# ID: svediakorp-gov2075
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 100,671
# sentences: 2,471
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stals-Utslottets Utlåtande, JSfto 484.
9
ning i föreskri fterne, angående denna utlånings verkställande, borde medgifvas,
enär genom ett ordagrannt iagltagande af samma föreskrifter, det
stadgade utlåningssättet med tillhörande förvaltnings- och controller.ingsbeslyr
komme att blifva alltför inveckladt samt besvärligt och tidsödande,
ej allenast för Directionen, utan äfven för Riksgälds-Contoiret. I öfverensstämmelse
med denna åsigt, hade Directionen alltså uppgjort en mera
enkel plan för ifrågavarande medels förvaltning, hvilken plan förutsatte en
sadan fördelning af bestyret härmed, att Directionen komme att, på eget
ansvar och utan Riksgälds-Coutoirets medverkan, ombesörj t utlåningen samt
vårda dervid erhållne låne-handlingar, intilldess en så stor tillgång hunnit
samlas, att det lönade molan utlåna densamma emot inteckning i fast
egendom, hvarefter de sålunda erhållna säkerhetshandiingarne för detta
belopp skulle till Riksgälds-Contoiret afiemnns. Enligt berörde plau borrie
Directionen följaktligen få innehafva och utlåna ifrågavarande räutemedel,
åtminstone intilldess beloppet deraf uppginge till 5,ooo R:dr, hvilken
summa, efter planen och med tillhjelp af erbjudna smärre tillskott från
Bolagets sida, skulle vara samlad vid slutet af år 1845, då således fullständiga
och i omförmälle Reglemente föreskrifna line- och säkerhelshandlingar
för samma belopp borde första gången till Riksgälds-Contoiret ingifvas.
Vid 185o års slut borde åter dylika handlingar för ett belopp af
6,ooo R:dr kunna nämnde Contoir tillställas samt vid 1854 f*rs s^ul ytterligare
för 5,ooo R:dr, o. s. v. Varande denna plan uppgjord för en tidrymd
af i oo år, eller till igfg års slut, samt fördelad i j5 serskilda
perioder eller serier, vid slutet hvaraf låne-handlingar för vissa calculationsvis
beräknade summor, som, under de 6 första serierne, icke komme
att någon gång öfverstiga 6,ooo R:dr, skulle i nu föreslagen ordning till
Riksgälds-Contoiret öfverlämnäs, dock med rättighet och skyldighet för Directionen
att göra det efter en jemn större summas utlånande, frän föregående
serie i behåll varande öfverskott, i likhet med de årliga ränteinbetalningarne,
fruktbärande under den följande serietiden. Så vida icke
inträffande olyckshändelser eller andra tillfälligheter, under tiden, föranledde
ett oundvikligt tillitande af den samlade Fonden, och i sådant fall
förorsakade en nödvändig rubbning i merberörde plan, borde, genom ett
samvetsgrant iagttagande deraf, en Capital-fond af mer än 2,000,000 R:dr
efter ett sekels förlopp vara bildad, till hvilken fond Canal-Bolaget, utom
räntan å den i dess fasta egendom nu intecknade förskrifning, endast med
Bih. till R. St. Prat. 1840 och 1841. 4 Samt. 1 Afä. 3 Band. 15 Häftet. 2
IO
Stats- Viskottets Utlåtande, N:o 48/f.
smärre tillskott å tillsammans 2,400 R:dr behöfde bidraga. Och om äfven
nedsättning i den till 5 procent nu beräknade räntan framdeles mäste medgifvas,
skulle dock Fonden, vid berörde tid, uppgå lill det betydliga belopp,
att densamma, enligt Directionens förmenande, borde icke allenast
öfverstiga den kostnad, som kunde erfordras lill ombyggandet af Slussar
och andra byggnader samt sjelfva Canalens förbättring, då dessa arbeten,
i följd af tidens åverkan, måste företagas, utan äfven bereda tillgångar till
andra för allmänheten önskvärda åtgärder och nyttiga företag.
Instämmande i Directionens yttrande, angående det vid sista Riksdag
stadgade utlåningssält för omförmälde räntemedel, hafva såväl Fullmägtige
som Commissariatet i Riksgälds-Contoiret tillstyrkt bifall till hvad
Direclionen i sådant afseende nu föreslagit, endast med delfrån stadgandet, att
motsvarande säkerhetsliandlingar skola för uttagna räntemedel aflemnas,
liemtade tillägg, att, jemte det Direclionen afgifver serskild förbindelse
att aflemna dylika handlingar å det erbjudna beloppet under de första 10
åren, borde lill Riksgälds-Contoiret ingifvas någon lämplig säkerhet, sona
svarade emot den summa, hvilken Direclionen (inge förvalta , intilldess tidpunkten
för de föreskrifne säkerhels-handlingarnes inlemnande första gången
enligt planen inträffade. Dessutom har Commissariatet, i sammanhang
med sitt, angående förevarande ämne, afgifna yttrande, fästat uppmärksamheten
på angelägenheten deraf, att nu blefve meddelade förut saknade
bestämmelser, huru och under hvilka förhållanden samt för hvilka ändamål
den samlade Fonden framdeles borde få disponeras, äfvensom i livad
mon Bolaget skulle ega att derom besluta.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt och de Utskottet
tillställda handlingar för öfrigt innehålla, har Utskottet icke kunnat annat
än erkännar igtigheten af de framställda anmärkningarne, i afseende på den
omgång ock de ökade göromål, hvartill Rikets sist församlade Ständers
föreskrift, att räntemedlen skulle till Riksgälds-Contoiret för hvarje år serskildt
inbetalas och derifrån åter uttagas, obestridligen måst föranleda,
helst som härmed komme att förenas åliggandet alt granska och pröfva
de för mindre summor efter hvarje års förlopp aflemnade säkerbotshandlingar.
Deremot har Utskottet funnit det af Canal-D reclionen, å Bolagets
vägnar, nu föreslagna sätt för Reparalions-fondensbildande ej allenast fullkomligt
öfverensstämmande med syftningen af Rikets Ständers i berörde
hänseende fattade beslut,, utan äfven både enklare och ändamålsenligare,
Stats-Utslcottets Utlåtande, IV:o 484.
än de vid sista Riksdag stadgade ärliga ränteliqvider, hvarförutan, genom
de, till åstadkommande af jemna summor, erbjudna tillskott samt den oafbrutna
ränteberäkningen, Fonden kommer att vida hastigare ökas och
till vexa. Dock har Utskottet ansett lämpligt att, på sätt Riksgälds-Contoirels
Commissariat föreslagit, och a:ne Directionens Ledamöter, Herr
Öfversten A. Ankarsvärd och Herr Kammar-Rådet L. Cassel_, uti eli tili
Fulhnägtigesedermera inlemnadt yttrande, medgifvit, Directionen till Riksgälds-Conloiret
alleinnar en serskild, med antaglig säkerhet åfelt belopp af
5,ooo U:dr förenad, förbindelse alt behörigen fullgöra det i planen bestämda
liqvidalionssätt. 1 fråga om den samlade Fondens framtida användande,
har Utskottet äfven funnit sig böra instämma uti de i åberopade
yttrande framställda åsigter, att Fonden icke under något villkor må
kunna till Canal-verkets underhållande anlitas, förr än af influtne räntemedel
hunnit bildas ett capital af minst i5,ooo R:dr, eller samma summa,
som det, enligt Rikets Ständers beslut, i Bolagets fastigheter redan intecknade
belopps att derefter Fonden endast får användas lill företagande
af sådana större reparationer och arbeten, som icke utan segelfartens stängande
kunna verkställas, och hvilkas kostnader öfverstiga då befintliga besparingar
med tillägg af beräknade öfverskott å Canal-inkomsterna för 3:n«
år; att, vid inträffandet af dessa förhållanden, det bör ankomma på undersökning
och pröfning af Styrelsen öfver vatten-communications-anstalterne
i Riket, huruvida och till hvad belopp bidrag af Fonden må utgå till ifrågavarande
arbetens utförande, samt alt det således bör vara Bolaget betaget
att genom något sitt enskilda beslut eller tillgörande undanrycka
större eller mindre del af Fonden från det dermed afsedda hufvudändalnål,
nemligen Canalens framlida underhållande samt möjligen erforderliga
ombyggnad , utan att Slaten i sådant afseende någonsin skall vara nödsakad
vidkännas ytterligare bidrag. Härvid har Utskottet likväl trott, att, lill
förekommande af Reparations-fondens fullkomliga försvinnande, nu dessutom
borde af Rikets Ständer meddelas det förklarande, att det, såsom
villkor för eftergiften af Statens fordran för låne-understöden afsatta capital
af i5,ooo R:dr, eller den summa, hvarå CanabDirectionens till Riksgälds-Contoiret
redan aflemnade förskrifning blifvit utfärdad, icke under
någon händelse får, utan Rikets Ständers samtycke, från Riksgälds-Contoiret
till större eller mindre del uttagas och af Canal-Bolaget disponeras.
I öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt oell ytt-radt,
får Utskottet alltså tillstyrka,
Siats-Utskottets Utlåtande., ±\:o 484.
att, i stallet för de, rörande ifrågavarande Reparationsfond
, i 53 §., 2, 3 och 4 mom. a[ Riksgälds-Contoirels
nu gällande Reglemente, njeddelade föreskrifter
och såsom tillägg till hvad, i afseende å denna Fond,
förut blifvit stadgadt, Rikets Ständer må besluta och
förordna :
i:o att räntan för den af Hjelmare Canal och Slussverks
Bolag, genom dess Direction, till Riksgälds-Contoiret
utgifna oell i Bolagets fasta egendomar Stora Wallby
och Oppeby intecknade förskrifning å 15,ooo R:dr
må, tillika med de, genom utlåning af denna räntas årliga
belopp, ytterligare uppkommande räntemedel, förblifva
under Directionens vård och förvaltning, intilldess
en viss betydligare summa såmedelst blifvit bildad , och
hvilken summa lills vidare bestämmes till ett belopp af
högst 6,000 R:dr; hvarefter Directionen skall för densamma
till Riksgälds-Contoiret aflemna sådane lane- och
sakerhets-handlingar, som öfverensstämma med det Reglemente
för dessa medels utlåning , hvilket Kongl. Maj:t,
efter dertill af Directionen afgilvet underdånigt förslag,
lärer täckas i Nåder fastställa och utfärda;-
2:0 att de för dessa låneliandlingar inflytande räntemedel
äfvenledes må af Directionen uppbäras och förvaltas,
intilldess, genom desamma och de i förestående
moment omförmälda räntor, den deruti bestämda summa
uppkommit;
3:o att dessutom de smärre contanta tillskott, som
Directionen , enligt den lill Riksgälds-Contoiret nu ingifna
plan för reparations-fondens bildande, å Bolagets
vägnar, erbjudit, må genom Direclionen förvaltas och
göras räntebärande, likasom de öfverskott, hvilka komma
alt återstå, efter det låneliandlingar till de i planen
beräknade belopp blifvit vid deruti bestämda tider till
Riksgälds-Contoiret aflenanade;
4:o att Direclionen deremot skall vara RiksgäldsContoiret
ansvarig, alt den för hvarje år upplupna räntan
Stats-Utskottets Utlåtande , JV:o 484.
å ej mindre ofvannämnde förskrifning, än då samlade
ränte- oell tillskotlsmedel varder, vid årets slut, för reparationsfondens
räkning, fruktbärande, efter en tills
vidare lill 5 procent bestämd räntefot, så att fonden,
under hvarje års lopp, tillvexer med en summa, motsvarande
5 procent å fondens ursprungliga belopp och
den vid samma års böljan befintliga ränlebeliållning;|
5;o att, till säkerhet för fondens bildande, i öfverensstämmelse
roed de derför, i förrberörde plan, tillämpade
och nu fastställda grunder, Directionen bör lill
Riksgälds-Conloiret afgifva en serskild förbindelse alt,
vid de i planen uppgifna tidpunkter, lill nämnde Contoir
aflemna föreskrifna lane- ocb säkerhetshandlingar för
de då utlånade räntemedlen, och hvilken förbindelse,
till en början, bör omfatta tiden till iårs slut, samt
följaktligen afse de Hiksgälds-Conloiret, vid nedannämnde
tidpunkter, enligt samma plan, tillkommande låneliandlingar,
nemligen, vid slutet af år i8f5 för 5,ooo
Rtdr, vid i85o års utgång för 6,ooo Rtdr, och vid
1854 års slut för 5,000 Rtdr;. hvarförutan Directionen
bör hos Riksgälds Contoiret ställa antaglig säkerhet för
ett belopp af 5,000 Rtdr utaf de under DirectionenS'
vård befintliga, reparationsfonden tillhöriga,..medel»;
6to att, innan den, genom influtna rähtemedel,
bildade behållning uppgår till en summa, motsvarande
det ursprungligen afsalia, samt i stora Wallby och Oppeby
intecknade capitalbeloppet af 15,000 Rtdr, får någon
del af denna behållning till utgifter för Canal- och Slussverkets
underhållande icke användas;
7to att nyssnämnde Gapi tal-belopp, icke under någon
händelse, får, utan Rikets Ständers dertill serskilt
lemnade samtycke, från Riksgälds-Contoiret, till större
eller mindre del, uttagas och af Caual-Bolaget disponeras
;
8:0 alt den, genom räntemedlen, uppkomna behållningen
må endast användas lill företagande af sådane
Stats-Utshottets Utlåtande, JV:o 485.
större oundvikliga reparationer och arbeten, sora icke,
utan afbrytande af segelfarten å Ganalen, kunna verkställas,
och hvilkas kostnader öfverstiga Bolagets då
samlade, härtill disponibla, besparingsmedel, jemte de
förväntade öfverskotten å canal-inkomsterne för de 3;ne
nästföljande åren ;
g:o att, vid dylikt tillfälle, skall af den Embetsmyndighet,
som liar sig uppdraget öfverinseendet öfver
vatten-eoramunications-anstalterne i Riket, undersökas
och präfvas, huruvida och till hvilket belopp bidrag
till det af Bolaget föreslagna och af bemälde Embetsmyndighet
tillstyrkta arbetes utförande, bör af ifrågavarande
reparationsfond utgå; och
10:0 aLt, sedan beloppet af ett sådant bidrag på
• detta sätt blifvit bestämdt, böra reparalions-fonden tillhöriga
lånebandlingar å en deremot svarande summa af
Riksgälds-Contoirct lill Canal-Directionens disposition
utlemnas.
I händelse nu föresagna stadganden varda af Rikets Ständer fastställde,
lärer den lill Riksgälds-Contoiret ingifna och af Fullmägtige godkände
säkerhet för del å oftanämnde fond redan upplupna ränlebelopp
böra till Direetionen återställas, sedan den i 5:le mom. omförmälde förbindelse,
jemte tillhörande säkerhetshandling, blifvit till Contoiret aflemnad.
Stockholm den 3o Mars 184 f•
N:o 485.
k |Ank. till Exp.-CJtsk. den i April i34t> kl. 9 f* m.
Utlåtande, angående ett årligt understöd för förre Secreteraren
hos Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
C. S/jlvans Enka.
(R:gs Afd.)
|Till Stats-Utskottet hafva Fnllmägtige i Riksgälds-Contoiret öfverleinnat
en af förre Secreteraren hos dem, Protocolls-Secreteraren och
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 485.
Riddaren af Kongl. Nords! jerne-Orden C. Sy/vans eflerlemnade Enlo, åi.
M. Sylvan, född Sundblad j gjord ansökning om erhållandet af ett årligt
understöd, varande dervid af Fullmägtige anfördi: att Protocolls-Secreteraren
Sylvan varit anställd i Riksgälds-Conloii ets tjenst under en tid af 5o
år, hvaraf såsom Secreterare hos Fullmägtige under 42 år; att han derunder,
lill följd af Fullmägliges odelade förtroende, tid efter annan, innehaft
flera serskildta magtpåliggande uppdrag, utom sin egentliga tjenstebefattning,
från hvilken senare lian sistlidet år erhöll afsked, hvarefter han
i början af innevarande år med döden afgick; äfvensom alt hans då, enligt
bouppteckningen, efterlemnade behållning väl uppgick till ett belopp
af 8,o5o R:dr 20 sk. 8 r., deraf Enkans andel utgjorde 4.226 R:dr 22 sk.
jo r., men af hvilken behållning till en Protocolls-Secreterarens syster
skulle årligen utbetalas 266 R:dr 32 sk., jemlikt en till henne för egande
arfsfordran utfärdad förbindelse. Då således hvad Enkan kunde af qvarlåtenskapen
årligen disponera, syntes alltför ringa lör att, äfven med inberakning
af hennes till 25o R:dr uppgående pension, bereda åt henne en
någorlunda sorgfri lefnad, så och med afseende ej mindre å det ovanliga
nit, samt den allmänt erkända skicklighet, hvarigenom bemälde ProtoeollsSecreterare
vid alla tillfällen gjort sig förtjent af Riksgäldsverket, än å
den likaledes erkända oegennytta, hvarmed han lill Verkets gagn och båtnad
användt sina insigler och sin bepröfvade arbetsförmåga under tider,
då Riksgälds-Conloiret jemväl å utrikes orter bade flerfalldiga brydsamma
och grannlaga penninge-transaelioner att ombesörja, hafva Fullmägtige förklarat
sig ega all anledning att med sitt förord understödja omförmälde
ansökning; hvarjemte Fullmägtige yttrade den förhoppning, alt Rikets
Ständer, som endast, medelst förbättrandet af vilkoren för de vid Rikets
Ständers egna Verk anställde tjenstemän samt deras enkor och barn, vor»
i tillfälle att uppmuntra och belöna desse tjenstemän, icke skulle, genom
a.fslag å ifrågavarande ansökning, vägra en billig gärd af uppmärksamhet
åt den aflidnes förtjenster. Beträffande beloppet af det sökta understödet,
så hafva Fullmägtige föreslagil, att detsamma måtte bestämmas till lika
belopp, sorn det Commissarie» Eks Enka af Rikets nu församlade Ständer
tillerkända enahanda understöd eller 25o R:dr årligen att oafkortadl utgå
från och med nyssförlidne Februari månad, eller månaden näst efter den,
hvaruti Protocolls-Secreteraren Sylvan aOed.
Rikets Ständer hafva redan, under innevarande Riksmöte, uttryckt
sin aktning och erkänsla förde hedrande tjenstemanna-egenskaper, som a:ne
i6 Stats-Utskottets Utlåtande, JVto 485.
andra, vid Rikets Ständers Verk anställde och sedan sista Riksdag med
döden afgångne embetsman, Commissarien D. Ek och Banco-Secreteraren
G. M. Helsingius, under en längre tjenstetid , ådagalagt. Delande fullkomligen
den af Fullmägtige yttrade åsigt, angående det anspråk på Rikets
Ständers belönande uppmärksamhet, som jemväl numera aflidne Secreteraren
i Riksgälds-Gontoiret, Pi otocolls-Secreteraren Sylvan förvärfva! under
den lid af mer än 4° år, hvarunder han bestridt den måhända mest
bryd,samma och magtpåliggande tjenslebefattningen inom delta Verk, anser
Utskottet Rikets Ständer likaledes höra, genom bifallandet af hans efterlemnade
Enkas nu gjorda ansökning, uttrycka sitt erkännande af denne
tjenstemans utmärkta förtjerrster. För tillstyrkandet af del sökta och för
bemälda Enka behöfliga understödet, hemtar Utskottet dessutom en serskild
anledning från det förhållande, att Enkorna efter Riksgälds-Contoirets tjenstemän
icke, i likhet med andra embels- och tjentemäns Enkor och barn,
åtnjuta något pensionsanslag utaf allmänna medel. Utskottet får alltså,
lika med Fullmägtige,
hemställa, att Rikets Ständer må tillerkänna Secreteraren
C. Sylvans Enka, A. M. Sundblad, ett årligt understöd af
rr5o R:dr eller skillnaden emellan den pension, hon från Riksgälds-Contoirets
Enke- och Pupill-cassa eger uppbära, i följd
af hennes aflidne mans, sedan denna cassas stiftelse, dertill
utgjorde bidrag, och det pensionsbelopp, som Enkorne efter
hennes mans vederlikar inom Banco-verket hittills åtnjutit;
lärande, i händelse af Rikets Ständers bifall härtill, detta
understöd få af Riksgälds-Contoirets medel utgå från och
med nästlidne Februari månad, och så länge Enkefru Sylvan
.lefver ogift.
Stockholm den 3o Mars i 841•
N:p
Stals-Ut slottets Memorial, IV:o 486. < 7
N:o 486.
Ank. till Exp-Utsk. den i April 1841, kl. 9 f. m.
Memorial, i anledning af P reste-Ståndcts återremiss å
Utskottets, angående ifrågaställd tryckning af RiksStåndens
förhandlingar i Representationsfrågan,
under N:o 415 afgifna memorial.
(R:gs Afd.)
Delta Memorial har, på grund af dervid gjord anmärkning, blifvit
af ofvanbemälde Riks-Slånd till Stats-Ulskollet ålerremilteradt, men som de
öfrige Riks-Slånden, nemligen Borgare-Slåndet, under deri 3o sisllidne
Januari och Bonde-Ståndet under den 3 samt Ridderskapet och Adeln under
den 6 näsllidne Februari, detsamma bifallit, så anser Utskottet si» af
70 §. Riksdags ordningen förbindradt att, i anledning afomförmälde återremiss,
ånyo underställa Rikets Ständers profning den uti åberopade Memorial
behandlade och af Rikets Ständer redan afgjorda fråga.
Stockholm den 3o Mars 1841.
»i/i. till R. St. Prof. 1840 9ch 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 15 Häftet. S
STOCK HOLM, Kongl. Ordens - Boktryckeriet, 184 «-
Statsutskottets Utlåtande, N:o 487.
l
N:o 487.
Ank, till Exp. Utsk. den 1 April., kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning aj äterremiss å Memorialet, ff:o 428.
"V id föredragning af det Utlåtande, Stats-Utskottet, under ofvannämnde
numer, afgifvit, angående förändrad fördelning af Riks-Stalens HufvudTitlar,
bär detsamma blifvit bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot
hos Ridderskapet och Adeln samt Preste Ståndet åtskilige anmärkningar
äro framställde, som Utskottet nu punktvis får till besvarande
upptaga,
1:0. I afseende å Utskoltets åtgärd att å Riks-Statens Hufvud-Titlar
uppföra anslag till sådane utgifter, som hittills varit af Handels- och
Sjöfarts-fonden bestridda, har blifvit anmärkt, att sådant vore så mjmket
olämpligare, som Rikets Ständer då ännu icke bifallit, hvad Utskottet, angående
regleringen af denna fonds tillgångar och utgifter, föreslagit. I anledning
häraf får Utskottet endast fästa uppmärksamheten derå, alt Utskottets
ifrågavarande Memorial på andra sidan, efter uppräknande af Hufvud-Titlarne,
uttryckligen innehåller, att sådane anslag, som Stats-Utskottet
tillstyrkt, ehuru de icke voro afgjorde, blifvit uppförde endast för att
utvisa, huru Utskottet ansett desamma, om de beviljades och, i sammanhang
dermed, icke annorlunda förändrades, böra å Riks-Staten upptagas;
Och då således redan deraf följer, att, vid det numera inträffade förhållande,
att Rikets Ständer icke bifallit Utskottets hemställan, att de å Handels-
och Sjöfarts-Fonden beviljade utgifter böra å Riks-Staten uppföras,
dithörande Utgifts-titlar försvinna, anser Utskottet förrberörde anmärkning
icke påkalla någon serskild åtgärd.
3:0. Vid a:dra Hufvud-Titeln är hos Preste-Ståndet anmärkt, att
der upptages anslaget för medico-legala besigtningar, som egentligen är rese-
och tractaments-penningar för Läkare/ehuru detta anslag förvaltas af
Bih, till B. S. JProt, 1840 och 1841- 4 Sami. / J/d, 3 Band 16 Haft.
Stats-UtsJcotteis Utlåtande, N:o 487.
Sundhets-Collegium, hvarifrån detsamma ej syntes böra skiljas, på grund
hvaraf blifvit föreslaget, att detsamma måtte till 8:de Hufvud-Titeln öfverföras.
Då berörde anslag, enligt hvad dess titel äfven utmärker, är anvisadt
för sådane undersökningar, hvilka i och för brottmåls-lagskipningen
äro af noden, anser Utskottet detsamma lämpligast böra till utgifterne för
Justitise-Departementet hänföras, hvilket icke hindrar, alt ulbetalningarne
hädanefter, som hittills, kunna af Sundhets-Collegium besörjas, finner
Utskottet
sig böra vidblifva, hvad i berörde hänseende är vordet föreslaget,
samt af 2:ne Piiks-Stånd gilladt och af ett utan anmärkning
lemnadt.
3:o I hänseende till 6:te Hufvud-Titeln, är anmärkt hos Ridderskapet
och Adeln, att förteckningen visserligen vore riktig, men alt en annan
ordning syntes böra iagttagas, så att, näst efter vägar och communicationer,
skulle följa rubriken: jordförluster genom canal-anläggningar: efter
undervisnings-anstalter för jordbruks- och landtmanna-näringarne, under
visnings-ansta Iler för bergsbruk och befrämjandet deraf i allmänhet,
samt först derefter undervisnings-anstalter för slöjderne, handeln och sjöfarten,
emedan varors förädling och omsättning är det sista, som rörer näringarne.
Varande uti Preste-Ståndet vid samma titel erinradt, att der
saknas anslaget för befrämjande i allmänhet af jordbruk och laridtmannamäringen,
hvarjemte fråga ansetts kunna uppstå, huruvida anslagen till undervisnings-anstalter
för jordbruk, för slöjderna, för handel och sjöfart
samt för bergsbruket rätteligen blifvit hänförda till denna titel; men att
åtminstone -anslaget för Navigations-skolorne torde böra ställas under Sjö->
förs vars-Departementets ad ministration.
Hvad angår de serskildta anslags-titlarnes upptagande å hvarje Hafvmd-Titel,
har i allmänhet den ordning blifvit följd, hvaruti de äldre anslagen
hittills varit å hvarje Titel uppförde. Utskottet vill visserligen
icke bestrida, det möjligen, på sätt anmärkt blifvit, en mera systematisk
ordning skulle kunna tillvägabringas; men då sjelfva fördelningen af ärendena
emellan hvarje Departement ännu icke torde kunna anses definitivt
afgjord, utan förändringar deruti tilläfventyrs innan nästa Riksdag kunna
ifrågakomma, torde lämpligast vara, att å Styrelsens sida då föreslås deli
uppställning, hvartill dåvarande förhållanden, i hänseende till förvaltningsbestyrens
fördelning, kunna föranleda*
Stats-Utskoitets VHatande, N:o 487.
3
Att rubriken: befrämjande i allmänhet af jordbruk ocb landtmanna-näringen,
icke förekommer å 6:le Hufvud-Titeln, är en följd deraf, att
något anslag under sådan titel numera, efter den af Utskottet föreslagna
och af Rikets Ständer godkända fördelning af egde Hufvud-Titeln, icke
finnes anvisadt. Att anslagen för jordbruk, slöjder, handel och sjöfart, samt
bergsbruket tillhöra Civil-Departemenlet, anser Utskottet icke kunna bestridas,
äfvensom i händelse anslaget tili Na viga tion s-skolor komnaer att å
Riks-Staten uppföras, hvilket lärer få bero af blifvande beslut öfver StatsUtskottets,
uti Memorialet N:o 4^3., gjorda hemställan, huru i detta afseende
skall förhållas, anser Utskottet detsamma tillhöra Civil- och icke Sjöförsvars-Departementet,
enär samma anslag egentligen afser handels- skeppsbyggeriets
befrämjande.
På grund af allt detta, vidblifver Utskottet
dess, af 2:ne Riks-Stånd godkände, och af ett Stånd utan anmärkning
lemnade, förslag, i livad det rörer (3;te HufvudTiteln,
4:o. Emot uppställningen af rubrikerne till ntde Hufvud-Titeln
har äfvenledes hos Ridderskapet och Adeln blifvit anmärk!; att Utskottet
mera gjort afseende på Embels-Verkens rangordning uti Stats-Calendern,
än på ärendenas sammanhang, så att först förekommer Kammar-Collegium
och efter ett betydligt mellanrum Jägeri-staten, ehuru, då skogarne, så vida
de äro Kronans, slå under Kammar-Collegiumj Jägeri-staten borde komma
näst efter berörde Embets-Verk; att, då Öfver-Intendents-Embetet
bär att skaffa med byggnader och reparationer å Kromans hus, borde detta
Embets-verk stå näst före den titel, sorn angår byggnader och reparationer,
samt alt magazins-byggnader jemväl måtte komma före KammarRätten,
emedan detta Embetsverk är det, sorn slutligen har uppsigt öfver,
huru alla de öfriga fullgöra sina skyldigheter i räken9kaps-väg, hvarföre
Kammar-Rätten borde upptagas, der det slutas med byggnader, och derefter
förekomma de utgiftsposter, som höra tili uppbörden och i Betänkandet
finnas upptagne, nemligen transportkostnader, remisslage, &c.
Härvid åberopar ULskottet, hvad uti föregående punkt, i fråga om
ordningen för anslagens uppförande, är yttradt, och
vidhåller i följd deraf dess framställda förslag.
5:o. Yid 8:de Hufvud-Titeln har äfvenledes af en Bedamot inom
4
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 487,
Riddgrskapet och Adeln anmärkning emot uppställningen blifvit gjord»
samt tillika af samma Ledamot yttradt, att Serapbimer-Ordens-Gillet genom
misstag syntes vara utelemnadt; och har nämnde Ledamot yrkat,
att anslagen å denna titel borde förekomma i följande ordning:
Departemenls-Chefen
DepartementsExpedition
Riks-Archivet
Kongl. Bibliotheket
Clereci-Slaten
Lappmarks Ecclesias tik-Verk
Kyrkors underhåll
Folkskolorna
Elemenlar-Läro verken
Universiteten
Gymnastiska Central-Institutet
Institutet för Blinda och Döfstumma
Vetenskaps-Academien
Naturhistoriska Riks-Mnseum
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Åcademieli
Academien för de fria Konsterna
Kongl. Museum
Musikaliska Academien
Understöd för vetenskapliga arbetens lifgifvande
Allmänna fattigvården i Stockholm
D:o i landsorterne
Stora Barnhuset i Stockholm
Frimurare-Barnhuset i d:o
Barnhusen i orterne
Sundhets-Collegium och Medicinah-Stateft
Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet
Ba d sh osen
Vaccinationens befrämjande
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
Svenska läkare-Sällskapet
Se rapid mer-Ordens-Gillet
Hospitals och Lazaretts underhäll
Lazarettet i Stockholm
Stati-UtsJcottets Utlåtande, N:o 487.
5
Kese-Stipendier (under Sundhets-Collegium)
Veterinär-inrättningen
Skrifmaterialier
Oförutsedda utgifter.
I afseende å anmärkningen, att Serapbimer-Ordens-Gillet vore uteslutet,
får Utskottet anföra, att, då detta icke är ett Statens Embets-verk,
utan de fonder, detsamma förvaltar, i allmänhet tillkommit genom enskildes
donationer, hvadan ock dessa fonders afkastning icke tillhör !Riks-Sta~
ten, har Utskottet icke ansett de räntor, som blifvit Gillet af Staten anvisade,
mera än anslagen lill andra barmhertighets-inrättningar, kunna blifva föremål
för serskild rubrik, utan äro de inbegripne under titeln Hospitals
och Lazaretts underhåll.
6:0. Samme Ledamot hos Ridderskapet och Adeln, som framställt
här förut omförmälde erinringar emot ordningen för anslagens upptagande
å Hufvud-Titlarne, har äfven vid g:de Hufvud-Titeln erinrat, att Pensionsoch
Indragnings-Stäterne rätteligen borde vara å hvarje Hufvud-Titel fördelade;
men att, om emedlertid, efter Utskottets förslag, alla anslag till
dessa behof komma att å en Hufvud-Titel uppföras, borde dock den gemensamma
titeln Civile och Militäre embets- och tjensteraäns samt deras
enkors och barns pensioner fördelas efter de serskilda Departementen, så
att man kunde öfverskåda, huru många personer hörde till hvarje Departement
och således se, hvad hvarje förvaltningsgren kostar. Då sistberörde
anslag, i hvad det afser pensioner för civile embets- och tjenstemän,
är ett förslags-anslag, hvars utgifter bero af den tillfälligheten, huru många
personer finnas till pension berättigade, hvadan förhållandet inom de
serskilda Departementen naturligtvis kan högst betydligt omvexla, anser
Utskottet någon tillförlitlig ledning för ett omdöme i nyssbemälde hänseende
icke kunna hämtas deraf, att dessa anslag blefve emellan de olika
Departementen fördeide, samt att för öfrigt tillförlitlig upplysning i ämnet
vinnes derigenom, att utgifterne för hvarje år, enligt Special-Stater, på sätt
redan sker, bokföras under ds serskilde Hufvud-Tilfar, dit de kunna hänföras;
och torde således
denna anmärkning blifva lemnad utan afseende*
7:0. Emot Utskottets uti andra punkten Litt. Å. af dess förra Memorial
gjorda förslag Lill fördelning af det å nuvarande aldra Hufvudtiteln
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 48.7..
uppförde anslag till Rese- och Tractaments-penningar för civile embetsoch
tjenstemän,, har af en ledamot hos Ridderskapet och Adeln blifvit
erinradt, att någon andel deraf bordt för Ecclesiastik-Departementet å
8:de Hnfvud-Titeln uppföras, helst Utskottet icke upplyst, hvilka de serskilda
anslag äro, som, enligt Utskottets uppgift, lemna tillgång till de resekostnader,
hvilka i och för detta Departements behof kunna ifrågakomma,
I anledning häraf får Utskottet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå,
att de egentliga resekostnader, som i och för de detta Departement underlydande
stater kunna ifrågakomma af sådan beskaffenhet, att de böra
af allmänna medel ersättas, äro till Läkare och hvilka godtgöras af anslagen
till Medico-legala besigtningar eller farsorters hämmande, samt att
det högst sällan torde inträffa, att för ecclesiastik» föremål sådana resor
ega rum, som icke antingen böra, utan serskild ersättning, i och för innehafvande
embete och tjenst verkställas, eller ock skola af de å denna Hufvud-Titel
uppförde Inrättningars tillgångar bekostas, hvilket äfven vitsordats
af den Talare, som framställt ifrågavarande anmärkning, eller Herr
von Hartmansdorff, enär han endast egt eli enda, under hans tjenstetid
såsom Stats-Secreterare för Ecclesiastik-Ärendena inträffadt, exempel på
annat förhållande att åberopa ; och då, i händelse någon gång tillfälligtvis
skulle inträffa, att resekostnad i och för detta Departement förekommer,
till hvars godtgörande serskilde medel erfordras, en sådan kostnad
då kan af Departementets anslag till extra utgifter ersättas, anser Utskottet
icke erforderligt elier lämpligt, att någon serskild andel af anslaget
till rese- och tractaments-penningar för detta Departement afsättes, utan
vidhåller, hvad förut om sistnämnde anslags fördelning är
föreslaget samt af 2:oe Stånd bifallet och af ett Stånd utan
anmärkning lemnadt.
8:0» Vid Utskottets uti förra Memorialet, a:dra punkten Litt. C.
gjorde förslag till fördelning af 8:de Hufvud-Titelns anslag till extra utgifter,
har inom Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt, att någon andel
deraf bordt afsättas för Utrikes Departementet, som annars icke skulle ega
tillgång till en enda Courirs betalande, samt dels att berörde, redan allt för
mycket nedsatta, anslag blefve ännu otillräckligare, om en fördelning deraf
på titlar borde ega rum, hvarföre det yrkats, att antingen detsamma
matte uppföras å Finans-Departementets Stat, för att, efter omständigheterna
hädanefter, som hittills, kanna för hvad behof som helst disponeras,
'Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 487.'
eller ock stadgas, att de behållningar, sou vid årets slut å de serskilda
Titlarnas andelar af detta anslag förefinnas, må kunna af Kongl. Majit,
efter omständigheterna och utan inskränkning till viss Titel, disponeras,
dels alt anslaget väl borde å Titlarne fördelas, men de behållningar, som
ett år kunna uppkomma, få reserveras till ett annat år, då behofvet kan
påkalla större utgifter.
Alt någon andel af anslaget till extra utgifter icke blifvit afsatt för
Utrikes Departementet är, på sätt Utskottet redan i förra Memorialet upplyst,
en följd deraf, att Utskottets framställning, att utgifter för MinisterStaten
icke vidare borde å ifrågavarande anslag beräknas och af sådan
orsak detsamma nedsättas med så stort belopp, som, bland annat, motsvarade,
hvad för nämnde behof deraf utgått, är vorden godkänd; och är det
till Minister-Staten beviljade anslag afsedt för Cabinetls-Cassans alla utgifter,
för Diplomatiska behof samt således äfven till godtgörande af Courirkostnader.
Hvad vidkommer yrkandet, att antingen ingen fördelning af extra
utgifts-anslaget skulle ega rum eller ock vid hvarje års slut befintliga
behållningar få disponeras, ulan afseende å, lill hvilken Titel de höra;
så vore sådant helt och hållet stridande mot den af Rikets Sländer godkände
princip, att hvarje Departements anslag böra vara afskiljde, hvarigenom
det är öfverlemnadt åt Departements-Chefernes omtanka att söka
bereda de under deras förvaltning ställde anslagS ändamålsenligaste användande;
men deremot medgifver Utskottet, det lämpligen böra stadgas, att
anslagen till extra utgifter utgöra så kallade Reservations-anslag, så att
livad deraf ett år kan blifva bespardt, må till användande ett annat år
balanceras.
På grund häraf anser Utskottet
sig böra vidhålla det förut framställde, af aine Stånd godkände,
och af ett Stånd utan anmärkning lemnade förslaget
lill extra utgifts-medlens fördelning,
Sned tillägg af den hemställan,
att Rikets Ständer måtte förklara, att hvad’ af desse arn»
slag något år kan å en eller annan titel besparas, må till
påföljande år å samma titel reserveras.
Och har Utskottet skolat inbjuda Borgare- och Bonde-Stånden, Sop?
gqdkändt förra Memorialet, att äfven bifalla berörde tillägg,
'Siati-UtshotieU Memorial, N:o 488.
I de delar, som icke här förut serskildt omförmälas, är Utskottets
förra Memorial i de Stånd, hvarifrån återrerniss egt rum, utan anmärkning
lemnadtj hvadan dess innehåll endast åberopas.
Stockholm den 3o Mars
N:o 488.
Ank. till Exp. Utsk, den 1 April, kl. 7 e. m.
Memorial, i anledning af erhållen återrerniss å XJtlåtandet, N'.o 347•
(U. A.)
På grund af förekomne anmärkningar vid Stats-Utskoltets, under
N:o 347 afgifne, Utlåtande, i anledning af Herr Christiersons motion om
ny löne-reglering för Rikets Ständers Justitias-Ombudsmans och Tryckfrihets-Comiteens
Expeditioner, har nämnde Utlåtande blifvit af BorgareStåndet
till Utskottet återremitteradt. Då emedlertid, enligt ankomne Protocolls-Utdrag,
detta Utlåtande är vordet bifallet af Ridderskapet och Adeln
den i6:de och af Preste-Ståndet den 4:de November, samt af BondeSlåndet
den i^rde October sistlidet år, hvadan, jemnlikt y5 §. Riksdagsordningen,
förevarande fråga är genom Trenne Riks-Stånds sammanstämmande
beslut afgjord., har Utskottet funnit
den erhållne återremissen till någon åtgärd å Utskottets sida
icke föranleda.
Stockholm den 3o Mars 1841 -
STOCKHOLM, Elmuns och Granbergs Tryckeri. 1841-
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 489.
1
N:o
Ank. till Exp. Utsk. den 10 April., kl. 0 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss å Utlåtandet, N:o 42/’
(U. A.)
Sedan Utskottets under ofvannämnde numer afmfne Utlåtande, i an•
» . ^
ledning af Kongl. Mai;ts Nådiga Skrifvelse, angående ett Extra anslag för
Cabinetts-Cassan, blifvit af sarntelige Riks-Stånden återremitteradt, får Utskottet
härmed afgifva dess förnyade yttrande i ämnet.
Vid ärendets föredragning hos Ridderskapet och Adeln samt Preste-
och Borgare-Stånden hafva väsendtligen olika och emot hvarannan
stridande åsigter blifvit framställde. Sålunda är å ena sidan vordet yrkadtj
alt, äfven om det icke antoges, att Staten vore lagligen förbunden
att, såsom dess skuld, ansvara för den ifrågavarande bristen, hvilket likväl
en talare bos Ridderskapet och Adelil ansett vara en följd af de åtgärder,
Constilutions- och Stats-Utskotten vidtagit, i afseende å åtal emot
åtskillige af Konungens Rådgifvare, kunde dock Staten, af mångfaldiga såväl
moraliska som politiska skäl, icke undandraga sig att godtgöra de skulder,
Cabinetts-Cassan för Rikets diplomatiska angelägenheter iråkat, hvilket
jemväl syntes hafva varit af Stals-Utskottet afsedt, då detsamma, uti
Utlåtandet N:o 4°. i sammanhang med föreslagen nedsättning af det årliga
anslaget lill Minister-Slaten, yttrat, att, om något Extra anslag för Cabinetts-Cassan
erfordrades, sådant vid Extra Stats-regleringen kunde komma
i belragtande, samt at% då liqvidationen icke borde blifva beroende af de
inför Kiks-Rätt anstälde, af Stats-Utskottet omförmälde, åtal, liqvid så mysket
heldre för närvarande borde ega rum, som Staten nu dertill egde tillgång,
utan de skatlskyldiges betungande; hvadan det blifvit föreslaget, alt
hela skuldbeloppet måtte ersättas antingen nu genast eller medelst ett årligt
amortissements-anslag af 100,000 å 116,666 R:dr 3a sk. Banco; varande
åter å andra sidan anmärkt, att Utskottets förra Utlåtande vöre allt
Bifu till R. S. Prot. 1840 och 1841• 4 Sami. 1 Jfd, 8 Band 17 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 489.
för knapphändigt och undvikande, hvarföre det blifvit yrkadt, alt Utskottet
borde fullständigt utreda, huru den nu ifrågakomne bristen tillkommit
och alla de omständigheter, som dermed ega sammanhang, så att deraf
må kunna bedömas, huruvida Staten kan ega någon slags förbindelse att
ikläda sig ansvarsskyldighet för oltaberörde skuld, i hvilket afseende serskildt
såsom föremål för Utskottets utredning blifvit framställdt; huru
den ifrågavarande bristen uppkommit; hvilka de högst kostsamma ambassader
varit, sorn, enligt Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse, egt rum och för
Rikets värdighet icke kunnat undvikas, jemte kostnadsbeloppet för hvardera,
äfvensom de, likaledes i Kongl. Majrts Skrifvelse omförmälda, handelstractater
och conventioner, som medfört så betydliga omkostnader; huru
det kan förhålla sig med skiljagligheterne emellan den skrifvelse, som
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Stjerneld, i anledning
af Constitutions-Utskottets begäran om upplysning, angående det lån, som
åren i836 eller iS3y förmentes vara för Cabinetts-Cassans räkning i England
upptaget, under den 3 Mars iS/jo till nämnde Utskotts Ordförande
aflåtit och hvaruti liilkännagifves, ”det något län för Cabinetts-Cassans
räkning icke blifvit upptaget, hvarken före, under eller efter af Rikets
Ständers Constitutions-Utskott antydda tidpunktsamt det numera yppade,
redan uti den 7 Mars 1840 afgifvet, lill Stats-Ulskottet öfverlemnadt
Memorial, af samma Stats-Minister tillkännagifna förhållande, att CabinettsCassan
häftar för en tryckande brist; förhållandet med de löpande räkningar,
hvarå, i fall lån ej skett, de erforderlige medlen upptagits och
med hvem eller hvilka sådane räkningar, som måhända mera än 20 år
varit förda, blifvit underhållna; hvilka de embetsmän varit, som handhaft
dessa Cassans räkningar, och på grund af hvilka auctorisationer de, till—
gångarne öfverskridande? utomordentliga ulgifterne egt rum; om, genom
nu varande Stats-Minister för Utrikes Ärendena, andra garantier för Cassans
skulder blifvit gifna än de, som finnas tecknade å de så kallade Filenska
obligationerne; infordrande af berätlelserne om de årligen, i afseende
å Cabinetts-Cassans förvaltning, förordnade Revisioner, verkställde af
Stats-Råds-Ledamöter, då det äfven vore lämpligt, att Rikets Ständer
erhölie kännedom, hvilka de Stats-Råds-Ledamöter varit, som vid olika
tidpunkter egt dessa gransknings-uppdrag; samt upplysning, huruvida uti
de till Rikets Ständer vid 1828 och 1834 årens Riksdagar afgifne Berättelser
någon Cabinetts-Cassans skuld finnes anmäld, hvilket, i händelse densamma
såsom Statens skuld skulle betragtas, grundlagsenlig! bordt iagttar
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 4S9.
3
gas; och hafva 'afven Ledamöter, hvilka förklarat sig instämma i deras
åsigt, som ansett medel till skuldens liqviderande höra anvisas, funnit af
nöden, att, innan frågan afgjordes, Utlåtandet blefve åtenemitleradt, för
erhållande af närmare utredning, emedan den största möjliga offentlighet
af de vigtigasle skal påkallades; äfvensom det blifvit erinrad t, alt, då de
utgifter, som vållat den ifrågakomne skuldsättningen egt rum för både Sveriges
och Norriges gemensamma diplomatiska behof, Norrige jemväl borde
uti ersättningen deltaga. — Åtskillige ledamöter, som ansett Utskottets förra
Utlåtande böra bifallas, hafva väl äfvenledes anmärkt, att de ansågo
ärendet icke fullständigt utredt och icke gillade motiveringen; men då,
enligt tydligt stadgande uti 76 §. Regerings-Formen, Konungen ej, utan.
Rikets Ständers samtycke, kan lån in- eller utrikes göra eller Riket med
ny gäld belasta, och deraf vore uppenbart, att en sådan skuldsättning, som
den ifrågavarande, icke kunde till någon betalnings-skyldighet å Statens
sida föranleda, hafva de ansett återremiss icke vara af nöden.
Inom Bonde-Ståndet hafva samtelige Ledamöter, som yrkat återremiss,
med undantag af en, som icke yttrat sin åsigt i hufvudsaken, förklafc
rat, att de väl ansågo det vara ostridigt, att, då Statens skuldsättning, utan
Rikets Ständers begifvande, strider emot 76 §. Regerings-Formen, någon
betalning af nu ifrågavarande skuld icke bör ega rum, men att, enär
dels lydelsen af Utskottets motivering möjligen kunde föranleda en förnyad
framställning, sedan den i Utskottets Betänkande omförmälde RiksRälts-Action
blifvit afdömd, dels det vore angeläget, att uti en sak af den
serdeles vigt, gom ifrågavarande, alla omständigheter, hvilka dermed ega
sammanhang, varda fullständigt utredde och inför nationens ombud framlagde,
en så beskaffad fullständig utredning borde af Utskottet åstadkommas.
För öfrigt har, i anledning af det ifrågakomne och af åtskillige
talare anmärkte förhållande, att Herr Stats-Ministern Friherre Stjernelds
den 3 Mars 1840, å einbetets vägnar, afgifne och Constitutions-Utskollet
meddelade yttrande, att något lån för Cabinetts-Cassans räkning icke blifvet
upptaget, syntes stå i strid med hvad sedermera, angående samma
Cassas ställning, är vordet utredt, hos Ridderskapet och Adeln blifvit anfördt:
af Herr Friherre Stjerneld, alt, sedan Cabinetls-Cassan småningom
iråkat en allt mer och mer tilltagande förlägenhet, föranledd deraf, att
den anordnade Staten icke motsvarat de till en del oförutsedda och på
förhand oberäkneliga behofven, har Kongl. Maj:t år i836 behagat bisprin
-
4
Stats-Utskoltcts Utlåtande, N:o 4S9.
ga nämnde cassa på det sätt., att Kongl. Maj:t i Nåder låtit, iclte i Cabinells-Cassans
namn eller för dess räkning, utan för den under Kongl.
Maj:ls omedelbara disposition stående Coionia!- eller Earthelemy-fonden,
samt under enskildt löftes-ansvarighet af H. M. Konungen och H. K. H.
Kionprinsen, upplaga ett lån, ursprungligen af 5o,ooo L. St. hvaraf beloppet
blifvit af Kongl. Majit användt och förskjutet lill Cabinetts-Cassans
behof, Vcäl för att sedermera af nämnde cassas disponible tillgångar successive
godtgöras Barlhelemy-fonden, till amorterande af dess skuld, men ilian
att någon serskild förbindelse i sådant afseende blifvit för CabinettsCassans
räkning afgifven; äfvensom Kongl. Majit, tid efter annan, ulan förskrifning,
hållit Cabinells-Cassan tillhanda, dels en betydligare summa utaf
Kongl. Majlis enskilde medel, dels beloppet af ett utaf BarthelemyCassan
bos den så kallade Filenska fonden negolieradt lån å 60,000 Ridr
Hamb. Banco, hvarförutan Cabinetls-Cassan haft ett årligen omväxlande
saldo till tre Handelshus, med hvilka cassan för dess växel-affärer, eller
af annan anledning, egt löpande räkning, men hvilket saldo likväl icke vore
af beskaffenhet att kunna hänföras under benämning af lån; alt Ca?-  sans ställning vid den tidpunkt, då ofvanomförmälde skrifvelse af den 3
Mars 1840 afgafs, följagtligen var sådan, att Cassan väl hade en betydlig
balans, ett deficit, eller en skuld, om man så ville kalla der, men dock
icke i eget namn eller för egen räkning upptagit lån eller förskrifvit
något sådant, hvadan, ehuru cassan hade ett i sakens förhållande grundadt
åliggande att, i mon af dertill disponibla tillgångar, återgälda de
förskott, som blifvit cassan på god tro lemnade, cassan dock hvarken
för dessa förskott eller annorledes gjort någon förskrifven skuld,
derför talan kunde emot samma cassa såsom låntagare anställas; samt att
således den uppgift, hvilken innefattas uti nyssbemälde skrifvelse, ämnad
att meddelas Conslitutifams-Utskoltet, hvars åtgärd endast kunde åsyfta att
utreda, huruvida något åsidosättande af 76 §. Regerings-Formen förefanns,
var fullkomligt enlig med sakens rätta förhållande och så myckel mindre
kunde innebära någon afsigt alt detsamma fördölja, som Stats-Ministern
den 7 i samma månad, uti underdånigt Utlåtande, föranledt af StatsUtskottets,
redan före aflemnandet af förstnämnde yttrande, delfångne begäran
om nödiga upplysningar angående Cabinelts-Cassan, uppgifvit, det
samma cassa häftade för Cn betydlig brist och hvilket Utlåtande blef
Stats-Utskottet meddeladt; äfvensom af Herr t. f. Stats-Ministern för
Utrikes Årendena Ihre, att den omständigheten., att uti det Stats-Ucskot
-
Stats-Utsliottets Utlåtande, N:o 489'J
tel delgifna sammandrag af Cabinetls-Cassans räkenskaper de der omförrnälde
förslräckningar upptagits på ett sätt, som gifvit Utskottet anledning
förmoda, att lånen omedelbarligen tillhörde Cabinetts-Cassan eller vore af
benne upptagne, tillkommit derigenom, att de Stats-Utskoltet meddelde
räkenskaperne utgjorde sammandrag af Cabinettels hufvudräkningar, men
dessa senare åter, såsom endast ämnade till upplysning inom Cabinettet,
angående beloppet af anslagne och utgifne medel, endast blifvit förde såsom
ett fortlöpande cassa-conto, utan en sådan närmare specification och
öfverföring af olika titlar, som eljest, vid ett annorlunda ordnadt bokhålleri,
skolat iagttagas, hvilket föranledt dertill, att Cabinettet, som genast fått
emottaga de upplånte medlen och sedermera jemväl godtgjort beloppet af
de årliga ränte- och capital-afbetalningarne, uti Sins räkenskaper icke bokfört
Colonial-Departementet, såsom del, hvilket lemnat de ifrågavarande
förskotten, utan antecknat dem å de ursprunglige långifvarnes namn,
ehuru Cabinetts-Cassan icke stått i affarsgemenskap med långifvarne, utan
endast baft att skaffa med Colonial-Departementet samt derifrån-bekommit
och dit inbetalt de omförmälde medlen; hvarförutan Herr t. f. Statsministern
erinrat, att det så mycket mindre kunnat vara afsigten att orätt
framställa förhållandena, som Stats-Ulskotlet egt öppet begära de ytterligare
upplysningar, som kunnat anses af nöden och till hvilkas meddelande
II err t. f. Stats-Ministern på förhand förklarat sig beredvillig, samt,
i frågan om Filenska skulden, förhållandet dermed blifvit i officiel väg
anmärkt och obligationerne å Colonial-Deparlementets Engelska lån, fastän
icke löpande här i Sverige, dock ingalunda äro af egenskap alt utgöra
hemliga papper, hvilkas innehåll det kunde falla Herr t. f. Stats-Ministern
in att uppsåtligen fördölja.
Då Utskottet skolat denna fråga till förnyad behandling företaga,
har Utskotlet, för att kunna efterkomma de inom Riks-Stånden, lill grund
för ålerremissen, nästan enhälligt och äfven med yttrade skiljda opinioner
i hufvudsaken, framstälda yrkanden, att alla med frågan sammanhang
egande omständigheter måtte fullständigt utredas, äfvensom för att dervid
lunna med tillbörlig säkerhet utröna och vitsorda förhållandena i de delar,
som omförmälas uti här förut serskildt upptagne yttranden af Herr
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Friherre Stjerneld och Herr t. f.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Ihre, å hvilka yttranden Utskottet,
i följd af talarnes embeten och den noggranna kännedom, de således ega
om saken, ansett sig böra fästa synnerlig uppmärksamhet samt med ser
-
6
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 489.
skildt föranledande af sistbemäldte Herr t. f. Stats-Ministerns yttrade beredvillighet
till upplysningars meddelande, funnit sig böra, på sätt i afskrift
bifogade skrifvelse utvisar, hos Herr Stats-Rådet Ihre begära ej mindre
del af der omförmälde handlingar, med rätt att dem offentliggöra, än bestämd
förklaring, huruvida Utskottet, utan den inskränkning, som, enligt
hvad Utskottets förra Utlåtande i ämnet upplyser, innefattades uti den
skrifvelse, hvarigenom Utskottet undfått del af sammandraget öfver Cabinetts-Cassans
räkenskaper, egde att samma räkenskaper begagna; —• scb har
Utskottet derå emottagit det svar, som likaledes i afskrift bifogas.
Häraf behagade Rikets Ständer inhemta, huruledes Utskottet blifvit
urståndsatt att bestyrka tillvaron af det ”deficit” i Cabinetts-Cassan, som funnits
upptaget uti de Utskottet delgifna räkenskaps-sammandragen eller att
derom meddela annat yttrande, än att det endast af en mindre god hushållning
synes förklarligt, huru e» betydlig brist i denna Cassa, under
loppet af i5 år, kunnat efter hand uppstå, fastän Cassan då egt enahanda
tillgångar, som, efter förloppet af denna tid, och sedan bristen, enligt
uppgift, stigit ända till En Million Riksdaler Banco, varit tillräcklige, icke
allenast för löpande utgifter och räntebetalningar, utan jemväl tili amorterande,
inom 4 års tid, af circa 226,000 R.dr utaf capital-skulden»
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser Utskottet
sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständer att vidtaga någon
åtgärd, i afseende på medelås anvisande till det i Kongl.
Majus nu ifrågavarande Nådiga Skrifvelse antydda ändmål.
Stockholm den 8 April i84r«
Afskrift. Till Herr Stats-Rådet, m. m. Ihre.
För handläggning af den ifrån samtelige Riks-Stånden till Statik
Utskottet återremitterade frågan, angående af Kongl. Majit äskadt extra
anslag till godtgörande af Cabinetts-Cassans skuld, anser Utskottet af nöden
att erhålla bestämd förklaring, huruvida Utskottet må ega att, utan
den inskränkning, som afses uti Tit. skrifvelse af den 10 sisth Januari,
till Rikjsts Ständer framställa innehållet af bemälde Cassas, Utskottet redan
delgifne, räkenskaper, för en del af den tid, hvarunder den ifråga
-
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 489.
7
komne bristen uppkommit och fortgått, samt att derjemte undfå del af
följande handlingar, nemi:
j:o Den uti Cabinettet förda Cassa-Bok öfver inkomster och utgifter
från och med år i8i5 till och med sisth år, jemte tillhörande verificationer,
hvaribland
aj) Conto-couranter och correspondence ifrån och med år i8i5
ifrån de Handelshus, med hvilka, enligt räkenskapernes föranledande, Cabinettet
sedan längre tid tillbaka haft penninge-transaclioner, och som lemnat
Cabinettet försträckningar; men åtminstone ifrån de Handelshus, som
äro specificerade uti det Utskottet delgifne räkenskaps-sammandrag för
år i836;
b) det angående lånet hos Herr Smith, Paine et Smiths i London
upprättade contract;
c) de redan inlöste och dödade obligationerne för nämnde lån;
dj) de protocoller eller handlingar, hvarigenom Cabinetts-Cassan
blifvit auetoriserad till bestridande af utgifterne för Herrar Grefvarne
mon Stedingksj Brahes, Löwenhjelms och Mörners beskickningar till Ryssland
och England, samt bemälde Herrars derför afgifne räkningar och
qvittenser.
2:0. De Kongl. Majrts Nådiga Beslut, hvarigenom vederbörande
blifvit bemyndigade alt ingå de serskilda transactioner, hvarigenom Cabinetts-Cassan
tid efter annan erhållit penninge-försträckningar;
3:o. De Kongl. Maj:ls Nådiga Beslut, hvarpå ulbetalningarne från
Cabinetts-Cassan af tillökta löner till Stats-Ministern för Utrikes Ärendena
och Hof-Canzleren sig grundat;
4:o. Berättelserne, angående de revisioner af Cabinetts-Cassan, sorn
tilläfventyrs egt rum under den tid, för hvilken räkenskaperne nu blifvit
begärde.
Och får jag derföre, på Utskottets vägnar, anhålla, att så väl om yttrande
i förstnämnde hänseende, som ock om delfående af ofvannämnda
handlingar, med öppen rätt för Utskottet alt dem offentliggöra, hvarförutan
— någre handlingar icke kunna af Utskottet emottagas.
Stockholm den 6 Mars 1841 •
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 489.
J/skrift.
Till Ordföranden i Rikets Ständers Högloft, Stats-Utskott, Herr Grefve
Horn.
Uti skrifvelse af den 6 innevarande månad har Herr Ordförandea
i Högh Stats-Utskotlet tillkännagifva, det Utskottet, för handläggning af
den från samtlige Riks-Slånden till Utskottet återremitterade frågan om
extra anslag för godtgörande af Cabinetts-Cassans skold, ansett af nöden
att erhålla bestämd förklaring, huruvida Utskottet må ega att utan inskränkning
till Rikets Ständer framställa innehållet af bemähle Gassas, Utskottet
redan delgifne, räkenskaper, samt att tillika utbekomma, ej mindre den i
Cabinettet förda Cassa-bok öfver inkomster och utgifter, från och med år
iS15 till och med sistlidet år, jemte dithörande verificationer, m. m., än
äfven ålskillige, till beskaffenheten nppgifne, original-handlingar och prolocoll,
hvilka anses dermed ega gemenskap, dock ”med öppen rätt för
”Utskottet att dem offentliggöra, hvarförutan några handlingar icke
”kunna af Utskottet emottagas.”
Efter att inför Kongl. Maj:t i Stats-Rådet hafva i underdånighet
anmält Herr Ordförandens i Stats-Utskotlet förrberörde skrifvelse, får jag,
på Nådig befallning, äran afgifva följande svar:
De af Stats-Utskotlet begärda diplomatiska räkenskaper och handlingar
äro dels af den i alla Stater erkända hemliga beskaffenhet, att de
i intet land, i ingen tidpunkt, under inga förhållanden torde hafva varit
föremål för en vidsträcktar© granskning, dels ock af den i politiskt afseende
granlaga egenskap, att de, om äfven egnade åt ett begränsadt meddelande,
dock aldrig blifvit öfverlemnade åt offentligheten. Då Stats-Utskottet
likväl ansett sig böra utsätta detta senare villkor för emottagandet af alla
de äskade handlingarne, äfvensom för begagnandet af de redan delgifne
i äkenskaps-sam ma lidra gen, har Utskottet sjelf förorsakat det hinder, som
nu deremot uppstår.
Stockholm den 17 Mars 1S4T
Efter
Nådigsle Förordnande
A l b. Ihre.
Reser
-
Stats-Utslcottets Utlåtande, N:o 489.
a
Reservationer
af Herrar Grefve Horn, C. F., Biskop Hedrén, Doctor Agrell, Prosten
Stenhammar, Herrar Helsingens, Carlberg, Moberg och Riksdagsfullmägligen
JV. Strindlund: yAf Utskottets vidtagna åtgärder, sådanö de utur den
vid detta Betänkande fogade skrifvelse till Herr t. f. Ministern för Utrikes
Ärendena kunna inhemlas, har den nödvändiga följd uppstått, att
Utskottet måste förklara sig urståndsatt att meddela den af Riks-Stånden
äskade utredningen. Yi hafva icke bifallit dessa åtgärder, ty vi hafva
ej trott, att denna utredning kunde emot Grundlagens föreskrift och Rikets
Ständers äfven vid denna Riksdag fattade beslut, ikläda sig egenskapen
af en enda till verificationerne i det speciela utsträckt revision ; vi
liafva derjemte förutsett, att antydningen på handlingarnes möjliga begagnande
utan inskränkning och deras öf verlemnande åt offentligheten måste
framkalla ett vägrande svar, betaga Herr t. f. Ministern för Utrikes Ärendena
tillfälle att, enligt vid återremissen tillkännagifven önskan, gå Utskottet
tillhanda med upplysningar och således undandraga Piikets Ständer
den begärda utredningen. Yi finna oss derföre lika oförhindrade som
pligtige att ställa oss samtlige Riks-Ståndens, genom återremisserna uttryckta,
önskningar till efterrättelse, ehuru vi ganska väl inse, huru mycket
vår åtgärd förlorar både i värde och fullkomlighet, då den icke fått påräkna
Utskottets samverkan. Den grannlagenhet., hvarmed fäderneslandets
fordna och nuvarande diplomatiska förhållanden böra offentligen vidröras,
förbjuder dock, i de flesta fall, uppgifter om speciela utgiftsbelopp,
hvilka ej kunde meddelas, utan att häntyda på speciela diplomatiska förhandlingar
; denna vår öfvertygelse eger äfven tillräckligt stöd af åtskilliga
yttranden inom de respective Riks-Stånden. Vi måste derföre inskränka
oss till en summarisk framställning af räk nskaps-förhållanden, hufvudsakligen
utur de genom Herr t. f. Ministern för Utrikes Ärendena till
Utskottet öfverlemnade och, vid angifvande af Utskottets Utlåtande N:o
Å2j, begagnade sammandrag af Cabinetts-Cassans räkenskaper, jemte de
upplysningar, hvilka vi af uttryckliga yttranden inom Riks-Stånden varit
föranledde och förbundne alt söka, dels hos Herr t. f. Ministern för Utrikes
Ärendena, dels utur Stats-Contorets räkenskaper och föregående
Riksdagars offentliggjorda handlingar. Men vid meddelandet af de facti
-
Bih. till R. St. Prot. 184° och 1841. 4 Sami. 1 AJd. 3 Band. iy Haft. 2
io
Ståts-Utskottets Utlåtande* N:Ö 489,
ska upplysningar och slutsatser, som endast uti räkenskaps-förbållanden
omedelbart föranledas, förklare vi tillika, att vi fullkomligen afhålla oss
från allt bedömande af Cabinelts-Cassans utgifter och administration,' såsom
efter vår öfvertygelse fremmande för Stats-Utskottets granskningseller
anmärkningsrätt, öfverlåtande åt Rikets Ständer och hvarje ledamot
af Riks-Stånden alt pröfva, hvad de i detta afseende må anse deras rätt
tillkomma.
Räkenskapen för 1823 utvisar en brist från föregående år af 35,200
Th. Hamb. Banco och 3,200 R:dr Sv. Banco, tillsammans beräknade i
Svenskt Banco till 97,066 R:dr 32 sk. Enligt meddelade upplysningar
om föregående årens räkenskapsförhållanden, har detta deficit icke uppstått
på en gång år 1822 genom ökade utomordentliga utgifter. En mindre
brist har redan före detta år småningom uppkommit, men blifvit betäckt
genom fördröjd utbetalning af diplomatiske personers aflöning. Då
olägenheterna af den uppskjutna liqviden för de löntagande blifvit alltför
kännbara, har en reglering medelst försträckningar under 1822 blifvit vidtagen
och bristen derigenom först i detta års räkenskap synlig.
Aderton års räkenskaper (A 823—1840} i sammandrag blefvo StatsXJtskottet
genom Herr t. f. Ministern för Utrikes Ärendena meddelade.
Cabinetts-Cassans utgifter finnas i dessa sammandrag upptagna under 14
serskilda titlar. Men då några bland dessa blott en enda gång under de
aderton åren förekomma, då de utgöra ringaie belopp och äro al den art
(t. ex. återköp af Svenska Missionens i Haag under kriget förlorade arohiv,
utgifter för underhåll af Utrikes Ministerns hotel m. m.) att de till
andra utgiftstitlar lämpligen kunna hänföras, må utgifterna sammanfattas
under följande 9 hufvudtitlar. Den tableau af Cassans inkomster och utgifter,
som här meddelas, är grundad på en medelberäkning af hvar och
en inkomst- och utgiftstitel för de 18 åren. De från ämnets natur hemtade
motiv, hvilka i det föregående blifvit antydde, och sjelfva räkenskapernas
vidd förbjuda ett gifva någon annan form åt framställningen. Om
fordringarne billigt skulle kunna sträckas ännu längre, måste hänskjutas
till det individuela omdömet. För att sluta af några yttranden inom
Riks-Slånden, synes också undaarodjandet af ullas tvifvel ligga utom möjlighetens
gräne.
Utgifter i medeltal, beräknade för året i Svenskt Banco.
;i) Aflöning till Minister-Staten, utom hvad Stats-Contoret direct utbetalt
från och med år i83o ..... i45,8ii; 20. lj§.
Slats-Utslcottets Utlåtande, N:0 489. lf
2} Extra utgifter, Resekostnader och Ambassader . 28,578; 43. 2.
3) Diplomatiska presenter 10,106; 19, 6?.
4) Lönetillokning för åtskillige Diplomatiske Embetsman 14,735: 12. 3?.
5) Pensioner och Gratificationer • 3,929: 33. 4*
6) Courir-kostnader ••.!,. 5,799: 7. 3.
7) Cabinetlets diverse utgifter  4>332: 46. 8,
8) Hemliga utgifter
20,854: 4.0. if.
9^ Intressen, provisioner och omkostnader . , 43,°i3: 6 7.
Summa årlig utgift per medium 279,166: 37. lif*
De årliga inkomsterne per medium,
i') Anslag till Minister-Staten, utom hvad Slats-Conloret directe utbetalt
från och med i83o ...... ji3,743: 12. io|.
2) D:o af Extra utgifts-medlen .... 53,3o6: 34- 2?.
3) Norrska Slats-Cassans bidrag .... 74,099: i4- 6.
4) Ersättningsmedel . . .  apn: 4o. 5-
Summa ärlig inkomst per medium 241,44°! 6* |.
Årliga skillnaden, hvarmed utgifterne öfverstigit iukom
iSterna
. 37,716: 3i. xri.
Summa 279,156; 37. lif.
Den årliga bristen 37,716: 3i. ii| utgör på 18 år . 678,900: '— —•
Om härtill Rigges bristen vid 1823 års början 97,066: 3 a. —
uppkommer nuvarande i Stats-Utskoilels Utlåtande
N:o 427 uppgifna brist . , 776,966, 32. —■
A ltranden inom Respective Riks-Ständen föranleda följande upplysningar,
rörande de under N:ris 2, 3, 4 och 8 upptagne utgiftstitlar:
2:0 I räkenskaperna upptagas kostnader för j3 serskilda Ambassader
till Ryssland, England, Frankrike, Österrike och Baden. Summan af
kostnaderne för dessa i3 Ambassader utgör 255,tio R:dr 19 sk. Banco,
hvaraf Ambassaden till kröningen i Moscau medtagit 143,469 R:lr 3a sk.
och den lill Petersburg vid Aleuander-Monumentets aftäckande 1,407 R:dr.
3:o Efter ett från äldsta tider inom Europeiska Diplomatiken vedertaget
bruk, hafva presenter egt och ega ännu rum vid afslutande af
tractater. Minister-ombyten och andra tillfällen. Svenska Regeringen har
likväl från och med 1835 undandragit sig fortsättning af detta bruk ge
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 489.
nom förbud för sine agenter att emottaga dylika presenter. Under de ifrågavarande
åren utgör antalet af afslutade Handelstractater och ConTentioner
Tjugoen, af hvilka tvåtredjedelar eller aflande större och för handeln
vigtigare äro genom tryck till allmänhetens kännedom offentliggjorde,
hvarföre specification af dem torde kunna anses öfverflödig.
4^0 Utom till en eller annan Utrikes vistande Diplomatisk löntagare,
som tillfälligt fått åtnjuta någon förhöjning, har ingen slags lön, arfvode
eller löneförhöjning af Cabinetts-Cassan, under någon tid af denna i8:åriga
period, utgått till någon annan Svensk Embets- eller Tjensteman, än till
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena först med 12,000 R:dr, från 1831
med 10,000 Rsdr och från i833 med 8000 R:dr, till Hof-Canzlern först
med 3ooo R:dr, från 1S33 med 2000 R:dr till i838, under hvilket års
lopp denna lönetillökning upphörde, samt till Cabinetts-Secreteraren först
med 1,200 R:dr, från l8a5 med 2000 R:dr och från i835 med i,6oo
R:dr Banco. Närmaste anledningen till denna löneförhöjning uppgifves
Vara ökade göromål, i anledning af de båda Rikenas förenade diplomati,
och den ökade tillgång, som derigenom bereddes Cassan; men den förmenas
äfven hafva tillkommit, med afseende på desse Embetsmäns representations-kostnad.
8:0 Maximi-beloppet af hemliga utgifter har för ett af de 18 åren
varit 38,297 R:dr 45 sk. 6 r., minimi-beloppet för ett annat 9,208 R:dr
27 sk. 8 r., men för de fleste öfrige har beloppet hvälft sig omkring den
ofvan uppgifna mediisumman 20,854 ^:c^r 4° *1 r< ^en slutsats för
anledes
af dessa räkenskaps-förhållanden, att den i återremisserne af någre
talare antydde möjligheten af ett sådant bruk af Cabinelts-Cassans
tillgångar, hvarigenom större och okända sjfftemål skulle åstadkommits,
icke låter sig förena med ofvan uppgifna belopp af utgiflssummorne. Sådane
syftemåls ernående måste åtminstone förutsätta, att Statens tillgångar
icke blifvit för detsamma använda.
Den vid i8a3 års början, enligt hvad ofvan antydt är, redan existerande
bristen af R:dr Hamb. Banco 35,200 , och Svenskt Banco 3,200, flikades
vid denna tidpunkt genom mer än en omständighet, på hvilka vid
återremisserne blifvit häntydt. Det har nemligen blifvit uppgifvet och
hvarom vi genom Stats-Contorets räkenskaper öfver Extra Utgiftsmedlen
inhemtat visshet, att Cabinetts-Cassan af dessa medel lill och med år
1823 uppburit betydliga summor i Hamb. B:co, hvilka efter pari cours
affördes såsom i Sv. B:co upptagne eller för år 1821, 45*190 R:dr, år
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 489.
■13
1823, 38,6o4 R*.dr s3 sk. 5 r., och år i8a3, 6o,o5o R:dr. Då vid 1823
års Riksdag ordinarie anslaget till Minister-Staten höjdes med io,oooR:dr
Idamb. Banco, minskades till ett vida större belopp de inkomster, som Cabinetts-Cassan
intill denna tid af Extra Utgiftsmedlen uppburit, derigenom
alt de summor, som derå förut utgått i Hamb. Banco beräknad al
pari, nu mera bestämdes att i Svenskt Banco utbetalas; så att medeltalet
af Cabinetts-Cassans bidrag af extra Utgiftsmedlen under de 18 sista
åren utgjort 53,3o6 R:dr 34 sk. 2? r. Svenskt Banco, hval emot detsamma,
efter förvandling af de ofvan anförde summorne i Hamb. Banco för de
3;ne nästföregående åren till Svenskt Banco efter blott 128 sk. Cours, uppgått
till 127,861 R:dr 16 sk»
Vidare har blifvit anmärkt, att samtidigt med denna minskning
upphörde äfven en annan inkomst-källa, hvarigenom Cabinetts-Cassan dittills
blifvit befriad från åtskilliga utgifter; vi mena St. Barthelemy-fonden,
hvars inkomster, i följd af förändrade conjuncturer, ej vidare lemnade tillgång
till dessa utgifter.
Dessa förenade och nära samtida förhållanden synas hafva verkat
derhän, att det deficit, hvilket ända till år 1823 egentligen utgjort endast
en anticipation på följande årets inkomster, ifrån och med denna tid förvandlades
till en verklig skuld. Då till dennas betäckande inga serskilda
tillgångar förefunnos, och utgifterne ej allenast icke inskränktes, men tvärtom,
på sätt antydt är, ökades, öppnades vexel-transactioner, hvilka, fortsatta ända
till 1836, varit och ej kunnat vai a annat än högst kostsamma och till Cassans
obestånd ledande, och hvarigenom skulden i en beständigt stigande progressionända
till år 1836 ökats, på sätt Utskottet i sitt Betänkande, ]\T:o 427,
uppgifvit.
Vid början af 1828 hade balancen redan stigit till 67,5c)3: l\o Hamb.
Banco, och 195,475: 22, Svenskt Banco och uppnådde, på sätt StalsUtskottet
redan tillkännagifvit, år i836 nära 1,000,000 Sv. Banco.
Oaktadt kostnaderne i räntor, provision, omsättning m. m. i raken»
skaperne icke äro upptagne till högre belopp, än 8 procent för de utländska
vexeltransaclionerne och för de inländska försträckningarne med 6
procent, hafva dock dessa omkostnader uppgått till ett belopp, som ungefärligen
motsvarar hela nuvarande bristen. Räkenskaperna föranleda alltså
till den slutsatsen, att icke egentligen utomordentliga och ovanliga utgifter,
utan de kostnader, som uppstått genom successivt ökad skuldsättning,
äro den hufvudsakliga källan till Cassaus obestånd.
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 48g.
Af allmänna förhandlingar, äfven vid detta Riksmöte, är redan kändt,
alt Colonial-Cassan, med lemnad garanti af Cabinetts-Cas-an, år 1826 upptagit
ett lån i File'enska sterbhuset af 60,000 R:dr Hamb. Råneo, för hvilket
lån, såsom en till Cabinelts-Cassan lemnad försträckning, ränta tinnes i
Räkenskaps-Sammandragen årligen utförd roed 6 procent.
Då Cassans förlägenhet år i836 stigit till den höjd, som redan är
anfördt, och fullföljande af vexeltransaclionerne icke längre kunnat ega
rum, har, efter då skedd framställning till B. M. Konungen af Cassans
ställning och, enligt en af å% varande Ministern för Utrikes Ärendena upprättad
plan till skuldens successiva amortering, genom oss förevisadt Contract
med Herrar Smith, Peine och Smiths i London af den 1 Juli i836,
ett lån blifvit för Colcaial-Cassans räkning upptaget, stort 5o,ooo L. Sterling,
emot förbindelse af 5,000 L. årlig afbetalning. Re, till följd af detta
coniract inlösta obljgalioncrne, stälda på Colonial-Cassan såsom låntagare,
för åren i83y—4°> & sammanräknad» ao,000 L. Sterling, hafva likaledes
blifvit oss förevisade. Räkenskap s-sam na and r agen upptaga bland CabinettsCassans
utgifter för sistnämnd» 4 år kostnader och Capital-afbetalnin^en å
detta lån, såsom en ef Colonial-Cassan lill Cabinetls-Cassan lemnad försträckning.
På sätt Herr t. i. Ministern för Utrikes Äiendena vid ålerrémissen
anfört, hafva E. M. Konungen och H. K. H, Kronprinsen
behagat., genom meddelad löftesansvai ighet, försäkra framgången af denna
lånetransaction; och har derjemte H. Konungen behagat, till fullgörande
af de för ögonblick»!;? oundgängliga liqvider, år 1836 förskjuta en
större summa i Hamb. jbneö, hvilket i de följande årens räkenskap upptagne
förskott likväl räntefritt fått begagnas, enär någon ränta derå icke
finnes i räkenskaperne utförd.
Till följd af dessa transactioner motsvaras Cabinetts-Cassans nu uterstående
redan uppgifna brist af följande, i räkenskaperne upptagne, försträckningar:
AfColonial-Departementet,
återstoden af dess hos Herrar Smith, Paine
& Smiths i London upptagne lån, L. Sterling 3o,ooo,
Sv. Banco 36o,ooo.
Af Colonial-Departeroentet, dess hos Filenska Fonden
med Cabinetts-Cassans garanti upptagne lån, . . Hamb.
Banco . . . . . . . . . . . . . . • .60,000.
Af Id. M. Konungen föisträckte Hamb. B;co 76,260:
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:o 48q.
15
Af Cabinettets Banquierhus i Hamburg, Petersburg
och Stockholm Iiamb. B:co . . 16,407: 3a.
å 128 sk. cours . . t - ... . ^0^,08^: 5. 4*
Af samma Banquierhus v ..... 1 • • i3,3oo:
Summa B:co R:dr 780,387: 5. 4-  hvarifrån afgår contant behållning i cassan vid 1840 års slut 4*420-' 2I* 4-  då nuvarande skuldsumma visar sig vara 775,966: 3a.
Till följd af det vitsord, räkenskaps-sammandragen och de dödade
Låne-obligationerne innefatta, är det ett ovedersägligt factum, att Cabinetts-Cassans
deficit under loppet af de senare åren efter i836, genom
noggrant fullgörande af då ingångna amorterings-contract, blifvit minskadt
med nära en fjerdedel af delsammas dåvarande belopp. Enär cassan, under
dessa år, icke haft att uppbära andra eller större inkomster än under den
föregående liden, hafva tillgångar till afbetalningen icke annorlunda kunnat
beredas, än genom utgifternes förminskning. Denna förminskning har
egt rum genom indragning af vissa procent å diplomatiske Embetsmäns
löner, men äfven derigenom, att lönerne för flere Consulad-tjenster af i
vissa hänseenden diplomatisk egenskap, hvilka tillförne af Cabinetts-Cassan
utgått, blifvit öfverflyttade på Handals- och Sjöfarts-fonden.
Följande omständigheter synas ytterligare, enligt yrkande af någre
ledamöter inom Riks-Stånden, böra till Rikets Ständers kännedom meddelas.
Det har nemligen blifvit erinrcdt, till upplysning om de bidrag,
som lillflutit Stats-Verket och Cabinetts-Cassans fråu St. Barthelemy eller
Colonial-fonden under den period, då inkomsterne af ön St. Barthelemy
lemnade öfverskott, att Kongl. Majit under åren 1812, 1813 och 1814 till
lättnad för Svenska Stats-Verket af dessa öfverskott öfverlålit 3i8,ooo: 3
sk. 9 r:st., och har dervid anmärkts, att, om Kongl. Maj/t behagat bibehålla
denna summa (ill disposition af Cabinetts-Cassan. skulle mer än tillräckliga
tillgångar funnits för denna cassas behof. Med anledning häraf
må endast anföras, att Rikets Ständers beslut vid Riksdagen i8i5 §. 7
vitsordar, det Rikets Ständer inför Kongl. Majit framburit gärden af deras
undersåtliga tacksamhet fördetta användande af ofvannämnde öfverskotta belopp
å inkomsterne af ön St. Barthelemy,
16
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 489.
Den önskan har jemväl blifvit yttrad af åtskillige ledamöter inom
Riks-Stånden, att vid den äskade utredningen af ämnet all farhåga måtte
undanrödjas för möjligen befintlig, men ej uppgifven, på Cabinetts-Cassan
direct eller genom dess transactioner med Colonial-Cassan hvilande skuld,
hvars gäldande af Staten tilläfventyrs kunde i framtiden blifva ifrågasatt.
Härvid kan icke annat, hvad förstnämnde cassa angår, än åt hvar och en
enskild öfvertygelse öfverlemnas att pröfva sannolikheten, för att icke säga
den moraliska möjligheten deraf, att, sedan Kongl. Maj:t aflåtit Nådig Proposition
till Rikets Ständer och vederbörande Embetsmän meddelat räkenskaper,
i hvilka den anmälda nu befintliga bristen i Cabinetts-Cassan till
dess successiva uppkomst och belopp uppgifves, någon förändrad eller annan
framställning af ämnet kan i framtiden vara att befara. Hvad åter
(iolonial-Cassan angår, har Herr t. f. Ministern för Utrikes Ärendena, vid
discussionen hos Ridderskapet och Adeln öfver Utskottets Betänkande N:o
4-27, på sätt af återremissen upplyses, med åberopande af ett inför Hans
IVIa j: t förd t protocoll öfver Colonial-ärenden under den 1 Februari
intygat, dels att Colonial-Cassan icke häftar för något annat utländskt eller
inländskt lån, än de ofvanföre specificerade, dem sistnämnde cassa för Cabinetts-Cassans
behof sig iklädt, och ej heller för någon annan erkänd skuld,
än 637 R:dr till diverse och 73,853 R.-dr 16 sk. Svenskt Banco af StatsContorel
förskjutne, till största delen till underhåll för åtskillige Fri-Ca'delter
af ofrälse stånden, samt fondens ersättnings-skyldighet till Kongl.
Majit för Dess förskott; dels derjemte, alt Kongl. Majit i Nåder förklarat,
det Kongl. Majit hvarken nu eller framdeles, för Sig eller Sine Arfvingar,
ämnade af Svenska Stats-Verket äska någon ersättning för de förskott,
Kongl. Majit af Dess hand-cassa behagat lemna; dels till fyllnad i
loslnaderne för Coloniens administration och utgifter, förorsakade genom
stormarnes talrika förödelse derstädes; dels till andra utgifter, sorn Kongl.
Majit ansett böra af Fonden bestridas, och hvilka alla finnas specificerade
uti de årligen upprättade liqvidationerne från N:o 1 tili och med N:o a5,
hvilka förskott skulle Kongl. Majit godtgöras, i den mon Coloniens tillgångar
det medgifva, sedan de af Stals-Contoret förskjutne medel företrädesvis
blifvit åter be tal te; hvarjemte Kongl. Majit bemyndigat Herr t. f.
Ministern att denna Dess Nådiga afsigt och förklaring Stats-Utskottet meddela.
Af detta Protocoll, som finnes af Herr t. f. Ministern contrasigneradt,
hafva vi äfven erhållit del.-”
Af
StatSrUtskottcU Utlåtande, N:o 489.
17
Af Herr Grefve Horn, serskildt tillägg: ”Sedan uti en afgifven reservation
åtskillige Ledamöter antydt deras afsigt vara att ingå uti en
speciel granskning af Cabinetts-Cassans förvaltning och dermed gemenskap
egande förhållanden, hvaröfver Stats-Utskotlet lika litet som Rikets Ständer
hafva domsrätt och af samma skäl afnållit sig från upptagande af den
uti återremisserne yrkade sats, det Staten kunde juridiskt tillförbindas att
ersätta den i Cabinetls-Cassan uppkomne brist, inski anker jag mig till
framställning af det factum, att Cabinetts-Cassans förknappade tillgångar
numera äro otillräckliga för bestridande af de utbetalningar, som denna
Cassa åligger, enligt den plan liil skuldernas afbetalande af under hand
hafvande medel, som Kongl. Ma:j år i836 i Nåder gillat; och då, enligt
Kongl. Majrts lill Stats-Utskottet den icj Mars förlidet år aflåtne Nådiga
Skrifvelse, Coloniens St. Barthelemy intrader äro så otillräckliga, att en
brist af ungefär lika belopp med hela nu varande inkomsten årligen uppstår,
synes det vara en lika frugtlös som obillig begäran, att Colonial-Departemenlet,
hvilket lemnat till Cabinetis-Cassan de mesta försträckningar,
medelst egna upplåningar, skall fortfarande bindas viden betalningsskyldighet
för ett Staten tillhörigt Embets-Verk, under det samma ColonialDeparlement
för fyllande af egna behof måste anlita Kongl. Maj:ts enskilda
tillgångar.
