# ID: svediakorp-gov2082
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 85,811
# sentences: 2,040
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BcuilTnings-Utskoltets MemorialN.-o 31$.
37
sendlligt sammanhang med Utskottets förslag i hvad det rörer Taxeringsech
Pröfnings-Comiteernes åtgärder, och derföre icke utan rubbning af detta
sammanhang skulle kunna förändras, i synnerhet sedan 124 §• i förslaget
vid Betänkandet N:o 12, om ändrings sökande i debiteringsmål blifvit af
samtlige Riks-Stånden godkänd; så, enär för öfrigt genom 3:ne Stånds beslut,
nemligen Ridderskapets och Adelns, samt Preste- och Borgare-Ståndens,
är afgjordt, att besvär öfver Pröfnings-Comitéens beslut må så väl af
Kronans Ombud,, sorn den skattskyldige anföras , anser Utskottet den hufvudsakliga
skiljagtigheten i besluten bestå deruti, att Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Slåndet ansett dessa besvär böra, såsom hittills, ingifvas till
Kammar-Rätten, då deremot Borgare-Ståndet funnit dem böra anföras hos
Kongl. Majit.
Så vida Borgare-Ståndet icke skulle vilja förena sig uti Ridderskapets
©ch Adelns samt Preste-Ståndets beslut, lärer votering böra anställas öfver
följande proposition:
29:0
.Den, sorn vill, att, enligt Ridderskapets och Adelns samt Preste-Ståndets
beslut, besvär öfver Pröfnings-Comiteernes åtgärder må, på sätt hittills
egt rum, anföras hos Kongl. Kammar-Rätten, voterar
Jb ;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, sista perioden
af usta mom. uti ia5§. att erhålla denna lydelse: Öfver PröfningsComiteens
beslut må Kronans Ombud och den skattskyldige anföra besvär,
hvilka, ställde till Kongl. Majit, skola inom trenne månader ifrån af beslutet
erhållen del, ingifvas, i Stockholm till Öfver-Ståthållaren, och i orterne till
Konungens Befallningshafvande, som dem, med hvad de dervid hafva att i
underdånighet erinra, ofördröjligen till Kongl. Majit insända.
Vid sådant förhållande får Utskottet, enär, i afseende på besvär öfver
Pröfnings-Comiteernas beslut, en med 2idra momentet uti 124 §, likartad
föreskrift synes nödig, till samtlige Riks-Stånden vördsamt hemställa, att
såsom ett nytt andra moment må uti 125 §. införas följande föreskrift:
dock må besvären icke uppehålla uppbörden af hvad påfördt blifvit,
utan gånge dermedj som uti stadgas;
38
Bcvillnings-Utskoltels Memorial, IV.-o 34-
hvarjemte Ulskoltet, i ovisshet om hvilken mening som vid voteringen
bhfver gällande, skolat föreslå ,
det Rikets Ständer medgifva Utskottet att vid sammanfattningen
af besluten rörande Bevillnings-stadgan i sin helhet, få iagttaga
den rättelse, sorn af samma votering kan blifva en följd.
A r t. .5.
§. 128.
Pag. 63.
Denna §. är gillad af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden,
äfvensom af Preste-Slåndet, hvilket Stånd likväl tillagt ordet:
”Berednings” efter ordet: ''sedan”, hvarmed §:n begynner; men som benämningen
af Berednings-Comite, kommer att upphöra, så
förfaller ofvannämnde tillägg.
§. 136.
Pag. 65 och 66.
Utskottets förslag är godkändt af Borgare- och Bonde-Stånden; hvaremot
af Ridderskapet och Adeln blifvit beslutad den förändring, att ordet:
”Sjöfolket” skulle utbytas emot ordet: ”Sjömännen”; samt af Preste-Ståndet,
att dels i 3;dje momentet, 3:dje raden nästföre "Taxerings-Comité” införes
”Berednings”, och dels tryckfelet i denna §. rättas i enlighet med Utlåtandet
N:o 27.
Då den af Ridderskapet och Adeln beslutade förändring, icke blifvit
af något annat Stånd vidtagen, och frågan om införandet af ordet: ”Berednings”,
förfaller; så
anser Utskottet denna §. vara af Rikets Ständer godkänd.
§• i37-
Pag. 66.
Öfver denna §. har Ridderskapet och Adeln ansett något beslut ej vidare
ega rum, sedan Ståndet, genom intagande af afla §§., sorn i i835 års
Bevillnings-stadga angå Berednings- och Taxerings-Comiteerna, äfven antagit
ro5 §. i nämnde Stadga; men som de öfriga 3:ne Riks-Stånden godkifnt
Utskottets förslag,
lärer dervid få b„ero.
Bevillnirtgs-Utskottets Memorial, N;o 3/fi,
39
§• 138.
Pag-. 66 och 67.
Ridderskapet och Adeln har ansett något beslut öfver denna §. ej vidare
ega rum, sedan Ståndet, på sätt vid nästföregående §. är anfördt, redan
antagit 106 §. i 1835 års Bevillnings-stadga; men som Preste- och
Bonde-Stånden bifallit Utskottets förslag, som äfven blifvit godkändt af Borgare-Ståndet,
så vidt §:n afser husbönders ansvarighet för tjenstehjon, stattorpares
och arbetsfolks krono-utskylder: så, enär Borgare-Ståndets beslut
icke innefattar anpan ski I jagtig het emot Preste- och Bonde-Ståndens, än i
afseende på husbondes ansvarighet för landtbönders och jordtorpares kronoutskylder,
vid biistande tillgång, hvilken ansvarighet äfven innefattas uti
den af Ridderskapet och Adeln godkända 106 §. uti i835 års Bevillningsstadga,
motsvarande 138 §. af Utskottets förslag,
anser Utskottet nu ifrågavarande §. vara genom 3:ne Riks-Stånds
beslut godkänd.
§. i3o.
Pag. 67.
Öfver denna §. har Ridderskapet och Adeln ansett något beslut ej vidare
ega rum, sedan Ståndet, af den anledning, som vid 137 §. blifvit anmärkt,
redan antagit 107 §. i 1835 års Bevillnings-stadga; hvaremot Borgare-Ståndet
ansett redactionen böra rättas, i öfverensstämmelse med beslutet
angående nästföregående ; men som Preste- och Bonde-Stånden godkänt
Utskottets förslag, med rättelse af ett skrif-fel, i enlighet med Utlåtandet
N:o 27, så, enär den af Ridderskapet och Adeln antagne 107 §. i nu
gällande Bevillnings-stadga, motsvarande i3y §. af Utskottets förslag,
anser Utskottet detsamma* vara genom 3:ne Riks-Stånds beslut bifallet.
§. i43.
Pag. 68.
Utskottets förslag är godkändt af Borgare- och Bonde-Stånden; mert
sorn Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet ansett 3:dje punkten böra
utgå, så lärer votering komma att anställas öfver följande proposition:
3o:o.
Denr sorn bifaller Utskottets förslag i 3:dje punkten af 143 att från
40 Bevillnings-Utskotlels Memorial, N:o 3f.
afgift efter första Artikeln befrias personer för det året, då de beredas till
Herrans Nattvard, om de än fyllt 18 år, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ofvannämnde 3:dje punkt, att från denna §. utgå*
§. i45.
Pag. 6g och 70.
a:dra morn.
Detta moment är godkändt af samtlige Riks-Stånden, men skulle, enligt
Borgare-Ståndets beslut, blifva det tredje uti denna emedan Ståndet, som,
vid pröfning af i5 ocb 27 §§ uti förslaget, stadgat att arbetsfolk a( mankön
i städerna och på landet fortfarande skola, fastän till nedsatt belopp,
erlägga bevillning efter 2:dra Artikeln, funnit det vara nödigt, att i den
nya Bevillnings-Förordningen intaga en deraf föranledd föreskrift , motsvarande
srdra momentet uti i36 §. af nu gällande Bevillnings-Författning,
hvilket utur det nya förslaget uteslutits, under förutsättning att alla afgifter,
som nu ega rum för arbetsfolk, skulle försvinna, och hvilken föreskrift, med
afseende äfven derå, att lärlingar i handel borde njuta samma befrielse ,
som lärlingar i handtverk, Manufacturier och Fabriker tillkommer, Ståndet
ansett böra införas uti ett nytt 2tdra moment, så lydande: "Lagstadde
drängar på landet och i städerna, torpare, lärlingar i handel, handtverk
eller Manufacturier och Fabriker, allmogens hemmavarande söner och
magar, så vida de ej drifva sudan handtering, rörelse och näring, för
hvilken bevillning eger rum. Dock njute drängar, äfvensom hemmavarande
söner och må gar, som på landet mantalsskrifvas hos inhyses- eller backstuguhjon,
stat-torpare, förr varande bönder, eller så kallade fördelstagare,
tjenstgörande eller afskedade krigsmän icke denna befrielse till godo,
utan taxeras enligt 27 med mindre vid Taxerings-Comiteerne utredes
och styrkes, att de af lagliga orsaker är o skattfrie, eller att de, för husbönders
och aiihöriges oundgängliga biträde, vård och skötsel, äro behöflige,
hvilket Comitéernas intyg bör i Protocollet intagas till verification för
befrielsen
Så vida
Bevillnings-Utshottéts sSfemorialj Wto 3$.
Så vicia genom votering i Förstärkt Stats-Utskott blifver bestämdt, att
serskilde afgifter efter 2:dra Artikeln för arbetsfolk komma att fortfarande
utgå, synes det blifva nödigt, att en sådan föreskrift, som Borgare-Ståndet
på ofvannämnde sätt beslutat; uti denna §. intages, hvadan Utskottet tili
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden vördsamt
hemställer, att i sådan händelse, ofvannämnde nya moment må
efter itsta momentet införas, samt numer-ordningen å derefter
följande moment rättas i öfverensstämmelse dermed , på sätt
Eorgare-Ståndet vid dessa moment jemväl beslutat; hvaremot i
annat fall nyssnämnde moment lärer få förfalla.
3:dje mom.
Bonde-Ståndet har gillat Utskottets förslag; hvaremot de öfrige Stånden
beslutat, nemligen : Ridderskapet och Adeln, alt utur 3:dje punkten,
borde uteslutas orden: ”hvarunder likväl icke må inbegripas sådane, hvarigenom
hyresmedel eller annan inkomst till enskilde personers eller corporationers
förmon inflyta”; Preste Ståndet, att de i 4:de raden förekommande
ord: ”är anslagen”, utbytas emot ”utgår”; samt Borgare-Ståndet, att 3:dje
momentet skulle undfå denna lydelse: ”Kronans och Statens, jemte andra
till allmänt behof anslagne hemman och lägenheter, byggnader , verk och
inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas sådane, hvarigenom hyresmedel
eller annan inkomst till enskilda personers eller corp orationers förmon
inflyta, den del af städernes jord, hvaraf inkomsten utgår till lön
för vederbörande Einbets- och Tjenstemän, eller till betäckande af andre
efter Stat och vederbörandes förordnande fastställde behof; district- och
söcken-magazin, boställshus, och sådana hus i städerna och på landet, sorn
begagnas till boställen för barmhertighets-inrätthingar, antingen boställsinnehafvaren
desamma bebor eller icke”.
Då fyra skiljaktiga meningar bär gjort sig gällande, öfver hvilka votering
icke lärer kunna undvikas, hemställer Utskottet, att, till utrönande af
eontraproposition uti hufvudsakliga voteringen, följande votering må anställas.
3i:o,
Den, som vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapets
och Adelns beslut, att utur 3:dje punkten borde uteslutas orden: ”hvarunder
likväl icke må inbegripas sådane, hvarigenom hyresmedel eller an
-
B ib. lill R. St. Fröt. 1840■ S Sami. 1 Afd. 25.1c Haft.
6
42
Bevillnings-Vt skottets Memorial, N.o 3^.
nan inkomst till enskilde personers eller corporationers förmon inflyta'”,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ytterligare votering att anställas om, huruvida
Preste-Ståndets beslut, att de i /pde raden af 3:dje momentet förekommande
ord: ”är anslagen’'’, utbytas mot ”utgård; eller Borgare-Ståndets beslut,
att 3:dje momentet skulle undfå denna lydelse: ”Kronans och Statens, jemte
andra till allmänt behof anslagne hemman och lägenheter, byggnader, vei k
och inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas sådane , hvarigenom
hyresroedel eller annan inkomst till enskilde personers eller corporationers
förmon inflyta, den del af städernas jord, hvaraf inkomsten utgår till lön
för vederbörande embets- och tjenstemän , eller till betäckande af andre
efter Stat och vederbörandes förordnande fastställda behof, district- och
socken-magazin, boställshus och sådana hus i städerna och på landel, som
begagnas till boställen för barmhertigliets-inrättningar, antingen boställsinnehafvaren
desamma bebor eller icke”, skall blifva contra-proposition vid
den hufvudsakliga voteringen.
För den händelse att Nej vinner, föreslås en så lydande voteringsproposition:
32:o
Den,
sorn vill, att contra-propositionen skall innefatta Preste-StåndeU
beslut, att de i 4:de raden af 3:dje momentet förekommande ord: ”är anslagen”,
utbytas mot ”utgår”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej y
Vinner Nej, blifver contra-propositionen, i enlighet med Borgare-Ståndets
beslut, att 3:dje momentet skulle undfå ofvan intagne lydelse,
Hufvudsakliga voteringen blifver derefter:
33:o
Den, som bifaller Utskottets, af Bonde-Ståndet godkända, så lydand#
förslag: ”Kronans och Statens, jemte andra till allmänt behof anslagne byggnader,
verk och inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas sådane,
hvarigenom hyresmedel eller annan inkomst till enskilde personers eller
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 34•
43
eorporationers förmon inflyta; den del af städernes jord, hvaraf inkomsten
är anslagen lill aflöning åt de städernes tjenstemän, hvilka till bevillning
för deras löne-inkomst sjelfve taxeras; district-och socken-magazin, boställshus
och s dane hus i städerne och på landet, som begagnas till boställen
för barmhertighets-inrättningar, antingen boställs-innehafvaren desamma bebor
eller icke”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, antages: (usta alternativet) Ridderskapets och Adelns beslut;
(2:dra alternativet) Preste-Slåndets beslut;
(3:dje alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
5:te mom.
Ulskoltets förslag är godkändt af Ridderskapet och Adeln samt Borgareoch
Bonde-Stånden; men som Preste-Ståndet endast godkänt 5:te momentet
från början till och med orden: ”af desammas egare betalas’’, hvarefter,
nied ogillande af det öfriga, Ståndet ansett att slutet af momentet borde
erhålla denna lydelse: ”samt att de tjenstemän, hvilka af sådan afkomst
njuta lön, böra för densamma vara från bevillning befriadeså, i händelse
detta beslut ej frånträdes, lärer votering böra anställas öfver följande
proposition:
34:0.
Den, som bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Borgareoch
Bonde-Stånden godkände förslag, så lydande: ’-’Skol-inrättningar för
den afkomst, som de, i följd af gåfva eller testamente, åtnjuta från jordegendomar
på landet, så länge den, för dessa egendomars fulla värde belöpande,
bevillning af desammas egare betalas; dock att ej tjenstemän,
hvilka af sådan afkomst njuta lön , böra för densamma erlägga bevillning,
då den öfyerstiger 200 R:dr, efter stadgad förvandlingsgrund”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Preste-Ståndets beslut, slutet af
5:te momentet, efter ordet: ”betalas”, att erhålla denna lydelse: "samt att
de tjenstemän, hvilka af sådan afkomst njuta lön, böra för densamma vara
från bevillning befriade.
44
Bévillnings-Utskottets Memorial, N.-o 34.
8:de mom.
Utskotlels förslag i Utlåtandet N:o 27, pag- 66, att uti 145 §. må såsom
ett nytt moment införas följande tillägg: J’8:o Lärlingar i handtverk,
manufacturier och Fabriker’, är godkänd t af Bonde-Ståndet; hvaremot de
öfrige Stånden beslutat, nemligen: Ridderskapet och Adeln, alt 8:de punkten
skulle erhålla följande lydelse: ”Lärlingar i handel, handtverk, manufacturier
och fabriker, till fyllda 18 år”; Preste-Ståndet, alt, med tillägg af
”Lärlingar i handel”, momentet sålunda skulle erhålla denna lydelse: ”Lärlingar
i handel, handtverk, manufacturier och fabriker”; samt BorgareStåndet,
att föreskrift om den medgifne befrielsen för lärlingar i handel ,
handtverk eller manufacturier och fabriker, skulle införas uti det af Ståndet,
på sätt ofvan anfördt är, beslutade nya andra moment.
Då således Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Ståndens
Beslut endast skilja sig deruti, alt förstnämnde Stånd tillagt orden: ”till
fyllda 18 år”, hvilket tillägg, om det af Rikets- Ständer godkändes , skulle
nästan helt och hållet tillintetgöra förmonen af den medgifna befrielsen för
ifrågavarande lärlingar, hvilkas läro-år ofta icke förr än vid nämnde ålder
taga sin början; så anser Utskottet sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln
att med Preste- och Borgare-Stånden sig förena; men för den händelse att
Ridderskapet och Adeln vidblifver sitt beslut, lärer, till bestämmande af
contra-propositionens innehåll,, votering först höra företagas öfver följande
proposition:.
35:o.
Den, som vill, att contra-propositionen uti hufvudsakliga voteringen
skall upptaga Preste- och Borgare-Ståndens beslut, att Lärlingar i handel ,
handtverk, manufacturier och fabriker befrias från bevillning efter mdra
Artikeln, voterar ,
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Tinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Ridderskapet*
och Adelns beslut, att lärlingar i handel, handtverk, manufacturier oeht
fabriker, till fyllda 18 år, befrias från bevillning efter a:dra Artikeln.
För hufvudsakliga voteringen föreslås en så lydande proposition:
36:o.
Den, som bifaller Utskottets, af Bonde-Ståndet godkända, förslag, att
Bevillni/tgs-Ulskottets Memorial, JV.o 34■ 45' 1
lärlingar i handtverk, manufacturier och fabriker befrias från bevillning
efter 2:dra Artikeln, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Tinner Nej, antages: (Arsta alternativet) Preste- och Borgare-Ståndens
beslut;
(^2:dra alternativet) Ridderskapets och Adelns beslut.
§• !46-
Pag. 70. ,
Ridderskapet och Ådeln samt Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt
Utskottets förslag, med den förändring, som Utlåtandet JNT:o 27, pag 68,
utvisar; hvaremot Borgare-Ståndet beslutat, att i:sta momentet borde undfå
denna lydelse: ”Sedan i 35 §. allmänna Bolag blifvit bevillning ålagde genom
föreskrifven afgift å utdelningen, följer deraf, att i sådant fall vidare
bevillning ej kan påföras de synbara tillhörigheterne under dessa Bolag,
såsom redan beskattade’’; samt att då föreskriften uti nu gällande och föregående
Bevillnings-stadga, rörande afkortning å bevillning för Academiehemman
och lägenheter, gifvit anledning till en mångårig tvist emellan
Academien i Upsala och Kammar-Rättens Revisions-Departement om bevillning
å sagda fastigheter, Ståndet ansett denna olägenhet lättast kunna
bäfvas derigenom, att 3:dje momentet af i^5 §. i första perioden, erhåller
den lydelse, sorn Ståndet, enligt hvad ofvan nämnrlt är, för densamma beslutat,
och hvarigenom all tvätydighet, så väl för Rikets Academier, som
för andra allmänna Stiftelser, i fråga om bevillnings utgörande af deras
hemman, verk och lägenheter, skulle förfalla; i följd hvaraf 2.‘dra momentet
uti denna §. borde uteslutas.
Då i:sta momentet, hvaruti Borgare-Ståndet icke beslutat annan ändring,
än införandet af orden: ”i sådant fall”, före ordet ”vidare”, är bifallet
af de öfriga 3:ne Riks-Stånden, hvilka äfven antagit 2:dra momentet,
hvars innehåll destoheldre bör anses vara godkändt jemväl af BorgareStåndet,
som detta Stånd uti den förändrade redactionen af 3:dje momentet
i ,45 §. utsträckt afkorlningen till andra allmänna Stiftelser, än Rikets
Academier; så får Utskottet endast anmäla, det
Utskottet anser ifrågavarande §. vara i sin helhet af Rikets Ständer
gillad.
46
Bevillnings-Ut skottets Memorial, IY;o 34-
§• '47-
Pag. jo och j\.
Utskottets förslag är godkändt af 3:ne Riks-Stånd; men som PresteStåndet
ansett, att början af irsta momentet borde erhålla följande förändrade
lydelse: ”De af allmogen, som ega eller bruka hemman _, hvilkas
värde icke öfvarstiger Ett Tusende R:dr”; samt att 8:de raden , i stället
för orden: ”hvarjemte de”, borde insättas ”hvarjemte föräldrarneså, i
händelse detta beslut ej frånträdes, lärer votering böra anställas öfver följande
proposition:
3j:o.
Den, sorn bifaller Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Borgareocli
Bonde-Stånden godkände, förslag uti irsta mom. voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Preste-Ståndets beslut, i:a mom.
af ifrågavarande §. att eihålla följande lydelse: ”De af allmogen, som ega
eller bruka hemman, hvilkas värde icke öfverstiger Ett Tusende R:dr”;
samt att på <S:de raden, i stället för orden: ”hvarjemte de”, insättes ”hvarjemte
föräldrarne”.
Derjemte har Pieste-Ståndet beslutat , att till denna §. foga ett 3:dje
moment af denna lydelse: ”hvarjemte mantalsskrifven person af de mindre
bemedlade fölk-classer, som i denna §. omförmälas, jemte gesäller, tjenstedrängar
och lärjungar, samt allmogens hemmavarande söner, om hvilka det
vid mantalsskrifningen intygas, att de då minst ett år icke supit bränvin
och djdika spritdrycker, erhålla afkortning för hälften af den personliga
skydds-afgiften, hvarom anteckning sker i mantalslängden”. Och äro de
öfrige Stånden inbjudne, att om sistnämnde beslut med Preste-Ståndet sig
förena; men hvilken inbjudning likväl, enligt ankomne Prolocolls-uldrag af
den q, 14 och 16 November, icke blifvit af de öfrige Stånden antagen.
Så vida Preste-Ståndet, vid sådant förhållande, icke skulle vilja frånträda
sistnämnde beslut, lärer votering böra anställas öfver följande proposition
:
Be viffnings-Utskottets Menwriatj N.o 3'^f.
47
38:o.
Den, som bifaller, att till 147 §• må fogas ett 3:dje moment af denna
lydelse: ”hvarje mantalsskrifven person af de mindre bemedlade folkclasser,
som i denna omförmälas, jemte gesäller, tjenstedrängar och lärjungar
samt allmogens hemmavarande söner, om hvilka det vid mantalsskrifningen
intygas, att de då minst ett år icke supit bränvin och dylika
spritdrycker, erhålla afkortning för hälften af den personliga skyddsafgiften,
hvarom anteckning sker i mantalslängden”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej
Vinner
Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
Dessutom har Ridderskapet och Adeln förklarat r att de hänvisningar
till andra §§., som uti en del §§. finnas intagne, böra rättas efter de förändringar
i §§:nes numerering, sorn blifva en följd af Ridderskapets och
Adelns fattade beslut; men hvilket förklarande numera, sedan Utskottets
förslag jemväl, i afseende på taxerings-åtgärderne å landet, blifvit godkändt,
icke föranleder till någon serskild åtgärd.
Stockholm den 3o November i84°-
TRYCKT HOS J. A. WALLDÉN,
1840.
Rättelser uti B evilhiings-U t skottets Memorial N:o 34.
Sid. 4, råd. 25, står: taxerade
läs: taxerad
int w 21, står: som resa omkring i landet, efter eller
läs: som resa omkring i landet och, efter eller
3a, „ s5, står: Utlåtandet N:o 24,
läs: Utlåtandet N:o 27,
„ 38, „ 29, står: intagande
läs: antagande
3o 25, står: motsvarande 189 §. af Utskottets förslag,
läs: motsvarande i3g §. af Utskottets förslag, är af huf
vndsakligen
lika innehåll med detta förslag,
,, 4o, „ 16, står: i36 §.
läs: 163 §.
46, „ 22, står: ”hvarjemte mantalsskrifven
läs: ”hvarje mantalsskrifven
Bih. lill R- St. Trot. tS4o. 5 Sami. 1 a5.te flit./1-
T1VYCKT HOS J. A. WAI.L I>É Bt,,
18 4 0.
Bevillnings-Utskollels Betänkande, N;0 35,
1
N:o 35.
Ani;, till Exp. Utsi;. J. 4 Dec., kl. 2 e. ra.
Betänkande, angående stämplade pappers-afgijten.
Till fullgörande af Bevillnings-Utskotlets i Grundlagen sladgade pligt
att, bland annat, afgifva förslag till de grunder, hvarefter afgiften för
stämpladt papper lämpligast bör utgå, bar Utskottet ej mindre granskat nu
gällande Kongl. Förordningen af d. 16 Maj 1835, angående berörde afgift,
med hvad vid controllen och' uppbörden deraf iagttagas bör, än äfven tagit
i noggrant öfvervägande de motioner och yttranden, som uti detta
ämne blifvit till Utskottets handläggning remitterade; och som Utskottet,
på säLt här nedan vidare förmäles, efter den sålunda verkställda granskningen,
icke funnit några hufvudsakliga förändringar uti högstberörde Förordning
vara af behofvet påkallade, anser Utskottet något utarbetande af
nytt förslag härutinnan hvarken vara erforderligt, eller, med afseende å
nödig besparing af tid och Statens medel, tillständigt; hvarföre Utskottet,
med förbigående af de §§ i merberörde Nådiga Förordning, hvilka blifvit
lemnade utan anmärkning, endast uppehåller sig vid sådane, deruti ändringar
eller tillägg blifvit i Utskottet tillhandakomne yttranden föreslagne,
eller eljest af Utskottet ansetts böra ega rum, nemligen vid
2 §.
I afseende hvarå Olof Lindbäck från Halland, uLi en från Hedervärda
Bonde-Ståndet remitterad motion, föreslagit, att, tillvinnande af besparing
i Statsverkets kostnader samt mera säkerhet och lättnad vid controllen å
charteringen af rättegångs- med (lere handlingar, stämpel-valeurerne å cliartor
måtte så bestämmas, i förhållande till Chartae-Sigillalae-afgifterne, att
icke flera än en charta behöfde användas till biläggningar under 100 R:dr.
Då ett ytterligare förökande af de värden, hvarunder stämpladt papper
skulle finnas att tillgå, utöfver hvad i förevarande § redan finnes stadgadt,
otvifvelagtigt skulle i hög grad försvåra räkenskapsföringen och, till
följd deraf, äfven controllen öfver redovisningen för det stämplade papper,
som till försäljare deraf i alla Rikets orter öfverlemnas, samt någre serdeles
olägenheter icke böra kunna uppkomma derigenom, att en och annan
handling måste med flera chartor beläggas; fördenskull anser Utskottet sig
Bih. till R. St. Prot, 1840. 5 Sami. i A/d. 26 Haft. 1
2
Bevillning* -Utskottets Betänkande, N\o 35,
icke hafva skäl alt å berörde motion fästa afseende, ulan tillstyrker Rikets
Höglofl. Ständer
att bibehålla 2 § uti nu gällande Författning oförändrad.
4 §.
1 morn.
Enligt hvad Utskottet har sig bekant, hafva vid frågor om chartering
å handlingar, som af Landtmätare expedieras, skil jagliga meningar
och, till följd deraf, äfven olika förfaranden , på olika orter, i detta hänseende
ofta förefallit; hvarföre Utskottet, till förekommande af missförstånd,
anser lämpligt,
att vid slutet af den i detta moment förekommande första
afdelning orden: äfvensom Landtmätare, tilläggas.
Då, i sammanhang med den under innevarande Riksmöte vidtagne
förändrade organisation af Stats-Rådet, Hof-Canzlers-Expeditionen upphört,
har Utskottet funnit densamma böra
från 5:te afdelningen af detta moment uteslutas och förstås
under 6:te afdelningen, hvilken likväl, till följd af samma
förändrade organisation, torde böra erhålla följande redactions-fÖrändring:
Justitice- och öfrige Departementen af
Kongl. Maj:ts Canzli, Hof-Expeditionen samt Riddare-SyneRätter.
Till förenkling af Författningen och en deraf följande lättnad för
rättsökande, utan att likväl någon egentlig rubbning i totalbeloppet af de
nu sladgade afgifterne deraf uppkommer, har Ulskottet trott sig böra föreslå,
att senare delen af detta moment måtte, i stället för föreskrifterna
pag. 6, 7 och 8, erhålla följande lydelse:
Vid dessa nu uppräknade Verk, Embets-ställen och Myndigheter
skola alla handlingar, under hvad benämning som helst,
och hvilka ej finnas här nedan eller serskildt i detina Förordning
omförmälde, charter as som följer:
Bevillnings-Utskoltcts Betänkande, N-.o 35,
3
usta
Afdel-
ningen.
2:dra
Afdel-
ningen.
3:d jc
Afdel-  ningen.
4:de
Afdel-
ningen.
5:te
Afdel-
ningen.
6: te
Afdel-  ningen.
Handlingar, som inlemnas ....
R:dr
sk.
4
R:di’
sk.
4
R:dr
sk.
6
R:dr
sk.
6
R:dr
sk.
8
R:dr
sk.
12
„ som utgifvas
—
4
6
6
6
12
—
12
Afskrifter af Domar, Utslag och
Cons ti tu toria 1, som utlemnas från
4
4
4
——
4
6
-■
8
Constitutorial och Förordnanden .
4
4
6
8
12
1
24
Deductioner och Contra-Deductio-  ner samt Domar och Utslag .
4
_
6
6
6
12
1
24
3 morn.
Emot åtskillige uti detta mom. befintlige stadganden hafva anmärkningar
blifvit uti följande till Utskottet remitterade motioner framställde,
nemligen af:
a) Herr Stuart, Carl, som hemställt, att afgiften för stämpladt papper
å Testamenten och Fidei-Cornmiss-bref samt andra dylika förordnanden
måtte upphöra och anses inbegripen i den allmänna bevillning, hvilken
i enahanda afseende är uti 39 § af 1835 års Bevillnings-Förordning
föreskrifven, helst dessa afgifter, i afseende å tiden och vilkoren, för hvilkas
erläggande nästan lika föreskrifter vore meddelade, nu ingå tili olika
Verk och måste, lill dubbelt besvär för Uppbördsman och deras controllanter,
serskildt redovisas och verificeras;
b) Herr Halling, som — jemte det han föreslagit, att, då gällande
Författning om stämplade pappers-afgiften icke vid dess tillämpning medfört
någre' olägenheter, som kunde föranleda till Författningens omarbetande,
Rikets nu församlade Ständer måtte inskränka deras åtgärd, i afseende å
berörde afgift dertill, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla dess
bibehållande till oförändradt belopp och på grund deraf begära, att Kongl.
Majit genom Allmän Författning täcktes förordna, att nu gällande Kungörelse
i detta ämne af den 16 Maj 1835 fortfarande länder till efterrättelse;
— endast i den händelse, att detta förslag icke godkändes, utan omarbetning
af Författningen ansåges nödvändig, yrkat, att Bouppteckningar, äfvensom
de uti 7 § 4 mom. upptagne Köp-, Bytes- och Gåfvo-bref icke måtte
skrifvas på eller beläggas med stämpladt papper, utan motsvarande be vill
-
4
BeviMnings-Utskottets Betänkande, IV.-o 35,
ning i stället derföre utgå under namn af stämpel-afgift; genom hvilket
medel motionären förmenat, att en säkrare controll å denna bevillnings utgörande,
äfvensom besparing af kostnader för papper, dess stämpling och
försäijnings-provision skulle vinnas; och
c) David Andersson från Halland, som ansett det vara obilligt, att
de i nu gällande Charlae-SigillatEe- och Expeditions-förfatlningar stadgade
afgifter, hvilka i förhållande till summans storlek utgå, såsom vid lagfarter,
bouppteckningar m. m., minskas i nion af summans stigande; hvarföre
motionären yrkat, att sådan charta och expeditions-lösen måtte bestämmas
lika eller efter viss procent, ehvad summan är större eller mindre.
Hvad först angår Herr Stuarts ofvanberörde hemställan, så och då
Utskottet uti 36 § af dess vid Betänkandet N:o 12 afgifne och uti Utlåtandet
N:o 27 vidhållne Förslag lill Bevillnings-Förordning, bibehållit den uti
i835 års Förordning fastställde bevillnings-afgift för testamenten 111. m.
till oförändradt belopp, och någon nedsättning af i öfrigt stadgade afgifter
för egendom, som genom testamenten eller andra dylika förordnanden förvärfvas,
icke billigtvis bör komma i fråga, så länge en betydligare minskning
af skattebidragen i allmänhet icke är att förvänta, samt uppbörden
och redovisningen för chartac-sigillatae-medlen icke i någon väsendtlig mon
bör kunna försvåras genom den obetydliga qvantitet stämpladt papper, som
i och för ifrågavarande ändamål åtgår; anser Utskottet sig icke
kunna tillstyrka bifall till Herr Stuarts berörde motion.
Då Utskottet, beträffande vidare Herr Hailings motion och de deri
framställda alternativa förslag, hufvudsakligen gillat det förra, eller att icke
företaga någon omarbetning af nu gällande Författning om stämplade pappers-afgiften,
har Utskottet, sorn tillika funnit det senare alternativet icke
kunna godkännas, utan väsendtligt rubbande af nu gällande stadganden i
dessa hänseenden,
ansett något vidare yttrande om ifrågavarande motion icke
vara erforderligt.
Vidkommande slutligen David Anderssons från Halland yrkande, att
stämplade pappers-afgiften och expeditions-lösen måtte vid Lagfarter och
Bouppteckningar m. m. alltid beräknas efter en lika procent af. summans
storlek, ehvad den vore större eller mindre, så och då, hvad stämplade
pappers-afgiften beträffar, antagandet af motionärens åsigt skulle föranleda,
antingen lill förhöjande af de nu stadgade afgifter för sådane handlingar,
som angå en större summa, hvilket, i fråga om Lagfarter, återigen skulle
Bevillnings-Utskottets Betänkandej N\o 35,
5
lägga band på den lifligare egendoms-omsättningen, eller ock till nedsättning
af stämplade pappers-afgiften, under hvad nu finnes stadgadt för sådane
mindre summor, för hvilka en högre procentberäkning tagits till grund
vid afgiflens bestämmande, genom hvilken nedsättning det resultat kunde
uppkomma, att t. ex. ett Fastebref skulle beläggas med lägre Charta-Sigillata,
än som, enligt 2 §, är att tillgå; fördenskull anser Utskottet, som,
hvad Bouppteckningar angår, funnit det af motionären anmärkta olika procentförhållandet
icke ega rum,
sig icke böra tillstyrka bifall, å hvad David Andersson sålunda
föreslagit.
5 §.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut vid sistförflutne Riksmöte
och på de skäl, som derför legat till grund, hemställer Utskottet,
att afgifterne för nedannämnde öppna Bref må med följande
förhöjda belopp hädanefter utgå, nemligen för:
Adels-Bref 100 R:dr
Friherre-Bref 200 „
Grefve-Bref 4°° »
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder
tillägges’ de förmoner, hederstitlar och
företrädesrättigheter framför andra undersåter,
som Herrar Riksens Råd af ålder
tillerkände blifvit 5oo „
Riddare- och Commendeurs-Bref af Kongl.
Seraphimer-Orden 100 „
Commendeurs-Bref af Kongl. Svärds-Ordens^
Stora Kors I 6g ~ ,
af Kongl. Wasa-Ordens f °° ”
d:o d:o J
af Kongl. Svärds-Orden }
af Kongl. Nordst.-Orden > 5o „
af Kongl. Wasa-Orden J
Riddare-Bref af Konung Carl XIII:s Orden 25 ,,
af Kongl. Svärds-Orden “j
Öppna Bref för Riddare och Ledamöter! ^
af Kongl. Nordsljerne-Orden f ”
af Kongl. Wasa-Orden J
6
Bevillnings-Utikoltels Betänkande, N.o 35.
Uti en från Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterad motion, har
Herr Grefve Gyldenstolpe, Anton Gabriel, under anförande, att det icke
vore öfverensstämmande med Statens värdighet att försälja sina embeten,
hvilket härstädes skall ega rum genom föreskriften om fullmagters beläggande
med stämpladt papper, föreslagit, alt alla fullmagter, conslitutorial,
prolocolls-utdrag m. m., hvarigenom Kongl. Majit, serskilde Verk, Magistrater
m. fl. bortgifva embeten och sysslor i och för det allmännas tjenst
med lön på stat, eller, i fall lön ej genast erhålles, med skyldighet alt
förrätta tjensten, ulan eller med förut egande lön, måtte från afgiften för
stämpladt papper befrias, äfvensom alt enahanda befrielse mätte ega rum
för transporter och byten till ofvannämnde tjensler, samt för afsked derifrån,
med eller utan pension, då ingen förhöjning i caracteren tillägges
den afskedade; hvarjemte Höglo!!. Slals-Ulskotlet, uti Protocolls-Utdrag för
den 27 sistlidne Mars, gifvit Utskottet tillkänna, alt förstbemälde Utskott,
uti dess Utlåtande N:o 32, angående den lönereglering, som erfordrades
i följd af Stats-Rådets förändrade organisation, med afseende derå,
att Stats-Rådets Ledamöter innehafva förtroende-platser, från hvilka de
möjligen, efter kort tjenstetid, skulle kunna komma att afgå, ansett sig
höra tillstyrka Rikets Ilöglofl. Ständer, att någre afgifter för Stats-Rådets
Ledamöters fullmagter icke böra åläggas.
Redan vid besvarandet af åtskilliga motioner om upphörande af hittills,
efter 2 Artikeln i 1835 års Bevillnings-Förordning, utaf embetsoch
tjenstemäns löner utgående allmän Bevillning, har Utskottet uti dess
Betänkande N:o 12 och i anledning af dervid gjorde anmärkningar afgifne
Utlåtande N:o 27, tillkännagifvit sig hysa den åsigt, att embets- och
tjenstemän böra, i likhet med andra samhälls-classer, bidraga till Statsbehofvens
fyllande; och som Utskottet icke funnit sig föranlåtet att från
denna åsigt afvika, samt stämplade pappers-afgiften för fullmagter m. m.
synes vara jemförlig med samma slags afgift för Borgare- och Faste-bref i
stads- och landtmanna-näringarne,
anser Utskottet skäl icke vara anförde, som kunna föranleda
till den ändring af ifrågavarande §, som Herr Grefve Gyldenstolpe
föreslagit.
Angående Siats-Utskottets förslag, att Stats-Rådets Ledamöter böra
njuta befrielse från afgifter fo»r deras fullmagter, anser Utskottet något serskildt
yttrande icke erforderligt, enär denna fråga redan blifvit till Rikets
Ständers pröfning öfverlemnad.
Bevillnings-UtskoUets Betänkande, N\o 35.
7
Då något stadgande i nu gällande Författning icke förefinnes derom,
med hvilket charlae-belopp constilulorial för underbefäl och manskap vid
Militaire kuslbevaknings-corpsen böra beläggas, samt då desse personer för
deras befattning icke åtnjuta på Stat anslagne löner, utan endast arfvoden,
får Utskottet, som ansett lämpligt alt härom meddela föreskrift, i sammanhang
med stadgandet angående Chartse-Sigillatte-afgiflen för Underofficerare
vid de värfvade Regementena och Flottan, vördsamt hemställa, att sista
momentet, pag. 18, må erhålla följande förändrade lydelse:
Dessutom iagttages, att för Underofficerare vid de värfvade
Regementena och Kongl. Maj:ts Flotta, för Underbefäl och
Manskap vid Militaire Kustbevaknings-Corpsen samt för Handtverkare
och Inventarii-Timmermän vid Flottan, äfvensom för
dem och deras vederlikar, försedde med rotelön vid indeldta
Arméen, beräknas chartan, i de fall, denna § utstakar, till
endast En procent af den på Stat bestådda lönen, eller arfvodetj
eller den erhållne Rotelönen, hvilken sistnämnde,der
den i persedlar är utsatt, förvandlas i penningar efter senaste
årets markegång.
6 §.
Inom Högvördige Presle-Slåndet har Herr Contracts-Prosten Nordhammar
uti väckt motion föreslagit, att, då det icke kunde vara enligt
med lagstiftarens syftemål, att genom en hård beskattning nedslå hågen
till forskningar i landets historia, det uttryckliga stadgande måtte införas
uti ifrågavarande Författning, att afskrifter, som utur Riks-Archivet meddelas,
äfven om dessa utgöras af Domar, Utslag eller ResoluLioner, icke
må å stämpladt papper skrifvas eller dermed beläggas; och som Utskottet
anser det vara en skyldig gärd åt vetenskaperna, alt materialier derför
icke betungas med afgifter till Slaten, får Utskottet vördsamt tillstyrka,
alt, bland de uti denna § från stämpladt papper befriade,
må, näst efter rubriken ”Afsked för Ryttare” etc. införas:
Afskrifter, som för Historiska och öfrige Vetenskapliga upplysningar
ur Riks-Archivet meddelas.
Med anledning af väckt fråga om Riksgälds-Contorets befrielse från
Chartae-Sigillatae-afgift och Expeditions-lösens erläggande, har Högloft. StatsUtskottet,
uti dess Utlåtande N:o 13, hemställt, att Riksgälds-Contoret, i
dess egenskap af Uppbördsverk för allmänna bevillningen och öfrige dit
ingående skattebidrag „ måtte, på enahanda grund, sorn Statens andre Em
-
8
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N\o 35.
betsverk, vara befriadt, ej mindre från utgörandet af den under benämning
af Expeditionslösen stadgade afgift till domare m. fl. embets- och
tjenstemän, än ock från öfriga för väckandet eller fullföljandet af ifrågakommande
påståenden hos Domstolar och Embetsmyndigheter i allmänhet
fastställda kostnader, men deremot, hvad anginge lösen för utslag och
handlingar, som kunna erfordras till bevakande af Riksgälds-Contorets rätt
och säkerhet, i afseende på enskilde personer derifrån meddelade lånebiträden,
ansett upphörandet af samma lösen endast medföra minskning i
vederbörande tjenstemäns påräknade inkomster och en eftergift för låntagarne
af det vilkor, som för sådana låns erhållande i senare tider merendels
blifvit föreskrifvet, nemligen att ersätta Contoret alla så kallade lånepåkostnader;
hvarjemte Stats-Utskottet föreslagit, att frågan om RiksgäldsContorets
befrielse från Chartse-Sigillatte-afgift måtte hänskjutas till Bevillnings-Utskottet.
Enligt ankomne Protocolls-Uldrag, har Stats-Utskottets Utlåtande af
samtlige Riks-Stånden blifvit gilladt, samt frågan om Riksgälds-Contorets
befrielse från afgiften för stämpladt papper, i öfverensstämmelse dermed,
till Bevilluings-Utskottet öfverlemnad; och då Utskottet, på de i meranämnde
Utlåtande anförde skäl, anser Piiksgälds-Contoret jemväl böra njuta
befrielse från Chartae-Sigillalae-afgift i alla frågor, som ej röra Contorets
tvister med enskilde personer, angående dem från Contoret lemnade lånebidragfvfår
Utskottet hemställa,
att näst efter rubriken: ”Riddare-och Commendeurs-bref etc.”
må uti denna § inflyta: Riksgälds-Contoret, i dess egenskap
af CJppbördsverk.
Då olika åsigter, i hvilka fall den stadgade befrielsen från ChartaeSigillatae-afgift
för prest-attester och skuldebref under 25 R:dr bör desse
handlingar tillgodoberäknas, i olika orter lära gjort sig gällande, har Utskottet
ansett sig, till förekommande deraf,
böra vid dessa rubriker föreslå följande tillägg, nemligen vid
”Prest-attester” af orden: då de icke såsom bilagor användas,
och vid ”Skuldebref under 25 R:dr,” äfven då de i afskriften
företes.
9 §.
I afseende å stämpel-afgiften å Tidningar, hafva följande motioner
blifvit väckte, nemligen:
inom
Bevillni ngs,-Utskottets Betänkande, N\o 35.
9
inora Höglofl. Ridder skåpet och Adeln, af Herr Grefve Frölich,
David, som ansett det förnuftsvidrigt, att StaLen uppbär stämpelafgift
af periodiska skrifter, ämnade till allmänhetens upplysning, och
hvarigenom medlen dertill fördyras, samt på grund deraf och med afseende
å den obetydliga inkomst, som genom denna afgift erhölles, föreslagit,
att densamma måtte försvinna; i anledning af hvilken motion åtskiliige
yttranden dels för och dels emot förslaget blifvit afgifne; samt
inom Hedervärda Bonde-Ståndet, af Pehr Sundström från
Westernorrlands Län, som, på det Statens inkomst af Bevillningsstämpela
å Tidningar m. m. icke måtte minskas derigenom, att Tidningarnes format
förstorades, föreslagit, att alla utkommande Tidningar, Bihang samt
periodiska skrifter och brochurer, hvarföre portofrihet åstundas, måtte beläggas
med stämpelafgift efter följande beräkning, nemligen:
för 150 quadra't-tum och derunder (inclusive alla sidorna) 1 r:st.
öfver 150 till och med 300 quadr. tum d:o 2 „
öfver 300 t. o. m. 450 quadr. tum d:o 3 „ o. s. v.
Vid pröfningen af dessa motioner och dervid afgifne yttranden, har
Utskottet tagit kännedom om hvad vid de tvänne sistförflutna Riksmötena
blifvit i detta ämne anfördt, och funnit, att frågor äfven då blifvit väckte
om Tidningsstämplingens upphörande, men att dåvarande Bevillnings-Utskott
icke ansett sig kunna gilla de skäl, som i sådant afseende blifvit anförde,
hufvudsakligen på den grund, att stämplings-afgiften betragtats såsom en
billig ersättning för den Tidningar förunnade pörtofrihet; och som Utskottet
anser denna omständighet nog talande för bibehållandet af ifrågavarande
afgift, har Utskottet, som jemväl funnit det af Pehr Sundström väckte
förslag vid tillämpningen vara underkasladt så betydliga olägenheter, att
de dermed åsyftade fördelar tvifvelsutan skulle omintetgöras,
icke trott sig böra föreslå någon förändring i hvad Ira gällande
Författning i detta hänseende innehåller.
io §.
Den i stället för Sportler inom Kongl. Maj:ts Canzli, jemnlikt denna
§, utgående stämplade pappers-afgift synes i allmänhet vara bestämd med
hänseende till det för enahanda expeditioner i öfrigt stadgade Chartas-belopp;
och som Constitutorial på behaglig tid, samt Konstitutorial eller Re
Bth.
till 11. St. Brot. 1840. ö Sami. i A/d. 20 Haft. 2
10
Bevilinings-Utskottets Betänkande, N\o 35.
solution uppå transport inom samma grad eller corps vidkännas samma afgift,
enligt 5 §, har Utskottet trott, att likstämmighet, i afseende å sportel-afgiften
för dessa båda rubriker, äfven borde, en 1 igL io §, ega rum, oell
får derföre hemställa,
att Constitutorial eller Resolution uppå transport inom samma
grad eller corps må, enligt denna §, beläggas med stämpladt
papper till 6, i stället för nu stadgade 3 R:dr.
Hvarjemte Utskottet vördsamt tillstyrker,
att de uti denna § förekommande orden: ”Hof-CanzlersEmbelet”
och ”Hof-Canzleren” må utbytas mot ordet: Justities-Stats-Ministern.
ir, i4 och 17 §§.
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet har Henric Hansson från Elfsborgs
Län, uti väckt motion föreslagit, att ingen handling, som, enligt Författningen,
bör med stämpladt papper förses, hädanefter må uti tviste- och
concurs-mål kunna till Domstol inlemnas, utan att vara behörigen charterad,
emedan Domaren, i annat fall, ofta är blottställd för förlust af det
stämplade papper, han, enligt 11 §, 3 morn., är skyldig att å ingifne handlingar
bilägga; hvarjemte Herr von Waernstedt, J. O., inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt Höglofl. Slals-Utskoltet uti dess Utlåtande N:o 76,
§ i5, under åberopande af RikeLs Ständers år 1835 församlade Revisorers
yttrande, hemställt, att Bevillnings-Utskotlet måtte erhålla uppdrag att afgifva
förslag till de åtgärder, hvilka kunna anses nödiga för vinnande af
controll derå, att, äfven 1 landsorterna, chartering underkastade handlingar
blifva med behörigt stämpladt papper försedde.
Med vitsordande deraf, att öfverträdelser af denna Författning icke
äro sällsynta, har Utskottet lemnat ingen möda ospard, för att kunna uttänka
och föreslå bättre conlroller öfver Författningens efterlefnad, än hittills
egt rum; och som Utskottet härvid trott egentliga källan till dessa
öfverträdelser vara att finna uti den åt Domare lemnade mångdubbla befattningen,
att både debitera, uppbära och conlrollera denna afgift, har
Utskottet, med afseende äfven derå, att denna uppbördsmanna-befattning
icke är med det för Domare-Embetets helgd oundgängliga omdömet om
oegennytta fullt förenlig, ansett den säkraste controll böra vinnas derigenom,
att ingen handling får af Domstol emottagas, innan den blifvit behörigen
charterad och att annan person, än Domaren, förordnas, att under
Bevillnin^a-TJlskoltets Betänkande, N',o 35.
11
pågående Ting vid Tingsstället och äfven emellan Tingen inom vissa Taxerings-Distriet,
hålla slämpiadt-pappers-försäljning, för hvilken serskildt
förordnade försäljare det måste blifva af intresse att vaka deröfver, alt
handlingar, som till Domstolen ingifvas, förut blifvit med behörig ChartaSigillata
belagde; och hemställer Utskottet, på grund af denna sin åsigt:
att sista meningen i 11 § 3 mom. måtte utgå och mom.
sålunda sluta med orden ”på sätt 3 § 6 mom. föreskrifver;”
att det i 17 § 1 puncten för Domare stadgade åliggande
att), vid Ting och andra Förrättningsställen, vara försedde
med stämpladt papper lill försäljning, må utgå och
denna punct erhålla följande lydelse: Collegier, Consistoriel’,
Embetsverk och Embetsman erhålla det för utöfningen af
deras embete erforderlige stämplade papper; åliggande det
Häradsskrifvare, eller den mantalsskrifningen förrättar etc.;
samt
att vid 4 puncten af sistnämnde § följande stadgande
må inflyta : hvilka Försäljningsmän, vid de inom Districtet
befintliga Tingsställen, ovilkorligen böra under pågående
Ting stämpladt papper allmänheten tillhandahålla.
Hvarjemte Utskottet ansell,
att de i 14 § 3 mom. förekommande orden ”det aflemnade”
såsom öfverflödige böra utgå.
18 §.
Det i sista puncten förekommande ordet: ”hittills”
torde böra utbytas mot ordet tillförene.
20 §.
2 mom.
Herr Contracts-Prosten Sandberg har uti en från Högvördige PresteSlåndet
remitterad motion föreslagit, att, enär redovisningen af stämpladt
papper till ägtenskaps-lysningar icke genom sjelfva lysnings-sedlarnes insändande
till Conlracts-Proslen och derifrån vidare till Lands-Gontoren,
vunne större tillförlitlighet, än som genom de öfver lysnings-sedlarne upprättade
förteckningar med åtföljande debetsedlar erhålles, den ändring
mätte uti ifrågavarande mom. verkställas: att lysnings-sedlarne, med å hvar
och en tecknadt chartae-belopp, böra förvaras i Pastors-archivetj att öfver
lysnings-sedlarne förteckningar in dupplo böra upprättas, och debetsedlarne
fogas vid ena exemplaret; att vid andra exemplaret stämplade pap
-
12
Bevillnings-Utskoltets Betänkande, N\o 35.
persbeloppet i en eller flere chartor bör biläggas; samt attchartor, förteckningar
och debetsedlar böra insändas till Contracts-Prosten o. s. v., på sätt
i öfrigt nu finnes föreskrifvet.
Enligt de upplysningar, Utskottet härutinnan erhållit, lära i åtskilige
orter ägtenskapslysningarne skrifvas på sjelfva det stämplade papper,
hvarmed de i annat fall skulle beläggas; och sorn Herr Contracts-Prosten
Sandbergs förslag vid sådane fall icke är tillämpligt, anser Utskottet
sig icke böra föreslå någon förändring i hvad Författningen
i detta afseende innehåller.
3 mom.
Då Landt-Räntmästarnes befattning med stämplade papperets requirerande,
emottagande, handhafvande, utlemnande i partier och stycketal,
återernottagande vid återlefvereringar från vederbörande embetsman och
försäljare, redovisande o. s. v., är förenad med många besvärligheter och
ofta förorsakar förluster genom missräkningar, har Utskottet ansett det vara
i högsta grad billigt, att Landt-Räntmästarne, i likhet med Lands-Contoren
undfå i procent af under året för stämpladt papper influtne och Staten
tillkommande medel; hvarföre Utskottet vördsamt tillstyrker,
att sista puncten af detta mom. må erhålla följande lydelse:
deremot, då hvad här anbefalles blifvit full gjordt, samt
Kongl. Maj:ts och Kronans rätt såmedelst bevakad, ega
Lands-Contoren oell Landt-Räntmästarne att hvardera undfå
s procent af hvad inom året i Kronans Cassa uti stämpladt
pappers-afgift influtit samt Kongl. Majit och Kronan tillkommer.
Stockholm den 3o November 1840.
Reservationer:
Af Herr Prytz, L. A.: ”Emot Höglofl. Bevillnings-Utskottets Betänkande,
angående stämplade pappers-afgiften, får jag reservationsvis framställa
följande anmärkningar:
i:o den föreslagna förändringen af den i nu gällande Chartse-Sigillatse-Förordning,
pag. 6, befintliga tariff, hvarigenom den näst derefter upptagne
förteckning, pag. 6, 7 och 8, å diverse handlingar skulle försvinna,
innebär onekligen en väsendtlig förenkling, men, då uti den föreslagna nya
tariffen ingen skillnad till charterings-beloppet blifvit gjord emellan hufyud-acten
och dess bilagor, skall det otvifvelagtigt inträffa, att, genom det
Bevillnings-Utskoltels Betänkande, N\o 35.
13
antagna ungefärliga medelpriset emellan den förra charteringen af hufvudact
och bilaga, och dä i de flesLa fall flere bilagor ålföl ja en hufvudhand1
ing, isynnerhet hvad angår ansökningar, en ökad beskattning pålägges dem,
sorn komma att underkaslas tariffens tillämpning; och häruti kan jag ej
instämma;
2:0 den förhöjda stämplade pappers-afgiften för Adels-, Friherre- och
Grefve-Bref, Öppna Bref å de företrädesrättigheter, som tillhört Herrar Puksens
Råd, Riddare- och Commendeurs-Bref af alla Kongl. Ordnar, anser
jag så mycket mer orig tig och grundfalsk, som ideen i dylika vedermälen
af Kongl. Maj:ts Nåd är förtjenslens utmärkelse eller belönande, hvarföre
all afgift eller beskattning derå snarare borde försvinna än påhöjas. Om
man äfven icke kan förneka, att den sanna lörtjensten stundom blifvit glömd,
då en mindre eller ringa förtjenst blifvit medelst någon af förutnämnde
Kongl. Nådebsvis hugnad och utmärkt, så lärer botemedlet häremot förgäfves
sökas i den högre beskattningen, hvarigenom slutligen, ora denna princip
fullföljes, man kommer derhän, att endast den rike skall kunna emottaga
och betala Kongl. Majlis Nåd, och orättvisan skall sålunda drifvas till
ytterlighet. Det motiv, att fåfängan gerna må beskattas, är lika falskt, ty
ynnestbeviset kan äfven tillfalla den, som icke besväras af fåfänga, och
månne icke sjelfva detta motiv kan härledas ifrån en sårad eller i sjelfgjorda
förhoppningar bedragen fåfänga?
3:o då Rikets Ständer vid i834 års Riksdag, i anledning af Kongl.
Maj:ts derom aflåtna Nådiga Proposition, vidtogo den åtgärd, att de lill
Kongl. Maj:ts Canzli, under namn af Canzligebuhr, förut ingående sportler
förvandlades i en bevillnings-afgift att utgå i stämpladt papper, efter
den i 10 § af nu gällande Förordning införde tariff, gjorde Ribets Ständer
tillika, för tillämpningen häraf, sådane bestämmelser, i afseende på Öppna
Bref å högre namn, heder och värdighet för Civile personer, att stora svårigheter
mötte vid verkställigheten och missförhållanden uppkommo vid afgiftsbeloppens
beräknande. Dessa olägenheter blefvo väl sedermera, på
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, afhulpne, så vidt sådant ske kunde, utan
rubbning af hufvudgrunden för beräkningen, så att verkställigheten blef en
möjlighet, men missförhållandena, i afseende på afgifternes belopp stå ännu
qvar. Så beräknas l. ex. Canzligebiihren för Lagmans-titel, med Tromans
rang, efter 1000 R:drs lönelopp, men för Lands-Secreterare-!itel, med Trotjenare-rang,
beräknas den efter 1,700 R:dr. — Den rättelse, som häruti
borde sökas, skulle vinnas på enkelt och ändamålsenligt sätt derigenom,
14
Bevillnings-Ulskottets Betänkande, !V\o 35.
alt stadgandet i nuvarande Författningens 5 §, hvilket å pag. 21 börjas
med "Enär någon, som” etc., erhölle följande lydelse:
”Enär någon, som förut varit eller är i Kronans eller annan offentlig
”tjenst, tillägges högre namn, heder och värdighet af embete eller tjenst,
”charteras de derom utfärdade Öppna Bref eller Fullmagter till dubbla beloppet,
emot hvad föreskrifvet är för Fullmagt å verklig tjenst. Härvid
”iagtlages dock, att Öppna Bref eller Fullmagter å civila caracters-värdighe”ter
charteras lika med i värdighet motsvarande militära.”
Emot Utskottets beslut att icke antaga denna af mig föreslagna redaction,
utan vidblifva den nu gällande ordalydelsen, reserverar jag mig.
4:o då Höglofl. Utskottet erkänt behofvet af ökad controll derå, att
chartering underkastade handlingar blifva med behörigt stämpladt papper
försedde och ansett, i detta hänseende, serskild uppmärksamhet böra fästas
vid en förändrad redaction af r 1 §:ns 3 morn., kan jag ej linna ändamålet
vara vunnet, genom det nu föreslagna uteslutandet af sista meningen i nämnde
moment. Det förslag, Herr Borgmästaren Westlinger hade till Utskottets
pröfning öfverlemnat och sorn finnes upptaget i dess afgifne reservation,
synes mig deremot företrädesvis hafva bordt antagas, hvarföre jag
med bemälde reservant mig i delta hänseende förenar.
5:o det uti 1835 års Chartae-Sigillatae-Förordning, 18 § Cpasr ^0
gjorda undantag för redogörarne inom Kongl. Maj:ts Ganzli, att få beräkna
sig till godo endast 3 procent af försäljningsbeloppet, saknar både billighets-
och rättsgrund, då hvarje annan Chartas-Sigillatas-försäljningsman tår
beräkna 4 eller 5 proc., utan annat besvär, än att, emot contant betalning],
utlemna stämplade papperet, då deremot redogörarne inom Canzliet måste
tillse, att Expedilionerne blifva charterade, i enlighet med gifne föreskrifter,
föra en vidlyftig skriftvexling kring hela Riket för medlens indrifning och,
i förhållande till försäljningsbeloppet, ställa vida större säkerhet, enär medlen
först efter hela års förlopp inflyta. — Rikets Höglofl. Ständer hade väl
vid senaste Riksdag föreslagit denna lägre försäljnings-provision af 3 procent,
under förutsättning, att försäljningen skulle öfverlemnas till en enda
tjensteman inom Kongl. Maj:ts Canzli, i hvilket fall han, med afseende på
det betydliga försäljningsbeloppet, hade bordt vara tillräckligen godtgjord
med 3 procent, men, då försäljningen blifvit fördelad på flere, nemi. en
inom hvarje fördelning af Canzliet, försvinner denna consideration och billigheten
af lika godlgörelse, med 4 procent, som öfrige försäljningsman i
Stockholm åtnjuta, synes klar. — Då likväl Utskottet icke funnit skäl att
fästa afseende pä härom gjord framställning, reserverar jag mig emot Ut
-
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, iDo 35,
15
sköttels beslut och hänskjuter vördsamt saken till Rikets Ilöglofl. Ständers
pröfning.
6:0 Slutligen reserverar jag mig äfven emot Utskottets beslut att i
nyssnämnde 18 § icke hafva funnit för godt att tillägga orden ”i Stockholm”
näst efter Embetsverk och Embetsman, ehuru de citerade Kongl.
Brefvens innehåll bevisa, att detta tillägg borde införas.”
I den af Herr Prytz afgifna reservations 2 morn., så vidt det angår
Riddare-och Commendeurs-Bref af de Kongl. Ordnarne, samt 3 och 5 morn.,
förenade sig Grefve Hamilton, Helming.
Af Herr von Heland: ”Utskottet bar i 5 ’, rörande chartering af Under-Ofiicers-fullmagter,
tillstyrkt ett tillägg: för Uuder-befäl och Manskap
vid Militaire Kustbevaknings-Corpsen. — Då jag af en tjensteresa var hindrad
att deltaga i öfverläggningen och beslutet om denna §, vågar jag vördsamt
föreslå: att, i händelse de respective Stånden linna för godt bifalla
delta tillägg, näst efter orden Kustbevaknings-Corpsen mätte få inflyta:
”för Underbefäl vid Kongl. Telegraf-Corpsen”, emedan Under-Ollicerare vid
nämnde Corps icke hafva lön på stat, utan endast arfvode, och således kunna
sältas uti samma cathegori, som Underbefäl vid Kustbevaknings-Corpsen.”
Af Herr Edenhjehn, G.: ”Mot Ulskottets uti § 5 fattade beslut, att
chartei ings-kostnaderne å Öppna Bref, Fullmagter och Constitutorial m. m.
skola för betjMligt förhöjas, mot hvad den nu gällande Författningen föreskrifver,
reserverar jag mig, efter jag tror, att Utskottets pluralitet deruti
handlat ganska origtigt, emedan Utskottet derigenom, i stället för alt uppmuntra
förtjensten, nu genom småagtig hushållning söker till att, om icke
motarbeta, åtminstone att undandölja den, och med detsamma eger allmän-r
beten anledning lill den tio, att ingen tjensteman eller enskild samhällsmedlem
må för fäderneslandet göra mer än hvad, som många nu göra,
nemligen, under hållandet af granna och populaira tal, endast bereda sig
en maklig lefnad, och icke vårda sig mer om sine tjensteåligganden, än
att de utan ansvar för tjenstefel blott blifva fredade för lagligt tilltal.
§ rr.
Domare, som, enligt nu gällande Författning, äro ålagde att hålla rättsökande
chartor tillhanda, äro nu, enligt Utskottets beslut, derifrån fritagne
af skäl, sorn visserligen kunna förtjena uppmärksamhet, men efter min
tanke icke äro af den betydenhet, mot de olägenheter, som jag tror komma
alt inträffa, örn Utskottets förslag i denna del vinner Rikets Ständers bifall.
Jag medger gerna, att Pröfnings-Comiteerne, hädanefter som hittills,
16
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N‘.o 35.
må utse Chartae-Sigillalae-försäljningsmän, men huruvida desse personer vilja
åtaea sig att vid Tingstäliena bestämdt hålla chartor af alla valeurer tillhanda,
eller om desse utsedde Chartae-försäljare vilja eller kunna anskaffa
vederhäftig borgen för uppbörden af chartor, är hvad hvarken Landshöfdingen
eller Pröfnings-Comileens ledamöter kunna förutse, hvarföre jag tager
för afgjordt, alt brist på chartor vid flere Tingstaden kommer att ega rum.
Äfven möter den olägenheten, om Utskottets förslag antages, alt, om Chartaeförsäljare
på landet sjelfve äro okunnige om, med hvad charta vissa handlingar
böra beläggas, hvarigenom många rättsökande, synnerligast bland
allmogen, komma att, i följd af origtig chartering, i flere hänseenden
blifva lidande, hvilket till närvarande mig veterligt icke varit förhållandet,
emedan domare alltid underrättat rättsökande derom. Jag reserverar
mig således äfven mot delta af Utskottet fattade beslut.”
Af Grefve Mörner, J. A.: ”Icke sällan lärer missförstånd och olika
tillämpning hafva egt rum i den frågan, huruvida beskrifningar olver geometriska
chartor böra med stämpladt papper förses eller icke. Men enär
sådane beskrifningar endast äro förklaringar öfver de med stämpladt papper
efter hemmantalet belagde chartorna, och fördenskull, enligt min tanka,
icke böra dermed serskildt beläggas, samt då så väl Landtmäteri-förrättningarnes
stora nytta, som ock dryga kostnad för den jordegande, är tillräckligt
vitsordad, så vågar jag lill Rikets Ständers upplysta pröfning hemställa,
att:
uti 6 § måtte näst efterbörd en: ”besigtningar, ekonomiska etc.”
införas: beskrifningar till geometriska chartor.”
Af Contracts-Prosten Sandberg: ”Då jag reserverar mig emot Höglofl.
Utskottets afslag på min motion om en obetydlig förändring uti 20 § 2
mom. af Charlae-Sigillatae-Förordningen, sker sådant icke derföre, att frågan
är af någon serdeles slör vigt, utan derföre att den blifvit förkastad, som
mig synes, utan giltiga skäl. Man säger, att ”på flere ställen skrifvas ägtenskaps-lysningarne
på sjelfva chartan.” Att så tillgår på mer än ett ställe,
bestrider jag icke, ehuru hvar och en inser, huru obeqvämt det skulle vara
för allmogen på en aflägsen landsbygd att vid dylika tillfällen alltid sjelfve
förse sig med vederbörlig charta. Läser man Författningen, sådan den nu
är, så slår der, att charlce-beloppet sammanslås i en eller flera chartor, mea
deruti är ingalunda hvarken medgifret eller förbjudet, ännu mindre anLefaldt
att skrifva lysningen på charta. Det är likväl tydligt, alt alla till
ägten
-
Bevillnings-Utskottets BetänkandeN\o 35,
17
ägtenskapslysningarne hörande chartor, antingen lysningarne äro skrifna på
dem eller icke, skola, behörigen påtecknade och annullerade, insändas till
Contracts-Prosten och vidare till Lands-Contoiret. Hvad jag åsyftar är blott,
att det icke såsom en skyldighet måtte vara ålagdt Pastor och öfrige vederbörande,
att derjemte insända hela samlingen af lysningssedlar, då dessa
icke äro skrifna på charta, emedan sådant icke medför någon controll,
ty controllen består uti den chartonia åtföljande förteckningen, hvaruti
alla ägtenskapslysningarne finnas upptagne, jemte brudgummens namn och
bevillning efter 2 Art. samt hvars och ens behöriga chartas-belopp. Det
är svårt att inse hvartill det tjenar, att låta krono-brefbäringen forsla hela
luntor af lysningssedlar, hvilka, om till hvar och en ett halfark begagnas,
för ett enda Contract kunna utgöra hundratals ark, och ännu större blir
från ett helt Län samlingen, som skall lill Kammar-Rätten insändas. Följden
häraf har också varit den, att, just för ändamålslösheten skull, det
är på många ställen, som delta icke iagtlages; och hvarföre skall då föreskriften
om lysningssedlarnes ovilkorliga insändande i Författningen qvarstå?
Jag föreslår icke något nytt stadgande, utan endast att ett gammalt
borttages, som icke efterlefves, och hvars efterlefnad, äfven der den iagttages,
icke medför det ringaste gagn. Det är tvertom icke omöjligt, att
Kammar-Rätten kan göra anmärkning emot den Pastor eller Contractsprost,
som icke insänder alla sina lysningssedlar, äfven då de icke äro
skrifna på charta; — och om sådant icke hittills skett, så saknas likväl
icke laglig anledning dertill, så länge föreskriften med sin gamla ordalydelse
qvarstår.”
