäktige uti allmänna
ärenden, som icke angå någon enskilds rätt, möjligen kunde åberopa
den §. i Reglementet, sorn stadgar, att de ej emottaga befallningar af
någon annan, än Rikets Ständer eller deras Banco-bJtskolt; men att, så snart
fråga vore om Revisorers resolution uppå några enskilda besvär, det läge
i'sakens natur, att Fullmägtige endast vore Exeputorer, som skola verkställa
den gillia resolutionen; och slutligen, att antingen all klagan hos Revisorerne
måste vara en nullitet och Banco-staten emellan Riksdagarne öfverlemnad
till Herrar Fullmägliges godtfinnande,, eller oek att Revisorernes
beslut måste respecteras och tjena till efterrättelse; öfver Hvilka besvär
Banco-Fullmägtige sig yttrat,, att, då,, för uppfyllandet af det, i 32 af
Banco-Regie men le t, Fullmägtige lemnade uppdrag att låta utarbeta och till
Rikets näst sammanträdande Ständers pröfning och fastställande öfverlemna
fullständigt förslag lill en ny organisation af Banco-Verket, enligt de uti
nämnde §, utstakade hufvudgrunder, och innefattande ej mindre Redovisnings-
och Tjenstgörings-Ordningen inom hvarje Bänkens Afdelning och
Contoir, än äfven reglering af den vid Verket erforderliga tjenstemannapersonal
samt dess löne-villkor, Fullmägtige blifvit uti §. 33 af samma Reglemente
berättigade att, såväl under mellantiden intill rut inträffade Riksdag,
i den mon förslaget lill Bankens nya organisation blefve utarbetadt
och af dem godkändt, sätta detsamma provisoriskt i verkställighet, på det
att, jemte den dermed åsyftade besparing i förvaltnings-kostnaderne, någon
erfarenhet om fördelagtigheten och ändamåls-enligheten af de blifvande organisations-föi
ändi ingarne måtte kunna erhållas, innan förslaget till Rikets
Ständers stadfästelse anmälés,. som ock att, under tiden, för nya eller förändrade
tjenstebefattningar, anordna de lönevillkor, Fullmägtige kunde linna
af rättvisa och nödvändighet påkallade, under förbehåll endast, att totalsumman
af Bankens förut varande aflönings-stat ej i något fall öfverskrides,
det af dessa stadganden klarligen följde, icke allenast att Rikets Ständer
förbehållit sig sjelfva pröfningen af det utaf Fullmägtige provisoriskt i verk
-
8
Banco—Utskottets Memorial3 N:o 43-
ställigliet salla förslaget till organisation och lönereglering, utan ock alt
Banco-Fullmägtige, under mellantiden, intilldess förslaget blifvit af Rikets
Ständer pröfvadt, skulle ega att, med iagttagande af det utaf Rikets Ständer
antydda förbehåll, bestämma de lönevillkor, Fullmäglige funno rättvisa
och nödvändighet påkalla, samt att, i afseende derå, icke några ändringar
kunnat af Revisorerne föreskrifvas; hvadan och då Fullmäglige icke kunnat
förmoda, att Revisorerne, genom deras berörde förklarande, haft för afsigt
att öfverskrida omfånget för deras verksamhet, utan endast att Revisorerne
velat, jemte yttrande af deras åsigt, lemna Fullmägtige en tillstyrkan att
meddela klaganderne de löneförhöjningar, hvaraf Revisorerne ansett dem förtjente,
hvaremot den af klaganderne åberopade Reservantens tanka, enligt
Fullmägtiges förmenande, varit, att Revisorerne bordt hos Rikets Ständer
tillstyrka berörde löne-förhöjningar, Fullmägtige tillförsågo sig, att Utskottet
skulle finna, det Fullmägtige egt grundade skäl för fattandet af deras nu öfverklagade
beslut, och att således något afseende å besvären icke skulle fästas;
hvarjemte Fullmägtige, uti deras vid Riksdagens början till Utskottet afgifna
berättelse, dels underställt Utskottets bedömande, till hvad beslut
Revisorernes ofvanomförmäldte förklarande måtte anses föranleda, dels, i anledning
af den utaf en bland Bankens yngre Commissarier, L. O. Ekman3
under den ip December sistlidet år till Fullmägtige ingifne ansökning att
komma i åtnjutande af den förmon, Rikets Ständers Revisorer tillerkänt
fötrbemälde Commissarier, tillstyrkt, alt, derest den begärda lön-förhöjningen
skulle klaganderne af Utskottet tillerkännas, att för tiden från och
med 1838 års början utgå, denna förhöjning då mätte från nyssnämnde
tid tillgodokomma Bankens samtlige 6 yngre Commissarier.
Hvad sålunda förekommit, har Utskottet i öfvervägande tagit, och enär,
på sätt Rikets Ständers Revisorer förmält, klaganderne från den tidpunkt,
eller 1838 års början, då den af Banco-Fullmägtige provisoriskt fastställda
aflönings-stat för Banco-Verkets embets- och tjenstemän är vorden tillämpad,
i följd af den nya organisationen och verkställd indragning af 3:nc
Corn rnissarie-best alin ingar, fått sig ålagd e förökade göromål och större ansvar,
och Banco-Fullmägtige, vid den till efterrättelse från och med i83S
års början provisoriskt fastställda regleringen af Banco-stntens löne-villkor,
tilldelat öfrige tjenstemän, de der- erhållit förökade göromål, den löne-förhöjning,
som Fullmägtige ansett dem böra tillkomma; samt Utskottet, uti
dess under N:o 44 afgifne Betänkande med förslag till ny aflönings-stat för
Banco-Verkets embets- och tjenstemän, konst-idkare och vukt-betjening, på
anförda
Banco-Utskottéts Memorial, N.o 4&
9
anförda skäl1 tillstyrkt för Bankens yngre Commissarier ett lön-belopp a£
R:dr 1,600, att från och med början af innevarande år utgå, har Utskottet,
vid det förhållande, att full tillgång för den af ofvanbemälde Co nini
issarier sökta löne-förhöjning finnes uti dé besparingar, som under de sistförflutna
2:ne åren å aflönings-staten uppkommit, ansett sig böra hemställa,
att Gommissarierne i Banken A. P. Qvistberga P. B. Sandels,
G. N. Kolmodin och L. Gi Wiblingen må, för tiden från och med
i838 års början intill nästlidet års slut, uppbära skillnaden emellan
de löne-inkomster, bemälde Commissarier för samma tid åtnju
tit,
eller 1,44° R-dr och ofvanberörde löne-belopp af 1,600 Rtdr
Banco, eller 160 R:dr Banco för hvardera årligen.