Om det sålunda kan anses vara en oundviklig nödvändighet, att
XJtrikes-Departementets förvaltning icke göres beroende af fortfarande låne-transactioner,
fremmande för dess bestämmelse och stridande mot Grundlagens
stadganden, synes en lämplig utväg för tillvägabringande af en bättre
ordning vara:
Att Rikets Ständer anvisa å Riksgälds-Contoret ett årligt anslag af
100,000 R:dr att,intill nästa Riksdag utgå, till reglerande af Cabinetls-Cassans
skuld, med föreskrift för Fullmägtige i Riksgälds-Contoret att lill amortissement
och räntebetalning öfvertaga det lån, stort 5o,ooo L. Sterling,
som för Colonial-Departementets räkning år i836 blifvit hos W. Smith,
Paine & Smiths i London upptaget, men till Cabinetts-Cassans disposition
öfverlemnadt och hvaraf för närvarande återstå 3o,ooo L. Sterling. De
medel, som öfverskjuta, hvad till berörde liqvidation årligen erfordras,
öfverlemnas tili Utrikes-Departementets disposition för bestridande af Cabinetts-Cassans
ränte- och skuldafbetalningar. Med hänseende härtill an
-
Bih. till R. St. Prot. 184° och 184/• 4 Sami, 1 Afd. 3 Band. iy Häft. 3
IS
StaU-Utslcottets Utlåtande, N:o 489.
hålla Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet, att det contract,
som blifvit upprättadt mellan Colonial-Departementet och Handelshuset i
London, äfvensom de infriade obligations- och ränte-coupons å nämnde lån
måtte till Fullmägtige i Riksgälds-Contoret öfverlemnas. Derjemte och på
det att Rikets Ständer måtte förvissas, att de sålunda vidtagna åtgärder ledfc
till det åsyftade ändamålet, må Rikets Ständer i underdånighet anhålla,
att Kongl. Maj:t täckes till Rikets Ständer vid nästkommande Riksdag låta
öfverlemna uppgift å Cabinetts-Cassans ställning.”
Häruti hafva instämt Herrar Biskopen Hedrén, Doctor Agrell^
Prosten Stenhammar och Helsingius.
Af Herr Friherre Cederström, A.: ”Då Rikets Ständer af Stats-Utskottet
fordrat ytterligare utredning, rörande tillkomsten och beskaffenheten
af Cabinetts-Cassans brist eller skuld, så anser jag visserligen Stats-Utskottet
varit skyldigt att, så vidt på detsamma berott, i detta fall gå Rikets Ständers
fordringar till mötes, men jag kan för min enskildta del ingalunda derföre
finna, att denna utredning, den må i öfrigt hafva kunnat blifva så fullständig
som helst, i ringaste nion kunnat förändra sjelfva saken, eller att
en dylik utredning bordt kunna föranleda något anslag till betäckande af
skulder, hvilka aldrig i Grundlagsenlig väg kunna komma att gravera
Statsverket. Jag kan derföre ej förena mig i Utskottets skal till afstyr»
kande af bifall till Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvelse, då dessa skäl synas
grunda sig på bristande upplysningar i ämnet, utan anser jag dessa skäl
endast böra inskränka sig till åberopande af 76 §. Regerings-Formen,
hvilken §. mer än tillräckligt motiverar representationens skyldighet att
afslå allt anslag, hvilket skulle komma alt belasta landet för betäckande
af en skuld, hvilken ej i Grundlagsenlig väg tillkommit.”
Af Herr Doctor Björkman', ”Jag nödgas äfven denna gång reservera
mig emot Höglofliga Utskottets ofullständiga besvarande af denna invecklade
fråga, och åberopar derföre Herr Major Troils vid förra Betänkandet
bifogade reservation, uti hvilken jag instämde.
Jag inser nemligen svårigheten för vederbörande Departementschef
att utan uppdrag af Rikets Ständer med Statens anslag fortfarande
liqvidera ifrågavarande skuld eller brist, om desse Ständer nu offentligt
förklara att densamma, tills vidare, icke af Staten erkännes; och jag hade
derföre önskat, alt Stats-Utskottet uttalat sina åsigter, huruvida under tiden,
tilldess ärendet blir fullt utredtoch någon lagligen erkänd betalningsskyldig
förefinnes, för minskandet af denna skuld borde, med bidrag af
Slats-Vtshottets Utlåtande, N:o 489.
19
Statens medel "enora möjliga tjenste-indragningar, gratifications-förminskningar
och lönenedsättningar, såsom hittills de senare åren lärer skett,
befrämjas. Skulle åter Höglofliga Utskottet ansett, att ett sådant förminskande
med det numera knappare anslaget icke kunde tillbörligen ifrågasättas
eller vinnas, samt att icke eller någon ersättning för fordna ansvarige
Cassaförvaltares mindre goda hushållning och mindre öppna förfarande
genom ärendets pågående utredning vore så snart att förvänta, så
synes det mig äfven icke hafva varit ur vägen alt genom någon serskildt
försträckning af Statens medel, 3 å 400>00° R:dr, i förhand, likasom förskottsvis
eller i låneväg underlätta inlösandet af de skulder, som för närvarande
svårast tynga Cassan. Dock detta under förutsättning, att redovisning
för de försträckta medlens ändamålsenliga användande blefve kommande
Rikets Ständer officielt meddelade.”
Af Riksdags-fullmägligen Heurlin, som ansett Utlåtandet hafva
bordt erhålla följande lydelse:
”Då samtlige Riks-Stånden återremitterat Utskottets förra Utlåtande,
N:o 427> åligger det Utskottet att med förnyadt inkomma. Vid en allmän
öfversigt likväl af de med ålerremissen Utskottet tillhandakomne
anmärkningar, befinnas åsigterna vara så väsendtligen sins emellan stridiga,
att, under det åtskillige tillstyrkt bifall lill det slut, livan Utskottet stadnat,
under ogillande blolt af motiven, andre deremot ansett Utskottet
hafva bordt tillstyrka Rikets Ständer att bevilja det af Kongl. Maj:t äskade
ytterligare anslag till Minisler-Cassan; och då en tiel velat finna de
af Utskottet, i dess förra Utlåtande, lemnade upplysningar ofullständiga,
i afseende på anledningen, uppkomsten och beskaffenheten af denna Cassas
brist, hafva andre åter anmärkt Utskottets obehörighet att inlåta sig i
granskning af handlingar och räkenskaper, hvilka icke till hela deras vidd
blifvit för Rikets Ständer tillgängliga, hvarjemte en lill antalet öfvervägande
del af anmärkningarne egentligen gått derpå ul, alt närmare utredning,
äfvensom hvarjehanda speciella upplysningar, endast för så vidt ytterligare
äskades, som det kunde ifrågasättas, om och huruvida den i Minister-Cassan
uppgifne brist Grundlagsenligen borde anses för en, utan
Rikets Ständers samtycke, uppkommen gäld, för hvilken Svenska Statsverket
dock i ett eller annat afseende häftade; hvaremot en och annan
trott, såväl Statens värdighet, som frågans grannlaga natur, förbjuda all
vidare utredning, såsom både olämplig och onödig.
Utskottet, som i första rummet ansett sig böra få afgjordt, huru
-
20
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o -180.
vida det var med Kongl. Maj:ts Nådiga afsigter öfverensstämmande, att
delaktighet af räkenskaper och öfrige handlingar i ämnet, i vidsträcktare
nion, än som redan egt rum, lemnades Utskottet och Bikels Ständer, har,
till svar å derom gjord förfrågan från Herr t. f. Stats-Ministern, i skrifvelse
af den r7 sistlidne Mars, erhållit det besked: ”att de af Stats-Ut”skottet
begärda diplomatiska räkenskaper och handlingar äro dels af den,
”i alla Stater erkända, hemliga beskaffenhet, att de i intet land, i ingen
”tidpunkt, under inga förhållanden torde hafva varit föremål för en vidsträcktare
granskning, dels ock af den i politiskt afseende grannlaga e”genskap,
att de, om äfven egnade åt ett begränsadt meddelande, dock
”aldrig blifvit öfverlemnade åt offentligheten. Då Stats-Utskottet likväl
”ansett sig böra utsätta detta senare villkor för emottagande af alla de
”äskade handlingarne, äfvensom för begagnandet af de redan delgifne rä"kenskaps-sammandragen,
har Utskottet sjelft förorsakat det hinder, som
'nu deremot uppstår.”
Rikets Ständer torde häraf finna, att Utskottet, intill tidpunkten af
närvarande Utlåtande, icke egt några ytterligare facta eller uppgifter att
åberopa, än dem, som förut af Rikets Ständer äro kände, eller som af enskilde
ledamöters yttranden inom Riks-Stånden kunnat uppbemlas; och Utskottet
har på delta förhållande grundat sin förmodan, att det skulle vara
både otjenligt och ändamålslöst att specifikt upptaga till besvarande en
och annan eller flere af de inom Riks-Stånden gjorde anmärkningarne,
enär Utskottet icke anser sig ega rätt att afgöra, hvilka deribland som ega
anspråk, företrädesvis framför de öfrige, på sådan serskild uppmärksamhet.
I dess ställe har Utskottet ansett det åligga sig att bestämdt
uppfatta frågans verkliga ställning i sin helhet, sådan den efter dess serskilda
behandling intill denna tidpunkt nu framstår, samt alt, efter denna
uppfattning, till ledning för Rikets Ständer, lemna Utskottets lika bestämda
omdöme deröfver i öfverensstämmelse med den öfvertygelse, som både
inom Riks-Stånden och Utskottet under tiden sig utbildat.
Ifrån sådan synpunkt betragtade, får Utskottet vördsamt förklara
såsom i dess tanka nuvarande enda föremål för pröfning, frågorne: dels
huruvida någon laggild anledning förefinnes alt anse Riket vara belasladt
med in- eller utrikes gjord gäld? Dels ock huruvida andre omständigheter
förekommit, på grund af hvilka Rikets Ständer borde bevilja det af
Kongl. Maj:t för Minister-Cassan äskade ytterligare anslag af 770,966 R:dr
3a sk. Banco?
I
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:o 489. 21
Och alldenstund i förra hänseendet icke förekommit någon anledning,
det under de transactioner, hvarigenom Minister-Cassans uppkomna
brist tid efter annan blifvit betäckt eller omsatt, skuldsättning för Svenska
Statsverket egt rum, med iakttagande af någon bland de former, Grundlagen
för en sådan skuldsättning såsom oundgänglige föreskrifvit, samt det
så väl af Kongl. Mapts Kådiga Skiifvelser till Rikets Ständer och deras
Siats-Utskott, som af f. d. Utrike^ Stats-Ministerns, Hans Exc. Friherre
St.jcrenlds och nu tjenstförrättande Ministern^ Herr Stats-Rådet Ihres
skriftliga yttranden är att inhemta, det Minister-Cassans brist icke såsom
dylik Statsverkets skuld varit ansedd; alltså kommer Utskottet otvunget
till den slutsats: — Det någon
Rikets Ständers åtgärd, till reglerande eller infriande af gjord
Statsskuld, icke i ringaste måtto finnes påkallad.
Och som, beträffande den senare frågan, Utskottet, oagtadt nogaste
öfvervägande af alla de skäl, som blifvit anförda för lämpligheten af att
under ett eller annat afseende undantagsvis med Statens medel fylla den
brist, som Minister-Cassans förvaltning iråkat, icke funnit sin förut i ämnet
yttrade öfvertygelse rubbad, utan fastmer än ytterligare stadgad, får
Utskottet vördsamt tillstyrka Rikets Ständer :
att anse de i denna sak ådagalagde förhållanden icke medgifva
beviljandet af den ifrågasatta utgiften.”
Bih. till R. St. Prol. 18J0 och i84t< 4 Sami. t Jfd. 3 Rand. ty Haft. 4
STOCKHOLM, Elmuns och Granbergs Tryckeri.
Stats-Utshottets Memorial} IV:o 4 y o.
i
N:o 4G0.
Anli. till Exp.-Utsk. den i3 April 1841» kl. I e-, m.
Memorial, med för slagtill sammanjemkning eller votering,
i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående
Extra Stat s-regler ingen,
(U. A.)
Sedan Piikets Ständer numera fattat Beslut, i anledning af StatsUtskottets
Utlåtanden N:ris 354 oc^ 4^5, angående Extra Stats-regleringen;
så får, jemte anmälan, att livad uti sistnämnde Utlåtande pag, 14
och i5 är vordet föreslaget, rörande dels åtskillige generella bestämmelser,
i afseende å de extra stats-anslagen, dels de till Extra Stats-regleringen
hörande tillgångars fruktbargörande och en för detta ändamål nödig
ansedd underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t, blifvit, dels af samtlige, dels
af 3;ne Riks-Stånd, bifallet, hvarvid likväl Ridderskapet och Adeln ännu
icke meddelat yttrande om medlens utlåning, Utskottet härmed afgifva
de förslag till sammanjemkning eller votering, hvartill skiljaktigheterne i
besluten öfver de serskilda bilagorne tili ofvannämnde Utlåtanden kunna
föranleda.
Litt. A,
I :o.
I anledning af Utskottets uti 3:djo punctcn af ofvannämnde bilaga
till N:o 435 gjorda tillstyrkan a? ett anslag för gevärstillverkningen af
62,5oo R:dr årligen, att under 4 år utgå med a5o,ooo R:c!>, hrr blifvit
beslutadt: af Ridderskapet och Adeln, att 84>ooo R:c5r ärligen beviljas för
5 år, med tillhopa 420>ooo R;dr; af P reste-Ständ A, att lika summa för
året anvisas, att utg.å i 4 är; af Bergarc-Standei3 mgd bifall till Utskottets
hemställan, samt af Bonde-Ståndet, att anslaget skulle nedsättas till
5o,ooo R:dr årligen i 4 år.
Då 3 Stånd således äro ense derom, att anslag till gevärstillveikningen
endast för 4 år skall utgå, anser Utskottet Ridderskapets och Adelns
/lik. till R. St. Prot, 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 18 Häftet. 1
St
Ståts-Utskottets Memorial, JS-o 4 g0,
beslut, i hvad det rörer samma anslags anvisande för 5 år, hafva förfallit,
likasom och då, i följd af 3:ne Stånds beslut, anslaget skall utgöra minst
6a,5oo R:dr, Bonde-Ståndets beslut, i afseende å anslagets nedsättande till
5o,ooo R:dr, förfallit.
Så framt icke Borgare-Ståndet skulle finna lämpligt instämma med
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, lärer, för summans bestämmande,
få anställas följande votering:
Den, som bifaller Stats-Utskottets tillstyrkan, att extra stats-anslaget
för gevärstillverkningen bestämmes till 6a,5oo R:dr årligen, att under 4
år utgå med 25o,ooo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bestämmes berörde anslag till 84,000 R:dr årligen, alt
i 4 år utgå med tillhopa 336,000 R:dr.
2:o.
Utskottets hemställan i /\:de puncten, att till befästnings-arbeten å
Waxholm och uti Stockholms skärgård må anvisas 100,000 R:dr årligen
i 4 år, med tillhopa 400,000 R:dr, har blifvit bifallen af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndetr hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden
bestämt anslaget till 5o,ooo R:dr årligen , eller tillsammans 200,000 R:dr.
För afgörande af denna skiljaktighet föreslås följande votering:
Den, som vill, att, på sätt Utskottet föreslagit, till befästning å
AV axholm och uti Stockholms skärgård anvisas 100,000 R:dr årligen i 4
år eller tillsammans 4°°>ooo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bestämmes anslaget till 5o,ooo R:dr årligen i 4 år,
med tillsammans 200,000 R:dr.
Stats-Utslcotlets Memorial, IV:o 4go.' 3
3:o.
Sedan Utskottet uti 8:de punclen afstyrkt det af Kongl. Maj:t äskade
anslag till Instruclions-compagnier, har detta Utskottets yttrande blifvit
bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet beviljat berörde anslag med 3i,ooo R:dr årligen,
eller för [\ år 124,000 R:dr. Med anledning häraf föreslår Utskottet
följande voterings-proposition:
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet yttrat, anser det af
Kongl. Majst äskade anslag till Inslructions-compagnier af 3i,ooo R:dr årligen
icke bora bifallas, voterar
Jti j
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, beviljas till Instructions-compagnier 3i,ooo R:dr årligen
i 4 år, eller tillhopa 124,000 R:dr.
Utskottets yttranden uti öfriga puncter af Utlåtandet N:o 435, Litt.
A., nemligen:
1:0 angående anslag till rid- och anspanns-persedlar;
2:0 med afstyrkande af anslag lill klädes-byxor för beväringsmanskapet
samt tillstyrkan af ersättning för ifrån reserv-förrådet ultagne persedlar
och anslag till samma förråds förökande med beklädnad för ytterligare
5oo man;
3:o i fråga om de till nybyggnader vid Carl Gustafs Stads factori
använde 32,(56 R:dr 43 sk. 1 1-.; ökad beställning vid Husqvarna factori;
samt nedläggande af Norrtelje factori.
5:o angående anslag till Carlsborgs fästning;
6:0 angående dito till Carlstens fästning och Marstrands hamnförsvar
samt befästande af inloppet till Carlskrona;
7:0 i fråga om anslag till anskaffande af telegraf-persedlar;
8:0 i hvad den rörer Herr Stjerngranats motion om ökadt anslag
för exercis-esqvadroner; samt
4
Stats-UIskottets Memorial, N:o 4go.
g:o om anslag för Armeens vapenofningar
äro dels af alla, dels af 3:ne Riks-Slånd bifallne; varande i Öfrigt
derigenom, att Ridderskapet oell Adeln samt Bonde-Ståndet instämt uti
Borgare-Ståndets beslut, afgjordt, att bos Kongl. Maj:t bör göras underdånig
hemställan om Nådig föreskrift, det correctionisler och arbets-fångar
samt arbetslöse personer skola företrädesvis användas till de befästningsarbeten,
hvartill anslag blifvit anvisade. Men Bonde-Ståndets tillika,
i sammanhang med frågan om anslaget till befästnings-aibeten å Waxholm
och uti Stockholms Skärgård, fattade beslut om underdånig anhållan, det
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder tillse, att, genom en fullständigt ordnad plan
för befästnings-arbetets utförande, de anslagne medlen varda så använde,
att det med anslaget åsyftade ändamål må vinnas, har, såsom icke af
de öfrige Riks-Stånden biträdt, förfallit.
Litt■ B.
4:o
Utskottets
afstyrkan uti i:a puncten af det anslag, stort 100,000
R:dr, som Kongl. Maj:t äskat lill fullbordande af ett under byggnad varande
ångfartyg af 200 hästars kraft, har blifvit gillad af Borgare- och
Bonde-Slånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Stundet berörde
anslag beviljat. I följd häraf föreslås följande votering:
Den, som gillar Stats-Utskottets afstyrkan af bifall till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om ett anslag af 100,000 R:dr till fullbordande af ett
under byggnad varande ångfartyg af 200 hästars kraft, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Tinner Nej, varder ofvannämnde anslag af 100,000 R:dr beviljadt.
5:o.
Sedan, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om ett anslag
af 63,333 R:dr 16 sk. till 72-pundige bomb-kanoner med projectiler
för linieskepp, fregatter och kanonslupar, Utskottet tillstyrkt, att endast
för fregatters och kanonslupars armering med dylike kanoner, anvisa ett
Stats-TJtslcottets Memorial, JS:o 490.
5
anslag af 4o>ooo R:dr aLt disponeras, i den nion behofvet det fordrar, har
detta blifvit bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapel
och Adeln samt Preste-Ståndet förklarat, att det af Utskottet tillstyrkta
anslag skall ’’lill bomb-kanoners anskajjanele användas.”
Då således skiljaglighet förefinnes i fråga derom, huruvida anslaget
endast skall beviljas för de ändamål, Utskottet tillstyrkt, eller en sådan inskränkning
icke eger ruin; så, och i händelse Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet icke skulle vilja instämma med de öfrige Stånden i antagande
af Utskottets förslag, lärer följande votering få företagas:
Den, som anser, ali det till bomb-kanoner beviljade anslag, på sätt
Stats-Utskottet föreslagit, skall anvisas endast till fregatters och kanonslupars
armering med dylike kanoner, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer anslaget, utan berörde inskränkning, att till
bomb-kanoners anskaffande användas.
6:0.
Uti 5:te puncten af ofvannämnde bilaga till N:o 4^5, hade Utskottet
för Dockbyggnaden i Carlskrona tillstyrkt ett anslag af 133,333 R:dr
16 sk., att med 33,333 R:dr 16 sk. årligen, under loppet af 4 år, utgå.
Detta är vordet bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet,
hvaremot Borgare-Ståndet för berörde ändamål endast beviljat 66,666 R:dr
32 sk., att utgå med 16,666 R:dr 32 sk. årligen, samt Bonde-Ståndet, som
förut bifallit Utskottets första yttrande, hvaruti allt anslag afstyrktes, detta
beslut vidhållit.
Om Borgare-Ståndet icke skulle finna skäligt instämma med Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, lärer således votering få verkställas,
enligt följande proposition:
Den, som bifaller Stats-Utskoltels hemställan, att för Dockbyggnaden
i Carlskrona anvisas ett extra anslag af 133,333 R:dr 16 sk., atl med
33,333 R:dr 16 sk. årligen utgå under loppet af 4 år, voterar
Ja;
6
Stats-Utslotlets Memorial, A7:o 490.
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bestämmes anslaget till 66,666 R:dr32sk., eller 16,666
R:dr 3a sk. årligen.
?:o.
I anledning aF livad Utskottet uti 6;te punden af ofvannämnde bilaga
till Utlåtandet N:o 435 föreslagit, i fråga om vattenledning till Carlskrona,
har Ridderskapet och Adeln beslutat, att den föreslagna framställningen
till Kongl. Maj:t skulle inskränkas till hvad som afsåg undersökning, angående
arbetets utförbarhet och kostnad samt Carlskrona stads invånares
hörande, angående deras bidrag, hvaremot de öfrige Stånden gillat Utskottets
förslag, endast med den förändring af Borgare-Ståndet, att, i afseende
å ifrågaställd försäljning af jernrören, efter ordet "öf vergifvas" bör
inflyta ”och sedan utrönt blifvit, att de till vattenledningen redan upp”köpta
jernrören ej kunna till allmänna byggnader användas’’. Vid berörde
förhållande hemställer Utskottet, huruvida icke Borgare-Ståndet skulle
finna lämpligt frånträda nyssberörde tillägg, i hvilket fall Utskottets hemställan
är af 3me Stånd i sin helhet godkänd. Anlages icke denna inbjudning,
föreslår Utskottet, att, till afgörande af skiljaktigheten emellan
Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden godkände förslag, samt BorgareStåndels
beslut, följande votering må anställas:
Den, som vill, alt, i fråga om vattenledningen i Carlskrona, den beslutade
underdåniga hemställan till Kongl. Maj:t expedieras, i enlighet med
Stals-Utskottels förslag uti 6:te puncten af Bilagan Litt. B. till Utlåtandet
N:o 435, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer den förändring uti berörde förslag att ega rum,
att, i afseende å jernrörens försäljning, näst efter ordet ”öfvergifvas,” tillägges:
’’och sedan utrönt blifvit, att de till vattenledningen redan upp”köpte
jernrören ej kunna till allmänna byggnader användas.
Stats - Uts hotti Is Memorial, N:o 4 90.
7
Hvad Ulskoltet i öfrigt hemställt uti Bilagan, Litt. B., nemligen:
2:a puncten, angående äskadt anslag lill ett nytt ångfartyg al 3oo
hästars kraft;
4:de dito om anslag lill fyr- och båkväsendet oell underdånig hemställan
till Kongl Maj:t, i afseende å sjömärken; samt
7:' 1e d:o om anslag till inventering af ekvirkes-förräden i Carlskrona,
är dels af alla, dels af 3:ne Riks-Stånd bifallet.
Vid /pde puncten har Borgare-Ståndet beslutat det tillägg, att Rikets
Ständer skola i underdånighet anhålla, att hvad utöfver den bestämda
summan kunde erfordras till fyrars, båkars och sjömärkens inrättande och
förbättring, måtte framför alla andra, ifrån Handels- och Sjöfarts-fonden
utgående, kostnader, bestridas af denna Fonds tillgångar; hvilket beslut,
uppå inbjudning, blifvit biträdt af Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
men inbjudningen afslagen af Bonde-Ståndet; kommande således
berörde hemställan att ega rum.
Litt, C.
8:0.
Sedan Kongl. Majit, till aflöning för en Styrelse för allmänna arbeten
med under densamma lydande District-Chefer, äskat ett anslag af
<9,76)6 R:dr 3a sk., hade Utskottet uti ofvannämnde bilaga till Utlåtandet
N:o 435, tillstyrkt bifall på det sätt, att, efter det dertill först blifvit
använde i,35o R:dr, som ansågos vara å 4;de och 9-’de Hufvud-litlarne
för detta behof disponibla, fyllnaden 8,5i6 R:dr 32 sk. årligen, eller tillhopa
för 4 år 34,066 Rdr 3a sk., måtte anvisas. Vid pröfning häraf,
hafva R dderskapet och Adeln, utan att taga förut omförmälde i,25o R:dr
i betraktande, beviljat anslag Lill hela det uppgifna beloppet eller 9,766
R:dr 3a sk. årligen, att utgå i 4 år; Preste-Ståndet för lika tid beviljat
8,000 R:dr årligen, under förklarande, alt i denna summa icke kommeatt
ingå förrherörde [,a5o R:dr, hvilka borde på 4:de och 9:<le Hufvud-titlarne
qvarstå; samt Borgare-Ståndet likaledes bifallit ett anslag af B.ooo'
R;dr årligen i 4 år, att ställas Lill Kongl. Majits disposition, för att, såsom
arfvoden, användas till dem, som med allmänna arbeten få befattning,
med uttryckligt förklarande, att härvid afses, att något nytt Embetsverk
ej må för ändamålet inrättas; hvaremot Bonde-Ståndet icke för ifrågavarande
behof något anslag beviljat.
3
Stats-UisTcottets Memorial, N'o 4go.
Då de 3:11 e Riks-Stånd, hvilka för ifrågavarande ändamål anvisat anslag,
bestämt detsamma utan beräkning af de tillgångar å 4;de och 9;de
Hufvud-litlarne, sorn Utskottet tagit i betragtande, anser Utskottet Ridderskapets
och Adelns beslut, hvarigenom bela det äskade anslags-beloppet
blifvit anvisadt, närmast instämma med Utskottets förslag, hvilket
grundats derpå, att bela njrssnämnde belopp borde vara disponibelt,
hvadan nämnde beslut bör innefatta ja-propositionen vid blifvande votering;
men, då Preste-och Borgare-Ståndens beslut, ehuru lika, i fråga om anslagssumman,
i öfrigt äro skiljaktiga, torde, för bestämmande af contra-propositionen,
först få anställas följande votering:
Den, som vill, att till contra-propositionen vid blifvande votering,
i fråga om äskadt anslag till aflöning åt en Styrelse för allmänna arbeten,
skall antagas Preste-Slåndets beslut, att till aflöning för en dylik Styrelse beviljas
ett extra anslag intill nästa Riksdag af 8,ooo R:dr årligen, elier för
4 år 32,ooo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition Borgare-Ståndets beslut,
hvarigenom beviljas ett anslag af 8,ooo R:dr årligen under 4 år, att ställas
lill Kongl. Maj:ts disposition, för att, såsom arfvoden, användas till
dem, som med allmänna arbeten få befattning, med uttryckligt förklarande,
att härvid afses, att något nytt Embetsverk ej må för ändamålet
inrättas.
Derefter torde i hufvudsaken få anställas följande votering:
Den, som bifaller/att till aflöning för en ny Styrelse för allmänna
arbeten med derunder lydande District-Chefer, beviljas ett extra anslag
af 9.7Ö6 R:dr 32 sk. årligen, att utgå i 4 år, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej,
(d:a alternativet) antages Preste-Slåndets beslut ([se här ofvan).
(2:a alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut (se likaledes bär ofvan).
9:0
Stats-Utskottets Memorial, N\0 4 9 o.
9:o.
9
/
Till rese- och undersöknings-kostnader samt expenser vid den ifrågakomne
nya Styrelsen för allmänna arheten hade Utskottet föreslagit, att
en summa af 6,666 R:dr 3a sk. E:co årligen intill nästa Riksdag, eller för
4 år 26,666 R:dr 62 sk. B:co, måtte ställas till Kongl. Majits disposition.
Detta har blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
hvaremot Borgare-Ståndet beslutat, att för rese- och undersöknings-kostnader
samt expenser, i följd af allmänna arbeten, ställes till
Kongl. Maj:ts disposition en summa af 6000 R:dr årligen under 4 år, eller
tillsammans 24,000 R:dr; men Bonde-Ståndet har icke beviljat något anslag
för ifrågavarande behof.
Jemte det Utskottet hemställer, huruvida icke Borgare-Ståndet skulle
vilja med Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet instämma uti bifall
till Utskottets förslag, som då blefve fastsläldt, får Utskottet, för motsatt
fall, föreslå, alt votering anställes, enligt så lydande proposition:
Den, som bifaller Stats-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet godkända, tillstyrkan, att Rikets Ständer för rese- och undersökningskostnader
samt expenser vid den ifrågasatta nya Styrelsen för
allmänna arbeten, ställa till Kongl. Maj:ts disposition en summa af 6,666
R:dr 32 sk. B:co årligen intill nästa Riksdag, eller, för 4 år beräknadt,
26,666 R:dr 32 sk., voterar
J a 5
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut att, för reseoch
undersöknings-kostnader samt expenser i följd af allmänna arbeten,
ställas till Kongl. Maj:ts disposition en sumnyj af 6000 R:dr årligen under
4 år, eller tillsammans 24,000 R:dr.
10:o.
Till upprensning af Indals-elfven hade Utskottet, uti ^rde puncten ,
under rubriken Vatten-communicationer, tillstyrkt ett anslag af 4ooo R:dr
Sih. till R. Si, Prot. 1840 och 1841. 4 Sami, 1 Afd, 3 Band. 18 Häftet. 3
IO
Stats-UIslottets Memorial, JV--0
årligen i 4 Sr, eller tillsammans 16,000 R:dr, hvilket är vordet bifallet
af samtlige Riks-Stånden, likväl af Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet,
med vilkor, att ortens invånare till arbetet bidraga med dagsverken
eller annorledes till i;del af kostnaden, eller, enligt hvad i BondeStåndets
beslut serskildt ullrvckes, minst 5,333 R:dr 16 sk.
Så framt ieke Preste- och Borgare-Stånden skulle finna lämpligt
alt, jemväl för deras del, instämma uti nyssnämnde vilkor, föreslår Utskottet,
att votering matte anställas, enligt följande proposition:
Den, som anser, att vid det beviljade anslaget till upprensning af
Indals-elfven, utgörande 4000 R-dr årligen, eller för 4 år 16,000 R:dr,
bör fästas det vilkor, alt ortens invånare skola med dagsverken eller annorledes
lill arbetet bidraga med -j:del af kostnaden, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde vilkor att förfalla,
11 rolj
Lskottets afstyrkan uti inte puncten af anslag till upprensning af
Norrtelje å har blifvit gillad af Ridderskapet och Ådeln samt Bonde-Ståndet,
hvaremot Preste-Ståndet till detta arbete beviljat 6,000 R:dr för en
gång, under vilkor, att arbetet dermed varder fullbordadt, samt BorgareSlåndet
likaledes för samma ändamål bifallit elt anslag af 6,000 R:dr.
I anledning häraf, och då Borgare-Ståndet jemväl synes hafva afsedt, ait
arbetet borde, emot erhållande af nämnde Siats-bidrag, utföras, ehuru sådant
icke, på sätt uti Preste-Ståndet egt rum, blifvit uttryckligen fork lavad
t, hemsLäller Utskottet, huruvida icke Borgare-Ståndet skulle finna
lämpligt att i nyssnämnde hänseende med Preste-Ståndet instämma; och
har Utskottet i öfrigt, med förutsättande deraf, skolat löreslå följande
voterings-proposition:
Den, som, i likhet med hvad Stals-Ulskotlet yttrat, anser något
Stats-anslag för upprensning af Norrtelje å icke böra beviljas, voterar
Ja ;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Stats-Utslottets Memorial, N-o 4go.
Vinner Nej, bifalles, för närande ändamål, elt anslag för en gång
af 6,000 R:dr Banco, under vilkor, att arbetet dermed varder fullbordadt.
12.0.
Vid pröfning af livad Utskottet uti i5:de puncten, under rubriken
Vallen-communicalioner, föreslagit, i afseende å Strömsholms canal, är af
Ridderskapet och Adelil samt Preste-Ståndet besluladt, alt 600,000 R:dr
må i Riksgälds-Contoiret afsältas, för alt under i5 års tid med upplöpande
räntor användas till 5o,ooo R:dr årlig utbetalning för ombyggnad
af Strömsholms canal- och slussverk, hvarjemte de af Utskottet föreslagne
grunder för medlens förräntande, äfvensom de uppgifne vilkoren för erhållande
af desamma, hvarom å pag. 25-27 omförmäles, under 1:0 — 8:0,
godkändes med följande tillägg: 9:0 att en af Fullmägtige i Rikets Ständers Riksgälds-Contoir
utsedd person kommer att såsom ledamot deltaga i Bolagets Direction,
från och med dagen för utbetalandet af det allmänna arslaget, och intilldess
alt canal- och slussverket blifvit färdigtbygdt, samt att ett på enahanda
sätt utsedt Ombud deltager i den årliga revisionen af canal verkets räkenskaper ;
börande berättelse om arbetets fortgång m. m. hvarje år af Directionen
til! Kongl. Maj:t i underdånighet ingifvas och derefter med officiella Tidningen
allmänheten meddelas. Borgare-Ståndet har för ifrågavarande arbete
anslagit en summa af 5o,ooo R:dr årligen under åren 1841—j845 ,
eller tillsammans 25o,ooo R:dr, under förklarande, att ombyggnaden skall
ske efter den af Herr Öfveiste-Lieutenanlen och Riddaren Edström uppgjorde
plan, hvarjemte Ståndet, i afseende å de af Utskottet under serskilde
moment föreslagna vilkor, meddelat följande beslut: 1 mom. an
tagesafdenna
lydelse: ”att närvarande eller blifvande Bolag tillförbinder sig
att, under hvartderaafde ifrågavarande fem åren, tillskjuta och å arbetet, samtidigt
med det årliga Statsanslaget, använda ett belopp, motsvarande hälften af
samma anslag;” 2:0 mom. lika med Utskottets förslag, med uteslutande af ordet
”sålunda”; 3:dje momentet antages nytt af följande lydelse: ’’att canal-arbetet,
sä mycket ske kan, fortskyndas, med iagttagande, att gamla canalverket
under tiden så vidmagthålles, att farten derå kan verkställas på det
sätt, Herr Öiversle-Lieu tena ulen Edström föreslagit; fAe momentet: lika
lydelse, som det af Utskottet föreslagne 3:dje moment, endast med den
förändring, att orden vid början: "efter arbetets fullbordan” utbytas emot
12
Stats-XJ Iskottets Memorial, N:o 4go.
dessa ”efter canal- och slussverks-arbetets fullbordan*; 5:te mom. lika
lydande med det af Utskottet föreslagna /['.de moment, endast med utbyte
af orden: ”högst i5j,ooo R:dr om året” emot ”högst åtta procent om
året”; 6:ie momentet erhåller följande lydelse: ”att gamla canal-och slussverket,
med alla dess t>l l horig heter i fast och lös egendom, tjenar såsom
”säkerhet för uppfyllandet af Bolagets förbindelser; hvarjemte, i händelse
’’ett nytt Bolag skulle bildas, detta tillföl binder sig att i allmänt förvar deponera
”de nuvarande i,o85 actier, eller för de actier, som kunna brista, ett con”tant
belopp, motsvarande den lösningssumma, som för hvarje actie kom”rner
att bestämmas, under förbehåll, att, .sedan canalen är färdigbygd,
”dessa actier till Bolaget återställas eller förstöras;” ^.'de och 8:de mom.
godkännes af enahanda lydelse med de af Utskottet föreslagne 6:te och
■jtde momenten; egde mom. antages så lydande: ”att Rikets Ständer i underdånighet
öfverlemna till Kongl. Maj:t att med Bolagets Direction i
”Nåder låta afsluta ordentligt contract, innefattande öfverenskomna vilkor,
”rättigheter och skyldigheter, hvarvid Kongl. Maj:t torde finna för godt
”att stadga, det Bolaget alltid företrädesvis må till canal- och slussverks”arbetet
betjena sig af sysslolöse eller arbetssökande personer, och icke,
”utom i de fall, då sådant kunde vara oundgängligen nödvändigt, få begagna
sig af så kallade arbets-commenderingar. Detta contract bör dock
O 'J o
Vara upprättadt inom Ett år, efter det Rikets Ständers, rörande denna frå”ga,
fattade beslut blifvit hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldt/8
Bonde-Ståndet åter har afslagit allt anslag för nu ifrågavarande
arbete.
Serskildt har Ridderskapet och Adeln* inbjudit Borgare- och BondeStånden
att uti förstnämnde Stånds beslut instämma; men hvilken inbjudning
af Borgare-Ståndet icke blifvit antagen, och af Bonde-Ståndet ännu
icke afgjord. För skiljaktigheternes afgörande torde; om Bonde-Ståndet icke
antager inbjudningen, votering få ega rum, enligt följande proposition:
Dan, som bifaller, att 600,000 R:dr må i Riksgälds-Contoiret afsättas,
för att under i5 års tid, med upplöpande räntor, användas till 5o,ooo
R.*drs årlig utbetalning för ombyggnad af Strömsholms canal- och slussverk,
med iagttagande af de utaf Stats-Utsköttet i Utlåtandet N:o 435 föreslagne
grunder för medlens förräntande, äfvensom de uppgifne vilkor för erhållandet
af desamma, hvarom i berörde Utlåtande pag. 25—27 omför
-
Stats-Utskotlets Memorial, IV:o 4 9 o.
1 3
rnales under 1:0 8:0, med det af Ridderskapet och Adeln samt Preste
Ståndet
beslutade tillägg (hvars här ofvan omförmälde lydelse intages)
voterar ö
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, anvisas för ifrågavarande arbete en summa af 5o,ooo
R:dr årligen under åren r 84 r —1845, eller tillsammans aåo.ooo R:dr, med
förklarande, att ombyggnaden skall ske efter den af Herr Öfverste-Lieutenanten
och Riddaren Edström uppgjorde plan, samt under de vilkor i öfrigt,
sum innefattas uti Borgare-Ståndets beslut. (Intages, på sätt här ofvan
omförmäles).
13so.
Uti 16 puncten under rubriken Vatten-communicationer hade Utskottet,
ftir fu 11 bord an1 i et af Grada canal, tillstyrkt, att en summa af
5o,ooo R:dr måtte beviljas, under vilkor, alt ett Bolag hildas, som förbinder
sig alt tillskjuta det för arbetets verkställande härutöfver erforderliga
belopp. Detta är bifallet af Ridderskapet oell Adeln samt Preste-och
Borgare-Stånden, likväl med tillägg af sistnämnde Stånd, att i den underdåniga
Skrifvelsen härom skulle uttryckas den önskan, att arbets-commenderingar
ej må till detta arbete användas, samt att Ståndet antog stadganden
lika med l\:de och momenten af de utaf Utskottet i Utlåtandet
N:o 435, Litt. C., i5 puncten, föreslagne vilkor för anslag till Strömsholms
canal- och slussverk, endast med den förändring, alt i 4 momentet utbytas
orden: ''högst i5,000 R:dr om äret" emot dessa: högst 8 procent
om äret å det af Bolaget tillskjutne capital. Varande deremot ifrågavarande
anslag af Bonde-Ståndet afslaget.
Hvad angår den af Borgare-Ståndet beslutade önskan, i frågan om
arbets-comroenderingär; så anser Utskottet densamma icke kunna blifva föremål
för votering, utan vara förfallen. Beträffande åter de, i afseende å
anslaget, af nyssnämnde Stånd beslutade serskilda stadganden; så hemställer
Utskottet, huruvida icke Borgare-Ståndet skulle behaga dem frånträda,
samt, lika med Ridderskapet och Adeln och Preste-Ståndet, inskränka sig
till godkännande af Utskottets förslag; men, om denna inbjudning icke an
-
Sl ats-Ul s ku Litt s Memorial, D/:o 4go.
tages, och skiljaktigheten således måste genom votering uti Förstärkt Statsutskott
afgöras, föreslår Utskottet följande proposition:
Den, som anser, att, i afseende å det af Stats-Utskotlet uti Utlåtandet
N:o 435, Lill. C., uti 16:de punclen, under litel: Vatten-commnnicationer,
tillstyrkte, och af Rikets Ständer bifallne anslag af 5o,ooo R:<Jr till
Gråda canal, andra stadganden icke böra meddelas, än af Utskottet blifvit
föreslagne, voterar
J a ;
den, det ej viii, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare Ståndets beslut, all derutöfver
föreskrifvas: att, efter byggnadstidens förlopp, samt från och med det år,
då canalen är fullt färdig och farbar, skola acli< -egarne, sedan kostnaderne
för canalens och slussverkets samt canal-fartens ändamålsenliga vidmagthållande,
aflöningar och arfvoden, bevillning, jemte allt hvad lill årlig
kostnad för canal-verket kan hänföras (samt således äfven afsättning för
reparations-fondenj) bl i f v i t afdragne och godtgjorde, såsom ränta och utdelning
på deras adier af canal-inkomsten, så vidt den dertill lemnar
tillgång, åtnjuta ett belopp af högst S procent om året å det af Bolaget
tillskjutna capital; samt all Kongl. Maj:t förbehålles att, efter Bolagets hörande,
i Nåder fastställa taxa å afgifterne för (arlen å den nya canalen,
hvilken taxa livart tredje år bör ånyo underställas Kongl. Maj:ts
pröfning.
14:o.
Sedan Utskottet uti aoale punclen af ifrågavarande Litt. och rubriken
Vatten-communicationer afslyrkt väckte motioner, dels om medels anvisande
till ytterligare undersökningar, i afseende å den, under benämning af
Svea canal, föreslagna canal-ledning emellan Hjelmaren och Wenern, dels
om anslag för samma canals utförande, så har detta yttrande blifvit bifallet
af Bonde-Ståndet, äfvensom de öfrige Riks-Stånden icke beviljat anslag
till sjelfva canal arbetet; men deremot har, i fråga om undersökningar, blifvit
beslutadt af: Riilclershapet och Adeln, att 20,000 R:dr ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, för att användas tili undersökningar, rörande jordersättningar
för canal-ledningen emellan Hjelmaren och Wenern samt nödiga utgrenin
-
Stat s-Ulsl otte Is Memorial, JV:o 4 g o.
gar lil! Bergslagerne, hvarjemte Rikets Stander höra hos Kongl. Majit anhålla,
det Kongl. Majit täcktes i Nåd er anbefalla en undersökning, i afseende
[iå lämpligaste beräkningen af den nu föreslagna canahns dimensioner,
de vilkor, hvarunder aibetets verkställande antingen må kunna af Staten öfvertagas
eller uppdragas åt något Bolag, och öfi iga omständigheter, hvilka
på bestämmandet af Statens bidrag kunna mveika samt derefter JNå^ig Proposition
i ämnet till Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta; PresteStåndet
> att 20,000 Ridr ställas till Kongl. Majlis disposition, för att användas
till ytterligare undersökningar och upprättande af kostnadsförslag
för den uppgifna canal-ledningen emellan Hjelmaren och Wenern; samt
af Borgare-Stånclet, att ett Slats-anslag af 6,666 R:dr 32 sk. beviljades
lill fullbordande af undersökningar, angående Svea canal och spridande af
underrättelse derom. För öfrigt har Ridderskapet och Adeln inbjudit
Preste- och Borgare-Stånden att i förstnämnde Riks-Slånds beslut instämma,
hvilken inbjudning blifvit anlagen af Preste-Ståndet, men afslagen af
Borgare-Ståndet.
Föi' afgörande af den skiljaktighet, som sålunda befinnes emelian de
3:ne Riks-Slånd, hvilka beviljat anslag för undersökning, bör votering anställas,
för hvilket ändamål föreslås följande proposition:
Den, som bifaller Borgare-Ståndets beslut, alt ett Slats-anslag af
6,666 Ridr 82 sk. beviljas till fullbordande af undersökningen, angående
canal-ledningea emellan Fljelmaren och Wenern och spridande af kännedomen
derom, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, godkännes Ridderskapels och Adelns af Preste-Ståndet
biträdda beslut, att 20,000 Ridr ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för
att användas till undersökningar, rörande jordersättningar för canal-ledningen
emellan Hjelmaren och Wenern, jemte nödiga utgreningar till Bergslagerna,
samt alt Rikets Ständer derjemte böra hos Kongl. Majit anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla en undersökning, i afseende på
lämpligaste beräkningen af den nu föreslagna canalens dimensioner, de vilkor,
hvarunder arbetets verkställande antingen må kunna af Staten öfverlagas
eller uppdragas åt något Bolag, och öfriga omständigheter, hvilka på
i6
Stats- Utskottets Memorial, IV: o 490.
bestämmandet af Statens bidrag kunna inverka, samt derefter Nådig Proposition
i ämnet lill Rikets näst sammanträdande Ständer aflåta.
15:o.
Utskottets uti nita pnneten gjorda hemställan om anslag till sluss»
anläggning vid Forsshaga och Deijeforss har blifvit afslagen af Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet. Deremot är vordet beslutadt: af
Preste-Ständetj att, i stället för den för ändamålet otillräckliga summan
af 75,000 R:dr, hvilken Stats-Utskottet anvisat för sluss-anläggningarne
vid Forsshaga och Deijeforss, beviljas ett anslag af 60,000 R:dr, oberäknadt
4,000 R:dr till jordersätlningar, hvilket kommer att tillfalla det af
nyssnämnde företag, som först kan komma till stånd och af Kongl. Maj:t
pröfvas nyttigast och nödvändigast, dock att detta anslag icke må utgå
till högre belopp än 60,000 R:dr för Deijeforss och 5o,ooo R:dr för Forsshaga,
jordersättningssumman deri icke inberäknad; i följd hvaraf 10,000
R:dr böra Statsverket reserveras för den händelse, att sluss anläggningen
vid Forsshaga kommer i åtnjutande af anslaget; af Borgare-Ståndet: a) att
för sluss-anläggningarne vid Forsshaga och Deijeforss beviljas 75,000 R:dr,
att, sedan visshet erhållits, att associationerne för dessa företag, emot
nämnde bidrags erhållande, utfästa sig att arbetet fullborda, af Kongl.
Maj:t emellan de begge företagen fördelas, i mon af den för hvartdera belöpande
kostnad; b) att Rikets Ständer må, å deras sida, förklara, att något
vidare bidrag af Staten lill förutnämnde företag, än det nu beviljade,
icke eger rum; c} att i den underdåniga Skrifvelsen härom borde uttryckas
den önskan, att arhets-com mender ingar ej må till arbetet begagnas,
men val att tillfälle må beredas för permitterade soldater att vid ifrågavarande
arbete söka förtjenst; och dj) att, såsom tillägg vid beslutet om
anslag till sluss-anläggningar vid Forsshaga och Deijeforss, antagas stadganden,
lika med 4 ocb 7 momenten af de utaf Stats-Utskottet föreslagne
vilkor för anslag till Strömsholms canal- och slussverk, endast med den
förändring, att uti 4 momentet utbytas orden: ”högst i5,ooo R:dr om
året” emot: ”högst 8 procent om året å det af Bolaget tillskjutna
capital.”
Då 2:ne Stånd ansett anslag för understödjande af ifrågavarande arbeten
böra beviljas, följer deraf, att frågan härom bör genom votering
afgöras;
Stats-Utshottets Memorial, N:o 4go.
*7
afgöras; men då dessa Stånd äro skiljaktige, såväl i fråga om beloppet,
som ändamålet med dess anvisande, anser Utskottet contra-propositionen
först böra bestämmas genom serskild votering af följande ljdelse:
Den, som vill, att till contra-proposition, i fråga om anslag för slussanläggningarne
vid Forsshaga och Deijeforss, antages Preste-Ståndets beslut,
att härtill beviljas ett anslag af 60,000 R:dr, oberäknadt 4>°°o R:dr till
jord-ersättningar, hvilket kommer att utgå till det af nyssnämnde företag,
sorn först kan komma till stånd och af Kongl. Maj:t pröfvas nyttigast och
nödvändigast, dock att detta anslag icke må utgå till högre belopp än
60,000 R:dr för Deijeforss och 5o,ooo R:dr för Forsshaga, jordersättningssumman
deri icke inberäknad, i följd hvaraf 10,000 R:dr Statsverket reserveras
för den händelse, att sluss-anläggningen vid Forsshaga kommer i
åtnjutande af anslaget; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition, att intet anslag för nyssnämnde
anläggningar beviljas. -
Sedan voteras i hufvudsaken sålunda:
Den, som godkänner Borgare-Ståndets beslut (intages, enligt lydelsen
här ofvan) voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej,
(i:a alternativet) antages Preste-Ståndets beslut (se ofvan).
(2:a alternativet) kommer intet anslag för nyssnämnde anläggningar
att beviljas.
16:o.
Sedan Utskottet, uti förut omförmälde Utlåtande, 25 puncten, under
rubriken Vatten-communicationer, afstyrkt bifall till väckt framställning
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Af cl. 3 Band. 18 Häftet. 3
i8
Stats-U[slottets Memorial, IV: o 4g o.
derom, att 79,899 R:dr 3 sk. 8 rst., som af de för Götheborgs hamnbyggnad
afsedde Reviers- och Tolagsmedel blifvit disponerade till dragvägars
anläggning vid Götha Elf m. m., måtte nämnde stad ersättas; så har
detta yttrande blifvit godkändt af Borgare- och Bonde-Stånden; hvaremot
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet bifallit berörde kostnadsbelopps
ersättande af Stats-medel, med vilkor, att det användes till hamnbyggnaden.
För afgörande af denna skiljaktighet föreslås följande votering:
Den, som, i likhet med Stats-Utskottets yttrande, anser någon ersättning
af Statsmedel icke böra meddelas för de 79,899 R:dr 3 sk. 8 rst.,
som af de för Götheborgs hamnbyggnad afsedde Reviers- och Tolagsmedel
blifvit använde till dragvägars anläggning vid Götha Elf m. m., voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, komma berörde 79,899 R:dr 3 sk. 8 rst. att Götheborgs
Hamn-Cassa af Statsmedel ersättas, med vilkor, alt de användas till hamnbyggnaden.
17:o.
Utskottets tillstyrkan uti a8:de puncten af ett anslag till hamnbyggnad
i Wadstena, stort 3o,ooo R:dr, har blifvit bifallen af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, men afslagen af Borgare- och Bonde-Stånden.
I följd häraf torde följande votering få företagas:
Den, som bifaller Stats-Utskottets tillstyrkan, att till hamnbyggnaden
i Wadstena må beviljas en summa af 3o,ooo R:dr; att till arbetet må få
användas sten från vallarne till Wadstena Slott * samt att Slottsgården må
få begagnas till lastageplats; tornen upplåtas till spanmålsmagazin, mot
viss årlig hyra, hvars bestämmande till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
öfverlemnas, och Kronans mark omkring Slottet användas till upplag af
varor; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, vai’der anslag för berörde ändamål icke beyiljadt.
Ståts-Utskottets Memorial} ]S[:o 490.'
18:o.
J9
Viel pröfning af Utskottets yttrande uti 33:dje puncten, under rubriken
Vatten-communicationer, hvaruti Utskottet tillstyrkt, att, till hamnanläggning
vid Höganäs, 191,000 R:dr och för en vågbrytare vid Svinebodan
76,000 R:dr måtte anvisas, under vilkor, att erforderligt eldfast tegel
till hamnbyggnaden vid Höganäs bör af dervarande Stenkolsverks Bolag
kostnadsfritt lemnäs, har Ridderskapet och Adeln beslutat, att för dessa
arbeten till Kongl. Maj:l öfverlämnäs ett anslag af 76,000 R:dr, att användas
för det af dessa företag, Kongl. Maj:t pröfvar angelägnast; PresteStåndet
afslagit det för Höganäs tillstyrkte anslag, men bifallit, hvad för
Svinebodan blifvit yrkadt; samt Borgare- och Bonde-Stånden afslagit allt
anslag för ifrågavarande arbeten. Och har för öfrigt Ridderskapet och Adeln
inbjudit Preste-Ståndet att uti förstnämnde beslut sig förena, hvilken inbjudning
likväl icke blifvit antagen. Då 3 Stånd således äro ense derom,
att något anslag till hamn vid Höganäs icke skalf meddelas, följer deraf,
att verkan af Ridderskapets och Adelns beslut, i hvad det afser rättighet
för Kongl. Maj:t att disponera de af samma Riks-Stånd beviljade 76,000
R:dr till berörde hamnarbete, förfallit. Hvad åter angår anslag till Svinebodan,
så enär sådant blifvit beviijadt af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, men afslaget af de andra Stånden, lärer, för frågans afgörande,
följande votering få anställas:
Den, som bifaller Stats-Utskottetg tillstyrkan, att till anläggning af
en vågbrytare vid Svinebodan, anvisas ett anslag af 76,000 R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer något anslag för berörde arbete icke att beviljas.
lö:o.
Uti 3p:de puncten, under rubriken Vatten-communicationer, hade
Utskottet vidblifvit sin hemställan, att, till upprensping af Rottne-ån och
Ronneby köpings redd, måtte beviljas 10,000 R:dr såsom lån till Ronneby
köping. Detta är bifallet af Preste- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet beviljat nämnde summa på det
20
Slals-Utsloltets Memorial, N'.o 4()o.
salt, all 5,oooR:dr ulga såsom Stats-anslag och 5,ooo R:dr såsom lån, hvars
återbetalning ifrån 1 yftningsdagen beräknas sålunda, att 5 procenL å det
primitiva beloppet årligen erläggas, hvaraf 3 procent utgöra ränta, och ateistoden
afgår på capilalet. "Vid sådant förhållande måste skiljaktigheten
algöras genom votering i Förstärkt Siats-Utskott, lör hvilket ändamål föreslås
följande proposition:
Den, som, med bifall till Ståts-Utskottets hemställan, anser, alt det
till upprensning af Roltne-ån och Ronneby köpings redd beviljade bidrag
af 10,000 R:dr skall utgå såsom lån lill Ronneby köping; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, komma 5ooo R:dr alt utgå såsom stats-anslag och 5ooo
R:dr såsom lån, hvars återbetalning ifrån lyftningsdagen beräknas sålunda,
att 5 procent å det primitiva beloppet årligen erläggas, hvaraf 3 procent
utgöra ränta, och återstoden afgår på capitalet.
2©:o.
Vid pröfning af hvad Utskottet, under rubriken Utdikningar och Aftappningar,
i:a puncten, tillstyrkt, har blifvit beslutadt: af Riclderskapet
och Adeln: att för Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands,
Gefleborgs} Stora Kopparbergs samt Norra delarne af Wermlands
Län, eller öfre och nedre Elfdahls, öfre och nedre Fryckdahls, samt Jösse
Härader, borde, i stället för de af Utskottet till förstnämnde Sex Län afsedde
100,000 R:dr, en summa af 120,000 R:dr ställas till Kongl. Maj:ts disposition
för de uti nämnde punct, Litt. A, omförmälde ändamål, och unde
der stadgade vilkor; äfvensom att lil! vatten-aftappningnr eller andre
förberedande åtgärder för större odlings-förelag inom den återstående delen
af Wermland, samt Rikets öfrige, här förut icke uppräknade, Län,
ställes Lill Kongl. Majlis disposition en summa af 100,000 R:dr, ali utgå
på lika vilkor, som uti nyssnämnde morn., litt. a , äro bestämde; af
Preste-Ståndet: alt för Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs Län, 100,000 R:dr; för norra
delen af Wermlands Län, eller de i Ridderskapets och Adelns beslut här
förut uppräknade härader, 20,000 R:dr; samt för återstående delen af
Stals-Ulsbottets Memorial, JV/o 49ö.
Wermlands och öfrige Rikets Län, 100,000 R:dr ställas till Kongl. M»j:ls
disposition, att användas för de ändamål och under de vilkor, sorn i
nyss omförmälde. moment, litt. a., uti Utskottets Utlåtande upptagas; af
Borgare-Ståndet, att Utskottets förslag uti n.om. litt. a. och b. gillades',
endast med tillägg uti det förstnämnde af orden; 'Wermlands Finnbygd' näst
efter orden: ”Stora Kopparbergs Lein-," samt af Bonde-Ståndet, att serskilda
anslag icke, på sätt Utskottet tillstyrkt, borde för Rikets -olika Län
anvisas, utan till vatten-aftappningar eller andra förberedande åtgärder för
odlingsföretag inora alla Rikets Län, ställas till Kon d. Maj:ls disposition en
summa af 4oo,ooo R:dr, att såsom lån utgå, mot vilkor: alt återbetalning
skall ske inom to år; att lånet blifver räntefritt de tre första åren, och
selan löper med tre procents årlig ränta ; att capilal-afhetalning vidtager först
efter 4 är och utgår sedermera med |:del om året, då räntan med hvarje
capital-afbetalning försvinner; och att dessutom, der serskilda omständigheter
sådant kunna föranleda, Kongl. Majd må ega att, vid lånets meddelande,
anvisa högst |:del deraf såsom anslag, utan ränta eller återbetalningsskyidighet;
uti hvilket beslut Bonde-Ståndet inbjudit de öfrige Stånden
att sig förena, men hvilken inbjudning icke blifvit anlagen.
Då trenne af Riks-Slånden äro ense derom, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Utskottets förslag, serskilde anslag böra anvisas för
olika Län, samt för öfrigt, enligt dessa tre Stånds beslut, anslaget för de
nordligare Länen icke kan öfverstiga 120,000 R:dr, och för de öfrige Länen
är bestämdt till de af Utskottet föreslagne 100,000 R:dr, anser Utskottet
Bonde-Ståndets beslut hafva förfallit.
I afseende å samman jemkning af de öfrige 3:ne Siåndens förut omförmälde
beslut, i de delar, desamma äro skiljuktige, fön kommer först:
Enligt morn., litt. a), i Utskottets Utlåtande, frågan om anslaget till
de nordligare Länen. Härvid anser Utskottet sig böra hemställa, om icke
Borgare Stånd, t, sorn ansett, att till de i detta moment uppräknade Län
borrie läggas Wermlands Finnbygd, skulle finna skäligt medgifva den förklaring
af detta beslut, att det alser nämnde Läns norra delar, eller de
af Ridderskapel och Adeln samt Pi este-Ståndet uppräknade öfre och nedre
Elfdahls, öfre och nedre Fryckdahls samt Jösse härader af nämnde Län,
äfvensom att Preste-Ståndet, som, jemte anvisande af det utaf Utskottet
tillstyrkte anslag af 100,000 R:dr för de i förevarande moment uppräknade
Län, bestämt 20,000 R:dr för nyssnämnde härader, ville medgifva, att,
22
Slals- Ut slottets Memorial, N'.o 490.’
på såll Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet beslutat, anslaget för
berörde Län och de uppräknade häraderne må blifva gemensamt, då det,
enligt Preste-Siåndets beslut, skulle för dem sammanlagdt utgöra lika med
hvad Ridderskapet och Adeln stadgat, eller 120,000 R:dr. Som Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden äro ense derom, att anslagen för
ifrågavarande delar af Riket böra användas, på sätt och under de vilkor,
Utskottet i morn., litt. a., föreslagit, biefve det, om nyssnämnde framställningar
antagas, endast summans belopp, som, i händelse icke BorgareStåndet,
med afseende derå, att vissa delar af Wermlands Län blifvit till
denna afdelning hänförde, skulle finna lämpligt instämma med de 2:ne
andra omförmälde Stånden, erfordrade votering, för hvilket ändamål Utskottet
föreslår följande proposition:
Den, sorn vill, att det anslag, som skall ställas till Kongl. Mapts
disposition, för att inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs, Stora Kopparbergs samt Norra delarne af Wermlands
Län eller öfre och nedre Elfdahls, öfre och nedre Fryckdahls samt
Jösse härader, användas till vatten-aftappningar eller dammbyggnader för
motverkande af frost och till beredande af sådane större odlings-företag,
som öfverstiga menigheternes förmåga, bestämmes till 100,000 R:dr,
voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej,
Vinner Nej, bestämmes detta anslag till 120,000 R:dr.
Vid morn., litt. b., förekommer, att anslags-beloppet är af 3 Stånd
faststäldt, enligt Utskottets förslag, och att skiljaktighet endast eger rum, i
afseende på vilkoren för anslagets disposition. I anledning häraf föreslår
Utskottet följande votering:
Den, som godkänner Stats-Utskottets hemställan, att anslaget lill vatten-aftappningar
eller andra förberedande åtgärder för större odlingsföretag
inom de delar af Riket, som icke uti ett föregående stadgande serskildt
omförmälas, må, såsom lån, emot ränta och återbetalning i serskildt
bestämd ordning, utgå till de enskilde, menigheler eller corporationer,
som förbinda sig alt sjelfve bestrida hälften af den på företaget belöpande
kostnad, under förbehåll, att, der serskilda omständigheter kunna påkalla
Stats-Ut skottets Memorial, JY:o 4 g o.
en annan ordning för Statsbidragets utgående, Kongl. Maj:t må ega att anvisa
en mindre del af desse medel, äfven såsom anslag, utan återbetalnings-skyldighet,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer ifrågavarande anslag att anvisas, för att till de
i Ja-propositionen omförmälde ändamål utgå såsom lån, under enahanda
vilkor, som äro bestämde, i afseende å det till lika behof tor de nordligare
Länen beviljade anslag, eller att lill Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning öfverlemnas
att för hvarje serskildt föremål, i mon af den nytta, som deraf
kan påräknas, bestämma, om Stadsbidraget skall utgå såsom anslag eller
lån och, i denna senare händelse, huru med återbetalningen skall förhållas,
samt om ränta bör erläggas eller ej.
21:o.
Uti 5:te puncten under hufvud-rubriken Utdikningar och Valten-aftappningar,
hade Utskottet tillstyrkt, att för Emm-åns upprensning måtte
beviljas ett lån af 45>ooo R:dr. Ridderskapet och Adeln har bifallit detta,
likväl med den förklaring, att till Kongl. MajU öfverlemnas att bestämma,
huruvida ofvannämnde summa bör i sin helhet eller till större eller mindre
del utgå såsom lån eller såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet;
och hafva de öfriga Riks-Stånden blifvit inbjudna att i delta beslut sig
förena. Preste-Ståndet har beviljat hela det ifrågavarande beloppet såsom
anslag-, med vilkor, att slrandegare ansvara för företagets fullbordande.
Borgare-Ståndet har beviljat den föreslagna summan på det sätt, att 35,000
R:dr skulle utgå såsom lån och 10,000 R:dr såsom Stats-anslag. Bonde-Ståndet,
åter har bifallit hela summan såsom lån, under enahanda vilkor, som
Ståndet, på sätt i föregående punct upplyses, stadgat, i afseende å det allmänna
anslaget för utdikningar i och för odlings-förelag. Varande Ridderskapets
och Adelns här förut omnämnde inbjudning af Preste- och
Borgai e-Stånden afslagen, men af Bonde-Ståndet ännu ej afgjord. Vid betragtande
af de skiljaktigheter, som sålunda för närvarande ega rum emellan
samtlige Piiks-Ståndens beslut, anser Utskottet, att, enär ett Stånd förklarat,
det hela beloppet skall utgå såsom lån, likväl med rättighet för
24
Stais Utskottets Memorial, N:o 4yO.
Kongl. Maj l att disponera högst Jalel såsom anslag, ett annat under egenskap
af lån anvisat större delen deraf och eLt tredje funnit det böra till
Kongl. Majit öfverlämnäs att bestämma, huruvida anslaget i sin helhet eller
til! större eller ininire del skall utgå såsom lån eller anslag, samt PresleStåndel
är ensamt om den åsigten, att hela beloppet hör utgöra anslag,
har sistnämnde Stånds beslut förfallit, hvaremot, så framt Bonde-Ståndet
icke antager inbjudningen, utan vidblifver sitt beslut, genom votering bör
afgöras, hvilketdera Ståndets beslut bör blifva gällande. Då Riks-Stånden
jemväl äro af skiljaktig mening, i afseende å låne-vilkoren, lärer hågan härom
böra blifva föremål för serskild votering.
Vid votering i hufvudsaken eller huru det beviljade anslaget bör utgå,
anser Utskottet, att Bonde-Ståndets beslut, såsom i denna del närmast
instämmande med Utskottets förslag, bör utgöra Ja-propositionen och genom
föregående votering bestämmas, antingen Ri dderskapels och Adelns
eller Borgare-Ståndets beslut skall blifva contra-proposition.
I senare afseendet föreslås derföre följande votering:
Den, som vill, alt till contra-proposition, vid blifvande votering, i
fråga om understöd för Emm-åus upprensning, antages Borgare-Ståndets
beslut, att 35,ooo R:dr anvisas såsom lån och 10,000 R:dr såsom anslag,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition Ridderskapets och Adelns
beslut, att 4-5,000 R:dr anvisas och att till Kongl. Maj:t öfverlemnas att
bestämma, huruvida denna summa hör i sin helhet eller till större eller
mindre del utgå såsom lån eller såsom anslag utan återbetalningsskyldighet.
Derefter voteras i hufvudsaken på följande sätt:
Den, som bifaller, att, för Emm-åns upprensning, beviljas ett lån
af 45,ooo R:dr, hvaraf Kongl. Maj:t, der serskilda omständigheter sådant
kunna föranleda, må ega att anvisa högst ^‘del såsom anslag, voterar
Ja ;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vin
-
Stats-Utslottets Memorial, I\:o 4qq~.
Vinner Nej,
(ira alternativet) antages Borgare-Ståndets beslut (se ofvan).
(21a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut (se ofvan).
Skulle Bonde-Ståndet antaga Ridderskapets och Adelns inbjudning,
förfaller votering om contra-proposition, och torde deremot votering i hufvudsaken
få anställas på det sätt, att Borgare-Ståndets beslut b lifver Japroposition
samt Ridderskapets och Adelns Nej-proposition.
I sistnämnde händelse erfordras icke votering för låne-vilkorens bestämmande;
men om Bonde-Ståndet vidblifver sitt beslut, bör åter, för
detta ändamål, följande votering verkställas:
Den, sorn vill, att det lån, som till Emm-åns upprensning meddelas,
på sätt Stats-Utskottet föreslagit, utgår emot de vilkor, som i allmänhet
blifva gällande för de vid Extra Stats-regleringen till vissa odlingsföretac,'
anvisade låne-bidrag, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer länet att utgå emot följande vilkor: att återbetalning
skall ske inom 10 år; att lånet blifver räntefrilt de 3 första
åren och sedan löper med 3 procents årlig ränta; samt att Capital-afbetalning
vidtager först efter 4 är och utgår sedermera med |:del om året,
då räntan med hvarje Capital-afbetalning försvinner.
22:o.
Utskottet hade uti nyssnämnde 5:te punct likaledes tillstyrkt, altför
befremjande af Stångåns upprensning, ett lån af i5,4oo R:dr måtte
beviljas.
Detta är bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, likväl afsistnämn
de Stånd med enahanda vilkor, som, i afseende å lånet för Émm-åns upprensning,
blifvit stadgade.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva beviljat 10,266
R:dr 3a sk. på enahanda sätt, som livartdera Ståndet beslutat, i afseende
Bih. till R. Su Prat. 1810 pett 1341, i Sami, l J/d, 8 Band. 18 Häftet, i
Stats-Utshottnts Memorial, N:o 4go.
å hvad till Emm-åns upprensning beviljats; och har Ridderskapet och Adeln
inbjudit de öfrige Stånden att uti dess beslut instämma, hvilken inbjudning
likväl icke blifvit antagen af Preste- och Borgare-Stånden samt af
Bonde-Ståndet är oafgjord.
I likhet med hvad, i fråga om bidraget till sistnämnde arbete, är vordet
yttradt, anser Utskottet, att, då Preste-Ståndet är ensamt om den åsigten,
att hela beloppet bör lemnäs såsom anslag, verkan af nämnde Stånds beslut
förfallit. För att åter kunna skilja stridigheterne emellan de öfrige Ståndens
beslut, lärer för den händelse, att inbjudningen icke af Bonde-Stånclet
antages, blifva nödigt att, likasom i fråga om Emm-ån, serskildt afgöra
beloppet och dispositions-vilkoren och serskildt bestämma betalnings-sättet.
I förra hänseendet blifver Borgare-Ståndets beslut ja-proposition och , för
bestämmande af contra-proposition, torde följande votering få företagas:
Den, som vill, att till contra-proposition, i fråga om bidrag till Stångåns
upprensning, antages Bonde-Ståndets beslut, att för berörde arbete beviljas
ett lån af i5,4oo R:dr, hvaraf Kongl. Maj:t, der serskilde omständigheter
sådant kunna föranleda, må ega att anvisa högst |:del såsom anslag,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Yinner Nej, antages till contra-proposition Ridderskapets och Adelns
beslut, aLt för ifrågavarande arbete anvisas 10,266 R:dr 32 sk., med öfverlemnande
åt Kongl. Maj:t att bestämma, huruvida nämnde summa bör
i sin helhet eller till större eller mindre del utgå såsom län eller såsom
anslag utan återbetalnings-skyldighet.
Derefter voteras i hufvudsaken sålunda:
Den, som gillar Stats-Utskottets af Borgare-Ståndet bifallna hemställan,
att till upprensning af Slångan beviljas ett lån af 15,4°o R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej,
(i:a alternativet) godkännes Bonde-Ståndets beslut (se ofvan).
(21a alternativet) godkännes Ridderskapets och Adelns beslut (se ofvan)..
Stats-Utshottets Memorial, N’.o 4 90.
27
Skulle åter Bonde-Ståndet antaga förut omförmälde inbjudning, förfaller
votering om contra-proposition, som då kommer att utgöras af Ridderskapets
och Adelns beslut.
I sådant fall erfordras ej votering om låne-vilkoren; men vidblifver
Bonde-Ståndet sitt beslut, lärer sådan få anställas, enligt följande proposition:
Den, som vill, att det lån, som till Stångåns upprensning meddelas,
på sätt Stats-Utskottet föreslagit, utgår emot de vilkor, som i allmänhet
blifva gällande för de vid Extra Stats-regleringen till vissa odlings-företag
anvisade låne-bidrag, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer lånet att utgå emot följande vilkor: att återbetalning
skall ske inom 10 år; alt lånet blifver räntefritt de 3 första
åren och sedan löper med 3 procents årlig ränta; samt att capital-afbetalning
vidtager först efter 4 år och utgår sedermera med f:del årligenj,
då räntan med hvarje capital-afbetalning försvinner.
23:o.
För myrors aftappning å Gottland hade Utskottet i 7:de puncten under
rubriken Utdikningar, m. m., tillstyrkt ett låne-understöd af 5o,ooo
R:dr, hvilket är vordet bifallet af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden,
likväl med det tillägg af Preste-Ståndet, att Kongl. Maj:t må ega, derest
omständigheterne så skulle påkalla, anvisa en del af beloppet såsom anslag.
Ridderskapet och Adeln har åter beviljat berörde belopp under lika
vilkor för användandet, som de, hvilka Ridderskapet och Adeln beslutat, i
afseende på dispositionen af de till vatten-aftappningar och odlings-företag
i Rikets serskilde Län beviljade medel, eller att till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning öfverlemnas att bestämma, om Stats-bidraget skall utgå såsom anslag
eller lån, och i senare händelsen, huru med återbetalningen skall förhållas
samt om ränta bör erläggas eller ej. Då detta beslut i den väsendtliga
nion afviker från de andra Ståndens, att, enligt detsamma, hela beloppet
skulle kunna disponeras såsom anslag, och hvad beträffar låne-vilkoren,
de 3:ne andra Stånden i denna del gillat Utskottets åsigt, att dermed
28
Stats-TJ Iskottets Memorial, N:o 490.
kommer, enligt meddelande allmänna stadganden, att förhållas, anser Utskottet
Ridderskapet.s och Adelns beslut hafva förfallit.
För afgörande af den skiljaktighet, som förefinnes emellan Utskottets,
af Borgare- och Bonde-Stånden gillade, förslag, samt Preste-Ståndels beslut,
lärer deremot följande votering få verkställas:
Den, som godkänner Stats-Ulskottets förslag, att hela det lill myrors
aftappning på Gottland beviljade bidrag af 5o,ooo R:dr skall utgå endast
såsom lån, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Tinner Nej, bifalles, att Kongl. Majit må ega, derest omständigheterna
så skulle påkalla, anvisa en del af beloppet såsom anslag.
24:o.
Under rubriken Väganläggningar, mom. 1—6, hade Utskottet tillstyrkt,
att för omläggning och förbättring af backiga eller eljest för communicationen
mindre tjenliga delar af de allmänna landsvägarne i Riket måtte
till Kongl. Majrts disposition ställas en summa af i5o,ooo R:dr, att under
4 år utgå med 3^,500 R:dr årligen samt alt Rikets Ständer måtte till
Kongl. Majit öfverlemna att för hvarje serskildt fall förordna, i hvad mon
vederbörande menigheter, som åstunda omläggning och förbättring af sådane
vägstycken, må vara pliglige att till företagets utförande med arbete
bidraga. Detta är bifallet af Preste-Ståndet. Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet hafva bestämt anslaget till 200,000 R:dr eller 5o,ooo R:dr
årligen, Bien i öfrigt bifallit, hvad Utskottet,. 1 afseende å dispositionen,
tillstyrkt, endast med det tillägg, att de menigheter, hvilka erbjuda sig
att med arbete eller tjenstbarheter lill företagets utförande bidraga, skola
företrädesvis vara berättigade att af anslag komma i åtnjutande. BondeStåndet
åter har likaledes bestämt anslaget till 200,000 R:dr, men i afseende
å användandet beslutat, att anslaget skall, till lika belopp, fördelas
emellan Rikets samtlige Län, samt i hvarje ort ställas under inseende
och förvaltning af Länets Pröfniugs-Comite, hvilken skulle ega att
pröfva behofven och nödiga medel till ifrågavarande ändamål anordna.
Stats-Utslcottets "Memorial, IV.o 4go.
29
Genom 3:ne Stånds beslut är således afgjordt, att anslaget skall utgöra!
200,000 R:dr. Och i fråga om medlens användande är likaledes genom 5
Stånds godkännande af Utskottets förslag afgjordt, att medlen skola ställas
till Kongl. Maj:ts disposition, och att deras lika fördelning emellan Lanea
icke kan ega rum, hvadan Bonde-Ståndets härutinnan fattade beslut förfaller.
Deremot, och i händelse Preste-Ståndet icke skulle finna lämpligt
antaga det af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet beslutade tillägg
till Utskottets förslag, bör, i fråga derom, votering i Förstärkt Stats-Utskott
anställas, för hvilket ändamål föreslås följande proposition:
Den, sora anser, att, i afseende å dispositionen af anslaget till allmänna
landsvägarnes förbättring, bör stadgas, att de menigheter, hvilka
erbjuda sig att med arbete eller tjenstbarheter till företagets utförande bidraga,
skola företrädesvis vara berättigade att af anslag komma i åtnjutande,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Vinner Nej, kommer frågan om berörde stadgande att förfalla.
25:o.
Sedan Utskottet, i sammanhang med frågan om anslag till allmänna!
landsvägarnes förbättrande, jemväl tillstyrkt, det Rikets Ständer måtts
medgifva, att Kongl. Maj:t, sedan vederbörande å nyo blifvit hörde och
fått sig yttra, huruvida de, för den händelse Staten lemnar bidrag till
uppbrytande af en väg emellan Öfver- och Neder-Calix socknar, vilja för
dess framtida underhållande ansvara, må ega att af förstnämnde anslag
disponera ett så stort belopp, som till understöd för berörde väg-anläggning
erfordras; så har detta blifvit bifallet af Preste-Ståndet, men afslaget
af Bonde-Ståndet. Ridderskapet och Adeln liar med Borgare-Ståndet
förenat sig derom, att, under det af Utskottet föreslagna vilkor, Kongl.
Maj:t må ega att, till understöd för ifrågavarande vag-anläggning, disponera
ett stats-anslag af 7000 R:dr, och har Borgare-Ståndet inbjudit
de öfrige Riks-Stånden att i detta beslut instämma, hvdken inbjudning
likväl icke blifvit af Preste-Ståndet antagen och af Bonde-Ståndet
är oafgjord.
3o
Stats- ZJtskotlets Memorial, N:o 49 o.
För den händelse, att Bonde-Ståndet icke antager berörde inbjudning,
lärer, för afgörande af den skiljaktighet, som eger ium emellan Utskottets,
af Preste-Ståndet gillade, förslag, samt Ridderskapets och Adelns
och Borgare-Ståndets beslut, följande votering få anställas:
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, det Rikets Ständer
måtte medgifva, att Kongl. Maj:t, sedan vederbörande å n}'0 blifvit hörde
och fått sig yttra, huruvida de, för den händelse Staten lemnar bidrag
till uppbrytande af en väg emellan Öfver- och Neder-Calix, vilja för dess
framtida underhåll ansvara, må ega att af det till allmänna landsvägarnes
förbättrande anvisade anslag, disponera så stort belopp, som till understöd
för ifrågavarande väg-anläggning erfordras; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bifalies, att, för ofvannämnde fall, Kongl. Maj:t må ega
att, till understöd för omförmälde väg-anläggning, disponera ett stats-anslag
af 7000 R:dr.
26:o.
Utskottets uti yrde puncten, under rubriken Väganläggningar, gjorda
hemställan, att till försök med en Chaussee emellan Westerås och Fahlun
en summa af i5,ooo R:dr må ställas till Kongl. Maj:ts disposition att, i
mon af behofvet, utgå, har blifvit bifallen af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, men afslagen af Bonde-Ståndet. Borgare-Ståndet åter har
vid denna punct beslutat, att ett stats-anslag af i5,ooo R:dr ställes till
Kongl. Majrts disposition för förbättring af vägen emellan Westerås och
Fahlun, och till lika fördelning emellan Westerås och Stora Kopparbergs
Län, hvilka 2:ne Län, för ifrågavarande väg, till hvars förbättrande berörde
anslag beviljats, icke skola vara berättigade till andel uti det beslutade
anslaget för anläggning och förbättring af vägar i allmänhet; och
hafva de Öfrige Stånden blifvit inbjudne att förena sig uti detta beslut,
hvilken inbjudning likväl icke blifvit antagen. Vid nämnde förhållande föreslår
Utskottet, att, i händelse Borgare-Ståndet icke skulle vilja med Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet instämma uti antagande af Utskottets
förslag, votering må få anställas, enligt så lydande proposition:
Stats-Utslcottets Memorial, N'.o 4go. 3t
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, att, till försök med
en Chaussee emellan Westerås och Fahlun, ställes till Kongl. Majris disposition
en summa af i5,ooo R:dr att i nion af bebofvet utgå, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej,
Vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut (se här ofvan).
2?:o.
Vid pröfning af Utskottets förslag till föreskrifter för utbetalningen
och användandet af de summor, som till de uti Utlåtandet litt. C. omförmälde
ändamål anvisas, hafva Borgare- och Bonde-Stånden beslutat, att
ett nytt moment borde införas, och i ordningen blifva det 5:le, af följande
lydelse: ”att vid alla arbeten, till hvilkas utförande Slaten i större eller
”mindre mon bidinger, må företrädesvis och, der sig göra låter, användas
”försvars- och sysslolöse personer; hvarjemte, i frågor om utdikningar och
”vatten-aftappningar eller vägars anläggning eller förbättring, vederbörande
”menigheter, före arbetets begynnelse, måtte blifva hörde, för att, angående
företagens lämplighet, sig utlåta.”
Jemte det Utskottet hemställer, huruvida Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet skulle finna lämpligt ett dylikt stadgande antaga, föreslår
Utskottet, att, i händelse frågan icke på sådant sätt varder afgjord,
följande votering måtte få anställas:
Den, sorn vill, alt bland föreskrifterne för användande af de, enligt
Stats-Utskottets Utlåtande, angående Extra Stats-regleringen, litt. C., anvisade
medel, intages ett nytt moment, som blifver det 5:te i ordningen,
af den utaf Borgare- och Bonde-Stånden beslutade lydelse (se här ofvan),
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, förfaller frågan härom.
3z
Stats-U/.slottets Memorial, JV:o 4go „
28:o.
5:te morn., bland de uti föreslående punct omförmälde föreskrifter,
hvilket, i följd af Borgare- och Bonde-Ståndens beslut, skulle blilva det
6:te, är vordet godkändt: af Preste-Ståndet till alla delar; af Ridderskapet
och Adeln, med den förändring, att emellan ordet ’’directa” och ordet ”anslag”
införas orden: ”af Rikets Ständer till beloppet bestämda”; samt af
Borgare- och Bonde-Stånden, med den förändring, att orden: ”utom den
”ersättning för arbeten, hvilka genom dir eda anslag och icke medelst
”län af Staten understödjas, må kunna ega rum för oförvållade betyd”lipare
olyckshändelser eller sådane hinder för företaget, som ej kunnat
**förutses och beräknas”, böra uteslutas.
Då det af Ridderskapet och Adeln beslutade tillägg icke blifvit ifrågasatt
af något bland de öfriga Riks-Stånden, har detsamma förfallit. Deremot
lärer den skiljaktighet, som i öfrigt eger rum, få afgöras genom följande
votering :
Den, som vill, att det ibland föreskrifterne för användande af de,
enligt Stats-Utskottets Utlåtande, angående Extra Stats-regleringen, litt. C.,
föreslagne 5:te moment skall antagas oförändradt, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, anlages detsamma med den af Borgare-och Bonde-Stånden
beslutade förändring, (se här ofvan).
29:o.
Den uti n mom. bland de uti föregående puneter omförmälde serskilde
föreskrifter gjorda framställning, att till Kongl. Maj:ts disposition,
för bestridandet af sådane ersättningar, som, enligt hvad Utskottet i 5:te
morn. tillstyrkt, må utgå för oförvållade olyckshändelser eller sådane hinder
för företaget, som ej kunnat förutses och beräknas, må ställas en "summa,
motsvarande fem procent, eller en tjugondedel af hela det Statsbidrag,
Rikets Ständer bestämma för allmänna arbeten, med undantag af anslaget
för Strömsholms canal och de bidrag, hvilka äro beräknade att utgå
.€åsooa lån, har blifvit bifallen af Preste-Ståndet; men afslagen af Borgare
och
-
Stats-Ut slottets Memorial, D/:o 490.
33
och Bonde-Stånden. Ridderskapet och Adeln åter har beslutat, det ifrågavarande
moment borde erhålla följande lydelse; ’’att till Kongl. Maj:ts
”disposition, för bestridandet af sådane ersättningar, som, enligt hvad Utskottet
här ofvan hemstält, må utgå för oförvåilade olyckshändelser eller
Sådana hinder för företaget, som ej kunna förutses och beräknas, skall
”ställas en summa af 20,000 R.dr”.
Då, på sätt nämndt är, det af Utskottet i förevarande moment tillstyrkte
anslag, afser de ersättningar, som, i följd af Utskottets förslag i
5:te momentet, för oförutsedde kostnader skulle få beviljas, behagade Rikets
Ständer finna, att, derest, vid den här förut i a8:de puncten föreslagne
votering i fråga om nämnde moment, Borgare- och Bonde-Ståndens beslut
varder godkändt, och således dylik ersättning uti intet fall bör ifrågakomma,
det uti 1 1 momentet omförmälde anslag jemväl kommer att förfalla.