Af Herr Axel Westlinger: ”Uti de ingifne och till Utskottets handläggning
remitterade motioner har yttrats, att försnillning af stämplad t papper
äger rum, hvarföre Utskottet äfven är uppmanat att, till förekommande
deraf, föreslå så noggranna controller, som möjligt. Under öfverläggningarne
i Utskottet har man ock fått höra, att vederbörande Domhafvande
icke med behörig noggrannhet iagttaga Författningarne om handlingars
chartering, hvarigenom förlust tillskyndas Staten. För att således förekomma
detta och åt Domaremagten bibehålla det anseende af rättvisa och
oegennytta, som enligt våra institutioner dervid är fästadt, har jag föreslagit
och föreslår äfven nu, att Domhafvande böra skiljas ifrån all chartering
af ingifvande handlingar, och att endast controllen deröfver åt dem
uppdrages. För att åter verkliggöra denna controll, och erhålla säkerhet
för dess noggranna iagltagande, anser jag att Domhafvanden bör hafva dea
Bih, till B, St, Brot, 1840, 5 Sand, 1 J/d, 26 Häft,j 3
18
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N-.o 35.
skyldighet att i Dombok eller protocoll anteckna det chartae-belopp, hvarpå
den ingifne handlingen är skrifven eller hvarmed den är belagd. Derigenom
åhigges domaren ett så väl moraliskt, som juridiskt ansvar för den
honom uppdragne controllen, och detta är det högsta hvartill man kan
komma. Denna controll utsträcker jag till alla de Embetsverk, Embelsoch
Tjenstemän, som äga att handlingar, hvilka böra charteras, mottaga
och handlägga. När nu Utskottet redan antagit, att Chartas-Sigillataeförsäljningsmän
böra utses och vid Tingen närvara, för att betjena parter
med chartering, så får jag endast föreslå följande redactions-förändr
ingar:
7 §.
l:o Arrende- och andra Contract emellan enskilde personer, angående
egendomar, hus, rum, bodar, källare, tomter, trädgårdar, åkrar, ängar
och beteshagar m. m., så på landet som i städerna, skola, ulan afseende
å det sätt, hvarpå de finnas upprättade, jemväl om de blifvit inför vederbörande
Embetsverk och genom deröfver meddeladt Protocolls-Utdrag afslutade,
då de till Domare, Embets- eller Tjenstemän för laga åtgärds erhållande
af emnås, antingen vara skrifne på eller belagde med stämplad t
papper, beräknad t etc. — — — — — — — — — — —
11 §.
3:o Domare eller andra, hvilka i och för deras tjenstebefattning emottaga
skrifter och handlingar, böra, vid det i 14 § stadgade ansvar, tillse,
att handlingar, som inlemnas, äro rigtigt charterade och stämplarne annullerade,
på sätt 3 § 6 mom. föreskrifver. Innan behörig chartering skett
må ej laga åtgärd ät handlingen lemnäs , och vare domare, embets- eller
tjensteman skyldig, att i Dombok, Protocoll eller Diarium anteckna det
chartae-belopp, hvarå den ingifna handlingen är skrifven, eller hvarmed
den är belagd. 1 vidlyftigare mål och der flere bilagor äro, må domaren
i Dombok, Protocoll eller Diarium gifva allmänt intyg öfoer behörig chartering.
4:o I de fall förseglade handlingars ingifvande till Domstolarne är
tillåten, åligge det vederbörande Domstol infordra af förrättnings- och värderings
männen undertecknadt bevis, att handlingen är med stämpladt papper
till behörigt belopp försedd, hvarföre desse förrättnings män stå i ansvar.
12:o Alla arrende- och hyres-contract, så väl å landet som i stad,
skola vid den näst efter contractets slutande infallande mantalsskrifning,
vid bot af 3 R:dr t6 sk., uppvisas, och då vid enahanda bot samt skyldig
-
Bevillnings-Ulskoltets Betänkande , N',o 35.
19
het att ersätta felande charta, vara på behörigt stämpladt papper skrifne
eller dermed belagde: dock med det undantag, som i j omnämnes.”
Häruti instämde: Herr Grefve Hamilton, Henning, Herr Löwenström,
J., samt Herr Contracts-Prosten Swedelius, P. G.
Af Johannes Andersson från Skaraborgs Län: ”Emot Utskottets fattade
beslut uti §§ , der domare å landet frånkännas så väl rättighet
som skyldighet att vid Ting och andra slika förrättningar tillhandahålla
parter och rättsökande nödigt stämpladt papper till utfallande domar, får
jag anmäla min reservation, väl ihogkommande det af flere Utskotls-ledamöler
öfverklagade missbruk och underslef, som af dem begås vid försäljningen
af nämnde papper, hvilket förhållande af nuvarande domaren i min
hemort aldrig försports; men om ock ett skiljagtligt förhållande hos en och
annan äger rum och med förändringen af förutnämnde §§, detta onda och
skadliga möjligtvis kunde förekom mas; kan jag likväl icke förbise den
mångfalldigt större olägenhet, som för allmänheten, i brist af berörde
papper, hos domhafvanden vid en och annan likartad förrättning, komme
att ega rum, då Rikets Ständer icke skäligen torde kunna ålägga en annan
blifvande försäljare vid alla behöfliga tillfällen tillstädesvara eller icke,
kunna parterne på förhand vela huru stor charta för blifvande utslag finnes
nödig; hvadan jag yrkar §§:nes bibehållande i oförändradt skick.”
Af Jon Olsson från Gefleborgs Län: ”Emot Utskottets beslut att belägga
alla landtmäteri-handlingar med stämpladt papper, får jag vördsamt
anföra min reservation.
Jag finner intet ord uti nu gällande Cbartas-Sigillatae-Förordning, som
ålägger landtmätare alt skrifva sina prolocoll och delnings-beskrifningar
m. m. på stämpladt papper, likasom jag icke eller uti min hemort varseblifva
några dylika handlingar, hvarken skrifne på eller belagde med
Charta-Sigillata. Genom Utskottets beslut, alt införa Landtmätare ibland
Embetsverkens första afdelning, skola alla sådana handlingar komma att
skrifvas på stämpladt papper, likasom vid Härads-Rätter. Den, som känner
hvilka onera förut åligga jorden, känner de dryga kostnader med skiftes-förrättningar
samt nyttan och nödvändigheten af dessa förrättningars
forlgång; känner till hvilka volymer landtmäteri-protocollen vanligen uppgå,
serdeles i de norra orterne, der skifteslagen vanligen omfatta hela
socknar, torde genast finna obillighelen af Ulskottets beslut. När man vidare
ihågkommer, att man af allmänna medel nödgats lemna understöd
för skiftes-förrältningarnes fortgång, synes Ulskottets tillstyrkande endast
20
Bevillnings-Ulskottets Betänkande, N\o 35.
åsyfta alt förhindra, hvad man förut, på ganska goda skäl, funnit sig föranlåten
att forthjelpa.
Man har väl sagt inom Utskottet, att den Charta-Sigillata, hvarmed
geometriska chartor belägges, vore obetydlig. Må så vara. Men när man
tillhandlar sig en jordegendom, så belägges ju köpebrefvet med lika stort
belopp stämpladt papper, som när man tillhandlat sig annan fast egendom
å landet eller i städerne. Om likväl en egare af Bruk, Manufactur-verk
eller dylikt, vili låta upprätta ritningar och beskrifningar öfver dessa
egendomar, så betalar han ju derföre ingen afgift till Staten. Hvarföre
bör man vara mera skyldig att betala skatt för det man förskaffar sig ritning
och beskrifning öfver en hemmanslott?
Uti gällande Förordning är från stämpladt papper fritagne: Protocoll
vid Grufve-, Hylte- och Hammarsmeds-Stämmor, äfven om Bergmästare
m. fl. der föra ordet. Månne det då är billigt, att, när en hop allmoge
samlas för att öfverlägga om skiftes-förrättningar och der en landtmätare
förer protocollet, detsamma då skall skrifvas på stämpladt papper?
Jag vågar vördsamt fästa Rikets Höglofl. Ständers uppmärksamhet på
Utskottets, efter mitt förmenande, uti detta beslut begångna misstag.”
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, i84o.
Hhcrdilmngs-Ut sk oltets Utlåtande, N.-a 36.
i
N:o 36.
Ank. till Exp. Utsk. den 21 December, kl. i e. m.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Betänkandet JV:o q,
angående åtskillige motioner om stämmoböters upphörande
eller förminskning.
Frän samtlige Riks-Sländen liar Utskottet till förnyad handläggning fått
emottaga ofvanberörde Betänkande, på grund af dervid gjorde anmärkningar,
hvilka hufvudsakligen innehålla: att ifrågavarande ärende vore af ekonomisk
beskaffenhet och att detsamma borde i önskningsväg Kongl. Maj:t
underställas; att stämmoböter borde utgå på sätt Utskottet föreslagit, med
den skilnad, att i stämmobot bestämdes för debetsbeloppet emellan 4 och
5oo R:dr — 4 R-'dr> emellan 5 och 6oo R:dr — 5 R:dr, emellan 6 och
700 R;dr — 6 R:dr, o. s. v.; att Kronofogden, hvilken det åligger, att
Uppbörds-resterne indrifva, borde af stämmobölerne erhålla någon andel,
enär, om han än uppdroge indrifvandet af resterne åt Fogdeskrifvare eller
Länsman, uppbörden dock alltid verkställdes på Kronofogdens ansvar, och,
om de uppburne medlen förskingrades, honom ålåge desamma ersatta, samt
dessutom den princip genomginge hela vår lagstiftning, att den, som beifrar
lag-öfverträdelse eller försummelse, erhåller andel af de böter, sora
kunna ådömas den försumlige; att det för stämmoböter föreslagna minimibelopp
af 4 sk- vöre för litet och borde bestämmas till minst 12 sk., och
för bötesbeloppet utsättas en beräkning, i förhållande till summan af utskylderne;
alt nu gällande stadgande om stämmoböter borde oförändradt
bibehållas, såsom tillräckligt verkande till det dermed afsedde ändamål:
att tillhålla de skattskyldige sin betalningsskyldighet i rätter tid fullgöra;
att nuvarande bötesbeloppet, 12 sk., stöde olla i ojemnt förhållande till
skatten, som ej sällan, böterne inberäknade, ulgjorde endast r R:dr 8 sk.
för man, och 3a sk. för qvinna; men om samma bötesbelopp nedsattes,
skulle det icke medföra den åsyftade noggranheten bos de skattskyldige att
sina krono-ulskylder erlägga, och alt böterne fördenskull, såsom nu, borde
vara 12 sk., när utskylderne ej öfverstego 10 eller 12 R:dr, men ökasmed
1 sk. för hvarje hel Riksdaler deröfver; att det vore i principen origtigt,
Bih. lid R. St. Prot. 1840. 5 Sand. 1 Afd.
2
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o JtT
-
att. stämmoböter finnas, samt dessutom härdt och orättvist, att böter åläggas
för oförmåga att betala; och att de så kallade stämmoböter derför borde
belt och hållet upphöra; uti hvilken mening de fleste af Hedervärda. BondeStåndets
Ledamöter sig förenat.
Då flere Ledamöter inom Kiks-Stånden yttrat sig för nödvändigheten
af stämmoböters bibehållande,, samt af de Utskottet ti liliand a k om ne yttranden
inbemtats, atf,, efter utfärdandet af Kongl. Förordningen den 8 December
i836, hvarigenom stadgas,, att 12 sk:s böter skola erläggas- af den skattskyldige
, som underlåter att vid Uppbördsstämma!! sine- utskylder erlägga,
krono-skatterne blifvit mera ordentligt inbetaide och resterne i betydlig
moa minskade,, finner Utskottet sig böra vidblifva dess yttrade åsigt, angående
nödvändigheten af stämmoböters bibehållande; och enär, i afseende
på beloppet af samma böter,, förekommer, att för den mindre bemedlade,
hvars utskylder icke uppgå till högre belopp, än omkring 2 R:dr, det nu
stadgade bötesbeloppet 12 sk. ofta är kännbart, och, enligt Utskottets tanke,
för en person med så ringa krono-utskyider, som nyss nämnd t är, stäm moböter
till belopp af 4 sk. äro nog höga att tillhålla honom sina skatter i
rätter tid afbörda,, samt Utskottet icke kan dela deri åsigt, alt icke något
bötesbelopp såsom det högsta bör vara bestämdt, enär fråga icke är om en
bevillning, som efter förmögenhet bör utgå, utan stämmoböter endast äro
straff för försummad betalning, och detta straff, liksom hvarje annat i Lagen
stadgadt, icke bör kunna obegränsadt utsträckas, anser Utskottet sig
jemväl böra vidblifva hvad Utskottet, rörande bötesbeloppet, föreslagit,
hvadan Utskottet får tillstyrka Rikets Ständer,.
att i underdånig skrifvelse til! Kongl. Majit anhålla , det Kongl..
Maj:t täcktes i Nåder låta utfärda en författning, hvarigenom bestämmes:
att stämmoböter skola utgå med 4 2 Riksdalers;
utskylder, 8 sk. till 4 Ridrs, 12*sk. till 12 Ridrs, j6 sk. till 25 R:drs,
32 sk. till 5o R:drs, 1 R:dr till 100 R:drs, 2 R:dr till 200 llrdis
och 3 R:dr för hvad deröfver i utskylder utgöras bör..
Vidkommande fördelningen af nu föreslagne bötesbelopp; så enär, utom
det att Kronofogden i nuvarande stämmoböter eger andel, ostridigt är, att
indrifning af utestående rester hos de skattskyldige medför för uppböidsmannen
ett ökadt besvär och i betydlig mort lör honom försvårar redovisningen
af uppbörden, samt, på sätt inom Riks-Ståndem af lieie Ledamöter
blifvit yttradt, uppbörden alltid sker på uppbördsmannens ansvar, äfven
om han uppdrager åt någon honom underordnad tjensteman att. resterne
indrifva, samt vid det förhållande, alt genom nu föreslagne- botes
-
Bevillnings-Utskottcts Utlåtande, N.-o 36.
3
beloppen, stärnmoböterne blifvit betydligen förhöjda, och en mindre andel
deraf således sannolikt skall uppgå till det belopp, som för enahanda ansvar
och besvär Kronofogdarne hittills tillkommit, genom hälften af nu
stadgade 12 sk:s böter, finnér Utskotten sig, med frånträdande af hvad i
Betänkandet N:o g i delta hänseende blifvit yttradt, böra tillstyrka Rikets
Ständer
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att uti den om
stämmoböter utfärdande Författning måtte bestämmas, det en tredjedel
af samma böter tillfaller Kronofogden, och två tredjedelar
socknens fattige.
Stockholm den 17 December 18/jo.
Reservationer.
Herrar Grefve Hamilton, Henning r Edenhjelm och Prosten Wibelius
hafva reserverat sig emot detta Utlåtande.
Af Herr Grapengiesser: ”Mot Utskottets beslut, så väl i afseende på det
föreslagna sättet för stämmobölers utgörande, som desammas fördelning),
får jag vördsamt reservera mig.
Den af Utskottet föreslagna långa tariff till olika stämmoböters belopp
kan jag icke finna vara förenlig med billighet och rätt, emedan, efter den,
äfventyret för den mindre bemedlade är vida större än för den rike. Straffböter
böra, efter mitt begrepp, drabba alla lika, hvilket åter icke kan ske,
om ej böterne blifva beräknade efter skattebeloppet, utan afseende derpå
om detta är litet eller stort. För mången är det svårare att utgöra 8 sk i 1 -  lingar, ari det är för andra att erlägga åtta Riksdaler. Dessutom är det icke
otroligt, att en stor del af dem , hvilkas contributioner belöpa sig till ett
eller flera hundrade Riksdaler, heldre betala den, för försummad inbetalning
inom uppbördsstämmans slut bestämd» straffränta af en eller annan
Riksdaler, för att under tiden, på ett eller annat sätt, kanhända äfven medelst
procenteri, göra contributionssumnian så fruktbar sorn möjligt. Huru
många skaltskyldige äro dessutom i tillfälle att känna den af Utskottet föreslagna
långa tariffen på stämmoböter, och just genom denna bristande kännedom
kunde ofta misstro eride lill tfpp bör ds mari nen uppstå, huruvida lian
påfört rätta stämrnobötes-beloppet, eller ej.. Till undvikande af såväl dea
ena sorn andra1 olägenheten af Utskottets förslag, och på det en consequent
4
Bcvillnings-Ulskottets Utlåtande , N.-o 36.
och rättsenlig norm må iakttagas vid bestämmandet af dessa böter, anser
jag att 2 skillingar för hvarje full Riksdaler, utan afseende på utskyldernes
större eller mindre belopp, böra såsom stämmoböter utgå.
Angående fördelningen af dessa böter, anser jag Utskottet i dess förra
Betänkande N:o g rigtigt föreslagit, att de oafkortade böra tillfalla församlingens
fattige. Jag kan så mycket mindre gilla det beslut Utskottet nu
fattat, som uppbördsmannen, hvilken af Staten erhåller sin lön för dess
tjensteåligganden, icke bör vara någon med-intressent i den uppbörd honom
åligger att uppbära. Det ökade besväret består endast deri, att bötes-ziffrau
ifylles å contributionssedeln.”
TRYCKT HOS J. A. WillDtB,
18 4a
Bevill rå ng s-Ut s kottet s Utlåtande , N:o
I
N:o 37.
Anil. till Exp. Utsk. ilen 16 Januari, lil. a e. m.
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, iV:o 32,, angående stämpling af
spelkort samt afgift en derför.
Enligt från Riks-Slånden ankomne Protocolls-utdrag, har Utskottets Betänkande
N:o 3a, angående stämpling af spelkort samt afgiften derför, bifallits af
Höevördisa Preste-Ståndet samt Hedervärda Bonde-Ståndet, hvaremot samma
00
'Betänkande blifvit från Höglofl. Ridderskapet och Adelil samt Väl loll. BorgareStåndet
lill Utskottet återremitteradt, på grund af följande dervid framställde
anmärkningar, nemligen: vid den till 8 sk för hvarje kortlek f'öreslagne
slämpel-afgift: att denna afgift vore för hög, dels emedan det vore orättvist
emot kort-fabrikanterne, att belägga deras tillverkningar med en skatt,
som nppginge till ungefär samma belopp, som varans värde, och som måste
af fabiikanterne förskottsvis erläggas, ehuru desse oftast nödgades sälja
korten på credit, och dels emedan en sålunda förhöjd afgift skulle åstadkomma
retelse håde för fabrikanterne att söka undandraga korten all afgift,
medelst beg3gnade af falska stämplar, hvilket vore vådligt, så länge
de af Utskottet föreslagne nya controllernas verksamhet icke blifvit af erfarenheten
vitsordad, och för consumenterne, att underlåta den aktsamhet,
alt icke begagna annat än behörigen stämplade kort, sora nu eger rum;
hvarföre ålskillige Ledamöter yrkal, att afgiften, om densamma icke kunde
helt och hållet försvinna, åtminsone borde nedsättas till hvad den före
sistförfiutne Riksmöte utgjort, eller 2 sk. 6 r., och andre påstått, att samma
afgift måtte bibehållas vid då stadgadt belopp, 6 sk. för hvarje kortlek;
vid 3:dje punkten af förslaget, eller att kor t-convolatén skulle, genom
Chartte Sigillatce-Contoirets försorg, kortfabrikanterne tillhandahållas
å samma ställen, der stämpladt papper försäljes, och att provision ,
såsom för försäljning af sådant papper, borde vederbörande försäljningsmän
tillgodokomma: att Chartac Sigillatas-medlen ingå till Stals-Conloiret
och derstädes redovisas, men att kort-stämplings-afgiften deremot léfvereras
till Riksgälds-Contoiret, hvarföre det icke vore lämpligt, att korteonvolutens
försäljning ombesörjes af det under Stats-Conloiret lydande
Charta? Sigillatas-Contoiret, utan borde, med afseende äfven å deserskilde
föi hållanden, som i fråga om kort-slämplingen måste å olika orter tagas i
Bilt. till R. St. Prot. 1840 och 1811. 5 Sami. 1 Jjil. 28 Heij tet. 1
a
Bevillnings-Utslottets Utlåtande, IV-o 3y.
betraktande, det få bero på Riksgälds-Contoirets styrelse samt Kongl. Majrfcs
■vederbörande Befallningshafvande att gå i författning om kort-convolutens
försäljning å de orter, der kort-fabriker finnas, samt att den för convolutens
försäljning föreslagne provision, vid sådant förhållande, och då föga
besvär vore med försäljningen förenadt, icke borde ega rum; vid Utskottets
förslag i f:de punkten, att, sedan korten blifvit i convoluten inlagde
och desse igenlimmade , Bevillnings- och Hall-stämplingen borde,
utan någon serskild afgift, verkställas i samma ordning, som nu eger
rum: att besväret med kort-slämplingen härigenom snarare blefve ökadt
än minskadt, hvarföre ersättning till dem, sora med denna stämpling få
befattning, borde, i stället för den föreslagne försäljnings-provision, bestämmas,
samt att Bevillnings-stämplingen borde verkställas på samma
gång, som convoluten utlemnas, hvaremot controlle.o deröfver att korten
blifvit i convoluten behörigen inlagde, kunde vid den sedermera skeende
hall-stämplingen utöfvas; samt vid den till 2 månader föreslagne tid,
hvarinom redan stämplade kort skulle förses med convolut och A
nyo stämplas: att denna tid vore alltför kort, och, enligt åtskilige Ledamöters
yrkande, borde bestämmas till 6 månader; hvarförutan blifvit anmärkt,
dt Is alt afseende borde fästas å den af Herr Grefve Posse uti
dess reservation emot Betänkandet yttrade åsigt, att endast nya eller obrukade
kortlekar borde vara uti de föreslagne convoluten inlagde och stämplade,
samt de föreslagne stämplings-åtgärderne ej tillämpas å redan begagnade
koi t, som hållas till salu; samt dels att för spelkort, som till utrikes
ort exporteras, stämpling eller afgift icke borde ifrågakomma, utan, till
förekommande af derigenom möjliga underslef, endast iagttagas, att det
parti kort, som af tiilveikaren anmäles till utförsel, på fabriken, i närvaro
af Landshöfdingen ombud och Tull-kammare-föreståndare, inläggas
uti omslag, och med desse embetsmäns sigiller förseglas, för att derefter
vara fria lill utförsel och äfven kunna, utan vidare controll, medförpassning
från tillverknings- till utförsels-orten transporteras; i hvilket senare
afseende äfven blifvit af Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
genom en den 29 sist]idne October till Höglofl. Stats-Utskottet aflåten och
sedermera till Revillnings-Utskottets bepröfvande öfverlemnad skrifvelse,
anfördt, att Fullmägtige uti infordrade och till Kongl. Majit i underdånighet
afgifne Utlåtanden öfver åtskillige kortfabrikanters ansökningar, att,
utan föregången stämpling, och derför erlagd bevillning, få till utrikesort
exportera spelkort, med afseende å den i Commerce-Collegii kungörelse
Bevillriings-Utslottets Utlåtande} !V:o 57.
3
den 7 Januari 1824 fabrikanter förunnade förmon att återbekomma den
bevillnings-afgift, som för inom Riket tillverkade å utrikes ort till försäljning
bevisligen upplagde kort erlagls , i underdånighet tillstyrkt bifall lill
de gjorde ansökningarne, men, under Rikets Ständers frånvaro, icke ansett
sig kunna undgå alt dervid föreslå följande till controll och ytterligare
betryggande mot möjligen inträffande missbruk, nödige ansedde vilkor,
nemligen: att, i händelse exporten verkställdes från annan Stapelstad, än
tillverkningsorten, Fabrikanten skulle åligga all derom bos Kongl. GeneralTullstyrelsen
göra anmälan så tidigt, att erforderliga föreskrifter rörande
varans tullbehandling måtte kunna vederbörande Tullkammare meddelas;
att uppgift å antalet af de till utförsel ämnade spelkorten skulle hos Kongl.
?rlaj:ts Befallningshafvande i Länet aflemnas; alt korten, sedan de blifvit
af det Lill Bevillningsslämplingens öfvervarande af Kongl. Majlis Befallningshafvande
förordnade Ombud räknade, skulle med nämnde Ombuds och
Tullkammarens uti afsändningsorten sigill förseglas; samt att, inom ett år
efter varans afsändande, Svensk Consuls, eller, om sådan icke å lossningsorten
funnes anställd, annan vederbörande Auctoritets bevis om densammas
ankomst till utrikes ort och lossning derstädes skulle till Kongl. Maj:ls
Befallningshafvande aflemnas, hvilket bevis borde, jemte ofvanberörde förut
ingifna, behörigen atteslerade, uppgift, bifogas de handlingar rörande kortsiämplingen,
som efter hvarje års förlopp skulle till Fullmägtige insändas;
och att Fullmägtige, på grund af hvad under handläggningen af ofvannämnda
ansökningar förekommit, ansågo sig föranlåtne fästa Utskottets
uppmärksamhet derpå, huruvida icke åtgärder kunde vidtagas, för att göra
berörde controller så litet som möjligt hinderlige för exportens befrämjande.
Detta med hvad i öfrigt blifvit uti förevarande ämne anfördt har
Utskottet tagit i noggrant öfvervägande; och som, hvad först angår den
till 8 sk. föreslagna förhöjda slämplings-afgiften för hvarje kortlek, de
deremot framkastade anmärkningar, enligt Utskottets tanka, icke vederlägga
de skäl, som Utskottet uti det återremitterade, men af 2:ne Riksstånd
redan gillade, Betänkandet, tili grund för den föreslagne förhöjningen
uppgifvit, anser Utskottet sig
böra vidblifva sitt derom afgifne yttrande.
De vid 3:dje punkten af Betänkandet eller förslaget att åt CliartaeSigillataj-Contoiret
öfverlemna ombesörjandet af kort-coayolulens försäljning
4
BeviTlriings-Utskoltets XJilätande_, A7:o 57.
emot lika provision, som för afyltrande af stämpladt papper, anmärkte
omständigheter äro deremot af den vigt, att Utskottet till följd deraf, och
synnerligen med afsende å de svårigheter vid räkenskaps-föringen och controllen
deröfver, som med det föreslagna försäljningssältet blefve förenade,
samt lill besparande af den utgift, Slaten skulle komma att, genom erläggande
af försäljnirigs-provision, vidkännas, finner sig föranlåtet alt, med
frånträdande af hvad i denna punkt blifvit yttradt, vördsamt tillstyrka:
att
Riksgälds-Contoiret må ega att om kortconvolutens försäljning
i hufvudstaden och, genom Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
i de orter, der kortfabriker äro eller blifva inrättade,
förordna; samt alt frågan om provision för convolutens
försäljning må förfalla.
Beträffande anmärkningarne vid det i 4‘de punkten föreslagne slämplings-sältet,
så, enär det i förening med samma anmärkuingar framställde
förslag till enklare stämplings-ålgärder icke, enligt Utskottets tanka, lemnar
den säkra eontroll mot underslef, som genom det af Utskottet uppgifna
förslag måste vinnas, anser Utskottet, för sin del, dessa anmärkningar
böra utan afseende lemnäs samt 4;de punkten af återremitterade
Betänkandet oförändrad bibehållas.
Hvaremot och då de för kort-stämplingen föreslagne förändrade åtgärder
äro af den beskaffenhet, att längre tidsutdrägt, än de i Betänkandet
antagne arne månader, för omslämpling af redan med stämpel försedde
kort möjligen kan åtgå, får Utskottet, frånträdande sitt härutinnan
framställde förslag, vördsamt tillstyrka,
att Rikets Ständer må till Kongl. Maj:Is bepröfvande öfverlemna
att bestämma den tid för den blifvande Författningens
inträdande i verksamhet och hvarinom redan stämplade
kort böra omstämplas, som Kongl. Maj:t kan finna vara
erforderlig.
Då, hvad angår den gjorde anmärkningen, alt bestämdt stadgande
bort meddelas derom, att de föreslagne stämplings-åtgärderne endast skulle
tillämpas å nya eller obrukade kortlekar, Utskottet befarar, att en så beskaffad
-
Bevillnings-Utskottcts Utlåtande _, 1S:o 5 7-
5
skaffad tillåtelse skulle lemna tilfälle till underslef och missbruk genom
nya och med falska slämplar försedde korts försäljande såsom gamla, anser
Utskottet sig icke å berörde anmärkning kunna tillstyrka något
afseende»
Beträffande slulligen frågan om frihet från stämpling och bevillningsafgift
för spelkort, som lill utrikes ort exporteras, så och då denna afgift
endast afser beskattning för consumlion af spelskort inom landet, och följagtligen
icke bör ifrågakomma för sådane kort, som till Utrikes ort a ('sandas
för att der förbrukas, finner Utskottet sig lill den sålunda äskade befrielsen
böra tillstyrka bifall; samt får, i alseende derpå, och då, med
kort, hvilka icke äro i stämplade convolut inneslutne, någon handel inom
Riket icke kan bedrifvas, utan att korten blottställas för confiscalion,
vördsamt tillstyrka,
att det parti kort, som af tillverkaren anmäles lill utförsel,
bör, i närvaro af Riksgälds-Contoirels eller Landshöfdingen»
Ombud och vederbörande Tullkammare-föreståndare, på fabriken
inläggas uti omslag och nied desse Embetsmäns sigiller
förseglas, samt derefter kunna till utrikesort, efter behörig
anteckning i Tull-Kammaren, afföras»
Stockholm den 14 Januari 1841.
E eser vatio 11 er:
af Herrar Prytz och von Heland., emot Utskottets yttrande, angående
slämpel-afgiften; samt
af Herr Grefve Posse j deremot alt Utskottet icke tillstyrkt afseende
å anmärkningen, alt endast nya eller obrukade kortlekar borde vara
underkastade de föreslagne slämplings-åtgärderne; åberopande Flen Grefve
Posse sin vid återremitterade Betänkandet afgifne reservation»
lith till R. St. Prat. 1810 ec/t 1841. ä t*mL 1 Jfd. 28 Häftef.
t
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet 184 f*
Hevi!Intrigs-Ittsioltels Betänkande, N:o 53’..
r
N:o 38.
Anie. till Exp.-Utsk. den a3 Januari 1841, kl. 9 f. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion, att vissa sorter
Sidentyger, dä de med direct lägenhet införas
frän Ostindien, må bära en tull af endast tio yr ocent.
Vid profil ingen hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln af Bevillningsutskottets
Utlåtande, N:o 3o, i anledning al gjorde anmärkningar vid Ut
skottets
Betänkande, N:o 21, angående Tull - bevillniugen, har Friherre
Cederström, J,, under åberopande af 56 §. Riksdags-Ordningen,
såsom serskild motion framställt det yikande, alt,, vid föreskrifteine i den
hlilvande Tulltaxan för rubriken ”Väfnader: Helsiden, Alngods, Taft, Kv”'pei
t eller Levantin, Satin eller Sidensarge, enfärgade eller skiftande, ru
"I
iga eller tandiga, gerom olika färgad t silke , men ej genom väfnadsältet
måtte tilläggas det stadgande, att de, då de komma från Ostindien, skola
med ett tullvärde af 3o R;dr bära en införselstull af 3 R:dr per Skålpund.
Uti 183S års Full taxa finues föreskri! vet, alt sådana Siden- och Jd omilt
Ts väfnader j. sorn eljest, enligt samma Taxa. voro till införsel förbjudna,
linge införas directe från orter på andra sidan Goda Hopps-Udden, emot
tio procents tull af värdet.. Utskottet, Sura vid utarbetandet af det nya
lill Rikets Ständers pröfning öfverlemnade Tulltaxe-förslaget tillstyrkte
upphörandet al alla hittills gällande för bud mot införsel af Siden- och
Bomullsvalnader, trodde en slik förändring, om den biel ve af Rikets Ständer
godkänd och antagen, hafva bordt föranleda dertill, att omförmälde
partiella undantag för- dylika varor då de- direct infördes från Ostindien,
icke vidare hurde ega tillämpning, serdeles sorn Utskottet uti sitt förslag
bibehöll den, enligt 3o §. af underrälleiserne om hvad vid Tulltaxans
verkställighet iagltagas bor, dess» varor, införda 1 Svenska skepp, medgiina
tu II-lind ring al 33 itdels procent, hvadan Utskottet ock ansåg sig böra
ur det ifrågavarande JTa.xelöislaget utesluta nämnde stadgande; men sedan
, enligt hvad de från Stånden lill Utskottet numera ankomne Protocolls-
tild väg, innefattande Ståndens beslut, i anledning af ofta nämnde förslag
gilva vid handen, nu gällande förbud mot införsel af Siden- och
BomnHsväfnader blifvit af frenne Stånd till större delen bibebåJIne, och
jemväl Ridderskapet och Adeln stadgat förbud för åtskillige bland desse
ajticlar; så, och enär anledning så1 edes är för handen, att flere af de förBin.
till R. St. Pro t. 1840 och 1841. 5 Sami. I Afd. 29 Hdftet.
2
Bevillnings-Utslottets Betänkande, JV'.o 58.
ra förbuds-beslämmelserna bunna komma att fortfarande qvarstå, och det
skäl, sorn föra nied t Utskottet underlåta att i sitt förslag införa ofvanåberopade
stadgande, följaktligen icke vidare förefinnes, får Utskottet, — för det
fall, att Ridderskapets och Adelns, enligt det derifrån öfver pröfningen af
Tull-taxan ankomna Protocol Is-utdrag, vid Artikeln Sidenväinader (attade
beslut, alt, ''under hvardera af rubrikerna Taft, Kypert eller Levantin,
‘‘Satin eller Sidensarge, alla andra slag, ej specijierade, samt Shawlar ,
’’Shawletter och amira Dukar, skulle tilläggas, alt sådane varor, då dein’’föras
directe från Ostindien, skola nied ett tull värde af 3o R:dr per
"Skålp., bära en införselstull af blött 3 R:dr,” icke anses innefatta, att
sagde undantag bör tillämpas både påjfrubriken Taft, Kypert etc., och på
rubriken alla andra slag elc., utan endast på den sistnämnde af dessa
rubriker eller alla andra slag, ej specificerade, — för dess del
icke allenast tillstyrka bifall lill den väckta motionen, utan
jemväl, i sammanhang härmed, till Rikets Ständer hemställa,
om icke en lika förmon mä medgifva» alla slags Siden- och
Bomullsväfnader, som kunna varda lill införsel förbjudne,
och att således, på salt både Kögvördige Preste-Slåndet och
Wallof!. Borgare-Ståndet vid granskningen derstädes af Utskottets
Taxe-förslag beslutat, ofvanförmälda i i 835 års Taxa
befintliga stadgande må, sådant det der förekommer, idera
blifvande nya Tulltaxan införas.
Stockholm den 21 Januari 1841.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktrycheriet,
Bevillnings-Utshottets Memorial, N',0 39.
1
N:o 39.
Ani:, till Exp. Utsfe. den 3 Febr. 1841, kl. 12 midi!.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens i vissa delar fattade
beslut öfver Utskottets uti Memorialet N:o 34 afgifne förslag
till sammanjemkning af de skiljagtiga besluten, rörande
grunderne för den blifvande allmänna Bevillningen,
samt föreskrifterne för tillämpningen deraf.
Pag. 21 och 22 i Mern, N.-o 34.
Högvördiga Preste-Ståndet, som förenat sig uti Höglofl. Ridderskapets
och Adelns samt Vällofl. Borgare-Ståndets beslut, att Sparbanker, äfvensom
Disconterne och Fattig-Cassor skola från bevillnings-afdrag å ränta undantagas,
bar ansett natdra och a3:dje Yoterings-propositionerna förfalla ; men
som dessa propositioner, af hvilka endast den forsla genom detta PresteStåndets
beslut måste förfalla; då deremot den senare afser hufvudsakliga
voteringen rörande skiljagtigheterne emellan Hedervärda Bonde-Ståndets och
de öfrige Riks-Slåndens ifrågavarande beslut, blifvit godkände af Ridderskapet
och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden, samt votering öfver
sistnämnde proposition alltså i följd deraf kommer att anställas, får
Utskottet sådant hos Högvördiga Preste-Ståndet vördsamt
anmäla.
Pag. 3j.
acpde Yoterings-propositionen är godkänd af Borgare- och BondeStånden;
hvaremot Ridderskapet och Adeln ogillat berörde proposition, med
förklarande, att i detta afseende må förblifva vid hvad hittills stadgadt
varit; och Preste-Ståndet, enär Ridderskapet och Adeln samt Preste- och
Borgare-Stånden deruti instämt, att besvär öfver Pröfnings-Comiteens beslut
må, så väl af kronans ombud, som den skattskyldige, anföras, men
endast skilja sig deruti, att Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
ansett dessa besvär böra, såsom hittills, ingifvas lill Kammar-Rätten, men
Borgare-Ståndet hos Kongl. Maj:t, funnit att, då frågan icke inverkar på
bevillningen, ulan endast rörer det reglementariska, det må voterings-propositionen
förfalla, och i denna del så mycket mer förblifva vid hvad nu
Bih, till R, St. Prot, 1840 och 1841• 3 Sami, I dfd, 30 Haft,
2
Bevillnings-Utskottets Memorial N;o 39.
gällande Bevillnings-Förordning innehåller, som 2:ne Stånd här stannat
emot ett.
Ehuru det sålunda härvid inträffat, att 2:ne Stånd, med lika beslut,
stannat mot 2:ne af sins emellan sk il jagtig mening, sjnes likväl med syftningen
af stadgandet i § Riksdags-Ordningen, att i mål af likartad beskaffenhet,
der ”två Stånd stanna emot tvål, förf alle fråsan och förblifve vid
det, som tillförene stadgadt varit,” destoheldre öfverensstämma, att enahanda
tillämpning i berörde afseende må ega rum, som 2:ne Riks-Stånd,
hvilka fattat olika beslut i en fråga, icke lära kunna yrka bättre rätt, att
få densamma underkastad ytterligare pröfning genom votering i förstärkt
Utskott, än om dessa Stånds beslut varit likstämmige; hvadan
Utskottet till Borgare- och Bonde-Stånden vördsamt hemställer,
att frågan om votering må förfalla, och i ofvanbe
rörde
afseende få förblifva vid hvad, uti nu gällande Be
villnings-Förordning,
finnes stadgadt.:
Stockholm den 2 Februari 1841 -
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, JN:o 40,
IST:o 4o.
AdI, lill Exp. Utsi, d. i6 Febr, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar vid Betänkandet
]\':o 35, angående stämplade pappers-afgiflen.
Sinligt från Riks-Stånden ankomne Protocolls-Uldrag, hafvå Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Preste-Ståndot samt Yällofl. Borgare-Ståndet,
på grund af framställde anmärkningar vid Utskottets Betänkande JNjo
35, angående stämplade pappers-afgiften, till Utskottet återremitterat samma
Betänkande i sin helhet; hvaremot Hedervärda Bonde-Ståndet, som i
i allt öfrigt godkänt berörde Betänkande, endast beslutat återremiss, i afseende
å Utskottets förslag, dels om införande af orden, ”äfvensom Landtmätare,
’’vid slutet af irsta Afdelningen i i mom. 4 §■« och dels om förenkling af
ira gällande Chartte-Sigillatae-Förordnings föreskrifter i nämnde §. och moni.
pag. 6, 7 och 8.
"Vid behandlingen af förevarande ärende, har Utskottet ansett sig böra
företaga de framställde anmärkningarne till öfverläggning i den ordning, dé
föreslagne ändringar och yttrade åsigter, hvilka blifvit föremål för dessa anmärkningar,
i återremitterade Betänkandet förekomma; i hvilken ordning
Utskottet äfven nu går att samma anmärkningar till besvarande upptaga.
i;o Vid Utskottets förslag, i afseende å 4- §• t morn., att, vid slutet
af den i dettc. mom. förekommande första Afdelning, orden ■”äfvensom
Landtmätare” borde tilläggas, bar blifvit anmärkt: inom Ridder skåpet och
Adeln', att detta tillägg endast skulle fördyra skiftes-förrätlningarne, ehuru
desse förrättning: bereda landet stora fördelar och derföre borde göras så
litet kostsamma wm möjligt; samt
inom Preste- och Bonde-Stånden, hvarest, med åberopande af Riksdags
-
Bih, till R. St. Prot. 1840 och 1841 • 5 Sami. 1 Afd. 3i Häft. 1
2
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N-.c 4°-
follmägtigen Jon Olssons från Gefleborgs Län vid återremitterade Betänkandet
fogade reservation, Utskottets förslag i denna punkt ansetts olämpligt.
Då de mot Utskottets förslag i detta afseende framställde anmärkningar,
efter närmare öfvervägande, synts Utskottet vara af så giltiga skäl
understödde, att de olägenheter, hvilka man genom det föreslagne tillägget
velat förekomma, linnas vara af mindre uppmärksamhet förtjente och icke
böra till det förändrade stadgandet föranleda, får Utskottet, med frånträdande
af sitt förslag härutinnan, vördsamt tillstyrka,
att första Afdelningen i l\ §;S i mom. må oförändrad bibehållas
och tillägget af orden: ''äfvensom Landtmätare*’
utgå.
2:0 Emot den uti Betänkandet i slutet af a:dra och början af 3'dje
sidan utaf Utskottet föreslagne förenklade redaction af föreskrifterna pag, 6,
7 och 8 i nu gällande Förordning, har, inom Ridderskapet och /Idem samt
Prests-Sländet, hufvudsakligen blifvit åberopad den reservation, Herr Prytz,
L. A., emot Betänkandet afgifvit, och hvaruti anförts^ att det ungefärliga
medelbeloppet emellan den olika Chartae-Sigillatae-afgift, som nu erlägges
för hufvud-skrift och bilaga, och hvilket medelbelopp vore i den af Utskottet
föreslagne Tariff stadgadt för alla handlingar, som ingifvas, utan åtskilnad,
bomme att öka beskattningen, enär, i de flesta Lil, flere bilagor
åtföljde hvarje hufvudhandling; hvilken anmärkning äfven inom isotideStänätt
blifvit emot Utskottets förslag framställd.
En'igt Utskottets i Betänkandet N:o 35 yttrade åsigt, uppkommer
icke någon egentlig rubbning af Chartae-Sigillatae-afgifternes belopp genom
den föreslagne förenklingen af Förordningens föreskrifter pag. 6, 7 och 8.
och då den förhöjning, sora genom samma förändring i vissa fall befarats,
fullkomligen motsvaras af den nedsättning i afgift en, som i andra fäll åter
kommer att ega rum, hemstäder Utskottet,
alt Betänkandet måtte i denna del varda af Rikets Ständer
godkändt och de dervid framställde amnärkningarne få förfalla.
BeviMnings-Utskotti ti Utlåtande, N:o 4o.
3
3:o I öfverensstämmelse med Herr Hallings motion, som i Betänkandet
pag. 3 och 4 omförmäles. hafva åtskilliga talare inom Borgare-Ståndet yrkat,
att nu gällande Författning matte oförändrad bibehållas och de af Utskottet
föreslagne förändringar, såsom af behofvet mindre påkallade, förfalla.
Enär Utskottet icke i andra händelser, än der sådant, efter Utskottets
åsigt, varit af väsendtlig njöta, eller blifvit af serskilde motionärer på
giltiga grunder yrkadt, föreslagit ändringar uti nu gällande Chartas-Sigillataj
Förordning,
torde anmärkningarne i detta hänseende böra lemnäs utan
vidare afseende.
4:o Vid Utskottets förslag, 5 §. pag. 5, att stämplade pappers-a fgiften
för Adels-bref m. fl. borde bestämmas till de belopp, Rikets Ständer
vid sistförflutne Riksmöte antagit, har inom Riddcrskapet och Adeln samt
Preste-ätandet anmärkts: att, då Staten icke vore i behof af ökade inkomster,
man icke syntes hafva gilltiga skäl för den föreslagna förhöjningen
af stämplade pappers-afgiften i dessa fall, helst Kongl. Maj:ts i Grund-Lagen
beslämda rättighet att genom sådana öppna bref belöna och uppmuntra
förtjensten, skulle omintetgöras i samma mon, som dessa Nådebevisningar,
meri dryga afgifter betungade, af endast några få rikare skulle kunna
em uttagas och betalas; att afgiflen för Commendeurs-bref afKongl. Svärdsoell
Wasa Ordnarnes Stora Kors, 66 R:dr 3a sk. borde helt och hållet utgå,
enär något diplom å dessa värdigheter, enligt Ordens-staluterne, icke utfärdades,
- att stämplade pappers-afgiften för Ordens-bref i allmänhet antingen
borde oförändrad bibehållas eller ock bestämmas i likhet med en i Ordens
statuterna intagen tariff, enligt hvilken samma afgift blefve betydligt
lägre, än Utskottet föreslagit; samt alt, hvad Adels-, Friherre- och Grefvebref
anginge, och så länge Adeln utgör ett serskildt Riks-Stånd, hvarafflera
slägter utdö, det voro olämpligt att genom alltför höga afgifter försvåra
tillkomsten af nya ätter.
4
jBevillningS-Utskottets Utlåtande, N:o 4°-
De mångå och, efter utseendet, vigtiga anmärkningar, som emot
Utskottets förslag i denna del blifvit framställda, göra det för Utskottet till
en pligt att desamma med någon större vidlyftighet lill besvarande
upptaga. Hvad först angår Statens större eller mindre behof af inkomster,
så lärer detta ännu icke vara kändt, enär regleringen af dess utgifter
icke blifvit af Rikets Ständer fastställd ; men torde det likväl kunna
förutses, att, såvida den nedsättning i beloppet af den Allmänna Bevill
ning,
Rikets sist församlade Ständer sig åtogo, hvarom man haft förhoppnifig,
verkligen skall ega rum, någon betydlig nedsättning icke lärer kunna ske
i de öfrige Bevillnings-afgifter, hvilka af samma Ständer bestämdes, hvadan
Utskottet äfven i delta fall tillstyrkt att bibehålla desamma oförändrade.
Att dessa afgifter skulle omintetgöra Kongl. Maj:ts rättighet att genom
sådana öppna bref, för hvilka de blifvit af Utskottet föreslagna, belöna
och uppmuntra förtjensten, eller att desamma endast af några få rikare skulle
kunna emottagas, lärer, vid betragtande af afgifternas belopp samt deras
förhållande till de af Kongl. Mnj:t i nu gällande Förordning bestämda,
icke med fog kunna påslås, då t. ex. skilnaden i afgifter för dero,
hvilka allmännast utdelas, eller Riddare-bref af Kongl. Svärds-, Nordstjeroe-
och Wasa-Ordnarne, endast utgör g R:dr, en afgift, som icke
torde afskräcka någon att emottaga ett dylikt vedermäle af Kongl. Maj:ts
Nåd. Hvad serskildt blifvit anfördt deremot, att en afgift för CommendörsBref
af Kongl. Svärds- och Wasa-Ordnarnes stora Korss blifvit föreslagen,
torde vsra tillräckligen vederlagdt derigenom, att en sådan finnes fastställd
i den af Kongl. Majit utfärdade och ännu gällande Förordning.
Hrad slutligen beträffar anmärkningarne emot de af Utskottet föreslagna
afgifterna för Adels-, Friherre- och Grefve-Bref, kan Utskottet ingalunda
föreställa sig, att desamma skulle försvåra tillkomsten af nya ätter eller i
någon aoa omintetgöra Kongl. Majits i 3y §. Regerings-Formen grundade
rättigheter, helst med afseende derpå att någon dylik verkan icke förÖperts
of de vida betydligare afgifter, som genom 3 i den af Kongh
Majit utfärdade Riddarhus-Ordningen åligga dem, hvilka af Kongl. Majit
blifvit till Greflig, Friherrlig eller Adelig värdighet upphöjde. Visserligen
har Utskottet, afven för sin alel, funnit en giltig anledning till den önskan,
att afgifterne för sist omförmälde Bref kunde alldeles upphöra, deri, att
sådan® Bref, enligt 3y §. Regerings-formen, af Kongl. Majit endast må
tilldelas Man, sorn genom trohet, tapperhet och dygd, lärdom och nitisk#
Bevillnings-Utshotf els Utlåtande, N'.o 4°-
5
tjenster gjort sig af Konungen och Riket synnerligen fortjente, eller
såsom belöning för stora och utmärkta förtjenster, men då Ulskoltet icke
ansett Stats-Verkets tillstånd och behof tillåta en fullständig tillämpning
af den grundsats, hvarpå en sådan önskan hvilar, och slutligen de, hvilka
erhålla det dyrbara förtroendet alt vara Svenska Folkets sjelfskrifna Representanter,
otvifvelagtigt skola finnas villige att i första rummet dela
dess bördor, har Utskottet häraf icke kunnat hemta tillräcklig anledning
att frångå sitt, i enlighet med Rikets Ständers beslut vid sistlidne Riksmöte.
, vid 5 §. afgifne här ofvan omförmälde förslag,
hvars antagande Utskottet således åter vördsamligen tillstyrker.
5:o Under åberopande af Herr Grefve Gyldenstolpcs motion, att
all Chartas-SigilIat£e-afgift för fullmagter m. m. måtte upphöra, har en
ledamot af Högvördige Preste-Ståndet, i strid emot Utskottets yttrande
pag. 6, föreslagit, att dessa afgifler, om de icke kunna helt och hållet
borttagas, åtminstone borde nedsättas, serdeles som tjenstemännen i allt fall till
Staten utgjorde vida större skattebidrag i förhållande till deras inkomster,
än hvarje annan medborgare; hvarjemte inom Höglofl. Ridder skåpet och
vddeln blifvit yrkadl att, då Utskottet skulle, jemlikt dess utlåtande vid
io §., hafva förbisett innehållet af Kongl. Brefvet den ig Januari iSi3,
att nemligen den stadgade Chartse-Sigiliatae-afgiften för transporter och
bylen, hvad militären anginge, endast egde tillämpning vid transporter
från ett Regemente till samma grad inom ett annat, men ej vid transporter
inom samma Regemente, och hvilket stadgande skulls uti sedermera
Utkomne Charlas-Sigillate-Förordningar hafva influtit, föreskriften i Högstberörde
Kongl. Bref måtte, till undvikande af allt missförstånd, uti 5 §.
af Chartce-Sigillatae-Förordningen intagas.
Utskottets x Betänkandet afgifne yttrande, i anledning af Herr Grefve
Gyldenstolpes motion, torde finnas innehålla fullständig vederläggning
äfven af hvad i enlighet med samma motion nu blifvit anmärkt, hvadan
Utskottet, vidblifvande sin då uttryckte åsigt,
icke kan å anmärkningen härutinnan tillstyrka något afseende.
Äfvensom Utskottet, då Rikets Sländers beslutande-rätt, i frågor af
6
Bevillning^ Utskot‘ets Utlåtande, JS‘.o jo.
beskaffenhet som denna, icke lärer af Kongl. Maj ts för serskilde fall utfärdade
Författningar vara beroende, samt enär giltig anledning till undantag
för militaire tjenstemän från hvad Författningen i allmänhet påbjuder, icke
kan af den framställde anmärkningen hemtas,
finnér densamma icke eller böra till någon åtgärd föranleda.
6:0 På samma grund, sora föranlåtit Utskottets tillstyrkande pag. 7,
i afseende å chartering af constitutorial för Under-befäl och manskap vid
militae e Kustbevaknings-Corpsen, och med åberopande af Herr von Helands
reservation emot Utskottets Betänkande, har inom Rid lerskapet och
Alein blifvit yrkadt, att uti förevarande moment måtte, näst efter de, enligt
Utskottets förslag, bär införde orden: ’’för Under-befäl och manskap vid
militaire Kustbevaknings-Corpsen” inflyta: för Vnder-tejäl vid Kongl.
Telegr of-Corpsen.
Godkännande giltigheten af denna anmärkning, får Utskottet vördsamt
tillstyrka, att uti sista mom. pag, 18 i nu gällande Förordning må,
näst efter det förut af Utskottet föreslagna tillägg af
orden: ”för Under-befäl och manskap vid militaire Kustbevaknings-Corpsen/’
införas: för Under befäl vid Kongl.-Telegrof-Corpsen,
7:0 I öfverensstämmelse med Herr Prytz s ofvanberörde reservation,
bar inora Ridderskapet och Alein samt Pr este-Såndet yrka ts, att stadgandet
i nu gällande Kongl. Förordning 5 §. pag. 21, som börjas med orden;
”Enär någon, som” etc. måtte erhålla följande förändrade lydelse.-
”Enär någon, som förut varit eller är i Kronans eller annan offentlig
tjenst, tillägges högre namn, heder och värdighet af embete eller tjenst,
”charteras de derom utfärdade öppna bref och fullmagter till dubbla be■”loppet,
emot hvad föreskrifvet är för fullmagt å verklig tjenst. Härvid i’’agttages
dock, att öppna bref eller fullmagter å civila caracters-vä,rdighe”ter
charteras lika med i värdighet motsvarande militaira/’
Bevillningsutskottets Utlåtande, K:o fo.
7
Då ostricligt är, att Chartae-Sigillatas-afgiften för caracters-f ullmagter
bör bestämmas efter enahanda grunder, som samma afgift för fullmagter å
motsvarande verklig jenst, finner Utskottet
sig icke hafva skäl att till den föreslagna redactions-förändringen
tillstyrka bifall.
8:0 Till följd af Utskottets här ofvan yttrade åsigt, i afseende å de
under N:o t upptagne anmärkningar, att nemligen handlingar, som af
Landtmätare expedieras, i allmänhet böra från afgift för stämpladt. papper
befrias, och då, hvad beskrifningar öfver Geometriska Chartor angår, dessa
endast utgöra förklaringar öfver de med stämpladt papper efter hemmantalet
belagda charlomi», får Utskottet, till undanrödjande af de olika åsigter,
i fråga om dessa beskrifningars beläggande med Charta-Sigillata, som
på serskilde orter lära gjort sig gällande, vördsamt tillstyrka,
att uti 6;te §. må, näst efter rubriken ”Besigtningar, Ekonomiska''
etc., införas: Beskrifningar öfver Geometriska Chartor.
0:0 Vid Utskottets tillstyrkande pag. g, att, med afslag å de om
ändringar i stadgandena, angående afgiften för tidningars och periodiska
skrifters stämpling, väckte motioner, bibehålla föreskrifterne i 9 §. oförändrade,
hafva anmärkningar inora. Pr este-Ståndet blifvit framställde, och
hvarvid yrkats, dels att denna afgift skulle utgöras med j rst. för hvarje
joo qvadrat tum af tidningens innehåll, och dels att ett maximum for
papperets storlek, räknadt såsom ark., måtte bestämmas, och afgiften, för
hvad papperet derutöfver innehölle, ökas.
De sålunda framställde anmärkningarne innehålla icke, enligt Utskottets
tanka, någon vederläggning af de skäl, som Utskottet till grund för
dess yttrande, i afseende å ifrågavarande §, anfört, och får Utskottet fördenskull,
vidblifvande dess berörde yttrande, vördsamt hemställa,
att samma anmärkningar måtte lemnäs utan afseende.
10:0 Utskottets förslag, att de i 10 §. om förmälde constitutorial eller
resolutioner uppå transport inom samma grad eller corps måtte beläggas
8
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N;o 4°*
med stämpladt papper till 6, i stället för nu stadgade 3 R:dr, har inom
Ridderskapet och Adeln blifvit bestridt, enär någon giltig anledning till
en sådan förhöjning icke kunde hemtas från den af Utskottet anmärkte
omständighet, då Ghartae-Sigillatas-afgifterne, enligt 5 och xo §§., icke med
hvarandra stodo i något samband, eller voro af hvarannan beroende.
Yid jemnförelse af stadgandena i 5 och nu ifrågavarande ro §§•
sf den gällande Författningen, lärer den, emot Utskottets nyssberörde
vid io §. framställde förslag, gjorde erinran finnas mindre giltig; hvarföre
Utskottet tror sig hafva all anledning att, utan afseende å hvad deremot
blifvit anfördt,
tillstyrka bifall till Utskottets i nämnde hänseende yttrade
hemställan.
ii:o Nyttan och versktällbarheten af Utskottets pag. ii, för vinnande
af noggrannare controller af Chartae-Sigillat£e-Föroi’dningsns efterlefnad
väckte förslag om förändrade stadganden uti ii och 17 §§, af nu
gällande Kongl. Förordning, hafva, på de i Herr Edenhjelms s G.,
reservation anförde m. fl. grunder inom Ridder skåpet och Adeln samt
Preste- och Borgare-Stånden af åtskillige talare blifvit ifrågasatte, och
hvarvid yrkats, dels att Författningen måtte i dessa delar oförändrad bibehåb*'
las och dels att de af Herr Westlinger? uti dess reservation* i ofvanberörde
hänseende föreslagne förändringar måtte, såsom mera ändamålsenliga,
antagas.
Att, på sätt Utskottet uti dess Betänkande yiirot, noggrannare controller
öfver denna Författnings efterlefnad, än nu ego rum, äro af behofvet
påkallade, har icke kunnat ifrågasättas; hvarföre och då de anmärkningar,
som, jemlikt hvad här ofvan omförmäles, blifvit rigtade e
mot
-
Bevillning s-UtsJzottels Utlåtande, N'.o 4;0-
mot Utskottets, för beredande af detta mål, framställde förslag, sä vidt
Utskottet kunnat inse, hvarken ådagalägga de föreslagne' controllernas
mindre verksamhet eller omöjligheten af desammas* användande, finner
Utskottet, som icke kan antaga, alt de af Herr Westlinger föreslagne förätidrinsjar
skulle medföra den säkerhet mot underslef, sorn dermed åsyftas,
sig icke kafva skäl frånträda, hvad Betänkandet i denna
del innehåller.
12:0 Jemlikt hvad Herr Prytz’s reservation vidare innehåller,
har äfven inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet den åsigt
uttalats, att redogörarne lör stämplade papperet inom Kongl. Majlis Canzli,
hvilka hittills, enligt 18 §. i Författningen, fått såsom försäljningsprovision
sig till godo beräkna endast 3 procent af försäljnings-beloppet,
då deremot andre Charlas-Sigillatac-försäljningsmän i hufvudstaden erhålla
4 och i landsorterna 5 procent, måtte, med afseende å den vidlyftigare
bokföring och de besvär, som med denna försäljning inom Canziiet
för öfrigt äro förenade, tilläggas samma provision, som öfrige försäljningsman
i Stockholm åtnjuta.
Af hvad sålunda blifvit anmärkt, äfvensom af öfrige till Utskottets
kännedom i detta hänseende komne upplysningar, har Utskottet erfarit,
hurusom redogörarne för stämplade papperet inom de serskilde Departementen
af Kongl. Majrls Canzli i och derför äro betungade med en
vida besvärligare bokföring, än andre försäljningsman samt derjemte nödgas
vidtaga flere åtgärder till indrifvande af stämplade pappers-afgiflen för
Expeditioner, som lill vederbörande, för lösens erhållande, afsändas; och
får Utskottet, som anser billigheten fordra, att desse redogörare för deras berörde
befattning erhålla lika provision med öfrige försäljningsman i Stockholm,
vördsamt tillstyrka,
alt det i 18 §. af nu gällande Förordning, angående redogörarnes
inom Kongl. Maj:ts Canzli försäljnings-provi
-
Rih, till R. S. Fröt. 1840 och 184/. 5 Sami. j Afd. 3i Haft. a‘
IO
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, No 4o.
sion, förekommande serskilde stadgande må derifrån uteslutas.
i3:o Emot Utskottets tillstyrkande, att 20 §. 2 mom, måtte oförändradt
bibeliållas, bar inom Preste-Ståndet blifvit föreslaget den förändring
uti samma moment, som med Herr Contracts-Prosten Sandbergs
motion åsyftas, synnerligast emedan lysnings-sedlarnes insändande icke
medförde ringaste controll, hvarföre ock stadgandet derom i åtskilliga
delar af Riket redan länge, utan påföljd eller anmärkning af vederbörande
revisorer, åsidosatts.
Jemlikt hvad under discussionen öfver förevarande punkt blifvit
inom Preste-Ståndet yttradt, bar äfven Utskottet, vid närmare öfvervägande,
funnit den i Betänkandet anmärkte omständighet, alt nemligen
ägtenskaps-lysningar i vissa orter skrifvas på det stämplade papper, hvarmed
de, enligt Författningens föreskrift, i annat fall skulle beläggas, icke
lägga hinder i vägen för antagandet af Herr Contracts-Prosten Sandbergs
motion; hvarföre Utskottet, som för öfrigt anser den med motionen afsedda
förenkling vara ändamålsenlig och nyttig, med frånträdande af dess
härom förut afgifne yttrande, vördsamt tillstyrker^
att 20 §. 2 mom. måtte erhålla följande förändrade lydelse
:
2:0 I afseende på lysnings-sedlar., iagtlages först: alt alla
lysnings-sedlar till ägtenskap, jemte de såsom bevis dervid
aflemnade debet-sedlar eller bestyrkta afskrifter deraf, böra
af vederbörande Kyrkoherdar och Presterskap noga förvaras,
och charlae-beloppet sammanslås i en eller flere chartor,
utgörande samfällda summan af alla serskilda lysningssedlarne,
på hvilka i sådant fall hvars och ens belopp antecknas;
att de sammanslagne chartonia eller lysnings-sedlarne,
i fall de äro skrifna på charta, samt debet-sedlarne
ingifvas innan Januari månads slut det påföljande året, i Stock
-
Bevillnings~Utskottets Utlåtande, N:o 4°-
bolm till Consistorierna, men i de öfrige städerna och på landet
till Con Ira c ts-P ros tärne; att derjemte dessa handlingar böra
vara ållbljde af en in dupplo upprättad och af Pastor, eller
den, hans tjenst förrättar, underskrifven förteckning, utvisande
ej allenast alla under det förflutna året inom församlingen
förefall ne ägtenskapslysningar, utan ock tydligen den
bevillning, brudgummen, under det förflutna året efter 2tdra
Art., erlagt; att vidare de lill Consistorium eller ContractsProslarne
inlemnade förteckningar böra af dem, med de åtföljande
debet-sedlarne noga jemföras och med underskrift
besannas, hvarefter det ena exemplaret af förteckningen, jemte
debet-sedlarne återställes Pastor, för att förvaras, mea
det andra insändes, jemte tvänne af Consistorium eller Contracts-Prostarne
upprättade förteckningar, i Stockholm till
Kongl. Majrls och Rikets Ilammar-Rält inom Mars månads
slut, och i landsorterne lill Lands-Contoren före påföljande
Maj månads utgång, vid vite af Tre R:dr 16 sk. för den,
sådant försummar, och emot recepisse å dupplelt-förteckningen,
som genast återställes; och att ytterligare LandsConloren
författa ett sammandrag öfver sistnämnde förteckningar,
med utförande af chartae-beloppens summa
för hvarje contract, samt med bifogande af alia från Prosterien
inkomne förteckningar ; och skola dessa handlingar
med Landsboks-räkenskaperna insändas samt till
Kongl. Maj:Ls och Rikets Kammar-Rätts granskning öfverlemnas.
Stockholm den i5 Februari iS/ji.
Reservationer:
6
Af Herr Stuart, Fredr. Ch.: ’’Emot Bevillnings-Utskottets uti Betänkandet
N:o 35 afgifne och uti dess förestående Utlåtande vidblifne
12
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande, N:o 4.0.
förslag, alt handlingar, hvilka från de i 1 mom. af 4 §• uti nu gällande
Chartm-Sigillatae-Förordning, uppräknade myndigheter utgifvas, skola charteras
lill högre belopp än handlingar, sorn tili samma myndigheter ingifvas,
äfven sorn deremot, att Ulskotlet icke gjort något undantag för afskrifter, hvilka
utlemnas al Domar, Utslag och andre handlingar, får jag anmäla min
reservation. Enligt hvad Ulskotlet i dess förenämnde Betänkande antyder,
var afsigten med den förändrade redaclionen af omförmäldte mom.
alt förenkla Författningen,, till lättnad för rätt-sökande, utan att påföra
dem någon förhöjning i stämplade pappers-afgiften; men genom införande
af den olika charteringen af handlingar, hvilka till Embelsverken inlemna*,
och dem, sorn derifrån utgifvas, skulle det afsedda ändamålet icke fullt
ernås, oell skulle en betydlig förhöjning utöfver den i ofvanberorde Förordning
bestämda afgift för utgående handlingar komma attegarum, hufvudsakligen
hvad angår den från 5:le Afdelningen, uppgående t. ex. för
Protocolls-utdrag lill 100 procent; och, hvad charteringen af sådane afskrifter
af handlingar, hvilka utlemnas, beträffar, skulle densamma komma
att betydligt förhöjas, isynnerhet för dem från 6:te Afdelningen. Om antagande
al enahanda afgift för alla handlingar, ehvad de ingifvas eller
utlemnas, och om bibehållande af gamla Författningens bestämmande för
sådane afskrifter af domar, utslag och andra handlingar, hvilka utlemnas,
får jag alltså vördsamt hemställa.”
Af Herr Prytz, L. dd.: ”Sorn Bevillnings-Utskoltets förnyade
Utlåtande angående stämplade pappers-afgiften vidblifver, i de hufvudsakligaste
delarne, hvad i Betänkandet N:o 35 blifvit Rikets Höglofl.
Ständer föreslaget, utan alt jag kan finna de anförda skälen, att lemna de
mot samma Betänkande, vid återremissen, gjorda anmärkningar utan afseende,
vara öfvertygande, lår jag åberopa de i min, Betänkandet N:o 35
vidfogade, reservation befintlige 3 .'sta, mdra och 3:dje punkter såsom
anmärkningar emot Utlåtandet, hvilka jag vågar tro icke sakna giltig
grund.’*
Af Herr Grefve Posse, Fredric: ”Då Utskottet icke ansett sig
föranlåtet att frångå dess i Betänkandet JX:o 35 yttrade åsigter i de frågor
-
Bevillnings-Utskottest Utlåtande, N:o 40.
gor, livilla Herr Prjtz’s vid samma Betänkande afgifne reservation i
2'dra och 3:dje punkterna vidrörer, men dessa åsigter, efier min tanka,
icke äro af ^iltige grunder understödde, reserverar jag mig emot Invad
förevarande Utlåtande i dessa delar innehåller, äfvensom jag lill Rikets Höglofl.
Ständers pröfning hemställer, alt icke blott beskrifningar öfver geometriska
chartor mätte från afgift för stämpladt papper befrias, på sätt Utskottet
föreslagil, utan ock alt, till undvikande af olika behandlingssätt
på serskilde orter, och på det någon lindring i de nog kostsamma Land«-  mäteri-förrättningarne må kunna beredas, bestämdt stadgande mätte i 6 §.
införas derom, alt alla handlingar, som af Landtmätare expedieras, äro
från berörde afgift fritagne.”
Häruti instämde Herr Grefve Hamilton, Henning.
Bill. till R. St. Prot. 1840 och 1841- 5 Sami. 1 Jjd. 3/ Haft. 3
/
S raCKHOL M, Elmeus och 0}uwiii:B«<t Thvckrki. i341 •
Bevillnings-UIskottets Memorial, N\o 4i.
1
N:o 41.
Ank. till Exp. Utsk. den 3 Mars 1841, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af Riks-Slåndens olika beslut angående
Tullbevillningen.
Genom serskilda Protocolls-uldrag, från Ilöglofl. Ridderskapet och
Adeln af den 8, 9, 11, 12, 14, 15, 16, 18, 19, 21, 22, 23, 29 och 30,
från Högvördige Preste-Ståndet af den 14, från Vällofl. Borgare-Ståndet af
den 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 18, 19 och 21, samt från Hedervärda
Bonde-Ståndet af den 9 och 18 December 1840, hvilka först under den
13 sistlidne Januari uti fullständigt skick kommit Bevillnings-Utskottet tillhanda,
har Utskottet erhållit kännedom af Riks-Slåndens beslut, i anledning
af Utskottets under N:o 30 afgifna Utlåtande öfver de vid Betänkandet
N:o 21 angående Tullbevillningen framställde anmärkningar.