Hvad dernäst angår Banco-Fullmägtiges ofvan upptägne hemställan,,
angående enahanda löne-förhöjning till Bankens samtlige 6 yngre Commissarier,
i sammanhang hvarmed Utskottet jemväl* förehaft en af Commissarien
Ekman till Utskottet ingifven skrift, med anhållan, att han, sorn innehade
lika trägen och ansvarsfull befattning, med bemälde 4 Commissarier,
måtte för åren 1838 och 183g få åtnjuta lika löne-förmoner, som Rikets
Ständers Revisorer ansett dem böra tillkomma, så har Utskottet, med tillkännagifvandé,
att bland dé utaf Bånco-Fullmägtige på ordinarie stat uppförde
sex yngre Commissarier, en, eller Chefen för Cassa-afdelningen, Com
missarien
E. J. Planck, med afseende å tjenstens besvärliga och ansvars
fulla
beskaffenhet, redan före déttä fått’sig tillagd ifrågavarande löne-skillnad,
endast skolat tillkännagifva, att de skäl, på grund af hvilka Utskottet
hemställt, att Gommissarierne Qvistberg, Sandels, Kolmodin och Wiblingen
må den sökta löne-tillökniilgen uppbära, äfven äro gällande för den återstående
bland Bankens 6, af Bånco-Fullmägtige på ordinarie stat uppförde
yngre Commissarier, ellér Commissarien Ekman, hvadan Utskottet hos Rikets
Höglofl. Ständer tillstyrker,
att Banco-Commissarien L. O. Ekman må ega att, för tiden från
i838 års början till och med slutet af år i83g, uppbära skillnaden
emellan de löne-inkomster han för samma tid åtnjutit, med i,44°
R:dr årligen, och det af Utskottet föreslagna löne-belopp, 1,600
R:dr, eller 160 R:dr B:eo för året»
Stockholm den 6 Juli 1840.
Bih. till R. Si. Prot. 1840. 6 Sami. 1 A/d. i5:de Bä/ti %
Banco-Utshottets Memorial, N.-o ^3.
Reservationer:
af Herr Bogeman: ”Jag delar Utskottets mening i liufvudsaken, hvaremot
jag måste reservera mig emot Utskottets beslut att underställa saken
Rikets Ständers pröfning. Jag anser nemligen, på grund af 6 och r §§.
uti Instructionen för Ranco-Utskottet, jemnförde med 3 §. Lit. f och g
uti Instructionen för Rikets Ständers Revisorer, samt 33 §. af i835 års
Banco-Reglemente, Ranco-Utskottet berättigadt och förpligtadt att denna
fråga med Rikets Ständers rätt afgöra, enär ifrågavarande ersättning icke
utgör några nya löner, utan endast är att anse såsom til 1 fälliee arfvoden.
Och då, genom dessa arfvodens utgifvande, den af Rikets Ständer fastställda
gamla staten alldeles icke öfverskrides, utan de kunna af besparade
medel bestridas, anser jag ock, att Ranco-Fullmägtige bordt genast ställa
sig Rikets Ständers Revisorers beslut lill efterrättelse, och att Fullmäglige
således ålegat att detsamma, utan dröjsmål, sätta i verkställighet.’’
Herr Prosten Lyth: ”Uti ofvanstående reservation instämmer jag så
mycket heldre, sorn jag anser Rikets Höglofl. Ständer redan i förväg hafva,
uti 33 §. af Ranco-Reglementet, förklarat deras afsigt att, för tillökning i
göromål och ansvar, tilldela fiankens ofvanbemälde tjenstemän den ifrågavarande
löne-förhöjningen.”
Herr Mannerskantz: ”Jag reserverar mig emot detta beslut, emedan
jag, som i allo gillar fianco-Fullmägtiges förfarande och ingalunda vill
tillerkänna Revisorerne någon rätt till direct inblandning uti de serskilda
uppdrag, som Ranco-Fullmägtige, emot för deni gällande både moralisk
och juridisk ansvarighet, af Rikets Ständer erhållit att emellan Riksdagarne
utföra, icke kunnat instämma uti Utskottets åsigt, och sålunda, genom tillstyrkande
af den ifrågavarande ersättningen, uttala ett omdöme, som innefattar
gillande af Revisorernes, icke Ranco-Fullmägtiges, åtgärd.”
TRYCKT HOS J. A. WALI.DÉN,
18 40.
Banco-Utskotlets Betänkande j N:o 44. 1
N:o 44.
Ank. till Exp. Utsi;, den 23 Juni, kl. 17 e. m.
Betänkande, med förslag till ny JJlönings-Stat för Bctnco-Verkets
Embets- och Tjenstemän, Konstidkare samt Vaktbetjening.
I samband med det förslag till en förändrad organisation af BancoVerket,
Banco-Fullmägtige, för fullgörande af föreskriften uti 32 §. af
Banco-Reglemenlet under den 26 Maj 1835, tili Utskottet öfverlemnat,
hafva Fullmägtige jemväl, till åtlydnad af stadgandet uti nyssberörde §.
af Banco-Reglementet, underställt Utskottets bepröfvande ett förslag till
definitiv löne-reglering för Banco-Verkets Embets- och Tjenstemän, Konstidkare
samt Vaktbetjening.
