# ID: svediakorp-gov2074
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 107,185
# sentences: 2,003
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
BAHHnUKUl mXSSHSVÅlflDIIRO
VID
Lagtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1840 och 1841.
V;
FJERDE SAMLINGEN.
IS Afdelningen;
Stats-U t skottets Memorial, Utlåtanden och
Betänkanden.
I
■Å
J.ut
-A-. ■' -i.'''
017
'->v /'
'
. is v 5 5\ ■ S\ii .■ ;' v
,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 435.
N:o 435.
i
Ank. till Exp. Utsk. den t8 Febr. , kl. 2 e. m.
Utlåtandej i anledning af erhållna återremisser å Utlåtandet
N:o 354.
(U. A.)
Sedan samtlige Riks-Stånden beslutat återremiss af Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 354, med tillhörande bilagor, angående anslag å extra Stats-regleringen,
så får Utskottet till besvarande upptaga de anmärkningar, som vid berörde
Utlåtande under discussionerna inom de serskilda Stånden förekommit, hvarvid
Utskottet anser sig först böra afgifva yttrande, i anledning af den inom
Preste- och Borgare-Stånden gjorda erinran, att, då Grundlagen icke omförmäler
någon extra Stats-reglering, anvisandet af medel under en sådan
form till bestridande af Stats-Verkets utgifter, icke allenast vofe olämpligt
och origtigt, utan äfven innefattade ett ingrepp i kommande Ständers rätt
att disponera öfver stals-medlen, för den möjliga händelse, att urtima Riksdag
inträffade före den tid, intill hvilken extra Stats-regleringen blifvit anvisad
att fortfara, på grund hvaraf det yrkande blifvit framstäldt, att anslagen
å extra Stats-regleringen måtte, under sina vederbörliga titlar, varda uppförde
å Rikets ordinarie stat. Och då Utskottets, vid ordinarie Stats-regleringens
uppgörande, följde och uti Utlåtandet N:o 92, Irsta punkten serskildt
anmälde åsigt, att, på lika sätt, sorn tillförne iagttagits, göra skilnad emellan
Stats-Verkets årliga och permanenta utgifter, samt sådana anslag, som
blott för en gång eller för serskilda till viss tid begränsade föremål erfordras,
hvilka senare ansetts böra hänföras till den så kallade extra Stats-regleringen,
grundad på de tillgångar, som utöfver årliga skatterna förefinnas, redan blifvit
af Rikets Ständer dels godkänd, dels lemnad utan anmärkning,
finnér Utskottet förutnämnde nu framställde erinringar icke kunna
till någon serskild åtgärd å Utskottets sida föranleda.
I anledning af Utskottets beräkning af de tillgångar, som ansågos vara
att i och för den extra Stats-regleringen disponera, och de grunder, som, i
öfverensstämmelse dermed, blifvit följde vid anslagens bestämmande, hafva
inom samtlige Riks-Stånden anmärkningar förekommit, af hufvudsakligen följande
innehåll: alt Utskottet bordt bland tillgångarne upptaga Bankens till
Stats-Verkets behof afsedda ränlevinst, dels på det de af Kongl. Maj:t äskade
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. t Haft. x
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N;0 435.
anslag, hvilkas nytta och behöflighet Utskottet erkänt, måtte kunnat beviljas,
dels så till vida, att, då Banco-vinsten fick användas till ekonomiska och industriella
företag, Riksgälds-Contoirets behållningar kunde uteslutande tagas i
anspråk för de egentliga stats-behofven, nemligen försvars-verket, lagskipningen
och undervisnings-verket och dels, på det att Riksgälds-Contoirets behållning
måtte kunna anslås till betäckande af statsbrist-summan och såmedelst
komma att minska den allmänna bevillningen; att, i afseende på beräkningen
af Riksgälds-Contoirets behållningar, Utskottet bordt för Rikets Ständer,
såsom en bilaga vid det afgifna Utlåtandet, framlägga de från RiksgäldsContoiret
meddelade calculer, hvarå beräkningen grundats, på det Rikets
Ständer måtte komma i tillfälle att sjelfva bedöma, både hvilka tillgångar vore
att påräkna, och när de kunde blifva disponibla, samt att Utskottet, vid
dess beräkning, förbigått öfverskotten å bevillningen för år 1841, h vilken eroedlertid,
enligt 61 §. Regerings-Formen, måste blifva oförändrad, emedan den
nya bevillningen ej fastställes förr än under loppet af samma år, och, i afseende
hvarå, den omständigheten, att 1841 års bevillning icke inflyter förr
än år 1842, icke kunde medföra något hinder, på sätt Utskottet visat genom
dess egen åtgärd att bland tillgångarne beräkna öfverskotten på 1840 års statsmedel,
fastän de ej inflyta till Riksgälds-Contoiret förr än 1842; att, beträffande
i allmänhet förslagen till utgifter a extra Stats-regleringen, Utskottet
bordt förutskicka ett på anförde skäl grundadt omdöme, i afseende på de olika
behofvens företräde framför hvarandra, för alt lemna en ledning vid urskiljandet,
i hvad ordning anslagen å extra Stats-regleringen bordt förekomma,
i hvilket afseende blifvit föreslaget, att det, som erfordrades för de mest
behöfvande, eller till afhjelpande af hvad med ett nytt ord kallas pauperismen,
måtte först tagas i betragtande, derefter folk-undervisningen och sedermera
andra nyttiga föremål, i den ordning, de, efter hvars och ens omdöme,
kunde anses böra förekomma; att, enligt hvad en del talare yrkat, Utskottet
icke bordt, så mycket som skett, anlita Riksgälds-Contoirets tillgångar tillden
extra Stats-regleringen, helst sedan man ansett, att Banco-vinsten ej borde användas
till fond för det Stora Creditivet, utan snarare tillse, att de medel,,
som nu förefinnas, icke medtagas så, att icke äfven någon nedsättning i: skattebördorne
dermed må kunna beredas, samt att Utskottet bordt reservera en
viss summa, för att kunna disponeras till beredande af arbetsförtjenst under
hårdare år åt landets fattiga befolkning, hvaremot, å andra sidan, blifvit erinradt:
att då 1809 års Ständer, strax efter ett olyckligt krig, med en utländsk
skuld, hvarå räntan uppgick till 720,000 R:dr Hamburger Banco, funnit sig kunna
företaga ett så vidt omfattande arbete, som Götha canal, det måste förefalla
Stats-Vtskottcts Utlåtande, IV-o j£35.
3
besynnerligt, att, under nuvarande förhållandet, då landets financiella ställning
iir bättre, än den någonsin varit sedan Carl den XI:tes tid och då man
således haft skäl att af Utskottets förslag till extra Stats-reglering förvänta helt
andra och till syftemålet mera storartade resultat, Utskottet kunnat förfara
med en verklig njugghet mot så vigtiga föremål, som Rikets försvarsverk,
undervisningen och lättade communications-anslalter, på samma gång, som
Utskottet ansett sig böra till fängelse-byggnader reservera en så stor summa,
att säkerligen, under nuvarande förhållanden, den ej kunde till detta
föremål lämpligen disponeras; och har en ledamot af Ridderskapet och Adeln,
i sammanhang härmed, meddelat ett förslag till extra Stats-reglering af följande
lydelse:
Tillgångar.
Statens medel.
Enligt Stats-Utskottets Betänkande N:o 354 med 1839 och 1840 årens
öfverskott
3,026,000:
1841 års bevillning, utgående efter 1835 års Förordning,
beräknas till  2,500,000:
Capital-afbetalningar och räntor, som RiksgäldsContoiret
erhåller under loppet åf år 1842 . . 46,910:
tillsammans 2,546,910:
Och då derifrån afdragas Riksgälds-Contoirets
utgifter för samma år, nemligen:
Årliga räntan till H. M. Konungen 200,000:
Statsbrist-summan, sådan,som StatsUtskottet
heräknat henne uti dess Utlåtande
N:o 234
, 1,090,220:
Förvaltnings-kostnader för Riks
gälds-Contoiret
50,000:
Aflöningar och expenser för Rikets
Ständers Justistiae-Ombudsmans och
Tryckfrihets-Comitéens Expeditioner 6,000:
Samt de capital-afbetalningar och
räntor, som åligga Riksgälds-Contoiret
«* 1842
257>540: -1,603,760:
uppstår ett öfverskott af . • ,
. 943,000:
3,969,000:
Transport 3,969,000:
4
Slats-Utskottets Utlåtande j N.o ^35.
Bankens medel.
Räntevinst oell capital-öfverskott för åren 1835 till
1839, enligt Banco-Utskottets Betänkande N:o 109
Räntevinst för år 1840, tillgänglig efter Bokslutet
och således troligen förr än Rikets Stander
åtskiljas, uppföres inom linien, efter medeltalet
för de 5 föregående åren, till
Transport 3,969,000
.... 3,311,210
662,000: —
Summa 662,000: —
Behof.
Kongl. Maj:t hade till Länsfängelsernas ombyggnad
och förbättring äskat 270,000 R:dr, men
bär uppföras till fängelserne i allmänhet, enligt
Ståts-Utskottets Betänkandet N:o 354 .... 1,031,560: —
Till Läns-Residenser, enligt Kongl. Maj:ts Proposition
100,000: —
7,280,210:
Försvarsverket till Lands d:o ....
d:o Sjös d:o ....
Till Riddarholms-kyrkans iståndsättande d:o
Till allmänna Folk-undervisningen d:o
Till Universiteten i Upsala och Lund d:o
52,000:
250,000:
50,000:
För lättade Communicationer bade Konungen
äskat 100,000 R:dr och för en Styrelse af allmänna
arbeten, 17,433: 16 om året.
I stället för den senare summan, upptages den
af 13,750, som Stats-Utskottet föreslagit, men
för fem år, med .. 68,750: *—
De af Stats-Utskottet föreslagna väg och vatten-arbeten
öfverlemnas åt Länen sjelfva att utföra
med de anslag, som åt dem beviljas, utom
till följande företag af allmännare och dyrare
beskaffenhet nemligen:
Upprensning af Kodjupet .. . 24,500
d:o af Albrechts sund  24,000
Slussbyggnad vid Forsshaga och Deyefors . . 75,000
1,131,560
2,359,000
731,400
352,000:
Transport 192,250
— 4,573,960:
Stals-Utskottcts Utlåtande N.o 4 77.
5
Transport 192,250: — 4,573,960:—•
Hamn vid Wisby  79,000: — 25q
Till
utdelning åt Hufvudstaden och Länen,
efter folkmängden 1838, så att för hvarje person
erhålles 1 R:dr Rgs till allmänt nyttiga företag  2,207,333: 16.
Enligt Stats-Utskottets Betänkande N:o 354,
på grund af enskilda motioner:
Till fria Kon temas Academi  30,000: —
„ Landtbruks-Academien  10,040: ■—
„ Riks-Archivet
5,000: —
Konunga-grafvarne i Wreta  500: —
ö b
45,540: —
Strömsholms och Svea Canaler (Bancovinsten
för 1840 eventuell) 800,000
662,000: — 138,000:—•
Öfverskott till förhöjning i vissa anslag och till
kostnaden för iståndsättande af Konunga-grafvarne
i Warnhem  44,126:32.
Summa 662,000: — 7,280,210: —
Varande till stöd for forslaget till utdelning åt Hufvudstaden och Länen
af ofvanberörde 2,207,333 R:dr 16 sk., till allmänt nytliga företag, åberopadt,
att en sådan utdelning skulle verksamt bidraga lill uppkomsten af
Communal-inrältningar, såsom vilkor för medlens erhållande, och att då det
skulle komma att bero af communerne att använda räntan å de erhållne medlen,
på sätt för ortrn pröfvades gagneligast, fruktan för ingående på så kalladt
fondsystem skulle kunna undanrödjas, emedan fråga dervid endast vore
att i hvarje Län göra dess för nyttiga föremål afsedde capital mera fruktbärande,
än det i annat fall kunde blifva.
Andre ledamöter hafva deremot bestridt lämpligheten af detta förslag,
hvarigenom de norra Länen, hvilka mest äro i behof af understöd, skulle, i
anseende till sin ringare folkmängd, komma att erhålla den minsta andelen,
samt derföre yrkat, att hellre dessa medel måtte användas till ett enda
stort nationelt företag, sådant som anläggningen af en canal emellan Hjelmaren
och Wenern.
Under discussionen hos Ridderskapet och Adeln, rörande extra Statsregleringen,
har äfven uppmärksamheten blifvit fästad derå: att, i Utskottets
Utlåtande icke förekommer något, angående Cabinetts-cassans skuld, oagtadt
Utskottet redan vid Riksdagens början, af Stats-ministern för Utrikes
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N;0 4.35.
ärendena fått upplysning om tillvaron af en sådan skuld, hvilken väl troddes
kunna amorteras på 5, 6 år, men dock endast om Cabinetts-cassan bibeliölles
vid samma inkomst, som tillförne, och oagtadt Utskottet i dess Utlåtande
N:o 40 yttrat, det något hinder icke mötte att, der så pröfvades nödigt,
vid en blifvande extra Stats-reglering taga i betragtande frågan om anvisande
af ett extra anslag för Cabinetts-cassan, på grund hvaraf blifvit yrkad t,
alt Utskottet, på det Utrikes 'Departementet ej må blifva förlamade i sin verk -  samhet, mätte taga saken i förnyadt betraktande, samt antingen tillstyrka
ett extra anslag till nämnde skulds betalande, eller ock föreslå,' att Rikets
Ständer ville förklara den uppkomne bristen för Rikets gäld samt uppdraga
åt Riksgälds-Contoiret att densamma liqvidera, så mycket hellre som Utskottet
redan i dess Utlåtande, angående den ordinarie Stats-regleringen, bordt
utreda förhållandet med skulden, samt derefter meddela Rikets Ständer så
väl upplysning, huru mycket som erfordrades för Departementets behof,
som ock förslag, på hvad sätt skulden skulle komma att godtgöras.
Utskottets förslag till bestämmande af vissa allmänna vilkor för de extra
Stats-anslagen har af Bonde-Ståndet blifvit bifallet, hvaremot inom de
öfriga trenne Riks-Stånden blifvit anmärkt: att Utskottet, genom förslaget att
ställa den extra Stats-regleringen på endast Tre år, icke allenast åsidosatt
Grundlagens föreskrifter och den agtning, Utskottet varit skyldigt lemna Rikets
Ständers redan fattade beslut, angående tiden för nästa Riksdags början
samt sålunda sökt tillvälla sig ett obehörigt inflytande öfver så väl Konungen
som Ständerna, i afseende å tiden för Riksdagens återkomst, utan äfven förbisett,
att, om det ock kunde förutsättas, att, på sätt vid denna Riksdag ifrågakomne
förslag till Grundlags-förändring utvisa, det med Kongl. Maj:ts
och Rikets Ständers åsigt instämmer, att Riksdagar böra hvarje 3:dje år ega
rum, dessa förslag jemväl innehålla bestämmelser, i afseende på tiden för Rikets
Ständers sammanvaro, hvilka ej kunna komma att tillämpas på en före Grundlags-förändringen
sammankallad Urtima Riksdag, och det således måste vara
högst ovisst, om nationen önskar att åter se en snar Riksdagskallelse framtvingad,
genom de af Utskottet föreslagne åtgärder, hvarförutan blifvit erinrad t,
att en sådan föreskrift om tiden för den extra Stats-regleringen, serskildt
med afseende å fästnings-arbetena, vore otjenlig och skulle komma att hindra
administrationen att med säkerhet beräkna och anordna arbetsföretagen,
samt att Utskottet begått inconseqvens, då detsamma, oagtadt förutsättningen
af ny Riksdag inom 3 år, ansett vissa anslag böra på längre tid utgå, såsom
till styrelsen för allmänna arbeten, Linköpings hamn ocb folkundervisningen.
På grund häraf har det blifvit yrkadt, att anslagen å den extra stats
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o ^35.
7
regleringen måtte bestämmas, dels i öfverensstämmelse med Kongl. Ma:jts Proposition,
på fem år, dels på' fyra år, och dels att utan någon viss föreskrifven
tid, i sina total-summor ställas till Kongl. Majits disposition intill nästa
Riksdag, hvarjemte inom Borgare-Ståndet Utskottets uppmärksamhet serskildt
blifvit fästad på angelägenheten deraf att bestämma tiden för extra stats-regleringens
vidtagande, äfvensom anmärkning gjord dervid, att Utskottet ej
föreslagit, huru det skall tillgå, om det skulle inträffa, att Riksgälds-Contoirets
behållningar icke skulle blifva tillräckliga att uppfylla de derå af Rikets
Ständer ställde anvisningar, och cassabrist således uppkomma, för hvilket fall försigtighetsmått
voro nödiga att vidtaga, och alt det följagtligen borde bestämmas
någon ordning, efter hvilken anslagen i raon af tillgång skola utbetalas; och har,
i sammanhang härmed, förslag äfven blifvit väckt, att, hvad serskildt angick
anslag Lill allmänna arbeten, Banken och Riksgälds-Contoiret kunde få till
de menigheter eller bolag, åt hvilka utförandet komme att uppdragas, på en
gång utgifva förbindelser å hela beloppet, att inlösas på vissa föreskrifna tider,
hvarigenom vederbörande, som arbetena besörja, skulle sättas i tillfälle
att medelst belåning af dessa förbindelser, fortare fullborda företagen och ali
'våda för möjlig brist vid anslagens utgående förekommas.
Hvad betsäffar anmärkningarne deremot, att Utskottet, uti den uppgjorda
beiäkningen öfver de föf extra stats-regleringen disponible tillgångarne,
icke upptagit hvarken Bancovinsten eller öfverskottet af 1841 års bevillning;
så har Utskottet, för dess berörde förfarande i afseende å Banco-vinsten, redan
i förra Utlåtandet framställt det, efter Utskottets förmenande, obestridliga
skäl, att frågan, om och i hvad mon densamma skulle för allmänna Statsutgifter
få användas, då ännu icke var afgjord; och enär Utskottets Utlåtande afgå
fs uti sistlidne October månad, samt det således var ovisst, huruvida icke
den nya bevillr.ingen kunde inom årets slut blifva bestämd, lärer det äfven
vara uppenbart, att Utskottet då icke kunde taga i beräkning den tillgång,
som den vid sistlidne Riksdag fastställde Bevillnings fortfarande äfven
för innevarande år kan medföra. Numera hafva dock förhållandena i berörde
hänseenden förändrats; och då det dels är bestämdt, alt af Bancovinsten
2,311,216 R:dr 41 sk. 5 rist. skola för allmänt nyttiga föremål användas,
dels afgjordt, att 1835 års Bevillnings-Förordning för innevarande år
skall tillämpas, har Utskottet funnit de sålunda uppkommande ytterligare tillgångar
bora tagas i betraktande, hvadan och sedan Riksgälds-Contoirets förut
calculationsvis upptagne behållning vid sistlidet års slut numera blifvit till
beloppet bestämd, Utskottet öfver tillgångarne för extra Stats-regleringen, enligt
nu kända förhållanden, uppgjort följande beräkning:
8
Slats-Utskottets Utlåtande IV:o 435.
Riksgälds-Contoirets behållning å Räkningen
N:o 1 utgjorde vid förra årets slut 1,583,782: 4. 7.
hvartill bör läggas förfallne, men då ännu
icke influtne ränte- och Capital-afbetalningar
på åtskilliga lån  13,136: 24. —
1,596,918:28. 7.
hvaremot böra afgå för året anvisade, men
vid dess slut ännu icke bestridde utbetalningar,
till betydligaste beloppet utgörande
icke uttagen andel af statsbrist-summan 448,708: 7. 6.
Då disponibla öfverskottet utgör
1840 års bevillning och öfrige till Riksgälds-Contoiret ingående
afgifter, inflytande år 1841, upptagas, enligt Contoi
rets
calcul till  2,500,000:
och då derifrån afdrages hvad, enligt den
uti Utlåtandet N:o 354 intagne beräkning,
utöfver inflytande capital- och ränte-betalningar,
häraf måste användas till 1841 års
utgifter, eller
1,750,249:29.11.
uppkommer ett öfverskott af
Öfverskotten å Stats-Verkets inkomster för år 1839, beräknade
att till Riksgälds-Contoiret inflyta år 1841J, upptagas
till
Dito å dito för år 1840, hvilka komma att levereras
år 1842, beräknas likaledes till
1841 års bevillning och öfrige till Riksgälds-Contoiret
ingående afgifter, upptagas, likasom för år 1840,
till
2,500,000:
hvarifrån afräknas hvad, som fordras till betridande
af 1842 års utgifter, nemligen:
Statsbrist-summa, hvilken då den ännu
icke är bestämd, upptages till hvad
den, enligt nu gällande stats-reglering utgör,
eller 1,145,190 — —
Transport 1,145,190:  3,500,000: — —
1,148,210: 21.1.
749,750:18.1,
600,000:
600,000:
2,497,960:39. 2,
hvarvid
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.o ^35.
9
Transport 1,145,190:  2,500,000:  3,097,960:39.2.
hvarvid anmärkes, att i
händelse af bifall till Utskottets
hemställan om
Handels- och Sjö farts-fondens
öfverflyttning å RiksStaten
och deraf härrörande
ökade tillgångar skulle,
enligt den uti Utlåtandet
N:o 337 intagne beräkning,
med den förändring,
som uppstår genom hemställan
uti 9:de punkten
qf Utlåtandet N:o 416,
uppkomma en minskning
i nämnde summa af
10",758 R:dr 16 sk.
Årliga räntan till H. M.
Konungen  200,000
Capital-afbetalningar och
räntor (hvaraf till Rikets
Ständers Bank 239,360.) 257,540:45.11.
Aflöning samt expenser
för Rikets Ständers JustitiEe-O.
nbudsmans samt
Tryck fr i hets - Co mi teens
Expeditioner .... 6,000:
Förvaltnings-omkostnader
vid Riksgälds-Contoi
ret,
m. m  50,000: — —
En tredjedel af anslaget
för Scandina viska Naturforskares
och Läkares
sammanträden .... 1,000:
Summa 1,659,730: 45,11.
Transport 1,659,730:45.11. 2,500,000:  3,097,960:39.2.
Bih. till R, St. Fröt. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 1 Haft. a
10
Stats-Utskottets Utlåtande} N;o 435.
Transport 1,659,730:45.11. 2,500,000:  3,097,960:39.2.
till godtgörande hvaraf i
första rummet beräknas,
hvad uti capitai-afbetalningar
och räntor för år
1842 hör inflyta eller . 46,919: 16
då återstoden, som af Bevilinings-medlen
hör fyllas utgör 1,612,811:29.11.
och nämnde medel följagtligen lemna ett
öfverskott af
887,188:18.1,
Summa tillgång i Riksgälds-Contoiret 3,985,149: 9. 3.
Af Bancovinsten upptages den andel, som till allmänt nyttiga
arbeten får användas och hör utgå med § årligen, ifrån
och med innevarande år 2,311,216:41. 5.
Summa Summarum 6,296,366: 2.8.
Vidkommande sedermera de erinringar, som egt rum emot Utskottets
hemställan, att de anslag, hvilka å extra stats-regleringen varda anvisade, endast
måtte fastställas för 3:ne år; så, enär det synes öfverensstämma med 3:ne
Stånds mening, att berörde anslag höra fastställas för hela den tid, som å
terstår,
intilldess lagtima Riksdag, enligt fatladt beslut, hör inträffa, har Utskottet
trott sig höra frångå dess i berörde afseende förut yttrade mening och
således beräkna de anslag, sorn äro af beskaffenhet att årligen erfordras, till
utgående under loppet af 4 år, eller ifrån och med innevarande år till och
med år 1844. Åberopande Utskottet, i fråga om de anslag, som utgjort föremål
för behandling uti Utskottets förra Utlåtande, de yttranden, som afgifvas
uti de serskilda Utlåtanden, hvilka, med iagttagande af den förut följda fördelning
efter utgifternes olika beskaffenhet, här bifogas under Litt. A.-—F., hvarförutan,
i afseende å de, ibland anmärkningarne vid Utskottets återremitterade
Utlåtande N:o 354, gjorde framställningar, dels om angelägenheten att vid
extra stats-regleringen taga i öfvervägande Cabinetts-cassans behof af anslag
till betäckande af uppkommen brist, dels alt af Bancovinsten måtte, för allmänt
nyttiga företag, till hufvudstaden och samtlige Länen utdelas så stort belopp
till hvardera, som motsvarade 1 R:dr R:gds för hvarje person, Utskottet
hänvisar till det serskilda Utlåtande, som i förra ämnet under N:o 427
afgifvits, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse om extra anslag för
Cabinets-cassan, och i det senare nu kommer att aflemnas, i följd af Bonde
-
ötats-Utskottets Utlåtande 2V.o 435. 11
Ståndets lill Utskottet gifna uppdrag att föreslå Banco vins tens utdelande till
Rikets samtlige Län:
På sätt förstbemälda serskilda härvid bilagde Utlåtanden närmare utvisa,
har Utskottet numera tillstyrkt följande anvisningar:
Utgifts-anslag:
För Försvarsverket till lands > enligt Lit. A.
Till rid- och anspanns-persedlar för Artilleriet 24,000; “■ ——
Completteidng af Beväringsmanskapets bekläd
nads-förråd
för uttagne perssedlar . . . . 30,000: — « >
Dito dito för ytterligare 500 man . . * 30,814:22. 4.
Gevärs-fabyicationen ,..*.». ,250,000:
Waxholms befästning 400,000: — —
Carlsborgs fästning 200,000: * • •
Befästningar vid Carlsten och Carlskrona . 160,000. - *~~
*1,094,8142 22. 4
För Försvarsverket till sjös, enligt Lit. B.
Till bomb-canoner för fregatter och canon
slupar
*..*,***>»* 40,000: —
„ håkar och fyrar * 160,000: —
„ fortsättande af dockebyggnad i Carlskrona
> , . i . . t i , . i 133,333:16,
„ inventering af ekevirkes-förrådet i Carlskrona
, „ , , » . , * , * * » 8,000: —
341,333:16.
För lättade communicationer och andra all•
manna arbeten, enligt Lit. C.
För den nya Styrelsen för dylika arbeten
samt en Lärares aflöning* **.»**. 64,733,16.
Vatten-communica tioner:
Upprensning af Råneå Eif . . * 4,000:
„ Luleå dso . , * 5,000:
„ „ Piteå d:o . * * 6,000:
Transport 15,000: 64,733:16* — 1,436,147: 38.4*
12 Ståts-Utskottets Utlåtande, N.o \35.
Transport 15,000: — 63,733:16. —. 1,436,147:38.4.
Upprensning af Umeå d:o  8,000:
„ „ Indahls-Elfven .... 16,000:
„ „ Ljunga Elf ...... 3,000:
„ „ Ljusna d:o  6,000:
„ „ Kodjupet  44,000:
„ „ Almare Stäk och Ericssund 8,000:
„ ,. Gråda Canal ...» 50,000:
Slussbyggnad vid Forsshaga och Deyforss 75,000:
Canal emellan Wenern och Enen . . 35,000:
Upprensning af Albrectssund .... 24,000:
Hamn vid Linköping ....... 4,320:
d:o vid AVadstena  30,000:
d:o vid Höganäs och Svinebodan . . 267,000:
d:o vid Åhus
15,000:
d:o vid Cimbritshamn  15,000:
d:o vid Wisby  79,000:
Utdikningar och aftappningar för odlings-företag:
Aftappningar
af kärr uti de norra Länen 100,000:
Rensning af Wåbecks Forssen . . . .- 5,000:
-694,320:
Väganläggningar:
Till vägars förbättrande ...... 150,000:
„ försök med Chaussé emellan Fahlun
och Westerås  15,000:
105,000:
165,000:
5 procents tillökning å anslagen till alla
förutnämnde arbeten, till godtgörande af
oförutsedda kostnader 48,216:
Allmänna Byggnader, enligt Litt. D.
Till Landshöfding*:-Residens m. m. uti Wexiö . 25,000:
,; inredning af ny local för Riks-archivet . . 5,000:
„ d;o lör Ahtterhets- Historie- och Antiqvitets
Aeademien
1,000:
„ Riddarholms-kyrkans iståndsättande .... 40,000:
1,077,269:16. -
Transport 71,000: 2,513,417: 6. 4.
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.o 4^5.
i3
Transport 71,000: 2,513,417: 6. 4.
Till reparation af Konunga-grafvarne vid Wreta
Klosters kyrka
500;
„ d:o vid Warnhems d:o
1,500:
;, Kyrka för Gunnarskogs Finnmark .... 6,000:
För Undervisnings-verketj Vetenskaper ne och de sköna
Konsterna} enligt Litt. E.
Bvggnids-anslag tor Upsala Universitet .... 20,000:
d:o för Lunds d:o  25,000:
d:o till Academien för de fria konsterna . . 30,000:
För Folkundervisningens befrämjande  250,000:
79,000:— -
För åtskillige allmänna och enskildta Jöremålj enligt
Litt. F.
Ersättning till Landtbruks-Academien för innestående Byggnads-capital
325,000:
10,036: 8. 8.
Låne under stödj enligt Litt
För upprensning af Söderhams skärgård
„ Warbergs hamn-anläggning
„ Linköpings d:o
„ Ystads d:o
„ Cimbritshamns d:o ....
„ Alius d:o
„ Ronneby d:o
Till utdikningar och vatten-a I lappningar
dra Länen
„ Stor- och Hönsmyrans odling . .
Emans upprensning
Stångåns d:o
Himble och Tollareds åars d:o
Gottläudska myrornes aftappning
yy
•y
Till förutnämnde anvisningar nemligen
C.
i de sö
-
Sutnma 2,927,453: 15. —
15,000:
20,000:
20,000:
50,000:
25,000:
20,0(X):
10,000:
100,0(X):
2,0(X):
45,000:
15,400:
10,(XX):
50,000:
Summa 382,400:
Utgifts-anslag
2,927,453:15. -
Transport 2,927,453:15.
Stats-ZJlskotlets Utlålandej N:o ^jS.
Transport 2,927,453: 15, —
Låne-understöd
382,400:  ~
lomma: föreslagen Capital-afsättning till utlåning för att
med räntan bestrida anslaget till Strömsholms canal . . . 1,250,000: — ~
enligt Stats- Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskottens
Utlåtande N:o 89, anslag till fängelse-byggnader 1,550,000:  ~
enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o 426, Låne-understöd
för Malmö hamnbyggnad  50,000:— —
Summa R:dr B:o 6,159,853:15. —
hvadan, vid jemförelse med de här förut beräknade tillgångarne
uppkommer en behållning af  136,512:35. 8,
Summa 6,296,366: 2. 8.
Hvad vidkommer de allmänna vilkor för de anvisande extra Stats-anslagen,
hvilka uti Utlåtandet N:o 354 äro föreslagne; så anser Utskottet sig böra
dem vidblifva, endast med den förändring, som uppkommer, i följd af anslagens
fördelning på 4 år, och föreslår derföre, att Rikets Ständer ville bestämma:
l:o
Att, der ej annorlunda finnes serskildt föreskrifvet, de anvisade beloppen
komma att utgå under åren 1841—1844 med en fjerdedel årligen, dock
att de medel, som ett år reserveras, må kunna under ett följande år dis
poneras.
2:o Att medlen endast må reqvireras i mon af behof att dem använda, hvarom
Kongl. Maj:t torde i Nåder meddela vederbörande Auctoriteter nödiga
föreskrifter.
3:o Att de besparingar, som uppkomma å anslagen för hvarje serskildt föremål,
icke må i annat fall, än der sådant uttryckligen är medgifvet, kunna
disponeras till något annat behof, utan oafkortade reserveras- till kommande
Ständers disposition.
4:o Att afbetalningar och räntor å de summor, hvilka såsom lån anvisas, komma
att till Riksgälds-Contoiret ingå.
Då, enligt det af Stats-Utskottet framställde färslag 1,250,000 R:dr borde
afsättas till utlåning, för att af räntan bestrida det för Strömsholms Canal
tillstyrkte anslag af 50,000 R:dr årligen i 15 år, samt dessutom någon del
af bär ofvan beräknade tillgångar torde komma att i Riksgälds-Contoiret odisponerad
qvarstå, böra föreskrifter äfven meddelas angående berörde medels
utlånande, intilldess deras användande ifrågakommer; hvarjemte, och då
betydligaste delen af ofvanuämnde tillgångar inflyter under loppet af detta
Siats-Utskottets Utlåtande j N.-o 435. 15
oell nästkommande Ar, men ulbetalningarne i allmänhet äro på 4 Ar fördelade,
det icke synes lämpligt, att dessa medel under tiden dragas utur rörelsen,
hvarförutan, om de kunde göras fruktbara, en ej obetydlig inkomst derigenom
skulle kunna Riksgälds-Contoiret beredas. Då emedlertid angelägenheten
fordrar, att den utlåning, som i dylikt ändamål eger rum, sker på sådant
sätt, alt medlen, då behofvet det fordrar, kunna med säkerhet disponeras,
synes densamma icke böra annorlunda medgifvas, än emot sådane obligationer,
sorn ega ett säkert och allmänt gångbart värde; och Utskottet hemställer
derföre,
att Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret må erhålla den föreskrift,
alt de till extra Stats-regleringen afsedde tillgångar böra, intilldess
deras användande kan ifrågakomma, så vidt sig göra låter,
göras fruktbara, medelst inköp eller belåning af armeens accords-amoterings-fonds,
Rruks-egares Hypotheks-cassas, Skånska Hypolheks-föreningens
eller andra på lika säkra grunder fotade associationers
obligationer, i den mon sådant med Riksgälds-Contoirets
säkerhet och fördel instämmer samt med iagttagande af de närmare
föreskrifter, som Utskottet, i sådant fall, torde i sammanhang med
förslag till Reglemente för Riksgälds-Contoiret få föreslå.
Då, i händelse en dylik föreskrift meddelas, det jemväl är i sin ordning,
att icke andra medel hållas disponibla, än som kunna till utbetalning vid
hvarje olika tid ifrågakomma, hemställer Utskottet derjemte,
att Rikets Ständer måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
läcktes icke allenast anbefalla vederbörande att lemna Herrar Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret underrättelse vid hvilka tidpunkter de
anvisade anslagens lyftning erfordras, ulan ock, i händelse något anslag
af en eller annan anledning icke skulle komma att användas, i
Nåder låta bemälde Fullmägtige derom undfå kännedom.
Stockholm den 15 Februari 1841.
i6
Stats-Utskottets Utlåtande, iV:o 435.
N:o 435 Litt. A.
Utlåtande, i anledning af erhål Ine återremisser af Utlåtandet
JY:o 354 Litt. A.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskottets Utlåtande N:o 354 Litt. A.j i anledning af ifrågaslällde
extra slats-anslag för försvarsverket till lands, blifvit af Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden, i dess helhet samt af BondeStåndet,
i en del punkter, återremitterad t, så får Utskottet till besvarande
upptaga de under discussionerne förekomne anmärkningar:
l:o Vid ULskoltels yttrande, i anledning af Kongl. Maj:ts Proposition om
ett anslag af 48,000 R:dr till completlering af redskaps-, rid-, anspanns-och
stall-persedlar för 10 Batterier af nya Fält-artilleriet, har inom Ridderskapet
och Adeln samt Preste Ståndet blifvit erinradt: att, då, oagtadt Krigs-Coliegii
arlilleri-afdelning begärt icke allenast 48,000 R:dr för 10 Batterier 6:pundiga kanoner,
utan ytterligare 130,000 R:dr för 12:pundiga och 24:pundiga Granat-kanon-balterier,
Kongl. Maj:t gjort framställning endast om det förstberörde yttersta
nödiga behofvets fyllande, bade Utskottet saknat skäl alt deruti föreslå
någon nedsättning, serdeles sorn erfarenheten visade, att, för erhållande al god
vara, helst en sådan, som icke i allmänhet förekommer, fordrades betydlig
tid och att, vid inköp i behofvets stund , kostnaden ofta fördubblades. Inom
Borgare-Ståndet har blifvit erinradt, dels att, när Utskottet erkänt nyttan
af de ifrågaställde persedlarne och obestridligt vore, alt både tid och omsorg
erfordrades för deras förfärdigande, hade hela det af Kongl. Maj:t äskade belopp
bordt tillstyrkas, dels alt till styrelsen bordt öfverlemnas alt förordna,
huru de tillstyrkte 24,000 R:dr skola för alla 10 Balteriens behof användas
och dels alt Utskottet, sa framt dess framställning, alt berörde persedlar kunna
i behofvets stund anskaffas, utan förlust för Stats-Verket, vore grundad
på goda skäl, icke bordt for detta ändamål tillstyrka något anslag. 'M Bonde-Ståndet
är åter ifrågavarande punkt af Utlåtandet bifallen.
Då Utskottet uppå det anförda skäl, att ifrågavarande persedlar borde,
när de blifva erforderliga, kunna, utan serdeles svårighet eller ökad kostnad,
anskaffas, icke ansett hela det af Kongl. Maj.t äskade belopp nu vara af behofvet
puka liad t, samt derjemte måste antaga, att det för Stals-Verket bör
vara fördelag tigast och äfven för förrådets completterande ändamålsenligast,
att de persedlar, som anskaffas, komma att blifva för visst antal Batterier
full
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 4^5. 17
fullständiga, och icke användas för alla Batterien, så att intetdera af dem
erhåller complett utredning af sådana persedlar, har Utskottet
funnit sig böra sitt förra yttrande i denna punkt till alla delar vidblifva.
2:o I anledning af hvad Utskottet yttrat, angående det af Kongl. Maj:t
ifrågasatta anslag 186,000 R:dr, till complettering af beklädnad och utredning
för den dass af beväringen, sorn årligen skall exerceras, hafva inom samtliga
Riks-Stånden auihärkningar förekommit. Å ena sidan är vordet anförd t: att
Kongl. Maj:t alldeles icke, på sätt Utskottet förment, ifrågasatt anslag till klädesbyxor
för beväringens vapenöfningar i fredstid, hvilket hvarken vore be—
höfligt, enär mötena alltid utsättas vid den varma årstidens början, eller, efter
orternas läge, tidigare i de södra och senare i de norra Länen, ej eller
tjenligt, hvarföre ock Kongl. Majit under den 5 November 1817 i Nåder förordnat,
att, till beredande af mera snygghet och för att förekomma smittor
af skabb m. fl. sjukdomar, bevärings-manskapet skall begagna linnebyxor,
hvilka emellan hvarje möte tvättas, och att endast för det fall, att starkare
kyla under mötestiden skulle inträffa, de be vä rings-skyld ige tillåtas alt under
linnebyxorna begagna egna kläder; att den Kongl. Propositionen deremot åsyftade
altför beväringen compleltera förråden till krigsbruk, nemligen:
till materialier till klädesbyxor för en dass 15,000 man . . . 101,718:36.
„ öfriga reqvisita att fylla beklädnads-reserv-förråden för yt
-
terligare 500 man
17,778; —
„ utrednings-persedlar för dito
6,300: —
„ arbetslöner
30000: —
„ ersättning för utlemnade effecler ......... 30,144: 16.
tillsammans 185,941: 4.
i jemnt tal 186000 Ridr, eller den af Kongl. Majit äskade summa; att Utskottet
saknat skäl afstyrka de för complettering af utredningen för ytterligare
5CO man äskade medel, helst beväringens antal numera så tillväxt, att
hvarje dass kunde beräknas icke blott till I5,f00, utan till 16,000 man,och
att, då behofvet att i farans stund hafva tillräckliga förråd för beväringsmanskapets
utrustning vore ovedersägligt, Utskottet bordt tillstyrka hela det
af Kongl. Maj:t äskade anslag, att antingen utgå under fem år, på sätt Kong).
Majit föreslagit, eller ock på en gång lemnäs till Kongl. Majits disposition,
äfvensom att, för alla händelser, de i fråga om anslag till klädesbyxor beBih.
till R, St. Prot 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd, 3 Band. 1 Haft. 3
18 Stats-Utskottets Utlåtande j N.-o 435.
gagnade orden: ”företrädesvis i de norra Länen” borde utgå, enär beväringsynglingarne
i bela Riket hade lika anspråk på statens omvårdnad, och Kongl.
Maj:t bäst vore i tillfälle bestämma, hvar och när klädesbyxor behöfde af
dem begagnas. Å andra sidan har åter dels blifvit yrkadt, att intet anslag
för ifrågasatte ändamål borde beviljas, enär antingen behofvet borde kunna
fyllas af det till Krigs-Collegii Departement ä ordinarie stat uppförde anslag
af 666,666 R:dr 32 sk. Banco, eller ock hvad, som erfordrades för beväringen,
utlemnas ur redan samlade förråd, hvilka det ej vore skäl att allt
för mycket fylla med persedlar, derå råttor och mal anställa förödelse, dels
framställts det förslag, att hela beväringens beklädnad måtte ställas på passevolans,
hvarigenom både besparing för det allmänna borde uppkomma, och
tillfälle bereddes för införandet af allmänna national-drägter, i enlighet med
hvad redan vid sista Riksdag varit ifrågasatt, eller ock att det na till klädesbyxors
anskaffande tillstyrkte anslag måtte användas tiii att dermed contant
ersätta bevärings-ynglingarne, för det de sjelfva förse sig under mötestiden
med klädesbyxor af en viss färg och efter fastställd modell.
I anledning bäraf får Utskottet anföra: alt Utskottet vid bedömandet af
denna fråga följt den sålunda under discussionen inom Riks-Slånden äfven
uttryckte åsigt, att bevärings-manskapets beklädnad, tili så väl det allmännas
som de bevärings-skyldiges fördel, måtte kunna allt mera ställas på passevolans,
så att, i sammanhang med de af Rikets Ständer i underdånighet föreslagne
förändringar i försvarsverkets organisation, tillfälle äfven skulle komma
att beredas för bevärings-ynglingarne, att, antingen emot contant ersättning,
sjelfve ombesörja hela sin beklädnad, efter viss fastställd enkel modell eller
ock att staten för dem, som saknade tillgångar att sjelfve derom gå i författning,
bekostade beklädnads-behofvet, hvarefter bevärings-ynglingen borde vara
förbunden att under den tid, bevärings-skyldigheten fortfar, vårda och ansvara
för beklädnads-persedlarne; genom hvilken åtgärds vidtagande, äfven om
någon större kostnad för staten skulle blifva dermed förenad, än sorn under
nuvarande förhållanden eger rum, samtlige bevärings-classernas beklädnad alltid
skulle förblifva complett, och uti förråden endast erfordras hvad, som
tillhör utredningen. På grund häraf liar ock Utskottet icke tillstyrkt något
anslag för tillökning af beklädnads-förrådet, men deremot, då ordalydelsen af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition föranled t Utskottet antaga, att anskaffningen
af klädesbyxor för den dass af beväringen, som årligen skall exerceras, vore
afsedd för bevärings-ynglingarnes begagnande under mötes-tiden, funnit sig
böra tillstyrka ett anslag för berörde ändamål. Då likväl numera blifvit uppgifvet,
hvad Utskottet äfven vid ytterligare granskning al de i detta afseende
Stais- Ut skottets Utlåtande, N.-o 435.
afgifne förslag, funnit vara enligt med förhållandet, att ifrågavarande beklädnads-persedlar
icke skulle komma att af bevärings-manskapet begagnas, utan
uppläggas i förråden, och således det af Utskottet för dess tillstyrkan af anslaget
anförde skäl, att bevärings-ynglingarne, serdeles i de norra Länen, hvarest
ofta under exercis-tiden starkare kyla inträffar, må, för helsans bevarande,
förses med klädesbyxor i stället för tältduks-byxor, måste förfalla, anser
Utskottet sig böra,
med frånträdande af dess i denna del afgifna yttrande, alldeles afstyrka
det af Kongl. Maj:t för anskaffning af klädesbyxor äskade
anslag.
Då deremot, innan några sådana förändringar, i afseende på beväringsmanskapets
beklädnad, kunna blifva vidtagne, hvarigenom uppläggandet i förråden
af beklädnads-persedlar för bevärings-manskapet må kunna för framtiden
undvikas, angeläget är, att förråden lemna tillgång för de under nuvarande
förhållanden, oundgängligaste behofvens fyllande, bar Utskottet funnit
sig böra
icke allenast vidblifva sin tillstyrkan om ett anslag af 30,000 R:dr
för reserv-förrådets completterande i stället för de persedlar, som åren
1835 till och med 1838 blifvit derifrån uttagne och ännu icke
ersatte, utan äfven, med afseende å den tillökning uti beväringsmanskapets
antal, som numera egt rum, derjemte tillstyrka, att Rikets
Ständer måtte bevilja det uti Krigs-Coflegii Utrednings-afdelnings,
i Utskottets förra Utlåtande omförmälde, sammandrag uppförde
belopp af 30,814 R:dr 22 sk. 4 r:st till materiel för en tillökt numerär
af 500 man.
3:o Utskottets yttrande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om ett anslag af 126,000 R:dr årligen under 5 år till utgifter för gevärs-fabricationen,
har inom samtlige Riks-Stånden framkallat anmärkningar, innefattande
hufvudsakligen till stöd för yrkadt bifall till Kongl. Maj:ts Proposition:
att den beräkning, hvarpå Utskottet grundat sin tillstyrkan, vore origtig
i så måtto, att den årliga förslitningen af endast infanteri-gevär uppgick,
enligt officiella kalkyler, lill 3,000 stycken, hvaruti behofvet af pistoler, studsare
och sablar alldeles icke inberäknats, och att häraf följde, att intet återstod
för att complettera förråden, hvilka nu, om till den stående armeen lädes
3 års beväring, icke på långt när lemnade tillgång till 2 gevär per man,
då deremot vid andra länders arméer beräknades för krigsbruk fem, eller
minst tre gevär per man; att den af Utskottet föreslagne summa icke eller
var tillräcklig till uppfyllande af de med enskilda factorier afslutade contract
20
Stals-Vtshottets Utlåtandej N:0 435.
samt de vid Carl Gustafs stads Factori anställda arbetares sysselsättande;
att, enligt hvad under discussionerne, angående Stats-Utskottets Utlåtande N:o
11, blifvit upplyst, Kongl. Majit sedan sista Riksdag, då lillgångarne voro vida
mindre än nu, haft att till gevärs-fabricationen disponera omkring 80,000
R.‘dr årligen, och att således Utskottets förslag vore en verklig och högst betydlig
nedsättning i hvad förut varit beviljadt samt att detta anslag, som vore
af fortfarande egenskap, icke kunde anvisas för mindre tid än 5 är, pä det
att ej Rikets näst sammanträdande Ständer skulle, likasom vid början af denna
Riksdag egt rum, nödgas serskildt yttra sig öfver behofvets fyllande under
Riksdags-året, äfvensom en ledamot af Ridderskapet och Adeln äskat, att Utskottet
måtte redovisa för det sätt, hvarpå Utskottet tillvägagått vid uppfyllandet
af sin i Utlåtandet N:o 44 åtagna förbindelse att åt Carl Gustafs stads
gevärs-factori bevara de 12,000 R:dr, som ingått i minskningen af anslaget
till Krigs-Collegii Departementer, derigenom att denna summa skulle ofverflyttas
på extra stat. I motsatts häremot har äfven blifvit anfördt: att, innan
något extra anslag för gevärs-fabricationen beviljades, Utskoltet dels måtte
infordra de contract, som, i afseende på gevärs-leveranser, blifvit med enskilda
factorier afslutade, och derom meddela Rikets Ständer fullständig kännedom,
dels utreda, i hvad tillstånd gevärs-förråden för närvarande befinnas
och huru förut befintliga äldre gevär åtgått, med hvad mera, som kunde
lemna Rikets Ständer en fullständig ledning för bedömandet af denna frå
O
O
ga; att Utskottet äfven bordt lemna upplysning, huru de betydliga summor,
som vid 1839 års revision funnos vara i Stals-Verket innestående af det till
gevärs-fabricationen vid föregående Riksdag beviljade anslag blifvit använde;
att extra anslag ej borde komma i fråga för detta behof, som från äldre tider
varit afsedt att fyllas af det ordinarie anslaget till armeens materiel, eller
att åtminstone den årliga gevärs-förslitningen borde af detta anslag ersättas
och det extra endast användas till förrådens coinpletlerande.
I anledning af de yrkanden, som inom flere Riks-Stånd förekommit, att
Utskottet måtte närmare utreda de omständigheter, som på frågans bedömande
kunde hafva inverkan, får Utskottet anföra följande:
Enligt Utskottet meddelad uppgift, har Kongl. Maj:t af det för gevärsfabricationen
vid 1828—1830 årens Riksdag anvisade extra anslag, vid sist—
förflutna Riksdag, baft odisponerad en summa af 215,138 R:dr 17 sk., hvarföre
ock Kongl. Majit, i Dess då aflåtne JNå liga Proposition, angående StatsVerkets
tillstånd och behof, för tillverkningen af 15,000 gevär under loppet
af åren 1837, 1838 och 1839 äskat ett anslag af 300,000 Ridr, att med 100,000
R:dr årligen utgå, då behofvet för åren 1835 och 1836 skulle fyllas af be
-
Stats~ZJtskottets Utlåtande > N.o 435.
21
rörde reserverade behållning, men oagtadt Kongl. Maj:t sålunda beräknat tillverkningens
belopp till 5 000 stycken gevär årligen, hafva Rikets Ständer, på
sätt deras underdåniga skrifvelse af den 22 Januari 1835 gifver vid handen,
ansett behofvet kunni fyllas med en årlig tillverkning af 3,000 stycken samt
på sådan grund anvisat en summa af 180,000 R:dr, att med 60,000 R:dr utgå
under hvartdera af berörde trenne år. I följd af delta förhållande har äfven,
enligt hvad Rikets Ständers Revisorers år 1839 afgifne berättelse utvisar, en
betydlig summa af det vid föregående Riksdag för gevärs-fabricationen beviljade
anslag funnits vid 1837 års slut uti Stats-Verket innestående, enär först
under nämnde års lopp någon del af berörde anslag behöft disponeras; men
för närvarande, helst sedan anslaget förar 1840 blifvit af Rikets Ständer nedsatt
till 36,000 R:dr, hafva alla förut befintliga tillgångar blifvit för behofvet
tagne i anspråk, och någon tillgång för detta behofs fyllande kan ej eller vara
att påräkna af det för Krigs-Collegii Departement beviljade ordinarie
stats-anslag, hvilket, enligt hvad Collegii stats-förslag utvisa, väl finnes afsedt
bland annat till gevärs-förrädens behöriga vårdande samt reparationer,
men deremot icke till anskaffning af nya gevär.
Vidare får Utskottet upplysa, att, utom de till armeens och beväringsmanskapets
begagnande utlemnade gevär, enligt en af Kongl. Krigs-Collegii
Artilleri-Miltär-Contoir den 17 Februari 1840 meddelad uppgift, uti Kongl.
Maj:ts och Kronans förråd förvaras 74,521 brukbara och 5,245 reparable eller
tillsammans 79,766 stycken gevär lill krigsbruk, hvaraf 8,284 stycken af
utländsk, men det återstående antalet af Svensk tillverkning samt dessutom
400 stycken med slagkruts-anländning till försök, äfvensom 16,112 brukbara
och 14,608 reparable, eller tillsammans 30,720 till exercis-bruk, hvaraf 22,423
Svenska och 8,297 utländska. Nori telje och Husqvarna factoriers rättigheter
och skyldigheter äro bufvudsakligast bestämde genom Kongl. Brefvet den 26
October 1756, hvarmedelst Nori telje och Jönköpings eller numera Husqvarna
gevärs-faclorier, i enlighet med Rikets Ständers fattade beslut, blifvit upplåtne
åt enskilde personer till everldelig egendom, att dermed göra och låta, som
de bäst och nyttigast funno, samt med egen omkostnad drifva och underhålla
verken, hvilka således skulle komma att, som annan välfången egendom, gå
i arf och köp, under förbehåll likväl, att factorien, i hvars hand de vara
må, aldrig fa förfalla, utan ständigt till gevärs-tiIIverkning upprätthållas. I
öfrigt har, utom bestämmelser, rörande verkens drift och privilegier, genom
samma Kongl. Bref, angående lefveransen af gevär för kronans behof, blifvit
stadgadt: att, af antalet gevär, som årligen skulle levereras, Norrtelje factori
borde erhålla 500 och Jönköpings 1,500 stycken, hvilket senare an
-
22
Stats-Ulskotlels Utlåtande} N. o 4^5.
tal, sedan Örebro gevärs-factori, med Kongl. Maj:ts tillstånd, blifvit nedlagdt,
förökats till 2,000 stycken, enligt Kongl. Brefvet den 19 Mars 1795; att, om
liågotdera factoriet under två efter hvarandra följande år skulle brista i leveransens
fullgörande, factoriet återgick till kronan, som, på vissa föreskrifna
vilkor, egde att detsamma till annor man öfverlåta, samt att kronan förbehöll
sig, så väl att betinga om priset på gevären, sorn att föranstalta om gevärens
besigtigande och approberande. Genom Kongl. Brefvet den 14 Februari
1770, är ytterligare förklaradt: att, som Rikets lag ej tillägger kronan vid
af handlingar annan rätt än undersåtare, utan tvertom Rikets Ständer vid flere
til lfa lien erkänt en fullkomlig motsvarighet i förbindelser, så ville Kongl.
Maj:t i Nåder handhafva och beskydda de medborgare, som gevärs-factorien
undfått och emottsgit, såsom en proprie egendom, vid deras oqvalda besittning,
så länge de fullföra de i Upplåtelse-Brefven för Kongl. Maj:t och Kronan
betingade vilkor; och slutligen har Kongl. Maj:t, under den 25 Maj 1835,
vid regleringen af gevärs-tillverkningen i Riket, i Nåder förklarat, att Norrtelje
och Jönköpings eller numera Husqvarna factorier, skulle bibehållas vid
den dem, genom förenämnde Kongl. Bref, försäkrade årliga tillverkning af
500 gevär vid det förra och 2,000 gevär vid det senare factoriet.
Utskottet anser sig ock böra upplysa, att Utskottet, vid öfverläggningen
angående detta ämne, äfven tagit i öfvervägande att, enligt hvad Utskottet
uti dess i den delen godkända Utlåtande N:o 44 hemställt, de 12,000 R:dr,
som för Carl Gustaf stads gevärs-factori funnits anvisade å anslaget till Kongl.
Krigs-Collegii Departementer, borde från detta anslag öfverflvttas till anslaget
å extra.Stats-regleringen för gevärs-fabricationen, men att Utskottet, då tillverkningen
vid berörde factori ansetts kunna inskränkas till 500 stycken gevär
årligen, icke kunnat för detta factori beräkna anslag för högre tillverkning,
än som skett.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, och då Utskottet icke kan
frånträda sin, i öfverensstämmelse med förra Ständers beslut, fattade åsigt, att
gevärs-tillverkningen icke erfordrar alt utsträckas utöfver ett antal af tillsammans
3,000 gevär årligen, har Utskottet, i anledning af hvad under discussionerna
inom Riks-Stånden blifvit anfördt, endast funnit sig böra uti det
först tillstyrkta anslaget föreslå en förhöjning, motsvarande ungefärligen, hvad
för studsare och pistoler kan, utöfver kostnaden för infanteri-och jägare-gevär,
erfordras, hvadan Utskottet, med iagttagande äfven af den förändring, som
Utskottet ansett böra ega rum i dess förslag, angående tiden för extra Statsregleringens
anvisande,
tillstyrker, att Rikets Ständer måtte för gevärs-fabricationen bevilja
Stats-U tskoltels Utlåtande, N.o 435.
23
elt extra stats-anslag af 62,500 R:dr årligen, att under 4 år utgå
med tillsammans 250,000 R:dr.
Emot Utskottets hemställan om afskrifning af det till ombyggnad och
förbättrad inredning af Carl Gustaf stads factori af extra anslaget förgevärstillverkningen
åren 1835—1839 förskottsvis använda belopp 32,156 R:dr 43
sk. 1 rst. har blifvit erinradt, att denna fråga, såsom beroende af Riks-Rättens
yttrande, i anledning af Constitutions-Utskottets i afseende derå emot
Konungens Rådgifvare anställde talan, icke borde för närvarande komma under
Rikets Ständers pröfning.
I anledning häraf får Utskottet, då ordningen, på sätt anmärkt blifvit,
verkligen synes fordra, att frågan, huruvida ansvarighet kan, på grund af
Constitutions-Utskottets berörde åtgärd, komma att för konungens Rådgifvare
ega rum, bör föregå pröfningen af afskrifnings-frågan,
hemställa, att Rikets Ständer, utan att för närvarande beslnta, i afseende
å återgåendet af det till ombyggnad och förbättrad inredning af
Carl Gustafs stads factori af anslaget till Gevärs-fabricationen för
åren 1835—1839 förskottsvis använde belopp af 32,156 R:dr 43
sk. 1 rst., endast måtte förklara, att denna summa må intill nästa
Riksdag i räkenskaperne balanceras inom linien och att försäljning
af de till factoriet hörande, i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition omförmälde,
lägenheter icke af Rikets Ständer anses vara af behofvet
påkallad.
Vidare har ock anmärkning förekommit deremot, att Utskottet icke fästat
afseende vid Petter Jönssons från Jönköpings Län motion om ökad beställning
å gevär från Husqvarna factori, helst utredt vore, att gevären från
detta factori erhöllos af den bästa beskaffenhet och till lägsta pris, samt de
der anställde mycket öfvade och skicklige arbetare saknade tillräcklig sysselsättnings
Då
Utskottet, uti dess förut afgifne Utlåtande, icke tillstyrkt högre anslag,
än som för en tillverkning af 3,000 gevär årligen erfordras, och icke
eller nu funnit sig böra denna åsigt frånträda, samt följagtligen, så framt
Gevärs-fabricationen vid. Carl Gustafs stads factori icke skulle komma att alldeles
upphöra, för de enskilda factorien ej kan påräknas större tillverkning
än de, enligt nu gällande stadganden, hafva att af staten påräkna,
får Utskottet, i anledning af berörde anmärkning, endast åberopa
sitt förra yttrande.
I anledning af Utskottets tillstyrkan, i afseende på nedläggandet afNortelje
Gevärs-factori, har dels blifvit erinradt, att Utskottet, emot Grundla
-
24
Stats-Ulskotlels Utlälandej N.o 435.
gens föreskrifter, icke varit berättigadt att lill afgörande i Riks-Ståndens plena
väcka en sådan ny, hvarken af Kongl. Maj:ts Proposition eller enskild motion
föranledd fråga, dels anmärkning gjord, att föga förhoppning vore för handen,
att nämnde factoris egare, såsom Utskottet förutsatt, på hilliga vilkor skulle vilja
beqväma sig till någon öfverenskommelse och factoriets nedläggning, dels ock
blifvit yrkadt, att för den händelse, berörde factori skulle komma alt nedläggas,
Rikets Ständer måtte besluta, alt leveransen af de derifrån årligen contraherade
500 stycken gevär måtte öfverflyttas på Husqvarna factori.
Då det, eldigt Grundlagen, åligger Stats-Utskott< t att pröfva behofvet af
de anslag, som för Siats-Verket ifrågasättas, har Utskottet, hvad serskildt
rörer gevärs-fabricationen, äfven ansett sig både böra och kunna ingå i undersökning,
huruvida det sätt, hvarpå denna tillverkning nu bedrilves, är
för staten det förmonligaste, eller om förändring deruti kan vara af behofvet
påkallad, i hvilket afseende Utskottet äfven inför Rikets Ständer uttryckt
sin åsigt, rörande den mindre lämpligheten af Norrtelje Gevärs-factoris bibehållande.
Utskottet har emedlertid icke föreslagit Rikets Ständer att, i afseende
härå, meddela någon föreskrift, utan endast att till Kongl, Maj:t i underdånighet
öfverlemna att saken pröfva och bedöma, samt, ifall Kongl. Mai:t
skulle finna någon åtgärd böra för detta factoris nedläggande ega rum, derom
till Rikets Ständer aflåta Dess Nådiga Proposition. Vid sådant förhållande,
och då Utskottet icke anser lämpligt, att, innan Kongl. Maj:t, i anledning
af denna underdåniga framställning, Sig yttrat, Rikets Ständer ingå i pröfning,
på hvad sätt för framtiden må förhållas med tillverkningen af det antal
gevär, som enligt contract för närvarande är Norrtelje Factori tillförsäkrad t,
anser Utskottet sig endast böra åberopa, hvad i delta afseende i det
förra Utlåtandet blifvit tillstyrkt.
4:o Utskottets tillstyrkan, i afseende på befästnings-arbetena å Waxholm
och uti Stockholms skärgård, har dels föranledt den anmärkning, att anslaget
borde ställas icke på 3, utan på 5 år, eller till nästa Riksdag, dels blifvit
mött med den invändning, att, så länge en fullständig plan till hufvudstadens
befästning icke blifvit Ständerna förelagd, eller intilldess Konungens
Stats-Råd vore fullständigt tillsatt, anslag till detta föremål ej bordt
komma i fråga, hvarjemte slutligen blifvit yttrade tvifvelsmål, rörande lämpligheten
af någon befästning af Stockholm åt sjösidan, enär en fiende ansågs
kunna landstiga bredvid fästningen och sedermera anfalla hufvudstaden från
landsidan, eller ock sjelfva fästningen, om den folie i fiendens händer, blifva
en punkt, från hvilken Riket kunde tillskyndas oberäknelig skada, utan
troddes
Stnts-Utsliottets Utlåtande, N.-o 435.
25
troddes då snarare, att en väl ordnad skärgårdsflotta, i förening med hufvudstadens
eget lyckliga läge, utgjorde dess säkraste och starkaste försvar.
Utskottet anser sig böra, i anledning häraf, upplysa: att Utskottet erhållit
del af så väl den defensions-plan, sorn å ifrågavarande befästningar har
afseende, med dertill hörande ritningar och kostnadsförslag, som ock vederbörandes
yttranden, angående lämpligheten och behöfligheten af hufvudstadens
befästning åt sjösidan, hvaraf Utskottet kommit i tillfälle inhemta, att
följande kostnader erfordras: till Waxholms fästnings fullkomliga iståndsättande,
så att icke allenast fästningens insida, genom vissa liniers höjning, blir
defilerad och nödig säkerhet mot stormning vunnen, utan äfven tillräcklig
eld mot sjön, samt en nu saknad commenderande beskjutning mot Waxön
och vissa delar af Rindön beredes, och hvarigenom fästningen, oberäknadt redan
färdiga samt 12 under arbete varande Casemattehvalf, ytterligare erhåller
21 diverse hvalf, af hvilka 10 med 2 våningar  460,000.
till Rindö befästning en återstående kostnad af  259,000.
till en tornbyggnad å Tallholmen
210,000.
och till befästning af Kammarholmen . .
259,000.
ö •
tillsammans 1,188,000.
samt att om, på sätt Chefen för Ingenieur-corpsen, uti dess underdåniga Memorial
af den 7 December 1839, tillstyrkt, till dessa befästnings-arbetens utförande
skulle komma att användas årligen 150,000 R:dr, Waxholms fästningsbyggnad
inom 12, och de öfrige befästningarne inom 7 år skulle kunna
fullbordas.
På grund af hvad Utskottet sålunda varit i tillfälle inhemta, får Utskottet
följaktligen, i anledning af de förekomne anmärkningarne, rörande
den mindre behöfligheten af dessa befästningar, anföra, att Utskottet anser
desamma, just med betragtande af hufvudstadens läge, vara af den yttersta
vigt, helst Utskottet icke kan antaga, att en skärgårdsflotta, utan stöd af en
sådan befästad punkt vid det numera ensamt tillgängliga inloppet till Stockholms
inre skärgård skall blifva tillfyllest för stadens skyddande mot anfall
från sjösidan, i följd hvaraf Utskottet
vidblifver sitt förra yttrande, endast med det tillägg, att det tillstyrkte
årliga anslaget af 100,000 R:dr måtte komma att utgå och
beräknas för 4 år med tillsammans 400,000 R:dr Banco.
5:o Utskottets tillstyrkan om ett anslag af 50,000 R:dr årligen i tre år
till Carlsborgs fäslnings-byggnad har blifvit af Bonde-Ståndet bifallen och
Bih. tili R. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 A/d. 3 Band. 1 Häft. 4
26
Stats-TJtskottets Utlåtande, /Ko ^35,
af de öfrige Riks-Stånden återremitterad, endast med den anmärkning, att
för ifrågavarande anslags utgående bordt bestämmas icke 3, utan 5 år, jemte
det en ledamot af Preste-Ståndet hemställt, att det tillägg borde göras, att
Kongl. Maj:t, om sådant funnes nyttigt, skulle ega disponera anslaget till andra
allmänna arbeten, till exempel fängelse-byggnaders uppförande, för den händelse,
Pionier-corpsen ansågs kunna till sådana arbeten användas.
Då dispositionen af de anslag, sorn af Rikets Ständer i och för vissa
ändamål beviljas, icke lämpligen bör till andra eller flera föremål utsträckas,
anser Utskottet sig
icke kunna tillstyrka, att den summa, som af Rikets Ständer kan
för Carlsborgs fästningsbyggnad blifva anslagen, må tillika kunna användas
till andra allmänna arbeten.
Och får Utskottet i öfrigt, med åberopande af hvad i detta senare Ut
låtande,
angående tiden för den extra stats-regleringens fortfarande, blifvit
yttradt,
hemställa, att den tillstyrkta summan af 50,000 R:dr årligen måtte
få beräknas och utgå för 4 år med tillsammans 200,000 R:dr
Banco.
6:o Vid Utskottets yttrande, i afseende på ifrågasatte anslag till Carlstens
fästning och Marstrands hamnförsvar samt till befästnings-arbeten vid inloppen
till Carlskrona, bar bos Riclderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden
blifvit erinradt: att anslagen till de begge serskilda föremålen
oundgängligen måste behandlas hvart för sig, emedan föremålen tillhörde föredragningen
af tvänne olika Stats-Departement, nemligen för Landt- och
Sjö-försvaret; att Utskottet begått ett misstag vid beräkningen af behofvet, enär
Utskottet förbisett, att, vid sistlidne Riksdag, då tillgång till serskildt anslag
för Kungsholmens befästning icke förefanns, Rikets Ständer medgifvit, att
kostnaden för denna fästnings byggnad fick utgå af det å 8.de Hufvud-Titeln
anvisade förslagsanslag till fångars vård och underhåll, med undantag af utgiften
för instrumentalier och inventarier, som borde bestridas af 4:de Hufvud-Titelns
tillgångar, hvarefter total-kostnaden årligen uppgått, enligt uppgift
af en Ridderskapets och Adelns och en Preste-Ståndets ledamot, till omkring
34,000 R:dr, hvaraf 16 å 1700 R:dr bestreds af 4:de, men det återstående
af 8:de Hufvud-Titeln, och, enligt en annan ledamots af Ridderskapet
och Adeln förmälan, till 38,000 R:dr, hvaraf till fångarnes underhåll,
beklädnad, bevakning, sjukvård, m. m. 16,500 R:dr, det vanliga fångtractamentet,
å 3 sk. om dagen, derunder inbegripet, och 21,500 R:dr för arbetets
bedrifvande, hvaraf blefve en följd, att, så framt ej Rikets Ständer ville med
-
Stats-lJtskottets Utlåtande, N:o 435.
27
gifva, att 8:de Hufvud-Titelns nyssberörde anslag till fångars vård och underhåll
finge hädanefter, såsom tillförne, vidkännas kostnaden för befästnings-arbetena,
det nu till fördelning med Carlstens fästning och Marstrands
hamnförsvar tillstyrkte anslag blefve för behofvet af Carlskrona arbetsfångars
sysselsättande otillräckligt; att, hvad serskildt angick befäslningarne vid Marstrand
och Carlsten, en nödig försigtighet fordrade att ej draga för långt ut
på tiden med deras fullbordande, emedan Marstrand, den enda befastade
hamn vid Rikets vestra kust, vore, i anseende till sin belägenhet vid Kattegatt,
i händelse af ett krig, utaf stor vigt, både såsom tillflygtsort för handelsfartyg
samt stödjepunkt för örlogskryssare och skärgårdsfartyg, hvarjemte det
lätt kunde inträffa, att, om fästningen ej vore nog stark, någon af de mägtigare
krigförande Europeiska Slaterne satte sig i besittning deraf, då densamma
blefve för Sverige, hvad Gibraltar är för Spanien; varande på grund
haraf yrkadt, att hela det af Kongl. Majit för begge de serskilda föremålen
äskade anslag mätte beviljas, att utgå icke på 3, utan på 5 år, eller intill nästa
Riksdag. Af Bonde-Ståndet bar denna punkt blifvit återremitterad, på
grund af anmärkningar, rörande serskildta anslaget för Marstrands och Carlstens
fästning, hvilken ansågs vara af ingen nytta, då densamma hvarken
kunde skydda kusten mot landstigning, eller göra fiendens örlogsfartyg någon
skada, så framt de, enligt hvad man kunde antaga, holle sig utom skotthåll
för dess kanoner, men deremot, en gång möjligen i fiendens våld, blef en
farlig stödjepunkt för dess anfallsplaner mot det inre af landet.
I anledning först af den gjorda invändningen, alt de for dels Carlstens
fästning och Marstrands hamn-försvar samt dels befästnings-arbeten vid inloppet
till Carlskrona tillstyrkte anslag icke mätte gemensamt ställas till Kongl.
Maj.ts disposition, på den grund, att de begge serskilda föremålen tillhöra
tvänne olika Stats-Departements föredragning, får Utskottet anföra: att, då
Kongl. Majlis Nådiga Proposition, sorn serskildt upptager ifrågasatte anslag för
försvars-verket till lands och sjös, till det förra hänfört begge dessa befästningsarbeten,
och då begge föremålen jemväl stå under ledning af Chefen för Ingenieur-Corpsen,
jemte det förvaltningen af medlen besörjes af Kongl. KrigsCollegii
Fortifications-Afdelning, bar Utskottet trott sig finna, att föredragningen
rörande båda befästnings-arbetena tillhör Landtförs va rs-Departementet, under
hvilket så väl Krigs-Collegium som Ingenieur-Corpsen , vid Stats-Rådels
förändrade organisation, blifvit ställde, och om äfven fördelning af anslaget
skulle, på sätt anmärkt blifvit, vara af behofvet påkallad, föreställer sig Utskottet,
att intet hinder bör kunna för Kongl. Majit uppstå att deröfver i Nåder
förordna. Utskottet bar för dess tillstyrkan af dessa anslags anvisande
28 Ståls-Utskottets Utlåtande j N:o 435,
medelst en för begge föremålen gemensam summa, hemtat ett ytterligare stöd
uti den omständigheten, att, då möjligen för fullbordandet af Kungsholmens
befästning skulle komma att erfordras en kortare tid, än den, under hvilken
anslaget blifver bestämdt att utgå, och Kongl. Maj:t derefter kunde pröfva
ändamålsenligare och nyttigare alt mera påskynda befästnings-arbetena vid
Marstrand och Carlsten, Kongl. Maj:t må ega öppet att deröfver förfoga efter
omständigheterna.
Den åsigt, som, rörande den mindre lämpligheten af Carlstens fästning,
inom Bonde-Ståndet blifvit uttryckt, kan Utskottet så mycket mindre dela,
som utom angelägenheten för Sverige att, i händelse af krig, ega en befästad
hamn på Rikets vestra kust, ifrågavarande fästning, med afseende å hehofvet
af en föreningspunkt för Sveriges och Norriges gemensamma sjöförsvar, synes
blifva af stor vigt såsom station för en del af Sveriges skärgårdsflotta.
Hvad slutligen angår anslagens belopp, så, enär Utskottet icke funnit sig
böra tillstyrka, att de ifrågavarande befästnings-arbetena påskyndas mera, än
som oundgängligen erfordras, för att med fördel för Stats-Verket sysselsätta
de arbetsfångar, som äro att dertill använda, torde någon högre summa, än
40,000 R:dr årligen för begge föremålen gemensamt icke blifva erforderlig,
i synnerhet som Utskottet vid anslagets tillstyrkande afsett, alt detta belopp,
enligt hvad äfven under discussionen inom Riks-Stånden blifvit yrkadt, skulle
komma att användas endast för arbetets bedrifvande, och alt deremot kostnaden
för fångarnes tractamente, underhåll, beklädnad, bevakning, sjukvård,
med flere behof, som, antingen fångarne hållas till arbete eller ej, måste af
staten bestridas, skulle fortfarande komma att utgå af det å 8:de Hufvud-Titeln
till fångars vård och underhåll anvisade förslags-anslag. På grund af detta
allt och under åberopande af hvad Utskottet, angående tiden för de till extra
Stats-regleringen hörande anslags beräknande, redan anfört, får Utskottet,
med vidblifvande af hvad i det förut afgifne Utlåtandet blifvit yttradt,
endast hemställa, att det tillstyrkte anslaget, 40,000 R:dr årligen,
måtte få utgå och beräknas för 4 år, med tillsammans 160,000
R:dr, samt att Rikets Ständer måtte medgifva, att de kostnader,
hvilka erfordras för vid ifrågavarande arbeten använde fångars vård
och underhåll m. m. måtte få fortfarande utgå af det för sådant
ändamål å Riks-Slatens 8:de Hufvud-Titel anvisade förslags-anslag.
7:o Utskottets Utlåtande, i hvad det angår ej mindre det af Kongl. Maj.t
äskade anslag af 15,000 R:dr till anskaffning af Telegraf-persedlar, föranvändande
under krigstid, jemte de i sådant afseende erforderliga undersökningar,
än ock Herrar Grundelstjernas och Brincks motioner, om anslags anvisande
Stats-Utskotlets Utlåtande , N.-o 435.
29
för de nu redan befintliga Telegraf-inrättningars underhåll, liar af BondeStåndet
blifvit bifallet och af de öfriga trenne Riks-Stånden återremitteradt,
på grund af hufvudsakligen följande förekomne anmärkningar: att, med afseende
å angelägenheten deraf, att undersökningar må kunna anställas till utrönande
af tjenliga Telegraf-stationer, och att sådane Telegraf-persedlar, som
fordra större noggranhet eller längre tid för deras förfärdigande, måtte kunna
i tid anskaffas, så att, vid ett inträffande krig, Telegraferna kunde skyndsamt
försättas i verksamhet, Utskottet bordt hafva infordrat officielt meddelande,
angående Post-Verkets disponibla öfverskotts-medel, innan Utskottet anvisat
utgiften å dessa medel, hvilka möjligen dertill ej lemna tillgång, serdeles
med afseende derå, att Stats-Verkets behållna andel, blifvit vid denna
Riksdag beräknad till 50,000 R:dr mera än tillförne, och å skjutslegans
af Rikets Ständer beslutade förhöjning; att underhållet af redan be•
iintliga Telegraf-inrättningar antingen borde afskiljas från Postförvaltningen
i öfrigt, eller ock bestämmas alt till ett visst belopp årligen företrädesvis
af Post-Verkets behållningar utgå, i stället att desamma nu hufvudsa
kl igast medtagas till nybyggnad af dyrbara ångfartyg för statens räkning
och till understöd för Diligence-inrältningarne; i sammanhang hvarmed en
ledamot af Borgare-Ståndet yrkat, att Stats-Utskottet måtte uppmuntra ÖfverPosl-Directörs-Embetet
att förklara, det allt understöd af post-medlen till Diligence-bolaget
snart skall upphöra. I afseende på Post-Verkets ställning, är
under discussionen hos Ridderskapet och Adeln derjemte meddelad följande
uppgift:
Post-Verkets brutto-intrader af bref-posten, som nästlidet år beräknades
till 598,002 R:dr 56 sk. 7 r:st., upptagas för innevarande år och framgent
till
600,000:
samt af paket-posten  9,000:
Summa R:dr 609,000:
Utgifterna utgöra.
Enligt 1840 års stater  423,376: 44. 4.
deruti inberäknadt det årliga anslaget till Telegraf-inrättningarne
12,120 R:dr.
Öfver stat.
Tillökning i utgifter för utrikes brefvexlingen,
förmedelst den directa ångbåts-commu
Transport
423,376: 44. 4. 609,000:
3o
Siats-Utskottets Utlåtande, N.-o 435.
Transport 423,376:44. 4. 609,000:
nicationen emellan Götheborg och Hull, omkring
18,000:
Af öfverskottet an vist understöd till Dili
gence-bolaget
8,000:
449,376: 44. 4.
Behållning 159,623: 3. 8.
Hvadan, då Stats-Verket skall af postmedlen
beräkna  150,000:
behållningen blifver endast 9,623: 3i
deraf likväl erfordras
3,433:42. —
till bestridande af kostnaden för en nu i Nåder anbefalld snälloch
paket-post-inrättning inom Calmar Län, så att hela behållningen,
eller öfverskottet komine att inskränkas till . . 6,187: 9. 8.
hvaraf följde, att, då skjutskostnaden för samtlige postföringarne i Riket uti
innevarande års stat är beräknad till 96,466 R:dr 32 sk., och för det kommande
året, i följd af inrättade nja postgångar, icke ansågs kunna upptagas
till lägre belopp, än 100,000 R:dr, tillgång hvarken funnes för bestridande af
den tillökning i postskjutsen, som uppkomme genom skjutslegans förhöjning,
eliel' för bekostande af de ifrågasatle Telegraf-persedlarnes anskaffning och dertill
hörande undersökningars anställande, med mindre det påräknade årliga
bidraget till Stats-Verket, i förhållande dertill varder nedsatt.
Enligt af Öfver-Post-Directörs-Embetet Utskottet meddelad uppgift, halden
vid 1840 års slut befintliga behållning af Post-Verkets inkomster blifvit
calculerad alt, efter afdrag af derå anvisade utgifter för ett nytt ångfartyg,
m. m., lemna en odisponerad tillgång af 41,754 R:dr 7 sk. 4 r:st. Banco;
hvarjemte Utskottet af Postverkets räkenskaper inhemtat, att någon tillgång
utöfver stat för den kommande tiden ej synes vara att påräkna, sedan, enligt
Rikets Ständers beslut, Stats-Verkets behållna andel af postmedlen kommer
att beräknas lill 150,000 R:dr årligen; men då icke allenast det årliga
anslaget för Telegraf-inrättningarnes vidmaglhållande redan finnes vara å Postverkets
ordinarie stat uppfördt, i följd hvaraf Kongl. Maj:t icke eller framställt
behof af något serskildt anslag för detta föremål, utan äfven sannolikt är,
alt, enligt hvad senare tiders erfarenhet gifvit vid. handen, Postverkets inkomster
allt framgent skola fortfara att årligen ökas, såsom en följd jemväl
af utvidgade communicationer, samt följaktligen antagas kan, att ofvanberörde
odisponerade behållning af 41,754 R:dr 7 sk. 4 r:st. skall lemna tillgång till
bekostande af de för krigs-tillfällen afsedda Telegraf-persedlars anskaffning och
Stats-Ulskottets Utlåtande N;o /j,3S.
3r
de i sammanhang dermed erforderliga undersökningars anställande, har Utskottet,
som, under erkännande af dessa föremåls nytta och gagnelighet, dock
ej kunnat anse desamma vara af deri vigt, att serskilda medel, utöfver de till
Kongl. Maj:ts disposition ställde öfverskolten å postmedien, lämpligen må dertill
anvisas,
funnit sig böra till alla delar vidblifva sitt i denna punkt förut algi
fna yttrande.
Hvad åter angår framställningarne, angående Postverkets behof af ökade
tillgångar, i följd af skjutslegans förhöjning, samt i afseende å de af Kongl.
Maj:t å Postmedlens öfverskott vidtagne dispositioner till byggnad af ångfartyg
samt understöd för Diligence-inrättningarne, så anser Utskottet dessa omständigheter
icke ega det sammanhang med frågan om anslag för Telegraf-inrättningarne,
att desamma kunna af Utskottet vid besvarandet af återremissen rörande
nämnde anslag till pröfning upptagas.
8:0 Utskottets yttrande, i fråga om anslag för Instructions-compagnier
vid indeklta Infanteriet, har af Borgare-Ståndet blifvit lemnadt utan anmärkning
och af Bonde-Ståndet bifallet. Ridderskapet och Adeln samt PresteStändet
hafva deremot beslutat återremiss, på grund af följande anmärkningar:
att de beslut, hvaruti Rikets Ständer stannat, i anledning af Utskottets
projecter i Utlåtandet N:o 44, upphäft verkan af de utaf Utskottet, såsom
stöd för dess nu gjorde afstyrkande, åberopade skäl; att, på sådant sätt, försvarsverket
lemnades hjeiplöst, under det striden om reductioner och organisationer
fortgår, ehuru frågor rörande landets inre politiska förhållanden ej
borde få vådligt inverka på vår gemensamma säkerhet emot yttre faror; att
bifall till det äskade anslaget syntes vara ett oeftergifligt vilkor för att bereda
Kongl. Majrts Nådiga bifall till den af Rikets Ständer beslutade underdåniga
framställning om indragningar uti den stående armeen, emedan icke
blott utsträckningen af Beväringens vapenöfningar i sådant afseende vore
tillräcklig, utan äfven erfordrades, att den stam, som qvarstår, genom ökad
exercis kan vinna större moralisk styrka, så att Beväringen må ur densamma
erhålla tillräcklige ledare och instructörer, samt att, då bildandet al In-,
structions-compagnier erfordrade ordnandet af nödiga etablissementer, hvartill
skulle beredas tillgång genom inskränkning i tiden för vapenöfningarne unden
de första åren, Statsverket för den händelse, försvaret skulle komma att hädanefter
vidsträcktare än tillförne grundas på conscription härigenom tillskyndas
en fördel, enär i sistnämnde fall sådane etablissementer blefvo oundgängligt
nödvändigt;.
I sammanhang härmed har, under discussionen inom Ridderskapet och
32
Stats-Utskottets Utlåtande, JY.o ^35.
Adelnj Herr Stjerngranat j GtJ med åberopande af 56 §. Riksdags-Ordningen,
väckt den motion, att, sedan Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om ett
årligt anslag al 20,763 R:dr 16 sk. till fyllnad uti anslaget för exercis-sqvadronerna
vid indeldta cavalleriet blifvit, genom votering i Förstärkt Statsutskott,
afslagen, Rikets Ständer måtte för nämnde ändamål bevilja berörde
20,763 R:dr 16 sk., såsom extra Sats-anslag, intill nästa Riksdag.
Då Stats-Utskotlet, oagtadt nyttan och behöfligbeten afInstructions-compagnier
för den indeldta armeen, serdeles med afseende å angelägenheten alt
för Bevärings-manskapet påräkna en tillräckligt bildad och öfvad stam, icke
blifvit al Utskottet ifrågasatt, ansett, att Rikets Ständer böra afbida Kongl.
Maj:ts Nådiga yttrande, i anledning af Rikets Ständers vid innevarande Riksdag
i underdånighet framställde anhållan, att Kongl. Majit täcktes förelägga
nästkommande Ständer en omfattande plan till Försvarsverkets organisation
i dess helhet, innan serskilda anslag till detta och likartade behof anvisas,
och att Kongl. Majit emedlertid må kunna af 3:dje Hufvud-Titelns besparingar
dertill bereda tillgång, bar Utskottet
funnit sig böra i denna punkt sitt redan afgifna yttrande vidhålla;
och som, hvad angår den af Herr Stjerngranat gjorda framställning, Rikets
Ständer, på sätt motionären äfven omförmält, redan genom votering i Förstärkt
Stats-Utskott, afslagit Kongl. Majits Nådiga Proposition om ett årligt
anslag af 20,763 R:dr 16 sk. B:co för Exercis-sqvadronerne vid indeldta Cavalleriet,
anser Utskottet sig, i öfverensstämmelse dermed, endast böra
hemställa, att motionen lemnäs utan afseende.
9:o Uti hvad Utskottet hemställt, i afseende på ifrågastäldt extra anslag
för indeldta arméens Öfriga vapenöfningar, bar inom Preste-Ståndet ingen
förändring blifvit yrkad och Bonde-Ståndet har jemväl i denna punkt Utlåtandet
bifallit. Ridderskapet och Adeln har deremot beslutat återremiss,
På grund af åtskilliga afgifne yttranden af hufvudsakligen det innehåll: att
Stats-Utskoltet, sorn för denna frågas bedömande haft tillräcklig ledning af
General-Adjutantens för arméen utredningar, bordt upplysa Rikets Ständer om
de ändamål, sorn åsyftades med detta af Kongl. Maj:t äskade anslag, då man
säkerligen torde hafva insett de stora fördelar, som för arméens tjenstbarhet
derigenom kunnat vinnas; att Passevolans-afgiften icke ens räckte till att underhålla
indeldta armeen vid dess vanliga, årliga Regements- och Rekrytmöten,
och alt icke något ordinarie anslag fanns för det nu ifrågasatta behofvet,
arméens sammandragning till större läger, så högst nödvändigt detta
än vöre för densammas tjenstbarhet i de delar, som endast kunna inhemtas, der
trup
-
Stats-Utskottets UtlåtandeN.-o 4^5. Litt. B.
33
trupper af alla vapen äro förenade; att redan för 74 år tillbaka Konungen
och Ständerna, enligt ett Kongl. Bref till Krigs-Collegium af den 12 November
1766, ”funnit större läger nödvändiga för armeens öfning,” säkerligen med.
ledning af den erfarenhet, man hemtat uti det då nyligen slutade Pommerska
kriget, och att behofvet under, närvarande förhållanden vore större i samma
mon, sorn vapenöfningar i freds-tid med mera sorgfällighet än fordom
bedrifvas inom andra Europeiska armeer, samt slutligen, att hushållningen med
anslag för armeens vapenöfningar vore en verklig misshushållning, ty i fall af krig
och ett olyckligt krig (som lätt kunde bli händelsen med oöfvade trupper)
skulle icke allenast penningar och penninge-värden, utan äfven tappres blod
och vapenära komma att förspillas. Inom Borgare-Ståndet hafva åtskillige
ledamöter yrkat bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga ProDOsition, men andre åter
förklarat sig instämma i de af Utskottet följde åsigter.
Utskottet anser sig, under åberopande af sitt i denna punkt förut afgifila
utlåtande, böra
detsamma vidblifva.
Stockholm den 15 Februari 1841.
N:o 435. Litt. B.
Utlåtandej i anledning af erhållne dterremisser af Utlåtandet N:o
354> Litt. B. (U. A.)
Till besvarande af de anmärkningar, som vid af samtlige Riks-Stånden beslutad
återremiss af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 354, Litt. B, i anledning
af ifrågaslällde extra Stats-anslag för försvarsverket till sjöss, under discussionerne
förekommit, får Utskottet i nedanstående ordning ånyo sig yttra öfver
de serskilde punkterne i samma Utlåtande:
l:o angående anslag till fullbordande af ett under byggnad varande bestyckadt
Ångfartyg om 200 hästars kraft, och
2:o till anskaffande af ett bestyckadt Ångfartyg om 300 hästars kraft.
Dessa båda punkter, som af Utskottet i ett sammanhang behandlats, hafva
af Bonde-Ståndet blifvit bifallne och af de öfrige Irenne Riks-Stånden återreBih.
till R. St. Prot. i84° oc^ *$41' 4- Sami. 1 Afd. 3 Band. i Haft. 5
34
Stals-UIskottets Utlåtande, N.o ^,35. Litt. Ii.
imiterade. Härvid har hufvudsakligen blifvit anmärkt: att Utskottet, som
erkänt den stora obestridliga oell af senare tiders erfarenhet allt tuera bekräftade
nyttan af bevarade ångfartygs användande för sjöförsvaret, origtigt
förfarit, då det anvisat kosLnaderne för desammas anskaffande på tillgångar,
som voro högst ovissa, enär man icke ens kunde antaga, att de grunder för
sjöförsvarets förvaltning, hvarpå Utskottet byggt sin förmodan om dessa tillgångars
uppkomst, skulle af Kongl. Maj:t kunna gillas och antagas, och att Utskottet
således bordt söka förskaffa sig upplysning, om burn många linieskepp och
fregatter Kongl. Maj:t kunde anse böra bibehållas såsom oundgänglige för landets
försvar; att, efter den af Utskottet föreslagne fördelning af flottans materiel-anslag
582,999 R:dr 28 sk., skulle till Stockholms och Götheborgs stationer
komma att användas . .  185,000: —
och således för Carlskrona återslå .......... 397,997: 28,
hvaraf komuie att afgå, enligt Ri&ets Ständers beslut vid föregående
Riksdag, till extra och expectance-löner . 27,156:32.
och bestämda utgifter för timmermäns, handtverks
m. fl, underhåll, beklädnad etc, ..... 280,000: —
tillsammans 307,156:32.
då endast omkring 90,000 R:dr skulle komma alt återstå för arbetsplan och
förrådens förstärkande, å hvilken summa anvisning, derjemte blifvit lemnad
till exercisen med flottans bemanning; och alt följaktligen ytterligare
afdrag derå ej kunde göras, utan att bereda delta flottans dyrbara etablisseHients
totala undergång; att det för linieskeppen disponerade anslag dessutom
de senare åren varit så ringa, nemligen endast omkring 13,000 R:dr elier
om dertill lades hvad af underhålls-anslaget utgått, jemte obetydligt af ekvirke,
hampa och dagsverken, circa 12,000 R:dr, tillsammans 25,000 R.dr årligen,
att de af Utskottet ifrågasatte utgifter omöjligt kunde dermed bestridas.
Då Utskottet i dess förut afgifne Utlåtande icke bestridt nyttan och
lämpligheten af bevärade ångfartyg för sjöförsvarets ändamålsenliga ordnande,
utan tvertom ansett, att byggnad af sådane fartyg borde kunna tillvägabringas
i den mon, tillgångar kunde beredas genom en förändrad organisation
af sjöförsvaret, så att linieskeppen kommo att medtaga en mindre del än
hittills af det för flottans underhåll anvisade anslag, har Utskottet, hvilket
det icke tillkommer att ingå i någon utredning, huru den föreslagne nva organisationen
lämpligast bör verkställas,
endast ansett sig böra åberopa, hvad i dessa punkter förut blifvit
a n förd t.
Stats-Ulskotlets Utlåtande N.o 435. Litt. B.
35
3:o Angående anslag till upphandling af 72-pundige bombkanoner med
projectiler för linieskeppen och de större fregatterne samt till kanonslupars
armering med bombkanoner.
Bonde-Ståndet bar äfven bifallit Utskottets Utlåtande i denna punkt,
som deremot af de öfrige 3:ne Riks-Stånden återremitterats; och har dervid
hufvudsakligen blifvit yttradt: att, då Utskottet ej kunde antagas hafva afsett
att, genom nedsättning uti anslaget för den stora flottan, alldeles omintetgöra
densamma, syntes likväl de linieskepp, som komma att bibehållas, böra
blifva ändamålsenligt armerade; att de bombkanoner, som placerades på dessa
skepp, äfven om sjelfva skeppen skulle utdömas, i alla fall funnos qvar
och kunde användas för skärgårdsflottan, helst det af Kongl. Maj:t äskade belopp
63,333 R:dr 16 sk. icke vore tillräckligt till fregatterneg och skärgårdsflottans
completta armerande, och anslag derjemte erfordrades till armering
af ångfartyg, äfven om dessas byggnad skulle kunna åstadkommas genom anlitande
af 4:de Hufvud-Titelns besparingar, samt att än ytterligare en omständighet
talade för bifall till den Nådiga Propositionen, nemligen att den
summa af 98,000 R:dr, som Förvaltningen af Sjö-ärendena anmält erfordras
för 24 bombkanoner till linieskepp, 28 till fregatter och 12 till kanonslupar,
af Kongl. Maj:t blifvit nedsatt till 63,333 R:dr 16 sk., motsvarande kostnaden
för 41 ä 42 sådane piecer, hvarigenom redan de facto linieskeppen ute
slutits
från delagtighet i denna armering.