Utskottet får, jemlikt dess åliggande, i anledning häraf nu afgifva
förslag, dels till sammanjemkning af de olika åsigter, som i denna fråga gjort
sig gällande, dels ock till de proposilioner, öfver hvilka, i händelse slik
sammanjemkning i ett eller flere fall icke kan åstadkommas, omröstning
lärer komma alt anställas i Förstärkt Stats-Utskott, med anmälan derjemte,
att Utskottets förslag i öfrige här ej upptagne delar blifvit af samtlige
Riks-Stånden godkändt.
I afseende på de utaf Utskottet i Utlåtandet N:o 30 lill besvarande
upptagne, emot Betänkandet N:o 21 framställde, så kallade
Allmänna anmärk ni n gar,
förekommer, att, beträffande så väl den Irsta bland dessa, eller huruvida
Bevillnings-Utskottet varit behörigt att ensamt behandla frågan oin förbud
mot någon varas in- eller utförsel vidare bör ega rum eller icke, som ock
de öfrige under punkterna 2:o, 3:o, 4:o, 5:o och 6:0 till besvarande upptagne
allmänna anmärkningarna, Ridderskapet och Adeln ansett någon dess
åtgärd härvid icke erfordras, hvaremot Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
förklarat sig godkänna Bevillnings-Utskotlets förfarande i dessa delar.
Hvad serskildt angår'anmärkningen under punkten l:o, har Utskottet
nemligen, rörande densamma, yttrat, att, ”dådet, enligt 31 § 1 mom.
Riksdags-Ordningen, ålåge Bevillnings-Utskottet att opåmint vid hvarje RiksBih,
till R. St. Prot, 1840 och 1841. 3 Sami, i AJd, 32 Haft. 1
2
Bevillnings-Ulskollets Memorial, N\o 41.
dag uppgifva de allmänna grunderna för den blifvande bcvillningens fördelning,
och då, jemlikt 60 § Regeringsformen, tull-afgifterne räknas lill
bevillningar, samt beloppet af berörde afgifler i väsendtlig nion berodde
deraf, huruvida åtskillige varu-artiklar voro med in- eller utförsels-förbud
belagde, ansåg Utskottet, i öfverensstämmelse jemväl med hvad vid flere föregående
Riksdagar egt rum, det vara Utskottets både rättighet och pligt att
ensamt pröfva och lill Rikets Ständer hemställa frågan, om förbud borde
för några varor tillämpas eller ej; för vidblifvande af hvilken åsigt Utskottet
trodde sig ega desto större skäl, som pröfningen, i hvad nion en
vara kunde böra åsättas högre eller lägre tull-åfgift, innefattade ett ämne
af alldeles lika mycken ekonomisk natur, som den, huruvida varu-artikeln
borde med förbud beläggas, utan att det kunde ifrågasättas, att ju Bevillliings-Utskotlet
egde att, ensamt och oberoende af Ekonomi-Utskottet, föreslå
dessa serskilda tull-afgifter;"” och som, på sätt nyssnämndt är, 3:ne
Stånd godkänt denna Utskottets åsigt, samt Ridderskapet och Adeln, utan
att deröfver meddela serskildt yttrande, likväl till afgörande företagit det
af Bevillnings-Utskottet ensamt uppgjorda Tull-Taxeförslag och de deri förekommande
frågor om förbuds upphörande eller framgena tillämpning,
torde den uttalade principen få anses vara af samtlige Stånden
gillad och antagen; i följd hvaraf Utskottets yttrande,
så väl i denna Usla, som i de efterföljande 5 punkterna,
i afseende å hvilka senare Riks-Stånden förfarit på enahanda
sätt, som med den förra, lärer böra få belraglas såsom
Rikets Ständers beslut.
Vid sammanjemknings-förslagets uppgörande har, i sammanhang med
ofvanberörcle l:sta punkt, inom Utskottet fråga blifvit väckt, huruvida Utskottet
nu borde, i afseende på de varu-artiklar, der ett, två eller tre
Stånd beslutat, att in- eller utförsels-förbud bör upphäfvas eller ega rum,
uppställa voterings-propositioner lill omröstning i Förstärkt Stats-Utskott,
eller om all fråga om förbuds stadgande eller upphäfvande skulle, såsom
af ekonomisk natur, anses genom 2:ne Stånds beslut böra förfalla och vid
hvad förut stadgadt varit förblifva, samt, i fall 3:ne Stånd varit om be
slutet
ense, vara derigenom afgjord.
Vid öfvervägande häraf bär Utskottet af det sätt, hvarpå vid föregående
Riksdagar frågor af enahanda beskaffenhet blifvit behandlade, icke
funnit tillräcklig anledning eller gil Lig t stöd. förantagande af den ena eller
andra åsigten; ty örn det än inträffat, att ett, två eller tre Stånds beslut,
vare sig om bibehållande af äldre, eller införande af nytt förbud, icke an
-
Bevillnings-Utskollels Memorial, N\o 41,
3
setts kunna föranleda till votering, på den grund, att ämnet betraktats
vara af ekonomisk natur, utan att följaglligen, der två Stånd stannat emot
två, frågan fått förfalla, och, der tre Stånd stadgat antingen förbud eller
tillåtelse till in- eller utförsel, det fjerde Ståndets dermed stridiga beslut
blifvit lemnadt utan afseende, — har Utskottet likväl, enär ostridigt lärer
vara, att ett eller två Stånds beslut, att en förut förbuden artikel bör
mot tull få in- eller utföras, innefattar ett åtagande af bevillning utaf detta
eller dessa Stånd, likasom att, om ett eller två Stånd stadga lörbud på
en förut mot tull tillåten vara, sådant innebär ett undandragande frän deltagandet
i bevillningen, men, enligt Grudlagens bestämda föreskrift, något
Stånds beslut i Bevillningsfrägor icke får af de öfrige undertryckas, endast
af detta förhållande trott sig ega tillräckligt skäl att antaga, det förbudsfrågor
icke kunna få förfalla erler anses afgjorde derföre, att ett, två eller
tre Stånd förklarat sig antingen för det förut beståndande eller för någon
ny föi buds-bestämmelse, och att, i följd deraf, sådane frågor, likasom då
ettt, två eller tre Stånd beslutat bibehållande eller ändring i någon förut
gällande tull-afgift, måste bli föremål för omröstning i Förstärkt Stats-Utskott;
men då nu derförutan härvid förekommer: dels att Rikets Ständer
redan godkänt Utskottets ofvananförda yttrande, att frågan om förbud å
någon artikel, icke mera än den, om varans beläggande med tull är af
rent eller ens öfvervägande ekonomisk natur, — dels att den omständighet,
huruvida varan är åsatt förbud, ostridigt i lika nion inverkar på bevillningen,
som den, om artikeln bör vidkännas högre eller lägre tullafgift,
— och dels ändtligen att, derigenom, att frågan om förbudets tillämpning
underställes votering i Förstärkt Stals-Utskott, ingen rubbning
sker i Konungens höga rätt att efter Eget godtfinnande afgöra, om förbudet
bör ega rum eller icke, enär, ehvad förbud af Kongl. Maj:t upphäfves
eller stadgas, genom den förra Algärden ingen förändring i den åtagna
bevillningen föranledes, efter som Kongl. Majit icke, utan Rikets Ständers
dertill serskildt lernnade samtycke, eger att i stället å den sålunda tillåtna
varan bestämma någon tull, och genom den förra, eller stadgandet af förbud,
icke åstadkommes annat, än en nedsättning ända till noll af den tullafgift,
hvarmed varu-arlikeln kan hafva blifvit af alla fyra Stånden eller
Förstärkta Stats-Utskottets pluralitet belagd; så och då obestridt lärer va
ra,
att Kongl. Majit, oberoende af Ständernas beslut, eger att örn slike nedsättningar
förordna.,
har Utskottet af den ekonomiska beståndsdel, som må i frågor
om förbud, äfvensåväl som i dein o;n en högre eller
4
Bevi/lriings-Utskoltets Memorial, N:o 41.
läere tull å nå^on vara förefinnes, icke ansett hinder möta
O O
för omröstning i Förstärkt Stats-Utskott lika väl af de förra
sorn af de senare; i följd hvaraf Utskottet, vid voteringsproposilionernas
uppställande, ansett sig böra följa samma
grund, ehvad ämnet anginge förbuds- eller tull-bestämmelser.
Af de uli ULlåtandet N:o 30 förekommande
Speciella anmärkningar
har, sedan alla Fyra Stånden bifallit, hvad Utskottet yttrat uti punkten
1.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden godkänt hvad, som förekommer uti
punkten
2.
vid hvilket förhållaade den omständighet, att Ridderskapet ocd Ådeln icke
eller öfver denna punkt meddelat yttrande, ej torde till någon vidare åtgärd
af Utskottet föranleda.
I afseende å punkten
3-
deruti Utskottet senast föreslagit, att rättigheten att in- eller utföra sådana
artiklar, som ,förut varit med in- eller utförsels-förbud belagde, men för
hvilka förbudsbestämmelsen hädanefter komme att upphöra, borde vidtaga
först ifrån och med den 1 Januari 1843, har Ridderskapet och Adeln förklarat
sig anse detta stadgande böra förfalla, hvaremot Borgare- och BondeStånden,
äfvensom Preste-Slåndel, hvilket först uppskjutit såväl denna, som
4:de och 5:te punkterna här nedan, men sedermera, enligt Protocolls-utdrag
af den 24 dennes, desamma afgjort, godkänt Utskottets omförmälda tillstyrkande;
och får
Utskottet, vid slikt förhållande, till Ridderskapet och Adeln
hemställa, att det behagade i hvad Preste-, Borgare- och
Bonde-Stånden sålunda beslutat instämma;
men, för det fall, att denna framställning lemnäs utan afseende, lärer,
enär frågan direct inverkar på bevillningens belopp, votering deröfver böra
ega rum, enligt en så lydande proposition:
l:o.
Den, som gillar Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 30, att sådane
hittills förbjudna varor, hvilka nu kunna blifva till införsel medgifna, icke
Bevillnings-Utskottcts Memorial, N\o 41. 5
må få till Riket införas förr än från och med den 1 Januari 1843, voterar
Ja; den det ej vill, voterar Nej,
vinner Nej,
kommer omförmälda förslag att förfalla och dylika varor att kunna införas
från och med den tid , Taxan i öfrigt träder i verkställighet.
Vidkommande derefter Utskottets uti punkten
4.
framställde förslag, att Rikets Ständer måtte, med afvikande från hvad Utskottet
uti Betänkandet N:o 21 hemslällL, lemna utan afseende de motioner,
hvarigenom blifvit yrkadt, att sådane varor, som, hittills förbudne,
hädanefter kunde komma att lill införsel medgifvas, skulle få importeras
endast till några få bland Rikets städer, har blifvit besluladt: af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, att en slik införsel må tills vidare
medgifvas endast vissa större städer, hvilka Kongl. Majrt täckes bestämma;
samt af Borgare- och Bonde-Stånden, att, på sätt Utskottet i dess Utlåtande
N:o 30 tillstyrkt, så beskaffade varor skulle till alla Rikets stapelstäder
utan inskränkning få införas.
Då sålunda 2:ne Stånd godkänt Utskottets förslag, så, ehuru Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet underkänt detsamma,
lärer vid Utskottets senaste hemställan böra förblifva.
Vid punkten med ordnings-numer
5.
uti Utskottets senaste Utlåtande, deruti Utskottet afstyrker bifall till de
motioner, som blifvit väckte derom, att varor, som hittills varit förbjudne,
men hädanefter kunde till införsel tillåtas, skulle lå införas endast i fartyg
af en viss storlek, förekommer: att Ridderskapet och Adeln ansett denna
fråga icke från dess sida erfordra någon åtgärd; samt att Preste-, Borgareoch
Bonde-Stånden godkänt Utskottets afstyrkande; vid hvilket förhållande
härvid lärer böra förblifva.
Beträffande slutligen det af Utskottet gjorda och uti punkten
6.
af Utlåtandet N:o 30 ytterligare vidblifna tillstyrkande, att Rikets Ständer
måtte besluta, det de i Taxan bestämda tull-afgifler skola, lika och på
6
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N\o 41,
enahanda sätt, af alla utan undantag erläggas, med rättighet lils väl, att
hvad som lian styrkas hafva under loppet af hvarje år blifvit i tul(-umgälder
erlagdt för varor, inkomne för de Kongl, personernas egen räkning,
eller för de utländska Beskickningarnes, må, derest anmälan derom göres,
i vederbörlig ordning restitueras, hafva Ridderskapet och Ådeln samt Preste-
och Bonde-Stånden godkänt, hvad Utskottet sålunda tillstyrkt, hvaremot
Borgare-Ståndet beslutat, att tull för varor, som införas, bör af hvarje consument
erläggas utan sjelfskrifven rätt till restitution.
Såvida icke Borgare-Ståndet, på sätt Utskottet härmedelst föreslår,
frånträder detta sitt från de öfrige Ståndens skiljagtiga beslut, anser Utskottet
denna fråga vara af beskaffenhet att erfordra omröstning i Förstärkt
Stats-Utskolt; i hvilket afseende Utskottet uppställt en så lydande voterings-proposilion:
2:o.
Den, som bifaller Utskottets tillstyrkande, att de tull-umgälder,
som blifvit erlagde för varor, hvilka inkommit för de Kongl. Personerlres
egen räkning eller för de Utländska Beskickningarnes, må, i händelse anmälan
derom göres, i behörig ordning restitueras, voterar Ja; den det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer, med godkännande af Borgare-Ståndets beslut, att tull för varor,
som införas, bör af hvarje consument erläggas, utan sjelfskrifven rätt till
restitution, frågan om rättighet lill en slik restitution alt förfalla.
I afseende på besluten vid det af Utskottet upprättade och i Betänkandet
N:o 21 bifogade Tull-Taxeförslag, har detsamma, med de dervid i
Utlåtandet N:o 30 gjorde ändringar, blifvit af samtlige Stånden godkändt,
utom för följande här nedan specificerade artiklar, rörande hvilka olika
beslul blifvit af Riks-Stånden fattade.
Innan Utskottet likväl omförmäler dessa skiljagtigheter och föreslår
dels lämpligaste sättet för deras sammanjemkande och dels de voteringspropositioner,
hvarefter, i de fall, der slik sammanjemkning icke låter sig
verkställas, frågorna böra genom omröstning afgöras, har Utskottet ansett
nödigt alt uppställa och till Rikets Ständers kännedom på förhand meddela
de allmänna grunder, hvarpå Utskottets åtgärder i berörde hänseenden
sig stödja.
Bevillnings-Utskollets Memorial, N.o 41.
7
a) I afseende på inbjudningarne:
1:0 alt, der 3 Stånd varit om ett beslut ense, Utskottet i allmänhet
ansett sig böra inbjuda det 4;de att, med frånträdande af dess derifrån
skiljagtiga mening, instämma i de öfriga Ståndens.
2:0 att, om 2 Stånd i någon punkt gillat Utskottets förslag, men de
2 andra deri fattat, vare sig lika eller sins emellan skiljagtiga, från hvad
Utskottet hemställt afvikande, beslut, Utskottet vanligen inbjudit dessa 2:ne
sistnämnde alt med de begge förra sig förena; samt
3:o att, om 3 Stånd ogillat, hvad Utskottet föreslagit, men ändock
stannat-uti sins emellan olika beslut, Utskottet ansett sig böra till dem
hemställa att med det 4;de, Utskottets förslag godkännande, Ståndet instämma.
bj I afseende på omröslningarne:
alt, för den händelse, förslagen lill samman jemkning icke antagas,
voteringar böra ega rum, i alla de fall, der Stånden stannat i olika beslut,
1:0 om in- eller ulförsels-afgiflernas belopp;
2:0 om rubrikernas lydelse, såvida nemligen genom förändringen afsetts
utvidgning eller inskränkning i de varuslag, som eljest kunnat under
artikeln inbegripas; såsom en följd hvaraf Utskottet icke uppställt voteringsproposilioner
i de fall, då en beslutad redactions-förändring icke kunnat
anses medföra omförmälde resultat, utan har Utskottet, vid sistberörde förhållande,
trott 3:ne Stånds beslut böra utan votering förblifva gällande; —
hvilken åsigt bland annat föranledt Utskottet att betragta flere af Ridderskapet
och Adeln fattade beslut, att en mängd i Utskottets Utlåtande N:o
3o specifikt upptagne Slöjde-artiklar borde, såsom hörande till Slöjdevaror,
ur Taxan försvinna och endast i noten upptagas med hänvisning till Slöjdevaror
ej specificerade, vara, genom de 3:ne öfriga Ståndens åtgärd alt godkänna
Utskottets hemställan om serskilda rubriker i Taxan för dessa artiklar,
afgjord; och
3:o om en varas högre eller lägre tull värde, enär detsamma inverkar
på beloppet af Nederlags- med flere afgifter.
Som derjemte bland Ståndens beslut öfver de serskilda i Taxan intagne
artiklar förekommer: att Ridderskapet och Adeln med få undantag
ensamt stadgat borttagande af de utaf Utskottet föreslagne utförsels-afgifter,
har Utskottet, som icke kunnat undgå att uppställa voterings-propositioner,
angående hvarje sådan artikel serskildt, likväl, för tidens vinnande
8
Bevillning*-Ut skottets Memorial, N\o 41.
och åstadkommande af minskning i omfånget af förevarande Memorial, trott
sig härstädes konna en gång för alla till Ridderskapet och Adeln hemställa,
att det behagade frånträda alla så beskaffade dess beslut, och instämma
i hvad de tre öfrige Stånden derom stadgat; kommande, i fall denna
framställning bifalles, följande voterings-proposilioner att ur Memorialet
utgå, såsom genom ett slikt biträdande af de andre Ståndens beslut förfallne,
nemligen de under Nös 4> 5, 6, 7, 9, 10, 11, i5, 25, 34, 37, 38,
42, 44, 45, 5o, 5.2, 54, 55, 56, 57, 59, 60, 61, 63, 64, 71, 72, 76, 78,
107, 108, no, ii2, 114, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, i38, 154,
168, 169, 170, 171, 177, igS, 198, 200, 2o3, 206, 207, 218, 219, 220,
221, 222, 223, 224, 226, 226, 227, 228, 229, 23o, 267, 268, 269, 274,
278, 278, 289, 290, 292, 290, 294, 296, 298, 307, 819 och 343.
De beslut rörande Tull-Tariffen, hvari Stånden skilja sig, äro följande:
Alun, Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Bonde
andrn
slag, Stånden hafva bifallit den af Utskottet härå föreslagne införsels-tull
af 7 R:dr 24 sk. för 17 Lhvaremot BorgareSlåndet
ansett densamma böra nedsättas till 4 B:dr 8 sk.;
och lärer, i fall sistnämnde Stånd icke frånträder delta och
instämmer i de öfrige Slåndens beslut, votering böra an
ställas
öfver följande proposition:
3:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsels-tullen
å Alun, andra slag, skall bestämmas till 7 R:dr 24 sk.
per 17 Ute, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej
kommer införsels-tullen å Alun, andra slag, att utsättas till
4 R:dr 8 sk. per 17 IM.
Derjemte hafva trenne Stånd, nemligen Preste-, Borgare-
och Bonde-Stånden, godkänt Utskottets förslag, att
denna artikel borde draga en utförsels-tull af 8 sk. på ofvannämnde
quantum; men som Ridderskapet och Adeln
ansett densamma böra vara fri från utförsels-afgift, kommer
votering att ega rum öfver följande proposition:
4:o.
Bevilluings-Utskollets Memorial, N\o 41.
9
Angelica.
Anis.
Antimonium :
Crudam eller
Spiesglans,
Bih, till R, i
4:°.
Den, som inslämmer i Utskottets förslag, att utförselstullen
å Alun, andra slag, skall bestämmas till 8 sk. per
17 LTb, voterar ja; den det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
så antages tullfrihet vid utförsel af Alun, andra slag.
Den af Utskottet härå föreslagne utförsels-tull 1 r:st.
W hafva 3:ne Stånd antagit, hvaremot Ridderskapet och
Adeln ansett tullfrihet vid utförsel af denna artikel höra
ega rum, och får Utskottet alltså föreslå en så lydande voterings-proposition:
5:o.
Den, som gillar Utskottets förslag att å Angelica hör
bestämmas 1 r:st. utförsels-tull per W, voterar ja; den det
ej vill, voterar nej;
vinner nej,
blir denna artikel fri från tull vid utförsel.
Likaledes hafva 3 Riks-Stånd godkänt den utförselstull,
Utskottet föreslagit å Anis med 1 rist W; men som
Ridderskapet och Adeln funnit äfven denna artikel böra
vid utförsel åtnjuta tullfrihet, kommer följande votering att
derom anställas:
6:0.
Den, som bifaller, att, på sätt Ulskoltet föreslagit,
Anis bör åsättas 1 rist. utförsels-tull per W, röstar ja; den
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
så bestämmes tullfrihet vid utförsel af Anis.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva gillat den
af Utskottet å denna artikel bestämda utförsels-aigift af 1
rist. W; hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att densamma
skall fritt från tull utföras; och kommer följagtligen
Fröt, 1840 och 1841. 5 Sami, 1 d/d, 32 Haft, 2
10 II evillnings-Ut skot tets Memorial, N:o 41.
omröstning deröfver att företagas efter en så lydande proposition:
7:0.
Den, som antager Utskottets förslag till utförsels-tull
å Antimonium: Crudum eller Spiesg/ans af 1 r:st W, voterar
ja; den det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes tullfrihet vid utförsel af denna artikel.
Apotheksvaror:
i denna Taxa ej spe- Borgare-Ståndet, har med uteslutande af tillägget ”till
sei^fApothekarec'i- införsel at' Apothekare &c" — antagit lydelsen i i835 års
ler dem, som erhållit Taxa, nemligen ”Apotheksvaror i denna Taxa ej specificerastlnd^a
t t^med sid a nä ^e’ men sora öf rige trenne Riks-Stånden godkänt UtskotTaror
idka handel, tets förslag lill redaction af denna artikel; lärer dervid få
Enkla medicina- förblifva.
lier.
Sammansatta, Beträffande åter Tull-bestämmelserna å denna artikel
och dervid först införsels-tullen, hafva väl Preste-, Borgare-
och Bonde-Stånden gillat Utskottets dertill aflåtne förslag,
sådant det i Utlåtandet N:o 3o blifvit afgifvet, nemligen
å Enkla meclicinalier 10 och å Sammansatta 20 procent
af värdet; men som Ridderskapet och Adeln deremot
beslutat, att införsels-afgiften skulle bestämmas å de förra
lill 5 och å de senare till 10 procent af värdet, så lärer,
i händelse sistberörde beslut icke frånträdes, följande votering
deröfver böra företagas:
8:0.
Den, som bifaller Utskottets förslag att Enkla medicinalier
böra draga 10 oell Sammansatta 20 procent införselstull
af värdet, voterar ja; den det ej vill, voterar nej;
vinner nej, ^
så kommer införsels-tullen att antagas å de Enkla medicinalierna
till 5 och å de Sammansatta till 1 o procent af värdet.
Hvad sedermera angår utförsels-tullen å de enkla
medicinalierna, hafva, på sätt Utskottet föreslagit, Trenne
Bcvillnings-Utskottets Memorial, N\o 41,
11
Stånd bestämt densamma till i procent af värdet; men
Ridderskapet och Adeln deremot ansett dem böra vara vid
utförsel tullfria; i följd hvaraf Utskottet föreslår en så lydande
voterings-proposition:
9:0.
Den, som instämmer i Utskottets förslag att enkla
medicinalier böra vid utförsel vidkännas en afgift af i R:dr
för hvarje 100 R:drs värde, voterar Ja; den det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
antages tullfrihet vid utförsel af denna artikel.
Aska: De å dessa artiklar af Utskottet föreslagne utförsels
rä,
af träd, cl- afgifter, nemligen, lör den förra, 5 sk. och, för den senaIcr
andra vege- r6j 2 sk. jjfö hafva af 3:ne Riks-Stånd blifvit godkände,
tabilier. men sorn Ridderskapet och Adeln ansett dem böra vara fria
leroraffinerad. från lul1 viti utförsel, föranledes deraf omröstning i Förstärkt
Stats-Ulskott.
Som grunderna för bestämmandet af utförsels-beloppen,
eller frihet derifrån icke äro enahanda för hvardera af
dessa artiklar, hvadan Utskottet jemväl, ehuru de äro lika
i värde, för dem bestämt olika utförsels-afgifler, torde öfver
hvar och en af dem böra serskildt voteras och propositionerna
alltså blifva 2lne så lydande:
io:o.
a) Den, som gillar Utskottets förslag att Aska: rå, af
träd eller andra vegetabilier bör draga 5 sk. utförsels-tull
per IM, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så blifver denna artikel vid utförsel tullfri.
i i:o.
b') Den, som, på sätt Utskottet föreslagit, vill, att
Aska: pott-, vällad eller orajfinerad skall vid utförsel vidkännas
en afgift af i sk. per L®, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir denna artikel fri från utförselstull.
Bevillnings-Utskottels Memorial, N\o 41.
Band:
Sammets.
Andra slag.-  siden,
halfsiden►
De Tullvärden och införsels-afgifter, sorn å dessa slags
band blifvit af Utskottet antagne hafva trenne Stånd, nemligen
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och BondeStånden
godkänt, hvaremot Borgare-Ståndet bestämt å Samme
t sbancl j tullvärde 12 R:dr 24 sk. och införselstull 2 R:dr;
å /indra slag: sidenband, tullvärde a5 R:dr och införselstull
3 R:dr 16 sk, samt å /indra, slag: half sidenband, tullvärde
12 R:dr 24 sk. och införselstull 2 R:dr, allt per W;
och som, i händelse Borgare-Ståndet icke frånträder dessa
sina beslut, omröstning blir nödig, torde denna böra verkställas
efter följande 3:ne propositioner:
12:0.
of) Den, som, lika med Utskottet anser Band: Sammets-,
böra åsättas ett tullvärde af i5 R:dr och införsels-tull
af 2 R:dr 24 sk. per W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;,
vinner Nej,
så antages tullvärdet å Sammetsband till 12 R:dr 24 sk.
och införsels-tullen till 2 R:dr per W.
13:o.
b~) Den, som gillar Utskottets förslag alt åBand: andra
slag: siden, bör bestämmas ett tullvärde af 3o R:dr och införsels-afgift
af 5 R:dr per W, voterar Ja; den, det ej vill,
Voterar Nej;
vinner Nej,
så kommer värdet att antagas till a5 R:dr och införselstullen
lill 3 R:dr 16 sk. per W å andra slag: sidenband; samt
r4:o.
c) Den, som godkänner det tull värde af r5 R:dr och
införselstull af 2 R:dr 24 sk. per W, som Utskottet föreslagit
k Band: andra slag: halfsiden- voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så bestämmes värdet till 12 R:dr 24 sk. och införselsafgiften
till 2 R:dr k andra slag: haijsidenband.
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N\o 41.
13
Beck: Trenne Stånd hafva godkänt de af Utskottet å Beck
i tunnorj i tunnor och i barkar föreslagne uiförsels-afgifter; men Som
i barkar, Ridderskapet och Adeln ansett tullfrihet böra vid utförsel
häraf ega rum, kommer omröstning att anställas, hvilken,
enär grunden för bibehållandet eller borttagandet af sagde
afgift är enahanda, ehvad varan utföres i tunnor eller i barkar,
torde kunna för begge slagen ske efter en proposition,
nemligen:
15:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag till utförselstull
å Beck i tunnor ocb i barkar, nemligen 8 sk. tunnan Rudet
förra ocb 12 sk. SkW för det senare, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så kommer Beck, så i tunnor som i barkar, att vid utförsel
åtnjuta tullfrihet.
Beck-olja. Utskottets förslag lill införsels'ull å Beck-olja har af
trenne Stånd blifvit anlaget; hvaremot Borgare-Ståndet bestämt
denna tull-afgift till 1 R:dr 3a sk. för 48 kannor;
och kommer alltså, derest sistnämnde Stånd icke vill i de
öfriges beslut sig förena, deröfver att röstas sålunda:
16:0.
Den, som anser att, på sätt Utskottet tillstyrkt, Beckolja
bör åsältas 2 R:dr införselstull för 48 kannor, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
anlages införselstullen å Beck-olja lill 1 R:dr 32 sk. för
48 kannor.
Ben: Borgare-Ståndet har beslutat att orden ”klufvet eller
Hvalfisk-, oar- spjelkadt” skulle utbytas mot ”i border eller slänger”; men
betadtj klufvet ,som de öfriga trenne Riks-Slånden godkänt den af Ulskoteller
spjelkadt, le(. föreslagne lydelse, och den af Borgare-Slåndet beslutade
förändring icke kan anses komma att inverka på sjelfva tullbeloppet,
lärer
de trenne förstnämnde Ståndens beslut blifva
gällande,-
14
Bevillnings-TJ tskottets Memorial, N',o 41*
Ben: Utskottets uti Uilåtandet N:o 3o aflåtne senaste för
andra
slag öar- slag till utförselstull å Ben, andra slag, oarbetade, eller i sk.
letade, JM, har blifvit af Preste- och Bonde-Stånden godkändt.
Borgare-Ståndet deremot har bestämt nämnde tull-afgift i
öfverensstämmelse med Ulskottets första förslag i Betänkandet
N:o 21, eller till 4 sk- Per samt Ridderskapet och
Adeln antagit utförselstullen å Ben, andra slag, oarbetade,
till 3 sk. per L®.
I anledning af dessa skiljaktiga meningar, anser Utskottet
sig först böra till Ridderskapet och Adeln samt Bor
gare-Ståndet
hemställa, om de icke skulle vilja i de öfriga
a:ne SLåndens beslut instämma. I annat fall kommer omröstning
att anställas, först huruvida Ridderskapets och Adelns
eller Borgare-Ståndets beslut skall utgöra contra-proposition
i den hufvudsakliga voteringen, i hvilket hänseende
Utskottet föreslår följande proposition:
17:0.
Den, som vill att contra-propositionen i hufvudfrågan
skall blifva det af Ridderskapet och Adeln fatlade beslut,
att Ben, andra slag, oarbetade, böra åsättas en utförselstull
af 3 sk. per JM, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blifver Borgare-Ståndets beslut, eller att utförselstullen å
Ben, andra slag, oarbetade, skall bestämmas till 4 s^- Lfö
contra-proposition.
För omröstningen i sjelfva hufvudfrågan kommer propositionen
alt lyda sålunda:
18:0.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Ben, andra
slag, oarbetade, böra åsättas en utförselstull af 1 sk. IM, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
anlages:
(i:a alternativet) Ridderskapets och Adelns beslut.
(2:a alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 41,
15
Den af Utskottet å Bilder: andra slag, antagna införselstull
af 10 R:dr för hvarje 100 R:drs värde, har af
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden blifvit godkänd. Ridderskapet
och Adeln deremot har ansett denna tull böra
höjas till i5 procent af värdet; i följd hvaraf, och så vida
sistberörde beslut icke frånträdes, votering kommer att ega
rum sålunda:
1QI O.
Den, som gillar den af Utskottet föreslagna införselstull
å Bilder: andra slag, 10 R:dr på 100 R:drs värde,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen till i5 R:dr på ett varuvärde af
ioo R:dr.
Bildthugyeri- Denna artikel, hvilken, sådan den blifvit af Ulskot
arbelen
af tråd tet till redaclion och tullbestämmelser föreslagen, 3:ne Stånd
ochArchitccto- godkänt, har deremot Ridderskapet och Adeln ansett dels
niska arbeten, böra lyda sålunda: ”Bildthuggeri-arbelen af träd och Architectoniska
arbeten af alla slag”, dels böra fördelas i aine
classer, nemligen af Svenska Konstnärer, med tullfrihet vid
in- och utförsel, samt af andra Konstnärer, då de borde draga
en införselslull af i5 procent utaf värdet, men vara fria
från utförselstull.
Derest Ridderskapet och Adeln icke frånträder detta dess
beslut, blir omröstning nödig efter en så lydande voteringsproposition
:
20:0.
Den, sora godkänner Utskottets förslag att rubriken
bör blifva Bildthuggeri-arbeten af träd och architectoniska
arbeten, samt derå bestämmes i5 R:dr tull på ett varuvärde
af ioo R:dr vid införsel samt tullfrihet vid utförsel,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så antages följande redaclion och tullbestämmelser: Bildthuggeri-arbeten
af träd och architectoniska arbeten af alla
slag: af Svenska Konstnärer, fria från tull vid in- och utförsel;
af andre Konstnärer i5 R:dr tull på ioo R:drs varuvärde
vid in- och tullfrihet vid utförsel.
Bilder:
andra slag,
16
Blyertspennor.
Bevillni ngs-Ulskottets Memorial, N’.o 41.
Uti Utlåtandet N:o 3o har Utskottet föreslagit, alt
Blyertspennor borde delas i 2:ne rubriker, Fina och Timmermans
med 3 R:dr värde och 3o sk. införselstull per %
å det förra samt 20 sk. värde och 4 sk. införsels-afgift per
W å det senare slaget, samt beggedera vara fria vid utförsel.
Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva gillat detta
Utskottets förslag, hvaremot Ridclerskapet och Adeln ansett
liufvudrubriken: Blyertspennor höra delas i timmermans
och alla andra slag, med bibehållande å det förstnämnda
slaget af de derå utaf Utskottet föreslagne värdes- och tullbestämmelser,
samt antagande å det senare eller alla andra
slag af det värde och de tullbeslämmelser, som Utskottet
föreslagit för de fina.
Det hör härvid icke lemnäs obemäldt, alt Utskottet
för dess del anser berörde af Ridderskapet och Adeln antagna
redaction ega ett afgjordt företräde framför Utskottets
senaste al de öfrige Irenne Riks-Stånden godkända förslag;
men för det fall att dessa tre Stånd icke vilja biträda Ridderskapets
och Adelns beslut, ej eller sistnämnde Riksstånd
anser sig böra frångå sin och instämma i de andra
Ståndens mening, får Utskottet, som anser tull-in!radens
belopp vara af de olika lydelserna beroende, och alltså deröfver
böra röstas, föreslå följande voterings-proposition:
21:0.
Den, som gillar Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 3o,
att Blyertspennor böra classificeras i Fina med ett tull värde
af 3 R:dr per W 3o sk. tull vid in- och tullfrihet vid utförsel
samt i Timmermans med 20 sk. värde W, 4 sk.
försels-afgift och frihet från utförselstull, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer artikeln Blyertspennor att delas i timmermans med
ett värde af 20 sk. per W, 4 sk. införselstull och tullfrihet
vid utförsel, samt i alla andra slag med 3 R:dr tullvärde
per W, 3o sk. afgift vid införsel och frihet vid utförsel.
Blår:
Bevillnings-Utskottets MemorialN.o 41,
17
Biar: Hamp
Blår: Lin
-
Bokstafsstamplar
Sfc.
förslitne och obrukbare
eller
stilskrot.
Bih, till R,
Den införselstull af 6 R:dr per Sk®, Utskottet föreslagit
å Hamp-Blår, hafva Irenne Stånd bifallit; men som
Borgare-Ståndet nedsatt denna tull-afgift till i R:dr per
Sk®, kommer, i fall della beslut vidblifves, omröstning att
ega rum efter en så lydande proposition:
22:0.
Den, som, lika med Utskottet, anser, att Blår: Hampbör
beläggas med en införsels-afgift af 6 R:dr per Sk®, voterar
Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Hamp-Blår till 2 R:dr Sk®.
Likaledes hafva trenne Riks-Stånd godkänt den af
Utskottet å linblår antagna införsels-tull 10 R:dr per Sk®,
men Borgare-Ståndet ansett sagde tuli böra bestämmas till
5 R:dr Sk®; och kommer, såvida icke eller sistnämnde beslut
frånträdes, votering att anställas sålunda:
23:o.
Den, som gillar den af Utskottet till 10 R:dr per
Sk® föreslagne införsels-tull å Lin-Blår, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir införsels-afgiften å Lin-Blår bestämd lill 5 R:dr för Sk®
Utskollet har hemställt och trenne Stånd bifallit, att
förslitne och obrukbare Bokstafsslämplar, eller stilskrot borde
beläggas med g r:st in- och 4 r:st utförsels-tull per ®;
men Ridderskapet och Adeln har deremot beslutat, att införsels-tullen
borde höjas till 1 sk. ® och utförseln icke
behäftas med någon afgift.
Då samma grunder icke äro gällande för bestämmandet
af införsels-, som af ulförsels-afgifter, torde, i händelse
Ridderskapet och Adeln icke frånträder sitt beslut, votering
böra ega rum öfver hvardera serskildt, nemligen:
'. Prot, 1840 och 184.1, 5 Sami, i Afd, 32 Haft, 3
18
Bevillnings-Uiskottets Memorial, N\o 41.
Borax»
Borstar.
24:0.
(i) Den, som vill, att införselstullen å Bokstafsstämplar
etc., för slitne och obrukbare eller stilskrot, skall, enligt
Utskottets förslag, bestämmas lill 9 rist. W, voterar Ja; den
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
ani a ges införselstullen å förslitne och obrukbare Bokstafsstärnplar
eller stilskrot till 1 sk. Tt; samt
25:o.
b') Den, som lika med Utskottet, anser Bokstaf sstämplar
etc., förslitne och obrukbare eller stilskrot böra vid utförsel
draga 4 r:st* Per voterar Ja; den det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
komma förslitne och obrukbare Bokstaf sstämplar eller stilskrot
att vid utförsel åtnjuta tullfrihet.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag
till värde och införselstull å Boras; men som BorgareStåndet
bestämt det förra till 20 sk. och den senare till
2 sk. per %, så, och i händelse sistnämnde beslut vid hålles,
föranledes deraf votering efter följande proposition:
26:0.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att tullväd’-  det å Borax bör utsättas till 24 sk. och införselstullen till
2 sk. 6 r:st. %, röstar Ja; den det ej vill röstar Nej;
vinner Nej,
bestämmes värdet till 20 sk. per % och införsels-afgiften
till 2 sk.
Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 3o, att Borstar borde
i Taxa specifikt upptagas, med bibehållande af den derå
i i835 års Tulltaxa åsatte införselstull af 33* R:dr för xoo
R:drs varuvärde, har af två Stånd blifvit gilladt. Deremot
har Ridderskapet och Adeln ansett denna artikel, såsom hö
-
Bevill ni ngs-Ulskotlets Memorial, N\o 41.
1!)
rande till slöjdevaror och nied dein dragande lika tull, höra
utur den egentliga Taxan uteslutas och endast i noten upplagas
med hänvisning till Slöjdevaror, ej specificerade. Burgare-Ståndet
åter har väl gillat Utskottets åtgärd att specifikt
till tullbehandling i Taxan upptaga artikeln Borstar,
men nedsatt införsels-afgiften till a5 R:dr för 100 R:drs
värde.
Såvida icke Borgare-Ståndet afslår från beslutet om
den lägre införselstullen af a5 procent å ifrågavarande artikel;
så lärer, enär Ridderskapets och Adelns s k i 1 jag tighet
icke kan bli föremål för votering, utan tre Stånds beslut
om artikelns specificaLion under egen rubrik i Taxan, bör
förblifva gällande, omröstning blifva nödig om den högre
eller lägre tullen, enligt en så lydande proposition:
37:0.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, alt artikeln
Borstar skall vidkännas en införsels-algilt at 33 R:dr 16 sk.
för 100 R:drs värde, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer artikeln Borstar att åsättas a5 R:dr införselstull
för hvarje 100 R:drs värde.
Bränvin och Utskottet har i Utlåtandet N:o 3o föreslagit bibehål
Sprit:
landet af gällande införsels-förbud å ”alla andra slag af Brän
af
Sädj Fota- vin och Sprit, utaf säd, potates eller andra jordfrugter,
tes eller andra odistilleradt eller distilleradt” än "Cenievre, Holländsk”, för
jordfrugter, hvilket sistnämnde, äfvensom för alla de öfrige slagen Bränaf
Socker eller v*n och Sprit Utskottet hemställt, att tullvärde och inlörsels
Bumm,
tull måtte bestämmas, det förra lill 2 R:dr och den senare
af Ris eller Ar- till 3a sk. kannan, då varan håller till och med 12 gra
rac<
ders styrka, samt 3 R:dr värde och 1 R:dr införsels-afgilt,
då den håller öfver nämnde gradtal.
Hvad Utskottet sålunda tillstyrkt, har blifvit afPresleStåndet
godkändt.
Ridderskapet och Adeln deremot har ansett, att redactionen
och lull bestämmelserna å denna artikel borde blifva
sådane, att Bränvin och Sprit, af Ris eller Arrac; al Socker
Bcvillnings-Utskottets Memorial, N'.o 41,
eller Rumm; Cognac, införd från Frankrike, och Geniévre,
Holländsk, skulle på ett tull värde af 2 R:dr för det af till
och med 12 graders styrka draga 32 sk. införsels-tull per
kanna, och på ett värde af 3 R:dr för det af högre gradtal
beläggas med 1 R:dr införsels-tull kannan; hvarjemte alla
andra slag odistilleradt eller dislilleradt borde vara till införsel
förbudet.
Vidare har Borgare-Ståndet, med godkännande af införsels-förbudet
å Bränvin och Sprit af Säd, Potates eller
andra jordfrugler, alla andra slag, odistilleradt eller disti/leradt,
deremot stadgat, dels att Geniévre, Holländsk, skall,
på de af Utskottet antagne tull värden, åsättas 24 sk. införsels-tull
kannan för det af till och med 12 graders styrka,
och 36 sk. införsels-afgift per kanna för det af högre
gradtal, dels ock, att så väl Bränvin och Sprit af frugt:
Cognac Fransk och andra slag; som det af Socker eller Rumm,
och det af Ris eller Arrac, borde beläggas, det af till och
med 12 grader med 24 sk. införsels-tull kannan, samt det
af högre gradtal, med samma tull, tillökt med 2 sk. kannan
för hvarje öfverskjutande grad.
Bonde-Ståndet åter har stadgat införsels-förhud icke
allenast för det slag af Bränvin och Sprit, hvarå de Irenne
öfrige Stånden, jemlikt Utskottets föislag, tillämpat ett slikt
förbudsskydd, nemligen å det af säd, potates eller andra
jordfrugler, alla andra slag, odistilleradt eller disti/leradt,
utan jemväl å Genievre, Cognac, Rumin och Arrac.
Som följaktligen alla fyra Riks-Stånden endast deruti
sammanstämt, att Bränvin och Sprit af Säd, Potates eller
andra jordfrugter: alla andra slag, odistilleradt eller distilleradt,
än Genievre Holländsk böra vara till införsel förbjudne,
hvilken fråga alltså derigenom är af Rikets Ständer definitivt
afgjord, så återstår att uti öfrige delar dels söka sammanjemka
de skiljagtige besluten, i hvilket afseende Utskottet
hemställer, att Ridderskapet och Adeln samt Borgareoch
Bonde-Stånden ville frånträda deras serskilda meningar
och instämma i Utskottets af Preste-Slåndet antagna förslag,
dels, i händelse denna inbjudning icke vinner bifall, föreslå
sättet för den omröstning, enligt hvilken frågan bör afgöras.
Bevillnings-Utskottets Memorial> N\o 41.
21
Sorn genom Ridderskapets och Adelns beslut, hvilket
endast har utseende af en förenklad redaction, ulan inverkan
på bevillningens belopp, likväl den betydliga ändring
i Utskottets förslag uppkommit, alt bestämmelsen Alla andra
slag odistilleradt eller distilleradt kommit alt omfatta icke
allenast ej specificerade sorter Bränvin och Sprit af säd, potates
eller andra jordfrugler, utan äfven alla andra än de i
Utskottets förslag specifikt omnämnde slag af Bränvin och
Sprit, så lärer Ridderskapets och Adelns berörde beslut icke
mindre än Borgare- och Bonde-Ståndens böra i omröstningen
ingå; i följd hvaraf, för contra-propositionens utrönande,
följande voteringssätt blir af nöden:
28:o.
Den, som anser, alt lill contra-proposition i hufvud-voteringen
om Bränvin och Sprit bör antagas Ridderskapets
och Adelns beslut, att redactionen och tullbestärnmelserna
derom skola blifva följande:
Brännvin och Sprit:
af Ris eller Arrac; af Socker eller Rum; Cognac införd
från Frankrike och Genievre Holländsk:
Tullvärde. g" Inf,tull. Ulf-tull.
2 R:dr af t. o. m. 12 graders styrka 1 k:a — 32.
3 „ deröfver  1 k:a 1: —
Alla andra slag odistilleradt eller distilleradt,
(utom de af Säd, Potates eller andra Jordfrugter,
angående hvilka genom alla Riksståndens
sammanstämmande beslut redan är
afgjordt, att de skola till införsel förbjudas.
}
Förbud.
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så kommer serskild votering att anställas, angående hvilk‘etdera
Borgare- eller Bonde-Ståndets beslut bör i hufvud voteringen
utgöra contra-proposition, sålunda:
29:o.
Den, som anser, alt till contra-proposition bör antagas
Borgare-Ståndets beslut till redaction och tullbeslämmelser
å artikeln Brännvin och Sprit, med undantag likväl af alla
andra slag odistilleradt eller distilleradt utaf det af säd,
Cx KD
Be vill ni ngs-U t sköttel s Memorial, N-.o 41.
potates eller andra jordfrugler, än Genievre Holländsk, rörande
hvilken rubrik alla Stånden, på sätt nämndt är, redan
stadgat förbud, nemligen:
Bränvin och Sprit:
af säd, potates eller andra jordfrugter:
Genievre, Holländsk:
Tullvärde. Q“a,nt\ för
tuilberakn.
Inf.-tull. Utf.-tull.
R:dr af t. o. m. 12 graders styrka 1 k:a — 24.1
„ deröfver
1 lea — 36.) "'fe'
af Frugt:
Cognac, Fransk :
„ af t. o. m. 12 graders styrka 1 k:a — 24. „
deröfver:
för hvarje öfverskjutande
grad ökas införselstullen
med 2 sk. per kanna.
Andra slag:
„ af t. o. m. 12 graders styrka 1 k:a — 24. „
af Frugt:
deröfver:
för hvarje öfverskjutande
grad ökas införseislullen
med 2 sk. per kanna.
af Socker eller Rumin:
„ af t. o. m. 12 graders styrka 1 k:a — 24.
deröfver:
för hvarje öfverskjutande
grad ökas införselstullen
med 2 sk. per kanna.
af Ris eller Arrac:
„ af t. o. m. 12 graders styrka 1 k:a — 24.
deröfver:
för hvarje öfverskjutande
grad ökas införselstullen
med 2 sk. per kanna.
] Frkt.
Bevillnings-Utskottcts Memorial, N\o 41.
*23
volerar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages till contra-proposition Bonde-Ståndets beslut, att, med
bibehållande af Utskottets förslag till redaetion och (ullvärden,
införsels-förbud bör stadgas icke allenast för de
slag hvarå, enligt hvad förut blifvit antydt, alla Fyra Stånden
redan bestämt dylikt förbud, utan jemväl för Bränvin
och Sprit af alla slag, odistilleradt eller d isti Herad t, Uenievre,
Cognac, Rumin och Arrac.
För hufvud voteringen föreslår Utskottet derefter en
så lydande proposition:
30:o.
Den, som godkänner Utskottets af Preste-Slåndet gillade
förslag till redaetion och lullbestämmelser i de delar af denna
artikel, hvari Riks-Stånden fattat olika beslut, nemligen:
Bi 'Unvin och Sprit
af säd, potates eller andra j ordf rugter :
Genievre, Holländsk:
Tullvärde. Q','1a,nt-..[5r
i ut .va. ut. tullbcrakn.
2 R:dr af t. o. m. 12 graders styrka
1
k:a
—
32.1
3
„ deröfver
1
k:a
1:
_ J
affrugt:
Cognac, Fransk:
2
„ af t. o. m. 12 graders styrka
1
k:a
—
32.
3
„ deröfver
1
k:a
1:
—
Andra slag:
2
„ af t. o. in. 12 graders styrka
1
k:a
—
32.
3
„ deröfver
1
k:a
1:
— ,
af Socker eller Rumm:
0
/v'
af t. o. m. 12 graders styrka
1
k:a
—
32.|
3
,, deröfver
1
k:a
1:
— j
af Ris eller Arrac:
2
„ af t. o. m. 12 graders styrka
1
k:a
—
323
3
„ deröfver
1
k:a
1:
—
Fritt.
Bevillnings-L'tshottets Memorial, N\o 41.
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(l:a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut;
(2:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut;
(3:e alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
I sammanhang härmed har Utskottet ansett sig böra
för Rikets Ständer anmäla, alt Ridderskapet och Adeln samt
Presle-Ståndel, äfvensom, i anledning afen utaf förstnämnde
Ständ gjord inbjudning, Bonde-Ståndet, jemlikt Protocolls-uldrag
af den 3 dennes, hvar för sig, bestämt införsels-
och utförsels-tull å alla de varu-arliklar, hvarå förbud
mot in- eller utförsel ansetts böra bibehållas, för den händelse,
att Kongl. Maj:t skulle finna för godt att i Nåder
upphäfva förbudet å en eller annan artikel, hvaremot Borgare-Ståndet
icke ännu yttrat sig i denna fråga.
Utskottet, som, i händelse jemväl Borgare-Ståndet
bade i detta ämne hufvudsakligen beslutat, varit i tillfälle
att, med anledning deraf, nu hos Rikets Ständer föreslå åsältandet
af etl slikt eventuell tullbelopp’ ej mindre för de slag
af Bränvin och Sprit, å hvilka införsels-förbud blifvit af samtlige
Riks-Stånden stadgadt, än äfven för de öfrige artiklar,
hvarå, genom Riks-Ståndens sammanstämmande beslut, förbud
blifvit bestämdt, ser sig, i saknad af något BorgareStåndets
beslut häröfver, för närvarande derifrån förhindradt;
och som härtill kommer, att, då ännu är oafgjord t,
hvilka flere artiklar, genom de beslut, Rikets Ständer komma
att i anledning af detta Memorial fatta, k mina blifva
till in- eller utförsel förbjudne, Utskottet således nu i allt
fall icke kunnat i fullständigt skick till Rikets Ständers afgörande
öfverlemna frågan om bestämmande af eventuella
tullbelopp å förbudne varor, hemställer Utskottet, alt, sedan
slutligen blifvit afgjordt, hvilka alla varor skola med
in- eller utförsels-förbud beläggas, och sedan Borgare-Ståndet,
angående eventuella tull-afgifter å desamma, fattat sitt
beslut,
Utskottet må ega att på en gång till Rikets Ständer
-
Bevillnings-Utshotlets Memorial, N\o 41.
25
Bocker.
Bih, till R.
der inkomma med serskildt förslag till dylika tullafgifler
för alla med förbud belagde artiklar.
Hvad Utskottet föreslagit, i afseende å Böcker har,
så till redaction sorn lullbestämmelser, blifvit af trenne
Riks-Stånd godkändt; hvaremot Ridderskapet och Adeln stadgat:
att Höcker på alla språk, Char tor och Musicalier, inbundna
och oinbundna, skulle vara fria lill in- och utförsel;
att utrikes eftertryckta arbeten på Svenska språket eller sammandrag
af sådana arbeten borde vara förbudna till införsel;
att Biblar, gifna till Svenska Bibel-sällskapet, tullfritt
finge införas; samt att för Böcker med inbundet, rent eller
linieradt papper, skulle vid införsel erläggas 25 procents tull
och vid utförsel bestämmas tullfrihet.
I händelse Ridderskapet och Adeln, som sålunda varit
från de andre Ståndens beslut skiljagtigt i allt öfrigt,
utom angående de begge sistnämnde rubrikerne, nemligen
Biblar, gifne &c. och med inbundet &c., angående hvilka alla
fyra Stånden sammanstämt, icke afstår från denna dess
serskilda mening och biträder de öfrige Ståndens beslut,
kommer omröstning i de delar, beslulen äro sins emellan
stridiga, att företagas efler följande proposition:
31:o.
Den, som bifaller de af Utskottet i dessa delar föreslagna
redaclions- och tullbestämmelser å Böcker nemligen:
Böcker
på främmande språk, samt Chartor,
Musicalier, Not- och Rit-Böcker — — fria vid in
och
ut-försel;
på Svenska tryckte — — 100 R:drs värde, 20 R:drs inf.-
tull och fria vid utförsel,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer såsom motsvarande redaclion och tullbestämmelser
att antagas:
Böcker ,
på alla språk, Chartor och Musicalier
inbundna och oinbundna fria vid in- och utförsel;
St, Prot, 1840 och 1841. 5 Sami, i AJd. 32 Haft. 4
26
Hevillnings-Utskottets Memorial, N'.o 41.
Caffe ,
brändt och alla.
lill Caffe-surrogat
användbara
brända växter.
Caviar.
utrikes eftertryckta arbeten på
Svenska språket eller sammandrag
af sådana arbeten — —- förb adna till införsel.
Det värde och den införsels-tull, Utskottet föreslagit
å brändt Caffe och alla till Caffe-surro°:at användbara branda
växter hafva trenne Riks-Stånd godkänt; men som Borgare-Ståndet
delat denna rubrik i 2:ne, samt åsatt den ena,
”Caffe: brändt” 24 sk. värde och 6 sk. införsels-tull per %,
och den andra: ”Chicorie och alla andra till Caffe-surrogat
användbara brända växter” 8 sk. värde och 2 sk. införselstull
%, föranleder denna åtgärd, om Borgare-Ståndet vidhåller
sitt beslut, votering i följande ordning:
32:o
Den, som, lika med Utskottet, anser, att å rubriken
Caffe: brändt och alla till Caffe-surrogat användbara brända
växter bör antagas ett gemensamt värde och tull, det
förra till 16 sk. och den senare till 6 sk. % vid in- och
frihet vid utförsel, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer denna artikel att fördelas i 2:ne rubriker, lydande,
den ena: Caffe: brändt, med 24 sk. värde och 6 sk.
införsels-tull, och den andra: Chicorie och alla andra till
Caffe-surrogat användbara brända växter, med en införselstull
derföre af 2 sk. på ett värde af 8 sk. % samt för begge
rubrikerna antagas tullfrihet vid -utförsel.
Trenne Stånd hafva godkänt Utskottels förslag till
värde och tull å Caviar; hvaremot Borgare-Ståndet ansett
det förra böra antagas till 1 R:dr 16 sk., i stället för 1
R:dr 32 sk. %.
Om denna mening icke frånträdes, så föreslås följande
voterings-proposition:
33:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Caviar bör, med
en införsels-tull af 16 sk., åsätlas 1 R:dr 32 sk. värde W,
voterar Ja; den, det vill. voterar Nej;
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N',o 41.
27
Chicorie-rot.
China-bark,
malm till införsel
af Apothekare.
Chocolad.
vinner Nej,
blir, med bibehållande af sagde införsels-tull, värdet bestämdt
till 1 R:dr 16 sk. per
Hvad Utskottet föreslagit, i afseende på Chicorie-rot,
har af 3:ne Stånd blifvit bifallet; men som Ridderskapet
och Adeln ansett denna artikel böra vara fri från utförselstull,
får Utskottet hemställa, att en så beskaffad omröstning
må ega rum:
34:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att Chicorierot
bör åsättas 1 r:st. utförsels-tull per ©, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blifver den ifrågavarande artikeln fri från tull vid utförsel.
Borgare-Slåndet har beslutat, att ur rubriken till denna
artikel orden ”till införsel af Apothekare” skola uteslutas.
Men som de 3:ne öfrige Stånden godkänt den af Utskottet
föresi agne redaction,
kommer dervid att förblifva.
Utskottets förslag, att Chocolad borde, på ett tullvärde
af 1 R:dr W, draga 16 sk. införsels-tull, är af 3:ne Stånd
godkändt; hvaremot Borgare-Ståndet, med bibehållet tullvärde,
bestämt införsels-afgiften till 12 sk. %.
Om sistberörde beslut icke frånträdes, kominer omröstning
att ega rum, i hvilket afseende Utskottet föreslår följande
proposition:
35:o.
Den, som anser, alt Chocolad bör, med 1 R:drs värde
pr <&, åsättas den af Utskottet föreslagne införsels-tull 16
sk., voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införsels-afgiften å Chocolad att bestämmas till
12 sk. %.
28
Bevillnings-Utskottets Memorial, JY',o 41.
Cobolt-malm.
Cobolt-metall.
Tvänne Riks-Stånd hafva godkänt, hvad Utskottet, i
afseende å Cobolt-malm, hemställt; hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet ansett, det förra Ståndet,
alt sagde artikel bör vara fri från utförsels-tull, och det senare,
att införsels-tullen derå borde bestämmas till 36 sk.
I händelse sammanjemkning icke kan åstadkommas
derigenom, att sistnämnde beslut frånträdas, blifva 2:ne voteringar
af nöden, nemligen först angående införsels-tullen
efter följande proposition:
36:o.
a) Den, som gillar Utskottets förslag, att Cobolt-malm
bör vid införsel vidkännas tull af 1 R:dr per %, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införsels-afgiften å Cobolt-malm att bestämmas till
36 sk. %.
Samt sedermera, öfver utförsels-tullen, sålunda:
37:o.
b) Den, som bifaller, att, på sätt Utskottet hemställt,
Cobolt-malm bör vid utförsel draga 1 sk. 6 r:st. tull W, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir Cobolt-malm fri från utförsels-tull.
Trenne Stånd hafva godkänt den af Utskottet å Cobolt-metall
föreslagne utförsels-tull; hvaremot Ridderskapet
och Adeln ansett jemväl Cobolt-metall böra från utförselsafgift
befrias; i följd hvaraf Utskottet föreslår omröstning i
följande ordning:
38:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Coboltmetall
bör vid utförsel draga 4 sk. tull per g?, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
befrias Cobolt-metall från tull vid utförsel.
! B evillnings-UIskottets Memorial, N\o 41.
29
Coeffurer.
Corinther.
Decorationer,
Platåer
med. tillbehör,
äfvensom Ornamenter,
ej
specificerade.
Utskottet har föreslagit, att Coeffurer må beläggas med
25 R:dr införsels-tull på hvarje 100 R:dr varuvärde, hvilket
ock af 3:ne Riks-Stånd blifvit godkändt, hvaremot Borgare-Ståndet
ansett rubriken böra blifva ”Coeffurer och Fruntimmershattar
ej specificerade,” med bibehållen införselstull
af 25 procent; men som Borgare-Ståndet vid artikeln
Hattar: af Läder, Fiskben, Papper, Träd eller Rötter m.
m., under hvilken rubrik Fruntimmershattar ej specificerade
eljest komma att hänföras, bestämt samma tull-procent,
som å den nu förevarande artikeln, nemligen 36 sk. på 3
R:drs värde stycket, och den af detta SLånd här beslutade
redactions-föränd ring följagtligen icke kan anses komma att
på tull-intraden inverka, anser Utskottet
vid hvad 3:ne Stånd härutinnan beslutat böra
förblifva.
Trenne Stånd hafva godkänt den af Utskottet å Corinther
föreslagna införsels-tull 2 sk. 8 r:st. per få; hvaremot
Borgare-Ståndet ansett denna tull-afgift böra nedsättas
till 2 sk. få.
Skulle sistnämnde Stånd icke vilja frånträda detta
dess beslut, kommer omröstning att anställas sålunda:
39:o.
Den, sorn, jemlikt Utskottets förslag, bestämmer införsels-tullen
å Corinther till 2 sk. 8 r:st. per få, voterar
Ja, den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages 2 sk. införsels-afgift per få å denna vara.
Preste- och Bonde-Stånden hafva instämt i Utskottets
hemställan uti Utlåtandet N:o 30, att denna artikel borde
serskildt i Taxan specificeras och dervid åsättas 33 f proc.
införselstull. Borgare-Ståndet har väl ansett den serskilda
specificalionen böra ega rum, men bestämt införselstullen
till 25 procent af värdet; och Ridderskapet och Adeln har
beslutat, att artikeln, såsom hörande till slöjdevaror och
med dem dragande lika tull, borde ur den egentliga Taxan
30
Bevillnings-Utskottets Memorialj N\o 41.
uteslutas och endast i noten upptagas med hänvisning till
Slöjdevaror, ej specificerade.
Utskottet, som på ofvananförde skäl ej ansett Ridderskapets
och Adelns berörde beslut till någon åtgärd föranleda,
utan att vid hvad 3:ne Stånd angående specifieationen
beslutat
böra förblifva,
föreslår Borgare-Ståndet att antaga den af de öfrige Stånden
godkända införselstull; men skulle härå ej fästas afseende,
blir följande omröstning af nöden:
40:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å artikeln
Decorationer, Platåer med tillbehör, äfvensom Ornamenter,
ej specificerade, skall bestämmas en införsels-afgift af 33
R:dr 16 sk. för 100 R:drs värde, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer att för artikeln Decorationer, Platåer med tillbehör,
äfvensom Ornamenter, ej specificerade, bestämmas 25
R:drs införselstull för hvarje 100 R:drs varu-värde.
■Dref. P reste- och Borgare-Stånden hafva godkänt Utskottets
förslag, så till in- som utförselstull å Dref; hvaremot BondeStåndet
bestämt införselstullen derå till 2 R:dr Sk®, och
Ridderskapet och Adeln ansett Dref böra vara fritt från
utförsels-afgift.
Derest sammanjemkning ej låter sig verkställa, sålunda
att Bonde-Ståndet samt Ridderskapet och Adeln frånträda
desse sina beslut, måste omröstning ega rum, nemligen
först om införselstullen, enligt följande proposition:
41:o.
Den, som gillar Utskottets af trenne Stånd godkända
förslag, att för Dref bör vid införsel erläggas 1 R:dr 24
sk. tull per Sk®, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages införselstullen å Dref till 2 R:dr Sk®.
Bevillnings-Utskottets Memorial, Nm 41.
31
Samt vidare i afseende på utförseln:
42:o.
Den, som, i likhet med livad Utskottet föreslagit,
samt Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden bifallit, anser
Dref böra vid utförsel draga 1 R:dr tull per Sk®, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Dref att vid utförsel åtnjuta tullfrihet.
Drefmat, denna artikel halva Preste- och Bonde-Stånden
eller gammalt och godkänt de af Utskottet föreslagne in- och utförsels-afgifter;
1 stycken af högst men deremot Borgare-Ståndet ansett införselstullen böra
2 famnars längd bestämmas till 6 sk. per Sk®, samt Ridderskapet och Adeln
soiulei hugget tåg- lj0rttagit den åsatte ulförselstullen.
/virKc •
Om icke eller i dessa hänseenden sammanjemkning
eger rum, derigenom att de sistnämnde 2:ne Stånden frånträda
berörde deras beslut, blir likaledes omröstning nödig
serskildt om in- och serskildt om utförselstullen sålunda:
a) 43:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Drefmat
böf bestämmas 30 sk. införselstull per Sk®, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å Drefmat att antagas lill 6 sk. Sk®.
b) 44:o.
Den, som bifaller alf, på sätt Utskottet föreslagit,
Drefmat bör beläggas med 1 R:dr tull per Sk® vid utförsel,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Drefmat att från utförselstull befrias.
])un, Trenne Stånd hafva godkänt den af Utskottet å Dun,
alla slug. alla slag, bestämda utförselstull; men som Ridderskapet och
Adeln ansett denna vara böra vid utförsel vara tullfri,
föranleder denna skiljagtighet en så lydande omröstning:
32
Bevillnings-Utskottcts Memorial, N\o 41.
45:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att för Dun, alla
slag, bör vid utförsel erläggas 24 sk. tull per IM, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Dun, alla slag, att få fritt från tull utföras.
Fernissa. Ridderskapet och Adeln, samt Preste-Ståndet hafva
godkänt, hvad Utskottet i afseende på tullbehandlingen af
Fernissa föreslagit; hvaremot Borgare-Ståndet beslutat, att
införselstullen derå skulle bestämmas till 8 sk., och BondeStåndet
ansett införsels-afgiflen böra antagas lill 16 sk. allt
per ‘tt.
Utskottet, som hemställer till de begge sistnämnde
Stånden, att de, med frånträdande af berörde deras beslut,
ville godkänna det medel-belopp af 12 sk., som Utskottet
och de 2:ne öfrige Stånden för denna artikel utsatt, får, i
fall detta förslag lemnäs ulan afseende, till omröstning öfverlemna
frågorna, först, huruvida Borgare- eller BondeStåndets
beslut skall uti hufvud-voteringen utgöra contraproposition,
sålunda:
46:o.
Den, som anser, att 8 sk. införselslull per W å Fernissa
skall utgöra contra-proposition i hufvud-voteringen
derom, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir Bonde-Ståndets beslut, att införselstullen å Fernissa
bör bestämmas till 16 sk. per contra-proposition:
Samt sedermera, huruvida det belopp, Utskottet föreslagit
eller det af sistnämnde begge alternativ, för hvilket
fleste rösterna afgifvas, bör blifva Rikets Ständers beslut,
nemligen:
47:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Fernissa
bör vid införsel åsättas 12sk. tull per W, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej; vin
-
Fi lion.
Fisk:
Saltad eller inlagd:
Anchovis,
Sardeller
och Thon
fisk.
Bih. lill Ä. St
fievillnings-Utskottels Memorial, N\o 41. 33
vinner Nej,
(i:a alternativet) bestämmes införselstullen å Fernissa till
8 sk. %.
(fö:a alternativet) kommer Fernissa att beläggas med 16
sk. införsels-afgift per Tb.
Den införselstull, Utskottet föreslagit å Fikon, bar vunnit
bifall af arne Stånd, mea som Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet bestämt införsels-afgiften derå till 2
sk., kommer, i händelse de bägge senare Stånden vidhålla
dessa deras beslut, följande votering att anställas:
48:o.
Den, som godkänner den införselstull af 1 sk. 8 r:st.
per %, Utskottet utsatt för Fikon, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införsels-afgiften å Fikon till 2 sk.
De tullbeslämmelser, Utskottet å dessa fisksorter föreslagit,
hafva blifvit godkände af 3:ne Riks-Slånd; hvaremot
Borgare-Ståndet ansett dels redactionen böra ändras till
”Fransk Anchovis, Sardeller och Tltonfisk”, dels värdet rättas
till 3a sk. och dels införselstullen höjas till 8 sk. per®.
Om Borgare-Ståndet vidblifver detta beslut, föranledes
deraf votering efter en så lydande proposition:
4.0:o
Den,
som gillar Utskottets förslag till redaction, värdes-
och tullbestämmelse å denna artikel, nemligen: Fisk:
saltad eller inlagd: Anchovis, Sardeller och Thon fisk, 3o sk.
värde och 6 sk. införselstull per ®, voterar Ja; den, det
ej Vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så införes i Taxan följande stadgande: Fisk, saltad
eller inlagd, Fransk Anchovis, Sardeller och Thonfisk, värde
3a sk. och införselstull 8 sk.
. Prot, 18.j.o och 18, fl, 5 Sami. Å Afid, dä Höft, 5
34
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 41,
Cabiljou, Längor
och Torsk,
Lax,
Trenne Riks-Stånd hafva bifallit den af Utskottet å
detta slags saltad eller inlagd fisk utsatta utförseis-afgift;
men som Ridderskapet och Adeln ansett så väl denna, som
alla öfrige under hufvud-rubriken Fisk förekommande artiklar,
å hvilka Utskottet föreslagit utförsels-tull, böra vara
från en slik afgift frie, så lära voteringar derom blifva af
nöden, enligt nedanstående i deras behöriga ordning förekommande
propositioner:
5 0:0.
Den, som anser Fisk: saltad eller inlagd: Cabiljou,
Längor och Torsk böra vid utförsel draga 6 sk. tull per
tunna, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir denna artikel vid utförsel tullfri.
Den af Utskottet å saltad Lax föreslagne införselstull
är af trenne Stånd antagen; men sorn Bonde-Ståndet bestämt
sagde tull till 6 R:dr 32 sk., kommer, i fall detta
beslut vidblifves, följande votering att ega rara:
51:0.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att å Fisk:
saltad eller inlagd: Lax: bör bestämmas 3 R:dr införselsafgift
per tunna; voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å denna vara till 6 R:dr 3a sk.