Innan likväl Utskottet närmare redogör för detta förslag, tror Utskottet
sig böra upplysa, att, sedan Fullmägtige åt de Committerade, som
erhållit uppdrag att uppgöra de nya Redovisnings- och Tjenstgörings-Ordningarne,
öfverlemnat utarbetandet af förslag till Banco-Statens aflöning,
bemälde Committerade, under den 28 April 1837 till Fullmägtige afgifvit
ett så beskalfadt förslag, hvilket, sedan Commissariatet deröfver hördt blifvit,
den 15 Febr. nästpåföljde år till afgörande hos Fullmägtige förekommit;
samt att Fullmägtige, under sistnämnde dag, med stöd af 33 §. uti
ofvanåberopade Reglemente, fastställt en Aflönings-Stat för Banco-Verket,
hvilken från och med nyssnämnde års början provisoriskt gällt till efterrättelse.
Det af Fullmägtige nu afgifna förslag till Aflönings-Stat fördelar denne
uti Ordinarie- Interims- och Surnumerär-Stat, samt Ordinarie och Interims-Staterne
vidare uti Löne- och Suplemenlar-Stat. De på dessa Stater
upptagne löner och anslag utgöra:
å Löne-Stat:
a) för Ira tjenstegraden 35,440:
bj för 2:a dito
24,860:
c) för 3:e dito
21,080:
dj för 4:e dito
11,250:
Bih, till R, St, Trot, i8jo, 6 Sami, 1 A/d, 16 Haft, 1
2
Bqnco-XJtskottets Betänkande, 1Y:0 44.
e) för Cassa-skrifvare jemte lönlöse extra ordinarie
Tjenstemäns uppmuntran m.
5,300:
f) för Iionstidkare  3,880:
g) för Yaktbetjeningen
. 7,840: 1Q965Q.
samt å Suplementar-Stat  4,896: 32.
S:gr R;dr 114,546: 32.
hvartill komma de å Surnumerär-Stat upptagne löner tillsammans uppgående
till 2,700 R:dr.
På det Rikets Ständer må ega tillfälle bedömma, huruvida och i hvad
mon så väl denna, som den af Utskottet här nedan föreslagne AflöningsStat
kommer att medföra besparing, har Utskottet skolat tillkännagifva,
att den gamla Staten, hvilken är upptagen uti nu gällande Banco-Reglemente,
utgjorde:
enligt §§. 39, 40, 41 och 42 i nyssnämnde Reglemente, . . . 114,026.
eller för l:a tjenstegraden  37,080.
för 2:a dito
20,160.
för 3:e dito
28,620.
för 4:e dito  15,120.
till extra ordinaire Tjenstemän  3,236.
Konstidkare m. fl  2,970.
samt Yaktbetjeningen
6,840.
114,02a
enligt §§. 242, 243 och 244, upptagne af misstag till 4,986,
men rättligen utgörande 5,136.
hvartill komma sådane, genom nya organisationen besparade, utgifter,
som utgått efter 248 §. mom. Litt. D och E, i medeltal
utgörande ungefär
1,338.
Summa 120,500.
(NB. Bland Omkostnads-anslagen äro undantagne handpenningarne
för Bankens Fiscaler R:dr 40: (Banco-Reglementet §. 242 Litt. E)_, emedan
dessa blifvit besparade redan år 1835, icke i följd af nya organisationen,
utan oberoende deraf genom nya personers tillträdande. De i Banco-Reglementet
§. 68 antydde arfvoden för sjukdoms-vicariater, och de i §. 248
upptagne: a) tillfälliga månadsaflöningar åt Conducteuren vid större Bygg
-
Banco-Utskottets Betänkande, IV.o 44.
3
nadsföretag; b) utgifter för sedlars slutliga granskning och korsning och c)
utgifter för sedlars skrifning; Ljuspenningarne i allmänhet samt Honorarium
för Öfver-Styrelsens Ledamöter hafva icke blifvit tagne i någon beräkning,
enär allt detta är af egenskap, att efter nya, som efter gamla
prganisationen än vidare fortfara, och för öfrigt de fleste bland dessa utgifter
till sitt års belopp måste variera, i mon af rörelsens gång och andra
härå inverkande förhållanden.)
Då ifrån ofvanberörde Total-Summa af Bankens förra Aflö
nings-Stat
120,500:
dragés sammanlagda beloppet å den Stat, som af Banco-Fullmägtige
blifvit Utskottets pröfning och skärskådande underställd
114,540: 32.
företer sig en behållning af R:dr 5,953: 16.
de å Surnumerär-Stat utgående belopp dervid icke tagne i beräkning.
Och vid enahanda jemförelse emellan gamla Aflönings-Staten och den
af Utskottet föresiagne, skulle uti en framtid, sedan de å IndragningsStat
upptagne personer, på ett eller annat sätt, afgå, en besparing, emot
förra anslaget, uppkomma af circa 5,930 R:dr, som framdeles, vid skeende
indragning af de på Ordinarie Stat upptagne personer, hvilka, i mon af
de förändringar i Bankens rörelse, som, efter hand, blifva en följd af nya
organisationen, förmodas blifva umbärlige, än vidare ökas med 7,300 R:dr,
eller med tillsammans ungefärligen 13,230 R:dr.
Efter det Utskottet noga granskat de förslag lill reglering af den vid
Banco-Verket erforderlige Tjenstemanna-personal och dess löne-villkor, som
lill Utskottet blifvit aflemnade, bar Utskottet, med ledning af dessa och
under fästadt tillbörligt afseende ej mindre å Rikets Ständers hysta och
uttalade förväntan, att öfverskott å förra Löne-anslagen måtte, genom den
nya orga nisa Lionen, beredas, än äfven å tjenstemännens billiga anspråk,
att löne-förmoncrna varda lämpade efter tjensternes betydenhet, trägenhet
och ansvarighet, på grund af 5 §. af den för Utskottet gällande Instruclion,
upprättat förslag till en definitif reglering af Banco-Statens löner,
samt får nu i’edogöra för de skäl, hvarpå detta förslag blifvit grundadt.
