# ID: svediakorp-gov2076
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 69,242
# sentences: 2,038
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Förstärkta Stats-Utskottets Memorial. N'.o 539. 5
Tullvärde. Quant, för T . .. TT
H:dr. tullberäkn. Inf.-tull. Utf.-tull.
AJ Frukt: ^
Cognac, Fransk:
2: af till och med 12 graders styrka 1 k:a
32.
3: deröfver  1 k:a
1:
Af Socker eller Rumm: ) fritt.
2: af till och med 12 graders styrka 1 k:a — 32.
3: deröfver  1 k:a 1: —
Af Ris eller Arrac:
2: af lill och med 12 graders styrka 1 k:a — 32.
3: deröfver  1 k:a 1: —
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, anlages Borgare-Ståndets i samma delar derifrån skiljagtiga beslut,
nemligen:
Bränvin och Sprit:
af säd, potatoes och andra jordfrukter.
Tullvärde. Quant fot*
R:dr. tullberäkn. Inf"tu11- Utf.-tull.
Genevre Holländsk: \
2: al till och med 12 graders styrka 1 k:a — sf
3: deröfver  1 k:a — 36.
af Frukt:
Cognac, Fransk:
2: af till och med 12 graders styrka 1 k:a — 24>
deröfver:
för hvarje öfverskjutande grad ökas Ifritt,
införsels-tullen med 2 sk. per
kanna.
af Socker eller Rumm,
2: af lill och med 12 graders styrka 1 k:a — 24.
deröfver:
för hvarje öfverskjutande grad ökas
införselslullen roed 2 sk. pr kanna.
6
Förstärkta Stats-li tskottets Memorial, N\o 539.
Tull värde. Q”3"1' för Iuf.-lull. Utf-tull.
B.:dr. tullberaLn.
af Ris eller Arrac: 1
2: af till och med 12 graders styrka 1 k:a — i!\. j
deröfver: ) friLt.
för hvarje överskjutande grad ökas
införselstullen med 2 sk. pr kanna.
Voteringen har uLvisat 84 Ja och 35 Nej, på grund hvaraf Bevillnings-Utskottets
förslag i denna del blifvit giiiadt.
/file voteringen,
(enligt 4;de punkten.)
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Fernissa bör vid införsel
åsättas 12 sk. tull per skålpund, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att införsels-afgiflen å Fernissa
skall utgöra 8 sk. skålpundet.
Med 71 Ja emot 48 Nej har Bevillnings-Utskottels förevarande förslag
blifvit godkändt.
5:te voteringen,
(enligt 5:Le punkten.)
Den, som godkänner Utskottets förslag, att för Hummer bör antagas
2 R:dr 32 sk. värde och 4 sk- utförsels-tull per tjog, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer, på sätt Borgare-Ståndet stadgat, Hummer att åsättas
3 R:dr 16 sk. värde och 8 sk. utförselstull lör tjoget.
Sorn voteringen utvisat 42 Ja oc^ 77 Nej; så har den uti oontra
propositionen
intagne tulibestämmelse blifvit gillad.
6:te voteringen,
(enligt 6:te och 7:de punkterne.)
Den, som anser, att till contra-proposition, angående vilkoren för
utförsel af Jern, gjutet: Tack- och Ballast- af Sjö- och Myrmalm bör antagas
Borgare-Ståndets beslut, att detsamma väl skall, mot 16 sk. tull per
skeppund stapelstads-vigt, få utföras, men dock icke annorledes, än uppå
ansökan af hvarje producent och under de af Kongl. Maj:t bestämmande
controller, tillräckliga att förhindra export af Bergmalms-taekjern, voterar
Ja;
Förstärkta Stals-Utskottets Memorial, N\o 539,
7
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, hommer contra-propositionen att utgöras af Bonde-Ståndets beslut,
alt ifrågavarande artikel skall kunna utföras mot 2 R:dr tull per Sk®
Stapelstads-vigt.
Voteringen har utfallit med 77 Ja och \\ Nej samt en casserad sedel,
och som Ja sålunda vunnit, har votering i hufvudsaken sedermera anställts,
enligt följande proposition:
Den, som instämmer i Preste-Ståndets beslut, att Jern: gjutet: Tackoch
Ballast- af Sjö- och Myrmalm skall få utföras emot 16 sk. lull per
Sk® Stapelstads-vigt, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut (se här ofvan).
. Voteringen har utfallit med 48 Ja och 70 Nej, samt 1 oantaglig sedel,
hvarigenom Borgare-Ståndets ofvanomförmäldte beslut blifvit gilladt.
jule voteringen,
(enligt 8:de och g:de punkterne.)
Den, som anser, att till contra-proposition i voteringen om artikeln
Jern: gjutet: grytor och kittlar, Hällar af 1 i tunis tjocklek och derunder,
kakelugnar, Lod och Lödjor till vigter af till och med 1 SkW vigt stycket,
stolpar till gallerverk och ledstänger dertill samt slussportar, bör antagas,
alt, med godkännande af denna utaf Utskottet föreslagna redaction samt
värde 24 R:dr Sk®, derå bör, jemlikt Preste-Ståndets beslut, bestämmas
24 sk. utförselstull, voterar Ja;
den, det ej vill, volerar Nej;
vinner Nej, antages till contra-proposition Borgare-Ståndets beslut, att af
artikeln böra bildas 2:ne rubriker, af hvilka den ena, med bibehållande af
de utaf Utskottet för det liela antagna värdes- och utförsels-bestämmelser,
skulle lyda: Grytor, kittlar, kakelugnar, Gallerverk samt apterade stolpar
och ledstänger dertill och slussportar, och den andra, med 10 R:dr värde
och 2 R:dr 24 sk. utförselstull per Sk®, få följande lydelse: Hällar af 1
tums tjocklek och derunder till och med en tum, Lod och Lödjor till vigter
af 1 SkW och derunder till och med \ SkW
Vid
voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 36 Ja och 83 Nej;
och enär Nej sålunda vunnit, har votering i hufvudsaken blifvit företagen,
enligt följande proposition:
Den, som godkänner Utskottets af Ridderskapet och Adeln gillade
förslag, att Jern: gjutet: grytor och kittlar, Hällar af 1 \ tums tjocklek
och derunder, kakelugnar, Lod och Lödjor till vigter af till och med 1
8
Förstärkta Stats-Ulskottets Memorial, N\o 539.
Sk% vigt stycket, stolpar till gallerverk och ledstänger dertill samt Slussportar,
bör under denna gemensamma rubrik åsättas 24 R:dr värde och
medgifvas tullfrihet vid utförsel, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut (se ofvan).
Som voteringen utfallit med i4 Ja och io5 Nej, så har BorgareStåndets
beslut blifvit faststäldt.
8:de voteringen,
(enligt io:de punkten.)
Den, som gillar Utskottets, utaf Bonde-Ståndet äfvensom af Preste
Ståndet
godkända, förslag, att å Jern: smidt eller valsadt: Ankare, bör
bestämmas 5o R:dr värde per Sk1#; Stapelstads-vigt, 6 R:dr införselstull
och tullfrihet vid utförsel, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns samt Borgare-Ståndets be
slut,
att, med godkännande af tullfriheten vid utförsel, värdet å denna
artikel bör utsättas till 4o R:dr per Sk® Stapelstads-vigt och införselstullen
till 4 R:dr.
Med 64 Ja emot 55 Nej har Utskottets förslag blifvit godkändt.
y:de voteringen,
(enligt inte och iatte punkterne.)
Den, som anser, att till contra-proposition i voteringen, angående
Jern: smidt eller valsadt: kettingar bör antagas Ridderskapets och Adelns
beslut: att desamma skola uti 2:ne klasser fördelas, nemligen i kettingar
af |, verktunis diameter å Länkjernets gods och derunder samt i kettingar
af större länkjerns diameter; att å bägge slagen bör bestämmas 4° fhdr
tullvärde per Sk® Stapelstads-vigt, och att införsels-afgifterne skola antagas
å det förra till \ R:dr och å det senare till i R:dr Sk®, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer contra-propositionen att lyda å Borgare-Ståndets beslut,
att kettingar, fördelade uti nyssnämnde tvenne classer, nemligen den
ena kettingar af jj tums diameter och derunder, samt den andra kettingar
öfver | tums diameter, skola åsältas, den förra dimensionen 45 R:dr värde
och
Förstärkta, Stats-Ulskottets Memorial, N\o 539.
9
de och 5 R:dr införselstull och den senare eller större dimensionen 3o
R:dr värde och 3 R:dr införseis-afgift per Sk® Stapelstads-vigt.
Som voteringen utfallit med 34 Ja och 85 Nej, hvadan Nej således
vunnit, så har votering i hufvudsaken sedermera anstalts, enligt följande
proposition:
Den, som gillar Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden godkända
förslag, att Jern: smidt eller valsadt: kettingar af större eller mindre länkfems
diameter, bör, under en rubrik, åsättas ett gemensamt värde och införselstull,
det förra af 5o R:dr och den senare af 6 R:dr per Sk® Stapelstads-vigt,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, bifalles Borgare-Ståndets beslut (se här ofvan.)
Voteringen har utvisat 48 Ja och 71 Nej, i följd hvaraf BorgareStåndets
ofvanomförmäldte beslut blifvit godkändt.
io:de voteringen,
(enligt i3:de och i4:de punk terne.)
Den, som anser, att i hufvudsakliga voteringen, rörande utförseln af
Jern: smidt eller valsadt: band- och platt- under - tums tjocklek etc., Ridderskapets
och Adelns beslut, att sagde artikel bör kunna fritt från tull
utföras, skall antagas till contra-proposition, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer contra-propositionen att utgöras af Borgare-Ståndets
beslut, att den ifrågavarande artikeln bör vid utförsel beläggas med 8 sk.
tull per Sk® Stapelstads-vigt.
Voteringen har utvisat 16 Ja och io3 Nej, och som Nej följagtlig&n
vunnit, har voteringen i hufvudsaken derefter försiggått, enligt följande
proposition:
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, att å Jern: smidt eller valsadt:
band- och platt- under l tums tjocklek, bult- och galler- samt sänksmide,
rundt eller kantigt, knip- och fyrkant-, af 5 turn och derunder,
skär- och klippjern, saltpanneplåtar, | turn tjocka och deröfver samt af 12
tums bredd och deröfver, bör bestämmas 10 sk. 8 r:st utförselstull, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut (se ofvan).
Genom 74 emot 45 Nej har Utskottets förslag blifvit gilladt.
Bih. till R. St. Fröt, 1840 och 1841. 4 Sami, 1 Afd, 3 Band, 34 Haft. 2
10
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial, N\o 539.
n:te voteringen,
(enligt i5:de punkten.)
Den, som godkänner Ulskottets förslag, att Jernskrot, gjutet, smidt
eller valsadt bör vid införsel åsättas a R:dr lull per Sk© Stapelstads-vigt,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages införselstullen å ifrågavarande artikel till a R:dr a4 sk.
Sk® Stapelstads-vigt.
Vid voteringen hafva befunnits 53 Ja och 66 Nej, i följd hvaraf
den uti contra-propositionen intagne lullbestämmelse blifvit godkänd.
i2.:te voteringen,
(enligt i6:de punkten.)
Den, som godkänner den af Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet
ovilkorligen och af Borgare-Ståndet, såsom eventuel, å kläder,
gäng-, linne- och säng-, ej specificerade, nya fruntimmers-, af till införsel
lofgifna tyger, bestämda införselstull af 4o R:dr på hvarje ioo R:dr varuvärde,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Preste Ståndets beslut, att å dessa slags kläder skall
bestämmas 33 R:dr 16 sk. i n försel s-a fg i ft på ioo R:dr värde.
Voteringen liar utvisat 8o Ja och 3p Nej, hvarigenom tullbesläm
melsen
blifvit anlagen, sådan Ja-proposilionen den upptager.
i3:de voteringen,
(enligt iyule och i8:de punklerne.)
Den, som anser, att till contra-proposition i voteringen om sjöfarandes
eller resandes kläder, bör antagas Ridderskapets och Adelns beslut,
så lydande: kläder, tillhörige sjöfarande eller resande, när de synbart äro
brukade, antingen medförde af dem sjelfva eller införde med annan lägenhet,
fria frän lull vid in- och utförsel, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer contra-propositionen att bestå af Borgare-Ståndets beslut,
att, med antagande af tullfrihet vid in- och utförsel, lydelsen bör
blifva sådan, som Utskottet i Betänkandet N:o 21 föreslagit nemligen: kläder,
tillhörige sjöfarande eller resande, när de synbart äro brukade ”och”
prof vas icke öfverstiga egarens behof.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N:o 539.
11
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 33 Ja och 86 Nej,
i följd hvaraf och då Nej således vunnit, votering i hufvudsaken sedermera
egt rum, enligt följande proposition:
Den, som godkänner Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden antagne,
förslag, att redaclionen och öfriga bestämmelser å den ifrågavarande
artikeln böra blifva:
Kläder:
tillhörige sjöfarande och resande, när de äro synbart brukade ”eller”
prof vas icke öfverstiga egarens behof,
fria från in- och utförselstull, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut (se ofvan}.
Yid voteringen hafva befunnits 62 Ja och 57 Nej, i följd hvaraf Utskottets
förslag blifvit godkändt.
1 fule voteringen,
(enligt ig:de punkten.}
Den, som godkänner, att, på säLt Utskottet föreslagit, och Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet ovilkorligen och Bonde-Ståndet eventueit
antagit, Likörer böra få införas mot 1 R:dr 24 Per kanna,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att införselstullen å Likörer
skall bestämmas till 1 R:dr 24 sk. kannan.
Med 77 Ja och 42 Nej har Utskottets förslag blifvit godkändt.
thule voteringen,
(enligt 2o:de och 2i:sta punkterne.}
Den, som anser, alt till contra-proposition bör antagas Ridderskaskapets
och Adelns beslut, att Pelsverk och Pelterier: alla andra slag skola
, med antagande af det utaf Utskottet föreslagne förtullningssätt, värde
och införselstull, vara från ulförsels-afgift frie, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer Preste-Ståndets beslut, att denna rubrik bör förtullas
efter värde med 10 R:dr vid in- och 1 R:dr vid utförsel för hvarje 100
R:dr värde, att utgöra contra-proposition.
12
Förstärkta Stals-Utskottets Memorial, N\o 539.
Som denna votering utfallit med 47 Ja och 72 Nej samt Nej således
vunnit; så har votering i hufvudsaken blifvit anställd, enligt följande proposition.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Pelsverk och Pelterier:
alla andra slag böra förtullas efter vigt med 1 Ridr 12 sk. värde, 6 sk.
införsels- och 6 r:st utförselstull per W, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Presle-Ståndets beslut (se här ofvan).
Som voteringen har utfallit med 5p Ja och 60 Nej, så har PresteStåndets
i denna fråga fattade beslut blifvit gilladt.
i6xle voteringen,
(enligt 22 punkten.)
Den, som gillar Utskottets, i Utlåtandet N:o 3o afgifna, af trenne
Riks-Stånd godkända förslag, att å Porcellaine: oäkta, sten- eller Fayence:
hvitt, gulaktigt eller omåladt: andra pjecer, bör antagas 16 sk. värde och
5 sk. införselstull per %, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer, på sätt Borgare-Ståndet stadgat, värdet å denna artikel
att bestämmas till 18 sk. och införselstullen till 4 6 rist. per W.
Vid voterings-sedlarnes öppnande befunnos 84 Ja och 34 Nej samt 1
sedel, som casserades, i följd hvaraf Utskottets förslag är vordet godkändt.
ij:de voteringen,
(enligt 23:dje punkten.)
Den, som godkänner Utskottets af 3:ne Stånd antagna förslag, att å
Sågblad bör bestämmas 3o Ridr tull på hvarje 100 R:dr värde vid införsel,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att Sågblad böra vid införsel
åsättas endast 20 R:dr lull på hvarje 100 Ridr varuvärde.
Genom 68 Ja emot 5i Nej gillades Utskottets förslag.
i8:de voteringen,
(enligt 24:de punkten.)
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-Stånden, gillar Utskottets
förslag, i Betänkandet Nio 21, till redaction och tullbestämmelser å Resevagnar,
nemligen:
Förstärkta Stats-Utskoltets Memorial, N.o 539.
13
Vagnar och Åkdon:
Rese- Resandes, synbart brukade, som af dem sjelfve begagnas,
tullfria vid införsel; voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej/;
vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns samt Preste-Ståndets beslut
härom, lydande sålunda:
Vagnar och Åkdon:
Rese- och Resandes, synbart brukade, som af dem sjelfve begagnas
eller blifvit ur Riket bevisligen utförde,
fria från tull vid införsel.
Voteringen har utvisat 35 Ja och 84 Nej, hvadan det uti contrapropositionen
intagne stadgande gillades.
ig:de voteringen,
(enligt 2 5:te punkten.)
Den, som bifaller den för ifrågavarande, bland Väfnader: Helsiden,
alngods, förekommande artikel af Utskottet föreslagna och af Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet godkända lydelse, nemligen: Taft, Kypert
eller Levantin, Salin eller Sidensarge, enfärgade eller skiftande, rutiga eller
randiga, genom olika färgadt silke, men ej genom väfnadssättet, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
Vinner Nej, antages den af Preste- och Borgare-Stånden uppställda
redaction, sålunda: alla släta sidentyger, såsom taft, satin, levantin, eller
af hvilken aman benämning som helst, enf ärgade, skiftande, rutige eller
randi ge, hvaruti någon inväfd blomma eller figur icke befinnes.
Som voteringen utfallit med 54 Ja och 65 Nej, så är den redaction,
contra-propositionen innehåller, godkänd.
2o:de voteringen,
(enligt a6:te punkten.)
Den, som, på sätt Utskottet föreslagit och 3:ne Stånd gillat, anser
redactionen å den bland Väfnader: helsiden, näst efier alngods alla andra
slag, ej specificerade, förekommande rubrik böra blifva följande:
Shawlar, shawletter och andra dukar: af Gaze eller annan gles väfnad,
af så kalladt Bourre de Soie, samt genom tryckning eller prässjiing
fafonerade, voterar Ja;
22
Förstärkta Stats-U: skottets Memorial, N:o 539.
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer, med godkännande af de utaf Utskottet åsatte värdesoch
tull-afgifter, redactionen att lyda sålunda:
Shaw lar, Shawletter, Halsdukar och Näsdukar, af Gaze eller annan
JlorsväJnad, genom tryckning fafonerade.
Med 79 Ja och 4° Nej har den af Utskottet föreslagne redaction
blifvit godkänd.
Qi:sta voteringen,
(enligt 27:de punkten.)
Den, som gillar Utskottets åsigt, att de slag af Väfnader: Helsiden, Shawlar,
Shawletter &c., som inbegripas i den rubrik, hvilken, genom utgången af
nästföregående votering N:o 26, kommer att till sin lydelse närmare bestämmas,
skola, utan afseende å orten, hvarifrån varan inkommer, draga
7 R:dr tull på 33 R:dr 16 sk. värde per skålpund, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns beslut, att vid denna rubrik
skall tilläggas, att varan, då den införes directe från Ostindien, skall, med
ett tullvärde af 3o R:dr per skålpund, bära en införselstull af 3 R:dr.
Vid voterings-sedlarnes öppnande befunnos 4° Ja och 79 Nej, i följd
hvaraf Ridderskapets och Adelns beslut blifvit godkändt.
2a:dra voteringen,
(enligt 28:de punkten.)
Den, som godkänner Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet,
äfvensom af Bonde-Ståndet biträdda, förslag, att Väfnader:
Ylle: alngods: Fris, Frisad, Doffel och Kalmuck, böra åsättas 2 R:dr 24
sk. värde och 3o sk. införselstull per skålpund, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att derå skall bestämmas 3
R:dr värde och 36 sk. införselstull per skålpund.
Med g4 Ja emot 25 Nej har Utskottets förslag blifvit gilladt.
%3:dje voteringen,
(enligt 2g:de punkten.)
Den, som anser, alt, såsom eventuela tullbestämmelser för de förbjudna
slagen af artikeln Bränvin och Sprit, bör antagas, hvad Utskottet i
Förstärkta Stats-Utskoltets Memorial, N',o 539.
23
Memorialet N:o 47 föreslagit, samt Ridderskapet och Adeln, Preste- och
Borgare-Stånden stadgat, nemligen i R:dr värde och 3a sk. tull, då varan
håller till och med 12 grader, samt 3 R:dr värde och 1 R:dr tull, dåden
håller öfver nämnde gradtal, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Bonde-Ståndets beslut, att 2 R:dr värde och 32 sk.
tull böra utgöra de eventuela bestämmelserne, då varan håller till och med
10 grader, samt att för hvarje öfverskjutande full grad tullvärdet ökas
med 6 sk. och tullen med 2 sk. per kanna.
Voteringen har utvisat 54 Ja och 65 Nej, hvarigenom Bonde-Ståndets
uti contra-propositionen antagna beslut blifvit faststäldt.
af de voteringen,
(enligt 3o:de punkten.)
Den, som anser, att i5 R:drs värde och 5 R:drs lull per skålpund
böra utgöra de eventuela bestämmelserna å Väfnader: Linne- och Hamp-:
alngods: Lärft, hvaraf 1 c/vadrataln väger till och med 3 lod, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer att i berörde hänseende bestämmas 10 R:dr värde
och 3 R:dr 16 sk. tull per skålpund.
Vid voterings-sedlarnes öppnande befunnos q3 Ja och 26 Nej, i följd
hvaraf Utskottets förslag är vordet gilladt.
Stockholm den 25 Maj 1841 -
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 18/fi.
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 54.0.
1
Nio 540.
Ank. till Exp. Utsk. den 26 Maj 1841, kl. 12 midd.
Utlåtandej i anledning af Kongl. May.ts Nådiga Proposition, angående
vilkoren för nedläggandet af Norrtelje Gevär sfactor i.
CL A.)
Uti en till Rikets Ständer den 27 sistl. April aflåten och af samtlige RiksStånden
till Stats-Utskottet remitterad Nådig Proposition C'nlagen under
N:o tu uti usta Sami. af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll) har Kongl.
Majit, med tillkännagifvande, att, vid pröfning af ett utaf disponenten
öfver Norrtelje Gevärsfactori, Bruksidkaren Arfved Arfvedson till Kongl.
Majit ingi!vet anbud, innefattande de vilkor, deruppå bemälde Bruksidkare
vor* beredvillig att factoriet nedlägga och att afsäga sig den årliga gevärsbeställning
för Kronans räkning, derom han hittills varit försäkrad , öfver
hvilket anbud Kongl. Krigs-, Kammar- och Bergs-Collegierne afgifvit gemensamt
underdånigt utlåtande, Kongl. Majit, sedan berörde vilkor blifvit
betydligen jemkade och nedsatte, funnit godt desamma, för Kongl. Majlis
Höga del, gilla och antaga, derjemte och enär bland omförmälde vilkor
inginge, att Arfvedson, som, enligt Kongl. Krigs-Collegii den iSSept. 1757
utfärdade, på honom transporterade Uplåtelse-bref, redan vore egare till
alla å factoriet uppförde byggnader, nu skulle af Kronan få tillhandla sig
de tomter, hvarå factoriet är beläget, samt dertill hörande vattenfall och
öppen jord, tillsammans 8 tunnland 3 ir/3a:de!s kappland, med anledning
af stadgandet uti 77 §. Regerings-Formen, begärt Rikets Ständers yttrande,
huruvida Rikets Ständer jemväl, för deras del, funne skäl att åt den ifrågavarande
försäljningen bifall lemna; hvarförutan Kongl. Majit, som ansåge
Norrtelje factoris nedläggande i ekonomiskt hänseende blifva för Riket
gagneiigt, velat, för pröfningen af denna vigtiga angelägenhet , fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet dervid, att i händelse något af de, efter skedd
jemkning, med Bruksidkaren Arfvedsoni afseende å egande-rällen till
factoriet och det dermed hittills förenade Ortala f. d. Kronobruk med hvad
dertill hörer numera öfverenskomna och af Kongl. Majit billiga befunne
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841■ 4 Sami. 1 A/d. 3 Band. 35.1c Haft. 1
2
Slals-Utskottets Utlåtande, N.-o Sjfo.
vilkor blefve rubbadt, frågan om factoriels nedläggning på samma gång
måste förfalla; varande ofvanbemälde Collegiers underdåniga utlåtande,
jemte öfrige till målet börande handlingar sedermera från LandtförsvarsDepartementet
till Utskottet öfverlemnade.
De af Bruksidkaren Arfvedson uti förevarande afseende slutligen erbjudne
oell af Kongl. Maj:t gillade vilkor äro, på sätt det vid Kongl. Majtts
Nådiga Pioposition bifogade Stads-Råds-Protocoll utvisar, följande:
i:o att factori-egaren, sorn med företedde handlingar stjrkt, att vid
det tillfälle, då, enligt i Januari månad 1760 upprättadt Syne- och Värderings-lnstrument,
factoriet af Kronan till Commerce-Rådet Finlay oell
Ryttmästaren Jennings aflevererades, de dertill hörande hus, byggnader och
lösa egendom uppskattades till
38, roo Daler 4 öre,
samt att i afräkning derå köparne vid tillträdet erlagt 24,000 „ —
nu betalar skilnaden
14,100 Daler 4 öre
Kopparmynt, med beräkning af 18 Daler Kopparmynt mot En R:dr Specie
eli er Silfver;
2:0 att factori-egaren, som, i stöd af U pplålelse-brefvet, den 13 Sept.
1707, redan är laglig innehafvare af de vid Norrtelje factori befintlige bus,
byggnader och inventarier, tilla tes att, emot den betalning , som öfverensk
om men och utsatt varder, af Kronan sig tillhandla den jord, hvarpå
factoriet är beläget, och det vattenfall, sorn dertill hörer;
3:o att, sedan Arfvedson numera afstått från sitt först gjorda yrkande,
att 267 f,/4°:dels läster Skatte-ränte-kol , som tilt Gevärsfactoriets bedrifvande
varit anslagne, matte vid factoriets nedläggning få öfverflyttas på det
honom tillhöriga och med factoriet hittills förenade Ortala f. d. Kronobruk,
emot lösen till Kronan efter ortens pris, Kongl. Majrt ville till sökandens
eller dess rättsinnehafvares framtida säkerhet, i Nåder förklara:
a) att det hittills genom Upplåtelse-brefvet den i3 September 1757
och Skattebrefvet i3 Febr. 1760 gällande stadgande, enligt hvilket Ortala
Bruk och Norrtelje Gevärsfactori borde för alla tider vara oskiljagtigt förenade,
är upphäfvet, samt att dessa lägenheter hädanefter utgöra 2:ne serskilda
possessioner, med rättighet lör egaren att med desamma lagligen förfara
, på sätt honom bäst och nyttigast synes; och
b') att, sedan Norrtelje Gevärsfactori blifvit nedlagdt och detsammas hittills
varande gemensamhet med Ortala Bruk , enligt näst förestående moment,
upphört, någon inskränkning ej eger rum i de privilegier, förmoner
och rättigheter, sorn, enligt Skattebrefvet samt serskilda Författningar och
Resolutioner, äro Ortala Bruk tillerkända och dertill begagnas;
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 5/^,0.
3
4:o att JBruksidkaren Arfvedson förbehåller sig en beställning af 5o©
Infanteri-gevär, i öfverensstämmelse med den af Kongl. Maj:t den 21 December
i84o fastställde modell, att levereras före 1842 års utgång.
I sammanhang med Bonde-Ståndets remiss å Högst berörde Nådiga Proposition,
har Utskottet fått emottaga ett af Iiiksdagsfullmägtigen Mats Persson
från Stpckholms Län hos Ståndet afgifvet anförande, deruti, med afseende
å de menliga följder, som för vederbörande räntegifvare skulle uppstå,
derest egaren af Ortala Bruk blefve, på sätt han begärt, förklarad berättigad
att, efter factoriets nedläggning, i everldliga tider uppbära de tili
Bruket nu utgående kolräntor, yrkat, alt de af bemälde Bruksegare föreslagne
ofvanintagne vilkor måtte undergå den jemkning, att Ortala Bruks
rätt att utfordra ifrågavarande räntekol endast måtte fortfara, så lange en
dylik räntepersedel af den oprivilegierade jorden i allmänhet erlägges.
Hvad först angår nyttan och ändamålsenligheten af Gevärsfactoriets i
Norrtelje ift ågastälde nedläggning, hvaraf fördelarne så väl i militäriskt
som ekonomiskt hänseende Finnas i Kongl. Muj:ts Nådiga Proposition antydde,
lärer något yttrande i detta ämne från Utskottets sida destomindre
vara erforderligt, sorn Rikets Ständer redan, med bifall till Utskottets uti
Utlåtandena N:ris 354 och 435 derom gjorda hemställan, beslutat att hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, att, i händelse egaren af berörde
factori skulle, under billiga vilkor, vilja nedlägga den honom åliggande
gevärs-tillverkning, Rikets Ständer äro benägne att sådant medgifva.
Vidkommande de af Bruksidkaren Arfvedson i och för factoriets nedläggning
framställde vilkor och förbehåll, så har visserligen, enligt ordalydelsen
i Kongl. Majits Nådiga Proposition, Rikets Ständers yttrande endast
blifvit äskadt, i afseende på frågan om försäljningen af de tomter,
hvarå factoriet är beläget, jemte tillhörande vattenfall och åkerjord ; men
då Kongl. Majit redan i Nåder förklarat Sig hafva, för Dess del, omförmälde
vilkor gillat och antagit, vid hvilket förhållande måste förutsättas,
att, derest Rikets Ständer till den ifrågaställde försäljningen lemna deras
bifall, den blifvande afhandlingen emellan Kronan och Bruksidkaren Arfvedson,
rörande gevärs-tillverkningens upphörande, kommer att försiggå, i
fullkomlig öfverensstämmelse med de af Arfvedson senast framställde förbehåll,
har Utskottet, för ärendets fullständiga bedömande, ansett sig icke
kunna undgå att jemväl fästa uppmärksamhet å öfrige uti Factoriegarens
anbud förekommande bestämmelser, hvilkas antagande Rikets Ständer , genom
förutnämnde försäljnings medgifvande, skulle bereda, för hvilken åsigt
4
Stats-Utskottcts Utlåtande, N.o 54<>-
Utskottet liemtat ett ytterligare stöd af det inom Bonde-Ståndet afgilne
otvannämnde anförande.
I afseende härå har hos Utslfottel förekommit, hurusom uti 3:dje punkten,
mom. b, af ifrågavarande vilkor, Bruksidkaren Arfvedson äskat en
från Kronans sida meddelad förklaring, att, sedan Norrtelje factori blifvit
nedlagdt och dess förening med Ortala Bruk upphört, någon inskränkning
ej eger rum i de privilegier, förmoner och rättigheter, som, enligt Skattebrefvet
samt serskilde Författningar och Resolutioner, äro nämnde Bruk
tillerkända och dertill begagnas; såsom följd hvaraf Brukets egare skulle
komma att fortfarande tillgodonjuta de kolräntor, som till Bruket nu erläggas
af 140 7/8 mantal, i "Wäddö och Häfverö socknar af Stockholms Län, med
tillsammans i,458 läster, emot den uti 1680 års Taxa bestämde lösen af
endast 16 sk. B:co för hvarje läst. Enligt hvad handlingarne i målet utvisa,
har en del af dessa kolräntor eller 3io 103/192 läster, utgående af 3f
mantal, redan år 1699, vid upprättadt contract om utarrendering af Ortala
dåvarande Kronobruk blifvit, till Brukets upprätthållande, från militiseindelningen
undantagne samt sedermera, och jemväl vid Brukets år 1760
verkställde försäljning till skatte, derunder bibehållne; hvaremot de öfrige
af 109 7/8 mantal inom samma socknar till Ortala Bruk utgående i,'47
89/192 läster ränlekol i senare tider och efter det meranämnde Bruk med
Norrtelje Gevärsfactori oskiljagtigt förenats, blifvit åt Bruket i Nåder upplåtne,
i ändamål att, till befordrande af factoriets bestånd och förkofran ,
försäkra detsamma om en ständig tillgång till tjenligt ämnes-jern. Då Bruksidkaren
Arfvedsonj såsom vilkor för factoriets nedläggning nu föreslagit, att
det hittills existerande, genom Skaltebrefvet stadfästade, sambandet emellan
factoriet och Ortala Bruk skulle upphöra och dessa verk hädanefter utgöra
serskilde, af hvarandra oberoende, possessioner, ulan annan förbindelse från
bans sida till Staten, än som för hvarje annan Bruksidkare eger rum, synes
det af honom gjorde förbehåll om ifrågavarande kolräntors bibehållande,
för så vidt dessa kunna anses vara Ortala Bruk, i och för dess förening
med factoriet tillagde, icke vara med rättvisa fullt öfverensstämmande ,
helst då Skaltebrefvet å Ortala Bruk icke omförmäler någon rättighet för
nämnde Bruk att disponera andra kolräntor, än de af 3r mantal, som af
ålder varit factoriet med kolning och körslor underlagde, och hvilka hemmans-räntor,
enligt Skattebrefvels ordalydelse, bordt Kronan ”efter årliga
markegången” godtgöras, ehuru detta sedermera ansetts böra så tillämpas,
att lösen endast skolat u>tgå efter den af ålder faststälda taxa å indeldta kol
eller 16 sk. per läst. Utskottet anser emedlertid, i betragtande af den obe
-
Slals-UtslxOttcls V{låtandej IV.-O S/j,o.
5
sirid liga nytta, som factoriets nedläggning skulle för det allmänna medföra,
den ifrågastälde uppoffringen af Kronans anspråk på en del af berörde
räntekol ej vara af den betydenhet, att något väsendtligt hinder deraf borde
uppstå. Men deremot har Utskottet fästat hufvudsaklig uppmärksamhet derå,
att en från Statens sida afgifven förklaring, hvarigenom egaren af Ortala
Bruk hlefve förvissad om ett everldeligt tillgodonjutande af de tili Bruket
nu anslagne kolräntor, skulle icke allenast leda derhän, att de prsestations--  skyldige hemmansegarne för ali framtid försattes i beroende af en enskild;
Bruksidkares godtfinnande, hvars rättighet att in natura utfordra berörde
räntekol måste blifva för räntegifvarne i hög grad betungande, helst, enligt
hvad upplyst är, en stor del af nämnde räntegifvare , i följd af bristande
skogstiligång för kolning, nödgas från andre uppköpa sina räntekol till ett
öfver markegångspriset mer och mer stegradt värde, utan ock medföra ett
oöfvervinnerligt hinder mot möjligheten att till en tjenligare persedel om-,
sätta de af hemmansegarne i Wäddö och Häfverö socknar utgående ränte--  kol, när den utaf behofvet otvifvelägtigt påkallade allmänna förvandling
och förenkling af nu stadgade räntepersedlar kan komma att försiggå.
Utskottet har väl icke förbisett, att, äfven om det skulle anses, alt Ortala
Bruk, efter nedläggandet af Gevärs-tillverkningen vid Norrtelje factori,.
borde fortfarande åtnjuta de af Bruket hittills disponerade kolräntor, kunde
gifvas en utväg att för undanrödjande af sistnämnde betänkligheter, hålla
Bruksegaren skadeslös genom en contant ersättning för afslåendet af berörde
kolräntor, hvilka derigenom blefve Kronan behållne och följagtligen linge
af de skattskyldige lösas efter markegång, då Kronan, medelst den högre
lösen, erhölle godtgörelse för hvad lill Bruksegaren komme att utgifvas,
samt tillfälle vore beredt att, i afseende å dessa räntor, vidtaga enahanda
förändringar, som med öfrige Kronans behållna räntor, i en framtid kan
komma att på ett eller annat sätt ega ruin. Men enär Kongl. Mäjrts Nådiga
Proposition uttryckligen innehåller, att, i fall något af de med Bruksidkaren
Arfvedson, i afseende å eganderätlen till, factoriet och Ortala Bruk,
med hvad dertill hörer, öfverenskomne ofvanberörde vilkor blefve rubbadt,
frågan om factoriets nedläggning på samma gång måste förfalla, samt således
endast antagligheten af dessa vilkor får komma i betragtande; så och
ehuru Utskottet icke anser något hinder möta för den ifrågasatte försäljningen
af de tomter, hvarå factoriet är beläget, äfvensom af dertill hörande
jord och vattenfall, hvilka lägenheter, efter factoriets nedläggning, icke
blefve för Staten behöflige, har Utskottet emedlertid, til! följd af de, rörande
kolränlornes utgörande, i ofvannämnde afseenden forekomne betänkligheter
6 Stats-UIskoltets Utlåtandej N:0 54
icke ansett lämpligt att, genom bifall lill berörde försäljning, verkställigheten
af en så beskaffad afhandling, hvarom nu är fråga, å Rikets Ständers
sida beredes,
hvad u U Iskol let icke kan tillstyrka Mikels Ständers bifall till
Kongl. Majrts Hö stberörde Nådiga Proposition.
Stockholm den 25 Maj i S41 -
Reservation
af Friherre Sprengtporten: ”Då, enligt hvad handlingarne fullständigt
utvisa, den förcslågne nedläggningen af Norrtelje Gevärsfactori komme att
för Staten medföra väsendtliga fördelar, samt derjemte i betragtande bör
tagas, dels att det emellan Staten och Bruksidkare!! Arfvedson gällande
Coritract icke kan utan den sistnämndes begifvande häfvas och det sålunda
är Factoi iegaren obetaget att vid sitt medgifvande af contractets upphörande
fästa de vilkor, han för sig kan finna mest förmonliga, dels att den af
Arfvedson från Statens sida äskade förklaring, angående fortfarandet af de
Ortala Bruk tillkommande förmoner och rättigheter icke skulle komma att
försätta de kol-prasstationsskyldige hemmansegarne i annan eller sämre belägenhet,
i afseende å kolräntornes utgörande, än nu är förhållandet, tillstyrker
jag bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, dock under förbehåll*,
att Kronan må ega att, när så lämpligt finnes, få på sig öfverflyttad
rättigheten att uppbära så stor del af ifrågavarande kolräntor , som
äro anslagne Bruket i och för dess skyldighet att förse factoriet med ämnesjern,
emot utgifvande till Ortala Bruksegare af ett capitalbelopp, hvarå
räntan å 6 procent motsvarar dessa räntors värde, beräknadt efter medium
af nästföregående io års markegångspris, samt, att intilldess Kronan gör
denna lösningsrätt gällande, räntegifvarne må förbehållas rättigheten, att,
der de sådant önska, efter markegång få lösa räntekolen.”
Häruti instämde Herr Doctor Björkman och Herr Wedberg.
Slats-Ulskottets Utlåtande, N.-o 5-fl.
7
N:o 541.
AdL till Exp. Utsi. d. 26 Maj »84*> kl. 12 taidd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Remiss å dpothekare-Societetens
underdåniga framställning, rörande vi/koren
för det af Rikets Ständer till en Pharrnaceutisk Läroanstalt
beviljade anslag.
(U. AO
Sedan, i anledning af Rikets Ständers, i Skrifvelse af den 4 Januari
innevarande år, Kongl.'Maj:ts i underdånighet meddelade beslut, att till den
i Stockholm stiftade Pharmaceutiska Läro-anstalt anvisa ett årligt anslag
intill nästa Riksdag af 1000 R:dr Banco, att utgå mot vilkor: att Apothekare-Societeten
årligen dertill bidrager med minst 2000 R:dr Banco; att
Läroanstalten ställes under Sundhets-Collegii inseende samt alt, om Apothekare-Societeten
icke kan eller vill dessa vilkor uppfylla, Statsanslaget då
genast kommer att lill Riksgälds-Contoiret indragas, Apothekare-Societeten
samt Kongl. Sundhets-Collegium, uti här öfver i Nåder infordrade Utlåtanden,
andragit, deti förra: att Apothekare-Societeten, med djupaste erkänsla
för det understöd, som af allmänna medel blifvit beredt för vidroagthållandet
och utbiidandet af ett Pbarmaceutiskt undervisningsverk, för band
sig alt fortfarande bidraga med en lika summa, som den Societeten , enligt
utdrag ur dess Cassa-Bok, hitintills för Institutet uppoffrat, eller 1006 R:dr
Banco årligen; att Societeten, så mycket den än önskade, icke kunde bereda
den summa af 2000 R:dr Banco, hvilken, sannolikt på grund af någon
vid målets första handläggning vederbörande Utskott meddelad felagtig
uppgift, blifvit påräknad af Societeten och hvars utgående fästats såsom
vilkor vid Statsanslaget, då nemligen Soeietetens hela årliga inkomst uti
räntor af en samlad Capitalfond 62S R:dr, och årsafgifter af Soeietetens
Ledamöter, beräknade till 809 R:dr 4° sk-, men >cke ingångne till
Cassan med mera, än i medeltal 701 R:dr, följagtligen icke uppgick
till mera än i3a6 R:dr, hvaraf 200 R:dr voro anslagne till inköp af
böcker etc. för Bibliotheket, och materia medica, samt 120 R:dr till
pensioner för behöfvande Apothekare-Enkor;, att Societeten ansåg den
Pharmaceutiska undervisningen, med de medel, sorn genom Stats
-
8
Slals-Utskottets Utlåtande, N.o 5/j.l.
anslaget och Apothekarnes hittills varande bidrag skulle erhållas, kunna
fortgå, om ock i inskränktare scala än först blifvit afsedt , dock pä ett
ändamålsenligt samt till allmänhetens och apothekareyrkets sanna fördel
ledande sätt, samt att Societeten, på grund häraf, funnit sig böra hos Kongl.
Mapt i underdånighet anhålla., att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder lili Rikets
Ständer hemställa, huruvida de icke, med afseende å ofvanuppgifne förhållanden,
skulle finna för godt bevilja anslaget, med vilkor, att Apoihekare-Societeten
bidrager med samma summa som förut, eiler 1006 R:dr
årligen, hvarförutan det blefve Societeten omöjligt att kunna komma i åtnjutande
af Rikets Ständers välvilliga anslag, och att vidmagthålla en undervisnings-anstalt,
hvarpå Apothekarnes bildning hufvudsakligen h vilar; och
det senarej eller Kongl. Sundhets-Collegium, att Collegiura, som redan vitsordat
behofvet och nyttan af ifrågavarande läroanstalt, hvars fortfarande, äfven i den
mindre scala, som af det nedsatta Slats-anslaget måste blifva en följd, vore af
stor vigt för den Pharmaceutiska undervisningen, skulle, derest Kongl. Majrt,
på sätt Apothekare-Societeten begärt, i Nåder täcktes bereda utväg tili
anslagets utgående, vara beredd att emottaga inseendet af Läroanstalten och
att i sådant afseende till Kongl. Majrt inkomma med förslag till de närmare
'föreskrifterne dervid; så har Kongl. Majrt, då, utaf hvad ApothekareSocieteten
i underdånighet upplyst och anfört, det ville synas, sorn vöre
det af Rikets Ständer vid beviijadt anslag till en Pharmaceutisk Läroanstalt
fästade och i deras bilagde underdåniga skrifvelse af den 4 sisth Januari
uttryckte vilkor, beträffande beloppet af det till nämnde anstalt förutsatta
årliga bidrag af Apothekare-Societeten, grundadt å någon erhållen felaglig
uppgift om hvad Societeten hittills för samma Läroanstalts befremjande
tillskjutit, uti Nådig Remiss af den 5 innevarande Maj, till Stats-Utskottet
öfverlemnat de rörande denna fråga till Kongl. Majrt inkomne handlingar,
till det afseende, Äpothekare-Societetens äfgifna upplysning och gjorda hemställan
må finnas förtjena.
I anledning häraf, får Utskottet anföra: att, då Apothékare-Societeten
i dess först afgifna underdåniga framställning om anslag till ett Pharmaceutiskt
Institut, ansett 4>5oo Rrdr årligen komma att för detsamma erfordras,
utom elt anslag för en gång af 5,000 Rrdr, allt Banco, för inredning
och iorduingsställande af Laboratorium, Lärosalar, m. m. , Utskottet,
med ledning af den för samma Institut förslagsvis upprättade Stat, antagit,
alt ett belopp af 3,000 Rrdr årligen borde kunna blifva för ändamålets
vinnande tillräckligt, synes det Utskottet, som skulle en än ytterligare
nedsatt
Stats-Ulskottets Utlåtandej BT.o 541- §
nedsatt summa, eller, enligt Socielelens nu senast gjorda framställning,
circa 2,000 R:dr om året icke kunna bereda Institutet den utvidgade verksamhet,
hvars tillvägabringande ulgjort det hufvudsakligaste skälet för Utskottets
tillstyrkan af det sedermera af Rikets Ständer bifallne Statsanslaget;
att Utskottet, med afseende derå, att, enligt hvad Utskottet i dess rörande
denna fråga förut afgifna utlåtanden äfven anfört, Läroanstalten, såsom uteslutande
afsedd för apolhekare-yrket, sålunda torde, om äfven Staten , för
hefremjande af ett dermed åsyftadt allmänt nyttigt ändamål, lemnar bidrag
till densamma, lill större delen kunna anses såsom en enskild inrättning,
hvars vidmagthållande i fräinsta rummet bör tillkomma Apolhekare-Societeten,
hvadan förhållandet emellan det af Utskottet föreslagne Statsbidrag
och hvad af Societeten ansetts böra tillskjutas, synes vara bygdt på en rättvis
och billig grund, samt att Utskottet, för uppgörandet af den beräkning,
enligt hvilken Societetens bidrag ansetts kunna upptagas lill 2,000 R:dr
Banco årligen, icke saknat anledningar att antaga, det Societeten genom
egne bidrag och de afgifter, som af större delen Elever vid Institutet erläggas
såsom hyra och vid de examina, de derstädes undergå, skulle kunna
utan svårighet åstadkomma nämnde årliga bidrag; och anser Utskottet sig
vid sådant förhållande
icke kunna tillstyrka Rikets Ständer att medgifva någon annan
förändring uti de för utgåendet af det för en Pharmaceutisk Läroanstalt
i Stockholm beviljade Statsanslag fästade vilkor, än att det
må af Rikets Ständer förklaras, att under Societetens bidrag inbegripas
de afgifter, som af Eleverne erläggas, jemte det serskilda
anslag, som af Societetens medel utgår för inköp af böcker och
materia medica, så vida de på detta sättet bildade samlingar blifva
för Institutet tillgängliga.
Stockholm den a5 Maj 184f
-
Öth* till R. St. Prat. 1$4° ec^ !*4!- 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 35.te JTafl. 2
UTHT HOS J. k. Wil VD i B»
184L
Stats-Utskottets Memorial j N:o 54%•
i
N.o 542.
Ank. till Exp-Utsk. den 26 Maj 1841, kl. i 7 c. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens stridiga beslut,
angående vissa bevillningstnedels ingående till RiksgäldsContoret.
Stats-Ulskottets under N:o 5iy afgifna Memorial, med anmälan af det
hinder, som , i anseende lill den af Utskottet föreslagna voterings-proposilions
ogillande utaf Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, förekommit
emot ofvanberörde frågas slutliga afgörande i den af Grundlagen
föreskrifna ordning, har af hemälde 2:ne Riks-Slånd blifvit lagdt till
handlingarne; dervid Preste-Ståndet serskildt förklarat, att Ståndet ansåg
denna fråga, sedan två Stånd slädnät emot två, hafva, enligt §. Riksdagsordningen,
föi fallit, h vadan således härutinnan borde förblifva vid
hvad förut stadgadt varit. Borgare-Ståndet har deremot återremitterat
samma Memorial, på grund af anmärkningar, hvaruti hufvudsakligen är
vordet yrkadt, att Utskottet borde, på sätt 6g §. Regeringsformen uttryckligen
stadgade, utse Deputerade, för att inför Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet företräda samt närmare upplysa och utreda
förhållandet med ifrågavarande ärende, helst, innan denna i Grundlagen
bestämda utväg lill beredande af likstämmighet i Riks-Ståndens beslut
vore begagnad, Utskottet icke kunde anses hafva vidtagit alla detsamma
åliggande åtgärder för att få omförmäldla fråga Gi undlagsenligen afgjord.
Skulle Utskottet likväl hysa någon tvekan, angående åberopade Grundlagsstadgandes
tillämplighet vid nu förevarande fall, borde Utskottet i detta
afseende inhemta Conslitulions-Ulskoltels mening. — Bonde-Ståndet har
åter, i anledning af förrberörde anmälan, afgifvit följande Stats-Utskoltet,
lill svar derå, meddelade förklarande: ”Då, vid jemförelse af Regeringsformens
5^, 60 och 64 $■ §., annan rättsenlig och följdriktig tolkning
icke kan gifvas åt ordaförståndet af dessa Grundlagsbud, än alt Rikets
Ständer hafva hufvud-dispositionen öfver de statsinkomster, som, under
namn af bevillning, i 60 §. äro uppräknade, ulan annat vilkor, än att
Sländerne äro skyldige hålla Kongl. Maj:t tillhanda de årliga statsanslag,
som, enligt Riks-Statens vid hvarje Riksdag fastställda hufvudtitlar, profvas
nödiga till Statsverkets behof, för alt af Konungen till sådana ändamål
användas; vid hvilket förhållande det jemväl måste vara en af
Bih. till R. St. Fröt. 1840 och 1841• 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 36 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Memorialj IV:o 54%•
Sländernes dispositionsrätt ofelbar följd, alt de ensamt ega förordna om
sältet och ordningen för statsanslagens anordnande lill den andra Stalsmagtens
förvaltning; fann Bonde-Ståndet, för sin del, det vara ostridigt,
att förevarande fråga, eller huruvida de af Utskottet omföi mälda statsmedel
böra till Slals-Contoret directe ingå, eller till Riksgälds-Contoret
och derifrån, i öfverensstämmelse med Riks-Staten, till Siats-Verket utassigneras,
vara en bland deni,' hvilka, i det fall, att två Riks-Slånd
stadna emot två, böra, jemlikt 6g $. Regeringsformen, genom omröstning
i Förstärkt Siats-Utskott slutligen afgöras, och att i följd deraf Utskottets
åtgärd alt bereda ärendet till en sådan omröstning slår i klar öfverensstämmelse
med nyss åberopade §. Vid sådant förhållande ansåg
Bonde-Slåndet annat medel för att bringa frågan till afgörande i Grundlagsenlig
ordning ej återslå, än det sista i 69 §. anvista, att nemligen
uppmana Stats-Utskoltet alt bland sig utnämna Deputerade till företräde
hos Höglofl. Piidderskapet oell Adeln samt HögvÖrdiga Preste-Ståndel,
för att genom en närmare utredning af ifrågavarande voterings öfverensstämmelse
med Grundlagen, inbjuda dessa Riks-Stånd att deltaga i det
beslut härom, sorn de öfriga Stånden fattat.”
Nu innehåller visserligen Regeringsformens 69 att, då betänkligheter
hos Riks-Stånden uppstå emot antagandet af hvad Slals-Ulskoltet
tillstyrkt i frågor, rörande bland annat Riksgälds-Contorets utgijter och
inkomsterj och Utskottet anser sig icke kunna afvika från dess redan afgifna
yttrande eller instämma i Rikets Ständers eller ett. serskildt Stånds
tankar, bör Utskottet utnämna Deputerade, som uti det eller de Stånd,
der betänkligheter uppkommit, företräda och närmare upplysa förhållandet.
Men detta stadgande afser, såsom fortsättningen af samma §. tydligen
utmärker, endast ärendenas behandling, då Utskottet funnit dess till
Riks-Stånden afgifna yttranden, angående de i §. uppräknade ämnen icke
vara godkända, och följaktligen innan någon fråga om skiljaktigheternes
afgörande genom omröstning i Förstärkt Utskott ännu kunnat uppstå.
Sedan Utskottet, beträffande nu ifrågavarande ämne, ej allenast i sitt
förnyade utlåtande härom sökt undanrödja de emot Utskottets förslag
framstälda betänkligheter, utan ock, enär Utskottets försök i della afseende
samt dess sedermera gjorda inbjudningar icke ledt till någon påföljd,
uppgjort och underställt Rikets Ständer den för omröstningens
verkställande erforderliga voterings-proposition, så synes deremot utseendet
af Deputerade, för att inför Ridderskapet oell Adeln samt PresleStåndet
vidare utreda föi hållandet, numera ingalunda öfverensstämma
Stats-Utskottets Memorial j N:o 54%-
3
med Grundlagens åberopade föreskrift, lielst frågan för närvarande icke
angår bifallandet eller ogillandet af Utskottets förslag i sjelfva saken,
utan endast sättet för detsarnmas slutliga pröfning och afgörande. Då
dylike Deputerade åter kunnat af Utskottet Grundlagsenligen utses,
eller innan Utskottet föreslog propositionen för den omröstning, hvarom
nu egentligen är fråga, fann Utskottet icke någon serskild anledning alt,
i afseende på förevarande ärendes behandling, afvika från en praxis,
som, så vidt Utskottet kunnat erfara, under de sisla 3o åren städse, då
två Stånd slädnät emot två uti frågor, rörande Stals- eller RiksgäldsVerkets
inkomster och utgifter, varit af samtlige Riks-Stånden godkänd.
Det var också i fullkomlig öfverensstämmelse med andra sådana frågors
behandlingssätt, som Utskottet, efter alt vid besvarandet af Ridderskapets
och Adelns återremiss hafva sökt ytterligare utreda och upplysa förhållandet,
uti Memorialet N:o 447» inbjöd de 2:ne Riks-Stånd, som icke antagit
Utskottets afgifna förslag att förena sig med de 2:ne andi a Riks Stånden
i detsarnmas godkännande; vid hvilket tillfälle Utskottet jemväl, på
sätt både förut och sedermera ia g t tagi ts, för den händelse, att ej eller
denna inbjudnig skulle af någotdera utaf förstnämnde Riks-Stånd varda
antagen, föreslog den voterings-proposition, hvars ogillande föranledde
Utskottets senast gjorda anmälan. Vid nu anförda förhållande får Utskottet,
som icke tror sig vara berättigadt eller förpligladt att, såsom yrkadt
blifvit, inhemta Constitulions-Utskottets yttrande, angående ofvanåberopade
Grundlagsstadgandes rätta förstånd och tillämpning,
förklara, att Utskottet anser sig numera icke kunna efterkomma
den inom Borgare-Ståndet ifi ågaslällde och af Bonde Ståndet
beslutade uppmaning alt genom utsedde Deputerade söka förmå
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet att jemväl godkänna
den af Utskottet uti ifrågavarande hänseende föreslagna voler
in gs-proposi lion.
Men af Bonde-Ståndets här ofvan intagna förklarande och de inom
Borgare-Ståndet i enahanda syftning afgifna yttranden, hemtar Utskottet
en ytterligare anledning.
alt härmedelst inbjuda Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
alt, med fästadt afseende derå, att förevarande fråga rörer
Riksgälds-Conlorels inkomster, instämma i de 2:ne andra
Riks-Ståndens beslut, angående densammas hänskjutande lill omröstning
i Förstärkt Stats-Ulskott, enligt den i Utskottets Memorial
N:o 447 i,llagna voterings-proposition.
Slockholm den 25 Maj 184*•
4
Stats-Utskottets Memorialj JV:o 54%■
Reservationer:
Af Herr Grefve Horn, som förklarade, alt Herr Grefven ansåg ej
mindre den ålgård, Borgare- oell Bonde-Slånden af Stals-Ulskotlet äskal,
eliel- utseendet af Deputerade för den nu förevarande frågans utredande
inför Ridderskapet ocii Adeln samt Preste-Slåtidel, än den af Utskottet
nu beslulade inbjudning till bemälde Riks-Stånd vara stridande emot
Grundlagen; hvadan Herr Grefven också endast, till följd af Utskottets
uttryckliga yrkande, funnit sig förbunden att, i egenskap af detsammas
Ordförande, härå framställa proposition.
Af Herr Grefve Platen, som likaledes ansåg Utskottets, i afseende
på omförmälde inbjudning, vidtagna åtgärd sakna allt stöd af Grundlagens
stadganden.
Af Herr Friherre Leijonhufvud, som anmälde, alt lian vid den,
rörande denna inbjudning, inom Utskottet anställda votering tillhört minoriteten
samt all Herr Friherren delade den af Herr Grefve Horn yttrade
åsigt.
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Jag reserverar mig mot Utskottets
beslut att inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet till frånträdande
af dessa Riks-Slånds afslag å volerings-propositionen. De båda
andra respective Stånden hafva uttryckligen yrkat, att Slals-Ulskoltet
måtte afsända Deputerade till de två förstnämnda Stånden, men icke någon
annan åtgärd. Då Utskottet val, i enlighet med Grundlagen, afslagit
den äskade åtgärden, men i stället, utan någon anledning af Grund lagen,
beslutat en annan, sorn af intet Stånd blifvit föreslagen, anser jag Utskottet
hafva trädt utom gränsorna för sin befallning.”
Af Herr Doctor yl grell, som instämde i Herr Prosten Stenhammars
reservation.
Af Biskopen, Doktor Hedrén: ”Utskottet har åberopat 69 §. Regej
ings-Formen, som skall föreskrifva votering vid uppkommande skil jagliga
meningar, i hvad som rörer Riksgcilds-Kontorets inkomster och utgifter.
Nu lyder deremot Grundlagens bokstaf något annorlunda, nemligen,
hvad som rörer det, som till Riksgä/ds-Contorets inkomster och utgifter
hörer. All denna lydelse gifver en helt annan mening kan icke behöfva
bevisas. I öfrigt instämmer jag med hvad Prosten Stenhammar anfört."
Af Herr Doctoi Thomander: ”1 frågan om Deputerades utnämnande,
till hvilken jag anser gränsen för Utskottets Utlåtande-rätt här vara inskränkt,
har jag varit af en emot Utskottet skiljagtig tanke, den jag får
vördsamt i reservalionsväg anmäla. Då Utskottet för första gången gick
Stats-Utskottets MemorialN:o 54
i befattning med öfvervägande!, af de serskilda betänkligheter, som emot
Utskottets Stats-reglei ingsförslag i Riks-Slånden uppstått, yrkade jag inom
Utskottet vidtagandet af den nu ifi ågastä lide åtgärden, hvilken jag ansåg
såsom alldeles ordagrant föreskrifven i 6g §. Regerings-Formen. Icke
allenast Utskottet, utan äfven Rikets Högloft. Ständer hafva genom sina
beslut ådagalagt, alt jag härutinnan fullkomligen misstagit mig. Grundlagens
stadgande är, att Stals-Utskoltet, då det anser sig icke kunna afvika
ifrån sill redan afgifna yttrande eller instämma uti Rikets Sländeis
eller ett serskildt Stånds tankar, skall utnämna Deputerade. Jag har således
misstagit mig i min förmodan, alt delta stadgande innebär åläggande
för Slats-Ulskotlet alt i det gifna fallet utnämna Deputerade. Bör jag
tro Rikets Ständers beslut, så innebär det fastheldre, att Utskottet icke
skall dem utnämna. Så föga lyckas det stundom, den svage enskildes
eftertanke alt utfinna det rätta, hvilket först genom den samfälda förnuftiga
viljan kommer klart i dagen. Nu sedan i materiell hänseende
beslut af de respective Stånden redan äio fattade, hafva två Stånd önskat
den åtgärd, hvilken genom fyra Stånds beslut i det föregående stadium
bevisats vara grundlagsvidrig. Yid sådant föi hållande anser jag
Utskottet icke hafva bordt öfver denna önskan nu sig hufvudsakligen utlåta,
ulan först hos de öfrige Ivaline Riks-Slånden anmäla förhållandet,,
för att fä ulröudt, i hvad nion antingen desse respective Stånd biträda den
inom Borgare- och Bonde-Stånden yttrade mening, eller också annars må
finnas hugade alt gå Utskottet med nödiga upplysningar öfver Grundlagens
rälta förstånd och tillämpning i denna del tillhanda. Utan alt på sådant
lämpligt sätt känna mig före, anser jag det hvarken för ratt eller
pligt alt i sakens närvarande skick något åtgöra. Alraminst vågar jag
förespegla mig några välgörande frugler af den förnyade uppmaning, Utskottet
nu i sin goda vilja oeh benägenhet företagit sig att låta lill de
(.vänne Riks-Slånden utgå.”