Vidare kommer, i afseende på den af Ridderskapet
och Adeln beslutade ofvannämnde befrielsen från utförselstull,
omröstning jemväl att ske, sålunda:
5a:o.
Den, som gillar Utskottets af trenne Riks-Stånd godkände
förslag, alt å Fisk: saltad eller inlagd: Lax bör bestämmas
12 sk. utförselstull per tunna, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
Bevillnings-Utskottets Memorial> N.-o 41.
35
Sill:
kommer, i likhet med hvad Ridderskapet och Adeln beslutat,
nämnde artikel att tullfritt kunna utföras.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt, hvad Utskottet rörande
saltad Sill föreslagit; men, utom den, på sätt nämndt
är, af Ridderskapet och Adeln beslutade tullfrihet vid utförsel,
har sistbemälda Stånd jemväl stadgat, att rubriken
skulle delas i a:ne, hvaraf den ena borde utgöras af Sill i
*:dels tunnor eller derunder med i R:dr 3a sk. värde och
8 sk. tull för hvarje Andels tunna, och den andra benämnas
”ali annan” med ett tullvärde af 8 R:dr 16 sk. och införselslull
af 3a sk. tunnan.
1 händelse sammanjemkning icke kan åstadkommas
sålunda, att Ridderskapet och Adeln frånlräder dess beslut,
kommer frågan att efter en så lydande voterings-proposition
afgöras:
K O .
oo:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser, att för Fisk:
sallad eller inlagd: Sill bör bestämmas ett gemensamt värde
och införselstull, det förra af 8 R:dr 16 sk. och den senare
af 3a sk. per lunna; voterar Ja; den, det icke vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer denna rubrik alt delas i tvänne, nemligen:
i *:dels tunnor och derunder med i R:dr 3a sk. värde
och 8 sk. införsels-afgift för hvarje ,t.:dels tunna; samt
all annan med 8 R:dr 16 sk. värde och 3a sk. införselstull
per lunna.
Vidare kommer omröstning att ske, angående den af
Ridderskapet och Adeln stadgade tullfrihet vid utförsel af
sallad Sill, sålunda:
54-'o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att Fisk:
saltad eller inlagd: Sill bör, ehvad den utföres i större eiler
’£■ mindre käril, beläggas med 4 sk- tull per tunna, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
36 Bevillnings-U tskottets Memorial, N'.o 41,
vinner Nej,
blir denna artikel fri från tull vid utförsel.
Strömming. Med föranledande af Ridderskapcls och Adelns sistbe
rörde
beslut föreslås ytterligare nedannämnde voterings-propositioner:
55:o.
Den, som gillar, att, på sätt Utskottet föreslagit, Fisk:
saltad eller inlagd: Strömming bör åsättas 4 sk- utförselstull
per tunna, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer ifrågavarande artikel att tullfritt kunna utföras.
56:o.
All annan »al- Den, sorn instämmer i Utskottets förslag, att för Fisk:
tadeller inlagd sajtiul eller inlagd, all annan bör vid utförsel erläggas 8 sk.
tull, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes tullfrihet vid utförsel af de under denna rubrik
inbegripne slag af saltad eller inlagd Fisk.
57:0.
Fisky Den, som godkänner den af Utskottet å Fisk: torr
Torr eller röktj eller rökt: Gråsidor eller Sej föreslagne ulförsels-afgift 8
Grasidor eller r;sti jjfii, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir detta slags fisk fri från tull vid utförsel.
Lax och Ål, Trenne Riks-Stånd hafva gillat den å torr eller rökt
Lax och Ål af Utskottet antagna införselstull; men sorn
Bonde-Ståndet ansett nämnde lullafgift böra höjas till 2
R:dr, kommer, i händelse sistberörde beslut icke frånträdes,
omröstning att anställas, angående införsels-afgiften,
efter en så lydande proposition:
B evillnings-TJt skottets Memorial, A7: o 41.
37
58:o,
Den, som gillar Utskottets förslag, att Fisk: torr eller
rökt: Lax och Al, bör vid införsel draga i R:dr 12 sk.
tull per L®, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å dessa fiskslag till 2 R:dr lM.
Med anledning af Ridderskapets och Adelns beslut om
så väl de ifrågavarande som ännu återstående fiskslagens
tullfrihet vid "utförsel, föreslås vidare följande voteringspropositioner;
5q:o.
Den, som gillar, att Fisk: torr eller rökt: Lax och Al
må, på sätt Utskottet föreslagit, beläggas med 3 sk. utförselstull
per L®, voLerar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blifva dessa fisksorter fria från tull vid utförsel.
60:0.
LUngor och Torsk, Den, sorn, lika med Utskottet, anser Fisk: torr eller
med derunder tn-roj^ . Lfing0r och Torsk, med derunder inbegripne Rotschel'
begripneRotscher,sarnt Klipp.} Stock- och Platt- eller Bred-fisk, böra vid utStock-
oc/f^p/a^-Jörsel vidkännas en tullafgift af 8 rist. per IM, voterar Ja;
eller Bred-fisk. den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma omförmälda fiskslag att fritt från tull få utföras.
61:0.
Andra slag. Den, som gillar Utskottets förslag, att å Fisk: torr
eller rökt: andra slag bör bestämmas 1 sk. 6 r:st. utförselstull
för Ub, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma de under ifrågavarande rubrik inbegripne slag af
torr eller rökt fisk att vid utförsel åtnjuta tullfrihet.
3$ Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 41.
Fjäder: Trenne Riks-Stånd hafva godkänt, hvad Utskottet, i
o sprit ad, afseende å ospritad och spiilad fjäder, föreslagit; hvaremot
spri t ad, Ridderskapet och Adeln ansett införselstullen å den ospri
tade
böra bestämmas till i R:dr per lM och att bägge slagen
böra medgifvas tullfrihet vid utförsel.
Om dessa beslut af Ridderskapet och Adeln vidhållas,
föi'anledas deraf följande voLeringar, nemligen:
6a:o.
a) Den, som gillar den af Utskottet å ospritad Fjäder
till 4o sk. föreslagne införselstull, voterar Ja; den, döt
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införsels-afgiften å Fjäder: ospritad att bestämmas
till i R:dr per
63:o.
bj Den, som anser, att, på sätt Utskottet föreslagit,
Fjäder: ospritad bör beläggas med a sk. utförselstull, voterar
Ja; dem, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir ospritad Fjäder vid utförsel tullfri.
64:o.
cj Den, som, lika med Utskottet, finnér Fjäder: spritad,
böra draga 4 sk. tull vid utförsel, röstar Ja; den, det ej
vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer tullfrihet att medgifvas spritad Fjäder vid utförsel.
Fjädrar: Den af Utskottet för Fjädrar: andra ej specificerade
*mära ej spe- föreslagna bestämmelse har af Preste- och Bonde-Stånden
«ificerade. blifvit godkänd. Deremot har Ridderskapet och Adeln förklarat,
att denna artikel såsom hörande till Slöjdevaror och
med dem dragande lika tull, borde ur den egentliga Taxan
uteslutas och endast i noten upptagas, med hänvisning lill
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 41.
39
Slöjdevaror ej specificerade; och Borgare-Ståndet åter väl
ansett artikeln böra serskildt i Taxan specificeras, men att
den till 33 \ procent föreslagna införselstullen borde nedsättas
till a5 procent.
I afseende å specificationen kommer, enligt hvad Utskottet
här ofvan för likartade fall antagit,
vid 3 Stånds beslut att förblifva,
men angående den af Borgare-Ståndet beslutade nedsättning
i införselstullen bör, såvida samma beslut vidhålles, följande
omröstning anställas:
65:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att för hvarje ioo
R:drs värde af Fjädrar: andra ej specificerade, bör erläggas
33 R:dr 16 sk. tull vid införsel, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
komma Fjädrar: andra ej specificerade, att, på sätt BorgareStåndet
stadgat, åsällas 25 R:drs införselstull för ett varuvärde
af ioo R:dr.
Flaskfoder, Likaledes i afseende å denna artikel, hafva Preste
oberäknadi
vdt- och Bonde-Stånden godkänt Utskottets förslag, men Riddervmrorne.
skåpet och Adeln, samt Borgare-Ståndet, hvar för sig, fattat
enahanda beslut, som vid Fjädrar: andra ej specificerade.
I följd hvaraf Utskottet föreslår enahanda behandlingssätt
här, som nyss förut vid Fjädrar, nemligen en så lydande
votering:
66:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Flaskfoder,
oberähiadt välvarorne, böra åsättas 33 R:dr 16 sk. införselstull
för hvarje ioo R:drs varuvärde, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma Flaskfoder att införtullas mot en afgift af 25 R:dr
för hvarje ioo R:drs värde.
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N'.o 41.
Den af Utskottet å Fläsk föreslagne införselstull af
1 R:dr 16 sk. per L%, har af Preste- och Bonde-Stånden blifvit
godkänd; men som Ridderskapet och Adeln nedsatt denna
tuli till 1 R:dr LS> och Borgare-Ståndet till 36 sk. för samma
qvantum, lärer, i fall dessa beslut icke frånträdas, omröstning
höra anställas, dels angående contra-propositionen:
67:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i liufvudsakliga
voteringen om införselstullen å Fläsk bör antagas
Ridderskapets och Adelns beslut, att sagde tull skall bestämmas
till 1 R:dr per L®, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
blir Borgare-Ståndets beslut, att införsels-tullen å Fläsk bör
utsättas till 36 sk. JM contra-proposition.
dels i hufvudsaken sålunda:
68:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Fläsk borvid
införsel draga 1 R:dr 16 sk. tull per IM, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(l:a alternativet) bestämmes införsels-tullen å Fläsk till 1
R:dr JM.
(2:a alternativet) kommer införselstullen å Fläsk att antagas
till 36 sk. per 1M.
Fransar, Galo- Frenne Riks-Stånd hafva bifallit den af Uskottet å
ner och Sno- Fransar, Galoner och Snören: andra slag föreslagna införrcn:
selstull af 1 R:dr 16 sk. W; men som Borgare-Ståndet an
nndra.
slag. sett denna afgift böra bestämmas till 1 R:dr per %, kommer,
om sistnämnde Stånd vidhåller detta dess beslut, omröstning
att ske efter en så lydande proposition:
69:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag till införselstull
-
40
Fläsk.
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N\o 41.
41
tull å Fransar, Galoner och Snören: andra slag, nemligen
1 R:dr 16 sk. per W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinuer-Nej,
kominer införsels-tullen å Fransar, Galoner och Snören: andra
slag, att bestämmas lill 1 R:dr S>.
Frugteroch bär, Till hvad Utskottet rörande denna rubrik föreslagit,
ej specificerade, hafva Tlenne Riks-Slånd lemnat bifall, hvaremot Borgareinlagda.
i bran- Ståndet ansett den utsträckning i redactionén nödig, att,
vin ellet 'allika, • stäj|et p,,. bestämmelsen inlagda i bränvin eller ättika”,
lydelsen borde blifva ”inlagda ulla slag.”
Derest denna mening icke af Borgare-Ståndet frånträdes,
föreslås votering i följande ordning:
70:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att den ifrågavarande
rubriken bör blifva ”Frugter och bär, ej specificerade,
inlagda i bränvin eller ättika” med 36 sk. värde
och 9 sk. tull per W vid införsel, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer lydelsen af denna rubrik att blifva ”Frugter och
bär, ej specificerade, inlagda alla slag” med bibehållande af
de utaf Utskottet föreslague värdes- och tullbestämmelser.
Frii. T renne Stånd hafva utan undantag godkänt, hvad Ut
skottet
i afseende på de serskilda slagen af Frö hemställt;
men Ridderskapet och Adeln har deremot förklarat, alt de
2:ne rubriker nemligen Hamp- och Linfrö samt Rof- och
Rapsatfrö, hvilka Utskottet åsatt utförselstull, borde från
en slik tull-afgift befrias; i följd hvaraf Utskottet föreslår
följande voteringar:
71 :o.
a) Den, som anser, att Frö: Hamp- och Lin- bör,
på sätt Utskottet föreslagit, vid utförsel vidkännas en tullafgift
af 4 sk. per tunna, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
Bill, till R, St, Prot, 1840 och 1841. 5 Sami, i Afd, 32 Haft, 6
42
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N",o 41,
vinner Nej,
kommer Hamp- och Linfrö att tullfritt kunna införas.
72:o.
b) Den, som godkänner Utskottets hemställan, att
Frö: Rof- och Rapsat må beläggas med 4 sk. utförsels-afgift
för tunnan, röstar Ja; den, det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
blir Rof- och Rapsatfrö fritt från tull vid utförsel.
Färger och Färg- Alla de serskilda bestämmelser för olika slag af Färning
sämnen. ger och Färgningsämnen, som Utskottet föreslagit, hafva af
trenne Riks-Slund blifvit godkände; men som Ridderskapet
och Adeln anseLt ändringar böra ske för en del af de i
Tave-förslaget uppräknade färgslagen sålunda, att införselsafgiflerne
borde bestämmas för Bresilja, raspad eller malen,
till 1 sk., för Fernbock, raspad eller malen, till 4 sk., för
Indigo till 2 sk. och för Sumack till 6 r:st., allt per®; äf
vensom
att Rödfärg borde befrias från utförsels-tull, så
lärer, ifall Ridderskapet och Adeln icke frånträder dessa beslut
och instämmer i hvad de öfrige Stånden stadgat, följande
voteringar böra ega rum, nemligen:
73:o.
Bresilja, ra- a) Den, som godkänner Utskottets förslag till inför
spad
eller ma- selstull å Bresilja, raspad eller malen, nemligen 8 r:st. %,
len. voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införsels-tullen å raspad eller malen Bresilja till
1 sk. per ®.
74:o.
Fernbock, ra- Z>)Den, som instämmer i den af Utskottet å Fernbock,
spad eller ma- raspad eller malen, föreslagne införselstull 3 sk. 4 r:st. per
Un. ®, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å raspad eller malen Fernbock att
utsättas till 4 sk. ®.
Indigo.
Rödfärg.
Sumack.
Fergmossa,
alla. slag,
Gallmeja.
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N\o 41. 43
75:o.
c) Den, sora gillar Utskottets förslag, att införselsafgiften
för Indiso bör bestämmas till 4 sk. ?t>, voterar Ja;
O O
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å Indigo till 2 sk. per ©.
76:o.
i) Den, som, lika med Utskottet, anser, att för Rödfärg
bör vid utförsel erläggas 2 sk. tull per tunna, röstar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir Rödjärg fri från utförsels-tull.
77:o.
e) Den, som bifaller Utskottets förslag, att Sumack
vid införsel belägges med 10 r:st. tull per W, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å Sumack till 6 r:st. W.
Trenne Riks-Stånd bafva godkänt den utförsels-tull,
Utskottet föreslagit å Färgmossa, alla slag; men som Ridderskapet
och Adeln anseLt Färgmossa icke böra vid utförsel
behäflas med någon afgift, kommer följande votering
att derom anställas:
78:o.
Den, som finnér Färgmossa, alla slag, böra vid utulförsel
draga 8 r:st. tull per IM, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Färgmossa af alla slag att fritt kunna utföras.
Utskottet bar föreslagit och 3:ne Riks-Stånd bifallit,
att Gallmeja bör åsättas 2 r:st. tull W vid införsel; men
som Ridderskapet oell Adeln förklarat denna artikel böra
få tullfritt införas, föranleder sistnämnde beslut, derest det
44
Bevillnings-Utskottets Memorial, 7V';o 41.
Cam:
BomullsHvitt,
under
N:o 26 efter
Engelsk beräkning,
N'.o 26 och deröfver,
.
Kamulls- eller
Redgarn,
ofärgadt, otvinnadt
och
odubbleradt
vidhålles, omröstning, hvilken torde böra verkställas efter
en så lydande proposition:
79:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Gallmeja bör
åsättas 2 r:st. införsels-tull per W, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes tullfrihet vid införsel af Gallmeja.
Utskottets åtgärd att classilicera Hvitt Bomullsgarn
efter dess numror, nemligen i Garn under N:o 26 efter
Engelsk beräkning och i Garn, af N:o 26 och deröfver med
32 sk. värde och 8 sk. införselstull å det förra, samt 40
sk. värde och 5 sk. införsels-afgift per % å det senare slaget,
har af 3:ne Riks-Stånd blifvit godkänd; hvaremot Borgare-Ståndet
ansett en slik classification icke böra ega rum,
utan beslutat, alt allt Hvitt Bomullsgarn skulle få införtullas
efter ett gemensamt värde och tull, det föi’ra af 40 sk.
och den senare af 6 sk. per W.
Såvida Borgare-Ståndet icke afstår från berörde dess
beslut och förenar sig med de öfrige Riks-Stånden, får Utskottet
för frågans afgörande föreslå följande voterings-proposilion:.
80:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Hvitt Bomullsgarn
bör delas i 2:ne rubriker, omfattande, den ena,
dylikt garn, ”,under N:o 26 efter Engelsk beräkning” med
32 sk. värde och 8 sk. införselstull W, och den andra sådant
garn af JY:o 26 och deröfver, med derå bestämdt
värde af 40 sk. och införsels-afgift 5 sk. per %, voterar Ja;,
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Garny Bomulls- Hvitt att införtullas efter ett gemensamt
värde af 40 sk. och tull af 6 sk. per %.
Trenne Riks-Stånd hafva bifallit Utskottets förslag till
införselstull 6 sk. % å ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt
Kamulls- eller Redgarn; men som Riddeiskapct och Adeln
ansett, denna tull böra bestämmas till 5 sk. per W, föreslås,
Bévillnings-Utskottets MemorialN\o 41.
45
Kar dulls- :
ofärgadt, 0-  tvinnailt och
odubbleradt,
ifall sislberörde beslut icke frånträdes, följande voteringsproposition:
81:o.
Den, som godkänner Ulskottets hemställan, att Garn:
Kamulls- eller Redgarn: öjär gådi, otvinnadt och odubbleradt
bör draga 6 sk. införselstull per W, voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införsels-afgiflen å denna artikel till 5 sk. W.
Ridderskapet och Adeln bar instämt i Utskottets förslag,
att ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt Kardullsgarn
borde på ett tullvärde af 2 R:dr per % tillåtas till införsel
mot 24 sk. tull;; hvaremot dels Preste- och Bonde-Stånden
ansett hittills gällande införsels-förbud å detta slags
Garn böra fortfarande bibehållas, dels Borgare-Ståndet förklarat,
att, med godkännande af de utaf Utskottet föreslagne
värdes- och tullbelopp, redactionen borde blifva: ofärgadt
och färgadt, otvinnadt och odubbleradt; i sammanhang
hvarmed nästföljande rubrik: färgadt, tvinnadt eller dubbleradt
Kardullsgarn af Borgare-Ståndet ansetts böra lyda
sålunda: ”Färgadt och ofärgadt, tvinnadt eller dubbleradt,
eller så kalladt brodergarn.”
Hvad nu först angår den förra af berörde garnsorter,
lärer, i händelse sammanjemkning icke kan ega rum, sålunda,
att Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
frånträda deras sins emellan skiljagtiga och förena sig i Preste-
och Bonde-Slåndens med hvarannan öfverensstämmande
beslut, omröstning böra anställas, dels till utrönande af
livilketdera Preste- och Bonde-Ståndens eller Borgare-Ståndets
beslut bör utgöra contra-proposition i den hufvudsakliga
voteringen, dels sedermera i sjelfva hufvudfrågan. Utskottet
föreslår alltså:
82:o.
Den, sorn'anser, att Preste- och Bonde-Ståndens beslut,
att Kardullsgarn: ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt
skall till införsel förbjudas, bör utgöra contra-proposition i
hufvud-voteringen, röstar Ja; den, det ej vill, röstar Nej;
46
Bevillnings-Utskottels Memorial, N\o 41,
vinner Nej,
kommer Borgare-Ståndets beslut, att, med antagande af införsels-friheten
mot de af Utskottet föreslagne värdes- och
tullbestämmelser, rubriken bör lyda: Kardullsgarn, ofärgadt
och färgadt, otvinnadt och odubbleradt, att antagas till
contra-proposition:
83:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Garn:
Kar dulls: ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt skall, med 2
R:dr värde, få införas mot 24 sk. tull per 0>, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(l:a alternativet) antages Preste- och Bonde-Ståndens beslut;
(2:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
Färgadt, tvin- Hvad Utskottet hemställt, rörande detta slag af Kard
nadt
eller ullsgarn, hafva Två Stånd godkänt, men, sedan, på sätt ofvan
dubblera t. ~r omnämndt, Borgare-Ståndet beslutat, att jemväl denna rubrik
skulle förändras, så att den borde lyda: Färgadt och ofärgadt,
tvinnadt eller dubbleradt, eller så kalladt brodergarn,
samt derjemte Bonde-Slåndet stadgat, att äfven ifråga varande
slags Kardullsgarn borde med införsels-förbud beläggas, blifver,
ifall sistberörde beslut vidhålles, omröstning nödig först
om contra-propositionen sålunda:
84:o.
Den, som anser, att Borgare-Ståndets beslut, att rubriken
bör blifva: Garn: Kardulls: färgadt och ofärgadt,
tvinnadt eller dubbleradt, eller så kalladt brodergarn, med
derå bestämdt värde af 2 R:dr 24 sk. och införsels-tull 16
sk. W, skall utgöra contra-proposition, voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir Bonde-Ståndets beslut, att färgadt, tvinnadt eller dubbleradt
Kardullsgarn skall med införsels-förbud beläggas,
contra-proposition vid den hufvudsakliga voteringen;
Bevill ni ngs-Ut skottets Memorial, N',o 41.
47
samt sedermera i hufvudsaken efter en så lydande proposition:
85:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Garn: Kardulls:
Järga dt, tvirmadt eller dubbleradt, bör på 2 R:dr 24
sk. värde % åsättas 16 sk. införsels-tull, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(l:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut;
(2:a alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
Utskottet har härvid ansett sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet derå, att, då, i händelse genom
omröstningen öfver voterings-propositionen med ordningsnumern
i skulle afgöras, att sådane hittills förbjudne varor,
som hädanefter blifva till införsel lillåtne, icke böra
få införas förr än från och med 1843, det följagtligen blifver
af nöden, att redactionen af dylika artiklar oförändrad
bibehålles, sådan den, enligt 1835 års Taxa, är, på det icke
genom en förändring i nämnde hänseende flere eller färre
varor må under anståndstiden från införsel utestängas, Utskottet
af detta förhållande funnit sig föranlåtet föreslå och
till bifall af Rikets Ständer hemställa:
att, om i:a voteringen på nyssnämnde sätt aflöper,
Borgare-Ståndets ofvan anförde beslut till förändrad
redaction af kard ullsgarn derigenom skola
anrns förfalla och de under N:is 82 och 84 föreslagne
voteringar om contra-propositioner således
icke komma att ega rum.
Linne', ofärgadt. Trenne Riks-Stånd hafva godkänt, hvad Utskottet i
afseende å ofärgadt Linnegarn föreslagit; men som Preste
Ståndet
beslutat, alt härvid skulle tilläggas en serskild rubrik,
innefattande, att finaste Linnegarn, hvaraf 4ooo alnar
väga högst 3 lod, borde på ett värde af 2 R:dr W beläggas
med 02 sk. införselstull, föreslår Utskottet, att, såvida icke
Preste-Ståndet från träder delta sitt beslut, följande votering
må ega rum:
48
Bevillnings-Utskottets Memorial, N'.o 41.
86:0.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, att Garn: Linne:
ofärgadt raå åsältas ett gemensamt värde af 36 sk. och
införselstull af 12 sk. %, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer att, jemte nyssnämnde rubrik och bestämmelser,
införas en ny så lydande rubrik: Garn: Linne: finaste,
hvaraf 4000 alnar väga högst 3 lod, tullvärde 2 R:dr och
införselstull 32 sk. per W.
Gevär alla slag Utskottets förslag uti Utlåtandet N:o 3o, att å denna
eller delar der- artikel borde bestämmas 33.* procents tull vid införsel, har
af. al Irenne Riks-Stånd blifvit godkändt; men som Borgare
Slåndet
ansett 25 procents tull böra artikeln åsättas, föranleder
sisLberörde beslut, såvida det vidblifves, en så lydande
votering:
87:0.
Den, som gillar Utskottets förslag, att, för Gevär, alla
slag eller delar deraf, bör bestämmas en införselstull af 33
R:dr 16 sk. för hvarje 100 R:drs varuvärde, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införsels-afgiften lill 25 R:dr för hvarje 100 R:drs
värde.
Gipsarbeten, ej Förhållandet med Gipsarbeten är alldeles enahanda,
specificerade. som med den nyss afhandlade artikeln Gevär &c., hvadan,
om Borgare-Ståndet icke eller i denna fråga Irånträder sitt
beslut, följande votering blir nödig:
88:0.
Den, som godkänner Utskottets af tre Riks-Stånd antagna
förslag, att Gipiarbeten, ej specificerade, böra för hvarje
100 R:dr värde vidkännas 33 R:dr 16 sk. införsels-afgift,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma, i likhet med hvad Borgare-Ståndet beslutat, Gips
arbe
-
Gins.
Bevillnings-Ulskollcls Memorial, N\o 41. 49
arbeten ej specificerade att åsättas 2 5 R:dr tull vid införsel
för hvarje 100 R:dr värde.
Till hvad Utskottet, i afseende å de serskilda slagen
af Glas, hemställt, hafva 2:ne Stånd lemnat bifall; hvaremot
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet följande
afvikelser derifrån blifvit beslutade, nemligen af Ridderskapet
och Adeln: att införselstullen skulle bestämmas å Spegelglas,
rå och oslipade eller så kallade glasämnen till 20
R:dr, å slipade ofolierade till 25 R:dr och å folierade till
3o R:dr, allt af 100 R:dr värde; samt å Glas andra slag,
hvita eller färgade, ej Specificerade, lill 12 sk. per Vb; och
af Borgare-Ståndet: att för Bouteljer, Burkar och Flaskor
öfver i kanna till och med \ kanna, värdet borde, för 100
st., antagas till 8 R:dr och införselstullen till 2 R:dr; att
för Bouteljer, Burkar och Flaskor af större rymd tull värdet
borde utsättas till 16 R:dr och införselstullen till \ R:dr
per 100 st.; att för hvitt fönsterglas skulle bestämmas, per
20 Band, 60 R:dr tullvärde och i5 R:dr införsels-afgift;
samt att för Glas andra slag ej specificerade borde antagas
12 sk. införselstull för W.
Om Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
vidblifva dessa deras beslut, föranleder sådant omröstning i
FörstärktStats-Utskott, enligt följande voterings-propositioner:
89:0.
a') Den, som godkänner Utskottets af Irenne Stånd
antagne förslag, att Glas: bouteljer, burkar och flaskor: öfver
i kanna till och med ’ kanna, böra åsättas 7 R:dr värde
och 2 R:dr 16 sk. införselstull per 100 st., voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes, på sätt Borgare-Ståndet stadgat, värdet till 8
R.dr och införselstullen till 2 R:dr per ioo:det å denna
glasvara.
Bilt. till R, St, Vrot, iS/fo och 1841• 3 Sami. i A/d, 32 Haft,
7
Bevillnings-Utskottets Memorial, N'.o 41.
go:o.
bj Den, som gillar Utskottets hemställan, hvilken af
Irenne Stånd blifvit godkänd, att å Glas: bouté!jer, burkar
och Jlaskor af större rymd lin i kanna, bör bestämmas 14
R:dr värde och 4 R:dr 32 sk. inforseistull per ioo R:dr,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut, dessa slags Glas
att åsättas 16 R:dr värde ioo:det och 4 R-dr införselstull.
gr:o.
c) Den, som, lika med Utskottets af Irenne Riksstånd
gillade förslag, anser, att för Glas? fönster- hvitt, bör
antagas 6o R:drs värde och if> R:drs 32 sk. införselstull
för 20 Band, röstar Ja; den, det ej vill^ voterar Nej;
vinner Nej,
blifver Borgare-Ståndets beslut, att Hvitt fensterglas skall,,
med bibehållande af ofvannämnda värde, beläggas med 15
R:dr införselstull per ao Band, gällande.
92:0.
d') Den, som godkänner Utskottets af tvenne Stånd
antagna förslag, att å Glas: spegel- rå och oslipade eller sä
kallade glasämnen bör sättas i5 R:dr inforseistull å hvarje
100 R:dr varuvärde, voterar Ja; den, del ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages, på sätt Ridderskapet och Adeln beslutat, införselsafgiften
å rå och oslipade spegelglas eller så kallade glasämnen
till 20 R:dr å 100 R:dr värde.
93:o.
e') Den, sorn, i Öfverensstämmelse med hvad Utskottet
föreslagit och tvenne Riks-Stånd beslutat, anser Glas?
spegel- slipade, of olierade böra vid införsel draga 20 R:dr
tull på 100 R:drs värde, voterar Ja; den, det ej vill, sotsiar
Nej; vinner Nej,,
Bevillnings-Utskottets Memorial, 2V:o 41,
51
Guld:
Bok:
kommer, jemlikt Ridderskapets och Adelns beslut, slipade,
ofolie rada spegelglas alt åsättas 25 R:dr införselstull på hvarje
100 R:drs värde.
94:0.
jf) Den, som gillar Utskottets af tre Riks-Ständ antagna
hemställan, att å Glas: spegel, slipade , folie rade bör
bestämmas 25 R:dr införsels-afgift för ioo R:drs varuvärde,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages Ridderskapets och Adelns beslut, alt slipade, folierade
Spegelglas skola för hvarje joo R:dr värde åsättas 3o
R:drs tull vid införsel.
gSto.
gj Den, som instämmer i hvad Utskottet föreslagit
och af två Stånd blifvit godkändt, att införselstullen å
Glas, andra slag, hvita eller färgade, ej specificerade bör
utsättas till iG sk per W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å hvita eller färgade, ej specificerade
Glas, andra slag att bestämmas till det af Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet stadgade belopp
12 sk. W.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag
tikla, till införsels-afgift, så väl för äkta som oäkta Bokguld; men
oäkta, som Ridderskapet och Adeln ansett sagde tull böra bestäm
mas,
å det förra slaget till io sk. och å det senare till 6 sk.,
lärer, i händelse dessa sistnämnde besTut icke frånlrädas,
omröstning ej kunna undvikas, i hvilket afseende Utskottet
föreslår följande volerings-proposilioner:
96:0.
aj Den, som gillar Utskottets förslag, att å Guld:
Bok, äkta bör bestämmas 8 sk. införselstull för en bok af
24 å »5 blad, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
52
Gäss:
insyltade,
rökta.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 41.
anlages införselslullen å äkta Bokguld lill io sk. för hvarje
hok af 24 å 25 blad.
97: o.
F) Den, som bifaller Utskottets förslag, att Guld:
Bok-, oäkta bör åsättas 5 sk. införselstull för en bundt af
12 böcker, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å oäkta Bokguld att bestämmas till
6 sk. per hvarje bundt, af 12 böcker.
De införsels-afgifter, Utskottet föreslagit för insyltade
och rökte Gäss, hafva Irenne Riks-Stånd godkänt, hvaremot
Borgare-Ståndet ansett dessa belopp böra nedsättas, för de
insyltade till 3o sk. per T’ö:dels tunna, och för de rökta
till 9 sk. stycket.
Så vida icke Borgare-Ståndet frånträder dessa sina
beslut, kommer omröstning alt ske, enligt 2tne så lydande
voterings-propositioner:
98:0.
a') Den, som gillar Utskottets förslag, ali för Gäss:
insyltade bör bestämmas 4osk. införselslull för hvarje ,V:dels
tunna, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å insyltade Gäss lill 3o sk. per /( :dels
tunna.
99:o"
Den, som, lika med Utskottet, anser Gäss: rökta
böra åsättas 12 sk. införselstul! stycket, yolerarJa; den, det
"ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselslullen å rökta Gäss till 9 sk. för stycket.
Handskar: Utskottets förslag till införselstull å Handskar har af
alla slag, trenne Stånd blifvit anlaget; men som Borgare-Ståndet be
-
Bevillnings-Utskottets Memorial'3 N.-o 41.
53
Hartz.
Hattar.
stämt, alt för hvarje skålpund borde vid införsel erläggas
4 R:dr 24 sk. i tull, kommer, så vida detta beslut vidblifves,
omröstning att ske i följande ordning.
100:0.
Den, som gillar det lullbelopp, Utskottet åsatt Handskar
af alla slag vid införsel, nemligen 3 R:dr skålpundet,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å Handskar af alla slag till 4 R;dr
24 sk. per skålpund.
Den införselstull, Utskottet föreslagit å Hartz, har af
Irenne Riks-Stånd blifvit godkänd; hvaremot Borgare-Ståndet
bestämt denna tull-afgift till 20 sk. lispundet.
Likaledes häröfver måste, om samman jemkning icke
eger rum derigenom, att Borgare-Ståndet från sin mening
afstår, omröstning anställas, i hvilket afseende Utskottet föreslår
följande proposition:
101:0.
Den, som anser införselstullen å Hartz böra, i öfverensstämmelse
med UtskolleLs förslag, bestämmas till 24 sk.
per lispund, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;j
vinner Nej,
kommer artikeln Hartz att åsättas 20 sk. tull vid införsel.
Utskottets förslag till införselstull å de serskilda slagen
af Hattar har utan undantag blifvit af Preste- och
Bonde-Stånden antaget. Deremot har Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-Ståndet dervid beslutat följande ändringar,
nemligen Ridderskapet och Adeln: att införselsafgiften
så väl för Italienska Slråhattar, som för Hattar af
siden eller annan väfnad, bör bestämmas till 3 R:dr 16 sk.
stycket; och Borgare-Ståndet: att Hattar: Italienska, stråböra
åsällas 2 R:dr 24 sk.; andra Stråhattar 36 sk., och
Hattar af läder, fiskben, papper, träd eller rötter m. m.
jemväl 36 sk. införselstull, allt per stycke.
Derest dessa Ridderskapets och Adelns samt Borgare
-
Bevillnings-Utsholtels Memorial, N\o 41.
Ståndets beslut icke frånträdas, blifva omröstningar i nyssnämnde
punkter nödige; och som i afseende först å Italienska
Stråhattar sistberörde begge Riks-Slånd bestämt sins
emellan skiljaktige införselsbelopp derå, kommer först votering
att anställas lill utrönande af contra-propositioner,
sålunda:
102:0. *
Den, som anser, att tili contra-proposition iden hufvudsakliga
voteringen om införselstullen å Hattar: Italienska,
strå-, bör antagas Ridderskapets och Adelns beslut, att derföre
skall vid införsel erläggas 3 R:dr 16 sk. stycket, vo erar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Borgare-Ståndets beslut, att Italienska Strähattar
böra åsättas 2 R:dr 24 sk. införselstull, att utgöra contraproposition.
För hufvudvoteringen föreslås vidare:
1 o3:o.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, att införselstullen
å Hattar: Italienska, strå- bör bestämmas till 3 R:dr
stycket, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(i:a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut;
(a:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
De öfrige omröstningarne vid artikeln Hattar torde
böra ske i följande ordning:
io4'.o.
Den, som instämmer i Utskottets af Irenne Riksstånd
godkända förslag, att Hattar: andra, strå- böra vid
införsel beläggas med 1 R:dr lull per stycket, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages, enligt Borgare-Ståndets beslut, införselstullen å
andra Stråhattar till 36 sk. stycket.
io5:o.
Den, som gillar, hvad Utskottet föreslagit och trennc
Bevillnings-Utskottets Memorialj N.-o 41.
55
Horn:
oarbetad! j
platler.
Riks-Stånd bifallit derutinnan, att införselstullen å Hatta?
af siden eller annan väfnad bör bestämmas till 2 R:dr 24
sk. stycket, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages den af Ridderskipet och Adeln Hattar af siden eller
annan väfnad åsatte införselstull, 3 R:dr iG sk. per st.
106:0.
Den, sorn godkänner Utskottets af trenne Riks-StåncL
gillade förslag, att för Hattar af läder, fiskben, papper,
träd eller rötter m. m. bör erläggas 1 R:dr införselstull per
slycke, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Hattar af läder, fiskben, papper,
träd eller rötter m. m. till det af Borgare-Ståndet stadgade
belopp af 36 sk. stycket.
Utskottet har föreslagit och trenne Stånd godkänt, alt
Horn: oarbetadt och platter, borde åsättas utförselstull, hvardera
slaget 2 sk. skålpundet; men som Ridderskapet och
Adeln för dess del förklarat dessa slag af Horn böra vara
från utförsels-afgift frie, komma följande voteringar att deröfver
anställas:
107:0.
ad) Den, som anser, att, på sätt Utskottet hemställt,
Horn: oarbetadt, bör vid utför el draga 2 sk. tull per skålpund,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer oarbetadt Horn att tullfritt kunna utföras.
1 oS:o.
b) Den, som gillar Utskottets förslag, att Horn: platter,
skall åsättas 2 sk. utförselstull skålpundet, röstar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir Horn: platter, vid utförsel tullfritt.
56
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 41.
Hudar och skinn, Likaledes hafva tvenne Riks-Stånd gillat Utskottets
sorn ej inbcgri- senaste förslag till in- och utförselstull å torra samt saltade
pas under pels-QC h r£ oberedda Hudar och skinn, hvaremot Borgare-StånObereda
torra ^et bestämt införsels-afgifterne, i öfverensstämmelse med
saltade och rä, Betänkandet N:o 21 eller till 1 sk. 8 r:st. för de torra och
till 10 r:st. för de saltade och rå allt per W samt Ridder
skapet
och Adeln ansett jemväl desse artiklar böra fritt
från tull kunna utföras; och som, ifall sistberörde beslut
•vidhållas, votering blir nödig, föreslår Utskottet följande
propositioner:
109:0.
a') Den, som gillar Utskottets förslag i Utlåtandet N:o
3o, att å Hudar och skinn, sorn ej inbegripas under pelsverk:
oberedda: torra, bör bestämmas 1 sk. tull per % vid
införsel, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
utsättes införselstullen å dessa slags Hudar och skinn till 1
sk. 8 r:st dS.
110:0.
bj Den, som anser Hudar och skinn, oberedda, torra,
böra, på sätt Utskottet hemställt, åsättas 4 utförselstull
per W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma torra, oberedda Hudar och skinn att tullfritt få
utföras.
111:0.
cj Den, som bifaller Utskottets senaste förslag, alt Hudar
och skinn: oberedcla: saltade och rå, böra åsättas 6 r:st. införsels-afgift
per %, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å saltade och rå obereclda Hudar
och skinn lill 10 r:st Ti
-
112:0.
dj Den, som godkänner Utskottets förslag, att Hudar
och
Bevillnings-Utskoltcls Memorialj N\o 41,
57
Humla.
Humrnei'.
Bili, till 11.
och Skinn, oberedda, saltade och rå skola vid utförsel beläggas
med 2 sk. lull per W, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
blifva saltade och rå, oberedda Hudar och Skinn fria från
tull vid utförsel.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Stånclet hafva
godkänt den införselstull, 1 R:dr 12 sk. XM, Utskottet åsatt
Humla; hvaremot Preste- och Bonde-Stånden ansett den
i 1835 års Taxa till 1 R:dr 24 sk. bestämda införsels-afgift
böra bibehållas.
Såvida icke de begge sistnämnde Stånden vilja frånträda
detta deras från Utskottets förslag ski 1 jagtiga beslut,
föreslår Utskottet för frågans afgörande, en så lydande voterings-proposilion:
113:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt införselstullen
å Humla bör antagas till 1 R:dr 12 sk. LW, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Humla till lR:dr24sk. per L^.
Som derjemte Trenne Riks-Stånd, lika med Utskottet,
ansett Humla böra vid utförsel åsättas 2 sk. tull per
L®; men Ridderskapet ocb Adeln beslutat att denna vara
skall tullfritt få utföras, blir omröstning jemväl häröfver
nödig sålunda:
114:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag till utförselstull
å Humla 2 sk. Lfö, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Humla att fritt från tull kunna utföras.
Hvad Utskottet föreslagit för Hummer är af Presteoeh
Bonde-Stånden godkändt; deremot har å ena sidan RidSt,
Prot. 1840 och 1841. 5 Sami, 1 Aftl, 32 ITaft, 8
58
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 41,
Hiir.
Borst,
derskapet och Adeln anselt den af Utskottet till 4 sk. per
tjog antagne utförsels-tullen böra nedsättas till 2 sk., samt,
å den andra, Borgare-Ståndet, med ändring af värdet från
föreslagne 2 R:dr 32 sk. till 3 R:dr 16 sk., höjt utförselstullen
till 8 sk. tjoget.
Om de af sistnämnde 2:ne Stånd sålunda fattade beslut
icke frånträdas, kan omröstning icke undvikas, först till
utrönande af contra-propositionen, sålunda:
115:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudvoteringen
om Hummer bör antagas Ridderskapets och Adelns
beslut, att å denna artikel skall, på det af Utskottet åsatte
värde, bestämmas 2 sk. utförselstull per tjog, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Borgare-Ståndets beslut, att värdet och utförselstullen
å Hummer böra höjas, det förra till 3 R:dr 16 sk.
och den senare till 8 sk. tjoget, att utgöra contra-proposition.
Och sedermera i hufvudfrågan:
116:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt för Hummer
bör antagas 2 R:dr 32 sk. värde och 4 sk. utförselstull
per tjog, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(l:a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut;
(2:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
De utförsels-afgifter, Utskottet föreslagit å de serskilda
slagen af Hår, hvilka inom landet äro att tillgå, hafva
af 3:ne Riks-Slånd blifvit godkände; men som Ridderskapet
och Adeln ansett alla slag af Hår utan undantag böra vara
från uiförselstull frie, föranleder sistnämnde beslut följande
voteringar:
11'7:o.
Den, som anser, att Här: Borst bör, i öfverensstäm
-
Bäfver- eller
Cas tor
-
ila)'- eller Kanin
-
Hast- eller Tagel.
Mennisko
-
Not
-
Bevillnings-Utskottets MemorialN'.o 41. 59
melse med Utskottets förslag, beläggas med 10 sk. utförselstull
per Lfå, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Borst att tullfritt kunna utföras.
118:o.
Den, som gillar Utskottets hemställan, att Hår: Bäfver-
eller Castor- bör åsätlas 2 R:dr 24 sk. utförselstull få,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blifver Bäfver- eller Castör-Hår fritt från tull vid utförsel.
119:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Hår: Hareller
Kanin- skall vid utförsel vidkännas 4 sk. tull per få,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
befrias Har- eller Kanin-Här från utförselstull.
120:o.
Den, som instämmer i hvad Utskottet föreslagit derom,
att Hår: Häst- eller Tagel belägges med 2 r:st. utförselstull
få, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Hästhår eller Tagel icke att åsättas någon utförselstull.
121:o.
Den, som gillar Utskollels åsigt, att för Hår, Menniska-
stadgas en afgift vid utförsel af 4 sk. få, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir Mennisko-hår fritt från utförselstull.
122:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Hår:
Nöt- må antagas 4r:st. tull per Lfå vid utförsel, voterar Ja;
den, det ej vill, votei'ar Nej;
CO
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N\o 41.
alla andra slag.
ej specificerade.
Häcktor, Hakar
och Shjskjor.
Hängslen.
vinner Nej,
bestämmes tullfrihet för export af Nöt-hår.
123:o.
Den, som bifaller att, på sätt Utskottet hemställt,
Hår: alla andra slag, ej specificerade, beläggas med 10 sk.
utförsels-afgift per LW, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
komma Här: alla andra slag, ej specificerade att utan afgift
kunna utföras.
Det af Utskottet å Häcktor, Hakar och Hy sk jor till
3 R:dr % bestämda tullvärde har af 3:ne Stånd blifvit godkändt;
hvaremot Borgare-Ståndet ansett samma välde böra
rättas till 4 R:dr per “fö; och får ULskottet af sådan anledning
och i händelse detta beslut icke af Borgare-Ståndet
frånträdes, öfverlemna frågan till votering, sålunda:
124:o
Den, som anser tull värdet å Häcktor, Hakar och
Hy skjör böra, på sätt Utskottet föreslagit, antagas tili 3
R:dr per %, voterar Ja; den, det ej vill, vinerar Nej;
vinner Nej,
kommer tullvärdet å Häcktor, Hakar och Hy skjör att utsättas
till 4 R:dr %.
Utskottets förslag, att Hängslen böra införlullas efter
värde med 33 R:dr 16 sk. för hvarje 100 R:dr har af Tre
Stånd blifvit gilladt; hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat,
att förtuilningen skall ske efter vigt med 4 R:dr
värde och 1 ,R:dr 16 sk. införselstull per men som, vid
det förhållande alt det införselsbelopp, Ridderskapet och
Adeln åsatt %, innefattar samma procent å det derå antagne
värdet, som de 3:ne andra Stånden bestämt, förändringen
icke skäligen kan belragtas såsom på tull-intraden
inverkande, har Utskottet trott Ridderskapets och Adelns
berörda beslut
Ingefära: torr.
Instrumenter:
Musikaliska:
Violer.
Inventarier,
Skepps
Nya,
för byggnad
$LC.
Bevillnings-Utskotlets MemorialN\o 41. 61
icke böra till någon åtgärd föranleda, utan frågan,
genom hvad de tre öfrige Stånden stadgat, anses
afgjord.
Den införselstull, Utskottet föreslagit å torr Ingefära,
hafva Tre Riks-Stånd godkänt; men som Borgare-Ståndet
ansett samma tullafgift höra bestämmas till 2 sk. per %,
kommer, ifall sistnämnde bestämmelse icke frånträdes, votering
att anställas i följande ordning:
125:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Ingefära:
torr bör antagas 1 sk. 10 r:st. tull % vid införsel, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer torr Ingefära att beläggas med 2 sk. införselstull
för %.
Utskottets förslag till värde och införselstull å Violer
af Trenne Stånd gilladt; hvaremot 10 R:dr lullvärde
och 2 R:dr införselstull stycket blifvit detta slag af Instrumenter
utaf Ridderskapet och Adeln åsatt; i följd af hvilket
sistberörde beslut, såvida det vidblifves, omröstning
blir af nöden sålunda:
126:o.
Den, som godkänner Utskottets hemställan, alt, bland
Musikaliska Instrumenter, Violer böra åsättas 4 R:dr värde
och 1 R:dr införselstull stycket, voterar Ja; den, det ej vill,
voteiar Nej;
vinner Nej,
bestämmes tullvärdet å Violer till 10R:dr och införselstullen
till 2 R:dr per stycke.
Utskottets förslag, att Inventarier, Skepps-, Nya, för
byggnad, tackling eller utrustning, men ej hänförliga till
husgerådssaker eller beklädnadspersedlar skola få intöras
mot en afgift af 10 procent af värdet, bar af Trenne Stånd
blifvit godkänd t, men Borgare-Ståndet bar dervid beslutat
/
62
Bevilliiings-Utskotlcls Memorial, N\o 41.
Jern:
Gjutet :
Tacklast
-
den förändring, att i redactionen borde, näst efter nya, tilläggas
i Taxan ej specificerade. Häraf blir en följd att,
om Borgare-Ståndet vidblifver berörda sitt beslut, omröstning
måste anställas, för hvilket fall Utskottet föreslår en
”så lydande proposition:
127:o.
Den, som anser, att, med godkännande af den utaf
Utskottet föreslagna redaclion för denna artikel, nemligen:
Inventarier, Skepps- nya, för byggnad, tackling eller utrustning,
men ej hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar,
å artikeln, så lydande, bör bestämmas 10 R:dr
införselstull för hvarje 100 R:dr varu-värde, voterar Ja; den,
det vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer sagde afgift af 10 R:dr för 100 R:dr värde alt antagas
såsom införselstull å samma artikel sådan den blifvit
af Borgare-Ståndet till sin lydelse bestämd, nemligen: Inventarier,
Skepps- Nya, i Taxan ej specificerade, för byggnad,
tackling eller utrustning behof iga, men ej hänförliga
till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar.
Uti Betänkandet N:o 21 har Utskottet föreslagit, att
skillnad måtte göras emellan Tack- och Barlast-jern af Berg•
och Bär- mapn samt c[e(- af Sjö- och Myrmalm, med serskilda tullbestämmelser
för h vartdera slaget. I Utlåtandet N:o 30 deremot
hemställde Utskottet, att allt slags Tack-och Barlastjern
måtte återföras under en gemensam rubrik samt vara
förbjudet så vid in- som utförsel.
Ridderskapet och Adeln har i afseende å denna artikel
endast besluiat, det serskilda stadgande, att, för den
händelse, Kongl. Maj:t skulle finna att förbud mot in- eller
utförsel af denna vara icke bör ega rum, utförselstullen
borde bestämmas, för Tack- och Barlast-jern af Bergmalm,
till 4 R:dr 24 sk. och af Sjö- och Myrmalm till 16 sk.
Sk %, samt införselstullen till 2 R:dr för det förra och 4
R:dr 24 sk. för det senare slaget.
Presle-Slåndet har bestämt förklarat rubriken böra
delas i Bergmalms- samt Sjö- och Myrmalms-jern med 9
Bevillnings-Ulskottcls Memorial, N'.o 41.
63
af Bergmalm,
R:dr värde Sk® samt förbud mot in- och utförsel å Bergmalmsjernet,
och 8 R:dr värde, 2 R:dr in- och 16 sk. utförselstull
per Sk® å Sjö- och Myrmalms-jern; hvarjemte
Ståndet beslutat, att, för det fall, att Kongl. Maj:t ansåge
förbuden å det förra slaget böra upphäfvas, tull-afgiften
derå skulle, så vid in- som utförsel, bestämmas lill 4 R:dr
24 sk. Sk®.
Borgare-Ståndet har likaledes stadgat, att Tack- och
Barlast-jern afBergmalrn borde skiljas från det af Sjö- och
Myrmalm; att å den Jörra sorten skulle bestämmas 9 R:dr
värde Sk® och förbud mot in- och utförsel deraf; samt att å
den senare sorlen lullvärdet skulle antagas till 8 R:dr per Sk®
och införselsförbud derå fastställas; hvaremot det skulle
kunna få utföras uppå ansökan af hvarje producent och under
de af Kongl. Maj:t bestämmande controller, tillräckliga
att förhindra export af Bergmalms-tackjern; med hänsigt
hvartill utförseln bestämdes till 16 sk. per Sk® Stapelst.-vigt.
Slutligen har Bonde-Ståndet stadgat, att allt Tackoch
Barlast-jern skall, med 8 R:drs värde Sk®, vara till
införsel förbjudet, men kunna utföras mot 2 R:dr tull per
Sk®; äfvensom alt, i händelse förbudet af Kongl. Majit
upphäfves, de i Betänkandet N:o 21, enligt hvilket artikeln
är delad i 2:ne rubriker, utsatte tullbestämmelser skulle
tillämpas; och får Utskottet, som af Ridderskapets och Adelns
samt Bonde-Ståndets beslut, alt skillnad bör göras
emellan Bergmalms- samt Sjö- och Myrmalms-jern, i fall
förbuden mot in- eller utförsel komme att upphäfvas, anser
sig kunna taga för afgjordt, att omförmälda Stånd dermed
velat uttrycka detsamma, som af Preste- och BorgareStånden
formligen blifvit stadgadt, att nemligen Tack- och
Barlast-jern bör i allmänhet indelas i de 2:ne af UlskolteE
uti Betänkandet N:o 21 föreslagne rubriker, alltså, under
förutsättning att alla Stånden häruti instämma, lill Rikets
Ständers afgörande föreslå hvardera rubriken serskildt.
Som, hvad nu först angår Bergmalms-jernet, alla
Stånden derå stadgat införselsförbud, återstår att, i afseende
å utförseln, rörande hvilken Tre Stånd likaledes bestämt
64
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N\o 41.
nf Sjö- och
Myrmalm,
förbud, lill Bonde-Ståndet, som ansett denna böra medgifvas
mot 2 R:dr tull på 8 R:drs värde, hemställa, att det
behagade frånträda detta sitt beslut och instämma i de Öfriges.
I annat fall blir votering nödig, enligt en så lydande
proposition:
128:o.
Den, som instämmer i Ridderskapets och Adelns samt
Preste- och Borgare-Ståndens beslut, att Jeni: gjutet: Tackoch
Barlast- af Bergmalm skall, med ett åsatt värde af 9
R:dr Sk®, till utförsel förbjudas, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer, enligt Bonde-Ståndets beslut, dylikt Jern att till
utförsel medgifvas mot 2 R:dr lull på 8 R:dr värde Sk®
Stapelslads-vigt.
Beträffande sedermera Tack-och Barlasl-jernet afSjöoch
Myrmalm, hafva, på sätt ofvan är nämndi, Ridderskapet
och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden derå stadgat
införselsförbud, men Presle-Slåndet ansett detsamma
böra få införas mot 2 R:dr tull på 8 R:dr värde, och, i
afseende å utförseln, endast Ridderskapet och Adeln godkänt
Utskottets derå utsatta förbudsbestämmelse; hvaremot de
öfrige Stånden ansett böra få utföras, Preste-Såndet mot
16 sk. tull per Sk® och Bonde-Ståndet mot en afgift af 2
R:dr Sk®, med 8 R:dr värde, samt Borgare-Ståndet sålunda,
att tullen bestämdes till 16 sk. Sk®, men att utförseln
skulle få ega ruin endast uppå ansökan af hvarje producent
och under de af Kongl. Maj:t bestämmande con t roller,
tillräckliga att förhindra export af Bergmalms-Taekjern.
Med anledning häraf, hemställer Utskottet, att, angående
införseln, Preste-Ståndet ville instämma i de öfrige
Ståndens åtgärd att bestämma förbud, och, rörande utförseln,
att Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden ville frånträda
sina sins emellan skiljagtiga beslut och förena sig i Utskottets
af Ridderskapet och Adeln antagna förslag, att äfven deremot
bör stadgas förbud. — Skulle åter å denna framställning
-
Bevillnings-TJtskottets Memorial, N\o 41.
65
ning icke fästas afseende, föreslår Utskottet, med hänsigt
först till införseln, en så lydande proposition:
129:0.
Den, som, lika med Ridderskapet och Adeln samt
Borgare- och Bonde-Stånden, bifaller Utskottets förslag,
att Jern: gjutet: Tack- och Barlast- aj Sjö- och Myrmalm
bör lill införsel förbjudas, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
medgifves detta slags Jern till införsel mot 2 R:dr tull per
skeppund stapelstadsvigt.
Samt sedermera angående utförseln, dervid blir nödigt,
att conlra-proposilionen först utrönes, sålunda:
i3o:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i lmfvudvoteringen
om utförsel af Jern: gjutet: Tack- och Barlastaf
Sjö- och Myrmalm bör antagas Preste-SLåndets beslut,
att varan skall få utföras mot 16 sk. lull skeppundet stapelstadsvigt,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så kommer serskild votering att anställas, angående hvilketdera
Borgare- eller Bonde-Ståndets beslut bör i hufvudvoteringen
utgöra contra-proposition, nemligen:
131 :o.
Den, som anser, att till contra-proposition skall arn
tagas Borgare-Ståndets beslut, att ifrågavarande artikel väl
bör mot 16 sk. tull skeppundet stapelstadsvigt få utföras,
men likväl icke annorlunda, än uppå ansökan af hvarje
producent och under de af Kongl. Muj:t bestämmande controller,
tillräckliga att förhindra export af BergmalmsTackjern,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer contra-propositionen att utgöras af Bonde-Ståndets
beslut, att Jern: gjutet: Tack- och Barlast- af Sjö- och
Bih, lill R, St, Prot, 1840 och 1841. 5 Sami. i AfcL, 32 Haft, 9
66
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N:o 41.
Bomber och Kulor,
Kanoner,
Stycken, Nickhakar
och Mörsare
samt finare
och gröfre Lavetter,
Kanoner, Stycken
, Nickh akar
och Mörsare, ostämplade
och ohorrade,
Hållar
Mjrmalm skall kunna ulföras mot 2 R:dr tull per skeppund
stapelstadsvigt.
För liufvudsakliga voteringen föreslås slutligen följande
proposition:
i32:o.
Den, som godkänner Utskottets senaste af Ridderskapet
och Adeln antagna förslag deruti, att Jern: gjutet:
Tack- och Barlast- af Sjö- och Myrmalm skall till utförsel
förbjudas, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(i:a alternativet) antages Preste-Ståndets beslut;
(a:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut;
(3:e alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
Utskottets förslag, att å Bomber oell Kulor etc. måtte
bestämmas tullfrihet vid utförsel, har af Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Slåndet blifvit godkändt, hvaremot Presteoch
Borgare-Stånden ansett denna artikel böra beläggas med
3a sk. utförselstull å hvarje skeppund stapelstadsvigt.
Derest sistnämnde bägge Stånd icke frånträda dessa
deras enahanda beslut, måste omröstning anställas på följande
sätt:
i33:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt Jern: gjutet:
Bomber och Kulor, Kanoner, Stycken, Nickhakar och
Mörsare samt finare och gröfre Lavetter skola vid utförsel
vara frie från tull, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer den ifrågavarande artikeln att beläggas med 3a sk.
utförsels-afgift per skeppundet stapelstadsvigt.
Utskottet har i dess Utlåtande N:o 3o föreslagit, att
rubriken Kanoner, Stycken etc. borde delas i 2:ne, hvaraf
den ena skulle omfatta: Kanoner, Stycken, Nickhakar och
Mörsare, ostämplade och oborrade med 9 R:dr värde per
Bevillnings-Utskottcts Memorial, N\o 41.
67
ofver tums skeppund stapelstadsvigt samt 4 Rtdr tull-afgift vid införsel
tjocklek samt Lod ^ förbud mot utförsel, samt den andra: Hällar öfver if
ochLodjor öfver t^ms tjocklek san.t Lod och Rödjor öfver i skeppunds vigt
%S:n,VlSt stycket med 9 R:dr värde och 4 R:dr 24 sk. lull per skeppund
stapelstadsvigt, så vid in- som utförsel.
Ridderskapet och Adeln har gillat fördelningen i
2:ne rubriker, äfvensom hvad Utskottet i afseende å den
förra deraf i öfrigt föreslagit, men, beträffande den senare
rubriken, bestämt, att jemväl å den borde antagas förbud
mot utförsel.
Preste-Ståndet har likaledes godkänt, så väl indelningen
i 2:ne rubriker, som de bestämmelser, hvilka i Utlåiandet
N:o 3o blifvit för den förra föreslagne, men deremot
ansett, att å den senare rubriken borde, med ett värde
af 9 R:dr, antagas förbud både mot in- och utförsel.
Borgare-Ståndet åter har ogillat den ifrågavarande
sönderdelningen och ansett en gemensam rubrik böra antagas
med 9 R:drs värde per skeppund stapelstadsvigt, samt
förbud både mot in- och utförsel.
Bonde-Ståndet har gillat fördelningen och skiljt sig
ifrån Ulskollets senaste förslag endast derutinnan, alt ut
försels-tullen
å den senare rubriken Hällar öfver etc., blifvit
nedsatt lill 2 R:dr 24 sk. skeppundet.
Då således icke något Riks-Slånd instämt i Utskottets
förslag i dess helhet, och samtlige Slånden derjemte sins
emellan varit af skil jakt ige meningar, i följd hvaraf sammanjemkning
till ett gemensamt beslut synes mola svårighet,
får Utskottet föreslå, att frågan må underställas omröstning
på så sätt, att Ridderskapets och Adelns beslut antages
lill Ja-proposition och ettdera af de öfrige Ståndens
till Contra-proposi!ion, sedan genom preliminära voteringar
blifvit afgjordt, hvilketdera af sistberörde beslut bör till Nejproposition
antagas.
Sältet för omröstningen skulle då blifva:
i34:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudvoteringen
om Jern: gjutet: Kanoner, Stycken, Nickhakar
och Mörsare, ostämplade och oborrade, Hällar öfver 1 \
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 41,
tums tjocklek samt Lod och Lödjor öfver i skeppunds vigt
stycket bör antagas Preste-Siåndels beslut, att denna rubrik
väl bör fördelas i 2:ne med 9 R:drs värde skeppundet stapelstadsvigt,
4 R;dr införselstull och förbud mot utförsel å
den ena, nemligen: Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare,
ostämplade och oborrade, samt 9 R:drs värde och förbud
mot både in- och utförsel å den andra, eller Hällar
öfver 1 \ tums tjocklek, samt Lod och Lödjor öfver 1 skeppunds
vigt stycket, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir serskild omröstning nödig till utrönande af, hvilketdera
Borgare- eller Bonde-Ståndets beslut bör blifva contraproposition
, nemligen:
i35:o.
Den, sorn anser, att contra-propositionen bör utgöras
af Borgare-Ståndets beslut, att fördelning i a:ne rubriker
icke bör ega rum, utan att, med ett gemensamt värde af
9 R:dr Sk© St. v., förbud mot in- och utförsel bör stadgas
å den ifrågavarande artikeln i dess helhet, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blifver Bonde-Ståndets beslut, att artikeln skall delas i ofvannämnde
a:ne rubriker med 9 R:dr värde Sk© och 4
R:dr införselstull samt förbud mot utförsel å den förra, och
9 R:dr värde, 4 R:dr sk. in- och 2 R:dr 24 sk. utförselstull
Sk©, allL St. v. å den senare rubriken, contra-proposition.
Hufvudsakliga voteringen kommer derefter att lyda
sålunda:
i36:o
Den, som godkänner Ridderskapels och Adelns beslut
vid artikeln Jern: gjutet: att Kanoner, Stycken, Nickhakar
och Mörsare ostämplade och oborrade bör utgöra en
rubrik för sig, med 9 R:dr värde per Sk© St. v., 4 R;dr
införselstull och förbud mot utförsel, samt Hällar öj ver i\
tums tjocklek, samt Lod och Lödjor öfver 1 Slitb vigt stycket
blifva en serskild rubrik med 9 R:dr värde Sk© St. v.,
Bevillnings-Ulskotlcls Memorial, N.-o 41.
6<J
Casserade Kanoner
och Bomber
samt Mörsare,
4 R:dr 24 sk. tull vid införsel, men förbud mot utförsel,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(i:a alternativet) antages Preste-Slåndets beslut;
(21a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut;
(3:e alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets
förslag i Utlåtandet N:o 3o lill redaction och tullbestämmelser
å casserade Kanoner och Bomber samt Mörsare;
hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att artikeln bör
vara fri från utförselstull, och Borgare-Ståndet ansett orden
”och kulor” böra vid slutet af rubriken tilläggas samt tullvärdet
rättas till 8 R:dr Sk®; och lärer, i händelse sistberörde
2:ne beslut icke frånträdas, omröstning böra anställas
först angående värdet och redactionen sålunda:
137:0.
Den, som godkänner Utskottets förslag lill värde och
redaction å denna artikel, nemligen det förra 5 R:dr 16 sk.
Sk® St. v. och den senare casserade Kanoner och Bomber
samt Mörsare, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bifalles Borgare-Ståndets beslut, att artikeln bör lyda: casserade
Kanoner och Bomber samt Mörsare och kulor samt
värdet antagas till 8 R:dr Sk® St. v.
Samt sedermera angående utförseln:
i38:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, all Jern: gjutet:
casserade Kanoner och Bomber samt Mörsare skola åsältas
2 R:dr utförselstull Sk® St. v., voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer, på sätt Ridderskapet och Adeln beslutat, denna
artikel att tullfritt få utföras.
70
Bevillnings-Utskoltels Memorial, N.-o 41.
Grytor och Kitt- Ulskollels förslag till bestämmelser för dessa slag af
lar, Hallar af gjute[ jern |,ar af Ridderskapet och Adelil samt Bonde-Stån
\ek
1 och deran- (*et godkändt; hvaremot Preste- och Borgare-Stånden
der,Kakelugnar, stadgat, del förra: att Grytor och Kittlar borde utgöra en
Lod och Lodjur egen artikel, åsäUas 24 B:dr värde Sk® St. v., vara till intill
vigter aj till försel förbudna och beläggas med 24 sk. utförselstull Sk®;
och medi skep- samt ”Hällar af [i tums 1 jocklek och derunder, Kakelugnar,
SStotpar^till oc*1 Rödjor till vigter af till och med 1 Sk® vigt stycGallerverk
och ^'et’ Stolpar lill Gallerverk och Ledstänger dertill samt
Ledstänger der- Slussportar” upptagas under en rubrik för sig med 24 Rtdr
till samt Sluss- tullvärde för Sk®, förbjudas till införsel och åsättas 24 sk.
portar. utförselstull per Sk®; samt det senare eller Borgare-Stån
det:
likaledes att rubrikerna böra blifva 2:ne, nemligen den
ena: Grytor, Kittlar, Kakelugnar, Gallerverk, samt apterade
Stolpar och Ledstänger dertill och Slussportar med 24
R:dr värde per Sk® St. v., 6 R:dr införselstull och tullfrihet
vid utförsel; samt den andra: Hällar af 1 ‘ tums tjocklek
och derunder till och med 1 turn, Lod och Lödjor till
vigter af i Sk®ds vigt och derunder, lill och med \ Sk®
med 10 R:dr värde per Sk® St. v., förbud mot införsel och
2 R:dr utförselstull.
Som Presle-Slåndet stadgat samma värdes- och tull
bestämmelser
för bägge rubrikerna, men, vid sådant för
hållande,
beslutet, hvad angår fördelningen i 2 rubriker,
såsom lill någol ändamål icke ledande, torde böra förfalla,
kommer, i händelse hvarken bemälde Stånd frånträder skiljagtighelen,
i afseende å in- och utförsels-bestämmelserna,
eller Borgare-Ståndet afstår från dess beslut om såväl fördelningen
af rubriken som om värden och tullafgifter, omröstning
att anställas, dervid först blir nödigt att afgöra,
hvilkeldera af sistberörde bägge Stånds beslut bör utgöra
contra-proposition, för hvilket ändamål" Utskottet föreslår
följande voteringssätt:
139:0.
Den, som anser, alt contra-propositionen i hufvudvoteringen
om ifrågavarande artikel bör utgöras af PresteStåndels
beslut, att Jern: gjutet: Grytor och Kittlar, Hällar
aj t\ tums tjocklek och derunder, Kakelugnar, Lod och
Bevillnings-Utskotlets Memorial, JV:o 41.
71
Lödjor till vigter af till och med 1 Skit' vigt stycket, Stolpar
till Gallerverk och Ledstänger dertill samt Slussportar
bör åsätlas R:dr värde, förbud mol införsel och sk.
införselstull Sk® St. v., voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer contra-proposilionen att bestå af Borgare-Ståndets
beslut, att artikeln skall delas i a:ne rubriker, innefattande,
den ena, Grytor, Kittlar, Kakelugnar, Gallerverk samt
apterade Stolpar och Ledstänger dertill och Slussportar med
a4 R:dr tullvärde per Sk® St. v., 6 R:dr inlörselstull, och
frihet vid utförsel, samt den andra: Hällar af i\ tums
tjocklek och derunder till och med 1 tum, Lod och Lödjor
till vigter af 1 Skit vigt och derunder till och med \ SkW
med 10 R:dr lullvärde per Sk® St. v., förbud mot införsel
och 1 R:dr utförselstull.
Derefter kommer att röstas i hufvudsaken efter en så
lydande volerings-proposilion:
i4o:o.
Den, som gillar Utskottets af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet godkända förslag, att Jeni: gjutet:
Grytor och Kittlar, Hällar af 1 i tums tjocklek och derunder,
Kakelugnar, Lod och Lödjor till vigter af till och
med 1 SkW vigt stycket, Stolpar till Gallerverk och Ledstänger
dertill samt Slussportar böra, sammanfattade under
en rubrik, åsättas 24 Rtdr lullvärde Sk® St. v., medgifvas
till införsel mot en lull af 6 R:dr Sk® och tullfritt kunna
utföras, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(i:a alternativet) bifalies Preste-Slåndels beslut;
(a:a alternativet) bifalies Borgare-Ståndets beslut.
Alli anim gjutet Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Ulskollets förslag
arbete ej speci- till tullbestämmelser å allt annat gjutet arbete ej specificefceradt.
racU.
men som Preste-StåndeL ansett denna artikel böra på
72
Bevillnings-Utskotlefs MemorialN-.o 41.