Härvid har till en början förekommit, att, enär åtskillige tjenstemän,
hvilkas befattningar, till följd af den nya organisationen, upphört,
ännu icke kunnat inflyttas på Ordinarie Stat, samt en och annan tjensteman,
i och för sin innehafvande befattning, uppbär, enligt gamla Staten,
4
Banco-Utskottets Betänkande , N',0 44.
högre löne-inkomst, än Utskottet för samma befattning tillstyrkt, alt hädanefter
utgå, Utskottet ansett den nya Staten böra fördelas uti Ordinarie
Stat och Indragnings-Stat, den förre upptagande så väl de tjenstemän och
anslag, hvilka, under nu gällande föreskrifter för Banken, böra bibehållas
såsom ständiga, som äfven de, hvilka i mon af de förändringar i Bankens
rörelse, hvilka efter hand blifva en följd af den nya organisationen och
enligt de i Betänkandet N:o 35, angående hufvudgrunderne för en förändrad
organisation af Banco-Verket, yttrade åsigter, kunna umbäras och böra
indragas, samt den senare eller Indragnings-Staten de tjenstemän, hvilkas
befattningar redan upphört och hvars löne-anslag vid nuvarande innehafvares
afgång upphöra.
Vidare och enär det icke kunnat förekommas, att befattningarne
inom en och samma tjenstegrad både i afseende å ansvar och göromål blifvit
väsendtligen olika, samt billigheten sålunda påkallar, att löne-inkomsterne
vid en sådan besvärligare och ansvarsfullare befattning förhöjas utöfver
de för graden i allmänhet bestämda, har Utskottet, till undvikande
af flere olika lönegrader inom en och samma tjenstegrad, ansett innehafvarne
af omförmäldte befattningar böra, då de äro i utöfning af de tjenstebefattningen
löljagtige göromål, åtnjuta, utöfver lönen, serskildta arfvoden
för trägnare och ansvarsfullare tjenster; och Utskottet har af denna anledning
och i betragtande derjemte, att de fleste af de anslag och ersättningar,
hvilka åtfölja en del tjenstebefattningar, likaledes äro af egenskap, att
de ovillkorligen böra tillgodoföras den, som tjensten förrättat, fördelat
Ordinarie Staten uti Löne-Stat och Suplementar-Stcit, den förra motsvarande,
hvad 39, 40, 41 och 42 §§. i nu gällande Banco-Reglemente upptaga,
innefattar den hvarje tjenst anslagne lön, samt derjemte de för Verkets
Cassa-skrifvare anslagne arfvoden, och den andra eller Suplementar-Staten,
motsvarande hufvudsakligen 242 och 243 §§. af åberopade Banco-Reglemente,
omfattar löner för de Konstidkare-Staten tillhörande personer,
hvilka Utskottet icke på Ordinarie Stat upptagit, serskildta arfvoden för
trägnare eller ansvarsfullare göromål, der sådane blifvit föreslagne; anslag
för göromål och biträden åt personer, som icke innehafva Ordinarie tjenst
inom Banco-Verket, samt ersättningar för tjenstebefatlningar åtföljande
förluster.
Lika som hittills har Utskottet antagit Fyra Ordinarie Tjenstegrader,
inbegripande:
Den Första: Commissarierne, Secreteraren hos Öfver-Styrelsen och
Äd vocat-F iscalein
Banco-Utskottets Betänkande , N:0 44.
5
Den Andra'. Kamererare, Casseurer, Secreterare!! hos Under-Styrelsen
eller Commissariatet, Referendarien, Banco-Fiscalen samt Notarien hos
Öfver-Styrelsen.
Den Tredje: Bokhållare, Revisorer, Registrator tillika Actuarie, samt
Notarierne hos Under-Styrelsen eller Commissariatet och uti Låne-Canzliet;
samt
den Fjerde: Contoirskrifvare och Canzlisler.
Enligt den föreslagne nya organisationen, komme tjenstemännens antal
att utgöra följande:
Inom Första Tjenslegraden:
Commissarie i Cassa-Afdelningen 1.
,, Sedel-Contoiret 3.
,, Depositions-Afdelningen 3.
„ Låne-Afdelningen 3.
„ Controll- och Revisions-Afdelningen .... 1.
„ Boksluts-Contoiret  1.
,, Låne-Canzliet
4.
„ Banco-Disconten ^‘18
Secreterare hos Öfver-Styrelsen 1.
Advocat-Fiscalen  1.
Inom Andra Tjenstegraden:
Kamererare i Cassa-Afdelningen ...........1.
„ Sedel-Contoiret
1.
„ DepositionSrAfdelningen .
4.
„ Låne-Afdelningen
2.
„ Controll- och Revisions-Afdelningen .... 1.
Inom Tredje Tjenstegraden:
Bokhållare i Cassa-Afdelningen 2.
„ Sedel-Contoiret 4.
.20.
Casseurer
7.
Secreterare hos Under-Styrelsen 1.
Referendarie i Låne-Canzliet
1.
Banco-Fiscal 1.
Notarie hos Öfver-Styrelsen
1.
20.
6 Banco-Utskotlets Betänkande > IV.-o 44.
Bokhållare i Depositions-Afdelningen 3.
„ Låne-Afdelningen 7.
„ Coutroll- och Revisions-Afdelningen ^'22
Revisorer i Controll- och Revisions-Afdelningen 2.
Registrator, tillika Actuarie i Låne-Canzliet 1.
Notarier vid Under-Styrelsens Expedition 2.
„ i Låne-Canzliet 1* oo
2o.
Inom Fjerde Tjenstegraden:
Contorsskrifvare i Sedel-Contoiret 6.
„ Depositions-Afdelningen 6.
„ Låne-Afdelningen 5.
,, Boksluts-Contoiret l..Q
-— lo.
Canzlister: i Fiscals-Contoiret 2.
„ Låne-Canzliet 3.
„ Öfver-Styrelsens Expedition 1.
„ Under-Styrelsens Expedition 2. _
ZI2.6, 94.
Extra Ordinarie Tjenstemän:
Skrifvare i Cassorne 7.
Konst-Idkare:
Stereotyperings- och Tryckeri-Föreståndare 1.
Förvaltare vid Tumba Bruk 1.