Då Utskottet, innan frågan, om linieskepp skola fortfarande ingå i beräkning
för sjöförsvaret, blifvit afgjord, icke ansett något serskildt anslag i
och för dylika skepp böra beviljas, samt vid beräkningen af det antal bombkanoner,
som serskildt för linieskeppen och serskildt för fregatter och kanonslupar
ansetts böra anskaffas, följt samma proportion, som af Kongl. Maj:t i Dess af Förvaltningens
af Sjö-ärendena underdåniga framställning föranledda Nådiga Proposition
blifvit antagen, har Utskottet icke af den anledningen, att Kongl. Maj:t funnit
Förvaltningens förslag uppgifva ett större behof, än Kongl. Maj:t pröfvat vara oundgängligen
nödigt, ansett sig böra tillstyrka mera, än hvad för fregatters och
kanonslupars armering sålunda skulle komma alt erfordras; hvadan
Utskottet äfven i denna punkt vid b! ifver sitt förra yttrande»
4:o Angående anslag för erforderliga förbättringar uti Bak- och Fyringsväsendet,
medelst nybyggnader och förändringar till båtnad för sjöfarten i
allmänhet.
Ifrågavarande punkt är af Bonde-Ståndet bifallen och af de öfriga RiksStånden
återremitterad med anmärkningar, dels dervid: att, oagtadt detta anslag
afsåg ett behof af högsta vigt icke blott för Sverige, ulan för hela mensk
-
36
Ståts-Utskottets Utlåtande j N.o 435. Litt, B,
ligheten, enär kändt vore, att många olyckor ske vid våra kuster, i saknad
af tillräckliga fyrings-anstalter, Utskottet föreslagit nedsättning uti den af
Kongl. Maj:t äskade summa, hvars beviljande vore så mycket angelägnare, som
i annat fall hufvudändamålet dermed, eller nya fyrars anläggning, svårligen
kunde uppnås, utan åtgärderne troligen skulle komma alt inskränkas
endast till de tillika föreslagne förändringarne vid redan befintlige fyrar och
håkar, hvarjemte erinran blifvit gjord, att, så framt Rikets Ständer biföiio
Stats-Utskottets förslag, i afseende på dispositionen af Handels- och Sjöfartsfonden,
intet bidrag deraf vore att för framtiden påräkna till detta föremål,
dels dervid, att Utskottet icke till pröfning upptagit den del af Herr Brincks
motion, som afser förbättringar uti de i skärgårdarne utsatta prickar och andra
sjömärken, och dels deröfver, att Utskottet, bland de nya fyrar, sora
blifvit motionerade, icke omnämnt en, som vid remitterandet af en motion från
Borgare-Ståndet i förevarande ämne af en annan Ståndets ledamot uppgifvits
vara högst behöflig vid Bohuslänska kusten emellan Marstrand och Norrige;
och hafva dessutom serskilde ledamöter af sistnämnde Riks-Stånd erinrat,
att utgifterne för fyrar och håkar syntes böra lämpligast bestridas af handelsoch
sjöfarts-fonden, samt att Kongl. M.ijrt, d erest förändring i den föreslagna
arbetsplanen för fyrars anläggning och förbättring skulle vara af behofvet påkallad,
rätteligen syntes böra kunna till nya ännu ej beslutade fyrar använda
de för handen varande medel, i stället att, på sätt Utskottet hemställt,
först derom göra framställning till Rikets Ständer.
Vid öfvervägande af hvad sålunda inom Riks-Stånden blifvit anförd t ;
och då icke allenast Förvaltningens af Sjö-Ärendena i detta afseende afgifna
underdåniga förslag upptager en vida högre summa för dels nya fyrars anläggning,
dels förbättring uti lysnings-anstalterna vid de redan befintliga, än
sorn af Kongl. Majit blifvit äskadt, utan äfven behofvet af flere, än de i berörde
förslag tillstyrkte nya fyrars anläggning blifvit anmäldt ej mindre af
Herrar Brinck och Norin samt Matts Pehrsson från Stockholms Län uti deras
i det förra Utlåtandet omförmälde motioner, än ock af Herr Hegardt /som, i
anledning af Herr Brincks berörde motion, äskat, alt en fyr-inrättning måtte föranstaltas
vid Bohuslänska kusten, har Utskottet icke trott sig böra, genom föreslående
af ett allt förringa anslag till dessa vigtiga föremål, hvilka i alla civiliserade
länder omfattas med synnerlig sorgfällighet och vård, fördröja verkställighet
af de förbättringar, som i afseende derå inom Sverige af behofvet påkallas;
och då Utskottet medgifver, att för den händelse, de undersökningar, som, i anledning
af de i ofvannämnde motioner väckte förslag, komma att ega rum, skulle
föranleda någon förändring uti den nu af Förvaltningen af Sjö-Ärendena
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 435. Litt. B.
37
föreslagna arbetsplan, intet hinder bör möta, utan snarare för ändamålets befrämjande
må anses lämpligast, att Kongl. Maj:t i Nåder deröfver beslutar efter
sig företeende omständigheter, får Utskottet, med frånträdande af sitt förra
yttrande,
tillstyrka, att Rikets Ständer måtte, till förbättringar i båk- och fyrings-väsendet,
bevilja ett extra stats-anslag af 160,000 R:dr, att under
loppet af fyra år utgå med 40,000 R:dr årligen, med underdånig
anhållan derjemte, att arbetet måtte utföras i den mon, medlen
sålunda blifva att tillgå, och att Kongl. Majit täcktes låta anbefalla
vederbörande att sig yttra, huruvida utöfver de i Förvaltningens
af Sjö-Ärendena förslag uppgifna, af behofvet påkallade, nya
fyr-inrättningar vid Morups Tånge, Ölands norra udde, södra udden
af Gottland samt Falsterbo, fyrbåkar på Gottska sandön, Sandhammars
udde, skäret Understen, klippan Bonden samt på Bohuslänska
kusten emellan Marstrand och Norrige kunna anses nyttiga och
erforderliga, äfvensom den med anläggningen af desamma förknippade
kostnad, samt i Nåder anbefalla de förändringar uti nu föreslagne
arbetsplan, hvilka möjligen knnna anses böra ega rum, i
följd af de undersökningar, som, med föranledande af berörde underdåniga
anhållan, torde komma alt företagas.
Beträffande Herr Brincks förslag derom, att de prickar, som finnas i
våra skärgårdar, måtte, för att göras mera synbara, förses med flaggor, tunnor
eller kors; så enär kostnaden för dessa sjömärkens underhållande bestrides
af de till Kongl. Majits disposition ställde lots- och fyrings-medlen, hvilka,
serdeles med afseende å den förhöjning i anslaget, som af Rikets Ständer
vid innevarande Riksdag blifvit beslutad, torde böra lemna tillgång till alla i
sådant afseende eiforderliga förbättringars bekostande, anser Utskottet sig endast
böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Kongl. Majit täcktes låta anbefalla vederbörande att å de ställen,
der behofvet kan finnas påkalla att nu befintliga prickar eller sjömärken
göras mera synbara, vidtaga erforderliga åtgärder.
5:o Angående anslag till dockbyggnaden i Carlskrona.
Denna punkt af Utlåtandet har, i likhet med den föregående, af BondeStåndet
bifallits, och af de öfriga Riks-Stånden återremitterats. Emot Utskottets
förslag har härvid blifvit anfördt: att de i Carlskrona anlagde dockors
förtjenster blifvit annorlunda än nu bedömde i äldre tider, hvilket visade
sig deraf, att Rikets Ständer under 1756, 1765, 1766, 1769 och 1772
38
Stals-Utskotlets Utlåtande, N.-o 435. Litt. B.
års Riksdagar gjort stora uppoffringar för fullbordandet af detta ”af alla nationer
beundrade samt till Sveriges heder och förmon ländande arbete, hvaraf
Riket kunde vänta sig en lika säker som stor vinst;” att hvad Utskottet
yttrat om conserverande af träd under valten, hade sin riktighet, i afseende
på trädstycken, som från alla sidor omslutas af vattnet, meli så vore icke
förhållandet med ett skepp, hvilket är en stor af tusentals trädstyckeu sammansatt
byggnad, som endast vänder en del af den yttre sidan åt vattnet,
men har den Ömtåligaste, eller valtentin ien, blottställd för luftens och vattnets
vexlande inverkan, ömsom våt, ömsom torr, alltsom fartyget ligger iner
eller mindre djupt;, eller vattnet under blåst stänker upp utåt dess sidor,
utom det att isen om vintern drager vatien-nåten tomma och disponerar till
röta, under det att fartygets inre delar val befinna sig under vattnets yta,
men icke äro uppfyllda med vatten, utan med förskämd luft, synnerligast
mellan spanten; att erfarenheten ytterligare vederläde Utskottets yttrande, i
afseende på dockornas mindre användbarhet för fartyg, som redan varit i
sjön, enär det vore ett factum, att skepp, som efter 1790 års krig insattes i
dockorna, stodo der under en mängd af år och ultogos derefter lika goda,
som de der insattes, hvilket säkerligen ej skulle varit förhållandet, om de under
tiden legat i sjön; att ett skepp, som ligger länge i sjön, förlorar i snällsegling;
att man lättare i dockan kan undersöka dess tillstånd och verkställa
O O 7 ...
nödiga reparationer; att consumtionen af virke är tredubbelt större för en flotta
i sjön, än en i dockor, och att, med tillämpning häraf, en årlig besparing
i underbålls-kostnaden af circa 7,000 R:dr beräknas för hvarje större örlogsskepp,
som kan förvaras i docka; alt dockorna kunna användas icke blott till
linieskepps, utan äfven lill fregatters och skärgårdsfartygs conserverande, samt
att, sedan befästningarne vid Kungsholmen hunnit fullbordas, nå«on tjenligare
sysselsättning, än dockbyggnaden, ej kan uppsökas för de i Carlskrona
förvarade 400 arbetsfångar; på grund hvaraf allt blifvit yrkadt, att Utskottet
måtte tillstyrka det af Kongl. Majit äskade anslag; och har derjemte af ledamöter
inom Borgare-Ståndet blifvit ifrågasatt, alt Utskottet måtte från Sjöförsvars-Departementet
förskaffa sig en närmare utredning, i afseende på detta
arbets-företag, och derom meddela Rikets Ständer kännedom.
Då Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition, som af Utskottet i dess förut afgifna
Utlåtande blifvit åberopad, och hvilken, enligt hvad äfven deruti uppgifvits,
igenfinnes under N:o 19 i Första Samlingen af Bihang till Riks-Ståndens
Protocoll, fullständigt upptager så väl den för dockbyggnadens fullbordande
erforderliga kostnad, som ock de omständigheter, hvilka dermed hafva
gemenskap, och de fördelar, som ansetts vara att derigenom vinna, i af
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 4.35. Litt. TI.
seende a örlogsskepps conservation för framtiden, får Utskottet, i anledning af
det inom Borgare-Ståndet framställde yrkandet om en närmare utredning angående
detta arbels-företag, jemte hänvisning till innehållet af Högstberörde
Proposition, endast upplysa, alt kostnaden blifvit beräknad för fullbordande
af tvänne conservations-dockor tili . . . . 313,091:21.--
och för anläggning af tvänne bassiner till skepps förvarande 399,090: 2. 2.
tillsammans 712,181:23.2.
men att Kongl. Maj:t, för den händelse, arbetet kornme att utföras af allmänna
arbetskarlarne i Carlskrona, ansett denna kostnad kunna minskas, så att
arbetet med ett årligt anslag af 33,333 R:dr 16 sk. förmodades kunna fullbordas
på 16 år.
Med afseende å de anmärkningar, som inom trenne Riks-Stånd förekommit
emot Utskottets afstyrkaade af det ifrågasatte anslaget, och då Utskottet
dels icke vill bestrida, att ju fördel, i afseende på Flottans conservation, må
vara alt för Staten förvänta, genom dessa dockbyggnaders fullbordande, hvilka
blifva gagneliga, äfven om vidare anskaffning af linieskepp skulle upphöra,
dels icke tror, att någon lämpligare sysselsättning, än genom detta arbete,
kan beredas för arbels-fångarne i Carlskrona sedan befästningarne vid nämnde
stads inlopp hunnit fullbordas, får Utskottet, med frånträdande af sitt förra
yttrande,
tillstyrka, alt för dockebyggnaden i Carlskrona må anvisas ett extra
stats-anslag af 133,333 R:dr 16sk„ att med 33,333 R:dr 16 sk. årligen
utgå under loppet af fyra år.
6:o angående anslag till fullbordande af vattenledningen i Carlskrona.
Vid Utskottets yttrande i denna punkt, hvilken af Bonde-Ståndet bifallits,
men af de öfrige trenne Riks-Stånden återremitterats, har blifvit erin
radt:
att för fullbordandet af ifrågavarande företag erfordrades icke blott de
till maleria lier afsedde 23,401 R:dr 40 sk. 10 r:st, utan äfven till dagsverken,
traclamentén, instrumentalier, m. m., 36,231 Rrdr 25 sk, 6 r:st., och för
oförutsedda utgifter 15,835 Rrdr 37 sk. 2 r:st., eller tillsammans 52,067 Rrdr
14 sk. 8 r:st., hvilka af Kongl. Majrt ansetts kunna betäckas af 4sle HufvudTitelus
besparingar, men hvartill numera ingen utsigt fanns,sedan fördelning
af Titelns anslag skett emellan Flottans serskilda stationer och det, sorn blifvit
öfver för Carlskrona, icke räckte till för stationens angelägnaste behof,,
än mindre lemnade öfverskott tili andra företags bekostande; att det af Utskottet
föreslagne vilkor för anslagets utgående gjorde arbetet alldeles outförbar
t, då man kunde vara förvissad, att ingen ville åtaga sigott arbete, utan
att sjelf få ombesörja dagsverken och instrumentalier, och nödsakad alt, ii
4d
Stats-Utskotlets Utlåtande, N.o 435. Litt. B.
afseende på tiden för utförandet, rätta sig efter hvad Flottans knappa tillgångar
kunde medgifva, hvarföre förslag blifvit vackt, att det enda vilkor,
som vid anslagets lyftning kunde fästas, vore, att Kongl. Maj:t borde dessförinnan
halva gjort Sig lörvissad om detsammas tillräcklighet; alt dessutom den
omständigheten, huruvida vattenledningen vore möjlig att anlägga och vidinagthålla,
icke vore tillfyllest utredd; att Carlskrona stads invånare väl för
längre tid tillbaka, då fråga varit alt leda vatten till staden från Wedeby
källor, förklarat sig benägne alt till vattenledningens framtida underhåll bidraga
med en summa af 1,500 R:dr årligen, men, sedan den första planen
ändrats så vida, att vattnet koinme alt tagas från Lyckeby å, vägrat att ett
sådant åtagande fullgöra, såsom grundadt på förutsättningen att erhålla drickseller
källvatten, men icke åvatten; och att nämnde stad, såsom redan belastad
med dryga communal-afgifter och en tung fattigvård för Flottans corpser
samt tillskyndad stor förlust i sin handels-rörelse genom anläggningen af
Götha Canal, icke eller syntes höra skäligen få vidkännas ett så stort bidrag
för vattenledningen, hvarjemte slutligen blifvit yrkadt, att Stats-Utskottet måtte
närmare utreda, efter hvilka grunder den uppgifna summan 23,401 R:dr
40 sk. 10 r:st ansetts vara för behofvet tillräcklig, samt förskaffa sig upplysning,
om hvad nuvarande Chefen för Sjöförsvars-Departementet för detta arbetes
utförande anser vara erforderligt.
Då af berörde inom de serskilda Riks-Stånden förekomne yttranden, hvaraf
flere afgifvits af personer, hos hvilka fullständig kännedom om de nu ifrågavarande
förhållanden måste al Utskottet antagas, inhemtas, ej mindre,
att, efter den fördelning af flottans anslag emellan dess olika stationer, som
af Rikets Ständer beslutats, Carlskrona stations tillgångar icke medgifva att
bestrida de kostnader, som, enligt hvad Kongl. Maj:ts i detta ämne aflåtne
Nådiga Proposition utvisar, erfordras, och sorn af nämnde stations materielanslag
påräknats i och för vattenledningens fullbordande utöfver de 23,400
R:dr, om hvilkas beviljande Kong], Maj:t gjort Nådig framställning till Rikets
Ständer, samt att entrepreneur för arbetets utförande på sådana vilkor, som,
enligt Utskottets förslag, kunde erbjudas, omöjligen vore att erhålla, än ock
att Carlskrona stads invånare icke vidare äro hågade att, enligt sitt förut
gjorda erbjudande, med ett visst belopp årligen bidraga till vattenledningens
framtida underhåll, utom det att invändning blifvit gjord emot företagets
verkställbarhet och möjligheten att vattenledningen vidmagthålla, anser Utskottet
denna fråga hafva kommit i ett så outredt skick, att anslag till arbetets
utförande icke synes lämpligen kunna för närvarande anvisas; och då angeläget
-
Siats-Utskottets Utlåtandej N.o 435. Litt. B. 4i
geläget är, att för framtiden visshet må erhållas, huruvida meranämnde vattenledning
kan, med fördel för staten, till vägabringas eller ej, äfven på det
att för delta senare fall, icke allenast åtgärder må kunna vidtagas för er
hållande
af någon ersättning för de redan till densamma anskaffade jernrör
och andra materialier, utan äfven det må kunna komma i öfvervägande, hulu
vida fördelen af vattentillgång på stället må kunna för Carlskrona beredas
derigenom, att, enligt hvad föreslaget blifvit, en cistern anlägges, hvaruti hafsvattnet
inledes genom bäddar af sand och kolstybbe, samt på sådant sätt göres
dricksbart, i likhet med hvad medelst en sådan vid Sveaborgs fästning anlagd
inrättning blifvit tillvägabragdt, har Utskottet funnit sig böra,
med frånträdande af sin i denna punkt af det förra Utlåtandet gjorda
hemställan, tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder låta, genom
tillförlitlig och kunnig person, anställa ny undersökning, till utrönande
så väl af vettenledningens ulförbarhet, sorn ock den dertill erfor
derliga
kostnad, äfvensom höra Carlskrona stads invånare, i afseende
å det bidrag, som, för vattenledningens framtida underhåll, kan af
staden få påräknas, samt att Kongl. Maj:t, derest företaget skulle anses
bora öfvergifvas, då täcktes förordna om de till vattenledningen
redan uppköpta jernrörs och andra materialiers försäljning och medlens
ingående till Riksgälds-Contoiret, för att framdeles kunna tagas
i beräkning i och för anläggning af en vatten-cistern af ofvan uppgifne
beskaffenhet, så framt en sådan inrättning skulle anses kunna
vid Carlskrona ändamålsenligt lillvägabringas, och de ifrågavarande
medlen lemna tillgång till kostnadens bestridande; eller ock, om
vattenledningen skulle finnas böra fullbordas, till Rikets nästsammanträdande
Ständer i Nåder aflåta Proposition i ämnet, så att vid
nästa Riksdag definitivt beslut rövande besagde företag må kunna
fattas.
7:o Angående anslag för inventering af eke-förråden i Carlskrona.
I anledning af hvad Utskottet i denna af samtlige Riks-Slånden återremitterade
punkt yttrat, hafva anmärkningar förekommit, dels dervid, att ifrågavarande
anslag blifvit utförd t till ett visst belopp, i stället att endast förslagsvis
beräknas, på det att hela förrättningen ej måtte lemnäs ofullbordad,
i fall den anvisade summan skulle finnas vara otillräcklig, dels emot hela det
tillstyrkta anslaget, enär sjelfva inventeringen ansågs antingen vara öfverflödig
och onyttig, helst, i fall brist skulle förefinuas, ingen derföre vore anBih.
lill R, St. Prot 1840 och 1841■ 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. t Haft. 6
4*
Stats-Vtskottets Utlåtandej N-o 435. Litt. B.
svarig, eller ock böra kunna, ulan serskild ersättning, verkställas af de vid
stationen anställde tjenstemän, med biträde af flottans manskap, hvarförutan
blifvit yrkadt, att mera bestämda föreskrifter för medlens användande, än
som af Utskottets Utlåtande kunde inhemtas, borde af Rikets Ständer meddelas,
innan anslaget beviljas.
Då Rikets Ständer, på grund af Revisorernes hemställan, beslutat, att inventering
af Flottans ekevirkes-förråd i Carlskrona bör företagas, och att, enär
en sådan icke ansetts kunna ega rum, med mindre nödiga medel anvisas till
de dermed förenade kostnaders bestridande, frågan om bestämmande af anslag
härtill skulle, i sammanhang med extra Stals-regleringen, förekomma, samt
då, hvad angår det tillstyrkta beloppet, Utskottet dervid hemtat ledning af
det yttrande, som rörande detta ämne under discussionen hos Ridderskapet
och Adeln, angående Stats-Ustokttels Utlåtande N.'o 76, afgifvits af nuvarande
Chefen för Förvaltningen af Sjö-Ärendena, som ansett 8,000 R:dr böra
blifva för ändamålet tillräcklig,
o 7
finnér Utskottet sig böra vidblifva, hvad uti denna punkt af det förut
afgifna Utlåtandet är vordet yttradt.
Stockholm den 15 Februari 1841.
STOCKHOLM, ECKSTEINSKA 150K.TRYCKERIET 1841.
Stats-Utskoltets Utlåtande N\o 435, Litt. C.
1
N:o 453 Litt. C.
Utlåtande, i anledning af erhällne återremisser af Utlåtandet
N:o 354, Litt. C.
(D. A.)
Det af Slats-Ulskoltet under ofvanstående N:o oell Idit. afgifne Utlåtande,
i anledning af ifrågasatte Extra Stats-anslag för ldtfade communicationer
och andra allmänna arbeten, liar af samtliga Riks-Stånden blifvit
återremitteradt; och får Utskottet följaktligen till besvarande upptaga
de anmärkningar, som under discussionerna inom de serskilda Stånden
förekommit.
Till en början har, i anledning af Utskottets förslag, det Rikets
Ständer måtte, vid bestämmandet af anslag för ifrågavarande arbeten, serskildt
besluta, rörande hvarje löremål, i stället att i sådant afseende, på
sått Kongl. Maj:t äskat, ställa en viss rund summa lill Kongl. i\Iaj:ts disposition,
inom Ridderskapet och Adeln, Preste-Slåndet samt af en del
Ledamöter inom Borgare-Ståndet blifvit yrkadt: att, med afseende derpå,
att hvarken Rikets Ständer eller Stats-Utskottet kunde med erforderlig
säkerhet bedöma behofvet och nyttan af de ifrågasatta arbetena, eller de
serskilda företagens företräde framför hvarandra, den af Kongl. Majit
åskade summa af 100,000 R:lr E:co årligen bordt beviljas för fem är
edler intill nästa Riksdag, hvarigenom icke allenast dryga Riksdags-kostnader,
föranledde af de vidlyftiga discussionerne, blifvit besparade, ulan äfven
så väl de orter, hvilka inom Representationen saknat förespråkare,
kunnat komma i åtnjutande af anslag till allmänna arbeten, som ock Styrelsen
blifvit i tillfälle att sälla fördelningen deraf i sammanhang med
nndsåttnings-ansjalter vid inträffande missväxtår. Andre talare inom nyssbemålde
Riks-Stånd hafva föreslagit, att Slånderne icke måtte ingå i detalj-bestämmelser
för andra, ån större, mera allmänna och nationella företag,
hvartill blifvit hänförde upprensningen af Ljusne-elf och Kodjupet,
slussbyggnaden vid Forsshaga och Degeforss, upprensningen af Albrechtssund,
hamn-anlåggningarne vid Linköping, Wisby och Höganäs samt Strömsholms
Canal och Canalen emellan Hjelmarcn och Wenern, och att deremot
de medel, som anvisades för smärre upprensnings- eller harnnbygg
Hih.
lill II. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sand., 1 Afd„ 3 Band. 2 Haft, 1
2
Stats-Utskotlets Utlåtande N\o 435., Litt, C,
nadsarbeten, malle ställas till Kongl. Maj:ts disposition, eller ock fördelas
Länsvis all af hvarje commun serskildt, efter vissa meddelade allmänna
föreskrifter förvaltas, i afseende hvarå Ledamöter af Ridderskapet
och Adeln åberopat, hvad, vid föredragning af det Allmänna Utlåtandet
]S:o 354 blifvit härom ytlradt, hvarförutan den åsigt äfven blifvit framställd,
att de medel, som af Rikets Ständer anvisas till vissa föremål,
men af en eller annan orsak icke komma att utgå, måtte ställas till Kongl.
Majlis disposition för andra företag af enahanda beskaffenhetj och hafva
härjemte serskilde Ledamöter inom Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
dels erinrat, att de förberedande undersökningar, som erfordrades
för att kunna bedöma de ifrågakomne arbetens utförbarhet, lör en delaf
dem serdeles upprensningen af Norrländska elfvarne, antingen saknades
eller ock blifvit verkställde för så lång tid tillbaka eller af personer, som
ej kunde anses hafva så tillförlitliga insigter, angående Hydrauliska företag,
att fullt förtroende kunde deråt lemnäs, dels yrkat, att inga anslag,
utan endast lån mot billiga vilkor, t. ex. 2 procents ränta och 2 procents
afbetalning årligen, måtte lemnäs till utförandet af sådane arbeten, hvarigenom
ock säkrast kunde bedömas de serskilda företagens mer eller mindre
gagnelighet, dels förmenat, att hvad, som kunde komma att beviljas,
borde uppföras på gide Hufvud-Titelns ordinarie stat. Inom BondeStäridet
har åter hufvudsak ligast gjort sig gällande den mening, att hvad
af Statsverkets behållningar icke för dess egna behof erfordrades, borde
användas till nedsättning i skatterne, och att till communicationers och
andra allmänna arbetens utförande borde emellan de serskilda Länen, i
mon af folkmängden, fördelas den, sedan sista Riksdag, behållna och för
Bankens behof af ökad låne-rörelse icke erforderliga Bancovinst.
Då anledningen, hvarföre Utskottet föreslagit, att Rikets Ständer
måtte, vid bestämmandet af anslagen för lättade cornmunicationer och andra
allmänna arbeten, serskildt besluta, rörande hvarje af de ifrågasatta
föremålen, endast varit att bereda visshet, det de arbetsföretag, som anses
förtjenta af nationens understöd och ligga till grund för de anslag,
som af Rikets Ständer beviljas, af berörde anslag komma i åtnjutande,
och då, enligt hvad det förut afgifne Utlåtandet utreder, Rikets Ständer
åro i tillfälle att, på grund af så vål serskilde Nådiga Propositioner och
Skrifvelser, sorn Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelnings den 16 December
i83g afgifne underdåniga Memorial, rörande de allmänna arbeten,
för hvilkas utförande bidrag af Statsmedel blifvit ifrågasatte, samt åtskilige
enskilde motionärers framställningar, bedöma dessa företags mer
Stats-Utshottets Utlåtande N‘,o 435., Litt, C,
3
och mindre gagnelighet, lätthet att utföra samt den kostnad, som för hvart
och ett af dem blifvit beräknad, liar Utskottet icke ansett sig kunna frånträda
sin i delta afseende uttryckte åsigt; i öfverensstämmelse hvarmed,
och då Utskottet äfven funnit sig böra vidblifva sitt i Utlåtandet N:o 554
afgifne yttrande, att de besparingar, som uppkomma å anslagen för hvarje
serskildt föremål, icke må, i annat fall, ån der sådant uttryckligen år
medgifvet, kunna disponeras till något annat behof, utan oafkortade reserveras
till kommande Ständers disposition, Utskottet icke eller kunnat fästa
afseende å den gjorde framställningen, att de medel, som af Rikets
Ständer anvisas till vissa Communications- eller andra allmänna arbetsföretag,
men af en eller annan orsak icke komma att utgå, måtte ställas
till Kongl. Majrts disposition för andra föremål af enahanda beskaffenhet.
I anledning af yrkandet, atl de medel, som anvisas till ifrågavarande företag,
måtte komma att utgå endast i form af lån, får Utskottet érinra,
att, så ofta möjligt varit, Utskottet tillstyrkt en sådan ordning för beviljandet
af Statens bidrag, mern att, då förhållanden inträffat, som för vissa
större, för det allmänna vigtiga, arbeten påkallat ett kraftigare understöd
af Staten, ån som kunnat beredas endast genom lån till menigheter eller
enskilde, hvilka af företaget icke kunna påräkna en så direct eller omedelbar
fördel, att bekostandet af hela dess utförande skäligen kan af deni
fordras, Utskottet jemväl funnit anslag böra ega rum; och får Utskottet
slutligen , i fråga om de till allmänna arbetens utförande afsedde medels
fördelning Länsvis, att af hvarje commun serskildt, efter vissa meddelade
allmänna föreskrifter, förvaltas, hänvisa till det serskilda yttrande, som
af Utskottet, i anledning af inom Bonde-Ståndet väckte förslag om Bancovinstens
utdelning för enahanda ändamål, varder afg.ifvet.
Vid föredragningen af Utskottets yttrande, i anledning af Kongl.
Majlis Nådiga Proposition, angående bildandet af en styrelse för allmänna
arbeten, har inom Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Ständen
blifvit yrkadt, alt, på det den föreslagna styrelsen måtte kunna motsvara,
hvad af densamma skäligen kunde fordras, och på det mån med verkliga
insigter och kunskaper i företag af denna beskaffenhet måtte fästas vid
fäderneslandets tjenst och icke nödgas för sin utkomst söka beställningar
hos ullåndningen, Rikets Ständer måtte bevilja hela det af Kongl. Maj:t
äskade belopp, att utgå intill nästa Riksdag eller för fem år, samt att de
föreslagne lönerne måtte uppföras på Stat, hvarjemte dels Ledamöter
inom Ridderskapet och Adeln ifrågasatt, att, utöfver hvad Kongl. Majit
begärt, en serskild Afdelnings-Chef för de så högst vigtiga landt-commu
-
4
Stals-Utskoltets Utlåtande N',o 435., Litt, C.
nicationerne eller anläggning och förbättring af vägar malte tillsättas,
nied en föreslagen lön af minst i,5oo R:dr, dels Ledamöter af BorgareSiandet
föreslagit, att Agronomer borde vid bemälde Styrelse anställas
och att serskilda arfvoden, utöfver det af Kongl, Maj:t äskade belopp,
måtte anslås åt unge Officerare, hvilka skulle komma att anställas såsom
Adjutanter hos Afdelnings-Cheferne. flere Ledamöter af Preste- och
Borgare-Stånden halva äfven talat för bifall till Utskottets lörslag, med
tillägg, dels att Utskottet matie mera detaljeradt uppgifva de tillstyrkte
nedsåttriingame i den af Kongl. JVlaj:t föreslagne Stat, dels att de i,25o
R:dr, hvartill tillgång blifvit beredd genom indragning af ett arfvode, stort
looo R:dr å Fjerde Hufvud-Titelns Stat, och af de till Comitéen för de
Rorra väganläggningarne anslagne 25o R:dr, måtte öfverflyttas till Civil—
Departementet, dels att vissa nödiga vilkor måtte fästas vid anslagets beviljande,
såsom att för de vid Styrelsen anställde Ingenieurer måtte utfärdas
en viss Taxa, hvarefter de voro skyldige att gå enskilde tillhanda,
eller att de för sådane biträden, sorn af dem kunde lemnäs i orterne, endast
skulle erhålla resekostnads-ersättning, och dels att Utskottet måtte
utreda, huruvida ej någon tillgång till bestridande af denna aflöning kunde
beredas genom Förvaltningens af Sjö-ärendena reorganisation.
Vidare har ock, inom sistnämnde 2:ne Riks-Slånd, del tillstyrkte
anslaget blifvit alldeles bestridt, på den grund: att ett Embetsverk lör
sådane arbetsföretag, sorn hår voro i fråga, möjligen kunde blifva hinderligt
för utvecklingen af den industriella andan; att del dessutom vore högst
otjenligt att inråtta en permanent Styrelse för allmänna ai beten, då de tillgångar,
hvarmed kostnaderne för arbetenas utförande skulle bestridas, endast
vore tillfälliga och icke kunde med säkerhet för framliden påräknas;
att aflöningsslaten vore alldeles för hög, vid jemförelse dermed, alt SlorAmirals-Embetets
Tredje Afdelning, hvilken förut bestridt samma göromål,
endast haft sig anslagne 1,200 R:dr årligen, samt slutligen, alt den
serskilde lärostolen vid Mai iseberg vore öfverflödig och allt för vål kunde
förenas med den i Fortifications-vetenskapen. Inom Btncle Ståndet hafva
ock alla Ledamöter, som sig yttrat rörande denna fråga, bestridt allt anslag
lill ailöning för så väl Styrelsen, som den föreslagne Läraren vid
Maiiaeberg, medförklarande, att utförandet af Communications- oell andra
allmänna arbeten kunde uppdragas åt Landtmåtarne eller Ingenieur-Corpst n,
för hvilken sådant ansågs vara en lämplig sjcsselsåltning under fredstiden,
eller ock, enligt en Ledamots yttrande, åt tjenstemånnen i Kongl. Bergscollegium,
vid detta Embelsverks förmodade upplösning.
Stats-Utskottets Utlåtande IV.-o 435., Litt, C,
Då inom de respective Riks-Stånden, i afseende på aflöningen för
den af Kongl. Majit föreslagne Styrelse för Allmänna arbeten, förekommit
så skiljagtiga meningar, att å ena sidan blifvit yrkadt, det de af Kongl.
Majit äskade löner måtte till deras fulla belopp uppföras å R kefs ordi •
narie Stat, och å den andra, att intet anslag för ifrågavarande Ernbetsverks
aflöning måtte af Rikets Ständer beviljas, har Utskottet, som, med
afseende å angelägenheten deraf, att personer med tillförlitlige insigter i
de slags arbeten, som nu blifvit ifrågasatte att med bidrag af Statsmedel
utföras, må vara att tillgå för den ledning af det hela och uppsigt öfver
utförandet, som hittills ålegat Stor-Amirals Emb< tets Tredje Afdelning,
och hvilken h\ arken af de till helt andra ändamål bildade Ingenie urnell
Landtmätare-Corpserne, eller af Bergs-Collegii tjenstemän kan fordras
eller vara att påräkna, anser en Styrcdse med den omfattning, som
Kongl. Majit föreslagit, vara ett för beviljandet af anslag till företag af denna
beskaffenhet alldeles oundgängligt vilkor, så framt någon visshet skall
kunna erhållas, att medlen nyttigt och ändamålsenligt användas, funnit sig
ega gilltig anledning vidblifva sitt yttrande, att lör närvarande och intilldess
närmare ledning för omdömet kunnat erhållas, i afseende på resultaten
af denna administralions-grens utvidgade verksamhet, en viss suni
ma må i detta afseende intill nästa Riksdag ställas till Kongl. iVl >j:ts
disposition.
Hvad angår personal ms antal vid den ifrågavarande Styrelsen för
Allmänna arbeten, så enär Utskottet icke anst tl lämpligt utt nu ingå i
en speciel granskning af det förslag till Styrelsens organisation, sorn Kongl.
Majit afgifvit, utan alt Kongl. Majit må ega att, efter sig företeende omständigheter,
bestämma fördelningen af det anslag, som lör berörde Styrelse
kan varda beviljadf, saknar Utskottet allt skål att tillstyrka Rikets
Ständer någon ålgård, i anledning af de väckte förslagen om tillsättandet
af en serskild Afdelnings-Chef för landt-communicalioner eller omläggning
och förbättring af vågar, om Agronomers anställande vid ofvannämnda
Styrelse och om arfvoden till Adjutanter hos Afdelnings-Cheferne.
Beträffande åter Adönings-anslagets belopp; så enär Utskottet numera
funnit sig i tillfälle att tillstyrka betydligt högre anslag för allmänna
arbeten, ån det förra Utlåtandet innefattar, hvadan, om Rikets Ständer
dertill lemna bifall, en väsendtlig tillökning uti den nya Styrelsens
göromål och behof af tjenstemanna-biträde uppstår,
anser Utskottet sig, med frånträdande af dess förra yttrande,
böra tillstyrka, att, till aflöning för den nya Styrelsen
6
Stats-Utskottets Utlåtande JV:o 435, Litt, C,
för allmänna arbeten med derunder lydande DistrictCliefer,
hvartill Kongl. Maj:t åskat 9,766 R:dr 32 sk.,
må, utöfver de i,25o R:dr, hvilka på sått Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition upplyser, blifva att tillgå, dels på 4:de
Hufvud-Titeln, dels genom indragning af de till Comitéen
för de Norra våganlåggningarne anslagne 2Öo R:dr, intill
nästa Riksdag beviljas ett anslag af 8,5i6R:dr 3a sk., el
ler
för 4 år 34,066 R:dr 32 sk.
Hvad vidkommer Irågan om öfverflyttning å Civil-Departementet af
nyssberörde från Riks Statens nuvarande 4:de och g:de Hufvud-Titlar i
beräkning tagne 1,260 R:dr, så enär, utom det nämnde medel icke utgöra
serskilde å berörde Titlar uppförde anslag, hvadan deras utbrytning
derifrån numera, sedan dessa Titlar blifvit reglerade och anmälan derom
hos Kongl. Maj:t gjord, ej gerna låter sig göra, det icke vore lämpligt
att, om anslaget till aflöning m. fl. utgifter för ifrågavarande Styrelse endast
kommer att anvisas till nästa Riksdag och uppföras å Extra Statsregleringen,
å ordinarie Stat, såsom anslag till berörde Styrelse uppföra
nyssnämnde i,2Öo R:dr, torde Rikets Ständer finna annan åtgärd i afseende
härå icke böra vidtagas eller erfordras, ån att berörde 1,2/io R:dr,
så långe de böra af oftaberörde Styrelse disponeras, ifrån vederbörande
Auctoriteter till densamma levereras. I afseende å den under discussionerne
gjorde framställning, afl Utskottet måtte utreda, huruvida ej tillgång
till bestridande af nu ifrågavarande aflöning kunde beredas genom
Förvaltningens af Sjö-ärendena reorganisation, anser Utskottet sig endast
böra fästa uppmärksamheten derå, att Rikets Ständer redan bifallit Utskottets
i dess Utlåtande N:o 67 gjorde hemställan, att Rikets Ständer icke
måtte ingå i pröfning af väckt förslag om nämnde Embetsverks indragning,
samt att vid bestämmandet af 4fde Hufvud-Titelns anslag kommit i
betragtande, att nämnde Embetsverk tilläfventyrs torde komma att, i följd
af den nya Stats-Råds-organisationen, undergå förändringar, och att i sådant
fall uppstående besparingar skulle komma nämnde Hufvud-Titel till godo.
I anledning af förekomne yttranden, det Utskottet målte föreslå en
viss 'faxas bestämmande för de biträden, som enskilde kunde påkalla af
vid Styrelsen anställde Jngenieurer, äfvensom att för sådane biträden i
orterne ingen annan ersättning måtte beviljas ån endast för resekostnaden,
far Utskottet anföra, att, då en viss summa för undersökningar och
expenser blifvit af Utskottet tillstyrkt, och Utskottet för närvarande saknar
all ledning för att kunna bedömma, i hvad nion sådane må böra el
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N',o 435., Litt, C,
7
ler kunna af det allmänna bekostas till fördel för enskilde, af hvilka undersökningar
påkallas, men deremot föreställer sig, att Kongl. Maj:t, till
hvars disposition desse medel blifvit ställde, skall så ordna förhållandena,
att den nya Styrelsens verksamhet må blifva gagnelig så för det allmänna,
som för enskilde, hvilka af biträde från deder anställde Ingenieurer
kunna blifva i behof, har Utskottet icke funnit lämpligt att tillstyrka
Rikets Ständer någon underdånig framställning i sådant afseende.
Deremot har Utskottet, med afseende å det synnerliga deltagande,
hvarmed den hår nedan förekommande frågan om omläggning och förbättring
af de allmänna landsvågarne i Riket, blifvit inom samtlige RiksStånden
omfattad; och då för tillvågabringandet af ett fullständigt och väl
ordnadt system för denna del af communications-anstalterne, noggranna
och vidtomfattande undersökningar blifva af nöden, funnit sig böra frånträda
den i det förra Utlåtandet gjorda tillstyrkan om nedsättning af 666
R:dr 52 sk. uti det af Kongl. Maj:t till undersökningar äskade belopp;
och får Utskottet alltså
tillstyrka, att Rikets Ständer för rese- och undersökningskostnader
samt expenser vid ifrågavarande nya Styrelse
måtte ställa till Kongl. Maj:ts disposition en summa af
6,666 Rr:d 52 sk. J3:co årligen intill nästa Riksdag, eller,
för fyra år beråknadt, 26,666 Ridr 52 sk. B:co.
Beträffande slutligen frågan örn aflöning till en Lärare vid Mariebergs
Läroverk i de kunskapsämnen, som specielt tillhöra Ingenieurer för
allmänna arbeten, så och då, efter den utsträckning, företag af denna beskaffenhet
i senare tider äfven inom vårt fädernesland erhållit, behofvet
af ledande Arbets-Chefer med erforderlig, icke blott practisk skicklighet,
utan äfven vetenskaplig bildning, år ovedersägligt, men, enligt hvad Utskottet
redan i dess förra Utlåtande anfört, de kunskapsämnen, som uti
en sådan bildning ingå, åro alldeles afskiljde från dem, hvilka tillhöra
den rent militaire fortifications-vetenskapen, har Utskottet funnit sig ej
kunna frånträda sin åsigt, att tillfälle till serskild undervisning i berörde
kunskapsämnen bör beredas för dem, som egna sig åt ifrågavarande föremål;
på grund hvaraf, och då sådant ej synes kunna vinnas åndamålsenligare
och med mindre kostnad ån genom bifall till hvad Kongl. Majit
i Nåder föreslagit,
Utskottet vidblifver sin i detta afseende gjorde tillstyrkan
om ett anslag af 1000 R:dr årligen intill nästa Riksdag,
utgörande, för fyra år beråknadt, 4ooo R:dr B:co.
8
Stais-Utskottets Utlåtande N’,o 435., Litt, C,
Sedan Utskottet sålunda besvarat, hvad inom de respective RiksStånden
blifvit yttradt, i afseende på grunderne för detta Utlåtandes uppställning
och anslaget till den af Kongl. Majit föreslagne Styrelse för allmänna
arbeten, öfvergår Utskottet till de anmärkningar, sorn vid hvarje
efterföljande serskild punkt förekommit.
a) Vatten-communicationc r.
Norra Districtet.
i:o Utom de hår ofvan omförmålde vid Utskottets försl»», angående
anslag till coinmunieationer i allmänhet, gjorde anmärkningar, hvilka
så väl vid denna sorn flere efterföljande punkter blifvit under discussionen
inom Riks-Stånden upprepade, och af Bonde-Ståndet serskildt såsom
grund för åt rremissen åberopade, har inom Ridderskapet och sJcleln
samt Burgare Ståndet blifvit erinradt: att de för upprensningen af Råneå
eli nödige undersökningar bordt vara verkställda och kostnadsförslag upprättad!,
innan anslag till arbetet kunde definitivt beviljas; att den föreslagne
summan säkerligen ej räckte till arbetets utförande, och att ett sådant
■vilkor af bidrag från orten, som uti 4:de och 5:te punkterne föreslagits,
jemväl bordt vid denna punkt utsättas.
2:0 Vid Utskottets yttrande, i afseende på upprensning af Hedenforssarne
i Luleå eif, har, utom hvad i allmänhet blifvit yttradt, rörande
nu ifrågavarande Utlåtande, inom Preste-Ståndet förekommit den anmärkning,
att Utskottet bordt närmare utreda, örn någon ny communication
genom detta arbetsföretag åsyftades och till huru stor utsträckning,
äfvensom att den härtill föreslagne summa 5ooo R:dr, jemte de till Råneå
elfs upprensning tillstyrkte 4ooo R:dr, och de i nästföljande punkt förekommande
6000 R:dr, bordt gemensamt anvisas till strömrensningar i Norrbottens
Län. Inom Borgare- och Bonde-Stånden har blifvit yrkadt, att
något visst bidrag af orten bordt föreskrifvas, och tillförlitligare undersökningar
föregå anslagets bevdjande.
5:o I afseende på upprensningen af Sikforssarne i Piteå eif, hafva
endast samm 1 anmärkningar, som vid näst föregående punkt, förekommit.
Utskottet har, eldigt hvad det lörr afgifne Utlåtandet gifver vid handen,
grundat sin tillstyrkan af anslag för ifrågavarande trenne föremål på
Stor- Amirais-Rmbetets Tredje Afdelnings i detta ämne yttrade åsigt om
behofyet och lämpligheten deraf, och, af deri Tabell, som finnes bilagd
Kongl.
Stats-Utshotlets Utlåtande, N',0 435, Litt, C,
9
Kongl. Majits Nådiga Proposition af den 20 Augusti 1840, angående bildandet
af en Styrelse för allmänna arbeten, inhemtas äfven, att desse
npprensnings-arbeten blifvit tagne i beräkning bland dem, för hvilka understöd
af Statsmedel ansetts böra beviljas. Vid sådant förhållande, och
med afseende ej mindre å desse längst nordligt belägne orters behof af lättade
cornmunicationer för transporter a{ de skogsproducter, hvilkas förädlande
och afsättning utgör en af den fattiga befolkningens hufvudnäringar,
ån ock å den omständigheten, att upprensningar uti Råneå,
Luleå och Piteå elfvar redan tillförne under f. d. Strömrensnings-Comitéens
förvaltningstid blifvit påbörjade, men icke ännu hunnit fullbordas,
anser Utskottet sig ej kunna frånträda sin tillstyrkan af anslag till berörde
upprensningar. Hvad angar anmärkningen, att Utskottet icke föreslagit
något visst bidrag till kostnaden från ortens sida, så enär Utskottet
icke trott sig kunna antaga, att någon viss andel i kostnaden borde af invånarne
bestridas, har Utskottet, i afseende på desse, likasom en del andre
efterföljande företag, ansett det bland de vid slutet af Utlåtandet tillstyrkte
föreskrifter för ifrågavarande anslags utgående intagne allmänna
vilkor, att, der visst bidrag af orten icke finnes af Rikets Ständer stadgadt,
sådant likafullt alltid bör utgå i den nion, som Kongl. Majit kan finna
skäligt bestämma, böra blifva tillfyllestgörande; och enär Utskottet biträder
den jemväl under discussionen inom Riks-Stånden uttryckte åsigt,
att, för ändamålets vinnande, den 6umma, som för upprensning af de trenne
elfvarne i Norrbotten kan komma att beviljas, må ställas till Kongl.
Majlis disposition gemensamt för dessa upprensningars verkställighet, så
att hvad, sorn pröfva* ej böra utgå för det ena företaget, må kunna till
de andra begge eller ettdera af dem användas, får Utskottet,
med vidblifvande af sitt förra yttrande uti ifrågavarande
trenne punkter, tillstyrka, att Rikets Ständer måtte bevilja,
för upprensning af Råneå eif 4ooo Rldr, Luleå eif 5ooo
Rldr och Piteå eif 6000 R:dr, tillsammans i5,ooo RidrElco,
sa*at att, oaktadt sålunda samtlige desse trenne företag företrädesvis
blifvit afsedde att understödjas med nu föreslagne
Statsbidrag, Kongl. Majit likväl, derest vid ytterligare
pröfning af behofvet, en annan fördelning af anslaget
skulle pröfvas lämplig, må ega att hvad, som icke anses
vara för ettdera af dessa upprensningsarbeten erforderligt,
till ett annat af desamma disponera.
Sik, till R, St. Trot, 1840 och, 1841, 4 Sami,, 1 AJd„ 3 Band, 2 Haji, 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N',0 435, Litt. C,
4:o Utskottets yttrande, angående upprensning af Umeå-eif, liar
blifvit lemnadt utan andra anmärkningar, ån som i anledning af Utlåtan.-  det i allmänhet förekommit.
Utskottet vidblifver sitt förra yttrande endast med den hemställan,
att det tillstyrkte anslaget 2000 R:dr B:co årligen måtte,
under förut stadgade vilkor af bidrag från Umeå stad, få
utgå och beräknas för 4 år, med tillsammans 8000 R:dr Btco.
5:o I anledning af hvad Utskottet yttrat, angående anläggandet af
en fårjebrygga vid Weda gästgifvaregård samt anskaffandet af en ändamålsenlig
färja öfver den derstädes en half mil breda Angermanelfven,
har inom Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden blifvit anmärkt, dels att
Rikets Ständer icke borde befatta sig med en fråga, som syntes vara föremål
för laga pröfning, dels att något bidrag icke skäligen bordt affordras
de fårjhållningsskyldige, hvilka för närvarande fullgöra sitt åliggande,
genom det att de på båtar underhålla communicationen öfver floden,
och således skulle komma att genom blotta tillkomsten af en stor färja
tillskyndas förökade utgifter, så väl för densammas framtida underhåll,
som för det ökade arbetsbiträdet vid dess begagnande.
Då, enligt hvad hårförutan blifvit inom Utskottet utredt, intet bidrag
från de fårjhållningsskyldiges sida för bekostandet af ifrågavarande
fårj-inråttning år att påräkna, och Utskottet, vid sådant förhållande, och
efter närmare öfvervägande af ämnet, icke anser lämpligt, att Statsmedel
användas till ett föremål af sådan beskaffenhet, som detta, har Utskottet
funnit sig böra, med frånträdande af sitt förra yttrande,
afstyrka det för fårj-inråttningen vid Weda i Ångermanland
ifrågasatta anslag.
6:0 Utskottets yttrande, i afseende på ifrågasatt brobyggnad öfver
Fjöhls lilla fårjesund uti Indalselfven, har af Ridderskapet och Adeln samt
Borgare Ståndet blifvit lemnadt utan anmärkning, och Bonde-Ståndet har
i denna punkt Utlåtandet bifallit; hvaremot inom Preste-Ståndet år vordet
yttradt, att, för den händelse, invånarne ansetts berättigade till biträde
af Statsmedel för arbetets utförande, de samma icke bordt gå miste
derom, för det de, innan de kommit i åtnjutande deraf, sjelfva företagit
brobyggnadsarbetet.
Då bekostandet af broar och färjor, enligt gällande Författningar, år
ett åliggande för ortens invånare, emellan hvilka underhålls-skyldigheten
af så vål dessa, som öfriga delar af allmän landsväg blifvit fördelad
och det bidrag af Statsmedel, som för nu ifrågavarande brobyggnad blifvit
Stats-Utskottets Utlåtande, N',o 435., Litt, C,
11
af Stor- Amirals-Embetets Tredje Afdelning uppfördt, följaktligen icke skolat
komma att ega rum, på grund af någon rättighet dertill å invånarnes
sida, utan för att derigenom befrämja och påskynda ett allmänt nyttigt
företag, till hvars utförande invånarne ansetts vara i behof af understöd,
anser Utskottet ofvanberörde anmärkning
ej kunna föranleda någon förändring i Utskottets förra
yttrande.
7:0 Vid Utskottets förslag, i afseende på upprensning af Indalselfven,
har inom Riddershapet och Adeln blifvit erinradt, dels att Utskottet,
som erkänt företagets vigt och nytta, saknat skäl att föreslå nedsättning
uti det ifrågasatte anslaget, helst arbetet skulle komma att fördyras
i samma nion, som utförandet deraf drogs ut på tiden, dels att,
såsom vilkor för anslagets utgående, bordt af Utskottet, i likhet med hvad
för andra sådane företag blifvit stadgadt, bestämmas ett visst bidrag af
dem, sorn flotta varor utföre floden, äfvensom af de strandegare, hvilka
genom upprensningen af Lits-elfven skulle komma att vinna en ej obetydlig
jordrymd. Preste- och Borgare-Standell hafva lemnal punkten
utan anmärkning, och Bonde-Ståndet återremitterat densamma, på grund
af de i allmänhet vid detta Utlåtande gjorde anmärkningar.
Med vidhållande af hvad Utskottet i denna punkt af det förra Utlåtandet
yttrat, får Utskottet endast
hemställa, att det tillstyrkta anslaget af 4ooo R:dr årligen
måtte få beräknas och utgå för 4 år, med tillsammans
16,000 R:dr B:co.
8:0 Vid Utskottets yttrande, i afseende på upprens-ningen af tolf
forssar uti Ljunga-elf, har, utom de redan omförmålde allmänna anmärkningar,
endast inom Bonde-Ståndet blifvit anmärkt, att Hafverö sockens
invånare icke skäligen bordt, i olikhet med hvad för öfrige fattiga orter
i Norrland blifvit tillstyrkt, affordras ett så högst betydligt bidrag till arbetets
fullbordande.
Då anledningen, hvarföre Utskottet ansett ett visst bidrag af ortens
invånare böra lemnäs till detta strömrensningsarbete varit den, att åtskilige
i trakten varande egendomar, äfvensom ett större skeppsvarf, troddes
komma att deraf skörda fördelar, för hvilka någon motsvarande uppoffring
äfven torde kunna påräknas, samt Utskottets förra yttrande blifvit
af 5:ne Riks-Stånd lemnadt utan speciel anmärkning,
vidblifver Utskottet berörde yttrande.
12
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 435, Litt, C,
g:o Utskottets tillstyrkan af anslag lill upprensning af Landa-forssen
i Ljusne-elf har inora Borgare-Stårulet framkallat den anmärkning, att Utskottet
icke bestämt, på hvilken tid detta anslag skulle komma att fördelas.
Uti Utlålandet N:o 354 ^iar Utskottet hemställt, att, der ej annorlunda
serskildt föreskrifves, de anvisade beloppen skulle komma att utgå
under de tre nästföljande åren, med en tredjedel hvartdera året; och får
Utskottet nu, i anledning af den gjorda anmärkningen, endast åberopa,
livad uti detta afseende blifvit vid besvarandet af återremissen yttradt,
jemte det
Utskottet vidblifver sin tillstyrkan af ett anslag, stort
6,ooo R:dr, för upprensning af Ljusne-elf.
io:o Hvad Utskottet anfört, i afseende på upprensningen af Söderhamns
skärgård, har blifvit lemnadt utan anmärkning af Padder skåpet och
Adeln, Preste- och Borgare-Stånden, hvaremot Bonde-Ståndet återremitterat
äfven denna punkt, under åberopande af de förut gjorde allmänna anmärkningar.
Vid sådant förhållande får Utskottet, under åberopande af livad
Utskottet, i anledning af berörde anmärkningar, här ofvan anfört,
vidblifva sitt förra yttrande i denna punkt.
n:o Utskottets hemställan, i anledning af väckt förslag om upprensning
af Norrtelje Å, har af Bonde-Ståndet bifallits, hvaremot inom
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit afgifne anföranden till
förmon för detta arbets-företag, och Ledamöter af Borgåre-Ständet hafva
yrkat, dels alt till Kongl. Majit måtte öfverlemnas att, efter vederbörandes
hörande, pröfva, om och till huru stor del det erforderliga anslaget må utgå,
dels att, då saken vore fullständigt utredd, utom i hvad angick beloppet
af staden Norrteljes bidrag, Utskottet bordt kunna derom lill Rikets
Ständer afgifva förslag; varande sedermera af Herr Gezelius till BorgareStåndet
inlemnade, ocb till Utskottet af Ståndet remitterade Utdrag af
Norrtelje Magistratsprotocoll för den -y:de sisth December, samt trenne
bevis, hvaraf inhemlats, att stadens invånare till upprensningen af Norrtelje
Å, utom det af Stads-Cassan lemnade contanla bidrag, utgjort 2,i65
karl-dagsverken, samt vore villige att lemna ytterligare 5oo dagsverken, i
anledning hvaraf, och då det förmodades, att arbetet skulle kunna fullbordas,
om Staten anslog ?:delar af den beräknade lotal-kostnaden; g,i5o
R:dr, yrkadt blifvit, att en sådan andel af nämnde summa måtte staden
Norrtelje beviljas.
Stats-XJtskottets Utlåtande, N:o 435, Litt. C,
13
Genom hvad sålunda blifvit Utskottet meddeladt, bär väl ett anbud
af staden att bidraga till upprensnings-arbetets verkställande egt rum; men,
då detta blifvit inskränkt endast dertill, att staden, som redan bekostat
åtskilliga dagsverken för nämnde företag, skulle ytterligare vilja utgöra 5oo
dagsverken, emot det att SLaten lemnade det contanta bidraget, hvilket
troddes kunna nedsättas till - af hvad Stor-Amirals-Embetels Tredje Afdelning
beräknat, och vid sådant förhållande, äfven om, hvilket Utskottet
dock betviflar, företaget skulle kunna, enligt plan, fullbordas för en sådan
nedsatt summa, Stadens erbjudande att dertill bidraga endast med 5oo
dagsverken icke synes vara å statens sida antagligt, har Utskottet
icke funnit sig böra tillstyrka det för upprensning af Norrtelje
Å äskade anslag.
12:0 Inom Ridderskapet och Adelil har blifvit yrkadt, att icke allenast
de af Utskottet tillstyrkte 24,boo R:dr för upptagande af det ena utaf
de i Kodjupet försänkte vrak, utan hela den för farledens fullständiga upprensning
erforderliga summa 44>000 R:tir borde beviljas, dels på den grund,
att kostnaden blefve betydligt mindre derigenom', att samma för arbetet erforderliga
instrumentalier på en #ång begagnades lill begge vrakens upplagande,
dels enär äfven det enas qvarliggande kunde blifva högst äfventyrligl
för sjöfarten, i fall, som möjligt vore, lossnadt träd kom att i farleden
flyta ut med ena ändan, deremot fartyg lätteligen kunde stöta hål
och sjunka. Inom Preste-Ständet har en ledamot äskat, att Stockholms
Stad borde, i enlighet med hvad för andra orter blifvit föreslaget, i kostnaden
deltaga, hvaremot flere andre ledamöter icke allenast instämt i Utskottets
tillstyrkan, ulan äfven yrkat, att hela det erforderliga beloppet
44,00° R:dr måtte beviljas. Borgare-Ståndet har återremitterat denna
punkt, på grund af förekomne anmärkningar, att Utskottet bordt närmare
utreda anledningen till de begge vrakens försänkning, och af hvilken anledning
ett sådant anslag, som det ifrågavarande, blifvit tillstyrkt, utan att
bidrag af hufvudstaden dervid fästats såsom vilkor, äfvensom att kostnaden
syntes kunna något nedsättas, om, såsom lämpligt vore, Correctionister
användes vid arbetets utförande. Inom B onde-Ståndet har dels allt
anslag blifvit bestridt, dels förslag väckts, att antingen Stockholm borde i
kostnaden deltaga, eller ock Staten berättigas att i framtiden uppbära afgift
af de fartyg, som efter upprensningen passera genom farleden.
I anledning af hvad sålunda blifvit yttradt, får Utskottet anföra, atfc
försänkningen, som i början af della århundrade egt rum, blifvit vidtagen
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 435, ZA/. C.
på grund af då följde plan för hufvudstadens försvar från sjösidan, och att,
oaktadt olägenhet för seglatianen till och ifrån Stockholm derigenom uppkommit,
sådant dock halt mindre att betyda, så länge det andra inloppet
genom så kallade Oxdjupet varit öppet och kunnat begagnas vid sådane
vindar, som försvårade genomseglingen af Kodjupet; men att, sedan numera
Oxdjupet blifvit, i öfverensstämmelse med en ny förändrad försvarsplan,
alldeles tillstängdt, försänkningarne vid Kodjupet äro till mycket
men för sjöfarten, och således synas böra ofördröjligen undanrödjas. Vid
sådant förhållande, och då Utskottet dels biträder den åsigt, att, när tillgångar
finnas för handen, en klok hushållning bjuder att heldre på en gång
fullständigt upprensa farleden, än att söka partielt afhjelpa olägenheten genom
blott det ena vrakets upptagande, dels, vid det förhållande, att här
icke är fråga om undanrödjande af något utaf naturen förorsakadt hinder
för Stockholms sjöfart, utan blott att återförsätta inloppet i samma skick,
som det haft, innan detsamma på grund af Styrelsens, för Rikets skyddande
mot fiendtligt infall, vidtagne åtgärder, blifvit försvåradt och lill en
del stängdt, anser yrkandet, att Stockholms stad må uti kostnaden deltaga,
icke stå tillsammans med billighet och rättvisa, får Utskottet
tillstyrka, att Rikets Ständer för Kodjupets fullständiga upprensning
måtte bevilja hela den dertill erforderliga summa,
44,000 R:dr Banco.
i3:o Utskottets yttrande, i anledning af Friherre Cederströms, A.,
motion om uppmuddring af Södra Stäket, har af Preste-Ståndet blifvit lemnadt
utan anmärkning och af Bonde-Ständet bifallet. Inom Ridderskapet
och Adeln har dels motionären anmärkt, att Utskottet begått ett misstag
deruti, att den sträcka, som föreslagits till uppmuddring uppgifvits utgöra
4 l mil, då detta hade afseende på hela farleden emellan Stockholm och
Dalarö, men uppmuddringen deremot endast angick det egentliga sundet
vid Södra Stäket, samt att för motionen blifvit begärd remiss till Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten, hvarföre densamma ock
syntes böra blifva af begge dessa Utskott gemensamt behandlad, dels erinran
blifvit gjord: att Utskottet alldeles förbisett, att Kongl. Maj:ts Proposition
i detta ämne upptager äfven Södra Stäket; att betydliga mätningar och
afvägningar derstädes äro verkställde, och att kostnads-förslag deröfver finnes
i stadens Archiv, dels framställts vigten och angelägenheten af detta
företag, hvarigenom åsyftades att bereda en ny communication till och ifrån
Stockholm och att under krigstid förekomma, att ej hufvudsladen, genom
Stats-Utskottets Utlåtandej JV;o 435., Litt. C.
15
spärrning af de nu varande farlederne, måtte afskäras all tillförsel från
sjösidan. Af Ledamöter i Borgare-Ståndet har rao ionen äfven blifvit understödd,
äfvensom den framställning skett, att åtminstone ett, för erforderliga
undersökningars anställande, nödigt anslag måtte beviljas.
Till en början anser sig Utskottet böra erinra, att ifrågavarande upprensnings-företag
hvarken finnes upptaget bland dem, hvarom Stor-AmiralsEmbetels
Tredje Afdelning afgifvit yttrande, ej eller å den Tabell, som
åtföljer Kongl Majrts Nådiga Proposition, angående bildandet af en Styrelse
för allmänna arbeten, och att Utskottet, då motionen icke meddelat någon
upplysning, i afseende å de omförmälde i och för upprensningen verkställde
undersökningarna, samt den kostnad, som för arbetets utförande
skulle komma att erfordras, saknat all ledning för ett närmare utredande
af denna fråga, än som uti det förut afgifne Utlåtandet egt rum. ULskottet
bar icke eller förbisett, att motionären begärt remiss till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten gemensamt; men då Ridderskapet
och Adeln beslutat remittera motionen till Stats-Utskottet allena, samt Utskotten,
utan sammanträde med Ekonomi-Utskottet, äfven bandlagt alla andra
frågor, rörande företag af enahanda beskaffenhet med det nu ifrågavarande,
anser Utskottet sig hafva rätt förfarit, då Utskottet, jemte öfriga till
detsamma remitterade molioner, angående lättade communicationer, behandlat
den nu ifrågavarande, samt att således vid återremissens besvarande på
enahanda sätt bör tillgå.
Vidkommande sjelfva saken, så enär, utom det outredda skick, hvaruti
frågan sig befinner, det synes möta svårighet att, sedan ett af de förut
varande större inloppen till Stockholm nyligen blifvit med stor kostnad
igenfyldt, nu tillvägabringa öppnandet afen annan ny farled, får Utskottet
i allo vidblifva sitt förra yttrande i denna punkt.
i4:o Inom Ridderskapet och Adeln har blifvit yrkadt, att hela det
för upprensning af farleden till Upsala vid Allmare Stäk och Ericssund i
Mälaren erforderliga anslag i r,68o R:dr måtte af Statsmedel utgå, enär
ingen viss ort kunde sägas hafva enskild fördel af arbetet och det dessutom
vore svårt att utröna, hvilka de vederbörande äro, som af Utskottet
åsyftas, antingen dermed borde förstås Stockholms och Upsalas invånare,
egendomsegare i trakten, resande eller ännu andre personer. Inom
Preste-Stundet hafva de ledamöter, som yttrat sig rörande denna punkt, endast
talat för bifall till Utskottets förslag. En ledamot af Borgare-Ståndet
har yrkat, alt ortens invånare måtte befrias från skyldigheten att till
16
Slats-TJt skottets Utlåtande, N'.o 435, Litt, C.
arbetets utförande bidraga, enär hufvudorsaken till de olägenheter, som nn
borde afhjelpas, vore den vid Stäket varande bro, öfver hvars uppförande
invånarne aldrig varit hörde. Bonde-Ståndet har beslutat återremiss, på
grund af förekomne yttranden, dels att intet anslag för detta arbetsföretag
borde beviljas, enar detsamma åsyftade en farled uti en insjö och således
ej kunde sägas vara nyttigt för hela Riket, dels att de, som draga fördel
deraf, borde deltaga med minst hälften uti den erforderliga kostnaden.
Då Utskottet ansett billigt, att de, vare sig enskilde, corporationer
eller menigheter, som,af företaget hafva nytta, böra i kostnaden derföre
deltaga, men Utskottet icke är i tillfälle bestämdt utreda, på hvad sätt ett
sådant bidrag skulle komma att fördelas, har Utskottet icke funnit sig
kunna begagna något lämpligare uttryck, än vederbörande, hvarigenom
Kongl. Maj.t har Sig öppet lemnadt att, rörande detta bidrags utgående, efter
omständigheterna i Nåder förordna; och får Utskottet följaktligen
vidblifva sitt förra yttrande.
Medlersta Districtet.
i5:o I anledning af Utskottets yttrande, angående ifrågasatt anslag
för ombyggnaden af Strömsholms canal och Slussverk, hafva anmärkningar
i samtliga Riks-Stånden förekommit, hufvudsakligen innefattande: att Utskottets
antydan, som skulle Canal-bolaget sökt bereda sig för stor inkomsi
af Canal-Verket, vore fullkomligt orättvis, enär dan utdelning, sorn
af Bolaget årligen erhållits, varit högst ii procent å insatle capital, och
många år, i anseende till de kostsamma reparationerne, blifvit alldeles ingen;
att detta Canal-Verks sammanhang med Barkens och Siljans canaler
endast bestod deruti, att de begge senares nytta och användbarhet ytterst
berodde på vidmagthållandet af Strömsholms canal, hvarigenom communicationen
från vattendragen inne i landet öppnades med sjön Mälaren, hvadan
frågan om anläggning af Barkens och Siljans canaler väl kunde sägas
bero på ombyggnaden af Strömsholms canal, men icke tvertom; att
djupleken för canalen icke kunde beräknas mindre, än som var föreslaget,
helst farleden för det mesta bestod af sjöar, sammanbundne genom slussar,
och den gräfda canal-sträckan jemförelsevis dermed vore obetydlig, så att
bogseringsfart, på säLt Utskottet ifrågasatt, ej kunde ega rum annorlunda
än medelst ångfartyg, som, i anseende till de dermed förenade kostnader,
icke ens funnits för slikt ändamål kunna med fördel anskaffas för Götha
Canal; att de betänkligheter, som Utskottet i öfrigt anfört mot beviljandet
-
Stats-Utskottets Utlåtande N'.o 435., Litt, C,
17
jandet af det sökta Stats-bidraget, numera syntes böra vara häfda, sedan
Canal-Verke(s Direction till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifvit ett med
Stats-Utskottet communiceradt förslag, att Staten antingen måtte öfvertaga
bela Canal-Verket mot förbindelse att verkställa ombyggnaden efter den af
Öfverste-Lieutenanten Edström föreslagne plan, oell mot en viss lämplig ersättning
till Bolaget, eller också lemna Bolaget ett årligt bidrag af 5o,ooo
R:dr under i5 år, då Bolaget förband sig att fullborda arbetet efter plan,
såsom säkerhet för denna förbindelses uppfyllande ställde hela Canal-Verket
med all dertill hörande egendom och icke ville af Canalen, efter det
ombyggnaden blifvit fullbordad, beräkna sig högre inkomst än i5,oooR:dr
årligen; att, enligt hvad härjemte utredt vore, Bolagel, med uppoffring af
alla sina tillgångar, icke kunde anskafFa nödiga medel till ombyggnad af 4
stycken slussar, hvilka nu vore i det bristfälliga skick, att desamma sannolikt
icke vidare kunde begagnas, och att således, om Staten icke på något
sätt ofördröjligen understödde företaget, Canal-Verket skulle komma alt
afstanna, till en oberäknelig förlust för bela orten, hvars behof af transporter
omöjligen kunde afhjelpas medelst forsling landvägen, äfven om de
industri-idkande skulle kunna åstadkomma de dryga forlönerna; alt det
vore stridande emot sunda hushålls-principer att söka befrämja anläggandet
af nya communicationer, under det man låter de gamla, till sin nytta
erkända, råka i lägervall; varande på alla dessa skäl yrkadt, dels att Staten
måtte öfvertaga Strömsholms Canal- och Slussverk, dels att till Bolaget måtte,
för Canalens ombyggnad, beviljas det äskade anslaget eller ett mindre belopp,
hvarmed Bolaget kunde vara' skäligen Lill fred sstä Iclt, och dels att
Utskottet, med ledning af de handlingar, sorn i sådant afseende borde vara
för detsamma tillgängliga, måtte afgifva och lill Rikets Ständers pröfning
öfverlemna förslag till endera af dessa begge åtgärders vidtagande,
hvarförutan det blifvit äskadt, att Utskottet måtte utreda, huruvida Bolaget
beredt sig rättighet att disponera den för Canalen erforderliga vattentillgång,
hvilket borde vara ett oeftergifligt vilkor för hvarje uppoffring från
Statens sida för detta företag; varande inom Bonde-Ståndet serskildt åberopade
de vid detta Utlåtande i allmänhet framställde anmärkningar.
Uti Nådig Remiss af den 16 November sisth år, har Kongl. Majit till
Stats-Utskottet öfverlemnat en af Directionen öfver Strömsholms Canal- och
Slussverk afgifven underdånig skrifvelse med dertill hörande bilagor, för
att komma under öfvervägande vid handläggning af den genom Nådig Proposition
af den io förutgångne Mars till Rikets Ständer hänskjutne fråga,
Bih. till R, St, Trot, 18/j.o och 18/jJ, -i Sami, i Afd, 3 Band, Q Höft, 3
I
18
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 435, Litt, C,
om bidrag af allmänna medel till ombyggnad af berörde Canal-Verk. Af
den omförmålde skrifvelsen har Ulskottet inhemtat: att Directionen, som
fått anledning förmoda, att det, för vinnandet af Stals-bidrag till Canalens
ombyggnad, torde å Bolagets sida fordras mera bestämda uppoffringar, ån
dem, Directionen, i sin förra underdåniga framställning, egde göra, på
sådan grund sammankallat Bolaget till extra Bolagsstämma, hvarvid fattats
det beslut: att Bolaget ville till Staten öfverlemna egande-råtten till Strömsholms
Canal- och Slussverk, jemte allt hvad dertill hörer i hemman och
lågenheter, hus, materialier och instrumentalier, huggen och språngd sten,
murbruks-ingredientier och fartyg, i det skick alltsammans belinries vid afirådet
till Statsverket, och beråknadt till ett värde af 187,474 R:dr 17 sk.
2 r:st., så vida Staten ville åtaga sig
a) från sistnämnde tidpunkt och under byggnads-liden för nya Canalen
underhålla det nu befintliga Canal- och Slussverket i farbart stånd, och
b) inom femton års tid, räknad från och med i84i, ombygga nämnde
Canal- och Slussverk efter den plan och de ritningar, som Qfversle-Lieutenanten
Edström år i835 uppgjort, i hvilken händelse Actie-egarne skulle:
1:0 afhända sig egande-råtten till Canal-verket, med alla dess uppräknade
tillhörigheter, endast mot tillgodonjulande af den ersättning för
actierne, som Bolagets tillgångar i fordringar och conlanta medel i Banken
och Cassorne medgifva, utgörande circa 80,000 R:dr B:co;
2:0 förbinda sig att, inom den tid, Rikets Ständer behaga föreskrifva,
i dödadt skick återlemna så många af Bolagets io85 actier, som
vid den tiden blifvit till inlösen presenterade, jemte bevis att, för de ännu
Utelöpande full ersättning för den dividend, som på hvarje actie belöper
vid reparation af Bolagets nyssberörde tillgångar, vore i Rikets Ständers
Bank insatt;
5:o förbehålla sig att för all framtid varda befriade från de åligganden,
af hvad natur och beskaffenhet som helst, hvilka med eganderåtten
till Canal- och Slussverket varit förknippade; och har Directionen,
i anledning af detta gjorde anbud, erinrat, att Bolaget velat å dess sida
göra allt, som skäligen kunde väntas, till befrämjande af den angelägna
Canal-fartens underhållande och förbättrande, då Bolaget nu, under förbehåll
härom, öfverlemnade åt Staten hela Canal- och Sluss-verket, utan
annan ersättning, ån att Bolaget förbehållit sig få utdela, hvad det sjelft
gamlat och i utlånle medel eller contant hade i handom, och att det icke
eller borde förbises, att Bolaget, långt ifrån att någonsin hafva skördat
iStåts-Utskottets Utlåtande N.-o 435., Litt, C.
19
en billig afkastning af sitt i företaget nedlagde capital, hittills derå endast
åtnjutit omkring i|:dels procent af dettas silfvervärde, så alt Bolaget följaktligen
med egen uppoffring och utan bestämdt, åliggande hopsparat ej allenast
berörde dess fond, utan äfven del förråd af byggnadsmaterialier,
effecter m. m., sorn till ett värde af mer än 20,000 B:dr skulle, utöfver
sjelfva Canalen, utan ersättning tillfalla Staten.
Vidare har Directionen anmält: att för den händelse, detta Bolagets
erbjudande icke skulle antagas, Bolaget, efter närmare öfvervägande af
dess ställning, samt öfrige härvid förekommande omständigheter, ansett
sig kunna inskränka anspråket på det från Statens sida erforderliga bidrag
derhän, alt Bolaget under femton byggnadsår af allmänna medel måtte erhålla
ett årligt bidrag af 5o,ooo R:dr B:co, till nybyggnad af Strömsholms
Canal- och Slussverk, jemte åtföljande administrations-kostnader m. m., efter
den af Öfverste-Lieutenanten Edström uppgjorde plan, med de vilkor
och mot de åtaganden från Bolagets sida, som hår nedan bestämmas,
nemligen:
1:0 att Bolaget, mot erhållande af ett sådant årligt anslag, tillförbinder
sig att, inom femton år, räknadt från och med det år, då första
anslaget af allmänna medel utgår, efter förenämnde byggnadsplan, fullborda
ombyggnaden af Strömsholms Canal- och Slussverk, samt. så vidmagt—
hålla gamla Canal verket, att farten derå kan verkställas, på det sått, OfversteIiieutenanten
Edström föreslagit, samt att Bolaget, för befordrande af nämnde
ändamål, ålager sig foga sådan anstalt, att antingen genom intagandet
af nya delegare i Bolaget, eller genom bildandet af ett nytt Bolag, sammanskjutes
det för detta företag utöfver Statsanslaget och Canalens afkastning
erforderliga capital af minst 200,000 B:dr B:co;
2:0 att Bolaget under förenämnde byggnadstid ej åskar högre actie-;
utdelning ån fem procent å det sålunda insatte actie-capitalet;
5:o att efter arbetets fullbordan må af canal-inkomsterne afsåttas
5ooo R:dr om året till samlande af en fond för framtida större reparationer,
intilldess denna fond, som mot säkerhet utlånas, med derå utelöpande
och till capitalet lagde räntor uppgår till 100,000 R:dr B.co, och att,'
då denna fonds capital för större reparationer medtages, skall af canalinkomsterne
på enahanda sått ånj^o afsåttas öooo R:dr, tilldess fonden åter
uppgått lill samma belopp, eller 100,000 R:dr, men att deremot årliga
underhållskostnaden och mindre reparationer bestridas af canal-inkomsterne;
-
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 435, Litt,
4:o aft efter byggnadstidens förlopp samt från och med det år, då
Canalen år fullt färdig och larbar, skola Actie-egarne — sedan kostnaderne
för Canalens oell Slussverkets samt Canalfarlens åndamålsenliga vidmagthållande,
aflöningar och arfvoden , bevillning, jemte allt hvad till årlig
kostnad för Canalverket kan hånföras (samt således afven afsättning
för reparationsfonden) blifvit afdragne och godtgjorde — såsom utdelning
pd deras Adier åtnjuta ett belopp af högst i5,ooo R:dr B:co om året,
och att deremot ali öfrig inkomst skall tillfalla Staten, såsom godtgörelse
för hvad till Canal-byggnaden blifvit Jårskjutet;
5:o att Bolaget, såsom säkerhet för ofvannåmnde Statsbidrag och
uppfyllandet af dess nu åtagne förbindelser, erbjuder åt Statsverket Strömsholms
gamla Canal- och Slussverk med alla dess tillhörigheter i fast och
lös egendom, samt, för händelsen af ett nytt Bolags bildande, tillförbinder
sig, att i allmänt förvar skola deponeras de nuvarande i,o85 actier, eller
för de actier, som kunna brista, ett contant belopp, motsvarande den lösningssumma,
sorn för hvar actie kommer att bestämmas, under förbehåll,
att, sedan Canalen år färdigbyggd, dessa actier till Bolaget återställas eller
förstöras;
6:0 att Bolaget deremot för egen eller det nya Bolagets räkning,
å hvilket Bolaget må sine rättigheter öfverlåta, bibehåller och får till sig
Öfverlemnad egande-råtten till Strömsholms, så vål ganda som nya Canaloch
Slussverk med alla dess tillhörigheter och åtföljande förmoner, emot
noggrannt uppfyllande af de vilkor och öfverenskommelser, som nu blifvit
eller vederbörligen blifva stadgade;
7:0 att Bolaget förbehåller sig, det ordentligt contract emellan vederbörande
Auctoritet, å ena, samt Bolaget, å andra sidan, innefattande öfverenskomne
vilkor, rättigheter och skyldigheter, må upprättas, samt att
Bolaget till afslutande häraf bemyndigar Directionen.
De handlingar, som vid den underdåniga skrifvelsen finnas bilagde,
åro:
a) Transsumt af Protocollen, hällne vid Extra Bolagsstämma med
Actie-egarne i Strömsholms Canal- och Slussverks Bolag den i5 och 22
October i84o, innefattande de beslut, som af Directionen blifvit inför
Kongl. Majit i underdånighet anmälde;
b) sammandrag af Råkenskaperne vid Strömsholms Slussverk för
arbetsåret 1839, eller från den 3i October 1808 till den 1 November
i83g, utvisande;
Stats-Utskottets Utlåtande Nio 435,, Litt, C, 21
Inkomster:
Af influtne Sluss-afgifter  23 537: 26. 1.
Af Fastigheter, utestående Capital m. m 2,819: 9. 7.
tillsammans Broo 26 356: 35. 8.
Utgifter:
För Canal-fartens underhåll, nedsättning i vården af inventarjpr, fartyg,
hus, m. m. . .
9 786: 58.—
Actie-utdelning och betald bevillning derå  6 146: 36. —
tillsammans B:co 15,933: 26.—
Hvaraf uppkommer en vinst för året af . 10,423: 9. 8.
Summa B:co R:dr 26 356:
55.
8.
Slussverkets Behållningar vid
Bokslutet:
Sjelfva Slussverket, bokfördt till .
• • • • •
161.225:
6.
4.
Laggarbo och Frösvi hemman .
16.
Materialier och Instrumentalier .
6,216:
4o.
10.
Spanmål
39:
42.
—
Huggen och sprängd sten ....
9 058:
33.
6.
Murbruks-ingredienlier
3 057:
6.
Fartyg
940:
8.
—.
Flusbyggnader
4,776:
24.
—
Fordringar
70 838:
8.
—
Contant i Banken och Cassorne
7,471:
34.
4.
Summa B:co
B:dr
268 157:
21.
6.
och Skulder vid samma tid:
i,o85 actier, ä 160 R:dr stycket .
173,600.
Innestående actie-utdelning ....
6,972:
2 1.
7-
Bolagets Fattigfond .......
140:
8.
3.
till,sam
mans
180,712:
2q.
10.
Utgörande således behållningen, efter afdrag af skulderne
87,444:
69.
8.
Summa B:co
R:dr
268,157:
21.
6.
c) Ett af Ofverste-Lieutenanten Edstrom den 7 Maj j855, efter
verkställd besigtning af Strömsholms Canal- och Slussverk, lill Chefen för
Stor-Amirals Embetels Tredje Afdelning afgifvet yttrande, deruti OfversteLieutenanten,
efter ett allmänt omdöme, angående Canalens vigt, icke blott
Stats-Utskottets Utlåtande N’.o 435., Litt, C.
i och för sig sjelf, utan ock såsom en väsendtlig länk uti kedjan af Sveriges
Canal-system, samt uppgift om dess vid besiglningen utrönte bristfälliga
skick, såsom orsaker till detta inträffade förhållande anmärkt: felaktighet
i planen för anläggningen, slussarnes otjenliga construction, raurarnes
felaktiga sammansättning, murbrukets otjenliga beskaffenhet och
brist på åltning bakom murarne;
cl) ett ytterligare af Öfverste-Lieutenanfen Edström, efter ny besigtning,
den i5 November 1809, afgifvet anförande, hvaruti OfversteLieutenanten
intygat, att, så framt ej ofördröjligen ombyggnad af denna
segelled företages, fara år för handen, att Canalfurten kommer aU alldeles
afstanna.
Vid öfvervägande af hvad, angående denna punkt, inom frenne Riksstånd
blifvit yttradf, rörande angelägenheten deraf, att Strömsholms Canaloch
Slussverk må kunna, medelst Statsbidrag, försättas i ett sådant skick,
att segelfarten derå kan obehindradt fortgå och för en framtid betryggas,
Irar Utskottet, som redan i sitt förr afgifne Utlåtande framställt detta Canalverks
upprätthållande, såsom ett föremål, hvilket i hög grad förtjenar atl
tillvinna sig Rikets Ständers uppmärksamhet, ansett sig, under de numera,
i följd af så väl Canal-Bolagets senas! gjorda anbud, som ock Rikets
Ständers beslut, alt en större del af den sedan sista Riksdag upplagda
Bancovinst bör till allmänt nyttiga ändamål disponeras, inträffade förändrade
förhållanden, kunna tillstyrka Rikets Ständer att företaga denna
fråga till hufvudsaklig pröfning. Det anbud, som af Strömsholms Cannls
och Slussverks Bolag blifvit gjordt Staten, att öfvertaga Canalen med alla
dess tillhörigheter, mot skyldighet att på i5 år ombygga densamma,
enligt den af Ofverste-Lieuienanten Edström upprättade plan, anser
Utskottet sig icke kunna tillstyrka Rikets Ständer till antagande, enär
erfarenheten visat, att industriella företag bäst bedrifvas af den enskilda
omtankan, och Staten, medelst iklädande af förbindelsen att ombygga
Canalen och derjemte under byggnadstiden hålla Canal-farten öppen,
skulle kunna komma att få vidkännas en allt för stor uppoffring.
Etel återstår således för Utskottet att granska och yttra sig, huruvida det
andra af Canal-Bolaget väckta förslaget att, under vissa vilkor och mot
ett Statsbidrag af 5o,ooo R:dr årligen under rä år, eller tillsammans
y5o,ooo B:dr B:co, för egen del öfvertaga arbetets utförande och ansvara
för dess verkställighet, må anses vara bygdt på sådane grunder, att det
allmännas billiga fordringar dervid lemnats tillbörligt afseende. Kostnaden
för hela ombyggnaden har af Öfverste-Lieutenanten Edström blifvit be
-
Siats-Utskottets Utlåtande N\o 435, Litt, C,
23
räknad till i,31 1,884 R:dr J3:co. Om nu dertill kommer aft disponeras
of Statsmedel  750,000. — —
Värdet af de materialier, sorn Bolaget för ombyggnaden
redan anskaffat, circa
20,000.
Bolagets behållning i fordringar och contant .... 80,000. —. —
samt genom ny actie-teckning, enligt Bolagets förslag,
erhallne  200,000. — —
tillsammans 1,050,000. — —
återstår en summa af R:dr 261,884, till hvars fyllande Bolaget synes
hafva beräknat inkomsten af canal-farten under byggnadstiden, till ett belopp
af 17,459 R-dr årligen. Då denna inkomst de senaste åren icke i
medeltal uppgått till mera ån circa 20,000 R:dr, och då härvid, på sått
Bolagets Direction i sin underdåniga skrifvelse afven anfört, tages i betraktande,
att flera omständigheter, såsom högre dagsverkskostnad, oförutsedda
naturhinder eller andra tillfälligheter kunna betydligt höja kostnaden,
saint att i förslaget icke åro upptagne utgifter för aflöningar till
mechanici och för administrationen i öfrigt, företer det sig för Utskottet
såsom ganska sannolikt, att Bolaget för arbetets verkställande skall nödgas
tillskjuta mera, ån hvad sålunda finnes vara beräknad!, och att följaktligen
det af Bolaget gjorda anbud att, mot ett Statsbidrag af 760,000 R:dr,
på eget ansvar öfvertaga ombyggnaden af Canal-verket, måste vara grun—
dadt på ett oinskränkt förtroende till det upprättade kostnadsförslagets tillförlitlighet,
samt förmodan, att, i följd af en klok administration vid arbetets
utförande, kostnaden möjligen må kunna nedsättas under hvad, som
blifvit beråknadt; och tror Utskottet sig, vid sådant förhållande, kunna uttala
den åsigt, att, så framt Bolaget icke skall blifva urståndsatt att verkställa
Canalens ombyggnad, någon nedsättning uti det påräknade Statsbidraget
ej bör komma i fråga. Då det deremot torde vara lämpligare och
för Slaten fördelaktigare, alt af de medel, som nu finnas att disponera,
en viss summa på en gång afsåttes, hvaraf räntan må kunna användas
till fullgörande af den förbindelse, Staten till Bolaget kan komma att ikläda
sig, ån att nu endast anvisas det årliga anslagsbeloppet intill nästa Riksdag,
och framtida ovissa tillgångar tagas i beräkning för det återstående,
har Utskottet, enär den summa, som erfordras, för att, löpande med ränta
k 4 procent, lemna tillgång till en utgift af 5o,ooo R:dr årligen, uppgår
till 1,2.60,000 R:dr B:co, samt äfven med afseende derå, att efter förloppet
af de i5 år, hvarunder byggnaden skulle fortgå, hela berörde capital
24
Stats-Ulskottets Utlåtande IV.-o 435, Litt, C,
åter blifver att för Rikets Ständer disponera till andra föremål, funnit sig
böra i sådant afseende af nu varande tillgångar taga i beräkning ett belopp
af 1,260,000 R:dr, att af Riksgålds-Contoret, under de i allmänhet
föreslagne vilkor, förräntas.
I afseende på de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka af Strömsholms
canals och slussverks-bolag blifvit fästade vid bolagets åtagande att
verkställa canalens ombyggnad, får Utskottet yttra: att vid bolagets förbindelse,
angående tiden för arbetets fullbordande, canal-fartens underhållande
under det byggnaden pågår samt beloppet af den actie-teckning,
bolaget åtagit sig föranstalta, icke något synes vara att erinra; att den
aetie-utdelning af högst fem procent å insatte capital, hvilken bolaget under
byggnadstiden sig förbehållit, må, enär bolaget i alla fall blir ansvarigt
för ombyggnadens verkställande, utan att kunna påräkna bidrag af
Staten till högre belopp, ån som genom conlract bestämmes, af Rikets
Ständer kunna medgitvas, dock endast så vidt canal-inkomsten för hvarje
år dertill lemnar tillgång, sedan deraf först blifvit disponeradt, hvad till
ombyggnaden tagits i beräkning och som erfordras för upprätthållande af
farten på den gamla canalen; att den summa af 100,000 R:dr, hvartill
bolaget beräknat den så kallade reparations-fonden, synes, för betryggande
af canalens framtida bestånd, böra förhöjas till 200,000 R:dr, äfvensom
att räntan å dessa medel, sedan fonden hunnit växa till nämnde
belopp, må komma att inberäknas bland canal-verkets inkomster, saint att
utlåningen och bevakning af låne- och såkerhets-handlingar ombesörjes af
bolaget på eget ansvar, hvaremot handlingarne komma att blifva under
Riksgålds-Contorets vård; att den af bolaget beräknade utdelning å actierne,
efter det canalen år fullt färdig och farbar, den erbjudne säkerheten
samt förbehållet att, emot uppfyllandet af alla åtagne förbindelser, bibehållas
vid egande-råtten till canalen, Utskottet för dess del icke funnit
något att erinra; att afslutandet af det contract, bolaget förbehållit sig
få uppråttadt med Staten, angående öfverenskomna vilkor, rättigheter och
skyldigheter, må af Rikets Ständer i underdånighet öfverlemnas till Kongl.