Jern: smidt
valsadt
Ankare,
ioo R:dr värde beläggas med en införselstull af 33 R:dr
16 sk. och utförsels-afgift af 2 R:dr, så kommer, i fall sistberörde
beslut vidblifves, omröstning att ske i följande
ordning:
141 -'o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å artikeln: Jern:
allt annat gjutet ej specificeradtj bör bestämmas 25 R:dr införselstull
på hvarje ioo R:dr värde, voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å denna artikel till 33 R:dr 16 sk.
på ioo R:dr värde.
142:0.
Den, som gillar Utskottets hemställan, att Jern: allt
annat gjutet, ej specificerailt, skall tullfritt få utföras voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes 2 R:dr tull på 100 R:dr värde, vid utförsel af
ifrågavarande artikel.
Bonde-Ståndet har bifallit, hvad Utskottet i afseende
å Ankare föreslagit; men Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet hafva stadgat, att, med antagande af den
utaf Utskottet bestämda redaction, tullvärdet borde blifva
4o R:dr per Sk® Stapelst.-vigt, införselslullen 4 Rtdr och
utförseln tullfri, och Preste-Ståndet deremot ansett lydelsen
böra blifva Ankare och Ankarflyn, hvarå, med 5o R:dr
värde per Sk®d Stapelst.-vigt, borde bestämmas 12 R:dr
24 sk. in- och 32 sk. utförselstull; och som, i händelse
sist omnämnde beslut icke frånträdas, frågan måste genom
votering a ('göras, hemställes, att först må röstas angående
contra-propositionen sålunda:
i43:o.
Den, som anser Ridderskapets och Adelns samt Borgare-Ståndets
beslut, att, med godkännande af den utaf
Utskottet föreslagne rubriken, Ankare, derå bör bestämmas
4°
JBevillnings-Tltskotlets Memorialj N.-o 41,
73
Ketti agar af större
eller mindre
länkjcrns diameter.
Bih, till R. St,
40 R:dr värde per Sk® Stapelst.-vigt, 4 R:dr införselstull
samt frihet från afgift vid utförsel, böra bli contra-proposition,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Preste-Slåndets beslut, att rubriken skall blifva
Ankare och Ankarflyn och dera bestämmas 50 P»:dr värde,
12 R:dr 24 sk. in- och 32 sk. utförselstull per Sk® Stapelst.
-vigt, att antagas lill contra-proposition.
Samt sedermera i hufvudsaken på följande sätt:
144:o.
Den, som gillar Utskottets af Bonde-Ståndet godkända
förslag, att redactionen bör blifva Jern: smidt eller valsaclt:
Ankare; värdet antagas lill 50 R:dr Sk® Stapelst.-  vigt, införselstullen till 6 R:dr per Sk® och utförseln vara
fri från tull, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(Ira alternativet) anlages Ridderskapets och xidelns samt Borgare-Ståndets
beslut;
(2:a alternativet) antages Preste-Slåndets beslut.
Ridderskapet och Adeln har ansett den ändring i Utskottets
förslag angående Ketlingar böra ega rum, dels att
värdet bestämdes till 40 R:dr per Sk® Stapelstads-vigt, dels
ock att artikeln borde fördelas i tvänne classer efter dimensionernas
olikhet med 4 R:dr införselstull för de mindre oell
1 R:dr för de större dimensionerna per Sk® Slapelslads-vigt,
hvarjemte åt Utskottet blifvit öfverlemnadt alt bestämma
de dimensioner, som skulle höra till den ena eller andra
classen.
Preste-Ståndet har deremot ansett, att, med bibehållande
af det utaf Uskoltet föreslagne värde 50 R:dr Sk®
Slapelst.-vigt, Kettingar af större eller mindre länkjerns diameter
borde under en dass förtullas med 12 R:dr 24 sk.
Sk® vid införsel.
Borgare-Ståndet har stadgat, att Kettingar böra delas
i tvänne rubriker, nemligen: af § tums diameter och derProt,
1840 och 1841, 5 Sami, 1 AJd, 32 Baft. 10
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N\o 41,
tinder med 45 R:dr tullvärde och 5 R:dr införselstull; samt
öfver | tums diameter med 30 R:dr lullvärde och 3 R:dr
införselstuli per Sk® Stapelstads-vigt.
Bonde-SLändet åter har ulan inskränkning gillat Utskottets
förslag i Utlåtandet N:o 30 af en rubrik, 50 R:drs
värde och 6 R:dr införselstuli per Sk® Stapelstads-vigt.
I afseende först å den af Ridderskapet och Adeln vidtagne
åtgärd att åt Utskottet öfverlemna bestämmandet af
de dimensioner, som böra innefattas under den ena eller
andra classen, anser Utskottet sig höra till grund för ett slikt
bestämmande taga Borgare-Ståndets i berörde hänseende fattade
nyssnämnde beslut, eller att | tums diameter af länkjernets
gods må utgöra skillnaden emellan de begge serskilda
classerna.
För det fall, att sammanjemkning af de så beskaffade
stridiga besluten icke kan åstadkommas derigenom, att Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden, lika
med Bonde-Ståndet, antaga Utskottets senaste förslag, hemställer
Utskottet, att omröstningar, dels angående contrapropositionen
och dels i hufvudsaken må ske på följande sätt:
145:o.
Den, sorn anser, att till contra-proposition i voteringen
angående Keltingar bör antagas Ridderskapets och
Adelns beslut: att desamma skola uti 2:ne classer fördelas,
nemligen i Keltingar af ? verktums diameter å länkjernets gods
och derunder samt i Iiettingar af större länkjerns diameter;
att å begge slagen bör bestämmas 40 R:dr tullvärde pep
Sk® Stapelst.-vigt, och att införsels-afgiflerne skola antagas
å det förra lill 4 R:dr och å det senare lill 1 R:dr Sk®,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer serskild omröstning att anställas angående hvilketdera,
Preste-eller Borgare-Ståndets beslut, bör blifva contraproposition,
sålunda:
146:o.
Den, sorn anser att Preste-Ståndets beslut, det Kettingar
af större eller mindre länkjerns diameter skola un
-
Bevillnings-Uts kottets Memorial, N;o 41.
Jä
-
der en rubrik åsättas 50 R:dr värde och 12 R:dr 24 sk. införselstull
per Sk ® Stapelst.-vigt, bör antagas till contraproposition,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer contra-propositionen att lyda å Borgare-Ståndets beslut,
att Kettingar, fördelade i de uti nästföregående voterings-proposition
omförmälda 2:ne classer, nemligen, den
ena, Kettingar af § tums diameter och derunder” samt den
andra, ”Kettingar öfver | tums diameter”, skola åsättas, den
förra dimensionen, 45 R:dr värde och 5 R:dr införselstull,
och den senare, eller större dimensionen, 30 R:dr värde och
3 R:dr iuförsels-afgift per Sk® Stapelstads-vigt.
För den liufvudsakliga voteringen föreslås vidare en
så lydande proposition:
147:o.
Den, som gillar Utskottets af Bonde-Ståndet godkända
förslag, att Jern: smidt elier valsadt: Kettingar af större
eller mindre länkjerns diameter, bör, under en rubrik,
åsättas ett gemensamt värde och införselstull, det förra af
50 R:dr och den senare af 6 R:dr Sk® Stapelst.-vigt, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(l:a alternativet) bifalles Ridderskapets och Adelns beslut;
(2:a alternativet) bifalles Preste-Ståndets beslut;
(3:e alternativet) bifalles Borgare-Ståndets beslut.
Ehvad rubrikerna blifva en eller tvänne, kommer
icke utförseln att med någon afgift behäflas.
Draggar, Arm- Frenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag,
baltar, Harn- rörande denna artikel, men som Preste-SLåndet ansett, alt
mare, Roder- densamma bör åsättas de in- och ulförselsbelopp, som i 1835
*kn'dnochSmed~ ^IS Taxa bestämmas, eller 20 R:dr vid in- och 32 sk. vid
jejtfå utförsel, lärer, derest sistberörde beslut icke frånträdes, om
röstning
böra företagas i följande ordning:
148:o.
a) Den, som godkänner Utskottets, af trenne Stånd
antagna förslag, att Jern: smidt eller valsadt: Draggar,
76
Bevillnings-Utskoltcts Memorial, N.-o 41.
Jrmbultar, Hammare, Rodel jern, Skeppskncin och Smedjestäd
skola med 60 R:drs värde åsätlas 15 R:dr införselslull
per Sk® Stapelst.-vigt, volerar Ja; ilen, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages Preste-Ståndets beslut, att denna artikel skall, på
ett värde af (30 R:dr, beläggas med 20 R:dr införselslull
för hvarje Sk® Stapelst.-vigt.
149:o.
b) Den, som gillar Utskottets förslag, att å Jern:
smidt eller valsadt: Draggar, Jrmbultar, Hammare, Roderjern,
Skeppsknän och Smedjesläd skall bestämmas tullfrihet
vid utförsel, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
belägges ifrågavarande artikel med en utförselstull af 32
sk. per Sk® Stapelst.-vigt.
Stan"- platt J- Endast Bonde-Ståndet har godkänt Utskottets i Ul
lutn
tjockt och låtandet N:o 30, i afseende å Stångjern, afgifne förslag af
deröfver,under \Q j>;jr värde, 4 R:dr in- och 32 sk. utförselstull per Sk®
12 tums bredd Stapelsj,_vjgtj deremot hafva Ridderskapet och Adeln, med
fyrkant' * tUmS godkännande af värdet och införselstullen, ansett utförselsafgiften
böra bestämmas till 16 sk. Sk® Stapelst.-vigt;
Preste-Ståudet förklarat, alt, med bibehållande af värdet,
införsel deraf borde förbjudas och utförseln beläggas med
32 sk. tull-afgifl per Sk® Stapelst.-vigt; samt Borgare-Ståndet,
med godkännande jemväl af värdet, stadgat förbud mot
införsel och 16 sk. afgift Sk® Stapelst.-vigt vid utförsel.
Om värdet 16 R:dr per Sk® hafva således alla Fyra
Stånden varit ense; men deremot Två Stånd stadgat förbud
och Två tillåtelse till införsel mot 4 R:dr tull per Sk®
Stapelst.-vigt samt Två Stånd ansett utförselstullen böra bestämmas
till 32 sk. och Två till 16 sk. Sk®.
Enär alltså de ski 1 jagtiga besluten i denna fråga medgifva
anställandet af omröstning, serskildt angående in-och
serskildt rörande utförseln, får Utskottet, för det fall, alt
icke Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stån
-
Smällstycken,
Bevillnings-Utsholtels Memorial, N\o 41, 77
elen vilja antaga Utskottets af Bonde-Ståndet gillade förslag,'
föreslå följande voterings-propositioner:
150:o.
a) Den, sora godkänner Utskottets af Ridderskapet oell
Adeln samt Bonde-Ståndet antagna förslag, att Jern: smidt
eller valsad t: Stång-, Platt-, l tuni tjockt och deröfver, under
12 tums bredd och öfver jj tunis fyrkant, skall åsättas
4 R:dr införselstull, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
anlages Preste- och Borgare-Ståndets beslut, att denna artikel
bör vara till införsel förbjuden.
151:o.
Den, som gillar Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden
godkända beslut, alt Jern: smidt eller valsadt: StängPlatt-
| tuni tjockt och deröfver, under 12 tums bredd och
öfver l tums fyrkant, bör beläggas med 32 sk. utförselstull
per Skfö Stapelst.-vigt, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
antages Ridderskapets och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut,
att den ifrågavarande artikeln bör vid utförsel draga
endast 16 sk. tull per Sk© St. v.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt hvad Utskottet rörande
Smältstycken hemställt; men som Borgare-Ståndet ansett
denna artikel böra helt och hållet ur Taxan utgå, lärer
frågan härom, såvida sislberörde beslut vidhålles, icke
kunna annorlunda än genom omröstning afgöras; i hvilket
afseende Utskottet föreslår en så lydande voterings-proposition:
152:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att bland Jern,
smidt eller valsadt, bör upptagas artikeln Smältstycken med
14 R:dr värde, 3 R:dr 24 sk. in- och 32 sk. utförselstull
per Sk© St. v., voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer rubriken Smältstycken att ur Taxan uteslutas.
7i
Éevillnings-Utskottets Memorial, N',o 41.
Band- och Platt- Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets
underl tums tjock-y Utlåtandet N:o 30 afgifne förslag i dess helhet, angående
lek, Bult-och a ~jenna ariikel nemligen, att den bör förbindas till införsel
ler-samt Aanksnu- . ’ , nö ,, , .. > _ ...
de rundt eller kan-oc*1 asattas 10 sk. o r:st. ullorselstull per Sk w St. v. Bor
tigt,
knip- ocA/yr-gare-Ståndet har likaledes stadgat, att förbud bör ega ram
kant-, af ^ tum och mot införsel; men bestämt 8 sk. utförselstull; hvaremot
derunder, ‘5’Aar-^ij(jerskapet Adeln ansett artikeln böra tillåtas lill
och klippjern, a f_införsei emot 5 R:dr per Sk© St. v. samt vara fri från tull
panneplalar f tum . 1
tjocka och deröfver^1"- utfoisel.
samt af 12 tums I händelse dessa stridiga beslut icke kunna samman
bredd
och de7-ö/-jemkas sålunda, att Ridderskapet och Adeln samt Borgarercr-
Ståndet frånträda sina ömsesidiga beslut och förena sig med
Preste- och Bonde-Stånden, utan omröstning blir nödig,
föreslår Utskottet alt först må voteras angående införseln
sålunda:
153».
Den, som godkänner Utskottets af trenne Riks-Slånd
gillade förslag, att Jern: smult eller valsadt: Band- och
Platt- under | tunis tjocklek, Bult- och Galler- samt Sänksmide,
rundt eller kantigt, kn/p- och fyrkant, af | turn, och
derunder, Skär- och Klippjern, Saltpanneplåtar ^ turn tjocka
och deröfver saint af iji tums bredd och deröfver, bör vara
till införsel förbudet, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer denna artikel att medgifvas till införsel mot 5
R:dr tull per Sk© St. v.
I afseende dernäst å utförseln, lärer omröstning först
böra anställas, angående hvilketdera, Ridderskapels och Adelns
eller Borgare-Ståndets, bör utgöra contra-proposition,
nemligen:
154».
Den, som anser, att i hufvudsakliga voteringen rörande
utförseln af Jern: smidt eller valsadt: Band- och
Platt-, under | tums tjocklek &c. Ridderskapets och Adelns
beslut, ali sagde artikel bör kunna fritt från tull utföras,
Bevillnings-Utskottets Memorial, N;o 41.
79
Plåtar.- ofortennIt
under | turn
tjockat af till
och med 6 Lif
vigt stycket.
stall antagas till contra-proposition, voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer contra-proposition att utgöras af Borgare-Ståndets
beslut att den ifrågavarande artikeln bör vid utförsel beläggas
med 8 sk. tull per Sk© St. v.
Hufvudsakliga voteringen blir derefter följande:
155:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Jern:
smidt eller valsadt: B ättel- oell Platt- under | tums tjocklek,
Bult- och Galler- samt Sänksmide, rundt eller kantigt,
knip- och fyrkant-, af | tuni och derunder, Skär- och Klippjern,
Saltpanneplåtar * tum tjocka och deröfver, samt af 12
tums bredd och deröfver, bör bestämmas 10 sk. 8 r:st. utförselstull,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(l:a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut;
(2:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 30, enligt hvilket
å denna artikel blifvit bestämt 33 R:dr 16 sk. värde
Sk© St. v., förbud mot införsel och 14 sk. 3 r:st. utförselstull,
är af Preste- och Bonde-Stånden gilladt; hvaremot
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet ansett artikeln
böra, med värdets bibehållande, tillåtas till införsel
mot 9 R:dr Sk© St. v. samt fritt från afgift kunna utföras.
I händelse sislberörde beslut icke frånträdes, utan
omröstning måste försiggå, hemställer Utskottet, alt först
må voteras angående införseln, sålunda:
156:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Jern:
smidt eller valsadt: Plåtar, oför tennte, under | tum tjocka:
af till och med 6 IM vigt stycket, skola till införsel förbjudas,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
so
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N\o 41.
kominer denna artikel att lill införsel tillålas mot en lull
af 9 R:dr Sk® St. v.
Samt sedermera angående utförseln enligt en så lydande
proposition :
i D^to.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Jern: smidt
eller valsadt: Plåtar oförtennte, under | tunis tjocka: af
till och med 6 L% vigt stycket, skola åsättas i4 sk. 3 r:st.
utförselstull per Sk® St. v., voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
blifver denna artikel fri från afgift vid utförsel.
öfver 6 LW vigt Preste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets
stycket, förslag angående Plåtar, oförtennte, under | tum tjocka:
öfver 6 L® vigt stycket, eller att de borde åsätlas 9 R:dr
in- och 16 sk. utförselstull. Införselstullen har jemväl blifvit
gillad af Borgare-Ståndet, men utförseln har af sistnämnde
Stånd ansetts icke böra med afgift bebäftas. Ridderskapet
och Adeln har deremot bestämt införselstullen
till 5 R:dr Sk® St. v. och, lika med Borgare-Ståndet, förklarat
artikeln böra få tullfritt utföras.
Derest Ridderskapet och Adeln icke frånträder sitt
från de öfrige Stånden skiljagtiga beslut angående införselstullen,
samt förstnämnde Stånd och Borgare-Ståndet deras
enahanda beslut rörande utförsels-friheten, kommer omröstning
att verkställas.
a') angående införselstullen:
15 8:0.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, att å Jern:
tmidt eller valsadt: Plåtar, oförtennte , under | tum tjocka:
öfver 6 Z® vigt stycket, bör bestämmas 9 R:dr införselstull
per Sk® St. v., voteraFJa; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
»ntages å denna artikel 5 R:dr tull Sk® St. v. vid införsel.
.
b') an,-
Bevillnings-Utskoltets Memorial, JY',o 41,
Plåtar', förtennte.
Spik samt allt
annat manufactur-
och •handtvcrks-smide,
ej
specijiceradt.
Bilt, till R, St,
b') angående utförseln:
i5g:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att vid utförsel
af Jern: smidt eller valsadt: Plåtar: (förtennte, under ij
turn tjocka: öfver 6 L% vigt stycket bör erläggas 16 sk.
per Sk® St,, v., voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer denna artikel att afgiftsfritt kunna utföras.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag,
angående förtennte Plåtar; men som Preste-Slåndet beslutat,
att dessa skola åsättas 10 R:dr införselslull per Sk®
St. v., så lärer, i händelse sislberörde beslut vidblifves, omröstning
böra ske, enligt följande proposition:
160:0.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Jern: smidt:
eller valsadt: Plåtar: förtennte, skall beläggas med 5 R:dr
införselstull per Sk® St. v., voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å berörde artikel till io R:dr
Sk® St. v.
Utskottets förslag, att denna artikel bör, på ett fullvärde
af 33 R:dr 16 sk. per Sk® St. v., åsättas 8 R:dr 16
sk. tull vid införsel och fritt kunna utföras, har af trenne
Riks-Stånd blifvit godkändt; men som Presle-Ståndet beslutat
förbud mot införsel samt i/{ sk. 3 r:st. utförselstull,
så kommer, i fall sistnämnde beslut vid hålles, omröstning
att ske:
aj) i afseende å införseln:
161:0.
Den, som godkänner Utskottets af trenne Riks-Stånd
antagna förslag, att Jern: smidt eller valsadt: Spik, samt
allt annat manufactur- och handtverks-smide, ej specificeradt,
skall, mot 8 R:dr 16 sk. tull per Sk® St. v., få införas,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
Fröt, 1840 och 1841< 5 Sami, 1 AJd, 32 Hafi, 11
S2 Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 41,'
vinner Nej,
kommer sagde artikel att tili införsel förbjudas.
b) angående utförseln:
162:0.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Jern:
smidt eller valsadt: spik, samt allt annat manilj aduroch
handt verks-smide, ej specijiceradt, skall tullfritt kunna
utföras, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes i4 sk. 3 r:st. utförselstull å ifrågavarande artikel.
Jernskrot, Tvänne Stånd hafva gillat Utskottets förslag till in
gjutet,
smidt el- och utförselstull, hvardera 2 R:dr Sk® St. v., å Jernskrot;
ler valsadt, men Preste-Ståndet har ansett artikeln böra förbjudas till
införsel samt vid utförsel beläggas med 2 R:dr 24 sk. tull,
och Borgare-Ståndet stadgat, alt såväl in- som utförselstullen
borde bestämmas till 2 R:dr 24 sk. Sk® St. v.
Derest sistberörde beslut vidhålles, måste votering
ske i följande ordning:
a) rörande införseln, hvarvid först kommer att röstas
om contra-propositionen sålunda:
165:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudvoteringen,
angående införsel af Jernskrot, bör antagas Preste-Ståndets
beslut, att varan skall till införsel förbjudas,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Borgare-Ståndets beslut, att Jernskrot skall mot 2
R:dr 24 sk. tull per Sk® St. v. få till Riket införas, alt
utgöra contra-proposition;
Samt sedermera i liufyudsaken efter följande proposition:
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 41.
83
164:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Jernshrot,
gjutet, smidt eller valsadt, bör få införas mot en tullafgift
af 2 R:dr per Sk® St. v., voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
(ira alternativet) bestämmes förbud mot införsel af denna
artikel;
(2:a alternativet) antages införselstullen å ifrågavarande artikel
till 2 Rrdr 24 sk. Sk® St. v.
b) angående utförseln t
165ro.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Jernskrot,
gjutet, smidt eller vcdscidt, skall få utföras mot 2 Rrdr tull
per Sk® St. v., voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages ulförselstullen å oftanåmnde artikel till 2 Rrdr 24
sk. Sk® St. v.
Jtweler: Utskottet liar föreslagit och trenne Riks-Stånd god
oinfaliade
eller känt, att Juveler skola fr itt från afgift få både in- och utinf
aliade, förås; men som Bonde-Ståndet stadgat, att denna artikel
borde beläggas med en införselstull af 25 procent utaf värdet,
får Utskottet, som hemställer, att Bonde-Ståndet behagade
frånträda detta beslut, för det fall, att samma hemställan
lemnäs utan afseende, föreslå en så lydande voterings-proposition:
166:o.
Den, söm godkänner Utskottets förslag, att Juveler■,
oinfattade och infattade, böra fritt få införas, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma Juveler, oinfattade och infattade, att beläggas med
en införsels-afgift af 2 5 procent af värdet;
84
Bevi/lnings-Utskottets Memorial, N\o 41.
Kakel,
alla slag.
Kalk: Släckt*
Kalksten.
Kimrök.
Kli, af andra
ämnen än spannemål.
T renne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag,
att införselstullen å kakel bör bestämmas till i sk. ?£;
men som Ridderskapet och Adeln ansett införsels-afgiften
å denna vara böra utgöra i sk. 4 r:sf. per så kommer,
i händelse sistberörde beslut vidhålles, följande votering
att anställas:
167:0.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att kakel,
alla slag, bör vid införsel draga 1 sk. tull per W, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej;
antages införselstullen å kakel, alla slag, till 1 sk. 4 r:st. W.
De utförsels-afgifter, Utskottet föreslagit å dessa artiklar,
hafva blifvit af Irenne Riks-Stånd gillade; hvaremot
Ridderskapet och Adeln ansett dessa varor fritt från tull
böra få utföras; i följd hvaraf omröstning blir nödig, enligt
följande voterings-propositioner:
168:0.
a) Den, som instämmer i Utskottets af tre Stånd godkända
förslag, att å kalk: släckt, bör bestämmas 1 sk. 6
r:st. utförselstull per låst, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer släckt kalk att tullfritt kunna utföras.
169:0
b) Den, sorn gillar, att, på sålt Utskottet hemställt,
och frenne Stånd beslutat, kalksten bör vid utförsel åsåttas
1 sk. tull per SkS>, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
antages tullfrihet vid utförsel af kalksten.
Bevillnings-Ulskoltets Memorial, N\o 41.
85
17.0:0.
c) Den, som godkänner Utskottets af tre Riks-Stand
antagna förslag, att för Kimrök bör bestammas 12 sk. utförselstull
per 100 W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
skall Kimrök afgiftsfritt kunna utföras.
d) Den, som, i likhet med hvad Utskottet föreslagit
och trenne Riks-Stånd gillat, anser Kli af andra ämnen
ån spannmål böra beläggas med 2 rst. tull per Lft vid
utförsel, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Kli af andra ämnen ån spannmål att fritt fran
tull få utföras.
Kläder, Ridderskapet och Adeln, samt Bonde-Ståndet hafva
Gång-jLinne-och godkänt Utskottets hemställan, att Kläder, Gång-, LinneScing-j
ejspecifi- och Säng-, ej specificerade, skola få införas mot en tull af
cerade, j^;c]r pg 100 Jt;t]rs värde, samt att dervid borde an
märkas,
ali spetsar och blonder lullbehandlas serskildt.
Preste-Ståndet har deremot beslutat, att hvad nu
gällande Taxa härom stadgar, bör oföråndradt bibehållas;
och Borgare-Ståndet har, med godkännande af den utaf
Utskottet föreslagne redaction, samt af anmärkningen, angående
tullbehandlingen af spetsar och blonder, stadgat
förbud mot införsel af Kläder, Gång-, Linne- och Sång-,
ej specificerade.
I händelse sistnämnde tvånne Stånd icke frånträda
omförmålde deras beslut, måste omröstning anställas först
till utrönande af contra-propositionen sålunda:
j 72:0.
Den, som anser, att till contra-proposition bör antagas
Preste-Slåndets beslut, att redaction och tullbeståmmelser
å Kläder böra blifva följande:
Bevillnlngs-Ulskottels Memorial, N',o 41.
Kläder, Gäng-, TAnne- och Såna;-; ej specificerade.
Qvantitet för
luilberäkn.
Inf.-tul I- Utf.-Ull.
Nya: Fruntimmers- af till
införsel lofgifna tyger 100 R:drs värde. 55: 16. Fria.
Anni. Värdet bestämmes efter
tygets, hvaraf pers ed eiri hufvudsakligen
består, med tillägg
af 23 procent. Spetsar
och Blonder tullbehandlas
serskildt.
Andra slag . . . . . Förb. Fria.
voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer contra-propositionen att utgöras af Borgare-Slåndets
beslut, att, med bibehållande af den af Utskottet föreslagne
redaction och anmärkning, angående Spetsar och
Blonder, förbud bör bestämmas mot införsel af Kläder,
Gäng-, Linne- och Säng-, ej specificerade;
samt sedermera i hufvudsaken, enligt följande voteringsproposition
:
175:0.
Den, som godkänner Utskottets af Ridderskapet och
Adeln, samt Bonde-Slåndet gillade förslag, att redactionen
och tullbestämmelserna för denna artikel böra blifva följande:
SuUberäln8r
Inf.-1 ull. Utf.-tull.
Kläder, Gång-, Linne- och
Sång-, ej specificerade 100 R:drs värde. 4o:— Fria,
Anm. Spetsar och Blonder
tullbehandlas serskildt.
voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(r:sta alternativet) anfages Preste-Ståndets beslut;
(aldra alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
Bevillnings-L tskoltets Memorial, N\o 41.
8?
Kläder,
tillhörige sjöfarande
eller resande,
när de är o
synbart brukade
eller prof vas icke
öfverstiga egarens
behof.
Bonde-Ståndel liar gillat denna af Utskottet i Utlåtandet
N:o 3o föreslagne lydelse, samt, lika med Utskottet,
ansett, att derunder inbegripne slag al Kläder böra vara
tullfrie vid in- och utförsel.
Ridderskapet och Adeln deremot har, med godkännande
af friheten från in- och utförselstull, ansett redactionen
böra blifva: ”Tillhörige sjöfarande eller resande, när
”de synbart åro brukade, antingen medförde af dem sjelf—
”ve, eller införde med annan lågenhet.”
Preste-Ståndet åter har beslutat, att hvad nu gållan-5
de Taxa härom stadgar, bör oföråndradt bibehållas; och
Borgare-Ståndet antagit Utskottets förslag i Betänk
kandet N:o 21, hvilket skiljer sig från det i Utlåtandet N:o
3o endast derutinnan, alt conjunctionen ”och” der blifvit
begagnad i stället för conjunctionen ”eller,”
Såvida icke de frenne sistnämnde Stånden vilja, med
frånträdande af deras sins emellan skiljagtiga beslut, förena
sig med Bonde-Ståndet, kan omröstning icke undvikas,
dervid först kommer att voteras om contra-propositionen
sålunda:
174:0.
Den, som anser, att till contra-proposition bör antagas
Ridderskapets och Adelns beslut, så lydande: Kläder,
tillhörige sjöfarande eller resande, når de synbart åro
brukade, antingen medförde af dem sjelf ve, eller införde
med annan lågenhet, fria från tull vid in- och utförsel,
voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer att serskildt röstas öfver hvilketdera, Preste- eller
Borgare-Ståndets, beslut bör antagas till contra-proposition
sålunda: .
175:0.
Den, som anser contra-propositionen böra utgöras af
Preste-Ståndets beslut, att redactionen och bestämmelserna
böra blifva sådane, de i gällande Taxa förefinnas, nemligen:
Kläder:
Gamla och synbart brukade, som sjöfarande och resande
för egna behof medjöra, fria vid in- och utförsel,
SS
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 41.
införda med annan lågenhet, enar de pro "vas icke
öfverstiga egarens eget behof, 10 R:drs införselsl ull
för hvarje 100 R.vlrs värde,
voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
. vinner Nej,
kommer contra-propositionen att bestå af Borgare-Ståndets
beslut, att, med antagande af tullfrihet vid in- och utförsel,
lydelsen bör blifva sådan, som Utskottet i Betänkandet
N:o 21 föreslagit, nemligen: Kläder, tillhörige sjöfarande
eller resande, når de synbart åro brukade "och"
pröfvas icke öfverstiga egarens behof.
För hufvudsakliga voteringen får Utskottet derefter
föreslå följande omröstningssått:
176:0.
Den, som godkänner Utskottets af Honde-Ståndet
gillade förslag, att redactionen och öfrige bestämmelser å
den ifrågavarande artikeln böra blifva:
Klåder:
Tillhörige sjöfarande eller resande, når de åro synbart
brukade eller pröfvas icke öj verstiga egarens
behof, fria från tull vid in- och utförsel,
voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(usta alternativet) antages Ridderskapefs och Adelns beslut;
(2:dra alternativet) antages Preste-Ståndets beslut;
(3:dje alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
Knapert/all och Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag
Ekollon, till utförselstull å denna artikel; men som Ridderskapet och
malen eller orna- Adeln ansett densamma böra tullfritt få utföras, kommer
^cn• votering att deröfver anställas, enligt följande proposition:
177:0,
Den, som godkänner den af Utskottet å Knapergall
och Ekollon, malen eller omalen, föreslagne utförselstull
1 rst. W, voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma
Bevillnings-Utskoltcls Memorial, N.-o 41.
89
Koppar:
gårad,
Koppar:
tmiddj valsad eller
gjuten:
Bleck och Spik lill
fartygs förhydning.
Koppar:
smidd, valsad eller
gjuten:
andra helfärdiga
arbeten,
Bih, till R, St
komma Knapergall och Ekollon att afgiflsfritt kunna utföras.
Den utförselstull, Utskottet föreslagit å gårad Koppar,
har af tre Stånd blifvit godkänd; hvaremot BorgareStåndet
nedsatt densamma till hälften eller 2 R:dr 24 sk.
per Sk® St. v.; och kommer föijagtligen, i händelse sistnämnde
Stånd vidblifver detta dess beslut, omröstning att
deröfver anställas, enligt en så lydande proposition:
178:0.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Koppar , götvad,
bör bestämmas 5 R:dr utförselstull per Sk® St» v., voterar
Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes utförselstullen å gårad Koppar till 2 R:dr 24 sk.
Sk® St. v.
Trenne Riks-Stånd hafva antagit den af Utskottet å
Bleck och Spik till fartygs förhydning bestämda inlörselstull;
men som Borgare-Ståndet likaledes till hälften eller
8 R:dr 16 sk. Sk® St. v. nedsatt berörde lullafgift, kommer,
i fall della beslut af Borgare-Ståndet vidhålles, följande
omröstning att anställas:
1 79:o>
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Kop~
par: smidd, valsad eller gjuten: Bleck och Spik lill fartygs
förhydning, bör bestämmas 16 R:dr 52 sk, införselstull
per Sk® St. v., voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å denna artikel till 8 R:dr 16 sk.
Sk® St. v. »
Den införselstull, Utskottet föreslagit å ”andra helfårdiga
arbeten” af smidd, valsad eller gjuten Koppar, har af
tre Riks-Stånd blifvit godkänd; hvaremot Ridderskapet och
Adeln ansett sagde tullbeståmmelse böra antagas till 4 R:dr
per L®; och lärer, så vida sistnämnde beslut icke fråu
,
Prot, 184° och 1$41' & Sand, i Afd, 32 Haft, 1%
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 41.
trådes, omröstning böra ske, i hvilket afseende Utskottet
föreslår en så lydande voterings-proposition:
180:0.
Den, sorn instämmer i Utskottets förslag, att införselstullen
å Koppar: smidd, valsad eller gjuten: andra
helj år diga arbeten, bör antagas till 5 R:dr 6 sk. per L %,
voterar Ja; den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å andra helfärdiga arbeten af
smidd, valsad eller gjuten Koppar, att utsättas till 4 R:dr
Lispundet.
Horg ar _ P reste- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets
af sammansatte, i Utlåtandet N:o 3o afgifne förslag, rörande dessa artiklar,
eller såsom ar- hvaremot dels Ridderskapet och Adeln förklarat, att debetade,
ej speci- sammaj såsom hörande till slöjdevaror och med dem draficerade
ämnen. gancje j|ka lu]j} böra utur den egentliga Taxan uteslutas
ten™ejspecifice- 00,1 endast i noten upptagas med hänvisning till slöjdevaraje,
ror ej specificerade, dels Borgare-Ståndet beslutat, att de
nämnde artiklarna vål böra specifikt i Taxan upptagas,
men att införselstullen derå bör bestämmas till 25 R:dr på
hvarje 100 Rairs varuvärde.
Ridderskapets och Adelns omförmälde beslut kommer
på ofvan anförde skäl
att förfalla,
men hvad åter angår Borgare-Ståndets åtgärd att å dessa
artiklar bestämma en lägre tull ån den, de öfrige Stånden
antagit, måste, så vida detta beslut vidblifves, omröstning
deröfver ske sålunda:
18 1:0.
Kortfar Den, som godkänner Utskottets förslag, att Kor
af
sammansattej gar> af sammansatte, eller såsom arbetade, ej specificeeller
såsom ar- rade ämnen, böra åsåttas 35 R:dr 16 sk. införselstull å
letade, ej speci- hvarje 100 R:drs varuvärde, voterar Ja; den det ej vill,
ficerade ämnen. yoterar Nej.
vinner Nej,
bifalles Borgare-Ståndets beslut, att denna artikel icke bör
åsåttas högre införselstull ån s5 R:dr på i00 R:drs värde.
Bevillnings-Ulskotlets Memorialj N\o 41.
91
Korgmakare-ar
beten,
ej specificerade.
Kort, Spel
-
Kreatur :
Kor och Ungboskap,
1 82:0.
bj Den, som bifaller Utskottets förslag, att Korgmakare
arbeten, ej specificerade, böra åsåtlas en införseistull
af 53 R:<lr 16 sk. på 100 R:drs varuvärde, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages Borgare-Ståndets beslut, att införselstullen å Korgmakare-arbeten,
ej specificerade, skall bestämmas till endast
25 R:dr för hvarje 100 R:drs varuvärde.
Ridderskapet oell Adeln samt Preste- och BorgareStånden
hafva, emot. hvad Utskottet hemställt, ansett Spelkort
fortfarande böra vara lill införsel förbudne; men BondeStåndet
har deremot godkänt Utskottets förslag, aLt Spelkort
skulle mot i5 R:dr tull på 4o R:dr tullvårde grossen
få införas med vilkor, att de vid införseln, lika med inhemska,
undergå bevillnings-ståmpling mot erläggande af
ståmpel-afgifl.
Såvida icke Bonde-Ståndet förenar sig i det af de
öfrige Stånden sålunda beslutade införsels -förbud, blir omröstning
nödig, enligt följande voterings-proposition:
1 83:o.
Den, som gillar Utskottets al Bonde-Standet godkända
förslag, att Kort, Spel- böra få införas mot i5 R:dr
tull på 4o R:drs värde per gross, med vilkor, att de vid införseln,
lika med inhemska, undergå bevillnings-ståmpling,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages Ridderskapefs och Adelns samt Preste- och BorgareStåndens
beslut, att Kort, Spel- böra vara till införsel
förbudne.
Utskottets förslag tiil införselstull å Kor och Ungboskap
bar af Irenne Riks-Slånd blifvit godkåndt; men som
Bonde-Ståndet förklarat berörde tull-afgift böra bestämmas
till 6 R:dr 52 sk. stycket, kommer, i händelse sistnämnde
beslut vidblifves, följande votering att anställas:
92
Bevillnings-TJt skottets Memorial, IV:o 41.
Käppar,
alla slag,
Kött:
Färskt
Saltadt
Torkadt
rökt,
l84:o.
Den, som gillar elen af Utskotfet å Kreatur: Kor
och Ungboskap föreslagne införselstull 4 R:dr stycket, voterar
Ju; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Kor och Ungboskap till 6 R:dr
52 sk. stycket.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt, hvad Utskottet i
Utlåtandet Nio 5o rörande Kåppar, alla slag, föreslagit;
men Ridderskapet och Adeln har ansett artikeln såsom hörande
till slöjdevaror och med dem dragande lika tull, böra
utur den egentliga Tusan uteslutas och endast i noten
upptagas med hänvisning till slöjdevaror, ej specificerade,
hvilket sistnämnde beslut dock på förr anförde skål kommer
att förfalla;
Ridderskapet och Adeln samt Borgare- Ståndet hafva gillat
de införsels afgifter, Utskottet uti Utlåtandet Nia 5o åsatt
ofvannåmnde slag af Kött; hvaremot Preste- och Bondec
U' Stånden antagit de derå i Betänkandet N:o 21 af Utskottet
föreslagne afgifls-belopp vid införsel; och lärer följaktligen,
i händelse desse skiljaklige beslut icke kunna sammanjemkas
sålunda, att Preste- och Bonde-Stånden frånträda.
sin och instämma i Utskottets af de bägge andra
Stånden godkända mening, följande omröstningar böra ega
rum, nemligen:
185:o,
a) Den, som godkåuner Utskottets senaste förslag,
att å Kolt: Färskt, bör bestämmas 24 sk. införselstull per
lispund, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å Färskt Kött alt antagas till 52 sk.
lispundet.
186:o.
b) Den, som instämmer i Utskottets uti Utlåtandet
Nio 5o framställda förslag, att Kott: Saltadt, bör åsätta»
Lackerade arbeten
y
ej specificerade.
Lampor]
af sammansatte
eller såsom arbetade
ej specifiecrade
ämnen,
Bevillnings-Utskottets Memorial, IV',o 41, 83
5 R:dr tull per tunna vid införsel, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages den i Betänkandet N:o 21 å Saltcidt Kött föreslag
ne införselstull 6 Rrdr 52 sk. tunnan.
187:0.
c) Den, sorn bifaller, att, på sått Utskottet i Utlåtandet
Nro 00 föreslagit, införselstullen å Kött: Torkadt
eller Rökt, bör bestämmas till 4o sk. lispundet, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer, jemlikt Betänkandet N:o 21, 1 R:dr 16 sk. införselstull
per lispund alt å Torkadt eller Rökt Kött antagas.
Hvad Utskottet, i afseende å Lackerade arbeten ej
specificerade uti Utlåtandet N:o 5o föreslagit, hafva trenne
Riks-Slånd godkänt; men som Preste-Ståndet ansett denna
artikel böra beläggas med 531 procent tull vid införsel,
kommer, i fall sistberörde beslut vidblifves, följande oinröstning
alt deröfver anställas:
188:0.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att k Lackerade
Arbeten ej specificerade bör bestämmas 25 R:dr införselstull
för 100 R:dr värde, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstulien å sagde artikel att antagas till 55 Rtdr
16 sk. på hvarje 100 R:drs varuvärde.
Hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 5o föreslagit, rörande
Lampor, hafva Preste- och Bonde-Stånden godkänt;
hvaremot dels Ridderskapet och Adeln förklarat denna artikel,
såsom hörande till slöjdevaror och med dem dragande
lika tull, böra utur den egentliga Taxan uteslutas och
94
Likörer.
Bevillnings-Utskottels Memorial, N\o 41.
endast i nolen upptagas med hänvisning till slöjdevaror ej
specificerade, dels Borgare-Ståndet beslutat, att artikeln vål
bör under egen rubrik i Taxan upptagas, men endast åsåttas
25 procents tull vid införsel.
Hvad först angår Ridderskapets och Adelns berörde
beslut, kan, på sått förut blifvit nåmndt, detsamma icke
till någon åtgärd föranleda;
hvaremot, angående hvad Borgare-Ståndet stadgat,
omröstning kommer, så vida dess beslut icke fråntrådes,
att anställas, enligt följande proposition:
189*0.
Den, som godkänner Utskottets förslag i Utlåtandet
N:o ao, alt Lampor af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen, skola beläggas med en införselslull
af 53 R:dr 16 sk. på hvarje 100 R: !rs varuvärde,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bifalles Borgare-Ståndets beslut, att denna artikel icke bör
åsåttas högre införselstull ån 25 R:dr på hvarje 100 R:drs
värde.
Ridderskapet och Adeln samt Preste Ståndet halva
godkänt Utskottets förslag till bestämmelse vid införsel af
Likörer, hvaremot dels Borgare-Ståndet ansett införselstullen
å denna vara böra nedsättas lill 1 R:dr 24 sk. kannan,
och dels Bonde-Ståndet förklarat allt hvad, som under
benämningen Likörer i Tulltaxan förstås, böra vara
till införsel förbudet.
Så vida sistnämnde 2tne beslut icke fråntrådas, får
Utskottet föreslå votering, först angående contra-propositionen,
sålunda:
190:0.
Den, som anser Borgare-Ståndets beslut, att införselstullen
å Likörer skall bestämmas till 1 R:dr 24 sk. per
kanna, böra utgöra contra-proposition, YoterarJa; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
Lin
ohäckladt,
Ljus:
TalS.
Bevillnings-Utskottets Memorialj N.-o 41. 95
antages Bonde-Ståndets beslut, att Likörer böra vara till
införsel förbudne, till contra-proposition;
samt sedermera, angående hufvudsaken, enligt en så lydande
voterings-proposition:
191:0.
Den, sorn godkånner Utskottets förslag, att Likörer
böra få införas mot 2 R:dr 24 sk. tull per kanna, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
(i:a alternativet) anlages Borgare-Ståndets beslut;
(2:a alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
Trenne Riks-Stånd hafva godkånt Utskottets förslag
till införselslull å ohåckladt Lin 1 R:dr 8 sk. lispundet;
men som Borgare-Ståndet ansett införsels-tullen derå böra
beståmmas till 1 R:dr per lispund, lärer, i händelse sistnämnde
beslut icke fråntrådes, votering böra anställas efter
följande proposition:
192:0.
Den, som gillar Utskottets förslag till införselstull å
Lin: ohåckladt, r R:dr 8 sk, per lispund, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införsels-afgiften å ohåckladt Lin att bestämmas
till x R:dr lispundet.
Den införselstull af 2 R:dr 2 4 sk. per lispund, som
Utskottet uti Utlåtandet N:o 00 föreslagit å Talgljus, har
af trenne Stånd blifvit godkänd; hvaremot Preste-Ståndet
stadgat, alt införsels-afgiften å denna vara borde utsättas
till 3 R:dr per lispund, på sått Utskottet i Betänkandet
N:o 21 hemställt.
Derest sislberörde beslut vidblifves, lärer votering
icke kunna undvikas, för hvilken händelse Utskottet föreslår
en så lydande proposition:
%
Uevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 41,
Ljus:
Jf' axj (jula
Hvita och Spermaceti,
Ljuskronor.
jg5:o.
Den, som instämmer i Utskottets senaste förslag, att
å Ljus: Tcilg- bör bestämmas 2 R:dr 24 sk. tull per lispund
vid införsel, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å Talg-Ljus till 5 R:dr lispundet,
Utskottets förslag till redaclion af denna artikel hafva
trenne Riks-Stånd godkänt; men som Ridderskap?! och
Adeln ansett en ny underafdelning böra derstädes tilläggas,
nemligen: alla andra slag, med ett tullvärde af 1 R:dr
12 sk, per skålpund, 20 sk. införselstull och tullfrihet vid
utförsel; så får Utskottet, som för dess del anser omförmäla
beslut välgrundadt, för det fall, att detsamma likväl
icke skulle af de öfrige Stånden godkännas eller Ridderskapet
och Adeln å sin sida vilja beslutet frånträda, öfverlemna
frågan till afgörande genom omröstning, enligt en så
lydande voterings-proposition:
194:0.
Den, som instämmer i Utskottets förslag till redaction
af artikeln Ljus, enligt hvilket samma artikel bör innefatta
bestämmelser endast för Talg-, Stearin- och Margarin-
samt Vaxljus, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer ytterligare att tilläggas bestämmelsen alla andra
slag, med 1 R:dr 12 sk. tullvårde och 20 sk. införselstull
per skålpund, samt tullfrihet vid utförsel.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag
uti Utlåtandet N:o 5o, att Ljuskronor böra specifikt i Taxan
upptagas med 331 procents tull vid införsel; hvaremot
Ridderskapet och Adeln stadgat, att Ljuskronor, såsom hörande
till slöjdevaror och med dem dragande lika tull, borde
utur den egentliga Taxan uteslutas och endast i noten
upp
-
Bevillnings-Utskotlcts Memorial, N\o 41.
97
up| tagas med hänvisning till slöjdevaror, ej specificerade;
— hvilket Ridderskap* Is och Adelns beslut dock kominer
att förfalla.
lunta. Den utförselstull, Utskottet föreslagit å Lunta, har af
trenne Stånd blifvit gillad; men som Ridderskapet och Adeln
ansett denna artikel böra fritt från tull få utföras,
föranleder sistnämnde beslut omröstning, enligt en så lydande
voterings-proposition: 1
195:0.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Lunta
bör vid utförsel åsåttas 1 rist. tull, voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Lunta att afgiftsfritt kunna utföras.
Läder, mer eller Det härå af Utskottet föreslagne värde 1 R:dr och
mindre boredt: införselstull 12 sk. skålpundet hafva 3:ne Stånd antagit;
Hvita samt Sam- hvaremot Ridderskapet och Adeln ansett värdet böra beskadcSkinn
och stämmas (ill 4o sk. och införsels-afgiften jemkas till 8 sk.'
fludar, skålpundet; och kommer följaglligen, i fall detta Rid
derskapets
och Adelns beslut icke fråntrådes, votering atl
anställas, enligt följande proposition:
196:0.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å LåcleVj.mer
eller mindre berndt: Hvila samt Sårnshade Skinn och Hudar
bör bestämmas 1 R:dr värde och 12 sk. införselstull
per skålpund, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blifver å delta slags Lader värdet utsatt till 4o sk. och
införsels-afgiften till 8 sk. skålpundet.
Läster lill Ska- Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag,
arbeten. alt Läster till Sko-arbeten böra afgiftsfritt kunna in- och
Bih, till R, St, Prot, 18fo och t8/fi, 5 Sami, i, Afd, 32 Haft, 13
Bevillnings-Utskottels Memorial, N',o 41.
Mais i
Mastix.'
utföras; men sorn Ridclerskapet och Adeln, med godkännande
af tullfriheten vid utförsel, deremot, angående införseln,
stadgat, att nämnde artikel borde, på ett värde af
3a sk., beläggas med 8 sk. införselstull paret, lärer, i fall
sistnämnde beslut vidblifves, omröstning böra ega rum, för
hvilken Utskottet alltså föreslår löljande volerings-proposition: '
1 £>7:o
Den,
som bifaller Utskottets förslag, alt Läster till
Sk o-arbeten må tullfritt få införas, voterar Ja; den, det e]
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
skola Läster till Sko-arbeten åsältas 3a sk. tullvärde och 8 sk.
införselstull för paret.
Den utförselstull, som af Utskottet blifvit föreslagen
å Mais, är af 3:ne Stånd godkänd; men som Ridderskapet
och Adeln ansett denna artikel böra vara från utförselsafgift
fri, kommer sk i Ijagtig heten att genom omröstning afgöras,
enligt en så lydande proposition:
198:0.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Mais bör
bestämmas 4 sk. tull per tunna vid utförsel, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Mais att afgiftsfritt kunna utföras.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt det värde och den
in- och utförselstull, Utskottet föreslagit å Mastix; men deremot
har Ridderskapet och Adeln ansett värdet och införselstullen
böra nedsättas lill hälften, eller 1 R:dr det förra, och
6 sk. den senare, samt någon utförselstull icke ega rum;
och föreslår Utskottet, i händelse dessa beslut vidhållas,
votering på så sätt, att först röstas om värde och införselsafgiflen,
samt sedermera angående utförseln:
199:0.
a') Den, som, lika med Utskottet, anser värdet å
Mastix böra antagas till 2 R:dr skålpundet och införsels
-
Metaller :
a) Brom :
arbetad ,
slag.
Bevillnings-TJtskoltets Memorial, N\o 41, 00
tullen lill 12 sk., voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
bestämmes värdet till i R:dr och införsels-afgiften till 6 sk.
per skålpund.
200:0.
b) Den, som gillar Utskottets förslag, att Mastix
bör åsättas i sk. utförselstull, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Mastix att afgiftsfritt få utföras.
Utskottets i Utlåtandet N:o 3o afgifne förslag till
förändrad redaction af arbetad Bronz, enligt hvilket rubrialla
lien skulle blifva: Bronz: arbetad, alla slug, med ett gemensamt
värde af 4 R:dr och införselstull i R:dr skålpundet,
hafva 3:ne Slånd godkänt; hvaremot Preste-Ståndel beslutat,
att bestämmelserna för så beskaffad Bronz skulle
blifva följande: Bronz: arbetad, förgyld, 6 R:dr värde och
2 R:dr införselslull per skålpund, samt andra slag med eller
utan jörsiljring eller pläter ing, 4 R:drs värde och i R:drs
införselstull skålpundet.
Så vida icke Preste-Ståndet från träder detta dess beslut,
måste omröstning anställas, dervid Utskottet föreslår
följande voterings-proposition:
20 i:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag till redaction
och bestämmelser å omförmälde vara, nemligen: Bronz: arbetad,
alla slag, med 4 R.’dr värde och i R:dr införselstull,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antagas följande bestämmelser: Bronz: arbetad, förgyld
6 R:dr värde och 2 R:dr införselstull per skålpund, och
andra slag, med eller utan försilfring eller plätering 4 R:dr
värde och 1 R:dr införseIs-afgift skålpundet.
100
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N.-o 41.
b)
alt å rubriken Marin-Metall bestämma 5 procents införselstull,
men sorn Borgare-S andel, med gillande af den åsätta
tullprocenten, ansett rubrikens lydelse böra blifva: Marinmetall
eller annan composilion, i form af bleck till förhydning
af fartyg, så lärer, i fall sistberörde beslut vidblif
ves, omröstning blifva af nöden, enligt en så lydande
voterings-proposition:
202:0.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att å rubriken
Marin-Metall bör bestämmas 5 R:dr införselstull lör
hvarje 100 R:dr värde, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer rubriken att lyda: Marin-Metall eller amian composition,
i form af bleck till förhydning af fartyg, med 5
R:dr införselstull för hvarje 100 R:dr varuvärde.
Mjöl, af veije- Den af Utskottet å Mjöl, af vegetabilier &c. föreslag
tabilicr,
ne utförselstull hafva Tre Stånd gillat, men som Ridder
som
ej kunna in- skåpet och Adeln ansett denna artikel böra åtnjuta lullfri
hegripas
under |)et uiförsely kommer votering att ega rum sålunda:
spannemalj eller
hauf öras till me- ao3:o.
dicmalicr. Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Mjöl
af vegetabilier, sorn ej kunna inbegripas under spannemål
eller hänföras lill medicinalier, bör bestämmas 2 r:st utförselstull
per %, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages tullfrihet vid utförsel af denna artikel.
Munlack- Trenne Riks-Stånd hafva gillat den af Utskottet å
Muni ack föreslagne införselstull; men som Ridderskapet och
Adeln bestämt denna tullafgift lill 24 sk. per W, hemställer
Utskottet, att sistnämnde Stånd ville, med frånträdande
af delta dess beslut, förena sig i hvad de öfrige Stånden
Bevill/iings-Utfkottets Memorial, N'.o 41. 101
stadgat; kommande, i händelse detta förslag lemnäs tilan
afseende, en så lydande votering alt anställas:
ao4:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att A Munlack
bör bestämmas 18 sk. införselstull per %, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Munlack alt åsättas 24 sk. tull per % viii införsel.
Musslor: Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 3o, att å friska
Friska Musslor borde bestämmas 1 R:dr 34 sk. in- och 3 sk. ut
insyltade
dier förselstull tunnan, har af Borgare- och Bonde-Stånden blifvit
godkändt. Deremot har dels Ridderskapet och Adeln
ansett både in- och utförselstullen böra försvinna, och dels
Preste-Ståndet förklarat, att införselstull icke borde å friska
Musslor ega rum. Derförutan har Ridderskapet och Allein
jemväl beslutat, att den af Utskottet å insyltade eller saltade
Musslor föreslagne utförselstull borde bortgå och jemväl
dessa fritt kunna utföras.
I händelse Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
vidblifva dessa deras beslut, föranleder sådant följande
3:ne voteringar:
2o5:o
a) Den, som godkänner Utskottets senaste förslag,
att å Musslor: friska, bör bestämmas 1 R:dr 24 sk. införselstull
per tunna, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma friska Musslor att utan tull-afgift få införas.
206:0.
b) Den, som gillar, att, på sätt Utskottet hemslällt,
Musslor: friska, böra vid utförsel åsättas 3 sk. tull tunnan,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages tullfrihet vid utförsel af friska Musslor.
Bih. till R, St, Prot, 1840 och 1841• 5 Sami, i AJd, 32 Haft, 14
102 Hevillnings-Utskottets MemorialN',o 41.
207:0.
c) Den, som instämmer i Utskottets förslag, att Musslor,
insyltade eller saltade, böra draga 6 r:st utförselstull
kannan, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma insyltade eller saltade Musslor att afgift sfr it t kunna
Htföras..
Stoskholm, Hellsten, 1841*
IS alar:
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorialj N.O 4r.
1
Fortsättning af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4U
Nålar: Trcnne Riks-Slånd hafva godkänt Utskottets förslag till in
Sy-
och Tambour, försel-tull å sy- och tambour-nålar, hvaremot BorgareKrås-
och Bröstnålar Ståndet ansett denna afgift böra bestämmas till 24 sk.
af oägta metall. Skålpundet. Likaledes hafva Tre Stånd gillat, hvad Ut
skottet
i Utlåtandet N:o 30 hemställt, angående kråsoch
bröstnålar af oägta metall, men Ridderskapet och Adela
deremot förklarat denna rubrik böra ur taxan utgå.
Derest dessa sisnämnda beslut icke frånträdas, blifva omröstningar
nödiga, enligt 2:ne serskilda så lydande voterings-propositioner:
208:o.
a) Den, som godkänner Utskottets förslag, att nålar, sy
och
tambour böra åsättas 40 sk. tull per Skålpund vid
införsel, voterar ja; den det ej vill voterar nej;
Vinner nej,
bestämmes införsel-tullen å sy- och tambour-nålar till
24 sk. Skålpundet.
209:o
i) Den, som gillar Utskottets tlålandet N:o 30
afgifne förslag, att under hufvud-rubriken Nålar bör i taxan
upptagas krås- och bröstnålar af oägta metall med 25
R:drs införsel-tull på hvarje 100 R:drs värde, voterar ja;
dea det ej vill voterar nej;
Vinner nej;
kommer rubriken krås- och bröstnålar af oägta metall,
jemte tull-bestämmelserne dera, att ur taxan utgå.
Nät af alla namn Utskottets hemställan, att å nät måtte bestämmas 33-|
och slag. procents tull vid införsel, är af Tre Riks-Stånd godkänd,
men som Borgare-Ståndet ansett 25 procents införseltull
derå böra antagas, kommer, i fall sistnämnde beslut
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841• 5 Sami. 1 Afd. 33 Haft. 1
Oljor: feta:
Born- eller a
ver i fat.
Hamp-.
[Forts, af Bevillnings-Ulskolttts Memorial j N.o 41<
vidblifves, votering att anställas efter följande proposition:
21
Oro.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att för Nät
af alla namn och slag bör vid införsel erläggas 33 R:dr 16
sk. tull för 100 R:drs värde voterar ja; den, det ej vill
voterar nej;
Vinner nej,
antages införsel-tullen å denna artikel Lill 25 Rrdr för
hvarje 100 R:drs varuvärde.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt de tullbelopp,
Oli- Utskottet föreslagit för införsel af dessa slags oljor; hvaremot
Ridderskapet och Adeln beslutat, att å bom-olja i
fat borde antagas 6 sk. och å hamp-olja 2 sk. införsel-tull
per kanna, i följd hs?araf, och så vida sistberörde beslut
icke frånträdas, omröstning kommer att anställas efter
följande voterings-propositioner:
211».
a) Den, som gillar Utskottets förslag, att å Oljor:
feta: Born- eller af Oliver: i fat bör bestämmas 8 sk.
tull vid införsel, voterar ja; den, det ej vill voterar nej;
Vinner nej,
kommer detta slag af oljor j då det på fat inkommer,
att åsättas 6 sk. tull per kanna.
212:o.
b) Den, som godkänner den af Utskottet å Oljor:
feta: Hamp- föreslagne införsel-tull af 3 sk. kannan, voterar
ja; den, det ej vill voterar nej;
Vinner nej;
bestämmes införsel-tullen å Hamp-olja till 2 sk. per
kanna.
Forts, af Bevillnings-Ulskollels Memorialj IV.-o 4i.
5
Ost j alla slag. Utskotlet har uti Utlåtandet N:o 30 föreslagit, att å
den gemensamma rubriken Ost, alla slag måtte på 5 R:dr
värde per Lispund bestämmas 1 R:dr 24 sk. införseltull.
Ridderskapet och Adela har gillat redactionen och
införsel-afgiften, men ansett värdet böra nedsättas till 3
R:dr 36 sk. Lispundet. Preste- och 13onde-Ståndcn hafva
godkänt redactionen och värdet, men höjt införsel-afgiften
till 2 R:dr per Lispund och Borgare-Ståndet åter
har stadgat, att å Ost borde antagas följande indelning
och tullbestämmelser, nemligen: Parmesan- och Rochefort-,
tullvärde 1 R:dr 24 sk. och införsel-tull 16 sk. per
Skålpund; Surmjölks-ost alla slag, Tullvärde 3 R:dr och
införsel-tull 36 sk. Lispund.; samt Sötmjölks-ost, alla slag,
tullvärde 5 R:dr och införsel-tull 1 R: 1 r 24 sk. Lispund,
jemte tullfrihet vid utförsel.
För den händelse, att sammanjemkning icke kan ega
rum, på det sätt, att Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet instämma i det af Preste- och BondeStånden
fattade enahanda beslut, utan frågan måste -genom
votering afgöras, hemställer Utskottet, att ja-propositionen
må få utgöras af Preste- ecb Bonde-Ståndens sammanstämmande
beslut och omröstning på förhand anställas
till utrönande af, hvilketdera Ridderskapets och Adelns
eller Borgare-Ståndets beslut böra antagas till contra-proposition;
och föreslås i sådant afseende följande voleringssält:
213:o.
Den, som anser contra-propositionen böra utgöras af
Ridderskapets och Adelns beslut, att en gemensam rubrik
bör antagas, nemligen: Ost, alla slag och derå bestämmas
3 R:dr 36 sk. värde och 1 R:lr 24 sk. tull, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
Vinner nej,
kommer att till contra-proposition antagas Borgare-SLåndets
beslut, enligt hvilket ost bör delas i Parmesan- och
Roche for t- med 1 R:dr 24 sk. värde och 16 sk. införsel-tull
Skålpund.: i Surmjölks-, alla slag, med 3 R:dr
i
Forts, af Bcvil/iiings-Utsko‘tels Memorial, N-o 41-
Ostron.
värde och 36 sk. införsel-tull per Lispund., samt i ,So£-  mjölks- j ar/ta stag, med 5 R:dr tulfvärde och 1 R:dr 24
sk. införsel-tull Lispund.
Propositionerne i hufvudsakliga voteringen komma
då att lyda sålunda:
214: o.
Den, som instämmer i Preste- och Bonde-Ståndens
beslut, att för ost bör antagas en gemensam rubrik, ost s
alla slag j med 5 R:drs värde och 2 R:drs införsel-tull,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
Vinner nej;
(Irsta alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut.
(2:dra alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
Utskottets åtgärd att, utan serskild rubrik i taxan,
endast i noten upptaga ostron med hänvisning lill musslor,
har af trenne Stånd blifvit godkänd; hvaremot Ridderskapet
och Adeln ansett ostron böra under egen rubrik
i taxan specificeras och indelas i friska med 6 R:drs
värde och 1 R:drs införsel-afgift trädet, samt i insyltade
eller saltade med 1 Rrdrs värde och 12 sk. in-lörsels-tull
kannan, och begge slagen vara vid utförsel tullfria.
Derest Ridderskapet och Adeln icke' frånträder
detta sitt beslut, lärer omröstning, blifva nödig, för hvilket
fall Utskottet föreslår följande voterings-propositioner:
215:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Ostron
ej böra i taxan under serskild rubrik upptagas, ulan
endast antecknas i nolen med hänvisning till musslor,
voterar ja; den, det ej vili, voterar nej;
Vinner nej;
Papp.
Paraplyer
rasoller.
Forts, af Bevillning*-Utskottets Memorial, IV.-o 4i* $
komma Ostron att serskildt i taxan specificeras oell fördelas
i friska med 6 R:drs värde och 1 R:drs införselstull
per träd, samt i insyltade eller saltade med 1 R:drs
värde och 12 sk. införsels-tull per kanna, och hegge slagen
alt vid utförsel vara tullfria.
'frenne Riks-Slånd hafva godkänt, hvad Utskottet, i
afseende å papp, föreslagit; hvaremot Borgare-Ståndet varit
af skiljaktig tanka derutinnan, alt det ansett värdet,
hvilket Utskottet bestämt till 6 sk. per Skålpund, böra
rättas till 8 sk.; och kommer, i fall sistberörde beslut
vidhålles, votering att ske efter en så lydande proposition
:
216:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser tullvärdet hpapp
böra antagas till 6 sk. Skålpundet, voterar ja; den, det
ej vill, voterar nej;
vinner nei,
kommer tullvärdet å papp att utsättas till 8 sk. Skålp.
och pa- Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 30, alt denna
artikel borde specifikt till tullbehandling i taxan upptagas
med 33-| procents tull vid införsel, har af Presteoch
Bonde-Stånden blifvit antaget; hvaremot dels Ridderskapet
och Adeln beslutat, att Paraplyer och Parasoller,
såsom hörande lill slöjdevaror och med dem dragande
lika tull, böra ur den egentliga taxan uteslutas och
endast i noten upptagas, med hänvisning lill slöjdevaror
ej specificerade, dels Borgare-Ståndet stadgat, alt artikeln
väl borde i taxan under egen rubrik införas, men med
följande classification och tullbeslämmelser, nemligen:
Paraplyer och parasoller af siden 8 R:drs tullvärde
och 2 R:drs införsel-tull per stycke samt andra
slagj 2 R.dr 24 sk. värde och 32 sk. införsels-tull stycket.
6
Forts, af Bevillnings-Utskottels Memorialj N;0 4r.
Pelsverk eller
terier.
Oberedda.
Sam, hvad angår artikelns specificerande under egen
rubrik, trenne Stånds derom fattade beslut
måste fö blifva gällande,
kommer enJast för det fall, att Borgare-Ståndet vidblifver
sin omförmälda åsigt, votering att deröfver anställas
sålunda:
217:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Paraplyer
och parasoller böra förtullas efter värde med 33
B:dr 16 sk. för ett varuvärde af 100 R:dr vid införsel,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bifalles Borgare-Ståndets beslut, att Paraplyer och Parasoller
skola indelas i 2:ne classer, hvardera med följande
bestämmelser, nemligen:
Paraplyer och Parasoller af siden 8 R:drs värde
och 2 R:drs införsels-tull per stycke samt andra slag 2
R:dr 24 sk. tullvärde och 32 sk. införsel-afgift stycket.
Pel* Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt, hvad
Utskottet rörande oberedda Pelsverk och Pelterier föreslagit,
men deremot har dels Ridderskapet och Adeln beslutat,
att alla slags oberedda Pelsverk och Pelterier, å
hvilka Utskottet utsatt utförsels-afgifter, böra utan sådan
afgift få utföras, dels Preste-Ståndet stadgat , att, med
godkännande i öfrigt af Utskottets förslag, de å rubriken
alla andra slag antagne bestämmelser 1 R:dr 12 sk. värde,
6 sk. in- och 6 r:st. utförsels-tull per Skålpund borde
förändras till hvad i gällande taxa för ej specificerade
Pelsverk finnes stadgadt och förtullningen alltså ske efter
värde med 10 R:dr vid in- och 1 R:dr vid utförsel
på hvarje 100 R:dr varuvärde.
I händelse sistnämnde 2:ne Stånd vidhålla berörde
deras beslut, föranleder sådant följande voteringar, nemligen:
-
Forts, af Bevillnings-Ulskottets Memorial, N.-o 4r.
7
Bäfver skinn.
Får- och Lammskinn
:
aj Svarta 'öfriga slag.
bj alla andra oklipta,
Hermelin- eller Le
kattskinn:
218:0.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å häfverskinn
bör bestämmas 20 sk. utförsels-tull per Skålpund, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages tullfrihet för utförsel af bäfverskinn.
219:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser att å Får- och
Lammskinn: svarta öfriga slag bör bestämmas 1 sk. tull
per Skålpund vid utförsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
komma dessa slags skinn att tullfritt få utföras.
220:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Får- och
lammskinn: alla andra oklippta skall utsättas 3 r:st utförsels-tull,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej;
stadgas tullfrihet vid utförsel af dessa slags skinn.
221 :o.
Den, som godkänner den af Utskottet å Hermelineller
Lekattskinn föreslagne utförsels-tull 2 sk. per Skålpund,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes tullfrihet vid utförsel af H rmelin eller Lekattskinn.
Hillerskinn.
222:o.
Den, som instämmer deri, att, på sätt Utskottet fö
-
Forts, af Bevilhungs-Vtskoltets Memorial, N.-o 41.
reslagit, Hillerskinn böra vid utförsel beläggas med 1 sk.
6 r:st. tull per Skålpund, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej,
vinner nej,
komma Hillerskinn att afgiftsfritt kunna utföras.
Jerf- eller Filfrasskinn.
Loskinn.
223:o.
Den, som gillar Utskottets förelag, att å Jerf- eller
Filfrasskinn bör bestämmas 1 sk. utförsels-tull per Skålpund,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages tullfrihet vid utförsel af ifrågavarande slags skinn.
224:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Loskinn böra åsättas
1 sk. 6 rst. tull vid utförsel, voterar ja; den, det ej
vill voterar nej;
vinner nej,
bestämmes frihet från erläggande af tull vid export af
Loskinn.
Mårdskinn och
Mårdsvansar.
225:o
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Mårdskinn och
Mårdsvansar skola draga 5 sk. 6 rst. tull per skalp, vid
utförsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma Mårdskinn och Mårdsvansar att utan tullafgift
få utföras.
Hertn- eller Me
-
226:o.
Den, som bifaller den af Utskottet å Nerts-eller
Menucker
nucker skinn.