Af Herr falleij _, som jemte anmälan af sin protest emot den af
Utskottets Ordförande yttrade åsigt, angående den honom i sådan egenskap
tillkommande rättighet alt vägra en yrkad proposition, lillkännagaf,
del lian ansåg Utskottet hafva bordt efterkomma Borgare- och Bonde-Ståndens
på Regerings-Formens uttryckliga föreskrift grundade uppmaning.
Af Herr Schartau, som anmälde, att han af eli honom såsom Full»
mäglig i Rikets Ständers Bank ålagdt bestyr varit hindrad ali uti SlalsUtskollels
behandling af ofvannamnde ärende deltaga.
6
Stats-Utskottets Memorial s JY:o 543-
JV:o 543.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Maj i84i> kl. i 7 e. m.
Memorial, angående reparerandet af det till local för Riksgäld
s-Coril oret nu anvisade hus.
(R:gs Afd.)
I anseende till Riksgälds-Conlorets, vid innevarande Riksdag, beslutade
förflyttning lill det af Kongl. Sundhets-Collegium nu begagnade bus,
hafva Fullmäglige i nämnde Conior hos Stats-Utskotlet anhållit om föreskrift,
huruvida Fullmäglige egde verkställa de betydliga utgifter, som
måste uppkomma vid apterandel af berörde hus till local för Conloret,
så vida samma hus skulle motsvara sin bestämmelse och de billiga anspråk,
man i allmänhet egde å en publik byggnads utseende och beskaffenhet.
Enligt hvad Fullmägtige, som, med biträde af tillkallad Architect,
på stallet tagit kännedom om beskaffenheten af della hus, sålunda
erfarit, vore det, ej allenast hvad yttre murar, golf, tak och eldstader
beträffade, serdeles bristfälligt, ulan äfven så lill vida ännu oinredt, att
panelningar och fensterfodringar i de flesta rummen saknades. Härjemte
hade Fullmägtige då anmärkt, att å ifrågavarande egendom icke funnes
någon brukbar ulhusbyggnad eller något eldfrilt hvalf till förvarande af
Riksgälds-Conlorets redbarheter.
Med anledning af denna framställning, har äfvenledes Utskottet
tagit omförmälde local jemte dervarande lägenheter i ögonsigte. Dervid
har Utskottet, lika med Fullmägtige, funnit en betydligare reparation å
detta lius samt några förändringar i dess nuvarande inredning oundvikligen
nödvändiga, innan detsamma kan för det af Rikets Ständer bestämda
ändamål lämpligen begagnas. Utskottet finner sig således nödsakadt
för Rikets Ständer anmäla och vitsorda behofvet af denna reparations
företagande samt de af Fullmägtige uppgifna, nu saknade Jägenheternes
anskaffande. Men angående beloppet af härmed förenade kostnader,
är Utskottet urslåndsatt alt, lill ledning vid denna frågas afgörande,
meddela någon tillfredsställande upplysning, enär förslag öfver dessa
kostnader icke är uppgjordt och svårligen, före Riksdagens snart förväntade
slut, torde kunna i vederbörlig ordning förskaffas. I alli fall lärer
kostnadsbeloppet, jemväl vid nu i fråga ställde arbetens utförande, hufvudsakligen
komma alt bero af den omtanka och sparsamhet, som dervid
varder använd. Och Utskottet förmodar,, att Fullmäglige, äfven ulan
Stats-Utskottets Memorial N:o 543• 7
några bestämda föreskrifter, i afseende på kostnaden för och beskaffenheten
af omförmälde reparations- och byggnadsarbeten, skola med nit och
sorgfällighet söka bereda all lämplig och ändamålsenlig besparing i de
härtill erforderliga kostnader. Under denna förutsättning och såsom tillägg
till hvad Utskottet i dess Utlåtande N:o 354 Lit. D. redan yttrat, angående
apterandet af merberörde hus lill Riksgälds-Contorets begagnande,
får Utskottet alltså tillstyrka,
att, derest Kongl. Maj:t bifaller Rikets Ständeas hemställan om
Kongl. Sundhets Collegii förflyttande lill Numer-Lotleri-inrättningens
nuvarande egendom, det af bemälde Kongl. Collegium
hittills begagnade och i sådant fall till framtida local för RiksgäldsContoret
bestämda bus, må, på sistnämnde Verks bekostnad,
genom Fullmägliges föranstaltande, iståndsältas och för det afsedda
ändamålet behörigen inredas samt förses, ej mindre med
ett å lämpligt ställe inom detsamma aubiingadt e 1 d fri It Cassahvalf,
än ock, äfven om härtill erforderlig lägenhet icke utan
nybyggnad kan anskaffas, med en serskild uthusbyggnad för
uppläggandet af Contorets ved m. m.j botande alla i följd häraf
ifrågakomrnande arbeten, så vidt omständigheter och förhållanden
lämpligen medgifva, utbjudas å entreprenad och enligt härom
förut afslutade contract utföras.
Stockholm den a5 Maj 1841 •
Stats-Utskottets Utlåtande t N.o 5 j4.
i
N:« 544.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 27 Maj, kl. 9 f. m.
Memorial, med förslag till ytterligare föreskrifter att intagas
i Reglementet för Riksgälds-Contorets framtida förvaltning.
(Rgs Afd.)
I stället för Sjette Afdelningen eller §§. 59^-64 samt Tionde Afdelningen
eller §§. 118—122 af del, vid sisla Riksdag, för Riksgäld —
<dontoret utfärdade Reglemente, får Stats-Ulskotlet, till införande i det n^a
Reglementet för samma Verk, föreslå de stadganden, som härhos varda
till Rikets Sländers granskning öfverlemnade. Dessa stadganden innefatta
egentligen inga andia bestämmelser än deni, som förefinnas i det hittills
gällande Reglementet och den dervid fogade Stat. Utskottet har dock ansi
tt några tillägg till dtsamma erfordras, för att åstadkomma större
bestämdhet och tydlighet i föreskrifterna. Derjemte har en och annan,
efter Utskottets åsigt, nödig eller lämplig rättelse i redactionen blifvit
lagttagen.
Den första bland nu föreslagna §§. är hufvudsakligen af samma
innehåll, som nuvarande Reglementes 5p §. Skiljagtighelen emellan dessa
§§;s lydelse härleder sig endast från några förkortningar i redactionen
samt iagttagandet af en nödig rättelse, i afseende på den i sistnämnde §.
åberopade Författning, hvilken, redan för 3o år tillbaka, upphört att
tillämpas.
2 §. är lika lydande med 63 §. i 1835 års Reglemente.
3 §. motsvarar 64 §•* ur hvilken sista punkten blifvit utesluten,
såsom tillhörande föreskrifterne, angående sättet för ränteriförslagens
upprättande.
Bill. till R. St. Piot. 1840 och 1841, 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3j Häft. 1
Stats Utskottets Memorial, N:o 54 + •
4 §. innehåller enahanda stadganden, sorn hiltills gällande 60
och 61 §§. samt irsla delen af’ 62 §.
5 §. innefattar en efier nu varande Författningar lämpad föreskrift,
rörande det ämne, hvarom återstoden af sistnämnde §.
handlar.
Uti G hvilken motsvarar 118 §. af iS35 års Reglemente, har
tiden för afslutandet af Riksgälds-Contorets Hufvudbok blifvit
närmare bestämd.
Uti 7 §. har jemväl en närmare bestämmelse blifvit meddelad, i
afseende på tiden, då det i \ >o §. af merbeiörde Reglemente
intagna stadgande bör fullgöras.
8 §. innehåller samma föreskrift, som senare mom. i detta Reglementes
14 §•
Uti q §. har Utskottet bibehållit det arfvode, som, enligt 119 §.
jemte den för Riksgälds Contoret utfärdade och Reglementet
bifogade stat, hiltills varit vederbörande tjenstemän tillerkändtj
då hulvudboken inom föreskrifven tid blifvit afslutad.
Enär upprättandet af ifrågavarande Hufvudbok, isynnerhet
till följd af den mängd serskilda conti, som derstädes
måste för innehafvare af byggnads-lån upptagas, under
senare åren blifvit vida mödosammare än förut, och
denna Hufvudbok efter innevarande Riksdag kommer att
erhålla en ännu större vidlyftighet och omfattning, anser
Utskotlet de skäl, som tillförne löranledt detta arfvodes
medgifvande; åtminstone för den närmaste framtiden, hafva
erhållit en ökad vigt.
Uti 10 §. har Utskottet intagit de å Riksgälds-Contotets Stat
förut uppförda arfvoden tili Betjeningen vid Banco- och
Post-verken.
Ur den 122 eller sista §. i hittills gällande Reglemente, hvilken
motsvaras af den bland nu föreslagne stadganden senast upptagne
§., har Utskottet uteslutit 1 :sta punkten, helst stadgandet
i densamma, såsom alltför omfattande, svårligen lä
-
Siats-Utskottets Memorial, No 544-
rer någonsin t unnat, vid Riksgälds-Conlorets förvaltning*,
tvdas och iagttagas efter sin bestämda ordalydelse.
Stockholm den 25 Maj 1841.
Fortsättning af förslaget till Reglemente för Riksgälds-Contoret.
Angående uppbörden och redovisningen af de Riksgälds-Contoret
anvisade inkomster samt utbetalningen af några härmed gemenskap egande
arfvoden.
§■ '•
Uppbörden af allmänna Bevillningen besörjes* hädanefter på samma
sätt som hittills* af den vanliga uppbörds-betjeningen, hvilken för denna
uppbörd är till redovisning förbunden, utan serskild vedergällning. Men
Lands-Kamererare, Kronofogdar och Häradsskrifvare samt andre vederbörande,
hvilka med Bevillnings-taxeringen ega befattning åtnjuta för
sina åligganden i sådant hänseende de arfvoden, som i Bevillnings-förordningen
blifvit dem tillerkända. Likaledes erhålla uppbördsmännen i landsorterne
samt Lands-Conloren de, på grund af Kongl. Kungörelsen den
ji Dec. iSri, dem tillkommande serskilda arfvoden för uppbörden och
redovisningen af den bevillnings-afgift, som för gåfvor och testamenten samt
arfvingar i fjermare skyldskaps-grad tillfallen qvarlåtenskap erlägges.
§• 2.
Öfver hvarje års uppbörd af Allmänna Bevillningen samt Riksgälds-Conlorets
öfriga inkomster, hvilka uti landsorterne levereras, författas
vid Lands-Contoren summariska räkningar, som afslutas och insändas
lill Riksgälds-Contoret inom den tid, Förlattningarne stadga och uti
hvilka Räkningar, Restantier och Balancer från de förra åren jemväl lill
redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar afiemnas äfven från
Stockholms stad inom den tid, som serskildt är bestämd.
§. 3.
I början af hvarje månad insändas från Landt-Ränterien till Riksgälds-Contoret
förslag öfver de, under nästföregångne månad, för nämnde
Contors räkning influtne medel* hvilka förslag ovilkorligen böra vara af
Lands-Contoren till rigtigheten bestyrkta.
4
Stats-Utskottets Mern vial, N.o 544*
§• 4-
De uti Landt-Ränterien, till Riksgälds-Contorets disposition, influtne
uppbörds- och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras
derifrån omedelbarligen till Riksgälds-Contoret; egande Landt-Räntmästarne
att såsom remisslage sig till godo beräkna och i räfcenskaperne afföra
en åtlondedels Q) procent å de summor, hvilka från Landt-Ränterien
till Riksgälds-Contoret ingå ; dock får något remisslage icke beräknas å
medel, som icke, inom den i Författningarne bestämda tid och i föreskrifven
ordning, blifvit från LandL-Ränterien afsönde, eller vid hvilkas redovisning
och leverering de af Riksgälds-Contorets styrelse Landt-Räntmästarne
härom meddelade föreskrifter icke blifvit iagttagna.
§. 5.
För de medel,, sorn för Riksgälds-Contorets räkning influtit, till
följd af Kongl. Kammar-Rättens Öfver-Revisions-departements anmärkningar
eller vederbörande Advocat-Fiscals-Embetens åtgärder, godtgör Contoret,
efter behörig reqvisition, de i Förfaltningarne stadgade obser val ionsoch
indrifnings-arfvoden.
§.. 6.
För hvarje år uppgöres och afslutas en serskild Hufvudbok öfver
Riksgälds-Contorets samtlige tillgångar och skulder samt inkomster och;
utgifter, af hvad namn och beskaffenhet de vara må. Denna Hufvudbok
bör vara afdutad och renskrifven inom den i Juli året efter det, för hvilket
den är uppgjord samt före den i derpåföljande October behörigen
granskad..
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning: för
allmänheten om Riksgälds-Contorets ställning, serskilda, efter det härmed
afsedda ändamål lämpade, utdrag af delta Verks räkenskaper för det nästföregångna
året genom trycket offentliggöras samt jemte allmänna Tidningarne
utdelas..
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-Contoret en ordentlig
liqvidation med Statsverket för det sislförflutna året. Af denna
liqvidation meddelas Kongl. Stats-Contoret tvänne exemplar, hvaraf det
ena, derå Fullmägtige teckna sitt godkännande,, bör derstädes qvarstanna,
§. 8-
Stats-Utskottets Memorial, No 545.
5
samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidationens
godkännande af Kongl. Stats-Contoret, bör till Riksgälds-Contoret återsläiias
för att såsom verification dess Hufvudbok biläggas.
9-
Då Riksgälds-Contorets Hufvudbok inom den i §. 6 stadgade tid
blifvit vederbörligen afslutad oell i fulländadt skick till Commissariatet
aflemnad, utbetalas det för Hufvudbokens upprättande och afslutande
från längre tid tillbaka bestämda serskilda arfvode af Två Hundra
Riksdaler.
§. io.
Likasom hittills må äfven hädanefter årliga arfvoden till ett sammanräknadt
belopp af Tvåhundra Riksdaler tilldelas vederbörande tjenstemän
vid Rikets Ständers Bank samt Kongl. Posl-Contoret i Stockholm,
§. n.
Några tillförne meddelade och emot detta Reglemente stridande
sladganden, angående Riksgälds-Contorets förvaltning och dermed gemenskap
egande ämnen få icke vidare åberopas eller tillämpas.
N:o 545.
Ank. tilt Exp.-Utsk. den 27 Maj, kl. 9 f. ro.
I
Memorial, med förslag till Expectance- och Pensions-stater vid
Riksgälds• Conior et.
(jRgs Afd.)
Sedan Stats-Utskottet, uti dess under N:o 449 afgifne Utlåtande»,
underställt Rikets Ständers pröfning förslag till 113m aflönings-stater för
betjeningen vid Riksgälds-Contoret, så får Utskottet nu, för att jemte dessa
Stats Utskottets Memorial, N:o 545.
stater bifoga?, det nya reglementet för nämnde Verk till Rikets Sländers
granskning och fastställelse öfverlemna förslag tili förnyad Expectance
och pensions-stater vid ej mindre Riksgälds-Contoret, än fördetta GeneralAssistance-Contoret.
Härvid har Utskottet ansett sig böra upplysningsvis
anmäla: att den ena af de å i835 års expectance stat vid RiksgäldsContoret
uppförde arne personer numera aflidit; att deremot icke någon
af Contorets dåvarande pensions-tagare sedermera afgått; att af de flere
under tiden sedan sista Riksdag på detta verks pensions-stat förflyttade
tjenstemän och vaktbeljenter allenast en enda derstädes för närvarande
qvarstår; samt alt Commissarien Eks och Secreteraren Sy kvant enkor nu
blifvit» enligt Rikets Ständers serskildta beslut, i anledning af Utskottens
Utlåtanden N:o 45 och 4^5, på denna stat uppförda.
Vidkommande åter f. d. General Assistance-Contorets Expectanceoch
Pensions-stater, så enär, i likhet med de flesta från Stats-verket utgående
contant;! löner, ifrågavarande expectance-löners och pensioners belopp
hittills blifvit, serskildt för hvarje år, bestämdt efter Riks-markegångs-priset
å den derunder beräknade spanmål; men Rikets Ständer vid
denna Riksdag, i afseende på Statens embets- och tjenstemän, beslutat, alt
för dem, som före den nu fastställda Stats-regleringens vidtagande innehade
löner, under hvilka spanmål är beräknad, denna spanmål intill nästa
Riksdag, då ett nytt medelpris kommer att fastställas, skall godtgöras
efter ett nu bestämdt pris af y R:dr xo sk. tunnan, bar Utskottet,
på grund af alldeles enahanda skäl, som föranledt delta beslut, ansett
sig bora,
hemställa, att detsamma jemväl må, från och med innevarande
år, tillämpas å de från Riksgälds-Contoret till betjeningen
vid f. d. General-Assistance-Contoret utgående expectance-löner
och pensioner, hvarunder spanmål hittills varit
beräknad.
Varande under förutsättning af Rikets Ständers bifall till denna
hemställan de nu föreslagna expectance- och pensions-staterne efter en sådan
beräkningsgrund uppgjorda.
Vid jemnförelse emellan dessa stater och de vid sista Riksdag uk-;
färdade enahanda stater, befinnes, att af den] härå då uppförda personal
derefter afgått 2:ne Cassörer, i Revisor, i Värderingsman, i Vaktmästare
Stats Utskottets Memorial, N'.o 5,j>.
n
J
oell i Kammardräng. Derjemte har den till expectance-lön då berättigade,
men vid Riksgälds-Contoret tjenstgörande Kammarskrifvaren sedermera
erhållit ordinarie tjenstebefattning vid detta Verk, äfvensom den derstädes
då anställde och denna expectance-stat tillhörande kammardräng sedermera
aflidlt. Häremot bar det af Rikets Ständer förre Commissarien Åhman,
enligt Utskottets hemställan i Utlåtandet N:o ^5, tillerkända årliga understöd
nu blifvit å för detta General-Assistauce-Contorets pensions-slat
upptaget.
Stockholm den a5 Maj iS/ji.
Expectance-Stat,
vid
Rikets Stunders Riksgälds-Conior.
Förre Factoren vid Riksgalds-Contorets sedeltryckeri Samuel Rumstedt,
med skyldighet alt, derest någon lämplig befattning vid RiksgäldsContoret
honom uppdrages, densamma bestrida .R:dr sop.
Sgr R:dr 200.
Pensions -Stat.
vid
Bi hels Ständers Riksgälds-Conior.
Idof-,Jägmästarén, Friherre Gripenst jomas efterlemnade dotter
Mariana C. Gripens’jerna .... R:dr 166: 32. —
förre Contorsskrifvaren F. Sandahl . . . . 100: — —
aflidne Notarien vid R'ksgälds-Contoret Fr. Bergmans
omyndige barn . . . . . 100: — —
aflidne Kamererare» vid Riksgälds-Contoret Z, M.
Lundvalls omyndige bani . . . . i5o: — —
förre Kammardrängen dersädes J. Björkman . 225.' — -—■
aflidne t. f. Commissaiien vid Riksgälds-Cöntorets
Credilsedel-vei k Öf ver-Krigs-Commisn» ien Fr.
8
Stats-Utskottets Memorial, IV'o 545.
Lindstedts trenne oförsörjda döttrar, Thilda
Carolina, Ebba Maria och Seri Aurora
Lindstedt, hvardera 5o R:dr . . . . i5o: — —•
förre Commissarien, Kongl. Räntmästaren A. Vou^t i,5oo: — —
aflidne Commissarien och Riddaren D. Eks, enka *
Gabriella Ström . . . . . . a5o'. —- —
aflidne Secreteraren, Protocolls-Secreteraren och Riddaren
C. Sylvans enka Anna Margaritha
Sundblad . ...... . 25o: — —
Summa R;dr 2,g4,: 3a.—
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas, vid innthafvarnes
frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernes utgående
stadgade vilkor upphöra.
F. d. General-Assistance-Contorets Exspectance-Stat.
Under ion
beräknad
Spanmäl*
^ Lön.
Tunnor*
h.:dr
Commissarien J. E- Berg ....
77
66
90Ö
26
Uppbörds-Kamereraren A. Nicodemi . ,
778
36
Boksluts-Kamereraren C. E. Göthström
66
778
36
Kammarskrifvaren Z. Engstedt
35
413
26
Vaktmästaren A. Dannström
23
263
28
„ L. P. Krabbe . .
22
263
28
„ P. N. Wessling
22
263
28
„ J. E. Norström
22
263
28
Kammardrängen E. Lindström
l6
•9°
16
„ P. Blomberg , . ,
l6
190
16
Husdrängen Z. Ihrmark .
»4
163
44
Suuuna j
378 |
4,4 78
24
Dessutom eger t. f. Controllören vid Chartae-Sigillalas Hvitstämplingen
J. F. Gråberg att, sedan hans tjenstgöring och aflöning i så
-
Stais-Utskottets Memorial, N'o 5yj6.
9
dan egenskap upphört, å denna Stat åter uppbära, såsom Revisor vid f.
d. General-Assistance-Coniord ..... R;dr 5ig: 8.
Anmärkning. Skulle någon af ofvanbemälde personer vinna befordran
till lön vid Riksgälds-Contoret eller annat Verk, minskas den för
honom här uppförda expectancelön med ett deremot svarande belopp,
samt indrages helt och hållet, derest den annorstädes erhållna lönen upp,,
går lill lika belopp med expeclancelönem eller densamma öfyerstiger..
F. (1. General'Assistance-Contorets Pensions-Stat.
Under pen-  sion beräk-  nad spanmål;
Pension.
Förre Commissarien C. L. Palm a .
Kammereraren C. Hörner ....
Öfver-Commissarien Al G. Wastenii efter-  lemnade enka . ....
Tunnor.
R:dr
77
66
r5o
008
778
26
36
Summa | 143 J18371 14 |
Här upptages äfven det vid denna Riksdag förre Cpmmissarien vid
nämnde Conior P. J, Åhman lillagde årliga understöd . 3oo^ —- —
N:o 5461
A.nk. till Exp. Utsk. den 27 Maj, kl. 9 f. ur.
Memorial, i anledning af dterremiss d Memorialet N'.o 5ig, med
förslag till en 'vcterings-pr oposition.
(Tigs Afd.)
Till svar å Borgare-Ståndets beslutade återremiss å Siats-Utskottets
under N:o 5rc) afgifna Memorial samt den deruti, med anledning afRiks
Bih,
till R. Si. Prot. 18 fo och 1841. 4 Sami. 1 J/d, 3 Band. 3j Haft. a
IO
Stats-Vtskottets Memorial, N:o Sjj.
Ståndens skil jagtiga beslut, angående elt lån lid Carlscrona Stads Pastorat,
föreslagna proposition för omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, får Utskottet
anmäla, att, sedan Preste-Ståndef, enligt lill Utskottet ankommet Protocolls-Utdrag
af den 12 innevarande månad, förenat sig uti Ridderskapets
och Adelns samt Borgare-Ståndets rörande berörde lån förut lattade
beslut, så är denna fråga numera, genom Irenne Riks-Stånds sammanstämmande
beslut, afgjord; hvadan den föreslagna voterings-propositionen
följagtligen förfallit.
Stockholm den 25 Maj 1841.
N:o 547.
Ank. till Exp.-Utsk. den 27 Maj, kL 9 f. m.
Memorial, i anledning af återremiss å de i Memorialet N:o 494
föreslagna Reglernentariska föreskrifter för Riksgälds-Contorets
framtida förvaltning. (Rgs Afd.j)
Ridderskapet och Adeln har, under den 8 innevarande månad, till
Stats-Utskottet återremitterat det af Utskottet, jemte ofvanberörde Memorial,
afgifua förslag till Pieglementariska föreskrifter, motsvarande i:sla Afdelningen
af det, vid sista Riksdag för Riksgälds-Contoret utfärdade Reglemente;
men som detta Memorial, tillika med dervid fogade förslag, blifvit
samma dag af de trenne öfriga Riks-Stånden godkändt, så anser Utskottet
sig icke kunna, emot 75 §, Riksdags-Ordningen, till vidare behandling
företaga och Rikets Ständers ytterligare pröfning underställa de, i afseende
på ifrågavarande sålunda redan gillade reglernentariska stadganden,
inom förstbemälde Riks-Stånd gjorde framställningar.
Stockholm den 25 Maj 184 r.
STOCKHOL M , Elucns och Granbergs Tryckeri, 1.
Stals-Utskottels Utlåtande,, N:o 548,
1
N:o 548.
Anfc. till Exp. Utsb. den 29 Maj 1841, kl. 12 mida.
Utlåtande, i anledning af äterremiss å Memorialet N:o 463,
angående Statsbrist summan.
(C. A.)
Det af Stats-Utskottet under otvannämnde N:r afgifne Memorial med
framställning, angående resultatet af Statsregleringen samt beräkning afStatsfyllnadssumman
m. m., har af Preste-Slåndet blifvit lagdt till handlingarne,
men af de 3:ne öfrige Riks-Stånden återremitteradl. Dervid har hufvudsakligen
blifvit anfördt: hos Ridderskapet och s,Mein, att, då åtskillige
uti Memorialet uppgifne anslag ännu icke vore af Rikets Ständer definitivt
pröfvade, Utskottet, först sedan en dylik pröfning egt rum, bordt resultatet
af Stats-regleringen anmäla; hos Borgare-Ståndet, alt, då extra-ordinarie
Slatsinkoinsterne ännu icke blifvit, på grund af Bevillnings-Utskottets förslag,
till beloppet bestämde, det af Stats-Utskottet med förevarande Memorial
åsyftade ändamål, att tjena till ledning för beräknande af den summa,
som af Allmänna Bevillningen bör fyllas, icke kunde uppnås, äfvenvensom
att Stats-Utskottet orätt upptagit åtskilliga anslag att utgå ifrån Riksgälds-Contoret,
ehuru Utskottet tillförne beräknat och föreslagit, att de
skulle å Riks-Staten uppföras; samt uti B onde-Ståndet, att, ehuru Rikets
Ständer vid 1828—i83o årens Riksdag förordnade, att en Rotefrihets-afgift
borde från Norr- och Westerbottens Län ingå lill Stats-verket, men i nion
af behofvet hållas Rotehållarne tillhanda, inlet derom vore nämndt uti förevarande
Betänkande, hvadan det yrkats, att, bland utgifterne, ett deremot
svarande belopp måtte upptagas; äfvensom alt Utskottet underlåtit
att bland Slats-verkets inkomster upplaga Rotevacance-afgiften.
I anledning häraf får, hvad först angår anmälan, att åtskillige, enligt
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkanden bifallne
anslag, som Stats-Utskottet förut beräknat till upptagande å RiksStaten,
sedermera ansetts böra ifrån Riksgälds-Conloret utgå, Utskottet anföra,
att, sedan det numera blifvit upplyst, att Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse N:o 229, angående Navigations-skolorne, innehåller, att de derför
beviljade anslag komme att anvisas å nuvarande prde Hufvud-Titeln, dessa
anslag, i öfverensstämmelse dermed, blifvit å Stat upptagne, hvaremot hvad
Bih, till R. St, Pnot, 1840 och 1841, "i Sami, I AJd. 3 Band, 38 Haft, 1
2
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 548.
vidkommer anslagen till Lärare-Seminarier och stipendier för Elever derstädes,
tillsammans .  i5,5oo: —
Skeppsbyggeri-Institut  6,666: 3a.
Ullsorterings-anstaller 2,000: —.
Utskottet, vid de förhållanden, att Crediliv-anslaget för folkundervisningen
är anvisadt å Riksgälds-Contoret, alt Credilivet för Ull-Disconlen jemväl
derifrån utgår, samt att anslagen till Skeppsbyggeri-Institut äro bestämde
för 6 år och således för sådan tid, att de icke lämpligen kunna å RiksStaten
uppföras,
vidhåller sin hemställan, att berörde anslag måtte directe
å Riksgälds-Contoret få anvisas.
Beträffande den af en ledamot uti Bonde-Ståndet gjorde erinran, att
några medel till ersättning åt Rotehållare inom Norr- och Westerbottens
Län för der ingående vacance-afgift, icke blifvit beräknad, får Utskottet
endast fästa uppmärksamhet derå, att föremålet för ifrågavarande Memorial
endast var att uppgifva beloppet af de bestämda anslagen, men ej att ingå
uti någon pröfning af frågor om vissa anslags beviljande, äfvensom att Statssarnt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten behandlat väckt framställning
i nämnde ämne och att vid ärendets slutliga pröfning hos Rikets
Ständer kommer att bestämmas, om och hvad anslag för omförmälde ändamål
skall utgå och hvilket då, såsom hittills skett, lärer varda å RiksgäldsContoret
anvisadt.
Hvad sedan vidkommer den uti Bonde-Ståndet jemväl gjorda anmärkningen,
att Rotevacance-afgiften icke vore upptagen; så får Utskottet endast
erinra, att densamma är uppförd bland Stats-verkets ordinarie inkomster,
hvilkas beräkning långt före detta blifvit af Rikets Ständer fastställd.
Af väckta frågor rörande anslag, tillhörande Ordinarie Stats-regleringen,
äro numera alla afgjorda, med undantag af beloppet af anslaget för
fiskerien, som Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten
tillstyrkt till 3,000 R:dr, sorn af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet
är vordet bifallet, hvaremot Preste- och Borgare-Stånden beviljat 5,000
R:dr, för hvilken' skiljaglighets afgörande voterings-proposition blifvit föreslagen
och godkänd, hvadan votering kommer att ega rum. Emedlertid
har Utskottet ansett sig icke, i afbidan derå, serdeles så nära Riksdagens
förväntade slut, böra fördröja återremissens besvarande och framläggande
af resultatet af Stats-regleringen, med reservation endast af den förändring,
som uppstår, i händelse, vid blifvande votering, det högre anslags-beloppet
för nämnde behof varder fastställdt.
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 548.
3
Då, i följd af Rikets Ständers beslut, att förra Tull-Chartae-Sigillats@-
samt Brän vinsbrännings-Författningarne för detta år fortfara att vara
gällande, de förändrade beräkningarne af de, enligt dessa Författningar, utgående
afgifter, först med nästa år kunna vidtaga, måste beräkningarne öfver
Statsregleringen och den erforderlige Statsfyllnadssumman uppgöras serskildt
för innevarande år och serskildt för liden från nästa års början, hvarvid
äfven iagttages, att, på sätt Rikets Ständer stadgat, den fordna fördelningen
af Riks-Statens Hufvud-Titlar för detta år bibehålies och den
nya först med nästa år vidtager.
I enlighet härmed, blifver med iagttagande af de anslag, som tillkommit
utöfver hvad i förra Memorialet beräknades, samt några obetydliga
jemkningssummor, för att erhålla den ifrån 18/p efter nya fördelningen
vidtagande Riks-Statens Hufvud-Titlar i jemna tal, förhållandet följande:
För år 1841.
U tgifter:
Enligt i:sta llufvud-Titeln ■719,700: — —
a:dra Dito  2,468,579: 26. 11.
3:dje Dito  3,873,609: 39. 4*
4:de Dito  i,315,4^7: — —
5:te Dito
55,245: 16. —
öde Dito  195,376: 45. 4*
7:de Dito
65,000: —• —
8:de Dito  795,731: 22.' 6.
9:de Dito  237,190: 17. 11.
io:de Dito  697,949: 8. —
Allmänna Indragnings-staten 317,040: 16. —
Summa R:dr B:co 10,740,880: — —
Då härifrån dragas Stats-verkets ordinarie inkomster,
med beräkning i rundt tal lill 4>566,38o: — —
återstår att af Beviilnings-medel fyllas 6,174,500: — —
Stats-verkets Extra-Ordinarie inkomster upptagas på följande
sätt:
Sjölulls-medel, beräkning vid 1834—1835 årens
Riksdag 2,950,000
Salu-accis af städerne, enligt Bevillnings-Ut
skoltets
Betänkande N:o 20  11,000
Postmedel, enligt d:o ]N:o 5o ..... 5oo,ooo
4
Stals-Utskoltets UtlåtandeN'.o 548.
Chartas-Sigillalas-medel, enligt beräkning vid
i834—1835 årens Riksdag 357,000
Bränvins-afeift d:o
75o,ooo ,
ö  i 1  4-3ÖS.OOO: — —
då återstoden i,6o6,5oo: — —
utgör Statsfyllnadssumman.
För 1842 och följande åren, intill dess ny Stats-reglering vidtager:
Utgifter.
Enligt i:sta Hufvud-Titeln (Kongl. Hof- och Slotts
slaterne.
)  719,700: — —
a:dra Dito (Justilias-Departementet) .... 689,570: — —
3:dje Dito (Utrikes- dito)  226,65o: — —
4:de Dito (Landtförsvars- dito) 4’1 °ö>5 1 o: — —-
5:te Dito (Sjöförsvars- dito) i,33i,43o: — —
6:te Dito (Civil- dito) 843,700: — —
7:de Dito (Finance- dito) 1,380,770: — —
8:de Dito (Ecclesiastik- dito) 988,880: — —
grcle Dito (Pensions- och Indragnings-staterne) — —
Summa R:dr B:co 10,740,880: — —
Efter afdrag af Stats-verkets Ordinarie inkomster. . . 4>566,38o: — —
återstår, att af Bevillnings-medel fyllas, här ofvan upp
gifne
summa 6,174,000: — —
och då de Extra-Ordinarie inkomsterne beräknas, enligt
Bevillnings-Utskottets godkända Memorial N:o 5o eller:
blifyer Statsfyllnads-summan
i,5o3,5oo: — —
kommande likväl de sålunda uppgifne Slatsfyllnads-summor att, i händelse
det ifrågakomne högre anslaget för fiskerien af 5ooo R:dr skulle varda
fastställdt, öka» med 2000 R:dr årligen.
Serskildt anser sig Utskottet, i anledning af det förhållande, att nu
beräknade Stats-brist-summan så betydligt öfverstiger den vid senaste
Stats-regleringen bestämde, eller 1,145,190 R:dr, böra fästa Rikets Ständers
Stats-TJiskottets Memorial, N;o 548,
5
uppmärksamhet derå, att af de, enligt nya Slats-regleringen, å Riks-Stalen
uppförde anslag, hafva förut utgått
af öfverskotten å Stats-verkets inkomster 2io,i52: i3. i.
hvaruti inräknas den uti förra Memorialet omförmälde ersättning
för under löner inbegripen spanmål,
serskilde fonder, hvaribland den upphörde Passevolance-fonden 229,619:
-
Summa 439,771: i3. 1.
hvilka således icke utgöra någon ny utgift. Och utgöres den skiljagtighet,
som förefinnes emellan beräkningen uti Utskottets förra Memorial och det
nuvarande, dels deraf, att genom de till Navigations-Skolorne anvisade anslags
uppförande å Stat samt någre tillkomne anslag, jemte de vid RiksStatens
uppgörande, för erhållande af runda tal i Hufvud-TitJarnes slutsummor,
upptagne jemknings-belopp, utgifls-summan nu utgör 10,704: 16. 7.
mera, än hvartill den vid förstnämnde Memorials afgifvande kunde beräknas,
dels deraf, att enligt Beviilnings-Utskottets förslag, beräkningen af de
Extra-Ordinarie inkomsterne skulle för år 1841 med 298,000 samt för år
1842 och framgent under nu fastställda Stats-reglering med iq5,ooo R:dr
understiga det belopp, Slats-Utskoltet tillförne, i öfverensstämmelse med
Kongl. Majus Nådiga Proposition 0111 Stats-verkets tillstånd och behof, calcuiationsvis
uppfört.
Slutligen får Utskottet anföra, att, då Rikets Ständer numera pröfvat
Utlåtandena, angående Extra Stats-regleringen och sedan de dithörande
anslag, i afseende hvarå sk i 1 jag t igheterne ännu äro oafgjorde, blifvit definitivt
bestämde, Utskottet kommer att uppgöra serskild beräkning öfver förhållandet
med dispositionen af dertill afsedde tillgångar, hvarvid RiksgäldsContorets
behof för 1841 och 1842 årens utgifter kommer att iagttagas efter
den nu uppgjorda beräkning af Statsfyllnads-summan, någon åtgärd i
anledning af hvad härom uti Memorialet N:o 463 förekommer, nu icke
erfordras.
Stockholm den 27 Maj 184*•
6
Stats-Utskottets Memorial, iV.-o 549.
N:o 549.
Ani;, till Exp. Utsk. d. 29 Maj 1.841, kl. midd.
Memorial, med anmälan om Riks-Ståndens skiljagtiga beslut,
rörande föreslagne voterings-propositioner, angående Handels-
och Sjöfarts fonden.
(V. A.)
Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 523, angående
förslag till voterings-propositioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut, i fråga om Handels- och Sjöfarts-fonden, har Bonde-Ståndet, med
antagande af Utskottets inbjudning, instämt uti Preste-Ståndets redaction
af beslutet, angående underdånig hemställan till Kongl. Maj:t om ConvoijCommissariatets
upplösning, i följd hvaraf den uti lista punkten af berörde
Utlåtande i detta ämne föresiagne voterings-proposition förfallit.
De öfriga voterings-propositionerna, dels angående Handels- och Sjöfarts-afgiftens
belopp, dels i fråga om huru stor andel deraf skall ställas
till Kongl. Majlis Nådiga disposition, hafva blifvit godkände af Borgareoch
Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
ansett dessa propositioner böra förfalla; men då för afgörande af skiljagtigheterna
emellan Riks-Ståndens beslut i berörde omständigheter, efter Utskottets
åsigt, votering bör ega rum, har Utskottet ansett sig för närvarande
icke kunna vidtaga annan åtgärd än att detta förhållande anmäla,
med inbjudning till Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet att de
2:ne öfriga Riks-Ståndens godkännande af voterings-propositionerne biträda,
hvarjemte Utskottet ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
derå, att, då Borgare-Ståndet beslutat, att endast 6? procents afgift
skulle ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition och i fall afgiften blefve
till 10 procent bestämd, 3' procent till Riksgälds-Contoret ingå, samt
Bonde-Ståndet ansett ett ännu mindre anslag böra till utgifterna anvisas,
skulle väl, i händelse afgiften komme att utgöra 10 procent och BorgareStåndets
beslut blefve gällande, ett belopp af circa 100,000 R:dr komma
att ingå till Riksgälds-Contoret och följagtligen minska det belopp, som af
allmän bevillning bör fyllas; men att, enär i händelse de föresiagne voteringarne
icke få anställas, det blifver oafgjordt, huruvida denna tillgång
för Riksgälds-Contoret kan påräknas, Utskottet är urståndsatt att vid beräkningen
af Riksgälds-Contorets behof taga någon sådan tillgång i betragtande,
Stockholm den 27 Maj 1841.
Stats-Utskotlets Utlåtandej N',o 550.
7
N:o 550.
[Ank. till Exp. XJtsk. deu 29 Maj 1841, kl* 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse ,
angående en uppstådd brist i 1840 års anslag till Beväringsmanskapets
vapenöfning ar.
(U. A.)
Sedan Kongl. Majrts och Rikets Krigs-Collegium, uli skrifvelse af
den 23 sistlidne Mars till Kongl. Maj:t i underdånighet inberättat, att,
enligt afslutad räkenskap öfver kostnaderna för Beväringsmanskapets underhåll
under 1840 års mönstringar och mölen, utöfver det härtill i Riksstaten
för samma år uppförda anslag af 80,000 R:dr B:co, erfordrats ett
belopp af 18,065 R:dr 39 sk 8 r:st samma mynt, till ersättande af hvilken
brist, som hufvudsakligen varit föranledd af det exercerade Beväringsmanskapets
betydligt ökade styrka, uppgående för berörde redogörelse-år
till icke mindre än 17,021 man, Corporaler, Trumslagare och Spel deruti
inberäknade, Collegium anhållit, att nödiga medel måtte varda i Nåder anvisade;
så har Kongl. Majit uti Nådig skrifvelse till Ståts-Utskottet af den
12 innevarande Maj (intagen under N:o 112 i första Samlingen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll med öfverlemnande af de från Kongl. KrigsCollegium
insända handlingar, hvarigenom bristens beskaffenhet och tillkomst
i speciella omständigheter utvisas och utredes, velat i Nåder föreslå
Rikets Ständer att, i likhet med hvad i fråga om enahanda för år 1839
uppstådd brist redan egt rum, till Kongl. Majrts och Rikets Stats-Contor
anvisa den summa, stor 18,065 Rrdr 39 sk. 8 rrst Brco, för hvilken KrigsCollegii
Underhålls-afdelning för det närvarande vore skuldsatt och för
hvars betäckande Kongl. Majrt icke egde några tillgångar att disponera.
Då Rikets Ständer, medelst godkännande af Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 401, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition, angående
en uppkommen brist i 1839 års anslag till Beväringsmanskapets vapenöfningar,
beslutat, att, med öfverlemnande till deras näst sammanträdande
Revisorer att yttra sig öfver tillkomsten af den under år 1839 å ifrågavarande
anslag uppstådda brist, berörde brist, uppgående till 22,389 Rrdr
19 sk. 4 rrst Brco, må af öfverskotten å Statsverkets inkomster för berörde
år få godtgöras, och då det skäl, på grund hvaraf nämnde åtgärd blifvit
af Utskottet tillstyrkt, nemligen att den nya Stalsregleringen icke bör
8
Stats-Utskotlets Utlåtande, N\o 550.
belastas med godtgörandet af sådana brister, som uppkommit, i följd af anordningar
utöfver tillgång under den förflutna tiden, måste ega enahanda
tillämpning för år 1840 som för det nästförutgångna året, har Utskottet, i
anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande Nådiga Skrifvelse, ansett sig böra
tillstyrka, att Rikets Ständer, i enlighet med hvad redan,
rörande den år 1839 uppstådda brist å anslaget för Beväringsmanskapets
vapenöfningar, blifvit förordnad!, måtte, i
afseende på den brist, som ytterligare yppats å samma anslag
för år 1840, till ett belopp af 18,065 R:dr 39 sk. 8
r:st B:co, medgifva, att densamma må af öfverskotten å Statsverkets
inkomster för sistberörde år få godtgöras, samt att
till Rikets Ständers Revisorer för samma år måtte öfver
lemnas
att sig yttra öfver bristens tillkomst och redovis
ningen
derför.
Stockholm den 27 Maj 1841.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Siats-Utskottets Utlåtande, JV:o 55/.
i
N:o 55/.
Ank. till Exp.-Utsk. den 29 Maj 1841 > kl. 12 midd.
Utlåtande i anledning af erhållne äterremisser å Utlåtandet
N:o 5o8.
(U. A.)
Stals-Utskottets, under ofvanstående N:o afgifne, Ullålande, i anledning
af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, angående Extra Statsanslag för deri
af Rikets Ständer begärde Lag-Beredning bar, enligt ankomne ProlocollsUtdrag,
blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet; b varemot Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Slåndet beslutat återremittera detsamma
, på grund af forekornme yrkanden, dels att, i enlighet med Herr
Friherre Sprengtportens_, Utlåtandet bifogade reservation, ett serskildt förslagsanslag
af 3ooo R:dr B:co måtte anvisas till bestridande af erforder1
ige tryckningskostnader, dels att anslaget för Lag-Beredningen malte
bestämmas till det belopp af i3,5oo R:dr årligen, hvilket af Stats-Utskoltets
Ulgifls-Afdelning blifvit föreslaget, dels ock slutligen, alt hela
anslaget, måtte anvisas såsom ett förslags-anslag, helst Rikets Ständer
icke borde kunna befara någon misshushållning med medlen, när de bestämt
antalet af de personer, som skola i Beredningen deltaga, och det
kunde förutsättas, att de, som komma alt erhålla delta uppdrag, icke ålaga
sig det för vinstens, utan för sakens skuld.
Vid öfvervägande af de sålunda förekomne anmärkningar, bar
Utskottet icke kunnat lemna ulan uppmärksamhet, alt de kostnader,
som erfordras för tryckning af de förslag, Lag-Beredningen skulle komma
att utarbeta, icke kunna på förband med säkerhet beräknas, och att
således desamma lämpligen böra skiljas från utgifterna till arfvoden,och
Cancellis aflöning samt expenser; i följd hvaraf, och då Utskottet icke
anser sig böra i anledning häraf föreslå någon nedsättning uti det förut
tillstyrkte beloppet af 12000 R:dr Banco årligen, hvilket således
skulle komma att endast lill sistnämnde föremål användas, Utskottet,
under vidblifvande i allt öfrigt af dess förut afgifne Ullålande,
får tillstyrka Rikets Ständer att serskildt anvisa å Riksgälds-Con
Bih.
till R. St. Fröt. 1840 och 1841- 4 Sami. 1 dfd. 3 Bancl. 3g Haft,
2
Stats-Utskottets Utlåtande , N:o 55a.
toret ett förslags-anslag för en gång af 3ooo R:dr Banco, lill
bestridande af tryckningskostnader för den ifrågavarande nya
Lag-Comiteen eller Lag-Beredningen.
Stockholm den 27 Maj 184 *•
Ank. till Exp. Utsk. ilen 39 Maj 1841, kl. ia midd.
N:o 552.
Utlåtande, i anledning af er hällne äterremisser å Stats-Utskottets
Utlåtande, N:o 514*
(J. A.)
Det af Stats-Ulskottet under N:o 514 afgifue Utlåtande, enligt hvilket
Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall till
den af Bruks-Idkaren A. JU. Gjzanders enka och f öfrige sterbhusdelegare
gjorde ansökning om befrielse från ådömd betalningsskyldighet, i
följd af ingången borgen för aflidne Kronofogden B. Carlssons uppbörd,
har af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet blifvit bifallet, men
af Preste- och Borgare-Stånden lill Utskottet återremitteradt; varande
de inom sistbemälde arne Riks-Stånd emot Utlåtandet förekomne anmärkningar
och meddeldte ytterligare upplysningar hufvudsakligen af
följande innehåll: att den af Advocalfiscals-Embelet i Kongl. KammarRätten
anförda och af Utskottet såsom skäl för dess afstyrkande åberopade
uppgift, rörande slerbhusdelegarnes uragtlålenhet att vid arfskifte!
efter Gyzander afsätta ett belopp, motsvarande den på sterbhuset belöpande
hälft i den tecknade borgenssumman, grundade sig på eri origtig
förutsättning, enär nemligen något arfskifte af qvarlåtenskapen efter
Gyzander aldrig blifvit verkstäld, emedan enkan, till följd af mannens
teslamentariska förordnande förblifvit i orubbad besittning af boet eller
den del deraf, som återstått, sedan till skulders liqviderande en stor
del af den lösa egendomen realiserats, äfvensom bemälde enka för egen
och öfriga arfvingars gemensamma räkning fortfarande disponerat fastigheten,
hemmanet Sjuntorp; alt vid sådant förhållande någon afsättning
af ett belopp, motsvarande borgenssumman, icke kunnat vara behöflig
Stats-Utskottets Utlåtande s N:o 552.
3
eller ens komma i fråga, enär den oskiftade och osålda egendomen utgjort
i sig sjelf ett mer än tillräckligt hypolhek för meranäinnde borgenssumma,
samt att först en längre tid efter Gyzanders död och sedan sonen
C. A. Gyzander oell mågen J. C. Osterman måst afstå sina tillgångar
till borgenärers förnöjande, man sett sig nödsakad alt å auction försälja
all den öfriga, af Bruks-Idkaren Gyzander efterlemnade, lösa och
fasta egendom, hvarefter numera ingen annan tillgång till borgensförbindelsens
fullgörande förefunnes, än den uti Utlåtandet oförmälde köpeskillingsfordran,
stor a,3o6 R:dr 32 sk Banco; att hvad vidare anginge
den af Kongl. Kammar-Rätten åberopade omständighet, alt den qvarstad,
hvarmed en del af Gyzanders lösa egendom lill säkerhet för borgenssumman
varit belagd, blifvit af arfvingarne bruten, utan alt vara i
behörig ordniug håfven, så förhölle sig dermed sålunda, att hvarken någon
af bemälde arfvingar eller utredningsmännen i Gyzanders bo haft
kännedom om tillvaron af berörde, ännu under Gyzanders lifstid verkställde
qvarstad, hvilken dessutom syntes hafva af sig sjelf förfallit,
enär vederbörande icke, jemlikt stadgandet uti 8 Cap. 3 §. UlsökningsBalkeri
genast begärt Konungens Befallningshafvandes Utslag eller å nästpåföljde
Ting saken hos domaren angifvit; samt slutligen att, ehuru
det visserligen i allmänhet måste anses betänkligt att bevilja eftergift
af ansvarsskyldighet, i följd af ingången uppbördsborgen, det å andra
sidan ingalunda vore med rättvisa och billighet fullt öfverensstämmande,
alt Gyzanders enka, som genom sin sons och mågs inträffade concurser
blifvit utan eget förvållande bragt i torftighet, nu skulle, i följd
af de öfriga sterbhusdelegarnes obestånd eller medellöshet, nödgas ensam
vidkännas betalningsskyldigheten i och för ifrågavarande borgensförbindelse,
hvilken, utan hennes vetskap eller samtycke, blifvit af hennes
af hennes aflidne man i lifstiden ingången; och har, på grund af
de sålunda förekomne bevekande förhållanden, blifvit af flere Ledamöter
af Preste- och Borgare-Stånden yrkadt, att Bruks-Idkaren Gyzanders
sterbhusdelegare måtte förunnas eftergift af den ena, på dem belöpande,
hälften af merberörde borgenssumma eller den andel, som af medcautionisten
Wedelius arfvingar icke lagligen kan utbekommas, äfvensom
befrielse från skyldigheten alt för samma belopp erlägga förskrifven
ränta.
4 Stats-Utskottets Memorialj iV/o 553.
Utskottet, som i behörigt öfvervägande tagit de inom Preste- och
Borgare-Stånden i ämnet raeddeldte ofvanberörde uppgifter, har likväl
af desamma
icke hemlat anledning alt frånträda, hvad uti det förra, af
2:ne Riks-Stånd godkände, Utlåtandet blifvit an förd t.
Slockholm den 27 Maj 1841.
Reservationer:
Af Herr Biskopen Doctor Hedren: ”Jag reserverar mig emol det
nu fattade beslutet, med vördsamt tillstyrkande, det Rikets Ständer ville,
på de för enkan Gyzander anförde ömmande skäl, äfvensom vid betragtaride
af flere härvid icke nog tydligen utredda rättsfrågor, medgifva
eftergift af den bemälda enka och öfrige sterbhusdelegare ådömde
ersättning, isynnerhet som den uti samma summa beräknade räntan, såsom
af sterbhusdelegarnes åtgärder ingalunda beroende, är icke allenast
obillig, utan äfven rättsvidrig.”
Af Herr Doctor Björkman, Herr Doctor Agrell} Herr Prosten Afzelius
och Herr Schartau_, hvilken sistnämnde ansåg, att för handen
varande ömmande omständigheter innefattade anledning att föreslå eftergift
åtminstone af den upplupna räntan.
Ank, till Exp.-Utsk. den 29 Maj 1841, kl. 12 midd.
N:o 553.
Memorial, angående verkställd omröstning öfver den i Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Memorial,
JS:o 195 upptagne Voterings-proposition.
Sedan Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallit Stals- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens hemställan i Utlåtandet, N:o
135, alt Rikets Ständer mätte uppföra å 9:80 Hufvud-Titeln ett anslag af
3ooo R:dr att ställas lill Kongl. Majrst Nådiga disposition, för att derigenom
befordra fiskeri-näringen inom Riket, men Borgare-Ståndet bestämt
Stats-Utskottets Memorial, N:o 554-
5
samma aaslag till 5ooo R:dr oell delta beslut blifvit efter skedd inbjudning
från sistnämnde Stånd bi träd t af Presle-Slåndet; så bafva bemälde
Utskott hemställt, uti Memorialet N:o ig5, alt denna fråga må genom votering
i Förstärkt Stats-Utskolt afgöras.
Då den i nämnde Memorial föreslagne voterings-propositiou härefter
blifvit af samtlige Riks-Slånden gillad, så bar Förstärkta Slats-Utskottet
denne dag deröfver anställt följande votering:
Den, som bifaller att å g:de Hufvud-Titeln uppföres ett anslag af
3ooo R:dr alt ställas till Kongl. Maj:st Nådiga disposition, för att derigenom
befordra fiskeri-näringen inom Riket, voterar
Ja
Den, det ej vill
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, enligt Preste- och Borgare-Ståndens ofvanberör
de
beslut, ifrågavarande anslag till booo R:dr, att under de i ja-propo
silionen
omförmälda vilkoren användas.
Voteringen bar utvisat 4° Ja oc^ 79 Nej> hvadan nämnde anslag
blifvit bestämdt till 5ooo R:dr.
Slockholm den 28 Maj x841 •
Ant. till Exp.-Uttk. den 29 Maj 1841, tl. 12 midd.
N:o 554.
Memorial, med framställning, angående hinder för ifrågaställd
votering, rörande anslag ä Extra-Stat sregleringen.
Som vid Förstärkta Stals-Ulskollets denna dag utsatte sammanträde,
bland annat för anställande af votering öfver åtskilliga uti Stats-Utskottets
Memorial N:o 522 omförmälde voleringspropositioner, rörande anslag
å Extra-Slalsregleringen, emot berörde votering förekommit den
betänklighet, att Borgare-Ståndets genom Prolocolls-uldrag af den 10
6
Ståts-Utskottets MemorialN:o 555.
dennes, till Ridderskapet oell Adeln samt Preste-Ståndet gjorda inbjudning
att instämma uti förstnärnde Riks-Slånds fattade beslut uti de frågor
som i nämnde propositioner upptagas, ännu icke blifvit af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet pröfvadt, så har votering uti dessa delar
blifvit uppskjuten, hvilket förhållande Förstärkta Stats-Utskollet ansett
sig böra för Riks-Stånden anmäla.
Stockholm den 28 Maj
Ank. till Exp.-Utsk. den ag Maj 184*» kl* 12 raidd.
N:o 555.
Memorial, med öfverlemnande af d,e upprättade Riks-Staternc.
Sedan numera frågorna om de till Ordinarie Statsregleringen hörande
inkomsters beräkning, äfvensom derå anvisade utgifter blifvit slutligen,
afgjorde, får Stats-Utskottet, under åberopande af dess serskildt afgifna
Memorial N:o 548, angående Slatsfyllnadssummans belopp, härmed anmäla,
att Riks-Stater blifvit upprättade, serskildt för innevarande år,
med bibehållande af de fordna Hufvudlillarne samt serskildt för år 1842
och framgent intilldess ny Statsreglering vidtager, i öfverensstämmelse
med den nya fördelning af Hufvud-tillarne, som Rikets Ständer fastställt;
och hemställer Utskottet,
att dessa Stater, försedde med Herr Landt-Marskalkens och Herrar
Talmäns underskrift, måtte till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemnas.
Stockholm den 29 Maj 1841 -
Stats-Utskottets Memorialj N:o 556.
7
Ank. till Exp.-Utsk. den 29 Maj x841 > kl. 12 midd.
N:0 556.
Memorial, med förslag till 'voteringsproposition, i anledning
af skiljagdga beslut öfver JV:o 5og, angående anslag till
aflöning för adjungerade Ledamöter uti Kongl. Götha HofRätt.
Vid pröfning af Stats-Utskottels Utlåtande N:o 509, med svar å återremiss
å Utlåtandet Nio 4-53, angående det af Kongl. Majit i Nåder äskade
anslag till adjungerade Ledamöter uti Kongl. Svea och Götha
Hof-Rälter, hafva Borgare- och Bonde-Stånden vidhållit deras vid sistnämnde
Utlåtandes föredragning lemnade bifall till samma Utlåtande,
hvarigenom berörde anslag afstyrkles, hvaremot Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Slåndet beviljat det af Kongl. Majit äskade extra Statsanslag
af 3,750 Ridr årligen, eller 7-5o R:dr, svarande mot half Asessorslön,
för hvardera af de fem Ledamöter, som måste adjungeras med egna extra
rollar i Kongl. Majlis och Rikets Svea och Götha Hof-Rälter, om arbetet
der, såsom hittills, skall fortgå på 4 Divisioner med 6 Ledamöter å
hvarje Division, hvilket anslag borde utgå från innevarande års början,
intilldess den Statsreglering vidtager, som vid nästa Riksdag blifver
beslutad. Då, vid sådant förhållande, skiljaktigheten hör genom votering
uti Förstärkt Slats-Utskolt afgöras, får Utskottet, för delta ändamål,
föreslå följande proposition:
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet yttrat, anser det af
Kongl. Majit i Nåder fiskade Extra Statsanslag till adjunclions-arfvoden
för fem Ledamöter i Kongl. Svea och Götha Hof-Rätter, icke höra bifallas,
voterar
Ja;
Den det ej vill, Voterar,
Nej;
Vinner Nej, varder, med bifall till högslberörde Nådiga Proposition,
lill sådane arfvoden beviljadt ett extra Statsanslag af 3,750 Ridr årligen,
eller 750 R:dr, svarande mot half Asessorslön, för hvardera af de
8
Stats-Utskottets MemorialN:o 556.
5 Ledamöter, som måste adjungeras med egna Extra rotlar i förrbemälde
Idof-Rätter, om arbetet der, såsom hittills, skall fortgå på \ Divisioner
med 6 Ledamöter å hvarje Division; hvilket Extra anslag utgår ifrån
innevarande års början, intilldess den Statsreglering vidtager, hvilken
vid nästa Riksdag blifver beslutad.
Slockholm den ag Maj 184r
-
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 184*•
Stcits-Utskollcls Memorialj JS.o 55~j.
1
N:o 551.
Ani. til Exp. Utsk. den ig Ma'j i8^t, kl. 6 e. tu.
Ytterligare Memorialj angående bestämmandet af den till bestridande
af Riksgälds-Contoirets utgifter erforderliga allmänna
bevillningssum/na.
(Rgs. Afd.)
Sedan Slats-Ulskottet, uti dess nu afgifna Betänkande N:o 548, närmare
utredt beloppet af den summa, som, för verkställigheten af den vid innevarande
Riksdag fastställda ordinarie Statsreglering, måste fyllas genom,
allmän bevillning; så får Utskottet, med anledning derjemte af Ridderskapels
och Adelns samt Borgare- och Bonde-Ståndens återremisser å Utskottets
Memorial N:o 466, likaledes inför Rikets Ständer å nyo uppgifva den bevillningssumma,
som för fyllandet af Riksgälds-Contoirets behof intill nästa
Riksdag erfordras. Såsom ledning för bestämmandet häraf, hvad beträffar
Riksgälds-Contoirets förvaltnings-kostnader och detta Verks utgifter, i följd
af dess ulgifna förbindelser, samt Rikets Ständers vid föregångna Riksdagar
fattade beslut, får Utskottet åberopa den uti berörde Memorial, sid. 3, 4
derå meddelade beräkning, hvaruti Utskottet icke eger anledning att föreslå
någon förändring. I öfverensstämmelse med denna beräkning, upptages
således äfven nu det för omförmälde utbetalningars bestridande, under åren
i843, i844 och i845, erforderliga belopp af . . R:dr 1,727,502: 41- 9-
Men, i afseende på de af Rikets nu församlade Ständer, lill
utgående från Riksgälds-Contoiret under nyssberörde tidrymd,
anvisade och i samma Memorial, sid. 4, 5 uppräknade
anslagssummor, utgörande tillsammans R:dr 1 io,32o: ,
förekommer, att det häribland upptagna
anslaget till Navigations-skolor af 10,700
R:dr årligen, på sätt Utskottet i först
åberopade Betänkande anmält, nu blifvit
uppfördt å Riks-Statens ryde Hufvud titel;
hvadan detta anslogs för 3:ne år, med . 32,100: — —
då inberäknade belopp afdrages, hvarefter
berörde anslagssummor utgöra endast R:dr 78,220: — —
lith. till R. St. Prot. 1840 eeh tS^t. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band.