Majit, dock att detsamma bör vara afslutadt inom ett år, efter det Rikets
Ständers rörande denna fråga fattade beslut blifvit hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäldt, samt att i detta contract, utom de stipulationer, som
af bolaget föreslagits, äfven må inflyta: att, i likhet med hvad redan eger
rum vid andra canaler, som af bolag blifvit tillvågabragte, Kongl. Majit
förbrdiålles att, efter bolagets hörande, i Nåder fastställa Taxa å afgif
terne
-
Slals-Utskoltets Utlåtande, N',o 435,, Litt, C,
25
terne för farlén å den nya Canalen, hvilken Taxa hvart tredje år bör
å nyo underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
På grund af detta allt och då de kostnader, som kunna uppkomma
för beredandet af vattentillgång för Canalen eller för jordersätfningar, skola,
enär Bolaget i sådant afseende icke gjort någon framställning, följaktligen
komma att af Bolaget sjelft bestridas, har Utskottet funnit sig böra,
med frånträdande af sitt förra yttrande, tillstyrka Rikets
Ständer, att, till ombyggnad af Strömsholms Canal- och
Slussverk, efter den af Ofverste-Lieutenanten Edström
uppgjorde plan, anslå en summa al 5o,ooo R:dr årligen
under i5 år, mot nedanstående vilkor, samt att, för beredande
af tillgång till denna utgift afsätta en summa af
i,25o,ooo R:dr, alt af Riksgälds-Contoret förräntas, enligt
de af Utskottet serskildt föieslagne grunder:
i:o att Strömsholms Canals och Slussverks Bolag, mot
erhållande af ett sådant årligt anslag, tillförbinder sig att,
inom i5 år, räknadt från och med det år, då första anslaget
af allmänna medel utgår, efter förenämnde byggnadsplan
fullborda ombyggnaden af Strömsholms Canal- och
Slussverk, samt under tiden så vidmagthålla gamla Canalverket,
att farten derå kan verkställas, på det sålt OfversteLieutenanten
Edström föreslagit, äfvensom att Bolaget, för
befordrande af nämnde ändamål, åtager sig foga sådan anstalt,
att antingen genom intagandet af nya delegare i Bolaget
eller genom bildandet af ett nytt Bolag sammanskjutes
det för detta företag, utöfver Statsanslaget och Canalens
afkastning, erforderliga capital af minst 200,000 R:drB:co;
2:0 att Bolaget under byggnadstiden må få beräkna
actie-utdelning till högst 5 procent å det sålunda insatte
actie-capitalet, så vidt canal-inkomsten för hvarje år dertill
1 emnar tillgång, sedan af densamma först blifvit disponerad!
hvad till ombyggnaden tagits i beräkning och som erfordras
för upprätthållandet af farten på den gamla canalen;
0:0 att, efter arbetets fullbordan, bör af canal-inkomsterne
afsåtlas 5 000 R:dr om året lill samlande af en fond
för framtida större reparationer, intill dess denna fond med
Dill, lill 11. St, Prot, 1S40 och 1841. 4 Sami., 1 Afd.j 3 Band, 2 Haft, i
Stats-Ulskottels Utlåtande, N\o 435., Litt. C.
derå utelöpande och till capitalet lagde räntor uppgår till
200,000 R:dr B:co, hvarefter räntan må komma att inberäknas
bland Canal-verkets inkomster; att utlåningen af
dessa medel samt bevakning af låne- och säkerhels-handlingar
besörjas af Bolaget på eget ansvar, hvaremot handlingarne
komma att blifva under Riksgälds-Contorels vård,
och att, då denna fonds capital för större reparationer antingen
hel och hållen eller till någon del medtages, skall
räntan åter läggas till capitalet och af canal-inkomsterne å
nyo afsättas 5ooo R:dr årligen, till dess fonden åter uppgått
lill samma belopp, eller 200,000 R:dr; men alt deremot
årliga underhålls-kostnaden och mindre reparationer bestridas
af canal-inkomsterne för året;
4:o att, efter byggnadstidens förlopp samt från och med
det år, då Canalen är fullt färdig och farbar, skola actieegarne
— sedan kostnaderne för Canalens och Slussverkets
samt Canal-fartens ändamålsenliga vidmaglhållande, allöningar
oell arfvoden, bevillning, jemte allt hvad till årlig kostnad
för canalverket kan hänföras (samt således äfven afsättning
för reparations-fonden) blifvit afdragne och godtgjorde
— såsom ränta och utdelning på deras adier af canal-inkomsten,
så vidt den dertill lemnar tillgång, åtnjuta
ett belopp af högst i5,ooo R:dr om året, och alt deremot
all öfrig inkomst skall tillfalla Staten, såsom godlgörelse
för hvad till Canal-byggnaden blifvit förskjutet;
5:o att Bolaget, såsom säkerhet för ofvannämnde Statsbidrag
och uppfyllandet af dess åtagne förbindelser, Öfverlemnar
till Statsverket Strömsholms gamla Canal- och Slussverk
med alla dess tillhörighet i fast och lös egendom,
samt, för händelsen af ett nytt Bolags bildande, tillförbinder
sig alt i allmänt förvar skola deponeras de nuvarande
io85 adier, eller för de adier, som kunna brista, ett contant
belopp, motsvarande den lösriingssumma, som för hvar
actie kommer att bestämmas, under förbehåll att, sedan Canalen
är färdigbyggd, dessa adier till Bolaget återställas eller
förstöras;
6:0 att Bolaget deremot för egen eller det nya Bolags
räkning, å hvilket Bolaget må sina rättigheter öfverlåta,
Stats-Utskottets Utlåtande} N\o 435, Litt, C,
*27
Bibehåller och får till sig öfverlemnad egande-rätten till
Strömsholms så väl gamla som nja Canal- och Slussverk,
med alla dess tillhörigheter och åtföljande förmåner emot
noggrannt uppfyllande af de vilkor och öfverenskommelser,
som nu blifvit eller vederbörligen blifva stadgade;
n:o att Kongl. Maj:t förbehålles att, efter Bolagets hörande,
i Nåder fastställa Taxa å afgifterne för farten å den
nya Canalen, hvilken Taxa hvart tredje år bör ånyo underställas
Kongl. Maj:ts pröfning;
8:o att Rikets Ständer i underdånighet öfverlemna till
Kongl. Maj:t, att med Bolagets Direction i Nåder låta afsluta
ordentligt contract, innefattande öfverenskomne vilkor,
rättigheter och skyldigheter, hvilket contract dock bör vara
upprättadt inom Ett år efter det Rikets Ständers rörande
denna fråga fattade beslut blifvit bos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäldt.
16:0 Utskottets Utlåtande, i hvad det angår ifrågasatte anslag för
Gråda samt Barkens och Siljans Canaler, har af Bonde-Stånclet blifvit bifallit.
Inom Ridderskapet och Adeln har i afseende härå icke något serskildt
yttrande förekommit. I Preste-Ståndet hafva ledamöter yrkat, att
för fullbordandet af Gråda Canal mätte, oberoende af de öfrige i sammanhang
dermed ställde frågor om canalanläggningar, beviljas det erforderliga
anslaget, helst detta företag icke allenast vore beredt genom alla erforderliga
föregående undersökningar, utan äfven påbörjadt och en betydlig kostnad
deruppå nedlagd, hvilken skulle vara alldeles bortkastad om arbetet inställdes,
emedan de redan verkställde gräfningar och uppdämningar kommo
att förfalla och anskaffade materialier onödigtvis förfaras. Inom Borgcire-Ständet
har blifvit anfördt: alt Dalfolkets kända fallenhet för slöjd
och industri endast beliöfde uppmuntras, för att i afseende på ortens välmåga
medföra de lyckligaste resultat; att provincen äfven i de öfre de
larne
icke saknade tillgång på bruks- och skogs-effecter, men att ingen
capitalist vågade nedlägga kostnader på deras förarbetande, af farhåga för
de dyra transporterne, och att då således behofvet af lättade communicationer
bär vore stort och obestridligt, alla förberedande undersökningar
blifvit verkställde samt nödiga medel under nuvarande förhållanden icke
saknades, Ulskottet borde föreslå Rikets Ständer att bevilja de för anläggandet
af så väl Gråda, som Barkens och Siljans Canaler erforderliga anslag
28
Stals-Utskottets Utlåtandex N'.o 435., Litt, C,
I sammanhang härmed har lill Utskottet från Borgare-Ståndet blifvit
remitleradt ett af Herr Westlinger till Ståndets protocoll den g sist—
lidne Januari afgifvet anförande, deruti, efter en föregången utredning af
de fördelar, som den föreslagne Gråda Canalen skulle komma att medföra
för Dalorten, blifvit yrkadt, att för fullbordandet af denna redan påbörjade
Canal mätte anslås en summa af 66,666 R:dr 3a sk. Banco, med vilkor,
att ett bolag, som inom viss föreskrifven tid formeras, öfvertager
skyldigheten att färdigbygga canalen och den upplåta till allmänt begagnande,
emot den taxa, som af Kongl. Maj:t fastställes.
Då Utskottet grundat sin afstyrkan af det för Gråda samt Barkens
och Siljans canaler äskade anslag på den omständigheten, att dessa arbeten
ansågos slå i sammanhang med ombyggnaden af Strömsholms canal- och
sluss-verk, hvarför anslag icke eller blifvit tillstyrkt, har Utskottet, efter
att numera hafva frånträdt dess förra yttrande, i afseende på sistnämnde
företag, äfven funnit sig böra ofvan berörde tvänne frågor till ny pröfning
företaga. Angående Barkens och Siljans canaler anser Utskottet sig, med
afseende å den derföre beräknade kostnaden af icke mindre än i,5ac),3o5
B:dr och då icke inom flere än ett Riks-Stånd anmärkning förekommit vid
denna del af punkten,
böra vidblifva sitt yttrande, att anslag för ifrågavarande
canal icke för närvarande kan tillstyrkas.
Vidkommande åter Gråda canalen; så emedan delta företag icke allenast
bör komma att medföra betydliga fördelar för orten, utan äfven till
en del redan blifvit påbörjadt, medelst bidrag af Statsmedel, tiil belopp af
40.000 R:dr, hvilken nedlagde kostnad, på sätt under discussionen inom
Presle-Ståndet blifvit erinradt, skulle vara alldeles förspilld, 0111 arbetet
kommer att inställas, har Utskottet för dess del icke kunnat undgå att fästa
afseende vid de framställningar, som, rörande denna canals fullbordan,
blifvit gjorde; men då Utskottet, sedan Staten redan påkostat en så betydlig
summa, anser det vara billigt, alt, enligt hvad Stor-Amirals-Emhetets
Tredje Afdelning i afseende härå tillstyrkt, den återstående kostnaden,
100.000 R:dr må minst till hälften bekostas af ett bolag; får Utskottet
alltså tillstyrka, att Rikets Ständer mätte för fullbordandet
af Gråda canal bevilja en summa af 5o,ooo R:dr, under
vilkor alt ett bolag bildas, som förbinder sig att tillskjuta
det för arbetets verkställande härutöfver erforderliga belopp.
Vidare och då Utskottet af ett inför Konungens Befallningshafvande
i Stora Kopparbergs Län hållet Protocoll vid sammanträde af åtskilliga or
-
Slals-Ulskoltets Utlåtande, N.-o 435, Litt, C,
23
lens invånare, för att höras öfver ifrågavarande canal-anläggning, inhemta!,
att klagan blifvit förd deröfver, att, genomredan anlagde da mm-byggnader,
en del af kringliggande trakt blifvit försatt under vatten, har Utskottet
härjemte velat
hemställa, att Rikets Ständer måtte hos Kongl Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t läcktes anbefalla en
undersökning, huruvida en sådan klagan kan finnas vara
grundad, äfvensom förordna, att, för det fall förlust eller
kostnad skulle genom canal-anläggningen komma alt tillskyndas
enskilde, det bolag, som kommer att öfvertaga arbetets
utförande, må tillförbindas att derföre utgifva nöjagtig
ersättning.
1-7:0 Af ledamöter inom Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden är
vordet yrkadt, alt Utskottet mätte ånyo taga frågan om anläggandet af en
canal emellan Philipstad och Sjöändans lastageplats under pröfning, eme
dan
ofördelagliga conjuncturer för jerntillverkningen ej böra vara hinder
för ett förelag, som afser alt upphjelpa denna handtering och det vore
troligt, att om Rikets Ständer gå de för arbetets utförande utsedde Committerades
önskningar lill mötes, desse skola uppbjuda alla krafter för att
bringa förelaget till verkställighet.
Då Utskottets framställning grundar sig på den af Committerade för
arbetets verkställande ytlrade önskan, alt företaget måtte komina att till
framtiden uppskjutas, hvartill såsom skäl, icke Utskottet, utan Committerade
uppgifvit ofördelagliga conjuncturer för jerntillverkningen, i följd hvaraf
något betydligt prival-bidrag ej vore att påräkna, liar Utskottet, i anledning
af de gjorda anmärkningarne,
icke funnit sig kunna frånträda sitt förra yttrande.
18:0 Ulskollets Utlåtande i afseende på en föreslagen canal från
sjön Yngaren med utlopp till Mälaren eller alternativt till Östersjön vid
Nyköping, har af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit lemnadt
utan anmärkning och af Bomle-Ståndet bifallet; hvaremot inom Borgare-Ståndet
blifvit afgifvet ett yttrande af hufvudsakligen det innehåll, att
äfven Södermanlands invånare borde beredas någon andel af de nu befintliga
besparade tillgångar.
Vid sådant förhållande och då följagtligen intet yrkande förekommit,,
att anslag lill ifrågavarande canal-anläggning må beviljas,
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande..
30
Stats-ZJlskoltets Utlåtande, N\o 435., Litt. C,
19:0 Hvad Utskottet yttrat, i anledning af Jacob Kihlbloms motion
om anslag lill slussbyggnad öfver Qvicksund, har af Bonde-Ståndet blifvit
bifallet och af de öfriga Riks-Stånden lemnadt ulan anmärkning, vid hvilket
förhållande Ulskottet, i afseende på denna punkt,
endast åberopar sitt förra Utlåtande.
20:0 Yid Utskottets yttrande i afseende på en föreslagen canal-ledning
emellan Hjelmaren och Wenern hafva hos samtliga Riks-Stånden anmärkningar
blifvit afgifne. Inom Ridderskapet och Adeln hafva ledamöter
yrkat, dels att af de nu för handen varande tillgångar måtte reserveras
medel, för att, efter ytterligare anställde undersökningar, öfverlemnas till
den myndighet, Stats-Utskottet anmodades föreslå, för att disponeras till
denna canalanläggning, hvarvid ett så kalladt Fond-system för arbetets
fortare verkställighet borde följas, dels att 100,000 R:dr årligen af nu besparade
tillgångar måtte öfverlemnas lill Kongl. Maj:t att, efter fullständiga
undersökningars verkställande och sedan bolag blifvit bildadt, som förband
sig så väl till deltagande i kostnaden som lill underhållsskyldighet i framtiden,
användas lill arbetets utförande. Inom Preste-Ståndet har blifvit
ifrågasatt icke allenast att en viss summa måtte anslås till verkställande
af möjligen ännu återstående undersökningar samt till utarbetande af fullständig
arbetsplan jemte kostnadsförslag, utan äfven att Rikets Ständer
måtte intill nästa Riksdag lemna en vilkorlig anvisning på Riksgälds-Conloret
tili understöd för det bolag, som under tiden kunde bilda sig och
vilja arbetet verkställa. Af ledamöter utaf Borgare-Ståndet har blifvit yrkadi,
att 4,000 R:dr måtte anslås till undersökningarnes fullbordande samt
alt 1 ~ million R:dr må afsältas för arbetets verkställande. Hos BondeStåndet
har den mening blifvit uttryckt, alt den undersökning, hvarom
Utskottet ansett underdånig framställning böra hos Kongl. Maj:L göras, icke
måtte komma att afse något arbete, som af Staten skulle öfvertagas, hvarjemte
Petter Pehrsson från Örebro Län, under förklarande att hans af Utskottet
omförmälde motion icke haft afseende å de för den egentliga canalen
erforderliga undersökningar, utan angått de utgreningar, som derifrån
ansetts böra anläggas till Nerikes och Wermlands Bergslager, yrkat, alt
det af honom för sådant ändamål ifrågasatte anslag af 8 å 10,000 R:dr
årligen måtte beviljas.
Till Utskottet har härförutan af Ridderskapet och Adeln blifvit remitterad
en af Herr Nordetianckar, F. W., den i3 sisllidne Januari väckt
motion, deruti, efter framställning af de vidsträckta canal-ledningar, hvilka
Stats-Utskottets Ullåtanciej IV',o 435., Litt, C,
31
inom så väl flere Europeiska Stater, som Norra Amerika, blifvit med stora
kostnader utförda, samt al det förhållande ali, med undanlag af Götha
canal, någon större plan för öppnandel af inre communicaLioner icke inom
Sverige lyckats göra sig gällande, föreslagit: att en canal, benämnd Svea
canal, matte öppnas mellan Wenern och Hjelmaren i den sträckning, som
af Öfverste-Lieutenanlen Edström blifvit undersökt; och har motionären,
till stöd för denna dess framställning, anfört: att oberäkneliga fördelar af
denna direcia förening emellan våra rikaste landskap och städer måste för
handeln uppslå; att ångbålarne mellan Stockholm och Götheborg skulle,
med undvikande af den mera öppna Östersjön, finna en linie, flere mil
kortare än åt Götha canal; alt ett närmare handelsintresse skulle förena
Stockholm och Götheborg, i den mon afståndet dem emellan förkortades;
att den betydliga hästkraft, som nu sysselsattes med transporten af Götheborgska
handelsvaror från Wenern lill Örebro, och likaledes Stockholms
varor, öfver Örebro till Mariestad och Christinehamn, skulle lill en stor
del besparas; att denna canal skulle blifva af oberäknelig vigt för Nerike,
isynnerhet för Nora Bergslag, som derigenom finge afsättning på tackjern
och malmer, och således komma att undanrödja anledningen till denna
orts begäran om tackjernsexport; att dervarande rika malmer, som, i anseende
till skogsbrist, ej nu tillgodogöras, skulle kunna förädlas vid kusterna
af Wenern, och alt, i samma mon, som malmbrytningen i Nerikes
Bergslager uppmuntrades, skulle de Veslerländska Bruken, sorn nu sakna
egna grufvor, komma i mera oberoende ställning och öka sina tillverkningar,
till fördel för exporten, då det nemligen togs i betragtande, att af
tackjernstillverkningen i Nerikes Bergslager (enligt Landshöfdinge-Embetels
sista 5-års berättelse, uppskattad till 14^,444 Sk®) icke inom samma
Län till stångjern ulsmides mera än 63,670 Sk®, hvaremot Wermländska
Smidet, utgörande circa 120,000 Sk®, icke inom Länet finner större tackjernstillgång
än circa 38,000 Sk®, och således måste fylla bristen genom
landstransport ifrån Nerikes Bergslager; hvarförutan 5o härdar inom Dalsland
och Skaraborgs Län måste stödja sig på samma tackjernslillgång; men
att den ojemförligt största nyttan af ifrågavarande canalledning vore att
vinna, i händelse af en fiendtlig flottas öfvervigt i Östersjön, då en blockad
af Stockholms skärgård och Södertelje och Götha canalers utlopp skulle
hämma jernexporlen och afbryta Stockholms handel, ett förhållande så
menligt för den del af Riket, som deraf är i beroende, att man endast
derutaf skulle behöfva hemta skäl för öppnandet af en ny helt och hållet
inländsk segelled till vestra kusten.
32
Stals-Ulskotlels Utlåtande, N\0 435., Litt, C,
Vidare liar motionären ansett att canal-anläggningen bör ske endast
genom Statens försorg:
1:0 emedan enskild aclieteckning, utan någon viss af Staten garanterad
reveny, ej kan påräknas lill andra, än sådane företag, der det enskilda
intresset ligger klart för ögonen, och säker ränta kan för actie-egare
beräknas, men icke till arbeten af den allmänna natur, att egentliga vinsten
måste tillfalla de trafikerade, genom nedsatta afgifter, och Staten i
det hela, genom ökad produclion och ökadt välstånd;
2:0 emedan penningebrist, begäret att vinna utan föregående uppoffring
samt misstroende till beräkningens säkerhet troligtvis skulle afhålla
mängden ifrfn aclieteckning, och några få patrioters bidrag blefve altför
ringa emot Statens, ali de Irafikerandes intresse skulle derföre uppoffras;
3:o emedan det icke vore val beräknadt, att för ett ringa enskildt
bidrag öfverlemna eganderällen till canalen åt ett enskildt bolag, och sålunda
tillskapa ett intresse emot afgiflernes nedsättning, således i strid med
industriens och Statens sanna fördel;
4:o emedan, om Staten, såsom motionären äfven hort föreslås, uppmuntrar
till aclieteckning, emot allmän garanti för måttlig ränta, och emot
förbehåll att aclie-revenyen ej må öfverstiga vissa procent, det i alla fall
är Staten, som blifver den egentliga entrepreneuren, som löper hela ris
quen,
och den enskilda conlrahenten lärer då visserligen, liksom i Troll
bätte-affairen,
tillse att han blir den vinnande.
För den händelse åter, att denna åsigt icke skulle vinna afseende,
utan ett Bolag anses böra bildas, så har motionären föreslagit: alt, lill
skyddande af de Irafikerandes intresse, det erforderliga Statsbidraget må
lemnäs hufvudsakligen mot följande vilkor:
a) att ett minimum af 5oo,ooo R:dr enskild actieleckning måtte bestämmas
för företagets öfverlemnande till enskildt bolag;
IS) att canal-laxan må af Kongl. Maj:t bestämmas;
c) att den canal-inkomst, som kan öfverstiga 9 procent af enskilda actie-insätlningen,
skall tillfalla Staten, utan att ett års brist må beläckas
genom ett annat års öfverskott;
tl) att Slaten må förbehållas rättighet, alt framdeles kunna inlösa aclierne,
emot högst 20 procents förhöjning å den derå insatte summan.
Slut
-
Stats-Utskottets Utlåtandej If:o 435, Litt, C,
33
Slutligen har ock motionären, med afseende derå, att canal-anläggniflgen
fordrar en större kostnad, än hvartill för närvarande medel möjligen
vore att tillgå, och då credit-system eller upplåning i allmänhet, äfven
utan afseende på sjelfva formen, hvari den sker, mot Stats-obligatiouer,
vanliga reverser eller summans blotta inskrifning i Skuldboken, erbjuder
ett kraftigt medel alt bringa till verkställighet stora nationella företag,
öfverstigande ögonblickets tillgångar, samt att månget reproductivt
företag, hvilket återgäldat så väl capital som ränta, skulle blifvit ogjordt,
mången industri, som nu spridt välstånd, skulle slumrat, om dess anläggare
icke vågat stödja sig vid crediten, föreslagit: att de lili canal-anläggningen
erforderliga medel, i mon af arbetets fortgång, må upplånas mot
Piiksgälds-Contorets förbindelser, löpande med 4 procents ränta och uppsägbar
endast å låntagarens sida, hvilken upplåning motionären ansett
kunna ske inom landet; hvaremot på extra Stats-regleringen, från och med
år 1841, uppföres ett årligt anslag, motsvarande 5 procent al obligationernes
calculerade totalsumma, deraf utbetalas 4 procents ränta å utlöpande
obligationer och resten användes till deras amortering; äfvensom att de
oanal-inkomster, som efter arbetets fullbordande uppstå, må, i fall canalen
blifver Statens, användas, efter framtida Ständers beslut, antingen till
amorteringens påskyndande eller tili nedsättning af års-anslaget; öfverlemnande
motionären till Stats-Utskotlet att pröfva, huruvida de öfverskott
på Statsverkets inkomster, son uppstå och icke till andra ändamål blifva
beräknade, må, heldre än att deponeras utan ränta uti Banken, anslås till
Svea canal, och således minska iånebehofvet, samt huruvida någon del af
upplåningen skulle kunna verkställas mot obligationer med 3 procents ränta,
ställda på 4 eller 6 månaders uppsägning, hvilket i motionärens tanka
borde blifva beroende deraf, om någon sådan upplåning tillätes Stats-Banken
eller icke.
Till en början bar Utskottet tagit i öfvervägande de framställningar,
som blifvit gjorde, i alseende på medels anvisande till undersökningar för
den ifrågavarande canal-ledningen och de grenar, som förmentes böra komma
att derifrån utgå; och ehuru Utskottet icke skulle tvekat att, så framt
serskildt anslag varit erforderligt för en sådan undersöknings fullbordande,
ett sådant tillstyrka, har Utskottet likväl, då, enligt hvad redan vid det
förra Utlåtandets afgifvande var Utskottet kändt, kostnaden för undersökning
af canalens hufvudlinie blifvit, med ett lika berömvärdt nit, som oegennyttig
uppoffring bestridd af Handlanden i Örebro, Q. Broms, och enär
Bill, till R, St, Fröt. 1840 och 1841• 4 Sami, i 4fd. 3 Band, 2 Haft, 5
34
Stats-Utskottels Utlåtande, N\0 435j Litt. C.
livad derutöfver lian för de af Petter Pehrsson från Örebro Län i dess
motion omförmälde utgreningar erfordras, bör vara att tillgå å det för undersökningar
i allmänhet tillstyrkte anslag af 6,666 R:dr 32 sk. B:co årligen,
icke funnit sig kunna något serskildt anslag till förenämnde
ändamål tillstyrka.
I afseende på den föreslagne canalens utförande, får Utskottet anföra:
att Utskottet, enligt hvad i förra Utlåtandet blifvit ytlradt, väl
anser detta företag vara af allmän nationell vigt; men att i sakens närvarande
skick anslag dertill icke lämpligen må kunna ifrågakomma, utan att
med beslut derom torde böra anstå, intilldess, efter det genom vederbörande
fullständig undersökning egt rum, rörande alla de omständigheter,
hvilka på bestämmandet af Statens bidrag kunna inverka, förhållandet må
anses vara tillfyllest utredt; i följd hvaraf Utskottet,
i likhet med dess förra yttrande, finner sig nu icke kunna
något bidrag af Statens medel för ifrågavarande arbete
tillstyrka.
Vestra Districtet.
21:o. I anledning af Utskottets yttrande, angående de för Sluss-anläggningarne
vid Forsshaga och Degeforss ifrågasatte anslag, har inom Ridder
skåpet och Adeln, samt Preste- oell Borgare-Stånden blifvit a niord t:
att dessa företag, hvilka icke allenast, i följd af deras utaf Utskottet äfven
erkända stora vigt och nytta, voro förtjenta af Statens understöd, utan äfven
af både Konung oell Ständer blifvit vid flere föregående tillfällen uppmuntrade
med löfte om bidrag till deras utförande, omöjligen kunde fullbordas
med det af Stats-Utskottet föreslagne nedsalta anslag, hvilket vida
understeg hälften af de beräknade kostnaderne; i följd hvaraf och då den
af Utskottet åberopade uppgift, att de Associationer, som bildat sig för arbetets
utförande, icke dertill äska större bidrag, än Utskottet föreslagit,
saknade all grund och förmodades hafva sitt ursprung från enskilda intressen,
som söka att motverka företaget, det yrkande framställts, att för
Forsshaga 50,000 R:dr och för Degeforss 60,000 R:dr måtte beviljas, såsom
den minsta summa, hvarmed arbetet kunde utföras, samt att dessa
anslag måtte serskildt bestämmas för hvartdera företaget, emedan tvänne
olika Bolag för deras utförande blifvit bildade. Inom Borgare-Ståndet har
derjemte förekommit den anmärkning, att frågan om dessa Sluss-anläggningar
redan vore afgjord; sedan Kongl. Maj:t beviljat Bolagen de af dem sökte
lån, jemte 4,000 R:dr för jord-ersättningar, och att Utskottet således en
-
Stats-Utskottcts Utlåtande, N:o 435., Litt. C,
35
dast bordt tillse, att de ullofvade bidragen af Slats-medlen funnos att tillgå.
Af Bott de-Stät idet har denna punkt blifvit återremitterad, på grund
af de vid Utlåtandet i allmänhet gjorde anmärkningar, jemte det tillika
afgifne yttrande, att de i trakten varande Brukspatroner och Possessionater,
hvilka af Slussbyggnaden skulle skörda fördelarne, äfven syntes utan
Statsbidrag böra bekosta utgifterne för desamma.
Utskottet har för dessa Sluss-anläggningar, enär de hufvudsakligen
skulle komma att gagna enskilda Bruksegare, af hvilka ett så stort bidrag,
som Utskottet ansett dem böra erlägga, skäligen bör kunna förväntas, icke
funnit sig kunna tillstyrka högre anslag, än som i det förra Utlåtandet
finues föreslaget, utan
vidblifver sitt i detsamma afgifne yttrande.
22:o. Utskottets yttrande, i afseende på en föreslagen Canal-anläggning
från Wenern till Erren eller till Stora Lee har inom samtlige RiksStänden
framkallat anmärkningar, innefattande: att provinsen Dahlsland,
som aldrig kommit i åtnjutande af något statsbidrag till communicationers
befrämjande, följagtligen nu syntes vara dertill i främsta rummet berättigad;
att exporten af dess ansenliga bruks- och skogseffecter för närvarande
till större delen går ifrån Norrska hamnar, hvarifrån ock dess behof afspaninål
ofta måste hemtas, till en verklig förlust för landets egen handelsrörelse,
samt att, i fåll icke åtgärder vidtagas till öppnande af nya communicationer,
fara vore för bauden, att flere Bruk, under nuvarande ofördelagtiga
conjuncturer, gå under, hvarigenom den kringboende allmogen, sorn
till större delen af bruksrörelsen hemtar sitt uppehälle, skulle komma att
alldeles utarmas; och bar, i följd häraf, blifvit yrkadt, dels att anslag måtte
beviljas för canal-anläggningen emellan Wenern och Stora Lee, dels att
medel mätte anvisas för communicalioner emellan Wenern och Erren, samt
dels att, på sätt Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning hemställt, Rikets
Ständer mätte anslå alternativt 193,000 R:dr för det förra och 50,000 R:dr
för det senare företaget.
Af de upplysningar, som Utskottet, rörande denna fråga, haft tillfälle
inhemta, liar ULskottet förnummit, att anledningen, hvarföre ortens
invånare funnits mera benägne att deltaga i kostnaden för en canal-ledning
emellan sjöarne Wenern och Erren, än emellan Wenern och Stora Lee, är
att söka icke blott i den större kostnaden för den förre än för den senare,
utan äfven i den omständigheten, att en mängd varor, som skulle kunna
föras på canalen emellan Wenern och Erren, icke erhålla någon lättad
36
Stats-Utskottels Utlåtande, N\o 435., Litt, C.
transport medelst en canal emellan Wenern och Stora Lee, hvaremot g«-  nom anläggandet af en landsväg frän Erren till det vattendrag, som redan
står i förbindelse med sjön Lee, skulle komma att beredas fördelen af
corn minnea tion med nämnde sjö, utan större transportkostnad, än som troddes
komma att ega rum för begagnandet af en canal-led, omedelbart förenande
sjöarne Wenern och Stora Lee, hvilken skulle erfordra ett stort antal
slussar.
Vid detta förhållande och då inom samtlige Riks-Ståiulen statsbidrag
blifvit äskadt för en canal-anläggning från sjön Wenern till det inre af
Dahlsland, har Utskottet ansett sig böra frånträda sitt förra yttrande, hvarigenom
allt anslag till utförande af så den ena som den andra canal-änläggningen
blifvit afstyrkt; och då, så framt ifrågavarande canal-arbete är af
den sLora vigt för kringliggande ortens rörelse, som det blifvit uppgifvet och
äfven synes vitsordas af den lemnade upplysningen, alt 11,400 SW tackjern
och malm, 7,700 SW stångjern, 4,300 tunnor diverse effecter och 3,500
tolfter plank äro heräknade att å berörde canal transporteras, hvaraf följer,
att, sedan canalen blifvit färdig, en ej obetydlig inkomst af eanalfarten bör
kunna påräknas, Uiskottet anser det med skäl kunna beräknas, att, i likhet
med de grunder, efter hvilka Statsbidrag till andra föremål af enahanda
beskaffenhet blifvit tillstyrkte, det för utförandet af Errens canal af bruksoch
egendomsegare i orten bildade bolag bör i kostnaden deltaga med åtminstone
halfva beloppet,
tillstyrker Utskottet, alt såsom bidrag för anläggningen af
en canal emellan Erren och Wenern, enligt det af StorAmirals-Embetels
Tredje Afdelning granskade förslag, mätte
af Rikets Ständers beviljas ett extra Statsanslag af 35,000
R:dr, motsvarande hälften af den för arbetet beräknade
kostnad, 70,000 R:dr.
23:o. Utskottets Utlåtande, i hvad det angår upprensningen af AlLrechtssund
liar af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet blifvit
lemnadt utan anmärkning, och de ledamöter af PresteStändet, som i denna
punkt sig yttrat, hafva talat för bifall lill densamme, endast under anmärkning,
att Utskottet bordt, i sammanhang med upprensningen af berörde
sund, jemväl tillstyrkt tillräckligt anslag för Carlstens och Marstrands fullständiga
befästande. Inom Bonde-Ständet har åter, oaktadt nyttan af företaget
icke blifvit bestridd, anmärkning förekommit, dels att de menigheter,
som deraf hemta fördel, böra i kostnaden deltaga, dels att arbetet syntes
böra kunna verkställas för ett mindre belopp, än Utskottet tillstyrkt.
Stats-Utskottets Utlåtande, IV',o 435., Litt, C,
37
Då trenne Riks-Stånd sålunda lemnat Utskottets tillstyrkan i denna
punkt utan anmärkning, samt bidrag af ortens invånare icke lämpligen kan
fordras för detta företag, hvilket hufvudsakligast är afsedt för Rikets Försvars
väsende,
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande.
2U'o. I fråga om anslag till föreslagna muddringsarbeten i Götha
eif, har inom Ridderskapet och Adeln blifvit yi'kadt, att Utskottet, med
afseende å detta företags obestridliga nytta, måtte å den extra Stats-regleringen
tillstyrka dertill nödiga medel, hvaremot Preste-Ståndet lemnat
punkten utan anmärkning, Borgare-Ståndet beslutat lägga den till handlingarne
och Bonde-Ståndet förklarat densamma icke erfordra någon dess
åtgärd.
Då Utskottet i denna punkt endast åberopat dess afgifne Utlåtande,
i anledning af väckte motioner om upphörande af afgifter till Handelsoch
Sjöfarts-fonden samt huru förhållas bör med de anslag, som varit å
denna fond anvisade, får Utskottet nu endast
hänvisa till det yttrande Utskottet, i anledning af erliållne
återremisser å nämnde Utlåtande, redan haft tillfälle afgifva.
25:o. Utskottets yttrande, i afseende på auslag för hamnbyggnad
vid Götheborg, har af Bonde-Ståndet bifallits. Inom de öfriga trenne RiksStånden
är äter yrkadt, att för detta företag, såsom ett af de vigtigaste,
sorn nu blifvit föremål för Rikets Ständers pröfning., måtte anslås de erforderliga
af Stadens styrelse äskade årliga Statsbidrag, eller att åtminstone,
på sätt Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning hemställt, de 79,899 R:dr
3 sk. 8 r:st. som blifvit från Hamnbyggnads-fonden disponerade i och för
segelfarten på Götha eif, måtte till nämnde fond återgäldas, så mycket
heldre, som nämnde disposition, på Kongl. Maj:ts befallning, af Directionen
för Segelfarten emellan Wenern och Hafvet blifvit vidtagen emot Götheborgs
Borgerskaps bestridande, samt förmodades kunna genom laga rättegång
utkräfvas af Statsverket.
Då Utskottet anser sig hafva, i det förr afgifne Utlåtandet, nöjagtigt
redogjort för de skäl, på grund hvaraf Utskottet afstyrkt det för hamnbyggnaden
i Götheborg ifrågasatte anslag, äfvensom godtgörelse af Staten
för de medel, som af Göthehorgs Stad blifvit använde för upprensning af
Götha Elf, får Utskottet
samma sitt yttrande vidblifva.
38
Stats-Utskottets Utlåtande, N',o 435, Litt. C,
26:o. I anledning af Utskottets yttrande, angående upprensning af
Nordre eif har inora Preste-Ståndet blifvit yrkadt, att Rikets Ständer måtte
lios Kongl. Majrt i underdånighet anhålla om undersöknings anbefallande,
för att utröna företagets lämplighet och verkställbarhet samt kosina»
uaden derför. Ledamöter af Borgare-Ståndet hafva ifrågasatt, att medel
måtte anvisas till sådane undersökningars bekostande, äfvensom att några
Tusende Riksdaler mätte kunna förslagsvis beviljas till sjelfva arbetets utförande.
Inom Ridderskapet och Adeln har ingen anmärkning vid denna
punkt förekommit och Bomle-Ståndet har densamma bifallit.
Då, på sätt Utskottet i sitt förra Utlåtande anfört, frågan om uppmuddring
af Nordre eif är alldeles outredd, och, för den händelse, densamma
skulle anses vara af behof påkallad eller medförande nytta, de dertill
erforderlige undersökningar kunna bestridas af det årliga anslag, stort
6,666 R:dr 32 sk. B:co, sorn Utskottet tillstyrkt, måtte för sådant ändamål
ställas Lill Styrelsens för allmänna arbeten disposition, har Utskottet funnit
sig böra
sitt yttrande i denna punkt vidblifva.
Östra Districtet.
27:o. Det af Utskottet tillstyrkte anslag till amortering af det för
Linköpings hamnbyggnad och Stång-åns uppmuddring upptagne lån, har,
enligt hvad ledamöter af Preste- och Borgare-Stånden yttrat, ansetts böra
anvisas att utgå, om icke för hela den återstående tiden eller till år 1856,
åtminstone på fem år, i stället för fyra, som Utskottet föreslagit. Hos
Ridderskapet och Adeln har intet yttrande i anledning af denna punkt förekommit,
och Bonde-Ständet har återremitterat densamma, under åberopande
af de vid detta Utlåtande i allmänhet framställde anmärkningar.
I sammanhang härmed har ock Utskottet lill pröfning förehaft tvänne
motioner, den ena väckt i Preste-Ståndet af Herr Biskopen m. m. Doctor
Hedrén, den andra i Borgare-Ståndet af Herr Nordvall, uti hvilka motioner,
med afseende derå, att staden Linköpings Borgerskap, som vid företagandet
af hamnbyggnaden derstädes icke kunnat förutsätta annat, än
att kostnaden derför icke skulle komma att uppgå till mer än den då beräknade
summa, 24,000 R:dr Banco, deraf Slaten förbundit sig att bestrida
hälften, sedermera oagtadt all hushållning vid arbetets bedrifvande utöfver
de sålunda på Staden belöpande 12,000 R:dr, dels redan fått vidkännas
en utgift af 3,795 R:dr 9 sk. 3 r:st., dels, enligt ett af Herr Öfversten
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 435., Litt, C,
39
m. m. Lagerheim meddeldt bevis, skulle komma att för arbetets fullbordande
få påkosta ytterligare 5,800 R:dr, blifvit yrkadt af Herr Biskopen
Hedren: att Linköpings stad måtte, mot samtlige Borgerskapets afgifvande
förbindelse, äfven med pantförskrifning af alla blifvande hamn-intägter
och all den möjliga säkerhet, som kunde presteras, af allmänna medel erhålla
ett lån af 20,000 R:dr Banco, med 6 procents årlig afbetalning,
hvaraf till intresse 3, eller ock, om så fordras, 4 procent, och det öfriga
till capitalets amortering, samt af Herr Nordvall: att Rikets Ständer mätte
l:o bifalla, att det årliga anslag af 1,080 R:dr, under loppet af ännu återstående
15 år, som uti Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 14 April 1837
blifvit tillförsäkrad staden Linköping, och hvilket årliga anslag Stats-Utskottet
godkänt samt i extra Slats-regleringen uppfört intill nästa Riksdag, finge
på en gång utbetalas med 16,700 R:dr Banco, och 2:o bevilja Linköpings stads
Borgerskap ett lån af 17,500 R:dr, för hvilket Hamnbyggnads-Directionen,
på grund af Borgerskapets vid allmän Rådstuga den 19 Februari 1838 giflie
bemyndigande, vore villig utfärda en så lydande förbindelse: ”Till Rikets
Högloft. Ständers Riksgälds-Contor återbetalar staden Linköpings Borgerskap
en lånfången summa af 17,500 R:dr Banco, på det sätt, att årligen
erlägges sex procent, hvaraf 4 procent skola utgöra ränta och 2 procent
capital-afbetaining, och hvilken summa inom hvarje års slut insattes
i Rikets Ständers Bank för Riksgälds-Contorels räkning.”
För fullgörande af denna förbindelse äro undertecknade, så väl till
följe af Linköpings Borgerskaps gifna uppdrag, som ock personligen ansvarige,
och lemna dessutom såsom1 pant och säkerhet för denna lånesumma
ej mindre sjelfva hamnbyggnaden än deri årliga inkomst, sorn deraf kan
falla. Linköping d....
På Linköpings Borgerskaps vägnar Hamnbyggnads-Directionens Ledamöters
namn.”
Hvad nu först angår frågan om anvisande af medel för fullgörandet
af Statens förbindelse att under loppet af ännu återstående 15 år, eller
till 1856, årligen lemna staden Linköping ett bidrag af 1,080 R:dr, till
ränta och amortering af ett lånebelopp, stort 12,000 R:dr, samt Herr Nordvalls
i dess afgifna motion framställde begäran, att hela den sålunda för
nämnde år beräknade summa 16,700 R:dr måtte på en gång få till staden
Linköping utbetalas, så enär staden, som redan uppburit för 4 år tillsammans
4,320 R:dr, genom utbekommande på en gång af ytterligare berörde
16,700 R:dr skulle komma att af Staten erhålla ett vida högre belopp,
40
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 435., Litt. C.
än de 12,000 R:dr, som blifvit densamma tillförsäkrad vid hamnbyggnadens
företagande, och Utskottet anser det vara af högsta vigt, att de vilkor,
hvarunder Statens bidrag lemnäs till allmänna arbeten, hvilka af raenigheter,
bolag eller enskilde på eget ansvar utföras, komma att utan förändring
lända till efterrättelse, har Utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka
något högre anslag för Linköpings hamnbyggnad, än som erfordras
för fullgörande intill nästa Riksdag af Statens, berörde förbindelse att årligen
utgifva 1,080 R:dr till ränta och amortering af det för hamnbyggnaden
upptagne lån 12,000 R:dr; och som Utskottet på sådan grund, äfven
i sitt förra Utlåtande tillstyrkt, att detta belopp borde utgå till och med.
för år 1844, samt då ej eller tili andra föremål, för hvilka fortfarande
anslag äro af nöden, sådane blifvit beräknade för mera än 4 år,
finnér Utskottet, med afstyrkande af Herr Nordvalls motion
i denna del, sig böra vidblifva, hvad i det förra Utlåtandet
är vordet föreslaget.
Vidkommande åter Herr Biskop Hedrens äfvensom Herr Nordvalls
motion, i hvad denna senare innefattar framställning om ett lån till staden
Linköping; så enär det, enligt hvad motionen bifogade handlingar ådagalägga,
blifvit utredt och styrkt, att staden utöfver den andel i kostnaden
för ifrågavarande hamnbyggnad, som vid förslagets upprättande ansetts
böra komma att af staden bestridas, kommer att få vidkännas en utgift
af nära 10,000 R:dr och att staden, för att kunna fullborda arbetet, sålunda
måst åsamka sig én högst betydlig skuld, anser Utskottet, med fästadt
afseende derå, att högre ränta än 4 procent, som af staden erbjudits,
icke kunnat af Utskottet beräknas å de summor, som skulle komma att af
Riksgälds-Contoret förräntas, sig böra
tillstyrka, att en summa af 20,000 R:dr må såsom lån till
staden Linköping få utgå, emot erforderlig säkerhet och förbindelse
från stadens Borgerskaps sida att., utan vidare anspråk
på bidrag af Staten, fullborda hamnbyggnads-arbetet
derstädes, samt att å nämnde summa, från den tid, medlen
lyftas, kommer att årligen erläggas 6 procent af det primitiva
capitalet, hvaraf 4 procent beräknas såsom ränta å det
vid hvarje liqvid återstående capital och det öfriga såsom
afbetalning, tilldess hela summan sålunda blifvit återgulden.
28:o. Utskottets Utlåtande, angående hamnanläggning vid Wadstena
Jaar af samtlige Riks-Slånden blifvit återremitterad t, på grund af flere talares
-
Stali-Utskottets Utlåtande, N',o 435., Litt, C.
41
lares yttranden: alt Wadstenas handelsrörelse ej vöre så obetydlig, som Utskottet
förmenat, enär derifrån skeppades emellan 20 å 30,000 tunnor span mål
årligen och importen af skogseffecler och andra för provinsen erforderliga
förnödenheter äfvenledes vore högst ansenlig, samt att dessutom efter det,
genom en ändamålsenlig hamnbyggnad, de faror, hvarmed Wetterns nyckfulla
beskaffenhet nu hotade de sjöfarande, blifvit förebygde, staden säkerligen
skulle komma att än ytterligare utvidga sin rörelse och blifva en
vigtig nederlagsort för handeln på Götha canal, på grund hvaraf och då
det bidrag, som af orten erbjudits till arbetets utförande, utgjorde mera än
en tredjedel af hela kostnaden, blifvit yrkadt, att Stor-Amirals-Embetets
Tredje Avdelnings framställning i detla afseende måtte af Rikets Ständer
bifallas.
På grund af de sålunda inom samtlige Riks-Stånden gjorde framställningar,
och då otvifvelagtigt hamnanläggningen bör komma att medföra
fördelar för orten, till lättnad i så väl exporten af de producter, densamma
har atL aflåta, som importen af andre för densamma erforderliga förnödenheter,
har Utskottet funnit sig böra,
med frånträdande af sitt förra yttrande i denna punkt, tillstyrka
Rikets Ständer att lill hamnbyggnaden i Wadstena
bevilja en summa af 30,000 R:dr, hvarjemte Utskottet, i
enlighet med Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelnings förslag
i detla afseende, hemställer: att till arbetet må få användas
sten från vallarne till Wadstena Slott; alt Slottsgården
må fa begagnas till lastageplats; tornen upplåtas till
spanrnåls-magazin, mot viss årlig hyra, hvars bestämmande
må till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning öfverlemnas, samt
Kronans mark omkring Slottet användas till upplag af varor.
29:o. Utskottets yttrande, i afseende på föreslagen hamnbyggnad vid.
Lidköping, har af Ridtlerskapet och Adeln blifvit lemnadt utan anmärkning
och af Éonde-Ständet bifallet. Inom Preste-Ståndet hafva serskilda ledadamöter
dels yrkat, att, då hamn-anläggningen obestridligen vore ett företag
af högsta vigt för hela orten, Staten icke borde göra afseende derpå,
att Lidköpings invånare icke kunnat åsämjas om detsammas verkställande,
utan anslå hela det erforderliga beloppet, dels ifrågasatt, att en viss summa
måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition, och att Kongl. Maj:t, sedan
icke blott Lidköpings Borgerskap, ulan äfven kringliggande ortens invånare,
Bih, till R. St, Prot, 1840 och i84*< 4 Sami, i AJd. 3 Rand, Q Haft, 6
42
Stats-Ulshottets Utlåtande IV.o 435., Litt, C,
Christinehamns och Carlstads Handlande samt Bruksegare i Wermland»
hvilka alla hade fördel af hamn-anläggningen, blifvit hörde och sig yttrat,
till huru stor del de ville till kostnaden bidraga, skulle ega att om
arbetets företagande förordna. Ledamöter af Borgare-Ståndet hafva, utan
att äska någon ålgärd från Utskottets sida, endast anmärkt, att den obenägenhet,
som staden Lidköpings invånare visat emot detta företag, icke
delades af den kringliggande orten, för hvars spannmåls-afsättning den
föreslagna hamnbyggnaden ansågs af mycken vigt.
Då Utskottet icke kan annat än anse högst olämpligt, att Staten må
bekosta hamn-anläggning för ett samhälle, som ej allenast icke är hågadt
att i en sådan kostnad deltaga, ulan till och med synes vara obenäget emot
hela företaget, tror Utskotlet sig hafva gilltig anledning att
vidblifva sitt i denna punkt förut afgifna yttrande.
3o:o Hvad Utskottet anfört, i anledning af Herr Lidboms motion om
anslag till en hamnbyggnad vid staden Hjo, har af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet blifvit lemnadt ulan anmärkning och af Bonde-Ståndet
bifallet, hvaremot inom Preste-Ståndet blifvit yrkadt, att det äskade anslaget,
med afseende å dess ringa belopp och stadens beredvillighet att ansvara
för den derutöfver möjligen uppkommande kostnad, måtte af Rikets
Ständer beviljas.
Då Utskottets yttrande i denna punkt sålunda finnes vara af trenne
Riks-Stånd antingen bifallet eller lemnadt utan anmärkning, anser Utskottet
sig böra
delsamma vidblifva.
Södra Districtet.
3t:o Vid Utskottets yttrande, i anledning af ifrågasatt låne-anslag
för utvidgning af Warbergs hamn, har inom Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet ingen anmärkning förekommit. En Ledamot af PresteStåndet
har hemställt, huruvida ej, utom det tillstyrkta lånet, äfven någon
mindre summa kunde såsom anslag beviljas. Bonde-Ståndet har återremitterat
denna punkt, emedan det ifrågavarande lånet icke ansetts kunna bifallas,
så länge icke plan för arbetets utförande blifvit fullständigt uppgjord
och för Rikets Ständer framlagd.
Utskottets yttrande, att planen för arbetets utförande bör vara af
Kongl. Maj:t ytterligare pröfvad och godkänd, innan det tillstyrkte låneanslaget
må utbetalas, grundar sig, enligt hvad det förra Utlåtandet äfven
Stals-Utskottets Utlåtande N'.o 435., Litt, C,
43
glfver vid handen, icke derpå, att någon plan för arbetet ej skulle finnas upprättad,
utan på den omständigheten, att ovisshet syntes vara för handen,
huruvida Warbergs invånare vilja förbinda sig att uLföra hamnbyggnaden
på det sätt, Slor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning tillstyrkt, såsom vilkor
för Statsbidrag, vid hvilket förhållande och då anmärkning i öfrigt
icke förekommit emot beviljandet af det tillstyrkte låne-understödet, Utskottet
vidblifver sitt förra yttrande i denna punkt.
3a:o Utskottets yttrande, i afseende på äskadt anslag för flygsandens
hämmande å Mellby sandfält vid Laga-ån, har af Bonde-Ståndet bifallits
och af de öfriga Riks-Slånden blifvit lemnadt ulan anmärkning, vid hvilket
förhållande Utskottet i denna punkt
endast åberopar sitt förra Utlålande.
33:o Utskottets yttrande, i anledning af ifrågasatte anslag till anläggning
af en hamn vid Höganäs och en vågbrytare vid Svinebodan, har
af Bonde-Stånclet blifvit bifallet. Deremot hafva inom de öfriga RiksStånden,
vid denna punkt af Utlåtandet, flere yttranden blifvit afgifne,
åsyftande att ådagalägga vigten och den för hela nationen gemensamma
fördelen af en hamn-anläggning vid Höganäs, hvilken hamn-anläggning äfven
förmodades bordt hafva mera tillvunnit sig UtskoUets uppmärksamhet,
om frågan derom ej blifvit sammanblandad med den om byggandet af en
vågbrytare vid Svinebodan, hvaremot en del Ledamöter af Borgare-Ståndet
yrkat, att anslag företrädesvis borde beviljas till ifrågavarande vågbrytare.
I förutnämnde afseende har hufvudsakligen blifvit anfördt: att en hamn
vid Höganäs vore icke allenast af högsta behof ])åkallad, såsom en tillflykt
för seglare under stormar i de farliga farvatten, som omgifva denna delaf
Svenska kusten, och vid sådane tillfällen, då fartyg, som vårtiden anlända
från sydligare länder och hindras af is att inkomma i Sundet, måste söka
Norrska eller Bohuslänska hamnar, utan äfven, efter all sannolikhet, skulle
komma att uppsökas af både Svenska och utländska skepp, som lida brist
på proviant eller äro i behof af reparationer, samt nu måste anlöpa de
Danska hamnarne och der nedlägga betydliga summor, som sålunda gå
för Sverige förlorade; att i många fall äfven Svenska fartyg skulle kunna,
genom att lossa eller inlaga last uti denna hamn, undvika den Sundska
Tullen; att i militairiskt afseende denna hamn-anläggning blefve för Sverige
af högsta vigt, såsom station för så väl en del af skärgårdsflottan, som
för kapare, hvilka från denna punkt, der hela Östersjöhandeln går förbi,
skulle kunna tillskynda Rikets fiender en oberäknelig skada; att, vid sådant
4 4
Stats-Ulskottcts Ullålande N'.o 435., Litt, C.
förhållande och då företaget vore att anse såsom en hela nationens gemensamma
angelägenhet, här icke kunde af ortens invånare eller af Höganäs
Grufve-Bolag fordras ett sådant bidrag till kostnaden, som till andra hamnanläggningar
eller communications-arbeten, de menigheter eller corporationer,
hvilka deraf hemta den egentliga fördelen, kunde anses pliglige att lemna,
hvarföre ock det af nämnde Bolag gjorda anbud att till arbetets utförande
lemna erforderligt behof af eldfast tegel, syntes vara det högsta, som skäligen
kunde af detsamma begäras; varande, på grund häraf yrkadt, att den
för hamn-anläggningen vid Höganäs ifrågasatte summa 191,000 R:dr måtte
af Rikets Ständer beviljas, alt, enligt hvad Ledamöter af Ridclerskapet och
Adeln härjemte hemställt, utgå icke på vissa år, utan, för arbetets fortskyndande
så mycket som möjligt, i nion af behof.
Enligt de upplysningar, som Utskottet härförutan, rörande denna
fråga, haft tillfälle inhemta, anses af sjöfarande Svinebodan, endast såsom
nödhamn betraktad, ega det företräde framför Höganäs, alt ett fartyg, som
för storm inlupit vid förstnämnde ställe, under vissa vindar har lättare
att derifrån gå lill segels än från Höganäs, under enahanda förhållanden,
hvaremot en hamn vid Höganäs i allmänhet föredrages Svinebodan på den
grund, att vid förstnämnde ställe fartyg, sorn gjort hafveri och äro i behof
af biträde, kunna dertill beredas tillfälle vid Höganäs, men icke vid
Svinebodan.
Den export, som redan för närvarande eger rum från Höganäs hamn,
är äfven ganska betydlig, och har, enligt Tull-slalionens uppgift, för år
1840 uppgått till 53,66o tunnor stenkol, 432,375 stycken murtegel, 99,5oö
stycken taktegel, 2,990 tunnor eldfast lera, 31,966 stycken lerkärl och 5,3o5
stycken sockerformar; och under loppet af samma år hafva dels ankommit
dels afgått 8a3 öppna och 4^7 däckade båtar samt 286 fartyg, hvaraf 12
öfver 3o läster.
Härförutan har Utskottet ock förskaffat sig upplysning, rörande de
strandningar, som under nämnde år inträffat vid Höganäs Tull-station, och
dervid inhemtat, att sådant inträffat med icke mindre än 3:ne briggar och
1 jakt, hvilka likväl genom biträde af Höganäs och Lerbergets strandsittare
kommit af grund och afseglat lill Elseneur för att repareras.
På grund häraf och då inom trenne Riks-Slåad anslag för dessa
hamn-anläggningar blifvit yrkadt, har Utskottet, med frånträdande af sitt
förra yttrande, funnit sig böra
tillstyrka Rikets Ständer att bevilja de dertill erforderliga
Slals-Utskottcts Ullålande N:0 435, Litt, C,
45
anslag, nemligen för Höganäs 191,000 R:dr och för Svinebodan
76,000 R:dr, under vilkor, att erforderligt eldfast
tegel till hamnbyggnaden vid Höganäs bör af dervarande
Slenkolsverks-Bolag kostnadsfritt lemnäs.
34:o Hvad Utskottet hemställt, i fråga om iståndsättandet af Landskrona
hamn, har af Ridderskapet och Adeln blifvit lemnadt utan anmärkning
och af Bonde-Ståndet bifallet. Deremot hafva Ledamöter af PresteSlåndet
yrkat, alt anslag mätte beviljas lill Kongl. Majlis disposition, att
sedan erforderlige undersökningar blifvit fullbordade, användas lill hamnbyggnaden;
oell inom Borgare-Ståmlet är anfördi: att denna, den enda för
större fartyg tillräckligt rymliga hamn på Sveriges södra kust, hotades att
vid veslliga vindar blifva igengrundad, och att, då de uti Stor-AmiralEmbetets
Tredje Afdelnings förslag uppförde 25,000 R.dr voro afsedde
all, till förekommande häraf, uppföra en stenbyggnad i norra delen af
hamnen, hvilken byggnad således kunde belragtas oberoende af den sedermera
ifrågakomne nya plan för hamnens ombyggande, skäl vore för handen
att nu bevilja berörde 25,000 R:dr.
Med afseende derå, att, på sätt Utskottet i dess förra yttrande visat,
frågan om denna hamn-anläggning ännu icke är tillfyllest utredd, eller
koslnaden för det hela bestämd, liar Utskotlet
icke funnit sig kunna detta sitt yttrande frånträda.
35:o Ulskollets Utlåtande, i anledning af Herr Hadings motion om
ett lån till staden Malmö för fortsättande af hamnbyggnaden derstädes, har
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet blifvit lemnadt utan anmärkning,
af Borgare-Ståndet lagdt till handlingarne, samt af Bonde-Ståndet
funnits icke erfordra någon dess åtgärd, och torde följagtligen kunna anses
icke påkalla något vidare yttrande från Utskottets sida; utan hänvisar Utskottet
Lill dess, i anledning af Herr Hadings berörde motion, sedermera
afgifne serskilda Utlåtande N:o
36:o Ridderskapet och Adeln har lemnat utan anmärkning, hvad Utskotlet
yttrat, i afseende på sökt understöd af Staten till iståndsättandet
af Ystads hamn, hvaremot en Ledamot af Preste-Ständet och en Ledamot
af Borgare-Ståndet äskat, alt, jemte det tillstyrkte lånet, staden Ystad
måtte erhålla ett af behofvet derjemte pakalladt Statsanslag, hvars belopp
af den senare Ledamoten uppgifvits till 3o,ooo eller minst 25,000 R:dr,
och Bonde-Ståndet har återremitterat denna punkt, på grund af de vid Utlålandet
i allmänhet gjorde anmärkningar.
46
Stals-Utskottets Utlåtande N.-o 435., Litt, C,
Då Utskoltet på de grunder, som i det förra Utlåtandet angifvits,
icke anser direct anslag af Statsmedel lämpligen böra för Ystads hamnbyggnad
komma i fråga,
vidblifver Utskottet samma sitt yttrande.
37:0 Inom samtlige Riks-Slånden hafva anmärkningar förekommit vid
Utskottets yttrande, i afseende på dels hamnbyggnad vid Cimbritshamn,
dels iståndsältande af hamnen vid Åhus och uppmuddring af Iielge-ån.
Sålunda har det blifvit anfördt, att staden Cimbritshamn, hvars hamn för
närvarande vore af den beskaffenhet, att fartyg, af brist på skydd mot hafvet,
inne i densamma ofta förolyckas, hvars spannmåls-export vore ganska
betydlig och som flerfaldiga gånger, ända från den tid, Skåne lydde under
Danmark, fått löften om Statsbidrag till sin hamnbyggnad, icke måtte äfven
nu se sitt hopp gäckadt, derigenom att Christianstad gynnades på dess
bekostnad, så mycket mindre, som den senare vore en florerande stad och
den förra deremot utarmad, gående sin undergång till mötes, samt att stadens
invånare och den kringliggande ortens allmoge, genom sitt anbud alt
med tillsammans 7,700 R:dr deltaga i den erforderliga kostnaden, gått så
långt, som deras ringa tillgångar kunde medgifva, så att UtskoLlet saknat
skäl att nedsatta det anslag, som af Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning
blifvit för detta företag tillstyrkt. På grund häraf har dels blifvit
yrkadt, att det för Cimbritshamns hamnbyggnad erforderliga anslag måtte
beviljas, utan sammanblandning med det, som för Åhus blifvit ifrågasatt,
dels hemställan skett, att Rikets Ständer, för det fall begge företagen icke
ansågos böra på en gång understödjas, måtte ställa de anvisade medlen till
Kongl. Maj:ts disposition, för att, enligt Dess Nådiga pröfning, efter sig
företeende omständigheter, tilldelas den ena eller andra staden; hvarförutan
en Ledamot af Bonde-Ståndet yrkat, att intet anslag till hamnbyggnad
i Cimbritshamn måtte komma i fråga, enär denna stad i alla fall icke
troddes komma att blifva någon afsättningsort för den kringliggande trakten.
I afseende på Christianstad, serskildt, har inom Borgare-Ståndet blifvit anmärkt,
att den af Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning uppgifne summa,
35,ooo R:dr, grundade sig på ett kostnadsförslag af år 183a, men att, sedan
hamnen under tiden blifvit allt mera uppgrundad och försämrad, dess
iståndsättande erfordrade 10 å i5,ooo R:dr derutöfver, i följd hvaraf hemställan
egt rum, att de af staden begärde 4°>ooo R:dr måtte oafkortadt
beviljas, eller åtminstone 35,000 R:dr, att till hela beloppet utgå såsom
anslag, då staden i alla fall komme att vidkännas en ej obetydlig öfver
-
Slals-Utskottets TJllåtande N\o 435., Litt, C,
47
skjutande kostnad. Slutligen har ock blifvit erinradt, att, enär Småland
icke eljest blifvit ihågkommet vid fördelningen af anslag till allmänna arbeten,
Utskottet ej bordt lemna utan all uppmärksamhet det väckta förslaget
att gora Helge-ån flottbar för timmer från nämnde provins.
Hvad nu först angår frågan om hamn-byggnad vid Åhus, så enär,
vid det förhållande, att Utskottet tillstyrkt hela det af Stor-Amirals-Embetets
Tredje Aldelning för detta förelag beräknade kostnadsbelopp 35,ooo
R:dr, staden Christianstad icke skäligen synes kunna hafva något att invända
deremot, att en del af summan beviljas endast såsom lån, mot så
låg ränta och billiga afbelalnings-vilkor, som af Ulskollet blifvit föreslagne,
har Utskottet funnit sig böra
sitt, rörande denna hamn-anläggnings befrämjande, förut afgifne
yttrande vidblifva.
Deremot och då, beträffande hamnbyggnaden vid Cimbritshamn, Utskottet
numera, i följd af Rikets Ständers beslut angående dispositionen af
Banco-vinsten, blifvit satt i tillfälle att för föremål af denna beskaffenhet
taga i beräkning större tillgångar, än som vid det förra Utlåtandes afgifvande
var händelsen, har Utskottet ansett sig böra, med frånträdande af
samma sitt utlåtande i denna del och utan att göra frågan örn denna hamnanläggning
beroende af den vid Åhus
tillstyrka, att Rikets Ständer måtte såsom bidrag lill hamnbyggnaden
vid Cimbritshamn bevilja nämnde stad elt anslag
af 15,ooo R:dr och ett låne-understöd af 25,ooo R:dr,
tillsammans 4o,ooo R:dr mot vilkor, att stadens och ortens
invånare tillskjuta hvad, som derutöfver, enligt kostnadsförslag,
till arbetets utförande, erfordras.
Vidkommande den ifrågasatte upprensningen af Helge-ån, för att göra
denna å flottbar för timmer från Småland, så enär detta förslag icke är åtföljdl
af någon utredning, att företaget vid anstäld undersökning funnits
utförbart eller huru stor kostnad dertill skulle komma att erfordras, anser
Utskottet icke något anslag för berörde arbelsföretag nu kunna tillstyrkas,
men finner sig likväl, med afseende å den fördel, som genom en sådan
upprensning skulle kunna tillskyndas orten, böra
hemställa, att Rikets Ständer mätte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att undersökning, rörande Helge-åns
upprensning, i ändamål att göra denna å flottbar för timmer
från Småland, måtte af Kongl. Maj:t i iNåder anbefallas.
48
Stats-Utskottets Utlåtande, IV:o 435, Litt. C,
38:o. Utskottets Utlåtande, i fråga om upprensning af Höje och
Lödde åar, har af Bonile-Ståndet blifvit bifallet, samt af de öfriga RiksSlånden
lemnadt utan anmärkning, och torde denna punkt följagtligen kunna
anses icke påkalla någon vidare åtgärd från Utskottets sida.
39:o. Yid yttrandet, angående upprensning af Rottne-ån och Ronneby
Köpings redd, har inom Borgare-Ståndet förekommit den anmärkning,
alt, med afseende å dea dryga andel i kostnaden, som invånarne i
alla fall skulle komma att få vidkännas, åtminstone hälften af den tillstyrkte
summan, 10,000 R:dr, bordt kunnat beviljas, att utgå såsom anslag.
Bonde-Ståndet har återremitterat denna punkt, under åberopande af de vid
Utlåtandet i allmänhet gjorde anmärkningar, hvaremot Ridderskapet och
Odelii samt Preste-Ståndet lemnat densamma utan anmärkning.
Då uti den motion, som föra nied t yttrandet i denna punkt, blifvit
ifrågasatt antingen anslag eller lån till det af Utskottet tillstyrkte belopp,
samt tvänne Riks-Stånd lemnat punkten utan anmärkning, anser Utskottet
sig böra
det förra Utlåtandet vidblifva.
40:o. II vad Utskottet anfört, i anledning af Herr Foenanders motion
om förberedande undersökningar för en canal genom Skåne, har af
Ridderskapet och B deln samt P reste-Ståndet blifvit lemnadt utan anmärkning
och af Bonde-Ståindet bifallet, hvaremot ledamöter af Borgare-Ståndet
yrkat bifall till motionen.
Yid detta förhållande finnér Utskottet
sig sakna skäl att frånträda det förra yttrandet.
41:o. Utskottets yttrande, angående hamnbyggnaden vid Wisby, har
af Ridderskapet och Jdeln samt Preste-Ståndet blifvit lemnadt utan anmärkning.
Inom Borgare-Ståndet har blifvit erinrad t, att Utskottet icke
bestämt tiden för det tillstyrkte anslagets utgående, och Bonde-Ståndet har
återremitterat punkten, på grund af de vid Utlåtandet i allmänhet gjorde
anmärkningar.
Då, hvad tiden för anslagets utgående beträffar, Utskottet endast får
hänvisa till det allmänna yttrande, som rörande utbetalningen af de å extra
Stats-regleringen anvisade medel blifvit afgifvet, samt Utlåtandet i denna
punkt för öfrigt blifvit af Irenne Riks-Stånd lemnadt utan anmärkning,
vidblifver Utskottet delsarum?
b) Ut
-
Stats-Utskottets Utlåtandej N\o 435., Litt, C,
49
b) Utdikningar och af tappningar af sanka trakter och sjöar, för beredande
af odlings-företag:
l:o. Utskottets yttrande i anledning af Prosten Sidners motion om
anslag till upphjelpande af åkerbruket i Wester-Norrlands fjälltrakter har
af Ridderskapet och Adeln blifvit lemnadt utan anmärkning och af BondeStåndet
bifallet, hvaremot inom Preste- och Borgare-Stånden blifvit yrkadt,
att hela det tillstyrkte beloppet 10,000 R:dr malte anslås för WesterNorrland
ensamt, enär summan vore för liten att emellan fyra Län fördelas,
samt Wester-Norrland hade det största behofvet af understöd, sedan
dess hufvudsakligaste näring, den finare lärfts-tillverkningen, hotades med
undergång. Inom Preste-Ståndet har derjemte blifvit anmärkt, alt Utskottet
icke till pröfning upptagit ett af Prosten P. G. Svedelius, i anledning
af Prosten Sidners motion, väckt förslag om enahanda understöd för Dalarne,
hvarförutan framställning egt rum, dels att den för de Norrländska
Länen tillstyrkte summa kunde fyrdubblas och sålunda blifva tillräcklig
för dem alla, dels att en viss summa måtte ställas till Kongl. Majtts disposition,
för att icke blott i Norrland, utan äfven i andre Rikets provincer,
användas till jordbrukets understöd och uppmuntrande.
Från Bonde-Ståndet har ock till Utskottet blifvit remitterad en af
Sven Heurlin från Kronobergs Län, i anledning al Utskottets tillstyrkan,
att medel måtte af Rikets Ständer anvisas till understödjande af odlingsföretag,
den 1'7 October sisllidel år väckt motion: alt af Riksgälds-Contorets
reserverade ofverskotts-medel 1,000,000 R:dr Banco mätte afsällas, för
att från och med den 1 Juli 1841 ullemnas till större eller mindre odlings-lån
åt sådane menigheter eller enskilde personer, hvilka styrka
sig disponera ett mot det påräknade understödet från Statens sida svarande
belopp egna medel, alt användas i och för uppgifne, vederbörligen undersökte
och, enligt godkände kostnads-förslag, bestämde odlings-företag af
större eller mindre omfång, hvarjemte motionären hemställt, alt ränta och
capital-afbetalning måtte komma att beräknas efter enahanda grunder, som
af Utskottet föreslagits, att säkerhet för lånet borde ställas och att Utskottet
måtte föreslå de reglementariska föreskrifter, som i öfrigt kunde vara
erforderliga.
Vid öfvervägande häraf och då det understöd, som af Staten kan
lemnäs till befrämjande af jordbruket, medelst uppmuntrande af odlingsföretag,
är ett ibland dem, som för så väl enskilde, som det allmänna
Bih. till R, St. Prot, 1840 och 1841- åt Sami, f JJd, 3 Band, Q Haft, 7
Stats-Ulskotlets Utlåtandej N'.o 435j Litt, C,
medföra stora och obestridliga fördelar, har Utskottet, med fästadt afseende
äfven å den, uppgift, som rörande de inom flere Rikets Län utrönte
tillfällen till vinnande af odlingsbar mark, medelst aftappningar af sanka
trakter och sjöar, förekommer i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
bildandet af en Styrelse för allmänna arbeten, funnit sig böra biträda den
åsigt, hvilken sä val inom Riks-Stånden, sorn uti nyssberörde motion blifvit
uttalad om behofvet af medels anvisande för sådane vatten-aftappningar
och sänkningar af kärr och sjöar, hvarigenom odlingsbar mark kan
vinnas. Då likväl en väsendtlig olikhet förefinnes emellan de serskilda förila
Jandena inom de norra och de södra delarne af Riket i så måtto, att
jordbrukaren i de sednare är af climat och jordmån mera gynnad och följagtligen
af odlingsföretag skördar en omedelbar och större fördel, än i
de förra kan blifva händelsen, har Utskottet äfven ansett olika bestämmelser
böra ega ruin för Statens understöd till de norra och till de södra
orterna.
För de förra, lill hvilka Utskottet hänför Norrbottens, Westerbottens,
Wesler-Norilands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs Län, anser
Utskottet, så framt den nytta, sorn med förslaget åsyftas, skall vinnas,
inga bestämda, allmänna föreskrifter kunna meddelas, angående vilkoren
för medlens utgående, utan tror Utskottet lämpligast vara, aLt till Kongl.
Maj:is Nådiga pröfning må öfverlemnas att bestämma, 0111 de medel, sorn
anvisas för hvarje serskildt föremål, böra utgå såsom anslag eller lån och,
i denna senare händelse, huru med återbetalningen skall förhållas, saint
om ränta bör erläggas eller ej. För odlingsföretag i de södra orterne, der
Statens bidrag synes böra med få undantag kunna inskränkas till att endast
understödja den enskilda omtankans bemödanden, finner Utskottet
deremot intet hinder mola, att, i öfverensstämmelse med hvad Utskottet
här nedan tillstyrkt för företag af enahanda beskaffenhet, såsom allmän
grundsats stadga, att Stats-medel få utgå endast såsom lån, till hälften af
den för hela företaget beräknade kostnad; dock att, der serskilda omständigheter
förekomma, som för vissa fall fordra undantag från detta allmänna
vilkor, Kongl. Maj:t må ega, att äfven inom dessa Län bevilja Statsbidrag
såsom anslag. På grund af hvad Utskottet sålunda anfört och då,
med afseende å de norra orternes större behof af understöd, den summa,
som för ifrågavarande ändamål kan komma att beviljas, skäligen torde böra
bestämmas lika för dessa och för Rikets öfriga provincer,
tillstyrker Utskottet:
a) att en summa af 100,000 R:dr B:co måtte ställas
Slats-Utskoltels Utlåtande, N\o 435., Litt. C.
51
till Kongl. Maj:Ls disposition för alt, inom Norrbottens,
Westerbottens, Wcster-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs Län, användas till vatlen-aftappningar
eller damm-byggnader, för motverkande af frost och till
förberedande af sådane större odlings-företag, som öfverstiga
menigheternes förmåga, samt att till Kongl. Majtts Nådiga
pröfning måtte öfverlemnas, att för hvarje serskildt
föremål, i nion af den nytta, som deraf kari påräknas, bestämma
om Slats-bidraget skall utgå såsom anslag eller lån
och, i denna senare händelse, huru med återbetalningen
skall förhållas, samt om ränta bör erläggas eller ej; och
b) att till vatten-aftappningar eller andre förberedande
åtgärder för större odlings-företag inom Rikets öfriga Län
må ställas till Kongl. Majus disposition en summa af likaledes
100,000 R:dr, att såsom lån, emot ränta och återbetalning
i här nedan stadgade ordning, utgå till de enskilde,
menigheter eller corporationer, som förbinda sig att sjelfve
bestrida hälften af den på företaget belöpande kostnad, under
förbehåll, att, der serskilda omständigheter kunna påkalla
en annan ordning för Slats-bidragets utgående, Kongl.
Maj :t må ega alt anvisa en mindre tiel af dessa medel, äfven
såsom anslag, utan återbetalnings-skyldighet; hvarjemte
Utskottet slutligen hemställer, att de här nedan tillstyrkte
låne-understöd för Einmåns och Stångåns samt Hamble och
Tollereds åars upprensning och för uttappning af myror på
Gottland mätte, för den händelse medlen, af en eller annan
orsak icke skulle komma att utgå, få på enahanda vilkor af
Kongl. Maj:t disponeras till andre odlings-företag inom nu
ifrågavarande Rikets Län.
2:0 3:o 4:0 Utskottets yttranden, i afseende på upprensning af
Wåbäcks-forssen i Dal-eifven, odlingen af Stor- och Höns-myrorna i Dalarne
samt upprensning af Olands å, hafva af Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Borgare-Stunden blifvit lemnade utan anmärkning, samt af
Bonde-Ståndet bifallne, hvadan
Utskottet i dessa punkter endast åberopar sitt förra Utlåtande.
5:o Vid Utskottets yttrande, i anledning af de väckte förslagen om
upprensning af Emman och Stångån, har inom samtliga Riks-Stånden blif
-
52
Stats-Utskottets Utlåtande, N-.o -435, Litt, C,
vit anmärkt, att Utskottet saknat skäl afstyrka det för Stångåns upprensning
ifrågasatte Stats-bidrag, enär nyttan af företaget icke kunde bestridas,
ortens invånare utfästat sig att bidraga med ?:delar uti kostnaden, eller mera
än hvad för Emmån blifvit erbjudet, samt den omförmälde farhågan för
Öfversvämningar uti de lägre belägne trakterna vore alldeles ogrundad,
hvarom icke allenast den redan af Grefve von Platen i lifstiden verkställde
afvägning, utan äfven det nu senast af Herr Öfverste Lagerheim till
Styrelsen öfver Allmänna arbeten ingifne och för Utskottet tillgänglige
undersöknings-instrument lemnade tillräcklig visshet. Serskildt har inom
Preste-Ståndet blifvit anfördt, att denna punkt af Utlåtandet lemnade ett
ytterligare bevis på angelägenheten deraf, att Rikets Ständer till Kongl.
Maj:ts disposition emellan Riksdagarne ställa en viss summa till befrämjande
af allmänt nyttiga företag. Ledamöter af Borgare-Ståndet hafva, i
sammanhang med denna fråga, fästat Utskottets uppmärksamhet derpå,
att Rikets Ständer numera hafva, att till allmänna arbeten disponera en
större del af Bankens behållna ränte-vinst; och inom Bonde-Ståndet hafva
jemväl uti denna punkt blifvit åberopade de vid Utlåtandet i allmänhet
framställde anmärkningar.
Då i afseende på det för Emmåns upprensning tillstyrkte låne-anslag
ingen anmärkning förekommit, får Utskottet endast
uti denna del af Utlåtandet sitt förra yttrande åberopa.
I afseende på Stångån bar deremot, efter det Utskottets förra yttrande
blifvit afgifvet, Kongl. Maj:t, uti Nådig Remiss af den i8:de sisth
Januari, gifvit Utskottet del af ett utaf Herr Öfversten m. m .G. Lagerheim
den 6:te October sisth år lill Styrelsen öfver allmänna vatten-byggnader afgifvet
yttrande, uti hvilket Öfversten, på grund af anställde undersökningar,
förklarat, att den föreslagna sänkningen af Irenne sjöar, som Stångån
genomlöper, borde kunna, om nödig försigtighet vid utförandet iagttages,
verkställas utan våda för öfversvämning af de nedanför belägna trakterna,
och då föl jagt ligen det skäl, hvarpå Utskottet stödt sin förra afstyrkan af
Stats-bidrag till detta upprensnings-företag, sålunda torde kunna anses förfallet,
har Utskottet funnit sig böra, med frånträdande af berörde sitt
yttrande,
tillstyrka, att hälften af den för Slångåns upprensning beräknade
kostnad 3o,8oo R:dr måtte, till delta företags befrämjande,
såsom lån beviljas med i5,4oo R:dr B:co.
Stats-Utskoltets Utlåtandej 2V.-0 435, Litt, C,
53
6:0 I anledning af Utskottets yttrande, angående upprensning af
Himble och Tollereds åar, har en Ledamot af Preste-Slåndet hemställt, alt
någon del af den tillstyrkte summan måtte beviljas att utgå såsom anslag.
Inom Borgare-Ståndet har förekommit enahanda yttrande med afseende å
Banco-vinsien, som vid nästföregående punkt; och Bonde-Ståndet har, angående
denna punkt, åberopat dess vid Utlåtandet i allmänhet gjorda anmärkningar.
Då Utskottet vid tillstyrkandet af Stats-bidrag för ifrågavarande företag
följt samma grunder, som, i afseende på alla andra af enahanda beskaffenhet,
blifvit af Utskottet iagtlagne, har Utskottet
val icke funnit sig kunna frånträda dess uttryckte åsigt,
att ifrågavarande summa 10,000 R:dr må i sin helhet beräknas
såsom lån utgå; dock har Utskottet, enär utredt är,
att de jordegare, af hvilka företaget skulle komma att utföras,
till största delen utgöras af allmoge, och att således
svårighet möjligen må kunna uppkomma för detsammas utförande,
i händelse icke någon del af summan skulle kunna
få anvisas såsom anslag, utan återbetalnings-skyldighet,
funnit sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t, i likhet med
hvad Utskottet här ofvan, i afseende på odlings-företag
inom Rikets södra Län i allmänhet tillstyrkt, må ega att,
derest omständigheterna så skulle påkalla, anvisa en del af
beloppet såsom anslag.
7:0 Det i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om anslag
till låne-unders'öd för uttappning af myror på Gottland, afgifne yttrande
liar af Bonde-Ståndet blifvit återremitleradt, på grund af de i allmänhet
förekomne, här ofvan åberopade anmärkningar, hvaremot de öfrige Irenne
Riks-Slånden lemnat denna punkt ulan anmärkning.
Vid sådant förhållande får Utskottet
sitt förra yttrande vidblifva.
c) Väg-anläggningar m. m. Utskottets yttrande under N:ris 1—7,
eller rätteligen 1—6, enär den af Hans Jansson från Elfsborgs Län, i sammanhang
med Didrik Weströms och Lars Boethii näslförut omförmälde
motion afgifne och, jemte den förra, till Utskottet remitterade förslag om
anläggning af en väg genom Dahlsland, kommit att af misstag under serskild
numer uppföras, har inom samtliga Riks-Stånden framkallat flerfaldiga
anmärkningar. Den liufvudsakligaste, och deruti de fleste Talare,
Slats-Utskoltels Utlåtandej N'.o 435., Litt. C.
sorn sig yttrat i denna fråga, hafva sig förenat, innefattar alt Utskottet för
ett så vi”Ligt och högst behöfligl företag, sorn en allmän omläggning Och
förbättring af vägarne i Riket, tillstyrkt ett så ringa belopp, som 5o,ooo
R:dr, att tinder 3 år utgå med 16,666 R:dr 3a sk. årligen; och har i anledning
häraf blifvit yrkadt, att anslaget måtte förhöjas till minst 5o,ooo
E:di årligen, eller mera, ända lill 120,000 R:dr, enligt Pehr Sahlströms
af Utskottet omförrnälde motion. Vidare har blifvit erinradö, alt. Utskottet
allt för lösligt behandlat de med afseende å denna fråga till Utskottet
remitterade motioner, hvadan Utskottet blifvit anmodadt att närmare utreda
förhållandet och till Rikets Ständer inkomma med yttrande i afseende
å förslagen om en allmän afvägning och ny utstakning af de större vägarne
i Riket, om en lag, angående de vilkor, hvarunder jordegare skola vaja
skyldige att afträda den mark, söm fordras för nya väganläggningar,
och i sammanhang dermed om tillägg till Byggninga-Balken, i afseende på
jordersättningar för vintervägar, samt om en bestämd föreskrift med huru
stor lutning en väg får anläggas, örn lösdrifveriets förekommande, enligt
hvad uti Herr Bydins motion, i sammanhang med förslaget om vägarnes
förbättrande, derom blifvit yllradt, om nedsättning i bevillningen och öfriga
utskylder för Lima Socken samt om väganläggning i Dalsland genom
en del af Norrland, och emellan Götheborg och Jönköping. Emot det af Utskottet
föreslagne vilkor, att de vägbållnings-skyldige borde uti hälften af
arbetskostnaden för vägars omläggning deltaga, har jemväl inom samtliga
Riks-Stånden blifvit erinradt, att ett sådant vilkor skulle, i de flesta fall,
komma att omintetgöra möjligheten af vägarnes förbättring, hvadan det blifvit
yrkadt, dels alt Staten -måtte ensam bestrida kostnaden för dessa företag,
dels att till Kongl. Maj:t eller hvarje orts comnmnal-styrelse måtte öfverlemnas
att i sådant afseende förordna efter omständigheterna. Ytterligare
bar förslag afgifvils, alt orden ”alla dåliga vägar” matte komma att i Rikets
Ständers beslut inflyta, i stället för de af Utskottet begagnade, enligt
hvad förmenades, mindre tydliga uttryck, samt att förbättringen borde utsträckas
äfven lill häradsvägarne i Riket; och har slutligen inom BondeSi
urnlet blifvit allmänt uttryckt den åsigt, att de medel, som komma att
anvisas, icke böra ställas lill Kongl. Majtts disposition, utan fördelas emellan
de serskilda Länen, att, efter communernes egen pröfning, användas i
sammanhang med undsäUningsanstalter.
I sammanhang med återremissen af denna del af Utlåtandet, har äfven
från Borgare-Siandet blifvit lill Utskottet remitterad en af Herr Petre
till Ståndets Prolocoll ingifven skrift, deruti förslag blifvit väckt, att, för
Slats-Ulskottcts Utlåtande, N',o 435., Litt, C.
55
att öppna en nu alldeles saknad communicalion emellan Öfver-Calix Socken
i Norrbotten och den vid hafvet belägne Neder-Calix Socken, en väg
måtte anläggas, hvarför kostnaden blifvit beräknad lill 7,000 R:dr Banco;
varande vid denna skrift bilagde tvänne Socknestätnmo-Protocoll, ett af
Kongl. Kammar-Collegium, i afseende på denna [öreslagne vägan läggning
den ip:de September 1826 meddeladt Utslag, samt en Charta öfver trakten.
Hvad nu först angår de af serskilde Ledamöter inom Riks-Slånden
afgifne anmärkningar i afseende på behandlingen af de till Utskottet rörande
väganlägguingar remitterade motioner, får Utskottei ; niora: att, då
Utskottet numera tillstyrkt bela det af Kongl. Maj:t ti!l? disposition af
Styrelsen för allmänna arbeten äskade anslag för rese- och undersökningskostnader
samt expencer, stort 6,666 R:dr 3a sk. årligen, tillgång deraf
bör vara att påräkna lill undersökningen i och för väganläggningar, utan
alt något serskildt anslag för sådant ändamål erfordras; att Lagen uti 25
Gap. 1 § Byggninga-Balken meddelar föreskrift, rörande afträdandet af de
egor, sorn mota och föreligga der allmän landsväg skall anläggas, och att
dessutom hvarken denna fråga eller den om tillagg till Byggninga-Balken,
rörande jordersättningar för vinterväg, och om den lutning hvarmed en
väg må få anläggas, tillkomma Stats-UtskoLlels pröfning, eller stå med extra
Stats-Regleringen i något sammanhang; att andre Rikets Ständers Utskott
haft tillfälle yttra sig och tillstyrka åtgärder i afseende på lösdrifveriels
förekommande, med flere dermed gemenskap egande frågor; alt, hvad
rörer yrkandet om nedsättning i bevillning och öfrige utskylder för Lima
Socken, Slals-Ulskottet funnit sig böra öfverlemna denna fråga lill Be vi i Inings-UtskotteL;
samt alt, då Utskottet, enligt hvad dess förra Utlåtande
gifver vid handen, icke funnit de väckte förslagen om anläggning af nya
vägar inom åtskillige uppgifne orter vara så utredde, att anslag dertill af
Utskottet kunnat tillstyrkas, Utskottet, innan förberedande undersökningar
blifvit anställde, angående nyttan och behöfligheten af desse väganläggningar,
samt de menigheter, som deraf hufva fördel, blifvit hörde, rörande
bidrag till kostnadens bestridande samt vägens framtida underhåll, icke
eller kan frånträda de åsigter, som, rörande detta ämne, legat lill grund
för Utskottets förra yttrande.
Ulskotlet kan icke eller instämma uti det framställde yrkandet, alt, i
stället för det af Utskottet begagnade uttryck: ”backiga eller eljest förcornnmnicationen
mindre tjenliga delar af de allmänna landsvägarne i Riket”,
måtte komma att begagnas orden: ”alla dåliga vägar”, hvilket sednare uttryck
Utskottet anser vara mera oegentligt och obestämdt än det förra,
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 435., Litt. C.
åfvensom Utskottet hyser den åsigt, att då Härads- eller Sockne-vågar,
med få undantag, mera åro afsedde för hvarje serskild orts enskilda behof,
ån för det allmänna, de Stats-bidrag, som för landsvägars förbättrande
kunna komma i fråga, icke lämpligen böra i allmänhet utsträckas äfven
till de förstnämnde, hvilket åter, genom begagnande af det föreslagne
uttrycket: ’’alla dåliga vågar," skulle inträffa.
Äfvenledes har Utskottet, dä behofvet af vågarnes förbättring icke
är lika inom alla orter, och följagtligen någon rättvis och billig generel
grund för fördelningen af de medel, som för detta ändamål anvisas, icke
förefinnes, ej ansett sig kunna, på sått inom Bonde-Ständet blifvit yrkadt,
föreslå, att dessa medel må emellan de serskilde Lånen fördelas.
Deremot har Utskottet vid det förhållande, att en ökad kostnad, i
och för grusning och underhåll af ett nytt vågstycke, kommer alt drabba
de våghållningsskyldige, och att icke egentligen desse, utan hela orten och
alla de, som färdas på vågen, hafva nytta af omläggningen, funnit sig
böra biträda den inom Riks-Stånden uttryckte åsigt, att det för Stats-bidrag
till vågars förbättrande tillstyrkte vilkor, att de ”vdghdllningsshyldige”
böra med hälften i arbetkostnaden deltaga, må utgå; samt med fästad
t afseende å de inom samtlige Riks-Stånden förekomne yrkanden om
förhöjning uti det anslag, Utskottet tillstyrkt, ansett sig, med frånträdande
af sitt förra yttrande, böra tillstyrka,
att, för anläggning och förbättring af backiga eller eljest
för communicationen mindre tjenliga delar af de allmänna
landsvågarne i Riket, mätte till Kongl. Maj:ts disposition
ställas en summa af i5o,ooo R:dr, att under 4 år utgå
med 07,500 R:dr årligen, samt att Rikets Ständer måtte
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna att för hvarje
serskildt fall förordna i hvad mon vederbörande menigheter,
sorn åslunda omläggning och förbättring af sådane vågstycken,
må vara pligtige att till företagets utförande med
arbete bidraga.
Serskildt har Utskottet till pröfning förehaft det af Herr Petré väckte
förslag om anläggning af en väg emellan Ofver- och Neder-Calix socknar
i Norrbottens Lån; och har Utskottet härvid af de bilagde handlingarne
inhemtat: att sedan Ofver-Calix socknemän hos Konungens Refallningshafvande
gjort framställning om undersökning i och för en våg-anläggning
från denna socken genom Neder-Calix socken till den allmänna landsvägen
-
Stats-Utskottets Utlåtande lV'.o 435., Litt, C,
57
gen vid hafskusten, så hafva bemålde socknemän, <!å kostnaden för nndersökningarne
i och för hela den nya vågen, hvilken komme att sträcka
sig endast ii mil genom deras socken, men deremot 5~ genom NederCalix,
skulle bestridas af Öfver-Calix socknemän, oagtadt de måste med
Neder-Calix socken dela bördan af den för dem af ingen nytta varande,
utmed kusten löpande landsvägs underhåll, funnit sig böra afstå från deras
framställde begäran om ofvannåmnde nya våg-anläggning, i följd hvaraf
Kongl. Kammar-Collegium äfven förklarat socknemånnen i så vål Öfversom
Neder-Calix socknar befriade från den dem af Konungens Befallningshafvande
ålagde skyldighet att berörde våg i egenskap af socknevåg uppbryta
och iståndsätta.
Då, enligt de upplysningar, Utskottet varit i tillfälle inhemta, ifrågavarande
våg-anläggning år af högsta vigt för forslandet af skogs- och
bergs-producter från Öfver-Calix socken till hafvet, och af spanmål med
flere lifsförnödenheter till socknen tillbaka, helst ingen annan utväg till
varutransport till och ifrån nämnde socken för närvarande finnes ån uppå
den med flere svåra forssar uppfyllda Calix eif, samt äfven synes blifva
af nytta såsom underlättande communicationen med Gellivare rika malm
fält,
har Utskottet, som tror sig kunna antaga, alt den obenägenhet, som
socknemånnen nu senast visat emot våg-anläggningen, endast hårrör af
den kostnad för dem, som dermed skulle blifvit förknippad, och hvilken,
ehuru icke beräknad till högre belopp ån 7,000 R:dr, dock för irivånarne i
denna fattiga och glest bebygda ort år ganska ansenlig, funnit sig böra
tillstyrka, att Rikets Ständer mätte medgifva, att Kongl.
Maj:t, sedan vederbörande ånyo blifvit hörde och fått sig
yttra, huruvida de, för den händelse Staten lill vågens
uppbrytande lemnar bidrag, vilja för dess framtida underhållande
ansvara, må ega att af de till vågars anläggning
och förbättring hår ofvan tillstyrkte 100,000 R:dr disponera
ett så stort belopp, som erfordras till understöd för
anläggning af den emellan Ofver- och Neder-Calix socknar
föreslagne våg.
7:0. I anledning af Utskottets yttrande, angående anslag till försöks
anställande i och för en Chaussé-anlåggning emellan Westerås och
Fahlun, härinom Ritlderslapet och yldeln blifvit yrkadt: att Rikets Ständer
jemväl måtte anslå medel till utstakning af våglinien i detaljer, åfBih,
till R, St, Prot, 1840 och 184L 4 Sami, i A/d, 3 Band, 2 Haft, 8
58
Stats-Utskotlets Utlåtande, N\o 4 35^ Litt, C,
vensom hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att alla frågor om jordersåttningar
och vågens framtida underhåll målte fullständigt utredas samt
vederbörande höras, i afseende på det bidrag, som af dem kunde lemnäs
till arbetets verkställande, så att saken vore fullkomligt förberedd och
kunde af Rikets Ständer vid en kommande Riksdag definitivt afgöras. Ledamöter
af Freste-Ständet hafva dels yrkat, att anslaget måtte lörhöjas från
i5,ooo till 3o,ooo R:dr, dels framställt den anmärkning, att Utskottet tillstyrkt
alltför litet till förmon för Dalorten, för att kunna anse sig hafva
derigenom på ett tillfredsställande sått besvarat Herr Petrés och Didrie
TVeslroms motioner om understöd till nämnde orts invånare, hvilken senare
anmärkning jemväl förekommit inom Borgare-Ståndet. I öfrigt hafva
så vål inom detta sistnämnde Riks-Stånd, som äfven inom Bonde-Ståndet
^ flere ledamöter bestridt allt anslag till den ifrågavarande Chaussén,
enär dels detsamma borde kunna anses inbegripet under det, som komm*
att beviljas för vågars förbättrande i allmänhet, dels fråga kunde med skål
uppstå örn Chaussé-anlåggningen vore ändamålsenlig och kunde för orten
medföra någon verklig nytta.
Med afseende å de olika meningar, som inom de serskilda RiksStånden,
rörande denna punkt, blifvit yttrade; och då Utskottet icke kan
frånträda sin åsigt, att ett försök till Chaussé-anlåggning, på sått Utskottet
hemställt, bör blifva af nytta för utrönandet af verkstållbarheten och
beståndet af sådane anläggningar, lika litet som Utskottet anser större anslag
dertill lämpligen böra ifrågakomma, ån som oundgängligen för ändamålets
vinnande må finnas erforderligt,
vidblilver Utskottet sitt i denna punkt förut afgifne yttrande.