Conductor 1.
Förste Sedel-Tryckare 1.
Sedel-Tryckare 2.
Brand-Mästare] 1.
Garde des Medailles 1.
8.
Faktbetj ening:
Vaktmästare
1,
Silfvervägare
1.
Maculerings-Stämplare 1.
Kammar-Drängar • 26.
&  29.
Summa Personal 138.
Banco-Utskottets Betänkande, N.-o 44.
7
Sedan Utskottet sålunda i ett sammanhang upptagit den för närvarande
erforderlige personal inom Banco-Yerket, öfvergär Utskottet till
redogörelsen för bestämmandet af de serskilda löne-villkoren och deras
upptagande å de serskildta stater ne.
Vid jemförelse emellan Aflönings-Staterne för Banken och andre
publike Verk, har Utskottet inhemtat, att i äldre tider Bankens Ernbetsoch
Tjenstemän, i afseende på löne-villkoren, vanligen varit bättre lottade,
än deras vederlikar i andra Verk, hvilket förhållande likväl i senare tider
blifvit omvändt, så att Bankens Embets- och Tjenstemän i allmänhet
nu äro vida sämre lönade, än deras vederlikar i de fleste andre publike
Verk. Då emedlertid göromålen vid tjenstebefatlningarne i allmänhet
blifvit, till följd af den nya organisationen, i betydlig nion dels tillökade
och dels förändrade; då utsigterne till befordran, genom inskränkning i
personalen, äro vordne förminskade och då prisen å alla slags lifsförnödenheter,
hyreskostnader m. m. i senare tider äro uppstegrade, anser Utskottet
sig deraf hemta tillräckliga skäl för lönernas förhöjning i allmänhet,
och liar härvid hufvudsakligen följt de belopp, som uti de reorganiserade
Verken äro fastställde, med de undantag, som måste blifva en följd
af befattningarnes olika egenskap, samt det med visse af dem förenade
dryga ansvar, jemte andre förhållanden.
Så väl Committerade, som Banco-Fullmäglige hafva ansett med billighet
och rättvisa förenligt, att lönerne för Bankens yngre Commissarier
varda bestämde till 1,600 R:dr; och Utskottet har, i betragtande, dels af
den tillökning i göromål, Commissarierne, i följd af nya organisationen,
erhållit, dels det dryga ansvar med dessa befattningar är förenadt,
samt dels det ovillkorliga förbudet för dem att innehafva tjenst utom Verket,
funnit sig böra föreslå detta löne-belopp för Bankens yngre Commissarier.
Men då en Commissarie-beställning, med tungt arbete och drygt ansvar,
jemte vård af Bankens alla redbarheter, säkerhetshandlingar och förråder,
är högsta målet för den, som åt Banken egnat sin tid och sina krafter,
samt, till följd deraf, utsigterne till vidare fortkomst och befordran äro
uti Kongl. Majrts och Kronans Verk vida fördelagtigare än i Banken, har
Utskottet, vid upprättandet af den nya Aflönings-Sta len, bibehållit ett
stadgande, hvilket allt sedan 1772 varit gällande, eller att Bankens tio
äldste i tjenst varande Commissarier borde åtnjuta tjugofem procents förhöjning
i de löner, som för de yngre Commissarierne blifvit fastställde;
hvadan ock Utskottet för Bankens tio äldste Commissarier utfört i lön
2,000 R:dr B:co, hvilket belopp icke eller är betydligare, än hvad en
8
Banco-Utskottets Betänkande, N.-o 44.
äldre tjensteman med familj, stängd från hvarje annan befattning, behöfver,
äfven med nogaste omtanka och hushållning för tarflig utkomst
kunna påräkna; och som Secreteraren hos Öfver-Styrelsen hitintills
alltid varit ställd i likhet med de högst aflönade Embelsmännen inom
Verket, har Utskottet, med afseende å tjenstens trägna och magtpåliggande
beskaffenhet, desto heldre ansett sig böra uppföra Secreterarens lön till
det för Bankens tio äldste Corn missar i er föreslagna belopp, som Utskottet
är sinnadt att hos Rikets Höglofl. Ständer framdeles tillstyrka det regleinentariska
stadgande, att Secreteraren vid Banco-Fullmägtiges .Expedition,
lika med Bankens Commissarie!’, icke må tillåtas innehafva tjenst utom
Verket.
För Advocat-Fiscalcn åter är uppförd samma lön, som för Bankens
yngre Commissarier, emedan Rikets Ständer vid 1828—1830 årens Riksdag,
på skäl, hvilka omförmälas uti dåvarande Banco-Utskolts Memorial
N:o 112, ansett denne Embetsmans löne-inkomster böra vara i öfverensstämmelse
med dem för Bankens bemälde Commissarier, samt de skäl,
som derför blifvit anförde och vid sistlidne Riksdag jemväl gillades, ännu
fortfarande qvarstå.
I öfverensstämmelse med den här ofvan angffne åsigt, har Utskottet,
under denna tjenstegrad, på Suppleinentar-Stat upptagit åtskillige
arfvoden, för uppförandet hvaraf Utskottet tror det vara lämpligast nu
redogöra.
Såsom arfvoden för 7 Departements- och Contoirs-Chefer ulföres a
200 R:dr till hvardera 1,400 R:dr. — Committerade hade uti det af dem
afgifna Lönereglerings-fÖrslag uppfört Cheferne till ordinarie lön för ett
belopp, som med 200 R:dr öfversteg den för Bankens äldste biträdande
Commissarier tillstyrkta lön; hvaremot Utskottet, lika med Banco-Fullmägtige,
ansett Cheferne böra åtnjuta serskildta arfvoden. Anledningen, hvarför
Utskottet biträdt Fullmägtiges ifrågavarande förslag, igenfinnes deruti,
att Utskottet trott Fullmägtige böra vara oförhindrade att, i händelse
omständigheterne skulle sådant påkalla, kunna återförflytta en Chef till
biträdande Commissarie eller den befattning, han förut innehaft, hvilket
icke, utan förlust för Verket, läte sig verkställa, i händelse en sådan Chef
på ordinarie Stat innehade Chefs-lön, enär han i sådant fall ovillkorligen
vore berättigad att, äfven efter det hans befattning såsom Chef upphört,
fortfarande åtnjuta den i egenskap af Chef innehafde lön.