—■ I motsatt händelse lärer det ock vara ostridigt, att några medel
måste anvisas för de ersättningar eller ökade bidrag, sora då kunde
ifrågakomma, och Utskottet har således funnit sig böra hemställa, huruvida
icke Borgare- och Bonde-Stånden, hvilkas afslag af detta moment
grundats på beslutet öfver 5:te momentet i Utskottets förslag, skulle, för
det fall, att sdstberörde beslut, vid blifvande votering i Förstärkt Utskott,
icke varder faststäldt, finna skäligt medgifva, att ett anslag för de i ii:e
momentet omnämnde ändamål, beräknadt efter der föreslagne grunder,
ställes till Kongl. Maj:ts disposition. Skulle likväl detta icke bifallas, samt
sistnämnde 2:ne Riks-Stånd ej eller finna lämpligt förena sig med Ridderskapet
och Adelil, torde Utskottet serskildt få afgifva det förslag till
sammanjemkning eller votering, hvartill de ytterligare meddelande besluten
kunna föranleda.
Utskottets för öfrigt uti Utlåtandet Litt. C. uti efterföljande puncter
afgifne yttranden och förslag, nemligen:
a') Valten-communicationer:
angående anslag till en Lärare vid Marieberg;
usta, 2:dra och 3:dje puncterne, om anslag till upprensning af Råneå,
Luleå och Piteå elfvar;
4:de puncten om dito af Umeå dito;
5:te — om dito till färga vid Weda;
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 18 Häftet. 5
34 Stats-Utskottets Memorial, N:o égo.
6:te puncten om anslag till brobyggnad vid Fjöhls Färjsund;
8:de — om dito lill rensning af Ljunga eif;
egde — om dito till dito af Ljusna eif;
io:de — om dito till dito af Söderhamns skärgård;
I2:te — om dito till dito af Kodjupet;
i3:de — om dito till dito af farleden vid södra Stäket.
i4:de — om dito lill dito af dito vid Almare Stäk.
t6:de — i hvad den rörer ifrågastäldt anslag till Barkens och Siljans
canaler, samt hemställan till Kongl. Maj:t, angående undersökning — rörande
olägenheter genom uppdämning för Gråda canal;
i^tde —, angående ifrågasatt anslag för canal emellan Philipstad och
Sjöändans lastage-plats;
i8:de — angående dito dito från sjön Yngaren;
iptde — angående dito för slussbyggnad öfver Qvicksund;
22:dra— angående anslag till canal emellan Wenern och Erren;
a3:dje— angående dito till upprensning af Ålbrechts sund;
s4:de — örn ifrågasatt anslag till muddrings-arbelen i Götha eif; W?
26:te — om dito till upprensning af Nordre eif;
n^rde — om anslag till amortering af ett lån för Linköpings hamnbyggnad,
sepde — om dito till hamn-anläggning vid Lidköping;
3o:de — om dito dito vid Iljo;
3r:sta — om dito till utvidgning af Warbergs hamn;
32:dra— om dito lill flygsandens hämmande vid Laga å;
34:de — om dito till iståndsättande af Landskrona hamn;
35:te — om serskild behandling af frågan, angående lån till Malmö
hamn;
36:te — om lån till iståndsättande af Ystads hamn;
3^:de — om anslag och lån lill hamnbyggnader vid Åhus och Cimbritshamn,
samt undersökning, rörande upprensning af Helje å;
38:de — i fråga om upprensning af Höje och Lödde åar;
4o:de — dito om undersökning, rörande en canal genom Skåne;
Stats-TJtshottets Memorial, N:o 4 90;
35
4i:sta punclen om anslag till hamnbyggnad vid Wisby;
b') utdikningar och aflappningar:
i:sta puncten, i hvad den angår tillstyrkan, att låne-understöden för
Emmåns, Stångåns, Himble och Tollareds åars upprensning, samt uttappuing
af myror å Gottland, till den del, de ej för dessa behof utgå, få
disponeras lill andra odlings-företag;
2:dra— om anslag till upprensning af Wåbäcks-forssen;
3:dje — om lån till odling af Stor- och Höns-myran;
4:de — om ifrågastäldt anslag till upprensning af Olands å;
6:te —- om lån till upprensning af Himble och Tollareds åar;
c') Väg-anläggningar:
8:de puncten, om ifrågastäldt anslag till jernvägar;
g:de — om dito till ångbogsering på Götha canal;
(ty föreskrifter för utbetalningen och användandet af de i Litt. C.
tillstyrkte medels anvisningarne, i:sta, atdra, 3:dje, 4=de, 6:te, 7:de, 8:de,
g:de och io:de momenten, med iagttagande af den förändring i numcr-följden,
som uppkommer, i händelse Borgare- och Bonde-Ståndens beslut
om införande af ett nytt moment bifalles;
äro samtlige afgjorda genom dels alla, dels 3:ne Stånds sammanstämmande
beslut, hvarvid, med undantag af 22:dra och 34:de puncterne, under
rubriken Vatlen-communicationer, Utskottets hemställanden blifvit bi
fallne.
a^tde puncten, i hvad den rörer ett tillstyrkt lån till fullbordande af
Linköpings hamnbyggnad, är återremitterad af ett Stånd, och således icke
slutligen afgjord.
Litt. D.
30;o.
Utskottets Utlåtande uti i:sta puncten, litt, c, hvarigenom anslag för
tillbyggnad af Landshöfdinge-Residenshuset i Wenersborg blifvit afstyrkt,
är vordet bifallet af Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet till uppförande af en stenhusbyggnad j
36
Stats- Utskottets Memorial, iV.'o 4 9o.
nämnde Stad, för inrymmande af dervarande Lands-Canzlie, Lands-Contoir,
Landt-Ränteri och Landtmäteri-Contoir, beviljat ett anslag af i5,ooo
R:dr. För afgörande af denna skiljaglighel föreslås följande votering:
Den, som bifaller, hvad Stats-Utskottet uti Utlåtandet, N:o 4^5,
litt. D, 1 puneten, i fråga om anslag för tillbyggnad af LandshöfdingeResidenshus
i Wenersborg, tillstyrkt, eller att, jemte det Rikets Ständer
förklara, att intet anslag för dylik tillbyggnad beviljas, Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att dels åtgärder måtte
vidtagas, hvarigenom en tjenligare local för Lands-Canzli, Lands-Contoir,
Landt-Ränteri och Landtmäteri-Contoir, än som nu dertill är upplåten, kan
beredas uti Residenshuset och dervid kostnaden för nödiga förändringar, i
rummens inredning torde kunna bestridas af det för Kronans hus och
byggnader i landsorten å 8:de Hufvud-liteln uppförde ordinarie anslag,
dels den hyres-ersättning, som är Landshöfdingen i sådant afseende tillagd ,
måtte komma att vid nuvarande innehafvarens afgång indragas och Statsverket
besparas; voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bifalles, att, till uppförande af en stenhusbyggnad i
Wenersborg för inrymmande af dervarande Lands-Canzli, Lands-Contoir,
Landt-Ränteri och Landtmäteri-Contoir, anslås en summa af i5,ooo R:dr.
31 :o.
Vid afgörande af 1 :sta puneten, i hvad den angår frågan om anslag
till Landshöfdinge-Residenshus i Piteå, hafva samtlige Riks-Stånden beviljat
det lill inköp af för detta ändamål nu begagnade hus, begärda belopp
af 6,000 R:dr, hvarvid Borgare- och Bondestånden uttryckligen förklarat,
att det bör tjena icke allenast till boställe åt Landshöfdingen, ulan ock
tili inrymmande af Lands-Canzli, Lands-Contoir och Landt-Ränteri, m. m.,
äfvensom fästat det förbehåll, att den åt Landshöfdingen nu utgående
hyres-ersättning af 3oo R:dr kommer att för Riksgälds-Contoiret reserveras.
Jemte det Utskottet hemställer, huruvida icke Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet skulle finna lämpligt instämma uti Borgare-och Bonde
-
Stats-Ut skotte Is Memorial, JV:o 4 90.
37
Ståndens nyssberörde förklarande och förbehåll, får Utskottet för motsatt
händelse, föreslå följande votering:
Pen, sorn anser, att, i afseende å anslaget till inköp af Landshöfdinge-Residenslms
i Piteå, bör förklaras, att nämnde hus bör tjena icke
allenast till boställe åt Landshöfdingen, utan ock till inrymmande af LandsCanzli,
Lands-Contoir och Landt-Ränteri, ra. m., äfvensom fästas det förbehåll,
att den åt Landshöfdingen nu utgående hyres-ersättning af 3oo
R:dr kommer att för Riksgälds Conloiret reserveras, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, kommer berörde förklarande och förbehåll icke att
meddelas.
S2:o.
I anledning af 3:dje puncten, hafva Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till Riddarholmskyrkans reparation,
anvisat öa.ooo R:dr. Borgare-Ståndet har bifallit, hvad Utskottet
i detta afseende föreslagit, hvaribland anslagets bestämmande till 40»000
R:dr, och Bonde-Ståndet har nedsatt anslaget till 25,000 R:dr, med den
dervid fästade bestämmelse, att detsamma i första rummet må användas
till iståndsättande af Kyrkans tak , samt derefter till yttermurarnes reparation
med dertill hörande ornamenter och att allt arbete för detta ändamål
kommer att verkställas genom vanlig entreprenad, äfvensom att det
möjligen blifvande öfverskottet må för Statsverket besparas. Då genom de
3:ne förstnämnde Ståndens beslut är afgjordt, att anslaget för ifrågavarande
ändamål skall utgöra minst 4°>°°o Rtdr, följer deraf, att verkan af
Bonde-Ståndets beslut förfallit. Men för den händelse, att Borgare-Ståndet
icke finnér lämpligt förena sig med Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, bör, för afgörande af skiljagtigheten emellan dessa Stånds
beslut, votering anställas, i hvilket afseende föreslås en så lydande proposition
:
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, alt 40.000 R:dr anvisas
lill fullboidande af Riddarholms-Kyrkans reparation, så till tak som yttermurar
och dertill hörande ornamenter, samt att Rikets Ständer derjemte
33
Stats-UIsko Hets Memorial, N:o 4 9 0.
malte i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t läcktes låta i vederbörlig
ordning utreda, om och i hvad raon enskilde, som vid eller uti Kyrkan
hafva grafvar, böra dessas iståndsältande sjelfve bekosta, då motsvarande
belopp af det anvisade anslaget kommer alt besparas, volerar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, varder, på sätt Kongl. Majit föreslagit, lili RiddarholmsKyrkans
reparation beviljadt ett anslag af 52,000 R:dr Banco.
Hvad Utskottet i öfrige delar af Utlåtandet, LiLt. D., föreslagit,
nemligen:
i:sta puncten, angående anslag till Landshöfdinge-Residens i Wexiö; angående
hegardt anslag för tillbyggnad af Landshöfdinge-Residenset i Calmar;
och om begärd tillökning i hushyres-ersättningen till Landshöfdingen i Wexiö;
2:dra — om åtgärder för beredande af local för Riks-Archivet samt
Witterhets-, Historie- och Anliquitets-Acaderaien;
4:de — om anslag för reparation af Iionungagrafvarne i Wreta och
Warnhems Klosters kyrkor;
5:te — om anslag till kyrkor, m. ra., i Finnmarkerne i Wermland;
samt
6:te — om begärdt anslag till planering af voltige-gården vid Gymnastiska
Central-institutet;
har dels af samtlige dels af 3:ne Piiks-Stånd blifvit bifallet.
Litt. E.
33:o.
Utskottets tillstyrkan uti irsta puncten, att till byggnader för Lunds
och Upsala Universitet måtte, med der upptagne bestämmelser, anvisas,
för det förra Universitetet 25,000 Rrdr och för det senare 20,000 R:dr,
har blifvit bifallen af Borgare-Ståndet, men afslagen af Bonde-Ståndet.
Ridderskapet och Adeln har beslntat, att till Lunds Universitet anvisas,
för uppförande af nödige byggnader, det af Kongl. Majit äskade anslag,
Stats-Utshottets Memorial} N:o 490.
%
25.000 R:dr samt för Upsala Universitet en lika summa, att användas 1
första rummet till uppförande af en ny Observatorii-byggnad samt i öfrigt
till andra nödige ansedde Universitets-byggnader; och har PresteStåndet
beviljat de af Kongl. Maj:t, till Universiteten i Upsala och Lund,
för uppförandet af sådane ännu saknade byggnader, som funnos mest behödige,
äskade anslag af 5o,ooo R:dr, alt emellan båda Universiteten, till
hälften hvartdera, fördelas. Till deltagande uti Ridderskapets och Adelns
beslut hafva de öfriga Stånden blifvit inbjud ne, hvilken inbjudning icke
blifvit antagen.
Hvad angår anslaget till Lunds Universitet, så är Utskottets förslag
sålunda af 3 Stånd bifallet. Beträffande åter frågan om anslaget till Upsala
Universitet; så enär, jemte det Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet,
i afseende å beloppet, afvika från Borgare-Ståndets beslut, äro
förstnämnde 2:ne Stånds beslut jemväl sins emellan något skiljaglige,
hvadan först måste afgöras, hvilketdera skall blifva contra-proposition, för
hvilket ändamål Utskottet föreslår följande votering:
Den, som anser, att vid blifvande votering, i fråga om byggnadsanslag
för Upsala Universitet, antages Ridderskapets och Adelns beslut,
att 25,ooo R:dr beviljas, att i första rummet användas till uppförande af
en ny Observatorii-byggnad samt i öfrigt till andra nödiga ansedda Universitets-byggnader,
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition Preste-Ståndets beslut, att
25.000 R:dr beviljas för uppförandet af sådane ännu saknade byggnader
vid berörde Universitet, som är mest behöflige.
Sedan voteras i bufvudsaken sålunda:
Den, som bifaller Slats-Utskoltets hemställan, att för Upsala Universitet
beviljas en summa af 20,000 R:dr, att användas till uppförande af en
ny Observatorii-byggnad, sedan Kongl. Maj:t gjort Sig förvissad, att berörde
summa blifver för nämnde ändamål tillräcklig; dock att, för den
händelse byggnaden skulle kunna ändamålsenligt tillvägabringas för ett
4°
Stats-Utskottets Memorial, IV-o 40)0.
mindre belopp, den återstående summan äfven må kunna användas å och
för andra nödige ansedde Universitets-byggnader, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej,
(j :a alternativet) antages Ridderskapets och Adelns beslut (se ofvan).
(a:dra alternativet) antages Preste-Slåndets beslut (se ofvan).
34:o.
Utskottets yttrande i 2:dra puncten, med afstyrkan af ifrågastäldt
anslag för utvidgande af Carlstads Läroverk, har blifvit bifallet af BondeStåndet.
Deremot hafva de öfrige 3:ne Stånden för detta ändamål beviljat
ett lån af 8,000 R:dr; hvarvid Ridderskapet och Adeln samt Borgale-Ståndet
stadgat, att detsamma skall, beråknadt ifrån lyftningsdagen, återbetalas
med 5 procent å det primitiva beloppet årligen, hvaraf 3 procent utgöra
ränta och återstoden afgår å capilalel; men Preste-Ståndel förklarat, att
lånet, må innehafvas räntefritt under 5 år och sedermera 6 procent årligen
afbetulas , deraf 3 procent å capitalet och 3 procent såsom ränta.
Så framt icke Preste-Ståndet behagar, i afseende å viikoren, instämma
med Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet, föreslår Utskottet
följande votering:
Den, som bifaller, att den till utvidgande af Carlstads Läroverk
beviljade lån, lemnäs under vilkor, att detsamma skall, beräknadt från
lyftningsdagen, återbetalas med 5 procent å det primitiva beloppet årligen,
hvaraf 3 procent utgöra ränta, och återstoden afgår å capitalet, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, bifalles, att lånet får innehafvas räntefritt under 5 år
och sedermera 6 procent årligen afbetalas, deraf 3 procent å capitalet
och 3 procent såsom ränta.
De
Stats-Utskottets Memorial, N:o 4f)0.
De af Utskottet uti detta Utlåtande i öfrige delar afgifne yttranden,
nemligen:
i 3:dje puncten, angående hegardt anslag för reparation af en Carolinska
Medico-Chirurgiska Institutet tillhörande byggnad;
4ide — om dito till i*'köp af Barometrar, m. tn.
5:te — om dito till dito af Oxenstjernska archi vet på Tidon;
6:te — om dito till utgifvande af chartor för folk-skolor;
7*'de — om dito till ett National-museum;
Side — om dito till nybyggnad af hus för Academien för de fria
konsterne; samt
p:de — om uppförande af anslaget till folkundervisningens befrämjande;
hafva
samtlige Riks-Stånden bifallit.
Litt. F.
35:o.
Vid pröfning af Utskottets yttrande uti 5:te puncten, med afstyrkan
af hegardt anslag till en arbets-inrättning i Eskilstuna, hafva Rid
derskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallit detsamma. Preste-Ståudet
har deremot för detta behof beviljat ett anslag för en gång af 10,000
R:dr, och Borgare-Ståndet har till nödiga byggnaders och verkstäders uppförande
för en dylik inrättning beviljat enahanda anslag, med vilkor, att
det anslagna beloppet skall i Riksgälds-Contoiret innestå, intilldess full
ständig
plan för ifrågavarande arbets-inrättnings anläggande och vidmagthållande
blifvit upprättad och af Kongl. Majit i Nåder fastställd; hvarefter
och sedan Eskilstuna fristad iklädt sig förbindelsen att tillskjuta hvad,
som utöfver anslaget erfordras och att inrättningen på stadens bekostnad
framgent underhålla, vid äfventyr af återbetalningsskyldighet, medlen skola,
i mon af behof, till staden utbetalas; och har Borgare-Ståndet inbjudit
Ridderskapet och Adeln att häruti instämma, hvilken inbjudning blifvit
antagen. — Härigenom är således anslaget, medelst 3 Stånds beslut, bifallet;
men då i öfrigt den skiljagtighet emellan dessa Stånd förefinnes,
att Preste-Ståndet icke stadgat de af de andra aine Stånden antagne vilkor,
hemställer Utskottet, huruvida icke Preste-Ståndet skulle vilja i detta
Bih. till R. Si. Prot. 1840 ocn 1841.. 4 Sami, 1 Afd. 3 Band. 18 Haft et. i®
43 Stats-Utslcottets Memorial, N:o 4go.
fall sig med sistnämnde a:ne Stånd förena. Antages icke detta, mäste votering
ega rum, och då föreslås följande proposition:
Den, som vill, alt vid det beviljade anslaget af 10,000 R:dr till en
Årbets-inrättning i Eskilstuna fästas de af Borgare-Ståndet beslutade, jemväl
af Ridderskapet och Adeln antagne vilkor (se här ofvan); votera
J a;
den, det ej vill, voterar
Nej.
Yinner Nej, kommer frågan om berörde vilkor att förfalla.
Hvad Utskottet derförutan i detta Utlåtande yttrat, nemligen-:
i irsta puncten, om begärdt anslag till statistiska chartor;
i n.-dra — om stipendier för resor i techniskt afseende;
i 3:dje —- om anslag för underhåll af Långebro;
i 4‘.de — om dito till chemiska Blekerier;
i örte — om lån till egaren af Skönviks Glasbruk;
i 'yrde — om utbetalning till Landtbruks-Academien af iine-*
stående byggnadsmedel;
är af samtlige Riks-Stånden bifallet.
Slutligen får Utskottet, som anser hvarje här förut upptagen punct
innefatta ett serskildt ämne, hemställa, att, på sätt i dylika lall hittills
tillgått, möjligen uppkommande anmärkningar mot någon punct icke måtte
hindra afgörandet af de puncter, hvaremot erinran icke eger rum.
Stockholm den 10 April 184 1 -
Reservation
af Riksdags-fullmägligen Anders Andersson från Skaraborgs Län.*
”Mot det beslut, som Utskottets pluralitet nu fattat om lydelsen af
propositionerne för votering i Förstärkt Utskott öfver extra Stats-regleringen,
har jag anmält min reservation, och får nu meddela den skriftligen:
Ståts-Utskottets Memorial, JV:o 4gc;.
4:3
”Dea grundsatsen, att, om t. ex. alla Stånden stannat i olika beslut,
votering väl må ega rum mellan de högre summorna, men den minsta
icke komma under omröstning, saknar allt stöd af Lag; oell de prcejudicat,
som blifvit åberopade, gälla så mycket mindre sorn praejudieat af
motsatt syftning ej eller saknas, men om än tusentals finnas för pluralitetens
mening, och endast sådana, så kunde de dock icke upphäfva Lagen,
hvars mening tydligen är, att hvarje Stånds beslut skall komma under
pröfning, såvida icke tre Stånd stannat i lika beslut.
Det har blifvit föreburet, att, om fyra olika summor blifvit beviljade,
skola de tre högste anses sammanstämma i så måtto, att alla de
tre Stånden hafva beviljat åtminstone den lägsta af dessa tre summor,
hvarföre således det fjerde Ståndet skulle härmed vara öfverrösladt, ehuru
intetdera af de tre röstat lika med det andra. Men detta förebärande
livilar på ett misstag och skulle kunna hafva någon skenbar rimlighet för
sig, i fall fråga vore om ett för Statsverkets gång oumbärligt anslag. Är
åter fråga om en sålunda icke nödvändig utgift, utan om en extra ordinarie,
som blifvit påhittad endast derföre, att penningar händelsevis finnas,
dem man illfänas att blifva utaf med, då uppstår ett helt annat förhållande,
som icke tål någon jemförelse med det förra. I ena fallet är
beviljande regel pcb vägran undantag; i den andra kan vägran vara regel
och beviljandet undantag. Sålunda, om ett Stånd bifallit 10,000 R:dr, det
andra g,000, det tredje 8,000 och det fjerde 7,000, så kan, i fråga ora
ett ordinarie Siats-reglerings-behof, med mindre orimlighet sägas, att tre
Stånd bifallit åtminstone 8,000 — (mindre orimlighet, säger jag, vill dock
icke medgifva, att det är rätt) än i ett onödigt påhitt, att på extra ordinarie
väg voteras bort en summa. I det fället är spara regeln, och man
kan säga, att de tre Stånden hafva åtminstone icke bevil jat mer än 9,000, och
votering om 10,000 kan således icke ega rum. Denna åtskillnad torde vi
icke böra lemna ur sigte. Dessutom måste besinnas, att dessa öfverskottsmedel,
hvarmed vi nu hafva att svänga oss, ingalunda höra oss lill, och
att vi rätteligen icke ega skänka bort dem eller använda dem till andra
än sädane behof, dera Grundlagen berättigar oss att genom bevillning uttaga
ur folkets fickor. Dessa öfverskoltsmedel, hafva nemligen uppkommit
genom öfverbeskatlning; och folket har den obestridliga rättigheten att
återfå det sålunda i oträngdt mål utprässade. Att bortkasta medel på ändamål,
dem folket icke måste bekosta, tillåter lagen ingalunda; och beviljandet
måste sålunda kunna ega rum, på sin höjd, som undantag, såsom
44
Stats- Vt shot let s Memorial, N:o 4 9 o.
jag förut anmärkt. Grundlagen ger på intet ställe anledning till,» att vi
skulle ega till exempel att pålägga bevillning för byggande af en canal,
och då så är, ega vi lika litet att till ett dylikt ändamål använda, hvad
som förut är be vil jad t och uttaget, och det så mycket mindre, som det
ändamålet icke var nämndt i den stund, då de uttagna summorna först
beviljades. På det allvarligaste får jag således reservera mig emot ett
beslut, som icke blott kränker denna oförtydbara mening hos Lagen,
utan sträcker kränkningen ända derhän, att ett Stånd, som i sin tillämpning
gått närmast denna mening, icke får ens sin tanka pröfvad/’
Häruti instämde Riksdags-fullmägtigen Jan Andersson från Upsala
Län, Sven Heurlin från Kronobergs Län, Peter Persson från Jönköpings
ian och Bengt Gudmundsson från Hallands Län»
gpmm»—«———■■ 11 ———————1 i
- --  -----
STOCKHOLM? 'Kongl*‘Ordens-Boktryckeriet, 184 *•
Stat$-Utsl(ettcl3 Utlåtande, N:o 491,
i
N:o fot.
AnU till Exp, Utsk, den 13 April, kl. C e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Bagges motion cm ett extra anslag af
/j oo;ooo R-.tlr Banco, att ställas till Kcngl. Maj.ts disposition
till lättade communicationers befrämjande.
(U. A.)
Uti en inom Borgare-Ståndet vadit, till Stats-Utskottet remitterad,
motion, har Herr Bagge, i anledning af Utskottets Utlåtanden, angående
den extra Stals-Regleringen samt Riks-Ståndens deröfver fattade beslut,
yrkat, alt en summa af 400,000 R:dr Banco måtte uti Extra Stals-Regleringen
ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att med 1 om året användas
i anslags- och låneväg till lättade communicationers befrämjande i de Län
eller orter, hvilka, efter ansökningar och verkställde undersökningar, kunde
pröfvas deraf vara i behof, och hvarvid de län borde njuta företräde,
som icke redan kommit i åtanka uti de beslut, hvilka för berörde StalsIieglering
blifvit fattade.
I anledning af denna motion, får Utskottet anföra, alt, som Utskottet
icke allenast, uti dess först angående Extra Stats-Regleringen afgifna
Utlåtande, N:o 354 Litt- C., afslyrkt, att, på sätt Kongl. Maj:t i Dess Nådiga
Proposition om Stals-Verkels tillstånd och behof föreslagit, en viss
summa årligen målte ställas Lill Kongl. Maj:ts disposition för lättade communicationer,
utan äfven, i det, i anledning af erhållne återremisser, sedermera
afgifne Utlåtandet, N:o 4^5 Litt. C., vidhållit denna sin yttrade
åsigt, hvarefter frågan i sin helhet blifvit pröfvad och afgjord, utan att
Rikets Ständer dervid funnit något anslag för berörde ändamål böra ställas
till Kongl. Majrts disposition, har Utskottet
icke ansett sig kunna, i anledning af Herr Bagges i enahanda
syftning väckte motion, Rikets Ständer någon åtgärd tillstyrka.
Stockholm den 10 April 1841 *
Bih, till R. St. Brot. 1840 och 1§4U 4 Sami. l 4fd. 3 Band. 1g Haft. 1
i
Stats-Utsltottcts Utlåtande, N:o 4g2.
W:o 492*
Ank. till lixp.-Utsk. den 14 April kl. £ e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Hegardts motion om ett extra anslag
för Lots-väsendet.
(U. A.)
Af den anledning, aF, genom de i Extra Stats-Reglerings-frågan
inom Borgare-Ståndet fattade beslut, det visat sig, att de ännu odisponerade
oell alltså användbara tillgångarne medgifva lanken på andra,
tilläfventyrs förut glömda, föremål af allmänt intresse, hvilka äro af egenskap
att, fastän sent, ännu kunna laga i anspråk Rikets Ständers behjertande,
för att vinna anslag af medel, har Herr Hegardt inom bemälde Riksstånd
väckt en till Stats-Utskotlet remitterad motion, deruti, med afseende
å angelägenheten af förbättringar uti Rikets Lots-väsende, till hvilkas
åstadkommande de för handen varande medel icke lemnade tillgång,
blifvit yrkadt: alt af de ifrågavarande befintliga besparingar måtte anslås
en summa af 20,000 R:dr Banco, antingen på en gång eller ock med 5,000
R:dr årligen i fyra år, samt ställas till Regeringens disposition, för alt,
genom Förvaltningens af Sjö-ärendena försorg, användas dels till anskaffande
af tillräckligt antal bättre lots-båtar samt till förhöjning i en del butlegor,
dels lill förbättringar vid sjötunnor o. d. m., dels ock till reglerande
på bästa sätt af premier till lotsar m. m.
Utskottet har tagit motionärens framställning i öfvervägande; men
enär, jemte det Rikets Ständer, vid pröfning af den ordinarie Siats-Regleringen,
fattat deras beslut, angående anslag lill Lots-väsendet, det äfvenledes,
hvad angår anslagen å den extra Slats-Regleringen redan är vordet
pröfvadtoch beslämdf, hvad deraf ansetts böra för Fyr-väsendet anvisas,
har Utskottet
icke funnit sig kunna i anledning af motionen någon utgärd
tillstyrka.
Slockholm den 10 April 184 *•
StdU-Utikottiit Memorial, N:o 493.
§
N:o 493#
Ank. till Exp. Utsk, den 14 April, kl, 1 e. m.
Memorialj med förslag till ny Instruction för Rikets Std iders
Revisorer öfver Rik-g ilds-Ve/ket. j
(Rgs. Afd.)
Sedan Rikets Ständer år 183o fastställt en serskild Instruction för Revisoreme
öfver Banco-Verket, hvilken Instruction, me i iagttagande af åtskilliga
deruti beslutade förändringar, vid sisla Riksdag förnyades, så har den af Rikets
år 1823 församlade Ständer fastställda och genom Kongl/Kungörelsen den 20
Januari 1824, lill allmän kännedom ulfärdade^lnstruction för Rikets Ständers
Revisorer öfver Banco- och Riksgälds-Verken upphört all vidare tjena till efterrättelse
vid revisionerne af förstnämnde Verks förvaltning och räkenskaper.
Men deremot har densamma vid Riksgälds-Verkets granskning måst, i saknad
af andre härför gällande föreskrifter, fortfarande tillämpas, oagladt
den innehåller väsendtligen skiljagtiga stadganden i åtskilliga hänseenden,
derutinnan föreskrifterne för revisionerne af dessa hegge Verk tillförne
varit gemensamma, I betragtande häraf och enär den likhet uti ifrågavarande
föreskrifter, som under förflutna lider ansetts vara lämplig och
ändamålsenlig, äfven för framtiden syntes böra till vägabringas, hafva Fullmäglige
i Riksgälds-Contoret fästat Siats-Utskottets uppmärksamhet å
berörde förhållande; hvarvid Fullmägtige tillika serskildt erinrat om skiljaktigheten
af de uti åberopade Instructioner förekommande stadganden, i
afseende på egenskapen af de yttranden och beslut, som uti förvaltningsfrågor
af Revisorerue meddelas. I sådant hänseende stadgas nemligen uti
i:sta punkten af 1824 års Instruction dels alt, "om något större eller
"mindre skulle, uti Banco- eller Riksgälds-Varkens förvaltning, vara för"summadt
eller efterlåtet, eller kommit i olag, tillhör del Revisorerue att
"detsamma med all sorgfällighet rätta och i behörigt skick och ordning
•'återbringa”, dels ock att ”hvad Revisorerne, i stöd af Rikets Ständers,
"eller deras behöriga Utskotts utfärdade Instructioner och med noga iagt"lagande
af 70 §. i Riksdags-Ordningen, föreskrifva, böra Fullmägtige sig
•till efterrättelse ställa, såsom vöre det Rikets Ständers egen föreskrift.”
4
Stats-UtskotteU Memorial, N:o 433.
Deremot innehåller rörande samma ämne den för Banco-Revisorerne vid
sista Riksdag antagna och, under den 17 December 1835, af Kongl. Maj:t
kungjorda Instruction, uti 3 §. mom. litt. c. och d. endast, alt, derest något
skulle finnas vara försummadt eller e!jost kräfva rättelse, åligger det
Revisorerne att härå fästa Fullmägliges uppmärksamhet och derjemte hos
Rikets Ständer förhållandet anmäla samt föreslå de åtgärder, hvilka, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra
vidtagas; äfvensom att Revisorerne skola lill laga beifran af vederbörande
befordra så beskaffade förseelser af Fullmägtige eller Bankens embetsoch
tjenstemän, att Revisorerne anse åtal i anledning deraf höra ofördröjligen
anställas.
Enär en serskild Instruction numera blifvit af Rikets Ständer fastställd
och af Kongl. Majit utfärdad, till ledning vid revisionerne af Bmcoverket,
hvadan således Revisions-Instruclion af den 20 Januari 1824, i
hvad den rörer delta Verk, redan lill all kraft och verkan upphört, och
då den under förflutna tider iagltagna likstämmighet i föreskriflerne, rörande
Banco- och Riksgälds-Verkens granskning, äfven hädanefter synes böra
återställas, så vidt med dessa Verks skiljagliga föremål och åligganden öfverensslämmer,
anser Utskottet, lika med Fullmägtige i Riksgälds-Conlorel,
att en, med hufvudsakligt iagttagande af de för Banco-revisionerne nu
gällande stadganden, uppgjord serskild Instruction jemväl bör utfärdas, till
efterrättelse vid granskningen af nämnde Conlors tillstånd och förvaltning.
Dessutom kan Utskottet icke annat än instämma i Rikets sist församlade
Sländers åsigt om olämpligheten och origtigheten deraf, alt de för tillfället
utsedde och endast under en kortare lid hvartannat år sammanträdande
Revisorerne likväl ega att fatta beslut och meddela föreskrifter, som de af
Riks-St&nden tillsatte, lagligen ansvarige, Fullmägtige måste, vid utförandet af
den åt dem uppdragna förvaltning, iagttaga ocii efterkomma, Likaledes
delar Utskottet den al bemälde Ständer äfven uttryckta åsigt om obehöfligheten
af de ur nu gällande Instruction för Revisorerne öfver BancoVerket
uteslutna stadganden i 3:dje och 6:le punklerne af 1824 års Revisions-!
nstruction, hvarigenom Revisorerne serskildt dels berättigas att
hos vederbörligt Utskott anmäla de Bankens och Riksgälds-Contorets tjenstemän,
hvilka utmärkt sig för synnerlig drift och skicklighet, dels uppmanas
att, i allt hyad dessa Verk angå kan, befrämja desammas bästa och
säkerhet. Beträffande åter den i 6 §. af Instruction för Banco-revisionerne
intagna föreskrift, angående Revisorernes sammanträdande på Afdelnio*
Stats-Uisliottcts Memorial, N:o 493,
5
gar och röstberäkningen vid deras öfvei läggningar, så enär för de fall, då
ski 1 jag lig n meningar bland Revisorerne förekomma, rösternes beräkningssält
redan i Riksdags-Qrdningen är bestämdt, och, i afseende på arbetsordningen,
det synes böra vara Revisorerne obetaget alt, vid hvarje förrättning,
förfara, på sätt de linna mest ändamålsenligt, anser Utskottet, i
likhet med dess förut afgifna yttrande, i fråga om enahanda stadgande
för revisionerne af Stats-Verket, någon föreskrift i omförmälde hänseende
ej eller behöfva intagas uti den nya Inslruction för Revisorerne öfver
Riksgälds-Verket. Vidkommande derefter sättet för Revisions-Berättelsernes
afgifvande och tryckning samt utdelning, så torde ungefärligen enahanda
stadgande, som förekommer i den af Rikets Ständer vid denna Riksdag
fastställde Instruclion för Stats-Verkels Revisorer, jemväl böra uti nu
ifrågavarande Revisions-Tnstruction meddelas.
Med tillämpning af dessa åsigler, har Utskottet alltså uppgjort och
får Rikets Ständers pröfning och fastställelse nu underställa följande
Förslag
till förnyad Instruclion för Rikets Ständers Revisorer, vid granskningen af
Riksgälds-Contorets tillstånd och förvaltning»
§. r.
Sedan de, enligt Riksdags-Ordningens 68 till granskning af Stats-,
Banco- och Riksgälds-Verken utsedde Revisorer sammanlrädf, ega de att
för fullgörandet af den, i afseende på Riksgälds-Verket, dem uppdragna
befattning, jemte härvid erforderliga Räkenskaper, Prolocoll och öfrige
handlingar, emottaga följande berättelser, nemligen:
i:o af Fullmägtige i Riksgälds-Conloret, angående dellaj Verks
tillstånd och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning bör
omfatta, äfvensom angående fortgången af Götha Canal- och Malmö f. d.
Discont-Verks utredning under samma tid;
2:0 af Riksgälds-Contorets Commissafiatj angående Contorets inkomster
och utgifter, samt skulder och tillgångar under berörde tid, jemte
derpå inverkande förhållanden ;
3:o af Riksgälds-Contorets Ombudsman, angående de Contorel rörande
rättegångs- och ulsöknings-ärenden; samt
4:0 af Ombudet för Disconl-utredningen, angående de med Götha
Stats-Utskottets Memorial, N:o '493.
Canal och Malmo Disconters fordringar inträffade förändringar samt beloppet
af de för Disconlernes räkning iudrifna och behörigen redovisade
medel.
§• 3<
Revisorernes åligganden beslå deruti:
a) att granska Riksgälds-Contorets tillstånd och förvaltning sedan
den lid, sist församlade Revisorer eller Stats-Utskotls granskning omfattat;
b) alt härvid sorgfälligt undersöka, om detta Verk kommit i behörigt
åtnjutande af de detsamma utaf Rikets Ständer anvisade inkomster
och tillgångar samt om verkställda utbetalningar varit med Rikets Ständers
beslut och föreskrifter öfverensstämmande ;
c) att tillse, huruvida ej allenast Fullmägtige, utan äfven Riksgälds-Coutorets
samtlige embets- och tjenstemän ställt sig lill efterrättelse
det för Contoret utfärdade Reglemente, jemte andra gällande Inslructioncr
och föreskrifter, äfvensom för öfrigt vederbörligen iagltagit och fullgjort sina
åligganden ;
dj) alt, derest något skulle finnas vara försummadt reller eljest
kräfva rättelse, härå fästa Fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte bos
Rikets Ständer förhållandet anmäla samt föreslå de åtgärder, som, lill
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra
vidtagas ;
c) att dessutom lill laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade
förseelser af Fullmägtige eller Contorets embets- och tjenstemän,
att Revisorerne anse åtal i anledning deraf böra ofördröjligen anstillas;
f) alt öfver sådajne frågor, derom Fullmägtige ansett sig böra med
Revisorerne rådgöra, sina äsigter och yttranden Fullmägtige meddela;
g) alt pröfva och afgöra besvär, som af Contorets embets- och
tjenstemän eller andra personen? blifvit hos Revisorerne i föreskrifven ordning
anförda öfver Fullmägtiges åtgärder och beslut i klaganderne rörande
mål ; dock kan, i följd af Revisorernes angående befordringsfrågor meddelade
yttranden, skedd befordran icke återgå; och
h) alt, der anledning dertill skulle förefinnas, äfven utan anförda
klagomå1, göra erinringar emot FuFmägliges beslut, i frågor om tjänsters tillsättande
samt löners eller pensioners beviljande.
Siats-Utskottets Memorial, N:o 4»3.
T
§. 3.
För öfrigt böra Revisorerne, under utförandet af Revisions-fdrrätlningen
noggrant iagttaga ej mindre, hvad Riksdags-Ordningen, i afseende
på dem innehåller, än hvad den för Fuilmäglige utfärdade Ansvai ighelsLag,
uti der förutsatta fall, stadgar.
§• 4-
Med undantag af här nedan omförmälda arfvoden och resekostnndsersältningar,
må Revisorerne icke ingå i någon slags disposition af Riksgälds-Contorels
medel, under hvilken titel, eller lill hvad behof det vara
må ; ej eller ega Revisorerne alt på annat sätt, än i 2 §. stadgadt är, befatta
sig med befordringar eller löne- och pensions-frågor.
§• 5. _
Efter fulländad Revisions-förrättning, böra Revisorerne öfver hvad
dervid förekommit lill Rikets näst sammanträdande Ständer afgifva utförlig
beiältelse, som tillika skall innehålla upplysning om Riksgälds-Conlorels
ställning, samt huruvida något emot detta Verks förvaltning varit alt
erinra ; börande denna berättelse, sedan den blifvit af Revisorerne underskrifven,
tillställas Fuilmäglige i Riksgälds-Contoret, hvilka;’ ofördröjligen
låta till trycket befordia och sedermera med allmänna tidningarna utdela
densamma, jemte de upplysningar, som af deruti anmärkta förhållanden
möjligtvis kunna påkallas; hvarförutan berättelsen, med tillhörande bilagor,
skall af Fuilmäglige vid derpåföljande Riksdags början lill Rikets Ständer
öfverlemnas, äfvensom tryckta exemplar deiaf Rikets Sländers näslsa.mmanIrädande
Revisorer tilldelas.
§■ 6.
Jemte det hvarje Revisor beslås skjuts efter fyra hästar från hans
hemvist till Stockholm samt tillbaka, ega Revisorerne att uppbära traclamenten
af Tre Riksdaler Banco om dagen, så väl under sjelfva revisionsförrättningen,
som under fram- och återresan, efter beräkning af 8 mil
för hvarje resedag; och hvilka tractamenlen och resekostnader hädanefter
likasom hitintills lill halfva beloppet af Riksgälds-Contoret godlgöras.
3
Stats-Utskottets Memorial, N:o 494.
Åt den, i och för Riksgälds-Verkets Revision, af Revisorerne antagna
Canzli- och Vaktbetjening, ega Revisorerne att, i nion af arbetets vigt
och beskaffenhet, bestämma lämpliga arfvoden, som af Fullmägtige sedermera
utanordna?.
För' den händelse, alt ofvanstående Instruction varder af Rikets
Ständer gillad och fastställd, får Utskottet slutligen hemställa,
ej allenast att densamma mi till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemnas, med anhållan, att Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes låta i Författningssamlingen den kungöra, utan ock,
att Fullmägtige i Riksgälds-Contoret må få sig uppdraget att
föranstalta om Instructionens tryckning, äfvensom dess ututdelning
bland Rikets Ständers framdeles sammanträdande
Revisorer.
Slockholm den >3 April i8/fi.
N:o 4p4.
Ank. till Exp. XJtsk den 14 April, kl. 1 e. m.
Memorial, meri förslag till reglemcntariska föreskrifter, motsvarande
Usta Afdelningen af det, vid sista Riksdag, för Riksgä!ds-Contoret
utfärdade Reglemente.
(Rgs Afd.)
Ehuru det Reglemente för Riksgälds-Contorets framtida förvaltning,
som af Rikets nu församlade Ständer bör fastställas och utfärdas, icke kan,
i sin helhet, af Stats-Utskottet sammanfattas förr, än Rikets Ständer hunnit
slutligen afgöra åtskilliga på ytterligare behandling och pröfning ännu
beroende
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 494.
9
beroende frågor, liar Utskollet lik välj till tidens vinnande ocli lill underlättande
af de reglementariska föreskrifternes granskning inom Riks-Slåndeiij
ansell sig böra underställa Rikets Ständers bepröfvande de delar af
ifrågavarande Reglemente, som, med iagttagande af hittills gällande och
framdeles äfven erforderliga stadganden samt Rikets Ständers redan fattade
o o
beslut, kunnat af Utskottet uppgöras.
Till en början får Utskottet således härmedelst öfverlemna förslag
till de reglementariska föreskrifter, sorn skola motsvara i:sta Afdelningen
af 1835 års Reglemente; hvarvid Utskottet dock anser sig böra erinra, alt
Utskottet bland dessa föreskrifter, som handla om Riksgälds-Contorets skulder,
jemväl upptagit de i Utskottets Utlåtande, N:o 48d, föreslagna stadgande!!,
angående den hos Conloret insalta fond för Hjelmare Canals underhållande,
fastän berörde sladganden ännu icke blifvit af Rikets Ständer
pröfvade och antagna; kommande följaglligen, derest Rikets Ständer
skulle i något afseende ändra Utskottets härom afgifna förslag, sådaot att
föranleda en derefter förändrad redaction af det nu föreslagna Reglementets
12 §.
Beträffande de öfrige §§:ne i detta Reglemente, så får Utskottet upplysa,
att i §. motsvarar 3 §. af det vid sista Riksdag utfärdade Reglementet
ULi 2 §. har Utskottet intagit ett till denna afdelning af Reglementet
onekligen hörande stadgande. 3 §. motsvarar 16 §. af 1835 års
Reglemente, /j §. grundar sig på Rikets Ständers, genom bifallandet af
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande, N:o 133, fattade beslut. 5 §, innehåller
samma stadgande, som den cpde i rrn gällande Reglemente. Uti
6:te, n:cle och 8:de §§. äro de i io:de, utte och 12 §§. af nyssberörde
Reglemente meddelade och ännu tillämpliga föreskrifter införda, cpde och
io:de §§. motsvara nuvarande 'jrde och 8;de. ir §. innehåller ett, vid i83o
års Riksdag, rneddeladt, men vid uppgörandet af 1S35 års Reglemente förhisedt
stadgande. i3 §. innefattar ett af Rikets Ständer, uppå Stals- och
Ekonomi-Utskottens hemställan, i Utlåtandet N:o 1, redan vidtaget beslut.
Upde §. motsvarar 6:le §. af nyssnämnde Reglemente. i5 §, grundar sig
på Rikets sist församlade Ständers meddelade och i 54 §• af samma Reglemente
intagna förordnande. 16 §. innehåller ett i förut utfärdade Reglementen
saknadt stadgande. Uti i^ide och i8:de §§;ne äro de föreskrifter,
som förekomma i nu gällande Reglementes i3:de och 34 §§•, intagna.
Bili. till R. St. Prot. 1840 och 184f< 4 Sami. 1 Ajd. 3 Band, 19 Iläjt. 2
10
Stats-Utslcottets Memorial, N:o 491.
Dessutom får Utskottet härvid anmäla, att i och 2 §§, af 1835
års Reglemente, hvilka handla om styrelsen Öfver Riksgälds-Conloret och
de till detta Verk anslagne medel, komma att i förslaget till det nya
Reglementet intagas bland öfriga dessa ämnen rörande föreskrifter; hvaremot
stadgandena i /\:de och 5:te §§:ne, såsom redan fullgjorde eller icke
vidare tillämpliga, höra ur nya Reglementet uteslutas,
I sammanhang med ifrågavarande reglerrientariska föreskrifter, anser
Utskottet sig äfvenledes höra för Rikets Ständer anmäla, att, enligt Kongl.
Majrts Nådiga Resolution af den i5 November i834, frågan om inköpandet
för Kronans räkning, af hemmanet Holm i Högs socken af Norra Helsingland
till boställen åt Häradshöfdingen m. fl. tjenstemän derstädes förfallit;
hvadan den för delta ändmål af Rikets Ständer vid 1800 års Riksdag
beviljade och i 4 §• 3 momentet af Riksgälds-Contorets nuvarande
Reglemente åberopade anslags-summa 4>G66 R:dr 32 sk. icke kommer att
utgå. Då emedlertid berörde summa blifvit och fortfarande är i nämnde
Contors räkenskaper bland skulderne upplagen, så får Utskottet
hemställa, om icke, vid nu anförde förhållande, Utskottet må
få sig uppdraget att anmoda Fullmägtige föranstalta om densammas
afskrifning uti dessa räkenskaper för innevarande
år.
Stockholm den i3 April 184 fa
FÖRSLAG
till
Förnyad t Reglemente
för Rikets Stunders Riksgulds-Conlor.
§. 1»
Riksgälds-Contoret, som är ett Rikets Ständers Verk, har till föremål:
a)
alt ombesörja liqviden af den Svenska Statens skuld, för hvilken
Rikets Ständer åtagit sig att ansvara;
Sfats-Utslcotleis Memorial, N:o 494.
11
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer blifvit
å detta Verk anvisade;
c) att emottaga, förvalta och redovisa alla härtill af Rikets Ständer
anslagne tillgångar och inkomster, samt hålla Rikets Ständer uppkommande
öfverskott och behållningar tillhanda;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridandet af bevil jade och
å Riksgälds-Contoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Contoret för öfrigt
af Rikets Ständer erhållit.
singående Riksgulds-Contorets skulder.
§• 2-
Alla af Riksgälds-Contoret, för upptagna lån, utfärdade och till betalning
förfallne, men ännu icke inlöste eller, enligt Rikets Ständers serskilda
beslut, ur Contorets räkenskaper afförda obligationer, med undantag
af dem, som tillhöra den fordna utländska Stats-skulden, skola, då de
för sådant ändamål hos Contoret företes, i föreskrifven ordning infrias.
Likaledes böra detta Verks öfriga hitintills icke uppsagda eller förfallna,
äfvensom hädanefter ulgifvande obligationer, enligt deras ordalydelse, så
lill capital som upplöpande räntor, behörigen liqvideras,
§• 3.
Enligt Rikets Ständers, vid i8i5 års Riksdag, fattade beslut och
Liksgälds-Contorets, till följd deraf, under den q November samma år,
utfärdade förbindelse, utbetalas en summa af 200,000 R:dr årligen tilt
Hans Majit Konungen eller Dess arfvingar efter Successions-Ordningen af
den 26 September 1810,
§■ 4-
Sedan Svenska Stals-Verkels, vid i83o års slut, återstående skuld
af 4,4oo,ooo R:dr till Rikets Ständers Bank, för derifrån utbetalda medel
till 1808 års krigskostnader, numera, genom de härå, under åren 1835—
1840, af Riksgälds-Contoret verkställde afbetalningar, blifvit minskad till
ett capital-belopp af Tre millioner Åtta Hundrade Sjuttio Två Tusen Riks
-
12
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 494.
daler Banco; så hafva Rikets nu församlade Ständer beslutit, att, i utbyte
emot Riksgälds-Contorets för denna skuld år i83o ufärdade 44° stycken
räntebärande förbindelser, skola för berörde capital återstod, hvarå de årliga
afbetalningarne äfven framgent komma att till förut bestämdt belopp
foitfara, g68 stycken nya 4-procents_°bligationer, å 4000 Rtdr hvardera,
af Conloret utgifvas, enligt det derför faslslälda och bär nedan intagna
formulär; hvilka obligationer, deraf 22 stycken, på sätt formuläret innehåller,
årligen inlösas, jemväl böra förses med så kallade ränte-couponer, af
den lydelse, nedanstående för dem äfvenledes faststälda formulär utvisar,
och hvilka senare till en början utfärdas för en tid af 10 år, hvarefter
nya couponer för enahanda tidrymd meddelas; kommande de obligationer,
som dessförinnan icke blifvit af Riksgälds-Contoret på nu stadgadt sätt
infriade, att detta Verk till inlösen hembjuda.', förr än de varda af Banken,
i och för det af Rikets §tänder bestämda ändamål, å annan man öfverlåtna.
Formulär till of vanberörde obligationer.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers derom fattade beslut, ut*-  fästa~och förbinda sig undertecknade af Rikets Ständer, till Riksgälds-Contorets
förvaltning, förordnade Fullmägtige, i Rikets Ständers namn och på
deras vägnar, att, såsom en andel uti en skuld af Tre millioner Åtta Hundrade
Sjuttiotvå Tusen Riksdaler Bancosedlar, hvarför Svenska Stats-Verket
hos Rikets Ständers Bank häftar, till Rikets Ständers Bank eller dess
Ordres betala en summa af Fyra Tusen (j4,oooj) Riksdaler nämnde mynt,
motsvarande Ett Tusen Fem Hundra Riksdaler Silfver Specie efter i83o
års myntfot; kommande med liqviderandet af denna och öfriga, för berörd
e skuld, utfärdade obligationer att sålunda tillgå, att 22 stycken obligationer
å tillhopa Åttatioåtta Tusen Riksdaler årligen infrias; hvarvid, så
länge Rikets Ständers Bank af dem alla är innehafvare, följes obligationernes
numerordning; men sedermera genom lottning, som inför RiksgäldsContorets
Fullmägtige, vid öppna dörrar, förrättas, bestämmes, hvilka obligationer
för året skola inlösas, hvarefter dessa obligationers numer
3:ne gånger kungöres uti allmänna tidrringarne, sista gången inom Irenne
månader före inlösningstiden; förbehållande sig likväl Riksgälds-Contoret att
jemväl Cn större andel al skulden elier hela dess belopp liqvidera, då,
i händelse Banken innehafver alla obligationerne, uppsägning hos densamma
inom 3:ne månader före betalningstiden verkställes; men i motsatt fall
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 404.
13
skall, enär, till följd af liela skuldens betalning, inlösningen icke genom
lottning bestämmes, uppsägningen verkställas 3:ne gånger uti allmänna
tidningarne, sista gången minst tre månader före inlösnings-liden; och
kommer för nu föreskrifne ^,000 Riksdaler alt godtgöras 4 procents årlig
ränta, räknad ifrån och med början af delta år, intilldess betalning sker,
å hvilken ränta, sorn erlägges vid hvarje års slut, couponer nu aflemnas
för 10 år och sedermera hvait io:de år för lika tid erhållas; dock kommer
ränta ieke att godtgöras längre än till den dag denna obligation, efter utJoltning
eller uppsägning, bör infrias, i fall innehafvaren skulle underlåta
att dess belopp då uttaga; hvilket allt härmed försäkras och reverseras.
Stockholm den
Rikets Ständers Fullmägtige j Riisgälds-Contoret;
För Ridderskapet och Adeln, För Preste-Ståndet.
För Borgare-Ståndet. För Bonde-Ståndet.
Formulär till Rätite-Couponer.
Coupon å års ränta för Riksgälds-Contorets till Rikets Ständers
Bank den utfärdade obligation å 4ooo R:dr Banco, utgöran
de
160 R.-dr Banco, motsvarande 60 R:r Silfver-Specie efter i83o års
myntfot.
På Riksgälds-Contorets vägnar.
' §-5.
Den i Riksgälds-Contorets Räkenskaper under rubrik: Rikets Ständers
Låné-Banks fordran, upptagne skuld, härrörande från begagnade förskott
af Rikets Ständers Bank, mot Discont-vilkor och 2 proeents ränta,
och hvilken vid i8a3 års slut, enligt upprättad liqvid, utgjorde Fyra millioner
Fjorton Tusen ÅR s Unn dr q Femtio tY,4 JUJtö&der, Ses
-
Stals-Utsliotiels Memorial, N:o 494.
ton (16) Skillingar, 3 runstycken;, kommer att fortfarande utan någon afbetalning
eller någon räntas beräknande inom linien i Räkenskaperne upptagas.
§. 6.
Riksgälds-Contorets utelöpande Greditsedlar, eller de så kallade
Riksgäldssedlarne, skola fortfarande till och med år 1845 af RiksgäldsContoret
inlösas, enligt det, i sådant afseende, mellan dessa och Rikets
Ständers Banks sedlar stadgade förhållande.
På den serskilda räkning, som för nämnde sedlars inlösande föres
i Banken och å hvilken, vid i8a3 års slut, upptogs, Riksgälds-Contoret
tillgodo, en emot dess då utelöpande sedelstock, kopparskiljemynts-polletterna
härunder inbegripne, svarande behållning af Fyra millioner Tjugufem
tusen Nittiofem (j4>025,oc)5j) Riksdaler Trelionie (j3c)j) skillingar Bancomynt,
få invisningar för andra ändamål icke utställas. — Nyssberörde, så
kallade kopparskiljemynts-polletler skola, i den mon de af Riksgälds-Contoret
invexias, tili Banken aflemnas.
§• 7*
Vid granskningen och approbationen af förslitne Riksgäldssedlar
på Två (2) Riksdalers valeur och derunder, skola följande af Rikets sist—
församlade Ständer stadgade grunder tjena till efterrättelse:
Nedra högre fjerdedelen, hvarå fina trycket och namnteckningarne
befinnas, och hvilken förthy är att anse såsom den hufvudsakligaste delen
af en sedel, skall, äfven öm den företes ensam eller icke sammanhängande
med någon annan del af sedeln, inlösas med den valeur, som
fina trycket utmärker derest åtminstone öfra namnteckningen är hel och
ostyckad.
Cm deremot å en sedel nedra högra fjerdedelen helt och hållet
saknas., ellar om af denna fjerdedel endast någon del af fina trycket till
venster är sammanhängande med dc öfriga delarne af sedeln, kunna dessa
sedelstycken, äfven om de i öfrigt äro fullständiga, icke antagas till inlösen,
ulan böra CuOööi Ca Ola Varande det innehafvare af mindre Riksgäldssedlar,
som blifvit casserade, på grund af de vid 1828—i83o årens Riksdag
i detta afseende meddelade föreskrifter, obetaget att samma sedlar till yt
-
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 494.
is
terligare granskning, efter nu anförda, grunder uti Riksgälds-Contoret
förete.
§• 8.
Genom tillkännagifvanden i hufvudstadens allmänna Tidningar erinras
allmänheten, så ofta nödigt pröfvas, om innehållet af Kongl. Kungörelsen
den i4 Februari i835, angående prsescrjptionstiden för Riksgäldssedel
nes emottagande i Kronans upphörd och inlösande i RiksgäldsContoret.
§• 9*
Den reparationsfond af Niltiotre tusen Nio hundrade’ tjugusex
(93,926) Riksdaler, som innehållits utaf de medel, Götha Canal-Bolag,
enligt Rikets Ständers beslut vid 1828—i83o årens Riksdag, i RiksgäldsContoret
insatt, skall, till följd af samma beslut, emot erläggande af Fem
(5) procents ränta, hvilken Canal-Bolaget, vid hvarje års slut, godtgöres,
i Conloret fortfarande innestå, till säkerhet för nämnde Canals framtida
underhållande.
§. to.
Utaf återstoden af den likaledes innehållna summa, till säkerhet
för åtskilliga, vid Götha Canals öppnande, icke fullbordade arbeten i
hamnbyggnads väg, är Canal-Directionen berättigad att, så snart styrkt
blifvit, att något af dessa ännu återstående arbeten är till fullo veikstäldf,
lyfta de för detsamma i Riksgälds-Contoret innehållna medel motsvarande
dubbla beloppet af arbetskostnad, enligt det deröfver, under den 25 Juli
r833, upprättade förslag; och kommer emedlertid fem (5) procents årlig
ränta att lill Canal-Bolaget af Riksgälds-Contoret erläggas för den sålunda
innestående summa, hvilken för närvarande utgör Ett Tusende Nio hundrade
Fyratio två (1,942) Riksdaler.
p
§. 11.
Den för Södertelje Canals underhållande af Rikets Ständer vid
1828—i83o årens Riksdag beviljade fond af Trettio Tusende (3o,ooo)
Riksdaler skall, emot utgörande af ränta till Canal-Bolaget med fem för
16
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 494,
hundra årligen, i Riksgälds-Contoret innestå, intilldess fonden behöfver för
det dermed afsedda ändamål användas.
§• I2,
Sedan det, vid de a:ne såstförflutna Riksdagarne, bestämda vilkor
för eftergiften af Bankens och Riksgälds-Contorets fordringar utaf Hjelmare
Canal och Slussverks-Bolag, för meddelade lånebiträden å ett sammanräknadt
belopp af Sju hundrade Trettio Tusen (^3o,ooo') Riksdaler, numera
blifvit fullgjordt, medelst aflemnandet till Riksgälds-Contoret af en, såsom
fond för nämnde Canals framtida underhållande, utafCanal-Directionen
å Bolagets vägnar, under den 23 Januari i83c/, utgifven och i Canal-Bolagets
fastigheter stora Wallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse
å 15,ooo R:dr med löpande 5 procents årlig ränta, så hafva Rikets nu
församlade Ständer, i afseende på ifrågavarande fond samt dess förvaltning
och användande, stadgat och förordnat:
i:o alt räntan för omförmälde förskrifning, tillika med de, genom
utlåning af denna räntas årliga belopp, ytterligare uppkommande ränlemedel,
förblifver under Directionens vård och förvaltning, intilldess en viss
betydligare summa såmedelst blifvit bildad, och hvilken summa tills vidare
bestämmes lill ett belopp af högst 6,ooo R:dr, hvarefter Direclionen
skall för densamma till Riksgälds-Contoret aflemna sådane låne- och säkerhelshandlingar,
som öfverensstämma med det Reglemente för dessa medels
utlåning, hvilket Kongl. Maj:f, efter dertill af Directionen afgifvet
underdånigt förslag, lärer täckas i Nåder fastställa och utfärda;
2:0 att de för dessa lånebandlingar inflytande räntemedel äfvenledes
må af Directionen uppbäras och förvallas, intilldess, genom desamma
och de i föreslående moment omförmälde räntor, den deruti bestämda
summa uppkommit;
3:o alt dessutom de smärre contanta tillskott, som Directionen, enligt
den till Riksgälds-Contoret nu ingifna plan för Reparations-fondens
bildande, å Bolagets vägnar, erbjudit, må genom Directionen förvaltas
och eöras fruktbärande, likasom de öfverskott, hvilka komma att återstå,
efter
■Stats-Utskottets Memorial, jV:0" 494.
17
efter det lånehandlingar till de i planen beräknade belopp blifvit, vid deruti
bestämda tider, till Riksgälds-Contoret aflemnade;
4:o alt Directionen deremot skall vara Riksgälds-Contoret ansvarig,
att den för hvarje år upplupna lantan å ej mindre ofvaunänHide förskrifning,
! än då samlade länle- och lill skotts-medel, valder, vid éfels slut,
för reparations-fondens räkning, fr uglbärande, efter en tills vidare till 5
procent bestämd räntefot, så ali fonden, under hvarje års lopp, lillvexer
med en summa, motsvarande 5 procent å fondens ursprungliga belopp och
den vid samma års början befintliga räntebehållning j
5:o alt, till säkerhet för fondens bildande, i öfverensstämmelse
med de derför i lörrberörde plan tillämpade och nu fastställda grunder,
]>i rectionen bör till Riksgälds-Contoret afgifva en serskild förbindelse att
vid de i planen uppgifna tidpunkter Lill Contoret aflemna föreskrifna låneoch
säkerlietshandlingar för de då ullånade ränte-medlen, och hvilken
förbindelse, till en början, bör omfatta tiden till i854 års slut, samt följ—
agtligen afse de Contoret, vid nedannämnde tidpunkter, enligt samma plan,
tillkommande lånehandlingar, nemligen t vid slutet af år j845, för 5,000
B:dr, vid i85o års utgång för 6,000 R:dr och vid 1854 årsslut för 5,000
R:dr; hvarförutan Directionen bör hos Contoret ställa antaglig säkerhet
för ett belopp af 5,000 R:dr utaf de under Directionens vård befintliga,
Reparations-fonden tillhöriga, medel;
6:0 att, innan den, genom influtna räntemedel, bildade behållning
uppgår till en summa, motsvarande det ursprungligen afsatta samt i stora
Wallby och Oppeby intecknade capital-beloppet af i5,ooo R:dr, får någon
del af denna behållning till utgifter för Canal- och Sluss-verkets underhållande
icke användas;
7:0 att nyssnämnde capital-belopp, icke under någon händelse, får,
utan Rikets Ständers dertill serskildt lemnade samtycke, från RiksgäldsContoret,
till större eller mindre del, uttagas och af Canal-Bolaget disponeras
5
Bih. tilt R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 J/d, 3 Band, 19 Haft. 3
18
Stats-Utshottets Memorial, N:o 494.
8:0 att den, genom ränlemedlen, uppkomna behållningen må endast
användas till företagande af sådane störie oundvikliga reparationer och
arbeten, som icke, utan afbrytande af segelfarten å Canalen, kunna verkställas
och hvilkas kostnader öfverstiga Bolagets då samlade, härtill disponibla,
besparingsmedel, jemte de förväntade öfverskotten å Canal-iukomstepne
för de 3;ne nästföljande åren;
9:0 att, vid dylikt tillfälle, skall af den embetsn^ndighet, som
bar sig uppdraget öfveiinseendet öfver vattencommunicalions-anstaltarne i
Riket, undersökas och pröfvas, huruvida och till hvilket belopp bidrag till
det af Bolaget föreslagna och af bemälde embetsmyndighet tillstyrkta arbetets
utförande bör af ifrågavarande Reparations-fond utgå ; och
10:0 att, sedan helopppt af ett sådant bidrag på detta sätt blifvit
bestämdt, böra reparations-londen tillhöriga lånelnmdlingar å en deremot
svarande summa af Riksgähls-Contoret till Canal-Directionens disposition
utiemnas
Om och när, i följd af de till Riksgälds-Contoret för utlånade räntemedel
aflemnnde säkerhetshandlingar, någon intecknings-förnyelse, bevakning
eller utsökning erfordras, skall Directionen foga anstalt härom,
utan alt Contoret dermed behölver taga någon befattning; och böra således
de lane- och säkerhets- samt öfriga handlingar, som Directionen, för fullgörandet
af detta åliggande, mäste begagna, uppå skeende anmälan hållas
densamma tillhanda, emot dess afgifvande förbindelse att handiingarne till
Contoret återställa, så snart de blifvit för ändamålet begagnade.
§ i3.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers, vid sistförflutna Riksdag,
fattade be lut, och sedan den af staden Ystad deiefter erlagda ränta för
den del eller 16000 R:dr af stadens såkallade casernbyggnads-lån, med
hvars inbetalning anstånd vid nästföregångna Riksdag medgafs, blifvit xiii
staden återställd, skola de, från och med år 1835, till Riksgälds-Conloiet
inbetal ia och derstäd s ännu innestående capital- och räntebelopp å Contoreis
hos städerna Malm» och Ystad egande fordringar för de dessa
städer, till uppf rande af casern- och stall-byggnader åt dervaiande gaenisoner
meddehde ian, hållas Kongl. Majit, uppå Dess Nådiga reqvisiliou,
Stats-Ulskoilcts Memorial, N:o 494.
19
tillhanda, för alt dermed anskaffa anskaffa erforderliga Stall- och Magazinsbyggnader
för den i Ystad förlagde Sqvadron af Kronprinsens HusarRegemente,
för hvilket ändamål de ännu återstående fordringarne för berörde
lån jemväl böra, derest sådant i Nåder äskas, till Kongl. Maj.-t öfverlemnas;
kommande dock hvad, som utaf dessa lånefordringar för ifrågavarande
ändamål icke behöfver användas, att till Riksgälds-Contoret erläggas,
enligt de för lånens återbetalning meddelade föreskrifter och med ia 11 a—
gande, att staden Ystad nu ytterligare blifvit, till och med i84i års slut,
befriad från de stadgade ränte- och capital-afbetalningarne å ofvanomförrnälde
låne-andel.|
§. 14.
De medel, som, i följd af den, vid 1828—i83o årens Riksdag,
vederbörande jordegare medgilna lösningsrätt af de å kronoskatlejorden vexande
ekar, till Riksgäls-Contoret redan influtit och framdeles inflyta, skola,
efter vederbörliga reqvisitioner, utbetalas i den nion, dessa medel, till kostnader
för ekplanterings-skogars anläggning och underhållande, varda af
Kongl. Maj:t anordnade.
§. .5.
För Lappmarks Ecclesiastik-fondens, efter sista Riksdag, till Riksgälds-Contoret
öfverlemnade behållning, utgörande Sextiosju Tusen Etthundrade
Åttiofyra (67,184) Riksdaler, 37 sk. 2 r;st., skall Riksgälds-Contoret
erlägga Fern (5) procents årlig ränta, som vid hvarje års slut, med 3,35g
R:dr 11 sk. 6 r:st., till Kongl. Stats-Contoret inbetalas.
S
Likaledes
skall för det, enligt 177g års Riksdagsbeslut, såsom hemgift
åt dåvarande H. K. H. Hertigen af Södermanland anslagna Capital af
100,000 R:dr, Fem (5) procents årlig ränta af Riksgälds-Contoret godtgöras
och, efter H. M. Konungens anvisning, på hittills vanligt sätt utbetalas.
§• I7-
Der prtescriptiomtid, i afseende på någon serskild del af RiksgäldsContorets
skulder, icke blifvit stadgad, komma skuiderne, intilldess annor
-
20
Stats-Utskottets Memorial, N:en 495.
londa af Rikets Ständer förordnas, alt i vederbörlig ordning liqvideras, utan
afseende på den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde, eller hos
KoDgl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.
§ 18.
Äldre ännu outredda Krono-ford ringar och anspråk skola, enligt
förut utfärdade Reglementen och Författningar, af Riksgälds-Contoret liqvideras,
sedan desamma blifvit vederbörligen pröfvade och godkände; hva*
dan Fullmägtige också, innan någon sådan, i laglig ordning och inom föreskrifven
tid, bevakad fordran varder af Kongl Maj:t till betalning fastställd,
böra sig deröfver i underdånighet yttra; egande Fullmägtige att, o>m
så nödigt pröfvas, utsätta betalningen på terminer, lämpade efter Contorets
tillgångar, äfvensom att å fordringens belopp utfärda obligationer med
ränta, hvilken dock ej får öfverstiga fyra (4) procent om året.
N:o 4p5.
Ank„ till Exp, Utsk. den 14 April, kl. 1 e ro.
Memorial> med förslag tilt reglementariska föreskrifter, motsvarande
^'.de afdelningen äf 18JS års Reglemente för Riksgälds-Conior et.
C%5. Afd.)
I öfverensstämmelse med den 1 Memorialet N:o y^ra^e ^sigt,
bar Stats-Utskottet ansett sig tru böra till Rikets Ständers pröfning och
fastställelse serskildt Öfverlemna förslag till regie menta risk a föreskrifter
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoret, i afseende på utredningen af Götha
Canal-Bolags och Malmö f. d. Discont-Verk, hvarom Sjunde Afdelningen
af det, vid sista Riksdag, för nämnde Conior -utfärdade Reglemente
handlar.
Vid uppgörandet af ifrågavarande föreskrifter, bar Utskottet bibehållit
de i 65—68 af nyssberördé Reglemente intagna stadganden; dock
Sicits-Ulskottets Memorial, N:o 495»
2*
med iagtlagande af de förändringar i samma stadgandens redaction och
ordningsföljd, som Utskottet funnit lämpiiga och ändamålsenliga. Derjemte
har Utskottet, bland dessa föreskrifter, infört Rikets Ständers, genom
bifallandet af Utskottets Utlåtande ]\":o lig, meddelade beslut, angående
discont-utredningens fortfarande besörjande af Fullmägtige intill
nästa Riksdag, och de åtgärder, som till densammas fortskyndande under
tiden böra vidtagas. Utskottet bar äfvenledes tillagt, dels stadganden om
räkenskapernes förenklande, samt granskning i Riksgälds-Contorels RevisionsContor,
dels ock en ny §., angående afgifvandet af berättelser till Rikets
Ständers Revisorer och nästkommande Riksdags Stats-Utskott, rörande fortgången
af Discont-Verkens utredning; hvaremot Utskottet uteslutit den
lill instruction för Revisorerne hörande föreskriften i §. 6<j, angående åliggandet
att granska denna utredning.
Stockholm den i3 April 1841»
Fortsättning aj Forslaget till fornyadt Reglemente
för
Rikets Ständers Riksgäldskontor,
angående Gotha Canal-Bolags och Malmo J. d. Disconters utredning.
§*
Den ännu återstående utredningen af Götha Canal-Bolags och Malmö
f. d. Discont-Verk besörjes fortfarande intill nästa Riksdag af Follmägtige
i Riksgälds-Contoret, på enahanda sätt som hitintills.
§•
För hvardera af dessa Disconter föras serskilda räkenskaper, dervid
till åstadkommande af ytterligare minskning i utredniDgs-kostnaderne, ali
lämplig och ändamålsenlig förenkling i bokförings-sället iagttages. Likaledes
föras serskilda protocoll öfver de hos Fullmägtige, rörande hvartdera
Discout-Yerket, förekommande, ärenden.
22
Stats-Utskottets Memorial, N:o 495.
§•
Granskningen af Discont-Verkens räkenskaper verkställes i Riksgälds-Contorets
Revisions-Contor.
§•
För alt betrygga det allmänna mot förlust, i följd af Discont-Verkens
utestående fordringars indrifning, bör befattningen med dessa fordringars
utsökande och indrifvande, samt utförandet af Discont-Verket rörande
rättegångar äfven framgent uppdragas ät någon skicklig och pålitlig
person, hvilken deremot åtnjuter vissa af Fnllmägtige bestämda procent å
de medel, som af honom indrifvas och behörigen redovisas; börande följaktligen,
såsom villkor härvid, stadgas, alt fordringarnes indrifning och
rättegångames utförande icke komma alt för Discont-utredningen medföra
andra kostnader och utgifter än nyssberörde indrifnings-procent; hvarförutan
Fullmägtige böra fortfarande förbehålla sig atl, utan hinder af Ombudets
rätt till indrifnings-procentens åtnjutande, låta för längre eller kortare
lid inställa executiva åtgärder, samt uppgöra och afslula accords-liqvider
med vederbörande gäldenärer, på sätt här nedan stadgas.
§•
Till fartjsbyndande af Discont-utredningens afslutande, ega Fullmägtige
att jämväl hädanefter lill pröfning och slutligt afgörande företaga
inkommande accords- anbud, i afseende på liqviderandet af f. d. DiscontYerkens
återstående osäkra fordringar, medelst erläggandet af något visst
belopp, äfvensom att för sålunda liqviderade fordringar meddela gäldenären
bevis om frihet från allt vidare kraf. Derjemte böra, för samma ändamål,
Fullmägtige, efter infordrandet af nödige ansedda upplysningar,
åtminstone hvartannat år, eder före Rikets Ständers Revisorers sammanträden,
genom anställande granskning af härvid förekommande förhållanden,
undersöka och pröfva, hvilka återstående låne-fordringar kunna, titan
äfventyr af förlust för det allmänna, afskrifvas, när utrönt och, så
vidt möjligt är, styrkt blifvit, ali icke den ringaste tillgång för desammas
godtgörande till större eller mindre del finnes att påräkna; och skola Fullmägtiges
i sådant afseende vidtagande beslut, tillika med de skäl och omständigheter,
hvarpå hvarje dylikt beslut sig grundar, Rikets Ständers Revisorers
serskilda granskning och bedömande underställas; hvarefter dessa
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 495,
28
af Revisorerne jemväl medgifna afskrifuingar må i Discont-Yerkens räkenskaper
verkställas.
• '• Räntan å Discont-Verkens fordringar beräknas efter samma grunder,
som, vid ränte-beräkningen för Rikets Ständers Banks allmänna <1 isconl-lån,
skola iagltagas.
s
Derest,
emot all förmodan, vid utredningen af ifrågavarande 2:ne
Disconl-Verk, något öfverskott skulle uppkomma, sedan skulderne, på föreskri
1'vet säll, blifvit betalda., samt ersättning för utrednings-orakoslnaderne
innehållen, skall ett sådant öfverskott tillhandahållas i första rummet
vederbörande Disconts borgenärer till ersättning för förlorad ränta ä deras
blott lill eapitalet i flere terminer betalde fordringar, och derefter actieegarne
i den Discont, der öfverskottet uppkommit.
Öfver fortgången af Discont-Yerkens utredning afgifva Fullmägtige
Berättelser till Rikets Ständers Revisorer, äfvensom till Rikets Ständers
Stats-Utskott vid nästa Riks lag. Vid Revisorernes sammanträden, och vid
Riksdagens början afgifvas jemväl af Disconl-Ombudet berättelser om de
med Disconternes fordringar efter hvarje revision inträffade förändringar,
samt beloppet af, för dessa Verks räkning, indrifna och behörigen redovisade
medel.
STOCKHOLM, Elmuns och Granbergs Tryckeri. i84i
Stats-Utskottets Utlåtande , IV :o 496.
1
N:o 496.
Ani. till Exp-Utsk. den 14 April 1841 > kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Krigs-Commissarien E. G.
Lallerstedts ansökning om f örlängdt arrende å Starby
Kungsladugård.
(I. A.)
Uti en till Kongl. Majit i underdånighet ingifven skrift, hvilken,
jemte vederbörandes i ämnet infordrade yttranden och öfriga till målet
hörande handlingar blifvit genom Nådig Remiss af den 18 sisllidne Mars
till Stats-Utskoltet öfverlemnad, har arrendatorn af Kungsladugården Starby,
med underlydande lägenheter, i S:t Pehrs socken, Dahls Härad af
Östergöthlands Län, Krigs-Commissarien E. G. Lallerstedt anhållit, att, i
anseende till de af honom å egendomens förbättring använda omsorger och
nedlagda beydliga kostnader, undfå trettio års förlängning af arrende-rätten
dertill, räknadt från midfastan år 1843, då nu gällande arrende-contract
går till ända, emot erläggande från sistberörde tid af en efter egendomens
närvarande beskaffenhet och afkastning lämpad förhöjd årlig arrende-afgift
af Sex Hundra tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, i ett för
allt, att på bestämd termin antingen in natura levereras eller med penningar
betalas, samt emot underhållsskyldighet efter Lag, men med befrielse
från de, enligt arrende-contractet af år 1801, arrendatorn nu åliggande
serskilda förbindelser att plantera träd, att befordra god kreaturs-afvel,
att drifva gräsodling, att vidmagthålla Linneväfnads-fabrik i Wadstena och
att odla lin, hvilka praestationer, såsom numera dels ändamålslösa, dels
icke vidare erforderliga , sökanden önskade få utbyta emot skyldighet att till
Kronan, utan någon dess kostnad, vid arrende-tidens slut afträda i fullgod
t skick all den honom tillhöriga åbyggnad å den till Kungsladugården
hörande Herrsjöängen, äfvensom sökanden afstode från all rättighet lill
disposition af de vid Kungsgården befintliga inventarier, hvilka sålunda
kunde för Kronans räkning föryttras; och har Lallerstedt> uti en sedermera
i underdånighet inlemnad serskild skrift, förklarat, att, i händelse hans
omförmälde arrende-anbud funnes antagligt, sökanden underkastade sig alla
de förbindelser, såväl i afseende på byggnadsskyldighet och skogshushåll
Bih.
till R. St. Prot. 1810 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 8 Band. 20 Häftet.
Stats-Utslcotlets Utlåtande. y N:o 4g,6.
ning, sorn ock i öfrigt, hvilka, enligt nu gällande föreskrifter för XCungsladugårdars.
ularrendering, höra arrendatorerue deraf åläggas.
Af de Utskottet tillställde handlingar inhemtas: att, sedan genom
Kongl. Brefven till Kammar- och Commerce-Collegierne af den 12 Februari
och den 27 Qctober i8or samt Collegiernes, på grund deraf, utfärdade
Contract den 3 December 1801, Kungsladugården Starby, som förut
varit utarrenderad till Wadstena Kammarduks- och Linne-fabriks Bolags
Intressenter, blifvit till Capitainen H. S. Vult von Steijern upplåten under
arrende på 3o år, räknade från midfastan år i8o3, emot årlig afgift
af Två Hundra tunnor spanmål, hälften Råg och hälften Korn, så hade, i
anledning af bemälde arrendators underdåniga ansökning att, till någon
ersättning ej mindre för de betydliga förluster, hans fader, Åssessoren
Vult von Steijern fått för bedrifvande af Linnefabriken vid Wadstena
vidkännas, än ock för sina egna uppoffringar till förbättrande af Starby
Kungsgård, hvars värde vore derigenom betydligen förhöjdt, erhålla utan
serskild lösen everdelig skattemannarätt å lägenheterna Vallaslallen och
Herrsjöängen under Kungsgården, Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse
den 15 Januari i83o, funnit sig icke kunna bevilja, det nämnde lägenheter
finge Kronan afhändas, men, såsom lämplig uppmuntran för Majoren
Vult von Steijern_, tillerkänt honom och hans rättsinnehafvare den
förmon, att vid dåvarande arrendetids utgång, tillgodonjuta förlängning i
Contractet om Starby Kungsgård på tio år, och således under berörde tid
hela Kungsgården, jemte Vallaslätten och Herrsjöängen, ytterligare under
lika vilkor som dittills, odelade innehafva och begagna; hvilket Rikets
Ständers beslut blifvit af Kongl. Maj:t i Kader stadfästadt, hvarefter, uppå
derom gjord ansökning, Kongl. Kammar- och Commerce-Collegierne, jemlikt
utfärdad! Transport-bref af den 7 Februari i833, bifallit, att den
Majoren Vult von Steijern tillkommande arrende-rätt till Kungsgården
med underlydande lägenheter för återstående arrende-tiden intill den 1.4
Mars i843 finge på nuvarande arrendatorn, Krigs-Commissarien Lallerstedt
öfverlåtas.
Landshöfdinge-Embetet i östergöthlands Län har, uti dess öfver förevarande
ansökning afgifne yttrande, anfört; att den hittills stadgade arrende-afgift
årligen blifvit å bestämde terminer betald och öfrige arrendeskyldigheter
fullgjorde, samt att, medelst verkställde odlingar och förbättringar,
egendomens afkastning i senare tider betydligt ökats; att, enligt
Stais-Ulslcotiets XJLlålande, IS":o 4g6.
3
livad dea af Kronofogden i orten, till följd af Landshöfdinge-Embetets förordnande,
anställde undersökning och derpå grundade calcul öfver egendomens
afkastning och utgifter, efter medium af de sista 10 åiens markegångspris,
utvisade, årliga behållningen, sedan det erbjudne arrendet, 600
tunnor spaninål, afgått, skulle utgöra endast 311 R:dr 36 sk. 5 r. Banco, hvadan
Landshöfdinge-Emhetet förmodade, att utöfver denna arrende-afgift, såsom
i det nogaste öfverensstämmande med egendomens sanna värde, något anbud
icke skulle kunna med arrendatorns utkomst, utan egendomens sköfling, ega
rum, helst års-afkastningen i råg och korn ej försloge till arrende-beloppet,
hvilket alltså måste af andra tillgångar fy lias; alt de serskilde prasstationer,
från hvilka Lallerstedt sökt befrielse, enligt Kongl. Kungörelsen
den 3 December 1810, borde vid Kungsgårdens förnyade utarrendering
försvinna, hvilket äfven syntes böra blifva förhållandet med skyldigheten
att underhålla den egendomen åtföljande Drälls-fabrik, såsom numera för
Kronan af ingen nytta; att, efter Landshöfdinge-Embetets tanka, Kronan
korame alt hemta en icke obetydlig vinst af sökandens anbud att afstå den
å Herrsjö-ängen befintlige, honom tillhörige, åbyggnad, hvilken, af Kronofogden
jemte a:ne Nämndemän besigtigad och beskrifven samt till 1,964
R:dr B :co värderad, vore af vigt och väsendtligen inverkade på Herrsjöängens
värde, om denna äng, belägen 1 tedels mi! från Starby ock numera
till större delen häfdad till åker, i en framtid skulle från Kungs-ladugården
skiljas och blifva en lägenhet för sig; samt att, då vid utarrendering af Kronans
egendomar afseende i synnerhet borde fästas å en arrendators egande
kända förmåga att iagttaga ingångne förbindelser, Landshöfdinge-Embetet icke
tvekade alt härutinnan lemna företräde åt Lallerstedt, hvars drift och.
verksamhet, i förening med ej obetydliga tillgångar, syntes lemna säkerhet
för noggrant uppfyllande af de erbjudne arrende-vilkoren, som, efter Landshöfdinge-Embetets
förmenande, ej skulle hafva blifvit så långt utsträckte,
om icke egendomens förmonliga läge nära sjön Wettern gjorde försökanden
möjligt att fortsätta en i flera år idkad, för den sädesrika orten nyttig
större handel med spanmål, hvilken hufvudsakligast afsättes i Nerike och
Wermland.