Z Stats-Utskottets Memorial, N.o SSj
Transpoit
78,220: — —
Dessutom och enär, till följd af Rikets
Ständers vid extra Stalsregleiingen numera
fattade beslut, de för densamma, enligt
Utskottets derom under N:o 4^5 afgifna
Utlåtande, afsedda tillgångar komma att
vida öfverstiga härå anvisade utbetalningar,
anser Utskottet, alt jemväl åtskilliga
bland de lill) utgående , jemte RiksgäldsContoirets
vanliga utgifter för den kommande
tiden, i Memorialet N:o \66 npptagna
anslag böra hänföras till extra Statsregleringen
och utgå i sammanhang med
öfriga dertill hörande anslagssummor, helst
desamma med en del af dessa antingen
ega ett bestämdt samband eller en likartad
beskaffenhet. Sådana i sistberorde
Memorial uppräknade, och på RiksgäldsContoiret
anvisade, anslag äro:
i:o de till Seminarier, för bildande af
Lärare vid Folkskolorna och till stipendier
för Skol-lärare-elever anslagna summor af
tillsammans i5,5oo R:dr årligen, eller
för 3:ne år ... . Rulr 46,5oo: — —
hvilka anslagssummor skola
utgå för samma tid och på
enahanda sätt , som det
bland extra Statsreglerlngsutgifterne
redan beräknade
årliga anslag af 5o,ooo R:dr
till Folkskolornas befremjande;
2:0
anslaget till inrättandet
af practiska Skeppshyggeri-Institut
6,666 R:dr
32 sk. årligen, och således
foii 3:ne år ..... 20,000: — —
1,727,502: 41. 9.
Transport 6'6,5oo: — —
Sials-Ut skol tels Memorial, N.-o 55~j.
Transport 66,5oo: — — 78,320: — —- 1,727,502: 41* 9*
3:o anslaget till Ullsorterings-anstalter
i Göthebo g
och Malmö 2,000 R:dr ärligen,
och således lör 3:ne år 6,000: — —
Då sammanräknade beloppet
af nu anförda anslag lör
ifrågavarande tidrymd 73,500: — —
äfvenledes afgår från den i Memorialet ————
N:o 465 upptagne summa af 1 10,320 R:dr,
återstå endast . „ R:dr 5,720: — —
eller anslagen lill understöd för rustningsocb
roterings-skyldigheten inom Jemtland
4,ooo R:dr; till befremjande af Skandinaviske
Naturforskarnes sammanträde år
1844» '>000 R-'dr; samt till Garnizonsskolans
i Christianstad ersättning för portpenningarue
derstädes, 720 R:dr.
Deremot tillkomma följande 2:ne, lill
utgående af Riksgälds-Contoiret, nu ytterligare
föreslagna årliga anslags-summor,
nemligen:
1:0 till ersättande af den ifrågaställda
förhöjningen i postskjulslegan, (enligt Statsoch
Ekonomi-Utskottens UtlåtandeN:o
189) • • R:dr i5,ooo: — —
och 2:0 till understöd för
fattigvården i de släder,
der garnizoner äro förlagda,
enligt Stats-Utskottels Utlåtande
N:o 529 .... r0,000: — —
Summa R:dr 25,000: — —
eller för 3:ne år - ...... 75,000: — —
.  80,720: — —
Utgörande alltså de Riksgälds-Contoiret under åren
i843—1843 åliggande utgifter, oberäknadt Statsfyllnadssumman
och extra Statsregleringen tillhörande anslag,
ett sammanräkuadt belopp af * . R:dr 1,808,222: 4i* p*
4
Siats-Ulskollel* Memorial, N.-o 3Sj.
Transport Rdr 1,808,222: 4<- gJuni.
Dd uli Utskottets Betänkanden Knis 5oS oell
55 1 tillstyrkta anslag för Lag-beredningen böra, efter Utskottets
åsigt , utgå af de lör extra Slatsregleringen nu
disponibla tillgångar.
Vidkommande Riksgälds-Contoirels, för bestridande af
omförmälda belopp, uli Utskottets oltaåberopade Memorial
N:o 4^ö, likaledes uppräknade inkomster, uppgående
till en summa af Rdr 282,000: — —
så måste , i afseende på denna inkomstberäkning,
iagttagas de förändringar,som föranledts
af Rikets Ständers, uppå Bevillningsutskottets
förslag, numera fattade beslut,
dels att Tiduingsstämpel-afgilten, sorn StatsUtskotfet
upptagit till ett belopp af9,000
R:dr, skall beräknas till 8,400 R:dr årligen,
dels ock att beräkningen af Kortstämpelafgiften,
hvaraf Riksgälds-Contoirels inkomst
utgjort år i83c> R:dr 3,o56 : 44- 5., samt
år 1840 R:dr 3,364: 18- 3. och hvilken
afgift Stats-Utskottet för framtiden beräknat
till 5,ooo R:dr skall ho\as lill 12,000 R:dr.
I följd af dessa förändrade beräkningar
komma ifrågavarande inkomster för merberörde
3:ne år att ökas med .... ir),20o: — —
Efter afdrag af omförmälde tillgångar 271,200: — —
uppkommer således en brist för Riksgälds
Contoirets
utgifter under denna tidrymd, af . . R:Jr 1,537,022: 4• • g
eller
för hvartdera året af  5 12,340: 45. 11.
hvilken brist måste genom allmän bevillning fyllas. Men med afseende å
de i Memorialet N:o 4^6 uppgifna omständigheter, tror Utskottet, att denna
årliga brislsumma kan, utan all olägenhet, nedsättas till omkring 5oo,ooo R:dr;
och då, jemlikt Utskottets Betänkande N:o 548, den till ordinarie Stalsb.
diofveus fyllande för år 1842 och följande åren erforderliga bevillningssutnma
utgör t,5o3,5oo R:dr, hvartill, efter den sisllidne gårdag i Förstärkta
Stats-Utskottet verkställda omröstning, kommer en tillökning af 2,000 R:dr
i anslaget till fiskeri-näringens befordrande, så att Statsfyllnads-summans
verkliga belopp nu utgör i,5o5,5oo R:dr, bar Utskottet, på det alt bela dea
Slats-Utskotlets Memorialj N-o 558.
5
allmänna bevillningen må kunna till en rund summa fastställas, ansett sig
Lora föreslå,
alt, till fyllande af Riksgälds-Conloirets behof, från och med år
]843 °ch intill nästa Riksdag, ett årligt belopp af Fyrahundranittiofyra
Tusen Femhundra Riksdaler må al Rikets Ständer anslås
och till utgående af allmänna bevillningen för nästkommande och
följande åren anvisas.
I händelse Rikets Ständer godkänna de af Utskottet, för bestämmandet
af be villningens belopp, uppgjorda förnyade beräkningar öfver de, till
fyllande af ej mindre Stats-Vei kets, än Rikcgälds-Contoirets behof, erforderliga
bidrag af ifrågavarande bevillning, kommer densamma att, vid denna
Riksdag, fastställas till ett sammanräknadt belopp af 2,000,000 R:dr,
hvilket med 3o 1,690 R:dr understiger den vid sisla Riksdag bestämda bevillningssumma,
och med mer än 5oo,ooo R:dr denna afgifts, under de senaste
åren till Riksgälds-Contoiret influtna, belopp.
Stockholm den 29 Maj 1841 -
N:o 558.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 Maj 184 * > kl. 6 e. m.
Memorial, angående aflöning för den hos Hemliga Utskottet anställda
betjening.
I öfverensstämmelse med Herr Landtmarskalkens och Herrar Talmäns
genom Stats-Utskottets Ordförande hos Utskottet anmälda förslag, får Utskottet,
efter anställd jemförelse med de arfvode» , som vid förflutna Riksdagar
varit den hos Hemliga Utskottet anställda betjening tillerkänd, hemställa,
att Rikets Ständer, med afseende å det större antal sammanträden,
som delta Utskott, under innevarande Riksdag, halt, måtte tillerkänna
bemälde betjening följande arfvoden i ett för allt, att af
Riksgälds-Contoiret utbetalas, på enahanda sätt, som aflöningen för
de öfriga Utskottens Canzli-personal och vaklbetjening, nemligen:
6 Slals-Utskollels Memorial, N.o 55g.
för Steieleraren Fem! undra Riksdaler,
„ Notarien Trehundra Riksdaler,
„ Canzlisten Tvåhundra Riksdaler, och
„ Vaktmästaren Sextiosex Riksdaler Z2 sk.
Stockholm den 29 Maj 1841.
N:o 559.
Ank. till Exp. Utsk. den 29 Maj 1841, kl. 6 e. m.
Memorial, i anledning af Puks-Ståndens skiljagtiga beslut, i afseende
på det s. k. mindre Creditivet.
(Rgs. Afd.)
Enligt Stats-Utskottet nu lillhandakomna Protocolls-utdrag, hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Slåndet, som bifallit Utskottets Memorial
N:o 454> deruti Utskottet tillstyrkt, alt berörde Crediliv måtte fastställas
till 1,000,000 R:dr, nemligen 5oo,ooo R:dr för Rikets försvar och 5oo,ooo
R:dr för andra högst vigliga och angelägna föremål, ogillat Utskottets hemställan
i Utlåtandet N:o 516, att ifrågavarande Creditiv-summa måtte utgöra
5oo,ooo R:dr, hvaraf den ena hälften eller 25o,ooo R:dr borde under tiden
emellan innevarande och nästkommande Riksdag vara att tillgå för Rikets
försvar samt det återstående beloppet för andra högst vigtiga och angelägna
föremål. Dock hafva bemälde 2.'ne Riks-Stånd dervid uttryckligen förklarat,
att, för den händelse detta Creditiv komme att af Rikets Ständer
bestämmas lill endast 5oo,ooo R:dr, Stånden ingalunda biföllo någon fördelning
deraf emellan de föremål, för hvilka det, enligt 63 §. Regeringsformen,
vore afsedt. Borgare-Ståndet har åter bestämt omförmäblte Creditivsumma
till 5oo,ooo R:dr, men med förklarande, att någon fördelning af
densamma icke komme att fastställas. Deremot har Bonde-Ståndet bifallit,
hvad Utskottet i Utlåtandet N:o 516 tillstyrkt samt följagtligeu godkänt,
ej mindre det deruti föreslagna belopp, än ock delsammas fördelning.
Genom förstnämnde 3:ne Riks-Stånds i delta afseende sammanstämmande
beslut, är således afgjordt, att, derest nu ifrågavarande Creditiv varder
*lutligen faststäldt till ett belopp af 5oo,ooo Rrdrj, någon fördelning deraf
Slals-Ulskottcts Memorial, N.o 55g.
7
emellan de serskilda föremålen icke kommer att af Rikets Ständer bestämmas.
Men, i fråga om Credilivets belopp, hafva åter, på sätt nu ar vordet
anfördt, två Riks-Stånd stannat emot två; och får Utskottet alltså, under
åberopande af Utskottets yttrande i dess under N:o 5i6 afgifna Utlåtande,
härmedelst inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet att förena
sig i Borgare- och Bonde-Ståndens beslut, hvai igenom delta belopp blifvit
bestämdt till 5oo,ooo R:dr. Emedlertid liar Utskottet, för den händelse,
att denna inbjudning icke varder af någotdera Ståndet antagen , ansett sig
nu jemväl böra underställa samtlige Riks-Stånden följande för merbetörde
Crediliv-summas bestämmande genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott
uppg joi da voterings-proposition :
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-Stånden , anser den Credilivsumma,
hvilken, enligt 63 §. Regei ings-Fm men , skall vid denna Riksdag
anslås, för att, på sätt samma §. innehåller, under tiden emellan innevarande
och nästkommande Riksdag vara tillgänglig, då Kongl. Majit till Rikets
försvar, eiler andra högst vigtiga och angelägna ändamål finnér den
oundvikligen nödig, böra utgöra Femhundra Tusen Riksdaler, röstar
Ja;
Den, del ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, är, i öfverensstämmelse med 3:dje punkten i Stats-Ulskottets
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bifallna Memorial N:o
454> den Crediliv-summa, som, enligt åberopade Grundlag,s-§, bör för ofvanberörde
ändamål anslås, af Rikets nu församlade Ständer fastställd till
1,00c,000 R:dr, deraf den ena hälften, elier 5oo,ooo R:dr, bör, under tiden
emellan denna och nästkommande Riksdag vara att tillgå för Rikets försvar,
samt den andra hälften för andra högst vigtiga och angelägna föremål.
Hvad Utskottet i 4;de punkten af Memorialet N:o 454 föreslagit, i afseende
på bestridandet af de å detta Crediliv ifiågakommande utbetalningar,
är af samtlige Riks-Stånden godkändt.
Stockholm den 29 Maj 184»♦
8
Stats-Ulskottcts Utlåtande j N.o 36o.
N:o 560.
Ani. till Exp, Utsi. d. 29 Maj 184.1, 11. i/a 7 e. m.
Utlåtande i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 444.
(U. A.)
Vid föredragning af Ståts-Utskottets Utlåtande Nio 444- * anledning af
Täckte motioner, angående ersättning åt visse Commendanter för sportler,
förlorade, till följd af Kongl. Maj:ls Nådiga Förordning af den 3 Juli 1840,
om prejning från Rikets fästningar af örlogs- och andra fartyg, har samma
Utlåtande blifvit af Bonde-Ståndet bifallet, men af de öfrige trenne RiksSlånden
återremitteradt, på grund af förekomne yttranden , aLt den, genom
upphörandet af fartygs prejning, uppkommande minskning i vederbörande
Commendanters inkomster, endast kunde komma att tillämpas för framtiden,
men deremot icke borde inverka på nuvarande innehafvarnes rätt; ait
rättigheten till uppbärandet af så kallade passpenningar, eller den hufvudsakiigaste
af ifrågavarande inkomst, skall blifvit visse uppräknade Commendanter
tillerkänd genom en Kongl. Föi ordning af den 16 Juli 1761, samt
att Committerade, hvilka haft sig uppdraget att utarbeta förslag lill ändamålsenliga
förändrade föreskrifter, rörande handeln och sjölusLen, un deras
afgifue underdåniga Utlåtande af den i5 Maj 1889, ej vidrört frågan om
sportel-ersätlning till Commendsnterne, icke derföre, att Committerade ansett
desse embetsman vara dertill oberättigade, utan emedan sådafit icke
utgjort föremål för Commillerades yttrande; varande, med afseende härå,
yrkadt, dels att Utskottet mätte hemställa, det Rikets Ständer 1 undeidånigbel
lästa Kongl. Majlis uppmärksamhet på det förekomne förhållandet,
med anhållan det jemte, att Kungl. Majit läcktes aflåta Nådig Proposition i
ämnet, dels att Utskottet måtte närmare utreda, 0111 Corn mendan terne varit
lagligen berättigade till de inkomster, hvaraf de genom larl ysc-pr< juiugarnes
upphörande skulle komma att gå i mistning, dels att till Kongl.
Majlis Nådiga pröfning måtte olver lemnäs all ii I dem på allmänna Indragliings-Staten
anvisa personel ersättning, ait ut;å intill nästa Riksdag, då
Rikets Ständer blifva i tillfälle alt bestämma eli
seende ,
Stat s-Ut skottets Utlåtande, N.-o 56o.
9
seende, dels att nu malte anslås en viss summa årligen, beräknad efter
medium at sisla 5 eller io årens inkomst, samt dels att ett belopp af 5oo
R:dr för hvardera af de ifrågavarande Commendanterne måtte af Rikets
Ständer beviljas.
Härförutan bär af en bland motionärerne, Herr Cedercrona, J.U., Utskottets
uppmärksamhet blifvit fästad derå, alt icke allenast, enligt ett Kongl.
Förordnande af den 3o Augusti 15^6, passpenningars erläggande blifvit påbjudet,
utan äfven, genom 1782 års Sjötulls-Taxa, stadgats, att 2 R:dr borde
betalas i passpenningar för hvarje större eller mindre främmande fartyg,
som aftullades i Stockholm, Dalarö, Norrköping, Nyköping och Åbo; men
som dessa Författningar icke lemna någon upplysning, att de afgifter, sorn.
deruti omförmälas, skulle tillfalla Commendanterne, ulan tverlom desamma
omnämnas, såsom ingående till Kongl. Maj:t och Kronan, samt dessutom
den åberopade Författningen af den 16 Juli 1761 hvarken blifvit Utskottet
delgifven eller kunnat uti Riks-Archivets Registratur igenfinnas, är det ännu
icke ådagalagdt, att de ifrågavarande sportlerne, för hvilkas mistning ersättning
blifvit sökt, varit grundade på laglig rätt, helst Kongl. Majit, vid utfärdandet
af Förordningen den 3 Juli 1840, icke fästat afseende vid den
förlust i inkomst, som genom dess tillämpning skulle komma att tillskyndas
Commendanterne, i följd hvaraf och då frågan sålunda ännu är så outredd,
att ersättningsanspråket icke lämpligen kan blifva föremål för Rikets Ständers
pröfning, Utskottet
icke anser sig kunna tillstyrka Rikets Ständer att anvisa något
anslag i detta afseende.
Dock har Utskottet, enär de på Handels- och Sjöfarts-Fonden, till
Kongl. Majlis disposition ställde medel, redan af förra Ständer blifvit till
Kongl. Majit öfverlemnade att dermed bestrida sådane utgifter, hvilka hafva
gemenskap med handeln och sjöfarten, och således kunnat af Kongl. Majit
anlitas för en sådan ersättning, så vida fråga derom uppstått vid det tillfälle
då Kongl. Majit fattade Dess Nådiga beslut, angående upphörandet af
handelsfartygs prejning från Rikets fästningar, velat tillika
hemställa, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla, att, derest vid närmare pröfning af de anspråk ,
som blifvit af vederbörande Comraendanter väckte, desse tjenstemän
skulle finnas hafva gått i mistning af en dem lagligen tillkommande
inkomst, Kongl. Majit då täcktes af dessa till Kongl.
BHi. till R. St. Prot• 1840 och 1844 Sami. 1 Afd. 3 Band. 40:^e Höft. 2
10
Stats-Utskottets Memorialj N.o 56t.
Maj:ls disposition ställde medel, in till nästa Riksdag tilldela bemälde
Commendanter ersättning, lill det belopp Kongl. Maj:t kunde
i Nåder pröfva skäligt bestämma.
Stockholm den 2g Maj 1841.
Reservation
af Herr Schartau: ”Mot det från Afdelningens förslag afvikande tillägg
i Stats-Uiskotlets Utlåtande, att anvisning göres å Handels- och Sjöfartsfonden,
till ersättande af Commendanternes förlorade sportler, måste jag
reservera mig, emedan jag anser detta tillägg olämpligt derföre, att Kongl.
Maj:t, lill följd af föregående Ständers medgifvande , redan , ehuru under
iagttagande af vissa — likväl icke alltid iagllagne — vilkor, disponerar berörde
fond, och Stats-Utskottets tillstyrkande således kan synas innefatta
ett upplifvande af de enda för disposilionsiätten föreskrifna iagltagelser,
medan, å andra sidan, så väl Stats-Utskoltet sjelft förut tillstyrkt, som
Borgare- och Bonde-Stånden vid denna Riksdag fattat beslut, som åsyfta
icke en utvidgning, utan tverlom en väsendtlig inskränkning i Kongl. Maj:ts
dispositionsrätt öfver den ifrågavarande Cassans medel.’'
Häruti instämde Herr Valley.
N:o 561.
Ank. till Exp. Utsk. d. 29 Maj i84i> kl. 1/3 7 e. n».
Memorial, om anvisande af ersättning till rotehållare vid JVorroch
Westerbottens Fält-Jägare-Corpser för Rotefrihéts-medel
inom Norr- och Westerbottens Län.
Sedan Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, uti Utlåtande
N:o 2o3, angående rotejemkningen inom Norr- och Vesterbottens
Län, yttrat, att frågan om utbetalning ifrån och med år i84o af enahanda
ersättning, motsvarande inom nämnde Län influtne rotefrihets-afgifter, som,
jemlikt Rikets Ständers vid 2:ne nästföregående Riksdagar fattade beslut,
beviljats till rotehållare vid Vesterbottens Fälljägare-Regemente, till lättnad
för deras roteringsskyldighet, skulle af Stats-Utskottet ensamt behandlas;
så har sistnämnde Utskott nu denna fråga företagit; och då, enligt Rikets
Ståts-Utskottets Memorial, N.-o 562.
11
Ständers vid 1828—i83o årens Riksdag fatlade beslut, intaget uti 46 §. af
det vid samma Riksdag för Riksgälds-Contoiret utfäidade Reglemente, till
understöd för stamrotarne vid dåvarande Vesterbottens Regemente, numera
Norr- och Vesterbottens Fältjägare-Corpser, intilldess det nja Rotejpmkningsförslaget
kan binna upprättas, anvisats ett årligt anslag från RiksgäldsContoiret,
motsvarande den rolefi ihets-afgift, som af de ännu icke till ständige
knecktehållet indelte nyhemman och lägenheter erläggas, hvilket anslag,
med afseende å Rotefrihets-afgiftens dåvarande belopp, caicuferades
till omkring 1,600 R:dr, sorn äfven vid sistledne Riksdag beräknades; så
lära nödige medel för dylik ersättning intill nästa Riksdag jemväl böra anvisas.
I följd häraf och då Rotefrihets-afgifterne, efter nu gällande beiäkningsgrund,
på sätt Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
ofvannämnde Betänkande utvisar, åren 1835—t83c) utgjort 1 2,204 Rdr 16 sk.
1 r., eller per medium 2,440 Rdr 4[ sk. 7 r., hemställer Ulskoltet,
alt, till godtgörande af så beskaffadt understöd för stamrotarne vid
Norr- och Vesterbottens Fältjägare-Corpser, som här ofvan förmäles,
för tiden ifrån och med år i84o intill nästa Riksdag,
förslagsvis anvisas 2,400 R:dr årligen, eller för 5 år 12,000 R:dr,
alt afsältas af odisponerade tillgångar för extra Stals*regleringen.
Stockholm den 2g Maj 1841 *
N:o 562.
Ani. till Exp. Utsi. den 3o Maj i84r, kl. 11 f. ns.
Memorial; i anledning af återremiss å det i Memorialet N:o 507
ajlemnade förslag till Reglementariska föreskrifter för Riksgälds-
Contoirets förvaltning.
(Rgs. Afd.)
Till svar å Ridderskapets och Adelns återremiss å det af Stats-Utskoltet,
under N:o 507, afgifna Memorial, med förslag till reglementariska föreskrifter,
motsvarande 8:de Afdelningen af i835 års Reglemente för 'RiksgäldsContoiret*
får Utskottet anmäla, att som detta Memorial, jemte deruti före
-
12
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial> -ZV.-o 563.
slagna reglementariska stadganden, blifvit af de 3:ne öfriga Riks-Stånden
godkända, nemligen af Preste- och Borgare-Stånden, under den 17, samt
af Bonde-Ståndet, under den 22 i denna månad, så anser Utskottet sig icke
kunna, i anledning af berörde återremisser, ingå i något vidare yttrande
angående de således enligt 70 §. Riksdags-Ordningen afgjorda ämnen, hvarom
ifrågavarande föreskrifter handla.
Stockholm den 29 Maj 1841*
N:o 563.
Ank. till Exp. Utsk. den 2 Juni i84q kl. 9 f. m.
Memorial, om inträjfadt hinder för votering} rörande extra Statsreglering.
Sedan Förstärkta Stats-Utskottet denne dag sammanträdt för åtskillige
voteringars anställande, samt, efter det Utskottet befunnits fulltaligt, en votering
försiggått, har vid upprop till 2:ne voteringar, enligt Stats-Ut-kottets
Memorial N:ris 49° och 522, i frågor rörande extra Statsregleringen, inträffat,
att endast 17 af Bonde-Ståndets först tillstädesvarande Ledamöter
qvarslannat och uti voteringarne deltagit, hvadan förrättningen måst afslutas;
hvilket hinder Förstärkta Stats-Utskottet anser sig böra för Riks-Stånden
anmäla.
Stockholm den 1 Juni 184 r.
N:b 564.
Förstärkta Sials-Utskottets Memorial, N.-o S6jf.
13
N:o 564.
Ank. till Exp. Utsk. den 2 Juni 184.1, kl. 9 f. 111.
Memorial, angående verkställd omröstning i anledning af RiksStåndens
skil jagtiga besluty rörande ett ijrågasläldt anslag
för uppbyggande af ett Straff-fängelse efter Pensylvaniaine
t hod en.
Sedan samtlige Riks-Stånden godkänt den uti Stats- , Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Memorial N:o it)4 föreslagna voterings-proposition,
i anledning af Riks-Ståndens skiijagtigu beslut, rörande
ett ifrågasläldt anslag för uppbyggande af ett straff-fän geise efter Pensy Ivaniamelhoden,
har Förstärkta Siats-Utskottet, på sätt 6g §. Regerings-Fortnen
föreskrifver, denne dag anställt votering öfver omförmälde, så lydande voterings-proposition:
Den,
sorn bifaller Utskottens förslag, att ett extra Stats-anslag af
25o,ooo R:dr må ställas under Kongl. Majus Nådiga disposition, att, under
loppet af nästföljande fyra år, successivt utgå till uppbyggande af ett strafffängelse
efter Peil syl vania-methoden , med celler för 3oo å 4°° personer,
samt att Rikets Ständer åt Kongl. Maj:t öfverlemna, alt utse den 011, hvarest
ett sådant fängelse bör uppföras; dock att detsamma bl ifver till byggnad
och inredning afskiljdt från redan befintliga fängelser oell correclionsiurätlningar,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer Utskottens förslag om anslag för ett straff-fängelse
efter Pensylvania-melhoden alt förfalla.
Voteringen bar utfallit med 4^ Ja och 74 Nej; i följd hvaraf, och då
således Nej vunnit, något anslag för ifrågavarande behof icke biil vit
be vil jad t.
Stockholm den 1 Juni 1841 -
Bih. till R. St. Prot. 1S40 och 1841. 4 Sunil. 1 Afd. f Band.
3
Rättelse.
I Stals-Ulskoltets Memorial N:o 546, sid. 9,
står: Öfver-Commissarien A. G.Wastenii efterlemnade enka, i5o tunnor;
bör vara i5o R.dr.
TRYCKT HOS J. A. WALLO EK,
Stats-Utshottets Memorial, N:o 565.
i
N:o 565.
Ank. till Exp. Utsk. den 2 Juni 1841 > kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till den afdelning af RiksgäldsContoirets
Reglemente, som angår detta Verks utgifter5
i följd af ordinarie Stat s-regler in gen.
(Rgs Af cl.)
I
Såsom Fortsättning af de, jemte Stats-Utskottets Memorial N:ris 494
och 497» aflemnade förslag till reglementariska föreskrifter, angående Riksgälds-Contoirets
skulder och fordringar, får Utskottet härmedelst underställa
Rikets Ständers pröfning förslag till början af den afdelning utaf
Reglementet för nämnde Verk, sorn handlar om detsammas utgifter.
Den irsta §:n uti bifogade förslag, hvilken kommer att blifva den
3o:de uti det nya Reglementet, motsvarar förra delen af 14 §• i 1835 års
Reglemente. Den senare delen af sistnämnde §. är upptagen i en serskild,
Rikets Ständers granskning, jemte Memorialet N:o 544» redan underställd
§. Beträffande de i den nu föreslagna §. uppgifna statsfyllnadssummor, så
har Utskottet ansett sig böra upplysningsvis erinra, att skillnaden emellan
dessa summors här upptagna och i Utlåtandet N;o 548 uppgifna belopp
härleder sig från resultatet af den i Memorialet N:o 553 anmälde omröstning
inom Förstärkta Siats-Utskottet.
Den 2:dra och den 3:dje, eller 3t:sta och 3a:dra §§., motsvara hittills
gällande Reglementes 3o, 3i och 3a §§. Uti dessa §§. hafva blifvit
iagttagua de, vid innevarande Riksdag, beslutade förändringar, i afseende
på ej mindre anslagens fördelning under de nya Hufvud-titlarne, än åtskilliga
anslagssummors hänförande till de så kallade förslagsansiagen; i
hvilket sistnämnde hänseende Utskottet får åberopa dess under N:ris 44 >
6t, 64, Litt. H,, 4^7 och 428 afgifne Betänkanden, äfvensom Stats- och
Ekonomi-Utskottens Utlåtanden N:ris 1 , 2 och 8t. Det i förra Reglementets
32 , under titel: ”Indelningsbrister” upptagna förslagsanslag förekom
mer
uti det nu afgifna förslaget under benämning: ”Ersättning till Nämndemän
1 Stora Kopparbergs Län” å 2:dra Hufvud-titeln, samt ”Ersättning
för Gästgifvares friheter” å 6:te Hufvud-titeln. Från de nu uppförda förslagsanslagen
äro uteslutna dels den numera icke ifrågakommande ”coursJBih.
till B. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Jfd. 3 Baad. 41 Häftet. 1
2
Stats-Utskotlets Memorial, 2V.‘o 565.
difFerencen å Minister-statens anslag” dels ock, enligt Utskottets Utlåtande
N:o 31, det i 2g §. af 1835 års Reglemente upptagna anslag till Kongl.
IIof-staliets utfodring. Likaledes liar den 28 § uti nyssberörde Reglemente,
angåeude Riksgäids-Contoirets ersättningsskyldighet, i följd af Riksmarkegångspriset
å spaumålen, blifvit utesluten, enär detta stadgande, genom
Rikets Ständers vid denna Riksdag fattade beslut, förfallit.
33 §• g rundar sig på Rikets Ständers beslut, i anledning af Utskottets
Utlåtanden Ntris 32, 79, ig5 och 3oZp
34 §• innefattar föreskriften om den af Rikets Ständer, genom bifall
till Utskottets Betänkande JN:o 322 , niedgifna utbetalning.
35 §. innehåller det af Rikets Ständer, i anledning af Utskottets
hemställan i Utlåtandet N:o meddelade stadgande.
Uti 36 §. är ett af Utskottet i Utlåtandet N:o 40, sid. 27, tillstyrkt,
och af Rikets Ständer fattadt beslut intaget.
37 § grundar sig på Utskottets Utlåtande N:o 424-
38 §. innehåller föreskrift om den utbetalning, som Utskottet, i dess
under N:o 529 afgifna Utlåtande, föreslagit, och Rikets Ständer numera
jemväl beviljat.
Stockholm den 2 Juni 184 *•
Q.Fortsättning af förslaget till Reglemente för Riks gähls-Contoiret.')
Angående de å Miksgälds-Contoiret anvisade utgifter.
A^ Med ordinarie Stats-regleringen gemenskap egande utbetalningar.
§. 3o.
Till fyllande af den brist, som vid den under denna Riksdag verkställda
reglering af Stats-verkets inkomster och utgifter, uppkommit, och hvilken
blist, enligt 1111 antagna beräkningar, för innevarande år uppgår till
1,6o8,5oo R:drsarat för nästkommande och derefter följande år Lill t,5o5,5oo
R;dr, hafva Rikets Ständer å Riksgälds-Conloiret anvisat häremot svarande
belopp, nemligen En million Sexhundraåttalusen Femhundra Riksdaler för
år 1841 och En million Femhundrafemtusen Femhundra Riksdaler för
livartdera af de kommande åren, intilldess nästa Riksdags Statsreglering vidtager.
Denna Statsfyilnadssumma utbetalas, uppå Kongl. Stats-Contoirets
reqvisitioner, förskottsvis för hvarje år, efter Mars månads ingång;, men
Sfals-Ulskofteta Memorial, N:o 565.
3
dessförinnan får något, förskott härå icke meddelas. Således får, vid den
i Ansvarighets-lagen för Fudmägtige stadgade påföljd, någon andel af 1842
års Statsfyilnadssumtna icke utaf Riksgälds-Contoiret förskjutas före den 1
Mars samma år, o. s. v.
§. 3 r.
I händelse Stats-verkets till Kongl. Stals-Contoiret ingående inkomster
for något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill
dessa inkomster, vid innevarande Riksdag, blifvit af Rikets Ständer beräknade,
bör den sålunda, enligt Rikshufvudboken, uppkomna blist i t i 11-  gängarne för Stats-utgifternes bestridande, Kongl. Stats Contoirel af Riksgälds-Contoiret
ersättas.
§.32.
Dessutom åligger Riksgälds-Contoiret att, derest någon af de, vid
ordinarie Statsregleringen, i egenskap af förslagsanslag, utaf Rikets Ständer
beviljade utgiftssummor skulle, under ett eller annat år, befinnas för dermed
afsedda ändamål otillräcklig, bristen häruti Kongl. Stats-Contoiret
efter årets slut, godtgöra; hvaremot de besparingar, som under andra år
kunna å dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-Contoiret
aflemnas.
Såsom sådane förslagsanslag äro i den nu fastställda Riks-Staten
upptagna;
Under 2: dr a Hufvud-Tit eln.
Ersättningen till vederbörande för de hitintills, under Lagmans- och
Uäradshöfdinge-räntan , inbegripna Tingsgästningspenningar.
Ersättningen lill Nämndemän i stora Kopparbergs Län för förlorad
inkomst genom den så kallade extra gi ufvebjelpens upphörande.
Anslaget till fångars skjuts och underhåll.
Kostnaderne för medico-legalä besigtningar.
Anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för
Juslilias-departemenlet samt derunder hörande Verk och stater.
Dito lill rese- och tractamentskostnad för embets- och tjenstemän
vid dito dito.
4 Stats-Ut skottets Memorial, JV:o 565.
Under B :dje Hufvud-T Hein,
Anslaget lill skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Utrikes-departementet.
Under i:de Ht/fvud- Titeln,
Anslaget till fouragering af värfvade Cavalleriets och Artilleriets
ö O O
hästar.
Dito till Beväringsmanskapets vapenöfningar.
Dito till skrifmaterialier och expenser för Landtförsvars-departementets
Canzli-expedition.
Dito till rese- och tractaments-kostnader för militäre embels- och
tjenstemän; dock endast i deri händelse, att Rikets Ständers vid denna
Riksdag gjorda framställningar, angående förhöjning af Skjutslegan och förändringar
i Rese-Reglementet, varda af Kongl. Maj:t bifallna.
Dito till durchmarchekostnader.
Inqvarteringsersättningen för åtskilliga i Stockholms stad förlagda
Regementen och corpser.
Dito för de i Rikets Öfriga städer förlagda trupper.
Under 5ite Hufvud-'Titeln.
Anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för
Sjöförsvars-deparlementets Canzli-expedition.
Dito till rese- och tractaments-kostnader, dock endast i det, vid
enahanda anslag under 4:^e Hufvud-titeln, uppgifna fall.
Under 6:1 e Hufvud-Titeln,
Ersättningen för Gästgifvares friheter, så vidt den afser den så kallade
extra grufhjelpsersättningen.
Anslaget till utfly ttningshjelp vid laga skiften inom andra orter af
Riket, än Skaraborgs, Malmöhus och Christianstads Län samt Öland.
Dito till odlingshjelp för Krononybyggare.
Dito till ersättning för jordförluster genom canal-anläggningar.
Stats-UtsJcottets Memorial, N:o 565. 5
Dito till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Civildepartementet
samt derunder hörande Verk och stater.
Dito till rese- och tractaments-kostnader för embets- och tjenstemännen
vid dito dito.
Under 7:de Hufvud-Titeln,
Utgifterne för Chartae Sigillatae-papperet och dermed förenade kostnader.
Omkostnaderne vid controlleringen af guld, silfver och tenn.
Anslaget till lyshållning, m. fl. utgifter för Kronans lius i Stockholm.
Remisslage.
Observations- och uppbörds-procenter.
Man talsskri fnings-provision.
Restitutioner.
Ersättningen för städers friheter.
Kostnaderne för transporterandet, m. m., af Stats-verkets koppar
och jern.
Anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för
Finans-departementet samt derunder hörande Verk och stater.
Dito till rese- och tractamens-kostnader för embets- och tjenstemännen
vid dito dito.
Under 8:de Hufvud-Titeln,
Anslaget till Lappmarks Ecclesiastik-verk.
Dito till farsoters och smiltosamma sjukdomars hämmande.
Cours-beräkningen å det i Hamburger Banco utgående belopp af anslaget
till Kongl. Academien för de fria konsterne.
Anslaget till ved och ljus för nämnde Academi och YitterhetsAcademien
samt Bildhuggare-ateliern vid Rännarebanan.
Dito till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Ecclesiastik-departementet
samt derunder hörande Embets-verk.
6
Stats-Utslottets Memorial, N:o 565.
Derjemte är hula det å J/hnä-nna Inilragn ing$-s laten Uppförda belopp
att anse såsom eli förslagsanslag.
§. 33.
Sorn, enligt Rikets Ständers beslut, de, till följd af Stats-Rådets förändrade
organisation, vid denna Riksdag, beviljade ökade och liva löneans!
äg fått utgå äfven under år i8/{0, och således för verkställigheten af
den nu uppgjorda Statsreglering, så bör den härigenom for samma år uppkomna
brist i de å 1835 års Riks-stat för enahanda fötemål uppförda auslagsutnmor,
.Kongl. Stats-Contoiret af Riksgälds-Gontoiret ersättas.
I stället för den, Iliand löneliligångarne för Landshöfdingebeställningarne
i Skaraborgs och Christianstads Län, beräknade ersättning af hemmansegare,
sorn varit dagsverksskyldig under Marieholms och Cathrinebergs
Kungsgårdar, hafva Rikets Ständer, sedan denna dagsverksskyldighet
numera upphört, beviljat en lösen för densamma under tiden från Vårfrudagen
Ar 183q till 1840 års slut, motsvarande anslag af Etltusenfyrahundradenittio
Riksdaler 3o sk. 2 rst., hvilket anslag af Riksgälds-Conloiret,
uppå Kongl. Stats-Gontoirets reqvisiton, utbetalas.
§. 35.
Såsom ersättning för en år i83o utnämnd Häradshöfding i Wermland,
hvilken hittills icke fått uppbära den för dylika tjänster å Stat anslagna
lön, hafva Rikets Ständer beviljat och till utbetalning af RiksgäldsGontoiret
efter Kongl. Stats-Contoirels reqvisition, anvisat en summa af
Sjuhundrafemtio Riksdaler, eller beloppet af berörde lön, beräknad till n5
R:dr årligen, från och med i83i års början till och med slutet afår 1840.
§. 36.
För att, från 1835 års början och intilldess ett deremot svarande belopp
blifvit å Riks-staten uppfördt, ersätta någre Länsmän i Wermland
för den numera, efter verkställd rotering, upphörda inqvartering, som de af
vissa rotefria hemman tillförne åtnjutit, hafva Rikets Ständer å RiksgäldsGontoiret
anvisat ett serskildt anslag, att till Kongl. Stats-Contoiret, uppå
dess reqvisition, med Sexhundrafyratiosex Riksdaler 17 sk. 6 r. utbetalas.
Stats-Utshottets Memorial, JVlo 566.
7
§• 37-
Till Kongl. Maj:ts disposition, i och för aflönandet af adjungerade
ledamöter eller vicarierande tjenstemän uti Kongl. Kammar-Collegium, hafva
Rikets Ständer serskildt för år 1841 anslagit en summa af Ettusensexhundra
Riksdaler, hvilken af Riksgälds-Contoiret utbetalas i den ordning,
Kongl. Maj:t behagar föreskrifva.
§• 38.
Utöfver den å Riks-Staten för samma ändamål anvisade summa,
hafva Rikets Ständer, till understöd för den fattigvård, som för manskap
af värfvade Armeen och Flottan, m. fl., kan erfordras och, enligt Rikets
Ständers nu i underdånighet afgifna förslag till Stadga om fattigvården i
Riket, bör af Staten bekostas, anslagit ett belopp af Tiotusen Riksdaler årligen,
från och med detta år och intill nästa Riksdag; hvilket anslag Kongl.
Maj: t af Riksgälds-Contoiret til i hareda hålles, dock bör hvad häraf för något
år icke kommer att utgå, för Riksgalds-Contoirets andra behof reserveras.
N:o 56Q.
Ank. till Exp. Utsk. den i Juni 18/ji, kl. r e. m.
Memorial, med förslag till reglementarisk a föreskrifter,
i anledning af de Riksgälds-Contoiret ålagda serskilda
utbetalningar.
(Tigs AfdT)
Stals-Utskottet, sorn, redan under Riksdagens lopp, underlättat Fullmäglige
om en och annan af Rikets Ständer å Riksgälds-Contoiret anvisad
utgift, har, sådant oagtadt, ansett Rikets Ständers härom meddelade beslut
jemväl böra, för fullständighetens skull och till kännedom för dem,
som komma att granska Contoirets förvaltning i det nya Reglementet, intagas.
Dock har Utskottet härvid trott sig kunna och böra utesluta, ej:
mindre de Fullmäktige,. i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut,
serskildt meddelade föreskrifter, i afseende på kostnaderne för innevarande
och nästkommande Riksdag, än ock åtskilliga stadgande», rörande utbetalningen
af några i Ruksgälds-Contoirels räkenskaper ba lauce rade summor,
8
Stats-Utshottets Memorial, N:o 566.
äfvensom de Yerkets tjenstemän, m. fl. beviljade ersättningar och gratificationer.
Uti i §. af härhos bifogade förslag till fortsättning af den del utaf
ifrågavarande Reglemente, som bör handla om Riksgälds-Contoirets utgifter,
äro de serskilda föreskrifterne, angående Riksdagskostnadernes utbetalning,
åberopade.
2:dra och 3:dje §§. innehålla Rikets Ständers, enligt Utskottets tillstyrkan
i Utlåtandena N:ris 246 och 34g, fattade beslut, angående lönen
för blifvande Justilife-Ombudsmän samt arfvodet för den i nuvarande Justitiae-Ombudsmans
ställe, adjungerade Ledamot i Kongl. Svea Idof-Rätt.
Då Utskottet förmodar, att det af Rikets Ständer, vid denna Riksdag, meddelade
beslut, angående priset å den under lönerne beräknade spanmål,
jemväl bör tillämpas vid bestämmandet och utbetalningen af aflöningen
för bemälde embetsman, samt den vid hans och Tryckfrihets-Comiteens
Expeditioner anställda betjening, har ett stadgande härom blifvit i den nu
föreslagna 2 §. intaget.
4 §. innefattar Rikets Ständers, i anledning af Utskottets hemställan i
Utlåtandet N:o 44 meddelade beslut.
5 §., som grundar sig på Stats- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande
N:o a5, motsvarar 18 §. i 1835 års Reglemente.
6 §., hvilken motsvarar den iy:de i nyssnämnde Reglemente, har erhållit
en, med afseende å det i Stats- och Ekonomi-Utskottens Utlåtanden
IS:ris 164 och 2o3 utredda förhållande, förtydligad redaction.
Det i 7 §• förekommande stadgande är hemtadt från Stats-Utskottets
ännu icke afgjorda Utlåtande N:o 56i. Skulle Utskottets förslag i berörde
Utlåtande icke varda antaget, kommer denna §. följagtligen att antingen
helt och hållet utgå eller, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut,
förändras.
8 §. grundar sig på Stats-Utskottets af Rikets Ständer bifallna Utlåtande
N:o 125, samt p §. på Utskottets Utlåtanden N:ris 3oo och 356.
10 §. innehåller Rikets Ständers beslut, enligt Utskottets hemställan i
senare delen af Utlåtandet N:o 538.
11 §. innefattar ett på Stats- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o
94 grundadt stadgande.
Uti
St,ats-Utsl'ottets Memorial, N:o 566. q
Uti 12 §, tir föreskrift meddelad om den, hvad anslagets belopp beträffar,
al Rikets Ständer godkända utbetalning, sorn Stats- och EkonomiUtskotten
i Utlåtandet N:o i8c) föreslagit.
Det i 13 §. införda stadgande grundar sig på samma Utskotts Utlåtande
N:o po, äfvensom stadgandet i j4 §• på Stats-Ulskollets Utlåtande
N:o 155.
Uti i5 §. är det af Rikets Ständer, enligt Förstärkta Stats-Utskottets
Memorial N:o 534, fattade beslut intaget.
Föreskriften i 16 §. är liemtad från Stats-Utskottets af Rikets Ständer
godkända Utlåtande N:o öo.
'7 §• grundar sig på Utskottets Utlåtande N:o 156, 18 §. på Ut'å
tandet
]N:o 126, 1 g §. på Utlåtandet N:o 158 och 20 på Utlåtandet
IV:o 431.
Stockholm den 2 Juni 1841.
(^Fortsättning af den afdelning utaf Reglementet för Riksgälds-Contoiret,
som .htmdiar om detta Verks utgifter.)
C) Serskilda, Riksgälds-Contoiret ål agde, utbetalningar.
§. ..
Återstående kostnader och utgifter i och för innevarande Riksdag bestridas
a'f Riksgälds-Contoiret, under iagttagande af Rikets Ständers härom
meddelade och Fullmägtige, genom Stats-Utskottet, serskildt tillkännagifna
föreskrifter.
§. 2.
Den af Rikets Ständer tillförne bestämda aflöning för Rikets Ständers
Justitiae-Ombudsman samt den hos honom och Tryckfrihets-Comiteen
anstälda Canzli- och Vaktbetjening, uLbetalas fortfarande af RiksgäldsContoiret
på enahanda sätt, som hittills, dock med iagttagande:
ad) att den under lönerne beräknade spanmål godtgöres nuvarande
innehafvare af dessa befattningar, från och med detta år och till nästa
Riksdag, med Sju Riksdaler Tio skillingar för hvarje tunna; hvaremot för
dem, som hädanefter tillträda någondera af desamma, denna spanmål ersättes
efter ett pris af Sju Riksdaler tunnan ; och
Mili. till R. St. Prat. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Jfd. 3 Band. 41 Häftet. 2
IO
Stats-Ulskottels Memorial, IV:o 566.
b~) att, efter nuvarande Jnstitiae-Ombudsmans afgång, skall lönen för
detta embete utgå med lika belopp, sorn den Jusiitias-Canzleren uti nu
gällande Stat tillerkände ordinarie löne-inkomst; men derest den till Ju'st
i tise-Om budsman utsedde person förut innebar tjenst på Rikets Stat, eger
han att, jemte bibehållandet af den dermed förenade aflöning, härutöfver
endast uppbära så stort belopp, som, till fyllnad i den för Juslitiae-Ombudsmans-embelet
bestämda lön, möjligen erfordras; hvaremot till den person,
hvilken utses att Justitice-Ombudsmanuens förut innehafvande tjenst
förrätta, skall af Riksgälds-Contoiret ulin talas ett arfvode, som, i fall Justi
tias-Orn budsmannen är Ledamot uli Coliegialt embetsverk med flera a flej—
ningsgrader, bör motsvara hälften af lägsta Ledamots-lönen, men eljest
halfva beloppet af den tjensten åtföljande ordinarie lön.
Till resepennihgar samt skrifmaterialier och öfriga expencer, eger
Justitite-Ombudsmannen att, emot afgifvande redovisning, af RiksgäldsContoiret
förskottsvis utbekomma de för dessa ändamål uti 1810 urs Stat
upptagna lörslags-summor.
§■ 3-
Det, vid sista Riksdag, beviljade arfvode för den person, som, under
den lid, Ilof-Rätts-Rådet C. L. Landin förvaltar Juslitiae-Omhudsmansembetet,
är förordnad alt, i hans ställe, t jenstgöra såsom Ledamot i Kongl.
Svea Hof-Rätt, skall qvartalsvis af Riksgälds-Contoiret utbetalas, efter ett
till Sexhundra Riksdaler årligen ökadt belopp, (ör tiden från och med Juni
månad sistlidet år till samma års slut, samt med Sjuhundrafemtio R:dr
årligen efter denna tid och så länge bemälde Hof-Rätts-Råd fortfar att
vara Rikets Ständers Just i t iae-Qrn budsman.
§• 4-
Till aflöning för Secreteraren vid B inde-Ståndets Canzli-Direction
hafva Rikets Ständer å Riksgälds-Contoiret anvisat ett belopp af Etthundra
Riksdaler årligen, att qvartalsvis utbetalas, sedan denna beställning, efter
dess förre innehufvares, Piotocolls-Secreterareu C. Sjlvans afgång, blifvit
återbesatt.
§.5.
För den händelse, att de af Rikets Ständer nu anjo föreslagna g moder
för en förnyad rotering inora Jemtland varda af Kongl. Majit i Nådår
Stats-Viskottets Memorial, N:o 566.
gillade, hafva Rikets Stander, under vilkor, alt, intilldess den nya roteringen
hinner verkställas, rustnings- och roteriirgs-skyldigheten utgöres
på samma sätt, sorn lör närvarande, bifallit, alt det, vid sisla Riksdag,
till understöd för Rust- och Rotehållarne inom nämnde‘Provins, beviljade
anslag af 4.°°o Rtdr årligen må, uppå Kongl. Stats-Coutoirets reqvisition,
från Riksgälds-Gontoiret utbetalas.
§■ 6.
Det, vid de arne sistförflutna Riksdagarne, till understöd för Rolehåliarne
vid Westerbottens f. d. Fälljägiire-Regemente af Rikets Ständer
beviljade och å Riksgälds-Coriloiret anvisade anslag, motsvarande den under
åi en i boo—1 83 g influtna rotell ihels-afgift af nyhemman inom Norrbottens
och Westerbottens Län, kommer fortfarande att af Riksgälds-Contoiret
tillhandahållas, och skall således, uppå Kongl. Stats-Conloir els reqvisition,
utbetalas med det belopp, sorn ifrågavarande dels till Riksgäldskontoret
och dels till Slats-verket influtna afgift ulgjort.
§■ 7-
Till enahanda understöd för ofvanberaälde Rotehållare, hafva Rikets
Ständer nu dessutom, för tiden från och med år i8/(o och intill nästa
Riksdag, förslagsvis anslagit Tvålusenfyrahundra Riksdaler årligen, eller för
5 år Tolftusen Riksdaler, att, på samma säLt som i nästföreslående §. är
stadgadt, af Riksgälds-Conloiret efter hvarje års slut utbetalas.
§■ 8.
Rikets Ständer hafva medgifvit, att beloppet af den åtskillige Rotehållare
under Calix Gompagni af Westerbottens f. d Fälljägare-Regemente,
enligt hvad Kongl. Kammar-Rätten, genom Utslag af den !2 Tuli 1834»
förklarat, origtigt påförda samt af dem erlagde vacance-afgift, hvilken icke
blifvit inom stadgad praescriptionslid återfordrad, må med Fyraiiotre Riksdaler
5 sk. 4 rsf- af Riksgälds-Contoiret till Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Norrbottens Län utbetalas, för -att emellan bemälde Rotehållare
fördelas.
§• 9-
Då det, i tillförne gällande Bevillnings-förordningar, meddelade
stadgande, angående rolefrihetsbevillnings utgörande för hemman och hem
-
12
Stats-UtsTcottets Memorial, N:o 566.
mansdelar, som, ehuru underkastade rotering, dock åtnjuta frihet derifrån,
rätteligen, enligt Kongl. Brefvet den 21 September 183g, icke bordt å
den egentliga stadsjorden tillämpas, så och enär, på sätt vid denna Riksdag
är vordet styrkt, dylik bevillning blifvit af nedannärmide städer erlagd,
nemligen:
af Gefle, för åren 1820—i834, med ...... Rcdr 1,525: 23. 9.
,, Malmö, för åren 1831—1835, med ....
,, Landskrona, för åren 1831—1834» med • •
„ Ystad, för åren i83i —1835, med .....
,, Lund, för samma år, med ........
,, Hudiksvall, för åren 1818—183/{, med . . .
,, Söderhamn, för åren 1816—1834, med . .
,, Eskilstuna, för år 1831 , med
,, Skanör, för åren 1832—i834, med ....
„ 2,702: 00. —
„ 660: — —
945:
,, 2,2 20:
„ 1,651: 3i. 6.
1,434: 37.—
16: 24.—
324:
eller med tillsammans R:dr 11,4,83: 3. 3.;
hafva Rikets Ständer förklarat dessa städer berättigade att från RiksgäldsContoiret
återbekomma den, för deras egentliga stadsjord erlagda och till
delta Veik influtna samt förut icke serskildt restituerade, andel af omförmälde
rotefrihets-bevilIning, så vida städernes anspråk å utbekommandet
häraf varda, före 1841 års slut, hos Fullmägtige vederbörligen anmälda
samt de för bestämmandet af restitutionei nes belopp erforderliga handlingar
till Fullmägtige ingifna.
§, 10.
Sedan Kongl. Maj:t, under den 16 November 1840, i Nåder förklarat,
att ett fortsatt uttagande af de s. k. klädpenningar, som intill närvarande
till blifvit af Rotehållarne vid Uplands Regemente med Tjugusex
.s k i 1 lingar åtta runstycken för hvarje rote erlagde, varit stridande mot den
af Kongl. Majit och Rikets Ständer Rotehållarne, år 1818, g i foa försäkran;
så hafva Rikets Städer å Riksgähls-Coutoiret anvisat en berörde bidrag för
3:ne år motsvarande summa af Tvåtusen Riksdaler 35 sk., hvilken lill Kongl.
Majits Befallningshafvande i Upsala och Stockholms Län bör utbetalas, för
att, under loppet af en viss, efter den i sådant afseende gällande prasscriptions-författning
lämpad tid, vederbörande Rotehållare tillhandahållas och
med dess derefter återstående outtagna belopp till nämnde Regementes
beklädaads-fond ingå.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 566»
! 3
§• II
Derest
Kongl. Mdj:t skulle, på sätt Rikets Ständer i underdånighet
anhållit, låta, serskildt tor hvarje Regemente eller Corps, samla och trycka
samt, på enahanda sätt sorn andra allmänna Författningar, till vederbörande
embetsmyndigheter och församlingar utdela de ursprungliga knecktecontracten,
äfvensom de Kongl. Fastställelserne å desamma, jemte sedermera
tillkomne förändringar och tillägg, böra de kostnader, som fördetta
ändamål erfordras, af Riksgälds-Conloiiet, efter vederbörlig reqvisition,
godlgöras.
§. 12.
Till bestridande af de ökade utgifter, som kunna föranledas genom
den af Rikets Ständer nu föreslagna förhöjning i postskjutslegan, hafva
Rikets Ständer beviljat ett årligt förslags-anslag af Femtontusen Riksdaler,
att af Riksgälds-Contoiret, uppå Kongl. Öfver-Post-Directeurs-embetets reqvisition,
efter hvarje års slut, utbetalas, intilldess tillgång lill dessa utgifter
kan, genom öfverskott å Post-verkets inkomster, beredas.
§. i3.
Såsom ersättning till Garnizons-skolan i Christianstad för den till
nämnde skola, under namn af portpenningar, utgående afgift, bör, i händelse
dessa portpenningar varda afskaffade, ett deremot svarande anslag af
T vå b und ra fy ra t io Riksdaler årligen utaf Riksgälds-Contoiret i vederbörlig
ordning utbetalas.
§- !4-
Till befremjande af Skandinaviska Naturforskarnes och Läkarnes sammanträde
sistlidet år, äfvensom till befordrande af enahanda, under åren
184» och 1844, inträffande sammanträden, hafva Rikets Ständer anvisat
en summa af Tretusen Riksdaler att, under loppet af nämnde år, till större
eller mindre del för hvartdera året, af Riksgälds-Contoiret utbetalas, uppå
reqvisition af Kongl. Vetenskaps-Academien, som derefter eger att om
dessa medels fördelning och användande för det åsyftade ändamålet förordna.
§. i5.
I betragtande af Hof-Marskalken , m. m., J. A. Leijonm arks , såsom Secreterare
hos Kongl. Tabell-Commissiouen, nedlagda möda och vunna utmärkta
j4
Stats-Utsholtets Memorial, N:o 566.
förljenster om Svenska Tabellverket, hafva Rikets Ständer beviljat honom
en gralification af Tvåtusen Riksdaler, som af Riksgälds-Contoiret
utbetalas.
§• 16.
Såsom rese-underslöd för den person, hvilken af Directionen öfver
den vid stora Råby i Skåne inrättade Räddnings-anstalt för vilseförda och
moraliskt vanvårdade barn utseg att i Hamburg och å andra orter inhemta
kännedom om dervarande, för samma ändamål stiftade, Inrättningar,
hafva Rikets Ständer anslagit en summa af Ettusen Riksdaler, som af Riksgälds-Contoiret
bör hållas bemälde Direction tillhanda, mot vilkor att denne
person, efter återkomsten lill fäderneslandet, genom trycket offentliggör,
hvad han, i afseende på nämnde Inrättningars organisation och de resultat,
som genom dem erhållits, kunnat inhemta.
§• '7*
Såsom liqvid för aflidne Ekonomi-Directeuren P. O. Tausons, i
egenskap af arrendator af Uranienborgs Kungsgård, hos Kongl. Maj:t och
Kronan egande och till Pensions-inrättningen för Skånska städernes embets-
och tjenstemäns énkor och barn öfverlåtna fordran för 168 ^y^dels
byggnadsår, med 29 R:dr 8 sk. för hvarje sådant år, hafva Rikets Ständer
medgifvit, alt en summa af Femhundraåttaliotre Riksdaler 16 sk., eller det
capital, hvarå årliga beloppet af berörde fordran utgör ränta, må emot
det att denna fordran härigenom anses på en gång liqviderad til! nämnde
Välgöretihets-anstalt af Riksgälds-Contoiret utbetalas.
§. .8.
Ehuru sterbhus-delegarne efter Landt-Ränlmästaren i Westerås Lån,
Kongl. Räntmästaren J F. Ahn} som, efter erhållet afsked med pension å
Allmänna Indragnings-staten, den 4 December i83a aflidit, försummat att,
inom den i Författningarne stadgade tid , anmäla sig till utbekommande
af begrafningshjelp efter honom, hafva Rikets Ständer likväl bifallit, att
den begrafningshjelp, hvartill sterbhus-delegarne, utan afseende härå,
kunna finnas berättigade, må dem tillgodokomma och af Riksgälds-Contsiret
utbetalas.
Stats-Ulskotteis Memorial, N:o 5 67,
i5
§• >9-
Rikets Ständer hafva medgifvit, att den af Bredaryds församling i
Jönköpings Län, enligt Kongl. Kammar-Collegii Skattebref af <ien 1 zj Mars
1333, erlagda skal te-köpeskilling för förra Capellans-boslället Rannäs Holstagård,
|:dels mantal, rnå, ulan förändring i hemmanets natur, nämnde
jemte Forssheda och Torskinge församlingar ersättas ocdi af Riksgäids-Contoiret
utbetalas. *
§. 20.
Med anledning af den eldsvåda, som, i början af innevarande år, inträffat
i staden Falkenberg, hafva Rikets Sländer, til! understöd för dervarande
brandskadade, efter Kongl. Majrts Befallningshafvandes disposition,
beviljat och till utbetalning af Riksgälds-Contoiret anvisat en summa af
Fyratusen Riksdaler.
N:o 507.
Ank. till Exp. Ut3k. den 2 Juni 18/J1, kl. 1 e. m.