8:o. Inom Borgare-Ståndet har, i anledning af Utskottets yttrande
i denna punkt, angående anslag till jernvägars anläggning, blifvit anfördt,
att det borde vara vederbörande öppet att anlägga jernvägar, der sådane
kunna vara mera nyttiga ån beslutade canaler. Deremot hafva Ridder—
skåpet och Adeln samt Preste-Ståndet lemnat punkten utan anmärkning
och Bonde-Ståndet densamma bifallit.
Då Utskottets yttrande sålunda finnes vara af trenne Riks-Stånd bifallet
eller lemnadt utan anmärkning,
vidblilver Utskottet detsamma.
9:0. Utskottets Utlåtande, i fråga om befrämjande af bogsering medelst
ångfartyg å Götha canal, har af Ridderskapet och Adeln blifvit lern
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 435, Litt. C.
59
nadt n fan anmärkning och af Bonde-Ståndet bifallet, hvaremot inom Preat"-
och Borgare-St änden blifvit anfördt, att, så framt den med canalen
åsyftade nytta skall kunna i någon betydligare nion vinnas, bogseringsfartyg
der mäste finnas att tillgå, emedan i annat fall genomfarten gick så
långsamt, att högst få fartyg kommn att passera canalen, samt att derföre,
då det visat sig, att enskilde, ännu så långt efter canalens öppnande, icke
kunnat tillvägabringa en sådan bogserings-fart, Staten borde tråda emellan
och uppmuntra företaget; varande till Utskottet af en ledamot uti sistnämnde
Stånd insänd en prospectus till bildande af bolag i sådant afseende.
Då Utskottet icke funnit sig kunna frångå sin åsigt, att den ifrågavarande
bogseringsfarten år ett företag af helt och hållet enskild natur
och att, om detsamma pröfvas nyttigt och förmonligt, den vinst, som deraf
kan påräknas, bör göra tillfyllest, för att, utan Stats-bidrag, kunna tillvägabringa
actieteckning till så stort belopp, som för sådant ändamål erfordras,
vidblifver Utskottet äfven i denna punkt sitt förra yttrande.
d) Vid Utskottets förslag till vissa föreskrifter för utbetalningen och
användandet af de summor, som till de i detta Utlåtande omförmålde föremål
anvisas, har inom Ridderskapet och Adeln, Preste- och BorgareStånden
blifvit erinradt, att vilkoren för de lån, som kunna komma att beviljas,
voro alltför hårda och troligen skulle komma att göra ornintet (lere
allmänt nyttiga företag, till hvilka menigheterne utöfver dessa lånebi—
drag skulle komma att i högst betydlig mon tillskjuta medel, på grund
hvaraf blifvit yrkadt, att antingen ränta ej måtte komma att erläggas förr
ån 5 eller 5 år efter lyftningen, då arbetet kunde anses böra vara så långt
kommet, att någon nytta deraf vore att påräkna, eller ock att räntan, äfvensom
afbetalningen, måtte nedsättas till 2 procent hvardera, äfvensom
anmärkning förekommit dervid, att Utskottet icke närmare utredt, livad
sorn förstods med den i 6:te punkten föreskrifne säkerhet, eller om icke
såkallad solidarisk ansvarighet af menigheter och bolag skulle kunna i sådant
afseende anses tillfyllestgörande. Serskildt har inom Borgare-Ståndet
blifvit anfördt: att Utskottet anvåndt för liten uppmärksamhet, för att förekomma
collision emellan Statsverket och Riksgålds-Contoret, i så matto,
att Utskottet, efter att hafva i Utlåtandet N:o 354 tillstyrkt, att afbetalningar
och räntor borde ingå till Riksgålds-Contoret, nu uti detta serskilda
Utlåtande Litt. C föreslår, att Kongl. Majit skulle, i fall fastställd arbetsplan
öfvertrådes, ega att inställa all vidare utbetalning af Statsmedel
60
Stats-Vtskottets Utlåtande, IV'.o 435, Litt. C,
ochat erfordra hvad, som blifvit åferburet; att den säkerhet, som af vederbörande
borde ställas, icke fanns närmare beskrifven, ej eller stadgadt, huru
de förbindelser borde vara beskaffade, sorn skulle till Riksgälds-Contoret
aflena nas, samt att Utskottet uti 8.'de och 9:de punkterne af de ifrågavarande
föreskrifterne, liksom upphäft de grunder, hvarefter Utskottet gått
till våga vid detta Utlåtandes afgifvande. Af Bonde-Ståndet har denna
del af Utlåtandet blifvit återremitterad, såsom stående i nära sammanhang
med flere förutgångne punkter, uti hvilka Ståndet förut beslutat återremiss,
samt äfven på den grund, att det för olyckshändelser m. m. tillstyrkte
serskildta anslag ansetts icke böra beviljas.
I anledning af dessa anmärkningar, får Utskottet anföra: att Utskottet,
vid det förhållande, att de medel, hvilka såsom lån erhållas till befrämjande
af hamn-anläggningar, odlings-företag eller andre dylika föremål,
icke förr ån efter det arbetet hunnit fullbordas blifva fruktbärande,
funnit sig böra frånträda sitt förslag, att ränta å sådane medel bör beräknas
och erläggas genast efter lyftningen, äfvensom Utskottet, med afseende
derå, att numera den allmänna räntefoten icke kan anses öfverstiga 5 procent,
tror den årliga afbetalningen kunna nedsättas från 3 till 2 procent,
dåden, tillsammans med räntan, kommer att uppgå till 5 procent; att sedan
Utskottet numera ansett de anslag, sorn på den extra Stats-regleringen
uppföras, böra utgå och beräknas för 4 år, den föreskrift, att arbeten
sorn åsyfta att bereda odlings-företag,, böra vara började senast under loppet
af år iS43, bör förändras sålunda, att år i844 i stället angifves; att
Utskottet icke anser, att något bestämdt beslut lämpligen kan af Rikets
Ständer fattas, huru den säkerhet, som af vederbörande menigheter, bolag
eller enskilde skall ställas, bör vara beskaffad, enär, vid hvarje serskildt
fall, förhållanden kunna inträffa, som erfordra skiljagtiga bestämmelser,
och hvaröfver endast Kongl. Majrt blir i tillfälle att förordna; att
Utskottet äfven trott sig böra antaga, det ingen svårighet för RiksgåldsContorets
Fullmågtige kan uppstå att pröfva, huru förbindelserne för de lån,
som af Contorets medel utgå böra vara inrättade, och att således serskilde
föreskrifter i sådant afseende icke blifva erforderlige; att då, för det fall,
Kongl. Maj:.t skulle finna Sig böra återfordra af enskilde uppburne Statsmedel,
Riksgålds-Contorets Fullmågtige endast skulle komma att emottaga
de medel, som sålunda af Statsverket indrifvas, Utskottet icke kan inse,
hvaruti den collision skulle bestå,, som förmentes kunna, i följd af denna
föreskrift, uppkomma emellan Statsverket och Riksgälds-Contoret;; att då
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 435., Litt. C,
61
de föreslagne stadganden i 8.'de och g:de punkterne åro påkallade af nödig
försigtighet, för att lörebygga eljest möjliga förluster för det allmänna,
Utskottet icke anser sig kunna frånträda hvad uti dessa punkter år
vordet yttradt, samt att Utskottet likaledes vidhåller sitt yttrande i den litte
punkten, endast med den jemkning i summan, som blir en följd af de uti
detta senare Utlåtande tillstyrkte högre summor, hvarförutan Utskottet får
anmäla, att Utskottet ansett ett tillägg böra ega rum, hvarigenom Fullinågtige
i Riksgålds-Contoret föreskrifvas att icke utanordna medel till enskilde,
menigheter eller eorporationer, så framt icke vederbörligen afslutadt
contract, i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer meddelade föreskrifter,
varder behörigen företedt.
På grund häraf får Utskottet, med efterföljande afvikelser från det
förut afgilne yttrandet,
tillstyrka Rikets Ständer att besluta:
1:0 att, innan medel få lyftas, skall arbetsplan, upptagande
både når företaget kommer att börjas och når det
kan anses vara fullbordadt, vara uppgjord och af Kongl.
Majrt godkänd;
2:0 att medlen, der företaget med direct Stats-anslag
understödjes, utbetalas, efter det arbetet blifvit börjadt,
successivt, i nion af dess fortgång, samt att de bidrag, menigheter,
bolag eller enskilde förbundit sig lemna, jemväl
i samma mon och i lika förhållande med statsbidraget, till
företaget utgå och användas;
5to att å de lån, som kunna af Rikets Ständer beviljas,
kommer att i alla de fall, der ej af Rikets Ständer serskildt
annorlunda förordnas, efter 5 års förlopp, sedan
medlen blifvit af Statsverket utbetalde, erläggas 5 procent
af det primitiva capitalet årligen, hvaraf 3 procents ränta
först beräknas å det vid hvarje liqvid återstående capital,
och det öfriga utgår såsom afbetalning, intilldess hela capitalet
med ränta sålunda blifvit till fullo betaldt;
4:o att de arbeten, som åsyfta att bereda odlingsföretag,
böra vara började senast under loppet af år 1844, och
att, i annat fall, de anvisade medlen skola reserveras till
kommande Ständers disposition;
Stats-Utskotteti Utlålandttj jV.-o 435., Litt. C.
5:o aft, då arbetets utlärande öfverlemna* till menighefer,
bolag eller enskilde, desse alllid böra, enligt contract,
förbinda sig att, efter fastställd plan, fullborda arbetet,
utan att kunna af Staten påräkna något ytterligare
bidrag, utom den ersättning, som för arbeten, hvilka genom
directa anslag och icke medelst lån af Staten understödjas,
må kunna ega rum för oförvållade betydligare olyckshåndelser
eller sådane hinder för företaget, som ej
kunnat förutses och beräknas; samt alt ett sådant vederbörligen
afslutadt conlract, i öfverensstämmelse med de af Rikets
Ständer meddelade föreskrifter, bör hos Fullmågtiga
i Riksgälds-Contoret företes, innan medel må af Fullmågtige
anordnas;
6:0 ett menigheler, bolag eller enskilde, till hvilka
Stats-medel anvisas, böra ställa af Kongl. Maj:t pröfvad
och godkänd säkerhet, så vål för återbetalning af låneunderstöd,
med derå stadgad ränta, som för fullgörandet
af de conlract, hvilka i afseende på arbetets verkställighet
upprättas;
7:0 att den af Kongl. Majit fastställde arbetsplan bör,
så framt ej Kongl. Maj:t, uppå derom gjord anmälan, skulle
förändring medgifva, olöråndradt följas, vid det äfventyr,
aft, i annat fall, Kongl. Maj:t inå ega inställa all vidare
utbetalning af Stats-medel samt återfordra, hvad deraf redan
blifvit uppburet, att på en gång eller successivt betalas
inom den tid, Kongl. Majit kan bestämma, dock att längre
anstånd ej må ega rum, ån intill nästa Riksdag;
8:0 att för alla de fall, der Rikets Ständer till allmänna
arbeten, som afse upphjelpandet af någon orts industri,
bevilja anslag, utan att tillika något visst bidrag af orten
eller dem, som deraf draga nytta, finnes bestämdt, det
vilkor i allmänhet stadgas, att sådant bidrag, vare sig i
contant eller på annat sått, likafullt alltid bör utgå i den
nion, som Kongl. Majit kan finna skäligt i Nåder bestämma;
910 att Kongl. Majit, derest, vid närmare granskning,
menigheter, bolag eller enskilde skulle finnas böra lemna
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 435, Litt, C.
större bidrag till något arbets-företag, ån sorn vid Stats-*
anslagets beviljande blifvit beråknadt, må ega att derom
förordna, innan contract om företagets verkställande afslutas,
eller, om vederbörande ej skulle vilja derpå ingå, då
helt och hållet inställa företaget;
10:0 att, der hamn- eller canal-afgifter komma att ega
rum, dessa skola beräknas så lindriga som möjligt, och alltid
på förhand genom contract bestämmas, hvarefter förhöjning
deruti ej må kunna ega ruin, utan att Kongl. Majit,
på grund af serskildt förekommande omständigheter, kari
pröfva skäligt dertill lemna bifall, men deremot ovilkorligen
nedsättning, så snart behållna inkomsten af företaget öf—
verskjuler en \iss, af Kongl. Majit fastställd, procent; samt
lito alt till Kongl. Majlis disposition, för bestridandet
af sådane ersättningar, som, enligt hvad Utskottet hår ofvan
hemställt, må utgå lör oförvållade olyckshändelser eller
sådane hinder för företaget, som ej kunnat förutses
och beräknas, må ställas en summa, motsvarande fem procent,
eller en tjugondedel af hela det Stats-bidrag, Rikets
Ständer kunna bestämma för allmänna arbeten, utgörande,
efter beräkning af hvad Utskottet tillstyrkt, med undantag
af det för Strömsholms Canals och Slussverks ombyggnad
tillstyrkte Stats-bidrag, hvarom Utskottet hemställt, att definitivt
beslut rörande alla contractsvilkor måtte af Rikets
Siänder fattas samt de bidrag, hvilka åro beräknade att
utgå såsom lån, ett belopp af 48,216 R:dr Banco.
c) Utskottets tillstyrkan, i afseende å det belopp, som vid i84o års
slut kunde finnas odisponeradt af det extra Stats-anslag, som af Rikets
Ständer vid sistförflutne Riksdag beviljades till vatten-communicationer och
allmänna arbeten, har af Ridderskcipet celi Adela samt Preste-Sländet
blifvit lemnad utan anmärkning och af Bonde-Ståndet bifallits, hvaremot
inom Borgare-Ståndet blifvit yrkadt, att Utskottet mätte inhemta och meddela
Rikets Ständer upplysning om huru stort nämnde belopp för närvarande
år, samt föreslå, huru detsamma må, jemte andra vid denna Statsreglering
för handen varande tillgångar, disponeras.
Då den ifrågavarande summan blifvit af Rikets Ständer vid föregående
Riksdag ställd till Kongl. Maj:t, anser Utskottet densamma icke kunna
(ii
Stats-Utskottels Utlåtande, N.-o 435, Litt. C.
tagas i beräkning för nu tillstyrkte utgifter, utan böra rara att för Kongl.
Maj:t tillgå för allöningar, undersökningar samt fortsättande och underhall
af sådane allmänna arbeten, hvartill Kongl. Maj:t må hafva anvisat dessa
medel; och får Utskottet följagtligen
sitt förra, af trenne Riks-Stånd bifallna eller utan anmärkning
lemnade, yttrande vidblifva.
Stockholm den i5 Februari i84i.
STOCKHOLM. Tryckt hos A. G. Hellsten, 1841.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 435.
I
N:o 4^5»
Lilt. D.
Utlåtande, i anlednirg af erhållne återremisser å Utlåtandet
JY:o 354. Litt. D.
(IL A.)
Sedan samtlige Rits-Stunden, vid föredragning af Stals-Utstoltels Utlåtande
N:o 354 Litt. D., i anledning af ifrågaställde Extra Statsanslag
till Allmänna Byggnader., beslutat återremiss al detsamma^ så får
UtskoLtet nu lill besvarande upptaga de dervid under discussionerne förekomne
anmärkningar.
1:0 I anledning af Utskottets yttrande, angående det af Kongl.
Majit äskade anslag till byggnader af Landshöfdinge-residens-hushar
inom samtlige Riks-Slånden förekommit anmärkningar dervid, att Utskottet
ansett medel icke böra anslås till anskaffande af boställen åt Landsliöfdingarne
i de Rikets Län,, der residens-hus icke finnas, i hvilket afseende
är vordet anfördi: att den besparing, som Utskottet antydt böra
uppkomma derigenom att liyres-ersättningar i stället åt desse Landsböfdingar
utbetalas, snarare kunde anses såsomen förlust, enär^det borde vara förmonligare
för Staten att nu, då tillräckliga tillgångar finnas att disponera, på en
gång anslå, hvad som erfordras för sådane boställens anskaffande, än att belasta
Statsverket med en fortfarande årlig utgift för liyres-ersättningar; att Utskottet
förbisett angelägenheten deraf, att Landshöfdingarne, för att kunna verksamt
utöfva sina embeten och skyndsamt tillhandagå Länets invånare meddeembftts-biträden,
som af dem kunna påkallas, måste vara boende i samma
lius, der embets-rummen äro belägne; att det vore en verklig orättvisa
att fordra, det de Landshöfdingar, som ej hafva boställen, böra dertill
förskaffa sig enskilda localer, mot en hyres-ersättning, som ofta icke motsvarar,
hvad de i sådant afseende verkligen nödgas utgifva, samt alt det
Bih. till 11. St. Fröt. 1840 och 1841. 4 Sunil. 1 J/d. 3 Band. 3 Ilåft. t
2
Slats-Utsko/tets Utlåtande, N:o 435.
äfven möjligen skulle kunna inträffa, att en Landshöfding icke kunde erhålla
någon bostad i Läris-residenset, i likhet med hvad, sorn lärer inträffat
med Borgmästaren i en stad nära Götheborg, hvilken af sådan anledning
måst, efter sökt och erhållet Nådigt tillstånd, i tvänne år efter
tillträdandet af tjenslen bo i Götheborg. Utom dessa allmänna anmärkningar
har vidare, beträffande de serskilde i Kongl. Maj:ts Proposition uppräknade
Landshöfdinge-residensen blifvit anfördt, i afseende å Wexiö:
att då Rikets Ständer af den anledning, att det t piil utom staden belägna
till Landshöfdinge-residens anslagne Kronobergs Slolt ieke ansågs vara
en lämplig vistelseort för Landshöfdingen, år i83o beslutat, att till Landshöfdinge-residens
skulle inköpas det hus, som år 1838 sedermera nedin
■ann, samma skäl nu syntes vara förhanden att åter förskaffa Landshöfdingen
boställe inom staden; samt alt, äfven för den händelse, Rikets Ständer
skulle godkänna Stats-Utskottets åsigt att endast de egentliga embetsrummen
borde på Statens bekostnad anskaffas, Utskottet Rättligen varit i tillfälle
pröfva, hvad dertill serskildt erfordrades, enär det upprättade oell
till Civil-Departementet ingifne kostnads-föislaget specifikt upptog
hvad, som för sjelfva boställs-huset och för tvänne flyglar, uti hvilka
embetsrummen skulle apteras, blifvit beräknadt, hvarförutan
Landshöfdingen i nämnde Län Herr Grefve Mörner, Carl , under
discussionen hos Ridderskapet och Adeln, yrkat, att lill Herr Grefven
måtte, intilldess boställe kan anskaffas, varda utbetald skillnaden
emellan den hyres-ersätcning, som af Staten bestås, och hvad Herr Grefven
bevisligen måste derföre årligen utgifva, utgörande 200 R:dr Banco-;
i afseende å Calmar', att Lands-Canzliet och Lands-Contoret derstädes
för närvarande måste åtnöjas med två mindre runi hvardera, till stor olägenhet
för tjenstemännen samt trängsel för de rättsökande, och att Archivet,
jemte Landtmäteri-Contoret, måst inrymmas uti ett annat i en aflägsen
del af staden dertill upplåtet hus, hvarifrån handlingar, vid förefallande behof,
måste till Landshöfdiuge-residenset hemtas; angående Wenersborg'.
att som, vid dea staden öfvergångne brand, de till embetsrum afsedde
flygbr nedbrunnit, frågan om tillbyggnad här endast angick den del, som
Utskottet ansett böra af Statsverket bekostas, hvilket vore så mycket angelägnare,
som annan local for embetsrummen icke fanns att tillgå, än
några smärre dertill upplåtne rum i tredje våningen af Landshöfdingen^;
boställshus, hvilket Landshöfdingen ensam har rätt att disponera; samt i
afseende å Piteå: alt den kostnad, som för anskaffande af residens-hus der
-
Stats-Utskottc's Utletande, Y:o 435*
3
städes blifvit beräknad, utgjorde 26,000 Hulr, hvaraf 6,000 R:dr lill inköp
afen nu varande Landshöfdingens enskilda tomt med åbyggnader, hvilken
bemälde Landshöfding för nämnde pris måst af sin företrädare inlösa,
såsom den enda local, der han kunde vara boende och erhålla utrymme
för ernbelels handlingar, samt 20,000 R:dr lill en föreslagen tillbyggnad;
på grund hvaraf blifvit hemstäldt, alt åtminstone berörde 6,000 R:dr
måtte beviljas; och har, i sammanhang dermed, afen ledamot i\i BondeStåndet
blifvit till Ståndets protocoll ingifne, dels bevis af Rådhus-Rätten
i Piteå, innehållande, att uti nämnde stad icke funnes någon annan lill
bostad för Landshöfdingen passande local. än den egendom under JNT:ris
6r och 62, sorn eges af nuvarande Landshöfdingen, dels en skrift af berna
Ide Landshöfding, Herr C. A. von Hedenberg, deruti anbud blifvit gjordt
Staten att, mot 6,000 R:dr Banco, samma egendom af Herr Landshöfdingen
sig tillhandla.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit, bar Utskottet, utan
att frånträda sin åsigt, i afseende på den mindre lämpligheten att
för Landshöfdinge-boställens anskaffande använda betydligare kostnader
af Statens medel, funnit sig böra till serskild pröfning upptaga de för
Wexiö, Calmar, Wenersborgs och Norrbottens Län uppgifne behof af dels
nybyggnad och inköp, dels tillbyggnad af Landshöfdinge-residenshus; oqh
får, efter granskning af de upprättade koslnadsförslagen med tillhörande
ritningar, hvaraf Utskottet förskaffat sig del, följande yttrande afgifva:
a) Enligt upprältadt kostnadsförslag af Capilainen och Riddaren
Ci Hjelm, bar, för uppförandet af Landshöfdinge-residens i Wexiö, blifvit
beräknadt:
fpr corps de logis i 2!ne våningar, med 18 rum, utom
kök, garderober ro. m.„ afsedt lill boställe för Landshöfdingen
........ ic),5oo: —
för en flygel, innehållande 8 rum, för Lands-Canzli och
Lands-Contor 8,800: — —
och forén flygel med rum för Landtmäteri-Contor och
Archiv* samt Landt-Räntmästare-Contor, jemte folkstuga
och åtskillige lägenheter, afsedde för Landshöfdingens
ekonomi 8,366: 32, —
4
Stats-TJtskottsts Utlåtandej N:o /j.35.
till en uthuslänga med stall och fähus, vagns- och ved
-
2,5oo: —
bodar
Resekostnader för handtverkare, förhöjde materialier
och oförutsedda omkostnader .....
tillsammans K:dr 4°>boor —
hvarifrån dock, om ytterväggarne till corps de logis uppföras af timmer
i stället för tegel och taket lägges med papper i stället för jernplåtar,
skulle komma att afgå 7,500 Rrdrj så alt den återstående kostnaden blefve
33.000 R:dr Banco.
Med ledning häraf, tror sig Utskottet kunna antaga, ,att kostnaden
för uppförande af en stenhusbyggnad tilt inrymmande af Lands-Can/ii,
Lands-Contor, Ränteri- och Landtmäteri-Contor, skulle uppgå tili ett belopp
af omkring 15,000 R:dr. Vid fråga om uppförandet af en dylik
byggnad, synes likväl icke höra förbises,, att, då kostnaden för grund-och
takläggning icke förändras, om än byggnaden skulle med en våning tillökas,
det borde blifva möjligt att genom påbyggnad af en våning, ulan
någon serdeles betydlig förhöjning i kostnaden, bereda boställsrum för
Landshöfdingen; och då, enligt det ingifna förslaget, det lör Landshöfdingen
beräknade corps de logis, som skulle innehålla på nedra botten
g rum jemte kök och skafferier, samt i irsta våningen äfvenledes g rum,är
upptaget till ett kostnads-belopp af 19,boo Rrdr, vill det synas, att* i
händelse till förutnämnde för embetshus erforderlige i5,ooo Rrdr, lades
en summa af 6,000 Rdrr, eller ett capital, motsvarande efter fem procents
ränta den nu utgående hyresersättning af 3oo Rrdr, det borde blifva möjligt
alt för dessa 21,000 Rrdr uppföra en byggnad, hvarest embetsrummen
erhölle nödig iocal på nedra botten och Landshöfdingen en trappa
upp så stort utrymme, som billigt vis kan påfordras. — På grund häraf, och
dä det i sådant fall vore för Stats-Verket en fördel, om både embetsrum
och bostad för Landshöfdingen kunde i ett sammanhang beredas,, samt
enär, till serskild byggnad för tjenstefolk och nödigo uthus en summa af
4.000 Rrdr torde blifva tillfyllest, hemställer Utskottet,
att, för uppförande af en stenhusbyggnad till Landshödingeresidens
i Wexiö med nödigt utrymme för ta,nds-Cansd%
Lands-Contor, Ränteri och Landtmäteri-Contor, jemte boställsrum
för Landshöfdingen och alia erforderliga uthusbyggnader,
mätte af Rikets Ständer beviljas en summa af
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 435.
5
25.000 R:dr, med vilkor likväl, att, för den händelse, nämnde
summa icke skulle finnas vara för ändamålet tillräcklig,
15.000 R:dr deraf få användas till uppförande af en stenhusbyggnad
endast för embetsrummen, då återstoden kom
mer
att besparas,
K) För tillbyggnad af Landshöfdinge-residenshuset i Calmar, hvarigenom
bättre utrymme skulle komma att beredas för Lands-Canzliet,
Lands-Contoret och Ränleriet samt ny local erhållas för LandtmäteriContoret
med dess Archi v, har, enligt kostnadsförslag af Lieutenanten P.
L. Hammarsköld, blifvit beräknad en summa af 19,042 Rdr 36 sk.,
hvartill, enligt serskildt yttrande af vederbörande Rådman och Handtverkare
i Calmar, ytterligare, för förhöjningen i vissa pris, uppsättandet
af en kakelugn och flyttningen af brandmuren mot grannens tomt, blifvit
lagdt 2,4o5 R:dr 32 sk., eiler tillsammans 21,448 R:dr 20 sk. Banco.
Med föranledande af de anmärkningar, som vid denna del af Utlåtandet
blifvit gjorde, får Utskottet förklara, alt Utskottet icke vill bestrida,
att de locajer, som för närvarande Uro uti LandshöfdiDge-residens
huset
i Calmar upplåtne tili embetsrum, kunna vara mindre ändaraålsenlige
och rymliga, och att följagtligen utvidgning deruti kan vara af behof
påkalladt; men då Utskottet af ritningen öfver ifrågavarande byggnad
inhemta!, att Landshöfdingen, som uti våningen 1 trappa upp innehar 12
runt, derjemte på nedra botten till begagnande af tjenstefolket m. m. disponerar
5 rum, vill det synas, som Landshöfdingen skäligen kunde finna
sig belåten med någon inskränkning uti den local, som af honom nu innehafves,
och .att således någon del deraf, som gränsar till de uti nedra våningen
belägne embetsrummen, kunde till dessas utvidgande upplåtas, har
Utskottet icke trott tillbyggnad vara så oundgängligen nödig, alt en summa
af nära 2i,5oo R:dr må dertill uppoffras; och anser sig Utskottet, på
dessa skäl,
böra afstyrka det för tillbyggnad af Residens-huset i Calmar
ifrågasatte anslag.
c') I afseende å tillbyggnaden vid Landsböfdinge-residens-huset i
Wenersborg, hafva tvänne kostnads-förslag blifvit afgifne, det ena under
den 29 Januari 1835 af af C. P. JVallitröm, upptagande alternativt för
uppförandet af tvänne flyglar i de albrändas ställe 23,2i5 R:dr 46 sk. 4
6
Stats-Utskottets Utlåtande, IS':o 433-
rst,, samt för tillbyggnad af hufvud-byggnaden 35,921 R:dr 275b. 8rst.,
hvarifrån dock skulle komma att afgå värdet af efter gamla flyglarne qvarvarande
användbar sten 2,884 R:dr, det andra under den p Augusti r836
af S. Enander, upptagande kostnaden för tillbyggnad af LandsböfdingeResidens-huset
till 31,924 R:dr 4° sk. 8 rst. Banco.
Af en Utskottet tillhandahållen beskrifning öfver Residens-huset i
dess nuvarande skick, bar Utskottet äfvenledes inhemtat, att af de i nämnde
hus varande lägenheter för närvarande Begagnas i nedra våningen 5
rum af Landshöfdingen, ett sf vaktmästaren vid Lands-Canzliet, ett af
Landtmäteri-Contoret och ett af Posl-Contoret, hela våningen en trappa
■upp, innehållande 7 rum, af Landshöfdingen, samt uti våningen 2 trappor
upp likaledes tre ruta af Landshöfdingen, två af Lands-Conzliet, två
af Lands-Contoret och två af Landl-Ränleriet.
Då emedlertid dels den beräknade kostnaden nr högst betydlig, dels
enligt hvad sålunda lätt kan bedömas, den byggnad, som efter branden
återstår, är ganska ansenlig och synes böra lemna tillräckligt utrymme, ieko
allenast för boställs-rutn åt Landshöfdingen, utan äfven för de nödige
embels-ru ramen, för hvilka, med afseende derå, att Landshöfdingen, sedan
de samma efter liyglarnes brand måst förflyttas till hofvud-byggihngen,
uppbär en årlig hyresersättning af 3oo R:dr B:co, skäligen torde
kunna fordras, att tjenlige localer upplåtas i nedra våningen af huset, i
stället för at£ de nu äro förlagde till den 3:dje eller vinds-våningen, har
Utskottet icke trott någon tillbyggnad vara af behofvet påkallad; och hvad
angår den omständigheten, att, enligt de upplysningar, Utskottet härjemte
varit i tillfälle inhemta, i stället för uppförande af de nedbrände flyglarne,
tillbyggnad af corps de logis blifvit ifrågasatt, på det att en pi^dlig
fäeade åt torget måtte kunna erhållas, i öfverensstämmelse sned den för
staden Wenersborg, efter branden, antagne nya byggnads-plan, tror Utskottet
intet hinder böra möta att, för den händelse, tillbyggnad af Residens-huset
icke kommer att ega rum, den Kongl. Maj:t och Kronan förbehåljne
tomt, som dertill varit afsedd, må konna upplåtas till enskild
person, som finnes vara hågad att densamma, enligt ofvannämnde plan,
bebygga. I följd häraf får Utskottet
tillstyrka, att, jemte det Rikets Ständer förklara, att intet anslag
för tillbyggnad af Landshöfdinge-residenset i Wenersborg
beviljas, Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att dels åtgärder måtte vidtagas, hvar
-
Stats-TJtskottets Utlåta? dej N:o 435.
1
igenom en ijenlignre local för Lands-Canzli, Lands-Contor,
Landt-Ränteri och Landtmäteri-Contor, än som nu dertill
är upplåten, kan beredas uti Residens-huset, och dervid kostnaden
för nödige förändringar i rummens inredning torde
kunna bestridas af det för Kronans bus och byggnader i
landsorten å 8:de Hufvud-Tileln uppförde ordinarie anslag,
dels den byresersätlning, sorn är Landshöfdingen i sådant
afseende tillagd, måtte komma alt vid nuvarande innehafvarens
afgång indragas och Stats-Verket besparas.
(T) Angående ifrågasatt inköp af nuvarande Landshöfdingcns i Norrbottens
Län egande och lill Residens-bus i Piteå begagnade egendom, äfvensom
föreslagen tillbyggnad derstädes, bar Utskottet inhemtal: alt Kongl.
Kammar-Collegium och Stals-Contoret, sedan Kongl. Öfver-InlendentsEmbetet
yttrat sig icke kunna godkänna det af Landshöfdingen insände
förslag om nämnde egendoms inköp och apterande lill Residens-hus, uti
underdånigt utlåtande af den q Augusti iS38, hemställt, att, innan Kongl.
IV!aj:t behagade fatta Dess Nådiga beslut, i fråga om inköp af meranämnde
egendom, Landshöfdinge-Embetet måtte varda i Nåder anbefaldt att låta
upprätta och till Kongl. Majit insända ritning och kostnads-förslag tillen
sådan Residens-byggnad af sten, som Öfver-Intendents-Embetet ansett böra
uppföras; och som det nya förslaget ännu icke inkommit, samt Utskottet,
vid sådant förhållande, anser saken vara i det outredda skick, alt någon
åtgärd för närvarande icke lämpligen kan af Rikets Ständer vidtagas,
har Utskottet funnit sig böra
tillstyrka, att Rikets Ständer, utan att nu bevilja något anslag
för inköp eller tillbyggnad af Landshöfdinge-residens
i Piteå, måtte bos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att
Kongl. Majit, sedan kostnads-förslag blifvit upprättadt och af
Öfver-Intendents-Embetet gilladl, täcktes lill Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåta Dess Nådiga Proposition i
ämnet.
e) Hvad slutligen angår den af Landshöfdingen i Wexiö, Herr Grefve
Mörner, i sammanhang med ålerremissen af detta Utlåtande, gjorde
yrkande, alt lill Herr Grefven måtte, intilldess boställe för honom karr
6
SLats-Utskottets Utlåtande, N:o /f35.
anskaffas, varda utbetald skillnaden emellan den hyres-ersältning, som af
Staten bestås och hvad Herr Grefven mäste i sådant afseende utgifva,
utgörande 200 R:dr Banco årligen; så enär det belopp af 3oo R:dr, som
Herr Grefven i byres-ersältning uppbär, blifvit af Riketg Ständer, vid innevarande
Riksdag, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, faststäldt och
bestämdt,
hemställer Utskottet, alt Herr Grefve Mörners ifrågavarande
yrkande matte lemnäs utan afseende.
2:0 Vid det af Utskottet väckte förslag till beredande af local för
Riks-Archivet samt Vitterhets-, Historie- och Äntiqvilets-Academiens samlingar,
bar inom Pddderskapet och Adeln blifvit anmärkt, dels att Riksgälds-Contorels
hus icke lemnade tillräckligt utrymme för begge dessa föremål,
enär tillbyggnad blefve af nöden, äfven om dit endast skulle komma
att förflyttas Riks-Archivet, hvars handlingar för närvarande fylla flera
hvalf under Kongl. Slottet, hvarföre blifvit yrkadt, att anslag borde
beviljas för uppförandet af ftygelbyggnader, dels alt Sundhets-Coiiegii föreslagne
flyttning till Carolinska Institutet å Kungsholmen skulle komma
att medföra de största olägenheter så väl för sjelfva Embels-Verket, i afseende
å dess communicationer med de öfrige Collegierne, samt det vådliga
uti brefbäringen den långa vägen, som ock för tjenstemännen, hvilka
nu kunde vara anställde äfven uti andra Embels-verk och derigenom
få åtnöjas med mindre löner, än Staten vore nödsakad tilldela dem, om de
med sine tjenster i Collegierne icke kunde förena andra befattningar, hvarförutan
en ledamot hemställt, alt yttrandet, i afseende på försäljningen af
Numer-Lotteriets hus, måtte komma att erhålla den förändrade lydelse:
”att den derföre inflytande köpeskilling af Kongl. Majit må disponeras för
beredande af t jeni ige embets-rum åt Kongl. Sundhets-Colleginm, antingen
vid Carolinska Institutet eller i annan lämplig local., samt alt öfverskottet
finge användas till isfåndsättande och tillökning af Institutets byggnader
för beredande af erforderlige rum till dess bibliothek och samlingar.
Inom Preste-Siändct har blifvit yrkadt; alt undersökning matte anställas,
för att utröna, huruvida trossbottnarna i Riksgälds-Contorets hus
kunna bära tyngden af Riks-Archivets handlingar; att den ifrågasatte tillbyggnaden
vid Carolinska Institutet icke måtte tillstyrkas, helst SundhetsCollegium
allt för väl kunde inrymmas i Numer-Lotteriets local, eller ock
i det
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 435.
9
i det Staten tillhöriga vid Röda Bodarne belägne hus, hvilket icke till annat
ändamål erfordiades, samt att, då anledningen, hvarföre den vid Riksdagens
början äskade förhöjda aflöning för Riks-Archivets tjenstemän icke
kunnat beviljas, varit brist på nödigt utrymme för Archivets handlingar,
Berörde tillökning i aflöningen numera mätte af Rikets Ständer medgifv.«s.
Ledamöter af Borgare-Ståndet hafva dels bestridt, att någon nybyggnad
må ega rum vid Carolinska Institutet, dels yikat, att Utskottet måtte närmare
bestämma, på hvilkens pröfning det må komma att bero, huruvida
Sundhets-Collegium skall anses pligtigt alt inflytta i Numer-Lotteriets
lius eller ej. Bonde-Ståndet har, enligt livad dess protocoll gifver vid
handen, i denna punkt bifallit Utskottets förslag sålunda, att det af Riksgälds-Contoret
lör närvarande disponerade hus må till Riks-Archiv upplåtas,
i ändamål jemväl, att, i mon af utrymme och behof, derstädes loivia
ra AVitterhets-Historia;-och Anliqvilets-Academiens samlingar, emot det
att Sundhels-Collegii hus öfverlemnas i utbyte till Riksgälds-Contorct, samt
att, under förutsättning, att Kongl. Maj:l bifaller Numer-Lotteriets upphörande,
sistnämnde Inrättnings hus användes till inrymmande af Kongl.
Sundhets-Collegium, äfvensom Ståndet bifallit Utskottets tillstyrkande i
afseende på flyttningskostnader m. ro.
Till en början får Utskottet förklara, att Utskottet icke kan instämma
i den af ledamöter inom Ridderskapet och Adeln yttrade åsigt,
som skulle nödigt utrymme för Riks-Archivet komma att saknas i det af
Riksgälds-Contoret för närvarande begagnade hus. Utskottet föreställer sig
tvärtom, att plats derstädes skall kunna beredas, icke allenast för RiksArchivet,
utan äfven, på sätt i det redan afgifne Utlåtandet blifvit anfördt,
för Vitterhets-Historias- och Antiqvitets-Academiens samlingar, då Utskottet
nemligen trott sig kunna antaga, att af Riks-Archi vets handlingar endast
sådane, som hafva värde för det allmänna, eller behöfva af de administrerande
Myndigheterne anlitas, skulle komma att der uppställas,
men de öfrige, som icke äro af synnerlig vigt eller hafva något egentligt
värde, qvarblifva på den plats, de nu innehafva i hvalfvén under Kongl.
Slottet, äfvensom att localen, för vinnande af större utrymme, torde komma
att ändamålsenligt apteras, så att hyllor med tjenliga mellanrum ställas
fram på golfven. Utskottet anser sig äfven böra erinra, att, då på
Kongl. Maj:is Nådiga pröfning skulle komma att bero, huruvida, jemte
Riks-Archivet, de ifrågavarande samlingarne kuride blifva till samma lo
Bih.
till R. St. Prot. 1840 och *84>i 4 Sand. 1 Afd. 3 Band. 3 Häjt, 2 (
10
Stats-Utskoitets-Ut låtande, N:o 4351
ca! förflyttade, detta senare forsla» icke borde lägga binder i vägen ‘fcfr
antagande t af Utskottets tillstyrkan i sin helhet, samt att_, för den händelse,
behof af ökadt utrymme för Riks-Archi vet skulle uppslå, husets läge
lemnär tillfälle till en framtida tillbyggnad, hvarom, sedan handlfiigarnes
flyttning lill den nya localen blifvit verkställd och derefter behofvct
närmare kan bedömas, Rikets nästkommande Ständer torde få enroltaga
serskild Nådig Proposition.
Med afseende å det beslut, sora af ett Riks-Stånd blifvit fattådi,
rörande förslaget om Kongl. Sundhets-Collegii förflyttning antingen till
Niimer-Lolteriets hus eiler lill Carolinska Medico-Chirurgiska-Institufet,
hvarest för detta senare fall kostnaden för nödige tillbyggnader
skulle komma att bestridas med köpeskillingen för nämnde hus, samt
de anmärkningar, som inom andra Riks-Stånd dervid blifvit afgifue, har
Utskottet deremot funnit sig böra frånträda sin hemställan om försäljning
äf Numer-Lotteriels hus; och då den af Rikets Ständer redan afgjord;®
fråga om tillökad aflöning för Riks-Archivets tjenstemän icke lämpligen
kan ånyo tili pröfning upptagas, innan det sig visat, huruvida dfen
ifrågasatte flyttningen kan komma till verkställighet elier ej, får Utskottet,
med vidhållande i allt öfrigt af sitt förra yttrande, héinställa,
att Rikets Ständer måtte besluta, alt Numer-Lotferiets
hus matte få användas till inrymmande af Kongl.
Sundhels-Collegium med Fält-läkare-Contoret, men att deremot
frågan om försäljning af nämnde hus och dispositionen
af den derföre inflytande köpeskilling må förfalla.
Slutligen och då ifrågasatt blifvit, att, för den händelse, på sätt
Utskottet tillstyrkt, tillfälle skulle kunna beredas Vitterhets- Historia:- och
Antiqvitéts-Äcademien alt erhålla plats för sina samlingar uti RiksgäldsContorets
hus, åtskilliga omkostnader för fönstrens förseende med innanluckor
och andre nödiga inredningar skulle uppstå, hvilka troddes ej kömna
testridas med det af Utskottet för Riks-Archivets flyttning tillstyrkte
anslag af 5,ooo R:dr,
tillstyrker Utskottet, att, jemte dessa 5,ooo R:dr, ytterligare
1,000 R:dr måtte ställas till Kongl. Majrts disposition, för att
användas i och för aptering af de lägenheter, som uti R^ks
-
Stats Utskottets Utlåtande, TV*o 435.
ii
gälds-Contorets hus kunna komina alt upplåtas för Vitterhets-,
Historias- och Antiqvitets-Academien.
3:o I anledning af Utskottets yttrande, angående anslag till fullbordande
af Riddarholms-kyrkans reparation, har inom Ridderskapet och
Jdeln samt Preste- och Borgare-Stånden blifvit anfördt, att det icke vore
Svenska nationen värdigt att vägra en del af dea summa, som erfordrades
för arbetets fullständiga utförande, helst i en tid, då ett främmande
folk, Tyskarne, uppresa ärestoder åt den store Gustaf Adolf, hvars
stoft i detta Tempel förvaras, samt att, du kyrkan ovedersägligen måste
förr eller senare iståndsättas, statens förlust vore gifven, om, i följd af
det halfgjorda arbetet, nya skador under tiden uppkomma och föröka dea
kostnad, sorn nu blifvit beräknad, Ledamöter af Preste- och BorgarsStånden
hafva vidare yrkat, dels att icke något anslag måtte för della
föremål beviljas, dels att de af Utskottet tillstyrkte 4o,ooo R:dr matte
kcnnma att anslås icke blott till taktäckningen, utan äfven lill öfrige ännu
återstående reparalions-arbeten, hvarföre kostnaden, om nödig hushållning
iagtlogs, ansågs kunna äfven med detta anslag bestridas, dels att
Utskottet måtte upplysa, på hvad sätt Riddarholms-kyrkans underhåll
tillförne blifvit bekostadt och med hvad vilkor kyrkan af den fordna
församlingen lill staten öfverlemnals, äfvensom för Rikets Ständer framlägga-
en fullständig redovisning, huru de förut till reparationen disponible
medel blifvit använde, och till hvilka återstående delar af reparationen
det nu äskade anslaget erfordrades. Bonde-Ståndets samtlige ledamöter,
som i denna punkt sig yttrat, hafva yrkat, att antingen icke något anslag
måtte till Riddarholms-kyrkans reparation beviljas, eller åtminstone icke
nrgra, än som erfordrades till dess förseende med tegeltak.
I anledning af de framställningar, som inom tvänne Riks-Stånd
förekommit, alt Utskottet måtte meddela upplysning, rörande åtskilliga
med ifrågavarande ämne gemenskap egande omständigheter, får Utskottet,
med ledning af de handlingar, som i sådant afseende varit för Utskottet
att tillgå, anföra, att Riddarholms-kyrkan, hvilken före Reformationen tillhört
det å Riddarholmen varande Franciscaner-kloster, sedermera begagnats af
en serskild församling till år 1807, då denna församling förenades med
Storkyrko-församlingen; att de tillbyggnader och reparationer, som från
äldre tider derstädes egt rum, synas hafva blifvit bekostade af kyrkans
egna medel, hvaremot den senast år 1811 verkställde reparation
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N\o 435.
blifvit bekostad, utom af kyrkans egen fond, jemväl af behållningen utaf
Kungshus-bygguads-medlen samt andra af Kongl. Maj:t dertill disponerade
medel, äfvensom af ett serskildt af Konung Carl XIIl:de anslaget
belopp, stort 2000 R:dr B:co; alt kyrkan derefter ej kunnat erhålla någon
ny fond, emedan de dertill anslagne inkomster af ring-peuningar, graföppningar
m. m. upphört, efter det kyrkan icke mera till allmän Gudstjenst
blifvit begagnad; att kyrkans egande silfver och andra dyrbarheter
blifvit år 1824, med undantag af en större silfver-ljuskrona, som ännu
finnes qvar i kyrkans ebor, enligt Kongl. Majrts Nådiga förordnande, öfverlemnade
till Kongl. Kammar-Collegium, för att i skatt-kammarebvalfvet
förvaras; att för underhållandet af enskildes grafvar några serskilda
medel icke finnas anvisade, utom ett för Torstensonska grafven
deponeradt capital, stort 133 R:dr 16 sk. Brco, löpande med 4 procent
årlig ränta, hvilken uppbäres och förvaras i Kongl. IJof-Contoret; samt
att, oaktadt Utskottet har anledning förmoda, att flere af desse grafvar,
vid den för några år sedan af Storkyrko-församlingens Kyrko-råd
anställde graf-ransakning, hemfallit till kyrkan, Utskottet likväl saknar den
närmare kännedom om dessa förhållanden, att Utskottet kan derom ingå
j en fullständig utredning, hvilken ock såsom erfordrande vidlyftiga efterforskningar,
hefst frågan om dispositions-rätten öfver en del af dessa grafvar
möjligen kan vara tvist underkastad, skulle kunna föranleda en tidsutdrägt,
hvarigenom frågans slutliga afgörande komme att allt för mycket
uppehållas.
Enligt Utskottet tillställde räkenskaper, rörande rtu senast efter
i835 års brand företagna repamtions-arbelen, hafva de medel, som dertill
varit alt disponera, på sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition äfven
utvisar, bestått af
Subscriptions-meJel  36,706: 23. ij.
Collect-medel
2,600: 4* 7*
Kongl. Majrts Egen gåfva
10,000: — —
Auctions-medel för efter branden försålde koppar
och
jern-elFecter . . 16,286: 3g. —•
Ränte-medel
4Är]^: 11.
Bidrag af allmänna Bygguads-anslaget för åren
1838—1840 ........... i5,ooo: —> —
Stats-Utskottets Utlåtandet N'.o 435.
i3
Häraf hafva till omkostnader i och för insamlingen af subscriptions-medlen,
såsom listors tryckning m. ro., blifvit använde 422 R:dr 16
sk. 8 rst. och återstoden är dels redan utbetald, dels afsedd för tornbyggnaden,
kyrkans inre reparation och orgelveiks anskaffning, hvilka arbeten
äi o så nära fullbordade, att endast torn-urets och orgelverkets nu pågående
uppsättning återstår; varande de af Kongl. Maj:t äskade 52,000 R;dr,
på sätt den Nådiga Propositionen upplyser, afsedde för kyrkans taktäckning,
samt murarnes med dithörande ornamenters iståndsättande.
Hvad under discussionerne inom Riks-Stånden blifvit anfördt, har
Utskottet tagit i öfvervägande, och ehuru otvifvelagtigt är, att hela det
erforderliga ännu återstående reparatious-arbelet förr eller senare måste
verkställas och att det ingalunda vöre lämpligt, om, vid skeende taktäckning,
murarne lemnades uti det bristfälliga skick, hvaruti de nu befinnas,
äfvensom att, med undanlag af det bidrag, som enskilde graf-egare kunna
förpligtas lemna, de behöflige medlen icke kunna utgöras af någon
annan än Staten, hvars tillhörighet kyrkan, efter församlingens upphörande,
blifvit, har Utskottet likväl trott sig kunna antaga, att, om nödig hushållning
vid reparations-arbetets utförande iagttages, den af Utskottet i
dess förra Utlåtande för taktäckningen tillstyrkte summa af 4o,ooo R;dr
bör blifva tillräcklig, icke allenast till nämnde arbete, utan äfven till öfrige
ännu återstående reparationer å yttermurarne med dithörande ornamenter;
och får Utskottet på sådan grund endast hemställa,
att den af Utskottet förut tillstyrkte summa af 40,000 R:dr
måtte af Rikets Ständer anvisas lill fullbordande af Riddarliolms-kyrkans
reparation, så till tak som yttermurar, och
dertill hörande ornamenter, samt att Rikets Ständer derjemte
måtte i underdånighet anhålla, att Kongl, Maj:t täcktes
låta i vederbörlig ordning utreda, om i hvad nion enskilde,
som vid eller uti kyrkan hafva grafvar, böra dessas iståndsättande
sjelfva bekosta, då motsvarande belopp af det anvisade
anslaget kommer att besparas,
4:o Utskottets yttrande, i afseende på ifrågasatt reparation af Konunga-grafvarne
i Wreta och Warnhems kloster-kyrkor, har af BorgctreS
åndet lemnats utan anmärkning och af Bonde-Ståndet bifallits, hvaremot
inom Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ständet blifvit erinrad),
Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 43o.
slt Warnhems kyrka, hvarest Birger Jarl och flere Konungar afFolkungaätten
äro begrafne, syntes vara lika förtjent af ett anslag till grafvarne*
iståndsättande, sorn Wreta kyrka, hvarföre det blifvit yrkadf, att erforderlige
medel för denna reparations verkställande måtte anvisas; varande
vid remissen från Preste-Ståndet bi fogad t ett af Slotts-Byggmästaren E.
Akerström deri 7 sistl. December afgifvet besigtningsinstrument å fem
serskilda vid nämnde kyrka varande graf-chor, nemligen Birger Jarls/
Inge den 3:djes, Knut den Heliges, Erik Knutsons och Erik den Läspes,
samt kostnads-förslag, i afseende på nödige reparations-arbeten derstädes,
slutande sig å 1,478 R:dr 24 sk. B:co, äfvensom ett serskildt besigtningsinstrument
och kostnads-förslag, rörande Biskop D. J. Swedbergs och
dess frus Sara Swedenborgbs graf, för hvars iståndsättande blifvit beräknad
en summa af g/f R:dr.
Sedan sålunda förhållandet, angående Konunga-grafvarne i Wärnhem,
och der erforderliga reparationer, blifvit utredt, har Utskottet, för
dess del, funnit lämpligt, att, i enlighet med hvad redan för enahanda
ändamål blifvit tillstyrkt för Wreta, dessa för landets historiska mifinen
värde-rika ålderdoms-lemningar iståndsättas på Statens bekostnad. Af be~
sigtnings-instrumentet har Utskottet inhemtat, att de fem Konunga-grafvarne
äro vida större till omfånget än de vid Wreta, samt åtminstone i ett lika bristfälligt
skick; hvadan Utskottet icke kunnat anse det uppgifne kostnads-beloppet
vara för högt beräknadt, och då den graf, uti hvilken stoftet efter Biskop
Swedberg med dess fru förvaras, lärer vara tillbyggd invid de öfriga
äldre grafvarne och således reparationen, så framt ej det hela skall erhålla
ett vanprydligt utseende, bör komma att utsträckas till alla dessa
grafvar., serdeles som kostnaden för Swedberska grafven är föga
betydlig,
tillstyrker Utskottet, att, för iståndsättande af Birger Jarls,
Inge den 3:djes, Knut den Heliges, Erik Knutsons och Erik
den Läspes samt Biskop Swedbergs grafvar vid Warnhems
kyrka måtte beviljas ett anslag af i,5oo R:dr, under samma
vilkor, som för det redan tillstyrkte anslaget af 5oo R:dr
till] reparation af Konunga-grafvarne i Wreta, i afseende hvarå
Utskottet dess förra yttrande vidhåller, blifvit föreslagne;
hvarjemte Utskottet
hemställer, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att vid reparations-arbetet hufvud
-
St ats-Ut skottets Utlåtandej N:o 435".
i5
sakligt afseende må fästas dervid, alt monumenten bibehållas
vid deras ursprungliga byggnadsstil, samt alt Kongl.
Maj:t må anbefalla vederbörande, som hafva tillsynen öfver
Kronans hus och byggnader i landsorten, att, sedan ifrågavarande
reparationer blifvit verkställde, vaka öfver monumentens
vidmaglhållande, då de dertill erforderlige kostnader torde
kunna bestridas af det i sådant afseende å Riks-Statens
nuvarande 8;de IIufvud-Titel uppförde ordinarie Statsanslag.
5:o Utskottets yttrande, i anledning af ifrågastäldt anslag till uppbyggande
äf en kyrka för Finn-allmogen i Gunnarskogs, Gräsmarks och
Eda församlingar i Wermland, har af Borgare-Ståndet blifvit lemnadt utan
anmärkning. Inom de öfrige Irenne Riks-Stånden hafva deremot flere
ledamöter talat för bifall till det äskade anslaget, på grund af följande
hufvudsakligen anförde skäl: att uti icke blott dessa Irenne, utan ännu
ytterligare flere församlingar i Wermland, från äldre tider tillbaka, bosatt
sig utvandrade Finnar, uppgående nu j antal till omkring 12,000 personer,
hvilka i fjellbyggderna föra ett kringstrykande lif, äro begifne på
dryckenskap och andra läster samt nära nog i saknad af all christéndqmsknoskap,
hvarföre ock, sedan de nordligare socknarne lyckats att i fjellbygden
erhålla en serskild capell-församling för de der bosatte Finnar,
Iråga redan år i83o blifvit vackt att bereda en dylik fördel för dem,
sorn vistas i de sydligare socknarna; att, sedan Consistorium och Landsliöfdjnge-Embetet
vitsordat behofvet häraf, Kongl. Maj:t anbefallt undersökningar
å stället, hvilka egt rum tvänne serskilda gånger, senast år
i83c), men att handlingarne deröfver ännu icke inkommit, i afbidan på
några bristande upplysningar; dock hade vid den senare undersökningen
blifyifc utredt, att icke blott en utan tvänne k}?rkor erfordrades, för att
kunna motsvara behofvet; på grund hvaraf och då bristande medel syntes
vara det väsendtligaste hindret för förslagets framgång, det blifvit yrkadt,
att den äskade summan 6,000 R:dr måtte af Rikets Ständer beviljas, då
för densamma, jemte det bidrag, som kunde påräknas af allmänna välgörenheten,
byggnaden af de begge kyrkorne, äfvensom inköp af boställe åt en
Prestman, för hvilket boställe kostnaden blifvit af Consistorium beräknad
lill 1,763 R;dr B:co, kunde verkställas.
i6
Stats-Utskcttets Utlåtande, N‘.o 4^5.
I anledning af hvad sålanda inom 3:ne Riks-Stånd blifvit yrkndt,
och då Utskottet inhemtat den upplysning, att allmänna medel förut blifvit
använde för uppbyggandet af redan i Wermlands Nordliga Finnmark
befintlige kyrkor, får Utskottet
tillstyrka, att en summa af 6000 R:dr mätte ställas till
Kongl, Maj:ts disposition, för att, sedan erforderlige förberedande
undersökningar hunnit fullbordas, användas till uppförandet
af kyrkor i Finnmarkerne inom Carlstads Stift, äfvensom
inköp af boställe åt en Prestman.
6:0 Inom Ridderskapet och Jdeln har, i anledning' af Utskottets
yttrande, angående anslag till planering af Voltige-gården vid Gymnastiska
Central-Institutet m. m,, blifvit anmärkt, att det på Riks-Statens
8:de Hufvud-titel uppförde ordinarie anslag till underhåll af Kronans hus
och byggnader i Stockholm icke kunde till detta föremål disponeras, firar
fråga icke vore om underhåll, utan om nybyggnad. Deremot hafva
Preste- och Borgare-Stånden lemnat denna punkt utan anmärkning och
Bonde-Ståndet densamma bifallit.
Vid detta förhållande och då Utskottet icke kan finna, det Kongl.
Maj:t är förhindrad att af anslaget till Kronans hus och byggnader i Stockholm
anvisa de medel, som kunna erfordras för föreslagne förändrade inredningar
uti Gymnastiska Central-Institutets local,
vidblifver Utskottet sitt förra yttrande.
Stockholm den i5 Februari 1841.
N:o 435.
Stats-Utskottets Utlätandej N:o 435. Litt. E.
N:o 435.
Litt. E.
Utlåtande, i anledning af erhällne återremisser ä Utlåtandet N:o
354> Litt. E,
(U. A.)
Det af Utskottet under ofvanstående Ts:o och Litt. afgifne Utlåtande,
, i anledning af ifrågaställde Extra Stals-anslag för undervisningsverket,
Vetenskaperne och de Sköna konsterne, har af samtlige Riks-Stånden
blifvit återremitleradt, och lår Utskottet, i följd deraf, här nedan till
besvarande upptaga de under discussionerne inom Riks-Slånöen vid Utlåtandets
serskilda punkter förekomne anmärkningar.
ilo Utskottets yttrande, i afseende på anslag till Universiteten i Upsala
och Lund, för uppförandet af sådane ännu saknade byggnader, som
funnos mest behöflige, har af Bonde-Ståndet blifvit bifallet. Inom Ridderskapet
och Adelns arnt P r este- Ståndet har deremot af alla Ledamöter,
som sig yttrat i frågan, blifvit yrkadt bifall dels lill det af Kongl. Maj:t
äskade, dels till de af Universiteten sjelfve nödige ansedde och uti Professoren
Geijers motion omförmälde anslag, på grund hufvudsakligen af
Professoren Thomanders och Prosten Stenhammars vid Utlåtandet i denna
del fogade reservationer, samt jemväl serskilde ledamöters yttranden,
att de ordinarie anslagen af tillsammans 6,ooo R:dr till hvartdera Universitetet,
på hvilka medel Utskottet lemna t anvisning för fyllande af
Universitetens behof i detta afseende, till fulla beloppet erfordrades till
instrumenter för undervisningen, Rihliothekens och Naturalie-satnlingarnes
completterande, sjukhusen med flere föremål, så att ingen tillgång vore
att deraf påräkna lill nybyggnader, alt Utskottet tillstyrkt, byggnadsanslag
för Academien för de fria konsterne, samt äfven vilkorligen för
Carolinska Institutet, men afstyrkt för Universiteten, hvilket ej syntes vara
conseqvent handladt, samt att möjligen häraf skulle kunna dragas den
slutsats, att Utskottet haft någon hemlig afsigt att arbeta för det i senaBih.
till R. St. Prot. Pifo och 1841• 4 Sami, 1 Afd. 3 B md. 3 Häft, 3
Stat.-Utskottets Utlåtande, N:c 435. Litt. E.
re tider väckte förslaget att flytta Universiteten till hufvudstaden, hvilket
likväl vore i flere afseenden mindre välbetänkt. Inom Borgare-Stånd
t hafva äfven de fleste ledamöter förklarat sig instämma i Prosten
Stenhammars och Professoren Thomanders reservationer, hvaremot andra
talat för bifall lill Utskottets förslag, helst nitälskan för Universiteten kunde
vara lika liflig och varm, utan att man derföre borde obetingadt ingå
på byggnads-anslag, för hvilkas användande, så att de ej blifva öfver
behofvet dryga, måste förutsättas ordnande förmåga och klok beräkning.
Med föranledande af de inom Irenne Riks-Stånd gjorda framställningar
och då Universitetens behof af byggnader verkligen synes vara större,
än som kan fyllas af det för hvartdera Universitetet på ordinarie Stat
uppförde anslag af 6,000 R:dr Banco årligen, har Utskottet icke ansett
sig böra vidhålla sitt i det förut afgifna Utlåtandet gjorde afstyrkande
af allt anslag till dessa föremål. Vid pröfning af nämnde behof, har Utskottet
dock trott sig kunna antaga, att det samma icke är lika vid begge
Universiteten, och alt således någon jemkning vid fördelningen af
den summa, som kan komma att i sådant afseende af Rikets Ständer be
viljas,
skäligen bör ega rum. Upsala Universitet har nemligen, efter dess
nya B bliotheks-byggnads uppförande, att till andra ändamål disponera den
local, som förut varit lill Bibliotheket upplåten, och torde således genom
vidtagandet af lämplige åtgärder kunna bereda sig utväg till fyllandet af
de behof, som i Consistorii Academici af Kongl. Maj:t, uti Dess Kådiga
Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, åberopade underdåniga
framställning uppgifvas, med undantag af Observatorium, dertill nybyggnad
synes blifva erforderlig, och hvarföre kostnaden blifvit serskildt beräknad
till 20,000 R:dr Banco. Något anslag, utöfver hvad sålunda ansetts
b! fva erforderligt för en Observatorii-byggnad, tror Utskottet följaktligen
icke vara för Upsala Universitet af behof påkalladt, och torde i öfrigt,
för den händelse, fulla summan icke skulle för en sådan byggnad erfordras,
återstoden kunna till andra Universitetets byggnader disponeras.
Lunds Universitet är deremot alldeles i saknad af åtskillige för den Academiska
undervisningen behöfliga byggnader, hvilka för Universitetet icke
på annat sätt, än genom nybyggnad kunna beredas. På dessa grunder
och då härförutan Upsala Universitet, för den händelse, ett nytt Observatorium
derstädes kommer att af Staten bekostas, erhåller genom försäljning
af det då öfverflödiga gamla Observatorium, en tillgång utöfver hvad
för Lunds Universitet kan bbfva att påräkna, har Utskottet ansett sig böra
Stats- Utskottets Utlåtande-, N\o 435. Litt. E.
*9
tillstyrlo, att Rikets Ständer till Lunds Universitet, för uppförande
af nödige byggnader, mätte anvisa det af Kongl. Maj:t
äskade anslag, 25,ooo R:dr, samt för Upsala Universitet en
summa af 20,000 R.dr, att användas till uppförande af en
ny Observatorii-byggnad, sedan Kongl. Maj:t gjort Sig förvissad,
att berörde summa blifver för nämnde ändamål tillräcklig;
dock att för den händelse byggnaden skulle kunna
ändamålsenligt till vägabringas för ett mindre belopp, den återstående
summan äfven må kunna användas i och för
andra nödige ansedde Universitets-byggnader.
2:0 I anledning af Utskottets yttrande, angående ifrågasläldt anslag
till utvidgning af Carlstads Läroverk, hvilket yttrande af Bonde-Ståndet
bifallits, och under discussionen bos Bidderskapet och Adeln icke blifvit
vidrördt, har deremot inom Preste- och Borgare-Stånden blifvit anfördt:
att Carlstads Stifts Byggnads-cassa år i833 baft en ej obetydlig samlad fond,
som då blef tagen i beräkning för löneregleringen vid Läroverket, hvartill eljest
Stats-medel måst till motsvarande belopp användas, så att det nu äskade
anslaget kunde sägas vara en ersättning för hvad Staten af Byggnads-cassan
blifvit tillerkänd; att, sedan läsningen vid Gymnasium, under
förliden termin, börjats på 3:ne afdelningar, istället för de förut varande
tvänne, man varit nödsakad att å annat ställe i staden hyra rum för
den tredje afdelningen, och att då härjemte det största af de hittills varande
auditorierne skulle komma att inredas till Gymnastik-sal, ungdomen
icke meta kunde samlas till gemensamma föreläsningar, så framt ej ytterligare
utrymme bereddes, hvarföre ock Dom-Capitlet icke ansett sig' kunna
undgå alt för 6,666 R:dr 32 sk., eller samma pris, hvarföre det af
Herr Biskopen m. m. Agardh uti dess motion omnämnde hus blifvit å
auction försåld t, inköpa berörde hus; och har på grund häraf blifvit yrkadt,
att det sökte anslaget malte af Rikets Ständer beviljas, eller åtminstone
ett lån, enligt hvad Herr Biskopen m. ni. Hedrén, i dess vid Utlåtandet
i denna del afgifne reservation, föreslagit.
Utskottet, som ej kan frånträda dess redan uttryckte åsigt, att ifrågavarande
behof bör kunna fyllas med de tillgångar, som för underhållandet
af hvarje Stifts Läroverksbyggnader äro att af Stifts-styrelsen
disponera, får följaktligen,
20
Siats-Utskottets Utlåtande, if.o'435. Litt. E.
vidblifva, hvad Utskottet i denna punkt af det förut afglfne
Utlåtandet yttrat.
3:o Vid Utskottets yttrande, i anledning af Prosten Ahlqvists motion,
om anslag till reparation och inredning af en Carolinska Institutets tillhörig
stenhus-byggnad, har inom Ridderskapet och Adeln blifvit anmärkt,
att anslaget för Carolinska Institutets behof icke måtte göras beroende
af frågan., huruvida Sundhets-Collegium må komma att lill nämnde Instituts
local förflyttas eller ej. Ledamöter af Pr es‘e-St ån det hafva erinrat:
att den tillgång, sorn af Utskottet anvisats genom försäljning äf
Numer-Lotteriets lius, syntes blifva betydligt större, än som för behofvet
erfordrades; att upplysningar om beskaffenheten af den nybyggnad
och reparation, som skulle komma att vid Institutet ega rum, borde meddelas,
innan medel kunde anvisas, på sätt Utskottet tillstyrkt; samt att
frågan om Sundhcts-Coliegii föiflyttning ej bordt sammanblandas med
den om reparation af den ifrågavarande för Carolinska Institutets behof
afsedda byggnaden, helst local för bemälde Collegium syntes kunna beredas
i något Statens hus inom sjelfva staden, utan att nybyggnad för
sådant ändamål behöfdes. Inom B or gare-Ståndet hafva blifvit åberopade
de vid 2:dra punkten af Utlåtandet Litt. D. förekomne anmärkningar, och
Bonde-Ståndet har beslutat återremisSj på grund af dess vid nyssberörde
punkt fattade beslut.
Då Utskottet, på grund af förekomne anmärkningar, funnit sig höra
frånträda sitt uti 2:dra punkten af Utlåtandet Litt. D. gjorde tillstyrkande
om försäljning af Numer-Jotteriets hus och den derföre inflytande
köpeskillings användande för nödige tillbyggnader och förändringar
vid Carolinska Institutet, biifver häraf en följd, att några medel på sådant
sätt ej blifva att disponera lill det i Prosten Ahlqvists motion afsedde
ändamål; och ehuru Utskottet icke kan ifrågasätta, att behof af
deri till Institutets Bibliolheks och Samlingars förvarande afsedde byggnads
reparerande och inredning må vara förhanden, har Utskottet likväl,
då plan för arbetet och kostnads-förslag icke finnas upprättade, ansett
sig böra,
i enlighet med hvad i det förra Utlåtandet blifvit yttradt,
afstyrka det af Prosten Ahlqvist äskade serskilde Statsanslag.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o if.35. Litt. E.
21
d:o Yttrandet, angående det af Herr af Forssell äskade anslag till
inköp af barometrar m. m., har af Preste- och Borgare-Stånden blifvit
lemnadt utan anmärkning och af Bonde-Ståndet bifallits, hvaremot ledamöter
af Ridderskapet och Adeln anfört, att de af motionären ifrågasatte
observationer voro af en stor vigt för att erhålla närmare upplysningar
om de i naturen föregående omvexlingar, serdeles uti ett land, så
vidsträckt som Sverige och med så olika natur-förhållanden i dess serskilde
delar, samt att Yetenskaps-Acndemien säkerligen skulle hafva understödt
förslaget, om den blifvit öfver detsamma hörd, hvadan bifall lili
motionärens framställning blifvit yrkadt.
Då det förra Utlåtandet i denna punkt sålunda blifvit af 3:n«
Rika-Stånd bifallet, eller lemnadt utan anmärkning,
vidblifver Utskottet detsamma.
5;o I anledning af hvad Utskottet anfört, i fråga om inköp för
Statens räkning af det så kallade Oxenstje. : ;ka archi vet på Tidon, har
hos Preste-Ståndet blifvit yrkadt, att för terörde ändamål ett vilkorligt
anslag på Riksgälds-Contoret måtte anvisas, på . det att den dyrbara samlingen
icke må under liden till nästa Riksdag, möjligen inköpas af utländsk
man och sålunda gå för fäderneslandet förlorad. Ridderskapet
och Adeln och Borgare-Ståndet hafva deremot lemnat denna punkt utan
anmärkning och Bonde-Ståndet densamma bifallit.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet, i afseende å nästföregående
punkt, yttrat,
vidblifver Utskottet jemväl i 5:te punkten sitt förra Utlåtande.
6:0 Vid Utskottets yttrande, i anledning af ifrågaställde anslag för
utgifvandet af en för Folk-skolorna afsedd charla öfver Skandinavien samt
de begge verken : Scriptores rerum Suecicarum Medii sevi och Diplomatarium
Suecanum, har inom Ridderskapet cch Adeln blifvit yrkadt, att Rikets Ständer
måtte serskildt anvisa det belopp, som erfordras för berörde begge
verks utgifvande, på det att Kongl. Maj:t mätte kunna utan inskränkning
disponera de af Rikets Ständer å 5:te Hufvud-Titelns ordinarie Stat uppförde
jo,000 R:dr årligen, hvaremot den ende ledamot, som, rörande
denna punkt, inom iPreste-Ståndet t sig yttrat, förklarat sig instämma
uti Utskottets afgifne förslag. Inom Borgare-Ståndet har blifvit
22
Stats-Utskottets Utlåtande, JY:o 4^5. Litt. E.
erinradt: att Utskottet icke tillfyllest utredt den tillstyrkte afskrifnings-frågan,
enär upplysning saknades, på hvad vilkor och af hvilka medel blifvit
utbetaldt det belopp, hvaraf afskrifning skulle komma att ega runa;
att det syntes mindre lämpligt alt belasta Stats-verket med flere hundrade
exemplar af vidlyftiga tryckta handlingar, samt att Rikets Ständer
icke lämpligen borde gå Kongl. Maj:ts pröfning i förväg, angående dispositionen
af de å 5:te Hufvud-Titeln anvisade 10,000 R;dr årligen. Bonde-Ståndet
har Utlåtandet i denna punkt bifallit.
I anledning af de anmärkningar, som rörande afskrifnings-frågan
blifvit afgifne, får Utskottet upplysa, att genom Kongl. Brefvet den 24
April 1816 blifvit till understöd för utgifvandet af de under titel: Scriptores
Rerum Suecicarum medii sevi bekante gamla Historiska urkunder, af
extra utgifts-medlen anslagne icke 2,5oo B;dr, såsom Professor Geijer af
misstag uppgifvit i dess motion, utan a,3oo R:dr Banco, hvilken summa,
enär till kostnadens betäckande jemväl borde afses den af verkets försäljning
i bokhandeln inflytande inkomst, blifvit å förskotts-förteckningen
uppförd, men att, efter det jemväl den andra delen af detta arbete utkommit,
och alla de influtne medlen inberäknats, behållningen på det hela,
berörde förskottsmedel inbegripna, icke utgör mer än p3c> R:dr 8 sk.
5 rst. Banco, som blifvit tagne i beräkning för utgifvandet af den 3: Ije
delen, i följd hvaraf och dä Utskottet ej kan frånträda, hvad i öfrigt i
anledning af de ifrågavarande motionerne, blifvit anfördt. Utskottet
vidblifver sitt i denna punkt afgifne Utlåtande, endast med
iagttagande, att den till afskrifning tillstyrkte summan rättas
till det belopp af 2,3oo R:dr, som det lemnade förskottet
verkligen utgjort.
7:0 Utskottets yttrande, i anledning af Friherre Hamiltons, H., motion,
om anslag till uppbyggande och inrättande af' ett National-Museum,
har af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden blifvit
lemnadt utan anmärkning, hvaremot en ledamot afPreste-Ståndet förklarat
sig finna den af motionären föreslagne local for ett National-Museum
erbjuda flere och betydliga fördelar.
Då ifrågavarande yttrande icke innefattar något yrkande om förändring
uti det af Utskottet i denna punkt gjorda förslag, hvilket sålunda
ian anses vara af samtliga Riks-Stånden bifallet eller lemnadt utan anmärkning,
Stat i-Utskottets Utlåtande, N:o 435. Litt E.
33
vidblifver Utskottet jemväl i denna punkt sitt förra yttrande.
8:0 Utskottets yttrande, i anledning af motionen om anslag för
tillbyggnad och reparation af Academiens för de Fria konsterna hus, har
al Ridderskapet och Adeln blifvit lemnadt utan anmärkning och af
Bonde-Ståndet bifallet, hvarjemte den ende ledamot af Presie-Ståndet,
hvilken rörande denna fråga sig yttrat, yrkat bifall till Utskottets förslag.
Inom Borgare-Ståndet har dermot blifvit anmärkt, att 3o,ooo R:ir syntes
vara en alltför stor summa, alt af Rikets Ständer till detta föremål
disponeras, helst Utskottet icke tillfyllest utredt, att hela detta belopp
erfordrades, samt att, genom en så illa motiverad frikostighet, konstens
mägtige gynnare och beskyddare möjligen skulle kunna föranledas
att inskränka sina bidrag för Academiens upprätthållande.
Jemte det Utskottet får anmäla, att Utskottets tillstyrkan grundar
sig på ett Utskottet meddeladt kostnads-förslag, uti hvilket ingen nedsättning
anses kunna till vägabringas eller blifvit ifrågasatt, har Utskottet, enär
Utlåtandet i denna punkt blifvit af ett Riks-Stånd bifallet och af tvänne
lemnadt utan anmärkning,
ansett sig böra detsamma vidblifva.
g:o Utskottets anmälan, i afseende å uppförandet af det för folkundervisningens
befrämjande anvisade creditiv å Siksgälds-ContGret, har af
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och B or gare-Stånden blifvit lemnad
utan anmärkning, och Bonde-Ståndet har i denna punkt Utlåtandet bifallit,
vid hvilket förhållande Utskottet anser någon vidare åtgärd från dess
sida i delta afseende icke erfordras.
Stockholm den i5 Februari 184 *•
2^ Stats-Vtsliotlcts Utlåtande, N'.o 433. Litt. F.
N:o 435.
Litt. F.1
Utlåtande, i anledning af erhållne återremisser å Utlåtandet
N:o 354> Litt. F.
(U. A.)
Stats-Utskottets under ofvanstående N:o och Litt. afgifnaUtlåtande,
i anledning af ifrågaställde extra Stats-anslag till åtskilliga allmänna och
enskilda föremål, har af Ridderskapet och Alein samt Bonde-Ståndet blifvit
bifallet, men uti vissa delar återremitteradt af Prés‘e- och Borgare-Stånden',
och får Utskottet följaktligen till besvarande upptaga de under discussionerne
inom sistnämnde tvänne Riks-Stånd förekomne anmärkningar.
i:sta punkten, angående anslag för tillvägabringande af Statistiska
Chartor, den 2.-dra, rörande Stipendier till utrikes resor i techniskt afseende,
samt den 3:dje, angående underhållet af Långebro öfver Helgeån vid
Christianstad, halva blifvit lemnade utan anmärkning, vid hvilket förhållande
Utskottet anser något vidare yttrande härom från dess sida ej erfordras.
Vid Utskottets yttrande uti den 4;de punkten, angående anslag för
inrättande ide Norra Länen af två eller lie chemiska blekerier och appretör
ngs-verk, har inom Preste-Ständet blifvit erinradt, att, då den finare
lärfts-tillverkningen i Norrland hotades med undergång, Staten måtte göra
något för dess understödjande, ehuru ett mindre anslag, än som blifvit af
motionären äskadt, syntes böra blifva tillfyllestgörande, och alt derföre förslaget
om blekeriers och appreterings-verks inrättande icke matte helt och
hållet förkastas, helst varan, redan till sin inre beskaffenhet, egde företräde
för den utländska och endast i det yttre utseendet vore densamma underlägsen;
hvaremot Borgare-Ståndet lemnat äfven denna punkt utan anmärkning.
Då det i denna punkt af Utskottet afgifna yttrande sålunda är af
tvänne Riks-Stånd bifallet och af ett annat lemnadt utan anmärkning, anser
Utskottet
sig böra det samma vidblifva.
Vid
Stats-Vtshotlcts Utlåtande, JV:o ^35. Litt. F.
33
Vid den 5:te punkten, angående ifrågastäldt anslag för en arbetsinrättning
uti Eskilstuna fristad, bär inom såväl Prede- som BorgareStåndet
blifvit erinradt: att berörde arbets-inrättning icke skulle komma
att afse enskilda fördelar för Eskilstuna, ulan vore ämnad alt på ett tjenligt
sätt bereda arbets-förtjenst och sysselsättning åt den mängd af personer,
serdeles ungdom, som vid fristaden emoltages, men möjligen annars
kunde falla Corrections-Inrällningarne till last, hvarföre blifvit yrkadt, att
det erforderliga anslaget mätte af Rikets Ständer beviljas; varande vid Preste-Ståndets
protocolls-utdrag bilagclt ett hos bemälde Riks-Slånd förstedt
af Kyrkoherden i Eskiltuna, Prosten U. Landgren den <7 sisLlidne December
utfärdadt bevis, af innehåll, att, enligt medelberäkning för de senaste
io åren, 67 gossar af från 10 till 20 års ålder, årligen lill staden
inflyttat, men endast 22 utflyttat, samt att de inflyttade varit fattige, okunnige
och vanvårdade ynglingar från flera Rikets provincer, men de utflyttade
merendels varit i handtverk inöfvade, så alt de bättre annorstädes
kunnat söka sin utkomst.
Utskottet, som icke sätter i fråga, alt en arbets-inrättning i Eskilstuna
fristad skulle, på sätt motionären yttrat, vaia både nyttig och af behofvet
påkallad, kan emedlertid icke frånträda sin åsigt, att för en sådan
anstalt allmänna medel icke böra användas, hvadan Utskottet
i denna punkt vidblifyer sitt förra Utlåtande.
G:te punkten, angående ett äskadt lån af allmänna medel till egarne
af Skönviks Glasbruk, har af Preste-Ståndet blifvit lernnart utan anmärkning,
hvaremot ledamöter af Bor gare-Stånd ed talat för bifall till det sökte
lånet, med afseende å de af egarne nedlagde betydliga kostnader för
Brukets förbättrande och införande derstädes af inrättningar, sorn för landets
industri voro af obestridlig nytta.
Då Utlåtandet i denna punkt blifvit af tvänne Riks-Slånd bifallet och
af ett annat lemnadt utan anmärkning, har Utskottet, under åberopande af
de skäl, hvarpå det förra afstyrkandefc sig grundar,
ansett sig böra detsamma vidblifva.
7:de punkten, angående utbetalning på en gång till Landlbruks-Academien
af det byggnads-capital, som Academien haft hos Stats-Verket inneståendej
har äfvenledes blifvit af Preste-Ståndet lemnad utan anmärkning,
hvaremot inom Bor gare-Ståndli blifvit erinradt: att Utskottet nog
Blh, till Fi, S. Fröt. 10/fo och 1841.. 4 Sami 1 Afd* 3 Band,'6 Haft. 4
20
Sia's-Utskottets Utlåtande, N:o 4-35. Litt. F.
summariskt behandlat denna fråga, samt att yttrandet i Utlåtandet N:o 61,
angående reglering af egde Hufvud-titeln, icke stod i rigtig öfverensstämmelse
med den härom i samma ämne gjorde framställning, hvadan Utskottet
blifvit anmodadt att meddela Rikets Ständer fullständiga upplysningar
rörande förhållandet med det till utbetalning tillstyrkte byggnadsanslaget.
Utskottet anser sig, i anledning häraf, böra erinra, att, då uti Utlåtandet
N:o 61 tinnes ulredt, att Landtbruks-Academien å Riks-Statens p de
Hufvud-titel år 1819 erhållit ett byggnads-anslag, som likväl ännu icke till
fullo utgått, och alt Stats-Verket, i följd häraf, erlägger ränta å det återstående
beloppet, hvilket vid sistlidet års slut uppgått lill io,o36 R:dr 8 sk.
8 rst., Utskottet genom dess tillstyrkan i nu förevarande punkt af Utlåtandet
N:o 354, Litt. F., åsyftat, att, genom utbetalning på en gång af det
återstående capitalet, till hvars utbekommande Landtbruks-Academien har
en obestridlig rätt, befria Stats-Yerket från ytterligare ränte betalning; och
då vid detta förhållande angeläget är, att beloppet ju förr desto heldre
må utgå, har Utskottet,
med vidblifvande af sitt förra yttrande; endast velat tillstyrka
det tillägg dervid, att Rikets Ständer måtte förordna, att
medlen böra utbetalas sist 3:ne månader efter det Rikets
Ständers beslut blifvit fatladt och skrifvelse derom meddelad
Fulhnägtige i Riksgälds-Contoret, men äfven tidigare, om
Landtbruks-Academien skulle finnas hågad att desamma förr
emottaga.
Stockholm den i5 Februari 184 * -
STOCKHOLM, Elméus och Granbergs Tryckeri. 1841.
lior till Stats-Ut slottets Utlåtande, N :o 435.
I
Reservationer.
Vid Utlåtandet i allmänhet.
”Af Herr Moberg: Vid beslutens fattande om extra Stats-regleringen,
har jag uti nedanstående ämnen varit utaf olika mening med pluraliteten.
Litt. B} 6 mom. Vattenledningen i Carlskrona. Jag har trott det
icke vara lämpligt att yttra något om dervarande jernrörs försäljning,
utan att med afgörandet derom bör anstå, intilldess att resultaten af nu
föreslagne åtgärder kunna nästkommande Ständer föreläggas. Förlusten af
i a 2 års ränta, då värdet af jernrören vid en försäljning troligtvis icke
uppgår öfver tackjernspris, är efter min åsigt af mindre betydenhet, än
den, som skulle uppkomma genom en förtidig brådstörtad realisation.
Litt. Cj 11 mom. Uppmuddring af Norrtelje å. Den verkliga omtanka,
Höglofl. Utskottet uti flera fall visat, att genom anslag söka under
lätta
både allmänna och communalt nyttiga företag, synes mig icke vara
iagttagen vid pröfningen af denna fråga. Uti N:o 354 Utskottets Utlåtanden,
antogs till grund för afslaget, att Utskottet icke kände, i hvad.
mon staden ville till verkslällighelen bidraga. Nu deremot är upplyst,
att staden icke blott redan uppoffrat kostnader vid företaget, utan äfven
är villig att dermed än vidare fortfara, så att Staten endast skulle komma
att bekosta S:delar af det belopp, förslaget innehåller. Ehuru jag ej bestämdt
känner localförhållandena, synes mig dock företagets nytta både förstaden
och orten vara ådagalagd af den uppoffring, detta mindre samhälle redan
gjort och ytterligare vill vidkännas, hvadan min tanke varit och är, det
Staten borde biträda med en rund summa af 6,ooo R:dr Banco, emot det
att staden tillförbunde sig, så väl att, enligt uppgjorda planen, bekosta
hvad, som vidare erfordrades, ehvad det ock öfversteg förslaget, som ock
att alltid vidmagtkålla uppmuddringen, sedan den en gång vore fullbordad.
Litt. C, i5 mom. Strömsholms Canal. På grund af erhållne upplysningar,
efter det Utlåtandet, N:o 354, afgafs, har Höglofl. Utskottet ansett
sig böra för Strömsholms Canal tillstyrka ett anslag af ^5o,ooo R:dr
B:co, att utgå i i5 år, med 5o,ooo R:dr årligen, samt föreslagit, att af
Bancovinsten och behållningen i Riksgälds-Contoiret skulle afsättas och utlånas
ett capital, stort i,25o,ooo R:dr B:co, hvaraf årliga räntan komme
att till berörde anslag användas. Då jag för min del anser den tillstyrkta
summan, såsom anslag betraktad, vara för högt tilltagen, har jag i stallet
velat föreslå, att sjelfva anslaget skulle minskas till 5oo,ooo R:dr, och
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd, 3 Band. 4 Häjtei. 1
2
Mot till Slat s-Utsl ottel s Utlåtande, JS:o 435.
a5o,GOo R:dr lemnäs såsom ett räntefritt lån, att utgå i i5 år, hvaraf väl
följer, att 5o,ooo R:dr komme att, på sätt Utskottet föreslagit, årligen tillskjutas,
men att endast |:delar blefve anslag, och den öfrige en tredjedelen ett
lån, som efter de 15 årens förlopp borde till Staten återgäldas med årlig afbetalning
af ses procent, deraf 2 eller 3 procent afskrefvos såsom amortissement.
I fråga om sättet att anskaffa bidraget, kan jag ej eller instämma
med Utskottets pluralitet, att det skulle åstadkommas genom utlåning af
i,260,000 R:dr B:co. Efter min åsigt vore det rättare, att, i öfverensstämmelse
med Afdelningens förslag, endast afsätles 600,000 R:dr, som
med ränta fullkomligen motsvarar och lemnar öfverskott till det årliga
bidraget af 00,000 R:dr, och i hvilket fall de överskjutande 65o,ooo R:dr
genast kunde till andra allmänt nyttiga ändamål disponeras. Ville man
ock tills vidare reservera och utlåna denna fond, så blifver det resultat,
att, med ränta på ränta å 5 procent i i5 år, en behållning eller capitalets
förstorande uppgår till omkring i,34o,ooo R:dr B:co, i stället att efter
Utskottets bestämmande, vid dessa årens förlopp, man tyckes åsyfta endast
vilja bevara primitiva capitalet, i,25o,ooo R-.dr, orubbadt. Genom att frångå
Afdelningens förslag och afsätta utöfver behofvet 65o,ooo R:dr, åstadkommes
således ingen fördel, oberäknadt, att Rikets Ständer betagit sig tillfälle att
under i5 års tid kunna för varande eller inträffande behof, om också högst
nyttiga, begagna denna betydliga summa. Jag förmodar, att dessa omständigheter
må anses förtjena att af Rikets Högloft. Ständer tagas under ett
närmare betragtande, innan det ifrågavarande anslaget kommer att bestämmas.
Litt, C, s5 morn. Götheborgs hamn. Att vid Sveriges i:sta handelsstad
hafva en så dålig hamn, att ankommande fartyg icke kunna der
ligga med säkerhet, och att ut- och inlastningar måste ske med pråmar,
hvarigenom betydliga kostnader och understundom förluster uppstå, bör
val väcka synnerlig uppmärksamhet, aldrahelst då ett annat förhållande
med allmän belåtenhet lättligen kan tillvägabringas.
Ett samhälle, som årligen till Staten inbringar omkring En Million
uti tullintrader samt /jo * 5o,ooo R:dr i ordinarie skatter, och hvars LåneContoir
lemnar en räntevinst af circa 100,000 R:dr, allt B:eo, tyckes väl,
om icke företrädesvis, åtminstone med allt skäl kunna fordra samma välvilja
från Ständernes sida, som andra städer. KostnadsförsJaget för att
lior till Slats*UtsloUet$ Utlåtande, IV:o 455.
3
fullkomligt uppmuddra hamnen och anlägga quaier, att fartyg dervid land*
fast kunna lossa och lasta, uppgår till omkring 5oo,ooo R:dr. Om det medgifves,
att detta är en betydlig summa, så kan väl ej elier nekas, att företaget
är af stort värde i commerciell afseende.
Hvar och en affärsman, som haft handel på Götheborg, känner nog
tillräckligt de förluster och kostnader, sorn uppstå genom lasternes transporterande
| mil till och från fartyget, utom det äfventyr, sjelfva fartyget
är underkastadt, för att dessa olägenheter skulle behöfva vidare beskrifvas.
Det är icke Götheborgs handlande ensamme, som härigenom iida. Marknadsplats
både för spanmål och salt med flere articlar, och derjemte transito-plats
för de fleste varor, som passera Trollhätte och Götha canaler,
eger Götheborg ett stort intresse icke allenast för de betydligaste affärer
inom Riket, utan äfven för flere utländska handelsorter. Vid betraktande
af hvad jag nu anfört, kan jag icke anse Högloft. Utskottets beslut förenligt
med det allmännas rättsenliga önskan. Hufvudsakliga skälet, hvarföre
Utskottet afslog medel till detta, efter min åsigt, Riksnyttiga företag, var,
att man icke med visshet kände, i hvad vidd staden sjelf ville dervid biträda.
Likväl har jag upplyst, det staden åtagit sig att underhålla hamnen
och canalen för den mindre rörelsen och afstå muddringsmedlen
omkring
. B:co R:dr 17,000: — —
samt anslå af Tolagsmedlen
,, 7,000: — —*
och för hvarje år tillskjuta
„ 10,000: — •—
eller årligen tillsammans B:co R:dr 3/(>ooo: — —
emot det att Staten jemväl årligen bidrager med en lika summa. Vidare
har staden velat förbinda sig alt, efter arbetets fullbordande, ensamt underhålla
hamnen vid sitt fulla djup. Öfvertygad, att Götheborgs samhälle
uppfyller, hvad det utfäsler, kan jag för min del icke annat än tillstyrka
Rikets Högloft. Ständer att bifalla ett årligt anslag af förutnämnde 34,000
R:dr B:co, tills hamnen, enligt uppgjord plan, blifvit fullbordad, dock med
det förbehåll, att, om arbetet öfverstiger den kalkylerade summan, en sådan
tillökad kostnad af staden ensamt bestrides, ulan att för detta ändamål
vidare tillskott från Statens sida må komma i fråga.”
Af Anders Andersson från Skaraborgs Län: ”Då jag hyllar den åsigt,
alt de samlade tillgångar, hvilka af Siats-Utskottet i dess Utlåtande, angående
den så kallade extra Sats-regleringen, blifvit tagne i beräkning,
höra i främsta rummet användas till lindring för de skattdragande, på
4 Hör tilt Stats-Viskottets Utlåtande, N-o 435-
hvilkas bekostnad närande tillgångar blifvit samlade, och att följaktligen
dessa medel bordt anslås till minskande af Statsbrist-summan och nedsättning
i den allmänna bevillningen, får jag, som på sådan grund och då
flere af de föremål, för hvilka anslag ifrågakommit, synas mig vara af vida
mindre vigt, inom Utskottet i åtskilliga delar tillhört minoriteten, härmedelst
afgifva min reservation emot följande punkter af Utlåtandet:
Litt. B, 5 punkten, angående anslag till Dockbyggnaden i Carlskrona,
hvarigenom Statsverket skulle komma att få vidkännas en fortfarande
betydlig utgift årligen, utan att nyttan af företaget synes mig tillfyllest
ådagalagd.
Litt. C, angående aflöning till Styrelsen för allmänna arbeten, hvilken
aflöning jag anser snarare hafva bordt nedsättas än förhöjas, emot hvad
Utskottet förut tillstyrkt.
Dito, i5'.de punkten, angående Strömsholms Canal, för hvilkens omombyggnad
en, i förhållande till företagets behöflighet och gagn, alltför
stor del af Statens tillgångar blifvit tagen i beräkning.
Dito, 16 punkten, angående Gråda Canal, för hvilken jag anser intet
anslag böra ega rum, helst ortens invånare bestrida nyttan och lämpligheten
af densamma.
Dito
hvarå jag åberopar Utskottets torra Utlåtande.
Dito, 33 punkten, angående hamnanläggning vid Höganäs och Svinebodan,
för hvilka företag jag på det högsta bestrider allt anslag af Statens
medel.
Dito, angående Chausséen emellan Fahlun och Westerås, i afseende
hvarå jag åberopar min reservation vid det förra Utlåtandet.
Litt. D., 1 punkten, angående Landshöfdinge-Residens i Wexiö, för
hvilket jag anser endast den mindre summan 15,ooo hafva bordt tillstyrkas.
Dito, 3 punkten, angående Riddarholms-kyrkans reparation, för
hvilken jag icke kan medgifva något anslag af allmänna medell samt
Litt. Ef 1 punkten, angående byggnader vid Universiteten, i afseende
hvarå jag åberopar Utskottets förra Utlåtande.