Till Chefen för Cassa-Afdelningen har Utskottet destomindre kunnat
undgå, att, lika med Banco-Fullmägtige, serskildt, såsom ersättning
för
Banco-Utskoltets Betänkande, IV.-o 44,
9
för missräkningspenningar, tillstyrka ett årligt arfvode af 300 R:dr, som
det är otvifvelagtigt, att denne Embetsman, hvilken innehar den besvärligaste
och ansvarsfullaste befattning inom Banco-Verket, måste, till följd
af de ständigt påkommande och ofta brådskyndande utlefvereringarne till och
utvexlingarne med Special-Cassorne, från den såkallade Dagvexlings-Cassan,
deruti behållningen högst får uppgå till 150,000 R:dr, och öfver hvilken CassaChefen
jemte Kamereraren inom Cassa-afdelningen hafva vården, vara underkastad
förluster genom missräkningar.
Uti ersättning för de ökade hyreskostnader, Bankens Brand-Chef måste
vidkännas, genom nödvändigheten att bo i Bankens grannskap, är upptaget
ett lika belopp, som hitintills, för samma ändamål, enligt 242 § i
Banco-Reglementet, varit anvist att af Bankens omkostnads-räkning utgå.
Som likväl bemälde person af sin husvärd icke kan begära eller förvänta
något afdrag på den öfverenskomna hyran för den längre eller kortare tid
af 14 dagar, om han, af en eller annan orsak, kan blifva hindrad att sjelf
utöfva omförmälde befattning samt hans Vicarius icke kan åläggas alt för
ett tillfälligt uppdrag åt sig anskaffa andra eller dyrare boningsrum, än
han förut innehaft; har Utskottet, rörande ifrågavarande arfvodes utgående,
föreslagit det undantag, som uti Staten finnes antecknadt.
För expedierandet af lån emot pant af guld och silfver, hade den
ene Kamereraren i Låne-Afdelningen alt, enligt sist åberopade § i BancoReglementet,
af Bankens Omkostnads-Räkning uppbära 50 R:dr Banco årligen.
Efter den nya organisationen är den förändring, i afseende på berörde
Låne-rörelse, vidtagen, att en biträdande Commissarie med ett vid
årets början erhållet förskott, besörjer utbetalningen af de beviljade lånen
i contante medel samt emottager jemväl till ränte-liquider och slutbetalningar
directe af allmänheten contanle penningar, hvilka bestyr tillförne
skedde genom Special-Cassorne. Såsom ersättning för de förluster, som,
genom missräkning, kunna för nämnde Commissarie uppstå, har berörde
arfvode lämpligen ansetts böra honom tillkomma.
Lönerne på stat uti 2:dra eller Kamererare-tjenste-graden äro utförde
till enahanda belopp, som af Banco-Fullmägtige blifvit för tjenstemännen
inom denna grad föreslagne, hvarvid Utskottet endast bordt, i afseende
på Banco-Fiscalens lön, hänvisa till Utskottets yttrande här ofvan, angående
Advocat-Fiscalen , samt, beträffande åter Notarien hos Öfver-Styrelsen,
erinra om Rikets Ständers vid nästlidne Riksdag fattade och uti BancoBih,
lill R, St, Prot, 1840■ 6 Sami, i Afd, i6 Haft, 2
10
Banco-Uiskottets Betänkande, N:o 44.
Reglementets 39 § intagna stadgande, att sistnämnde tjensteman, som,
enligt berörde Reglemente, åtnjöt i lön på Stat 600 och årligt arfvode 120
R:dr, egde att, vid Archivarie-tjenstens indragning, undfå lika löneförmoner
med öfrige tjenstemän i Kamererare-graden samt derjemte upplysa, att,
efter Archivariens afgång år 1838, de göromål, som tillhört honom, blifvit
på Notarien hos Banco-Fullmägtige öfverflyttade.
För trägnare göromål har Utskottet på Supplemenlar-Stat uppfört för
hvardera af Bankens Sju Casseurer 100 R:dr. Till ådagaläggande deraf,
att desse tjenstemän, mest af alla, genom den nya organisationen, erhållit
ökade göromål och sålunda ega större anspråk på förhöjning uti förut
innehafde löne-inkomster, än de fleste andre, får Utskottet upplysa: att,
före Bankens nya organisation, liufvudsakligaste delen af dess penningetransactioner,
såsom insättningar, uttagningar och vexling gingo omedelbart
genom den så kallade Yexel-Banken; att endast sedlar å 3 R;dr och derunder
samt klingande mynt uti Special-Cassorne emoltogos och derifrån
utgåfvos; att, efter nya organisationen, deremot hela Cassa-rörelsen, med
undantag af assigneringar på, eller insättningar för räkningar —öfvergick på
Cassa-Afdeiningen genom dess Cassör; att då man jemnför Special-Cassornes
Debet, d. v. s. sammanräknade beloppet af insättningar i den för Bankens
räkning, och deras utLagningar från Mindre Genera 1-Cassan, oberäknadt de
vexlingar, som kunnat ske af Dagvexlings-Cassans behållningar under expeditions-tiderne
för något år före, med ett efter, den nya organisationens
införande, t. ex. år 1835, då Debet uppgick till 21,976 Ducaler och
12,162,378 R:dr 26 sk. 9 r:st., med år 1838, då Debet utgjorde 26,105
Ducater och 71,003,856 R:dr 21 sk. Banco, det nogsamt visar sig, i hvad
mon det förändrade Cassa-systemet inverkat på Cassornes rörelse; samt att
de, till följd af en sådan ökning i rörelsen, mångdubblade expeditionerne
måste inom samma lid som tillförne förrättas. Af denna förökade rörelse,
samt på grund af dc förluster, Casseurerne vid nya organisationen fått vidkännas,
genom indragning af det, uti 248 § af Banco-Reglementet, fastställda
arfvode för sedlars suddning, torde tillräckligen motiveras behofvet af
den ersättning med 500 R:dr Banco för missräkningspenningar m. m., som
för hvarje Cassör blifvit af Utskottet, tili utgående af Supplementar-Stat,
föreslagen; kommande deremot det uti § 242 upptagna arfvode till Cassörerne
hädanefter icke att utgå.