Renskinn.
Räfskinn.
Skäls kinn.
Utterskinn.
Bih. till R.
Forts, af Bevillnings-Vlskottets Memorialj N:0 9
Menuckerskinn bestämda utförsels-afgift 2 sk. 6 rst. per
skålp. voterar ja; den det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages tullfrihet vid utförsel af Nertz eller Menuckerskinn.
227:o.
Den, som gillar att, jendikt Utskottets hemställan,
Renskinn böra beläggas med 8 rst. tull per skålp. vid
utförsel, voterar ja; den det ej vill voterar nej;
vinner nej,
blifva Renskinn fria från utförsel-tull.
228:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, z\.\. Räfskinn
skola åsättas 2 sk. ulförsel-afgift, voterar ja; den
det ej vill votera’ nej;
vinner nej,
komma Räfskinn att afgifts-frilt få utföras.
229:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Skälskinn böra
draga 3 rst. tull vid utförsel, voterar ja; den det ej
vill voterar nej;
vinner nej,
antages tullfrihet vid export af Skälskinn.
230:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Utterskinn
böra beläggas med 2 sk. 6 rst. utförsel-tull, voterar ja;
den det ej vill voterar nej;
Prot. 1840 och 1841. 5 Sami. 1 Afd. 33 Haft. a
lo Forts, af Bevillnings-Utskottets MemorialN.-o 4t»
vinner nej,
bestämmes tullfrihet för utförsel af Utterskinn.
Alla andra slag. Som, angående Skinn, alla andra slag, på sätt of
van
är nämndt, 2:ne Stånd gillat Utskottets förslag, att
de skola förtullas efter vigt med 1 R:dr 12 sk. värde, 6
sk. in- och 6 rst. utförsel-tull, men dels Ridderskapet och
Adeln, med godkännande af förtullnings-sättet, värdet och
införsel-tullen, stadgat tullfrihet för utförseln, och dels
Preste-Ståndet beslutat, att de skola förtullas efter värde
med 10 R:dr vid in- och 1 R:dr vid utförsel för hvarje
100 R:dr varuvärde, blir nödigt, att, genom omröstning,
först afgöres hvilketdera, Pvidderskapels och Adelns eller
Presteståndets, beslut skall utgöra contraproposition, nemligen
sålunda:
231 :o.
Den, som anser, att till contraproposition bör antagas
Ridderskapets och Adelns beslut, att Pelsverk och
Pelterier: alla andra slag skola, med antagande af det
utaf Utskottet föreslagna förtullningssätt, värde och införsel-tull,
vara från utförsel-afgift frie, voterar ja; den
det ej vill voterar nej;
vinner nej,
kommer Preste-Ståndets beslut, att denna rubrik bör förtullas
efter värde med 10 R:dr vid in- och 1 R:dr vid
utförsel för hvarje 100 R:dr värde, att utgöra contraproposition
;
Hvarefter liufvudsakliga voteringen kommer att
verkställas efter följande proposition:
232:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Pelsverk
och Pelterier: alla andra slag böra för tullas efter
vigt med 1 R;dv 12 sk. värde 6 sk. införsel- och 6 rst.
Pennor, skrifta
slag.
Penslar.
Forts, af Bevillnings-Utskoltets Memorial j N.o 4f. it
uLförsel-tall per skålp., voterar ja; den det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
(l:a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut
(2:a alternativet) antages Preste-Ståndets beslut.
al- Trenne Riks-Stånd hafva godkänt den af Utskottet
å pennor föreslagna redaction; men som Ridderskapet och
och Adeln ansett dervid böra tilläggas ”utom af stål eller
andra metaller,” får Utskoltet, i händelse de öfrige Stånden
icke skulle vilja medgifva berörde tillägg, hvilket Utskoltet
för dess del tillstyrker, enär redactionen derigenom
obestridligen vinner mera bestämdhet, samt för det
fall, att icke eller Ridderskapet och Adeln frånträder det
ta sitt beslut, föreslå att deröfver må röstas på följande
sätt:
233:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag till redaclion
å artikeln Pennor, nemligen Pennor^ Skrif- alla
slag, voterar ja; den det ej vill voterar nej;
vinner nej,
kommer redactionen att lyda sålunda: Pennor> Skrif -  alla slag utom af stål eller andra metaller.
Utskottet har föreslagit och trenne Riks-Stånd gillat,
alt Penslar böra förtullas efter värde med 25 procent
vid införsel; men som Ridderskapet och Adeln det
i 1835 års Taxa antagne förtullningssätt per dussin och
bestämmelserna i öfrigt derstädes, nemligen 36 sk. värde
och 12 sk. införsel-tull, böra bibehållas, så kommer, ifall
sistnämnde beslut vidblifves, omröstning att anställas enligt
en så lydande voterings-proposition :
234:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Penslar bö
-
12
Forts aj Bcvillnings-Utskottets Memorialj N.o 4l»
Perlemor:
arbetad.
Perlor :
ägta oinfaltade
och infattade
odgta: glasandra
slag.
ra förtullas efter värde och införsels-afgiften bestämmas
till 25 R:dr för hvarje 100 R:dr varuvärde, voterar ja;
den det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma Penslar alt förtullas per dussin med derå bestämdt
värde af 36 sk. och införsel-tull af 12 sk.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag
till tullvärde och införsel-tull å arbetad Perlemor;
hvaremot Presle-Ståndet beslutat, att bestämmelserna härå
i 1835 års Taxa, nemligen 7 R:dr värde och 1 R:dr 16
sk. införsel-tull per skålp., fortfarande borde bibehållas;
i följd hvaraf, och derest sistnämnde beslut icke frånträdes,
omröstning blir nödig enligt följande voterings-proposition:
235:o.
Den, som gillar det af Utskottet å Perlemor, arbetad
bestämda värde 8 R:dr 16 sk. och införsel-tull 40
sk. skålp., voterar ja; den det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages värdet till 7 R:dr och införsel-afgiflen till 1 R:dr
16 sk. per skålp.
Äkta perlor, för hvilka Utskottet hemställt och 3:ne
Stånd beslutat tullfrihet vid införsel, hafva deremot af
Bonde-Ståndet blifvit belagda med 25 procents införselafgift,
hvarjemte Preste-Ståndet för oäkta glasperlor och
andra slag, i afseende å hvilka de tre öfriga Riks-Stånden
godkänt Utskottets förslag till värde och tullbestämmelser,
ansett hvad i gällande Taxa stadgas beträffande
såväl värde som tull böra bibehållas.
Derest icke, enligt hvad Utskottet härmedelst får
hemställa, Preste- och Bonde-Stånden skulle vilja fråntiäda
omförmäla deras beslut, blir omröstning nödig enligt
följande serskilda voterings-propositiouer:
Forts, af Bevillnings-UtskoUets Memorial, N.-o 4** i3
236;o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, all Perlor:
äktaj oinfattade och infattade, böra vara fria från tull
viel införsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma äkta perlor alt åsältas 25 R:dr införsel-tull på
hvarje 100 H:drs värde.
237:o.
Den, som, på sält Utskottet föreslagit och trenne
Riks-Slånd bifallit, anser Perlor: oägta: glas-j böra åsättas
1 R:dr 16 sk. värde och 10 sk. införsel-tull per skålp.,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages det i gällande Taxa å oägta glasperlor utsätta
värde 2 R:dr och införsel-tull 18 sk. skålpundet.
238:o.
Den, som instämmer i Utskottets af trenne Stånd
godkända förslag, att å Perlor: oäkta: andra slag, bör
bestämmas 16 sk. värde och 2 sk. införseltull per lod,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma föreskrifterna i 1835 års Taxa, eller 20 sk. värde
och 4 sk. införsel-tull lodet å andra slags oäkta perlor,
att bibehållas.
Plommon, Catha- Den af Utskottet å Plommon till 1 sk. 3 rst. skålp.
riri- och Sviskon, föreslagna införsel-tull hafva Borgare- och Bonde-Stånden
antagit, men som Ridderskapet och Adeln samt PresteSlåndet
ansett samma afgift böra bestämmas i enlighet
med gällande Taxa, eller till 1 sk. 6 rst. skålp., kommer,
i händelse sistnämnde t\äune Stånd vidblifva berörde
deras beslut, omröstning i följande ordning att anställas.
4
Plymer:
Siruts-j
Forts, af Bevillnings-Utshottels Memorial, N.o 4
339:o.
Den, sorn godkänner Utskoltets förslag till införseltull
å Plommon-j Catharin och Sviskon 1 sk. 3 r:st. per
Skålpund, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
Vinner nej,
bestämmes införsel-tullen å denna artikel till 1 sk. 6 rist.
Skålpundet.
Preste- och Borgare-Siånden hafva gillat den af Utanclra
slag. skottet å Struts- och andra slags Plymer föreslagna införsel-afgift
10 R:dr per Skålpund, å hvardera rubriken;
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet förklarat
dessa tull-afgifter böra bestämmas till 15 R:dr Skålpund.
; och får Utskottet, för det fall, att sistomförmälda
beslut vidblifvas, hemställa att frågan må afgöras genom
omröstning, enligt följande voterings-propositiuner:
240:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Plymer: Strutsböra
åsättas 10 R:dr tull per Skålpund, vid införsel, voterar
ja; den det ej vill voterar nej;
Vinner nej,
kommer införsel-tullen å Struts-plymer att utsättas till
15 R:dr Skålpundet.
241 :o.
Den, som godkänner den af Utskottet å Plymer:
andra slag bestämda införsel-afgift, 10 R:dr Skålpund.,
voterar ja; den det ej vill voterar nej;
Vinner nej,
antages införsel-tullen å andraslags Plymer till 15 R:dr
per Skålpund.
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorialj N:o
Porcellaine: Utskoltet har å Porcellaine: oäkta, sten eller fagance:
o'äkta.j slen dkr fa- hvitt, gulagtigt eller omåladt: andra pieser uti Utlåtanyance:
hvitt, gulag- 30 föreslagit 16 sk. värde och 5 sk. införsel-tull
tl^andra deser^1' Pel Skålpund, hvilka bestämmelser blifvit af RidderskamålacU
dier
tallrickar Borgare-Ståndet ansett värdet böra antagas till 18 sk. och
andra pieser. införsel-afgiften 4 sk. 6 r:st Skålpundet samt Bonde-Ståndet
förklarat att, med bibehållande af det föreslagna värdet
16 sk., införsel-tullen borde bestämmas enligt Betänkandet
N:o 21 till 6 sk. Skålpundet. — Å Porcellaine:
oäkta &c.: måladt eller tryckt: tallrickar och andra pieser
hafva Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet
gillat de af Utskottet föreslagne bestämmelser, hvaremot
Preste- och Borgare-Ståndet för dessa slag af Porcellaine
stadgadt införsel-förbud.
Derest dessa skil jagtiga meningar icke kunna sammanjemkas
så, att samtliga Riks-Stånden förena sig om
hvad Utskottet i afseende å Porcellaine föreslagit, blifva
följande voteringar af nöden, nemligen först till utrönande
af hvad som. vid omröstningen om hvitt, gulagtigt eller
omåladt: andra pieser bör blifva contra-proposition,
sålunda;
242:o.
Den, som anser, alt till contra-proposition i voteringen
om andra pieser af oäkta, hvilt Porcellaine, bör
antagas Borgare-Ståndets beslut, att värdet derå bör bestämmas
till 18 sk. och införsel-tullen till 4 sk. 6 r:st.
Skålpundet, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
Yinner nej,
antages till contra-proposition Bonde-St andels beslut, att,
med godkännande af det utaf Utskottet föreslagna värde
16 sk., införsel-tullen å denna artikel bör bestämmas i
enlighet med Betänkandet N:o 21 till 6 sk. per Skålpundet.
i6
Potates-mjöl.
Forts, af Bevitlnings-Utskottcls Memorial, N.-o 4>*
Hvarefter propositionerna i hufvud-voteringarne blifva
följande:
N:o 243:o.
Den, som gillar Utskottets i Utlåtandet N:o 30 afgifua
förslag, att \ Porcellaine: oäkta, sten eller fayance:
hvilt gulagtigt eller omåladt: andra pieser, bör antagas
16 sk. värde och 5 sk. införsel-tull Skålpundet, voterar
ja; den, dtt ej vill, voterar nej;
Vinner nej,
(Irsta alternativet) bifalles Bjrgare-Slåndets beslut.
(2:dra alternativet) bifalles Bonde-Ståndets beslut.
244:o.
Den, som instämmer i Utskottets af Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet antagne förslag, alt Porcellaine:
oäkta, sten eller fayance: måladt eller tryckt:
Tallrickar böra få införas mot 6 sk. tull på 16 sk. värde
Skålpundet, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
Vinner nej,
bifalles Preste- och Borgare-Ståndens beslut att denna artikel
bör till införsel förbjudas.
245: i.
Den, som gillar Utskottets af Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet godkända hemställan, alt Porcellaine: äkta
&c. måladt &c. andra pjeser skola få införas mot 8
sk. tull på 32 sk. värde per Skålpund, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages Preste- och Borgare-Ståndens beslut att denna artikel
bör till införsel förbjudas.
Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets förslag,
att Potates-mjöl bör vid införsel åsättas 24 sk. lull per
Lispund;
Forts, af Bevillnings-V tskottets Memorial, N.o 4i.
Lispund; men som Borgare-Ståndet beslutat, att införselsafgiften
å denna vara skall utgöra 16 sk. Lisp., föranleder
sådant, i händelse beslutet icke frånträdes, omröstning,
enligt en så lydande voterings-proposition:
246:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införseltullen
å Potatoes-mjöl bör antagas till 24 sk. Lisp., voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes införsel-afgiften å Potatoes-mjöl till 16 sk.
per Lispund.
Redskap och Ma- Ifrågavarande redaction och de derå af Utskottet
chinerier, inför- föreslagna bestämmelser, nemligen 5 procents införselsda
med Comitier- tull för den förra och tullfri införsel för den senare cace-Collegii
till- tegorien, hafva Tre Stånd godkänt; men som Borgarestånd
för uppgif- Ståndet stadgat, att pröfnings-rätten icke bör tillkomma
na behof. Commerce-Collegium, utan Kongl. Maj:t, och en gemen
D:o
d:o såsom prof sam redaction derföre antagas, så lydande: ”Med Kongl.
eller modeller. Maj:ts Nådiga tillstånd införde såsom prof eller modeller”;
hvarå tullfrihet borde vid införsel ega rum, så kommer,
derest sistnämnde beslut icke frånträdes, följande
omröstning att deröfver anställas:
247:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag till redactions-
och tullbestämmelser för ifrågavarande fall, nemligen:
Redskap och Machinerier :
införda med Commerce-Collegii tillstånd för
uppgifna behof, 5 R:drs tull pä 100 R:drs varuvärde;
samt dito dito såsom prof eller modeller3
tullfrihet, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer alt i stället i Taxan införas följande stadgande:
Redskap och Machinerier:
Bih. lill R. St. Prot. 1840 och 184.1. 5 Sami. 1 Afd. 33 Haft. 3
lS Forts, af Bevilhiings-Utskotiets Memorial, IV.o 4i
med Kongl Majlis Nådiga tillstånd införde, så*
som prof eller modeller. Fria.
Saffran. Trenne Riks-Stånd hafva antagit den af Utskottet
å Saffran föreslagna införsels-tull; men som Preste-Ståndet
ansett tullen å denna artikel böra bestämmas, i enlighet
med hvad i 1835 Ars Taxa linnes stadgadt, eller till 1
R:dr 8 sk. per Skålpund, lärer, i händelse sistnämnde
Stånd vidblifver detta sitt beslut, sådant föranleda till
omröstning, enligt en så lydande voterings-proposition:
248:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Saffran
hör vid införsel beläggas med 1 R:drs tull Skålpundet,
voterar ja; den det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes införsels-tullen å Saffran till 1 R:dr 8 sk.
per Skålpund.
Saltsyra„ Den införsel-afgift af 1 sk. Skålp., Utskottet föresla
git
å Saltsyra, är af tre Riks-Stånd antagen, hvaremot Ridderskapet
och Adeln bestämt införsel-tullen å denna vara
till 6 r:st Skålp.; och (öranleder sistberörde beslut, i fall
det vidhålles, votering, enligt följande proposition:
249:o
Den, som gillar Utskottets förslag till införsels-tull
å Saltsyra 1 sk. Skålpundet, voterar ja; den, det ej vill,
voterar nej;
vinner nej,
bestämmes införsels-tullen å Saltsyra till 6 r:st. per Skålp.
Saxar> öfversko- Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets förslag,
rare-: att Saxar, andra slag, borde förtullas efter värde med
andra slag. 33-| procent vid införsel; hvaremot Ridderskapet och A
deln
ansett förtullningen böra ske efter vigt med 4 R:drs
värde och 1 R:dr 16 sk. införsels-tull per Skålpund; men
Forts, af Bevillnings-Utskotlets Memorial, N.o 4r«
19
Segel:
införsels-tullen bestämmes
efter den a
Våfnoden, hvaraf de
bestå, med tillagg af
10 procent.
Siktur.
Silfver:
Bok-, äkta
oäkta
sorn någon förändring i den åsätta tull-procenten härigenom
icke blifvit beslutad och skiljagtigheten således icke
kan anses inverka på tullintraden, torde vid hvad tre
Stånd beslutat
böra förblifva.
Trenne Stånd hafva gillat, hvad Utskottet i afseende
å Segel föreslagit; hvaremot Borgare-Ståndet beslutat,
att dervid skulle tilläggas, att Segel äro fria från utförsel-tull;
men som alla väfnader äro från afgift vid utförsel
fria, anser Utskottet, för dess del, ett så beskaffadt
tillägg icke af behofvet påkalladt, utan hemställer,
att Borgare-Ståndets omförmälde beslut må få förfalla.
Utskottets förslag, att Siktar borde efter värde förtullas
med 25 procent vid införsel, har blifvit af tre
Stånd godkändt; hvaremot Pwdderskapet och Adeln ansett
förtullningen af denna artikel böra ske, i öfverensstämmelse
med föreskrifterna i 1835 års Tull-taxa, elter stycke
med 1 R:dr 32 sk. värde och 20 sk. införsels-tull per
stycke; hvilket sistnämnde beslut likväl icke, på de skäl, som
vid Saxar nyss blifvit anförde, till någon åtgärd föranleder.
Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets förslag
till införsels-tull å äkta och oäkta Boksilfver; men som
Ridderskapet och Adeln stadgat, att de i 1835 års Taxa
härå bestämde införsels-afgifter skola bibehållas, föranleder
sådant, i händelse det vidhålles, följande voteringar;
250:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Silfver:
bok- j äkta bör åsältas 3 sk. 2 r:st. införsels-tull för hvarje
bok af 24 ä 25 blad, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages den i gällande taxa å äkta boksilfver bestämda
införsels-afgift 4 sk. boken, innehållande 24 ä 25 blad.
251 :o.
Den, sorn gillar Utskottets hemställan, att å Silfver
bokoäkta bör bestämmas 2 sk. 4 r.st. införsels-tull å
20
Forts, af Bevillnings-U tskotlets Memorial> N-o qi
-
hvarje bundt af 12 böcker, voterar ja; den, den ej vill,
voterar nej;
vinner nej,
kommer den i 1835 års Taxa oäkta Boksilfver åsätta införsels-tull
3 sk. bundten, innehållande 12 böcker, att
bibehållas.
Silke: Utskottets hemställan, att Silke: rått och ofärgadt
rätt och ofärgadt. borde beläggas med 2 sk. införsels-tull per Skålpund, haf
va
trenne Stånd gillat; hvaremot Ridderskapet och Adeln
ansett rått silke böra tullfritt kunna få införas; och lärer,
i händelse detta sista beslut icke frånträdes, votering
blifva nödig, för hvilket fall Utskottet föreslår en så lydande
proposition:
252:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Silke: rått
och ofärgadt böra vid införsel beläggas med tull, beräknad
till 2 sk. Skålpundet, voterar ja; den, det ej vill,
votei'ar nej;
vinner nej,
kommer rått och ojärgadt silke att tullfritt få införas.
Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets i Utlåbrun
eller tandet N:o 30 afgifna förslag, att brun eller hvit sockersirup
måtte till införsel förbjudas; deremot har Ridderskapet
och Adeln stadgat, att den ifrågavarande artikeln
skall, mot 4 sk. tull per Skålpund, få till Riket införas;
och lärer, i följd häraf, och såvida icke sistberörde beslut
frånträdes, omröstning blifva af nöden, för hvilket fall
Utskottet föreslår en så lydande proposition:
253:o.
Den, som bifaller, att, på sätt Utskottet föreslagit,
Sirup: Socker-j brun eller hvit, skall vara till införsel
förbjuden, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
Sirup:
Socker
hvit.
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 4i.
»t
vinner nej,
blir brun och hvit socker-sirup till införsel tillåten mot
4 sk. tull per Skålpund.
Skedvatten eller
salpetersyra.
Den införsels-tull, Utskottet föreslagit å Skedvatten,
bar af tre Stånd blifvit godkänd, men som Ridderskapet
oell Adeln beslutat, att samma tullafgift skulle till hälften
eller 1 sk. 6 r:st. Skålpundet nedsättas, så måste, så
vida detta beslut icke frånträdes, omröstning derom anställas,
i hvilket afseende Utskottet föreslår följande voterings-proposition:
254:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att å Skedvatten
eller salpetersyra bör bestämmas 3 sk. införselstull
per Skålpund, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
kommer införsels-tullen å Skedvatten eller salpetersyra
alt utsättas till 1 sk. 6 r:st. Skålpundet.
Sköldpadd:
arbetad.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt den af Utskottet
å arbetad Sköldpadd till 6 R:dr Skålpundet föreslagna införsels-tull;
men enär Ridderskapet och Adeln bestämt
införsels-tullen å denna vara till 10 R:dr Skålpundet,
kommer, ifall detta sistberörde beslut vidblifves, omröstning
att anställas, enligt en så lydande proposition:
255:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Sköldpadd :
arbetad, bör Asättas 6 R:drs införsels-tull per Skålpund,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
ökas införsels-tullen å arbetad Sköldpadd till 10 R:dr
Skålpundet.
in
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 41.
Slöjdevaror &c.
införda med Commerce-
Colle^ii serskilda
tillstånd af slöjdidkare
såsom prof eller
mode Lier Jor egna tillverkningar.
Smink och Sminkflor.
Denna bestämmelse, med derå af Utskottet föreslagen
tullfrihet är af trenne Riks-Stånd godkänd; hvaremot
Borgare-Ståndet ansett hela detta stadgande böra utur
tulltaxe-förslaget försvinna.
Så vida berörde beslut af Borgare-Ståndet »idhålles,
lärer frågan icke kunna afgöras annorlunda, än genom
votering, i hvilket afseende Utskottet föreslår följande
voterings-proposition:
256:o
Den, som, lika med Utskottet, anser, att underrubriken
Slöjdevaror &c. bör i taxan intagas en så lydande
föreskrift:
Införda med Commcrce-Collegii serskilda
tillstånd af slöjdeidkare, såsom prof eller modeller
för egna tillverkningar, fria från tull,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer berörde föreskrift att utur Tulltaxe-förslaget försvinna.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag
till införsels-tull å smink och sminkflor; men som BondeStåndet
bestämt införsels-afgiften å denna artikel till 100
procent af värdet, eller 5 R:dr Skålpundet, så får Utskottet
dels hemställa, alt Bonde-Ståndet behagade frånträda
detta sitt beslut och instämma i hvad de öfriga Stånden
stadgat, dels, för den händelse, att denna hemställan lemnäs
utan afseende, föreslå, att frågan må genom omröstning
afgöras, enligt en så lydande voterings-proposition:
257:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, att k Smink och
Sminkflor bör bestämmas 24 sk. tull per Skålpund vid
införsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
åsältes Smink och Sminkflor 5 R:dr införsels-tull Skålp.
Forts, af Bevillnings-Ulskottels Memorial, N.o 4r.
25
Smör.
Speglar och Larnpetter.
Spetsar, Uddar och
Blonder:
Silkes- och Linnetsndra,
slag.
Utskottet har föreslagit och trenne Stånd beslutat,
att införsels-tullen å Smör skall antagas till 2 R:dr 24
sk. Lispundet; hvaremot Borgare-Ståndet förklarat denna
vara böra vid införsel beläggas med endast 1 R:dr 12
sk. tullafgift; och kommer, så vida sistnämnde beslut icke
frånträdes, af sådan anledning frågan att underställas votering
i Förstärkt StaLs-Utskott, för hvilket ändamål Utskottet
föreslår följande proposition:
258:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att införsels-tullen
å Smör bör utsättas till 2 R:dr 24 sk. per
Lisp., voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
åsättes Smör 1 R:dr 12 sk. tull Lisp. vid införsel.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt, hvad Utskottet
i Utlåtandet N:o 30 föreslagit, rörande Speglar och Lampetter;
hvaremot Ridderskapet och Adeln ansett dem, såsom
hörande till slojdevaror och med dessa dragande lika tull,
böra utur den egentliga Taxan uteslutas och endast i noten
upptagas med hänvisning till Slojdevaror ej specificerade;
men som votering härom icke kan ega rum,
kommer att vid hvad af tre Stånd blifvit stadgadt förblifva.
Trenne Rikstånd hafva godkänt den af Utskottet
föreslagna indelning af Spetsar, Uddar och Blonder i
Silkes- och Linne samt i andra slag med 6 R:dr införsel-tull
per skålp. å de förra och 1 R:dr å de senare;
men som Preste Ståndet ansett någon specilication af Silkes-
och Linne samt andra slag;, icke böra ega rum, utan
varan, förd under en rubrik, beläggas med 6 R:dr
införsel-tull, kommer, derest Preste-Slåndet icke vill frånträda
detta sitt beslut, alt deröfver röstas, enligt följande
proposition t
Forts, af Bevitlnings-Utskottels MemorialN.-o 4r.
Stenkol,
Stenkols-Stybb
ler Cinders,
259:o.
Den, sorn instämmer i Utskottets förslag, att Spet-:
sarj Uddar och Blonder j böra fördelas i 2:ne classer,
Silkes- och Linne med 6 R:dr införsel-afgift per skålp.
och andra slag med 1 R:dr införsel-tull skålp., voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
blifva Spetsar} Uddar och Blonder, utan någon slik fördelning,
förda under en rubrik med G R:dr tull per skålp.
vid införsel.
Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets förslag
till införsel-tull å Stenkol; men som Ridderskapet och
Adeln bestämt denna afgift till 4 sk. tunnan, föranleder
detta beslut, i fall det vidblifves, följande votering:
260:o.
Den, som, på sätt Utskottet hemställt, anser Stenkol
böra vid införsel beläggas med 6 sk. tull per tunna,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages införsel-tullen å Stenkol till 4 sk. tunnan.
Den införsel-tull, Utskottet åsatt Stenkolsstybb, bar
blifvit godkänd af trenne Stånd; men Borgare-Ståndet
har deremot utsatt införsel-afgiften å denna artikel till
6 sk. tunnan; och lärer alltså, derest sistnämnde beslut
icke frånträdes, omröstning häröfver böra ega rum, i
hvilket afseende Utskottet föreslår en så lydande voterings-proposition:
261
:o.
Den, som gillar Utskottets förslag till införsel-tull
å Stenkolsstybb eller Cinders 8 sk. per tunna, voterar
ja; den, det ej gör, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes införsel-afgiften å Stenkolsstybb till 6 sk. tunnan.
Strum
-
Forts, af Pevillnings- Utskottets Memorial, N.O 4i.
25
Strumpor och an- Utskottets förslag lill införsel-tull å Bomulls-strum
dra
på Strump- por liar af tre Stånd blifvit godkändt; men som Prestebo/
eller genom Standtt bestämt införsel-afgiften A dessa slags strumpor
stickning tillver- till 2 R:dr 10 sk. 8 rst. skålp., kommer votering alt ankade
arbeten ställas, såvida icke sistberörde beslut frånträdes; och får
a) Bomulls- Utskottet för omröstningens verkställande uppgifva följande
proposition:
262:o.
Den, som gillar den af Utskottet å Strumpor och
andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade
arbeten, Bomulls- föreslagne införsel-tull 1 R:dr 16 sk.
skålp., voterar ja; den, det ej gör, voterar nej;
vinner nej,
kommer införsel-tullen å Bomulls-strumpor alt utsättas
till 2 R:dr 10 sk. 8 rst. per skålp.
b andra slag. Uti Utlåtandet N:o 30 har utskottet hemställt, att
införsel-tullen å Strumpor etc. andra slag måtte bestämmas
till 1 R:dr 16 sk. på 2 R:dr 24 sk. värde per skålp.,
hvilken åtgärd blifvit af Preste- och Bonde-Slånden gillad
och godkänd. Deremot har dels Ridderskapet och
Adeln ansett värdet böra utsättas till 5 R:dr och införsel-tullen
till 1 R:dr skålp., dels Borgare-Ståndet, med
godkännande af den föreslagna införsel-afgiften 1 R:dr 16
sk., bestämt tullvärdet å denna vara lill 6 R:dr 32 sk.,
per skålpund.
För det fall, att Ridderskapet och Adeln samt B »rgare-Ståudet
icke vilja instämma i Preste- och BondeStåndens
beslut, blir, för frågans afgörande, följande otnröslnings-sätt
nödigt, nemligen:
Först angående contra-propositionen.
263:o.
Den, som anser, alt till contraproposition i hufvud
voteringen om Strumpor andra slag bör antagas Riddel
skåpets och Adelns beslut, att derå skall bestämmas
Bih. till R. St. Trot. 1840 och 1841. S Sami. 1 Af i. 33 Haft. 4
Forts, af Bevillnings-TJisko:tets Memorial, No 4i*
5 R:dr värde ock 1 R:dr tull per skålp. vid införsel, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer contrapropositionen att utgöras af Borgare-Ståndets
beslut, att värdet ulsättes lill 6 R:dr 32 sk. och införsel-tullen,
enligt Utskottets förslag, till 1 R:dr 16 sk. skålp.
å ifrågavarande artikel;
samt sedermera i lnifvudsaken:
264:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt Strumpor
etc. andra slag böra åsättas 2 R:dr 24 sk. värde och
1 R:dr 16 sk. tull per skålp. vid införsel, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
Bifalles (Irsla alternativet) Ridderskapets och Adelns beslut
(2:dra alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Preste- Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt,
hvad Utskottet föreslagit, rörande Gjut- och Garf-slål,
samt de bägge sistnämnde jemväl hvad för andra slag
blifvit af Utskottet hemslälldt. Deremot har dels Ridderskapet
och Adeln stadgat: a) att bestämmelsen St. v.
borde utgå ur columnen: qvantitet för tullberäkningen;
b) att införsel-tullen å garfstål skall antagas till endast
3 Rrdr 36 sk. per 100 skålp. ocb c) att alla tre under
rubriken Stål upptagne artiklarne borde vara liia från
lull vid utförsel; dels Preste-Ståndet beslutat, att Stål
andra slag fortfarande bör förbjudas Lill införsel.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet behagade, i de delar, de hvar för sig
fattat beslut, i strid med Utskottets förslag, samma beslut
frånträda och med Bergare- och Bonde-stånden sig förena,
men får tillika, jemte anmälan, att, då genom Ridderskapets
och Adelns stadgande, alt bestämmelsen Stapelstadsvigt
icke borde vid tullbeiäknings-qvantileten utsättas,
ingen ändring i förtullnings-beloppet uppkommer,
detta beslut icke kan till ni gon åtgärd föranleda, ulan
följngtligcn kommer att förfalla,
Fortt. af BeviUnings-Uiskoltets Memorial, N.O 4l* >7
för elen händelse, alt Utskottets ofvanberörde hemställan
Jernnäs utan uppmärksamhet, föreslå de voterings-propositioner,
som af de i öfrige delar skiljagtige besluten påkallas;
och har Utskottet i sådant afseende trott följande
omröstningssätt höra ega rum.
265:o.
a) Den, som godkänner Utskottets förslag, att införsel-tullen
å Stål: Garf- skall bestämmas till 5 R:dr
per lOOskålp., voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages införsel-afgiften af Garfstål till 3 R:dr 36 sk.,
för 100 skålpund.
266:o.
b) Den, som, lika med Utskottet, anser Stål: andra
slag böra få till Riket införas emot 3 R:dr tull per
100 skålp., voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
stadgas förbud mot införsel af Stål: andra slag.
267:o.
c) Den, som bifaller, att, på sätt Utskottet föreslagit,
Stål: g/ut-j bör vid utförsel beläggas med 8 sk,
tull per 100 skålp., voterar ja; den, det ej gör, voterar nej;
vinner nej,
kommer Gjutstål att tullfritt få utföras.
268:o.
d) Den, som instämmer i Utskottets förslag, alt Stål:
garf-j vid utförsel skall vidkännas 3 sk. tull-afgift för
100 Skålpund, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej';
vinner nej,
blir utförseln af Garfstål fri från tull.
269:o.
é) Den, som godkänner det utförsel-belopp, Utskot
-
Forts, af Bevillnings-Viskotttts Memorial, N.-o 4*-
Sågblad.
tet åsatt Stål, andra slag, 2 sk. per 100 Skålpund, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer Stål, andra slag alt afgiflsfrilt kunna utföras.
Derförutan har vid ett senare tillfälle uti BorgareStåndel
blifvit af Herr TVoern, uti serskildt anförande
yrkadt, att värdet å Stål, andra slag, måtte rättas till 6
R:dr per 100 Skålpund i stället för 9 R:dr; h vilket anförande,
såsom åsyftande en rättelse i Tull-taxe-förslaget,
bemälde Stånd, jemte dess beslut öfver Tulltaxan, uti
Protocolls-utdrag af den 21 December nästlidet år, lill
Bevillnings-Utskottet öfverlemnat. — Men som samtlige
Riks-Stånden gillat omförmälde till 9 R:dr per 100 Skålpund
af Utskottet föreslagna värde, finner Utskottet någon
vidare åtgärd från dess sida icke af Herr TVcerns ifrågavarande
framställning påkallad.
Tvänne Riks-Stånd bafva gillat Utskottets förslag,
att Sågblad böra luilbehandlas efter värde och beläggas
med 30 procents tull vid införsel; men som Ridderskapet
och Adeln ansett tullbehandlingen af denna aitikel
böra ske efter vigt, och Skålpundet, i värde upptaget till
1 R:dr, åsättas 10 sk. införsel-tull, samt Borgare-Ståndet
väl godkänt föi tullningssättet efter värde, men icke ansett
införsel-tullen böra bestämmas till mera än 20 procent,
så, enär bägge de sistnämnde besluten, såsom innefattande
olika procent-bestämmelse, såväl sins emellan som
med Utskottets förslag, hvar för sig kunna verka olika
tullintrad, kommer, derest desamma af Ridderskapet och
Adeln samt Borgare-Ståndet vidhållas, omröstning att anställas
försl angående contra-propositionen, sålunda:
270:o.
Den, som anser, alt till contra-proposition i hufvudvoteringen
bör antagas Ridderskapets och Adelns beslut,
alt Sågblad skola förlullas efter vigt med 1 R:lrs värde
och 10 sk. införsel tull Skålpundet, voterar ja; den, det ej
vill, voterar nej;
vinner nej,
Fort), af Bevillnings-Utskottets Memorial, IV;0 4i. ag
kommer Borgare-Slåndets beslut, att Sågblad väl böra efter
värde förtullas, men åsättas endast 20 R:drs infö:sellid!
på hvarje 100 Rrdrs varuvärde att utgöra contraproposition.
Samt sedermera i hufvudsaken efter följande proposition
:
271 :o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Sågblad böra
efter värde förtullas med 30 R:dr för hvarje 100
R:drs \ärde vid införsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
Vinner nej;
(Usta alternativet) bifalles Ridderskapets och Adelns beslut.
(2:dra alternativet) bifalles Borgare-Ståndets beslut.
Utskottets förslag till införsel-tull å Såpa har blifvit
af tre Stånd godkändt, hvaremot Bonde-Ståndet bestämt
denna afgift till 1 R:dr Lispundet; och kommer, i
följd häraf, och under förutsättning, att detta Bonde-Ståndets
beslut vidblifves, omröstning efter en så lydande voterings-proposition
att anställas:
272:o.
Den, som gillar Utskottets förslag till införsel-tull
å Såpa 36 sk. Lispundet, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej:
Vinner nej,
bestämmes införsel-afgiften å Såpa till 1 R:dr Lispundet.
Trenne Riks-Stånd hafva gillat den införsel-tull, Utskottet
föreslagit å Talg; men som Borgare-Ståndet ansett
denna afgift böra nedsättas till hälften, mot hvad Utskottet
åsatt eller till 24 sk. Lispundet, föranleder detta beslut,
i fall det vidhålles, följande votering:
273:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införsel
-
5o
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorialj N.o 4r.
Tenn- och Blyaska
samt Tjära.
Tjär härma eller
Trakt jära.
tullen å Talg bör bestämmas till 1 R:dr per Lispund,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej;
åsättes Talg 24 sk. tull per Lispund vid införsel.
Utskottets förslag till utförsel-tull å dessa 2:ne artiklar
bar af tre Stånd blifvit gilladt; men Ridderskapet
och Adeln har deremot förklarat, alt de borde fritt kunna
utföras; oell kommer följagtligen omröstning, angående
hvardera artikeln serskildt, att anställas, enligt så lydande
voterings-propositioner:
274:o.
a) Den, som instämmer i Utskottets förslag, att å
Tenn- och Bly-aska bör bestämmas 1 sk. utförsel-tull
per Skålpund, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
Vinner nej,
antages tullfrihet vid utförsel af Tenn- och Bly-aska
275:o.
b) Den, som, lika med Utskottet, anser Tjära böra
åsättas 4 sk. utförsel-tull per tunna, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer Tjära att afgiftsfritt få utföras.
Utskottets förslag, alt tjärbärma eller vrakljära skall
få utföras mot 44 sk. tull per tunna, hafva tre Riks-Stånd
godkänt; hvaremot Ridderskapet och Adeln ansett denna
vara böra till utförsel förbjudas.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln
behagade frånträda detta dess beslut om förbud mot utförsel
af ifrågavarande artikel och förena sig med de öfrige
Stånden, men får tillika, för det fall, alt denna hemställan
icke vinner bifall, föreslå, att frågan må underställas
omröstning, enligt följande voterings-proposition:
276:o.
Den, som gillar Utskottets förslag, alt Tjärbår
-
Forti, af Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 4i.
oi
ma eller Vraktjära bör få exporteras mot en tull-afgift
af 44 sk. tunnan, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
kommer förbud alt antagas mot utförsel af denna artikel.
Tobak. Bonde-Ståndet bar ansett malen Tobak eller Snus
malen eller snas-stjel- böra åsätlas 24 sk. införsel-tull per Skålpund samt Rid
k*r-
derskapet och Adelil stadgat, att stjelkar skola tullfritt
få utföras; och kommer, i fall dessa beslut vidhållas,
omröstning öfver dessa artiklar, i afseende å hvilka Utskottets
förslag blifvit af Irenne Stånd godkändt, att an
ställas,
enligt följande voterings-propositioner:
277:o.
a) Den, som gillar Utskottets hemställan, att å Tobak:
Malen- eller snus, bör antagas 12 sk. införsel-tull
skålpundet, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes införsel-tullen å malen tobak eller snus till
24 sk. per skålp.
278;o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Tobak: Stjelkar,
böra vid utförsel åsättas i rst. tull per skålp., voterar
ja; don, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma Tobaks stj elkar alt afgi fts-fritt få utföras.
Tråd:
Bomulls-, hvit eller Tvenne Riks-Stånd hafva antagit den införsel-tull,
färgad. Utskottet föreslagit å dessa sorters tråd; men som Rid
Nystad,
derskapet och Adeln bestämt införsel-afgiften å den nyvi
futrfvor slade till 32 sk. och å den i härfvor till 24 sk. per skålp.,
kommer, såvida sistnämnde beslut icke frånträdes, vote
ringar
att deröfver företagas, enligt så lydande propositioner
;
Forts af ftevillnings-ZJtskottels Memorial IV:o 4[ •
Trädvaror:
a) lije Ikar och Spärra
r af furu och gran
af 5 — 8 tum midtpå;
af S lill och med to
turn dito:
deröfver.
279:o.
a) Den, som l>i f.i Iler Utsk< ttels fors ta g, ali. Tråd:
Bomulls- hvit eller färgad: nystad j bör åsa lias 24 sk.,
inforsel-tull skålp., voterar ja; den, det ej vill, voletar nej;
vinner nej,
bestämmes införs* 1-afgiften å nystad, hvit eller färgad
Bomulls-tråd til! 32 sk. per skålpund.
280:o.
b) Den, sorn gillar den af Utskottet å Tråd: Bomulls,
hvit eller färgad: i härfvor, föreslagne införselafgift
16 sk. skålp., röstar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
anlages 24 sk. införsel-tull skålp. å hvit eller färgad
Bomullstråd i härfvor.
Utskottets, enligt Utlåtandet N:o 30, vidlagne åtgärd
att bestämma tullfrihet vid utförsel af förenämnde
3:ne slag af Bjelkar och Sparrar, hafva trenne Stånd gillat;
men som Preste-Ståndet beslutat, alt de borde åsättas
de i Betänkandet N:o 21 å hvardera föreslagne utförsel-afgifter,
lärer, ifall detta beslut vidblifves, omröstning
icke kunna undvikas, enligt följande volerings-proposilioner:
281 :o
Den, som, lika med hvad Utskottet i Utlåtandet
N:o 30 föreslagit, anser Bjelkar och Sparrar af Furu
och gran af 5 till 8 tum midtpå böra tullfritt få utföras,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma dessa slags Bjelkar och Sparrar alt beläggas med
den i Betänkandet In':o 21 föreslagne utförsel-tull 2 sk. st.
282:o.
Den, sorn godkänner Utskottets senaste förslag, att
Bjelkar och Sparrar af Furu och Gran: af 8 till och
med
Forts, af Bevillnings-TJIskottets Memorialj N.o 4t«
35
b) Bräder och plankor
sågade:
a a) af Furu och gram
under j Ulms
tjocklekj
af intill och med
3 tunis tjocklek,
deröfver.
med to tum midtpå skola vara tullfria vid utförsel, röstar
ja; dea, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes 2 sk. utförsel-tull stycket å ifrågavarande slags
Bjelkar och Sparrar.
- 283:o.
Den, som instämmer i hvad Utskottet sist föreslagit,
att nemligen Bjelkar och Sparrar af Furu och
Gran öfver 10 tum midtpå, afgiftsfrilt skola få utföras,
voterar ja; den det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages å dessa slag af Bjelkar och Sparrar 3 sk. tull
per stycke vid utförsel.
Skulle, i någon eller några af dessa voteringar, nej
vinna, blir deraf jemväl en följd, att proportions-siffrorna
i den under Bjelkar och Sparrar i Taxe-förslaget förekommande
anmärkning, rättas till öfverensstämmelse
med storleken af de slags Bjelkar och Sparrar, som sålunda
komma att med utförsel-tull beläggas.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva
gillat Utskottets i Utlåtandet N:o 30 afgifna förslag,
att dessa 3:ne slags bräder och plankor borde fritt från
tull kunna utföras; men deremot har dels Preste-Ståndet
stadgat, att alla slagen borde beläggas med de dem i
Betänkandet N:o 21 hvar för sig åsätta utförsel-afgifter,
dels Borgare-Ståndet, med godkännande, likasom PresteStåndet,
af Utlåtandet N:o 21 för den Usta och 3:dje rubriken,
beslutat, att den 2:dra eller bräder och plankor
af \\ till och med 3 tums tjocklek borde vid utförsel åsätlas
3 sk. tull per tolft.
I händelse dessa Preste- och Borgare Ståndens beslut
vidhållas, föranledas deraf följande voteringar:
284:o.
Den, som instämmer i Utskottets af tvänne Stånd
gillade förslag, att Bräder och Plankor, sågade: af furu
Bih till R, St. Prot. 1840 och 1841• 5 Sami. t Afd. 33 Haft, 5
Forts, af B c villnings-TJl slottets Memorial, N.o 4i;
och gran: under tums tjocklek skola vara fria från
utförsel-tull, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages Preste- och Borgare-Ståndens beslut, att nämnde
slags bräder skola vid utförsel beläggas med 1 sk. tull
per tolft.
Som, i afseende dernäst å dylika bräder och plankor
af li till och med 3 tums tjocklek, Preste- och Borgare-Stånden
bestämt utförsel-tullen till olika belopp, nemligen
det förra till 4 sk. och det senare Ståndet till 3 sk.
tolften, måste genom omröstning först utrönas, hvilkendera
bestämmelsen bör i contrapropositionen intagas, sålunda:
285:o.
Den, som anser, att till contraproposition, angående
Bräder och Plankor af \\ till och med 3 tums tjocklek
bör antagas Préste-Ståndets beslut, alt utförsel-tullen
derå skall bestämmas till 4 sk. tolften, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer Borgare-Ståndets beslut om 3 sk. utförsel-afgift
per tolft å detta slags bräder alt i hufvud-voteringen utgöra
contraproposition.
För hufvudsakliga voteringen om denna samt för
voteringen, angående den nästföljande rubriken, föreslår
Utskottet så lydande propositioner:
286:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Bräder och
Plankor sågade: af Furu och Gran: af till och
med 3 tums tjocklek böra tullfritt få utföras, röstar ja;
den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
(l:a alternativet) antages Presle-Ståndets beslut.
(2:a alternativet) antages Borgare-Slåndets beslut.
Foris, af Bevillning Utskottets Memorial, N.o 4r.. 35
287:o.
Den, som godkänner UtskolLets förslag, att bräder
och plankor sågade: af furu och gran: öfver 3 tuins
tjocklek, skola afgiftsfritt få ullöras, voterar ja; den, det
ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma dessa slags Bräder och plankor att åsätlas 8 sk.
tull per tolft vid utförsel.
Ib) Af alm, lok och ek Utskottets färslag, att för denna allmänna rubrik
och andra inom lall- borde bestämmas 10 procents tull af värdet vid utförsel,
det växande, ej spe- jiar af jrenne Riks-Stånd blifvit gilladt, hvaremot Ridoificera
e tra s ag, och Adeln ansett artikeln böra delas sålunda,
att bräder och plankor af ek och ask kom ine att utgöra
e i rubrik, med bibehållande derå af den utaf Utskottet
föreslagna utförsel tull, samt den andra rubriken lyda:
”af alm, bok, björk och andra inom landet växande,
ej specificerade trädslag” med derå bestämd tullfrihet
vid utförsel.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln
biha gade frånträda berörde dess skiljagtiga mening, hvarom
, i annat fall, icke lärer kunna afgöras annorlunda än
genom omröstning, för hvilken Utskottet i sådan händelse
föreslår följande voterings-proposilion:
288:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser bräder och
plankor, sågade: af alm, bok och ek och andra inom
landet växande, ej specificerade, trädslag böra under
denna ena rubrik sammanfattas och åsältas 10 R:drs tull
vid utförsel deraf till 100 R:dr värde, voterar ja; den
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer artikeln alt delas i 2:ne rubriker, nemligen, den
ena, bräder och plankor, sågade: af ek och ask, hvarå
bibehå lies den af Utskottet föreslagna utförsel-tull 10 R:dr
på 100 R:drs varuvärde, samt den andra, bräder och
Forts, af Revillnings-Utskotlets Memorialj lf:o 4[>
cJ Fanér-skifvor och
dj Handspahaj'.
ef Lisler.- 'sågade: af
furu och gran lill och
med 8 alnars längd
och ^ tums omfång
-
plankor , sågade: af alm, bok, björk och andra inom
landet 'växande, ej specificerade, trädslag med derå vid
export bestämd frihet från tull.
Börande den af Utskottet åsätta införsels-tull, 5 procent
af \ärdet, tillämpas, så val å den ena rubriken, i
fall ja vinner, som å begge, i fall den förra, derigenom
att nej vinner, kommer att i två fördelas.
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt Utskottets förslag
till tull vid utförsel af dessa 2:ne artiklar; men som Ridderskapet
och Adeln ansett dem böra tullfritt få utföras,
föranleder sistnämnde beslut voteringar af följande beskaffenhet
;
289:o.
Den, som instämmer med Utskottet deri, att Faner-skifvor
skola vid utförsel beläggas med 1 R:drs tull
på 100 R:drs värde, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma Fane’r-skifvor att afgiftsfritt få utföras.
290:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Handspakar
böra åsättas 2 sk. utförsel-tull per dussin, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
stadgas, att Handspakar skola få utföras utan erläggande
af tull.
Utskottets i Utlåtandet N:o 30 gjorde hemställan,
att denna artikel måtte befrias från utförsel-tull, har af
tre Stånd blifvit antagen, hvaremot Preste-Ståndet ansett
varan böra åsättas den i Betänkandet N:o 21 föreslagna afgift
vid utförsel; och kommer, i följd häraf samt så vida
sistberörde beslut icke frånträdes, en så beskaffad votering
att deröfver anställas:
291 ;o.
Den, som gillar, att, på sätt Utskottet hemställt,
fj Läktcr:
sågade.
gj Pumpiriid;
borrade,
hj Ribbor, längre
kortare.
Forts, af Bcvillnings-U tskotlets Memorial, IV.-o 41. 37
Lister: sågade: af furu och gran till och med 8 alnars
längd och 4 tums omjåing, böra vara fria från lull vid
utförsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
åsättes denna artikel 6 r;st» utförsels-tull per tolft,
Tre Riks-Stånd hafva gillat de af Utskottet dessa
trädslag åsätta utförsel-belopp; men som Ridderskapet och
Adeln ansett dem böra vid utförsel åtnjuta tullfrihet, kornel,
. ma följande voteringar alt deröfver företagas:
292:o.
Den, som instämmer med Utskottet deri, att Läkter:
sågade skola draga 2 sk. utförsel-tull per tolft, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
befrias sågade Läkter från tullafgift vid utförsel.
293:o.
Den, som gillar den af Utskottet å Pumpträd:
borrade bestämda utförsel-tull 4 sk. stycket, voterar ja;
den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
komma borrade Pumpträd att afgiftsfritt få utföras.
294:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser Ribborj längre
eller kortarej böra beläggas med 9 sk. tull per tolft
vid utförsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
anlages tullfrihet vid export af längre eller kortare Ribbor.
iyi Stäfver, Lagg- och Tre Riks-Stånd hafva godkänt de införsels-afgif
Rotten-
af till och terj Utskottet å dessa rubriker föreslagit; men Prestered
43 verktum Ståndet har ansett dessa afgifter böra bestämmas, i enlig
-
33
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o
längd ä de förra och het med gällande Taxas föreskrifter, nemligen till 1 R:dr
f‘°ost 2J verktums jg & <Jem ek tjJ[ jq SJ^ ^ gf hok , furu
a"a/' Ek 6 StHa'e' eller gran utaf den mindre längden, samt till 3 R:dr 16
af bok, furu eller ^ c*em oc^ till l R:dr 32 sk. å dem af bok,
gran furu eller gran utaf den större längden, allt per 120
derutöfver stycken. Likaledes hafva lie Stånd gillat de utförsel
a/
Ek af gifter, sorn af Utskottet blifvit de ifrågavarande ru
aj
o , furu e ti p),.jjtei.ne åsatle, hvaremot Ridderskapet och Adeln för
aVQl\*
i
klarat, att tullfrihet borde vid utförsel medgifvas stäfver,
lagg-och botten-, af till och med 42 verkLums längd å de
förra och högst 27 verktums längd å de senare.
Utskottet får, jemte hemställan, att dessa från Utskottets
förslag sk i 1 jagtiga beslut mätte frånträdas, för den
händelse, att härå icke fästes afseende, föreslå, att frågorna
må afgöras genom omröstning, enligt så lydande voterings-proposilioner:
295:o
Den.
som antager den inför sel-1 ull. Utskottet åsatt
Stäfver, lagg- och botten-, af till och med fa verktums
längd å de förra och högst 27 verktums längd å de
senare aj ek, eller 40 sk. å 120 st., voterar ja; den det
ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes införsel-tullen å denna artikel till 1 R:dr 16
sk. för 120 stycken.
29G:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser, att Stäfver:
lagg- och botten- af till och med 42 verktums längd d
de förra och högst 27 verktums längd å de senarej af
ek bör åsällas 8 sk. utförsel-tull, voterar ja; den, det ej
vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer ifrågavarande artikel alt tullfritt få utföras.
297:o.“
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Stäf
-
Forts, af Bevillning*-Utskottets Memorial, N.-o t[i. 3g
ver, lag"- och botten-: af till och med ^2 verktums
längd ä de förra och högst 27 verktums längd A de
senare: af Bok-, Furu- eller Gran, bor bestämmas 8
sk. införsel-tull per 120 stycken, voterar ja; den, det ej
vill, voterar nej;
vinner nej,
åsättes denna varuartikel 10 sk. tull vid införsel.
N:o 298:o.
Den, som instämmer med Utskottet deri, att stäfver,
lagg- och botten- af till och med 42 verktums
längd å de förra och högst 27 verktums längd å de
senare: af bok, furu eller gran böra beläggas medi sk.
6 r:st. utförsel-tull, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages tullfrihet vid utförsel af ifrågavarande artikel.
299:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införseltullen
å stäfver, lagg- och botten-, af ”öfver” 42 verktums
längd ä de förra och ”öfver’ 27 verktums längd
å de senare: af ek, bör utgöra 2 R:dr 24 sk. per 120
stycken, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer införsel-tullen å denna artikel att utsättas till 3
R:dr 16 sk. för 120 stycken.
300:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att införsel-tullen
å stäfver, lagg- och botten-, af ”öfver” 42 verktums
längd å de förra och ”öfver” 27 verktums längd
å de senare: af bok, furu eller gran, bör blifva 1
R:dr 12 sk. per 120 stycken, voterar ja; den, det ej vill,
voterar nej;
vinner nej,
utsattes införsel-tullen å denna artikel till 1 R:dr 32 sk.
för 120 stycken.
4o
Forts. af B c v illnings-Utskottets Memorial j IV: o $i.
k) Ved,: Al-, Bjork-,
Bok- och Ek-, Gran-,
Tall-, andra slag.
Trenne Riks-Stånd hafva antagit de utförsel-belopp,
Utskottet å samtliga dessa vedsorter föreslagit; men som
Preste-Ständet förklarat de afgifter vid utförsel höra härå.
bibehållas, hvilka i 1835 års Taxa finnas utsatte, nemligen
å Al ved 1 R:dr, å Björk-, 2 R:dr 16 sk., å Bok- och
Ek- 3 R:dr 16 sk., å Gran- 32sk., å Tallved 1 R:drsamt
å andra slag 2 R:dr 16 sk. allt per famn, föranledes af
dessa Preste-Ståndets beslut, i händelse de vidblifvas, följande
voteringar;
301 :o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt å Ved:
Al- bör bestämmas 36 sk. utförsel-tull per famn, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
åsälles Alved 1 R:dr tull per famn vid utförsel.
302:o.
Den, som antager det tullbelopp, Utskottet föreslagit
för utförsel af Ved: Bjork• nemligen 1 R:dr 24 sk.
famnen, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes utförsel-tullen å Björkved till 2 R:dr 16 sk.
per famn.
303:o.
Den, som bifaller Utskottets förslag, att utförseltullen
å Ved: Bok- och Ek-, bör utgöra 2 R:dr för hvarje
famn, Yoterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages utförsel-tullen å Bok- och Ekved till 3 R;dr 16
sk. famnen.
304:o.
Den, som gillar, att, på sätt Utskottet hemställt,
Ved: Gran- skall vid utförsel beläggas med 36 sk. tull
per famn, voterar ja: den, det ej vill, voterar nej;
vin
-
Forts, af Bevillnings-Vtskottets Memorial, N.o 41> 4i
vinner nej,
kommer Granved att åsättas 32 sk. utförsel-tull famnen.
305:o.
Den, sorn, lika med Utskottet, anser Ved: Tallhöra
draga 36 sk. tull famnen vid export, yoterar ja;
den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
blifver utförsel-tullen å Tallved utsatt till 1 R:dr per
famn.
306:o.
Den, som instämmer med Utskottet deri, att å Ved:
andra slag bör bestämmas i R:dr 24 sk. utförsel-tull för
hvarje famn, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages utförsel-tullen å Ved: andra slag till 2 R:dr 16
sk. per famn.
Jrirad och ämnen Utskottet har föreslagit och trenne Riks-Stånd bi
tili
äror. fallit, alt årträd eller ämnen till åror böra vid utförsel
draga 4 sk. tull paret, hvaremot Ridderskapet och Adeln
ansett dem tullfritt böra få utföras; och kommer omröstning
deröfver att anställas efter en så lydande voteringsproposition
:
307:o.
Den, som, lika med Utskottet, anser årträd eller
ämnen till åror böra åsättas 4 sk. utförsel-tull paret, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej:
vinner nej,
komma årträd eller ämnen till åror att få afgiftsfritt
exporteras.
r Utskottets förslag till införsel-tull å denna artikel har
>tk, “mer "elkrmtn- af trenne Stånd blifvit anlaget; men som Borgare-Ståndet
dre arbetade, der- derå bestämt 33§ procent tull af värdet vid införsel, komBih.
till R. St. Prot. 184.0 och 1841. 5 Sami. 1 Afd. 33 Haft. 6
4a
Forts, af Bevillnings-TJiskottets Memorial, N\o j.1.
under inbegripne ej
specificerade snickare-
och svarfvarearbeten,
med eller
utan betsning^ målning
eller lackering.
Tågvirke,, nytt.
mer, i fall sistberörde beslut icke frånträdes, omröstning
att ega rum, enligt följande proposition:
308:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Trädvaror:
alla, ej specificeråde , mer eller mindre arbetade,
derunder inbegripne ej specificerade snickare- och
svarfvare-arbeten, med eller utan betsning, målning
eller lackering, bör bestämmas 25 R:dr införsel-tull ä
hvarje 100 R:drs värde, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
kommer införsel-tullen å denna artikel att utsättas till
33 R:dr 16 sk. å 100 R:drs värde.
Ridderskapet och Ådeln samt Borgare-Ståndet hafva
gillat Utskottets förslag i Utlåtandet JNT:o 30, att för
allt Tågvirke borde antagas en generel rubrik: Tågvirke
nytt, med 4 R:drs värde och 36 sk. införsel-tull per
Lispund, samt att tillägget om tullbarheten af Tågvirke,
hvarmed Svenska fartyg nödgats att å utrikes ort sig förse,
följagtligen skulle utgå; Preste-Ståndet har väl gillat
sammanförandet under en rubrik af allt Tågvirke, men,
jemte Bonde-Ståndet, ansett nytt Tågvirke böra åsättas 1
R:drs tull per Lispund vid införsel. — Bonde-Ståndet
har dock tillika för Tågvirke, inköpt å utrikes ort i
stället för bevisligen förloradt, men vid hemkomsten
obrukadt, antagit serskild tullbestämmelse, hvilken Ståndet
emedlertid utsatt till lika belopp, som för Tågvirke
nytt: eller 1 R:dr Lispundet. — Men som den sålunda
af Bonde-Ståndet beslutade fördelning af Tågvirke i 2:ne
rubriker icke, enär tull-afgifterna blifvit bestämde till
lika belopp å begge, i någon mon inverkar på Tullinkomsterne,
föranleder Bonde-Ståndets beslut, i denna
deJ,
icke till någon åtgärd.
Forts, af Bevillnings-Utskoltets Memorial, N.o 4t»
43
I följd hvaraf, och då således anses för afgjordt,
att rubriken kommer att blifva en nemligen: Tågvirke:
nytt, med ett tullvärde af 4 R:dr Lispundet, Utskottet
endast till omröstning framställer frågan oin beloppet af
införsel-tullen.
Yoterings-propositionen kommer alltså alt få följande
lydelse:
309:o.
Den, som godkänner Utskottets i Utlåtandet N:o
30 afgifna, af Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
gillade förslag, att införsel-tullen å Tågvirke:
nytt, skall bestämmas till 36 sk. Lispundet; voterar ja;
den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bifalles Preste- och Bonde-Ståndens beslut, att införselafgiften
å nytt Tågvirke bör utsättas till 1 R:dr per
Lispundet.
Ull: Utskottets uti Utlåtandet N:o 30 afgifna förslag,
okammad eller karn- att Ull borde fördelas i 2:ne rubriker, nemligen i Grof
mad. Jutsk och Isländsk samt i all annan med 20 sk. värde
GroJ Juisk och Isländskj oc|l 2 sk. införsel-tull å den förra samt 1 R:drs värde
och 8 sk. införsel-afgift, allt per Skålpund, å den senare,
har af Preste- och Borgare-Stånden blifvit godkändt. Deremot
har dels Ridderskapet och Adeln beslutat, att all
ull borde sammanföras under en rubrik med 20sk. tullvärde
och 2 sk. införsels-tull per Skålpund, samt alt, för
den händelse, att förbud mot införsel af kläde fortfarande
kommer att ega rum, utförsel af fin sorterad electoralull
må berättiga till införsel af kläde till lika vigt, emot
en tull af 2 R:dr per Skålpund; dock att, i fall denna
rättighet något år begagnas till belopp af 300,000 Skålpund,
densamma kommer med det året att upphöra; samt
dels Bonde-Ståndet antagit Utskottets förslag i Betänkandet
N:o 21, hvilket endast deruti skiljer sig från Utlåtandet
N:o 30, att Ull, all annan, enligt det förra, blifvit
åsatt 12 sk. införsel-tull Skålpundet.
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 4i.
Jemte det Utskottet hemställer, att Ridderskapet och
Adelil samt Bonde-Ståndet behagade frånträda berörde
deras ömsesidiga beslut och instämma i Utskottets af
de begge öfriga Stånden antagna förslag, får Utskottet
emedlertid, för det fall, att denna framställning icke vinner
bifall, föreslå, att nu må röstas angående redaction,
-värde och införsel-tullen; hvaremot och då, beträffande
det af Ridderskapet och Adeln, rörande utförseln, hvilken,
enligt alla Ståndens beslut, skall vara fri från tull,
serskildt beslutade ofvanförmälda stadgande, någon åtgärd
icke lärer kunna af Utskottet föreslås förr, än afgjordt
blifvit, om kläde kommer att till införsel förbjudas eller
icke, Utskottet hemställer,
att det må vara Utskottet öppet att, i sammanhang
med det serskilda memorial, Utskottet kommer
att, angående eventuella tullafgifter, till Rikets
Ständer afgifva, föreslå den vidare åtgärd, som af
Ridderskapets och Adelns omförmälda beslut må
finnas påkallad.
För den nu erforderliga voteringen blir nödigt, att,
innan omröstning i liufvudsaken eger rum, genom en preliminär
votering utrönes, hviiketdera, Ridderskapets och
Adelns eller Bonde-Ståndets, beslut bor utgöra contra-proposition
, nemligen sålunda:
310:o.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudvoteringen
om LJll bör antagas Ridderskapets och Adelns
beslut, att all ull skall under en rubrik sammanföras med
20 sk. värde och 2 sk. införsel-tull, voterar ja; den, det
ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer contra-propositionen att utgöras af Bonde-Ståndets
beslut, att bestämmelserna å Ull skola blifva de,
som Utskottet i Betänkandet N:o 21 föreslagit, eller: Ull,
okammad eller kammad: Grof Jutsk och Isländsk med
20 sk. värde och 2 sk. tull, samt all annan med 1 R:drs
värde och 12 sk. tull allt per Skålpund vid införsel.
Forti, af Bevillning**Utskottett Memorial, No ii'.
45
Urband och Urked•
jon:
nj sammansatte eller
såsom arbetade
ej specificerade amne
ti.
Vanille.
För hufvud-voteringen föreslår Utskottet derefter en
så lydande proposition:
311:o.
Den, som godkänner Utskottets uti Utlåtandet ,N:o
30 afgifna, af Preste- och Borgare-Stånden gillade, förslag
lill redaction, värde och införsel-tull å Ull, nemligen:
Ull, okammad eller kammad: Grof Jutsk och Isländsk
20 sk. värde och 2 sk. tull per Skålpund, samt all annan
1 R:drs värde och 8 sk. tull Skålpundet, voterar ja;
den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
(Irsta alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut.
2:dra alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
I hvarje händelse kommer all ull att vid införsel
befrias från tolag.
Trenne Riks-Stånd hafva antagit Utskottets förslag
i Utlåtandet 3N:o 30, alt Urband och Urkedjor etc. skulle
serskildt i Taxan specificeras och dervid åsättas 33^-  procents införsel-tull; men Ridderskapet och Adelil har
deremot ansett artikeln, såsom hörande till Slöjdevaror
och med dem dragande lika tull, böra utur den egentliga
Taxan uteslutas och endast i noten nupptagas, med hänvisning
till Slöjdevaror ej specificerarade.
Denna Ridderskapets och Adelns skiljagtiga mening
kommer dock, på förr anförde skäl,
att förfalla.
Utskottets förslag till införsel-tull å Vanille är af
Irenne Stand antaget; hvaremot Preste-Ståndet ansett denna
artikel böra bibehållas vid den införsel-afgift, som
finnes densamma i 1835 års Taxa åsatt, eller 4 R:dr skålpundet,
hvilket sistnämnde beslut, i händelse det vidblifves,
föranleder följande votering:
46
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memoria^ N.o 4 '•
Vagnar och åkdon:
Best:- Resandes af
dem sjelfva medfördcj
andra,
nya eller
Irukade,
3l2:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Vamlie
bör bestämmas 3 R:dr tuli per skålp. vid införsel,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer införsel-tullen å Vamlie alt utsättas till 4 R:dr
skålpundet.
Endast Bonde-Ståndet har gillat Utskottets i Utlåtandet
]\:o 30 afgifna förslag till redaction af artikeln
vagnar och åkdon, samt derå föreslagne införsel-afgifter
af 10 procent å den förra och 33i procent å den senare
af de der antagne rubriker, för hvilken sistnämnde värdet
jemväl ej skulle få beräknas lägre än 500 R:dr för fyrhjulige
och 200 R:dr för tvåhjulige per stycke. Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet hafva deremot antagit, att redactionen
och tullbestämmelserna borde blifva följande:
Tagnar och åkdon:
Rese-, Resandes, synbart brukade, som af dem sjelfve begagnas
eller blifvit ur Riket bevisligen utförde,
andra: Tvåhjulige, samt Trillor, Droskor och Slädor, samt
öfriga slag,
med tullfrihet vid införsel af den förstnämnde, 200 R:dr
värde och 40 R:dr införsel-afgift stycket å den andra,
samt 500 R:dr värde och 100 R:dr införsel-tull per stycke
å den tredje eller sista rubriken. Borgare-Ståndet åter
har utan förändring antagit förslaget i Betänkandet N»
21, från hvilket Ridderskapets och Adelns samt PresteStåndets
nyssnämnde beslut endast deruti skiljer sig, att
dessa Stånd vid rubriken Rese-vagnar tillaggt ”eller blifvit
ur Riket bevisligen utförde.”
För den händelse, att sammanjemnkning icke kan
ega rum sålunda, att Borgare-och Bonde-Stånden instämma
i Ridderskapets och Adelns beslut, får Utskottet föreslå,
att frågan må afgöras genom omröstning sålunda,
att, då Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, på
sätt omförmäldt är, fattat sammanstämmande beslut an
-
Forts, af Be v i lin ihgs ■■ Utskottets Memorial, N.o 41* £7
gående Rese-vagnar, men Borgare- och Bonde-Slånden
stannat uti så väl från dessa som sins imellan skiljagtige
beslut härom, votering anställes serskildt om Rese-vagnar
och serskildt angående andra och öjriga slag.
I afseende alltså å Rese-vagnar, måste först contrapropositionen
genom votering utrönas i följande ordning:
3l3:o.