Uti det gemensamma underdåniga Utlåtande, som af Kongl. Kammar-
och Commerce-Collegierne i ämnet afgifvits, hafva Collegierne förmält,
att, jemlikt Kongl. Kungörelsen af den 3 December 1810, angående
livad, som vid Kungs- och Kungs-ladugårdars bortarrenderande iagttagas
4
Stats-TJtskotlets Utlåtande, N.'o 4g6.
bör, de uti äldre arrende-contract i allmänhet Alagde och äfven uti 1801
års contraet om Starby Kungs-ladugArd föreskrifne ser sk i leie skyldigheter,
i afseende på hingsthållning, underhållande af Stuteri, Schäferi eller Holländeri,
anläggning af träd- och humlegårdar samt trädskolor och planteringar,
skola uti framdeles upprättande arrende-contract uteslutas från
arrende-vilkoren, hvilket, med tillämpning häraf, äfven syntes bösa ega
rum med den för arrendatorn af Starby nu gällande föreskrift, angående
odling af lin och gräs; samt att, beträffande Drälls-fabrikens vidmagthållande,
Collegierne ansåge destomindre skäl att ett dylikt arrende-vilkor för
framtiden bibehålla, sora drälls-tillverkningens befrämjande och spridande
numera icke kräfde detta befordringsmedel, sedan densamma blifvit allmännare,
och genom enskilde idkares försorg bedrifves med större verksamhet
och fördel, anvid ifrågavarande fabrik, der vä foa deri under de fern
sistfoi llutne åren inskränkt sig till 3 ä zj-ooo alnar årligen; hvadan följagtligen,
efter Collegiernes tanka, vid de af sökanden i dessa delar förbehåline
vilkor icke något vore att erinra; äfvensom, rörande dispositionen
af de under arrendet inbegripne, till bruk och nyttjande upplålne, inventarier,
redan nu gällande contraet föreskrefve, att desamma böra af arrendatorn
vid arrende-tidens slut återställas, hvarefter de, jemlikt ofvanåberopade
Kongl. Kungörelse af år 1810, skola för Kronans räkning genom
auction försäljas; hvaremot och då, enligt 77 §. Regel ings-Formen, Kungsgårdar
och K ungs-ladugårdar skola förvaltas efter de grunder, som af Rikets
Ständer föreskrifvas, och i föjd deraf Kungs-ladugården Starby med
hvad dertill hörer, bör ifrån midfastan 1S43 till den högstbjudande utarrenderas,
samt 2 §. i nu gällande arrende-contract om denna egendom
ej allenast ålägger arrendatorn att densamma förbättra, ulan ock stadgar,
att för dylika förbättringar icke något lår af Kronan fordras, vid hvilket
förhållande Lallerstedt icke skäligen kunde ifrån Kungs-ladugårdens förbättrade
skick härleda anspråk på annan eller vidsträcktare besittningsrätt,
än han genom afhandlingen med förra arrendatorn sig tillvunnit, hvartill
komme, att, ehuru den af Kronofogden öfver egendomens afkastning uppgjorda
calcul, emot hvilken ingen väsendtlig anmärkning förekommit, syntes
utmärka, att erbjudna årliga arrendet, 600 tunnor spanmål, vore förmonligt,
Collegiernn likväl måste anse betänkligt att på densamma grunda
bestämdt omdöme, huruvida berörde anbud må vara antagligt i annan ordning,
än Författningarne stadga, eller elter auction, funne Collegierne sig
icke tillständigt att å ansökningen tillstyrka bifall.
Stats- Ut slottets Utlåtande y N:o 4 g 6.
5
Utskottet har, vid behandling af de till dess Utlåtande under loppet
af innevarande Riksdag remitterade flerfalldiga frågor, angående sökt
prolongation å arrenden af Kronohemman, städse yttrat den åsigt, .att,
då arrendet för en Statens egendom utgjorde så stort belopp, som med arrendatorns
bestånd skäligen kunde påfordras, bibehållandet af en arrendator,
hvars kända verksamhet och pålitlighet lemnade säker borgen för erläggande
af arrendet, äfvensom för uppfyllande af öfrige uti arrende-contraclel
bestämde förbindelser vore för Staten af större verklig fördel, än
den förhöjning uti arrende-beloppet, som vid anställande auction tilläfventyrs
kunde erbjudas, och hvars utgörande möjligen icke vore med arrendatorns
utkomst förenligt. Enär, hvad nu förevarande fall angår, arrendatorn
af Starby Kungsladugård, Krigs-Commissarien Lallerstedt, på sätt
Landsböfdinge-Embetet, uti dess afgifna Utlåtande, vitsordat, under noggrant
iagltagande af de uti arrende-contractet stadgade vilkor, på ett ändamålsenligt
sätt odlat och förbättrat nämnde egendom, hvars afkastning
nu beräknas till 8:de kornet, samt den af honom erbjudna förhöjda arrende*
afgift af 600 tunnor spanmåi, enligt bemälde Läns-styrelses intygande,
synes vara den högsta, sora billigt vis kan af Staten fordras, hvadan anledning
icke är att förmoda, det vid blifvande auction arrendet skulle till
högre belopp än det sistnämnde uppbringas, åtminstone icke utan äfventyr
af arrendatorns obestånd och egendomens vanhäfd, har Utskottet af
dessa skäl, och i betragtande jemväl dels deraf, att den af sökanden åtagne
förbindelse att vid arrende-tidens slut, utan anspråk på ersättning, tili
Kronan afstå de honom tillhöriga, å llerrsjö-ängen befintliga, byggnader
otvifvelagtigt mäste för Kronan medföra icke obetydlig fördel, dels af den
omständighet, att, genom erhållen förlängning af ifrågavarande arrende,
Lallerstedt blefve i tillfälle att, till väsendtligt gagn för orten, fortsätta
en sedan längre tid af honom idkad, ansenl g spanmålshandel, samt då,
vidkommande den af Lallerstedt sökta befrielse från åtskilliga ofvan uppräknade,
enligt nu gällande contract, arrendatorn åliggande prestationer,
hinder för bifall dertill destomindre möter, som, i anseende till väfnadsindustriens
i senare tider vunna utveckling, underhållandet af den till
egendomen hörande Drälls-fabrik hvarken synes vara för Kronan af nytta
eller för näringens beftemjande erforderligt och de öfrige omförmälda prestationer,
jemlikt gällande Författningar, i allt fall komma att vid nuvarande
arrendes slut upphöra, ansett sig böra hemställa,
det Rikets Ständer ville för deras del medgifva, att Krigs
-
6
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 4gG.
Comraissarien Lallerstedt må erhålla Trettio års förlängning
i arrendet af Starby Kungs-ladugård, med dertill hörande
hemman och lägenheter, räknadt från Midfastan år i S4 3»
emot skyldighet så väl att från nämnde tid för egendomen
erlägga en förhöjd årlig arrende-afgift af Sexhundra tunnor
spanmål, hälften råg och hälften korn, sorn ock att, vid
berörde arrende-tids utgång, till Kronan, utan ersättning, i
fullgodt skick afträda de å den så kallade Herrsjö-ängen befintliga,
Lallerstedt tillhöriga åbyggnader, hvaremot sökanden
komme att vid det nya arrendet frikallas från de uti
r8oi års contract, såsom arrendevilkor, föreskrifna serskilde
åligganden att plantera träd, att befordra god kreatursafvel,
att idka gräs- och lin-odling samt att vidmagthålla linneväfnadsfabrik
i Wadstena; börande i öfrigt de uti nyssnämnde
nu gällande arrende-contract bestämda vilkor lända
till efterrättelse, med iagttagande likväl af de förändringar
deruti, som kunna blifva en följd af de sedan år 1801, i
afseende å sättet för Kungs-ladugårdars utarrendering, utfärdade
Författningar, och torde, i händelse af bifall till hvad
Utskottet sålunda föreslagit, underdånig Skrifvelse, med anmälan
härom, böra till Kongl. Maj:t aflålas.
Stockholm den i3 April 1841.
Reservationer.
Af Herr Schartau_, som förklarade, det han icke deltagit i Utskottets
tillstyrkande, angående arrendet af Starby Kungsgård, emedan han,
saknande all local-kännedom, varit ur stånd att med någon slags säkerhet
bedöma, huruvida de erbjudna arrende-vilkoren svara emot den inkomst
af denna betydliga egendom, som Kronan kunde hafva att påräkna, i händelse
nytt arrende utlystes vid nuvarande arrende-tids slut, helst icke
mindre än 60 år förflutit, sedan sista contractet med Kronan uppgjordes;
hvarjemte han för sin del icke funnit anledning till något det ringaste afseende
på den inom Utskottet åberopade ''billighet”, då det är bekant, att
närvarande arrendatorn öfvertagit arrendet för endast 8 år sedan, hvarunder
några uppoflringar å Kungsgården, med beräkning att derföre erhålla
ersättning i en aflägsen framtid, icke uppgifvits vara gjorde; anse
-
Stats-UtsJcotlsts Utlåtande, N.o 496.
n
J
ende reservanten att, äfven om man velat befordra arrendatorns ansökan,
detta bordt inskränka sig till en mindre lång tidrymd, än den nu föreslagna.
Af Herr Norin: ”Émot Utskottets Betänkande nödgas jag framställa
mitt ogillande, emedan jag anser ärenden af denna beskaffenhet icke böra
vara föremål lör Rikets Ständers åtgärder. Jag medgifver ganska väl, att
såsom mötstycke till denna min åsigt kan åberopas flere prasjudicat, tillkomne
dels vid innevarande dels vid föregående Riksdagar, men jag finner
häraf ingalunda någon anledning frångå min tanka om saken, hvilken
jag också anhåller måtte reservationsvis få åtfölja Utskottets Betänkande.
”'
STOCKHOLM, Kongl. Or dens-B oktryckeriet, 1841 •
Stats-Utskottets Memorialj N:o 49V’
K:o 497.
Ank. lili Exp.-Utsk. den 24 April M. 5 e. fr.
Memorial, med ytterligare JÖrslag till reglementariska föreskrifter
för Riksgälds-Conioretsframtida förvaltning.
(Rgs. Åfd.)
Såsom fortsättning af de, jemte Memorialet N;o4^)|, Rikets Ständers
granskning och godkännande underställde reglementariska stadganden, angående
Riksgälds-Contorels skulder, får Stats-Utskottet härmedelst till Rikets
Ständer aflemna förslag till den del af Reglementet för nämnde Conior,
som bör innefatta Rikets Ständers beslut, lörande Contorels fordringar, i
följd af de till åtskilliga föremål, vid förflutna Riksdagar, anslagna och
från detta Verk utgifna lån. Härvid får Utskottet tillika anmäla, alt Utskottet
ansett sig i denna del af ifrågavarande Reglemente böra upptaga,
ej allenast de af Rikets Ständer, i afseende på återbetalningen af några dylika
låne-biträden, nu meddelade beslut, utan ock öfriga för dessa låns liqviderande
hädanefter gällande föreskrifter, äfvensom de af Rikets Ständers
beslut, rörande byggnadsånet lill staden Wexiö, föranledda reglementariska
bestämmelser.
Utskottet har således i 19 §., jemte den af Rikets Ständer vid denna
Riksdag medgifna lindring i betalningsvilkoren för det staden Borås,
emot 5 procents ränta, beviljade byggnadslån, intagit ej mindre dit stadgade
liqvidationssättet för stadens, redan vid 1828 års Riksdag, erhållna
enahanda låne-understöd, än föreskriflerne, angående de för förstnämnda
lån nu bestämda ränte- och capital-inbetalningars verkställande. Varande
likaledes hittills gällande stadganden och föreskrifter införda i 20 §.,
hvilken handlar om låne-understödet för återuppbyggande af den år 1822
nedbrunna del af staden Norrköping. Uti 21 §. är Rikets Ständers nu
fattade beslut, angående återbetalningen af staden Öregrunds byggnads-lån
Bih. till R. St. Fröt. 184° oc/i /84V. 4 Sand. 1 Afd. 3 Band. 21 Haft. i(
91
Siats-Utskottets Memorial, N‘.o 491'
intaget. De uti 22 §. förekommande stadganden, angående staden Wenersborgs
enahanda lån, grunda sig dels på Rikets Sländers beslut, i afledning
af Utskottels Utlåtande, N;o i5o, oell dels på 5o §. i RiksgäldsConlorets
nuvarande Reglemente, dock med uteslutande afsådane föreskrifter,
som redan blifvit uppfylld 1, samt med iakttagande af några, eller Utskottets
åsigt, behöfliga och lämpliga, ehuru mindre väsendtliga redactioDs-förändringar.
23 §. innehåller erforderliga stadganden förden, enligt Utskottets
af Rikets Ständer bifallna Utlåtande, N:o 38o, på lliksgälds-Contoret
öfverflyttade befattning med emottagandet och controllerandet af föreskrifna
säkerhets-handlingar och inbetalningar för staden Wexiös ofvanomformälde
lån. Föreskrifterne uti 25 och 26 §§ äro hemtade från 1823 och
i83o årens Reglementen. 27 §. grundar sig på ett af Rikets sist församlade
Ständer meddeladt beslut samt Utskottets vid denna Riksdag algilna och
af Rikets Ständer godkända Utlåtande N:o 4<>
Uti 28 £. har Utskottet intagit Rikets nu församlade Ständers beslut,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående förlängning
af det Pant-låne-inrältningen i Stockholm beviljade allmänna låne-understöd.
29 §. motsvarar egentligen den 46 §. i Riksgälds-Conlorels nn gällande
Reglemente.
Stockholm den 22 April 18(1.
ingående Riksgälds-Contorets fordringar för meddelade lån.
19 §•
Uti de, vid 1828—i83o årens Riksdag, stadgade belnlningsvilkor
för det, till staden Borås’s återuppbyggande, då beviljade lån af 85,000
R:dr hafva Rikets Ständer nu medgdvit den ytterligare lindring, alt det,
vid 1840 års slut, återstående lånebeloppet må på det sätt liqvideras, att
räntan derefter utgöres med Fyra procent, s.<mt alt två precent å capitalet
åi ligen afbelaLs.
A det låne-understöd af roo,ooo R:dr, som nämnde stad för Swnima
ändamål erhåll t, i följd af Rikets Ständers bes'ut vid i8a3 samt 182?—
i83o årens Riksdagar, inbetalas derem t hädanefter, 1 k som hittills, årligen
sex procent, beräknade efter de häraf utdelade lånens ursprungl ga bejopp,
Stats-Uukottets Memorialj N:o 4(J74
3
af liv Ika 6 procent, Tie procents ränta afdrages för livad som å lånen
återstår, Iivari (ter öfverskoltet å lane-capitalen afskr fves, intill Jess de
samma äro till f ullo go !i gjorda.
Till iagtlagande vid uppbörden af capilal-afbetalningarne och räntorne
å den del af ofvanberörde byggnads-lån, som utgått till enskilde
tomt-cgare, upprättas i Riksgälds-Conloret och tillsändes Kongl. Maj;ts Befallningshafvande
i Elfsborgs Län, inom slutet af November månad hvarje
år, en fullständig förteckning på hvad sorn, före årets utgång, skall af
hvarje låntagare erläggas; hvilken förteckning af Kongl. Maj.ts Befallningshafvande
tillställes Magistraten i Borås, sorn det åligger att ifråga varande
medel, under enahanda iedovisnings-ansyar, som för krono-uppbörden,
kostnadsfritt för Riksgälds-Contore! , indrifva och till detta Verk leverera.
2° §.
Det af Rikets vid 1828 års Riksdag församlade Ständer beviljade
lån af 200,000 R:dr, till återuppbyggande af den del utaf staden Norrköping,
som år 1822 nedbrunnit, liqvidera* fortfarande på samma sätt, som
hittills, medelst årlig inbetalning af sex procent å de ursprungliga lånebeloppen,
hvarvid tre procents ränta å låntagarnes återstående capitalskulder
beräknas, samt öfverskoltet afgår å lånesummorna.
Föie November månads utgång öfve:sändes årligen från RiksgäldsContoret
lill Kongl. Majlis Befallningshafvande i Östergöthlands Län en
dylik förteckning, som, enligt näst föreslående §., i afseende på inbefalniugarne
å deruti omförmälde lån, bör meddelas, hvarefter uppbörden af de
vid årets slut förfallne ränte- och capital-summor på enahanda sätt, som
denna §. innehåller, genom Magistraten i Norrköping, besörjes.
3 1 §.
Till lättnad vid liqviden af det för återuppförandet af staden Öregrunds
nedbrunna allmänna byggnader, från Riksgälds-Conloret år i83o
utgifna räntefria lån af 5,000 R:dr, hafva Rikets SLänder medgifvif, alt de,
vid detta låns beviljande, föreskrifna terminer för dess återbetalning må
förlängas sålunda, att densamma, vid 1840 års slut och sedermera vid
hvarje års utgång, får verkställas med en tjugondedel, eller fem procent
af ursprungliga capital-beloppel, hvilket följagtligen, inom 185c> åis slut,
4
Slats-Uts kottets Memorial\ N:o 497*
Lör vara tillfullo inbetaldf, De medel, som sålunda skola återbetalas, insän
das omedelbart från stadens Äldste till Riksgälds-Contoret.
32 §.
I afseende på det staden Wenersborg efter s834 års eldsvåda
meddelade byggnadslån af i5o,ooo R:dr, hafva Rikets Ständer nu beslutit,
alt, i stället för de, vid sista Riksdag, bestämda belalningsvilkor, stadens
för detta lån, vid 1840 års slut, egande skuld må godtgöras med 6 procent
årligen af den ursprungliga lånesumman, af hvilka sex procents fyra
procents årlig ränta för det egulina beloppet skall utgöras och återstoden
på capitalet afräknas. Derjemte hafva Rikets Ständer beviljat förlängning
till den 1 Juli 1840 af den tid, inom hvilken hvarje byggnad, till hvars
uppförande lån af dessa medel utgått, skall, vid äfventyr, att det härtill
meddelade länet, i annat fall, derefter genast infordras, vara så fullbordad,
att försäkring å densamma kunnat i städernas allmänna Brandstods-bolag
erhållas; äfvensom Rikets Ständer, i sammanhang härmed, förklarat, alt
yttersta terminen för insändandet till Riksgälds-Contoret af vederbörande
låntagares skuldebref å hela det derstädes Jyftade lånebeloppet må förlängas
till i843 års slut.
För öfrigt komma, i afseende på ifrågavarande lånemedels användande,
förvaltning och redovisande, med mera, följande förut meddelade
föreskrifter och stadgande» att tjena till fortfarande efterrättelse:
1:0 Till återuppbyggande af stadens Rådhus och Skolhus, så väl
för Lärdomsskola» som för folkundervisningen, samt boställs-bus för kyrkoherden
och skoilätarne är anslagen en sjettedel af hela lånesumman,
eller ett belopp af Tjugufem Tusen Riksdaler, lill hvars återbetalning i
sladgad ordning stadens äldste i stadens namn och å dess vägnar, sig
förbundit;
2:0 Hvad, som härefter af den beviljade lånesumman återstår, utgörande
Etthundra Tjugufem Tusen Riksdaler, är afsedl till utlåning åt
enskilde personer, emot ovilkorlig skyldighet alt för de erhållna lånen
uppföra byggnader af sten, kalkbruk eller annat tjenligt icke eldfängt
ämne;
Stats-UtiliOltels Memorialj N;o 497*
3:o Denna tiel af lånesumman förvaltas af härtill utsedde Commiterade,
som pröfva och bestämma storleken af det en hvar lånsökande
tillkommande lån, äfvensom det belopp, hvilket i afräkning häråmåhvarje
gång ly fl as. Åliggande det Commilterade att för alla af dem från RiksgäldsContorel
utbekomna lånemedel ansvara och redovisa i den ordning, som
här nedan finnes stadgad och föreskrifven;
4:o Vid lånemedlens fördelning böra företrädesvis de tomt-egare
understödjas, som i synnerhet kunna vara i behof af ifrågavarande låne-biträden;
5:o
Då någon hos Commilterade anmäler sig till låns erhållande, hör
vid ansökningen härom fogas ritning och kostnadsförslag till den byggnad,
som skall uppföras;
6:0 Innan något i afräkning S ett beviljadt lån får lyftas, böra
Committerade hafva emoltagit låntagarens till Riksgälds-Contoret å lånesumrcan
utfärdade skuldebref, innefattande förbindelse alt de stadgade ränteoch
capital-inbelalningarne i förest)ifven ordning fullgöra; lill säkerhet
hvarföre första inteckningen i tomten, jemte den byggnad, hvilken derå
kommer att uppföras, skall meddelas;
7:0 Omförmälte skuldebref förblifva under Commitlerades vård och
redovisnings-skyldighet, intilldess det beviljade lånet till fulla beloppet utgifvits;
men i den mon sådant skett och de uppförda byggnaderne blifvit
brandförsäkradc, insändas skuldebrefven lill Riksgälds-Contoret, i hvars
räkenskaper hvarje låntagare derefter erhåller sitt serskilda conto;
8:0 Skulle Commilterade, vid något tillfälle, finna sig föranlåtne inskränka
den först beviljade lånesumman och, i följd deraf, det intecknade
skuldebrefvet innehålla ett större belopp, än det verkliga lånet, skall
skilnaden å skuldebrefvet, före dess sändande lill Riksgälds-Contoret, alskrifvas;
q’.
o Så snart en inlecknad byggnad kan hos Städernas Allmänna
Brandslods-Bolag försäkras, bör dylik försäkring, genom låntagarens för
-
å
Stats-Utskottets Memorialj N:o 497m
sorg och på dess bekostnad, anskaffas för minst 3 är, hvarefter den antagna
brandförsäkringsvärderingen tillställes Committerade, tillika med behörigt
bevis, att låntagaren afsagt sig rättigheten att ur Brandslods-Bolaget
afträda förr, än lånet lill hela dess belopp är betaldt; skolande dessa handlingar,
jemte låntagarens skuldebref, till Riksgälds-Conloret öfverlemnas;
io:o I händelse en för byggnads-lån inlecknad tomt, före dess bebyggande,
öfvergår till annan egare, inträder denne i den förre egarens rättigheter
och skyldigheter;
lito Skulle antingen förste låntagaren eller den, som, genom köp,
alf eller testamente, inträdt i hans rättigheter och skyldigheter, sin egendom
lill borgenärerne afstå, eller om, i anledning af årspioclama, fatalier
skola bevakas, innan det afgifna skuldebrefvet till Riksgälds-Contoret inkommit,
böra Committerade vid helainings-ansvar, opåminle, för Fullmägtige
uppgifva det lånebelopp, som blifvit utgifvet och hvars bevakning
skall iagtlagas;
12:0 Derest något eller några skuldebref icke skulle vara till Riksgälds-Contoret
insända inom förloppet af den härför bestämda yttersta termin,
infordras från Committerade i laglig ordning ersättning för det sålunda
oredovisade lånebeloppet, jemte 5 procents årlig ränta derå från och med
den 1 Juli 1840, och tilldess inbetalningen verkslälles;
i3:o Sedan samtliga skuidebrefven blifvit till Riksgälds-Contoret, innom
ofvanberörde lid, aflemnade, bör af Commitlera le uppi ättas och till
närande Contor i 2:110 exemplar insändas en allmän liqvidation öfver de
derifrån emottagna medlen, hvarefter, såvida samma Liqvidation varder af
Fullmägtige godkänd, Fulkuäglige å det ena af dessa exemplar meddela
sin decharge för Committerade, i afseende på deras med lånemedlens förvaltning
hafda befattning;
id:o Före slutet af November månad hvarje år, öfveisändes från
Riksgälds-Conloret lill Kongl, Majlis Befallningshafvande i Elfsborgs Län
en fullständig förteckning på den capital- och ränte-inbetaluing, som, enligt
de till Riksgälds Conloret inkomna och derstädes godkända skuldebref,
skall af hvarje låntagare, inom samma års slut, erläggas; börande denna
Stats-VtsTioltcts Memorial, N.o 4.97"
i
förteckning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillställas Magistralen i
Wenersborg, hvilken det åligger att under enahanda redovisnings-ansvar.,
som för Kronouppbörden, de till betalning förfallna medlen, kostnadsfritt
för Riksgälds-Contoret, indrifva och behörigen leverera. Hvad, som skall
inbetalas ådcnjtillde allmänna byggnaderne anslagna låne-andelen, öfversändes,
inom hvarje års slut, omedelbarligen från stadens Äldste till Riksgälds-Coutorets
Corn missai iut;
i5:o Vid hvarje ombyte af egare till tomter, sorn lill RiksgäldsCon'orets
säkerhet äro intecknade, åligger det Magistraten att för Commissaratet
uppgifva den nye egarens namn, på det att anteckning härom
må i Contorets räkenskaper kunna verkställas. Likaledes bör Commissaliatc
t underrättas om de ombyten, som bland stadens Äldste eller ofvaabemälde
Commitlerade inträffa.
a3 §.
Sorn det, till återuppbyggande af den genom 1838 års eldsvåda ödelagda
del utaf staden Wexiö, af Kongl. Maj:t beviljade och af Kongl.
Stals-Contoret utbetaldla lån af 100,000 R:dr utgått af det vid sista Riksdag,
å Riksgälds-Contoret anvisade så kallade mindre Creditit, så och enär
detta Verk följagtligen bör komma i åtnjutande af de å samma lån inflytande
räntor och capital-afbetalningar, hafva Rikets Ständer för sin del beslutitj
att, till undvikande af den med dessa medels öfversändande till
Kongl. Stals-Contoret, för att derifrån lill Riksgälds-Contoret aflemnas,
förenade omgång och tidsutdrägt, sistnämnde Yerk må öfvertaga den Kongl.
Stats-Contoret, genom Kongl. Brefvet den 6 April i838, uppdragna
befattning med emottagandet samt granskandet och controllerandet af de,
vid ifrågavarande låne-underslöds beviljande, föreskrifna säkerhets-handlin»
gar samt stadgade capital- och ränte-betalningar. För verkställigheten häraf,
, hafva Rikets Ständer alltså hos Kongl. Maj:t anhållit om Kongl. StalsConlorets
anbefallande att till Riksgälds-Contoret aflemna cte, i sådant afseende,
för det samma erforderliga handlingar, äfvensom att å RiksgäldsContoret
i vederbörlig ordning öfverlåta alla de rättigheter och fordringsanspråk,
som, genom åberopade Kongl. Bref och låntagarnas utgifna skuldförbindelser,
blifvit Kongl. Stats-Contoret tillerkända; kommande deremot
Riksgälds-Coutorets hos Stals-Verket egande fordran för den, i och för detta
&
Stats-Utskottet1: Memorial, N:o 407t
lån, lyftade creditiv-summa att anses härigenom till fullo godlgjord. Dessutom
hafva Rikets Ständer i underdånighet anhållit, att såväl Magistraten
och Byggnads'Comitéen i Wexiö, som vederbörande låntagare måtte varda
förständigade alt ej allenast behörigen iagttaga de, genom ofvanomförmälde
befattnings uppdragande åt Riksgälds-Contoret, föranledda förändringar
i förut meddelade stadganlen, angående lånehandlingarnes aflemnande
samt lånemedlens redovisande och återbetalande, utan äfven noggrant
efterkomma de ytterligare föreskrifter uti ifrågavarande hänseende,
sorn Riksgälds-Contorets Styrelse, för vårdande och betryggande af Contorets
rätt och säkerhet, kan finna lämpligt meddela.
Efter emottagandet af de Kongl. Stals-Contoret redan lillstälda
handlingar, rörande förrberörde lån och erhållna öfverlåtelse af samma Verks
på grund häraf nu egande fordringar, åligger del bemälde Styrelse att,
jemte bevakandet af dessa Riksgälds-Contoret sålunda tillerkända fordringsanspråk,
tillse, det de, vid lånets beviljande, af Kongl. Maj:t stadgade vilkor
och förbehåll, varda behörigen iagttagna och uppfyllda. Vid den ännu
återstående fördelningen af lånemedlen, äfvensom vid deras redovisande
och liqviderande, komma nedanstående föreskrifter, som, med iagltagande
endast af de, utaf Rikets Ständers ofvanberörde beslut, påkallade
ändringar och tillägg blifvit uti åberopade Kongl. Bref meddelade, ali tjena
till efterättelse.
1:0 Med byggnadslån understödjas företrädesvis de brandskadade, som
vilja uppföra sten- eller kalkbruks-byggnader, samt i allmänhet de tomtegare,
hvilka ämna uppbygga de vackraste och prydligaste husen, äfven
utan inskränkning, till endast sten- och kalkbruks-byggnader;
2:0 Under de fem första åren, räknade ifrån och med den 1 Juli
1838, åtnjutes af låntagarne befrielse från såväl ränta som capital-afbetalning;
men derefter erläggas å primitiva capitalet i 3:ne år, eller till den
I Juli 1846, fyra procent årligen såsom ränta och ifrån sistnämnde tid,
hvarje år, sex procent, intilldess hela lånet med ränta af fyra för hundrade
om året blifvit till fullo återbetaldt;
3:o Lånemedlens fördelning tillhör Byggnads-Comitéen, under ordförande
af Landshöfdingen i Länet, hvilken Comité alltså pröfvar och bestämmer
-
Stats-Utskoltets Memorial, N;o 497*
9
stämmer storleken af de lån, en hvar lånesokande må tilldelas samt beloppet,
sorn i afräkning derå för hvarje gång lyftas; kommande Comileen
alt för de af Kongl. Stats-Contoret lill densamma utbetalda medel redovisa,
på siitt och i den ordning, här nedan stadgas;
4'o då lån hos Comitéen sökes, bör vid ansökningen fogas ritning
och kostnadsförslag till den byggnad, som skall uppföras; och skall, innan
något i afräkning å ett beviljadt lån får lyftas, till Comileen atlemnas låntagarens
till Kongl. Stats-Contoret eller Riksgälds-Contorel ställda skuldebref
å hela lånesurnman, innefattande förbindelse att lånet i stadgad ordning
återbetala samt att, till säkerhet derför, lemna fjrsla inteckningen uti
tomten och den byggnad, som derå kommer att uppföras;
5:o de uti nästföregående punkt omförmälda skuldebref böra förblifva
under Comiteens vård och redovisning, intilldess ett beviljadt lån
lill fulla beloppet är utgifvet, men i den inon detta eger rum och byggnaderne
blifva brandförsäkrade, insändas skuldebrefven till ff iksgulds-Contoret,
i hvars räkenskaper hvarje låntagare sedermera erhåller sitt sei>
skildta conto;
6.'o om Comileen, vid något tillfälle, af förekomna skäl och anledningar,
skulle linna sig föranlåten att inskränka den först beviljade lånesumman,
och det intecknade skuldebrefvet, i följd häraf, kommer att innehålla
en större summa, än det verkliga låne-beloppet, skall skillnaden afskrifvas
på skuldebrefvet, innan detsamma lill Riksgälds-Contoret insändes;
7:o
senast efter 5 års förlopp, räknadt från den 1 Juli r838,
såall den byggnad, till hvars uppförande lån erhållits, vara i så fullbordadt
skick, att försäkring derå i städernas Allmänna Brandstods-Bolag,
andigt de för denna inrättning gällande föreskrifter, må kunna vinnas,
vid äfventyr, att lånet i annat fall varder genast, efter nämnde tids åtgång,
infordradt;
8:0 så fort försäkring å en byggnad kan erhållas, bör densamma,
genom låntagarens försorg och på dess bekostnad, anskaffas för minst 3 år,
hvarefter till Comileen allemnas Brandförsäkringsbrefyet, jemte behörigt bevis
derom, att låntagaren ,afsagt sig rättigheten att Brandslods-Bolaget frånträda,
så länge någon delaf lånet är obetald; börandes dessa handlingar, Ulinka
med låntagarens skuldebref å lånesurnman, lill Riksgälds-Contoret
insändas;
£ik> till R. St. Fröt. 1840 och 1841 • 4 Sami. 1 Jfd. 3 Band. 21 Iiäft. 2
10
Stals-Utskoltets Memorial, N.o 497»
9:0 om en tomt, innan den blifvit bebyggd, ombyter egare, inträder
den nya egaren i den förres rättigheter och skyldigheter;
10:0 senast den 1 Juli 1844 skola från Comiteen till RiksgäldsConforrt
vara insända vederbörande låntagares skuldebref å hela det Jyftade
lane1 ; kommande, derest något eller någia af dessa skuldebref skulle
efter denna termin uteblifva, ersättning att från Comiteen i laga ordning
infordras för det belopp, som icke genom insända skuldebref blifvit behörigen
redovisadt, jemte fem procents ränta å samma belopp, beräknad
från och med den 1 Juli 1843 och intilldes betalning följer;
11:0 sedan alla skuldebrefven blifvit, inom föreskrifven tid, till
Riksgälds-Contoret aflemnade, upprättar Comiteen en allmän liqvidation
öfver de frän Kongl. Stats-Contoret emottagna medlen; hvilken liqvidation
i arne exemplar till Riksgälds-Contoret insändes, hvarefter Fullmägtige, i
fall densamma varder af dem godkänd, å det ena exemplaret meddela
sin decharge för Comitéen, i afseende på dess befattning med lånemedlens
förvaltning;
12:0 för uppbörden af ränte- och capital-afbetalningarne öfversän
des
från Riksgälds-Contoret till Kongl. Majtts Befallningshafvande i Kro
nobergs
Län årligen en fullständig förteckning å hvad hvarje låntagare
skall erlägga; skolande denna förteckning, genom Kongl. Majrts Befallningshafvande,
tillställas Wexiö Magistrat, hvilken det åligger att, under enahanda
redovisnings-ansvar, som för Kronouppbörden, medlen indrifva celi lill
Riksgälds-Contoret kostnadsfritt leverera;
j3:o om antingen förste låntagaren eller den, rom, genom köp, arf
eller testamente, inträdt i hans rättigheter och skyldigheter, skulle afstå
sin egendom till borgenärers förnöjande, eller ock, om, i anledning af årsproclama,
fatalier skola bevakas, innan det för lånet utgifna skuldebref
till Riksgälds-Contoret inkommit, bör Comiteen opåmint, vid ansvar, för
Conto^et uppgifva det å lånet uttagna belopp, som skall bevakas;
i4;o hvarje gång en för ifrågavarande lån intecknad tomt ombyter
egare, skall Magistiaten bos Riksgälds-Contoret uppgifva namnet på den
nya egaren, så att anteckning derom må i Contorets räkenskaper kunna
verkställas.
24 §.
Det Upsala Academi af Rikets Ständer, år i8a3 beviljade lån af
5o,oco F;lr, för fullbordandet af Academieus nya bibliolheks-byggnnd
återbetalas med » procent af capital-beloppet under hvarje år, räknad!
Stats U sko’tets Memorial, No 497*
från flen dag, sisla andelen af länet Iyftades, dock med iagtlagande af def,
vid sista Riksdag till i838 års slut med dessa afbetalningar medgifna anstånd,
hvarjemte för den efter hvarje capital-inbetalning återstående lånesumman
3 procents årlig ränta erlägges.
25 §*
Medelst enahanda årliga capital- och ränte-betalningar, godtgöres
Riksgälds-Contorets återstående fordran af staden Ystad för det, till fullbordandet
af hamnbyggnaden derstädes, vid 1823 års Riksdag, beviljade
lån af 20,000 R:dr.
. 2(5. §•
För staden Jönköpings, i följd af Rikets Ständers beslut vid 1828
— i83o årens Riksdag, erhållna låne-understöd af8,000 R:dr till utförande
af stadens hamnbyggnad skall, inom hvarje års slut, jemte 5 procents
ränta å det återstående capitalet, till Riksgälds-Contoret inbetalas 10 procent
af lånets ursprungliga belopp, hvilket alltså, vid slutet af år 18_j4>
bör vara lill fullo återbetaldt.
27 §•
Sedan, enligt Rikets sist församlade Stäöders beslut, ett lån af
120,000 R;dr under nästlidne och innevarande år från Riksgälds-Contoret
utgått till utgifter för Fyr- och Båk-inrättningarnes förbättrande, så kommer
det, lill ränta och amortissements-fond för delta lån, å Riis-Statens
nuvarande Femte Hufvudtitel anvisade belopp äf 9,333 R'dr 16 sk. att
till Contoret inbetalas under Januari månad hvarje år, intilldess hela lånet
till både capital och ränta, den senare beräknad till 4| procent, blifvit
godtgjordt.
28 >
Rikets Ständer hafva medgifvit, att det till bildande och underhållande
af en Pant-låne-inrättning bär i hufvudstaden, i f. d. GeneraLAssislance-Contorets
ställe, utaf Riksgälds-Contorets medel anslagne ränUfria
låne-understöd af 100,000 R:dr onder 10 års lid, från den 1 Juni
i832, må, emot fortfarandet af den derför redan ställda säkerhet och med
vilkor af Jåne-inrättningenS oafbrutna bedrifvande, enligt de för densamma
stadgade grunder, under ytterligare fern års tid, att räkna från den 1
Juni 1842, *f Entrepreneuren för denna inrättning begagnas, dock med
skyldighet för honom att, under berörde tid, för lånfesumman erlägga 3
procents årlig ränta, hyarS upplupna belopp skäll före slutet af nyss
-
12
Stats-Utskottets Memorial, N:o 498.
nämnde samt hvart och ett af de följande åren, till Riksgälds-Contoret
inbetalas.
29 §•
De ännu utestående lånen af den till Riksgälds-Contoret öfverlcmnade
f. d. Skånska Hingstmedels-Cassao, äfvensom af Lappmarks Ecclesiastik-fonden
liqvideras på det sätt och i den ordning, som de derför utgifna
skuldförbindelser bestämma.
INT:o 498*
Ank. till Exp. Utsk. den 24 April, kl. 5 e. m.
Memorial, i anledning af ett Riks-Stånds återremiss å Utskottets
Utlåtande, N:o 44$* angående ifrågaställdt lån för återuppförandet
af en genom (vådeld förstörd bro öfver
JSissa-än.
(Rgs Afd.)
Som detta af Borgare-Ståndet, på grund af deremot framställd anmärkning,
återremitterade Utlåtande blifvit af de 3:ae öfrige Riks-Stånden bifallet,
nemligen af Ridderskapet och Adeln, under den 3 innevarande månad,
samt af Preste-Ståndek under den 29 och af Bonde-Ståndet under den i5
nästlidneMars; så anse» Sfeats-Utskottet sig förhindradt att, i anledning
af förstbemälte Riks-Stånds återremis% afgifva något ytterligare Utlåtande,
angående ofvanberörde, enligt 75 §. Riksdags-Ordningen, redan afgjorda
fråga.
Slockholm den Apjil i84«-
STOCKHOLM, Elkcns och Granbergs Tryckeri. i84i«
Förstärkta, Stats-Utskottets Memorial, N',o 499,
1
N:o 499.
Ank. till Exp. Etsk. dun 25 April 1841, kl. 12 midd.
Memorial, angående votering i anledning af Bevillnings-Uiskottets
Memorial N:o 41, rörande besluten i fråga om TullTaxan.
Sedan, vid pröfning af Bevillnings-Utskoltets Memorial Nio 41, i anledning
af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut öfver förslag till Tull-Taxa, åtskilliga
af de uti berörde Memorial uppgifne voterings-propositioner blifvit
af samtlige Riks-Stånden godkända; så har Förstärkta Stats-Utskottet, jemlikt
stadgandet uti 71 §. Regerings-Formen, under den 20 och 22 innevarande
månad samt denna dag, öfver dessa propositioner verkställt votering
i följande ordning:
Första voteringen,
enligt 21 punkten.
Den, sorn gillar Utskottets förslag i Utlåtandet N:o 30, att Blyertspennor
böra classifitferas i Fina med ett Tullvärde af 3 R:dr per %, 30
sk. tull vid in- och tullfrihet vid utförsel, samt i Timmermans med 20
sk. värde ?t, 4 sk. införsels-afgift och frihet från utförselstull, voterar Ja
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer artikeln Blyertspennor att delas i Timmermans med ett värde af
20 sk. per ll, 4 sk. införselstull och tullfrihet vid utförsel, samt i alla
andra slag med 3 R:dr tullvärde per W, 30 sk. afgift vid införsel och frihet
vid utförsel.
Voteringen har utfallit med 10 Ja och 109 Nej; och som Nej således
vunnit, kommer fördelning att ega rum, på sätt contra-propositionen
innehåller.
Andra voteringen,
enligt 22 punkten.
Den, som, lika med Utskottet, anser, att Blår, Hamp- bör beläggas
med en införsels-afgift af 6 R:dr per Skit, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Hamp-Blår till 2 R:dr Skit.
Bih, till R, St, Prot. 1840 och 1841. 4 Sami, 1 AJd, 3 Band, 22 Haft, 1
2
Förstärkta Stats-Utskoltels Memorial, N.-o 499.
Genom 71 Ja emot 48 Nej är Utskottets förslag i förstnämnde afseende
bifallet.
Tredje voteringen,
enligt 23 punkten.
Den, som gillar den af Utskottet till 10 R:dr per Sk® föreslagna
införselstull å Lin-Blår, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir införselstullen å Lin-Blår bestämd till 5 R:dr för Sk®.
Voteringen har utvisat 73 Ja och 4G Nej, hvadan den af Utskottet
föreslagna tullafgift å Linblår blifvit godkänd.
Fjellie voteringen,
enligt 43 punkten.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, alt å Drefmat bör bestämmas
30 sk. införselstull per Sk®, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å Drefmat att antagas till 6 sk. Sk®.
Vid volerings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 65 Ja och o4 Nej,
i följd hvaraf Utskottets förslag i denna del är vordet gilladt.
Femte voteringen,
enligt 48 punkten.
Den, som godkänner den införselstull af 1 sk. 8 r:st. per ®, Utskottet
utsatt för Fikon, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej;
bestämmes införsels-afgiften å Fikon till 2 sk. ®.
Voteringen har utfallit med 38 Ja och 81 Nej, i följd hvaraf införsels-afgiften
å Fikon blifvit bestämd till 2 sk. ®.
Sjette voteringen,
enligt 49 punkten.
Den, som gillar Utskoltets förslag till redaction, värdes- och tullbestämmelse
å denna artikel, nemligen: Fisk: saltad eller inlagd: Ancliovis,
Sardeller och Thon fisk, 30 sk. värde och 6 sk. införselstull per ®,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
så införes i Taxan följande stadgande: Fisk: saltad eller inlagd: Fransk
Anchovis, Sardeller och Thonfisk, värde 32 sk. och införselstull 8 sk. ®.
Som voteringen utvisat 32 Ja och 87 Nej, så är det uti Nej-propositionen
intagne stadgande godkändt.
Förstärkta Stats-Uiskottets Memorial, JV:o 499.
3
Sjunde voteringen,
enligt. 67 punkten.
Den, som anser, att till contra-proposition i hufvudsakliga voteringen
om införselstullen å Fläsk bör antagas Ridderskapets och Adelns beslut,
att sagde tull skall bestämmas till 1 R:dr per IM, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blir Borgare-Ståndets beslut, att införselstullen å Fläsk bör utsättas till
36 sk. IM, contra-proposition.
Voteringen har utvisat 85 Ja och 34 Nej, hvarigenom Ridderskapets
oell Adelns beslut blifvit till contra-proposition antaget.
Derefter bar i hufvudsaken, enligt 68 punkten, företagits följande
votering:
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Fläsk bör vid införsel draga
1 R:dr 16 sk. Lull per IM, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Fläsk till 1 R:dr IM.
Genom 78 Ja emot 41 Nej har Utskottets förslag blifvit gilladt.
Åttonde voteringen,
enligt 74 punkten.
Den, som instämmer i den af Utskottet å Fernbock, raspad eller
malen, föreslagna införselstull 3 sk. 4 r:st. per %, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å raspad eller malen Fernbock att utsättas till 4 sk. %.
Vid volerings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 54 Ja och 65 Nej,
i följd hvaraf inlorselstullen å raspad eller malen Fernbock blifvit bestämd
till 4 sk.
Nionde voteringen,
enligt 75 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, alt införsels-afgiften för Indigo
bör bestämmas till 4 sk. W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å Indigo till 2 sk. per %.
Voteringen har utfallit med 77 Ja och 42 Nej, hvarigenom Utskottets
förslag är vordet bifallet.
4
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, IV',o 499.
Tionde voteringen,
enligt 77 punkten.
Den, sorn bifaller Utskottets förslag, att Sumack vid införsel belägges
med 10 r:st tull per W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å Sumack till 6 r:st W.
Vid voteringen hafva befunnits 78 Ja och 4-1 Nej, hvadan Utskottets
förslag är godkändt.
Elfte voteringen,
enligt 80 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att hvitt Bomullsgarn bör
delas i 2:ne rubriker, omfattande, den ena, dylikt garn, ”under N:o 26
efter Engelsk beräkning” med 32 sk. värde och 8 sk. införselstull W, och
den andra sådant garn ”af JY:o 26 och deröfver”, med derå bestämdt värde
af 40 sk. och införsels-afgift 5 sk. per %, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer Garn: Bomulls- hvitt, att införtullas efter ett gemensamt värde
af 40 sk. och tull af 6 sk. per %.
Voteringen har utfallit med 58 Ja och 61 Nej, i följd hvaraf den
uti contra-propositionen intagne tullbestämmelse blifvit gillad.
Tolfte voteringen,
enligt 86 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Garn: Linne-: ofärgadt
må åsättas ett gemensamt värde af 36 sk. och införselstull af 12 sk. %,
voterar Ja, den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer att, jemte nyssnämnde rubrik och bestämmelser, införas en ny
så lydande rubrik: Garn: Linne-: finaste, hvaraf 4,000 alnar väga högst
3 lod, tullvärde 2 R:dr och införselstull 32 sk. per Tt.
Voteringen hår utfallit med 70 Ja och 49 Nej, hvarigenom Utskottets
förslag blifvit godkändt.
Trettonde voteringen,
enligt 95 punkten.
Den. som instämmer i hvad UtskotLet föreslagit och af två Stånd
blifvit godkändt, att införselstullen å glas, andra slag, hvita eller färgade,
ej specificerade, bör utsättas till 16 sk. per W, voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
FÖrstdrkta Siats-Utskottets Memorial, N\o 499.
5
vinner Nej,
kommer införselstullen å hvita eller färgade, ej specificerade glas, andra
slag att bestämmas till det af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
stadgade belopp 12 sk. W.
Genom 72 Ja emot 47 Nej har Utskottets förslag blifvit gilladt.
Fjortonde voteringen,
enligt 113 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å Humla
bör antagas till 1 R:dr 12 sk. IM, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Humla till 1 R:dr 24 sk. per IM.
Voteringen har utvisat 59 Ja och 60 Nej: och som Nej således vunnit,
har införselstullen å Humla blifvit bestämd till 1 R:dr 24 sk. per IM.
Femtonde voteringen,
enligt 127 punkten.
Den, som anser, att, med godkännande af den utaf Utskottet föreslagna
redaction för denna artikel, nemligen: Inventarier, Skepps- nya,
för byggnad, tackling eller utrustning, men ej hänförliga till husgerådssaker
eller beklädnads-persedlar, å artikeln, så lydande, bör bestämmas 10
R:dr införselstull för hvarje 100 R:dr varuvärde, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer sagde afgift af 10 R:dr för 100 R:dr värde att anlagas såsom införselstull
å samma artikel, sådan den blifvit af Borgare-Ståndet till sin
lydelse bestämd, nemligen: Inventarier, Skepps- nya, i Taxan ej specificerade,
för byggnad, tackling eller utrustning behöflige, men ej hänförliga
till husgerådssaker eller beklädnads-persedlar.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 25 Ja och 93
Nej, hvarjemte en sedel blifvit casserad, och är således den uti contrapropositionen
intagna tullbestämmelse godkänd.
Sextonde voteringen,
enligt 133 punk len.
Den, som bifaller Utskottejts förslag, att Jern: gjutet: Bomber och
kulör, lianoner, Stycken, Nick hakar och Mörsare samt finare och gröfre
Lavetter skola vid utförsel vara fria från lull, voterar Ja; dea, det ej
vill, voterar Nej;
6
Förstärkta, Stats-Utskottets Memorial, JV-.o 499.
vinner Nej,
kommer den ifrågavarande artikeln att beläggas med 32 sk. ulförsels-afgift
per Sk® Stapelstads-vigt.
Voteringen har utvisat 46 Ja och 73 Nej, hvarigenom utförsels-afgiften
uti förevarande fall blifvit bestämd, i enlighet med contra-propositionen.
Sjuttonde voteringen,
enligt 137 punkten.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, till värde och redaction å
denna artikel, nemligen: det förra 5 R:dr 16 sk. Sk® Stapelstads-vigt,
och den senare casserade kanoner och Bomber samt Mörsare, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bifalles Borgare-Ståndets beslut, alt artikeln bör lyda: casserade kanoner
och Bomber samt Mörsare och kulör, samt värdet antagas till 8 R:dr Sk®
Stapelstads-vigt.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 38 Ja och 81 Nej,
hvarigenom uti förevarande fall Borgare-Ståndets beslut blifvit godkändt.
Adertonde voteringen,
enligt 151 punkten.
Den, som gillar Utskottets af Preste- och Bonde-Stånden godkända
beslut, alt Jeni: smidt eller valsadt: Stäng- platt-, | tum tjockt och deröfver,
under n tunis bredd och öfver ~ tums fyrkant, bör beläggas med
32 sk. utförselstull per Sk® Stapelstads-vigt, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
atitages Ridderskapels och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, att den
ifrågavarande artikeln bör vid utförsel draga endast 16 sk. tull per Sk
Stapelstads-vigt.
Voteringen har utfallit med 58 Ja och 61 Nej, hvadan utförselstullen
för ifrågavarande artikel blifvit bestämd lill 16 sk. per Sk® Stapelstadsvigt.
Nittonde voteringen,
enligt 152 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, att bland Jern: smidt eller valsadt,
bör upptagas artikeln Smältstycken med 14 R:dr värde, 3 R:dr 24
sk. in- och 32 sk. utförselstull per Sk® Stapelstads-vigt, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial, N.-o 499, 7
vinner Nej,
kommer rubriken Smältstycken att ur Taxan uteslutas.
Med 81 Ja emot 38 Nej bar Utskottets förslag blifvit gilladt.
Tjugonde voteringen,
enligt 157 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Jern: smidt eller valsadt: Plåtar
oförtennte, under | tum tjocka: af till och med 6 L% vigt stycket,
skola åsättas 14 sk. 3 r:st. utförselstull per Sk® Stapelstads-vigt, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
blifver denna artikel fri från afgift vid utförsel.
Voteringen har utfallit med 80 Ja och 39 Nej, i följd hvaraf Utskottets
förslag är godkändt.
Tjugonde]örsta voteringen,
enligt 158 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Jern: smidt eller valsadt:
Plåtar oförtennte, under | turn tjocka: öfver 6 L% vigt stycket, bör
bestämmas 9 R:dr införselstull per Sk® Stapelstads-vigt, voterar Ja; den,
deL ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages å denna artikel 5 R:dr tull Sk® Stapelstads-vigt vid införsel.
Vid voteringen hafva befunnits 71 Ja och 48 Nej, hvarigenom Utskottets
förslag är vordet godkändt.
Tjugondeandra voteringen,
enligt 159 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, alt vid utförsel af Jern: smidt
eller valsadt: Plåtar oförtennte, under g tum tjocka: öfverö L% vigt stycket
bör erläggas 16 sk. per Sk® Stapelstads-vigt, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer denna artikel att afgiflsfritt kunna utföras.
Voteringen, hvaruti endast 119 röstande Ledamöter deltagit, har utvisat
86 Ja och och 32 Nej, i följd hvaral pluraliteten instämt uti Utskottets
förslag.
Tjugondetredje voteringen,
enligt 162 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Jern: smidt eller valsadt:
8
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial, N\o 499.
spik, samt allt annat manufactur- och hand tverks-s mide, ej specificeradt,
skall tullfritt kunna utföras, voterar Ja; elen, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes 14 sk. 3 r:st. utförselstull å ifrågavarande artikel.
Som voteringen utfallit med 42 Ja och 77 Nej, så har utförselstullen
å ifrågavarande artikel blifvit till 14 sk. 3 r:st. bestämd.
Tjugondefjerde voteringen,
enligt 165 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Jernskrot, gjutet, smidt
eller valsadt, skall få utföras mot 2 R:dr tull per Sk® Stapelstads-vigt,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages utförselstullen å nämnde artikel till 2 R:dr 24 sk. Sk® Stapelstads-vigt.
Voteringen liar utvisat 45 Ja och 74 Nej, hvarigenom utförselstullen
å ifrågavarande artikel blifvit bestämd till 2 R:dr 24 sk. Sk® Stapel
stads-vigt.
Tjugondefemte voteringen,
enligt 178 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Koppar: gårad, bör bestämmas
5 R:dr utförselstull per Sk® Stapelstads-vigt, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes utförselstullen å gårad koppar till 2 R:dr 24 sk. Sk® Stapelstads-vigt.
Med 82 Ja emot 37 Nej har Utskottets förslag i denna del blifvit
gilladt.
Tjugondes jette voteringen,
enligt 179 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å Koppar: smidd, valsad
eller gjuten: Bleck och spik till fartygs förhydning, bör bestämmas 16
R:dr 32 sk. införselstull per Skfö Stapelstads-vigt, voterar Ja; den, det ej
vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselstullen å denna artikel till 8 R:dr 16 sk. Sk® Stapelstads-vigt.
Voteringen har utvisat 56 Ja och 63 Nej, och har således införselstullen
å denna artikel blifvit fastställd till 8 R:dr 16 sk. Sk® Stapelstads-vigt.
Tjugon
-
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial, N;o 499.
9
Tjugondesjunde voteringen,
enligt 184 punkten.
Den, sorn gillar den af Utskottet å kreatur: kor och ungboskap föreslague
införselstull 4 R:dr stycket, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å kor och ungboskap till 6 R:dr 32 sk. stycket.
Genom 78 Ja emot 41 Nej liar Utskottets förslag blifvit gilladt.
Tjugondeåttonde voteringen,
enligt 185 punkten.
Den, sorn godkänner Utskottets senaste förslag, att å kött: färskt,
bör bestämmas 24 sk. införselstull per idW, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å färskt kött alt aulagas till 32 sk. L®.
Voteringen liar utvisat 48 Ja oell 71 Nej, hvarigenom införselstullen
a färsk t kött blifvit bestämd lill 32 sk. L Tb.
Tjugondenionde voteringen,
enligt 186 punkten.
Den, som instämmer i Utskottets uti Utlåtandet N:o 30 framställda
förslag, att kött: saltadt, bör åsättas 5 R:dr lull per tunna vid införsel
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages den i Betänkandet N:o 21 å saltadt kött föreslagna införselstull 6
R:dr 32 sk. tunnan.
Vid volerings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 47 Ja och 72 Nej,
på grund hvaraf inlorselstuilen å saltadt kött blifviL fastställd till 6 R:dr
32 sk. tunnan.
Trettonde voteringen,
enligt 187 punkten.
Den, som bifaller, alt, på sätt Utskottet i Utlåtandet N:o 30 föreslagit,
inforselstullen å Kött: torkudt eller rökt, bör bestämmas lill 40 sk.
L®, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
\ inner Nej,
kommer, jemlikt Betänkandet N:o 21, 1 R:dr 16 sk. införselstull per \jtb
alt å torkad t eller rökt kött antagas.
Voteringen har utvisat 55 Ja emot 64 Nej, hvarigenom in förse 1st ullen
å torkadi eller rökt kött blifvit bestämd lill 1 R:dr 16 sk. per Lfö.
Bih. till R. St. Fröt. iSgo och dt Sami. I Afd. 3 Band. 22 Haft. 2
10
Förstärkta Stats-Viskottets Memorial, N.-o 499.
Tretioncleförsta voteringen,
enligt 188 punkten.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, attå Lackerade arbeten, ej
specificerade bör bestämmas 25 R:dr införselstull för 100 R:dr värde, voterar
Ja; den, det ej vill, volerar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å sagde artikel att antagas till 33 R:dr 16 sk. på
hvarje 100 R:dr varuvärde.
Vid voteringen hafva befunnits 48 Ja och 71 Nej, hvadan införselstullen
å ifrågavarande artikel är fastställd till 33 R:dr 16 sk. för hvarje
100 R:dr varuvärde.
Tretiondeandra voteringen,
enligt 192 punkten.
Den, som giilar Utskottets förslag till införselstull å Lin: ohäckladt,
1 R:dr 8 sk. per UL, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselsafgifTten å ohäckladt lin att bestämmas till 1 R:dr 1LW.
Med 79 Ja emot 40 Nej har Utskottets förslag blifvit godkändt.
Tretiondetredje voteringen,
enligt 194 punkten.
Den, som instämmer i Utskottets förslag till redaction af artikeln
Ljus, enligt hvilket samma artikel bör innefatta bestämmelser endast för
Talg-, Stearin-, och Margarin- samt Vaxljus, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer ytterligare att tilläggas bestämmelsen alla andra slag, med 1 R:dr
12 sk.tullvärde och 20 sk. införselslull per %, samt tullfrihet vid utförsel.
Som voteringen utfallit med 14 Ja och 105 Nej, så är den i contrapropositionen
intagne bestämmelse godkänd.
Tretiondefjerde voteringen,
enligt 202 punkten.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att å rubriken Marin-metall
bör bestämmas 5 R:dr införselstull för hvarje 100 R:dr värde, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer rubriken att lyda: Marin-metall eller annan composition, i form af
bleck till förhydning af fartyg, med 5 R:dr införselstull för hvarje 100 R:dr
varuvärde.
För.starAta Stats-Utskottets Memorial', N\o 499.
11
Vid voterings-sedlarnes öppnande befunnos 11 Ja och 108 Nej, i
följd hvaraf ifrågavarande rubrik erhåller den uli conlrapropositionen intagna
lydelse.
Tretiondefemte voteringen,
enligt 205 punkten.
Den, som godkänner Ulskoltets senaste förslag. aLt å Musslor: friska,
hör bestämmas 1 R:dr 24 sk. införselstull per tunna, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma friska musslor, att utan tullafgift få införas.
Voteringen har utfallit med 17 Ja och 102 Nej, på grund hvaraf
friska musslor få utan tullafgift införas.
Tretiondesjette voteringen,
enligt 208 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Nålar: sy- och tambour-,
höra åsättas 40 sk. tuli per 'fö vid införsel, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Sy- och tambour-nålar till 24 sk. W.
Med 60 Ja mot 59 Nej är Utskottets förslag i denna del godkändt.
Tretiondesjunde voteringen,
enligt 208 punkten.
Den, som gillar Utskottets i Utlåtandet N:o 30 afgifna förslag, att
under hufvudrubriken Nålar höra i taxan upptagas Krås- och Bröst-nålar
af oäkta metall med 25 R:dr införselstull på hvarje 100 R:dr värde, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer rubriken krås- och bröstnålar af oäkta metall, jemte tulibeslämmelserne
derå, att ur taxan utgå.
Som voteringen utfallit med 108 Ja mot 11 Nej, så har Utskottets
förslag blifvit faststälklt.
Tretiondeåttonde voteringen,
enligt 211 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, att å Oljor: feta; bom- eller oliver:
i fat bör bestämmas 8 sk. tull vid införsel, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
12
Förstärkta Stats-Utskoltets Memorial, N\o 499.
kommer delta slag af Oljor, då det på fat inkommer, att åsättas 6 sk. tull
per kanna.
Med 70 Ja emot 49 Nej har Utskottets förslag blifvit godkändt.
Tretiojiclenionde voteringen,
enligt 212 punkten.
Den, som godkänner den af Utskottet å Ojer; feta Hamp-, föres lagné
in försel Lull af 3 sk. kannan, voterar Ja; den, det ej vill voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Hamp-Olja lill 2 sk. per kanna.
Genom 69 Ja emot 50 Nej, har Utskottets förslag blifvit godkändt.
Fyrationde voteringen,
eni gt 213 punkten.
Först har i fråga om contra-proposition följande votering försiggått:
Den, sorn anser contrapropositionen böra utgöras af Ridderskapets och
Adelns beslut, att en gemensam rubrik bör antagas, nemligen: Ost alla
slag och derå bestämmas 3 R:dr 36 sk. välde och 1 R:dr 24 sk. tull, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer att tili contraproposition antagas Borgare-Ståndets beslut, enligt
hvilket Ost bör delas i Parmesan- och Rochefort, med 1 R:dr 24 sk. värde och
16 sk. införselstull per ® i Surmjölks- edla slag, med 3 R:dr värde och,
36 sk. införselstull per Idit samt i Sölm ölks-, alla slag, med 5 R:dr tullvärde
och 1 R:dr 24 sk. införselstull LM.
Som voteringen utfallit med 80 Ja och 39 Nej, så har Ridderskap
pels och Adelns beslut blifvit lill contraproposition antaget, hvarefter votering
i hufvudsaken, enligt 214 punkten, blifvit verkställd, sålunda:
Den, som instämmer i Preste- och Bonde-Ståndens beslut, alt för
Ost bör antagas en gemensam rubrik ost alla slag, med 5 R:dr varde och
2 R:dr införselstull, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages Ridderskapets och Adelns beslut.
Vid sedlarnes öppnande hafva befunnits 84 Ja och 35 Nej, hvadan
Preste- och Bonde-Ståndens beslut uti förevarande fall blifvit godkändt.
Fyrationde för sta voteringen,,
enligt 217 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Paraplyer och Parasoller
böra förtullas efter värde med 33 R:dr 16 sk. för ett varuvärde af
100 R:dr vid införsel,, voterar Ja;, den, det ej vill, voterar Nej;
Förstärkta-Stats-Ltskoltets Memorial, N\o 499.
13
vinner Nej,
bifalles Borgare-Ståndets beslut, att Paraplyer och Parasoller skola indelas
i 2:ue klasser, hvardera med- följande bestämmelse, nemligen:
Paraplyer och Parasoller af siden 8 R:dr värde och 2 R:dr införsels-tull
per stacke samt andra slag 2 R:dr 24 sk. lullvärde och 32 sk. införse
Is-afgift stycket.
O %j
Med 82 Ja emot 37 Nej bar Utskottets förslag blifvit gilladt.
Fyrationdeanclra voteringen,
enligt 233 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag till redaction å artikeln Pennor,
nemligen Pennor: skrif- idla slag, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
kommer redactionen alt lyda sålunda: Pennor, skrif- alla slag utom af
stål, eller andra metaller.
Som voteringen utvisat 38 Ja och 81 Nej, kommer redactionen i denna
del att antagas, enligt contrapropositionens lydelse.
Fyraiioruletredje voteringen,
enligt 234 punkten.
Den, sorn lika med Utskottet, anser Penslar böra förtullas efter värde
och införsels-afgiften bestämmas till 25 R:dr för hvarje 100 R:dr varuvärde,
voterar Ja; den, del ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma Penslar att förtullas per dussin, med derå bestämdt värde af 36 sk.
och införselstull af 12 sk.
Voteringen har utvisat 67 Ja och 50 Nej, hvarjemte 2 sedlar casserals,
och har således Utskottets förslag blifvit gilladt.
Fyrationde fjerde voteringen ,
enligt 239 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag till införselstull å Plommon,
Catharin-, och Sviskon 1 sk. 3 r:st per ®, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å denna art ikel lill 1 sk. 6 r:st 'ib.
Vid voterings-sedlarnes öppnande befunnos 51 Ja och 68 Nej, i
följd hvaraf införsels-tullen å ifrågavarande artikel blifvit bestämd till 1 sk.
6 r:st
14
Fdrstiirkta Stats-Utskottets Memorial', N\o 499.
Fyrationde femte voteringen,
enligt 240 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, att Plymer: Struts-, böra åsättas
10 R:dr tull per få viel införsel, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å Struts-plymer att utsättas lill 15 R:dr få.
Som voteringen utfallit med 30 Ja och 89 Nej, så har införselstullen
å Struts-plymer blifvit bestämd till 15 R:dr få.
Fyrationdes jette voteringen,
enligt 241 punkten.
Den, som godkänner den af Utskottet å Plymer, andra slag, bestämda
införsels-afgift, 10 R:dr få, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages införselslullen å andra slags plymer till 15 R:dr per få.
Voteringen har utvisat 24 Ja och 95 Nej, i följd hvaraf den uti
contra-propositionen intagne tullbeslämmelse blifvit godkänd.
Fyr ationde sjunde voteringen,
enligt 247 punkten.
Den, som instämmer i Utskottets förslag till redactions- och tullbestämmelser
för ifråga varande fall, nemligen:
Redskap och Machinerier, införda med Commerce-Collegii tillstånd
för uppgifna behof, 5 R:dr tull på 100 R:dr varu-värde,
samt dito dito såsom prof eller modeller tullfrihet,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer att i stället i Taxan införas följande stadgande:
Redskap och Machinerier:
med Kongl. Maj.ts Nådiga tillstånd införde, såsom prof eller
modeller. Fria.
Som voteringen utvisat 81 Ja emot 38 Nej, så har Utskottets förslag
blifvit godkändt.
Fyrationdeåttonde voteringen,
enligt 249 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag till införselstull å Saltsyra 1 sk.
få, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införselstullen å Saltsyra lill 6 r:st. per få.
Förstärkta. Stats-Utskottets Memorial, N.o 499.
15
Med 91 Ja emot 28 Nej har Utskottets förslag blifvit godkändt.
Fyrationdenionde voteringen,
enligt 252 punkten.
Den, som, lika med Utskottet, anser Silke: rått och of är godt, böra
vid införsel beläggas med tull, beräknadt till 2 sk. voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer rätt och ofärgadt silke att tullfritt få införas.
Voteringen bar utfallit med 101 Ja och 18 Nej, hvarigenom Utskottets
förslag är vordet godkändt.
Femtionde voteringen,
enligt 254 punkten.
Den, som bifaller Utskottets förslag, alt å Skedvatten eller Salpetersyra
bör bestämmas 3 sk. införselstull per £?, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å Skedvatten eller Salpetersyra alt utsättas till 1
sk. 6 r:st. %.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 83 Ja och 36 Nej,
hvarigenom Utskottets förslag är gilladt.
Femtionde första voteringen,
enligt 256 punkten.
Den, som, lika med Utskottet, anser, att under rubriken Slöjdevaror
&c. &c. bör i taxan intagas en så lydande föreskrift:
Införda med Commerce-Collegii serskilda tillstånd af Slöjde-idkare,
såsom prof eller modeller för egna tillverkningar fria från tull,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer berörde föreskrift att utur Tulllaxe-förslaget försvinna.
Voteringen bar utfallit med 51 Ja och 68 Nej, i följd hvaraf ifrågavarande
föreskrift icke kommer att uti Tulltaxan intagas.
Ferntiondeandra voteringen,
enligt 258 punkten.
Den, som instämmer i Utskottets förslag, att införselstullen å Smör
bör utsättas till 2 R:dr 24 sk. per LW, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
16
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N.-o 499.
vinner Nej,
åsätles Smör 1 R:rlr 12 sk. tull IM vid införsel.
Med 75 Ja emot 44 Nej har Utskottets förslag blifvit gilladt.
Femliondetredje voteringen,
enligt 261 punkten.
Den, sorn gillar Utskottets förslag lill införselstull å Stenkolsstybb
eller Cindres 8 sk. per tunna, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bestämmes införsels-afgiften å Stenkolsstybb till 6 sk. tunnan.
Som voteringen u L fa 11 i t med 70 Ja och 49 Nej, så har Utskottets
förslag blifvit godkändt.
Femtionde fjerde voteringen,
enligt 262 punkten.
Den, som gillar den af Utskottet å Strumpor och andra på Strumpstol
eller genom stickning tillverkade arbeten: Bomulls- föreslagne inforselstull
1 R:dr 16 sk. voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å Bomulls-strumpor alt utsättas till 2 R:dr 10 sk.
8 r:st. per TS.
Voteringen har utvisat 56 Ja och 63 Nej, hvadan den uti contrapropositionen
intagne tullbestämmelse blifvit godkänd.
FemtiondeJemte voteringen,
Först har om contra-propositionen voterats sålunda:
Den, som anser, alt till contra-proposition i hufvud voteringen om
Strumpor: andra slag bör antagas Ridderskapels och Adelns beslut, att
derå skall bestämmas 5 R:dr värde och 1 R:dr lull per % vid införsel,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer contra-propositionen att utgöras af Borgare-Ståndels beslut, att
värdet utsattes till 6 R:dr 32 sk. och införselslullen, enligt Utskottets förslag,
till 1 R:dr 16 sk. W å ifrågavarande artikel.
Denna votering har utfallit med 59 Ja och 60 Nej, i följd hvaraf
Borgare-Ståndets beslut blifvit Lill contra-proposition antaget.
Sedermera har i hufvudsaken anställts följande votering, enligt
264 punkten:
Den,
Förstärkta Stats-TJtskottets Memorial, N',o 499. 17
Den, som godkänner Utskottets förslag, alt Strumpor &c. andra s7ag
böra åsätlas 2 R:dr i\ sk. värde oell i R:dr iG sk. lull per % vid införsel,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bifalles Borgare-Ståndets beslut.
Voteringen har utfallit med 54 Ja och 65 Nej, hvadan BorgareStåndets
beslut i denna del blifvit gilladt.
Fe mtiondes jette voteringen,
enligt 273 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att införselstullen å Talg
bör bestämmas lill 1 R:dr per L®, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
åsältes Talg 24 sk. tull per vid införsel.
Genom 65 Ja emot 54 Nej har Utskottets förslag blifvit godkändt.
Femliondesjunde voteringen,
enligt 284 punkten.
Den, som instämmer i Ulskotlets af arne Stånd gillade förslag, att
Bräder och plankor, sågade: af juru och gran: wider i\ tums tjocklek,
skola vara frie från utförselstull, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages Preste- och Borgare-Ståndens beslut, att nämnde slags bräder skola
vid utförsel beläggas med 1 sk. lull per tolft.
Med 62 Ja emot 87 Nej har Utskottets förslag blifvit gilladt.
Fenitiondeåttonde voteringen,
enligt 287 punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att Bräder och Plankor, sågade:
af furu och gran: öfver 3 tunis tjocklek, skola afgiftsfrilt få utföras,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
komma dessa slags bräder och plankor alt åsättas 8 sk. tull per tolft vid
utförsel.
Voteringen har utfallit med 68 Ju och 5i Nej, hvarigenom Utskottets
förslag är godkändt.
Femtiondenionde voteringen,
enligt 288 punkten.
Den, som, lika med Utskottet, anser Bräder och Plankor, sågade
Bih, till R, St, Prot, 184.0 och i8p> 4 Sunil, i Afd, 3 Band, 22 Haft, 3
18
Förstärkta Stats-Utskotlets Memorial, N'.o 499.
aj Jim, Bok och Ek och andra inom landet växande, ej specificerade,
trädslag böra under denna ena rubrik sammanfallas och åsällas 10 R:dr
tull vid utförsel deraf till 100 R:dr värde, voterar Ja; den, det ej vill,
voterar Nej;
vinner Nej,
kommer artikeln alt delas i a:ne rubriker, nemligen: den ena, Bräder och
Plankor, sågade af Ek och Ask, hvarå bibehålles den af Utskottet föreslagna
utförselstull 10 R:dr på 100 R:dr varuvärde, samt den andra, Bräder
och Plankor, sågade: af Alm, Bok, Björk och andra inom landet växande,
ej specificerade, trädslag med derå vid export bestämd frihet från tull.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits Ja och 62 Nej,
i följd hvaraf den uti contra-propositionen intagne bestämmelse blifvit godkänd.
Sextionde voteringen,
enligt 3o8 punkten.
Den, som godkänner Ulskollels förslag, att å Trädvaror: alla, ej
specificerade, mer eller mindre arbetade, derunder inbegripne ej specificerade
Snickare- och SvarJvare-arbeten, med eller utan betsning, målning eller
lackering, bör bestämmas 20 R:dr införselstull å hvarje 100 R:dr värde,
voterar Ja; den, det ej vili, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer införselstullen å denna artikel att utsättas tili 33 R:dr 16 sk. å
100 R:dr värde.
Voteringen har utfallit med 43 Ja och 76 Nej, hvarigenom införselstullen
å ifrågavarande artikel blifvit bestämd till 33 R:dr 16 sk. å 100
R:dr värde.
Sextionde för sta voteringen,
enligt 3oc) punkten.
Den, som godkänner Utskottets i Utlåtandet N:o 3o afgifna, af Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet gillade, förslag, att inlörselstullen
å Tågvirke: nytt, skall bestämmas till 36 sk. litti, voterar Ja; den,
det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
bifalles Preste- och Bonde-Ståndens beslut, att införsels-afgiften å nytt.fTågvirke
bör utsättas till 1 R:dr per LW
Voteringen har utvisat 53 Ja och 66 Nej, och kommer följaktligen
införsels-afgiften å njtt Tågvirke att utsättas till 1 R:dr per LS> _
Sextiondeandra voteringen,
Om contra-propositionen har först voterats, enligt 310 punkten nemi.:
Förstärkta Stats-Uiskottets Memorial, N\o 499.
19
Den, som anser, alt till contra-proposition i hufvudvoteringen om
Ull bör antagas Ridderskapels och Adelns beslut, att all Ull skall andelen
rubrik sammanföras med 20 sk. värde och 2 sk. införselstull, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer contra-propositionen att utgöias af Bonde-Ståndets beslut, att
bestämmelserna å Ull skola blifva de, som Utskottet i Betänkandet N:o
21 föreslagit, eller: Ull, okammad eller kammad: Grof Junk och Isländsk
med 20 sk. värde och 2 sk. tull, samt all annan med 1 R:dr värde och
12 sk. tull allt per % vid införsel.
Vid denna votering hafva befunnits 38 Ja och 81 Nej, hvarigenom
Bonde-Ståndets beslut blifvit till contra-proposition antaget.
Derefter bar, jemnlikt 31 1 punkten, följande votering i hufvudsaken
egt rum:
Den, som godkänner Utskottets uti Utlåtandet N:o 3o afgifna, af
Preste- och Borgare-Stånden gillade förslag till redaction, värde och införselstull
å Ull, nemligen: Ull, o':ammad eller kammad: Grof Juts k och Isländsk
20 sk. värde och 2 sk. lull per W, samt all annan 1 R:dr värde
och 8 sk. tull W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
anlages Bonde-Ståndets beslut.
Voteringen har utfallit med S'] Ja och 62 Nej, på grund hvaraf
Bonde-Ståndels i contra-propositionen intagne beslut blifvit antaget.
Sextiondetredje voteringen,
enligt Siy punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, alt å Vindrufvor bör bestämmas
5 sk. införselslull per W, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages afgiften vid införsel af Vindrufvor till 6 sk. W.
Voteringen har utvisat 44 Ja och 7^ Nej, hvadan lullafgiften vid införsel
af Vindrufvor blifvit bestämd lill 6 sk. Hb.
Sextiondefjerde voteringen,
enligt 322 punkten.
Den, som gillar Utskottets förslag, att enahanda tull bör åsättas
Väfnader: Helsiden: Alngods: alla andra slag ej specificerade, utan åtskillnad
ffån hvilken ort varan inkommer, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
20 Förstärkta Stats-TJtskottets Memorial, N.-o 499.
vinner Nej,
bestämmes, alt de under denna rubrik hänförliga Sidenvaror skola, då de
införas directe från Ostindien med ett lullvärde af 3o R:dr per W, bära
en införselstull af 3 R:dr.
Som vid voteringen utfallit 4» Ja och 79 Nej, så har den uti contra-propositionen
antagne bestämmelse blifvit godkänd.
Sextiondefemte voteringen,
enligt 320 punkten.
Den, som gillar Utskottets åsigt, att skillnad ej bör göras i lullafgiften
å artikeln Väfnader: Halfsiden: Alngods, alla slag, ehvad den inkommer
från Ostindien eiler annan ort, voterar Ja; den, del ej vill, vo
terar
Nej;
vinner Nej,
stadgas, att berörde vara skall, då den directe införes från Ostindien, med
ett tullvärde af 10 R:dr % bära 1 R:dr införselslull.
Voteringen har utvisat 3i Ja och 88 Nej, i följd hvaraf den uti
contra-propositionen intagne bestämmelse blifvit godkänd.
Sextiondesjette voteringen,
enligt 3n8 punkten.
Den, som anser, alt Väfnader: halfsiden: Shawlar, Shawletter och
andra Dukar: af 10 R:dr värde och deröfver stycket, skola förlullps med
det belopp, Utskottet föreslagit utan afseende å orten, hvarifrån de inkomma,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer denna artikel alt, vid direct införsel från Ostindien, bära ioRidr
tull på hvarje 100 R:dr varuvärde.
Vid denna votering hafva befunnits 26 Ja och p3 Nej, och är således
den uti contra-propositionen intagne bestämmelse gillad.
Sesetiondesjunde voteringen,
enligt 329 punkten.
Den, som gillar, att, på sätt Utskottet föreslagit, Väfnader: BomullsAlngods:
Hvita: alla ej specificerade, genom sjelfva väjnadssältet jamorterade,
skola, utan åtskillnad, i anseende till orten, hvarifrån de införas, draga
1 R:dr 12 sk. införselstull 1fc, voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej,
vinner Nej, w
stadgas, att artikeln, då den inkommer directe från Ostindien, skall på3
R:dr värde, bära 24 sk. lull per W.
Förstärkta Stats-Ulskottets Memorial, N:0 499, 21
Voteringen liar utfallit med 3o Ja och 8g Nej, hvarigenom eontrapropositionens
innehåll blifvit godkändt.
Sex tiondeåttonde voteringen,
enligt 331 punkten.
Den, som gillar ULskotlets åsigt, att den under Väfnader: Bomulls-,
med blandning till större eller mindre del af lin förekommande rubriken
andra slag, skall, utan afseende å orten, hvarifrån varan ankommer, vid
införsel vidkännas de afgifter Utskottet derå i allmänhet föreslagit, voterar
Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer vid denna rubrik alt tilläggas, att, då sådane varor införas direcie
från Ostindien, införselstullen icke skall vara högre än io procent
af värdet.
Som voteringen utvisat 35 Ja och 84 Nej, så är den uti contra-propositionen
införde bestämmelse antagen.
Sex tiondenionde voteringen ,
enligt 34ö punkten.
Den, som godkänner Utskottets förslag, att å rubriken, ’’Varor, sorn
icke kunna hänföras under någon af de i Taxan upptagne bestämmelser’',
bör antagas a5 R:dr införsels-tull för too R:dr värde, voterar Ja; den, det
ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
kommer denna rubrik att åsättas 33 R:dr 16 sk. införsels-afgift för hvarje
100 R:dr varuvärde.
Voteringen har utfallit med 5g Ja och 60 Nej, i följd hvaraf den uti
contrapropositionen intagne tullbestämmelse är vorden gillad.
Sjuttionde voteringen,
Om conlraproposilionen har först, enligt 347 punkten, voterats sålunda:
Den, som anser, att till conlraproposition i hufvudsakliga voteringen
om tariffen för credit-upplaget och transito-afgiften bör antagas Piidderskapets
och Adelns beslut, att, med godkännande i öfrigt af Utskottets, i afseende
å samma tariff, afgifna förslag, artikeln Tjära icke bör åsättas högre
transito-afgift, än öfrige i tariffen uppräknade varor, eller 1 proc. af värdet,
voterar Ja; den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej,
antages lill contraproposition Borgare-Ståndets beslut, att rubriken bör blifva:
”tariff för credit-upplaget att all af gift för credit-upplaget försvinner,
22
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N\o 499.
samt att således, i Tariffen endast bibehållas varorna, enligt den specifieation,
som der finnes, och det utförda minimi-tullvärdet för samma
upplag.
Med 78 Ja emot 41 Nej, har Ridderskapets och Adelns beslut blifvit
till contraproposilion antaget.
Derefter har i lmfvudsaken företagits följande votering,
enligt 348 punkten.
Den, sorn godkänner Utskottets förslag, att rubriken bör blifva: ’Tariff
för credit-uppglaget och transito-afgiften f att för hvar och en af de
i samma förslag under denna rubrik uppräknade varor bör antagas ett
minimi-tullvärde för upplaget af 3oo R:dr och en transito-afgift derå af
1 proc. eller 3 R:dr, utom för T fira, hvarå samma afgift antages till 5 proc.
eller i5 R.rlr pä 3oo R:dr tullvärde, voterar Ja; den, det ej vill, voterar
Nej;
vinner Nej,
bifalles Ridderskapets och Adelns beslut.
Vid denna Votering hafva befunnits 4* J'1 och 7$ Nej, i följd hvaraf
Ridderskapet och Adelns beslut blifvit fastsläldt.
Stockholm den a3 April 1841.
Reservationer:
Af Ilr Halling: ”Då Förstärkta Stats-Utskottets sammanträde den 20
dennes på eftermiddagen börjades, tillkännagafs, att af Hedervärda BondeStåndet
en Ledamot saknades uti bestämda antalet 3o. I afvaktan, som
jag förmodade, på dess ankomst, uppkallades i vanlig ordning ledamöterne,
som voro tillstädes, att aflemna sina voterings-sedlar öfver den uti
Bevillnings-Ulskoltets Memorial N:o 41 under N:o 159 uppställde voterings-proposition.
Utan att den uteblifne Ledamoten af Bonde-Ståndet emellertid
sig infunnit, och sedan en voterings-sedel på vanligt sätt blifvit
förseglad och aflagd, företog Ordföranden, Herr Grefve Horn öppnandet och
uppropet af voterings-sedlarne, utan att någon kunde det hindra. Resultatet
af voteringen fanns vara 86 Ja och 32 Nej; hvarefter i anledning af
flere Ledamöters förklarande, alt de ej ville uti voteringen vidare deltaga,
då icke hela antalet 3o af hvarje Riks-Stånd tillstädes voro, Utskottet åtskildes.
Detta förhållande, så vidt det rörer ofvannämnde omröstning, anser
jag mig på detta sätt böra underställa de respective Riks-Ståndens
pröfning.”
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N\o 500.
23
Häruti in slä nide Hr Wästfelt, Hr Hallenborg, Hr Biskop Hedren,
Hr Helsingius samt Riksdags-fullmägtige Frykberg och Strindlund.
Af Hr Schartau: J’Vid det tillfälle, då Förstärkta Stats-Utskottets Hr
Ordförande behagade decrelera giltigheten af en verkställd votering, ehuru
uti densamma icke deltagit det antal Ledamöter af de respective Riks-Stånden,
som Regeringsform och Riksdagsordning förordna, enligt den tolkning
af dessa Grundlagar, som egt rum allt ifrån deras antagande intill
våra dagar; — anmälde jag genast protest mot denna så mycket mera besynnerliga
åtgärd , som Hr Grefven och Ordföranden sjelf, omedelbart derefter,
fann sig föranlåten att afbryta voteringarnes fortsättning och upplösa
det Förstärkt» Utskottet, emedan de röstande icke kunde uppbringas
lill sitt lulla antal, hvilket följagtligen då ansågs nödvändigt för den ifråga
vai ande förrättningens laglighet; — jag fortsatte denna protest, då
protocollet öfver de skedda omröstningarne slutligen delgafs Utskottet, —
förklarade mig anse den aatdra voteringen eller i5c):de propositionen i Bevillning-Utskotlets
Betänkande N:o 4*> såsom en nullitet, och hörde till och
med Hr Ordförandens vanliga fråga, ”om det upplästa prolocolls-utdraget
godkändes,” besvaras med ett 1 judeligt och allmänt nej, utan att deraf
rubbades den oböjliga vilja hos Hr Grefven, mot hvars tillämpning i förevarande
fall af Rikets Giundlagar, och sig tillerkända magt öfver Rikets
Ständers Föistärkta Stats-Utskolt, jag härmedelst än ytterligare på det
kraftigaste protesterar.”
Uti förestående reservation hafva instämt Herrar W. Cassel, C.
Berglund, Carl Walley, A. Brunnius, J. A. Kjellberg, A. M. Brinck,
T. Petre', C. F. Wcern, Th. Frenander, A. P. Lindblad, P. II. Lindström,
A. Petterson, C. II. Engström, C. G. Gustafsson, B. Hjort, Axel Westlinger,
D. Elf brinck, P. O. Norin, M. G. Wallen, P. E. Winge, C. J.
Geijer, And. Wedberg.
N:o 500.
Anti. till Exp. Utsk. den 25 April 1841, kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af erhållen återremiss å Utlåtandet N:o
435, Litt. C, i hvad det angår ifrågasatt lån till Linköpings
Hamnbyggnad. (U \,y
Vid föredragning af Stats-Utskottefs Utlåtande N:o 4^5, i anledning
af erhållne återremisser å Utlåtandet N:o 354» angående anslag å extra
u
Förstärkta Stals-Utskottets Utlåtande, N\o 501.
Stats-Regleringen, har Borgare-Ståndet beslutat återremittera 27:de punkten
under rubriken vattencommunicationer uti Bilagan Litt. C, i hvad den innefattar
yttrande, angående ifrågasatt lån lill staden Linköpings Hamnbyggnad;
och hafva de talare, som yrkat återremiss, såsom stöd derföre
åberopat, att då Utskottet, för öfrige i dess Utlåtande tillstyrkte låne-biträden
till befremjande af upprensnings- och hamnbyggnads-arbeten, icke
beräknat högre ränta än 3 procent, Staden Linköping jemväl ansågs böra
få tillgodonjuta samma förmån, i stället att, enligt Utskottets förslag, blifva
betungad med 4 procents ränta å de långifna medlen.