Hör till Scats-Utskottets Utlåtande, N'.o 4^5.
5
Vid Utlåtandet, Litt. A.
8:de punkten, angående anslag för Instructions-Compagnier•
Af Friherre Lejonhufvud och Herr von Troil.
Aid Utlåtandet, Litt. C.
Af Nils Strindlund från Wester-Norrlands Län: ’’Jag har ej kunnat
instämma i de beslut, Höglofl. Stats-Utskottets pluralitet fattat, i förevarande
Betänkande, Litt. C, dels rörande anslående eller afsättande af
i,a5o,ooo R:dr B:co, för att genom utlåning inbringa för Actie-egarne i
Strömsholms Canal- och Slussverk årligen 5o,ooo R:dr i i5 år, dels rörande
anslag till Forsshaga och Dejeforss canal 76,000 R:dr, tili canal emellan
Venern och Erian 35,ooo R:dr, till Gråda canal 5o.ooo R:dr, till
Wadstena hamn 3o,ooo R:dr, till hamnen vid Höganäs 267,000 R:dr,
samt till Wisbv haran circa 76,000 R:dr, och får mot samma beslut mig
reservera. Jag erkäner visst det localt vigtiga för de serskilda orterne af
alla dessa Canal- och hamn-anläggningar. Jag erkänner också, att Rikets
nu församlade Ständer kunna ega rättighet att till enskild man eller enskilde
män bortskänka alla de 7 millioner R:dr, som genom för hög beskattning
af Svenska allmänheten äro uppburne sedan sista Riksdag, hvilken
enorma summa sålunda är från allmänheten och ur rörelsen dragen.
Men en annan fråga är: böra Rikets Ständer göra det? Jag tror det ej.
Eli despotisk Regent kunde aldrig och skulle aldrig våga att så slumpa
med Statens medel, än mindre borde väl ett Rikets Ständers Stats-Utkotts,
ett Utskott, som eljest under denna Riksdag erhållit namn för en
berömlig hushållnings- och sparsamhets-anda, till förmon för enskilde,
fatta beslut, sådana som de ifrågavarande. Om Stats-Utskottet än är på
visst sätt ulmstedt med envåldsmagt i Slats-utgiftsfrågor; hvad despoten
sjelf skulle tveka alt göra, borde det väl ändå knappt tillåta sig.
J11 mera magt, Rikets invånare lågt i sina Riksdagsmäns händer,
desto samvetsgrannare ega de skäl att fordra, att deras rätt vårdas. De
hafva väl lemnat oss nycklarne till Rikets cassa-kista; men de fordra ock
åtminstone moralisk redovisning för cassans förvaltning. De veta, att af
den höga skatt, de erlagt, ett stort öfverskott är sammanbragdt; de hafva
gemensamt bidragit till dess samlande; de fordra ock gemensam nytta
af dessa medels användande. De hafva sett bushålls-anda hittills i vissa fall hafva
varit hos Utskottet och Ständerne rådande. De hafva sett till och med, att hushållningen
någon gång gått för långt Men så länge Rikets Ständer icke beträd t
den gamla banan, att göra åt enskilda familjer eller dasser^avörer på det
6
lior till Stats-Ulskottets Utlåtande, JV;o 455.
allmännas bekostnad, bar hushållningen i allmänhet varit gillad. Man
kan nöja sig, till och med dä hjulen gnälla under RiksvagJien, så länge
Statsmedel blott icke användas att ända till öfverflöd smörja vissa favoriserade
enskilda åkdon. Nationen väntar sig att allmänt få draga någon stor,
någon till alla sig sträckande, fördel af de summor, den dragit i hög såsom
förskott. Den väntar sig ej och kan ej med likgiltighet se dessa summor
bortskänkas till gunstlingar och skötebarn, hade dessa än så mägtiga förespråkare.
Den har sett Statsverket i många delar undandragas sjelfva det
nödvändiga, sett luckor derinom uppstå, som ovilkorligen al nästkommande
Ständer måste fyllas, skulle det än ske genom att pålägga högre bevillning,
så vida heia Statsmachinen ej skall sönderfalla. Den har sett
detta utan ogillande, emedan så troddes tillräckliga medel kunna reserveras
till de vigtiga cornmunala angelägenheter, som ännu äro nära nog
outbildade, men hvilkas behof lifligt kännes. Och nu skulle dessa, Statsverket
undandragna summor bortskänkas slumptals ål gynnade enskilde personer,
enskilda familjer, enskilda communer, städer, samhälls-classer, som
lyckats få inom Stats-Utskottet någon mägtig skyddspatron och förordare?
I sanning, man kan nästan frestas till en billig förtrytelse öfver detta förträffligt
placerade hushållningssätt. Om så tillgår, då kan det vara nästan
likgiltigt, om Regeringen misshushållar eller Ständerne slösa. Det är i
båda fallen de mägtiga i landet, som gynnas elier gynna sig sjelfva på landets
bekostnad, med det allmännas förbiseende. Jag har som Stats-Ulskotts-Ledamot
vägrat anslag, då Kongl. Maj:t för Statsverket begärt
dem, emedan jag trott dem vara väl gagneliga., men icke bestämdt för
ögonblicket påkallade af tvingande behof. Jag skall icke eller bifalla sådane,
för det vältalige enskilde Riksdagsmän framstå och begära dem för
enskilda skötebarn. Strömsholms canals Herrar Aclie-egare hafva fått
oafkortadt uppbära betalning af de trafikerande, som passera deras canal
och slussar, så länge dessa verk ej behöft ombyggas, repareras eller påkostas
någon större summa. De hafva uppburit den i nära ett halft sekel,
hafva derunder årligen haft en icke så obetydlig capital-utdelning,
och hafva det oaktadt samlat en byggnadsfond af 80,000 R:dr. Nu, då
väsendtlig påkänning kan komma i fråga, erbjuda de Staten öfvertagande
af verket, med förbehåll alt sjelfva få behålla byggnads-fonden och slippa
ifrån all förbindelse att iståndsätta det verk, hvaraf de dragit inkomsten,
eller ock fordras den lilla presenten af .|:dels million i Banco på ny räkning
af Statsmedel, för att försäkra dem om eyerldelig säker inkomst af
Hor till Slats-Utslcottets Utlåtande, N:o 455.
7
deras canal. De lofva visserligen Staten återbetalning, nemligen att få
hvad, sorn blir öfver, sedan de betalt årets omkostnader, afsatt 5,oooR:dr
årligen för en blifvande b vego a ds-fond och behållit i5,ooo R:dr årligen
O j O o °
åt sig sjelfve. I sanning! rätt lefvande vilkor! Nuvarande canalen har,
enligt Stor-Amirals-Embetets yttrande, kostat 260,000 R:dr. De hafva under
års tid, att sluta af deras egna uppgifter till Kongl. Maj:t, uppburit
en netto behållning af circa en million, och nu skulle Staten med
-|;dels million träda emellan, för att skaffa dem än ytterligare tillfälle att göra
sig god vinst, Canalen må visst för orten vara vigtig; men aldrig gifver
jag min röst åt Statsmedels användande på detta sätt, till vinst för enskilde
Bolag. Sedan en canal väl är byggd, sparas väl Stats-cassan en
tid. Men snart komma de under tiden vinstdragande Actie-egarne, då de
förmärka så mycken honung samlad i Statens bikupa, att den lönar mödan
att skattas, oell fordra hjelp till reparationer. Då prejudicatet en
gång är gifvet, komma alla möjliga Bolag på en gång, och då torde väl
kupan få slägtas. Uttryck af den harm, gifna löftens svek alltid väcker,
skola hvarken för Stats-Utskottet eller Ständerne uteblifva, enär både Utskottet
och Ständerne med så bestämda löften gifvit folket hopp om skattenedsättning.
Fortgår Utskottet på den nu anträdda vägen, bortkastande
en million bär, ett par hundratusen R:dr der, åt än det ena, än det andra
local-projectet, som här kan finna en mägtig förespråkare, och gilla
Ständerne Utskottets åtgärder •— och hvarföre skulle man ej tro de if
Stånden alltför gerna bevilja allt, blott allmogen ej får vara med om vinsten
— då får Bonde-SLåndet och sjelfva folket rätt mycket gagn af sitt
besparingsnil! Det är lätt att begripa, hvad det då blir af den så högt påkallade
skattenedsättningen. Lika lätt som det nu går an alt ösa med
fulla ämbaren, lika bekymmersamt torde det blifva för nästkommande
Ständer att fylla de uttömda hallorne, som vid denna Riksdags böl jan voro
bräddade till öfversta kanten, men som vid Riksdagens slut icke ega annat
qvar än bottengrumlet. Jag missunnar icke Brukspatronerne och Bergsmännen
den vinst och fördel, deras handtering kan beredas genom alla
möjliga communicationers öppnande. Men jag tror ej denna icke serdelesutblottade
samhälls-elass böra nästan uteslutande gynnas på alla de ofrigas
bekostnad, enär de för ingen del mer bidragit till besparingsmedlens
sammanbringande än de öfriga; om den ock är nog lycklig att finna talangfulla
Ombud, sora förstå att göra sig inflytande till förmon för sina
Committenter. Det är mig vidrigt, sedan jag hört så kraftiga ord af dem
8
Hor till Stats-Utsloltets Utlåtande, N:o 455.
om folkets nöd uttalas, att se dem vilja använda sitt såsom fosterlandsvänner
vunna inflytande till att åt sina egna intressen förskaffa just desamma
capital, som skulle användas för att lindra folkets nöd. De hafva, under
framhållande af folkets nöd, satt sig emot att Statsverket, som är
Rikets angelägenhet, skulle erhålla mer än det aldra knappaste. Det är
med förvåning jag finner, att hvad som ej fick användas till Rikets gagn,
nu skall bortgifvas för deras enskilda. Folkets behof af lindring måtte ej vara
mindre angeläget nu, ändå det t. ex. gälide anslag för rättvisans hastigare befrämjande
genom ökad arbetsstyrka i Embetsverken. Jag kan icke gilia detta
sätt att använda Statsmedel, ty jag kan icke erkänna, att några få socknar
eller härader, der mägtiga Bruksegare finnas, snart sagdt ensamme utgöra
det Svenska folket, till lindring i hvars nöd, medelst ökad beqvämlighet i trafikeringen,
medlen undandrogos Statsverket. Jag förmodar, att det icke eller
skall lyckas att få dem ensamma erkände för Svenska folket. Jag reserverar mig
således emot all användning af besparingarne till de föreslagna canalernas
om- eller nybyggnad. Äro dessa så nödvändiga, som det påstås, så lära
enskilda Bolag kunna bilda sig, som utföra dem, och ett på ändamålsenliga
grunder bygdt fondsystem lärer kunna anskaffa tillräckliga medel, då hopp
är att återbetalning så lätt kan ske, som förslagen utvisa. Kan åter så
stor vinst för orterne icke påräknas, att företagen med tiden betala sig,
så inser jag ej, huru de kunna framställas såsom Statsnyttiga. Hvad åter
hamnanläggningar beträffar, så har jag intet emot principen af Statsmedels
användande till deras befrämjande, då dessa icke blott för stadens, utan
för Rikets handel i allmänhet kunna vara af vigt — serdeles om, såsom i
Cimbritshamn, samhället är för fattigt, för att bekosta dem ensamt. Hamnarne
på en gång kunna gagna, som nöd- och militärhamnar, och orten genom
den lilla uppoffringen å Statens sida kan vinna omätligt. Det är helt annat
att till sådane ändamål uppoffra 20, 3o eller 4o>ooo R:dr, än att till
enskilda bolag bortskänka millioner. Likväl kan jag ej inse, af hvad vigt
det skulle vara, att Staten bekostar en hamn åt det endast |:dels mil från
Motala belägna Wadstena, en punkt, sora hvarken, såsom militärisk eller
såsom förmonlig för Rikets allmänna handel, lärer knnna vinna serdeles afseende.
Jag kan icke inse, af hvad vigt utgifvandet af en betydlig summa
af Statens medel skulle vara för bekostandet af en hamn i Wisby, åtminstone
så länge angelägnare punkter taga Statens deltagande i anspråk. Jag
kan slutligen minst af allt inse, hvarföre 267,000 R:dr skulle utgifyas till
en
Tior till Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 455.
0
en hamn i Höganäs, endast för att skaffa utländska handelsfartyg en beqvärnare
ankarplats än pä Danska kusten höst- och vårtiden, befordra Helsingborgsortens
”trädgårdsodling”, och afsättning af dess victualier åt tillfälligtvis
hamnsökande skeppare, serdeles då resande lära kunna, otn de
behöfva ligga öfver, söka plats i Bohuslänska skärgården, och Höganäs
skeppare torde kunna söka vinterläge i den endast några få mil derifrån
belägna Landskrona hamn, den måhända rymligaste och berjvämaste i
Sverige. Att 267,000 R:dr af 1840 års Stats-Utskott hafva kunnat tillstyrkas
åt hamnanläggning på en fläck, som ej en gång är stad, och på så
lösa grunder', ådagalägger på ett sorgligt sätt, efter min öfvertygelse, huru
djupt enskilda intressen hafva förmått utverka favörer, dem ej en gång
Statsverkets vigtigaste angelägenheter förmådde tillvinna ens ett flygtigt
deltagande. Jag reserverar mig mot alla dessa beslut, och tror, att dessa
föreslagna sammanräknade 1,783,000 R:drböra, kunna och måste användas på
ett sätt, som långt allmännare motsvarar nationens önskan, än Stats-Utskottet
ofvanföre beslutat.”
Med Strindlund förenade sig Anders Nilsson från Östergöthlands
Län, så vidt det rörer anslagen till canalerne och Höganäs hamnbyggnad.
Af Bengt Gudmundsson från Hallands Län: ”1 det beslut, Stats-Uu
skottet fattat, att tillstyrka Riks-Stånden följande anslag, nemligen:
tili Strömsholms canal B:co R
,, Horsshaga och Deyeforss
„ Gråda canal . . . „
„ Canalen emellan Wenern och Erren . . „
,, Wadstena hamn
,, Höganäs och Svinbodarne
kan jag icke instämma, utan anhåller att få fästa Riks-Ståndens uppmärk
samhet på följande förhållande.
dr i,25o,ooo: — —
75,000:
5o,ooo: ■
35,ooo: — —
3o,ooo:
267,000: —
Strömsholms Canal och Sluss-verk.
Det gamla Bolaget har, såsom välbekant är, bibehållit en så hög
taxa för transporter å canalen, att både Bruksegare och kringliggande orters
befolkning, ansett fördelaktigare och beqvämare att landvägen transportera
sine producter. Icke allenast härigenom, utan äfven, genom Bo
Bih.
till R. St. Prot. 1840 och 1841.; 4 Sami. 1 J/d. § Sand. 4 Iiäjtet, 2
IO
Hor till Stals-Ut slottets Utlåtande, A7;o 455.
lagets försummelse att underhålla canalen med reserv-fond, eller tillskott
af egne medel, har det nödgats nu anlita Staten om bidrag till dess förbättrande,
hvilket så mycket mindre bör ifrågakomma, som Staten från
början bekostat canal-arbetet, och Bolaget tyckes af eget intresse hafva
låtit canalen förfalla, i hopp att till dess reparerande njuta bidrag af allmänna
medel. Örn det nu icke vore fråga om annat än förslag till Statsbidrag
åt canalens ändamålsenliga bättrande, vore det mindre anmärkningsvärdt,
men då det ifrågavarande beloppet skulle anslås till anläggande af
en ny canal bredvid den gamla, samt skäl icke blifvit anförde, hvarföre reparation
af den gamla icke är verkställbar, anser jag mig, tilldess sådant
blifver ådagalagdt, icke kunna medgifva något anslag till en ny canal med
erforderlige slussar, lielst min öfvertygelse är och förblifver, att Bolaget
handlat egennyttigt, då det efter afsalu af betydliga egendomar från Bolaget
redan torde vara betäckt för sine hafde kostnader, och emedlertid, under
det en ny canal gräfves på Statens bekostnad, för det betydliga
anslaget af 5o,ooo R:dr, under i5 års tid, draga revenuen af den gamla.
Projectet kan väl vara godt, för dem, som derigenom vilja åtkomma Sta
tens
medel, men missbilligas af det arma folket, som genom svett och
möda i flera år underkastat sig en hög beskattning till fyllande af Statens
behof, i hopp att en gång få njuta lindring i sina utgifter. Genom de i
vårt land alltför höga räntorne på Banco-Discont-lån, har folket hufvudsakligen
bidragit till Bankens räntevinst, som, elter Utskottets tillstyrkan,
till större delen begrafves i canaler och hamnbyggnader, under det fagra
sken, att folket derigenom tillskyndas arbetsförtjenst, men likväl Bolag,
sorn äro bildade af de mera förmögne, i sjelfva verket annammar folkets,
på sätt nyss nämndt är, tungt hopsamlade medel. Då jag således icke
kan anse Staten skyldig att bygga en ny, så kostsam canal, som den ifrågavarande
till hufvudsaklig båtnad för några Possessionater och Bruks-egare,
afstyrker jag allt anslag till ifrågavarande canal-byggnad, och anser alldeles
obehörigt, att hela nationen skall på sådant sätt skatta till ett ringa
antal större producenter, hvilka sjelfve lör längesedan bordt inse följden
af gamla Bolagets förfarande med vården af en communications-anstalt,
af hvilkens bibehållande deras egendomars värde till stor del torde bero.
Forsshaga och De/e forss canal är ett arbete, som troligen för i5
år sedan kunnat gagna talrika menigheter och förhöja värdet af flera tusende
tunnland skog, samt skulle blifvit det vackraste vattenverks anläggning
i Elfdalen. Men genom inställandet af det primitiva anslaget för den nu
Hör till Stats-Utshottets Utlåtande, JV:o 455»
ir
mera i ögonen fallande planen att hylla Uddeholms Bolag, sedan det
kommit i besittning af flere skogstrakter på tjugu mils afstånd från Uddeholm,
har äfven hela denna canal nu egentligen blifvit ett föremål för
några få Bruks-egares, och i synnerhet detta Bolags nytta, hvarföre företaget
synes mig icke böra blifva understödt af allmänna medel.
Gråda canal anser jag vara ett af dessa företag, sorn så uteslutande
afser några få enskildtas fördel, att jag äfven mäste inberäkna det ibland
dem, som aldrig med Statsmedel böra utföras, och är det samma förhållande
med canalen emellan Wenern och Erren.
Wadstena hamnbyggnad har Utskottet i första Utlåtandet afstyrkt,
på skäl, som ytterligare kunna ökas, då man kastar en blick på chartan
öfver Östergöthland; man skall lätt deraf finna, att för nästan hela provincens
producter, communicationer med de vid canalen belägna hamnar
äro vigtigare än de kusthamnar vid Wettern, hvilka endast tillåta en obetydlig
del af landet att dit rigta sina varutransporter, hvilka landsorter i
allmänhet göra vida bättre att med mindre djupgående fartyg underhålla
gemenskapen med de större hamnarne vid canalens utlopp i Wettern.
Hamnen vid Höganäs har så påtagligen ett annat ändamål än handelns
underlättande och sjöfartens betryggande, att deri redan finnes en
tillräcklig: anledning för att icke dertill lemna Statsbidrag. Det synes nog,
att egentliga afsigten är att vid sundet få en örlogshamn, förmodligen för
skärgårdsfartyg, ty en hvar, som känner belägenheten, strömsättningen,
drifsandsbankerne vid denna del af kusten samt inloppets rigtning, kan
lätt finna, att den aldrig, eller högst sällan, blir nöd-hamn eller lots-hamn.
Men hvarföre skall icke Regeringen då öppet säga oss det? hvarföre ej
ådagalägga, att en sådan krigshamn kan vara af den vigt, att den motsvarar
anläggningskostnaden, och de med en sådan oskiljaktiga befästningskostnaderna?
ty doljes det, är hamnen blott en föregående åtgärd, för att
sedan kunna få ökade anledningar att visa vigten af dess befästande. Är
nu detta verkligen så väsendtligt för vårt försvar, hvarför icke rent utsäga
det? I sådant fall måste saken betragtas utur en annan synpunkt.
Men såsom en för handeln nyttig eiler för sjöfarten behöflig hamnanläggning,
förtjenar den icke så stor uppmärksamhet. Jag afstyrker allt anslag
dertill, enär jag ingalunda vill ådraga mig skulden att hafva inledt Svenska
folket i så öfverdrifna företag, som en lång följd af år komme att,
i likhet med Carlsborg, kosta nationen årligen oerhörda Statsanslag. Och
12
Hor till Stats-UIskottets Utlåtande, JV-o 435.
ännu äc jag icke förvissad, att företaget är i något hänseende för fäderneslandet
gagneligt, ej eller om de Nordiska Rikenas politiska fördel sådant
påfordrar.
I de delar, hvaruti jag med Utskottets pluralitet varit af olika mening,
reserverar jag mig.”
Af Gustaf' Bernhard äppelqvist från Blekinge Län: ”Mot Högloft.
Stats-Utskottets heslut, rörande extra Statsanslag till vattencommunicationer
inom Riket under Litt. G., går jag här att nedlägga min reservation
af följande skäl: Att då Rikets Ständer beslutat, alt Bancovinsten skall användas
till allmänt nyttiga företag, men Bonde-Ståndet, vid ålerremissen
af Utskottets Betänkande, N:o 354, enhälligt yrkat, att med alla anslag
under denna Litt. skulle anstå, och Bankens vinst fördelas emellan alla
Rikets Län, i förhållande till folkmängden, samt att det skulle bero på
Länets invånare sjelfve att använda de sålunda erhållande anslagen lill
canalers gräfvande eller reparerande, hamnars byggande och iståndsättande,
allmänna arbets-inrätlningars bildande, eller lill andra nyttiga företag,
dem orten eller Länet vore bäst i tillfälle bedöma, Utskottet likväl,
tvert emot Bonde-Ståndets beslut, gått till väga. Utskottet har rm kastat
alla tillgångarne i canaler och hamnar, utan afseende å den skada och
orättvisa, som derigenom tillskyndas de orter, hvilka blifvit förglömde,
samt att några provinser riktas och gynnas på andras och det allmännas bekostnad.
Utskottet har i detta Betänkande tillstyrkt enorma summor till
eanaler och hamnbyggnadsföretag, utöfver hvad det i förra Betänkandet
föreslog. Huruvida dessa företag kunna anses allmänt nyttiga, öfverlemna
r jag till rättvisa medborgares bepröfvande. Bonde-Ståndet har ieke yrkat
någon orättvisa, då det begärt, att Bancovinsten skulle fördelas emellan
Länen, i förhållande till folkmängden; ty hvem skulle mera vunnit
på detta beslut än städerne, som ha en stor folkmängd inora en liten
krets, och deribland en stor del sysslolösa, som, snart sagdi, äro både
sakna och hungriga. Örn man, till afhjelpande af denna uselhet, antagit
till fördelning den omnämnda Bancovinsten, såsom grundfond, för att inom
städer och Län, dermed bilda arbtets-inrättningar, sorn kunnat emottaga
de sysslolösa, osh förskaffa dem både arbete och föda, och såmedelst förekommit
många laster och brott, som nu af nöden framtvingas; så hade
medlen, i min tanke, varit långt bättre använde. Vi hafva bär
dagligen exempel på Stockholms gator, att sådane arbets-mrättuingar vore
Hår till Stats-Ut slottets Utlåtande, N:o 455.
af nöden, men städernas Representanter hafva dock försakat det "oda anbudet
i välgångens dagar, förglömmande den uslaste delen af nationen,
och endast befrämjat Bruks- och andra intressen, som för större beqvämlighet
önska eanalers uppgräfning eller hamnars inrättande, m. m., på landets
gemensamma bekostnad. Det synes, lindrigast sagdt, något besynnerligt,
att Bonde-Ståndet, eller den jordbrukande klassen, som tillsläpper
nära nog Jh:de!ar af alla skattebidragen, skall så styfmoderligen behandlas, då
det är fråga om vinsters utdelande, att dess lott då skall blifva noll. Detta
förfarande styrker mig i den tron, att de, sorn ifrat för ökade anslag och
beviljande af lån, endast haft sitt syfte att tömma tillgångarne, för alt
göra Utgifts-afdelningens beslut om intet, deri tillstyrktes, att då varande behållningen
af nära en million Riksdaler skulle emellan städer och Län fördelas;
men är afsigten sådan, så må den stå för upphofsmännens egen
räkning. Nationen lärer ej underlåta att gifva dem det vitsord, de förtjena ,
och framtiden skall utvisa det allmänt nyttiga, sorn genom dessa beslut
tillskapats."
Åf Peter Persson från Jönköpings Län r ”Emot Högloft Utskottets
pluralitet, rörande det stora lånebiträde, eller rättare sagdt, Statsanslag lill
Strömsholms canal, med alia flera dylika förslag till extra Statsregleringen,
får jag mig reservera.
Då Högloft. Stats-Utskottets pluralitet gjort så litet afseende på BondeStåndets
motioner och önskan, att Bancovinsten skulle få utdelas gemensamt
till alla Länen och provinser i Riket, då hvarje Läns-styreise inom sig
sjelf fått anordna om användandet häraf till de nyttigaste företag, icke
allenast lill vattencommunicationer, utan äfven lill sjöars, kärrs och mässars
sänkning och jordens uppodling, som är alla näringars moder, och i
första rummet bordt understödjas, och hvarigenom hvarje provins kunde
beredas arbetsförtjenst åt alla nödlidande fattige medborgare, och hvarigenom
det öfverklagade tiggeriet, lättja och brottslingar, som nu allt mer
och mer uppfylla våra fängelser, kunde förminskas, och stor kostnad derigenom
besparas för Staten.
Här bildas Corn munal- och Fattig-styrelser till afhjeJpande af allt
detta; men huru är det möjligt att afhjelpa denna stora förlägenhet utan
några medel och utan att bereda arbetsförtjenst.
Bancovinsten är gemensamt tillkommen af alla låntagare i alia Rikets
provinser, genom deras upplåning med räntor och strafl-räntor på de
»4
Hör tilt Stats-Utskottets Utlåtande, JV:o 435.
skuldsattes bekostnad, som nu till en stor del äro utfattige, och nu härigenom
borde beredas arbetsförtjenst; men huru bar Böglofl. Stats-Utskottets
pluralitet uppfyllt denna Bonde-Ståndets gemensamma önskan? Jo på
några mägtigare förespråkares och Brukspatroners ådagalagda nit, som jag
är frestad tro, räckt hvarandra handen, och nu för enskilda propinsers vinning,
genom få rösters pluralitet, frånryckt jorden denna Bancovinst och
nedsänkt den i canaler och hamnbyggnader, hvilket jag visserligen anser
vara nyttigt, men kunde utan våda desse fleste företag uppskjutas till en
kommande Riksdag, och stå tillbaka för det allmänna.
Jag anhåller derföre, att Rikets Högloflige Ständer ville mera fästa
sin uppmärksamhet, i afseende på hela Bonde-Ståndets gemensamma och
rättmätiga önskan, att flera Öfver flödiga och mindre nödiga anslag af denna
extra Stats-reglering mätte afslås, så att endast Bancovinsten måtte få
utdelas såsom lån, på lindriga vilkor, på samtlige Länen, hvarigenom både
vattencommunicationer och andra nyttiga företag och uppodlingar kunna verkställas,
och arbetsförtjenst beredas åt alla Rikets provinser.”
Emot Utskottets beslut, angående aflöning för Styrelsen
f ör allmänna arbeten:
Af Peter Persson från Jönköpings Län, Anders Nilsson från Östergöthlands
Län, Anders Olsson från Stora Kopparbergs Län och Nils
Strindlund från Wester-Norrlands Län.
Vid n:te pnncten, angående anslag till upprensning af Norrtelje Å.
Af Herr Doctor Björkman: ”Jag anser Norrtelje stad hafva af Högloft.
Stats-Utskottet blifvit nog stjufmoderligt behandlad. Hugnad 1826
med Kongl. Maj:ts Nådiga löfte om allmänt understöd, så vidt möjligt
vore, till uppmuddring af den uti stadens fjärd utflytande ån och hamnbyggnad,
lät staden 1831 på egen bekostnad af behörig person besigtiga
och beskrifva belägenbeten samt uppgöra ordentligt kostnadsförslag. Detta
uppgick till 9,i5o R:dr, och staden åtog sig att deraf bestrida en tredjedel.
Sedan Länets Höfding benäget befordrat resultaten af dessa åtgöranden
till vederbörlig ort, och under säker förhoppning om ärendets lyckliga utgång
samt alltmera kännande behofvet af öppnad passage till hafsfjärden,
skyndade staden 2:ne år derefter att göra någon början med det mödosamma
arbetet, och användes då dervid, under 2:ne års ansträngningar,
utom contante utgifter, öfver 2000 dagsverken. Men den säkra förhopp
-
Hor till Sccits-Utslcottets Utlåtande, N.o 4^5.
ningen oell den goda utsigten att se verket fulländadt, lärer endast varit
en villfarelse. Vid remissen till Rikets Ständer af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om Statsverkets behof och uti densammma åtföljande underdåniga
Memorial från Stor-Amirals-Embetets 3:dje Afdelning af den 16
December iS3 g, befinnas ofvannämnde g,i5o R:dr uppförde till upprensning
af Norrtelje å, men Höglofl. Stats-Utskottet ansåg, första gången
saken förevar, frågan ännu ej nog utredd; och efter nu erhållna vidare
upplysningar samt, sedan Norrtelje stad, med beräkning af hvad redan är
undangjordt och af hvad den genom ytterligare egna bidrag förmår åstadkomma,
nedsatt sina anspråk till 6,000 R:dr, under vilkor alt dermed verkställa
hela arbetet, bar Höglofl. Utskottet återigen, med några få rösters
pluralitet, afslagit stadens billiga begäran. Arbetet står ofullbordadt, och
kan alldeles icke af det ringa samhället ensamt bekostas, men är af stor
vigt, ej endast för staden, utan ock för kringliggande kustförsamlingar, och
ofta större transporter af säd från i staden belägna Kronomagazin. Jag
hemställer således vördsamt till Rikets Höglofl. Ständer, om icke ifrågavarande
oilicielt ådagalagda behof borde behjertas; om icke Norrtelje stads,
under i5 år, på goda grunder byggda förhoppningar, borde uppfyllas; om
icke ifrågavarande så ringa, men för ändamålet så vigtiga anslagssumma,
6,000 R:dr, under det inedgifna vilkoret, med största rättvisa och billighet,
borde Norrtelje stad beviljas.’’
Häruti hafva Ilerrar Carlberg och Walley instämt.
Vid i5:de puncten, angående anslag till ombyggnad af Strömsholms
canal och slussverk.
Af Herr Biskopen, m. m., Hedrén, med åberopande af hvad Afdelningen
tillstyrkt, att nemligen 600,000 R:dr B:co måtte i Riksgälds-Contoiret
afsältas, för att under id års tid, med upplöpande räntor, användas
med 5o,ooo R:drs årlig utbetalning till fullbordande af Strömsholms Canalhyggnad.
Af Herrar Wedberg och Walley, Nils Persson från Örebro Län,
Anders Nilsson från Östergöthlands Län och Anders Olsson från Stora
Kopparbergs Län.
Vid
canal.
i6
lior till Stats-Utslollels Utlåtande, N:o 4557
Af Nils Persson från Södermanlands Län, Peter Persson från Jönköpings
Län och IS ils Strindlund från Wester-Norrlands Län.
Firl 2o:de puncten , angående anslag för en canal emellan Hjelmaren
ocli Wenern: af Herr Grefve v. Platen, Herr Tersmeden j Biskopen, m. m.,
IIedrén-, Prosten yljzelius.
Af Herr Prosten Stenhammar: ”Jag instämmer med de flere Statsutskottets
Ledamöter, sorn velat antaga. Utgifts-Afdelningens förslag att
tillstyrka Ständerna underdånig anhållan om närmare utredning af frågan
©m Svea canal och Nådig framställning till nästkommande Ständer, och
reserverar mig emot det nu fattade heslutet. Men jag erkänner mig tillika
hafva h}'St den önskan, att af nu befintliga utomordentliga tillgångar, någon
summa hade blifvit afsatt, för att användas till ytteiligare undersökningar
och förberedande arbeten för ett företag, som framställer sig med
så stora anspråk på nationel vigt både i militäriskt och ekonomiskt hänseende,
att det icke torde i framtiden kunna afvisas. Ju mindre det kan
förmodas, att så stora besparingar snart skola ånyo vara att tillgå, sorn nu
af Ständerne kunna användas; desto mera anser jag klokheten fordra, att
de icke helt och hållet utdelas för visserligen i sin mon, likväl mer och
mindre gagnelige, isolerade företag, men deremot det ostridigt lill sin betydelse
för hela landet, allraslörsta lemnäs alldeles lottlöst. Jag tror, att
åtminstone öfverskottet af de till allmänna arbeten anslagna samlade medel,
sedan de å extra Statsregleringen uppförda anslag utgått, borde för
Svea canal reserveras, och tilläfventyrs öfverlemnas till Kongl. Maj:ts
disposition äfven före nästa Riksdag, i händelse de undersökningar och
beräkningar, som till ämnets vidare utredning blefvo företagne, ledde till
fullkomlig öfvertygelse om företagets vigt utur de stora synpunkter, från
hvilka det framställes af många patriotiska män, och om dess utförbarhet
hufvudsakligen efter de nu företedde planer och kostnadsförslag.”
Af Herr Wedberg: ”Emot det beslut af Högloft. Utskottets pluralitet,
hvarigenom allt anslag blifvit vägradt för påbörjandet af arbetena å
Svea canal, anser jag mig pligtig att anmäla en skiljaktig mening. Den
stora ekonomiska och commerciella nyttan i allmänhet af detta canalföretag,
icke blott för 2:ne af Rikets största bergslager och fem de betydligaste
landskapen, utan genom uppdrifven jernproduetion, industri,
handel och näringar också för hela samhället, är redan så fullständigt och
öfver
-
Ilör till Stats-Utskottets Utlåtande, No 455.
»7
öfvertygande ådagalagd, att jag med skäl anser onödigt att dervid uppehålla
mig. Men ännu ojemnföiligt vigtigare är detta företag för nationalsjelfständighetens
upprätthållande under ett krig med vår östra granne,
då stängda hamnar och en tillintetgjord sjöfart i Östersjön hota att afbryta
all export ifrån och all tillförsel till Rikets productrikaste landskaper, så
vidt ej, genom sammanbindningen af Hjehnarens, Mälarens och Strömsholms
canalverks transportsystem med Wenerns och Götha Elfs, en utväg
öppnas för dessa provinser och hufvudstaden att, utan en öfverdrifven
kostnad, öfver Götheborg verkställa utförseln af sina producter och förse
sig med sina behof. Utur denna synpunkt, och hvilken bestämmelsegrund
för omdömet kan väl vara vigtigare elier ens i vigt jemnföras med national-oberoéndets
bevarande, vågar jag derföre tro, att utaf alla allmänna arbeten,
som nu äro i fråga och för hvilka anslag begäras, Svea canal är
det angelägnaste och det, som minst tål uppskof, om Statens intresse, om
hela Pxikets väl och sannskyldiga nytta i första rummet af Representanten
skall afses. På denna grund bör jag ock föreställa mig, att Rikets Höglofl.
Ständer så mycket mindre skola tveka att besluta detta företags utförande
på Statens bekostnad och att anslå medel till dess påbörjande före
nästa Riksdag, som, i fall arbetet derå icke förr än med år 1842 begynnes,
efter Herr Öfverste-Lieutenant Mechanicus Edström, fullt tillförlitliga,
utaf Chefs-Embelet för Valtenbyggnads-arbeten vitsordade kostnadsförslag,
föga mer än 4°°.000 erfordras för arbetets bedrifvande till och med
första året af nästinstundande Lagtima Riksdag, samt tillgångar till anslag
för utförandet af denna arbetsplan ingalunda saknas, helst om det förslag
till medels beviljande för Strömsholms slussverks ombyggnad, hvilket
Höglofl. Utskottets Afdelning hade uppgjort, skulle, såsom jag hoppas och
önskar, blifva af Riks-Stånden godkändt.’’
Vid ivsta puncterij angående anslag för slussanläggningarne vid Forshaga
och Deyeforss.
Af Herr Friherre Sprengtporten: ’’Under åberopande af min, Utskottets
Betänkande, N:o 354, vidfogade reservation, får jag tillstyrka: atti
stället för den, för ändamålet otillräckliga, summan af 75,000 R:dr, som
blifvit anvisad för de båda slussanläggningarne vid Forshaga och Deyeforss,
ett anslag af 60,000 R:dr, förutom 4>u0° jordersättningar, må
beviljas för det af dessa företag, som försl kan komma till stånd, och af
Bih. till R. St. Prat. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Ajd'■ 3 Rand. 4 Haft. 3
Hor till Stals-Ulslcoltets Utlåtande, IV:o 455.
Kongl. Maj-.t profvas nyttigast och nödvändigast, dock alt detta anslag icke
må utgå lill högre belopp, än Co.ooo R:dr lör Deyeforss och 5o,ooo R:dr
för Forsshaga, oberäknadt hvad, som erfordras för jordersältningar af dtn
serskildt för detta ändamål anslagna summa; blifvande sålunda 10,000
R:dr Statsverket reserverade, för det fall, att slussanläggningen vid Forss
liaga
kommer i åtnjutande af anslaget.”
Härmed har Grefve v. Platen sig förenat.
Af Herrar Anckarsvärd, von Troil, Biskopen, m. m., Hedrén ,
Prostarne Stenhammar och Östberg, Lector Laurenius och Herr Schartau.
Vid 22:dra punclen > angående anslag för Errens canal.
Af Herr Grefve von Platen: ’’Emot Utskottets beslut, i afseende å
canalanläggningen emellan Wenern och Erren, reserverar jag mig å den
grund, att jag befarar, såsom alltför sannolikt, alt det Bolag, som bildat
sig till utförande af detta företag, heldre än att ingå på det af Utskottet
föreslagna vilkor, kommer att öppna någon communication i denna rigtning
i mindre seala, men ensamt för enskildes penningar, och hvaraf följden
blifver, att dessa enskiidte skulle ega rätt, utan Statens mellankomst, bestämma
afgifterne å en för en ej ringa allmänhet, icke allenast nyttig,
men till och med nödvändig communications-linia.”
Af Herr Biskopen, m. m., Hedrén, Prosten Stenhammar och Herr
TVeclberg.
Vid 2y:de pundenj angående Statsbidrag för Linköpings hamnbyggnad.
Af Herr Nordvall: ”Emot Höglo fl. Utskottets fattade beslut i denna
del, anser jag mig pligtig afgifva min vördsamma reservation. Jag vill
ingalunda neka, det ju Högloft. Utskottet förfarit med den strängaste rättvisa,
då Utskottet vägrat bifall till min begäran om utfående på en gång,
af det till utgående under i5 år bestämde anslag för Linköpings hamnbyggnad
, enär densamma, sådan den i motionen förekommer, verkligen
åsyftar en förändring af ingånget contract, hvarigenom en ränteförlust för
Staten skulle uppstå; men om än inga legala skäl förefinnas till ett resultat,
sådant som jag önskade det, synes mig likväl, som flere mycket talande
billighetsgrunder dertill icke saknats, och af hvilka jag här endast
vill åberopa den: att Linköpings stad för sitt hamnarbetes fulländning,
till följd af de menskliga beräkningarnes otillförlitlighet, blifvit betungade
Tior till Stciis-Utslottets Utlåtande, N:o 455.
»9
med en ulöfver första calculen till 10,791 R:dr B:co stigande utgift, och
sålunda , i motsats till de släder och comrauner, sorn vid innevarande
Riksdag hugnats med Statsbidrag för lika beskaflade ändamål, nödgas lill
mer än |:de 1 ar deltaga i kostnaden för ett något tidigare företag, med
den största ansträngning och omsorg ända hittills fortsatt, arbete.
Ännu mera sträng förefaller mig likväl Höglofl. Utskottets vägran
till antagande af Herr Major von Troils, under discussionen af denna
fråga inom Utskottet, framställde förslag, nemligen att capitalisera summan
efter 4 procents räntefot, och elter denna grund på en gång utbetala Statens,
så väl i Kongl. Maj:ls Nådiga Bref, som i Utskottets förevarande
Betänkande, godkända andel i kostnaden för ofvannämnde hamnarbete.
Förutan det mindre vigtiga skälet, att det vore lämpligare alt af nu befintlige
än af möjligen blifvande tillgångar, gälda kostnaden för det arbete,
som till sina väsendiligaste delar blifvit fulländadt under en redan
förfluten tid, förefinnas 2:ne andre ännu mera vigtiga skäl för antagande
af Herr Major von Troils förslag, men hvarvid Utskottet icke fästat någon
uppmärksamhet. Det ena af dessa skäl är, att upplöpande räntan för
årliga Statsbidraget, 1,080 R:dr, beräknad å l\ procent från och med 1842,
intill den tid, då hvarje serskild del deraf, enligt nu gifna bestämmelse,
bör utbetalas, stiger till en summa af icke mindre än 4>536 R:dr B:co,
hvilken, fråndragen totalbeloppet af de återstående i 5 årens bidrag, vid
liqviden på en gång, kunde i låneväg genast göras för Staten fruktbar;
och det andra är, att frågan, på det sättet nu definitivt afgjord, icke kunde
blifva föremål för kommande Ständers öfverlaggningar och deraf beroende
Riks-staler.”
I denna reservation hafva instämt: Herr Prosten J. Önberg samt
Herrar Foenander, Kjellberg och Riksdagsfullmägtigen Anders Nilsson från
Östergöthlands Län.
Vid 0.8:de pinden, angående anslag för hamnanläggning vid Wadstena,
af Herr /Vestfelt och IVils Persson från Örebro Län.
Vid 33:dje punclen, angående anslag för hamnanläggningar vid Höganäs
och Svinebodan: af Herrar IValley oell Kjellberg samt Nils Persson
från Örebro Län, Anders Nilsson från Östergöthlands Län och Anders
Olsson från Stora Kopparbergs Län.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens - Boktryckeriet, iS/Jf.
Stals-Utskottets Utlåtande, JV:o 436.
i
N:o 436.
Ant. till Exp-Utsk, den 18 Februari 1841, 11. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Bagges motion om anslag
till ett mudderverk och Rivierets upprensning
vid Uddevalla.
(U. A.)
Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad,
motion, har Herr Bagge anfört: att sedan Borgerskapets äldste i staden
Uddevalla, under förutsättning att Rikets Ständer skulle till Kongl. Maj:ts
disposition ställa erforderlige medel, för att, efter verkställde undersökningar,
användas till hamnbyggnaders och segelleders upprensning, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till dervarande
Riviers uppmuddring anslå hälften af den summa, som erfordras, icke blott
derföre, utan äfven för inköp af ett ändamålsenligt mudderverk i stället
för det, som genom storm år 1824 klef förstördt, hvarefter undersökning
blifvit anställd och kostnads-förslag af Majoren Ericsson upprättadt, deruti
kostnaden beiäknats till 9.731 R:dr, hvartill af Styrelsen för allmänna
vattenbyggnader blifvit tillagdt 2,5oo R:dr, eller tillsammans i2,23i R:dr
Banco, men ovisst vore, huruvida i Extra Stats-regleringen kommer att
anvisas någon summa, som kunde blifva att af Kongl. Maj:t disponera för
slike af Rikets Ständer ej pröfvade behof; så har motionären, på grund af
56 §. Riksdags-Ordningen, med föranledande af de under Riksdagens
lopp fattade beslut, angående Stats-verkets besparingar och en del afBanco-vinstens
användande till allmänt nyttiga föremål, funnit sig böra yrka:
att, till elt mudderverks anskaffande och Rivierets vid Uddevalla stad uppmuddring,
måtte anslås den uppgifna summan, i2,a3( R:dr Banco, under
förbindelse för stadens Borgerskap, att återbetala hälften deraf, med den
ränta och på de tiller, som Rikets Ständer komma att fastställa fur dylika
bidrags återgäldande.
Af ett motionen i afskrift bi lagdt, af Styrelsen för allmänna vattenbyggnader
den 19 December sistlidet år afgifvet underdånigt Utlåtande, har
Utskottet inhemtat, att bemälde Styrelse, med afseende på behofvet af
den ifrågasatte uppmiiddringen, och då staden Uddevalla ville med hälften
i kostnaden deltaga, väl ansett företaget vara förtjent att af allmänna
Bilt. till R. St. Prof. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 5 lläftct. 1
Stats-Utslcottets Utlåtande, N:o 407,
medel understödjas, men att, då företaget blifvit anmäldt först under årets
lopp och en mängd andra af lika stor och större nytta an detta redan förut
blifvit i underdånighet föreslagne till erhållande af stats-bidrag, samt till
en del derom fått Nådigt löfte, Styrelsen ansett detta löretag icke böra
företrädesvis understödjas, utan komma i Nådig åtanka, oin och när tillgångarne
för dylika ändamål nu eller framdeles så medgifva.
Då ifrågavarande muddrings-företag icke afser att åstadkomma en ny
hamn, utan endast att underhålla och förbättra en redan varande, för hvilket
ändamål flere af öfrige Rikets släder ansetts böra sjelfve vidkännas kostnaden,
har Utskottet, med jemväl fästadt afseende på det af Styrelsen för
allmänna vattenbyggnader afgifne yttrande, rörande detta företags mindre
angelägenhet, än andre för hvilka stats-bidrag blifvit äskade,
icke funnit sig böra till motionen tillstyrka bifall.
Stockholm den i5 Februari 184r*
N:o 437.
Alik. till Exp. Utsk. den 18 Februari 1841, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om Banco-vinstens
utdelning till Ilikets samtlige Län.
(U. A.)
I anledning af Riksdags-fullmägtige J. J. Rutbergs och G. B. Appelrjvists
derom väckte framställning, har Bonde-Stånctet, genom Protocolls-utdrag,
anmodat Stats-Utskottet, att till Rikets Ständer inkomma
med förslag till de af Banco-vinsten för allmänt nyttiga ändamål anvisade
medels fördelning på Rikets samtlige Län.
Vid öfvervägande af denna både vigtiga och grannlaga fråga, har Utskottet
icke kunnat förbise, att, om än de tillgångar, som genom en dylik
utdelning blifva beredde, mångenstädes skulle sätta Communerne i tillfälle
att utföra gagneliga företag, som nu, i brist på medel, måste anslå, möter
likväl ett dylikt användande af Statens tillgångar stora betänkligheter. Det
måste nemligen såsom ostridigt medgifvas, alt Statens gemensamma, ge
-
Slata- Utskottets Utlåtande, N’.o 43
3
norn skatte-bidrag eller annorledes tillkomne, tillgångar äro afsedde för sådane
ändamål, hvilkas befrämjande utgör hela Statens åliggande eller fördel.
Till dylika behof böra de således och i första rummet användas,
och någon återbäring till de skattdragande medborgare, hvartill en dylik
utdelning, som den ifrågavarande, onekligen kan hänföras, bör således icke
lämpligen ifrågakomma förr, än om den lyckliga händelse skulle inträffa,
att alla verkliga behof af förutnämnde beskaffenhet blifvit fyllde, och ett
öfverskott ändock förefinnes. Det ligger emedlertid uti sakens natur, att i
hvarje land alltid mycket återstår att göra, för att befordra en ökad uppodling
eller utvidgad industri, och att företag för dylika ändamåls befrämjande,
om de än i första rummet synas afse vissa provincers nytta,
likväl bidraga till hela Statens ökade trefnad och förkofran, samt således,
om de derförutan icke kunna åstadkommas, med skäl påkalla det allmännas
understöd. Det lärer ej eller kunna bestridas, att detta förhållande i
Sverige eger rum, och att det allmännas deltagande der, måhända mera
än annorstädes, påkallas af den stora olikhet, som förefinnes emellan våra
serskilda provincers belägenhet.
Om den tillgång, som af Banco-vinsten blifvit till allmänt nyttiga
ändamål afsatt, skulle, på sätt inom Bonde-Ståndet är vordet yrkadt, efter
lika grund, emellan samtlige Rikets Län fördelas, blefve ock följden deraf,
att de folkrikaste Länen, hvarest uppodling och industri redan erhållit en
betydlig utveckling, och några åtgärder för lättade communicationer icke
kunna ifrågakomma, eller hvilka, såsom det är förhållandet med de Län,
som gränsa intill befintlige canaler, redan vunnit stora fördelar i berörde
hänseende, skulle erhålla den betydligaste andelen af nämnde medel, under
det att andre Län, och i allmänhet de, som af understöd å Statens
sida äro i största behof, komme att undfå ringaste andelen, och således
icke blifva i t i i 1 fä 11 e att dermed utföra de flerfalldiga angelägna företag,
som af behofvet kunna påkallas, hvilken olägenhet, om än tyngden deraf
främst drabbade dessa provincer, onekligen utgjorde en verklig nationalförlust.
Det hör ej eller förbises, att följden af den inom Bonde-Ståndet
ifrågasatte utdelnings antagande icke blott för närvarande skulle medföra
den olägenhet, att månget företag, som, med nu befintlige tillgångar, å det
allmännas sida skulle kunna understödjas, blefve outförbar!, utan ock i en
framtid leda derhän, att anspråk vid hvarje Riksdag blefve väckta, attsådane
öfverskottsmedel, som icke för directa statsbehof erfordrades, borde
på lika sätt emellan Länen fördelas, hvarigenom andan och benägenheten
4
Stats-Utslcottets Memorial, No 458.
för alla sådane större arbeten, som fordra användandet af Statens samlade
krafter förtjväfdes, och frö blefve lagdt till en söndring af de olika provincernes
intressen, som alltid skulle menligt inverka på det hela.
På aila dessa skal har derföre Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
den ifrågaställde utdelningen af det belopp utaf Banco-vinsten, sorn
till allmänt nyttiga ändamål blifvit bestämd , utan trott dessa medel i första
rummet böra användas till sådane företag af dylik beskaffenhet, hvilka
Rikets Ständer kunna anse förtjente al allmänt understöd, och då, enligt
Utskottets afgifna yttrande, angående Extra Stats-regleringen, af de
dels uti Riksgälds-Contoiret dels af Banco-vinsten disponible tillgångar icke
mera än i 36,5 r 2 R:dr 35 sk. 8 r. skulle blifva oan vändt, men, genom denna
summas utdelning emellan Hufvudstaden och Rikets samtlige Län, det
för hvardera uppkommande belopp blefve alltför ringa, att någon väsendtlig
nytta derigenom skulle kunna beredas, hvarförutan angelägenheten synes
fordra, att några medel jemväl reserveras för möjligen inträffande förändringar
med sådane tillgångar, som endast calculationsvis kunnat beräknas,
samt anslag eller utgifter, hvilka tilläfventyrs ytterligare kunna under
Riksdagens lopp å Riksgälds-Contoiret anvisas,
finner Utskottet sig icke kunna någon åtgärd i anledning af
nu ifrågavarande motion tillstyrka.
Stockholm den i5 Februari 184 * -
N:o 438*
Ani. till Exp. Etsk. den iS Februari 1841, 11. 2 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i anledning
af Riks-Ständens olika beslut rörande grunderne
för allmänna Revillningen samt föreskrif terne för
tillämpningen deraf.
Sedan samtlige Riks-Stånden till slutlig pröfning förehaft Bevillningsutskottets
Memorial, N:o 34, innefattande förslag till sammanjemkning
och voterings-propositioner, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut,
Stats-Utslottets Memorial, N:o 458.
angående grunderne för den blifvande allmänna Bevillningen, samt föreskrifterne
för tillämpningen deraf; så har Förstärkta Stats-Utskottets denna
dag, pä sätt 69 §. Regerings-Formen föreskrifver, öfver nedannämnde
godkände voleringspropositioner anställt omröstning i följande ordning:
Första Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Ulskottets, af Ridderskapet och AdeJn
samt Borgare och Bonde-Stånden godkände förslag, att personliga skyddsafgilten
skall utgå från och med fyllda 18 år, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer personliga skydds-afgiften att, enligt PresteSlåndets
beslut, utgå från och med fyllda ij år.
Voteringen har utfallit med 72 Ja och /f^Nej; hvadan följaktligen
pluraliteten beslämt, att personliga skydds-afgiften skal! utgå från och med
fyllda 18 år. Visserligen har, med beräkningen af den förseglade sedeln,
endast 119 röster befunnits; men då äfven, med tillägg af en felanderöst,
någon förändring uti resultatet af voteringen icke uppkomme, bar Förstärkta
Stats-Utskoltet icke ansett sig böra förnyad votering i ämnet anställa.
Andra Voteringen,
Den, som bifaller Bevillnings-Ulskottets, af Bonde-Ståndet godkände,
förslag, att af alla löner, af hvilka centonal hittills utgått, erlägges
en för hundrade, motsvarande den förut, under benämning af centonalafgift,
på löner skedde innehållning, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer den hittills af löner utgående centonal att
upphöra.
Vid volerings-sedlarnes öppnande, hafva befunnits 36 Ja och 83
Nej; och som Nej således vunnit, är derigenom bestämdt, alt centonalafgiften
kommer att upphöra.
c
Stats-Ut slottets Memorial} JY:o 433.
Tredje Voteringen,
Den, sorn bifaller det af Ridderskapet och Adeln vid denna §. beslutade
tillägg, alt den accords-ränta, som, enligt af Kongl. Maj:t utfärdad
Författning, utgöres af en stor del militäre embets- och tjenstemän,
skall afdragas från löne-inkomsten, innan den till bevillning beräknas,
voterar
Ja ;
den, dej ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
Som denna omröstning utfallit med 59 Ja och 60 Nej, samt Nej
således vunnit, kommer det ifrågastälida tillägget icke att ega rum.
Fjerde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln
samt Preste och Bonde-Stånden godkände förslag, att ingressen till 11 §.
skall lyda sålunda: ”Handtverkare och andre förut icke uppräknade Borgare
skola, tued bibehållande af den i allmänhet fastställde grund, till
Fem procent af inkomsten taxeras, med ledning af nedanstående, till när
mare
rättelse faslställde, classification, nemligen”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, ingressen
till ofvannämnde §. att erhålla följande lydelse: ”Handtverkare,
med dem jemlörlige manufacturister och andre förut icke uppräknade Borgare,
skola, med bibehållande af den i allmänhet fastställda grund, till
Fem procent af inkomsten taxeras, med ledning af nedanstående, till när
mare
rättelse faslställde classification, nemligen”.
Voteringssedlarne hafva utvisat 5g Ja och 60 Nej; i följd hvaraf,
och då Nej sålunda vunnit, ingressen till ifrågavarande 1 1 §. kommer att
erhålla den uti eontra-proposilionen intagne lydelse.
Stals-Utslcottets Memorial, N:o 458.
7
Femte Voteringen.
Den, som bifaller alt, på salt Borgare-Ståndet beslutat, för Stock holm
och Götheborg bestämmes en femtonde dass, med en taxeringssumma af
8 R:dr; för städerne af första classen, en trettonde dass, med en summa
af 8 R:dr; för städerne af andra dassen, en elfte dass, med en summa af
6 R:dr; för städerne af tredje dassen, en tionde dass, med en summa af
5 R:dr, samt för städerne af femte dassen, en nionde dass, med en summa
af 2 R:dr, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer sistnämnde tillägg att förfalla.
Voteringen har utfallit med 53 Ja och 66 Nej; och, enär således Nej
vunnit, kommer ofvannämnde tillägg icke att ega rum.
Sjette Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af 3:ne Riks-Stånd godkände,
förslag, i afseende på classification till minimi-afgifter för Åcteurer
och Actriser, Musikanter, Sångare, Sångerskor, Dansmästare, m. fl., sorn
tillhöra öfrige Spectakel-trupper, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, skall, enligt Borgare-Ståndets beslut, jemte de fyra clas
ser,
som, i afseende på nämnde personers bevillning, äro uppförde, bestämmas
ytterligare en femte dass, med en taxalions-summa af 3 R:dr.
Vid voterings-sedlarnes öppnande, hafva befunnits 62 Ja och
Nej; och då Ja följaktligen vunnit, är, i förevarande fall, Bevillnings-Utskottets
förslag godkändt.
Sjunde Voteringen.
Den, sorn vill, att contra-propositionen skall upplaga Preste-Ståndets
beslut, elier; att arbetsfolk, så i städerne som på landet, som icke ärs?
8
Stats- Viskottets Memorial, N:o 438.
lagstadde, och ej eller njuta ständigarbetslön, utan arbeta för dagspenning,
eller efter serskild öfverenskommelse och beling, skola erlägga bevillning
efter följaude grunder :
Mankön.
I Stockholm:
Ogifte och enklingar, samt gifte utan minderårige barn . R:dr
Gifte sam enklingar med ett minderårigt barn „
Gifte samt enklingar med flere minderåriga barn frikallas
från denna afgift.
I de öfriga städerna och på landet:
Ogifte och enklingar samt gifte utan minderåriga harn . . „ — 3a. —
Gifte samt enklingar med ett minderårigt barn . . . . „ — 16. —
Gifte och enklingar med flera minderåriga barn äro från
denna afgift frie.
Qvinkön:
Ogifta eller enkor äro från denna afgift fritagne; samt att hvad Ståndet
beslutat om erläggandet af bevillning, efter 2:dra Artikeln af arbetsfolk på
landet bland mankön, äfven må tillämpas på arbetsfolk vid bruk, bergverk
och alla öfriga inrättningar, voterar
Ja ;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Borgare-Ståndets
beslut, eller alt:
Arbetsfolk i städerne, som icke äro lagstadde och ej eller njuta
ständig årslön, utan arbeta för dagspenning, eller efter serskild öfverenskommelse
och beting, skola utgöra bevillning efter 2:dra Artikeln, nemligen
Mankön i Stockholm och Götheborg, ogifte och enklingar, samt gifte
utan minderåriga barn, i R:dr; samt gifte och enklingar med minderåriga
barn, i6 sk; samt i de öfriga städerne, de förre 3a sk. och de sednare
12 sk.;
att
Stats-Utslottets Memorial, N:o 438.
9
att uti 27 §. näst efter ”advocater och sakförare i 4 classer”, intages
en period så lydande: ''arbetsfolk och arbetsföre backstugusittare, som
utan ständig årstjenst och lön arbeta för dagspenning: Mankön, ogifte samt
gifte och enklingar utan minderårige barn, 3a sk., gifte samt enklingar
med minderårige barn, 12 sk; samt
att uti 29 §., näst framför ordet ”Byggmästare” tillägges följande
bestämmelse: ''arbetare, som ej äro gesäller, smältare samt gayarder vid
vallon-srniden, drifvare, rostvändare, uppsättare och bytte-arbetare, då de
icke äro drängar i lagstadd tjenst för kost och lön: lika med andra arbetare
å landet.’’
Som denna votering utfallit med 70 Ja och 49 Nej, hvadan Ja vunnit,
så har omröstningen i hufvudfrågan blifvit anställd öfver följande proposition
:
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet godkände, förslag, alt de uti 2 Art. 17, 26 och3i
af nu gällande Bevillnings-stadga, för arbetsfolk och öfrige, som med dem
blifvit jemförde, så i städerne som på landet, bestämde serskilde afgifter
måtte alldeles upphöra, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, antages Preste-Ståndets beslut. (Intaget här ofvan.)
Vid voterings-sedlarnes uppräknande hafva befunnits 57 Ja och 62
Nej; och enär således Nej vunnit, kommer, uti ifrågavarande hänseende,
Preste-Ståndets här förut införde beslut att tjena till efterrättelse.
Åttonde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets förslag till bevillning för
artister, i åtta classer, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer att för artister införas en ytterligare nionde
dass, med en taxations-summa af 3 R:dr.
Bi/i. till R. St. Fröt. 1840 vch 1841. 4 Sami. 1 A/d. 3 Band. 5 Häftet. 2
10
Stats-UIskottets Memorial, N:o 438-.
Voteringen liar utfallit med 64 Ja och 55 Nej, Som följaktligen Ja
vunnit, är i detta fall Bevillnings-Utskottets förslag antaget.
Nionde Voteringen.
Den, som vill, att, på sätt Borgare-Ståndet beslutat, bevillningsafgift
för hvarje concert, i Stockholm 3 R:dr och i alla öfriga sLäder och
orter i R:dr 16 sk., skall förskottsvis erläggas af både utländske och utländske
cancer(gifvare, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer frågan om bevillnings-afgift för concerter alt
förfalla.
Som voteringen utfallit med ^3 Ja och 46 Nej, och Ja således vunnit,
komma concertgifvare att, på sätt Borgare-Ståndets ofvanomförmäide
Beslut innehåller, bevillning erlägga.
Tionde Voteringen.
Den, som bifaller det af Borgare-Ståndet beslutade tillägg, nemligen:
Försäljare af lottsedlar, vare sig utländska eller inländska enskilde personers,
påföres ovilkorligen afgift efter ofvannämnde bestämmelse, så vidt
kändt är, att de till salu utbjudit eller annorlunda föranstaltat om slika
lottsedlars försäljning, voterar
Ja ;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
Omröstningen bar utfallit med ira Ja och 7 Nej; och enär således
Ja vunnit, är ofvannämnde af Borgare-Ståndet beslutade tillägg godkändt.
Elfte Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets af Preste-, Borgare- och
Stais- Utskottets Memorial, N:o 456. ir
Bonde-Stånden gillade förslag, att gesäller skola lill bevillning hänföras
under en dass, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, komma, enligt Ridderskapets och Adelns beslut, gesäller
att uppföras till bevillning i 2:ne classen
Voteringssedlarne hafva befunnits innehålla 74 Ja och 44 Nej, hvarjemte
en sedel blifvit casserad, och som Ja följaktligen vunnit, är derigenom
bestämdt, att gesäller endast under en dass skola till bevillning
hänföras.
Tolfte Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Preste-och Bonde-Stånden
godkände, förslag till skattbestämmelse för Informatorer hos enskilde,
nemligen : ”lika med tjenstemän_, se 2 §•’*, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, antages, i öfverensstämmelse med Ridderskapets och
Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, att för Informatorer hos enskilde må
serskild minimi-afgift bestämmas.
Voteringen bar utfallit med 75 Ja och 44 Nej. Som Ja således
vunnit, är Bevillnings-Utskottets ofvannämnde förslag godkändt.
Trettonde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets förslag till minimi-afgifter
för Mäster-svenner och gesäller vid sockerbruk, manufacturier och fabriker,
i arne classer, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
12
Stats-Uslottets Memorial, JV'.o 458.
Vinner Nej, kommer att för Mäster-svenner och gesäller vid sockerbruk,
manufacturier och fabriker, tilläggas en tredje dass, med en taxationssumma
af i R:dr 16 sk.
Vid voterings-sedlarnes öppnande, hafva befunnits 80 Ja och 4o Nej,
hvarigenom pluraliteten gillat Bevillnings-Utskottets förslag; och ehuru,genom
något vid sedlarnes inläggning begånget misstag inträffat, att, då den
förseglade sedeln inräknas, en sedel för mycket medföljt, har likväl Förstärkta
Utskottet, vid det förhållande, alt, äfven med afräknandet af en
röst, resultatet icke förändras, ansett förnyad votering icke af behofvet
påkallad.
Fjortonde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets förslag till minimi-afgift för
kockar och jungman, voterar
Ja ;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, anses kockar och jungman böra vara befriade från bevillning
efter andia artikeln.
Omröstningen har utfallit med 67 Ja och 52 Nej; och enär således
Ja vunnit, är Bevillnings-Utskottets ofvannämnde förslag godkändt.
Femtonde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden
godkände, förslag till skattbestämmande för Skol-lärare, som antingen
hafva egne skolor eller biträda vid sådane inrättningar, nemligen; ’lika
med tjenstemän > se 2 voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, antages, i enlighet med Ridderskapets och Adelns samt
Borgare-Ståndets beslut, för Skol-lärare, som antingen hafva egna Skolor
eller biträda vid sådane inrättningar, ofvannämnde hänvisning: ”Se Informatorer.
”
Stats-Utskottets Memorialy N:o 438»
Denna votering liar utfallit med 79 Ja och 38 Nej; hvarjemte 2:ne
sedlar blifvit casserade. Och sora i följd häraf Ja vunnit, är Bevillningsutskottets
förslag uti förevarande fall gilladt.
Sextonde Voteringen.
4
Den, som vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapets
och Adelns beslut, att bevillningen för utlänningar ("deruti ej inbegripne
Norrmän för Norrska producter), sorn resa omkring i landet och, efter eller
utan medhafvande prof, för egen räkning, eller såsom utskickade för
andra, utbjuda eller sluta handel om utländska varor, skall bestämmas
elter de grunder, som i 1835 års Bevillnings-Förordning äro gällande,
voterar
Ja;
den det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Borgare-Ståndets
beslut, att uti den af Utskottet föreslagne bestämmelse orden å femte
raden: ''utländska 'varor’ utby tas till dessa: "utländska manuj acturvar or."
Efter denna votering, som utfallit med 62 Ja och 56 Nej» samt en
casserad sedel, och hvarvid således Ja vunnit, har omröstning i hufvudsaken
blifvit anställd öfver följande proposition:
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden
gillade, förslag, att utlänningar (deruti ej inbegripne Norrmän för
Norrska producter), som resa omkring i landet och, efter elier utan medhafvande
prof, för egen räkning eller såsom utskickade för andra, utbjuda
eller sluta handel om utländska varor, skola vid ankomsten erlägga 5o
R:dr, som betalas i gränsorten, der rese-passet påtecknas eller nytt resepass
erhålles, och för den tid, de utöfver tre månader sig i Riket uppehålla,
dessutom 5o R:dr för hvarje månad, hvilken afgift vid ankomsten
äfven behörigen nedsättes för den tid, de uppgifva sig vilja i Riket qvarstanna
utöfver de trenne månader, för hvilka förstnämnde afgift blifvit
bestämd, emot rättighet att af den för senare tiden nedsatte afgiften,
vid utresan, återbekomma, hvad efter nu stadgade beräkningsgrund för hel
månad kati vara för mycket erlagdt; dock med iagttagande af hvad all
-
s| Stata-UtskotMs Memorial, N:o 433.
manna Lagen i 5 och 7 Capitlet Handels-Balken och serskilde Författningar
i afseende på dylik handel stadga, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
• ej 5
Vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns beslut. (Tnlördt här
ofvan.)
Vid voterings-sedlarnes uppräknande hafva befunnits 72 Ja och 46
Nej, samt en casserad sedel. Enär följaktligen Ja vunnit, är Bevillningsutskottets
ofvanosnförmälde förslag gilladt.
Sjuttonde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Ulskottets förslag, att näst efter första
momentet af 35 §. må införas ett nytt moment af följande lydelse: ”af
insatte capital i Trollhätte gamla Slussverks-byggnad _, för hvilka tolf
procent af Kongl. Maj-.t och Kronan årligen betalas, en fjerdedel af samma
ränta”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Yinner Nej, anses sistnämnde moment vara afslaget.
Voteringen har utfallit med 87 Ja och 3a Nej, och enär Ja således
vunnit, är det af Utskottet föreslagne nya moment bifallet.
Adertonde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-Stånden godkände, förslag uti 8 momentet af 36
§., voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Stats-Vtslottets Memorial, N'o 458.
r5
Vinner Nej, kommer sistnämnde moment att, i enlighet med PresteStåndets
beslut, erhålla följande lydelse: ”Äf fynd erlägges bevillning med
fern för hund rådet af värdet. Härifrån likväl undantagne fynd af antikvarisk!
och historiskt värde, hvilka från ali bevillning fritagas.’’
Sorn denna omröstning utfallit med 53 Ja och G5 Nej, samt en casserad
sedel, och Nej således vunnit, kommer ifrågavarande moment srtt
erhålla den uti contra-propositionen intagne lydelse.
Nili onde Voteringen.
Den, sorn vill, alt contra-propositionen uti hufvudsakliga voteringen
skall upptaga Preste-Ståndets beslut, eller att 3:dje momentet skulle erhålla
följande lydelse: ”Den, som erhållit högre caracter, än som åtföljer
innehafvande tjenstegfad och, efter behörigt förordnande, minst ett år för
rättat den tjenst, som motsvarar den högre caracteren, samt sådant vederbörligen
styrker, erlägger icke någon caracLers-beyillning,” voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Ridderskapet§>
och Ådelns beslut, att nemligen 3y §. bör från Bevillnings-stadgan utgå.
Voteringen har utfallit med 89 Ja och 29 Nej, samt en casserad
sedel, och sorn följaktligen Ja vunnit, har sedermera i hufvudsaken röstats
öfver följande proposition:
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Borgare- och BondeStånden
godkände, förslag uti Zj voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, antages Preste-Ståndets ofvanomförmälde beslut.
Som denna voterings-proposilion blifvit besvarad med 6g Ja och
5o Nej, samt Ja alltså vunmt, är Bevillnings-Utskottets förslag uti Zy §.
godkändU
Stats-Utslcottets Memorial, N:o 430.
Tjugonde Voteringen.
Den, sorn bifaller Bevillnings-Utskottets förslag i 3:dje puncten af
i43 §., att från afgift efter första artikeln befrias personer för det året,
då de beredas till Herrans Nattvard, om de än fyllt 18 år, voterar
• Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ofvannämnde 3:dje punct att från denna §. utgå.
Vid voterings-sedlames öppnande hafva befunnits 40 Ja och 71 Nej;
och enär Nej således vunnit, kommer ofvannämnde 3:dje punct att utgå.
Tjugondeförsta Voteringen.
{FDen, sorn vill, att contra-propositionen skall upptaga Ridderskapets
och Adelns beslut, att utur 3:dje puncten borde uteslutas ordeni ^hvarunder
likväl icke må inbegripas sådane, hvarigenom hyresmedel eller annan
inkomst till enskilde personers eller corporationers förmon inflyta,’’
voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ytterligare votering att anställas om, huruvida
Preste-Ständets beslut, att de i 4^de raden af 3:dje momentet förekommande
ord: ”är anslagen” utbytas mot "utgår”; eller Borgare-Ståndets
beslut, att 3:dje momentet skulle undfå denna lydelse: ”Kronans och Statens,
jemte andra till allmänt behof anslagne hemman och lägenheter,
byggnader, verk och inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas
sådana, hvarigenom hyresmedel eller annan inkomst till enskilde personers
eller corporationers förmon inflyta, den del af städernas jord, hvaraf
inkomsten utgår till lön för vederbörande embets- och tjenstemän, eller
till betäckande af andra efter stat och vederbörandes förordnande fastställde
behof, district- och socken-magazin, boställshus och sådane hus i städerne
och på landet, som begagnas till boställen för barmhertighets-inrätt
ningar
-
Stats-Utskottets Memorial, IV'o 458.
*7
ningar, antingen boställs-innehaf varén desamma bebor eller icke," skall
blifva contra-proposition vid den bufvudsakliga voteringen.
Som denna votering utfallit med 5i Ja och 68 Nej, samt Nej således
vunnit; har, för bestämmande af contra-propositionen vid den slutliga
voteringen, röstats öfver följande proposition:
Den, som vill, att contra-propositionen skall innefatta Preste-Slåndots
beslut, att de i 4:de raden af 3:dje momentet förekommande ord: ’ar anslagen,
” utbytes mot ”utgår”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, blifver contra-propositionen, i enlighet med Borgare
Ståndets
beslut, att 3:dje momentet skall undfå ofvan intagne lydelse.
Vid voterings-sedlarnes öppnande hafva befunnits 106 Ja och i3
Nej, och enär följaktligen Ja vunnit, har sedermera uti hufvudsaken omröstning
blifvit anställd öfver följande proposition.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Bonde-Ståndet godkände,
så lydande förslag: "Kronans och Statens, jemte andra till allmänt behof
anslagne, byggnader, verk och inrättningar, hvarunder likväl icke må inbegripas
sådana, hvarigenom hyresmedel eller annan inkomst till enskilde
personers eller corporationers förmon inflyta; den del af städernes jord,
hvaraf inkomsten är anslagen till aflöning åt de städernes tjenstemän,
hvilka till bevillning för deras löne-inkomst sjelfve taxeras; district- och
socken-magazin, boställshus och sådane hus i städerne och på landet, som
begagnas till boställen för barmhertighets-inrättningar, antingen boställs
innehafvaren
desamma bebor eller icke”, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, antages Preste-Ståndets ofvanomförmälde beslut.
Denna votering har utfallit med 33 Ja och 85 Nej, samt en casse
rad
sedel, och då således Nej vunnit, kommer den af Preste-Ståndet beslutade
förändring uti Bevillnings-Utshottetsfförslag ett ega rum.
Bih. till R. St. Prat. 1840 och 1841. 4 Sami.
i8
Stats-Utskottets Memorial, N:o 438.
Tjuguandra Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-Stånden godkände, förslag, så lydande: ’’Skolinrättningar
för den afkomst, som de, i följd af gåfva eller testamente,
åtnjuta från jordegendomar på landet, så länge den för dessa egendomars
fulla värde belöpande, bevillning af desammas egare betalas; dock att de
tjenstemän, hvilka af sådan afkomst njuta lön, böra för densamma erlägga
bevillning, då den öfverstiger 200 R:dr, efter stadgad förvandlingsgrund,
” voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Preste-Ståndets beslut, slutet
af 5 :te momentet, efter ordet: ”betalas” att erhålla denna lydelse: ”samt
att de tjenstemän , hvilka af sådan afkomst njuta lön, böra för densamma
vara från bevillning befriade.”
Som denna votering utfallit med 68 Ja och 5r Nej, samt Ja således
vunnit, har Bevillnings-Utskottets förslag blifvit gilladt.
Tjugutredje Voteringen.
Den, som vill, att contra-propositionen uti hufvudsakliga voteringen
skall upDtaga Preste- och Borgare-Ståndets beslut, att lärlingar i handel,
handtverk, manufacturier och fabriker befrias från bevillning efter a:dra
artikeln, voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer contra-propositionen att innefatta Ridderskapets
ock Adelns beslut, att lärlingar i handel, handtverk, manufacturier och
fabriker, till fyllda 18 år, befrias från bevillning efter 2:dra artikeln.
Efter denna votering, som utfallit med 72 Ja och 46 Nej, samt en
casserad sedel, och hvarvid följaktligen Ja vunnit, har omröstning uti
kufyudsaken anställts öfver följande proposition:
Stats-Utslottets Memorial, JV:o 438.
»9
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Bonde-Ståndet godkände,
förslag, att lärlingar i bandtverk, manufacturier och fabriker befrias från
bevillning elter 2:dra artikeln, voterar
Ja,
den, det ej vill, voterar
Nej,
Vinner Nej, antages Preste- och Borgare-Ståndens bär ofvan intagne
beslut.
Vid voteringssedlarnes uppräknande hafva befunnits 47 Ja och 71
Nej, samt en casserad sedel, och enär således Nej vunnit, är den af Preste©ch
Borgare-Stånden beslutade föreskrift godkänd.
Tjugufjerde Voteringen.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-Stånden godkände, förslag uti irsta momentet,
yoterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Preste-Ståndets beslut, 1 momentet
af ifrågavarande §. att erhålla följande lydelse: ’’De af allmogen ,
som ega eller bruka hemman, hvilkas värde icke öfverstiger Ett Tusende
Riksdaler;’’ samt att på 8:de raden, i stället för orden: ”hvarjemte de,”
insättes: ”hvarjemte föräldrarne.”
Voteringen har utfallit med 5i Ja och 62 Nej, samt Nej sålunda
vunnit; vid hvilket förhållande 147 §. 1 momentet erhåller den i contrapropositionen
intagne lydelse.
Tjugu femte Voteringen.
Den, som bifaller, att till 147 §. må fogas ett 3:dje moment af denlydelse:
”hvarje mantalsskrifven person af de mindre bemedlade folk
-
20
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 458.
classer , som i denna §. omförmälas, jemte gesäller, tjenstdrängar och lärjungar
samt allmogens hemmavarande söner, om hvilka det vid mantalsskrifningen
intygas, att de då minst ett år icke supit bränvin och dylika
spritdrycker, erhålla afkortning för hälften af den personliga skydds-afgiften,
hvarom anteckning skar i mantalslängden,” voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar
Nej;
Vinner Nej, kommer ofvannämnde tillägg att förfalla.
Som denna votering utfallit med 36 Ja och 81 Nej, samt 2 casserade
sedlar, och Nej således vunnit, är det föreslagna 3:dje momentet
icke antaget.
Stockholm den 16 Februari 1841.
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktrycksriet, 1841.
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 4^9-
i
N:o 43p.
Ank. till Exp.-Utsk. den 25 Febr. i84i, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af erhällne återremisser ä Utlåtandet
N:o 4oo.
(U. A.)
Sl.al.s-Utskot.lets
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Ledamölernes i Rikets Allmänna Ärenders
f. d. Beredning underdåniga ansökning alt få såsom pension bibehålla
de af dem i sådan egenskap innehafde arfvoden, bar af BondeStåndet
blifvit bifallet, men af de öfi iga Riks-Stånden återremitteradt;
och får Utskottet således till besvarande upptaga de under discussionerne
förekomne yttranden.
Inom Ridderskapet och Adeln bafva alla Ledamöter, som sig yttrat,
under instämmande i de vid Utlåtandet fogade reservationer, yrkat, att
de sökte pensionerne mätte af Rikets Ständer bifallas. Inom Preste-Ständet
liar äfven den åsigt allmänt blifvit uttryckt, att det icke vore Slaten
värdigt att beröfva desse embetsman den vid deras befattningar förenade
inkomst, för det att samma befattningar upphört genom en af Konungen
och Rikets Ständer beslutad förändring uti Samhällets Institutioner, och
att den benämning af arfvoden, hvarunder berörde inkomst dem tillfallit,
icke utgjorde något giltigt skäl för indragningen, enär desamma varit
uppförde på Rikets Ordinarie Stat, hvarjemte serskilde Ledamöter åberopat
dels de vid Utlåtandet fogade reservationer, dels de af f. d. Beredningens
Ledamöter till stöd för deras ansökning anförde omständigheter.
Inom Borgare-Ståndet hafva serskilde Ledamöter dels yrkat bifall till
ansökningen, dels begärt, alt Utskottet måtte meddela Rikets Ständer upplysning,
huruvida och till hvad belopp Ledamöterne aff. d. Beredningen
innehafva andra löner på stat, hvilken upplysning ansetts vara af vigt,
för alt rätt kunna afgöra förevarande ärende, helst möjligen en del af
desse Ledamöter, ehuru icke alla, kunde pröfvas böra vid innehafvande
arfvoden bibehållas.
Enligt hvad Utskottet redan uti det förra Utlåtandet upplyst,
hafva väl Ledamöterne af Rikets Allmänna Ärenders Beredning icke varit
med fullrnagler försedde, utan genom öppna Bref kallade; men om än
ett dylikt expeditionssätl är vordet begagnadt, synes dock, vid nu föreBih.
till R. St. Fröt. 1840 och 1841 • 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 6 Haft. 1
3
Stats-Utskottets Utlåtande3 N:o 4^9"
varande frägas bedömande, icke böra förbises, alt berörde Embeten voro
genom Grundlagen bestämde och deras aflöning å Rikets Stat uppförd,
hvadan deras innehafvare skäligen kunnat beräkna, alt, om de motsvarade
det dem lemnade förtroende, bibehållas vid dessa Embeten samt
dermed förenade löneförmoner, hvilkas erhållande måhända förhindrat
dem att begagna andra tilläfventyrs yppade tillfällen för beredandet af
motsvarande inkomster; och då, sedan Stats-Ulskoltet uti dess Utlåtande
N:o 385, yttrat, att både rättvisa och billighet syntes påkalla, att Numer-Lotteriets
embets- och tjenstemän, ehuru icke med fullmagter, utan
endast med öppna bref och förordnanden tillsatte, icke mera än andre
Statens ordinarie tjenstemän, hvilkas befattningar indragits, blefvo beröfvade
de, enligt Stat, egande löneförmoner, hvilka de, såsom belöning
för sina nedlagde mödor, påräknat till egen och familjers bergning, detta
är vordet af samtlige Riks-Stånden gilladt, samt Numer-Lolteriets
ordinarie embets- och tjenstemän vid deras enligt Stat innehafde löneförmoner
bibehållne, måste det medgifvas, att enahanda skäl så mycket
mera tala för beviljandet af dylik förmon för f. d. Ledamölerne af Rikets
Allmänna Äreaders Beredning, som denna Institution, på sätt förut är
omförmäldt, icke allenast var på Rikets Stat uppförd, utan ock genom
Grundlagen bestämd. På grund häraf och då återremissen ifrån 3:ne
Riks-Stånd synes utmärka, att detta jemväl med desse Stånds åsigt instämmer,
samt hvad angår den inom ett Stånd väckte fråga derom, alt
det borde utredas, hvilka löneförmoner f. d. Ledamöterne af Rikets Allmänna
Ärenders Beredning tilläfventyrs dessutom kunna innehafva, sådant
icke tagits i betraktande vid fråga om Numer-Lolteriets tjenstemäns
pensionerande, eller lämpligen synes böra på ärendets afgörande
inverka, enär, då den gjorde framställningen afser ersättning för de genom
Beredningens indragning förlorade löne-inkomster, samtlige Ledamöterne
skäligen böra i detta afseende njuta lika förmoner, finner Utskottet
sig, med frånträdande af dess förra yttrande, böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte medgifva, att de vid upplösning af
Rikets Allmänna Ärenders Beredning i tjenst varande Ledamöterne
må, ifrån den lid, deras aflöning upphörde, å Allmänna
Indragnings-Staten åtnjuta motsvarande belopp, eller i ooo R:dr
årligen för hvardera, likväl med förbehåll, att denna löne-ersättning
förminskas eller upphör i den mon de, efter nämnde
tid, tilläfventyrs redan erhållit eller framgent undfå löneförmo
-
Stats-Utskottets Utlåtande> N:o 44°'
3
ner af allmänna medel, öfverstigande, hvad de vid berörde tid
af dylika medel innehade.
Hemställande Utskottet tillika, om icke Bonde-Ståndet, ehuru detsamma
redan bifallit Utskottets förra Utlåtande, skulle finna skäligt all,
vid öfvervägande af hvad Utskottet nu yttrat, förutnämnde hemställan
godkänna.
Stockholm den 23 Februari 184 * *
N:o 44o.
Ant. till Exp. Utsk. den a5 Febr. 1841, kl, 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Prof essoren Gei jers motion,
att Amuriuenserne vid Kongl. Bibliotheket måtte få retroactivt
beräkna den dem vid denna Riksdag beviljade löneförhöjning.
(U. A.)
Uti en inom Preste-Slåndet, under åberopande af 56:te §. Riksdags-Ordningen,
väckt och till Stats-Ulskotlet remitterad motion, har Herr Professoren
Geijer anfört: att, som de båda Amunuenserne vid Kongl. Bibliotheket,
hvilka från äldre lider uppburit, den Förste lön emellan Prolocolls-Secreterare-
och Canzlist-graderne uti Kongl. Maj:ts Canzli och
den Andre full Canzlist-lön, vid den år 1835 verkställde lönereglering
emedlertid icke kommit i åtnjutande af mera, än den Förste Amunuensen
Canzlist-lön 800 R:dr och den Andre Copist-lön 400 Rtdr, i anledning
hvaraf Kongl. Maj:t ock, på serskildt gjord underdånig framställning och
i enlighet med Hof-Canzlerns tillstyrkan, genom Nådigt Bref af den
i^:de Maj i83q, anvisat för bemälde Amanuenser å extra utgiftsmedlen
ett gralificalionsbelopp af 200 R:dr för den Förste, och 400 R:dr för den
Andre, hvarigenom deras löneinkomster åter kommit i samma förhållande
lill andre tjenstemän i Kongl. Maj:ls Canzli, som tillförne, så och enär
Rikets Ständer vid innevarande Riksdag beviljat det af Kongl. Maj:t i
Dess Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof, äskade
anslag af 600 R:dr, som sålunda blifvit erforderligt lill lönefyllnad
för Amanuenserne vid Kongl. Bibliotheket, har motionären funnit sig ega
4
Stcits-Utskottets Utlåtande j N.o 441'
giltig anledning föreslå, att bemälde Amanuenser må undfå en emot Iönebristen
svarande ersättning för åren 1835, 36 och 3^, utgörande ett
saminanlagdt belopp för den Förste Amanuensen af 6oo R:dr och för den
Andre af 1,200 R:dr Banko, helst Rikets Ständer beviljat åtskillige Commissarier
i Rikets Ständers Bank retroacliv beräkning af en först vid
denna Riksdag fastställd lönestat.
Utskottet har, med afseende derå, att Rikets Ständer, i fråga om
Kongl. Bibliothekels aflöningsstat, redan, i anledning af Kongl. Majlis
derom aflätna Nådiga Proposition, deras beslut fattat, och då den tillökning
i förut innehafde löneförmoner, som sålunda blifvit beviljad, icke
lämpligen kan utsträckas äfven till den redan förflutna tiden,
funnit sig böra hemställa, atl motionen lemnäs utan afseende.
Stockholm den 23 Februari 184*.
N:o 441.
Ank. till Exp.-Utsk. den 25 Febr. 1841, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse,
angående de för befästningsarbetenas fortsättande behöfliga
medel.
(U. A.)
Uti Nådig Skrifvelse af den 8 dennes (intagen under N:o 99 uti Första
Samlingen af Bihanget till Riks-Slåndens Prolocoll), har Kongl. Majit,
jemte lillkännagifvande, alt Kongl. Majit, efter att, i saknad af Rikets
Ständers beslut, angående Extra Slatsregleringen, sett Sig föranlåten förordna
om inställande, vid December månads utgång sistlidet år, af befästningsarbetena
vid Carlsborg och i Stockholms Skäl gård, sedermera, i
anledning af vederbörandes framställning om deraf uppkommande olägenheter,
funnit Sig böra anbefalla Dess och Rikets Ki igs-Collegium atl af
under händer egande, för andra mindre trängande behof afsedde, medel
och mot ersättning af först utfallande byggnads-anslag, meddela Foi tificalions-Cassan
ett förskott af högst 6,000 Ridr Banco, alt af Collegii Forlifiealions-A(delning
i samråd med Chefen för Ingenieurs-Corpsen disponeras
till så da ne för Carlsborgs fästning för handen varande utgifter, hvilka
Stats-Utskottets UtlåtandeJV;o 442-
5
pröfvades af den beskaffenhet, alt desamma icke kunde, utan förnärmande
af enskilde personers rätt eller äfvenlyrande af vida betänkligare förluster
för Slaten, längre uppskjutas, i Nåder fästat Stals-Ulskoltets uppmärksamhet
å angelägenheten att, i hvad af Utskottet beror, åt anslagsfrågans
beredande lemna den fortskyndande åtgärd, hvarigenom olägenheter
och förluster så väl för Staten som för de vid byggnads-företagen
anställde personer må i det möjligaste varda förminskade.
Då Utskottet, som numera yttrat sig, i afseende på anslags-frågan,
medelst Utlåtandet N:o 4^5, Lit. A., deruti Utskottet vidhållit sin i Utlåtandet
N:o 354, Lit. A., gjorde tillstyrkan om Extra Statsanslag för befästningsarbetena
vid Carlsborg och i Stockholms skärgård till ett lika
belopp årligen, som af Kongl. Maj:t blifvit äskadt, redan före aflåtandet
af högslberörde Nådiga Skrifvelse, eller den 1 dennes, i anledning af
erhål Ine återremisser å Utlåtandet N:o 406, uti senare afgifvet Utlåtande
N:o 421 hemställt, att Rikets Ständer måtte, i öfverensstämmelse med
en af Herr Lefrén väckt motion, å det anslag, som för ifrågavarande befästningsarbeten
kan varda å Extra Statsregleringen beviljadt, anvisa ett
förskott af 16,000 R:dr, hvilket Utlåtande numera blifvit af trenne Riksstånd
bifallet,
har Utskottet icke funnit sig kunna någon serskild ytterligare
åtgärd, i anledning af Kongl. Maj:ts nu aflåtne Nådiga Skrifvelse,
Rikets Ständer tillstyrka.
Stockholm den 23 Februari 184f•
N:o 442.
Ank. till Exp. Utsk. den a5 Febr. 184r» H. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Stj em gr anats, G, motion,
angående beviljande af ett extra anslag till fyllnad i kost-,
nöderne för Arméens öfningar.
(U. A.)
Uti en inom Ridderskapet och Adeln, under åberopande af 56 $. Riksdags-Ordningen,
väckt och lill Stats-Ulskotlet remitterad motion, har Herr
Stjerngranatj G., yrkat, alt, såsom extra anslag intill nästa Riksdag, måt
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande j JV:o 44$'
le uppföras årligen 18,000 R:dr lill fyllnad i den för Armeens öfningar,
enligt uppgjord plan, beräknade summa, hvarigenom, med hufvudsakligaste
afseende på utbildandet af Cavalleriels recryter och dresserandet af
dess remonter, kunde beredas och möjliggöras utförandet af nämnde plan,
enligt hvilken de indelda trupperne skulle komma att erhålla:
alla Cavallen- Infanteri- och Jägare-Regementen 14 dagars Befälsmöte
hvarje år;
alla Cavalleri-Regementen Sqvadronsmölen i 8 dagar hvarje år;
alla Cavalleri-Regementen Exercis-Sqvadroner lika som hittills;
alla Infanteri-och Jägare-Regementen Instruclions-Compagnier af 90 dagars
längd hvartannat år; hvarjemte
alla Cavallen-, Artilleri- och Infanteri-Regementen (således alla Regementen
med undantag af dem i de Norra Länen) skulle, enligt fastställd tour,
livart fjerde år deltaga uti större samfälda öfningar af 17 dagars längd,
och de Cavallen-, Infanteri- och Jägare-Regementen, hvilka ej under året
till sådana samfälda öfningar beordrades, erhålla 17 dagars Regementsmöte
i hemorten.
Då Utskottet redan i dess afgifna Utlåtanden, angående så välden
ordinarie, som den extra Statsregleringen, hvilka dels blifvit af Rikets
Ständer pröfvade, dels af Utskottet lill Rikets Ständers slutliga afgörande
öfverlemnade, haft tillfälle yttra sig, rörande de ämnen, som utgöra
föremål för motionen, har Utskottet
icke funnit sig kunna i anledning af densamma någon serskild
ytterligare åtgärd tillstyrka.
Stockholm den 23 Februari 184»•
N:o 443.
Ank. till Exp.-Utsk. den 25 Febr. 1841, kl. a e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om aflöning för Secreteraren
vid Bonde-Ståndets Canzli-Direction.
(U. A.)
Uti en inom Bonde-Ståndet väckt, lill Stats-Ulskoltet remitterad, motion,
deruti hela Ståndet förklarat sig instämma, har Gustaf Bernhard äppelqvist
från Blekinge Län anfört: ali, sedan Prolocolls-Secreleraren Sylvan,
Stats-Utskottets Utlåtande , N:o 444-
7
för hvilken, såsom Secreterare vid Bonde-Ståndets Canzli-Direction,
varit å Allmänna Indragnings-Slaten uppfördt ett anslag af 100 R:dr
Banco årligen, uppå begäran, från samma befattning erhållit afsked, samt
Bonde-Ståndets Canzli-Direction, enär berörde aflöningssumma följaktligen
icke vidare vore disponibel, hos Stats-Utskotlet hemställt, att Utskottet
ville hos Rikets Ständer föreslå, att enahanda aflöning af 100
R:dr Banco årligen, som allt sedan år 1800 varit anslagen och dertill
tillgång nu saknades, måtte för ifrågavarande Secreterare å Stat anvisas,
men Utskottet icke ansett sig, i följd af en i sådan ordning gjord framställning,
kunna någon åtgärd vidtaga; så har motionären funnit sig föranlåten
att, med stöd af 56 §. Riksdags-Ordningen, väcka den motion,
att lill aflöning för Secreteraren vid Bonde-Ståndets Canzli-Direction
ett belopp af 100 R:dr Banco må varda å Stat uppfördt, att utgå från
den tid, då ProtocollsSecreleraren Sylvan ifrån tjensten afgick.