Den, som anser, att till contraproposition i hufvudvoleringen
om Rese-vagnar, bör antagas Ridderskapets och
Adelns samt Preste-Ståndets beslut, att följande redaction
och bestämmelser derföre böra ega rum, nemligen:
Ragnar och åkdon:
Rese-, Resandes j synbart brukade, som af dem sjelfva
begagnas eller blifvit ur Riket bevisligen utförde,
fria från lull vid införsel,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages lill contraproposition Borgare-Ståndets beslut, att
redactionen och tullbestämmelserna å ifrågavarande slags
vagnar böra blifva följande:
Vagnar och åkdon:
Rese• Resandes, synbart brukade, som af dem sjelfve
begagnas, tullfria vid införsel.
Voteringen i hufvudsaken blifver sedermera så lydande:
314:o.
Den, som godkänner Utskottets af Bonde-Ståndet
antagna förslag, alt för vagnar och åkdon: Rese-, Resandes,
bör antagas följande bestämmelse:
Vagnar och åkdon:
Rese-, Resandes, af dem sjelfve medförde,
med en införsel-tull af 10 R:dr på hvarje 100 R:dr vä'rde,
voterar ja; den, det ej vill voterar nej;
vinner nej,
Forts, af Bevillningi-Utskottets Memorial, N.o 4i
(lia
alternativet) antages Ridderskapets och Adelns samt
Preste-Ståndets beslut.
(2:a alternativet) antages Borgare-Ständets beslut.
Beträffande andra slags vagnar, kommer sedermera
en så tydande omröstning att anställas:
315:o.
Den, som, lika med Bonde-Ståndet, gillar de af
Utskottet för vagnar och åkdon i öfrigt föreslagne redactions-
och tullbestämmelser, nemligen:
Vagnar och åkdon;
andra, nya eller brukade, 33 R:dr lGsk. införsel-tull
på hvarje 100 R:dr värde
med den näst derefter förekommande
Anmärkning: värdet å desse senare må dock ej beräknas
lägre än 5oo R:dr för fyrhjulige och 200 R:dr
för tvåhjulige per stycke,
voterar ja; den, det ej vili, voterar nej;
vinner nej,
hifalles de trenne Öfrige Ståndens härutinnan sammanstämmande
beslut, nemligen:
Vagnar och åkdon:
Andra: Tvähjuliga, samt Trillar, Droskor och Slädar,
med 200 R:dr värde och 40 R:dr införsel-tull
stycket, samt öfriga slag, med 500 R:dr värde och
100 R:dr tull per stycke vid införsel.
Trenne Riks-Stånd hafva bifallit Utskottets i Utlåtandet
]N:o 30 afgifna förslag till införsel-tull å Vin på
fastager; men som Ridderskapet och Adeln deremot antagit
bestämmelsen i Betänkandet JN:o 21 eller 16 sk.
införsel-afgift per kanna, kommer, derest sistberörda beslut
icke frånträdes, votering att anställas, enligt följande
proposition:
Forts, af Bevillnings-ZJ tskollels Memorial, N.o 4<-
49
Vindrujvor,
Vismut.
Bih. till
316:0.
Den, som, instämmer i Utskottets senaste förslag,
att Vin, alla slag: på fastager, skall åsättas 24 sk. tall
per kanna vid införsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
bestämmes införsel-tullen å vin på fastager till 16 sk.
kannan.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet hafva
antagit den införsel-tull, Utskottet föreslagit å vindrufvor
eller 5 sk. skålp.; hvaremot Preste- och Bonde-Stånden
ansell den i 1835 års Taxa till 6 sk. skålp. derå
bestämda införsel-afgift höra bibehållas; i följd hvaraf
och derest sistnämnde beslut icke frånträdes, omröstning
blir nödig, för hvilken Utskottet föreslår en så lydande
voterings-proposition:
317:o.
Den, som, gillar Utkottets förslag, att å vindrufvor
hör bestämmas 5 sk. införsel-tull per skålp., voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages afgiften vid införsel af vindrujvor till 6 sk. skål
-
Trenne Riks-Stånd hafva godkänt de in- och utförsel-
afgifter, Utskottet åsatt Vismut; men som Ridderskapet
och Adeln bestämt införsel-tullen till 2 sk. skålpundet
och stadgat frihet från tull vid utförsel, föranledes af
sistherörde beslut, i händelse de vidblifvas, följande 2:ne
voteringar:
318:o.
a) Den, som, bifaller Utskottets förslag till’ inför.
St, Fröt. 1840 och 1841- $ Sami. 1 Afd. 33 Hqfl- 7
5o Forts, af Bevil/nings-Ulskotlets Memorialj IV.o 41 •
sel-tull å Vismut 4 sk. skålpundet, voterar ja; den, det
ej gör, voterar nej;
vinner nej,
.bestämmes införsel-tullen å Vismut till 2 sk. skålpundet.
319:o.
b) Den, som, lika med Utskottet, anser Vismut
böra åsältas 4 rst. utförsel-tull, voterar ja; den, det ej
vill voterar nej;
vinner nej,
kommer Vismut alt afgifts-fritt få utföras.
Väfnaclér:
Helsiden'. Ridderskapet och Adeln har godkänt Utskottets för
Alngods:
s]ag tili redaction af artikeln väfnader: helsiden: alngods:
Levantin^Satin eller kbPe,t ,eller levantin &c., äfvensom den derå af Ut,
Sidensarge,enfärga- skottet föresiagiie införsel-tull 10 R:dr 32 sk. per skål—
de eller skiftande, ru- pund; hvarjemte hos Ridderskapet och Adeln blifvit väckt
tiga eller randiga,ge- och till Utskottet remitterad en motion af Friherre Ce■nom
olikafärgadt sil- Jerström, J.j att varan, då den införes directe från OstväfnadssäUet.
Sen°m in£l'en> skall» nied ett tullvärde af 30 R:dr, bära en införsel-tull
af blolt 3 R:dr skålpundet.
Preste- och Borgare-Stånden hafva deremot beslutat,
dels att den ifrågavarande artikeln bör lyda sålunda:
väfnader: helsiden: alngods: ”alla släta sidentyger såsom
”taft, satin, levantin eller af hvilken annan benämning
”sorn helst, enfärgade, skiftande, rutiga eller randiga,
”hvaruti någon inväfd blomma eiler figur icke befinnes”,
dels ock att förbud mot införsel deraf fortfarande skall
ega rum.
Bonde-Ståndet åter har, lika med Ridderskapet och
Adeln, gillat den af Utskottet föreslagna redactionen, men
angående införseln fattat enahanda beslut, som Preste-och
Borgare-Stånden, eller att förbud mot import deraf bör
bestämmas.
Foris, af Bevillnings-Utskottels Memorial, N.-o 4 n.
5t
Hvad nu först angår förenämnde hos Ridderskapet
och Adeln väckta motion, äfvensom dess för flere efterföljande
artiklar serskildt fattade beslut, att desamma,
vid direcl införsel från Ostindien, skola draga endast 10
procents lull; så, och då jemväl Preste- och Borgare-Stånden
i allmänhet stadgat, att den i gällande Taxa näst
efter Bomulls-väfnader, i form af anmärkning, intagne
föreskrift, att ”sådane Siden- och Bomulls-väfnader, som
”eljest äro till införsel förbjudna må införas directe från
”orter på andra sidan Goda Hopps-Udden emot 10 procent
af värdet i tull”, skulle bibehållas och i en blifvande
ny Tulltaxa införas, samt Utskottet, i anledning
så väl häraf, som af den omförmälda motionen, redan under
den 21 nästlidne Januari, till Riks-Stånden ingått med
serskildt Betänkande under ordnings-numern 38, — har
Utskottet, som uti delta Betänkande icke allenast tillstyrkt
bifall tili ifrågavarande motion, att nemligen den nu förevarande
artikeln skulle få införas directe från Ostindien,
mot 3 R:drs tull på 30 R:drs värde Skålpundet, utan äfven
i sammanhang dermed till Rikets Ständer hemställt,
om icke en lika förmon kunde medgifvas alla slags sidenoch
bomulls-väfnader, som kunna varda till införsel förbjudna,
och att således, i enlighet med Preste- och Borgare-Ståndens
nyssnämnde beslut, det i 1835 års Taxa
härom förekommande ofvanberörde stadgande måtte i den
blifvande nya Tulltaxan införas, — häraf ansett böra
blifva en följd, att denna fråga, så vidt den nu ifråga»
varande, som ock alla de öfriga siden- och bomulls-väfnader,
hvilka kunna blifva med förbud belagde, angår,
redan är afgjord genom alla fyra Riks-Ståndens till förenämnde
Betänkande N:o 38 lemnade bifall,5 hvadan Utskottet
icke ansett sig tillkomma att, vidsträcktare än som
skett, till behandling i detta Memorial upptaga frågan om
lägre tull å denna artikel, eller om rättighet att mot 10
procents afgift få från Ostindien införa, vare sig sådana
siden- och bomulls-väfnader, angående hvilka införsel-förbud
redan blifvit stadgadt, eller ock sådane, om hvilka
ännu är oafgjord t, huruvida deskola till införsel tillåtas
Forts. af Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 4r.'
eller icke, utan endast här nedan till handläggning af Rikets
Ständer föreslagit de Ridderskapets och Adelns enahanda
beslut, som afse de slags siden och bomulls-väfnader,
hvilkas införsels-rättighet redan är af Rikets Ständer
medgifven; viljande Utskottet, sedan sig visat, hvilka flere
väfnads-artiklar kunna, i anledning af delta memorial,
blifva till införsel tillåtne, derefter och i sammanhang
med frågan om bestämmande af eventuella Lullhelopp, till
Rikets Ständer inkomma medj det ytterligare förslag, som
af Ridderskapets och Adelns öfriga lika beskaffade beslut
kan finnas påkalladt.
Beträffande dernäst Ståndens beslut i öfrigt, angående
nu ifrågavarande artikel, förekommer, att två Stånd
godkänt den af Utskottet föreslagna redaction, men de
två andra Stånden deremot uppställt en ny lydelse, samt
att elt Stånd gillat den af Utskottet åsätta införsel-tullen,
hvaremot de tre öfriga Riks-Stånden derå stadgat införsel-förbud.
I afseende å redaclionen, anser Utskottet sig böra
fästa de Stånds uppmärksamhet, som förändrat densamma,
deruppå, att, om än den antagna nya lydelsen må i ett
eller annat afseende ega företräde framför den af Utskottet
bibehållna gamla, betydliga och de möjliga fördelarna
öfvervägande olägenheter likväl genom förändringen
komma att uppstå, enär, i händelse sådana artiklar, som
hittills varit till införsel förbjudne, men hädanefter kunna
komma att till införsel tillåtas, dock icke förr än från
och med 1843 skulle blifva till import medgifne, af ett
slikt stadgande blir en gifven följd, att, om redactionen
af en sålunda hittills förbjuden varu-artikel förändras sålunda,
att åt det begrepp, som tillförne dervid varit fästadt,
genom förändringen gifves, vare sig utsträckning eller
inskränkning, antingen flere eller färre species af samma
vara komma att från införsel under den ifrågavarande
anståndstiden afstängas, hvilket kommer att med denna
artikel inträffa, i fall den blifver i allmänhet till
införsel tillåten, — oberäknadt den omständighet, att, äfven
om varan blir till införsel förbjuden, flere eller får
-
Foris, af Bcvillnings-Utskoltels Memorial, N:o \i< 53
re slag deraf tili förut genom redactions-förändringen komma
att under förbudet inbegripas.
På dessa skäl hemställer Utskottet lill Preste- och
Borgare-Stånden, att de behagade afstå från den beslutade
redactions-förändringen, och, lika med Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet, bibehålla den förra lydelsen;
men skulle denna framställning lemnäs utan afseende
saint Ridderskapet ecb Adeln icke eller vilja frånträda
sitt och instämma i de öfriga Ståndens beslut, angående
införsel-förbudet, lärer omröstning blifva nödig, dervid
genom preliminär votering först bör utrönas, h vi i ketti
era, Preste- och Borgare- eller Bonde-Ståndets, beslut
bör till contra-proposition antagas.
Omröstnings-sättet blifver alltså följande:
320: o.
a) Den, som anser, att lill contra-proposition i hufvud-voteringen
bör antagas Preste- och Borgare-Ståndens
beslut, alt den ifrågavarande artikeln bör lyda sålunda:
"Väfnader: Helsiden: alngods: ”alla släta sidentyger
, såsom taftj satin, levantin, eller af hvilken annan
benämning som helst, enfärgade, skiftande, rutiga
eller randiga, hvaruti någon inväfd blomma eller
figur icke befinnes”; samt att denna så lydande artikel
bör till införsel förbjudas, voterar ja; den det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
antages till contra-proposition Bande-Slåndels beslut,
att redactionen bör blifva den af Utskottet föreslagna
och af Ridderskapet och Adelil jemväl gillade, nemligen:
Väfnader: Helsiden: alngods: taft, kypert eller
levantin, satin eller sidensarge, enfärgade eller skiftande,
rutiga eller randiga genom olika färgadt silke,
men ej genom väfnadssättet, men att förbud bör mot
införsel deraf bestämmas.
54
Forts, af Bevillnings-Utskottels Memorial, JV.-o 4'.
Alla andru slag, ej specificerade.
Shawlar, Shawletter
och andra
dukar:
Af gat, eller annan
321 :o.
b) Den, som bifaller Ridderskapets och Adelns med
Utskottets förslag instämmande beslnt, att redactionen å
förevarande artikel bör blifva: Väfnader: Helsiden: alngods:
taft, kypert eller levantin , satin eller sidensarge,
enfärgade eller skiftande, rutiga eller randiga, genom
olika färgadt silke, men ej genom väfnadssättet,— med
dera till 10 R:dr 32 sk. Skälpundet bestämd luli vid införsel,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
(Irsla alternativet) bifalles Preste- och Borgare-Ståndens
beslut.
(2:dra alternativet) bifalles Bonde-Ståndets beslut.
Denna, af alla fyra Stånden lill införsel mot 6 Rrdrs tull
per Skålpund tillåtna, aitikel bar Ridderskapet och Adeln
förklarat böra från Ostindien fa införas mot 3 Rrdrs tull
på 30 R:drs värde Skålpundet; och kommer, om detta
beslut af Ridderskapet och Adeln vidblifves, att häröfver
voteras sålunda:
322:o
Den, som gillar Utskottets förslag, att enahanda
lull bör åsältas Väfnader: Helsiden: alngods: alla andra
slag, ej specificerade, utan åtskillnad, t rån hvilken ort
varan inkommer, voterar ja, den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
bestämmes, att de under denna rubrik hänförliga Sidenvaror
skola, då de införas direele från Ostindien, med
ett tull värde af 30 R:dr per Skålpund, bära en införseltull
af 3 R:dr.
Ridderskapet och Adeln har godkänt Utskottets förslag
lill redaction af de 2:ne under Shawlar, Shawletter
och andra dukar af Helsiden utaf Utskottet uppgjorda ru
-
Forin, nj Bevilluings Utskottets Memorial, TSf.o 41.
55
g lex väfnad, af sa
kalladt bourre de soie
samt genom tryckning
eller pressning faconerade.
Alla andra slag, ej mindre
slata och enfärgade,
än genom väfnadssätlet
eder olika
får gådi silke , fa eoner
ade.
briker, äfvensom till införsel-tull derå, nemligen 7 R:dr
Skålpundet å den förra oell 10 R.dr 32 sk. per Skålpund
A den senare rubriken; samt derjemte stadgat, att begge
slagen, vid direct införsel från Ostindien, skulle bära 3
R:Jrs Lull på 30 R: lrs värde.
Preste- och Bonde-Stånden hafva gillat redactioneu
af bela denna artikel och införsel-tullen å den förra rubriken,
men å den senare stadgat införsel-förbud.
Borgare-Ståndet åter bar beslutat, att redactioncn
och lullbesläm melserna skola blifva följande:
Sbawlar, Shawletter, Halsdukar och Näsdukar:
af gaze eller annan florsvärfnad, genom tryckning faconerade,
med derå, till lika belopp som å den af Utskottet
föreslagna första rubrik, bestämdt gemensamt
värde af 33 R:dr lti sk. och införsel-tull af 7 R:dr per
skålpund;
alla andra slag, ej mindre släta och enfärgade, än genom
väfnadssättet eller olika färgadt silke fa cone ra de,
» I I • !
3 hvilken sistnämnde rubrik det af Utskottet å dess lika
lydande andra rubrik bestämda värde och införsel-tull
blifvit anlaget.
I händelse sammanjemkning af dessa beslut icke
eger rum sålunda, alt Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
instämma i Preste- och Bonde-Ståndens gemensamma
beslut, lärer, enär Borgare-Ståndet, sorn vät
stadgat samma tullvärden och införsel-afgiiter, som Ridderskapet
och Adeln, likväl skiljer sig från detta sistnämnde,
äfvensom från de Ivänne andra Stånden, i afseende
både å hufvudrubrikens lydelse och å hvad, sorn
bör under den ena och andra af de derunder hörande
serskilda classerne inbegripas, omröstning 11 lil va af nöden
först öfver, hvilketdera, Preste- och Bonde-Ståndens eller
B rgaie-Ståndets, beslut bör utgöra contraproposition,
samt sedermera i hufvudsaken. Utskottet föreslår alltså,
alt omröstningen må försiggå sålunda:
256:0
a) Den, som anser, alt till contraproposition bör an
-
Forts, af Bevillnings-lliskottets Memorialj N.o 4i
tagas
Preste- och Bonde-Ståndens med hvarannan öfverensstämmande
beslut, atl, med godkännande af' den utaf
Utskottet för Väfnader: Helsiden: Shawlar, Shawletter
&c. föreslagna redaction, nemligen:
Shawlar, Shawletter och andra dukar: af gaze eller
annan gles väfnad, af så kalladt bour re de soie ,
samt genom tryckning eller prässning fa fonér ade ,
samt alla andra slag, ej mindre släta och enfärgade,
än, genom väfnadssättet eller olikafärgadt
silke, faponerade,
äfvensom af den å den förra af dessa rubriker bestämda
införsel-tull 7 R:dr skålpundet, förbud bör stadgas mot
införsel af den senare rubriken, voterar ja; den, det ej
vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer contraproposilionen alt utgöras af Borgare-Ståndets
beslut, alt redactionen och tullbestämmelserna böra
blifva dessa:
Shawlar, Shawletter, Halsdukar och Näsdukar:
af gaze eller annan florsväfnad, genom tryckning
faponerade,
med derå bestämd gemensam införseltull af 7 R:dr
skålpundet samt
alla andra slag, ej mindre släta och enfärgade, an,
genom väfnadssättet eller olika färgadt silke, faponerade
,
med samma införsel-tull, 10 R:dr 32 sk. skålpundet, sam
Utskottet föreslagit å dess lika lydande andra rubrik.
324:o.
b) Den, som, gillar Utskottets af Ridderskapet och
Adeln godkända förslag, så väl till redaction sorn införsel-tull
å artikeln Väfnader: Helsiden-, Shawlar Shawletter
&c. nemligen, redactionen
Shawlar
Forts, af Bevillning.?-Utskottets Memorial, N.-o 4(. 5?
Shawlar, Shawletter och andra dukar:
af gaze eller annan gles väfnad, af så kalladt hourre
de soie, samt genom tryckning eller prässning faponerade.
jilia andra slag, ej mindre släta och enfärgade, än,
genom väfnadssättet eller olika färgadt silke fa troile
rade
och införsel-tullen, 7 R:di' å den förra och 10 R:dr 32
sk. skålpundet å den senare rubriken, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
(Ira alternativet) antages Preste- och Bonde-Ståndens beslut;
(2:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut.
I afseende sedermera å Ridderskapets och Adelns
beslut, att alla dessa slag af Shawlar och Shawletter &c.
skola bära 3 Rrdrs tull på 30 Rrdr värde vid direct införsel
från Ostindien, uppskjutes, på ofvananförde skäl,
denna frågas afgörande hvad angår den senare rubriken;
och som, beträffande den förra, alla Fyra Stånden väl
till införsel tillåtit densamma, men skiljt sig i afseende
å redactionen, hemställer Utskottet, att frågan om sagde
lindring i tull må, äfven hvad denna rubrik angår,
anstå till dess densammas lydelse blifvit af Rikets Ständer
definitivt afgjord.
Halfsiden eller af sil- Trenne Riks-Stånd hafva godkänt den af Utskot
kc,
till större eller jet föreslagna allmänna definition på hvad med Halfsiden
mindre del blandadt j^, förstås; hvaremot Preste-Ståndet förklarat hufvud-rumea
bomull, lin, ull , 1 i „
eller andra ämnen, briken bora lyda salunda
”Halfsiden-väfnader och haltsiden-dukar, som till mer
än hälften bestå af silke, tullbehandlas lika med de
helsiden-väfnader och dukar, hvartill de närmast höra.’*
Utskottet hemställer, att Preste-Ståndet behagade
frånträda detta dess beslut och anser sig dertill hafva deBih.
till R. St, Prot, 1840 och 1841. 5 Sami. 1 Afd. 33 Haft. 8
58
Forts, af Bevillnings-Vtskottets Memorial, N.-o 41.
sto större anledning, som, oberäknadt svårigheten att utröna
hvilketdera ämnet utgör den öfvervägande beståndsdelen
, Preste-Ståndet icke bestämt huru med sådane
väfnader och dukar bör förfaras, hvilka till mindre än
hälften bestå af silke; men, för den händelse, att å berörde
hemställan icke fästes afseende, föreslår Utskottet
att frågan må afgöras genom omröstning efter en så lydande
proposition:
325:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att hufvudrubriken
å Väfnader: Halfsiden; bör blifva: Halfsiden
eller af silke, till större eller mindre del blandadt med
bomull, lin, ull, eller andra ämnen, voterar ja; den, det
ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer denna hufvud-rubrik, jemlikt hvad Preste-Ståndet
beslutat, att lyda:
Half siden-väfnader och Halfsiden-dukar, som till
mer än hälften bestå af silke, tullbehandlas lika
med de helsiden-väfnader och dukar, hvartill de närmast
höra.
Alngods, alla slag, I anledning af Ridderskapets och Adelns vid aln
gods,
alla slag, fattade beslut, att denna artikel skulle, vid
direct införsel från Ostindien, få förtullas med 1 R:dr på
10 R:drs värde Skålpundet, hemställer Utskottet att, så
vida beslutet icke frånträdes, deröfver må röstas sålunda:
326:o.
Den, som gillar Utskottets åsigt, att skillnad ej
bör göras i tull-afgiften å artikeln Väfnader: Halfsiden,
alngods alla slag, ehvad den inkommer från Ostindien
eller annan ort, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
stadgas, att berörde vara skall, då den directe införes
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorialj N-0 4r'. 51)
från Ostindien, med ett tull välde af 10 R:dr Skålpundet
bära 1 R:drs införsel-tull.
Shawlar, Shawlet- Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet haf
ter
och andra va godkänt den af Utskottet å Shawlar, Shawletter och
dukar: andra dukar: af under 10 Btdrs värde stycket till 25
Af under 10 R: dr s procent af värdet föreslagna införsel-tull, likväl med det
värde stycket. tillägg af förstnämnde Stånd, att så val de af under som
Af jo Rsdrs^oar- ^ öfver 10 R:drs värde stycket borde, vid införsel från
ver Stycket. Ostindien, åsättas 10 procents tull af värdet; —men sorn
Preste-Ståndet, —- hvilket fattat det generella beslut, att
alla i gällande Taxa förekommande förbuds-bestämmelser
å väfnader böra bibehållas, och således måste anses dermed
hafva afsett jemväl förevarande artikel, så vidt nemligen
icke sådant blifvit, hvad Halfsiden-väfnader angår,
tillintetgjordt genom dess nyssberörde stadgande angående
förändrad lydelse af hufvud-rubriken, — samt Bonde-Ståndet
stadgat, att Shawlar, Shawletter och andra
dukar af Halfsiden af under 10 R:drs värde skola vara
till införsel förbjudne, så lärer, i händelse sistnämnde beslut
icke frånträdes, omröstning böra anställas, enligt en
så lydande proposition:
327:o.
Den, som instämmer i Utskottets af Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet gillade förslag, att Väfnader:
Halfsiden3 Shawlarj Shawletter och andra dukar
af under 10 R:drs värde stycket, skola i allmänhet
få införas emot 25 R:drs tuli på hvarje 100 R:drs varuvärde,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages införsel-förbud för denna artikel.
Beträffande sedermera Ridderskapets och Adelns serskilda
beslut, att, så väl desse sistomförmälde, som de
af 10 R:drs värde och deröfver stycket skola från Ost
-
6o
Forts, af Bevillnings-Utskotlets Memorial, N.o t\\.
Bomulls:
Alngods :
Hvita :
alla ej specificerade:
«) genom sjelfva vafnadssä
ttet fa eoner ade.
indien få införas mot 10 procent af värdet, måste frågan,
hvad de förra angår, uppskjutas till dess sig visat
om varan blir förbjuden eller ej, men vidkommande den
senare rubriken, eller de af 10 R:drs värde och deröfver
stycket, föreslår Utskottet, om beslutet af Ridderskapet
och Adeln vidhålles, följande voterings-proposition:
328:o.
Den, som anser, att Väfnaclér: Halfsiden-: shawlar,
shnwletter och andra dukar af 10 R.drs värde och
deröfver stycket skola förtullas med det belopp, Utskottet
föreslagit, utan afseende å orten, hvarifrån de inkomma,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer denna artikel att, vid direct införsel från Ostindien,
bära 10 R:drs tull på hvarje 100 R:drs varuvärde.
I anledning af Ridderskapets och Adelns jemväl
vid alla ej specificerade, hvita bomulls-väfnader, genom
sjelfva väfnadssättet faponerade, fattade beslut, att desamma,
vid införsel från Ostindien, skola vidkännas endast
24 sk. tull på 5 R:drs värde, får Utskottet, om beslutet
icke frånträdes, föreslå följande voterings-proposition:
329:o.
Den, som gillar att,' på sätt Utskottet föreslagit,
väfnader: bomulls-: alngods: hvita: alla ej specificerade:
genom sjelfva väfnadssättet faponeradej skola,
utan åtskillnad, i anseende tili orten hvarifrån de införas,
draga 1 R:dr 12 sk. införsel-tull Skålpundet, voterar ja;
den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
stadgas, att artikeln, då den inkommer directe från Ostindien,
skall på 5 R:drs värde bära 24 sk. tull per Skålp.
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 4i.
61
b) Genom väfnadssätlel
slata, såsom callico
, bomulls-lärft,
m. Jl.
Färgade:
Alla genom väfnadssättet
släta, enfärgade,
väfda af garn utaf 0-  lika färger, till väfnadssältet
släta.
Tryckta eller pressade
:
andra slag.
Utskottets förslag, att väfnader: bomulls: alngods:
hvita: alla ej specificerade: genom väfnad*sättet släta,
såsom callico, bomulls-lärft, m. fl. måtte till införsel
tillätas mot en tullafgift af l R:dr 5 sk. 4 r:st. Skålpundet,
har blifvit ogilladt af samtlige Riks-Stånden, hvilka
förklarat berörde vara böra till införsel förbjudas; hvarvid
således
kommer att förblifva.
De begge i Utskottets förslag under väfnader: bomulls:
alngods: färgade förekommande rubriker, nemligen:
alla genom väfnadssättet släta, enfärgade , sa ni t väfda
af garn utaf olika färger, till väfnadssättet släta, och
hvilka motsvaras af den i gällande Taxa befintliga ena
rubrik: alla andra slag, genom väfnadssättet släta,
bar Utskottet ansett böra få införas mot tull, den förra
af 1 R:lr 5 sk. 4 r:st. och den senare af 1 R:dr 32 sk.
per Skålpund; men som alla Fyra Riks-Stånden, med ogillande
häraf, stadgat införsel-förbud å dessa artiklar,
kommer dervid att förblifva.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva
godkänt Utskottets förslag, att tryckta eller prässade bomulls-väfnader,
andra slag, måtte få till Riket införas mot
en tull af 1 R:dr 37 sk. 4 r:st. per Skålpund; men som
Preste- och Borgare-Stånden ansett artikeln böra till införsel
förbjudas, kommer, derest sistnämnde begge Stånd
delta deras beslut icke frånträda, omröstning att försiggå
enligt följande proposition:
330:o.
Den, som gillar Utskottets af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet antagna förslag, att väfnader:
b mulls: alngods: tryckta eller prässade: andra slag,
böra till införsel medgifvas mot 1 R:dr 37 sk. 4 r:st. tull
per Skålpund, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorial, IV.-o iit
vinner nej,
kommer sagde artikel att till införsel i Paket förbjudas.
Ridderskapets och Adelns fattade serskilda beslut,
angående lindring i tull vid införsel från Ostindien af
sistberörde artikel, kommer, på förr antydda skäl, att
uppskjutas.
Shawlar, Shawlet- Utskottets förslag, att väfnader: bomulls: Shawlar,
ler och atidra du- Shawletter och andra dukar: släta, af färg ad t garn,
kar: större och mindre, samt tryckta, under y ejvar ters fjr
Släta,
affiirgadt garn, kant, fransarne oberäknade, skulle få införas mot 1
större, och mindre, p,;([r <2t sk. 4 r:st. tull per Skålpund, liar af samtlige
$7™vartersUfyrkant Riks-Stånden blifvit förkastadt, och i stället odeladt sladfransarne
oberäkna- gals> aLt varan bör till införsel förbjudas, hvilket följaktdc.
ligen kommer att
utgöra Rikets Ständers beslut.
Bomulls-, med Till följd af Ridderskapets och Adelns beslut, att
blandning till stör- under rubriken väfnader: bomulls-, med blandning till
re eller mindre del större eller mindre del af lin: andra slag, skulle tillägaf
lin: gas, att, då sådane varor införas directe från Ostindien,
Andra slag. införsel-tullen icke skall vara högre än 10 procent af vär
det,
lår Utskottet, för det fall, att sagde beslut vidblifves,
föreslå en så lydande voterings-proposition:
331:o.
Den, som gillar Utskottets åsigt, att den under
väfnader: bomulls-, med blandning, till större eller
mindre del af lin förekommande rubriken andra slag,
skall, utan afseende å orten, hvarifrån varan ankommer,
vid införsel vidkännas de afgifter, Utskottet derå i allmänhet
föreslagit, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer vid denna rubrik att tilläggas, att, då sådane
varor införas directe från Ostindien, införsel-tullen icke
skall vara högre än 10 proeent af yärdet.
64
Forts, af Bevillnings-Ulskottets Memorial, No 4i
-
antages Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens beslut, att
boj bör vara till införsel förbjudet.
Casimir} hvittj Trenne Riks-Stånd hafva antagit Utskottets förslag
svar tj gult och rödt, till tullbestämmelser å hvitt, svart, gult och rödt casimir
Flanell. samt å flanell; men som Bonde-Ståndet ansett dessa ar
tiklar
böra förtullas per aln, med 3 R:dr 16 sk. tullvärde
och 24 sk. införsel-tull på casimir af nyssnämnde färger
och till 6 q varters bredd, samt 40 sk. värde och 10
sk. tull på flanell af till och med 6i qvarters bredd, kommer,
i händelse besluten af Bonde-btåndet vidblifvas, följande
votering att ega rum:
333:o.
Den, som instämmer i Utskottets af TreStånd understödda
förslag, att Casimir, hvittj svartj gult och
rödt samt Flanell böra förtullas Skålpundvis med 6 R:dr
värde och 1 R:dr 24 sk. införsel-tull på den förra, samt
3 R:drs värde och 36 sk. införse 1-afgift, allt per Skålpund,
på den senare artikeln, voterar ja; den, det ej vill,
voterar nej;
vinner nej;
antages Bonde-Ståndets beslut, att ifrågavarande artiklar
böra per aln förlullas, med å den förra bestämdt 3 R:dr
16 sk. värde och 24 sk. införsel-afgift, då varan håller
6 qvarter i bredd, samt å den senare, till en bredd af
6-1 qvarter, 40 sk. värde och 10 sk. tull vid införsel,
allt per aln.
Fris, Frisadj Dof• Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva
fel och Kalmuck, bifallit att, på sätt Utskottet hemställt, fris, frisad, doffel
och kalmuck böra åsäLtas 2 R:dr 24 sk. värde och 30 sk.
införsel-tull Skålpundet.
Borgare-Ståndet har deremot ansett värdet böra bestämmas
till 3 R:dr och införsel-tullen till 36 sk. Skålpundet;
samt Bonde-Ståndet stadgat, att förtullningen bör
ske
Forts, af Bevillnings-lliskottets Memorial, N.-o 4i.
63
Ylle-:
Alngods.
Boy.
Ridderskapet och Adela har godkänt Utskottets förslag
till värde och införsel-tull å boy, nemligen, det förra
3 R:dr och den senare 36 sk. Skälpundet, mea derjemte
stadgat, att, enär flanell blifvit åsatt samma värde
och samma införsel-afgift, denna senare borde med boy
sammanföras under en gemensam rubrik, benämd boy
och flanell.
Preste- Borgare- och Bonde-Stånden åter hafva, med
godkännande af Utskottets åtgärd att under serskild rubrik
upptaga boy, stadgat, att denna artikel borde vara
till införsel förbjuden.
Utskottet hemställer att Ridderskapet och Adela
behagade afstå från berörde dess skiljagtiga beslut och instämma
i hvad de tre öfrige Stånden stadsat, mea om
denna framställning icke bifalles, utan votering blir nödig,
torde Ridderskapet och Adeln, beträffande sammanförandet
af boy och flanell under en gemensam rubrik,
finna, att, då detta beslut blifvit fattadt under förutsättning
att, på sätt Utskottet hemställt, begge slagen borde,
på ett lika tullvärde, draga lika tull, och frågan följagtligen
utur denna synpunkt, såsom icke inverkande på
bevillningens belopp, icke eller kan anses vara af bevillnings
natur,
votering derom icke kan ega rum, utan de tre öfrige
Ståndens beslut att artiklarna skola åtskiljas böra förblifva
gällande.
Med antagande således, att boy skall under serskild
rubrik i Taxan upptagas, får Utskottet, angående bestämmelsen
derå, föreslå en så lydande voterings-proposition:
332:o.
Den, som godkänner Utskottets af Ridderskapet
och Adeln gillade förslag, att Väfnader: Yllealngods:
boy, bör få införas mot 36 sk. tull per Skålpund, voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
Yinner nej,
66
Forts, af Bevillnings-Uiskottets Memorial, N.-o 4i.
roy; äfvensom hvaremot de tre öfrige Stånden stadgat, att denna articasimir
af andra kel borde vara till införsel förbjuden. Derest Ridderska»
än nyssuppräk- pet och Adeln icke skulle vilja detta sitt beslut frånträda,
nade färgerföreslår Utskottet för frågans afgörande en så lydande
voterings-proposition:
336:o.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, att väfnader:
ylle-: alngods: kläde, dråp, halfkläde, vadmal,
ratin och corderoy; äfvensom casimir af andra än nyss
uppräknade färger böra till införsel tillåtas mot 2 R:drs
tuil per Skålp., voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages Preste-, Borgare- ocb Bonde-Ståndens beslut, att
denna artikel skall till införsel förbjudas.
Flaggduk ochQui- Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets förslag
nette, Packing till tullbestämmelser å artiklarna Flaggduk och Quinette,
eller Prässduk. Packing eller Prässduk, samt alla andra slag; men sorn
Alla andra slag. Bonde-Ståndet stadgat att desamma skola, i afseende å
tullen och dess belopp, hafva de bestämmelser, som 1835
års Taxa utstakar, så och jemte det Utskottet hemställer,
att Bonde-Ståndet behagade frånträda detta dess beslut,
serdeles som tullbehandlingen i Utskottets förslag är uppgjord
efter vigt, men deremot i gällande Taxa är utsatt
efter alntal samt rubrikerne blifvit af Utskottet förändrade
och flere i 1835 års Taxa med serskild specification
förekommande artiklar i Utskottets förslag äro sammanförde
under den allmänna rubriken ”alla andra slag”,, får
Utskottet likväl, i händelse beslutet af Bonde-Ståndet vidhålles,
för frågans afgörande, föreslå en så lydande voterings-proposition
:
337:o.
Den, som bifaller det af Utskottet föreslagna förtullningssätt,
redactions-värdes- och införsels-bestämmelser
Foris, af Bevillnings-Vlskotlets Memorial, If.-o 4 (• 65
ske per aln med 3 R:drs värde och 1 R:drs införsel-afgift
u hvarje.
I händelse sistnämnde hegge Stånd icke vilja frånträda
hvad de sålunda, i strid med Utskottets af de 2:ne
audre Riks-Stånden antagna förslag, stadgat, blir votering
nödig, dervid contra-propositionen mäste utrönas på följande
sätt:
334:o.
Den, som anser att till contra-proposition bör antagas
Borgare-Ståndets beslut, alt å Väfnaclér: Ylle-, alngods:
fris, frisad, doffel och kalmuck, skall bestämmas
3 Rrdrs värde och 36 sk. införsel-tull per Skålpund voterar
ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer contra-propositionen att utgöras af Bonde-Ståndets
beslut, alt ifrågavarande artikel skall förtullas per
aln med 3 R;Jrs värde och 1 R:drs införsel-tull alnen;
samt sedermera omröstning anställas i hufvudsakeu sålunda:
33
3.o.
Den, som godkänner Utskottets af Ridderskapet och
Adeln samt Presle-Ståndet biträdda förslag, att Väfnader:
Ylle-, alngods: fris, frisad, doffel och kalmuck,
böra åsättas 2 R:dr 24 sk. värde och 30 sk. införsel-tull
per Skålpund, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
(l:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut;
(2;a alternativet) antages Bonde-Ståndets beslut.
Kläde, dråp, half- Utskottets förslag att å kläde, dråp, halfkläde, &c.
kläde, vadmal, borde bestämmas 6 Rjdrs värde och 2 R:drs tull vid inratin
och corde- försel har af Ridderskapet och Adeln blifvit gsdkändt;
Bih, till R, St. Pral. 1840 och 1841■ S Sami. t Afd. 33 Baft, 9
Forts, af Bevillning-Utskottets Memorial> N:o /[t.
67
för 'väfnader:ylle-: alngods: af nedannämnde slag, nemligen
:
Flaggduk och Quinette, 5 R:drs värde och 1 R:drs lull
per Skålpund;
Packing eller Prässduk, 36 sk. värde och 3 sk. tull Skålpundet;
samt
alla andra slag, 2 R:dr 24 sk. värde och 24 sk. tull per
Skålpund,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
blifva redactionen, förtullnings-sältet, värdes- och införsels-bestämmelserna
följande:
Bombasett eller Bombasin till och med 5 qvarters bredd,
20 sk. värde, 3 sk. tull per aln;
Camelotte, Calfa, Chalons, Etamine och Rask, till och
med 6 qvarters bredd, 30 sk. värde 4 sk. tull alnen;
Felb och Peluche, till och med 6 qvarters bredd, 1 R:drs
värde 6 sk. lull per aln;
Flaggduk och Quinette, till och med 3 qvarters bredd,
12 sk. värde, 3 sk. tull alnen;
Merinos och Circassienne, lill och med 9 qvarters bredd,
36 sk. värde, 6 sk. tull per aln;
Morenos, till och med 6 qvarters bredd, 36 sk. värde, 6
sk. tull per aln;
Packing eller Prässduk, 36 sk. värde 3 sk. tull alnen; samt
Satin, Schagg och Tames eller Dames, till och med 6
qvarters bredd, 36 sk. värde och 6 sk. tull per aln.
Jlalfylle-j, eller af Trenne Riks-Slånd hafva godkänt Utskottets förslag
ullj med bland- till redaction af hufvud-rubriken halfylle; men som Bönning
till minst de-Ståndet antagit lydelsen i 1835 års Taxa, eller ”Halfhälften
af bom- ylle-, af ull och bomull eller lin”, samt att olika bestämull,
lin eller mande af hufvud-rubrikens innehåll i betydlig mån inhampa.
verkar på förlullnings-beloppet af de densamma under
ordnade
artiklar, torde, derest Bonde-Ståndet icke frånträder
sin skiljagtiga mening, omröstning böra häröfver
anställas sålunda;
Foris, af Bcvi/lnings-Utskoltels Memorial, N.o J^i.
338:o.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att redactionen
af hufvud-rubriken å halfylle-väfnader bör blifva:
”Halfylle-, eller af ull, med blandning till minst hälften
af bomull, lin eller hampa”, voterar ja; den, det
ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer sagde rubrik att lyda: ”Halfylle-, af ull och
bomull eller lin”.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndel hafva
godkänt den af Utskottet å Halfylleflaneil föreslagna
införsel-tull; hvaremot Preste- och B jnde-Stånden ansett
denna artikel böra till införsel förbjudas; och får Utskottet,
i händelse sistnämnde beslut vidblifvas, för denna
frågas afgörande föreslå följande voterings-proposition:
339:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, all väfnader:
halfylle-: alngods: flanell böra till införsel tillålas
mot 36 sk. tull per Skålpund, voterar ja; den, det ej
vill, voterar nej;
vinner nej,
antages förbud mot införsel af ifrågavarande artikel.
'frenne Riks-Slånd hafva gillat Utskottets förelag,
all öfrige halfylle-väfnader böra inbegripas under en gemensam
rubrik al-la andra slag, samt att de skola forte
lias efter vigt med 2 R:dr 24 sk. värde och 24 sk.
införsel-tull på Skålpundet; hvaremot Bonde-Ståndet ansett
rubrikerna, förtullnings-sättet, värdes-och tull-bestämmelserna
böra blifva i öfverensstämmelse med 1835 års
Taxa eller
Bombasin lustre, till och med 6 qvarters bredd 28 sk.
välde och 4 sk. tull per aln; samt
Forts, af Bevillnings-VIskottets Memorial, N o 4»*
69
Shnwlar, Shawlctter
och andra dukar af
all, eller ull och bomull
tillsammans;
under ti R.-dr 32 sk.
nar de stycket.
andra slag till och med 6 qvarters bredd, 40 sk. värde
och 8 sk. tull alnen, allt vid införsel.
Så vida Bonde-Ståndet icke frånträder berörde dess
beslut, kommer följande omröstning att anställas:
340.0.
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt väfnader:
halfylle-: alngods: utom flanell, böra sammanföras
under den allmänna rubriken: alla andra slagj samt att
förtullnings-sättet för densamma bör blifva efter vigt med
2 R:dr 24 sk. värde och 24 sk. införsels-tull per Skålpund,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antagas de i gällande Taxa härå förekommande rubriker,
förtullnings sätt, värdes- och tull-bestämmelser, nemligen:
Bombasin lustre, till och med 6 qvarters bredd, 28 sk.
värde och 4 sk. tull per aln;
andra slag, till och med 6 qvarters bredd, 40 sk. värde
och 8 sk. tull alnen, allt vid införsel.
I afseende å du näst härefter både i Utskottets förslag
och i gällande Taxa förekommande, till innehållet
skil jagtiga, anmärkningar, lärer den i Utskottets förslag
böra bibehållas, i händelse dess redaction af hufvudrubriken
Halfylle-väfnader godkännes, och den i gällande
Taxa befintliga deremot i den blifvande nya införas, i fall
ylle och halfylle-väfnar komma att per aln och icke per
skålpund förlullas.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet hafva
gillat Utskottets förslag att Shawlar, Shawletter &c.:
under 6 R:dr 32 sk. yärde stycket, böra, mot 33|- procents
tull, få till Riket införas; hvaremot Preste- och
Bonde-Stånden derå stadgat införsel-förbud; och kommer,
i händelse sislberörda beslut icke frånträdas, votering att
anställas efter en så lydande proposition:
7o Forts, af Bevillnings-Utskottets Memorial N.-o 4'.
341 :o.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, att Väfnader:
Shawlar, Shawletter och andra dukar af Ull, eller
Ull och Bomull tillsammans: under 6 R:dr 32 sk.
värde stycket, skola få inloras mot 33 R:dr 16 sk. tull
för hvarje 10U R:dr varde, voterar ja; den, det ej vill
voterar nej;
vinner nej,
kommer denna varu-artikel att till införsel förbindas.
Linne- och Hamp- Utskottets förslag, att Lärft af 3 lods vigt på qva
alnirods:
drat-alnen borde åsältas 5 R:dr införsel-tull per skölp.,
Lärft, hvaraf 1 i/va- har af Ridderskapet och Adeln blifvit gilladt; men sorn
drat aln väger till preste- och Borgare-Stånden, äfvensom, i anledning af
och med 5 lod. gjord inbjudning, Bonde-Ståndet, ansett så beskaffad t Lärft
böra till införsel förbjudas, kommer följande votering att
ega rum:
342:o
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att Lärft,
hvaraf 1 cjvadrat-aln väger till och med 3 lod, bör pä
ett värde af 15 R:dr skålpundet åsättas 5 R:dr införseltull,
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
stadgas förbud mot införsel af så beskaffad! Lärft.
Zink,Tutanego och Trenne Riks-Stånd hafva godkänt den å Utskottet
Spiauter: Zink, Tutanego och Spiauter, oarbetad och i plåtar, före
oarhetad
och i plå- slagna utförsel-tull; men som Ridderskapet och Adeln antar'
sett denna artikel böra från all utförsel-tuli befrias, så
får Utskottet hemställa, att derom må genom votering
afgöras enligt en så lydande proposition:
343:o.
Den, som, bifaller Utskottets förslag att Zink, Tu
-
Forts af Bevillnings-Utskotlels Memorial, N:0 71
tane"o och Spiauter: oarbetad och i plåtar, bör äsättas
1 is t. tull vid utförsel, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
kommer denna vara att afgifts-fritt få utföras.
De fnförsels-afgifter, Utskottet föreslagit å Ångmachiner
och Ångpannor, äro af tre Stånd godkände; men
som Preste-Ståndet ansett bestämmelserna i 1835 års Taxa,
eller 15 procent för ångtnachiner och 25 procent för ångpannor,
böra vid införsel bibehållas, kommer, derest Preste-Ståndet
icke från träder dessa sina beslut, följande 2:ne
omröstningar att deraf föranledas:
344:o.
a) Den, som gillar Utskottets förslag, att å Ångmachiner
bör bestämmas 10 Rrdr tull vid införsel å hvarje
100 R:dr varuvärde, voterar ja; den, det ej vill, voterar
nej;
vinner nej,
utsättes införsel-tullen å Angmachiner till l5R;drpålOO
R:dr värde;
345:o.
h) Den, som bifaller det af Utskottet å Ängpannor
föreslagna införsel-belopp, 20 Rrdr för hvarje 100
Rrdr värde, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages införsel-tullen å Ångpannor till 25 Rrdr på 100
Rrdr varuvärde.
Varor, som ieke kun- Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva
na hänföras under bifallit den af Utskottet å varor, som icke kunna llän fönågon
af de i Ta- ras UD(jer någon af de i Taxan upptagne bestämmelser,
"stämmeller*1'1 ^ f(ireslagne införsel-tull 25 procent af värdet; men, enär
Preste- och Borgare-Slånden stadgat, alt afgiften för så
-
Ångtnachiner
Ångpannor.
72
Forts, af Revillnings-Utskollels Memorial, N.o 4 <•
dane varor borde vid införsel antagas till 33* proeent af
värdet, föranleda sistberörda beslut, såvidt de vidblifvas,
omröstning efter en så lydande voterings-propositiou:
346:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å rubriken
''varor, som icke kunna hänföras under någon
af de i Taxan upptagne bestämmelser’, bör anlagas 25
K:drs införsel-tull för 100 R;dis värde, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
kommer denna rubrik att åsättas 33 R:dr IG sk. införselafgift
för hvarje 100 R:drs varuvärde.
Tariff för credit- Utskottets förslag i afseende å Tariffen för eredit
upplaget
och tran- upplaget och transito-afgiften har af Preste- och Bonde
sito-af
giften. Stånden blifvit gilladt i dess helhet. Ridderskapet och
Adeln har godkänt detsamma, utom beträffande artikeln
Tjära, hvilken, i förslaget belaggd med en transito-afgift
af 5 procent, sistnämnde Stånd ansett böra bestämmas
lika med för andra varor, eller till 1 procent; och Borgare-Ståndet
åter har, med ogillande af hvad Utskottet
föreslagit, stadgat, dels att rubriken borde blifva så lydande;
'Tariff’
för credit-upplageU;
dels att all afgift för credit-upplaget skall försvinna, och
dels alt således i Tariffen endast bibehållas varorna, enligt
den specification, som der linnes, och det utförda
minimi-tull värdet för samma upplag.
I händelse Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
skulle lemna utan afseende den hemställan, Utskottet
anser sig härigenom böra göra, att de behagade
frånträda berörde deras beslut, så lärer, enär fråga är om
nedsättning eller borttagande helt och hållet utaf afgifter
af bevilinings-natur, skiljagtigheterna icke kunna afgöras
annorlunda än genom omröstning, dervid först
blir
Furts, af ficvi/lnuigs-Ut skot tels Memorial, N.o 41. 7 3
blir nödigt alt genom preliminär votering utröna contrapropositionen
sålunda:
347:o
Den, som anser att till conti a-proposition i hufvudsakliga
voteringen om Tariffen tor credit-upplaget och
transito-algiften bör antagas Ridderskapets och Adelns
beslut, att, med godkännande i öfrigt af Utskottets i afseende
å samma Tariff afgdna förslag, artikeln Tjära icke
bör åsättas högre transito-afgift, än öfriga i Tål iden uppräknade
varor, eller 1 procent al värdet, voterar ja; den,
det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages lill contra-proposition Borgare-Ståndets beslut, att
in briken bör blifva: ”Tariff' för Credit-upplaget”; att
ali afgift, för credit upplaget försvinner; samt att således
i Tariffen endast bibehållas varorna , enligt den specification,
sorn der finnes , och det utförda miniini-tullvärdet
för samma upplag.
I hufvudsaken torde sedermera komma att voteras
enligt följande proposition:
348:o.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att rubriken
bör blifva: ”Tariff för Credit-upplaget och transitoaf
giften”; att för hvar oell en af de i samma förslag
under denna rubrik uppräknade varor bör antagas ett
minimi tullvärde för upplaget af 3oo R:dr och en transi
lo-a (gift derå af t procent eller 3 R:dr, utom lör
Tjära, tiva rå samina afgift antages till 5 procent, eller
i5 R.dr pä 3oo R.drs tullvärde, voterar ja; den, det
ej vill, voterar nej;
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet 1841.
Hör till Bevillnings-Utskottets Memorial s JY:o /[i. i
Underrättelser
om hvad vid Tull-Taxans verkställighet iagttagas bör.
I afseende härå har endast Bonde-Ståndet utan inskränkning gillat, hvad
UlskoLtet föreslagit. Ridderskapet och Adeln har visserligen också förklarat
sig godkänna Utskottets förslag i berörde hänseende, men likväl
med det tillägg, att, i fall någre af de deruti införde bestämmelser icke
skulle finnas vara fullt lämplige till de beslut, Ridderskapets och Adeln redan
fattat och här ofvan blifvit omförmälde, Bevillnings-Ulskottet då måtte
föreslå de ändringar uti Underrättelserna_, sorn deraf kunde anses böra
blifva en följd.
Preste- och Borgare-Stånden åter hafva i åtskilliga delar, hvarom
här nedan förmäles , fattat från Utskottets förslag skiljaktiga beslut.
Hvad nu först angår Ridderskapets och Adelns åtgärd att väl i allmänhet
godkänna Utskottets förslag, men dervid tillika åt Utskottet uppdraga
i detsamma göra de rättelser, som, i följd af Ridderskapets och Adelns
förut, angående Tull-Taxan, fattade beslut kunna finnas af behofvet påkallade,
så lära Rikets Ständer finna, alt Utskottet icke för närvarande
kan ställa sig denna föreskrift i vidsträcktare måtto lill efterrättelse, än
så vidt Ridderskapets och Adelns så beskaffade åsigter antingen varit med
de öfrige Ståndens instämmande, eller befunnits vara af den beskaffenhet,
alt de föranledt uppställandet af voterings-proposilioner, af hvilkas utgång
dylika ändringar kunnat ställas i beroende; i betraktande hvaraf Utskottet
icke i öfrigt kunnat anse Ridderskapets och Adelns ofvanberörde förklarande
angående underättelserna annorlunda, än som ett godkännande i
allmänhet af hvad Utskottet rörande dessa hemställt och föreslagit.
§• 1-
Lika med Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet, har jemväl
Preste-Ståndet godkänt Utskottets, i afseende å lydelsen af denna §., afgifne
förslag; hvaremot Borgare-Ståndet stadgat, att det der förekommande
uttrycket: ”Transito- och Nederlags-afgifter” borde förändras till ”Transitoeller
Nederlags-afgifter/’
Utskottet, som förmodar, att detta Borgare-Ståndets beslut tillkommit,
i följd af Ståndets förordnande, att Transito-afgiften borde ur Creditupplags-Tariffen
försvinna, får, för denna händelse, föreslå,
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841- $ Sami. 1 A/d. 34 Haft. $.
2 Hör till Bevillnings-Utskottets MemorialN.o 41.
alt förändringens godkännande må bero på utgången af den genom
voterings-propositionen N:o 348 föreslagna omröstning, så
att, om andra alternativet i samma propositions contraförslag
blifver vinnande, antages sagde förändring, hvilken i annan händelse
underkännes.
Skulle åter ifrågavarande beslut icke vara fattadt i sammanhang med
O O
hvad af Borgare-Ståndet rörande CrediL-upplags-TarifFen blifvit stadgadt,
utan Ståndets mening vara, att beslutet, oberoende af samma stadgande
och af utgången af den derom föreslagna votering, bör bestå, så lära Rikets
Ständer finna denna fråga vara af den beskaffenhet, att, då trenne
Stånd godkänt Utskottets förslag angående paragrafens lydelse,
dervid bör förblifva.
/
Borgare-Ståndet har, vid hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 3o angående
denna §. hemställt, beslutat den ändring, att de ord, hvarmed paragrafen
slutar, nemligen: "när fartyget innehar last,” borde utbytas mot:
”när fartyget till större eller mindre del innebar last”; — men som tre
Stånd godkänt Utskottets förslag till lydelse af denna §, vid verkställighet
hvaraf det utaf Borgare-Ståndet beslutade tillägg icke skulle åstadkomma
någon förändring, så
lärer vid hvad de öfrige Stånden beslutat böra bero.
Vi
i:a
mom.
Hvad först och serskildt angar det, enligt Utlåtandet N:o 3o, till
detta mom. af Ulskoltet tillstyrkta tillägg: ”dock må dessa föreskrifter
icke tillämpas å resande för de af dem sjelfve medförde vagnar och
åkdonså och ehuru något Stånd icke beslutat förändring härmed , tror
Utskottet sig, med åberopande af Ridderskapets och Adelns lemnade ofvanförmälda
uppdrag, kunna till Rikets Ständer hemställa, att delta stadgandes
qvarstående eller uteslutande
må bero på utgången af voteringen här ofvan under N:o 3i4oin
Resevagnar, så att, om ja-förslaget i samma proposition vinner,
kommer föreskriften att qvarstå, i annat fall, eller om nej vinner,
uteslutes densamma ur ifrågavarande §. och mom.
2:a mom.
Det i detta mom. förkommande stadgande: ”Har inom denna an
"slagstid
någon till varans inlösande, med sagde vilkor, sig icke anmält,
Hör till Bevillnings-Utskottets Memorials N:o 4.1. 3
”må vid tullberäkningen efter angifningen komma att bero, och varan, ef’‘ter
skedd clarering, af egaren disponeras;” har Borgare-Ståndet ansett
böra få den utsträckning, att lydelsen skulle blifva följande: ”Har inom
”denna anslagslid någon till varans inlösande, med sagde vilkor, sig icke
”anmält eller gitter godsegaren _, vid angifnings-tillfället„ förete bevis,
”att lian rigtigheten af det uppgifna värdet, efter de i förestående i:a
”mom. stadgade grunderj ed/igen intygat, må han varan disponera, då
”vid tullberäkningen efter hans angifning kommer att bero”; —men, som
de öfrige tre Stånden gillat den lydelse, Utskottet föreslagit,
torde dervid böra få förblifva.
§• 10.
Denna §., hvilken, enligt Utskottets förslag, lyder sålunda: ”Inkomna
”och till inrikes förbrukning disponerade utländska varor kunna till utri”kes
ort tullfritt åter utföras”; har Borgare-Ståndet ansett i stället böra
lyda: "Inkomna och till inrikes förbrukning disponerade utländska va
”ror,
som bevisligen dragit inkommande tullj kunna till utrikes ort tullfritt
åter utföras”; — men, som trenne Stånd gillat Utskottets förslag till
lydelse jemväl af denna §,
lärer dervid få bero.
§. 14.
Borgare-Ståndet har vid denna paragrafs 3:e och 8:e mom. beslutat
följande ändring, nemligen:
Vid det 3:e: att, i stället för orden ^Transito-tull” derstädes, bör införas:
vanlig Nederlags-ajgift; samt
Vid det 8:dej att orden, ”så väl Transito-afgift som”, böra ur momentet
försvinna; — hvaremot de trenne öfriga Stånden gillat Utskottets förslag
i dessa delar.
Utskottet får, på de vid första paragrafen anförde grunder, föreslå,
att dessa Borgare-Ståndets beslut må ställas i beroende af utgången
utaf omröstningen efter 348:de voterings-propositionen, så
att, om andra alternativet i samma propositions nej-förslag segrar,
anlages, i annat fall, förkastas de af Borgare-Ståndet sålunda
i 3:e och 8:de mom. af i4 §:o beslutade ändringar.
~~§. 15.
Af det utaf Ridderskapet och Adeln åt Utskottet lemnade uppdrag
att föreslå de ändringar i Underrättelserna, som af nämnde Stånds före
-
4 Hör till Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 41.
gående beslut kunna vara påkallade, anser Utskottet den tillämpning böra,
i afseende å förevarande §., göras, att, då Ridderskapet och Adeln vid artikeln
vagnar och åkdon i sjelfva Tull-Taxan beslutat, att resandes i och
för resan begagnade synbart brukade vagnar och åkdon skola tullfritt få
införas, Ridderskapet och Adeln jemväl anser denna §., såsom, i fall detta
beslut blifver gällande, öfverflödig, böra helt och hållet försvinna.
Preste- och Borgare-Stånden hafva, i följd af deras beslut om tullfrihet
vid införsel af resandes vagnar och åkdon, förklarat paragrafen böra
utgå.
Bonde-Ståndet åter har, jemlikt dess ofvan omnämnda generella beslut,
angående Underrättelserna, bifallit, att paragrafen, sådan den i Utlåtandet
N:o 3o af Utskottet föreslagits, får plats bland Underrättelserna.
Yid detta förhållande lärer här, likasom vid 7 §• 1 mom., utaf utgången
af omröstningen enligt 3i4:de voterings-propositionén härofvan
komma att bero, hvilkendera, antingen de 3:ne förstnämnde Ståndens åsigt,
att paragrafen bör från Underrättelserna uteslutas, eller Bonde-Ståndets,
att den skall qvarstå, bör blifva gällande,
sålunda, att, om ja-förslaget i nämnde voterings-proposition segrar,
bibehålles, men om deremot nej vinner, borttages paragrafen;
kommande i senare fallet numerföljden å de återstående
paragraferna att derefter rättas och följaktligen blifva sådan, den
i Betänkandet N:o 21 förefinnes.
§• 18-
Vid denna §. hafva följande ändringar blifvit beslutade, nemligen:
af Preste-Ståndet: att restitutions-beloppen skulle blifva sådane, Utskottet
i 17 §. af Betänkandet N:o 21 desamma föreslagit, hvarigenom den skilnad
från hvad Utskottet i denna 18 §. af Utlåtandet JNT:o 3o hemställt
uppkommer, att, för 1 U. Topp-_, Kandi- och Kaksocker, komme att medgifvas
3 sk< 2 rst., i stället 2 sk. 11 rst.; samt af Borgare-Ståndet:
att, med afvikande från hvad Utskottet föreslagit, lydelsen och restilutionen
skulle, för nedannämnde varor, bestämmas till följande, nemligen:
för 1 U. kardus eller karfvad Tobak, äfvensom prässad och rullad Tobak 5 sk.
„ 1 U. Snus 3
„ 1 Stycke Bomullsväfnad till minst 5o alnars längd . . . .12
samt att, bland de serskilda iagttagelserna härvid, borde föreskrifvas:
i 2:a morn., för Bomullsväfnadens linlek, att den skulle bestå utaf garn af
N:o 26 eller deröfver, och orden i Utskottets förslag, ”i finhet af JV:o 3z
Hör till Bevillnifigs-Utskottets Memorial, N:o 4U
5
"eller derutöfver” följaktligen utbytas mot dessa: ” i finhet af IV.o 26 elller
derutöfver”; och
i 3:e tnom.j alt varan borde alternativt kunna hallstämplas eller tullstämplas
, och orden eller tullstämpad alltså vid slutet af detta mom. tilläggas.
Som emedlertid Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och BondeStånden
godkänt beloppet af 2 sk. 11 rst. för 1 U. Topp-, Kandi- och
Kak-socker, samt Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
gillat de delar af Utskottets senaste förslag, deruti, på sätt nyss omförmäldt
är, Borgare-Ståndet varit af olika tanke,
lära Preste och Borgare-Ståndens ofvanberörde i serskilda punkter
fattade skiljagtiga beslut icke till någon åtgärd föranleda, utan Utskottets
i Betänkandet N:o 21 aflåtne förslag, med de dervid i Utlåtandet
N:o 3o gjorde förändringar, såsom af tre Stånd antaget,
böra gälla.
§• 24
Borgare-Ståndet, som uppskjutit pröfningen af denna §., har följaktligen
icke meddelat yttrande, angående hvad deri föreslås om tullfrihet
för nödiga lifsmedel åt skeppsbesättningar m. m.; men som den blifvit af
de tre öfriga Stånden pröfvad och godkänd,
hemställer Utskottet, att dess förslag i denna del må anses såsom
af Rikets Ständer gilladt och antaget.
§§. 27 och 31.
Enär frågan, huruvida afgift till Handels- och Sjöfarts-fonden, eller
såkallade C011 voy-afgifter, fortfarande, böra ega rum eller icke, ännu är af
Rikets Ständer oafgjord, hemställer Utskottet,
att intagandet eller uteslutandet af 27 §. samt af hvad i 31 §.,
rörande Convoy-afgifter förekommer, må ställas i beroende af
Rikets Ständers beslut, huruvida dessa afgifter skola hädanefter
utgöras eller ej.
Hvad slutligen angår den af Utskottet uppgjorda ”Förteckning på
”sådane för närvarande till in- eller utförsel förbjudne varu-artiklar, som,
”jemlikt Utskottets förslag, böra från och med den 1 Januari 1843 få,
”mot de af Utskottet åsatte tullafgifter, till Riket injöras och från Riket
*utföras/’ hemställer Utskottet, att uppgörandet af en slik förteckning och
6 Hör till Bevillnings-Utskottets MemorialJY:o /yi.
densammas införande i Tull-Taxan må bero på utgången af voteringen här
ofvan under N:o i samt på hvad Rikets Ständer i öfrigt, angående in- och
utförseln af hittills förbudne varor, beslutat eller besluta,
så att, om ja-förslaget i nämnde proposition vinner, kommer en
så beskaffad förteckning, innehållande de hittills förbudne varor,
som hädanefter blifva till in- eller utförsel tillåtne, att vid TullTaxan
bifogas.
Härförutan har dels Ridderskapet och Adeln uttryckligen bifallit
Utskottets förslag i Betänkandet N:o 21, angående underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t, icke allenast om oförändrade tullbestämmelser å spanmål
under Fem år, utan äfven om iagttagelser, i afseende på tullen för
landtmanna-producter, vid de traclater med främmande makter, som framdeles
uppgöras, dels ock Preste-Ståndet för dess del beslutat, att, i den
underdåniga skrifvelse, som till Kongl. Maj:t kommer att vid Tulltaxans
öfverlemnande aflåtas, Rikets Ständer borde förklara:
1:0 att, med erkännande af Kongl. Maj:ts rätt, i afseende på förbuds utfärdande
och upphäfvande emot in- och utförsel af varor, Rikets Ständer
i den Tulltaxa, som härjemte i underdånighet öfverlemnas, til 1-  kännagifvit, å hvilka varor in- eller utförselstull bör, enligt deras önskan,
ega rum; hvarvid Ständerna likväl, å de varor, för hvilka förbud
blifvit föreslagne, utsatt tullafgifter, för att icke, genom följden
af saknad tullbestämmelse, lägga något band på Kongl. Maj:ts rätt
att förbuden upphäfva; och
2:0 att, då Rikets Ständer uti denna Tull-taxa icke kunnat bestämma annan
tull än den, som efter närvarande omständigheter med Statens intresse
öfverensstämmer och bäst försäkrar Statens inkomst, Rikets
Ständ er till Kongl. Maj:t öfverlåta rättigheten att, efter sig företeende
omständigheter, äfvensom för beredande, i afseende på utländska makter,
af en för Svenska handeln förmonlig reciprocitet minska eller
nedsätta den i Tull-taxan utsatta tull.
Hvad nu först angår Ridderskapels och Adelns ofvanförmälda bifall
till Utskottets förslag, angående underdånig hemställan om fix tull å spanmåi
samt om tullen å landtmanna-produrter i allmänhet vid traclaters
uppgörande, anser Utskottet, att, då de öfriga Stånden, derigenom att de
icke ogillat delta Utskottets förslag, måste anses jemväl hafva detsamma
bifallit,
Hör till Bevillnings-Utslcottets Memorial, N:o 41. 7
Ulskoltets hemställan, såsom af alla fyra Stånden gillad, bör
iagttagas och tjena till efterrättelse vid aflåtandet lill Kongl. Maj:t
af Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse med Ständernas beslut
angående tullbevillningen.
Beträffande derefter den delen af Presle-Slåndets beslut, som har
afseende å eventuella tullafgifter,
lärer frågan derom böra uppskjutas, intilldess af Rikets Ständer
blifvit afgjordt, om och hvilka så beskaffade tullafgifter skola bestämmas.
Och vidkommande slutligen hvad Preste-Ståndet yttrat, angående
öfver-låtande till Kongl. Majit af rättigheten alt nedsätta de af Rikets Ständer
åsatte tullbelopp, anser Utskottet, enär de Irenne öfrige Stånden icke
i nämnde hänseende fattat något beslut,
sig endast böra sådant vördsamt anmäla.
Stockholm den 26 Februari 1841 •
Reservationer.
Af Ilerr Gref ve Hamilton Henning: ”Jag reserverar mig emot de af
Bevillnings-Utskottet, i dess förestående Memorial, föreslagne volerings-propositioner
N:ris 1, 28, 29, 3o, 3i, 82, 83, 84 (aidra alternat.), 128, 129,
i32, i34, 135, i36, 139, 140, i5o, 153, i56, 161, i63, i6'4 (usta alternat.
), 172, 173, 183, 190, 191 (2:dra alternat.) 244, ^45, 203, 266, 276,
3ai, 323, 3a4, 327, 33o, 332, 336, 389, 341 och 342, hvaruti till pröfning i
Förstärkt Stats-Ulskolt framställes, dels (uti N:o 1) frågan, huruvida hittills
förbjudna varor, hvilka nu kunna blifva till införsel medgifne, icke må få
till Riket införas förr, än från och med den 1 Januari 1843, hvilken jag
anser vara, genom Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens sammanstämmande
beslut, af Rikets Ständer, så vidt på dem beror, afgjord; dels ock
förbuds-beslämmelsens tillämpning å serskilda artiklar, hvilken fråga jag
äfven, med stöd af 75 §. R. O., anser vara i lika nion afgjord, så att
för Utskottet numera endast återstått att för Rikets Ständer anmäla, hvad
som, i enlighet med nyssnämnde §., af de serskilda Ståndens beslut blifvit
en följd. Med förbigående af de skäl, Utskottet i öfrigt för sin åtgärd
i detta hänseende anfört, torde jag endast böra till vederläggning upptaga
det, som verkligen skulle hafva innehållit en bevisning, om försatsen
varit lika sann, som slutsatsen blifvit logiskt deraf dragen. UlskoLlets
majoritet, med en röst öfverlägsen minoriteten, har nemligen funnit det
vara ”ostridigt, att ett eller två Stånds beslutj alt en förut förbuden ar
-
8 Hör till Bevillnings-Utskottets MemorialN:o fu
titel bör mot lull få in- eller utföras, innefattar ett åtagande af Bevillning
utaf detta eller dessa Stånd, likasom att, om elt eller två Stånd
stadga förbud på en förut mot tull tillåten vara, sådant innebär ett undandragande
från deltagandet i BevillningenVore detta verkligen förhållandet,
så skulle naturligtvis Utskottets åsigt, att frågan om förbud bör
underkastas votering i Förstärkt Stats-Utskott, stå i fullkomlig öfverensstämmelse
med 71 §. R. F. Nu är emedlertid förhållandet, att, enligt 89
§. R. F., Rikets Stander icke ega magt att i mål af dylik beskaffenhet
annat eller mera besluta> än föreställningar och önskningar, att bos Kongl.