Memorial, med förslag till reglementarisk a föreskrifter,
angående Itiksgälds-Contoirels inkomster.
(Rgs Afd.)
r §. i den afdelning af Riksgälds-Contoirels nya Reglemente, sorn
Stats-Utskottel nu får till Rikets Sländers granskning öfverlemna, och hvilken
handlar om de till detta Veik anshigne inkomster, innehåller enahanda
stadganden, som 2 och 77 §§. af 1835 års Rgelemente; 2 och 3 §§.
motsvara 33, 3(1, 07 och l\i §§. i sist berörde Reglemente; äfvensom 4> »»
och 6 §y, 38, 3g, 4° o0'1 4l §§• * samma Reglemente. 7 §. innehåller
hufvudsakligen den i 44 §• af nuvarande Reglemente förekommande föreskrift;
dock har densammas redaction blifvit lämpad, dels efter hvad, som
vid öfverskoltens lefvererande i senare tider iagttagits, dels ock efter Rikets
Ständers, i afseende på besparingarnas användande, nu fattade beslut.
De i denna §. tillagda stadganden grunda sig på Uskottets i nedannämmie
i6
Stats- Utskottets Memorial, N:o 567.
Utlåtanden "jorda, och af Rikets Ständer gillade framställningar, nemligen
irsta pnncten på Utlåtandet N:o 42> a:dra och 3:dje puncterne på Utlåtandet
N:o 40, 4;de pnncten pä Utlåtandena N:ris a65'och 3Bi. 8 §. innehåller
ett af Rikets Ständer, genom bifall till Utskottets hemställan i
Utlåtandena N:ris 61 och 317, meddeladt stadgande, q §. innefattar en, på
hvad Utskottet i Betänkandena N:ris 38 och 385 föreslagit grundad, föreskrift.
Uti 10 §. är ett Rikets Ständers, i anledning af Utlåtandet N:o
/p, fattadt beslut intaget. 1 i §. motsvarar den 45;te * nu gällande Reglemente.
13 §. grundar sig på en af Rikets Ständer, i sammanhang med
Estra Stats-regleringen, beslutad underdånig hemställan till Kongl. Maj:t.
13 §. innehåller det till denna Afdelning al Reglementet hörande stadgande,
i anledning af Rikets Ständers beslut, angående Banketts behållna
vinst. Uti 14 §• är samma föreskrift, som förekommer i nu gällande Reglementes
5 l §., införd, endast med den hufvudsakliga förändring, alt uttrycket:
”Riksgälds-Contoirets egna behof’, blifvit utbytt emot ”öfriga Riksgälds-Contoiret
åliggande utgifter’’, enär det förra uttrycket numera synes
destomera oegentligt, som Creditivets hela belopp, vid början af September
månad hvarje år, af Banco-styrelsen insättes på Riksgälds-Contoirets räkning
i Banken; hvarefter detsamma ingår bland Contoirets derstädes innestående
och för alla dess utgifter, med undantag blott af creditsedel-invetdingen
disponibla behållning. Deremot har, genom uteslutandet af orden:
”inflytande medel,” Riksgälds-Contoirets skyldighet att liqvidera de å
Creditivet lyftade summor blifvit förklarad oberoende af den omständigheten,
huruvida de Contoiret anslagna inkomster, vid den bestämda tidpuncten,
till erforderligt belopp influtit eller icke. i5 §. motsvarar den
5a:dra i iS35 års Reglemente, dock med uteslutande af stadgandet om
upplåning emot obligationer, som vid anfordran skola inlösas, hvilket upplåningssätt
Utskottet ansett både olämpligt och för Riksgälds-Contoirets
credit möjligtvis högst äfventyrligt.
Skulle, i anledning af de på Rikets Ständers slutliga pröfning ännu beroende
frågorna, angående lull- och bränvins-bevillningens samt con voy-afgiftens
m. fl. allmänna bidrags ingående till Riksgälds-Contoiret, något beslut härom
vid denna Riksdag komma att fattas, skall Utskottet derefter ofördröjligen
föreslå de häraf föranledda ytterligare stadganden, sorn uti nu ifrågavarande
Afdelning af Reglementet för nämnde Contoir böra intagas.
Stockholm den 2 Juni 1841 •
An
-
Stats-Utslvatlefa Memorial, JV'.o 56 y,
Angående Riksgälds-Contoiret anslagna inkomster och tillgångar.
§• i.
De till Riksgälds-verket hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Rikets Ständer bestämt. Allt
förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 §. Regerings-Formen).
Och må, vid liqviderandet af Riksgälds-Gontoirets fordringar, accord icke,
utan Rikets Ständers serskilda samtycke, medgifvas.
§• a
Återstoden
af den bevillning, som , enligt Rikets Ständers BevillningsFörordning
af den 14 Maj i835, hör utgöras, äfvensom den allmänna bevillning,
hvilken Rikets Ständer vid innevarande Riksdag sig åtagit, lefvereras
till Riksgälds-Contoiret, i den ordning och på det sätt, Författningarne
föreskrifva.
§• 3.
De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade afgifter ingå
likaledes till Riksgälds-Contoiret, hvarest stämplingen af de i hufvudstaden
tillverkade kort samt derstädes utkommande tidningar verkställes och hvarifrån
vederbörande fromma stiftelser sedermera erhålla dem tillerkända
andelar af kortstämplings-afgiften.
§• 4-
Till Riksgälds-Contoiret aflemnas hädanefter , likasom hitintills, de köpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans, äfvensom recognitionsoeh
Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte, varda erlagda.
§• 5.]
Äfvenledes eger Riksgälds-Contoiret att emottaga de auctionsmedel,
hvilka kunna inflyta för Kronan tillhöriga hus i städerne; härifrån likväl
undantagne sådane hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona
nehof eller för förra allmänna Magasins-inrättningens räkning.
Bih. till R. St. Prot. 1840 ock 1841. 4 Sami. 1 A/d. 3 Bandi 41 Häftet. $
Stats-Utskottets Memorial, iV.'o 5 C/.
§. 6.
De medel, sora i föreskrifven ordning lefverera, till följd af anmärkningar
vid räkenskaperne öfver de till Riksgälds-Contoiret ingående
Statsbidrag, m. m., böra jemväl komma detta Verk till godo.
§• 7-
Från Kongl. Stats-Contoiret bör Riksgälds-Conloiret, enligt en för
hvarje år häröfver upprättad serskild liqvid, erhålla dels redan uppkomna,
roen ännu ieke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å
Stats-verkets inkomster, äfvensom behållna och lill framtida behof icke
reserverade besparingar å samma Verks utgifter.
Vid uppgörandet af liqviderne öfver de Riksgälds-C ntoiret för år
r84 i och följande åren tillkommande öfverskott och hespai ingar , hora (oljande
af Rikets Ständer, i sammanhang med Stats-reglenngen, meddelade
beslut iagttagas:
t:o Uppkommande besparingar å det med Fyratiotusenmttiotre Riksdaler
p sk. i r. au okade anslaget till förbättring af Lätistnäoneti* Inner
skola,, intilldess regleringen af Länsmans!jenslorne i Riket hunnit tillviigabringas
och lonetillökningarne lill vederbörande anvisas, utan alt med Sjette
(fl”, d. Andra) Hufvud-litelns öfriga besparingsmedel sammanblandas, till Riksgäld
s-Gonton et a flem nas.
2:0 Utaf den för Kongl.. SundUets-Collegii Ordförande nu anslagna
lön bör, intilldess, eller nuvarande Ord lorand eris afgång, detta embete
varder å nyo tillsatt, ett belopp al Tvålusenållalinlem Riksdaler 02 sk. ärligen
innehållas och, i likhet med öfverskolteu å Stats-vei kels 'inkomster,
till Riksgälds-Conloiret ingå.
3:o De, vid denna Riksdag, för ytterligare 8 estra Provincial-Läkarc
beviljade ari voden af 2.00 R:dr för hvaidera, eller tillsammans Tvåtusen
Riksdaler, komma icke alt utgå loir, än Kongl. Majit, elter vedet burandes
hörande, varit i tillfälle pröfva, hvarest tillökning i Läkaines antal ar
mest behöflig; utan bör emedlertid beloppet häraf, uti liqviderne mellan
Kongl. Slats-Conloiret och Riksgalds-Contoiiel, sistnämnde Verk Ltllgodoloras.
Stats^Utslcoitets Memorial, N:o 56y.
4:o Derest Apothekare-Soeieteten ieke kan eller vill uppfylla de af
Rikets Ständer stadgade vilkor för ett å allmänna Indragnings-stalen nu
uppförd t ärligt anslag af Ettlusen Riksdaler till understöd för Pharmaceut
tis*a Läro-anstalten i Stockholm, skall detta anslag genast till RiksgäldsContoiret
indragas.
5- 8.
Jemte det Rikets Ständer å den nu fastställda Riks-staten uppfört
det anslag af Fjortonlusen Riksdaler årligen, som hittills utaf ManufacturDiscontens
öfverskottsmedel utgått till Technologiska Institutet, hafva
Rikets Ständer beslutit, att den under Kongl. Commerce-Collegii förvaltning
ställda Manufactur-lånefondens behållning i årliga vinstmedel, efter
afdrag af alla omkostnader i och för lånerörelsen samt inträffade förluster ,
O 7
hvarje år skall lill Riksgälds-Contoiret inlefvereras; börande föl jagt! igen
berörde fonds, enligt upprättadt bokslut, behållna vinst för innevarande
och kommande år till Riksgälds-Contoiret, under det näst påföljande årets
lopp, a flem nas.
§• .9•
I sammanhang med det, vid innevarande Riksdag, fattade beslut,
angående Kongl. Numer-Lotteri-inrätt ningens upphörande, hafva - Rikets
Stander förordnat, att, vid denna inrättnings upplösning, ej allenast den
der befintliga så kallade Brudgåfvofond, utan äfven alla Nuiner-Lotteriets
öfriga tillgångar böra aflemnas till Riksgälds-Contoiret, hvarifrån de brudgåfVor,
som dessförinnan blifvit beviljade, men ännu icke uttagna, sedermera
skola i föreskrifven ordning utbetalas. Likaledes skall RiksgäldsContoiret
då öfvertaga vården och dispositionen af Lotteri-inrättningens
lius. intilldess det i §. omförmälda beslut i afseende på detsammas begagnande
kan bringas till verkställighet; hvarförutan de inrättningen tillhöriga
elfecter och inventarier, hvilka icke genom Directionens försorg
vania försålda, böra till Riksgälds-Contoiret öfverleinnas, för alt af detta
Verk värdas och disponeras.
§. 10.
Enligt Rikets Ständers redan vid 18123 års Riksdag fattade och nu
hos Kongl. Majit å nvo i underdånighet anmälda beslut, bör Kongl. f. d,
Catizli-sLyrelsens så kallade liand-cassa, hvilken i senare tider varit
20
Stats-Utshottets Memorial, JV'.o 567,
ställd under dåvarande Hof-Canzlerens och Stats-Secreterarens för Ecclesiastik-ärendena
förvaltning, till Riksgälds-Contoiret öfverlemnas.
Det belopp, som ännu återstår af Tackjernsbergslagens utaf Stats-verket
erhållna lån, varder i den mon detsamma till Kongl. Stals-Contoiret
inflyter, Rikgälds-Contoiret godlgjordt.
Derest, efter anställd ny undersökning, angående utförbarheten af
den påbörjade vattenledningen lill Carlskrona, detta företag skulle komma
att öfvergifvas, och sedan utröndt blifvit, att de härtill redan uppköpta
jernrör icke kunna till allmänna byggnader användas, bör, på sätt Rikets
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, den, genom dessa jernrörs,
äfvensom andra upphandlade materialiers, försäljning, uppkommande
tillgäng aflemnas till Riksgälds-Contoiret, för att framdeles kunna tagas i
beräkning för anläggandet af en vatten-cistern vid nämnde stad.
Utaf Rikets Ständers Banks, enligt samma Verks Hufvudbok för år
tS3cp behållna vinst och capitaf-öfverskott utöfver grundfonden, tillkommer
Riksgälds-Contoiret ett belopp af Två millioner Trehundraelfvatusentvåhundrasexlon
Riksdaler /ji sk. 5 r., hvaraf Banken årligen, från och
med innevarande år 1841. utbetalar en femtedel, eller Fyrahundrasevliotvåtusentvåbundrafyraliotre
Riksdaler 17 sk. io?:dels r.
öfriga Riksgälds-Contoiret åliggande utgifter, eger detta Verk att, från den
1 September det etta året till den sista Juni det nästföljande, begagna ett
räntefritt Credit!v å Rikets Ständers Bank till ett belopp af högst En
million Riksdaler; börande alltid de å detta Creditiv lyltade medel ovilkorligen
sistnämnde dag vara Banken godlgjorda.
11.
/
För likviderandet af Statsfyllnadssumman och för bestridandet af
Stais-Utskotlets Utlåtande, .N:o 568.
Då Bankens ställning det fordrar, må berörde Creditiv af Bancofullmägtige
uppsägas, dock ej förr än i sista rummet och sedan andra utvägar
blifvit begagnade. Sådan uppsägning leder tili den påföljd, att Creditivet
månadtligen till den sista derpåföljande Juni indrages tili så stor
andel, som motsvarar antalet af de för Crediliv-rältighetens begagnande
till samma dag återstående fulla månader.
§. 15.
I händelse sådant för verkställandet af Riksgälds-Contoirets förestående
utbetalningar finnes oundgängligen nödvändigt, ega Fullmägtige att
upplåna härtill erforderlige medel emot detta Verks obligationer, som skola
lyda å Svenskt mynt och vara ställda till inlösen, antingen efter föregången
uppsägning, eller efter viss bestämd förfallotid, hvilken senare dock
icke får bestämmas utöfver Tio år från obligationernes utgifningsda-g. Härvid
skola Fullmägtige företrädesvis söka begagna det af ofvanberörde lånesätt,
hvarigenom den lägsta räntan beredes; och får denna icke i något
fall öfverstiga Fem procent, eiler rabatt å obligationernas capitalbelopp
medgifvas.
N:o 588.
Ant. till Exp. Utsi. den 3 Juni i&jr, kl. 12 mida.
Utlåtande, i anledning af Prof essoren G eyer 3 motion
örn anslag till Riks-Archivets Tjenstemän,
(U. A.)
Uti en inom Preste-Ständet, under åberopande af 56 §. Riksdagsordningen,
väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion, bar Professoren
Geyer anfört: att, sedan Kongl. Maj:t, i Dess Kådiga Proposition
em Statsverkets tillstånd och behof, med afseende å nödvändigheten, att
Riks-Archivets tjenstemän fördelas på två afdelningar, en för den dagliga
tjenstgöringen och en för den historiska forskningen, föreslagit, att till
aflöningar och arfvoden måtte för Riks-Archivets Stat beviljas en åi lig till
-
.Stats-Utslcottets Utlåtande, JV:o 568.
ökning af 2,5oo R:dr, samt Rikets Ständer, under instämmande i den åsigt,
alt bemälde tjenstemanna-persorial bör sättas på två afdelningar, likväl
ansett frågan örn löne-anslag helt och hållet underordnad den om beredandet
af en tjenlig och rymlig local för handlingarnes säkra förvarande,
hvadan Rikets Ständer yttrat, att de, då den senare frågan om en ny
local för Riks-Archi vet förekommer till slutligt afgörande, skola i förnyadt
öfvervägande taga den om medels anvisande till en möjligen erforderlig
tillökning i anslaget för tjensiemännens aflöning, samt derefter sitt beslut,
rörande båda dessa frågor', hos Kongl. Majit i ett sammanhang anmäla; så
hafva Rikets Ständer numera enhälligt bifallit Stats-Utskottets förslag i Utlåtandet
N;o 435, Litt. D., angående upplåtelse af Riksgälds-Contoirets hus
till inrymmande al iRiks-Archivets samt Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academiens
samlingar, samt för husets inredning för nämnda ändamål
anslagit nödige medel; på grund hvaraf motionären, enär sålunda
den tidpunkt kunde sägas vara inne, då löftet alt taga ett förökadt löneanslag
för Arcbivets tjenstemän i förnyadt öfvervägande borde träda i
uppfyllelse, hemställt: att det i Kongl. Majds 'Proposition föreslagneanslag
för sagde ändamål mätte beviljas, på det, i den händelse Kongl. Majt,
såsom man hoppas, gifver Sitt höga bifall till den föreslagna regleringen
al localen, medel för löneregleringen inom Archivet ej måtte saknas.
fl anledning häraf får Utskottet, jemte erinran derom, att, då Rikets
Ständer beslölo att framdeles i förnyadt öfvervägande taga den väckte frågan
om löne-lillökning för Riks-Archivets tjenstemän, ett al Rikets Ständer
godkändt förslag till beredande af ny local för Riks-Archi vet, medelst upplåtande
lill dess begagnande af Kongl. Sundhets-Collegii hus, tillika redan
var till Kongl. Majit ingånget, men att detta förslag, i anseende till den
vid besigtning utrönte mindre lämpligheten af detta hus lill inrymmande
af Riis-Archivets handlingar, sedermera förfallit, nu fasta uppmärksamheten
dervid, att det sedermera i Utlåtandet Nio 354. Litt. D., afgifne och
i Utlåtandet N:o 435, Litt. D., hufvudsakligen vidhå 11 ne förslag, att lill
Riks-Archivets inrvmmande upplåta det hus, som för närvarande af Rikets
Ständers Riksgälds-Contoir innehafves, icke förr än i sammanhang med öfrige
rörande den extra Stats-regleringen fattade beslut, kommer att hos Kongl,
Majit i underdånighet anmälas, samt alt, jemlikt hvad Utskottet, äfven i
sistnämnde af Rikets Ständer godkände Utlåtande yttrat, frågan om tillökad
aflöning för Riks-Archivets tjenstemän icke lämpligen kan å nyo till pröfning
upptagas, innan det sig visat, huruvida den ifrågasatte flyttningen
Stats-Utshottets Utlåtande, N.o' 56 g. a3
kan komma till? verkställighet eller ej, hvilket åter ytterst beror af Kongl.
Majlis beslut, rörande det derom väckte förslag; och har Utskottet, på
grund häraf,
ansett sig icke kunna, i anledning af Professor Geyers motion,.
Rikets Ständer någon åtgärd tillstyrka.
Stockholm den 2 Juni 1841.
N:o 569.
Ank. till Exp.-Utsk. deo'3 Juni 1841 , kl. 12‘midd.'
Utlåtande, i anledning af Herr Biskop Agardh» motion,
angående rum uti Mikels Ständers htts för Nordiske
Nät ur for sk ar ne vid deras, nästkommande är, inträffande
sammanträde i Stockholm.
Uti en inom Preste-Slåndet väckt och till Stats-Utskotlet remitterad
motion, har Herr Biskopen, Doctor Agardh, med afseende derå, att det
för Nordiske Naturfotskarne nästkommande år inträffande sammanträde
kommer att hållas i Slockholm, hemställt, att de rum, som finnas i Rikets
Ständers hus, mätte upplåtas till disposition af bemälde Naturforskare,,
helst desse rum . for deras arbete på serskilde sectioner, voro mera än
någon annan local lämplige.
Då Rikets Ständer, på grund af väckte motioner, redan till omkostningars
bestridande vid ifrågavarande sammanträden beviljat Stats-anslag,
anser Utskottet Rikets Ständer jemväl böra till befrämjande af bemälde
Naturforskares nästa år förestående sammankomst, på sätt nu är vordet
föreslaget,
medgifva, att för ändamålet erforderliga och härtill disponibla
rum och lägenheter i Rikets Ständers hus må, derest
icke Riksdag vid samma tid inträffar, kostnadsfritt upplåtas
till begagnande af Nordiske Naturforskarne under deras sammanträde
här i Stockholm nästkommande år.
Slockholm den 2 Juni 184 * *
STOCKHOLM, Kongl. Ordens -Boktryckeriet, 184 f.
Förstärkta. Stats-Utskottets Memorial, If.o Sjöt,
l
N:o 570.
Arik. lill Exp. Utsk. den 3 Juni tSrft kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkstäld omröstning öfver åtskilliga uti
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 522, omjörmälda voteringspropositioner,
i afseende ä Riks-Ståndens beslut, rörande Extra
Stats Regleringen.
Sedan, vid pröfning af Stats-Utskottets Memorial N:o 490, med förslag till
sammanjemkning eller votering, i anledning af Riks-Ståndens skiljngtiga beslut,
i fråga om Extra Slats-regleringen, åtskilliga punkter blifvit återremitterade,
samt, till följd häraf, Utskottet under Nso 522 afgifvit förnyad t Utlåtande
1 dessa ämnen, så oell efter det, enligt ankomne Protocolls-utdrag, sistnämnde
Utlåtande, blifvit godkändt af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och
Borgare-Stånden, med undantag af hvad detsamma angår 8:de punkten uti
Memorialet N:o 490, som endast blifvit gillad af de 2:ne förstnämnde Stånden,
af hvilka likväl Ridderskapet och Adeln uppå inbjudning instämt i Borgare-Ståndets
beslut, äfvensom Memorialet är vordet afgjordt af Bonde-Ståndet,
som dock ogillat ofvanberörde propositioner, utom dem, hvilka, i afseende
å 20 punkten uti Memorialet N:o 490, blifvit uti Utlåtandet N:o 522 föreslagna,
bar Förstärkta Stats-Ulskottet denna dag, på sätt 69 §. RegeringsForincn
föreskrifver, i afseende på de uti Utlåtandet N:o 522 omförmälde
voterings-propositioner, med undantag endast af den uti åberopade 8:de punkten
upptagna, anställt omröstning i följande ordning:
rista kvoteringen:
enligt Usta punkten.
Den, som bifaller Stats-Utskoltets tillstyrkan, att Extra Stats-anslaget
för gevärs-tillveikningen bestämmes till 62,500 R:dr årligen, att under 4 år
utgå med 250,000 R:dr voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Bih. lill R, St. Proi 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Äfd. 3 Band. 4* Hit fl, 1
,3
Förstärkta Stats-Vtskoltets Memorial, N.-o Syo.
"Vilner Nej, bestämmes berörde anslag till 84,000 B:dr årligen, att i 4
år utgå med tillhopa 336,000 R:dr.
Voteringen har utfallit med 65 Ja och 54 Nej; och som följagtligen Ja
vunnit, har Utskottets förslag blifvit bifallet.
2:dra Voteringen:
enligt 6:te punkten.
Den, som bifaller Stals-Utskotlets hemställan, att för Dockbyggnaden i
Carlscrona anvisas ett extra anslag af 133,333 R:dr 16 sk., att med 33,333
R.dr 16 sk. årligen utgå under loppet af 4 år, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes anslaget till 66,666 R:dr 32 sk. eller 16,666 R:dr
32 sk. årligen,
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 60 Ja och 59 Nej;
och då således Ja vunnit, har Utskottets hemställan blifvit gillad.
3:dje Voteringen:
enligt 9:de punkten.
Den, som bifaller Stats-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
godkände, tillstyrkan, att Rikets Ständer för rese- och undersöknings-kostnader
samt expenser vid den ifrågasatte nya Styrelsen för allmänna
arbeten, ställa till Kongl. Maj:ls disposition en summa af 6,666 R:dr 32
sk. Banco årligen intill nästa Riksdag, eller, för 4 år beräknadt, 26,666 R:dr
32 sk., voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
, Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-SLåndets beslut, att, för rese- och
undersöknings-kostnader samt expenser i följd af allmänna arbeten, ställas till
Kongl. Maj:ts disposition en summa af 6,000 R:dr årligen under 4 år, eliev
tillsammans 24,000 R:dr.
Som voteringen utfallit med 52 Ja och 67 Nej, samt således Nej vunnit,
är Borgare-Ståndets uti contra-propositionen intagna beslut godkändt.
Förstärkta Ståts-Utskottets Memorial, N;0 5yo.
3
41 de Voteringen:
enligt 12:te punkten.
Den, som bifaller, att 600,000 R:dr må i Riksgälds-Contoiret afsältas;
för att under 15 års tid, med upplöpande räntor, användas till 50,000 R:drs
årlig utbetalning för ombyggnad af Strömsholms canal- och slussverk, med
iagttagandc af de utaf Stats-Utskoltet i Utlåtandet N:o 435 föreslagne grinn
der för medlens förräntande, äfvensom de uppgifne vilkor för erhållandet af
desamma, hvarom i berörde Utlåtande, pag. 25—27, omförraäles under
l:o—8:o, med det af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Stålidet beslutade
tillägg: (9:o att en af Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-Conloir utsedd
person kommer att såsom ledamot deltaga i Bolagets Direction, från och
med dagen för utbetalandet af det allmänna anslaget, och intilldes att canal-
och slussverket blifvit färdigbygdt, samt att ett på enahanda sätt utsedt
Ombud deltager i den årliga revisionen af canal verkets räkenskaper; börande
berättelse om arbetets fortgång m. m. hvarje år af Directionen till Kongl.
Maj:t i underdånighet ingifvas och derefter med olliciella Tidningen allmänheten
meddelas) voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, anvisas för ifrågavarande arbete en summa af 50,000 R:dr
årligen under åren 1841—1845, eller tillsammans 250,000 R:dr, med förklarande,
att ombyggnaden skall ske efter den af Herr Öfverste-Löjtnanten
och Riddaren Edström uppgjorda plan, samt under de vilkor i öfrigt, som
innefattas uti Borgare-Ståndets beslut: (nemi. 1 mom. antages, af denna lydelse:
”att närvarande eller blifvande Bolag tillförbinder sig att, under hvartdera
af de ifrågavarande fem åren, tillskjuta och å arbetet, samtidigt med
det årliga Stats-anslaget, använda ett belopp, motsvarande hälften af samma
anslag;” 2 idom. lika med Utskottets förslag, med uteslutande af ordet, ”sålunda;”
3 mom. antages nytt af följande lydelse: ”att ca n al-ar bete t, så mycket
ske kan, forlskyndas, med iagttagande, att gamla canal-verket under tiden
så vidmagthålles, att farten derå kan verkställas på det sätt, Herr Öfverste-Löjtnanten
Edström föreslagit; 4 mom. lika lydelse, som det af Utskottet
föreslagne 3 mom., endast med den förändring, att orden vid början:
”efter arbetets fullbordan” utbytas emot dessa: ”efter canal-och slussverksarbetets
fullbordan5 mom. lika lydande med det af Utskottet föreslagna
4 moni., endast med utbyte af orden: ”högst 15,000 R:dr om året” emot
4
Förstärkta Stats-Utskotlets Memorial, jV.-o Syo.
”högst ätta procent om äret;” 6 mom. erhåller följande lydelse: ”att gamla
canal- och slussverket, med alla dess tillhörigheter i fast och lös egendom,
tjenar såsom säkerhet för uppfyllandet af Bolagets förbindelser; hvarjemte, i
händelse ett nytt Bolag skulle bildas, detta tillförbinder sig att i allmänt
förvar deponera de nuvarande 1,085 actier, eller för de actier, sora kunna
brista, ett contant belopp, motsvarande den lösningssumma, som för hvarje
actie kommer att bestämmas, under förbehåll, att, sedan canalen är färdigbygd,
dessa actier till Bolaget återställas eller förstöras;” 7 och 8 mom. godkännas
af enahanda lydelse med de af Utskottet föreslagne 6 och 7 momenten;
9 mom. antages så lydan le: ”att Rikets Ständer i underdånighet öfverlemna
till Kongl. Maj:t att med Bolagets Direction i Nåder låta afsluta ordentligt
contract, innefattande öfverenskomua vilkor, rättigheter och skyldigheter, hvarvid
Kongl. Maj:t torde finna for godt att stadga, det Bolaget alltid företrädesvis
må till canal- och slussverks-arbetet betjena sig af sysslolöse elier arbetssökande
personer, och icke, utom i de fall, då sådant linnde vara oundgängligen
nödvändigt, få begagna sig af så kallade arbels-comrnendei ingar.
Detta contract bör dock vara upprättadt inom Ett år, efter det Rikets Ständers,
rörande denna fråga, fattade beslut blifvit hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäldt.)
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 63 Ja och 56 Nej.
Enär sålunda Ja vunnit, komma 600,000 R:Jr alt för ifrågavarande ändamål
afsätlas, att disponeras, på sätt och under de vilkor, ja-propositionen innehåller.
5:te Voteringen:
enligt 14 punkten.
Den, som bifaller Borgare-Ståndets beslut, alt ett Stats-anslag af 6,666
B:dr 32 sk. beviljas till fullbordande af undersökningen, angående canal-ledningen
emellan Hjelmaren och Wenern och spridande af kännedomen derom,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, godkännes lii dd erska pets och Adelns af Preste-Ståndet biträdde
beslut, att 20,(K)0 R:dr ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att
anVändas till undersökningar, rörande jordei sättningar för canal-ledningen
emellan Hjelmaren och Wenern, jemte nödiga ulgreningar till B ngslagerne,
»ml att Rikets Ständer derjemte böra hos Kongl. Maj:l anhålla, det Kongl.
Förstärkta Stats-Utskottets Memoritä, Jtio Syo.
Maj:t lacktes i Nåder anbefalla en undersökning, i afseende på lämpligaste
beräkningen af den nu föreslagne ca nålens dimensioner, de vilkor, hvarunder
arbetets verkställande antingen må kunna al Staten öfvertagas eller uppdragas
ål något Bolag, oell öfriga omständigheter, hvilka på bestämmandet
af Statens bidrag kunna inverka, samt derefter Nådig Pioposition i ämnet
till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta.
Sorn denna omröstning utfallit med 71 Ja och 48 Nej, hvadan således
Ja vunnit, så har Borgare-Ståndets ofvannämnde beslut blifvit faslställdt.
6;te Voteringen:
enligt 2:dra punkten i N:o 522.
Den, som vill, alt till contra-proposition, i fråga om vilkoret! för användandet
af de till valten-aftappningar och större odlingsföretag uti de sydli*
gare Länen anslagne medel antages Ridderskapets och Adelns samt Preste
Ståndels
beslut, att ifrågavarande medel anvisas, för att, till de i Ja-Propositionen
om förmälde ändamål, utgå under enahanda vilkor, som äro bestämda,
i afseende å det till lika behof för de nordligare Länen beviljade anslag ,
eller att till Kongl. Majrts Nådiga pröfning öfverlemnas att för hvarje serskildt föremål,
i trion af den n}rlta, som deraf kan påräknas, bestämma, 0111 Statsbidraget
skall utgå såsom anslag eller lån och, i denna senare händelse, huru
med återbetalningen skall förhållas samt om ränta bör erläggas eller ej,
voterar
Ja
Den, del ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition, alt ifrågavarande medel komma
alt utgå såsom lån, mot vilkor: att återbetalning skall ske inom 10 år;
att lånet blifver räntefritt de tre första åren och sedan löper med 3 procents
årlig ränta; att capilal-afbetalning vidtager först efter 4 år och sedermera utgår
med *:del om året, då räntan med hvarje capital-afbetalning försvinner;
och att dessutom, der serskilde omständigheter sådant kunna föranleda,'Kongl.
Majst må cga att, vid lånets meddelande, anvisa bligst ? del deraf såsom anslag;
utan ränta eller återbetalningsskyldighel.
Sedan genom denna votering, som utfallit med 44 Ja och 75 Nej, contra-propositionen
blifvit bestämd, i enlighet med nej-propositionens ofvanomförmälde
lydelse, har omröstning i hufvudsaken blifvit verkställd öfver följande
proposition:
6
Förstärkta Stats-Vlskotlels Memorial, N.o 5jo.
Den, sorn godkänner Stats-Utskottets hemställan, att anslaget till vattenaftappningar
eller andra förberedande åtgärder för större odlingsföretag inom
de delar af Riket., som icke uti ett föregående stadgande serskildt omförmä]as,
må såsom lån, emot ränta och återbetalning, i serskild bestämd ordning,
utgå till de enskilde menigheter eller corporationer, som förbinda sig attsjelfve
bestrida hälften af den på företaget belöpande kostnad, under förbehåll,
alt, der serskilde omständigheter kunna påkalla en annan ordning för Statsbidragets
utgående, Kongl. Majit må ega att anvisa en mindre del af dessa
medel äfven såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, voterar
Ja;
Ben, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, anlages Bonde-Ståndets i nej-propositionen intagne beslut.
Voteringen har utvisat 71 Ja och 48 Nej; i följd hvaraf och då Ja således
vunnit, Stats-Utskottets ofvanomförmälde förslag blifvit godkändt.
jule Voteringen:
enligt 25 puncten.
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, det Rikets Ständer måtte
medgifva, att Kongl. Maj:t, sedan vederbörande ånyo blifvit hörde och fått
sig yttra, huruvida de, för den händelse Staten lemnar bidrag till uppbrytande
af en väg emellan Öfver- och Neder-Calix, vilja för dess framtida underhåll
ansvara, må ega att af det till allmänna landsvägarnes förbättrande anvisade
anslag disponera så stort belopp, som till understöd för ifrågavarande
väg-anläggning erfordras, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bifalles, att, för ofvannämnde fall, Kongl. Majit må ega att,
till understöd för omförmälde väganläggning, disponera ett Stats-anslag af
7,000 R:dr. °
Som denna votering utfallit med 26 Ja och 93 Nej samt Nej således
yunmt; så är för ifrågavarande väganläggning ett anslag af 7,000 R:dr
beyiljadt.
Förstärkta Stals-Utskottets Memorial, N:o Syo.
7
8:de Voteringen:
enligt 26 punkten.
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, att, till försök med en
ehausse'e emellan Westerås och Fahlun, ställes till Kongl, Majtls disposition
en summa af 15,000 Ridr att i nion af behofvet utgå, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut, att ett Stats-anslag af
15,000 R:dr ställes till Kongl. Maj:ts disposition för förbättring af vägen emellan
Westerås och Fahlun, och till lika fördelning emellan Westerås och
Stora Kopparbergs Län, hvilka 2:ne Län för ifrågavarande väg, till hvars
förbättrande berörde anslag beviljats, icke skola vara berättigade till andel
uti det beslutade anslaget för anläggning och förbättring af vägar i allmänhet.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 43 Ja och 76 Nej; och
enär således Nej vunnit, är ifrågavarande anslag beviljadt, i öfverensstämmelse
med Borgare-Ståndets beslut.
g:de Voteringen:
enligt 32 punkten.
Den, som bifaller Stals-Utskottets hemställan, alt 40,000 R:dr anvisas,
till fullbordande af Riddarholms-kyrkans reparation, så till tak som yttermurar
och dertill hörande ornamenler, samt att Rikets Ständer derjemte
måtte i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit täcktes låta i vederbörlig
ordning utreda, om och i hvad mon enskilde, som vid eller uti kyrkan hafva
grafvar, böra dessas iståndsättande sjelfve bekosta, då motsvarande belopp
af det anvisade anslaget kommer att besparas, voterar
Ja:
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, varder, på sätt Kongl. Majit föreslagit, till Riddarholms-kyrkans
reparation beviljadt ett anslag af 52,000 R:dr B:co.
Voteringen bar utvisat 59 Ja och 60 Nej. Enär följagtligen Nej vunnit,
har det af Kongl. Majit äskade anslag af 52,000 R:dr blifvit bifallet.
$
Forstarkta Stats-Utskoltets Memorialt tf.-o Syo,
io.de
enligt 33 punkten.
Den, som anser, att vid blifvande votering, i fråga om byggnads-anslag
för Upsala Universitet, antages Ridderskapets och Adelns beslut, att 25,000
R:dr beviljas, att i första rummet användas till uppförande af en ny observatorii-byggnad
samt i öfrigt till andra nödiga ansedde Uni versi lets-byggnader,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages till contra - proposition Preste-Ståndets beslut att
25,000 Rädr beviljas för uppförandet af sådane ännu saknade byggnader vid
berörde Universitet, som äro mest behöflige.
Efter denna omröstning, som utfallit med 71 Ja oeh 48 Nej, och hvarigenom
således contra-propositionen blifvit bestämd, i enlighet med Ridderskapets
och Adelns beslut, har votering i hufvudsaken egt rum öfver följande
proposition:
Den , som bifaller Slals-Ulskoltels hemställan, att för Upsala Universitet
beviljas en summa af 20,000 R:dr, att användas till uppförande af en ny
observatorii-byggnad , sedan Kongl. Maj:t gjort Sig förvissad, att berörde summa
blifver för nämnde ändamål tillräcklig; dock att, för den händelse byggnaden
skulle kunna ändamålsenligt tillvägabringas för ett mindre belopp, elen
återstående summan äfven må kunna användas i och för andra nödige ansedde
Universitets-byggnader, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns beslut.
Voteringen bar utfallit med 58 Ja och 61 Nej; i följd hvaraf och då
således Nej vunnit, 25,000 R:dr B:co för omförmälde ändamål blifvit beviljade,
på sätt Ridderskapets och Adelns beslut innehåller.
Slockholm den 2 Juni 1841.
N:o 571,
Förstärkta Stats-Ulskottets Memorial, N.o Sfi.
0
N:o 571.
Ank. till Exp. Ulsk. den 3 Juni 184.1 , kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning , i anledning af RiksStåndens
skiljagtiga beslut, rörande anslag till aflöning för
adjungerade Ledamöter i Kongl. Svea och Götha HofRätter.
Sedan det af Stats Utskottet uti Memorialet N:o 556 framställde förslag
lill volerings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens olika beslut, rörande
ett af Kongl. Majit äskadt anslag till aflöning för adjungerade Ledamöter i
Kongl. Svea och Götlia Hof-Rätter, blifvit äf samtlige Riks-Stånden gilladt,
liar Förstärkta Stats-Utskottet, i öfverenstämmelse med stadgandet i 69 §.
Regerings-Formen, denna dag anställt omröstning öfver berörde, så lydande,
proposition:
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet yttrat, anser det af Kongl.
Majit i Nåder äskade extra Stats-anslag till adjunctions-arfvoden för 5 Ledamöter
i Kongl. Svea och Götha Ilof-Rälter icke böra bifallas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, varder, med bifall till Högstberörde Nådiga Proposition, till
säd ane arfvoden beviljadt ett extra Stats-anslag af 3,750 R:dr årligen, eller
750 R:dr, svarande emot half Assessors-lön, för hvardera af de 5 Ledamöter,
som måste adjungeras med egna extra rotlar i förrbemälde Hof-Rätter, om arbetet
der, såsom hittills, skall fortgå på 4 Divisioner, med Sex Ledamöter å
hvarje Division; hvilket extra anslag utgår ifrån innevarande års början, intilldess
den Stats-reglering vidtager, hvilken vid nästa Riksdag blifver beslutad.
Vid voterings-sediarnes öppnande hafva befunnits 60 Ja och 59 Nej; lill
följd hvaraf, och då således Ja vunnit, något anslag för det ifrågaställa ändamålet
icke blifvit beviljadt.
Stockholm den 2 Juni 1841.
Bih. till R. St. Fröt. 1840 och 1841- 4 Sami. 1 A/d. 3 Band. 42 Haft.
10
Förftarkla Stats-Utskottets Memorial, N.o Sj2.
N:o 572.
Auk. till Exp. Utsk. den 3 Juni 184.1, kl, 6 e m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i följd af Riks-Ståndens
olika beslut, rörande det s. k. mindre Creditivet.
Enligt aflåtne Protocolls-utdrag, hafva samtlige Riks Slåntlen, utan antagande
af gjorde inbjudningar, godkänt den uti Siats-Utskottets Memorial,
N:o 559 föreslagne voterings-proposition, i anledning af Riks-Slåndens skiljagtiga
beslut, i afseende å det s. k. mindre Creditivet och har, till följd häraf,
Förstärkta Stats Utskottet, i den ordning, 69 §. Regerings-Formen föreskrifver,
denna dag anställt omröstning öfver ifrågavarande, så lydande proposition:
Den, som, lika med Borgare- och Bonde-Stånden , anser den Creditivsurama,
hvilken, enligt 63 §. Regerings-Formen, skall vid denna Riksdag anslås,
för att, på sätt samma §. innehåller, under tiden emellan innevarande
och nästkommande Riksdag vara tillgänglig, då Kongl. Majit till Rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål finner den oundgängligen
nödig, böra utgöra Fem Flundra Tusen Riksdaler, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, är, i öfverensstämmelse med 3:dje punkten i Stals-Ulskottets,
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bifallne , Memorial N:o
454, den Crediliv-summa, som, enligt åberopade Grundlags-^., bör för ofvanberörde
ändamål anslås, af Rikets nu församlade Ständer fastställd till
1,000,000 R:dr, deraf den ena hälften, eller 500,000 R:dr, bör, under tiden
emellan denna och nästkommande Riksdag, vara alt tillgå för Rikets försvar,
samt den andra hälften för andra högst vigtiga och angelägna föremål.
Som denna votering utfallit med 66 Ja och 53 Nej, samt Ja följagtligen
vunnit, har ifrågavarande Creditiv-summa blifvit till 500,000 R:dr bestämd»
Stockholm den 2 Juni 1841.
Förstärkta. Stals -Utskottets Memorial, N:o Sy 3, Sy4-
N:o 573.
Auk till Exp. Etsk, den 3 Juni, tS4r, kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd < mröstning öfver den uti Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi Utskottens Memorial,
JV:o 200 upptagna Voterings proposition.
Sedan samtlige Riks-Stinden gillat den uti nämnde Memorial N:o 200
föreslagna volerings-proposition, angående beloppet af ett serskildt Creditiv,
alt ställas lill Kongl. Majrts Nådiga disposition för undsättning till behöfvande
i missvextår, så har Förstärkta Stats-Utskottet denna dag öfver samma proposition
anställt lo'jande votering:
Den, sorn bifaller, att ett serskildt Creditiv anvisas å Riksgälds-Contoiret,
till belopp af 100,000 R:lr, för att i händelse af inträffande behof kunna
förskottsvis och mot ersättning från de först inflytande tullafgifterne för spannmål
vara för undsättning till behöfvande i missvextår att tillgå, och i öfrigt
under de i Betänkandet N:o 179 upptagna, af Rikets Ständer bifallna, vilkor,
voterar
Ja,
Den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, bestämmes ifrågavarande Creditiv till ett belopp af 400,000
R;dr, i enlighet med Ridderskapets och Adelns samt Preste-Slåndets beslut.
Voteringen har utfallit med 64 Ja och 54 Nej, samt en casserad
sedel; i följd hvaraf ifråga varande Creditiv, på sätt ja-propositionen innehåller,
blifvit bestämdt till 100,000 R:dr.
Stockholm den 2 Juni 1841.
N:o 574.
Ank. till Exp Vihk. den 3 Juni, l84' t kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning öfver den uti Stats
samt
Allmänna Besvärs- ooh Ekonomi-Utskottens Memorial
N:o 20/ upptagna Voterings-proposition.
Sedan Presle-Stån let icke antagit den af Utskotten uti närande Memorial
gjorda inbjudning till Ståndet att* med frångående af sitt beslut i frågan om
11
Förstärkta Stats- Utskollcls Memorial, N.o Sji.
användandet a( det till lindring i postföringshesväret beviljade förslags-anslag
af 15,000 R:dr, biträda Utskottens af Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet
gillade tillstyrkande härutinnan, utan deremot gillat den af Utskotten
ioreslagne voterings-proposition i delta hänseende, hvilken äfven blifvit af de
3j:ne öfriga Stånden godkänd, så har Föjstärkta Stats-Utskoltet denna dag öfver
nämnde proposition anställt följande
Votering:
Den, som bifaller, att Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att, då lindring för posthorn mannen uti det tryckande posLföringsbesväret
vore af behofvet påkallad, Kongl. Maj:t täcktes i Nåder bereda
densamma genom förhöjning i poslskjutslegan, på det sätt, att för de 416 mil,
som ett posthemman är förbundet att skjutsa posterne, i enlighet med hvad
Kongl. Majrts och Rikets Kammar-Collegii Kungörelse den 15 Februari 1822 samt
Kongl. Brefvet den 27 Mars 1830 omförmäla, mätte beviljas ersättning med
50 proceöts förhöjning utöfver det belopp, hvarmed den nu utgår, samt för
det överskjutande miltalet af postskjuts, som från ett sådant hemman kommer
att bestridas, och ^hvarför nu betalas vanlig skjutslega eller 16 sk. Banco
för milen, måtte erläggas hädanefter samma lega, som för gästgifvarskjuts
i allmänhet, och med den förhöjning, sorn derför kan varda bestämd,
röstar
Ja:
Den, det ej vill, röstar
Nej.
Vinner nej, b i fa lies Preste-Ståndets beslut i frågan, eller att, sedan undersökning
försiggått, hvilken Kongl. Maj:t täcktes, så fort som görligt, till
verkställighet anbefalla, rörande post-hemmannens olika behof af lättnad i
postförings-skyldigheten, Kongl. Majrt måtte i Nåder täckas, efter sig företeende
omständigheter, tilldela de hemman, som mest finnas tryckte af postförings-besväret,
en förhöjning i legan från 2 å 4 skillingar till och med 50
procent för milen, hvarjemte Ståndet bifallit, det må, för bestridandet af de
sålunda uppkommande utgifter, å Riksgälds-Contoiret anvisas ett förslagsanslag
af 15,000 R:dr alt för året utgå.
Voteringen har utfallit med 41 Ja och 78 Nej; i följd hvaraf Preste-Ståndets
i conlra-proposilionen intagna beslut blifvit fastställd t.
Stockholm den 2 Juni 1841.
STOCKHOLM, ecksteinska boktryckeriet, 1841.
Stats-Ut slottets Utlåtande, JY:o 5~5,
I
N:o 575.
Ank. till Exp-Utsk. den 5 Juni i8.p, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af er hällne älerremisser ä Statsutskottets
Utlåtande, N:o 540.
(I. A.)
Samtlige Riks-Stånden hafva lill Stafs-Ulskotlet återremitterat dess
under N:o 5^o afgifna Utlåtande, deruti Utskottet aLlyrkt Rikets Ständers
bifall lill Kongl. Majlis aflålna Nådiga Proposition, angående vilkoren
för nedläggandet af Norrtelje Gevärs-factori. Såsom skäl för återremiss^n
har hufvudsakligen blifvit anfördt, att, utan hinder af den uti Högstberörde
Nådiga Proposition meddelde förklaring, att, derest något af de
emellan Kongl. Majt och Kronan samt Faclori-egaren öfverenskomne vilkor
rörande facloriels nedläggning blefve rubbadt, den härom väckte fiåga
måste förfalla, Utskottet, i betragtande af den högst väsendtlig,! fördel,
sorn genom Factoriets indragning skulle Staten tillskyndas, bordt uppgöra och
Rikets Ständers pröfning underställa förslag till de vilkor, hvarunder Utskottet
ansåge en dylik indragning kunna ega rum; i hvilket afseende flere Ledamöter
förklarat s g instämma uti Friherre Sprengtporten? vid Utlåtandet
fogade reservation; hvarjemte inom Ridderskapet och Adeln samt Borgareoch
Bonde-Ståmlen den uppgift blifvit meddelad, alt egaren al Norrtelje
factor) numera vore villig alt medgifva någon modification uti det af honom
hitlills framställda förbehåll, ali, efter facloriels nedläggning, Ortala
Bruk fortfarande skulle ega att, emot gällande lösningspris af 16 sk. B:co
per läst, uppbära de lill Bruket nu utgående kolräntor, hvilket förbehåll
Utskottet ansett medföra den enda hufvudsakliga betänklighet emot antagandet
af Kongl. Maj:ts ofvarinämnde Nådiga Proposition.
Då detta ärende sedermera till förnyad behandling hos Utskottet
förekommit, har Utskottet inhemlat, alt egaren till Norrtelje faclori och
Ortala Bruk, i anledning af berörde betänklighet emot antagande af förut
ifrågaslällde vilkor, förklarat sig beredvillig alt, för befremjande af Rikets
Ständers bifall lill facloriels nedläggande, med frångående af det förut
gjorda förbehållet om rättighet alt allt framgent bibehålla de till Ortala
Bruk anslagne kolräntor, medgifva följande modificalioner i det förra anbudet,
nemligen atl Staten erhåller rättighet att, antingen år 1843, vid
Sih. till R. St. Fröt. 1840 och 1811. 4 Sami. 1 J/d. 3 Rand. 43 Häftet. 1
Stats-Uiskottets Utlåtande, N:o 5 7 5.
hvilken tid Factoriet skall vara nedlagdt, eller ock framdeles, sedan Bruksegaren
ett år förut derom blifvit underrättad, återlösa de till Ortala Bruk
anslagna 1,407-/./gtdels läster räntekol emot vilkor, alt vid början af det
årT ifrån och med hvilket räntorna skola återgå, till Brnks-egaren contant
erlägges en lösen, svarande emot kolens för de tio nästlörutgångne åren sammanlagda
värde, ut räknadt efter medium af samma års markegångar, och med
afdrag af det lösningspris, som , enligt 1680 års Taxa, är gällande; att, om lösen
sker vid 1843' års början, derifrån »('räknas, hvad Bruks-egaren bör godtgöra
Staten för Norrtelje Factor! såsom löseskilling för dess tomter, vattufall,
m. m., för hvilket senare belopp ränta emedlertid ej erlägges; samt
att, om Staten längre lid vill fördröja kolens återlösande, räntegifvarne
ega att, der de det åstunda, för 1843 års räntor och allt framgent, intilldess
de till Staten öfvergå, vid Bruket antingen leverera sina räntekol
in natura eller för dem erlägga lösen efter årlig markegång.
Enär samtlige Riks Ståndens återremisscr är o grundade på yi kanden ,
att Utskottet borde yttra sig, angående de vilkor, hvarunder Utskottet
kunde anse nedläggningen af Norrtelje Factori böra medgifvas, på det att
Rikets Ständer, i händelse de forst ifrågakomne oell i Kongl. Maj:ts Nådig»
Proposition omförmälde förbehåll å Factor Kega rens sirla icke ansåges antaglige,
mätte komma i tillfälle alt annat förslag i underdånighet aflemna;
så lrar Utskottet numera funnit sig böra taga denna fråga, jemte de modifica
tioner, hvartill Factori-egaren, enligt hvad Utskottet nu inhemtat ,
förklarat sig benägen, uti närmare öfvervägande. Enligt hvad redan utr
förra Utlåtandet är vordet y t träd t, skulle nedläggandet af Norrtelje Factori,
jemte andra fördelar, för Staten medföra en ej obetydlig årlig vinst, dels
genom fri disposition af de till samma Factori »n sia g ne räntekol, utgörande
2R7 ^9-:dels läster, dels derigenom, att gevären vid Norrtelje Factori,
i följd af stadgado beräkningsgrunder, kosta mera, än annorstädes, hvarförutan
Slaten erhölle en annars icke utfallande återstod af uppskattade
värdet af Factoriels byggnader, m. m., samt lösen för dess tomter, m. m.;
och om den af Utskottet förut anförde betänklighet emot antagandet af
ifrågastälde vilkor för Factoriets nedläggande undanrödja» derigenom, alt
Factori-egaren, emot här förut omförmälde ersättning, al står ifrån rättigheten
alt framgent bibehålla dispositionen af de lill Ortala Bruk anslagne
kolräntor af tillhopa 14° g-dels mantal, samt dessa räntor således ålerginge
till Statsverket, som, genom derför sedermera erhållande bisen enligt markegång,
biefve inom kort Lid godlgjordt for den ersättning, hvilken till
Slnts-ULslottets Utlåtande, N:o 575.
3
Faclori-egaren hurde utbetalas, livarjemle bereddes de förmoner, atL de
skallskyldige blefve berättigade alt lösa ifrågavarande räntor efter markegång
oell befriades ifrån alla de olägenheter, söre» konna uppkomma af
skyldigheten ali dem in natura till enskild person utgöra, samt att
hinder icke möler att, derest annan förändring uti sättet för grundläntornes
erläggande ilYågakomreier, sådan jemväl i afseende å dessa räntor
tillvägabringa; så anser Utskottet, att, under sådane vilkor, nedläggandet
al JNorrlelje Faclori och upphörande af del hittills deremellan och
.Ortala bruk befintlige samband, med allt skäl kare af Rikets Ständer understödjas,
och att eli dylikt lid Italie att på antagliga vilkor lill Staten åler
lörväifva
förut omförmälde derifrån tillförne afliände räntor, icke bör
lemnäs obegagnadt. På grund häraf hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer, för deras del, måtte medgifva den af
Kongl. Maj:t föreslagne försäljning af de tomter, hvarå Norrtelje
Faclori är beläget jemte dertill börande vallenfall och
öppen jord, under vilkor, att egaren till nämnde Faclori och
Ortala Bruk, icke allenast, på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
innehåller, erlägger den lösen, som för berörde tomter,
vattenfall och jord, på uppgifvet sätt, bestämmes, samt
återstoden af det vid Facloriets afträdande ifrån Kronan å
dithörande hus, byggnader och lösa egendom bestämda värde
af i4»too Daler 4 Öre kopparmynt, med beräkning af 18
Daler kopparmynt emot En R:dr i silfver, äfvensom ifrån
och med år 1843, då Factoriet skall vara nedlagdt, till Statsverket
afiräder de till Factoriet anslagne och disponerade
287 ^Etdels läster ränlekol , utan jemväl tillika medgifver,
att, ifrån och med nämnde år, alla de lill Oriala bruk, dels
i följd af skallebrefvet., dels på grund af serskilde Resolutioner,
disponerade koll autor af åtskillige hemman, tillsammans
utgörande 1.407 'dels läster, för all framtid återgå
till Statsverkets disposition, emot det att Bruks-egaren för
dessa senare räntekols afslående, vid början af berörde år
på en gång erhåller en capital-ersättning, motsvarande hvad
losen tor dessa kolräntor utgör sammanlagdt för nästförutgångne
10 åren, enligt samma års markegångspris, med afdrag
al hvad bruks-egaren efter 1680 års Taxa derför bordt
erlägga, eller 16 sk. årligen per läst; hvilken lösen, som tor
-
4
Stats-VIskollets Utlåtande, N'o 5 7 5.
de komma att utgöra omkring 3,ooo R.dr för hvartdera af
berörde to är, eiler tillhopa 3o,ooo R:dr, bor utbetalas al
Riksgälds-Conloiret, efter afdrag af hvad Faclori-egaren, enligt
hvad ofvan nämndt är, skall för Factoriets tomter, m. ni.,
Statsverket godtgöra, och å hvilken lösen någon ränta emellertid
ej beräknas.
Oell som vissa af förutnämnde koliäntor äro indeldle, i följd hvaraf
indelningshafvarne ega att åtnjuta den lösen af 16 sk. per läst, som, enligt
1680 års Taxa, af Factori- och Bruks-egaren skolat erläggas; så torde Rikets
Ständer jemväl finna nödigt, för deras del, förordna,
att, derest den här förut ifrågastälde öfverenskommelse med
egaren till Norrtelje Factori och Oitala lii ok eger runa, samt
de omförmälde kolräntorne till Statsverket indragas, de komma
alt, såsom Kronans behållne räntor anses, emot det att
af derför inflytande lösen vederbörande indelningshafvare
åtnjuta hvad dem enligt 1680 års Taxa tillkommer, eller 16
sk. per läst, hvilken ersättning derefter, vid en blifvande
Riksdag, uti då skeende Siats-reglering bör iagltagas.
Slockholm den .{ Juni iS.fu
Reservation
af Herr Carlberg, som ansåg det icke tillkomma Stats-Utskottet att
föreslå någon rubbning i de uti Kongl. M.ij:ts Nådiga Proposition om förmälde
vilkor för nedläggande af Norrtelje Gevärs-factori, enär dessa vilkor
blifvit till'ovilkorlig! antagande eller förkastande framställde; äfvensom,
efter reservantens tanka, Factori-egaren, hvilken, jemlikt Utskottets förslag,
skulle erhålla godlgörelse för de af honom till Kronan afstådde kolräntor,
ieke borde ega fönnons-rätt till inköp af de tomter, hvarå Factonet iir
beläget, utan borde dessa tomter å offentlig auction försäljas.
Stats-Utskottets Memorial, J\:o 5y6.
5
N;o 576.
Ani. till Exp-Utsk. den 5 Juni 1841, kl. 12 midd.
Memorial, med ytterligare förslag till en voterings'proposition,
rörande Extra Stals-regleringen„
(U. A.)
Vid föredragning af Stats-Utskottels /Utlåtande N:o 523, i anledning
af återreiniss å ålskillige uti Memorialet N:o 49° föreslagne voteringsproposilioner
för afgörande af skiljagtiga beslut, angående vissa delar af extra
Stalsregleringen, har den uti 8;de puncten af sistnämnde Memorial omförmälde
proposition om aflöningsanslag för en Styrelse för allmänna arbeten
blifvit gillad af Ridderskapet och Adeln samt Preste-StåndeE, men
ogillad af Borgare och Bonde-Stånden, af hvilka det föira funnit votering
uti den i berörde punct omförmäide fråga icke erforderlig, då Siåndet
ansåg densamma genom 3 Stånds beslut afgjord; och har sedermera Ridderskapét
och Adeln så till vida instämt i Borgare-Ståndets uti förutnämnde
8:de punct fattade beslut, alt anslaget för en Styr else för allmänna
arbeten bestämdes till 8000 R:dr.
1 följd häraf inträffar väl numera det föihållande, alt sjelfva an
slagsbeloppet
för ifrågavaran le aflöning är genom 3:ne Stånds beslut bestämdt
lill 8000 R:dr, och således denna del af frågan afgjord; men deremot
qvarstår ännu den sk i 1 jag tigliet emellan dessa 3:ne Stånds beslut, att
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet beviljat medlen till aflöning
för en Styrelse för allmänna arbeten, hvaremot Borgare-Ståndet anvisat
dem för att, såsom arfvoden, användas till dem, som med allmänna arbeten
få befattning, med uttryckligt förklarande, att härvid afses, alt något nytt
Embetsverk ej må för ändamålet inrättas. Så vida icke Borgare-Ståndet i
denna del af frågan skulle vilja instämma uti Ridderskapels och Adelns
samt Preste-Ståndets godkännande af Utskottets förslag, i hvilket fall icke
vidare hinder möter för expedierandet af Rikets Ständers beslut rörande
extra Stats-reglerigen, måste denna skiljagtighet genom votering afgöras,
för hvilket ändamål föreslås följande proposition:
Den, som vill, att det, i anledning af väckt fråga om en Styrelse
för allmänna arbeten, beviljade anslag af 8000 R:dr årligen intill nästa
Riksdag, skall utgå till aflöning för en dylik Styrelse, voterar
Ja;
6 Stats-Uiskottets Utlåtande, N:o 577.
den, det ej vill, voterar
Nej,
Vinner Nej, kommer berörde anslag att ställas till Kongl, Maj:ls disposition,
för att, såsom arfvoden, användas till dem, som med allmänna
arbeten få befattning, med uttryckligt förklarande, att härvid alses, att
något nytt Embetsverk ej må lör ändamålet inrättas.
Stockholm den 4 Juni 184*•
N:o 577.
Ant. till Exp. Utsk. den 7 Juni 1841, kl. g f, tn.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss
å Christinehamns Stads Äldstes underdåniga ansökning
om eftergift af Kronans rätt till ett i nämnde
Stad fallet Dana-arf.
(I- A.)