Utskottet har, rned afseende derå, att ifrågavarande aflöning, på
sätt motionen äfven innehåller, under en längre lid redan varit af Slaten
bekostad, och då, enligt hvad under discussionen i Bonde-Ståndet
blifvit upplyst, Ståndet icke eger någon enskild Cassa, hvaraf Secreteraren
vid dess Canzli-Direction kan, i likhet med hvad hos de öfrige
Riks-Slåndens Canzli-Directioner eger rum, aflönas, funnit sig höra
tillstyrka Rikets Ständer att lill aflöning för Secreteraren vid
Bonde-Ståndets Canzli-Direction å Riksgälds-Contorels Stat anvisa
ett belopp af 100 R:dr årligen, att utgå ifrån den lid, då
Secreterare efter Sylvan blifvit eller varder tillsatt.
Stockholm den 23 Februari 1841.
N:o 444.
Ank. till Exp.-Utsk. den a5 Febr. i84i, kl. 2 c. m.
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, angående ersättning
ät vissa Comrnendanter för sportler, förlorade, till
följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af den 3:e Juli
184o, om prejning från Rikets Fästningar af örlogs- och
andra fartyg. (U. A.)
V id föredragning af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande
JY:o tat, i anledning af väckt fråga, alt Utskottets förslag i dess Be
-
8
Stats-Utskottets Utlåtandej iV/o 444'
tänkande N:o 5i, rörande afgifter, som Sjöfarande erlägga vid Ny Elfsborgs
fästning, måtte utsträckas, äfven i afseende å Waxholm, hafva inom
Ridderskapet och Adeln samt B onde-Ståndet, med åberopande af 56 §.
Riksdags-Ordningen , tvänne motioner blifvit väckte, den ena af Herr
Prytz j L.A.j sorn, i anledning af Herr Cedercronas frånvaro, såsom sin
motion aflemnat ett af denne senare afgifvet Memorial, hvaruti yrkas:
att de Commendanter, hvilka haft att påräkna inkomst medelst afgifter
af de från Fästuingarne prejade fartyg, men, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning af den 3:dje Juli lö/jo, angående prejning från Rikets
Fästningar af Örlogs- och andra fartyg, komma att deraf gå i mistning,
mätte tilldelas en ersättning, svarande mot hvad de sålunda förlorat,
och uppgående, enligt åberopade, af edsvurne Mäklare afgifne, uti Inrikes
Departementet förvarade bevis, för Commendanten å Dalarö lill emellan
ii och 1200 R:dr samt för Commendanten å Ny Elfsborg till 1,998 R:dr
17 sk. Banco årligen, utom den senares förlust af den honom, genom
Kongl. Resolutionen den 27 Juni 1817, serskildt tillagde ersättning af r
sk. Banco i läst-afgift för hvarje utifrån inkommande fartyg; den andre
af vice Talmannen Pehr Eriksson från Vermlands Län, af hvilken blifvit
yrkadt: att Commendanterne vid Ny Elfsborgs, Dalarö och Waxholms
Fästningar måtte af statsmedlen erhålla ersättning, svarande mot hvad
de komma att förlora, genom upphörandet af de hittills vid nämnde
Fästningar uppburne så kallade passagerare-afgifter m. m., hvilka varit
en för dessa Commendanter påräknad inkomst, som vid tjensternes tillträdande
blifvit dem tillförsäkrad; och har härförulan, såsom tillägg lill
den förstnämnde af ifrågavarande motioner, blifvit af Herr Prytz äskadt,
att ersättningen till Commendanterne mätte beräknas retroactivt från den
tid, sportlerne upphörde.
Då, enligt hvad Kongl. Maj:ts af motionärerne åberopade Nådiga
Förordning af den 3:dje Juli 1840 stadgar, den prejning, som tillförne
från Rikets Fästningar mot handels-fartyg, farkoster och bålar iagtlagits,
hädanefter, med undantag för Carlskrona, hvarom serskildt blifvit förordnadt,
icke vidare än genom anrop från Fästningen får under fredstid
ega rum, utom i de fall, när fartyg kommer från smittad eller för smitta
misstänkt ort, då serskilda i dessa afseenden gällande föreskrifter iagllagas,
äfvensom folkpassens hittills föreskrifna uppvisande och ålecknande
vid prejning hädanefter kommer alt i allmänhet upphöra, så vida sådant
icke för serskilda tillfällen af Kongl. Majit i Nåder förordnas, synes väl
häraf
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 444'
9
häraf blifva en följd, alt Commendanterne å ifrågavarande Fästningar
icke vidare kunna fortfarande påräkna den inkomst, de medelst afgifter
af från Fästningarne prejade fartyg tillförne må hafva uppburit; men
enär, med undantag för hvad här förut, i afseende å Commendanten på
Ny Elfsborgs Fästning, blifvit uppgifvet, icke allenast ingen upplysning
kunnat erhållas, huruvida desse afgifters uppbärande varit grundadt på
någon, genom gällande författningar eller serskilde Nådiga Resolutioner,
Commendanterne i allmänhet tillerkänd laglig rättighet, eller endast på
gammalt häfdvunnet bruk, ulan äfven så väl Committerade, hvilka haft
sig uppdraget att utarbeta förslag till ändamålsenliga förändrade föreskrifter,
rörande handeln och sjöfarten i Riket, uti deras den i5:de Maj
i83r) afgifne Betänkande, tillstyrkt, som ock Kongl. Majrl genom utfärdad
allmän Förordning i Nåder anbefallt, alt handelsfartyg må befrias från
skyldigheten alt lägga lill vid Rikets Fästningar, utan alt något serskildt
afseende blifvit fäsladt vid den förlust uti inkomst, som derigenom kunde
komma alt tillskyndas Commendanterne, har Utskottet ansett denna
fråga för närvarande icke kunna blifva föremål för Rikets Ständers pröfning,
i följd hvaraf Utskottet, i anledning af molionerne,
icke kan någon åtgärd tillstyrka.
Slockholm den 28 Februari 1841.
Bih. till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 6 Haft. 2
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 1841•
'Slats-Ulskottets Utlåtande, N.-o 44$■
1
N:o 445.
Ank. till Exp. Utsk. d. a5 Febr. i84r, kl. a e. m.
Utlåtande _, i anledning af Herr Bråkenhjelms, P. R., motion om
ett ärligt arfvode att pä Allmänna Indragnings-Staten utgå
till Herr Hof- Marskalken Leyonmark, för dess vid Tabellverket
gjorde tjenster.
(U. A.)
I anledning af Förstärkta Stats-Ulskoltets votering öfver Kongl. Maj:ls Nådiga
Proposition, angående ökadt anslag för Tabell-Commissionen, liar Herr
Bråkenhjelm, P. Runder åberopande af 56 §. Riksdags-Ordningen , hos
Ridderskapet och Adeln väckt en till Stats-Utskottet remitterad motion, deruti
blifvit föreslaget, att åt Herr Hof-Marskalken Leyonmark, i egenskap af
hsmälde Commissions Secreterare, måtte för dess vid Tabell-verket gjorde
fjenster, å Allmänna Indragnings-slaten anvisas ett årligt arfvode af 5oo R:dr,
att utgå under Herr Leyonmarks lifstid.
Då, på sätt motionen äfven gifver vid handen , Rikets Ständer, genom
votering i Förstärkt Stats-Utskott, afslagit den af Kongl. Maj:t för Secreteraren
vid Tabell-Commissionen ifrågasatte löneförhöjning för framliden, vid
hvilket förhållande beviljandet af den nu, fastän på annan Stat, föreslagne
dylika lönetillökning vore ett kringgående af det redan fattade beslutet,
samt serskildt väckt fråga om ersättning åt Herr Hof-Marskalken Leyonmark
för de uppoffringar han under den förflutna tiden må hafva för Tabellverket
fått vidkännas, hvarom Stats-Utskottet sig yttrat i dess afgifne Utlåtanden
Nrris 197 och 366, ännu icke blifvit af Rikets Ständer definitivt
afgjord, har Utskottet
icke funnit sig böra, i anledning af Herr Bråkenhjelms nu ifrågavarande
motion, Rikets Ständer någon åtgärd tillstyrka.
Stockholm den a3 Februari 1841 *
Bih. till R. St. Prat. 1840 och 1841' 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. j:dc Haft. 1
&
Siats-Utskottets Utlåtande, N.o 44$-
N;o 446.
Ank. till Exp. Ulsk. d. a5 Ftbr. 1841, kl. 2 e. ca.
Utlåtande, angående återremiss å Utlåtandet JV:o 4°3-
(U. A.)
Det af Utskottet under ofvannäronde N:r afgifne Utlåtande, i anledning
af Herr Friherre von Krcemers motion, om ett årligt anslag af icoo Rfdr
till Upsala Domkyrkas undeihåll, i händelse 124 tunnor af den till samma
kyrka nu utgående Krono-tionde skulle, på sätt Rikets Ständer Iros Kongl.
Maj:t i underdånighet föreslagit, till Hernösands kyrka anvisas, har af Borgare-
och Bonde-Stånden blifvit bifallet, men af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet ålerremilleradt, med hufvudsakligen de anmäi kningar,
att, då ifrågavarande Tionde-anslag flere seeler varit af Domkyrkan disponeradt,
det icke rättvisligen kunde, utan ersättning, från henne borttagas,
samt alt Domkyrkan så mycket mindre kunde umbära denna tillgång, sorn
dess inkomster, beräknade efter 1839 års höga markegångspris, icke utgjort
mera än 7,946 R:dr 8 sk. 2 r., och utgifterne för samma år uppgått lill
6,548 R:dr 19 sk. 4 r*. hvaraf syntes, att, om värdet af ifrågavarande tiondespanmål
afräknasy inkomsterne knappt förslå till de vanliga årliga utgifterna
och än mindre lemna tillgång till åtskilliga större, af behofvet påkallade
och lill en del redan påbörjade reparations-arbeten.
Utskottet kan emedlertid icke frångå den öfvertygelsen, att då, vid
fattandet af Rikets Ständers beslut, angående förrberörde tionde-spanmåls
öfverflyttande till Hernösands kyrka, det icke varit afsedt, att Upsala Dom--  kyrka derför skulle erhålla motsvarande anslag, sådant icke bör ifrågakomma
förr än officielt och fullständigt blifvit utredt, att Domkyrkans öfrige
inkomster icke, med iakttagande af nödig hushållning, lemna tillgång tili
erforderlige utgifters bestridande samt att i alla händelser fråga om dylikt
anslag icke bör uppstå, innan sig visat, om den tillstyrkte dispositionen af
oftaberörde Krono-tionde af Kongl. Maj:t i Nåder bifalles; och då härtill
kommer, att Utskottets förra Utlåtande redan blifvit af arne Riks-Stånd
gilladt,
anser Utskottet sig böra samma Utlåtande vidblifva,
Stockholm den 23 Februari 1841 *
SSlals-Utskoilels Memorial, N‘.-o jfSfö
■S
N:o 44?.
Åck. till Exp. Utsk. den ä5 Febr. 1841, kl.'a e. m.
Memorial, med anledning af Riks-Ståndens olika beslut i fråga
om åtskilliga Stats-bidrags ingående till Riksgälds-Contoiret.
(Rgs. Afd.)
Enligt meddelade Protocölls-utdrag, angående Riks-Ståndens beslut, i
anledning af Stats-Utskottets, under jNfrris 355 och 4 r1 > afgifne Utlåtanden
rörande alla bevillnings-medels samt åtskilliga andra contanta stats-bidrags
inlevererande till Riksgälds-Contoiret, hafva Borgare- och Bonde-Stånden
bifallit dessa Utlåtanden, hvaremot Preste-Ståndet, som afslagit Betänkandet
N:o 355, lågt Utlåtandet N:o 4'i till handlingarne, äfvensom Ridderskapet
och Adeln, med godkännande af Utskottets afstyrkande af dö ordinarie stats-;
ånkomsternes och CharlEe-Sigillatae-medlens ingående till nämnde Contoir,
afslagit ifrågavarande Ullålanden uti öfriga delar.
Enär således a:ne Riks-Slånd beslutat, att, på sätt Utskottet föreslagit,
ej mindre lull- och salu-accismedlen samt branvinsbrännings-bevillningen,
än den för Stats-verket beräknade behållning af postmedlen skola, från och
med nästkommande år 1842, till Riksgälds-Contoiret ingå, men aine Stånd
■ deremot ogillat Utskottets härom framställda förslag, anser Utskottet denna
fråga, som obestridligen rörer Riksgälds-Contoirets inkomster, till följd af
■ uttryckliga ordalydelsen i Regerings-Formens 6g § , böra genom omröstning
i Förstärkt Stats-Utskott afgöras, så vida icke Höglofl. Ridderskapet och
Adeln eller Högv. Preste-Ståndet skulle finna för godt alt, med antagande
af den inbjudning, Utskottet får äran härmedelst till dessa Stånd framföra,
ii Borgare- och Bonde-Ståndens ofvan anförda beslut instämma.
För verkställigheten af berörde i motsatt fall, enligt Grundlagens föreskrift,
erforderliga omröstning, får Utskottet alltså föreslå följande Voterings-proposition:
Den,
som, i likhet med Borgare- och Bonde-Stånden, bifaller de af
Stats-Utskoltet, i dess Utlåtanden N:ris 355 och /\ii, framställda förslag, alt
tull-, salu-accis- och bränvins-bevillnings-medlen samt den bland Siats-verkets
behålina inkomster beräknade andel af postmedlen skola, på det sätt
4 Stats-Utskottets Utlåtande, N.o 44$"
samt med de vilkor och iagttaganden, Utskottet föreslagit, från och med
nästkommande år 1842, till Riksgälds-Contoiret inlevereras, voterar
Ja;
Den, det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer afslagit de af Utskottet i berörde
hänseende framställda förslag.
Stockholm den 23 Februari i84,i.
Reservation
Af Herr Biskopen Hedren: ”Då denna fråga står i ett bestämdt sammanhang
med 64 §• Regerings-Formen och således icke utan Rikets Ständers
samfälda beslut och Konungens dertill gifna bifall lärer kunna afgöras,
så måste den, i närvarande fall, då två Stånd stannat emot två> anses
förfallen och sålunda icke vara föremål för någon ytterligare votering, helst
66 och 6g §§. Regerings-Formen icke synas härvid kunna tillämpas.”
Uti; denna reservation instämde Herr Prosten Stenhammar.
N:o 448.
Atil. till Exp. Utsk. den 25 Febr. 1841, kl. 2’ e, m.
(Utlåtande} i anledning af väckt fråga om ett Låne-understöd för
återuppbyggandet af en genom vådeld förstörd bro öfver
Nissa-ån.
(fRgs Afd.>
Sedan Kongl; Maj:t, under den 29 Augusti sistl. år,, förklarat Sig icke
finna skäl att, med bifall till derom i underdånighet gjord anhållan, adala
Nådig Proposition ti 11 Rikets, nu församlade Ständer om beviljandet af ett
låne-understöi utaf allmänna medel för byggandet af en ny bro öfver Nissaån
vid Halmstad,, i stället för den, år 1834, uppförda, men år itSSg genom
Slats-TJtskoltets Utlåtande, N.O 44&-
5
vådeld förstörda brobyggnad, så och i ovisshet, huruvida någon tillgång för
berörde ändamål vore att påräkna, i följd af Kongl. Maj:ts vid samma tillfälle
meddelade Nådiga löfte, att vid regleringen af Riks-Statens g:de Hufvud-Titel
tillse, om något efter brobyggnadens kostnad lärapadt understöd
kunde af denna Titel de byggnadsskyldige tilldelas, har Riksdags-fullmägtigen
från Halland David Andersson, uti en, med åberopadt stöd af 56 §.
Regerings-Formen, inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckt och lill Stals-Utskoltet
remitterad motion, föreslagit, att Rikets Ständer måtte bevilja staden
Halmstad samt Halmstads och Tönnersjö härader, som hade sig ålagd skyldigheten
alt bygga ifrågavarande bro, ett lån å 20,000 R:dr, emot lindrig
ränta och viss årlig eapilal-afbetalning.
Till ådagaläggande af den betydliga och högst kännbara kostnad, som
genom den öfver Nissa-ån uppförda bros nedbrinnande förorsakat de ortens
invånare, sorn voro skyldige att densamma bygga och underhålla, har
Motionären låtit tillställa Utskottet ett betyg, innehållande, dels alt byggandet
af den nedbrunna bron, enligt deröfver uppgjord räkning, kostat 28,284
R:dr 45 sk. 3 rst., hvaraf 6,088 R:dr 16 sk. utgjorde en de byggnadsskyldiges
återstående skuld då bron förstördes, dels ock alt kostnaden för fullbordandet
af den under byggnad varande nya bron ansågs komma alt uppgå
lill minst 13,414 ^:c^r sk. 7 rst., af hvilken kostnad 1/6 borde utgöras
af Halmstads stad och 5/6:delar af ofvannämnde 2:ne Härader.
Vid behandlingen af förevarande fråga bar Utskottet visserligen icke
förbisett den brydsamma belägenhet, deruti en stor del af de byggnadsskyldige
sannolikt blifvit försatt, genom den sällsynta tilldragelsen, att en af
dem med ansenliga uppoffringar nyligen uppförd brobyggnad blifvit genom
eldsvåda förstörd ; men då broars byggande och underhållande, i likhet med
mångfaldiga andra för enskildt och allmänt gagn oundgängligen erforderliga
åligganden, utgör en på kringliggande orters invånare fördelad skyldighet,
har det synts Utskottet högst betänkligt, att, genom beviljandet af
ett serskildt allmänt låne-understöd till lättnad viri denna skyldighets fullgörande
inom en ort, sannolikt från andra orter framkalla dylika anspråk,
hvilkas uppfyllande körnare att medtaga en betydlig del af Stats-veakets
tillgångar. För öfrigt har Kongl. Maj:t, i afseende på omförmälde brobyggnad,
redan r Nåder förklarat Sig vilja tillse, huruvida af de till sådana föremål
disponibla allmänna medel kunde tilldelas de byggnadsskyldige det
understöd förhållandet påkallade; och då dessutom, genom den afgift, som,
enligt hvad Utskottet inhemtat, måste erläggas af dem, hvilka begagna fö
-
(f#
uStals-Utshottets
renännide nu mera nästan färdiga bro, ett lämpligt bidrag är beredt till
godtgörande af kostnadertie för densamma, finner Utskottet sig föranlåtet
afstyrka det för detta ändamål nu hos Rikets Ständer äskade lån
af allmänna medel.
.Stockholm den ?3 Februari 184f•
N:o 449.
Ank. till Exp. Utsk. den 25 Febr. i8$t, kl. >2 e. ra.
'Utlåtandej angående ny Löne-reglering för Riksgålds-Contoirets
1 'jensi em an n a-p er sona l och J^aktbetjerling.
(Rgs Afd.)
Sedan Rikets nu församlade Ständer fastställt en ny Aflönings-st.t för
embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Rikets Ständers Bank,
hafva, under åberopande af den hitintills iagltagna likhet i lönevilkoren
inom Banken och Riksgälds-Contoiret, Herr Contract-Prosten Östberg och
Herr N. Limnelius} uti serskilde inom Högvördige Preste-Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet väckte samt till Stats-Ulskoltet remitterade motioner ,
föreslagit, att aflöningen för tjenstemanna-personalen inom Riksgälds-Contoiret
måtte äfven vid denna Riksdag varda ordnad efter de för Bancoslaten
nu bestämde grunder och att, såsom följd deraf, den, sedan år i83o,
fortfarande provisionella lönelillökningen för bemälde tjenstemanna-personal
hädanefter måtte upphöra.
I anledning af dessa motioner, har Utskottet ej allenast inhemtat Fullmägtiges
i Riksgälds-Contoiret yttrande öfver hvad deruti blifvit föreslaget,
utan äfven från Fullmägtige infordrat ett, med iagttagande af de i afseende
på löneregleringen inom Banken godkände grunder, uppgjordt förslag till
ny aflönings-stat för betjeningen vid nämnde Contoir; varande, uti det, till
följd häraf afgifne yttrande, af Fullmägtige hufvudsakligen anfördt, att Riksgälds-Contoirets
embets- och tjenstemän egde tillförene, utom den i Staten
S^ats-VIskottets Utlåtande, N.-o 449-'
7"
bestämde lön och den medgifna provisionella förhöjningen af 20 procent å
lönebeloppen, betydliga sporller genom sedlars skrifning och maculering ;
att dessi extra inkomster likväl numera, efter sedél-utgifningens upphörande,
nästan helt och hållet försvunnit; att härigenom löneförmonerne så betydligt
förminskats, att t. ex» den inkomst, .sorn genom berörde sportler
tillföll en af Verkets Gommissarier, är 1839 enc^st utgjorde något öfver
5b II:di', ehuru densamma under åren i83o till och med 1834» per medium
uppgått till nära 930 R:dr årligen; samt att, om dessutom toges i belragtande
att utsigterne lill befordran inom Riksgälds-Conloiret under senare
tider blifvit allt mer och mer inskränkta, i följd af flera tjensters indragning,
Contoirets tjenslernanna-personal syntes från dessa förhållanden kunna
hemta ali skälig anledning alt motse någon förbättring i sina lönevilkor,
helst densamma■ uti d-etta afseende vid förfldtna Riksdagar tillerkänts én bestämd
likhet med Bankens tjenstemän, och löneförmonerne vid RiksgäldsConloiret,
äfven om ordinarie aflöningen derstädes höjdes tili det för sistnämnde
tjenstemän nu bestämda belopp , i allt fall komme att elter upphörandet
af extra inkomsterne vida understiga hvad dessa tjenstemän åtnjuter;
vid hvilka förhållanden, och enär för öfrigt tjenstemän borde i allmänhet
så lönas, att de, under ulöfningen af sina tjenste-åligganden , icke
alltför mycket trycktes af omsorger för utkomst och bergning, Fullmägtige
ansågo sig böra tillstyrka den ifrågastälida löneregleringen för RiksgäldsContoirets
embets- och tjenstemän samt vaklbeljente; hvaremot deras hitintills
innehafde provisionella lönetillökning skulle komma att försvinna.
Jemte detta yttrande, har Utskottet från Fullmägtige emottagit en af Contoirets
tjenslertianna-personal gjord ansökning om en sådan förbättring i lönevilkoren
vid detta Verk, att desamma blefvo jemförliga med de för Bankens
tjenstemän nu bestämde löneförmoner.
Enligt ofvanberörde från Fullmägtige infordrade och , under anmälan
att vissa tjenstebefaltningar inom Riksgälds-Contoiret icke vore i alla afsecnden
jemförliga med motsvarande tjenster inom Banken, aflemnade förslag
lill ny aflönings-stat, skulle lönerne inom nämnde Contoir hädanefter komma
att utgöra :
för 1 Secreterare vid Fullmägtiges Expedition R:dr 2,000.
„ 1 Registrator och Archivarie derstädes ......... 1,200.
„ 1 Canzlist dito
. . . 5oo.
„ 1 Ombudsman
. . . . . . . . . . . 800»
„ 3 Commissarier, efter 2,000 R:dr för hvardera ...... 6,000.
Transport R;dr io,5oo.
8
St ccts-Ul skottets Utlåtande, IV.-o 449-
Transport R:dr io,5oo.
för i Referendarie vid Commissariatets Expedition 1,200.
„ i Canzlist derstädes  5oo.
„ i Kamererare i Boksluts-Contoiret 1,600.
„ i Bokhållare derstädes  800.
„ 1 Kammarskrifvare  5oo.
„ 1 Cassör 1,600.
„ i Kammarskrifvare i Cassa-Contoiret ......... 5oo.
„ 1 Kamererare i Revisions-Contoiret 1,200.
„ 1 Contorsskrifvare ................ 400-
„ 1 Vaktmästare  400-
„ 3 Kammardrängar, efter 3oo R:dr för hvardera  900.
„ 2 d;o efter 220 R:dr för hvardera  44o*
R:dr 20,540.
Genom fastställandet af denna Stat, skulle följande tillökningar uti 1111
egande löne-inkomster tillerkännas nedannämnde tjenstemän, nemligen:
Secreleraren hos Fullmägtige samt Commissarierne, hvardera . R:dr 200.
Kamereraren i Boksluts-Contoiret och Cassören, d;o ...... 25o.
Registratorn och Archivarien, Referendarien samt Kamereraren
i Revisions-Contoiret, d:o 120.
Ombudsmannen 260.
Canzlisterne och Kammarskrifvarne, hvardera 5o
Contoirsskrifvaren
.
4°-
Vaklmästaren
10.
2:ne Kammard)ängar, hvardera  10.
Deremot skulle Bokhållarens löneinkomst, som hitintills utgjort 810
R:dr, komma att minskas med 10 R:dr.
Enär nuvarande aflöningen för de å nja staten uppförde personer, med
inberäkning af omförmälde provisionella löneförhöjuing, uppgår till ett belopp
af R:dr i8,36o.
komme allisfl den föreslagna tillökningen i tjenslemanna-per
sonalens
och vaktbetjeningens löneförmåner att utgöra . . . . 2,180.
R:dr 20,540.
Utskottet, som jemfört ifrågavarande förslag till Aflönings-stat med de
inom Banko-verket nu bestämda lönebelopp, har dervid anmärkt följande
skiljagtigheter, nemligen:
Stals-Utskottels IJ ilai ande, IV.-o 449'
9
1:0 att Iönerne för Kamereraren i Riksgälds-Contoirets Boksluts-Contoir
samt Cussören blifvit föreslagna till ett belopp, sorn med 4°o R:dr öfversteg
lönen inom a:dra tjenstegraden vid Banken, hvilken grad omfattade
detta Verks samtlige Kamererare och Cassörer;
2:0 att för Bokhållaren en lön af 800 R:dr var i förslaget uppförd,
oagtadt Iönerne för Bankens Bokhållare endast utgjorde 700 R:dr;
3:o att för Ombudsmannen, hvars tjenstebefattning syntes vara hänförd
till Bokhållare-graden, likaledes ett lönebelopp af 800 R:dr var föreslaget,
och 4-o att Canzlist- och Kammarskrifvare-lönerne jemväl voro beräknade
till 100 R:dr högre belopp, än de å Bankens nya Stat för desse tjenstemän
upptagne löner.
Efter erhållen del af hvad sålunda blifvit anmärkt, hafva Fullmägtige,
till förklarande af anledningen till berörde skiljagtigheter, åberopat hvad
Commissariatet, uti ett från detsamma infordradt yttrande, härom anfört, och
hvilket yttrande i delta afseende innehåller, att Commissariatet, vid löneförslagets
upprättande, utgått från den åsigt, dels att den vid 1828— i83o årens
Riksdag beviljade provisionel^ tillökning af 20 procent å Iönerne för Riksgälds-Contoirets
tjenstemanna-personal borde försvinna, enär all i egenskap
af arfvode utgående aflöning medförde den olägenhet, att ålderstigne tjenstemän,
ehuru de vore berättigade att bibehålla sina löner såsom pensioner,
likväl fortforo alt, sedan krafter och arbetsförmåga aftagit, tjenstgöra, för
att icke genom afskedstagande gå i mistning af den vid pensioneringen icke
afsedda provisionella löneförhöjningen, dels ock att Contoirets tjenstemäns 1Öneförmoner
i allmänhet icke biiligtvis kunde eller borde nedsättas under
det belopp, hvarmed desamma alltsedan berörde Riksdag utgått. Commissariatet
hade derjemte funnit motiven för Bankens tjenstemäns uppförande
i allenast 4 lönegrader icke ega någon tillämplighet på tjenste-befallningarne
vid Riksgälds-Contoiret. Inom Banken hade nemligen tjensterne
blifvit indelade i \ lönegrader af den orsak, att tjenslemännen, i anseende
till rangen, af ålder varit indelade i 4 ordinarie tjenstegrader , hvilken senare
indelning ansetts böra bibehållas, hvaremot serskilda arfvoden för de
s. k. expeditions-!jensterne inom hvarje grad blifvit anslagna, på det att
Banco-Styrelsen måtte vara oförhindrad att förflytta tjenstemän inom samma
grad till sådane befattningar, som för hvar och en ansågos mest lämpliga.
Inom Riksgälds-Contoiret hade tjenstemännen åter, likaledes af ålder,
varit indelade uti vissa tjenstegrader, hvilken indelning dock aldrig ansetts
såsom egentlig grund för lönernes bestämmande. Dessa hade deremot allt
Bill. till R. St. Prol. 3840 och 1841. 4 'Sami. 1 AJd. 3 Band. j.-de-Haft. 2
10;
Stals-Utskollcts Utlåtande, N:o 449'•
hitintills i allmänhet varit reglerade efter de med hvarje tjenst förenade
göromåls vigt och betydenhet. Ehuruväl Rikets Ständer från längre tid
tillbaka erkänt och iagttagit den grundsats, att Riksgälds-Conloirets tjenstemän
borde tillgodonjuta enahanda lorieförmoner, som deras vederlikar inom
Banken,, vore dock denna grundsats aldrig så tillämpad, att den för
löneregleringen inom: Riksgälds-Contoiret förut stadgade grund blifvit helt
och. hållet förbisedd. Gom missaria tet förmodade derföre, att den likhet i
löneförmoner, sorn fortfarande ansågs böra ega rum vid begge dessa Verk,
snarare borde grundas på göromålens motsvarighet och en jemförelse emellan
de serskilda tjensteåliggandena inom hvartdera Verket, än på en jemförelse
emellan den rang,, sorn för tjenstemännen hade kommit att bestämmas. Med
tillämpning af nu anförde grunder,, och enär den inom Banken förekommande
skillnaden emellan så kallade expeditions-tjenster och andra tjenste»-  icke egentligen återfunnes i Riksgälds-Contoiret, der snarare alla tjenster
kunde hänföras till den förra calegorien, hade Commissariatet ansett sig
böra tillstyrka,, att de för expedilions-tjensterne i Banken anslagna lönelör—
möner måtte få tillgodonjutas af Bokhållaren samt Kammarskrifvarne och
Ganzlisterne vid Riksgälds-Contoiret, till följd hvaraf desse tjenstemän således
skulle hädanefter på Stat erhålla, den förstnämnde, hvars löneinkomst
hitintills utgjort 8ro R:dr, 800 R:dr, och de senare, sorn förut åtnjutit 45°
R:dr hvardera, 5oo R:dr. Beträffande Kamereraren i Boksluts-Gontoiret, såi
voro hans göromål af den. vigt,, att denna tjenste-befattning närmast kunde
jemföras med de yngre Gommissarie-beställningarne inom Bänken, och då;
lönen för berörde magtpåliggande tjenst nu utgjorde i,35o R:dr, borde den
föreslagna tillökningen af a5o R:dr icke anses alltför stor, helst de, samma
tjenst tillhörande göromål; torde komma att betydligen ökas, i anseende till
de flere vid innevarande Riksdag å Riksgälds-Contoiret anvisade lånebiträden.
Vidkommande slutligen Ombudsmannen, så ehuru dess tjenstebefattning
vöre närmast jemförlig med Banco-Fiscals-sysslan, för hvilken lönen nu
är vorden fastställd lill 1,200 R:dr, hade lik väl Om budsmans-lönen, hvilken
hitintills utgått med 540 R:dr, blifvit föreslagen till allenast 800 R:dr, hvilket
belopp också ansågs motsvara de med denna tjenst nu förenade åligganden.
Såsom tillägg lill hvad Commissariatet sålunda, anfört och upplyst, hafva
Fullmägtige dessutom erinrat, hurusom af ålder ej mindre BokslutsKamereraren,
än den så kallade Gassören för inkomst och utgift åtnjutit
högre löner än Bankens Kamererare och Cassörer. Uti 1815 års stat t. ex.
bestämdes berörde löner till 1,125 R:dr, fastän Kamererare- och Cassörs-lönerne
inonx Banken då icke utgjorde mer än cjoo R:dr. Och då den ännu;
Stdts-VIskottets Utlåtande, N.-O
11
fortfarande provisionella löneförhöjningen under 1828—i83o årens Riksdag
beviljades, ifrågakom ej eller någon nedsättning i deSse tjenstemäns aflöning
till likhet med Verkets öfrige Kamererare och Cassörer, för hvilka lönerne
åter reglerades till samma belopp, som för deras vederlikar inom Ranken.
Enahanda hade förhållandet varit med Canzlister ne. Enligt 1315 års stat,
utgjorde nemligen lönen för Canzlister hos Commissariatet i Banken 3oo
R:dr, men deremot för Canzlisten hos Riksgälds-Contoirets Commissariat
3y5 R:dr. Om nu grunden till dessa olikheter i lönevilkoren för nämnde
tjenstemän inom Banken och Riksgälds-Contoiret igenfunnes i den större
vigten och mängden af desse tjenstemäns göromål inom det senare Verket,
syntes det Fullmägtige, åtminstone i afseende på Boksluls-Kamererare- och
Canzlist-tjensterne, nu mindre än förr vara anledning att nedsätta lönerne
för ifrågavarande tjenster till likhet med de lönebelopp, sorn blifvit tillerkända
Kamererare och Canzlister inom Banco-verket. För öfrigt hafva
Fullmägtige, hvad Ombudsmans-lönen angår, serskildt erinrat om angelägenheten
deraf att, genom bestämmandet af en efter tjenstens vigt och beskaffenhet
någorlunda atpassad lön, bereda möjligheten att för denna tjenstebefattning
kunna påräkna en person med de kunskaper och den erfarenhet,
sorn oeftergifligen för detta Riksgälds-verkets enda juridiska ombud erfordrades.
Utskottet har noga öfvervägt oell pröfvat de, i afseende på nu ifrågavarande
lönereglering, sålunda anmälda, äfvensom öfriga rörande samma
amne förekommande omständigheter och förhållanden. Härvid har Utskottet
också funnit, att, på sätt motionärerne uppgifvit, Rikets Ständer från
längre tid tillbaka godkänt och tillämpat den grundsats, att Riksgälds-Contoirets
embets- och tjenstemän samt vaktbetjenter borde tillgodonjuta enahanda
löneförmoner, sorn deras vederlikar inom Rikets Ständers Bank; i
öfverensstämmelse hvarmed de förbättringar i lönevilkoren, som tid efter
annan beviljats Banco-betjeningen, jemväl blifvit tillerkända personalen inom
Riksgälds-Contoiret. Detta Verks tjenstemän synas dessutom hafva egt
en serskild anledning att, efter den nu inom Banken verkställda lönereglering,
motse samma löneförhöjning, som dervid blifvit af Rikets Ständer
tilldelad Banco-staten, alldenstund den år i83o Bankens och Riksgälds-Contoirets
tjenstemanna-personal tillagda lönetillökning förklarades endast
vara provisionel, i anseende till den, i sammanhang med Banco-verkets
förändrade organisation, då förestående och vid sista Riksdag uppskjutna
definitiva reglering af lönevilkoren inom sistnämnde Verk. Men då Utskottet
anser likhet i aflönings-förmonerne inom Banken och Riksgälds-Con
-
12
Siats-Utskottets Utlåtande, IV.-o 449■
toiret äfven framgent böra iagttagas, så finner Utskottet deremot ingalunda
med ofvan anförde grundsats öfverensstämmande, att, såsom FuiJmägtige
och Commissariatet föreslagit, lönerne för åtskiliige beställningar inom Riksgälds-Contoiret
fastställas till högre belopp än för dylika tjeuster inom .Ranten.
Utskottet får derjemte, i anledning af hvad uti sådant afseende blifvit
föreslaget, förklara, att Utskottet icke kan godkänna den åsigt, att, genom
den ordinarie aflöningens ökade belopp, det förra Verkets tjenstemän nu
böra beredas förmoner, motsvarande de tillfälliga, mer eller mindre betydliga,
inkomster, som med nästan alla tjenste-befaltningar inom det senare
Verket äro förenade. Tvertom synes det Utskottet, som, vid verkställigheten
af den ifrågastälida löneregleringen för Riksgälds-Contoirets tjenstemannapersonal,
just de skiljagtigheter i löneförhållandena inom detta Verk och
Banken, hvilka förut egt rum, borde, så vidt möjligt är, jemkas, på det att
icke, genom dessa skiljagtigheters fortfarande, ytterligare lönetillökningar må
inom det ena eller andra Verket, på grund häraf, ifrågasättas. Enligt Utskottets
åsigt, böra alltså de löner, som varda å Riksgälds-Contoirets nya
stat uppförda, lämpas efter de för enahanda tjenster inom Banken nu fastställda
lönebelopp. Utgående från denna synpunkt anser Utskottet följagtligen,
att, då med upphäfvande af de många olika lönegrader, sorn hitintills
inom Banken funnits, dervarande ordinarie löner blifvit bestämda efter tjenstegraderne,
hvilka icke, på sätt Commissariatet uppgifvit, af ålder, utan endast
från och med år i83o, varit fyra,
böra lönerne vid Riksgälds-Contoiret, hvarest några egentliga tjenstegrader
aldrig blifvit fastställda, äfven bestämmas i 4 serskilda grader,
dervid lönen i den r:sta alltså skulle komma alt utgöra det
för Bankens fleste Commissarier och Banco-Secreteraren stadgade
belopp, eller 2000 R:dr; i den a:dra samma belopp, som för Kamererarne
oell Cassörerne m. fl. blifvit faststäldt, eller 1,200 R:dr ;
i den 3:dje 700 R:dr, eller den för Bankens Bokhållare och Revisorer
bestämda lön, och i den 4;de 400 R:dr, eller enahanda lön,
som blifvit tillerkänd Contorsskrifvare och Canzlister inom Bancoverket.
Dock, som äfven inora Riksgälds-Contoiret en och annan af
de tjenstebefattningar , för hvilka samma lönebelopp således skulle
komma att bestämmas, onekligen äro, i anseende till gör omå lens
vigt och beskaffenhet, mera ansvarsfulla och trägna än de öfrige
tjensterne, så anser Utskottet dessutom , att, i likhet med hvad
som vid löneregleringen inom Banken jemväl är vordet iagttaget3
Stats-Utskottets Utlåtande, N.-o 449-
13
serskilda arfvoden, utöfver den faststälda lönen, böra innebafvarne
af sådana vigtigare och mödosammare befattningar tillerkännas.
I öfverensstämmelse med de af Utskottet nu yttrade åsigter , bar Utskottet
alltså visserligen funnit sig böra erkänna giltigheten af det skäl ,
hvarpå den för Riksgälds-Contoirets tjenstemanna-personal föreslagna löneförhöjning
grundar sig; men då göromålen vid detta Verk, under senare tider,
icke kunna anses ökade, utan tvertom i några hänseenden blifvit minskade,
så och ehuru en mängd tjenster derstädes tid efter annan indragits, har
Utskottet, sorn äfven i afseende på denna löneregleringsfråga trott den vid
dylika frågors behandling under innevarande Riksdag ådagalagda sparsamhet
böra iagttagas, likväl föreställt sig, alt omförmälde, af billighet och rättvisa
påkallade, löneförbättring under nuvarande förhållanden bör och kan tillvägabringas,
utan att öka den nya ordinarie aflönings-staten för RiksgäldsContoiret
utöfver det belopp, hvartill aflöningen derstädes nu uppgår. För
vinnande af detta ändamål, har hos Utskottet, sedan Fullmäglige serskildt
upplyst, alt ytterligare indragning af någondera utaf Corn missa rie-beställningarne
vid Verket, hvilkas antal redan blifvit minskadt från 5 till 3 , ej
vore verkställbar, utan i förening med en mera genomgripande förändring
i Verkets förvaltningssätt, fråga förekommit, huruvida icke åt Commissarierne
numera skulle lämpligen kunna uppdragas åligganden, som för närvarande
tillhöra andra tjenster, hvilka således hädanefter kunde blifva antingen
fullkomligt umbärlige eller åtminstone mindre ansvarsfulla och magtpåliggande,
än hitintills. Sålunda har Utskottet ansett, att de Cassören vid
Riksgälds-Contoiret nu åliggande göromål att i stadgad ordning emottaga
och qvittera Contoirets inkomster samt verkställa pröfvade och beviljade
utbetalningar, skulle kunna, utan någon olägenhet eller minskning i föreskrifna
controller, af Commissarierne omedelbart besörjas, äfvensom att den
med Cassörs-tjensten nu förenade räkenskapsföring kunde uppdragas åt en
Bokhållare, hvilken derjemte borde öfvertaga de göremål, som för närvarande
åligga den till Cassörens biträde anställde Contoirs-skrifvare. Genom
denna af Utskottet ifrågaställda och af ej mindre Cornmissariatet än Fuliroägtige
tillstyrkta reglering af göromålen inom Riksgälds-Contoirets CassaContoir,
böra både Cassörs- ocb Contoirsskrifvare-tjensterne, hvilkas nuvarande
innehafvare skola uppnått den ålder, att de antingen redan, elier
inom få år äro berättigade att efter afskedstagandet bibehålla sina löner
såsom pensioner, kunna indragas, och såmedelst de för dessa tjenster i den
föreslagna nya Staten uppförda löner, utgörande tillsammans 2,100 R:dr,
besparas, efter afdrag af det löne- och arfyodes-belopp af 800 R:dr, gsom
14
JStats-Ulskottets Uttalande, N.-o 449'
torde 'böra anslås för den nya Bokhållare-befattningen. Likaledes bar Utskottet
trott, att Corn missa rieme hädanefter skulle kunna och böra åläggas
.alt sjelfve uppsätta de från dem af Fullmägtige infordrade utlåtanden, äfvensom
berättelserne tili Rikets Ständer och deras Revisorer samt andra från
Comm issa rialet utgående, mera vidlyftiga och maktpåliggande, expeditioner;
såsom följd hvaraf Referendarie-tjensten, med hvilken detta åliggande hitintills
varit förenadt, ansetts, efter nuvarande innehafvarens afgång , kunna
förvandlas till ,en Notarie-syssla , med den för dylika beställningar inom
Banken bestämda lön af 700 R:dr, i stället för det nu för Referendarien
till 1,200 R:dr föreslagne lönebelopp. En sådan förändring af sistnämnde
tjenstebefattning har likväl blifvit afstyrkt af Fullmägtige och Commissariaiet,
sorn deremot erinrat: att Referendarien icke syntes böra uttryckligen
frikallas från om förmå Ide honom nu tillhörande tjensteåligganden ; att desamma
icke billigt vis kunde påläggas Commissarierne, hvilka , i följd af
Cassörs-ljenstens indragning och flere andra för dem vid denna Riksdag
ifrågasatte uppdrag, hädanefter lomme att vidkännas en betydlig tillökning
i sina göromål; .att, i betragtrnde af de flerfaldiga åligganden, sorn borde
besörjas af Commissariatets Canzli-Expedition, någon indragning inom denna
med endast a:ne tjenstemän försedda Expedition synts hvarken billig
eller lämplig, serdeles om derstädes förefallande göromål jemfördes med
dem, som förekommo inom Fullmägtiges Canzli, hvarest 3:ne embets- och
tjenstemän voro anställde; att, äfven om den ifrågasatte minskningen å Referendariens
tjenst-skyldigheter framdeles komme att inträffa, det uppgifne
lönebeloppet vöre alltför ringa i förhållande till de åligganden , sorn i allt
fall för denne tjensteman återstodo; och att det måste utgöra en fördel för
Verket, att en tjensteman, med kännedom om ärendenas beskaffenhet, funnes
att tillgå, för att, vid inträffande vacancer eller laga förfall, kunna till bestridande
af Commissarietjenst förordnas.
Hvad sålunda blifvit erinradt emot det af Utskottet uti ifrågavarande
hänseende framställde förslag, har Utskottet tagit i behörigt öfvervägande;
men deraf icke funnit anledning att samma förslag frånträda, helst det synes
i allmänhet höra leda till en noggrannare behandling och fullständigare
utredning af de ärenden, sorn Fullmägtige remittera till Commissariatets utlåtanden,
om dessa utlåtanden och deraf föranledda förslag utarbetas af
någon utaf Commissariatets egna Ledamöter. Enär föröfrigt med skäl torde
kunna fordras, att Commissarierne, hvilka hädanefter, enligt Utskottets hemställan,
komma att erhålla en jemförelsevis icke obetydlig löneinkomst, skola
.uteslutande egna sig åt sina tjenstebefattningar, förmodar, under sådan förut
-
Siats-Utskottets Utlåtande , N;0 449‘
15*
sättning, Utskottet, alt de jemväl skola medhinna det för dem nu ifrågaslällde'
åliggande. Att den härmed för framtiden afsedda minskning i aflöningen
för Commissariatets Canzli-Expedition är obillig och olämplig, kan Utskottet
så mycket mindre medgifva, sorn ungefärligen enahanda minskning i aflönings-summan
för Fullmägtiges Ganzli , enligt Rikets sist församlade Ständers
beslut, skall beredas genom den dervarande Canzlist-tjenstens indragning
vid inträffande ledighet. Med afseende å nu’ anförda förhållanden
och då Utskottet föreställer sig, att andre tjenstemän, lika val sorn* Referendarien,
kunna förordnas att, då sådant erfordras, under någon tid förrätta
Commissarietjenst, får Utskottet, såsom en med löneregleringen för
Riksgälds-Contoiret sammanhang egande fråga, hemställa,
att uppsättningen af de från Gom missariatet utaf Fullmägtige infordrade
yttranden, äfvensom Commissariatets berättelser till Rikets
Ständer och deras Revisorer, jemte andra mera vidlyftiga och
magtpåliggande expeditioner, må förklaras hädanefter vara ett Gommissariernes
eget tjensteåliggande, samt att, i följd deraf, Referendarietjensten
må, vid nuvarande innehafvare? afgång, indragas, och i
dess ställe en Notarie då hos Commissariatet anställas, med åtnjutande
af den för Notarie-sysslor inom Banken fastställda lön af
7oo R:ffr.
I afseende på beloppet af de arfvoden,. sorn, enligt hvad Utskottet redan
yttrat, torde böra tillerkännas vissa mera ansvarsfulla och mödosamma
tjenstebefattningar, får Utskottet, hvad först beträffar Kamererare-tjensten i
Bbksluts-Contoiret, anföra, att då Utskottet, oagtadt denna tjenstebefattnings
af Fullmägtige vitsordade trägna och vigtiga beskaffenhet, icke funnit sig
böra för densamma föreslå en serskild lönegrad, Utskottet deremot, ej mindre
på grund af Fullmägtiges och Commissariatets ofvan anförda yttranden, än
med hänsigt till den högre aflöning, sorn alltid med berörde tjenst varit
förenad, anser sig böra tillstyrka,
att ett arfvode af 200 R:dr, eller samma belopp, som blifvit Karn
erera ren i Bankens Cassa-Afdelning tillerkänd t, må, utöfver den
till 1,200 R:dr nu föreslagne Kamererare-lön, tilläggas Kamereraren
i Riksgälds-Contoirets Boksluts-Contoir.
Under åberopande af hvad Fullmägtige yttrat i afseende på aflöningen
för Riksgälds-Contoirets Ombudsman, och under erkännande af denna tjenstemans
vigt för Verket, får Utskottet likaledes föreslå,
att, utom den för Ombudsmannen föreslagna lön 700 R:dr, ett
arfvode af 100 R:dr må honom tillerkännas.
16
Slals-TJiskollets Utlåtande, N.o 449'
Vidare hemställer Utskottet,
att för den Bokhållare, som kommer att öfvertaga de Cassören
hitintills ålagda räkenskaps-göromål och hvilken svårligen lärer,
utan hinder i göromålens gång, kunna under någon del af förmiddagen
aflägsna sig ifrån embetsrummet, äfven må, utöfver Bokhållare-lönen,
utgörande 700 R:dr, bestämmas ett arfvode af 100
R:dr. Derjemte anser Utskottet sig böra föreslå, alt innehafvarne
af Kammarskrifvare-tjensten i Boksluts-Contoiret och Canzlisttjensten
vid Commissariatets Expedition, hvilka tjenster äro mera
trägna än öfriga beställningar inom den lönegrad, hvartill de höra,
äfvenledes må erhålla, utom sine löner, 400 R:dr, ett arfvode af
100 R:dr hvardera.
Uti Commissariatets, af Fullmäglige åberopade och lill Utskottet öfverlemnade,
yttrande, angående förevarande ämne, har framställning blifvit gjord
om uppförandet å ordinarie stat af Canzlist-tjensten vid Fullmägtiges Expedition;
men då Rikets Ständer vid sista Riksdag beslöto, att denna tjenst
vid nuvarande innehafvarens afgång skulle indragas, och del samma tjenst
tillhörande renskrifningsbestyr åläggas den efter sista Riksdag utnämnde
Registratorn och Archivarie; så och enär de förhållanden, sorn föranledde
detta Rikets Ständers beslut, icke undergått någon förändring, anser Utskottet
sig sakna skäl
att nu tillstyrka upphäfvandet af detsamma, hvadan berörde tjenst
fortfarande blifvit å interims-staten upptagen.
I sammanhang med tillstyrkandet, att ofvanberörde Cassörs- och Contoirsskrifvare-tjenster
måtte indragas, hafva Fullmägtige föreslagit, att de
nuvarande innehafvarne af dessa tjenster må, när de ur Contoirets tjenst,
tili följd af egen begäran, eller, med anledning af Rikets Ständers nu vidtagande
beslut, afgå, få såsom pensioner uppbära de för deras tjenstebefallningar
i nu gällande stat anslagne löner, med derå, vid 1828—i83o årens
Riksdag, beviljad förhöjning af 20 procent; äfvensom Fullmägtige tillika
hemställt, att samma förmon måtte beredas öfrige tjenstemän vid RiksgäldsContoiret,
hvilka antingen, vid förestående lönereglering, icke komma i åtnjutande
af lön på stat, motsvarande deras nu egande iöneförmoner , eller
ock innehafva tjenster, som vid denna Riksdag varda af Rikets Ständer
indragna.
Vid öfvervägande af denna framställning, har det icke undfallit Utskottets
uppmärksamhet, hurusom den af Utskottet nu föreslagna lönereglering
-
Stals-Utskoltets Utlåtande, iV.-o 449-
17
ring skulle komma alt för några bland Riksgälds-Contoirets tjenstemän medföra
en sannolikt både opåräknad och känbar minskning i deras hitintills
åtnjutna aflöning, derest de hädanefter endast fingo uppbära de för deras
Ijenstebefattningar å den nja staten uppförda löner, hvilka understiga de
löneinkomster, som under mer än i i års tid varit med samma tjenster förenade.
Med afseende härå och enär vid den under innevarande Riksdag
verkställda lönereglering för Bankens embets- och tjenstemän, de personer,
för hvilka samma förhållande eljest skulle inträffat, å delta Verks indragnings-stat
erhållit skillnaden emellan deras förut innehafde löner, jemte den
derå beviljade provisionella förhöjning och de för dem nu bestämda nja
läne-vilkor, finner Utskottet sig böra hos Rikets Ständer tillstjrka,
att nuvarande innehafvare af ordinarie tjenster vid RiksgäldsContoiret,
hvilka redan äro eller nu varda å inlerims-stat uppförde,
må, intilldess de från samma tjenster afgå, bibehålla sina
hitintills, enligt stat, åtnjutna löner, med den deruti år i83o af
Rikets Ständer beviljade förhöjning; äfvensom att, då tjenstemans
vid nämnde Contoir sammanräknade lön och arfvode, jemlikt dea
nja staten, understiga hans förut, i och för samma tjenst, innehafda
lön, med inberäkning af omförmälde provisionella förhöj
ning, skillnaden deremellan må på interims-staten uppföras och
honom tillfalla, så länge han denna tjenst innehar.
Likaledes anser Utskottet sig, i betragtande af njss anförda omständigheter
och med dessutom hemtadt stöd af Rikets Ständers serskilda medgifvande
för några Bankens tjenstemän, böra tillstjrka bifall till Fullrnägtiges
hemställan,
att, vid framtida bestämmande af pensionsbeloppen för innehafvarne
af de tjenster, sorn dels vid sistförflutna , dels vid denna
Riksdag blifvit från Riksgälds-Contoirets ordinarie aflönings-stat
till dess interims-stat förfljttade, jemväl merberörde provisionella
löneförhöjning må tagas i beräkning; hvilket beräkningssätt äfven
torde få iagttagas, i afseende på pensionerandet af de tjenstemän
vid oftanämnde Contoir, hvilkas å ordinarie stat innehafvande löner
understiga den löne-inkomst, sorn de, med inberäkning af den
provisionella löneförhöjningen, hitintills vid detta Verk åtnjutit.
Men då Rikets Ständer vid sista Riksdag, uppå derom gjord ansökning,
serskildt bestämt de pensionsbelopp, som, vid afskedstagande kunna tilläggas
de 2:ne ålderstigne tjenstemän vid Creditsedel-verket, hvilkas tjenstebefatt
Bih.
till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 7:de Haft. 3
48
Stat s-Utskottets Utlåtande, Är--o 44&.
ningar ännu icke blifvit indragna, finner Utskottet sig af Rikets Ständers sålunda
redan fattade beslut förhindradt att understödja den hos Utskottet nu
gjorda framställning om enahanda pensionsrätt för bemälde tjenstemän ,
som för innehafvarne af de å Riksgälds-Contoirets ordinarie stat uppförda
tjenster.
Beträffande aflöningen för Vaktbetjeningen, så anser Utskottet, att, i likhet
med hvad som vid löneregleringen inom Banko-verket är föiklaradt,
dea Riksgälds-Contoirets Vaklbeljening förut, under namn af skopenningar,
tillerkända inkomst jemväl bör hädanefter upphöra , såsom inbegripen under
de för denna betjening nu föreslagna löner.
Vidkommande åter de på Riksgälds-Contoirets nuvarande stat hitintills
uppförda n:ne husdrängar, af hvilka den ena skall besörja liusdrängs-görojnålen
vid den af Contoiret begagnade egendom och den andra vid Rikets
Ständers hus, så, och med afseende å desse personers befattningar, har Utskottet
trott benämningen husdräng böra i Riksgälds-Contoirets nja aflöningsstat
bibehållas, fastän Bankens fordna husdrängar numera, i anseende till
beskaffenheten af deras tjenstgöring, benämnas kammardrängar.
Med tillämpning af nu tillstyrkta grunder för ifrågavarande lönereglering
och med iagttagande af hvad Utskottet här ofvan hemställt och föreslagit,
har Utskottet uppgjort och får Rikets Ständers pröfning och fastställelse
härmedelst underställa följande förslag till
■Stais-Utskottets U tlcUandcj N.o 449'
19
Ordin arie A f lönings-St a t
för
Riksgälds-Contoirets Embets- och Tjenstemän samt Väkthetjening.
Secreterare hos 'Fullmägtige .
Registrator och Archivarie . . .
Ombudsman
Commissarier, hvardera 2000 R:dr
Notarie hos Commissariatet . . .
Canziist D:o ... .
-Kamererare i Boksluts-Contoiret
Bokhållare i D:o D:o
Kammarskrifvare i T):o
Kamererare i Revisions-Conloiret .
Cassa-Bokbållare ......
Conloirs-skriFvare . .
.
Vaktmästare ........
Kammardrängar, hvardera 3oo R:dr
Husdrängar, d:o 220 R:dr
Anmärkning: Ofvan upptagne lön och arfvode
för Cassa-Bokhållaren besparas, så länge
Cassörs-göromålen förrättas af den nu å Interims-stat
uppförde Cassören för RiksgäldsContoirets
inkomster och utgifter; kommande
Notarie-lönen ej eller att utgå förr än efter
nuvarande Referendariens afgång.
Summa R:dr Bc:o
Lön.
Arfvode.
„ ■ —
Summa.
2,000
——_
2,000
1,200
1,200
700
100
800
6,000
6,000
700
700
400
100
5oo
1,200
200
1,400 (
700
700
400
100
5oo
1,200
1,200
700
100
800
400
4oo
4oo
4oo
900
poo
44°
440
| * 7,34.0
600
17,940
I sammanhang med förestående ordinarie Aflönings-stat, får Utskottet,
under åberopande af hvad Utskottet förut yttrat, jemväl till Rikets Ständers
bepröfvande och godkännande nu öfverlemna förslag till
20 Stats-Utskottets Utlåtande, JV.-a 449-
Interims Aflönings-St a t
för
Riksgälds-Contoiret j upptagande de tjenster} som vid nuvarande
innehafvares afgång skola indragas.
Lön.
1 Cassör ........ . .......... .
i,35o
1 Referendarie
1,080
1 Revisor .
. ........
nio
1 Canzlist i Fnllmägtiges Expedition ..........
45o
1 Conloirs-skrifvare i Cassa-Contoiret ..........
45o
Från Credit-Sedel-verkets Stat öfverflyttade
1 Kamererare
1,080
i Yexlings-CassÖr
1,080
Dessutom upptages här
för nuvarande Bokhållaren i Boksluts-Contoiret skillnaden mellan
hans hitintills åtnjutna löne-inkomst och den för denna tjenst
å Ordinarie Staten uppförda lön .... . ......
110
Summa R:dr B:co
6,320
Upplysningsvis anser Utskottet sig: böra härvid anmäla, att, enligt den
vid sista Riksdag för Riksgälds-Contoiret fastställda ordinarie Aflönings-stat,
nlgjorde, med inberäkning af den provisionella löneföihöjningen, lönerne
för detta Yerks embets- och tjenstemän» samt vaktbetjent
tillsammans .............. . . . . . R:dr 18,000.
och enligt den vid samma Riksdag utfärdade interims Aflönings-stat
........... . . ., .. . .,
„ 8,54o..
Beträffande tiden för de nu föreslagna lönetilfökningarnes beräknande,,
så har väl RiksgäldsrContoirets tjenstemanna-personal anhållit, att de nya
lönerne mätte få utgå åtminstone från sistlidet års början,, helst de inom
Banken beviljade löneförhöjningar fått af vederbörande tillgodonjutas från
och med år 1838; men då öfrige vid denna Riksdag af Stats-Utskotlet tillstyrkta
och af Rikets Ständer bifallna,, ökade eller nya löneanslag, så vida
Ståts-Utskottets Utlåtande, JV.o 449'
21
ej serskilda förhållanden dervid förekommit, böra från och med innevarande
år beräknas och utgå, tillstyrker Utskottet,
att äfven de nya aflönings-staterne för Riksgälds-Contoiret må från
och med samma tid tillämpas.
Med anledning af det i Herr Contracts-Prosten Östbergs motion väckta
förslag, att, jemte lönerne, öfriga förmoner för Riksgälds-Contoirets tjenstemän
måtte ordnas efter enahanda grunder, sorn för Banco-staten, har Commissariatet,
uti dess rörande detta ämne afgifna och af Fullmägtige åberopande
yttrande, anmält, att någon olikhet för närvarande förefunnes emellan
beräkningssättet! för de inom Bänken och Riksgälds-Contoiret utgående ljuspenningar,
samt derföre hemställt, alt, till vinnande af likstämmighet emellan
begge Verkens aflöningsförmoner äfven i' detta hänseende, ett af Commissariatet
uppg jord t förslag till framtida fördelning af ljnspenningarne
emellan personalen vid Riksgälds-Contoiret måtte varda af Rikets Ständer
faslsläfdl.
Under åberopande af den, i afseende på lönevilkoren, nu iagltagnaoeh
jemväl vid bestämmandet af andra förmoner vanligtvis utaf Rikets Ständer
tillämpade grundsats, att likhet härutinnan emellan betjeningen vid oftanämnde
2tne Verk i allmänhet bör ega rum, anser Utskottet^, sig äfvenledes
böra tillstyrka,
att den, under namn af ljuspenningar ej mindre Fullmägtige än
tjenstemanna-personalen och vaklbeljeuingen i Riksgälds-Contoiret
tillkommande ersättning må hädanefter utgå efter enahanda grund
och till samma belopp, sorn för Fullmägtige i Banken samt Bancostaten.
Under förutsättning af Rikets Ständers bifall härtill, får Utskottet, som
icke kan tillstyrka fastställelse å det af Riksgälds-Contoiret^ Corn missaria t
uti ifrågavarande hänseende uppgjorda förslag, såsom i flera delar skiljagtigt
från de f or Banco-betjeningens ljuspenningar gällande bestämmelse)-,
deremot hemställa,
alt dessa, vid 1838—)83o årens Riksdag, af Rikets Ständer meddelade
bestämmelser jemväl må, från och med innevarande år,
tillämpas inom Riksgäfds-Conloiret, samt alt, i följd häraf, de af
Kongl. Stats-Contoiret för Kongl. Maj:ts och Kronans Embetsverk,
hvart 5:le år, fastställd» pris på vax- och talg-ljus äfven inom
22
Stats- Ut srk o Ut Is Utlåtande, N.-o 449'
förstnämnde Centoir böra tjena till efterrättelse vid beräknandet
af den nedannämnde personer derstädes årligen tillkommandecontanta
ersättning för följande, deras vederlikar inom Banken, tillerkända
qvantiteter ljus, nemligen:
1:0 Fullmägtige och deras Secreterare samt Commissarierne, för
2 LU. hvita Vaxljus, hvardera.;
2:0 Registratorn och Archivarien, Kamererarne, Cassörerne, Referendarien,
Ombudsmannen, Notarien hos Corn missaria tet samt
Ca n 7,1 is ten i FulJmägtiges Expedition, för 1 LU. 5 U. d:o d:o;
3:o Bokhållarne, Revisorn och Canzlisten i Commissariatets Expedition,
för i5 U d:o d:o;
4:o Kammarskrifvarne och Contoirsskrifvaren samt 8 tjenstgörande
extra ordinarie Canzlister och Contoirsskrifvare, för 10 fiC
d:o d:o;
5:o Yaktmästarne för 4 Talgljus;
6:0 Kammardrängarne, för 2 1/2 LU. d:o hvardera:;
7:0 Husdrängarne, för 2 LU. d:o, och
8:0 4 extra ordinarie Kammardrängar, för 1 \fi LU. d:o.
Slutligen får Utskottet anmäla, att Utskottet anser sig, genom dess nu
afgifna Utlåtande, hafva besvarat en af Herr Comministern Dahlgren inom
Preste-Ståndet vackt och till Utskottet remitterad motion, så vidt densamma
afser upphörandet för framtiden af all provisionel löneförhöjning för
Riksgälds-Contoirels tjenstemän.
Stockholm den 23 Februari 1841.
Reservationer.
Af Herr Prosten Östberg: ”Jag reserverar mig emot Höglofl. Utskottets
förslag till reglering af Riksgälds-Contoirets tjenstepersonal, samt af dess
aflöning, i så måtto, att Referendarie-sysslan skulle indragas. Då håde Herrar
Fullmägtige och Commissarierne, uti affordradt utlåtande, enhälligt tillstyrkt,
alt Referendarie-tjensten bör bibehållas, så vida ärendena i behörig
ordning hädanefter, som hittills, må kunna verkställas, har jag trott mig böra
i denna punkt instämma i nämnde Em betsmyndigheters, på fullkomlig
sakkännedom grundade, utlåtande och tillstyrka Referendarie-tjenstens bibehållande.
Mig synes denna lid vara den otjenligaste att tillstyrka indragningar
af ordinarie tjensler i detta Embetsverk, då hvad Rikets Höglofl. Slän
-
Stats-Utskottets Utlåtandej N:o 4491
2b
der med all sannolikhet komma alt besluta denna Riksdag, dels i anslags*
dels i lane väg, blifver helt säkert öfverhopadt med nya göromål medelst
betydliga summors förvaltning.”
Af Herr Schartau: ”Stats-Utskottets förslag att, mot så väl Commissariatels,
som Herrar Fullmägtiges tillstyrkande, afskaffa Referendarie-sysslan i
Riksgälds-Contoiret, har jag ej kunnat biträda, emedan, efter min förmening,
det icke är väl beräknadt att med en så obetydlig besparing, sora.
några ioo R:dr, indraga den ifrågavarande tjenslen samtidigt med en förestående
tillökning i göromålen inom Verket och en utvidgad ansvarighet för
Öfver-Styrelsen, hvars förklarade behof af det ifrågavarande tjenstebilrädet,
jag så mycket heldre ansett mig böra respectera, som jag tycker mig kunna
begripa, att den åsyftade hushållningen ganska lätt k-unde komma att
bära frukter af känbar misshushållning.”
Af Riksdags-fullolagligen Strindlund, som ansåg det för tidigt att besluta
om löneförhöjning ål Riksgälds-Conloirets tjenstemän och vaktbetjening;
att detta ej borde ske förr, än det visats, om några väsendtliga förändringar
uppkomme genom öfverflyttningar af Bevillnings-medlen från
Stats- till Riksgälds-Gontoiret; att ej skäl vore att tillägga Riksgälds-Contoirets
tjenstemän aflöning till likhet med Bankens, då göromålen i RiksgäldsGontoiret
ej vore att jemföra med de i. Banken, samt att det ej vore rigtigt
att förhöja lönerne vid Rikets Ständers egna Verk och derigenom ådraga
sig beskyllningen att göra tjenstemän af samma grader i Statens Verk
orätt, och icke grunda lönevilkoren på de göromål, sorn med tjensterna åtfölja.
t
tryckt hos j. a. walldén,
1841.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 450.
1
JST:o 45o.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3 Mais, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om lönebidrag för inlösen af
Landshöfdlnge-accorden, dels Kongl. Majus i detta ämne aflålnc Nådiga
Skrifvelse.
(U. A)
Genom remiss ifrån Presle-Ståndet liar Utskottet fält emottaga en af
Herr Professor Geijer väckt motion, hvaruti hufvudsakligen anföres: alt
under denna Riksdag klagan offentligen blifvit uttalad deiöfver, att de så
kallade accorden inverka på utnämnandet lili Landshöfdinge-beslälluingar,
samt uppmäi ksamhelen fästad vid contraslen häremellan och det uttryckliga
förhud mot allt tjensleköp vid Landl-Slaten, som innefattas uti Kongl.
Biefvet den 21 Dec. i83r, hvars behöriga iagttagande måste betydligen
försvåras, då de förmän, hvilka skola deiöfver vaka, oftast sjelfve genom
accord vunnit sina tjensler; att berörde oreda är gammal i Sverige och
var åtminstone under den så kallade frihetstiden så allmänt, alt Konungen
år in55 klagade, det hans omsorg varit fruktlös att hämma det förderfliga
missbruk, som i bela Riket sig inritat, att genom accord köpa och
sälja tjensler, hvilken klagan likväl blef sa mycket mera frugtlös, som exempel
linnas, alt Ständerne under denna lid uttryckligen auctoriseral tjensle-köp,
äfven lill Domare-sysslor; alt tjenste-köpen lik väl numera försvunnit
inom Domare-Corpsen, äfvensom nuvarande Regering har den stora
förljenslcn att slutligen hafva afskaffat dem inom militairen, hvilket likväl
icke lyckats genom blotta föibud, om hvilkas overksamhet på detta
fält man haft tillräcklig erfarenhet, utan genom dc existerande accordens
amorlissemenl och inlösning; alt närvarande styrelse jemväl gjort mycket
för utplånande af Landshöfdinge-accorden, hvarigenom det lyckats atlborttaga
deni i några Län, då de deremot återstå i de öfriga med betydlig
bi/t. till 11. S. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Enad. 8 Haft. 1
2
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 450.
ojmnhet och utan förhållande till inkomslerne; att Algar I, för beredande
deraf, alt dessa accord småningom mätte minskas eller försvinna, väl i
senare tider blifvit lillvägabragt, hvarigenom sammanlagde beloppet af
hvad nuvarande Landsböfdingar i accorder utgifvit eller i83,ooo Ut dr
blifvit förminskadt med 20,313 R:dr, så att 163,287 R: lr nu återstå oinlöste;
men alt långsamheten af dessa medel är så mycket mindre tillfredsställande,
som dess användande ej är fritt från störande tillfälligheter och
olägenheterne emedlertid för det allmänna blifva allt känbarare, hvaremot,
om det onda angrepes vid rolen, Riket skulle besparas dessa olägenheter,
hvaribland svårigheten, för att ej säga omöjligheten, att under närvarande
förhållanden tillvägabringa en rättvisare reglering af lönerne, ej är den
minsta; varande, med anledning häraf, för undanrödjande af ett ondt, sorn,
efter motionärens förmenande, mer än något annat, motverkar uppkomsten
af ett rättvist befordrings-system, föreslaget.-
1:0 att af den nuvarande Banco-vinsten anslås, att, såsom lån lill återbetalning,
begagnas den erforderliga summan af 163,287 R/dr Broo,
hvilken aflemnas i Riksgälds-Contoret, med rättighet för Kongl. Maj:t att
dermed inlösa alla nuvarande Landshöfdinge-accord hvaremot allt anspråk
för innehafvare af dessa tjenster till någon ersättning, under hvad
namn det vara må, vid afgången ur tjenslen, fullkomligt skall upphöra;
2:0 alt från den dag, det utgifna accordet till innehafvaren utbetalas,
erlägger denne och sedermera hans efterträdare årligen 5 procent, hvaraf
2 procent beräknas såsom capital-afbetalning och 3 procent såsom ränta,
hvilka lill Riksgälds-Contoret aflemnas och der serskildt för capital
och serskildt för ränta bokföras, på sätt nu sker inom Armeens PensionsCassa
med den fond, som Lill amorlissement af Armeens accord är anslagen,
tilldess capitalet är fullt återguldet, då de till Landshöfdingarne
anslague löner derefter till dem oafkortade utgå;
3:o atf, till säkerhets vinnande för denna Statens fordran, Kongl. Maj;t
läcktes anbefalla hvarje Landshöfdinge-Embete att derföre ansvara, det
de Landshöfdingen tillkommande löneförmoner icke förr utgå, än omnämnde
capital- och ränle-betalning är verkställd och till Riksgälds-Contoret
alsänd;
Stats-Utslcottets Utlåtande, N:o 450.
i
4:o alt då genom vacancer möjligen någon mellantid kunde uppkomma,
men beräkningen, då summan skall vara återbetald, bör ovilkorligen
kunna bestämmas, denna afgift bör anses tillböra lönerne och deraf utgå.,
afven om innehafvare!) af tjenste!), vid ett eller annat tillfälle, icke skulle
finnas.
Sedermera bar Utskottet jemväl fått emottaga en af Kongl. Maj:t
under den 1 dennes till detsamma »flåten Nådig Skrifvelse, hvaruti Kongl.
Maj:t, som dels med betydliga enskilda uppoffringar, dels annorledes sökt
bereda Landshöfdinge-accordens föi minskande, för all, vid befordran lill
desse maktpåliggande embeten, kunna uteslutande afse skicklighet och förtjenst,
utan hänsigt, till möjligheten eller beredvilligheten alt anskaffa de
till äfventyrs erforderliga större eller mindre accords-summor, samt jemväl
varil betänkt att för ändamålets vinnande äska Rikets Ständers medverkan,
men genom den väckta motionen blifvit häruti förekommen, till
Slals-Ulskottet i JNåder öfverlemna! dels en serskild uppsats, rörande de
åtgärder, som, i afseende å Landshöfdinge-accordens amortering, blifvit af
Kongl. Maj:l vidtagna, beloppen af de ännu återstående accorden och
den plan för deras successiva föi minskning, som Kongl. Maj:t ämnat följa,
dels en afskrift af Kongl. Majlis Nådiga Bref den i\ Februari i83^,
angående den reglering af Lanilsböfdinge-lönerne, som Kongl. Majit beslutit,
men hvilkens verkställighet är i de fleste delar af accords-amorteringen
beroende; varande berörde Nådiga Skrifvelse med bilagor intagen
under N.*r c)8 uti 1;-ta Samlingen af Bihanget till Riks-Slåndens Protocoll,
hvartill Utskottet således, för undvikande af vidlyftigare redogörelse
för innehållet, får hänvisa.
Då, vid hvarje tjenste-tillsättning, afseende endast bör fästas å den,
som genom skicklighet finnes vara mest förtjent alt komma i åtanka, är
det uppenbart, att, om accord i något fall äro med tjenslerne förenade
och således förmågan att accords-summan erlägga jemväl skall tagas i betraglande,
största svårighet möter alt behörigen följa förutnämnde befordringsgrund,
samt alt det alltid måsLe inträffa, alt den medellösa förtjenslen
beröfvas tillfället att, genom befordran till så beskaffade tjensler,
vinna belöning för sina mödor, och alt Staten således mången gång icke
kan använda en skicklig embets- eller tjensteman på den plats, der han
företrädesvis kunde med sina egenskaper gagna. De skadliga följderne
af accords-syslem behöfva derföre icke närmare utveckling och de äro
naturligtvis, känbaras?, i den mon embetena äro af vigt samt 0111 det e
-
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 450.
ger rum vid Chefs-platser, hvilkas innehafvare böra vaka deröfver, att dylika
eller andra oordningar, i afseende å underlydande tjenst, icke förekomma.
Det må visserligen anmärkas, alt accord aro fullkomligt olagliga; men
det måste oek å andra sidan medgifvas, alt, om de, under en längre tidföljd,
fortgått och vunnit häfd, samt tjenslernes innehafvare således egt
fullkomlig anledning förvänta, alt vid afgång återfå, hvad de i accord utgifvit,
det innebure en obillighet och ett svårt lidande för nyssnämnde
personer, om en dylik ersättning dem beiöfvades, och alt derföre sådane
åtgärder böra vidtagas, hvarigenom missbruket kan undanrödjas, utan att
enskilde underkastas opåräknade, kännbara förluster. Alt, på sätt förut i
afseende å Landshöfdinge-accorden blifvit af Kongl. Maj:t antaget, förminska
desamma medelst ali åkning af en viss summa årligen, skulle väl
slutligen leda till målet; nieu dervid möter likväl den olägenhet, aLt dertill
fordras en lång lid, hvarunder äfven en af behofvet påkallad och af
Kongl. Majrt jemväl redan beslutad jemkning och ny reglering af Landsliöfdinge-Iönerne,
för alt genom vissa löners minskande kunna, inom nu
befintliga tillgångar och så'edes ulan nya Stats-anslag, bereda tillfälle till
andra dylika löners af behofvet påkallade förbättring, emedlertid måste, i
de flesta fall, anstå, utom det att under en så lång lid omständigheter lätt
kunna inträffa, som rubba den utstakade planens stränga och noggranna
fullföljd. Den enda utvägen att säkert afskaffa det inrotade missbruket,
anser Utskottet således, lika med hvad Kongl. Maj:t yttrat och uti den
remitterade motionen föreslås, vara den, sorn, sedan en dylik arnot tering,
hvilken här förut omförmäles, förgäfves varit försökt, måste i afseende å
Arméens accord vidtagas, eller deras inlösande på en gång medelst upplånle
medel, till hvilkas successiva liqviderande en viss procent af lönerne
vid de ined accord förenade tjemlerne anvisas, hvarigenom lånen, efter
viss lid, klefve godlgjorde och beiörde afdrag upphörde.
I afseende å accorden vid Landshöfdinge-tjensterne, torde emedlertid
en dydik åtgärd icke ulan Statens mellankomst kunna utföras; men
då densamma klefve inskränkt dertill alt emot ränta förskjuta erforderliga
medel, samt om Kongl. Maj:t och Rikets Ständer besluta, att viss
procent af lönerne vid Landshöfdinge-platser, hvilkas accord inlösas,
skola innehållas och användas till accords-förskollets successiva godtgörande,
icke den ringaste föi lust för Staten kan uppkomma, anser Utskottet
den ifrågaslällde åtgärden så mycket mera föitjent af understöd å
Statens sida, sorn det onekligen vore af yttersta vigt, att accord vid nu
Stals-Utslcottets Utlåtande, N:o 450.
omförmälde, serdeles maktpåliggande, embeten kunde afskaflas, och således
ett förhållande, som, så länge del qvarsiår, kan medföra den påföljd, alt
befordringar till oftaberörde embeten ega runi på sådant sätt, som föranleder
missnöje oell klander, varda undanröjdi celi nationen erhålla anspråk
och förhoppning att framgent se dessa embeten endast anförtrodde åt sådane
förtjente embetsman, som förvärfvat insigter och skicklighet i deämnen, hvilka
tillhöra Läns-styrelsernes handläggning och jemväl i öfrigt visat sig ega de för
berörde embeten erforderliga egenskaper, hvilket ock lör framtiden är af
ökad vigt, sedan fråga numera uppstått om betydliga forändringar uti
våra communala Författningar. — Del synes ej eller mola någon svårighet
för Riksgälds-Contoret att förskjuta den summa, som för ändamålet
skulle erfordras, och hvilken uti Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse uppgifves
till 154,957 R:dr 26 sk. 4 'tst., enär dels, elter UlskoLlets förslag,
ett större capital skulle under i5 år blifva der reserveradt i ändamål
att förräntas, för att med ränte-inkomslen bestrid a anslag till Strömsholms
Canal, efter hvilken lids forlopp en stor andel af nu ifrågavarande
låne-bidrag redan vore amorterad och återstoden icke af den betydenhet,
att ringaste olägenhet deraf för Riksgälds-Contoret skulle kunna uppkomma,
dels andra tillgångar för samma Conior under tiden komma att
inflyta genom afbetalningar å redan utgifne eller, enligt Rikets Ständers
nu fattande beslut, utgående lån lill åtskilliga ändamål; dock anser Utskot
tet
räntan böra bestämmas till 4 procent, edler lika med hvad Utskottet
föreslagit för utlåning af Riksgälds-Contorets behållne medel.
På grund af allt detta, anser Utskottet sig böra hemställa l
att Rikets Ständer måtte medgifva, alt, lill inlösen af de vid
vissa Landshöldinge-befatlningar varande accord, till det
belopp för hvardera, som uti Kongl. Maj;ts Nådiga Skrifvelse
uppgifves och med förbehåll, ali allt framtida anspråk
på accords-ersältning å desse embetsmäns sida upphör, må
ifrån Riksgälds-Contoret, såsom lån, utgifvas ett belopp af
154^9^7 R:dr 26 sk. 4 r:st-» under vilkor:
1:0 att derå ifrån lyftningsdagen erlägges \ procentä årlig
ränta, som, efter skeende afbetalningar, beräknas å det då
återstående capitalet samt att lånet amorteras i dea mon,
öfverskotlet af bär efteråt omförmälde innehållningar, seda»
räntan blifvit liqviderad, dertill lemnar tillgång;
*
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 450.
2:0 att vid hvarje Landshöfdinge-tjenst, hvarvid accord
nu är fästad 1, af lönen innehålles 6~procent årligen å accordabeloppet,
intilldess det för accords-amorteringen lemnade
lån blifvit lii! fullo godtgjordl; hvarvid iagttages, att under
vncance, på lika sätt, sorn i afseende å vacance-besparingar
vid Armeen är medgifvet, berörde sex procent för den lid,
besparingen till Stats*verket ingår, jemväl af lönebeloppet
innehålles och för det afsecida ändamålet användes;
3:o alt Kongl. Statskontoret må erhålla Nådig föreskrift :
ali de till accordens inlösen beviljade medel för den blifvande
accords-fondens räkning emottaga, för att om berörde
inlösen besörja, med iagttagande deraf, att, i händelse någon
Landshöfding erhållit skriftlig försäkran om viss accordsersältning,
densamma, qvilterad. återställes; att å berörde
fonds vägnar lill Riksgäldskontoret aflemna löpande förbindelser
å 1000 R:dr hvardera, äfvensom att låta alla de till
accords-amorteringen afsedde innebållningar för accords-fonden
serskildt upptaga och bokföra, för atL dermed i forska
rummet liqvidera den bestämda räntan och sedan använda
återstoden till capitui-afbelalning å det af Riksgäldskontoret
lemnade lån ;
och torde Rikets Ständer tillika finna lämpligt i underdånighet
anhålla, att, då accorden varda inlöste, Kongl. Ma j;t
täcktes icke allenast i Nåder förordna, att i de fall, då Landshöldingar,
som innehafva högre löneförmoner, än eldigt den
fastställde löne-reglcringen dem bör tillkomma, fått bibehålla
desamma under skyldighet att årligen afräkna motsvarande
belopp af accordet, dessa öfverskott hädanefter böra
användas för löne-regleringen, utan ock i öfrigt vidtaga
de åtgärder, att beiörde Jöne-reglering, så skyndsamt sådant
lagligen ske kan, må varda bragl lill verkställighet.
Äfvenså har Utskottet, då angelägenheten fordrar, alt, i hänJee aceorden
vid nu ifrågavarande embeten varda inlöste, sådana åtgärder vidtagas,
hvarigenom återinförandet af så beskaffade accord må kunna
förekommas, ansett sig böra tillstyrka,
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 450.
7
alt Rikets Ständer måtte lios Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om Nådig föreskrift, att icke allenast hvad, som redan
uti Kongl. Circulaii-Brefvet den 22 December i83i finnes
stadgadt lill förekommande af accord vid Landt-Slatstjensler,
må varda lill Landshöfdinge-ljensler utslräckt, utan
ock, då anledningdcke saknar, alt berörde stadgande ej varit lillfylletsgörande,
så skärpta föreskrifter i ena och andra hänseendet
meddeldte, att ändamålet dermed' måtte kunna vinnas.
Slockholm den i5 Februari 1841.
Reservation
af Riksdagsfullmägtigen N. Strindlund från Vester-Norrlands Län:
”Om jag kunde inse, alt Landshöfdinge-accorden upphörde den dag, då
Rikets Ständer ansloge ifrågavarande summa till dess accords-amortering,
så skulle jag vara ibland de första, som bifaller den begärda summan.
Men jag är fullkomligen öfvertygad, alt äfven hädanefter komma accord
att fortfara, ty omständigheter förekomma, då del allmänna skulle möjligen
mera risquera med en Landshöfdings bibehållande på sin plats, än
att en mera kraftfull man komme i bans ställe, om ock det ej kunde ske,
utan att den från tjensten afgående Landshöfdingn finge något i ersättning
för tjenstens afträdande, då han möjligen icke kunde från tjensten
vräkas, då han sig icke förgått, och kanhända den nya Landshöfdingen
icke eller alltid kan göra så bestämdt anspråk på den tjenst, han
erhåller.”
Härmed hafva instämt: Bengt Gudmundsson från Hallands, Gustaf
Bernhard Appelkvist från Blekinge, Petter Persson från Jönköpings, Andert
Nifson från Östergöthlands och Bils Pehrsson från Örebro Län.
Stats-UtskotteU Utlåtande, N:o 451.
N:o 451.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3 Mars, kl. 1 e, m.
Utlåtande, i anledning af Kongl, Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ett serskildt
anslag för befrämjande af göromålens behöriga gång inom StatsContoret,
Uli Nådig Skrifvelse lill Slats-Utskollet af den 3:dje innevarande
Februari, (intagen under N;o ioo, i 1 Samängen af Bihang lill Riks-Slåndens
Prolocoll,) liar Kongl. Maj:t, uppå Dess och Rikets Stals-Contors underdåniga
lienställan samt, med afseende å beliofvet af ökade tillgångar för
tjenstemanna-personalens aflöning inom bemälde Embets-Verk, i Nåder föreslagit
Rikets Ständer, att såsom erfoiderligt anslag lill arfvoden åt en
tillökt personal af en Ledamot, en Notarie, en Canzlist och Ivaline Kammarskrifvare,
en summa af 3,600 R:dr Banco årligen må, ifrån och med
innevarande år till nästa Slats-Reglerings början räknadt, varda vid den
nu förestående Extra Stals-RegKringen till Kongl. Majit anvisad.
Utskottet har denna Nådiga framställning i öfvervägande tagit; och
enär, uti Kongl. Majlis Nådiga Proposition, angående Slats-Verkels tillstånd
och beho', blifvit föreslaget anvisande dels af ett lika belopp, sorn
det nu ifråga varande^ till aflöning för enahanda ti Hök te personal af 1 Ledamot,
1 Notarie, 1 Canzlist och 2:ne Kammarskrifvare i Kongl. StalsContoret,
dels af 2,000 R:dr lill lönefyllnad åt Ledaniöterne, h vilken Proposition,
i hvad den rörde löne-tillökningen för Ledaniöterne af Riks-Stånden,
samt i hvad den angick anslag för ökad personal, genom votering i
Förstärkt Stats-Utskolt blifvit afslagen, samt följaktligen Kongl. Maj:ls Nådiga
framställning om anvisande å extra Stat af nämnde aflöning för ökad
personal i sig sjelf innefattar samma fråga, som sålunda blifvit vid
innevarande Riksdag förut afgjord, anser Utskottet sig böra
hemställa, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majrt i underdånighet
anmäla, det någon ytterligare åtgärd., i anledning
af nu aflåtne Nådiga skrifvelse, icke kan af Rikets Ständer
vidtagas.
Slockholm den 23 Februari jS41 •
Reserva
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 452.
9
Reservation1
af ITerr Biskop Hedren: ”Efter det förhållande, som i Kongl, Majlis Nå
diga
Proposition, på grund af Kong?. Stats-Conlorets underdåniga skrifvelse,
klilvit helmi igen upplyst, måste Kongl. Maj:; antingen finna Sig nödsakad
ali, lill vården afdetta angelägna Em bets-Verks ärenden, tillförordna
serskiide tjenstemän med ar! voden, eller ock. hvad värre vore, låta
samma ärenden fördelijas och måhända i flera delar afstanna; hvarföre
jag icke annorlunda kan än anse den Nådiga Propositionen i rätt lid och
ordning framställd, och, i händelse densamma skulle anses föranleda anmärkning,
sådan snarare må nu genast ega rom, än återkomma med mera
obehag nästa Riksdag. För min del anser jag det af Kongl. Majrt begärda
extra anslag, för ofvanherörtle ändamål, intill nästa Riksdag, böra beviljas.
”
N:o 452.
Ank. till Exj>, Utsi. den 3 Mars, kl. 1 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Waj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ett serskildt
anslag för Kongl. Theatern, motsvarande de för denna Inrättning i stat
•uppförde summor, hvilka Rikets Ständer förklarat köra med 1840 års
slut upphöra.
TJti Nådig Skrifvelse till Stals-TJtskniiet af den 3:dje sistlidne Februari,
, (intagen under Nio 101 i vista Samlingen af Bihang tili Riks
-
Cih. till E. St- Erot. tS/p) och tfl/pt. 4 Sami. 1 Afl. 3 Band, 8 Heijl. 8
10
Stats-UtsJiottcts Utlåtande, N:o 452
Ståndens Protocoil) liar Kongl. Maj:t, uppå underdånig hemställan af Dfreclionen
för Dess llof-Capell och SpecLakler, i Nåder föreslagit, att, intill
nästa Riksdag en årlig summa, motsvarande de af Rikets Ständer genom
omröstning i Förstärkt Stats-Ulskolt indragne anslag, hvilka sedan
längre tid tillbaka varit lill understöd för Dramatiska Spectaklet å Riks
Staten
ujipförde med 4>5oo R:dr i contant och värdet af 200 famnar ved,
calculeradt i penningar till i,5oo Rrdr, må varda vid Extra Stats-reglaringen
för Kongl. Theatern anvisad; varande vid den Kongl. Skrifvelse!!
Inlagde Directionens ofvannämnde underdåniga hemställan af den i5 Januari
innevarande år, med dervid fogade transsumt af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse till Thealer-Directionen af den i5 Maj 183g, utvisande,
att, då föreslagen plan för 1 heaterns förvaltning under loppet af 5 år,
eller intill den 1 Juli 1844» blifvit i Nåder fastställd, och enligt hvilken
plan anslaget af Stats-verket blifvit taget i beräkning för upprättandet af
Kongl. Theatern? stal, äfvensom en förteckning, utvisande, att emellan Direclionen
samt Kongl. Theaterns personal blifvit afslutade ett stort antal
contract, hvilka fortlöpa utöfver den 1 Juli 1841.
Då, enligt hvad ifrågavarande Nådiga Skrifvelse äfven innehåller,
Rikets Ständer vid innevarande Riksdag beslutat indragning och upphörande
af de anslag, som tillförne varit för Kongl. Theatern å Rikets
stat uppförde, och Föl jag t ligen den nu gjorde Nådiga framställningen om
enahanda anslags beviljande å Extra Stats-regleringen innefattar samma
fråga, som sålunda redan blifvit af Rikets Ständer pröfvad och afgjord,
hemställer Utskottet,
alt Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla, att, i anledning af Kongl. Maj:ts nu aflålne Nådiga
Skrifvelse, Rikets Ständer icke kunna någon annan ytterligare
åtgärd vidtaga.
Stockholm den a3 Februari x841-
StaU-Utshottets Utlåtande, N:o 453.
It
N:o 453.
Ank. ill Exp, TTtsk. den 3 Mars, kl. 1 e. ro.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående /niis
lag till arfvoden för adjungerade Ledamöter i Svea och Götha Ilof1
Rätter.
Uli Nådig Proposilion lill Stats-Utskoltet af den i5 sisllidne Februari
(intagen under N/o 102 i i:sta Samlingen af Bihang till RiksStåndens
Prolocoll), har Kongl. Majit föreslagit Rikets Ständer att
till adjunclions-arfvoden bevilja ett Extra Stats-anslag af 3.700 R:dr
Banco årligen, eller j5o R:dr, svarande mot half Assessors-lön, för hvardera
af de feni ledamöter, som måste adjungeras med egna extra Rotlar
i Kongl. Majrts och Rikets Svea och Götha Bof-Rätler, om arbetet der,
såsom hittills, skall fortgå på Fyra Divisioner, med 6 ledamöter å hvarje
Division, samt att detta anslag måtte anvisas alt utgå från innevarande
års början, intilldess den Stats-reglering vidtager, hvilken vid nästa Riksdag
blifver beslutad} varande jemlej den Nådiga Propositionen öiverlemnade:
\
i:o Kongl. Majrts och Rikets Götha Hof-Rätts underdåniga skrifvelse
af den i December 1840, med anmälan, att de fyra ledamöter, som
varit uti Hof-Rätten adjungerade, enligt bilagde ansökningar, i underdånighet
anhållit, alt deras adjunction måtte vid sessionens slut upphöra,
jemte hemställan lill Kongl. Maijts Nådiga afgörande, huru med anledning
af Kongl. Maj;ts Nådiga Bref af den 26 Maj 1837, angående adjunction af
fyra ledamöter, hädanefter bör förfaras, helst det icke vore möjligt alt, utan
hinder för göromålens gång, dertill använda llof-Rättens ordinarie betjening
och personer icke kunde förmås dessa befattningar sig åtaga, då annan
godtgörelse ej vore att påräkna, än de till Hof-Rätten anslagne adjunctionsinedel,
hvaraf, enligt bifogadt sammandrag öfver deras användande
12
Stats-Utslioticlt Utlåtande, N:o 453.
från den t October iS37, Lill och med år i84o, icke någon perion kun*
nät erhålla mera jin 140 R:dr; men hehofvet af ökadt antal ledamöter
vore så mycket mei a fortfarande, som, enligt förteckning på lottade
referent-mål, dessa utgjort
för år 1838 ....... 1,160.