Enär Secreteraren hos Commissariatel eller Under-Styrelsen, enligt
Ordnings-Sladgan för nämnde Styrelse, är Chef för dess Expedition samt
hans tjenst för öfrigt, som omfattar större delen af de numera indragne
Banco-TJtskoltets Betankandej N.-o 44,
11
såkallede Expeclitions-Commissarie- oell Actuarie-befattningarne förut tillhöriga
göromål, äfvensom någon del af de bestyr (såsom anordningars och
remissers expedierande), hvilka tillförne blifvit besörjde af Notarierne, är
af den högst trägna och ansvarsfulla egenskap, att tjenst utom Verket omöjligen
kan dermed förenas, har Utskottet ansett 200 R:dr Banco vara det
minsta arfvode, som rättvisligen kunde för denna befattning bestämmas.
Att åter Kamererare-sysslan i Cassa-Afdelningen är af den besvärligare
och mera ansvarsfulla beskaffenhet, att det för densamma utfästa arfvodet
icke är för högt tilltaget, torde kunna inses deraf, att de densamma
tillhörige göromål upptaga så väl för- som eftermiddagen; att Kamereraren,
jemte Chefen uti Afdelningen, gemensamt hafva vården och ansvaret
för Dagvexlings-Cassan samt att Ixamereraren ständigt måste vara tillstädes,
för att, i händelse af förfall för Chefen, öfvertaga de Chefs-befattningen
åtföljande bestyr.
Utskottet, som, vid upprättandet af förevarande Aflönings-Stat, i
allmänhet sökt undvika olika lönegrader inom en och samma tjenstegrad,
har, med afseende härå och då de fleste befattningarne inom 3:dje tjenstegraden
icke för deras innehafvare utesluta möjligheten att bestrida tjenster
utom Banco-Verket, trott sig kunna, lika med Banco Fullmägtige, bestämma
lönerne på Ordinarie Stat till 700 R:dr, samt för de tjenster, som äro
trägnare, än de öfrige, anvisa serskildta arfvoden till utgående på Supplemenlar-Stat.
Såsom lägsta lön i Ordinarie tjenstegrad har Utskottet antagit 400
R:dr Banco; men som åtskillige tjenster i 4:de graden äro ojemnförligt mera
besvärliga, än de öfrige och hvilket serdeles inträffar, i afseende på Expeditions-tjensterne,
hafva för ätta befattningar inom denna tjenstegrad serskildta
arfvoden å 100 R:dr blifvit å Supplemenlar-Stat uppförde.
För Bankens Sju Cassaskrifvare äro arfvoden å 400 R:dr på LöneStaten
upptagne. Utskottet har, vid bestämmandet af detta arfvodes-belopp,
haft till ledning Rikets sist församlade Ständers, uti § 40 af BancoReglementet,
Banco-Fullmägtige leinnade rättighet, att så snart, genom
skeende tjensteindragningar och deraf följande lönebesparingar, erforderlige
medel blefve alt tillgå, och intilldess en ny Aflönings-Stat för Banken
blefve fastställd, åt hvardera af Bankens Sju Cassaskrifvare anordna ett
ytterligare arfvode, motsvarande skillnaden emellan den för Cassaskrifvarne,
12
Banco-TJtskottets Betänkande} N\o 44.
uti nu gällande Banco-Reglemente, bestämda aflöning 200 R:dr och hvad
Bankens Contorsskrifvare med lägsta löneinkomst åtnjöte, 360 R:dr eller
160 R:dr; men, oagtadt Utskottet måste medgifva, att Cassaskrifvare-göromålen
upptaga hvarje söcknedags förmiddag, och af sådan anledning icke
lemna innehafvarne deraf tillfälle till tjenstgöring uti andra Verk på berörde
tider, har Utskottet icke ansett sig höra tillstyrka högre arfvode för
Cassaskrifvarne, än som motsvarar den lön å Ordinarie Stat, hvilken är
för tjenstemännen i 4:de graden föreslagen.
Banco-Fullmägtige hafva fästat Utskottets uppmärksamhet på vigten
deraf, att, för det fall, nuvarande Stereotyperings-Föreslåndare, af hvars
löneförmoner en del äro personliga anslag, skulle från denna sin befattning
före nästa Riksdag afgå, och Fulimägtige för den på Ordinarie Stat anslagne
lön af 1000 R:dr, icke skulle lyckas att erhålla en person af nödig
skicklighet och redbarhet, hvilken ville emottaga denna ansvarsfulla befattning,
Fulimägtige måtte vara oförhindrade att åt Stereotyperings-Föreståndaren
genast bevilja Kamererare-lön 1,200 R:dr, då det åt ett blifvande
Banco-Utskott borde öfverlemnas att bestämma tidpunkten, då den nya
Stereotyperings-Föreståndaren må till Commissarie-löneförmoner uppflyttas.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet, lika med Fulimägtige, insett
nödvändigheten deraf, att lönen för Stereotyperings-Föreståndaren varder
bestämd till ett belopp af 1,200 R:dr; och som nuvarande StereotyperingsFöreståndaren
redan vid nästlidne Riksdag blifvit tillerkänd enahanda löne-anslag,
som tillkommer Bankens yngre Commissarier, är lönen för Stereotyperings-Föreståndaren
uppförd å Ordinarie Stat till 1,200 R:dr B:co,
samt skillnaden emellan sistberörde summa och det för Bankens yngre Commissarier
föreslagne lönebelopp, för nuvarande Stereotyperings-Föreståndare
personelt på Indragnings-Staten upptaget.