Uti en till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifvenoch, medelst Nådig
remiss af den 24 sistlidne Maj, till Stats-Utskottet öfverlemnad skrift,
hafva Christinehamns stads äldste anhållit, att Kronans rätt lili ett i nämnde
stad fallet Dana-arf, stort 3oo R:dr B:co, efter Jungfru Brita Al. Brun,
hvilken den 11 April i838 derstädes allidit, utan alt efterlemna några
kände laglige arfvingar, mätte få öfverlåtas på den i Christinehamn genom
enskilde bidrag bildade fond till underhåll af fattige fader- och moderlösa
barn; varande till stöd för berörde, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Wermlands Län förordade, ansökning i underdånighet åberopadt dels det
dryga beloppet af de fattigvårds-afgifter, staden mäste vidkännas, och hvilka
årligen uppginge till omkring 1,800 R:dr B:co, dels det förhållande, att, i anseende
till omförinälde fonds ännu obetydliga tillgångar, utgörande endast
929 R:dr 41 sk. 6 r., ytterligare bidrag vore af behofvet oundgängligen
påkalladt, så vida det dermed åsyftade ändamål skulle kunna vinnas.
Vid öfvervägande häraf, och då Rikets Ständer, så väl under innevarande,
sota föregående Riksmöten, vid flere tillfallen beviljat eftergift
Sta t.i~l/'slottets Utlåtande, IV.o 5y 8. *j
af Kronans tnspråk å arfsmedel af ifråga varande beskaffenhet till understöd
för allmänt nyttiga inrättningar, inom de städer eller orter, hvarest
medlen utfallit, har Utskottet, i öfverensstämmelse med den af Rikets
Ständer sålunda följde åsigt, funnit sig böra tillstyrka,
att den Staten tillkommande rätt till ofvanberörde, efter
Jungfru Brun failne Dana-arf, till belopp al 3oo R:dr B:co,
må få öfverlåtas på den i Christinehamn bildade fond lör
fattige fader- och moderlöse barns underhåll; hvarom, i händelse
af Rikets Ständers bifall till denna hemställan, underdånig
skrifvelse torde böra till Kongl. Majit aflålas.
Stockholm den 4 Juni i 84 r.
N:o 518.
Ant- till Exp.-Utsk. den 7 Juni 1841, kl. 9 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga Remiss
å afgifne yttranden, med tillhörande kostnadsförslag,
rörande ifrågasatt anskaffande och inredning
af annan tjenlig local för H. K. H. Kronprinsens
Stallstat, i stället för de nu dertill upplåtne å Kongl.
Maj:ts och Rikets Commeree-Collegii egendoms tomt
befintlige trädbyggnader.
(U. A.)
Sedan, i anledning af Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse af den a3
Seplembersistlidetår, g jorde framställning, att, på det de uppå den Kongl. Cornwerce-Collegii
å Riddar holmen belägne hus tillhörande tomt uppförde, samt
lill vagnshus och foderskullar för H. K. H. K1 onprinsens Hof-ställ begagnade
träd byggnader må kunna, i anseende till deras eld farliga beskaffenhet och vådlighet
för de dervid belägna allmänna Veik, varda borltagne, Kongl. Majit
täcktes från vederbörande i Nåder infordra och derefter, under innevarande
Riksmöte, meddela Rikets Ständer erforderliga upplysningar och
8
Stats - Utslottets Utlåtande, IS: o 5r8.
koslnadsföl slag, 1 afseende pä upplåtandet och inredandet för det ändamål,
hvartill berörde träd byggnader nu begagnas, af någon annan härtill
lämplig, Staten tillhörig local, eller, derest någon sådan icke funnes, enahanda
förslag, i afseende å inköpandet häraf samt utförandet af de möjligtvis
erforderlige tillbyggnader och förändringar å de på samma local
redan befintliga hus, yttranden blifvit på Nådig befallning afgifne af
Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm, som med afseende derå, att
icke någre eldstäder finnas uti de ifrågavarande byggnad erne, och icke
ens inom ett större afstånd derifrån, samt att desamma äro belägna
vid öppna platser och nära sjön, förklarat sig väl icke kunna anse
desse hus af eldfarligare beskaffenhet, än andre likartade trädbyggnader,
men dock finna önskvärdt, alt desse trädbyggnader blifva all
deles
borttagne eller af stenhus ersatte, på det alt, om eldsvåda skulle
utbryta, all farhåga för de publike Verken, i följd af grannskapet med så
beskaffade byggnader, må varda aflägsnad; af Kongl, Öfver-IntendcntsEmbelet,
som, i fråga om meranämnde byggnaders eld farliga beskaffenhet
förklarat sig instämma i den af Rikets Ständer uttryckta åsigt, och på
sådan grund hemställt, att desse byggnader ej vidare må begagnas för det
ändamål, hvartill de nu disponeras, samt, rötande den omständigheten,
huruvida i någon annan Kronan tillhörig local inom hufvudstaden, tillfälle
kunde beredas för det Furstliga Hof-stallels inrymmande, funnit någon
lägenhet för närvarande icke vara härtill lämpligare, än den Kronan tillhöriga
egendom på Blasieholmen, som nu för H. K. H. Kronprinsens Hofstall
begagnas, så framt densamma blefve på ändamålsenligt sätt utvidgad,
i hvilket afseende blifvit upprältadl ett Utlåtandet bilagdt kostnadsförslag
af Theodor Edberg, upptagande för tillökning och förändring af H. K. H.
Kronprinsens Stallbyggnad å Blasieholmen, i öfverensstämmelse med likaledes
bifogade ritningar, en summa af iy4>^86 R:dr 32 sk., och för inköp
af en tomt, tillhörig Kryddkramhandlaren Johan Henric Höglundj 16,000
R:dr, för hvilket belopp denne förklarat sig beredvillig att tomten afstå,
eller tillsammans 90,686 R:dr 32 sk., derifrån dock borde afgå ersättning
för de byggnader å Blasieholmen samt det å Riddarholmsstranden varande
Ridhus, hvilka skulle komma att nedtagas, tillsammans 1,533 R:dr 16
sk., så att hela koslnadssumman komrne att uppgå till 89,153 R:dr 16 sk.
Banco; samt af Kongl. Commerce-Collegium, som under instämmande i
Öfver
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 578.
9
Öfver-Slålhållare- och Kongl. Öfver-Intendents-Embetenas yttranden, rörande
omförmälde trädbyggnaders eldfarlighet, och angelägenheten deraf,
att desamma antingen hortflyltas eller ändamålsenligt förändras, i underdånighet
anhållit, att, i händelse Kongl. Majit skulle i Nåder finna godt
förordna om deras borttagande, få inkomma med underdånigt förslag, i afseende
på erforderlige åtgärder för den afröjde platsens planerande eller
användande för annat ändamål; så har Kongl. Majit, genom Nådig remiss
af den 24 sistlidne Maj, dessa handlingar till Stats-Utskottet öfverlemnat.
Utskottet hår, vid öfvervägande häraf, för sin del, trott sig finna,
att den kostnad af nära po,000 R:dr Bico, sora af Öfver-Intendents-Embetet
uppgifvits blifva erforderlig för utvidgning och tillbyggnad af H. K. II
Kronprinsens å Blasieholmen belägne Hof-stall, möjligen skulle kunna nedsättas,
vare sig genom antagandet af en mindre kostsam byggnadsplan, än
den nu föreslagne, eller genom aplerandet af en annan för ändamålet lika
eller mera tjenlig local, t. ex. den vid nya Kungsholmsbron belägne tomt,
hvarå Prins Fredric Adolfs f. d. Stallbyggnader äro uppförde, i förening
med angränsande. Stockholms stad tillhörige, rymlige tomter, hvilka, såsom
för staden i mer eller mindre mon umbärlige, genom köp eller byte, kunde
för detta ändamål blifva tillgänglige: och mot hvilkas aflägsenhet från
Kongl. Slottet ingen hufvudsaklig anmärkning företer sig; men då Utskottet
dels icke är i tillfälle att ingå i någon närmare pröfning af koslnadsförslagel,
dels icke anser möjligt, att, så nära Riksdagens nu snart förväntade
slut, den närmare utredning af frågan, som Utskottet, på ofvan anförde
skäl, anser behöflig, kan medhinnas, har Utskottet, med fästad t afseende
derå, att vådau af eld genom de å Commerce-Collegii egendoms tomt varande
trädbyggnaders qvarstående ännu någon tid, enligt de upplysningar,
Öfver-Ståthållare-Ernbetets Utlåtande i detta afseende meddelar, icke kan
anses vara af den hotande beskaffenhet, att åtgärder för deras borttagande
omedelbarligen af nödvändigheten påkallas, för närvarande endast ansett
sig böra
tillstyrka, alt Rikets Ständer, jemte underdånig anmälan, att
Rikets Ständer anse sig icke kunna nu till slutlig pröfning
upptaga Kongl. Öfver-Intendents-EmhetetS förslag till utvidgning
och tillbyggnad af H. K. H. Kronprinsens å Blasie
Bih.
till R. St- Prot- 1840 och 1841. 4 Sami- 1 Afd. 3 Band. 43 llriftct. 2
IO
Stats-UtsTcottets Utlåtande, JS'.o 578.
holmen varande Hof-stall, måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t, sedan vederbörande åny®
blifvit hörde och de omständigheter, som på en nödig
ansedd minskning i nu föreslagne kostnad kunna inverka,
blifvit fullständigt utredda, täcktes till Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåta Dess Nådiga Proposition i ämnet.
Stockholm den \ Juni 1841-
STOCKHOLM ? Kongl. Ordens-Boktrycxbriet , 1841.
Slats-Utskoltets Memorialj N\o 579.
i
N:o 579.
Anis. till ISxp. Etsk. den 5 Juni 1841, kl. 13 midd.
Memorial, med förslag till reglementarisk a föreskrifter, angående
de ä Riksgälds-Contoret anvisade creditiv.
(Rgs. Afd.)
Härjemte får Stats-Utskottet till Rikets Ständer öfverlemna förslag till
reglemenlariska stadganden för Riksgälds-Contorets framtida förvaltning, motsvarande
22, 23, 24, 25 och 27 §§ i 1835 års Reglemente. Den 26 § i
samma Reglemente, hvilken handlar om det lill kostnader, i följd af cholera-farsoten,
anvisade creditiv, kommer, enär detta creditiv nu upphört,
att ur det nya Reglementet för nämnde Contor uteslutas. För att redogöra
för innehållet af de i bifogade förslag upptagna stadganden, får Utskottet
anmäla, att den under § 1 införda föreskrift är lika lydande med sista
punkten i 63 § Regeringsformen samt grundar sig, hvad creditiv-summans
belopp beträffar, på den af Rikets Ständer gillade lista punkten i Utskottets
Memorial N:o 454. — 2 § innehåller Rikets Ständers, genom bifallandet
af Utskottets Utlåtande Nio 524, fattade beslut, med tillägg af hvad
Utskottet, i 2:dra punkten af förrberörde Memorial, föreslagit.— 3 § grundar
sig på den inom Förstärkta Stats-Utskottet, enligt dess Memorial Nio 572
verkställda omröstning. 4 § innefattar enahanda sladgande, som den af
Rikets Ständer bifallne 4 punkten i åberopade Memorial Nio 454. 5 §, sorn
motsvarar den 24 i nu gällande Reglemente, grundar sig på de beslut,
som, af Rikets Ständer blifvit fattade samt uti Stats- och Ekonomi-Utskottens
Memorial Nio 200 och Förstärkta Stats-Utskottets Memorial Nio 573
för Rikets Siänder anmälda. Stadgandet i 6 § är hemtadt från Stats-Utskottet
af Rikets Ständer godkända Utlåtande Nio 149. De i nuvarande
Reglementes 27 § förekommande föreskrifter, hvilka blifvit införda i den
nu föreslagne 7 §, hafva erhållit en till hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad under senare åren iagttagits, förändrad och till större enkelhet
och reda vid liqviderne emellan Accoi’dsfonden och Riksgälds-Contoret
ledande redaclion.
Stockholm den 4 Juni 1841,
Bih. till R. St. Prot, 184.0 och 1844 Sami. 4 Afd, 3 Band, 4.4 Håfu 1
2
Stats-Utsholtets Memorial, N\o 579.
(Fortsättning af Förslaget till Reglemente för Riksgälds-Contoret.)
Angående de å Riksgälds-Contoret anvisade crediliv.
s L
Enligt 63 § Regerings-fonnen, hafva Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag anslagit och till utbetalning af Riksgälds-Contoret anvisat en creditiv-summa
af Två Millioner Riksdaler, för aLL vid infallande krig, af
Konungen lyftas, sedan Idan Slals-Rädet in pleno hort och Rikets Ständer
sammankallat; och må Rikets Ständers å denna summa utfärdade, förseglade
anordning, ej brytas, eller samman af fullmägtige utbetalas, förr än
Riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 2.
För att bilda en, intill nästkommande Riksdag, afsatt fond för det
i ofvanstående § omförmähla crediliv, hafva Rikets Ständer förordnat, att
på en för sådant ändamål i Rikets Ständers Bank öppnad serskild räkning,
skall, till en summa af högst 2,000,000 R:dr, insättas hvad, som, efter afdrag
af ett belopp, motsvarande alla, vid denna Riksdag, å Riksgälds-Contoret
enligt ....
§§, serskildt an visade utbetalningar, återstår utaf den i § uppgifna summa,
hvartill detta Verks behållna och för Rikets nu församlade Ständer disponibla
tillgångar, med tillägg al den för berörde utbetalningar anslagna andel
al Bankens behållna vinst vid 1839 års slut samt öfverskotten å Statsverkets
inkomster för åren 1839 och 1840, blifvit beräknade.
Vid verkställigheten af hvad RikeLs Ständer sålunda förordnat; iagttages
för öfrigt:
l;o Derest de Riksgälds-Contoret tillkommande öfverskott å Stats-Verkets
inkomster för nyssnämnde 2:ne år, jemte de, i sammanhang dermed,
aflemnade besparingar å Stats-verkets utgifter för samma år, skulle öfverstiga
deras nu beräknade belopp af 1,200,000 R:dr bör äfven denna
ökade tillgång, till fyllnad uti den bestämda creditiv-summan af 2,000,000
R:dr, på ofvanberörde Räkning insättas, hvarvid, genom tillskott af Riksgälds-Contorets
andra härtill disponibla tillgångar, den insatta summan
höjes till jemna 10,000 R:dr;
2:o i motsatt fall, eller om Slats-verkets behållna öfverskott och besparingar
för åren 1839 och 1840 skulle komma att understiga det nu beräknade
beloppet, bör skillnaden häremellan af Riksgälds-Contoret innehållas,
då slutliga återstoden af här ofvan omförmälde medel i Ban
-
Stats Uishuttels Memorial, N\o 579.
3
ken insattes; dock med iagttagande jemväl i delta fall, alt hela den insalta
summan bör uppgå till det i föreslående punkt bestämda jemna
belopp; och
3:o så snart Fullmägtige, efter innevarande Riksdags slut, kunna, med ledning
af detta Reglemente, bestämma den summa, som, enligt hvad nu
är stadgadt, skall utgöra ifrågavarande creditiv-fond, bör hälften af detta
belopp på den serskilda Räkningen i Banken insättas. Sedermera afsättas
de lill samma fond anslagna medel, genom insättning af en fjerdedel
deraf, efter det 183;) års öfverskott blifvit från Kongl. Slats-Contoret
aflemnade, samt genom återstodens deponerande, sedan Riksgälds—
Contoret kommit i åtnjutande af öfverskotten på i Szjo års Stals-inkomster.
På meranämnde serskilda Räkning får icke någon invisning af Riksgälds-Contorel,
före Rikets Ständers nästa sammankomst utfärdas, såvida icke
föi berörde creditiv-summa skulle dessförinnan, i öfverensstämmelse med Regerings-formens
föreskrift, varda af Kongl. Majit lyftad.
Skulle den, till följd af hvad nu blifvit föreskrilvet, afsatta fond icke
komma ali motsvara creditivels af Rikets Ständer fastställda belopp, bör, i
händelse af detsammas lyftning, hvad som härutöfver för hela creditiv-sumnians
utbetalning erfordras, utgå af de till Riksgälds-Contoret influtna odisponerade
öfverskott på Sta Is-verkets inkomster för innevarande och nästkommande
år eller af andra i nämnde Conior befintliga samt för sådant
ändamål disponibla medel. Skulle ej eller dessa tillgångar vara för bestri
dandet
af ifrågavarande utbetalning tillräckliga, skall återstoden anskaffas,
genom upplåning emot Riksgälds-Conlorets obligationer, ställda att, efter
minst ett och högst 3 års förfallotid, inlösas med de medel, som af Rikets
näst sammanträdande Ständer varda härtill anvisade.
§ 3.
Den creditiv-summa, som jemväl, enligt ofvanåberopade § i Regeringsformen,
bör å Riksgälds-Contoret anvisas, för all, på sätt samma § innehåller,
under tiden emellan innevarande och nästkommande Riksdag, vara
tillgänglig, då Kongl. Majit till Rikets försvar eller andra högst vigtiga och
angelägna ändamål, sedan hela Slats-Rådels tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner den vara oundvikligen nödig, hafva Rikets Ständer nu bestämt
till ett belopp af 5oo,ooo R:dr.
§.4-
För bestridande af de utbetalningar, som å sistberörde creditiv kunna
äskas, böra Riksgälds-Contorels då egande härtill disponible tillgångar
4
Stats-Utskottets Memorial, N.o 579.
begagnas, eller i saknad deraf, de erforderliga medlen af Riksgälds-Contoret
upplånas, enligt de grunder, hvilka under innevarande Riksdag blifvit
stadgade för lans upptagande, i och för andra Gontorets tilllälliga behof,
sorn harforutan icke kunna fyllas.
§ 5.
De medel, som för närvarande äro eller framdeles varda till Riks-,
gälds-Contoret återbetalda, i afräkning å det, vid 1828—i83o årens Riksdag,
anvisade spanmåls-undsättnings-creditiv af En Million R;dr, skola
Kongl. Maj:t tillhandahållas, för att efter inträffade missvexter kunna till
behöfvandes undsättning användas. Derjemte är ett serskildt creditiv af
Etthundra Tusen Riksdaler å Riksgälds Contoret af Rikets Ständer anvisadt,
lör att, jemlikt nu stadgade grunder, i händelse af inträffande bebo!’,
kunna, förskottsvis och emot ersättning utaf först inflytande tuliafgifter
för spanmål, vara att tillgå för undsättningar till behöfvande i missvextår;
kommande de summor, som å detta creditiv varda requirerade,
att, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, utbetalas.
§ 6-
För att ytterligare befrämja inhemska fårskötseln och ullproductionen,
hafva Rikets Ständer bifallit, att det, vid 1828—i83o årens Riksdag,
till Ull-disconlfondens förstärkning, å Riksgäids-Contoret anvisade creditiv
af 200,000 R:dr, må till ett ökadt belopp af högst Trehundra Tusen
R:dr, fortfara intill nästkommande Riksdag, och af Kongl. Cominerce-Collegiurn
begagnas tiil låneunderstöd emot Fyra procents årlig ränta, ej allenast
för producenter af inhemsk ull och vederbörande fabrikanter, utan
äfven för handlande, som befatta sig med uppköp och försäljning af inom
Riket bevisligen producerad, samt vederbörligen sorterad ull. Deremot
skall UU-Discontfonden vara Riksgäids-Contoret ansvarig, ej mindre för
återbetalningen af de summor, som redan äro eller framdeles varda lyftade
i afräkning å detta creditiv, än ock för godtgörandet af den ränta,
som å dessa låneunderstöd uppkommer, med afdrag likväl af de med ifrågavarande
lånerörelse gemenskap egande och med Reglementet för Discontfondens
förvaltning öfverensstämmande omkostnader; men, hvilket afdrag
icke lår öfverstiga en fjerdedel af den fastställda räntan för de lån, hvartill
creditivet blifvit begagnadt. Förden redan i denna lånerörelse använda
andel af omfönnälde creditiv bör räntan, från och med Juli månad 1840,
Riksgäids-Contoret efter nu stadgad grund godtgöras.
Stats-Utskottets Memorial, N\0 579.
§ 7-
Del, lill underlättande och befrämjande af accords regleringen inom
Armeen, vid 1828—i83o årens Riksdag, å Riksgälds-Contoret anvisade
räntefria creditiv må fortfarande för samma ändamål begagnas till eli belopp
af högst Etthundra Tusen R:Jr, deruti inberäknadt hvad, som härå
för närvarande är uttaget; dock med uttryckligt villkor, att de å detta
creditiv lyftade summor varda Riksgälds-Contoret ersatta, i den mon härtill
afsedda tillgångar blifva för Directionen öfver Arrneens Pensionskassa,
i egenskap af Accordsfondens Styrelse, disponibla. Och skall bemälde
Direction lill Riksgälds-Contoret afgifva sin ansvars-förbindelse för de uttagna
creditiv-medlens behöriga återbetalning; hvarjemte, vid creditivets ytterligare
anlitande eller då Fullmäglige eljest det äska, sådana handlingar
böra, genom Directionens försorg, Fullmäglige tillhandahållas, hvarigenom,
ådagalägges ej allenasl de accordsliquider, hvartill creditivmedlen blifvit
begagnade, eller skola användas, utan ock huruvida några, för de redan
lyftade medlens godtgörande, påräknade tillgångar till accordsfonden influtit.
Bill, Ull R, St, Prot. 1840 och 1841, 4 Sami, 1 AJd, 3 Band, 44 Haft, %
^STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841 •
Stats-Utskotlets Memorial, N.o S8o.
i
N:o 580.
Arik. till Exp. Utsk. den 8 Juni 1841 hl. g f. m.
Memorial, med förslag till Reglementariska stadganden för Riksgälds-Contoiret,
i anledning af Rikets Ständers beslut, rtfrande
extra Stats-realeringen.
(Rgs Afd.)
Sedan de med extra Stats-regleringen sammanhang egande frågor numera
blifvit afgjorda, så är Stats-Utskottet i tillfälle att härmedelst till Rikets Ständers
granskning aflemna förslag till de Reglementariska föreskrifter, som, för
verkställigheten af de, vid denna Stats-reglering, utaf Rikets Ständer beviljade
utbetalningar, böra Fullmägtige i Riksgälds-Contoirel meddelas; och Utskottet
går nu att i korthet anmäla innehållet af de föreslagna föreskrifterne
samt de beslut, hvarpå desamma sig grunda.
1 §. innehåller stadgandet, att de extra Stats-regleringen tillhörande utgifter
skola från Riksgälds-Conloiret utgå.
2 §. grundar sig på Stats-, Lag-och Ekonomi-Utskottens Utlåtanden, N:ris
89 och 162, med uteslutande af Utskottens, efter omröstning i Förstärkt Statsutskott,
förfallna hemställan om anslag till ett serskildt straff-fängelse.
3 §. innefattar de anslag, Rikets Ständer beviljat, i anledning af StalsUtskotlets
Utlåtanden, N:ris 354 och 435 Litt. A., hvilka anslag Utskottet
ansett äfven hädanefter böra utbetalas på samma sätt, som enahanda vid föregångna
Riksdagar, beviljade och å Riksgälds-Contoiret anvisade utgifter. —•
Enär Rikets Ständer genom bifallandet af Stats-Utskoltets förslag i Utlåtandet
N:o 435 sid. 14, förklarat, att, der ej annorlunda vore föreskrifvet, borde
de nu beviljade extra Stats-anslag utgå med en fjerdedel årligen under
åren 1841—1844, har Utskottet i denna, likasom i de följande §. §., i
stället för det i anslags-besluten förekommande uttrycket ”fyra år,” infört de
bestämda åren 1841—1844, hvilket, utan att i någon mon inverka på tiden
för anslagens begagnande, helst ”hvad som ett år reserveras, kan under ett
annat år disponeras,” synes komma att leda till större enhet och reda vid
de stadgade föreskrifternes tillämpning af Riksgälds-Contoirets styrelse. Ehuru
något serskildt stadgande derom icke i Rikets Ständers beslut förekommer,
Bih. till R, St. Prot 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 4$ Hafi. 1
7
Stats-Utskottets Memorial, N.-o S8o.
har UtskotLet dock trott anslaget till Beklädnads-förrådels förseende med materiel
för ytterligare 500 man höra hänföras till de summor, som skola i
mon af behof tillhandahållas.
4 §. handlar om de, på grund af Stats-Utskottets Utlåtanden, N:ris 354
och 435 Litt. B., beviljade anslags-summor.
Uti 5 §. hafva de, i egenskap af anslag för vatten-communicationer
anvisade summor blifvit införda, med undantag af dem, i afseende på hvilka
serskilda förhållanden förekomma och hvilka uti nästföljande §. §. äro upptagna.
Vid anslaget lill Landscrona hamns iståndsältande har eu föreskrift
angående tiden, hvarifrån de bestämda afbetalningarne skola utgöras, blifvit
tillagd.
6 §. innehåller Rikets Ständers, enligt omröstning i Förstärkt Stats-Utskott,
fattade beslut angående Statens bidrag till ombjrggnad af Strömsholms
canal- och slussverk. Då de, bland allmänna föreskrifterne för dylika Statsbidrag,
enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o 435 Litt. C. sid. 61—63, förekommande
stadganden, angående contractens företeende inför Fullmägtige
samt rättigheten att inställa anslagens utbetalning, synas jemväl böra ega tillämpning,
i afseende på nu ifrågavarande anslagssumma, har uti denna §. en
hänvisning till samma stadganden blifvit intagen.
Uti 7 §. angående anslaget till undersökningar, i afseende på canal-ledningen
emellan tljelmaren och Wenern, har Utskottet ansett nödigt tillkännagifva,
att detta anslag bör, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, utbetalas.
8, 9, 10 och 11 §. §. innehålla Rikets Ständers beslut, i anledning af
Utskottets framställningar i 27 punkten, Litt. A. samt i punkten Litt. C. af
sist åberopade Utlåtanden.
12, 13 och 14 §. §. innefatta de bidrag, sorn, i egenskap af anslag, blifvit
beviljade till förberedande af odlings-företag.
Uti 15 och 16 §. §. äro de af Rikets Ständer nu medgifna bidrag upptagna,
hvilka äro anvisade att utgå såsom lån, enligt de i nästföljande §. införda
vilkor och föreskrifter; varande öfriga, i sammanhang med extra Statsregleringen,
beviljade låne-biträden införda i den afdelning af Reglementet,
som handlar om de vid denna Riksdag å Riksgälds-Contoiret anvisade lånesummor.
Uti 17 §. äro de allmänna föreskrifter, som förekomma i Utskottets Utlåtande
N:o 435 Litt. C. införda, sådane de blifvit af Rikets Ständer godkända
och fastställda, endast med den förändring, att i 3 mom. tiden för lånens
räntefria begagnande blifvit beräknad från deras utbetalning af Riksgälds Contoiret,
i stället för det i detta mom. begagnade uttryck ”Stats-Verket”, helst
Slats-ZJtsTiottets Memorial, IV.-o 58o.
3
det med Rikets Ständers öfriga stadganden synes närmast öfverenstämma,
att, på sätt vid dylika förhållanden hittills alltid iagttagits, lånemedlen af
Riksgälds-Contoiret vederbörande tillhandahållas. Till berörde föreskrifter
har Utskottet fogat några till ledning för Fullmägtiges åtgärder erforderliga
reglementariska bestämmelser, hvilka till en del äro hemtade från Utskottets
af Rikets Ständer gillade yttrande, sid. 60, 61 samt 4:de punkten af Betänkandet
N:o 435 sid. 14.
Uti 18 §. kommer alt införas Rikets Ständers på omröstning i Förstärkt
Stats-Utskolt beroende beslut, angående det sätt, hvarpå den, i anledning af
Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition om en Styrelse för allmänna arbeten beviljade
årliga anslagssumma af 8,000 R:dr, skall utgå.
- 19 och 20 §. §. innehålla de af Rikets Ständer bestämda anslag till undersökningar
m. m., i afseende på allmänna arbeten och till en ytterligare
Lärare vid Marieberg.
21, 22, 23, 24, 25, 26 och 27 §. §. grunda sig på Rikets Ständers beslut,
i anledning af Utskottets Utlåtanden, N:ris 3o4 och 435 Litt. D. samt
28 §. på den af Rikets Ständer gillade 8:de punkten i Utlåtandet N:o 354
Litt. E., äfvensom 29 §. på 7:de punkten af Utlåtandet N:o 354 Litt. F. med
det dertill i Utlåtandet N:o 435 föreslagna tillägg.
Uti 30 §. äro de Upsala och Lunds Universitet, enligt Utskottets Memorial
N:o 490 samt förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:o 570, beviljade
byggnads-anslag intagna.
31 §. innefattar anslagen till folkundervisningens befremjande, enligt
Stats- och Ekonomi-Utskottens Memorial N:o 190 samt Förstärkta Stats-Utskoltets
Memorial N:o 535. Då nu ifrågavarande anslag skola utgå, till och
med året efter nästkommande Riksdag, och följagtligen, derest Urtima Riksdag
dessförinnan ej inträffar, till och med 1846; så, och enär de grunder,
hvarefter dessa medel böra användas, ännu icke äro af Kongl. Maj:t pröfvade
och fastställda, hafva, i öfverensstämmelse med Utskottets i Utlåtandena
N:ris 354 och 435 uppgjorda och i detta afseende utan anmärkning lemnade
beräkning, berörde anslagssummor blifvit uppförda till utgående först från
och med nästkommande år.
Stadgandet i 32 §. är hemladt från Stats- och Ekonomi-Utskottens, i afseende
på det här omförmälda serskildta anslag, bifallna Utlåtande Nro 10.
33 §. grundar sig på samma Utskotts likaledes godkända Utlåtande N:o 9.
34 §. innehåller de anslag, som äro beviljade, på grund af Stats-Utskottets
Utlåtanden, N:ris 508 och 551.
Sials-Ulskottels Memorial, N:0 58o.
Uti 35 §. är Rikets Ständers beslut, i anledning af 5:te punkten i Utskottets
Utlåtanden N:ris 354 och 435 Litt F., intaget.
Uti 36 §. är det anslag infördt, som, genom Rikets Ständers bifall lill
Stals- och Ekonomi-Utskottens Utlåtande N:o 12, blifvit beviljadt.
De i 37 §. intagna allmänna bestämmelser äro af Rikets Ständer redan
vid pröfningen af Stats-Ulskottels Utlåtande N:o 435 gillade. Enär i hvar
och en af de nu föreslagna reglementariska stadganden, der anslagssummor,
som äro afsedda att utgå med en viss andel årligen, blifvit införda, sådant
är vordet bestämdt uttryckt, hvadan de anslag, i afseende på hvilka en dylik
bestämmelse icke förekommer, böra i mon af behof utbetalas, har den
allmänna föreskriften uti Usla punkten å 14 sidan af Utskottets Utlåtande N:o
435, angående anslagens utbetalning under 4 år, ansetts icke behöfva i Reglementet
för Riksgälds-Conloiret intagas. Det å samma sida förekommande
och af Rikets Ständer likaledes godkända stadgandet, angående de för lånen
föreskrifna afbetalning ir och läntors ingående till Riksgälds-Contoiret är infördt
i 17 §. under Litt. D.
Slutligen får Utskottet, i afseende på de reglementariska föreskrifterne
angående sättet, hvarpå de för extra Stats-regleringen afsedda tillgångar böra
göras fruktbärande, hänvisa till det serskilda Memorial Utskottet nu härom
afgifver.
Slockholm den 7 Juni 1841.
Angående extra Stats-regleringen tillhörande utgijter.
§• I
Vid
pröfningen och bestämmandet af Stats- och Riksgäids-Verkens nuvarande
tillgångar och behof, hafva Rikets Ständer ansett de Stats-ulgifter,
som endast äro. afsedda alt utgå för en gång eller för vissa, inom bestämd
tid begränsade, föremål, böra, äfven vid denna Riksdag, hänföras lill en så
kallad extra Stats-reglering och, till de af Rikets Ständer fastställda belopp,
från Riksgälds-Contoiret utaf härtill anvisade tillgångar serskild utbetalas.
§• 2.
I egenskap af sådana extra Stats-utgifter, hafva Rikets Ständer, för alt
Stals-Utskottets Memorial, -V.o 58o.
5
genom fängelsernas ombyggnad eller förändrade inredning, bereda en högst
angelägen föi bätti ing i fånga nies vård och behandling, beviljat följande, lill
Kongl. Majlis Nådiga disposition sladda, anslag:
l:o till Läns - häktenas ombyggnad och förseende med celler, lill det
antal och den storlek, sorn för hvarje serskildt Län pröfvas af Kongl. Maj:t
erforderligt, Niohundra Tusen R:dr;
2:o till Härads-häktenas ombyggnad och förseende med erforderligt antal
celler, i den ordning, Kongl. Maj:t, efter menigheternes hörande,pröfyar sådant
kunna och höra, iore deL nya lag-förslagets antagande, verkställas samt,
enligt en för Härads-fängtlsernas ordnande inom hela Rik«t uppgjord fullständig
plan, Ellhundratnsende B:Jr; och
3:o till Fängelsebjggnader i Stockholm och Rikets öfriga städer, efter
en äfvenledes förut uppgjord allmän plan och i den nion Kongl. Majit
linser sådana byggnader af behofvet påkallade, Trehundratusen R:dr , hvaraf
för en föreslagen ny fängelse-byggnad i Stockholm är afsedt att användas
ett belopp af högst Etthundra Sjutio Tusende R: Ir.
Dessa anslagssummor utbetalas, enligt Kongl. Maj;ls Nådiga föreskrift, under
loppet af åren 1841—1844; lärande, till ledning vid medlens tillhandahållande,
Kongl. Majst, på sätt Rikets Ständer i underdånighet anhållit, efter
fastställandet af byggnads-planen för de serskilda fängelsernes uppförande, i
Nåder meddela Fullmägtige underrättelse om beloppet af de anslags-summor,
som, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, anses för hvarje år efter
byggnads-planen erforderligt.
§. 3.
Såsom extra Slats-anslag för Försvars - verket till lands hafva Rikets
Ständer beviljat nedannämnde summor, hvilka, i den nion de behöfva
för de afsedda föremålen användas, skola af Riksgälds Contoiret tillhandahållas
och, efter Kongl. Slats-Conloirets reqvisilioner, utbetalas, nemligen:
l:o till complettering af redskaps-, rid-, anspanns- och stall-persedlar
för 5 Batterier af Fält-Artilleriet, i rund summa, för en gång, Tjugufyratusen
R:dr;
2:o till complettering af reserv-förrådet för Bevärings - manskapets beklädnad,
i stället för derifrån uttagna persedlar, Tio Tusen R:dr årligen
under åren 1841—4843, eller tillsammans Trelio Tusen R:dr;
3:o till samma förråds förseende med materiel för ytterligare 500 man.
Tretio Tusen Åttahundrade Fjoi ton R;dr 22 sk. 4 rst.
4:o till utgifter för gevurs-fabricationen, utom den för samma föremål,
6
Stats-TJtskottets Memorialj N.o 58o.
under Sr 1840, utaf Rikets Ständer serskildt anslagna summa af 36,000 R:d,
Sextiotvå Tusen Femhundra R:dr årligen, under åren 1841—1844, eller
tillsammans för 4 år, Tvåhundra Femtiotusen R:dr;
5:o till befästnings - arbeten å Waxholm och i Stockholms skärgård,
Femtio Tusen R:dr årligen under samma tid och således för 4 år Tvåhundra
Tusen R:dr, häruti inberäknadt det å 1841 års anslag serskildt beviljade
förskott af 4,000 R:dr;
6:o till Carlsborgs Fästnings-byggnad, utom 1840 års anslag för samma
föremål, Femtio Tusen R:dr årligen under berörde tid, eller tillsammans
Tvåhundra Tusen R:dr, deruti jemväl är inberäknadt det för år 1841 förskottsvis
anslagna belopp af 12,000 R:dr; och
7:o till iståndsättande af Carlstens Fästning och Marstrands Hamn-försvär
samt Befästnings - arbeten vid inloppet till Carlskrona, Fyratio Tusen
R:dr årligen under samma tid, och följagtligen för 4 år Etthundra Sextio Tusen
R:dr.
§. 4.
f För För sv ar s-verket till sjöss hafva följande extra Stats-anslag af Ri
kets
Ständer blifvit beviljade att, på enahanda sätt, som i näst föregående §.
är föreskrifvet, tillhandahållas och uLbetalas, nemligen:
l:o till Fregatters och Kanon-slupars armering med Bomb-kanoner, Fyratio
Tusen R:dr, hvilken summa är afsedd att, i nion af behof, härtill disponeras;
2:o
till förbättringar i Båk- och Fyrings-väsendet, Fyratio Tusen R:dr
årligen, under åren 1841 —- 1844 , eller tillsammans Etthundra Sextio Tusen
R:dr;
3:o till Dock-byggnaden i Carlscrona Tretiotre Tusen Trehundra Tretiotre
R:dr 16 sk. årligen under samma tid, eller för alla 4 åren, Etthundra Tretio
Tretusen Trehundra Tretiotre R:dr 16 sk.; och
4:o till kostnader vid inventeringen af ekvirkes-förråden i Carlscrona, i?
mon af behof, Åtta Tusen R:dr.
§. 5.
För att befremja och underlätta vatten-communicationernö inom Riket
samt befordra och understödja åtskilliga hamnars anläggning eller förbättrande,
hafva Rikets Ständer beviljat här nedan uppgifna extra Stats-anslag:
Ståts-Utskottets Memorial, N.-o S8o.
l:o Till upprensning af Råneå eif R:dr 4,000.
„ dito af Luleå eif  5,000.
„ dito af Piteå eif
6,000.
eliev tillsammans för dessa 3:ne elfvars- upprensning Femton Tusen Riksdaler;
hvilka bidrag väl blifvit företrädesvis afsedda för hvartdera företagets understödjande
med det här utförda belopp; dock ankommer på Kongl. Maj:t att,
derest, vid ytterligare pröfning af behofvet, en annan fördelning af berörde
anslagssummor skulle linnas lemplig, disponera hvad, som för ettdera af dessa
upprensnings-arbeten icke anses erforderligt, till ett annat af samma arbeten.
2:o Till upprensning af Umeå eif 2,000 R:dr årligen, under åren 1841
—.1844 eller tillsammans Åtta Tusen Riksdaler, likväl endast med det vilkor,
att Umeå stad för detta arbete tillskjuter minst Ett Tusen Riksdaler årligen
under samma tid.
3:o Till upprensning af Indals-elfven 4,000 R:dr årligen under nyssberörr
de 4 år, eller tillsammans Sexton Tusen Riksdaler, under vilkor, att ortens
invånare genom dagsverken eller annorledes till arbetet bidraga med en tredjedel
af detsammas kostnad.
4:o Till fullbordande af Ljunga elfs upprensning Tre Tusen Riksdaler
för en gång samt i ett för allt, hvaremot återstoden af kostnaden härför bör
af ortens invånare bestridas.
5:o Till upprensning af Ljusne eif Sex Tusen Riksdaler.
6:o Till upprensning af inre segelleden till Stockholm vid det så kalla
de
Kodjupet Fyratiofyra Tusen Riksdaler.
7:o Till upprensningar i Mälaren vid Almare Stäk och Ericssund Åtta
Tusen Riksdaler, hvilket anslag dock ej får begagnas förr, än vederbörande,
som af ifrågavarande företag hafva nytta, förbundit sig alt den ytterligare
erforderliga kostnaden tillskjuta.
8:o Till fullbordande af Gråda Canal Femtio Tusen Riksdaler, med vilkor,
att ett Bolag bildas, som förbinder sig att tillskjuta det härutöfver för
arbetets utförande erforderliga belopp, och hvilket Bolag det dessutom skall
åligga att, i händelse förlust eller kostnad skulle, genom canal-anläggningen,
komma att tillskyndas enskilde, en sådan förlust eller kostnad nöjagtigt ersätta;
varande, efter byggnadstidens förlopp samt från och med det år, då
canalen är fullt färdig och farbar, actie-egarne berälligade att, sedan kostnaderne
för canalens och slussverkets samt canalfartens ändamålsenliga vidmagthållande,
aflöningar och arfvoden, bevillning jemte allt hvad till årlig kostnad
för Canal-verket kan hänföras och således äfven afsättningen för reparations-fonden
blifvit afdragna och godtgjorda, åtnjuta af Canal-inkomsten, så
8
Siats-Ulskotlels Memorial, N.o SSo.
vidt (ien dertill lemiiar tillgång, såsom ränta och utdelning å aclierne, ett
belopp af högst åtta procent om året å det af Bolaget tillskjutna capital; och
bör det vara Kongl. Maj:t förbehållet att, efter Bolagels hörande, i Nåder
fastställa taxan å afgifterne för farten å den nya canalen, hvilken taxa hvart
3:dje år skall Kongl. Maj:ls Nådiga pröfning å nyo underställas.
9:o Till upprensning af Albrektssund vid Marstrand 8,000 R:dr årligen
under åren 1841 —1843 eller tillsammans Tjugufyra Tusen Riksdaler.
10;i Till Landscrona hamns iståndsättande Tjugufem Tusen Riksdaler,
af hvilket anslag nämnde stad likväl bör återbetala en tredjedel, eller Åtta
Tusen Trehundra Tretiotre Riksdaler Sexton skillingar, medelst erläggandet af
500 R.dr årligen, från och med året efter det, då ifrågavarande anslag lill
hela beloppet eller någon del blifvit lyftadl.
liro Till anläggning af en hamn vid Åhus Femton Tusen Riksdaler, under
vilkor, att Christianstads stad, emot erhållandet af denna anslagssumma
och ett af Rikets Ständer staden beviljadt lån å 20,000 Rrdr, öfvertager utförandet
af berörde anläggning.
12:o Till en hamnbyggnad vid Cimbritshamn Femton Tusen Riksdaler,
emot vilkor, att stadens och ortens invånare tillskjuta hvad som, utöfver detta
anslag och det för samma ändamål staden af Rikets Ständer beviljade
lån å 25,000 Rrdr, kan, enligt kostnadsförslag, till arbetets utförande erfordras.
13:o Till kostnader för hamnbyggnaden vid Wisby, uti hvilka kostnaner
stadens invånare erbjudit sig att, jemte ett årligt tillskott af 1,500 Rrdr
för hamnens framtida underhållande, med 40,000 R:dr deltaga, Sjuttionio
Tusen Riksdaler.
§• 6.
Rikets Ständer hafva bifallit, att utaf Riksgälds-Contoirets egande och för
extra Stats-regleringen vid innevarande Riksdag afsedda tillgångar en summa
af Sexhundra Tusen Riksdaler må afsättas och, enligt, de i §. stadgade grunder,
af Riksgälds-Contoiret förräntas, för att, jemte upplöpande räntor, under
15 års tid, användas till utbetalning af Femtio Tusen Riksdaler årligen för
ombyggnad af Strömsholms canal- och slussverk, med iagttagande af följande
utaf Rikets Ständer bestämda vilkor och förbehåll:
l:o Emot erhållande af berörde årliga anslag, tillförbinder sig Strömsholms
canal- och slussverks Bolag att, inom 15 år, räknadt från och med
det år, då första anslaget af allmänna medel utgår, efter en af Öfverste-Löjt
nan
-
Stats-Vlsfsottels Memorialj N.o S8o. g
nanten och Riddaren J. Edström uppgjord byggnadsplan fullborda ombyggnaden
af Strömsholms canal och slussverk, samt att under tiden så vidmakthålla
gamla canal verket, att farten derå kan verkställas på det sätt, benni Ide
Öfverste-Löjtnant föreslagit, äfvensom Bolaget, lör befordrande af nämnde
ändamål, åtager sig foga sådan anstalt', att antingen genom intagandet af nya
delegare i Bdaget eller genom bildandet af ett nytt Bolag, sammanskjtiles det
för detta företag, utöfver Stats-anslaget och canalens afkastning, erforderliga
capital af minst 200,000 B:dr.
2:o Under byggnadstiden må Bolaget få beräkna actie-utdelning lill högst
fem procent å det sålunda insatta actie-capitalet, så vidt canal-inkomsten för
hvarje år dertill lernnar tillgång, sedan af densamma först blifvit disponerad!
hvad till ombyggnaden tagits i beräkning och hvad, som erfordras för upprätthållandet
af farten på den gamla canalen.
3:o Efter arbetets fullbordan, böra af canal-inkomsterne afsättas 5,000
R:dr om året, till samlande af en fond för framtida större reparationer, intilldess
denna fond med derå utelöpande och till capitalet lagda räntor uppgår
till 200,000 R:dr; hvarefter räntan må komma att inberäknas bland canal
verkets inkomster. Utlåningen af dessa medel samt bevakningen af lane-och
säkerhets handlingarne bggörjas af Bolaget på eget ansvar; hvaremot handlingarne
komma att blifva under Riksgälds-Contoirets vård. Då denna fonds
capital för större reparationer antingen hel och hållen eller till någon del
medtages, skall räntan åter läggas lil! capitalet och äf Canal-inkomsterne ånyo
afsättas 5,000 R:dr årligen, tilldess fonden åter uppgått till samma belopp
eller 200,000 R:dr, hvaremot årliga underhållskostnaden och mindre reparationer
bestridas af Canal-inkomsterne för året.
4:o Efter byggnadstidens förlopp samt från och med det år, då Canalen
är fullt färdig och farbar, skola aclie-egarne, sedan kostnaderne för Canalens
och Slussverkets samt Canalfartens ändamålsenliga vidmagthållande, aflöningar
och arfvoden, bevillning, jemte allt hvad till årlig kostnad för Canal verket
kan hänföras, samt således äfven afsättning för reparationsfonden, blifvit afdragne
och godtgjorde, såsom ränta och utdelning på deras adier af Canal-inkomsten,
så vidt den dertill lemnar tillgång, åtnjuta ett belopp af högst 15,000
R:dr om året; skolande deremot all öfrig inkomst tillfalla Staten såsom godlgörelse
för hvad lill Canal-byggnaden blifvit förskjutet.
5:o Såsom säkerhet för ofvannämnde Stats-bidrag och uppfyllandet af
dess åtagna förbindelser, skall Bolaget till Statsverket öfverlemna Strömsholms
gamla Canal- och Slussverk med aila dess tillhörigheter i fast ock lös egen
Bih.
till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 4S Haft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial, N.-o S8o.
dora, saint, för händelsen af ett nytt Bolags bildande, tillförbinda sig alt i
allmänt förvar deponera de nuvarande 1085 actierne, eller för de actier, som
kunna brista, ett contant belopp, motsvarande den lösningssumma, som för
livar actie kommer att bestämmas, under förbehåll, att, sedan Ca nalén är färdigbyggd,
dessa actier till Bolaget återställas eller förstöras.
6:0 För egen eller det nya Bolagets räkning, å hvilket Bolaget må sina
rättigheter öfverlåta, skall Bolaget bibehålla och få till sig öfverlemnad egande-rätten
til! Strömsholms så väl gamla som nya Canal- och Slussverk, med
alla dess tillhörigheter och åtföljande för möner, emot noggrånnt uppfyllande
af de vilkor och öfverenskommelse!’, som nu blifvit eller vederbörligen blifva
stadgade.
7:o Kongl. Maj:t förbehålles att, efter Bolagets hörande, i Nåder fastställa
Taxa å afgifterne för farten å den nya Canalen, hvilken Taxa hvart
tredje år bör å nyo underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
8:0 En af Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret utsedd person skall, såsom ledamot,
deltaga i Bolagets Direction från och med dagen, då första andelen af
Statens anslag utbetalas och intilldess Canal- och Slussverket blifvit färd ig—
bygd t. Äfvenledes skall ett på enahanda sätt utsedt ombud deltaga i den årliga
revisionen af Canal-verkets räkenskaper; börande Berättelse om arbetets
fortgång 111. m. hvarje år af Directionen till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifvas
och derefter med officiella Tidningen allmänheten meddelas.
För öfrigt komma, i afseende på utbetalningen af de lör ifrågavarande
byggnadsföretag anslagna allmänna bidrag, jemväl att tillämpas de i 6 och 8
mom. af 17 §. meddelade allmänna föreskrifter; och hafva Rikets Ständer till
Kongl. Majst i underdånighet öfverlermiat alt med Bolagets Direction i Nåder
låta afsluta ordentligt conlract, innefattande öfverenskomma vilkor, rättigheter
och skyldigheter, hvilket contract dock bör vara upprältadt inom Elfe
år, efter det Rikets Ständers rörande denna fråga fattade beslut blifvit hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldt.
§. 7.
Till fullbordande af undersökningen, angående en ifrågaställd eanal-ledning
emellan Hjelmaren och Wenern samt spridandet af kännedomen derom,
hafva Rikets Ständer anslagit Sex Tusen Sexhundra Sextio Sex Riksdaler 32
sk. alt, i mou af behof, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, utbetalas.
§. 8.
Till amortering af ett för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upp
-
Stats-Ulskoltels Memorialj N.-o 580.
muddring upptaget lån, deruti Staten, enligt Kongl. Brefvet den 14 April
1837, skall till hälften deltaga med 1,080 R:dr ärligen under 19 år, hafva
Rikets Ständer för innevarande samt nästföljande 3:ne år å Riksgälds-Contoiret
anvisat Fyra Tusen Trehundra Tjugu R:dr, hvilka, efter derom i vederbörlig
ordning gjord anmälan, under berörde 4 år utbetalas.
§.9.
Rikets Ständer hafva anslagit en summa af Två Hundra Tusen Riksdaler
att, under 4 år, utgå med 50,000 R:dr årligen och af Kongl. Maj:t disponeras
för omläggning och förbättring af backiga eller eljest för communicationen
mindre tjenliga delar af de allmänna landsvägarne i Riket, med undantag
af Stora Kopparbergs och Westerås Län, för hvilka ett serskildt anslag, enligt
nedanstående 11 §., är beviljadt; och skola de menigheter, som, till ifrågaställde
företags utförande, erbjuda sig biträda med arbete eller tjenstbarheter,
företrädesvis vara berättigade att komma i åtnjutande af anslag; ankommande
för öfrigt på Kongl. Maj:t att för hvarje serskildt fall i Nåder förordna,
! hvad nion vederbörande menigheter, som åstunda omläggning och förbättring
af dylika vägstycken, böra med arbete bidraga till företagets utförande.
§. 10.
Till understöd för anläggningen af en väg emellan Öfver’- och Neder- Calix
socknar hafva Rikets Ständer beviljat ett extra Stats-anslag af Sju Tusen
Riksdaler, alt af Kongl. Maj:l för detta ändamål i Nåder disponeras, sedan
vederbörande ånyo blifvit hörde och fått sig yttra, huruvida de vilja för
framtida underhållandet af berörde väg ansvara.
§. 11.
För att användas till förbättring af vägen emellan Westerås och Falun
och för sådant ändamål emellan Westerås och Stora Kopparbergs Län lika fördelas,
hafva Rikets Ständer till Kongl. Majlis Nådiga disposition anvisat ett extra
Stats-anslag af Femton Tuseu Riksdaler.
§. 12.
För alt, enligt Kongl. Maj:ls Nådiga disposition, användas till valtenaftappningar
eller dammbyggnader för motverkande af frost och till förberedande
af sådana större odlingsföretag, som öfverstiga menigheternes förmåga,
morn Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs Län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse Härader i
Stats-Ulskottets Memorial, N.-o 580.
Wermland, hafva Rikets Ständer anslagit en summa af Etthundra Tjugu Tusen
Riksdaler; hvarvid Rikets Ständer till Kongl. Maj:ls Nådiga pröfning öfverlemnat
att för hvarje serskildt föremål, i raon af den nytta, som deraf
kan påräknas, bestämma, huruvida Statens bidrag skall utgå såsom anslag
eller lån, äfvensom huru, i sistnämnde fall, skall med återbetalningen förhållas
och om ränta bör erläggas elier befrielse derifrån medgifvas.
§. 13.
Till bestridande af kostnaderne för Wåbäcksforssens i Dalefven upprensande,
i hvilka kostnader ortens invånare förklarat sig vilja deltaga med 1,000
R:dr, hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag af Fem Tusen Riksdaler.
§• 14.
För upprensandet af Emm-än, hafva Rikets Ständer, utom det för samma
föremål beviljade lån af 35,000 R:dr, såsom Stats-anslag anvisat en summa
af Tio Tusen Riksdaler.
§• 15.
Till understödjande af bär nedan uppgifna arbeten och företag, i och
för vattencommunicationernes förbättrande samt odlings-tillfällens beredande,
hafva Rikets Ständer, i sammanhang med extra Stats-regleringen, beviljat följande
lånebitråden3 emot de vilkor och enligt de föreskrifter, som uti efterföljande
17 §. äro stadgade:
l:o till Söderhamns stad, för upprensning af den närmast staden belägna
skärgård Femton Tusen Riksdaler;
2:o till Warbergs stad, för fullbordandet af hamnanläggningen vid staden,
Tjugu Tusen Riksdaler; hvilken summa dock ej får utgå förr, än planen
för arbetets verkställande blifvit af Kongl. Maj:t ytterligare pröfvad och
godkänd; ankommande på Kongl. Maj:t att, derest det anses icke lämpligt,
att sten från Warbergs fästning begagnas och kostnaden i följd deraf kommer
att öfverstiga den för Rikets Ständer uppgifna summa, anvisa det för
omförmäldte företags fullbordande erforderliga belopp till utgående af de besparingar,
som, af en elier annan orsak, kunna uppkomma å de för andra
sådana arbeten utaf Rikets Ständer anvisade anslag eller lån;
3:o till kstads Hamn-Direction, för iståndsättande af stadens hamn,
Femtio Tusen Riksdaler;
4:o till Christianstads stad, för hamnanläggningen vid Åhus, Tjugu Tusen
-
Stals-Utskottels Memorial, N.o 58o.
sen Riksdaler, oberäknadt det tor det för detta förelag vid innevarande Riksdag
beviljade Slals-anslag af 15,000 R:dr;
5:o lill Cimbritshamns stad, för hamnbyggnaden derstädes, Tjugufem Tusen
Riksdaler, utom det härtill såsom anslag bestämda belopp af 15,000 R:dr;
6:0 lill Ronneby köping, för upprensning af Roltne-än samt nämnde köpings
redd, Tio Tusen Riksdaler; ,
Ilo tili Stora Schedvi socken i Dalarne, för fullbordande af Stor- och
Hönsmyrornas odling, Två Tusen Riksdaler, hvilken summa är ställd till
Kongl. Majlis disposition, för att, efter förulgången pröfning, såsom lån
nämnde sockens invånare meddelas;
8:0 för Emm-åns upprensning, Trettiofem Tusen Riksdaler, utom den
härtill, i egenskap af anslag, beviljade summa af 10,000 R:dr;
9:o för Stång-åns upprensning, Femton Tusen Fyrahundra Riksdaler;
10:o för upprensning af Himble och Tollereds åar, Tio Tusen Riksdaler,
hvaraf det ankommer på Kongl. Maj:t att, derest omständigheterne skulle sådant
fordra, anvisa en del såsom anslag utan återbelalnings-s-kyldighet; och
ll:o för utlappning af myror på Gottland Femtio Tusen Riksdaler.
§• 16.
För befordrande af vattenaftappningar eller andra förberedande åtgärder
för större odlingsföretag inom de delar af Riket, som icke uti 12 §. äro uppräknade,
hafva Rikets Ständer lill Kongl. Maj:ls Nådiga disposition anslagit
en summa af Etthundra Tusen Riksdaler, alt såsom lån, emot ränta och återbelalning
i den uti nästföljande §. bestämda ordning, utgå till de enskilda
menigheter eller corporationer, som förbinda sig alt sjelfva bestrida
hälften af den på företaget belöpande kostnad; dock ankommer på Kongl.
Maj:t att, der serskilda omständigheter kunna påkalla en annan ordning för
Statsbidragets utgående, anvisa en mindre del af ifrågavarande medel äfven
såsom anslag utan Aterbetalnings-skyldighet. Dessutom hafva Rikets Ständer
medgifvit, att, i händelse de i föregående §, omförmälde låne-undeistöd för
Emm-åns och Stång-åns samt llimble och Tollereds åars upprensning, äfvensom
för uttappningen af myror på Gottland, af en elier annan orsak, icke
skulle komma att utgå, jemväl dessa medel må af Kongl. Maj t, på enahanda
vilkor, till andra odlingsföretag inom ofvanberörde delar af Riket disponeras.
Bih, lill l\. Sl, Fröt, 1840 och 1S44 >!>aml. t J/d, 3 Band.' ./5 Haft,
STOCKHOLM, eckstfinska boktryckeriet 1841.
.Fortsättn, tif Stats-XJiskoltcts Memorialj N.-o SSo.
1
§ »7*
I afseende på ulbetalningen och användandet af de, enligt förestående
5, 9, io, ir, i2, i3, 14, i5 och 16 §§., vid denna Riksdag, å RiksgäldsContoiret
anvisade ansiags- och låne-summor, hafva Rikets Ständer, utom
de för åtskilliga af dessa Statsbidrag stadgade och i åberopade intagna
serskilda vilkor och föreskrifter, beslulit och förordnat:
1:0 Innan medel få lyftas, skall arbetsplan, upptagande både, när
företaget kommer att börjas och när det kan anses blifva fullbordadt, vara
uppgjord och af Kongl. Maj:t godkänd.
2:0 Der företaget med direct Statsanslag underslödjes, utbetalas medlen,
efter det arbetet blifvit börjadt, successivt, i mon af dess fortgång,
äfvensom de bidrag, menigheler, bolag eller enskilde förbundit sig lemna ,
i samma mon och i lika förhållande med Statsbidraget, lill företaget utgå
och användas.
3:o Å de af Rikets Ständer beviljade Iånebiträde», kommer, i alla de
fall, der ej Rikets Ständer serskildt förordnat annorlunda, att, efter 5 års
förlopp, sedan medlen blifvit af Riksgälds-Con tornet utbetalde , årligen erläggas
5 procent af det primitiva capilalet, hvaraf 3 procents ränta först
beräknas å det vid hvarje liqvid återstående capital, och det öfriga utgår
såsom afbetalning, intilldess liela capitalet med ränta sålunda blifvit till
fullo betaldt.
4:0 De arbeten, som åsyfta att bereda odlingsföretag , böra vara började
senast under loppet af år 1844» skolande, i annat fall, de anvisade
medlen reserveras till kommande Ständers disposition.
5:o Vid alla arbeten, lill hvilkas utförande Staten i större eller mindre
mon bidrager, må företrädesvis, och der sig göra låter, användas försvars-
och sysslolösa personer; hvarjemte, i frågor om utdikningar och vattenaftappningar
eller vägars anläggning eller förbättring, vederbörande menigheter,
före arbetets begynnelse, böra höras, för att angående företagens
lämplighet sig utlåta.
6:0 Då arbetets utförande öfverlemnas lill menigheter, bolag eller enskilde,
böra desse alltid, enligt contract, förbinda sig att, efter faststäld plan,
fullborda arbetet, utan att kunna af Staten påräkna något ytterligare bidrag;
och bör ett sådant vederbörligen afslutadt contract, i öfverensstämmelse
med de af Rikets Ständer meddelade föreskrifter, hos Fullmägtige företes,
innan medlen af dem anordnas.
Bitl. till R. St. Prot. 1840 och i841- 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 4^-le Baft.
2
Fortsättn, af Stats-Utskottets Memorialj N.-o 58o.
7:0 Menigheter, bolag eller enskilde, till hvilka Statsmedel anvisas,
böra ställa af Kongl. Maj:t pröfvad och godkänd säkerhet, så väl för återbetalningen
af låne-understöden, med derå stadgad ränta, som för fullgörandet
af de conlract, hvilka, i afseende på arbetets verkställighet, upprättas.
8:0 Den af Kongl. Maj:t fastställde arbetsplan bör, så framt ej Kongl.