I anledning häraf, och då, enligt de Utskottet tillhandakomna Protocolls-Utdrag,
endast Bonde-Ståndet bifallit Utskottets yllrande i denna
punkt; men Ridderskapet och Adeln och Preste-Ståndet, vid pröfning af
Utlåtandet N:o 435 Litt. C, jemte bifall af det tillstyrkta lånet till Staden
Linköping, beslutat, att å nämnde lån skall komma att erläggas årligen 5
procent, hvaraf 3 procent såsom ränta och återstoden afbetalning, har Utskottet
endast ansett sig böra
hemställa, att Borgare-Ståndet behagade uli denna Ridderskapets
och Adelns samt Presle-Ståndels mening instämma,
då frågan är genom trenne Riks-Stånds beslut afgjord.
Stockholm den 22 April 1041 •
N:o SOL
Anis. till Exp. Utsk. dea 25 April 1841, kl. 12 widd.
Utlåtande, i anledning af Friherre Boyes, F., motion, angående
pension för aflidne Sccreteraren i Kongl. LandtbruksAcudemien
Fehr Adolf Granbergs efterlemnadc Enka.
(U. A.)
Uti en inom Ridderskapet och Adeln väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion, har Friherre Boye, F., med anledning afSecreteraren vid
Landtbruks-Academien P. A. Granbergs nyligen inträffade död, äskat, att
tUl understöd för hans efterlemnade Enka, som, med fem oförsörjda döttrar
samt en åldrig syster till den aflidne, befann sig uti ganska knappa
omständigheter måtte anslås en pension af 3 eller 400 R:dr Banco årligen
att af Statsmedlen utgå; varande till stöd för motionen anfördt: alt aflidne
Secreteraren Granberg, som i lifstiden gagnat fäderneslandet genom utgif
vandet
-
Förstärkta Slals-Ulskottets Memorial, N\o 502,
vandet af isynnerhet historiska arheten, gjort sig förtjent af ett tacksamt
minne, samt att enkan, enär hennes aflidne man icke innehaft någon sysla
på stat, följaktligen icke kunde komma i åtnjutande af pension utur
någon Gassa, ulan endast hade att för sitt uppehälle påräknade obetydliga
efterlemnade tillgångarne.
Härjemte har till Utskottet blifvit öfverlemnadt ett transumt af den
efter aflidne Secreleraren Granberg upprättade bouppteckning, utvisande,
att den tillgäng, som, efter afdrag af skulderna, återstod till fördelning emellan
enkan och fern döttrar, af hvilka den yngsta i3 år gammal, icke belöpte
sig till mer än 5,442 R:dr 3f) sk. 5 rist B:co.
Vid öfvervägande af ifrågavarande motion och då aflidne Secreteraren
Granberg onekligen varit förtjent af del allmänna, såsom författare till
skrifter, egnade att bevara fäderneslandets historiska minnen och att befremja
odling och bildning inom nationen, har Utskottet trott sig kunna
antaga, alt, i enlighet med hvad redan blifvit beviljadt för enkor efter
andre förljente personer, Rikets Ständer skulle finna lämpligt att för Granberga
enka anslå något understöd; men då dels den efter honom varande
qvarlåtenskap mäste tagas i beräkning, dels de efterlemnade döttrarna redan
uppnått den ålder, att de kunna anses vara i tillfälle att något bidraga
till sitt underhåll, samt med afseende derå, att Rikets Ständer för aflidne
Ga pell mästaren [heffners Enka, som, enligt hvad utredt blifvit, befann
sig uli en alldeles utblottad ställning, beviljat en årlig pension af endast
aoo R:dr B:co, har Utskottet icke lunnit sig böra föreslå det af motionären
ifrågasatte högre belopp, utan
tillstyrker, att Rikets Ständer måtte för aflidne Secreleraren
Granbergs efterlemnade enka, så länge hon lefver ogift,
å allmänna Indragnings-Staten anvisa en pension af
200 R:dr Banco årligen.
Slockholm den 22 April 1841 -
N:o 502.
Ank. till Exp. Utäk. den 27 April 1841, kl- 11 f. m.
Memorial, med förslag till voterings-proposition, i anledning af
Rihs-Ståndens shiljagliga beslut, i fråga om en föreslagen
löne-ersättning till Tabell-Commissionens Secreterare.
(C. A.)
Efter det Stats-Utskottet uti Utlåtanden; N:is 197 och 366 afstyrkt
väckt motion, att Tabell-Commissionens Secreterare, Her Bof-Marskalken'
Bih. till R, St, Fröt. 1840 och 1841. 4 Sami, i' JJd, 3 Band, 22 Haft, A
26
Förstlirkla. Siats-Utskottets Memorial, N:o 502.
m. ro. Lejonmark, måtte undfå, delsen ökad hyres-ersättning för åren 1839
och 1840 af 200 R:dr årligen, dels ersättning med 3,666 R:dr 32 sk. för
det han ifrån och med år 181 5 till slutet af sistlidet år, åtnjutit lägre aflöning,
än, i följd af den förstnämnde år fastställde löne-reglering, förmenats
hafva bordt honom tillkomma; så hafva dessa Utlåtanden blifvit godkände
af Borgare- och Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln bifallit,
hvad motionären föreslagit samt Preste-Ståndet beviljat Herr Hof-Marskalken
Lejonmark, i betraktande af hans nedlagda möda och vunna utmärkta
förtjenster af Svenska Tabell-Verket, såsom Secreterare hos Kongl. TabellCommissionen,
en gratificalion af 2000 R:dr Banco. Och hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, hvar för sig, inbjudit de öfriga RiksStånden
att i nyssnämnde beslut instämma; varande RiddeVskapels och
Adelns inbjudning af de andra Stånden icke antagen; likasom Preste-Ståndets
inbjudning ej heller blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden antagen;
hvaremot Ridderskapet och Adeln, i anledning af densamma uti PresteStåndets
beslut sig förenat.
Då således numera uti denna fråga 2 Stånd stadnat emot 2, får Utskottet
hemställa, att för denna skil jagtig hets afgörande följande votering
uti Förstärkt Stats-Utskottet må anställas:
Den, som lika med hvad Stats-Utskottet yttrat, anser väckt motion,
att nuvarande Secreteraren vid Tabell-Commissionen, Herr Hof-Marskalken
Leyonmark, må erhålla, dels för åren i83p och 1840 en ökad hyres-ersättning
af 200 R:dr för hvartdera året, dels ock ersättning med 3,666 R:dr
32 sk., för det han, ifrån 1S15 till slutet af sistlidet år, undfått lägre aflöning,
än han, i följd af den år 1815 beslutade löne-reglering, förmenats
hafva bordt åtnjuta, icke böra bifallas, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, beviljas Herr Hof-Marskalken Lejonmark, i betraktande af hans
nedlagda möda och vunna utmärkta förtjenster af Svenska Tabell-Verket,
såsom Secreterare hos Kongl. Tabell-Commissionen, en gratification af Tvåtusende
R:dr Banco.
Stockholm den 26 April 1841.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Stats-Utskottets Utlåtande, iT;o 503.
1
N:o 503.
Ank. till Exp. Utsk. d. 28 April 1841, kl. 9 f. m.
Utlåtande, i anledning af 2:ne Riks-Stånds återrernisser å förslaget
till ny löne-reglering för Riksgiilds-Contorets tjenstemanna-personal
och vaktbetjeninff.
(R:SS Afd.)
Stats-Utskottets, med förslag till oinförmålda löne-reglering, under
Nto 449, afgifna och af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
godkånda Betänkande har, på grund af deremot framställda anmärkningar,
utaf Preste- och Bonde-Stånden blifvit återremitteradt. Dessa anmärkningar
hafva varit rigtade dels emot hela den föreslagna löne-regleringen,
dels isynnerhet emot den ifrågaställa indragningen af Referendarie-tjensten,
dels ock emot de tillstyrkta löne-förmonerne för Verkets vaklbetiening
samt de så kallade ljuspenningarne för Fullmågtige.
Emot sjelfva regleringen och den derigenom förorsakade förhöjningen
af lönerne för betjeningen vid Riksgålds-Contoret har blifvit erinradt:
att det icke vore skål tillerkänna tjenstemånnen vid detta Verk lika aflöning,
som deras vederlikar vid Banken, enär göromålen inom det förra
Verket ingalunda kunde jemföras med dem, som förekommo inom det senare;
att det dessutom vore origtigt förhöja lönerne inom Rikets Ständers
egna Verk vid samma tid, som äskade löne-tillökningar vägrades tjenstemånnen
vid Statens Embets-Verk; att de lör framtiden erforderliga tjenster
vid Riksgålds-Contoret borde kunna ytterligare inskränkas, samt att
löne-regleringens verkställighet borde uppskjutas, intilldess sig visat, huruvida,
genom den ifrågavarande öfverflyttningen från Kongl. Stats-Contoret
af dess befattning med bevillnings-medlens emottagande och redovisande,
några våsendtliga förändringar uppkomma i Riksgälds Contorets tjenstemanna-personals
åligganden.
Emot Utskottets förslag, att en del af de göromål, som hittills ålegat
den hos Commissariatet anställde Referendarien, måtte förklaras tillhöra
Commissariernes egna tjenste-åligganden samt att, såsom följd deraf,
Referendarie-tjensten, vid nuvarande innehafvares afgång, måtte indragas
och, i dess ställe, en Notarie då hos Commissariatet anställas, hvarigenom
en löne-besparing af 5oo R:dr skulle, med tillämpning af de inom Banken
Bih, till II. St, Prot, 18^.0 och 184.1, 4 Sami, 1 AJd. 3 Band, 23 Haft, 1
2
Stats-Ulskottets Utlåtande, N\o 503,
stadgade löne-förhållanden, kunna beredas, hafva flerfalldiga invändningar
och betänkligheter blifvit framställda, hvilka dock kunna sammanfattas
under följande lmfvudsakliga yttranden. Den föreslagna indragningen at
Referendarie-tjänsten och den derigenom tillvägabragta minskning i a fl ö—
ningen vid Riksgälds-Contoret vore för närvarande så mycket mindre
lämplig, som Riksgälds-Contoret, vid denna Riksdag, redan erhållit flera
nya uppdrag och åligganden, hvilka sannolikt, innan Rikets Ständer åtskiljas,
komma att ytterligare ökas. Någon fråga om Referendariens förvandlande
från en refererande och expedierande tjensteman till en, som
allenast skulle föra Commissariafets Protocoll, hade aldrig tillförne, då
tjensle-indragningar vid detta Verk beslutits, ens blifvit väckt. Enär ej
allenast Commissariatet, utan äfven Fullmägtige förklarat Referendarietjenstens
bibehållande nödvändigt för göromålens behöriga gång, borde
det härom sålunda afgifna samt på noggrann och fullt tillförlitlig sakkännedom
grundade yttrande icke lemnäs utan allt afseende, helst den besparing,
som genom Utskottets, i motsats härmed, framställda förslog, kunde
åstadkommas, vore af ringa betydenhet. För bestridandet af de Referendarie-tjeristen
tillhörande åligganden erfordrades juridisk öfning och skicklighet.
Skulle nu denna tjenst indragas, måste, vid Commissarie sysslornas
tillsättande, härtill serdeles lämplige och för insigter och erfarenhet
i kamerala ärenden kände sökande förbigås, så vida de ej derjemte egde
juridiska kunskaper. Det vore dessutom både ganska nyttigt och understundom
äfven nödvändigt, att de hos Commissariatet förekommande ärenden
refererades och expedierades af en, i afseende på sättet för deras afgörande,
fullkomligt opartisk person. Vana och skicklighet härvid voro ej eller
alltid förenade med de för Commissarie-tjensterne erforderliga egenskaper.
I saknad af någon serskild för målens refererande och expeditionernes uppsättande
anställd tjensteman, kunde hos Commissariatet betänkliga svårigheter
uppstå vid behandlingen och expedierandet af sådane ärenden, i
afseende på hvilka Commissariernes åsigter voro delade. Vid dylika tillfällen
skulle eljest den Commissarie, som fått sig befattningen härmed
uppdragen, komma att ega ett alltför stort och öfvervägande inflytande på
målens behandlingssätt och beslutens beskaffenhet. För öfrigt vore en
med de hos Commissariatet förefallande göromål bekant och vid Verket,
genom någorlunda tillräckliga aflönings-förmoner, fästad person högst behöflig,
för att, vid inträffande förfall för någondera af Commissarierne,
kunna förrätta dess tjenst, samt vid någon af desse tjenstemåns afgång,
kunna intaga den lediga platsen.
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 503,
3
I afseende på den uti nya Aflötiingsstaten upptagna vaktbetjening
år åter anmärkt, att densamma, serdeles i jemförelse med tjenstemånnens
antal, vore alltför talrik, och att de föreslagne löneförmonerne för denna
betjening vore för höga, helst som en och annan af densamma derjemte
åtnjöte fria boningsrum, samt att det syntes olämpligt, att Vaktmästareoch
Contorsskrifvare-lönerne fastställdes till lika belopp.
Slutligen har, med anledning af Utskottets hemställan, angående den
Fullmägtige, under namn af ljuspenningar, tillkommande ersättning, blifvit
anmärkt, att, om än Rikets Ständers Fullmägtige i Banken förut uppburit
en sådan dem icke uttryckligen tillerkänd inkomst, vore det i allt fall
mindre passande, att jemväl Rikets Ständers Ombud i Riksgälds-Contoret
läto tilldela sig denna serskilda tillökning i de för dem bestämda arfvoden.
Till besvarande af nu anförda anmärkningar, så vidt de afse den
föreslagna löneregleringen i sin helhet, får Utskottet åberopa det, i Utskottets
återremitterade Betänkande, uppgifna förhållande, att Rikets Ständer,
redan för mer än 10 år tillbaka, uttryckligen erkänt billigheten och
behofvet af en löneförbättring för Riksgälds- Contorets tjenstemän, lämpad
efter de för deras vederlikar inom Banken bestämda lönevilkor; men
hvilken löneförbättring, med tillämpning af den ytterligare godkända grundsatsen
af likhet i löneförmonerne inom dessa begge Verk, då endast provisionelt
beviljades, intilldess lönerne för Banco-Staten vid nästkommande
Riksdag skulle hinna slutligen fastställas. Sedan dessa löners belopp nu
blifvit af Rikets Ständer bestämdt genom den för Banken vid denna Riksdag
utfärdade nya Aflönings-stat, synes följagtligen betjeningen vid Riksgälds-Contoret
ega grundade anspråk att, med upphörandet af den medgifna
lönetillökningens provisoriska egenskap, lönerne inom sistnämnde
Verk jemväl måtte varda definitivt reglerade. Att härvid ofvanberörde,
tillförne iagttagna grundsats, borde fortfarande tillämpas, har Utskottet
ansett vara en gifven följd af Rikets Ständers i detta afseende, vid 1828—
i83o årens Riksdag, meddelade förklarande. För öfrigt har Utskottet
funnit destomindre anledning att ifrågasätta någon minskning i lönevilkoren
vid Riksgälds-Contoret under hvad för Banco-betjeningen blifvit stadgadt, som
den, under förra tider, med de fleste tjenster inom detta Verk förenade
betydliga extra inkomst, genom sedlars skrifning och annullering, numera
upphört; till följd hvaraf omförmälde tjenstebefattningar, äfven med framtida
bibehållande af likheten i de egentliga lönebeloppen, komma att hädanefter
blifva vida mindre förmonliga än enahanda beställningar inom
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N',o 503,
Banken, hvars betjening år i fortfarande åtnjutande af ifrågavarande,
jemte andra extra inkomster. Utskottet år visserligen icke i tillfälle att
anställa den i anmårkningarne antydda jemnförelsen emellan de göromål,
som tillhöra tjensterne inom Banken och Riksgälds -Contoret; men Utskottet
tror sig dock ega någon grund för den förmodan, att, efter innevarande
Riksdag och sedan de nu föreslagna tjenste-indragningarne blifvit
verkställda, en dylik jemnförelse, i flera fall, skulle ådagalägga ett
motsatt förhållande mot hvad anmårkningarne synas förutsätta. I anledning
af hänsyftningen å aflönings-förhållandena inom Statens Embetsverk,
får Utskottet förklara, att Utskottet icke kan erinra sig, det
Rikets Ständer vid något tillfälle vägrat sitt bifall lill sådana löneförbättringar,
hvartill tillgången helt och hållet blifvit beredd genom minskning
i tjensternas antal och utan att den ringaste tillökning i härtill förut beviljade
Statsanslag blifvit åskad. Undantagandes högsta lönegraden, för
hvars belopp de uti Banco-Utskottets Utlåtande N:o 44 uppgifna och af
Rikets Ständer godkända skål jemväl åro gällande för Riksgålds-Contoret,
understiger den för dervarande tjenstemän nu föreslagna aflöning de,
inom Statens Verk för motsvarande tjenster, uti nya Aflönings-staterne
bestämda belopp, enär deruti måste inberåknas ersättningen för den under
lönerne inbegripna spanmål. Att åter, på sått yrkadt blifvit, utöfver
hvad Utskottet föreslagit, inskränka antalet af tjensterne vid RiksgåldsContoret,
fortfar Utskottet att anse mindre verkställbar!, utan en fullkomlig,
nu icke ens ifrågastålld, förändring i detta Verks organisation. —
Vidkommande sedermera den omförmålde öfverflyttningen af Kongl. StatsContorets
befattning med Tullbevillningen samt åtskilliga andra bevillningsmedel,
så år denna befattning till sin beskaffenhet så enkel och så likartad
med en del af de Riksgålds-Contoret förut tillhörande åligganden, att,
enligt hvad Utskottet vid föregående tillfällen förklarat, någon egentlig
tillökning af Riksgålds-Contorets tjenstemanna-personal icke synes behöflig,
ifall berörde befattning nu eller framdeles varder Contoret uppdragen.
Öfvergående till anmårkningarne emot Referendarie-tjenstens indragning,
har Utskottet ansett sig böra upplysa, att uti den, sedan nära 5o
år tillbaka, för betjeningen vid Riksgålds-Contoret gällande Instruclion,
bland Referendariens tjensteåligganden år i första rummet upptaget förandet
af Commissariatets Protocoll. Deremot har det uppgifna refererandet
af de hos Commissariatet förekommande ärenden, hvarken blifvit i
denna Instruction honom ålagdt, eller, så vidt Utskottet kunnat inhemta,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 503.
5
någonsin blifvit ifrågasatt såsom en honom tillhörande tjensteskyldighet.
^Likaledes lärer juridisk bildning och erfarenhet aldrig hafva ansetts erforderlig
för denna tjensts behöriga förrättande, eller saknaden af bevis
om undergången juridisk examen någonsin utgjort hinder för tjenstens erhållande.
Om ock måste medgifvas, att de serskilda åligganden, som numera
tillhöra Commissariatet, erfordra insigter i några delar af lagfarenheten,
synes likväl bristen härå hos samtlige Commissarierne ingalunda
kunna på ett, för Verkets säkerhet och ärendenas rigtiga behandling,
tillfyllestgörande sätt ersättas, medelst de kunskaper, Referendarien i berörde
hänseende händelsevis kan ega. Den, för uppsättningen af Commissariatets
Utlåtanden och Skrifvelser, erforderliga vana och skicklighet
vid sådana göromål, torde dessutom, jemte öfriga för Commissarie-tjensternas
bestridande erforderliga egenskaper, skäligen kunna förutsättas ho3
åtminstone 2:ne af dessa tjensters innehafvare, i hvilket fall alltså någon
anledning icke synes förefinnas till de befarade olågenheterne vid expedierandet
af sådane mål, deruti en af Commissarierne kunde vara af skilj—
agtig mening med de 2tne öfriga. Enär, i Referendariens ställe, en Notarie
skall hos Commissariatet anställas, komma äfvenledes, oagtadt Referendarie-tjenstens
indragning, besluten att fortfarande af en ojäfvig person
lill Protocollet uppfattas. Utskottet har redan i dess förra Retånkande
angående detta ämne, förklarat sig icke kunna erkänna nödvändigheten af
Referendarie-tjenstens bibehållande, på det att dess innehafvare må kunna,
vid förfall, för någondera af Commissarierne bestrida dennes åligganden.
Jemte det Utskottet nu omständligt utvecklat skålen, hvarför Utskottet,
oansedt de deremot inom 2tne Riks-Stånd framställda anmärkningar,
funnit sig böra vidblifva sitt gjorda förslag, att meranåmnde tjenste-befattning,
vid nuvarande innehafvares afgång, måtte indragas, har Utskottet
ansett sig böra förklara, att Utskottet ingalunda lemnat Fullmågtiges yttrande
i denna fråga utan afseende. Men då detta yttrande, likaså litet
som de nu besvarade anmårkningarne, rubbat Utskottets öfvertygelse om
ifrågavarande indragnings lämplighet och verkställbarhet, så liar Utskottet
ansett sig, jemväl i afseende på omförmålde fråga, icke kunna i framstållningarne
till Rikets Ständer afvika från sin stadgade öfvertygelse. Utskottet
medgifver visserligen, att den, genom det fastställda förslaget, beredda
besparing icke år af någon synnerlig betydenhet för det allmänna. Men
Utskottet har ansett, att den, vid öfriga af Utskottet behandlade lönefrågor,
i allmänhet iagttagna sparsamhet, ej eller vid denna lönereglering
6
Förstärkta Stats-Uiskottets Memorial, N\o 504.
borde åsidosättas. Utskottet har derför velat inskränka densamma inom
den för samma ändamål förut anslagna summa; och Utskottet har äfven
funnit sin åsigt i detta afseende redan vara af 2:ne Riks-Stånd godkänd.
Med anledning af hvad, som blifvit anmärkt, rörande vaktbetjeningens
antal och löneförmoner, får Utskottet vidare upplysa, att, före sista
Riksdag, utgjorde denna personal 11, eller mer ån 2:ne gånger dess nu
föreslagna antal, så vida derifrån afråknas den vid Rikels Ständers Hus
numera anställde och häribland upptagne husdräng. Derjemte får Utskottet
tillägga, att både Riksgålds-Contoret och dervarande tjenstemäns säkerhet
ovilkorligen fordra, att den derstädes antagna vaktbetjening år aflönad
på ett sått, som ungefärligen motsvarar dess lefnadsbehof.
Beträffande slutligen anmärkningen emot de för Fulbnågtige föreslagna
ljuspenningar, så anser Utskottet sig böra erinra, att Fullmågtige,
sedan längre tid tillbaka, åtnjutit denna serskilda inkomst, samt att, enligt
Banco-Utskottets vid 1828—1800 årens Riksdag afgifna och af Rikets
Ständer godkända Memorial N:o 127, Banco-Fullmägtige erhållit samma
förmon, som i detta afseende förut var Fullmågtige i Riksgålds-Contoret
tillerkänd. Utskottets nu framställda förslag åsyftar således endast att bereda
en nu saknad öfverensstämmelse i denna del af de Fullmågtige vid
begge Verken tillerkända inkomster.
Efter att sålunda hafva sökt utreda och upplysa de anmärkta förhållandena,
får Utskottet förklara,
att Utskottet icke funnit anledning i något hänseende förändra
sitt förut afgifna lönereglerings-förslag, hvilket alltså,
tillika med de uti det återremitterade Betänkandet, i
i sammanhang dermed, gjorda framställningar, ånyo underställes
Rikets Ständers godkännande.
Stockholm den 26 April i84i.
N:o 504,
Ank. till Exp. Utsk. Jen SS April 1481, kl. 3 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i fråga om bränvinsbrännings-afgift
erne.
Sedan genom Borgare-Ståndets antagande af hvad Bevillnings- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten uti Memorialet N:o i4 hem
-
Förstärkta Stats-Utskottels Memoria*, N.-o 504.
T
ställt, i afseende å 4 § 3 mom. i samma Utskotts Memorial N:o 12, rörande
grunderne och vilkoren för brånvinsbrånningens utöfning samt afgifterne
derför, den uti sistnämnde Memorial föreslagne första voteringsproposition
förfallit, men öfrige uti berörde Memorial upptagne voteringspropositioner,
med de rättelser uti der åberopade Tariffers lydelse, som
uti Memorialet N:o i4 omförmälas, deremot blifvit af samtlige Riks-Stånden
godkände; så har Förstärkta Stats-Utskoltet, vid sammanträde denna
dag, i stadgad ordning deröfver anställt votering, nemi.
Första voteringen:
Först har ja-proposilionen blifvit på följande sått bestämd (enligt
2,’dra voterings-propositionen):
Den, som vill, att, vid votering i hufvudfrågan, den af Preste-Ståndet
antagne beskattnings-tariff skall ingå i ja-proposifionen, voterar
Ja;
den det ej vill, voterar Nej.
Vinner Nej, kommer den af Bonde-Ståndet antagna beskattnings-tariff att
i ja-propositionen innefattas. Voteringen har utfallit med 62 Ja och 57
Nej, i följd hvaraf Preste-Ståndets beslut blifvit till ja-proposition antaget.
Derefter har, för bestämmande af contra-propositionen, företagits
följande votering (enligt 5.'dje voterings-propositionen):
Den, sorn vill, att den af Ridderskapet och Adeln antagne beskattnings-tariff
skall ingå i contra-propositionen vid hufvudsakliga voteringen,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer den af Borgare-Ståndet antagne beskattnings-tariff
att i contra-propositionen innefattas.
Vid denna votering hafva befunnits 45 Ja och 74 Nej, hvadan
Borgare-Ståndets beslut blifvit till contra-proposition godkåndt.
Sedermera har i hufvudsaken voterats sålunda (enl. 4 voter.-prop.):
Den, som antager den af Preste-Ståndet beslutade beskattningstariff,
voterar Ja;
den det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beskattnings-tariff.
Genom 96 Ja emot 23 Nej har Preste-Ståndets beskattnings-tariff
blifvit fastställd.
Flirstarkta Stats-TJtskottets Memorialj N;0 505,
Andra voteringen,
(enligt 5:te voterings-propositionen):
Den, sorn instämmer i Utskottens af Ridderskapet och Adeln samt
Preste- och Borgare-Stånden gillade förslag, att brånyinsbrånnings-afgiften
skall erläggas förskottsvis, och att ingen må ega att, under annat vilkor,
brånvinsbrånning utöfva, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer frågan om bränvinsbrännings-afgiftens erläggande förskottsvis
att förfalla.
Som voteringen utvisat 4g Ja och 70 Nej, så har det ifrågaställa
stadgandet förfallit.
Stockholm den 27 April i84i.
N:o 505.
Ank. till Exp. Utsk. den 28 April 1841, kl. knif 3 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i följd af RiksStåndens
olika heslut, i afseende å stämplade pappersafgiften.
Sedan Ridderskapet och Adeln, enligt Protocolls-utdrag af den 24
innevarande månad, funnit godt antaga den uti 4:de puncten af Bevillnings-Utskottets
Memorial N:o 44, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga
beslut, i fråga om stämplade pappers-afgiften, framställde inbjudning att
med de öfrige 5:ne Riks-Stånden sig förena, i afseende å beräkningen af
Chartae-Sigillatae-afgiften för Caracters-fullmagter, och, såsom följd häraf,
den uti nyssnämnde punct föreslagne voterings-proposition förfallit, hvaremot
de öfriga uti Memorialet N:o 44 framställde voterings-propositioner
blifvit, med afslag å Utskottets i vissa delar gjorde inbjudningar, af samtlige
Riks-Stånden godkände, har Förstärkta Stats-Utskottet, på sått 71 §
Regerings-Formen föreskrifver, denna dag öfver sistnämnde propositioner
anställt votering i följande ordning:
1 :s ta vo teringen:
Den, som till contra-proposition i den hufvudsakliga voteringen antager
Ridderskapets och Adelns beslut, att de två första raderna uti den å
sidan
Förstarkta Siats-Utskottets Memorial, N\o 505,
9
sidan 5 i Betänkandet N:o 55 befintliga tabell skola sammanslås till en,
af lydelse: Handlingar, som irilemnas eller utgifvas, och zifferbestämmelserne
till denna rad blifva sådane, som forsta raden dem innehåller,
samt i följd deraf stadgandena i 4 § i morn. pag. 6, 7 och 8 i nu gillande
Charlas-Sigillatae-Förordning erhålla följande redaciion och bestämmelser,
nemligen: (se irsla puncten af Memorialet N:o 44, pag-4), voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages till contraproposition Bonde-Ståndets beslut alt utan
förändring bibehålla föreskrifterne i 4 § 1 mom. pag, 6, 7 och 8 af nu
gällande Charlse-Sigillalas-Förordning, hvilka föreskrifter hafva följande lydelse:
(se jtsta puncten af Memorialet N:o 44, pag. 5'—7).
Efter denna votering, aom utfallit med 73 Ja och 46 Nej, och hvarvid
Ja följagtligen vunnit, har omröstning i hufvudsaken blifvit verkställd
öfver nedanstående proposition:
Den, som, lika med Utskottet samt Preste- och Borgare-Stånden,
anser, att föreskrifterne uti 4 $ 1 mom. pag. 6, 7 och 8 af Kongl. Förordningen
den 16 Maj j835 böra erhålla följande förenklade lydelse: (se
2:dra puncten pag, 8 af Memorialet N:o 44), voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns beslut.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 65 Ja och 56 Nej;
hvadan Utskottets förslag blifvit antaget.
2: dr a voteringen:
Den, som gillar Utskottets, af 3:ne Stånd antagne, förslag, alt afgifterne
för nedanuämnde Öppna Bref må, enligt 5 §, med följande förhöjda
belopp hädanefter utgå, nemligen för: (se 5:dje puncten af Memorialet
N:o 44, pag. 9), voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, komma berörde afgift er, jemlikt Ridderskapets och Adelns beslut,
alt utgå med de belopp, nu gällande Chartae-Sigillatae-Förordning i
5 § bestämmer, nemligen: (se nyssnämnde punct pag. g och 10).
Voteringen har utfallit med 79 Ja och 4o Nej; i följd hvaraf, och
då således Ja vunnit, Utskottets förslag blifvit gilladt.
Bila till R. St, Fröt, 1840 och 1841, 4 Sami, i J/d, 3 Rand, 23 Haft. 2
10
Förstärkta Stats-Ulskotlets Memorial, N\o 505.
5:dje voteringen:
Den, som lill contraproposilion i hufvudvoteringen anlager Ridderskapels
och Adelns beslut, att uti 6 § må, såsom ifrån Charlac-Sigillataeafgift
befriade, näst efter rubriken ”Jiesigtningar, Ekonomiska ’ etc. införas:
Be skr i filin gar öjver Geometriska Charter, jemte öfriga af Landtmätare
expedierade handlingar, voterar Ja;
ders, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages till contraproposition Borgart-Ståndets beslut, innefattande
afslag å Utskottets tillstyrkande i 8:de puncten af Utlåtandet "N:o
4o, att nemligen orden: Beskrijriingar öjver Geometriska Charlot', skulle
uti 6 § införas, näst efter rubriken ”Eesigtningar, Ekonomiska” ete.
Sedan genom 88 Ja emot 5i Nej conlrapropositionen blifvit bestämd,
enligt Ridderskapets och Adelns beslut, ilar, lör hufvudfragans afgörande,
följande omröstning egt runi:
Den, som godkänner Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden gillade,
förslag, alt uti ti § må, näst efter rubriken: ”Besiglningar, Ekonomiska”
otc., införas: Beskrijriingar öjver Geometriska Chartor, voterar
Ja;
den, det ej vill voterar Nej;
vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns beslut.
Som denna omröstning utfallit med 6o Ja och 5g Nej, samt Ja följ—
agtligen vunnit, så har Utskottets förslag blifvit godkåndt.
Slockholm den 27 April 1841.
N:o 506.
Anis. till Exp. Utsk. den 28 April 1841, kl* -J3 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i anledning af RiksStåndens
skiljagliga beslut, rörande Extra Stats-Rcgleringcn.
Vid pröfning af Stats-Utskottets under N:o 4go afgifna Memorial,
med förslag till sarnmanjernkning eller votering, i anledning af Riks-Ståndens
skiljagtiga beslut, angående Extra Stats-Regleringen, hafva, enligt de
från Riks-Stånden Utskottet tillhandakomne protocolls-utdrag, Ridderskapet
och Adeln antagit inbjudningen i 5i punkten, angående det af Borgare
-
Förstärkta. Stats-V tskoltets Memorial, N',o 506.
11
och Bonde-Stånden vid anslaget till Landshöfdinge-Residencehus i Piteå
fästade serskilda förbehåll, äfvensom Utskottets uti 24 och 35 punkterne
gjorde inbjudningar till Presle-Ståndet att instämma uti Ridderskapets och
Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, rörande dispositionen af ansi -get till
vågars omläggning och förbättring samt angående de vid beviljadt anslag
till en arbets-inrättning i Eskilstuna stadgade vilkor, blifvit af förstnämnde
Riks-Stånd antagne; i följd hvaraf de uti förrberörde 3:ne punkter upptagne
voterings-propositioner förfallit.
Utskottets yttranden uti i, 6, 8, 9, 12, t4, 20, 25, 26, 32 och
33:dje punkterne hafva, dels af ett, dels af flere Riks-Stånd blifvit återremitterade;
med anledning hvaraf Utskottet skall med serskildt Utlåtande
i dessa frågor till Rikets Ständer inkomma.
De uti öfriga punkter af Memorialet N.‘o igo föreslagne voteringspropositioner
hafva, utan antagande af de utaf Utskottet i vissa fall framställda
inbjudningar, blifvit af samtlige Riks-Stånden godkände; och har
Förstärkta Stats-Utskottet, i öfverensstämmelse med 69 § Regerings-Formen,
öl ver berörde propositioner denne dag anställt omröstning i följande
ordning:
1 :sta voteringen,
(enligt 2 punkten.)
Den, som vill, att, på sått Utskottet föreslagit, till befästning å
Waxholm och uti Stockholms skärgård anvisas 100,000 R:dr årligen i 4
år eller tillsammans 4oo,ooo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, bestämmes anslaget tiil 5o,ooo R:dr årligen i 4 år, med tillsammans
200,000 R:dr.
Voteringen har utfallit med 55 Ja och 64 Nej; och som följagtligen
Nej vunnit, så år anslaget bestämdt till 00,000 R:dr årligen i 4 år eller
tillsammans 200,000 R:dr.
2:tlra voteringen,
(enligt 3 punkten.)
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet yttrat, anser det af
Kongl. Majrt äskade anslag till luslructions-compagnier al 5i,ooo R:dr årligen
icke höra bifallas, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
12
Förstärkta Stats-Utskottels Memorial, N',o 506.
vinner Nej, beviljas lill Instructions-compagnier 31,000 R:dr årligen i 4
år, eller tillhopa 124,ooo R:dr.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 66 Ja och 55
Nej, i följd hvaraf och då Ja således vunnit, det äskade anslaget icke
blifvit bifallet.
5telje voteringen,
(enligt 4 punkten.)
Den, som gillar Stats-Utskoltets afstyrkan af bifall till Kongl. Majlis
Nådiga Proposition om ett anslag af 100,000 R:dr till fullbordande af ett
under byggnad varande ångfartyg af 200 hästars kraft, voterar
Ja y
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, varder ofvannämnde anslag af 100,000 R:dr beviljadt.
Som denna votering utfallit med 64 Ja och 55 Nej, hvadan Ja vunnit,
så har det begärda anslaget icke blifvit beviljadt.
4:de voteringen,
(enligt 5 punkten.)
Den, som anser, att det till bomb-kanoner beviljade anslag, på sått
Stats-Utskottet föreslagit, skall anvisas endast till Fregatters och Kanonslupars
armering nied dylika kanoner, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer anslaget, utan berörde inskränkning, att lill bombkanoners
anskaffande användas.
Voteringen har utvisat 67 Ja och 52 Nej. Enär således Ja vunnit,
har ifrågavarande anslag blifvit beviljadt på det sått, sorn Stals-Utskoltet
föreslagit.
5:te voteringen?
(enligt y:de punkten.)
Den, som vill, att, i fråga om vattenledningen i Carlskrona, den
beslutade underdåniga hemställan till Kongl. Majit expedieras, i enlighet
med Stats-Utskottets förslag uti 6:te punkten af Bilagan Litt. B till Utlåtandet
N:o 455, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer den förändring uti berörde förslag att ega rum, alt,
i afseende å jernrörens försäljning, näst efter ordet ”öfvergifvas,” tillägges
Förstärkta Slals-Utskottels Memorial, N\o 506.
13
”och sedan utrönt blifvit, att de lill vattenledningen redan uppköpte jernrören
ej kunna till allmänna byggnader användas.”
Genom 29 Ja root 90 Nej har blifvit beslutadt, att den uti contrapropositionen
intagne förändring uti Stals-Utskottets förslag skall ega runi.
6:le voteringen:
(enligt 10 punkten.)
Den, sora anser, att vid det beviljade! anslaget lill upprensning af
Indals-Ellven, utgörande 4>ooo R:dr årligen, eller för 4 är 16,000 R:dr,
bör fästas det vilkor, att ortens invånare skola roed dagsverken eller annorledes
till arbetet bidraga med 3 af kostnaden, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer berörde vilkor att förfalla.
Som denna votering utfallit med 100 Ja och 19 Nej, samt Ja således
vuDnit, har det uti Ja-propositionerne intagne vilkor blifvit godkäpdt.
yxle voteringen:
(enligt 11 punkten.)
Den, som, i likhet med hvad Stats-Utskottet yttrat, anser något Statsanslag
för upprensning af Norrtelje Å icke böra beviljas, voterar
Ja 5
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, bifalles, för nämnde ändamål, ett anslag för en gång af 6,000
R:dr B:co, under vilkor, alt arbetet dermed varder fullbordadt.
Omröstningen har utfallit roed 73 Ja och 47 Nej; hvadan och då
följagtligen Ja vunnit, något anslag för ifrågavarande arbete icke blifvit
be v il jad t.
8:cle voteringen:
(enligt i3 punkten.)
Den, som anser, att, i afseende å det af Statsutskottet uti Utlåtandet
N:o 435, Litt. C., uti 16 punkten, under titel: vatteneonrmunicationer,
tillstyrkte och af Rikets Ständer bifallne anslag af 5o,ooo R:dr till
Gråda canal, andra stadganden icke böra meddelas, än af Utskottet blifvit
föreslagna, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kominer, enligt Borgare-Ståndets beslut, att derutöfver föreskrifvas:
att, efter byggnadstidens förlopp, samt från och med det år, då
14
Förstärkta Stats-Ulskoltels Memorial_, N.-o 50G.
canalen är fullt färdig och farbar, skola actie-egarne, sedan kostnaderne
för canalens och sluss-verkets samt canalfartens ändamålsenliga vidmagthållande,
aflöningar och arfvoden, bevillning, jemte allt hvad till årlig
kostnad för Canal-verket kan hänföras (samt således äfven afsättning för
reparations-fonden) blifvit afdragne och godtgjorde, såsom ränta och utdelning
på deras actier af canal-inkomsten, så vidt den dertill lemnar tillgång,
åtnjuta ett belopp af högst 8 procent om året å det af Bolaget tillskjutne
capital; samt att Kongl. Maj:t förbehålles att, efter Bolagets hörande,
i Nåder fastställa taxa å afgifterne för farten å den nya canalen,
hvilken taxa livart tredje år bör ånyo underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
Yid voterings-sedlarnes uppräknande hafva befunnits 3a Ja och 87
Nej. Som följagtligen Nej vunnit, kommer det uti contra-propositionen intagne
vilkor alt tilläggas.
g: de voteringen:
(enligt i5 punkten.)
Den, sorn vill, att till contra-proposition, i fråga om anslag för Slussanläggningarne
vid Forsshaga och Deyefors, anlages Preste-Ståndels beslut,
att härtill beviljas ett anslag af 60,000 R:dr, oberäknadt 4>°0° RMr
till jordersättningar, hvilket kommer att utgå till det al nyssnämnde företag,
sorn försl kan komma till stånd och af Kongl. Maj:t pröfvas nyttigast
och nödvändigast, dock att detta anslag icke må utgå till högre belopp än
60,000 R:dr för Deyefors och 5o,ooo R:dr för Forsshaga, jordersällningssumman
deri icke inberäknad, i följd hvaraf 10,000 R:dr Stats-Verket reserveras
för den händelse, att Sluss-anläggningen vid Forsshaga kommer i
åtnjutande af an laget, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages lill contra-proposition, att intet anslag för nyssnämnde
anläggningar beviljas.
Efter denna votering, som utfallit med Ja och 73 Nej, och hvarvid
således Nej vunnit, har omröstning i hufvudsaken blifvit anställd öfver
följande proposition:
Den, som godkänner Borgare-Ståndets beslut: a) att för sluss-anläggningarne
vid Forsshaga och Deyefors beviljas 76,000 R:dr, att, sedan visshet
erhållits, att associationerne för dessa företag emot nämnde bidrags
erhållande utfästa sig att arbetet fullborda, af Kongl. Maj:t emellan de
hegge företagen fördelas, i mon af den för hvarldera belöpande kostnad;
Förstärkta Stats-Ulsfioltels Memorialj N\o 506,
15
b) alt Rikels Ständer må, å deras sida, förklara, att något vidare bidrag
af Slaten tili förutnämnde förelag, än det nu beviljade, icke eger rum;
c) att i den underdåniga skrifvelsen härom borde uttryckas den önskan,
att arbels-commenderingar ej må till arbetet begagnas, men väl att tillfälle
må beredas för permillerade soldater att vid ifrågavarande arbete söka förtjenst;
och dj att, såsom tillägg vid beslutet om anslag till sluss-anläggningar
vid Forssliaga och Deyefors, antagas sladganden, lika med 4 och 7 momenten
af tle utaf Slals-Utskottet föreslagne vilkor för anslag till Strömsholms
Canal- och Sluss-verk, endast med den förändring, att uti 4 rao~
mentet utbytas orden: "högst i5,ooo R:dr om året” emot: ”högst 8procent
örn året å det af Bolaget tillskjutna capitalvoterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer intet anslag för nyssnämnde anläggningar alt beviljas.
Yid öppnandet af voterings-sedlarne hafva befunnits 44 Ja och 70
Nej; och som Nej således vunnit, bar något anslag för här ifrågavarande
anläggningar icke blifvit beviljadt.
10:de voteringen:
(enligt 16 punkten.)
Den, som, i likhet med Stals-Utskottels yttrande, anser någon ersättning
af Stats-medel icke böra meddelas för de 79,899 R:dr 3 sk. 8 r:st.,
sorn af de för Götheborgs Hamnbyggnad afsedde Riviers- och Tolags-medel
blifvit använde tili dragvägars anläggning vid Götha Elf m. m., voterar
Ja ;
elen, del ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, komma berörde 79,8gg R:dr 3 sk. 8 r:st. att Götheborgs
Hamn-Cassa af Stats-medel ersättas, med vilkor, att de användas till Hamnbyggnaden.
Resultatet af denna omröstning har utvisat 71 Ja och 48 Nej. Enär
således Ja vunnit, har den ifrågaställde ersättningen icke blifvit beviljad.
n:te voteringen:
(enl. 17 punkten.)
Den, som bifaller Stals-Utskottets tillstyrkan: att lill hamnbyggnaden
i Wadstena må beviljas en summa af 3o,ooo R:dr; att tili arbetet må
få användas sten från valiarne till Wadstena Slott, samt att Slottsgården
må få begagnas lill lastageplats, tornen upplåtas till Spanmåis-Magazin, emot
viss årlig byra, hvars bestämmande till Kongl. Majlis Nådiga pröfning
16
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N\o 506,
öfverlemnas, och Kronans mark omkring Slottet användas till upplag af
varor, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, varder anslag för berörde ändamål icke beviljadt.
Voteringen har utfallit med 47 Ja och 72 Nej; och då Nej således
vunnit, är anslag för Wadstena hamnbyggnad icke beviljadt.
12:te voteringen:
(enl. 18 punkten.)
Den, som bifaller Stats-Utskotlet* tillstyrkan, att, till anläggning af
en vågbrytare vid Svinebodan, anvisas ett anslag af 76,000 R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer något anslag för berörde arbete icke att beviljas.
Voteringen har utvisat 42 Ja och 76 Nej, hvarjemte en sedel blifvit
casserad; och har således anslaget icke blifvit beviljadt.
i3:dc voteringen:
(enl. iq punkten.)
Den, som, med bifall till Stats-Utskottets hemställan, anser, att det
till upprensning af Rottne-ån och Ronneby köpings redd beviljade bidrag
af 10,000 R:dr skall utgå såsom lån till Ronneby Köping, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer 5,000 R:dr att utgå såsom Stals-anslag och 5,000 R:dr
såsom lån, hvars återbetalning ifrån lyftningsdagen beräknas sålunda, alfe
5 procent å det primitiva beloppet årligen erläggas, hvaraf 3 procent utgöra
ränta; och återstoden afgår på capitalet.
Som denna votering utfallit med 72 Ja och 3\6 Nej, samt 1 casserad
sedel, hvadan Ja vunnit, komma således de beviljade medlen att utgå, på
sätt Stats-Utskoltet föreslagit.
rf:de voteringen:
(enl. 21 punkten.)
Den, som vill, att till contra-proposition vid blifvande votering, i
fråga om understöd för Emm-åns upprensning, antages Borgare-Ståndets
beslut, att 35,000 R:dr anvisas såsom lån och 10,000 R:dr såsom anslag,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej; yjn_
Förstärkta Siats-Utskottets Memorial, N',o 506.
17
vinner Nej, antages till contra-proposition Ridderskapets och Adelns beslut,
att 45,ooo R:dr anvisas och att lill Kongl. Majit öfverlemnas att bestämma,
huruvida denna summa bör i sin helhet eller lill större eller mindre
del utgå såsom lån eller såsom anslag utan återbelalningsskyldighet.
Sedan genom denna votering, hvilken utfallit med 66 Ja och 53 Nej,
contra-propositionen blifvit bestämd, enligt Borgare-Ståndets beslut, har i
hufvudsaken röstats öfver följande proposition:
Den, som bifaller, att för Emm-åns upprensning beviljas ett lån af
45,ooo R:dr, hvaraf Kongl. Majit, der serskilde omständigheter sådant kunna
föranleda, må ega att anvisa högst |-del såsom anslag, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Borgare-Ståndets beslut (se ofvan}.
Voteringen har utvisat 53 Ja och 66 Nej; i följd hvaraf, och då Nej
således vunnit, Borgare-Ståndets beslut blifvit antaget.
Sedermera har, för bestämmande af lånevilkoren, följande omröstning
försiggått:
Den, som vill, att det lån, som till Emm-åns upprensning meddelas,
på sätt Stats-Utskottet föreslagit, utgår emot de vilkor, som i allmänhet
blifva gällande för de vid Extra Stats-regleringen till vissa odlingsförelag
anvisade låne-bidrag, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer lånet att utgå emot följande vilkor: att återbetalning
skall ske inom ro år; att lånet blifver räntefritt de 3 första åren och sedan
löper med 3 procents årlig ränta; samt att capital-afbetalning vidtager
först efter 4 år och utgår sedermera med ^ om året, då räntan med hvarje
capital-afbetalning försvinner.
Vid volerings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 84 Ja och 35 Nej;
och då således Ja vunnit, äro lånevilkoren bestämda, enligt Utskottets förslag.
i5:de voteringen:
(enl. 22 punkten.}
Den, som vill, att till contra-proposition, i fråga om bidrag till Stång-åns
upprensning, antages Bonde-Ståndets beslut, att för berörde arbete beviljas
ett lån af i5,4oo Ridr, hvaraf Kongl. Majit, der serskilde omständigheter
sådant kunna föranleda, må ega att anvisa högst i såsom anslag, voterar
Ja;
Bill, till R. St, Prot, 1840 och 1841- 4 Sami, 1 Afd, 3 Band, 23 Haft, 3
IB
Förstärkta Stats-Vtskottets Memorial, N\o 506.
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages till contra-proposition Ridderskapets och Adelns beslut,
att för ifrågavarande arbete anvisas 10,266 R:dr 3a sk., med öfverlemnande
åt Kongl. Maj:t att bestämma, huruvida nämnde summa bör i sin helhet
eller till större eller mindre del utgå såsom lån eller såsom anslag utan
återbetalningsskyldighet.
Efter denna votering, som utfallit med 76 Ja och 43 Nej, hvarigenom
Bonde-Ståndets beslut blifvit Lill contra-proposition antaget, har i hufvudsaken
följande omröstning egt rum:
Den, sorn gillar Stats-Utskottets af Borgare-Ståndet bifallne hemställan,
att till upprensning af Stång-ån beviljas ett lån af 15,4oo R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, godkännes Bonde-Ståndets beslut (se ofvan).
Som denna votering utvisat 65 Ja och 54 Nej, samt Ja följagtligen
vunnit, har Utskottels förslag blifvit godkändt.
I afseende på vilkoren för ifrågavarande låne-bidrag, har slutligen
röstats öfver nedanstående proposition:
Den, som vill, att det iån, som till Stång-åns upprensning meddelas,
på sätt Stats-Utskottet föreslagit, utgår emot de vilkor, som i allmänhet
Blifva gällande för de vid. Extra Slats-regleringen till vissa odlingsföretag
anvisade låne-bidrag, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer lånet att utgå emot följande vilkor: att återbetalning
skall ske inom 10 år; att lånet blifver räntefritt de 3 första åren och sedan
löper med 3 procents årlig ränta; samt att capital-afbetalning vidtager
först efter 4 år och utgör sedermera med f årligen, då räntan med
hvarje capital-afbetalning försvinner.
Genom io3 Ja emot 16 Nej har blifvit beslutadt, att lånet skall utgå
emot de af Stats-Utskottet foreslagne vilkor.
i6:de voteringen:
(enl. a3 punkten.)
Den, som godkänner Stats-Utskottets förslag, att hela det till myrorä
aftappning på Gottland beviljade bidrag af 5o,ooo R:dr skall utgå endast
såsom lån, voterar Ja;
den, det ej vill* voterar Nej;
Förstärkta Stats-U/skottets Memorial, N\o 506.
19
vinner Nej, bifalles, att Kongl. Maj:t må ega, derest omständigheterne så
skulle påkalla, anvisa en del af beloppet såsom anslag.
Denna voterings-proposilion har blifvit besvarad med 7 4 Ja och 45
Nej; och då således Ja vunnit, har Stats-Utskoltets förslag blifvit gilladt.
ty.de
(enligt 2y:de punkten.)
Den, som vill, alt bland föreskrifterne för användande af de, enligt
Stats-Utskoltets Utlåtande, angående Extra Statsregleringen, Litt. C, anvisade
medel, intages ett nytt moment, som biifver del 5:le i ordningen, af
den utaf Borgare- och Bonde-Stånden beslutade lydelse (”alt vid aila arbeten,
lill hvilkas utförande Staten i större eller mindre mon bidrager,
må företrädesvis och, der sig göra later, användas försvars- och sysslolöse
personer, hvarjemte, i frågor om utdikningar och vatten-aftappningar eller
vägars anläggning eller förbättring, vederbörande menigheter, före arbetets
begynnelse, mätte blifva hörde, för att angående företagens lämplighet sig
utlåta”), voterar Ja;
den, del ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, förfaller frågan härom.
Voteringen har utfallit med 83 Ja och 36 Nej; och enär således Ja
vunnit, har den uti ja-propositionen intagne föreskrift blifvit godkänd.
i8:cle voteringen,
(enligt 28:de punkten.)
Den, sorn vill, att det ibland föreskrifterne för användande af de,
enligt Stats-Utskottets Utlåtande, angående Extra Statsregleringen, Lit. C,
föreslagne 5:te moment skall antagas oförändradt, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages detsamma med den af Borgare- och Bonde-Stånden beslutade
förändring (att orden: ”utom den ersättning för arbeten, hvilka gesnora
directa anslag och icke medelst lån af Staten understödjas, må kunna
ega rum för ojörvållade betydligare olyckshändelser eller sådane hinder för
j öretaget, som ej kunnat jörutses och beräknas ” böra uteslutas).
Som denna votering utfallit med 54 Ja och 65 Nej, hvadan Nej således
vunnit; så har den uti contraproposilionen intagna förändring blifvit
godkänd.
20
Förstärkta Stats-Utskotlets Memorialj N\o 506.
ig:de voteringen,
Renligt 3o:de punkten.)
Den, som bifaller, hvad Stats-Ulskoltet uti Utlåtandet N:o 435, Litt.
D, irsta punkten, i fråga om anslag för tillbyggnad af Landshöfdinge
Residencehus
i Wenersborg, tillstyrkt, eller alt, jemte det Rikets Ständer
förklara, aLt intet anslag för dylik tillbyggnad beviljas, Rikets Ständer
måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet anhålla, att dels åtgärder måtte
vidtagas, hvarigenom en tjenligare local för Lands-Canzli, Lands-Contor,
Landt-Ränteri och Landtmäteri-Contor, än som nu dertill är upplåten, kan
beredas uti ResidenGehuset och dervid kostnaden för nödige förändringar i
rummens inredning torde kunna bestridas af det för Kronans hus och
byggnader i landsorten å fhde Hufvudliteln uppförde ordinarie anslag, dels
den hyres-ersättning, som är Landshöfdingen i sådant afseende tillagd,
måtte komma att vid nuvarande innehafvarens afgång indragas och Statsverket
besparas, voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, bifalles, alt, till uppförande af en stenhusbyggnad i Wenersborg
för inrymmande af dervarande Lands-Canzli, Lands-Contor, LandtRänteri
och Landtmäteri-Contor, anslås en summa af i5,ooo R:dr.
Denna omröstning har utfallit med 3a Ja och 87 Nej. Enär således Nej
vunnit, har det uti contrapropositionen omförmälda anslag blifvit beviljadt.
so:de voteringen,
(enligt Szjtde punkten.)
Den, som bifaller, att det till utvidgande af Carlstads Läroverk beviljade
lån lemnäs under vilkor, att detsamma skall, beräknadt från lyftningsdagen,
återbetalas med 5 procent å det primitiva beloppet årligen,
hvaraf 3 procent utgöra ränla och återstoden afgår å capitalet, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, bifalles, att lånet får innehafvas ränlefritt under 5 år och sedermera
6 procent årligen afbelalas, deraf 3 procent å capitalet och 3 procent
såsom ränta.
Som denna proposition blifvit besvarad med 4l Ja °ch 78 Nej, samt
Nej således vunnit, så hafva lånevilkoren blifvit bestämda, enligt contrapropositionens
innehåll.
Stockholm den 27 April 184 r
-
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 184*•
Stats-Utshottels Memorial, JS-0 5 oyl
3N":o 50T.
Ani. till Exp. ötsk. den x Ma] i84t> kl. io f. m.
Memorial, med förslag till Reglementarislcaföreskrifter,
mot svar ande 8: de Afdelningen af 1835 års Reglemente
för Rilcsgälds-Contoir et,
(Rgs Afd.)
Till Rikets Ständers granskning och fastställelse får Stats-Utskottefc
härmedelst öfverlemna den del af Riksgälds-Gontoirets nya Reglemente,
som handlar orri Styrelsen öfver detta Verk. Och då Utskottet nu går att
redogöra för de häruti intagna stadgande», anser Utskottet sig böra anmäla,
att till betecknande af desamma en serskild numerföijd blifvit begagnad,
enär §§:s egentliga, hela Reglementet oafbrutet genomgående, numerordning
icke kan bestämmas förr än vid den slutliga sammanställningen
af Reglementets alla Afdelningar. Äfvenledes får Utskottet tillkännagifva,
att, vid uppgörandet af förslagen till de §§., sorn böra lämpas efter
Ansvarighets-Lagen för Fullmägtige, Utskottet iagttagit de redaelions-förändringar
uti denna Lag, hvilka serskildt blifvit af Utskottet, i förening
med Lag-Utskottet, föreslagna.
Uti i §. af det Rikets Ständer nu underställda förslag äro i:sta
och flista §§. af 1835 års Reglemente intagna, med tillägg af ett på Riksdags-Ordningens
3g §. grundadt stadgande, angående Ordföranden bland
Fullmägtige.
2 §. motsvarar 6 §, 2 mom. af nu gällande Banco-Reglemente och
grundar sig på 6g §. Riksdags-Ordningen.
Det i 3 §, förekommande stadgande har Utskottet ansett nödvändigt,
på det att en eller annan Ledamots förfall icke måtte förorsaka afbrott i
göromålens gång. Detta stadgande svarar dessutom emot 1 mom. af åberopade
§. i Banco-Reglementet.
4 §. innehåller den i nuvarande Reglementets 72 §. föreskrifne ed,
hvilken dock blifvit förkortad och förändiad till hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det för Banco-Fulmägtige fastställda edsformulär.
Bilt. till R. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 J/cl, 3 Band. 24 Häftet. 1
2 Stats-Utslcotlets Memorial, N'.o 507.
5 §. innefattar samma stadgande, som 78 §. i det vid sista Riksdag
utfärdade Reglemente.
I 6 §. liar Utskottet meddelat en hittills saknad bestämmelse, i afseende
på Fulltnägtiges egentliga åligganden.
Uti 7 §. äro några i ofvanberörde Reglementes 'jZ, 74 och 75 §§„
förekommande föreskrifter intagna, hvilka föreskrifter stödja sig på Riksdags-Ordningens
70 §. 2 mom. samt Ansvarighets-Lagen.
8 §. innehåller samma stadgande, som 76 i nu gällande Reglemente.
Uti 9 §. har senare delen af den redan åberopade 75 §. blifvit upptagen;
dock med uteslutande af de föreskrifter, sorn, enligt den föreslagna nya
Revisions-Inslruction, icke vidare äro tillämpliga.
10 §. innefattar det i början af nuvarande 73 §. meddelade stadgande,
men hvars ordalydelse blifvit lämpad efter 70 §. Riks dags-Ord
ningen.
11 §. grundar sig på Stats- och Råneo Utskottens under N:o 13o
afgifna och af Rikets Ständer bifallne Utlåtande.
12: §. innehåller ett från Ranco-Reglementels i4 §• hemtadt stad
gande.
Uti i3 §. har Utskottet intagit en för der uppgifna fall erforderlig
föreskrift, hvilken öfverensstämmer med 5 §. af Banco-Reglemenlet.
14 §• motsvarar nu gällande Reglementes 7g §.
15 §. innefattar samma stadgande, sorn nuvarande 82 med tillägg
af den del af 81 § , hvilken synes böra utgöra föremål för en reglementarisk
föreskrift af Rikets Ständer.
Uti 16 §. äro de i nu gällande 86 och 87 §§. meddelade föreskrifter
intagna,, med en efter den föreslagna nya Ansvarighets-Lagen lämpad
redaction.
17 §. motsvarar den 83 i nuvarande Reglemente.
18 motsvarande 88 och gZ §§. i samma Reglemente, har erhållit
en med berörde Ansvarighets-Lag öfverensstämmande lydelse.
19 §. innehåller det i 80 §. af 1835 års Reglemente förekommande
stadga tide.
Stals-Utslottets Memorial, JV'.o 507. 3
20 och 21 §§. molsvara 91 och g2 §§. i oflaberörde Reglemente.
22 och 23 §§. innehålla några samma Reglementes 89 och 90 §§.
motsvarande stadg.nden, med tillägg äfen från Banco-Reglementet hemtad
och för ärendenas skyndsamma behandling erforderlig föreskrift.
Uti 'i\ §. äro föreskrifter ne uti nu gällande Reglementes 1 13 och
Ii4 §§• sammanfattade, samt några ytterligare derstädes saknade bestämmelser
tillagda.
25 och 26 §§. innefatta dels nya stadganden^ dels den i nuvarande
56 §■ meddelade föreskrift.
27 §. innehåller samma stadgande, som förra Reglementets 121 §.
Uti 28 §. förekommer det Fullmägtige, enligt Utskottets Belänkanden
Ntris 386 och 4f)3> meddelade uppdrag, i afseende på tryckningen af Revisorernes
Berättelser om Stats- och Riksgälds-vetken.
Uti 29 §. är det uppdrag inlaget, som Fullmägtige erhållit, i följd
af Utskottets under N:o 74 afgifna och af Rikets Ständer godkända Utlåtande.
30 §. innefattar de i Banco-Reglementels 27 §. omförmäldta serskildta
åligganden, som, enligt Regel ings-Formens 5o, 98 och 109 ^.»tillhöra
Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoiret gemensamt.
31 och 32 §§. molsvara 28 och 29 §§. i Banco-Reglementet, med
tillägg af ett, enligt hvad erfarenheten visat, behöfligt stadgande, angående
utseendet af Suppleanter för Revisorerne öfver Låne-Conloiren i Götheborg
och Malmö.
Slutligen får Utskottet anmäla, alt Utskottet ansett nuvarande Reglementes
84 §., hvilken endast föreskrifver, att i protocollet skall antecknas,
när hvarje Fullmägtig under sammankomsten uppkommer eller aflägsnar
sig, desLo heldre kunna ur nya Reglementet uteslutas, som AnsvarighelsLagens
bestämmelse i detta afseende synes tillfylleslgörande.
Stockholm den 29 April 1841.
Angående Styrelsen öfver Riksgälds- Contoir et.
« §•
Riksgälds-Contoiret förblifver, såsom hittills, under Rikets Ständers
Styrelse, inseende och förvaltning £66 §. Regerings-Formen). Styrelsen
4
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 5oj.
öfver delta Verk är af Rikets Ständer uppdragen åt Tre af hvarje Riksstånd,
enligt 67 §. Riksdags-Ordningen, valde Fullmägtige, vid hvilkas
sammankomster ordet föres af den Ridderskapets och Adelns Fullmägtig,
som, jemlikt Riddarhus-Ordningen, dertill berättigad är.
2 §.
Genom dödsfall eller af andra tillfälligheter bland Fullmägtige mellan
Riksdagarne uppkomna ledigheter ersättas, när så fordras, meddelst nya
val, på sätt af det Stånd, lör hvilket sådan ledighet inträffat, är föreskrifvet
(d3c) §. Riksdags-Or dningenj). Då någon Fullmägtig afgått, hör dess
Stånds Canzli-Driection, genast efter det sådant blifvit hos Fullmägtige
anmäldt, härom underrättas samt anmodas foga anstalt om ny Fullmägtigs
inkallande i den afgångnes ställe.
3 §•
Enär, i anseende till samtidigt inträffade förfall för flere Fullmägtige,
gÖromålens oafbrutna gång sådant fordrar , eger Fullmägtiges Ordförande att,
under tiden, i den af hvarje Riks-Slånd bestämda ordning, inkalla erforderligt
antal Suppleanter.
4 §•
Innan Fullmägtig sin befattning tillträder, skall han, vid Fullmägtiges
sammankomst, aflägga och med sitt namn underteckna följande ed:
’\Jag — — — utsedd och förordnad att vara Fullmägtig i Rikets Ständers
Riksgälds-Conloir, förpligtar mig härmedelst alt, vid denna mig anförtrodda
befattning, ställa mig lill noggrann efterrättelse så väl Rikets Grundlagar,
som det för Rdksgälds-Contoiret gällande Reglemente samt öfriga rörande
detta Verk af Rikets Ständer meddelade föreskrifter; och skall jag
doldt och förtegadt hålla, hvad vid Contoirets förvaltning förefaller, som
tyst vara hör, så sannt mig Gud hjelpe lill lif och själ!”
5 §,
Kommer Fullmägtig i den författning, att han icke kan vara Riksdagsman
och Ledamot af Utskott, skall han genast sin befattning såsom
Fullmägtig frånträda och ledigheten efter honom i föreskrifven ordning
återbesättas.
Stcits-Utslcottets Memorial, IV. o 507.
5
6 §.
Jemie ett noggrant iagttagande af hvad Rikets Ständer, i afseende på
förvaltningen af Riksgälds-Gonloiret och dit anslagna medel, beslutit och
iöreskrifvit, åligger Fullmägtige alt omsorgsfullt vårda och befremja detta
Verks rätt, säkerhet och förmon samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmägtige
ankommande åtgärder, i och för verkställigheten af de Fullmägtige utaf
Rikets Ständer meddelade beslut och uppdragna åligganden.
7 §•
Af någon annan än Rikets Ständer meddelade befallningar, angående
användandet af Riksgälds-Contoirels tillgångar eller förvaltandet af samma
Verk, få icke af Fullmägtige ållydas och efterkommas; varande Fullmägtige,
för sina åtgärder i denna egenskap, Rikets Ständer eller deras Statsutskott
och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande
till ansvar i laga ordning ställas, utan i följd af Rikets Ständers
eller deras Revisorers beslut eller, emellan Riksdagar och Revisioner, genom
Rikets Ständers Justitiae-Ombuclsman f^o §. 2 mom. Riksdagsordningen).
ö
8 §.
Fullmägtige må icke, genom underdåniga tillstyrkanden, bereda bifall
till sådant, som strider emot de för Riksgälds-Gontoirets inrättning och
förvaltning stadgade grunder, eller på annat sätt leder lill inskränkning
i Rikets Ständers rätt alt om detta Verk förordna,
9 §•
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre liliämplige
och bestämda föreskrifter blifvit af Rikets Ständer meddelade, ega Fullmägtige
att af Rikets Ständers Revisorer begära råd och yttranden.
10 §.
Fullmägtige tillgodonjuta för sina gerningar och yttranden, under
utöfningen af sin befattning, enahanda skydd och säkerhet, sorn uti 110
och 111 §§. af Regerings-Forraen är Riksdagsmän tillerkänd (70 §. Riksdags-Ordningen),
6
Stats-U tslcottets Memorial, J\7:o Soy.
M S.
Såsom honorarium åtnjuter hvarje Fullmägtig Sexhundra Sextiosex
Riksdaler 32 skillingar årligen, hvarförutan Fullmägtig, som ej är i Stockholm
bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära
kostnadsersättning, beräknad efter skjuts för två hästar.
ingående Fullmägtiges sammankomster
12
§.
Adla Fullmägtiges behandling tillhörande mål skola inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
i3 §.
Fullmägige hafva sina sammanträ len i Slockholm, så vida icke
Riksdag å annan ort hålles, i hvilket fall Styrelsen öfver nämnde Contoir
anses vara till Riksdagsorten öfverflyttad , derest Fullmägtige , till ett antal
af minst åtta, i egenskap af Riksdagsmän derstädes vistas. Skulle åter,
vid dylikt tillfälle, hvarken i Stockholm eller å Riksdagsorten, Fullmägtige
till berörde antal fortfarande sig uppehålla , kommer Styrelsen att
qvarblifva i Stockholm, dit Fullmägtiges Ordförande då, till deltagande i
denna Styrelse, bör, på sätt i 3 §. är stadgadt, inkalla det antal Suppleanter,
som för ärendenas afgörande erfordras.
*4 §•
Fullmägtige sammanträda, minst en gång i hvarje vecka, å den af
dem bestämda dag och tid. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, serskilda sammsnkomsler hållas, Vid hvarje
sammankomst skall protocol! föras.
.5 §.
Förmärkes något å färde vara, som anses kunna leda till RiksgäldsContoirets
skada och förfång, eller förspörjts sådane oordentligheter inom
Verket, hvilka fordra skyndsam åtgärd och handläggning, göres anmälan
Stats-Utskoltels Memorial, No Boj,
7
liiirom ofördröjligen hos Ordföranden, pä hvars pröfning del i sådant fall
ankommer, huruvida Fullmägtige skola genast sammankallas eller om lirendels
anmälan inför Fullmägtige kan upskjutas till den för deras vanliga
sammankomster utsatta dag. Då eldsvåda yppar sig på Riddarholmen,
eller i staden inom broarne, böra Fullmägtige genast i Contoiret sig
infinna.
.6 §.
Åslundar Fullmäglig att, under längre eller kortare lid, ftån staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden, anmäla
och då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro samt derom öfverenskomma
med öfrige Fullmägtige för det Riks-Stånd, han tillhörer, så att
något hinder för göromålens behöriga gång härigenom icke förorsakas. Skulle
från staden bortrest Fullmäglig ieke låta höra af sig inom Irenne veckor
efter upphörandet af hans ei hållna tjenstledighet, anmäles ett sådant förhållande
i Fullmägtiges protocoll; och skulle samma Fullmäglig, utan anmäldt
laga förfall, uteblifva mer än två månader, att räkna från den dag,
tjenstledigheten tiIländagått, bör anmälan, enligt 2 §, härom göras hos vederborande
Riks-Stånds GanzR-Derection.
r7 §•
Är Fullmäglig, som icke, på sätt näst förestående föreskrifver, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter,
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
-8 §.
Då, v.id sammankomst, samtlige Fullmägtige för någotdera af RiksStånden
saknas, må, derest uppskof kan ega rum, icke något ärende till
afgörande företagas eller beslut fattas.
Frågor angående tjenst ers tillsättande eller pensioners meddelande
samt ärenden af synnerlig vigt för Verket, såsom Iåns upptagande eller de
i Regerings-Formen omförmälde Creditivs utbetalning, med mera, få icke
afgöras, såvida ej minst åtta Fullmägtige äro tillstädes.
8
Ståts-Utskottets Memorial} N:o 5o 7.
»9 §•
Konungens Ombud må ej bevista Fullmägtiges sammankomster oftare,
än då Fullmägtige åstunda att med honom öfverlägga. (6j §. RegeringsF
ormen.^
20 §.
Yppas vid Fullmägliges öfverläggningar skiljagtighet i meningarne,
böra samtlige närvarande Fullmägtige till protocollet afgifva sina röster,
hvilka sedermera räknas per capita; skulle i sådant fall rösterne blifva
lika för hvardera meningen, anses Ordförandens röst afgörande (66 §.
Riksdags-Ordningen). Dock böra, derest flere skiljagtiga meningar yttras,
de med hvarannan närmast Öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjemkas.
Endast vid val till sådane befattningar, dertill någon bland Fullmägtige
kan blifva utsedd, må sluten omröstning företagas.
2 1 §.
Den vid sammankomsten närvarande Fullmägtig, som sin röst ej
serskildt afgifvit eller elter börjad öfverläggning, angående ett föredraget
ärende, sig allägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
22 §.
Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-Contoirets Commissariats Utlåtanden deröfver
inhenitas, såvida sådant, för utredningen af härvid förekommande
förhållanden, kan erfordras eller af någon utaf Fullmägtige äskas; skolande
hufvudsakliga innehållet af dessa Utlåtanden i Fullmägtiges protocoll antecknas.
Likaledes böra skälen för sådane af Fullmägtige vidtagne förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på serskilda omständigheter och
förhållanden, i protocollen omständligt anföras.
33 §.
Ej må, å Fullmägliges vägnar, föreskrifter eller befallningar Riksgälds-Contoirels
embels- och tjenstemän meddelas; utan till följd af beslut
,
Stats-Utshottets Memorial, N:o 5oy.
9
slut, fattadt vid Fullmägtiges sammankomst; Secreteraren hos Fullmägtige
dock obetaget att, utan föregången anmälan, emellan sammankomsterne
från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas
afgörande finnas nödvändiga.
24 §.
Öfver Fullmägtiges beslut, i Riksgälds-Contoirels tjenstemän eller andre
enskilde personer rörande mål, eger den öller de, på hvilkas rätt
och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Rikets Ständers Revisorer
eller Stats-Ulskott anföra besvär, dervid klaganden dock, såvida besvären
skola till pröfning upptagas, bör, inom trettio dagar efter bevisligen erhållen
del af det meddelade beslutet, sitt missnöje deremot hos Fullmägtige
skriftligen anmäla, hvarförutan det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att, senast en månad före Revisorer nes näst förestående sammankomst
eller Riksdagens början, derest Revision dessförinnan icke inträffar,
sina besvär ingifva till Fullmägtige, af hvilka desamma, jemte utlåtande
deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmägtiges, i dylika mål, nyss före eller under Rikets
Ständers eller deras Revisorers sammanvaro meddelade beslut, kunna
omedelbarligen af vederbörande inom fjorton dagar efter delfåendet, den
dagen likväl oräknad, till Stats-Utskottet eller Revisorerne inlemnas.
ingående några serskilda, Fullmägtige tillhörande, åligganden
och uppdrag.
20 §.
Fullmägtige skola, vid början af hvarje år, granska Commissariatets
för det föregångna året förda anteckningsböcker och protocoll, sami genomgå
och inventera de under Commissariatets vård. beliutliga låne-och säkerhets-
med flere dylika handlingar.
26 §,
En gång hvarje år, böra Fullmägtige samfäldt anställa besigtning å
Hiksgälds-Contoirets hus och inventarier. Enahanda besigtningar böra li
JSih.
till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 24 Häftet. 2
IO
Stats-Utsloltels Memorial, N:o 507.
kaledes ärligen anställas å det till Sessionsrum för de ofrälse Riks-Stånden
samt Rikets Ständers Utskott begagnade lius, hvilket jemväl kommer att
förblifva under Fullmägtiges vård och inseende; och skola de lör detsamma
nu utgående afgifter äfvensom de för dess underhållande erforderliga
kostnader af Riksgälds-Contoirets medel bestridas.
27 §•
Då Rikets Ständers Revisorer öfver Stats-, Banco- och Riksgäldsverken
sammanträda, skola Fullmägtige till dem afgifva omständlig berättelse
om Riksgälds-Contoirets ställning och förvaltning under den tid, som
Revisorernes granskning skall omfatta; börande jemväl af Verkets Commissariat
och Ombudsman serskilda berättelser afgifvas och genom Fullmägtige
till Revisorerne öfverlemnas. Vid nästa Riksdags början skola Fullmägtige
dessutom till Rikets Ständers Stats-Utskott aflemna berättelser för bela
den sedan afgifvandet af berättelserne till Rikets nu församlade Ständer
förflutna tid,
28 §.
Efter hvarje Revisions slut skola Fullmäktige, på sätt Rikets Ständers
för Revisorerne utfärdade Instructioner innehålla, föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes, angående Stats—
och Riksgäldsverken afgifna och Fullmägtige tillställda, berättelser, jemte
dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmägtiges
försorg böra till Rikets näst sammanträdande Revisorer och Ständer öfverlemnas.
29 §•
Till beredande af minskning i kostnaderne för anskaffandet och tillhandahållandet
af erforderligt tryckpapper samt skrifmaterialier och inventarie-pérsedlar
för Riks-Slånden och Utskotten vid nästkommande Riksdag
böra Fullmägtige dessförinnan
ct) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Bihanget till
Riks-Ståndens Protocol! beböfliga papper och, med behörigt iagttagande af
Rikets Ständers i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
contract, angående denna trycknings verkställande;
Slals-Ulahotteta Memorial, N>o 5o7.
b~) lala upphandla de skrifmaterialier och öfriga effucter, som, enligt
hvad räkenskaperne öfver kostnaderne vid förflutna Riksdagar utvisa, kunna
för Riks-Slåndens och Utskottens behof erfordras;
c) låta anskaffa alla erforderliga nja inventarie-persedlar eller iståndsätta
redan befintlige, fastän bristfällige dylika persedlar uti Riks-Ståndens
och Utskottens Sessions- och Cauzli-rum inom Rikets Ständers, under Fullmägtiges
vård och inseende, ställda hus;
d') vidtaga de åtgärder, som anses mest lämpliga och ändamålsenliga;
i afseende på sättet för ekläreringens verkställande inom delta hus under
Riksdagens lopp;
e) föie upphandlingen af eller contraherandet om ifrågavarande förnödenheter
eller arbeten, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordra
anbud af dem, som kunna vara hugade att tillhandahållandet eller besörjandet
deraf sig åtaga; och
futse någon bland Riksgälds-Contoirets tjenstemän , som bör ej allenast,
uppå vederbörlige reqvisitioner, tillhandahålla de upphandlade effecterne»
utan ock besörja de under Riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare
inköp, äfvensom verkställigheten af då erforderliga reparationer å inventariepersedlarne.
3o §.
Gemensamt med Fullmägtige i Rikets Ständers Bank, skola RiksgäldsContoirets
Fullmäktige:
O O
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga
om den ort, der Rikets Ständer böra samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande
i hufvudstaden omöjligt eller för Rikets Ständers frihet och säkerhet
vådligt (5o §. Regerings-Formen);
b') efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillnings-Förordning
i den händelse, att vid Riksdags slut beviilningens hela belopp väl
vore bestämdt, men Rikets Ständer icke hunnit om fördelningen deraf
blifva ense (109 §• Regerings Formen);
c) uti Justitiae-Ombudsmans-embetet genast insätta den man, sorn
Rikets Ständer till efterträdare åt Justitics-Ombudsmannen utsett, i fall
12
Stats-Utshottets Memorial, N'.o 5on.
denne emellan Riksdagarne afsäger sig det erhållne förtroendet eller med
döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stallet för JustitiaeOmbudsmannens
utsedde efterträdare, derest han äfven mellan Riksdagarne
afsäger sig förtroendet eller i Justitias-Ombudsmans-embetet insättes eller
med döden afgår (c)8 §. Regerings-Formen);
ii) för framtida uppsigten och controllen öfver Götha Canals vidmagtliållande,
utse och välja ej mindre en person för alt såsom Ledamot, å
Bankens och Riksgälds-Contoirets vägnar, inträda i Directionen öfver nämnde
Canal, än ock ett ombud att, å sammma Verks vägnar, deltaga i de
årliga Revisionerne af Canalens räkenskaper. Dessa val förnyas hvarje år,
kunnande dock förut utsedt ombud dervid åter väljas.
31 §.
Fullmägtige af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden skola, för upplysningars
afgifvande, vara tillstädes, då fullmagterne för Riksdagsmän af
det Stånd, som de tillhöra, granskas af Justitiae-Statsministern eller den
person Konungen i hans ställe förordnat (21 §. Riksdags-Ordningen.)
32 §.
Derest, före nästa Riksdags början, någon af de utaf Ridderskapet
och Adeln utsedde Directeurer eller Suppleanter vid Låne-Contoiren i Götheborg
och Malmö med döden afgår eller sättes ur stånd att detta uppdrag
bestrida, böra Fullmägtige för nämnde Stånd, tillika med Ståndets Fullmägtige
i Banken samt Riddarhus-Directionen, genast efter erhållen underrättelse
härom, gå i författning om nytt val i den afgångne Suppleantens
ställe. Likaledes skall, efter skedd anmälan om dylik ledighet bland
de af Borgare-Ståndet valde Directeurer eller Suppleanter vid Låne-Contoiren,
den lediga platsen tillsättas genom val af samma Stånds Fullmägtige
i Banken och Riksgälds-Contoiret, dervid ordet föres af den främste
bland Ståndets Fullmägtige i förstnämnde Verk.
Skulle åter någon af de, i och för granskningen af Låne-Contoirens
räkenskaper, utaf Riks-Stånden valde Revisorer eller deras Suppleanter
emellan Riksdagarne med döden afgå eller vara lagligen hindrad att detta
uppdrag utöfva, böra, så vida icke vederbörande Riks-Stånd annorlunda
Stats-Utskottets Memorial, N’o 508. I 3
förordnat, Ståndets Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Contoiret, genom
omröstning per capita, annan Revisor eller Suppleant utse.
N:o 508.
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Maj 1841, kl. 10 f. ra.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioni,
angående Extra Stats-anslag för den af
Ili/cets Ständer begärde Lag-Beredning.
(U. A.)
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständer af den 3o sistlidne Mars
^intagen under N:o 107 uti 1 :a Samlingen af Bihang till Riks-Ståndens
ProtocolQ, har Kongl. Majit dels gifvit Rikets Ständer tillkänna, att Kongl.
Majit, i anledning af Rikets Ständers, uti underdånig Skrifvelse af den
3:dje i berörde månad framställde anhållan om nedsättandet af en Comité
eller Lag-beredning, samt om upplösning af den Comité, som haft sig
uppdraget att upprätta jemförelse-tableau öfver Lag-förslagen, i Nåder beslutat
förordna en Lag-beredning af fem ständige Ledamöter för de af
Rikets Sänder afsedda ändamål, och för att jemväl afgifva underdånigt
yttrande öfver förslag till Författningar, innan desamma af Kongl. Majit i
Stats-Rådet slutligen pröfvas, hvilken Lag-beredningssammanträden Justitiae-Stals-Ministern,
såsom Ordförande, jemte en annan Ledamot af StatsRådet,
Justiliae-Canzleren och Rikets Ständers Justitias-Ombudsman, äfvensom
för granskning af sådane Lag-förslag, som tillhöra Justitias-Departeinenlets
föredragning, två af Högste Domstolens Ledamöter blifvit berättigade
att bevista, att denna Lagberedning sist den i5 nästkommande September
kommer att träda i verksamhet, samt att Kongl. Majit funnit godt
i Nåder bifalla, hvad Rikets Ständer i underdånighet hemställt om upplösning
af den för upprättande af en tableau öfver Lag-förslagen nedsatta
Comité, när Kongl. Majit finnér sådant lämpligt och nyttigt; dels i Nåder
äskat, att Rikets Ständer måtte, till aflöning för de fem ständige Ledamöterne
i Lag-beredningen, till skrif-biträde, inköp af vissa juridiska böcker
Ståts-Utskottets Utlåtande} N:o 5o8.
och tidskrifter, tryckning af de utarbetade förslagen samt öfriga expenser,
bevilja ett extra Stats-anslag, hvars belopp Kongl. Maj:t emedlertid icke
ansett nödigt att för Rikets Ständer föreslä, enär Kongl. Maj:t vore öfvertygad,
att vigten och granlagenheten af de arbeten, som åt desse män
anlörtros, de förhoppningar om ökad trygghet inom alla boningar, som
nationen dervid läster, skola inses och erkännas utaf hvarje Ledamot af
de fyra Riks-Stånden, samt gladdes vid åtankan deraf, att Skattkammarens
nuvarande tillstånd gör det för Rikets Ständer lätt att bestämma en passande
vedergällning för dem, som förrätta detta hedrande uppdrag.
I anledning af ifrågavarande Nådiga Proposition, som af samtlige
Riks-Stånden blifvit lill Slats-Utskoltels handläggning remitterad, har LRskottet
till en början ansett sig böra meddela upplysning, i afseende å
de kostnader, som utgått i och för de förut till Lag-verkets förbättrande
tillsatte Comiteer.
Vid 1810 års Riksdag beviljades för den då tillsatte Lag-Comite
ett årligt anslag af 5ooo R:dr, hvaraf, enligt Kongl. Brefvet till nämnde
Comité af den 6 Juli i S14» utgått 1000 R:dr årligen, såsom arfvoden till
hvardera af Comitéens fyra arbetande Ledamöter; hvilket arfvode, sedan
Rikets Ständer, vid i8i5 års Riksdag, beviljat en tillökning af 3ooo R:dr
uti det årliga anslaget, blifvit, enligt Kongl. Brefvet den i3 Mars 1816,
förhöjdt till 1,666 R:dr 32 sk.; hvarjemte serskildt, genom Nådigt Bref
af den 11 November i8a5, en af Comitéens arbetande Ledamöter, Herr
Förste Expeditions-Secreteraren, Häradshöfdingen J. G. Richert_, erhållit
en tillökning af 833 R:dr i6 sk. uti det honom förut tillagde arfvode, eller
tillsammans 2,5oo R:dr. Jemlikt Rikets Ständers underdåniga Skrif
velse
af den 2 October 1834, åtnjuta de ännu lefvande arbetande Ledamöter
af nämnde Comité 833 R:dr 16 sk. hvardera under deras återstående
lifstid, oberoende af den löne-inkomst, de i öfrigt uti Statens tjenst
kunna ega eller erhålla; dock att, i händelse bemälde Ledamöter komma att
inträda i activ befattning i oell för Lag-verket, de, så länge sådant fortfar,
böra uppbära enahanda arfvoden som hittills, eller i ,666 R:dr 3a sk.
årligen, hvaremedlertid någon pensions-utbelalning till dem icke eger rum.
För hvardera af de Irenne Ledamöter, som sedermera i Nåder förordnades
att upprätta en tableau öfver de nya Lag-förslagen, utgår, enligt
Kongl. Brefvet den 28 November i835, ett årligt arfvode af 1,666 R:dr
3a sk., hvarjemte dels en ytterligare förordnad Ledamot blifvit tillagd 1000
Stats-Utslotlcts Utlåtande, N o 5o 5.
R:dr, dels lill Secrelerarens aflöning med skriF-biträde utbetalls tillsammans
700 R:dr årligen, hvilka aflöningar, enär Rikets Sländer icke dertill
anvisat serskildt anslag, blifvit godtgjorde af öfverskolten å Stals-verkets
inkomster. Trycknings-kostnader och skrifmaterialier, m. m., för nämnde
Comité, hafva, enligt hvad Utskottet i Memorial N:o 247 utredt, till och
med 1840 års andra qvartal, uppgått till 13,761 R:dr 18 sk. ir rst., hvaraf
2,67b R:dr 3o sk. blifvit bestridde af 2:dra Hufvud-tilelns anslag till
skrif-materialier och expenser, men det öfriga, 11,085 R;dr 36 sk. 11 rst.,
likaledes af öfverskolten å Stats-verkets inkomster; uppgående således
denna utgift i medeltal till omkring 2,45o R:dr årligen, eller inberäknad
aflöningen, 6,700 R:dr, tillsammans g, i5o R:dr B:co.