,, ,, 1S3q . .. ... . 1 ,2qf>.
och intill d. 1 Dec. 1840 ....... i,3o4.
utom det att i85 mål vid sistnämnde tid vore till lottning färdiga, livaraf
visade sig, att målen årligen tillväxt;
2:0 ofvanbemälde nu adjungerade fyra ledamöters ytterligare
yttranden, i anledning af Kongl. Maj:ts den 14 December sistlidet år till
IJof-Rälten aflåtne Nådiga Bref, angående deras underdåniga anhållan om
entledigande från adjuiictions-förordnandet, utvisande, ali en af dessa
ledamöter, endast under förhoppning, att någon serskild aflöning ifrån och
med detta år måtte varda anvisad, förklarat sig beredvillig att med adjunclionen
fortfara, men de öfrige Irenne fortsatt sin underdåniga anhållan
om entledigande; samt
3:o en af Advocat-Fiscalen i Kongl. Majlis och Rikets Svea flofRätt
under den 18 sistlidne Februari meddelad uppgift å fördelningen
af tie såsom adjunctious-medel för bemälde Uof-Rält auslagne Gun R:dr
årligen, hvaraf inhemlats, alt 400 R:dr användas till arfvoden åt arne Amanuenser
och 2;tie Copister, samt de öfriga 200 R:dr, med 5o R.dr i
qvartalet, lill de personer, hvilka, såsom adjungerade ledamöter, bilrädt
Kongl. Uof-Rälleri ulan serskildt arfvode för denna tjenstebefattning, och
li vilka medel under föll idel år varit forde'ade, irsla qvartalet emellan
sex, del andra och tredje emellan sju ociidtt fjerde qvartalet emellan nio
adjungerade ledamot' r.
Då, på sätt Kongl. Ma.jrts Nådiga Proposition äfven utreder, Rikets
Ständer genom votering i Förstärkt Stats-Utskott afslagit Kongl. Majlis
j Dess Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd och behof, gjorde Nådiga
framställning om anslag af en ny Assessors-lön for Kongl. Svea samt
alne llof-Rätts-Råds och 2:ue Assessors-löner för Kongl. Götha Uof-Rätt,
hvarigenom Rikets Ständer fol jagt ligen underkänt hehofvet af desse tillökade
Ledamots-platser, och den nu i Nåder aflåtne Propositionen angår
anvisande al adjnnctious-medel, beräknade tillhåll' Assessors-lön för hvardera
af lika antal ledamöter, anser Utskottet sisiberörde framställning i
sjelf
-
StaU-UUkottett Utlåtande, N:o -443.
14
sjelfva verket innefatta samma fråga, som sålunda redan blifvit af Rikets
Ständer pröfvad och afgjord; i följd hvaraf Utskottet hemställer,
alt Rikets Stunder måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla, att, i anledning af Kongl. Maj:ts nu aflåtne Nådiga
Proposition, Rikets Ständer icke kunna någon annan ytterligare
åtgärd vidtaga.
Stockholm den 23 Februari 184 ■ •
Res er va t ion
s
af Herr Prosten Stenhammar: "Den fråga, som genom Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse till Siats-Utskottet om anslag å Extra Stats-regleringen
till adjunetions-arfvoden i Svea och Götha IIof-Rätt blifvit väckt,
kan, enligt min öfvertygelse, icke belragtas såsom samma fråga med den
om anslag å ordinarie stat till löner för ldof-Rätts-Råd och Assessorer i
Kongl. Hof-Rätterna. Rikets Ständers afslag å Kongl. Majlis Nådiga Proposition,
rörande dessas ordinarie löner, kan väl icke ovilkorligt tolkas så,
som hade Ständerna derigenom underkänt behof vet af tillökade ledamotsplatser,
eller af ärendenas handläggning genom tillökad personal. Jag
kan icke annat finna, än att detta behof är ganska klart ådagalagdt; och
jag förmodar, alt den åberopade vägran af anslag till nya löner för ordinarie
ledamöter i Hof-Rätten måtte härleda sig från någon föreställning
om möjligheten att genom sådana ordinarie ledamöters tillförordnande,
man skulle lägga hinder för någon önskad förändrad organisation af HofRätterne,
om hvilken jag icke kan fälla något omdöme. Det vore alt beklaga,
oni, genom saknad tillgång för de nu ifrågasatte adjunctions-arfvoden,
Hof-Rätlernes göromål fördröjdes, och blefvo efterliggande, lill den
rättsökande allmänhetens stora skada. Kongl. Majit har, genom den Nådiga
Skrifvelsen, rörande anslag till adjunetions-arfvoden, velat afvända dessa
för allmänheten vådliga följder; och jag anser denna Kongl. Majlis
Bill. till R. S'.. Prot. iSfo och i34>> 4 Sam7. 1 Af l. 3 Band. 8 Haft. 3
jä Statt-UUkotUU Utlåtande, N:o 4S8,
• — — --0
Nådiga framställning icke kunna tillbakavisas, på sätt i detta Utlåtande
skett, genom en, så vidt jag förmår fatta, icke med verkliga förhållandet
enlig uppgift, att frågan redan blifvit af Rikets Ständer pröfvad."
STOCKHOLM, Euiéns och Granbergs Tryckeri, i 841.
Stats-Utskotlets Memorialj N.o 4~>4'
1
N:o 454.
Arik. till Exp. Utsk. den 4 Marsj kl. to f. m.
Memorial, angående de i Regerings-Formens 63 §. jöreskrifna
Creditiv-summors belopp.
(R:gs. Afd.)
Enligt 63 §. i Regerings-Formen, skola, för oförutsedda händelser, tvänne tillräckliga
summor af Rikets Ständer anslås och till utbetalning af Riksgälds-Contoiret
anvisas: den ena, för att vara tillgänglig, då Kongl. Majit finner densamma
för Rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål
oundvikligen nödig, samt den andra, för att, vid infallande krig, kunna af Kongl.
Majit 1^ flas.
Då Stats-Utskottet, med anledning af åberopade grundlags-stadgande, nu
går att inför Rikets Ständer föreslå dessa Creditivs belopp, under tiden intill
nästa Riksdag, anser Utskoltet sig, till ledning vid bestämmandet häraf, böra
upplysa om de summor, som i berörde afseende varit fastställda under
alla, sedan Grundlagens antagande, förflutna Riksdagar. Vid 1809 och 1810
årens Riksdag bestämdes, enligt 18 § i Riksdags-beslutet af den 2 Maj 1810,
det så kallade stora Creditivet till 1,000,000 R:dr, hvartill samma Creditiv äfven
fastställdes genom Riksdags-beslutet af den 12 November sistnämnde år.
Vid 1812 års Riksdag fördubblades deremot denna Creditiv-summa, och har
dess då bestämda belopp af 2,000,000 R:dr, vid alla de sedermera inträffade
Riksdagarne, bibehållits oförändradt. Det andra eller det till utomordentliga
försvars-anstalter och andra oundvikliga utgifter afsedda Creditivet fasLslälldes
vid 1809 och 1810 årens Riksdag till 500,000 R:dr, hvilken summa jemväl,
vid de 2:ne näst derefter inträffade Riksdagarne, bestämdes för detta Creditiv.
Men vid 1815 års Riksdag höjdes detsamma till 1,500,000 R:dr, hvaraf,
enligt Riksdags-beslutels 12 §., en tredje del eller 500,000 R:dr, såsom förut,
skulle vara att tillgå för hvarjehanda utomordentliga tillfällen och behof,
samt de öfrige två tredjedelarne endast få lyftas i fall af oundgängliga försvars-anstalter.
Af Rikets åren 1817 och 1818 församlade Ständer fattades alldeles
enahanda beslut, rörande så väl Creditivets belopp, som dess användande.
Äfven vid 1823 års Riksdag bestämdes ifrågavarande Creditiv till 1,500,000
R:dr, hvarvid likaledes förklarades, att 1,000,000 R:dr finge disponeras, då
Eih. lill R, St. Prot. 1840 och 7841• 4 ^nml. 1 Afd. 3 Band. g Raft. 1
Stats-Ulskotleis Memorial, N.o 4^4*
Rikets försvar påkallade utomordentliga anstalter, och 500,000 R:dr anlitas
för andra högst vigtiga och angelägna behof.
Vid derpå följde, eller 1828, 1829 och 1830 årens, Riksdag ned;attes åter
Creditivet till 1,000,000 R:dr, deraf hälften afsågs för Rikets försvar och
hälften för andra högst vigtiga och angelägna ändamål. Samina belopp äfvensom
enahanda fördelning bestämdes för detta Creditiv af Rikets vid sistförflutna
Riksdag församlade Ständer.
Beträffande åter de, i händelse af omförmälde 2:ne Creditivs lyftning,
erforderlige medel förordnade nyssbemälde Ständer, enligt 6 §. i deras den
27 Maj 1835 utfärdade Riksdags-beslut, ”att till de utbetalningar, som blif—
”va en följd af ifrågavarande stora Creditivs anlitande skola användas de
”till Riksgälds-Contoiret influtne odisponeiade öfverskott på Stats-Verkets inkomster,
men att, i saknad af sådana eller andra tillgångar, erforderliga mekel
skola anskaffas genom upplåning emot obligationer, ställde på högst Ett
”års förfallotid och till inlösen med de extra ordinarie skatter, som, i och
”för krigets utförande, af Rikets Ständer blifva beslutne; att jemväl de till Riks”gälds-Conloiret
influtne odisponerade öfverskott på Stats-Verkets inkomster
”skola användas till utbetalningar, hvilka å det mindre Creditivet kunna
”äskås, samt att, i saknad af sådana eller andra tillgångar, erforderliga medel
”dertill böra genom upplåning anskaffas.”
Enär, under innevarande Piiksdag, någon förändring i dessa Creditivs hitintills
bestämda belopp, hvarken blifvit föreslagen, eller, enligt Utskottets åsigt,
är af omständigheterna påkallad, torde de af Rikets Ständer vid de 2:ne sista
Eiksdagarne fastställde Creditiv-summor jemväl böra till Rikets Ständers nästa
sammankomst bibehållas oförändrade. Men deremot anser Utskottet de
af Rikets sist församlade Ständer stadgade föreskrifter, i afseende på upplåningen
af erforderliga medel för stora Creditivet, böra, såsom mindre ändamålsenliga
och lämpliga, i så måtto förändras, att Rikets Ständer icke må varda
ovilkorligen förbundne att senast efter ett års förlopp återbetala de härtill
upptagne lån samt för deras liqviderande använda de, i och för krigets utförande,
beviljade extra ordinarie skatter. Äfvenledes tror Utskottet, att ej allenast
öfverskotten å Stats-Veikets inkomster, utan ock andra Riksgälds-Contoirels
härtill disponibla medel böra uttryckligen anvisas såsom tillgång för Creditivens
utbetalande.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet nu yttrat, får Utskottet alltså
föreslå Rikels Ständer att besluta och förordna:
l:o att den i Regerings-Formens 63 §. omförmälde summa, hvilken
skall till utbetalning å Riksgälds-Contoiret anvisas, för att, vid
Stats-Utskottels Utlalanciej N.-o 454-
infallande ilig, af Kongl. Maj:t lyftas, sedan Rikets Ständer blifvit
sammankallade, bestämmes vid innevarande Riksdag till ett belopp
af Två millioner R:dr Banco;
2:o alt till de utbetalningar, som blifva en följd af denna Creditiv-summas
lyftning, böra tili Riksgälds-Contoiret influtna, odisponerade
öfverskott på Stats-Verkets inkomster, jemte öfriga i nämnde
Contoir befintliga och för sådant ändamål disponibla medel, användas,
samt att hvad derutöfver erfordras må anskaffas genom upplåning,
emot detta Verks obligationer, ställda på minst ett och högst
tre års förfallotid, samt till inlösen med de medel, som af Rikets
näst sammanträdande Ständer varda härtill anvisade;
3:o att den Creditiv-summa, som jemväl, enligt åberopade §. i
Regerings-Formen, bör anslås, för att, på sätt samma §. innehåller,
vara tillgänglig, då Kongl. Maj:t lill Rikets försvar eller andra högst
vigtiga och angelägna ändamål finnér den vara oundvikligen nödig,
fastställes af Rikets nu församlade Ständer till En million R:dr B:co,
deraf den ena hälften, eller 500,000 R:dr, bör under tiden emellan
denna och nästkommande Riksdag vara att tillgå för Rikets försvar,
samt den andra hälften för andra högst vigtiga och angelägna
föremål; och
4:o alt, för bestridande af de utbetalningar, som å sistberörde
Crediliv kunna äskas, böra Riksgälds-Contoirets då egande härtill
disponibla tillgångar begagnas, eller, i saknad deraf, de erforderliga
medlen af Riksgälds-Contoiret upplånas, enligt de grunder, hvilka
under innevarande Riksdag varda stadgade för låns upptagande i
och för andra Contoirels tillfälliga behof, som möjligtvis härförutan
icke kunna fyllas.
Lärande den i oftaåberopade grundlagsstadgande omnämnde förseglade
anordning å Stora Creditivets belopp böra af Rikets Ständer på vanligt sätt
utfärdas, för att, genom Stats-Utskottet, Fullmäglige i Riksgälds-Contoiret
tillställas.
Slockholm den 2 Mars 1841.
Stals-Utskoltets Utlåtande, N:o 455.
N:o 455.
Arik. till Exp. Vtsk. den 4 Mars, kl. to f. m.
Utlåtande , i ättledning af anmärkningar vid Utskottets Betänkande
N:o 410* angående ett föreslaget låne-understöd för
Stads-Församlingarne i Carlskrona.
(Rgs. Afd.)
Högvördige Preste-Ståndet oell Välloflige Borgare-Ståndet hafva till StatsUtskottet
återremitterat ofvanberörde af Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet bifallna Utlåtande, deruti Utskottet afstyrkt ett af
Herr H. F. Christierson, till understöd för Carlskrona stads pastorat, föreslaget
räntefritt lån å 20,000 R:dr. Emot afstyrkande af detta län och de,
till stöd för Utskottets åsigt, anförda skäl, har blifvit erinradt, att, ehuru
kyrko-angelägenheterna inom nämnde stad visserligen icke kunde, genom det
föreslagna låne-understödet, ordnas på ett tillfyllestgörande och för framtiden
betryggande sätt, vore detsamma dock af stor vigt for afbjelpandet af den
nuvarande högst betänkliga förlägenheten och för beredandet af möjligheten
att framdeles kunna tillvägabringa en än lamålsenlig och beståndande reglering
af stadens kyrko-väsende. Prejudicatet vore icke vådligt, helst Rikets
Ständer alltid vore i tillfälle att, för hvarje serskild fall, pröfva de framställda
anspråken å enahanda understöd, samt bedöma de omständigheter och förhållanden,
hvarpå sådana anspråk grundades. För öfrigt kunde troligen icke
några andra menigheter ega samma rättvisa och billiga fordringar på Rikets
Ständers ädelmod och undsättnings-förmåga, alldenstund de icke, såsom Carlskrona
stads-församlingar, torde kunna ådagalägga, att statens egna imältningar
inneburo och underhöllo en bland de verksammaste orsakerne till de bekymmersamma
förhållanden, som nu måste afhjelpas. Carlskrona vore väl
en bland Sveriges folkrikare städer, men tillika en bland de fattigaste. Denna
stad, som saknade all activ handel och hvars rörelse helt och hållet berodde
af verksamheten å Flottans dervarande varf, vore betungad med en
fattigvård, hvartill stadens invånare måste bidraga med 13 å 14,000 R.dr
årligen. Staden vore dessutom i ecclesiastikt hänseende mera vanlottad än
andra städer, hvarest, till Presterskapets aflönande, vanligtvis dels praebend*-  pastorat, dels kronotionde-spamnål voro anslagna. Carlskrona stad egde ej
heller ett enda tunnland jord, hvaraf tionde kunde utgå lill stadens Kyrkoherde,
hvilken i följd häraf äfven saknade så kallad bostälIsjord. Hela aflöningen
för stads-församlingarnes Presterskap måste således serskildt uttaxe
-
Stats-Utskollels Ull utande N-o 455.
5
ras bland församlingarnes invånare, hvilka endast utgjorde stadens
folkmängd, deraf de Öfriga —A;delarne, såsom tillhörande Amiralitetsförsamlingen,
voro fri kallade fran all skyldighet att bidraga till denna aflöning.
I anseende till nu anförde, jemte öfriga härvid förekommande omständigheter,
hvilka hufvudsakligen härledde sig från den utaf Carlskrona B ugerskap
städse bestridda och motverkade reorganisationen af stadens ursprungliga
kyrko-väsende, hade den lediga Kyrkoherde-beställningen inom Svenska
församlingen, under 7 års tid, icke kunnat återbesättas. För redandet af berörde
serdeles bekymmersamma förhållanden, och för ordnandet af ifrågavarande
magtpåliggande angelägenheter, vore statens mellankomst således oundviklig.
Enär Carlskrona tillförne egt, men numera förlorat de ecclesiastika förmoner,
andra städer åtnjuta, vore egentligen allenast fråga om ersättning för dessa
förmoner. Äfven om hela det begärda låne-understödet icke ansågs kunna
beviljas, syntes Rikets Ständer likväl böra bifalla åtminstone eller hälften
deraf, emot de af motionären föreslagna eller andra billiga återbetalningsvilkor.
Det af Diskottet omförmälde förslag, att Svenska och Tyska församlingarne
borde förena sig om en enda kyrka, och alt den andra kyrkan borde
åt A mira lUts-forsa ml ingen öfverlåtas, skulle i veikslälligheten möta många
svårigheter. Ingendera af dessa kyrkor torde för öfrigt medgifva tilli äckligt
utrymme, vare sig för de förenade församlingarnes eller för Amiralitets-försam
I i ngens medlemmar.
Till besvarande af hvad sålunda blifvit erinradt och anfördi, anser Utskottet
sig endast behöfva åberopa innehållet af det återremitterade Utlåtandet.
Detta Utlåtande ådagalägger också nogsamt, att Utskottet icke förbisett
de egna förhållanden, som föranledt nu ifrågavarande anspråk å det allmännas
understöd för ordnandet af kyrko-angelägenhetei ne inom Carlskrona stadsförsamlingar.
Men just i följd af dessa förhållandens beskaffenhet, har hos
Utskottet, under öfverläggningarne härom, en afanmärkningarne icke undanröjd
tvekan uppstått, rörande det ifrågasatta låne-understödets lämplighet och
ändamålsenlighet, så vidt dermed afses en för framtiden beståndande reglering
af kyrko-väsendet i meranämnde stad. Oansedt de inom tvänne Riksstånd
emot berörde Utlåtande framställde anmärkningar, kan Utskottet således
ingalunda tillstyrka beviljandet af ett låne-understöd, som, enligt hvad
medgifvet är, allenast ”för ögonblicket” skulle afhjelpa förlägenheten, men som,
i betragtande af detsammas föremål, måste, såsom praejudicat, väcka de mest
grundade betänkligheter.
I öfverensstämmelse med denna, af de 2:ne andra Riks-Stånden äfven
godkända, åsigt, anser Utskottet sig böra fortfarande
5
Stats-Ulskoltets Utlåtande, IV.-o 456.
afstyrka Rikets Ständers bifall till det för Carlskrona stads pastorat
föreslagna låneunderstöd.
Beträffande åter den i Utskottets förra Utlåtande rörande detta ämne
upptagna fråga om öfverlåtandet till staten af den ena utaf de förenade församlingarnes
2:ne kyrkor, så får Utskottet åberopa dess nu afgifna serskilda
Betänkande, i anledning af Herr Christiersons härom väckta motion.
Stockholm den 2 Mars 1841.
N:o 456.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 ålars, kl. to f. m.
Utlåtande, angående föreslagna åtgärder till minskning i Carlskrona
stads utgifter för Presterskapets aflöning m. m.
(Rgs. Afd.)
Sedan Stats-Utskoltet, i dess under N:o 419 afgifna Betänkande, vid afstyrkandet
af ett för Carlskrona stads Pastorat föreslaget räntefritt lån, yttrat, att
det härmed åsyftade ändamål, eller minskning i Pastoratets invånares utgift
ter för religionsvården och kyrkoväsende!, syntes på ett både lämpligt och
verkställbar! sätt kunna befrämjas, genom de till detta Pastorat hörande församlingars
befrielse från skyldigheten att underhålla och begagna 2:ne kyrkor,
i den händelse, att den ena kyrkan öfverläts åt staten till begagnande af
Flottan, i stället för den nuvarande Amiralitets-kyrkan; mea ehuru fråga
härom också varit väckt, vore denna fråga likväl hvarken så utredd, att den
kunde af Rikets Ständer afgöras eller hade den till Utskottets behandling
blifvit hänskjuten; så har, under åberopande dels af de i berörde Betänkande
uppgifna och utredda förhållanden dels ock af åtskilliga nu aflemnade ytterligare
handlingar, rörande Kyrkoväsende! inom Csrlskrona, Herr H. F. Christiersont
uti en af Vällofl. Borgare-Ståndet till Utskottet remitterad motion, föreslagit:
l:o alt det, till beredande af lindring i ecclesiastika afgifterna förinvånarne
inom ofvannämnde Pastorat, väckta och af Utskottet omförmälda förslag
måtte underställas Rikets Ständers bepröfvande och, i händelse Rikets
Ständer dertill samtycka, till Kongl. Maj:t öfverlemnas, för att, efter vederbörandes
hörande, lill verkställighet befordras}
Slals-Vtskottets Utlåtande, N.-o 4'^-
7
2:o att elen lön af 500 R:dr, som Kyrkoherden i Carlskrona Stadsförsamling
förut af Statens medel uppburit, måtte jemväl framgent honom förunnas,
under vilkor, att han äfven såsom Amiralitets-Compastor bör tjenstgöra;
och
3:o ali Carlskrona Stads Pastorat matte, såsom det svagaste i Riket, af
Rikets Ständer i underdånighet anmälas till undfående af förr eller senare
ledigblifvande förlänings-spanmål till det belopp, som Kongl. Maj:t, enligt de
af Rikets Ständer bestämda grunder, kunde i Nåder pröfva omständigheterne
kräfva.
Knligt en af vederbörligen utsedde Krono- och Consistorii-Ombud uppgjord
och uti de Utskottet nu tillställda handlingar intagen beräkning, skola
de utgifter, som, efter Svenska och Tyska församlingarnes förening, erfordras
för bestridandet af Presterskapets och Kyrkobeljeningens aflöning, m. fl. ecciesiastika
kostnader samt räntor å kyrkornas skulder, uppgå Lill ett sammanräknadt
belopp af 4,856 R:dr 25 sk. 10 r:st årligen, så att, fastän församlingsboernes
nu utgående, tryckande bidrag voro till det högsta beräknade, en
brist af 2,416 R:dr 25 sk. 10 r:st. förefunnes i de årliga tillgångarne för dessa
utgifters betäckande, hvilken brist församlingarnes medlemmar skulle vara
oförmögne alt genom ytterligare bidrag fylla. Krono- och Consistorii-Ombuden,
äfvensom vederbörande Contracts-Prost, bafva derföre anmält och vitsordat
Pastoratets behof af ett allmänt understöd, såsom vilkor för möjligheten
alt verkställa den utaf Kongl. Majrt i Nåder beslutade förening af bemälde
2:ne församlingar.
Men som , hvarken genom den af Herr Christierson nu väckta nya motion,
eller genom de dervid fogade handlingar, frågan angående öfverlåtandet
till Staten af den ena utaf dessa församlingars kyrkor blifvit närmare utredd,
och motionären icke ens uppgifvit, än mindre, å vederbörandes vägnar, framställt
något bestämdt förslag, i afseende på sältet och vilkoren för en dylik
öfverlåtelse; alltså och enär församlingarne, derest de vilja begagna sig af den
utaf Utskottet antydda utväg till beredande af minskning i deras framtida
bidrag för religionsvården och kyrkoväsendet, synas oförhindrade alt derom
sjelfve ingå lill Kongl. Maj:t med underdånig framställning, finnér Utskottet
sig, under omförmälda frågas nuvarande outredda skick,
hvarken kunna eller behöfva uppgöra och Rikets Ständers pröfning
underställa det af motionären yrkade förslag rörande detta ämne.
Då Kongl. Maj:t i senare tider förordnat, alt den med Kyrkoherde-beställningen
i Carlskrona stads Svenska församling förut förenade Superintendents-tjenst
vid Amiralitetet borde för framtiden derifrån skiljas, samt de skäl,
s
Stats-Utskoltets Uti åt an dej N.o ^56.
hvilka föranledt detta Kongl. Majjls Nådiga beslut, efter all anledning ännu
fortfara samt äfven gälla, i afseende på Kyrkoherde- och Compastors-befattningarnes
uppdragande åt samma person, och då Utskottet icke kan vara i tillfälle
bedöma, huruvida den nu föreslagna föreningen af berörde Kyrkoherde-beställning
och de Amiralitets-Compastors-tjensti n tillhörande åligganden
låta sig verkställas, utan en menlig inverkan å religionsvården inom
Flottan,
så anser sig Utskottet böra afstyrka det härom framställda förslag.
Rikets Ständer hafva redan hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält de
vid innevarande Riksdag stadgade allmänna grunder och vilkor för förläningsspanmåls
meddelande till förbättring af vissa Kyrkoherdars löne-förmoner.
Eldigt Rikets Ständers i detta afseende fattade beslut, är det också vederbörande
obetaget att hos Kongl. Majit göra sina underdåniga anspråk å dylikt
understöd gällande. Vid sådant förhållande, finnér Utskottet ej eller anledning
att
till beredande af berörde understöd för Kyrkoherden i Carlskrona
stads Pastorat, tillstyrka Rikets Ständer att till Kongl. Majit
aflåta den härom af motionären äskade serskilda framställning.
Stockholm den 2 Mars 1841.
Reservation
af Herr Grefve von Platen. ”Jag har icke deltagit i det af Stats-Utskottet
afgifna yttrande, i anledning af Irsta punkten uti Herr Christiersons motion.
Enligt min åsigt, hade Utskottet, i närmare öfverensstämmelse med
hvad dess Utlåtande Nro 417 innehåller, nu bordt bestämdt förklara, att Utskottet
funnit de öfverklagade olägenheterna, i afseende å Carlskrona stads ecclesiastik-verk,
vara af den betänkliga beskaffenhet, att snara och verksamma
åtgärder till afhjelpande deraf fordrades; hvarför Utskottet också bordt
tillstyrka Rikets Ständer att å detta förhållande fästa Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet samt derjemte i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj t Läcktes låta undersöka, på hvad sätt tillfälle till ordnandet
af nämnde stads kyrko-angelägenheter skulle kunna beredas, hvarvid
äfven torde böra tagas i betragtande, huruvida det vore lämpligt,
att den ene af de stads-församlingarne tillhöriga 2:ne kyrkor
utaf staten öfvertoges för att af Amiralitets-församlingen begagnas, i
hvil
-
Stals-Ulskoltets V't låt andej N.-o 4S7.
9
hvilken händelse förslag lill verkställigheten häraf torde varda Rikets
Ständer i Nåder meddeladt.”
Uti denna reservation instämde Herr Carlberg.
N:o 457.
Ank. till Exp. Utsk, den 4 Mars i84r, kl. io f, m.
Utlåtande_, angående arfvode för emottagningen och utdelningen
af de vid Riksdagens slut öfverblifva exemplar utaf RiksStåndens
Protocoll samt Bihanget dertillj m. m.
(Rgs Afd.)
Under anförande, hurusom Rikets Ständer, vid de 2.‘ne senast förflutna
ittksdagarne, beviljat serskilda arfvoden för de tjenstemän inom RiksgäldsContoiret,
hvilka haft sig uppdragen befattningen med emottagningen, vården
och utdelningen eller tillhandahållandet af de vid Riksdagarnes slut
öfverblifne exemplar af tryckta Riksdagshandlingar, hafva Fullmägtige, enär
ansvaret och besväret med dessa handlingars förvarande, utdelning och redovisning,
i senare tider högst betydligen ökats, i samma mon som handlingarnes
antal och omfång tilltagit, hos Stats-Utskottet hemställt, att enahanda
arfvode, eller 6oo R:dr i ett för allt, som vid nämnde Riksdagar varit
bestämdt, äfven vid innevarande Riksmöte måtte beviljas till vedergällning
för den person, som, lill följd af Rikets Ständers härom fattade beslut,
blifvit af Fullmägtige utsedd att emottaga öfverblifvande exemplar utaf RiksStåndens
under denna Riksdag tryckta Protocoll samt dertill hörande Bihang,
och hvilken person derjemte fått sig uppdraget att vårda samt utdela och
redovisa alla sedan framfarna Riksdagar i Riksgälds-Contoiret befintliga dylika
handlingar, äfvensom att för prenumeranter tillhandahålla de tryckta
handlingarne för denna Riksdag. Härförutan hafva Fullmägtige, under förutsättning,
att hvad som hitintills varit stadgadt, till förekommande af omtryckning
af vissa Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll tillhörande handlingar,
äfven hädanefter skall iågttagas, föreslagit, att, i likhet med hvad
Bih. till R■ St. Fröt. i8fo osli 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. g:de Haft. 2
10
Stats-Utskoltets Utlåtande, N.o 4-^7•
vid föregående Riksdagar egt rum, ett serskildt arfvode måtte tillerkännas
den person, hvilken får sig ålagdt alt under mellanliden till nästa Riksdag
vaka deröfver, att, vid förfallande tryckning af sådane handlingar, sorn i
Bihariget till Protocollen vid samma Riksdag böra intagas, det härtill erforderliga
antal exemplar varder afdraget; hemställande Fullinäglige , att
detta arfvode måtte bestämmas till ett belopp af 200 R:dr , så att, derest
förslberörde befattning blefve förenad med ifrågavarande åliggande, hvilket
Fullmägtige ansågo mest lämpligt, den tjensteman, som erhölle dessa uppdrag,
fö 1 jagtligen kom me att för desamma i ett för allt åtnjuta 800 R:dr.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, anslogs, vid 1828, 182g och i83o årens
Riksdag, en summa af 600 R:dr åt den person, som hade sig uppdraget att
emottaga och till prenumeranter utlemna samt afgifva redovisning för RiksStåndens
tryckta Prolocoli med tillhörande Bihang, Vid sista Riksdag bestämdes
likaledes en vedergällning till enahanda belopp för detta uppdrag
samt för befattningen med de, efter Riksdagens slut,, öfverblifna exemplarens
utdelning och redovisning. För det af Fullmägtige omförmäldta serskildta
uppdraget till förekommande af omtryckning af åtskilliga handlingar,
som jemväl skola i Bihanget intagas, har åter, under liden emellan 1828—-  i83o samt 1834 oc^ ^835 årens Riksdagar, utgått ett aifvode af 400 R:dr;
äfvensom Rikets nu församlade Ständer medgifvit,, att för samma uppdrag
sadan sista Riksdag må utbetalas en summa af 3; o R:dr.
Då Fullmägtige, i anledning af derom väckt fråga, redan vid sistföi
flutna Riksmöte, tillkännagåfvo, alt dessa befattningar icke kunde förenas
med de åligganden, sorn tillhörde dåvarande ordinarie tjänster inom Riksgälds-Conloiret,
hvadan serskilda arfvodens beviljande för samma befattningar
ansågs icke kunna undvikas; så och enär de 01 dinarie tjensternes antal
vid nämnde Verk sedermera blifvit minskadt och framdeles, enligt Utskottets
förslag, kommer att ytterligare inskränkas, anser Utskottet sig böra
tillstyrka Rikets Ständers bifall lill Fullmägtiges hemställan om
serskild vedergällning för besörjandet af ifrågavarande uppdrag under
tiden intill nästkommande Riksdag,
B träffmde således beloppet af denna vedergällning, så får, med afseende
å den ökade vidlyftigheten af Riks-Ståndens Protocoll och Bihanget
dertill samt den med hvarje Riksdag tilltagande mängden af dylika till
Riksgälds-Conloiret allemnade och derstädes förvarade handlingar, Utskottet
hemställa,
att den af Fullmägtige föreslagna summa af 800 R:dr i ett för allt
jemväl må varda af Riktis Ständer beviljad, dock med vilkor, att,
State-Ulskottets Utlåtande, N.-o 4^58.
11
emot åtnjutandet häraf, den utaf Fullmäglige lill bestridande af
ofvanomförmälde befallningar utsedde person skall ej allenast tillbandahålla
vederbörande prenumeranter dem tillkommande exemplar
af de till Riksgälds-Contoiret aflemnade tryckta Riksdagshandlingar,
samt behörigen fullgöra alla öfriga med samma befattningar
hitintills förenade åligganden, utan ock derjemte emottaga
och vårda samt vid nästkommande Riksdag bland Riks-Ståndens
Ledamöter utdela de handlingar, sorn för sådant ändamål i öfrigt
antingen redan äro eller framdeles varda till Riksgälds-Contoiret
aflemnade eller på delta Verks bekostnad anskaffade.
Vidkommande slutligen liden för det nu föreslagna arfvodels utbetalning,
så får Utskottet föreslå,
att ena hälften deraf må utanordnas, sedan de öfverblifna exemplaren
af Riks-Ståndens tryckta Protocoll för denna Riksdag blifvit
lill Riksgälds-Contoiret aflemnade; men att andra hälften
först må utgå, efter det omförmälde åligganden, vid nästa Riksdags
början, blifvit vederbörligen fullgjorda.
Slockholm den i Mars 1841 -
N:o 458.
Ank. till Exp. Utsk. d. 4 Mars 1841 ? kl. io f. m.
Utlåtande, i anledning af Bonde-Ståndets återremiss å Utskottets
Memorial JY:o 38g, med förf rågan om Riks Ståndens beslut,
angående byggnadslånet till staden lVenersborg.
(Rgs. Afd.)
I anledning af Ståls-Utskottets, uti berörde Memorial, gjorda förfrågan
om Riks-Ståndens fattade beslut, i afseende på åtskilliga, vid innevarande
Riksdag, föreslagna tillägg och ändringar i de af Rikets sist församlade Ständer
sladgade vilkor och föreskrifter för det lån, som af dem beviljades till
staden Wenersborgs återuppbyggande, hafva Ridderskapet och Adeln samt
12
Ståts-Utskottets Ut lutande j IV-0 4S9-
Preste- oell Borgare-Stånden, enligt Utskottet tillhandakomna Prolocolls-utdrag
af den 18, i3 och g nästlidne Januari, förklarat, att, med undanlag af
den medgifna lindringen i de för detta lån vid sista Riksdag föreskrifne
capital-afbelalningar och räntevilkor, Utskottets angående ifrågavarande ämne
under Nto i5o afgifna Utlåtande, blifvit af dessa Riks-Stånd bifallet;
hvaremot omförmälda Memorial är af Bonde-Ståndet återremitteradt, med
åliggande för Utskottet att inkomma med ordentligt förslag i ämnet sam|
dervid bifoga Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret uti Memorialet åberopade
yttrande.
Men som 3:ne Riks-Stånd således godkänt den, i anledning af Fullmägtiges
framställning, af Utskottet i Utlåtandet N:o i5o yttrade åsigt, att
några tillägg till de, vid lånevilkorens bestämmande, meddelade föreskrifter
för närvarande icke borde af Rikets Ständer stadgas; så finnér Utskottet
sig följaktligen numera af Riksdags-Ordningens §. förhindradt att,
till följd af Bonde-Ståndets föreskrift, uppgöra och underställa Rikets Ständer
något förslag till ytterligare stadganden uti ifrågavarande hänseende.
Härjemte anser sig Utskottet, med anledning af föreläggandet i återremissen,
böra erinra, att hufvudsakliga innehållet af Fullmägtiges, rörande detta
ämne, till Utskottet afgifna yttrande, blifvit upplaget i Utlåtandet N:o i5©>.
sid. i5—17.
Stockholm den 2 Mars iS/fp*
N:o 459.
Änk. till Expi Utsk. dfen 4 Mars iSiJi, kl. 5 e. mi
Utlåtande} i anledning af erhållen återremiss å Slats-Utskoltets
Utlåtandej JS:o 235.
0. A.)
Det af Stals-Utskottet under N:o 235 afgifne Utlåtande, — deruti Utskottet
dels hemställt, att väckte motioner om upphörande af tredsko-böter
för uragtlåten leverering tili Stora Kopparbergs Bergslag af ränte-oeh mantals-kolen
för närvarande icke måtte till någon ålgärd å Rikets Ständers
sida föranledaf dels, i fråga om yrkad befrielse för vissa socknar inom be
-
Stals-Utskollets Utlåtande, IS.-o 4-5g.
13
rörde Län, från åliggandet att in natura leverera ränte- och qvarnlulls-kolen,
ansett sig böra föreslå, alt,-i händelse af bifall till hvad Utskottet uti
Betänkandet N:o- 170 yttrat, i afseende å utgörandet af sådana räntor, som
äro in natura anvisade till vissa verks drift, Rikets Ständer ville bos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att jemväl i betraktande måtte komma, huruvida
icke skyldigheten för invånare i Stora Kopparbergs Län att godtgöra
mantals-penningarne medelst leverering af kol till Bergslagen, må kunna
upphöra och Nådig Proposition derom varda framställd, — har, vid föredragning
hos Ridderskapet och Adeln blifvit afslaget, och af de öfrige RiksStånden,
för ämnets vidare handläggning, till Utskottet återremitteradt.
Såsom skäl för återremiss har inom Preste-Ståndet blifvit anfördt,
att, då förevarande Utlåtande stöde i oskiljaktigt sammanhang med den uti
Utlåtandet N:o 170 förekommande fråga, angående ränte-persedlarnes förenkling,
de ämnen, som utgjorde föremål för dessa begge Utlåtanden, syntes
böra af Utskottet gemensamt tagas i betraktande.
Inom Borgare- och Bonde-Stånden, af hvilket sistnämnde de fleste Ledamöter
förklarat sig instämma uti de af motionärerne väckte förslag, hafva
följande hufvudsakliga anmärkningar blifvit emot Utskottets ifrågavarande
Utlåtande framställde: att, enligt de af Kongl. Bergs-Collegium till Kongl. Maj:t
i underdånighet afgifna Årsberättelser, koppartillverkningen vid Fahlun, sorn.
på 1600-talet utgjorde 10 å i5,ooo SkM. och i början af 1700-talet 8 å
<5,000 SkM. årligen samt ännu vid detta århundrades början uppgick till
5 a 6,000 SkM., under de senare åren icke stigit till högre belopp än 2 å
3,ooo SkM, och år i83c> ej ens skall uppnått 2,000 SkM, genom hvilket aftagande
uti tillverknings-qvantiteten ortens kolbehof undergått en högst betydlig
förminskning; att bland den i allmänhet tungt beskattade allmoge?
af hvilken ifrågavarande kol-räntor skola erläggas, en del, såsom uti Gustafs,
Thorsångs och Tuna socknar, knappast ega skog till vedbrand, ännu
mindre till kolning, och en annan del åter, efter numera verkstäldt stor
skifte,
fåt® sina skogslotter förlagde på 627 mils afstånd från bostaden och
sålunda ieke utan högst känbar kostnad kunna sin kol-levererings-skyldigliet
fullgöra; alt de räntegifvare, hvilka af en eller annan orsak saknade utväg
att från egna skogar leverera kol, svårligen voro i tillfälle att genom köp
anskaffa den behöfliga qvantiteten af denna vara, enär, jemnlikt en utfärdad Kgl.
Förordning, Bergslaget vore företrädesvis berättigadt till inköp af sälje-kol;
hvaremot den skaltskyldige, som för berörde ändamål åslundar att tillhandla
sig kol, måste vara försedd med behörigen styrkt intygande, att han saknar
all skogstillgång för anställande af kolning; att, edligt utdrag af veder
-
14
Stats-UIskottets Utlåtande, JS.o 459-
Lörancle Kronofogdars räkenskaper, de uli Nedan-Siljans Fögderi, beslående
af circa 253 hela hemman, från år 1829 till och med år i838 erlagde böter
för uragtlålen leverering af mantals-kol utgjort 4*870 R:dr 35 sk. 6 rst.,
och af hemmansränle-kol 5,204 R:dr 6 sk. 2 rst., samt uti Säthers Fögderi,
beslående af omkring 3yo hemman, under samma lid erlagts i böter
för bristande mantals-kol 6,984 R:dr 39 sk. 9 rst., och ränle-kol 6,283 R:dr
11 sk. 7 rst.; att ifrågavarande böter, hvilkas erläggande icke skall grunda
sig på något af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer gemensamt fattadt beslut,
utgjorde en för den medellösa Dal-allmogen i högsta målto tryckande extra
beskattning, desto mera obillig, som intet deraf korn me Stats-verket till godo,
utan allenast tillskyndade Bergslaget en enskild vinst; att, genom upphörandet
af meranämnde tredsko-böter, någon kolbrist icke vore för Bergslaget
att befara, enär, utom det att de närmast boende räntegifvare, hvilkas
enda binäring utgöres af kolning, icke torde undandraga sig att in natura
leverera sina kol-räntor, Bergslaget derjemte vore i tillfälle att af samma
allmoge upphandla kol till sitt fulla behof och emot ett pris, som nästan
alltid understege, men åtminstone aldrig öfverstege ortens markegångspris;
att vid den tid, då ifrågavarande ränte- och mantals-kol blefvo Stora
Kopparbergs Bergslag beviljade, Staten derifrån uppburit en betydlig
inkomst genom tionde-koppar, hvadan, då denna inkomst genom ständiga
nedsättningar uli tionden till största delen försvunnit, det vore obilligt, att
Bergslaget finge dessa kolräntor oafkortadt bibehålla, samt att, i strid emot
nämnde kol-räntors ursprungliga bestämmelse, desamma numera stundom
dels användas i och för de så kallade Slaggvarpen, som icke tillhöra den
privilegierade grufvan, dels af Bergslaget öfverlåtas på åtskilliga jernbruk;
på grund af hvilka förhållanden och enär kändt vore, att Stora
Kopparbergs Bergslag hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nedsättning
i den, med afseende å Fahlu koppargrufvas nuvarande tillstånd,
öfverdrifvet höga koppar-ränta, som utgöres med hvarje tionde skeppund
af tillverkningen, det blifvit inom Borgare-Ståndet yrkadt, att, i sammanhang
med sistnämnde underdåniga ansökning, jemväl förhållandena med
allmogens skyldighet att till bemälde Bergslag leverera ränte- och mantalskol,
samt alt för uragtlålenhet deraf erlägga böter, måtte komma under behörig
pröfning och ändras på ett med lidens fordringar öfverensstämmande
sätt; hvaremot inom Bonde-Ståndet de af motionärerne uli ifrågavarande
hänseenden föreslagne förändringar ansetts kunna och böra af Rikets Ständer
beslutas, ulan att något medgifvande från Bergslagets sida dertill vore
erforderligt.
Stals-Utskotlets Utlåtande, JV.o /{5g.
15
Bönde-Ståndet, sorn till pröfning förehaft Stals-Utskottels meranämnde
Utlåtande N:o 235, i sammanhang med Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskoltets
Utlåtande N:o i a6, deruti, med anledning af en dit remitterad
motion, angående ifiågavarande tredskoböters upphörande, Utskottet endast
hänvisat till det af Stats-Utskottet i detta ämne afgifne yttrande och förslag,
har visserligen till begge Utskottens gemensamma handläggning återremitterat
berörde tvänne Utlåtanden; men då Preste- och Borgare-Stånden,
hvarest Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Utlåtande blifvit lagdt
till handlingarne, vid deras till Stats-Utskottet aflåtne ålerremisser icke
meddelat föreskrift, det Utskottet borde för ärendets behandling med Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet sammanträda, har vid detta förhållande
Stats-Utskottet, som för sin del icke eller ansett ett så beskaffadt
sammanträde vara af behofvet påkalladt, trott sig af Bonde-Ståndets ofvannämnde
beslut oförhindradt att de erhållne återremisserne ensamt till besvarande
upptaga
För
närmare utredning af förhållandet med ifrågavarande lill Stora
Kopparbergs Bergslag anvisade kol-räntor, får Utskottet anföra, att mantalseller-
q varnt ull s-kolen, hvilka ursprungligen utgjort en efter gångbart pris
till persedel förvandlad mantalspenninge- eller fordom så kallad qvarnlullsafgift,
samt efter fastställde olika grunder erläggas för hvarje mantalsskrifven
person ibland den skatlskyldige allmogen uti vissa Fögderier af Stora
Kopparbergs Län, skola, vid hvarje år skeende liqvidation, den praestationsskyldige
allmogen af Bergslaget contant godlgöras till kolens fulla värde,
efter årets markegång’, dock att från nämnde värde afdrages det belopp,
som motsvarar bemälde allmoges mantalspenningar, för hvilkas inbetalning
lill Stats-vet ket Bergslaget åligger gemensam ansvarighet. Hemmansränte-kolen
åter, hvilka utgöras af skatte-allmogen i Kopparbergs, en del af NedanSi
1 juns och Näsgårds Fögderier, motsvara den på andra orter utgående
hemmansi änte spanmålen och erläggas, i öfverensstämmelse med den så
kallade kol-disposition, som af Kongl. Majits Befallningshafvande i Länet
årligen uppgöres och deruti bestämmes, till hvilka hyttor kolen från vissa
district skola levereras; varande Bergslaget gemensamt ansvarigt för erläggandet
till Kongl. Majit och Kronan af ifrågavarande ränte-kols markegångsvärde.
Med anledning af den utaf Fullmägtige vid 181 5 års Riksdag för allmogen
i Kopparbergs, Säthers,Nedan-Siljans och Näsgårds Fögderier i underdånighet
gjorda ansökning om befrielse för bemälde allmoge från skyldigheten alt
utgöra manlalspenningarne medelst kol-leverering till Stora Kopparbergs
IG
Ståts-Utskottets Utlåtande, N.-o 45'9-
Bergslag, liar Kongl. Majli, uli Nådigt Bref af den i Mars 1820, förklarat,
alf, enär Slöra KopparBergslaget vid flere tillfällen erhållit Nådig försäkran
om mantals-kolens utfående in natura lill förut stadgadt quantum, och det
äunu icke hunnit utrönas, huruvida indragning af samma kol-prestation vöre
med kopparverkets fortfarande drift och bestånd förenlig, Kongl. Majit
ansett betänkligt alt då i Nåder samtycka lill allmogens frikallande från
mantals-kolens dittills påbjudna effecliva leverering.
Då, enligt ofvan omförmälde officiella uppgifter, koppar-tillverkningen inom
Stora Kopparbergs Bergslag nedgått till ett obetydligt belopp, i jemförelse
med hvad förhållandet varit vid den lid, då uppbärandet af ifrågavarande
ränte- och mantals-kol Bergslaget tillförsäkrats, och enär, i följd häraf, de
till Bergslagets disposition anslagne betydliga kolräntor icke vidare kunna
vara för kopparverkets drift och bestånd behöflige, men deremot å andra sidan
ostridigt är, alt för allmogen uti en del socknar, hvarest antingen skogarne
under senare tider i ansenlig mon medtagils, eller, vid verksläldt
storskifte, de skattskyldige fått sina skogslotter anvisade på längre afstånd
från deras bostäder, skyldigheten att in natura leverera meranämnde ränte-
och mantals-kol måste i flere afseenden medföra förlust och olägenhet,
anser Utskottet rättvisa och billighet påkalla en så beskaffad förändring uti
de, rörande ifrågavarande kol-räntors levereiing, nu gällande föreskrifter,
hvarigenom, under iagttagande af Bergslagets i laga ordning vunna rätt, den
qvantitet af samma räntor, sorn bör till Bergslaget levereras, blefve till erforderligt
belopp nedsatt och lill utgörande fördeld emellan de tillverkningsorten
närmast belägne socknar, som dertill ega nödig skogsti 1 Igång. I
öfverensstämmelse med denna åsigt och då, till följd af Riks-Ståndens skilj»
agtiga beslut, i afseende på Utskottets under Niris 170 och 326 afgifne Utlåtanden,
angående de indelda räntornas indragning till Stats-verket och sältet
för deras lösande, så väl dessa frågor, som den i sammanhang dermed gjorde
hemställan, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet begära-,
det Kongl. Majit ville i Nåder tillse, huruvida icke skyldigheten att utgöra sådane
räntor, hvilka äro in natura anvisade till vissa verks drift, och deribland
kolrä'ntorne till Stora Kopparbergs Bergslag, må kunna upphöra, torde Köfra
betraktas såsom förfallne, har Utskottet funnit sig föranlåtet att på d,e6
sätt förändra, hvad uti ifrågavarande hänseende är vordet uti Utlåtandet Nio
u35 förslaget, att Utskottet tillstyrker,
alt Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Majit låta i behörig ördning anställa unders
sökning
'Stais-Utskottets Utlåtande, N.-o 4^9-
17
Sökning till utrönande af så väl beskaffenheten utaf de privilegier,
hvarpå Stora Kopparbergs Bergslags rättighet att in natura utfordra
ifrågavarande ränte- och mantals-kol sig grundar, sorn oék
beloppet af den kolqvanlitet, som, med afseende å Fahlu grufvas
nuvarande tillstånd, kan anses erforderlig för koppar-tillverkningens
inom Bergslaget bestånd och fortfarande drift; äfvensom att, så
framt icke omförmälde privilegier deremot lägga hinder i vägen, det
lör Bergslaget behöfliga quantum kol, måtte lill utgörande, på hittills
föreskrifvet sätt, fördelas emellan de närmast belägne, förut i berörde
afseende skattskyldige, socknar, hvilka ega tillgång på för
kolning passande skog, samt allmogen uti socknar inom Stora Kopparbergs
Län, hvarifrån merbemälde kolräntor för närvarande utgå,
förklaras berättigad alt erlägga mantalspenningar oell hemmantalsränta
i öfverensstämmelse med de för dessa skatters utgörande
i allmänhet stadgade grunder, eller mantalspenningarne i contant
till deras för orten bestämda belopp och ränte-kolen efter Länets
■markegångspris.
Hvad derefter angår de vites- eller så kallade tredsko-böter för uraktlåten
kol-leverering, hvilkas upphörande blifvit af motionärerne yrkadt, så grunda ig
desamma ursprungligen på Kongl. Förordningen af den 12 October 1725,
deruti, till förekommande af det binder för koppar-tillverkningen vid Fahlun,
som förorsakats genom bristande leverering af dit anslagne skatte- och
mililie-kol, den skallskyldige allmogen blifvit förpligtad alt hvarje år på
fförsta åkeföret utleverera sin skatt i kol, vid vite af 10 Daler Silfvermynt
första gången, 20 Daler andra gången och tredje gången vid förlust af dess
skatte- eller besittnings-rällighet; varande vid samma vite förbjudet dem,
som sjelfve ega skog, att för skattens utgörande af andra tillhandla sig kol,
derest icke oundvikliga hinder möta för kolnings anställande å egna skogar.
Sedan ifrågavarande tredsko-böter blifvit genom Kongl. Brefvet den 2 Juni
180c) fastställde lill en fjerdedel af kolens nrarkegångs-värde, bar, i anledning
af den vid 1812 års Riksmöte gjorde ansökning om dessa böters försvinnande,
Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af den 1 Mars 1820, förklarat,
att enär Bergslaget tilläfventyrs blefve försatt i saknad af påräknade koltillgångar,
utan en slik till bättre ordning ledande controll, Kongl. Maj:t
ansett lämpligt, att 1809 års ofvanberörde Författning till dess grunder au
vidare bibehölles, men dock, till afböjande af oskäligt ocker, funnit godt
Bill. lill R- St. Prot. 1840 och 1841• 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. Q.-de Haft. 3
IB Slats-Utskotlets Utlåtande, N;0
medgifva, att desse vitesböter, närmare jemkade efter omständrgheternes
kraf, finge nedsättas till en åttondedel utöfver allmänna markegångsvärdet,
att, såsom tillförene, Stora Kopparbergslaget tillfalla.
Enligt hvad 1725 års ofvanåberopade Kongl. Förordning antyder, bar
med föreläggandet af meranämnde tredsko-böter ingalunda åsyftats att bereda
Stora Kopparbergs Bergslag någon vinst, utan endast att inom densamma
förekomma brist af behöflige kol. Då det numera synes kunna antagas,
att bemälte Bergslags i följd af koppar-tillverkningens successiva aftagande
Betydligt minskade kol-behof skulle, i händelse någon del af den skattskyldige
allmogen underläte att sina kol-räntor in natura leverera, utan svårighet
kunna fyllas genom inköp af kol inom de närmast belägne socknarne ,
och sådant till ett pris, sora, enligt hvad inom Riks-Stånden blifvit upplyst,
aldrig öfverskjuter, men oftast understiger ortens markegängsvärde å berörde
vara, torde det böra medgifvas, att dessa böters fortfarande ingalunda är
för Bergslaget af verkligt behof påkalladt, likasom det å andra sidan icke
är med billighet förenligt, att den räntegifvare, som endast med största
uppoffring kan in natura praestera honom åliggande kol-räntor, skall för
denna oförvåiiade oförmåga genom böterne vidkännas en ytterligare beskattning.
Utskottet befarar emedlertid, att, så länge Dal-ulimogens nuvarande
kol-levereringsskyldighet qvarstår samt de Författningar, hvarigenom dels
Stora Kopparbergs Bergslag eger företrädesrätt till inköp af sälje-kol, dels
den skattskyldige allmogen endast, så vida den bevisligen saknar egen skogstillgång,
är medgifvet, alt medelst upphandlade kol fullgöra sina till Bergslaget
utgående räntor, fortfarande ega gällande kraft, ett fullkomligt upphäfvande
af de nu stadgade tredsko-böterne skulle från Bergslagets sida kunna
framkalla en strängare tillämpning af ofvannämnde Författningars föreskrift
och derigenom tillskynda skatte-allmogen olägenheter, Öfverstigande
den fördel, sorn med böternas försvinnande åsyftats. På grund häraf har
Utskottet, med frånträdande af hvad uti ifrågavarande hänseende blifvit i
Utlåtandet M:o 235 föreslaget, trott sig för närvarande böra hemställa,
att de för underlåtenhet att inom stadgad tid till Stora Kopparbergs
bergslag in natura leverera ränte- och mantals-kolen nu föreskrifne
vites- eller tredsko-böter måtte nedsättas från en åttondedel till
en sextondedel utöfver kolens inom orten fastställde markegångsvärde;
och torde, i händelse detta förslag af Rikets Ständer godkännes,
underdånig skrifvelse böra Lill Kongl. Maj:t aflåtas, med.
anhållan,, alt Kongl. Maj;t läcktes,, med bifall lill berörde nedsatt
-
tSlals~Utskotiels Utlåtande, IV:o 19
ning uti tredsko-böternas belopp, Kungörelse derom, till yederbörandes
efterrättelse, i Nåder utfärda,
Stockholm den 2 Mars 184 r•
N:o 460.
Ank. till Exp. Utsk. den 4 Mars i84i > kl. 5 e. m.'
Utlåtande, i anledning af väckte motioner, angående förhöjning i
anslaget för Tullverket och Tullbevakningens förstärkning.
(U. A.)
Uti tvänne inom Ridderskapet och Adeln väckte, till Utskottet remitterade,
motioner hafva, i anledning af Rikets Ständers beslut, angående Tullbevillningen,
dels Herr Trytz, L. A., yrkat: att det anslag af 562,000 R:dr,
som hittills af Tullmedlen utgått för Verkets alla så väl aflönings-, som
omkostnads-, pensions- och indragnings-stater, måtte förhöjas lill 1,000,000
R:dr årligen, på det tillgångar derigenom må beredas till förstärkning af
hevaknings-personaien och till dess a (lönande på ett sådant sätt, att möjligheten
af en oberoende ekonomisk ställning må minska retelserne till åsidosättande
och glömska af oftast mödosamma och svåra tjenstepligter, men
deremot gifva en ökad anmaning till deras redliga och noggranna uppfyllande,
dels Hans Excellens, Herr Grefve Lövenhielm, G., framställt angelägenheten
deraf, att, till förekommande af smuggleri, en flytande tullbevakning,
medelst dertill byggda smärre ångfartyg , mätte komma att under
seglationstiden ega rum i farvattnen utanför de kuster, der lifligasle
trafiquen förefinnes.
I anledning af dessa motioner har Herr Petré till Borgare-Ståndets
Protocoll afgifvit ett till Stats-Utskottet äfvenledes remitteradt anförande,
deruti blifvit framställd den åsigt, att en förbättrad och utvidgad tullbevakning
till lands skulle komma att medföra större fördelar, än den föreslagna
utsträckningen af den tili sjös, samt att tillökning i Tull-verkets anslag icke
syntes erforderlig till så stort belopp, som i dea ena af omförmälde motioner
blifvit ifrågasatt.
20.
Stats-Utskoltets Memorial, N.o föu
Då Rikets Ständer, vid pröfningen af Stats-Utskoltets Utlåfanden , angående
regleringen af Riks-Statens nuvarande Andra Hufvud-Titel , redan
beslutat uppföra det till Kongl. Maj:ls disposition i och för Tullverkets aflöning
ra. ra. ställde anslag af Tull-medlen, till en summa af 56a,ooo R:dr,
eller lika mycket som förut varit för nämnde ändamål, beräknadt och som
af Kongl. Maj:t, i Dess Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och
behof, blifvit, i öfverensstämmelse med Kongl. Stats-Contoirets underdåniga
utlåtande i ämnet och Stats-Rådets tillstyrkan , föreslaget för nu ingångna
Stats-regleringstid, och då ifrågavarande belopp utgör ett förslags-anslag,
samt Kongl. Maj:t följagtligen, enligt Rikets Ständers beslut vid föregående
Riksdagar, deruti förändring nu icke egt rum,, icke allenast bär sig öppet
lemnadt att af Tullmedlen disponera hvad som erfordras för Tullbevakningens
vidmagthållande, m. fl. Tull-verkets behof,, utan äfven tillförene, jemlikt
hvad Riks-Hufvudbokens Capital-räkningar utvisa, för nämnde ändamål
anvisat under vissa år en högre summa , än sorn sålunda varit beräknad ,
såsom, för år 1837, då Tull-verkets aflöning och omkostnader medtagit icke
mindre än 726,771 R:dr 20 sk. 6 r. Banco* anser Utskotteti
sig icke böra, i anledning af motionerne,, Rikets Ständer någon,
åtgärd tillstyrka».
Stockholm: den 2 Mars. i84.i»-
N:o 461c.
Ant, tilliExp. . Utsk. dén 4 Mars- i84f ? kl. 5’e. m.
Memorial, angående tiden för nästa revision af Stats-,, Banco—
och Riksgåhls-verhens förvaltning, och räkenskaper.
(KA.)
Sedan samtliga Riks-Stånden; godkänt Stats-Utskottets under N:o 4°4
afgifne Utlåtande, deruti Utskottet afstyrkt det inom 3:ne Riks-Stånd väckte
förslag, att Utskottet mätte företaga revision af Stats- och Riksgälds-verkens
afslutade räkenskaper, har, med anledning af stadgandet uti 68- §. Riksdags—
Stats-TJtskottets Utlåtande, N.-o ^62.
21
Ordningen, det Rikets Ständer skola utsätta tiden för den revision af Stats-,
Banco- och Riksgälds-verkens räkenskaper, hvilken näst efter Riksdag skall
cga rom, och till hvilken förrättning de af Rikets Ständer valde Revisorer
böra af Kongl. Maj:t kallas, Stals-Utskoltet, på sätt vid sistlidne Riksdag
iagttagits, skolat, i öfverensstämmelse med hvad 1889 års Stats-Revisorer
föreslagit, hemställa, att då, hvad Stats-verket beträffar, 1807 års räkenskaper
äro de sista, som undergått granskning, och afslutade räkenskaper för
åren 1833 och i83q blifva nästinstundande höst att tillgå,
tiden för Rikets Ständers Revisorers- nästa sammanträde, till granskning
af Stats-, Banco- och Riksgälds-verkens tillstånd, styrelse
och förvaltning,, mätte bestämmas lilli deni 15> September innevarande
år..
Stockholm den 2 Märs 184’r..
Nio 462.
Äak. till Exp>. Utsk. den 7' Mars- i84r,|kl. 12 midd.
CJ-ilåtandCj i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrif veise, ifråga
om Mötes-passevolancens upphörande och de deraf bestridda
kostnaders öf verfjttande på Stats-verket' samt i ämnet väckt
motion*-
(U; A.);
Uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer af den 22' sistlidne Februari
(intagen under N:o io5 i irsta Samlingen af Bihang till Riks-Ståndens
Protocoll),' hvilken af samtlige Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskottets handläggning
öfverlemnad, har Kongl. Majrt, med föranledande af Rikets Ständers,
för deras del, fattade beslut, att såsom vederlag för den af Rust- och
Rotehållare hittills utgjorda Mötes-passevolance , 7 Rrdr Banco årligen, till
ryttarens eller soldatens underhåll, från innevarande års början, uppå RiksStaten
anvisa, till Kongl. Majrts disposition, en summa stor 176,000 Rrdr
årligen, gifvit Rikets Ständer tillkänna, att, enligt ett af Kongl, Krigs-Collegium
afgifvet Utlåtande, detta anslag val fullt motsvarade de tillgångar,
22
Stals-Utskollets Utlåtande, IV.-o 462.
som för Armeens underhåll under möten och mönstringar af Rust- och Rote-'
hållare hittills blifvit lemnade, enär den effectiva numerstyrkan, uppgående
tillsammans till 24,854 numer, efter 7 R:dr per numer, icke erfordrade mera
än 173,978 R:dr, men deremot icke motsvarade behofvet, om den af Rikets
Ständer åsyftade lindring för jordbruket skulle komma att utsträckas jemväl
till sådane numer, hvilka för närvarande hållas vacante till serskilde ändamål,
mot praeslationer, vid hvilkas bestämmande beloppet af den årliga
Mötes-passevolancen blifvit i beräkning tagen; i följd hvaraf och enär Kongl.
Maj:t ansåg en slik utsträckning äfven till dessa numer vara af rättvisa och
behof påkallad, Kongl. Maj:l i Nåder föreslagit, att då för dessa numer,
i,8i3 till antalet, erfordrades, efter 7 R:dr per numer, ett belopp af 12,691
R:dr, eller, tillsammans med ofvanuppgifne 173,978 Rldr, en summa af
186,669 R:dr, Rikets Ständer måtte anslå skillnaden emellan denna summa
och de redan beviljade 176,000 R:dr, utgörande 10,669 R:dr Råneo, att på
enahanda sätt utgå; hvarjemte Kongl. Maj:t i Nåder tilikännagifvit, alt
Kongl. Majit har för afsigt att bifalla Rikets Ständers underdåniga förslag
i fråga om Mötes-passevolance-afgiftens upphörande, så snart Kongl. Majit
fått inhemta, att Rikets Ständer, lill uppfyllande af Kongl. Majits Nådiga
önskan, anvisat den, såsom vederlag för Mötes-passevolancen , rätteligen erforderliga
summa 186,669 R:dr Banco årligen, samt att Kongl. Majit emed;-  iertid, under den ?5 sistlidne Februari, anbefallt Chefen för LandlförsvarsDepartementet
alt underrätta Kongl. Majits Befallningshafvande om Kongl.
Majlis Nådiga vilia, att uppbörden af 1841 års mötes-passevolance-afgift af
Rust- och Rotehållare, till ryttarens eller soldatens underhåll, skall lills
vidare och intilldess annorlunda kan varda i Nåder förordnad t genast
inställas.
Härförutan har Utskottet jemväl, genom remiss från Hedervärda BondcSlåndet,
fått emottaga en af Petter Jonston från Jönköpings Län väckt motion,
att de rotar, som, enligt serskilde med Kongl. Majit och Kronan upprättade
contract, i stället för att underhålla krigsmanskap, betala vacanceafgift,
måtte å denna afgift få njuta afdrag af de deruti såsom Mötespassevolance
inräknade 7 Ridr Banco för hvarje rote, elier ock derför undfå
ersättning af Stats-verket.
Då Rikets Ständer, med bifall till Stats-Utskotlels under Nio 52 afgi
1 ne och uti Nio 212 vidhållne förslag, för deras del, medgifvit, att mölespassevolance-afgiften
för manskapets underhåll vid indeldta Cavalleriet och
Infanteriet borde med sistlidet år upphöra, anser Utskottet deraf följa , alt
Rust- och Rotehållare uti intet fall efter samma tid skulle kunna en dylik
Stats-Utskotlets Utlåtande, IWo
23
afgift underkastas; och har Utskottet vid bestämmandet af det anslag till
Armeens vapenöfningar, som, i stället för berörde afgift, skulle anvisas, följt
den uppgift å rotar, hvilka borde sådan afgift erlägga, som Utskottet ifrån
Kongl. Krigs-Collegium erhållit. Då det emedlertid numera blifvit utredt,
alt jemväl för sådana numer, som, enligt meddeldta stadganden, hållas vacanta
emot afgifler, som för vissa ändamål äro anslagne, och hvilka således
icke till Passevolance-fonden erlagt mötespassevolance-afgift, dylik afgift
blifvit godlgjord antingen serskildt eller derigenom, alt den tagits i betragtande
vid vacance-afgiftens bestämmande och således varit disponerad till
enahanda ändamål, hvartill sistberörde afgift blifvit bestämd, följer deraf,
att, i alla de fall, då vacance-contracten icke bestämdt serskildt utsätta passevolance-afgiflen,
Rust- och Rotehållare, så länge dessa contract, hvilka,
enligt Utskottets meddelade upplysningar, äro ställde dels på vissa år, dels
på obestämd tid och dels på ömsesidig uppsägning, fortfara att lända till
efterrättelse, icke komma i åtnjutande af den genom mölespassevolance-afgiftens
upphörande afsedde lindring, samt att åter, i händelse antingen berörde
afgifl för vacante rotar är serskildt utsatt och således kommer att
upphöra eller vederbörande kunna genom förändrade vacance-contract bereda
sig motsvarande nedsättning, de genom ålskillige rotars indragning beräknade
och till vissa behof, hvaribland Armeens lönereglering, disponerade
tillgångar blefve förminskade. Vid sådant förhållande synes det icke
kunna undvikas, att, om det med passevolance-afgiftens upphörande, utan
rubbning i deraf härflytande tillgångar åsyftade ändamål skall kunna vinnas,
ersättning på stat anvisas, icke blott för de effectiva numer, fördivilka
afgift till mötes-passevolance-fonden blifvit erlagd, utan jemväl för de numer,
som till serskilda behof blifvit indragne och anvisade. Och sorn, på
sätt Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse utreder, samnianlagde antalet af alla
dessa numer utgör 26,667, hvarför afgiften, å 7 R:dr, uppgår till 186,669 R:dr
samt Rikets Ständer redan anvisat 176,000 ,,
hvadan ytterligare erfordras * 10,669 R;dr
tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, utöfver de förut anvisade 176,000 R:dr,
bevilja en tillökning af ofvannämde 10,669 R:dr, eller tillsammans
186,669 Rrdr, att ifrån och med detta år på Riks-staten uppföras,
att användas till godtgörande af de kostnader, hvartill mötespassevolance-afgiflen
eller deremot svarande andel af vacance-afgifter
för till vissa behof indragne rolar varit afsedd, samt under vilkor
att, förutom hvad redan 1 afseende å mötespassevolance-afgiflén är
24
Slals-Ulskottets Utlåtande, IS.o 4^2-
beslutadt, alla -sådana indragne rotar, hvilka icke serskildt erlagt
nämnde afgift, jemte vacance-afgiften, sistnämnde afgift, fiån och
med innevarande ar, Sju R:dr per numer nedsättes.
Och anser Utskottet sig härigenom äfven hafva besvarat förut omförmälde,
af Petter Jönsson från Jönköpings Län väckta motion.
Slockholm den 4 Mars 1841 •
Reservation
af Herr Hallenborg, C. J.: ”Enligt en vid Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande
skrifvelse bifogad officiell uppgift, alt vid Skånska Infanteri-Regementena
386 numer vacante för Kronans räkning, emot en årlig afgift al 6 tunnor
spanmål, deri mötespassevolance-afgiften är inbegripen. Då Siats-Utskottet
nu tillstyrkt, att alla de, lill lönereglering med flere behof vid öfriga
Armeen emot viss vacance-afgift indragne numer skola erhålla en emot
upphörde mötespassevolancen svarande nedsättning uti berörde vacance-afgift
af 7 R;dr per numer, till betäckande hvaraf serskildt Stats-anslag blifvit
föreslaget, anser jag både rällvisa och billighet fordra, alt enahanda nedsättning
medgifves för ofvarinämnde vacante rotar vid Skånska InfanteriRegementena,
hvilka väl icke böra svårare behandlas derför att deras afgift
ingår till Stats-verket; och reserverar j^g mig också deremot att Utskottet
icke föreslagit en dylik förmon, hvilken jag yrkar böra berörde rotar
beviljas, medelst afdrag å den vacance-afgift, de skola erlägga och bland
Stats-verkets inkomster upptages”.
Rättelse: uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 435, pag. io, rad. 13, står
”arbeten” — läs ”föremål”.
TRYCKT HOS J. A. WAI/LBÉW,
18 41.
Slats-Ulskoltets Memorial, Nio 465.
N:o 463.
Ank. till Exp.-Utsk. den 8 Mars, il. 5 e, m.
Memorial med framställning angående resultatet af
Stats-regleringen, saint beräkning af Statsfyllnadssumman,
jemte dermed sammanhang egande frågor.
(U. A.)
Sedan de fleste till Stats-regleringen hörande ärenden numera blifvit
afgjorde och endast några få dermed sammanhang egande frågor ännu äro på
Rikets Sländers slutliga pröfning beroende; så har Stats-Utskottet, förtidens
vinnande, och på det Bevillnings-Utskottet måtte kunna erhålla nödig ledning
för afgifvande förslag till allmänna Bevillningens bestämmande, ansett
sig böra, för Statsfyllnads-summans beräknande, resultatet af Statsregleringen
framställa, med serskildt utmärkande af de utgifts-poster, som
äro tillstyrkte, men på Rikets Ständers ytterligare pröfning beroende, och
hvarvid Utskottet, då utgifterne uti alla hittills afgifne Betänkanden förekomma
under den gamla Titel-fördelningen, ansett sig, för alt underlätta
en skeende jemförelse, höra anslagsbeloppen efter samma fördelning upptaga,
nemligen:
irsta Ilufvud-liteln . .it i ....... . 719,700:
a:dra d:o  2,468,572:3o. 7.
3:dje d:o  3,862,040: 39. 4-
hvartill, om föreslagen tillökning i ersättningen
för mötes-passevolancen bifal
les,
kommer ! 0,669: 3.873.700: 3g. A
4:de Hufvud-titeln . . 1,315,457: —
5:te d:o .
55,245: 16. —
örte d:o  194-876:45. 4-
7:de d:o
65,000: — —
8:de dro  795,731:22. 6.
grde d:o  223,490:17.11.
hvartill, i händelse af bifall till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
Utlåtande, INT:o i35, kommer
^ fi*keri“  3,ooo: - - 226,490:17.. 1.
frih. till R. St. Prat. 1840 och 1841, 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 10 Häftet.
1
Stats-Utskottets Memorial, ]\f:0 465.
io:de Hufvud-titeln 697,449* 8. —
Allmänna Indragnings staten 3o5,gfå:få.g.
hvartill, om Rikets Stander bifalla SlatsULskottets
Utlåtande, N;o fåg, om löneersättning
till f. d. Ledamöterne af Ri
ketsallmänna
ärenders beredning, komma 8,000: 31 3,r)^2: 43. o.
Summa 1 o,n 20,1 få: 3 1. 5.
Tillgångarne äro:
Stats-verkets ordinarie inkomster, infieräknadt restantierne,
samt med iagttagande af den minskning uti quantiteten
at indeldt spatimål, som i följd af utgifts-staternes
reglering uppkommit .... 4>566,3o3: 16. —
Stats-verkets extra ordinarie inkomster,
hvilka ännu icke äro närmare bestämde,
upptagas, enligt den af Stats-Ulskottet
förut calculationsvis följda beräkning,
till . ...... 4'b6f),ooo. q,432,3o3: 16. —
då bristen således skulle utgöra ......... 1,292,872:: i5. 5.
hvartill statsfyllnadssumman elter förutnämnde beräkning skulle komma alt
uppgå, men hvilken naturligtvis förändras, så framt de här förut upptagne,
ännu icke definitivt pröfvade, utgifter ej fastställas, sådane de blifvit föreslagne,
eller extra ordinarie inkomsterne bestämmas till andra belopp, £n
Utskottet calculationsvis beräknat. Börande Utskottet jemväl fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet derå, att enär den af Rikets Ständer numera till
visst belopp bestämde ersättning för under lönerne beräknad spanmål,
enligt Utskottets ännu icke definitivt afgjorde förslag, uti Utlåtandet N:o 4^8,
är å staterne upptagen, i stället att dylik ersättning, då den hittills, i den
mon Riks-markegången öfverstigit 6 R:dr, utgått, blifvit godtgjord af öfverskotten
å Statsverkets inkomster, derigenom uppkommit en tillökning uti
det på stat uppförde utgiftsbelopp af tillsammans 94,908 R:dr 21 sk.,
som i sjelfva verket icke utgör någon ökad utgift, enär devid högrespanmålspris
uppkommande öfverskott ä inkomsterne numera, utan berörde afkortning,
komma Riksgäids-Contoiret tillgodo och öka dess tillgångar; och
skulle således statsbrisLsumman, örn dessa medel icke varit deruti intagne,,
utgjort 1,197,903 R:dr få sk. 5 r., eller 52,713 R:dr få sk. 5 r. mera än
vid förra Riksdagen.
Stats-Utslcotlcts Memorial, JS:o 463.
3
Härvid får Utskottet tillika anmäla, att, ehuru Utskottet förut uti
Utlåtandena, angående reglering af Riks-statens pide och torde Hufvud
titlar,
beräknat att, i händelse Rikets Ständer skulle bifalla Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens derom afgifna nedan omförmälde
Utlåtanden, borde å vederbörliga Hufvud-titlar upptagas följande årliga anslag,
nemligen:
enligt N:ris 5 och 128, lill Lärare-Seminarier 6,5oo: — —
,, Stipendier för E
lever
derstädes . 9,000: — —i5 5oo*
„ Nrris 9 och 85, till Skeppsbyggeri-Institut:
för Lärares aflöning 3,333: 16.—
„ Elever . . . . 3,333: 16.- 6 666; 3a> _
,, N:ris 10 och 86, till Navigations-skolor först föreslag
ne
9,200 R:dr, men sedermera tillstyrkte . .10,700:
har likväl Utskottet vid det förhållande, att uti de förenade
Utskottens sedermera afgifne till en del redan afgjordeoch
bifallne förnyade Betänkanden i dessa ämnen, blifvit föreslaget,
att utgifterne borde å Riksgälds-Contoiret anvisas,
icke ansett sig böra dem å Hufvud-tillarne upptaga. Äfvenså
torde å Riksgälds-Contoiret böra utgå det, enligt ofvannärande
Utskotts Utlåtande, JNT:o 12, tillstyrkte årliga
anslag för ullsorteringsanstalter af ........ . 2,000:
34,866: 3a. —
Härförutan har Utskottet ansett sig vid detta tillfälle böra fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att då, vid uppgörandet af förslaget
öfver tillgångarne för Extra Stats-regleringen, öfverskotten af 1840 och 1841
årens Bevillning, efter afdrag af hvad för Riksgälds-Contoirets utgifter åren
184* och 1842 deraf bordt användas, skolat tagas i beräkning, och ibland
dessa utgifter äfven förekom den så kallade slatsbrist-summan för nämnde
år, hvilken likväl, i saknad af Rikets Ständers beslut i flere frågor, som
derpå egde väsendtligt inflytande, då ännu icke kunde bestämmas, hvadan
Utskottet, enligt hvad anmäldt blifvit, ansett sig böra calculationsvis
upptaga den statsbrist-summa af 1,145,190 R:dr, hvilken finnes uppförd
uti nu gällande Riks-Stat, och öfversteg det uti Utskottets senaste sammandrag
öfver Stats-reglerings-förslagen beräknade belopp, visar det
sig nu, på sätt förr nämndt är, att, med beräkning af åtskillige nyligen
4
Stats-Utshottets Memorial, JS:o 465.
tillstyrkte
stämde till
anslag
hvad
och om
förslagsvis
gor . . . .
och att således,
uppkommer en
calculerade utgifter af
som, sammanlagdt
uti ofvannämnda
de Extra Ordinarie inkomsterne Llefvo
är vordet beräknadt, statsbrist-summan
. . i,292,872: i5.
efter afdrag af förslagsvis beräknade . .
uti Riksgälds-Contoirels förut
beut-J
5.
1,145,190: •— —
tillökning
årligen
b„„ för de båda åren 1 84 t oc^
gått uti ofvannämnde calcul, utgör
Härförutan bör, i sammanhang härmed, och då, enligt Utlåtandet,
N:o 455, en odisponerad tillgång af i3ö.5i2
R:dr 35 sk. 8 r. blifvit reserverad för betäckande af
brister uti förslagsvis upptagne tillgångar, eller då icke
beräknade utbetalningar ifrån Riksgälds-Contoiret, iagttagas,
att, enligt numera kände förhållanden, och med beräkning
af föreslagne, men ännu icke definitivt afgjorde
anvisningar, komma att af desse medel åren 1841 och
i842 otgå följande till beloppet uppgifne anslag:
Här förut upptagne anslag till Skol-lärare-Seminarier ocl
Stipendier för Elever derstädes, å i5,5oo R:dr årligen
d:o för Skeppshyggeri-irislilut, a 6,666 R:dr 3a sk
d:o Navigations-skolor, ä 10,700 R:drr d:o
För
årligen
d:o
d:o för en
Ullsorterings-anstalter, å 2000 R:dr årligen,
Rotejemkning i Jemtland, i händelse Rikets Ständers
underdåniga framställning i ämnet i Nåder bi fal 1 es, en
ligt Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Ut
skottens Utlåtande, N:o 25, för 2:ne år
Garnizons-skola i Christianstad, i fall Rikets Ständers
underdåniga hemstäl lan om portpenningars upphörande
af Kongl. Maj:t i Nåder bi fall es,
enligt
147,682: i5. 5.
in10.
1842, hvilka
. 296,364: 3o.
förutnämnde
Utlä
-
Utskotts, på slutlig pröfning beroende, förslag
landet N:o 90, för 2:ne år
. .
Till iuqvarterings-ersättning åt Länsmän i Wermland, enligt
Stats-ULskotlets Utlåtande N:o 40, f
Restitution af Rotefribets-beviilning till åtskillige städer
d:o N:ris 3oo & 356
enligt
3r,ooo: —
j 3,333: 16.
21,400: —
16,600: —
4000: •—
8ooo:
48o: —r
646: 17.
11,483:23.
6.
Slats-U(slottets Memorial} IV',o 465.
'5
Ersättning för dagsverksskyldighet till Mariaeholms och
Cathrinebergs Kungsgårdar, enligt Stats-Utskottels Utlåtande,
N:o 322
1j49o: 38. 2«
Tillstyrkt anslag för år 184r till aflöning åt vicarierande
em bets- och tjenstemän i Kongl. Karamar-Collegium,
enligt d:o N:o 424
• 1,600: — —•
d:o Löne-ersättning till en Häradshöfding i Wermland, enligt
d:o N:o 426
^So: — —-
d:o Understöd för de brandskadade i Falkenberg, enligt
d:o N:o 43i
4ooo: — —
Lån tillSöderhamnsstadspublikebyggnader, enligtd:oN:o 87 12,000: — —
eller ett sammanlagdt belopp af 422,118:29. 6,
Och då härifrån afdrages ofvannämude reserverade behåll
nin^
df • • a • • 0 • • 9 • • * • a • ar a l 36,512: 35. 8.
visar det sig, att, om alla förrberörde utbetalningar kom
ma
att ifrån Riksgälds-Contoiret bestridas, dertill, utöfver
hvad förut är vordet afsatt, fordras en tillgång af . 285,6o5:41*J®»
Härvid förekommer likväl, att, enligt hvad förut är vordet
yttradt, en betydlig del af den häruti inberäknade tillökningen
härrör deraf, att ersättning för spanmål under
löner blifvit å stat upptagen, i stället att den hittills,
i den nion sådan, efter olika Rtks-markegångspris,
ifrågakomma, blifvit godtgjord af öfverskotten å Statsverkets
inkomster; och då Riksgälds-Contoiret således,
derest denna omflyttning icke egt rum, fått vidkännas berörde
utgift, genom förminskning af öfverskottsmedlen,
som nu deremot, utan dylikt afdrag, komma RiksgäldsContoiret
till godo, hvadan och då Utskottet, uti förut
upgjorde caleuler, icke tagit öfverskotten å Stats-verkets
inkomster, ifrån och med nya Stats-regleringens vidtagande,
i beräkning, annan tillgång icke synes behöfva
afses för ifrågavarande ersättning, utgörande för arne år,
a 94.968 R:dr 21 sk. årligen
189,936:42. —
skulle återstående behofvet på sådant sätt utgöra . . . 95,668:47. 1 o.
men äfven om, vid Extra Stats-regleringens afgörande, alla de af StatsUtskottet
tillstyrkte anslag skulle blifva beviljade, och således de dertill
6
Stats-Utslcottets Memorial, N:o 464.
beräknade tillgångar varda disponerade, synes dock någon förlägenhet för
Riksgälds-Contoiret alt bestrida jemväl berörde utgifls-belopp icke kunna uppstå,
enär, enligt hvad nyss .nä rundt är, ölVerskolten å Stats-verkets inkomster,
ifrån och med år 1841, icke tagits i beräkning för de å nämnde
Contoir gjorde anvisningar, och således utgöra en odisponerad tillgång.
Stockholm den 4 Mars 184 • •
N:o 464.
An k. till Exp.-Utsk. den 8 Mars, kl. 5 e. ra.
Memorial, med upplysning, i afseende å Riks gälds-Co ntoirets
tillgångar för bestridande af de å Extra
Stats-regleringen anvisade utgifter.
Vid öfverläggning, angående Stats-Utskottets denna dag afgifne Memorial,
med beräkning af statsfyllnads-summan samt åtskillige andra å Riksgälds-Contoiret
anvisade utgifter, har fråga uppstått derom, att, då bland
tillgångarne för Extra Stats-regleringen, hvars anslag i allmänhet blifvit
beräknade att utgå under loppet af fyra år, intagits den, enligt Rikets
Ständers beslut, för allmänt nyttiga ändamål anvisade andel af Banco-vinsten,
men sistberörde medel af Banken skola utbetalas med en femtedel
årligen, hvadan sista femtedelen ej förr än efter 184b års ingång kan till
Riksgälds-Contoiret inflyta, det möjligen kunde befaras, att nämnde Contoir
icke utan upplåning blefve i tillfälle att bestrida den del af utgiflerne
å Extra Stats-regleringen, som med sistnämnde andel af Banco-vinsten
borde betäckas. I anledning häraf, och för den händelse, att en dylik betänklighet
möjligen vid Extra Stats-regleringens föredragning hos RiksStånden
skulle yppas, har Utskottet, till förekommande deraf, trott sig
bora fästa Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att Utskottet föreslagit,
att vederbörande skola erhålla Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift att icke
uttaga de å Extra Stats-regleringen anvisande anslag annorlunda, än i den
nion behofvet fordrar deras användande, samt alla anskaffningar och arbeten,
hvartill anslag till och med år 1844 beviljas, svårligen kunna lill
alla delar inom samma års slut varda fullbordade, det icke synes troligt,
att inom sistnämnde tid alla anvisade anslag varda uttagnej men att, om
Stats-Utskottets Utlåtande , JY:o 465*
7
äfven sådant skulle inträffa, någon olägenhet derigenom ändock icke kan uppstå,
enär dels Riksgälds-Contoiret dessförrinnan har all påräkna öfverskolter»
å Statsverkets inkomster för åren r 841 ocb 1842, hvilka endast i den ringa mon,
sorn Utskottets Memorial, N:o /\63, om förm äler, för Contoirets utgifter tagits
i beräkning, dels, då Riksgälds-Contoiret, sorn vanligt, lärer erhålla
ett räntefritt Creditiv å Rikets Ständers Rank af En million, att begagnas
ifrån och med September ena året till och med Juni det andra, samt
Conto ret icke bör behöfva att för dess utbetalningar, under vanliga förhållanden,
detsamma anlita, sedan Utskottet iagttagit den försigtigheten
alt, efter det slatsbrist-summan för år 1840, jemte andra utgifter för samma
år, kunnat betäckas af behållne medel, af 1840 års Bevillning afsätta
nödige medel för 1841 ars utgifter, hvarigenom Contoiiet hädanefter blif—
ver i tillfälle att bestrida hvarje års utgifter med då inflytande Bevillning
för föregående året, Contoirel är i tillfälle att, i händelse äfven den del
af tillgångarne för Extra Stats-regleringen, som utgöres af sista femtedelen
af Banco-vinsten, skulle under loppet af år 1844 komma att utbetalas, å
berörde Creditiv begagna detta belopp, intilldess nyssberörde medel påföljande
året fä lyftas.
Slockholm den 4 Mars 184 r
-
N:o 465*
Ank. till Exp.-Utsk. de» 8 Mars 1841, kl. 5 e; m.
Utlåtande, i anledning af Herr Kjellbergs motion, angående
anslag till uppmuddring af inloppet till Götheborgs
riviere, m, m.
(U. A.)
I anledning af det utaf Stats-Utskottet beslutade Utlåtande, angående
Extra Stats-regleringen, har Herr Kjellberg inom Borgare-Ståndet väckt en
äfvenledes till Utskottet remitterad motion, deruti, med afseende å angelägenheten
att genom uppmuddring af inloppet till Götheborgs riviere bereda
tillfälle för större fartyg alt uppnå en säkrare ankarplats, än den, de
nu måste begagna, hvarest de äro utsatte för stormar och deraf uppkommande
hafverier, och enär Staden Götheborg, sorn uti Bevillning, Tull
-
8
Stats~U(slottets Utlåtande, N:o 465.
umgälder, afgift till Handels- och Sjöfarts-fonden, samt bidrag till Postverkets
inkomst, Banco- och Handels-Discontens samt Jernbeläningens räntevinst,
endast för år i83g, enligt verkställd uträkning, lemnat icke mindre
än tillsammans i,i3o,giy R:dr g sk. Banco, syntes böra, vid nu ifrågasatte
fördelning af Stats-verkets och Bankens öfverskottsmedel till allmänt
nyttiga föremål, ihogkommas lika väl, som andra mindre betydande orter,
för hvilka Statsbidrag blifvit i sådant afseende tillstyrkte, det yrkande
blifvit framstäldt: att de 79,899 R:dr 3o sk. 8 rst., som af de i och för
hamn-arbetets vid Götheborg bestridande influtne riviers- och tolagsmedel
blifvit använda till muddringar af de uti Götha-elf ofvan staden på en sträcka
af 8 å 9 mil förekommande grund, måtte till Staden af Statsverket återbetalas,
eller ock, om detta yrkande skulle underkännas, att Statsbidrag
till uppmuddring af det nära | mil aflägse inloppet till Götheborgs riviere,
till det belopp, som af stadens egne medel ti lisk jutes, utgörande 34,000
R:dr, och på de vilkor, som kunna föreskrifvas, måtte af Rikets Ständer
beviljas, helst stadens till företaget otillräckliga cassa icke förmådde detsamma
fullborda, och della företag dessutom icke ingick i deras intresse,
hvilka, genom transporter af varor till och ifrån fartygen, hafva inkomst.
I afseende å de lill återbetalning af Statsverket ifrågasatte 79,899
R:dr 3o sk. 8 rst., anser Utskottet sig endast böra åberopa hvad, rörande
denna fråga, uti de af Utskottet afgifne Utlåtanden N:ris 354 oc^ 435,
Litt. C, a5 punkten blifvit anfördt, och enär, hvad angår det ifrågasatte
anslaget till uppmuddring af inloppet till Götheborgs hamn och riviere,
Utskottet icke kan frånträda den i andre delar af samma Utlåtanden, äfvensom
serskildt afgifne Betänkanden, rörande föremål af enahanda beskaffenhet,
uttryckte åsigt, att vidmagthållandet och upprensning af redan
befintlige hamnar böra bekostas af de städer, hvilka liamnarne innehafva
ech deraf uppbära umgälder, isynnerhet som ett annat förfarande ofelbart
skulle från flere andre orter framkalla likartade anspråk, har Utskottet
funnit sig i anledning af motionen icke kunna någen åtgärd
tillstyrka.
Stockholm den 4 Mars 1S4 f
-
STOCKHOLM, Kongl. Or dens-B oktryckeriet, 1841 •
Stats-Utskottets Memorialj JV:o ^66.
r
N:o 466.
Ank. till Exp.-Utsk. den ii Mars i84i, kl. 10 f. m.
Memorial, angående det till bestridande af Rihs gälds-Contorets
utgifter erforderliga belopp af allmänna bevillningen.
(R:gs Afd.)
Stats-Ulskoltet har redan uti dess under N:ris 354 oc^ 4^5 afgifna Utlåtanden
angående Extra Statsregleringen uppgifvit beloppet af RiksgäldsConlorets
vid sistlidet års slut för Rikets Ständer disponibla tillgångar,
äfvensom den påräknade behållningen af detta Verks inkomster under
innevarande och nästkommande år, eller intilldess den allmänna bevillning,
som Rikets Ständer vid denna Riksdag sig åtaga, kommer att till
nämnde Contor ingå. Derjemte har Utskottet i Memorialen N:ris 463 och
464 meddelat ej allenast uppgift ä den lill ordinarie Statsbehofvens fyllande
erforderliga bevillnings-summa, utan ock ett sammandrag öfver de
af Rikets nu församlade Ständer, oberoende af Extra Statsregleringen, å
Riksgälds-Conloret anvisade utbetalningar; hvarförutan Utskottet i samma
Memorial uppgjort en provisionell beräkning öfver Contorets samtliga utgifter
under åren 184 * och 1842. Till fullgörande af Utskottets åliggande,
enligt 53 §. Regeringsformen, alt utreda och för Rikets Ständer uppgifva
Riksgäldsverkels tillstånd och behof, återstår således numera för Utskottet
endast att upplysa Rikets Ständer om det belopp, som, vid allmänna
bevillningens bestämmande, bör afses för bestridandet af Riksgälds-Contorets
utgifter under den tid Contoret eger att påräkna den bevillning,
som på grund af den nya Bevillnings-Förordningen skall utgöras.
Men, innan Utskottet afgifver den för bestämmandet af ifrågavarande
belopp erforderliga utredning, har Utskottet, till närmare upplysning
om Riksgälds-Contorels nuvarande ställning, ansett sig böra, till hvad
åberopade Utlåtanden och Memorial i detta hänseende innehålla, tillägga
följande ur Contorets Räkenskaper för näsllidet år hemtade uppgifter.
Vid nyssberörde års slut uppgingo Riksgälds-Contorets räntebärande
skulders med afdrag af de, enligt Rikets Ständers beslut, inom linien
Bih. till R. St. Fröt. 184.0. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 11 Haft. 1
Stats-Utskottets Memorialj JY:o 466.
i Räkenskaperne uppförde skuldposter» till ett sammanräknadt belopp
af . . , . . .
R:dr 4,004,618: — —
hvaraf återstoden af skulden till Banken, enligt de
år i83o utfärdade 4 procents obligatiouerne, utgjorde
. R:dr 3,872,000:
samt till säkerhet för Götha och Södertelje
Canalers framtida underhållande
afsatte fonder ...... 123,926: — —
Contorets räntefria skulder bestodo vid samma tid af:
a) förfallna, men till inlösen icke företedde obligationer
med derå upplupna obetalda räntor R:dr 8,180: 9. 9.
b) deponerade medel, deraf influten lösen
för såld ekeskog 183,438 R:dr 9 sk.
& rst
190,370: 33. g
c)
återstoden af den till Statsbehofvens
fyllande för år 1840 anslagna summa
. . . . . R:dr 400,000:
samt några andra till
utgående under samma
år beviljade, men icke
lyft a de anslags-summor 36,626: ar. 4-436,626: 21. 4. 635.177: 16. 10.
Summa skulder R:dr 4,639,795: 16. 10.