Maj:t, uppå derom gjord anmälan, skulle förändring medgifva, oförändradt
följas, vid det äfventyr, att, i annat fall, Kongl. Maj:t må ega inställa all
■vidare utbetalning af Statsmedel samt återfordra, hvad deraf redan blifvit
uppburet, att på en gång eller successivt betalas, inom den lid, Kongl. Maj:t
kan bestämma: dock må längre anstånd ej ega rum, än intill nästa Riksdag.
q:o För alla de fall, der Rikets Ständer till allmänna arbeten , som
afse upphjelpandet af någon orts industri, beviljat anslag, ulan att tillika
något visst bidrag af orten eller dem, som deraf draga nytta, finnes bestämdt,
är det vilkor i allmänhet stadgadt, att sådant bidrag, vare sig i
contant eller på annat sätt, likafullt alltid bör utgå i den mon, som Kongl.
Maj:t kan finna skäligt i Nåder bestämma.
10:0 Derest, vid närmare granskning, menigheter, bolag eller enskilde
skulle finnas böra lemna större bidrag tili något arbelsföretag, än som, vid
Statsanslagets beviljande, blifvit beräknadt, må Kongl. Maj:t ega att derom
förordna, innan contract om företagets verkställande afslutas eller, om vederbörande
ej skulle vilja derpå ingå, då helt och hållet inställa företaget,
lito Der hamn- eller canal-afgifter komma att ega rum, skola dessa
beräknas så lindriga som möjligt, och alltid på förhand genom contract
bestämmas, hvarefter förhöjning deruti ej må kunna ega rum, utan att
Kongl. Majtt, på grund af serskildt förekommande omständigheter, kan
pröfva skäligt dertill lemna bifall, men deremot ovilkorligen nedsättning,
så snart behållna inkomsten af företaget öfverskjuter en viss, af Kongl. Majtt
fastställd, procent.
För Öfrigt böra vid tillämpningen af dessa allmänna stadgande» följande
omständigheter iagttagas, nemligen t
a) att förbindelserne för de Statsbidrag, som, i egenskap af lån, utgå,
skola af Fullmägtige granskas samt tillika med h.andliogarne, angående dea
i ofvanstående 7:de punkt omförmälde säkerhet, i Riksgälds-Contoiret förvaras;
dock bora dessa säkerhetshandlingar, uppå anfordran , vederbörande
embetsmyndigheter tillhandahållas, då detsammas begagnande af dem kan
ifrågakomma;
b3 att, med undantag af de anslag, sora äro ställda till Kongl. Maj:ts
Nådiga disposition och hvilkas utbetalning, enligt nu meddelade föreskrifter»
Fortsättn, af Stats-Ut skottets Memorial, N.o S8o.
3
verkställes i den ordning, Kongl. Maj:t lärer bestämma, skola de Öfriga
anslags-summorna, äfvensom lånen, antingen omedelbart frän RiksgäldsContoiret
till vederbörande Bolag och raenigheter utbetalas eller ock, efter
erhållna retjvisilioner, lill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändas;
c) att för de endast successive utgående lånen skall den i 3:dje punkten
bestämda tid räknas från slutet af det år, hvarunder första andelen af lånet
blifvit lyftad ; och
d~) att de medel, sorn, till följd af stadgandet i 8:de punkten , varda
återfordrade, böra aflemnas till Riksgälds-Contoiret, dit dessutom alla afbetalningar
och räntor å lånesummorna skola ingå.
§ 18.
(I denna § införes Rikets Ständers, på omröstning i Förstärkt Statsutskott
beroende, beslut, angående den, i anledning af Kongl. Maj:l.s Nådiga
Proposition om en Styrelse för allmänna arbeten, beviljade anslagssumma,
och kommer alltså §:ns lydelse att bestämmas af berörde omröstning.)
§ >9-
För bestridande af rese- och undersöknings-kostnader samt expenser, i
följd af allmänna arbeten, hafva Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition anvisat en summa af Sex Tusen Riksdaler årligen , under åren
1841 — *844» eller tillsammans Tjugufyra Tusen Riksdaler.
Till arfvode för en vid Marieberg anställd ytterligare Lärare i de
kunskaps-ämnen, som tillhöra Ingenieurer för allmänna arbeten , hafva Rikets
Ständer anslagit Ett Tusen Riksdaler årligen intill nästa Riksdag, eller
för 4 är Fyra Tusen Riksdaler. De i denna och de adie nästföregående §§.
bestämda anslag utbetalas, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Nådiga
föreskrift.
§ 2I*
Till uppförande af ej mindre en stenhusbyggnad i Wexiö till residens
åt dervarande Landshöfding, med nödigt utrymme för Lands-Canzliet,
LandsrContoiret, Larjdt-Ränteriet och Landtmäteri-Contoiret, jemte boställsrum
för Landshöfdingen, än alla härvid erforderliga uthusbyggnader, hafva
Rikets Ständer beviljat och till utbetalning, enligt Kongl. Majds Nådiga
föreskrift, å Riksgälds-Contoiret anvisat ett extra Statsanslag af Tjugufem
Tusen R:dr, med vilkor likväl, alt, för den händelse denna summa skulle
4
Fortsättn, af Slals-Utskoltets Memorial, N:o SSo.
finnas för ändamålet otillräcklig, Femton Tusen R:dr må användas till uppförandet
endast af en stenhusbyggnad, för att begagnas lill berörde embetsrum,
hvaremot återstoden i sådant fall bör besparas.
§ 23.
Till uppförande af en stenhusbyggnad i Wenersborg, för blommande
af dervarande Lands-Canzli, Lands-Contoir, Landt-Ränteri och LandlrnateriContoir,
hafva Rikets Ständer äfvenledes beviljat ett dylikt anslag af Femton
Tusen R:dr.
§ 23.
Till inköpande af det för närvarande till Landshöfdinge-residens
begagnade hus i Piteå, uti hvilket, icke allenast Landshöfdingen bör erhålla
boställsrum , utan äfven Lands-Canzliet, Lands-Contoiret och Landt-Ränleriet
m. m. inrymmas, hafva Rikets Ständer likaledes anslagit Sex Tusen R:dr,
med förbehåll, att den till Landshöfdingen i Norrbottens Län nu af Statsmedlen
utgående hyresersättning kommer att för Riksgälds-Contoirets räkning
reserveras.
§
För att bereda en ändamålsenlig och lämplig local för Riks-Archivet,
hafva Rikets Ständer medgifvit, att det af Riksgälds-Contoiret nu begagnade
hus må härtill, äfvensom, i nion af utrymme och behof, till förvarande
af Kongl. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academiens samlingar
upplåtas; hvaremot, och under förutsättning af Kongl. Sundhets-Collegii och
Fält-Läkare-Contoirets inrymmande i f. d. Numer-Lotteri-Inrättningens egendom,
Rikets Ständer, för sin del, beslutit, alt det till bemälde Collegii
begagnande upplåtna hus i stället bör till Riksgälds-Contoiret öfverlemnas.
Härjemte hafva Rikets Ständer, till bestridande af kostnaderne för RiksArchivets
flyttning samt den förändrade inredningen af Riksgälds-Contoirels
nuvarande hus, anslagit en summa af Fem Tusen Riksdaler, som, i mon
af behof, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, af Riksgälds-Contoiret utbetalas,
och af hvilket anslag den del, som för ändamålet icke erfordras,
Stats-verket reserveras. Likaledes hafva Rikets Ständer å Riksgälds- Conloiret
anvisat en serskild summa af Ett Tusen Riksdaler, för att af Kongl.
Majit i Nåder disponeras för aptering af de lägenheter, som i meranämnde
hus kunna varda upplåtna för Kongl. Witterhets-, Historie- och AutiqvitelsAcademien.
Fortsättn, af Stats-Ulsholtets Memorial, N.-o S8o.
5
§ 25.
rJ ill återstående kostnader för Riddarholms-kyrkans iståndsättande efter
1835 års eldsvåda, hafva Rikets Ständer anslagit en summa af Femtiotvå
Tusen Riksdaler, som, efter Kongl. Stats-Conloirets reqvisition, af RiksgäldsConloiret
utbetalas.
§ 26.
För att, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, användas till iståndsätlande
af Konungagrafvarne vid Wreta klosters och Warnhems kyrkor,
hafva Rikets Ständer anslagit Två Tusen Riksdaler, deraf högst 5oo R:dr
äro anvisade för reparationen å de vid förstnämnde kyrka befintliga dylika
grafvar och i,5oo R:dr för grafvarne vid Warnhems kyrka; börande hvad,
sora af hvartdera anslaget icke för det afsedda ändamålet erfordras, Stats--  verket reserveras.
5 2T
För att af Kongl. Maj:t i Nåder disponeras till uppförande af Kyrkor
inom de Carlstads Stift tillhörande Finnmarker, äfvensom , till inköpande
af boställe för en prestman derstädes, hafva Rikets Ständer beviljat ett
extra Statsanslag af Sex Tusen Riksdaler.
§ 28.
För tillbyggnad samt reparation af det Kongl. Academien för de Fria
Konsterne tillhöriga hus, hafva Rdiets Ständer anslagit det, utöfver Academiens
disponibla tillgångar, härtill erforderliga belopp af Trelio Tusen
Riksdaler, hvilket till bemäide Academi af Riksgälds-Contoii et utbetalas.
§ 29-
Till Stats-verkels befi iande från den hittills erlagda räntan för hvad,
som ännu icke utgått af ett Kongl. Landtbruks-Academien, år 1819, på
Riks-Slalens g:de IJufvudtitel beviijadt byggnads-anslag, hafva Rikets Ständer
beslutit, att detta anslags återstående capital-belopp, hvilket vid sistlidet
års slut utgjorde Tio Tusen Treliosex Riksdaler 8 sk. 8 rst. , skall af
Riksgälds-Contoiret till bemalde Academi utbetalas senast 3:ne månader,
efter det Rikets Sländers härom fattade beslut blifvit Fullmägtige meddeladt,
men äfven dessförinnan, så vida Academien skulle finnas hågad att dessa
medel förr emottaga.
6
Fortsättn, af Sluts-Utskottets Memorial, N.o SSo.
§ 3o.
För uppförande af ännu saknade, nödvändiga byggnader vid Lunds
Universitet, hafva Rikets Ständer anvisat ett extra Statsanslag af Tjugufem
Tusen Riksdaler, äfvensom Rdiets Ständer för Upsala Universitet anslagit
en lika summa, att, i första rummet, användas till uppförande af en ny
observalorii-byggnad samt för öfrigt till andra nödiga ansedda universitetsbyggnader.
Dessa anslags-summor skola af Riksgälds-Contoiret, i mott af
behof och efter vederbörlig reqvisition, utbetalas.
§ 3t.
Till folkundervisningens befremjande hafva Rikets Ständer beviljat följande
årliga anslag, hvilka, från och med år rS.fa samt till och med året
efter näst inträffande Riksdag, skola Kongl. Majit af Riksgälds-Contoiret tillhandahållas,
för att, i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer nu bestämda
grunder, användas, nemligen:
1:0 till inrättning af Seminarier för bildande af Lärare vid Folkskolorna
Sex Tusen Femhundra Riksdaler, hvaraf ett belopp af 5oo R:dr är afsedt
för hvarje sådant Seminarium;
2:0 till stipendier för Elever vid dessa Seminarier Nio Tusen Riksdaler
att, i mon af behofvet, emellan Stiften fördelas; och
3:o till understöd för aflönande af Skol-lärare inom de församlingar, som
styrkt sig .vaia i behof af dylikt understöd, Femtio Tusen Riksdaler.
§ 32.
Jemte det Rikets Ständer å Riks-Stalens Sjette Hnfvudtilel uppfört ett
årligt anslag för inrättandet af Navigations skolor uti åtskilliga af Rikets stapelstäder,
hafva Rikets Ständer till kostnader för anskaffande af instrumenter,
böcker och charlor m. m. för samma Skolor, enligt det i sådant afseende
af en tillförordnad Comité uppgjoida förslag, beviljat och å RiksgäldsContoiret
anvisat en serskild summa, i ett för allt, af Sexton Tusen Sexhundra
Riksdaler, att efter vederbörliga reqvisitioner, utanordnas.
§ 33.
Till befrämjande af pracliska Skeppsbyggeri-Instiluts inrättande, hafva
Rikets Ständer, för ett sådant Institut vid någotdera af de större Skeppsvarfven
inom norra och ett inom södra delarne af Riket, anslagit en årlig
summa af Sex Tusen Sexhuadrasextiosex Riksdaler 32 sk., under 6 års tid,
Fortsättn, af Slctls-TJiskottets Memorial, N.o SSo.
7
nemligen >,666 R:dr 32 sk. till aflöning för aine Lärare och i,666 R:dr
32 sk. lill underhåll för Elever vid hvartdera Institutet; börande detta
anslag, på sätt och i den ordning, Kongl. Majit kan finna lämpligt föreskrifva,
af Riksgälds-Contoiret, från och med innevarande år, tillhandahållas;
dock med iagttagaride, alt hvad deraf, undertiden intilldess nämnde Institut
träda i verksamhet, icke kommer att utgå, bör reserveras, för att sedermera
kunna, i mon af behof, jemte den årliga anslagssumman, uttagas och
för det afsedda ändamålet användas.
§ 34-
Til! arfvoden ål Ledamöterne i en af Rikets Ständer för det nya Lagverkets
ytterligare granskning och förberedande behandling nu föreslagen
ny Comité eller Lagberedning, äfvensom, till aflöning för dess Secreterare
samt expenser, hafva Rikets Ständer å Riksgälds-Contoiret, till utbetalning,
i öfverensstämmelse med Kongl. Majits Nådiga föreskrift, anvisat en summa
af Tolf Tusen Riksdaler årligen, att, sedan den för upprättandet af tablåen
Öfver lagförslagen tillsatta Comité blifvit upplöst och al! utbetalning af Statsmedel
för densamma upphört, utgå från den tid, Lagberedningen blifvit
fullständigt organiserad samt t rädt i verksamhet och intill 1844 ^rs slu(~
Dessutom hafva Rikets Ständer, i sammanhang härmed, för bestridandet af
er/ordet lig.1 trycknings-kostnader, beviljat ett serskildt förslags-anslag, för
en gång, af Tre Tusen Riksdaler.
§ 35.
Till nödiga byggnaders och verkstäders uppförande för en Arbetsinrättning
i Eskilstuna, hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag af Tio Tusen
Riksdaler, med vilkor, att det anslagna beloppet skall i Riksgälds-Contoiret
innestå, intilldess en fullständig plan för denna Inrättnings anläggande och
vidmagthållande blifvit upprättad och af Kongl Majit i Nåder fastställd ;
hvarefter, och sedan Eskilstuna fristad illädt sig förbindelsen att, vid äfventyr
af återbetalningsskyldighet, tillskjuta hvad, som utöfver anslaget erfordras,
och ifrågavarande Inrättning framgent underhålla, medlen siola, i mon af
behof, till staden utbetalas.
§ 36.
Till understöd för arne nya Liisorterings-anstalter, den ena i Götheborg
och den andra i Malmö, hafva Rikets Ständer anslagit Två Tusen
Riksdaler årligen alt, från och med innevarande år, Kongl. Majit af Riks
-
8
Farri sälin, af Stats-Ulskotlcts Memorial\ A7, o SSo.
gälds-Confoiret, med r,ooo R:dr för hvardera Inrättningen tillhandahållas
och, enligt Kongl. Majrls Nådiga föreskrift, utbetalas.
§ 37•
Jemte de serskilda efter anslagens föremål och beskaffenhet lämpade
stadganden, som i förestående §§. blifvit intagna, hafva Rikets Ständer, i
afseende på samtliga extra Statsregleringen tillhörande anslags- och lånelummor,
meddelat följande allmänna bestämmelser:
1:0 hvad, som utaf ett anslaget belopp under ett år reserveras kan, der
ej annorlunda blifvit serskildt föreskrifvet, under ett följande år disponeras;
3:0 de anvisade medlen böra endast i mon af behof att dem använda
reqvireras, på sätt Kongl. Majit, enligt Rikets Ständers i underdånighet
gjorda anhållan, lärer vederbörande Auctoriteter i Nåder förständiga; och
3:o de besparingar, sorn å anslagen för hvarje serskildt föremål uppkomma,
må icke i annat fall, än der sådant är uttryckligen medgifvet,
kanna till något annat behof disponeras, utan böra oafkortade till kommande
Ständers disposition reserveras.
3© <® 2. f»,
TRYCICT HOS J. A. WALLDAU,
1841.
Stats-Utslotlets Memorial, N'.o 581.
N:o 581.
Ank. till Exp. litsle. den 8 Juni 1841, kl. 7 c. m.
Memorial, med forsla* till voterings'proposition, i anledning
af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, ifråga
om skyldighet för Bruksidkaren Gyzanders Sterbhusdelegare
att erlägga ränta å deras skuld till Statsverket,
i följd af ingången uppbörds-borgen.
Sedara Stats-Utskotlet, uti sitt under N:o 514 afgifne Utlåtande, afstyrkt
Rikets Ständers bifall till den af Bruksidkaren A. IV. Gjzanders
sterbhusdelegare gjorde ansökning om befrielse från den, i följd af Gyzanders
i lifstiden, gemensamt med J. Wedelin, ingångne borgen för numera
aflidne Kronofogden B. Carlssons uppbörd, sterbhus-delegarne åiagde
skyldighet att, en för alla och. alla for en, lill Stals-verkel betala i,5oe
R:dr B:co, jemte 5 procents årlig ränta derå från den 24 Juni i834; så
har nämnde Utlåtande blifvit af Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet
bifallet, hvaremot, efter det Utskottet, i anledning af erhållne
återremisser från de öfrige 2:ne Riks-Stånden, under N:o 552 afgifvit förnyadt
Utlåtande och deruti vidhållit sin förut yttrade åsigt i frågan,
Preste- och Borgare-Stånden, med alsing å Utskottets yttrande, beslutat,
att all upplupen och framdeles upplöpande ränta å skuld till Staten, i
följd af den af Bruksidkaren A. W. Gyzander i lifstiden, gemensamt med
J. Wedelin, för numera aflidne Kronofogden B. Carlsson ingångne uppbörds-borgen,
skulle Gyzanders enda och öfrige sterbhus-delegare efterskänkas.
Då denna fråga rörer oredovisad Krono-uppbörd och således inverkar
på beloppet af sådane medel, som ingå bland Stals-verkets uti Statsregleringen
beräknade inkomster, synes berörde skiljagtighet böra genom
votering i Förstärkt Stats-Utskott afgöras, och får Utskottet i detta afseende
föreslå följande proposition:
Den, som anser Bruksidkaren Gyzanders sterbhusdelegares ansök»ing
om befrielse från ådömd skyldighet att, i följd af Gyzanders i lifstiden,
gemensamt med J. Wedelin, ingångne uppbörds-borgen för Krono
Bih.
till R. St. Proc. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Jfd- 8 Band. 47 Uä/t.
a
Stats-U(slottets Memorial, IV'o 0S2I
fogden Carlsson, till Stats-verket betala i,5oo R:dr B:co, jemte 5 procents
årlig ränta derå Irån den 24 Juni 1834 > icke böra bifallas, voterar
Ja 5
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, varder all upplupen och framdeles upplöpande ränta å
skuld till Staten, i följd af den utaf Bruksidkare!! Gyzander i lifstiden,
gemensamt med Johan Wedelin, för Kronofogden Carlsson ingångne uppbörds-borgen,
Gyzanders enka och öfrige sterbhusdelegare efterskänkt.
Stockholm den 7 Juni 184 r -
N:o 582.
Ank. till Exp. Utäk. den 8 Juni 1S41» kl. 7 e. m.
Memorial, angående arfvoden för Hiksdagskoslnadernes
utbetalning.
(Rgs Afd.)
Sedan Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, vid början af innevarande
Riksdag, tili vinnande af all möjlig ordning och reda vid Riksdagskostnadernes
utbetalning samt redovisningen derför, erbjudit befattningen härmed
åt en bland Contoirets Commissarier, hvilken egde serskild bepröfvad
vana och erfarenhet vid de med detta uppdrag förenade göromål, så och
enär Fullmägtige, vid berörde erbjudande, förklarat sig vilja söka bereda
något lämpligt arfvode för ifrågavarande befattning, hafva Fullmägtige, med anmälan
härom, lius Stats-Utskottet föreslagit, att bemälde Commissarie måtte
erhålla ett arfvode i ett för allt af R:dr 47ö; — —
hvarjemte Fullmägtige hemställt, att till den tjensteman
inom Riksgälds-Contoiret, som, under Riksdagens lopp,
haft befattning med granskningen af inkömna reqvisrtioner
å Riksdags-utgifter, och hvilken jemväl bör granska
räkningarne för ännu återstående dylika utgifter, matte
få utbetalas ett arfvode af ....,, 200: — —
utgörande dessa nu föreslagna arfvoden å tillsammans R:dr 6^5: — —
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 585.
3
enahanda belopp, sorn den för samma uppdrag vid 1828—i83o årens
Riksdag af Rikets Ständer bevdjade vedergällning.
Utskottet, som anser sig icke ega någon anledning att vid denna
Riksdag tills ty ika för omförmälde befattningar högre arfvoden, än de af
Rikets sistförsamlade Ständer i sådant afseende bestämda belopp, eller 266
Rtdr 3ä sk. flir utbetalningarne och 133 R:dr 16 sk. för räkningarnes
granskning, får således
hemställa, att Rikets Ständer må, i öfverensstämmelse härmed,
bevilja ett serskildt arfvode af Tvåhundrasextiosex R-.dr
3a sk. för den person, som, enligt Fullmägtiges uppdrag,
verkställer utbetalningen af de på Riksgälds-Contoiret anvisade
utgifter för innevarande Riksdag samt upprättar redogörelsen
öfver desamma, äfvensom ett dylikt arfvode af Etthundratrettiotre
R:dr 16 sk., för granskningen af reqvisitionerne
och räkningarne å dessa utgifter.
Stockholm den j Juni 184*.
N:o 583.
Ant. till Exp. Etsk. den 8 Juni 1841, kl. 1 c. m.
Utlåtande, i anledning af vadit fråga om aflöning för
ISotarierne hos Riks-Stånden, under en månad efter
Riksdagens slut.
(Rgs Afd.)
Uti en, hos Ridderskapet och Adeln väckt, samt till Stats-Utskottet,
under den irsta i denna månad, remitterad motion, har Herr Friherre F.
Boye föreslagit, att, enär, i följd af göromålens vida större mängd och omfattning
under innevarande Riksdag, än under förflulne Riksmöten, arbetet,
i synnerhet för de Notarier, som föra Protocollen hos Riks-Slånden,
blifvit högst betydligt ökadt utöfver hvad, sora vid Riksdagens början kunde
förutses, desse Notarier, hvilka hos Ridderskapet och Adeln voro Fyra,
hos Preste-Slåndet En,, hos Borgare-Ståndet Två samt hos Bonde-Ståndet
Två eller Tre, måtte erhålla en serskild gralification, motsvarande deras
arfvoden under en månad, i stället för den, efter Riksdagens slut, dem
4 Ståts-Utskottets Utlåtande, JV:o 585.
tillkommande aflöning för åtta dagar, helst bemälde personer derefter troligtvis
komma alt under mer än en månads tid varda sysselsatte med dea
då återstående uppsättningen af Ståndens Protocoll.
Med anledning af ifrågavarande motion anser sig Utskottet böra erinra,
att Rikets Ständer, genom bifallandet af Utskottets i dess Memorial
N:o 16g gjorda hemställan, beslutit, att de, vid denna Riksdag, bestämda
arfvoden och tractamenten för den Canzli-personal, sorn hos Aiks-Ståndes
är anställd, skola få beräknas och utgå för åtta dagar efter Riksdagens afslutande.
Enär således Rikets Ständer redan uttryckligen bestämt den tid,
hvarunder denna personals aflöning bör fortfara, finnér Utskottet sig,
oansedt det af Herr Friherre Boye anförda förhållande, icke kunna, fölen
del af samma personal, tillstyrka Rikets Ständer att upphäfva sitt »fe
ifrågavarande hänseende fattade beslut. Utskottet får alltså
hemställa, att ofvanberörde motion må förfalla.
Stockholm den 7 Juni iS4i
-
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet} 1841 -
Stats Utskottets Memorial, N'o 584»
I
N:o 584.
Ank. till Exp.-Utsk. den 9 Junii 1841, kl. 11 f. m.
Memorial, med förslag till reglementariska stadganden, i anledning
af åtskillige å Riksgälds-Contoret an visade lån,
(R. A.)
Stats-Utskottet får härmed till Rikets Sländers granskning och
fastställelse öfverlemna förslag lid den de] af Reglementet för RiksgäldsConloret,
hvaruti förr skr iflerne angående de vid innevarande Riksdag,
emot serskildt bestämda vilkor, beviljade och till utbetalning af nämnde
Contor anvisade lån blifvit intagna; och får Utskotct derjemte anmäla,
att de uti t, 2 och 3 §§. ii.förda teli med Rikets Ständeis beslut i uuledning
af Utskottets Utlåtanden b:ris 87, 6, 435 Litt. D. sarpt 5of’,
öfverensstämmande stadganden redan äro Fullmägllge serskildt meddelade,
i anseende till, under Riksdagens lopp, ilrågakojxtna utbetalningar af
lånesutnmorna. Uti 4 ocl* 5 £jjj, hvilka innehålla vilkoren för 2:ne af
Utskottet afstyrkta, men af Rikets Ständer beviljade lån, har Utskottet
ansett några ylterl gare, nu föreslagna bestämmelser erfordras till ledning
vid lånemedlens utbetalning och betryggande af Riksgälds,-Contoretts säkerhet
för desammas återbekommande.
6 J*. innefattar de reglementariska föreskiifter, som Rikets Ständers
beslut, genom bifallandet af Utskottets Utlåtande, N:o 4^0, föranledt.
Stockholm den q Juni 184*•
Angående de, emot serskildt bestämda vilkor, af Rikets Ständer
beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade lån.
§•
Till staden Söderhamns nya reglering och uppförandet af dess allmänna
byggnader, efter den eldsvåda, som, i November månad i835, öde
Bih.
till R. St. Prot. 1840och 184*, 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 48 Hä/t. »
2
Stats-Utskottets Memorial, N:o 584=
lade en betydlig del af denna stad ; hafva Rikets Ständer beviljat ett
låneunderstöd af Tolf Tusen Riksdaler, alt af Riksgälds-Contoret till
nämnde stad, under följande vilkor och förbehåll, utbetalas:
1:0. Detta lån får endast användas till bestridande af kostnader för
stadens nya reglering efter 1835 års eldsvåda samt återuppförande af
stadens nedbrunna allmänna byggnader.
2:0. Lånemedlen, som böra ställas under stadens äldstes förvaltning,
■utbetalas af Riksgälds-Contoret efter deras reqvisitioner eller fullmagter,
hvilka böra vara underskrifna af minst eu utöfver halfva antalet af stadens
Äldste.
3:o. Innan någon utbetalning från Riksgälds-Contoret verkställes,
hör dit vara aflemnad en af stadens Äldste undertecknad förskrifning å
hela det beviljade lånebeloppet, hvarigenom de i stadens namn och å
dess vägnar, förbinde sig, en för alla och alla för en, att ansvara för
lånesummans återbetalning, jemte ränta derå, på sätt och i den ordning,
här nedan finnes stadgadt.
4:o. Likaledes böra, före lånets lyftning, hos Riksgälds-Contoret uppgifvas
de serskilda föremål, hvartill lånet är afsedt att användas, äf
vensom
sättet för dess begagnande.
5:o. Hvad som af lånet icke är uttaget innan den 1 Juli 1841, kommer
derefter icke alt af Riksgälds-Contoret utgifvas.
6:0. Såsom ränta och capital-inhetalning för det uttagna lånebeloppet,
hvilket får räntefritt begagnas till 1841 års utgång, erlägges derefter
inom slutet af hvarje år, från och med år 1842, Sju (7) procent, sorn
alltid beräknas å det ursprungliga capitalet och hvaraf, sedan ränta efter
4 procent årligen å det innestående capital-beloppet afgått återstoden utgör
afbetalning å lånesumman, intilldess densamma är till fullo godlgjord.
7:0. Allt h vad som sålunda bör inbetalas, må omedelbarligen från
stadens Äldste till Commissarierne i Riksgälds-Contoret insändas, och
8:0. Skulle lånet icke, vid 1842 års slut, vara till hela det lyftade beloppet
användt för de dermed afsedda och uppgifna ändamål, eller skulle
de föreskrifna ränte- och cap^tal-inbetalningarne icke fullgöras, bör den
utgifna lånesumman, å Riksgälds-Cootorets sida, till återbetalning inom
viss förelagd kort tid uppsägas; i hvilket fall den stadgade räntan skall
beräknas och utgöras från den lid, då lånemedlen från Riksgälds-Contoret
utbetalades.
Stats-Utskottets Memorial, JN:o 584»
3
§• 2-
För utförandet af åtskilliga arbeten till Malmö hamns förbättrande,
hafva Rikets Ständer beviljat nämnde stad ett till utbetalning under innevarande
år, å Riksgälds-Contoret anvisadt lån å Femtio Tusen Riksdaler,
emot afgifvandet af en utaf vederbörlig auetoritet, å nämnde stads
vägnar utfärdad förbindelse att, från och nied år 1843, årligen till Riksgälds-Contoret
återbetala en tiondedel af lånesumman samt att, från den
dag medlen lyftas och intilldess lånet varder till fullo godtgjordt, likaledes
årligen till samma Verk erlägga Tre procents ränta å det oguldna
capi talbeloppet.
§• 3.
Till biträde vid utförandet af en företagen hamnbyggnad vid staden
Linköping är ett lån å Tjugu Tusen Riksdaler staden af Rikets Ständer
beviljadt, hvilket lån skall af Riksgälds-Contoret utbetalas emot erforderlig
säkerhet och förbindelse utaf stadens Rorgerskap att, utan vidare anspråk
på bidrag af Staten, fullborda ifrågavarande hamnbyggnads-arbete,
äfvensom att för detta lånebiträde, från den tid medlen lyftas, årligen erlägga
Fem procent å det ursprungliga capital-beloppet, af hvilka 5 procent
godtgöres Tre procents årlig ränta å den vid hvarje liqvid återstående
låuesumma, hvarefter det öfriga beräknas såsom capital-afbetalning
intill dess hela lånet sålunda blifvit återbetaldt.
§• 4.
För utdvidgandet af Carlstads Läroverk hafva Rikets Ständer beviljat
ett lån å Åtta Tusen Riksdaler, alt under Fem års tid ränlefritt innehafvas
och derefter, jemte Tre procents årlig ränta, återbetalas med
Tre procent för hvarje år å lånets urspiungliga capital-belopp; börande
Riksgälds-Contoret, före lånesummnns utbetalning, erhålla en af Carlstads
Stifts Dom-Capilel utfärdad förbindelse att verkställa de föreskrifna inbetalningarne
i den ordning Fullmägtige finna lempligt stadga.
§. 5.
Rikets Ständer hafva beviljat Cailscrona stads Pastor.t ett lån å
Tolf Tusen Riksdaler, emot vilkor att detsamma åtel betalas med 5 pro
-
4
Stats Utsk itel Memorial N:
\
cent årligen å lånets ursprungliga belopp, af hvilken inbetalning 3 procent
sk>la beiiiknas såsom ränta, hvarefter återstoden skall på capbalet
afgå. För detta lån, som likaledes af Riksgälds-Contoret utbetala?, skall
dessförinnan vara till Contoret aflemnad en af nämnde Pastorats Kyrkoråd,
efter härtill vid allmän sockenstämma erhållit uppdrag, å Pastoratets
invånares vägnar ulg fven samt af Fullmägtige godkänd förbindelse att
ansvara för behörigt fullgörande af de utaf Rikets Ständer stadgade
betalnings villor,
§• 6-
Till inlösen af de mod Luudshöfdinge-beställningarne i Upsala,
Stockholms, Jönköpings, Sodei manland®, Elfborgs, Calmar, Wermland?,
Gefleborgs, Wester-Norrlands, Westerbottens, Malmöhu , Christianstads,
Hallands, Götheborgs och Bohus samt Jemtlands Län ännu förenade aecord
uppgående, enligt Rikets Ständer meddelad uppgift, till ettsammanräknadt
belopp af Etthundrade Femt ofyra Tusen Niohundra Femtio ju
Riksdaler 26 sk. 4 rst., hafva Rikets Ständer, uudtr förbehåll att allt framlida
anspråk å accordsersättning för nämn e beställningars innehafvare
upphör, beviljat ett lån å nyssberörde belopp, att, i och för detta ändamål,
af Riksgälds-Contoret till Kongl. Stats-Contoret utbetalas emot följande
vilkor
1:0. För den lyftade Hnesumman erhåller R;ksgäld -Contoret ett
häremot svarande antal af Kongl. Stats-Contoret, å Accordsfondens vägnar,
till förstnämnde Verk eller dess ordres utfärdade förbindelser å 1,000
R:dr hvardera med 4 procents åilig ränta från lyftningsdagen, och hvilka
förbindelser ovilkorligen infrias i den rnon det, efter verks'Éflld ränteliqvid
för hvarje år uppkommande öfverskott af här nedan om förmälde löne-;nnehållningar,
dertill lemnar tillgång; börande dock detta öfverskott, sedan
hela lånet är uttaget, i första rummet användas till godtgörande af det
belopp, hvarmed detsamma öfver stiger jemna 1000 R:dr, å hvilket belopp
en serskild dylik förbindelse, då sista andelen af lånet lyfta®, emedlertid
utfärda?.
2:0. Till godtgörande af den för ifrågavarande lån bestämda ränta,
äfvensom lill låne-capitalets amorterande innehålles, genom Kongl. StatsContorets
försorg, utaf den för hvarje Landshöfdinge-beställning hvarvid
accord nu är fästadt, anslagna ilou, årligen 6 procent å detta accords för
Rikets Ständer uppgifna, återstående belopp, intilldess det för amorteringen
-
Stats-Utskottets Memorial, N:o 584
gen deraf meddelade lån blifvit lill fullo liqvideradt; börande dessa innehållningar,
äfven då lönerne, i anseende till inträffade ledigheter, Statsverket
besparas,, oafbrutet iagltagas och för samma ändamål användas ;
och
3:o; Sedan nu föreskrifna löne-innehållningar blifvit för hvarje år
verkställda, aflemnas den sålunda uppkomna tillgång ofördröjligen lill
Riksgälds-Conloret, sorn deremot till Kongl. Stals-Contoret återställer de,
härigenom efter afdrag af den för liela låne-återstoden upplupna ränta,
infriade förbindelser; kommande hvad sorn utaf capital-afbetalningen öfversliger
beloppet af de lill fullo infriade förbindelserne att å någon af de
sedermera återstående afskrifvas.
Bift. till. Il.S;. Prct. i8/jo och 1841 4 Sami. 1 J/d. 3 Band. 48 Haft. 2
STOCKHOLM, Emens och Granbergs Tryckeri,-
Stats-Ut skottets Memorialj N.-o 585,
i
N:o 585;
Ank. till Exp. Utsk. den lo Juni, kl, i e. m.
Memorial, med förslag till den i 63 <$*. Regerings-Formen omförrnälde
Anordning.
Genom bifallandet af Stats-Utskollels hemställan i Memorialet N:o 4^4>
hafva 'Rikets Ständer förklarat, alt den i 63 §. Regerings-Formen föreskrifna
förseglade Anordning å den summa, som, enligt samma §, skall anvisas, för
att vid infallande krig af Kongl. Maj:t lyftas, kommer att af Rikets Ständer,
vid denna Riksdag, på vanligt sätt utfärdas, för alt, genom Stals-Utskoltet,
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret tillställas. För verkställigheten af detta
Rikets Ständers beslut, har Utskottet ansett sig böra uppgöra och härmedelst
underställa Rikets Ständers godkännande förslag till ifrågavarande Anordning,
hvilket förslag hufvudsakligen är lika lydande med den vid sista
Riksdag utfärdade enahanda Anordning, Härvid får Utskottet tillika anmäla,
att sislberörde af Fullmägtige till Utskottet aflemnade Anordning nu
blifvit, efter förseglingens brytande, af Utskottet öfverkorsad.
Stockholm den t) Juni r84r»
Tit.
I kraft af Regerings-Formens 63 §. och jemlikt Rikets Höglofl. Ständers
derom nu fattade serskilda beslut, kommer Riksgälds-Contoiret att hålla
Kongl. Maj:t tillhanda en summa af Två Millioner (3,000,000) Riksdaler
Banco, alf, vid infällande krig, af Kongl. Maj:t lyftas, sedan Stats-Rådet
iu piano blifvit bordt och Riksdags-kallelsen i Hufvudstadens kyikor vederbörligen
kungjord.
D u J
Herrar Fullmägtige bemyndigas och anmodas alltså härigenom att Rikets
Höglofl. Ständers ofvanberörde beslut, under dervid fästadt uttryckligt
Bih. till R. St. Erot. 1840 och 1841• 4 Sami. 1 Afd. 3 Band.
2 Stals-Ulskottcts Memorial, N.-o 586.
förbehåll, uppå Kongl. Maj:ts härom skeende Nådiga föreslällning, till behörig
verkställighet befordra. Stockholm den
Å Rikets Ständers vägnar:
För Högloft. Ridderskapet och Adeln
För Högvördige Preste-Ståndet
För Vällojl. Borgare-Ståndet
För Hedervärda Bonde-Ståndet
'Anm. Den vid sista Riksdag utfärdade Anordningen är underskrifven af
dåvarande Landtmarskalk och Talmän samt Stats-UlskottetsLedamöter.
N:o 586.
Ank. till Exp. Ulsk. den io Juni 1841 > kl* II f- m.
Memorial, med förslag till reglenientariska föreskrifter, angående
förräntandet af de i Riksgälds-Contoiret innestående medel.
(Rgs. Afd.)
Enligt Stals-Ulskoltets, i Mern. N:.o 58o, gjorda anmälan, får Utskottet
nu afgifva serskildt förslag lill det stadgande, som i Reglementet för Riksgälds-Contoiret
bör intagas, i anledning af Rikets Ständers beslut om de
för extra Slatsi egferingén afsedda tillgångars förräntande. Härvid har Utskottet
anseLt sig först böra upplysa, att det i Utlåtandet N:o till
6,296,366 R:dr 2 sk. 8 rst. beräknade beloppet af dessa tillgångar, numera,
i följd af den, enligt Utlålandet N:o 548, uppkomna tillökningen i Stats
-
Stats-Utskoltets MemorialN.o $86.
3
fyllnadssumma!! för innevarande och nästkommande år, måste, med iagttagande
af enahanda beräkningsgrunder, nedsättas till 5,472,74^ R:dr.
Vid sådant förhållande, och då tillika bör tagas i betraglande, att Rikets
Ständer nu heslutit, att den del af berörde tillgångar, som öfverskjuter
sammanräknade beloppet af härå anvisade utgifter, skall i Rikets Ständers
Rank, intill nästa Riksdag, afsa tias, såsom fond för Stora Creditivet och
under tiden kunna i Bankens lånerörelse användas, har Utskottet trott sig
ega en ökad anledning ali, i afseende på ifrågavarande tillgångars förräntande,
intilldess deras användande för de nu bestämda utgifterne kan ifrågakomma,
inskränka sitt förslag tili de tvänne enda i sådant hänseende uti
förstberörde Utlåtande uppgifna och af Rikets Ständer godkända utvägar,
nemligen inköpandet eller belånandet af vissa räntebärande obligationer.
Enär nu Utskottets förslag, så vidt det afser dylika obligationers inköpande,
nästan helt och hållet öfverensstämmer med den i 3o:de punkten af
Banco-Ulskottets Memorial N:o igo intagna föreskrift, som kommer att
meddelas Fullmägtige i Banken, till efterrättelse vid fullgörandet af det
dem lemnade enahanda uppdrag, har Utskottet jemväl föreställt sig, att
några andra eller mera detaljerade stadganden ej eller erfordrades för Fullmäglige
i Riksgälds-Contoiret. Första punkten i den nu föreslagna §. är
också af samma lydelse, som nyssberörde föreskrift, med undanlag af den
derstädes intagna serskilda bestämmelse, att de uppköpta obligationerne
skola vara ställda på längre förfallotid, hvilken bestämmelse Utskottet, vid
betragtande af det med nu ifrågavarande föreskrift afsedda ändamål, funnit
både oegentlig och olämplig.
Beträffande åter räntebärande pappers belåning, så innehåller, med uteslutande
af Riksgälds-Contoirets egna obligationer, denna § enahanda stadgande,
som i:sta och 2tdra mom. af i5:de punkten i Banco-Ulskottets åberopade
Memorial. Men för sådana i Banco-Reglemenlet uppräknade actier, vid
hvilkas belåning af Banco-Discont-verket serskild borgen derjemte skal! aflemnas,
har det icke synts Utskottet lämpligt att medgifva belåningsrätt i
Riksgälds-Contoiret; hvadan desamma icke blifvit uti bifogade § upptagna.
Utskottet har ansett den Riksgälds-Contoiret tillkommande ränta för de lån,
som, emot nu föreskrifna hypothek, varda meddelade, böra bestämmas till
samma belopp, sorn den för dylika lån utaf Bankens medel fastställda ränta
eller 5 procent årligen. Deremot har Utskottet trott det vara mest ändamålsenligt
att Öfverlemna till Fullmägtige alt, med afseende å förekommande
förhållanden, serskildt för hvarje år, bestämma så väl lane lid n,
som lägsta lånebeloppet.
Ståls-Utskottets Memorial, N:o 586.
Genom det nu afgifna yttrandet och förslaget, anser sig Utskottet
jemväl hafva besvarat en af Herr F. Schartau inom Borgare-Ståndet väckt
och till Utskottet remitterad motion, angående uppgörandet af förslag, i afseende
på sättet att göra de till nästa Rdisdag i Riksgälds-Contoiret reserverade
medel fruktbara.
Stockholm den io Juni 1841-
(Fortsättning af förslaget lill reglementariska föreskrifter för RiksgäldsContoiret,
i anledning af extra Statsregleringen.)
§•
På det att de till Riksgälds-Contoiret redan influtna eller hädanefter
inflytande medel, hvilka, till ett förslagsvis beräknadt belopp af
5,4746 R:dr , vid denna Riksdag, blifvit afsedda såsom tillgång för de
å Riksgälds-Contoiret nu anvisade extra Statsutgifter, jemte andra serskilda
utbetalningar, må, intilldess de komma att för de bestämda föremålen utanordnas,
så vidt sig göra låter, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras
för Riksgälds-Contoiret frugtbärande’, böra dessa medel, i den mon sådant
roed Riksgälds-Contoirets säkerhet och fördel instämmer, användas lill uppköpande
af räntebärande obligationer, utgifna af Armeens Accords-amorterings-fond,
Skånska Hypolheks-föreningen, Bruksegares Hypolheks-förening ,
eller sådana Svenska Hypotheks-föreningar, hvilka hädanefter, på likartade
grunder med de begge sistnämnde, kunna bildas och blifva af Kongl. Majrt
i Nåder stad fästade samt af Fullmägtige finnas innebära nödig säkerhet.
Likaledes böra ifrågavarande medel, för samma ändamål och under
enahanda förutsättning, begagnas, för att, under förrberörde tid, belåna
här ofvan uppräknade jemte Stockholms Stads Drätsel-Commissions obligationer;
hvilken belåning likväl, utan afseende å det pris, hvartill dylika
räntebärande papper af Riksgälds-Contoiret uppköpas, icke får öfverstiga
Nitio procent af dessa med 4 ]J2 procents ränta och deröfver löpande
obligationers capilalbelopp, samt Sjuliofem procent af capitalbeloppet utaf
de obligationer, som äro utfärdade med lägre ränta än 4 I/2 procent. För
de lån, som emot nu föreskrifna hypotliek meddelas, skall till RiksgäldsContoiret
erläggas Fern procents årlig ränta; ankommande för öfrigt på Fullmägtige
alt, med afseende å de förhållanden, som för hvarje år förekomma,
bestämma ej mindre låneliden, än det minsta belopp, hvilket såsom serskildt
lån under samma år utgifves.
STOCKHOLM, tryckt hos J. A. Walldea, 1841.
Slats-Utskottcts Utlåtande, N:o 687.
1
N:o 587.
Ank. till Exp. Utsk. den 11 Juni 1841, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar emot de i Memorialet
N:o 537 föreslagna reglementariska stadganden,
angående R i k s gäl ds -Contoir et s betjening.
(Rgs Afd.)
Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden hafva till
Stats-Utskottet, på grund af förekomna anmärkningar, återremitterat det af
Utskottet i ofvanberörde Memorial afgifna samt af Preste-Ståndet godkända
förslag till en afdelning af det nya Reglementet för Riksgälds-Conloiret.
Emot Utskottets förslag i allmänhet är, inom Bonde-Ståndet, anmärkt,
att tjenstemännen i Riksgälds-Contoiret, och serdeles Secreteraren derstädes,
blifvit, genom de nu föreslagna föreskrifterne, befriade från ganska många
af de dem rätteligen åliggande göromål; samt att, i följd af dessa föreskrifters
uppställning och syftning, Fullmägtige ”blifvit förvandlade till eu
Riksgälds-Gontoirets embets- och tjenstemän underordnad myndighet.”
Dessa anmärkningar hafva i sanning förefallit Utskottet lika oförväntade
som ogrundade. Då Utskottet, vid genomgåendet af hittills gällande
Reglemente, fann detsamma, så vidt det angick styrelsen och förvaltningen
af nämnde Contoir, innehålla en mängd, sedan år 1810 bibehållna,
men numera dels mindre lämpliga dels ofullständiga föreskrifter, ansåg
Utskottet en fullkomlig omarbetning af denna del af Reglementet böra företagas;
samt, så vidt skil jagtiga förhållanden inom begge Verken medgåfvo,
hufvudsaklig likstämmighet beredas i de reglementariska stadgandena
för Bankens och Riksgälds-Contoirets förvaltning. Utgående från denna
synpunkt, trodde Utskottet, att Fullmägtige i sistnämnde Verk jemväl borde,
på sätt under de senare Riksdagarne, i afseende på Banco-fullmägtige,
iagttagits, förvandlas från en egentligen allenast inspecterande till en förvaltande
myndighet. Enligt Utskottets afgifna och af Riks-Stånden dels
redan godkända, dels nu återremitterade förslag, komma Fullmägtige också
att i flerfaldiga hänseenden erhålla en ökad verkningskrets och elt ökadt
Bilt. till R. St. Prat. 1840 oeh 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 50 Häftet.
a
Stais - Utslottets Utlåtande , N‘.o 58 y.
inflytande pä ärendenas behandling. Något enda fall, der Fullmägtiges hittills
egande myndighet blifvit inskränkt eller minskad, kan deremot icke
uppgifvas. Lika litet torde någon enda föreskrift i Utskottets förslag kunna
anföras, hvarigenom de Verkets tjenstemän förut tillhörande serskilda
göromål blifvit på Fullmäktige öfverflyttade. Till stöd för hvad Utskottet
nu yttrat, anser Utskottet sig böra erinra, alt, då, i afseende på RiksgäldsGontoirets
förvaltning, förut utfärdade Reglementen hufvudsakligen endast
innehållit för Fullniäglige inskränkande eller negativa bestämmelser, hvaremot
detta Verks förvaltning varit uttryckligen uppdragen ål Commissarierne,så hafva
Fullmägtige numera erhållit eu bestämd rättighet att äfven i delta häseende
vidtaga de åtgärder, sorn Verkets säkerhet och förmon kunna påkalla. Vidare
hafva Fullmägtige blifvit befriade från den dem ålagda skyldighet att i snart
sagdt livart enda förekommande mål inhemta Commissariatets yttrande.
Likaledes har rättigheten att bestämma de göromål och åligganden, sorn
med hvarje tjensle-befattning skola vara förenade, blifvit Fullmägtige serskildt
tillerkänd; hvilken rättighet de tillförne måst anses hafva saknat,
serdeles hvad Secreterare- och Archivarie-befallningarne beträiFar, enär
alla dessa tjenstemän» göromål vore serskildt uppräknade i det af Rikets
Ständer utfärdade Reglementet, hvaruti för öfrigt en år 1810 fastställd
IiisLinelion för Verkets betjening åberopades. Slutligen vill Utskottet endast
tillägg;*,, alt Fullmägtige först vid denna Riksdag erhållit någon bestämd
rättighet eller skyldighet alt inventera de under Commissariatets
vård l>. bulliga laue- och såket hets-handlingar samt granska detsamma*
protucoll.
Uland anmärkningarne emot deserskilde §§. i Utskottets nu ifrågavarande
föi slag förekomma först de, som blifvit framställda, i anledning af den
lör S ereteraien föreslagna skyldighet alt, jemte bestridandet af förefallande
Ganz! 1-göromålälven i anilia hänseenden biträda Fullmägtige,. hvilket förslag
skulle vara både olämpligt och otjenhgl samt kunna leda lill det missförst
ånd, ali Secreterare!) k om ine att ”blifva en rådplägande ledamot i
stället för en verkställande
Utskottet får, med anledning af livad sålunda blifvit anmärkt, förklara,
att Utskottet verkligen icke ens kunnat ana möjligheten af en sådan
tydning af Utskottets förslag, sorn nu är vorden föl utsatt. Enär Fullav
gtige viri* innevarande Riksdag fått sig uppdragna flera nya mödosamma
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 587.
3
osli tidsödande göromål, liar Ulskoltet föreställt sig, alt det torde leda till
lättnad vid deras förberedande handläggning, i fall Secreleraren vore ålagd
att härvid, då Fnllmägtige det fordrade, tillhandagå, älven om det af honom
äskade biträde icke kunde hänföras till hvad, som i allmänhet förstås
med Canzii-göromål. Och Utskottet har trott, alt sådant destohellre
borde och kunde Secreteraren, såsom en bestämd tjenstpligt, åläggas,
som hans vederlikar inom Verket eller Commissarierne, till följd af nu
beslutade tjensle-indragningar, fåll sig ökade göromål ålagda. Men som
anmärkningar emot Utskottets förslag i denna del förekommit inom 3me
Stånd, så anser Utskottet sig, till följd häraf, höra frånträda samma förslag
och ur irsta §. uttaga den anmärkta meningen. Till besvarande af
del inom Bonde-Ståndet framställda yrkandet om den i nuvarande Reglemente
införda p4 §:ns bibehållande i det nya Reglementet, anser Utskottet
sig endast böra hänvisa till hvad samma §. innehåller, för alt ådagalägga
olämpligheten af de deruti förekommande speciella föreskrifternes fortsatta
intagande i det för Riksgälds-Contoirets förvaltning utfärdade Reglemente.
Vid ardra §. af Utskottets förslag är anmärkt, att i stället för det
af Utskottet i början af §:n begagnade uttrycket: ”under Fullmägtiges inseende,
” hade de i nu gällande Reglemente förekommande ord ”under
Fullmägtiges öfverinseende,” bordt bibehållas.
Utskottet, som anser meningen vara densamma, hvilketdera af dessa
uttryck begagnas, får derföre, enär det i Utskottets förslag nyttjade ordet
”inseende” föranledt anmärkningar inom 2:ne Riks-Slånd,
hemställa, att detta ord, i början af den föreslagna 2 §:n
må utbytas emot det i förra Reglementet begagnade uttrycket
”öfverinseende.”
I stället för Utskottets uti 10 §. intagna förslag, att den ordinarie
tjensteman, som, vid ledighet eller laga förfall, är förordnad alt förrätta
annan persons tjenst, må derföre erhålla serskildt arfvode, derest ett sådant
förordnande utöfver 3:ne månader oafbrutet fortfar, har blifvit yrkadt,
att, då en tjensteman, på grund af dylika förordnanden, under ett
år sammanräknadt mer än 3 månader beslridt annan tjenst, bör ett lämpUgt
arfvode kunna honom derför tilldelas.
4
Stats-Utsloltets Utlåtande, N.o 087.
Vid framställandet af anförde förslag förmodade Utskottet visserligen,
att detsamma skulle föranleda anmärkningar inom Riks-Stånden, helst
det afvek från den allmänt antagna och tillämpade grundsatsen, att en
tjenstemans förordnande att förrätta en annans tjenst icke får förorsaka
någon tillökning i den för samma tjenst bestämda aflöning. Men Utskottet
kunde icke förutse, att den nu undantagsvis för Riksgälds-Conloirels
tjenstemanna-personal tillstyrkta förmon skulle, på sätt nu skett, förklaras
vara obillig, såsom alltför ringa. Dock, som någon sådan förmon icke blifvit
Bankens tjenstemän medgifven och densammas utsträckning utöfver hvad
Utskottet föreslagit, möjligen komme att framkalla stegrade anspråk i detta
afseende, samt dessutom skulle föraideda serskilda liqvider emellan Verket
och dess tjenstemän för hvarje år, finner Utskottet sig böra vidblifva sitt
förut afgifna förslag.
Med anledning af hvad, som inom Bonde-Ståndet är vordet yttradt
och anmärkt, angående otydligheten af de i it\ och 26 §§. meddelade föreskrifter,
får Utskottet, som icke kan inse, hvaruti denna otydlighet egentligen
består, erinra, att förstnämnde §. innehåller några af Rikets Ständer,
vid denna Riksdag, i afseende på pensionerandet af Riksgälds-Contoirets
nuvarande tjenstemän meddelade stadganden, samt att den senare §:n är
lika lydande med den i förra Reglementet åberopade 62 §. i Banco-Regleraenlet.
De häruti förekommande föreskrifter hafva hittills icke, så vidt
Utskottet kunnat erfara, hvarken af Riksgälds-Contoirets eller af Bankens
Styrelse ansetts tvetydiga.
Slutligen får Utskottet, vid detta tillfälle, anmäla och rätta det
skrif- eller tryckfel, hvarigenom Kammardrängarnes antal i 4 §• blifvit
uppgifvet till 4, i stället för 3, hvartill detta antal i den för RiksgäldsContoiret
nu fastställda aflöningsstat blifvit bestämdt.
Till följd af de nu utaf Utskottet tillstyrkta förändringar, i Utskottets
ifrågavarande förslag, skulle 1 §. deruti komma att erhålla följande
lydelse :
’’De hos Fullmägtige förefallande Canziigöromål bestridas af:
En Secreterare,
En Registrator och Archivarie, samt
Stats-Utsloottetfi Memorial, IV-o 588.
5
En Canzlist, hvars tjenstebefattning dock vid nuvarande
innehafvares afgång skall indragas, hvarefter de
Canzlist-tjeusten tillhörande göromål komma att af
Regislratorn och Archivarien förrättas.”
Början af 2 §:n i samma förslag skulle åter komma alt lyda sålunda:
vDe med Riksgälds-Contoirets dagliga förvaltning förenade
göromål och åligganden besörjas, under Fullmägtiges
öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem
af, o. s. v.
För öfrigt får Utskottet å nyo underställa Rikets Ständers godkännande
de, i Utskottets Memorial N:o 53^, föreslagna reglementariska föreskrifter,
sådana de finnas detta Memorial bifogade.
Stockholm den 10 Juni 184 * -
N:o 588.
Ank. till Exp.-Utsk, den 11 Juni, kl. ii f. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, i afseende på
det till en Styrelse för allmänna arbeten ifrågasatte
anslag.
Sedan samtlige Riks-Stånden, enligt till Stats-Utskottet ankomne
Protocolls-utdrag, godkänt Utskottets Memorial, N:o 576, med ytterligare
förslag till en voterings-proposition, rörande extra Stats-regleringen, sä har
Förstärkta Stats-Utskottet, i öfverensstämmelse med 6g §. Regerings-Forraen,
anställt votering öfver den sålunda bifallne, så lydande propositionen:
Den, sora vill, alt det, i anledning af väckt fråga om en Styrelse
för allmänna arbeten, beviljade anslag af 8000 R:dr årligen, intill nästa
Riksdag, skall utgå till aflöning för en dylik Styrelse, voterar
J a £
6
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 58 9.
den, den det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer berörde anslag att ställas till Kongl. Maj:ts disposition,
för att, såsom arfvoden, användas till dem, som med allmänna
arbeten få befattning, med uttryckligt förklarande, att härvid afses, att
något nytt Embets-verk ej må för ändamålet inrättas.
Voteringen har utfallit med 38 Ja och 8t Nej; i följd hvaraf, och
då Nej således vunnit, ifrågavarande anslag anvisas på det sätt, conlrapropositionen
innehåller.
Stockholm den 10 Juni 184 * -
N:o 589.
Ank. till Exp.-Otsk. den 11 Joni 1841» kl. 11 f. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning
af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i fråga om skyldighet
för Bruks-idkaren Gyzanders Sterbhusdelegare
att erlägga ränta å skuld till Stats-verket, i följd
af ingången uppbörds bor gen
Sedan,
enligt till Stats-Utkottet aflitne protocolls-utdrag, samtlige
Rilts-Stånden godkänt den uti Utskottets Memorial, N:o 58t, föresi gne
▼oterings-proposition, i anledning af Riks-StåruJens skiljagtiga beslut, ifråga
om skyldighet för Bruks-idkaren A. fV. Gyzanders sterbhusdelegare att
erlägga ränta å deras skuld till Stats-verket, i följd af ingången borgen for
numera aflidne Kronofogden Carlssons uppbörd; har Förstärkta Stats-Utskottet,
på sätt 6q §. Regerings-Formen foreskrifver, denne dag anställt
omröstning öfver berörde, så lydande proposition:
Den, som anser Bruks-idkaren Gy zanders sterbhus-delegares ansökning
om befrielse från ådömd skyldighet att, i följd af Gyzanders i lifstiden,
Stats-Utskottets Memorial, N:o 58g. ”
j?em ensam t med J. Wedelin, ingångne uppbörds-borgen . för Kronofogdes
Carlsson, lill Stats-verket be täln r,5oo R:dr B:co, jemte 5 procents in lig
ranta derå från den 24 Juni 1834. icke böra bifallas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, varder ail upplupen och framdeles upplöpande rars!»
å skuld lill Stalén, i följd af den utaf Bruks-idkaren Gyzander 1 lifstiden,
gemensamt med J. Wedelin , lör Kronofogden Carlsson ingångue uppbördsborgen
, Grzanders enka och öfrige sterbhus-delegare efterskänkt.
Sorn denna votering utfallit med 16 Ja och io3 Nej, samt Nej
föl jagt j igen vunnit, så har den uti coutrapropositionen ouiförmälde elUrgdt
biri vit beviljad.
Stockholm deu 10 Juni 184*-
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-B oktryckeriet, i S/i i.
Stats Ut shott ets Memorial, N'o 590.
i
N:o 5po.
Aok. till Exp. Utsk. den 12 Juni1 1841, 11. 12 mield.
Memorial, angående blijvande votering, i fråga om Handelsoch
Sjöt arts-fonden samt vissa Bevillnings-medels ingående
till Riksgcilds-Contoretj m. m.