Vid öfvervägande af hvad Kongl. Maj:t, i Dess Nådiga Proposition ,
föreslagit, och dels med fästadt afseende å angelägenheten, att på det, enligt
hvad Kongl. Maj:t äfven i Nåder yttrat, män med erforderlig skicklighet
och ledighet från annan embels-befattning må kunna blifva utsedde
till Ledamöter i den Lag-beredning, hvarom Rikets Ständer hos Kongl.
Maj:t gjort underdånig framställning, en tilifylleslgörande ersättning för deras
möda och för mistning af inkomster under den tid, arbetet fortgår, må
dem beredas, samt att Kongl. Majit jemväl må ega öppet att, efter sig
företeende omständigheter, förordna, rörande fördelningen af de arfvode»,
som till Lag-beredningens Ledamöter komma att utgå, dels vid jemförelse
med hvad, på sätt här ofvan är utredt, tillförne blifvit utbetaldt för så
väl den äldre Lag-Comiteen , som den senast tillsatte Comité för utarbetande
af en tableau öfver Lag-förslagen, har Utskottet ansett lämpligast vara,
att en viss summa årligen anvisas till Kongl. Maj:ts disposition, till
arfvoden för Ledamöterne, Secreterares aflöning, trycknings-kostnader och
andra expenser', hvilken summa Utskottet, för vinnande af det utaf Rikets
Ständer afsedde ändamål, icke anser sig kunna beräkna till mindre än
12,000 R:dr. Då likväl, med anledning af Kongl. Majits Nådiga bifall till
hvad Rikets Ständer i underdånighet hemställt om upplösning af den för
upprättande af en tableau öfver Lag-förslagen nedsatta Comité, Utskottet
måste antaga, att den i och för nämnde Comité af öfverskolten å Slats-verkets
inkomster bestridde utgift, <7,1 5o R:dr årligen, kouimer att upphöra, och
denna utgift således icke vidare kommer att belasta Stats-verket, blifver den
verkliga tillökningen i kostnad, enligt förestående beräkning, icke högre än
2,85o R:dr.
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 5o8.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då, enligt så väl Rikets
Ständers vid innevarande Riksdag i ämnet aflåtne underdåniga skrifvelse,
som Kongl. Majrts deraf föranledda Nådiga Proposition, Lag-beredningens
befattning icke kommer att blifva af fortfarande egenskap, utan
dess arbeten ansetts böra och kunna så ställas, att tryckningen af de genom
densamma beredda förslagen till Civil- och Criminal-Lag, kan vara
fulländad före den, vare sig Lagtima eller Urtima, Riksdag, som näst efter
3 år från innevarande Riksdag kan infalla, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, till arfvoden för Ledamöterne,
Secreterares aflöning, tryckningskostnader och andra expenser
för den nya Comité' eller Lag-beredning, om hvars tillsättande
Rikets Ständer, uti skrifvelse af den 3 sistlidne Mars,
gjort underdånig anhållan, å Riksgälds-Contoiret anvisa en
summa af 12,000 R:dr B:co årligen, att, sedan den för upprättande
af en tableau öfver Lagförslagen tillsatta Comité
blifvit upplöst, samt all utbetalning af Statsmedel för densamma
upphört, utgå från den tid, Lag-beredningen blifvit
fullständigt organiserad och trädt i verksamhet, och intill
1844 års slut, samt att hvad af ifrågavarande anslag icke
kommer att utgå, varder bos Riksgälds-Contoiret innestående
tili kommande Ständers disposition.
Slutligen, och då, för den händelse, Kongl. Majit skulle läckas till
Ledamöter i den ifrågavarande Lag-beredningen i Nåder inkalla de ännu
lefvande tvänne Ledamöter af f. d. Lag-Comileen eller endera af dem,
Utskottet, enär bestämmandet af arfvoden för Ledamöterne i Lag-beredningen,
enligt Utskottets förslag, skulle komma att till Kongl. Mapts Nådiga
pröfning öfverlemnas, icke anser lämpligt, att de uti Rikets Sländers
underdåniga skrifvelse af den 2 Oclober 1834 meddelade föreskrifter, i
afseende på utgåendet af de för desse Ledamöter beviljade pensioner, må
komma att qvarstå, såsom möjligen medförande binder för nämnde Ledamöters
inträdande i Lag-beredningen, får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer måtte medgifva, att för den händelse, en
eller båda ännu lefvande Ledamöterne af f. d. Lag-Comitéen
komma att af Kongl. Maj:t till Ledamöter i Lag-beredningen
inkallas, deras arfvoden må kunna af Kongl. Maj:t bestämmas
-
8lats-Utskottets Utlåtande, N.o 5o3.
stämmas, oberoende af den pension, som blifvit deni af Rikets
Ständer å allmänna Indragnings-slaten tillagd.
Stockholm den 29 April i84u
Reservationer:
Af Herr Friherre Sprengtporten: ''Med Utskottet instämmer jag
deruti, att en summa af 12,000 Rjdr må vara tiilfylleslgörande för det
af Kongl. Maj:t genom inrättandet af en Lag-beredning åsyftade ändamål,
föreställande jag mig approximationsvis följande fördelning af detta
anslag:
Arfvode till 3:ne Ledamöter, tillkallade från landsorterne, a 2,5oq,
eller i likhet med hvad Herr Exp ditions-Secreteraren Richert uppburit
7,500: — —
Arfvode till 2:ne Ledamöter, hvilka hafva deras stadigvarande
hemvist i hufvudstaden, i likhet med hvad Ledaraöterne
i den nuvarande Tableau-Comitéen uppbära a
1,666:
3,333: 16.—
Secreterarens arfvode och expenser 1,166: 32.—
1 2,000: — —
Men jag är i så måtto af olika tankar med Utskottet, som jag anser,
att, med afseende å erforderlige trycknings-kostnader, ett serskildt förslags-anslag
af 3,000 R:dr bordt å Riksgälds-Contoiret anvisas."
Härmed förenade sig Herr Grefve von Platen och Herr Prosten
Stenhammar.
Af Herr Biskop Hedrén: ”Jag har deltagit i Afdelningens förslag, sorn
innehöll i3,5oo R:dr B;co, och vidblifver detta förslag, enär detsamma
icke har blifvit uppgjordt på lösa anledningar, ulan efter närmare inhemtad
kännedom af behofvet; hvaremot den af Utskottet gjorda nedsättning,
utan giltiga skäl, sannolikt skall göra anslaget för ändamålet otillräckligt.’’
Af Herr Moberg: "Kongl. Maj:t har, i Dess Nådiga Proposition om
anslag till Lag-beredningens aflöning, icke uppgifvit någon måttstock för
bestämningen deraf, utan öfverlemnat till Rikets Ständer, att pröfva, hvad
härutinnan kunde vara lämpligt och rättvist. Så vidt detta bedömande
mig tillkommer, finner jag anslaget böra så ställas, att det innefattar både
iih. till R St. Fröt. 1840 odi 1811. 4 Samt. 1 Afd, 3 Band. 21 Häfte*, 3
18
Slats-Utskottets Utlåtande > JY:o 5o8.
en billig vedergällning och en serskild uppmuntran för Ledamöterne, hvarigenom
Staten må försäkras, att arbetet varder i tid fullgjoidt, och en
gräns satt för vidare uppoffringar i och för dess lillvägabringande. Af
Kopgl. Maj:ts, vid alla föregående Riksdagar, aflätne Nådiga Propositioner
inhämtas, att slutbehandlingen af det redan för 3o år tillbaka påbörjade
Lag -verket blifvit, än af en, än af en annan orsak, .uppskjutet, hvarunder
likväl Staten alltjemt betungats med dryga kostnader. Ett serdeles varnande
exempel i detta fall, företer den så kallade Åtgärds- eller Tablå-Comiteen,
som i blotta afloningar medtagit omkring 4°>000 Riksdaler Banco, utan
att ännu, efter närmare Sex års förlopp, hafva i allo fullgjort elt arbete,
hvilket, enligt Ständeines föreskrift, bordt och kunnat i god tid före innevarande
Riksdag vara färdigt, för att tjena till ledning vid Lag-förslagens
tillämnade granskning. Öfvertygad, att till Ledamöter i Lag-beredningen
ej utses andra personer, än sådana, som, med erkänd skicklighet,
förena ett lifligt nit för den samhä.lL-vigtiga sakens framgång, förmodar
jag, alt de skulle anse sig belåtne, om de ock ej, under den lid arbetet
påslår, på en gång njuta all den ersättning, Rikets Sländer kunde anse sig
böra dem tillerkänna, i synnerhet, då de derjemte få bibehålla de löner
eller andra ständiga inkomster, som de, i följd af innehafvande embeten
eller tjenster, eller annorledes å Stat, ega. Deremot, och med hänsigt till
arbetels vigt och angelägenheten af dess fullbordan, har jag trott Ledamöterne
böra förvissas om en serskild belöning, sedan de, efter fulländad!
värf, rättvisa! de förhoppningar det allmänna gjort sig af dera; bemödanden.
För alt ega en säker grund till bestämning af arfvodes-anslaget, hade
visserligen varit nödigt, att af den Nådiga Propositionen erfara antalet
af Ledamöter, som Kongl. Majit ämnat tillkalla från landsorten, emedan
det faller sig klart, att deras arfvoden böra ökas i samma nion de, genom
utgifter för flyttning och bosättning, samt för deras lefnad på en främmande
ort, få vidkännas vida större lostnader än de Ledamöter, sorn i
hufvudstaden hafva sin jemna bostad, oell ej rubbas i deras vanliga förhållanden.
I saknad af kännedom om Kongl. Maj:ts Nådiga afsigter, lära således
Rikets Ständer sjelfve fä bedöma äfven denna omständighet; och antager
jag, i följd häraf, att af de fem Ledamöterne, 2:ne kallas från landsorten,
och 3:ne utses, boende i hufvudstaden.
Efter ofvan antydde åsigter har jag, för min del, uppgjort följande
förslag:
StaCs-Utslcottets Utlåtande, JV:o 508.
r9
1:0 De i Stockholm bosatle 3:ne Lerlamöterne undfå hvardera till 1 844
års slut ett årligt arfvode af i5oo R:dr B:co,
2:0 De från landsorten tillkallade 2:ne Ledamöter erhålla för samma
tid ett årligt arfvode af 2a5o R:dr hvardera. Skulle endera, eller håda
af dem lil, lytta nied familjer, eller innehafva sådan domare-befattning,
hvars fördelar mindre bero af ständiga, än af tillfälliga inkomster, eller
sportler, de der under tiden till större eller mindre del måste afstås åt
vicarie, så öfverlennäs till Kongl. Majrts Nådiga pröfning, att tillägga sådan
Ledamot den skäliga tillökning i årliga arfvodet, som af desse serskilda
förhållanden bör föranledas.
3:o Till skrif-hiträde, skrifters inköp, tryckningskostnader och andra
expenser anordnas intill förenämnde tid 15oo R:dr årligen.
/po De fem Ledamöterne försäkras om en serskild gratification af
2,5oo R:dr hvardera, så vida Lag-verket, efter hvad Ständerne begärt,
blifver af dem så beredt och afslutadt, att Kongl. Majlis Nådiga Pi opositioner
om Civil- och Criminal-lagens antagande, kunna till Rikets Ständer
öfverlemnas vid den Lagtima eller Urtima Riksdag, som näst efter
tre år från närvarande Riksdag infaller.
5:o Skulle Kongl. Majit till Ledamöter i Lag-beredningen inkalla en
eller båda Ledamöterne af f. d. Lag-Comileen, blifver deras arfvode oberoende
af den pension, som Rikets Ständer dem vid sistförflutne Riksdagen
på Indragnings-stat tillagt.
6:0 Rikets Ständer förbehålla sig i underdånighet, att ofvanomförmäldte
Tableau-Comité måtte, såsom genom Lag-beredningens tillsättning, alldeles
Öfverflödig, senast vid den tid beredningen, enligt flen Kongl. Propositionen,
intiäder i verksamhet, ovilkorligen upplösas, samt förståndigas, att
dessförinnan fullända den återstående lableauen öfver Ct iminal-lagen. Ifrån
berörde tid erkänner Slaten inga andra kostnader i och för Lag-verket,
än dem som för Lag-beredningen anslås.
Årliga förslagsanslaget intill iy44 i°,rs blifver, efter nyantydda
grunder» 1 o,5oo R:dr B;co, obeiäknadl den arfvodestillökning sorn, eni gt
atdra puncten här ofvan, möjligen kan komma att ega rum för de från
landsorten kallade Ledamöter. Anslaget anser jag böra anvisas på Indragnings-staten,
och hvad angår gratifications-summan, 1 2,5oo R:dr, som ej
erfordras förr än arbetet blifvit fulländadt, lärer på Rikets härnäst sammanträdande
Ständer få ankomma, att bestämma från hvilken utgifts-titel,
eller af hvilka tillgångar densamma lämpligast bör utgå.
20
Stats-Utslcoltets Utlåtande, JV:o 5og.
Skulle ej min nu yttrade mening af HÖglofl.Utskottet godkännas, anhåller
jag att den, såsom reservation, må till Riks-Slåuden åtfölja deL Utlåtande
Utskottet i ämnet afgifver.
N:o 509.
Ant. till Exp. Disk. den i Maj 1841, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af er hällne åi er remisser å Utlåtandet
N:o 453,
(U. A.)
Stats-Utskollets, under förulstående N:o afgifne Utlåtande, i anledning
af Kongl. Majtts Nådiga Proposition, angående anslag till arfvoden för
adjungerade Ledamöter i Svea och Götha Ilof-Rätter, hvilket Utlåtande
bifallits af Borgare- och Bonde-Stånden, har deremot af Ridderskapel
och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit återremitleradt, uppå följande under
discussioneine inom nämnde Riks-Stånd hufvudsakligen anförde skäl:
att den fråga, som uti den Kongl. Propositionen blifvit framställd, alldeles
icke vore densamma, som, af Rikets Ständer genom votering i Förstärkt
Stats-Utskolt, blifvit afgjord, enär i det ena fallet, anslag blifvit
äskadt till aflöning åt ordinarie Ledamöter, hvilka, äfven om behofvet af
ökadt arbetsbiträde skulle komma alt upphöra, ej kunde endtledigas, utan
bibehållande af lönen, och i det andra, framställning egt rum om arfvoden
till adjungerade Ledamöter, hvilka arfvoden skulle komma att blifva tillfälliga
och fortfara endast så länge, den tillökade personalen bi behöll es,
och'Rikets Ständer funne för godt alt dertill bevilja anslag; att Rikets
Ständer icke kunde sägas hafva, genom den förutnämnde voteringen, underkänt
behofvet af ökadt arbetsbiträde inom liof-Rälterne, utan att, ehuru
moliverne för en omröstning med slutna sedlar icke kunde med visshet
bestämmas, sannolikast vore, att den af Siats-Utskottet i dess Utlåtande
N.vo 4° uttryckte åsigt, att tillökning i Idof-Rätts-Ledamöternes antal skulle
kunna undvikas, om dessa Domstolar för framtiden organiserades på ett
ändamålsenligare sätt, legat lill grund för densammas utgång, helst ovedersägligt
vore, att goro målen under de senare åren oupphörligt ökats, och
Slats-Ut,sköttels Utlåtande, JY:o 510.
sr
en än ytterligare till vext i mål vore alt emotse, för det fall alt Kongl.
Maj:t’skulle läckas bifalla Rikets Ständers underdåniga hemställan om upphörande
af Lagmans-Rälterne och åtskilliga fora privilegiata, samt att följagtligen
för det närvarande ett verkligt och stort behof af tillökad personal
vid Hof-Rätterne vore för handen. Varande på grund härafyrkadt, alt
Utskottet, med frånträdande al sitt förra yttrande, måtte tillstyrka bifall
till Kongl. Majlis Nådiga Proposition.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt, och då inga nya skäl
förekommit, som kunnat gifva Utskottet anledning att frånträda dess förut
yttrade, af tvenne Riks-Stånd biträdde åsigt, anser Utskottet
sig böra det afgifna Utlåtandet vidblifva.
Stockholm den 29 April 1841 -
Reservat loner:
Af Herrar Biskopen Hedrén_, Prosten Afzelius och Prosten Stenhammar_,
hvilken sistnämnde åberopade sin vid Utlåtandet N:o 453 fogade reservation
;
Af Herr Friherre Leyonhufvud emot motionerne för Utskottets afstyrkande
af det äskade anslaget.
N:o 510.
Ant. till Exp. Utsk. den i Maj 184» , kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af erhällne äterremisser å Utlåtandet
N:o 440.
(U. A.)
Stats-Utskottets under förutstående nummer afgifne Utlåtande, i anledning
af Professoren Geijers motion, att Amanuenserne vid Kongl. Bibliothekel
måtte få retroactivt beräkna den dera vid denna Riksdag beviljade
löneförhöjning, har af Borgare- och B onde-Stånden blifvit bifallet,
men deremot af Riderskapet och Adeln samt Preste-Stdndet återremitteradt,
under yrkande, att den af motionären begärde ersättning för Amamienserne
vid Kongl. Bibliotheket mätte beviljas, enär dels anledningen,
Bih. till R. St. Pro t. 1840 och 1811, 4 Sami, 1 Afd. 3 Band. 24 Häftet, 4
12
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 5io.
hvarföre de, vid den förut verkställde löne-reglering inom Kongl. Canzliet,
icke kommit i åtnjutande af de dem tillkommande löneförmoner*, endast
varit ett misstag, hvilket af Kongl. Maj:t från år 1838 väl blifvit
rättadt, medelst anvisande af en serskild årlig tillökning, men som i alla
fall för åren 1835—133y äfven borde dem godtgöra», dels summan vöre af
ringa betydenhet, då deremot Amanuensernes göromål voro ganska trägna,
serdeles efter det dem blifvit ålagdt, att upprätta Cataloger öfver Bibliothekets
samlingar, dels ock, enligt hvad inom Preste-Ståndet blifvit yttradt,
den ene af desse tjenstemän vore sjuklig och således desto meia i
behof af det begärda anslaget.
Då ifrågavarande anmärkningar icke innefatta några nya eller andra
skäl, än som Utskottet redan, vid afgifvandet af sitt förra , af tvenne Riksstånd'
gillade Utlåtande varit i tillfälle pröfva, anser Utskottet
sig böra samma sitt Utlåtande vidblifva.
Stockholm den ig April 1841.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckbriet , 1841.
Stats-Utskotlcts Memorial, N',o 511.
t
N:o 511.
Anb. till Exp. Utsli. den 4 Maj 1841, bl. 3 e. m..
Memorial, med förslag till voterings proposition, i anledning af
Riks-Ståndens skiljagtiga heslut öfver N:o 487, i fråga
om Hufvud-Titlar nes fördelning.
(U. A.)
Sedan Slals-Ulskoltet uti Utlåtandet N:o 487, i anledning af återremiss
å Memorialet N:o 428, med förslag till ny fördelning af Riks-Statens
Idufvud-Titlar uti 7:de punkten, angående dispositions-rätten öfver de anslag
till extra utgifter, som, genom fördelning af det å nuvarande 8:de
IIufvud-Titeln beviljade dylika anslag, komma att å serskilda Hufvud-Titlar
uppföras, hemställt, att Rikets Ständer måtte förklara, att hvad al
dessa anslag något år kan å en eller annan titel besparas, må till påföljande
år å samma titel reserveras; så har detta blifvit bifallet af Borgareoch
Bonde-Stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
beslutat, det må Rikets Ständer förklara, att hvad af extra utgifts-medlen
något år kan å en eller annan titel besparas, må af Kongl. Majit fritt och
utan afseende på titeln, der hehofvet så fordrar, disponeras.
Då denna skiljagtighet är af sådan beskaffenhet, att den måste genom
votering uti Förstärkt Stats-Utskott afgöras, får Utskottet i detta afseende
föreslå följande proposition:
Den, som bifaller Stats-Utskottets hemställan, att Rikets Ständer
måtte förklara, att hvad af anslagen till extra utgifter något år kan å en
eller annan titel besparas, må till påföljande år å samma titel reserveras,
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner 3Nej, bifalles, att hvad af ifrågavarande medel något år kan å en
eller annan titel besparas, må af Kongl. Majit fritt och utan afseende pä
titeln, der hehofvet så fordrar, disponeras.
Stockholm den 4 Maj 1841.
Bih. lill R. St. Prot. 18/f.o och 184.1, 4 Sami, i Afd, 3 Band, 23 Haft, 1
2
Slats-Utskoltets Memorial., N',o 512., Utlåtande N\o 51|S,
N:o 512.
Ani,, till Exp. Utsi;. d. 4 Maj 1841, kl. 3 e. m.
Memorial, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 437,
angående Banco-vinstens utdelning till Rikets samtlige Län.
(U. A.)
Stats-Utskottets ofvannämnde Utlåtande N:o 437, i anledning af väckt
fråga om Banco-vinstens utdelning till Rikets samtlige Län, har Blifvit
återremitterad! af Bonde-Ståndet; men som samma Utlåtande blifvit bifallet
af Ridderskapet och Adeln den 3 och af Borgare-Ståndet den i sisth
April samt af Preste-Ståndet den 11 förutgångne Mars; hvadan ärendet,
jemlikt 75 § Riksdags-ordningen, är genom Tre Stånds beslut afgjordt; så
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 4 Maj 1841.
N:o 513.
Ank. tillExp.’ Utsk. den 4 Maj 1841, kl. 3 e. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, att enahanda grunder
för afskrifning eller godtgörande af skulder för undsättnings-spanmål
måtte uti Rikets samtlige Län blifva
gällande.
(I. A.)
Med föranledande af Expeditions-Utskottets gjorda anmälan, att emellan
de af Rikets Ständer under den 22 Augusti förlidet år och den 20
sistl. Januari till Kongl. Majit aflåtne underdåniga skrifvelser, i fråga om
afskrifning och godtgörande af skulder i och för undsättnings-spanmål,'den
skiljagtigliet förefunnils, att i sistnämnde skrifvelse afskrifningsrätt blifvit
anedgifven, när hufvud-gäldenären vid skedd undersökning befunnes sakna
'tillgång, utan afseende derå, om borgen för skulden blifvit ställd och borjgesmannen
egde medel till dess gäldande samt derjemte förklarats, att detta
Rikets 'Ständers beslut icke föranledde någon rubbning af hittills i Nåder
imeddelade föreskrifter, i afseende på bildandet af en grundfond för Sockn»-  och District-Magaziner inom Wester- och Norrbottens Län, hvaremot, enligt
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 513.
3
Rikets Ständers skrifvelse af den 22 Augusti 1840, rörande ifrågavarande
slags skulder inora Stora Kopparbergs Kan, afskrifning icke finge ega
rum, der borgen blifvit ställd, så vida icke tillgång hos såväl gäldenären,
som borgesmannen saknades, samt då härtill komme, att skrifvelsen af den
20 Januari delta år anginge äfven andra Län, än Wester- och Norrbottens,
och dessutom innefattade den bestämmelse, att i och för dylika skulder
gäldenärernes fasta egendom, behöfliga bohagsting, klädespersedlar, för
jordbruket erforderliga kreatur och åkerbruksredskap samt nödig säd till
utsäde icke finge i mät tagas, hvilket icke, i afseende på Stora Kopparbergs
Län, föreskrifvits, —» har, uti en hos Ridderskapet och Adeln, med stöd af
56 § Riksdags-ordningen, väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion,
Herr Friherre Cederström, Jacob, yrkat, att, på det enahanda grunder för
afskrifning eller godtgörande af skulder för undsättnings-spanmål måtte
blifva för Rikets samtliga provinser gällande, antingen det beslut, som legat
till grund för Rikets Ständers skrifvelse af den 20 sisth Januari, derest
detsamma skulle blifva i allmänhet gällande, jemväl finge tillämpas
för Stora Kopparbergs Län, utan afseende å det redan i vérket ställde beslut,
som föranledt skrifvelsen af den 22 Aug. 1840, samt att i sådant fall
för Wester- och Norrbottens Län, till fyllnad i grundfonden för Sockneoch
District-Magazinen derstädes, Rikets Ständer af Statens behållne tioode-spanmål
måtte anvisa motsvarande antal tunnor till hvad som, i följd
af Rikets Ständers beslut, kunde hos Statens gäldenärer varda afskrifvet,
ellgj ock att för samtlige Länen i Riket den betalningsgrund, som för Stora
Kopparbergs Län blifvit bestämd, måtte förklaras gällande, och att i
hvilketdera fallet som helst Rikets Ständer borde hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla det uppkom ne förhållandet af de stridiga besluten och
hvad Rikets Ständer, i anledning af detsamma, beslutat.
Uti ett, jemte berörde motion, till Utskottet öfverlemnadt anförande
Rar Herr Grefve Cronstedt föreslagit, att, i anledning af ofvanberörde förhållande,
underdånig skrifvelse borde till Kongl. Magt aflåtas, deruli Rikets
Ständer, som funnit osäkerhet kunna uppstå, rörande verkställigheten
af, de uti omförmälde 2:ne skrifvelse!' meddeldte beslut, anliöile, att i alhruäflhet,
i fråga om undsättnings-skuldernes afskrifning, den senare skrifveiseit
af den 20 sistlidne Januari må vinna tillämpning, under förklarande
derjemte, att, beträdande Ofvan-och Nedan-Siljans fögderier, sådane omständigheter
förekommit, hvilka fira nied t Rikets Ständer att undantagsvis medgifva
invånarne derstädes de uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af
den 22 Augusti 1840 stadgade betalningsvilkor.
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N',o 513.
I anledning häraf får Utskottet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
derå, att hvad Rikets Ständer, enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o
160 och derpå grundade underdåniga skrifvelse af den 22 sistl. Augusti,
N:o 42, beslutat, i afseende å liqviderandet af Dal-Allmogens skulder för
undsättnings-spanmål, endast i så måtto skiljer sig ifrån de generella stadganden,
rörande indrifning af alla dylika fordringar uti Rikets samtlige Län,
som, på grund af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 364, blifvit af Rikets Ständer
beslutade och uti skrifvelse af den 20 Januari detta år N:o 200 hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmälde, alt Rikets Ständer-, enligt förstnämnde
skrifvelse, medgifvit, att Kongl. Maj:t må, derest behofvet sådant påkallar,
bevilja Dal-allmogen anstånd med betalningen, men icke ansett afskrifning,
i följd af gäldenärernes fattigdom, böra ega rum i sådana fall, då borgen
för medlens erläggande finnes ställd, hvaremot den senare skrifvelsen
innefattar den generella begäran, att indrifning af utestående fordringar för
undsättnings-spanmål måtte skyndsammast och så vidt ske kan, inom nästa
eller 1841 års slut, ega rum, samt medgifvande å Rikets Ständers sida,
att afskrifning, då omständigheterne i öfrigt dertill föranleda, må utan
betalniugsanspråk emot borgensmän eller dem, sorn betalnings-ansvar sig
iklädt, för sig gå. Då det för Dal-allmogen medgifna anstånd utgör en,
af serskilda skäl, undantagsvis beviljad förmon, anser Utskottet densamma
icke kunna rubbas af den generella framställning om åtgärder för spanmålsundsättnings-fordringarnes
indrifning, som uti den senare skrifvelsen förekommer;
men vidkommande frågan, huru förhållas skall med afskrifning i
de fall, då borgen eller gemensam ansvarighet blifvit ingången, så enär,
sedan Utskottet, uti det serskilda Utlåtandet N:o 160, yttrat sig anse afskrifning,
i anseende till sjelfva gäldenärernes fattigdom, i dylika fall icke
böra beviljas, hvilket ock af Rikets Ständer blifvit gilladt, samt enahanda
åsigt yttrats uti Utlåtandet K:o 309, Utskottet, i anledning af 3:ne Stånds
återremiss å sistnämnde Utlåtande, och de dervid gjorde anmärkningar,
.funnit sig böra uti Utlåtandet N:o 364, tillstyrka, det Rikets Ständer
ville, i afseende å indrifning af spanmåls-undsättnings-fordringar i allmänhet,
medgifva, att någon ersättning af dem, som derför ingått borgen eller
betalningsansvar, icke måtte ulkräfvas, hvilken senare tillstyrkan blifvit
af Rikets Ständer bifallen; så lärer deraf följa, att denna sedermera gane
reit beviljade förmon äfvenledes bör komma Dal-allmogen tillgodo, och
att således hvad Rikets Ständer förut i denna del, angående berörde allmoges
dylika skulder, serskildt förordnat, derigenom blifvit förändradt; —
att hvad angår föreskrifterne om den egendom, som för spanmåls-undsätt
-
'Stals-Utskottets Utlåtande, N;0 513,
5
ningsskulder icke får i mät tagas, desamma gälla för Dalarne, likasom för
öfriga delar af Riket, är efter Utskottets tanka fullkomligen tydligt.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit yttradt, anser Utskottet
sig böra hemställa,
att till undvikande af tvetydighet vid tillämpning af Rikets
Ständers här förut omförmälde serskilde skrifvelser af den
22 Augusti sistlidne och den 20 Januari innevarande år,
Rikets Ständer vilie hos Kongl. Majrt i underdånighet anmäla,
att sistnämnde skrifvelse icke verkar rubbning uti
hvad förstnämnde skrifvelse innehåller om medgifvande
... ^
af anstånd nied liqviderande af Dal-allmogens undsättnings
spanmåls-skulder
samt att, då Rikets Ständer, sedan frågan
om berörde skulder förevar, funnit sig böra, på sätt
underdåniga skrifvelse!) af den 20 Januari detta år utvisar,
i afseende å indrifningen af aila dylika skulder i Rikets
serskilda Län, eftergifva betalnings-anspråken emot dem,
som derför iklädt sig borgen eller betalningsansvar, hvad
sistnämnde skrifvelse i denna del innehåller, må, utan hillder
af hvad i förstbemälde skrifvelse är vordet härutinnan
förklaradt, jemväl å sä beskaffade fordringar i Dalarne tillämpas.
Beträffande serskildt den af motionären gjorde framställning, att i
följd af det beslut, som innefattas uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
af den 20 sisth Januari, till fyllnad uti grundfonden för Sockne- och District-Magazinen
uti Wester- och Norrbottens Län af Statens behålla»
tionde-spanmål måtte anvisas så stor qvantitet, som motsvarar hvad, i följd
af Rikets Ständers beslut, kunde hos Stålens gäldenärer varda a ('skrifve t;
så, enär Staten, för bildande af berörde Magaziner, icke anvisat någon bestämd
spanmåls-qvantitet, utan endast medgifvit viss andel af de inom orten
utestående fordringar för ullemnad ersättnings-spanmål, synes det ingalunda
med fog kunna ifrågasättas, att, på sätt motionären yrkat, någon
anvisning fef Statens disponible tionde-spanmål för dylikt ändamål skull»
beviljas, om än någon del af de öfverlåtne fordringarne icke kan utgå,
hrajtill kommer, att den behållne tionden är ibland Stats-verkets inkomster
upptagen och beräknad; hemställande Utskottet derför,
att motionen i denna del må lemnäs ulan afseende.
Stookholpi dea 4 Maj 1841.
6
Stats-Utskottets Utlåtande, A7:o 514.
N: o 514.
Ank. till Exp. IL't sk. den 4 Maj 1481, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Bruksidkaren A. W. Gyzanders
Enkas och sterbhusdelegares ansökning om befrielse från
ådömd betalningsskyldighet, i följd af ingången borgen för
aflidne Kronofogden B. Carlssons uppbörd.
{I. A.)
Sedan Kongl. Kammar-Rätten, genom dom af den 7 Augusti 1840,
hvilken vunnit laga kraft, förklarat sterbhusdelegande efter Bruksidkaren
A. W. Gyzander skyldige att, i följd af den utaf Gyzander i lifstiden, gemensamt
med Johan Wedelin, för numera aflidne Kronofogden B. Carlsson
ingångne uppbörds-borgen, en för alla och alla för en, betala 1,500 R:dr
Banco, jemte 5 procents årlig ränta derå från den 24 Juni 1834, i afräkning
å den balance, Carlsson i tjensten sig åsamkat, samt, till verkställighet
af omförmälde lagakraflvnnne beslut, utmätning för domfäste beloppet
blifvit hos Gyzanders Enka, Charlotta Christina Gyzander, född Osterman,
anställd, så hafva ej mindre Enkan Gyzander, 5 egna och sina fyra omyndiga
barns vägnar, ätt ock Gyzanders öfrige sterbhusdelegare, Pastors-Adjuncten
L. J. Gyzander, Landtbrukaren C. Ä. Gyzander och J. C. Osterman,
uti en till Kongl. Majit ingiften skrift, i underdånighet anhållit, att,
då någon annan tillgång för fullgörande af ilrågarande betalningsskyldighet
icke funnes iin en köpeskillings-fordran, stor 2,306 R:dr 32 sk. Banco, för
eli försåld färgeri-fabrik och stamp-inrättning, som varit sterbhuset tillhörig,
hvilken fordran utgjort den enda återstående tillgång för Enkan Gytfffiders
och hennes oförsörjde barns bergning, dertill de myndige sterbhu»-  deiegarne, af hvilka C. A. Gyzander och Osterman måst afstå sin egendom
m borgenärers förnöjande, icke i ringaste teon kunde bidraga, Kongl.
M*j :t, med afseende å dessa förhållanden, täcktes af Gunst och Nåd frikalla
sökandeme från den, på grund af ifrågavarande borgensförbindelse, •'item
ådömde betalningsskyldighet.
Efter det vederbörande blifvit 1 ämnet hörde, har Kongl. Majrfc, med
anledning af Enkan Gyzanders serskildt framställde underdåniga anhållan,
att frågan om nämnde eftergift måtte varda till Rikets nu församlade Ständer
hänskjuten, genom Nådig Remiss af den 7 sisth April, till Stats-Utskot
-
Stats-Utskottets U
7
tet öfverlemnat Gyzanders sterbhusdelegares merberörde ansökning och dithörande
handlingar till det afseende* samma ansökning må kunna förtjena.
Uti det af Ådvocat-Fiscals-Embetet i Kongl. Kammar-Rätten öfver
ifrågavarande anhållan afgifne underdåniga yttrande, har blifvit hufvudsakligen
anfördt: att, efter hvad handlingarne i målet utvisa, boets ställning
vid Bruksidkaren Gyzanders frånfälle varit sådan, att af der befintliga
tillgångar borgensförbindelsen kunnat, utan menlig inverkan på sterbhusdelegarnes
bestånd, gäldas, hvadan således svårigheten för dem att nu
fullgöra betalningsskyldigheten härrörde från det obestånd, en del af sterbhusdelegarne
sedermera iråkat; att, enligt Lag, den af Gyzander efterlemnade
egendom icke bordt, på sätt likväl skett, emellan dess arfvingar skiftas,
förr än efter verkställd betalning af all den aflidnes gäld, hvartill
naturligtvis äfven hörde den borgen, han för Kronofogden Carlsson sig
iklädt; att, om äfven denna förbindelse ansetts af tvistig beskaffenhet, det
likväl varit sterbhusdelegarnes oeftergifliga pligt att afsätta så stor del af
Gyzanders qvarlåtenskap, sorn för betalningen kunde erfordras, till hvilken
åtgärd bemälde sterbhusdelegare icke eiler saknat de mest giltiga anledningar,
dels deraf, att Carlssons balance varit yppad redan år i83o eller
före Bruksidkaren Gyzanders död, samt att denne sjelf i lifstiden, vid årsproclama
efter medcautionisten, hos honom bevakat sin rätt, men dels förnämligast
deraf, att, på sätt en bifogad handling ådagalade, qvarstad blifvit
den 4 Fehr. r83t lagd å egendom hos Gyzander, till säkerhet för den
uppbördsborgen, han, efter medlöftesmannens Wedelius död, gemensamt
roed annan person, för Carlsson ingått, hvilken borgen först numera, sedan
den äldre förklarats gällande, förfallit; samt att slutligen i betragtande
borde tagas, att sökanderne, fastän de, i följd af Kammar-Rättens dom,
måste infria borgensförbindelsen till hela dess belopp, likväl derigenom i
sjelfva verket endast komme att förskjuta den hälft deraf, hvarför Wedelin,
såsom medcautionist;, åtagit sig ansvarighet, enär nemligen den bevakning
af borgensförbindelsen, som vid års-proclaman efter Wedelin af Gyzander
anställts, obestridligen förvarat denne sistnämndes sterbhusdelegares rätt att
för berörde hälft af Wedelins sterbhus undfå ersättning; på grund af hvilka.
förhållanden Ådvoeat-Fiscals-Embetet ansåge sig sakna ali anledning alt
den sökta eftergiften tillstyrka; anhållande Ådvocat-Fiseais-Embetet i underdånighet,
att, derest likväl Kongl. Maj:t skulle 1 Nåder finna sådana
omständigheter förbandets, som borde verka till bifall å ifrågavarande ansökning»
Advocat-Éiscaleö icke destomindre måtte bibehållas vid åtnjutandet
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 514.
af den Actorats-procent å beloppet, som, genom a3 § af Kongl. Maj:ts Nådiga
Instruction för Kammar-Rätten, blifvit denne tjensteman tillförsäkrad.
Med öfverlemnande af förenämnde yttrande, har Kongl. KammarRätten
för egen del sig i underdånighet utlåtit, att, då, jemlikt det af
Advocat-Fiscals-Embetet åberopade qvarstads-instrument, redan före Bruksidkaren
Gyzanders död, så stor del af hans lösa egendom blifvit för Kronans
räkning med qvarstad belagd, som motsvarade hälften af den borgenssumma,
för hvilken Gyzander i lifstiden, gemensamt med annan person,
tecknat borgen för Kronofogden Carlssons uppbörd, hvaraf således vore uppenbart,
att sterbhuset icke kunnat vara okunnigt om tillvaron af denna
utaf Gyzander ingångne borgen, vid hvilket förevetande sterbhuset icke
lagligen bordt i vidsträcktare mon skifta qvarlåtenskapen efter Gyzander
än med afsättande af ett emot qvarstadsvärdet svarande belopp i penningar
eller annat, Kammar-Rätten, i dessa förhållanden, hvartill komrae, att
sökanderne i ingen måtto visat, det den ågångne qvarstaden blifvit håfven,
icke kunde se annat än hinder för den sökta befrielsens medgifvande. Skulle
emedlertid Kongl. Maj:t, med afseende på enkan Gyzanders bekymmersamma
belägenhet, i Nåder finna godt att låta henne eftergift vederfaras, borde,
efter Kammar-Rättens tanka, en sådan eftergift icke för närvarande
kunna sträckas till dea hälft i borgensförbindelsens infriande, för hvilken,
{A sätt den i målet falide Dom otnförmäler, Gyzander i lifstiden, genom
aga anmälan och bevakning i medlöftesmannens, Wedelius års-proclama,
beredi sig och således äfven sitt sterbhus, rättighet alt hålla sig till Wedelius
arfvingar.
Vid öfvervägande af hvad uti de':ta ärende förekommit, har Utskofctet
väl icke kirsaat undgå att fästa uppmärksamhet å det ömande förhåklaade,
sorn företer sig deruti, att, i följd af arne sterbhusdelegares iråkade
coscer;:tillstånd och dea 3:djes medellöshet, betalningsskyldigheten 5 och
för ifrågavarande borgensförbindelse till dea del, hvarför godtgörelse icke
erhålles af W,islins sterbhus, ensamt kommer att drabba Bruksidkaren
Gyzanders enka ecb fyra oförsörjda barn; men då, Sandra sidan, ostridigt
är, att den för sistbemälde sterbhusdelegare nu inträffade svårighet att
borgensförbindelsen infria, i väsendtlig mon vållats genom deras uragtiåtenhet
att, på sätt sorn vederbordt, vid arfskiftet efter Gyzander, af då
befintliga tillgångar afsätta ett belopp, motsvarande den på sterbhuset belöpande
hälft i den tecknade borgens-summan för Kronofogden Carlssons då
redan
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 515.
9
redan kände uppbördsbrist, och då, efter Utskottets tanka, det möter serdeles
betänklighet att medgifva eftergift af ansvarsskyldighet, i följd af ingången
uppbördsborgen, har Utskottet ansett sig
förhindradt att tillstyrka Rikets Ständers bifall till den af
Eruksidkaren Gyzatiders enka och öfrige sterbhusdelegare
framställde ofvanomförmälde ansökning.
Stockholm den 4 Maj 1841 •
N:o 515.
Auli. till Exp. Utsi;, den 1 Maj 1811, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i ättledning af f. d. Kronofogden A. Hellbergs
ansökning om eftergift af Kronans andel i honom tidö aide
anmärkningsmedeh
(I. A.)
Hos Kongl. Majit har, uti ingifven skrift, f. d. Kronofogden i Läckö
Fögderi af Skaraborgs Län, Anders Hellberg, i underdånighet anhållit att af
Gunst och Nåd varda frikallad från erläggandet af Kongl. Majlis och Kronans
andel dels uti 8 tunnor 24/05 kappar Kronotionde-spannmål, hvilka sökanden
genom Kongl. Kammar-Rättens af Kongl. Majit d. 28 Juli 1837 gillade, Utslag
af d. 26 Maj 1828, blifvit förpligtad ersätta efter 1819 års markegång med
71 Ridr 47 sk. 5 rist., dels uti hälften af det belopp, 99 Ridr 20 sk. 8 rist.
Banco, hvilket Hellberg, genom Kongl. Kammar-Rättens den 3o Oct. 1837
meddeldle Utslag,_ förklarats skyldig alt, gemensamt med Iläradsskrifvaren
G. A. Norberg, utgifva, såsom ersättning för i Fögderiets räkenskaper åren
1820 och 1821 för ringa debiterad Kronotionde-spannmål; varande till
stöd för omförmälde ansökning i underdånighet åberopadt: att Hellberg,
som den 6 Febr. 1824 hos Kongl. Majit anfört underdåniga besvär, i fråga
om 1819 års anmärkningsmedel och, i afseende å den för åren 1820 och
1821 anmärkte summa, den 3 Juli iSab emottagit Kongl. Kammar-Rättens
derom gifne Inlerlocutorie Utslag, sedermera icke förr än i April månad
1839 och således icke inom loppet af tio års tid blifvit för ifrågavarande
medel krafd, hvadan, efter Hellbergs förmenande, med tillämpning af Kongl.
Bih. till R, St, Prot. 1840 och 1841, 4 Sami, 4 AJd. 3 Band. 25 Haft. 2
10
Ståts-Utskottets Utlåtande, IV.-o 515,
Brefvet elen 17 Dec. 1810, fordringsanspråken borde anses hafva förlorat
sin gällande kraft; att sökanden efter endast 7 års tjenstetid såsom Kronofogde,
hvarunder han, genom missgynnande conjuncturer utan eget förvållande,
sett sig nödsakad att, till förekommande af framtida obestånd,
nämnde befattning frånträda; att Hellberg vid afskedstagande! år 1822
måst i och för ingångne förbindelser uppoffra all sin egendom och sedermera,
såsom förvaltare af enskilde personers landtegendomar, icke kunnat
förvärfva mera än, som till hans eget och hans familjs nödtorftiga uppehälle
varit oundgängligen erforderligt; samt att det syntes hårdt att, sedan
han behörigen redovisat för all om händer häfd uppbörd, efter 16 års förlopp
blifva krafd för en Kronans fordran, hvilken föranledis icke af sökandens,
utan af Häradsskrifvarens, mindre noggranna förfarande vid debiteringen.
Uti häröfver afgifvet underdånigt yttrande, har Landshöfdinge-Embetet
i Skaraborgs Län förmält, att, ehuru det visserligen tillhörde en uppbördsman
alt ovilkorligen ansvara och redogöra för de belopp, han uppburit
eller rätteligen bordt uppbära, Landshöfdinge-Embetet likväl uti de
i delta fall förekomne bevekande omständigheter ansett sig icke sakna skäl
till underdånig tillstyrkan af Nådigt bifall å Hellbergs förrberörde ansökning.
Kongl. Kammar-Rätten har, jemte anmälan, att Hellberg och Häradsskrifvaren
Norberg blifvit, genom Kongl. Kammar-Rättens Utslag den
26 Maj 1823, förpiigtade att gemensamt ansvara för de deruti ådömde 71
R:dr 47 sk. 5 r:st., äfvensom att, efter hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Skaraborgs Län upplyst, den på Norberg belöpande hälft i ineranämnde
anmärkningsmedel till fullo ingått till Länets Ränteri, samt att i
följd häraf Hellbergs nu ifrågavarande underdåniga ansökning endast kunde
afse Nådig eftergift af Kronans andel i andra hälften af 1819 års medel,
35 R:dr 47 sk. 8 rest., och i hälften af 1820 och 1821 årens medel, utgörande
49 Rtdr 34 sk. 4 r:st., eller tillsammans 85 R:dr 34 sk., —• för
egen del anfört, att då denna Kronans fordran, hvilken nu vore mer än
20 år gammal, egentligen tillkommit genom Häradsskrifvarens felagtighet
i debiteringen af de till ersättning ådömde medlen, hvilka icke kunnat
visas hafva kommit sökanden till enskild nytta, ansåge Kongl. KammarRätten,
med afseende jemväl å det fördelagliga vitsord om redligt och
hedrande uppförande, Hellberg den underdåniga ansökningen vidfogat, samt
då han, med en talrik familj, befunne sig i medellösa omständigheter, sig
Stats-Utskottets Utlåtandcj N\o 515.
11
icke sakna skäl att hemställa, om icke Hellbergs underdåniga anhållan må
vinna Nådigt bifall. i
t
Sedan, med anledning af hvad Kongl. Kammar-Rätten sålunda upplyst
och yttrat, Kongl. Maj:t behagat, genom Nådig Remiss af den 7 sisth
April, till Stats-Utskottet öfverlemna samtlige till målet hörande handlingar
till det afseende, som de för Hellberg förekomne serskilde omständigheter
syntes förtjena, har Utskottet tagit detta ärende i öfvervägande; och
enär Utskottet jemväl för dess del anser de uti Kongl. Kammar-Rättens ofvanberörde
utlåtande anförde förhållanden innefatta fullt giltiga grunder folden
sökta afskrifningsförmonens beviljande, har Utskottet skolat tillstyrka,
att f. d. Kronofogden Hellberg må erhålla eftergift af Kongl.
Maj:ts och Kronans andel i den på honom belöpande hälft,
85 R:dr 34 sk. Banco, af ifrågavarande anmärkningsmedel;
hvarom, i händelse af Rikets Ständers bifall till denna hemställan,
underdånig skrifvelse torde böra lill Kongl. Maj:t
aflåtas.
Stockholm den 4 Maj 184 * •
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Stal s-Ulskot tets Utlåtande, IV:o 5i6.
J
N:o 516.
Ank. lill Exp. Utsk. den 5 Maj, kl. II f. m.
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Utskottets Memorial,
N:o /f5 4, angående de i Regerings-formen före skrifna
creditiv-summor.
(jRgs. Afd.)
Vid pröfningen af Siats-Utskottets förstberörde utaf Ridderskapet
och Adeln samt Presle-Ståndet bifallna Memorial, hafva inom Borgare-och
Bonde-Stånden anmärkningar blifvit framstälda, som föranledt delsammas
återremitterande. Dessa anmärkningar hafva egentligen afsett Utskottets
förslag, att det såkallade mindre Creditivet måtte af Rikets nu församlade
Ständer bestämmas till enahanda belopp, som vid 2:ne sistförflutna Riksdagarna,
eller 1,000,000 R:dr; hvaraf 5oo,ooo R:dr skulle intill nästkommande
Riksdag vara att tillgå för Rikets försvar, och 5oo,ooo R:dr för
andra högst vigtiga och angelägna föremål. Häremot har hufvudsakligen
blifvit erinradt: att, då, vid innevarande Riksdag, högst betydliga serskilda
anslag blifvit beviljade, dels till försvars-anstalter och dels till allmänna
arbets-företag och andra ändamål, hvartill omförmälde Creditiv voreafsedt,
detsamma borde nedsättas till hälften af dess förra belopp. Genom
en dylik nedsättning komme ifrågavarande Creditiv att bringas lill likhet
med hvad detsamma, enligt Rikets Ständers beslut vid de första Riksdagarne
efter Grundlagens stiftande, utgjorde. Det sätt, hvarpå detta Creditiv
under senare tider och serdeles elter sista Riksdag, blifvit begagnaclt,
innefattade dessutom en tillfyllestgörande anledning för Rikets Ständer
att minska dess framlida belopp. För öfrigt är vordet anmärkt, att det
icke vore med Regeringsformen öfverensstämmande, att, på sätt Utskottet
föreslagit, fördela det mindre Creditivet i 2:ne, nemligen ett för Rikets
försvar och ett för andra vigtiga föremål. Denna fördelning hade ej eller
blifvit stadgad, hvarken vid den Riksdag, då Regeringsformen antogs,
eller vid de derefter först inträffade Riksdagarne. Sedermera hade visBih.
till R. St. Prof. t84o och i84t> 4 Sami. 1 Af d. 3 Band. 26 lläft. 1
s
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 5i6.
serligen flera serskilda Crediliv, såsom spanmåls-undsättnings- och choleräcreditivena
blifvit at Rikets Ständer anvisade; men sådant oaktadt borde
man nu återgå lill hvad Grundlagen i detta afseende föreskref. Vidare
har i anmärkningarne blifvit yrkaclt, dels att vid Creditiv-summans
nedsättning, 3oo,ooo R:dr borde anvisas till utomordentliga försvars-anstalter
och 200,000 R:dr till andra'angelägna föremål, dels ock att, i händelse
Creditivet skulle vid dess hittills bestämda belopp bibehållas, åtminstone
en half million R:dr måtte för de härå ifrågakommande utbetalningar,
, få, intill nästa Riksdag, användas utaf den för fängelsebyggnader nu
afsatta summa. Härjemte har Riksdagsfullmägtigen von Zweigbergk yrkat,
att Utskottet, i sammanhang med den förnyade behandlingen af frågan
om medels anskaffande för både det större och det mindre Creditivet, måtte
taga i öfvervägande den härom af honom serskildt väckta och till Utskottet
remitterade motion
Innan Utskottet ingår i det af anmärkningarne påkallade yttrande
om mindre Creditivets framtida belopp, anser Utskottet sig först böra
lill besvarande upptaga yikandet, att detta Creditiv jemväl måtte innefatta
den till undsättning i missväxtår anvisade creditiv-summa samt fastställas
utan någon fördelning emellan de serskilda föremålen. Utskottet har
redan uti dess, i förening med Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet,
under Isbo 179 afgifna Uilåtande tillstyikt, alt hädanefter/ likasom hittills,
ett serskildt Creditiv mätte för nyss uppgifna ändamål å RiksgäldaContoret
anvisas. Detta Utlåtande är också bifallet af de tvänne Riksstånd,
corn återremitterat nu ifrågavarande Memorial, samt lärer, så vidt
det afser ett dylikt Creditivs anvisande, jemväl af de 2/ne öfriga Stånden
vara lemnadt utan anmärkning. Det torde således med säkerhet kunna
antagas, att Rikets Ständer ej eller vid denna Riksdag anse lämpligt och
ändamålsenligt, att omförmälde för behöfvandes understödjande, då missväxter
inträffa, föreslagna lånetillgång, oagtadt dess egenskap af Creditiv,
sammanblandas med de i Regeiiogsformens 63 §. för der förutsatta fall
föreckrifna Creditiv-summor. Fördelningen af det mindre Creditivet emellan
de i åbei opade Grundi; gs §. uppgifna föremålen för detsamma bärleder sig från
13r5 åis Riksdag och har sedermera, vid bestämmelserne af Creditivets
u '
belopp, alltid iagttagits. Ehuru en sådan fördelning visserligen icke i
Grundlagen stadgas, bardock Utskottet, lika litet som föregående Ständer,
ansett Grundlagens förekrift derigenom öfverlrädd, helst densamma uttryckligen
antyder de skiljagliga föremål, hvartill Cieditivet bör anslås.
Stats-Ut skottets Utlåtande, N:o 5i6.
3
Vid sådant förhållande och då någon olägenhet, genom den anmärkta fördelningen,
Utskottet veterligen, icke förorsakats, saknar Utskottet skäl att
för framtiden tillstyrka någon andi ing i hvad, under de 5 sistförflutna
Riksdagarne, i detta hänseende blifvit af Rikets Ständer stadgadt.
Enligt hvad i det återremitterade Memorialet är uppgifvet, hade,
före detsammas afgifvande, någon förändring i ofvanberörde a:ne creditivsummors
belopp icke blifvit bos Utskottet föreslagen. Det var också hufvudsakligen
på denna omständighet, som Utskottet grundade sin då gjorda
hemställan, att de af Rikets Ständer vid 1828—i83o samt 1834 och
i835 årens Riksdagar fastställde Creditiv-summor borde intill Rikets Ständers
nästa sammankomst bibehållas oförändrade. Ett annat förhållande
har dock numera inlrädt, sedan Utskottet, jemte återremisserne af detta
Memorial, fått emottaga flere ledamöters af Borgare- och Bonde-Stånden
yrkanden om mindre Creditivets nedsättning till hälften af dess vid sista
Riksdag bestämda belopp. Utskottet har derföre ansett sig, utan hinder
af dess förra utaf de arne andra Riks-Stånden godkända hemställan, böra
laga i närmare öfvervägande, huruvida en sådan nedsättning är lämplig
och med Regerings-formens föreski ift förenlig. Härvid har det icke kunnat
undfalla Utskottets uppmärksamhet, hurusom de anledningar, som vid
1828—i83o årens Riksdag anfördes till grund för den af dåvarande Statsutskott
tillstyrkta och af Rikets Ständer beslutade nedsättniag af detta
Creditiv, äfven vid innevarande Riksdag förekomma. Jemte dessa anledningar,
hufvudsakligen hemlade från de lill försvarsverkets iståndsältande
då beviljade extra anslag och det till spanmålsundsättningar anvisade serskilda
Creditiv, kunna nu äfven åberopas de, sedan Utskottets förra Memorial
afgafs, af Rikets Ständer, dels i anslags- och dels i länsväg, beviljade
högst ansenliga understöd för åtskilliga företag och arbeten inom nästan
alla delar af Riket, hvarigenom behofvet af ifrågavarande Creditivs
anlitande för desse orters understödjande obestridligen är ytterligare undanröjdt.
Till stöd för den yttrade åsigten, i fråga om lämpligheten och
Grundlagsenligheten af den yrkade nedsältningen af Creditiv-beloppet, kunna
dessutom tvänne omständigheter anföras, hvilkas vigt Utskottet måste
erkänna. Den ena, att Creditiv-summan, oagladt derna nedsättning, icke
kommer att understiga det belopp, hvartill den under de första tiderne
af nuvarande Statsskick bestämdes; och den andra, att det högsta belopp,
sorn vid något tillfälle varit, emellan Rikets Ständers sammankomster, på
4 Stat s-TJl skottets Utlåtande, N;o 5i6.
en gång från Riksgälds-Contoret uttaget utaf det vid nästföregångna Riksdag
beviljade mindre Creditiv, endast obetydligt öfverstigit den nu föreslagna
nedsatta Creditiv-summan. I betragtande af härvid sålunda (örekommande
omständigheter och förhållanden, anser sig Utskottet föranlåtet frånträda
sitt förut afgifna yttrande, angående den mindre Creditiv-summans
framtida belopp, hvilket Utskottet alltså nu får föreslå till 5oo,oooR;dr. Men
det hittills iagttagna fördelningssätt af densamma emellan oundvikliga utgifter
för utomordentliga försvarsanstalter och andra oförutsedda behof,
anser Utskottet jemväl hädanefter böra fortfara oförändradi.
Vidkommande åter del större Creditivet, så har någon egentlig anmärkning
emot dess förut föreslagna belopp icke förekommit; men
beträffande de medel, som, enligt Utskottets återremitterade Memo rialj
borde till utbetalningen deraf anskaffas, får UtskoLlet anmäla, att genom
Riksdags-Fullmägtigen von Zweigberks ofvan åberopade motion, fråga numera
blifvit väckt om afsättande för delta ändamål afen härtill erforderlig
summa utaf Riksgälds-Comorels egande och för närvarande disponibla
öfverskotts-medel, hvilken fråga Utskottet behandlat, på sfi t L drss härom
nu afgifna serskilda Utlåtande utvisar; hvadan Utskottet således, i afseende
på tillgångarne för sislberörde Creditiv, får lill detta Utlåtande hänvisa,
med hemställan, att slutliga pröfningen af a;dra punkten af Utskottets
förra Memorial må'te uppskjutas, intilldess omförmälde fråga blifvit af
Rikets Ständer afgjord; kommande Utsko'tet att derefter, i sammanhang
med förslagen till ännu återstående reglementariska föreskrifter för Riksgälds-Contorels
förvaltning, ytterligare underställa detta ämne Rikets Ständers
bepröfvande.
Under åberopande af Utskottets här ofvan yllrade åsigter, anser
Utskottet sig alltså nu böra tillstyrka Rikets Ständer att, istället för det uti
3:dje punkten af Memorialet N:o 4^4 föreslagna beslut, stadga och förordna
:
att den Creditiv summa, som, enligt 63 ,f. Regerings-Formen,
skall vid denna Riksdag anslås, för alf, på säll samma ^.innehåller,
vara tillgänglig, då Kongl. Majit till Rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål finnér den.
oundvikligen nödig, kommer att utgöra Femhundra Tusen
Riksdaler, hvaraf den ena hälften, eller a5o,ooo R.dr bö-r
under tiden emellan innevarande och nästkommande Riks
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 516.
dag vara att tillgå för Rikets försvar samt det återstående
beloppet för andra högst vigliga och angelägna föremål.
Deremot får Utskottet härmedelst å nyo
underställa Borgare- och Bonde-Ståndens godkännande, hvad
usta och 4;de punkterne af ifrågavarande Memorial innehålla.
Stockholm den 4 Maj 184 r.
Reservation
af Herr Biskopen, Doctor Hedrén'. ”Emot delta Betänkande anhåller jag
få anmäla min reservation, med tillstyrkan af förra Betänkandets vidblifva
n cl e. Den våda, som skulle af en nedsatt Creditiv-summa kunna i något
förekommande svårt behof uppstå, anser jag i betydlig nion vara förökad
genom vidblifvande af den fördelning, som i förra Betänkandet blifvit
föreslagen, äfven sedan summan blifvit förminskad; isynnerhet som Grundlagens
63 §. icke otydligt öfverlemnar åt Kongl. Maj;t rättigheten att odelad
använda den beslutna summan i sin helhet och uteslutande till hvilkeldera
af de tvänne bestämda ändamålen som helst af behofvet kunde
påkallas.”
Herr Friherre Lejonhufvud reserverade sig emot det förändrade
beslutet och åberopade såsom sin mening bifall till det tillstyrkande, som
igenflnnes i Betänkandet N:o 4^4> så vidt det rörer beloppet och vilkoren
vid lilla Credilivels bestämmande.
Häruti instämde Herr Grefve Horn, Herr Doctor Björkman och
Herr Helsingens.
Ståts-Utskottets Memorial, N'-o 517.
N:o 517.
Ank, till Exp.-Utsk.' den 5 Maj, kl. 2 e. m.
Memorial, med anmälan om Ri^s-Ståndens siri liga beslut, #
anledning af en föreslagen voteiings-propoiition.
(Rgds Afd.)
Sedan vid profningen af den, under innevarande Riksdag, å nyo
Väckta och af Stals-Ulskottet behandlade frågan, angående tull- och bränvins-bevillningens
samt post- och salu-accis-medlens ingående lill RiksgäldsContoret,
två Riks-Stånd, på sätt 69 §. Regerings-Formen förutsätter, stadnat
emot två, har Utskottet, enär denna fråga ovedersägligen tillhör de i
samma §. uppräknade ärenden, som i sådant fall skola af Förstärkt Statsutskott
slutligen afgöras, till iagttagande af åberopade Grundlags-stadgande,
uppgjort och Rikets Ständers godkännande underställt förslag till voterings-proposition
vid den föreskrifna omröstningen inom nämnde Utskott.
Men som denna af Borgare- och Bonde-Stånden jemväl godkända voteringsproposition
blifvit af Ridderskapet och Adeln ogillad samt Preste-Ståndet
afslagit Utskottets härom under N:o 447 af‘åtna Memorial, så har vid
detta förhållande. Utskottet, som, så vidt på detsamma kan ankomma,
sökt bereda omförmälde fråga till slutligt afgörande i den af Grundlagen
utstakade ordning, ansett sig böra för Borgare- och Bonde-Slånden anmäla
det hinder, som häremot nu förekommit, till följd af de 2:ne andra
Riks-Ståndens, i anledning af den föreslagna voterings-propositionen, meddelade
beslut.
Stockholm den 4 Maj x 84 >3
Jtati-Utskoltets Memorial, N:o 518.
7
N; o 518.
Ank. till Exp. Utsk. den 5 Maj, kl. ii f. m.
Memorial, med förslag till votet ings-proposition, i anledning of
Riks-Stdndens sbiljagtiga beslut öf ver Utlåtandet JS:o 48g,
angående anslag för Cubinetts-Cassan.
(u. a.)
Vid pröfning af Stats-Utskollets Utlåtande, N:o 489, hvarigenom
anvisandet af extra Stats-anslag för Cabinells-Cassan är vordet afstyrkt,
har detsamma blifvit bifallet af Borgare- oell Bonde-Stånden, hvaremot
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet beslutat: att Rikets Ständer anvisa
a Riksgälds-Contoret ett årligt anslag af 100,000 R:dr, att intill nästa
Riksdag utgå, till reglerande af Cabinells-Cassans skuld, med föreskrift
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoret att lill amorlissement och ränte-betalning
öfvertaga det lån, stort 5o,ooo L. Sterling, som för Colonial-Deparlemenlets
räkning år i83G blifvit hos IV. Smith Paine & Smiths i London
upptaget, men till Cabinetts-Cassans disposition öfverlemnadt och hvaraf
för närvarande återstå 3o,ooo L. Sterling; att de medel, som öfverskjuta
hvad till berörde liqvidation årligen erfordras, öfverlemnas till Utiikes
Departementets disposition, för bestridande af Cabinetts-Cassans ränte- och
skuld-afbetalningar; samt alt, med hänseende härtill, Rikets Ständer hos
Kongl. Maj;t i underdånighet anhålla, alt det contract, som blifvit upprättadt
emellan Colonial-Deparlemenlet och Handelshuset i London, äfvensom
de infriade obligations- och 1 änle-coupons å nämnde lån måtte till
Fullmägtige i Riksgälds-Contoret öfverlemnas; hvarjemte och på det att
Rikets Ständer måtte förvissas, att de sålunda vidtagna åtgärder ledt till
det åsyftade ändamålet, Rikets Ständer anhålla i underdånighet, att Kongl.
Maj:t täckes till Rikets Ständer vid nästkommande Riksdag låta öfverlemna
uppgift å Cabinetts-Cassans ställning.
Då således i detta mål a Stånd stadnat mot 2, hvadan ärendet
måste uti Förstärkt Stats-Utskrtl afgöras, får Utskottet för detta ändamål
föreslå följande voterings-proposition:
8 Stals-Utskottet i Memorial, Nio 5iS.
Den, som bifaller Stats-TJtskottets af Borgare- och Bonde-Stånden
gillade hemställan uti Utlåtandet N:o 489, hvadan något extra Stats-anslag
för Cabinetts-Cassan icke beviljas, voterar
ja?
Den, den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, antages Ridderskapets och Adelns samt Preste-Standels
beslut (intages enligt lydelsen här ofvan).
Stockholm den 6 Maj 1841 •
STOCKHOLM, Elmuns och Granbergs Tryckeri, 184 r.
Stats-Utskottets Memorial, N:o 5/g.
i
N:o 519.
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 Maj 1841, kl. 8 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skilj agtiga beslut,
angående ett lån till Carlskrona Stads Pastorat.
(R:gs Afd.)
Vid föredragningen af Stats-Utskottets under N:o 455 afgifna Utlåtande,
i anledning af anmärkningar emot Utskottets Betänkande, angående ett
föreslaget låneunderstöd för Stadsförsamlingarne i Carlskrona, liar Borgare-Ståndet
”med afslag å livad Utskottet i denna fråga yttrat, beviljat
”till Carlskrona Stads Pastorat, af Statsmedel, ett Jan af 12,000 R:dr,
”med vilkor, att det återbetalas med 5 procent årligen å det primitiva
”Capitalet; kommande af denna årliga inbetalning 3 procent att beräknas
”såsom ränta och återstoden att afgå å capilalet;” uti hvilket beslut de
öfriga Riks-Stånden blifvit inbjudne att sig med Borgare-Ståndet förena.
"Varande denna inbjudning dock, enligt Utskottet meddelade Prolocollsuldrag,
endast af Ridderskapet och Adeln anlagen. Preste-Slåndet har
åter beviljat ^Carlskrona Stads Pastorat ett lån af 20,000 R:dr mot 5
J’procenl årligen, hvaraf 3 procent beräknas som ränta och 2 procent
”capitalafbetalning.” Deremot bär Bonde-Ståndet bifallit Utskottets Betänkande,
deruti det föreslagna lånet blifvit afstyrkt.
Då nu 3:ne Riks-Stånd således beviljat förenämnde Pastorat ett lån,
hvarå 5 procent böra årligen inbetalas; så oell ehuruväl dessa Riks-Siånds
beslut icke öfverensstämma, i fråga om samma låns belopp, måste med
tillämpning af den vid dylika fall förut godkända och iagttagna grundsats,
Carskrona Stads Pastorat anses hafva, i följd af Rikets Ständers nu
fattade beslut, erhållit ett lån af allmänna medel emot ofvanberörde vilkor.
Men som, i anseende lill skiljagtigheten emellan det af Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet bestämda belopp och den af PresleStåndet
beviljade summa, lånebeloppet ännu icke är slutligen afgjordt,
alltså får Utskottet för den händelse, att sistnämnde Stånd icke skulle
vilja äfven i delta afseende instämma i Ridderskapets och Adelns samt
Borgare-Ståndets beslut, föreslå följande proposition för votering härom
i Förstärkt Stats-Utskott:
Den, sorn beviljar Carlskrona Stads Pastorat ett lån å 12,000 R:dr
af allmänna medel, emot villkor, alt detsamma återbetalas med 5 procent
Bilt. lill R. St. Fröt. 1840 och 1841■ 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 27 Haft. 1
2 Stats-Utskottets Memorial j N:o S20.
årligen å det primitiva capitalet, af hvilken årliga inbetalning 3 procent
komma alt beräknas såsom ränta och återstoden att å capitalet afgå, röstar
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Yinrier nej, är ett lån å 20,000 R:dr Carlskrona Stads Pastorat beviljadt,
emot årlig inbetalning af 5 procent, deraf 3 procent beräknas
såsom ränta och 2 procent afgå å capitalet.
Stockholm den l\ Maj i84i*
N:o 520.
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 Maj lSji, kl. 8 e. m.
Memorial, angående gratification ät Stats-Comrnissarien af
Sillén.
Då, i följd af Kongl. Majrts Nådiga förordnande af den ii Januari iS/jO,
Hr Stats-Commissarien och Riddaren L. G. af Sillen tiiihandagålt Utskottet
med nödiga upplysningar vid Slats-Regleringens och andra Statsverket
rörande frågors behandling; så har Utskottet funnit sig böra hos Rikets
Ständer hemställa, att, på vanligt sätt, något lämpligt vedermäle af Rikets
Ständers erkänsla för Hr Stats-Commissariens nitiska och för Utskottet
gagneliga biträde må varda beviljadt; och får i detta afseende tillstyrka
,
att Rikets Ständer måtte för Herr Stats-Commissarien af Sille'n
anvisa en gratification af i,666 R:dr 32 sk. att af Riksdagskostnads-medlen
utgå.
Stockholm den 4 Maj 1841•
[Stats-Utskottets Utlåtandej N.o 521.
3
N:0 32 1.
Ank. till Exp.-Utsk. den 7 Maj 1841, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majlts Nådiga Remiss ä aflidne
Kamreraren och Redogöraren vid Carl Gustaf Stads
Gevär s-Jåctori, Assessoren G. Wide grens Enkas ansökan
om pension,
(U. A.)
Sedan hos Kongl. Majit aflidne Kamereraren och Redogöraren vid Carl
Guslaf Stads Gevärs-Factori, Assessoren G. Widegrens efterlemnade Enka
i underdånighet anhållit, att, då hennes man, som den 1 Januari
innevarande år aflidit, icke eflerlemnat annan behållning, än ett ringa
lösörebo, samt den af honom innehafde tjenstebefattning icke medfört
delagtighet uti Pensionscassa, hvadan sökanden, sjelf sjuklig, saknade
all tillgång för egen och 5 minderårige barns bergning, Kongl. Majit
täcktes, med afseende å denna nödställda belägenhet, hugna henne med
någon pension, i anledning hvaraf Kongl. Krigs-Collegium, under hvars
lydno Assessor Widegren_, i egenskap af Redogörare för Carl Guslaf Stads
Factori, i lifstiden varit ställd, jemte vitsordande af bans för ordning
och nit utmärkta tjensteförhållande och att, vid hans frånfälle, både räkenskaperne
voro i fullständigt skick och den om händer hafde uppbörden
fullkomligt redovisad, yttrat, att till Collegii disposition icke funnes
någre medel, som lill Widegrens Enkas pensionerande kunde användas;
så har Kongl. Majit, i saknad af disponibel tillgång för detta behof,
till Rikets Ständers Stats-Utskolt i Nåder öfverlemnat förrbemälda Enkas
underdåniga ansökan, under yttrad Nådig önskan, att Rikets Ständer, vid
densammas pröfning, ville fästa afseende så väl å den aflidnes oförvitligt
tiliryggalagda tjenstemannabana, som å de för Enkan och barnen förekommande
högst bevekande omständigheter.
Af handlingarne inhemtas i öfrigt: att aflidne Assesoren Widegren
ifrån år 1817 varit i Statens tjenst använd och dervid sedan år 1824 vid
den tjenstebefattning, som han, på sätt förr nämndt är, vid dödstimman
innehade; att, enligt ett af Bo-utredningsmannen, under edelig förpligtelse,
utgifvet intyg, Bouppteckningen väl icke kunnat afslutas, i anseende
dertill, alt Widegren innehaft Uppbördsmanna-befattning så väl för Kongl.
Majit och Kronan, som för Eskilstuna Stad, men att, eldigt hvad emedlertid
kunnat utredas, Widegrenj utom ett ringa bo, ej öfverstigande
4
Siats-Utskottets Utlåtandej N:o 521.
hvad, som öfverensstämde med hans samhällsställning, endast efterlemnat
inemot 200 R:dr B:co i conlante penningar och utestående fordringar;
samt alt af Widegrens efterlemnade harn, 2 söner och 3 döttrar det
äldsta är \\ och det yngsta 2 år gammalt, samt således alla ännu i behof
af uppfostran.
Då, enligt hvad upplyst är, med den tjenst, aflidne Assessor Widegren
innehaft, det serskilda förhållande egt rum, alt densamma icke medfört
delagtighet uti pensions-cassa, samt Widegrens Enka och barn således
äro i saknad af den pensionsförmon, som Statens tjenstemäns Enkor
och barn i allmänhet hafva att påräkna; så synes, vid betragtande tillika
af det fÖrdelagtiga vitsord för nit och skicklighet, som blifvit Widegren
meddeladt, den nödställda belägenhet, hvaruti hans efterlemnade, sjukliga
Enka med 5 oförsörjda, minderåriga barn, sig befinner, förtjent af
Rikets Ständers behjertande, hvadan Utskottet, med hänsigt tillbeloppet
af de understöd, som förut i några fall under denna Riksdag blifvit beviljade,
anser sig böra tillstyrka,
att för aflidne Kamereraren, Assessoren G. Widegrens Enka
måtte beviljas en årlig pension å Allmänna Iudragnings-Staten
af 3oo R:dr B:co, att ifrån mannens död, eller början af detta
år, beräknas, och utgå, så länge hon lefver ogift och befinner
sig uli behöfvande omständigheter.
Slockholm den 6 Maj 184 t♦
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 1841.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 52 2.
I
]NT:o 52 2.
Ank. till Exp. Uuk. den 7 Maj, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af dterremiss å Memorialet N:o 4g°i med
voterings-propositionerj angående besluten cm eactra Statsregleringen.
(U. A.)
Sedan, vid pröfning af Utskottets Memorial, N:o 49°» ™ed förslag
till sammanjemkning eller votering, i anledning af Riks-Ståndens sk il jagtiga
beslut, i fråga om extra Stats-regleringen, åtskilliga punkter blifvit
återremitterade; så får Utskottet liärmed afgifva det ytterligare Utlåtande,
som deraf föranledes.
i:o Yid 8:de punkten, som Ridderskapet och Adeln samt PresteSlåndet
godkänt, har af en ledamot inom Borgare-Ståndet blifvit
erinrad t, att, då i afseende å det i denna punkt omförmälde behof
eller aflöning till en Styrelse för allmänna arbeten, Ridderskapet
och Adeln anvisat 9,766 R:dr 32 sk. samt Preste- och Borgare-Stånden,
likväl med skiljaglighet, rörande vilkoren, beviljat 8,000 R:dr allt årligen,
under viss tid, hvaremot Bonde-Ståndet icke medgifvit något anslag, vore
3:ne Stånd ense derom, att 8000 R:dr årligen blifvit beviljade, hvadan den
af Ridderskapet ock Adeln derutöfver anslagna summan förmentes icke
kunna blifva föremål för votering i Förstärkt Stats-Utskott; varande denna
pun k t, jemte åtskilige andra, om hvilka här efteråt förmäles, af BondeStåndet
återremitterad, un ler yrkande, det nya voterings-propositioner må
framställas, så inrättade, att Bonde-Ståndets beslut uti ifrågavarande ämnen,
det vare sig till afslag eller till större eller mindre anslag, jemförde
med de öfriga Riks-Ståndens, må i contra-propositionerne göras gällande
och sålunda komma under omröstning.
Hvad först beträffar Bonde-Ståndets berörde yrkande, hvilket afser
den princip, som af Utskottet blifvit följd vid volerings-pr oposilionernes
Bih. till. R. St. Prat. 1840 och 1841 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 98 Haft. 1
3
Stats-UtsJiOtlets Utlåtande, N:o 022.
uppställning; så enär uti Stats-reglerings-frågor, enligt Grundlagen, 3:ne
Stånds beslut äro tillräcklige för ärendenas afgörande, bär Utskottet funnit
det vara tydligt, att, då ett Riks-Stånds beslut varit stridande emot
grunden för de 3:ne öfriges, detsamma förfallit, helst ett motsatt förfarande
skulle kunna medföra tillintetgörande af beslut i de delar, hvaruti
3:ne Riks-Slånd instämt, och då det icke lärer bestridas, att beslutet om
utslag ovilkorligen varit förfallet, derest de 3:ne öfrige Stånden förenat sig
om samma anslags-suinma, det Stånd, som fattat förstnämnde beslut, icke
kan ega större anspråk att erhålla detsamma inrymdt vid voteringen,' derföre,
alt de 3:ne öfrige Stånden varit af skil jag tiga meningar, i afseende å
beloppet af det anslag, de samfällt ansett böra beviljas; och har Utskottet
•följaktligen, med tillämpning deraf å den fråga, som afhandlas uti förevarande
fall, eller att 3:ne Riks-Stånd beviljat anslag, fastän lill skil jag tiga
belopp, men det 4;de, eller Bonde-Ståndet, sådant afslagit, ansett, att sistnämnde
Stånds mening lika litet kan blifva föremål för votering uti Förstärkt
Utskott, som, i händelse motsatt förhållande inträffat eller att 3:ne
Stånd afslagit, men ett Stånd beviljat anslag till något ifrågasatt behof,
det Grundlagsenlig! skulle kunna medgifvas votering om bifall. Denna tillämpning
har för öfrigt icke blott vid föregående Riksdagar, utan jemväl
vid den innevarande, varit följd samt af Rikets Ständer och deribland
äfven af Bonde-Ståndet godkändt, såsom exempel hvarpå Utskottet, bland andra,
får åberopa Stals-Utskollels Memorial N:ris 297 och 3o4 vid 1828—
3o årens, N:o 3i8 vid 1834—35 årens samt Nrris 180 och 3oi vid innevarande
Riksdag.
Vidkommande serskildt den af en ledamot utaf Borgare-Ståndet vid
denna punkt gjorda, härförut omnämnde, erinran; så om än, vid det förhållande,
att det ifrågakomne anslaget blifvit ogilladt af Bonde-Ståndet,
hvaremot Ridderskapet och Adeln beviljat 9,766 R:dr 3a sk. samt Prestecch
Borgare-Stånden, fastän tinder olika vilkor, anvbat 8,000 R:dr, det är
ostridigt, att dessa beslut i så måtto instämma, att minst 8,000 R:dr äro
bifallue, lärer det dock vara uppenbart, att Ridderskapets och Adelns beslut
är skiljagtigt från de arne andra Riks-Ståndens, hvilka bifallit anslag,
och a't, då således de 3 Stånd, som beviljat anslag, icke i afseende å beloppet
öfverensstämma, denna skiljaktighet mäste genom votering emellan de olika
summorna afgöras. Det lärer ock i detta afseende icke undfalla uppmärksamheten,
att en dylik beräknings-grund, som uti anmärkningen är vorden yrkad,
skulle leda derhän, all, i alla de fall då 3 eller 4 Slåipd beviljat anslag till olika
Stats-Utslxottets Utlåtande, A o 522.
3
belopp, lingasle summan lomme alt belragtas såsom Rikets Ständers ! esluf,
enär den ansåges inbegripen i de högre anslags-beloppen, samt alt
således den votering, hvilken, enligt Grundlagen, skall ega rum, för afgörandet
af skilja”tiga beslut i anslagsfrågor, komine att inskränkas till de
fall, då 2 Stånd bevilja', men 2 Stånd förvägrat ilrågaställdt anslag. En
sådan tolkning kan dock Utskottet ingalunda anse Grundlagsenlig och den
strider jemväl uppenbarligen ej blott emot hittills följd praxis, utan jemväl
emot de grunder, som äro iagtlagne vid uppställningen af andra uti
det nu ifrågavarande Memorialet förekommande., af Borgare-Ståndet och
jemväl i vissa fall af samtlige öfrige Riks-Stånden godkände voleringspropositioner:
1
öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit yltradt, anser sig
Utskottet
böra vidblifva den uti 8:de punkten föreslagne, af 2;ne Riksstånd
redan godkände, voterings-proposilion.
2:0 2o:de punkten har i sin helhet blifvit af Bonde-Ståndet återremitterad,
på grund af här förut omförmälde generella anmärkningar;
hvarjemte inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet emot den
uti nämnde punkt litt. B. framställde voterings-proposition är vordet anmärkt,
att, då, enligt sistnämnde 2;ne Stånds beslut, som legat till grund
för contra-propositionen, 100,000 R:dr borde för utdikningar och vattenaftappningar
i de sydligare Länen, ställas till Kongl. Maj:ts disposition,
under enahanda vilkor, som vid mom. litt. A, i fråga om dylika medel
för de nordligare Länen, blifvit bestämda, eller att till Kongl. Maj:t borde
öfverlemnas att förordna, om deraf utgående Statsbidrag skola meddelas
såsom anslag eller lån, det vore orätt alt i contra-propositionen omförmäles,
att ifrågavarande medel utgå såsom lån.
Då Bonde-Ståndets uti förevarande punkt fattade beslut, på sätt redan
uti det återrremitlerade memorialet är vordet yttradt, helt och hållet
afviker från de öfriga 3:ne Ståndens till sina grunder öfverensstämmande
beslut, har Utskottet, i enlighet med hvad här förut blifvit anfördt, ansett
deraf följa, alt förstnämnde beslut icke kunnat blifva föremål för votering,
hvilket äfven af de öfrige 3:ne Riks-Stånden blifvit dels gilladt, dels
ulan anmärkning lemnadt; och får Utskottet för öfrigt tillkännagifva,
alt, sedan Preste- och Borgare-Stånden antagit Utskottets vid mom. litt. A
gjorde inbjudningar, beloppen af de serskilda anslagen för de i denna
4
Stals-Vtslioltets Utlåtande, N'-o 522.
punkts båda moment omförmälde behof blifvit genom 3:ne Stånds sammanstämmande
beslut afgjorde, hvadan den i afseende å morn. litt. A. föreslagna
voterings-proposilion icke vidare ifrågakommer, utan fö t fallit.
Då vilkoren för dispositionen af de anvisade medlen, så vidt de
angå hvad uti litt. A. omförmäles, äro af 3/ne Stånd godkände, kan naturligtvis
någon tillämpning af Bonde-Ståndets beslut, i afseende å sistnämnde
del, icke ifrågakomma, men då Bonde-Ståndet, vid återremissen, yrkat,
att alla dess beslut i de återn milterade punkterne borde blifva föremål och
Ståndet således synes önska, att, äfven om dess beslut i hufvudsaken förfallit,
de af Ståndet stadgade vilkor för de af detsamma beviljade medels
användande malte komma i betragtande, jemte de vilkor, öfrige Riks-Slånd,
för af dem till dylika ändamål beviljade anslag fastställt; så torde, vid
det förhållande, att de 3:nc öfrige Riks-Stånden äro skiijngtige, i fråga om
dispositionen af de för sydligare Länen anvisade medel, Bonde-Ståndets
mening härvid kunna och böra tagas under ompröfning, hvadan Utskottet,
med frånträdande af hvad förut i denna del är vordet ytlradt, trott
sig bora föreslå, atl genom serskild votering måtte bestämmas, huruvida
Ridderskapets och Adelns samt Pt esle-Ståndets eller Bonde-Ståndets beslut
skall utgöra contra-proposition.
I anledning af den bos Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
framställde, här förut omförmälde erinran, har Ulskotle1, ehuru, då
den föreslagna contra-propositionen innehöll, att till Kongl. Majsis Nådiga
pröfning skulle öfverlemnas alt för hvarje serskildt föremål bestämma, om
Statsbidraget skall utgå såsom anslag eller lån, någon tvetydighet om dispositionsrätten
icke synes kunna uppstå, ansett sig vid förnyade propositioners
uppställning, böra den önskade förändringen iagltaga.
I öfverensstämmelse härmed, föreslår Utskottet, alt, i afseende å inom.
litt. B., må för contra-propositions bestämmande, först anställas följande
votering:
Den, som vill, att till contra-proposition, i fråga om vilkoren för användandet
af de till vatten-aflappningar och större odlings-förelag uti de
srMligare Länen anslagne medel antages Pviddeiskåpets och Adelns samt
Presle-Siåndets beslut, att ifrågavarande medel anvisas för att, till de i
ja-propositionen omförmälde ändamål, utgå under enahanda vilkor, som äro
bestämda, i afseende å det tili lika behof för de nordligare Länen beviljade
anslag, eller alt till Kongl. Majrts Nådiga pröfning öfverlemnas att för
hvarje serskildt föremål, i mon af den nytta, som dera! kan påräknas,
Stats-Uukottets Utlåtande, N'.o 522.
5
bestämma, om Statsbidraget skall utgå såsom anslag eller lån och, i denna
senare händelse, huru med återbetalningen skall förhållas samt om
ränta bör erläggas eller ejj voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej.
Vinner Nej, antages till contra-proposition, att ifrågavarande medel komma
att ulgå såsom lån, mot vilkor: att återbetalning skall ske inom 4
år; att lånet blifver länlefritt de 3 första åren och sedan löper med 3
procents årlig ränta; att capital-afbetalning vidtager först efter 4 Sr och
sedermera utgår med |:del om året, då räntan med hvarje capital-afbetalning
försvinner; och att dessutom, der serskilda omständigheter sådant
kunna föranleda, Kongl. Maj:t må ega alt, vid lånets meddelande, anvisa
högst gidel deraf såsom anslag, utan ränta eller återbetalnings-skyldighet.