Härvid får Utskottet erinra, alt, enligt den i Utlåtandet
N:o 435 uppgjorda beräkning öfver RiksgäldsContorets
nu disponibla behållning, ett belopp af
448,708 R:dr 7 sk. 6 rst. blifvit derifrån afdraget för
bestridandet af omförmälte anslag, samt för infriandet
af förfallna obligationer m. m.
Med afräkning af de nu mera inom linien i Räkenskaperna
upptagna tillgångar, äfvensom oredovisade
eller oersatta förskott samt värdet af Riksgälds-Contorets
hirs, utgjorde detta Verks fordringar för meddelade
lånebiträden, jemte contanta tillgång vid i84°
års slut;
Stats-Utskottcts Memorial, N:o 466.
3
a) för byggnadslånen till Städerne Norrköping, Borås,
Wenersborg, Wexiö och Öregrund, utom upplupna
obetalda räntor . .... R:dr 550,643: 26. 11,
b) för lån till Bibliotheksbyggnaden vid
Upsala Akademi, samt Hamn-anlägg*
ningarne vid Jönköping och Ystad d:o 56,800:
c) för lånet till Fyr- och Båk-inrätt
ningarnes
upphjelpande d:o . . . 90,000: —
d) för utlånta medel af f. d. Skånska
Hingstmedels-Cassan och Lappmarks
Ecclesiastik-Fonden d:o . . . . 16,000: — —-
e) för det å Credilivet till UlidiscontFondens
förstärkning uttagna belopp
d:o ......... . . . 19,360:
f) för förlagsfonden för Pantlåne-Inrätt
ningen
här i hufvudstaden .... 100,000: — —
g) för den summa, som blifvit lyflad
å Creditivet för Armeens accords
reglering
........ . . 22,636: /[.
h) för återstoden af det å Cholera-cre
ditivet
uttagna belopp ..... 65,201: a5. q.
Summa Jånefordringar R:dr 920,642: 4 —
Innestående behållning å Contorets Räkning
i Banken d. 3i Dec. 1840 • 1,583,782: 4- 7- o Kr\u /tn/i
-1», 1, O» ,rJ%
Efter alt sålunda hafva uppgifvit Riksgälds-Contorels ställning vid
näsllidet års utgång, får Utskottet, under åberopande af de i förrberörde
Utlåtanden och Memorial meddelade uppgifter å Contorets inkomster och
utgifter under loppet af innevarande och nästkommande år, nu för Rikets
Ständer framlägga nedanstående beräkning öfver meranämnde Contors behof
under åren i843, 1844 oc^ 1845.
Riksgcilds-Contoret åliggande utgifter under dessa 3:ne är_, de Extra
Statsregleringen tillhörande anslags-summor oberäknade:
Årliga anslaget till H. M. Konungen, enligt Rikets Ständers beslut vid
1815 års Riksdag, 200,000 R:dr ..... R:dr 600,000:
Transport 600,000: — —
4 Stats-Utskottets Memorial_, N:o 466.
Transport 600,000: — —
Räntor och Capital-afbelalningar å Riksgälds-Contorets
tili Banken ulgifna obligationer för åren 1843—
i845
696,960:
Räntor å Konung Carl XIII:s Hemgifls-capital, Trollhätte
Slussverks Lottsedlar, Lift äntelånet samt det
äldre 5 procents lånet, å 8,625 R:dr 20 sk. årligen 25,876: 12. —
D:o å Götha och Södertelje Canal-Bolags samt Lapp
marks
Ecclesiastik verks i Riksgälds-Conloret innestående
fonder, å 9,555 R:dr 25 sk. i 1 r:st d:o . 28,666: 29. 9.
Aflöning och Expenser för Rikets Ständers JustitiaeOmbudsmans
och dess samt Tryckfrihets-Comitéens
Expeditioner, å 7,000 R:dr d:o  21,000: — —
Kostnader för Riksgälds-Conlorets förvaltning samt Pensioner
och Expectancelöner för de vid f. d. GeneralAssislance-Contoret
anställda personer, å 50,000
R:dr d:o  150,000: — —
D:o för Rikets Ständers Revisorers sammanträde år 1843 5,000: — —
D:o för i845 års Riksdag  200,000: — —
Af Rikets nu församlade Ständer å Riksgälds-Contoret,
till utgående under ifrågavarande tiderymd, anvisade
anslag, utom de i ULlåtandet N:o 4^5 upptagne
och beräknade anslags-summor:
a) till Seminarier för bildande af Lärare vid FolkSkolorna,
6,500 R:dr årligen, R:dr 19,500:
b) till stipendier för Skollärare-elever,
9,000 R:dr d:o  27,000:
c) till Navigations-Skolor, 10,700 R:dr
d:o  32,100: —
d) till Skeppsbyggeri-Institut, 6,666
R:dr 3a sk. d:o  20,000:
e) till Ullsorterings-anstalter i Götheborg
och Malmö, 2,000 R:dr d:o . 6,000:
/) till understöd för rustnings- och
roterings-skyldigheten inom Jemtland,
för ett år  4,000:
Transport 108,600:  1,727,502: 41. 9.
Stats-Utskottets Memorial} N:o 466.
5
Transport 108,600:
g) befrämjande af Skandinaviska Naturforskarnes
sammanträde x844 • IjOOO:
h) ersättning åt Garnisons-Skolan i
Christianstad, för upphörandet af
Portpenningarna derstädes (frågan
om detta anslag är likväl ännu icke
slutligen afgjord) 240 R:dr årligen 720:
Summa utgifter R:dr
Såsom tillgångar till dessa utgifters bestridande
anser Utskottet åter kunna beräknas följande inkomster,
som Riksgälds-Conloret under berörde 3:ne år eger
alt uppbära nemligen:
l:o. Räntor och Capital afbelalningar å utlånta medel
af f. d. Skånska Hingstmedels-Cassan och Lappmarks
Eklesiastik-fond en . . R:dr 4,000:
å lånen till Bibliotheks-byggnaden
vid Upsala Akademi samt Hamn*
byggnaderne vid Ystad, Jönköping
och Malmö  30,000:
„ byggnads lånen till städerneNorrköping,
Borås, Wenersborg, Wexiö,
Söderhamn och Öregrund . 106,000: — —
,, Förlags-lånet till Stockholms stads
Pant-låne-inrättning  9,000: — —
„ lånet tili Fyr- och Båk-inrättnin
garnes
upphjelpande  28,000:
Summa R:dr 177,000: — —
2:o. Amuärknings-medel och köpeskillingar
för till skatLe sålda Kronohemman
och lägenheter, å 11,000
R:dr årligen  33,000: — —
3:o. Tidnings-slämpel-afgift, å 9,000 R:dr
årligen
. 27,000:
Transport 237,000: — —
1,727,502: 41. 9.
110,320:
1,837,822: 41. 9.
1,837,822: 41. .9.
6
Stats-Utskottets Memorial j N:o 466.
Transport 237,000:  1,837,822: 41* 9-
4:o. Kort-stämpel-bevillningen, å 5000
R:dr årligen .
. 15,000: —• —
R:dr 252,000:
Om nu sammanräknade beloppet af dessa inkomster
252,000:
afdrages från ofvanstående utgifts-summa, återstår ett
belopp af ... .  R:dr 1,585,822: 4•• 9*
hvilket, fördeladt på 3:ne år, utgör för hvartdera
året
„ 528,607:29.n.
Sistnämnde summa skulle alltså egentligen erfordras till betäckande
af den årliga bristen i Riksgälds-Conlorets tillgångar för bestridandet af
dess utgifter under åren 1843, 1844> 1845* Men då bland dessa tillgångar
icke blifvit beräknade, hvarken de Cassa-behållningar, som, enligt
Rikets Ständer vid denna Riksdag fattade beslut, skola till nämnde Contor
öfverlemnas, eller de å åtskilliga Stals-anslag uppkommande besparingar,
som böra delta Verk serskildt godtgöras, så anser Utskottet
den för omförinälde utgifter erforderliga summa böra bestämmas
lill endast 500,000 R:dr årligen;
och Utskottet får alltså föreslå, alt till fyllande af Riksgälds-Conlorets
behof, från och med 1843 och intill nästa Riksdag, ett årligt belopp
af Femhundra Tusen Riksdaler må af Rikets Ständeå anslås
och, till utgående af allmänna bevillningen för nästkommande
och följande åren anvisas,
I händelse Rikets Ständer bifalla hvad Utskottet nu föreslagit och
den såsom erforderlig för de ordinarie Slals-beliofvens fyllande i Utskottets
Memorial N:o 463 uppgifna summa R:dr 1,292,872: r5. 5. jemväl varder
af Rikets Ständer fastställd, kommer följaktligen den allmänna bevillning,
som Rikets Ständer vid denna Riksdag behöfva sig åtaga, att uppgå lill
ett sammanräknadt belopp af
R:dr 1,792,872: i5. 5.
hvilket, oaktadt den enligt nyssberörde Memorial erforderliga
och till 147,682 R:dr i5 sk. 5 r:st. uppgående
tillökningen af Slats-fyllnads-summan, understiger med 508,817: 32. 7.
den i nu gällande Bevillnings-Förordning fastställda beyillnings-summan
af
R:dr 2,301,690: — —
Siats-Utskottets Memorial> N:o 466.
7
Upplysningsvis får Utskottet slutligen anmäla, att Utskottet, jemväl
vid delta tillfälle, ansett sig icke kunna i beräkningen öfver RiksgäldsContorets
förestående utgifter upptaga sådana vid denna Riksdag, beviljade
utbetalningar, hvilkas i allmänhet mindre betydliga belopp beror på
framtida utredning, äfvensom att Utskottet trott sig icke böra beräkna de
å Contoret hitintills anvisade creditiv, enär Utskottet saknat all ledning
för bestämmandet af de summors belopp, som derå kunna under det ena
eller andra året komma att lyftas; förmodande Utskottet dessutom, att hädanefter
likasom hitintills tillgång till dylika tillfälliga utbetalningar skall
förefinnas uti framdeles uppkommande öfverskott å dels Stats-Verkets nu
beräknade inkomster dels de till Riksgälds-Contoret omedelbart ingående
Statsbidrag. För öfrigt lära Fullmägtige, genom det Reglemente för Riksgälds-Contorets
förvaltning intill nästa Riksdag, hvilket nu kommer att
af Rikets Ständer utfärdas, varda berättigade att äfven framgent medelst
upplåning anskaffa hvad som, i följd af lyftningar å Creditiven eller andra
oförutsedda utgifter, kan, utöfver härtill disponibla tillgångar, vid ett
eller annat tillfälle erfordras.
Stockholm den q Mars 1841-
STOCKHOLM, Nordströmska Boktryckeriet, 1841.
Stats-Utskottets Utlåtande, JV:o 4-6/-
i
N:o 467.
Ank. till Exp.-Utsk. den i3 Mars 1841, kl. to f. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Hallings motion om användande
af de å Rikets Ständers Banks vinst för är 1835
och de följande åren i behåll varande öfverskott.
(U. A.)
Uti en inora Borgare-Ståndet väckt, till Stats-Ulskottet remitterad, motion,
liar Vice Talmannen, Herr Halling, med afseende å angelägenheten
deraf alt Riksgälds-Contoret må, i händelse af ett krig, beredas utväg att
anskaffa de genom stora Credilivet afsedde tillgångar för dess utförande,
utan att behöfva redan för detta behof använda sin credit i låneväg, föreslagit:
alt af reserverade Bancovinsten Två millioner Riksdaler Banco
anslås att, under namn afKrigsfond, upptagas på ett Depositions-Conto
för Riksgälds-Contoret, och att det förseglade Creditiv, som Sländerne
efter Grundlagen äro förbundne alt anvisa å Riksgälds-Contoret tili hittills
vanligt belopp af Två millioner R:dr B:co, må innesluta en anvisning å
berörde i Banken reserverade depositum, att icke någonsin brytas, utom
i det fall 63 §. Regeringsformen förutsätter, eller att Konungen vid infallande
krig Sländerne sammankallat och sedan Riksdags-kallelsen blifvit
i Hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord; och har motionären, i
sammanhang härmed, erinrat, att detta förslag icke åsyftar att bereda
Slaten eller Riksgälds-Contoret annan fördel än den, som, i följd af Bankens
ena primitiva function såsom Depositions-Bank, redan är hvarje enskild
man eller allmän Corporation förunnad, hvarjemte motionären slutligen
hemställt, att af återstoden utaf Bankens vinst, sedan berörde
2,000,000 R:dr blifvit afsatte till en Krigsfond, så mycket sorn motsvarar
de öfriga Creditiv, Rikets Ständer, på grund af 63 §. Regeringsformen,
eller derutöfver, på Riksgälds-Contoret i bestämdt uppgifna ändamål kunna
anvisa, äfvenledes på samma vilkor, som Krigsfonden, må qvarblifva
Dih. till R. St. Fröt■ 1840 och 1841. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 12 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande j IV.o 4^7'
uti Banken, såsom ett för Riksgälds-Contoret tillgängligt depositum, i
händelse större eller mindre del deraf af Konungen infordras, samt att
hvad som härefter öfverblifver, så vida det ej af Ständerne disponeras
till bestridande af Riksdags-kostnaderne eller utgifter för en gång, äfvenledes,
allt under enahanda vilkor, som Krigsfonden, må qvarstanna i
Banken, för att användas till betäckande af möjligen intill nästa Riksdag,
vid uppgörande liqvid emellan Stats-Verket och Riksgälds-Contoret uppkommande
brist uti Stats-anslagen, alt åter ersättas vid en annan gång
inträffande öfverskott.
Jemte det Utskottet får anmäla, att denna motion redan varit till
förberedande behandling föredragen uppå sammansatt Afdelning af Statsoch
Banko-Utskotten, har Stals-Utskottet, sedan Rikets Ständer numera,
i anledning af Banco-Utskotlets hemställan, beslutat, att af Bankens behållne
ränlevinst 1,000,000 R:dr skall komma att uti Banken reserveras
och de återstående 2,3i 1,216 R:dr 7\i sk. 5 r:st. för allmänt nyttiga föremål
användas, samt Utskottet i följd häraf, uti Utlåtandet N:o 435, med
besvarande af återremissen å Utlåtandet N:o 354, angående extra StatsRegleringen,
funnit sig böra taga nämnde tillgång i beräkning för Statsbehofvens
fyllande, jemväl ansett sig böra, i anledning af Herr Hallings
ifrågavarande motion, yttrande afgifva; och enär, enligt så väl Rikets
Ständers berörde beslut, angående dispositionen af Bancovinsten, som
Utskottets åberopade, i öfverensstämmelse dermed afgifne, Utlåtande N:o
435, några medel att af Bancovinsten disponera till de af Herr Halling
ifrågasatte ändamål icke vidare äro att tillgå, har Utskottet
icke funnit sig kunna i anledning af motionen någon åtgärd tillstyrka.
Stockholm den 12 Mars 1841.
Stats-Vtskottets Memorials N:o 468.
3
Nio 468.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Mars i84i» kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss å un
derdåniga
ansökningar, angående utförandet af en föreslagen
Canal-ledning emellan Hjelmaren och IVenern.
Kongl. Majit, som i Nådig Proposition till Rikets Ständer af den 20 Augusti
sistlidet år, bland större arbelsföretag, hvilka påkallade bidrag af
allmänna medel, uppfört en föreslagen canal-ledning emellan sjöarne Wenern
och Iljelmaren och i sådant afseende lemnat erforderlige anvisningar
på uppgjorda planer och kostnads-beräkningar m. m., har, i anledning
af 4 serskilda af Handlande, i Götheborg samt Bruks- och Jordegare i
Nerike, Wermland och Dahlsland till Kongl. Majit i underdånighet ingifne
ansökningar, att Kongl. Majit, med afseende å vigten och de stora
allmänna fördelarne af ifrågavarande nya canal-leds öppnande, täcktes i
Nåder lill Rikets Ständer afgifva Proposition, om medels anvisande för
densammas utförande, täckts, genom Nådig Remiss af den 1 innevarande
Mars, berörde ansökningar till Slals-Utskotlet öfverlemna, till ytterligare
upplysning för Rikets Ständer, rörande de fördelar, som i flere orter
af Riket anses skola genom denna canal-lednings verkställighet uppkomma.
Då Utskottet emedlertid, genom dess redan afgifna Utlåtanden N:ris
354 och 435, Lit. C., 2o:de punkten, slutligen handlagt och till Rikets
Ständers afgörande öfverlemnat frågan angående den i förrberörde ansökningar
omförmälde canai-anläggning, hav Utskottet,
utan att kunna någon åtgärd i anledning af dessa ansökningar
tillstyrka, endast ansett sig böra om förhållandet hos Rikets
Ständer göra anmälan.
Slockholm den 12 Mars 184r
-
4
Stats-Utskottets Utlåtande j N:o 4^9'
N:o /[6g.
Ank. till Exp.-Utsk. den i4 Mars 1841, kl. ia m.
Utlåtande, i anledning af motion om låne-understöd för Götha
Canal.
(U. A.)
Ifrån Ridderskapet och Adeln har till Stats- och Banco-Utskotten blifvit
remitterad en af Herr af Uhr_, C. D.j väckt motion, hvaruti, under anförande,
huruledes, utom de betydliga uppoffringar så väl Stats-Verket,
som Actie-egarne uti Götha Canal-Bolag fått vidkännas i och för utförande
af berörde canal-anläggning, Bolaget så väl för åtskillige efter canalens
fullbordande, för dess förbättrande nödiga arbeten , som ock för anläggning
och utvidgande af Motala mechaniska verkstad, iråkat en tryckande
skuld, uppgående lill nära 800,000 R:dr B:co samt att Bolaget, oaktadt
alla gjorda försök att, äfven med betydlig uppoffring, skilja sig ifrån
nämnde verkstad, medelst dess afyltrande, deruti icke lyckats, motionären
föreslagit, att Rikets Ständer, med afseende å allt detta samt för att
trj^gga värdet af ej mindre Canal-Verket och Verkstaden, hvilka jemväl
utgjorde pant för af Rikets Ständer redan lemnade lån, än ock af Bolagets
actier, mätte emot låg ränta och lämpligt amortissement bevilja ett
lån lill inlösen af ofvannämnde nu befintliga skulder, i hvilket fall CanalVerket
och Verkstaden, hvaruti första inteckning skulle medgifvas, derföre
lemnade full säkerhet, jemte det att årliga afkastningen, utgörande
minst 3o,ooo R:dr af canalen och lika mycket af verkstaden, beredde
tillgång att lill ränta och amortissement anvisa 5 procent, eller 40,000
Riksdaler årligen; Och har motionären sedermera, i anledning af Motala
mechaniska verkstads försäljning och då en af hufvudorsakerne till den
gjorda framställningen derigenom försvunnit, begärt att få motionen återkalla,
hvilket deremot är vordet bestrid t af Herr Friherre Cederström, J.,
som förklarat sig, om detta medgåfves, vilja motionen, såsom sin egen,
upptaga.
Då Rikets Ständer numera bestämt, att en viss del af Banco-vinsten
skall för Banken reserveras och en annan del till allmänt nyttiga föremål
Stats-Utskottets Memorialj N:o 47°-
5
anvisas, samt frågor om Banco-vinstens användande således nu mera icke
utgöra föremål för Stats- och Banco-Utskottens gemensamma behandling,
har Stats-Utskottet, i hvad på detsamma kan ankomma, denna fråga förehaft;
Och enär, jemte det att, sedan motionen väcktes, Motala mechaniska
Verkstad blifvit försåld och Canal-Bolaget således skiljdt ifrån de
dervid fästade skulder, den lill allmänt nyttiga föremål anvisade andel
af Banco-vinsten icke lämpligen synes kunna användas till så beskaffade
låne-understöd, hvarom här är fråga, finner Utskottet, som redan i fråga
om Extra Stats-Regleringen yttrat sig om disposition af nämnde andel
af Banco-vinsten, för dess del,
sig icke kunna någon åtgärd i anledning af berörde motion tillstyrka.
Stockholm den 12 Mars i84x.
N:o 470.
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 Mars kl. 5 e. ra.
Memorial i anledning af återrcmiss ä Memorialet N:o 423.
Vid föredragning af Stats-Ulskottets Memorial Nio 43^ mefl förslag till
sammanjemkning och voterings-propositioner, i anledning af Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut öfver Utlåtandena N:ris 92 och 221, har nämnde memorial
blifvit af Ridderskapet och Adeln återremilteradt, hvaremot PresteStändet,
med antagande af Utskottets inbjudning, frånträdt det beslutade
tillägget till 4:de punkten af N:o 221 och godkänt voteringspropositionen
i fråga om liggetids- och nådårs-besparingarnes redovisande,
samt Borgare- och Bonde-Stånden de uti omförmäldte memorial föreslagne
voterings-propositioner godkänt.
Då således 4:(ie punkten af Utlåtandet N:o 221 är genom 3 Stånds
sammanstämmande beslut afgjord, hvadan ock den i afseende derå uppställde
voterings-proposition förfallit, erfordras icke vidare å Ridderskapet
och Adelns sida det yttrande i detta ämne, hvarom Utskottet i merna
-
6
Stats-Utskottets Memorial} N:o 47u
rialet N:o 42^ gjort framställning; Och då samma memorial, i hvad det
rörer den qvarstående voterings-propositionen, genom 3:ne Stånds godkännande,
jemlikt $. Riksdags-Ordningen, är afgjordt, kan ofvannäinnde
återremiss
icke till vidare åtgärd å Utskottets sida föranleda.
Stockholm den 16 Mars x84r•
N:o 471*
Ank. till Exp.-Utsk. den 17 Mars kl. 5 e. 111.
Memorial i anledning af återremiss ä Utlåtandet 7V:o 4i3.
Det Utlåtande, Stals-Utskoltet under ofvannämnde N:o afgifvit, i anledning
af Herr von Hart mans dorfs motion, om anslag till utskrifning af
Registratur, som ifrån Stals-Expsditionerne bordt till Riks-Archivet afJemnas,
men derstädes saknas, har utaf Ridderskapet och Adeln blifvit
återremilteradt; men enär samma utlåtande är vordet bifallet af PresteStåndet
den 6 sisth Februari, af Borgare-Ståndet den 3o förutgångne Januari
och af Bonde-Ståndet den 3 sisth Februari, hvadan delta ärende,
jemlikt f §■ Riksdags-Ordningen, finnes afgjordt,
kan Utskottet dermed icke taga vidare befattning.
Stockholm den 16 Mars 184*•
Stats-Utskattets Memorialj N:o ^yz.
1
N:0 472-
Ank. till Exp. Utsk. den 17 Mars, kl. 5 c. m.
Memorial, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
den, under namn af kVesterbottens Regementes Hästjägare-squadrons-fond,
bildade Cassa.
(I. A.)
Uti Nådig Skrifvelse af den 7 December sistlidet år (införd under N:o
gy uti i:a Sami. i:a Afd. af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vid innevarande
Riksdag), har Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets Sländers,
under den 22 nästföregångne Augusti i underdånighet gjorde hemställan
i fråga om den under namn af Westerbottens Regementes Hästjägare
Sqvadrons-fond bildade serskilde Cassa, gifvit Rikets Ständer tillkänna,
dels att innan någoldera af ifrågakomne förslag' att för tillvägabringande
af ett ändamålsenligt gränse-försvar emot Ryssland, inom Norrbottens
Län antingen organisera en sqvadron beridne Hästjägare, elier ock på
nämnde gränsort förlägga en afdelning Artilleri, hvarför kostnaden skulle
bestridas genom vacance-afgifter för ii5 lediga numer af Westerbottens
Regemente, blefve antaget och i verket satt, Kongl. Majit ville till Rikets
nästsamman trädande Ständer i ämnet framställa Nådig Proposition, dels
alt den under liden bildade och för omförmälde ändamål afsedde Fond
emedlertid kom me att oförryckt bevaras och genom utlåning mot ränta
tillökas samt de årliga redogörelserne derför från och med i84o års början,
att, för behörig gransknings undergående, tillhandahållas Rikets Stan*
ders hädanefter sammanträdande Revisorer.
Till besvarande af den från Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
erhållne remiss å Högstberörde Nådiga Skrifvelse, har SlatsUlskottet,
jemte tillkännagivande att, efter hvad Utskottet inhemtat,
samma Kongl. Bref blifvit, vid föredragning hos Preste- och Bonde-Stånden
lagdt till handlingarne, skolat anmäla, det Utskottet för dess del
icke elier anser någon åtgärd i anledning häraf nu vara att å
Rikets Ständers sida vidtaga.
Stockholm den 16 Mars 184»-
8
Stais-Utskottets Utlåtandes N:o 4/3-
N:o 473.
Ank. till Exp. Utsk. den 17 Mars, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Petrés motion, i fråga om
rättighet för Kongl. Stats-Contorets tjenstemän att innehafva
befattningar utom nämnde Embetsverk, m. m.
(I. A.)
Med anledning af det ulaf Kongl. Stats-Contoret afgifne underdåniga utlåtande,
hvarpå Kongl. Maj:t grunda Dess lill Stats-Utskottet aflåtne Nådiga
Proposition, angående ett serskildt anslag för befrämjande af göromålens
behöriga gång inom bemälde Embetsverk, bar, uli en, med stöd af
56 §. Riksdags-Ordniugen, hos Borgare-Ståndet väckt och till Stats-Utskottet
remitterad motion, Herr Petreé Th.j dels begärt, att Utskottet måtte,
j sammanhang med nyssnämnde Kongl. Proposition, pröfva och Rikets
Ständer meddela, huruvida det må anses lagenligt, att en Ledamot uti
Kongl- Stats-Contoret fortfarande innehar en Chefsplals inom Kongl. General-Tull-Styrelsen
samt att, under den öfverklagade bristen på tjenstemän
hos Stats-Contoret, flere bland de nuvarande tjenstemännen derstädes
innehafva befattningar uti andra Embetsverk, dels bemslällt, huruvida,
då Kongl. Stats-Contorets behof af sina Ordinarie Embetsman bör
anses ostridigt, det numera, sedan Stats-Regleringen blifvit af Utskottet
uppgjord, vore lämpligt, att Utskottet fortfarande dagligen sysselsatte en
bland Stats-Commissarierne, belst Stats-Utskottet egde enahanda rätt som
andra Utskott, att, uppå skeende anmälan, från Embelsverken erhålla all
den vägledning, som kunde finnas erforderlig.
Hvad först angår det af motionären anmärkte förhållande, att en
af Kongl. Stats-Contorets Ledamöter, sedan flere år tillbaka, jemte bestridande
af nämnde Embete, tillika, i följd af Nådigt förordnande, förestår
en Departements-Chefs-beställning i Kongl. General-Tull-Styrelsen,
samt att åtskillige af Stats-Contorets tjenstemän innehafva tjenster i andra
Embetsverk, så kan väl Utskottet, beträffande serskildt förutnämnde
omständighet, icke tillbakahålla yttrandet af den öfvertygelse, alt, vid
Stats-Utskottets Utlåtande j iV:o 4/3-
9
betraktande af mängden och viglen af de med ifrågavarande Ledamots
Embeten följande göromål och angelägenheten deraf, att de personer, sorn
deltaga uti styrelsen af förutnämnde Embetsverk, åt hvilka en maglpåliggande
och ansvarsfull förvaltning är anförtrodd, kunna deråt uteslutande
egna sina omsorger, det synes mindre lämpligt, alt dylika befattningar
äro hos en person förenade, samt alt delta med skäl fäster ännu
större uppmärksamhet, då under samma tidpunkt det uppgifves, att StalsConloret
i stat bestämde antal Ledamöter icke kunna medhinna detta
Verks göromål, utan tillökt personal af sådan orsak blifvit begärd; men
då emedlertid ett dylikt förhållande icke i gällande Författningar finnes
uttryckligen förbjudet, samt sedan motion blifvit väckt derom, alt del;
icke måtte tillåtas en person att innehafva löner för flere tjenstebefaltningar,
Utskottet redan tillförene, uti dess under N:o 144 afgifne utlåtande,
yttrat, att, fastän Utskottet i allmänhet hyste den tanke, att flera sysslors
förenande hos samma person bör, så vidt möjligt är, undvikas, det likväl
icke borde förbises, alt, innan en ny reglering af Embetsverken blifvit
tillvägabragt, det understundom kan blifva af nöden alt, serdeles inom
de de lägre graderne, medgifva tjenstemän att innehafva flere befattningar,
och alt Utskottet således ansåg berörde motion böra lemnäs utan
afseende, hvilket ock af Rikets Ständer är vordet bifallet; hvadan något
allmänt stadgande i berörde afseende för närvarande icke funnits lämpligt,
anser Utskottet det nu ifrågakomne förhållandet
icke böra lill någon serskild åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda.
Beträffande sedermera den af Herr Petré gjorde framställning i
fråga om Stats-Utskottets ytterligare behof af deri till dess biträde i Nåder
förordnade Ledamot af Kongl. Stals-Contoret, har Utskottet skolat
anföra: att, allt sedan införandet af nu gällande Grundlag, Kongl. Maj:t,
utan att i samma Grundlag något serskildt stadgande derom finnes rr.eddeladt,
vid hvarje Riksdag i Nåder förordnat någon af Kongl. Stats-Conlorets
Ledmöter att med nödiga upplysningar Stats-Utskottet tillhandagå;
alt jemväl vid innevarande Riksmötes början ett så beskaffadt förordnande
blifvit, utan någon från Utskottets sida dertill gifven anledning, i nåder
meddeladt en af Stats Commissarierne, samt att Utskottet vid flera
tillfällen fått af bemälde Embetsman, i och för de af Utskottet handlagde
ärenden, emottaga upplysningar, hvilkas behöflighet och vigt Utskottet an
Bih.
till R. St. Fröt. 1840 och 1841■ 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 12 Haft• 2
IO
Stats-Utskottets Utlåtande,, N:o 473-
ser sig skylcligt att inför Rikets Ständer vitsorda. Då det vid ofvanberörde
förhållande icke lärer bero af Utskottet att bestämma vid hvilken
tid ifrågavarande förordnande må upphöra, och Utskottet, ehuruväl de
fleste till dess behandling remitterade ärenden numera blifvit handlagde,
likväl icke är i tillfälle att sig yttra, huruvida icke bemälde Ledmots af
Kongl. Stats-Contoret embets-biträde äfven under den återstående delen
af Riksdagen må blifva för Utskottet behöfligt, får Utskottet hemställa,
att den sednare delen af Herr Petrés ifrågavarande motion icke
eller må från Rikets Ständers sida föranleda något tillgörande.
Stockholm den 16 Mars 1841.
Tryckfel. I Herr Kammarherren Hallenbergs Reservation vid Ståts-Utskottets
Utlåtande N:o 462 står, uti 2:dra raden af samma Reservation, ”att” läs ”äro.”
STOCKHOLM, Nordströmjka Boktryckeriet, 184*•
Stats-Utshottets Utlåtande, IV',o 474.
1
N:o 474.
Ank till Exp. Etsk. den 19 Mars 1841, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af uterremiss å Utlåtandet N:o 431.
Det af Stats-Utskottet under ofvannämn le N:r afgifne Utlåtande,
hvarigenom, i anledning af våckta motioner, blifvit tillstyrk t ett understöd
af 4,ooo R:dr för de brandskadade i Falkenberg, som deraf kunna vara i
behof, har blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet,
ålerremitteradt af Preste-Ståndet och afslaget af Bonde- Ståndet: och
liar Ridderskapet och Adeln inbjudit de öfriga Riks-Stånden att uti dess
beslut instämma, hvilken inbjudning af Preste- och Borgare-Stånden blifvit
lagd till handlingarne och af Bonde-Ståndet icke antagen.
Vid discussionen hos Preste-Ståndet har blifvit anmärkt, dels att
ett dylikt sätt att å Statens sida bispringa brandskadade vore alldeles
ovanligt, enär vid sådane tillfällen tillförene, då större eldsvådor tili åtskilige
städer inträffat, representationens åtgärd icke sträckt sig längre, ån att
på billiga vilkor lemna lånebitråden, samt att det vore mindre lämpligt och
ländande till farligt prejudicat, att använda Statens medel till sådane understöd,
hvarom fråga blifvit väckt, dels att, innan ärendet till afgörande
förekomme, borde, genom officiella uppgifter, närmare utredning angående
den verkligen intråHade förlusten och de brandskadades behof af understöd
vara åstadkommen, hvarförutan det kunde inträffa, att medlen kotnmo
sådane personer till godo, för hvilka dylikt understöd icke vore af nöden.
Då Utskottets förra Utlåtande redan blifvit af 2:ne Riks-Stånd godkåndt
och ett af de lmfvudsakliga ändamålen med det ifrågakomne understödet,
eller att bereda en skyndsam hjelp för detn, som deraf finnas i behof,
och hvilken, enligt hvad förra Utlåtandet jemväl utvisar, endast år
afsedd för dem, som åro uti den nödställda belägenhet, att ett dylikt understöd
deraf påkallas, skulle gå förloradt, om för dess beviljande borde
afbidas mera detaljerade utredningar, ån som redan genom ingångne officiella
rapporter erhållits, så anser Utskottet
sig böra dess förra Utlåtande vidblifva.
Stockholm den 16 Mars i84i.
Bill, till R. St, Prot, 184.0 och 184.1, 4 Sami, 1 Afd, 3 Band. 13 Haft,
2 Slals-Ulskottets Memorial, N'.o 475.
Reservation
af Herr Prosten Östberg, sorn åberopat sin reservation vid Utlåtandet
N:o 431.
N:o 475.
Anti. till Exp.-Utsl:. d. 19 Mars 1841, kl. 2 e. m.
Memorial, med anmälan om Kongl. Maj:ls Nådiga Remiss u 4
Petitioner, angående Svea Canal.
Genom Nådig Remiss af den ii innevarande månad, har Kongl.
Majit behagat till Stats-Utskottet öfverlemna fyra ytterligare inkomna petitioner
af jordegare, bruksegare och handlande uti Skaraborgs, Westmanlands
och Stora Kopparbergs Lån , hvaruti de, under anförande, huruledes
Öppnandet af den under benämning af Svea Canal föreslagna canal-led
emellan sjöarne Wenern och Hjelmaren skulle icke endast, under vanliga
förhållanden, blifva af våsendtlig fördel för den derigenom beredde nya
communication emellan kringliggande provinser, utan ock vid krigstilllålligheter
vara af serdeles vigt för de inre communicationernes underlättande,
i underdånighet anhållit, del Kongl. Majit till Rikets nu församlade
Ständer måtte göra Nådig framställning derom, att verkställandet af ifrågavarande
Canal måtte tagas i allvarligt öfvervägande och genom allmänna
medel så understödjas, att utförandet deraf, utan alltför stor tidsutdrägt,
må kunna företagas.
Då Stats-Utskottet redan, vid behandling af Extra Statsregleringen,
uti Utlåtandena N:ris 554 och 435, yttrat sig i anledning af gjorde framställningar
om anslag till den föreslagne så kallade Svea Canal, finner
Stats-Utskottet sig, i afseende å förrberörde Petitioner, icke kunna vidtaga
annan ålgård, ån att, på lika sått, som med förut erhållen Nådig
Remiss å dylika Petitioner, uti Memorial N:o 468, egt rum, desamma härmed
hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 16 Mars i84i.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorialj N',o 476, 477,
3
N:o 470.
Ank. till Exp. Utsi;, d. 19 Mars 1841, kl. 2 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i fråga om pension
för aflidne B aneofidima gligen Anders Danielssons enka
oell harn.
Sedan del af Stafs- och Barico-Utskolten, uti Memorial N:o i5l,
framställde förslag lill voterings-proposition, i anledning af Riks-Ståndens
skil jagt i ga beslut öfver bemålde Utskotts Utlåtande N:o 68, rörande pension
för aflidne Bancofullmägtigen Anders Danielssons enka och barn, blifvit,
enligt aflåtne Protocolls-Utdrag, af samtlige Riks-Stånden godkändt, har
Förstärkta Stats-Utskottet denna dag, på sätt 69 Regerings-Formen föreskrifter,
anställt votering öfter berörde, så lydande Proposition:
Den, som bifaller, att för aflidne Bancofullmägtigen Anders Danielssons
enka och barn må på Allmänna Indragnings-Staten anvisas en
pension af 600 R:dr Banco, att fördelas på så sått, att enkan, intill sin
död, erhåller hälften och hvartdera af barnen en fjerdedel af summan,
sonen intilldess han fyllt 25 år, och dottern intilldess lion trådt i gifte,
voterar Ja;
den det ej vill, Nej;
vinner Nej, varder ifrågavarande pension icke beviljad.
Sorn denna omröstning utfallit med 67 Ja och 52 Nej, samt Ja följagtligen
vunnit; så år den tillstyrkta pensionen bifallen.
Stockholm den 19 Mars 18i 1.
N:o 477.
Ank. till Exp. Utsk. den 19 Mars 1481, kl. % e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning, i fråga om eftergift
af Landskamerer aren, Kammar-Rätts-Rådet Lindbergs
ersättningsskyldighet i och för Kronofogden Hofling
s halance.
Efter det samtlige Riks-Stånden gillat den af Stats-Utskoltet, uti
Memorial N:o 4og, föreslagne voterings-proposition, i anledning af Riks
-
4
Förstärkta Stats-Utskoltels Memorial, IV:o 478.
Ståndens skiljagtiga beslut, i fråga om eftergift af Landskamereraren,
Kammar-Råtts-Rådet S. Lindbergs ersättningsskyldighet i och för Kronofogden
Iloflings balance, har Förstärkta Stals-Utskoltet denne dag i föreskrifven
ordning anställt omröstning öfver nämnde så lydande proposition:
Den, som anser, att Landskamereraren, Kammar-Råtts-Rådet Lindbergs
ansökan att, sedan Rikets Ständer vid sista Riksdag eftergifvit hälften
af den honom ålagde ersättningsskyldighet i och för numera aflidne
Kronofogden Hojlings balance, jemväl varda befriad ifrån ersättandet af
den återstående hälften, hvilken, enligt uppgift, utgör 3,920 R:dr 44 sk.
8 r:st. Banco, samt att återbekomma det belopp, hvartill de hos Lindberg,
för godtgörande af sistnämnde hälft af uppbördsbristen, utmätte tillgångar
i lös och fast egendom vid utmåtnings-auction blifvit försålde, icke bör
bifallas, voterar Ja;
den det ej vill, Nej;
vinner Nej, beviljas Landskamereraren Kammar-Råtts-Rådet Lindberg eftergift
från all ersättningsskyldighet, i och för den af Kronofogden Hofling
åsamkade balance.
Vid voteringssedlarnes öppnande hafva befunnits 37 Ja och 82 Nej;
i följd hvaraf och då Nej således vunnit, Kammar-Råtts-Rådet Lindberg
erhållit eftergift från all ersättningsskyldighet i och lör den af Kronofogden
af Hofling åsamkade balance.
Stockholm den 19 Mars 1841.
N:o 478.
Anti. till Exp. Etsk. d. 19 Mars ISAI, kl. 2 e. fe.
Memorial, angående verbstiilld omröstning öfver en med grunderne
för Allmänna Eevillningen sammanhang egande
fråga.
Sedan, på sått Bevillnings-Utskottets under N:o 39 afgifne Memorial
omförmäler, genom Preste-Ståndets antagande af Ridderskapets och
Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, att Sparbanker, äfvensom Disconterne
och Fattig-Cassor skola från Bevillnings-afdrag å ränta undantagas
den uti Utskottets Memorial Nto 5 >, i anledning al Riks-Ståndens olika
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial, N\o 479.
5
beslut, angående grunderne för den blifvande allmänna Bevillningen, under
N:o 22 föreslagne votering, rörande Contra-proposition, förfallit, har, för
afgörande af hufvudfrågan beträffande skiljagtigheterne mellan Bonde-Ståndets
och de öfrige Riks-Slåndens beslut i ämnet, Förstärkta Sfats-Utskottet,
på sätt 69 $ Regerings-Formen föreskrifver, denna dag anställt rotering
öfver följande uti sistnämnde Memorial under N:o 23 upptagne och
godkände Proposition:
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Bonde-Ståndet godkända,
hemställan, att ifrån 34 § af Utskottets förslag må uteslutas orden: ”dock
undantagas härifrån Sparbanker, äfvensom Discont er rid och Fattig- Cassör’
, voterar Ja;
den, det. ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, antages Ridderskapets och Adelns samt Preste- och BorgareStåndens
beslut, eller att orden: ”d ck undantagas härifrån Sparbanker,
äfvensom Disconterne och Fattig-Cassör”, må uti 34 § af Utskottets förslag
bibehållas.
Denna votering har utfallit med 4i Ja och 78 Nej; och då föl jagt—
ligen Nej vunnit, kommer den ifrågaställa förändringen uti 34 § af förslaget
till Bevillnings-FÖrordning icke alt ega ruin..
Stockholm den ig Mars 18 i t.
N:o 479.
Ank. till Exp.Utsk. dea 19 Mars 1841, kl. 1 t. a.
Memorial, angående anställd omröstning i följd af skiljagtiga
beslut öfver en punkt uti Utlåtandena Ntris 92 och 221.
Sedan, enligt hvad Stats-Utskottet uti Memorial N:o 470 anmält,
Preste-Ståndet vid föredragning af Memorialet N:o 423, med antagande af
Utskottets inbjudning, frånträdt det beslutade tillägget till 4:de punkten
uti Utlåtandet N:o 221, angående dispositionen af besparingarne å RiksStatens
Hufvudtitlar, hvadan denna punkt genom 3 Stånds sammanstämmande
beslut blifvit afgjord, och den föreslagne voteringen deröfver således
förfallit, samt den uti 2:dra punkten af Memorialet N:o 423 fram
-
«
Stats-l/ iskottets Utlåtande N\o 480,
ställde voterings-proposition, i anledning af de vid pröfning af 6:te
punkten lili Utlåtandena Niris 92 och 221 fattade skiljagtiga Beslut, år
vorden af samtlige Riks-Stånden godkänd, så har Förstärkta Stats-Utskottet,
vid sammanträde denne dag i stadgad ordning anställt votering öfver
sistnämnde så lydande proposition :
Den, sorn gillar hvad Stats-Utskottet uti Gite punkten af Utlåtandet
N:o 221 föreslagit, i fråga om liggetids och nådårs eller begrafningshjelpsbesparingarnes
redovisande 111. m., voterar
Ja;
den, det ej vill, voterar Nej;
vinner Nej, godkånnes hvad Utskottet uti 6:te punkten af Utlåtandet N:o
q2 i denna del hemställt.
Voteringen har utfallit med g5 Ja och 2'i Nej; och som Ja således
vunnit, år derigenom godkåndt hvad Utskottet uti 6:te punkten af Utlåtandet
N:o 221 i ofvannåinnde hänseende föreslagit.
Stockholm den 19 Murs 1 841.
N:o 480.
Ani;, till Exp. Utsb. d. 19 Mars 1841, lil. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr Kjellbergs motion om anslag
till upprensning af Angermanna-Elfven.
Uti en inom Borgare-Ståndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad,
motion, har IIcrr Kjellberg, med föranledande af Utskottets tillstyrkanden
af anslag till communicationer och strömrensningar, äskat, att lill upprensning
af Ångerrnanna-elfven, hvarest undersökningar för sådant ändamål
egt rum redan åren 1813 och 1815, matte beviljas en summa af 5o,ooo
R:dr Bico, hvarjemte motionären hemställt, alt hinder ej måtte för företaget
uppstå deraf, att möjligtvis berörde undersökningar icke tillika innefattade
kostnadsförslag, enär det blefve så vål den nu föreslagne Styrelsens
för allmänna arbeten, som ortens allmoges intresse att dessa medel
rått användas, samt att, i händelse olla tillgångar på den Extra Statsregleringen
redan voro disponerade, Rikels Ständer måtte hos Kongl. Majit i
underdånighet anmäla, att detta upprensnings-arbete anses böra företrä
-
Stats-XJtskottcis Utlåtande N.o 480,
7
desvis bekostas af de till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för strömrensningar
i Rikets norra Lån anslagne 100,000 R:dr E:co.
Då något lörslag, sorn närmare nlvisar, hvilka arbeten åro af motionären
åsyftade och derföre erforderlige kostnader, icke blifvit Utskottet
delgifvet, och, enligt de upplysningar, sorn, rörande detta strömrensningsföretag
blifvit af Styrelsen för allmänna arbt ten, Utskottet, på begäran,
meddelade, partiella undersökningar för längre tid tillbaka vål egt rum,
och upprensning af elfven äfven å några ställen blifvit påbörjad, men någon
fullständig undersökning med åtföljande kostnadsförslag icke finnes att
tillgå, samt således för närvarande saknas den fullständiga utredning af
Irågan, som för dess bedömande erfordras och år af nöden, innan arbetet
ändamålsenligt och med fördel kan till verkställighet befordras; så och
enär kostnaden för de ytterligare undersökningar, som i detta afseende
kunna blifva af nöden, bör komma att bestridas af de till sådant föremål
serskildt tillstyrkte medel, 6,666 R:dr 5a sk. Banco årligen, till Styrelsens
för allmänna arbeten disposition, har Utskottet
icke funnit sig böra, i anledning af motionen, något anslag
tillstyrka;
och som de af motionären omförmålde för de norra Lånen afsedde 100,000
R:dr, enligt Utskottets förslag, skulle komma att hufvudsakligen utgå i och
lör vatten-aftappningar och dambyggnader till motverkande af frost, äfvensom
till förberedande arbeten till befrämjande af odlingsföretag, och således
icke åro att disponera till sådane strömrensningar, som endast afse
lättade communicationer, har Utskottet
icke eller ansett sig kunna tillstyrka Rikets Ständer en sådan
underdånig hemställan, som motionären i detta afseende
åsyftat.
Stockholm den 19 Mars ]84i.
STOCKHOLM. Tryckt ho* ué. G. Hellsten, 1841.
Stals-Uiskottets Memorial, N:o 48 r.
i
Nro 481.
Ant. till Exp.-Utsk. den 24 Mars i84(, kl. 2 e. m.
Memorial, angående det emellan Kongl. Majit och Kronan,
å ena, samt Nya Trollhätte Canal-B ola g, å
andra sidan, af slutade Contract i och för Trollhätte
Canal- och Slussverks ombyggnad.
(I. A.)
Sedan Stats-Utskotlef, uli dess under N:o l\ 16 afgifna Utlåtande, vid
besvarandet af erjiållne återremisser å Ullälande Nro 33t, angående viiekt
fråga oni upphörande af afgifler lill Handels- och Sjofarts-fonden, och huru
förhållas borde med de anslag, som varit å denna fond anvisade, förklarat
sig vilja, i anledning af de inom Riks-Stånden förekomne yttranden, rörande
utredning af förhållandet med det contract, som med Trollhätte
Bolag blifvit alslutadt, uti serskildt afgifvande Utlåtande, med afseende å
bero rde förhållanden, meddela de upplysningar, hvilka för Utskottet kunde
blifva att tillgå, så har Utskottet härmedelst skolat omförmälde åtagande
fullgöra.
Såsom en hufvudsaklig förberedande åtgärd vid behandlingen af ifrågavarande
ärende, har Utskottet ansett nödigt att, uti aflåten Skrifvelse
till Herr Siats-Rådet Ihre, begära, det listan öfver actie-leckningen tili
Nya Trollhätte Canal-Bolag, eller den handling, hvarigenom, före conlractets
afslutande med bemälde Bolag, blifvit styrkt, att Bolaget, i öfverensstämmelse
med de af Kongl. Maj:t för detsamma fastställde Privilegium
och Bolagsreglor, funnits behörigen bildadt, måtte från vederbörande infordras
och till Utskottet öfverlemnas.
Efter det, med föranledande deraf, alt contractet med nämnde Bolag
blifvit afslutadt, å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, af dåvarande
t. f. Chefen för Stor-Amirals-Embetels Tredje Afdelning, hvars archiv öfvertagils
af den i stället förordnade Styrelsen för Allmänna Yattenbyggnader,
sistbetnälde Styrelse erhållit Nådig befallning att meddela Utskottet
den eller de handlingar, hvarigenom före contractets afslutande ansågs
styrkt, att nya Trollhätte Canal-Bolag var behörigen bildadt, så har Sty
4ih.
tilt K. St. Prat. 1849 och 1841. 4 Samt. 1 Afd. 3 Band. 14 Häftet. 1
2
Stals-U,l.slottets Memorial, N:o 43 i.
reisen till Utskottet insändt bestyrkte afskrifter och utdrag afnedannämnde
handlingar, nemligen:
1:0 Kongl Majits till Stor-Amirals-Embetels Tredje Afdelning den 2
Februari i838 aflåtne Nådiga Skrifvelse, af innehåll, att, sedan, vid pröfning
af ett utaf Handelshuset i Stockholm Schön et Comp. , å egne och
med-intressenters vagnar, gjordt anbud alt ullöra de för Trollhätte Canals
och Slussverks utvidgning till lika dimensioner med Götha Canal erlörderlige
arbeten, Kongl. Maj:t, under den 25 Augusti iSö^, för klarat Sig
vilja samma anbud i Nåder antaga, med vissa tillägg och förbehåll, deröfver
bemälde handelshus och rned-delegare egde att, inom löreskr ifven tid, sig
i underdånighet yttra, och, i händelse de ville på de llllagde vilkoren ingå,
111 Kongl. Majit i underdånighet ol ver lemna förslag till så väl formligt contract
om arbetenas utförande, sorn Reglemente för det blifvande nya Bolaget, så bade
Kongl. Majit, efter det dylika förslag blifvit i underdånighet ingifne,
desamma, jemte Stor-Amirals-Embelets Tredje Afdelnings deröfver infordrade
Utlåtande, i Nåder lålil Sig föredragas, och dervid, jemte det nya
Bolagets octrojerande• på sätt Kongl. Majrts under förstnämnde dag för
samma Bolag, under namn af Nya Trollhätte Canal-Bolag, utfärdade privilegium
och, serskildt i Nåder fastställde Bolags-reglor innehålla, velat i
Nåder anbefalla Stor-Amirals-Embetets Tred je Afdelning att, å Kongl. Maj:t's
och Kronans vägnar, med Bolaget alsluta contract om utvidgande afTrollhälte
Canal, och byggande af nya slussar vid Trollhättan, samt utförande
af dermed förenade arbeten i Götha Elf, på de uLi samma Kongl. Bref
upptagne vilkor;
2:0 utdrag af protocoll, hållet vid sammanträde af Intressenterne uti
Nyr* Trollhätte C.mal-Bolag den 4 Februari 1838, utvisande, att en Provisorisk
styrelse då blifvit vald att, intilldess Bolagets Direetion blifvit i
behörig ordning conslituerad, bevaka Bolagets angelägenheter; äfvensom en
med bifogande af nämnde protocolIs-utdrag, från bemälde Iuterims-styi else
till Stor-Amirals Embetets Tredje Afdelning afgången skrifvelse;
3:o en af meranämude Interims-Direction den 22 Februari i838 till
Kongl. Majit i underdånighet aflåten skrifvelse, med förslag till Ordföl aude
uti Bolagets Direetion;
4:o en skrifvelse från Stor-Amirals Embetets Tredje Afdelning till
den under den a3 i sislberörde månad i Nåder utnämnde Ordföranden i
Stats-Utslottets Memorial, lV:o 481.
3
Nya Trollhätte Canal-Bolags Diréclion, Herr Presidenten m. m. Westerstrand,
af den 17 Mars 1838, innefattande begäran, dels om upplysning,
rörande de personer, hvilka blifvit af Bolaget till Direcleurer invalde, dels
alt bemälde Ordförande, tillika med Direclionens öfrige i Stockholm varande
Ledamöter, mätte å uppgifven lid och ställe med Chefen för
Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning sammanträda för att contractet
underteckna;
5:o bemälde Ordförandes härå afgifne skriftliga svar, jemte utdrag af
ett den 22 Februari 1838 hållet Bolagsslämmo-protocoll, utvisande, hvilka
personer blifvit af Bolaget lill Directeurer utsedde; och
6:0 protocoll, hållet hos Stor-Amirals-Embetets Tredje Afdelning den
20 Mars 1838, då ifrågavarande conlract undertecknades, å Kongl. Majlis
och Kronans vägnar, af t. f. Chefen för nämnde Afdelning, Herr ContreAmiralen,
m. m. C. af Klint, samt å nya Trollhätte Canal-Bolags vägnar,
af Ordföranden Herr Presidenten, m. m., Westerstrand, och de i Stockholm
varande Ledamöter af Bolagets Direction.
Enär merberörde contracl, såsom ett bland vilkoren för tillgodonjutande
af de nya Trollhätte Canal-Bolag tillförsäkrade förmoner, innebär
åliggande för Bolaget, ali ställa sig de af Kongl. Majrt för detsamma i
Nåder utfärdade Bolags-reglor till efterrättelse, samt uti 1 §. af dessa
Beglor finnes föi eskril vet, att aclierne uti nämnde Bolag böra utgöra
minst Ett tusen femhundra stycken, men Utskottet, hvarken af de Irån
Styrelsen för allmänna vattenbyggnader erhållne ofvan uppgifne, eller af
andra för Utskottet tillgänglige officiella handlingar, varit i tillfälle att
inhemta, del bela ifrågavarande antal af 1,5oo adier blifvit tecknadt, har
Utskottet, för vinnande af upplysning i detta afseende, låtit till Bolagets
Direction framställa den förfrågan, huruvida Directionen vöre villig att
meddela Ulskotlet en afskrift af Tecknings-lislan till deltagande i nya
Tollhätte Canal-Bolag.
Med anledning häraf, har Directionen till Utskottet inlemnat en af
Directionen undertecknad skriftlig handl ng, utvisande, dels att Ett tusen
femhundra adier, hvardera å Femhundra Riksdaler Banco, blifvit tecknade
i nya Trollhätte Canal-Bolag, sarut att åttatio procent af det tecknade
actie-capitalet blifvit med tillsammans Sex hundratusen Riksdaler Banco
lill Bolagets cassa inbetaide, dels alt Directionen hade för afsigt att
4
Stats-Utslcotlets Memorial, JY-'o 48 r.
under nu pågående ordinarie Bolags-stäm ma till actie-egarne göra framställning
om inbetalning, under första hälften af nästkommande Januari, af
tle å det tecknade actie-capitalet återstående tjugo procent; hvarjemte
Directionen, uti bifogadt protocolls-utdrag af den 27 sistlidne Februari,
yttrat den förmodan, att Utskottets afsigt med dess begäran om delfående
af tecknings-listan på detta sätt så mycket fullständigare uppfylldes, som
actierna, såsom ställde till innehafvaren, redan lill endel öfvergålt i andra
händer, än deras, som verkställt teckningen, samt dessutom af en Leckningslista
icke kunnat inhemtas, huru många procent å det tecknade beloppet
hitintills blifvit inbetaide.
Såsom tjenande till upplysning, rörande Bolagets tillkomst och dess
förhållande till det allmänna, har Directionen tillika öfverlemnat ett exemplar
af den genom Direclionens föranstaltande sistlidne Ar tryckte skrift:
”Upplysningar , angående ätgärderne för Trollhätte canal- och slussverks
ombyggnad och dermed förenade arbeten i Götha Elff' Då, enligt
hvad Utskottet erfarit, exemplar af ifrågavarande skrift, vid hvilken
såsom bilagor finnas fogade åtskillige officiella handlingar, utvisande, dels
hvad å Regeringens och Rikets Ständers sida förut blifvit, 1 och för befrämjandet
af Trollhätte canal- och slussverks ombyggnad, tillgjordt, dels förhållanden,
som med bildandet af det nuvarande Trollhätte Canal-Bolag
ega närmare sammanhang, ■— blifvit genom Directionens försorg inom RiksStånden
utdelde, och berörde skrift således kan förutsättas vara af Riks-Ståndens
Ledamöter känd, får Utskottet, till undvikande af vidlyftighet, inskränka
sig till åberopande af hvad merberörde skrift i detta afseende innehåller.
Till någon ledning för bedömande af den vid behandlingen af omförmälde
Utlåtande N:o 33y inom Riks-Stånden framställde fråga, huruvida
de, genom ofvannämnde mellan Kronan och nya Trollhätte Canal-Bolag
afslutade conlract, Bolaget beviljade förmoner borde anses öfverstiga,
hvad som Lilligtvis motsvarade de med ifrågavarande ombyggnadsarbete
förenade kostnader, äfvensom den från ett företag af dylik beskaffenhet
oskiljaktiga risk, har Utskottet, på grund af de upplysningar i ämnet,
hvilka varit för Utskottet att tillgå, uppgjort en beräkning, rörande amortering,
medelst det årliga anslaget af Handels- och Sjöfarts-fonden samt
canal verkets afkastning, af den skuld, för hvilken Bolaget i och för kostnaderne
vid canal- och slussverkets ombyggnad Lomme att häfta, hvarjemte Utskottet
8lats-U/.slottets Memorial, N:o 48i.
5
lemnat Bolagets Direction tillfälle att af nämnde beräkning taga kännedom,
för att i anledning deraf meddela de anmärkningar, som kunde finnas af
sakens beskaffenhet påkallade.
I afseende härå bar bemälde Direction, genom ofvannämnde proloeolls-utdrag,
meddelat det yttrande, alt Direclionen val icke funne lämpligt
eller af omständ igheterne på kalladt alt ingå i en detaljerad granskning
af berörde calcul, eller att, i stället för densamma, uppställa och lill
Utskottet öfverlemna en egen calcul i ämnet; men att Direclionen dock
trodde sig böra fästa Utskottets uppmärksamhet på åtskilliga omständigheter,
hvilka i hufvudsaklig nion bordt inverka på resultatet af ifrågavarande
calcul: att nemligen den årliga nettobehållningen al Trollhätte canatoch
slussverks inkomster icke kunde upptagas till högre belopp, än omkring
56,ooo R:dr Banco, enär visserligen brutto-inkomsten under de sista
åren uppgått tili circa 100,000 R:dr om året, men deremot det gamla
canal- och slussverkets underhåll, Pensions-staten, arrende-afgiften till
Kongl. Majit och Kronan, samt till Wenersborgs stad, Götha Canal-Bolags
andel i Trollliätte-uppbörden, räntan å inlösningssumman för gamla canal-
och slussverket, m. fl. af ombyggnadsarbetet belt och hållet oberoende
utgifter, år i83c) sammanlagde uppgingo till 46,4^9 R:dr 36 sk. 3
r. Banco; att en stor del af de utaf Bolaget upplånte medel bära 6 procents
ränta; att canalverkets ombyggnad och de dermed förenade arbeten
i Götha Elf ännu icke vöre till hälften fullbordade, hvadan ej ens canalverkets
mechanicus för närvarande kunde bestämdt garantera, att ju icke
arbetskostnaden torde med flera hundratusen Riksdaler öfverskrida det i
generalförslaget beräknade belopp, 1,624,000 R:dr B:eo; samt att, vid
sådant förhållande, Directionen sjelf icke vore i tillfälle alt, med anspråk
på tillförlitlighet, nu uppgöra en beräkning öfver den större eller mindre
vinst, som actie-egarne komma alt skörda af ifrågavarande vidt omfattande
och med många oförutsedda utgifter förenade arbete, helst Direclionen
framför allt haft och bade lill syftemål att bereda ett varaktigt och tillfredsställande
arbete, och derföre aldrig tvekat att samtycka till de under
arbetets fortgång efter hand ifrågakonme förslag till partiella förbättringar
deri, ehuru dessa ofta varit förenade med ganska betydliga, i
generalförslaget icke upptagne, kostnader.
I sammanhang med delta yttrande, har en af Directionens Ledamöter,
Grosshandlaren Schwan, i egenskap af nya Trollhätte Canal-Bolags
6
Stats - Utskottets Memorial, N:o 481.
stiftare, för egen del anfört: att frågan, huruvida alltför stora förmoner
blifvit Bolaget tillagde, eller hans tanke, borde bedömas uteslutande med
afseende å de förhållanden, sorn existerade viii den tidpunkt, då företaget
ingicks, och ingalunda besvaras, på grund af de ulsigter till framgång,
som vunnits under ett redan betydligen framskridet arbete; att när lian
om hösten 183^ gick i författning om stiftandet af Bolaget, bade lian,
med kännedom om otillförlitligheten af nästan alla så väl i Sverige, som
utomlands, upprättade kostnadsförslag öfver canal-arbeten, funnit sig nödsakad
alt uppgöra sina beräkningar under den förutsättning, att kostnaden
för Trollhätte canalverks ombyggnad och dermed förenade arbeten i Götha
Elf, ehuru i planen upptagen till endast 1,624,000 R:drB:co, lättligen
kunde stiga till fulla två millioner och derutöfver; alt livar och en affärsman
torde medgifva, att, när, såsom bär varit händelsen, frågan är
om ett företag, erfordrande en utgift af tilläfventyrs 2 J millioner ^inbegripet
lösningsbeloppel för gamla canal verketså måste hufvuddriffjedern
för dem, som deri ingå, ligga i hoppet att, i fall företaget lyckas,
för framtiden skörda en vida större afkastning af sina nedlagde penningar,
än hvad i vanlig utlåningsväg kan, utan allt slags äfventyr eller
bekymmer, erhållas, hvarföre ock i andra länder, der penningeråntan i
allmänhet är lägre, dylika företag, då de vinna framgång, anses höra
lemna minst tio procent i årlig utdelning; att risken af förelagpt lill en
del kunde bevisas af det factum, att, ehuru Bolagets Privilegium, infördt
i ]N:o 3 af Svensk Författnings-samling för år 1838, och således allmänt
kändt, npptoge alla Bolaget medgifne förmoner, så hade dock, utom det
inskränkta antal personer, som utgjorde de ursprunglige actie-tecknarne,
under hela del första året efter Bolagets stiftande ngen enda person
hos Directionen anmält sig till erhållande af actier i Bolaget , då deremot
en och annan,, som förut tillkännagifvit sig önska alt deruti ingå, funnit
rådligast att undandraga sig allt deltagande i företaget, i anledning af
den betänkliga och af Regeringen, till största fara för Bolagets existence,
så länge oafgjord lemnade frågan om de bekanta accepterne å anvisningarne
på Handels- och Sjöfarts-fonden; att den framgång, hvarmed ifrågavarande
ombyggnadsarbete sannolikt komme att krönas, blefve en vinst,
ei blott för actie egarne, utan ock för det allmänna, emedan den enskilde
speculationen, som genom åtskilliga misslyckade företag, t, ex. med
Götha och Södertelje canaler, Stenkolsgrufvan vid Höganäs, m. m., blifvit
lemligen afskräckt från större industriella företag, numera erhållit en ny
Stats-Utslollets Memorial, JY.o 48 i.
7
väckelse alt deruti ingå; samt att det ej eller borde förbises, att Bolaget
genom conlractet föi bundit sig att 25 år efter arbetets början till Kongl,
Majit och Kronan erlägga en årlig afgift af 10,000 R:dr Broo, i fall arbetskostnaden
ej med 200,000 R:dr B.-co öfversliger den beräknade summan,
samt att, i alla fall, vid nämnde tidpunkt till Kronan afstå allt,
hvarmed behållna inkomsten öfversliger 100,000 R:dr, hvadan också deri
förhöjning i Trollhätte canal- och slussverks intrader, som vid en tilltagande
trafik bör vara alt i framliden påräkna, komme icke Bolaget, ulan
ensamt Staten, till godo.
Efter att sålunda, dels af officiella handlingar, dels af de utaf nya
Trollhätte Ganal-Bolags-Direction Utskottet meddelade upplysningar, hafva
inliemtat följande fö 1 hållanden :
a') att det nya Canal-Bulaget öfverlagd det gamlas eganderäll till
Trollhätte canal- oell slussverk, emot en lösnings-sutnma af omkring
4 20,000 R:dr B:co;
b') att kostnaden för canal- och slussverkets ombyggnad, jemte dermed
förenade arbeten i Götha Elf, är beräknad lill 1,624000 Rtdr B:co;
c) att det nya Bolaget förbehållit sig att oafkortadt få åtnjuta de blifvande
inkornsterne, till ett belopp af netto 100,000 R:dr B:co årligen,
men all öfverskottel kummel’ att ingå lill Stats-veiket;
t/) att den årliga inkomsten af Trollhätte canal- och sluss-verk för
närvarande uppgår till Brutto B:co R:dr 100,000; — —
eller med afdrag af kostnader och räntor, hvaribland
5 procents intresse å ofvannämnde lös
ningssumma,
R:dr 420,000 ,, 4^>5oo: — —
lill Netto B:co Ralr 53,ooo: — —
<?) att Bolaget erhållit ett anslag af 60,000 Rtdr årligen, att utgå ur
Handels- och Sjöhn ts-fonden i 35år från och med år 1 838 till och med år 1 862;
har Utskottet, i afseende å amorteringen af de i och för ombyggnadsföretaget,
erforderliga kostnader, upprättat följande aproxiinations calcul:
Rtdr 1,624,000, fördelade på 7 år, under hvilken tid ombyggnaden
skall fullbordas, utvisa en årlig kostnad af . . . . R;dr 282,000; — —
afdrages härifrån sta sbidraget .... .60,000: — -—
den nuvarande årliga Netto-inkomsten . . . 53,5oo: — — ii3 5oo-
så uppgå de årliga förskotten lill B:co R:drn8,5oo: — —
8 Slals-U/.slottets Memorial, N'.o 481.
och för 7 Sr hein förskottet lill 82c),Soot — —
häilill höra lagdas räntor å detta förskott, beräknade för 28
år å R:dr ii8,5oo för året å 5 procent 160,900: — —
då Bolagets alla förskott i och för ombyggnaden utgöra R:dr 998,400: — —
Ytterligare tillkommer:
O
den lill gamla Bolaget utbctalde löse-summa .... 420>000* — —
hvar af sy nes, att ca na len skulle kosta det nya Bolaget B:co R:dr 1,41 5,4° 0: — —
Till betäckande al dessa förskott eger Bolaget alt
disponera :
1:0 Den arliga inkomsten af canalen, uppgående efter ombyggnadens
fulländande lill Netto .... B:co R:dr 100,000: — ——
2:0 Statsbidraget
>> 60,000: —
tillsammans B:co R:dr 160,000:
och skuldens amortering skulle således på följande sätt kunna verkställas:
1845. Capital R;dr 1,415,400:
1 års anta å 5 proc
7°’77o: —
R:dr 1,486,170: — —
Amorlissement. ,, 160,000: — —
1846. Capital R:dr 1,326,170:
1 års ränta
66,3o8: — —•
R:dr 1,392,478: — —
Amorlissement . ; :  ,, 160,000: — —
1847. Capital R:dr 1,232,478: — —
^ i års ränta
61,624:
R:dr 1,294,102: — —
Amortissement
160,000: — —■
1848. Capital R:dr 1,134.102: — —
1 års ränta
56,7o5: — —
R:dr 1,190,807: — —
Amortissement
„ 160,000: — —
1849.
Stals-Ulslottels Memorial, N:o 481.
1849. Capital
,080,807:
—
—
1 års ränta
51,540:
—
—
R:dr 1
,082,347:
—
Amortissement
160,000:
—
—
i85o. Capital
922,34?:
—
—
1 års ränta
46,1 (7:
—
—
R:dr
968,464:
—
—
Amortissement
160,000:
—
—
1 85(. Capital
808,464:
—
_—
4o,4 a3:
—
—
R:dr
848,887:
—
—
Amortissement
160,000:
—.
—
1802. Capital
688,887:
—
—
1 års ränta
34,444:
—
—
R:dr
7 23,331:
—
—
Amortissement
160,000:
—
—
1053. Capital
563,331:
—
—
1 års ränta
28,167:
—
—
R:dr
591,498:
—
—
Amortissement .
160,000:
—
—
i854- Capital .
.... R:dr
431,498:
—
—
1 års ränta
.
2 1,575:
—
—
R:dr
453,073:
—
—
Amortissement
I 60,000:
—
—
>855. Capital
. . . . R:dr
—
—
1 års ränta
1 4,654:
—
—
R:dr
307.727:
—
—
160,000:
—
——
1356. Capital
. .
. . . . R:dr
147 ’72 7 •
—
—
7,386:
—
—
R:dr
155,11 3:
—
—
Tillgångar
» • • • ji
160,000:
—
—
Bih. till R. St. Prat. 1840 och 1811.: 4 Sami.
1 J/do 3 Band. 14 Heij t et.
a
Stals-Utslottets Utlåtande, N :o 482.
IS ä i a!' vill synas, alt kostnaden så väl för Trollhätte canals ombyggnad,
.som for dess inköp år 1856 kan vara godtgjord, samt 5 procents tänta
å den senare eller lösnings-snmman under tiden vara utdelad, äfvensom
att ännu 6 års bidrag af Handels- och Sjöfarts-fonden för Bolaget då återstå
att uppbära med tillsammans 36o,ooo R:dr B:co; dock bör härvid anmärkas,
att kostnaden för ombyggnadsarbetet kan betydligen öfverstiga den
calcuhrade summan, 1,624,000 R:dr, och alt Bolaget, genom contractet,
förbundit sig att, efter 25 års förlopp från arbetets början, årligen till
Staten erlägga en afgift af 10,000 R:dr B:co, så vida arbelskostnaderne icke
med 200,000 R:dr B-.co öfverstiga förenämnde i förslaget beräknade summa.
Stockholm den 19 Mars 1841.
N:o 482.
Ank. till Exp. Utsk. den 27 Mars 1841, kl. 5 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Herr Edenhjelms, G-, motion
om anslag för Kronohospitalet i Götheborg till ersättning
för förlorad inkomst af Centonalen utaf
Götheborgs Stads Embets- och Tjenstemän.
(U. A.)
Med föranledande af Rikets Ständers, genom votering i Förstärkt
Stats-Utskott, fattade beslut, att det afdrag från embets- och tjenstemäns
löner, som under benämningen centonal egt rum, kommer att upphöra,
har Herr Edenhjehn, G.j, inom Ridderskapet och Adeln väckt en lill SlalsUtskottet
remitterad motion, deruti blifvit yrkad t, att Rikets Ständer
måtte bevilja ett anslag af 800 R:dr B:co årligen, såsom ersättning till
Krono-hospitalet i Götheborg, för den förlust, detsamma tillskyndades genom
upphörandet af den hitintills af Götheborgs stads embets- och tjenstemän
erlagde lill nämnde Hospital anslagne centonal, hvilken, enligt bilagdt
bevis af Kongl. Seraphi mer-Gillets Kammar-Contoir, för år 1 83c) uppgått
till 756 R:dr 10 sk. 10 r. B.co.
Utskottet får, i anledning häraf, erinra, att Rikets Ständers beslut
om upphörande af den till Stats-verket ingående centonal af Statens embets
-
Stats-Utskottets Utlåtande, JS\o 482.
och ijenstemäns löner hvarken har eller kan hafva afseende å de serskilda
förfoganden, sora inora Rikels städer , hvilka sjelfva aflöna deras embetsoch
tjenstemän, kunna vara vidtagne, rörande afdrag af centonal från lönerne
och densammas användande för vissa ändamål, och att således något
Statsanslag i det af motionären oniförmälde afseende icke kan blifva
af nöden, i följd hvaraf Utskottet
afstyrker motionen.
Stockholm den 26 Mars 1841-
STOCKHOLM, Kongl. Ordens-Boktryckeriet, 1841•
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 483.
i
N:o 483.
Ank. till Exp-Utsk, den i April 1841, kl. 9 f. m.
Memorial med förslag till sammanjemie ning och voteringspropositioner,
i anledning af Hiks-Slåndens skiljaktiga
beslut öfver Utlåtandena N:ris 337 och 416.
(U. A.)
Sedan Ulskottet undfått del af de beslut, Riks-Stånden fattat, i anledning
af Utskottets Utlåtanden N:ris 337 och 416, rörande Handels-och
Sjöfartsfonden, äfvensom Borgare-Ståndets beslut, i följd af Bonde-Ståndets
inbjudning att i vissa delar af dess beslut i ämnet instämma; så får Utskottet
härmed framställa de förslag till sammanjemkning och voteringspropositioner,
som deraf föranledas.
ilo Ridderskapet och Adeln bar förklarat, att uppbördssätt och förvaltningen
af Handels- och Sjöfarts-fonden böra, likasom afgifterne dertill,
förblifva oförändrade.
I afseende å Utskottets uti usta punkten af ofvanberörde Utlåtanden
gjorda framställning om Convoy-Commissariatets upphörande och dess befattnings
öfvertagande af ett nytt serskildt Embetsverk, har blifvit beslutadt:
Af Preste-Sländet: det må Rikets Ständer förn3'a den af de nästföregående
gjorda underdåniga anhållan, att det hittills varande ConvoyCommissariatet
måtte, så snart sig göra låter, blifva indraget, och dess
befattning, till besparing i de hittills dryga förvaltnings-utgifterne, i allo
öfverflyttas på Commerce-Collegium, helst om nödigt anses, att Norrska
Regeringen genom ombud hädanefter deltager i förvaltningen af dessa medel,
Kongl. Majit är oförhindrad sådant förordna, äfven sedan den nu i
underdånighet föreslagna förändringen blifvit verkställd; och torde, i
händelse af Nådigt bifall till berörde underdåniga hemställan, Kongl.
Majit läckas anbefalla bemälde Collegium alt öfver förvaltningen af ifrågavarande,
hädanefter som hittills, under Kongl. Majits Nådiga disposition
stående fond, låta föra serskild Hufvudbok, samt att, efter dess årliga afslutande,
till Kongl. Majit afgifva underdånig Berättelse om fondens ställning;
hvarjemte Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att berörde Be
Bih.
till R. St. Prot. 1840 och 1841. 4 Sami. 1 4fd. 3 Band. 15 Häftet. 1
Stats-Utslöttets Memorial, N'.o 485.
rättelse måtte genom tryck befordras till allmän kännedom, samt i öfrigt
räkenskaperne för fonden, likasom händelsen nu är roed Convoy-cassans,
tillhandahållas Rikets Ständers Revisorer och Stats-Ulskott;
af Borgare-Ståndet: att Rikets Ständer må, i öfverensstämmelse med
hvad Rikets sist församlade Ständer funno lämpligt, förklara sig anse ConvoyCommissariatet
kunna umbäras och, till besparingaf dermed förenade kostnader,
helt och hållet indragas, och besluta underdånig anhållan, alt, om någon
serskild förvaltning skulle erfordras af de medel, hvilka Rikets Ständer
vid denna Riksdag kunna ställa till Kongl. Maj:ts Kådiga disposition tili
utgifter i och för fredsverket med Barbaresk-Slaterne samt traclamenten till
Consuler och Consulat-Secreterare å eller utom Barbaresk-kuslen och till
understöd för Svenska kyrkan i London, Kongl. Majit då i Nåder täcktes
uppdraga en sådan förvaltning åt Commerce-Collegium, samt alt, om nödigt
anses, att Norrska Regeringen, i afseende på Norrska Stats-verkets
bidrag, genom ombud hädanefter deltager i förvaltningen, Kongl. Majit
derom täcktes i Nåder förordna;
af Bonde-Ståndet, alt Convoy-Commissariatet må upphöra, och att
de göromål, som tillhört detsamma, hädanefter böra af Commerce-Collegium
bestridas.
Då 2ine af Riks-Slånden sålunda, jemte frågan om förvallningsbestyret,
i denna punkt meddelat yttranden, som röra dispositionsrätten öfver
medlen, böra dessa olika ämnen från hvarannan skiljas.
I första frågan, eller huru det bör tillgå med de förvaltningsbestyr,
som nu tillhöra Convoy-Commissariatet, med undantag af sjelfva uppbörden,
hvarom uti annan punkt förekommer, är förhållandet, på sätt
förr nämndt blifvit, sådant, att Ridd. rskapet och Adeln är ensamt om
dess mening, att Convoy-Commissariatet skall dermed fortfara, hvilken
mening således förfallit; hvaremot de öfriga 3:ne Stånden hufvudsakligen
äro ense om nämnde Embelsverks upphörande och göromålens öfveiflyttning
till Commerce-Collegium, endast med någon skiljaktighet i redaction
af besluten, hvaribland, å Borgare-Ståndets sida, att denna öfveiflyttning
endast skulle ega rum, om någon serskild förvaltning skulle erfordras af
Handels- och Sjöfars-fondens medel.
Då det lärer vara ostridigt, att någon auctoritet måste handhafva
detaljerne af den förvaltning, som nu är åt Convoy-Commissariatet anförtrodd,
serdeles då Rikets Ständer ogillat Utskottets förslag, att fondens
medel borde ingå till Stats-verket, och utgifterne å Riks-Stuten anvisas,
Stals-U[slottets Memorial, JY:o 483.
3
hemställer Utskottet, huruvida icke Borgare-Ståndet skulle finna skäligt
instämma uti Preste-Ståndets ofvanintagna beslut, i hvad det rörer denna
fråga eller med uteslutande af der förekommande orden ''hädanefter som
hittills, under Kongl. Majlis Nådiga disposition stående”; — äfvensom, och
då Utskottet antager det hafva varit Bonde-Ståndets afsigt, att, om den
ifrågaställde , såsom Ståndets beslut omförmälda, öf verflyttningen af ConvoyCommissariatets
göromål underdånig hemställan tili Kongl. Majit bör göras,
Utskottet föreslår, att Bonde-Ståndet måtte, på lika salt som nyss är
yttradt, i afseende å lydelsen af denna hemställan, med Preste-Ståndet
sig förena; Skolande Utskottet, i händelse meninga.rne icke på sådant sätt
skulle kunna sammanjemkas, föreslå de voteringsproposilioner, hvartill
ytterligare meddelande beslut i detta ämne kunna föranleda.
livad beträffar frågan om vidsträcktheten af Kongl. Majits dispositionsrätt
öfver Handels- och Sjöfarts-fondens medel, så är af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet beslutadt, att dermed bör på lika
sätt som hittills förhållas; hvaremot Borgare-Ståndet, hvilket, på sätt förr
nämndt är, yttrat sig om sättet för förvaltningen af ”de medel, hvilka
”Rikets Ständer vid denna Riksdag kunna ställa till Kongl. Majlis Nådiga
”disposition,” lill vissa uppräknade utgifter, icke i afseende å vidsträckt heten
af dispositionsrätten meddelat närmare beslut, samt B onde-Ståndet,
då detsamma vid aldra punkten förklarat, det medlen böra ingå till Riksgälds-Contoiret,
för att hållas vederbörande tillhanda för de ändamål, som
af Ständerne beslutas, hvarefter öfverskottet bör åt Stats-verket reserveras,
ansett endast ett visst belopp af inkomsten böra till Kongl. Majits disposition
öfverleranas; och har Bonde-Ståndet i sådant afseende bifallit, att
följande anslag skulle af Handels- och Sjölårts-fouden få utgå, nemligen;
Till utgifter för fredsverket med Barbaresk-staterne samt tractamenlen
lill Consuler och Consulat-Secreterare å Barbaresk-kusten . 5o,ooo: ~r- —
tractamenten lill Consuier, ra. fl., utom Barbaresk-kusten
och understöd för Svenska kyrkan i London .... 67,000: — —
bidrag till quarantains-inrättningen i Känsö, såsom förslagsanslag
2,000: — —
Sjö-expeditioner
4^,000:— —
Uxpeclance-löner och pensioner 7,64c 3a. —
Brandförsäkrings-premier för Consulatshuset i Tanger . . 283: 24. —
Summa 171,925: 8. —
4
Stats-Utshottets Memorial, JV:o 48o.
i följd hvaraf nämnde belopp, efter afdrag af den tillgång, Norrslo Statsverkets
bidrag lemnar, skulle utgöra hvad, efter Bonde-Stånclets beslut,
borde för fondens framtida utgifter, intill nästa Riksdag, ställas lill Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition.
Då Borgare-Ståndets vid föredragning af Utskottets hemställande!!
om anslagens belopp, ansett desamma, i följd af öfrige beslut, icke påkalla
yttrande och hafva förfallit, vill det väl synas, som skulle det hafva
varit Borgare Ståndets afsigt, att den blifvande londén borde af Kongl.
Maj:t få disponeras till de af Ståndet omförmälde behof; men då emedlertid
sådant icke blifvit bestämdt förklaradt, samt för öfrigt, äfven med
antagande deraf, ovisst är, huruvida det varit Borgare-Ståndets mening,
att endast medgifva en dylik dispositionsrätt öfver det belopp, som ansågs
uppkomma genom den af Borgare-Ståndet bestämda afgift af 6‘|:dels
procent af tullbeloppet, eller om enahanda dispositionsrätt skall ega rum,
jemväl i fall afgifterna blifva lill 10 procent bestämda, hvarförutan, om
sistnämnde rättighet icke raedgifves, tillika erfordras föreskrift, huru med
öfverskotlet af fondens tillgångar bör förhållas, så har Utskottet funnit
sig böra anhålla, att Borgare-Ståndet, med förklarande af dess beslut, ville
nödige stadganden i berörde hänseenden meddela, b varefter UtskoLtet först
blifver i tillfälle att uppställa de voterings-propositioner, som skiljaktigheterne
uti Riks-Slåndens beslut kunna påkalla.
2:0 I anledning af Utskottets uti 2:dra punkten gjorda hemställan, att
afgiften lill Handels- och Sjöfartsfonden, ifrån och med nästkommande år
1842, intill nästa Riksdag, måtte till nu stadgadt belopp med tullrnedlen
uppbäras och till Statsverket ingå , hvaröfver Ridderskapet och Adeln , i
följd af dess generella beslut, icke serskildt yttrande meddelat, har PresteStåndet
bifallit afgiftens belopp, men beslutat, att den icke skall till Statsverket
ingå; Borgare-Ståndet förklarat, att afgiften under ofvannämnde tid
skalf utgå med 6|-:dels procent af lullbeloppet, men icke ingå till Statsverket,
samt Bonde-Ståndet förordnat, att afgiften fortfarande skall utgå
med 10 procent af tullbeloppet, att redovisas för Riksgälds-Contoiret
och dit ingå, för att hållas vederbörande tillhanda för de ändamål, som af
Ständerna beslutas, hvarefter ©fverskottet bör åt Stats-verket reserveras;
och har Bonde-Ståndet inbjudit Borgare-Ståndet att uti dessa beslut instämma,
hvilken inbjudning likväl, i hvad den rörde afgiftens belopp, icke
blifvit antagen, och hvad vidkommer inbjudningen i öfrigt, så bar Bor
-
Stats-Utslottets Memorial, N:o 485.
5
gare-Ståndets Talman, på anförde skäl, förklarat sig icke kunna proposition
derå meddela, hvilken vägran Ståndet godkänt.
Äfven dessa beslut innefatta e:ne frågor, som måste serskildt behandlas,
nemligen afgiftens belopp och sättet för dess redovisande; och hvad
åter angår den del af Bonde-Ståndets nys«om för malde beslut, som innefattar
stadgande, alt en viss andel af inkomsten skulle vederbörande för
bestämda utgifter tillhandahållas, och huru med öfverskottet borde förfaras;
så har Utskottet derom redan sig yttrat, i sammanhang med frågan om
dispositionen af Fondens tillgångar.
Med afseende å den inverkan, frågan om sältet för afgiftens levererande,
i följd af Bonde-Ståndets beslut, kan ega på den om afgiftens belopp,
anser Utskottet sig först böra den förra framställa.
Härvid förekommer, att, enär Ridderskapet och Adeln ansett det
böra förblifva vid hvad hittills är vordet stadgadt, deraf följer, att ifrågavarande
afgift borde äfven framgent bilda en serskild Fond, ingående
lill den serskilda auctorilet, som erhölle dess förvaltning sig uppdragen:
att Preste-Ståndet likaledes beslutat, alt Fonden, hädanefter som hittills,
skulle vara ställd till Kongl. Maj:ts disposition och icke ingå till Statsverket
, samt alt Borgare-Ståndet, som först endast förordnat, alt afgiften
icke skulle ingå lill Statsverket, utan att om stället för levereringen meddela
närmare föreskrift, sedermera godkänt dess Talmans vägran, alt framställa
proposition å Bonde-Ståndets inbjudning att instämma i dess beslut
om uppbördens ingående till Riksgälds-Contoret, hvarigenom Borgare-Ståndet
medgifvit den förklaring af dess beslut, att detsamma ej eller åsyftat
medlens levererande till sistnämnde Contoir. Vid öfvervägande häraf har
Utskottet ansett sig höra antaga, alt det med Preste-Slåndets beslut instämmer,
att medlen, för att bilda en till Kongl. Maj:ts disposition ställd
serskild Fond, skola ingå till den auctoritet, sora erhåller förvaltningen
af samma Fond sig uppdragen, samt att enahanda förhållande måste blifva
en följd af Borgare-Ståndets beslut, alt afgiften hvarken till Statsverket
eller Riksgälds-Contoiret bör ingå; hvilken uppfattning af Preste- och Borgare-Ståndens
beslut Utskottet emedlertid anser sig böra dessa Stånda
pröfning underställa. Gillas densamma, så följer ock deraf, att BondeStåndet
är ensamt om dess beslut i den delen, som angår uppbördens redovisande
för Riksgälds-Contoiret och att detsamma således förfallit.
6
Ståts-Utskottets Memorial, N:o 485.
Hvad beträffar afgiftens belopp, så hafva Ridderskapet och Adeln
samt Preste- och Bonde-Stånden beslutat, att den fortfarande skall utgå
nied io procent af Tuliafgiften, och Borgare-Ståndet alt den bör nedsättas
till 6 | procent. Äfven emellan förstnämnde 3:ne Stånds beslut är dock
den väsendtliga skillnad, att, då Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
godkänt io procent till bildande af en serskild, tili Kongl. Maj:tsdisposit
on ställd, Fond, för bestridande af vissa utgifter, liar deremot BondeStåndet,
med bestämmandet af detta belopp afsett icke allenast tillgång till
dessa utgifter, utan ock att öfverskoltet, skulle utgöra en inkomst för Statsverket,
hvaraf minskning i bevillningssumman blefve en följd. Att afgifien,
till det belopp den blifver bestämd, bör ingå till en serskild Fond,
anser Utskottet, enligt hvad ofvan är vordet yttradt, vara genom 3 Stånds
beslut afgjordt; men deremot beror frågan, huruvida Kongl. Maj:t må ega
att disponera Fondens samtliga tillgångar eller endast någon viss andel
deraf, och, i senare fallet, huru med öfverskottet skall förhållas, af de beslut,
som, i anledning af hvad uti i:sta punkten är vordet frarnstäldt,
kunna varda meddelde, eller vid tilläfventyrs blifvande votering i Förstärkt
Stats-Utskott fattade. Ankommande det emedlertid på Bonde-Ståndet
att närmare förklara, huruvida Ståndet, äfven vid det förändrade
förhållande, som är eller kan blifva en följd af de öfriga Riks-Slåudens
beslut, angående medlens disposition, vidblifver, att afgiflen skall utgöra
io procent, hvarom yttrande torde varda meddeldt. Äfven i sådant fall
anser dock Utskottet denna fråga icke genom 3 Stånds sammanstämmande
beslut kunna anses afgjord, enär omförmälde, i likhet med tullafgifterne,
utgående och på desamma grundade afgift ostridigt, lika med sjelfva Tullafgifterne,
utgör en Bevillnings-afgift, hvars fastställande fordrar alla Ståndens
sammanstämmande beslut. För den händelse, alt Bonde-Ståndet, i
anledning af Utskottets ofvannämnde framställning, skulle finna lämpligt
alt meddela den förklaring, att Ståndet, utan afseende, å hvad, som kan
blifva stadgadt, angående dispositionsrätten öfver Handels- och Sjöfartsfondens
medel, vidblifver afgiftens bestämmande till io procent af Tullbeloppet,
får Utskottet således föreslå, att votering uti Förstärkt Statsutskott
måtte få anställas öfver följande proposition :
Den, som vill, att afgiflen till Handels- och Sjöfarts-Fonden , ifrån
och med nästkommande år 18^2, intill nästa Riksdag, kommer att,på lika
Stats-Utskottets Memorial, lV:o 483. ~
salt som hittills, ulga med io procent af Tullbeloppet för inkommande
varor, voterar
Ja;
den, det ej vill,
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde afgift att, under ofvannämnda lid, utgå
med ö| procent af Tullafgifien för inkommande varor.
Utskottets i öfriga delar uti Utlåtandena N:ris 33^ och 4*6 gjorda
framställningar komma, i följd af Ridderskapcts och Adelns samt Presteoch
Borgare-Ståndens beslut, icke att till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 3o Mars 184 * »j
Reservationer:
af Herr Helsingius_, som ansåg den framställda voterings-propositionen
icke vara af frågans natur påkallad;
af Riksdags-Fulimägligen Strindlund: ”Jag reserverar mig emot den
af Höglofl. Slals-Utskoltet uppställda voterings-proposition, rörande afgift till
Handels- och Sjufarts-fonden, på den grund, alt 3 Stånd hafva beslutat,
att io procent skola till Fonden ingå i förhållande till inflytande Tullmedel,
och således i den delen utgör Rikets Ständers beslut. Jag känner
ej, och svårligen kari någon uppgifva någon paragraf i vår Grundlag, der
icke 3 Riks-Slånds beslut utgör Rikets Ständers i alla de mål, som af StatsUtskottet
behandlas, hvilka Rikets Ständer till detsamma öfverlemna”.
8
Stats-Utskottets Utlåtande, JV:o 484.
N:o 484,
Ank. till Exp. Utsk. den i April 184 *, kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående ytterligare föreskrifter, i afseende
på den, till säkerhet för Hjelmare Canal- och Slussverks
framtida underhållande, af satte Fond.
(Rgs. Afd.)
Vid beviljandet af den numera verkställda afskrifningen af de från
Banken och Riksgälds-Contoiret lill Hjelmare Canal- och Slussverks nybyggnad
utbetalda låne-bidrag, ulgöiande ett sammanräknadt belopp af
73o,ooo R:dr, förordnade Rikets Ständer år 1829, såsom vilkor för denna
afskrifning, att en summa af i5,ooo R:dr borde till Fond för Canalens
framtida underhållande afsättas. Berörde fond skulle dock, enligt Rikets
sist församlade Ständers serskilda medgifvande, få, i stället för contant,
till Riksgälds-Contoiret aflemnas uti en af Canal-Directionen å Bolagets
vägnar utgifven samt i Bolagets fastigheter stora Wallby och Oppeby intecknad
skuldförbindelse å ifrågavarande summa med derå löpande 5
procents årlig ränta, hvilken ränta borde, genom Directionens försorg, b varje
år till Riksgälds-Contoiret med 750 R:dr inbetalas; men deremot skulle
samma ränlebelopp åter hållas Directionen tillhanda, emot sådana säkerbets-handlingar,
som vore antagliga, enligt det Reglemente för dessa räntemedels
utlåning, hvilket Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda. På enahanda
sätt skulle jemväl förhållas med den å omförmälde säkerhetshandlingar
inflytande ränta, så att allt, hvad som under benämning af ränta till
Riksgälds-Contoiret inginge, komme att, i utbyte emot antagliga säkerhetshandlingar,
Directionen tillhandahållas.
Dessa Rikets Ständers föreskrifter hafva också redan blifvit fullgjorda
genom aflemnandet till Riksgälds-Contoiret af ej mindre omförmälde vederbörligen
intecknade förskrifning å i5,ooo R:dr, än godkänd säkerhet för
ett års härå upplupen ränta. Men enligt de, rörande detta ämne, af Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret till Utskottet nu öfverlemnade handlingar,
har Hjelmare Canal-Direction, före uppgörandet och afgifvandet af dess
underdåniga förslag till det föreskrifna Reglementet för räntemedlens utlåning,
ansett sig böra underställa Fullmägtige, huruvida icke någon jemk
-