Sedan, eni gt ankommet Prolocolls-Utdi ag af d< n 4 innevarande
Joni, elen af Riksdags-Fullmägligen Hans Jansson från Elfsborgs Län,
bos Bonde-Ståndet väckte hemställan, att Förstärkta Slaös-Ulskollet måtte åläggas
attanstäFa votering rörande åtskilige frågor, i hvilka Ridderskupet
och Adeln samt Pieste-SlåndeL ogillat Stats-Utskottels fiamställde vote1
ings-proposilioner, nemligen angående Handels- och Sjofai ts-fonden samt
vissa Stats-inkomster såsom Tull- och Post-medlens samt Bränvins-bevillningens
ingående till Riksgälds-Contoret, blifvit bifallet af Bonde-Ståndet,
som derjemte inbjudit de respective Med-Stånden att jemväl förständiga
Förstärkta Slats-Utskoltet att voteringar i omförmälde ämnen ofördröjligen
anställa, hvilken inbjudning blifvit anlagen af Borgare-Ståndet, men
af Ridderskapet och Adeln lagd lill handlingarne samt af Preste-Stån let
icke eller anlagen, under det förklarande af sistnämnde Stånd, att ofvanberörde
propositioner, om hvilkas antagande eller förkastande, ajne
Stånd stannat emot arne, hafva fullt Grundlagsenlig!, jemnlikt ^5 §. Riksdags
Ordningen, förfallit, hvilket förhållande icke inträffat med dem, som
endast af ett Stånd blifvit ogillade; så har Stuts-Ulskottet, vid det förhållande,
att de omförmälde propositionerne afse sådane frågor, sorn, efter Utskottets
åsigt, ii ke kunna förfalla, utan då Rikets Ständers beslut annorledes
icke kunnat tillvägabringas., skola, enligt Grundlagen, genom votering
afgöras, ansett sig icke kunna undgå alt ställa sig Borg re- och BondeStåndens
förutnämnde beslut lill efterrättelse och följaktligen de afgiftte
Volerings-propositionerne uti Förstärkt Stats-Utskott till afgörande företaga;
och bar Utskottet be lutat, att sammanträde för sådant ändamål bör ega
1 ih.*ill. R.St. Prct 18/fo och 1841 4 Sami. 1 J/J. 3 B ,nd. 5i Haft. 1
2
Stats-Utskottets Memorial, N:o 5cp.
rum i morgon lördag kl. 4 e- m*> vida icke hinder af plenum uti
något af Riks-Stånden då inträffar, men annars första söknedag på den
lid, som tillfälle dertill gifves. Hvilket Utskottet skolat till Rikets Ständer
anmäla.
Slockholm d“n ii Juni 1841.
Reservationer:
af Herr Grefve Horn: ”Jag protesterar mot Stats-Utskottels fattade heslut,
det votering i Föislärkt Stats-Utskott skall ega rum emot Ridderskapets
och Adelns samt PresLe-Ståndets förklarande, att ifrågavarande votering
icke må verkställas och får derjemte, i egenskap af Utskottets Ordförande,
hos de respective Riks-Stånden anmäla, det jag inställer all vei kställighetsåtgärd
af ifrågavarande Utskottets genom framtvingad votering fattade beslut,
intilldess antingen Ridderskapet och Adeln eller Preste-Ståndet försnar
sig med Borgare-Ståndet att, enligt Bonde-Ståndets inbjudning, den
omtvistade voteringen medgifva.”
Af Herr Friherre Sprengtporten: ”Ehuru jag äfven för min del alltid
ansett tvifvelagtigt, huruvida behandlingen inom Riks-Stånden af de voteringspiopositioner,
som tili omröstning i Förstärkt Stats-Utskott af Utskottet
framställas, må kunna hänföras till sådane frågor, som, enligt 78 §. Riksdags-Ordningen,
böra pröfvas och afgöras, anser jag likväl Stats-Utskottet
numera icke skäligen kunna afvika från den mening, som Utskottet i
delta afseende under hela Riksdagen vidhållit och på grund hvaraf Utskottet
dels ansett sig inga åtgärder kunna vidtaga, då två Stånd afslagit
Utskottets föreslagna volei ings-propositioner, dels ansett de anmärkningar,
som af ett Stånd blifvit mot dylika propositioner framställde, böra förfalla,
på den grund, att 3:ne Stånd godkändt propositionerne. Af denna
anledning reserverar jag mig mot Utskottets beslut att i sakens nuvarande
skick företaga omröstning i Förstärkt Stats-Utskott och att för denna
omröstning nu utsätta en viss tid.’’
Stats Utskottets Memorial, N:o 5qo.
3
Af Herr Friherre Tersmeden: ”Emot Utskottets beslut att ovilkorligen
låta anslå till votering i Förstärkt Stats-Ulskott, på grund af Borgareoch
Bonde-Ståndens förständigande derom, får jag mig reservera, emedan
jag anser, alt, sedan Stats-Ulskottet funnit lämpligt att till Riks-Slåndens ompröfvande
framställa nämnde voterings-propositioner och 2:ne Riks-Stånd desamma
afslagit, det icke tillkommer Stats-Utskottet att uppträda såsom
domare öfver Riks-Ståndens olika uppfattning af nämnde frågor, utan tror
j?g, att enda sättet att få dessa tvistepunkter afgjorde, hade varit att
hänskjuta dem till Constitutions-Utskottet, hvilket Utskott ensamt eger
rättighet att afgifva förklaringar öfver Grundlagarnes rätta förstånd.’’
Af Herr Biskop Hedre’n: ’’Emot detta beslut reserverar jag mig, enär jag
anser det mot Grundlagen fullkomligen stridande. Regerings-formen tillägger
Stats-Utskottet alls ingen annan rättighet, än att bereda Rikets
Stats-ärenden till Rikets Ständers bepröfvande och beslut. Också lärer
intet enda exempel, åtminstone i vår senare Riksdags-historia, kunna uppvisas,
att något Rikets Ständers Utskott, Constitutions- och Banco-Utskolten
undantagn**, som dertill af Lagen äro bemyndigade, tillvällat sig
den egenmyndigheten att på egen hand, utan att ens Rikets Ständer varda
hörde, ännu mindre dertill lemnat bifall, icke endast fatta beslut, utan
äfven verkställa dem genast, och dertill utsätta dag och limma, en rättighet,
den intet Riks-Stånd allena tillvällar sig, utan de öfrigas bifall. 69 §.
Regerings-formen innehåller, att i sådane frågor, som dit kunna föras, bör,
då två Stånd stanna emot två, Stals-Ulskottet förstärkas, icke förstärka sig
sjelf, utan af Stats-Utskoltets principaler, Rikets Ständer. Stats-Utskottet
eger således ingen rättighet öfver det Eörslärkla Stats-Ulskottet annorlunda
än efter Rikets Ständers beslut. Att nu Stals-Utskottet tillerkänt sig
ett välde icke allenast bredvidj utan öfver Jlikets Ständer, således upphäft
sig lill en fullkomligt oberoende godtycklig Stats-magt, anser jag som en
öfverträdelse af Grundlagen, i vårt samhällsskick lika eftertänklig, som
ohörd och exempellös; hvarföre jag deremot får amala min reservation.”
Häruti instämde Doctor Agrell och Prosten östberg.
Af Herr Prosten Stenhammar; ”Mig synes, att den pluralitet af
Högloflig» Stats-Utskottet, som genom beslutet i hufvudfrågan tillerkänt
Stats-Ulskottet magt att vara skiljedomare mellan jemnlika delar af Ri
-
4
Stats-UtskotteU Mern vial, N\a 5go.
kets Ständer och tolk af Grundlagen, hade handlat mest conseqvent, om
den icke medgifvit någon anmälan till Ständerna. Helt annat hade förhållandet
varit, om pluraliteten uppskjutit detta beslut, rörande voterings
verkställande i Förstärkta Utskottet, tilldess anmälan skett och RiksSlånden
haft tillfälle att deröfver yttra sig, hvilket efter mitt förmenande
varit en vederbörlig gärd af den aktning Utskottet lärer vara skyldigt
Ständerna, såsom dess principaler. Nu innehar beslutets innehåll: att votering
skall anställas genast i Förstärkta Utskottets nästa sammanträde en nog
tydlig förklaring, att Utskottets pluralitet ansett anmälan öfvei tiödig; den
lår nu åtminstone ingen annan betydelse för de Riks-Siånd, öfver hvilkas
rätt Utskottets pluralitet ulöfvat sin dom, äp att den kungör dem sitt utslag.
Det kan vara tvifvelagtigt, om de deruti skola finna en tröst eller ett
försök att förödmjuka dem. Sedan Utskottets pluralitet fattat ett sådant
beslut, kommer anmälan för sent.
Hvad sjelfva beslutet angår, är hufvudsaken och det tänkvärda deraf,
att Utskottets pluralitet tillagt sig rättighet att vara skiljedomare emellgn
Riks-Stånden och tolk af Grundlagarne. Åt andra Utskott, men
icke åt Stats-Utskottet, är någon magt uppdragen alt besluta med Rikets
Ständers rätt. Om tvänne Stånd ålägga eller förständiga Utskottet att utöfva
denna magt, så kan det icke berättiga Utskottet att gå utom de
Grundlags-enliga gränsorna för sitt af Ständerna gemensamt erhållna uppdrag.
Utskottets pluralitet har likväl genom det vidtagna beslutet tillerkänt
sig magt ofver Rikets Ständer. Jag måste bekänna, att det i mina
tankar återfört minnet af de tider i fäderneslandets häfder, som med
skäl blifvit kallade parti-tider. Men förundrat mig har det icke, att man
nu mot Riksdagens slut kommit så långt; det har bordt f.irutses allt ifrån
den stund, då Utskottet tillerkände sig en motions-rätt, som det icke eller
enligt Grundlagen eger. Det ena har ledt tili det andra; man har
boldt vara beredd derpå.
Det vore — har man här sagt — nödvändigt, att Utskottet måste
ega magt att nödga till votering i Förstärkt Utskott; ty det skulle i annat
fall kunna hända, att två Stånd af godtycke kunde, genom afslag till
voteringen, hindra afgörandet af de under 6g §. Regerings-formen lydande
frågor. Men om, i sådan händelse, der vore helsosamt, att den afgörande
magten öfverlemnades åt Stats-Utskottet, och förnämligast huruvida
denna magt uti nu gällande Grundlag är åt StaLs-Utskottet anförtrodd,
blifver dock hufvudfrågan. Månne icke följderna af en så vidsträckt magt
Stats-Utskottets Memorial, N\o 5g).
5
skuMe kunna blifva vådliga? Om genom besynnerliga omständigheter det
skulle i tidernas längd någongång kunna hända, att en fraction niel sina
serskilda syften och subversiva ideer gjorde sig lådande inom Stat-Utskottet,
begagnade en tillkräktad motions-rätt för mångahanda förslag
och visste att endast ställa dem i någon förbindelse med Stats-Verket eller
Riksgälds-Verket, för att, enligt 6g §., bringa dem till afgörande genom
votering i Förstärkt Utskott, — svårligen skall den meningen kunna
tillvinna sig det »ansade folkets bifall, alt Riks-Stånden då icke böra
kunna förhindra någras ingrepp i deras rätt.
Två Stånd hafva här förständigat Stats-Utskottet att anställa votering.
Men två Stånd., lika berättigade att blifva hörde, hafva på skäl,
hemtade utur Grundlagen och ännu ovederlagda, afslagit denna votering
och genom de här företedda protocolls-utdrag varnat Utskottet för det nu
begångna ingreppet i Rikets Ständers rätt. Likväl har Utskottets pluralitet
uppträdt att afgöra mellan tvänne, enligt Grundlagen, lika gällande element
af Rikets Ständer. Man har här någongång hört nämnas våld —
jag vill icke och jag eger ej rätt att tillämpa detta ord; om de, som
dertill ega rätt, lära tillämpa det, kommer att visa sig.
Den 6g §. Regerings-formen — säger man — föreskiifver likväl
votering ovilkorligen. Ja väl! men i hvilka mål? Hvad närvarande
fråga angår — så vida det, hvarom skulle voteias, hörer till RiksgäldsContorets
inkomster eller utgifter. Om det obestridt hörde till dessa, så
skulle intet Riks-Stånd vägrat voteringen. Men huruvida medlen tillhöra
Riksgälds-Contoret, derom kan knappt ens någon tvist uppstå. Ingen lärer
ens påstå, att de nu höra eller någonsin hört till Riksgälds-Contorets
inkomster; Utskottet sjelft har icke någonsin yrkat det, utan en last genom
en mindre noggran citation utur 6g §. Regerings-formen antydt, att
de väckta frågoina ''röra Riksgälds-Contorets inkomster,” sedan Utskottet
funnit för godt att göra förslag derom. Det är först genom, dea eftertragtade
voteringen, som de skulle blifva Riksgälds-Contoret tillslagna.
För alt komma lill detta resull-at, artages, alt de höra lill Rikgäkls-Coitorets
inkomster, hvarförutan man icke skulle kunna åberopa 6g §. Det
är en besynnerlig slutledning, icke väl förenlig med den gamla logikens
reglor. Men i den nya tiden blir det förmodligen rigtigt alt använda sådana
s!utTedningar.
Emedlertid innebär det beslut, hvaruti Utskottets pluralitet stannat,
en godtycklig tolkning icke allenast af 69 di*. Regerings-formen och ?5
6
Stats-Utskottets Memorial, N,o 5gt.
§. Riksdags-ordningen, utan äfven af 64 §■ Regerings-formen. Sådan magt
tror jag icke vara det Höglofliga Utskottet förlänad, och reserverar mig på
det högsta både emot Utskottets enskilda åtgärd i delta afseende och
mot det försök, som i Utskottets beslut innefattas, atl indirert gifva sanclion
åt dessa Grundlags-tolkningar eller rent af upphäfva bestämda Grundlagsbud
genom votering i Förstärkt Ståls-Utskott.”
Af Herr TIelsingius deremot, att Utskottet vid detta tillfälle behandlat
Riksdagsmannen Hans Janssons, med stöd af 56 f. Rikslags-Ordningen
inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckta samt af S.åndet remitterade, och af
Eorgare-Ståndet biträdda motion på annat sä 11, än alla andra motioner så
väl vid denna som föregående Riksdagar blifvit behandlade och således
vid detta tillfälle hvarken i enlighet med praxis eller Grundlag förfarit.
Häruti instämde Herr Carlberg och Moberg. Riksdags-fullmägtigen
Nils Strindlund förenade sig äfven med Herr Helsingius under förklarande
derjemte, att han ansåge det för framliden medföra ett betänkligt proejudicat
att anställa votering öfver propositioner, hvilka endast af 2tne
Riks-Stånd blifvit godkände.
N:o 5gi.
Ank, till Exp.-Utsk, den 12 Juni 1841, kl. 12 midd.
Memorial, i anledning a/ återremiss å Utlåtandet, N:o 5 7 8.
CV. A.)
Ifrån Ridderskapet och Adeln har Utskottets Utlåtande N:o 5j8,
i anledning af väckt fråga om anskaffande af annan local för H. K. H.
Kronprinsens Stall-Stat, i stället för de å Kongl. Commerce-Collegii egendoms
tomt befintliga åbyggnader, blifvit återremitteradt, men då samma
Utlåtande den 8 och g dennes är bifallet af Preste- Borgare- och
Bonde-Stånden samt ärendet således, jemlikt §. Riksdags-Ordningen,
afgjordt,
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den ii Juni 184<•
Stats-UtskottetS Memorial, N:o 5ga.
7
N:o 5g2.
Ank. till Exp. Utsk. den 12 Juni 1841, kl. 12 midd.
Memorial, om inträffadl uppskof med Förstärfita Stats-Utshottets uti
Mern rialet N.o 5c)0, omjörmalde sammanträde.
Efter det Stats-Utskottet, på sätt uti Memorialet N:o 590 är anmäldt,
beslutat, att Förstärkta Stats-Utskottet borde denna dag sammanträda
för votering uti de i berörde Memorial omnämnde frågor, liar det
inträffat, alt Ordföranden uti Stats-Ulskoltet Herr Grefve C. F. Horn, om
detta beslut underrättad, förklarat sig ”inställa all åtgärd för verkställighet
af Stats-Utskottets ofvannämnde, genom framtvingad votering, fattande
beslut, intilldess antingen Ridderskapet och Adeln eller Preste-Slån”det
förenat sig med Borgare-Ståndet alt, i öfverensstämmelse med Bon”de-Slåndels
inbjudning, den omtvistade voteringen medgifva,” äfvensom
sedan inom Utskottet blifvit yrkadt, att proposition om anslags utfärdande
måtte framställas, och hemstäldt, huruvida icke Herr Grefven, om han
dertill ansåge sig förhindrad, funne sig för detta fall böra frånträda Ordförandeskapet,
Herr Grefven tillagt det förklarande, ”alt Herr Grefven vis”serligen
vid några tillfällen uti Stals-Ulskottet enskildt rörande frågor,
”till följd af majoritetens inom Utskottet fattade beslut, funnit sig böra
”framställa propositioner, hvilka Herr Gi efven för sin del icke kunnat godkänna;
men att då den åtgärd, hvars vidtagande med den nu yrkade
”propositionen åsyftades, anginge det Förstärkta Stats-Utskottet, samt Herr
"Grefven ansåge det med sin pligt såsom Ordförande oförenligt att sammankalla
Utskottet lill omröstning öfver ifrågavarande voterings-proposi”tioner,
Herr Grefven icke kunde den yrkade propositionen framställa, u”tan
att Herr Grefven af denna vägran hemlade någon anledning att Jem”na
sin inom Stats-Utskottet innehafvande plats, från hvilken endast Ridderskapets
och Adelns beslut kunde honom skilja;” hvarefter något anslag
till det beslutade sammanträdet icke egt rum; hvilket förhållande Utskottet,
i anledning af den uppgift om berörde sammanträde, som uti förstnämnde
Memorial blifvit meddelad, ansett sig böra hos Rikets Ständer
anmäla.
Stockholm den 12 Juni 184
STOCKHOLM, Elmcns och Granbergs Tryckeri, i84i.
Stats-Utskottcts Utlåtande, N.-o 593.
1
N:o 593.
Ank. till Iixp. Utsk. den 1 2- Juni 1841, kl. 8 e. ra.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 568.
(U. A.)
Stats-Utskotlets under ofvanstående N:r afgifne Utlåtande, i anledning
af Professoren Geyers motion om anslag till Riks-Archi vets tjenstemän,
hvilket af Bonde-Ståndet bifallits, har deremot af de öfrige trenne
Riks-Stånden blifvit återremitleradt, på grund af förekomne yttranden,
att anledning vore till den förmodan, att Kongl. Majrts Nådiga svar å den
af Rikets Ständer gjorde underdåniga hemställan, angående ny local för
Riks-Archivet, skulle ofördröjligen blifva Rikets Ständer delgifvet, och
att sålunda det hinder blefve undanröjdi, som föranledt Stats-Utskottets
afstyrkan af ett anslag, hvars behöflighet för befrämjandet af det med bemälde
Embetsverks utvidgning åsyftade ändamål icke borde kunna ifrågasättas.
Utskottet har i sammanhang härmed låtit sig föredragas en af Kongl.
Majit under den 8 innevarande månad till Utskottet afbiten (under N:o 115
uti 1 Samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll intagen) Nådig
Skrifvelse, deruti Kongl. Majit i Nåder förklarat Sig vilja samtycka, att
på sätt af Rikets Ständer blifvit föreslaget oell hemstäldt, emot det att
Riks-Archivet samt Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Åcademiens samlingar
inrymmas i det af Riksgälds-Contoret för det närvarande begagnade
hus, Riksgälds-Contoret flyttas till det hittills af Kongl. Sundhets-Collegiuin
och Fält-Läkare-Contoret innehafde hus, samt att Kongl. Sundhets-Collegium
och Fält-Läkare-Contoret må flyttas till det hus, hvilket hittills varit
begagnadt af Kongl. Nummer-Lotteriet, såvida Rikets Ständer anvisa
nödiga medel till reparation af sistnämnde hus och dess apteråude för det
nu dermed afsedda ändamål.
Utskottet har, vid öfvervägande häraf och med tillämpning af Rikets
Ständers redan fattade beslut, att, efter det frågan om Riks-Archi vets
flyttning till en ny lämpligare local blifvit slutligen pröfvad, taga i förnyadt
öfvervägande den om en af Kongl. Maj:t nödig ansedd tillökning i
Riks-Archivets aflöningsstat, ansett sig nu böra ej mindre ånyo afgifva yttrande,
i anledning af Kongl. Majrts i Dess Nådiga Proposition angående
Slals-verkets tillstånd och behof gjorde framställning, ätt till löner åt 2:ne
Bih, lill R, St. Fröt, 1840 och 1841. 4 Sami, I A/d, 3 Band. 52 Haft,
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o 593.
ordinarie tjenstemän och en vaktmästare vid en serskild afdelning för den
historiska forskningen, äfvensom, till arfvoden åt biträdande personer, RiksÅrchivets
Stat måtte erhålla en årlig tillökning af 2,500 R:dr Banco, än
ock meddela utlåtande, i afseende å det af Kongl. Maj:t äskade anslag för
reparation och apterande af Kongl. Nummer-Lotteriets hus.
Hvad således först angår denna ifrågasatte reparation och aptering,
så enär Kongl. Nummer-Lotteriets hus, enligt hvad Utskottet vid anstäld
besigtning haft tillfälle inhämta, för närvarande befinner sig till yttermurarne
i ett ganska välbehållet skick, hvadan följagtligen åtgärderne nu torde
kunna inskränkas till endast inre reparationer och de förändrade inredningar
af rum och lägenheter, som kunna vara af högsta behof påkallade,
har Utskottet, sorn i afseende på beloppet af den erforderliga kostnaden
icke erhållit någon uppgift, och under förutsättning att, derest någon mindre
oförutsedd brist skulle uppstå i det anslag, som , af Rikets Ständer kan
komma att i nämnde afseende beviljas, det ordinarie anslaget till Kronans
Hus och Byggnader i Stockholm, hvaraf husets framtida underhåll kommer
att bekostas, bör dertill kunna lemna tillgång, ansett sig böra
tillstyrka, att för den af Kongl. Maj:t ifrågasatte reparation
och apterande af Kongl. Nummer-Lotteriets hus, måtte å
Riksgälds-Contoret anvisas en summa af 2,000 R:dr Banco,
att ställas ti ii Kongl. Maj:ts disposition.
Vidkommande åter frågan om tillökning i Riks-Archivets aflöningsstat,
så enär Utskottet, för vinnande af det ändamål, som med Riks-Areliivets
flyttning åsyftats, anser det vara af högsta vigt, att dess handlingar
måtte kunna skyndsamt ordnas, för att blifva till allmänhetens begagnande
lättare tillgänglige, hvadan således den af Kongl. Maj:t föreslagne
tillökning i tjenstemanna-personalen för det närvarande måste anses oundgängligt
nödig; men frågan om nya löners anvisande å Stat icke numera
lämpligen kan blifva föremål för Rikets Ständers pröfning vid innevarande
Riksdag, får Utskottet
tillstyrka, att till Kongl. Maj:ts disposition, till arfvoden
för Tjenstemän och biträden vid Riks-Arein vet, intill nästa
Riksdag å Riksgälds-Contoret anvisas ett årligt anslag af
2,500 R:dr Banco, att utgå från och med den tid, dä den
nya localen blifvit af Riksgälds-Contoret utrymd och till
Riks-Archi vet öfverlemnad.
Stockholm den 12 Juni 1841.
Slats-Utskoltets Memorial, N\o 549.
3
N:o 594.
Ani». till Exp. Utsi», d. 12 Juni 1841, kl. 9 e. n>.
Memorial, med förslag till några ytterligare reglementariska
föreskrifter för Riksgälds- Contorets förvaltning.
(R:gs Afd )
Sorn Rikets Ständer, efter det Stats-UIskottet afgifvit sina förslag till
reglementarisk» stadgande» angående Riksgälds-Contorets utgifter, å nämnde
Conior ytterligare anvisat den för egaren till Norrtelje Gevärs-Factori
bestämd a ersättning för de till Ortala f. d. Kronobruk anslagna kolränlor;
så får Utskottet nu underställa R. Ständer ett, med anledning häraf, uppgjordt
förslag till föreskrift för Fullmägtige i Riksgälds-Contoret i afseende
på denna utbetalning. Och då den ersättning, som numera blifvit beviljad
Amanuenserne vid Kongl. Bibliotheket, äfvenledes löner böra af Riksgälds-Contoret
serskildt utbetalas, får Utskottet härmedelst jemväl afgifva
förslag lill stadgande härom; hvarförutan Utskottet får, till införande uti
det nya Reglementet, föreslå bifogade på Utskottets af Rikets Ständer bi
fallna
hemställan i Memorialet N:o 543 grundade stadgande angående reparation
å det till local för meranämnde Contor nu anvisade hus.
I sammanhang härmed har Utskottet ansett sig böra hemställa,
att, på det ifrågavarande Reglementets renskrifvande och
utfärdande må kunna medhinnas innan Rikets Ständer åtskiljas,
de Riksgälds-Contoret idler dess inkomster och ut
gifter
rörande beslut, som hädanefter kunna varda vid denna
Riksdag fattade, må, i och för desammas verkställighet
få af Utskottet, Fullmägtige serskildt meddelas.
Likaledes och då de af Rikets Ständer godkända föreskrifter och
stadganden, som komma att i berörde Reglemente intagas, i afseende pä
de å Riksgälds-Contoret anvisade utbetalningars verkställande, innehålla
åtskilliga närmare bestämmelser än de härom till Kongl. Majit af Rikets
Ständer afiåtne underdåniga Skrifvelser, har Utskottet trott sig böra föreslå
att Fullmägtige må få sig uppdraget att, efter Riksdagens
slut, till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna en afskrift
af de delar utaf det för Riksgälds-Contoret, utfärdade Reglemente,
hvilka handla om de å detta Verk anvisade utgifter.
Stockholm den 12 Juni 1841.
4
Stats-Utskotlets Memorial, N'.o 594.
Förslag tillföreskrifter, som i Reglementet för Riksgälds-Contoret böra införas.
s*
Jemte andra, i afseende på nedläggningen af Norrtelje Gevärs-Factori,
nu stadgade vilkor och förbehåll, hafva Rikets Ständer förklarat, att
ägaren till nämnde Factori och Ortala f. d. Kronobruk, emot afstående till
Stats-Verket, från och med år 1843 och allt framgent, af samtliga till
nyssberörde Bruk disponerade kolräntor, må vid början af samma år, på
en gång, erhålla en capitalersältning, motsvarande sammanräknade beloppet
af dessa kolräntors lösen för de nästföregångna 10 åren, enligt markegångsprisen
under denna tid, dock med afdrag af hvad Bruksegaren härför
bordt erlägga eller 16 sk. årligen för hvarje läst; börande denna ersättning,
som är beräknad att utgöra omkring Lretiolusen Riksdaler, afRiksgälds-Contoret
utbetalas, sedan härifrån afdragits den summa, hvilken
Norrtelje Factoris egare skall såsom löseskilling för Factoriets tomter och
vattenfall m. m. Stats-Verket godtgöra.
§\
Till fyllnad i Amanuensernes vid Kongl. Bibliotheket löneinkomster
för åren 1835, 1836 och 1837 hafva Rikets Ständer beviljat en, lönebristernes
sammanräknade belopp, motsvarande ersättning af Sexhundra R:dr
för Första Amanuensen och Ettusende Tvåhundra R:dr för den Andra; hvilka
summor, uppå Kongl. Slats-Contorets reqvisition, af Riksgälds-Contoret utbetalas.
.§•
Sorn hos Rikets Ständer blifvit anmäldt, att en betydligare reparation
å det af Kongl. Sundhets-Collegium hittills begagnade och till local
för Riksgälds-Contoret nu anvisade hus äfvensom, några förändringar i husets
nuvarande inredning erfordras, innan detsamma kan för det bestämda
ändamålet användas, så hafva Rikets Ständer medgifvit, att detta hus må,
genom Fullmägtiges föranstaltande och med iagttagande af all lämplig och
ändamålsenlig besparing i kostnaderne, iståndsättas och för dess framtida
begagnande behörigen inredas, likasom att, i sammanhang dermed, och
under enahanda förbehåll ej mindre ett eldfritt cassa-hvalf må å tjenligt
ställe inom huset anbringas, än ock en erforderlig,, men nu saknad lägenhet
för uppläggandet af ved m. m. beredas, äfven om en ny byggnad för
detta ändamål måste uppföras; börande alla harvid ifrågakommande arbeten,
så vidt omständigheter och förhållanden lämpligen medgifva, å entreprenad
utbjudas och enligt härom förut afslutade contract utföras. De för
dessa reparations- och byggnads-arbeten, belöpande kostnader, hvilka utarrenderas
och redovisas på enahanda sätt, som öfriga för Riksgälds-Coi>-  torets enskilda utgifter erforderliga medel, skola utgå af de för Conlorets
årliga behof afsedda tillgångar.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Stats- Utskottets Memorial, N:o 5g5.
t
N:o 595.
Anie. till Exp. Utsk. den i3 Juni 1841, kl. 7 e. m.
Memorial, med anmälan om resultatet af Extra Statsregleringen.
(U. A.)
Sedan alla frågor, rörande den så kallade Extra Stats-regleringen, numera
blifvit sini ligen afgjorda, har Utskottet ansett sig böra för Rikets
'Ständer upplysningsvis framlägga resultatet deraf, äfvensom uppgifva hvilka
anvisningar å de derför beräknade tillgångar särskildt ägt rum, och hvad
af dessa tillgångar återstår odisponeradt, att, jemlikt Rikets Ständers beslut,
såsom fond för stora Credilivet afsättas.
Enligt den beräkning, som innefattas uti Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 435, ansågs den för Extra Stats-regleringen disponible tillgång utgöra
6,296,366: a, 8,
Häruti voro då inräknade öfverskolten af de åren 1841
och 1842, för de näst föregångne åren, inflytande Bevillningsmedel,
sedan Riksgäids-Contoirets behof för de
arne förstnämnde årens utgifter deraf blifvit fyllda, och
ibland hvilka utgifter beräknades Statsfyllnadssummorne
för samma år, som då icke vore bestämda, och med
så mycket större skäl icke förslagsvis kunde upptagas
högre än vid förra Riksdagen, eller i,i45,igo Rrdr.som,
enligt det af Stats-Utskottet uppgjorda förslag lill Statsreglering,
någon tillökning deruti icke var beräknad.
Sedan emedlertid dels, på sätt Stats-Utskottet, i Memorialet
Nro 463, närmare utredt, genom tillkomne utgiftsposter
, samt uppförandet å stat af betydliga utbetalningar,
som förut blifvit bestridda af öfverskotteine å
Stats-verkets inkomster, dels ock derigenom, att. beräkningen
af vissa extra ordinarie inkomster, enligt Bevillmngs-Ulskottets,
af Rikets Ständer gillade, förslag, blifvit
fastställda tili vida lägre belopp, än hvartill den
förut, calculationsvis , varit upptagen, inträffat att Stats
Uih.
till R. St. Prut. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd■ 3 liand. 53 Käft. X
Stats-Ulshotlets Memorial, N:o 5g5.
fyllnadssumman blifvit bestämd för år 1841 till r,6o8 5o©
H:dr samt för år 1842 oell framgent lill 1,^05,500 R:dr,
blifver deraf en följd, alt det belopp, som af den
1841 ocb 1842 inflytande Bevillning måste lör RiksgäldsContoirets
utgifter användas, ökas utöfver Utskottets
förra beräkning,
för år 1841 med ^63,3io: — —
och för år 1842 med 36o,3io: — —
hvarigenom Hell A11 n ingen af nyssnämnde Bevillningsmedel
ocb följaglligen tillgångaine för extra Slats-regleringen
minskas med motsvarande belopp 823,620:
så att tillgången numera endast kan beräknas till . . . 5,47>>74^ &•
De å Extra Stats-regleringen beviljade anvisningar äro följande-:
Anslag
Till Försvarsverket till lands:
Till Rid- och Anspanns-persedlar för Artilleriet
24,000: — —
„ eompletlering af Beväringsmanskapets
beklädnads-för råd 3o.ooo: — —
„ d:o d:o för ytterligare 5oo man . 3o,8i4-*22. 4-
„ Gevärs-tillverkningen ...... 25o,ooo: — —
„ Waxholms befästning 200,000: — —
„ Carlsborgs fästning 200,000:
* befästningar vid Carlsten och Carls
k,
oua
. 160,000: 894,814: 22: 4,
Till Försvarsverket till sjöss:
Till Bomb -canoner ........ 4°>°00: — —■
„ Båkar och Fyrar 160,000: — —
„ fortsättande af dockbyggnad i Carlskrona
i33,333: 16. —
» inventering af Ekvirkes-förrådet i d:o 8000: — — 34» 333* 16
Stats-Utslottets Memorial, N'.o 595.
Till communicationer och andra allmänna arbeten:
Cili arfvoden åt dem, sora i ochfördes
-
sa arbeten användas
32,ooo: — —
>#
1 Lärare vid Mariebergs Läroverk .
4000: *
Resekostnader i och för dessa ar-
beten
1
1
• •
O
O
O
VT
Cl
y»
Upprensning af Råneå Elf . . ,
4ooo:
n
dra af Luleå dra . . .
5ooo:
99
dra af Piteå dra . . .
6000:
dra af Umeå dra . . .
8000: — —
r>
dra af Indals dra . .
16,000:
99
dra af Ljunga dra . . .
3ooo:
99
dra af Ljusna dra . . ,
6000:
7*
dra af Kodjupet .
44»ooo:
Jf
dra af Almare Stäk och
Ericssund . . .
8000: — —
99
Gråda Canal „
5o,ooo: — •
99
Strömsholms dra . .
600,000:
>9
undersökning om Svea Canal . . .
6,666: 32. —-
99
upprensning af Albrechtsund . . .
24,000: — —
9 9
Hamnbyggnad vid Linköping , .
4,32o: — —
99
vid Åhus . . . .
15,ooo: — —
99
„ vid Cimbritshamn .
i5,ooo: — —
99
„ vid Wisby . . . .
79,000: — —
99
„ vid Landskrona . .
16,666: 3a. —
y»
utdiknängar och vattenaflappningar i
Norra Länen
120,000: — —
99
rensning af Wåbäcksforssen . . .
5ooo: — —
?>
dm af Em män .... . ..
10,000: —"—
99
allmänna vägars förbättrande . .
300,000: — —
»
förbättring af väg emellan Fahlun
och Westerås , .
i5,ooo: — —
väg emellan Öfver- och Neder-Calix
7000: — —
I
,3a 7, 655: 16.
4 Stats-UtsTcoltets Memorial, N:o 5 9 5.
Till allmänna byggnader:
T.ll
Landshöfdinge-Residens i Wexiö
25,ooo:
—
—
ti
d:o i Wenerborg
i 5,ooo:
—
—-
• 9
d:o i Piteå .
6000:
—
—
f9
inredning af ny local för Riks-Ar-
chivet • • • . . • • • . •
5ooo:
—
-—
fi»
d:o d:o för Witterhets-, Historie-och
Antiqvitets-Academien ....
IOOO
T-
—•
tf
Rid darhol ms-Kyrkans instånd sä Ilande
52,ooo:
—
99
reparation af Konunga-gral värne vid
Wreta Klosters Kyrka ....
5oo:
—
—
9»
d:o d:0 vid Warnhems d:o . .
I 5oO:
—
9»
Kyrkor i Gunnarskogs Finnmark
6000:
■—
112,000: — -—
Till Undervisningsverketj m.
m.
Till
Upsala Universitet
25,000:
—
—
9 9
Lunds d:o
25,000:
—
—
7»
Academien för de Fria Konsterna .
3o,ooo:
—
—
79
Folk-undervisningen
a5o,ooo:
—
—
33o,ooo: — —
yl
ersättning till Landtbruks-Academien
för byggnads-aoslag .....
10,0 36:
8.
8.
99
Arbets-inrättning i Eskilstuna
10,000:
—
—
2o,o36: 8. 8.
)»
Fängelse-byggnader ......
. . .
•
.
,3oo,ooo: — —
Summa 4^25,
LAne-tmderstöd:
Till upprensning af Söderhamns skärgård i5,ooo: — —
7*
Warbergs hamn
•
20,000: — —
ff
Linköpings d.o .
.
20,000: — —
9 9
Yslads d:<»
.
So.ooo: — —
99
Cimbrilsharnns dito
99
Åhus d:o
Stats-Utskottets Menuna! , N:o 5g 5.
5
Till Ronneby hamn
....
. 10,000: ■— —
11
Utdikningar, m. m., i
södra Länen
. 100,000: — —
11
Stor- och Hönsmyrans
odling
2000: — —
11
Emmåns upprensning
• • « •
35,ooo: — —
19
Slängans d:o
• «- .
1 5,4oo: — —
19
Himble och Tollareds
åars d:ö
i 0,000: — —
11
Gotlländska Myrornes
aftappning
5o,ooo: — —
,, Malmö hamn . . . ... . 5o,ooo: — —
Landskrona d:o . . .
. . •
8,333: 16. —
Carlskrona Stad .
« #■ •
1 2,000: — —
Carlstads Läroverk
• 8ooo: 45o,733: .6.
Tillsammans 4,776,570: 3i.
Härförutan hafva, jemlikt Rikets Ständers förordnande,
följande ä Riksgälds-Contoirel anvisade utbetalningar,
blifvit beräknade alt, till minskande af den summa, sorn
*f allmänna bevillningen bordt lili nämnde Contoir anslås,
utgå af de för extra Stats-regleringen afsedde, mea
för densamma icke disponerade tillgångar, nemligen:
till Skollärare-Seminarier för 5 år ä 6,5oo R:dr . . .
„ Stipendier för Skollärare-elever dito å gooo . . .
„ Skeppsbyggeri-institut dito å 6,666: 3a. .....
„ Navigalions-skolor för en gång
„ Ullsorttringsanslalter för 5 år å 2000 .....
,, Understöd för rustnings-och rotel ingsskyldige i Jemtland
för 1841 —184 2 .
„ Garnizons-skola i Christianstad d:o ä a4o
,, Skandinaviska Naturlorskarnes sammanträde Ar 1843 •
,, lnqvarterings-ersättning åt Länsmän i Wermland .
„ Restitution af Städers Rotefrihets-bevillning . . .
„ Ersättning för dagsverksskyldighet till Marieholms
och Cathrinebergs Kungsgårdar .
,, Arfvoden åt vicarierande tjenstemän i Kongl. Kammar
Collegium
. .
Bih. till R. St. Prat. 1810 jt/t 1811. 4 Samt. 1 A/d. 3 Maud. 53 flu/trt. 3
3 2,5 00: —
45,ooo: —
33,333: 16.
16,600: —
10,000: —
8,000: —
480: —
1000: —
646: 17.
m,483: 2.
i,4go: 38.
1600: —
6
Stats-Utskottels Memorial, -IV ■'« 5 9 5.
Till Lönecrsättning ät en Häradshöfding i Werrn land .
„ Understöd för de brandskadade i Falkenberg .
Lån till Söderhamns siad för dess publika byggnader
„ Lagberedningen, arfvoden för 4 är å 12000
expenser för en gång .
,, Ersättning åt Rotehållare i Norr- och Wester
bottens Län för 5 år
,, Garnizons-städernes fattigvård för 1841—2 .
„ Ersättning för förhöjd Postskjuts lega för 1842
,, Gratification åt Tabell-Commissionens Secreterare
„ Restitution åt Rotehållare vid Uplands Regemente
„ Landsh »fdinge aecoidernes amorterande
,, Inlösen af de till Ortala Bruk anslagna kol-räntor
„ Löne-ersättning åt Amanuenserne vid Kongl.
Bibliolheket
Hvartill, i händelse Rikets Ständer bifalla Stats-Utskottets
uti Memorial af denna dag, N:o 5q3, gjorde hemställan,
kommer:
Till arfvoden för ökad personal i Riks-Archivet för 3 år
å 2,5oo
forändringar uti Nummer-Lotteriets, till begagnande
af Kongl. Sundhets-Collegium afsedda hus
Summa Summarum
nödiga
700:
4 000:
1 2,000:
48,000:
Booo:
1 2,000:
20,000:
1 5,ooo:
2000:
2000:
154,957:
3o,ooo:
1,800:
35
26
?,doo:
2000:
Hvadan öfverskottet utgör
Slockholm den 12 Juni 1841
5,253,7 12: 2.
2oq,o33: 2
Tillhopa 5,473,746: 2
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktry c kertel_, 1841.
Slat .-Utskottets Utlåtande, N;o 5g6.
i
N:o 596.
Ank. till Exp. Utsk, den 15 Juni, kl. 9 f. m.
Utlåtande, i anledning af 2:ne Riks-St ands återremisser å Utskottets
Memorial N:o 682, angående arfve den för Riksdags-kostnadernes
utbetalning.
(Rgs. Afd.)
Slats-Utskoltets ofvanberörde Memorial, deruti Utskottet tillstyrkt
ett arfvode af 266 R:dr 3a sk. för den Riksgälds-Contorets tjensteman,
sona har sig uppdraget att besörja utbetalningarne af Riksdagskostnadsmedlen,
och ett ailvode af 133 P;dr 16 sk. för den tjensteman inom samma
Verk, som granskar reqvisilionerne och rakningarne å utgifterna för
denna Riksdag, har af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet blifvit
till Utskottet återreinilteradt, hvaremot detsamma af Preste- och Bondestånden
är vordet bifallet. De anmärkningar, som föranledt delta Memorials
återremitterande, åsyfta bifall till Fullmägtiges förslag, att ifrågavarande
arfvoden mätte bestämmas till samma belopp, som vid 1828-—
iS3o årens Riksdag, nemligen det förra till 47^ R:dr och det senare till
200 R:dr; varande i sådant afseende anfördt: att denna Riksdag, i anseende
till sin längd, vore närmast jemförlig med nyssnämnde Riksmöte;
att då ett sammanräknadt belopp af ej mindre än 33o,ooo B:dr måst, under
en tidrymd af 17 månader, i smärre poster utbetalas, syntes förrbemälde
tjenstemän verkligen hafva gjort sig väl förtjenta af den för dem
utaf Fullmägtige föreslagna vedergällning; att det vore så mycket mindre
skäl till densammas nedsättning under dess belopp vid berörde Riksdag,
som utbetalningarne då verkställdes af Cassören vid Riksgälds-Contoret,
för hvilken befattningen härmed kunde anses utgöra ett ijensteåliggande;
samt att arfvode! för utgifternes besörjande och räkenskapernes förande
vid 1823 års Riksdag, hvarunder Riksdagskostnaderne bestriddes af Kongl.
Slals-Contoret, skulle öfverstiga 900 R:dr.
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1841• 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 54 Häft.
2
Stats Utskottens Utlåtande, N:o »9,7.
Då 2:ne Riks-Slånd bifallit Utskottets gjorda framställning, angående
ifrågavarande arfvodens belopp, anser Utskottet sig, i öfverensstämmelse
med den af Utskottet vid besvarande af återremisser å Utlåtanden,
som af 2:ne Stånd blifvit godkända, i allmänhet iagttagna grundsats, böra
sin förra hemställan vidblifva.
Stockholm den 14 Juni 1841 •
Reservation
af Herr Prytz'. ”Då exempel förefinnas, att Högloflig.* Stats-U‘skottet
förut frångått den princip att vidblifva ett af 2:ne Riks-Stånd bifallet,
men af de a:ne andra Riks-Stånden återi emitteradt Utlåtande, och då dertill
kommer, att de mest giltiga skäl blifvit vid åter remissen utvecklade för
bifall till Herrar Riksgälds-FullmägtPges förslag, reserverar jag mig emot
Utskottets beslut att, utan afseende å dessa skäl, förblifva vid den i förra
Betänkandet yttrade åsigt/’
]NT:o 597,
Ank, till Exp-Utsk. den 15 Juni 1841) kl, 9 f. 1».
Utlåtande, i anledning af anmärkningar mot Utskottets yttrande,
angående aflöning Jör Riks-Ständens Notarier under en
månad efter Riksdagens slut.
(R0s Afd.)
Rilderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva till Slals-Utskottet
återremitterat dess under No 583r afgifna Utlåtande, deri Utskottet,
under åberopande af Rikets Ständers bes'ut, att de för Riks-Ståneleus
Canzli-betjening bestända arfvoden o'eh tractameaten skola utgå för åtta
Stats-Utskottets Utlatandej N\o 5Q7.
o
O
dagar efter Riksdagens slut, afstyrkt eli lios Ridderskapet oclx Adeln vackt
förslag, att de JNVarier, som föra Protccollen lios Riks-Stånden, måtte, i
stället för den dem sålunda tillerkända aflöning, erhålla gratificationer,
motsvarande beloppet af deras »rfvoden för en månad. Uti de anmärkningar,
på grund hvaraf detta Utlåtande blifvit åtelremitteiadt, är hufvudsakligen
deremot erinradlt att, enligt uttryckliga innehållet af 24 §. Riksdags-Ordningen,
den i Riks-Ståndens Canzlier biträdande bt tji ning skall
vid Riksdagens slut erhålla en efter göromålens vigt och mängd lämpad
vedergällning; alt ett förutgående bestämmande af denna vedergällning
således icke vore ovilkorligt; att tvärtom en pröfning häraf vid slutet af
Riksdagen vore i åberopade Grundlagsstadgande förutsatt; alt göromålen
lör nu ifrågavarande tjenstemän under denna långvariga Riksdag val it så
oafbrutet ti agna ocb mödosamma, alt de, oagtadt all använd arbetsamhet
och skyndsamhet vid fullgörandet af sina åligganden, omöjligen kunde,
inom 8 dagar efter Riksdagens afslutande, medhinna Protocollens fullständiga
uppsättande och handlingarnes ordnande m, m.; att det vore obilligt
fordra, att desse personer, efter att hafva, så vidt i deras förmåga stått,
sökt under Riksdagens lopp förrätta sina göromål, skulle derefter sådant
oagtadt arbeta utan alf ersättning;; att den väckta frågan om serskilde
gratificalioners beviljande icke afsåg något uppbäfvande af Rikets Ständers
utaf Utskottet åberopade beslut, utan mdast ett tillägg dertill; samt att,
om ej berörde a rfvoden skulle anses böra n edgifvas för- en hel månad,
disamma ålminsloi e måtte beviljas för något längre tid än 8 dagar; varande
derjemte yrkadt, att den ifrågaslälhle förlängningen af tiden för aflöningens
åtnjutande efter Riksdagens slut måtte i första rummet tillgodokomma
Riks-Ståndens Secreleiare och serdeles Secreteraren hos PresteStåndet.
Till följd af de sålunda från sire Piks-Stånd meddelade återremEsser,
liar Utskottet tagit dtn rörande ifrågavarande änne väckta motion
med- hvad dervid förekommit i förnyadt öfvervägande; men då Rikets
Ständer, på sätt Utskottet i sitt förra Utlåtande erinrat, serskildt bestämt
den lid, hvarunder aflöningen för den hos Riks-Stånden anställda Canzlipersomd
får efter Riksdagens slut foitfara, anser Utskottet det nu serskildt
väckta förslaget cm förlängning af denea lid icke förenligt nied
Rikets Sta- ders i dilta hänseende redan fattade beslut, oih då 2;ne Riksstånd
mmbgen Eoigaie- och Ponde-Stånden, hvilka bilallit deL åttrtemi
terade Utlåtande', följaktligen godkänt denna Utskottets åsigt, hem lar
4 Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 5()".
Uiskc-llet häraf en okad anledning att vidblifva samma åsigt och det
derpå grundade afslyrkandet af de för Riks-Ståndens Notarier föreslagna
serskilda gratificulioner.
På enahanda skäl och enär sådant skulle innebära en af motio
nären
icke ens ifrågastäld utsträckning af han9 förslag, finner Utskottet
sig äfven,
böra afstyrka Rikets Ständers' bifall till den för Riks-Ståndens
och egentligen för Preste-Ståndets Secreterare yrkade
förlängning i den bestämda liden för deras aflöning.
Slockholm den i4 Juni 184r•
STOCKHOLM, E,lmcks och Granbergs Tryckeri, i84it
Register
till Slats-TJtskottets Betänka/iden under 1840 och 1841
årens Jliksdag.
A.
Belänkandels numer.
Academien , Fria Konslernes
5^, 2 1 3.
— d:o byggnadsanslag för densamma 354, litt. E.
435, litt. E.
— Krigs-  44’ 20 2-
— Landtbruks-, byggnadsanslag för densamma 354, litt. F.
— Musikaliska
54- 213.
— Svenska  ibid.
— Wetenskaps-
ibid.
— ^Vitterhets-, Historie- och Anliqvitets- . ibid.
Accordsförskott oell ersättningar  5g.
Adelsfane-Regementet, om förmonsrätt till arrenden
af boställen dervid  36.
Adjungerade Ledamöter i Götha Hof-Rält 4[> *9^> 453.
Adlersparre, Grefvinna, dess pensioner,inde .... 21g.
A fl Aling för den hos Stånden och Utskotten anställde
Canzli-personal och Vaklbet jening . . 10, 1 g, 6g, 23o, 274.
Afskrifning af lån å Cholera-creditivet ...... 4?-
— af åtskillige i Mariebergs egendom inleck
nade
skulder  29°-
Afvittrin^ar och skiften ........... 60.
Albrectssund, upprensning deraf . . , 354, litt. C. 435, litt. C.
Allmänna arbeten, extra anslag dertill ...... ibid. 576 & 588.
— Fattigvården i Landsorterne ...... 57.
— ,, i Stockholm .
ibid.
— Indragnings-Staten
. 63, 21g.
— Ärenders Beredning, Rikets, fortfarande an
slag
for
*94> 4°°. 43g.
Almare Stäk, upprensning deraf ...... 354, litt. C. 435, litt. C.
Alms Enka, begrafningshjelp efter mannen .... 126.
Amanuenserne vid Kongl. Bibliotheket, relroactiv löne
beräkning
för dem .
44°> 3 1 °-
Amiralitets-KrigsmaLns-Cdssun
07.
14j*
192.
476.
1 iS.
44. 203.
Amiralitets-Krigsmans-Cassan, vacance-besparingar inom
Sjö-staten, anslående dertill
Anagrius, s. ra., om eftergift af ådömde böter .
Anders Danielssons Enka och Barn, verkställd omröst
ning öfver pension till dem . . _ ... .
Andre Landtmätare-beställningarnes indragning . .
— Lif-Gardet .
Anmärkningsanledning mot Konungens Rådgifvare 4> 14> *8, 21 > 3o, yj,
256, 270.
Anordning å Stora C reel i ti ve t  585.
Arbets-Inrättning i Eskilstuna  354, F. 435, litt. F.
Arvoden för Rådhus-Rälterne lör behandling af Tullmai 127.
— åt vicarierande Lärare vid Skolor och Gym
nasier
.  219.
Arméens vapenöfningar 354, liR- A. 435, litt. A. 44 2*
Arrende å Bostället Boda, nedsättning deri .... 254> 3a3.
— å stora Lunds Boställe, afskrifning af arrenda
torn
Gustafssons återsiående skuld derå . 154-
— å indragna Kronohemman och boställen, om
rättighet tili prolongation deraf ..... 166, 268.
Artilleriet, Götha
44*
— Svea
, . 44'
— Wendes , . . . »  44*
— Hästars remontering, skoning, m. m. . . . 44.» 2°2-
-— Nya Tält, extra anslag dertill . . 354, i*11- A. 4^5, litt. A.
Staben
44.
B.
Balance , Landskamereraren Lindbergs ansökning om
befrielse från all ersättnings-skyldighet i
och för Kronofogden ffoflings 1 20, 236, 4°9, 477»
—- -medel, om befrielse frän ränta för en del
Stats-Rådet af Wingård till ersättning ådömde 178, 294.
Banan, dess upplåtande till National-Museum .... 354, E.
Bancovinsten, om dess användande  4^7» 525.
— angående dess disposition till allmänt
nyttiga föremål, m. m. .  4'7» 4^7» 5 r 2-.-
Barbaresk-Staterne, Fredsyerkets underhållande med dem 387, 4.1&
3
Barkens och Siljans Canal, anslag dertill . ; 354, litt. C. 435, litt. C.
Barnhuset, Frimurare-
. . , 5j.
— Stora i Stockholm  ibid.
Barometrar, inköp för meteorologiska observationer 354, litt. E. 435, litt, E.
Befästning af Carlsten saint Waxholm och Stockholms
Skärgård
354, litt. A. 435,litt. A. 441.
Begrafningshjelp, lill afl. Räntmästaren Alms Enka . 126.
— aftjenande, upphörande deraf . . . >43, 292.
— sättet för dess utbetalning .... 92, 221,423,479.
Behaglig tids förläningsspanmål, dess användande vid
lediglblifvahde Pastorat
186, 296.
Beredning, Rik. Allm. Årenders, anslag för ... . 194, 400, 4^9-
Bergsbrukets understöd  60, 217.
Bergs-Collegium med Bergslags-Stalerne  4o.
Bergsfogde-tjensternes indragning  129,
Berättelse, angående Riksgälds-Contoirets ställning och
förvaltning  38.
Berzelius, Friherre, angående pension 63, 219.
Besparingar å IIufvud-Tillarne, deras disponerande . . 92, 221,423,479-
Bevillningen, grunderne derför  438, 478.
Bevillnings-med/en, angående deras inlefvererande till
Riksgälds-Contoiret . . . 355, 41 1, 447» 317, 54-2, 890.
— Utskottets Memorial N:o 41 » votering
öfver  532.
Beväring, Gottlands National 44» 202.
Hallands  ibid.
Beväringens beklädnadsförråd, extra anslag . 354, A. 435, litt, A.
Beväringsmanskapets vapenöfningar ....;.. 44» 202-
— — brist i anslaget dertill
för 1839 och 1840 . „ . 401, 55o.
Bibliotheket, Kongl  54» 213.
Björk, A., Canzlist, angående serskild aflöning för 2:ne
tjenslers samtida förrättande «,.... 239.
Blekerier, Chemiska i Norrland  354, litt, F. 435, litt, F.
Blekinge, angående lön för 3:ne Länsmän derstädes . 348.
Bloms, Landt-Ränlmästare, ansökning örn eftergift af
räntan för Örebro nedbrända qvarn ... 86.
4
Boda, boställe, om nedsättning i arrendet derå . . . 254* 323.
Bogsering med Ångfartyg på Götha Canal , . 354 > C. 433 , litt. C.
Bohus Regemente, se: Rusthållsuumer.
Bombkanoner, extra anslag dertill  354. litt. B. 433. litt. B.
Bonden, Klippa, angående fyrbåk derstädes . 354, li*L 433, litt. B.
Borgare, tractamente vid syner tn. m
. 346.
Borgmästares delaktighet i Civil-Statens Pensions-Inrätt
ning
262.
Borås, om afskrifning af dess byggnadslån  70, 312.
— om anslag till en ny väg mellan Borås och
Fläskjum . . 26.
Brandförsäkrings-premier för Consulat-huset i Tanger 337, 416.
Bredaryds församling om ersättning dertill . 338.
Bromanders Handels-Institut .......... 62, 218.
Bränvinsbrännings-afgiften, votering om ..... 504.
Byggnader och reparationer, å Kronans Magazin . . 5g.
i Landsorterne .... ibid.
i Stockholm  ibid.
Bak- och Fyringsväsendet  354, l*t1, 435, litt. B.
B åk-inrättningar, lån dertill .......... 49-
Båtsmäns uppfordrande till arbete . . ..... 248.
Böda Kronopark, dess förvandling till Härads-allmänning qo.
Böter, om eftergift af ådömde . ......... 102.
— tredsko, om upphörande deraf för uraktlåten leve
rering
af räntekohl till Stora Kopparbergs
Bergslag .
235,
C.
Cabinetts-Cässan, anslag för dess behof ...... 4-7> 43Q 51 8.
Calmar, Landshöfdinge-Residens derstädes . . 354, l*lt- bh 435, litt. D.
— Läns fördelning i 2.Mie ......... 43, 201.
Canzfi, Kongl. IVlaj:ts
4°-
— Betjening, tillökt vid
. 1, 17.
— Personal, Riks-Slåndens och Utskottens, angå
ende
dess aflöning . . . . . . . 10, ig. 16g, 280,
Gtf/oe//-församling i Wermlands Finnbyggd . . 354, 1‘11, b). 435, litt. D.
5
Carl Gustafs Stads Gevärs-Factori, anslag dertill 354, litt. A.. 435, litt. A.
— Johans församling, afskrifning af lån till » .. . . 47*
Carlsborg, dervarande Pionierers forsling ...... 216.
— fästningsbyggnad, extra anslag . . 354, litt. A. 435, litt. A.
— fäslningsmedel till dess fortsättande för 134<> • 2.
— förskott på anslaget dertill ....... 4°6, 42r*
Carlskrona, angående dess kyrkoväsende ....... 218, 456’.
— befästning  354, litt. A. 435, litt. A.
— dockbyggnad ibid. litt. B.
— Ek vii kes-förrådens inventering ..... ibid.'
— Stads pastorat, om ett räntefritt lån dertill 41 Q, 455, 5 1 q, 546.
— Vattenledning  354, Ftt. B. 435, litt. 13.
Carlstads Läroverks utvidgning 35{, litt. E. 435, litt. E.
Carlstens befästning
. 354, litt. A. 435, litt. A.
Carolinska Institutet, reparation af ett bus derstädes 354, Flt. F. 4.35, litt. E.
Cassern- oell Stallbyggnader, Lif-Gardets till Häst, angående
deras underhåll ........ 44' ^°2*
Cassör, angående serskilda bestämmelser, i afseende på
alla genom allmänna bidrag uppkomne . . 353, 38■y.
— om förening af Riksgälds-Contoirets- och General-
Assistance-Contoirets Enke- och Pupill . 1 53, 233.
Cathar ineberg och Marieholms Landshöfdinge-boställen,
ersättning till) de dagsverks-skyldige derunder 022.
Cathedral-skolan i Lund. anslag derför ...... s 12.
Cavalleri- och Artilleri-hästars remontering, m. m. . . 44- 202,
— Regementena ........... ibid.
Cederschiöld, Professor, arfvode åt  63, 219.
Chalmerska Slöjde-skolan, angående
6ir 217.
Charta i fver Scandinavien, dess utgifvande . . 354, litt. E. 435, lill. E.
Charta Sigi/latce, om Riksgälds-Contoirets befrielse derifrån
........ . . . i3.
— Verket
4°> 193-
ChartorStatistiska öfver Administrationens serskilda
grenar » . . . ...... . .. . 0Ö4, litt. F.
Chausse'e emellan Westerås oall Fahlun . . . 354, Flt. C 435, litt. C.
Cherniska Blekeritr i Norrland  354, Fil. F. 435, litt. F.
t
R
Cholera, om befrielse fran ersättning af uppbär ne förskott
tiil utgifter derför  3i5, 357.
— Creclilivetj angående afskrifning af lån derå . 47-
Cimbritshamn, upprensning af hamnen derstädes . 354» litt. C. 435, litt, C.
Sluss-anläggning
derstädes
Clara Elf,
Clereci- och Läro-Verken
Codifiering af Lagförslagen, kostnaden derför ....
Commendanter å fästningar, ersättning åt, för förlorade
sportler ...........
— Staten
C omin erce-C olle ginni
om Revisorernes granskning, angående
dess tillstånd och förvaltning
Communicationer, lättade, angående . . . 354, litt. C.
Constantinopel, anslag för Beskickningen derstädes . ,
Consulat m, fl., på och utom Barbaresk-kuslen, aflöning
lill
Convoy-Commissariatetj dess upphörande . ; . . s
Co/recfcoras-Inrältningarne, deras tjenstemäns pensions
rätt
Creditivet mindre, örn summor som blifvit lyftade der
— — votering om
— spanmåls- ......... „ .
— stora, om afsättning af tillgångar dertill
— summornas belopp,
Cronstrand> Professor, arfvode
angående
ibid.
Ca, 218.
347.
444- 56,o.
44, 202.
4o.
pC, 23a.
435, litt. C. 4gi.
337, 416.
ibid.
ibid.
63, 2 i g.
378, 434.
572.
573.
624.
454, 516, 55g.
63, 21 g.
D.
Dagsverken in natura på Wisingsö, om upphörande af
Kronans rätt till deras utfordrande . . 17 1, 2p3.
— om nedsättning i lösen för ...... i63.