Sedermera voteras i hufvudsaken på följande sätt:
Den, som godkänner Stats-Utskoltets hemställan, alt anslaget till
vatten-aftappningar eller andre förberedande åtgärder för större odlingsföretag
inom de delar af Riket, som icke uti ett föregående stadgande
serskildt om förmälas, må såsom lån, emot ränta celi återbetalning, i serskild
bestämd ordning, utgå till de enskilde menigheter eller corporationer,
som förbinda sig, att sjelfve bestrida hälften af den på företaget
belöpande kostnad, under förbehåll alt, der serskilda omständigheter kunna
påkalla en annan ordning för Statsbidragets utgående, Kongl. Majit
må ega att anvisa en mindre del af dessa medel äfven såsom anslag,
utan återbetalnings-skyldighet, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej,
6
Stats-UtsJcoltels Utlåtande, N:o 522.
0:sta Alternativet) anlages Ridderskapels och Adelns samt PresteSlåndets
beslut.
(aldra Alternativet) antages Bonde-Ståndets belut.
3:o i, 6, 9, ia, i4, 25, 26, 32 och 33 punkterne hafva jemväl
med här förut omnämnde yrkande blifvit af Bonde-Ståndet återremitterade
; men då i berörde punkter förekommande propositioner redan blifvit
af de öfriga 3:ne Riks-Stånden godkände och således, jemlikt ^5 §.
Riksdags-Ordningen, äro afgjorde
finner Utskottet någon vidare åtgärd å dess sida icke kunna
ega rum. t
4:o Slutligen får Utskottet anmäla, att sedan vid votering uti Förstärkt
Stats-Utskolt öfver den uti 28 punkten föreslagna proposition, Borgare-
och Bonde-Ståndens beslut) blifvit godkände, frågan om det uti 29
punkten omförmälde anslag, jemlikt Utskottets i denna senare ponkt gjorde, af
samtlige Riks-Stånden godkände hemställan, förfallit, hvadan ytterligar e åtgärd
dervid å Utskottets sida ej erfordras.
Stockholm den 6 Maj r 84 * -
Reservationer:
Af Herr Friherre Cederström, A”Då den oförmcdade händelse
inträffat, att det Hedervärda Bonde-Ståndet vid föredragandet af StatsUtskottets
Betänkande, N:o490, medförslag till voterings-propositioner för
utrönande af Rikets Ständers beslut i Extra Statsregleringen, återremitterat
detsamma, under ogillande, att Ståndets mening, i alla de fall der detsamma
dels vägrat allt anslag, dels, ehuru tillstyrkande anslag, dock fastställt
en mindre summa än de Öfrige Riks-Stånden, ej blifvit af S(ats-Ulskottet
i voterings-propositionerne intagne, så nödgas jag — ehuru jag för
min del ansett mindre välbetänkt att, sedan med dessa likartade propositioner
af samma Hedervärda Stånd förr blifvit gillade och sedan de 3 öfrige
Stånden redan godkänt voterings-propositionerne, Bonde-Ståndet det
osgtadt nu finner sig befogndt att framkasta denna stridshandske, hvars
upptagande kan leda lill de ledsammaste och mest invecklade förhållan
-
Stats-UtskottetS Utlåtande> N\o 522.
elen — likväl medgifva, alt Bonde-Ståndet, juridiskt betragtadt, har rätt
för deras yrkande att äfven få deras mening under votering i Förstärkt
Utskott. 69 §. Regerings-formen är den enda §. i Grundlagen, som stadgar,
huru förhållas hör, då Riks-Slånden stanna i skiIjagtiga beslut i StatsRegleringsfrågor,
men då hvarken Stats-Utskotlet ej eller Rikets Ständer
under denna Riksdag behagat följa föreskrifterna i denna §., ulan i dess
ställe följt gammal praxis, så har vid den nu yppade tvisten — hvilken
måhända aldrig kommit i fråga, om ej Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Slåndet förut gifvit vid handen, att voterings-propositioner af Riksstånden
kunna underkännas — den besynnerliga omständighet inträffat, att
man ej har någon bestämd Lag att följa, utan att man måste leda sig till
det slut, som närmast instämmer med Grundlagens föreskrifter. •— Nu är
likväl 6g §:s ordalydelse klar deri, att för den händelse, Rikets Ständer
eller minst trenne Riks-Slånd ej kunna förena sig om enahanda beslut
i Statsreglerings-frågcr, utan tvänne Stånd stanna emot 2, så måste voteras,
— ej om hvarje serskildt Stånds beslut — utan lill ovillkorligt antagande
eller förkastande af hvad Utskottet tillstyrkt.
Då detta likväl blifvit förbisedt, och man ansett både beqvämare
samt mera förenligt med samteliga Riks-Ståndens önskningar att anställa
votering emellan de olika beslut, som blifvit fattade, oagladt desamma
helt och hållet strida emot hvad Utskottet tillstyrkt — kan man ej vidare
finna någon ledning för uppställande af voterings-propositioner i dylika
frågor, endast af 6g §. Regerings-formen, emedan den' stadgat ett
helt olika sätt för ärendenas behandling; man måste derföre söka sig om
annorstädes, och då finnes ingen annan §. än ~]Z §. Riksdags-Ordningen,
sorn hit är lämplig. — Denna §. innehåller bland annat, att, om Utskottets
förslag till att sammanjemka Riks-Ståndens beslut, frugtlöst aflöper, så utvälja
Sländerne i deras serskilda plena, genom allmän omröstning, till en
Nämnd, hvilken samfäldt och med Rikets Ständers rätt öfver den t vistiga
frågan skall rösta på sätt 53 §. föreskrifver — alla frågor, hvarom på
detta vis röstas, äro likväl, enligt 87 §. Regerings-formen och 70 §. Riksdags-Ordningen,
af den beskaffenhet, att, om två Stånd antaget och två
Stånd afslagit hvad Utskottet tillstyrkt, så förfalla desamma ; det är blott
de fiågor, Iivari Riks-Slånden stannat i hufvudsakligen skiljde beslut och
hvilka ej kunna förfalla, som omröstning enligt 73 §. kommer i fråga. I
73 §. är, som jag nämnt, föreskrifvét, att det skall röstas om den t vistiga
hagan, det vill på detta ställe säga, de frågor, om hvilka 3:ne Riks
-
8
Stats-Utskottets TJtlalanle, No 522.
Stånd sig ej kunnat eller velat förena. Nu antager raan, att 3:ne Riksstånd
i så måtto hafva förenat sig om ett beslut i dessa frågor, som alli
hafva beslutat anslag ehuru de ej kunnat förena sig om samma summa
och derför anser man, att 3:ne Stånd för alla händelser bestämt det minsta
anslaget, hvarföre votering bör försiggå emellan de högre andagen och
det lägsta, som contraproposition, men härvid förbiser man, att, då man å
den ena sidan följer ^3 §. Riksdags-Ordningen, så måste man anse
sjelfva saken vara af den beskaffenhet, att den efter nämnde §. kan behandlas,
det vill säga kan förfalla, om 2:ne Stånd icke antagit eller afslagit,
hvad 2:ne Stånd tillstyrkt. Om jag således antager, att den lägsta
af de 3:ne Riks-Slånd beviljade anslagssumman utgör ett Rikets Ständers
beslut, så måste jag par conseqvence äfven antaga, att, då 2 Stånd ej velat
gifva mer, men i Stånd beviljat mer, och frågan kan förfalla, så måste
den förfalla och ingen votering komma vidare i fråga. Till detta resultat
måste man komma, om man godkänner den principen, som StatsUtskottets
majoritet adopterat i detta Betänkande, att 3 Stånd beslutat,
hvad enligt min tro endast ett Stånd beslutat, nemligen —-det minsta anslaget,
der 3 Stånd beviljat anslag — och näst det minsta — der 4 Stånd
pröfvat anslag nödvändigt. Men jag för min del kan ingalunda instämma
i delta Utskottets sätt att se saken ; ty jag tror, alt hvarje Riks-Stånd
har full rättighet att få sitt beslut af de öfriga Stånden betragtadt sorn
ett helt för sig och derefter behandladt. Ett Riks-Stånd kan visserligen
förutsättas vara villigt att till något visst ändamål lemna ett bestämdt anslag,
utan att derföre hvarken vilja ingå på någon hvarken högre eller
lägre anslagssumma, enär man i ena fallet kan anse en större summa ingalunda
svara emot nyttan af det afsedda ändamålet, och i det andra
kan anse en obetydlig summa helt och hållet bortkastad, du densamma
ej i någon mon svarar emot b hofvet, elier, för att nyttja ett exempel,
man kan anse 1,000,000 R:dr för mycket till uppbyggandet af 'ett spanmålsmagazin,
och således hellre bevilja intet än denna summa, ehuru man
är villig att bevilja 5ooo R:dr såsom varande tillräcklig, och man kan å
andra sidan vara villig att anslå 1,000,000 R:dr till fästningsbyggnad, ehuru
man ej vill ingå på ett så ringa anslag, som 1000 R:dr, emedan det
blott blefve bortkastade penningar. Jag kan således ej finna annat, än att
3 Stånds beslut måste vara alldeles sammanstämmande i de delar, der det
utgör Rikets Ständers beslut. Och sorn ingen lärer kunna neka, att der
3: ne
Ståts-Utskottets Utlåtande, N'-o 022.
9
3:ne Stånd slannat i anslagsfrågor i 3 olika beslut, rörande anslagens hela
belopp, der kan ej eller förefinnas någon samhällighet i boslutet, rörande
Jelarne af delta belopp, hvaraf äfven måste följa., att af så beskaffade
olika beslut ej kan uppstå ett Rikets Sländers. Antager man således, att
dessa frågor äro af den beskaffenhet, att de ej kunna eller böra föifalla,
utan att derom måste i Förstärkt Ståts-Utskott voteras, så måste man äfven
medgifva hvarje Stånd rättighet att i voteringen få sin mening under
omröstning, såvida man ej vill begå ett juridiskt våld, samt blott antaga
pluralitetens godkännande af voterings-propositionerne, såsom tillräckligt
skäl för 3:ne Riks-Slånd alt undertrycka det 4:des rättigheter, emot Grundlagens
stadgande; ty antager man den satsen för tillämplig hit, att 3 Stånds
beslut, det må i öfrigt vara Grundlagsenlig! eller ej, nedtrycker och förqväfver
det 4:de Ståndets, så behöfves blott, att 3 Stånd besluta, alt det
4*:de ej får i Förs'ärkt Utskott rösta, för att på ändå kortare väg vinna
målet. Med anledning häraf och då åtski 1 lige inflytelserike Ledamöter af
det Hedervärda Bonde-Ståndet inom Utskottet förklarat sig villige att afstå
från deras yrkande i hvad det lörer de frågor, der de ej beviljat något
anslag, så framt de vore förvissade att få deras mening, der de yrkat
anslag, under omröstning, så hade jag för min del trott Utskottet handla
både rättsenligare och klokare, om detsamma under framställande till Rikets
Ständer af förhållandet, och under medgifvande af att ett misstag, sorn
likväl grundar sig på så viii innevarande som flere Riksdagars praxis, blifvit
begånget i uppställningen af voterings-propositionerne, hemställt, huruvida
ej de öfrige 3:ne Slånden skulle finna rättvist att antingen förena sig
om ett gemensamt beslut eiler ock åt Bonde-Ståndet medgifva rättighet
alt få dess mening i de frågor, der det beviljat ansia?, ehuru den minsta
summan, under omröstning i Förstärkt Utskott.”
Af Herr Biskop Hedren: ”Sta(s-Ulskottels voterings-proposilioner
hafva hufvudsakligen blifvit klandrade såsom Grundlagsvidiigt utestängande
elt Riks-Stånds fattade beslut från omröstning. Ehuruväl jag för min
del anser sammanjemkning och voterings-propositioner i Stalsregleringsfrågor
böra uppgöras efter annan grund, än den afHöglofl. Utskottet följda,
har jag dock icke egentligen velat reservera mig emot Utskottets svar,
enär det, ehuru på olika grunder, likväl, med undantag af blott 3;ne
Bih. till R. St. Prot. 1840 och iSfh 4 Sami, 1 AJd, 3 Band, 28 Haft. t
JO
StatS-Utskottets Utlåtande, N:o 02 2.
punkter, stannat i alldeles enahanda resultat, som efter min öfvertygelse,
är det enda rätta. Anmärkningarne från de tvänne Riks-Slånden kunna
icke med skäl anses träffa någon Grundlags-öfverträdelse; ty i sådant
fall skulle något stadgande i Grundlagen finnas,- som bjuder att, i voteringar
öfver Statsanslag, äfven upptaga den meningen, som nekar allt anslag,
vore den ock ensam emot 3:ne Stånd, som bifalla något anslag, om
än lill olika belopp. Men en sådan paragraf uppsökes förgäfves, och
skulle äfven onekligen vara orimlig. Den Gg §. Regerings-formen, rätta
normen för alla ifrågavarande voteringar, stadgar helt annorlunda ; hvarom
mera nedanföre. Här kan af de respeclive Stånden icke vara ifrågasatt
annat, än en olika uppfattning af Grundlagens föreskiift, hvilken af
Utskottet blifvit förstådd och tillämpad på ett af tvänne Stånd i alla
och af 3:ne Stånd i nästan alla punkter, godkändt sätt, men synnerligen
af ett ltik -Stånd på ett annat. Vore nu bär fråga om Grundlags stillande
eller tolkning, så kunde visserligen hvarken två eller Ire Stånd, och
ännu mindre Utskottet, med sin röst något afgöra. Men här är fråga om
Grundlagstilläinpning och efterlefnad i handling, och denna måste väl icke
kunna uppehållas af ett Stånds olika mening om bokstafven, så vida icke
Bilsdags-arbetet skall göras alldeles omöjligt. Då Irenne Biks-Stånd sålunda
uttryckt sin mening om voterings-propositioncrna, såsom med Grundlagen
enliga, men del fjerde ansett dem dermed oförenliga, så måste väl
en Riksdagshandling, som rörer dem alla gemensamt, icke kunna förhindras
af detta ogillande, vare sig kommet från hvilket Stånd som helst. Prejudicatet
vore under närvarande former högst eftertänklig! och skulle ännu
mera hos mången bidraga alt stegra tveksamheten emot nya. Också
kan jag under 5 föregående Riksdagar icke erinra mig ett enda sådant exeinpel
; ty hvad någon gång bandt i frågor., sora rört i 14 §. Regeringsformen,
lärer bär ingalunda kunna åberopas; men \äl finnas många exempel
af motsatt beskaffenhet. Äfven vid innevarande Riksdag har ett af
Riks-Stånden tvänne gånger afslagit voterings-proposilion, men ändock
utan invändning deltagit i voteringen, hvarvid jag ännu kan tillägga ett
annat Stånd, hvilket, oagtadt sitt afslag på voterings-proposilionen, under
föiklarande af dess olaglighet, likväl och då voteringens nödvändighet, i
följd af Irenne Stånds beslut, erkändes, heldre än att i densamma deltaga,
antog inbjudningen, att i tvänne Stånds mening i hufvudfrågan sig förena.
Ulan att fördenskull ogilla Utskottets svar på återremisserna, hada
jag dock önskat det mera bestämdt på ofvananförde skäl, med hemställan
Stats Utskottets Utlåtande, iY.-o 52 3.
till Hedervärda Bonde-Ståndet icke egentligen alt gilla propositionerna,
hvilket naturligtvis heror på Ståndets egen pröfning, men att, ehvad de
gillades eller förkastade0, likväl i närvarande frågor låta bero vid 3:ne
Stånds fattade beslut, uti hvilka Utskottet, emot ^5 §. Riksdags-Ordningen
och ännu mera mot 69 §. Regerings-formen, icke anser sig kunna någon
förändring föreslå.
Det må tillåtas mig att, enligt hvad ofvan antydt är, härvid tillägga
en framställning, rörande voterings-proposilioner i Statsregleringsfrågor,
hvartill jag ansett närvarande tillfälle böra företrädesvis begagnas,
på det, så vidt med nu gällande Giundlagsbokstaf möjligt är, de så skarpt
ofta och här isynnerhet framstående obehagliga, tidsödande och förderfliga
tvister må för framtiden kunna förebyggas. Jag tror, att Grundlagen lemnar
dertill en lika klar, som i alla möjliga fall tillämplig ledning.
Grunden för berörde voteringar igenfinnes i 69 §. Regeringsformen,
Förblif ver något Stånd ändock vid den mening, det förut fattat,
af göres saken efter 3 Stånds beslut. Stanna två Stånd ernet två, då
skall Stats-Utskottet förökas m. m. — röste sedermera.
Häraf följer:
i.*o alt ett Stånds olika mening icke kan bli föremål för omröstning, utan
är genom tre Stånds beslut, förfallen ; 3.0 att endast i det fall, då två
Stånd stanni emot två och uti intet annat fall, kan votering ega rum,
således icke när två stanna emot ett. Pioblemet är sålunda, att i Rikets
Ständers Statsregleiings-beslut utröna hvad, som är trenne eller tvänne
eller blott ett Stånds mening. I föisla fallen är frågan afgjord, i sisla
förfallen, i medlersta ställd lill votering. Mig synes uppgiften ingalunda
svårlöslig, utan tvertom enkel och klar. Man invänder till en början, att
de trenne eller tvänne Ståndens beslut skola vara sammanstämmande.
Ja visserligen; ty det måste vara af de serskilda Stånden icke lika många
serskilda, utan blott ett beslut. Nu kunna många beslut, ehuru i underordnade
elementer, vilkor och förbehåll skiljagtiga, likväl i bufvudsaken
öfverensstämma. Då mäste ju alla de olika lil äggen, så vida de kommit
från blott ett Stånd förfalla, men deremot om från tvänne komma
under omröstning. Denna ordning har ock alltid blifvit i sammanjemkningar
och voterings-proposilioner iagttagen, fleifaldiga gånger äfven vid
denna Riksdag, hvarom nästan hvarlenda sammanjemknings-betänkande
vittnar, samt utan all anmärkning af samtlige Riks-Stånden gillad och
godkänd. Att nu frånskilja det tillägg, som ett eller flera Stånd gjort vid
ett Statsanslag, lill summans belopp, måste väl vara den lättaste af alla
1%
Stals-Utsliottets Utlåtande, N:0 522»
operationer; och sedan man sålunda frånskiljt detta högre belopp, så är ju
återstoden antingen trenne Stånds anslag och biifver då Rikets Ständers beslut,
eller tvänne Stånds oell kommer då till votering, eller blott ett Stånds
och är då förfallet. Tillämpningen är lika enkel och klar, om något eller
flera Stånd bevilja intet anslag.
Dernäst invändes, att, enligt merberörde 6g §., votering skall anställas
öfver hvad Stats-Utskottet tillstyrkt, sålunda öfver intet annat. Ja
visserligen. Men öfver hvilket tillstyrkande? Det först afgifna? Men detta
lan lätt, med anledning af återremisser, förändras. Måhända sålunda
hvad i andra Betänkandet ti listyrkes? Men äfven detta kan i alla fyra
Stånden förändras. Exempel af allt delta äro icke sällsynla. Då måste ju
Utskottet meddela ett nytt tillstyrkande, på grund af Ständernas olika beslut.
Detta tillstyrkande är ingenting annat än just samman] emknings- och
voterings-propositioner. Men denna mäste ock enligt bokslafven så uppställas,
att den i börstärkta Utskottet kan ovilkorligen antagas eller förkastas.
Hvilka Orimliga följder det skulle medföra, om denna proposition
skulle blifva så uppgjord, att genom ett afslag 3;ne Riks-Slånds beslut
skulle helt och hållet tillintetgöras, är tydligt. Deremot bör, enligt Grundlagen,
af Ståndens skiljagtiga beslut afskiljas hvad, som är 3:ne Stånds,
hvarom såsom afgjordt icke kan röstas, samt hvad som är arne Stånds emot
arne; hvarom votering bör ske. Men propositionen bör alltid vara sådan,
alt ett nej innebär ett o vilkorligt afslag eller förkastande, som bokslafven
lyder.
Följande olika händelser kunna inträffa, så vida icke alla 4 Stånden
äro lika:
i:o Trenne Stånd hafva beslutat ett högre anslag, hvaremot ett
beslutat ett mindre, eller allsintet* Det högre anslaget är då Rikets
Ständers beslut.
2:0 Trenne Stånd hafva beslutat afslag, men ett anslag, hurudan!
sorn helst. Afslag är då Rikets Ständers beslut.
3:o Tvänne Stånd hafva beslutat ett lika högre anslag, tvänne deremot
ett lika, mindre eller allsintet. Kommer att voteras emellan det högre
och det mindre anslaget.
4:o Tvänne Stånd hafva beslutat ett högre anslag, ett Stånd ett
mindre och det fjerde Ståndet ett ännu mindre eller ock intet. Detta sist
nämnde
Stånd är då ensamt om sitt beslut, som derföre måste förfalla uti
allt hvad det afslagit. De trenne öfriga Stånden hafva alla varit ense om
Stais-Utsliottets Utlåtande, N:o 52 2.
den medlersta sunaman, som derföre onekligen blifvit Rikets Ständers
beslut. De tvänne förstnämnde Stånden hafva dessutom gjort ett tillägg
till deras af de trenne gemensamt beslutna summor; men hatva uti delta
tillägg tvänne Stånd emot sig, hvilka hufva i delta afseende anslagit allsinlct.
Olver nämnde tillägg kommer sålunda att voteras.
5:o Ett Stånd har anslagit en större summa, tvänne Stånd en mindre,
och det Jjerde en ännu mindre eller ock allsintet. Detta fjerde
Stånd är sålunda ensamt om sitt beslut, hvilket sålunda måste i hvad
det afslagit, föifalla. Det förstnämnda Ståndet har gjort ett tillägg, hvarom
det likaså är ensamt, och måste sålunda äfaen tillägget förfalla.Men
medelsumman är deremot bifallen icke blott af det första,, utan äfven af
de tvänne andra Stånden; och måste sålunda, utan vidare votering vara
Rikets Ständers beslut.
0:o Alla fyra Stånden bafva bifallit anslag, men till olika belopp.
Den lägsta medel-summan är då trenne Stånds beslut, hvad densamma
öfversliger i det högsta anslaget samt understiger i det minsta är såsom
blott ett Stånds beslut förfallet. Votering kommer att anställas mellan
den mindre medelsumman, sorn är 3 Stånds och den högre, som är blott
2 Stånds beslut.
Det inskastet, som någon gång varit bordt och här ofvan i allmänhet
är vordet besvaradt, nemligen att trenne Stånds beviljade anslag
icke skulle förhindra det fjerdes totala afslag att kemma under omröstning,
så vida icke de 3:ne förstnämnde hade på sistone stannat vid samma
summa, skall troligen genom denna tariff finnas vederlagdi; Dertill synes
i öfrigt dess egen orimlighet göra tillfyllest. Ty då man icke nekar trenne
Stånds alldeles lika anslag utgöra beslut, skulle då della beslut sLällas vid
sidan af ett noll, om två af dessa Stånd vilja ännu tillägga en summa ? Skola
dessa tvänne Stånd kunna genom en ökad välvilja tillintetgöra en redan
öfverenskommen mindre? Och om de det kunna eller vilja, ega de
ock rätt alt nullifiera det tredje Ståndets beviljade mindre anslag,
hvarföre de dock redan i det fattade beslutet anse sig gaianlerade? Utom
det förnuftsvidriga i ett sådant föifarande, kan jag icke ulan stor
farhåga emotse det mål, hvartill det skulle, under vexlande tidsförhållanden,
kunna leda icke mindre i anslags- än afslags-väg.
Jag har sökt visa, det denna, efter mill förmenande, enda rälla
tillämpningen af Grundlagens föreskrifter, rörande voleringsproposilioner i
Statsregleringsfrågor uti intet enda fall kan föranleda missförstånd el,ler
»4
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 523.
Ivis er, men alltid är lika enkel och klar. Af en händelse har det Högloflig»
Utskottet, ehuru med en frän min öfvertygelse skiljagtig tillämpning, ändock
i de nu omtvistade frågor, träffat enahanda resultat, med något undantag
af irsta och 32;dra punkterna, vid hvilka Utskottet sjelft icke synes
vara befriadt från all betänklighet, samt den 8:de punkten, hvilken efter
den af mig godkända tillämpning får ett annat resultat.
Jag vill slutligen försöka practiskt bevisa det, med i all möjlig
tydlighet framställda voterings-propositioner ofver de skiljagtiga besluten.
Dessa äro här af 3:ne olika slag :
1:0 Sådana, der 2:ne Stånd bifallit en högre summa, ett Stånd en
mindre och det fjerde en ännu mindre.
2:0 Sådane, der tvänne Stånd beviljat en högre summa, ett Stånd
en mindre och det fjerde alls intet.
3:0 Der ett Stånd anslagit en högre summa, tvänne Stånd en mindre
och det fjerde allsintet.
Till den i;sta classen höra i Betänkandet Nro 190 punkterna Nro
l och 32, till den andra punkterna Nro 6, 9, 12, i4> a5, 26, 33, och lill
den 3:dje punkten Nro 8.
Förslag till voteringsproposilioner : Punkten Nro r.
Som Irenne Stånd bifallit anslaget på 4 år, så kommer det fjerde
Ståndets tillökning af ett år i lid alt förfalla.
I afseende på summan, hafva 3:ne Stånd bifallit 6a,5oo Riksdaler
om året, hvilket sålunda utgör Rikets Ständers beslut.
Härförutan hafva tvänne Stånd beslutat en tillökning af 2i,5oo
Rrdr årligen, hvaruti de tvänne öfriga Riks-Stånden icke deltagit; hvarföre
följande votering anslälles:
Den, som bifaller Stats-Utskottets af 3rne Stånd antagna tillstyrkan,
att extra anslaget till gevärs-lillverkningen årligen må blifva
62,500 R;dr,
voterar Ja;
den, det ej vill Nej.
Yinner nsj kommer della anslag att årligen tillökas med 2ij5oo Rrdr
Stats-Utskottets Utlåtande j N:o 5 22. i5
Punkten N\o 3s.
Som trenne Stund beviljat det af Stals-Utskoltel framställda förslag,
ali 4o,ooo R:dr må anvisas till Riddarholmskyrkans iståndsättande, så utgör
detta Rikets Ständers beslut.
Härförutan hafva tvänne Stånd beslutat en tillökning af i?,ooo
R;Jr, hvaruti de tvänne öfriga Riks-Ståuden icke deltagit; hvarföre följande
votering anställes:
Den, sorn vill, att Stats-Utskottets af trenne Stånd bifallna hemställan
om 4°,000 R:drs anslag till Riddarholmskyrkans iståndsättande icke
må med något ytterligare anslag till detta ändamål förökas, voterar Ja ;
den, det ej vill, Nej.
Vinner Nej, kommer delta af trenne Stånd beviljade anslag att
ännu ytterligare tillökas med 12,000 R:Jr och sålunda tillsammans utgöra
52,ooo R:Jr.
Punkten 6.
Som af det i Stats-Utskottets Betänkande, JNT:o 435 föreslagna anslag
till dockbyggnaden i Carlscrona, 33,333: 16. årligen, trenne Riksstånd
beviljat endast 16,666; 32. årligen, så utgör detta Rikets Ständers
beslut.
Härförutan hafva tvänne Riks-Stånd äfven beviljat de af Utskottet
föreslagna återstående 16,666: 3a, hvaruti de tvänne öfriga Riks-Stånden
icke deltagit; hval före följande votering anställes:
Den, som vill, att det af Irenne Riks-Stånd godkända anslag till
dockbvggnaden i Carlscrona 66,666: 32. icke ytterligare skall förhöjas
med 66,666: 32 årligen, voterar
Ja
den, det ej vill, voterar nej.
Vinner Nej, kommer ett anslag af 16,666: 3a. årligen alt ytterliga
-
16
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 5 22.
re tilläggas, så alt hela anslaget uppgår till den af Stats-Utskotlet föreslagna
summa 33,333; 16. årligen.
På samina sätt behandlas alla de öfriga punkterna med undantag
af
8-.de
som synes böra på följande sätt besvaras ;
Till det ifrågasatte Embels-Verket hafva 3:ne Riks-Stånd anslagit
8,000 R:dr årligen, hvilket sålunda utgör Rikets Ständers beslut.
Härförutan har ett Riks-Stånd tillökat denna summa roed 1,766
R:dr 32 sk. årligen. Men som intet annat Riks-Stånd härutinnan instämt,
lärer frågan om denna tillökning få anses förfallen.
Jag har ansett mig icke böra låta tillfället gå förbi att framställa
den enda i min öfvertygelse rätta bokstafliga tillämpningen af 6g §. Regerings-Formen
och hvilken synes mig så klar, att den icke bär kunna
med något svårare skäl emotsägas. Och då Utskottet, fastän med en olika
tillämpning, ändock i alla voterings-propositionerna, en enda undantagen,
kommit till alldeles enahanda resultat, så ville jag förmoda, att det Hedervärda
Bonde-Ståndet, vid närmare betragtande häraf, tillät de gjorda
anmärkningarne förfalla, åtminstone medgaf anställande af den votering,
som af trenne Stånd blifvit i laga ordning beslutad. Alt tvänne Stånd,
som, utöfver den beviljade mindre medelsumman, ännu beviljat en ytterligare
tillökning, icke skulle få denna sin mening emot tvänne andra
skiljagtiga Stånd under omröstning, kan väl icke vara meningen. Och
att en mindre summa, som, ut in detta tillägg af trenne Stånd beviljad,
skulle ovilkorligen varit Rikets Ständers beslut, skall med detta tillägg få egenskap
af endast Två Stånds, deribland det ena är totalt afslag, och
att således de tre Ståndens beslut skall möjligen kunna bringas till intet,
är väl en uppenbar, mot både Grundlag och förnuft stridande, orättvisa,
hvilken jag förmodar icke inora vår representation kommer att ega rum.
Hvad den 8:de punkten angår, anser jag densamma genom Irenne
Stånds beslut afgjord, och all voteringsfråga dervid förfallen; hvarom
jag äfven trott hemställan böra göras till Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet.”
Af
Stats~TJtsliotteis Utlåtande, IV:o 522.
'7
Af Herr Schartau. ”Då Stats-Utskottet, vid uppgörande af förslag
till voterings-propositioner, rörande Extra Stats-regleringen, följt den tydning
af Grundlagarne, som blifvit iagttagen vid alia föregående Riksdagar
ifrån dessa Grundlagars antagande, och då en sådan tydning förut under
innevarande Riksmöte af alla fyra Riks-Stånden blifvit godkänd, samt
i tillämpningen på förevarande casus af tre Riks-Slånd gillad; så läier emot
Utskottets] behandling af Ilederväida Bonde-Ståndets återremiss ingen
anmärkning med fog kunna göras, äfven om man skulle vara benägen
att tolka 69 §. Regerings-formen annorlunda än hittills skett.
För min del har jag röstat med Utskottets pluralitet i förra Utlåtandet,
så väl som i detta, med undantag af en enda punkt. Jag bar gjort det
mindre till följd af en anställd analys utaf andemeningen i den ena eller
andra — olika uttydningar underkastade — Grundlags-paragrafen, än derföre,
att jag funnit högst betänkligt att bidraga till en sådan förändring i
den häfdvunna tolkningen, hvarigenom landsförderfliga operationer i en
framtid kunde komma att införas. Jag har nemligen föreställt mig såsom
möjligt, att, sedan en sådan uppställning af voterings-propositioner, rörande
Statsanslag, som Bonde-Ståndet äskat (eller att äfven, der ett Riks-Stånd
befinner sig alldeles ensamt om sin mening, denna likväl borde komma
under omröstning i Förstärkt Utskott) väl blifvit en gång adopterad ; så
kunde vid en kommande Riksdag, genom appell till det Förstärkta StatsUtskotlet
— då sammansatt på ett sätt, att för de högsta anslags-summorne
vore att påräkna en lika gifven majoritet, som vid denna Riksdag
hittills funnits en minoritet — ernås allt, hvad den högste graden af slöseri
ville projectera; enär det faller sig klart, alt, om ett Stånds mening
skulle göras gällande i en contra-proposition, när denna mening omfattade
ett mindre belopp, än de andre tre Stånden beslutat, så skulle
också ett Stånds från de andras ski jagtiga mening i contra-propositionen
inrymmas när denna mening ginge ut på en högre summa, än de tre andre
Riks-Stånden fastställt. På grund af denna förespegling, har jag trott
det vara bättre att vidhålla en gammal praxis, än alt befordra införandet
af en ny, då ingendera kan sägas hafva för sig Grundlagens tydliga
bokstaf.
Deremot har jag fcke kunnat godkänna Utskottets förslag i den punkt
af Betänkandet, sora blifvit jemväl af Borgare-Ståndet återremitterad,
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 184^ 4 Sami, 1 Afd. 3 Band. 28 Haft. 3
i8
Stats-Utsliottets Utlåtande, N.o 322.
nemligen den 8:de, enligt hvilken votering kommer alt anställas emellan
två Stånds sammanstämmande mening och ett tredje Stånds derifrån afc
vikande, utan att enahanda rätt tillerkännes det fjerdes, likaledes från de
tre örrige Ståndens ski 1 jagtiga,, beslut. Man kan åberopa dels, att det favoiiserade
Ståndet har ett stöd för sin bättre rätt i den omständigheten,
att detta Stånds mening (i motsats med de tre öfriges) öfverensstämmer
med Utskottets eget tillstyrkande, dels att det fjerde, vanlottade, Ståndet
sjelf försatt sig utom räkningen, genom att ställa sin mening (Tor afslag)
på en med de andras oförenlig grund; men jag har, detta oagtadl, icke
kunnat skilja mig från den ideen, att der ett Riks-Stånd befmner s>g ensamt
i sitt beslut, vare sig om ett högre, — om ett lägre, eller om intet —
anslag, denna ett Stånds sålunda isolerade mening i ena fallet, likaväl som
i det andra, icke bör i voterings-propositionen ingå; hvaraf följer att, efter
mitt omdöme, någon votering, angående ifrågavarande 8:de punkt, icke
borde ega rum, utan det belopp förklaras vara af Rikets Ständer anslngef,
som blifvit af två Stånd clirecte och af ett Stånd indirecte (genom antagande
af en högre summa) bifallet.”
Emot Utlåtandets i:a och 3;de punkter:
Af Sven Heurlin från Kronobergs Län, Anders Nilsson från Östergöthlands,
Petter P(rsson från Jönköpings, Bengt Gudmundsson fiån Hallands,
Magnus Fryckberg från Wermlands, Anders Olsson från Stora Kopparbergs
och Johan Olsson från Stockholms Län.
STOCKHOLM, ElWks och Granbergs Tryckeri, 1841.
Sta's U skot tets Utlåtande, N.o CiZ.
i
N:o 523.
Ank, till Exp. Utsk. den 12 Maj l8ll, kl. 9 f. m.
Ullik inde, i anledning <f åter remiss oAi meddeldte besitta Memorialet
N\o 483, angående Handels- och Sjöf irts-fonden.
(U. A.)
Efter det Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet, i vissa delar,
återremitterat Utskottets Memorial, N:o 4^3, med förslag till sammanjemkning
och voterings-proposiiioner, i anledning af Riks-Ståndens skil jagtiga
beslut öfver Utlåtandena Nrris 33-7 och 4*6, rörande den såkallade
Handels- och Sjöfarts-fonden, samt Borgare- och Bonde-Stånden beslut
öfver samma Memorial meddelat, får Utskottet härmed afgifva det ytterligare
yttrande, som deraf påkallas.
1:0 a) Denna punkt har, i hvad den rörer frågan, huru framgent
bör förhållas med det lörvaltning-bcstyr, som för närvarande är åt ConvojCommissariatet
uppdraget, blifvit af Ridderskapet och Adeln samt PiesteStåndet
lagd lill handlingarne. Borgare-Siåndet har antagit Utskottets inbjudning
att i denna del instämma uti Preste-Ståndets beslut, hvaremot
Bonde-Ståndet, som i allo vidhållit sitt förut öfver Memorialen N:ris
33^ och 416 lattade beslut, således icke godkänt Utskottets förslag, rörande
redaction af framställningen till Kongl. Maj:t i berörde ämne. S\
framt icke Ridderskapet och Adeln skulle vilja instämma i Preste-Ståndets
beslut och om Bonde-Ståndet, hvilket redan i hnfvudsaken fattat enahanda
beslut som Preste-S'åndet, foitfarande ej vill förena sig uti den
af sistnämnde Stånd beslutade och numera jemväl af Borgare-Ståndet antagne
lydelse af nämnde framställning, måste således skiljaktigheten uti
redactionen af den utaf 3;ne Stånd redan beslutade underdåniga framställning
tiil Kongl. Maj;t, g nom voleiing i Förstärkt Stats-Utskott afgöras,
för hvilket ändamål föreslås följande proposition;
Bih. till R. St. Pr. 18^0 och fSjt, 4 Sami, 1 Afd. 3 Band. 2g Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 5a3.
Den, sorn instämmer uti Preste- och Borgare-Ståndens Beslut, det
må Rikets Ständer förnya den af de .nästföregående gjorda underdåniga
anhållan, att det hittills varande Convoj-Commissariatet måtte, så snart
sig göra låter, blifva indraget och dess befattning, till besparing i de hittills
dryga fJrvaltnings-utgifterna, i allo öfverflyttas på Commerce-Collegium,
helst om nödigt anses, att Norrska Regeringen, genom Ombud, hädanefter
deltager i förvaltningen af dessa medel, Kongl. Maj:t är oförhindrad
sådant förordna, äfven sedan den nu i underdånighet föreslagne
förändringen blifvit verkställd; och torde, i händelse af Nådigt bifall till
berörde underdåniga hemställan, Kongl. Maj:t täckas anbefalla bemälde
Collegium att öfver förvaltningen af ifrågavarande fond låta föra serskild
hufvudbok, samt alt, efter dess årliga afslutande, till Kongl. Maj:t
afgifva underdånig berättelse om fondens ställning; hvarjemte Rikets
Ständer i underdånighet anhålla, alt berörde berättelse måtte genom tryck
befordras till allmän kännedom, samt i öfrigt räkenskaperna för fonden,
likasom händelsen nu är med Convoj-Cassans, tillhandahållas Rikets Ständers
Revisorer och Stats-Utskott, — voterar
Ja;
• t
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i följd af Bonde-Ståndets beslut,’ Rikets Ständers
underdåniga anhållan alt inskränkas dertill, att Convoj-Commissariatet må
upphöra, och att de göromål, som tillhört detsamma,1 hädanefter böra af
Commerce-Collegium bestrida'.
bj) I fråga om vidsträcklheten af Kongl. Maj:ts dispositionsrätt öfver
fondens tillgångar, har Borgare-Ståndet numera meddelat den förklaring,
alt, då Ståndet beslöt, alt afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden
borde utgå med 6\ procent af tu 1 Ibelojopet för inkommande varor, var
det Ståndets mening, att den tillgång, som deraf kunde uppstå, skulle af
Kongl. Maj:t få disponeras till de af Ståndet omförmälde behof, eller till
handelns och sjöfartens nytta; hvaremot, för den händelse afgiften, genom
Rikets Sländers ännu oafgjorde beslut, skulle varda stadgad till io procent,
Borgare-Ståndet, med anledning af den ifrån Stats-Utskoltet gjorda
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 52,3.
3
hemställan, förordnat, att endast ? af handels- och sjöfarts-afgiftens i detta
fall blifvande belopp, skola, på sätt hittills skett, öfverlemnas till Kongl.
Maj:ts disposition genom det embels-verk, åt hvilket Kongl. Majit kan behaga
att förvaltningen uppdraga, men att den återstående |:delen bör ingå
till Riksgälds-Contoret, samt dit inlevereras directe från uppbördsmännen.
Ifrån Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet har denna del
af ifrågavarande punkt blifvit återremitterad, på grund af den uti båda
Stånden framställde anmärkning, att förändrade förhållanden numera skulle
hafva inträdt derigenom, att 3;ne Riks-Slånd beslutat underdånig anhållan
bos Kongl. Maj:t, att handels- och sjöfarts-fondens tillgångar måtte användas
till de behof för nya fyrar, hvilka kunna uppstå utöfver det på Extra
SLals-Regleringen anvisade anslag, i följd hvaraf en afgift af 6| procent
å lullbeloppet för inkommande varor blefve otillräcklig; hvarförutan
serskildt hos Ridderskapet och Adeln är vordet anfördt, det Utskottet förbisett,
att nu ifrågavarande foricl aldrig belraglals såsom ett vanligt Statsanslag,
ulan såsom en egen tillgång för befremjande af ett visst föremål,
eller handeln och sjöfarten, hvadan det förmenats, att Rikets Ständer icke
kunna eller böra inskränka den dispositions-rält öfver ifrågavarande fond,
som Kongl. Maj:t hittills egt.
I anledning af dessa anmärkningar, anser Utskottet sig endast böra
erinra, alt, då Rikets Ständer, efter det Utskottet arne gånger i ämnet sig
yttrat, numera fattat beslut, i fråga om vidsträcktheten af Kongl. Maj:ls
dispositions-rält öfver omförmälde fond, det icke vidare tillkom eller tillhör
Utskottet att inlåta sig i bedömande deraf, huruvida någon förändring
nti berörde dispositions rätt må vara behöflig eller lämplig, utan att Utskottet
måst inskränka sig till alt afgifva de förslag lill sammanjemkning eller
voterings-proposition<T, hvartill Riks-Slåndens stridiga beslut föranleda.
I sådant afseende förekommer nu, att, enligt hvad redan uti förra Memorialet
är omförmäldt, Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet beslutat,
att hela fonden, hädanefter som hittills, skall vara ställd till Kongl. Majlis
fria disposition, cch att Bonde-Ståndéf, som ansett afgifterne böra levereras
lill Riksgälds-Contorel, stadgat de anslags-belopp, som för fondens ändamål
skulle få användas, samt att Borgare-Ståndet, som förut i delta hänseende
icke meddelat bestämda föreskrifter, numera förklarat, alt Kongl.
Majit frtt får disponera ett afgifts-belopp af 6? procent, men att, om afgiften
skulle komma att utgöra i o procent, skillnaden emellan nämnde be
-
4
Stats Utskottets Utlåtande, N\o 5i3.
lopp, eber 3 frdels procent, bor ingå till Riksgälds-Contoret. Då således
3:ne Riks—Stånd förklarat, att några vissa anslag för de utgifter, som af
der na fond skola utgå, icke böra af Rikets Stander bestämmas, utan att
Kongl. Maj:t må ega att fritt disponera fondens inkomster till bela beloppet
eller viss andel deraf, i följd hvaraf jemväl, i händelse att afgiiten
skulle blifva till endast 6| procent fastställd, 3:ue Stånds beslut, i iråga
om disposi ious-rätten, sammanstämmer; så följer deraf, efter Utskottets äsigt,
att verkan af Bonde-Ståndets deremot stridande beslut om anvi a idet
af vissa anslags-belopp förfallit, samt att genom votering måsLe afgöra*,
huruvida, i händelse afgiflen kommu1 att utg ira 10 procent, Ridde -  skåpets och Adelns samt Presle-Ståndets eller Borgare-Ståndets beslut skall
blifva gällande, för hvilket ändamil Utskottet, som finnér Borgare-Ståndets
mening närmast instämma med den af Utskottet, vid ärendets behandling,
yttrade åsigt, föreslår följande proposition:
Den, som bifaller Borgare-Ståndets beslut, att, om afgiflen till handels-
och sjöfarts-fonden kommer att utgå med 6? procent af tullbeloppet
för inkommande varor, den tillgång, som deraf uppstår, får af K ind. Magt
disp >neras till handelns och sjöfartens nytta, hvaremot, för den händelse,
afgiften skulle vara stadgad till i o procent, endast ?; lelar af detta belopp
skola, på sätt hitintills skett, öfverlemnas till Kongl. M ij:ts disposition
genom det embetsverk, åt hvilket Kongl. Maj:t kan behaga att förvaltningen
uppdraga, men återstående |:delen ingå till Riksgälds-Contoret,
samt dit inlevereras från uppbördsmänueo, —■ voterar
Ja;
n)en, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner nej, kommer ifrågavarande fond, till hela sitt belopp, att
hädanefter, som hittills, vara stälM lill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition.—
I sammanhang härmed har Utskottet tillika, med afseende derå,
att Borgare-Ståndets förekiilt, det i visst fall ^ af afgiften bör till Riksgälds-Contoret
,Jfrän uppbörds männen" inlevereras, skulle kunna föranleda
den tolkning, att denna leverering borde verkställas directe ifrån hvarje
-
Stals-UtsJiOtlets Utlåtande, N'.o 523.
5
je tullkammare, hvilket dock icke vore lämpligt, enär de höra all upphörd
i ett sammanhang inför Tull-Verkets Styrelse redovisa, ansett sig
höra hemställa, huruvida icke Ståndet skulle finna skäligt medgifva, att de
nyssnämnde 2.*ne sista orden uti dess ofvan citerade beslut må utbytas
emot orden: fran Tullverket,” i hvilken händelse denna förändring ock
kommer att i voterings-proposilionens lydelse iagltagas.
2:0 Ilvad Utskottet i denna punkt yttrat, angående uppfattningen
af Riks-Ståndens beslut, rörande medlens levererande, är af samtlige Riksstånd
en lemnadl utan anmärkning; varande den, angående afgiftens belopp,
föreslagne voterings-proposilion af Borgare- och Bonde-Stånden gillad.
Deremot är denna senare del af förevarande punkt återremitterad
af Ridderskapet och Adeln samt Presle-Slåndet, med den, hufvudsakligast
inom förstnämnde Riks-Stånd, framställde anmärkning, att, då afgiftens belopp
genom 3:ne Stånds beslut blifvit till 10 procent fastslälldt och denna
afgift ingalunda karr anses af bevillnings-natnr, enär Grundlagen icke
upplager någon sådan bevillning, samt den omständigheten, att beiörde afgift
grundas på Tull-afgiften, icke kan föranleda att betragta den såsom
bevillning, i hvilket fall på lika sätt borde förfaras med andra afgifter, de
der grunda sig på tull-algiflerne, såsom städernes tolag m. fl.; så vore denna
fråga att anse såsom ett Stats-reglerings-ärende, hvilket genom lie Stånds
beslut är afgjordt.
Hvad sålunda blifvit anfördt, har dock icke kunnat rubba den af
Utskottet förut yttrade åsigt, att ifrågavarande, lill Statens ordinarie inkomster
icke hörande, afgift är alt hänföra till bevillnings-natur, hvadan Utskottet
vidhåller
den förut framställda, af 2:ne Riks-Stånd redan
gillade, voterings-proposilion i delta ämne.
Stockholm den ii Maj
Reservation
af Herr Helsingius, som förklarade sig fortfarande -anse afgiften lill
handels- och sjöfarts-fonden icke vara af bevillnings-natur, heldst reservanten
för denna sin åsigt hemlat ett ytterligare stöd af de, vid ärendets
behandling inom Riks-Stånden, förekomne yttranden.
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1841,4 Sami. 1 Ajd. 3 Bani. sg Haft. >3
STOCKHOLM, Ei,weiss och Granbergs Tryckeri, i84i.
Stats-C tskottcts Utlåtande, N.o 5af.
i
N:o 5a4*
Ank. till Exp. Utski den 12 Maj, kl. 2 e* m.
Utlåt andej i anledning af ej mindre F. von Zweigbergk! motion
om of sättandet of tillgångar för de i Regerings-Formens
63 ,5‘. föreskrifna CreditiVj än flere andra dermed gemenskap
egande förslag.
(Rgs. Afd.)
Uli en, inom Bonde-Ståndet, den 20 sistlidne Mars väckt och till
Stats-Ulskotlet, den 27 i nästlidne månad, ankommen motion, har RiksdagsFullmägtigen
F. von Zweigbergk föreslagit, att, till iagttagande af hvad i
63 §. Regerings-Formen stadgas, en summa, motsvarande beloppet af de i
denna §. föreskrifna Creditiv, måtte utål Riksgälds-Contorets besparade
medel, såsom tillgång för de å Creditiven ifrågakommande utbetalningar,
på Deposit-räkning i Banken insättas och, genom Banco-Styrelsens
försorg, göras fruglbärande, intilldess större eller mindre del deraf behöfde
lör de afsedda ändamålen användas. Då nyssberörde Grundlags-§. föreskref,
alt, vid Creditivens lyftning, härtill erforderliga medel höra vara alt
tillgå, ansåg motionären den af honom föreslagna, och endast, i anseende
till saknade tillgångar vid förflutna Riksdagar, icke vidtagna åtgärd, så
mycket mera maktpåliggande, som i annat fall Grundlagens stadgande
icke fullgjordes och möjligtvis det anslagna Creditiv-beloppet, vid ett infallande
krig, icke kunde af Riksgälds-Contoret_, genom upplåning, anskaffas.
Vid behandlingen af denna till Utskottets utlåtande hänskjutna
fråga, har Utskottet, till fullgörande af hvad yrkadt blifvit, jemväl tagit
i noga öfvervägande de flera härmed samband egande framställningar, som
dels vid motionens väckande afgifvits, dels ock förekommit uti andra från
Riks-Stånden till Utskottet serskildt öfverlemnade samt förut icke besvarade
yttranden.
Eiln till R. St. Fröt. 1840 och 184/• 4 "Sami. 1 Afd. 3 Band. 3o Häft, t
3
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 5a4*
Beloppet och beskaffenheten af de för Rikets Sländer vid denna
Riksdag disponibla öfverskotls-medel har Utskottet uppgifvit och utredt,
i dess angående extra Stats-regleringen under J\:ris 354 oc^ 4^5 afgifne
Utlåtanden.
Utskottet får således nu hänvisa till hvad dessa Utlåtanden i detta
afseende innehålla. Härjemte anser sig Utskottet, äfven vid detta tillfälle,
böra erinra, att Rikets Ständer, uppå Utskottets derom gjorda hemställan,
redan beslutit, att de för extra Stats-regleringen anvisade medel
böra, intilldess de komma alt till de beviljade anslagen användas, göras
frugtbärande, medelst inköp eller belåning af vissa uppgifna räntebärande
obligationer. Således hafva Rikets Ständer redan stadgadt, huru förhållas
skall med de till extra Stats-anslagen disponerade tillgångar, äfven under
den tid som fordras, innan de varda för de bestämda ändamålen från
Riksgälds-Contoret uttagne, men angående användandet af öfrige i berörde
Utlåtande uppgifna tillgångar är något Rikets Ständers beslut ånnu icke
fattadt. Och det synes just vara dessa vid extra Stats-regleringens slutliga
uppgörande öfverblifvande och obegagnade medel, som förevarande
motion afser.
Deremot handlar Utskottets af arne Riks-Stånd bifallna och af 2:ne
Stånd återremitterade Betänkande N;o 467 endast om en del af Bankens
behållna vinst, hvars föreslagna afsättande såsom fond för större Creditivet
deruti af Utskottet afstyrktes, på den grund, att, enligt Rikets Ständers
beslut, i fråga om Banco-vinstens disponerande samt Utskottets dermed
öfverensstämmande förslag, rörande densammas användande, någon andel
deraf icke skulle finnas att för berörde ändamål vidare disponera, hvilket
förhållande likväl, hvad öfverskotlen å Riksgälds-Contorets tillgångar beträffar,
numera är förändradt, sedan åtskilliga af Utskottet föreslagna utgifter
blifvit af Rikets Ständer dels helt och hållet ogillade, dels till beloppet
betydligt nedsatta.
I anseende till de i ofvanåberopade §. af Regerings-formen stadgade
Crediliv-summors skiljagtiga föremål och de olika förhållanden, hvarunder
de äro afsedde att begagnas, har Utskottet, oansedt deras sammanställning
af förrbemälde motionär, funnit sig, vid afgifvandet af sitt yttrande
i ämnet, böra serskildt för hvartdera Creditivet behandla frågan om
det framställde förslagets fördelagtighet och ändamålsenlighet.
Beträffande således först den, för oundvikliga försvars-anstaller eller
andra högst vigtiga och angelägna föremål, afsedda och i allmänhet mindre
Sluts-Ulsl-iettCts Utlåtande, N:o 5 a 4-
3
Creditivet benämnda summa, så hafva de andelar, som, viel serskilda tillfallen,
deraf lyflåts, vanligtvis icke på en gång blifvit till bela beloppet
uttagna. I anledning häraf liar Riksgälds-Contoret också merendels med
begagnande af sine innestående medel, kunnat fullgöra härå emotlagna reqvisitioner,
utan att derföre behöfva serskildt anlita sin upplånings-rättighet.
Att samma förhållande äfven hädanefter och serdeles under mellantiden
till nästa Riksdag skall fortfara, tror Utskottet sig med säkerhet
kunna antaga. Följaktligen kan Utskottet, åtminstone för det närvarande, icke
inse fördelen eller behofvet af en serskild fonds afsättarde för detta (kreditiv;
hvaremot derjemte förekommer, att, i anseende till samma Creditivs
oftare anlitande, antingen för det ena eller andra af de föremål, emellan
hvilka det är fördeladt, de härtill afsatte tillgångarne svårligen
skulle kunna under tiden i någon fortfarande lånerörelse begagnas. Utskottet
får alltså
afstyrka Rikets Ständers bifall till von Zweigbergks motion,
så vidt den afser en fond för det mindre Creditivet.
Vidkommande deremot det andra, eller det så kallade stora Creditivet,
så ehuru Regerings-Formens 63 §., efter dess vid sista Riksdag antagne
förändrade redaction, numera icke innehåller någon bestämd föreskrift,
aLt de för Creditiven erforderliga medel skola nfsättas, anser Utskottet
likväl, hvad detta (kreditiv angår, de i samma §. bibehållna stadganden,
rörande Creditiv-summans lyftning och utbetalning samt anordningen
derå, tydligen utmärka, att vid det i §. förutsatta fall, hela det anslagna
beloppet skall genast vara alt tillgå. Det bör visserligen icke betvillas,
att, jemväl vid utbrottet af ett förestående krig, Riksgälds-Conto- /
rets Styrelse skall, på grund af Rikets Ständers meddelade auctorisation,
kunna, utan synnerlig svårighet, upplåna den faststälda Creditiv-summan.
Men behofvet af en dylik upplåning kan dock föranleda en med Grundlagens
mening icke förenlig tidsutdrägt med medlens tillhandahållande,
hvilken möjligtvis skulle kunna ,på krigets utförande samt följderne deraf
ega det mest menliga inflytande. Före sistförflutne Riksdag skulle stora
Creditivet utbetalas af Rikets Ständers Bank. Beloppet deraf kunde också,
innan realisationen verkställdes, alltid af detta Verk utgifvas i samma stund,
som del för Creditiv-lyftningen stadgade vilkor fanns uppfylidt. Men då
GrediUv-et numera mist anvisas på ett annat Verk, som ingalunda kan be
-
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o Hz/f.
gagna samma utväg att i lyftningens ögonblick bereda sig tillgång till Creditiv-summans
utbetalning, så bar i sanning frågan om serskilda medels
afsältande, för att i sådant fall vara att tillgå, erhållit en ökad vigt. Dock
liar, äfven under fordna förhållanden, angelägenheten och fördelagligheten
af en serskild tillgångs besparande för detta ändamål varit vid Riksdagarne
både insedd och erkänd, ehuru, enligt hvad Stats-Utskottet vid 1828
—i83o årens Riksdag yttrade, de af Rikets Ständer be v 11 jade anslagen
städse medtagit alla disponibla tillgångar, så att den naturliga utvägen att
genom besparingar bilda fonder för möjliga behof vid inträffande serskilda
händelser aldrig kunnat begagnas. Ett äfven i berörde hänseende förändradt
förhållande har likväl numera inträdt. Oagtadt en vid denna
Riksdag vida längre än någonsin tillförne utsträckt frikostighet på anslag
till befremjande af nationens bildning och industri samt till utförande
af samhällsnyttiga företag, äro Rikets Ständer i tillfälle att nu bespara
ansenliga tillgångar för framtida behof. Och sedan alla väckta anspråk å
bidrag af det allmänna, vare sig i låne- eller anslagsväg, blifvit af Rikets
Ständer pröfvade och de understöd, hvaraf de uppgifne föremålen ansetts
förtjenta, blifvit anvisade, så hyser äfven Utskottet den åsigt, att de härefter
öfverblifna och således ännu odisponerade tillgångarne, under nuvarande
förhållanden, icke torde kunna användas, på ett med det allmännas
säkerhet och fördel samt Grundlagens föreskrift mera öfverensstämmande
sätt, än om derigenom, intill nästa Riksdag, afsättes en förut saknad
fond för den summa, som vid inträffande krig skall i första rummet
vara att tillgå. Utskottet anser sig dock böra uttryckligen förklara, att Utskottet,
vid understödjandet af det härom framstälda förslaget, måste förutsätta,
att de för nyssnämnde ändamål afsätta medlen sådant oagtadt
skola under tiden kunna på det sätt, Rikets Ständer pröfva mest lämpligt
och ändamålsenligt, hållas allmänna rörelsen tillhanda.
Vid bestammandet af sättet för ifrågavarande fonds bildande och
oafbrutna tillhandahållande för det afsedda ändamålet, har Utskottet, bland
de flere i detta afseende uppgifna och användbara utvägar, företrädesvis
fästat sig vid det uti von Zweigbergks motion framställda förslag, att de
härtill disponibla medlen skola i Banken på serskild räkning insättas, med
rättighet och i vissa fall, derest Rikets Ständer så förordna, äfven skyldighet
för Banco-Styrelsen att göra desamma för det allmänna frugtbärande,
intilldess fonden kan för sitt egentliga ändamål behöfva anlitas eller,
vid en kommandej Riksdag, varder till andra föremål disponerad. Ut
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 oi/J.-
5
skottet har deremot icke kunnat godkänna det jemväl ifrågakomna förslaget
att låta de till denna fond anslagna medel fortfarande förvaltas af
Riksgälds-Contoret och omedelbart genom detsamma utlånas. Utskottet har
nemligen ansett, att emot detta förslag med skäl kunde invändas, att, om
Riksgälds-Contoret skulle få sig uppdraget att utlåna ej allenast hvad som
dit influtit utaf de till extra Stats-anslagen anvisade tillgångar, utan oek
de öfverskolts-medel, som vid innevarande Riksdag icke blifva till dylika
utgifter disponerade, sådant ofelbarl komme att föranleda en alltför betydlig
och med detta Verks egentliga föremål mindre öfverensslämmande utsträckning
i dess åligganden och verkningskrets. Dessutom komme härigenom,
så vidt man med fondens afsättande hade för af igt att göra den ovilkorligen
tillgänglig i behofvets stund., denna afsigt att i väsendtlig mon förfelas,
enär de mest säkra lånehandlingar icke alltid, serdeles vid ett sådant
tillfälle, som härvid är afsedt, kunna ersätta bristen på contanta medel.
För Öfrigt skulle, vid dylika handlingars oförväntade och hastiga realiserande,
förluster å desamma svårligen kunna för det allmänna undvikas.
Enahanda betänkligheter förekomma äfven, fastän visserligen i mindre
grad, emot ifrågavarande tillgångars nedläggande i allmänt kända och
tillförlitliga inrättningars räntebärande obligationer; men häremot möter
åter den ofta anmärkta svårigheten att, åtminstone för det närvarande, inom
Riket erhålla sådane härtill lämplige och allmänt gångbara obligationer.
Äfvenledes måste härvid den omständigheten tagas i betragtande, att den
nu befintliga mindre betydliga tillgången på omförmälde räntebärande papper
lärer komma alt till stor del medtagas, genom det redan beslutade
åliggandet för Riksgälds-Contoret att uppköpa eller belåna desamma för
de till extra Stats-utgifterna anvisade, men för de afsedda behofven ännu
icke erforderliga, summor, hvarförutan, derest ett af 2:ne Riks-Slånd
godkändt förslag jemväl varder af de 2:ne öfriga Stånden gilladt, Banken
bör lill ett ansenligt belopp förskaffa sig alldeles enahanda obligationer,
hvilka skola utgöra en del af dess grundfond.
Utskottet anser således att, i likhet med hvad nu är vordet föreslaget,
merberörde vid denna Riksdag till andra föremål icke disponerade
öfverskottsmedel böra af Riksgälds-Contoret, såsom tillgång för stora
Creditivet, intill Rikets Ständers nästa sammankomst, i Banken afsättas.
Före framställandet af sina åsigter och förslag härom, har Utskottet dock
icke funnit nödigt, att, på satt inom Borgare-Ståndet yrkadt blifvit, sammanträda
med Banco-Utskottet, helst Riksgälds-Contoret, i fall della för
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 5a4-
slag bifalles, endast kommer att begagna den hvarje Verk och enskild
person medgifna rättighet att i Banken deponera sina conlanta tillgångar.
Enär na de medel, som således., enligt Utskottets förslag, böra i Banken
insättas, allenast i den mindre sannolika händelsen, att stora Creditivet
måste Ivftas, komme att, före nästa Riksdag, af Riksgälds-Contoret åter
uttagas, beredes visserligen, genom disposilions-rättigheten öfver dessa medel,
ett tillfälle för Banken att, under tiden, utvidga sin rörelse och verksamhet.
Och delta tillfälle torde, jemlikt Utskottets förmenande, icke, u*
tan en skadlig inverkan på penninge-tillgångarne inom landet, kunna lemnäs
helt och hållet obegagnadt. Men föreslåendet af sältet och vilkoren
för berörde medels användande, intilldess de åter kunna varda af Riksgälds-Contoret
uttagna, tillhörer obestridligen de åligganden, som Grundlagarne
uteslutande åt Banco-Ulskottet uppdragit. Härvid anser dock Utskottet
det uttryckliga förbehåll böra, å Riksgälds-Contorets sida, framställas,
att ett den insatta summan motsvarande belopp, vid ofvanuppgifna
fall, ovilkorligen skall tillhandahållas detta Verk, i likhet med andre egare
af i Banken deponerade medel. Deremot torde den räntevinst, som,
genom omförmälde medels begagnande, kommer att Banken beredas, kunna
och böra, till undvikande af serskilda vidlyftiga liqvider begge Verken
emellan, ingå bland Bankens allmänna vinstmedel, helst samma räntevinst
jemte den såmedelst uppkommande ökade behållningen af dessa
vinstmedel i allt fall blir före Rikets näst sammanträdande Ständer disponibel.
I anseende till Riksgälds-Contorets nuvarande financiella ställning,
kommer dessutom saknaden af berörde räntevinst sannolikt att under liden
för detta Verk blifva föga kännbar; hvarförutan det behållna beloppet
af samma vinst svårligen kan piå förhand beräknas och bland de erforderliga
lillgångarne för Contorets bestämda utgifter upptagas.
Skulle Rikets Ständer godkänna de af Utskottet nu yttrade åsigter,
torde ifrågavarande medels insättande på den föreslagna serskilda räkningen
i Banken böra efter Riksdagens slut verkställas, i den mon tillgångar—
ne för de i Riksgälds-Contoret ålagda utbetalpingar medgifva. Med afseende
härå har Utskottet äfven vid detta tillfälle ansett sig böra föreslå
de terminer, inom hvilka insättningarne böra vara verkställda. Till ådagaläggande
af möjligheten för Riksgälds-Contoret att, utan ringaste olägenhet,
kunna till de föreslagna beloppen fullgöra dessa insättningar, får Utskottet
slutligen, dels åberopa det i Utskottets Utlåtande, N:o 435 sid. i4
^i5, uppgifna förhållande med de deruti beräknade tillgångarnes ingående
Stats-UtsÅottets Utlåtandej N'o 524*
1
till Riksgälds-Contoret, dels ock upplysa, alt Contorets i Banken innestående
contanta behållning, oberäknadt dess derstädes egande Creditiv å
1,000,000 R:dr, för närvarande uppgår till en summa af 2,582,900 E;dr,
oagtadt en ganska betydlig del af 1841 års uppbörd ännu icke hunnit lgvereras
och insättas.
Sedan Utskottet här ofvan sökt utveckla de hufvudsakliga skäl, på
grund hvaraf Utskottet, under nuvarande förhållanden, anser sig böra biträda
den motion, som egentligen föranledt detta yttrande, så får Utskottet,
under åberopande af hvad sålunda blifvit anlördt, underställa Rikets
Ständers närmare pröfning och slutliga afgörande, följande, i öfverensstämmelse
härmed, uppgjorda förslag, angående användandet af den del utaf
de, i nyss åberopade Utlåtande, uppgifna tillgångar, hvilken kommer att
öfverstiga sammanräknade beloppet af de utgifts-summor, sorn, till utgående
af dessa tillgångar, redan blifvit eller före Riksdagens slut, ytterligare
varda af Rikets Ständer anvisade.
1:0 Efter afdrag af ett alla dessa utgifts-summor motsvarande bew
lopp, skall återstoden af Riksgälds-Contorets, enligt Stals-Utuskottets
Utlåtande N:o 435, till 6,296,866 R:dr 2 sk. 8 rst.,
uppgående och för Rikets nu församlade Ständer disponibla
tillgångar, (den till allmänt nyttiga ändamål anslagna andel
af Bankens behållna vinst vid 1839 års slut samt öfverskotten
å Stals-Yerkets inkomster för åren 1839 och 1840 häruti
inberäknade) på en för detta ändamål öppnad serskild
räkning i Rikets Sländers Bank, till ett belopp af högst
2,000,000 R:dr insättas, för att utgöra en, intill nästkommande
Riksdag, afsatt fond för den, enligt 63 §. Regeringsformen,
af Rikets Ständer, till utbetalning vid infallande
krig nu anslagna summa.
2:0 Skulle de Riksgälds-Contoret tillkommande öfverskott å StatsVerkets
inkomster för ofvanberörde a:ne år, med tillägg af
de i sammanhang dermed ailemnade besparingar å StatsVerkets
utgifter för dessa år, öfverstiga det belopp af
1,200,000 R:dr, hvartill de samma nu blifvit beräknade, bör
äfven denna ökade tillgång, till fyllnad i oraförmälde Creditiv-summa
af 2,000,000 R;dr på samma räkning insättas;
S Stats-Utskottets Utlåtande, N'.o
Jf
hvarvid iagttages, att, genom tillskott af Riksgälds Conlorels
andra härtill disponibla tillgångar, den insatta summan höjt-s
till jemna 10,000 R:dr.
3:o I motsatt fall, eller derest Stats-Verkets behållna öfverskott
och besparingar för åren i83p och 1840 skulle komma att understiga
deras nu beräknade belopp, bör skillnaden häremellan
af Riksgälds-Contoret innehållas, då slutliga återstoden
utaf nu ifrågavarande medel i Banken insattes; dock med iagttagande
jemväl i detta fall, att hela den insatta summan bör
uppgå till det i näst föregående punkt bestämda jemna belopp.
4:o Så snart Riksgälds-Contorets Styrelse, éfter Riksdagens slut,
kan, med ledning af det för detta Verk utfärdade reglemente,
bestämma den summa, som, enligt ofvanstående i:a punkt,
kommer att utgöra omförmälde Creditiv-fond, bör hälften at
detta belopp på den serskilda räkningen i Banken insättas.
Sedermera afsättas de till denna fond anslagna medel, genom
insättning af en fjerdedel deraf, efter aflemnandet från Kongl.
Stats-Contoret af 1839 ^rs öfverskott, och genom återstodens
deponerande, sedan Riksgälds-Contoret kommit i åtnjutande
af öfverskotten på 1840 års Stats-inkomster.
5:o På ifrågavarande serskilda räkning får icke någon invisning
af Riksgälds-Contoret, före Rikets Ständers nästa sammankomst,
utfärdas, derest icke förrberörde Creditiv-summa skulle
dessförinnan, i öfverensstämmelse med Regerings-Formens
föreskrift, varda af Kongl. Maj:t lyftad.
Slutligen och under förutsättning, att Rikets Ständer bifalla hvad
här ofvan blifvit föreslaget, får Utskottet hemställa,
att Riks-Ståndens beslut inåtte varda Bauco-Utskottet meddelade,
i] och för utfärdandet af de förändrade eller nj^a
föreskrifter för Bankens framtida rörelse och förvaltning,
hvartill dessa beslut kunna finnas föranleda; skolande StåtsUtskottet
till upplysning härvid, så snart de på omröstning
i För
-
Stats Utskottets Utlåtande. No 5 r /f.
.0
i Förstärkt Utskott ännu Leroende anslags- och lånc-frå
gor
blifvit afgjorde, för Banco-Ulskoltet uppgifva ungefä:-
liga beloppet af den summa, som efter Stats-Utskottets beräkningar
kan komma att för oflaberörde ändamål i Banken
insättas.
Genom delta Utlåtande, anser Utskottet sig jemväl hafva besvarat
Herr N. IV. Stråles, från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterade
motion angående bildandet af en fond för stora Creditivet. Likaledes
tror Utskottet sig bärigt nom hafva meddelat yttrande öfver en inom
Bonde-Ståndet af Riksdags-fullmägligen S. Heurlin väckt samt till Stats-och
Ban co-Ulskotten remitterad motion, så vidt den afser yrkad rättighet för
Riksgälds-Contoret att till Banken öfverlemna sina öfverskotts-medel, emot
åtnjutande af ränta för det belopp, som öfversliger Contorets å Banken
egande Creditiv.
Jemte ofvan uppgifne motioner och framställningar, liar Utskottet
äfven förehaft ett af Herr C. F. Geijer inom Borgare-Ståndet väckt och till
Utskottets yttrande bänskjutit förslag, att af de betydliga tillgångar, sorn
finnas att för extra Stats-regleringen disponera 1,000,000 R:dr borde
åt Riksgälds-Contoret reserveras, för att med a5o,ooo R:dr årligen, under
4 års tid, användas till ordinarie Stalsbristens betäckande eller till nedsättning
af allmänna bevillningen och i synnerhet den under namn af
skyddsafgift utgående andel deraf, hvilken hårdast tryckte de arbetande
och tjenande folk-classerne. Om det än torde medgifvas, att de ändamål,
hvartill ifrågavarande tillgångar, enligt Utskottets afgifna förslag, skulle
användas, vore vigtiga och i flera hänseenden för utvecklingen af landets
odling och industri gagnande, borde likväl icke ett annat ingalunda mindre
angeläget behof förbises. Della allmänna behof vora en skatte-nedsättning,
för hvars beredande åtminstone någon del af de samlade medleh
borde i första rummet användas.
Utskottet, som förut yttrat sin åsigt, angående användandet af Riks»!
gälds-Conlorels nu egande och till serskilda anslag icke redan disponerade
tillgångar, får jemväl, beträffande Herr Geijers framstälda förslag, hufvudsakligen
åberopa hvad Utskottet här ofvan i berörde afseende anfort.
Härtill anser sig Utskottet, för besvarande af nyssnämnde motion, endast
fjih. till R. St. Prot. 184° ocA 184t, 4 Sami. \ Afd. 3 Band. 3o Haft. 2
IO
Stats-Utshottets Utlåtande, JY.o Sa/j.
tora tilläggå, att en sådan tillfällig skatte-nedsättning, som genom motionens
bifallande skulle kunna beredas, blefve i anseende till inängden af
de personer, hvilka deraf borde komma i åtnjutande af föga vigt för hvar
och en af de skattskyldige, dels ock att, då denna nedsättning icke vöre
gruudad på någon minskning i Statens behof eller någon fortfarande tillgång,
komme sannolikt den tillökning i samma skatle-bidrag, som, efter den
af motionären uppgifna tidens förlopp, möjligen måst åter vidtaga, att
förorsaka en vida större och allmännare missbelåtenhet, än den tillfredsställelse,
som den ifrågaställde och endast genom tillfälliga förhållanden
föranledde skatte-minskningen skulle kunna medföra.
För öfrigt har Utskottet vid behandlingen af denna fråga, icke kunnat
underlåta att taga i betragtande den rubbning af de vid innevarande
Riksdag redan fastställde bevillnings-grunder, äfvensom det uppskof med
Riksdags-ärendenas afslutande, som antagandet af ifrågavarande förslag numera
ofelbart komme alt föranleda. Utskottet finnér sig således föranlåtet
afstyrka
hvad Herr Geijer i ofvanomförmälda hänseende
föreslagit.
Stockholm den u Maj 184.1-
Reseryation
af Herr Helsingius under åberopande af Stals-Utskottets uti Utlåtandet
N:o 435 framställde och af Rikets Ständer godkända förslag i afseende
å fruktbar-görandet af de för extra Stats-regleringen afsedda tillgångar
intilldess deras användande kan ifrågakomma*
Stah-Utskotlets Utlåtande, N.o 5a5.
N:° 525#
Ank, till Rxp,-Utsk. den 12 Maj, kl. 2 e, w,
Utlåtande, i anledning af en anmärkningar vid Utskottets Betänkande,
N:o 4&7> angående Herr Hallings motion om Banco^
vinstens användande#
CRSS Afd.)
Ridderskapct och Adela samt Preste-Ståndet hafva bifallit, menBord
gare- och Bonde-Stånden återremitterat ofvanberörde Betänkande, deruti
Utskottet afstyrkt ett af vice Talmannen Herr Halling framställt förslag,
innehållande, bland annat, att utaf Bankens reserverade vinst borde
2.000.000 Rnl anslås, för att, under namn af krigs-fond, upptagas på ett
Deposilions-conto för Riksgälds-Conloret, äfvensom att det i Regeringsformen
förcskrifna förseglade Creditiv måtte innesluta en anvisning å denna
deponerade fond. Bonde-Ståndets återremiss är endast grundad på
yrkandet, att det i Betänkandet omförmäldte förslag måtte tagas i öfvervägande,
i sammanhang med en af Riksdags-Fullmägtigen F. von Zweigbergk
väckt motion om tillgångars afsältande för Creditiven samt dessa
medels förräntande genom Banco-Styrelsens försorg. Inom Borgare-Ståndet
har åter blifvit yrkadt, alt ifrågavarande förslag måtte af Utskottet
tagas i förnyadt öfvervägande vid behandlingen af andra gjorda framställningar,
rörande sättet för de odisponerade öfverskotts-medlens användande,
helst skälet för förslagets afslyrkande af Utskottet, numera förfallet, sedan
Borgare-Ståndet, genom sina beslut i de extra Stats-regleringen tillhörande
frågor, nedsatt de af Utskottet föreslagna utgifts-summor med nära
3.000.000 R:Jr; och torde Stals-Utskottet, i anseende härtill sammanträda
med Banco-Utskottet för uppgörandet af förslag till utlåning af de efter
extra Stats-regleringens verkställande öfverblifna och till fond för stora
Creditivet nu disponibla tillgångar, på det att icke landets rörelse-capilal
mätte minskas gerom ifrågavarande medels innestående i Banken samt
härigenom förorsakade otillgänglighet för allmänna rörelsen; varande i
12
Stats-Utskottets Memorialj N:o 520.
afseende på sättet för medlens utspridande föreslagit dels att räntebärande
papper för desamma måtte upphandlas, dels att Bankens silfverfond derigenom
måtte förstärkas, dels ock, att utlåningar genom Handels- och Pfurings-Disconten
måtte utsträckas.
Till följd af yrkandet om behandlingen i ett sammanhang af de
väckta frågorna, angående medels afsältande för ofvanberörde Creditiv,
bar Utskottet, vid angifvande af dess yttrande, i anledning aivon Zweigbergks
ofvanåberopade motion, tagit i noggrannt öfvervägande de emot nu
ifrågavarande Betänkande framställde anmärkningar äfvensom de uti dessa
anmärkningar innefattade förslag; och får alltså till besvarande af desamma
hänvisa till Utskottets under N:o5ad, rörande omförmäldte ämne afgifne
Betänkande samt derjemte hemställa alt den af Herr Halling väckte
motion, tillika med Utskottets Utlåtande i anledning deraf, äfven inom
Fiiks-Stånden måtte, i sammanhang med nyssberörde Betänkande, till
förnyad pröfning företagas.
Slockholm den n Maj 184 f
-
N:o 526.
Ånis, till Exp. Utsk, den 12 Maj, kl, 2 e, m.
Memorial, angående serskilde gratificationer jör Utskottets Secreterare
och Notarier.
Då Stats-Utskottet, för m månader,’ sedan, föreslog aflöningsvilkoren
för den vid Riks-Ståndens och Utskottens Canzlier anstälda personal, förvarade
Utskottet uttryckligf n, att det var, för att gå Bonde-Ståndets enliä
ligt yttrade önskan till mötes, som Utskottet fann sig föranlåtet afvika
från de.-s vid början af innevarande Riksmöte, inför Rikets Ständer anmälda
åsigt, att bestämmandet af bemälde personals aflöning borde till närmare
R Udagens sint uppskjutas Vid äfgifvandet af detta förslag, ansåg sig
också Utskottet, med ledning endast af framfarna Riksdagars erfarenhet,
böra, äfven i afseende på Utskottets egen betjening, tillämpa den antagna
grundsatisen af arfvodenas, inskränkning inom deras tillförene fastställda
Stats Utskottets Merner'al, N:o 526.
belopp. Men dels det högst betydliga antal nya mål; som, efter denna
tid, blifvit till Utskottets handläggning öfverlemnade, dels oek serskilda,
under den fortsatta behandlingen af de Utskottet tillhörande ärenden, förekomne
omständigheter hafva allt hittills förorsakat en så väsendtlig tillökning
i nämnde betjenings göromål och åligganden, att Utskoltel, med välförtjent
afseende å sättet hvarpå desamma blifvit fullgjorda, må«,te förklara
det Utskottet anser de för dess Secreterare och Notarier vid ofvanberörde
tid, beslämda arfvoden ingalunda innebära den, ”ejler gö omålens
vist och mängd, lämpade vedergällningsom Riksdags-Ordningen "vid
Riksdagens slut," tillerkänner den hos Utskottet biträdande personal.
Till stöd för denna åsigt, tror Utskottet sig icke behöfva ingå i någon omständlig
jemförelse, hvarken emellan de göromål, som vid denna Riksdag
ålegat Canzli-betjeningen hos de serskilda Utskotten, eller emellan de af
nuvarande samt förflutna Riksdagars Stats-Utskott handlagda ^ärenden och
afgifna Utlåtanden. Utskottet anser sig dock böra upplysningsvis anmäla,
alt de till dess behandling hänskjutna mål, enligt Utskottets Diarium, uppgå
till ett antal af 974» hvaremot de till sista Riksdags Stats-Utskott, enligt
det då förda Diarium, ankomna mål utgjorde 5a6. Hufvudsakligen
vill Utskottet likväl åberopa den, enligt hvad Riksdags-förhandlingarne
nogsamt utvisa, synnerligen mödosamma och magtpåliggande beskaffenheten
af ifrågavarande befattningar samt den utmärkta skicklighet och outtröttliga
arbetsföi måga, som, under utöfningen deraf, blifvit ådagalagde. Och får
Utskottet alltså föreslå,
att Rikets Ständer, i betragtande af nu antydda förhållanden,
måtte tillerkänna Stats-Utskolte s nuvarande Secreterare
och arne Notarier serskilda gratificalioner till det belopp,
att bemälde tjens'emän från sina anlagningsdagar och intill
dess
deras tjenstgöring hos Utskottet upphör komma att ätli
ju'a enahanda aflöning sorn Secreterarne och Notarierne
hos Riks-Stånden, och hvilka gratificationer följaglligen skulle
komma att utgå efter 100 R:dr i månaden för Secreteraren
och 24 sk. om dagen för hvardera Notarien.
Stockholm den 1 Maj 1841.
Stats-UtskottetS Utlåtande, N’.o 527.
N:o 527*
Ank, till Exp, Utsk. den 14 Maj, kl. 3 t.
'Utlåtande, angående upplåtandet af rum i Rikets Ständers hus
till begagnande af Directionen öfver Arméens Pensions»
Cassa under en förestående reparation,
(Rgs Afd.)
Hos Stats-TJtskottet hafva Fullmägtige i Riksgälds-Contoret anmält
en af Directionen öfver Armeens Pensions-Cassa lios Fullmägtige gjord
framställning, att, under den tid, som en beslutad vidsträckt reparation, &
Cassans egande lius, hvilken senast vårtiden nästa årskulle taga sin början,
kommer att hindra detsammas begagnande, erforderligt antal rum och
lägenheter måtte varda åt Directionen upplåtna uti Rikets Ständers hus,
under vilkor alt denna local i behörig ordning utrymdes., derest Fullmägtige,
i anseende till inträffande Riksdag eller af annan anledning, funno
sådant behöfligt. Och då erfarenheten ådagalagt, att rum, som beboddes
samt under den kalla och fuktiga årstiden eldades, kunde bättre vårdas,
än de rum som under längre tider förblefvo obegagnade, så och med stöd
af Rikets Ständers vid 1828 — i83o årens Riksdag, meddelade föreskrift,
angående upplåtandet af rum i Rikets Ständers hus till hyresfritt begagnande
emellan Riksdagarne, af tillförordnade Comiteer, som deraf kunde
vara i behof, hafva Fullmägtige tillstyrkt bifall lill ofvanberörde framställning,
hvarvid Fullmägtige dock ansett böra fästas ej mindre det af
Directionen föreslagna vilkor, än det ytterligare förbehåll, att rummen under
begagnande, skola väl vårdas och vid aflemnandet, på Armeens Pensions-Cassas
bekostnad, varda försatta åtminstone i samma goda skick,
hvaruti de emottogos.
Den, i afseende på upplåtandet af rum uti nämnde hus, vid 1828
■—i83o arens Riksdag, meddelade och af Fullmägtige nu åberopade föreskrift
är af följande lydelse;
''Derest emellan Riksdagarne, någon eller några Comiteer af Kongl.
”Alajtt i Nåder varda tillförordnade, för hvilka eiforderliga rum i Kronans
Stats-DtsJiOttets Utlåtande, N'.o 527. 15
'■”hus icke äro att tillgå, må sådane, uppå Kong1. Maj;ts Nådiga tillkänna—
"gifvande härom lill begagnande af dessa Comiteer uti ifrågavarande hus
"hyresfritt upplåtas, men med de vilkor, som för öfrigt af Herrar Full'mäglige
bestämmas.”
Som den inrättning för hvars räkning, af ofvan uppgifna anledning
en ny local måst under en tid af 1 eller högst 2 år, anskaffas, torde med
afseende å denna inrättnings för hela samhället gagnande föremål och det
understöd den jemväl af allmänna medel åtnjuter, hvarken kunna eller
höra betragtas endast såsom ett enskildt verk för hvilket en serskild förmons
medgifvande nu vore ifrågasatt; så och enär organisationen af berörde
inrättnings förvaltning synes innebära en tillfyllestgörande garanti
för ett noggrannt uppfyllande af de vilkor och bestämmelser, som med
den sökta tillåtelsen kunna varda förenade, finner Utskottet ioke betänkligt
att lika med Fullmägtige,
tillstyrka, det Directionen öfver Armeens Pensions-Cassa må,
under den uppgifna tiden, få hyresfritt begagna för Cassans
förvaltning erforderliga och härtill disponibla embetsrum,
jemte tillhörande lägenheter i Rikets Ständers hus, emot iagttagande
af de vilkor och förbehåll i afseende på rummens
vårdande och afträdande m. m. som Fullmägtige, för desammas]
upplåtande, finna lämpligt bestämma. Kommande
dock derstädes då befintliga möbler och inventaire-persedlar
icke att, jemte rummen, till bemälde Directions begagnande
aflemnas.
Stockholm den i3 Maj 1841.
STOCKHOLM, Elmcks och Granbergs Tryckeri, i84i.
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 528.
i
N:o 528.
Ank. till Exp.-Otsk. den 16 Maj 1841, kl. 13 midd.
Utlåtande, i anledning af Herr Kjellbergs motion om
belöning för den, som med ett fullständigt motiveradt
och till sina hvfvudgrunder antagligt representationsförslag
till Rikets näst sammanträdande Ständer
inkommer.
(U. A.)
Uti en inom Borgare-Slåndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad,
motion, har Herr Kjellberg, J. A., med afseende derå, att ConstitutionsUtskotlei
vid innevarande Riksdag, oagtadt dess rastlösa bemödande och
vitsordade arbetsamhet, icke syntes hafva lyckats tillvägabringa ett med
de flestes åsigler öfverensstämmande förslag till National-representationens
ombildning, och under förmodan, att en ny uppoffring för ändamålets
vinnande skall af nationen med beredvillighet göras, föreslagit, alt Rikets
Ständer måtte utfästa en belöning för den, som med ett fullständigt motiveradt
och till sina hufvudgrunder antagligt representationsförslag till Rikets
nästsammanträdande Ständer inkommer.