I betragtande af angelägenheten, att Tumba Bruks Förvaltare, efter
införandet af ett förändradt Sedel-system, jemte insigt uti pappersfabricationen,
förenar redbarhet, finnér Utskottet sig destoheldre böra, i enlighet
med Banco-Fullmägtiges förslag, å Bankens Stat upplaga Tumba Bruks
Förvaltare, som ej mindre den person, hvilken nu innehar berörde befattning,
likasom alla hans företrädare, tillhör antalet af Bankens tjenstemän,
än äfven det, i annat fall, efter all sannolikhet skulle för Banko-Fullmägtige
blifva omöjligt att få ifrågavarande numera högst vigtiga plats, vid
uppkommande ledighet, uppfylld af en person med alla dertill erforderliga
egenskaper.
Banco-Utskottets Betänkande, N\o 44.
13
För Conducteuren är såsom lön uppfördt sammanräknade beloppet af
den lön och det serskildta arfvode, som, likmätigt Banco-Reglementets 41
§, var honom på förra Staten anslaget. I afseende på det tillfälliga arfvode,
som, på sätt 248 § Litt. a föranleder, är åt Conducteuren anvisadt,
då hans biträde vid större byggnadsarbeten och reparationer erfordras, förbehåller
sig Utskottet att framdeles få afgifva serskildl yttrande, i sammanhang
med frågan om öfrige arfvoden af samma beskaffenhet.
Af anledning, Rikets Ständers år 1837 församlade Revisorers Berättelse,
pag. 42, vid banden gifver, bar uti § 243, Mom. Litt. d det misstag
influtit, att för Bankens Trenne Sedeltryckare blifvit upptagne å 150
R:dr hvardera 450 R:dr, i stället för 300 R:dr till Förste Sedeltryckaren
och 150 R:dr till hvardera af de 2:ne öfrige. För de 2:ne andre Sedeltryckarne
har Utskottet bibehållit enahanda lönebelopp, som blifvit dem
förbehållet uti det med Stereotyperings-Föreståndaren Broling uppgjorda
contract. Men, med anledning af en utaf bemälde Broling till Utskottet
ingifven skrift, deruti lian, under förmälan, att förste Sedeltryckaren Nyman
skall för sedeltillverkning ega flere goda egenskaper och dermed förena
en berömvärd stadga och pålitlighet, anhållit om förhöjning i lönevillkoren
för bemälde Nyman, har Utskottet, inseende vigten deraf, att Banken
hos en af Sedeltryckarne kan ega att påräkna den skicklighet uti stereotypering,
som är behöflig för att ej mindre, vid brådskande tillfällen,
biträda Stereotyperings-Föreståndaren, än äfven kunna, i händelse af dennes
bortgång, åtminstone för någon tid och intilldess en efterträdare hunnit
utses, förestå Stereotyperings-Verkstaden, ansett sig höra på Ordinarie
Stat uppföra Förste Sedeltryckaren till 400 R:dr.
Bankens Yakthetjening åtnjöt enligt förra Staten:
Vaktmästarne:
Lön  300: — —
Arfvode 60: —
För arbete i Banko-husens källare, enligt § 242
Litt. / 8: 16. —
samt sko-penningar 30: — —39g; 16. —
Kammardrängarne:
Lön  225: — —
Arfvode 45: — —
samt, enligt § 242 Litt. f och g, ungefärligen 31: — —30L
14
Banco-Utskotlets Betänkande, N. o 44.
samt Husdrängarne:
Lön 150: — —
Arfvode 30: — —
Och, enligt § 242 Litt. f och g, ungefärligen 31: 16’ —211’ 16
Som de uti oftanämnde 242 § under Litt. / och g till vaktbetjenin
gen
upptagne serskildta anslag, skulle, på sätt omförmälde § gifver vid
handen, upphöra, i och med detsamma regleringen af Banco-Statens löner
trädde i verkställighet; har Utskottet, i afseende på aflöningen för Vaktbetjeningen,
utfört de lönebelopp, som blifvit af Fullmäglige föreslagne.
Då lik väl den benämning af Husdräng, Bankens Yaktbetjente i lägsta
lönegrad hittills innehaft, möjligen kan leda till förvillelse, i afseende på
beskaffenheten af de göromål, som denna dass bland Vaktbetjeningen tillhöra,
har Utskottet, till undvikande deraf och enär Husdrängarne hafva
enahanda uppassnings-bestyr, som Kammardrängarne, såväl inom Banken,
som andre publike Verk, äfven benämnt de förre eller Husdrängarne för
Kammardrängar.
De löner, som blifvit anvisade åt Bankens Garde des Medailles och
Brandmästaren, har Utskottet trott det vara lämpligast alt upptaga å Supplementar-Stat.
Lönen för den förra är af Utskottet jemnad till 200 R:dr,
såsom, enligt Utskottets tanka, utgörande en billig ersättning för de göromål,
hvilka med befattningen äro förknippade, då Bankens mynt- och
medalj-samlingar med den omsorg och noggrannhet vårdas och tillökas,
som för närvarande är händelsen.
Brandmästaren åter är uppförd till enahanda inkomster, som han,
likmätigt § 243 Litt. h i Banco-Reglementet, nu åtnjuter, endast med den
förändring, att lönen blifvit utförd med 150 R:dr och ersättningen för hyreskostnader
till 100 R:dr; och får Utskottet rörande beskaffenheten af
detta arfvode åberopa, hvad här ofvan är vordet anförd t, i afseende på en
lika beskaffad ersättning till Bankens Brand-Chef.
Uti det af Utskottet, under N:o 36, afgifna Betänkande, i anledning
af väckt fråga om reorganisation af Banco-Fullmägtiges Expedition, har
Utskottet, jemte tillstyrkande, att vid Banco-Fullmägtiges Expedition anställes
ett Räkenskapsbiträde, förbehållit sig att, i sammanhang med frågan
om löne-regleringen för Banco-Verkets ernbets- och tjenstemän, få föreslå
det arfvode, som för nämnde Räkenskaps-biträde kunde finnas lämpligt.
Med anledning häraf och under förutsättning, att Rikets Ständer bi
-