■— skyldigheten till Kungsgårdar och Boställen,
om upphörande deraf  288, 36a.
Dalarne> om väganläggningar derstädes : . . 354, litt. C. 435, litt, C.
Dalslands väganläggning derstädes ibid.
7
Dana-arf, Wetterströms ansökning derom . 184, 278.
— eftergift af Kronans ratt till ett sådant i
Christinehamn
877.
— öfverlåtelse af Kronans rätt tili ett sådant i
Malmö  1 ?.a.
Danckvardt, Stats-Secrelerare, pension för . 280.
Decharge för Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret . . . 102.
Degeberga Landtbruks-Institut, angående anslag dertill 61, 217.
Departements-C\\efe\'nes aflöning  134» a42-
Deyforss, Sluss-anläggning derstädes .... 354, Bit. C. 435, litt. C.
Diplomatarium Svecanum, utgifvande deraf . 354, Btt. E. 435, litt, E.
Disconter, Götha Canals och Malmö, angående . . , 119.
Dockbyggnaden i Carlskrona, extra anslag . . 354, Btt, B. 435, litti B.
Domkyrko-?,panrnåls återställande till Hernösands Stift 29.
Dramatiska Spectaklet ;  54, 213.
Drottningholms och Svartsjö Slott .
3i.
Drottninghuset, anslag dertill . .
57, 214-
Durc/imarche-kostnader ........... 44’ 202*
Duvailska, reductions-fordran, angående  7.
Dylta Svafvelbruk, angående
. 8g.
E.
Ecclesiastik-verk , Lappmarks
; 62, 218.
Eda Församlings finn-allmoge, Capell-församling för densamma
354, litt. D. 435, litt. D.
Edeby hemman, Odelbergs ansökan om prolongation af
arrendet derå 82, 188, 297, 342.
Ekolsunds Kungsgård, om undersökning, rörande Kronans
rätt till inlösen deraf  gg.
Ekevirkes-förrådens i Carlskrona inventering . 354, Btt. 435, litt. B.
Elementar-Läroverken  62, 218.
Embets- och Tjenstemäns, förordnade, löneförmoner , 144-
Embets -jullin a g ter, om upphörande af lösen derföre . 3_g.
Embetsrum åt de 6 Regerings-Departeinenten .... i4o.
Embetsverk, nytt, för landt- och vatten-communiea
tioner
354, Btt, C. 435, litt, C.
Emeriti-löner för Lärare vid Upsala Stifts Läroverk 241, 333.
Emeriti-Projessors-löner ; 62, 218.
8
Emm-åns upprensning
354, litt. C. 4^5, litt. C.
Enkor elter soldater, som tjenstgjort vid vestra armeen
180g, pensioner åt  J3g.
Enskiften
61.
Ericssund, upprensning deraf. ...... 354» litt. C. 435, litt. C.
— canal derifrån till Enen  ibid.
Ersättning till Pensions-inräUuingen för Skånska stä
dernes
embets- och tjenstemäns enkor
och barn, för en Krono-fordran . . . 156.
— åt adjungerade ledamöter i Götha Hof-Rätt 41 > i9^> 4^3.
— åt inqvarleringsgifvare, för mat lill tågande
trupper
202.
— ål Rust hällarne vid Lif-Regemenlets Dragon
corps,
för recrut- och remont-möten . . t r4*
Eskilstuna, om en ai hets-inrättning derstädes . 354» litt. F. 4^5, litt F.
Exercice, flottans, anslag dertill  53, 2o3.
Exercice-escjiiadronernes underhåll ....... 44, 202.
Expedition , Ju st i t ias Ombudsmannens och Tryckfrihets
Comiteens,
dess aflöning ...... ^47-
— Stats-Depai tementens, deras lönereglering,
angående
3o4. 325.
Extra Stats-regIei ingen . 354, 4^5, 49°, 5o6,
522, 534, 574^ 576.
Extra utgifter..
5g, 216, 536.
F.
Fahlun, Chaussée derifrån till Westerås . . . 354, l'tt. C. 4^5, l'tt- C.
Falkenberg, understöd för de brandskadade derstädes . 4^‘> 474’
— öfverlåtelse af Kronans Tullbro öfver Elhia
slrömmen
till staden
Fattige i Lappmarken, understöd för
Fattigvården i Garnizons-städerne, anslag för
Finn allmogen i Wermland
Fisken, om försäljning till Skalle af Kronans
— i Umeå Elf, afskrifning af Krono-arrendet för 206.
Fiske ri
-
161.
. . . 1 13.
. . . 829.
354, litt. C. 435, litt.
136, 2gt.
7
Fiskerinäringens befremjande, votering om ...» . 553.
Fjerdingsman, ersättning för syner ....... 259.
Fjäls färgesund, bro öfver ....... 354, litt. C. 4^5, litt. C.
Flottans bemanning, exercis, underhåll
53, ao3.
Fläskjum, om anslag till en ny väg mellan Borås och 26.
Folk-skolorne ............... 62, 218.
Folk-undervisningen, extra anslag dertill . . 35|, litt. E. 4^5, litt. E.
— befremjande, votering angående . 535.
Forshaga, sluss-anläggning derstädes .... 354, I*11* C. 4^5, litt. G.
Forsviksmo, angående underhållet af vägen deremellan
och Rödesund ........... 384, 420*
Fourage för Hof-stallet, redovisning derför ..... 66, 244*
Fouragering för värfvade Cavalleriets och Artilleriets
hästar ............ 44» 202*
— åt tågande trupper ......... 283.
Fredsverkets underhållande med Barbaresk-Staterne . . 33^, 4'ö.
Fridhem, anslag för ............. 1 10, 20g.
Fries, Enka, angående beräkningen af dess pension . . 220.
Frigell, dess pensionerande .......... 63, 21g.
Frimurare-Barnhuset ............ 5y.
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, decharge för dem . 15-2.
dito deras berättelse, angående Riksgälds-Contoiret 38.
Fyr- och Båk-väsendet, förhöjning i dess anslag, angående
............ 53, 2o3.
— — inrättningar, om lån dertill ..... 4.9-
Fp rings-väsendet, extra anslag. ..... 354, A, 4^5, litt. A,
Fångpredikanters aflöning, angående . , . . . . . 5g, 216,
Fångars skjuts och underhåll ......... ibid.
Fält-Artilleriet, nya, extra anslag till . . . 354, l*11* A. 4^5, litt. A,
Fält-J ägare -Regemente, Wermlands ....... 44, 202,
Färentuna, angående Kronoparkers upplåtande till Häradet
gr, 224.
Fördelning, ny, af Riks-Statens Hufvud-Titlar . . . 428, 4^7.
Föreläsning i Grundlagarne vid Rikets Universiteter . 62, 218.
Förklaring af Rikets Ständers beslut, angående Profes
sors-löner
vid Universiteten ...... 412.
2
19
11
i8
förordnade embets- och tjenstemäns löneförmoner, angående
............. 144-
Förskott på anslaget till Carlsborg och befästningarne i
Stockholms Skärgård ........ 4°^> 421*
Försvars-anstalter i Stockholms Skärgård , angående det
dertill använde belopp af mindre Creditivet 4^4*
Försvars-verket lill lands ............ 44 > 20 2*
,, extra anslag dertill 354, 1*^* • 4^5, litt. A*
sjöss
53, 203.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena, dess indragning . . » 245.
G.
Garderna , Svea, Andra och till Häst ...... 44» 202*.
Garnizons-Regementenas i Stockholm mat-inrättningar,
angående  4°8» 422*
Garnizons-Sjukhuset, Allmänna, i Slockholm . . . . 44» 202,
Gefle Gjrmnasium, löner till nya Lärare, angående. . 62, 218.
General-Adjutants-Expeditionen för Arméen .... 44, 202-
Generalitets-Staten, angående
ibid.
Geografi, Funelds , understöd för dess ulgifvande * . 56.
Gevcirs-fabricationen, anvisande af medel dertill . .11, io5, 180,242.
354, litt. A. 4^5, litt. A.
Gottlands Myrors aftappning 354» litt. C. 4^5, litt. G.
— Nalional-Beväring ......... 44» 202-
Gottska Sandön, fyrbåk derstädes ..... 354» 435, litt. B.
Granbergs Enka och Barn, pension för ...... 5oi.
Gratificationer åt Stats-Utskottets Secreterare och Notarier
........... 826.
— åt Ståndens d:o ........ 583, 697.
Grip, Stats-Secreterare, dess pensionerande, angående . 258, 324, 568.
Gripsholms Slott .............. 3 r.
Gråda Canals fullbordande, angående . . . 354, C. 435, litt. C,
Gunnarskogs Församlings Finn-allmoge Capell-försam
ling
för, angående ...... 354, 4^5, litt. D.
Gymnastiska Central-Institutet . . . 62, 218, 354, D. 4^5, litt. D.
19
Gjsanders Enkas befrielse från betalningsskyldigheten
af Kronofogden Carlssons balance, angående 5i58r, 58p*
Gästgifvare i Herjeådalen, tillökning i deras löner * * 383.
Götha Canal, om lån till .......... 4^9»
Götha Canals anläggning, befrielse från onera, tillkomne
genom .....
138.
Götha Canal, Bogsering derstädes med Ångfartyg, angående
......... 354, litt. C. 435, litt. C.
— Bolag, om dess befrielse från Bevillning å
utdelade vinstmedel .... 3x6.
—• ,, om eftergift af straffränta å skulder
till Götha Canal och Malmö Disconter , . 4^3,
Götha Elf, muddring derstädes ..... 354, litt. C. 4^5, litt. C,
— Hof-Rält, ersättning till adjungerade Ledamöter
derstädes ... ...... . . 4*> *96» 3o8, 556.
Götheborg, hamnbyggnad derstädes . . , , 354» litt. C. 4^5, litt. C.
— väg derifrån till Jönköping ...... ibid.
Götheborgs riviere, angående ......... 465.
H.
Haga Lust-Slott och Park ........... 3r.
Hagelins, Häradsskrifvare, ansökning om pension . . 142, 249.
Hallands Beväring 44*
Halle- och Hunnebergs Kronoparker, utsyning derå angående
22, 3i3.
Halltorps återvinnande lill Kronan ....... »35, 266.
Hamn-byggnad vid Götheborg ...... 354, litt. C. 435, Btt. C.
Iiamn-försvar, Marstrands ....... 354» Btt. A. 435, litt. A»
Handbok för menige man i allmänna Lagen, anslag dertill,
angående .......... 27.
Handel och Sjöfart, dess befremjande ...... 60.
Handels- och Sjöfarts-fonden, angående 337, f\ 1 6, 483, 523, 54(), 5go, 893,
Handels-Institut, Bromanders, angående ..... 62, 218.
Handpenningar, 11. K. II. Kronprinsessans, angående . 3i.
Hartmansdorff', von, Stats-Secreterare, dess pensionerande 258, 3a4, 368.
Heffner, dess Enkas pensionerande ....... 63, 219,
30
Heerström, Hof-Notarie, pension för ...... . i3r.
Hedenfors same, anslag till deras upprensning 354, litt. C. 435, litt. C*
Heilborn, dess pensionerande, angående ....... 63, 21 9.
Hellberg, Kronofogde, dess ansökning om eftergift af
Krona-uppbörd .......... 5 1 5.
Helge-u, om undeihåll af Långebro deröfver 354, litt. F. 435, litt. F.
Helgonskyldskorn, anslag i stället derför till Lunds Ca
thedral-Skola
• <2.
Hemliga Utskottet, dess betjenings aflöning, angående 558.
Hemmantals räntan, dess upphörande ...... 64, litt. A.
— sammanhang dermed egande motioner ^77.
Herjeådalen, lön,tillökning lör dervarande Gästgifvare 383.
Hernösand, om understöd för dess Domkyrka ... 410.
Himble ås upprensning, angående ..... 354, litt. C. 435, litt. C.
Hingstprcemier .......... .... 5 9.
Hjelmaren, Canal derifrån till Wenern . . 354, litt. C. 435, litt. C.
Hjelmare Canal- oeh Slussverk, angående .... . 484.
Hjo, anslag till hamnbyggnad derstädes, angående 3S4, litt C. 435, litt, C.
Hjortsberg, dess pensionerande ......... 63, 319.
Hofhållning, Kongl. Majus .......... 3i.
— H. K. H. Kronprinsens . . . . . . ibid.
Hof-Jagt Harf vet, dess indragning ... . . . . 245.
Hof-Rätt, Krigs ............. 44.
— Svea, Gotha och Skånska . .... . 4o.
— Götha, ersättning ål adjungerade Ledamöter
derstädes ...... . . . . . 4i.5og, 556, 571.
Hof-Rätter, Svea och Götha, arfvode till adjungerade
Ledamöter derstädes . . . . . . , . 453.
Hof-Stadet, redovisning af fourage derför, m. ra. . . 66.
Hof Stallets utfodring ............. 31, 244.
Hof Staten, upphörande af dess pensions-rätt .... 111.
Hospitalers och Lazaretlers underhåll . . .... 57.
Hudiksvall, om restitution af rotell ihets-afgift till . . 356.
Hufvud-Titlarne: usta .......... t 3i , 168.
— std ra .......... 4o, ig3.
— 3:dje .......... 44, 202.
— 4:de ........... 53, 2o3.
21
lia fvud-Titlarne.
5:te.
6: le
7:de
8:de
gide
i o:de
Hufvud Tit)arnes fördelning, förändring deri
Hunneberg, utsyning derå, angående .
Hus, Rikets Ständers, örn föiändrad inredning deraf
— angående ombyggnad af dess östra flygel . .
om upplåtande af rum derstädes for Directionen
af Armeens Pensions-Cassa . .
— Dito lör Scandinaviske Naturforskare .
Hussar-Regemente, Kronprinsens .
Hypotheks - föreningars skuldförbindelser, om garant
derför
Hårds., Grefve, Stats-Råd , pensionerande ,
Häradshöfding i Wermland, lone-ersättning för en .
Häradshöf di" gar, pension för, angående .....
Hästa/vetns förbättrande .........
Hästvacance-afgi/1, om dess förlängning, m. m. . .
Haganäs, bamn derstädes .
354,
Höije ås upprensning
Hönsmyrans odling
54. 21 3.
57 , 214.
58, 215.
5 9, 216.
61 , 217.
62, 218.
4?.8, 487» 5i 1.
22 , 31 3.
1 51.
3 79.
5ij.
56g.
44» 202.
73.
25j, 367, 3gr.
425.
198.
5g, 217.
227, 33o,
, C. 435, litt. C,
ibid.
ibid.
Jemtlands Reservmedels Gassas tillkomst och förvaltning 207.
Jernvägar, anslag till anläggning ....... 354, litt. C.. 4^5, litt. C.
Indahls-el/ven, anslag lill bro deröfver ....... 354, Att. C.
— lill dess upprensning .... ibid.. 435, litt C.
anslag dertill .. . . .. . . .. . ., . 59, 216.
Indeldta armeens vapenöfningar, extra anslag dertill 354, litt.A. 4^5, litt, A.
— Cavalleri- och Infanteri-Regementena, anslag
för dem ............ 44» 20
Indelningsbrist i Stora Kopparbergs Län och Jemtland,
Indragning af Kongl. Numer-Lotteriet ..... 5 . 28, 2ö5.
23
hulr amlings-staten, allmänna, dess reglering . . * , 63, atp.
Jnfanteri-Regementena 44» 202.
Ingenieur-corpsen . ibid.
Inkomster, Stats-verkels, beräkning deraf .... . 64, 226, 3o2. 34i,
Infjvarterings-ersättning, till en del af de i Slockholm
förlagde Regementen och Corpser . . 202.
— gifvanes ersättning för mat till tågande
trupper
302.
Institutet för sinnessjuke å Fridhem, anslag dertill. , 67, no.
— Ortopedisk», i Slockholm * „ . . . . , 1 15.
Gymnastiska Central-. 62, 218.
— för blinda och döfstumma . , , . . . . 57, 214.
Instruction för Rikets Ständers Revisorer af Stals-verket 3ro, 386.
— „ „ af Riksgälds
verket
. , 4.93,
Instructions-Compagnier, extra anslag dertill , 354, litt, A. 435, litt, A
Invalid-inrättningen, dess indragning  57, 21 4,
Inventering i Kongl, Räntekammaren och de betydligaste
af de förvaltande Verkens Cassör. 204, 3o6.
— af Ekvirkes-förråden i Carlskrona, anslag
dertill ......... 354, litt. B, 435, litt. B
Johnsson, Agronom, dess anställande. ...... 61, 217.
Jords, om förvandling till lika natur ...... 170, 3a6.
Jordbruket, undervisnings-anstalter derför  6r,
Jordförluster genom Canal-anläggnLngar
5g.
Justitice-Ombudsmannens Expedition, anslag lill lönereglering
för
347, 486.
Justitice-Ombudsmannens Vicarius ........ 246, 34£)-
Justitice-Råden .............. 4°»
Justities-Revisionen, Nedre .......... ibid.
Jägeri-Staten ............... ibid,
Jäcreri-Statens i Länen förenande med Armeen . . . 202.
ö
Järfva, Nedre, Stuarts ansökning om nedsättning i arrendet
derför ........... 93.
Jönköping, väg derifrån till Götheborg ...... 354, litt, C.
a3
K.
Kalldygn vid Masugnar, om tillökning af . * . . 64, litt. F. 226.
Kammar-Col/egium  . . . 4°*
— extra anslag för befordrande af gö
romålens
gång,....,, 424.
Kammar-Rätten .............. 4®.
Karlbergs ansökning om prolongation å arrendet af hemmanet
Hogsta, m. fl, ....... , 83, 180.
Karleby Kronohemmans anslående lill boställe åt Kronofogden
i Wadsbo Fögderi ...... 228, 307.
Klabböle Krono-laxfiske, befrielse från ett års arrende
afgift
för
, 206.
Klingstedt, Öfverste, National-belöning åt* c , . , 141.
Klint af, pension åt Enkefru ..*.*.,.* 24o.
Klubbar, Riks-Slåndens, om kostnaden derför .... 365.
Kläd pennin gar, restitution deraf till Uplands Regemente
............. 538.
Kodjupet, upprensning deraf  354, litt. C. 435, litt, C.
Kol, befrielse från erläggande in natura till Kopparbergs
Bergslag af Ränte- och Mantals- . , 235, 45cp
Kongelfs stad , arrendefri upplåtelse af åtskillige smärre
tomter vid Bohus raserade fästning till » , io3, 181,
Konow, Major, pension åt x 3o,
Konungagrafvärne i Wreta och Warnhems Kloster, anslag
till deras reparation , , , , 354, litt, D, 435, litt, D,
Jf/vgvy-Academien, anslag dertill
♦ , , 44, 202,
— Collegium, dess lönereglering 44,202.
— Collegii Departementer, anslag dertill ♦ ♦ . ♦ 44, 202,
— fond, bildande af.,.,...,,* , 5r.
— Hof-Rätten
44, 202.
Kronans hus och byggnader i landsorterne, anslag dertill 5g, 216.
JDwio-Allmänningar, ingående lill hemmansegare i stället
för till Kronan af den skatt, som erlägges för
vissa odlingslägenheter, upptagne å . . . . 64, litt. D. 226»
Fogdar och Häradsskrifvare i Ljunits och Herrestads
Häraders Fögderi i Malmöhus Län samt
Ingelstads och Jerrestads d;o i Christianstads
Län, löne-förhöjning för dem ......
Ärorao-hemmans, 2:ne, i Stockholms Län, anslående lill
Boställen åt Landtstats-tjenstemännen . .
hemman och Kungsgårdar, förändring i vilkoren
för deras utarrenderande ....
— „ deras försäljning lill skalle ....
—- Hospitalet i Götheborg, ersättning till det för för
lorad centonal
Lägenheter, åtskilliges försäljning
Magaziner
Park en Rådaås, utsyning deiå
Halle- och Hunneberg d:o d:o . . ,
— Säteriet Ollestad, anslående lill boställe åt Dom
hafvanden i Åhs, m. fl. Häradets Domsaga
— Tionde, bestämmande af sättet för dess utgö
rande . . . . , . , , , «
— „ på Öland dess lefverering ....
— „ i sju socknar af Helsingland , faslställan
de till samma belopp, som år 1789
Kronprinsens Hussar-Regemente, anslag för detsamma
Krutmeijers ansökning om befrielse från ersättningsskyldighet
till Kronan för dess förlust genom
senare utarrenderiug af hemmanet Rinkeby
Kungsgårdars försäljning ...........
Kungsgården Halltorps återvinnande till Kronan . . ,
Kungsörs Slott
Kyrka i Wermlands Finnbygd, anslag dertill . 354, litt
Kyrkors underhåll .............
Kållands Härad, om rättighet för dess invånare till utsyning
å Krono-Parken Rådaås .....
— Härads Rotehållare, om enahanda rättighet ,
Kårbölevägen, angående
Känsö, anslag för dervarande Quarantaines-inrättning ,
106, 200.
124, 191,
166, 268.
23.
482.
13y.
4o.
20.
22.
I 2 3,
170, 326.
178, 328.
185, 329.
44, 202.
97-  137.
135, 266.
31.
D, 435, litt, D,
60.
20, 88,
281.
285.
337, 416.
*7
L.
Lag-beredning, anslag till densamma  5o8, 55 r.
Lagercrantz, Assessor, hans ansökan om prolongation å
arrendet af Barkarby hemman 85, 189, 299,344.
Laxmans- och Häradshöfdinge-räntans upphörande , . 64, litt. H, 226,
Lallerstedt, Krigs-Commissarie, lians ansökan om prolongation
å arrendet af Starby Kungsladugård
Landaforssen, upprensning deraf ...... 354, M*» C.
I,andt-Staterne . ,. . .. . .. . -. . .. .. ..
Landsliöfdinge-accordens amortering, anslag dertill . .
— Residenshus-byggnader 354, litt. D
Landskrona hamns iståndsättande . ...... 354, l*11- C.
Landtbruks-Academien, byggnads-anslag för . 354, litt. F.
— — Stipendier .. . . . ... ..
— Institut vid Degeberg, Ulltuna och Orup
Landtför smars - Departementet, Commando -Expedition
angående dess löne-reglering .......
Landtmarskalkens Riksdagskostnader ......
Landtmätare, Förste och Andre, löne-reglering för dem
— andres indragning
Landtmäteristaten .
— anslag till dess pensionerande
Lange, hans ansökning om prolongation å arrendet af
Lunda Kronohemman  8r, 187.
Lappmarken, anslag till de fattige derstädes .... ii3, 248.
— om ersättning för forsling af Presterskapets
spanmål  235, 278.
Lappmarks Ecclesiastik-verk .......... 60, 218.
Lappräntor, upphörande af  i36, 291.
Lazaretters underhåll
57.
Lazarettet i Stockholm
. 57.
Lee, stora, Canal derifrån till Wenern  354, IM- C.
Leijonmark, anslag för honom, såsom Secreterare vid
Tabell-Commissionen
496.
435, litt. C,
4o.
45o.
455, litt. D.
435, litt. C,
435, litt. F,
218.
61, 217.
ig'5.
9*
40.
129.
4o.
107, 263.
Lidköping, angående hamn derstädes
197,366,445, 5oa.
354, litt. C. 435, litt. C.
3
i8
Lif-Be värings-Regementet ; 44, 2°2*
Lif-Gärdet> Svea, Andra, till Häst  44> 202*
till Häst, anslag till Cassern- och Stallbygg
nads-underhåll
44’ ^02.
Lif-Mundering för Indeldta Armeen
44*
Liljevalch, örn afskrifning af allmogens i Norr- oell
Westerbotten undsättningsskulder .... 36g.
Lima Sockens befriande från bevillning ... . . 354» C.
Lindberg, Kammar-Råd, ansökan om befrielse från ersättnings-skyldighet
för Kronofogden Hoflings
balance .......... . i 20, 286, 409. 477*
Lindstedts ansökan om förhöjd t arfvode för bans befattning
med Riksdags-bandlingarnes tryckning
388.
Lings Enka, pension för
6.
Linieskepp, inskränkning i deras antal  208.
Linköpings Gymnasii Bibliothek  62, 218.
— Hamnbyggnad
354» C. 433, litt. C.
Linne’, C. von, ett minne åt honom ....... 28.
Ljunga Elf, dess upprensning
354, litt. C. 433, litt. C.
Ljusne Elf, dess upprensning  ibid. ibid.
Ljuspenningar för Fästnings- och Garni/,ons-orter . . 44»
London, underhåll af Svenska Kyrkan derstädes . . . 33^, 4'6.
Lotseri- och Fyrings-Staterne ......... 53.
Lotsväsendet, anslag derför
4.92»
Luleå Elf, upprensning deraf ...... 354, l'lt- C. 433, litt. C.
Lunds Universitet, anslag till dess bjrggnader 364, litt. E. 433, litt. E.,
— lösande efter medelpris af löntagarnes
tionde
.. ino, 3a6.
—• förändring i fördelningen af dit ingående
Iirono-tionde ..... 276.
Lunds Boställe, afskrifning af förre Arrendatorer! Gustafssons
skuld för arrendet af . .... i54.
Lyshållning för Kronans hus i Stockholm ..... 5g.
Lån till uppbyggande af bro öfver Nissa-ån ...» 44$*-
— till Carlskrona Stads församling ....... 455.
—. till Gotha Canal * 469*
I
T9
Långebro, ansia» till dess underhållande . : . 354, 1*H. F. 435, litt. F,
Länsmän, löner för 3:ne i Blekinge  343.
Läroböckers och lärda Verks utgifvande, anslag dertill 213.
Läroverk, Carlstads, anslag tili dess utvidgning 354. lith D* 4^5, litt, D.
Lödde ås upprensning  354, litt. C. 435, litt. C,
Löne-ersättning till en Häradshöfding i Wermland . . 42^*
Löneförhöjning för åtskiilige Kronofogdar och Häradsskrifvare
i Skåne
106.
Löne-reglering} i följd af Stats-Rådets förändrade organisation
32, 79, 80, i34,
— för Stats-Departementens Expeditioner . jc)5.
■— för Riksgälds-Contoirets Embetsman och
vaktbetjente  449» 5o3.
— för Justilias-Ornbudsmannens och Tryck
frihets-Comileens
Expeditioner. . . 4^8.
— för I. mdt-statens Tjenstemän, m. fl. . 42> !99*
Löne-tillökning, i anledning af skjuts-legans förhöjning 284.
Löningsspanmål} angående dess lefverering , i , , 170, 320,
M.
Magistrats personer} arfvode till den för förrättningar
för Kronans räkning .... 502.
— och Borgare, tractamente till dem
vid syner, m. m. . . . 346.
Malmö, Fång-predikantens vid Corrections-Inrättningen
aflöning
5p, 216.
—- hamns upprensning ....... 354, litt. C. 4^5, litt. G,
— hamnbyggnad, lån dertill ....... 42ö.
Mantals skrifnings-pr ovision  5 9.
Mantalspenningar, deras upphörande eller ändring vid
beräkningen deraf , ; 64, litt. G. 226.
Mariebergs Läroverk, lön åt en Lärare derstädes i vat
lenbyggnads-konsten
354, litt. C, 4^3, litt. G»
Marieholms och Catharinebergs Landshöfdinge-boställen,
ersättning till de dagsverksskyldige derunder 322.
30
Markegångssättning, ändring i grunderne derför . . 320, 375.
Marstrands liamnförsvar  354» litt. A. 435, litt, A
Matinrättningar , Garnizons-Regemenlenas i Stockholm . 4°S? 423.
Medico-Theologiska Stipendierne, angående  62, 218.
Mellby Sandfälts planterande med träd ...... 354» I’11* C.
Menigheter, om anslag till lån för ....... 72.
Meteorologiska Observationer , inköp af instrumenter
dertill
354» Ett. E. 435, litt. E
Minister-Staten ...... ... ....... 4°-
— revision öfver förvaltningen af de dertill
anslagne medel ........ 172.
Mudderverk , anslag dertill . .
436.
Muddrings-arbeten i Götha Elf, anslag dertill . 354? litt. C. 435, litt. C
Munderuiss-slitninss-ersättnins till Rustliåilarne vid Lif
O
O O
Regementets Dragon-Corps, under tjenstgöring
i Stockholm i83d .
16.
Museum, Kongl.
54-
— Riks .
54.
— Kongl., inköp af konstalster til! detsamma . 54, 213.
— Natural-bistoriska, anslag till dess samlingar . 54, 213.
— National, anslag till anläggning af „ 354? 1 • tt. C. 435, litt. C
— Natur-historiskt i Götheborg, om anslag dertill 55.
Mynthusets upplåtande åt Stals-Departementen . . . 140, 288.
Mynt- och Conlroll-Verken ........... 4°.
— dess ställande under Bergs
•
Collegii öfverinseende . 208, 43o.
Myrors,, på Gottland,, aftappning, anslag till . 354, litt. C. 435, litt, C
Möblers underhållande å de Kongl. Slotten .. .. 3i.
Mörbylånga, om uppförande af en magazins-byggnad
derstädes.
. 272, 35g.
Mösseberg,. Kronopark, angående ........ 35, 36o.
Mötes-passevolance-afgiftens utgörande ...... 52;
—- öfverllyttande på Allmänna
Bevillningen . .. . . 212; 462.-
21!
N..
National- belöning åt Öfverste Klingstedt, angående ... t \\.
National-Beväring, Gotl lands
44» 202-
National-Museum, anskaffande af iocal dertill . 354» ^t. E. 435, litt. E.
Nnttvardsungdom, om dess befrielse från Mantalspén
ningars
erläggande  64»
Naturforskare, Nordiska, rum för deras sammanträde
1842
. . 56q.
Naturhistoriska Riks-Museum
54» 213.
Naturhistoriskt Museum i Götheborg  55.
Navigations-skolor
2 it.
Nionde HulVud-Titeln , dess reglering, angående . . .. 5 g, 217.
Nissa-åti, lån till uppbyggande af en Bro deröfver . . 44^» 49^-
Nordblads, Stadsmäklare, ansökning att få lill Skatte
lösa Kronolägenheten Stocksund
tor.
Nordre Elf, upprensning deraf ... . . . 354, C. 435, litt. C..
Norrköpings Gorrections-lnrättning, eftergift af en der
yppad balance, angående ....... 382, 432.
Norrlands ijelltracters uppodling  354» litt. C. 435, litt. C..
Norrland, väganläggning derstädes ........ 354» litt. C.
Norrtelje Gevärsfactori, dess nedläggning, angående 354» litt. A. 435,
litt. A. 54o, 575.
Norrtelje å, dess upprensning, angående. . . 354» litt. C. 435, litt. C.
Numer-Lotteriet, om dess indragning 28, 4o> 2o5.
— försäljning af dess hus. . . 354» litt.- D. 435, litt. D.
— uppförande å Indragnings-Stat af Tjen
stemännens
löner och arfvoden . . 385.
Nya Fält-Artilleriet, rid- och anspanns-persedlar dertill
354, litt- A. 435, litt. A..
Nyqvarn, angående arrendet deraf ....... g8 , 225.
Nådars- och liggetids-bespariugar, angående .... 92, 221, 470, 479»
Nämndemän, ersättning till dem lör svneförrättningar 25g.
O.
Observations- och uppbörds-procenter ........ 5g.
Odelbergs ansökning om prolongation af Edeby arrende 82, 188;
\
Odlingshjelp för Krono-nybyggare 216.
Oförutsedda utgifter å 3:<1 je Hufvud-Titeln. , . . . 44» 20 2*
— — å 4:de dito
53, 2o3.
Olands ås upprensning  354» C. 4^5» litt. C.
Ollestad, dess anslående till Boställe åt Domhafvanden
i Ås m. fl. Häraders Domsaga ..... 123.
Ollongäld, upphörande deraf 64, litt. C. 226.
Ombergs Kronopark, försäljning till Skatte  164, 2^8.
Onera, befrielse från sådane, som tillkommit genom
Götha Canals anläggning  138.
Ortopediska Institutet i Stockholm  115, 264.
Qxenstjernska Archivet på Tidon, inköp deraf för Statens
räkning , , . . 9 . , , 354, HR» 4^5, litt. E.
P.
Pantldne-Inrättningen i Stockholm  4°^“
P assevolance-af gifien , Mötes-, dess öfverflyttande å allmänna
Bevillningen
212.
Passevolance-fonden, Gamla, redovisning deraf . . . 229.
—- Mötes- och Tross-, angående förvaltningen
deraf  7®’ 429*
Pensioner för: Assessoren Widegrens enka  32 1.
— enkor efter soldater, som tjenstgjort vid
vestra arméen 1809 ....... i3p.
—■ Hof-Notarien Haeggström ... i . i3i.
Jläradshöfdingar
198.
— Häradsskrifvaren Hagelin ..... i42-
.— Ledamöter af Stats-Rådet, Högste Domstolen,
m. fl 80, 146, 25a, 282, 336.
.— Ledamöterne i Rikets Allmänna Ärenders
Beredning
400*
— Majoren von Konow  13o.
— Secreteraren Granbergs enka .... 5oi,
— Tjenstemän vid Corrections-Inrättnin
garne
219*
— Landt-Räntmästaren, m. m., Wulff . . i4^*
-
20
P ens iöns-foriel för Landtmäteri-staten . i ; I ■ i i : 107.
Pensions-Inrättningen för Skånska städernes embetsoch
tjenstemäns enkar och barn, ersättning
för en fordran hos Kronan .  156.
Pensions-rätt för Idof-staten, upphörande deraf ... 111.
Pensions-staterne .....: 57.
Persiska och Sanscrit-språken, anslag för en Lärare i
desamma
62, 218.
Pharmaceutisk Läro-anstalt, anslag dertill .... . 133, 205, 36r,S^i.
Philipstads Canal  354» litt. C. 4^5, litt. C,
Pionierers vid Carlsborg forsling  216.
Piteå Eif, dess upprensning 354, litt. C. 4^5» litt. C.
— Laudshöfdinge-Residens
. 354» litt. D. 4^5, litt» B.
Police-lys- och renhållning, Kongl. Slottets l i . •. 3i.
Posthemman} ersättning till ...... 4 1» i i 574.
Postverket, dess iöne-reglering, angående . ; . 40.
Professors-l&ner vid Universiteten, förklaring af Rikets
Ständers beslut derom ........ 412*
Proposition , Kongl. Maj:ts , om Stals-verkets tillstånd
och behof, dess öfverlemnande till RiksStaud
en 2.
Protocollj Riks-Ståndens, angående tryckning och utdelning
deraf . ... . 3ig, 358'.
— angående Bihanget dertill . 3?.o.
— arfvoden för utdelningen deraf 4^7»
Proviantering åt tågande trupper 283.
'Provincial-Läkarej Boställe för den i Södermanland , 121.
Pröfnings-rätt, upphörande af Berednings-Gomitéens » 3>»
Quarantaines-Inrättningen i Känsö, anslag dertill » 337, \ i(k
Qvarnräntor, om upphörandet af nedsättning deruti : 167, 26g.
(Jvicksundj slussbyggnad deröfver, angående . 354» litt. C. 435, litt. G»
24
R.
Ramnäs Holstagård, eftergift af påförd ränta derå . , i58, 277.
Redogörare, angående befrielse för åtskillige i Jönköpings
Län från ersättning för ej debiterade
bevillnings-nfgifter  3i8.
Redskaps-, Rid- och Anspanns-persedlar för nya Fält
Artilleriet
354. A. 4^5, litt. Ä.
Registratur, Stats-bApedilionernes, anslag för utskrifning
der f  4 f 3, 47 r •
Reglemente för Riksgälds-Contoiret, angående 4p4> 405. 497» $07, 53;,
544» 543. 547. 562, 565,
566, 567, 579, 58o, 584.
586, 587, 5g4-
Remisslage
5y,
Representations-frågan, om tryckning af de angående
densamma afgifne yttranden och memorialer 4‘3. 4^6.
Representations-för slag, belöning för ett fullständigt . 528.
Rese- och Tractaments-penningar i civile ärenden . . 4°*
å 3:dje Hufvud-Titeln  44' 202.
å 4-de Hufvud-Titeln  53.
Resekostnader, förhöjning i anslaget dertill  4°7-
Reserv-fonden, dess öfverflyttunde från Stats- till Riksgälds-Contoiret
353. 087.
Reservförråd af beklädnad för Beväringen . 354. 435, litt. A.
Resestipendier, angående anslag dertill  2 t 3.
— i teckniskt hänseende  354. F.
Restitutioner • ,,
5p.
Revision af Stats- och Riksgälds-Verkens räkenskaper för
år i838, angående .
4°4-
— tiden för nästkommande
i6r.
Revisorer, Rikets Ständers, Berättelse ...... 45, 76, 148, 289.
Riddarholms-kyrkans reparation . . . , 354, D. 435, litt. D, 670.
Riikets Allmänna Är enders Beredning, pensioner för
dess Ledamöter
4°0,
Rikets Högsta Embeten  4°-
Riks
-
a5
Riks-Jr cliivet, local för detsamma . 34, 354, litt. D. 435, litt. D. 5c)3.
— anslag till dess tjenstemän  4o, 568.
Riksdag, bestämmande af liden för nästa ... 94.
Riksdags-kostnader nes bestridande  8.
åtgärder för deras förminskning  ^4.
arfvoden för deras utbetalning  582, 5g6.
Riksgälds-Contoiret, lönereglering för tjenstemännen . 44p> 5o3.
— det för detsamma erforderlige be
lopp
af allmänna bevillningen . 466, 557.
— dess tillgångar för den Extra Stals
-
regleringen
354, 435', 464.
åtskillige Stats-bidrags ingående till
detsamma ; . ..... 447.
anvisande af ny local . . 354, l>lt- D. 435, litt. D.
— reparation af samma local . . . 543.
Riksgäldssedlar, förlängning af tiden för deras inlösen 117,
Piiks-Statens Hufvud-Titlar, ny fördelning deraf . . . 428, 487, 51 r.
Rinkeby, angående befrielse af en ersättning till Kronan 97.
Ronneby Köpings redd, upprensning deraf . . 354, litt. C. 435, litt. C.
Rosersbergs Slott
3i.
jRoie/r//te^-afgifterne 64, litt. K. 202, 203, 226.
— bevillning, angående återbekommande af åt
skillige
Städers  3oo, 356.
— medel inom Norr- och Westerbottens Län 56i.
Rotehållare vid Westerbottens Fältjägare-Regemente, restitution
af vacance-afgifLer
125.
Rottne-ån, anslag till dess upprensning , . . 354, l'lt- C. 435, litt. C.
Rundstedt, ansökning om prolongation å arrende af Sö
-
derby . . . • 81, 189, 298, 343.
Rusthållare vid Lif-Regementets Dragon-Corps, ersättning
för möten
114.
Rusthållsnumrors vid Bobus Regemente återgående tili
Cavallen
33i, 38t.
Ryda Kungsgård, afskrifning af 1836 års arrende derför i65, 267.
Råby Räddnings-anstalt för vårdslösade barn . . , , 60.
R.ådaås Kronopark, om utsyning derå 2a, 28f.
Råneå Elf, dess upprensning 354, litt. C. 435, litt. C.
i
20
Räkenskaps-verkets förenkling
170, 326.
Räntekammarens, m. fl. cassnrs inventci ing  204, 3oö.
Räntor, Grund-, förändringar i suttet lor deras godtgörande
170, 026.
— indeldte. deras ingående till Stats-verket . . 170, 326, 375,
Rödesund,, underhåll afväg deremellan och Forsviksmo 384, 420-
S.
Åzfyjeter-näringens upphjelpande . ........ 5p, 216.
Sandhammars udde, Fyrbåk derstädes . . . 354, 6tt. 435, 6tt.
Naw.yc/rzZ-spi åket, anslag lor en Lärare i detsamma . . 62, 218.
Schedvi socknemän, ersättning för odliugsförelag . . 354, 6lt. C*
Schlyter, Professor, arfvode för utgifvande af landets
gamla Lagar. .
5g, 2 1
Scriptores lerum Svecicarum medii aevi, anslag för ut
gifvandet
deraf - 354, 6lt. E. 6lt.
Secreterare, Bonde-Ståndets Canzli-Direetions, ari vode
för honom .
440,
— och Notarier hos Stats-Ulckottet, g.ratifina
tion
för
526.
— Tabell-Commissionens dito  366.
Selander, Adjunct, arfvode för honom 5g, 216, 21g.
Ne/ref/zara-Föreståndare',. arfvode» för
2'8.
Sikforssarne, upprensning af dem 35 j, lill. C. 435, litt. C..
Siljans och Barkens Canal
354, litt. C. 4J5> 6lt. C.
Sinnessjuke, anslag till inrättningen för, vid Fi idhem 110.
Sjette ilufvud-Titeln
5j, 214.
Sjunde dito
58, 210.
Sjöexpeditioner för Handelns skyddande. ..... 337, 4^6.
Sjömannasällskap^, anslag för detsamma ..... a53, 351.
Sjömäns söner, uppfostringsanstalt för  1 16.
Sjömärken,. deras förtydligande ..... . 354, htt.. B, 4o5. litt. B.
Sjöändans lastageplats, Canal deremellan och Philipstad
....... . . ... . 354, liLt, C. 435, litt. C..
Skandinavien, utgifvande af en Charta dei öl ver 35 j, litt., Iv 435, litt. F.
Skandinaviska Naturforskare och Läkare, anslag for deras
sammanträden . s -. % . . ... . . a5o.
Skattläggningsmethod , rättelse i den för Westerbotten
gällande
Skeppsbyggeri-skol or . *
Skiften ocli afvittringar
Skinskattebergs bergslag, upphörande af dess privilegier
Sk/utsfärdspenningar, upphörande deraf ....
Skjutlegans förhöjning, angående .......
Skolan, Cathedral-, i Lund, ersättning för Klockare
Helgonskyldskorn .........
Skolbyggnader, bidrag dertill af anslaget till lärares af
-
176, 295.
4o, 193.
44, 202.
53, 2o3,
317.
tt. C. 435, litt. C.
. 354, litt. F. 435, litt. F.
202, 35o.
Skolor för Navigation och Skeppsbyggeri ....
Skinnar vrån, Kronoäng* upplåtande till Kyrkoherde-bo
ställe i Westra Tollstad ......
Skrifmaterialier och expencer: å 2:dra Hufvud-Titeln
— å 3:dje d:o
— å 4=de d:o
Skuld, Rikets utländska, angående
.
Skäne, Canal derigenom
354, 1
Skönviks Glasbruk, lån dertill ....
Slagkruts - antändning ågevär . . . . . , . .
Slottets, Kongl., Police-, lys- och renhållning . . .
Sophia? Magdalena^ församling, anslag till vinsäd . .
Spanmåls upphandling och bageri-kosnader ....
Spanrnål under lönerne, dess förvandling i penningar
Spectaclet, Dramatiska ...........
Sportler, ersättning för Commendanternes å fästningarne
Stallstat, H. K. H. Kronprinsens, anskaffande al ny lo
cal för densamma ........
Starby Kungsladugåd, se Lallerstedt.
Statistiska Chartor öfver administraUs grenar . 354, ^tt. F. 4^5, litt, F.
27
3o5.
217.
60.
255, 334.
64, litt. B. 226.
284.
112.
53 r.
217.
3i, 168.
62, 218.
44» 202>
92, 221.
54» 213.
444» 56o.
578,59
I.
Statsbrist-summan
Stats Commissarien af Sil/e'n, arfvode .....
Stats-Contoiret, dess anslag
. serskildt d:o lör befremjande af goro
målens gång ........
463, 548.
520.
40, 193.
45i.
28
Stats-Contoiretj dess Tjenstemäns rätt att innehafva andra
tjenster . 4'7^»
Stats-Departementens löne-reglering 4o, ig5, 3o4, 325.
Stats-Expeditionernes Registratur, completterande deraf 4I2>
" - ’
463, 548.
In ..... . 31, 168.
...... 4o, iq3.
...... 44, 202.
...... 53, 2o3.
...... 54, 2 I O.
...... 57, 2l4.
. . . . . . 58, 215.
5g, 216.
. . . . . . 61,217.
62, 218.
igs-Stalen . . . . 63, 21g.
afgörandet af skiljaktiga beslut, angående
densamma . . 3oi, 321, 345, 3yo, 3ji, 3y/t.
summariskt, förslag öfver densamma 65, 234, 332. 463.
Statsfrllnads-summan
Stats-Regleringen
J lista
Hufvud-rJ
—
2:dra
d:o
—
3:dje
d:o
—
4:de
d:o
—
5:te
d:0
•—
6:te
d:o
—
7:de
d:o
.—
8;de
d:o
—
gtde
d:o
—
1 erde
d:0
—
allmänna Indra;
någre dermed gemenskap egande frågor
angående verkställighet af dess afgjorde
delar ....
— Extra
Stats-Rådetj, dess förändrade organisation
pensionering af dess Ledamöter
Stats-skuldsy stenis införande . . ,
Stephensdess Enkas pensionerande
Sterbhus-afgift, nedsättning deri .
Stipendier för Skol-Lärare-Elever
till resor i teckniskt afseende
Stockholms Skärgårds befästning
Förskott å anslaget dertill
—• slussbyggnad
Stora Barnhuset i Stockholm
—Lee, Canal derifrån till Wenern
Stor- och Höns myrans odling . . .
Straff-Fehn*else efter Pensylvaniska methodeu
92>
221.
4 02.
354, 435, 522, 563.
32, 79, 80, 134.
25a, 282, 33n.
48.
63, 219, 243.
64. litt. A. 226.
218.
litt. F, 435, litt. F,
litt. A. 435, litt. A,
4o6, 42!.
337, 4i 6.
Drr
litt. C. 435* litt.,C.
354, litt. C.
435, litt, C.
564.
Straffränta, Om eftergift deraf å skulder lill Götha Canal
Bolags och Malmö Disconter «... 433.
Strengnäs Gymnasii-Bibliolhek ......... 62, 218.
Strömsholms Canal, dess ombyggnad, angående, 354, litt. C. 435, litt. C.
— och Kungsörs Slott  3i.
— Stuteri
...... 5g.
Stuart., ansökning om nedsättning i arrendet för Neder
Järfva
p3.
Stures pensionerande
23g.
Styrelsen öfver Fängelser och Arbels-Inrältningar i Riket 5p, 216.
Styrelse, bildandet af en lör allmänna arbeten 354, litt. C. 435, litt. C.
Stångåns upprensning ......... 354, litt. C. 455, litt. C.
Städers friheter .............. 5g, 21(2.
Stäk, Almare, upprensning deraf ..... 35/f, litt. C. 435, litt. C.
Stäket Södra, upprensning deraf ..... 354, litt. C. 435, litt. C.
Stämplade pappers-afgiften, bestämmandet af dess belopp 5o5.
Stöpen, befrielse frun skatt lör intägter derå .... 69, 23 r.
Sundhets-Collegium.
4o, 190.
Sunnegata, om återgående till Fröken Bratt af besittnings-rätteu
derå .........
Svartsjö Slott.
31, r 68.
i$‘vea Canal o54, litt, C. litt. C,
— Lif-Garde
, 44, 202.
Smeden, Skatteköp deraf ........... 102.
Svenska Academiers, anslag till dess jetloner .... 54, ai3.
—- Kyrkan i London
33^, 416,
Svinebodan, anläggning af en Yågbrytare derstädes 354, litt. C. 435, litt. C,
Sylvan, C,, understöd för dess Enka .
4^5.
Sjner och andra förrättningar för Kronans räkning, arfvoden
derföre till Städernes Magistratspersoner
och Borgare .......... 1 32, 34G.
Sågverk, om upphörande af derå åsatt grundränta . . i5"7, 23^.
Söderby hemman, se Rundstedt.
Söderhamn, låneunderstöd för .
87, 228.
— upprensning af dess Skärgård , . 354, litt. C, fåö, C.
3 o
Södra Mores och Blekinge Båtsmans-Compagnier, de dertill
anslagne Krono-hemmans försäljning till
Skatte  ^3.
Sölvitsborg, uppinnddring af dess hamn * . . . . 118.
T.
TabeU-Commissionen . .  4°»
Tabell-Commissionens Secreterare, angående anslag för
honom
197» 366, 534.
Talemännens Riksdagskostnads-ersättning ..... 9*
Tanger, Brandförsäkrings-praemier för Consulathuset
derstädes
337, 4'6.
Tecknologiska Institutet, angående ....... 6i, 2*7.
— Resestipendier ......... 354. l^t. F.
Telegraf-persedlar, extra anslag dertill . . . 354, A. 433, litt, A.
Theatern, Kongl., Ved- och Ljnsmedel derför . . . . 2i3.
— — serskildt anslag lör ...... 452.
Thulstrup, dess pensionerande ........ 21g.
Tillförordnade Tjenstemäns aflöning ....... 25o.
Tionde Hufvud-Titelns regler ing ........ 62, 218.
Tionde-Spanmåls, dess heskafTenhet  177, 327.
Tollereds ås upprensning ........ 354, C. 435, litt, C.
Topografiska Corpsen . ^ . 44.
— Gorpsens arbeten, angående öfverflyltning
ai’ anslaget dertill ........ 202.
Tractamenten, vid Syner, 111. m., för Städernes Magi
strats-personer
och Borgare ...... i32, 346.
Transportkostnad för Slats-verkets Koppar och Jern . 5g.
Tredje Hufvud-Titelns reglering  44» 202»
Tredskoböter, se Kohl.
Trollhätte Canal och Slussverk, angående anslag dertill
af Handels- och Sjofarts-fonden . . . 387, 4 >6, lj8i, 53o.
Tryckfrihets Comitehs expedition, dess aflöning . . . 347» 4$8.
Trädgårds-odlingens befremjande  25.
• o £ Q ”
ZW/-bevillningen, votering öfver .
05g.
— Mjölqvarn, se sågverk.
3r
Tull-m^l, arfvoden för Rådhus-Rättei ne i Slapel-släder
ne
, för behandling deraf ....... r 27.
— Taxan, votering örn besluten deröfver .... 499*
— Verket, angående
4°*
— — förhöjning i anslaget för ...... 4^°*
Tune/ds Geografi, understöd för dess utgifvaude . . . 56, 21 r.
u.
Uddevalla , Skolväsende, angående ........ 218.
— Rivicre, angående anslag för dess upprens
ning
436.
Uhrs, af, J. Jd/., ansökning om pension .... . 260.
Ulls beläning, votering om .
376,
Ull-cultur, dess befrämjande, angående ..... >49» 27U
Ulricsdahls Slott
3i,
Ulric ce Eleonoras Församling, angående vinsäd för densamma
62, 218.
Ulltuna Kungs-ladngård, upplåtande till Upsala Hospital
af några jordar tiljhörige .... .. . 1 74*
Umeå Elf, dess upprensning ....... 35^, litt, C. 435, litt. G.-
Uruler-Officerare, Flottans, förhöjning i deras aflöning,
angående ............ 2o3.
Understen, Fyrbåk derstädes, angående ....... 354, ^ll*
Undervisnings-anstalter för Jordbruket och Slöjderne , 60.
Undsättningsförsträckning , afskrifning deraf lör Grosshandlaren
Liljewalch . . .. . . .. 3o8.
Undsättnings-spantnål ,■ dels om anstånd med återbetalning
deraf, dels afskrifning af skuld för 160, 3og, 364,
36g, 51 3.
Universiteten, angående tillökning i deras anslag . . 218.
Universitets-byggnader, anslag dertill .. . ... . 354, litt. E. 4^5, litt. E„
— Lärarues löner, angående .. . ..... 62, 21S.
Universitetens Professors-löner, förklaring af Rikets
Ständers beslut derom
. 412*
Uppbörds-Förf attninparne , om förändringar deri i hvad
de angå afskrifning af efterlyste personers
skatter och bötei ........ . •bt}*
3a
Uppbörds-sättet inom Stockholms Stad, om ändring deri 46.
Uppfästnings-anstalt för fattiga Sjömäns barn . . . . 116, 210,
— vid Stora Råby, anslag derför . . 60,
Uplands Regementes Rotehållare, örn restitution af ldäd
penningar
till dem
538.
Upsala Domkyrka, anslag till dess underhåll, angående 4o3, 446.
— Stifts Läroverk, Emeriti-löner åt dervarande Lärare
241, 333.
—- Uni versitets-byggnader, angående anslag dertill 354, litt. E. 435, lilt.E.
Ut flyttningshjelp vid Laga Skiften ....... 60.
Utländska Skulder, angående ......... 317.
Utredning och beklädnad, Beväringens .... 554, litt. A. 435, litt. A.
Utrednings-förråder, Kongl. Krigs-Collegii, angående . 44> 20:2«
Utsyning å Kronoparken Rådaås ........ 20.
Y.
*
Vacance-afgifo, restitution af origtigt påförd sådan till
Rotehållare vid Westerbottens Fältjägare-Regemente
120.
-— besparingars inom Sjö-Staten anslående tili Ami
ralitets-Krigsmans-Cassan
J4’7‘
Ueterinaire-1 nrättningen ........... 4°.
Vikarierande Lärare vid Skolor och Gymnasier, arfvo
den
til dem ........... 63, 219.
Vicariej Professor GeijerSj arfvode åt honom .... 287.
W.
Wadstena_, om rättighet för Staden att återbekomma inbetald
t cholera-Iån ........ yS.
— angående hamn derstädes .... 354, litt. C. 435, litt. C.
f*1"- — Krigsmanshus-Cassa
07.
Waktbetjening hos Piiks-Stånden, dess aflöning ... 10, 19, 169,
Wapenöfningar, Beväringsmanskapets, brist i anslaget
derför för 1839 ....... 44» 202-
— Indelda Armeens .... 354, UtL A. 435, litt. A.
Wår askogens upplåtande tili lastage-plats ..... 5o.
Warbergs
33
Warbergs hamn, upprensning af ; . ; . . 354. C. 435 litt. C,
Warnhems Klosterkyrka, dervarandegraf vars reparation 355, litt.D. 435, litt.D.
Watten-communicationer, anslag dertill 5, 104, 179, 24a, 354, litt. C,
435, litt. C.
Watten-ledning till Carlskrona 354, litt. B. 435, litt. B.
Waxholms Fästning . ,
, 354, litt. A. 435, litt. A.
Wed och Kol för Kongl. Hofven  3r.
Weil- och Ljus-medel för Fästnings-och Garnizons-orter 44* 203,
— för Staterne å 5:te Hufvud-Titeln 54-
— för Kongl. Theatern ..... 213.
Weda, färja derstädes ......... 354, litt. C. 435, litt. G.
Wener, f. d. Grosshandlare, ansökan om förlängning i
arrendet af Svartsjö Kungsladugård ... 68, 182.
Wenern, Canal derifrån till Hjelmaren . . . 354, litt, C. 435, litt, C.
— — Erren eller stora Lee . . ibid.
Wenersborg, Landshöfdlnge-Residence derstädes 354, litt. D. 435, litt. D„
-i- dess byggnadslån .
i5o, 3i4, Sflg, 458.
Wermland, löne-ersättning åt en Landshöfding derstädes 420.
Wermlands Finnbygd, Capell-församlings inrättande derstädes
354, litt, D, 435, 1'itt. D.
Wermlands Fältjägare-Regemente ........ 44» 202.
Westerbottens Hästjägare Esquadrons-fond, angående dess
tillkomst och förvaltning ....... 207, 472»
Wester-N orrland, om räntefritt lån för dess jordbrukare 71, 222.
Westervik, förläggande af ett Landshöfdinge-Embete dit 201.
Westerås, Chaussee derifrån till Fahlun . . . 354, C. 435, litt. C.
Wetenskaps- och Witterhets-samhället i Götheborg, anslag
för af detsamma inrättadt Naturhistoriskt
Musas um 55.
Wetenskaps-Academien, dess jettoner, angående ... 213.
Wetterström, angående disposition till hans förmon af
ett Dana-arf ........... 279.
^Fexe/-Cöntrolleurers aflöning
261 , 35a.
/FexeZ-Coutrolleurs-befattningarnes upphörande , . . 273.
5
34
£Fexe/-undervisningens befremjande, om tillåtelse för
dess Direction att bibehålla den åt Normalskolan
upplåtne byggnad ....... 100.
Wexiö, dess byggnads-lån, angående
. 38o.
— Gymnasii-Bibliothek .... . ..... 218.
— Landshöfdinge-Residencehus-byggnad derstädes 354, litt. D. 435,
litt, D.
Widegrens, Assessor, Enka, pension för .... . 5ai.
Wingård, af, Stats-Rådet, angående dess befrielse från
ränta för honom till ersättning ådöinde balance-medel
........... i<)3, 2c>4>
Winsäd till Sophiae Magdalen* och Ulric* Elonor* församlingar.
............ 62, 218.
Wisby hamnbyggnad ......... 354, litt. C. 4^3, litt C.
Witterhets-, Historie- och Antiqvitels-Academien, dess
ansiag angående .......... 54, 213.
Wreta Kyrka, reparation af Konungagrafvar derstädes 354, litt. D. 435,
litt. D.
Wright, von, Kammarjunkare, arfvode åt honom på In
dragnihgs-Stat
........... 63, 21g. ,
Wullff, Landt-Räntmästare, pension för .... . 143.
Wåbdcks-ioYSsen i Dal-elfven, angående dess upprensning 354, litt. C. -135,
litt. C.
Wägbrjtare, vid Svinebodan ...... 354, litt. C. 435, litt. C.
Wå^-staterna, i Avesta och Fahlun ....... 4o.
Wäg emellan Wermland och Jemtland ...... iOc), 285.
— underhåll deraf emellan Forsviksmo och Rödesund 384, 420.
Wä^ar oell Communicationer
60.
Wäg-anläggningar., anslag dertill ..... 354, litt. C. u35, lill. C.
— genom Dahlsland ....... ibid.
— emellan Öfver- och Neder-Calix . . ' ibid.
Wägpenningar för begagnande af vägen emellan Jemtland
och Norrige  3-7.
Wärfvade Regementenas aflöning  4i, o02-
Wärfrdngs- och Recapitulations-penningar  44-
35
Y.
Yngaren, Canal derifrån till Mälaren eller hafvet 354, litt. C. 4^5, litt. C»
Ystads hamns iståndsältande .......... ibid. ibid.
Å.
Ahus hamn, iståndsättande deraf ..... 354, litt. C. 4^5, litt. C.
Akerman, Professor, pension för ......... 264.
Åkerhjelm, Friherre, Stats-Råd, pension för .... 25^, 367, 3gr.
Angerman-elfven, anslag till dess upprensning . . . 4^°*
— färja deröfver ........ 354, C.
Ångfartyg, extra anslag dertill. ..... 354, B. 4^5, litt. B.
A n g fartyg s - bogs ering å Götha Canal ....... ibid.
Åttonde Hufvud-Titelns reglering . .. .... 5g, 216.
O.
Öfver-Commendants-Expeditionen, dess löne-regleringangående
44> 202.
Öfver-Intendents Embetet  4°*
Öj verskotten, 0111 användandet deraf, m. rn. . . 162.
— afskrifning elier ersättning af utgifter
derå ............ 363..
— Bankens, dess användande  4^7-
Öfver-Ståthållare-Emhetet ...... 4°-
Ölands ut-maik, upphafvande af densamma åsatt ränta,
angående
64, litt.. C. 2261
Örebro qvarn, Landl-Piänlmästaren ii/oms ansökning om
eftergift af ogulden tänta derför .... 86..
Öregrund, dess byggnads-lån, angående .... .. ... 24, 3t ».
Östergöthland9 Län, att en del af Calmar Län måtte
dermed förenäs,, angående
201,
Å, - ———I—.».
—*—
• STOCKHOLM, Kongl. Or dens-Boktryckeriet „ iS/f r.