I anledning häraf, får Utskottet anföra , att, som icke allenast Grundlagen
föreskrifver den enda ordning, hvaruti förändringar i densamma
kunna väckas och utarbetas, utan äfven den största svårighet måste uppstå
att pröfva, huruvida eli, i öfverensstämmelse med motionärens hemställan,
tillkommet förslag i sådant afseende må anses hafva uppfyllt de fordringar,
som skulle utgöra vilkoret för belöningens tilldelande, har Utskottet
icke funnit sig kunna tillstyrka motionen, utan
hemställer, att densamma icke må till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den i3 Maj 184 *•
JBih. till B. St■ Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 J/d. 3 Band. 31 Häftet. 1
2
Stats-Utslcottets Utlåtande, JS:o 52 g-.
N:o 529.
Ank. till Exp-Utsk. dea 16 Maj i84t, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, angående
Stats-anslag för Fattigvården i de Fikets städer,
hvarest garnizoner finnas förlagde.
(U. A.)
Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion, har Herr Christierson> H- F., anfört: att, oagtadt af Carlskrona
stads fattigpersonal, som, enligt motionen bilagdt bevis, vid tSzjo års början
utgjort 5p4 antalet, 5o4 tillhöra garnizons-församlingen, och endast
de återstående po stads-församlingen, staden, såsom bidrag till fattigförsörjningen,
hvilken, jemlikt utdrag utur stadens fattigvårds-inrättnings
räkenskaper för år i838, medfört en kostnad af to ,8gy R:dr it sk. i r r.
Banco, oberäknadt räntor på faltig-localernes inköpssummor, icke åtnjuter
mera än ett Stats-anslag af 3,ooo R:dr, jemte i,oooR:dr från Krigsmans*
cassan, hvaremot återstoden måst uttaxeras på invånarne; att Carlskrona
stads församling, som, emot sin vilja, qvarhålles vid en med Amiralitetseller
Garnizons-församlingen gemensam fattigförsörjning, följagtligen måste,
utöfver all rimlig proportion emellan sina och de af Kronans manskap och
arbetare uppkommande fattige, dertill bidraga; att, fastän, i förhållande
till fattigpersonalen, Carlskrona stads invånare endast borde utgöra gtdel
af fattigkostnaderne, motionären, med afseende å hvarjehanda i denna angelägenhet
verkande omständigheter, ansett billigt, det eller något
derutöfver, drabbar invånarne, som dessutom tillhandahålla en dyrbar local
och räntegifvande fonder, hvaremot det syntes motionären obestridligt,
att Staten, som för sjöförsvarets upprätthållande i Carlskrona placerat
tusentals arbetare, af hvilka flere hundrade ambulatoriskt inställas och
qvarlemna åt fattig-anstalterna tärande åminnelser, bör åtaga sig de återstående
|:delarne af kostnaden, och sålunda lätta stadens börda; varande
på grund häraf, samt under reservation och uttryckligt förbehåll, att, derest
Carlskrona stads pastorat vid i84o års slut, då sista öfverenskommelsen
med garnizons-församlingen tilländagick, ville sig separera och derefter
sina egna fattige sjelf försörja, församlingen må ega full och laglig rättighet
dertill^ och att i oberoende besittning återtaga sin fattig-local och
Slats-Utshottels Utlåtande, IV'o 52g.
3
räntebärande fonder, af motionären å Carlskrona stads Borgerskaps och in*
vånares vägnar, yrkadt: att Rikets Ständer, af ömhet för en concentrerad.
lidande mensklighet, som till |:delar ej tillhör Carlskrona samhälle, samt
således jemväl af rättvisa åt detta senares skäliga fordringar och begäran
att undgå vidare godtycklig behandling, måtte anslå minst 6000 R:dr B:co
årligen till fattigvårdens underhallande i nämnde stad, så länge förändrade
förhållanden ej skulle till nedsättning föranleda, hvarjemte motionären
slutligen fästat uppmärksamheten derå, att detta, å stadens vägnar, gjorda
förslag grundade sig på förhållanden, som fullt bestyrka, att staden
gått det allmänna till mötes i all den vidd, fordras kunde, och alt hvarje
skillings nedsättning häri beredde en större tyngd för Carlskrona, än skäligt
vore, synnerligast när den sanningen ej kunde längre tillbakahållas,
att staden mycket lider i borgerliga näringarne och nedsjunkit under ett
medelmåttigt välstånd i allmänhet, utan att för de fleste communal-behofven
hafva fonder eller sparade tillgångar.
Under den, i anledning af ifrågavarande motion, förefallne discussion,
hafva serskilde ledamöter framställt följande yrkanden, nemligen:
Herr Wijk, O.: att det Utskott, till hvilket motionen blefve remitterad,
måtte behjerta äfven alla de orter, som med Carlskrona äro i
enahanda förhållande, så att utgifterne för sådane fattige, som tillhört garnizoner,
ej måtte drabba enskilde communer, utan Staten;
Herr Åkesson: att, derest fråga blef om något bidrag från Statens
sida till fattigvården i Garnizons-städerne, staden Ystad äfven måtte komma
i åtnjutande af ett dylikt anslag; och
Herr Brinck: att, i händelse Rikets Ständer anslå något i allmänhet
i nämnde hänseende, Stockholm äfven må, efter enahanda grunder,
som i öfrigt bestämmas, tillgodonjuta sådant understöd; hvarförutan
följande motioner blifvit väckte och af Borgare-Ståndet till Utskottets behandling
remitterade, nemligen:
af Herr Halling_, C. C.j som, under instämmande i de af Herr
Christierson framställde principer för Statens allmänna förbindelse att låta
sig vårda om alla de fattige, som inom Garnizons-församlingarne i Riket
bildas, och Garnizons-städernes befrielse från skyldigheten att med de förra
hafva gemensam Fattigvård, samt med afseende derå, att staden Malmö,
om icke fullt, åtminstone till betydlig del, lider en lika tunga med Carlskrona,
genom tvånget att deltaga uti underhållet af icke allenast de fatti
-
4
Stats-Utslotcets Utlåtande, JY:o 52g.
ge från nuvarande Garnizon, utan äfven alla qvarlefvorna af den der förlagde
del af Konungens f. d. Eget värfvade Regemente, samt att staden,
utan bidrag af Staten och oberäknadt räntor af egande fattig-fonder jemte
andra insamlade medel, måst år iS3g, till fattig-behofvens fyllande, underkasta
sig en taxering för året af icke mindre än 10,000 R:dr B:co, yrkat, att Malmö,
intilldess ofvanomförmälda principer kunna finna full tillämpning, må af
Staten njuta ett årligt bidrag af minst 3ooo R:dr B:co, och att, ehvad
ett sådant understöd beviljas eller icke, Malmö stad åtminstone, till förstärkande
af dess fattigvårds-anstalter, måtte tillerkännas samma fördel,
sorn Carlskrona från äldre tider och, på sätt Kongl. Maj:ts i ett serskildt
mål, den 11 September 1822, meddeldte Nådiga Dom utvisade, ännu eger,
eller den , att åtnjuta och begagna Kongl. Majus och Kronans, på i5 Gap. i §.
Ärfda-Balken grundade, rätt till det dana-arf, som inom Malmö stad fälla kan;
hvarjemte motionären vid sin motion bilagt bevis, dels af Ordföranden i
Malmö stads Fattig vårds-Direction. J. Kjellander, att Faltigvårds-afgifterne,
under alla benämningar, uppgått för år 183g till 17,588 R:dr 38 sk.
B:co, hvaraf, efter fördelning på samtlige fattighjonen och de personer,
sorn njutit understöd, belöpte sig i medeltal 5o R:dr 12 sk. 2 rst. på hvarje,
samt att, efter denna beräkning, kostnaden för sådane fattige, som tillhört
Garnizonen, utgjort 3,517 R:dr 35 sk. 8 rst., hvilket belopp dock
vöre mindre, än hvad Garnizonens fattige verkligen kostat, i följd deraf,
att flere från densamma härstammande barn blifvit, på stadens bekostnad,
vårdade, utan att sådant serskildt i räkenskaperne upptagits, dels af Malmö
stads Magistrat,, att det för underhållandet af stadens fattige å stadens invånare
uttaxerade belopp, enligt ta.xerings-längden, uppgått för år 1809 till
1,0,3o 1 R:dr B :co;
af Herr Hjort, B., sora yrkat, att staden Christianstad, sorn från
uråldriga tider hyst en Garnizons-trupp af öfver 600 man, och lider en
ganska svår tunga genom skyldigheten att underhålla alla de fattige från
nämnde Garnizon, måtte, för det fall, att andra Rikets städer af allmänna
medel erhålla bidrag till upphjelpande af sine fattig-inrättningar, äfven
komma i åtnjutande af en sådan förmon,, i hvilket afseende motionären
dock ej ville sträcka sitt påstående till ett årligt understöd på obegränsad
tid, utan endast lill ett anslag för en gång af 8000 R:dr B co, för att dymedelst
bereda staden tillfälle till erhållande-af ett ändamålsenligt arbetshus,
hvilket staden,, af egna tillgångar,, icke mägtade åstadkomma; samt
Stats-Utslottets Utlåtande, N.o 529. 5’
af Herr Helleday, A., snm fästat uppmärksamheten derå, att. Landskrona
stad vore myek. t betungad af dervarande Gar nizons-församIings fatt
i y e s midei ball, helst, utom den personal, som tillhör den egentliga Garnizonen,
del, som ännu återstod efter 6 Compagnier af Konungens f. d.
Eget värf vade Regemente, hvilka i Landskrona varit förlagde, i betydlig
mO'i ökade det behof uti ifrågavarande afseende, som under amira omständigheter
kunnat beräknas, samt alt, änskönt till understöd för Garnizonsförsa
ml ingens fattige blifvit af Kongl. Majit i Nåder anordnade 4°° R:dr,
att under loppet af 5 år utgå med tillsammans 2,000 R:dr B:co, detta årliga
bidrag likväl, i sig sjelft otillräckligt, blefve det ännu mera, om, efter
nämnde lids förlopp, detsamma skulle alldeles upphöra, på grund hvaraf
motionären äskat, att, intilldess Staten kan öfvertaga vården i sin helhet
öfver Gurnizonernes fattige, ett fortfarande årligt anslag af /joo R:dr
B:co mätte af Rikets Ständer beviljas till understöd för de fattige inom
Landskrona .Garnizrons-föi samling , dem hvarken församlingen kan eller
staden har laglig förbindelse att underhålla.
Utskottet bar till en början, i anledning af desse motioner, ansett
sig böra lästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att, sedan Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, uti Utlåtande N:o 31, afgifvit
förslag lill Stadga om Fattigvården i Riket, enligt hvilket förslag, uti
a3dje §. 3:dje momentet skulle komma att förordnas: att den Fattigvård,
soto för manskap al värfvade Armeen och Flottan samt handtverkare och*
arbetare vid Kronans varf och verkstäder, med lön på Stat, hvilka endast
till följd af t jenstgöi ingen roantalsskrifvas å tjenslgörings-orten, äfvensom
för deras hustrur och barn kan erfordras, skall, efter behörig
pröfning, bekostas af Kongl. Majit och Kronan, om icke desse personer af
annan anledning tillhöra serskildt samhälle, samt att för personer, hvilkas
mantalsskrifnings-ort icke kan utrönas, bekostas likaledes af Kongl. Majit
och Kronan den oundvikligen nödvändiga Fattigvården, intilldess någon
församling kan dertill föipligtas; så har denna §. uti förslaget blifvit bifallen
af Preste-SMndet den t5 Mars, af Borgare-Ståndtt den 24 Februari
och af Bonde Ståndet den 10 Mars innevarande år, hvaremot Bldderskapet
och Adeln under den i5 sistnämnde månad beslutat, att ifrågavarande
moment skulle erhålla följande lydelse: ”På de orter, der Gamizoner eller
Kronans varf eller verkstäder äro förlagda, bör Kongl. Majit och Kreitau
deltaga i Fattigvårds-afgifterne till det belopp, sorn elter billig
-
6
Stals-Ulslotlets Utlåtande, IV:o 52g.
heten bestämmes af Kongl. Maj:t, sedan vederbörande deröfver hörde
blifvit.
Rikets Ständer hafva sålunda i allmänhet godkänt den grundsats,
hvarpå ofvannätnnde motioner sig stödja, eller att Fattigvården för Kronans
värfvade manskap med flere dit hänförlige personer, bör af Staten
bekostas, men Utskottet har icke funnit samtlige Garnisions-orters hellof af
Stats-bidrag till deras Fattigvårds besörjande vara så utredt, att Utskottet
kan till Rikets Ständers bepröfvande föreslå de anslags-belopp, som, för
uppfyllandet af hvarje serskild stads billiga anspråk, kunna blifva erforderliga.
Emedlertid, och då ej mindre, på det tvekan icke måtte kunna uppstå,
i huru vidsträckt raon den ifrågavarande Fattig-försörjningen må komma
att af Staten bekostas, än ock för att bereda de orter, som, i följd
deraf, att Garnizoner der blifvit förlagde, bora åtnjuta understöd af Staten,
tillfälle att af sådant understöd komma i åtnjutande, angeläget är, att
medel för detta ändamål af Rikets Ständer anvisas, anser Utskottet sig
böra i sådant afseende afgifva yttrande.
Enligt hvad senast fastställde Riks-stat utvisar, finnes på 6:te Hufvud-titeln
uppfördt ett årligt anslag till allmänna fattigvården i Stockholm och
landsorterne af tillsammans 6,o43 R:dr 8 sk. B:co, Utskottet har med afseende
derå, att, innan frågan om nu omförmälde Fattigförsörjnings bekostande af
Staten hunnit att undergå den närmare pröfning och utredning, hvarpå
Kongl. Maj:t kan, i anledning af Rikets Ständers deröfver fattade beslut,
grunda en Nådig framställning, rörande framtida Stats-anslag för fyllandet
af detta behof, en så vidsträckt tolkning af Statens förbindelse att öfvertaga
ifrågavarande Fattigvård, som den, hvartill ordalydelsen af 23:dje §.
3:dje momentet i Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
förslag kan gifva anledning, icke torde komma i fråga, trott sig ega giitigt
skäl till den förutsättning, att det anslag, som i sådant afseende kan komma
att erfordras, och hvilket, för den händelse, att sådan Fattigvård, som
i nämnde §. och moment omförmäles, skall af Staten ensamt och utan
inskränkning öfvertagas, enligt Utskottets tanka, måste blifva högst betydligt,
likväl för närvarande torde böra inskränkas till hvad oundgängligen
erfordras till understöd för de orter, hvilka af en sådan Fattig-försörjning
äro mest betungade; och ehuru Utskottet, enligt hvad här ofvan finnes
anfördt, icke är i tillfälle att fullständigt pröfva, hvad utöfver de redan
anslagne 6,o43 R:dr 8 sk. kan komma att oundgängligen blifva af nöden,
Stats-Ut slottets Utlåtande , N:o 5 00. y
liar Utskottet likväl, med ledning af de upplysningar, motionerne lemna
samt beräkning af hvad för de deruti icke omförmäide Garnizons-orter må
anses skäligen böra blifva behöfligt, funnit sig kunna antaga, att, så framt
det af Rikets Ständer, genom bifall till Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottens förslag, åsyftade ändamål skall kunna i någon betydligare
mon vinnas, en mindre summa än 10,000 R:dr Banco årligen, icke
lämpligen bör komma att anvisas, likasom Utskottet föreställer sig, att,
innan en sådan närmare pröfning och utredning af frågan, som Utskottet
bär ofvan antydt, egt rum, Rikets Ständer icke torde böra medgifva, att
för närvarande ett högre belopp, än nämnde årliga anslags-summa, må för
detta ändamål få användas.
På grund häraf tillstyrker Utskottet:
att Rikets Ständer utöfver den summa af 6,»43 R-dr 8 sk.
Banco, som för närvarande finnes å Riks-statens 6:te Hufvud-tilel
anvisad, måtte till understöd för den Fattigvård,
som, enligt 23:dje §. 3:dje momentet af Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens förslag till stadga om Fattigvården
i Riket, skulle komma att af Kongl. Majit och
Kronan bekostas, årligen intill nästa Riksdag å RiksgäldsContoiret
anvisa en summa af 10,000 R:dr Banco till Kongl.
Maj:ts disposition; att hvad af denna summa för något år icke
kommer att utgå, bör för liiksgälds-Contoirets öfrige behof
reserveras, samt att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, efter det behofvet
för framtiden blifvit vederbörligen utredt, täcktes lill
Rikets nästsaramanträdande Ständer aflåta Dess Nådiga Proposition
i ämnet.
Stockholm den i3 Maj 1841.
N:o 530.
Ank. till Exp -Utsk. (ten rö Maj iS-ji, kl, 12 midi?.
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å StatsUtskottets
Memorial N:o 481.
(T. A.)
Vid föredragning af Stats-Utskotlets under Nio 4$r afgifne Memorial,
angående det emellan Kongl. Majit oeh Kronan samt nya Trollhätte
8
Stats-Utsholtets Utlåtande, N:o 55o.
Canal-bolag afslutade coutract i och för Trollhätte Canal- och slussverks
ombyggnad, har berörde Memorial blifvit af Ridderskapet och Adeln samt
Presle-Ståndet lagdt lill handlingarne, hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden
detsamma, för ärendets vidare handläggning, till Utskottet återremitterat;
varande till grund för nämnde återremiss hos sistbemälde 2:ne Riksstånd
hufvudsakligen anfördt: att af de ut' Memorialet meddelde uppgifter
icke kunnat inhemtas, huruvida nya Trollhätte Canal-bolag behörigen uppfyllt
de vilkor, som enligt coutractet blifvit fästade vid tillgodonjutandét
af de Bolaget medgifne ansenliga förtnoner; att, för vinnande af upplysning
i detta hänseende, Utskottet borde infordra original-tecknings-listan
till deltagande i Bolaget, äfvensom de utgifne actie-brefven, på det att såmedelst
måtte utrönas, huruvida inbetalning å de tecknade actie-beloppen
blifvit verkställd; till hvilken åtgärd Utskottet förmenls ega ökad anledning
uti ett allmänt gängse rykte om en emellan Actie-egarne uti bemälde
Bolag ingången hemlig öfverenskommelse, i följd hvaraf actierne skola blifvit
inskränkte till ett antal , vida understigande det uti Bolags-reglorne
stadgade belopp; att, derest icke nämnde tecknings-iista, jemte actie-brefven,
törsedde med påskrift om behörigen verkställde inbetalningar, blefve
Utskottet delgifne, Rikets Ständer borde upphäfva giltigheten af det vid
sistförflutne Riksmöte fattade beslut, enligt hvilket Rikets Ständer å Handels-
och Sjöfarts-fondens öfverskott serskildt anvisat medel till befremjande
af Trollhätte canal- och slussverks utvidgning; att i alla händelser
det Bolaget beviljade årliga understöd af 60,000 R:dr borde efter 7 års
förlopp upphöra; att Utskottet underlåtit att yttra sig olver den frågan,
huruvida berörde årliga anslag rättsenligt kunde Bolaget tilläggas utöfver
tiden för gällande Stats-regiering, äfvensom anvisas å en fond, hvilken
möjligen, på grund af Rikets Ständers beslut vid en kommande Riksdag,
kunde helt och hållet försvinna; att närmare uppgift bordt meddelas, i afseende
å den säkerhet, Staten kunde ega för ombyggnads-arbetets utförande
efter fastställd plan; samt att då den afgift, som, enligt meranämnde
contract, skall efter a5 års förlopp ifrån arbetets början af Bolaget till
Kongl. Maj:t och Kronan erläggas, såsom ersättning för de i och för ombyggnadens
verkställande meddelde Stats-bidrag, sannolikt icke komme att
till sitt fulla belopp Stats-verket tillflyta, enär densamma syntes blifva beroende
af Bolaget sjelf t och dess egne kosluads-beräkniugar, en fullständig
utredning af detta förhållande vore af behofvet högligen påkallad till beredande
-
Stats-Utslottets Utlåtande, N:o 55o.
9
elände af så väl full garanti för Staten att sin rätt härutinnan tillgodonjuta,
sora af ett mera lämpligt sätt för erhållandet af berörde godtgörelse; hvarjemte
slutligen blifvit yrkadt, att Utskottet måtte föreslå de åtgärder,
hvilka borde af Rikets Ständer vidtagas till förekommande deraf, att Taxan
å afgifterne för de högst betydliga varu-qvantiteter, som transporteras
genom Trollhätte canal och slussar, må kunna af nja Trollhätte Canalbolag
efter godtfinnande förhöjas.
Till besvarande af dessa anmärkningar, har Utskottet, hvad först
angår det gjorde yrkandet, att Utskottet måtte från Ifirectionen för nja
Trollhätte Canal-Bolag infordra original-tecknings-listan till deltagande i
Bolaget, äfvensom de utfärdade actie-brefven, skolat anföra, att, då, på
sätt redan uti förra Memorialet är vordet upplyst, i anledning af Utskottets
lill bemälde Direction framställde förfrågan, huruvida Directionen vore
villig att tillställa Utskottet en afskrift af nämnde tecknings-lista, Directionen,
utan att meddela den ifrågaställde handlingen, till Utskottet öfverlemnat
ett af Directionens Ordförande och i Stockholm varande Ledamöter
undertecknadt skriftligt intygande, att i,5oo actier, hvardera å 5oo R:dr
B:co, blifvit tecknade i nya Trollhätte Canal-Bolag, samt att 3o procent å
det tecknade actie-capitalet blifvit med 600,000 R:dr B:co till Bolagets
Cassa inbetaide, har Utskottet af berörde skriftliga förklaring, hvars sanningsenlighet
Utskottet icke bordt betvifla, ansett tillfyllest ådagalagdt,
att det i Bolags-Reglorna föreskrifne antal actier verkligen blifvit tecknadt,
hvadan ytterligare upplysning härom icke vore att förvänta. Sedan numera
2:ne Riks-Stånd, genom deras beslut att till handlingarne lägga Utskottets
Memorial N:o 481, synas hafva godkänt den af Utskottet i ofvannämnda
afseende yttrade åsigt, och, enligt Utskottets tanka, en förnyad framställning
till Bolagets Direction om tecknings-listans och aclie-brefvens företeende
ingalunda synes lämplig, anser Utskottet
det inom Borgare- och Bonde-Stånden härom väckte yrkande
icke böra från Utskottets sida föranleda något tillgörande.
Beträffande sedermera den inom sistnämnde 2:ne Riks-Stånd af flere
Ledamöter uttryckte Önskan, det Rikets Ständer måtte förklara, att det
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Privilegium nya Trollhätte Canal-Bolag tillförsäkrade
årliga Statsbidrag af 60,000 R:dr årligen under e5 års tid borde
efter de första sju årens förlopp upphöra; så, enär, till följd af Rikets
Ständers, vid pröfning af Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris ZZ-j och 4*6»
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Ajd. 3 Band. 31 Häftet. 2
10
Stats-Utslottets Utlåtande, N-o 55 o.
redan fattade beslut, Kongl. Maj:t fatt Sig tillagd fortfarande dispositionsrätt
öfver Handels- och Sjöfarts-fondens behållningar, å hvilken fond omförmälde
årliga Statsbidrag är vordet anvisadt, samt fråga om anvisande
af serskilda medel för berörde anslag således nu icke förekommer, utan
först vid Rikets Ständers nästa sammanträde möjligen kan uppstå,
lärer något yttrande, i afseende på liden för merberörde Statsanslags
upphörande, nu icke vara af behofvet påkallad t.
Vidkommande de vid ärendets behandling inom Borgare-och BondeStånden
i öfrigt gjorde framställningar, rörande rättsenligheten och beståndet
af det emellan Kronan och tneranämnde Canal-Bolag ingångne Contract,
har Utskottet, under åberopande af hvad i detta ämne är vordet
uti Utlåtandena Nrris 33y och 4'6 anfördt, endast skolat erinra, att
nämnde frågor dels angå rättsförhållanden, dels sådane Regerings-åtgärder,
hvilka för närvarande äro underkastade Riks-Rätts pröfning; i följd hvaraf
Utskottet anser
sig icke tillkomma att härutinnan något Utlåtande afgifva.
I afseende på den af en Ledamot af Bonde-Ståndet gjorda erinran, angående
bristande säkerhet derför, att Trollhätte canal-och slussverks ombyggnad
må varda verkställd, i enlighet med föreskrifven arbetsplan, får Utskottet
endast hänvisa till innehållet af 6 §. uti Bolagets Privilegium, deruti finnes
stadgadt, att Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning, hvars befattning numera
blifvit öfverflyttad på Styrelsen för Allmänna Vattenbyggnader, skall
hålla tillsyn deröfver, att arbetena utföras, i Öfverenstämmelse med den af
Kongl. Maj:t i Nåder fastställde plan; att vid verkställigheten godkände
arbetsmethoder följas och fullgode materialier användas samt att Canalen
och slussverket framgent af Bolaget underhållas.
Inom Bonde-Ståndet har jemväl uppmärksamhet blifvit fästad å angelägenheten
deraf, att Stats-verket erhölle fullt nöjagtig garanti för utbekommande
af den genom contraetet bestämda framtida ersättning för Canalbolaget
tillförsäkrade anslagsbelopp. Utskottet får, i anledning häraf, anföra,
att, då den, enligt 7 §. uti contraetet, af Bolaget åtagne förbindelse,
att, så vida arbelskostnaderne icke med 200,000 R:dr B:co öfverstiga den
i förslaget beräknade summa, 1,624,000 R:dr, efter 25 års förlopp ifrån
arbetets början till Kronan erlägga en afgift af 10,000 R;dr B:co årligen,
samt i alla fall allt, hvarmed behållna inkomsten öfverstiger 100,000 R:dr,
naturligtvis förutsätter det genom contractets 10 §. bestämda årliga Stats
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 55o.
bidragets af 6o,ooo R:dr fortfarande under fulla 25 års tid, men Rikets
Ständer icke i vidsträcktare målto, än genom den Kongl. Maj:t medgifna
fortfarande dispositionsrätt Öfver handels- och sjöfarts-fondens behållning,
vidtagit någon åtgärd för beredande af tillgång för det utfästa Stats-anslagets
framtida utbetalning till bemälde Bolag, hvadan frågan, om och till
hvad belopp Staten må ega att af Canal-bolaget erhålla godtgörelse för
meddelad t understöd, beror af förhållanden, hvilka nu ej kunna förutses
eller bedömas, anser Utskottet
något vidare yttrande och förslag i förevarande ämne för
närvarande icke erforderligt.
Hvad slutligen angår det inora Borgare-Ståndet af flere ledamöter
gjorda yrkande, att Utskottet borde föreslå åtgärder till förekommande af
en godtycklig förhöjning från nya Trollhätte Canal-bolags sida af gällande
Taxa å afgifterne för varor, sorn transporteras genom canal- och slussverket,
så får Utskottet erinra, att, jemlikt 10 §., Litt. B., uti ifrågavarande
contract, Bolaget förklarats berättigadt ’’att få för sin räkning framgent
uppbära afgifter vid så väl Trollhätte canal och slussar, som för farten
å Götha Elf, enligt nu gällande Taxor och bestämmelser, hvilka ej
utan Bolagets medgifvande må förändras eller nedsättas ,” hvaraf lärer tydligen
följa, att Bolaget ingalunda fått sig tillagd rättighet att efter behag
höja afgifterne för de genom canal- och sluss-verket transporterade varor.
I sammanhang härmed, har Utskottet skolat upplysa, att, i anledning af
Wermlands och Dahlslands Bruks-egares och Handlandes i underdånighet
gjorda ansökning, Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 10 April i83q,
i enlighet med nya Trollhätte Canal-bolags Directions samt Stor-AmiralsEmbetets
3:dje Afdelnings tillstyrkanden, förklarat, att Trollhätte Canaltaxa
icke må, utan bemälde Bruks-egares och Handlandes hörande, framdeles
förhöjas. Och har vid sådane förhållanden Utskottet funnit det i
ofvanberörde måtto framställda yrkande
icke böra till någon åtgärd å dess sida föranleda.
Stockholm den i3 Maj 1841-
A
STOCKHOLM, Kongl. Ordens ■ Boktryckeriet, i 84 * -
k.
Stats Utskottets Utlåtande, N'.o 531.
N:o 531.
Änk. till Exp. Utsk. den 19 Maj l84l, kl, 12 mid<|.
Utlåtande, angående väckt motion, att af det till Skollärares aflöning
fastställda anslag jemväl måtte kunna lemnäs bidrag
till S kol-byggnader.
Under anförande, huruledes Rikets Ständer redan, för folkundervisningens
befremjande, beviljat erforderlige och fullt tillräcklige anslag till
Skollärares aflöning, hvaremot det skullé kunna inträffa, att någon församling
tilläfventyrs saknade tillgångar att för Fast Skola anskaffa erforderlig
tomt och byggnad, har Herr Doctor Björkman, uti en, under åberopande
af 56 §. Riksdags-Ordningen, hos Preste-Ståndet väckt och till
Stats-Ulskotlet remitterad motion, fästat uppmärksamheten derå, att PresteStåndet,
till afhjelpande af berörde olägenhet, för dess del, uti 2 §. af
förslaget lill stadganden för Folkskolors befremjande beslutat det tillägg,
att de församlingar, som åtagit sig att tillbörligen och värdigt, af egna
anslag, fortfarande aflöna en Skollärare, men styrka sig sakna medel att
anskaffa nödiga skolbyggnader med dit hörande tomt och jordland, må af
Stats-anslaget för detta ändamål hugnas med något lämpligt understöd efter
vederbörande Auctoriteters förslag, men att detta tillägg, såsom nämnde
Stånds enskilda mening, blifvit uteslutet utur ofvannämnde underdåniga
förslag; på grund hvaraf motionären föreslagit, att Rikets Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att af det till understöd för
Skol-lärares aflöning fastställda årliga anslaget, 5o,ooo R:dr Banco, äfven
må åt sådane församlingar, som åtagit sig att tillbörligen och värdigt sjelf—
ve fortfarande aflöna Skol-lärarne, men styrka sig sakna medel att anskaffa
nödiga skol-byggnader med dit hörande tomt eller jordland, för detta
ändamål meddelas någon lämplig hjelp efter vederbörande Auctoriteters
förslag.
I anledning häraf får Utskottet anföra, att Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, uti deras Utlåtande, N:o 128, på grund af
Bih. till JR. St. Pr, 18fo och i84>> 4 Sami, 1 Afd. 3 Band. 32 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 53 r.
anmärkningar vid dessa Utskotts Utlåtande, N:o 5, uti 2 §. redan ytlrat
sig, i fråga om Statens understöd till skolhus-byggnader samt ansett något
sådant bidrag icke böra meddelas? varande ock sedermera dylikt bidrag
endast af Preste-Ståndet bedutadt, hvadan, enligt förutnämnde Utskotts
Memorial, N:o 49°r frågan derom förfallit; och linner Utskottet, vid sådant
förhållande,
att den nu ifrågavarande motionen icke kan lill någon åtgärd
å Rikets Ständer sida föranleda»
Stockholm den 18 Maj 1841»
Reservation
af Herr Doctor Björkman: ”Jag nödgas reservera mig emot Höglofl, Utskottets
Utlåtande, alt förevarande ämne redan skall af Rikets Högloft.
Ständer vid denna Riksdag hafva varit behandladt och afgjordt. I Slatsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkande, N:o 5 om folk-undervisningens befrämjande,
föreslogs lån åt fattiga församlingar till uppförande af skolhus,
På dervid inom 2me Riks-Stånd gjorde anmärkningar, att heldre rent af
en skänk borde ifrågasättas, svarades i Betänkandet, N:o 128, att hvarken
något lån eller någon gåfva då mera kunde af Höglofl. Utskotten för detta
ändamål föreslås. Men frågan i hela sin af mig nu framställda omfattning,
frågan om penninge-understöd åt fattiga församlingar, som sjelfve
tillbörligen bestrida Skolmästarens aflöning, men sakna medel till inköpande
tj enlig skol-tomt med dit hörandé lämplig jordland; denna fråga har a 11-  drig denna Riksdag varit föremål för samtlige Riks-Ståndens pröfning och
beslut, samt skulle, om den bifalles, icke upphäfva, utan utvidga och befremja
redan antagne stadganden.”
■Stats-Utskottets Memorial, N;o 53».
3
N;o 532.
Ank, till Exp, Ulsk. den 19 Maj, 11. 13 mield.
Memorial, angående verkstäld förnyad omröstning öfver den uti
i5g punkten af Bevillnings-Utskottets Memorial, JY.-o Jt, in~
tagne Voterings-Proposition.
Sedan., vid föredragning af Förstärkta Stats-Utskottets Memoria], N:o
4q9, angående votering i anledning af Bevillnings-Utskotlets Memorial, N:o
4i, rörande luli-bevillningen, Borgare- och Bonde-Stånden förklarat den,
enligt 15g punkten uti sistnämnde Memorial, verkställde 22:dra voteringen,
uti hvilken endast 119 Ledamöter deltagit, ogiltig, samt Preste-Slåndet,
jemte återremiss af Memorialet N:o 4,99» i hvad det angår nämnde votering,
medgifvit, att samma votering må förnyas; så har, lill följd häraf.
Förstärkta Stals-Utskotlet denna dag, i berörde fråga, anställt förnyad omröstning
öfver följande proposition:
Den, som gillar Utskottets förslag, alt vid utförsel af Jern: smidt
eller valsadt. Plåtar', of örtente, under | tum tjocka: öfver 6 Lispunds
vigt stycket, bör erlägga 16 sk. per Skeppund stapelstads vigt; voterar
Ja;
Den, det ej vill, yöterar
Nej;
Vinnner Nej, kommer denna artikel alt afgiftsfritt kunna utföras.
*
Voteringen har utfallit med 101 Ja och 18 Nej, hvadan och du Ja
således vunnit, Utskottets förslag blifvit godkändt.
Stockholm den 18 Maj 184 *-
4
. Stats-Ut skottets Memorial, No 533,
N:o 533.
Ank. lill Exp. Utsk. den 19 Maj, kl, 12 midd.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning af RiksStåndens
skiljagtiga beslut öfver Stats-Utskottets Utlåtande,
N'o 4$9> (ingående anslag för Cabinetts-Cassan.
Sedan samtlige Riks-Stånden godkänt Slats-Utskottels Memoria!, N:o
5i8, med förslag Lill voterings-proposilion, i anledning af skiljagtiga beslut
öfver Utlåtandet, N.o 489. angående anslag för Cabinetts-Cassan; så
liar Försärkta Stats-Utskottet, jemlikt 69 §. Regerings-Formen, denna dag
anställt votering öfver följande, sålunda antagne, proposition:
Den, sorn bifaller Stats-Utskottets af Borgare- celi Bonde-Stånden
gillade hemställan uti Utlåtandet N:o 489, hvadan något extra Statsanslag
för Cabinetls-Cassan icke beviljas, voterar
Ja j
Dem, det ej vill, voterar
Neji
Vinner Nej, antages Ridderskapels och Adelns samt Presle-Slåndets
beslut, att Rikets Ständer anvisa å Riksgälds-Contoret ett årligt anslag
af 100,000 R:dr att intill nästa Riksdag utgå, till reglerande af Cabinetts-Cassans
skuld, med föreskrift för Fullmägtige i Riksgälds-Contoret
att till amortissement och ränte-betalning öfvertaga det lån, stort 5o,ooo
L. Sterling, som för Colonial-Departementets räkning år i836 blifvit hos
W. Smithj Paine & Smiths i London upptaget, men till Cabinetts-Cassans
disposition öfverlemnadt och hvaraf för närvarande återstå 3o,ooo L. Sterling
; alt de medel, som öfverskjuta, hvad till berörde liqvidation årligen
erfordras, öfverlemnas till Utrikes Departementet disposition, för bestri
-
Ståts-Utskottets Memorial, N'-o 534»
dande af Cabinetts-Cassans ränte- och skuld-afbetalningar, samt att, med
hänseende dertill, Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att det contract, som blifvit upprättadt emellan Colonial-Departeoientet
och Handelshuset i London, äfvensom de infriade obligations- och räntecoupons
å nämnde lån måtte till Fullmägtige i Riksgälds-Contoret öfverlemnasj
hvarjemte och på det att Rikets Ständer måtte förvissas, att de
sålunda vidtagna åtgärder ledt lill det åsyftade ändamålet, Rikets Ständer
anhålla i underdånighet, att Kongl. Majit täckes till Rikets Ständer
vid nästkommande Riksdag låta öfverlemna uppgift å Cabinetts-Cassans
ställning.
Voteringen har utfallit med 68 Ja och 5i ISTej, i följd hvaraf StaisUtskottets
uti ofvannämnde Utlåtande gjorde hemställan blifvit bifallen.
Stockholm den 18 Maj i8{r.
N:o 534.
Änk. till Exp.-Utsk. den 19 Maj, kl. 12 midd.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning af RiksStåndens
skiljagtiga beslut öfver Stats-Utskottets Utlåtande,
JV:o 366, i fråga om en föreslagen löne-ersättning till
Tabell-Commissionens Secreterare,
Efter det Stats-Utskottets Memorial N:o 5oa, med förslag till voterings-proposition,
i anledning af Riks-Ståndens skiljagtig# beslut, i fråga
om en föreslagen löne-ersättning till Tabell-Commissionens Secreterare Herr
llof-Marskalken m. m. Leijonmark, blifvit, enligt till Utskottet ankomne
Prolocolls-utdrag, af samtlige Räks-Slåndcn godkändt, så har Förstärkta
Stats-Ulskottet, jemlikt 69 §. Regerings-formen, denna dag anställt votering
öfver följande, sålunda antagne, proposition:
Den, som, lika med hvad Slats-Utskoltet yttrat, anser väckt motion,
att nuvarande Secreteraren vid Tabell-Commissionen, Herr Hof-Marskalkon
Leijonmark, må erhålla, dels för åren 1889 och 1840 en ökad hyres-ersätt
-
6
Stats Utskottets Memorial, N:o 535.
ning af20oR;dr för hvarldera året, dels ock ersättning med 3,666 R:dr 3a
sk., för det lian., ifrån 1815 till slutet af sistlidet år., undfått lägre aflön
in g, än han, i följd af den år 1815 beslutade löne-reglering, förmenats
hafva bordt åtnjuta, icke böra bifallas, voterar
Ja;
Den, det ej vill, voterar
fNej;
Vinner Nej, beviljas Herr Hof-Marskalken Leijonmark, i betragtande
af hans nedlagda möda och vunna utmärkta förtjenster af Svenska Tabell-Verket,
såsom Secreterare hos Kongl. Tabell-Commissionen, en gratification
af 2000 R:dr Banco.
Vid voterings-sedlarnes öppnande, hafva befunnits 5a Ja och 67
Nej, hvadan den uti contra-propositionen omförmälde gralification blifvit
beviljad.
Stockholm den 18 Maj iS4r.
N:o 535.
Ånk. till Exp-Utsk. den 19 Maj, kl, 12 midd.
Memorial, angående votering, i anledning af Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottens Memorial, N:oigo,
rörande allmänna stadganden och anslag till folk-undervisningens
befremjande.
Sedan vid pröfning af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
nämnde Memorial, N:o igOj de uti detsamma, angående anslagen
af allmänna medel uppgifna voterings-propositioner blifvit af samt
-
Stats-Uiskottets Memorial, N:o 535. 7
lige Riks-Stånden godkända, så har Förstärkta Stals-Utskottet, jemnlikt stadgandet
ali 6g Regerings-Formen, under denna dag öfver dess propositioner
verkställt votering i följande ordning:
i:sta voteringen:
Den, som bestämmer anslaget till imätlning af Seminarier för lärare
vid Folkskolor* i enlighet med Utskottens förslag* till 6,5oo R:dr
årligen, voterar
Ja;
Den, det icke vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde anslag att utgå med i3,ooo Rjdr
årligen.
Voteringen har utfallit med 7g Ja och 4° Nej, hvadan ifrågavarande
anslag blifvit till 6,5oo R:dr årligen bestämdt.
a:dra voteringen :
Den, som vill bestämma 9,000 R:dr såsom ett förslags-anslag lill
stipendier för elever vid Seminarierne för Folk-skol-lärare, voterar
Ja ;
Den, det icke vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, komma ofvannämnde 9,000 R:dr årligen att utgå såsom
ett bestämdt anslag för ifrågavarande behof.
Voteringen har utfallit med 43 Ja och 76 Nej, i följd hvaraf nyss
berörde
medel komma att såsom ett bestämdt anslag utgå.
Stockholm den »8 Maj f84r
-
8
Stats-Utsliottets Memorial, N:o 536.
N:o 536.
Ank. till Exp.-TTuk, den 19 Maj, kl, 12 midd.
Memorial, angående 'verkställd omröstning, i fråga om dispositionen
af behållningar utaf eoctra XJtgifts-medelen.
Enligt Stats-Utskoltet tillliandakomne Prolocolls-utdrag, hafva samtlige
Riks-Stånden godkänt den uti Utskottets Memorial, N:o 511, föreslagna
voterings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens skiljagtiga beslut, i fråga
om dispositions-rättcn öfver de anslag till extra utgifter, som, genom fördelning
af det å nuvarande 8:de Hufvud-titeln beviljade dylika anslag,
komma att å serskilde Idufvud-litlar uppföras; och har, till följd häraf,
Förstärkta Stats-Utskottet, i den ordning, 6c) §. Regerings-Formen föreskrifver,
denna dag anställt votering öfver ofvanberörde, så lydande proposition:
Den,
som bifaller Stats-Utskottets hemställan, att Rikets Ständer måtte
förklara, att, hvad af anslagen lill extra utgifter något år kan å en eller
annan titel besparas, må till påföljande år å samma titel reserveras,
voterar
Ja»
Den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, bifalles, att hvad af ifrågavarande medel något år kan
å en eller annan titel besparas, må af Kongl. Maj:t fritt och utan afseende
på titeln, der behofvet så fordrar, disponeras.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 72 Ja och 4"
Nej; och då således Ja vunnit, är Stats-Utskottets förutnämnde hemställan
bifallen.
Stockholm den 18 Maj 1841 -
STOCKHOLM, Elmuns och Gräsbergs Tryckeri, 1841.
Stats-Utshottets Memorial, N:o 551/.
I
N:o 537.
Ank. till Exp. ötsk. den 19 Maj iS/ji, kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till reglementariska föreskrifter,
motsvarande 9:de Afdelningen af det, vid sista Riksdag,
för Riksgälds-Contoirct utfärdade Reglemente.
(Rgs Afd.)
Sedan det af Stats-Ut.skotlet i dess Betänkande N:o 44.9 afgifna förslag
till ny löne-reglering för Riksgälds-Contoirets embets- och tjenstemän samt
vaklbetjening numera, medelst 3:ne Riks-Stånds sammanstämmande beslut,
blifvit af Rikets Ständer gilladt och faststäldt, så får Utskottet härmedelst
underställa Rikets Ständers granskning och godkännande de, i Öfverensstämmelse
med samma förslag och Utskottets derjemte af Rikets Ständer
bifallna framställningar uppgjorda samt g:de Afdelningen, eller §§. c>4—i r 7,
af 1835 års Reglemente motsvarande reglementariska stadganden för Riksgälds-Conloirets
framtida förvaltning; hvarvid Utskottet, i afseende på den
numerordning, som till de nya §§:nes betecknande nu blifvit begagnad,
får åberopa sitt tillkännagifvande i Memorialet N:o 5oy.
Beträffande de i nn föreslagna §§. intagna bestämmelser, så har Utskottet
till upplysning vid deras granskning och jemförelse med hittills
gällande föreskrifter trott sig äfven vid detta tillfälle böra serskildt anmäla,
dels de ändringar och tillägg, som Utskottet ansett i denna del af
ifrågavarande Reglemente böra iagttagas, dels de stadganden, som grunda
sig på Rikets Ständers vid denna Riksdag redan fattade beslut.
Uti 1 §., hvilken motsvarar den §• ’ 1835 års Reglemente, har
endast den del af hvad sistnämnde §. innehåller, blifvit intagen, som ansetts
kunna hänföras till de Reglementet tillhörande allmänna bestämmelser,
varande fö 1 jagtligen derur uteslutna föreskrifterne, angående de med
hvarje tjenstebefattning förenade serskildta åligganden, Som Regislratorsoch
Archivarie-tjenslen sedan sista Riksdag varit ledig och blifvit ånyo
tillsatt, så har det då meddelade stadgande, angående Canzlist-göromålens
bestridande, i den händelse, att dåvarande Canzlist skulle före Registrator»
och Årchivarien afgå, numera förfallit.
2 §. motsvarar den hittills gällande 96 §,, och innehåller der jemte behöriga
föreskrifter för verkställigheten af de utaf Rikets Ständer, i sammanhang
med den nya löne-regleringen, beslutade Ijenste-indragningar.
Bih. till R. St. Prof. 1840 och 1811. 4 Sorni. 1 Jfd. 3 Band. 33 Häftet. 1
2
Slats-Utskotlets Memorial, JV:o 5 5 7.
3 §. är den nuvarande 9 5 med en efter de föregående lämpad
redactions-förändring.
4 §. innehåller den del af ofvanberörde 96 § , sorn ansetts utgöra föremål
för en serskild § , och derföre icke blifvit i 2 §. intagen.
5 §. innefattar ett nvtt stadgande, föranledt dels af Rikets Ständers
nu fattade beslut, dels af andra, under de sist fri* flutna 28 åren, inträffade
förändringar i Riksgälds-Gonloirets tjenstemunna-personaIs antal och åligganden.
Uti 6 §. är irsta meningen i förra Reglementets 97 § intagen. Den
senare meningen i samma § förekommer uti den nu föreslagna 10 §.
Uti 7 §. är det i nuvarande 101 §. meddelade stadgande bibehållet,
med iagltagande endast af en på dess hufvudsaklig» innehåll icke inverkande
redactions-förändring, och är derjemte föreskriften i 1 02 §-s 2 mom.
i denna §. införd.
8 §. motsvarar den hittills gällande 100 §., hvarförutan här blifvit
intagen ett efter numera förändrade omständigheter lämpad t stadgande,
angående återstoden af de å Stal förut uppförda s. k. m ssiäknings-penningar,
eller flen del deraf, som, lill följd af ett vid sista Riksdag meddelaiit
förklarande, ännu utgår.
9 §. innehåller samma stadgande, som 1 :sta momentet af den redan
åberopade 103
10 §. innefattar den i nuvarande Reglementes 116 § intagna föreskrift,
äfvensom senare delen af 97 §., med anledning af ej mindre Fullmägtiges
härom gjorda hemställan, än den större olikheten emellan de nu fastställda
lönevilkoren för tjänster af serskilda grader, har i denna §. medgifvits
Fullmägtige rättighet att, då en ordinarie tjensteman måste under
en längre lid oafbrutet förrätta annan tjenst, än han sjelf innehar, derför
tilldela honom en serskild, efter (fe olika lönerne och göromålen någorlunda
afpassad, vedergällning. Äfvenledes har den hittills bestämda lid,
hvarunder en extra ordinarie skall, utan anspråk på ersättning, bestrida
ordinarie tjenst, blifvit föi kortad, grundande Utskottet sitt förslag i detta
afseende, dels på de nu återstående t)ensiernes trägnare beskaffenhet och
minskade antal, dels ock på den omständigheten, att extra ordinarie tjnislemännen
inom Banken äio berättigade lill aflönings åtnjutande för hela
den tid, ordinarie befattningar af dem bestridas.
Stats-Utskottets Memorial, N'.o 55/.
3
11, 12, i3 och >4 §§. motsvara 117, io4» io5, 106 och 108 §§. i
nu gällande Reglemente, med tillägg af några från 1835 års Banco-Reglementes
45, 4^ och 4f) §§• hemtade ytterligare föreskrifter.
15 §. innehåller hufvudsakligen enahanda stadgande!!, som den nuvarande
107 §, ehuru, till beredande af större tydlighet och fullständighet i
föreskrifterne, redactionen deraf blifvit förändrad.
16 §. innefattar en af Rikets Ständer vid sisla Riksdag serskildt beslutad
och Fullmäglige meddelad föreskrift.
17, 18, 19, 20 och Qi §§. motsvara iti §. i 1835 års Reglemente
samt innehåller dessutom åtskill ga med densammas innehåll gemenskap
eginde, fastän i berörde Reglemente saknade, bestämmelser, hvilka hufvudsakligen
äro af enahanda lydelse, som de i Banco-Reglementet rörande
dessa ämnen meddelade stadganden.
Uti 22 och 23 §§ äro de i ri2 och 114 §§. af hittills gällande Reglemente
förekommande stadganden intagna.
24 §• grundar sig på Rikets nu församlade Ständers, genom bifallandet
af Utskottets Utlåtande N:o 44f)> fattade beslut.
2Ö OCI126 §§., hvilka motsvara io3 §. af det vid sista Riksdag utfärdade
Reglemente, innehålla från nuvarande Banco-Reglementes 60, 61 och
62 §§. hemtade föreskrifter.
27 §. innefattar dels ett på Utskottets yttrande i Betänkandet N:o 45,
sid. 14» grundadt stadgande, dels ock samma föreskrift, som Banco-Reglementets
64 §.
Härjemte får Utskottet erinra, att de i nu gällande Reglementes 1 13
och 1 14 §§• förekommande stadganden äro intagne uti det, Rikets Ständer,
jemte Utskottets Memorial N:o 507, redan underställda förslag till regleraentariska
föreskrifter. Stadgandet i 99 §., angående inköp af inventarier
och ved, m, ra., har Utskottet ansett icke tillhöra nu ifrågavarande
afdelning af Reglementet, utan kommer detsamma att bland andra härmed
sammanhang egande föreskrifter upptagas. Deremot har Utskottet helt och
hållit uteslutit den 98 §., som handlar om befattningarne vid creditsedelverket,
enär dessa befattningar, med undantag af tvänne, för hvilkas
innehafvare serskilda bestämmelser vid sista Riksdag meddelades, numera
äro indragne. Likaledes har Utskottet ansett 109 och 110 §§. kunna ur
4
Stnts-Utshottets Memorial, IV:o 55/.
Reglementet utgå, helst de stadganden, som deruti förekomma, så vida de
för framliden finnas behöflige, endast tillhöra föremålen för den ifrågaslällda
nya Arbets- eller Tjenslgörings-Ordningen.
Stockholm den 18 Maj 1841.
Angående Betjeningen vid Rilcsgälds-Contoiret.
§• 1.
De hos Fullmägtige förefallande Canzli-göromål bestridas af
En Secreterare, som äfven i andra hänseenden biträder Fullmägtige
vid fullgörandet af dem uppdragne åligganden;
En Registrator och Archivarie; samt
En Canzlist, hvars tjenstebefattning dock vid nuvarande innehafvares
afgång skall indragas, hvarefter de Canzlist-tjensten
tillhörande göromål komma alt af Registralorn och Archivarien
förrättas.
§• 2.
De med Riksgälds-Contoirets dagliga förvaltning förenade göromål
och åligganden besörjas, under Fullmägtiges inseende och med redovisningsskyldighet
inför dem af
Tre Commissarier.
Vid Canzligöromålen biträdas Commissarierne af
En Referendarie eller Secreterare, och
En Canzlist.
Enär uppsättningen af de utaf Fullmägtige från Commissariatet infordrade
Utlåtanden, äfvensom Commissariatets Berättelser till Rikets Ständer
och deras Revisorer, jemte andra mera vidlyftiga och magtpåliggande expeditioner,
hädanefter utgör ett Commissariernes eget tjensteåliggande, bör
Referendarie-sysslan, vid nuvarande innehafvares afgång, indragas och, i
dess ställe, en Notarie hos Commissariatet då anställas.
Vid uppbörden af Riksgälds-Contoirets inkomster och verkställigheten
af dess utbetalningar, ega Commissarierne för närvarande till
sitt biträde.
En Cassör, och
En Conloirskrifvare.
Stats-Utshottets Memorial, N:o 537.
5
Meri efter nuvarande Cassörens afgång, komma de denne tjensteman
hittills åliggande göromål, i afseende på rle influtna medlens emottagning
och q vi Itering samt albetalningarnes verkställande, att omedelbart af Commissarierne
besörjas; hvaremot den med Cassörstjensten nu förenade räkenskapsföring
då bör uppdragas åt en serskild Bokhållare, hvilken derjemte
skall öfvertaga de ofvannämnde Contoirsskrifvare-tjenst tillhörande åligganden;
kommande följagtligen Cassörs- samt Contoirsskrifvare-tjensterne att,
vid inträffande ledigheter, indragas.
Riksgälds-Contoirets hufvudbok föres och afslulas i det Commissariatet
underlydande Boksluts-Contoir, livarest äfven öfriga egentiiga räkenskapsgöromål
hufvudsakligen förrättas; bestående detta Contoir af
En Kamererare,
En Bokhållare,
En Kammarskrifvare, och
En Contoirsskrifvare, hvilken sistnämnde dessutom skall tjenstgöra
der Commissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-Contoirets räkenskaper äfvensom för öfrigt
förefallande revisions-arbete, med undantag af den Commissarierne sjelfve
åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Revisions-Contoiret utaf
En Kamererare, och
Eu Revisor; skolande dock sistnämnde tjenst, vid nuvarande innehafvares
afgång, indragas.
Vid de ännu utelöpande Riksgälds-sedlarnes inlösande och bokföring,
biträda tills vidare arne af de vid det så kallade Gredit-sedel-veiket anställde
tjenstemän, nemligen
En Kamererare, och
En Cassör,
hvilkas beställningar, då de blifva lediga, jemväl böra indragas.
§. 3.
Riksgälds-Contoirets rätt och talan i de rättegångs- och utsökuingsärenden,
som röra detta Verk, bevakas och utföras af
En Ombudsman.
§. 4
Vaktbeljeningen utgöres af
En Vaktmästare,
6
Stnls-Utslottets Memorial, N:o 507.
Fyra Kammardrängar,
Två Husdräugar, af hvilka den ena bestrider de denna befattning
tillhörande göromål vid .Rikets Ständers lius.
§• 5.
Ofvannämnde embels- och tjeristemäns, samt vaktbe! jenters åligganden
och göromål skola närmare bestämmas uti en efter numera förändrade
förhållanden lämpad ny Instruction och Tjenstgörings-ordning, som
Fullmäglige låta uppgöra och till behörigt iakttagande utfärda*
§. 6.
Aflöningen för Riksgälds-Conloirels l jenstemanna-personal och vaktbrtjening
utgår, enligt de af Rikets nu församlade Ständer för detta Verk
fastställda ordinarie- och interims-löne-stater, hvilka icke få öfverskridas,
utan böra deremot kostnaderne för Verkets förvaltning genom ytterligare
indragningar af ledigblifna tjenster, så vidt med göromålens gång är förenligt
, minskas.
.§• 7•
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, må äfven hädanefter
en summa af Sexhundradesextiosex Riksdaler 32 sk. för hvarje år af F11IImägtige
disponeras; dock får ej hvad häraf under årets lopp icke behöft
utgilvas, under ett påföljande år för samma ändamål användas. Föröfrigt
ega Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-Contoiret andra
arfvoden än de i Aflöuings-Staten och detta Reglemente serskildt bestämda.
§• 8.
Granskningen och annulleringen af inlöste mindre Credit-sedlar godtgöres
jemväl framdeles efter samma beräkningsgrund , som hittills. Likaledes
får den med 200 R:dr årligen, under benämning missräkningspenningar,
nu utgående ersättning för vederbörande Cassörs förluster vid Creditsedel-invexlingen
fortfarande uppbäras af den tjensteman, som denna invexling
besörjer.
Siats-Utskottets Memorial, JY'.o bl)7'.
7
§• 9-
Såsom begrafningshjelp f<>r slerbhusen efter aflidne obemedlade tjenstemän
och vaktbeljenter vid Riksgälds-Gontoiret och för detta GeneralAssistance-Contoiret,
ega Fnllmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera
en summa af högst Gttibuudi adefemtio Riksdaler.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§• 10-
Oen ordinarie tjensteman eller vaktbetjent,, som förord nas att under
inträffad ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall,
förrätta annan tjenst än den, han sjelf innehar, är, med undantag af det i
§. förutsatta fäll, i allmänhet icke berättigad att derföre erhålla serskild
aflöning; 11oek ankommer det på Fnllmägtige att, derest sådant förordnande
utöfver ärne månader oafbrutet fortfarit, tillerkänna inncbafvaren
deraf elt elter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst
halfva beloppet af skillnaden emellan hans förut åtnjutande aflöning och
lönelörmonerne för ilen tjenst, han blifvit förordnad att bestrida.
De extra ordinarie tjenstemän, sorn vid dylika tillfällen, på grund
af vederbörligt förordnande, under minst 11\ dagar, förrättat ordinarie tjenstebefattning,
åtnjuta deremot under hela den tid, denna tjenstgöring fortfar,
den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuta!- jemväl extra ordinarie vaktbetjent, som best rid t kammardrängs
eiler husdrängs göromål, samma aflöning, som för den förrättade
sysslan är i Slaten anslagen.
»/ vj
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall
den, i följd deraf, uppkommande löne-besparing, efter afdrag af hvad, som
för tjenstens bestridande måst utbetalas, tillfalla Riksgälds-Contairets Enkeoch
Pupill-Cassa.
§• "•
Då tjensteman eller vaktbetjent, för enskilda angelägenheters besörjande,
erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens
förrättande under den tid, tjenslledigheten fortfar.
s
Stats-Ulalottets Memorial, N:o 55 7.
Innan en ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant, jemte
de med samma tjenst förenade löne-förmorier, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande eg a att sig anmäla , tillkännagifvas, medelst anslag å vanliga
ställen inom Riksgälds-Contoiret. Ansökningstiden bestämmes till minst
i4 dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmägtige alt utsätta
ny ansökningstid, derest inom den först bestämda liden någon lill tjenstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§• i3.
Före återbesättandet af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare
lyda under Commissariatet, böra af detsamma upprättas förslag,
hvarå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos
Fullmägtige anföras, inom 8 dagar efter det förslagen till Fullmägtiges
Expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen, då ett
dylikt förslag dit ingått, bör genom utfärdande anslag meddelas samt tjenslens
tillsättande, i fall lieie sökande sig anmält, uppskjutas; intilldess
denna besvärstid tilländagå 11.
§. .4-
För att kunna antagas lill tjensteman vid Riksgälds-Contoiret fordras ,
såvida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta Verk, att hafva
vid ettdera af Rikets Universitet undergått sådan examen, som berättigar
till inträde i Konungens Canzli eller i allmänna Rättegångs- eller Räkenskaps-verken;
börande dock de tjenstemän, som anställas vid Fullmägliges
eiler Commissariatets Ganzli-Expedilioner, hafva aflagt den Academiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Canzli
eller i Rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till Ombudsmanssysslan,
ovilkorligen bur hafva fullgjort, hvad Författningarne föreskrifva, i
afseende på dem, som 1 Dornarevärf må begagnas.
§• i5.
Till Comraissarier , Secreterare och öfrige Ijenstebefatlningar vid Fullmägtiges
och Commissariatets Expeditioner, Kamererare samt Ombudsman
utnämnes
Stats-Utskottets Memorial, N:o 537.
9
utnämnes bland competente sökande den, som Fullmäktige, med afseende
å Vet kels fördel samt vigten och ansvarigheten af de serskilda befattningarne,
finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.
Vid tillsättandet af öfrige tjenster, bör jemväl fullt erforderlig skicklighet,
i förening med ett redligt och anständigt uppförande, utgöra den
egentliga befordringsgrunden, men under uppfyllandet af detta oeftergifliga
vilkor för hvarje befordran, böra de inom Verket förut anställde tjenstemän
njuta till godo den i hittills gällande Författningar dem tillerkända
befordrings-rätt.
§. 16.
Den, som till Commissarie befordras, måste, innan lian får uppbära
den härmed förenade lön, hafva leranat annorstädes innebafvande tjenst.
För öfrigt anses, vid alla befordringar inom Riksgälds-Contoiret, det vilkor
fästad t, alt den, som innehar syssla vid annat Verk, skall, derest den
ena tjenste-befattningen finnes för den andra hinderlig, vara förbunden att
från endera afgå, när Fullmägtige sådant äska; börande till sökandes underrättelse
omförmälde vilkor alltid i anslagen intagas.
Angående behandlingen af frågor, rörande
tjcjiste-försummelser, m. m.
§• »7-
Om någon Commissariatet underlydande tjensteman, vid mindre förseelser
i tjensten, ej låtit sig rälta af vederbörande förmäns tillsägelser
och varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i
sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt
uppförande, bör han inför Commissariatet erhålla lämplig föreställning
och åtvarning till framlida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande,
i afseende på någon af Verkets öfrige erabets- och tjenstemän,
skall han, efter härom gjord anmälan, förekallas inför Fullmägtige samt
tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför
Fullmägtige eller Commissariatet, undergått första varnings-graden, ei
eller häraf låter sig rätta, ega Fullmägtige, att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
sin innebafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken,
under tiden, må till ersättning för tjenstens förrättande användas.
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 AJd. 3 Band. 33 Häftet. 2
IO
Stats-Ut slö Hets Memorial, N:o 55 7.
§• 18.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjenste-försummelse eller
annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess
vid detta Verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges
serskilda pröfning, huruvida Commissarie, som genom oordentlighet
i sina enskilda affärer flera gånger blottställt sig för bysättning eller
blifvit nödsakad till borgenärerne afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin Commissarie-beslällning.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller
annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att Verkets
trygghet eller anseende fordrar hans endtledigande, har derigenom gjort
sig sin innehafvande tjenst förlustig.
§. 20.
Om någon af vakt-beljeningen i sin tjenst varit försumlig eller under
tjenstgöring befunnits af starka drycker öfverlastad, eller ock eljest på ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen inför Commissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige
anmälas till suspension eller endtledigande.
§. 21.
Extra ordinarie tjensteman eller vakt-betjent, som, utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under 3:ne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lemna äskadt biträde, der han blifvit anställd, bör förklaras vara från
Verket skiljd.
§. 22.
Innan ordinarie tjensteman eller vakt-betjent varder suspenderad
eller skiljd från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot
honom förekommit infordras.
Slats-Utskotlets Memorial, N:o 65y.
§. a3.
Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas, eller för alltid
skiljes från tjernsten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom
skriftligen meddelas; och må i sistnämnde fall samt, derest hail inom
föreskrifven lid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga , sålunda ledigblifna
tjenst icke återbesättas, förr än besvären blifvit af Rikets Ständers Statsutskott
eller Revisorer afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försutits; kommande dock den, som emedlertid förordnas till
tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löne-förmoner åtnjuta.
Angående pensionerandet af ItiJcsgälds-Contoirets betjening.
§. 24.
Pensionerne för embets- och tjenstemännen samt vakt-betjeningen vid
Riksgälds-Contoiret bestämmas i allmänhet efter deras, vid afskedstagande!,
å ordinarie aflönings-staten innehafvande löner. Men, vid bestämmandet
af pensions-beloppen för innehafvarne af de vid sistförflutna eller
innevarande Riksdag, från ordinarie till interims-aflönings-stat förflyttade
Ijenster, böra de för dessa tjenster å sistnämnde Stat nu uppförda löner
tjena till grund. Äfvenledes skall, vid pensionerandet af nuvarande
tjenstemän, hvilkas å ordinarie Stat vid denna Riksdag erhållna löner understiga
den med samma tjenster, den provisionella löne-förhöjningen häruti
inberäknad, hittills förenade löne-inkomst, denna tagas till grund för
pensioners beräknande.
§. 25.
Tjensteman eller vakt-betjent, som uppnått Sjuttio års ålder eller under
Femtio år varit i allmän tjenst, är, vid afskedstagande, berättigad alt
erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl
tillerkännas den tjensteman eller vakt-betjent, som fyllt Sextiofem år och
och i allmän tjenst tillbragt Fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att
han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd.
§. 26.
Tjensteman eller vakt-betjent, som, efter att hafva hunnit en ålder af
Sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
Fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som mot
-
12
Stals-Utslcottets Utlåtande, IV'o 558.
svarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman
eller vakt-betjent uppnått Sextio lefnads- och Fyratio tjenste-år, kan, endast
i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid
afskedstagande! honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren
ensamt, på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnde
antal, afdrages en fyrationdedel från ett, tre fjerdedelar af lönen
motsvarande, pensions-belopp. Men för den, som fyllt Fyratio tjenstår
och Sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensions-belopp med en fyrationdedel
för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräknings-sätt befinnes för afskedssökanden mera
förmonligt.
§, 27.
Skulle, enligt §. a5, till pension berättigad tjensteman eller vakt-betjent,
i anseende till ohjelpligt sjukdoms-tillstånd eller försvagade sinneskrafter
och arbetsförmåga, vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden,
må, derest göromålens oafbrutna gång eller Verkets säkerhet
det fordrar, Fullmägtige, äfven utan derom gjord anhållan, meddela en
sådan tjensteman eller vakt-betjent afsked från dess inneliafvande tjenst,
hvarvid dock pension till samma belopp, sorn den med tjensten förenade
lön, bör honora tilläggas.
Derest åter vakt-betjent, förr än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnads-ålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet
eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tj. nsteskyldigheter vidare
fullgöra, ega Fullmägtige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall
förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans förafskedande
tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af
lönen.
JV:o 538.
Ani. till Exp. Utsi. den 21 Maj 1841 ,■ II. 7 e. m.
Utlåtande, angående ifrågaställd restitution af de, sedan
år 1819, af Itotehållarne vid Uplands Itegemente
er lagda Iclädpenningar.
(R:gs Afd.)
Sedan Kongl. Majtt, uti Skrifvelse till Stats-Ulskoltet af den 16 November
sistlidet år, i Nåder tillkännagifvit, alt, vid pröfning af en i un.-
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 538.
i3
derdånighet gjord ansökning om befrielse för Rolebållarne vid Uplands
Regemente från utgörandet af s. k. klädpenningar, Kongl. Maji, enär bemälde
Rotehållare, efter 1818 års Riksdag, åtagit sig att, i stället för de
i och för soldatens beklädnad, dittills lemnade bidrag, framdeles erlägga
en viss andel af soldal-munderingens värde, funnit uttagandet det utöfver
af det uti 4-‘de punclen af 1725 års kneckte-contract omförmälda serskilda
beklädnads-bidrag vara stridande emot den, af Kongl. Majrt och Rikets
Ständer, Rotehållarne år 1818 gifna försäkran; hvadan Kongl. Majrt pröfvat
rättvist att, med bifall till berörde ansökning, från och med år iSjo
och allt framgent, så länge nuvarande beklädnadssätt och dermed förenade
vilkor fortforo att vara gällande, frikalla Rolebållarne vid Uplands Regemente
från utgörandet af ifrågavarande, med 5 daler Kommarmynt,
eller 26 sk. 8 r. för hvarje rote, erlagda afgift; så hafva inom Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet af IL rr Friherre IV. F. Tersmeden.
och Riksdagsfullmägtigen från Upsala Län, Johan Andersson , motioner
blifvit väckta om förenämnde Rotebållares berättigande att, utan tillämpning
af Praescriptions-författningarne , återbekomma det af dem, jemlikt åberopade
kneckte-contract, från och med år 1820, utgifna serskilda beklädnadsbidrag,
utgörande, enligt motionärernes uppgift, ett sammanräknadt
belopp af omkring 14.000 R:dr, hvilken summa sistbemälde motionär ansåg
böra till Uplands Regementes Beklädnads-cassa öfverlemnas. Stödjande
molionärerne de af dem väckta förslag på det, genom Högstberörde
Kongl. Ski ifvelse, utredda förhållande, att Rotehållarne, under den tid, de
utgjort det i Kongl. Förordningen af den 3o December 181g stadgade bidrag
till soldaternes beklädnad , bordt åtnjuta befrielse från vidare' erläggande
af den för samma ändamål i kneckte-contracten bestämda serskilda
afgift, samt alt densamma följagtligen, under denna tid, af Slats-verket
origtigt uppburits. Oell då Rikets Ständer, vid innevarande Riksdag, beviljat
restitution af den, åtskilliga släder origtigt påförda och af dem erlagda,
rotefrilietsbevilluing, ansågo molionärerne denna omständighet gifva
en ökad anledning till deras förmodan, att Rikets Ständer, jemväl vid
detta tillfälle, skulle ei känna billigheten och rättvisan af nu framställd;*
oell på enahanda föi hållande grundade anspråk, helst Uplands Regemente
skulle vara det enda, vid hvilket Roteliållaine, efter år 1819, foitfarande
utgjort omlörraäble beklädnadsbidrag.
Enigt hvad Stats-Utskottet, under behandlingen af dessa lill Utskottets
Utlåtande remitterade motioner, inhemtat, hafva Rolehållaine vid
•4
Stats-Utslcottets Utlåtande, JV:o 538.
några Regementen, från längre tid tillhaka, utgjort så kallade slofferingspenningar,
hvilka lill Stats-verket ingått och varit inbegripna uti den under
benämning: ”Reklädnadsmedelå Riks-slaten upptagna, men vid 1828
års Stats-reglering uteslutna, serskilda inkomst-titel. Derjemte förklarade
Rikets Ständer, uti underdånig Skrifvelse af den 20 Augusti samma år, det
de ansågo billigheten kräfva, att hvad, som vid dessa Regementen vore
såsom stofferings-penningar erlagdt, sedan den tid, då det nya beklädnadssättet
vidtog, eller från och med år 1819, borde vederbörande restitueras,
så vida de inom 182.5 års utgång, gjorde sin rätt dertill gällande.
Sådant oagtadt, har dock Stats-verket intill närvarande lid fått fortfarande
uppbära berörde afgift från ej mindre Uplands Regemente, än i:sla
Lif-Grenadier-Regementet, Lärande dock vid sistnämnde Regemente samma
till enahanda belopp, eller 26 sk. 8 rst., för hvarje rote utgående afgift
äfven framgent böra erläggas, enär ett serskildt förhållande, i afseende på
kostnaderne för soldat-beklädnaden, skall derstädes ega rum, till följd af en
emellan Rotehållarne och soldaterne träffad öfverenskommelse, angående
sättet för de härtill erforderliga bidragens utgörande.
Vidare har Utskottet, lill upplysning vid bedömandet af förevarande
reslitutionsfråga, ansett sig böra anföra, hurusom, genom Kongl. KamraarCollegii
Kungörelse af den 14 Mars 1798 är uttryckligen stadgadt, att
uti alla slags frågor, söm angå orätt uppburna och i Stals-cassan influtna
medel, ega vederbörande, som, medelst crigtig tillämpning af Författningarne,
kommit alt betala någon i dem icke grundad utlaga eller afgift, att,
inom 3:jie år från betalningsdagen, vid förlust af all vidare talan återsöka
hvad, som origtigt blifvit ulfordradt och belaldt.
Ehuruväl Kongl. Majit nu, i öfverensstämmelse med den, redan år
1823, af Rikets Ständer yttrade åsigt, förklarat Rotehållarne vid Uplands
Regemente icke hafva varit skyldige utgöra de af dem erlagda klädpenni
ngar, sedan desse Rotehållare ingått på de, enligt Kongl. Maj-.ls och
Rikets Ständers beslut, dem erbjudna förändrade vilkor för soldatbeklädnadens
framtida underhållande; finner Utskottet dock ej delta Kongl. Maj:ts
Nådiga förklarande innefatta en giltig anledning, för att, på grund deraf,
tillstyrka en emot åberopade Författning rakt stridande restitution af omförmälde
afgift för hela den tid, motionärerne uppgifvit. Om äfven några
ytterligare anspråk å återbekommandet af dylika medel icke numera lära
vara att befara från Rotehållare vid öfriga indeldta Regementen, så bör lik
-
Stats-Utshottets Utlåtandej N:o 538.
i5
val ingalunda förbises, att ett sådant, endast af nu anförda förhållande
föranledt, undantag från en allmänt gällande Författnings bestämda föreskrift
sannolikt framdeles komme alt begagnas, såsom stöd för nya anspråk å andra,
under längre tider utgjorda, Statsbidrags restituerande. Nya praejudicat
i detta afseende synas dessutom serdeles betänkliga i en lidpunct, då
väckta frågor om rigtigheten af den hittills iagttagna tolkningen och tillämpningen
af äldre Förordningar, rörande en och annan allmän skatteafgift, ännu icke
blifvit slutligen afgjorda. Serskildt förekommer för öfrigt emot den nu föreslagna
restilutionen, att Rotehållarne vid Uplands Regemente uragtlåtit begagna
sig af det, vid i8a3 års Riksdag, medgifna tillfälle att, under en då
bestämd tid, göra sina anspråk uti ifrågavarande hänseende gällande.
Härförutan anser Utskottet det uti den ena motionen framställda förslag
om de reslituerade medlens öfverlemnande till Regementets Beklädnadscassa,
såvidt frågan angår den, under de 3 senast förflutna åren, inbetalde
afgift, stridande emot vederbörande Rotehållares författningsenliga
rättighet att, i stadgad ordning, utan något förbehåll i afsende på medlens
användande, söka återbekomma samma afgift. Slutligen får Utskottet, i
anledning af det åberopade beslutet, angående den af åtskilliga städer erlagda
rotefrihetsbeviilning, erinra, dels att besvär, på sätt Författningarne
föreskrifva, voro af flera bland dessa städer anförda öfver nämnde bevillnings-afgifts
utgörande, dels ock alt afgörandet af de väckta frågorna om
städernes skyldighet i detta afseende, af serskild anledning, kommit att
under en längre tid uppskjutas, hvarunder rotefrihets-bevillningen blifvit
fortfarande infordrad och erlagd.
I öfverensstämmelse med nu yttrade åsigter, anser sig Utskottet
således
böra afstyrka Herr Friherre Tersmedens och Riksdagsfullmägtigen
Johan Anderssons gjorda framställningar
om restitution af ifrågavarande, efter 1819 års slut, utgjorda
beklädnadsbidrag.
Men deremot får Utskottet, med anledning af dessa framställningar,
och med afseende å berörde bidrags mindre betydliga belopp för hvarje
år', föreslå,
att, till undvikande af den flera serskilda Embetsmyndigheter
eljest åliggande tidsödande granskning och pröfning, före
restituerandet af det, under de 3me sista åren, inbetalda
belopp, som hvarje Rotehållare kan, enligt ofvanåberopade
Stats-Utskottels Utlåtande, IV-o 558.
Författning, vara berättigad återbekomma, Rikets Ständer må
anvisa å Riksgälds-Contoiret en, samtlige Rolehållarnes bidrag
för 3 år motsvarande, summa af Tvåtusen Riksdaler 35 sk.,
för att lill Kongl. Majrts Befallningshafvande i Upsala oell
Stockholms Län utbetalas och, under loppet af en viss, efter
merberörde Författning lämpad, tid, Rolehållarne vid Uplands
Regemente tillhandahållas, samt ali med dess derefter återstående
outtagna belopp till Regementets beklädnadsfond
ingå.
I händelse hvad Utskottet nu föreslagit varder af Rikets Ständer
bifallet, lära Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, alt
vederbörande måtte varda härom underrättade.
Stockholm den 18 Maj i84>.
Reservation
af Riksdagsfullmägtigen Johan And-rsson från Upsala Län: vMot
Högloft. Slats-Ulskotlets beslut får jag anföra min reservation: Det af Utskottet
begagnade ultryck, att Rotehållarne vid Uplands Regemente uragtlåtit
att begagna sig af det vid 1823 års Riksdag medgifna tillfälle, kail
jag för min del icke godkänna, då det bordt vara vederbörande Embetsmyndigheters
skyldighet att icke påföra och debitera Uplands Regementes
Rotehållare en afgift, som redan år 1819 bordt upphöra. Derföre vill
jag lästa Rikets Ständers uppmärksamhet på så olagliga skatters debitering,
sorn under de förllutna åren synes gjort sig gällande.
STOCKHOLM, Kongl.
Förstärkta Stats-Utskotteis Memorial, IV;o 539.
1
IN:o 539.
Anis. till Exp. Utsk. den 26 Maj 1841, kl. 12 midd.
Memorial, angående verkstiil/d omröstning öfver vissa delur af
Tull-Bevillningen, i hvilka Bevillnings-Utskottets Memorial
N:o 41 om sammanjemkning af Riks-Ståndens olika be.
slut, rörande denna fråga, blifvit ogilladt eller återremitteradt.
Sedan Bevil] nings-Utskottet uti Utlålande N:o 48, i anledning deraf,
alt Utskottets Memorial N:o 41 om sammanjemkning af Riks-Ståndens olika
beslut, angående Tullbevillningen, blifvit i vissa delar ogilladt eller återremitteradl,
föreslagit åtskillige volerings-propositioner, hvilka, enligt ankomne
protocolls-utdrag, blifvit af samtlige Riks-Stånden godkände; så har
börstärkta Stats-Utskottet, i öl verensstämmelse med 71 § Regerings-Formen,
denna dag öfver berörde proposilioner anställt votering, nemligen:
t: st a voteringen,
(enligt i:sta punkten.)
Den, som anser, att, på sätt Utskottet föreslagit, samt Preste-, Borgare-
och Bonde-Stånden bifallit, följande varu-artiklar böra, hvar för sig,
åsätlas nedannärnnde utförselsafgifler, nemligen:
Alun, andra slag 8 sk. per 17 lispund.
Angelika
r:st. per skålpund.
Anis
r:st. per d:o.
Antimonium crudum eller Spiesglans . . . 1 r:st. per d:o.
Apotheksvaror: Enkla medicinalier . . 1 R:dr på 100 R:drs värde.
Aska, rå, af träd eller andra vegetabilier . . . 5 sk. per lispund.
— pott-, väilad eller orafiinerad 2 sk. per d:o.
Beck ( ! tunnor  8 sk. per tunna.
t i burkar 12 sk. per skeppund.
Bokstafsslämplar &c.:
förslitna och obrukbara eller stilskrot . . 4 r:st- Per skålpund.
Chicorie-rot
r:st. per d:o.
Cobolt-malm
sk. 6 r:st. per d:o.
— metall 4 sk. per d:o.
Bih. lill K. St. Prot 1840 och 1841. 4 Sami. 1 AJd. 3 Band. 34 Haft, 1
Förstärkta Stals-Viskottets Memorial, IV:o 539.
Dref i R:dr per skeppund.
Drefmat  i R:dr per d:o.
Dun, alla slag 24 sk. per lispund.
Fisk:
saltad eller inlagd:
Cabeljou, Långor och Torsk .... 6 sk. per tunna.
Lax
12 sk. per d:o.
Sill  4 sk. per d:o.
Strömming  4 Per rl:o.
All annan
8 sk. per d:o.
Torr eller rökt:
Gråsidor eller Sey 8 v:st. per lispund.
Lax och Ål  3 sk. per d:o.
Långor och Torsk, med derunder inbegripne
Retscher, samt Klipp-, Stock
och
Platt- eller Bredfisk 8 r:st. per d:o.
Andra slag 1 sk. 6 r:st. per d:o.
Fjäder, ospritad
2 sk. per d:o.
— sprilad
4 Per (':o
Frö:
Hamp- och Lin-
4 s^- Per tunna.
— Rof- och Rapsat-  4 s^* Per (^:°-
Färger och Färgningsämnen: Rödfärg ... 2 sk. per d:o.
Färgmossa af alla slag
8 r:st. per lispund.
Horn: oarbetadt 2 sk. per skålpund.
— platter
2 sk. per d:o.
Hudar och Skinn: oberedda, torra .... 4 per d:o.
— — saltade och rå .... 2 sk. per d:o.
Humla
2 sk. per lispund.
Håi
Borst
10 sk per d:o.
Bäfver- eller Castor-
2 R:dr 24 sk. prskåip.
Har- eller Canin- ......... 4 sk- per ^;o*
Häst- eller Tagel  2 r:st. per d:o.
Mennisko-  4 sk- per d:o.
Nöt-  4 r:st- Per lispund.
Alla andra slag, ej specificerade .... 10 sk. per d:o.
Jern: gjutet: casserade kanoner och bomber
samt mörsare och kulor 2 R:dr per skeppund.
FÖrslärkta Stats-Utskotlets Memorialj N',o 539.
3
Kalk: släckt i sk. 6 r:st. per läst.
Kalksten i sk. per skeppund.
Kimrök
i 2 sk. per i oo skålpund.
Kli af andra ämnen än spanmål .... 2 r:st. per lispund.
Knapergall och Ekollon, malen eller omalen i r:st. per skålpund.
Lunta i r:st. per d:o.
Mais
4 sk. per tunna.
Mastix  i sk. per skålpund.
Mjöl af vegetabilier, som ej kunna inbegripas
under spanmål eller hänföras till medieinalier 2 r:st. per d:o.
Musslor: friska  3 sk. per tunna.
— insyltade eller saltade  6 r:st. per kanna.
Pelsverk eller pelterier:
Oberedda:
Bäfverskinn  20 sk. per skålpund.
Får- och Lam-skinn:
Svarta, öfriga slag . .
Alla andra oklippta . .
Hermelin- eller Lekatt-skinn
Hiller-skinn
Jerf- eller Filfras-skinn
Lo-skinn
Mårdskinn och Mårdsvansar
Nerlz- eller Menuckerskinn
Ren-skinn
Räf-skinn ......
Skjäl-skinn
Utter-skinn .....
Stål: gjut-
garf- •
andra slag
Tenn och Blyaska
T* |ära .........
Tobaks-stjelkar ......
Träd varor:
Fanerskifvor
Handspakar ......
Läkter: sågade .....
3 r:st. per
d:o.
2 sk. per
d:o.
1 sk. 6 r:st. per
d:o.
1 sk. per
d:o.
1 sk. 6 r:st. per
d:o.
5 sk. 6 r:st. per
d:o.
2 sk. 6 r:st. per
d:o.
8 r:st. per
d:ot
2 sk. per
d:o.
3 r:st. per
d:o.
2 sk. 6 r:st. per
d:o.
8 sk. per 100
d:o.
3 sk. per d:o
d:o.
2 sk. per d:o
d:o.
1 sk. per
d:o.
4 sk. per
tunna.
1 r:st- per skålpund.
R:dr per 100 R:drs värde.
2 sk. per dussin.
2 sk. per tolft.
4
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N\o 539.
Pumpträd, bonade  4 sk. Per slycke.
Ribbor, längre eller kortare ..... 9 sk. per tolft.
Stäfver: lagg- och botten- af till och med 4^
verktums längd å de förra och högst 27
verktums längd å de senare af Ek . 8 sk. per 120 stycken.
af Bok, Furu eller Gran 1 sk. 6 r:st. pr 120 styck.
Årträd eller ämnen till åror  4 sk. paret.
Vismut  4 r:st- Per skålpund.
Zink, Tutanego och Spianter:
oarbetad och i plåtar  1 r:st. per d:o.
voterar Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, komma samtlige ofvanberörde artiklar att tullfritt få utföras.
Voteringen har utfallit med 87 Ja emot 32 Nej, i följd hvaraf de utaf Bevillnings-Utskottet
föreslagna Tullbestämmelser blifvit godkända.
Q:dra voteringen,
(enligt 2:dra punkten.)
Den, som bifaller Utskottets förslag, att Ben: andra slag: oarbetade,
böra åsättas en utförselstull af 1 sk. lispundet, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, kommer, enligt Borgare-Ståndets beslut, utförsel-afgiften å dessa
slags Ben att bestämmas till 4 sk- lispundet.
Vid voterings-sedlarnes öppnande befunnos 26 Ja och p3 Nej, hvadan
utförsels-tullen å ifrågavarande artikel blifvit till 4 sk- lispundet bestämd.
3:dje voteringen,
(enligt 3:dje punkten.)
Den, som godkänner Utskottets i Utlåtandet N:o 3o afgifne förslag
till förtullningssält och afgifter å till införsel lofgifne slag af Bränvin och
Sprit, nemligen: af säd, potatoés och andra jordfrukter:
Tullvärde. Quant, för T , . „ TTl. , „
R:dr. tullberäkn. Ulf.-tull.
Genevre, Holländsk: )
2: af till och med 12 graders styrka x k:a — 32.( „ .
3: deröfver .Ira _ffr,lt'