Maj:t anmälas, hvilket äfven blifvit af Utskottet erkändt, och något ”undandragande
från deltagandet i Bevillning” ligger lika litet i den uttryckta
önskan, att en vara måtte till införsel förbjudas, som det vore ”ett åtagande
af Bevillning,” om Rikets Ständer förklarade sig önska, att en vara
måtte få till Riket införas, men någon införselsafgift derå icke bestämdes.
Först då, när ett Riks-Stånd fastställt den afgift, mot hvilken en vara må
in- eller utföras, bar det åtagit sig en Bevillning, och kan undandraga sig
en sådan, endast genom att för sin del icke bestämma någon eventuel
tull-afgift för den händelse, att samma Stånds önskan om förbud å en
varas in- eller utförande icke uppfylldes. För båda dessa fall eger hvarje
Riks-Stånd en obestridlig rätt att få sin mening pröfvad, på sätt 71 §.
R. F. stadgar, men längre sträcker sig, enligt min öfvertygelse, icke denna
rättighet, hvilken således icke kränkes, då frågan om förbud å varors ineller
utförsel behandlas, på sätt 75 §. R. O. föreskrifver. För den åsigt,
att så borde ske, har jag inom Bevillnings-Utskoltet röstat, och vågar härmedelst
vördsamligen underkasta densamma Rikets Ständers pröfning.”
Af Herr von Heland: ”Uti Utskottets beslut att söka bringa frågan
om det i Tulltaxan så mycket omtvistade ordet Förbud under votering i
Förstärkt Stats-Utskott, har jag icke kunnat deltaga af följande skäl: efter
slutad discussion öfver Tulllaxe-förslaget, beslöt Ridderskapet och Adeln
inbjuda medstånden att utsätta alternativa tullar för de varor, som äro
förbjudne, i händelse Kongl. Majit skulle upphäfva förbuden; denna inbjudning
bar af 3:ne Stånd blifvit antagen, och af det 4:de, eller Borgare-Ståndet,
förklarad hvilande, tilldess jemknings-förslaget i Tulltaxan förekommer,
hvarigenom dessa 3:ne Stånd redan förklarat Kongl. Majit berättigad
att borttaga förbuden, och således stämplat frågan såsom ekonomisk. Nu
har Utskottet det oagtadt, med pluralitet af den förseglade sedeln, förbiset
dessa hos 3:ne Stånd kort förut fattade beslut, hvilket i min tanka
synes
Jior till Bevillnings-Utskottets Memorialj JV:o 4U
9
synes vara alldeles i sirid mot den nu vunna meningen; och söker således
att framtvinga dess åsigt, att frågan om förbud är af Bevillnings natur.
Det är denna åtgärd, jag ansett lagstridig, och som föra nied t mig att
härmed reservera mig.”
Af Herr Kyrkoherden Bergvall: ”Jag reserverar mig mot Utskottets
beslut, och anser, på grund af 89$. Regeringsformen, Rikets Ständer
icke ega maktj att annat eller mera besluta än anmäla frågan om förbudj
såsom ett önskningsmäl hos Kongl. Maj:t, och således med densamma
icke vidare sig befatta. Då endast sådane frågor, hvaröfver Rikets
Ständer ensamt ega alt besluta, kunna blifva föremål för votering i Förstärkt
Stats-Utskolt, synes mig Utskottets beslut innefatta ingenting anjiat
eller meras än alt rakt afskära möjligheten för Kongl. Maj:t att, på sätt
ofvannämnde §. bjuder, efter Stats-Rådets hörandej göra å frågan det
afseendej Han för Riket nyttigt finnéroch således ingenting mer eller
annatj än en uppenbar kränkning af Grundlagen oell en vådlig inkräktning
på den andra Statsmaktens gebit.
Till stöd för Utskottets åsigt har blifvit anfördt: alt som förbudsfrågan
varit och är ett föremål för Bevillnings-Utskottets handläggning
vore den af bevillnings-natur; likasom skulle frågans natur derigenom
kunnat förändras, likasom egde Bevillnings-Ulskollet denna utomordentliga
förmåga alt förvandla frågornas natur, endast det lägger sin hand
på dem. Man skulle väl kunna erinra, alt delta låter något underligt_,
för alt icke säga rent af underbart, men man kan åtnöja sig med alt påminna,
det Riksdags-Ordningens 34 2 mom. uttryckligen stadgar: att
sjelfva ämnets beskaffenhetj efter Grundlagen, men icke den hvarje serskildt
Utskott uppdragna befattning j skall bestämmaj huru ett mål bör
af göras.
Också hafva andra försvarare af Utskottets beslut välbetänkt med^
gifvit, att frågan väl vore af ekonomisk natur, men — — men icke af
rentj icke ens öfvervägande ekonomisk natur, •— i sanning en för ifrågavarande
ämne ny dislinction, som blott har det emot sig, alt den är alldeles
fremmande för Grundlagen, hvilken endast talar om frågor, som
röra Rikets allmänna hushållning eller ekonomiska frågor i allmänhetj
de må nu, enligt Utskottets tanka, indelas i hel- eller half-renaj eller
icke ens öfvervägande rena.
Bih. till R. St. Fröt. 1840 och 1841. 5 Sami. 1 Afd. 34 Haft.
io Hör till Bevillnings-Utskottets Memorial , JY:o 4l
-
Man ser således, att, om Utskottet icke skulle tilltro sig ega förmågan
alt helt och hållet förvandla frågornas natur, det dock tilltror
sig ega den alt genom sin handläggning kunna indela dem icke rena,
icke ens öfvervägande rena.
Jag kan beundra det konstrika i Utskottets argumentationssätt, jag
är skyldig att respectera Utskottets öfvertygelse; men jag är i första rummet
skyldig alt respectera och lyda Grundlagen, och kan, efter mittsätt
att läsa och förstå den, icke annat än beklaga, alt Utskottet beträdt en
bana, visserligen ny, men af så betänklig natur, alt den leder till ingenting
mer eller annat, än att betaga Konungamakten en af dess vigtigaste
rättigheter, en makt, som Grundlagen välbetänkt lagt i Konungens händer.
Men så mycket jag beklagar detta mod af dem, som sjelfve äro så ömtåliga
om deras makt, så mycket gläder det mig, alt, ehuru beslutet
blifvit fatladt icke blott af Afdelningen, utan ock af Utskottets Plenum,
och således 2:ne steg redan tagna, det 3:dje och afgörande steget måste
lagas i Ståndens Plena, och således inför Ståndens och deras Talmans
ögon, hvilka äfven ega sina rättigheter och skyldigheter, och nog skola
veta att gifva Utskottet riktigt besked och visa det rätta vägen.”
Af Herr Prosten Nibelius: ”Emot Bevillnings-Utskottets med en
enda rösts pluralitet vidtagna beslut, att Riks-Ståndens olika meningar,
huruvida förbud för en varas in- eller utförsel må ega rum eller ej,
böra underkastas omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, reserverar jag mig.
Att frågan, om en varu-arlikel må till Riket få införas eller derifrån
utföras, hörer till Rikets allmänna hushållning eller Rikets allmänna
styrelse, och att Konungen således, enligt 8g §. Regeringsformen, eger
att derom allena besluta, lärer vara obestridligt.
Också medgifves det uttryckligen i motiven för det af Utskottet
fattade beslutet, att det på Kongl. Majrt allena beror att afgöra, om en
vara må till in- eller utförsel vara förbjuden eller ej.
Då detta är medgifvet, måste det äfven medgifvas, att frågan icke
är af beskattnings- eller bevillnings-natur, ty bevillnings- eller beskattnings-frågor
afgöras, enligt 67 §. Regeringsformen, af Rikets Ständer
allena.
Häraf torde det äfven vara klart, att denna ekonomiska fråga ej
bör underkastas omröstning i Förstärkt Slals-Utskotl; ty Grundfagens så
väl ordalydelse som andemening antyder* alt endast sådana frågor* öfver
Hör till Bevillnings-Utskottets Memorial „ N:o 4U J l
hvilka Ständerna allena hafva att besluta, kunna blifva föremål för omröstning
i sistnämnde Utskott.
I motiven för Utskottets beslut lägges en synnerlig vigt derpå,
att Ständerne, genom sitt bifall till usta punkten af de uti Utskottets
Utlåtande N:o 3o förekommande allmänna anmärkningar, medgifvit, att
Bevillnings-Utskottet må ensamt handlägga frågan, om förbud för någon
varas in- eller utförsel må ega rum eller ej, genom hvilket medgifvande
Utskotlet förmenar, alt Ständerne redan erkänt frågan vara af bevillningsnatur;
Riksdags-Ordningens 34 $■ 2 mom. stadgar dock uttryckligen, ”att
"sjelfva ämnets beskaffenhet efter Grundlagen, men icke den hvarje serskildt
Utskott i allmänhet uppdragna befattning skall bestämma, huruledes
ett mål, i enlighet med Rikets Ständers deröfver tillhöriga beslu”tande-rätt,
bör afgöras.”
Alt de nu församlade Ständerne deremot redan erkänt Konungens
rättighet att häröfver allena besluta, och att fr äg uti således är af ekonomisk
beskaffenhet bevises deraf, alt 3:ne Riks-Stånd, nemligen Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden, beslutat, att äfven för
de varu-artiklar, för hvilka förbud blifvit af Ständerne föreslagna, tullafgifter
borde evenluelt bestämmas, för den händelse nemligen, att Kongl.
Majit skulle finna för godt att för en eller flere af ifrågavarande artiklar
upphäfva förbuden.
Slutligen må det äfven anmärkas, alt detta af Bevillnings-Utskottet
vidtagna, efter mitt omdöme, grundlagsvidriga beslut också är helt och
hållet stridande emot den praxis, som under de förra Riksdagarne gjort
sig gällande.”
Häruti instämde Herrar Prostarne Nordhammar och Hallbeck samt
Herr Grapengieser.
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 1841•
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 42.
1
N:o 42.
Ank. till Exp. Ulsk. den 11 Mars, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar emot Utskottets Memorial
N:o 3 O, angående Riks-Ståndens i vissa delar fattade beslut
öfver Utsk ttets uti Memorialet N.o å/f afgifn^ förslag till samman]'emkning
af de skiljaktiga besluten, rörande grunderna för
den blifvande allmänna B evil hunden, samt f öreskri/terne för
tillämpningen deraf.
C? enom Protocolls-utdrag af den 18 nästlidne Februari, bar Vidlöf!.
Borgare-Ståndet till Revillnings-Utskottet återremitterat förenämnde Memorial
N:o 3q, i hvad det rörer 2g:de Voterings-propositionen uti Memorialet
34, pag- 37, på grund af gjord anmärkning, att frågan, huruvida besvär öfver
Pröfnings-Comitees beslut må anföras bos Kongl. Maj:t, eller, såsom
hittills, hos Kammar-Rätten, borde, såsom rörande en bevillnings-grund och
dess tillämpning, afgöras genom votering i Förstärkt Stats-Utskotl; hvaremot
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Högvördige Preste-Ståndet under
den 18 Februari och den x;sta dennes beslutat att lägga Memorialet
till handlingarne, samt Hedervärda Boude-Slåndet detsamma under den 20
sistlidne Februari bifallit.
Då således Bonde-Ståndet, i likhet med Ridderskapet och Adeln
•arnt Preste-Ståndet, ansett frågan om votering förfalla, och att, i afseende
på ofvanberörde mål af reglementarisk beskaffenhet, borde förblifva vid
hvad uti nu gällande Bevillnings-Förordning finnes stadgadt; så anser Utskottet
den erhållne återremissen icke föranleda till annan åtgärd, än att
omförmälde förhållande Vällofl. Borgare-Ståndet vördsamt
tillkännagifves.
Stockholm den 11 Mars 1841.
Bih. till II. St. Brot. 184.0 och 1841. 5 Sami. 1 Ajd. 35 Haft. 1
2
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o 43.
N:o 43.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Mars, kl. 3 e. m.
Betänkande, i anledning af Riksdags-FuUmägtigcn Didric Weströms
/rån Kopparbergs Län motion Örn befrielse jr än bevillning för
Lima Sockens invånare.
Sedan Stats-Utskottet, i sammanhang med extra Stats-Regleringen,
handlagt en af Riksdags-fullmägligen Didric Weström från Kopparbergs
Län inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckt motion om anslag till väg-anläggningar
samt nedsättning uti bevillning för invånarne inom Lima
socken i Dalarne, och Stats-Utskottet i dess afgifna utlåtande yttrat sig rörande
förslaget till väg-anläggningar, samt vid föredragning inom Piiks-Stånden
af berörde Utlåtande anmärkning blifvit gjord dervid, att den väckta
frågan om nedsättning i bevillning icke blifvit af Utskottet upptagen, så
har Stats-Utskottet, uti Protocolls-utdrag af den i5 nästlidne Februari,
som den 18 derpå följde Bevillnings-Utskottet tillhandakommit, till detta
Utskotts handläggning öfverlemnat den väckte motionen, i hvad densamma
rörde förutnämnde befrielse från bevillning^ och är uti berörde
motion föreslaget, att, då Lima sockens invånare vore uti samma belägenhet
som invånarne i Särna socken; samt således, i anseende lill dess fattigdom
och brist på arbets-förtjenst, i behof af lindring uti bevillning, samma
förmon härutinnan måtte Lima sockens invånare tilldelas, sorn invånarne
i Särna socken åtnjuta.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, enär behofvet af den föreslagne
lindringen i bevillningen icke synes rara tillförlitligen utredt och
styrkt samt dessutom grunderne för den blifvande allmänna bevillningen
och föreskrifterne för tillämpningen deraf redan blifvit af Rikets Ständ*!
bestämde, ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till
Didric Weströms ifrågavarande motion.
Stockholm den ii Mars 1S4f
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 44.
3
N:o 44.
Ani, till Exp. Utsk. den 18 Slars, kl. 2 e. ra.
Memoria/, i anledning af Bils-Ståndens olila beslutj i afseende
å stämplade pappers-afgiften.
Enligt ankomne Protocolls-Utdrag från Höglofl. R:dderskapet
och Adelli samt Hederv. Bonde-Ståndet af den 3, från Högvörd. PresleS
LA lidet af den 6 och från Vällofl. Borgare-Slåndet af den 1, innevarande
månad, hafva samtlige Riks-Stånden, vid slutlig pröfning af Utskottets
Betänkande N:o 35 och Utlåtande N:o 4°> angående stämplade pappersafgiften,
godkänt, hvad Utskottet i detta ämne yttrat och föreslagit, utom
i här mdan omförmälde delar, deruti ett eller flere Stånd, med afvikande
från Utskottets förslag, stannat i skiljaktige beslut, lill hvilkas sammanjemkning
Utskottet nu får afgifva förslag samt tillika för den händelse,
att sammanjemkning icke kan försiggå, föreslå de voterings-propositioner,
hvarerter de tvistiga frågorna måj genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott
afgöras.
Den af Utskottet i Betänkandet N:o 35 pag. 2 och 3 föreslagne
förenkling af föreskrifterna uti 4 §• 1 morn. pag. 6j och 8 af nu gällande
Chartae-Sigillatre-Förordning, hafva Preste- och Borgare-Stånden gillat
o<di antagit; hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att de två första
raderna uti den å sidan 3 i nyssnämnde Betänkande befintlige tabellskola
sammanslås till en och erhålla följande redaction:
”Handlingar, som inlemnas eller utgifvas”
och att zifferbestämmelserna lill denna rad skola blifva sådane, sorn första
raden dem innehåller; samt Bonde-Ståndet stadgat, att nu gällande
Kongl. Förordning skall uti dessa delar oförändrad bibehållas.
Då således 2:ne Stånd gillat Utskottets förslag, men Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet stannat i derifrån och äfven sins emellan
skiljaktige beslut, hemställer Utskottet., alt sistnämnde 2:ne Stånd behagade
frånträda deras serskilde meningar och med de öfriga Stånden sig
lorena.
4
Bevillnings-Utskottcls Memorial N:o 44.
I molsalt fall blifver nödigt alt genom omröstning i Förstärkt
Stats-Utskott afgöra denna, på Bevillningens belopp inverkande, fråga;
och får Utskottet, dels for utrönande af hvilkeldera, Ridderskapets och
Adelns eller Bonde-Ståndets, beslut skall utgöra contrapropositionen i den
hufvudsak liga voteringen, och dels för omröstningen i hufvudsaken, föreslå
följande voterings-propositiouer:
aj) om contrapropositionen,
1:0
Den, som till contraproposition i den hufvudsakliga voteringen antager
Ridderskapets och Adelns beslut, alt de två första raderna uti den å sidan
3 i Be änkandet N:o 35 befintlige tabell skola sammanslås till en, af lydelse;
Handlingar, som inlemnas elier utffvas, och zifierbestämmelserna
till denna rad blifva sådane, som forsta raden dem innehåller, samt i följd
deraf stadgandena i 4 i morn. pag. 6, 7 och 8 i nu gällande ChartaeSigillatae-Förordning
erhålla följande redaction och bestämmelser, nemligen
:
Vid dessa nu uppräknade Verk, Embetsstullen och Mjndigheter
skola alla handlingar, under hvad benämning som helst, och hvilka ej
finnas här nedan eller serskildt i denna Forordning omförmäldej charteras
som följer:
l:shi
AF-
e:dra
Af-
Salje
Af-
4:de
Af-
5: te
Af-
G:le Af-
delnit
10*011.
delningen.
delningen.
d elningen.
delningen
lelnin^en.
Handlingar som inlemnas
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
.t:dr
sk.
eller ut ii Ivas
.
Af skrifter af Domar, Ut-  slag och Constitutorial,
4
4
6
t)
t
1 2
som utlemnas från . .
Constitutorial och För-
'
4
——
4
4
4
■
Ö
"
8
ordnanden
Deductioner och Contra-  Deductioner sami Do-
4
4
6
8
I 2
J
2 4
mar och UtsTag ....
4
—
6
C
6
—
12
I
24
voterar ja ; den, det ej vill, voterar nej ;
vinner nej;
anlages lill conlraproposilion Bonde-Ståndets beslut alt utan förändring
Bcvillnings-Utslwttets Memorial, N:o 44.
5
bibehålla föreskrifterna i 4 §• 1 mom. png. 6, y och 8 af nu gällande
Charlas-SigillatEe-Förordning; hvilka föreskrifter hafva följande lydelse :
’’Vid dessa nu uppiäknade Verk, Embelsslällen och Myndigheter
charteras Handlingar och Skrifter, sorn följer:
Usta
q
2:dia
Af-
3:d je
Af-
|4:de Af-
5:te
A f- I
6:le
Af-
(telni
delningen.
delningen.
delningen,
delningen*!
delningen.
Afskrifter, hvilka in gif-  vas såsom bilagor, äf-  vensom af Doniar, Ut-
K:dr
sk.
K: de
sk.
R:dr
sk.
K:dr
sk.
K:dr
sk*
R:dr
sk.
slag och Gonstilulorial
4
4
4
4
6
—
8
Ansökningar, hvarje ark
4
—
4
6
—
6
—
0
iC
Attester
Oonst tutorial lill förrätt-
'
4
"
4
—*
5
5
t
8
ningar
4
4
6
—
8
12
16
Domar eller Utslag . . .
Stämningar till parter
4
b
'
6'
6
12
I
24
och vittnen^ . . • . . .
— offentliga å Rät-
4
5
9
tens dörr
'
1 2
24
—
—
I
—
Ader i Revisionsmål, lika med Afskriften
Anföranden till Prolocollet, skriftliga, hvarje ark, lika med Ansökningar.
Berättelser om Rågångar, lika med Attester.
Besigtnings-Instrument, lika med Attester.
Besvär, lika med Ansökningar.
Betyg, om bofasthet, ograverad egendom, slägtskap, frejd och ålder m. m,,
lika med Attester.
.—■ ifrån Skolor och Gymnasier, fria.
— Nations- vid Universiteten, fria.
Bevis om Rågångar, i
—- ur Diarier m. m. h lika med Attester.
—• ifrån Vårt Canzli J
Bilagor, sorn åtfölja Inlagor m. m. och ej serskildt i denna Förordning
nämnas, lika med Afskriften
Bofasthets-Betyg, lika med Attester.
6
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 44.
Borgensskrifter,Xi\z med Ansökningar.
Cautionsskrifier, lika med Ansökningar.
Deductioner och Contra-deductioner, lika med Domar och Utslag.
Depositions-Jttester eller bevis, ~|
Diard-bevis, lika med Attester,
Domboks-Ut drag,
Duppliker, lika med Ansökningar.
Egendom, bevis om ograverad, lika med Allester.
Executorial, lika med Domar och Utslag.
Exceptioner, lika med Ansökningar.
Frejd-betjg, lika med Attester.
Fullmakter, Rättegångs- m. m„ lika med Conslitutorial.
Förklaringar, lika med Ansökningar.
Förordnanden till förrättningar, lika med Conslitutorial.
Gravations-bevis, lika med Attester.
Handlingar eller Utdrag derutur, lika med Attester.
Immissioner, lika med Domar.
Inlagor, lika med Ansökningar.
Instrument ‘Husesyns-, Besigtnings- och Värderings-, m, 11., lika med Attester.
Kallelser i concurser, lika med Stämningar till parter och vittnen.
Libell er ) jjj,a mcj Ansökningar.
Lojtesskrijter\ ö
Mandatorial, lika med Domar.
Notificationer, lika med Stämningar till parter och vittnen,
Pensioner, Resolutioner derom, fria.
Permissions-ansökningar, lika med Ansökningar.
Preliminair-Utslag, lilsa med Domar.
Promotorial, lika med Domar.
Protester, lika med Ansökningar.
Protocolls-Vtdrag, lika med Ättester.
Repliker, lika med Ansökningar.
Resolutioner, i Supplications-måJ,
— af Bergmästare, å Embetels vägnar,f
— Communications-och Inhibitions-, \ lika med Domar.
— i Besvärs-, Ansöknings- m. fl. mål, då{
de å serskildt blad skrifves
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 44.
B ev is ion s-m ål, lika mecl Afskrifter.
Bägdngs-bevis, lika med Attester.
Skatteköps- och Städjeskillingar, bevis derom "j
Skattevärdering, _ j, lika med Attester.
Städ] er atts-under sökningar,
Tomte-skillnader, bevis derom, J
Utdrag af Protocoll och Domböcker, af Di-1
arier, jordeböcker, räkenskaper och |> lika med Attester,
andre handlingar.
Utslag, lika med Domar.
Vittnesbörd, om bofasthet m. m., lika med Attester.
Vittnes skrif ter, som af parter ingifvas, lika med Alskrifter.
Värderings-Instrument
Alder s-bevis, j> lika med Attester.”
Ägo-skillnader., bevis deron^j
b) i hufvudsaken:
2:0
Den, som, lika med Utskottet samt Preste- och Borgare-Stånden,
anser, att föreskrifterne uti 4 §• I mom. pag. 6, 7 och 8 af Kongl. Förordningen
den 16 Maj 1835 böra erhålla följande förenklade lydelse:
8
HevilInings-Utskottets Memorial, N:o 44.
Vid dessa nu uppräknade Verk, Embets dallen och Myndigheter
skola alla handlingar, under livad benämning seni helst, och hvilka ej
finnas här nedan eller serskildt i denna Förordning omförmälde, chartet;as
sorn följer:
1 :sta
Af-
■J:dra
Af-
d;d je
Af-
4:de
Af-
5:te
Af-
6: te
Af-
delningen.
delningen.
delningen*
delningen
delningen.
telningen.
Handlingar, som inlsmnas
K:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk,
4
4
—
6
6
8
12
— sorn utgif vas
/ffsirifter of Domar ,
Utslag och Constituto-
4
6
6
6
I 2
12
riul, som utlemnas från
Constitutorial och För-
4
4
—
4
•
4
6
8
ordnanden ....
Deductioner och Contra-  dedu ctioner samt Do-
' ■
4
"
4
6
i*
8
*
I 2
I
24
mar och Uti lag , .
—
4
t
—
6
6
12
I
24
voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages:
(Arsta alternativetj) Ridderskapets oell Adelns Leslnt;
(A:dra alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
Trenne Riks-Stånd hafva gillat Utskottets förslags pag. 5, uti Betänkandet
N:o 35, oin förhöjda afgifter, enligt 5 §., för Adelsbref m. fl.;
men som Ridderskapet och Adeln, med ogillande af detta förslag, beslutat,
alt samma afgifter skola bibehållas vid de belopp, 1835 års Kongl.
Förordning stadgar, får Utskottet, i händelse Ridderskapet och Adeln ej
frånträder detta sitt beslut, föreslå följande voterings-proposition:
3:o
Den, som gillar Utskottets, af trenne Stånd antagne, förslag, att afgifterna
för nedannämnde öppna Bref må, enligt 5 §., med följande förhöjda belopp
hädanefter utgå, nemligen för:
Adels—
Bevillnings-Uiskottets Memorial, N:o 44.
9
66:
5o:
i o:
Adels-Bref . . • . • • • • • • . too:
Friherre-Bref .......... 200:
Grefve-Bref .... ...... 400:
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder tillägges de förmoner,
hederstitlar och företrädes-rättigheler framlör andra undersåter,
som Herrar Riksens Råd af ålder tillerkände blifvit . 5oo:
Riddare och Cornmendeurs-Bref af Kongl. Seraphimer-Orden 100:
Commendeurs-Bref af Kongl. Svärds-Ordens Stora Kors ?
af Kongl. Wasa-Ordens Dito i
af Kongl. Svärds-Orden
af Kongl. Nordstjerne-Orden
af Kongl. Wasa-Orden
Riddare-Bref af Konung Carl XIII:s Orden d5
af Kongl. Svärds-Orden
Öppna Bref för Riddare och Ledamöter 1
af Kongl. Nordstjerne-Orden ^
af Kongl. Wasa-Orden J
voterar ja ; den, det ej vill, voterar nej j
vinner nej,
kommer berörde afgifter, jemlikt Ridderskapets oell Adelns beslut', att utgå
med de belopp nu gällande Chartas-Sigillalas-Förordning i 5 §. bestämmer;
nemligen lör
Adels-Bref , « • . . • , . • .70: —
Friherre-Bref ........ >5o: —
Grefve-Bref .......... 3oo: —■
Öppna Bref, hvarigenom någon i Nåder tilläggas de förmoner,
hederstitlar och företiädes-rättigheter framför andra undersåter,
som Herrar Riksens Råd af ålder tillerkände blifvit . 208: 16.
Riddare och Commendeurs-Bref af Kongl. Seraphimer-Orden /\5:
Commendeurs-Bref af Kongl. Svärds-Ordens Stora Kors,
af Kongl. Wasa-Ordens Stora Kors,
af Kongl. Svärds-Orden, J 22: 24.
af Kongl. Nordstjerne-Orden,
af Kongl. Wasa-Orden,
Bilt. lill B. St. Prat. 1840 och 184u 5 Sami. 1 Ajd. 35 Iläft. a
10 Beviilnings-Utskottets Memorial, K:o 54.
Riddare-Bref af Konung Carl XlILs Orden,!
af Kongl. Svärds-Orden, {
Öppna Bref för Riddare och Ledamöter af t, 6:
Kongl. Nordsljerne-Orden, |
af Kongl. Wasa-Orden,
Utskottets i Utlåtandet N:o png. 7 uttalade åsigt, att CliartfBSigillatae-afgiften
för caraclers-fullraagter bör bestämmas efter enahanda
grunder, sorn samma afgift för fullmagter å motsvarande verklig tjenst,
och på grund af denna åsigt gjorde hemställan, att stadgandet i nu gällande
Kongl. Forordning, 5 §. pag. 21, som börjas med orden: ”Enär någon
sorn etc” måtte oförändradt bibehållas, hafva trenne Riks-Slånd gillat;
hvaremot Ridderskapet och Adeln besluta!, att samma stadgande skall erhålla
följande lydelse: ”Enär någon, som förut varit eller är i Kronans
”eller annan offentlig tjenst, tillägges högre namn, heder och värdighet af
'"'Embete eller tjenst, charteras de derom utfärdade öppna Bref eller Full”magter
till dubbla beloppet, emot hvad föreskrifvet är för fullmagt å
”verklig tjenst. Härvid iagttages dock, alt öppna Bref eller Fullmagter å
”civila caraclers-värdigheter charteras lika med i värdighet motsvarande
"militaira,”
Skulle Ridderskapet och Adeln ej vilja frånträda detta sitt beslut
och instämma i hvad de öfriga Stånden härutinnan stadgat, måste^ dådet
ifrågavarande stadgandet bestämmer den grund, hvarefter afgiften för earacters-fullmagter
skall beräknas, frågan genom omröstning afgöras; i hvilket
afseende Utskottet föreslår följande voterings-proposition :
4:0
Hen, som bifaller Utskottets af trenne Riks-Stånd godkände f örslag, att
stadgandet i 5 §. pag. 21 af nu gällande Chartae-Sigillatae-Förordning:
”Enär någon, sorn förut varit eller är i kronans eller annan offe ntlig
tjenst, tillägges högre namn, heder och värdighet af embete eller tjenst,
charteras de derom utfärdade öppna Bref och Fullmagter till dubbla beloppet
emot hvad föreskrifvet är för fullmakter å lika beställning i verklig
tjenst, eller, der sådant ej kan ega rum, å sådane embeten eller tjenster,
sorn medföra lika värdighet; bör oförändradt bibehållas, voterar ja;
den, det ej vill, voterar nej ;
vinner nej,
Bevillnings-Utslwttcts Memorial, N:o 44.
hommer, i enlighet nied Ridderskapets och Adelns beslut, berörde stadgande
att erhålla följande förändrade lydelse:
”Enär någon, som förut varit eller är i kronans eller annan offentlig
tjenst, tillägges högre namn, heder och värdighet af embete eller
'•'tjenst, charteras de derom utfärdade Öppna bref eller Fullmagter till
”dubbla beloppet emot hvad föreskrifvet är för Fullmagter å verklig tjenst.
”Härvid iagtlages dock, att öppna Bref eller Fullmagter å civila caracters”värdisheter
charteras lika med i värdighet motsvarande mililaira.’’
O u
Åttonde punkten af Utlåtandet N:o 4°, deruti Utskottet tillstyrkt,
att uti 6 §., bland de från stämpladt pappers-afgift befriade, må, näst efter
rubriken Besigtningar, Ekonomiska etc. införas/ Beskrifningar öfver
Geometriska Chartor, hafva Preste- och Bonde-Stånden godkänt, utan någon
förändring; hvaremot Ridderskapet och Adeln besluLat, att vid den
löreslagne rubriken orden "jemte öfrige af Landtmätare expedierade handlingar”
böra tilläggas. Borgare-Ståndet har deremot ogillat Utskottets
ifrågavarande förslag.
Derest Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet icke skulle
vilja frånträda deras skiljagtiga beslut och instämma i de tvänne öfrige
Stundens, blifver omröstning nödig; och får Utskottet för sådan händelse
föreslå följande voterings-proposiLioner:
a) om contra-proposition:
5/0
Den, som till contra-proposition i hufvudvoteringen antager Ridderskapets
och Adelns beslut, att uti 6 §. må, såsom ifrån Chartae-Sigillalae-afgift befriade,
näst efter rubriken "Besigtningar, Ekonomiska” etc. införas: Beskrifningar
öjver Geometriska Chartorjemte öfrige af Landtmätare expedierade
handlingar, voterar ja; den, det ej vill, voterar nej;
vinner nej,
antages till contra-proposition Borgare-Ståndets beslut, innefattande afslag
å Utskottets tillstyrkande i 8;de punkten af Utlåtandet N/o 4o, att nemligen
orden Beskrifningar öfver Geometriska Chartor skulle uti 6 §. inföjaSj
näst efter rubriken ”Besigtningar, Ekonomiska” etc.
IS
BevUlnings-Utskottets Memorial, N:o 44*
b) i hufvudsaken:
6:0
Den, som godkänner Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden gillade,
förslag, att uti 6 §. må, näst efter rubriken: Besigtningar, Ekonomiska,’"’
etc,, införas: Beskrifningar öfver Geometriska Chartor, voterar ja; den,
det ej vili, voterar nej;
vinner nej,
antages:
(irsta alternativet) Ridderskapets och Adelns beslutj
(2:dra alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Det förslag till förbättrade controller öfver Charts-Sigillatas-Förordningens
efterlefnad, som Utskottet i Betänkandet N:o 35, vid 11, 14
och 17 §§. afgifvit, hafva Preste-, Borgare-och Bonde-Stånden gillat; hvaremot
Ridderskapet och Adeln beslutat, att 11 §. 3 mom. samt 17 §. irsta
och 4tde punkterna skola förblifva oförändrade, sådane de i 1835 års Kongl.
Förordning finnas intagne; men då denna fråga är af beskaffenhet, att
votering derom icke kan ega rum,
kommer vid Utskottets, af Trenne Stånd godkände, förslag
alt förblifva.
Stockholm den 16 Mars 184r*
STOCKHOLM, Elméns och Granbergs Tryckeri, 1841-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 45. 1
N:o 45.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Mars 1841, kl. 10 f. m.
Memorial, med förslag till förundrade formulairer, hörande
till den blifvande nya Bevillnings-Stadgan.
Till följd af Rikets Ständers i nedannämnde hänseenden vidtagne
beslut, nemligen: att Taxerings-Comiteerne på landet, sådane de hittills
varit, skola indragas och förenas med Berednings-Comitéerna, under gemensam
benämning af Taxerings-Comite' på landet; att Lagmans- och Häradshöf
dinge-räntan, Bevillning af Arrendatorer och Brukare jemte Centonal
af löner skola upphöra; att tiden för Mantalspenningarnes utgörande
frarnfljttas från i5 till 1J år; att personliga skyddsafgiften skall utgå från
och med fyllda 18 år, i stället för 17, samt att Classificationen af Bränvinsbränningsredskapen
kommer att förändras; hafva åtskillige förändringar
funnits nödige uti de vid nu gällande Bevillnings-Stadga fogade formulairer
till Debetsedlar, Mantals- och Taxerings-Längder jemte Sammandrag ra.
m.; och får Utskottet, som vid handläggning af detta ärende, jemväl inhemtat,
det erfarenheten ådagalagt behofvet af några smärre förändringar,
hvilka, ehuru icke i omedelbar följd af Rikets Ständers ofvannämnde beslut,
likväl, enligt Utskottets åsigt, skulle bidraga till förenkling af Räkenskapen,
i förening med en lättad controll å redovisningen, såsom isynnerhet,
sammandrag öfver Mantals- och Skattskrifnings-Längderne, samt att
serskilde Längder å Bränvinsbrännings-afgifterne upprättas i stället för deras
upptagande uti flere Nummer af Taxerings-Längderne, så att berörde
afgifter, hvilkas bestämmande dessutom icke tillhör Taxerings-Comiteerne,
blefve i ett sammanhang påförde och redoviste, hos Rikets Ständer
till antagande vördsamt föreslå de i förenämnde afseenden
förändrade formulairer, som härhos bifogas;
Bih, till R, St. Prot, 1840 och 1841. 3 Sami, i A/d, 36 Haft, 1
2 Bevillnings-Utskottets Memorial\ N:o 45.
hvarvid Utskottet ansett sig höra upplysa, det Utskottet, till Beredande
af en fullständig öfversigt af formulairernes sammanhang med hvarandra,
äfven bilagt sådane formulair, som icke undergått någon förändring, nemligen:
för fögderierne och Släderne, till uppgiften för Taxeriugs-Comite i
Stad, summariska uträkningen öfver personliga skyddsafgiften efter i artikeln,
samt Summariskt Extract öfver hela Bevillningen; och för Länen:
Pröfnings-Comiléens Taxerings-Längd, Sammandrag öfver Taxerings-Längderne
N:o i, samt Summariskt Extract öfver hela Bevillningen.
Stockholm den 23 Mars 1841•
Bevillnings-Utskottets Memorial, N',o 45. 3
Formulaire.
Uppgift till Mantals- och Skatt skrifningen i N. N. Socken för ur 18 .
Namn.
Födelse,
Undertecknad
Hustru
Hemmavarande Söner och Myndlingar N. N
N. N.
Dito Döttrar och Myndlingar N. N,
N. N,
Huspresten N. N. ,
Informatorn N. N
Gouvernanten N. N. .
Inspectoren N. N. .
Bokhållaren N. N
Skrifvaren N. N
Fogden N. N
Rättaren N. N
Bruksmåstaren N. N
Bruksgesållen N. N
Dito arbetaren N. N.
Drängar N. N.
N. N
Kammartjenaren N. N
Betjenten N. N. , ,
Kammarjungfrun N. N
Hushållerskan N. N
.
Pigor N. N
N. N
Inhyseshjon N. N , . . ,
Härförutan uppgifves:
(Bränvinsredskapen upptages här efter den classindelning
Rikets Ständer kommer att antaga.)
Observeras: Om någon af den skattskyldiges barn, myndlingar eller husfolk eger sådane Egendo
mar
och Lägenheter, Verk och Inrättningar, hvarför afgift jemlikt 2 Art. erlägges, utmärkes sådant
bredvid namnet; och, om någon af dem är gift, upptages hustrun efter mannen.
Innebafvande Embete, Tjenst eller
Caracter, egande eller arrenderande
Egendomar och Lägenheter, Verk
och Inrättningar inom Skattskrifnings-districtet.
fKammar-Rätts-Råds caracter, enligt
j Fullmagt af den
På mina egor bo för öfrigt
N. N.
4 Bevillnings-Utskottets Memorialj N\o 45.
F o r m u
Mantals- och Sk attshrifnings-Längd
Hemmanets
Namn.
2
b
3
3
O
Hemmantal.
Brukningsdelar*
-3
Skatte.
Krono*
Frälse.
Hustrur, Enkor och ogifta
qvinnor, som äro sina egna*
Den skattskyldiges namn, jemte
anteckning af Egare, Arrendatorer
eller brukare af fastigheter m. m.
rt>
Ö
oa
2
S
B
B
O
Männer af alla stånd.
Åsum ....
2
i
i
Lars Ericsson 82, h. 90, Gustaff 27,
i
Maja 24, Eric 27, Pehr 30, Anna
33, Drängen Lars 20, Jonas ® 27,
Greta 25, Lisa 20
1
i
Anmärkes',
Vid upprättandet af Mantals- och Skattskrifnings-Långd för Stad iakttages, att, i
mer och storlek samt Stadsjordens rymd till Tunne- och kappeland,
I a
i r e.
Bevillnings-Utskottets Memorialj N:o 45.
uti N. N. Socken [Stad) för år 18
Betalande.
Emellan
fyllda 17
och 18 år.
rO
Vi
c
B
S-§
a ju
o b
Befriade.
o
o
B
O
> **
~ 03
B-S
Öfverårige
m. fl.
Under
årige.
rO
Uppgift till Brånvinsbrännings
utöfvande.
Pannerymd.
För de serskilta
clas seme komma
columner att inrättas,
sedan Rikets
Ständer fattat
slutligt beslut
till grund flir
cluss-indelningen.
co
18' —
3
era
pr
*-3
1: a
1.
w
r
pi
Afkortning
för 4 eller
flere barn
under 17 år.
&T
C. B
co -1
B
c-,
B
ö aq
c?
Sh
1 4^
tn
10.
2.
5.
stället för här ofvanstående columner: ",Hemmantal m. m,/J införes Tomternes Kurn
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 45.
F o r m u
Sammandrag öfver N. N. Fögderis Mantals
-
Socknar,
Skepparslöf Socken
Kiaby d:o
Ifvö d:o
Hemman.
30
17
40
Skattskrifn e.
Cfl
c
5
B
Betalande Bevillning efter
itsta Art.
“/O
ft> <
87
00
Summa.
rO
1'iie från
Bevillning
efter i Art.
rO
000
Gemenskapen af Indeldta
Arméer.
laire.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 45.
och Skåttek rifnings -Längder för år 18
r.
Skattfrie.
För serskildta
orsaker.
00
Under
årigc.
rO
Summa.
rC
Summa.
rO
00
Antal
Brånviuspannor.
För de serskildta classerne
komma columner att inråttas,
sedan Rikets Ständer
fattat slutligt beslut
till grund för class-indelningen*
-
Afkortning
för barn under
17 år*
3
CJQ
&>
3
>
3
S3
aq
00
00
00
00
8
Bevillnings-Vtskotlets Memorial, N\o 45.
Formulaire.
Qvarteret N. N. Huset N:o
Uppgift till Mantals- och Skattskrifningen uti Staden N. N. för år 18
Na
m n.
Undertecknad
Hustru
Hemmavarande Söner och Myndlingar, N. N,
N. N.
Dito Döttrar och Myndlingar, N. N.
N. N.
Huspresten N. N
Gouvernanten N. N
Handels-Bokhållaren N. N
Fabriksmåstaren N. N
Verkgesållen N. N
Gesällen N. N
Hushållerskan N. N
Kammarjungfrun N. N
Kammartjenaren N. N
Betjenten N. N
Drängen N. N
Pigan N. N
N. N
Hårförutan uppgifves:
(Bränvinsredskapen upptages här efter den classification,
Rikets Stander kommer att antaga.)
Födelse.
Innehafvande Embete, Tjenst eller
Caracter, i Staden eller på dess grund
egande eller arrenderande Jordegendomar
och Lägenheter, Verk och
Inrättningar.
fKammar-Rätts-llåds caracter, enligt
t fullmagt af den
Hos mig bo följande, som
serskildte uppgifter:
N. N.
N. N.
Observeras: Om någon af de skattskyldiges Barn, Myndlingar eller husfolk eger sådane Egendomar
och Lägenheter, Verk och Inrättningar, hvarför afgift enligt 2 Art. erläggas bör, utmärkes sådant bredvid
namnet; och, om någon af dem är gift, upptages hustrun näst efter mannen.
Bevillnings-Ulskoltets Memorial> N-.o 45. 9
För mulaire.
Uppgift till Taxerings-Comitéen i N- N. Socken för är 18 . .
1
g
p
P
Värde*
Inkomst.
Undertecknad eger uti ofvannämnde Socken:
Frälsehemmanet Wanås . , v
1
5,000
■
—
—
Dito Torp
1
Y
3,000
. . ±*
—
—
Skatte- dito Skogbro ...........
3
f
2,500
—
—
Skattlagda Tullmjölqvarnen Torsebro med 3 pär ste-  nar, som går mesta delen af året .
10,000
•—
—
Sågqvarnen Wittsjö med 2:ne ramar, som går öfver 4
månader af året .............
—
4,000
—
—
Summa
21-
*•4
24,500
Dessutom upggifves: Innehafvanae Häradshöfdinge-beståll-  ningen, Bostället Hammenhög
4 procents ränta derå. .... 300. — —
Ordinarie Lön 120. — —
Extraordinarie inkomster . , , 640- — —
i*
7,500
1,060
Hammenhög den - -
N, N.
Bilt, till R, St, Prot, 1840 och i84i> 3 Sami.- 1 Afd, 36 Haft,
10 Deviilnings-Utskottets Memorial, N;o 45.
F o r m u l a i r e.
Calculativ uppgift för N. N. Bruk, till Taxerings-Comitéen uti N. N.
Socken af N. N. Län för år 18 . .
Undertecknad eger (disponerar) N. N. Bruk, privilegieradt på Hammar
skatts smide
Sk® 000. — —
För året vågfordt recognitions-smide
000.
Summa Sk® 000.
hvaraf blifvit
å väg lefvererade 000 Skeppund ä 00 R\dr..... 000. — •
i orten försålda ooo dito ä oo R\dr ..... ooo. — —
S;a ooo Skepp;d å oo R\dr .... »
Afgår :
Tillverkningskostnad fefter förra årets pr is erJ
Aflöning, Stat och öfrigeförmoner till Bruksbetjeningen oo, — —
Srnideslöiij deruti jemväl inberäknad Smedernes tilldelning
af foder och kålgård} enligt HammarsmedsOrdningenj
samt underpris å Spannemål .... oo.
Tackjern oo Skeppund till Bruket framförde . , .00.
Kohl oo Stigar om 2/f. Tunnor ........ oo.
Brukets utskylder och onera'.
Hammarskatt
oo.
Recognitions-afgift
oo.
Bevillning
oo.
Presträttigheter
oo,
Tingsgästning . oo.
Aflöning till Bergstings-Betjellingen m,m, oo. 0Q
Banco,
000.
Bevillnings-Utskoltcts Memorial, N\o 45.
11
Oundviklige kostnader för Verkets underhållande . oo.
° J  ooo. — —
Transportkostnad och Comrnissionairs-arfvode för det å Våg
lefvererade Smidet oo, —
000.
Återstår Behållning \ 000
hvilken 000 R:dr behållning, fårvandlad till Capital efter 5 procent,
motsvarar ett värde af 0000 R'.dr, hvaraf bevillningen a 0 R:dr per mille
utgör ’
Minimi-Afgift.
■jtdel af lefvererings- och försåljnlngs-prisen per Sk?t> år 00 R:dr, och
Rå således för 000 Skeppunds smide belöper 000 R‘.dr, hvilka efter
förestående förvandlingsgrund motsvara ett Capital af 0000 R;dr,
blifver Bevillningen . . ....... .,
Maximi-Afgift. i
^:del af lefvererings- och försåljnings-prisen per S'k® åro t)0 R:dr, och
då således för 000 Sk?fc:s smide belöper 000 R:dr, hvilka enligt enahanda
förvandlingsgrund motsvarar ett Capital af 000 R:dr, blifver
Bevillningen
00.
00.
00.
12 Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 45.
Form u laire.
Uppgift till Taxerings-Comitéen i N. N. Stad för är 18 . .
Fastighets-
värde*
Inkomst»
Undertecknad idkar i-orelse härstädes såsom Grosshandlare .
Eger Huset N:o Qvarteret N. N, ,
8 Tunnland Stadsjord med tillhörande odeld mark , .
En fjerdedel i Gylle Skeppsvarf ........
En åttondedel i Skeppet Neptunus om 0 Lästers drägt
25,000
1,800
8,000
900
60
800
1,000
—
—
Summa
26,800
10,760
—
—
Hvarförutan uppgifves ordinarie inkomst såsom Ledamot i N.
N, Direction ......... ,
400
N. N, den - -
N. N-
Bevillnings-U,tskottels Memorial, N',o 45.
Formulaire till Debet-Sedel.
13
Fol.
För år 18
Debet.
Ordinarie Ränta
Mantals-penningar
Brånvins-afgift för 00 Kannors panna
Rotevacance-afgift, enligt Kongl, StatsContorets
Circulair-Éref den 8 Januari
1835
Allman Bevillning,
Efter t:a Art, å 00 sk. . . . , .
Dito å 00 sk
Efter 2:a Art, för Egendom . . •
Embete oell tjenst
För Personer och rörelse ....
Rust-Tjenst-Bevillning .....
Efter 3:dje Art. Afgift för CaractersFullmagter
Curhus-medel
Jagt-Cassse-medel
.
Lösen för Debet-Sedeln
O
Banco*
R:dr sk* r,
Credit.
Banco*
R:dr|sk*| r.
Summa | lil II
Uppbordsmannens qvittence galler icke utan Håradsskrifvarens anotation dcråj enligt
Kongl, Stats-Contorets Kungörelse den 1J December 1836.
Anmårkes: Ordinarie Räntan, som, i serskildta Lån, uti olika persedlar utgår,
bör ovilkorligen på baksidan af Debet-Sedeln specificeras till hvarje persedel, och priset dera
elter Markegång utsättas, enligt Kongl. Resolutionen den 4 December 1794.
Alla serskilda afgifter, som kunna hemman påföras, böra äfven i Debet-Sedeln utsättas,
så att endast en sådan lör året åt hvarje betalande meddelas, enligt Bevillnings-Stadgans
5 Art. 131 §.
14 Bevillnings-Utskottets Memoria1, N.o 45.
N:o
Taxerings-Lcingd, hvaruti upptecknas innehafvare af Hemman, Lii gen
N.
N. Socken
(Den skattskyldiges
Namn och Caracter.
|uppgiltens Nummer.
Hemman, Lågenheter, Verk
och Inrättningar m. m.
Hemmans-
Fastighets-
värde.
c
B
B
o
n
Mantal*
Parti-summa.
Hufvud-summa.
Öfversten N. N. . .
Råbelöf ........
1.
2.
20,000.
—
Filkesta . • • . . « » •
i.
1.
5,000.
—
Nosaby ........
3.
9,000.
—
dito Mjölqvarn med 2 pär
stenar, går hela året . .
—
—
10,000.
—
dito Såg- dito med 2 ra-
mar, går öfver 4 månader
af året
—
—
4,000.
48,000.
L. N. Cronvall , .
Näsby Stenkårls-Fabrik . ,
—
—
—
—
Kammereraren N. N.
'
Frålse-Råntor af 3lne Mantal .
3,600.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.-o 45. 15
1.
heter, Verk och Inrättningar, af hvilka Eganderätts-afgift erlägges i
för är 18 . .
Bevillning efter 2:dra Art.
å R:dr för
Tusendet utaf
fastighetsvärdet.
1 rade etter utsat-  te classer.
s
p:
£ O:
5.n
-i’ ^
'J q «
M O-
ST 2-
a 3
« i
■
Summa,
*■0
o
o
o
o^
to*
p-t*
Anmärkningar.
—
—
000.
—
—
—
—
—
000.
—
—
—
—
—
—
00.
—
—
00.
—
—
. —
Skaltsfcrifven i N. N. Län.
oo.
00.
Anmärkning,
För alla hemmansyärden eller afgifter, som hos
Pröfnings-Comitéen undergått någon förändring, an-  tecknas! Se Pråfnings-Comitéens längd.
16 Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 45.
Bilaga
Pröfnings-Comitéens Taxer ings-Lungd, hvaruti upptecknas Egarrc af Hemman,
hemmanen uti JV. N.
Den skattskyldiges
Namn och Caracter,
1
Hemman, Lågenheter, Verk
Inrättningar m. m.
Hemman.
Taxerings-Comitéens åtgärd.
Nummer.
1
"inuejfl
Fast Ej
yär
►d
&3
*-s
1 *
cn
c
B
B
fia
jendoms
de*
c
5»
c
o.
1
fy
Afgift.
c
B
B
fia
N. N. Taxerings-District
N. N. Socken.
Hof-Junkaren N. N. ,
Hernesta ,
1.
2.
9,000.
—
Ljungsjö ........
2.
1.
4,000.
13,000.
26.
Per Andersson . . .
Everöd . i
3.
1.
—
7,000.
14.
—
—
Summa
-
— 120,000.,
40.
-
A n in ä r
Öfver de förändringar, som inträffa uti afgifter efter Taxerings-Långderne Niis 2 och
Bevillnings-Utskottels. Memorial, N\o 45.
17
till N:o 1.
Lägenheter, Verk och Inrättningar, jemte Innehafvare af besittningsrätt u IironoSockcn
för ur 18 . .
Prof»ings-Comitéens förrättning.
Tillkommer.
Fast Egendoms
värde.
Afgift.
Afgår.
Fast
Egendoms
värde.
3
3
?*•
Afgift.
F o
Summa fastställd
Bevillning.
Profnings-Comitéens anmärkningar.
4,000-
liOOO.
5,000. 10.
1,00).
— I .5,000.1 1,0.1
1,000-1 2.1
36.
12.
48-
k n .i n g.
4, Mjipr.äUas serskilda .Längder., -efter de anledningar detta och öfriga Formulaire utvisa
Ätli, till R. Si, Prot. 1840 och 1841, 3 Sdml i AJd, lii H&fl,
3
18
Bevittnings-Ulskottets MemorialN\o 45.
N:o
Taxerings-Längd, hvaruti upptecknas Embets- och Tjenstemän,
ges, i N. N. Socken,
Fasti
gliets-
värde.
v> a
“ t
1 I'
® <
3 e
“ »
♦ i
Den Skattskyldiges
Namn oell Caracter.
G
13
13
aa
Boställshemman, Lågenheter, Verk
och Inrättningar m, m.
Hemmans
-
öfversten N. N. vid
N. N, Regemente
Kyrkoherden N. N.
KronoLånsman N, N.
Lilld
Indeld Lån. . .
Prestgården . .
Lone-Inkomst . .
Raflunda , . ,
Indeld Lån. . .
ii
20,000
20,000
12,0001 12,000
i,ooo
Bcvillnings-Ulskottets Memorialj N\o 45.
i»
jemte Hemman och Lägenheter, af hvilka Eganderätts-afgift icke erlägför
är 18 . .
Inkomst
f Boställe
och tjenst.
v hj
v a
C c
5 ?
5 ?D*
03 1
5 S
03 P-  * *
Å fgifts
beräkning
5' a
o zr
3
n Jr
L. 6
- o
CO
o
3
"3
KS
cL
7
o
o
o
o
Taxerings-Comiteeiis
Anmärkningar,
800
3,000
480
i,000
1G0
440
3,800
1,480
600
0 —
114
44 19 3
Bostålls-Råntan, husgärdet inberäknade,
Dho Döfa
20
Bevillnings-Ulshottets MemorialN\o 45.
N:o
Taxering s-L ängd, hvaruti upptecknas värdet af Kungsgårdar
rätts-afgift icke erlägges, uti
Den Skattskyldiges Namn
och Caracter.
2^
S«
3 5
2 n
? B
03
Kungsgårdar, Hemman och Lågenheter.
Kammarherren N. N. ,
Hof-Kamereraren Kohrtz,
Wellnora Kungsgård
Dito Qvarn, med 4 pär stenar, går hela året .
Yngsjö Kronofiskeri, som betalar ränta efter Jordehoken.
Bevil trängs-Utskottets Memorial, N\o 45,
21
3.
samt utarrenderade Kronohemman och Lägenheter, får hvilka egandeN.
N. Socken, för är 18 . .
Hemman.
Hemmans och
Lågenheters
vården.
v> —
3 3.
B S‘
cn K
c c
5 5*
3 3.
18,000
48,000 —
na
*■5
o
o
o
o
Taxerings-Comite'ens anteckningar.
n
Taxering
Husbondes och Egendomsegares
Namn,
Öfversten N. N. . . .
KammarRättsRådet N, N,
Bevillnings-U tskoltets Memorial, N\o 45,
N:o
s-Längd, hvaruti upptecknas Gästgifveriet'S, Värdshus och
uti N. N. Socken,
Boningsstålle.
Personers namn och yrke
samt Nåringarnes benämning.
B e v i 11
P1
o
D
rrl
O
o
S3
o
T
2.
Stjernborg
Qverresta
Huspresten Borg . .
Informator Fök , ,
Fogden Berggren , ,
Kammarjungfru Stål
Snickaren Ek . . .
Trädgårdsmästaren Grön
2:ne ofverflödige betjenter
För Caracter ....
Bevillninzs-Utskoltets Memorial2F.-o 45.
38
Krogars samt åt shill) ge Personers Bevillning efter 2:dra och 3:dje Art:ne,
för år 18..
ning efter 2 t <3 r a Art.
P
-
3
£■*
^ 03
O ^
p- «»
rr O
o Q
> =
n
P-
*"Ö
O
n>
Co
o
o
R
'i
Ösl
cr>
s
B
B
Bevillning
efter 3 Art.
to
*■3
a:
s
g
s*
Vj
I
1
av
TI
T
O
o
es
o
Taxcrings-Comilcens
anteckningar.
00
00
0
['Fullmagfen är alften - *-  och belagd med Co R;drs
„ Ch, Sig.
24
Bevillnings-Utskottets Memorial, N;o 45.
N:o 5.
Summarisk Uträkning öfver Personlig afgift efter 1 Art. af 18 . . års
lievillnings-Stadga uti N. N. Fögderi för år 18 . .
/
Männer.
Hustrur,.
Magar, Söner och
Drängar.
Sonhustrur, Döttrar
och Pigor.
Summa personer,
som erlägga denna
afgift.
Bevillning.
Enligt Mantals- och Skatlskrifnings-Lång-
dernes innehåll :
k oo sk. person
—
—-
—
—
__
—
—
Summa
'
I
i
||
!
26
Bevillninss-Vtskoltcts Memorialj N\o 45.
$ a m mantl r a g Ö f r c r
T (i x e r i ti g s - ^ ä n g tl c r n c
N : o (>. (B.)
N : »
u t i JV. N. F !> g i! c r i J <1 r
a r
1 8
Innehafves under Boställ
s-råt t.
Hem
man.
Lagen -  heter.
V
E ni b e t s- och Tjcnstemåns Afgift får Löne-Inkomster.
Qvarnar.; Frän ,2GO |jj| ( ti, lnc,l, [<Y;m 300 lill neli nini
och Sa- j 30CI R;,lr, ä o R:<lr. 4uo Kalr. ä o Ilair.
N. N. Socken
N.N. Dito
N.N. Dito
Summa
25
6
5
15
7; —
3 7
4 2
I
er
c
5
-
Från |Oo Ii]! och med
fion Hj/lr, a o II:Jr.
Från 5 o o till och med
()uo R:,lr, ä o R:dr*
Från Goo lill och med
700 R:dr, ä o Rjdr
600 -
6 36
22 5
II
1 270
3 S70
0 -
I
400
2 760
i
0 -
P -
975
1160
2 980
1955
0 -
590
560 -
Från 700 till och mod Från 800 lill och mod
800 Rjdr, å o Rjdr.
4 2800 -
750 -
1150
2800
0 -
750
900 R:dr, å 00 Rjdr.
Från 900 lill och med
1000 Rjdr, a 00 R:«lr.
Från 1000 till och med
1100 R:dr, å 00 R:dr.
>
>
23
ti
H
fr-
c
B
>
c/T3
0"
7^
O
3
•
n ’
5
a:
3
2i:
•u
Från
1200
1100 till och med
R:dr, å 00 R;dr.
jr
O
B
-
öfver 1200 R;ilr å o
procent,
TT*
O
B
0 - -
i 900
0 -
|
900 -
2 1900
1900
2 2100
I
2 2100
00
1 1200
00
2500
>
era*
3
co
c
B
B
- 00 - -
00 -
1200
00
•! 1
2500 -
00
000
000
00
000 -
é
Ben 11 nin "s-Utskottils Memorialj N.-o 45.
Socknarnes Namn.
Vidsköfdc Socken . .
Nosaby Dito. . .
Hemman.
of
Frålse-Råntor.
"t
ö
-
Lägenheter.
CK,’
'S
'i'
a
-
Bergverk.
Manufaclnrier, Fabriker,
Verk och
Inrättningar.
Qvarnar och Sågar.
¥3:
a
-
301 15,000 000 —
I
3 3,000 00  1 4 10,000 00 — —
1 ! 1
5 200.000 0001
51 70,000
k
a
*s
Eganderåtts
afgift.
00 : 5| 20,000 00
Fabriks-Jnråltningar,
sorn åro
taxerade efter utsatte
Classer.
000
101
25
N : o 6. (A.)
S a mmnndrag ofver Tnacer i ngs-L u ngderne N : o 1 uti N. N. F o g d e r i f ii r år 18
cn
E
3
3
a
000
Anni är lini n g.
Som det år af vigt, att de Statistiska upplysningar, hvilka genom Sammandragen under denna Nummer bära vinnas, erhålla den fullständigaste noggrannhet, så skola Håradsskrifvarne med storsta omsorg, genom
tjenliga Öfverdrag från Taxerings-Långderne, dem författa, och Lands-Couloiren åligger deröfver hafva noga tillsyn, med rättighet att affordra Håradsskrifvarne de författade öfverdragen, för att dem kunna granska
och Sammandragens riktighet utröna.
Bih. till R, St. Prot. 184.0 och 18 4'- 3 Sunil. 1 Af cl, 36 Haft. i
Bevillnings-Utskottets Memorial> N\o 45. 27
N:o 6. Litt. C.
Sammandrag öfver Taxerings-Längderne N:o 3. uti N. N. Fögderi
för är 18 . .
Egendom, tillhörig Kongl.
Maj:t och Kronan.
N. N. Socken
N. N. dito
N. N. dito
Hemman.
Lågenhe
ter.
26.
3.
Qvarnar
och Sågar.
15.
1.
Summa
Bih, till R. St, Prot, 1840 och 1841. 3 Sami. 1 Afd. 36 Haft.
5
28
Bevillnings-Utskottels Memorial, N:o 45.
N:o 6.
Sammandrag öf ver Taxerings-Längderne
N.
N.
Socken
N.
N.
dito
N.
N.
dito
TI
~S
05
cn
O)
05
25
Gästgifveriet*,
Värdshus
och Krogar.
8.
00
Litt. D.
N: o 4.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 45.
uti N. N. Fögderi för är 18 . •
29
Bevillning efter 2 : d r a Art.
Bevillning
efter
3:dje Art.
00
B >
^ B
O t—
B _
B W
SR
r
—•
00
00
os
< B
5
EJ
w: ö
” ^ a.
o -! —
cr as
2. ° 3
S to ^
“
<£ ?S
3 as
o S 3
* a cl.
.'^K O
00
00
Husprcster.
00
Öfver flödige
Betjente*
Cf>
c: _
2
B
HJ
►fl
C
25.
000
l
30 Bevillnings-Utskottets Memorial, N\o 45.
N:o 6 E.
Sammandrag öfver Revillningen af 2 Art. af 1835 års Bevillnings-Sladga
uti N. JV. Fögderi för år 18 . .
Enligt Längder och Sammandrag.
N:o 1
N:o 2
. .
.
N:o 4
Enligt serskilde Längder och Förteckningar.
Grundskatts-afgift för Frålse-egendomar
Afgift för Post- och Lots-hemman
Dito för Kolningsfriheter
Dito för tillverkning vid Krut- och Svafvel-Bruk
Dito af Gåfvor, Testamenten och Fidei-Commiss .......
Dito för Theater-Representationer och Concerter
Summa
Bevillning efter
2;dra Art.
2,178
540
760
18
3
15
18
50
60
16
3,642 16
32 Bevillnings-Utskottets MemorialiV:o 45.
B ilag a till
Öfverdrag från Sammandragen öfver Taxerings Lungderne
Hemman och Lågenheter af hvilka eganderålts-afgifter erlägges
Dito, som innehafvas under Bostålls-rått .
Kungsgårdar och Krono-Lågenheter m. m
Zera
c “
3 n
a o*
o =
t; m
• Q
a>
-
Hemman,
1. 4l.
197,000.
30.000.
26.000.
Summa
Medelvärde
50-
253,000.
5,060.
Bevillnings-Utskottets Memorialj N\o 45. 33
N:o 6. Litt. F.
N:is 1, 2 och 3. uti N. N. Fögderi för år 18 . .
Frålse-Råntor
Lågenheter.
Bergverk.
Manufacturier,
Fabriker och
Inrättningar.
Qvarnar
och Sågar.
Summa
Varde.
J af Mantal.
Värde.
>
03
Värde.
Antal.
Värde.
Antal.
Värde.
Antal.
Värde.
8.
10,600.
10.
17,500.
2.
/
200,000.
5.
700,000.
7.
32,000.
1,157,100.
—
3
15,600.
—
1.
2,ICO.
47,700.
—
3.
15,000.
—
1.
3,000.
44,000.
8.
10,600.
16.
48,100.
2.
200,000.
5.
700,000.
9.
37,100.
1,248,800.
1.
1,325.
1.
3,0061-
1.
100,000.
1.
140,000.
1.
4,122.
34 Bevillnings-Utskotlets MemorialN.o 45.
N:o 7.
Summariskt Éxtract öfver hela Bevillningen efter denna BevillningsStadga
uti N. N. Fögderi, för år 18 . .
Summa
Bevillning.
Enligt Längder och Sammandrag.
Efter lista Art
„ 2:dra dito
„ 3:dje dito .....
Summa
Bevillnings-Utskottets Memorial> N\o 45.
35
N:o 8.
Längd öfver afgiften för de Bränvins-Pannor} hvilka till begagnande
blifvit anmälde vid Mantals- och Skattskrifningarne uti N. N. Fögderi
för är 18
N. N.
N. N. by
Socken
■N. N.
i.
>°
to
C-å
O
•s
Q
-
C
a
-
5r- 3
O 3
✓T" fÖ
rs
P ^
5 3
►o
Oj
2g
E o
a
3
ga-!»n
^ C r‘ a>
r* z» i c/>
i v
>
uT
<
o
3
CTQ
i.
5*
000
20.
000
— bägge.
Bill. till R. St. Prol, 1840 och 1841. 3 Sami, 1 J6“ Haft.
6
36
Bevillnings-Utskottets Memorial, N;o 45.
N:o 9.
hängd öfver afgift en för de Bränvins-P annor, hvilka blifvit anmälde hos
Konungens Befallningshafvande till begagnande uti N. N. Fögderi,
för är 18 . .
N. N.
N. N. by
so
O
3
rD
3
03
Oj
Socken.
N. N.
18 ..1
Jan. J
ffl
o
•S
O.
<
Q.
O
Q)
pr 3
O 3
«rs
3 §
3 °-
S £
o
3
£ o
c
3
B
2 o
• sr
7T
5.
3*
oo
03
I
H
fD
0000 21
000
forsta.
Bevillnings-Ut skottets Memorial, N',o 45. 37
N:o 10.
Sammandrag öfver Bränvinsbrännings- och Minutcrings-afgifterne uti
N. N. Fögderi, för år 18 . .
N. N. Socken .
K. N. Dito
Antal Brånvins-Verk.
begagnade
i;sta termi-  nen.
begagnade
s:dra termi-  nen.
begagnade
begge termi*
nerne.
Summa.
För Pan-  nerymd.
För minu-  terings-  rättighet.
C vin, runer
inrättas en-  ligt den
clas s-indel-  ning hi hets
Ständer be-  sia* a.
Columner in-  rättas enligt
den class-indel-  ning Rikets
Ständer besluta.
Columner inrät-  tas enligt den
dass-indelning
Rikets Ständer
besluta.
Columner inrättas
enligt den elass-
indelning Rikets
Ständer besluta.
Enligt ser-  skilda Läng-  der.
£- 3. w
5 3 3
cjoq n;
m »oq
2 ^ *^i
»s H
o c as
crq H
-C'- 1 o
Afgift.
11
22 11
10 IS -
OQ
38 Bevillnings-Uiskottets Memorial, N\o 45.
Öfverdrag från Taxerings-Liingden uti N. N. Stad för år 18 . .
A lifa I
skatt-
skyltlic
e efter
Sorn betala för Fastigheter, Fabriks- och
Handlande
annan rörelse:
u Art.
00
_
Skepps- och Angfartygs-egare . . .
00
!
—
Egare af Skeppsvarf och Fabriker
00
1
1
—
Handtverkare och Borgare i allmänhet
000
I
Ståndspersoner med flere
000
—
(0003
—
—
Embets-'Och Tjenstemän, sorn betala 0 R:dr
af Löneinkomsten
00
—
0 „
dito
00
—
—
0 „
dito
00
—
—
0 „
dito
00
—
—
00 „
dito
000
—
—
00 „
dito
000
—
00 „
dito
000
—
00 „
dito
000
_
—
00 „
dito
000
—
00 „
dito
000
—
0 procent af dito
000
■
0000
—
—
—
—
'Handlandens Betjening i och för rörelsen
000
Fabriks- och Handtverks-Betjening . ,
♦ > -• -• «
000
-
__
Enskilde personers Betjening . , ,
* ♦ • * • -»
00
Diverse personer sorn åro sina egne . .
00
_
Af Arbets-Classen
00
1
[
1
-1
0000
—
—
Summa j
1
-
-1
O
o
8
-I-I
